RIKSDAGENS REVISORERS
Framställning / redogörelse 1932:SV
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1931 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
S TA TS VERKE TS
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING
FÖR TIDEN 1 JULI 1930—30 JUNI 1931
DEL I
REVISORERNAS UTTALANDEN
STOCKHOLM 1931
ISAAC, MARCHS BOKTR YCKKRI-AKTIEBOLAG
— III —
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Översikt av statens finansiella ställning den 30 juni 1931 .................... 2
Första huvudtiteln ............................................................................................ 5
Kungl, hov- och slottsstaterna ................................................................ 5
Trädgårdsrörelsen vid Gripsholms slott ........................................ 5
Andra huvudtiteln ............................................................................................ 6
Justitiedepartementet ................................................................................ 6
Ersättning till vittnen i brottmål m. fl...................................... 6
Utredning angående revision sv strafflagen ................................ 8
Fjärde huvudtiteln ............................................................................................ 10
Försvarsdepartementet................................................................................ 10
Militärvägen Boden—Lappträsk ....................................................... 10
Marinförvaltningens bokföring ....................................................... 11
Viss av flottans varv i Stockholm verkställd upphandling av
gjutgods .......................................................................................... 15
Omläggning av körbanan å Skeppsholmsbron ............................ 18
Vissa å anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret
avförda kostnader ..................................................... 21
Utbetalt dyrtidstillägg till viss personal vid flottans sjukhus i
Karlskrona ........................................................................................ 22
Femte huvudtiteln ............................................................................................ 23
Socialdepartementet.................................................................................... 23
Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona.......................................................................... 23
Vissa förhållanden vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg........ 25
Anordnande av bagerirörelse vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg 29
Bagerirörelsen vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala................. 30
Värmeledning i bostäder för gift personal vid Källshagens sjukhus
i Vänersborg ............................................................................ 31
Upphandling av eldsläckningsapparater vid Salberga sjukhus
i Sala och Västra Marks sjukhus i Örebro................................ 34
Apoteksarrendena ............................................................................... 35
Utbetalt kallortstillägg till landshövdingarna i Västerbottens
och Norrbottens län ....................................................................... 39
Arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom ........................ 40
Ersättning till tillförordnade häradsskrivare ................................ 45
Flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare................ 49
Kostnaderna för lappfogdarnas och deras biträdens resor ........ 51
IV
Sid.
Användningen av reservationsanslaget till tillfälliga hjälpåtgärder
för lindrande av nöd m. m. bland befolkningen i Norrbottens
län ........................................................................................ 53
Sjätte huvudtiteln................................................................................................ 57
Kommunikationsdepartementet............................................................... 57
Vissa kostnadsberäkningar i fråga om järnvägsanläggningen
Ulricehamn—Jönköping ............................................................. 57
Av byrådirektören G. C. A. Lindencrona till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
försålda möbler ............................................ 59
Debitering och uppbörd av vägskatt .............................................. 60
Börstils väghållningsdistrikts räkenskaper .................................... 65
Vikens och Skanörs hamnar ............................................................ 67
Statens bidrag till skjutsentreprenader............................................ 69
Av vissa befattningshavare i byggnadsstyrelsen innehavda
enskilda arkitektuppdrag ................................................................ 72
Örn- och tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden m. m. vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 78
Örn- och tillbyggnad inom veterinärhögskolan ........................... 81
Sjunde huvudtiteln .......................................................................................... 86
Finansdepartementet................................................................................... 86
Sammanställning över antalet i statens tjänst anställda befattningshavare
m. m......................................................................... 86
De ordinarie statstjänstemännens ledigheter för enskilda angelägenheter
........................................................................................... 88
Inköp av skrivmaskiner för statsförvaltningens behov 93
Liggaren över statsverkets specialutgiftsstater (statsliggaren) 97
Ersättning för övertidsarbete ...... 99
Flyttningsersättning till vissa befattningshavare (landshövdingar
m. fl.) ............................................................................................... 100
Vissa lån ur kraftledningslånefonden och vattenkraftslånefonden
till Mons elektriska distributionsförening u. p. a. 101
Tullkammaren i Haparanda ............................................................ 104
Tullkammaren i Uppsala .................................................................. 105
Tullkammaren i Västervik ................................................................ 106
Tullkammaren i Jönköping ............................................................ 107
Åttonde huvudtiteln............................................................................................. 108
Ecklesiastikdepartementet ........................................................................ 108
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ............................ 108
Vissa tandsköterskekurser vid tandläkarinstitutet........................ 109
Högre lärarinneseminariet ................................................................ 110
Leverering till statsverket av vissa terminsavgifter vid de allmänna
läroverken ........................................................................... lil
Jönköpings västra elementarläroverk för flickor ........................ 112
Folkskoleseminariernas omkostnadsstater 113
Tjänstledighet vid folkskollärartjänsten vid statsfolkskolan i
Kuivakangas i Övertorneå skoldistrikt 122
Sid.
Nionde huvudtiteln ............................................................................................ 123
Jordbruksdepartementet ............................................................................ 123
Flyinge hingstdepå och stuteri ....................................................... 123
Laga skifte å Gällivare l2 i Gällivare socken ............................ 126
Nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar 127
Elfte huvudtiteln ................................................................................................ 133
Pensionsväsendet ........................................................................................ 133
Pensionering av landsfiskalen A. F. Egerström ........................ 133
Av lärarinna samtidigt uppburna understöd (pension) och avlöning
.............................................................................................. 134
Statens affärsverksamhet ................................................................................ 137
Statens järnvägar........................................................................................ 137
Vissa järnvägsstyrelsens åtgärder med avseende å handläggningen
av frågan angående tryckluftsbroms för godståg........ 137
Omläggning av statens järnvägars bokföring................................ 176
Vikariatsersättning för tjänstgöring såsom trafikbiträde vid
statens järnvägar ............................................................................ 179
Statens vattenfallsverk ........................................................................... 181
Vissa av vattenfallsstyrelsen utbetalda gratifikationer................ 181
Statens domäner ...................................................................................... 184
Av vissa domänverkstjänstemän innehavda enskilda uppdrag
vid sidan örn statstjänsten ........................................................... 184
Särskilt uttalande beträffande de af färsdrivande verken m. m............. 185
Av revisorerna verkställda kassainventeringar............................................ 189
Av revisorerna avlagda besök ....................................................................... 190
Reservationer...................................................................................................... 198
11 — 813 046. liep.-berättelse (tua. statsverket för dr 1931. I
Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fullbordat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 samt, beträffande vissa verk,
kalenderåret 1930, som jämlikt § 72 riksdagsordningen och § 1 av instruktionen
för riksdagens revisorer tagit sin början den 16 sistlidne september,
få härmed avgiva berättelse över den sålunda verkställda granskningen.
i
318045. Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 19.11. I.
— 2
Översikt
av statens finansiella ställning den 30 juni 1931.
§ i.
Beträffande statens finansiella ställning den 30 juni 1931 få revisorerna
meddela följande.
Enligt den på sid. 6 i statsutskottets memorial nr 131 år 1929 intagna
tablån över ungefärliga värdet den 30 juni 1928 av statens under olika
myndigheter redovisade fasta och lösa egendom utgjorde sistnämnda dag
statens i rikshuvudboken icke redovisade nettotillgångar i runt tal tillhopa
...................................................................................... kr. 850,600,000: —
Örn härtill läggas tillgångarna den 30 juni 1931 enligt
det tryckta utdraget ur rikshuvudboken,
sid. 9 ........................ kr. 3,269,790.350: 71
minskade med skulderna vid
samma tidpunkt................................ » 1,933,166,125:12 »
visar sig, att värdet av samtliga tillgångar den 30 juni
1931 utgjorde netto................................................................ *
i vilken summa dock i betydande omfattning icke ingå
värden å staten tillhörande förråd och inventarier m. m.,
såsom värdet av de till försvarsväsendet hörande förråd
av olika slag, fartyg och inventarier, administrativa
verk, undervisningsanstalter och de kungl, teatrarna
tillhörande inventarier och förråd, statens bokoch
konstsamlingar, historiska och vetenskapliga samlingar
m. m. ävensom värdet å staten tillhöriga gruvor
samt aktier i Mertainens gruvaktiebolag.
Då enligt senaste revisionsberättelse statsverkets nettotillgångar
den 30 juni 1930 uppgingo till ...................•
har alltså den 30 juni 1931 uppstått en kapitalökning
av ............................................................................... kr. 33,979,886: o 9.
Denna kapitalökning har i främsta rummet uppkommit genom ökade
behållningar å statsmedelsfonden. fonden för statsskuldens amortering
samt vissa av statens affärs- och utlåningsfonder, såsom postverkets, telegrafverkets,
statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, statens
avdikningslånefond och egnahemslånefonden, ävensom genom till
-
1,336,624,225: 59,
2,187,224,225: 59,
2,153,244,339: so,
— 3 —
kornsten av en ny utlåningsfond, nämligen spannmålskreditfonden. Till
kapitalökningen hava även bidragit de tillgångsökningar, som uppstått å
statsverkets fond av rusdrycksmedel, postsparbankens fond och fonden för
mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, Vad angår
statsmedelsfonden, har den i densamma ingående statsverkets kassafond
visserligen tillförts ett visst överskott å statsregleringen för budgetåret
1930/1931, men enligt beslut av riksdagen har mer än dubbla beloppet av
detta överskott av fonden tagits i anspråk för finansieringen av riksstaten
för sagda budgetår. Den tillgångsökning, som det oaktat uppkommit
å statsmedelsfonden, har sin grund däri, att behållningarna å de
i londén ingående reservationsanslagen ökats högst avsevärt genom att
dessa anslag i mindre utsträckning, än som beräknats, under nyssnämnda
budgetår använts för respektive anslagsändamål. Beträffande fonden
för statsskuldens amortering beror ökningen å nämnda fond på den avsättning
till fonden, som enligt beslut av riksdagen ägt rum från statsverkets
inkomster av rusdrycksmedel. Även de å statsverkets fond
av rusdrycksmedel och fonden för mötande av förluster å aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 uppkomna kapitalökningarna hava
föranletts av de avsättningar till dessa fonder, som företagits på grimd
av riksdagens beslut. Att märka är emellertid i fråga örn sistnämnda
fond, att densamma i själva verket är belastad med skulder, som icke
upptagits i rikshuvudboken, till belopp vida överstigande den å fonden
bokförda behållningen. Den kapitalökning, som uppstått å postsparbankens
fond, har uppkommit genom det överskott å bankens rörelse, som
återstått efter vissa avskrivningar samt avsättning till reservfonden.
Vidkommande förenämnda affärs- och utlåningsfonder är att märka, att
tillgångsökningarna å dessa fonder — med undantag av den kapitalökning,
som uppstått å statens järnvägars fond genom överföring från allmänna
järnvägslånefonden av värdet å de av statsverket övertagna
Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge järnvägar — i stort sett
uppkommit genom de anslag, riksdagen beviljat för kapitalinvestering i
sagda fonder. Då emellertid dessa anslag till övervägande del anvisats
av lånemedel, motvägas berörda ökningar i betydande mån av den ytterligare
upplåning, som måste ske för täckande av nämnda anslag. Till
statens kapitalökning har slutligen även medverkat den avbetalning å
av staten upptagna och övertagna lån samt nedskrivning av statens järnvägars
lånekapital, varför anslag beviljats av riksdagen.
Ehuru alltså en rätt betydande ökning av statskapitalet i dess helhet
kan konstateras, förete dock vissa statsfonder kapitalminskuing. Så är
exempelvis förhållandet med statens domäners fond och allmänna järnvägslånefonden.
Vad angår den å statens domäners fond förefintliga
kapitalminskningen, har densamma huvudsakligen uppkommit på grund
av nedsättningar i taxeringsvärdena å vissa joidbruksdomäner samt avskrivningar
å inventarier. Den å allmänna järnvägslånefonden konsta
-
4
terade nedgången i tillgångarna beror i tramsta rummet på sådana avskrivningar,
som enligt medgivande av riksdagen gjorts å fondens fordringar
hos vissa enskilda järnvägsföretag. Vidare har till den å sistnämnda
fond uppkomna kapitalminskningen bidragit den omständigheten,
att såsom ovan omförmälts, staten övertagit Hässleholm—Markaryds
och Markaryd—Veinge järnvägar, till vilka järnvägar lån på sin tid beviljats
ur nämnda fond.
— 5
FÖRSTA HUVUDTITELN.
Kungl, hov- och slottsstaterna.
§ 2.
Vid besök å Gripsholms slott hava revisorerna uppmärksammat, att
slottets trädgårdsrörelse handhaves av den av slottsförvaltningen anställda
trädgårdsmästaren, utan att särskilda räkenskaper häröver föras,
samt för försålda produkter influtna medel icke verificeras på ett tillfredsställande
sätt, då desamma inlevereras till slottsförvaltaren. Endast
vid den sista inkomstlevereringen för budgetåret har bifogats en
redovisning från slottsträdgårdsmästare^ vilken redovisning innehåller,
i en summa, den under budgetåret försålda fruktkvantiteten
Revisorerna kunna icke finna det tillämpade förfaringssättet i fråga
örn redovisningen av trädgårdens försäljningsmedel ur säkerhets- och
kontrollsynpunkt tillfredsställande. För att vederbörlig tillsyn över
trädgårdsrörelsen skall kunna utövas av slottsförvaltaren synes det revisorerna
erforderligt, att särskilda åtgärder vidtagas, exempelvis införande
av kassabokföring med månatliga redogörelser från trädgårdsmästaren
till förvaltaren rörande skördade och försålda produkter.
Trädgårdsrörelsen
vid
Gripsholms
slott.
Revisorernas
uttalande.
- 6 —
Ersättning till
vittnen i brottmål
m. fl.
ANDRA HUVUDTITELN.
J ustitiedepar ternellf e t.
§ 3.
I lagen den 4 juni 1886 angående ersättning av allmänna medel till
vittnen i brottmål med däri genom lagen den 28 juni 1918 vidtagen ändring
har förordnats, bland annat, att var som i brottmål, där allmän åklagare
å tjänstens vägnar för talan, av åklagaren åberopas såsom vittne
och inställer sig vid domstol, äger att, så framt vittnet äskar ersättning
för inställelsen och domaren finner sådan böra utgå, av allmänna medel
njuta ersättning till vittnets uppehälle, vilken ersättning må för varje
dag, som för resan och vistandet vid domstolen erfordras, beräknas till
högst 5 kronor eller, där domstolen i särskilt fall med hänsyn till föreliggande
omständigheter så prövar skäligt, till högst 8 kronor. Vittnet
må dessutom, därest dess hemvist är beläget på minst fem kilometers avstånd
från det ställe, där domstolen sammanträder, av allmänna medel
erhålla ersättning med skjutspenningar och en häst fram och åter eller,
där järnvägs- eller ångbåtslägenhet kan för resan eller någon del därav
begagnas, avgift för billigaste plats å bantåg eller ångbåt. Enahanda
rätt till ersättning tillkommer den, som i mål av nämnda beskaffenhet
blivit enligt domstols förordnande inkallad såsom vittne eller av åklagaren
åberopats eller enligt domstols förordnande inkallats för att upplysningsvis
höras. I ovanberörda lag har vidare föreskrivits att domstolen
i slutliga utslaget skall pröva, huruvida den kostnad, som av allmänna
medel enligt samma lag utgått, skall till statsverket återgäldas, vare sig
av allmän åklagare eller av enskild part Ej må åklagaren därtill förpliktas
i annat fall, än då åtalet blivit utan skäl anställt.
Enligt kungl, brev den 28 maj 1926 skall nu ifrågavarande ersättning,
därest den skall stanna å statsverket, utbetalas från det under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen
och parter.
Jämlikt särskilda bestämmelser skall vad i lagen den 4 juni 1886 föreskrivits
jämväl äga tillämpning i avseende å vissa andra mål. I sådant
hänseende hänvisas till, bland annat, G. B. 15: 9, lag den 14 juni 1917 om
äktenskaplig börd, § 6, lag den 14 juni 1917 örn barn utom äktenskap, § 25,
lag örn förmynderskap, Nya Ä. B. 12: 23, lag den 14 juni 1918 örn ersätt
-
— 7 —
ning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål enligt 75 § i lagen
örn fattigvården, lag den 19 juni 1919 örn fri rättegång, § 14, sinnessjuklag
den 19 september 1929, § 40, m. fl.
I detta sammanhang vilja revisorerna erinra att enligt förordningen
den 12 juli 1878 angående ersättning till förrättuingsmän för utmätning i
enskilda mål samt till stämningsman m. m. gäller, att, därest resa erfordras
för verkställande av sådan förrättning å landet eller i stad utom stadens
planlagda område, förrättningsman och vittne äro berättigade till
ersättning, vardera för skjuts efter en häst, dock att, när flera förrättningar
verkställas under samma resa eller på samma dag, skjutsersättningen
skall fördelas mellan samtliga förrättningarna i förhållande till
förrättningsställenas avstånd från förrättningsmannens och vittnets
hemvist.
Som exempel på de konsekvenser, bestämmelserna i ovanberörda lag
den 4 juni 1886 örn ersättning till vittnen i brottmål kunna medföra, vilja
revisorerna meddela följande.
Till en häradsrätt i norra Sverige hade av vederbörande landsfiskal å
tjänstens vägnar instämts en chaufför för förseelse mot vägtrafikstadgan.
På begäran av landsfiskalen hade i målet hörts 4 vittnen, vilka för sin
inställelse tillerkändes ersättning med tillhopa 1,087 kronor 84 öre. Genom
häradsrättens utslag dömdes ifrågavarande chaufför att till kronan
böta 25 kronor, emedan han i sin automobil utom sig själv befordrat sju
personer, oaktat vid godkännandet av automobden i yrkesmässig trafik
bestämts, att med densamma finge befordras högst sex personer, föraren
oräknad. Hovrätten, hos vilken besvär anförts i målet, fann ej
skäl göra ändring i överklagade utslaget. De av allmänna medel förskjutna
ersättningarna till de hörda vittnena skulle stanna å statsverket.
Då tåg- eller båtlägenhet i förevarande fall icke kunnat användas, hade för
vart och ett av vittnena upptagits dels skjutsersättning efter en häst för
resa från hemvistet till tingsstället och åter — i medeltal 29 mil i vardera
riktningen — dels traktamente efter 6 å 8 kronor för dag under det
antal dagar, som för en dylik resa med användande av ifrågavarande
färdsätt beräknades åtgå. Enligt vad revisorerna inhämtat skulle, därest
i stället för nu anlitade färdsätt omnibus eller taxeautomobil använts,
den sammanlagda ersättningen sannolikt hava uppgått till högst hälften
av den enligt gällande bestämmelser utbetalda ersättningen.
Vidare hava revisorerna uppmärksammat, att till åtta av allmän åklagare
åberopade vittnen i andra brottmål vid samma häradsrätt utgått
sammanlagt 630 kronor 62 öre i reseersättning. Då omnibus i samtliga
fall kunnat anlitas, skulle, därest sistberörda färdsätt begagnats, ersättningen
allenast uppgått till mindre än fjärdedelen av nämnda belopp.
Såsom av det ovan anförda framgår äro bestämmelserna örn reseersättning
i de fall, om vilka här är fråga, numera föråldrade. I 1878 års kun
-
Revisorernas
ut tal and o.
Utredning angående
revision
av strafflagen.
— 8 —
görelse talas endast om hästskjuts och i 1886 års lag allenast örn hästskjuts,
järnväg och ångbåt. Någon ändring härutinnan med hänsyn till
den utveckling, trafikväsendet sedermera undergått, har icke vidtagits.
Statsverket har härigenom kommit, att åsamkas avsevärt större utgifter,
än som varit nödvändigt för täckande av de med resor av ifrågavarande
slag förenade kostnaderna. Revisorerna vilja i detta sammanhang erinra
örn att skjutslegan för en häst utgår med synnerligen varierande belopp
inom de olika länen, från 8 kronor per mil till 5 kronor per mil, vartill
kommer avgift för begagnande av åkdon. Lägsta automobiltaxan i samtliga
län åter utgör 4 kronor per mil och avgiften för omnibus utgår i regel
med 75 öre å 1 krona per mil.
Det synes revisorerna vara nödvändigt, att föreskrifterna örn ersättning
för nu ifrågavarande resor bringas i bättre överensstämmelse med
allmänna resereglementets bestämmelser örn resekostnadsersättning. Enligt
revisorernas mening torde härvid med hänsyn till resornas ändamål
och beskaffenhet ersättning böra utgå allenast för de verkliga resekostnaderna
och endast för det billigaste färdsätt, som för åstadkommande
av minsta sammanlagda rese- och traktamentskostnad kan komma till
användning.
§ 4.
Den utredning angående revision av strafflagen, som för närvarande
utföres av f. d. professorn J. C. W. Thyrén, tog sin början år 1909, sedan
Kungl. Majit genom beslut den 19 februari samma år uppdragit åt Thyrén
att verkställa en utredning rörande de ändringar i gällande lagstiftning
angående botes- och bötesförvandlingsstraffen, vilka kunde befinnas
lämpliga, samt på grundvalen av denna utredning framlägga utkast till
sådana ändringsförslag. Efterhand hava ur nämnda utredning framgått
åtskilliga utkast, omfattande allmänna och speciella delar av en blivande
strafflag. Enligt 1931 års berättelse örn vad i rikets styrelse sig tilldragit
var den sakkunnige under år 1930 sysselsatt med utarbetandet av lagutkast
rörande vissa brott mot staten, nämligen brott mot myndighet m. m.
(motsvarande större delen av 10 kap. ävensom vissa bestämmelser i 3 och
22 kap. strafflagen). Utkastet (utgörande band IX av speciella delen av
strafflagen) utkom under november 1930 från trycket. Efter slutförande
av detta arbete vore den sakkunnige sysselsatt med utarbetande av lagutkast
rörande förräderibrott m. m., vilken del beräknades vara färdig
under loppet av år 1931.
Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande utredning uppgingo vid
slutet av budgetåret 1930/1931 till 231,257 kronor 96 öre, fördelande sig
sålunda:
— 9 —
1909 ................................. | 2,961:31 | 1921.................... | 10,800: — |
1910 ................................... | 3,669: 6 6 | 1922 .................... | 20,244: o 2 |
1911................................... | . 7,704:6 9 | 7i—3% 1923 .................... | 4,520: — |
1912................................... | 2,498: so | 1923/1924 .................... | 18,298: 8 8 |
1913................................... | 6,752: 70 | 1924/1925 ................... | 11,980: — |
1914 ................................... | 4,967: 80 | 1925/1926 .................... | 14,914: 7 3 |
1915 ................................... | . 4,826:44 | 1926/1927 .................... | 3,650: — |
1916................................... | . 7,012:74 | 1927/1928 .................... | 8,735: 9 5 |
1917................................... | 6,158: i o | 1928/1929 .................... | 11,560: — |
1918 ................................... | . 12,052: 7 9 | 1929/1930 .................... | 15,215: 24 |
1919.................................... | . 14,996: 8 6 | 1930/1931.................... | 17,924: 49. |
1920 ................................... | . 19,813:0 6 |
|
|
Kostnaderna för budgetåret 1930/1931 fördela sig sålunda: |
| ||
Arvode åt den sakkunnige .......... |
| 5,850: — | |
» » sekreterare |
|
| 3,650: — |
Reseersättning m. m. |
|
| 351: — |
Expenser ............. |
|
| 1,500- — |
TrvcbninÉr ............ |
|
| 6.573: 4 9 |
Summa kronor 17,924:4 9. |
Då det ur olika synpunkter synes vara för det allmänna av vikt, att
ifrågavarande utredningsarbete, som redan lång tid pågått, må kunna avslutas
inom en icke alltför avlägsen framtid, vilja revisorerna framhålla
önskvärdheten av att utredningen med största möjliga skyndsamhet fullföljes.
Revisorernas
uttalande.
— 10 —
Militärvägen
Boden—Lappträsk.
FJÄRDE HUVUDTITELN.
Försvarsdepartementet.
§ 5.
Under sin resa i Norrland hava revisorerna å sträckan Morjärv—
Boden färdats å den s. k. militärvägen Boden—Lappträsk.
Militär vägen Boden—Lappträsk har anlagts enligt beslut av 1904 års
riksdag. Kostnaden för väganläggningen beräknades därvid till 615,000
kronor för sträckan Boden—Morjärv och 628,000 kronor för sträckan Morjärv—Lappträsk.
Vägbyggnaden skulle innefatta dels omläggning av den
förutvarande bygdevägen mellan Boden och Åskogen och samma vägs utläggning
till 6 i stället för 4 meters bredd, dels ock anläggning av ny väg
från Åskogen till Morjärv samt vidare till Lappträsk. Vägen har en
sammanlagd längd av 123 kilometer, varav på sträckan Boden—Åskogen
komma omkring 19.9 kilometer.
Vägsträckan Boden—Åskogen underhålles av Överluleå väghållningsdistrikt
med bidrag av statsmedel jämlikt kungl, brev den 25 april 1913
med en tredjedel av den uppskattade årliga underhållskostnaden under
den tid, marken är bar. Vidare bidrager Nederkalix väghållningsdistrikt
till underhållet av militärvägen med 1,800 kronor örn året enligt avtal med
arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 18 juni 1913. Vägunderhållet
i övrigt åligger lantförsvaret, som för ändamålet äger disponera
16,000 kronor av fjärde huvudtitelns anslag till byggnader, övningsfält
och skjuthanor.
Enligt vad revisorerna inhämtat har arméförvaltningens fortifikationsdepartement
den 3 augusti 1929, med hänsyn till att ifrågavarande väg
under senare år alltmer erhållit karaktären av allmän väg, hos Kungl.
Majit hemställt, att Kungl Majit måtte medgiva, att departementet finge
hos länsstyrelsen i Norrbottens län göra framställning örn åläggande för
vederbörande väghållningsskyldiga i de väghållningsdistrikt, som genomlöpas
av vägen Åskogen—Lappträsk och de till militärvägen Boden—
Lappträsk anslutna utfartsvägarna, att till allmänt underhåll övertaga på
respektive väghållningsdistrikt belöpande del eller delar av vägarna. Något
beslut i anledning av denna framställning har ännu ej fattats av
Kungl. Majit.
— 11
Revisorerna iakttogo vid sin färd å ifrågavarande väg, att densamma Revisorernas
befann sig i ett mindre tillfredsställande skick. Enligt revisorernas mening
är det — oavsett vilken utgång förberörda av fortifikationsdepartementet
gjorda framställning kan få — önskvärt att vägens underhåll icke
eftersättes.
§ 6.
Följande i marinförvaltningens huvudbok för budgetåret 1930/1931 Marinförraituppförda
fondtitlar utvisade den 30 juni 1931 nedan angivna behållning- nmföring*°k''
ar och brister. Till jämförelse har i sammanställningen även medtagits
titlarnas ställning vid samma tidpunkt under de båda närmast föregående
åren.
| Den 30 juni 1929 | Den 30 juni 1930 | Den 30 juni 1931 | |||||||||
| behållning | brist | behållning | brist | behållning | brist | ||||||
Fond för krigsfartygs bvg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gande........................ | 143,221 | 26 | — | — | 161,335 | 94 | — | — | 162,836 | 65 | — |
|
Materialförrådet vid ar- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tilleridepartementet i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona.................. | 19,941 | 50 | — | — | 825 | 47 | — | — | 7,441 | 24 | — | — |
Dito nr 1 vid ingenjörs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
departementet i Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krona (järnförrådet)...... | 122,215 | 99 | — | — | 21,233 | 09 | — | — | 185,705 | 15 | — | — |
Dito vid torped- och min- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
departementet i Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krona ..................... | 18,081 | 40 | — | — | 4,631 | 63 | — | — | 11,517 | 76 | — | — |
Dito vid ingen jörsdeparte- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mentet i Stockholm ••• | 151,712 | 40 | — | — | 214,903 | 4 7 | — | — | 240,351 | 22 | — | — |
Dito vid mindepartemen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tet i dito .................. | 39,625 | 13 | — | — | 36,566 | 90 | — | — | 29,138 | 07 | — | — |
i Proviantförrådet i Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i krona ........................ | 39,957 | 79 | — | — | 81,317 | 76 | — | — | 91,733 | 48 | — | — |
Dito i Stockholm ......... | 5,847 | 79 | — | — | 2,426 | 92 | — | — | 15,083 | 13 | — | — |
t Stambeklädnadsförrådet i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I Stockholm ............... | 507,423 | 38 | — | — | 408,878 | 54 | — | — | 515,968 | 01 | — | — |
! Beväringsbeklädnadsför- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rådet i Karlskrona ...... | 761,014 | 86 | -- | — | 376,787 | 85 | — | — | 169,541 | 66 | — | — |
| Sängpersedelförrådet i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona ............ | 186,597 | 46 | — | — | 206,458 | 67 | — | — | 227,796 | 08 | — | — |
Dito i Stockholm ......... | 10,130 | 82 | — | — | 10,409 | 87 | — | - | 13,437 | 67 | - | - |
Sjukvårdsförrådet i Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krona........................ | 9,304 | 69 | — | — | 8,919 | 21 | — | — | 10,956 | 26 | — | — |
i Dito i Stockholm ...... | 3,992 | 71 | — | — | 3,410 | 08 | — | — | 3,388 | 08 | — | — |
Beklädnadsförrådet för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stammen vid Vaxholms |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 kustartilleriregemente | 408,433 | 79 | — | — | 427,379 | 47 | — | — | 450,376 | 04 | — | — |
Dito för dito vid Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I krona dito.................. | 140,346 | 01 | — | — | 126,446 | 18 | — | — | 149,561 | 76 | — | — |
— 12
| Den 30 juni 1929 | Den 30 juni 1930 | Den 30 juni 1931 | |||||||||
| behållning | brist | behållning | brist | behållning | brist | ||||||
Beklädnadsförrådet för | 495,53n | 28 |
|
| 499,289 | 41 |
|
| 348,100 | 46 |
|
|
Persedelförrådet vid Vax-holms kustartillerirege-mente, sängpersedlar ... | 20,620 | 38 |
|
| 19,100 | 81 |
|
| 9,898 | 96 |
|
|
Proviantförrådet i Vax-holms fästning ........... | — | — | 9,913 | 31 | 2,802 | 52 | _ | _ | 9,481 | 14 | _ | _ |
Allmänna materialförrå-det i Stockholm utom | 299,808 | 95 |
|
| 317,246 | 98 |
|
| 320,033 | 14 |
|
|
Dito i Karlskrona, stenkol | 2,691,856 | 99 |
|
| 2,653,202 | 48 |
|
| 2,380,001 | 5 1 |
|
|
Dito i Stockholm, dito... | 1,350,201 | 25 | — | — | 1,349,801 | 83 | — | — | 1,287,653 | 3 0 | — | — |
Material förrådet i Vax-holm utom artilleri- och | 222,686 | 54 |
|
| 215,370 | 83 |
|
| 232,282 | 12 |
|
|
Dito i Karlskrona fäst- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning utom dito ......... | — | — | 5,241 | 21 | 19,481 | 75 | — | — | 40,287 | 03 | — | — |
Dito i Alisborg utom dito | 90,648 | 88 | — | — | 89,289 | 73 | — | — | 87,651 | 96 | — | — |
Artilleriammunitionsför-rådet, ersättning för | 30,406 | 12 |
|
| 524 | 20 |
|
| 6,914 | 96 |
|
|
Materialförrådet, ersätt-ning för dito (kustartil-leriet) ........................ | 6,673 | 81 |
|
| 19,784 | 91 |
|
| 9,855 | 53 |
| _ |
Artilleriammunitionsför-rådet, medel för ersät-tande av kasserat rök-svagt krut.................. | 51,475 | 41 |
|
| 7,500 |
|
|
| 7,500 |
|
|
|
Hyror och arrendemedel | 56,477 | 91 | — | - | 54,829 | 31 | — | — | 32,710 | 78 | — | — |
Skeppsholmsbrons under- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
håll........................ | 24,410 | 22 | — | — | 25,210 | 22 | — | — | 7,022 | 51 | — | - |
Flottans tvättinrättning i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona.......... | 28,897 | 97 | — | — | 32,557 | 09 | — | — | 37,427 | 55 | — | — |
Tvättinrättning å Rindön | 10,462 | 96 | — | - | 88 | 26 | — | — | 1,575 | 94 | — | — |
Korvfabriken i Karlskrona | 7,280 | 03 | — | — | 8,695 | 10 | — | — | 8,919 | 99 | — | — |
Kol- och oljeförrådet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göteborgs örlogsdepå ... | 120,828 | 88 | — | — | 146,404 | 18 | — | — | 179,053 | 30 | — | — |
Stockholms varvs bygg-nadsfond .................. | 7,402 | 06 | — | _ | 977,541 | 62 | _ | _ | 1,105,321 | 31 | _ | _ |
Regleringskonto för enligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anbud utförda arbeten | 1,603 | 69 | — | — | 1,609 | 42 | — | — | 2,061 | 18 | — | — |
Influten ersättning för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
konstanta omkostnader | 1,660 | 02 | — | — | 1,021 | 08 | — | — | 669 | 20 | — | — |
13 —
| Den 30 juni 1929 | Den 30 juni 1930 | Den 30 juni 1931 | |||||||||
| behållning | brist | behållning | brist | behållning | brist | ||||||
Ordinarie fortifikations- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förråden, materialier ••• | 4,095 | 44 | — | — | 3,979 | 18 | -'' |
| 4,645 | 60 | — | — |
Gemensamma drifts- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verkstadskostnader för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnadsarbeten i Vax- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
holm ........................ | 506 | 28 | — | — | 4 | 88 | — | — | 3,012 | 81 | — | — |
Sjökrigsskolan, termins- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
avgifter ..................... | 5,078 | 47 | — | — | 2,578 | 47 | — | — | 1,744 | 47 | — | — |
Marinens centrala bekläd- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nadsverkstad ............ | 392,654 | 66 | — | — | 704,410 | 45 | — |
| 737,991 | 64 | — | — |
Oljefabriken i Karlskrona | 100,358 | 99 | — | — | 68,115 | 30 | — | — | 100,279 | 4 7 | — | — |
Repslagareverkstaden i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona ............... | 43,196 | 87 | — | — | 48,506 | 16 | — | — | 35,021 | 81 | — | — |
Chifferapparater............ | 10,708 | 30 | — | - | 8 | 30 | — | - | 8 | 30 | — | — |
Komplettering av vissa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
försvarsanstalter m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vid kustfästningarna •.. | 49,013 | 86 | — | — | 20,223 | 25 | — | — | 580 | 8 2 | — | — |
Luftvärnsmateriel för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kustfästningarna ......... | 160,985 | 58 | — | — | 35,596 | 43 | — | — | 174 | 50 | — | — |
Materialförrådet nr 2 vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingenjörsdepartementet i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona (elektriska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förrådet)..................... | — | — | 84,548 | 97 | — | — | 48,055 | S 7 | — | — | 25,806 | 55 |
Stambeklädnadsförrådet i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona ............... | — | — | 18,791 | 88 | — | - | 212,493 | 17 | — | - | 20,265 | 95 |
Beväringsbeklädnadsför- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rådet i Stockholm ...... | 125,724 | 82 | — | — | 23,023 | 98 | — | — | — | — | 32,411 | 5 6 |
Beklädnadsförrådet för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värnpliktiga vid Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krona kustartillerirege- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mente........................ | 66,360 | 63 | — | — | 875 | 92 | — | — | — | — | 19,268 | 92 |
Persedelförrådet vid Karls- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krona kustartillerirege- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mente, sängpersedlar | — | - | 25,635 | 11 | — | — | 32,265 | 95 | — | — | 33,587 | 36 |
Allmänna materialförrå- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
det i Karlskrona utom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stenkol, motor- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pannbrännolja ............ | — | — | 290,927 | 16 | — | — | 143,659 | 18 | — | — | 154,329 | 20 |
Summa | 9,045,467 | 48 | 435,057 | 64 | 9,440,604 | 05 | 436,474 | 12 9,282,716 | 53 | 285,668 | 62 | |
Netto | 8,610,409: 84 |
| 9,004,129: 98 |
| 8,997,048: oi |
|
De i förestående sammanställning angivna behållningarna innestå —
med undantag för behållningen å Stockholms varvs byggnadsfond, vilken
delvis är placerad i obligationer — å statsverkets giroräkning i riksbanken
och representera följaktligen icke värdet av befintliga förråd
I riksdagens skrivelse den 28 maj 1927 anförde riksdagen, med anledning
av en av riksdagens revisorer framställd anmärkning beträffande
bokföringen av vissa utgifter bos marinförvaltaingen, följande:
14 —
fte»isorernas
uttalande.
Riksdagen ansluter sig till vad revisorerna anfört rörande olämpligheten
av att vid marinens medelsbokföring riksstatsmedel redovisas såsom
fonder och alltså undandragas den allmänna budgetredovisningen.
Enligt riksdagens mening bör en omläggning av marinens bokföring ske
på sådant sätt, att densamma kommer att närmare ansluta sig till det vid
arméförvaltningen för närvarande i berörda hänseende tillämpade redovisningssättet.
Med hänsyn till vikten av att en omläggning av marinens
medelsbokföring snarast möjligt kommer till stånd, har riksdagen ansett
sig böra hos Eders Kungl. Majit göra framställning örn vidtagande av
för sådant ändamål erforderliga åtgärder.
Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte beträffande
marinförvaltningens medelsbokföring vidtaga sådana åtgärder, att samtliga
av marinförvaltningen disponerade riksstatsmedel komma att upptagas
i budgetredovisningen samt att det nu tillämpade förfaringssättet
med uppläggande av särskilda fondtitlar för redovisningen av dylika
medel för framtiden upphör.
Sedermera har riksdagen i skrivelse den 16 maj 1929 (nr 175), med föranledande
av riksdagens revisorers anmärkningar å vissa förhållanden
vid repslagarverkstaden i Karlskrona, anfört, bland annat, följande!
Riksdagen vill erinra örn att 1927 års riksdag hos Eders Kungl. Majit
anhållit, att sådana åtgärder beträffande marinförvaltningens medelsbokföring
måtte vidtagas, att samtliga av marinförvaltningen disponerade
riksstatsmedel komme att upptagas i budgetredovisningen samt att det
tillämpade förfaringssättet med uppläggande av särskilda fondtitlar för
dylika medel för framtiden upphörde.
Såsom av sammanställningen framgår har någon väsentlig minskning
av de i sammanställningen ingående titlarnas behållningar icke förekommit
under de tre senaste budgetåren, även örn man tager i betraktande,
att de huvudsakliga tillgångarna för Stockholms varvs byggnadsfond
den 30 juni 1929 icke redovisats i huvudboken och följaktligen icke ingå
i sammanställningen, i vad den avser sistnämnda år.
Ovannämnda titlar äro uppenbarligen av statsmedels karaktär. De å
titlarna förefintliga behållningarna och bristerna böra följaktligen tillföras
respektive ersättas från vederbörliga anslag. Det förfaringssätt,
som marinförvaltningen i strid med riksdagens uttalade åsikt alltjämt
tillämpar, innebär i själva verket, att marinförvaltningen vid sidan av
de av statsmakterna i vanlig ordning för sjöförsvaret beviljade medlen
förfogar över en särskild budget av betydande storlek, vilken genom den
nu påtalade anordningen undandrages den sedvanliga budgetgranskningen.
Detta innebär enligt revisorernas mening ett allvarligt missförhållande,
och revisorerna måste beteckna det såsom synnerligen anmärkningsvärt,
att berörda redovisningssystem, trots de påpekanden, som
gjorts, alltjämt av marinförvaltningen upprätthålles.
— 15 —
§ 7.
Sedan anbud under hand infordrats frän tre firmor om gjutning av
prima tätt metallgjutgods av viss i anbudsförfrågan närmare angiven beskaffenhet
att tillhandahållas mindepartementet vid flottans varv i Stockholm,
antog varvschefen den 21 januari 1930 ett av Svenska Centrifug Aktiebolaget
i Södertälje avgivet anbud såsom varande för kronan fördelaktigast
på grund av billigaste pris. Av nedanstående handling framgår
närmare varans beskaffenhet och pris, samt att varupartiet den 16 maj
1930 besiktigats och godkänts av stationens besiktningsman och departementsombudet
ävensom att partiet samma dag tagits till uppbörd av förrådsförvaltaren
vid mindepartementets materialförråd.
Beställare: MD Titel: 5 S 26 Best.nr: M 4699
Upphandling nr 6008.
Från Svenska Centrifug Aktiebolaget, Stockholm I beställas att levereras
till Stockholms örlogsvarv nedanstående varor enligt anbud den
16 januari 1930.
I övrigt skola bestämmelserna i Kungl, förordningen av den 16 januari
1920 (Svensk författningssamling nr 10) angående statens upphandlingsoch
entreprenadväsende i tillämpliga delar vara gällande.
Levererad kvantitet1 | Kvantitet |
|
|
|
|
|
| Gjutning av prima tätt | metallgjutgods enligt följande lege- | ||
|
| ring: 87.4 % koppar. 4.« | % tenn, 8 | % fosfortenn (5 %-ig), | |
|
| enligt modeller, som tillhandahållas av mindepartementet. | |||
210 st. |
| 205 st. | enl. ritn. M 750 å | kr. 3.50 pr | st. |
210 » |
| 200 » | » » » 751 » | » 6.7 5 v |
|
210 » |
| 200 » | » » » 769 » | » 3.2 5 » | » |
210 v |
| 200 * | » » » 773 » | » 0.98 > | » |
215 » |
| 205 » | » » » 936 » | » 6.86 » |
|
210 » |
| 205 » | » » » 937 » | » 1.97 » | » |
1,968.85 kg. |
| Metall, gjutgods, brons 1 |
|
|
Leveransort: Varvet, Mindepartementet. Totalpris: 4,723 kronor 65 öre.
Leveranstid 6 veckor. Bet.-villkor: Netto. Emb. —
Varorna besiktigas i enlighet med därom utfärdade särskilda föreskrifter
samt tagas till uppbörd enligt vederbörande departementschefs
bestämmande.
Departementsombud: Stockholm den 21 januari 1930.
M. I. H. Bergmark.
H. Bergmark.
'' I de lall, där levererad kvantitet avviker från den beställda, utföres i denna kolumn
genom besiktningsmannens försorg den levererade kvantiteten.
Viss av
flottans varv i
Stockholm
verkställd upphandling
av
gjutgods.
— 16
N:o
Levererat, besiktigat och godkänt.
Stockholm den 16 maj 1930.
J. C-.sort Schenström. T. Törngren. ;
Besiktningsman. Departementsombud.
Bekommet för förbrukning.
Bekommet för fastsättande.
Bekommet såsom komplettering.
Bekommet och påfört inventariet.
Stockholm den
Mottages av FvS 2 till uppbörd.
H. Muhl.
Enligt varvschefens beslut den 14 april 1930 uppdrogs åt samma aktiebolag
gjutningen av 205 stycken delar metallgjutgods enligt ritning
M. 936. Av nedanstående handling framgår att leveransen besiktigats
och godkänts den 26 maj 1930 samt mottagits av avdelningsföreståndaren
för fastsättande.
Beställare: M. D. Titel: 5 S 196. Best.nr M 5265:a
Upphandling nr 1339.
Från Svenska Centrifug Aktiebolaget, Fleminggatan 8, Stockholm, beställas
att levereras till Stockholms örlogsvarv nedan upptagna varor,
vilka offererats genom brev den 3 april 1930.
Min. M. Förr.
Intäkt. Nr. 184
Mottag, den 16/s 1930
Boklört
C. E. Pettersson
Levererad kvantitet1 | Kvantitet |
|
|
| Gjutning av 205 st. delar metallgjutgods enligt ritning |
Lika många delar av | äldre modell samma legering kommer att tillstäl- |
las Eder under ovan angivna adress.
Leveransort: Mindep:tet, Skeppsholmsvarvet. Totalpris: 481 kronor 75 öre.
Leveranstid: 3 veckor. Bet.-villkor: Netto. Emb. —
Uppgörelse underhand har skett av anledning, som omförmäles i SFS
nr 10/1920 Kap. I, § 35, mom. 1.
Varorna besiktigas och redovisas i enlighet med därom utfärdade särskilda
föreskrifter.
Stockholm den 14 april 1930.
H. Bergmark.
1 I de lall, där levererad kvantitet avviker från den beställda, utlöres i denna kolumn
genom besiktningslörrättarens försorg den levererade kvantiteten.
— 17 -
Besiktigas av:
Miningenjören
H. Muhl.
Nr Levererat, besiktigat och godkänt.
Stockholm den 26 maj 1930
T. Törngren
Besiktningsförrättare.
Bekommet för fastsättande.
Stockholm den 26 maj 1930.
K. V. Johansson
Mottages av Avd. förest. M. V. för fastsättande H. Muhl.
Av en jämförelse mellan ovanstående handlingar framgår att den senare
leveransen avsåg gjutgods av samma beskaffenhet och mängd som de
i första leveransen såsom femte post upptagna 205 stycken delar metallgjutgods
enligt ritning M. 936 å 6 kronor 86 öre. Det lägre priset vid den
senare leveransen torde hava sin grund i att vederbörande myndighet förbundit
sig att för gjutningen tillhandahålla leverantören lika många delar
av äldre modell med samma legering.
Enligt vad revisorerna inhämtat har vid den första gjutningen av ifrågavarande
metallgods mindepartementet 1illhaudahållit vederbörande leverantör
orätt modell, varför en omgjutning av varan blev nödvändig.
Av ovanstående handlingar framgår även att omhandlade gjutgods besiktigats
och mottagits till uppbörd två gånger. Nedanstående skrivelse
från leverantören med därvid fogat intyg utvisar emellertid, att det första
varupartiet visserligen var leveransfärdig!, men på grund av omgjutning
aldrig blev levererat.
Svenska Centrifug Aktiebolaget
Stockholm I den 28 maj 1930.
Örlogsvarvet, UpphandLavd., Stockholm.
På begäran översända vi härmed ett intyg om att gjutningen av det
första partiet av 205 st. delar enligt ritning M, 936, som ej blev levererat,
verkligen utfördes och var leveransfärdigt.
Högaktningsfullt
Svenska Centrifug Aktiebolaget
Seth Bernström, Em. A. Olsson.
bif. 1 st. intyg.
Härmed intygas att gjutningen av 205 st. delar enligt ritning M. 936
och vår offert av den 16 januari 1930 utfördes och var leveransfärdig, men
blev omgjuten och levererad efter ändrad modell enligt vår offert av den
3 april 1930.
Södertälje den 28 maj 1930.
Olof Rosenlind. G. Gastafsson.
Gjutmästare. Avsynare.
9 — 318045. lien.-berättelse ang. statsverket för dr 19.31. I.
— 18 —
Revisorernas
uttalande.
Omläggning av
körbanan å
Skeppsholmsbron.
Kostnader! för den första leveransen har avförts å titel S 26 Materialförrådet
vid mindepartementet i Stockholm samt för den senare leveransen
å titel S 196 Nybyggnad av jagaren Nordenskjöld.
Vid den första gjutningen av ovan omhandlade gjutgods enligt ritning
M. 936 har orätt modell tillhandahållits leverantören, varför en omgjutning
blivit nödvändig, som medfört ökade kostnader för statsverket. Enligt
de åberopade handlingarna i ärendet skulle båda de beställda varupartierna
hava blivit levererade, besiktigade och godkända och båda partierna
hava kvitterats av varvets uppbördsman, men i själva verket har
det första partiet, enligt vad leverantören själv meddelat, aldrig ens avsänts
av denne. Vad sålunda förekommit beträffande redovisningen av
berörda leveranser måste enligt revisorernas mening betecknas såsom
synnerligen anmärkningsvärt och synes giva anledning till en närmare
undersökning angående beskaffenheten av den kontroll, som utövas på
hithörande område.
§ 8.
Genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar för den 22 augusti 1930
infordrade varvschefen vid flottans varv i Stockholm anbud örn utförande
på entreprenad av omläggning av körbanan å Skeppsholmsbron med furuplank.
Inom föreskriven tid inkommo anbud från tolv firmor, av vilka de tre
lägsta anbuden å respektive 14,000 kronor, 16,377 kronor och 19,650 kronor
avgåvos av A. J. Arnestedt, M. A. Johansson och Gust. Ohlsson.
Ärendet remitterades till chefen för hyggnadsdepartementet vid flottans
varv för avgivande av förslag till entreprenör.
Dennes i anledning härav avgivna yttrande var av följande lydelse:
Till varvschefen.
Med anledning av V C S remiss, D.nr U. 26/1930, får jag vördsamt avgiva
följande förslag.
Brobanans bestånd är i allra högsta grad beroende på kvaliteten av
det arbete och den materiel som användes. Med hänsyn härtill bör det
lägsta anbudet förkastas, enär det icke är möjligt verkställa ett gott arbete
för denna summa.
Även det näst lägsta anbudet, avgivet av herr M. A. Johansson, synes
vara så lågt att svråigheter kommer att visa sig vid uppfyllandet av kontraktets
fordringar.
Med tanke på nämnda förhållande och andra omständigheter tillstyrkes
anbudsgivaren nr 3, herr G. A. Olsson, till entreprenör för arbetet.
Blivande entreprenör bör göras uppmärksam på att virkets beskaffenhet
även i det billigare alternativet begäres av bättre kvalitet än vad som
i brädgårdarna kallas »halvrent». Som ett kuriosum kan anmärkas, att
det dyraste anbudet, å 57,080 kronor, avser halvrent, sålunda sämre virke
än beskrivningen säger.
Beskrivningen kommer ävenledes innan kontraktet underskrives att
— 19
kompletteras med bestämmelser örn trävara samt örn mönja. Byggnadsdepartementet,
Stockholm den 13 september 1930.
Sedan ärendet av varvsebefen ånyo remitterats till chefen för nämnda
departement, har denne dels i avgivet yttrande den 16 september 1930 såsom
sin uppfattning hävdat, att bestämmelserna i § 28, mom. 2 e av gällande
upphandlingsförordning lade hinder i vägen för antagande av de
två lägsta anbuden, dels ock med skrivelse den 22 september 1930 tillställt
varvschef en följande handlingar:
Härmed intygas att herr A. J. Arnestedt hos oss varit anställd under
åren 1924—1925—1926 och under den tiden deltagit i alla inom snickerifacket
förekommande arbeten och på senare delen av denna tid för vår
räkning uppgjort kostnadsförslag å nya arbeten samt övervakat ett par
byggnadsarbeten vilka vi hade under uppförande.
Till ovanstående arbeten anse vi herr A. J. Arnestedt vara fullt kompetent.
Jakobsberg den 20 september 1930.
Björklund & Hallgren, Snickerifabrik, Jakobsberg.
Wiktor Björklund.
Stockholms stad.
Härmed intygas att herr A. J. Arnestedt för stadens räkning under
åren 1929 och 1930 utfört rivning av byggnader inom staden, av både
större och mindre omfattning. Stockholm i fastighetskontorets husbyggnadsavdelning
den 15 september 1930.
Carl Melin.
M. A. Johansson, Dalagatan 31, II. Telef. 855 01.
Härmed anhåller jag vördsamt att få bli befriad från mitt anbud »Omläggning
av körbanan å Skeppsholmsbron». Högaktningsfullt
M. Å. Johansson.
Borgensförbindelse. Sedan herr varvschefen antagit det av herr G. A.
Olsson avgivna anbudet, att för en entreprenadsumma av kronor nittontusensexhundrafemtio
(19,650: —) utföra omläggning å körbana å
Skeppsholmsbron, går undertecknad i full borgen såsom för egen skuld
intill ett belopp av kronor Ettusenniohundrasextiofem (1,965:—) eller
10 % av entreprenadsumman. Stockholm den 19 september 1930.
Edvin Johansson.
Kungsgatan 50. Tel. 28 51.
Bevittnas: G. Eriksson, Heleneborgsgatan 21 A. E. Lindgren, Upplandsgat.
37.
Det av A. J. Arnestedt avgivna anbudet föranledde infordrande av närmare
förklaringar från firman i fråga. I anledning härav avlät firman
till byggnadsdepartementet följande svar, dagtecknade respektive den 22
och den 23 september 1930.
Byggnadsdepartementet, kungl, flottan, Skeppsholmen.
Åberopande dagens telefonsamtal ang. säkerheten för arbetet av örn -
— 20 -
läggning av Skeppsholmsbrons körbana får jag härmed meddela att denna
ställer jag i lorm av kontanter, deponerade i bank härstädes. Högaktningsfullt
Handelsfirman
A. J. Arnestedt.
A. Arnestedt.
Byggnadsdepartementet, kungl, flottans varv, Stockholm.
Beträffande omläggning av Skep-psholmsbrons körbana.
Åberopande dagens telefonsamtal bar jag härmed äran inkomma med
önskad förklaring.
Betr. virket köper jag detta 15 % billigare än i Stockholms brädgårdar
gällande priser. Virkespriset omfattar såväl kvistrent, belrent och
bättre balvrent, utan sortering, alltså inget under den föreskrivna kvalitetsbestämmelsen.
Dessutom betingar jag mig fulla värdet ur det gamla
virket 2 Yi" X 7",1 vilket jag skall hava till ett bestämt ändamål. Vidare
är det min mening att låta göra all skarvning och borrning av det undre
varvet på snickerifabrik, där det kan maskinarbetas, så även all impregnering
av virket skall göras på samma plats, där arbetskraften är väsentligt
billigare än i Stockholm. Denna plats ligger c:a 2 mil utanför
Stockholm. Alla transporter utföras med egna bilar. Högaktningsfullt
Handelsfirman A. J. Arnestedt.
A. Arnestedt.
Efter därom framställd förfrågan erböllos från en känd upplysningsbyrå
goda vitsord örn Arnestedt såsom affärsman.
Den 26 september 1930 företog varvscbefen de avgivna anbuden till
prövning, därvid beslöts, att såsom förmånligast för statsverket antaga
Ohlssons ovanberörda anbud å 19,650 kronor. Jämlikt upphandlingsförordningens
§ 28 mom. 1 f och mom. 2 e upptogos de av Arnestedt och
Johansson avgivna anbuden icke till slutlig prövning, »enär ingendera
av de nämnda anbudsgivarna kunnat nöjaktigt styrka sin kapacitet och
erfarenhet beträffande arbeten av föreliggande art, och omständigheter,
som omförmälas i upphandlingsförordningens § 18, mom. 1 a, i viss mån
förelåge».
De i beslutet åberopade stadgandena äro av följande innehåll:
Upphandl.-förordn. § 28, moni 1 f): Anbud må icke ifrågakomma vid
den slutliga prövningen örn anbudsgivaren uppenbarligen saknar insikt
och erfarenhet i vad till leveransen eller arbetet bör eller är känd för
bristande vederhäftighet eller pålitlighet.
Upphandl.-förordn. § 28, mom. 2 e): På myndigheten skall bero, huruvida
anbud må ifrågakomma vid den slutliga prövningen, örn det begärda
priset står i sådant missförhållande till godset eller arbetet, att av
priset ensamt att döma ett nöjaktigt fullgörande av avtalet icke kan påräknas,
och anbudsgivaren icke är särskilt känd för pålitlighet eller orsaken
till det låga priset icke på tillfredsställande sätt förklaras.
1 I det sedermera med G. A. Olsson uppgjorda entreprenadkontraktet stadgades, att all
elter rivningen fällande materiel skulle tillfalla entreprenören.
Rev. anm.
— 21 —
Upphandl.-förordn. § 18, mom. 1 a): Anbud må i stället för genom offentlig
kungörelse infordras genom särskilda skrivelser (telegram) när
beskaffenheten av godset eller arbetet icke alls eller icke utan väsentligt
ökad kostnad kan undersökas vid besiktningen eller kontrolleras dessförinnan,
utan först utrönas efter hand eller under bruk.
Med hänsyn till den ovan åberopade utredningen i ärendet och vad
revisorerna i övrigt av handlingarna i ärendet inhämtat synes det revisorerna
som örn det anbud, som av varvschefen antogs, icke var det för
statsverkets förmånligaste. De i varvschefens beslut åberopade stadgandena
i upphandlingsförordningen torde icke hava varit tillämpliga i förevarande
fall.
§ 9.
Vid sin granskning av räkenskaperna för flottans stationer för budgetåret
1930/1931 hade revisorerna uppmärksammat följande förhållande.
Från ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen har utgått
ett arvode å 5,300 kronor för år till föreståndaren för flottans tandklinik
i Karlskrona, å vilket arvode dyrtidstillägg utbetalts från förslagsanslaget
till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret
efter det i § 3 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 265) angivna
procenttalet (32 respektive 31, 30 och 30 procent för de olika kvartalen).
Till en tandläkare, anställd vid flottans station i Stockholm, har från
samma reservationsanslag utbetalts ett arvode å 1,920 kronor för år, å
vilket dyrtidstillägg utgått från dyrtidstilläggsanslaget efter § 4 i nämnda
kungörelse angivna procenttalet (14 respektive 13, 12 och 12 procent
för de olika kvartalen). Även till två extra ordinarie tjänstemän vid sistnämnda
station med avlöning från sjukvårdsanslaget har utgått dyrtidstillägg
enligt berörda § 4, men i detta fall har dyrtidstillägget avförts å
sjukvårdsanslaget.
Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att dyrtidstillägg å kostnader,
som påvila reservationsanslaget till sjukvård för marinen, utbetalats
från förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret.
Genom berörda åtgärd hava utgifter, vilka rätteligen bort belasta
ett begränsat anslag, i stället kommit att åvila ett förslagsanslag.
Då personal, tillhörande försvarsväsendet, är underkastad för befattningshavare
vid nyreglerado verk gällande avlöningsbestämmelserna,
mäste det vidare anses anmärkningsvärt, att dyrtidstillägget åt föreståndaren
för flottans tandklinik i Karlskrona utbetalts efter de för
oreglerade verk gällande grunderna.
Revisorernas
uttalande.
Vissa å anslaget
till dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
vid sjöförsvaret
avförda
kostnader.
Revisorernas
uttalande.
Utbetalt dyrtidstillägg
till
viss personal
rid flottans
sjukhus i
Karlskrona.
Revisorernas
uttalande.
- 22 —
§ 10.
I marinförvaltningens liggare över sjöförsvarets anslag i riksstaten för
budgetåret 1927/1928 var under anslaget till avlöning till personal vid
kårer och stater m. fl. upptagen en anslagspost till »Månadslön, arvoden
m. m. till personal vid flottans sjukhus i Karlskrona» å 43,000 kronor.
I anledning av lönereglering för viss vid sjukhuset anställd personal
höjdes anslagsposten till 46,000 kronor från och med den 1 juli 1928. Från
och med den 1 juli 1930 fastställdes i överensstämmelse med vad som redan
tillämpats flerstädes inom den centrala statsförvaltningen vid beräkning
av anslagsposter till icke ordinarie personal följande avlöningsstat
för sjukhuset, varvid statens slutsumma höjdes till 47,300 kronor.
Löner till ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............... kronor 6,840
Grundavlöningar till e. o. tjänstemän samt kvinnlig sjukvårds-
och ekonomipersonal, högst................ kronor 13,752
Avlöningsförhöjningar till samma personal enligt
av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
förslagsvis............................................................ » 3,384
Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
m., m. högst .................................................... » 23,324 » 40,460
Summa förslagsanslag kronor 47,300
Vid sin granskning av räkenskaperna för flottans station i Karlskrona
hava revisorerna uppmärksammat, att till personal, som uppburit
avlöning från någon av de tre första anslagsposterna i sjukhusets avlöningsstat,
dyrtidstillägget utgått efter det i § 4 i kungörelsen den 15
juni 1923 (nr 265) angivna procenttalet (14 respektive 13, 12 och 12 procent
för de olika kvartalen), medan däremot till personal, som uppburit
avlöning från den fjärde anslagsposten till avlöning till övrig icke-ordinarie
personal m. m., dyrtidstillägget utgått med 35 procent jämte barntillägg.
Samtliga kostnader för dyrtidstillägget hava avförts å förslagsanslaget
till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret.1
Dyrtidstillägg, som utbetalas från de för ändamålet av riksdagen anvisade
anslagen under de särskilda huvudtitlarna, bör givetvis beräknas
efter de grunder, som finnas angivna i gällande kungörelser angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I förevarande fall
har till personal, som upphurit avlöning från anslagsposten till avlöning
till övrig icke-ordinarie personal dyrtidstillägg utbetalats efter andra
grunder än de av Kungl. Majit och riksdagen fastställda. Denna åtgärd
finna revisorerna anmärkningsvärd.
'' 1 Till befattningshavare vid oreglerade verk utgick under budgetåret 1930/1931 dyrtids
tillägg
enligt § 3 i nämnda kungörelse med 32, respektive 31, 30 och 30 procent för de olika
kvartalen.
- 23 -
FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet.
§ 11.
Revisorerna hava avlagt besök vid statens tvångsarbetsanstalt och sta- statens tvåugstens
vårdanstalt för alkoholister i Landskrona. _ "elstatens
Tvångsarbetsanstalten, är förlagd till Landskrona gamla fästning. vårdanstalt för
År 1918 inköptes för ett pris av 50,000 kronor, som av enskilda personer *
ställts till direktörens för anstalten disposition, en egendom, Råga Hörstad
nr 1 i Asmundtorps socken, benämnd Hildero, omfattande omkring
15 tunnland trädgårdsjord och åker samt belägen cirka 8 kilometer från
Landskrona.
Äganderätten till egendomen har jämlikt beslut av 1930 års riksdag
övertagits av staten mot skyldighet för staten att övertaga ansvaret för
i egendomen befintliga inteckningar till ett belopp av 13,000 kronor. Den
ursprungliga avsikten med inköpet av Hildero var att dit överflytta något
antal av de vid tvångsarbetsanstalten intagna kvinnorna för att i mån
av välförhållande under tiden närmast före frigivningen sysselsättas
under friare former än som vid huvudanstalten kunde anses tillrådliga,
men sedan flera år har man dit förlagt sådana kvinnor, som första gån
-
gen dömts till tvångsarbete.
Huvudbyggnaden å Hildero är uppförd i två våningar. Å övre våningen
äro de internerades sovrum belägna. De internerade sova flera i
samma rum. Inalles finnes vid avdelningen å Hildero plats för omkring
20 internerade.
Med tvångsarbetsanstalten är sedan den 1 juli 1921 förbunden en vårdanstalt
för kvinnliga alkoholister. I denna anstalt äro intagna sådana
alkoholister, som på grund av dåligt uppförande eller tidigare livsföring
icke lämpligen kunna vårdas å enskilda anstalter. Vårdanstalten har
ända till helt nyligen varit inrymd i en mindre lägenhet »Farmen» å
Hildero, men klientelet har i dagarna överförts till huvudanstalten.
Högst 8 kvinnor hava samtidigt varit vid vårdanstalten intagna.
Tvångsarbetsanstaltens personal består av följande ordinarie och
extra ordinarie tjänstemän: en direktör, som utövar chefskapet över anstalten,
tre kvinnliga assistenter, varav en är föreståndarinna för avdelningen
å Hildero, en läkare, en predikant, en sjuksköterska, nio första
vaktfruar, av vilka fyra haft sin tjänstgöring förlagd till Hildero (en
Bevisorernas
uttalande.
— 24 —
av dem å »Farmen»), samt tjugutvå vaktfruar och fyra förmän. Den
å Hildero anställda personalen har extra ordinarie anställning.
Tvangsarbetsanstaltens klienter bestå nästan uteslutande av kvinnor,
som hängivit sig åt sedeslös levnad och som dömts till tvångsarbete. Antalet
vårdade under åren 1921—1930 framgår av nedanstående tablå:
1921 | 1922 | 1923 | 1924 | 1925 | 1926 | 1927 | 1928 | 1929 | 1930 : |
360 | 329 | 331 | 326 | 313 | 281 | 295 | 287 | 233 | 2U9 1 |
Såsom medel för sin fostrande verksamhet har anstalten i första rummet
arbete. Med hänsyn härtill har iniörts olika verksamhetsgrenar, såsom
fårskötsel, trädgårdsskötsel, sömnad, stickning, bokbinderi och husliga
arbeten. Å Hildero bedrives ladugårds- samt svin- och hönsskötsel.
Såsom förut nämnts måste de å Hildero internerade kvinnorna sova
flera i samma rum. Det har gjorts gällande, att en dylik anordning icke
vore lämplig, då därigenom de sämre elementen lättare kunna utöva dåligt
inflytande på de bättre, varjämte genom nämnda anordning övervakningen
över de intagna försvåras. Då den för närvarande relativt
låga beläggningen å huvudanstalten, som under de senare åren moderniserats
och utvidgats, möjliggör inhysande där även av Hilderoklientelet,
har det ifrågasatts, örn ej anstaltens verksamhet å Hildero tills vidare
borde nedläggas. Man har beräknat, att ej oväsenliga besparingar kunde
göras. Enligt av anstaltens direktör meddelade upplysningar skulle
minskningen i driftkostnaderna kunna beräknas till cirka 15,000 kronor
för år, fördelande sig sålunda
Avlöning till en assistent .................................. kronor 3,074
» » » första vaktfru ............................ » 2,416
» » tre första vaktfruar (varav en å »Farmen») » 6,273
Elektrisk belysning ....................................... » 656
Bränsle .................................................... » 998
Nu utgående arvode för körning å jordbruket ............ » 500
Underhåll av inventarier ................................. » 583
Beräknat arrende för jordbruket, lägst .................... » 500
Summa kronor 15,000.
De i denna specifikation upptagna beloppen, utom de, som avse avlöningar,
hava uppgivits vara approximativa och beräknade efter utgifterna
under budgetåret 1930/1931. En ytterligare besparing skulle kunna
vinnas genom bortfallandet av kostnader för transporter och resor mellan
Hildero och huvudanstalten.
Med hänsyn till det ekonomiska läget torde de ovan påpekade missförhållandena
å Hilderoanstalten icke för närvarande böra avhjälpas genom
— 25 —
ombyggnad av de nuvarande sovsalarna till enkelrum, enär detta komme
att medföra rätt avsevärda kostnader. Till frågan huruvida det kan vara
lämpligt att med hänsyn till de påpekade olägenheterna tills vidare
eller definitivt nedlägga Hilderoanstalten anse sig revisorerna nu icke
böra taga ståndpunkt. Frågan synes förtjänt av närmare övervägande
under beaktande av sakens såväl sociala som ekonomiska sida.1
§ 12.
Revisorerna hava avlagt besök vid hospitalet i Hälsingborg, numera
kallat S:ta Maria sjukhus.
Anläggandet av ifrågavarande sjukhus, som är avsett för 1,200 sinnessjuka
och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa, beslöts av 1917 års
riksdag. Anläggningskostnaderna beräknades ursprungligen till 9,700,000
kronor. År 1924 verkställda nya beräkningar upptogo emellertid ett belopp
av 11,038,500 kronor förutom ej närmare bestämda kostnader för paviljonger
för de sinnesslöa. Uppförandet av dessa paviljonger är, vad
avser manliga patienter, numera avfört från hospitalets byggnadsprogram,
och i fråga örn kvinnliga patienter tills vidare vilande i avvaktan
på ytterligare utredningar i anledning av vissa av kasernkommittén
framlagda förslag.
Byggnadsföretaget har omhänderhafts av medicinalstyrelsen.
Redan under byggnadstiden och jämväl efter det sjukhuset under åren
1926 och 1927 tagits i bruk, hava åtskilliga ändringar inom sjukhusanläggningen
visat sig erforderliga. Under tiden den 1 juli 1928—den 30
juni 1931 hava enligt sjukhusets räkenskaper för ändrings- och reparationsarbeten
åtgått tillhopa 136,640 kronor 1 öre, varjämte till användning
för sådant ändamål under följande budgetår reserverats 4,000 kronor.
Härom hava revisorerna dels vid besök å sjukhuset, dels ock av medicinalstyrelsens
och sjukhusdirektionens handlingar i ämnet inhämtat
följande.
Bageri- och ångpannehus.
Panncentralen jämte för bageri avsedda lokalutrymmen och bostäder
för viss personal vid dessa avdelningar finnas inrymda i en och samma
byggnad.
Bagerianläggningen upptar en areal i bottenvåningen av drygt 400 m2.
Bottenvåningen omfattar bagerilokal, jäsningsrum och brödförvaringsrum,
våningen en trappa upp är inredd till bostäder för bageripersona
1
lifter det ovanstående uttalande av revisorerna beslutats, har Kungl. Majit enligt vad
revisorerna inhämtat, den 11 december 1931 meddelat beslut angående provisoriskt nedläggande
av den vid Hildero bedrivna verksamheten med utgången av december 1931 eller
så snart däretter, som med hänsyn till pågående ombyggnadsarbeten vid anstaltens huvudavdelning
kan ske.
Vissa förhållanden
vid
S:ta Maria
sjukhus i
Hälsingborg.
— 26 —
len, och ovanförliggande vind inrymmer mjölförvaringslokal med från
densamma till bagerilokalen gående mjöltransportanordningar. De för
bageriet planerade bakugnarna voro ursprungligen avsedda att värmas
direkt från panncentralen, och erforderliga ledningar finnas för ändamålet
framdragna. Under byggnadstiden framkom ett förslag, att med frångående
av de vidtagna anordningarna i bageriet installera elektriska
bakugnar, och efter verkställda utredningar inköptes två stycken sådana
för en sammanlagd kostnad av 11,500 kronor. Ugnarna, som levererats i
huvudsaklig överensstämmelse med de uppgjorda leveransbandlingarna,
godkändes men visade sig vid senare företagen provbakning oanvändbara
för bakning av de brödsorter, sjukhuset behöver, varför den tilltänkta bageridriften
inställdes. Anläggningen, inklusive de möblerade personalbostäderna
och bageriets maskinella utrustning, står alltjämt outnyttjad.
Hospitalet köper numera hela sitt behov av bröd från bagerier ute i
staden.
Av senare genom Elektriska Prövningsanstalten i Stockholm verkställda
utredningar framgår dels att elektriskt drivna bakugnar ställa sig ekonomiskt
tillfredsställande endast vid strömpris av 1 öre pr kilowatt-timme,
vilket pris icke ens kan erhållas vid hospitalets eget elektricitetsverk, dels
att för hospitalets vidkommande ett bageri bör drivas med koleldade ugnar,
örn verklig vinst skall vara att påräkna. Några åtgärder för bagerilokalernas
utnyttjande för avsett ändamål eller desammas disponerande
för andra behov äro ännu icke vidtagna.
Panncentralen var baserad på två högtrycksångpannor och tre varmvattenpannor,
vilken kombination sedermera befunnits mindre lämplig.
De olika panntyperna hava icke med fördel kunnat samköras, utan de
båda högtryckspannorna hava ensamma fått svara för hela värmebehovet.
Under näst föregående eldningssäsong hade de tre varmvattenpannorna
icke någon gång tagits i bruk. Högtryckspannorna komma genom den
olämpliga kombinationen att stå utan erforderlig reserv.
Koltransporten inom panncentralen byggde ursprungligen på ett mekaniskt,
delvis för manuell drift avsett transportsystem, som emellertid omedelbart
vid ibruktagandet visade sig oanvändbart och för en kostnad av
9,555 kronor måste raseras och ersättas med ett helt nytt transportsystem
med elevatorer, silos och transportabla korgar.
Hospitalet alstrar i eget verk en del av sin erforderliga elektriska energi,
varvid generatorerna drivas av två stycken ångturbiner. Dessa hava
utan vidtagande av erforderliga ljud- och vibrationsisoleringar uppställts
på ett relativt tunt bjälklag i direkt förbindelse med byggnadsstommen
i övrigt i stället för att placeras i den underliggande, av fördelningscentralen
nu upptagna källarvåningen, vilket sannolikt skulle
möjliggjort en effektiv vibrationsisolering. Till följd av den här påtalade
anordningen uppstå i de i våningen en trappa upp belägna bostäderna
för maskinpersonalen besvärande vibration och buller. Försök
— 27
hava gjorts att minska olägenheterna av ångturbinernas placering ehuru
hittills utan tillfredsställande resultat.
Vattenledningsverket.
Det för hospitalet erforderliga vattenledningsvattnet tages dels från
eget grundvattenverk inom hospitalets område, dels från stadens vattenledningsverk.
Beningen av vattnet vid hospitalets vattenverk har emellertid
baserats på endast ett filter, varigenom verket icke kan uttaga hela
den vattenmängd, som grundvattentäkten medger, varjämte vid erforderlig
rensning'' av filtret hela vattenbehovet måste tagas från stadens vattenledning.
Vattnet från hospitalets vattentäkt synes icke heller i tid hava blivit
nöjaktigt undersökt. Det innehåller aggressiv kolsyra, som dock konstaterades
först sedan ett flertal ledningar blivit sönderfrätta inom panncentralen
och även pannorna börjat angripas i vattenlinjen. Erforderliga
nya ledningar hava senare måst inläggas och skyddsåtgärder mot
kolsyran vidtagas.
Frånvaron av avhärdningsanordningar för vattnet, som är starkt kalkhaltigt,
vållar onödigt dryga kostnader för hospitalets tvätt, varjämte
givetvis persedlarnas livslängd avsevärt nedsättes. Det bör i detta sammanhang
framhållas, att, enligt vad revisorerna inhämtat, övriga sjukvårdsanstalter
i Hälsingborg efter långt tidigare gjorda erfarenheter avhärda
vattnet.
Köksbyggnaden med kulvertar och mattransportanordningar.
Ventilationsanordningarna för den stora kökssalen anses mindre lämpliga.
Huvudanledningen till de rådande mindre tillfredsställande förhållandena
torde dock vara att söka i en olämplig placering av stekugnarna.
Förslag har även varit uppgjort att flytta desamma, men detta
har måst förfalla med hänsyn till att kokgrytorna icke utan avsevärda
kostnader samtidigt kunna omgrupperas. En nu genomförbar, mindre
flyttning av stekugnarna kan icke säkerställa det önskade resultatet utan
att ventilationssystemet samtidigt utökas med såväl ytterligare frisklufttillförsel
som kraftigare utsugningsanordningar.
Arbetsförhållandena inom köksavdelningen lämna ur driftsteknisk och
driftsekonomisk synpunkt mycket övrigt att önska icke minst därigenom
att erforderliga biutrymmen äro dels mindre väl anordnade, dels ock otillräckliga.
Särskilda rum för köttstyckning, fiskrenseri, sillrum oell brödförrådsrum
saknas, vilket vållar hygieniska olägenheter. Med nuvarande
anordningar måste exempelvis styckningen av djurkroppar försiggå i
kallskänken samtidigt med eller hindrande annat arbete och med brödkorgarna
stående på golvet omedelbart intill huggkubbarna.
Mjölkrummet, som tidigare måst användas även för svagdricksdistributionen,
företer jämväl betänkliga brister och var svårt att hålla i
— 28
önskad temperatur. Försök att avhjälpa detta senare fel ha strandat
på otillräcklig isolering av väggarna.
Varuhissen mellan köket och källaren anses för knappt tilltagen såväl
vad beträffar hisskorgens planmått som hissens bärförmåga, vilket medför
tidsförlust och bristande effektivitet i kökspersonalens utnyttjande.
Mattransporterna ske med handdragna vagnar, sedan ursprungligen för
ändamålet anskaffade elektriska truckar icke visat sig för detta ändamål
användbara. Med hänsyn till de stora avstånden är detta givetvis en
nackdel för den varma maten, vartill kommer, att mathissarna äro så
klent dimensionerade, att lämpliga värmeisolerade kärl för varmmattransporterna
icke kunna användas. Ytterligare olägenheter i detta avseende
skapas av att varmskåpen i köket äro mindre lämpligt anordnade.
De sakna luckor ut till matutlämningsrummet och äro dessutom för små.
V årdavdelningarna.
Även ifråga örn vårdavdelningarna hava ett flertal förändringar visat
sig nödvändiga. En del avdelningar hade planlagts med endast en utgång,
vilket i fall av hastig utrymning vid farotillfälle måste betecknas
såsom i hög grad otillfredsställande. Medel hava också ställts till förfogande
för upptagande av nya utgångar.
Lokaler för förvaring av smutskläder på de olika avdelningarna och
förrådslokaler, anslutna till de manliga patienternas arbetsrum, hava antingen
varit för små eller helt saknats, så att nyinredningar måst företagas.
Låsen å dörrar inom vårdavdelningarna bliva utsatta för stark nötning,
därigenom att de måste öppnas och stängas ett flertal gånger varje
dag. De först insatta låsen voro emellertid av så dåligt fabrikat, att de
redan efter ett år voro utnötta och måste ersättas med nya.
De å vårdavdelningarna i vissa fall använda parkettgolven hava visat
sig olämpliga och måste successivt utbytas mot målade, helrena furugolv.
Anordningarna för den å avdelningarna tjänstgörande personalen äro
i en del avseenden föga ägnade att bereda personalen den lättnad och
trevnad i arbetet, som med hänsyn till dettas art vore önskvärt. Såsom
speciellt otillfredsställande har framhållits, att personalen i brist på för
densamma avsedda toilettrum måste hänvisas till patienternas W. C., vilket
med hänsyn till det i många fall grova orenande, som förekommer
bland hospitalspatienter, måste framstå såsom en kännbar olägenhet.
De för ventilationssystemets funktionerande betydelsefulla varmkamrarna
hade icke i tillbörlig grad planerats med hänsyn till på platsen
härskande vindförhållanden, utan hade måst förses med nya anordningar
för kalluftens fördelning i kamrarna.
29 —
De av revisorerna gjorda iakttagelserna synas revisorerna giva vid handen,
att den utredning, som föregått sjukhusets uppförande varit i vissa
delar otillfredsställande, i det att vid sjukhusets planläggning vederbörande
ej tillräckligt beaktat, att när det gäller en anläggning av denna
art det är av särskild betydelse, att driftens alla detaljer på förhand
noggrant studeras, på det att såväl hygieniska som driftsekonomiska synpunkter
bliva på ett rationellt sätt tillgodosedda. I flera avseenden synas
anordningarna icke hava varit grundligt genomtänkta och tillbörlig
hänsyn har icke alltid tagits till de lokala förhållandena. Följden härav
bär blivit, att för att den synnerligen dyrbara anläggningen skall bliva
i stånd att på ett fullt tillfredsställande sätt fylla sin uppgift dels åtskilliga
ändringar redan måst vidtagas, dels ock en hel del ändringsarbeten
ytterligare återstå. Beträffande vissa av dessa ändringar torde
det till och med kunna ifrågasättas, örn det överhuvudtaget skall bliva
möjligt att för rimlig kostnad åstadkomma rättelse i de påtalade olägenheterna.
Visserligen kunna ändringarna i förhållande till den totala byggnadskostnaden
te sig mindre betydande, men de äro dock i och för sig
för statsverket betungande.
Särskilt anmärkningsvärt synes revisorerna vara det bristfälliga sätt,
varpå utredningen örn hospitalets bageri bedrivits. Härigenom hava
stora kostnader nedlagts på en byggnad med inredning utan att densamma
ännu fyra år efter hospitalets ibruktagande kunnat utnyttjas för
avsett ändamål. Revisorerna få i övrigt härutinnan hänvisa till vad revisorerna
anföra under nästföljande paragraf.
Även de iakttagna förhållandena vid sjukhusets köksavdelning samt
panncentral och vattenledningsverk äro av beskaffenhet att allvarliga
erinringar mot desamma måste göras.
§ 13.
Såsom revisorerna under nästföregående paragraf omförmält finnas vid
S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg för bageri avsedda lokalutrymmen och
bostäder för bageripersonal, vilka ännu fyra år efter hospitalets tagande
i bruk icke utnyttjats för avsett ändamål. Sjukhusets behov av bröd
tillgodoses genom upphandling från enskilda leverantörer. Enligt vad revisorerna
inhämtat utgjorde den under år 1930 upphandlade brödkvantiteten
(brödåtgången) 204,009 kilogram, betingande en kostnad av 32,31
öre per kilogram eller således tillhopa 65,923 kronor 15 öre.
För bedömande av frågan, huruvida genom anordnande av bagerirörelse
vid S:ta Maria sjukhus kostnaderna för bröd vid detta sjukhus
skulle kunna minskas synes en jämförelse med kostnaderna för brödtillverkningen
vid S:t. Lars sjukhus i Lund närmast böra komma ifråga. De
båda sinnessjukhusen i Skåne äro nämligen ifråga örn brödåtgångens
omfattning tämligen likställda, vid båda dessa sjukhus användas andra
Revisorernas
uttalande.
Anordnande av
bagerirörelse
vid S:ta Maria
sjukhus i
Hälsingborg.
— 30 -
brödsorter, för vilka tillverkningskostnaderna ställa sig lägre, än vid
övriga sinnessjukhus i riket och transportförhållanden och andra liknande
på tillverkningskostnaderna inverkande omständigheter äro vid
båda sjukhusen i stort sett enahanda.
Vid S:t Lars sjukhus utgjorde brödåtgången år 1930 237,470 kilogram
och kostnaden för kilogram bröd under samma år 26.s» öre. Därest det
planerade bageriet vid S:ta Maria sjukhus skulle kunnat tillverka brödet
till samma kostnad som vid S:t Lars sjukhus under år 1930, skulle alltså
utgifterna för bröd vid S:ta Maria sjukhus kunnat nedbringas med 11,159
kronor 29 öre. Det är emellertid att märka, att i priset för bröd vid S:ta
Maria sjukhus icke ingår någon kostnad för lokaler, varemot i kostnaderna
för brödtillverkningen vid S:t Lars sjukhus ingår ett belopp av 5,000
kronor utgörande beräknad ränta och amorteringskostnad. Till nämnda
belopp 11,159 kronor 29 öre, torde alltså böra läggas beräknad hyra för
bagerilokalerna vid S:ta Maria sjukhus.
ReTisoremas Då av jämförelsen med den vid S:t Lars sjukhus i Lund bedrivna hämnande.
geriverksamheten synes framgå, att kostnaderna för bröd vid S:ta Maria
sjukhus skulle kunna icke oväsentligt minskas, därest behovet av bröd
vid sistnämnda sjukhus tillgodosåges genom egen brödtillverkning, synes
det revisorerna önskvärt, att bagerirörelse anordnas även vid S:ta Maria
sjukhus. Härigenom vinnes även den fördelen, att de för sådant ändamål
inrättade lokalerna komma till avsedd användning.
§ 14.
Bagerirörelsen Revisorerna hava avlagt besök vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala.
Tid Ulleråkers sjukhuset bedrives bagerirörelse för eget behov. Bageriet har ute
SJ<Uypsala.
1 slutande manlig personal. Vid rikets övriga hospital användes endast
kvinnlig arbetskraft för bageridriften. Personalkostnaderna vid nu ifrågavarande
bageri uppgingo år 1930 till sammanlagt 23,683 kronor 46 öre.
Den maskinella utrustningen utgöres av en degknådningsmaskin, en
mindre degblandare med munstycke, en degdelningsmaskin, en dubbel
bageriugn med vattenrör och två utdragsplan, tre större transportabla
baktråg av järnplåt samt en elektrisk motor. Samtliga degmaskiner hava
varit i drift sedan år 1901. Motorn har använts sedan år 1918. Brödåtgången
år 1930 uppgick till 193,064 kilogram. Genomsnittskostnaden per
kilogram bröd har för samma år beräknats till 34.5 öre. Personalkostnaden
för 100 kilogram bröd uppgick till 12 kronor 27 öre.
Till jämförelse med personalkostnaderna för bageridriften vid Ulleråkers
sjukhus hava revisorerna i nedanstående tablå angivit tillverkningskvantitet
(brödåtgång) och motsvarande personalkostnader vid vissa andra
sinnessjukhus i riket.
31 -
| Brödåtgång | Personalkostnader „ kronor per Summa 100 kg bröd | |
Frösö sjukhus (Östersund) | 122,482 | 9,874: 4 6 | 8: 0 6 |
Sundby sjukhus (Strängnäs) | 132,381 | 7,318: 8 2 | 5: 5 3 |
Säters sjukhus ................................. | 145,385 | 10,614: 6 6 | 7: 30 |
S:ta Gertruds sjukhus (Västervik) | 189,708 | 11,050: 51 | 5: 8 3 |
S:t Lars sjukhus (Lund) ................ | 237,470 | 11,535: 5 7 | 4: 8 6 |
Då kostnaderna för bageridriften vid Ulleråkers sjukhus förefalla förhållandevis
höga, synes det revisorerna böra tagas i övervägande, vilka
åtgärder som lämpligen kunna vidtagas i syfte att denna rörelse må
lämna ett bättre ekonomiskt resultat.
§ 15.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 165 till 1928 års riksdag
beslöt riksdagen, att det av Västgöta regemente tidigare disponerade kasernetablissementet
i Vänersborg skulle, i huvudsaklig överensstämmelse
med av ingenjören Hjalmar Cederström den 27 maj 1927 upprättade och i
vissa delar den 20 december samma år omarbetade ritningar, dock med
iakttagande av vissa av departementschefen och riksdagen angivna jämkningar,
omändras till sinnessjukanstalt, avsedd för minst 850 vårdplatser.
Kostnaden beräknades till 2,525,000 kronor. Arbetena hava genomförts
under åren 1928—1930.
Enligt Kungl. Maj:ts nämnda proposition skulle de förutvarande under -officersbostäderna I och lil, efter omändring till bostadshus för gift
personal, fortfarande uppvärmas medelst kakelugnar.
Mot förslaget i denna del gjordes från riksdagens sida icke någon erinran.
Sedan det kommit till revisorernas kännedom, att värmeledning det
oaktat numera blivit i nämnda byggnader indragen, hava revisorerna
från medicinalstyrelsen införskaffat närmare upplysningar i ärendet och
därvid inhämtat följande.
I skrivelse till medicinalstyrelsen den 4 december 1930 hade byggnadsstyrelsen
meddelat, bland annat, att de av byggnadsstyrelsen handhavda
arbetena i huvudsak vore utförda och etablissementet överlämnat till anstaltsstyrelsen.
Med anledning därav hade medicinalrådet E. Lauritzen
anmodat överläkaren att låta upprätta en förteckning å kompletteringsarbeten,
som ansåges kunna tillhöra ombyggnaden, och därför böra bliva
föremål för förhandlingar med byggnadsstyrelsen. Genom sjukhusets direktion
hade därefter anordnats en besiktning i närvaro av överläkaren,
ledamoten av direktionen, kaptenen B. Carlsten, sysslomannen samt, såsom
av direktionen förordnad sakkunnig, byggnadschefen Carling.
I protokollet över denna besiktning, som hölls den 18 februari 1931, upp -
Revisorernas
uttalande.
Värmeledning
i bostäder för
gift personal
vid Källshagens
sjukhus i
Vänersborg.
32 -
togs bland sådana arbeten, som synenämnden ansåg vara ofullbordade
eller bristfälligt utförda och tillhöra den ombyggnad, som varit anförtrodd
byggnadsstyrelsen, bland annat, följande:
Byggnad nr 15, bostadshus för gift personal:
Bostäderna äro besvärade av dåligt drag i eldstäderna, särskilt 2 trappor
upp. Troligen är rökkanalernas skiljeväggar bristfälliga, men i någon
mån är olägenheten beroende av skorstenarnas bristfälliga skick.
Resterna av plåtavtäckningen böra avlägsnas och murverket lagas samt
en armerad betongavtäckningsplatta av 15 c/m största tjocklek inläggas
i blandning 1:3:3. Plattan gives starkt fall och rökkanalernas
mynningar avfasas med kraftig rundning så att vinden icke bromsas upp
av några skarpa kanter. Plattorna putsas väl och plåtbeklädnaden å
tegelmurverket anslutes.
Söndriga kakel utbytas.
Byggnad nr 16, bostadshus för gift personal:
Draget i rökkanalerna är mindre gott. Skorstenarna repareras och avtäckas
på enahanda sätt som för byggnaden nr 15.
Söndriga kakel utbytas mot nya sådana.
I ett tillägg till nämnda besiktningsprotokoll har Carling beträffande
ifrågavarande bostadshus antecknat följande:
Dessa byggnader få anses hava stort behov av att värmeledning installeras,
då byggnaderna äro svåra att hålla varma dels med anledning av
mindre goda rökgångar från eldstäderna och dels med anledning av sitt
öppna för ostliga och nordliga vindar utsatta läge.
Sedermera förrättades den 2 och 3 juni 1931 av Lauritzen inspektion av
sjukhusanläggningen i närvaro av generaldirektören N. Hellström, överläkaren
Astrid Björkman, sysslomannen G. Olsson och som tekniskt biträde
arkitekten C. Westman. I berättelsen över denna inspektion har intagits
följande yttrande av Westman i fråga örn nämnda byggnader:
I dessa byggnader synas fel finnas i rökgångarna från kakelugnar och
spislar. Rök intränger från underliggande lägenheter och draget i spelår
och kakelugnar är otillfredsställande. Fukt uppträder även invändigt
å väggarna till vissa rum. En genomgripande reparering av eldrör och
skorstenar skulle ställa sig dels mycket dyr dels mycket besvärande för
lägenhetsinnehavarna, och vidare kan tänkas, att fukten i vissa väggar
ej kan utestängas enbart med kakelungseldning. Det ansågs därföre, att
undersökning skulle göras angående kostnaden för införande av värmeledning
i husen med användande av en i närheten av dessa befintlig kulvertledning
från panncentralen. Denna kostnadsberäkning borde ske i
samråd med ingenjör Theorell.
I berättelsen anföres i nu berörda hänseende vidare följande:
Vid inspektionen framgick otvetydigt, att skiljetungorna i rökkanalerna
voro bristfälliga. Av samtal med lägenhetsinnehavare inhämtades
att i vissa rum rök inträngde genom kakelugnen, då det eldades i annat
mm, och ehuru spjället i förstnämnda rum var stängt. I ett fall hade
en person, som legat i ett sådant rum, blivit allvarligt sjuk genom den
— 33
inträngande rökgasen. Starka klagomål framställdes likaledes över att
vissa rum ständigt vore kalla och fuktiga.
Anordnande av värmeledning i byggnaderna ansluten till sjukhusets
värmecentral ansågs nödvändig, och borde åt ingenjören H. Theorell uppdragas
att upprätta förslag och kostnadsberäkning härtill. Utredningen
av detta ärende borde påskyndas med hänsyn till angelägenheten av att
bristerna avhjälptes före vintern.
Vid inspektionen antecknades, att ifrågavarande arbeten å berörda två
bostadshus borde utföras genom eller bekostas av byggnadsstyrelsen av
anslaget till sjukhusets iordningställande.
Kostnaderna för nämnda arbeten hava genom medicinalstyrelsens försorg
beräknats till 16,000 kronor.
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 28 augusti 1931 begärde medicinalstyrelsen
byggnadsstyrelsens yttrande, huruvida medel för ändamålet
kunde av byggnadsstyrelsen ställas till förfogande. I svarsskrivelse av
den 15 oktober 1931 anförde byggnadsstyrelsen:
Utförandet av värmeledningsanläggningar inom personalbyggnaderna
litt. P. och R. för en beräknad kostnad av 16,000 kronor ligger utanför
det av statsmakterna fastställda programmet för byggnadsföretaget, varför
styrelsen givetvis icke kan disponera medel ur det anvisade byggnadsanslaget
för ifrågavarande ändamål. Frågan örn anläggande av värmeledningar
i dessa byggnader har prövats i samband med byggnadsprogrammets
fastställande, varvid beslutits, att kakelugnarna skulle bibehållas
inom byggnaderna. Något skäl, som talar för en ändring av detta
beslut, synes icke föreligga. Den påtalade svårigheten att erhålla tillräckligt
drag i eldstäderna torde kunna avhjälpas genom jämförelsevis
enkla åtgärder, i första hand genom förhöjning av skoi’stenspiporna. Styrelsen
vill jämväl erinra, att de av kasernkommittén ursprungligen upptagna
reparationskostnaderna för byggnaderna under byggnadsärendets
fortsatta behandling avsevärt beskurits efter förslag från Eder och att
byggnadsstyrelsen varit nödsakad att redan överskrida dessa kostnader
för att kunna utföra nödtorftiga reparationsarbeten.
Redan den 31 juli 1931, alltså innan medicinalstyrelsen tili byggnadsstyrelsen
avlät sin ovan omförmälda skrivelse, infordrade emellertid medicinalstyrelsen
genom annons anbud å ifrågavarande arbeten, och utan
att avvakta byggnadsstyrelsens svar antog medicinalstyrelsen enligt skrivelse
den 1 september 1931 ett aA^ värmeledningsaktiebolaget Celsius i
Göteborg inlämnat anbud. Med skrivelse a\r den 25 september 1931 överlämnade
medicinalstyrelsen till bolaget vederbörligen undertecknade kontrakt
och ritningar.
Enligt vad revisorerna inhämtat från sjukhuset äro arbetena numera
fullbordade.
Enligt revisorernas mening hade det varit medicinalstyrelsens skyldighet
att, därest styrelsen efter vederbörlig utredning funnit ifrågavarande
■1 .113045. Ren.-berättelse ring. statsverket för är 19.11. I
Revisorernas
uttalande.
34 —
Upphandling
av eldsläckningsapparater
vid Salberga
sjukling i Sala
odi Västra
Marks sjukhus
i Orebro.
arbetens utförande erforderligt, hos Kungl. Majit göra framställning om
anvisande av nödiga medel för ändamålet.
I stället har styrelsen, i strid mot det av riksdagen godkända byggnadsprogrammet
och utan att avvakta byggnadsstyrelsens yttrande, låtit
verkställa arbetena. Detta medicinalstyrelsens tillvägagångssätt finna
revisorerna anmärkningsvärt.
§ 16.
Sedan Salberga sjukhus i Sala infordrat anbud för upphandling av 30
stycken eldsläckningsapparater, avgåvos före anbudstidens utgång 6 sådana
anbud, därav lägsta anbudet, avgivet av Stockholms galvaniseringsfabrik,
Stockholm, avsåg leverans av apparattypen »Olle» till
ett pris av 25 kronor. Sedan sysslomannen vid nämnda sjukhus i avgivet
tjänstememorial hemställt, att enär de offérerade modellerna ej
vore lämpliga för sjukhus av här ifrågavarande art, anbuden måtte förkastas
och nya under hand infordras å apparater av för sjukhuset lämplig
konstruktion, beslöt direktionen för sjukhuset den 18 juni 1930 i enlighet
med sysslomannens sålunda gjorda hemställan. Härefter inköptes
för sjukhusets räkning 30 stycken eldsläckningsapparater av märket
Total, typ C, vilka likviderades den 16 juli och den 26 augusti 1930 med
75 kronor per apparat eller med sammanlagt 2,250 kronor.
Efter det Västra Marks sjukhus i Örebro infordrat anbud för upphandling
av 33 stycken eldsläckningsapparater, avgavs av Stockholms
galvaniseringsfabrik lägsta anbudet, avseende leverans av apparattypen
»Olle» till ett pris av 18 kronor per apparat, under det att Svenska totalaktiebolaget
avgav ett anbud å leverans av apparattypen Total, typ C,
till ett pris av 75 kronor per apparat. Direktionen för anstalten antog
enligt beslut den 15 november 1930 det av sistnämnda bolag avgivna
anbudet.
Ovannämnda apparattyper äro båda, efter vid statens provningsanstalt
utförda provningar, godkända av svenska brandtarifföreningen. »Olle»,
som har vatten som släckningsmedel, är godkänd för bostäder samt sådana
lokaler, där huvudsakliga eldfaran härrör från andra ämnen än eldfarliga
oljor av första klass, karbid eller film och där högspänd elektrisk
ström ej finnes. »Total», som har pulver som släckningsmedel, är godkänd
för sådana lokaler, där eld kan befaras uppstå av eldfarliga vätskor
av första klass, terpentin, oljor eller karbid.
Revisorerna hava från statens provningsanstalt inhämtat följande yttrande
angående ifrågavarande eldsläckningsapparater:
Utförda provningar hava visat, att av hittills provade eldsläckningsmedel
vatten är det effektivaste och dessutom billigaste släckningsmedlet
för trä, papper, tyg och dylikt, som utgör den vanliga eldfaran i de flesta
slag av lokaler. Pulver är däremot icke lämpligt för dylika lokaler.
För sådana speciella lokaler, där den huvudsakliga eldfaran härrör från
- 35 —
bensin, oljor eller karbid, äro apparater nied annat släekningsmedel än
vatten, t. ex. pulver, lämpliga, och vatten är i dessa fall olämpligt.
Förutom apparattypen »Olle» finnes ett relativt stort antal andra fabrikat
av eldsläckningsapparater med vatten som släekningsmedel. Samtliga
av Svenska brandtarifföreningen godkända, som vattensläckare betecknade
apparater hava praktiskt taget samma eldsläckningsförmåga och
lämplighet i övrigt. Den skillnad i kvalitetsavseende, som förefinnes,
hänför sig praktiskt taget endast till det material av vilket behållarna
utförts. De flesta, t. ex. »Olle», äro utförda av förblyad och lackerad järnplåt.
Några apparattyper hava behållare av koppar eller mässing, som
kunna antagas giva apparaterna en något större livslängd och därför
kunna motivera ett högre inköpspris.
Såvitt provningsanstalten kan bedöma, är det övervägande antalet lokaler
inom sinnesslöanstalterna av den beskaffenhet, att vatten är det
lämpligaste släckningsmedlet, Av handlingarna framgår, att provningsanstaltens
cirkulär nr 18 med förteckning över godkända eldsläckningsapparater
och de användningsområden, för vilka de godkänts, bifogats
Stockholms galvaniseringsfabriks offert och alltså kan förutsättas hava
varit för vederbörande tillgängligt vid upphandlingsärendets prövning.
Enligt provningsanstaltens yttrande är den för ifrågavarande sjukhus
upphandlade eldsläckningsapparaten mindre lämplig för ifrågavarande
lokaler, varom vederbörande bort äga kännedom vid upphandlingarna,
enär provningsanstaltens cirkulär med förteckning över godkända eldsläckningsapparater
och de användningsområden, för vilka de godkänts,
varit bifogat ingivna offerter. Härtill kommer, att de av direktionen
för Salberga sjukhus, med förkastande av de ingivna anbuden under
hand upphandlade apparaterna voro dyrare i inköp än någon av de genom
avgivna anbud offererade apparaterna och betingade ett pris, som
med 1,500 kronor översteg lägsta anbudet samt att det av direktionen för
Västra Marks sjukhus antagna anbudet utgjorde ett av de högsta —
anbudssumman översteg lägsta anbudet med 1,881 kronor. Statens intressen
synas alltså vid ifrågavarande upphandlingar icke hava blivit
vederbörligen iakttagna. Med hänsyn till vad sålunda förekommit måste
revisorerna beteckna sjukhusdirektionernas åtgärder i förevarande fall
såsom anmärkningsvärda.
§ 17.
Genom kungörelse den 9 september 1873, nr 55, förordnades, bland annat,
att all handel med eller överlåtelse enskilda emellan av apoteksprivilegiér
skulle med utgången av år 1920 upphöra att vidare tillerkännas
gällande kraft, så att därefter rättigheten till apoteksrörelses idkande
komme att under alla förhållanden vara beroende allenast av de föreskrifter,
som i fråga örn sådan näring i allmänhet meddelades. Samma
dag fastställde Kungl. Maj: t stadgar för en amorteringsfond, avsedd för
inlösen av de s. k. säljbara apoteksprivilegierna. Apoteksprivilegium,
Revisorernas
uttalande.
Apoteks.
arrendena.
— 36 —
som blivit av nämnda tond inlöst, finge sedermera icke av apoteksinne
havaren försäljas eller annorledes till annan person överlåtas. Med dessa
åtgärder avsågs att råda hot på den då florerande handeln med apoteksprivilegier.
Med användande av medel ur nämnda och ytterligare en
annan för ändamålet bildad amorteringsfond inlöstes efter hand före
1920 års utgång samtliga säljbara apotek.
Genom 1873 års förordning gjordes emellertid ingen ändring i de i
reglementet för apotekare av år 1819 intagna bestämmelserna, att medicinalstyrelsen
kunde efter förslag av änka eller stärbhus efter apotekares
död, apotekare själv, där han av sjukdoms- eller ålderdomsbräckligliet
icke kunde förestå sitt apotek, samt konkursförvaltning, då apotek
gått i mät för gäld, förordna lämplig farmaceut att förestå apotek. För en
dylik överlåtelse av apotek brukade vederbörande betinga sig dels en
viss årlig avgift, som för större apotek kunde uppgå till 15,000 å 20,000
kronor, dels ock lösen för varulagret. Därest mot den, som av vederbörande
föreslagits, intet särskilt val'' att anmärka, erhöll denne medicinalstyrelsens
förordnande.
Dessa arrenden, som efterhand blevo mycket talrika — är 1910 förestodos
sålunda ej mindre än 74 självständiga, ej säljbara apotek av farmaceuter,
förordnade av medicinalstyrelsen, vilka hade arrendekontrakt
med apoteksinnehavarna — medförde i huvudsak samma olägenheter
som den ovan nämnda handeln med apoteksprivilegier.
Understundom slötos dylika avtal örn apoteksverksamlietens överlåtande
utan att medicinalstyrelsens medverkan för utseende av apoteksföreståndare
påkallades. Formellt förestodos apoteken då av vederbörande
privilegieinnehavare men i verkligheten av apotekare, som icke
innehade vare sig privilegium eller vederbörligt förordnande.
Denna utveckling av arrendeväsendet torde hava varit närmaste anledningen
till att medicinalstyrelsen år 1911 i skrivelse till Kungl. Majit
framlade förslag till nya bestämmelser angående apoteksarrendena. I
huvudsaklig enlighet med nämnda förslag utfärdade Kungl. Majit den
10 juli 1914 kungörelse i ämnet (nr 230). Författningen innehåller, bland
annat, följande bestämmelser.
Varder innehavare av privilegium å apotek på grund av ålder, sjukdom
eller svag hälsa oförmögen att själv förestå sitt apotek, må detsamma
på ansökning av honom utarrenderas.
Arrende skall alltid omfatta hela den tid, privilegieinneliavet varar.
Ansökning om utarrendering av apotek göres hos medicinalstyrelsen.
Finner medicinalstyrelsen hinder ej möta för bifall till ansökning örn
apoteks utarrendering, förordnar styrelsen örn arrendesummans bestäm
mande genom en värderingsnämnd. Sedan arrendesumman bestämts och
av privilegieinnehavaren godkänts, låter medicinalstyrelsen i allmänna
tidningarna kungöra apoteksarrendet till ansökan ledigt.
Apotek må utarrenderas allenast till legitimerad apotekare.
Efter ansökningstidens utgång utser medicinalstyrelsen, efter inhämtande
av vederbörandes yttrande angående de sökande, till arrendator
- 37
elen bland de sökande, sorn pa grund av förtjänst oell skicklighet samt
lämplighet i övrigt prövas böra äga företräde.
Värderingsnämnd för bestämmande av arrendesumman för apotek
skall utgöras av en utav medicinalstyrelsen utsedd ordförande samt två
andra ledamöter, båda legitimerade apotekare, utsedda den ena likaledes
av medicinalstyrelsen och den andre av apotekarsocietetens direktion.
Årliga arrendesumman för apoteket skall bestämmas med hänsyn tili
medelomsättningen under de tre senast förflutna kalenderåren, de på
apoteket vilande årsavgifter till amorteringsfond för apoteksprivilegier,
till apotekarkårens livränte- och pensionskassas förstärknings- och understödsfond
samt till apotekarsocietetens kassa och andra dylika avgifter,
som av Kungl. Majit kunna varda bestämda, andra med apoteksrörelsen
förenade driftkostnader ävensom övriga omständigheter, som inverka
på apotekets avkastningsförmåga. Arrendesumman får ej sättas
högre, än att arrendatorn kan beräknas erhålla en efter rörelsens omfattning
och däri nedlagt kapital samt förhållandena i övrigt skälig inkomst,
men bör å andra sidan bestämmas så, att privilegieinnehavaren
må erhålla skälig bärgning. Ovannämnda avgifters erläggande skall fortfarande
åligga privilegieinnehavaren. Skulle under tid, då apotek är
utarrenderat, avgift av här nämnt slag sänkas eller upphöra, höjas eller
tillkomma, skall den bestämda arrendesumman minskas eller höjas med
motsvarande belopp.
Sedan arrendator utsetts, åligger det honom att ofördröjligen, i den
mån sådant av privilegieinnehavaren äskas, mot kontant betalning eller
på annat sätt, som dem emellan må överenskommas, inlösa apotekets
fullgoda, för apoteksdriften behövliga varulager och inventarier, så ock
att ställa fullgod säkerhet för arrendesummans ordentliga erläggande.
Arrendator kan mottaga uppdrag att under arrendetiden hålla filialapotek
och medikamentsförråd.
Vanvårdar arrendator apoteket, äger medicinalstyrelsen förfara mot
honom jämlikt bestämmelserna i gällande instruktion för styrelsen. I
svårare fall äger medicinalstyrelsen, därest arrendatorn icke genom meddelad
föreställning eller varning låter sig rättas, skilja honom från arrendet.
Avlider arrendator eller önskar han i den ordning, som i arrendekontraktet
ina vara stadgad, bliva fri från arrendet eller inträda för honom
sådana förhållanden, som utgöra hinder för privilegieinnehavare att förestå
apotek, skall anmälan därom göras hos medicinalstyrelsen, som i ty
fall, liksom även när arrendator undfått eget apoteksprivilegium eller
blivit skild från arrendet, kungör arrendet till ansökan ledigt.
Vid utfärdandet av nämnda kungörelse förelåg jämväl ett av apotekarsocietetens
direktion avgivet förslag till förordning angående apoteksarrenden.
Den viktigaste olikheten mellan detta senare och medicinalstyrelsens
förslag bestod däri, att apoteksinnehavarna fordrade rätt till apotekens
utarrenderande icke blott i de fall, styrelsen tänkt sig — således
vid hög ålder och sjuklighet — utan även dä privilegieinnehavaren råkat,
pä ekonomiskt obestånd. Direktionen uttalade härvid, att »åtskilliga nu
gängse apoteksarrenden äro beroende på dylik orsak». Härtill anmärkt*''
medicinalstyrelsen, att det just vore detta slag av arrenden, som givit an
ledning till de största olägenheterna och de svåraste missbruken. Vidare
38 —
hade apotekarsocieteten föreslagit, att apoteksarrenden skulle få avslutas
på kortare tid, blott fem år. I avseende härå anförde medicinalstyrelsen,
att styrelsen företrädesvis betraktade arrendet såsom ett surrogat för pensionering,
1 varför styrelsen redan på grund av denna principiella stånd
punkt måste anse förslaget oantagligt. Styrelsen hade även svårt att inse,
huruledes någon verklig ekonomisk fördel för en apoteksinnehavare skulle
kunna uppkomma därav, att han sålde sitt varulager för att efter fem år
nödgas återköpa detsamma.
Antalet för närvarande utarrenderade apotek i riket samt arrendebeloppen
vid desamma framgår av nedanstående tablå:
Apotek | Arrendebelopp (netto) | |
Skurup ........................................... | ................. kronor | 7,000 |
Tierp ............................................... | ................. » | 7,500 |
Morlanen i Stockholm ............... | ................. » | 9,000 |
Källmo .......................................... | ................. » | 4,000 |
Hamnäs........................................... | ................. » | 7,000 |
Åseda................................................ | ................. » | 3,500 |
Åtvidaberg .................................... | ................ » | 7,000 |
Enligt nådigt brev den 7 december 1928 må apoteksinnehavare, i detta
fall vederbörande arrendator, som beräknas åtnjuta en nettobehållning av
apoteksrörelsen understigande 8,500 kronor för år, kunna erhålla årligt
driftbidrag till belopp, motsvarande skillnaden mellan 8,500 kronor oell
den beräknade årliga nettobehållningen av apoteksrörelsen, dock må sådant
bidrag icke utgå med större belopp än 3,000 kronor för år. Huruvida
och till vilket belopp driftbidrag skall utgå bestämmes i varje särskilt
fall av Kungl. Majit efter förslag av medicinalstyrelsen. Driftbidrag utgår
från den del av fonden för apoteksinnehavares pensionering, som i enlighet
med vissa i nådigt brev den 31 augusti 1928 meddelade bestämmelser
uppstår genom inbetalningar från apoteksinnehavare, vilka efter den
8 augusti 1920 erhållit privilegium å apotek. För närvarande åtnjutes dylikt
driftbidrag allenast av en apoteksinnehavare, nämligen av innehavaren
av apoteket i Källmo med 3,000 kronor. Någon motsvarande rätt för
privilegieinnehavaren att erhålla subvention, då arrendesumman kan anses
för låg för att bereda privilegieinnehavaren skälig bärgning, föreligger
icke enligt gällande författningar. Emellertid har Kungl. Majit på
ansökan i ett fall — apoteket i Åseda — tillerkänt privilegieinnehavaren
dylik subvention, för närvarande utgående med 2,500 kronor.
Enligt nådigt brev den 26 november 1926 har förordnats, att privilegium
å apotek, som erhållits efter ikraftträdandet av kungörelsen den 27 oktober
1899 angående skyldighet för innehavare av apoteksprivilegier att mot
1 Kurs. av revisorerna
39 —
pension vid viss ålder avstå privilegierna m. m. oell vars innehavare efter
1925 års utgång uppnått eller uppnår en ålder av 70 år, skall av innehavaren
avstås. Apoteksinnehavare, som i enlighet med vad sålunda förordnats
avstått sitt privilegium, erhåller under sin återstående livstid från
fonden för apoteksinnehavares pensionering en årlig pension av 6,000
kronor.
De tidigare påtalade olägenheterna av apotekens utarrendering hava
genom de i ovannämnda kungörelse den 10 juli 1914 meddelade bestämmelserna
otvivelaktigt minskats. Dock torde alltjämt den befogade anmärkningen
kunna framställas, att risk föreligger för att apoteksarrendatorn
för att uppbringa inkomsten av apoteksrörelsen kan frestas att till förfång
för allmänheten inskränka på de för apotekets hållande i gott stånd
nödiga utgifterna.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen för bestämmelserna
i kungörelsen den 10 juli 1914 förutsättas i de fall, då utarrendering äger
rum, liknande förhållanden föreligga som då en statstjänsteman anses
skyldig att i förtid avgå med pension. Utarr ender ingen av apoteken synes
också numera icke hava någon annan uppgift, än att i förekommande
fall bereda möjlighet till förtidspensionering av vederbörande apoteksinnehavare.
Enligt revisorernas mening är en dylik form för beredande av
pension icke tillfredsställande ur det allmännas synpunkt. Det synes därför
önskvärt, att apoteksarrendena helt avvecklas samt att i samband därmed
särskilda bestämmelser om förtidspensionering för apoteksinnehavare
varda meddelade.
§ 18.
I proposition nr 183 till 1925 års riksdag angående ny definitiv lönereglering
för landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna
m. m. föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, bland annat, att avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, från och med den 1 juli 1925
skulle, nied vissa närmare angivna undantag, äga tillämpning å landshövdingarna,
varvid de skulle inordnas bland de tjänstemän, som avses i 3
kap. uti samma avlöningsreglemente. Härvid skulle även landshövdingarna
bliva underkastade den i löneplanen givna fördelningen i dyrortsgrupper
samt å kallort komma i åtnjutande av kallortstillägg. I skrivelse
nr 333 anförde riksdagen i anledning av ovanberörda proposition bland
annat.
Vad härefter angår de för landshövdingarna föreslagna kontanta avlönincjsbeloppen,
har riksdagen först upptagit till behandling frågan, hu
juvida, på sätt Eders Kungl. Majit föreslagit, avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, den 22 juni 1921 bör å dem tillämpas eller
Kevisorernas
uttalande.
Utbetalt, kallortstillägg
till
landshövdingarna
i Västerbottens
och
Norrbottens
län.
— 40 —
itevisorernas
uttalande.
Arvode vid
exekativa auktioner
å fast
egeti dom.
huruvida icke, såsom innevarande års riksdag beslutat i fråga om vissa
befattningshavare vid universiteten, ett särskilt löneschema hör för dem
utarbetas och särskilda avlöningsbestämmelser komma till tillämpning.
Riksdagen har härvid kommit till den slutsatsen, att den i avlöningsreglementet
intagna löneplanen icke lämpar sig för landshövdingarna, och synes
riksdagen flertalet av reglementets bestämmelser, därest de skulle
gälla för landshövdingarna, komma att sakna reellt underlag. Riksdagen
vill särskilt framhålla, att då, på sätt Eders Kungl. Majit föreslagit och
riksdagen, enligt vad nedan omförmäles, beslutat, landshövdingarna även
hädanefter skola bibehållas vid dem tillkommande förmån av fri boställslägenhet
ävensom statsbidrag'' till boställslägenhetens uppvärmning — faktoier,
som i relativt hög grad inverka på frågan, till vilken dyrortsgrupp
vederbörande residensstad är hänförd — en differentiering i löneförmånerna
med hänsyn till placeringsorten näppeligen synes riksdagen vara
motiverad beträffande nu ifrågavarande befattningshavare.
1 anslutning till nämnda uttalande fastställde riksdagen en särskild lönestat
samt särskilda avlöningsbestämmelser för landshövdingarna. Enligt
denna lönestat bestämdes avlöningen till landshövdingarna i Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län till 23,500 kronor samt till landshövdingarna
i övriga län till 21,000 kronor, varjämte avlöningsstatens slutsumma
fastställdes till 509,000 kronor (2 X 23,500 + 22 X 21,000). Gäl
lande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med den
1 juli 1925 fastställda avlöningsförmånerna för landshövdingar återfinnas
i kungl, brev den 26 juni 1925 (jämför statsliggaren för budgetåret 1930
1931 sid. 213). I dessa avlöningsbestämmelser har icke upptagits något
stadgande örn rätt till kallortstillägg för å kallort bosatta landshövdingar.
Vid sin granskning av länens räkenskaper hava revisorerna uppmärksammat
att å femte huvudtitelns anslag till avlöning åt landshövdingarna
årligen från och med den 1 juli 1925 utbetalts till vardera av landshövdingarna
i Västerbottens och Norrbottens län 21,060 respektive 21,195 kronor
mot i staten fastställda 21,000 kronor. Skillnaden mellan de utbetalda beloppen
och de i staten fastställda utgör i Västerbottens län 60 kronor och
i Norrbottens län 195 kronor eller samma belopp, varmed kallortstillägg
utgår till befattningshavare med nyreglerad lön, bosatt i Umeå respektive
Luleå.
Dä landshövding, enligt vad som framgår av ovanstående redogörelse
för i ämnet gällande bestämmelser och förarbetena till desamma, icke är
berättigad till kallortstillägg, föreligga i de här påpekade tvä fallen felaktiga
utbetalningar, å vilka revisorerna velat fästa vederbörandes uppmärksamhet.
§ 19.
Enligt 97 § i utsökningslagen skall auktion å utmätt fast egendom förrättas
av överexekutor, där ej i 98 § annorledes stadgas. I sistnämnda
lagrum föreskrives bland annat att å landet gäldenär äger bestämma, om
— 41
auktion ä fast egendom skall hållas å landskansliet eller å tingsställe i orten.
Uppgiver gäldenären annat ställe i orten, må ock auktionen där
hållas, örn överexekutor prövar stället lämpligt. Skall auktionen hållas
på annat ställe än landskansliet, förrättas densamma av den, som överexekutor
för sådant ändamål till förrättningsman särskilt förordnar.
Enligt kungörelsen den 10 oktober 1890 angående ändrade bestämmelser
rörande arvode för auktion å utmätt fastighet på landet med däri genom
kungörelse den 14 december 1917 vidtagen ändring, jämförd nied kungörelse
den 28 november 1913 angående beräkning av arvode för exekutiv
försäljning av fast egendom samt för fördelning av medel, som influtit under
tvångsförvaltning av sådan egendom, har stadgats att, då auktion å
utmätt fastighet på landet förrättas, skall, utom avgift för protokollet därvid
och salubrevet, i arvode för auktionsförrättningen och köpeskillingens
fördelning samt ali annan åtgärd, efter det värde, som, efter ty i utsökningslagen
stadgas, blivit egendomen av utmätningsman åsatt, betalas: då
värdet icke överstiger 1,500 kronor 11 /•_> för hundra det och, då det går däröver,
för överskjutande beloppet från 1,500 till och med 7,500 kronor 1 för
hundrade! samt från 7,500 kronor och allt vidare 1h för hundradet; dock
att arvodet ej i något fall får överstiga 500 kronor.
I 1890 års kungörelse stadgades, att detta arvode skulle, då auktionen
förrättades å landskansliet, tillfalla landssekreteraren, men eljest auktionsförrättaren.
Kungörelse den 28 november 1913 föreskriver vidare, att, där auktion
hållits, men försäljning icke kommit till stånd, arvode skall utgå med hälften
av det belopp, som skolat gäldas, örn egendomen blivit såld.
Jämlikt 36 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, är befattningshavare med nyreglerad lön
pliktig att underkasta sig reglementets föreskrifter och villkor samt särskilda
av. Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter ävensom
minskning i eller upphörande av extra inkomster, som kunna medfölja
befattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed. Då ny lönereglering
från och med den 1 juli 1925 genomfördes för länsstyrelsernas tjänstemän,
stadgades i kungl, brev den 31 juli samma år,
att landskamrerarna förut tillkommande andel av provisionen å lands
tingsmedel, vägskatt och försäkringsavgifter m. fl. medel skulle, så snart
vederbörliga konti avslutats för året, i länsräkenskaperna omföras till
riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster»;
att den förut till befattningshavare vid vissa länsstyrelser utgående er
sättning för bestyret med allmänniugsskogarnas ekonomiska förvaltning
skulle redovisas i länsräkenskaperna på enahanda sätt som ovan föreskrivits
i fråga örn provision sandel;
att med undantag för expeditionslösen även övriga sportler, som före
den 1 juli 1925 tillkon.mit befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle
— 42
redovisas till länsstyrelserna och i länsräkenskaperna bokföras å titeln
»Diverse inkomster»;
att till länsräkenskaperna skulle såsom verifikationer fogas kungörelser,
auktionsprotokoll och andra handlingar, varigenom sportlernas belopp be
hörigen styrktes.
Vidare föreskrevs genom kungl, brev den 12 juni 1925 att beträffande
ordinarie landssekreterare och landskamrerare, som överginge till den nya
lönestaten, skulle gälla, att den, vilkens sammanlagda avlöning, tillfällig
löneförbättring däri inbegripen, i medeltal under åren 1920—1924 jämte
under samma tid i medeltal uppburna sportler, överstege vederbörandes
avlöning, däri inberäknad avlöningsförstärkning, för budgetåret 1925/1926.
skulle tilldelas personligt lönetillägg, motsvarande berörda överskott, dock
högst 5,400 kronor för år räknat, med iakttagande, att det sålunda bestämda
särskilda lönetillägget skulle avskrivas: med en niondel från och med
den 1 juli 1926, med ytterligare en niondel å det ursprungliga beloppet
från och med den 1 juli 1927 o. s. v., så att hela beloppet vore avskrivet
med utgången av juni månad 1934.
I sitt den 11 maj 1923 avgivna förslag till ny definitiv lönereglering för
befattningshavare vid länsstyrelserna erinrade 1902 års löneregleringskommitté
om, att efter förevarande sportiers indragning till statsverket landssekreterarna
icke finge samma ekonomiska intresse som förut av att själva
förrätta de exekutiva fastighetsauktionerna. Enligt kommitténs mening
torde det dock kunna förväntas, att detta icke skulle få till följd, att
nämnda besvärliga och särskilt ansvarsfulla förrättningar skulle komma
att i mindre utsträckning än hittills förrättas av landssekreterarna.
På grundval av från länsstyrelserna införskaffade uppgifter beträffande
de exekutiva auktioner, som utlysts i 1930 års länskungörelser, hava revisorerna
upprättat nedanstående tablå:
43 _
Antal Antal exekutiva auktioner förrättade å annan Auktions
|
Antal I exeku- ____ plats än landskansliet : arvode
Län | exeku-'' | tiva auk-tioner för-'' | av lands-sekre- i | av läns- | | av ; | av 1 lands-fogde | | av | | av annan person | \ Summa | till län | s- as |
Stockholms ...... | yo2 | 275 |
| _ |
| 26 | 1 | ~~ | 27 | — | — |
Uppsala............ | 32 | 32 | — | — |
| — | — | — | — | — | — |
Södermanlands... | 21 | 8 | — | 6 | 7 | — | — | . — | 13 | 1,756 | 30 |
Ostergötlands | 16 | 7 | — | 4 | 4 | 1 | — | — | 9 | 2,243 | 80 |
Jönköpings ...... | 36 | 20 | - | 12 | 4 | — | — | — | 16 | 1,870 | — |
Kronobergs ...... | 26 | 13 | — | — | — | 13 | — | — | 13 | . - | — |
Kalmar ............ | 34 | 11 | — | — | — | 23 | —- | — | 23 | — |
|
Gotlands ........ | 5 | 5 | — | — |
| — | — | — | — | — | — |
Blekinge | 36 | 23 | — | — | — | 13 | - | — | 13 | — | — |
Kristianstads ■■■ | Hl | 7 | - | — | 15 | 59 | — | — | 74 | 2,052 | 50 |
''Malmöhus......... | 159 | 3 | — | — | 7H | 80 | — | — | 156 | 9,465 | 75 |
j Hallands ........ | 16 | 9 | 5 | 1 | i | — | - | — | 7 | 1,023 | — |
Göteborgs och | 52 | 51 | _ | _ | — | 1 | -- | — | i | — | — |
Älvsborgs ......... | 39 | 24 | — | — | 15 |
| — | — | 15 | 1,266 | 53 |
Skaraborgs ...... | 28 | 25 |
| 3'' | — |
| — | — | 3 | 325 | 50 |
Värmlands | 54 | 42 |
| — | 5 | 5 | 1 | i | 12 | 245 | — |
Örebro ............ | '' 38 | 38 | — | — | — | — |
| — | — | —- | — |
''Västmanlands | 16 | 16 | - | - | — | - |
| — | — | — | — |
j Kopparbergs...... | 36 | 8 | — | — | i | 25 | — | 2 | 28 | 370 | — |
Gävleborgs ...... | 55 | 24 | — | — | — | 31 |
| — | 31 | — | — |
Västernorrlands.. | 97 | 22 | — | 75 | - | — | — | — | 75 | 4,968 | 50 |
Jämtlands......... | 93 | 92 | — | — | — | — | 1 | — | i | — | — |
Västerbottens | 76 | 50 | 26 | — | — | — | - | — | 26 | 1,834 | 50 |
Norrbottens...... | 50 | 47 | — | — | o |
| — | - | 3 | 436 | 1“ |
Summa | 1 1,398 | 852 | 31 | 101 | 131 | 277 | 3 | 3 | 546 | 27,857|bs |
Av elen gjorda utredningen framgår att i flera län de exekutiva auktionerna
i regel hållits å landskansliet. Så t. ex. har i Uppsala, Gotlands,
Örebro och Västmanlands län samtliga dylika auktioner hållits å landskansliet
samt i Göteborgs och Bohus län av 52 auktioner 51 hållits å
landskansliet och 1 å annan plats, i Skaraborgs län av 28 auktioner 25
å landskansliet och 3 å annan plats, i Jämtlands län av 93 auktioner 92
ä landskansliet och 1 å annan plats och i Norrbottens län av 50 auktioner
47 å landskansliet och 3 å annan plats.
I andra län däremot hava. dylika auktioner i stor utsträckning hållits å annan
plats än landskansliet. Så hava exempelvis i Malmöhus län av 159 arik
-
44
Revisorernas
uttalande.
tioner endast 3 hållits .å landskansliet och 156 å annan plats, i Kristianstads
län av 81 auktioner 7 å landskansliet och 74 å annan plats och i
Västernorrlands län av 97 auktioner 22 å landskansliet och 75 å annan
plats. I Malmöhus och Stockholms län hava de liesta av de å annan
plats än landskansliet hållna auktionerna varit förlagda till tingsställe
i vederbörande residensstad.
Av tablån inhämtas vidare, att av de a annan plats än landskansliet
förrättade auktionerna sammanlagt 263 hållits av hos länsstyrelsen anställda
befattningshavare. Dessa hava i arvode härför uppburit 27,857
kronor 38 öre. Endast i två länsstyrelser hava landssekreterare tjänstgjort
såsom auktionsförrättare, nämligen i Hallands län, där landssekreteraren
för 5 auktioner uppburit tillhopa 913 kronor, samt i Västerbottens
län, där landssekreteraren för 26 auktioner uppburit i arvode 1,834
kronor 50 öre. Den sistnämnde har därjämte uppburit i kungl, brevet
den 12 juni 1925 omförmält personligt lönetillägg, i vilket bland annat
ingår ersättning för anstad auktionsprovision.
Av länsassessorer hava förrättats sammanlagt 101 auktioner, därav i
Jönköping® län 12 med ett sammanlagt arvode av 1,535 kronor och i Västernorrlands
län 75 auktioner med ett sammanlagt arvode av 4,968 kronor
50 öre.
Åt länsnotarierna hava anförtrotts tillhopa 131 auktioner, därav icke
mindre än 76 i Malmöhus län, för vilka sistnämnda uppburits tillhopa
9,465 kronor 75 öre.
1 förbigående må nämnas att landsfogdarna, vilkas tjänster dock icke
äro nyreglerade, hållit sammanlagt 277 auktioner, av vilka 80 komma på
Malmöhus län med ett totalarvode av 10,491 kronor 79 öre och 59 på
Kristianstads län med ett totalarvode av 7,337 kronor. 1 detta sammanhang
kunna revisorerna icke underlåta att fästa uppmärksamheten på
att landsfogdarna i Kalmar och Kopparbergs län vid vissa tillfällen i
samband med auktionsförrättning företagit tjänsteresa, för vilken uppburits
resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel.
Såvitt revisorerna kunna finna hava befattninghavare vid länsstyrelserna
för hållande av auktion, varom här är fråga, icke åtnjutit någon
tjänstledighet eller fått vidkännas något löneavdrag.
Den ovan lämnade redogörelsen synes giva vid handen, att inom vissa
län exekutiva auktioner hållits å annan plats än landskansliet i större
utsträckning, än vad som av förhållandena varit påkallat. Visserligen
äger, såsom förut framhållits, gäldenär bestämma örn exekutiv auktion
skall hållas å landskansliet eller å tingsställe i orten, men när exempelvis
i ett så vidsträckt län som Norrbottens nära nog samtliga försäljningar
av ifrågavarande slag kunnat försiggå å landskansliet, synes det
svårt att förklara, varför ej samma förhållande skulle kunna råda i
Malmöhus län. Några sakliga skäl för att. såsom skett i Stockholms och
— 45
Malmöhus län, förlägga auktionen, till tingshuset i residensstaden i stället
för till landskansliet torde näppeligen kunna åbex-opas. På grund av
denna anordning har emellertid vederbörande tjänsteman gottgjort sig
arvode för förrättningen.
Såsom förut omtalats hava i de fall, befattningshavare vid länsstyrelser
förrättat exekutiv auktion på annan plats än å landskansliet, de ansett
sig berättigade uppbära auktionsprovision. Såvitt revisorerna kunna
finna står detta icke i överensstämmelse med det ovan åberopade
stadgandet i gällande avlöningsreglemente. Meningen med berörda stadgande
var uppenbarligen, att alla slag av sportler eller extra inkomster,
som härflöte av tjänsten eller av därmed sammanhängande bestyr skulle
bortfalla. Särskilt anmärkningsvärt förefaller det, att, såsom i ett fall
skett, en landssekreterare, vilken uppbär ersättning för mistade sportler,
därjämte tillgodogör sig auktionsarvode.
Därest, tilläventyrs författningens innebörd i nu förevarande avseende
skulle anses oklar, synes det revisorerna nödvändigt, att denna oklarhet
snarast möjligt undanröjes, på det att för framtiden auktionsarvoden
icke må utgå till länsstyrelsernas tjänstemän.
Slutligen vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke i sådana fall, då
exekutiva auktioner — vare sig på begäran av gäldenär eller eljest —
skola hållas å annan plats än landskansliet, såsom auktionsförrättare
företrädesvis böra förordnas länsstyrelsens egna befattningshavare.
§ 20.
Vid 1917 års omorganisation av fögderiförvaltningen fastställdes hä- Ersättning tiis
radsskrivares avlöning till lön 2,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000
kronor samt förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat 5,000- vare.
tal av folkmängden i fögderiet, ävensom två ålderstillägg, varje örn 500
kronor, att åtnjutas efter 5 respektive 10 års tjänstgöring. Häradsskrivarna
i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
åtnjuta dessutom ortstillägg örn 200 kronor. Utöver nämnda i stat fastställda
avlöningsförmåner utgår till häradsskrivare tillfällig löneförbättring
med 850 kronor, därav 550 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar,
ävensom dyrtidstillägg efter för icke nyreglerade verk
gällande grunder. Med tillämpning av det för år 1931 gällande procenttalet
för dyrtidstillägg samt med utgångspunkt från att förvaltningsbidraget
i medeltal utgör 1,157 kronor uppgår den sammanlagda begynnelseavlöningen
för häradsskrivare till 7,289 kronor.
Vidare äger häradsskrivare uppbära vissa sportler, såsom provision för
debitering av landstingsmedel, vägskatt och vissa försäkringsavgifter, debetsedellösen,
ersättning för upprättande av röstlängder, pensionsförteckningar,
arbetsgivarförteckningar och vägfyrktalslängder in. m. samt expeditionslösen
ävensom för upprättande av avskrifter av taxoringslängder.
— 46 —
Enligt vad. som framgår av 1924 års uppbördssakkunnigas den 30 juni
1929 avgivna betänkande (sid. 117) utgjorde häradsskrivarnas nämnda
sportelinkomster under åren 1923—1925 i medeltal 12,870 kronor. Då häradsskrivarna
därjämte uppbära ersättning för taxeringsuppdrag, vilken
för nämnda tid beräknats till i medeltal 1,471 kronor per år, uppgick
sålunda den sammanlagda medelinkomsten av extra inkomster i tjänsten
och taxeringsuppdrag till 14,341 kronor. Utgifterna för tjänstebiträden,
expenser och expeditionsrum m. m. för samma tid utgjorde i medeltal
för varje häradsskrivare 7,838 kronor (5,859 + 1,979). Endast i ett fall
förslogo icke de extra inkomsterna i tjänsten till täckande av utgifter
och beräknade kostnader för tjänsten. Lade man i detta fall till arvodet
för taxeringsuppdrag, uppstode dock ett överskott även här. Enligt
de sakkunnigas utredning hade sålunda icke i något fögderi uppstått underskott.
och överskotten hade fördelat sig på följande sätt:
för 1 häradsskrivare.................... högst 1,000 kronor
» | 3 | » |
| ......... 1,001- 2,000 | » |
» | 6 | » |
| ......... 2,001— 3,000 |
|
» | 10 | » |
| ......... 3,001— 4,000 | » |
» | 14 | » |
| ......... 4,001— 5,000 | » |
» | 16 | » |
| ......... 5,001— 6,000 | » |
» | 21 | » |
| ......... 6,001— 7,000 | » |
» | 13 | » |
| ......... 7,001— 8,000 | » |
» | 13 | » |
| ......... 8,001— 9,000 | » |
» | 7 | » |
| ......... 9,001—10,000 | » |
» | 5 | » |
| ......... 10,001-11,000 | » |
» | 4 | » |
| ......... 11,001—12,000 | » |
» | 3 |
|
| ......... över 12,000 | » |
Till jämförelse torde böra framhållas att den av 1909 års kommitté för
omorganisation av fögderiförvaltningen gjorda utredningen i nämnda
hänseende (betänkande den 27 augusti 1912, sid. 159) gav vid handen, att
för 15 häradsskrivare de extra inkomsterna för år 1909, i vilka dock ej
ingingo ersättning för taxeringsuppdrag, upprättande av röstlängder, pensionsförteckningar
och arbetsgivarförteckningar, icke räckt till täckande
av de med tjänsten förenade utgifterna, under det att för 103 häradsskrivare
överskott uppstått och att detta utgjort
för | 33 | häradsskrivare........... | ............. högst | 500 | kronor |
| 28 | » ........... | ............. 501- | -1,000 |
|
» | 22 | » ........... | ............. 1,001- | -1,500 |
|
» | 10 | » ........... | ............. 1,501- | -2,000 | » |
| 7 | » ........... | ............. 2,001- | -3,000 | » |
» | 3 | » ........... | ......... mera än | 3,000 |
|
— 47 —
Deli behållna inkomsten av extra inkomster i tjänsten oell taxeringsuppdrag
för åren 1923—1925 uppgick således enligt 1924 års uppbördssakkunnigas
ovanberörda utredning i medeltal till 6,503 kronor. Därest
till nämnda belopp 6,503 kronor lägges häradsskrivares begynnelseavlöning,
beräknad på sätt nyss nämnts, skulle den sammanlagda inkomsten
— däri icke inräknat eventuellt ålderstillägg och ortstillägg — uppgå
till i medeltal 13,792 kronor.
I anledning av ifrågasatt omorganisation av fögderiförvaltningarna
förordnades genom kungl, cirkuläret den 30 november 1923 att, då ledighet
uppstod å häradsskrivartjänst, finge, intill dess annorledes förordnades,
åtgärd för tjänstens återbesättande icke vidtagas utan särskild
föreskrift av Kungl. Majit. Efter utfärdandet av nämnda cirkulär har
ledig häradsskrivartjänst icke besatts med ordinarie innehavare. Till
den som förordnades uppehålla ledig häradsskrivartjänst utgick samtliga
med den lediga tjänsten förenade löneförmåner med undantag av
ett belopp, motsvarande vad ordinarie innehavare av tjänsten skulle
hava att erlägga såsom avgift för egen pensionering (s. k. full lön). Genom
kungl, cirkuläret den 15 maj 1931 upphävdes nämnda cirkulär av
den 30 november 1923 och förordnades för tillämpning tills vidare och
intill dess annorlunda föreskreves, att, då ledighet uppstode å häradsskrivartjänst,
länsstyrelsen skulle kungöra befattningen till ansökan
ledig och därvid tillkännagiva, att befattningen komme att tillsättas endast
medelst förordnande tills vidare, med rättighet för den till häradsskrivartjänstens
bestridande förordnade att uppbära de med tjänsten
förenade löneförmånerna med undantag av ett belopp, motsvarande vad
ordinarie innehavare av tjänsten skulle hava att erlägga för egen pensionering.
Enligt denna föreskrift äga de tillförordnade häradsskrivarna
att uppbära jämväl de med tjänsten förenade sportelinkomsterna.
Av de i staten för fögderiförvaltningarna upptagna 119 häradsskrivartjänsterna
uppehöllos den 1 januari 1931 icke mindre än 42 på förordnande.
I sitt den 30 juni 1929 avgivna betänkande angående åtgärder för
åvägabringande av en rationell skatteuppbörd hava 1924 års uppbördssakkunniga
bland annat föreslagit, att uppbördsmyndighet, vilken
jämväl skulle ombesörja debiteringen, skulle vara i Stockholm Överståthållarämbetet
för uppbördsärenden, i Göteborg och Malmö magistraten
genom en under magistraten lydande uppbördsförvaltning samt i länen
i övrigt länsstyrelsen genom en inom landskontoret inrättad uppbördsavdelning.
De sakkunniga hava härvid utgått från att de nuvarande
ordinarie häradsskrivarna, vilka vid den nya organisationens genomförande
icke uppnått 60 års ålder skulle överflyttas å sådan tjänstinom
den nya organisationen, som kunde anses närmast motsvara häradsskrivartjänst,
d. v. s. aktuarie- eller häradsskrivartjänst. Ordinarie
häradsskrivare, som uppnått 60 år, skulle överföras till indragningsstat.
— 48 —
Revisorernas
uttalande.
Nämnda befattningar inom den nya organisationen skulle placera® i
lönegrad B 22, i vilken lönegrad begynnnelselönen å D-ort är 6,168 kronor.
Med tillämpning av det för år 1931 gällande procenttalet för dyrtidstillägget
skulle sammanlagda begynnelseavlöningen uppgå till 6,908
kronor. Häradsskrivarna förut tillkommande extra inkomster i tjänsten
skulle i mån de icke upphörde ingå till statsverket.
Ehuru någon ovillkorlig rätt icke förelåge för ordinarie häradsskrivare
att efter förflyttning till någon av de nya tjänsterna åtnjuta ersättning
för inistade sportler å förut innehavd tjänst, syntes emellertid
de sakkunniga billiglietsskäl tala för att en viss ersättning heredes häradsskrivarna
i likhet med vad som ägde rum beträffande ordinarie
landssekreterare och landskamrerare vid genomförande av 1925 års lönereglering
för länsstyrelserna, och föreslogo de sakkunniga i sådant avseende
ett personligt lönetillägg å högst 5,400 kronor för år, beräknat enligt
de grunder som gälla för sådant lönetillägg till landssekreterare och
landskamrerare, med iakttagande att det personliga lönetillägget skulle
nedskrivas med 1/» för varje år, så att lönetillägget skulle vara avskrivet
efter 9 år. Däremot skulle befattningshavare förordnad å vakant härradsskrivartjänst
vid eventuellt överförande å den nya. lönestaten icke
komma i åtnjutande av dylikt lönetillägg.
I förevarande sammanhang må erinras örn att Kungl. Majit den 14
juni 1928 —- i enlighet med ett av föredragande departementschefen till
statsrådsprotokollet över finansärenden för berörda dag gjort uttalande
— angivit vissa riktlinjer vid vikariat å befattning, beträffande vilken
något av följande avlöningsreglementen äger tillämpning, nämligen
reglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
reglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, reglementet
den 20 juni 1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket samt reglementet
den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.
Såsom en förutsättning för den högre vikariatsersättningen (s. k.
full lön) skulle enligt nyssnämnda uttalande gälla bland annat, att förordnandet
beräknades komma att fortfara en mera avsevärd tid framåt.
I enlighet härmed skulle dylik ersättning icke utgå i fall, då fråga örn
den framtida organisationen av ett ämbetsverk kunde förväntas komma
att inom jämförelsevis kort tid underställas Kungl. Maj :ts och riksdagens
prövning, liksom ej heller då det kunde anses sannolikt, att viss befattning
komme att vid granskning av vederbörande verks organisation
eller eljest nedflyttas i lönehänseende eller indragas.
Vid de under de senaste årtiondena före det nya lönesystemets tillämpning
företagna löneregleringarna för tjänstemän, som dittills uppburit
sportler, har man såsom regel, för dea händelse sportlerna icke indragits
— 49 —
till statsverket eller fått bortfalla, i de nya avlöningsvi llko ren inryckt
bestämmelse, att tjänstemännen skola vara skyldiga att underkasta sig
minskning eller upphörande av sportelinkomsterna. Sådan bestämmelse
meddelades ock, då nu gällande lönereglering för häradsskrivare år 1917
beslutades.
I samband med det nya lönesystemets genomförande blevo tidigare
förekommande sportler fråntagna tjänstemännen. Det ligger i sakens
natur, att häradsskrivarna eller de tjänstemän, som vid en omorganisation
av fögderiförvaltningen komma att ersätta nämnda tjänstemän, vid
en blivande lönereglering komma att få vidkännas en indragning av
sportelinkomsterna. Det torde därför kunna ifrågasättas, huruvida icke
skäl föreligga att redan nu en reducering av sportelinkomsterna kommer
till stånd i fögderier, där häradsskrivartjänsterna äro vakanta. Detta
synes desto mera berättigat, som de å sistnämnda tjänster förordnade befattningshavarna
enligt omförmälda cirkulär den 15 maj 1931 tillerkänts
en relativt gynnsam ställning i lönehänseende.
Häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten äro liksom förvaltningsbidrag
avsedda till bestridande av utgifter för tjänstebiträden, tjänsteresor
och tjänstelokal samt expenser i övrigt. Enligt uppgift i nämnda
uppbördssakkunnigas betänkande (sid. 117) förslogo de extra inkomsterna
i tjänsten endast i ett fögderi icke till täckande av utgifter och beräknade
kostnader för tjänsten. Tillägges emellertid i detta fall arvodet
för taxeringsuppdrag, uppstår dock ett överskott även här. Förvaltningsbidraget
har således endast i ett fall måst tagas i anspråk för utgifter
i tjänsten. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes revisorerna
den omtalade reduceringen av sportelinkomsterna för tillförordnade
häradsskrivare exempelvis kunna ske på det sätt, att deras inkomster
av tjänsten minskas med ett belopp, som motsvarar det i staten
fastställda förvaltningsbidraget. Skulle det inträffa, att extra inkomsterna
i tjänsten icke förslå till täckande av utgifter i tjänsten, torde vederbörande
efter särskild framställning kunna av det indragna förvaltningsbidraget
få uppbära ett belopp motsvarande den sålunda uppkomna
bristen.
Givetvis kunna även andra utvägar erbjudas för åstadkommande av
den här avsedda regleringen av tillförordnade häradsskrivares sportelinkomster.
Revisorerna, hava. med det ovan anförda allenast velat fästa
uppmärksamhet, vid berörda förhållanden och angiva ett av de sätt,
varpa den åsyftade regleringen skulle kunna vinnas.
§ 21.
Enligt 27 § i avlöningsreglementet skall tjänsteman, då han utan egen
ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från en tjänstgöringsort
till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort eller då han till följd
4 — 313045. Rev.-berättelse ang. statsverket för är 19.11. I.
I*''lytta ingner -sättning; till
tillförordnade
häradsson -
var§ **.
50 —
av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst nödgats flytta
till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, vara berättigad erhålla
skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift,
som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas
kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,
allt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit meddelar. Paragrafen har i
huvudsak tillkommit på förslag av kommunikationsverkens lönekommitté,
som i sitt den 20 februari 1919 avgivna betänkande härutinnan bland annat
anförde följande: »Anledningen till att kommittén funnit sig böra
förorda, att ersättning för flyttningskostnad skall gäldas av verket, jämväl
då tjänsteman befordras eller förordnas att bestrida högre tjänst, hiden,
att på grund av de avsevärda kostnader, som en flyttning medför, en
del tjänstemän, särskilt örn de hava familj, eljest måste avhålla sig fran
att söka befordran eller förordnande å högre befattning, varav flyttning
till annan ort skulle föranledas. Förutom att härigenom sker dem själva
orättvisa så till vida, att de i nämnda hänseende komma att ligga under
i konkurrensen med sina kamrater, måste det ligga i verkets intresse att
ekonomiska hänsyn icke hindra dugande tjänstemän att söka befattningar
eller förordnanden, för vilka de äro väl skickade. Den omedelbara ökning
i avlöning, som en befordran eller än mera ett förordnande bereder tjänstemannen,
är merendels så ringa, att denna ökning i inkomster icke i och
för sig kan utgöra vederlag för flyttningskostnaderna, varjämte även
måste beaktas, att flyttning från en ort ofta är förenad med uppoffrande
av privata ekonomiska intressen för tjänstemannen.»
Vid sin granskning av länens räkenskaper hava revisorerna uppmärksammat,
att flyttningsersättning i flera fall utgått till tjänstemän vid
länsstyrelserna, som förordnats att tills vidare vara häradsskrivare. Så
har till exempel till en andre länsbokhållare, som den 14 februari 1930
förordnats att tillsvidare vara häradsskrivare i Laholms fögderi i succession
efter den ordinarie häradsskrivaren, vilken förordnats att tills vidare
vara häradsskrivare i Svartsjö fögderi, utgått ersättning för flyttning från
Kristianstad till Halmstad med 865 kronor 20 öre. Av nämnda belopp utgöra
341 kronor 25 öre ersättning för den merutgift, som uppstått därigenom
att han nödgats under samma tid erlägga hyra för bostad i såväl Kristianstad
som Halmstad.
Sedan nämnde ordinarie häradsskrivare på därom gjord framställning
genom beslut den 25 juli 1930 entledigats från och med den 1 december
1930 från förordnandet att tills vidare vara häradsskrivare i Svartsjö fögderi,
bestämdes i samband härmed att det för sagda länsbokhållare meddelade
förordnandet såsom häradsskrivare i Laholms fögderi skulle frän
samma dag upphöra. I anledning av att den sistnämnde på grund av
förordnande att från och med den 1 januari 1931 tills vidare vara häradsskrivare
i Södersysslets fögderi flyttat från Halmstad till Säffle har till
honom utbetalts ytterligare ersättning för flyttningskostnad med 2,034
— 51
kronor 50 öre, varav 854 kronor 15 öre utgjorde ersättning för den mern t
gift, som uppstått därigenom att han nödgats under samma tid förhyra
bostad i såväl Halmstad som Säffle.
Till landskontorister, som erhållit förordnande att tills vidare vara häradsskrivare,
har även enligt vad revisorerna uppmärksammat utgått
flyttningsersättning. Däremot har dylik ersättning ieke utgått till förste
länsbokhållare för kostnad för flyttning på grund av förordnande å häradsskrivartjänst.
Orsaken till att flyttningsersättning i nämnda fall
icke utgått torde vara att söka i den omständigheten att för sådan befattningshavare
meddelat förordnande att tills vidare vara häradsskrivare
icke ansetts innebära förordnande att uppehålla högre tjänst.
Av det anförda framgår, att befattningshavare i vissa lönegrader vid
länsstyrelserna, vilka förordnats afl tills vidare vara häradsskrivare, tillerkänts
ersättning för kostnad vid flyttning till annan tjänstgöringsort.
Utan att närmare ingå på frågan, huruvida flyttningsersättning över huvud
taget bör utgå vid förordnande å oreglerad befattning, vilja revisorerna
framhålla, att det såsom särskilt skäl för att flyttningsersättning
borde utgå vid förordnande å högre tjänst angivna förhållandet, att den
omedelbara ökningen i avlöningen, som en befordran eller än mera ett förordnande
beredde tjänstemannen, merendels vore så ringa, att denna ökning
i inkomster icke i och för sig kunde utgöra vederlag för flyttningskostnaderna,
icke föreligger vid förordnanden, varom här är fråga. Med
hänsyn till den gynnade ställning, som, på sätt framgår av vad revisorerna
anfört under § 38, t. f. häradsskrivare intaga i avlöningshänseende, kan
det icke anses oskäligt betungande för dem, örn de själva få vidkännas
eventuella flyttningskostnader.
Vad slutligen angår den i det föregående berörda ersättningen till en
andra länsbokhållare för två flyttningar under mindre tid än ett år, vill
det synas revisorerna att, då den senare flyttningen var föranledd av att
den ordinarie häradsskrivaren — efter en kortare tids förordnande å annan
häradsskrivartjänst — på egen begäran återgick till sin ordinäre
tjänst, kostnaden för denna flyttning under alla förhållanden icke bort påvila
statsverket.
% 22.
Vid sin granskning av länsstyrelsernas räkenskaper för budgetåret 1930/
1931 hava revisorerna uppmärksammat, att kostnaderna för lappfogdarnas
och deras biträdens resor uppgått till avsevärda belopp.
Av nedanstående sammanställning framgår närmare den utbetalda ersättningen
för ifrågavarande resor under nämnda budgetår
-
Revisorernas
uttalande.
Kostnaderna
för lappfogdarnas
och deras
biträdens
resor
— 52 —
Jämtlands län:
1 lappfogde ............................................................................... kr.
Västerbottens län:
1 lappfogde....................................... | .................. kr. | 9,956: 3 3 |
1 lapptillsyningsman...................... | ................. » | 4,886: 4 6 |
1 d:o ...................... | ................. » | 5,260: 3 6 |
1 d:o ....................... | ................. » | 5,225: 3 5 |
1 d:o ....................... | ................. » | 4,727: 61 |
Norrbottens län: | ||
1 lappfogde | ................. kr. | 14,312: 4 9 |
1 d:o ....................................... | ................. » | 7,297: 8 3 |
1 biträdande lappfogde................. | ................. » | 6,332: — |
1 d:o d:o 1................... | ................. » | 1,978: 4 6 |
1 lapptillsyningsman | ................. » | 12,843: 6 0 |
1 d:o ....................... | ................. » | 6,051: 2 3 |
1 d:o ....................... | ................. » | 5,798: 79 |
1 d:o ....................... | ................. 3» | 3,453: 3i |
1 eko ....................... | ................ » | 2,292: so |
1 d:o ....................... | ................. » | 4,107: 6 0 |
1 d:o 1 ....................... | ................. » | 1,442: 9 7 |
1 d:o 1 ....................... | ................. » | 1,471: 25 |
1 d:o 1 ...................... | ................. » | 611: 70 |
1 d:o 1 ....................... | ............... » | 357: 65 |
4,800: 3 8
30,056: 11
68,351: 6 8
Summa kr. 2103,208: 17
En av 1927 års statsrevisorer (berättelse sid. 39) gjord sammanställning
angående kostnaderna för lappfogdarnas verksamhet m. m. under budgetåret
1926/1927 utvisade, att följande ersättningsbelopp utbetalts från femte
huvudtitelns allmänna reseanslag under nämnda budgetår:
Jämtlands län .................................... kronor 3,247: o 6
Västerbottens » .................................... » 43,047:5 8
Norrbottens » ......................... » 47,523: 7 2
Summa kronor 93,818: 3 6
Utöver nämnda ersättning utbetaltes under samma budgetår i Norrbottens
län ytterligare 3,057 kronor 76 öre från Norrbottens lappfond.
Beträffande kostnaden för lappfogden i Västerbottens län och hans biträden
gjorde revisorerna bland annat följande uttalande:
Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna, att kostnaderna för den
av lappfogden och hans biträden inom Västerbottens län utövade verksam
1
Tillfälligt anställd personal.
- Av nämnda belopp hava 95,714: 92 kronor utbetalts från femte huvudtitelns allmänna
reseanslag samt 7,493:2 5 kronor från Norrbottens lappfond.
53 —
heten äro oproportionerligt stora i betraktande av de arbetsuppgifter, som
åligga dem. Framför allt äro personalens resekostnader påfallande höga.
Det synes revisorerna nödvändigt att sådana anordningar vidtagas, att
för framtiden dessa kostnader hållas inom rimliga gränser.
Frän och med innevarande budgetår hava kostnaderna för lappfogdarnas
och deras biträdens resor utbrutits från femte huvudtitelns allmänna
reseanslag och gäldas från en i anslaget till ersättningar åt lappfogdar
ingående anslagspost å 80,000 kronor till rese- och traktamentsersättningar
till lappfogdar och lapptillsyningsmän.
Sedan nämnda uttalande gjordes av 1927 års revisorer, hava kostnaderna
för lappfogdarnas och deras biträdens resor visserligen nedgått i Västerbottens
län från 43,047 kronor till 30,056 kronor, men däremot hava kostnaderna
i Norrbottens län ökats från 50,581 kronor (47,523 kronor 72 öre +
3,057 kronor 76 öre) till 68,351 kronor. Såsom anmärkningsvärt höga måste
revisorerna beteckna de till en lappfogde och en lapptillsyningsmän i
Norrbottens län utbetalda beloppen å respektive 14,312 och 12,843 kronor.
Det synes revisorerna nödvändigt, att för nedbringande av de höga resekostnaderna
för lappfogdarna och deras biträden åtgärder snarast möjligt
vidtagas. Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida icke det för resekostnader
åt lappfogdarna och deras biträden avsedda anslaget borde uppföras
såsom bestämt anslag samt fördelas mellan de olika länsstyrelserna.
Vidare synes, i likhet med vad som redan nu äger rum beträffande dispositionen
av motsvarande anslag inom andra förvaltningsgrenar, höra vid
budgetårets början hos vederbörande länsstyrelser, med ledning av uppgifterna
rörande de resekostnads- och traktamentsbelopp, som under föregående
budgetåren förbrukats av respektive befattningshavare, uppgöras
en fördelning å de olika befattningshavarna av resemedelsanslaget, sedan
likväl en del därav reserverats tillsvidare att framdeles under budgetåret
anlitas, i den mån det för den ene eller andre befattningshavaren beräknade
totalbeloppet visar sig behöva utökas.
Givetvis kunna även andra utvägar erbjudas för åstadkommande av den
här avsedda begränsningen av resekostnaderna Revisorerna hava med
det ovan anförda allenast velat fästa uppmärksamheten vid berörda förhållande
och angiva ett av de sätt, varpå den åsyftade begränsningen
skulle kunna vinnas.
§ 23.
I särskilda vid 1930 års riksdag väckta motioner (1:43 och 11:92) hemställdes,
att riksdagen för budgetåret 1930/1931 måtte av statens inkomster
från Loussa vaara—Kiirunavaara aktiebolag anvisa ett belopp av 100,000
kronor att tillföras Norrbottens läns hjälpfond! I sitt över motionen 1
1 Hemin;» fonds medel äro hopbragta genom insamling på frivilliglietens väg. Fondens
behållning uppgick den 111 december 1930 till 001,360 kronor 13 öre.
Revisorernas
uttalande.
Användningen
av reservationsanslaget
till tillfälliga
hjälpåtgärder
för lindrande
av nöd m. m.
bland befolkningen
i Norrbottens
län.
- 54
avgivna utlåtande, nr 159, hemställde statsutskottet, att riksdagen mätte,
i anledning av motionerna, för tillfälliga hjälpåtgärder för lindrande av
nöd m. m. bland befolkningen i Norrbottens län anvisa för nämnda bud
getår ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor. Utskottet anförde i
sitt utlåtande, bland annat, att vad Norrbottens län beträffade ett starkt
framträdande behov förelåge av ett särskilt hjälpanslag, som utan alltför
bindande bestämmelser kunde av länsstyrelsen i länet anlitas för lindrande
av nöd och undanrödjande av andra uppkommande svårigheter bland en i
stor utsträckning under synnerligen torftiga oall hårda villkor levande
länsbefolkning. I en vid utlåtandet fogad reservation hemställdes, att motionerna
ej måtte av riksdagen bifallas.
Sedan utskottets hemställan blivit av första kammaren avslagen och av
andra kammaren bifallen, hänsköts frågan till gemensam votering, varvid
omröstningen utföll med 193 röster fö''- utskottets hemställan mot 143
röster för det i reservationen framställda yrkandet.
Dispositionen av anslaget under budgetåret 1930/1931 framgår av nedanstående
tablå.
Bidrag till övre Finnbygdens belysningsförening u. p. a. kronor 14,020: —
Bidrag till täckande av förluster på grund av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren....................... 4,750
Efter avdrag av ett av landsfiskalen i Korpilombolo
distrikt återlevererat belopp........................ 400
Bidrag till kurser i snickeri för manlig ungdom på landsbygden
....................................................................................
Bidrag för lindrande av arbetslöshet i Töre kommun ...
Ersättning för upprättande av kontrakt angående s. k.
ängslador inom vissa delar av lappmarken samt för utredning
i samband härmed ................................................
Bidrag till Norrbottens läns kolonisationsnämnd för anordnande
av telefonledning mellan Karnevaara och
Granvik .................................................................................
Bidrag till fiskaren K. E. Hansson för täckande av förluster
på grund av eldsvåda..............................................
4,350: —
1,500: —
6,000: —
1,376: 54
300: —
400:
Summa kronor 27,946: 54
Dä således under budgetåret 1930/1931 från nämnda anslag utbetalats
(netto) sammanlagt 27,946 kronor 54 öre, förelåg den 30 juni 1931 en reservation
å anslaget å 72,053 kronor 46 öre.
Enligt vad revisorerna inhämtat lia efter utgången av budgetåret 1930/
1931 medel nr ifrågavarande anslag anvisats till byggande av lador å
utängar inom Jukkasjärvi och Gällivare socknar med 35,000 kronor samt
till täckande av förluster på grund av smittsamma sjukdomar bland husdjuren
med ytterligare 7,900 kronor, varjämte tillhopa omkring 5.550 kro
-
— 55 —
lior använts till mildrande av nödlägen av mera tillfällig oell lokal natur
samt andra smärre ändamål, vilka befunnits ömmande och icke haft att
påräkna bistånd från annat håll.
Beträffande de större av ovan omförmälda anordningar hava revisorerna
från länsstyrelsen inhämtat, bland annat, följande.
Bidrag till Övre Finnbygdens belysningsförening u. p. a. Det bygdeelektrifieringsföretag,
som administreras av Övre Finnbygdens belysningsförening,
omfattar socknarna Tärendö, Junosuando, Pajala med Muonio
kapell samt Korpilombolo. Detta företag är till väsentlig del byggt på
naturaprestationsprincipen, och dessa arbeten hade icke i den fordrade
utsträckningen kunnat presteras, ifall icke någon bisträckning lämnats.
För samtliga övriga socknar bereddes denna hjälp av deras allmanningsfonder,
men Korpilombolo, som ingen allmänning har, ansågs böra givas
ett handtag på annat sätt, för att icke det stora projektet skulle stranda.
Bidrag till täckande av förluster på grund av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren. Särskilt i Tornedalen och socknarna härintill har smittsam
blodbrist bland hästarna fått en betänklig utbredning, och hästägarna
hava, då de äro hänvisade till det gemensamma skogsbete! på somrarna,
knappast möjligheter att skydda sina djur för smittan. Härtill kommer
att dessa hästägare så gott som undantagslöst äro i fattiga omständigheter.
Det torde böra bemärkas, att någon ersättning genom lagstiftning
icke är tillförsäkrad för förluster genom ifrågavarande kreaturssjukdom.
Bidrag för lindrande av arbetslöshet i Töre kommun. Detta bidrag, som
avsåg byggande av kaj vid Töre och brygga vid Siknäs i Töre socken,
gavs i syfte att förebygga en omfattande arbetslöshet i dessa trakter och
tjänade ett företag avsett att bliva till gagn och utveckling för kommunikationerna
och näringslivet i orten.
Bidrag till byggande av lador å atängar inom Jukkasjärvi och Gällivare
socknar. Höet å dessa ängar lämnas nu så gott som undantagslöst utestående
i hässjor och köres hem under vinterns lopp i mån av behov.
Sådant hö minskar givetvis genom regn och silö betydligt i varde, varjämte
fodret ofta förstöres av renar. Förutom att förebygga foderbrist
_ kreaturshållningen i dessa trakter är ju till väsentlig del baserad på de
naturliga ängarna — har med bidraget avsetts att stimulera ladubyggandet
och söka bortarbeta fördomen att det icke skulle vara ekonomiskt lönande
att uppföra lador på utängarna ävensom att så småningom få bort
en eljest aldrig utebliven friktionsanledning mellan bofasta och lappar.
Länsstyrelsen har rörande dispositionen av ifrågavarande medel anfört,
bland annat.
Den ledande principen för länsstyrelsen vid handhavandet av denna
fond har varit att därur lämna hjälp till självhjälp, giva ett handtag till
— 56 -
Revisorernas
uttalande.
stöd för ett ortsgagnande företag av större omfattning, som ej mäktat
tram med övriga till buds stående resurser, möjliggöra förebyggande åtgärder
mot nöd eller svårigheter. Länsstyrelsen har alltså städse sökt att
vid denna hjälpverksamhet undvika ändamål, som falla under fattigvård
Länsstyrelsen vill vidare framhålla, att länsstyrelsen låtit sig angeläget
vara att vid användandet av dessa medel gå fram med största sparsamhet
och omsorgsfull sovring av ändamålen.
I detta sammanhang hai länsstyrelsen beträffande användningen av
Norrbottens läns nödhjälpsfond anfört, bland annat, följande.
Med hänsyn till grunden för fondens tillkomst och då detta även eljest
synts länsstyrelsen lämpligt, har länsstyrelsen velat reservera fonden för
motande av olyckor av lika ödeläggande natur och har fördenskull velat
bringa upp själva fonden till ett för sådant syfte någotsånär betryggande
belopp och hålla den därvid. Avkomstmedlen användas, i enlighet med
ovan antydda riktlinjer, i huvudsak till hjälpåtgärder på jordbrukets område,
exempelvis till bidrag för foderinköp, anskaffande av utsäde och
dylikt.
Visserligen hava några direktiv för ifrågavarande anslags användning,
utöver de, som må anses ligga i statsutskottets ovannämnda utlåtande,
icke blivit av riksdagen meddelade. Då det emellertid torde vara av intresse
för riksdagen att erhålla närmare kännedom örn huru de av riksdagen
anvisade medlen blivit disponerade, hava revisorerna ansett sig böra
lämna förestående redogörelse. Vad i ärendet förekommit har icke föranlett
någon erinran från revisorernas sida.
— 57 —
SJÄTTE HUVUDTITELN,
Kommunikationsdepartementet.
§ 24.
På uppdrag av Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag upprättade distriktschefen
i västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet dåvarande majoren
A. Asplund år 1925 kostnadsförslag till järnväg från Ulricehamn till
Jönköping, vilket kostnadsförslag slutade på ett belopp av — rullande
materiel och vissa sidospår .inberäknade — 6,174,000 kronor. Sedermera
gjordes år 1927 av bolaget framställningar örn statslån för den föreslagna
järnvägen samt örn bistånd till järnvägsarbetena från statens arbetslöshetskommission,
varvid bolaget efter omräkning efter rådande prisförhållanden
angav totalkostnaden för järnvägen till 6,900,000 kronor.
Sedan ärendet remitterats till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, inkom
Asplund med en skrivelse i ämnet, i vilken omförmäldes, hurusom vid
renstakning av sträckan Ulricehamn—Strängsered minskningar i massorna
vunnits, som ansagos medföra en besparing av 276,400 kronor, ävensom
uttalades förhoppning örn liknande besparing vid en blivande renstakning
av sträckan Strängsered—Jönköping, varför man med skäl kunde
antaga, att den senast angivna slutsumman för kostnadsförslaget,
6,900,000 kronor, borde kunna avsevärt minskas.
I den 28 april 1927 avgivet utlåtande anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att styrelsen funnit den av bolaget angivna kostnadsberäkningen
något knapp och varit betänkt på en mindre kostnadsökning. Denna
uppvägdes emellertid genom de besparingar i massor för linjen Ulricehamn
—Strängsered, som omförmäldes i distriktschef ens nyssberörda skrivelse,
vadan med hänsyn härtill den av bolaget angivna kostnaden å 6,900.000
kronor borde kunna godtagas. Vad beträffar förhoppningar på »massbesparingar»
för den del av järnvägslinjen, som ännu ej renstakats, kunde
i ärendets dåvarande läge dessa förhoppningar ej intagas i närmare beräkning,
men de gåve dock styrelsen anledning att nedsätta den beräknade
summan till 6,800,000 kronor.
Bolagets framställning örn statslån vann icke bifall, men däremot förklarade
Kungl. Majit genom nådigt brev den 16 december 1927 hinder
icke möta för statens arbetslöshetskommission att med Borås—Ulricehamns
järnvägsaktiebolag träffa avtal örn utförande genom kommissionens för
-
vissa kostnadsberäkningar
i fråga
om järnvägsanläggningen
Ulricehamn -Jönköping.
- 58
Revisorernas
uttalande.
sorg av arbeten intill en beräknad arbetskostnad av högst 3,200,0(10 kronor
å den ifrågasatta järnvägsanläggningen, vilka kommissionen prövade vara
för dess verksamhet lämpade — dock under förbehåll att kommissionens
åtagande endast finge avse utförande av arbete, som kommissionen med
hänsyn till planläggningen och dess ändamålsenliga bedrivande av kommissionens
verksamhet funne kunna utföras såsom nödhjälpsarbeten samt
under vissa närmare angivna villkor i övrigt.
Sedermera har statens arbetslöshetskommission utfört arbete vid nu
nämnda järnvägsanläggning för etl belopp, som vid utgången av budgetåret
1930/1931, uppgick till 2,292,858 kronor, administrationskostnader inräknade.
Med anledning av framställning från bolagets sida örn med
givande för arbetslöshetskommissionen att i större utsträckning, än tidigare
medgivits, utföra arbeten vid järnvägsanläggningen, har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen den 27 november 1931 avgivit utlåtande i ämnet.
Av sistnämnda utlåtande framgår, att Asplund, vilken i egenskap av
statens kontrollant vid järnvägsanläggningen lämnat upplysningar i ämnet,
uppgivit, att den beräknade kostnaden syntes komma att väsentligen
överskridas. Anledningarna härtill angivas i utlåtandet vara dels väsentlig
ökning av kostnaderna för markersättningar och skadeersättningar
i städerna Ulricehamn och Jönköping, dels ökade kostnader för järnvägens
anslutning till Ulricehamns station, dels ökade kostnader med bangårdsanordningar
och anslutning i Jönköping, dels i kostnadsförslaget icke
upptagna vägportar i de båda städerna och dels en ganska betydlig massökning
på några platser, såsom ökad bergförekomst i en del stora skärningar
och ökad fyllnad i banken över Tabergsåns mader, där enligt företagen
geoteknisk undersökning avsevärt ökade fyllnadsmassor komma
att åtgå. Dessutom hava de beräknade enhetsprisen ej kunnat hållas.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande kan järnvägsai betet
icke utan arbetslöshetskommissionens medverkan fullföljas.
Bevisorerna finna det anmärkningsvärt, att kostnaderna för ifrågavarande
järnvägsanläggning icke blivit på ett mera noggrannt sätt på förhand
beräknade Detta gäller särskilt det förhållandet, att bergförekomsten
och behovet av ökad fyllnad visat sig vara betydligt större än som
angavs vid de utredningar, vilka föregingo järnvägsbyggets igångsättande.
Det måste enligt revisorernas mening vara ett oeftergivligt krav att
vid företag av denna beskaffenhet och omfattning de uppgjorda kostnadsförslagen,
som efter prövning läggas till grund för beviljandet av statsanslag,
äro så utförda, att de giva en tillförlitlig ledning vid bedömandet
av frågan örn den ekonomiska hjälp, som från statens sida kan komma
ifråga.
— 59
§ 25.
Genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beslut den 11 februari och Av byrådirek
den 16 mars 1931 har till byrådirektören hos samma styrelse G. Linden- lindencrona
crona utanordnats tillhopa 450 kronor, utgörande likvid för av Lindencrona
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen försålda möbler. Styrelsens
ifrågavarande beslut med därtill hörande handlingar äro av följande
lydelse:
till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen
försålda
möbler
Anordning nr 1143. Till G. Lindencrona anordnas etthundra kronor,
likvid för dokumentskåp enl. bilag da kvitto:
Av föres under titel: VI B 23 statens fiskehamnar.
Likvideras: genom omföring till ersättande av förskott kronor —
» check å revisorn ........................................... » 100
» » » posten .................................v.............. » —
. Säger kronor 100.
Stockholm, kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 11 februari 1931.
G. C. A. Lindencrona. Fr. Enblom.
För ett till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen levererat dokumentskåp
av ek, av snickaremästaren Törngren värderat till etthundra kronor,
har jag denna dag bekommit detta belopp, kronor 100. Kvitteras. Stockholm
den 11 februari 1931. G. C. A. Lindencrona.
Anordning nr 1307. Till G. Lindencrona anordnas trehundrafemtio kronor
enl. bilagda räkning för leverans av möbler.
Avföres under titel: VI B 4 expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Likvideras: genom omföring till ersättande av förskott kronor —
» check å revisorn .......................................... » 350
» » » posten................................................ » —
Säger kronor 350.
Stockholm, kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 16 mars 1931.
G. C. A. Lindencrona Fr. Enblom.
Försålda möbler till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Åtvidabergs skrivbord av ek med två hutschar
1 bokhylla av ek med 6 skivor .............................
1 skrivmaskinsbord........................................................
3 stolar av ek...............................................................
kronor
»
»
»
160
110
20
60
Säger kronor 350.
Priserna äro satta efter värdering av Late exp.-vakten Kjellén.
Stockholm den 14 mars 1931 G. C. A. Lindencrona.
Kvitteras: G. C. A. Lindencrona.
tUf »sorenia^
uttalande.
Debitering oell
uppbörd ar
nägakatt.
Revisorernas
uttalande.
— 60 —
Av handlingarna i ärendet framgår, att Lindenerona i egenskap av föredragande
deltagit i styrelsens beslut att till honom utanordna vissa belopp,
utgörande likvid för möbler, som av honom försålts till styrelsen.
I de av Lindencrona utfärdade kvittona uppgives visserligen att värdering
av ifrågavarande möbler verkställts, bland annat av en förste expeditionsvakt
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, men något särskilt
värderingsinstrument synes icke hava upprättats. Revisorerna finna
redan den omständigheten i och för sig anmärkningsvärd att till
grund för beslutet örn ^anordning till Lindencrona i det ena fallet legat
en av en underordnad tjänsteman inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställd värdering av de försålda möblerna. Styrelsens åtgärder
i övrigt synas revisorerna ägnade ingiva starka betänkligheter, då Lindencrona
såsom befattningshavare inom styrelsen lämnats tillfälle att
uppträda såsom leverantör till verket och därtill fått deltaga vid ärendets
avgörande.
§ 26.
I.
Vid granskning av Öknebo härads vägkassas räkenskaper för år 1930
hava revisorerna uppmärksammat att i huvudräkenskapen icke finnes
angiven vare sig å debetsidan den hos de skattskyldiga utestående vägskatten
eller å kreditsidan de avkortade och avskrivna vägskattebelop
pen.
Enligt kungl, kungörelse den 26 november 1926 angående väghållningsdistriktens
bokföring sådan nämnda författning lyder enligt kungl, kungörelse
den 22 oktober 1927 har väghållningsdistrikt att på sätt ett författningen
bifogat formulär jämte anvisningar närmare utvisar, föra ordentliga
räkenskaper åtföljda av vederbörliga verifikationer. Enligt
nämnda formulär skall bland annat finnas upplagd huvudräkenskap med
särskild vägskatteredovisning, uppställd på det sätt att å debetsidan skall
under rubriken tillgångar bland annat finnas angiven utestående vägskatt
hos de skattskyldiga och å kreditsidan, jämte annat, avkortade och
avskrivna vägskattebelopp. Revisorerna vilja framhålla vikten av att
dessa bestämmelser av vederbörande noggrant iakttagas.
II.
Vid granskning av ovannämnda vägkassas räkenskaper för år 1930
hava revisorerna vidare uppmärksammat, att vägstyrelsen för debitering
och uppbörd av vägskatten, på sätt väglagen medgiver, anlitat förtroendemän,
vilkas provision å uppbörden i regel uppgått till 2 procent,
samt att redovisningen av influtna skattemedel från vissa kommuner
— 61 —
inte alltid synes hava ägt rum omedelbart efter vederbörande uppbördsstämma.
Enligt 63 § i lagen den 23 oktober 1891 angående vägliållningsbesvärets
utgörande på landet ombesörjer Konungens befallningshavande på vägstyrelsens
därom framställda begäran, att vägskatten varder genom vederbörande
i sammanhang med kronoskatterna debiterad, indriven och
redovisad, pä sätt örn landstingsmedel är föreskrivet; ägande Konungens
befallningshavande jämväl förordna örn avskrivning av sådana avgifter
till vägkassan, som i anseende till bristande tillgång icke kunnat indrivas.
För debiteringen skall vägstyrelsen så fort ske kan och senast före den
1 september till Konungens befallningshavande ingiva uppgift å det belopp,
vilket skall såsom vägskatt uttaxeras på de till utgörande därav
skyldiga. De väghållningsskyldiga åge dock besluta, att vägskattens debitering,
uppbörd och redovisning må överlämnas åt kommunalnämnd,
därest överenskommelse därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän;
skolande i sådant fall debiteringslängd, upprättad för varje till väghållningsdistriktet
hörande socken, vara tillgänglig för granskning av de
väghållningsskyldiga, där uppbörden sker genom kommunalnämnd, i den
ordning örn kommunens debiterings- och uppbördslängd är stadgat och,
där uppbörden verkställes på annat sätt, minst fjorton dagar före uppbördsstämman
å ställe inom socken, som genom kungörelse i socknens
kyrka tillkännagives. I fråga örn uppbörd och redovisning så ock om indrivning
av restantier gäfle i tillämpliga delar vad om kommunalutskylder
finnes stadgat.
Genom kungl, förordningen den 15 juni 1922 med särskilda föreskrifter
angående ersättning för debitering och uppbörd av landstingsskatt m. m.
är vidare föreskrivet bland annat att ersättning för debiteringen skall
till häradsskrivare utgå med en och två tiondels procent å den del av uppbörden,
som ej överstiger etthundratusen kronor och med vissa reducerade
procenttal å den del av upphörden, som överstiger nämnda belopp.
Ersättning till landskamrerare skall utgå med femton hundradels procent
å den del av uppbörden, som ej överstiger en miljon kronor och med vissa
reducerade procenttal beträffande belopp därutöver. Där å äldre stat
kvarstående landskamrerare eller häradsskrivare icke är skyldig att underkasta
sig minskning i honom tillkommande sportelinkomster, skall ersättning
till sådan tjänsteman utgå efter hittills gällande grunder. De
till statsverket indragna provisionsandelarna skola utgå med en halv procent.
Ersättningen beräknas för varje kalenderår å det belopp, som hos
länsstyrelsen bokförts såsom under kalenderåret influtet.
Enligt den ursprungliga lydelsen av 63 § i väglagen ägde de väghållningsskyldiga
icke i något fall anlita annat förfaringssätt för vägskattens
debitering och uppbörd än att påkalla Kungl. Maj:ts befallningshavandes
medverkan. I Kungl. Maj:ts proposition nr 21 till 1905 års riksdag
ifrågasattes ingen ändring härutinnan, riksdagen intog emellertid en
62 —
annan ståndpunkt och beslöt den lydelse av 63 §, sorn den numera äger.
I nämnda proposition förekommer en redogörelse för Anssa tidigare framlagda
förslag till ändrade bestämmelser om Amgskattens debitering och
uppbörd. Ur nämnda redogörelse tillåta sig reAdsorerna återgiva följande.
I motion vid 1895 års riksdag hemställdes, att bestyret med vägskattens
debitering och uppbörd skulle undantagslöst överflyttas på kommu
nalnämnderna och verkställas i sammanhang med debitering och uppbörd
aA'' kommunalskatten, med rätt för kommunalnämnderna att åtnjuta
enahanda uppbördsprovision, som tillkomme kronans uppbördsman, samt
med befogenhet för de väghållningsskyldige att besluta örn avskrivning
av sådana avgifter till vägkassan, som i anseende till bristande tillgång
icke kunnat indrivas. Sedermera — i motioner vid riksdagarna 1896—
1900 — föreslogs åter, att det skulle få ankomma på de väghållningsskyldige
att vid allmänt sammanträde bestämma, huruvida vägskattens debitering
och uppbörd skulle äga rum i sammanhang med kronoskatterna
eller på annat sätt, som kunde anses lämpligare, antingen genom vägstyrelsen
eller sockenvis genom kommunalnämnderna, på sätt och mot ersättning,
varom överenskommelse kunde träffas; och skulle, där uppbörden
sålunda bomme att verkställas annorlunda än nu vore stadgat, vederbörande
åtnjuta samma rätt i avseende å restantier indrivande, som kom
munalnämnd i fråga om resterande kommunalutskylder, ävensom de väghållningsskyldige
själva äga besluta om avkortning av vägskatt för bristande
tillgång. De skäl, som till stöd för berörda motioner anförts, kunde
sammanfattas sålunda:
Det Amre både ändamålslöst och olämpligt, att vägskatten, som till största
delen åtginge till ersättning åt snöploglagen och på de flesta ställen tillkomme
de vägskattebetalande själva, skulle behöva utgivas i sammanhang
med kronoutskylderna i början av året, då de skattebetalande vore betungade
med utgifter, för att sedermera, efter att hava under en tid aAr 3—4
månader innestått i vederbörande lantränteri, åter utbetalas till dem,
som erlagt skatten. Jänrväl för vägstyrelsen, som därvid hade att förskaffa
sig Kungl. Maj:ts befallningshavandes anordning för medlens lyftande
från ränteriet och sedermera finge foga anstalt att få medlen sig
tillsända, medförde nämnda förfaringssätt onödigt besvär och kostnad
samt ofta även risk. Örn åter vägskatten finge uppbäras antingen i sammanhang
med komrnunalutskylderna eller genom vägstyrelsen, kunde
medlen genast och utan omgång bliva tillgängliga, därvid även utdelning
aAr statsbidraget och likvid aAT ersättning åt snöploglagen kunde kAritt
ningsvis och till stor lättnad för alla vederbörande verkställas. Genom
överenskommelse med kommunalnämnderna skulle ock kostnaden för ifrågavarande
bestyr kunna ställas billigare än den provision, som nu måste
i sådant avseende utgå. Det måste ock anses principiellt oriktigt att, dä
kommunalutskyldernas uttagande Amre anförtrott åt menigheterna själva,
påfordra annan ordning med a\Tseende å vägskatten, som till sin natur
Amre en kommunal utlaga och som åtminstone icke tillhörde någon annan
än den lagligen bestämda vägkommunen, häradet.
Vid 1896 års riksdag tillstyrkte lagutskottet en lagändring, enligt vilken
de väghållningsskyldige skulle äga bestämma, att vägskattens debitering,
uppbörd och redovisning skulle Amrkställas genom kommunalnämnd
mot ersättning enligt överenskommelse; och skulle för sådant fall
— 63 -
i fråga om debitering och uppbörd samt örn indrivning av restantier i
tillämpliga delar gälla vad beträffande kommunalutskylder funnes stadgat.
Vid de övriga riksdagarna utlät sig utskottet däremot i fullständigt
avstyrkande riktning. Uppbörd genom vägstyrelse skulle vara förenad
med stora olägenheter, vida större än dem, som åtföljde det då stadgade
uppbördssättet genom kronobetjäningen. Och vad anginge vägskattens
uppbörd genom kommunalnämnd, så skulle i det fall, att väghållniugsdistriktet
bestode av allenast en kommun, det möjligen utan avsevärda
olägenheter låta sig göra att åt kommunalnämnden uppdraga vägskattens
debitering, uppbörd och redovisning. Men detta vore ett undantagsfall.
I de ojämförligt flesta fall vore flera kommuner förenade till ett väghållningsdistrikt,
och mångenstädes vore kommunernas antal inom distriktet
ganska stort. I sådana distrikt skulle det av motionärerna ifrågasatta
förfarandet medföra omgång och svårigheter, ej minst för vägstyrelsen,
som finge skriftväxla med alla de särskilda kommunalnämnderna i stället
för, såsom nu, med en enda myndighet.
Ingendera av förenämnda motioner hade tillvunnit sig riksdagens bifall.
Av de Kungl. Maj:ts befallningshavande, som yttrat sig i ämnet, hade
flertalet mer eller mindre kraftigt avstyrkt den ifrågasatta lagändringen,
under framhållande huvudsakligen, att den dittillsvarande ordningen
erbjöde den bästa garanti för ordning, reda och säkerhet vid upptagande
av nämnda utskyld; att den mer invecklade debiteringen av densamma
krävde större vana och säkerhet, än som kimde förutsättas hos vare sig
vägstyrelse eller kommunalnämnd; att de utskylder, som upptoges vid
kronouppbörden, milote jämnare och skyndsammare än kommunalskatten
eller andra för sig debiterade medel; att uppbörd genom kommunalnämnd
skulle i distrikt, bestående av flera kommuner, vålla vägstyrelsen
mångfaldigt ökat besvär med skriftväxling och likvider, jämte det oreda
skulle uppkomma, i händelse icke alla kommunalnämnder inom distriktet
ville åtaga sig bestyret; att uppbörden genom vägstyrelsen åter skulle
för densamma medföra ännu större besvär och kostnad, samt att förfarandet
icke i någotdera fallet skulle ställa sig billigare för de väghållningsskyldige
än den då gällande ordningen.
Vid avlåtandet av ovanberörda proposition till 1905 ars riksdag anförde
vederbörande departementschef, att han icke heller för egen del funnit
stöd för den åsikt, att ett överflyttande, om ock endast efter de väghållningsskyldiges
eget bestämmande, av bär ifrågavarande bestyr från kronans
uppbördsman till andra organ — vägstyrelser eller kommunalnämnder
— skulle medföra sådan fördel, att en dylik anordning förty
borde tillrådas. Tvivelsutan skulle därigenom åtminstone i någon mån
komma att uppoffras den säkerhet, ordning och kontroll, som det dåva
rande uppbördssättet obestridligen erbjöde, och, efter vad det ville synas,
funnes ingen anledning att antaga, att de direkta kostnaderna för skattens
upptagande skulle genom förändringen komma att nedbringas. Den
egentliga fördel, som därmed torde avsetts, nämligen att kunna bereda
utväg för utdelning samtidigt med vägskattens uppbörd av ej mindre
det naturaväghållarne tillkommande statsbidrag än även ersättningen till
— 64
Revisorernas
uttalande.
snöploglagen, vilket allt onekligen skulle lända till stor lättnad för såväl
vägstyrelsen som de väghållningsskyldige, hade ansetts kunna vinnas även
med bibehållande av det dittillsvarande debiterings- och uppbördssättet.
Departementschefen avstyrkte sålunda varje ändring av 63 § i nu angivna
syfte.
1905 års riksdag godtog emellertid i denna del icke propositionen. I
riksdagens skrivelse nr 126 anfördes härutinnan följande:
Riksdagen hyste för sin del icke någon tvekan örn lämpligheten att
tillerkänna de väghållningsskyldige befogenhet att fritt välja emellan
någotdera av de föreslagna och det då lagstadgade sättet för vägskattens
debitering och uppbörd, naturligtvis alltid med förbehåll, att bestyrets
övertagande av kommunalnämnd icke finge åläggas nämnden som en
skyldighet, utan endast efter dess eget åtagande. Ett förfarande i överensstämmelse
med något av motionärernas förslag torde, särskilt för
mindre distrikt, kunna avlöpa med mindre omgång, besvär och kostnader
än det då stadgade, och det torde därför icke vara billigt att ovillkorligen
hinda de väghållningsskyldige till det senare. Debiteringen
torde heller icke medföra avsevärda svårigheter, och vad anginge säkerheten,
ordningen och kontrollen vid de föreslagna uppbördssätten komme
de väghållningsskyldige själva i eget välförstått intresse icke att underlåta
att tillse, det förevarande bestyr icke anförtroddes andra än fullt
pålitliga, hederliga och samvetsgranna personer.
Riksdagen vidtog i anledning härav ändring i förevarande paragraf,
som därvid erhöll sin nuvarande lydelse.
Sedan sommarväghållningen numera allmänt och vinterväghållningen
i stor utsträckning övertagits av vägkassorna, sker i regel icke någon
utbetalning för vägunderhållet till de skattskyldiga. Vidare må enligt
beslut av innevarande års riksdag kronoskatten, där den skattskyldige
så önskar, hädanefter uppdelas och erläggas i två uppbördsterminer. Under
sådana förhållanden lära de för riksdagens senaste ståndspunktstagande
i denna fråga avgörande motiven numera i stort sett hava förlorat
sin betydelse. Härtill kommer att revisorernas nu verkställda granskning
givit stöd för den av vissa länsstyrelser och vederbörande departementschef
redan år 1905 uttalade meningen, att väghållningsdistriktens
frihet att välja mellan olika sätt för debitering och uppbörd av vägskatt
kan medföra en viss fara för att kravet på ordning, reda och säkerhet
vid utskyldens upptagande kan komma att eftersättas. Revisorerna
hålla därför före, att den nuvarande bestämmelsen örn sättet för
vägskattens uppbörd och debitering hör ändras på sådant sätt, att, liksom
en gång tidigare varit fallet, dessa uppgifter alltid ombesörjas i den
ordning, som är föreskriven beträffande debitering och uppbörd av landstingsmedel.
Skulle det emellertid anses att den nu befintliga valfriheten
mellan olika debiterings- och uppbördssätt alltjämt bör bibehållas, bör
65 —
enligt revisorernas mening i varje fall utfärdas kompletterande bestämmelser
i syfte att bokföring och redovisning ordnas på sådant sätt, att en
effektiv kontroll i dessa hänseenden möjliggöres samt att örn debitering
och uppbörd i annan ordning skall ske, kostnaderna för dessa åtgärder
ej bliva större än de skulle hava blivit, örn de omhänderhafts av vederbörande
statliga organ.
Vad särskilt beträffar det av Öknebo härads vägdistrikt tillämpade
sättet för debitering och uppbörd av vägskatt vilja revisorerna framhålla,
att i det föreliggande fallet någon besparing för vägdistriktet icke
uppkommit genom anlitandet av särskilda förtroendemän för dessa ändamål.
Med hänsyn till att uppbörden i distriktet icke uppgår till 100,000
kronor årligen skulle nämligen med tillämpning av de i 1922 års kungl,
förordning meddelade bestämmelser distriktets kostnader för debitering
och uppbörd av vägskatten hava stannat vid högst 1.85 procent av uppbördens
belopp, under det att som nyss nämnts ifrågavarande kostnader
beträffande flertalet kommuner nu kommit att uppgå till 2 procent av
samma belopp.
§ 27.
Vid granskning av Börstils väghållningsdistrikts räkenskaper har
uppmärksammats, att kassabehållningen genomgående varit onödigt stor.
Till belysande av detta förhållande vilja revisorerna hänvisa till följande
på grundval av distriktets kassabok uppställda översikt över kassabehållningarna
under tiden 1 juni—31 december 1930.
Utdrag ur Börstils väghållningsdistrikts kassaräkning för år 1930.
1930 Debet.
juni 1 Kassasaldo ... 478:4o
» 1—15 Uppbörd........ 22,876: 21
Uttag ur bank 2,100: —
Säger 25,454: 61
» 16—30 Kassasaldo. .. 24,839:61
Uppbörd........ 2,300: —
Säger 27,139: 61
juli 1—15 Kassasaldo .... 25,287:76
Uppbörd........ 9,657:16
Uttag ur bank 1,000: —
Säger 35,944: 92
» 16 — 31 Kassasaldo 6,669:7 9
Uppbörd........ 1,585: 20
Uttag ur bank 3,000: —
Säger 11,254: 99
5 — 313045. Hev.-berättelse ang. statsverket för år 1931. I.
Kredit -
Kontant
behållning.
Utgifter.
615:- 24,839:61
Utgifter............ 1,851: 8 5 25,287: 7 6
Utgifter............ 2,275: 13
Insattes i bank 27,000: —
Säger 29,275:13 6,669:7 9
Utgifter............ 3,381: 57 7,873: 42
Börstils väghållningsdistrikts
räkenskaper.
19 30
Debet.
— 66 —
Kredit.
Kontant
behållning.
aug. | 1—15 Kassasaldo ... Uppbörd ........ Uttag ur bank | 7,873: 42 |
|
|
|
|
|
| Säger | 8,981: 6 2 | Utgifter |
| 2,290: | 50 | 6,691:’i 2 |
| 16—31 Kassasaldo ... Uppbörd........ Uttag ur bank | 6,691: 12 |
|
|
|
|
|
| Säger | 8,191: 12 | Utgifter |
| 922: | 50 | 7,268: 62 |
sept. | 1—15 Kassasaldo . .. | 7,268: 6 2 |
|
|
|
|
|
| Säger | 9,388: 62 | Utgifter |
| 953: | 67 | 8,434: 9 5 |
| 16—30 Kassasaldo | 8,434: 95 | Utgifter |
| 1,637: | 50 | 6,797: 45 |
okt. | 1—15 Kassasaldo ... | 6,797: 4 5 |
|
| |||
| Säger | 9,797: 4 5 | Utgifter |
| 1,419: | 94 | 8,377: 51 |
» | 16—31 Kassasaldo Uppbörd ....... Uttag ur bank | 8,377: si |
|
|
|
|
|
| Säger 10,562: 61 | Utgifter |
| 2,986: | 44 | 7,576: 0 7 | |
nov. | 1—15 Kassasaldo .... | 7,576: o? | Utgifter | bank | 1,344: 4,000: | 28 |
|
| Säger | 7,576: 0 7 |
| Säger | 5,344: | 28 | 2,231: 79 |
» | 16—30 Kassasaldo . .. Uppbörd........ Uttag ur bank | 2,231: 79 |
|
|
|
|
|
| Säger | 7,463: 79 | Utgifter.. |
| 2,779: | 74 | 4,684: 05 |
dec. | 1—15 Kassasaldo . .. | 4,684: os |
|
|
|
|
|
| Säger | 6,684: 05 | Utgifter . |
| 1,598: | 93 | 5,085: 12 |
3> | 16—31 Kassasaldo ... Uppbörd........ Uttag ur bank | 5,0S5: 12 |
|
|
|
|
|
| Säger 17,773: 7 2 | Utgifter . |
| 17,075: | 55 | 698:17 |
Ovanstående tablå utvisar att vägdistriktets utgifter under olika kalvmånadsperioder,
om man bortser från den sista halvmånaden under året,
— 67 —
varierat mellan 615 kronor och 3,381 kronor 57 öre, under det att kassabehållningen
under samma tid utgjort lägst 2,231 kronor 79 öre och högst
25,287 kronor 76 öre.
Såsom av ovanstående redogörelse framgår har kassören i Börstils
vägdistrikt under ovanberörda tidsperiod haft innestående en kassabehållning,
som betydligt överstigit vad som i betraktande av utgifternas
storlek varit behövligt. Ett sådant förfaringssätt synes revisorerna ägnat
att försvåra kontrollen över kassa och räkenskaper samt vållar i varje
fall distriktet en ränteförlust.
Revisorerna anse det lämpligt att föreskrifter utfärdas av innebörd att
kassabehållningen i vägdistrikten icke må vara större än vad som med
hänsyn till förhållandena kan anses oundgängligen nödvändigt.
§ 28.
Revisorerna hava besökt Vikens och Skanörs hamnar i Malmöhus län.
Enligt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning inhämtade
uppgifter hava till nybyggnads- och förbättringsarbeten vid Vikens
hamn utgått följande belopp:
| Sammanlagd kostnad | Statsbidrag | |
1867—70 ...... | kr. .................... 15,000: — | kr. 12,000 | — |
1894—99 ...... | ..................... 120,108: oe | 75,000 | — |
1905—06 ..... | ..................... 63,019:3 6 | 38,200 | — |
1922 ............. | ..................... 32,988:43 | 21,900 | — |
1930—31 ...... | ..................... 25,800: — | 20,600 | — |
| Summa 256,915: 8 5 | 167,700 | — |
Till belysande av hamnens betydelse ur fiskerinäringens synpunkt vilja
revisorerna meddela, att enligt senast tillgängliga uppgifter i Vikens
hamn funnos:
Värde
kr.
5 större motorbåtar, fiskebåtar............................... 28,000
30 mindre................................................................. 6,000
Fiskredskap .............................................. 44,000
Summa 78,000
Revisorernas
uttal ande.
Vikens och
Skanörs
hamnar.
Antalet fiskare utgjorde 42 stycken.
Hamnen användes även av lotsverket.
68 —
Till nybyggnads- och förbättringsarbeten å Skanörs hamn hava utgått
följande belopp:
| Sammanlagd kostnad kr. | Statsbidrag kr. |
1879—81 ............. | ............................ 75,000 | 50,000 |
1887—89 ........... | ........................... 34,200 | 30,700 |
1908—09 ............ | ............................ 272,900 | 272,900 |
1928—29 ............ | ............................ 36,500 | 32,850 |
| Summa 418,600 | 386,450 |
Enligt vad revisorerna inhämtat finnas i Skanörs hamn 9 större och
4 mindre fiskebåtar med ett sammanlagt värde av 13,500 kronor samt
fiskeredskap till ett värde av 21,000 kronor.
Fiskarenas antal uppgår till 19 stycken, varav 9 stycken äro yrkesfiskare.
Värdet av den fångade fisken har under nedannämnda år utgjort:
år 1926........................ kronor 15,630 år 1929 ....................... kronor 7,264
> 1927........................ » 14,432 * 1930........................ » 7,569
» 1928........................ » 17,350
Inkomsterna av hamnen hava under år 1930 uppgått till endast 2,495
kronor 32 öre.
Hamnen tages även i anspråk för lotsverkets räkning.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 mars 1928 har i samband med beviljande
av statsbidrag till Skanörs hamn förklarats, att för åtnjutande av
ifrågavarande statsbidrag skulle iakttagas de föreskrifter, som meddelats
genom kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 490) angående allmänna villkor
och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag från anslaget till
understödjande av vissa mindre fiskehamnsbyggnader.
Enligt nämnda kungörelse må statsbidrag av ifrågavarande slag av
Kungl. Maj :t bestämmas till lägst 66 Vä och högst 90 procent av verkliga
byggnadskostnaden; och skola kommun, bolag eller andra vederbörande,
vilka antagas komma att hava nytta av fiskehamnen, genom kontant tillskott
enligt ovan angivna proportion av lägst 10 och högst 33 1/a procent
bestrida den återstående, icke av statsmedel anvisade andelen av verkliga
kostnaden för fiskehamnsbyggnaden. Vid av storm eller annan naturhändelse
vållad skada å hamnen skall iståndsättandet hekostas av staten
och kommunen eller annan vederbörande, som deltagit i nybyggnadskostnaden,
i samma proportion som vid bestridandet av denna.
Enligt ett mellan staten och staden Skanör år 1928 upprättat kontrakt
åligger det staden bland annat att genom tillskott av 10 procent av den
verkliga kostnaden för arbetet med utförande av de i kungl, brevet den
9 mars 1928 omförmälda förbättringsarbeten bestrida den icke av stats
-
— 69 —
medel utgående andelen av verkliga kostnaden för arbetet samt att vid
av storm eller annan naturhändelse vållad skada å hamnen deltaga i
kostnaden för dess iståndsättande i samma proportion som gäller i fråga
örn hamnens förbättring.
Efter det att hamnen erhållit karaktären av statsunderstödd fiskehamn
har för verkställande av muddringsarbeten till förhindrande av
hamnens igensandning utgått statsbidrag med följande belopp, nämligen
år 1929 ................................................... kronor 7,920: —
> 1930 .................................................... * 25,578: 40
> 1931 ................................................... » 15,886:2 5
Vid sitt besök i Viken uppmärksammade revisorerna att viss del av
därvarande hamnbyggnader är i så bristfälligt skick att en omedelbar
reparation torde vara nödvändig för att förhindra att ej hamnen ifråga
skall råka i förfall. Med hänsyn till den jämförelsevis ringa rörelsen i
hamnen vill det dock synas revisorerna som örn kostnaderna för hamnens
iståndsättande borde i möjligaste mån hållas nere, och revisorerna
vilja därför ifrågasätta, huruvida en planerad omläggning av östra hamnarmen
kan anses vara av behovet påkallad.
Vad beträffar hamnen i Skanör vilja revisorerna framhålla, att kostnaderna
för hamnens hållande i brukbart skick äro allt för stora i förhållande
till den uppgift, hamnen har att fylla. Då enligt 1928 års kontrakt
90 procent av dessa kostnader skola bestridas av kronan, torde det
vara ett statsverkets intresse att en noggrann undersökning verkställes
därom, huruvida man ej genom lämpliga anordningar skulle kunna för
framtiden reducera kostnaderna för hamnens vidmakthållande.
§ 29.
I stadgan örn skjutsväsendet den 22 juni 1911 föreskrives, att skjutsanstalt
för resandes befordran skall å tjänlig plats finnas för varje ort,
där behovet sådant kräver och anstalten enligt samma stadga kan uppehållas.
Konungens befallningshavande förordnar örn inrättande, flyttning
eller indragning av skjutsanstalt eller örn förändring av sådan anstalts
egenskap. Innan sådant förordnande meddelas, skola trafikanter
och andra, som saken kan röra, i ärendet höras vid sammanträde. Där
omständigheterna därtill föranleda, äger Konungens befallningshavande
förordna, att skjutsanstalt skall uppehållas allenast viss del av året.
Skjutsanstalt skall, efter ty Konungens befallningshavande bestämmer,
vara antingen gästgiveri eller skjutsstation. För resandes befordran
skola vid skjutsanstalt hållas fullt dugliga hästar med seltyg samt snygga
åkdon och, där så nödigt finnes, ridsadlar, eller, där båtskjuts äger
rum, farkoster till det antal för varje dygn riiknat, som Konungens be
-
Kevisorernas
uttalande.
Statens bidrag
till skjutsentreprenader.
— 70 —
fallningshavande bestämmer. Där Konungens befallningshavande finnér,
att skjutsning bör fullgöras med motorfordon eller med sådant fordon
jämte hästskjuts, skall Konungens befallningshavande därom meddela
beslut med angivande tillika av det antal motorfordon för varje dygn räknat,
som skall finnas att tillgå.
För upplåtande på entreprenad av skjutsningar och i förening därmed
av gästgiveri- eller stationshållningen vid skjutsanstalt skola anställas
auktioner, en eller flera, efter ty i skjutsstadgan närmare bestämmes.
Entreprenadtiden skall i allmänhet omfatta en period av fem kalenderår.
Konungens befallningshavande äger dock, örn så anses lämpligare,
inskränka perioden till tre år. I varje fall skall emellertid perioden utlöpa
vid samma tidpunkt för alla skjutsanstalter inom ett och samma län.
Stadsfullmäktige eller landsting äga besluta, huruvida och till vilket
belopp entreprenadbidrag för skjutsanstalt må böra anvisas. Finnes anstalt
böra, utan vidare åtgärd för entreprenad, indragas, må de ock därom
besluta. Sådant beslut skall underställas Konungens befallningshavandes
prövning, som skall det oförändrat antingen godkänna eller ogilla.
I fråga örn gäldande av fastställda entreprenadbidrag utgör stad, som
ej hör till landsting, och i övrigt varje län eller landstingsområde ett
distrikt för sig.
Staten och distriktet skola med lika andelar gälda bidrag för distriktets
samtliga vederbörande skjutsanstalter intill ett belopp, som motsvarar
hälften av det sammanlagda antalet skattekronor i distriktet, sådant
detta antal beräknats för utgörande av allmän kommunalskatt. Överskjuta
bidragen belopp, som nu angivits, skall överskottet gäldas med
två tredjedelar av staten och en tredjedel av distriktet.
Kan ej entreprenad åstadkommas, åligger det stadsfullmäktige respektive
landstinget att, på sätt tjänligt finnes, låta draga försorg örn skjutsanstaltens
uppehållande. Årlig kostnad för uppehållande av skjutsanstalt
i sådant fall skall anses såsom entreprenadbidrag. (56 §.) Bidrag, som
eljest skolat utbetalas till entreprenör, skola i stället överlämnas till vederbörande
stads eller landstings kassa.
Av nedanstående sammanställning framgår antalet skjutsanstalter i
riket under budgetåret 1930/1931, entreprenadtiden för skjutsanstalterna
samt statsverkets bidrag till skjutsentreprenader:
|
| — 71 — |
|
|
|
| Antal skjuts- |
|
|
|
| anstalter, som |
| Utbetalt |
|
| åtnjutit stats- | Entreprenad- | statsbidrag |
|
| bidrag under | tiden | för budget- |
|
| budgetåret |
| året 1930/1931 |
|
| 1930/1931 |
| kr. |
Stockholms | län ........... | ............. 3 | 1930—1932 | 675: — |
Uppsala | » ........... | ............. 2 | 1931—1933 | 675: - |
Södermanlands | » ........... | ............. 1 | 1930—1932 | 100: — |
Östergötlands | » ........... | ............. 10 | 1930-1932 | 2,242: 5 0 |
Jönköpings | » ........... | ............. 1 | 1929-1933 | 75: — |
Gotlands | » .......... | ............. 1 | 1930—1934 | 250: — |
Älvsborgs | » ........... | ............. 5 | 1929—1933 | 211:50 |
Värmlands | » ........... | .............. 16 | 1930-1932 | 2,162: 50 |
Kopparbergs | » ........... | ............. 12 | 1930—1932 | 1 1,772: 5 0 |
Jämtlands | » ........... | ............. 46 | 1929—1931 | 213,112: 5 0 |
|
| (48 | 1928—1930 | 6,229: 25 |
Västerbottens | » ........... | ............ \31 | 1931—1933 | 1,818: 7 5 |
Norrbottens | » ........... | .............. 42 | 1931—1933 | 8,165: — |
Summa 37,489: 5 o
Vid anmälan av sitt beslut örn anslag till bidrag till skjutsentreprenader
framhöll 1923 års riksdag önskvärdheten av att det toges under
övervägande, huruvida icke en minskad belastning av ifrågavarande anslag
kunde åstadkommas genom indragning av vissa skjutsanstalter.
I proposition nr 197 till 1924 års riksdag med förslag till förordning örn
ändring i vissa delar av stadgan örn skjutsväsendet framhöll vederbörande
departementschef, bland annat, följande:
Den senaste tidens snabba utveckling av automobiltrafiken fortgår
alltjämt. Under sådana omständigheter är det att befara, att en revision
av skjutsstadgan, som genomfördes, innan förhållandena stadgat sig och
förrän man kunde överblicka utvecklingens resultat, inom kort skulle
visa sig till ringa nytta, då det reviderade förslaget hastigt kunde bliva
föråldrat. För närvarande synes man därför böra inskränka sig till att
söka såvitt möjligt underlätta ett tillgodogörande inom skjutsväsendet av
de fördelar, som automobiltrafiken ovedersägligen medför.
Departementschefens ovanberörda uttalande lämnades av riksdagen
utan erinran.
Statens bidrag till skjutsentreprenader har under nedanstående år (budgetår)
utgått med följande belopp: 1
1 Häri äro dock icke inberäknade bidragen till 5 skjutsanstalter, vilkas uppehållande åligger
landstinget jämlikt 56 § 2 stycket skjutsstadgan och lör vilka landstinget ännu icke rekvirerat
statsbidrag för budgetåret 1930/1931.
1 Från och med år 1932 komma skjutsbidrag att utgå till endast 10 skjutsstationer med
sammanlagt 2,050 kronor för år.
«
— 72
Revisorernas
nttalande.
Av vissa befattningshavare
i byggnadsstyrelsen
innehavda
enskilda
arkitektuppdrag.
1920 ............................ | kr. 794,525 | - 1926/1927 ... | ........... kr. 351,782 | — |
1921............................ | » 805,581 | — 1927/1928 .... | ........... » 233,519 | — |
1922 ............................ | » 710,000 | — 1928/1929 .... | ........... » 166,634 | — |
första halvåret 1923 | » 365,000 | — 1929/1930 .... | .......... » 74,700 | — |
1923/1924 ................ | - 711,322 | — 1930/1931 .... | ........... » 36,079 | 50 |
1924/1925 ................ | » 433,762 | — 1931/1932 .... | ........... » 23,000 | -- |
1925/1926 ................ | » 357,905 | -- | (beräknat belopp) |
Den gjorda utredningen visar att under budgetåret 1930/1931 statsbidrag
till skjutsentreprenader utgått endast i tolv län samt att dylikt bidrag
i sex län icke uppgått till 1,000 kronor. De årliga utgifterna för ifrågavarande
ändamål visa tendens att nedgå i avsevärd grad. Med hänsyn
till den starka ökningen av motortrafiken med därav följande förbättring
av kommunikationerna torde det kunna ifrågasättas, huruvida de nuvarande
föråldrade bestämmelserna örn skjutsväsendet böra bibehållas.
Därest på någan plats statligt bidrag till kommunikationsmedel, som avses
i skjutsstadgan, fortfarande skulle anses behövligt, torde, i likhet med
vad som nu äger rum beträffande bidrag från sjätte huvudtitelns anslag
till kommunikationsändamål, sådant bidrag lämpligen kunna beviljas
efter prövning i varje särskilt fall. För övrigt synes det revisorerna, som
örn bidrag till kommunikationsändamål, varom här är fråga, skulle i vissa
län kunna väsentligt nedbringas under de belopp, som för närvarande
utgå enligt skjutsstadgans föreskrifter. Detta torde särskilt vara fallet
i Östergötlands län, varest skjutsbidraget av statsmedel för närvarande
utgå med belopp, som endast överträffas av bidragen i de tre nordligaste
länen. Beträffande det till 46 skjutsanstalter i Jämtlands län utgående
statsbidraget vilja revisorerna framhålla, att flertalet av dessa
skjutsanstalter äro belägna å platser, som hava regelbundna omnibusförbindelser,
upprätthållna av postverket.
§ 30.
I kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 272) angående utsträckt tillämpning
av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
m. m. stadgas i avdelning B mom. 14 beträffande byggnadsstyrelsen
följande:
Med ordinarie befattning må ej förenas sådant enskilt arkitektuppdrag,
som, vad angår chefen, Kungl. Majit och, vad angår annan befattning,’
styrelsen finner inverka Underligt för tjänstgöringen i ämbetsverket.
Revisorerna hava infordrat uppgifter å de enskilda arkitektuppdrag,
som under budgetåren 1929/1931 innehafts av byggnadsstyrelsens chef
och övriga befattningshavare i styrelsen.
Sedan Kungl. Majit med anledning härav den 30 oktober 1931 anbe -
73 —
fällt byggnadsstyrelsen att, efter inhämtande av ifrågavarande uppgifter,
beträffande icke-ordinarie personal i den mån så ske kunde, till revisorerna
överlämna desamma, har byggnadsstyrelsen tillställt revisorerna
av nedan omförmälda befattningshavare i byggnadsstyrelsen avlämnade
redogörelser i förevarande hänseende. Av berörda redogörelser inhämtas,
att härefter angivna befattningshavare i byggnadsstyrelsen under
de ovannämnda två budgetåren innehaft följande arkitektuppdrag:
Generaldirektören Ivar Tengbom.
Utredning örn tillbyggnad av Sjö-Gunnarsbo sanatorium.
Utredning örn restaurering av Långdunkers herrgård.
Utredning örn tillbyggnad till Nordiska Kompaniet.
Utredning örn nybyggnad för Örebro sparbank.
Örn- och tillbyggnadsarbeten vid Holmens bruk, Norrköping.
Diverse reparations- och ändringsarbeten i Konserthuset m. m.
Diverse omändringsarbeten för Stockholms enskilda bank.
Nybyggnad för Borås bank, Borås, avslutad sommaren 1929.
Tillbyggnad till Marabou-fabriker, Sundbyberg, avslutad år 1930.
Nybyggnad av bostads- och affärshus vid Odenplan, Stockholm, avslutad
år 1931.
Torgbrunn i Falköping, avslutad år 1931.
Nybyggnad för aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier vid Vasagatan
i Stockholm.
Nybyggnad av kontors- och affärshus vid Norrmalmstorg i Stockholm.
Prisdomare vid tävling örn Föreningsbanken i Helsingfors år 1929.
Prisdomare vid tävling örn Hälsingborgs konserthus år 1929.
Prisdomare vid tävling örn matsilver år 1929.
Prisdomare vid tävling örn Eskilstuna varmbadhus år 1930.
Uppdragen — med undantag av prisdomaruppgifterna — hava utförts
å Tengboms arkitektkontor av där anställda fyra arkitekter och en ingenjör
under Tengboms överinseende.
:
Byggnadsrådet å intendentsbyrån G. A. Nilsson.
Ny folkskola i Sandviken (skisser).
Ny folkskola i Hofors.
Ny folkskola i Mälarhöjden vid Stockholm.
Ny folkskola i Skarpnäck.
Ny folkskola i Nikolai, Stockholm (skisser).
Örn- och påbyggnad av Visby läroverkshus.
Tillbyggnad till Djursholms samskolebyggnad.
Ny gymnastikbyggnad vid Sollefteå samrealskola.
Tillbyggnad till yrkesskola i Nyköping (skisser).
Förslag till kvartersindelning å Åmots kyrkogård.
Uppdragen hava utförts å Nilssons arkitektkontor.
74 —
Byggnadsrådet å kulturhistoriska byrån Ragnar Hjort.
Restaurering och ombyggnad av Norrköpings stadshus.
Museibyggnad i Halmstad.
Ordnande av Karlaplan i Stockholm.
Utredningar för Tekniska museet, Stockholm.
Förslag till Tessinepitafium för Storkyrkan i Stockholm.
Villa för direktör G. Rooth, Djurgårdsbrunn vid Stockholm.
Villa för friherre Rud. Cederström, Elgö.
Reklampaviljong för Nordiska museet, Stockholm.
Restaurering av V. Vingåkers kyrka.
Idéskiss för Hasselbackens terass, Stockholm.
Ny stadsport i Kalmar.
Förslag till ordnande av stadspartiet Myntgatan—Riddarhustorget i
Stockholm.
Inre restaurering av Klara kyrka.
Prisdomare vid tävling örn kyrka i Äppelviken.
Prisdomare vid tävling örn ny trafikled Skeppsbron—Nybroplan i
Stockholm.
Byggnadsrådet å stadsplanebyrån Gustaf Linden.
Förslag till stadsplan för omkring 200 hektar av Hjo stads centralare
delar. Avslutat i december 1930.
Förslag till stadsplan för del av Vingåkers municipalsamhälle. Avslutat
i juni 1930.
Förslag till stadsplan för del av Boxholms municipalsamhälle. Avslutat
i november 1930.
Förslag till generalplan för Domnarvets municipalsamhälle och stadsplan
för omkring 800 hektar av samhällets tätare bebyggda delar.
Linden har på grund av statliga kommittéuppdrag och ökade tjänstegöromål
sedan november 1929 icke åtagit sig erbjudna nya enskilda arkitektuppdrag.
Intendenten å utredning sbyrån O. Hökerberg.
Ritningar till ombyggnad av fastigheten Komedianten nr 3 i Stockholm.
Ritningar till ombyggnad av Garphytte sanatorium.
Ritningar till folkskola i Mellösa församling.
Ritningar till byggnader på Harpsunds gård, Södermanland.
Ritningar till restaurering av Mo kyrka.
Ritningar till gravkapell för Skedevi församling.
Diverse skisser och utredningar.
Uppdragen hava utförts å Hökerbergs arkitektkontor.
— 75 -
Intendenten för kronans byggnader i landsorten C. Lindholm.
Arkitekt åt telegrafverket (uppdraget uppkör med utgången av kalenderåret
1931).
Inredande av vissa rum och ett arkiv i skogshögskolans byggnad.
Intendenten å kulturhistoriska byrån Ärland Noreen.
Förslag till ombyggnad av Nicolai folkskola, Stockholm.
Förslag till nybyggnad för Sundbo skyddshem i Dalarna.
Förslag till nybyggnad för rektorsbostad i Väddö.
Förslag till restaurering av Lohärads kyrka.
Förslag till restaurering av Gryta kyrka.
Förslag till restaurering av Floda kyrka i Dalarna.
Förslag till restaurering av Säby kyrka i Västmanland.
Förslag till restaurering av Frötuna kyrka.
Förslag till ändring av magasin i stadsgården i Stockholm.
Utredning örn ändring av domkapitelsbuset i Strängnäs.
Ombyggnad av biskopshuset i Strängnäs.
Intendenten å stadsplanebyrån Fritz Gripe.
Ritningar till vagnball för aktiebolaget Stockholms spårvägar i Enskede.
Ritningar till kontorsbyggnad i Sundbyberg.
Ritningar till verkstadsbyggnad i kvarteret Provisorn i Stockholm.
Ritningar till tre gatukiosker i Stockholm.
Förslag till stadsplan för Strandbadens badortssamhälle.
Förslag till stadsplan för Enköping.
Förslag till stadsplan för Öregrund.
Assistenten å utredning sbyrån Åke Tengelin.
Arbeten för Stockholms hamnstyrelse.
Arbeten för Stockholms vattenledningsverk.
Arbeten för Stockholms stadsmission.
Arbeten för alkoholist vår danstalten å Venngarn.
Arbeten för åkerbrukskolonien Hall.
Uppdragen hava av Tengelin utförts å hans arkitektbyrå.
Biträdande arkitekten å kulturhistoriska byrån Einar Lundberg.
1 juli 1929—30 juni 1930:
Restaurering av Löderups kyrka (arbetet påbörjat och till stor del
utfört före budgetårets ingång).
Ritningar till hyreshus i Tomelilla.
Restaurering av Trehörningsjö kyrka.
1 juli 1930—30 juni 1931:
Förslag till ändringsarbete å Kroppa kyrkogård.
Förslag till restaurering av Väster-Färnebo kyrka.
Förslag till restaurering av Norra Finnskoga kyrka.
76
Förslag till restaurering av Tveta kyrka.
Förslag till restaurering av Silbodals kyrka.
Förslag till smärre arbeten i Tosterups kyrka.
Förslag till smärre arbeten i Stora Köpinge kyrka.
Förslag till smärre arbeten i Hörups kyrka.
Förslag till smärre arbeten i Västra Nöbbelövs kyrka.
Förslag till smärre arbeten i Källunge kyrka.
Förslag till smärre arbeten i Bocksjö kapell.
Biträdande arkitekten å utredningsbyrån Ture Wennerholm.
Tennisstadion i Stockholm.
Diverse bensinstationer.
Liljeholmens kabelfabrik i Vestberga.
Byggnad för sällskapet »Hem i Sverige» å Stockholmsutställningen år
1930.
Tennishall i Uppsala.
Nybyggnad för aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier vid Herkulesgatan
i Stockholm.
Ombyggnad av ingenjör Paul Tolls privatbostad i Stockholm.
Uppdragen hava av Wennerholm utförts å hans arkitektbyrå.
Biträdande arkitekten å stadsylanebyrån S. H. Wranér (uppgiften avser
tiden från och med den 1 september 1930, då Wranér anställdes å
byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå).
Nybyggnad för Fredrika kyrka.
Nybyggnad för östra Broby kyrka.
Nybyggnad för Vinköls kyrka.
Nybyggnad för busstation i Falun.
Ombyggnad av Borruds herrgård i Västergötland.
Ombyggnad av biografen Sibyllan i Stockholm.
Utredning örn hyreshus vid Birger JarIsgatan i Stockholm.
Utredning örn serviceanläggning vid Alvik.
Utredning örn ingeniörsbostad vid Munkfors.
Diverse mindre utredningsarbeten.
Biträdande arkitekten å byggnadsbyrån Ivar Lundberg.
Ombyggnad inom egendomen Drottninggatan 73 i Stockholm.
Villabyggnad i Södertörn.
Tjänstemannen för handläggning av hyres- och möbelärenden arkitekten
Arvid Sjöqvist.
Ombyggnad av delar av Svenska personalpensionskassans fastighet i
Stockholm.
Nybyggnad för Stockholms stads hypoteksförening.
Båda dessa uppdrag äro numera slutförda.
— 77 —
Revisorerna förbise icke, att det även ur det allmännas synpunkt kan
vara till fördel, att de hos byggnadsstyrelsen anställda arkitektutbildade
tjänstemännen i viss begränsad utsträckning bedriva enskild arkitektverksamhet
jämsides med tjänstgöringen i verket, i det att de härigenom
måhända beredas större möjligheter att hålla sig i nivå med utvecklingen
inom sitt fack än vid en enbart till verkets ämbetsområde inskränkt sysselsättning.
Av förestående redogörelse framgår emellertid, att flertalet
av ifrågavarande tjänstemän i mycket betydande omfattning omhänderhaft
enskilda arkitektuppdrag vid sidan av statstjänsten. Visserligen
avse de lämnade uppgifterna en tvåårsperiod och förbises må ej heller,
att i några fall uppdragen torde hava tillfallit vederbörande före tillträdandet
av nu innehavd anställning, samt att de utförts med biträde
av andra arbetskrafter. Även med beaktande av nu nämnda omständigheter
synes det likväl revisorerna, som örn man, med hänsyn till de privata
uppdragens antal och art, med fog kan ifrågasätta, huruvida ej
tjänstemännens enskilda arkitektverksamhet vuxit ut till en omfattning,
som sträcker sig utöver vad som ur statsintressets synpunkt kan anses
tillbörligt.
Särskilt anmärkningsvärt är, att i vissa fall tjänstemännen åtagit sig
privata uppdrag av sådan beskaffenhet, att av dem utarbetade förslag och
ritningar enligt gällande författningar skola bliva föremål för granskning
inom den byrå, dit vederbörande haft sin tjänstgöring förlagd. Så
är förhållandet beträffande vissa av de utav byggnadsrådet Hjort, intendenterna
Ärland Noreen och Fritz Gripe samt biträdande arkitekten Einar
Lundberg omhänderhavda uppdragen och samtliga av byggnadsrådet
Linden redovisade uppdrag. Visserligen deltaga, enligt vad revisorerna
inhämtat, vederbörande i dylika fall icke i ärendets handläggning inom
byggnadsstyrelsen, men oavsett detta kan det anmärkta förhållandet giva
anledning till att förtroendet till objektiviteten i styrelsens ämbetsåtgärder
rubbas.
Överhuvudtaget torde det kunna betecknas såsom mindre lämpligt, att
tjänstemännen åtaga sig privata uppdrag, vilka i en eller annan form
skola bliva föremål för byggnadsstyrelsens prövning.
Vidare vilja revisorerna framhålla vikten av att verkets chef icke genom
att själv bedriva en omfattande privatverksamhet försvagar sin
ställning, då det för honom gäller att upprätthålla efterlevnaden av den
ovan åberopade bestämmelsen om tjänstemännens enskilda arkitektuppdrag.
Enligt vad revisorerna inhämtat har nämnda bestämmelse av vederbörande
tolkats såsom icke innebärande skyldighet för befattningshavare
att hos Kungl. Maj:t respektive byggnadsstyrelsen från fall till fall
göra anmälan örn och inhämta medgivande till innehav av enskilda arkitektuppdrag.
Den av revisorerna nu verkställda undersökningen torde
få anses hava ådagalagt behovet av att en dylik prövning figer rum. Med
Revisorernas
uttalande.
- 78 —
Om- och tillbyggnad
av
stora institutionsbyggnaden
m. m. vid
centralanstalten
för försöksväsendet
på
jordbruksområdet.
hänsyn härtill anse revisorerna det önskvärt, att en sådan ändring av
bestämmelsen vidtages, som otvetydigt angiver, att vederbörligt tillstånd
till innehav av enskilt arkitektuppdrag skall för varje särskilt fall inhämtas.
§ 31.
Revisorerna hava verkställt en undersökning rörande den örn- och tillbyggnad
av stora institutionsbyggnaden m. m. vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, som ägt rum under åren 1926 och
1927.
Ifrågavarande arbeten, som omfattade dels en tillbyggnad till stora institutionsbyggnaden,
dels en ombyggnad av en till centralanstalten börande
villabyggnad inom Experimentalfältets område, beslötos av 1926
års riksdag, som för ändamålet beviljade sammanlagt 235,500 kronor, varefter
Kungl. Majit uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med av
styrelsen för centralanstalten utsedda delegerade gå i författning örn
byggnadsarbetenas verkställande. Sedan det under byggnadsarbetenas
gång visat sig att de för ändamålet beviljade medlen voro otillräckliga,
gjorde byggnadsstyrelsen och nämnda delegerade gemensamt framställning
örn anvisande av ytterligare 25,000 kronor till berörda arbeten. Detta
belopp beviljades i enlighet med Kungl. Majits förslag av 1927 års riksdag.
Vid granskning av handlingarna i ärendet bar bland annat framgått
följande:
Byggnadsstyrelsen lämnade den 5 september 1925 arkitekten Gustaf
Holmdahl uppdrag att verkställa utredning och framlägga förslag, åtföljt
av kostnadsberäkning, angående ifrågasatt utbyggnad vid centralanstalten.
Den 24 september 1925 avlämnade Holmdahl utredningen med ritningar
i ett huvudförslag och ett alternativt förslag, varefter byggnadsstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit den 28 september 1925, med förordande
av huvudförslaget, anhöll örn anvisande av erforderliga medel.
Sedan 1926 års riksdag på förslag av Kungl. Majit ställt medel till förfogande
och ovannämnda delegerade blivit utsedda, uppdrogs åt arkitekten
Holmdahl enligt ett mellan honom och byggnadsstyrelsen upprättat''
kontrakt att utarbeta erforderliga arbetsritningar och entreprenadhandlingar.
Av undersökningar, som därvid företogos rörande de lokala förhållandena
och genom förhandlingar med de av ombyggnaderna berörda
avdelningarna framgick nu, att åtskilliga tidigare ej förutsedda arbeten
och inredningar måste komma till utförande, vilket nödvändiggjorde det
begärda tilläggsbeloppet 25,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen anför härom i skrivelse till Kungl. Majit den 11 september
1926 bland annat:
Sedan ritningarna för byggnadsföretaget nu blivit i detalj utarbetade
och förhållandena på platsen blivit mer noggrant studerade än vad som
kunnat ske före förslagets överlämnande till Eders Kungl. Majit, har det
— 79 —
blivit uppenbart dels att den fasta inredningen i laboratorielokalerna
måste givas en något större omfattning, än ursprungligen avsetts, för
att göra de för institutionens behov relativt begränsade lokalerna så ändamålsenliga
som möjligt, och dels att de för oförutsedda arbeten i kostnadsberäkningarna
upptagna utgiftsposterna knappast torde komma att täcka
de oberäknade utgifter, som efter allt att döma uppstå vid örn- och tillbyggnaden
av institutionsbyggnaden.
Den åren 1835—1838 uppförda institutionsbyggnaden synes befinna sig
i sådant skick, att utgifterna för oförutsedda arbeten bort sättas icke
oväsentligt högre än som skett och som i vanliga fall plägar ske för ett
liknande ombyggnadsarbete. Det är sålunda att befara, att rivningsarbetena
inom byggnaden, vilka inom närmaste tiden komma att påbörjas,
komma att uppenbara åtskilliga brister och föranleda kompletteringsarbeten
till vida större omfattning än som ursprungligen förutsatts.
Åtskilliga oförutsedda arbeten, vilka synas vara i detta hänseende belysande,
hava redan ifrågakommit. Sålunda har ny grund måst utföras
under den intill tillbyggnaden liggande gavelmuren av institutionsbyggnaden,
vilken mur i allt väsentligt visat sig sakna grund. Omläggning
Ilar måst verkställas av ett flertal jämväl för andra byggnader inom området
avsedda gas-, vatten- och avloppsledningar, vilka passera genom
platsen för tillbyggnaden, varvid är att märka, att någon ritning, utvisande
utsträckningen av ledningsnätet inom Experimentalfältets område,
icke kunnat anträffas. Likaledes hava provisoriska åtgärder för tilledning
av gas och vatten till institutionsbyggnaden måst vidtagas. Slutligen
förtjänar jämväl att framhållas, att den befintliga värmeledningspannan
visat sig vara i sådant skick, att den måste utbytas, en åtgärd,
som ej heller förutsatts vid beräkningarnas upprättande.
Värmeledningen inom tillbyggnaden förutsattes vid kostnadsberäkningarnas
upprättande att utföras på enklaste sätt för lågtrycksånga, sålunda
enligt samma system som anläggningen inom den äldre byggnaden.
Det torde emellertid vara önskvärt, att värmeledningen anordnas för varmvatten,
ett system, som visserligen betingar en högre anläggningskostnad,
men i drift och underhåll ställer sig billigare än systemet med lågtrycksånga.
Ett ytterligare skäl för övergång till varmvattenvärmeledning är,
att värmeledningen inom den äldre byggnaden visat sig vara ganska bristfällig,
varför densamma inom en icke alltför avlägsen framtid torde vara
uttjänt och böra utbytas, i vilket fall en värmeledning för varmvatten bör
utiöras inom byggnaden. Vid värmeledningsritningarnas utarbetande har
jämväl upptagits en ursprungligen icke avsedd ventilationsanläggning för
pressluft inom laboratorielokalerna, en anordning, som i detta fall synes
särskilt önskvärd.
I det mellan byggnadsstyrelsen och Holmdahl upprättade kontraktet
stadgas i § 1, avd. B mom. 4, att arkitekten skall utöva arbetsledning
enligt kontraktet bilagd instruktion. Denna instruktion innehåller bland
annat:
Arbetsledaren åligger:
l:o att uppgöra förslag till plan för byggnadsarbetenas utförande;
att, sedan en dylik plan av byggnadsstyrelsen fastställts, tillse att arbetena,
vad på arkitekten ankommer, så ordnas, att den fastställda planen
såväl vad beträffar tiden som kostnaderna genomföres:
Revisorernas
uttalande.
— 80 —
att från de av styrelsen utsedda specialisterna för värme- och ventilationsanläggningarna,
för gas-, vatten- och avloppsledningarna, för hissar
och elektriska anläggningar o. s. v. infordra nödiga ritningar, beskrivningar
och kontraktsförslag;
att granska alla dessa handlingar, anskaffa godkännande av desamma
samt med eget yttrande överlämna dem till föredragning i byggnadsstyrelsen;
3:o
att för varje månad insända dels en kortfattad redogörelse för huru
byggnadsarbetena lramskridit, antalet dagsverken av olika arbetare o. s. v.,
dels en tablå över de till byggnadsstyrelsens förfogande stående byggnadsmedlens
ställning, utvisande:
a) till dato beslutade utgifter
b) till dato attesterade utbetalningar.
Tablåerna över den ekonomiska ställningen upprättas enligt av byggnadsstyrelsen
fastställt formulär i 2 exemplar, som senast den 5:e i påföljande
månad jämte byggnadsrapporten överlämnas till byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå.
Av vad i detta ärende förekommit synes revisorerna framgå, att de förberedande
utredningarna för ifrågavarande byggnadsföretag icke bedrivits
på nöjaktigt sätt. Anmärkningsvärt är, att byggnadsstyrelsen först
efter det riksdagen fattat beslut örn byggnadsföretagets utförande föranstaltat
örn ett närmare studium av förhållandena på platsen, i stället för
att, såsom vederbort, gå i författning örn en sådan undersökning, innan
frågan hänsköts till Kungl. Maj:!, och lägga berörda undersökning till
grund för hela utredningen. Genom det av byggnadsstyrelsen här tillämpade
förfaringssättet har den för Kungl. Majit och riksdagen ursprungligen
framlagda kostnadsberäkningen blivit otillförlitlig.
Jämväl beträffande det sätt, varpå arbetsledningen omhänderhafts,
kunna åtskilliga erinringar göras.
Bland handlingarna i ärendet saknas den arbetsplan, som det enligt
ovannämnda instruktion ålegat arkitekten att utarbeta. Enligt vad revisorerna
inhämtat har dylik plan, utvisande det beräknade fortskridandet
av de olika arbetsetapperna, icke blivit upprättad. Arbetsplanens uppgift
är att underlätta kontrollen över byggnadsarbetets fortgång, tiden för de
olika ritningarnas färdigställande och tillhandahållande samt bestämmandet
av tidpunkten för specialentreprenaders förberedande och igångsättande.
Att avsaknaden av arbetsplanen vållade olägenheter, synes
framgå av brev till byggnadsstyrelsen från huvudentreprenören dels den
13 augusti 1926, vari snickeriritningarna efterlysas (dessa anmäldes av
arkitekten i byggnadsstyrelsen den 18 augusti 1926), dels ock den 20 oktober
1926, vari huvudentreprenören påpekar, att varken elektriska, sanitära
eller värmeanläggningarna i villabyggnaden vore påbörjade, varför
entreprenören reserverade sig för byggnadsarbetenas färdigställande inom
avtalad tid, då de nämnda installationerna vore i förhållande till andra
arbeten sex veckor försenade.
De i instruktionen föreskrivna ekonomiska och byggnadsrapporterna
81
hava icke heller utarbetats av arkitekten, utan vad avser de förra av en
byggnadsstyrelsens tjänsteman, och vad angår de senare av den av byggnadsstyrelsen
särskilt avlönade kontrollanten. Av handlingarna framgår
icke, att arkitekten för dessa avvikelser från kontraktet fått vidkännas
avdrag å sitt arvode, vilket utgått med 12,900 kronor jämte ett tillägg för
vissa extra arbeten av 700 kronor.
Granskningen av de olika specialkonstruktörernas ritningar m. m., vilken
även ålegat arkitekten enligt instruktionen, synes i icke ringa omfattning
hava varit ofullständig. Så hava i fråga örn sanitära och rörledningsinstallationerna
under arbetets gång erfordrats tilläggsarbeten för ett belopp
av omkring 5,000 kronor, svarande mot omkring 19 procent av de
i entreprenadkontrakten angivna kostnaderna för dessa ändamål.
§ 32.
Revisorerna hava verkställt en undersökning rörande de örn- och tillbyggnader
vid veterinärhögskolan, som ägt rum åren 1928—1930.
Ifrågavarande arbeten, som omfattade ombyggnad av värmeledningarna
inom högskolans byggnader, uppförande av nytt pannhus med tillhörande
pannskorsten samt nya rörkulvertar jämte viss komplettering av äldre
kulvertar, beslötos av 1928 års riksdag, som för ändamålet beviljade ett
belopp av intill 220,000 kronor att utgå av försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan. Genom beslut den 20 april 1928
uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen
för veterinärhögskolan gå i författning örn arbetenas verkställande. Sedan
det under byggnadsarbetenas gång visat sig, att de för ändamålet beviljade
medlen voro otillräckliga, gjorde byggnadsstyrelsen framställningom
anvisande av ytterligare 37,500 kronor till berörda arbeten. Detta belopp
beviljades i enlighet med Kungl. Majlis förslag av 1929 års riksdag.
Vid granskning av handlingarna i ärendet har bland annat framgått
följande:
Veterinärhögskolans styrelse hemställde i skrivelse den 30 september
1927 hos Kungl. Majit örn avlåtande till 1928 års riksdag av proposition
om anvisande av 138,000 kronor för ombyggnad av värmeledningsanläggningarna
vid högskolan. Framställningen byggde på en av ingenjören
Johan Lidén gjord utredning, som utgick ifrån ett bibehållande av det
befintliga uppvärmningssystemet med reducerad högtrycksånga. De dåvarande
separata pannanläggningarna skulle slopas och ersättas av en
enda panncentral för ånga. Från denna central skulle genom nyanlagt
rörsystem ångan distribueras till de olika byggnadernas värmeledningar,
för vilka de dåvarande ledningssystemen beräknades kunna tillsvidare
bibehållas. Genom ombyggnaden beräknades uppstå en årlig besparing
i driftskostnaderna, vilken besparing efter avdrag av ränta och amortering
uppskattades till 6,060 kronor.
Sedan ärendet den 6 oktober 1927 remitterats till byggnadsstyrelsen, verk
i»
fltfUMfj. Rev -berättelse tiny. statsverket för år 1931. I.
Om- och tillbyggnad
inom
veterinärhögskolan.
— 82 -
ställdes ny utredning, gående ut på att det centraliserade systemet skulle
anläggas enligt pumpvarmvattensystem såsom i flera avseenden fördelaktigare
än systemet med reducerad högtrycksånga. Enligt utredningar
av Lidén skulle en övergång till pump varmvatten draga en kostnad av
220,000 kronor och resultera i en beräknad årlig besparing av 6,540 kronor,
sedan ränta och amortering avdragits. Byggnadsstyrelsen avgav den
3 november 1927 yttrande i ärendet och tillstyrkte anläggningens utförande
enligt den nya utredningen.
Sedan 1928 års riksdag ställt medel till förfogande, vidtog byggnadsstyrelsen
omedelbart åtgärder för arbetenas igångsättande, varvid upprättandet
av erforderliga entreprenadhandlingar för värmeledningsinstallationen
anförtroddes ingenjören Johan Lidén, som även funktionerat såsom
styrelsens kontrollant. Grundläggningsarbetena för pannhuset påbörjades
utan att för anbuds infordrande erforderliga handungar upprättats.
Arbetena anförtroddes aktiebolaget Kasper Höglund att utföras
på räkning. Under detta arbetes gång och av först i samband därmed
verkställda markundersökningar samt av ingenjören Lidén igångsatta undersökningar
av det befintliga rörsystemets beskaffenhet framgick, att
åtskilliga tidigare ej förutsedda arbeten måste komma till utförande, vilket
nödvändiggjorde det begärda tilläggsbeloppet 37,500 kronor.
Byggnadsstyrelsen anför härom i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 oktober
1928 bland annat:
Omedelbart efter mottagandet av denna Eders Kungl. Maj:ts befallning
vidtog byggnadsstyrelsen åtgärder för arbetenas igångsättande snarast
möjligt och avsågs därvid, att arbetena skulle utföras och färdigställas
under sommaren mellan årets eldningsperioder. I sådant syfte föranstaltade
styrelsen omedelbart örn utförande av ritningar till det nya pannhuset
samt till äng- och varmvattenpannorna, varjämte schaktningsarbetena
för pannhusets grund påbörjades. Den 18 sistlidna maj förelågo anbud
å pannleveransen, och samma dag gjordes beställning av pannorna för
leverans och inläggning senast den 15 augusti 1928. En månad senare antogs
anbud å leverans och uppsättning av den omkring 30 meter höga pannskorstenen.
Så snart byggnads- och konstruktionsritningarna för det nya pannhuset
voro färdigställda, infordrades entreprenadanbud å byggnaden, och den
10 sistlidna juli antogs anbud å byggnadsarbetena, vilka skulle vara slutförda
senast den 1 oktober 1928, dock med sådant förbehåll, att byggnadsarbetena
skulle den 15 augusti vara så långt framskridna, att pannornas
montering då skulle kunna påbörjas.
De definitiva ritningarna till värmeledningsinstallationerna inom de
olika byggnaderna, vilket arbete styrelsen anförtrott åt ingenjören Lidén,
kunde utarbetas först sedan de befintliga värmeledningssystemen noggrant
undersökts för utrönande av huru stora delar av desamma kunde begagnas
inom de nya installationerna. Till följd av den ovanligt kalla försommaren
kunde dessa undersökningar igångsättas först tre å fyra veckor
senare än ursprungligen hade beräknats.
Arbetena inom de medicinska och kirurgiska klinikbyggnaderna äro
ännu icke utlämnade å entreprenad Detta har sin orsak däri dels att ut
-
— 83 —
redningsarbetena med avseende på dessa byggnader icke hunnit slutföras
i så god tid, att de nya anläggningarna kunnat fullbordas före eldningsperiodens
början, och dels att erforderliga medel för arbetena i fråga, såsom
av det följande framgår, nu icke finnas tillgängliga. De befintliga
värmeledningsanordningarna inom dessa byggnader måste alltså tagas i
anspråk under den nu ingångna eldningsperioden och anläggningarna i
fråga ombyggas först under sommaren 1929.
Orsakerna till de ökade kostnaderna är o att söka i följande omständigheter.
Yad avser merkostnaden för byggnadsarbetena torde till en början vara
att erinra, att schaktningsarbetena för pannhuset i hög grad försvårats och
fördyrats genom att marken, där pannhuset måste förläggas, bestod av
grov sprängsten, rester av äldre byggnadsgrunder samt berg, vilka förhållanden
icke kunnat bedömas enligt tillgängliga ritningar och nivåkarta.
Vidare har det under schaktningsarbetenas gång visat sig, att den öster
örn och intill pannhuset å väsentligt högre nivå än pannhusets golv belägna
ledningskulverten med väggar av gråstensmur delvis i kallmur måste
dels förstärkas medelst igjutning av betong i murverket och dels uppstöttas
och understödjas med undergjutningar av betong, vilka arbeten ej
heller förutsetts. I någon mån hava byggnadsarbetena fördyrats jämväl
därigenom att byggnadsstyrelsen ansett sig böra tillmötesgå en framställning
från inspektören för socialstyrelsens bränslekontroll att utbygga
det i samband med pannhuset uppförda bränsleförrådet för att rymma
halva årsbehovet av stenkol, varigenom lärer möjliggöras, att bränslet
för pannorna kommer att kunna anskaffas till lägre pris.
Då kostnadsberäkningarna för äng- och varmvattenpannor m. m., samt
huvudledningar på sin tid upprättades av ingenjören Lidén, förutsatte
denne att dessa arbeten skulle kunna utföras mot sådana ersättningar, som
vanligen pläga beräknas för dylika arbeten, d. v. s. utan sådana tillägg,
som kunde föranledas av arbetenas mera forcerade bedrivande. Det visade
sig även vid de först utbjudna entreprenaderna, bland annat å pannleveranserna,
att kalkylerna voro riktiga örn och sparsamt beräknade. Såsom
tidigare anförts kunde emellertid undersökningarna av de äldre ledningssystemen
icke utföras inom ursprungligen avsedd tid. De olika delarna
av anläggningarna kunde därför icke utlämnas förrän jämförelsevis
sent, och då entreprenörerna, allteftersom tiden närmade sig den 1 oktober,
blevo allt rikligare försedda med beställningar från skilda håll,
medförde detta, att deras krav på ersättningar för arbetena stegrades och
höllos högre än normalt. I all synnerhet gäller detta de sist ulbjudna arbetena,
nämligen ledningarna inom panncentralen och huvudrörledningarna.
Styrelsen har för att ernå rimligare kostnader för sistnämnda arbeten
sökt införskaffa anbud å arbetena jämväl från utom Stockholm bosatta
entreprenörer. Dessa försök hava emellertid blivit resulcatlösa, varför
styrelsen sett sig nödsakad att antaga de lägstbjudande Stockholmsfirmorna
för att få arbetena utförda inom skälig tid.
Under ifrågavarande förhållanden torde de omförmälda merkostnaderna
icke hava kunnat undvikas.
1 detta sammanhang anser sig emellertid byggnadsstyrelsen böra framhålla
önskvärdheten av att vissa ursprungligen icke avsedda arbeten komma
till utförande samtidig1 med ombyggnadsarbetena. Dessa arbeten omfatta
dels förflyttning av den befintliga ångpannan inom det äldre pannhuset
till den nya panncentralen för att där tjänstgöra som reservångpanna
84 -
och dels rivning av den äldre, nu icke längre erforderliga pannskorstenen,
vilket är önskvärt särskilt nr utseendesynpunkt Dessa arbeten beräknas
betinga en kostnad av tillhopa 5,500 kronor.
I den ursprungliga kostnadsberäkningen har icke upptagits någon post
till bestridande av byggnadsföretagets andel i byggnadsbyråns administrationskostnader,
för vilket ändamål bör beräknas ett belopp av 5,000 kronor.
Rörledningsarbetena hava genom det använda tillvägagångssättet icke
kunnat sammanslås till en enhetlig entreprenad utan uppdelats i sju småentreprenader,
som fördelats på tre olika firmor. De sammanlagda beloppen
för dessa rörentreprenader uppgå till omkring 100,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen infordrade för de erforderliga kulvertarbetena anbud
från fem entreprenörer, vilka samtliga avlämnade anbud inom föreskriven
tid. Anbuden överlämnades till kontrollanten, ingenjör Lidén, som i
brev den 8 augusti 1928 föreslog kasserande av samtliga anbud och i stället
tillstyrkte ett av honom från annan entreprenör, W. Birberg, under hand
infordrat anbud, vilket var lägre än de av styrelsen officiellt infordrade
anbuden. Detta blev även styrelsens beslut.
Av de infordrade anbuden å inmurning av pannorna i pannhuset antog
byggnadsstyrelsen ett av byggnadsbyrån Nils Åström inlämnat anbud,
ehuru detta icke var lägst, med motivering, att den erbjudna leveranstiden
var kortast, vilket med hänsyn till arbetenas forcerande ansågs vara av
värde. Inmurningsarbetena skulle enligt det den 17 augusti 1928 upprättade
kontraktet anmälas till slutbesiktning senast den 6 oktober samma år, men
anmäldes till sådan besiktning först den 16 november 1928. Av handlingarna
i ärendet framgår icke att Åström begärt förlängning av kontraktstiden
och ej heller att de i kontraktet stipulerade förseningsböterna blivit
uttagna.
Kevisorernas
uttalande.
Av vad i detta ärende förekommit synes revisorerna framgå, att de
förberedande utredningarna för ifrågavarande byggnadsföretag bedrivits
på ett otillfredsställande sätt. Anmärkningsvärt synes vara att byggnadsstyrelsen
igångsatt arbetena utan att de för värmeledningsentreprenaderna
erforderliga grundläggande förundersökningarna blivit slutförda. På
grund av den härigenom senare under arbetets gång nödvändiga forceringen
har byggnadsstyrelsen gentemot entreprenörerna försatt sig i ett
tvångsläge och nödgats antaga för statsverket ofördelaktiga anbud.
Trots den av byggnadsstyrelsen under hösten 1928 igångsatta forceringen
blevo arbetena ej avslutade före eldningsperiodens början utan det äldre
värmeledningssystemet måste under vintern 1928—1929 delvis utnyttjas
samtidigt med det nya systemet, vilket även torde inneburit extra kostnader
för statsverket. Genom sättet för utredningsarbetets bedrivande
nödvändiggjordes vidare uppdelningen av rörledningsarbetena på ett flertal
småentreprenader, varigenom statsverket otvivelaktigt drabbats av
onödiga kostnader.
- 85 —
Ytterligare måste såsom anmärkningsvärt betecknas, att de för pannhuset
erforderliga grundläggningsarbetena igångsattes utan att byggnadsstyrelsen
efter verkställda utredningar i vanlig ordning infordrade entreprenadanbud.
De i denna paragraf omkandlade arbeten hava fortgått under åren 1928,
1929 och 1930. Härav torde klart framgå, att arbetena voro av en sådan
omfattning, att byggnadsstyrelsen bort kunna förutse, att det icke ens med
stark forcering var möjligt att slutföra desamma före början av eldningsperioden
1928—1929 och alltså även bort vänta med arbetenas igångsättande,
till dess erforderliga handlingar kunnat upprättas för infordrande
av enhetliga entreprenadanbud.
Beträffande kulvertentreprenadens utlämnande till Birberg anse sig revisorerna
böra framhålla, att — frånsett att denne erbjöd sig utföra arbetet
till lägre pris än anbudsgivarna — det måste betecknas såsom olämpligt,
att kontrollanten under hand infordrat anbud vid sidan av det offentliga
anbudsförfarandet. Ett dylikt tillvägagångssätt kan enligt revisorernas
mening lätt medföra att förtroendet från entreprenörernas sida för en
lojal och opartisk behandling av inlämnade anbud kan rubbas.
Beträffande den till Åström utlämnade entreprenaden förbise revisorerna
icke, att skäl stundom kunna föreligga att antaga ett högre anbud, örn
därigenom kortare leveranstid kan ernås. I sådant fall bör dock tillses,
att de med ett dylikt förfarande avsedda fördelarna även uppnås. Den avtalade
leveranstiden har emellertid i detta fall icke av entreprenören iakttagits,
i det att Åströms arbeten i sin helhet avslutades törst mer än en
månad efter utgången av den i kontraktet stadgade tiden.
— 86 —
Sammanställning
över antalet
i statens
tjänst anställda
befattningshavare
m. m.
SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.
§ 33.
Revisorerna hava upprättat följande sammanställning över de i statens
tjänst anställda befattningshavarna.
Statens befattningshavare
|
| Otc | i n a | r i e |
|
Befattningshavare, tillhörande |
| K v | i n n 1 i | g a |
|
| Manliga | gifta | ogifta | till- sammans | Summa |
I. Civila statsförvaltningen utom affärs- |
|
|
|
|
|
verken: |
|
|
|
|
|
Justitiedepartementet (2:a ht) .................. | 967 | 24 | 67 | 91 | 1,058 |
Utrikesdepartementet (3:e ht) *.................. | 45 | 2 | 15 | 17 | 62 |
Socialdepartementet (5:e ht) ..................... | 3,055 | 153 | 1,535 | 1.688 | 4,743 |
Kommunikationsdepartementet (6:e ht) ...... | 44 | 3 | 11 | 14 | 58 |
Finansdepartementet (7:e ht).................... | 3,058 | 51 | 189 | 240 | 3,298 |
Ecklesiastikdepartementet (8:e ht) ............ | 2,272 | 62 | 322 | 384 | 2,656 |
Jordbruksdepartementet (8:e ht) .............. | 280 | 21 | 60 | 81 | 361 |
Handelsdepartementet (10:e ht) ............... | 1,093 | 12 | 73 | 85 | 1,178 |
Pensionsväsendet (1 l:e ht)....«................... | 6 | 1 | 2 | 3 | 9; |
Summa | 10,820 | 329 | 2,274 | 2,603 | 13,423 |
Beskickningar och konsulat .........i____.... | 73 | — | 3 | 3 | 76 . |
Summa | 10,893 | 329 | 2,277 | 2,606 | 13,499 |
II. Statens affärsverk: |
|
|
|
|
|
Postverket ............................................. | 5,637 | 175 | 498 | 673 | 6,310 |
Telegrafverket ...................................... | 1.660 | 710 | 2,220 | 2,930 | 4,590 |
Statens järnvägar.................................... | 19,873 | 83 | 267 | 350 | 20,223 |
Statens vattenfallsverk ........................... | 305 | 7 | 24 | 31 | 336 |
Domänverket.......................................... | 752 | 4 | 25 | 29 | 781 |
Statens reproduktionsanstalt.................... | — | — | — | — | — |
Summa | 28,227 | 979 | 3,034 | 4,013 | 32,240 |
lil. Försvarsdepartementet (4:e ht): |
|
|
|
|
|
Departementet ..................................... | 19 | — | 6 | 6 | 25 |
Lantto rsvaret.......................................... | 3,207 | 5 | 21 | 26 | 3,233 |
Sjöförsvaret ......................................... | 1,491 | o | 7 | 9 | 1,500 |
Flygvapnet............................................. | 158 | — | 9 | 9 | 167 |
Summa | 4,875 | 7 | 43 | 50 | 4,925 |
Summa I—III (exklusive beskickningar och |
|
|
|
|
|
konsulat) ....................................... | 43,922 | 1,315 | 5,351 | 6,666 | 50,588 |
Summa I—lil (inklusive beskickningar och |
|
|
|
|
|
konsulat)............................................. | 43,995 | 1,315 | 5,354 | 6,669 | 50,664 |
— 87 —
Sammanställningen upptager endast befattningshavare, vilkas avlöning
i sin helhet utgår av statsmedel, och vilkas anställning är av mera stadigvarande
art och därjämte mäste anses vara befattningshavarens huvudsakliga
arbetsuppgift. I sammanställningen redovisas alltså icke sådana
befattningshavare som t. ex. folkskollärare och präster. Icke heller ingå
däri befattningshavare, som endast tillfälligt äro anställda i statens tjänst
vid början av år 1931.
| — | Icke | o r <1 i | n a r i e |
| Samtliga kefattni | ngshavare | |||
| Manliga | K v | i n n 1 i | g a | Summa | Manliga | K V | i n n 1 i | g a | Summa |
gifta | ogifta | till- j sammans j | gifta | ogifta | till- sammans | |||||
| 465 | 1 4 | 49 | ! 53 | 518 | 1,432 j | 28 | lie | 144 | 1,576 | |
| 24 | 5 | 31 | 36 | 60 | 69 1 | 7 | 46 | 53 | 122,1 |
| 1,166 | 135 | 1,597 | 1,732 | 2,898 | 4,221 ! | 288 | 3,132 | 3,420 | 7,641 |
| 127 | 6 | 37 | 43 | 170 | 171 | 9 | 48 | 57 | 228 i |
| 974 | 27 | 170 | 197 | 1,171 | 4,032 | 78 | 359 | 437 | 4,469: |
| 1,340 | 102 | 409 | 511 | 1,851 | 3,612 | 164 | 731 | 895 | 4,507 |
| 494 | 24 | 208 | 232 | 726 | 774 | 45 | 268 | 313 | CO O |
| 317 | 11 | 66 | 77 | 394 | 1,410 | 23 | 139 | 162 | 1,572 1 |
| 7 | 1 | 6 | 7 | 14 | 13 | 2 | 8 | 10 | 23 | |
| 4,914 | 315 | 2,673 | 2,888 | 7,802 | 15,734 | 644 | 4,847 | 5,491 | 21,225 |
| 46 | 5 | 49 | 54 | 100 | 119 | 5 | 52 | 57 | 176 |
| 4,960 | 320 | 2,622 | 2,942 | 7,902 | | 15,853 | 649 | 4,899 | oo »cf | 21,401 |
| 649 | 36 | 262 | 298 | 947 | 6,286 | 211 | 760 | 971 | 7,257 |
| 887 | 1,014 | 4,915 | 5,929 | 6,816 | 2,547 | 1,724 | 7,135 | 8,859 | 11,406 |
| 1,085 | 50 | lil | 161 | 1,246 | 20,958 | 133 | 378 | 511 | 21,469 |
| 403 | 12 | 51 | 63 | 466 | 708 | 19 | 75 | 94 | 802 |
| 410 | 8 | 36 | 44 | 454 | 1,162 | 12 | 61 | 73 | 1,235: |
| 4 | 2 | 1 | O •J | 7 | 4 | 2 | 1 | 3 | 7 , |
| 3,438 | 1,122 | 5 376 | 6,498 | 9,936 | 31,665 | 2,101 | 8,410 | 10,511 | 42,176 |
| 8 | i | 1 | 1 | '' 9 | 27 | _ | 7 | 7 | 34 |
| 7,254 | 12 | 101 | 113 | 7,367 | 10,461 | 17 | 122 | 139 | 10,600 |
| 4,638 | 19 | 53 | 72 | 4,710 | 6,129 | 21 | 60 | 81 | 6,210 |
| 125 | 8 | 22 | 30 | 155 | 283 | 8 | 31 | 39 | 322 |
| 12,02ö | 39 | 177 | 216 | 12,241 | 16,900 | 46 | 220 | 266 | 17,166 |
| 20,377 | 1,476 | 8,126 | 9,602 | 29,979 | 64,299 | 2,791 | 13,477 | 16,268 | 80,567 |
| 20,423 | 1,481 | 8,175 | 9,656 | 30,079 | 64,418 | 2,796 | 13,529 | 16,325 | 80,743 |
— 88 —
De ordinarie
statstjänstemannens
ledigheter
för enskilda
angelägenheter.
eller vilka för visst uppdrag åtnjuta ersättning i form av mindre arvode
(timlärare, krigsfiskaler m, fl.). Arbetare och därmed jämförliga anställningskavare
äro icke upptagna i sammanställningen. — Slutligen bör
nämnas, att — såsom ock sammanställningen giver vid handen — befattningshavare,
anställda vid. riksdagens verk, icke medräknats.
Av de i sammanställningen meddelade uppgifterna framgår, att mer än
hälften (52 procent) av statens samtliga befattningshavare tjänstgöra vid
affärsverken, medan antalet vid den civila statsförvaltningen i övrigt anställda
motsvarar omkring 27 procent av samtliga, samt återstoden, 21
procent, utgöres av befattningshavare vid försvarsväsendet.
Beträffande fördelningen av antalet befattningshavare på manliga och
kvinnliga utvisar sammanställningen, att av samtliga befattningshavare
vörö inom den civila statsförvaltningen 74 procent män och 26 procent
kvinnor, inom affärsverken 75 procent män och 25 procent kvinnor samt
inom försvarsväsendet 98.5 procent män och 1.5 procent kvinnor. De gifta
kvinnornas antal utgjorde 17 procent av samtliga kvinnliga befattningshavare.
Här nedan meddelas uppgift å antalet arbetare och därmed likställd
personal, som vid början av år 1931 voro anställda vid de statens verk och
inrättningar, som företrädesvis sysselsätta sådan personal.
Statens järnvägar.............................. 8,075
Postverket ................................... 7 §20
Telegrafverket ............................... 3,527
Statens vattenfalls verk ........................ 1,175
Domänverket .................................. 39g
Statens reproduktionsanstalt .................. 50
Lantförsvaret ................................. 2 693
Sjöförsvaret ................................... 2,510
Flygvapnet .................................... 257
Mynt- och justeringsverket..................... 37
Summa 26,540.
Det sammanlagda antalet personer (tjänstemän och arbetare), som innehava
statsanställning, utgör sålunda omkring 107,000.
§ 34.
Revisorerna hava ansett sig böra undersöka, i vilken omfattning tjänstledighet
för enskilda angelägenheter förekommer inom statsförvaltningen.
För detta ändamål hava revisorerna genom särskilt frågeformulär, som
utsänts till samtliga de statliga verk och myndigheter, vilkas personal helt
eller delvis är uppförd på ordinarie stat, infordrat uppgifter dels å de befattningshavare,
som under de fyra budgetåren 1927/1928—1930/1931 åtnjutit
sådan tjänstledighet, dels ock å ledighetens längd, angiven i antalet
— 89
dagar för en var ledig befattningshavare. Tillika hava uppgifter infordrats,
huruvida befattningshavare vid tiden för tjänstledighetens åtnjutande
varit gift eller ogift, till vilken senare kategori jämväl hänförts
änkling, änka och frånskild.
Revisorerna hava icke ansett sig böra kräva upplysning örn vad som i
de särskilda fallen föranlett tjänstledigheten för enskilda angelägenheter.
I åtskilliga fall har dock upplysning örn anledningen till ledigheten lämnats
och av de sålunda lämnade upplysningarna framgår, att vissa myndigheter
upptagit jämväl tjänstledighet för offentligt uppdrag, sjukdom
eller hälsans vårdande, ehuru dessa ledigheter legat utom ramen för undersökningen.
Dessa fall hava givetvis här nedan uteslutits, men det påpekade
förhållandet giver anledning förmoda, att även i en del andra
fall den uppgivna ledigheten i själva verket icke avsett vad som plägar
hänföras under beteckningen enskilda angelägenheter. Med hänsyn till
materialets omfattning — undersökningen berör över 50,000 befattningshavare
— saknas emellertid anledning ätt tillmäta dylika felaktigheter någon
betydelse i detta sammanhang.
De inkomna uppgifterna hava ordnats och sammanställts i överensstämmelse
med den under nästföregående paragraf intagna översikten av statens
samtliga befattningshavare. Sedan antalet lediga befattningshavare
och ledighetsdagar summerats för de olika grupperna manliga, kvinnliga
gifta och kvinnliga ogifta, har beräkning verkställts av lediga befattningshavare
i procent av samtliga befattningshavare i respektive grupp samt
antalet tjänstledighetsdagar i medeltal per år och befattningshavare.
Uppgifterna angående befattningshavarnas antal i olika verk hava hämtats
från ovanberörda översikt, som hänför sig till förhållandena vid början
av år 1931. Resultatet av nu ifrågavarande beräkning har sammanställts
i en å sid. 91 intagen tabell, varur nedanstående sammandrag
lämnas.
|
| Antal ordinarie befattninpshavare | Tjänstledighetsdagar | ||||
|
|
| Tjänstlediga | Procent |
| I medeltal | per år och |
|
| Samtliga | lediga | Antal befattnings- havare | ledig befattnings- havare | ||
Manliga • | ............. | 43,922 | 5,707 | 13.0 | 116,982 | 0,7 | 5.1 |
Kvinnliga |
| 6,666 | 3,241 | 48.fi | 167,859 | 6.3 | 12.9 |
gifta ...... |
| 1,315 | 866 | 65.8 | 89,909 | 17.1 | 26,o |
ogifta |
| 5,351 | 2.375 | 44.1 | 77,950 | 3.« | 8.2 |
| Samtliga | 50,588 | 8,948 | 17.7 | 284,841 | 1.4 | S.O |
Av do manliga tjänstemännen hade sålunda 13 procent vid ett eller flera
tillfällen åtnjutit ledighet för enskilda angelägenheter under här ifrågavarande
4-årsperiod, under det att av de kvinnliga tjänstemännen nära
— 90 —
hälften (48.6 procent) haft sådan ledighet. Antalet lediga gifta kvinnor
är relativt större än de ogifta; ledighetsprocenten var för de förra 65.8
mot 44.4 för de senare.
I medeltal per år och tjänsteman utgjorde antalet redovisade ledighetsdagar
för manliga befattningshavare 0.7 och för de kvinnliga befattningshavarna
6.3, därav för gifta 17.1 och för ogifta 3.6.
Vad slutligen beträffar antalet ledighetsdagar i medeltal per år och
ledig tjänsteman, utgjorde detta för manliga befattningshavare 5.1 samt
för kvinnliga befattningshavare 12.9, därav för gifta 26.o och för ogifta 8.2.
De ojämförligt högsta ledighetssiffrorna förekomma sålunda för gruppen
gifta kvinnliga befattningshavare. På denna i förhållande till hela
tjänstemannakåren ganska obetydliga grupp, utgörande endast 2.6 procent
av hela kåren, falla icke mindre än 31.5 procent av samtliga ledighetsdagar.
Härutinnan liksom i det ovan konstaterade förhållandet att
de kvinnliga befattningshavarna i väsentligt större utsträckning än de
manliga åtnjutit ledighet utvisar den nu verkställda utredningen samma
resultat som den av 1928 års revisorer verkställda undersökningen av ledighetsförhållandena
beträffande vissa grupper tjänstemän, vilken undersökning
dock var begränsad till omkring 3,700 befattningshavare och
dessutom endast avsåg ett år. Det bör dock anmärkas, att orsaken till
gifta kvinnliga befattningshavares ledighet i rätt många fall stått i
samband med havandeskap. I avseende härå kan nämnas, att av de inkomna
uppgifterna framgår, att vid det relativt ringa antal verk, av
vilka upplysning örn orsaken till ledigheterna lämnats, ledighet för havandeskap
under här ifrågavarande 4-årsperiod åtnjutits av 222 gifta
kvinnliga befattningshavare under sammanlagt 29,849 dagar.
Revisorerna hava även införskaffat uppgifter till belysning av frågan
i vilken utsträckning tjänstledighet för enskilda angelägenheter förekommit
inom folk- och småskollärarkåren. Då åtskilliga av de begärda
uppgifterna inkommit först inemot revisionstidens slut och det föreliggande
materialet har en betydande omfattning, hava revisorerna emellertid
icke kunnat slutföra sin undersökning i ämnet, så mycket mindre
som uppgifterna i vissa avseenden behöva kompletteras. Med slutbehandlingen
av nu förevarande fråga har därför lämpligen synts böra
anstå.
91
Tabell utvisande statens ordinarie befattningshavares tjänstledighet för enskilda
angelägenheter under tiden 1 juli 1927—30 juni 1931.
| Tjänstlediga manliga befattnings- havare | Tjänstlediga kvinnliga befattnings-havare | Samtliga tjänstlediga befattnings- havare | |||||||
Befattningshavare, tillhörande 1 | gifta | ogifta | samtliga | |||||||
antal 1 | ledig- hets- dagar | an- tal | ledig hets- dagar | antal | ledig- hets- dagar | antal | ledig- hets- dagar | antal | ledig- hets- darar | |
I. Civila statsförvaltningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utom affärsverken. |
|
|
|
|
|
| 32 | 3,079 | 218 | 5,883 |
ht) ........................... | 186 | 2,804 | 9 | 1,000 | 23 | 2,079 | ||||
Utrikesdepartementet (3:e |
|
|
|
|
| 242 |
| 262 | 24 | 1,032 |
ht)1........................... | 14 | 770 | 2 | 20 | 8 | 10 | ||||
Socialdepartementet (5:e |
|
|
|
|
|
|
| 49,116 | 1,954 | 75,107 |
ht) ........................... | 1,075 | 25,991 | 115 | 7,111 | 764 | 42,005 | 879 | |||
Kommunikationsdeparte- |
|
|
|
|
|
|
| 438 | 17 | 619 |
mentet (6:e htj............ | 12 | 181 | 2 | 351 | 3 | S7 | 5 | |||
Finansdepartementet (7:e |
|
|
|
|
|
|
|
| 745 | 10,361 |
ht) .......................... | 626 | 5,164 | 34 | 4,080 | 85 | 1,117 | 119 | 5,197 | ||
Ecklesiastikdepartementet |
|
|
|
|
|
|
| 8,248 | 458 | 34,015 |
t8:e ht) ..................... | 357 | 25,767 | 21 | 2,666 | 80 | 5,582 | 101 | |||
Jordbruksdepartementet |
|
|
|
|
| 382 | 31 | 697 | 80 | 2,345 |
(9:e ht) ..................... | 49 | 1,648 | 12 | 315 | 19 | |||||
Handelsdepartementet |
|
|
| 354 |
| 293 | 33 | 647 | 166 | 3,051 |
(10:e ht) ..................... | 133 | 2,404 | 8 | 25 | ||||||
Pensionsväsendet (Ilie ht) | 1 | 15 |
| — | — | — | — | — | 1 | 15 |
Summa | 2,453 | 64,744 | 203 | 15,897 | 1,007 | 51,787 | 1,210 | 67,684 | 3,663 | 132,428 |
II. Statens affärsverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Postverket..................... | 1,343 | 16,525 | 117 | 8,926 | 202 | 4,051 | 319 | 12,977 | 1,662 | 29,502 |
Telegrafverket ............... | 208 | 5,240 | 499 | 62,832 | 1,067 | 20,150 | 1,566 | S2.982 | 1,774 | 88,222 |
Statens järnvägar............ | 1,165 | 16,250 | 33 | 941 | 76 | 1,586 | 109 | 2,527 | 1,274 | 18,777 |
Statens vattenfallsverk • | 26 | 1,150 | 6 | 694 | 4 | 41 | 10 | 735 | 36 | 1,885 |
Domänverket ............... | 65 | 2,024 | 4 | 260 | 14 | 266 | 18 | 526 | 83 | 2,550 |
Summa | 2,807 | 41,189 | 6ö9 | 73,653 | 1,363 | 26,094 | 2,022 | 99,747 | 4,829 | 140,936 |
III. Försvarsdepartementet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Departementet............... | 4 | 25 | — | — | 2 | 37 | 2 | 37 | 6 | 62 |
I.antförsvaret ............... | 355 | 9,590 | 3 | 357 | i | 4 | 4 | 361 | 359 | 9,951 |
Sjöförsvaret .................. | 78 | 1,239 | 1 | 2 | 2 | 28 | 3 | 30 | 81 | 1,269 |
Flygvapnet .................. | 10 | 195 |
| — | — | — | — | — | 10 195 | |
Summa | 447 | 11 049 | 4 | 359 | 5 | 69 | 9 | 428 | 456 11477 | |
Summa summarum | 5,707 | 116,982 | 866 | 89,909 | 2 375 | 77,950 3,241 | 167,859|8,948|284,841 |
Exklusive befattningshavare vid beskickningar och konsulat.
— 92 —
Tabell, utvisande statens ordinarie befattningshavares tjänstledighet
|
| Procent lediga av hela antalet | |||
Befattningshavare, tillhörande | Manliga | Kvinnliga | Samtliga befatt- | ||
| gifta | ogifta | samtliga | nings- havare | |
I. Civila statsförvaltningen utom |
|
| i |
|
|
affärsverken. |
|
|
|
|
|
Justitiedepartementet (2:a ht) .................. | 19.2 | 37.5 | 34.8 | 35.2 | 20.6 |
Utrikesdepartementet (3:e ht)1.................. | 31.1 | lOO.o | 53.3 | 58.8 | 38.7 |
Socialdepartementet (5:e ht) ..................... | 35.2 | 75.2 | 49.8 | 52.1 | 41.2 |
Kommunikationsdepartementet (6:e ht)..... | 27.8 | 50. o | 31.8 | 35.7 | 29.3 |
Finansdepartementet (7:e ht).................... | 20.5 | 67.6 | 44.7 | 49.6 | 22.6 |
Ecklesiastikdepartementet (8:e ht) ............ | 15.7 | 34. s | 24.8 | 26.3 | 17.2 |
Jordbruksdepartementet (9:e ht) ............... | 17.5 | 57.1 | 31.7 | 38.3 | 22.2 |
Handelsdepartementet (lO.-e ht) ............... | 12.2 | 62.5 | 34.9 | 38.8 | 14.1 |
i Pensionsväsendet (11 :e ht)........................ | 16.7 | — | — | — | ll.l |
Samtliga | 22.7 | 61.6 | 44.3 | 46.6 | 27.3 |
II. Statens affärsverk. |
|
|
|
|
|
Postverket ............................................. | 23.s | 67.0 | 40.5 | 47.4 | 26.8 |
j Telegrafverket ....................................... | 12.5 | 70.3 | 48.1 | 53.4 | 38.6 |
[ Statens järnvägar................................... | 5.9 | 39.2 | po “1 | 31.1 | 6.3 |
Statens vattenlallsverk ......................... | 8.5 | 85.7 | 16.7 | 32.3 | 10.7 |
Domänverket......................................... | 8.6 | lOO.o | 56.0 | 62.1 | 10.6 |
Samtliga | 9.9 | 67.3 | 44.9 | 60.4 | lö.o |
III. Försvarsdepartementet (h:e ht). |
|
|
|
|
|
Departementet ..................................... | 21.0 | — | 33.8 | 33.3 | 24.0 |
Lant! örsvaret.......................................... | lia | 60. o | 4.8 | 15.4 | ll.l |
Sjöförsvaret .......................................... | 5.2 | 50. o | 28.6 | 33.s | 5.4 |
Flygvapnet............................................. | 6.3 | — | — | — | 6.0 |
Samtliga | 9.3 | 67.1 | 11.6 | 18.o | 9.3 |
Samtliga I—III | 13.o | 65. s | 44.4 | 48.6 | 17.7 ! |
1 Exklusive befattningshavare vid beskickningar och konsulat.
— 93 —
Ittr enskilda ungeltigenheter under tiden 1 Juli 1927—30 Juni 193i (forts.).
Antal ledighetsdagar i medeltal per år och
befattningshavare | ledig befattningshavare | ||||||||
| Kvinnliga | Samtliga befatt- nings- havare |
| Kvinnliga | Samtliga befatt- nings- havare | ||||
Manliga | gifta | ogifta | samtliga | Manliga | gifta | ogifta | samtliga | ||
0.7 | 10.4 | 7.8 | 8.5 | 1.4 | 3.8 | 27.8 | 22.6 | 24.1 | 6.7 |
4.3 | 2.5 | 4.0 | 3.9 | 4.2 | 13.8 | 2.5 | 7.6 | 6.6 | 10.8 |
2.1 | 11.6 | 6.8 | 7.8 | 4.0 | 6.o | 15.5 | 13.7 | 14.0 | 9.6 |
1.0 | 29.8 | 2.0 | 7.8 | 2.7 | 3.8 | 58.6 | 6.2 | 21.9 | 9.1 |
0.4 | 20. o | 1.5 | 5.4 | 0.8 | 2.1 | 29.6 | 3.8 | 10.9 | 3.5 |
2.8 | 10.8 | 4.8 | 5.4 | 3.2 | 18.0 | 31.4 | 17.5 | 20.4 | 18.6 |
1.5 | 3.8 | 1.6 | 2.2 | 1.6 | 8.4 | 6.6 | 5.o | 5.6 | 7.8 |
0.5 | 7.4 | 1.0 | 1.9 | 0.6 | 4.5 | 11.8 | 2.9 | 4.9 | 4.6 |
0.6 | — |
| — | 0.4 | 3.8 | — | — | — | 3.8 |
1.6 | 12.1 | 5.7 | 6.5 | 2.6 | 6.6 | 19.6 | 12.9 | 14.0 | 9.o |
0.7 | 12.8 | 2.0 | 4.8 | 1.2 | 3.1 | 19.0 | 5.0 | 10.2 | 4.4 |
0.8 | 22.1 | 2.8 | 7.1 | 4.8 | 6.3 | 31.5 | 4.7 | 13.2 | 12.4 |
0.2 | 2.8 | 1.5 | 1.8 | 0.2 | 3.5 | 7.2 | 5.2 | 5.8 | 3.7 |
0.9 | 24.8 | 0.4 | 5.9 | 1.4 | 11.1 | 28.9 | 2.6 | 18.4 | 13.1 |
0.7 | 16.3 | 2.7 | 4.5 | 0.8 | 7.8 | 16.3 | 4.8 | 7.3 | 7.7 |
0.4 | 18.8 | 2.8 | 6.2 | i.i | 3.7 | 28.o | 4.8 | 12.3 | 7.3 |
0.3 |
| 1.5 | 0.1 | 2.5 | 1.5 | _ | 4.6 | 4.6 | 2.7 |
0.7 | 17.9 | — | 3.5 | 0.8 | 6.8 | 29.8 | 1.0 | 22.6 | 6.9 |
0.2 | 0.8 | 1.0 | 0.8 | 0.2 | 4.1 | 0.5 | 3.5 | 2.5 | 3.9 |
0.3 | — | — | — | 0.3 | 4.9 | — | — | — | 4.9 |
0.6 | 12.8 | 0.4 | 2.i | O.e | 6-3 | 22.4 | 3.6 | 11.9 | 6.3 |
0.7 | 17.1 | 3.6 | 6.s | 1.4 | 5.1 | 26.o | 8s | 12.9 | 8.o |
§ 35.
Revisorerna liava verkställt en undersökning rörande de priser, som
betalts av de olika ämbetsverken för skrivmaskiner, upphandlade under
budgetåret 1930/1931, samt meddela härnedan några uppgifter för jämförelse
mellan de betalda priserna å vissa skrivmaskiner.
Inköp av
skrivmaskiner
för statsförvaltningens
behov.
| Under- wood modell 5 kr. | Under | Under-wodd | Under- wood modell 3-14 kr. | Under- wood modell 3—16 kr. | Re- ming- ton 12 A | Re- ming- ton 12 C | Conti-nental kr. | Conti-nental kr. | Conti-nental kr. | Royal 10 kr. | Royal 10-12 kr. | Royal 10—14 kr. | Royal kr. | L. C. kr. | L. C. 8 — 20 kr. | ||||||||||||||||
| 298 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ofin |
|
|
|
|
| 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Telegrafverket ... | 330 |
| 345 | — | 390 | — | 422 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Statens järnvägar | 315 | — | 345 | — | 360 | — | 390 | — | 420 |
| — | — | — | — | — | - | — |
| — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — |
Vattenfallsverket | 330 |
| 345 | — | 360 | — | 390 | — | 420 | — | 330 | — | 390 | — | — | — | — | — | — | — | 330 | — | 360 | — | 390 | — | 450 | — | — | — | — | — |
Domänstyrelsen . | 330 | — | — | — | — | — | 390 | - | — | - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statskontoret •.. | 343 | — | 360 | — | 367 | 60 | 411 | 60 | 445 | 90 | 330 | — | 390 | — | 330 | — | 450 | — | 490 | — | 343 | — | 367 | 50 | 411 | 60 | 480 | 20 | 343 | — | 514 | 50 |
Justitiedeparte- |
|
| 40° |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svea hovrätt...... | _ | _ |
|
| _ | _ | _ | _ | — | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | — | — | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | — | _ | 562 | ö»> |
Hovrätten över |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skåne och Bie- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kinge ............ | — | _ | — | — | — | — | — | — | — | — | _ | _ | — | — | — | _ | 600 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
Utrikesdeparte- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mentet............ | — | — | 402 | 50 | — | — | — | — | — | — | 440 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
Marinförvaltnin- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gen ............... Socialdeparte- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| OiU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mentet............ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 322 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
| — | - |
Socialstvrelsen-. |
|
| 394 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 385 |
|
|
|
|
| 441 |
|
|
|
|
|
Riksförsäkrings- |
|
| 410 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunika- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
tionsdeparte- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 412 |
|
|
|
Byggnadsstyrel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 412 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Finansdeparte- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
mentet............ | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | 560 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksarkivet ...... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl, biblioteket |
|
|
|
|
| - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 450 |
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 385 |
|
|
|
|
|
|
| 404 | 26 | — | — |
Lantbruksstyrel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
___ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lantmäteristyrel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sen ............... | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 450 | — | — |
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| 525 | — | — | — | — | — |
— 95 —
De i ovanstående sammanställning lämnade uppgifterna avse endast
sådana inköp, som ägt rum utan samtidigt verkställt utbyte mot gammal
maskin.
Ämbetsverkens upphandling av skrivmaskiner företages i allmänhet
allteftersom behov av nyförvärv yppar sig. Vid dylika inköp erhålla
verken en större eller mindre rabatt å det gängse detaljhandelspriset.
Samtliga affärsverk, tullverket samt arméförvaltningens civila departement
för arméförvaltningen och underlydande myndigheter hava var
för sig genomfört central upphandling av skrivmaskiner.1 Upphandlingen
sker beträffande de nu nämnda verken efter infordrande av anbud
angående leverans på en gång av i regel flera maskiner, avseende att
täcka det nära föreliggande behovet. Länsstyrelsernas uppköp av skrivmaskiner
sker enligt kungl, cirkuläret den 23 april 1920 genom statskontorets
försorg. Genom nämnda centraliserade upphandling hava erhållits
lägre priser än då, — såsom beträffande övriga verk är förhållandet
— upphandlingen sker av enstaka maskiner allteftersom behov härav i
varje särskilt fall yppar sig. Några exempel må här anföras:
För en maskin av typen Continental K. 1 har postverket betalat 280
kronor, medan riksarkivet för samma typ erlagt 385 kronor. För en
maskin av märket Royal 10 har postverket betalat 300 kronor, under det
byggnadsstyrelsen för samma märke betalat 412 kronor 50 öre. För en
maskin av märket Continental K. 4 har marinförvaltningen betalat 425
kronor, medan hovrätten över Skåne och Blekinge erlagt 600 kronor för
samma märke. Emellertid föreligga rätt avsevärda prisskillnader även
beträffande de verk inbördes, vilka tillämpa centralt upphandlingssätt.
Sålunda har statskontoret för märket Underwood modell 5 betalat 343
kronor, varemot postverket för samma märke erlagt allenast 298 kronor
90 öre. För märket Continental K. 1 har statskontoret betalat 330 kronor,
under det att postverket erlagt allenast 280 kronor för samma märke
o. s. v.
I de flesta fall förekommer vid inköp av skrivmaskiner att begagnade
sådana lämnas i utbyte. Värdet av sistnämnda maskiner har därvid
uppskattats i varje särskilt fall med hänsyn till maskinernas beskaffenhet
och torde i allmänhet kunna beräknas till 75 å 125 kronor.
Då såsom av nämnda framställning framgår inköpspriserna variera
avsevärt för samma maskintyp, följer uppenbarligen att även mellangiften
vid dylikt utbyte utvisar liknande fluktuationer. Såsom exempel
härå vilja revisorerna omnämna, att en myndighet vid utbyte av en Remington
skrivmaskin mot en ny sådan i mellangift erlagt 400 kronor
eller 40 kronor mer än statskontorets inköpspris för maskin av sam
ma modell. Vidare har vid utbyte av en Remingtonmaskin mot en ny
1 Även inom marinen förekommer ett centralt uppliandlingssätt så till vida, att marinlörvaltningen
avslutat kontrakt med en skrivmaskinsfirma angående leverans till marinförvaltningen
och underlydande i man av behov till i kontraktet angivna priser.
96
Revisorernas
uttalande.
sådan en annan myndighet erlagt en mellangift av 357 kronor 70 öre
eller 27 kronor 50 öre mera lin statskontorets inköpspris för en ny maskin
av samma typ. Ett ämbetsverk har vid utbyte av två Remingtonmaskiner
mot två nya Underwoodmaskiner erlagt en mellangift av 356 kronor
25 öre för varje maskin. För samma maskin betalar statens järnvägar
vid inköp 345 kronor.
Antalet ander budgetåret 1930/1931 inköpta skrivmaskiner kan beräknas
till mellan 400 och 500.
1926 års revisorer sade sig vid sin granskning av verks och myndigheters
räkenskaper för budgetåret 1925/1926 hava lagt märke till att inköp
av skriv- oell räknemaskiner ägde rum efter mycket olika och ofta
ingalunda affärsmässiga grunder samt att de pris, som betalades, voro
synnerligen varierande. Revisorerna ifrågasatte därför, huruvida icke
för de ämbetsverk, som vore förlagda till Stockholm, möjligen med undantag
av de af färsdrivande verken, central upphandling av ifrågavarande
maskiner borde äga rum.
1927 års revisorer, som verkställde en omfattande undersökning i denna
fråga, anförde beträffande statsverkets upphandling av skrivmaskiner
följande:
Vad till sist angår skrivmaskinerna hava, såsom ovan visats, priserna
ställt sig fördelaktigare vid inköp av flera maskiner på en gång. Säkerligen
skulle, därest inköpen organiserades på ett fastare sätt, än fördelaktigare
priser kunna ernås. Revisorerna vilja för sin del förorda, att
åtgärder vidtagas för genomförande av en fullständig centralisering av
statens upphandling av skrivmaskiner. I sådant avseende torde det
lämpligen böra uppdragas åt ett av affärsverken, t. ex. telegrafverket,
att för statens samtliga verk och myndigheter ombesörja upphandling
av och till ungefär självkostnadspris tillhandahålla desamma skrivmaskiner.
Revisorerna äro övertygade örn att genom en sådan åtgärd
skulle vinnas en förmånligare prisberäkning för staten än som står att
ernå vid nuvarande splittrade upphandling. Därest en dylik centralisering
komme till stånd, skulle även så till vida större sparsamhet med
skrivmaskiner kunna ernås, som en enhetlig värdering av de utmönstrade
maskinerna bleve möjlig och även i övrigt ett bättre utnyttjande av
skrivmaskinsbeståndet kund© genomföras.
Beträffande skrivmaskinernas tillsyn och rengöring kan ifrågasättas,
huruvida detta arbete kan utföras av vederbörande tjänstemän, vilket
ock redan sker i vissa verk. I den mån rengöringsarbetet icke lämpligen
kan utföras av vederbörande tjänstemän inom respektive verk, kunde detsamma
i samband med centraliseringen möjligen övertagas av ifrågavarande
affärsverk. Genom dessa åtgärder torde det bliva möjligt att
nedbringa omkostnaderna för underhåll av statens skrivmaskiner.
De priser, de olika myndigheterna fått erlägga för skrivmaskiner av
samma typ, hava, såsom förestående redogörelse utvisar, varit synnerligen
växlande. Dessa växlingar hava givetvis sin förklaring i det tilllämpade
upphandlingssättet och omfattningen av den verkställda upphandlingen.
De myndigheter, som efter infordrande av anbud verkställt
- 97 —
upphandling av flera maskiner på en gång, liava kunnat betinga sig de
förmånligaste priserna.
Såväl 1926 som 1927 års statsrevisorer hava förordat, att en fullständig
centralisering av statens inköp av skrivmaskiner skulle komma till stånd,
men deras framställningar hava, som synes, icke resulterat i några åtgärder
i angivet syfte. Detta är ett beklagligt förhållande, då staten
härigenom otvivelaktigt tillskyndats och fortfarande tillskyndas onödiga
utgifter.
Revisorerna vilja erinra örn att upphandlingen av normalpapper samt
vissa slag av papper, kuvert och läskpapper för statens behov från och
med år 1931 uppdragits åt generalpoststyrelsen. Det synes revisorerna
böra tagas under övervägande, örn ej ett liknande upphandliugssätt kunde
komma till stånd även beträffande statsverkets behov av skrivmaskiner.
Jämväl upphandlingen av räknemaskiner för statens behov
torde i sådant fall lämpligen kunna ske genom postverkets försorg.
§ 36.
I kungl, brev den 31 december 1913 förordnades bland annat, att liggaren
över statsverkets specialutgiftsstater (statsliggaren) skulle omfatta
riksstatens samtliga ordinarie och extra anslag med undantag av dem,
som vore uppförda under dåvarande fjärde och femte huvudtitlarna, att i
liggaren skulle vid de särskilda anslagen i den ordning, dessa i riksstaten
förekomme, intagas specifikationer jämväl för anslagen till fångvården,
hospitals underhåll, riksförsäkringsanstalten och tullverket ävensom
för anslag till andra ämbetsverk och myndigheter, vilkas utgiftsstater icke
dittills plägat i statsliggaren upptagas, samt att det skulle åligga statskontoret
att för framtiden tillse, att staterna för nyupprättade ämbetsverk
bleve i statsliggaren införda i den omfattning, som för likställda ämbetsverk
vore brukligt.
Genom nådigt beslut den 21 juni 1922 förordnades vidare, att länsstater
icke skulle utfärdas för tiden efter 1922 års utgång och att från
och med den 1 juli 1923 berörda liggare skulle upprättas för budgetår i
enlighet med då gällande föreskrifter och med iakttagande av de ändringar,
som av länsstaternas avskaffande eller eljest påkallades, samt i så
god tid, att densamma kunde föreligga tryckt den 1 september.
I underdånig skrivelse den 7 maj 1931 framhöll statskontoret, att i an
ledning av sistberörda beslut inom statskontoret successivt hade verkställts
en omläggning av liggaren i avsikt att, sedan länsstaterna avskaffats,
göra densamma till en, såvitt möjligt, fullständig och tillförlitlig
handbok i anslagsfrågor. Principen hade härvid varit att med ledning
av propositioner, riksdagsskrivelser och kungl, brev lii. m. för värjo an
slag lämna alla de upplysningar angående detsamma, som kunde vara av
mera allmän betydelse. Genom omförmälda omläggning syntes statslig
-
Liggare» över
statsverkets
specialutgiltsstater
(stats -liggaren).
313045. fiel’.-berättelse ang. statsuerket för år 1931. 1.
— 98 —
Revisorernas
uttalande.
garen hava erhållit en alltmera ökad användning inom statsförvaltningen.
Upplagan hade också för varje år måst utökas.
Statskontoret framhöll vidare, att såsom framginge av ovanberörda
kungl, brev den 31 december 1913 i statsliggaren icke inginge de under
nuvarande fjärde huvudtiteln upptagna anslagen. Liggare över nämnda
anslag upprättades, i vad avsåge försvarsdepartementet och lantförsvaret
av arméförvaltningen samt rörande sjöförsvaret och flygvapnet av
marinförvaltningen respektive flygstyrelsen. Då statskontoret emellertid
ansåge det vara av betydelse att en liggare över riksstatens samtliga
huvudtitlar funnes, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke den av
ämbetsverket utgivna statsliggaren skulle kunna utvidgas till att omfatta
jämväl fjärde huvudtitelns anslag. Statskontoret hade härvid tänkt
sig, att erforderligt antal exemplar av de av ovanberörda myndigheter
upprättade liggarna skulle kunna tillhandahållas det av statskontoret anlitade
tryckeriet för att å vederbörlig plats intagas i statsliggaren. Ett
dylikt förfaringssätt tillämpades för närvarande beträffande riksstaten,
som funnes intagen främst i statsliggaren.
Ifrågavarande framställning har, enligt vad revisorerna inhämtat, icke
varit föremål för Kungl. Maj:ts beslut.
Revisorerna vilja framhålla, att med statsförvaltningens fortgående utveckling
behovet av lätt tillgängliga upplysningar beträffande dess olika
delar gjort sig alltmer gällande ej mindre inom riksdagen än även hos
statsdepartementen och övriga myndigheter. Den av statskontoret utgivna
liggaren synes i stort sett ägnad att på ett lyckligt sätt fylla sin
uppgift härutinnan. Då emellertid dess användbarhet skulle ytterligare
ökas, därest i densamma infördes uppgifter jämväl beträffande de under
fjärde huvudtiteln upptagna anslagen, hava revisorerna, som även för sitt
arbete hava intresse av denna fråga, velat framhålla önskvärdheten av
att en dylik sammanslagning av de olika liggarna snarast möjligt kommer
till stånd.
De liggare, som för närvarande utgivas av armé- och marinförvaltningarna
samt flygstyrelsen, torde dock icke i sin nuvarande
form vara lämpade att, på sätt statskontoret föreslagit,
intagas i statsliggaren. Revisorerna hava funnit att förstnämnda
liggare, som ifråga örn format högst betydligt avvika från statsliggarens,
icke äro uppställda på sådant sätt, att de giva tillräcklig
överskådlighet. Mot desamma torde vidare kunna anmärkas att de beträffande
de olika anslagen icke lämna erforderliga upplysningar. Beträffande
arméförvaltningens liggare vilja revisorerna särskilt framhålla,
att i densamma ett stort antal sidor upptagas av stater för de olika
truppförbanden m. fl. Varje stat påbörjas å ny sida, oavsett det utrymme,
staten kräver, vilket medför ett onödigt slöseri med papper. Till staterna
hörande anmärkningar upprepas för varje stat även om de äro li
-
‘19 —
kalydande. Det vill förefalla revisorerna att genom en ändrad uppställning
härutinnan antalet sidor i liggaren skulle kunna avsevärt reduceras.
Då de av revisorerna nu anförda synpunkterna i alla händelser betinga
en omläggning av ifrågavarande liggare, synes detta lämpligast
kunna göras i samband med att de intagas i statsliggaren. Det torde
därvid böra tagas under övervägande, huruvida icke för åstadkommande
av enhetlighet i avseende å uppställning och stilsorter allenast ett
tryckeri bör anlitas för tryckning av arbetet i dess helhet, samt att ett
intimt samarbete kommer till stånd mellan de vederbörande, som hava att
redigera arbetets olika delar.
§ 37.
Enligt § 29 i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befatt- Ersättning för
ningshavare vid statsdepertement och vissa andra verk tillhörande den övertidsarbete,
civila statsförvaltningen må för tjänstgöring utöver fastställd arbetstid
till tjänsteman, tillhörande någon av 1—20 lönegraderna i 9 § avdelning
B i samma avlöningsreglemente upptagen löneplan, ersättning för övertidsarbete,
där sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas
enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Majit. I 7 § i kungörelsen
den 26 juni 1925 (nr 357) med tilläggsbestämmelser till nämnda avlöningsreglemente
har meddelats närmare bestämmelser, efter vilka grunder
ersättning för övertidsarbete skall utgå. Enligt dessa bestämmelser
skall såsom allmänt villkor för utbetalande av dylik ersättning gälla, att
överordnad i varje särskilt fall på förhand meddelat föreskrift örn arbetets
utförande å tid utöver fastställd arbetstid samt att mot övertidsarbetet
svarande ledighet icke kan beredas vederbörande. Vidare må ersättning
för arbete utöver fastställd arbetstid ej tillkomma befattningshavare,
som utöva mera självständigt befäl eller hava att utföra sådant arbete,
att kontroll över tjänstgöringstidens längd i allmänhet ej kan ifrågakomma,
samt — därest icke i särskilt undantagsfall omständigheterna
prövas böra därtill föranleda — till sådana befattningshavare såsom expeditionsvakter
m. fl., vilkas tjänstgöringstid med hänsyn till beskaffenheten
av dem åliggande göromål måste vara underkastade vissa växlingar.
Revisorerna hava ansett sig böra undersöka i vilken omfattning övertidsersättning
utbetalts inom ett antal i huvudstaden belägna ämbetsverk.
Revisorerna hava därvid funnit, att i vissa verk dylik ersättning icke alls
eller i mycket ringa utsträckning förekommit, medan däremot i andra
verk ersättning för arbete å övertid utgått med avsevärda belopp. En i
sådant avseende verkställd undersökning beträffande utbetalad övertidsersättning
under budgetåret 1930/1931 vid sjökarteverket, socialstyrelsen,
riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån,
kungl, biblioteket, lantbruksstyrelsen och kommerskollegium
har utvisat följande:
- 100 -
Revisorernas
uttalande.
riyttningsersättning
till
vissa befattningshavare
(landshövdingar
m. fl.).
Sjökar teverket...................... kronor 5,465:15
Socialstyrelsen .................... » 84:45
Riksförsäkringsanstalten .......... » 1,817:31*
Pensionsstyrelsen ................. » 94:95
Statskontoret ...................... » 590:52
Statistiska centralbyrån .......... » —
Kungl, biblioteket ................ » 2,477:50
Lantbruksstyrelsen ................ » 399:30
Kommerskollegium ............... » 3,624:69.
I de flesta fall har övertidsersättningen utgått till kvinnliga befattningshavare
för maskinskrivningsarbete, räknearbete m. m. Det vid
kungl, biblioteket utbetalda beloppet utgör ersättning till ordinarie ock
extra expeditionsvakter för eftermiddagstjänstgöring. Vid sjökarteverket
har till två ordinarie befattningshavare i 15 respektive 18 lönegraden
(redogörare) utgått ersättning med 866 kronor 25 öre och 853 kronor 20
öre.
Revisorerna hava icke förbisett, att fall kunna inträffa, då det för statsverket
blir ekonomiskt fördelaktigare att anlita övertidsarbete än att för
arbetets utförande anställa särskild personal. Av den verkställda undersökningen
vill det emellertid förefalla, som om ersättning för å övertid
utfört arbete på vissa håll utgått i större utsträckning, än vad som enligt
gällande bestämmelser varit avsett. Revisorerna anse sig i anledning av
sina sålunda gjorda iakttagelser böra framhålla, att i nämnda bestämmelser
övertidsersättning förutsattes såsom en endast undantagsvis förekommande
anordning, och att i första rummet den utvägen bör anlitas, att
vederbörande beredas en mot övertiden svarande ledighet.
§ 38.
Enligt 3 kap. 27 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
är stadgat, att då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt
önskan förflyttas från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest
ålagts förändrad bostadsort eller då han till följd av befordran eller
förordnande att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till annan ort än
den förutvarande tjänstgöringsorten, han skall vara berättigad erhålla
skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift, som för
honom må hava uppstått därigenom, att lian måst vidkännas kostnad för
bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
Såsom närmare framgår av vad revisorerna anfört under § 21 hava för
landshövdingarna fastställts en särskild lönestat samt särskilda avlö- 1
1 Därav 994: 81 kronor utfatt efter beting.
— 101 -
ningsvillkor. 1 dessa avlöningsvillkor ingar icke någon bestämmelse om
ersättning för flyttningskostnad, som föranletts av att vederbörande för
tillträde av befattning såsom landshövding måst flytta från en
tjänstgöringsort till en annan. Enligt vad revisorerna iakttagit Ilar dylik
ersättning ej heller utgått vid övergång från anställning utom statens
tjänst till befattning såsom landshövding. Däremot har inträffat att till
landshövding, som före utnämningen innehaft sådan befattning, som avses
i 3 kap. i ovannämnda avlöningsreglemente, flyttningsersättning utgått.
Till landshövding, som övergått från befattning, med vilken rätt
till flyttningsersättning icke har varit förenad, har flyttningsersättning
även utgått. Sålunda har till landshövdingen i Östergötlands län, som före
utnämningen till landshövding innehade befattning såsom justitieråd, av
länsstyrelsen i Linköping utbetalts ersättning för flyttningskostnad från
Stockholm till Linköping med 1,921 kronor 60 öre.
Vidare hava revisorerna uppmärksammat, att i vissa fall ersättning utgått
till revisionssekreterare för flyttningskostnader i samband med övergång
till av dem sökta tjänster såsom häradshövdingar, oaktat det synes
ovisst, örn i nämnda fall någon befordran till högre befattning i här avsedd
mening kan anses föreligga.
Då förestående redogörelse synes utvisa, att en viss osäkerhet råder beträffande
rätten till flyttningsersättning för bär ifrågavarande befattningshavare,
finna revisorerna önskvärt, att sådana bestämmelser i ämnet
meddelas, att av dem tydligt framgår, i vilka, fall dylik ersättning skall
utgå.
$ 39.
Genom kommerskollegii och lantbruksstyrelsens beslut den 29 mars 1924
beviljades Mons elektriska distributionsförening u. p. a. i Mon på vissa
villkor ett lån å 30,000 kronor av de medel, 2,500,000 kronor, som enligt riksdagens
beslut finge ur kraftledningslånefonden utlånas för år 1923.
Av ovanberörda lånebelopp utanordnades av statskontoret till förenin
gen den 2 juli 1925 15,000 kronor och den 19 november samma år likaledes
15,000 kronor.
Genom beslut den 2 augusti 1926 beviljades sedermera samma distributionsförening
av de för år 1925 anslagna medlen, 1,500,000 kronor, ett nytt
län från kraftledningslånefonden å 15,000 kronor. Nämnda belopp utanordnades
av statskontoret dels den 10 november 1927 med 10,000 kronor,
dels ock den 29 december samma år med 5,000 kronor.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1924 beviljades slutligen distributionsf
ören ingen ett lån från vattenkraftslånefonden å 30,000 kronor.
Kungl. Majit förklarade därvid, att i avseende å det beviljade lånet skulle
gälla bland annat de i kungörelsen den 19 december 1919 med allmänna bestämmelser
för lån från vattenkraftslånefonden samt i kungörelsen den 27
ltevisorernas
uttalande.
Vissa ian ur
kraftledningslånefonder)
och
vattenkraftslånefonden
till
Mons elektriska
distributionsförening
u. p. a.
— 102
april 1923 angående ändring i nämnda kungörelse stadgade allmänna villkor
oell bestämmelser ävensom följande särskilda föreskrifter: Anlägg
ningen
skulle före utgången av år 1926 vara till i låneansökningen angiven
omfattning fullbordad, på sätt som kunde av kommerskollegium samt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännas.
Lånebeloppet utanordnades av statskontoret den 4 juni 1925.
Såsom säkerhet för ovan omförmälda tre lån — kraftledningslånen den
29 mars 1924 och den 2 augusti 1926 å respektive 30,000 kronor och 15,000
kronor samt vattenkraftslånet den 11 juli 1924 å 30.000 kronor — hade av
statskontoret godkänts:
I. För samtliga lånen gemensamt:
Hy vätek.
o inteckningar å tillhopa 75,000 kronor med bästa rätt i lägenheten Mon
1''*, kallad Såghusets vattenfall, i Töftedals socken, å vilken lägenhet enligt
kommerskollegii beslut den 14 februari 1925 registrerats ledningsnät
och 4 understationer.
II. För 15,000 kronor jämte ränta av kraftledningslånet den 29 marn
1924 å 30,000 kronor:
Borgen av
1) stationsinspektoren Ragnar Pira, Mon
2) nämndemannen M. H. Magnusson-Bågenholm, Mon
3) handlanden C. Hj. Olsson, Mon
4) hemmansägaren A. M. Nyqvist, Rinnane, Dalslands-Högen
5) hemmansägaren K. G. Gustafsson, Mon
lil- För kraftledningslånet den 2 augusti 1926 å 15,000 kronor:
Borgen av
1) stationsinspektoren Ragnar Pira, Mon
2) nämndemannen M. H. Bågenholm, Mon
3) hemmansägaren C. P. Carlsson, Mon
4) » Magnus Nyqvist, Rinnane, Dalslands-Högen
5) » K. G. Gustafsson, Mon
. 0) » Kristian Nilsson, Skottan, Dalslands-Högen
7) arrendatorn C. M. Pettersson, Mon
Enligt Kungl. Maj:ts instruktion för statskontoret den 17 december 1920,
10 § 4 morn., har byrådirektören och ombudsmannen i ämbetsverket till
åliggande, bland annat, att iakttaga, bevaka och fullfölja kronans samt de
under statskontorets förvaltning stående fonders rätt uti alla de mål och
ärenden, som blivit till ombudsmannen överlämnade och till följd av sin
natur dit höra, ävensom vid domstolar och andra myndigheter utföra kronans
och nämnda fonders talan uti berörda mål.
Enligt vad revisorerna av ombudsmannen inhämtat införskaffade denne
i mars 1929 i syfte att kontrollera, huruvida säkerheten för lånen fortfarande
vore tillfredsställande, soliditetsupplysningar rörande borgensmän
-
— 103 —
nen, vilkas ekonomiska ställning därvid uppgavs vara i huvudsak oförändrad.
Sedan ombudsmannen i samma syfte gjort förfrågningar hos föreningen
men föreningen besvarat dessa undvikande, tillskrev ombudsmannen
den 27 april 1929 länsstyrelsen i Älvsborgs län och anmodade länsstyrelsen
att förelägga föreningen att till statskontoret inkomma med förslag
till stärkande av säkerheten för lånen. Därefter förekommo underhandlingar
mellan ombudsmannen och föreningen, vilka underhandlingar pågingo
till slutet av hösten 1929. Under tiden hade emellertid borgensmännen
Pira, Olsson, Gustafsson, Nilsson och Pettersson vunnit boskillnad i
sina äktenskap, varvid i de fall, där skifte sedermera kom till stånd, nämligen
ifråga örn samtliga nu nämnda borgensmän utom Nilsson, de säkra
tillgångarna i boen tillskiftades hustrurna. Revisorerna hava förvissat
sig örn att kungörelser örn ingivandet av skifteshandlingarna i dessa fall
varit i vederbörlig ordning i Post- och inrikes tidningar införda. Dessa
kungörelser hava dock icke uppmärksammats av ombudsmannen, till följd
varav den enda åtgärd, som stod till buds för undvikande av att statsverket
genom boskillnaderna i fråga förorsakades förlust, nämligen borgensmännens
försättande i konkurs inom tre månader efter skifteshandlingarnas
ingivande till rätten, icke av ombudsmannen vidtagits.
Den ordinarie ombudsmannen har för revisorerna uppgivit, att han under
ifrågavarande tid åtnjutit tjänstledighet.
Mons elektriska distributionsförening u. p. a. försattes den 12 augusti
1930 i konkurs vid Vedbo häradsrätt. Statskontorets fordran bevakades
i konkursen med 73,933 kronor 61 öre jämte viss ränta med yrkande örn
förmånsrätt enligt 17 kap. 9 § kandelsbalken. Vid exekutiv auktion den
14 januari 1931 inropades lägenheten Mon l23 av statskontoret för 20,000
kronor.
Fastigheten Mon l23 försåldes sedermera för ett belopp av 20,000 kronor
av statskontoret till Dals-Ed—Rölanda elektriska distributionsförening
u. p. a., vilken förening övertagit den av Mons elektriska distributionsförening
nedlagda verksamheten.
Underhandlingar mellan ombudsmannen och borgensmännen örn ackord
pågå för närvarande och utsikter lära förefinnas att statskontoret skall
kunna av borgensmännen utbekomma någon del av statens fordran.
Av vad ovan anförts framgår, att statsverket åsamkats en betydande
förlust å sina lån till Mons elektriska distributionsförening u. p. a. I vad
män denna förlust kunnat undvikas, därest statskontoret begagnat den
utväg, lagen i ett fall, sådant som det förevarande, anvisar, låter sig icke
nied säkerhet bedöma. I varje lall torde emellertid i detta hänseende
från ombudsmannens sida föreligga en försummelse, vilken revisorerna
ansett sig icke kunna undgå att påpeka.
Ke viso remsa
uttalande.
— 104 —
§ 40.
Tullkammaren Revisorerna hava avlagt besök vid tullkammaren i Haparanda.
1 Haparanda ager tullverket två tomter, benämnda övre och nedre tulltomten.
Ä vardera tomten är uppfört ett bostadshus jämte uthus. Å
nedre botten av bostadshuset å övre tulltomten disponeras 3 rum jämte
tambur av Haparanda stad, som där har stadens tullkammare inrymd.
Hyran för nämnda lokal jämte ett vaktrum i bostadshuset å nedre tulltomten
uppgår till 300 kronor för år. I övrigt uthyras lägenheterna i
huset för en summa av 1,800 kronor. Bostadshuset å nedre tulltomten är
förutom nämnda vaktrum samt ett överliggnings- och frukostrum för
tullbevakningen dels upplåtet till tjänstebostäder dels ock uthyrt till enskilda.
Hyresavkastningen utgör 1,188 kronor.
Sedan vid besiktningar av ifrågavarande byggnader befunnits, att desamma
vore i olika avseenden bristfälliga, uppdrog generaltullstyrelsen
åt arkitekten P. Benson att avgiva förslag till mindre förbättringsarbeten
å byggnaderna. I anledning härav överlämnade Benson med skrivelse
till styrelsen den 14 februari 1929 tre alternativa förslag till vissa
förbättringsarbeten å bostadshuset å övre tulltomten. Kostnaderna för
de olika förslagens utförande beräknades till 28,000 kronor, 11,000 kronor
och 15,000 kronor.
Enligt beslut deri 8 mars 1930 fann generaltullstyrelsen de avgivna förslagen
för det dåvarande ej föranleda någon styrelsens åtgärd.
Sedan härefter Benson erhållit generaltullstyrelsens uppdrag att till
styrelsen inkomma med förslag till sådana reparations-, ändrings- och underhållsarbeten,
som kunde befinnas erforderliga, har Benson med skrivelse
den 31 oktober 1930 till generaltullstyrelsen överlämnat förslag i berörda
hänseende.
Kostnaden för sistnämnda arbetens utförande beräknades vad beträffar
huset å övre tulltomten till cirka 61,000 kronor, varvid dock de i kostnadsberäkningen
ingående posterna genomgående höjts med cirka 10 procent,
varför den verkliga byggnadskostnaden syntes kunna beräknas till
55,000 kronor. Därjämte inginge i beräkningen en summa av cirka 5,000
kronor för anordnandet av ett garage samt omkring 10,000 kronor till
erforderliga underhålls- och reparationsarbeten för den händelse ombyggnaden
icke komme till stånd. Beträffande bostadshuset å nedre tulltomten,
vilket icke syntes värt en genomgripande reparation, ifrågasattes
endast en omgruppering av befintliga utrymmen och vissa därav föranledda
ändrings- och reparationsarbeten. Kostnaden beräknades till
11,800 kronor, av vilket belopp 3,800 kronor kunde beräknas behövliga för
direkta underhålls- och reparationsarbeten.
Tullkammaren, till vilken ifrågavarande förslag remitterats, har i avgivet
yttrande på anförda skäl hemställt, att sagda förslag ej måtte bifallas
samt att Benson måtte erhålla uppdrag att, med beaktande av de
utav tullkammaren angivna synpunkter, upprätta nytt förslag.
— 105 —
Ärendet har enligt vad revisorerna inhämtat ännu icke slutbehandlats
av generaltullstyrelsen.
Revisorerna iakttogo vid sitt besök, att ifrågavarande byggnader befunno
sig i ett synnerligen bristfälligt skick. Med hänsyn till de stora “
kostnader, som mera genomgripande ändrings- och nybyggnadsarbeten
skulle kräva, vilja revisorerna framhålla vikten av att frågan örn i vad
mån berörda arbeten lämpligen kunna till sin omfattning begränsas
sorgfälligt beaktas. En undersökning synes ock böra ske, huruvida ej
lämpliga lokaler för tullverket kunna anordnas i statens järnvägars stationshus,
vilket redan innehåller för tulländamål avsedda utrymmen, samt
huruvida de för tullverket nu använda byggnaderna må kunna på annat
sätt utnyttjas.
§ 41.
Revisorerna hava besökt tullkammaren i Uppsala. Tullkammaren
Totala uppbörden därstädes utgjorde år 1929 935,498 kronor och år 1930 1 UprSÄ,R''
957,602 kronor.
Enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 25 februari 1887 angående
staden Uppsala beviljad stapelstads-, nederlags- och transitoupplagsrätt
tillkommer tolagsersättning icke Uppsala. Staden skall åt tullverket
anskaffa och underhålla godkända, för tullförvaltningen erforderliga
lägenheter jämte nödiga inventarier och möbler samt till förvarande
av nederlags- och transitoupplagsgods lämpliga oell författningsenligt
inrättade magasin.
I de nuvarande lokalerna har tullkammaren varit inrymd alltsedan
den år 1889 öppnades.
Tullkammaren besöktes år 1925 av riksdagens revisorer, vilka i sin
berättelse i anledning av besöket framhöllo, att såväl magasinen som expeditionslokalerna
voro trånga. Till följd härav hade utrymme icke kunnat
beredas för någon särskild arkivlokal, utan arkivalierna förvarades i
lådor i ett av magasinen. Likaså saknades brandfritt kassavalv. Toalettanordningarna
voro otillfredsställande. Revisorerna ansågo det påkallat,
att Uppsala stad snarast vidtoge åtgärder för tillhandahållande av fullt
tillfredsställande lokaler åt tullverket.
Med anledning av vad sålunda av revisorerna anmärkts anhöll generaltullstyrelsen
i skrivelse till stadsfullmäktige i Uppsala den 5 januari
1926, att stadsfullmäktige ville snarast vidtaga åtgärder för tillhandahållande
av fullt tillfredsställande lokaler åt nämnda tullkammare.
Med skrivelse den 13 mars 1928 överlämnade drätselkammaren i Uppsala
lill generaltullstyrelsen ett preliminärt förslag, avseende tillbyggnad av
och ändringar i tullhuset.
Enligt beslut den 26 februari 1929 förklarade sig generaltullstyrelsen på
anförda skäl ej kunna godkänna det sålunda framlagda förslaget; och an
-
— 106 —
Revisorernas
uttalande.
Tullkammaren
i Västervik.
höll styrelsen, i samma skrivelse, att frågan måtte göras till föremål för
förnyad utredning, varvid styrelsen särskilt betonade angelägenheten av
att frågan snarast bringades till en tillfredsställande lösning.
Sedan drätselkammaren överlämnat ärendet till stadsarkitekten i Uppsala
G. Leche för erhållande av förnyat förslag till ändrings- och tilläggsarbeten
å tullhuset samt denne med en till generaltullstyrelsen ställd skrift av
den 30 juli 1930 överlämnat ett av honom i två alternativ utarbetat förslag
till ifrågavarande byggnadsarbeten, förklarade sig styrelsen i skrivelse
till drätselkammaren den 26 september 1930 föredraga det såsom
alternativ II betecknade förslaget, dock med vissa närmare angivna
ändringar; och anhöll styrelsen, att drätselkammaren måtte, med beaktande
av styrelsens sålunda angivna ställning till de föreliggande förslagen,
snarast möjligt vidtaga de på drätselkammaren ankommande åtgärder
för bringande av förevarande byggnadsfråga till slutlig lösning.
I skrivelse till drätselkammaren den 10 juli 1931 anhöll generaltullstyrelsen,
att, enär styrelsen icke fått mottaga något meddelande från drätselkammaren
i anledning av styrelsens ovannämnda skrivelse den 26 september
1930, drätselkammaren måtte lämna styrelsen upplysning'' örn i vilket
läge berörda fråga för det dåvarande befunne sig. Enligt vad revisorerna
inhämtat har generaltullstyrelsens sistnämnda skrivelse icke av
drätselkammaren besvarats.
Revisorerna funno vid sitt besök, att de av revisorerna år 1925 anmärkta
missförhållandena vid ifrågavarande tullkammare alltjämt kvarstodo.
Med anledning härav vilja revisorerna framhålla angelägenheten
av att Uppsala stad utan ytterligare dröjsmål bringar förevarande byggnadsfråga
till slutlig lösning.
§ 42.
Revisorerna hava avlagt besök vid tullkammaren i Västervik.
Stadens inkomst av tolagsersättning har under de sistförflutna fem
budgetåren uppgått till följande belopp:
1926/1927 ................................................ kronor 14,161: is
1927/1928 ................................................ » 14,516:6 4
1928/1929 ................................................ » 12,108:3 5
1929/1930 ................................................ » 11,288:09
1930/1931 ............................................... » 9,550: 31.
De av tullkammaren disponerade byggnaderna utgöras av två hus, nämligen
tullhus och vaktstuga. Tullhuset består av två i en länga sammanbyggda
hus, av vilka det ena inrymmer tullkammarlokalerna samt
utrymmen för tullklarering av mindre gods och postpaket, och det andra
innehåller packhuslokaler. Tullkammarhuset utgöres av en reveterad
liggtimmerbyggnad under tegeltak med socklar och grundmurar av grå
-
— 107 —
sten. Packhusbyggnaden är ett putsat korsvirkeshus med Östens tegelväggar
mellan stolpresningen. Vaktstugan innehåller rum för överuppsyningsmannens
expedition, vaktrum och överliggningsrum samt W. C.
Revisorerna iakttogo vid sitt besök, att avsevärda sättningar och förskjutningar
ägt rum i såväl tullkammarhuset som packhusbyggnaden.
Lokalerna i förstnämnda hus voro i stort behov av modernisering. Packhusbyggnaden
föreföll synnerligen bräcklig och otidsenlig. Eldstadsanordningar,
bekvämlighetsinrättning samt vatten- och avloppsledningar
saknades därstädes. Enligt revisorernas mening bör örn- eller nybyggnad
för tillgodoseende av behovet av packhuslokaler snarast möjligt äga rum.
Besöket har i övrigt icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.
§ 43.
Revisorerna hava avlagt besök vid tullkammaren i Jönköping.
För tullkammaren i Jönköping tillhandahåller staden tjänstelokaler i
ett stenhus i hörnet av Hamn- och Brunnsgatorna. I huset finnas tillika
inrymda lokaler för auktionskammare och pantlåneinrättning ävensom
bostadslägenhet åt tullförvaltaren.
De egentliga tullokalerna bestå av: 1 rum för tullförvaltaren, 1 expeditionsrum,
1 arkiv- och skrivrum och 1 vaktrum samt 1 packhuslokal, 1
tulltaxeringslokal och 1 rum till förvaring av avfall m. m., vilket senare
tillika användes såsom eldningsrum för tulltaxeringslokalen.
övriga tullokaler utgöras av ett transitupplagsmagasin samt ett på tre
våningar uppdelat tullnederlagsmagasin.
Enligt Kungl. Maj:ts brev den 27 maj 1858 må Jönköpings stad, i stället
för tolag, av tullmedlen åtnjuta ett anslag, motsvarande 5 procent av stadens
årliga tulluppbörd. Till följd härav har staden i tolagsersättning
under nedanstående räkenskapsår uppburit följande belopp, nämligen
år 1924/1925 ....................... | ...................... kronor 20,684: 5 9 | |
» 1925/1926 ...................... | ...................... » | 22,630: ie |
» 1926/1927 ....................... | ...................... » | 26,210: os |
» 1927/1928 ...................... | ...................... » | 30,071: 12 |
» 1928/1929 ...................... | ..................... » | 29,148: S5 |
» 1929/1930 ...................... | ...................... » | 29,926: 51 |
» 1930/1931 ....................... | ..................... » | 29,556: 43. |
Revisorerna funno vid sitt besök, att de av tullkammaren disponerade
lokalerna voro otidsenliga och otillräckliga. Tullkammarens expeditionslokaler
saknade centraluppvärmning. Vattenklosetter fminos icke anordnade.
Brandsäkra lokalutrymmen för förvaring av penningar, arlcivalier
och dylikt saknades. Fönstren till tullpackhuset saknade galler eller luckor.
Inredningen av tullkammarlokalerna måste betecknas såsom synnerligen
otillfredsställande.
Rerisorernaa
uttalande.
Tullkammareji
i Jönköping.
Revisorernas
uttalande.
108 —
Vitterhets-,
historie- och
antikvitetsakademien.
Revisorernas
uttalande.
ÅTTONDE HUVUDTITELN.
Ecklesiastikdepartementet.
§ 44.
I skrivelse till Kungl. Majit den 17 februari 1928 (nr 20) har riksdagen
anmält, att riksdagen med bifall till Kungl. Majlis förslag beslutat, att
reservationsanslag må, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången
befinnas lämpliga, disponeras allenast till oell med andra budgetåret
efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt
för Kungl. Majit att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle
vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande
under ytterligare högst ett år. 1 enlighet nied detta beslut har
Kungl. Majit den 14 juni 1928 utfärdat kungörelse i ämnet, vari bland
annat stadgas, att, örn Kungl. Majit medgivit, att behållning å äldre
reservationsanslag eller del därav må användas ytterligare ett budgetår,
skall, vad som kan återstå av anslaget vid utgången av tredje budgetåret
efter riksstatsåret, omföras till inkomsttitel för i anspråk tagna reservationer.
Vidare har Kungl. Majit i sagda kungörelse meddelat följande
övergångsbestämmelse i
»Vid kungörelsens tillämpning å reservationsanslag, anvisade för budgetåret
1926/1927 eller dessförinnan, skall såsom riksstatsår anses, beträffande
anslag, som sist anvisats å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni
1923 eller å tidigare stat, budgetåret 1926/1927 och beträffande anslag, som
sist anvisats för något av budgetåren 1923/1924—1926/1927, budgetåret
1927/1928.»
Vid granskning av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens räkenskaper
för budgetåret 1930/1931 hava revisorerna funnit, att bland de
i räkenskaperna utbalanserade reservationer å äldre års anslag ingå behållningar
å de för år 1922, respektive budgetåret 1926/1927 anvisade anslagen
till arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur och till
nya montrer för myntkabinettet med 9,581 kronor 48 öre, respektive 9,925
kronor.
Med hänsyn till omförmälda av riksdagen fattade beslut och av Kungl.
Majit meddelade bestämmelser böra ifrågavarande anslagsbehållningar
hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien omedelbart inlevereras
till statskontoret för att tillgodoföras ovannämnda inkomsttitel.
— 109
§ 45.
Efter framställning av lärarrådet vid tandläkarinstitutet medgav Vissa tandsköKungl.
Maj:t genom beslut den 30 oktober 1925, att vid nämnda institut Tid tandläkgI._
finge, i huvudsaklig överensstämmelse med en vid lärarrådets framställ- institutet,
ning fogad redogörelse, tillsvidare försöksvis fortgå vissa utbildningskurser
för tandsköterskor. Med kursernas inrättande avsågs dels att tillföra
tandläkarinstitutet ett större antal kvinnliga biträden, dels ock att
tillgodose tandläkarnas behov av dylika hjälpkrafter.
Ifrågavarande kurser hava varit anordnade till ett antal av fyra för
år. Utbildningstiden omfattar 6 månader. Antalet elever i varje kurs
utgör fyra. Varje elev erlägger en kursavgift av 300 kronor, vilka enligt
ovannämnda redogörelse dels av inspektor, enligt lärarrådets anvisning,
på lämpligt sätt fördelas emellan de i undervisningen och handledningen
deltagande arbetskrafterna, dels ock användas till behövligt åskådningsmaterial
för undervisningen eller till andra för kursen oundgängliga utgifter.
Den 16 december 1929 fastställde lärarrådet stat för tandsköterskekurserna
slutande å 4,800 kronor. Därvid upptogs bland utgifterna såsom arvode
till inspektor ett belopp av 500 kronor för år. Inspektor har tidigare
icke åtnjutit dylikt arvode. Enligt vad inspektor meddelat består
inspektors befattning med ifrågavarande kurser däri, att han har att besvara
förfrågningar angående kurserna vid besök av elever eller deras
föräldrar, att giva råd angående lämplig förutbildning m. m., att uppsätta
koncept för besvarande av skriftliga förfrågningar, som falla utanför
den dagliga rutinen, att mottaga klagomål från elever och lärare
samt att tillse att undervisningen bedrives på behörigt sätt, att tillsammans
med ordinarie läraren i tandkirurgi genomgå samtliga ansökningshandlingar,
väga olika meriter mot varandra och uttaga de mest meriterade,
att leda pågående utredning örn en förbättrad utbildning samt att
utfärda betygen efter avslutad kurs.
Den 4 november 1929 beslöt lärarrådet, att av tandsköterskekursernas
överskottsmedel, 9,958 kronor 85 öre, tilldela läraren vid institutet P. U.
A. Hylin 3,000 kronor såsom ersättning för de sex år han haft uppsikt
över tandsköterskekurserna.
Jämlikt ovannämnda beslut den 16 december 1929 upptogs i staten ett
årsarvode av 500 kronor till Hylin, avsett till arvode åt Hylin såsom ''
ledare för kurserna. Enligt vad revisorerna inhämtat har Hylin icke
tjänstgjort såsom lärare vid kurserna. Såsom lärare vid dessa skulle enligt
nyssnämnda beslut tjänstgöra kurslärarna i protéslära, tandfyllningskonst,
tandkirurgi samt anatomi, fysik och kemi ävensom sjuksköterskan
å tandkirurgiska avdelningen mot arvoden av respektive 600 kronor, 400
kronor, 400 kronor, 400 kronor och 1,000 kronor.
Kassörskan på institutets expedition och protésavdelningen Louise
Holmberg åtnjuter enligt nyssberörda stat såsom ersättning för sin be
-
— Ilo —
Revisorernas
uttalande.
Högre lärarinneseminariet.
fattning med ifrågavarande kurser ett årsarvode av 500 kronor. Enligt
ovannämnda redogörelse skulle kassörskan å nämnda expedition och avdelning
hava att insamla och bokföra tandsköterskeelevernas ansökningshandlingar,
ombesörja inskrivning, skriftväxling och förfrågningar samt
meddela undervisning i patienternas registrering, journal- oell räkenskapsförande
m. m.
Då ifrågavarande kurser enligt Kungl. Maj:ts medgivande anordnas
vid tandläkarinstitutet och genom där anställd personal, synes det kunna
ifrågasättas, örn institutets inspektor, som i sådan egenskap uppbär ett
arvode av 1,450 kronor för år, bort tillerkännas särskild ersättning för
sitt bestyr med nämnda kurser. Revisorerna vilja framhålla, att dylik
ersättning icke tidigare utgått samt att det knappast synes förenligt med
de bestämmelser, som enligt vad ovan nämnts gälla i fråga örn användningen
av tandsköterskeelevernas kursavgifter, att nämnda medel användas
för beredande av särskild ersättning åt inspektor för dennes huvudsakligen
administrativa befattning med berörda kurser. Med hänsyn
till de uppgifter, som i avseende å kursernas administration åvila Hylin
och Louise Holmberg, synes i varje fall det till inspektor utgående arvodet
alltför högt.
Såsom ovan nämnts har lärarrådet enligt beslut den 4 november 1929
av tandsköterskekursernas överskottsmedel tilldelat Hylin ett belopp av
3,000 kronor såsom retroaktiv ersättning för hans befattning med tandsköterskekurserna.
Enligt revisorernas mening måste det betraktas såsom
olämpligt, att uppkomna behållningar å tandsköterskeelevernas avgifter
disponeras på detta sätt.
I anledning av vad sålunda beträffande användningen av ifrågavarande
kursavgifter erinrats, vilja revisorerna framhålla, att större varsamhet
bör iakttagas vid disponerandet av nämnda avgifter och att eventuella
»överskottsmedel» i första hand synas böra användas för något eleverna
närmare berörande ändamål, exempelvis till beredande av befrielse helt
eller delvis för medellösa eller mindre bemedlade tandsköterskeelever
från erläggande av kursavgift.
§ 46.
I kungörelsen den 19 december 1924 (nr 517) angående skyldighet för
medelsförvaltande verk och inrättningar samt kommittéer eller kommissioner
att i vissa fall anlita riksbanken och postgirogörelsen är föreskrivet,
att kontanta, för omedelbart förestående utgifter icke behövliga behållningar
skola i de fall, där ej andra stadganden meddelats, vara insatta
å giroräkning i riksbanken eller, därest riksbankskontor icke finnes
å orten, å postgirokonto hos postverket.
Vid granskning av högre lärarinneseminariets räkenskaper för budgetåret
1930/1931 hava revisorerna funnit, att vid utgången av nämnda
— lil
budgetår i seminariets kassa innestod ett kontant belopp av 4,350 kronor
14 öre.
Då högre lärarinneseminariet genom sin belägenhet i huvudstaden har
möjlighet att snabbt och utan olägenhet för dem, vilka hava att utfå
medel av seminariet, verkställa sina medelsutbetalningar medelst checker
å riksbanken, torde det icke vara nödvändigt att för bestridande av
förestående utgifter hava så stort kontant belopp inneliggande i kassan
som det ovan angivna. Revisorerna anse sig fördenskull böra framhålla
angelägenheten av att bestämmelserna i omförmälda kungörelse efterlevas,
så att icke större kontant behållning hålles innestående i seminariets
kassa, än som av behovet oundgängligen påkallas.
§ 47.
Enligt § 219 av gällande stadga för rikets allmänna läroverk skola lärjungarna
vid nämnda läroverk var för sig terminligen till statsverket erlägga
i realskolan och i lyceets tre lägre kretsar 20. kronor samt i gymnasiet
och i lyceets tre högre kretsar 30 kronor. Uppbörden av nämnda
avgifter skall enligt § 221 av omförmälda stadgar genom vederbörande
rektors försorg verkställas tidigast 10 och senast 12 veckor efter terminens
början, varefter medlen skola av rektor levereras, i länen till länsstyrelserna
och i Stockholm till statskontoret, för höstterminen före december
månads utgång och för vårterminen före juni månads utgång.
Vid granskning av läroverkens räkenskaper för budgetåret 1930/1931
hava revisorerna funnit, att beträffande åtskilliga läroverk ifrågavarande
avgifter till länsstyrelserna inbetalats först efter utgången av den
föreskrivna tiden. Sålunda inlevererades nämnda avgifter för höstterminen
1930 från samrealskolorna i Lidingö, Falköping, Ludvika och Skellefteå
den 2 januari 1931 samt från samrealskolorna i Söderköping, Nässjö
och Tomelilla respektive den 16, den 19 och den 30 januari 1931. För
vårterminen 1931 inlevererades ifrågavarande avgifter från samskolan i
Tomelilla först den 20 september 1931.
Revisorerna vilja framhålla vikten av att ovan anförda bestämmelser
i fråga örn tiden för terminsavgifternas inlevererande till statsverket noggrant
iakttagas. Det dröjsmål i detta hänseende, som rektor vid samrealskolan
i Tomelilla låtit komma sig till last, synes revisorerna särskilt
anmärkningsvärt. Vid denna skola hava avgifterna uppdebiterats i skolans
räkenskaper för höstterminen 1930 den 30 oktober och för vårterminen
1931 den 1 april. Inbetalningen till statsverket av sagda avgifter
ägde alltså vid nämnda skola rum först tre månader respektive fem och
en halv månader efter det medlen influtit. Enligt vad revisorerna inhämtat
har rektor vid samma skola ej heller för höstterminen 1929 och
Revisorerna#
uttalande.
Leverering till
statsverket av
vissa terminsavgifter
vid de
allmänna läroverken.
Revisorernas
uttalande.
— 112
Jönköpings
västra elementarläroverk
lör
flickor.
vårterminen 1930 verkställt inbetalningarna av ifrågavarande avgifter
inom föreskriven tid, i det levereringarna ägt rum först den 31 januari
1930 respektive den 1 september 1930.
§ 48.
Revisorerna hava avlagt besök vid Jönköpings västra elementarläroverk
för flickor.
Till nämnda läroverk hava under budgetåret 1930/1931 av statsmedel
utgått bidrag med sammanlagt 51,444 kronor 45 öre.
Skolbyggnaden äges av aktiebolaget Jönköpings västra elementarläroverk
för flickor, till vilket skolan erlägger en årlig hyra av 2,200 kronor.
Skillnaden mellan detta belopp och det hyres värde, lokalerna anses betinga
enligt gjord värdering, räknas som donationsmedel för skolverksamhetens
upprätthållande. Skollokalernas användning och storlek läsåret
1930—1931 framgår av följande tablå.
|
| 1 | Antal lärjungar läsåret 1930— 1931 | Rummens dimensioner | Kbm. per elev | ||||
Rummens användning | Längd i''Bredd i | Höjd i | Golvyta i | ! Kubik-innehåll i | |||||
Lärosal för kl. | 5 B .................. | 27 | 7.20 | 5.4 5 | 3.65 | 42.70 | 130.20 | 4.8 2 | |
» » | » | 3 A .................. | 20 | 5.46 | 5.45 | 3.0 5 | 29.7 0 | 90.60 | 4.58 |
» » |
| 5 A .................. | 2(1 | 7.20 | 5.12 | 3.05 | 36.85 | 112.40 | 4.32 |
| » | 6 .................. | 23 | 9.80 | 4.75 | 3.05 | 46.5 5 | 142.0 | 6.17 |
» » |
| 1 B .................. | 18 | 5.40 | 4.75 | 3.05 | 25.60 | 78.o | 4.88 |
» » |
| 1 A .................. | 23 | 5.86 | 5.06 | 3.05 | 29.64 | 92.56 | 4.02 |
» » | t> | 2 B .................. | 17 | 5.7 8 | 4.70 | 3.06 | 27.15 | 82.80 | 4.87 |
> » | » | 2 A .................. | 26 | 5.70 | 5.4 5 | 3.0 5 | 31.06 | 94.70 | 3.64 |
•» » | > | 4 A .................. | 19 | 5.45 | 5.4 6 | 3.4 5 | 29.70 | 102.50 | 5.89 |
» » |
| 7 B .................. | 18 | 7.20 | 5.12 | 3.45 | 36.85 | 127.20 | 7.07 |
» » | » | 3 B ................. | 17 | 5.20 | 4.20 | 3.45 | 21.84 | 75.40 | 4.44 |
| » | 8 .................. | 26 | 7.70 | 5.4 5 | 3.45 | 42.7 0 | 147.30 | 5.6 7 |
» » | » | 7 A .................. | 15 | 5.4 5 | 5.io | 3.46 | 27.80 | 95.90 | 6.39 |
» » |
| 4 B .................. | 17 | 6.10 | 4.50 | 3.46 | 27.50 | 94.80 | 5.58 |
Samlingssal |
|
|
| 10.50 | 5.46 | 3.45 | 57.20 | 197.40 |
|
Gymnastiksal • |
|
| 11.70 | 8.90 | 6.50 | 104.0 | 572.0 |
| |
Omklädningsrum ..................... |
| 5.4 0 | 4.0 | 3.0 5 | 21.60 | 65.90 |
| ||
» |
|
|
| 4.60 | 3.48 | 3.0 5 | 16.0 | 48.80 |
|
Laborationsrum........................ |
| 4.66 | 4.15 | 3.05 | 18.88 | 57.60 | ■ :: | ||
Handarbetsrum |
|
| 6.40 | 5.40 | 2.80 | 34.6 6 | 96.7 5 |
| |
Frukostrum. |
|
|
| 4.75 | 3.45 | 22.56 | 77.80 |
|
|
— 113 —
Dessutom finnas 2 materialrum, lärarinnerum, expeditionsrum samt
vaktmästarebostad å 1 rum och kök jämte ett rum för ytterligare en
skolstäderska. Lokal för skolköksundervisningen, omfattande kök. matsal,
skafferier och tvättstuga förhyres å annat håll.
Enligt av läroverksöverstyrelsen på sin tid utarbetade normal bestämmelser
angående läroverksbyggnader bör i klassrummen på varje lärjunge
komma en luftvolym av 5 till 7 kubikmeter. Rummets höjd bör en
ligt nämnda bestämmelser vara 4 ä 4.5 meter. Visserligen avse dessa bestämmelser
icke privatläroverken, men det synes böra eftersträvas, att
de för sistnämnda läroanstalter använda lokalerna så vitt möjligt i berörda
hänseende uppfylla samma fordringar som läroverkens lokaler. I
nu förevarande privata läroanstalter äro, såsom av det föregående in
hämtas, vissa av klassrummen i skolan med nuvarande lärjungeantal
uppenbarligen alltför små.
I övrigt har besöket icke föranlett något uttalande från revisorernas
sida.
§ 49.
Revisorerna hava verkställt en utredning angående de medel, som anvisats
å statens folkskoleseminariers omkostnadsstater för budgetåret
1930/1931.
Enligt kungl, cirkulär den 20 juni 1930 angående fastställande av nämnda
omkostnadsstater äger vederbörande rektor att, därest så prövas nödigt,
å en post göra minskning och å en annan ökning, under förutsättning
att ej härigenom vederbörande omkostnadsstats slutsumma överskrides.
Följande tablå utvisar den minskning (överskott) och ökning (brist),
som uppstått på de olika anslagsposterna i sagda omkostnadsstater. I
tablåns första kolumn hava upptagits förutom omkostnadsstatens anslagsposter
jämväl tillfälligt anvisade extra anslag till avlöningsförhöj
ningar åt vaktmästarpersonal, till särskilda kurser m. m.. ävensom förekommande
inkomster av seminarieträdgården m. m.
Revisorernas
uttalande.
Folkskol eseminariernas
omkostnadsstater.
8 313046. Rev.-berättelse äng. statsverket för är 1931. 1.
— 114 —
|
| Anslag en-ligt omkost-nadsstat | Utgifter | Överskott | Brist | ||||
|
| m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
Seminariet i Uppsala. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 2,500 | — | 2,649 | 75 | — | — | 149 | 75 |
Uppvärmning och belysning m. m..... |
| 11,500 | - | 11,548 | 95 | — | - | 48 | 95 |
Betjäning och renhållning................... |
| 8,398 | - | 7,268 | 44 | 1,129 | 56 | — | — |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 5,000 | — | 5,812 | 06 | — | — | 812 | 06 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 2,000 | — | 1,516 | 80 | 483 | 20 | _ | _ |
Trädgårdens underhåll och skötsel .... |
| 4,514 | 85 | 4,687 | 60 | — | — | 172 | 75 |
Materiel för lek och idrott ................ |
| 500 | - | 377 | 90 | 122 | 10 | — | — |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 200 | — | 330 | — | — | — | 130 | — |
Tillfälliga utgifter .......................... |
| 1,055 | — | 951 | 56 | 103 | 44 | — | — |
| Summa | 35,667 | 85 | 35,143 | 06 | 1.838 | 30 | 1,313 | 51 |
Seminariet i Linköping. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 2,400 | - | 2,683 | 48 | — | — | 283 | 48 |
Uppvärmning och belysning m. m..... |
| 9,461 | 20 | 8,613 | 97 | 847 | 23 | — | — |
Betjäning och renhållning...... ....... |
| 9,430 | — | 9,594 | 8 4 | — | — | 164 | 34 |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier • • ■ | 4,085 | 50 | 5,128 | 6 6 | — | — | 1,043 | 16 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 1,800 | — | 1,321 | 53 | 478 | 47 | _ |
|
Trädgårdens underhåll och skötsel |
| 7,208 | 88 | 8,559 | 16 | - | - | 1,350 | 28 |
Materiel för lek och idrott ............ |
| 300 | - | 411 | 09 | — | — | lil | 09 |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 425 | — | 243 | — | 182 | — | — | — |
Tillfälliga utgifter ............................ |
| 1,500 | — | 1,348 | 50 | 151 | 5 0 | — |
|
| Summa | 36.610 | 68 | 37.903 | 73 | 1,659 | 20 | 2,952 | 35 |
Seminariet i Skara. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 2,000 | — | 1,463 | 57 | 536 | 43 | — | — |
Uppvärmning och belysning m. m...... |
| 5,463 | — | 3,928 | 87 | 1,534 | 18 | — | — |
Betjäning och renhållning................... |
| 5,770 | — | 6,181 | 49 | — | — | 411 | 49 |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 3,000 | — | 4,836 | 65 | — | — | 1,836 | 65 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 1,200 | — | 1,342 | 13 | _ | _ | 142 | 1 13 |
Trädgårdens underhåll och skötsel ..... |
| 3,287 | 20 | 2,903 | 93 | 383 | 2 7 | — | — |
Materiel för lek och idrott .............. |
| 935 | — | 1,061 | — | — | — | 126 | — |
Särskilda kurser och föreläsningar........ |
| 200 | ■- | 312 | — | — | — | 112 | — |
Tillfälliga utgifter ........................... |
| 250 | - | 76 | 15 | 173 | 85 | — | - |
Till förhyrande av vissa lokaler........... |
| 5,900 | — | 5,900 |
|
| — | — |
|
| Summa | 28,006 | 20 | 28.006 | 79\ | 2,627 | 68 | 2,628 | 27'' |
— 115 —
|
| Anslag en-ligt omkost-nadsstat | Utgifter | Överskott | Brist | i | |||
|
| m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
Seminariet i Strängnäs. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
j Expeditions- och tryckningskostnader .. |
| 1,500 | - | 754 | 98 | 745 | 02 | — | — |
j Uppvärmning och belysning m. m. |
| 5,501 | 50 | 3,880 | 94 | 1,620 | 56 | — | — |
Betjäning och renhållning................... |
| 4,800 |
| 4,838 | 35 |
| _ | 38 | 35 |
|
|
|
| ||||||
i Böcker, undervisningsmateriel och inventarier - | 2,000 | — | 1,215 | 31 | 784 | 69 | — | — | |
j Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 1,400 | - | 7C4 | 55 | 695 | 45 | — | — |
j Trädgårdens underhåll och skötsel ..... |
| 5,340 | 91 | 4,542 | 35 | 798 | 56 | — | — |
Materiel för lek och idrott ................. |
| 425 | - | 210 | 60 | 214 | 40 | — | — |
Särskilda kurser och föreläsningar ...... |
| 100 | — | 100 | — | — | — | — | — |
|
| 690 | 20 | 366 | 15 | 324 | 05 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
Till förhyrande av gymnastiksal........... |
| 900 | — | 900 | — | — | — | — | — |
| Summa | 22,657 | 61 | 17,513 | 23 | 5,182 | 73 | 38 | 35 |
! Seminariet i Falun. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 1,500 | — | 2,256 | 41 | — | — | 756 | 41 |
Uppvärmning och belysning m. ra..... |
| 11,000 | — | 11,468 | 73 | — | — | 468 | 73 |
|
| 9,020 |
| 8,636 | 67 | 383 | 33 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
j Böcker, undervisningsmateriel och inventarier | 5,500 | — | 4,978 | 56 | 521 | 44 | — | — | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 3,047 | 49 | 2,758 | 45 | 289 | 0 4 |
|
|
|
|
|
| ||||||
Trädgårdens underhåll och skötsel ... |
| 6,024 | 51 | 6,008 | 06 | 16 | 4 5 | — | — |
|
| 150 |
| 279 | 08 |
|
| 129 | 08 |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 200 | — | 331 |
| — | — | 131 |
|
Tillfälliga utgifter............................ |
| 425 | — | 204 | 70 | 220 | 30 | — | — |
| Summa | 36,867 | — | 36,921 | 66 | 1.430 | 56 | 1,485 | 22 |
Seminariet i Växjö. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 2,000 | — | 2,499 | 42 | — | — | 499 | 42 |
Uppvärmning och belysning m. m..... |
| 6,230 | — | 5,936 | 2 9 | 293 | 71 | — | - |
|
| 5,707 | _ | 4,583 | 54 | 1,123 | 46 | , |
|
|
|
|
|
|
| ||||
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 5,000 | — | 7,904 | 28 |
| — | 2,904 | 28 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 2,300 |
| 1,318 | 10 | 981 | 90 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Trädgårdens underhåll och skötsel .... |
| 6,149 | 63 | 4,885 | 18 | 1,264 | 50 | — | — |
Materiel för lek och idrott ................ |
| 450 | — | 795 | 30 | ... | — | 345 | R0 |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 200 | — | 202 | 50 |
| - | Q | 50 |
Tillfälliga utgifter ......................... |
| 303 | - | — | - | 30.3 | - | — | - |
| Summa | 28,339 | 63 | 28,124 | 6 / | 3,966 | 57 | 3,751 | 45 |
116
|
| Anslag en-ligt omkost-nadsstat | Utgifter | Överskott | i Brist | ||||
|
| m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
Seminariet i Kalmar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 2,000 | — | 1,976 | 7 5 | 23 | 2 6 |
| — |
Uppvärmning och belysning m. m..... |
| 4,745 | 01 | 5,692 | 70 | — | — | 947 | 69 |
Betjäning och renhållning................... |
| 4,700 | — | 5,182 | 33 | — | — | 482 | 33 |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 4,000 | — | 3,035 | 71 | 964 | 2 9 | — | — | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 800 |
| 627 | lil | 172 | 39 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
Trädgårdens underhåll och skötsel |
| 4,659 | — | 4,418 | 60 | 240 | 40 | — | — |
Materiel för lek och idrott ............... |
| 550 | — | 725 | 13 | — | — | 175 | 13 |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 300 | — | 378 | — | — | — | 78 | — |
|
| 700 |
| 962 |
|
|
| 262 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Summa | 22,454 | 01 | 22,998 | 83 | 1.40C | 33 | 1,945 | 15 |
Seminariet i Lund. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader • |
| 2,500 | — | 2,214 | 66 | 285 | 34 | — | — |
Uppvärmning och belysning m. m..... |
| 10,030 7,580 | - | 9,066 7,466 | 38 18 | 963 113 | 62 82 | — | — |
|
|
|
| i | |||||
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 3,000 | — | 4,224 | ‘2 6 | — | — | 1,224 | 26 j | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 1,000 | _ | 1,402 | 81 | _ | _ | 402 | 84 j |
Trädgårdens underhåll och skötsel....... |
| 6,314 | 35 | 6,488 | 98 | — | — | 174 | 63 |
Materiel för lek och idrott ................ |
| 200 | — | — | — | 200 | — | — | — | |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 200 | — | 105 | — | 95 | — | — | — i |
Tillfälliga utgifter ........................... |
| 500 1,114 | SO | 634 1,114 | 38 SO | — | — | 134 | 3 S |
|
|
|
|
|
| ||||
| Summa | 32,439 | 15 | 32,717 | 48 | 1,657 | 78 | 1,936 | n\ |
Seminariet i Landskrona. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader •• |
| 2,000 | — | 2,830 | 56 | — | — | 830 | 5 G! |
Uppvärmning och belysning in- m...... |
| 6,000 | — | 5,074 | 56 | 925 | 44 | — | — |
Betjäning och renhållning ................. |
| 6,000 | — | 5,721 | 07 | 278 | 93 | — |
|
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 5,000 | — | 5,031 | 35 | — | — | 31 | 35 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- | 800 | _ | 268 | 15 | 531 | 85 | _ |
|
Trädgårdens underhåll och skötsel ..... |
| 4,489 | 01 | 4,426 | 37 | 62 | 64 | — | — |
Materiel för lek och idrott ................. |
| 150 | — | ilo | 40 | 39 | 60 | — | — |
Särskilda kurser och föreläsningar........ |
| 200 | — | 130 | — | 70 |
| — | — |
Tillfälliga utgifter ............................. |
| 350 | — | 355 | 63 | — | - | 5 | 63 |
Till förhyrande av vissa lokaler......... |
| 8,000 | — | 8,000 | — | — |
| — |
|
| Summa | 32989 | Oi | 31,948 | 09 | 1.908 | 46 | 867 | 64'' |
117 —
|
| Anslag en- |
|
|
|
|
|
| |
1 |
| ligt omkost-nadsstat j | Utgifter | Överskott [ | Brist |
| |||
|
| m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
1 Seminariet i Göteborg. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Expeditions- och tryckningskostnader ■ |
| 2,000 | — | 2,950 | 95 | — |
| 950 | 95 |
j Uppvärmning och belysning m. ra. ..... |
| 6,820 | 25 | 5,671 | 86 | 1,148 | 89 | — |
|
Betjäning och renhållning.................... |
| 11,140 | — | 9,626 | 71 | 1,513 | 29 | — |
|
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier | 6,453 | 17 | 9,585 | 28 | — | — | 3,132 | 11 | |
| Materiel tor undervisning i slöjd och | hushålls- |
|
| 4,011 |
|
|
| 411 |
|
göromål........................................ |
| 3,600 | — | 5 0 | — | — | 50 | ||
j Trädgårdens underhåll och skötsel ....... |
| 1,922 | 67 | 1,450 | 74 | 471 | 93 | — |
|
| ... | 200 |
| 40 | 55 | 159 | 45 | — |
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 200 | — | 215 | — | ~ | — | 15 | — |
| Tillfälliga utgifter ........................... |
| — |
| 6 | — | — | — | 6 | — |
1 Till förhyrande av vissa lokaler.......... |
| 2,400 | — | 2,400 | — | — | — | — | — |
| Summa | 34,736 | 09 | 35,968 | 09 | 3,293 | 56 | 4,515 | 56 |
Seminariet i Karlstad. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 2,200 | _ | 2,105 | 73 | 94 | 27 | - |
|
Uppvärmning och belysning m. m. |
| 14,463 | 08 | 11,926 | 91 | 2,536 | 17 | ~ |
|
P . ... . 1 | o 11 « |
| 8,670 |
| 9,034 | 47 | _ | _ _ | 364 | 47! |
|
|
|
|
|
| ||||
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier •.. | 5,000 | — | 7,673 | 15 | — | — | 2,673 | 16 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- |
|
| 2,243 |
| 156 |
|
|
|
H O | |
| 2,400 | _ | 81 | 19 | — | — 1 | ||
|
|
|
|
|
| ||||
Trädgårdens underhåll och skötsel....... |
| 4,883 | 30 | 4,514 | 36 | 368 | 94 | — | — j |
Materiel för lek och idrott ................ |
| 366 | 66 | 205 | 17 | 161 | 49 | — | — |
Särskilda kurser och föreläsningar |
| 200 | — | 158 | — | 42 | — | — | — |
Tillfälliga utgifter ........................ |
| 430 | 30 | 1,170 | 57 | — | — | 740 | 27 |
| Summa | 38,613 | 34 | 39,032 | 17 | 3,359 | 06 | 3,777 | 89 |
Seminariet i Härnösand. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader |
| 1,500 | — | 1,341 | 93 | 158 | 07 | — | — |
Uppvärmning och belysning m. m. • ••• |
| 5,500 | — | 3,848 | 65 | 1,651 | 35 |
| — |
Betjäning och renhållning.................. |
| 5,400 | — | 6,149 | 80 | — | — | 749 | 8 0 |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier | 5,500 | — | 8,634 | 71 | -- | — | 3,134 | 7 1 | |
Materiel för undervisning i slöjd och | hushålls- |
|
| 1,046 |
| 253 |
|
|
|
göromål..................................... |
| 1,300 | — | 88 | 12 |
|
| ||
Trädgårdens underhåll och skötsel .... |
| 3,416 | 0 9 | 3,563 | 01 | — | — | 141 | 92 |
Materiel för lek och idrott ................ |
| 200 | - | 827 | 18 | — |
| 627 | 18 |
Särskilda kurser och föreläsningar....... |
| 200 |
| 83 | 50 | 116 | 50 | — | — |
Tillfälliga utgifter ......................... |
| 201 | - | 38 | 09 | 161 | 9 1 | — | — |
| Summa | 33,216 | n» | 25,536 | 73 | 2,340 | 96 | 4,658\et\ |
— 118 —
| Anslag en- |
|
| — |
| ligt omkost-nadsstat | Utgifter | Överskott | Brist |
| m. m. |
|
|
|
Seminariet i Umeå. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader ............... | 2,000 | — | 1,914 | 66 | 85 | 34 | — | — |
Uppvärmning och belysning m. m. .................. | 9,446 | — | 9,276 | 3 6 | 169 | 6 4 | — | — |
Betjäning och renhållning................................. | 5,486 | 7 5 | 7,80C | 35 | — | — | 2,313 | 60 |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 1 _ | — | 4,351 | 23 | — | — | 4,351 | 23 |
Materiel för undervisning i slöjd och hushålls-göromål .................................................... | 300 |
| 247 | 97 | 52 | 03 |
|
|
Trädgårdens underhåll och skötsel..................... | 6,001 | 69 | 4,077 | 70 | 1,923 | 99 | — | _ |
Materiel för lek och idrott .............................. | 200 | — | 42 | 90 | 157 | 10 | — | _ |
Särskilda kurser och föreläsningar.................... | 200 | - | 80 | — | 120 | _ | — | _ |
Tillfälliga utgifter .......................................... | 300 | — | 319 | 72 | — | - | 19 | 72 |
Summa | 23,934 | 44 | 28.110 | 89 | 2.508 | 10 | 6,684 | 56 |
Seminariet i Luleå. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader ............... | 2,503 | 55 | 2,517 | 60 | — | — | 14 | 05 |
Uppvärmning och belysning m. m.................. | 13,925 | — | 10,935 | 70 | 2,989 | 30 | — | — |
Betjäning och renhållning................................. | 10,861 | — | 10,506 | 98 | 354 | 02 | — | — |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier .. | 7,500 | — | 9,033 | 55 | — | — | 1,533 | 55 |
Materiel för undervisning i slöjd och hushålls-göromål ...................................................... | 2,600 |
| 2,906 |
|
|
| 306 |
|
Trädgårdens underhåll och skötsel ................ | 3,800 | — | 5,160 | 75 | — | — | 1,360 | 75 |
Materiel för lek och idrott ............................. | 450 | - | 709 | 36 | — | — | 259 | 36 |
Särskilda kurser och föreläsningar..................... | 200 | — | — | — | 200 | — | — | _ |
Tillfälliga utgifter ..................................... | 400 |
| 707 | 7 8 | — | — | 307 | 78 |
Summa | 42,239 | 65 | 42,477 | 72 | 3,543 | 32 | 3,781 | 49 |
Seminariet i Slockholm. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions- och tryckningskostnader ............... | 2,500 | — | 3,041 | 60 | — | — | 541 | 60 |
Uppvärmning och belysning m. m. .................. | 8,864 | — | 5,958 | 57 | 2,905 | 48 | — | — |
Betjäning och renhållning................................. | 8,300 | — | 8,742 | 93 | — | — | 442 | 93 |
Böcker, undervisningsmateriel och inventarier ... | 7,000 | — | 8,963 | 69 | - | — | 1,963 | 69 |
Materiel för undervisning i slöjd och hushålls-göromål ..................................................... | 2,043 | 65 | 3,275 | 98 |
|
| 1,232 | 33 |
Trädgårdens underhåll och skötsel..................... | 215 | 90 | 238 | 10 | — | — | 22 | 20 |
Materiel för lek och idrott .............................. | 450 | — | 481 | 14 | — | — | 31 | 14 |
Särskilda kurser och föreläsningar..................... | 200 | — | 135 | — | 65 | — | — | _ |
Tillfälliga utgifter .................................. | 250 | — | — | — | 250 | — | — | — |
Summa | 29,823 | 55 | 30 837 | 01, | 3.220 | 43 | 4,233 | 89 |
Med hänsyn till förefintlig behållning å seminariets omkostnadsstat har, enligt vad revisorerna
inhämtat, särskilt anslag till böcker, undervisningsmateriel och inventarier icke uppförts
å omkostnadsstaten för budgetåret 1930/1931.
— 119 —
Behållningarna å omkostnadsstaterna vid början av budgetåret 1930/
1931 ävensom behållningarna å samma stater vid nämnda budgetårs utgång
framgå av nedanstående sammanställning:
|
|
| Behållning | Behållning |
|
| från budgetåret | till budgetåret | |
|
|
| 1929/1930 | 1931/1932 |
Seminariet | i Uppsala | ................... kronor | 412: 27 | 937: 06 |
» | » Linköping | .................... » | 782: 33 | — |
| » Skara................ | » | 1: 9 3 | 1: 3 4 |
» | » Strängnäs......... | ................... » | 10,564: 21 | 15,864: 16 |
» | » Falun | ................... » | 100: 93 | 46: 2 7 |
» | » Växjö................ | ................... » | 2:12 | 217: 2 4 |
» | » Kalmar............. | ................... » | 157: 2 8 | — |
» | » Lund ............... | ................... » | 2,443: 73 | 2,165: 40 |
» | » Landskrona | .................... » | — | 75: 7 0 |
> | » Göteborg | .................... » | 1,124: 0 2 | — |
» | » Karlstad ........ | ................... » | 617;oi | 198:18 |
| » Härnösand | ............ » | 3,702: 5 7 | 1,384: 9i |
» | » Umeå................. | ................... » | 22,199: 12 | 18,022: 6 7 |
» | » Luleå................ | ................... » | 2,624: 5 8 | 3,520: 3i |
» | » Stockholm | .................... » | 1,196: 03 | 182:57 |
|
| Summa kronor | 45,928:13 | 42,615: si. |
Vid seminarierna i Linköping, Falun, Kalmar, Lund, Göteborg, Karlstad,
Härnösand, Umeå, Luleå och Stockholm hava alltså omkostnadsstaternas
slutsummor på det sätt överskridits, att vid budgetårets början
befintliga behållningar å omkostnadsstaterna helt eller delvis tagits
i anspråk.
Seminariet i Landskrona redovisar den 1 juli 1930 en brist å 965 kronor
22 Öre från budgetåret 1929/1930 samt seminarierna i Linköping, Kalmar
och Göteborg den 30 juni 1931 en brist å respektive 510 kronor 82 öre,
387 kronor 54 öre och 97 kronor 98 öre.
I seminariets i Lund räkenskaper finnas redovisade fonderade medel
å tvenne konton benämnda »inredningskassan» och »kassan för tomtens
ordnande», å vilka konton funnos behållningar vid budgetårets början å
respektive 173 kronor 61 öre och 4,094 kronor 43 öre samt vid budgetårets
slut å respektive 58 kronor 61 öre och 3,808 kronor 43 öre. Seminariets
i Umeå räkenskaper upptager även fonderade medel å tvenne konton
benämnda »inredning och möblering av nya seminariebyggnaden» samt
»anläggning av seminarieträdgård», å vilka konton funnos behållningar
vid budgetårets början å respektive 6,517 kronor 78 öre och 328 kronor
91 öre samt vid budgetårets slut å respektive 5,977 kronor 78 öre och 137
kronor 76 öre. För de ändamål, till vilka dessa medel äro avsedda, har
riksdagen anvisat anslag. Senaste anvisning till inredning rn. m. av de
120
Kevisorernas
attal ande.
nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Lund återfinnes i 1922 ars
riksstat, till ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Lund i
1919 års riksstat, samt till inredning av nya byggnaden vid folkskoleseminariet
i Umeå i 1924 års riksdags skrivelse nr 56, däri riksdagen medgivit
att till bestridande av kostnaderna för inredning oell möblering av
den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Umeå samt för anläggande
av trädgård och idrottsplan vid seminariet finge av det överskott, som
kunde uppkomma å de för uppförande av byggnader för nämnda seminarium
anvisade anslag å tillhopa 2,084,000 kronor, användas ett belopp av
högst 175,000 kronor.
Såsom av tablån framgår hava utgifterna på de olika anslagsposterna
i många fall avsevärt understigit eller överstigit de belopp, varmed de
upptagits i omkostnadsstaterna. Man får härav det intrycket, att vid uppgörandet
av förslagen till omkostnadsstaterna de olika anslagsposternas
belopp ej beräknats med erforderlig noggrannhet, då så stora avvikelser
från de fastställda staterna kunnat uppstå. Vid utgången av budgetåret
1930/1931 redovisas i räkenskaperna från flera seminarier behållningar a
omkostnadsstaterna, vilka behållningar i två fall, nämligen beträffande
seminarierna i Strängnäs och Umeå, uppgå till icke mindre än respektive
15,864 kronor 16 öre och 18,022 kronor 67 öre. Dessa behållningar synas
hava uppstått därigenom, att vid omkostnadsstaternas beräknande de i
desamma uppförda anslagsposterna upptagits till högre belopp än som
motsvarat det verkliga behovet. Överskridande av det beräknade medels
behovet har framför allt skett ifråga om anslagsposten till böcker, undervisningsmateriel
och inventarier.
Denna anslagspost har vid seminariet i: | eller | 41 | o/ o | av | anslagsbeloppet | ||||
Göteborg | » | » | » | 3,132: n | » | 49 | » | » | » |
Karlstad | » | » | » | 2,673: 15 |
| 53 | » |
| » |
Härnösand | » | » | » | 3,134:71 | » | 57 | » | » | » |
Växjö | » | » | » | 2,904: 2 3 | » | 58 | » | » | » |
Skara | » | » | » | 1,836: 65 | » | 61 | » | » | » |
Vid seminariet i Umeå har från anslagsposten till uppvärmning och
belysning bestritts kostnaderna för avlöning åt en vaktmästare och eldare,
samtidigt som anslagsposten till betjäning och renhållning överskridits
med 2,313 kronor 60 öre.
Såsom förut nämnts äger vederbörande rektor att, därest så prövas
nödigt, å en post göra minskning och å en annan ökning, under förutsättning,
att ej härigenom vederbörande omkostnadsstats slutsumma överskrides.
Denna bestämmelse synes revisorerna böra förutsätta, att de
olika anslagsposterna vid uppgörandet av förslaget till omkostnadsstat
beräknas med största noggrannhet, så att större avvikelser från den fast
-
— 121 —
ställda staten ej behöva ifrågakomma. Med hänsyn till den tillämpning,
detta medgivande fått, synes det revisorerna erforderligt, att en inskränkning
vidtages i rätten att disponera en anslagspost till annat ändamål
än det med densamma avsedda. Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida
icke vid omkostnadsstaternas fastställande i stället för nuvarande bestämmelser
bör föreskrivas, att högst de i staten uppförda beloppen må få an
vändas för avsedda ändamål, samt att vid budgetårets slut uppkommen
behållning å omkostnadsstaten skall återlevereras till statsverket, dock
med befogenhet för skolöverstyrelsen att i undantagsfall, där särskilda
skäl föreligga, medgiva, att uppkommen behållning å en post må användas
till förstärkning av annan för avlöning ej avsedd post.
Revisorerna hava vidare uppmärksammat att i några fall avsevärda
kostnader nedlagts på trädgårdens underhåll och skötsel. Såsom exempel
härpå må framhållas, att vid seminariet i Linköping inkomsterna av
försålda trädgårdsprodukter hava uppgått till 4,208 kronor 88 öre och utgifterna
för trädgårdens underhåll och skötsel till 8,559 kronor 16 öre, därav
till inköp av växter, blomsterlökar och fröer 3,345 kronor 7 öre, till
avlöning åt trädgårdsbiträde och extra arbetare 3,061 kronor 55 öre samt
till materiel, gödningsämnen m. m. 2,152 kronor 54 öre. Vid seminariet
i Lund uppgingo inkomsterna av försålda trädgårdsprodukter till 1,120
kronor 35 öre mot en kostnadssumma för trädgårdens underhåll och skötsel
av 6,488 kronor 98 öre, därav till avlönande av trädgårdsbiträde och
extra arbetare ej mindre än 5,052 kronor 73 öre.
Då seminarieträdgårdarna hava till sin egentliga uppgift att tjäna un
dervisningsändamål, synes såsom regel böra gälla, att ej större kostnader
nedläggas på desamma än som betingas av denna deras uppgift. Det
förefaller revisorerna som örn man vid flera av seminarierna ej iakttagit
denna princip. I åtskilliga fall synes trädgårdsskötseln bedrivas i
vida större omfattning, men icke vid något seminarium hava inkomsterna
av försålda produkter täckt de med trädgårdens underhåll och skötsel
förbundna utgifterna.
De bokförda inkomstposterna av försäljning av trädgårdsprodukter
hava endast verifierats medels reversal, enligt vilka till rektor inlevererats
under viss tidsperiod uppkommen inkomst av försäljningen, utan
bifogande av redovisning över nämnda försäljning. Revisorerna vilja
framhålla önskvärdheten av att vid inleverering av inkomsterna från
trädgården redogörelse över försäljningen av trädgårdsalstren bifogas
reversalen.
Såsom ovan nämnts balanseras i seminariernas i Lund och Umeå räkenskaper
uppkomna besparingar å medel, som av riksdagen anvisats för
vissa engångskostnader. Enligt revisorernas mening bör det icke ifrågakomma
att dylika besparingar, såsom här skett, av vederbörande rektor
disponeras ända intill elva år efter det de anvisats, utan behållningarna
torde, sedan de inköp och arbeten avslutats, för vilka medlen ursprung
ligen avsetts, böra återlevereras till statsverket.
Tjänstledighet
vid folkskollärartjänsten
vid statsfolkskolan
i Kuivakangas
i Övertorneå
skoldistrikt.
Jievisorernas
uttalande.
— 122 -§ 50.
Genom beslut den 10 december 1930 utnämnde och förordnade domkapitlet
i Luleå folkskolläraren, juris och filosofie kandidaten Nils Johan Waldemar
Palmblad till ordinarie folkskollärare vid statsfolkskolan i Övre
Kuivakangas i Övertorneå skoldistrikt. Efter erhållet meddelande örn sin
utnämning till nämnda tjänst anhöll Palmblad örn tjänstledighet för egna
angelägenheter under vårterminen 1931. Denna ansökning avslogs av
skolrådet. Omedelbart därefter begärde Palmblad tjänstledighet för sjukdom
med stöd av läkarintyg. Skolrådet beslöt på grund härav bevilja den
begärda ledigheten.
Den 6 augusti 1931 anhöll Palmblad örn tjänstledighet höstterminen 1931
för fortsatt utbildning. Sedan denna ansökning överlämnats till domkapitlet
för prövning, avslog domkapitlet densamma genom beslut den 19
augusti 1931, varvid domkapitlet tillika anmodade Palmblad att antingen
inträda i tjänstgöring eller också avsäga sig sin befattning. På därom av
Palmblad gjord ansökning beviljades Palmblad av domkapitlet enligt beslut
den 21 oktober 1931 avsked från sin folkskollärartjäust, räknat från
och med den 11 oktober 1931. ''
Den 7 januari 1931 erhöll Palmblad plats som notarie vid mellersta Koslags
domsaga och tjänstgjorde därstädes under vårterminen 1931. I egenskap
av notarie har Palmblad icke erhållit någon avlöning (dock har han
såsom kommissionär i domsagan åtnjutit inkomst med visst, mindre belopp).
Vederbörande domhavande har upplyst, att han först sent på våren
1931 erhållit meddelande, att Palmblad vore ordinarie folkskollärare.
Jämlikt § 8 i kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning äger
lärare, som erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, åtnjuta
samtliga honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner med avdrag
av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom enligt nämnda
kungörelse stadgade kontanta begynnelseavlöningen.
Då Palmblad tydligen varit av sin sjukdom oförhindrad att omedelbart
efter erhållen ledighet inträda i tjänstgöring vid ovannämnda domsaga,
synes det kunna ifrågasättas, örn sådana omständigheter förelegat, som
nödvändiggjort sjukledighet vid folkskollärartjänsten. Även örn detta
skulle vara fallet, synes det dock icke överensstämmande nied god ordning,
att tjänstledighet för sjukdom utnyttjas på sätt som i förevarande
fall skett.
Med nu gällande författningsbestämmelser torde det icke vara möjligt
att förhindra missförhållanden av förevarande slag. Revisorerna hava
emellertid velat fästa uppmärksamheten å detta fall i syfte att den brist
i lagstiftningen, som sålunda uppenbarligen föreligger, må på lämpligt
sätt bliva avhjälpt.
— 123 —
NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.
$ 51.
Enligt beslut av 1930 års riksdag skulle med uteslutande av samtliga å Flyinge hingstriksstaten
dittills upptagna ordinarie anslag till stuteriväsendet under stnte,j
benämning »Stuteriväsendet» för budgetåret 1930/1931 uppföras ett ordinarie
förslagsanslag å 692,000 kronor. Tillika beslöts att inflytande totalisatorsmedel
skulle via nämnda förslagsanslag överföras till en särskild
fond och att från nämnda fond därefter skulle bestridas utgifterna för de
olika anslagsändamål, som falla under stuteriväsendet.
Ifrågavarande förslagsanslag beräknades därvid på följande sätt:
Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ...................... kronor 42,100
Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsanslag .... » 49,000
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsanslag .................................. » 101,000
Hästavelns befrämjande, reservationsanslag .............. » 499,900
Summa kronor 692.000.
Från anslagsposten till hästavelns befrämjande beräknades utgå föl -
jande belopp:
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet .............. kronor 237,400
Hästpremieringen ..................................... » 232,500
Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring
av hästar .............................................. » 30,000
Summa kronor 499.900.
Utöver i förestående utgiitsberäkningar angivna belopp har Kungl. Majit
genom särskilda nådiga brev under budgetåret 1930/1931 beviljat ytterligare
medel till bland annat hästpremieringen samt till hästavelsförenin
gar och stamboksföring av hästar ävensom till Lunds akademiska ridklubb
för undervisning i ridning åt studenter i Lund 3,000 kronor. Vidare har i
anledning av från stuteriöverstyrelsen gjord framställning örn medel till
örn- och nybyggnadsarbeten vid Flyinge hingstdepå, vilkas sammanlagda
— 124 —
kostnader av byggnadsstyrelsen beräknats till 525,000 kronor, den 21 maj
1931 anvisats 133,350 kronor till vissa i framställningen upptagna arbeten.
Enligt i statskontoret upprättat räkenskapssammandrag över stuteriväsendets
fond för budgetåret 1930/1931 (se utdrag ur de under kungl, statskontorets
förvaltning stående fonders och diverse medels räkenskaper för
budgetåret 1930/1931) hava inkomster och utgifter uppgått till följande belopp.
Inkomster:
Från riksstatsanslaget »IX: E 4: 1929/30: Hästavelns befrämjande» överförd
behållning ............................................................... kronor 792,452: 6 3
Totalisatorsmedel.................................................................. » 1,041,630: 7 o
Avlöningar i stuteriöverstyrelsen .................................... » 9: —
Hästa velns befrämjande:
Hingstdepåer och stuteri 105,689: o 4
Hästpremieringen 4,724: 45 » 110,413:49
Summa kronor 1,944,505: 8 2.
Utgifter:
Avlöningar:
Stuteriöverstyrelsen
Hingstdepåer och stuteri
41,925: 70
143,413: 90
Hästa velns befrämjande:
Hingstdepåer och stuteri............................ 328,704: 7 5
Hästpremieringen ...................................... 338,898: 7 4
Understöd åt hästavelsföreningar samt
för stambokföring av hästar ................ 131,820: —
Till stuteriöverstyrelsen överförda kapitaltillgångar
kronor
»
»
185,339: 6 o
799,423: 4 9
959,742: 73
Summa kronor 1,944,505: 8 2.
Det ekonomiska utfallet av verksamheten vid Flyinge hingstdepå och
stuteri för nämnda budgetår framgår närmare av efterstående tablå:
— 125 —
Utgifter:
| I 1930 års |
| Besparing å | Brist i de |
| stat8verkspro- | Enligt raken- | de särskilda | särskilda |
| position be- | skaperna | anslags- | anslags- |
| räknat belopp |
| posterna | posterna |
Kurage ............................................ | 100,000: — | 56,711: 76 | 43,288: 24 |
|
Beklädnad .................................... | 7,400: — | 7,397: 89 | 2: 11 | — |
Bränsle ........................................ | 5,520: — | 3,703: 20 | 1,816: so | — |
Lantbeskällares underhåll ............... | 27,000: - | 23,145: 7 0 | 3,854: ro | — |
Byggnaders » .................. | 14,000: — | 25,641: 61 |
| 11,641: 61! |
Inventariers » .................. | 5,000: — | 42,370: 21 | — | 37,370: 21 |
Jordbruket...................................... | 9,000: — | 29,244: 95 | — | 20,244: 95 |
Extra personal för ridning och dressyr | 5,400: — | 6,000: — | — | 600: — | |
Hästskötarskola .............................. | 500: — | 500: — | — |
|
Kepresentationspenningar till chefen för |
|
|
|
|
Flyinge hingstdepå och stuteri......... | 750: — | 750: - | — | — |
Utskylder och utgifter i övrigt............ | 18,195: - | 16,574:4 4 | 1,620: 56 | — 1 |
Summa | 192,765: — | 212,039: 76 | 50,582: o i | 69,856: 77 |
Inkomster:
| I 1930 års |
| Överskott å | Brist i de | |
| statsverkspro- | Enligt räken- | de särskilda | särskilda | |
| position be- | skaperna | inkomst- | inkomst- | |
| räknat belopp |
| posterna | posterna | |
Språngavgifter ................................ | 28,000 |
| 37,210: — | 9,210: — | — |
Arrendemedel ............................... | 3,565 | — | | } 11,941: 72 | 5,776: 7 2 | — |
Såld grässkörd m. in......................... | 2,600 | — | 1 |
|
|
Sålda hästar .................................... | 11,700 | — | 17,509: 53 | 5,809: 53 | - |
Inkomster i övrigt ........................... | 1,000 |
| 2,257: 6 7 | 1,257: 6 7 |
|
Summa | 46,865 | — | 68,918: 9 2 | 22,053: 92 | - |
Tillskott av statsmedel ..................... | 145,900: — | 143,120: 84 |
| — |
Beträffande i nämnda utgiftsberäkning upptagna anslagsposter har medgivits,
att, därest besparing skulle uppstå å någon av posterna, stuteriöverstyrelsen
äger använda sådan besparing till täckande av brist å annan
för avlöning ej avsedd post.
Anslagsposten till furage var i 1929/1930 års stat upptagen till 85,000
kronor. I anledning av att vederbörande depåchef beräknat kostnaden
för furage under budgetåret 1930/1931 till 115,000 kronor höjdes anslags
posten för sistnämnda budgetår till 100,000 kronor.
Genom beslut den 21 maj 1930 har Kungl. Maj:t medgivit, att för Flyinge
hingstdepå och stuteris räkning finge från firman Daimler-Benz i
126 —
Tyskland anskaffas en hästtransportautomobil för ett pris av 24,800 riksmark
netto samt att kostnaderna härför finge bestridas från stuteriväsendets
fond. Denna utgift har debiterats anslagsposten till inventariers underhåll.
Revisorernas Av det anförda framgår att beträffande vissa i omkostnadsstaten för
utt&läiidc • •
Flyinge hingstdepå och stuteri upptagna anslagsposter de verkliga utgifterna
kommit att till beloppen i avsevärd grad skilja sig från de i staten
beräknade. Sålunda har å anslagsposten till furage uppstått en besparing
å 43,288 kronor 24 öre, under det att posterna till byggnaders och
inventariers underhåll samt till jordbruket utvisa underskott å respektive
11,641 kronor 61 öre, 37,370 kronor 21 öre samt 20,244 kronor 95 öre.
Såsom förut nämnts äger stuteri överstyrelsen för närvarande att, därest
besparing skulle uppstå å någon av anslagsposterna i utgiftsberäkningen,
använda sådan besparing till täckande av brist å annan för avlöning
ej avsedd post. Detta medgivande bör givetvis ej utnyttjas på sådant
sätt att vissa poster i beräkningen upptagas till avsevärt högre belopp,
än som rimligen kunna beräknas såsom erforderliga, och härigenom
bereda medel till utgifter, till vilka vid kostnadsstatens uppgörande anslag
icke begärts.
Enligt revisorernas mening står det tillämpade förfaringssättet, som är
ägnat att för den anslagsbeviljande myndigheten försvåra eller omöjliggöra
att erhålla ett säkert omdöme örn institutionens medelsbehov, icke i
överensstämmelse med principerna vid uppgörande av en i möjligaste mån
noggrann och tillförlitlig statsberäkning. Revisorerna anse, att en ändring
härutinnan bör komma till stånd, så att vid uppgörandet av staten
större överensstämmelse ernås mellan beräknade och verkliga utgifter.
Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida icke med anledning av vad sålunda
förekommit en ändring i härutinnan nu gällande bestämmelse borde
göras av innebörd att, därest i kostnadsstaten upptagna medel anses böra
disponeras för andra ändamål än i staten angivna. Kungl. Majrts medgivande
till vidtagande av en dylik åtgärd skall inhämtas.
§ 52.
Laga skifte å begäran av P. O. Johansson Aili i Gällivare uppdrog länsstyrelsen
Gällivare i3 i Luleå enligt resolution den 29 augusti 1927 åt distriktslantmätaren i
socken. Gällivare distrikt att i den ordning nådiga stadgan örn skiftesverket i riket
den 9 november 1866 samt lagen örn hemmansklyvning, ägostyckning
och jordavsöndring den 27 juni 1896 föreskreve verkställa laga klyvningav
21/258 mantal Gällivare 12 i Gällivare socken.
Den 24 september 1927 inställde sig i anledning härav distriktslantmätaren
hos delägarna i nämnda hemman för verkställande av laga klyvning
av ägorna till hemmanet. Det sålunda påbörjade laga skiftet avslutades
den 18 juli 1929.
i
— 127 —
Sedan över lantina taxen i länet i avgivet memorial förklarat sig anse
hinder möta mot fastställandet av dels gränsbestämningen dels skiftet i
övrigt, prövade Gällivare domsagas ägodelningsrätt genom utslag den 25
juli 1930 på anförda skäl lagligt återförvisa förrättningen till förrättningsmannen
för lagenlig behandling.
Med skrivelse den 5 mars 1931 överlämnade överlantmätaren till ägodelningsrätten
till berörda skifte hörande karta och handlingar, av vilka
sistnämnda framgår, att distriktslantmätaren med biträde av gode män,
i anledning av ägodelningsrättens nyssnämnda beslut, den 24 september
1930 påbörjat och den 26 samma månad avslutat förrättning avseende laga
skifte å ovannämnda fastighet. Vid överlantmätarens skrivelse var fogat
ett memorial, däri denne på anförda skäl uttalat, att fastställelse av laga
skiftet ej syntes böra meddelas, utan borde förrättningen återförvisas
till förrättningsmannen för förnyad handläggning utan rätt till annan ersättning
än som skolat utgå, därest förrättningen blivit från början i laga
ordning handlagd.
Genom utslag den 26 juni 1931 prövade ägodelningsrätten lagligt återförvisa
förrättningen till förrättningsmannen för lagenlig behandling i
närmare angivna avseenden ävensom den rättelse i skiftet i övrigt, som
därav kunde föranledas utan rätt till ersättning för härav föranledda
kostnader.
Häröver har distriktslantmätaren anfört underdåniga besvär under yrkande,
att laga skiftet å ifrågavarande hemman måtte fastställas. Besvären
hava av högsta domstolen ännu icke avgjorts.
Av handlingarna i målet samt av upplysningar till revisorerna från
delägarna i nämnda hemman framgår, att mellan dessa full enighet varit
rådande rörande hemmanets klyvning ävensom att ingen tvist eller meningsskiljaktighet
förelegat mellan delägarna och rågrannarna rörande
gränserna för respektive hemmansdelar. Med hänsyn härtill synes det
revisorerna, som örn genom bättre samarbete mellan förrättningsmannen
och överlantmätaren det för delägarna menliga och ekonomiskt betun
gande dröjsmålet med ärendets slutförande kunnat undvikas.
§ 53.
Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1930/1931
hava revisorerna funnit, att å nionde huvudtitelns anslag till rese- och
traktamentskostnader, vilket i riksstaten upptagits med 1,225,000 kronor,
efter avdrag av influtna uppbördsmedel redovisats utgifter å tillhopa
1,468,128 kronor 78 öre.
En sammanställning av utgifterna under anslaget för de senaste sju
budgetåren innefattas i följande tabell, vilken uppgjorts med ledning av
budgetredovisningarna för dessa år.
Kevisorernas
uttalande.
Nionde huvudtitelns
anslag
till rese-^ och
traktamentspenningar.
— 128 —
Budgetår
Anvisat anslag
kr.
Utgifter
kr.
1924/1925
1925 1926
1926/1927
1927/1928
1928/1929
1929/1930
1930/1931
700,000 | 1,348,017: | 30 |
1,350,000 | 1,222,401: | 49 |
1,350,000 | 1,222,376: | 16 |
1,225,000 | 1,227,109: | 29 |
1,225,000 | 1,228,920: | 76 |
1,225,000 | 1,460,101: | 82 |
1,225,000 | 1,468,12S: | 78 |
Från ifrågavarande anslag utgick före den 1 juli 1931 resekostnads och
traktamentsersättning till befattningshavare i jordbruksdepartementet,
lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och fiskeriadministrationen, till
lantbruksingenjörer och deras biträden samt till distriktslantmätare och
deras biträden m. fl.
Till distriktslantmätare och deras biträden hava under de senaste sju
kalenderåren enligt lantmäteristyrelsens berättelse om lantmäteriväsendet
i riket för nämnda kalenderår utgått resekostnads- och traktamentsersätt
ning av statsmedel med följande belopp:
är 1924
» 1925
» 1926
» 1927
» 1928
» 1929
» 1930
kronor 847,458
» 791,191
» 818,116
833,887
784,895
908,905
1,007,175
Orsakerna till det betydande överskridande, som ägt rum beträffande
detta anslag under budgetåret 1929/1930, upptogos till en mera ingående
granskning av riksdagens revisorer i deras år 1930 avgivna berättelse. Revisorerna
erinrade örn, bland annat, att genom kungörelse den 31 december
1920 (nr 909 »resereglemente för lantmätare») med däri sedermera
vidtagna ändringar distriktslantmätare och deras biträden tillkommande
resekostnads- och traktamentsersättning blivit fastställd, att, utöver vad
i allmänna resereglemente! funnes stadgat angående viss begränsning i
rätten till traktamentsersättning, resereglementet för lantmätare i sådant
avseende innehölle endast en bestämmelse örn reducering av traktamentsersättning
vid vistelse å samma plats under mer än 15 dygn, att enligt
10 § i nyssnämnda reglemente för lantmätare det ålåge sakägare, att,
där så påfordrades och det utan avsevärda svårigheter kunde ske, mot
i orten gängse pris tillhandahålla förrättningsmannen och hans tjänstemedhjälpare
god husmanskost samt tjänligt husrum med ljus, värme och
uppassning, att enligt tilläggsbestämmelserna till 1929 års resereglemente
distriktslantmätarna vore placerade i rese- och traktamentsklass II C
(12 -+- 7), extra lantmätare i II D (10 + 6) samt tekniskt biträde och lant
-
— 129 —
mäterielev i III E (8 + 5), att enligt sannna tilläggsbestämmelser jägmästare
vore placerade i rese- och traktamentsklass II C, skogstaxator i
II D och kronojägare i III E, att beträffande resor, vilka i avlöningsreglementet
för domänverket 24 § 2 mom. karakteriserades såsom »ofta eller
regelbundet återkommande resor, som infattas i tjänstemans vanliga
tjänsteutövning» gällde för personalen vid domänverkets lokalförvaltningar
särskilt besparingsreglemente, enligt vilket traktamentsersättning
utginge till jägmästare med 11 kronor för dygn (8 + 3), till skogstaxator
med 10 kronor för dygn (7 + 3) samt till kronojägare med 6 kronor för
dygn (4 + 2) samt att resekostnads- och traktamentsersättning till distriktslantmätare
och deras biträden under budgetåret 1927/1928 utgått
med 839,624 kronor 2 öre.
Vidare erinrade revisorerna, hurusom Kungl. Majit den 5 juli 1929 uppdragit
åt särskild sakkunnig att, på grundval av föreliggande utredningsmaterial,
fortsätta och slutföra utredning angående planläggning av
tjänsteresor och angående besparingsreglementen eller däremot svarande
föreskrifter för olika grupper av befattningshavare samt inkomma med
förslag till bestämmelser i nämnda hänseende ävensom att nämnda sakkunnige
den 28 juni 1930 framlagt sin utredning. Till slut anförde revisorerna
följande:
Utgifterna under nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar
synas revisorerna synnerligen höga. Särskilt påfallande är den
betydliga ökning av utgifterna under senaste budgetår. Såsom framgår
av ovan gjorda sammanställning torde den huvudsakliga orsaken härtill
vara att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas och deras biträdens
resor.
Då den vid landtmäteriverksamheten å distrikten under år 1929 sysselsatta
personalen sammanlagt uppgick till ett antal av 365 (199 distriktslantmätare,
63 extra lantmätare,1 25.5 elever1 och 77.5 tekniska biträden1)
utgjorde medeltalet för av ifrågavarande personal åtnjuten resekostnads-
och traktamentsersättning av statsmedel under år 1929 2,490 kronor
per person.
Såsom förut framhållits har riksdagen förutsatt — i samband med att
statsverket i huvudsak åtog sig utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättning
till distriktslantmätarna och deras biträden — att åtskilliga
begränsningar i rätten till reseersättning borde stadgas för ifrågavarande
personal liksom skett exempelvis beträffande liknande ersättningar
till skogsstatens personal. Några sådana begränsningar av betydelse
hava emellertid ännu icke genomförts, ett förhållande, som revisorerna icke
kunnat undgå att finna märkligt.
Det synes revisorerna nödvändigt, att för nedbringande av de höga kostnaderna
för distriktslantmätares och deras biträdens resor åtgärder snarast
vidtagas för begränsning i rätten till traktamentsersättning i likhet
med vad som i besparande syfte skett beträffande ett flertal grupper befattningshavare.
Utan att närmare ingå på de av nämnde sakkunnige i sådant syfte föreslagna
bestämmelser vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke liknande
1 Sammanlagda antalat tjänsterna rinder Ilar dividerats med 12.
9 — 313045. ltev.-berättclse ang. statsverket för dr 1931. I.
— 130
besparingsbestämmelser, som gälla i fråga om traktamentsersättning till
viss personal vid domänverket, även böra komma i tillämpning beträffande
traktamentsersättning till distriktslantmätare och deras biträden.
I detta sammanhang torde också böra undersökas, örn icke motsvarande
föreskrifter böra gälla jämväl för lantbruksingenjörer och deras biträden.
över detta revisorernas uttalande avgav lantmäteristyrelsen den 10 januari
1931 utlåtande, däri det bland annat heter:
Statsrevisorerna hava i de anförda tabellerna funnit stöd för den uppfattningen,
att huvudsakliga orsaken till ökningen av utgifterna under
nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar under senaste
budgetår vore att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas
och deras biträdens resor. Styrelsen har däremot på grund av samma
material kommit till den uppfattningen, att berörda ökning till huvudsaklig
del förorsakats av andra förrättningsmän. Till stöd härför har styrelsen,
med anledning av vad i det föregående framhållits, verkställt en jämförelse
mellan ifrågavarande utgiftsplan för år 1927 och 1929 till distriktslantmätare
och deras biträden samt övriga förrättningsmän. Enär uppgifterna
beträffande lantmätarna hänföra sig till kalenderår och övriga
uppgifter till budgetår, har styrelsen då några på frågan inverkande felaktigheter
härigenom icke torde uppstå, ansett sig kunna jämföra utgifterna
för distriktslantmätarna och deras biträden under åren 1927 och
1929 med motsvarande övriga utgifter för budgetåren 1927/1928 och 1929/
1930. Resultatet av denna jämförelse framgår av följande tabell.
| Till distriktslantmätarna | Till övriga förrättnings-män utbetalda rese- och | Summa rese- och trakta-mentspenningar, i |
Budgetår 1927/1928 ...... | 834 | 393 | 1,227 |
» 1929/1930 ..... | 909 | 551 | 1,400 |
ökning........................ | 75 | 158 | 233 |
Ökning i procent av be-loppet under budget-året 1927/1928 ......... | 9 | 40 |
|
Av utgiftsökningen från budgetåret 1927/1928 till budgetåret 1929/1930,
i runt tal 233,000 kronor, belöper sig alltså omkring 75,000 kronor på distriktslantmätarna
och deras tjänstebiträden och omkring 158,000 kronor
på andra förrättningsmän. Statsrevisorernas ovan angivna uttalande uti
ifrågavarande avseende lärer alltså ingalunda kunna anses vara med verkliga
förhållandena överensstämmande.
I sitt utlåtande nr 158 punkt 18 i anledning av riksdagens år 1930 församlade
revisorers berättelse anförde statsutskottet beträffande revisorernas
ifrågavarande uttalande följande:
Utskottet, som inhämtat att de av lantmäteristyrelsen i dess förklaring
lämnade sifferuppgifterna, avseende kalenderår, icke äro jämförbara med
de verkliga utgifterna för budgetår samt att sistnämnda utgifter äro vä
-
— 131 —
sentligt högre, har icke kunnat undgå att finna åtskilliga skäl tala för att
åtgärder i besparingssyfte vidtagas beträffande reseersättningar vid förrättningar,
som utföras av lantmäteripersonal. Förslag i sådant syfte har
också, såsom erinrats av revisorerna, utarbetats, men är ännu beroende
på Kungl. Maj:ts prövning. Då utskottet förutsätter, att detta förslag i en
nära framtid av Kungl. Majit upptages till avgörande, har utskottet allenast
velat vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.
Något uttalande eller någon åtgärd från riksdagens eller Kungl. Majlis
sida förekom icke i anledning av vad 1930 års revisorer anfört.
1931 års revisorer hava rörande utgifterna å nionde huvudtitelns anslag
till rese- och traktamentspenningar under budgetåren 1929/1930 och 1930/
1931 verkställt en undersökning, vars resultat framgå av nedanstående
tablå, däri för jämförelse jämväl medtagits motsvarande uppgifter för
budgetåret 1927/1928.
| Distrikts-lantmätare | Statens | Övriga förrätt- ningsmän | Summa |
Budgetåret 1927/1928 ................................. | 839,624 | _ | 387,485 | 1,227,109 |
» 1929/1930 ............................. | 990,631 | 17,647 | 451,823 | 1,460,101 |
Ökning i förhållande till budgetåret 1927/1928 | 151,007 | 17,647 | 64,338 | — |
Ökning i procent av beloppet under budget-nrpf 1997/1Q98 ....................................... | 17.98 |
| 16.60 |
|
|
|
| ||
Budgetåret 1930/1931 ................................. | 1,019,415 | 11,511 | 437,202 | 1,468,128 |
Ökning i förhållande till budgetåret 1927/1928 | 179,791 | — | 49,717 | — |
Ökning i procent av beloppet under budget-året 1927/1928 ...................................... | 21.41 | _ | 12.S3 | __ |
Av det anförda framgår att kostnaderna för distriktslantmätarnas och
deras biträdens resor utvisa en tendens till ökning. Så exempelvis belöpte
sig ifrågavarande kostnad under budgetåren 1927/1928, 1929/1930 och 1930/
1931 till respektive 839,624 kronor, 990,631 kronor och 1,019,415 kronor. Riktigheten
av 1930 års revisorers uttalande att den huvudsakliga orsaken till
de höga utgifterna å nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättning
vore att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas och deras
biträdens resor är av de ovan lämnade uppgifterna ytterligare bestyrkt.
1930 års revisorer framhöllo nödvändigheten av, att för nedbringande av
de höga kostnaderna för distriktslantmätarna och deras biträdens resor
åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas för begränsning i rätten till
traktamentsersättning i likhet med vad som i besparande syfte skett beträffande
ett flertal grupper befattningshavare samt framhöllo i samband
härmed, att det också borde undersökas, om icke motsvarande föreskrifter
1 Statens egnahemsstyrelse inrättades tran och med den 1 juli 1928.
Revisorernas
uttalande.
— 132 —
borde gälla jämväl för lantbruksingenjörer och deras biträden. Enligt vad
revisorerna inhämtat har ännu icke någon dylik begränsning i rätten till
traktamentsersättning genomförts för nämnda grupper befattningshavare.
I detta sammanhang vilja revisorerna erinra örn att i innevarande års
riksstat finnes uppfört ett anslag å 275,000 kronor till reseersättningar åt
lantbruksingenjörer och deras biträden samt ett anslag å 820,000 kronor
till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
medan utgifterna under förra budgetåret för reseersättningar
till nämnda personal uppgått till respektive 308,140 kronor och
1,019,415 kronor, ett förhållande, som tydligt ådagalägger behovet av att
åtgärder skyndsamt vidtagas för nedbringande av ifrågavarande kostnader.
— 133 -
ELFTE HUVUDTITELN.
Pensionsväsendet.
§ 54.
Pensionering
av landsfiskalen
A. F.
Egerström.
dock med undantag för vissa angivna kategorier av tjänstemän, däribland
landsfiskaler, för vilka pensionsrätt inträder vid 65 levnadsår. Enligt
6 § (mom. c) av nämnda lag inträder skyldighet att från tjänsten avgå
för tjänstinnehavare, som icke uppnått den i 5 § stadgade levnadsåldern, M ,
där han, efter att under fem på varandra följande år i följd av sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden
till tjänstgöring oförmögen.
Revisorerna hava uppmärksammat, att landsfiskalen i Dannemora distrikt
A. F. Egerström, som den 2 december 1931 hos länsstyrelsen i Uppsala
län anhållit örn avsked från sin landsfiskalstjänst från den 17 januari
1932, dessförinnan, enligt vad utdrag ur den vid länsstyrelsen förda
tjänsteförteckningen utvisar, från och med den 21 februari 1918 eller nära
14 år oavbrutet åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom. Egerström
är född den 17 januari 1867 och har alltsedan den 13 oktober 1896 tjänstgjort
vid landsstaten i länet, varav såsom ordinarie landsfiskal (kronolänsman)
från den 9 december 1903. Enligt statskontorets beslut den 10
december 1931 är Egerström berättigad att från och med månaden näst
efter den, då avgång från tjänsten efter den 17 januari 1932 kommer att
äga rum, under återstående livstid åtnjuta hel pension till belopp av
2,800 kronor.
1930 års statsrevisorer hava under § 39 i sin berättelse upptagit till behandling
ett med förevarande likartat fall, där en befattningshavare först
sedan han under en tid av nära 9 år på grund av sjukdom varit urståndsatt
att sköta sin tjänst beviljades avsked med avkortad pension. Revisorerna
anförde härvid följande:
Revisorerna måste beteckna det såsom ett synnerligen otillfredsställande
förhållande att ovan angivna bestämmelser angående förtidspensionering
av tjänstemän icke äro så avfattade, att de förhindra, att en befattningshavare,
som på grund av sjukdom är urståndsatt att sköta sin tjänst, kan
bibehållas vid densamma så lång tid som i förevarande fall. Revisorerna
vilja erinra örn att såväl 1921 års pensionskommitté som 1926 års pen
-
Enligt 5 § i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
den 11 oktober 1907 inträder rätt att komma i åtnjutande av hel pension
för manliga tjänstinnehavare vid uppnådda 67 levnadsår och 35 tjänstår,
— 134
sionsutredning i sina åren 1924 respektive 1927 framlagda betänkanden
rörande förslag till ny civil pensionslag påyrkat en skärpning av här
ifrågavarande bestämmelser, varigenom nu påtalade missförhållande
skulle avlägsnas. Då det ovan omnämnda fallet synes revisorerna ägnat
att i sin mån belysa behovet av en snar författningsändring i omförmälda
hänseende, hava revisorerna ansett sig böra bringa detsamma till riksdagens
kännedom.
Några åtgärder i anledning av 1930 års revisorers nämnda uttalande
synas icke hava vidtagits.
Revisorernas Då ifrågavarande fall ytterligare belyser de av 1930 års revisorer påuttaiande.
talade bristerna i här förevarande bestämmelser, hava revisorerna ansett
sig böra bringa detsamma till riksdagens kännedom.
§ 55.
Av lärarinna I proposition nr 206 till 1920 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
^urna''ander-" medSiva> att förra småskollärarinnan Hulda Jenny Blomqvist finge av
stöd (pension) styrelsen för statens pensionsanstalt för pensionering av folkskollärare
och aviömng. m. (statens pensionsanstalt) tillerkännas ett årligt understöd av 600
kronor, att utgå från och med ingången av år 1920.
Av propositionen framgår, bland annat, att förra småskollärarinnan i
Bottnaryds församling Hulda Jenny Blomqvist i en till ecklesiastikdepartementet
den 18 januari 1919 inkommen skrivelse anhållit örn understöd
från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, att Blomqvist, som
vore född den 25 juli 1871, varit anställd vid allmänna folkundervisningen
från och med höstterminen 1890 till och med den 17 februari 1900, därav
sedan den 1 juli 1891 inom Toarps skoldistrikt, att hon den 17 februari 1900
avgått från tjänsten på grund av sinnessjukdom, att hon sedan dess under
en tid av omkring 18 år såsom sinnessjuk vårdats å hospital och därifrån
utskrivits icke såsom frisk men förbättrad, att skäl då förelegat till
det antagandet, att hon för all framtid vore oförmögen till tjänstgöring
i småskola samt att hon icke hade någon rätt till understöd vare sig från
småskollärarnas m. fl. understödsanstalt enligt det för nämnda anstalt intill
1919 års utgång gällande reglementet eller från statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl.
Riksdagen hade icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning
och biföll för den skull propositionen.
Emellertid hava revisorerna av handlingarna i ett för närvarande hos
regeringsrätten anhängigt mål angående ytterligare pension åt Blomqvist
inhämtat, att Blomqvist tjänstgjort dels såsom vikarierande småskollärarinna
i Norra Unnaryd 29 april—30 november 1918, dels såsom vikarierande
lärarinna vid mindre folkskola i Hassela församling 3 februari—15 december
1919 och dels såsom fast anställd lärarinna vid sistnämnda mindre
folkskola alltsedan början av år 1920, dock med åtnjuten tjänstledighet
på grund av sjukdom alltsedan den 15 augusti 1926.
— 135 -
Med anledning av att vederbörande skolrådsordförande fått kännedom
om att Blomqvist åtnjöt pension från statens pensionsanstalt tillställde
han den 17 maj 1921 anstalten följande skrivelse:
I härvarande skoldistrikt, Hassela församling i Gävleborgs län, finnes
anställd en småskollärarinna Hulda Jenny Blomqvist såsom lärarinna
vid en flyttande mindre folkskola med fyra månaders uppsägning (d. v. s.
ordinarie så som dessa lärarinnor kunna anställas) från den 1 januari 1920.
Vid taxeringsnämndens sammanträde i år fick jag kunskap örn, att hon
även åtnjuter pension från eder, varför jag satt mig i förbindelse med
henne och funnit att så verkligen är förhållandet, enär hon företett tjänstepensionsbrev
nr 6518 å 600 kronor årligen från 1 januari 1920 (d. v. s. just
den dag, då hon här tillträdde ordinarie befattning.) På grund av obekantskap
med författningarna har hon ej anmält detta förhållande för mig. Nu
frågas: skall hon återbära vad hon hittills uppburit i pension och det dyrtidstillägg,
hon även därå uppburit från den 1 januari 1920 och, i så fall,
skall det av mig insändas till anstalten eller av henne själv? Skall även
pensionsbrevet återställas?
Den 21 maj 1921 avlät anstalten följande svar:
Med anledning av Eder skrivelse rörande småskollärarinnan Hulda
Jenny Blomqvist får jag härmed meddela följande. _
Nämnda lärarinna hade på sin tid tjänstgjort höstterminen 1890—1 <
februari 1900, då hon blev sinnessjuk och intogs på hospital, varifrån hon
utskrevs 1917 såsom förbättrad. Hon sökte i början av år 1919 hos Kungl.
Maj:t medgivande att erhålla ålderdomsunderstöd, oaktat tjänstgöringstiden
var för kort. Direktionen över Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
tillstyrkte i underdånigt utlåtande den 10 februari 1919
ett understöd å 205 kronor årligen från 1 januari 1919. Kungl. Maj:t lat
frågan gå till riksdagen, som medgav att Blomqvist skulle få ett ärligt
understöd å 600 kronor från 1 januari 1920. Härom underrättades den dåmera
upprättade statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
genom nådigt brev den 30 juni 1920, som ankom den 9 september 1920, varefter
pensionsanstalten den 17 september 1920 gav Blomqvist pensionsbref"
å 600 kronor från årets början.
På denna pension eller understöd måste anstaltens reglemente tillämpas;
och då detta reglemente icke synes innehålla någon föreskrift, direkt tilllämplig
å förevarande fall, därom att pensionen skall indragas vid nytt
tjänstetillträde, torde Blomqvist vara berättigad att uppbära sin pension
även såsom småskollärarinna. Å andra sidan får hon vid avsked endast
behålla sin pension utan rätt till någon högre sådan på grund av sin senare
tjänstgöring.
I anledning av att Blomqvist den 25 juli 1931 komme att uppnå den för
pension stadgade levnadsålder anhöll Hassela skolråd den 18 maj 1931 hos
statens pensionsanstalt örn beslut angående den rätt till pension, som vid
avgång från tjänsten kunde tillkomma Blomqvist. Genom beslut den 12
september 1931 fann anstalten sig förhindrad att tilldela Blomqvist någon
ytterligare pension, över vilket beslut Blomqvist anfört besvär. Detta mål
är ännu icke avgjort.
Å sin pension har Blomqvist uppburit pensionstillägg med 120 kronov
— 136 —
Revisorernas
uttalande.
för år samt dyrtidstillägg, som för det senaste budgetåret uppgick till 144
kronor. Sedan den 15 augusti 1926 har Blomqvist uppburit stadgad sjukavlöning,
som för år 1930, inberäknat dyrtidstillägg och provisoriskt lönetillägg,
uppgick till i runt tal 2,100 kronor.
Omständigheterna i det föreliggande fallet synas revisorerna ganska
märkliga. Redan då Kungl. Majit hos riksdagen hemställde örn understöd
åt ifrågavarande lärarinna på grund av att hon ansetts för all framtid
oförmögen till tjänstgöring, hade hon under nära två år varit i tjänstgöring,
och vid tidpunkten för propositionens framläggande hade hon vunnit
fast anställning såsom lärarinna vid mindre folkskola. Det torde vara
uppenbart, att, därest Kungl. Majit och riksdagen ägt kännedom örn nu
påpekade omständigheter, understödet aldrig blivit beviljat. Efter understödets
beviljande har hon jämsides med sin avlöning såsom lärarinna
uppburit det av riksdagen beviljade understödet. I själva verket visar
det nu påtalade fallet behövligheten av att vid beslut örn understöd och
pensioner av ifrågavarande slag städse knytes ett villkor, som utesluter ett
upprepande av vad som här inträffat. Att statens pensionsanstalt, ehuru
den redan år 1921 erhöll kännedom örn förhållandet, underlät att fästa
Kungl. Majits uppmärksamhet pa saken, synes revisorerna — oavsett huruvida
i sakens dåvarande läge någon rättelse stod att vinna — anmärkningsvärt.
— 137
Statens affärsverksamhet.
Statens järnvägar.
§ 56.
1. Inledning. Vissa internationella förhållanden.
Med anledning av en av Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag
i Lund hos revisorerna gjord framställning hava revisorerna ansett sig
böra till närmare undersökning upptaga vissa järnvägsstyrelsens åtgärder
med avseende å handläggningen av frågan angående tryckluftbroms
för godståg.
Under en lång följd av år hava åtskilliga järnvägsförvaltningar i Europa
bedrivit ett intensivt arbete i syfte att åstadkomma en för europeiska
förhållanden användbar genomgående broms för godståg. Då det ansetts
omöjligt för en enstaka järnvägsförvaltning att lösa denna fråga oberoende
av andra förvaltningar på grund av den livliga vagnsamtrafiken, bar
bromsfrågan upprepade gånger diskuterats vid konferenser inom den sammanslutning,
som förefinnes mellan de flesta europeiska järnvägsförvaltningar
och som avser att befordra teknisk enhet inom järnvägsväsendet.
År 1909 sammanträdde sålunda i Bern en internationell bromskommitté,
sammansatt av medlemmar från de flesta europeiska länder (Belgien, Bulgarien,
Tyska riket, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Norge, Österrike, Rumänien, Ryssland, Sverige, Schweiz,
Serbien och Ungern) och fastställdes därvid ett program, innehållande de
fordringar, som måste ställas på en genomgående godstågbroms jämte bestämmelser
för officiella provningars utförande.1
Detta program, det s. k. Bernprogrammet, är numera ersatt av vissa av
»Union Internationale des Chemins de fer» (U. I. C.) år 1927 framlagda
förslag angående regler för bromsanordningar å godståg, mot vilka regler
Kungl. Majit genom beslut den 20 januari 1928 förklarat sig för Sveriges
del icke hava något att erinra. De sålunda godkända reglerna äro uppställda
i 33 punkter och fastslå de fordringar, som måste uppställas såsom
förutsättning för internationellt godkännande av en genomgående
1 Se Kungl. Maj:ts proposition nr 1 till 1919 års riksdag. Utgifter för kapitalökning:
bil. 1.
Vissa järnvägsstyrelsens
åtgärder
med avseende
å handläggningen
av
frågan angående
tryckluftbroms
för
godståg.
Bernpro
grammet.
Union Interna
tionale des
ellemina de
fer. (U.I.C.).
— 138
Kunze-Knorrbromsens
införande.
godstågsbroms. Samtidigt härmed förklarade sig Kungl. Majit ej heller
hava något att erinra mot att bromsanordningarna Kunze-Knorr och
Westinghouse typ L—U godkändes för användning å godsvagnar i internationell
trafik. Sedermera hava genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni
1929 och den 3 oktober 1930 Drolshammer- och Bozicbromsarna blivit på
samma sätt godkända.
Den procedur, som skall föregå ett dylikt godkännande, är enligt uppgift
från järnvägsstyrelsens maskinbyrå följande:
När en förvaltning, som är medlem av U. I. C. anser sig hava funnit
ett för internationell trafik lämpligt bromssystem, göres skriftlig anmälan
till U. I. C:s V:e kommission (»Questions techniques») härom med anhållan
örn verkställandet av föreskrivna bromsförsök. Ordföranden för V:e kommissionen
remitterar ärendet till ordföranden i U. I. C:s bromsutskott, som
efter granskning av översända ritningar och vunna provningsresultat har
att med anmälande förvaltning träffa förberedelser för utförande av eventuella
bromsprov. Den anmälande förvaltningen har att träffa överenskommelse
angående upplåtande av provningssträckor, som kunna godkännas
av underutskottet. (För försök i lutning lämplig sträcka finnes
ej inom Sverige.) Proven utföras sedermera av bromsutskottet enligt ett
av detsamma för det ifrågavarande bromssystemet uppgjort program, varjämte
V:e kommissionen beredes tillfälle närvara vid särskilt anordnade
generalprov. Anser V:e kommissionen, att den provade bromsen på ett tillfredsställande
sätt har uppfyllt bestämmelserna i de av »Teknisk Enhet»
fastställda reglerna (de »33 punkterna»), anmäles detta till U. I. C:s styrelse.
Sedan denna prövat och godkänt kommissionens förslag till bromsens
godkännande som internationell broms, avlåtes skrivelse till schweiziska
förbundsregeringen med anhållan, att denna ville hos de till »Teknisk
Enhet» anslutna regeringarna efterhöra, huruvida hinder möter för
bromsens godkännande som internationell broms. Den anmälande förvaltningen
får svara för samtliga med proven förbundna kostnader.
II. Införandet av tryckluftbroms i Sverige.
Genomgående tryckluftbroms av systemet Kunze-Knorr infördes vid
statens järnvägar enligt beslut av 1919 års riksdag. Enligt elen ursprungliga
planen beräknades bromsmonteringen skola påbörjas under år 1920
och genomföras å den befintliga godstågsmaterielen under en period av
10 år. Arbetet skulle sålunda vara slutfört först under år 1930. Emellertid
visade det sig1 under arbetets gång, att denna tid kunde avkortas, och
då detta såväl ur trafikteknisk som rent ekonomisk synpunkt ansågs önskvärt,
bedrevs med statsmakternas begivande monteringsarbetet så, att detsamma
praktiskt taget blev slutfört under år 1927, då 96.5 procent av
samtliga godståg tryckluftbromsades. Under år 1928 fullföljdes monte
1
Se statens järnvägars publikationer: Maskinavdelningens berättelse för år 1928.
- 139 —
ringsarbetet på sådant sätt, att 99 procent av alla godståg under nämnda
år voro utrustade med tryckluftbroms. Vad beträffar persontågsmaterielen
hade vid utgången av år 1927 den tidigare befintliga vacuumbromsen
överlag blivit utbytt mot Kunze-Knorr tryckluftbroms. Under utrusta
ningstiden nyanskaffad rullande materiel levererades i regel med apparater
för tryckluftbroms. Antalet med fullständig tryckluftbromsutrustning
försedda godsvagnar var ursprungligen avsett att hållas vid 30 procent
av samtliga godsvagnar, men har med hänsyn till sådana vagnar vid
de enskilda järnvägarna, som inkomma på statens järnvägars linjer och
för närvarande äro utrustade med enbart tryckluftledning, måst ökas till
i det närmaste 35 procent. Totalkostnaden för tryckluftbromsens iniörande
å godstågsmaterielen, inklusive merkostnad för ny materiel jämte
erforderliga anordningar å huvudverkstäderna för bromsens revision, kar
uppgått till i runt tal 14,095,000 kronor.
Av det totala antalet godsvagnar (malmvagnar häri ej inräknade) vid
statens järnvägar den 1 januari 1931, vilket uppgick till 20,571 stycken,
vore vid nämnda tidpunkt ett antal av 7,113 stycken utrustade med KunzeKnorrbroms.
1,032 vagnar voro utrustade med enkammarbroms, varav
en del voro försedda med broms av typen Westinghouse, andra med broms
av typen New York och åter andra med Knorrs enkammarbroms. Samtliga
dessa bromsar av annan typ än Kunze-Knorrbromsen äro försedda
med mellanventil för att bättre kunna samarbeta med Kunze-Knorrbromsen.
Återstående 12,426 godsvagnar äro endast försedda med tryckluftledning.
Därutöver finnas malmvagnar litt. M och specialvagnar litt. Q, vilka
äro försedda med enkammarbroms av typen Knorr.
I detta sammanhang må nämnas att enligt de senaste uppgifter, som
kunnat erhållas från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, de enskilda järnvägarna
i Sverige den 1 januari 1929 förfogade över sammanlagt 21,388
godsvagnar, samt att å 2,400 stycken av dessa vagnar Kunze-Knorrbroms
redan finnes uppsatt eller är under inmontering.
lil. Järnvägsstyrelsens kontrakt med Knorr-Bremse Aktiengesellschaft
den 21 januari 1919.
Den 21 januari 1919 träffades mellan järnvägsstyrelsen och KnorrBremse
Aktiengesellschaft i Berlin-Lichtenberg ett kontrakt (Bil. A), enligt
vilket järnvägsstyrelsen förband sig att beställa hela sitt behov av
tryckluftbromsutrustningar och detaljer till sådan från den tyska firman,
räknat från den dag, kontraktet trädde i kraft, och till och med den 31
december 1930. Firman å sin sida förband sig att leverera de beställda
bromsutrustningarna och bromsdetaljerna. Örn genom omständigheter,
vilka läge utom bolagets kontroll, de leveranser, som skulle ske, eller den
utförsel av bromsutrustningar, som skulle äga rum till statsbanorna, helt
eller delvis avbrötes, vore bolaget förpliktat att inrätta en motsvarande
140 -
fabrikation av bromsutrustningar i Sverige och skulle leveranserna därifrån
uppfylla kontraktets bestämmelser.
Bolaget åtog sig vidare att till statens järnvägar leverera deras behov
av bromsutrustningar och bromsdetaljer under ytterligare tio år d. v. s.
till och med den 31 december 1940 å samma villkor, som stipulerades i det
första kontraktet, såvida järnvägsstyrelsen före den 1 juli 1930 begärde,
att leveranserna skulle fortsättas. Om järnvägsstyrelsen icke gjorde bruk
av denna sin rätt, förband sig bolaget att till statens järnvägar leverera
alla de delar, som upptagits i bolagets förteckning över ersättningsdelar
i den omfattning, som begärdes av järnvägsstyrelsen, till de för preussiska
statsbanorna vid beställningstillfället bestämda priserna, fritt Berlin, med
ett pålägg av 10 procent. Bolaget förband sig att såsom underleverantör
av råmaterial och halvfabrikat i möjligaste mån använda sig av den svenska
industrien. Bromsutrustningarna och bromsdetaljerna skulle enligt
kontraktet levereras till samma priser ab Berlin-Lichtenberg Bahnanschluss
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft och under samma leveransvillkor
med avseende på konstruktion och utförande, som vid tiden för beställningen
gällde i de med preussisk-hessiska statsbanorna bestående kontrakten.
Bolaget förband sig att i original eller bestyrkt avskrift förelägga
järnvägsstyrelsen det med preussisk-hessiska statsbanorna ingångna kontraktet
beträffande pris- och leveransvillkor ävensom att senast inom 8
dagar på samma sätt underrätta järnvägsstyrelsen örn alla ändringar
i avseende på enlietspris och leveransvillkor, vilka kunde inträda under
kontraktets giltighetstid. Till tryggande av denna förbindelses uppfyllande
hade bolaget att befullmäktiga preussisk-hessiska statsbanorna att
städse meddela järnvägsstyrelsen ifrågavarande kontrakt och avtal beträffande
pris och leveransvillkor. För det fall att, på sätt i kontraktet
under vissa omständigheter förutsattes, fabrikationen av bromsarna helt
eller delvis komme att upptagas i Sverige, komme i stället för de preussiska
priserna ab Berlin-Lichtenberg följande beräkning att vara normgivande:
De
preussiska priserna plus kostnad för frakt Berlin—Malmö jämte inbesparad
tull och övriga kostnader såsom assurans, förpackning och spedition,
varvid även eventuell utjämning skulle företagas med hänsyn till
skillnaden i arbetslöner och materialpriser för den tyska och den svenska
fabrikationen. Till grund för jämförelsen mellan de tyska och de svenska
lönerna och materialpriserna skulle användas den kursberäkning, varmed
preussiska priserna för bromsutrustningarna vid ifrågavarande tillfälle
omräknades. Dessa priser skulle underkastas en närmare prövning för
varje beställning. Som minimikurs vid omräkningen av de preussiska
priserna för bromsutrustningen antogos 100 mark = 70 kronor, d. v. s.
i stället för en kurs av 100 mark = 89 kronor, skulle minimiomräkningskursen
utgöra 100 mark = 70 kronor eller örn dagskursen vore högre än
100 mark = 70 kronor, så skulle denna dagskurs gälla som omräknings
-
- 141 —
kurs. Skulle de preussiska priser, som gällde dea 1 april 1919, minskas
med mer än 35 procent, så skulle en höjning av omräkningskursen inträda,
dock endast till maximigränsen 100 mark = 89 kronor enligt vissa närmare
angivna regler.
Enligt kontraktet skulle vidare järnvägsstyrelsen ej äga rätt att själv
tillverka bromsutrustningen liksom ej heller de i särskild förteckning angivna
fullständiga bromsdetaljerna, men vara berättigad att företaga reparationer
av varje slag, vilka vore nödvändiga för bromsutrustningarnas
underhåll. Bolaget hade i sådant fall ingen rätt att fordra licenser
för patent eller mönsterskydd. Ersättningsdelar, vilka av bolaget regelbundet
framställdes i serier och hölles på lager, skulle sammanställas i
en enhetsprisförteckning, vilken årligen skulle tillställas järnvägsstyrelsen.
Dessa ersättningsdelar skulle av bolaget levereras till de för de
preussiska statsbanorna beräknade priserna fritt Berlin—Lichtenberg och
leveransen skulle ske inom 6 månader efter ingången beställning. De
svenska enskilda järnvägarna skulle när som helst hava rätt att avsluta
kontrakt med Knorr-Bremse-Aktiengesellschaft i överensstämmelse med
de i kontraktet stipulerade bestämmelserna. Örn de preussiska statsbanorna
av någon som helst anledning skulle inställa införandet av KunzeKnorrbromsen
som genomgående godstågsbroms, så förfölle därmed det
mellan järnvägsstyrelsen och det tyska bolaget ingångna kontraktet.
På sätt i kontraktet alternativt förutsattes, har numera tillverkningen
av Kunze-Knorrbromsen överflyttats till Sverige och ombesörjes nu av
aktiebolaget Nordiska armaturfabrikerna i Lund.
IV. Järnvägsstyrelsen och Transitbromsen.
I skrivelse den 30 augusti 1927 fäste Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag i Lund järnvägsstyrelsens uppmärksamhet på att bolaget
tillverkade en broms av ny typ, den s. k. Transitbromsen, vilken innebure
vissa fördelar och enligt bolagets mening vore särskilt lämplig för
malmvagnar av viss typ, som järnvägsstyrelsen enligt i tidningarna synliga
meddelanden hade för avsikt att anskaffa. Skrivelsen var åtföljd
av material för bedömandet av bromsens konstruktion och utredning
rörande dess inmontering å olika vagnstyper. I
I sitt den 7 september samma år dagtecknade svar å nyssberörda skrivelse
förklarade emellertid styrelsen, att den redan upphandlat bromsar
för nyssberörda malmvagnar, och att styrelsen funne det tvivelaktigt,
huruvida Transitbromsen kunde samarbeta med statens järnvägars
tryckluftbromssystem. Emellertid uttryckte styrelsen en önskan att få
taga del av bromsen såväl i provrum som vid ingående driftprov.
Styrelsens ståndpunkt betingades uppenbarligen av en av dess bromsexpert,
tillförordnade byråingenjören Helge Forssman, upprättad prome
-
Carl Holmbergs
mekaniska
verkstads
aktiebolags
skrivelse
den 30 augusti
1927.
Järnvägsstyrelsens
svar å
bolagets skrivelse.
— 142 -
Vissa prov med
Transitbromsen
och intyg
rörande densamma.
moria av den 6 samma september, vari förklarades, bland annat att Transitbromsen
icke innebure någon nyhet utan närmast kunde jämföras med
Carpenterbromsen, vars olämplighet skulle hava fastslagits redan år 1905,
att Transitbromsen icke vore användbar såsom godstågsbroms, vilket
skulle hava klarlagts genom de omfattande försöken med Carpenterbrom
sen i Tyskland 1905, att Transitbromsen vore behäftad med väsentliga
olägenheter, samt att samarbete med övriga bromssystem med dåvarande
utförande vore uteslutet.
Det torde i detta sammanhang böra omnämnas, att Transitbromsen
redan vid denna tid var skyddad av självständiga patent, samt att sedan
juni 1927 ett tågsätt, bestående av lokomotiv, en BCo-vagn samt en Fvagn,
utrustad med Transitbromsar, varit i drift på Nora Bergslags järnväg.
Forssmans ovanberörda promemoria hade bland annat överlämnats till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och synes hava föranlett denna styrelse
att till åtskilliga enskilda järnvägar utsända en tjänstskrivelse,
vari förbud meddelades mot användning av Transitbromsen vid enskilda
järnvägar innan tillstånd härtill i vederbörlig ordning medgivits. Detta
vållade Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag, enligt vad bolaget
uppgivit, åtskilliga svårigheter, såtillvida som vissa enskilda järnvägar,
vilka beställt Transitbromsar av firman, inhiberade sina beställningar.
Bolaget har framhållit, att förutom den ekonomiska förlust bolaget på
detta sätt kommit att lida, bolaget blivit frånhänt ett viktigt tillfälle att i
större omfattning prova Transitbromsen i trafik och delge järnvägsstyrelsen
de resultat, varav styrelsen, som nyss nämnts, förklarat sig önska
taga del.
Under tiden hade emellertid Nora Bergslags järnväg fortsatt sina prov
med förutnämnda mindre tågsätt, och i skrivelse till Carl Holmbergs
mekaniska verkstads aktiebolag den 18 september 1927 meddelade järnvägen,
att de praktiska proven utfallit till järnvägens fulla belåtenhet,
samt att järnvägen ämnade anmäla bromsen till besiktning. Sedan sådan
anmälan skett, fastställdes av järnvägsstyrelsen genom byråingenjören
Forssman .den 4 oktober 1927 program för prov med Transitbromsen.
Dessa prov utfördes i Nora den 14 och 15 oktober 1927 i närvaro
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens maskininspektör L. V. Ståhle, byrådirektören
i järnvägsstyrelsen Axel A:son Leijonhufvud och Forssman.
Vid proven närvoro därjämte några sakkunniga från enskilda järnvägar.
Proven föranledde viss kritik från besiktningsmännens sida. Enligt
vad revisorerna kunnat fastställa delades emellertid denna mindre
fördelaktiga uppfattning örn Transitbromsen icke av alla de vid besiktningen
närvarande sakkunniga.
I anledning av den förebragta kritiken vidtog Holmbergs aktiebolag
vissa ändringar å Transitbromsen. Sedermera företogos i juni 1928 ytter
-
143 —
ligare prov i Nora i närvaro av åtskilliga sakkunniga. Rörande utfallet
av dessa prov må här hänvisas till följande sammanfattande intyg, underskrivet
av — förutom en hos Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag anställd tjänsteman — maskiningenjören G. Lundberg i Nora
och trafikchefen Th. Geo Betts i Vetlanda:
De utförda proven hava ådagalagt:
l:o) att Transitbromsarna fungerade oklanderligt även vid en så kort
slaglängd som 35 m/m,
2:o) att bromskolvens spärranordning visade sig fungera oklanderligt,
3:o) att Transitbromsens trevägsventiler voro försedda med en differentialanordning,
varmed man kunde uppnå full bromskraft, redan när
trycket i huvudledningen reducerats från 5 till 3.2 atm.,
4:o) att hela bromskraften med tryckluftbromsen »Transit» kan regleras
gradvis,
5:o) att alla bromsningar försiggingo mjukt och lugnt, ehuru de ofta
voro mycket kraftiga. Några stötar eller ryck kunde icke förmärkas
i provtågen,
6:o) att tillfredsställande bromsvägar erhöllos vid bromsproven.
De utförda proven hava ådagalagt, att Transitbromsen som järnvägsbroms
uppvisar betydande fördelar, vilken mening jämväl vid proven uttrycktes.
Anders Ambolt. Gunnar Lundberg. Th. Geo Betts.
Den 20 november 1928 verkställdes i Lund förnyade prov med ett parti
Transitbromsar, som skulle levereras till Gävle—Dala järnväg. Även
dessa prov verkställdes i närvaro av byrådirektören i järnvägsstyrelsen
Leijonhufvud, maskininspektören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Ståhle och ingenjören Forssman. Vid detta tillfälle framställdes, enligt
vad Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag uppgivit, av nyssnämnda
besiktningsmän påpekande allenast beträffande lämpligheten att
genom justering förlänga lossningstiden i visst avseende. De sålunda
provade bromsarna monterades sedermera i början av år 1929 å Gävle—
Dala järnvägs vagnar och godkändes kort därefter av Ståhle för användning
inom samma järnvägs trafikområde med vissa reservationer. Detta
godkännande utsträcktes sedermera att gälla användandet av med Transitbroms
monterade vagnar även på Södra Dalarnes järnväg.
Med ledning av erfarenheter, vunna vid studieresor i Amerika under
senare halvåret 1929, underkastades bromsen i början av år 1930 en genomgripande
omarbetning, åsyftande förenkling och ytterligare förbättring.
En serie nya patent söktes till skyddande av dessa anordningar. Dessa
patent äro numera beviljade. Förberedande besiktning och prov av den
sålunda förenklade bromstypen ägde rum i juli 1930 inför vissa fackmän
från enskilda järnvägar. Angående dessa prov har avgivits följande
intyg:
144 —
»Undertecknade hade på inbjudan av Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag i Lund infunnit oss därstädes den 22 juli 1930 för att
närvara vid prov av den senast färdigställda typen av Transitbromsen.
Dessa prov gåvo beträffande bromsen ifråga ett i allo tillfredsställande
resultat.
Lund den 31 oktober 1931.
Th. Geo Betts. W. Betts. Gunnar Lundberg.»
Den 1 augusti 1930 anställdes ånyo besiktning och prov med bromsen
i närvaro av Leijonhufvud, Ståhle och Forssman. Forssmans enda anmärkning
vid dessa prov gällde, enligt vad från bolagets sida uppgivits,
att å omställningsanordningen förefanns visst neutralläge, vilket icke
skulle vara förhållandet å Kunze-Knorrbromsen. I avseende härå har
företetts ett så lydande intyg:
»Vid i dag i vår närvaro utförda bromsprov å Carl Holmbergs mekaniska
verkstads aktiebolag i Lund med tre stycken Kunze-Knorrbromsaggregat
visade sig, att omställningsanordningen å samtliga dessa aggregat
kunde inställas i neutralläge mellan ''Torn’ och ''Last’.
Lund den 29 oktober 1931.
Vid förenämnda besiktning den 1 augusti 1930 skall Forssman jämväl
hava uttryckt en önskan örn förlängning av lossningstiden i tomt läge och
halvlassat läge. I anledning av dessa önskemål vidtogos härefter vissa
justeringar å bromsen.
Bolaget har uppgivit att bolaget efter sist omförmälda besiktning upprepade
gånger hos Forssman hemställt, att denne måtte i samråd med
fackmän vid enskilda järnvägar efterbesiktiga bromsarna och att Forssman
även lovat att för ändamålet besöka Lund. Vid flera tillfällen hade
viss dag för detta besök blivit med Forssmans medgivande fastställd, men
omedelbart före det planerade besöket hade Forssman sänt återbud. Slutligen
hade bolaget varit nödsakat att låta proven äga rum trots Forssmans
frånvaro. Proven verkställdes i oktober 1930 i närvaro av bland
andra trafikchefen Betts vid Vetlanda järnvägar, maskiningenjören
Lundberg vid Nora Bergslags järnväg och maskiningenjören Betts vid
Halmstad—Nässjö järnväg. Börande utfallet av dessa prov må här hänvisas
till nedanstående intyg:
»Sedan enligt uppgift byråingenjör Forssman vid statens järnvägar
vid viss besiktning av Transitbromsen i Lund den 1 augusti 1930 skulle
hava mot bromsen framställt dels anmärkning, att densamma var behäftad
med neutralläge och dels påpekande, att lossningstiden borde anpassas
efter motsvarande tid hos Kunze-Knorrbromsen, så hava vi på begä
-
A. F. Eklund.
Maskiningenjör vid Malmö —
Simrishams m. fl. järnvägar.
A. Bengtsson.
Maskiningengör vid Landskrona—
Lund—Trälleborgs järnvägar».
145 —
rån av Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag i oktober samma
år i Lund besiktigat bromsen, för att kontrollera, att rättelser vidtagits
för efterkommande av Forssmans påpekanden i nyssnämnda avseenden,
och få vi härmed intyga, att vid den vid vårt besök företagna demonstrationen
ådagalades, såväl att neutralläge icke vidare förefanns å Tran
sitbromsen som att lossningstiden avpassats efter motsvarande hos KunzeKnorrbromsen.
Vid samma tillfälle undersöktes bromsens funktion även i andra avseenden,
och visade densamma sig fungera i allo oklanderligt.
Stockholm den 31 oktober 1931.
Gunnar Lundberg. Th. Geo Betts.»
Under åren 1928 och 1929 hade bolaget levererat Transitbromsar även
till Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg och i april 1930 godkände
Ståhle dessa för personvagnar att framföras i enmansdrift under villkor
att för tågens framförande och sammansättning skulle gälla de bestämmelser,
som komme att fastställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt att fordonen å övergångsbryggorna skulle märkas »Få ej användas i
samtrafik». Körande det sätt, varpå de till nämnda järnväg levererade
Transitbromsarna fungerat, har följande intyg lämnats av lokomotivpersonalen
vid denna järnväg:
»På anmodan av trafikchefen vilja undertecknade, lokförare och eldare
vid Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg, härmed intyga, att den
svenska tryckluftbromsen ’Transit\ som inmonterats å järnvägens lok
no. 2, BCo vagn uq. 1 och F-vagn 52, och nu varit i bruk sedan den 22
sistlidne mars, visat sig fungera på ett för trafiksäkerheten fullkomligt
betryggande sätt och ävenledes till vår fulla belåtenhet.
Vi vilja även framhålla den lätthet, varmed ’Transit’-bromsen manövreras,
och att vi redan efter en dags instruktion kunde handhava ''Tran
sit’-bromsen i tågtjänst.
Sölvesborg den 3 maj 1928.
Lokförare: S. J. Lundin, TV. Magnusson, K. Djureen.
Lokeldare: N. Zetterqvist, N. Olsson, Edv. Svensson, Gottfr. Svensson.»
Omkring årsskiftet 1930—1931 träffades mellan Gävle—Dala järnvägs
aktiebolag och Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag överens
kommelse om leverans av 20 stycken Transitbromsar av den förenklade
typen, vilka bromsar sedermera inmonterats å vagnar Litt. Nss. Denna
bromsutrustning skulle tills vidare kostnadsfritt stiillas till järnvägsbolagets
disposition med rätt för järnviigen att, örn bromsarna icke fungerade
till dess belåtenhet, återställa dem till verkstadsbolaget. Fungerade
bromsarna till järnvägsbolagets belåtenhet, skulle bolaget äga att senast
vid en tidpunkt 3 månader efter det bromssystemet ifråga blivit
internationellt godkänt, antingen återstiilla bromsutrustningen till verk
10 318045. Rev.-berättehe tiny. statsverket för dr 1931. i.
— 146
Gävle-!) ala
järnvägsaktiebolags
beslut
om anmälan
av Transitbromsen
till
U.T.G.
Järnvägsstyrelsens
skrivelse
den 20
juni 1929.
stadsbolaget eller ock inköpa densamma till ett pris av 835 kronor per
sats, exklusive montagekostnad. Verkstadsbolaget skulle emellertid äga
att för eventuella officiella prov disponera vagnarna under en tid av
högst 4 månader.
Slutligen har på framställning av verkstadsbolaget styrelsen för Gävle
—Dala järnvägsaktiebolag den 11 maj 1931, under förbehåll av trafikutskottets
godkännande, beslutat anmäla Transitbromsen till U. I. C. samt
att ställa erforderligt antal vagnar till förfogande för föreskrivna prov,
därest verkstadsbolaget ville bestrida samtliga därmed förenade kostnader
och lämna betryggande bankgaranti för dessa.
V. Järnvägsstyrelsens framställning örn förbud för enskilda järnvägar
att använda annat bromssystem än Kunze-Knorr.
1 skrivelse till Kungl. Majit den 20 juni 1929 gjorde järnvägsstyrelsen
framställning i syfte att Kungl. Majit måtte meddela sådana bestämmelser
rörande de enskilda järnvägarna att, i den mån dessa överginge till
införande av tryckluftbroms, denna skulle vara av systemet Kunze-Knorr.
I motiveringen till sin framställning erinrade järnvägsstyrelsen, att frågan
angående kraftbroms för godsvagnar i internationell trafik varit
föremål för ingående behandlingar av den tekniska kommissionen inom
U. I. C. och numera blivit löst på sådant sätt att till Unité Technique des
chemins de fer anslutna stater, däribland Sverige, dels antagit av U. I. C.
utarbetade regler för internationell godstågsbroms, dels ock förklarat
vissa bromssystem uppfylla dessa regler. De sålunda vid skrivelsens avlåtande
redan godkända bromssystemen vore Kunze-Knorr, Westinghouse
typ L—U och Drolshammer, varjämte ytterligare ett bromssystem
inom den närmaste tiden torde komma att godkännas. Av de godkända
bromssystemen vore Kunze-Knorrbromsen införd vid statens järnvägar
samt dessutom vid ett flertal utländska järnvägsförvaltningar, nämligen
helt i Tyskland samt under införande i Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien,
Polen och Holland. Även i Danmark och Norge vöre ett stort antal
för internationell trafik avsedda vagnar utrustade med Kunze-Knorrbroms.
Vad de svenska enskilda järnvägarna beträffade, så syntes de
största förvaltningarna redan hava påbörjat införandet av Kunze-Knorrbromsen.
Man kunde enligt järnvägsstyrelsens mening sålunda på goda
grunder påstå, att för den internationella samtrafiken inom det centrala
Europa och Skandinavien Kunze-Knorrbromsen komme att praktiskt
taget bliva enhetsbromsen. Detta vore av mycket stor praktisk och ekonomisk
betydelse icke endast för den internationella godsvagnstrafiken,
utan i synnerhet för samtrafiken inom Sverige. Sålunda förenklades arbetet
för personalen med bromsens handhavande och skötsel avsevärt, när
den endast bade att göra med ett bromssystem, som den väl kände till.
- 147 —
Felaktigheter kunde omedelbart fastställas och avhjälpas och den synnerligen
viktiga reservdelsfrågan kunde lösas på billigaste sätt, då ju
endast reservdelar för ett bromssystem behövde hållas i lager. Denna
sistnämnda omständighet bleve av särdeles stor ekonomisk betydelse, örn
t. ex. statens järnvägar skulle övertaga en enskild järnväg, som infört
ett annat bromssystem. Därtill komme att Sverige beträffande KunzeKnorrbromsen
vore helt oberoende av leveranser från utlandet, enär fullständig
fabrikation av denna broms numera ägde rum inom landet. Då
nu ett flertal enskilda normalspåriga järnvägar syntes stå i begrepp att
införa tryckluftbroms å sin vagnpark, vore det av mycket stor betydelse
för samtrafiken att ett med statsbanorna och de större järnvägarna gemensamt
bromssystem valdes. För den internationella samtrafiken finge
man ju alltid räkna med att en eller annan vagn med annat godkänt
bromssystem än Kunze-Knorrbromsen inkomme i landet. Men för samtrafiken
inom landet och för den tekniska enheten inom landets normal
spåriga järnvägar skulle det ovillkorligen vara mindre fördelaktigt, om
de enskilda järnvägarna nu införde ett eller, vilket vid obeskuren frihet
icke torde kunna anses uteslutet, flera andra bromssystem, som visserligen
vore godkända för den internationella trafiken, men som dock, såsom
ovan framhållits, skulle åstadkomma en hel del svårigheter i den inrikes
samtrafiken. Järnvägsstyrelsen ansåge sig därför böra hävda den uppfattningen,
att det vore mest förenligt med landets intressen, att de enskilda
järnvägarna, som ej av ålder hade annat system, nu och hädanefter
införde samma bromssystem som vid statens järnvägar. Den ekonomiska
innebörden av ett sådant allmänt åliggande för de enskilda järnvägarna
torde icke kunna anses vara av stor betydelse. Prisskillnaden
mellan Kunze-Knorrbromsen och de övriga godkända bromssystemen med
likvärdig bromseffekt torde vara obetydlig. Då det sålunda för den allmänna
samfärdselns väl vore av den största betydelse att de enskilda
järnvägarna, som vore i samtrafik med varandra eller med statens järnvägar,
utrustades med samma bromssystem, och då av kungl, kungörelse
den 21 oktober 1864 angående vissa bestämmelser ifråga örn begagnande
och underhåll av enskilda bolags för allmän trafik upplåtna järnvägar
samt kungl, kungörelsen den 31 december 1904 angående kontroll över en
skilda järnvägars rullande materiel torde framgå, att de enskilda järnvägarna
hade att ställa sig till efterrättelse Kungl. Maj:ts bestämmelser
rörande beskaffenheten av deras rullande materiel finge järnvägsstyrelsen
kraftigt framhålla önskvärdheten av att Kungl. Majit måtte
meddela bestämmelser för de enskilda järnvägarna att, i den mån de
överginge till införande av tryckluftbroms, denna skulle vara av syste
niet Kunze-Knorr.
I anledning av järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning inhämtades
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Svenska järnvägsföreningens
yttranden i ärendet.
148 —
Svenska järn- Svenska järnväysföreningen framhöll i sitt den 27 augusti 1929 avgivna
vägförening- yttrande bland annat, att föreningen vore av den bestämda uppfattningen,
eils yttrande . .
över järnvägs- att vagnsamtrank mellan statens järnvågar och de enskilda järnvästyrelsens
gärna mycket väl och utan svårighet borde kunna äga rum, även örn de
enskilda järnvägarnas vagnar skulle bliva utrustade med tryckluftbroms
av annat system än Kunze-Knorr, blott dessa bromsar kunde i tåg fullt
tillfredsställande samarbeta med Kunze-Knorrbromsen. Såsom järnvägsstyrelsen
i sin ovanberörda skrivelse framhållit, hade den tekniska kommissionen
inom Union internationale des chemins de fer (U. I. C.) efter ingående
förhandlingar dels antagit utarbetade regler för internationell
godstågsbroms, dels förklarat, att vissa bromssystem uppfyllde dessa regler.
Dessa bestämmelser bade av Kungl. Majit biträtts för Sveriges vidkommande
och torde därigenom hava blivit gällande för såväl statens
järnvägar som de enskilda järnvägarna i internationell godsvagnssam
trafik. Att de då också borde finna tillämpning i godsvagnssamtrafik
mellan S. J. och E. J. inbördes syntes föreningen uppenbart. Genom sag
da bestämmelser bade man ju också vunnit garanti för att olika broms
system, vilka bomme till användning, kunde samarbeta. Handhavandet
av ett system bleve således alldeles detsamma som av varje annat. Såväl
lokomotiv- som vagnspersonal, vilken kunde sköta ett system, kunde således
sköta även övriga förekommande system. Egenskapen att kunna
samarbeta med övriga system samt det därav följande lika handhavandet
vore huvudsak. Maskineriets utformning vore ur denna synpunkt en
bisak. Järnvägsstyrelsen hade anfört, att arbetet för personalen med
bromsens handhavande oell skötsel bleve avsevärt förenklat, när den en
dast hade att göra med ett bromssystem, som den väl kände till. Felaktigheter
kunde omedelbart fastställas och avhjälpas, och den synnerligen
viktiga reservdelsfrågan löstes på billigaste sätt, då ju endast reservdelar
för ett bromssystem behövde hållas. Denna senare omständighet bleve
enligt järnvägsstyrelsen av särdeles stor ekonomisk betydelse, om t. ex.
statens järnvägar skulle övertaga en enskild järnväg, som infört annat
bromssystem. Som redan vore omnämnt, vore de internationellt godkända
bromstyperna sådana, att personalen kunde handhava och sköta dem utan
svårighet, även då olika typer förekomme i tåget. I fråga örn avhjälpan
det av uppkomna fel å tryckluftbromsarna vid S. J. torde det förhålla
sig så, att linje- och stationspersonalen hade order att icke försöka avhjälpa
felen utan i stället helt avstänga bromsen samt låta vagnen gå
såsom ledningsvagn. Felet finge sedan avhjälpas vid någon av de större
verkstäderna oell vad enskild järnvägsvagn beträffade, återsändes den till
den ägande banan för felets avhjälpande därstädes. Samma förfarande
borde kunna äga rum även örn olika bromstyper förefunnes. Något lager
av reservdelar för bromsarna å de enskilda järnvägarnas vagnar torde
statens järnvägar således icke behöva hålla. Det av järnvägsstyrelsen
valda bromssystemet, Kunze-Knorr, måste, med hänsyn till med detsam
-
149 —
ina uppnådda bromsprestationer, anses sorn mycket dyrbart, kitt stad
gande om skyldighet för de enskilda järnvägarna att vid övergång till
nytt bromssystem använda endast Kunze-Knorrbromsen skulle således för
deni medföra en väsentlig börda. Det av statens järnvägar föreslagna
stadgandet skulle komma att för innehavaren av Kunze-Knorrpatentet
skapa en monopolställning och det hade visat sig att efter järnvägsstyrelsens
framställning tillverkaren av Kunze-Knorrbromsar fordrat högre
priser än tidigare. Den eggelse till ansträngningar att genom nya uppfinningar
och förbättringar föra utvecklingen framåt, som den fria konkurrensen
medförde, skulle därigenom hämmas, och särskilt skulle svensk
uppfinnarförmåga i hög grad bliva lidande. Att det av statens järnvägar
antagna bromssystemet icke nått den höjd av7 utveckling, att man
kunde slå sig till ro med detsamma, bestyrktes av följande ur direktörens
vid Knorr-Bremse Aktiengesellschaft bok örn tryckluftbronrsens utveckling
i Europa 1927 hämtade i översättning sä lydande citat:
»Likväl kommer uppfinnaregeniet icke att upphöra att arbeta med vidare
förbättringar. Sedan lång tid tillbaka har också en rad av7 uppfinnare
arbetat på att genom nya konstruktioner avhjälpa dels förmenta
dels verkliga ofullkomligheter hos Kunze-Knorrbromsen.»
Svenska järnvägsföreningen slutade med en hemställan, att järnvägsstyrelsens
framställning icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Väg- och vätte tiby g gnadsst grelsen anförde i sitt yttrande över järnvägsstyrelsens
framställning bland annat följande:
Hittills hade endast en ringa del av de normalspåriga järnvägarna utrustat
sina järnvägsvagnar med tryckluftbroms och utvecklingen av systemfrågan
måste därför ännu anses sväva. Kunze-Knorrbromsen hade
jämte sina obestridliga förtjänster vissa olägenheter, som vid de enskilda
järnvägarna nedsatte dess allmännare användbarhet. Den kunde icke
med fördel anordnas för godsvagnar med en egen vikt understigande 8
ton. Till följd därav komme landets samtliga smalspåriga järnvägar att
utestängas från bromssystemets användande och ej heller läte systemet
sig anordnas på en synnerligen stor del av de normalspåriga enskilda
järnvägarnas godsvagnar. Ett konsekvent genomförande av KunzeKnorrbromsen
ställde sig därför för de enskilda järnvägarnas del för
närvarande omöjligt. Då sålunda pä grund av godsvagnsparkens till
stånd även annat system måste kunna tillåtas, vore det icke möjligt att
i den inhemska samtrafiken undgå olika system. På grund av fordran
på samarbete systemen emellan torde icke heller större svårigheter uppstå
för driften eller för tågpersonalen att handhava och sköta bromsar av
olika internationellt godkända system även i samma tag. Statens järn
vägars påpekande rörande reservdelsbehovet tillbakavisades. Ett annat
förhållande, som vid administrativt ingripande i de enskilda järnvägar
-
Väg- oell vattenliyggnadsstyrelsens
yttrande
över
järnvägsstyrel,
sens förslag.
— 150
Kungl. Majas
beslut den 9
januari 1930.
Utredning i
anledning av
järnvägsstyrelsens
uppgift
om KunzeKnorrbromsens
införande
i vissa främmande
länder.
lias biomsfråga kunde vara av viss betydelse, vore att härigenom en monopolrätt
tillförsäkrades viss firma.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrade vidare örn Transitbromsen,
vars värde styrelsen dock icke vore i tillfälle att självständigt bedöma.
De utförda preliminära proven med densamma hade efter vad som meddelades
från de järnvägar, där proven ägde rum, icke givit anledning
till anmärkningar, varför möjligen utsikter förelåge, att erhålla en på
svensk uppfinning baserad, konkurrenskraftig broms, helt tillverkad
inom landet. Enligt vad styrelsen inhämtat, hade därjämte Kunze-Knorrbolaget
för avsikt att förbättra konstruktionen på sin broms, och torde
även häri få ligga ett skäl till att icke nu fatta ett avgörande i de enskilda
järnvägarnas bromsfråga, utan avvakta de pågående arbetena,
som måhända kunde leda till ett för de enskilda järnvägarna mera lämpat
bromssystem än Kunze-Knorrbromsen för närvarande utgjorde.
Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen slutade med en hemställan, att
järnvägsstyrelsens framställning icke måtte föranleda någon Kungl.
Majlis åtgärd.
Genom beslut den 9 januari 1930 fann Kungl. Majit järnvägsstyrelsens
framställning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Av för revisorerna tillgängliga handlingar framgår, att järnvägsstyrelsens
uppgift i skrivelse den 20 juni 1929, att Kunze-Knorrbromsen vöre
under införande bland annat i Österrike, Tjeckoslovakien och Polen icke
är riktig. Härutinnan må hänvisas till följande handlingar:
»Kungl. Svenska Beskickningen. Wien den 22 oktober 1931.
Till Sveriges Allmänna Exportförening, Stockholm.
Åberopande Eder skrivelse av den 15 innevarande månad har jag äran
meddela, att, enligt vad beskickningen inhämtat i direktionen för de österrikiska
statsbanorna, något beslut angående generellt införande av en
tryckluftbroms å godsvagnar här i landet ännu ej föreligger. Som svar å
beskickningens förfrågningar angående i vilket läge detta ärende för närvarande
befinner sig, har man i direktionen liimnat följande upplysningar:
För
tillfället reflekterar man ej här på införandet av Kunze-Knorz-bromsen
å godsvagnar. Det system, som i första hand torde komma i fråga,
iir det s. k. Hardysystemet, och direktionen hade därför uppdragit åt maskinavdelningen
i Villach att ^experimentera sagda systems användbarhet.
Dessa experiment torde Miva slutförda i mitten på nästkommande
november månad, varefter beslut i ärendet torde kunna emotses. Enligt
Versailles!redens bestämmelser skall emellertid ett dylikt beslut för att
bliva gällande sanktioneras av Internationaler Eisenbahnverband. Enligt
uttalande av vederbörande chef för statsbanedirektionens vagnavdelning
— 151 -
skulle man ej kunna vänta, något definitivt beslut från sistnämnda institutions
sida förrän någon gång nästinstundande vår.
U. T. Undén
Kungl. Maj:ts minister.»
»Stockholm den 30 oktober 1931.
Herr Mariningenjör B. Erwin,
Tegnersgatan 45, 3 tr.. Stockholm.
Vår ref. H/EN.
Vi hava äran bifoga översända avskrift av en skrivelse, som vi erhållit
från vår korrespondent i Prag beträffande bromsar för järnvägslastvagnar
i Tjeckoslovakien.
Högaktningsfullt
Sveriges Allmänna Exportförening
G. Bellander (Oläsligt namn)»
Översättning.
Svenska konsulatet
Prag II.
Prag den 27 oktober 1931.
Sveriges allmänna exportförening, Stockholm.
Ihr. Ref. H/BS.
Jag ber Eder ursäkta, att jag använder det tyska språket.
Med anledning av Eder ärade skrivelse av den 15 dennes får jag meddela,
att den jugoslaviska bromsen Bozic är under prövning och införande å
godsvagnar härstädes. 1,000 vagnar hava redan försetts med denna broms
och ytterligare 6,000 vagnar komma att under loppet av detta år utrustas
med nämnda broms. Beslutet örn allmänt införande av Bozicbromsen i
Tjeckoslovakien daterar sig ungefär från hösten förra året. Frågan örn
införande av Kunze-Knorrbromsen har lämnats utan avseende. Utan
förbindelse.
Willy Kinberg
Konsul.
Avskrift av översättning.
Warszawa den 2 november 1931.
Aleksander Krzywicki, mariningenjör.
Till Svenska Handelskammaren, Warszawa.
Åberopande Edert brev av den 28 pto beträffande Kunze-Knorrbromsen
får jag meddela, att jag enligt Eder önskan varit i förbindelse med järnvägsministeriet
och utrönt följande:
Det polska järnvägsministeriet har hitintills icke gjort några inköp av
Kunze-Knorrbromsar, utan användas endast de Kunze-Knorrbromsar, som
— 152
voro inmonterade på de gods- och personvagnar, som Tyskland enligt skadeståndsfördraget
överlämnade till de polska stats järnvägarna.
Sålunda är det polska järnvägsministeriet i besittning av följande antal
vagnar, försedda med Kunze-Knorrbromsar:
Personvagnar .................. 135 st.
Gods- och postvagnar .......... 50 »
Godsvagnar .................... 950 » (av vilka 238 st. även äro för
sedda
med handbromsar).
Högaktningsfullt
A. ''K-rzyuncki.
No 536. Härmed intygas, att ovanstående
svenska översättning är i full
överensstämmelse med det polska
originalet och att de uppgifter,
som ovan lämnats av ingenjör
Aleksander Krzywicki, sekreterare
i Pierwsza Fabryka Lokomotyw
w Polsce (första Lokomotivfabriken
i Polen) kunna anses
vara fullt trovärdiga.
På Svenska konsulatet i Warszawa den 3 november 1931
Carl Herslou''.
Generalkonsul.
Härtill må anmärkas, att de polska statsjärnvägarna lära förfoga över
en vagnpark, som år 1930 bestod av 11,997 personvagnar och 146,163 godsvagnar.
Felaktigheten av järnvägsstyrelsens nyssberörda påstående framgår för
övrigt av en i Zeitscbrift des Internationalen Eisenbahn-Verbandes häfte
för november—december 1930 av Knorr-Bremse-Aktien-Gesellschaft införd
annons, vari tillkännagives, att Kunze-Knorrbromsen är införd vid Deutsche
Reiclisbahn och svenska statsbanorna samt att densamma är under
införande i Ungern, Nederländerna och Turkiet. VI.
VI. Transitbromsens användning i samtrafik.
Carl Holm- I anledning av den internationella järnvägsunionens (U. I. C.) krav på
niska ”perk- vei''kställande av prov i samtrafik såsom förutsättning för unionens defistadsaktieto-
nitiva provning av bromsen och såsom underlag för dess bedömande av
lien8 s^decem” nya sys*emet> fördes under senare delen av år 1930 vissa förhandlingar
ber 1930. mellan representanter för Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag
och järnvägsstyrelsen. I skrivelse den 3 december 1930 hemställde bolaget,
att järnvägsstyrelsen måtte lämna sitt tillstånd till att vagnar, vilka
å de enskilda järnvägarna utrustats med Transitbromsar, skulle få obehindrat
ingå i inrikes samtrafik även på statens järnvägars linjer. I sin
— 153
skrivelse framhöll bolaget, att Transitbromsens fördelar hade beaktats
bland annat hos vissa enskilda järnvägsförvaltningar, vilka gärna önskade
använda bromsen under förutsättning att därmed försedda vagnar
obehindrat finge användas i samtrafik inom landet. Bolaget påpekade
vidare, att samtrafik redan nu vore tillåten med vissa bromssystem, som
icke vore internationellt godkända, nämligen enkammarbroms system
Knorr med mellanstycke, enkammarbroms system Westinghouse och enkammarbroms
system New York, de båda sistnämnda likaledes med mellanstycke.
Vidare påpekades av firman, att statens järnvägars lokomotivtendrar
icke kunde utrustas med Kunze-Knorrbroms, utan vore försedda
med Knorr enkammarbroms. Knorr enkammarbroms vore icke internationellt
godkänd såsom godstågsbroms och uppfyllde icke de av U. I. C.
uppställda fordringarna. Enligt bolagets mening vore det sålunda icke
möjligt att genomföra den internationellt godkända Kunze-Knorrbromsen
såsom teknisk enhet. Under framhållande att Transitbromsen i ett ti
digare konstruktionsstadium sedan ett och ett halvt år tillbaka gått i
daglig trafik på vissa järnvägssträckor, förklarade bolaget, att innan bolaget
kunde påräkna att med Transitbromsen få företaga föreskrivna förberedande
prov för dess internationella godkännande, bolaget måste kunna
åberopa praktisk användning även av Transitbromsens senaste konstruktion.
Bolagets skrivelse den 3 december 1930 var åtföljd av följande handlingar.
Bilaga 1) en komplett beskrivning på engelska av Transitbromsen.
Bilaga 2) fotografikopior av sid. 86 i S. J. säkerhetsordning av den 12
juni 1929.
Bilaga 3) fotografikopior av Knorr-Bremse-A.-G:s broschyr a. b. c. av
år 1929 sid. 44—47.
I skrivelse den 11 december 1930 till bolaget anhöll järnvägsstyrelsen
därefter att bolaget ville komplettera handlingarna.
Den 15 samma december meddelade bolaget, att bolaget i anledning av
att bromsens uppfinnare, ingenjör Anderberg, befunne sig på resa i utlandet,
icke genast kunde tillhandahålla samtliga önskade uppgifter och
handlingar. Samtidigt översände bolaget emellertid en av styrelsen önskad
monteringsritning för treaxlig godsvagn.
Järnvägsstyrelsen avvaktade emellertid icke att de begärda handlingarna
skulle inkomma utan infordrade redan den 22 december 1930 de tyska
riksbanornas utlåtande örn Transitbromsen. Järnvägsstyrelsens ifrågavarande
skrivelse hade följande lydelse:
''1''yska ri kaka
ncbolagets
utlåtande angående
Transitbromsen
infordras.
— 154
Översättning
Mbr. 1018/30 Stockholm den 22 december 1930.
Till Herr Ministerialdirektör a. d. Dr. Anger,
Direktor för Deutsche Reichsbahn Gesellschaft,
Vosstrasse 35, Berlin.
Högtärade Herr Ministerialdirektör.
Under hänvisning till samtalet mellan Eder och vår ingenjör Forssman
angående den s. k. Transitbromsen har jag äran härmed meddela, att det
för mig skulle vara av största värde, att få höra Eder ärade mening om
Transitbromsen. Jag tillåter mig därför hemställa, att Ni, Herr Ministerialdirektor,
med ledning av de av herr Forssman avlämnade ritningarna
och beskrivningarna ville granska bromsen och meddela mig Edert
värderade utlåtande örn densamma.
Med uttryck av den största högaktning förbliver jag
Eder
Ivar Virgin.
Enligt vad revisorerna inhämtat åtföljdes ovan intagna skrivelse, ehuru
detta icke i skrivelsen antydes, av följande av ingenjören Forssman underskrivna
intyg:
Översättning.
Stockholm den 22 december 1930.
Transit-br omsen.
Uppfinnarna påstå, att transitbromsen skulle föreligga fullt genomarbetad
och avse nu att framlägga densamma för I. E. V.
I motsats härtill är jag av den åsikten, att bromsen ur teknisk synpunkt
icke innebär några framsteg, utan tvärtom är underlägsen de erkända
bromssystemen och detta av följande skäl.
1) Bromsen är mycket komplicerad.
2) Kuggstången är ett otillförlitligt element. Man kan aldrig avgöra,
huruvida huvudkolven arbetar med eller icke.
3) Den primära regleringsventilen är tack vare en spärranordning mycket
okänslig.
4) De olika inslipade kolvarna och rundsiiderna i regleringsventilen äro
mycket känsliga, och man kan antaga, att de snart kärva fast
5) De bromsförsök, som hittills utförts, omfatta blott smärre tågsätt med
högst 12 bromsvagnar. Det är omöjligt att bedöma bromsen på grund av
dessa försök.
Jag är alltså av den åsikten, att det är fullkomligt utsiktslöst att göra
mera omfattande försök med denna broms
Helge Forssman.
Enligt vad revisorerna konstaterat utgjordes de i överdirektören Virgius
ovan intagna skrivelse omförmälda, av Forssman till de tyska riks
-
155 —
hallorna överlämnade handlingarna icke av det materiel, som överlämnats
till järnvägsstyrelsen med verkstadens skrivelse av den 3 december 1930. I
stället överlämnades följande handlingar:
l:o) Verkstadsbolagets broschyr över Transitbromsen år 1927.
2:o) Raihvay Meclianical Engineer Maj 1930.
3: o) The Engineer av den 24/10 1930.
4: o) Beskrivning på engelska (Kap. 4) med schema.
3:o) Ritningar.
TB-1200 lossningsventil dat. 16/4 1930
TB-1212 Tranströms dat. 11/12 1929
TB-1225 omställare dat. 17/12 1929
TB-1286 regleringsventil dat. 13/5 1930.
I fråga om den under 2:o) omförmälda tidskriften må följande framhållas:
Under
verkstadsbolagets arbete för att göra Transitbromsen känd i Amerika
inflöt i tidskriften The Railway Mechanical Engineer maj 1930 en
artikel rörande Transitbromsen, vilken enligt bolagets förklaring författats
utan bolagets kännedom eller medgivande, och som innehöll vissa felaktigheter,
bl. a. att bromsen skulle hava provats å de svenska statsjärnvägarna.
Då bolaget från artikelförfattaren erhållit tidningsnumret till sig översänt
och konstaterat felen, tillskrev bolaget denne i brev av den 16 juli
1930 och uttryckte sitt ogillande av innehållet i artikeln. Dementi inflöt
därefter i julinumret av tidskriften.
Den 17 juli 1930 tillskrev bolaget järnvägsstyrelsen och påpekade, att artikeln
inkommit utan dess vetskap och medgivande. Trots detta begagnade
sig statens järnvägar ett halvår senare eller i december 1930 av sagda
tidskrift, vilken tillhandahölls tyska riksjärnvägarna såsom en del av det
för utlåtandet översända materialet
Det begärda utlåtandet från de tyska riksbanorna är dagtecknat den 31 Tyska riksba -
»Direktor der deut1930
— Mbl- dnr
januari 1931 och i översättning av följande lydelse:
Till Kungl. Järnvägsstyrelsen, Stockholm.
Ang. transit-bromsen.
Till svar å brevet till Ministerialdirektor Dr Anger,
schen Reichsbahn-Gesellschaft», av den 22 december
1018/30 — meddelas följande.
Vi hava låtit vederbörande avdelningar i Zentralamt ingående undersöka
Transitbromsen. På grund av de till oss av Eder överlämnade inlagorna
har Zentralamt kommit till följande resultat.
Omöjligheten att vid bromsprovet kunna avgöra, huruvida tvåkammarkolven
går till, måste särskilt framhållas som en betydande svaghet i
bromscylindrarnas konstruktion. Bromscylindern innehåller 5 lädermanschetter,
vilka alla måste vara fullständigt täta, ty det riktiga förhållandet
nornäs utlåtande
om Transitbromsen.
156 —
mellan trycket i arbetskammaren (rött) och trycket i funktionskammaren
(grönt) är utslagsgivande för funktionen av regleringskolven B-7 i regleringsventilen,
vilken reglerar till- och avloppskanalerna för bromscylindern.
För att ernå en noga avpassad första ansättning är, förutom tätheten
av de ovannämnda 5 manschetterna samt tätheten av vridsliden, anslutningsflänsar
och de inslipade kolvarna, även nödvändigt, att kolvvägarna
för de båda bromskolvarna alltid bli desamma. Är detta ej fallet, så ändra
sig de på kolvsliderna i regleringsventilen verkande krafterna, och den
första ansättningen kommer att utfalla mycket olika.
Sedan den lilla bromskolven, som har till uppgift att sätta till bromsblocken,
gjort sitt slag, förefinnes i arbetskammaren för tvåkammarkolven
ett tryck, som är mindre än 5 kg/cm2, under det att i funktionskammaren
fortfarande fullt ledningstryck av 5 kg/cm2 är rådande. Då ytorna på
ömse sidor örn tvåkammarkolven äro lika stora (ytan i funktionskammaren
synes t. o. m. vara något större) och då luftutströmningen ur funk
tionskammaren sker mycket långsamt, måste det i bromstryckdiagrammet
uppstå en lång »paus», innan trycket fortsätter att stiga. Vid lossning av
bromsen i läget »tom» eller »halv last» är utströmningen av luften från
kamrarna Bl och B‘2 icke gjord beroende av tryckstegringen i funktionskammaren.
Vid upprepade bromsningar och lossningar, t. ex. i lutningar,
kan det därför inträffa, att förhållandet mellan blocktryck och ledningstryck
ändras.
Omställningsanordningens vridslkl med sina många kanaler blir mycket
svår att hålla tät.
Sliden B12 i regleringsventilen kvarhålles i sina ändlägen av en spärranordning.
Att utföra denna spärranordning så, att den utövar ett visst
bestämt motstånd, torde icke vara så lätt, så mycket mer som dess funktion
är beroende av kraften hos den lilla spärrfjädern. Att i längden kunna
åstadkomma att denna spärranordning, som ju även oundvikligen blir
utsatt för slitning skall utöva ett visst bestämt motstånd mot slidens rörelse,
torde vara omöjligt. Genomslagstiden i ett långt tåg blir, åtminstone
vid driftbromsningen, mycket lång.
Regleringsventilen innehåller regleringsslider med vardera två inslipade
kolvar. Det är redan förenat med stora svårigheter, att få endast en cylindrisk
kolv tät och samtidigt lättrörlig, och det erfordras en synnerligen
stor arbetskicklighet, att åstadkomma detta vid en kolvslid med två cylindriska
kolvar.
Regleringen av Transitbromsen är, såsom hos Drolshammer och Bozic
beroende av tre olika tryck på ett kolvsystem, nämligen ledningstrycket,
bromscylindertrycket och ett konstant tryck. Drolshammer och Bozic erhålla
det konstanta trycket från en särskild regleringskammare och ha
vidtagit alla tänkbara åtgärder för att undvika varje möjlighet till otätheter
hos denna regleringskammare. Konstruktörerna av Transitbrom
-
— 157
seli hava icke tagit någon hänsyn till denna sak De taga helt enkelt det
konstanta trycket från hjälpluftbehållaren, vars tryck emellertid ändrar
sig med kolvvägen, och de leda detta tryck över bromscylindern och om
ställningssliden, d. v. s. över en mängd ställen, vilka kunna giva anledning
till otätheter, fram till regleringskolven, som sannolikt också ofta
kommer att vara otät. En säker och noggrann reglering av bromskraften
kan därför icke vara att vänta.
Vi äro i anslutning till ovanstående likaledes av den åsikten, att Tran
sitbromsen i tekniskt avseende icke innebär några framsteg, utan att den
tvärtom är de godkända bromssystemen underlägsen.
Deutsche Reichsbahn-Gesellscliaft
Hauptverwaltung
Anger.
Rätt översatt intygas
ex officio
Kungl. Järnvägsstyrelsen
Maskinhyrån
H. Forssman.
De i järnvägsstyrelsens skrivelse den 11 december 1930 begärda kompletteringarna
överlämnades till styrelsen den 30 januari 1931 vid personligt
besök av Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolags representant
och kunna sålunda icke hava hunnit underställas den tyska expert, som
avgivit ovan intagna utlåtande från de tyska riksbanorna. I dessa hand
lingar ingick bland annat ett intyg av maskindirektören vid Gävle—Dala
järnväg Frits Nordström, vilket intyg i detta sammanhang torde vara av
intresse och därför av revisorerna här återgives:
»I början av år 1929 träffades överenskommelse mellan trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle och Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag i Lund örn försök med en av nämnda verkstadsaktiebolag tillverkad
tryckluftbroms system ’Transit\
Sedan tillstånd av vederbörande kontrollerande myndighet erhållits att
på försök i allmän trafik å linjen Gävle—Falun av Gävle—Dala järnväg
använda detta bromssystem ingångsattes monteringen av bromsen å tjugo
stycken godsvagnar.
Vagnarna med ägare-signaturen G. D. J. och bärande nr fr. o. m. 2157
t. o. m. 2176 äro öppna godsvagnar med låga väggar och stolpar. De väga
i genomsnitt 9.n ton och lasta 20 ton. Underredet är av vanlig tysk kon
struktion. Golvytan är 20.r» kvadratmeter. Axelavståndct är 4.5 meter och
längden över bufferterna 9.i meter. Bromsverket — med två bromsblock
mot varje hjul — är av vanlig tysk konstruktion
Bromscylindern utövar, vid normalt ledningstryck och fullbromsning.
på bromsverket ett tryck av 1.1 respektive 2.n respektive 2.<> ton beroende på
lastväxelns ställning.
Viss komplettering
av det
järnvägsstyrel -sen tillställda
materialet för
bromsens bedömande.
— 158
I slutet av maj månad 1929 voro bromsarna monterade och vagnarna to
gos
i bruk.
Till en början gjordes försök med tåg, bromsade uteslutande med bromsen
ifråga. Tågen bestodo av fullt lastade vagnar; i riktning mot Falun
var lasten stenkol, i motsatt riktning järnmalm. Efter några mindre justeringar
arbetade bromsen till belåtenhet och vagnar med broms av system
''Transif insattes i tåg jämte vagnar med broms av andra system
(till alldeles övervägande delen Kunze-Knorr). Därvid gjordes den iakttagelsen
att ''Transit’-bromsarna väi samarbetade med övriga bromsar vid
bromsens tillsättande, men lossade långsammare än bromsarna av system
Kunze-Knorr. Sedan denna olikhet avhjälpts har bromssystemens samarbete
icke givit anledning till anmärkning.
Vid några tillfällen har regleringsventilens kolv icke funktionerat tillfredsställande.
Vid undersökning har det visat sig att rostflagor — sannolikt
från hjälpluftbehållaren — inkommit i ventilhuset och försvårat
ventilens rörelse. Sedan sil insatts i röret från nämnda behållare har
felet icke vidare uppträtt.
Till en början fick, som ovan nämnts, bromsen användas endast å linjen
Gävle—Falun. Ingick vagnen på annan linje skulle bromsen avstängas.
Sedermera har, då brcmssystemet visat sig pålitligt, vederbörande kontrollerande
myndighet medgivit att detsamma finge användas, förutom på
ovan angivna linje, på Gävle—Dala järnvägars övriga linjer, på Bergslagernas
järnvägars linje Falun—Ludvika med bibanor och på hela Södra
Dalarnes järnväg.
Det må påpekas att av å linjen Gävle—Falun förekommande lutningar
en är 8.4 kilometer lång med en höjdskillnad mellan krön och fot av 103.7
meter, en annan 7.5 kilometer lång med en höjdskillnad av 102.1 meter.
Maximilutningen i båda backarna är 1: 60.
Jag önskar anmärka att några mätningar vare sig av lufttryck eller
krafter i tåget icke gjorts utan att försöken haft en rent praktisk läggning.
Några nämnvärda sättningar i tågen ha icke iakttagits.
Jag önskar vidare påpeka att vagnspersonalen redan vid försökets början
instruerades att särskilt noga följa dessa vagnar och genast rapportera
iakttagna fel eller oregelbundenheter.
Några iakttagelser som givit anledning till anmärkningar utöver vad
ovan sagts ha icke gjorts.
Alla tjugo vagnarna gå alltjämt i allmän trafik och bromsen användes
regelbundet på ovan angivna linjer, där nu praktiskt taget alla godståg
bromsas med tryckluftbroms.
Gävle den 12 november 1930.
Fritz Nordström»
159
Järnvägsstyrelsens slutliga svar å verkstadsbolagcts ovannämnda skri
velse den 3 december 1930 avgavs den 24 februari 1931 och innehöll huvud- samtraflksakligen
följande. frågan.
Styrelsen meddelade, att densamma vid sin granskning av bromskonstruktionen
fått den även av ledande utländska experter på bromsområdet
delade och bekräftade uppfattningen, att bromsen ifråga icke innebure
några tekniska framsteg utan tvärtom vore internationellt godkända
bromssystem underlägsen. Styrelsen ansåg sig därför icke kunna medgiva
samtrafik med statens järnvägar av vagnar utrustade med dylik broms.
En tillåtelse till dylik vagnsamtrafik, under vilken de med Transitbroms
försedda vagnarna skulle ingå med verksamt arbetande broms eller blott
verkande som ledningsvagnar, skulle medföra dels olägenheter för statens
järnvägars personal med därav följande trafiksvårigheter, dels kunna föranleda
att enskilda järnvägar med stöd av en sådan tillåtelse kunde få
den uppfattningen, att järnvägsstyrelsen skulle anse införandet av bromsen
ifråga önskvärd. Järnvägsstyrelsen, som med hänsyn till betydelsen av
teknisk enhet inom landets olika järnvägssystem icke ville medverka till
en ur många synpunkter olämplig mot de överallt i världen pågående stan
dardiseringssträvandena stridande splittring, som ett eventuellt införande
av ett nytt system skulle medföra, ansåge vidare, att en första fordran
på att en ny broms skulle tillåtas inom landet, vore att densamma blivit
internationellt godkänd. Som förhållandena nu gestaltade sig, ville järnvägsstyrelsen
tillåta sig att, giva firman det välmenta rådet att först inhämta
internationella järnvägsföreningens (U. T. C.) uttalande angående
utsikterna för bromsens eventuella godkännande innan ytterligare bromsapparater
tillverkades och uppmonterades. Styrelsen hade också fått den
uppfattningen av muntliga uttalanden från firmans representant, att det
närmast var för den utländska marknaden, som firman avsåg sina tänkta
tillverkningar av Transito omsen, och mot ett exploaterande i utlandet
kunde ju styrelsen icke hava något att erinra, då ju styrelsen i varje fall
måste ha att räkna med att vagnar med internationellt godkänt annat
bromssystem än det vid Sveriges ledande järnvägar antagna kunde —
örn än då väl att märka i förhållandevis ringa och föga generande antal
-— inkomma till befordran pade svenska järnvägarna. Järnvägsstyrelsen •
ville föreslå, att firman skulle låta anmäla sin broms inför U. I. C. för
undersökning och provning. En dylik anmälan till U. I. C. skulle i så fall
jämlikt gällande internationella överenskommelser insändas till järnvägsstyrelsen
av den järnvägsförvaltning, som företagit de mest omfattande
proven, och komme järnvägsstyrelsen att utan något eget yttrande omedel
bart vidarebefordra denna anmälan till schweiziska förbundsjärnvägarna,
vilka vore ordförande i U. 1. C:s bromsutskott. När utfallet av U. I. C:s
prövning kunde bliva känd, skulle styrelsen, i fall det bleve för firman
gynnsamt, gärna återupptaga till övervägande, huruvida och i vad mån
160 -
Viss brevväxling
mellan
överdirektören
i järnvägsstyrelsen
och
verkställande
direktören vid
trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarna
— Gävle.
det kunde bliva styrelsen möjligt att på ett praktiskt sätt underlätta för
firman dess tillverknings exploatering på de utländska marknaderna.
Till ytterligare belysande av järnvägsstyrelsens ställningstagande gent
emot Transitbromsen må slutligen här intagas en mellan överdirektören i
järnvägsstyrelsen I. Virgin och verkställande direktören vid trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarna—Gävle förd korrespondens, vilken tillhandahållits
revisorerna från järnvägsstyrelsen:
»Stockholm den 24 februari 1931.
Till verkställande direktören m. m. herr A. Norrby,
Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle, Göteborg.
Ärade broder!
Som Du vet, har under senare åren firman Holmberg i Lund laneerat en
ny automatisk broms, den s. k. Transitbromsen. Bolaget har legat på och
velat, att järnvägsstyrelsen skulle intressera sig för denna broms. Sålunda
ligger för närvarande en skrivelse från bolaget hos styrelsen med hem
ställan, att vagnar från enskilda järnvägar, sorn utrustades med Transitbroms,
skulle få gå i samtrafik å S. J. linjer. Järnvägsstyrelsen vill emellertid
icke vara med härom, dels av den anledningen, att vi anse, att tra
fiksvårigheter med två olika system kunna uppstå och dels att enligt styrelsens
uppfattning den nya bromsen icke, även örn den mot förmodan
skulle bliva internationellt godkänd, ur synpunkten av järnvägarnas tekniska
enhet, kan eller får komma till allmänt införande inom landet och
därigenom splittra denna enhet. Vid ett besök av bolagets representant i
styrelsen i går, mariningenjör Erving, meddelade denne, att Din förvaltning,
som vore synnerligen gynnsamt stämd mot Transitbromsen, även
gjort upp en beställning av 20 bromsutrustningar förutom de som G. D. J.
sedan några år laborerat med och vilka lära röra sig örn ett antal av 20 st.
Jag skulle nu gärna vilja höra av Dig, om det verkligen förhåller sig så,
att ovannämnda nya beställning gjorts. Enligt vad vi veta, har ju Bergslagernas
järnvägar gått in för Kunze-Knorrbromsen och redan utrustat
en stor del av sin vagnpark med denna broms och fortsätter ju arbetet med
ytterligare utrustningar. Vi finna därför bolagets uppgift örn den nya be
ställningen av Transitbromsar, örn den är med verkligheten överensstäm
mande, märklig. Som ovan anförts, kommer järnvägsstyrelsen att orubbligt
vidhålla den ståndpunkten, att endast ett bromssystem bör få komma
till användning å statsbanorna och å de järnvägar, som hava samtrafik
med statens järnvägar. Eventuell uppsättning av Transitbromsen på en
skilda järnvägars vagnar kommer därför att betyda, att dessa vagnar på
vad järnvägsstyrelsen beror bliva utstängda från samtrafiken. Vi veta,
att G. D. J. låtit göra försök i mindre skala med Transitbromsen, och att
dessa försök givit bolaget stora förhoppningar. Det synes oss emellertid
vara bortkastad tid och pengar att fortsätta med dylika, då, som sagt, sy
-
161 —
stemet icke kan få användning på landets järnvägar. Jag vore tacksam,
om Du med några rader ville meddela mig, huru frågan ur Din och Dina
järnvägars synpunkt ligger.
Tillgivne vännen
Ivar Virgin
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
V. v. Goeben.
Avskrift.
Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle. Göteborg den 25 februari 1931.
Herr överdirektören m. m. Ivar Virgin, Stockholm.
Ärade broder!
Med anledning av din gårdagsskrivelse närsluter jag en avskrift av en
överenskommelse mellan G. D. J. och Holmbergska Verkstadsbolaget angående
omskrivna fråga, av vilken överenskommelse du tydligt finner bur
saken ligger till.
Själv bar jag alltid hållit på KK-bromsen, varför jag t. o. m. måste gå
emot en av våra två främsta representanter för sakkunskapen på kraftbromsområdet,
när vi bestämde oss för KK-bromsen.
Att vi vid G. D. J. en tid provat ett 20-tal Transitbromsar och nu låtit
Verkstadsbolaget uppsätta ytterligare ett antal dylika förbättrade bromsar
är ej att fatta som en önskan från vår sida att vid våra banor införa
bromsen utan blott som ett tillmötesgående mot en svensk firma i dess
strävan att arbeta sig in på världsmarknaden.
Då Transitbromsen ej ännu är fullt utprovad, och det alltså ännu dröjer
länge, innan den kan bliva internationellt godkänd, vill det synas mig
tämligen klart att utsikterna för dess införande vid svenska banor äro minimala,
även örn bromsen i fråga visar sig hava en del framträdande goda
egenskaper.
Din tillgivne vän
Axel Norrby.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
V■ v. Goeben.
Avskrift.
Stockholm den 3 oktober 1931.
Till herr verkställande direktören m. m. A. Norrby, Göteborg.
Bäste broder!
Som du nog erinrar dig, hade vi i början av detta år en skriftväxling
angående den s. k. Transitbromsen. Nu kommer jag och besvärar dig
med några frågor i samma ärende. Saken är den, att järnvägsstyrelsen
ånyo uppvaktats av bromsbolaget med hemställan, att styrelsens beslut
1 1 — 313045. Uev.-berättelse ang. statsverket för dr 1931. I.
— 162 —
att förbjuda de enskilda järnvägarnas nied Transitbroms utrustade
vagnar ingå i samtrafik å statens järnvägar som ledningsvagnar måtte
återtagas. Bolaget säger nämligen nu, att, sedan järnvägsstyrelsen fattade
ovannämnda beslut, bramsen undergått viss förbättring. Styrelsen
svarade bolaget, att styrelsen givetvis vore villig att underkasta
bromskonstruktionen ny prövning för att bedöma, örn den av bolaget
nu angivna förbättringen skulle kunna giva anledning för styrelsen att
ändra sin uppfattning och möjligen gå till att tillåta en järnväg, som
använder transitsystemet, att införa sådana bromsvagnar på statens
järnvägars linjer i den allmänna vagnsamtrafiken som ledningsvagnar,
varvid man i trafiksäkerhetens intresse väl finge tänka sig en plomberg
av bromsinrättningen så, att några farliga misstag från berörda
personals sida ej behövde befaras. Styrelsen betonade emellertid ytterligare,
att styrelsens ståndpunkt beträffande olämpligheten ur enhetssynpunkt
av Transitbromsens införande å någon eller några av landets
järnvägar vore oförändrad. Vi vänta nu ett eventuellt meddelande från
bolaget angående den förbättring av bromskonstruktionen, som bolaget
förklarat föreligga. Av maskininspektör Ståhle har jag erfarit, att de
vagnar, som B. J., G. D. J. och S. D. J., utrustat med Transitbroms,
äro tillåtna endast å vissa sträckor av respektive järnvägar, att de användas
uteslutande i specialtåg och att något tillstånd för deras användning
som bromsvagnar i den allmänna trafiken inom edert system
icke förefinnes. Däremot lär tillstånd finnas att få använda dem på
alla edra linjer som ledningsvagnar. Detta senare tillstånd lär dock ej
utnyttjas av eder. Min fråga är nu, örn trafikförvaltningen skulle för
sin del vilja tillåta, att vagnarna i fråga finge — eventuellt under föreskrift
örn bromsinrättningens plombering — avses såsom ledningsvagnar
och som sådana ingå i och användas i den allmänna trafiken över
hela trafikförvaltningens nät. Vidare ville järnvägsstyrelsen gärna
veta, örn bromsbolaget gjort någon hemställan till eder att få vagnarna
i fråga ut i eder allmänna trafik, vare sig som ledningsvagnar med
plomberad broms eller som verksamma bromsvagnar och vilken ställning
ni tagit till en eventuellt gjord sådan framställning.
Din tillgivne
Ivar Virgin.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
V''. Wollert.
Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle. Göteborg den 7 oktober 1931.
Herr överdirektören m. m. Ivar Virgin, Stockholm.
Ärade broder!
Med anledning av din skrivelse av den 3 dennes kan jag meddela,
att transitbroms hittills blivit monterad å 40 GDJ. godsvagnar,
— 163
att dessa vagnar för närvarande få användas som bromsvagnar endast
å sträckan Gävle—Falun—Ludvika.
att vagnarna som ledningsvagnar undantagsvis användas å övriga
sträckor å trafikförvaltningens linjer,
att kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalat sig för avtal örn
vagnarnas införande på angränsande enskilda banor på sätt av kungl,
styrelsen kunde medgivas, men att något dylikt avtal ej träffats,
att det understundom är till olägenhet att vagnarna med tranströms
icke få användas i den allmänna trafiken, varom bromsbolaget erhållit
underrättelse, och
att bromsbolaget med anledning härav under hand föreslagit, att vi
måtte hos vederbörande myndigheter begära sådant tillstånd, men att vi
med kännedom örn kungl, järnvägsstyrelsens ställning till bromsfrågan
icke funnit skäl göra dylik framställning.
Vagnarna med transitbroms äro försedda med anslaget »Transitbroms.
Vagnen får icke sändas till eller över S. J.».
Dessutom äro de två vita strecken å vagnarnas hörn utförda något
avvikande från motsvarande tecken å vagnar med K.K.-Broms.
Hälsningar!
Din tillgivne
Axel Norrby.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
G. Wollert.
Stockholm den 8 oktober 1931.
Till herr verkställande direktören m. m. A. Norrby, Göteborg.
Bäste broder!
För ditt brev av den 7 dennes ber jag få tacka. Jag hoppas, att du icke
allt för mycket misstycker, att jag ånyo besvärar dig ytterligare för
att få fullt klart, huru frågan om Transitbromsen ligger. Jag använder
då dina »att-satser» i ditt brev.
»Att vagnarna såsom ledningsvagnar undantagsvis användas å övriga
sträckor å trafikförvaltningens linjer». Äro några villkor för denna undantagsanvändning
föreskrivna? Har personalen instruerats till förekommande
av vagnens användning som bromsvagn?
»Att kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalat sig för avtal örn
vagnarnas införande på enskilda banor, på sätt av kungl, styrelsen (V. o.
V. St.?) kunde medgivas, men att sådant avtal ej träffats». Kan du säga
anledningen till att avtalet ej träffats?
»Att det understundom är till olägenhet att vagnarna med Transitbroms
icke få användas i den allmänna trafiken (Trafikförvaltningens
allmänna trafik?), varom bolaget erhållit underrättelse.» Vore intresserad
veta syftet med att bromsbolaget underrättats om olägenheten med
— 164 —
vagnarnas inskränkta användning? Avser olägenheten förbudet mot
vagnarnas användning som bromsvagnar eller som ledningsvagnar?
»Att bromsbolaget med anledning härav under hand föreslagit, att vi
måtte hos vederbörande myndigheter begära sådant tillstånd, men att vi
med kännedom örn kungl, järnvägsstyrelsens ställning till bromsfrågan
icke funnit skäl göra dylik framställning.» Är detta skäl det enda?
Skulle framställning av eder göras, örn exempelvis S. J. skulle medge
framförandet å statens järnvägars linjer av vagnarna, exempelvis som
ledningsvagnar, under betryggande plombering av bromsmekanismen?
Jag ber dig ännu en gång ursäkta, att jag gör dig dessa frågor, som ju
kunna synas inkvisitoriska, men som saken ligger och som man synes
vilja önska ge den en politisk inriktning, är det för oss nödvändigt ha
klara begrepp örn vad som förekommit beträffande Transitbromsen.
Din tillgivne
Ivar Virgin.
Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle. Göteborg den 9 oktober 1931.
Herr överdirektören m. m. Ivar Virgin, Stockholm.
Ärade broder!
Som svar å gårdagsskrivelsen får jag meddela följande:
Då vagnar med transitbroms användas å annan sträcka å trafikförvaltningens
linjer än sträckan Gävle—Falun—Ludvika, har det föreskrivits,
att vagnarna skola vara omställda till ledningsvagnar.
Då vagnar med transitbroms ej få sändas till eller via S. J., har det ansetts
vara utan någon egentlig betydelse att träffa avtal med angränsande
enskilda banor, vilka från den sträcka, där vagnarna användas som
bromsvagnar, hava obetydlig samtrafik.
Då bromsbolaget under hand begärt få montera ytterligare ett antal
transitbromsar på G. D. J. godsvagnar, hava vi framhållit olägenheten
för oss att dylika vagnar icke som de övriga obehindrat kunna användas
i den allmänna godssamtrafiken inom landet. Olägenheten för oss är givetvis
i detta fall, att vagnarna icke ens som ledningsvagnar få fritt användas
i den allmänna godssamtrafiken.
»Örn exempelvis S. J. skulle medge framförandet å statens järnvägars
linjer av vagnarna, exempelvis som ledningsvagnar under betryggande
plombering av bromsmekanismen», skulle vi särskilt örn ännu fler vagnar
monteras med transitbromsar finna anledning att göra vederbörlig
framställning. Vi hava hittills stött1 oss på ditt brev av 2 sisth mars
med bilagd avskrift av skrivelse till firman, vilket tydligt visar kungl,
järnvägsstyrelsens hittillsvarande ställning till frågan.
Tillgivne vännen
Axel Norrby.»
borde skrivas med »dt».
— 165 —
VII. Förnyelsen av kontraktet rörande Kunze-Knorrbromsen.
Av den redogörelse, som ovan lämnats rörande kungl, järnvägsstyrelsens
kontrakt med Knorr-Bremse-Aktiengesellschaft rörande leverans av
genomgående godstågsbromssystem Kunze-Knorr framgår, att styrelsen
förbundit sig att t. o. m. den 31 december 1930 beställa bela sitt behov av
tryckluftbromsutrustningar och detaljer till sådana från det tyska bolaget,
samt att bolaget förbundit sig att utsträcka kontraktet till den 31 december
1940 å enahanda villkor, örn järnvägsstyrelsen före den 1 juli 1930
begärde att leveranserna skulle fortsättas.
Just vid den tidpunkt, då frågan örn Transithronsen började bliva aktuell,
förnyade järnvägsstyrelsen enligt överenskommelse den 7 och 9 maj
1930 det tidigare kontraktet på i sak praktiskt taget oförändrade villkor.
§ 3 i kontraktet erhöll emellertid följande ändrade lydelse:
»Knorr-Bremse Aktiengesellschaft förbinder sig att städse leverera
bromsutrustningarna och bromsdetaljerna till samma priser ab Berlin—
Lichtenberg, Bahnanschluss Knorr-Bremse Aktiengesellschaft, och under
samma leveransvillkor med avseende på konstruktion och utförande,
som vid tiden för beställningen gälla i de med tyska riksjärnvägarna
träffade avtalen. Emballage debiteras till självkostnadspris, dock är
kungl, järnvägsstyrelsen berättigad att återsända emballaget och återbekomma
för detsamma erlagt belopp.
För bromsutrustningar och bromsdetaljer av svensk tillverkning skall
i stället för de tyska priserna ab Berlin följande beräkning vara normgivande:
De tyska priserna efter en kurs av 89 kronor lika med 100 riks
mark,
plus kostnad för frakt Berlin—Trälleberg jämte inbesparad tull
och övriga kostnader såsom assurans, förpackning och spedition, jämte
event, utjämning med hänsyn till högre löner och materialpriser gentemot
Berlin.
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft förbinder sig i anslutning härtill, att
i original eller bestyrkt avskrift förelägga kungl, järnvägsstyrelsen de
med tyska riksjärnvägarna överenskomna priserna.»
Angående den patenträttsliga situationen för Kunze-Knorrbromsen i
Sverige vid tidpunkten för kontraktets förnyande har Carl Holmbergs
mekaniska verkstads aktiebolag företett följande intyg från A. W. Anderssons
patentbyrå i Malmö:
»Rapport
över sakläget dags dato rörande patentskydd å Kunze-Knorrbromsar i
Sverige.
Upprättad den 31 oktober 1931.
1) Bromsanordningen och tillhörande delar hava tidigare varit skyddade
bland annat genom följande patent, som numera äro förfallna, nämligen:
-
Det nya kontraktets
innehål
-
Den patenträttsliga
situationen
vid tiden
lör kontraktets
förnyande.
— 166 —
42,745; 46,199; 47,756; 48,110; 48,261; 48,981; 50,992; 51,526; 53,384; 54,065;
54,546 och 60,389,
och på grund av förfall sakna dessa patent all betydelse ur skyddssynpunkt.
2) Dessutom har anordningen varit tidigare skyddad genom ett för
konstruktionen grundläggande patent, nämligen nr 44,039 rörande ''Regleringsventilanordning
för tryckluftsbromsar’, men giltighetstiden för
detta patent utgick av ålder den 30 juni 1931, och därmed utgick även
giltighetstiden för patent nr 50,359, som avsåg ett tillägg till det förstnämnda.
— Härmed kan nian generellt säga, att regleringsventilanordningen
förlorat sitt bärande ''patentskydd.
Visserligen linnas fortfarande i samband med regleringsventilanordningen
en del ännu i kraft varande patent, nämligen nris 44,065, 44,819
och 44,869, men dessa patent avse i förhållande till det ovan antydda,
grundläggande patentet endast detaljsajker av underordnat värde som
skyddsobjekt, och därtill kommer, att även dessa patent av ålder komma
att förfalla i december 1933, varför blott cirka två år återstå av deras
maximala giltighetstid.
En del av dessa patent hänföra sig emellertid till det konstruktiva utförande
bromsanordningen i verkligheten har, varför det torde vara på
sin plats att i viss mån ventilera nämnda patents skyddsområden.
Pat.nris 44,065 och 44,819, som båda förfalla av ålder den 14 december
1933, röra sig örn den detalj, som generellt kan kallas ''accelerationskammaren’
för trycksänkningens snabba fortplantning genom huvudledningen
vid bromsning av långa tåg. Patenten röra sig örn inkopplingen
av en ventil för kammarens tömning, men då denna tömning torde kunna
ske på ett flertal andra sätt, kan man icke med fog påstå, att patenten
skulle erbjuda något verksamt skydd för anordningen av accelerationskammaren
som sådan, vilket förhållande även bevisas av praktiken,
då motsvarande kammare med motsvarande tömningsmöjligheter förefinnes
vid snart sagt alla moderna tryckluftbromsar.
Pat.nr 44,869 rör sig örn den s. k. ''överföringskammaren’ och har avseende
på dess volym, som enligt patentet skall vara lika stor eller obetydligt
större än regleringskolvens slagvolym. — Örn man emellertid
går till den av Kunze Knorr-firman utgivna boken med titel ’A-B-C’ —
uppl. 1929, sid. 210, så framgår, att volymskillnaden i verkligheten är omkring
100 procent, och ett sådant praktiskt utförande kan icke sägas vara
täckt genom patentskyddet, varför detta således saknar bärighet i
fråga örn det praktiska utförandet.
3) Härefter återstå av de äldre patenten huvudsakligen endast nr 47,755
och 50,445. —■ Av dessa rör sig pat.nr 47,755 örn en ''utjämningsförhmdelse’
mellan bromscylinderns olika kamrar i bromsens lossläge, och
— 167 —
kontentan i patenten är att utjämningen sker genom förmedling av regleringsventilen
i stället för såsom tidigare med matarespår i cylindern.
Naturligtvis måste det medges, att anordningen enligt detta patent erbjuder
vissa fördelar, och att patentet således har ett visst värde, men
giltighetstiden för detta patent utgår ävenledes inom kort, i det att patentet
upphör att gälla den 28 februari 1934, d. v. s. örn cirka två och
ett halft år. —
Pat.nr 50,445 rör sig örn ''omställningsanordningen’ vid en kombinerad
broms för tara- respektive lastbromsning. Patentskyddet ligger i en
viss kombination mellan nämnda omställningsanordning och en i regleringsventilen
anordnad backslagsventil. Konstruktionen användes i praktiken
och den har givetvis sina fördelar, varför patentet måste anses hava
ett visst skyddsvärde, men även i detta fall är den återstående gilttighetstiden
mycket kort, och patentet förlorar av ålder sin giltighet den
20 maj 1932, d. v. s. örn ungefär ett halvt år, och därmed går KunzeKnorr-bromsen
förlustig det bästa patentskydd den för tillfället äger.
4) I september 1926 ratificerades de internationella bestämmelserna rörande
bromsanordningar för järnvägståg och vid utarbetandet av dessa
bestämmelser låg bland annat Kunze-Knorr-bromsen till grund för de
uppställda fordringarna. Följaktligen hava sedan dess inga förändringar
i bromsens konstruktion och sätt att verka kunnat företagas, då den
i sådant fall ej längre skulle blivit överensstämmande med nämnda fordringar.
Konsekvensen blir sålunda, att Kunze-Knorr-bromsen av i dag
är fullkomligt densamma som 1926 med undantag möjligen för smärre
konstruktiva förändringar av oväsentlig art och i alla händelser ej patenterade
i Sverige, och skyddet för Kunze-Knorr-bromsen, sådan den nu
användes, inskränker sig följaktligen till vad ovan angivits.
Visserligen har Knorr-Bremse A. G. även efter 1927 uttagit en hel del
patent i Sverige på anordningar i samband med tryckluftbromsar — och
särskilt hava sådana patent uttagits i anslutning till de jämförelsevis
nyligen uppfunna Drolshammer- och Hildebrand-bromsarna — men tydligt
är, att dessa patent äro irrelevanta med avseende på Kunze-Knorrbromsen
i den form den användes i Sverige och för användning i internationell
trafik.
5) Som slutsats av ovanstående är det således vår uppfattning, att
Kunze-Knorr-bromsen i det utförande den internationellt godkänts oell,
numera användes i stort sett måste anses i avsevärd grad sakna bärande
patentskydd (varmed vi mena patentskydd av sådan kvalitet att det effektivt
förhindrar efterbildning genom utförande av bromsanordningar
av liknando typ). Diirjämte anse vi, att de svenska patent, som eventuellt
kunna tillmätas något väsentligt vårdö i antydd riktning, numera
uppnått en sådan ålder, att de ytterligare endast kunna hållas i kraft
— 168
Revisorernas
uttalande.
under en mycket begränsad tidsperiod, varvid det bärande patentskyddet
efter denna period helt bortfaller.
Malmö som ovan.
Patentbyrån.
A. W. Andersson.»
VIII. Revisorernas uttalande.
Av ovanstående utredning torde framgå, att järnvägsstyrelsen i uppgivet
syfte att ernå teknisk enket i landets järnvägsväsen vidtagit vissa
åtgärder, vilka torde hava varit ägnade att försvåra utvecklandet och
exploaterandet av en svensk uppfinning, som av åtskilliga andra experter
än statens järnvägars dock ansetts innebära möjligheter till åvägabringandet
av en inhemsk bromsindustri. Att dessa experter icke felbedömt
Transitbromsens egenskaper synes bekräftas av att bromsen i
fråga, trots uppenbart motstånd från järnvägsstyrelsens sida, under flera
år använts vid enskilda järnvägar i landet utan att — bortsett från under
den första tiden påkallade mindre ändringar — giva anledning till
anmärkning, samt att, enligt vad revisorerna inhämtat, firman The
Westinghouse Brake & Saxby Signal Co, Ltd. London numera träffat
avtal med Transitbromsens tillverkare örn förvärv av patenträttigheterna
till bromsen för vissa främmande länder.
Da järnvägsstyrelsen med skärpa hävdat kravet på teknisk enhet, må
det framhållas, att, såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår,
någon teknisk enhet på bromsområdet knappast kan sägas råda på de
svenska statsjärnvägarna. Bevisorerna erinra örn att av 8,145 tryckluftbromsutrustade
godsvagnar å dessa järnvägar 12 procent äro försedda
med annan bromstyp än Kunze-Knorr, och att jämväl bland dessa 12 procent
stor splittring råder i fråga örn bromstypen. Vid sådant förhållande
synes talet örn teknisk enhet näppeligen kunna sägas hava tillräckligt
reellt underlag. Genom järnvägsstyrelsens åtgöranden i denna sak
har en enskild firma kommit att på detta område intaga en monopolställning,
som, enligt vad svenska järnvägsföreningen intygat, av firman utnyttjats
till förhöjning av priserna på Kunze-Knorr-bromsen.
Bevisorerna anse sig böra här nedan särskilt fästa uppmärksamheten
på vissa åtgärder från järnvägsstyrelsens sida i detta ärende, vilka,
sedda i sitt sammanhang, äro belysande för styrelsens hållning i en fråga,
som synes kunna få avsevärd betydelse såväl för de enskilda järnvägarnas
ekonomi, som för den inhemska industriella utvecklingen.
Bevisorerna finna det anmärkningsvärt, att järnvägsstyrelsen i sin
skrivelse till Kungl. Majit den 20 juni 1929 uppgivit, att Kunze-Knorrbromsen
vore under införande i Österrike, Polen och Tjeckoslovakien. Av
ovan intagna intyg framgår, att denna uppgift icke varit med de verkliga
förhållandena överensstämmande. I Österrike är man sålunda i
— 169 -
färd med att ^experimentera ett inhemskt system, Hardybromsen. I
Tjeckoslovakien är det jugoslaviska Bozic-systemet under införande och
i Polen användes Kunze-Knorr-bromsen icke i vidare utsträckning än
som ioranledes av att detta land enligt skadeståndsfördraget av Tyskland
fått övertaga ett antal med sistberörda broms försedda vagnar. Det
torde få anses vara en skälig fordran på en svensk statsmyndighet, att
den i en fråga av bär förevarande beskaffenhet med sådan noggrannhet
sätter sig in i ämnet, att felaktiga uppgifter på en väsentlig punkt
icke förekomma.
Som förut nämnts hemställde Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 3 december 1930, att styrelsen
ville lämna sitt tillstånd till att enskilda järnvägar tillhöriga, med
Transitbroms utrustade vagnar skulle få ingå i inrikes samtrafik å
statsbanorna. Vid skrivelsen var fogad visst material för Transitbromsens
bedömande. Då överdirektören i järnvägsstyrelsen kort därefter utbad
sig ett utlåtande över bromsen av dr Anger i det tyska riksbanebolaget,
överlämnades till denne icke det material, som verkstadsbolaget
insänt för bromsens bedömande, utan ett i viss mån stympat, delvis föråldrat
och delvis oriktigt material. Eevisorerna vilja i detta sammanhang
särskilt erinra att i det av järnvägsstyrelsen till dr Anger överlämnade
materialet ingick det häfte av tidskriften The Mechanical
Engineer, vilkets innehåll verkstadsbolaget själv redan i skrivelsen den
17 juli 1930 betecknat såsom i vissa avseenden oriktigt. Dr Angers utlåtande
torde under nu angivna förhållanden knappast kunna sägas hava
avsett bromsen i det skick, den vid tidpunkten för rrtlåtandet befann sig.
Det förefaller för övrigt egendomligt, att järnvägsstyrelsen icke, innan
densamma den 24 februari 1931 slutligt yttrade sig angående verkstadsbolagets
ansökning, tillställde Anger det nya material, som styrelsen den
30 januari samma år erhållit från bolaget, och begärde den ändring eller
komplettering av Angers utlåtande, vartill det nya materialet kunde
giva anledning.
Revisorerna vilja vidare framhålla, att med överdirektörens skrivelse
den 22 december 1930, vari Angers utlåtande begärdes, följde ett intyg av
statens järnvägars bromsexpert rörande dennes ståndpunkt till bromsen.
Då det borde varit angeläget att erhålla ett fullständigt förutsättningslöst
utlåtande var det enligt revisorernas mening synnerligen olämpligt
att bifoga den svenska bromsexpertens intyg, vilket av mottagaren
kunnat uppfattas såsom en antydan örn, i vilken riktning Angers blivande
utlåtande ur järnvägsstyrelsens synpunkt vore önskvärt. Sitt utlåtande
bar också Anger avslutat med ett uttryckligt uttalande av sin anslutning
till den svenska bromsexpertens mening. Ordalagen äro här
desamma såväl i Forssmans intyg som i Angers utlåtande.
Mot järnvägsstyrelsens förfarande kan även den anmärkningen riktas,
att järnvägsstyrelsen bort i syfto att utreda frågan på ett i möjligaste
— 170 —
mån objektivt oell allsidigt sätt känna sig manad att anlita främmande
expertis även från annat land än Tyskland.
Det torde böra bemärkas, att främmande länders järnvägsmyndigheter
i liknande fall sökt bringa hjälp åt den egna industrien. Sålunda hava
de österrikiska järnvägsmyndigheterna, som redan nämnts, sökt främja
landets tillverkning av Hardy-bromsen och enligt uppgift lär i Polen
verksamt stöd lämnas den där inhemska Lipkovsky-bromsen. I Tyskland
har självfallet Kunze-Knorrbromsen erhållit understöd vid tillverkning
och utprovning. Men därjämte utprovas i sistnämnda land för närvarande
å statsbanelinjen Petersdorf—Jakobsthal en ny bromstyp, den s.
k. Knorr-Hildebrandsbromsen. I Tyskland synes man sålunda icke anse,
att kravet på teknisk enhet skall tolkas så snävt, att ej erforderlig
hjälp vid utarbetandet av nya bromsuppfinningar och bromsförbättringar
bör få lämnas. I detta sammanhang tillåta sig revisorerna hänvisa
till det uttalande, som gjorts av överdirektören i hans brev den 24 februari
1931 till verkställande direktören vid trafikförvaltningen Göteborg—-Dalarna—Gävle A. Norrby, vari uttryckligen utsäges, att järnvägsstyrelsen
icke vill vara med örn att vagnar utrustade med Transitbroms må få
gå i samtrafik å statens järnvägar och detta icke ens örn bromsen ifråga
skulle bliva internationellt godkänd. För den händelse denna järnvägsstyrelsens
åsikt skulle av statsmakterna lämnas utan erinran torde det
bliva praktiskt taget lönlöst för svenska uppfinnare och tillverkare att
arbeta på bromsproblemet och varje möjlighet till en svensk industri på
detta område torde vara stängd. Revisorerna anse sig böra här tillägga
att revisorerna givetvis icke här avse att järnvägsstyrelsen bort lämna
den svenska firman bistånd på sådant sätt att detta för statens järnvägar
medfört några kostnader.
Revisorerna vilja slutligen fästa uppmärksamheten på järnvägsstyrelsens
förfaringssätt vid förlängandet år 1930 av kontraktet med tillverkaren av
Kunze-Knorrbromsen. Kontraktet förnyades på 10 år. Av det ovan intagna
intyget från patentbyrån i Malmö synes emellertid framgå, att de
patent, vilka skydda Kunze-Knorrbromsen i Sverige, äro delvis förfallna
eller förfalla senast under tiden 1932 — 28 februari 1934. Vidare bör i detta
sammanhang uppmärksammas, att enligt det år 1919 träffade avtalet
med det tyska bolaget detta förpliktat sig att, örn avtalet ej förnyades,
likväl leverera för bromsen erforderliga ersättningsdelar. Det förefaller
revisorerna, som örn järnvägsstyrelsen icke tillbörligt beaktat dessa förhållanden,
då det gällt att tillvarataga sina ekonomiska intressen vid
kontraktets förnyande. Särskilt synes klokheten hava bort bjuda att i den
föreliggande situationen icke binda statens järnvägar för en så avsevärd
tid framåt som skett.
Det är vidare ägnat att väcka uppmärksamhet, att enligt kontraktet
priserna för leveranser till statens järnvägar bestämts på basis av de
preusiska priserna plus frakt, inbesparad tull och övriga kostnader så
-
— 171 —
som assurans, förpackning och spedition jämte eventuell utjämning med
hänsyn till högre löner och materialpriser »gentemot Berlin». Då tullen
avser att ekvivalera skillnaden mellan å ena sidan svenska materialpriser
och arbetslöner samt å andra sidan motsvarande utländska priser,
innebär avtalet i själva verket, att det tyska bolaget i detta hänseende är
berättigat till ett dubbelt vederlag.
Bil. A.
KONTRAKT
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Knorr-Bremse Aktiengesellschaft,
Berlin—Lichtenberg, beträffande leverans av tryckluftbromsutrustningar.
§ 1.
Kungl. Järnvägsstyrelsen förbinder sig, för det fall, att svenska regeringen
fattar beslut örn införande vid Statens järnvägar av genomgående
godstågsbroms system Kunze-Knorr, att beställa hela sitt behov av tryckluftbromsutrustningar
och detaljer till sådana från Knorr-Bremse Aktiengesellschaft,
räknat från den dag kontraktet träder i kraft och till och
med den 31 december 1930.
Å sin sida förbinder sig Knorr-Bremse Aktiengesellschaft att leverera
de beställda bromsutrustningarna och bromsdetaljerna till Statens järnvägar
under de i detta kontrakt angivna villkor.
De delar, som ingå i Kunze-Knorrbromsen, angivas i bilaga till detta
kontrakt.
Örn genom omständigheter, vilka ligga utom Knorr-Bremse Aktiengesellschafts
kontroll de leveranser, som skola ske eller den utförsel av
bromsutrustningar, som skall äga rum till Statens Järnvägar enligt detta
kontrakt, helt eller delvis avbrytas, så är Knorr-Bremse Aktiengesellschaft
förpliktat att inrätta en motsvarande fabrikation av bromsutrustningar
i Sverige och skola leveranserna därifrån uppfylla detta kontrakts
bestämmelser.
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft förbinder sig att till Statens Järnvägar
leverera deras behov av bromsutrustningar och bromsdetaljer under
ytterligare tio år, d. v. s. till och med den 31 dec. 1940 å samma villkor,
som stipuleras i detta kontrakt, såvida Kungl. Järnvägsstyrelsen före
den 1 juli 1930 begär, att leveranserna skola fortsättas. Gör Kungl. Järnvägsstyrelsen
intet bruk av denna sin rätt, så förbinder sig Knorr-Bremse
Aktiengesellschaft att till Statens Järnvägar leverera alla de delar,
som upptagas i bolagets förteckning över ersättningsdelar (se nedan § 8) i
den omfattning, som begäres av Kungl. Järnvägsstyrelsen, till de för
l>reussiska statsbanorna vid beställningstillfället bestämda priserna fritt
Kontraktets
syfte ock giltighets
tid.
— 172 —
Leveransort.
Enhetspris.
Berlin med ett pålägg av 10 procent. Leveransen av sådana delar skall ske
senast 6 månader efter ingången beställning
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft förbinder sig att såsom underleverantör
av råmaterial och halvfabrikat i möjligaste mån använda sig av den
svenska industrien.
§ 2.
Leveranserna skola ske fritt järnvägsvagn å bolagets anslutningsspår
i Berlin—Lichtenberg.
För det fall, att fabrikation av bromsarna helt eller delvis kommer att
upptagas i Sverige, skall leveransen ske å järnvägsvagn vid statsbanestation;
dock, att om överenskommelse icke kan träffas angående de i §
3 omförmälda tilläggen till de där angivna preussiska priserna ifråga örn
eventuellt högre löner och materialpriser plus kostnad för frakt Berlin—
Malmö jämte inbesparad tull och övriga omkostnader eller angående leveransvillkoren
i övrigt. Kungl. Järnvägsstyrelsen skall vara berättigad
påfordra leverans i Berlin—Lichtenberg.
§ 3.
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft förbinder sig att städse leverera
bromsutrustningarna och bromsdetaljerna till samma priser ab Berlin—
Lichtenberg, Bahnanschluss Knorr-Bremse Aktiengesellschaft och under
samma leveransvillkor med avseende på konstruktion och utförande, som
vid tiden för beställningen gälla i de med preussisk—hessiska statsbanorna
bestående kontrakten. Emballage debiteras av bolaget till självkostnadspris;
dock är Kungl. Järnvägsstyrelsen berättigad att återsända emballaget
och återbekomma erlagt belopp. I enlighet härmed förbinder sig
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft att i original eller bestyrkt avskrift förelägga
Kungl. Järnvägsstyrelsen det med preussisk—hessiska statsbanorna
ingångna kontraktet beträffande pris och leveransvillkor, ävensom
att senast inom 8 dagar på samma sätt underrätta Kungl. Järnvägsstyrelsen
örn alla ändringar i avseende på enhetsprisen och levnadsvillkoren,
vilka kunna inträda under föreliggande kontrakts giltighetstid.
Till tryggande av denna förbindelses uppfyllande har Knorr-Bremse
Aktiengesellschaft att befullmäktiga preussisk—hessiska statsbanorna att
städse meddela Kungl. Järnvägsstyrelsen ifrågavarande kontrakt och avtal
beträffande pris och leveransvillkor.
För det fall, att de i § 1, stycke 4 nämnda omständigheterna skulle inträda
eller för det fall, att av andra orsaker fabrikationen av bromsarna
helt eller delvis kommer att upptagas i Sverige, kommer, i stället för de
preussiska priserna ab Berlin—Lichtenberg, följande beräkning att vara
normgivande:
De preussiska priserna plus kostnad för frakt Berlin—Malmö jämte inbesparad
tull och övriga kostnader såsom assurans, förpackning och
— 173 —
spedition, varvid även eventuell utjämning företages med hänsyn till
skillnaden i arbetslöner och materialpriser för den tyska och den svenska
fabrikationen. Till grund för jämförelsen mellan de tyska och de svenska
lönerna och materialpriserna användes den kursberäkning, varmed de
preussiska priserna för bromsutrustningarna vid ifrågavarande tillfälle
omräknas. Dessa priser underkastas en närmare prövning för varje beställning.
Som minimikurs vid omräkningen av de preussiska priserna för bromsutrustningarna
antages 100 Mark r= 70 kronor, d. v. s. i stället för en kurs
av 100 Mark = 89 kronor skall minimiomräkningskursen utgöra 100 Mark
= 70 kronor eller, örn dagskursen är högre än 100 Mark = 70 kronor, så
skall denna dagskurs gälla som omräkningskurs.
Skulle de preussiska priser, som gälla den 1 april 1919, minskas med
mera än 35 procent, så inträder en böjning av omräkningskursen, dock
endast upp till maximigränsen 100 Mark -_= 89 kronor, enligt följande
uppställning:
Minskar preussiska järnvägsförvaltningen eller dess rättsinnehavare
priserna från 1 april 1919
med 35 %, så skall omräkningskursen utgöra 100 Mark = 70 kronor
» 36 %, » » » » 100 » = 71 »
» 37 %, » » » » 100 » = 72 »
o. s, v., sålunda, att för varje procents minskning av de preussiska priserna
omräkningskursen ökas med 1 krona, ända tills omräkningskursen
100 Mark = 89 kronor vid 54 procents minskning av de preussiska priserna
uppnås.
Alla ytterligare minskningar av de preussiska priserna beräknas efter
en omräkningskurs av 100 Mark = 89 kronor.
Denna beräkningsnorm finner även tillämpning på de i § 8 nämnda leveranserna
av ersättningsdelar.
§ 4.
Införandet av Kunze-Knorrbromsen vid Statens Järnvägar skall i huvudsak
äga rum i enlighet med bilagda utrustningsplan (bilaga 21).
Kungl. Järnvägsstyrelsen förbinder sig att under varje år beställa tryckluftbromsutrustningar
i den utsträckning, som bestämmes av svenska
riksdagens beviljande av penningmedel. Knorr-Bremse Aktiengesellscbaft
å sin sida förbinder sig att leverera upp till 10 procent utöver vad
som är fastställt i byggnadsplanen; härifrån undantagas likväl erforderliga
bromsutrustningar för malmvagnarna. Dessa utrustningar är
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft skyldigt att på anfordran leverera när
som helst utöver byggnadsplanen och de 10 procenten. Från och med år
1930 är Knorr-Bremse Aktiengesellschaft skyldigt att årligen leverera
Beställninga
ordning.
1 ej bär bifogad.
— 174 —
Likvid.
Kontraktets
gällande ifråga
om nyanskaffad
rullande
materiel.
Utförande,
kontroll och
garanti.
tr y cklu f
ska riksdagens beviljande av penningmedel.
Kungl. Järnvägsstyrelsen underrättar Knorr-Bremse Aktiengesellschaft
årligen minst 3 månader förut örn behovet för det med den 1 april resp.
1 oktober började halvåret.
Detta halvårsvis anmälda behov bestämmes av Kungl. Järnvägsstyrelsen
på så sätt, att leveransen av årsbehovet fördelas ungefär likformigt
på hela året och är bolaget skyldigt att verkställa leveranserna före utgången
av resp. halvår.
§ 5.
Kungl. Järnvägsstyrelsen förbinder sig att 30 dagar efter räkningens
datum kontant i Stockholm och utan sconto betala Knorr-Bremse Aktiengesellschafts
resp. dess i Sverige boende representants räkningar. Bäkningen
skall åtföljas av fraktsedelsdubblett.
§ 6.
Kungl. Järnvägsstyrelsen förbinder sig att till samtliga för Statens
Järnvägar vid lokomotiv- och vagnverkstäder beställd rullande materiel
tillhandahålla nödiga bromsutrustningar och bromsdetaljer. Desamma
beställas sålunda i enlighet nied § 1 från Knorr-Bremse Aktiengesellschaft.
§ 7.
De för bromsdelarnas framställning använda materialiema skola vara
av bästa och ändamålsenligaste beskaffenhet. Arbetet måste uppfylla alla
fordringar på noggrannhet, gedigenhet och omsorgsfullt utförande,
vilka man är berättigad att ställa på i tekniskt hänseende moderna apparater.
Kungl. Järnvägsstyrelsen förbehåller sig att genom befullmäktigad
kontrollant preliminärt låta prova bromsdelarna vid de verk, varest de
tillverkas. De för detta prov erforderliga anordningarna och apparaterna
ävensom event, erforderliga hjälparbetare skola kostnadsfritt
ställas till förfogande av verket ifråga. Det slutgiltiga godkännandet
av leveransen av bromsarna, från vilken tidpunkt garantitiden räknas,
äger rum i samband med fordonets färdigställande i resp. lokomotiv- eller
vagnverkstad.
Från den dag fordonet, å vilket bromsanordningen monterats, tages i bruk
är Knorr-Bremse Aktiengesellschaft under ett år ansvarigt för arbetets och
det använda materialets godhet, dock högst 20 månader räknat från räkningens
datum. Nämnda bolag är förpliktigat att på begäran och utan
gottgörelse genast ersätta alla delar, som under denna tid i följd av felaktigt
arbete eller bristfälligt material må bliva obrukbara. Fullgöres ej
denna förpliktelse, må ersättandet ske av Statens Järnvägar på bolagets
bekostnad.
— 175
§ 8.
Kungl. Järnvägsstyrelsen äger ej rätt att själv tillverka bromsutrustningarna,
liksom ej heller de i nedan nämnda enhetsprisförteckning upptagna
fullständiga bromsdetaljerna, men är berättigad att företaga reparationer
av varje slag, vilka äro nödvändiga för bromsutrustningarnas
underhåll. Knorr-Bremse Aktiengesellschaft har i sådana fall ingen rätt
att fordra licenser för patent eller mönsterskydd.
Ersättningsdelar, vilka av Knorr-Bremse Aktiengesellschaft regelbundet
framställas i serier och hållas på lager, skola sammanställas i en enhetsprisförteckning,
vilken årligen skall tillställas Kungl. Järnvägsstyrelsen.
Dessa ersättningsdelar skola av Knorr-Bremse Aktiengesellschaft levereras
till de för de preussiska statsbanorna beräknade prisen fritt Berlin
—Lichtenberg och skall leveransen ske inom 6 månader efter ingången
beställning.
§ 9.
De svenska enskilda järnvägarna hava när som helst rätt att avsluta
kontrakt med Knorr-Bremse Aktiengesellschaft i överensstämmelse med
de i detta kontrakt stipulerade bestämmelserna.
§ 10.
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft eller det rättssubjekt, som trätt i stället
för detsamma, kan helt eller delvis transportera föreliggande kontrakt.
T händelse av överlåtelse skall Knorr-Bremse Aktiengesellschaft dock vara
ansvarigt för kontraktets fullgörande.
§ 11.
I varje rättegång, som uppstår till följd av föreliggande kontrakt, är
Stockholms rådhusrätt rätta forum.
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft är förpliktat att låta representera
sig av en i Sverige bosatt svensk undersåte. Representanten skall befullmäktigas
beträffande rättsliga förhållanden, som uppstå på grund av
detta kontrakt, att i Knorr-Bremse Aktiengesellschafts ställe för dess
räkning föra talan inför rätta. Örn Knorr-Bremse Aktiengesellschaft icke
uppfyller denna förpliktelse, har Överståthållarämbetet i Stockholm
rätt att med rättsligt gällande kraft utnämna en representant för KnorrBremse
Aktiengesellschaft.
§ 12.
Samtliga stämpelavgifter, som på grund av detta kontrakt skola betalas,
erläggas uteslutande av Knorr-Bremse Aktiengesellschaft, såvida de
följa av de vid tiden för kontraktets avslutande gällande lagarna.
Bromsutrustningarnas
underhåll.
Kontraktets
giltighet ifråga
örn de svenska
enskilda järnvägarna.
Kontraktets
transporte
rande.
Rättstvister.
Avgifter.
— 176 —
Succession
med avseende
å rättigheter
och skyldigheter.
Annullerande
av kontraktet.
Säkerhet.
Kontraktets
godkännande
och ikraftträdande.
Omläggning av
statens järnvägars
bokföring.
§ 13.
Alla rättigheter och skyldigheter, som härflyta ur detta kontrakt, övergå
även på det rättssubjekt, som kan komma att träda i stället för ena
eller den andra av de kontraherande parterna.
§ 14.
Örn preussiska statsbanorna av någon som helst anledning skulle inställa
införandet av Kunze-Knorrbromsen som genomgående godstågsbroms,
så förfaller därmed föreliggande kontrakt.
§ 15.
Knorr-Bremse Aktiengesellschaft är skyldigt att i Stockholm ställa av
Kungl. Järnvägsstyrelsen godkänd säkerhet till ett belopp av fyrahundratusen
(400,000) kronor för kontraktets fullgörande. Denna säkerhet blir
fri ett år efter utgången av föreliggande kontrakt och, örn den i § 14 förutsedda
situationen skulle inträda, blir säkerheten genast fri och är
Kungl Järnvägsstyrelsen skyldig att omedelbart ställa säkerheten till bolagets
förfogande.
§ 16.
Föreliggande kontrakt är bindande för Knorr-Bremse Aktiengesellschaft
från dagen för detsammas underskrift av sagda bolag och för
Kungl. Järnvägsstyrelsen från den dag svenska regeringen beslutar införandet
av Kunze-Knorrbromsen som genomgående godstågsbroms.
Av detta kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar underskrivna och
utväxlade.
Stockholm den 21 januari 1019.
Kungl. Järnvägsstyrelsen. Knorr-Bremse Aktiengesellschaft.
Axel Granholm. Vielmetter
Erik vem Friesen.
Herr Direktör Vielmetters egenhändiga namnteckning bevittna:
F. Nothin. S. Söderhjelm.
% 57.
Frågan örn omläggning av statens järnvägars bokföring har under en
lång följd av år stått på dagordningen. Efter att under ett tiotal år
hava varit föremål för olika överväganden och undersökningar inom järnvägsstyrelsen
hänsköts frågan till en år 1917 för ändamålet av styrelsen
tillsatt kommitté. I ett den 27 december 1921 avgivet betänkande framlade
nämnda kommitté förslag till en fullständig omläggning av statens
järnvägars bokföring. Frågan örn förslagets genomförande fick mueller
-
— 177 —
tid anstå till år 1927. Järnvägsstyrelsen beslöt då, att utredningen örn
bokföringen ånyo skulle upptagas på grundval av de till 1917 års kommitté
givna direktiven. Nämnda utredning har givit till resultat en genomgripande
omläggning av statens järnvägars bokföringsväsende, som
under år 1930 börjat genomföras.
Beträffande anledningen till dessa två etapper i utredningsarbetet föreligga
från järnvägsstyrelsens sida olika uppgifter. Å ena sidan uppgives
1 att bokföringskommitténs år 1921 framlagda förslag ägde så vittgående
innebörd att det vid nämnda tidpunkt icke kunde bliva tal om
dess omedelbara genomförande och att frågan därefter fick vila till år
1927, då styrelsen beslöt att återupptaga utredningen på grundval av de
år 1917 givna direktiven. Ä andra sidan har järnvägsstyrelsen vid överlämnandet
till revisorerna av vissa uppgifter uttalat, att de i nyssnämnda
betänkande angivna riktlinjerna visserligen hava varit vägledande för
det framtida arbetet men att utredningen icke på något område förts
fram så långt, att betänkandet ifråga kunnat tjäna som underlag för omedelbara
praktiska åtgärder. Enligt den sist anförda versionen skulle arbetet
hava avbrutits därför att vederbörande fackmän på området måst
tagas i anspråk för annat arbete och kommitténs betänkande skulle hava
utnyttjats för det fortsatta arbetet endast på samma sätt som annat ber
fintligt material, exempelvis sådant som sammanbragts vid statsbokföringsreformens
genomförande.
Revisorerna, som ansett det vara av intresse att närmare undersöka
kostnaderna för nu ifrågavarande utredning, hava i nämnda hänseende
införskaffat uppgifter från järnvägsstyrelsen. Av nämnda uppgifter,
vilka lämnats med viss reservation för uppskattningen, framgår att kostnaderna
för den under tiden 1918 (1917)—1922 arbetande kommittén upp
-
gått till följande belopp:
Avlöning åt ordinarie personal................ kronor 40,000
» » icke ordinarie personal........ » 40,800
Övriga kostnader ........................................ » 19,900
eller tillhopa kronor 100,700
Vid den senare utredningen hava anlitats dels förste sekreteraren i
järnvägsstyrelsen E. Malmkvist och stationsinspektoren E. Sehlstedt, vilka
under den tid de åtnjutit ledighet å vederbörlig tjänst för uppdraget
åtnjutit vanlig avlöning, dels ock följande särskilt tillkallade sakkunniga,
nämligen fil. kand. C. Murray såsom expert å frågor rörande kostnadsbokföring
i allmänhet samt speciellt i fråga örn bokföringens organisation
och tekniska anordning samt tjänstemannen vid tyska riksbanorna
J. Goedecke i egenskap av expert å de bokföringsmaskiner, vilka nu införts
vid statens järnvägar. Någon extra personal har icke varit anställd.
1 Se »Statens Järnvägar 1906- 19J1» (Jubileumsskriften).
12 318045. Hev.-berättelse äng. statsverket flir år 1931. I.
Revisorernas
attalande.
— 178 —
Kostnaderna för den senare utredningen fördela sig på följande sätt:
Förste sekreteraren E. Malmkvist:
1928 (hela året).................................................................... kr. 10,170
1929 (242 dagar) ................................................................ » 7,520
1930 (259 » ) ................................................................ » 8,152
1931 (jan. okt., 231 dagar)................................................ » 7,113 kr.
Stationsinspektoren E. Sehlstedt:
1928—1929 (229 dagar) ........................................................................ »
Tjänstemannen J. Goedecke:
under viss del av år 1931.................................................................... »
Fil. kand. C. Murray:
Arvode efter 800 kronor per månad fr. o. m. september 1929.... »
Resekostnader till i utredningsarbetet deltagande ........................ »
Summa kr. 67,875.
Den sammanlagda kostnaden för utredningen angående omläggning axstatens
järnvägars bokföringsväsende skulle sålunda hava utgjort 168,575
kronor.
Den nu genomförda omläggningen av bokföringen innebär bland annat,
att detaljbokföringen skall i största möjliga utsträckning centraliseras
och ske medelst användande av maskiner. Kostnaderna för inköp
av dylika hava hittills uppgått till 25,300 kronor. Då en del bokföringsmaskiner
ej få köpas utan endast förhyras hos vederbörande firma, hava
statens järnvägar därjämte att räkna med vissa hyreskostnader. Under
tiden januari—oktober 1931 hava enligt uppgift från järnvägsstyrelsen för
sådant ändamål utbetalats sammanlagt 12,800 kronor.
Ax- ovanstående redogörelse framgår, att utredningen angående omläggning
av statens järnvägars bokföring verkställts i två etapper, nämligen
dels under åren 1918—1922 av statens järnvägars bokföringskommitté
och dels under tiden från och med år 1927. Sambandet mellan de
båda utredningarna är emellertid svårt att på grund av de av järnvägsstyrelsen
härutinnan lämnade uppgifterna fullt klarlägga. Det ligger
nära till hands att tolka detta förhållande såsom tydande på en x-iss planlöshet
i utredningsarbetet.
Utan att vilja uttala något omdöme örn den nya bokföringens lämplighet
och de besparingar, som eventuellt för framtiden genom densam
ma kunna uppstå, kunna revisorerna icke undgå att finna kostnaderna
för utredningen, 168,575 kronor, anmärkningsvärt höga. Vidare finna revisorerna
det anmärkningsvärt att statens järnvägars bokföringsreform
genomförts utan samråd med riksräkenskapsverket. vilket enligt sin instruktion
har att öva ständig tillsyn därå att statens räkenskapsväsen
fungerar ändamålsenligt och som ju måste sägas besitta den största er
-
32,955
5,700
4,560
20,640
4,020
179 —
farenhet av bokföring vid statliga företag oell dessutom för sitt eget
arbete är beroende ay att vissa uppgifter äro i vederbörande verks bokföring
utan svårighet tillgängliga. Det synes icke heller uteslutet att genom
ett samarbete mellan järnvägsstyrelsen och riksräkenskapsverket
kostnaderna för frågans utredning skulle hava kunnat avsevärt nedbringas.
§ 58.
1 skrivelse den 13 oktober 1927 anmodade järnvägsstyrelsen distriktsförvaltningarna
vid I—V distrikten att i enlighet med vissa angivna riktlinjer
fastställa det antal trafikbiträdestjänster, som skulle finnas å varje
station inom olika tjänstegrenar. I den mån trafikbiträden icke funnes
eller icke kunde användas för uppehållandet av ifrågavarande tjänster,
finge stationskarlar därtill förordnas och vikariatsersättning enligt avlöpingsreglementets
§ 20 utanordnas. Vid förfall för dessa ordinarie eller
tillförordnade trafikbiträden finge ävenledes förordnande utfärdas och
vikariatsersättning utgå, därest så med tillämpning av Kungl. Majrts
brev den 27 oktober 1922 och den 7 maj 1926 ansåges böra ske. Beträffande
de trafikbiträden, vilka icke komme att upprätthålla någon av de enligt
ovanstående bestämda tjänsterna borde, därest så ej redan skett, beslut
meddelas därom att av dem innehavd befattning skulle vid uppkommande
vakans indragas. Vad sålunda föreskrivits skulle äga tilllämpning
från och med den 1 oktober 1927.
Enligt vad revisorerna inhämtat hava vid ingången av vart och ett
av följande år i den för statens järnvägar av Kungl. Majit fastställda
personalstaten funnits upptagna trafikbiträdesbefattningar till följande
antal:
Ar 1927 ................................................... 1,092
» 1928................................................... 1,071
» 1929 1,033
» 1930 1,000
» 1931 ................................................. 957
Med stöd av nyssberörda föreskrifter äro för närvarande dessutom 308
stationskarlar förordnade att mot vikariatsersättning fullgöra trafikbiträ
desgöromål, utan att någon ledig tjänst finnes för sådant ändamål tillgänglig.
befattningar
»
»
»
Den i järnvägsstyrelsens nyssberörda skrivelse åberopade 20 § i avlöningsreglementet
för kommunikationsverken är i hithörande delar av följande
lydelse:
Mom. 1. Tjänsteman skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att
under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom
vikarie bestrida högre befattning. Omfattar vikariatet längre tid i oav
-
Vika r i utse insättning
föltjänstgöring
såsom trafikbiträde
vid
statens järnvägar.
Revisorernas
uttalande.
— 180
bruten följd än sju dagar, äger han för den tid vikariatet varar uppbära
särskild. vikariatSersättning med ett belopp, för dag räknat motsvarande
skillnaden mellan det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i
lägsta löneklassen för å ena sidan den högre befattningen och å andra
sidan den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre örn dagen.
Mom. 3. Vad i första momentet stadgats skall äga motsvarande tillämpning
i fråga örn tjänsteman, som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag
att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre
lönegrad.
Paragrafens mom. 3 har tillkommit på förslag av kommunikationsverkens
lönekommitté och i anledning av vissa vid det nya avlöningsreglementets
tillkomst inom postverket rådande förhållanden. I sitt den 20
februari 1919 avgivna betänkande anförde kommittén härutinnan bland
annat följande:
I avlöningsreglementet för postverket förekommer följande stadgande:
»Postexpeditör, förste postiljon eller postiljon av klass 1 eller klass 2, som
erhållit uppdrag att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman
av högre lönegrad än vederbörande själv tillhör, äger utöver egen
avlöning uppbära skillnaden mellan tjänstgöringspengarna i lägsta lönegraden
för å ena sidan tjänst med göromål av det slag uppdraget avser
och å andra sidan egen befattning.»
En dylik bestämmelse är, vad angår sådana befattningar, vilkas antal
bestämmes av Kungl. Maj:t, av behovet påkallad, endast då det gäller
tillfälligt uppdrag av nu nämnt slag, alldenstund, därest permanent behov
av en dylik befattning uppkommer, densammes uppförande på ordinarie
stat kan utverkas hos Kungl. Majit. Är det åter fråga om uppdrag att
bestrida göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom sådan lönegrad
att tjänstens uppförande på ordinarie stat är underkastad riksdagens
prövning, är det nämnda stadgandet alltid behövligt för att den,
som erhållit dylikt uppdrag, skall kunna erhålla något vederlag för sitt
ökade arbete och ansvar även under tiden intill dess tjänsten kan bliva
ordinarie. Kommittén har därför föreslagit ett generellt och för alla
verken gällande stadgande av innehåll, att för uppdrag att bestrida göromål,
vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad, ersättning
skall utgå såsom om det vore fråga örn verkligt vikariat, varmed dylikt
uppdrag ock må anses jämställt.
Av denna motivering torde framgå att bestämmelsen om vikariatsersättning
vid bestridandet av göromål som eljest ankomma på tjänsteman
inom högre lönegrad tillkommit i syfte att ordna vikariatsersättningsfrågan
dels vid tillfälliga uppdrag jämförbara med de av kommittén omnämnda,
dels och då permanent behov av dylik befattning föreligger, men
i sistberörda fall endast under tiden intill dess befattningen efter vederbörlig
framställning blivit av Kungl. Majit eller av Kungl. Majit och
riksdagen beviljad.
Även örn ovannämnda av statens järnvägar vidtagna anordning ur organisatorisk
synpunkt möjligen kan erbjuda vissa fördelar och måhända
i längden kan ställa sig ekonomiskt förmånlig för statsverket anse sig
revisorerna dock böra påpeka att berörda anordning icke torde stå i
— 181 —
överensstämmelse med innebörden i avlöningsreglementets förut refererade
bestämmelser och jämväl principiellt sett ter sig betänklig med hänsyn
till att en dylik tillämpning av berörda bestämmelser kail medföra,
att statsmakterna förlora kontrollen över förvaltningsorganisationens
omfång. Enligt verkets avlöningsstat funnos såsom ovan nämnts den 1
januari 1931 inrättade 957 trafikbiträdesbefattningar. Därutöver tjänstgöra
såsom trafikbiträden 308 stationskarlar, vilka i brist på disponibla
befattningar av trafikbiträdesgrad måste kvarstå i stationskarlsgraden
men åtnjuta vikariatsersättning för det mera kvalificerade ai bete de uträtta.
Statens järnvägar komma på detta sätt i verkligheten att förfoga
över 1,265 trafikbiträdesbefattningar och verkets personalstat kommer
icke att återgiva det verkliga behovet av ordinarie personal.
Revisorerna hava visserligen uppmärksammat att trafikbiträdestjänster
vid vederbörande innehavares avgång brukat indragas, men denna
omständighet rubbar icke giltigheten av vad revisorerna nyss anfört.
Den av järnvägsstyrelsen vidtagna anordningen synes revisorerna kunna
medföra icke önskvärda följder även i fråga örn den övriga statsförvaltningen.
En motsvarande bestämmelse finnes nämligen intagen jämväl
i allmänna civilförvaltningens lönereglemente. Örn ifrågavarande
anordning skulle vinna hävd och erkännas såsom tillåten, torde således
ämbetsverken hava möjlighet att oberoende av Kungl. Majit och riksdagen
vidtaga omfattande organisatoriska åtgärder med därav föranledda
ekonomiska konsekvenser för statsverket.
Enligt revisorernas mening borde förevarande organisationsfråga hava
underställts Kungl. Majit för prövning av de åtgärder, järnvägsstyrelsen
ansåg lämpliga.
Revisorerna hava ansett sig böra fästa riksdagens uppmärksamhet på
järnvägsstyrelsens nu ifrågavarande förfarande.
Statens vattenfallsverk.
§ 59.
I skrivelse till Kungl. Majit den 2 november 1930 hade vattenfallsstyrelsen
på anförda skäl gjort framställning om beredande av särskilt lönetillägg
vid två befattningar inom statens vattenfallsverk, nämligen åt
driftchefen vid ångkraftverket i Västerås med 3,000 kronor samt åt kraftverksdirektören
vid de norrländska kraftverken likaledes med 3,000 kronor.
Efter hörande av kommunikationsverkens lönenämnd, som ställt sig
avvisande till vattenfallsstyrelsens förslag, hemställde Kungl. Majit i
proposition nr 66 till 1931 års riksdag att vid befattningen såsom driftchef
vid Västerås kraftverk finge, räknat från och med den 1 juli 1931, utöver
lön enligt avlöningsreglementet utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2.000
Vissa av vattenfallsstyrelsen
utbetalda
gratifikationer
182 —
kronor. Beträffande ifrågasatt lönetillägg till kraftverksdirektören vid
de norrländska kraftverken fann Kungl. Majit, med hänsyn bland annat
till att befattningen inrättats så sent sorn år 1929, att med prövning av
frågan härom borde tills vidare anstå.
t skrivelse den 15 april 1931 nr 130 biföll riksdagen vad Kungl. Majit i
ovanberörda proposition föreslagit.
Två dagar därefter eller sålunda den 17 april 1931 tilldelades kraftverksdirektören
vid de norrländska kraftverken S. Malmfors av vattenfallsstyrelsen
en gratifikation av 4,000 kronor för banbrytande arbete vid
lin shål Iselektrifieringen inom Norrbottens län samt driftchefen K. G.
Ljungdahl en gratifikation av likaledes 4,000 kronor för banbrytande
arbete vid ångpanneanläggningen i Västerås.
I elen av överrevisorerna för granskning av statens vattenfallsverks
förvaltning och räkenskaper för år 1930 den 3 augusti 1931 avgivna revisionsberättelsen
framhålla överrevisorerna efter att hava erinrat örn
riksdagens ovan omförmälda beslut, bland annat, följande:
Med hänsyn till de goda resultat nämnda befattningshavare envar inom
sitt arbetsområde uppnått anse vi dem väl förtjänta av de högre inkomster,
de kommit i åtnjutande av genom vattenfallsstyrelsens beslut den
17 april 1931. Ifrågasättas kan emellertid lämpligheten av att vattenfallsstyrelsen
utanordna! nämnda gratifikationer. Då Kungl. Majit prövat
frågan örn tillfälligt lönetillägg åt dessa befattningshavare, hade vattenfallsstyrelsen
bort hos Kungl. Majit jämlikt 40 § avlöningsreglementet
hemställa örn särskild gottgörelse till nämnda tjänstemän för de banbrytande
arbeten, de utfört.
I skrivelse till Konungen elen 6 oktober 1931 har vattenfallsstyrelsen
häröver anfört följande:
Då i den av Eders Kungl. Majit fastställda staten för statens vattenfallsverks
driftkostnader har anvisats ett belopp av 20,000 kronor för,
bland annat, gratifikationer, är styrelsen, med hänsyn jämväl till 40 §
i avlöningsreglementet, oförhindrad att utdela dylika ersättningar.
Enär de utdelade gratifikationerna avsett engångsersättningar för förtjänstfulla
prestationer, som redan vörö utförda, ansåg styrelsen det ej
finnas något samband mellan gratifikationernas tilldelande och den framställning
örn ordnande av löneförhållandena för framtiden för de ifrågavarande
tjänstemännen, som ingavs till Eders Kungl. Majit den 25 november
1930.
Beträffande driftchefsbefattningen vid Västeråsverket må erinras örn
att denna befattning, liksom övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket,
vid 1919 års lönereglering för kommunikationsverken blev
hänförd till nuvarande 28:e lönegraden. Någon ändring i lönegradsplaceringeu
har sedermera icke ägt rum. Vid befattningen utgår alltså,
förutom av riksdagen beviljat lönetillägg å 2,000 kronor samt dyrtidstillägg,
begynnelselön av 9,300 kronor och slutlön av 10,740 kronor (F ort).
Vidkommande härefter befattningen såsom kraftverksdirektör vid de
norrländska kraftverken — Porjus och Norrfors jämte vissa mindre an
-
— 183 —
läggningar — tillkom denna befattning genom beslut av 1929 års riksdag.
Tidigare stodo nämnda kraftverk samt därtill knutna anläggningar
under ledning av eli inom vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå å extra
stat inrättad särskild norrlandsavdelning. Kraftverksdirektören för de
norrländska kraftverken har förut övergångsvis varit stationerad i Stockholm
men från och med den 1 april 1931 varit placerad i Umeå.
Avlöningen till ifrågavarande befattningshavare utgår enligt samma
grunder, som gälla för övriga kraftverksdirektörer vid vattenfallsverket,
och utgör sålunda 10,000 kronor för år jämte dyrtidstillägg samt därutöver
tantiem enligt i avlöningsreglementet fastställda bestämmelser. På
grund av vid de norrländska kraftverken ännu föreliggande förhållanden
utgår emellertid enligt nu gällande tantiembestämmelser icke något
tillskott till lönen utöver det i avlöningsreglementet garanterade minimibeloppet,
2,500 kronor för år, oell dylikt tillskott lärer under ett antal
år framåt icke kunna beräknas tillkomma. Den totala avlöningen för
kraftverksdirektören i Umeå kommer alltså enligt nuvarande bestämmelser
att utgöra 12,500 kronor årligen frånsett dyrtidstillägg.
Avd. 1 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk avser ordinarie
tjänstemän och är uppdelat i tre kapitel, innehållande det första allmänna
bestämmelser, det andra bestämmelser örn ordinarie tjänstemän, som
tillsättas genom förordnande, och det tredje bestämmelser örn ordinarie
tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial. För kraftverksdirektör
vid statens vattenfallsverk gälla bestämmelserna i 2 kap. och för driftchef
bestämmelserna i 3 kap.
Den av vattenfallsstyrelsen till stöd för utbetalandet av de här ifrågavarande
gratifikationer åberopade 40 § i reglementet ingår i dettas 3 kap.
och lyder på följande sätt:
Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må
icke — annorledes än såsom gratifikation eller belöning från anslag, som
anvisats för sådant ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente
förutsättes eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen må
utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan
anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda
medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild gottgörelse.
Denna bestämmelse lärer emellertid äga tillämpning endast å de i reglementets
3 kap. avsedda tjänstemännen och icke å de tjänstemän, som
lyda under 2 kap. och till vilka sorn nyss nämnts kraftverksdirektör dratt
hänföra.
Under ovan angivna förhållanden torde vattenfallsstyrelsen hava överskridit
sin befogenhet, då den tilldelat kraftverksdirektören Malmfors
ovanberörda gratifikation.
Vad driftchefen Ljungdahl beträffa!- hava riksdagens revisorer i lik
lievisorenias
uttalande.
— 184 —
het med över revisorerna vid statens vattenfallsverk funnit vattenfallsstyrelsens
beslut att omedelbart efter riksdagsbeslutet i frågan örn tillfälligt
lönetillägg tillerkänna honom gratifikation till betydande belopp
icke lämpligt.
Riksdagens revisorer vilja i detta sammanhang erinia, att byråchefen
i järnvägsstyrelsen I. Överholm och arkitekten hos samma styrelse
k. Zettervall för sina arbeten med respektive elektrifieringen av
vissa delar av statens järnvägar och den senaste ombyggnaden av centralstationen
i Stockholm ävenledes tilldelats betydande gratifikationer,,
men att i båda dessa fall Kungl. Maj:ts tillstånd till åtgärden av vederbörande
verk blivit inhämtat. På enahanda sätt synes vattenfallsstyrelsen
hava bort förfara i fråga örn gratifikationen åt Ljungdahl.
Revisorerna hava funnit vattenfallsstyrelsens förfarande i båda de relaterade
fallen synnerligen anmärkningsvärt.
Statens domäner.
§ 60.
mänverksfän- Enligt det för tjänstemän vid domänverket gällande avlöningsreglestemän
inne- mentet må ej med ordinarie befattning förenas vare sig uppdrag såsom
havä^enekUda ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
sidan onfstats- med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller
tjänsten. befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Majit, eller, vad
angai tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, domänstyrelsen,
efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.
Aven av revisorerna införskaffad uppgift på de Överjägmästare och
revirförvaltare, som enligt vederbörligt medgivande innehava enskilt
uppdrag eller enskild tjänst vid sidan av statstjänsten, framgår, att det
förekommit att domänstyrelsen medgivit Överjägmästare och revirförvaltare
rättighet dels att innehava uppdrag såsom ledamot av styrelse
för affärsbankers avdelningskontor och dels att mottaga avlönat uppdrag
i andra, sågverksbolag eller sammanslutning av skogsägare närstående
styrelser.
^nttalande** Då det llumera 1 stor utsträckning förekommer, att affärsbankerna äro
ägare till eller eljest ekonomiskt intresserade i företag, vilka bedriva
skogshantering och sågverksrörelse, och det sålunda lätt kan inträffa,
att statens intressen såsom virkesförsäljare och bankens med virkesköparens
förbundna intressen råka i kollision med varandra, synes det revisorerna
olämpligt, att tjänstemän, vilka i chefsställning hava att hand
-
— 185 —
lägga frågor om försäljning av kronans virke, innehava befattning eller
uppdrag hos sådana bankföretag.
Det synes revisorerna nödvändigt, att domänstyrelsen även eljest vid
meddelandet av tillstånd åt Överjägmästare och jägmästare att innehava
bisyssla tillser, att innehavet av densamma icke på något sätt kan menligt
påverka statens intressen.
Särskilt uttalande beträffande de affärsdrivande verken m. m.
§ 61.
å sid. 196 och följande i del I av sin år 1930 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bland annat de anslag av lånemedel, som
av riksdagen beviljats för olika ändamål, samt de beslutade anläggningar,
företag och anordningar för statens affärsdrivande verk, för vilka
medel återstode att anvisa; och meddelade revisorerna en på grund av
berörda översikt verkställd beräkning av beloppet av de medel, som skulle
behöva upplånas under de närmaste åren.
Till fullföljande av nämnda redogörelse anse sig revisorerna böra även
i denna revisionsberättelse meddela vissa uppgifter i ifrågavarande hänseenden.
En översikt över de för åren 1855—30 juni 1932 anvisade lånemedlen
finnes intagen i riksgäldskontorets årsbok 1931 (tab. nr 2), till vilken revisorerna
hänvisa.
I tabellen äro ej upptagna tillfälliga lånemedel å respektive 27,000,000
kronor till täckning av neutralitetskostnader och 135,648,300 kronor till
täckning av brist i 1918 års riksstat, liksom ej heller de anslag av tillfälliga
lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital för kristidskommissionerna.
Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava anvisats
till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med samtliga
till och med budgetåret 1928/1929 under rubriken förlag till statsverket
anvisade anslag med undantag av ett belopp av 70,000 kronor, anslagen
till rörelsekapital och varukredit, ävensom vissa belopp av låneunderstöden
och av anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.
På grund av från statens affärsdrivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade anläggningar,
företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka de erforderliga
anslagen icke före den 1 oktober 1931 i sin helhet beviljats av riksdagen,
anvisats av Kungl. Majit eller disponerats av vederbörande verk.
Postverket. | Beräknad kostnad kr. | B Beviljat av kr. | v i 1 j a t Därav kr. | Därav dispo-nerat genom | Återstår kr. |
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | |
|
|
|
|
| |
Posthusbyggnad i kvarteret Blåman- |
|
|
|
|
|
nen i Stockholm ...................... | 1,540,000 | 1,540,000 | 1,540,000 | 700,000 | — |
Posthusbyggnad å Södermalm i Stock- |
|
|
|
|
|
holm ....................................... | 1,450,000 | ‘610,000 | 610,000 | 150,000 | 840,000 |
Inköp av fastigheterna nr 1 och 2 i |
|
|
|
|
|
kvarteret Blamannen i Stockholm | 1,102,600 | — | — | — | 1,162,600 |
Örn- och tillbyggnad av posthuset i |
|
|
|
|
|
Sundsvall m. m......................... | 370,000 | 2 270,000 | 270,000 | 20,000 | 100,000 |
Posthusbyggnad i Krylbo ............... | 175,500 | 5 75,500 | 75,500 | 45,000 | 100,000 |
Inköp av fastigheter ..................... | — | 4 204,600 | — | — |
|
|
|
|
| Säger | 2,202,600 |
Telegrafverket. |
|
|
|
|
|
Inköp av fastighet samt uppförande |
|
|
|
|
|
av telefonstationsbyggnad för Öster- |
|
|
|
|
|
malm i Stockholm (Östermalms- |
|
|
|
|
|
stationen) ................................. | 832,000 | 832,000 | 832,000 | 700,000 | — |
Förråds-, garage- och verkstadsbygg- |
|
|
|
|
|
nader i Göteborg........................ | 352,700 | ‘ 352,700 | 352,700 | 102,700 | — |
Fortsatt utveckling av statens telefon- |
|
|
|
|
|
och telegrafväsende..................... |
| 8 20,600,000 | 20,600,000 |
|
|
Stålens järnvägar. |
|
|
|
|
|
Xy rangerspårgrupp m. m. i Malmö | 000,000 | 600,000 | 600,000 | — | - |
1 Härav utgöra kr. 310,000 mellangift, som Stockholms stad skall erlägga vid byte mellan
vissa nämnda stad tillhöriga tomter och vissa av postverket från telegrafverket övertagna
tomter.
2 Härav kr. 210,000 ur postverkets förnyelsefond.
s » » 45,000 » »
4 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1931 kvarstod olyftat.
6 Härav kr. 102,700 av det å riksstaten för budgetåret 1927/1928 uppförda anslaget till
inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverket.
8 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1931 kvarstod olyftat.
— 187
| 1 |
| 8 | 4 | Ö |
påranordningar i anslutning till före-fintliga spårsystem ..................... | 1856,000 | 660,000 | 660,000 | 550,000 | 196,000 |
Gångbroar och gångtunnlar ............ | — | 8150,000 | 150,000 | — | — |
Fullbordande av dubbelspåret Tranås |
|
|
|
| 245,000 |
—Aneby.................................... | 765,000 | 520,000 | 520,000 |
| |
Restaurangbyggnad i Laxå............... | 70,000 | 70,000 | 70,000 | _ | — |
Skenfria vägkorsningar m. in. ......... | — | 2 H65,000 | 665,000 | - | — |
Telegraf- och sektionstelefonledningar |
| 2 100,000 | 100,000 |
|
|
saint kabelarbeten ..................... | — | — | — | ||
Elektriskå belysningsanläggningar ... | — | 2150,000 | 150.000 | -- | — |
Kontaktledningsanläggningar vid vissa |
|
| 250,000 | lott,000 |
|
stationer.................................... | 250,000 | 250,000 | — | ||
Växel- och signalsäkerhetsanlägguingar |
| 21,000,000 | 1,000,000 |
| — |
Elektrifiering av banan Järna—Norr- |
|
|
|
| 30,700,000 |
köping—Malmö m. fl. linjer ........ | 53,700,000 | 23,000,000 | 23,000,000 | 16,200,000 | |
Dispositionsanslag för oförutsedda och |
|
| 1,174,100 |
|
|
mindre arbeten........................... | — | 2 1,174,100 |
| — | |
Förbättrade säkerhetsanstalter för | 217,000 | 217,000 | 217.000 | — |
|
Inlandsbanan mellan Volgsjön och | 65,450,000 | 3o. *44,550,000 | 44,550,000 | 42,000,000 | 5 20,600,000 |
Statsbanan Malung—Vansbro ......... | 3 300,000 | 8 600,000 | 600,000 | 70,000 | 2 400,000 |
Statsbanan Hällnäs—Stensele ......... | 8 19,875,000 | 918,875,000 | 18,875,000 | 18,150,000 | — |
1 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 660,000.
2 Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successivt fullbordas,
har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den 1 oktober
1931 kvarstod olyftat.
8 Härutöver hava anvisats kr. 200,000 av de å tilläggsstat för aren 1921 och 1922 samt
å riksstaten för budgetåret 1923/1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten å
tillhopa kr. 16,000,000, ävensom kr. 150,000 av de å 1921 års tilläggsstat under femte
huvudtiteln uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd å
tillhopa kr. 34,500,000. Av berörda belopp å kr. 150,000 hava emellertid enligt senare
meddelad föreskrift kr- 3,200 använts tili automobilvägbyggnad i Bohuslän och kr. 46,800 till
täckande av merkostnad genom beställning hos svenskt industriföretag av järnöverbyggnaden
till stora bågspannet för bron över Hammarbyleden vid Årsta holmar.
4 Härav kr. 1,200,000 av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.
6 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.
“ Härav kr. 300,000 av det å riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppförda anslaget till
beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet å kr. 3,000,000.
’ Av härutöver erforderligt belopp kr. 2,300,000 äro kr. 1,900,000 avsedda att utgå av
det å riksstaten för budgetåret 1931/1932 Uppförda anslaget till beredskapsarbeten för motverkande
av arbetslöshet å kr. 3,000,000 och kr. 400,000 ur statens järnvägars förnyelsefond.
8 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 18,875,000.
" Härutöver hava anvisats kr. 1,000,000 av de å tilläggsstat för åren 1921 och 1922 samt å
riksstaten för budgetåret 1923/1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets samt statens
järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten å tillhopa kr.
16,000,000.
188 —
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Automobillinje Övertorneå—Pajala • | 600,000 | 600,000 | 600,000 | 300,000 |
|
Markförvärv ................................. | — | 1270,000 | 270,000 | — | — |
Rullande materiel för malmtranspor- |
|
|
|
|
|
terna å malmbanan..................... | 1,500,000 | 1,500,000 | 1,500,000 | 1,365,000 | — |
|
|
|
| Säger | 52,141,000 |
Statens vattenfallsverk. |
|
|
|
|
|
Kraftstation vid Vargön................. | 9,400,000 | 5,000,000 | 5,000,000 | 1.400,000 | 4,400,000 |
Veckoreglering av Motala ström ...... | 1,400,000 | 900,000 | 900,000 | 700,000 | 500,000 |
Kraftstation vid Malfors.................. | 9,800,000 | 1,200,000 | 1,200,000 | 400,000 | 8,600,000 |
Angkraftstationen i Västerås............ | 11,015,000 | 11,015,000 | 11,015,000 | 10,315,000 | — |
Kraftstationen vid Sillre................ | * 2,650,000 | 1,750,000 | 1,750,000 | 1,150,000 | 900,000 |
En andra tilloppstunnel vid Porjus |
|
|
|
|
|
kraftstation............................... | 1,000,000 | 3 850,000 | 850,000 | 550,000 | 150,000 |
Oistributionsanläggningar och därmed |
|
|
|
|
|
sammanhängande arbeten vid sta- |
|
|
|
|
|
tens kraftverk ........................... | — | 4 2,700.000 | 2,700,000 | — | — |
Tillbyggnad till förvaltningsbyggnaden |
|
|
|
|
|
i Trollhättan .............................. | 120,000 | 120,000 | 120,000 |
|
|
l.axtrappa vid Norrfors kraftverk...... | 128,000 | 128,000 | 128,000 | — | — |
Inköp av vattenfall och fastigheter |
|
|
|
|
|
samt utförande av nyanläggningar | — | 4 966,852 | — | — | — |
|
|
|
| Säger | 14,550,000 |
|
|
|
| Summa | 68,893,600 |
1 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1931 kvarstod olyftat.
~ Kostnaden tidigare beräknad till kr. 2,250,000.
s Härav kr. 250,000 av de å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstat för år 1920 anvisade
anslagen å tillhopa kr. 17,500,000 till bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
4 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1931 kvarstod olyftat.
Enligt förestående tablå skulle för fullföljande av å densamma upptagna
anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse med före
den 1 oktober 1931 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar erfordras,
att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett sammanlagt belopp av
68,893,600 kronor. Härav är emellertid det för inlandsbanan mellan Volgsjön
och Gällivare beräknade beloppet, 20,600,000 kronor, avsett att täckas
av andra statsinkomster än lånemedel. Under förutsättning av oförändrat
medelsanskaffningssätt skulle alltså för ifrågavarande anläggningar
m. m. återstå att upplåna 48,293.600 kronor.
— 189 —
Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som riksdagen
anvisat för tiden till och med den 30 juni 1931, återstodo den 1 innevarande
december att utbetala 76,379,478 kronor 31 öre. Då härtill lägges
det belopp av 48,293,600 kronor, som enligt vad ovan meddelats återstår
att anvisa för beslutade företag, anläggningar och anordningar, därest
dessa komma att enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar fullbordas
och medlen därför anskaffas genom upplåning, kommer nian till ett
belopp av 124,673,078 kronor 31 öre, som inom de närmaste åren skulle behöva
utbetalas av upplånade medel.
Av revisorerna verkställda kassainventeringar.
§ 62.
Revisorerna hava under sina resor verkställt kassainventeringar hos
följande institutioner, nämligen: Norrbottens regemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår, jägmästarexpeditionerna
i Östra Korpilombolo revir, Bönälvens revir, Östra Arvidsjaurs
revir, Södra Arvidsjaurs revir och Arjeplogs revir, samrealskolan i Vimmerby,
tullkammaren i Oskarshamn, Kronobergs regemente, jägmästarexpeditionen
i Värends revir, södra skånska infanteriregementet, tullkammaren
i Hälsingborg, skånska kavalleriregementet, jägmästarexpeditionen
i Värnamo revir, Smålands arméartilleriregemente, riksbankens avdelningskontor
i Jönköping, jägmästarexpeditionen i Jönköpings revir,
tullkammaren i Norrköping, tullkammaren i Uppsala, centralfängelset å
Långholmen.
Inventeringsförrättningarna hava icke givit anledning till erinran från
revisorernas sida.
190
Av revisorerna avlagda besök.
Efterföljande tabell utvisar, vilka institutioner som besökts av revisorerna
och vilka revisorer, som deltagit i de särskilda besöken.1
Hoden.
Bodens fästning...........................
Norrbottens regemente ...............
Norrbottens artillerikår ...............
Den i Boden förlagda skvadronen
av Norrlands dragonregemente ...
Bodens artilleriregemente ............
Bodens ingenjörkår .....................
Arméns intendenturförråd i Boden
Bodens tygstation........................
Garnisonssjukhuset ....................
Övre norra postdistriktsexpeditionen.
.................................
Postkontoret............................
Telegrafstationen ........................
Järnvägsstationen........................
Alträsk, försöksgården å myrjord......
Militärvägen Hoden—Lappträsk ......
Automobillinjen Övertorneå—Pajala-■ •
Övertorneå:
Skolhemmet ..............................
Postkontoret ..............................
Telegramexpeditionen ..................
Järnvägsstationen........................
Jägmästarexpeditionen i Östra Korpilombolo
revir........................
Matarengi:
Folkhögskolan ..........................
lantmannaskolan.....................
Pello, arbetsstugan .......................
1 ! Magnusson | Björnsson | Strömberg | Carlsson | Johansson | Anderson | Hammarskjöld | | Johansson ! i Friggeråker | i Uddenberg | Wikström | Lindley | | Bengtsson |
i | 1 | 1 |
| 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 |
| 1 |
| 1 | i | 1 |
|
| 1 | i |
|
|
i |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
i |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
i |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
| 1 |
| 1 | i | 1 |
|
| 1 | i |
|
|
| l |
| 1 | i | 1 |
|
| 1 | i |
|
|
i |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
i |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
| 1 |
| 1 | i |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 1 | i |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 1 | i |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 1 | i | 1 |
|
|
|
|
|
|
i |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 |
i | 1 |
|
|
| 1 | 1 |
|
|
|
|
|
i | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 |
|
i | 1 | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 | 1 | i | 1 |
|
| 1 |
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
i | 1 |
| 1 | i |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | i |
|
|
|
|
|
|
|
i |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 |
| i | 1 |
|
t |
| 1 |
|
|
| 1 | 1 |
| i | 1 |
|
i |
| 1 |
| i |
| 1 | 1 | 1 | i | 1 |
|
1 Tecknet 1 angiver, att vederbörande revisor deltagit i besöket. De olika besöksplatserna
äro uppräknade i den ordning, besöken under revisionsförrättningen ägt rum.
- 191 -
| Magnusson | Björnsson | Strömberg | Carlsson | Johansson i Uppmälby | Anderson | Hammarskjöld | Johansson i Friggeråker | Uddenberg | Wikström | ] Lindley | Bengtsson |
Pajala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| l |
| 1 |
| i |
|
| i |
| 1 | i |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
| 1 1 |
|
| i |
| 1 |
|
|
|
|
|
lägmästarexpeditionen i Tärendö |
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| ||
Haparanda: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 1 1 |
|
|
|
|
| 1 1 | i i i |
|
| i i i | 1 1 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| 1 |
| 1 |
|
|
|
|
| ||||
| 1 |
| 1 | i |
|
| i | 1 | ||||
Karantänsanstalten för husdjur .. | 1 |
|
| 1 | i | i | 1 | |||||
Uthamnen för Haparanda och Torne- | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i |
|
|
|
| ||||||||||
Sandviks sågverk å Seskarö ............ | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i |
|
Karlsborgs sågverk ........................ | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i | 1 |
Kalix: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 1 1 | i | 1 | 1 |
| i |
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| ||||||
Jägmästarexpeditionen i Bönälvens |
| 1 |
| i | 1 | 1 |
| i |
|
| ||
Nederkalix, kommunala mellanskolan | 1 1 | 1 | 1 | i |
| 1 i | 1 | |||||
| i |
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i | 1 |
| ||||||||||||
Harsprånget, vissa anläggningar vid • • | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i |
|
Godsbillinjen Arvidsjaur—Arjeplog ... | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 |
| li |
Inlandsbanan Arvidsjaur—Sorsele ... | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i | 1 |
Inlandsbanan Arvidsjaur—Jokkmokk | 1 | 1 | 1 | l | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i | 1 |
Skolhemmet .............................. | 1 |
| 1 1 |
| i i | 1 | 1 1 |
|
| i | i | 1 1 i |
| I |
|
| i |
| |||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 |
| 1 | i |
|
|
| i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
.lägmästarexpeditionerna i västra, |
| 1 |
| 1 |
|
|
|
| 1 | 1 |
|
|
Arjeplog: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skolhemmet .............................. | 1 | 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
| i | 1 | i | 1 |
Lappfolkskolan ........................... | 1 |
| 1 | 1 | i | 1 | 1 | . | i | 1 | i | 1 |
Arbetsstugan .............................. | 1 |
| 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i | 1 |
Ålderdomshemmet för lappar ......^ | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | i | i | 1 | i | 1 |
Jägmästarexpeditionen i Arjeplogs |
| 1 | 1 | 1 | i |
|
|
| i | ,1 |
|
|
192
Norra Kville kronopark ..................
Vimmerby:
Samrealskolan ...........................j
Postkontoret ........................... ••
Telegramexpeditionen ..................|
Distriktslantmätarexpeditionen......
•lägmästarexpeditionen i Aspelands!
revir.......................................
Västervik:
Högre allmänna läroverket .........
Kronohäktet ..............................
S:ta Gertruds sjukhus..................
Tullkammaren ...........................
Sjömanshuset..............................j
Postkontoret ..............................
Telegralstationen ........................j
•lägmästarexpeditionen i Tjustsi
revir.......................................j
Oskarshamn:
Samrealskolan .................... |
Elementarläroverket lör flickor......
Tullkammaren ...........................
Postkontoret .............................
Telegrafstationen ........................
Målilla:
Länssanatoriet ...........................
Poststationen..............................
Telegramexpeditionen ..................
Hultsfred, hemmet för kroniskt sjuka
1 1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1 ;
1
1
1
1 1
1
1
Växjö:
Domkapitlets expedition............... 1
Högre allmänna läroverket ......... ''
Elementarläroverket för flickor...... 1
Folkskoleseminariet..................... 1
Stadsbiblioteket...........................j 1
Andra distriktets dövstumskola ... 1
Förskolan för blinda ..................j 1
Vårdanstalten för förminskat till-)
räkneliga kvinnliga återfallsför
-
Strömberg | Carlsson 1 | ! Johansson i Uppmälby | Anderson | Hammarskjöld | Johansson | Uddenberg | l Wikström | Lindley | ! Bengtsson 1 |
1 j | i | i | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
|
| 1 i |
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| i |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| i |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| i |
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| i |
| 1 |
|
| 1 | 1 |
|
1 |
|
|
|
| 1 |
|
| 1 | 11 |
1 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | l |
1 | i |
| 1 |
| 1 | 1 |
| 1 | l. |
| i |
| 1 |
|
| 1 |
| 1 | | |
| i |
| 1 |
|
| 1 |
| 1 |
|
1 | i |
| 1 |
| 1 | 1 |
|
| 1 |
1 | 1 |
| 1 |
| 1 | 1 |
| t | l |
| i |
| 1 |
|
| 1 |
| 1 |
|
1 |
|
|
| 1 | 1 |
| 1 | 1 | l |
i 1 |
|
|
| 1 | 1 | ; | 1 | 1 | l |
| i | i | 1 |
| ‘ | 1 | 1 |
|
|
| i | i | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
|
|
| i | i | 1 | 1 |
| ;1 | 1 |
|
|
j 1 | i | i | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 | l |
1 | i | i |
| . |
|
|
|
|
|
| i | i |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
| i 1 | i | 1 |
| i |
1 | i |
|
| ! 1 | 1 |
| , | 1 |
|
|
| i | 1 | i |
| i | 1 |
|
|
■ |
| I i | l |
|
| i | 1 |
|
|
l |
| i | . | i | 1 |
| 1 | 1 | l |
l |
|
|
|
| 1 | i | 1 | 1 | l |
l |
| : |
| I i | 1 |
|
| 1 | l |
1 l ! |
|
|
| i | l |
|
| 1 | l i ; |
| — 193 | — |
|
|
|
|
| ||||
| Björnsson Magnusson | Strömberg | Carlsson l . - . ..... | Johansson j i Uppmälby | Anderson | Hammarskjöld | Johansson i Friggeråker | Uddenberg | Wikström | Lindley | Bengtsson |
brytare samt interneringsanstalten |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
tor kvinnliga återfallsförbrytare.. | 1 | i |
|
| i | 1 |
| 1 | 1 | ||
Vårdanstalten Vilhelminahemmet |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
för obildbara sinnesslöa............ |
|
|
| i |
|
| 1 |
| |||
S:t Sigfrids sjukhus..................... | 1 |
|
|
| i | 1 |
| 1 | 1 | ||
Central fängel set........................... | 1 | i |
|
| i | l |
| 1 | 1 | ||
Kronobergs regemente .............. | 1 |
| i | i |
|
| 1 | 1 |
|
| |
Länsstyrelsen ............................. | 1 | i |
|
| 1 | i |
|
| 1 | M | |
Riksbankens avdelningskontor ...... | 1 |
| i | i | 1 |
|
| i |
|
| |
Postkontoret ........................... | 1 |
| i | i | 1 1 |
|
| i |
|
| |
Telegrafstationen ........................ | 1 |
| 1 | i | 1 | 1 |
|
| i |
|
|
I.antmäterikontoret.................... | 1 |
| i | i |
| 1 |
|
|
| ||
■lägmästarexpeditionen i Värends |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
revir...................................... | 1 |
| i | i | 1 | 1 |
|
| i |
|
|
Överjägmästarexpedition i Smålands |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | ||
distrikt ................................. | 1 |
| i | i | 1 | 1 |
|
| i |
|
|
Vägingenjörsexpeditionen .......... | 1 |
| i | i i | 1 |
|
|
|
|
| |
Länsarkitektsexpeditionen ............ | 1 | i | i |
| 1 | i |
|
|
| i! | |
Trålleborg: |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Samrealskolan ........................ | 1 |
|
|
| 1 |
|
|
| |||
Tullkammaren ........................... | 1 | i |
| i |
| 1 |
|
|
| ||
Postkontoret............................ | 1 | i |
| i |
|
|
|
| |||
Telegrafstationen ..................... | 1 | i |
| i |
|
|
| ||||
Järnvägsstationen...................... | 1 | i |
| i |
| I |
|
|
| ||
Ångfärjestationen ..................... | 1 | i |
| i | i |
|
|
| |||
Skanör: |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Poststationen.............................. | 1 | i |
| i |
| 1 |
|
|
| ||
Telegramexpeditionen .................. | 1 | t |
| i |
| 1 |
|
|
| ||
Överlotsexpedi Conen ............ | I | i |
| i |
| i! |
|
| |||
Hamnanläggningen .................... | 1 | i |
| i |
| i |
|
| |||
Falsterbo fgr • .............................. | 1 | i |
| i |
| i |
|
| |||
Ystad: |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Högre allmänna läroverket ......... | 1 |
|
| i | i |
| i | 1 | i | ||
Högre läroverket för flickor ...... | 1 |
|
| i | i | i | 1 | i | |||
Stadsbiblioteket.......................... | 1 |
|
|
| i | i | 1 | i | |||
Interneringsanstalten för manliga |
|
|
|
|
|
|
| ||||
återfallsförbrytare..................... | 1 |
|
| i | i | i | l | i | |||
Kronohäktet .............................. | 1 |
|
| i | i | i | 1 | i | |||
Södra skånska infanteriregementet | 1 |
| i | i i | i | i | 1 | i | |||
Tullkammaren ........................... |
|
| i | i | i |
|
|
!<< 318045. Uev.-bernttelse äng. statsverket för tir 19H1. I
— 194 —
| Magnusson | Björnsson | !.............. i Strömberg | j Carlsson | Johansson i Uppmälby | Anderson | Hammarskjöld | Johansson | Uddenberg | Wikström | Lindley | Bengtsson 1 |
Sjömanshuset ............................ |
|
| i | 1 |
|
|
|
|
|
|
| |
Postkontoret .............................. | 1 |
| i | 1 |
| 1 | i |
| 1 | i | 1 | |
Telegrafstationen ................. | 1 |
| i | 1 |
| 1 | i |
|
| 1 | 1 | |
Hamnanläggningarna i Abekås........ | 1 |
| i | 1 |
| 1 | i |
| 1 | 1 | 1 | |
Hamnanläggningarna i Viken ......... |
|
| i | l | 1 |
|
|
|
| 1 |
| |
Flyinge hingstdepå och stuteri... |
| 1 |
| 1 | 1 |
|
|
|
| 1 |
| |
Landskrona: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Högre allmänna läroverket............ |
| 1 |
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| |
Kommunala flickskolan .......... | 1 |
| i |
|
|
|
| 1 |
| l |
| |
Landskrona stads gymnasium ...... |
|
| i | i |
|
| 1 | i |
| 1 | 1 | 1 |
Folkskoleseminariet................... |
|
| i |
|
|
|
| 1 | 1 |
|
| |
Statens vårdanstalt för alkoholister | 1 |
| i | i |
|
| 1 | i |
|
|
| 1 |
Tvångsarbetsanstalten för kvinnor | 1 |
| i i |
|
| 1 | i | 1 | 1 |
| 1 | |
Tullkammaren .......................... |
| 1 | i | 1 | 1 |
|
|
| 1 | 1 |
| |
Postkontoret ............................. |
| 1 |
| i |
|
|
|
|
| 1 |
| |
Telegrafstationen Hälsingborg: |
| l |
| 1 |
|
|
|
|
| 1 |
| |
Högre allmänna läroverket ......... | 1 |
| i |
|
|
| 1 | i |
| 1 | 1 | 1 |
Högre allmänna läroverket för |
| 1 | i | 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
|
| |
Högre elementarskolan för flickor... |
| 1 | i | l | l |
|
| i | 1 |
|
| |
Nya elementarskolan för flickor |
| 1 | i | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
|
| |
Ebba Lundbergs högre läroverk för |
| 1 | i | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
|
| |
Handelsgymnasiet........................ | 1 |
| i |
|
| 1 | i |
| 1 | 1 | 1 | |
Vanföreanstalten ....................... | 1 |
| i |
|
| 1 | i |
|
| 1 | l | |
Sinnesslöasylen Nyhem ............ | 1 |
| i |
|
| 1 | i |
|
| 1 | 1 | |
S:ta Maria sjukhus ..................... | 1 | 1 | i |
|
| 1 | 1 | i |
| 1 | 1 | 1 |
Hättshjälpsanstalten ... ............... Skånska kavalleriregementet........ | 1 | 1 | i i | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
|
| |
Tullkammaren ........................... |
| 1 | i | 1 | 1 |
|
| l |
|
|
| |
Postkontoret .............................. |
| 1 |
| i | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
|
|
Telegrafstationen ....................... |
|
|
| i | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
|
|
Järnvägsstationen.............. | 1 | l |
|
| 5 |
|
|
| 1 | 1 |
|
|
Ångfärjestationen....................... | 1 | 1 |
|
| 1 |
| 1 |
| l | 1 |
|
|
Värnamo: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunala mellanskolan ............ |
| 1 |
|
|
|
| 1 |
| l | 1 |
|
|
Folkhögskolan .......................... | 1 |
| i |
|
| 1 |
| i |
|
| 1 | i! |
— 195 —
| Magnusson | Björnsson | Strömberg | Carlsson | | Jokansson i Uppmälby | --------- _ I Anderson | Hammarskjöld | j Johansson i Friggeråker | Uddenberg | | Wikström | Lindley | Bengtsson I |
Lanthushålluingsskolan ............. | 1 |
| 1 |
|
| 1 |
| 1 |
| | ! | 1 | 1 |
Sinnesslöasylen Bredablick............ | 1 |
| 1 |
|
| 1 |
| 1 |
|
| 1 | 1 |
Sinnesslöas3rlen Vilhelmshöjd | 1 |
| 1 |
|
| 1 |
| 1 |
|
| 1 | 1 |
Postkontoret .......................... |
| i |
| i i | 1 |
| 1 |
| 1 | i |
|
|
Telegrafstationen ...................... |
| i |
| i | 1 |
| 1 |
| 1 | i |
|
|
Jägmästarexpeditionen i Värnamo |
| i |
|
| 1 |
| 1 | 1 | 1 | i |
|
|
Skillingaryds skjutfält.................... | 1 | i | 1 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 |
Jönköping: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 |
Göta hovrätt.............................. | 1 |
|
|
|
|
| 1 |
| 1 |
| ||
Högre allmänna läroverket ......... |
| i |
|
| 1 | 1 |
|
|
|
|
| 1 |
Östra elementarläroverket för |
|
| 1 |
|
| 1 |
| 1 |
| i | 1 | 1 |
Västra elementarläroverket för |
|
| 1 |
|
| 1 |
|
|
| i | 1 | 1 |
Högre folkskolan ...................... |
| i |
| i | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
Jönköpings läns småskolesemina-rium....................................... |
| i |
| i | 1 | 1 |
|
|
|
|
| 1 |
Vilhelmsro epileptikeranstalt ........ | 1 | i | 1 | i | 1 |
| 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
Svenska mosskulturföreningens hu-vudstation .............................. | 1 | i |
| i | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 1 | 1 |
Straffängelset.............................. | 1 |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
Ombyggnadsarbetena å f. d. Jön-köpings regementes kaserner- | 1 | i | 1 | i | 1 | 1 | l | 1 | 1 | i | 1 | 1 |
Smålands arméartilleriregemente ■ ■ ■ |
| i |
| i | 1 | 1 | l |
| 1 | i |
|
|
Länsstyrelsen............................. | 1 |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
Riksbankens avdelningskontor ..... |
| i |
| i | 1 | 1 |
|
| 1 | i |
|
|
Tullkammaren ........................... |
| i |
| i | 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
Sjömanshuset.............................. |
| i |
| i | 1 | ! i |
|
|
|
|
|
|
Postkontoret .............................. |
| i |
| i | 1 | ! i- |
|
| 1 | i |
|
|
Telegrafstationen ........................ |
| i |
| i | 1 | i |
|
| 1 |
|
|
|
Telegrafverkets linjeingen jörsexpedi-tion ...................................... |
| i |
|
| 1 | i |
|
| 1 | i |
|
|
Järnvägsstationen........................ Lantmäterikontoret ................... | 1 | 1 i |
| i | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
Jägmästarexpeditionen i Nässjö re-vir .................................... |
|
|
| i | j 1 |
| 1 |
|
| i |
|
|
Jägmästarexpeditionen i Jönköpings |
|
|
| i | 1 |
| 1 |
|
| i |
|
|
Vägingenjörsexpeditionen..... Länsarkitektexpeditionen ........... | 1 |
|
| i i | i 1 | i | 1 | 1 |
|
| 1 | 1 |
— 196 —
| Magnusson | Björnsson | Strömberg i------------ | Carlsson | Johansson i Uppmälby | 1 Anderson | Hammarskjöld | Johansson | Uddenberg | Wikström | Lindley | Bengtsson |
Gränna: |
|
| i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i |
|
|
|
|
| i | 1 | i | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
| i | 1 |
|
|
|
|
| 1 | i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Huskvarna: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunala mellanskolan............ |
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| i i |
|
| i i | i i |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Norrköping: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högre allmänna läroverket ........ | 1 |
| i |
|
| x |
| i |
| 1 | i | 1 |
Östra elementarläroverket lör flickor | 1 |
| i |
|
| i |
| i |
| 1 | i | 1 |
Norra elementarläroverket för flickor | 1 |
| i |
|
| i |
| i |
| 1 | i | 1 |
Handelsgymnasiet........................ | 1 |
|
| i | i | i | i | i |
|
| i | 1 |
Tekniska elementarskolan ............ |
| i |
| i | i |
| x |
| i |
| i |
|
John Lennings vävskola............... Sinnesslöskolan........................... |
| X |
| i | i |
| i |
| X | 1 | i |
|
Vårdanstalten för förminskat till-räkneliga manliga förbrytare...... | 1 |
| i |
|
| i |
| i |
|
| 1 | 1 |
Kronohäktet ............................. | 1 |
| i |
|
| i |
| i |
|
| i | 1 |
Riksbankens avdelningskontor...... Tullkammaren ........................... Sjömanshuset.............................. |
| 1 1 1 1 1 |
| i i i i | i i i i |
| i i i |
| 1 1 1 | 1 1 1 | i |
|
Telegrafstationen ........................ |
|
|
|
|
|
| ||||||
Telegrafverkets trafikdistriktsexpe- |
| 1 X |
|
| i i |
| ] |
| 1 1 | 1 |
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Jägmästarexpeditionen i Finspångs |
| 1 |
| i | i |
| i |
| 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Söderköping: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| i i i |
| i i |
|
| i i |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | ||||
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Eksund, vissa anläggningsarbeten...... | 1 | 1 |
|
| i | i | i | X | 1 |
| i | 1 |
Tomteboda, järnvägsstyrelsens kon- | 1 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i |
|
|
| i |
| ||
Uppsala : |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Ulleråkers sjukhus .....................j |
|
|
| i |
|
|
|
| 1 |
|
| 1| |
Tullkammaren ........................... |
|
|
| i |
|
|
| 1 | 1 | 1 |
| 1 | |
Tumba, riksbankens pappersbruk...... | 1 | X | i | i | X | i |
| 1 |
| 1 | i | 1 | |
— 197 -
£
x
Stockholm:
Centralfängelset å Långholmen......
Statens reproduktionsanstalt......... 1
Mynt- och justerfngsverket ......... 1
Riksbankens huvudkontor.......... 1
Riksgäldskontoret........................ 1
Järnvägsstyrelsens ekonomibyrås
bokföringsavdelning.................j i
Järnvägsstyrelsens laboratorium ... 1
Järnvägsmuseet........................... 1
j Björnsson | j Johansson | i Uppmälby Carlsson j Strömberg | j Anderson | Hammarskiöld | j Johansson i Friggeråker | i Uddenberg | Wikström | Lindley | Bengtsson 1 |
| ! - | l if |
|
|
| 1 | 1 |
| . 1 |
i | 1 I'' ’ i 1 | 1 |
|
| 1 |
| i |
|
i | 1 '' |
|
| 1 |
|
| t |
|
| 1 1 1 |
|
| 1 |
|
|
| 1 |
| 1 |
|
| 1 |
|
|
| 1 |
t |
| . 1 |
|
|
|
| i |
|
t |
| 1 |
|
|
|
| t |
|
i |
| 1 |
|
|
|
| i |
|
I den mån ej annorlunda angivits i det föregående hava ifrågavarande
besök icke föranlett något uttalande eller någon erinran från revisorernas
sida.
Stockholm den 15 december 1931.
KARL MAGNUSSON.
C. A. CARLSSON.
C. G. HAMMARSKJÖLD.
ANT. WIKSTRÖM.
EDV. BJÖRNSSON.
C. J. JOHANSSON.
JOH. JOHANSSON.
Friggeråker.
ERNST LINDLEY.
GUSTAF STRÖMBERG.
ERIK ANDERSON.
EDV. UDDENBERG.
EMIL BENGTSSON.
Nils Löwbeer:.
11
313045. Rev.-berättelse eini), statsverket för år 1931. I
— 198 —
Reservatton e r
vid § 56 angående vissa järnvägsstyrelsens åtgärder med avseende å handläggningen
av frågan angående tryckluftbroms för godståg.
Litt. A.
dels av herr Carl A. Carlsson, som anfört:
»Då jag av de handlingar, som förelegat vid behandlingen av ärendet angående
vissa järnvägsstyrelsens åtgärder med avseende å handläggningen
av frågan angående tryckluftbroms för godståg ej kunnat finna, att järnvägsstyrelsen
åsidosatt statens intressen, kan jag för min del ej ansluta
mig till det yttrande, som av revisorerna i nämnda ärende avgivits.»
Litt. ti.
dels ock av herr C. G. Hammarskjöld, vilken anfört, att han, som ansåge,
att revisorernas uttalande starkare än som skett bort beakta järnvägarnas
ekonomi, icke kunde helt biträda ifrågavarande uttalande.
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1931 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
STATSVERKETS
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING
FÖR TIDEN 1 JULI 1930—30 JUNI 1931
DEL II
TABELLER
STOCKHOLM 1931
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOKAR
Innehållsförteckning:.
Sid.
Första huvudtiteln.
Reparationer å Stockholms slott m. fl. för
de kungl, hovell upplåtna byggnader 1
Polis-, lys- och renhållning samt brand
-
väsendet vid Stockholms slott ......... 1
Drottningholms slott........................... 2
Gripsholms d:o ......................... 3
Ulriksdals d:o ........................... 4
Haga lustslott och park .................... 5
Strömsholms slott............................. 5
Rosersbergs d:o .............................. 6
jurgårdskassan................................. 7
Andra huvudtiteln.
ustitiedepartementet ....................... 8
ustitiekanslersexpeditionen ............... 9
ögsta domstolen och nedre j ustitierevi
sionen
.......................................... 9
ea hovrätt .................................. 10
ta d:o .................................... 11
vrätten över Skåne och Blekinge...... 11
gvårdsstyrelsen.............................. 12
tens uppfostringsanstalt å Bona ...... 13
Tredje huvudtiteln.
ikesdepartementet........................... 14
Fjärde huvudtiteln.
méförvaltningen............................ 17
éns totalkostnader........................ 19
gsskolan...................................... 21
shögskolan ................................ 22
Artilleri- och ingenjörhögskolan ......... 23
Ridskolan.......................................... 24
Jnfauteriskjutskolan ........................... 25
Arméns undorofficersslcola .................. 2ti
Marinförvaltningen .......................... 27
Sjökrigshögskolan ............................. 29
Sjökrigsskolan.................................... 30
Sjökarteverket.................................... 31
Flygstyrelsen .............. 32
Sid.
Femte huvudtiteln.
Socialdepartementet ........................... 33
Socialstyrelsen ................................ 34
Arbetsdomstolen................................. 36
Arbetsrådet .............. 36
Statens byggnadsbyrå ........................ 37
Riksförsäkringsanstalten ..................... 38
Försäkringsrådet................................ 42
Pensionsstyrelsen .............................. 43
Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 45
Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister i Lands
-
krona ............................................. 46
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
........................................ 47
Allmänna barnhuset i Stockholm......... 48
Medicinalstyrelsen med underlydande
anstalter ....................................... 49
Statens uppfostringsanstalt å Salbohed
för sinnesslöa gossar........................ 52
Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg
för sinnesslöa flickor ..................... 53
Danviks hospital ............................. 53
Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
........................................... 55
Sjätte huvudtiteln.
Kommunikationsdepartementet ............ 58
Väg- och vattonbygguadsstyrelsen........ 59
Byggnadsstyrelsen.............................. 61
Sjunde huvudtiteln.
Finansdepartementet......................... 65
Kammarkollegium .............................. 66
Statskontoret .................................... 67
Mynt- och justeringsverket.................. 69
Kammarrätten.................................... 70
Statistiska centralbyrån .................... 70
Bank- och fondinspektionen ............... 72
— IV —
Sid.
Sparbanksinspektionen........................ 73
Riksräkenskapsverket ........................ 74
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd 74
Statens bostadsnämnd ........................ 75
» tryckerisakkunnige.................. 76
Tullverket ....................................... 76
Kontrollstyrelsen ............................. 77
Åttonde huvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet .................. 78
Riks- oell landsarkiven........................ 78
Kungl, biblioteket.............................. 84
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping 86
Pedagogiska biblioteket ..................... 87
Nationalmuseet ................................. 88
Livrustkammaren ............................. 90
Kulturhistoriska museet i Lund ......... 91
Musikhistoriska museet ..................... 91
Konsistorier, domkyrkor m. m............. 92
Svenska akademien .......................... 96
Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet.............................. 97
Vitterhets-, historie- oeh antikvitetsakademien
................................... 100
Akademien för de fria konsterna ......... 102
Musikaliska akademien........................ 103
Uppsala universitet ........................... 104
Lunds d:o ........................... 107
Karolinska mediko-kirurgiska institutet Ilo
Serafimerlasarettet.............................. 112
Allmänna barnbördshuset med asylen för
fattiga barnaföderskor och deras barn
i Stockholm.................................... 114
Rasbiologiska institutet ..................... 115
Earmaceutiska d:o ..................... 115
Tekniska högskolan ........................... 116
Chalmers tekniska institut.................. 118
D:o d:o, materialprovningsan
stalten
.......................................... 119
Skolöverstyrelsen .............................. 120
Allmänna läroverken m. m................ 122
Statens folk- och småskoleseminariet ... 128
Tysta skolan å Lidingö ..................... 130
Institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda .................................... 131
Läroanstalterna för blinda................. 133
Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte.............................. 135
Tekniska läroverk............................. 136
Särskilda anstalter för yrkesundervisning
............................................. 140
Sid.
Statens biografbyrå ........................... 142
Gymnastiska centralinstitutet............... 143
Aug. Abrahamsons stiftelse ............... 144
Nionde huvudtiteln.
Jordbruksdepartementet .................... 145
Lantbruksstyrelsen.............................. 146
Lantbruksakademien........................... ISO
Lantbruksakademiens trädgårdsavdelning 151
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet .......................... 152
Lantbruksinstitutet vid Ultuna............ 153
Ultuna egendom jämte lantbruks- och
ladugårdsskötarskolorna vid Ultuna ... 155
Lantbruks- och mejeriinstitutet jämte hov
beslagsskolan
vid Alnarp.................. 156
Alnarps egendom jämte lantbruksskolan
vid Alnarp ................................... 158
Alnarps trädgårdar jämte trädgårdsskolan
vid Alnarp ................................... 159
Övriga undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar ............ 16''
Stuteriväsendet ................................. 16
Veteriuärhögskolan ........................... 16
Veterinärinrättningen i Skara med in.
struktionssmedjan ........................... 16
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse ... 16.
» centrala frökontrollanstalt ...... 1
» egnahemsstyrelse..................... 16
» lokala fiskeriadministration och
fiskerinäringens understöd m. m....... 1
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
.......................................... 1
Skogshögskolan .................................
Statens skogsförsöksanstalt.................. 1
» skogsskolor och fortsättnings
skolan
vid Kloten........................... i
Lantmäteristyrelsen ........................... 1
Rikets allmänna kartverk .................. 1
Sveriges geologiska undersökning......... 1
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
............................................
Tionde huvudtiteln.
Handelsdepartementet .................. | ...... 182 |
Kommerskollegium ..................... | ...... 182 |
Navigationsskolorna..................... | ..... 186 |
Lotsstyrelsen .............................. | ...... 188 |
Patent- och registreringsverket...... | ...... 189 |
Försäkringsinspektioncn ............... | ...... 191 |
Statens provn ingsån stalt............... | ...... 192 |
Ingenjörsvetenskapsakademien ...... | ...... 193 |
- V —
Sid.
Elfte huvudtiteln.
Statliga och statsunderstödda pensions -
an stelter ....................................... 194
Statens affärsdrivande verk.
Postverket ....................................... 196
Telegrafverket.................................... 200
Statens järnvägar ............................. 202
» vattenfallsverk..................... 204
» domänverk ........................... 206
» utarrenderade jordbruksdomäner 210
0.
of
nc
.«
7c
i 7,
''7[
. 7.
I i
''7j
71
6
Sid.
Statens reproduktionsanstalt .............. 210
Kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m....... 212
Statsverkets inkomster och utgifter...... 222
Kristidskommissionernas avveckling.
Bränslekommissionen i likvidation ..... 224
Statens industrikommissions fond......... 225
» folkhushållningskommissions d:o 226
11
B1 27 04. Rev.-berättelse äng. statsverket flir är 1931, It
1
FÖRSTA HUVUDTITELN.
Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven
upplåtna byggnader.
Debet.
Inkomster:
Första huvudtiteln:
B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna
byggnader.................................................................................... 63,000: —
2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för
de kungl, hoven upplåtna byggnader ............................................. 63,000:_
Från hovförvaltningen ................................................................................. 15,000:_
Försäljningsmedel ..................................................................................... 9g; 04
Summa 141,098: tu
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden....................................................................................... 12,380:
Reparations- och underhållskostnader ............................................................ 128,718: 64
Stimma 141,098: 64
Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid
Stockholms slott.
Debet.
Inkomster
Första huvudtiteln:
B. 3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott ..... 33,750: —
4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet
vid Stockholms slott ............................................................... 26,350: —
Rabatt å elektrisk ström................................................................................. 1:20
Summa 60,101: 20
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. in.......................................................................................... 41,151:38
Beklädnad, belysning, renhållning rn. m............................................. ............ 18,949:8 7
Summa 60,101: 2»
l — 81*2784. Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1931. II
— 2 —
Drottningholms slott.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.........................................................................
Inkomster.
Första huvudtiteln:
B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ....
Från hovförvaltningen ........................................
Arrenden, hyror och tomtören ............................
Trädgårdsprodukter..............................................
Jordbruket och skogen.................. ....................
Försåld elektrisk energi ....................................
Byggnadsbidrag .................................................
Diverse ............................................................
95,500: —
4,200: —
41,127:25
14,405: 95
68,043: o 7
20,995: 96
1,750: —
185: —
Skulder:
I allmänhet ...
Balans den 30 juni 1931:
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter.
Slottsförvaltningen:
Avlöningar och pensioner................................
Byggnaders underhåll...,..................................
Diverse omkostnader......................................
Fastighetsförvaltningens underhållskostnader.........
Underhåll av parken och trädgården....................
Jordbruket och skogen ...................................
Elektrisk energi ..............................................
Nyanskaffning och underhåll av inventarier ........
33,625: —
32,159: ss
14,388: 7 2
37,525: 28
60,838: 13
61,721: 06
20,673: 71
81: so
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning .......................................................
Innestående i bank....................................................
204: 59
73: 2 9
1,083: 9*
246,207: 2»
29,200: -276.491: 16
15,200: —
261,013: as
277: 88
Summa 276,491:16
— 3 —
Gripsholms slott.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.................................................................................................. 1.906: 57
Inkomster:
Första huvudtiteln:
B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott .............................. 40,000: —
ti. Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga
kungl, slott .................................................................. 3,000: —
Slottets andel av visningsmedel..................................................... 4,675:2 7
Arrenden, hyror och tomtören ..................................................... 8,620: —
Trådgården ...... 10,328:68
Jordbruket.................................................................................... 3,156: 87
Skogen ...................................................................................... 9,377:15
Intressemedel ....................................................... 557:82 79,715:24
Summa 81,621: 81
Kredit.
Utgifter:
SI ottsf ör valtningen:
Avlöningar och pensioner m. m................................................ 13,097: —
Värme, lyse, vatten och renhållning............................................. 8,916: 5 7
Byggnaders underhåll ............................................................... 14,703: 0 4
Diverse omkostnader.................................................................. 3,524: 94
Parkens och trädgårdens underhåll ................................................ 11,027:48
Jordbruket.................................................................................... 3,615: 78
Skogen ....................................................................................... 6,667:73
Djurparkens underhåll ................................................................. 1,058: 7 5
Nyanskaffning och underhåll av inventarier .................................... 3,764: 21
Fastighetsförvaltningen................................................................. o,ol 5: 4 7
Övriga utgifter........................................................................... 1,050: 72,940: 8 7
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................ 2,192: 4 7
Innestående i bank................................................................. 6,488: 47 8,680: 94
Summa 81,621: 81
4 —
Ulriksdals slott.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 1,487:7 7
Inkomster:
Första huvudtiteln:
B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ..............................
6. Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga
kungl, slott ...................................................................
Arrenden, hyror och tomtören ......................................................
Inkomster av elektrisk energi........................................................
Försäljningsmedel för sand och grus.............................................
Brandstodsmedel.........................................................................
Diverse inkomster ........................................................................
31,500: —
17,000: —
31,480: —
3,408: 54
5,961: 41
208: 5e
1,559:21
91,117: 71
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel ........................................................................... 16,906: 4 4
Amorteringslån för vissa reparationsarbeten å lägenheten Beylon m. m. 4,000: — 20,906: 4 4
Summa 113,511: 93
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
8,000: —
Utgifter
Slottsförvaltningen:
Avlöningar och pensioner m. m.....................
Värme, lyse och renhållning .........................
Diverse omkostnader.....................................
Byggnaders underhåll ............... .....................
Ombyggnads- och reparationsarbeten ................
Underhåll av park och vägar............................
Skogen ..........................................................
Grusavverkningen ...........................................
Nyanskaffning och underhåll av inventarier .......
Biträde vid släckning av eldsvåda......................
Övriga utgifter.................................................
14,025: —
6,877: 88
4,346:17
28,117:8 7
17,000: —
13,497: 05
484: —
472: 2 8
1,000: 42
208: 56
2,315:25 88,344:4 8
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning .......................................................
Innestående i bank ..................................................
116: 10
17,051: 40 17J67; 50
Summa 113,511: 93
Haga lustslott och park.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.......-....................................................................
Inkomster
Första huvudtiteln:
B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ..
Bidrag från Stockholms stad .............................
Arrenden, hyror och tomtören ...........................
Intressemedel ...................................................
Inkomster av elektrisk energi.............................
Diverse ............................................................
104,011: 15
14,500: —
10,000: —
26,004: 3»
8,408: 4 2
390: 2 8
463:— 59,766: 08
Summa 163,777: 24
Kredit.
Utgifter:
Slottsförvaltningen:
Avlöningar och pensioner m. m. ....,............................................ 17,456:88
Värme, lyse och renhållning ...................................................... 3,057: 32
Diverse omkostnader.................................................. 4,258: 7 7
Byggnaders underhåll ................................................................. 19,969: 25
Underhåll av park och gårdsplaner ............................................... 12,291: 91
Nyanskaffning och underhåll av inventarier .................................... 819: 75
Extra vakter........................................... 352: —
58,205: 33
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ....................................................................... 2,689: 53
Innestående i bank..................................................................... 15,414: 88
Obligationer ............................................................................. 87,467: 50 105,571: 91
Summa 163,777: 24
Strömsholms slott.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar .................................................................................................. 2,714: 58
Inkomster:
Första huvudtiteln:
B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ................................. 6,000: —
Arrenden och hyror ........................................................................ 1,967: 50
Intressemedel ................................................................................. 106:21
Diverse .......................................................................................... 97: 20 8,170:91
Summa 10,885:4 9
6 —
Kredit.
Utgifter:
Slottsförvaltningeu:
Avlöningar och pensioner m. m..................''................................. 2,519: —
Värme, lyse och renhållning ......................................................... 299: 72
Diverse omkostnader ..................................................................... 511:88
Byggnaders underhåll ..................................................................... 2,278: 96 5,609- SS
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................... 400: 54
Innestående i bank........................................................................ 4,875:39 5 275:33
Summa 10,885: 4»
Rosersbergs slott.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.................................................................................................. 14,873: sc
Inkomster.
Första huvudtiteln:
B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ............................. 3,000: —
Arrenden och hyror ................................ Skogsprodukter ........................................ | ................................... 8,491: — ................................:l- 13,415: 64 24,906: 64 |
| Summa 39,780: 5 o |
Slottsförvaltningeu: Avlöningar och pensioner m. | Kredit. Utgifter. 111.................................. | ............. 9,000: — |
|
Diverse omkostnader............ |
| ............. 1,757:3 4 |
|
Byggnaders underhåll............ |
| ............. 6,830: l» |
|
Underhåll av park och trädgård |
| ............. 2,091:50 |
|
Skogen ................. .............. |
| ............. 6,315: 36 |
|
Nyanskaffning och underhåll av | inventarier ....................... | ............. 255:2 9 | 26,250: 2s |
Tillgångar: Kassabehållning ................ | Balans den 30 juni 1931: | ............. 533: 7 9 |
|
Innestående i bank............... |
| ............. 12,996: 43 | 13,530: 22 |
Summa 39,780: ft o
— 7 —
Tillgångar
Djurgårdskassan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster:
Tomt-, hyres- och arrendeavgifter.............................................
Intressemedel .......................................................................
Bidrag från Stockholms stad till vägars underhåll, renhållning m. m
Försäljningsmedel m. m.:
Från Rosendals trädgård .....................................................
» park och jordbruk ......................................................
» ladugården ...............................................................
» skogen och sågen .......................................................
Diverse .................................................................................
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar och arvoden.............................
Expenser, skatter, brandförsäkringar m. m. ..
Omkostnader för byggnader m. m............
» » vägarna..........................
» » renhållning ...................
» » Rosendals trädgård .......
» x park och jordbruk...........
» » stallet ..........................
» » ladugården ....................
» skogen och sågen ...........
» » diverse underhållsarbeten..
Virke för Djurgårdsförvaltningen .............................................
Förräntningar och amorteringar av vissa från Djurgårdsfonden utlämnade
lån till byggnads- m. fl. arbeten vid vissa kungl, slott:
Enligt kungl, brev den 30 maj 1924 .......................................
* » » » 12 mars 1926.......................................
Kungl, begravningsplatsen ......................................................
Avskrivning å inventarier.........................................................
Leverering
Till statskontoret, att tillgodoföras:
I. B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ..........
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................
Innestående i bank.....................................................
Byggnader.................................... ...........................
Inventarier och förråd ...............................................
Fordringar................................................................
1,421,413: 10
311,464: 2 7
80,506: 28
116,316: 5 2
14,817: 03
2,871:14
3,468: 48
20,963: o 9
4,342: 46 554,749: 23
Summa 1,976,162: 62
58,711: 17
27,286: 44
52,731:71
76,508: 4 4
39,036: 18
11,836: 66
38,309: 7 8
7,019: 54
2,284: 29
17,177: 7 5
23,024: 95
3,432: 64
45,000: —
7,500: —
2,097: 6 4
8,383:64 420,340:78
80,000: —
62: —
149,207: 8 7
1,242,920: —
34,214: 97
49.417:06 1,475,821:80
Summa 1,976,162: 62
8
ANDRA HUVUDTITELN.
Justitiedepartementet.
|
| Debet | Kredit |
|
| ||||||
|
|
|
| Leverering |
|
| Levere- | Summa |
| ||
|
| i Uppbörd | från stats- | Utgifter | ring till |
|
| ||||
|
|
|
| kontoret |
|
| ; stats |
|
|
| |
|
|
|
| i |
|
|
| kontoret |
| | | |
A. II. 5. Hyresmedel från under |
|
| I |
|
| i |
| I |
| | | |
{ | byggn adsstyre] seus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| vård stående egen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| domar ................. | 1,161 | 96 |
| — | _ | i- | 1,161 | 96 | 1,161 | 9(5 i |
Andra huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
A. 1. | Lönefyllnad åt statsmi- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| matern .................. | — | — | 6,000 | — | 6,000 | — | _ | _ | 6,000 | -1 |
2. | Statsråden utan departe- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ment ..................... | — | — | 72,000 | — | 72,000 | _ | _ | _ | 72,000 |
|
3. | Departementschefen ... | — | — | 24,000 | — | 24,000 | _ | _ | __ | 24^000 |
|
4. | Departementets avdel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ning av Kungl. Maj:ts |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kansli..................... | — | — | 146,934 | 62 | 146,753 | 94 | 180 | 68 | 146,934 | 62 j |
5. | Extra ledamöter för lag- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ärenden .................. | _ | — | 24,000 | — | 24,000 | _ | _ | _ | 24,000 |
|
Ö. | Departementschefens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ombud för tillsyn å |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| tryckta skrifters all- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| mängörande ............ | — | — | 15,177 | — | 15,177 | _. | _ | _ | 15,177 |
|
7. | Handsekreterare åtstats- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ministern ............... | — | — | 4,000 | — | 4,000 | _ | _ | _ | 4,000 |
|
D. 2. | Regeringsrätten ......... | — | — | 237,763 | 23 | 237,763 | 28 | _ | _ | 237,763 | 28 |
I. 9. | Skrivmaterialier och ex- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| penser, ved m. m. ... | 49 | 50 | 69,050 | 23 | 68,182 | 82 | 916 | 91 | 69,099 | 78, |
10. | Tryckningskostnader ... | — | — | 20,115 | — | 17,610 | 34 | 2,504 | 66 | 20,115 | _j |
11. | Kommittéer och utred- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ningar genom sakkun- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| niga....................... | — | — | 6,600 | — | 6,553 | 65 | 46 | 35 | 6,600 | _I |
12. | Extra utgifter ............ | — | — | 1,250 | — | 1,178 | _ | 72 | _ | 1,250 | _ |
14. | Dyrtidstillägg åt befatt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ningshavare i statens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| tjänst ..................... | — | -1 | 42,646 | — | 42,644 | — | 2 | — | 42,646 | — |
| Summa | l,21l|4e | 669,536 | 08 | 665,862 | 98 | 4,884 | 56 | 670,747! | 54'' |
— 9 —
Justitiekanslersexpeditionen.
1 Andra huvudtiteln: C. 1. Justitiekanslersexpeditionen...... I. 9. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m............................ 14. Dyrtidstillägg åt befattningsha-vare i statens tjänst ........... | Debet | Kredit | Summa | |||||||
Levere-ring från | Skulder | Utgifter | Till-gångar | |||||||
44,978 12,168 4,431 | 56 33 | 1,668 | 33 | 44,978 10,372 4,431 | 56 60 — | 127 | 40 | 44,978 12,168 4,431 | 66 33 | |
Summa | 61,577 | 89 | 1,668 | 33 | 59,782 | 16 | 1 127 | 40 | 61,577 | 89 |
1 Tillgångarna den 30/6 1 931 utgjordes av kassabehållning.
Högsta domstolen och nedre justitierevisionen.
| Debet | Kredit |
|
| ||||||
|
|
| Levere- |
|
|
| Levere- |
|
| |
| Uppbörd | ring från | Utgifter | ring till | ljumma | |||||
|
|
| kontoret |
|
| kontoret |
|
| ||
A. II. 5. Hyresmedel från under bygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nadsstyrelsens vård ståen-de egendomar .............. | 420 | _ | _ | _ | _ | _ | 420 | _ | 420 | _ |
Andra huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| 508,014 | 11 | 508,014 | 11 | _ |
| 508,014 | 11 |
3. Extra expeditionsvakt vid |
|
|
|
| ||||||
| _ |
| 2,208 | _ | 2,208 |
|
|
| 2,208 |
|
Nedre justitierevisionen: |
|
|
|
|
|
|
| |||
D. 4. Nedre justitierevisionen... | — | — | 460,975 | 46 | 460,975 | 46 | — | — | 460,975 | 46 |
5. Tillfällig förstärkning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 56,305 | 71 | 56,305 | 71 |
|
| 56,305 | 73 |
I. 9. Skrivmaterialier och expen- |
|
|
|
|
| |||||
|
| _ | 50,500 2,826 | _ | 46,767 2,826 | 14 | 3 732 | 86 | 50,500 2,826 | _ |
|
|
| 10 | 10 |
| 10 | ||||
|
|
|
|
| ||||||
14. Dyrtidstillägg åt befattnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
havare i statens tjänst .. | — | — | 94,836 | — | 94,736 | — | 100 | — | 94,836 | — |
Sjunde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vissa ieke-ordinarie be-fattningshavare inom den |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
civila statsförvaltningen... | - | - | 2,983 | 79 | 2,983|7 0 | — | — | 2,983 | 79 | |
Summa | 420 | _ | 1,178,649 | 17 | 1,174,816)31 | 4,252 | 86 | 1,179,069 | 17 |
— 10
Svea hovrätt.
Andra huvudtiteln:
Svea hovrätt:
D. 6. Hovrätten ......
7. Extra ledamot
10. Tillfällig förstärkning
av arbetskrafterna
i vissa
hovrätter.........
9. Skrivmaterialier
och expenser,
ved m. m.......
10. Tryckningskostnader
............
D.
I.
14. Dyrtids tillägg åt
b efattningshavare
i statens tjänst
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar
åt vissa
icke-ordinarie
befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen
...........
Debet
Tillgångar
den !/, |
1930
6,244
608
34
Upp börd -
Leverering
från
statskontoret
-
12
26| — I -
Summa; 6,886!92[ 12;— 1.058,1
833,500
8,580
54,200
47,400
2,000
106,500
6,500
Utgifter
. ; Tlll
"stats-
! fångar
i drn 30/r
- ! T93/
toret
830,412
8,580
54,200
47,126
1,673
106,083
6,491
1,054,566
59 6,244
ssj —
06 — I
—
i 608
34 25
3,087
273
326
429
sol 6,
,886| 9 2114,125
20
Summa
839,744
8,580
54,200
47,400
2,000
107,120;
6,534 25
1,065,578! 921
1 Tillgångarna den 30/s 1931 utgjordes av kassabehållning, varav inlevererats till statskontoret,
3 524 kronor 59 öre den 6 samt 600 kronor 61 öre den 7 juli samma år.
— 11 —
Göta hovrätt.
! | Debet | Kredit |
| 1 1 | ||||||
| Leverering | Skulder | Skulder |
|
| Summa |
| |||
| från läns- | deri 31 | /<• | den 1/i | Utgifter |
|
|
| ||
| styrelsen | 1931 | 1930 |
|
|
|
| |||
Andra huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. 8. Göta hovrätt..................... | 402,905 | 28 | 33 | 31 | 21 | 55 | 402,917 | 04 | 402,938 | 59; |
I. 8. Rese- och traktamentspen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningar......................... | 2,830 | 07 | — | — | — | — | 2,830 | 07 | 2,830 | 07 |
9. Skrivmaterialier och expen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ser, ved m. m............... | 24,499 | — | 403 | 98 | 345 | 22 | 24,557 | 76 | 24,902 | 98| |
14. Dyrtidstillägg åt befattnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
havare i statens tjänst ... | 48,956 | 69 | — | — | — | — | 48,956 | 69 | 48,956 | 69.j. |
Elfte huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Allmänna indragningsstaten: |
|
|
|
|
|
|
|
|
| j |
C. 1. Diverse föremål............... | 400 | — | — | — | _ | — | 400 | — | 400 | — | |
Summa'' 479,59lloi | 437 | 29 | 366 | 77 | 479,66llö6 | 480,028 | 33'' |
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
|
| Debet | Kredit |
|
| |||||
|
| Leverering | Skulder | Skulder |
|
| Summa | |||
|
| från läns- | den ö0/6 | den 1/j | Utgifter |
|
| |||
|
| styrelsen | 1931 | 1930 |
|
|
|
| ||
Andra huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
D. 9. | Hovrätten över Skåne och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Blekinge ........................... | 204,400 | 90 | — | — | — i — | 204,400 | 90 | 204,400 | 901 |
10. | Tillfällig förstärkning av arbets- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| krafterna i vissa hovrätter ... | 12,375 | — | — | — | — — | 12,375 | — | 12,375 | — |
I. 9. | Skrivmaterialier och expenser, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ved m. m......................... | 12,440 | — | 152 | 34 | 101 81 | 12,490 | 50 | 12,592 | 34; |
14. | Dyrtidstillägg åt befattnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 26,359 | _ | _ | _ | _ ; — | 26,359 | — | ^6,359 | — |
Sjunde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
E. 15. | Avlöningsförhöjningar åt vissa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| icke-ordinarie befattningsha- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| vare inom den civila stats- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| förvaltningen ... ................. | 1,165 | 4 2 | _ |
| — 1 — | 1,165 | 42 | 1,165 | 42! |
| Summa | 256,740 | 82 | 152 | 34 | 1 101 (bi | 256,790 | 8 2 | 256,892 | 66 |
12
Fångvårdsstyrelsen.
Debet.
Tillgångar
Balans elen 1 juli 193»:
2,717,596: 01
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -
domar ...... 600: —
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Andra huvudtiteln:
E. 4. Övervakning av villkorligt dömda ........................... 931: 06
F. 1. Fångvården ........................................................ 755,078: 94
I. 10. Tryckningskostnader ............................................. 1: 50
14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 203: 16
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...........................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..................................
756,814: 64
4,712,465: 90
1,160,782: 25
Skulder:
Utgiftsrester ..
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931:
.... 91,751:67
.... 654,890: 23 <46,641: 90
Summa 10,094,300: 70
Kredit.
Skulder
Balans den 1 juli 1930:
696,440: 33
Utgifter:
Andra huvudtiteln:
E. 4. Övervakning av villkorligt dömda ........................... 58,521: 42
F. 1. Fångvården.......................................................... 4,692,307: 90
2. Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor 9,060: —
3. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd ... 23,000: —
5. Vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Lång
holmen
............................................................... 47,541: 04
6. Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset å Lång
holmen.
.............................................................. 821:60
7. Isoleringsavdelning vid vårdanstalten för förminskat till
räkneliga
förbrytare i Norrköping ........................ 65,877: S9
8. Inköp för fångkolonien vid Singeshult av vissa fastig
heter
.................................................................. 20,000: —
I. 10. Tryckningskostnader................................................ 1,417:89
12. Extra utgifter....................................................... 5,518: ös
13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen ....................................... 762: 50
14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 373,407: 6ä
F. 3/1927—8. Vårdanstalt för förminskat tillräkneliga förbrytare
vid förutvarande centralfängelset i Norrköping
.................................................. 4,893:30
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................
5,303,129: 7 7
1,187,301: 90
85,413: 61
Balans den 30 juni 1931 :
Tillgångar:
Kontanta behållningar i fångvårdsanstaltemas kassor .....
Innestående i bank och å postgiroräkning ....................
7,895: 19
43,198: 36
13
förskott ........................................................
Proviant, bränsle och materialier .....................
Obligationer ...................................................
Inkomstrester...................................................
Övriga fordringar .............................................
203,957: s 2
1,456,023: 7;:
634,060: —
461,878: 69
15,002: — 2,822,015: o»
Summa 10,094,300: 7#
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
Debet.
Balans elen 1 juli 1930:
Tillgångar ............................................................................................... 166,550:67
Inkomster:
Andra huvudtiteln:
G. 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona................................ 329,485:8 2
2. Ombyggnad av snickareverkstaden m. m. vid statens uppfostringsanstalt
å Bona ............................................ 20,000: —
I. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 23,363: —
Oförutsedda utgifter ................................................................. 50,000: -
Hyresmedel ............................................................................... 11,210: 16
Vinst å jordbruket .................................................................. 24,693: 7 2
» > verkstadsdriften ........................................................... 1,416:14
Diverse ................................................................................... 284: 84 460,453: 6S
Balans den 30 jani 1931:
Skulder:
Diverse medel ...................................................................................... 6,538: os
Summa 633,542: 41
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
Skulder .................................................................................................. 6,510:17
Utgifter;
Avlöningar................................................................................ 194,708: 82
Byggnader................................................................................. 112,417: 9»
Utspisning................................................................................. 43,374: 62
Beklädnad och sängkläder ......................................................... 34,533: 84
Inventarier .............................................................................. 6.384: 24
Värme och lyse ....................................................................... 20,316: 06
Renhållning ............................................................................. 4,395: 15
Hälso- och sjukvård ................................................................. 5,655: 74
Undervisning .......................................................................... 2,887:66
Expenser och diverse.................................................................. 15,627: 74
Omkostnader för elever utom anstalten ....................................... 26,203: 25
Arbetens bedrivande .................................................................. 3,249: 5 o
Elevbelöningar........................................................................... 5,869: —
Minskat värde å inventarier och förråd ....................................... 14,040: 39 489,663: 34
Balans den 30 juni 1931.
Tillgångar:
Kassabehållning ..................................................................... 338: 4 4
Innestående i bank.................................................................. 606:22
Fordringar............................................................................. 61:20
Inventarier och förråd ............................................................ 136,363: 04 137,368: so
Summa 633,542:41
Under budgetåret 1930 —1931 utgjorde vid anstalten högsta antalet elever 189 och lägsta
antalet 158.
— 14 —
TREDJE HUVUDTITELN.
Utrikesdepartementet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930.
Tillgångar ............................................................................
1,269,067: 68
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar.......................................... 1,485: —
III. Diverse inkomster ................................. 183,351: 09 184,838: 09
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Andra huvudtiteln:
I. 12. Extra utgifter.......................................... 900: —
Tredje huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1930—1931, sid. 18—19............................. 57,066: te
Femte huvudtiteln:
B. 42. Fattigvård och barnavård i allmänhet ...... 10:41 57,976:57
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........
Eikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.
242,812: c 6
7,136,802: 09
3,339,581:7 2
Skulder:
Diverse medel .....
Övriga skulder .....
Balans den 30 juni 1931:
.. 314,794:15
.. 23,055:46 337,849:01
Summa 12,326,113:7 6
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
Skulder.................................................................................................. 660,684:23
Utgifter:
För riksstatens inkomsttitlar:
A. lil. Diverse inkomster ................................................... 486: 31
För riksstatens utgiftstitlar:
Andra huvudtiteln:
E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter.................. 216: —
I. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ...... 9,582: 36
12. Extra utgifter ...................................................... 2,552: 5S
15 —
Tredje huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1930—1931, sid. 18—19 .............................. 6,227,587:84
Avgår:
I statskontoret redovisade utgifter å anslagen:
»D. 9. Upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige» ...... 500: —
sD. 12. Extra utgifter»............... 300: —
I Överståthållarämbetet redovisad ut -
gift å anslaget »D. 2. Flyttningser
sättning».
..................................^96/J/* 1,296:50 (j,226.291: 34
Femte huvudtiteln:
B. | 42. | Fattigvård och barnavård i allmänhet..................... | 3,070: G0 |
C. | 60. | Internationella hälsovårdsbyrån i Paris .................. | 6,750: — |
F. | 7. | Extra utgifter ...................................................... | 924: 3 9 |
Sjätte huvudtiteln: |
| ||
C. | 1. | Bidrag till vissa kommunikationsändamål ............... | 4,689: so |
Sjunde huvudtiteln: |
| ||
E. | 5. | Internationella byrån i Paris för mått och vikt ...... | 990: — |
| 6. | Internationella tulltariffbyrån i Bryssel .................. | 3,247: 2 0 |
D. | 13/1929—30. Internationella statistiska institutets perma- |
| |
|
| ne lita byrå i Haag.............................. | 1,500: — |
Åttonde huvudtiteln: |
| ||
B. | 18. | Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen |
|
|
| av S:te G-eneviévebiblioteket i Paris..................... | 1,500: — |
C. | 6. | Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn | 6,000: - |
| 7. | Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ... | 6,000: — |
| 8. | Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ......... | 6,000: — |
| 9. | Pastor vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Hälsing- |
|
|
| fors ................................................................. | 6,000: — |
D. | 3. | Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. | 600: — |
| 6. | Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom- |
|
|
| missionen m. m................................................. | 1.861: 25 |
E. | 53. | Institut d‘études scandinaves vid Paris universitet ... | 2,000: — |
| 59. | Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken |
|
|
| Estland av en professur i svenska språket och litte- |
|
|
| raturen ............................................................ | 7,500: — |
I. | 39. | Svensk undervisning för svenska barn i utlandet ... | 12,125: — |
| 51. | Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken |
|
|
| Estland............................................................ | 5,000: — |
M | 17. | Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund... | 5,400: — |
| 19. | Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff | 3.000: — |
N. | 3. | Extra utgifter................................................... | 6,600: — |
I. | 36/1929—30. Svensk undervisning för svenska barn i |
| |
|
| utlandet............................................. | 3,000: — |
Nionde huvudtiteln: |
| ||
C. | 10. | Internationella lantbruksinstitutet i Rom.................. | 5,760: — |
H. | 3. | Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna- |
|
|
| näringar ......................................................... | 724: 2 5 |
J. | 11. | Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydro- |
|
|
| grafisk-biologisk centralanstalt med laboratorium | 9,967: 5 0 |
O. | 6. | Extra utgifter ...................................................... | 632: 64 |
Tionde huvudtiteln: |
| ||
F. | I. | Rese- och traktamentspenningar............................. | 1,122: so |
Elfte | huvudtiteln: |
| |
A. |
| Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare |
|
|
| i statens tjänst m. fl. pensionärer........................ | 90: — |
| 5. | Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn |
|
|
| efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. | 48: — |
C. | 1. | Allmänna indragningsstaten : Diverse föremål......... | 73: 35 |
Oförutsedda utgifter............................................................ | 7,097: 6 7 |
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.
6,358,403: 14
4,277,347: 51
26,440: 7 o
Balans den 30 juni 1931.
Tillgångar:
Kassabehållning hos utrikesdepartementet.............................. 3,708: -—
Kassabehållningar och banktillgodohavanden hos beskickningar
och konsulat .................................................................. 737,228: 38
Förskott ......................................................................... 239,710:44
Övriga fordringar ............................................................... 22,591: 36
1,003,238: is
Summa 12,326,113: 76
17 -
FJÄRDE HUVUDTITELN.
Arméförvaltningen.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar............................................................................................. 9,931,234: 30
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens
vård stående egendomar .....................
lil. Diverse inkomster ................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1930—1931:
sid. 20—23............................................... 17,015,387: 50
Avgår av länsstyrelserna redovisad uppbörd
å anslaget »2. H. 1. Ersättning för rustning
och rotering» .............................. 1,971: 20
sid. 30—31 ...................................................................
5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......
4. Bikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap...
Elfte huvudtiteln:
B. 8. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap.........
9. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................
19. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
.................................................
22. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
...................................................
liemisser:
Från statskontoret
3,371: 68
51,613: os
17,013,416: so
57,298: 88
2,185: 83
4,472: 84
197: 50
382: 8 2
179: i«
1,500: —
17,t34,617: »o
80,073,739: i o
Skulder:
Diverse medel
Balans den S0 juni 1931:
.......... 684,331:: 7»
Summa 107,823,923:: 2 t
2 — 812 7 94. Rev.-berättelse ant7. statsverket för dr tost. It.
— 18 —
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
Utgifter
Andra
huvudtiteln:
E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter.................. 1,136:50
Fjärde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1930—1931:
sid. 20—23 ............................................. 95.457.605: 46
Avgår:
Av länsstyrelserna redovisade
utgifter å anslaget »2. H. 1.
Ersättning för rustning och
rotering» ..................... 299,845: 07
Av länsstyrelsen i Örebro län
redovisad utgift å anslaget
»2. H. 2. Extra utgifter»... 50: —
Av flygstyrelsen redovisad utgift
å anslaget »2. H. 4.
Viss ersättning till staden
Västerås» ................... 10,000: — 309,895:0 7 95,147,710:3»
sid. 30—31 ............................................T..................... 405,530: 70
5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......... 142,185: 83
2. Försvarsväsendets lönenämnd ................................. 5,950: 18
4. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap ... 80,118: 17
5. Telegramkostnader för den militärmeteorologiska in
formationstjänsten
............................................... 12,015: 23
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen...... 2,332: se
Elfte huvudtiteln:
B. 8. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap............... 395,570:23
9. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................... 620,792:37
18. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare 21,260: 02
19. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin
soldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
...................................................... 252,330:86
20. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ...... 75,078: —
22. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
..................................................... 1,059,000: —
C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ............ 3,554:4 4
Remisser:
Till statskontoret ..............................................................................
Tillgångar:
Kontant behållning:
I kassan ......................
Remissor under transport
Innestående i bank ..........
Förskott ..........................
Propriebalans....................
Fordringar .....................
Balans den 30 juni 1931:
6,231: 35
6,475,000: —
1,378,213: 45
476,591:38
131,455: 33
832,727: 86
282,425: 7S
98,224,566: 22
16,711: 94
9,300,219: 38
Summa 107,823,923:27
19 —
Arméns totalkostnader. *
Arméförvaltningens huvudkassa ......... |
| 7,737,008: 41 |
Arméfördelningsstaber in. m.. | ||
Södra arméfördelningens stab ............ |
| 337,462: 9 5 |
Västra ;> » ............ |
| 602,672: 17 |
Ostra » » '' ........... |
| 674,722: 8 7 |
Norra » » ............ |
| 341,698: 99 |
Militärbefälsstaben pä Gotland............ |
| 1,690,777: 2 7 |
| Säger | 3,647,334: 25 |
Infanteriet: | ||
Svea livgarde.................................... |
| 1,377,353: 59 |
Göta » .................................... |
| 1,606,290: 22 |
Livregementets grenadjärer ............... |
| 1,628,741: 80 |
Livgrenadjärregementet ..................... |
| 2,120,886:16 |
Jämtlands fältjägarregemente ........... |
| 1,435,214: 45 |
Norra skånska infanteriregementet ...... |
| 1,430,307:7 8 |
Södra » » ...... |
| 1,171,060: 71 |
Upplands regemente........................... |
| 1,483,340:18 |
Skaraborgs regemente .................. |
| 1,506,780: 90 |
Södermanlands » .................. |
| 1,365,117: 54 |
Kronobergs » i Växjö ...... |
| 1,446,722: 9 7 |
» »i Karlskrona |
| 682,206: 56 |
Jönköpings-Kalmar regemente ............ |
| 1,589,003: 78 |
Dalregementet ................................ |
| 1,477,793: 9S |
Hälsinge regemente ..................... |
| 1,485,672:71 |
Alvsborgs » ..................... |
| 1,502,810: 69 |
Hallands » ..................... |
| 1,343,521: 60 |
Bohusläns » ..................... |
| 1.454,832:10 |
Norrbottens » .................... |
| 1,701,595: 73 |
Västerbottens » ..................... |
| 1,387,890: 22 |
Västernorrlands regemente.................. | ........................................... | 1,274,728: 38 |
Värmlands » ..................... |
| 1,359,476:13 |
| Säger 31,831,347: 69 | |
Kavalleriet: | ||
Livregementet till häst...................... |
| 1,360,528:4 2 |
Skånska kavalleriregementet ............. |
| 1,639,772: 90 |
Livregementets husarer...................... |
| 1,344,063: oo |
Norrlands dragonregemente ................ |
| 1,289,921:72 |
| Säger | 5,634,286: 6 4 |
Artilleriet: | ||
Svea artilleriregemente ...................... |
| 1,540,502: 4 o |
Göta » ...................... |
| 1,665,232: 6 o |
Vendes » ...................... |
| 1,484,396: 5 2 |
Norrlands » ...................... |
| 1,539,249: 05 |
Norrbottens artillerikår...................... |
| 607,439: 2 7 |
Smålands arméartilleriregemente.......... |
| 1,534,717: 38 |
Bodens artilleriregemente................... |
| 1,116,224: 54 |
Karlsborgs » ................... |
| 992,678: 37 |
| Säger | 10,480,440: 2 5 |
1 Tabellen är upprättad med stöd av u | ppgifter från arméförvaltningen. |
|
20 -
Fortifikationen:
Svea ingenjörkår............................................................................... 1,165,598:49
Göta » ................................................................................. 796,931: 7 2
Fälttelegrafkåren................................................................................ 1,301,026:76
Bodens ingenjörkår.............................................................................. 1,363,042: 86
Säger 4,626,599:83
Trängen
Svea trängkår ................................................................................. 727,284: 56
Göta » ................................................................................. 621,005:7 5
Norrlands » ................................................................................. 690,481:39
Skånska trängkåren ........................................................................... 585,963: 83
Säger 2,624,735: 53
Övriga staber, förråd, skolor, sjukhus, verkstäder m. m.:
Generalstaben .................................................................................. 1,061,179:13
Fortifikationen..... ............................................................................. 635,137:96
Intendenturstaben ............................................................................ 580,024: 76
Kavalleriinspektionen........................................................................... 773,505: 63
Fortifikationsbefälhavaren i Boden ...................................................... 604,255: 85
Krigshögskolan.................................................................................... 171,466: 71
Artilleri- och ingenjörhögskolan............................................................ 183,720:7 0
Infanteriskjutskolan.............................................................................. 353,059: 4 5
Ridskolan .......................................................................................... 196,917: 76
Krigsskolan ....................................................................................... 835,400: 43
Garnisonssjukhuset i Stockholm............................................................ 292,913:80
» i Boden............................................................... 91,105:12
Arméns centrala beklädnadsverkstad ................................................... 743,805: 9 7
» intendenturförråd i Stockholm.................................................. 933,076: 81
» » å Karlsborg................................................. 697,611:65
» » i Boden .......................... 914,463:66
Karl Gustafs stads gevärsfaktori ......................................................... 1,110,000: —
Tygstationen i Stockholm ................................................................... 833,000: —
» å Karlsborg..................................................................... 243,332:57
» i Boden ........................................................................ 262,060:11
Åkers krutbruk ................................................................................ 696,700: 6 o
Ammunitionsfabriken å Marieberg......................................................... 523,446: 7 9
» å Karlsborg......................................................... 703,044:61
Arméns underofficersskola ................................................................. 467,755: 82
1930 års fälttjänstövningar .................................................................. 47,019: 60
Skytteförbundens överstyrelse.................. 75,586:18
Säger 14,029,591: 07
Summa 80,611,343: 17
Anmärkningar:
1) I de härovan upptagna genom arméförvaltningens huvudkassa bestridda kostnaderna
ingå icke utgifterna för försvarsdepartementet och lantförsvarets kommandoexpedition.
2) Anledningen till att kostnaderna vid arméfördelningsstabern a uppgå till så avsevärt olika
belopp är att söka däri, att vid dessa staber gäldas kostnader för centralupphandlingar av
furage och bränsle samt för fält- och fälttjänstövningar ävensom i vissa fall för byggnadsföretag
vid underlydande truppförband.
3) Från militärbefälets på Gotland stabskassa bestridas kostnaderna för Gotlands trupper
och för kronobageriet i Visby.
4) Det höga kostnadsbeloppet för Livgrenadjärregementet har förorsakats därav, att
vid regementet redovisas östra brigadens utgifter samt att vissa skolor och utbildningskurser
förlagts till detta regemente.
5) Militärbefälets för övre Norrland utgifter redovisas i Norrbottens artillerikårs räkenskaper.
Kommendantskapets i Boden utgifter redovisas i Bodens ingenjörkårs räkenskaper.
— 21 —
Krigsskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 33,075:91
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 1,091: n
4. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén ...... 9: —
12. Bese- och traktamentspenningar..... ........................... 2,043: 25
14. Flyttningsersättning ......................................... 45:90
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis
ningsanstalter
och utbildningskurser ........................ 12,203: 88
D. 1. Mathållning ............................................................ 30,513:58
2. Munderingsutrustning ............................................. 193: 50
3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m................... 7,575: —
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ............... 16,927: 34
6. Furagering......................... 201:97
10. Truppförbandens övningar ...................................... 9: —
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.................................. 120: 5 3
F. 1. Vapen och ammunition m. ...................................... 431:01
G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 3,728: 54
2. Ordnande av förläggningen vid krigsskolan ............... 8,450: 68
H. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ... _45: —
Allmänna lägerkassorna .............................................. 571:09
Försträckning............................................................................. ...........87: 7 7 84,308: 15
Av arméförvaltningen anvisad kredit ........................................................ 805,000:
Likvider med särskilda myndigheter..................................................... ........ 20,8 <0: 8 8
Summa 943,255: 5 4
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 210,520: 71
4. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén ......... 15,493: —
11. Arméns personal över stat .......................................... 1,539: 02
12. Bese- och traktamentspenningar.................................... 207: 85
14. Flyttningsersättning .................................................. 5,620: 15
B. 1. De värnpliktigas avlöning.......... 42,637: —
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter
och utbildningskurser ................................. 136,175: 40
5. Befrämjande av den andliga vården vid armén............... 1,000: —
8. Tryckningskostnader .................................................. 555: —
D. 1. Mathållning ...........................................................83,207: —
2. Munderingsutrustning................................................... 1,977: ös
3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 23,645: 64
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt .................. 52,651: 77
6. Furagering .............................................................. 8,025: 7 7
10. Truppföibandens övningar ......................................... 2,164: 5 0
11. Fält- och fälttjänstövningar......................................... 192:65
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 2,937: 17
F. 1. Vapen och ammunition m. m....................................... 3,944: 89
G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 60,085: 00
2. Ordnande av förläggningen vid krigsskolan ................. 209,422: 2 5
H. 2. Extra utgifter ........................................................... 4,997: 7 4
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 30,773: —
— 22 -
Allmänna lägerkassorna ............................................................... 417: os
Försträckning...........................................................................42,288: 3 o 940,479: i ?,
Likvider med särskilda myndigheter ........................................................ 100:98
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................................. 1,675: 4 8
Förskott ...........................................................................1,000: — 0,675:48
Summa 943,255: 54
Autalet till skolan imder budgetåret 1930—1931 kommenderade elever utgjorde 383.
Krigshögskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930 :
Tillgångar................................................................................................... 1)199; 88
Inkomster.
Särskilda uppbördsmedel för utgifcsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 12. Bese- och traktamentspenningar ................................. 34: 73
14. Flyttningsersättning................................................... 1,027: 60
C. 1. Undervisnings-och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser .............................. 884: 84
H. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret...... 41: — j ygj. 9j)
Av arméförvaltningen anvisad kredit .........................................................~ 177 000:_
Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ ggg. 67
Summa 180,444: 54
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 102,314:41
14. Flyttningsersättning................................................ 11,950:3 5
C. 1. Undervisnings-och gymnastikmateriel samt undervisnings.
anstalter och utbildningskurser................................. 43,597:11
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.................. 2,350:__
5. Bemontering ............................................................ 1,450:_
10. Truppförbandens övningar.......................................... 662: 50
H. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret...... 11,387: — 473 7^. g7
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank............................................................ .. 5733-17
Förskott.................................................................................. lioOO:- 6,733:17
Summa 180,444: 54
Antalet till högskolan under budgetåret 1930—1931 kommenderade elever utgjorde 41.
— 23
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930:
17,582: sa
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln: ... , , ,,
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. 11.
14. Flyttningsersättning ...........................................
O 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter och utbildningskurser ..............................
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ...............
H. 2. Extra utgifter .........................................................
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...
Av arméförvaltningen anvisad kredit .............................................
Xikvider med särskilda myndigheter .............................................
495: 75
747: os
387: 40
14: 70
768: —
570:5 5 2,983:4.1
.......... 170,000: —
.......... 722:05
Summa 191,288: os
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln: ... , , ,,
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. li.
14. F ly ttningsersättning.......................................... • • •;.....
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter
och utbildningskurser................................
3. Studiestipendier ......................................................
D. 1. Mathållning ...........................................................
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt..................
10. Truppförbandens övningar .......................................
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.....................................
H. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...
Försträckning..............................................................................
101,423: —
11,090: 57
51,643: oi
1,000: —
66: —
6,833: oo
3,188: si
43: —
11,866: —
273: 20 187,426: is
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank......................................................
Förskott.....................................................................
3,361: 8 8
500:— 3,861:88
Summa 191,288:0»
Antalet till högskolan under budgetåret 1930-1931 kommenderade elever utgjorde 67.
Ridskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.................................................................................................. 11,770: ♦*
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 900: —
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis
ningsanstalter
och utbildningskurser ........................ 3,010:8»
D. 1. Mathållning.............................................................. 1 377:31
3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m.................. 15: 7»
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.................. 7,675: 54
5. Eemontering ......................................;..................... 1,600:--
6. Furagering ............................................................... 2J02: 73
8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon ......... 4,356: 85
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 2,538:4 2
G. 1, Byggnader, övningsfält och skjutbanor ....................... 1,310: 85
H. 3. Semester åt vid låntförsvaret anställda arbetare............ 30: —
Allmänna lägerkassorna........................................................... 793;
Försträckning.........................................................................291:’07 26,002: os
Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 210 000: —
Eikvider med särskilda myndigheter ........................................................ 2 491:73
Summa 250,263: ss
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. ..
14. Flyttningsersättning.....................................................
B. 1. De värnpliktigas avlöning..........................................
2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ........................
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter
och utbildningskurser....................................
D. 1. Mathållning..................................................
2. Munderingsutrustning...................................................
3. Kasérnutredning, intendenturfordon m. m......................
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.....................
5. Eemontering ..............................................................
6. Furagering......................................................
8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon ............
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m........................................
G- 1- Byggnader, övningsfält och skjutbanor ...........................
H. 2. Extra utgifter .........................................................
* 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret.........
Allmänna lägerkassorna.......................................
Försträckning ..............................................................
Likvider med särskilda myndigheter...................... .................
63,306: o 3
5,142: so
5,338: —
47: 6»
40,578: 03
13,090: os
756: 90
1,959:51
18,838: 94
1,600: —
32,213: 24
7,138: 8 2
5,147: 85
17,176: 96
2,429: 03
9,601: —
692: 7 4
154: 65 226,211: 7»
.............. 199:92
Tillgångar:
Innestående i bank
Förskott...............
Balans den 30 juni 1931:
23,852: 20
1,00°:— 24,852:2 6
Summa 250,263: S&
Antalet till skolan under budgetåret 1930—1931 kommenderade elever utgjorde 18.
— 25 —
Infanteriskjutskolan.
Debet.
Balans elen 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 22,013: 26
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 165:4 0
B. 1. De värnpliktigas avlöning ....................................... 6: —
C. 1. Undervisnings-ochgymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter
och utbildningskurser .............................. 10,890:14
D. 1. Mathållning ......................................................... 5,380: 81
2. Mund erin gsutrustning................................................ 6: lo
3. Kasemutredning, intendenturfordon m. m................... 15,278:18
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ............... 5,788: 75
6. Furagering ........................................................... 239: 10
8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon......... 578:45
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 94:6 7
F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 362:15
G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 890: 02
Allmänna lägerkassorna .............................................................. 151: 7 7 39,831: 04
Av arméförvaltningen anvisad kredit ........................................................... 385,000: —
Eikvider med särskilda myndigheter ............................................................ 17,035: 91
Summa 463,880: 21
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 137,973: 24
14. Flyttningsersättning ............................................ 1,500: —
B. 1. De värnpliktigas avlöning ........ ................................. 6,875:80
2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer....................... 300: —
3. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m m.......... 3,941: 7 5
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter
och utbildningskurser ................................. 87,134: 5 4
2. Extra kulsprutekurs för majorer och äldre kompaniofficerare 12,326: 63
8. Tryckningskostnader ................................................... 610: —
D. 1. Mathållning .............................................................. 42,122: 56
2. Munderingsutrustning ............................................. 6: 10
3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 31,107: 71
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt .................. 20,878: 99
6. Furagering ............................................................ 3,652: 2 5
8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon............ 1,373:22
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m........................................ 1,908:46
F. 1. Vapen och ammunition m. m........................................ 6,586: 56
G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 31,756: 23
H. 2. Extra utgifter ............................................................ 3,047: 56
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret. ...... 6,620: —
C. 2/1927—1928. Vissa utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet ........................... 8,500: —
Allmänna lägerkassorna ............................................................... 175: —
Försträckning ...........................................................................•____ 151: 77 408,548:86
Dikvider med särskilda myndigheter ............................................................ 1,378: 04
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank ................................................................................ 53,953:81
Summa 463,880: 21
Antalet till skolan under budgetåret 1930—1931 kommenderade elever utgjorde 141.
26 —
Arméns underofficersskola.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar..............................................................................
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 88: 40
B. 2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ................. 83: 70
3. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m....... 150: —
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis
ningsanstalter
och utbildningskurser ....................... 4,493: »8
D. 1. Mathållning ............................................................ 11,911: 4»
2. Munderingsutrustning ............................................. 632: 51
3. Kasemutredning, intendenturfordon m. m................... 641: 86
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ............... 9,335: 01
5. Remontering........................................................... 360: —
6. Furagering............................................................... 1,957: 20
10. Truppförbandens övningar ...................................... 170: 30
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m................................. 114: —
F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 34: 20
G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 10,890: 68
H. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ... 141:70
Allmänna lägerkassorna ............................................................... 1,456: 45
Försträckning............................................................................. 289: 73
Av arméförvaltningen anvisad kredit ...........................................................
Eikvider med särskilda myndigheter...............................................................
Summa
Kredit.
Utgifter :
Fjärde huvudtiteln:
2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 221,019: 83
14. Flyttningsersättning .................................. ................ 3,380:7 4
B. 1. De värnpliktigas avlöning .......................................... 11,171: —
2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ..................... 920: 7 0
3. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.......... 10,026: 50
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings
anstalter
och utbildningskurser ................................ 63,346: 88
5. Befrämjande av den andliga vården vid armén............... 300: —
8. Tryckningskostnader .................................................. 1,271: 60
D. 1. Mathållning ............................................................... 85,595: 04
2. Munderingsutrustning ................................................ 632: 61
3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 10,963:4 7
4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt .................. 50,679: 8 8
5. Remontering.............................................................. 1,450: —
6. Furagermg ............................................................... 14,569:88
10. Truppförbandens övningar .......................................... 3,299: 60
11. Fält- och fälttjänstövningar.......................................... 170:30
E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 1,008: 06
F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 2,691: 68
G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ........................ 36,340: 54
H. 2. Extra utgifter ........................................................... 6,171:13
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 11,765: 7 0
Allmänna lägerkassorna ............................................................. 1,195: 47
Försträckning.............................................................................. 298: 52
Dikvider med särskilda myndigheter ...........................................................
7,259: 60
42,750: 60
465,000: —
28,517:15
543,527: 35
538,268: 23
755:34
— 27 —
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................................. 3; 7 8
Förskott ................................................................................. 4,600: — 4,503: is
Summa 543,527: *5
Antalet till skolan under budgetåret 1930—1931 kommenderade elever utgjorde 255.
Marinförvaltningen.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930:
5,480,504: 86
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -
domar ............................................................ 420: —
III. Diverse inkomster ................................................... 6,307: 17
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1930—1931:
sid. 24—27 ............................................................... 3,141,518:88
sid. 32—33 .............................................................. 18,165:7 0
5. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen ...................................... —: 05
Nionde huvudtiteln:
J. 14. Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster ... 2,832: 81
Tionde huvudtiteln:
C. 11. Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar
fartyg
............................. 24,595: 3 s
Oförutsedda utgifter ......................................................... 8,691: lo
Dttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................
likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................
3,202,531:0*
44,056,387: 81
32,860: 4 o
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Utgiftsrester ................................................................... 1,814,301:5 2
Diverse medel ................................................................. 9,509,809:10 11,324,110:62
Summa 64,096,393: 73
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder................................................................................
Utgifter:
Andra huvudtiteln:
E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter ...............
Fjärde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1930—1931:
sid. 24—27 ............................................ 45,263,472: 8 o
. 12,764,529:81
1,861: 7»
— 28 —
Avgår:
Av byggnadsstyrelsen redovisad utgift å
anslaget »3. £>. 4. Bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m.» 2,602: 21
Av länsstyrelsen i Blekinge län
redovisade utgifter å anslagen:
»3.
J. 2. Extra utgifter» ... 20: —
»3. J. 3. Ersättning för rust -
hg uou —mg, ......... ^ __2.90&S1 45,260,570:59
_ sid. 32—33 ............................................................... 174,310:9 7
5. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen....................................... 8,412: 51
Sjätte huvudtiteln:
F. 9. Extra utgifter..................................................... 3,899: 75
Nionde huvudtiteln:
J. 14. Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster... 32,190:7 5
Tionde huvudtiteln:
C. Il-, Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar
fartyg
............................................................ 166,855: 94
12. Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg 8,916: 31
Elfte huvudtiteln:
B. 18. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare 20,891: 42
20. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ... 8,144: —
Oförutsedda utgifter ......................................................... 171,187: 48
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................
Eikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................
45,857,241: 4r
215,810: 5?
8,106: 74
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållningar hos marinförvaltningen underlydande myndigheter
........................................................................
Innestående i bank och å postgiroräkning ...........................
Förskott...........................................................................
Inkomstrester ..................................................................
Propriebalans ..................................................................
Obligationer.....................................................................
423,121: 78
2,777,402: 99
934,820: 43
28,926: 4 o
62,433: 59
1,024,000:— 5,250,705:19
Summa 64,096,393: 73
29 —
Sjökrigshögskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................... 6,959:1b
Inkomster:
Leverering från marinförvaltningen .................................________35,000: —
Summa 41,959: 18
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
3. A. 2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............. 27,697: —
C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 6,988:94
4. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 2,597: 89
5. Tryckningskostnader ..................................................... 300: —
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 2,093: 84
E. 1. Flottans krigsberedskap och övningar.............................. 349:02 40,026:0 9
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ............................................................ ........... 432:4 4
Innestående i bank ..................................................................... 1,500:— 1,932:44
Summa 41,959:1»
Antalet elever i högskolan under budgetåret 1930—1931 utgjorde 26.
— 30 —
Sjökrigsskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................... 8,271: 14
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
3. A. 2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.......... 228: —
C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. 40: 90
4. Skrivmaterialier och expenser m. m............................ 36: 80
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.......... 96: —
E. 1. Flottans krigsberedskap och övningar ........................... 32:_
J. 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret......... 76: —
Inbetalda pensionsavgifter................................................................ 287: 04 79g. 7t
Leverering från marinförvaltningen ............................................................ 80,000: —
Summa 89,067: 88
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
3. A. 2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............... 54,059: 41
C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 9,895: 49
4. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 4 036:99
5. Tryckningskostnader ...................................................... g20:15
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 6,573:18
E. 1. Flottans krigsberedskap och övningar.............................. 577: 55
J. 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret............ 2,355: —
5. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
................................................................. 699:96
Levererade pensionsavgifter ........................................................... 215- 28
Instrument m. m...............................................834:- 79,867: 01
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning'' ....................................................................... 2 200: 8 7
Innestående i bank ................................!........................!"!!!!!!!” ^OOO: — 9,200:81
Summa 89,067: 88
Antalet i skolan under budgetåret 1930—1931 undervisade elever utgjorde 68.
— 31 —
Sjökarteverket.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar..........................................,........................................................ 40,397: TT
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
3. I. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal ...................... 324: 9«
2. Omkostnader för sjömätningsväsendet........................... 69,370: 84
3. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet ... 12,413: —
Inbetalda pensionsavgifter ........................................................... 3,592: 80
Ersatta försträckningar m. m...................................................... 15,621:86 101 323:46:
Leverering från marinförvaltningen ............................................................... 630,000: —
Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 92,037: is
Summa 863,758: 41
Kredit.
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
3. G. 1. Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.......... 655: 04
I. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal ........................... 190,760: 75
2. Omkostnader för sjömätningsväsendet ........................... 291,222: 38
3. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet...... 29,190: 46
4. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»..................... 38,439: 04
5. Internationella hydrografiska byrån .............................. 8,622: 12
J. 4. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare .............. 1,341: 42
5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret......... 24,676: —
Levererade pensionsavgifter ......................................................... 3,649: 50
Utbetalda försträckningar m. m.................................................... 15,094:6 2 603 651:33
Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 197,025: 50
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning............................................................... ........ 480: 5 s
Innestående i bank ................................................................ 62,601:— 63,081-58
Summa 863,758:41
— 32 —
Flygstyrelsen.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. lil. Diverse inkomster..................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Fjärde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1930
—1931:
sid. 28—29 ..................................................................
sid. 32—33 .................................................................
Oförutsedda utgifter............................................................
Bemisser från statskontoret.....................................................
10: i o
684,339: ss
441: —
324: —
Skulder:
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931:
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
10,000: —
Utgifter:
Fjärde huvudtiteln:
2. H. 4. Viss ersättning till staden Västerås ........................
Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1930
—1931:
sid. 28—29 ..................................................................... 9,044,299: 38
sid. 32—33 ..................................................................... 85,441:40
Femte huvudtiteln:
C. 62. Sjuktransporter med flygplan.................................... 60,491:59
Oförutsedda utgifter............................................................... 8,975: 60
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank och å postgiroräkning ........................... 1,541,210: 7 2
Förskott .......................................................................... 93,647: 84
1,175,086:4 5
685,114: 98
8,970,000: —
87,611: 6 2
10,917,813: oä
73,746: 52
9,209,207: 9 7
1,634,858: Sfi
Summa 10,917,813: os
— 33 —
FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet.
| Debet | Kredit |
|
|
| |||||
|
|
| Leverering |
|
| Leverering | Samma | |||
| Uppbörd) från stats- | Utgifter | till stats- |
|
| |||||
|
|
| kontoret |
| i | kontoret |
|
| ||
A. II. 5. Hyresmedel från under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnadsstyrelsens vård | 1,000 |
| _ | _ | _ |
| 1,000 |
| 1,000 |
|
Femte huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 24,000 |
| 24,000 |
|
|
| 24,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
2. Departementets avdelning av |
|
| 241,102 |
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Maj:ts kansli ...... | — | — | 2 7 | 241,018 | 28 | 83 | 99 | 241.102 | 27 | |
3. Förstärkning av arbetskraf- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
terna å departementets av-delning av Kungl. Maj:ts |
|
| 7,590 |
| 7,590 3,292 |
|
|
| 7,590 3,292 |
|
|
|
| 3,292 | 97 | 97 |
|
| 97 | ||
8. Skrivmaterialier och expen- |
|
|
|
|
| |||||
|
|
| 32,931 | 94 | 32,931 | 94 |
| __ | 32,931 | 94 |
10. Dyrtidstillägg åt befattnings- |
|
|
|
| ||||||
havare i statens tjänst ... | — | — | 29,438 | — | 29,438 | — | — | — | 29,438 | — |
11. Tryckningskostnader....... | — | — | 29,174 | 93 | 29,174 | 93 | — | — | 29,174 | 93 |
Summa'' 1,000 | — | 367,530 | 1 1 | 367,446^12 | 1,083 | 99 | 368,530 n |
3 — a 127 94. Tfev.-berättelse ang. statsverket för år 1931.
II.
— 34 —
Social -
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar ...............
Andra huvudtiteln:
1. 12. Extra utgifter.............................................................................................
Fjärde huvudtiteln:
2. H. 2. Extra utgifter.........................................................................................
Femte huvudtiteln:
B. 1. Socialstyrelsen ..........................................................................................
2. Socialstyrelsens verksamhet ........................................................................
3. Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m...........................................
6. Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m..................................................
8. Yrkesinspektionen ....................................................................................
9. Yrkesinspektionens verksamhet .................................................................
22. Sjukkasseväsendets befrämjande ..................................................................
23. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd .............................................
35. Främjande av nykterhetenämndernas verksamhet m. m., att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel .......................................................................
36. Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader, d:o d:o d:o
39. Resor vid tvångsinternering av alkoholister, d:o d:o d:o.................................
40. Interneringskostnader i vissa fall, d:o d;o d:o................................................
F. 4. Rese- och traktamentspenningar..................................................................
7. Extra utgifter ..........................................................................................
8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................
11. Tryckningskostnader .................................................................................
Sjätte huvudtiteln:
F. 9. Extra utgifter ..........................................................................................
Sjunde huvudtiteln:
E. 13. Extra utgifter ..........................................................................................
15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen .................................................................................
Åttonde huvudtiteln:
N. 3. Extra utgifter .........................................................................................
Nionde huvudtiteln:
O. 6. Extra utgifter .........................................................................................
Tionde huvudtiteln:
F. 5. Extra utgifter............................................................................................
Införselmedel .........................................................................................................
Summa
Tillgångarna den so/e 1931 utgjordes av tillgodohavande i bank.
35
styrelsen.
Debet |
| Kredit |
|
| S u m liv a | ||||||||
Tillgångar ■ | Uppbörd | Leverering | Utgifter | Leverering | Tillgånga | ||||||||
|
| 1,100 |
|
|
|
|
| 1,100 |
|
|
| 1,100 |
|
190 | — | — | — | — | - | 190 |
|
| — | — | - | 190 | — |
86 | 73 | — | — | — | — | 86 | 71 | — | — | — | — | 86 | 71 |
_ | _ | 118 | 83 | 328,800 | _ | 328,866 | 71 | 51 | 62 | _ | — | 328,918 | 33 |
5,251 | 45 | — | — | 150,970 | 8 2 | 150,986 | 72 | 115 | 55 | 5,120 | — | 156,222 | 27 |
— | — | — | — | 69,733 | 34 | 69,733 | 34 | — | — | — | — | 69,733 | 34 |
— | — | — | — | 267,830 | 56 | 267,830 | 56 |
| — | — | — | 267,830 | 56 |
— | — | 35 | 50 | 297,500 | — | 297,330 | 46 | 205 | 04 | — | — | 297,535 | 50 |
— | — | — | — | 75,000 | — | 75,000 | — | — | — | — | — | 75,000 | — |
— | — | 943 | — | 3,922,366 | 37 | 3,923,309 | 37 | — | — | — | — | 3,923,309 | 37 |
— | — | — | — | 217,988 | 40 | 217,988 | 40 |
| — | — | — | 217,988 | 40 |
_ | _ | _ | _ | 59,987 | 75 | 59,987 | 75 |
| _ | — | — | 59,987 | 7 5 |
1 _ | — | — | — | 219,919 | 50 | 219,919 | 50 | — | — | — | — | 219,919 | 50 |
— | — | — | — | 9,369 | 15 | 9,369 | 15 | — | — | — | — | 9,369 | 15 |
— | — | — | — | 500 | _ | 500 | — | — | — | — | — | 500 | — |
— | — | — | — | 3,060 | 45 | 3,060 | 45 | — | — | — | — | 3,060 | 45 |
3,032 | 22 | — | — | 2,276 | 04 | 4,268 | 57 | — | — | 1,039 | 69 | 5,308 | 2 6 |
— | — | — | — | 49,338 | 09 | 48,643 | 13 | 694 | 96 | — | — | 49,338 | 09 j |
— | — | — | — | 104,900 | — | 104,880 | — | 20 | — | — | — | 104,900 |
|
— | — | 4,448 | 62 | 43,810 | 67 | 48,259 | 29 | — | — | — | — | 48,259 | 2 9 j |
190 | — | — | — | — | — | 190 | — | — | — | — | — | 190 | ! |
190 | — | — | — | — | — | 190 | — | — | — | — | — | 190 | — |
— | — | — | — | 3,257 | 50 | 3,257 | 50 | — | — | - | - | 3,257 | 50 |
190 | — | — | — | — | — | 190 | — | — | — | — | — | 190 | — |
190 | — | — | — | — | — | 190 | — | — | — | — | - | 190 | — |
190 | _ | _ | _ | _ | _ | 190 | _ | — | — | — | — | 190 | — |
490 | — | 2,056 | 96 | — | — | 1,996 | 96 | — | — | 550 | — | 2,546 | 96 |
10,000 | 38 | 8,702 | 41 | 5,826,608j e 4 | 5,836,414 | 5 7 | 2,187 | 17 | 1 <j,709)e 9 | 5,845,311 | 43 |
— 36 —
Arbetsdomstolen.
D e b e t.
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 4. Arbetsdomstolen.............................................................................. 64,150:
F. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............................. 619:_
Försålda publikationer .............................................................................. 30,873: 6 6
Summa 95,642: 66
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .................................................................................. 57,251: 99
Lokalhyra, lyse och städning ........................................................ 3,707: 10
Inventarier .................................................................................... 733: os
Telefonavgifter .............................................................................. 613: 70
Böcker, bokinbindning och prenumeration ....................................... 675: —
Skrivmaterialier och expenser ........................................................ 1,773: 02
Kostnader för publikationen »Arbetsdomstolens domar» ..................... 24,170:93 88 924''s*»
Leverering:
Till statskontoret ........................................................................................ 6,717:84
Summa 95,642: 6 6
Arbetsrådet.
Debet.
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 11. Arbetsrådet................................................................................... 55,825:66
F. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............................. 2,867: —
Återburna medel ........................................................................................ 174: 44
Summa 58,867: —
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.................................................................................................. 54,840: 7 7
Lyse, värme och städning.............................................................................. 1,036: S5
Telefon- och telegramavgifter ........................................................................ 866: 20
Inventarier.................................................................................................. 450: 19
Böcker och tidningar.................................................................................... 227: —
Skrivmaterialier och expenser ........................................................................ 1,446: 4»
Summa 58,867: —
— 37 -
. r ; i. f. *, •:
Statens byggnadsbyrå.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar .........................................,......................................................... 3,971:16
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 14. Statens byggnadsbyrå ...................................................... 20,000: —
Försålda typritningar ..............................................................—... 1,600:26 21 600:26
Summa 25,571:42
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.................................................................................... 17,148: —
Hyra, värme, lyse och städning ...................................................... 3,600: —
Blankettryck, skrivmaterialier, expenser m. m.................................. 730: 07
Kostnader för typritningars framställande..........;.............................. 85: 16 g] 563: 23
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning.......................................................... 108: 19
Innestående i bank .................................................................... 3,900:— 4 008:1»
Summa 25,571: 42
Anmärkning: Genom statens byggnadsbyrås förmedling hava under tiden 1 juli 1930—30
juni 1931 beviljats byggnadslån från statens bostadslånefond å sammanlagt kr. 4,310,441: 02.
— 38
Riksförsäkringsanstalten.
A. Statsmedel.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................ 459. 4 L>
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 15. Riksförsäkringsanstalten............................................. 245,921: 01
16. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet........................... 1,419,000: —
19. Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete m. m................................................. 947,077: 23
21. Statens bidrag till fiskares försäkring ........................ 121,638: 02
F. 7. Extra utgifter ......................................................... 1,225: —
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 141,000: —
Elfte huvudtiteln:
A. 10. Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersätt
ningar
i anledning av olycksfall i arbete.................. 301,221: 99
25. Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig ........................................................... 100,000: —
B. 16. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring .................................... 1,390,000: —
Olycksfallsförsäkringsfondens bidrag till förvaltningskostnaderna... 22,000: —
Försäljningsmed el och å terdebiteringar m. m............................ 6,013: 7 7
Införselmedel ........................................................................ 5,067: 20 4,700,164: 22
Summa 4,700,623: 64
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ...........................................................................
Kostnader för ombud...............................................................
Läkarintyg .....................................................................
Hyra för ämbetslokal ...........................................................
Resekostnader ........................................................................
Skrivmaterialier .....................................................................
Tryckningskostnader ...............................................................
Böcker och tidskrifter m. m....................................................
Inventarier..............................................................................
Värme, lyse och städning.........................................................
Telefon- och telegramavgifter...................................................
Diverse omkostnader...............................................................
Nordiska arbetarförsäkringsmötet i Oslo ....................................
Olvcksfallsförsäkringsfonden för redovisning ..............................
Fiskarförsäkringsfonden för redovisning ....................................
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i
anledning av olycksfall i arbete............................................
Ersättningar för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av
krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig..................
Ersättningar enligt 1909 och 1927 årens förordningar om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
Införselmedel .......................................................................
1,285,568: 07
314,040: 2 6
273: —
119,480: —
7,779: 83
13,711:51
27,462: 4 4
6,968: 78
11,240: 74
19,445: 9 7
12,088: 84
14,742: 84
1.225: —
935,363: 3 4
121.638: 02
285,525: 21
79,131: 44
1,375,458: 54
4,047: 49 4,635,191:32
- 39 —
Leverering:
Till statskontoret .................................................................. 51,051: 08
» länsstyrelserna ............................................................... 12,93a: 88 63,986:4 4
Balans elen 30 juni 1931 :
Tillgångar:
Innestående i bank .............................................................................. 1.145: 8s
Summa 4,700,623: 64
B. Olycksfallsförsäkringsfonden. 1
Kassasammandrag för år 1930:
Inkomster:
Innestående i bank den 1 januari 1930...................................................... 841,601: 16
Försäkringsavgifter enligt 15 och 35 §§ i olycksfallsförsäkringslagen 3............ 11,852,355:86
Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag3................................................... 663,600: 08
Statsbidrag för förhöjning av livräntor åt i statens tjänst skadade arbetare ... _ 968: 84
Skadestånd enligt 12 § i olycksfallsförsäkringslagen.................................... 87,940: 9 7
Bötesmedel enligt 34 § i samma lag ......................................................... 85:
Gåvor ................................................................................................... 50: —
Räntor och utdelning å aktier................................................................. 3,o72, (53: o <
Utlottade eller försålda obligationer och aktier samt återbetalda lån ............ 8,550,703: 10
Av ombud redovisade förskott.................................................................. 1,049,696: 2 6
Summa 26,619,754: 8 3
Utgifter:
Utbetalda ersättningar.............................................................................. 11,441,089:53
Återreglerade försäkringsavgifter4 ............................................................ 12o,029: 4 9
Till statskontoret inlevererade tilläggsavgifter............................................. 649,714: 51
Återreglerade tilläggsavgifter 6 ................................................................. 6,254: 5 7
Fasta placeringar .................................................................................... 11,651,862:50
Vid obligationsköp m. m. utgivna räntor .................................................. 45,983: 2 9
Courtage m. ......................................................................................... 4,254: 71
Olycksfallsförsäkringsfondens förvaltningskostnader .................................... 24,750:
Till ombud utlämnade förskott.................................................................. 1,050,696: 2 6
Innestående å postgiroräkning den 31 december 1930 ................................. 66,679: 7 7
» i bank » » » » ................................. 1,553,439: 7i
Summa 26,619,754: 83
Fondens ställning den 31 december 1930:
Tillgångar:
Innestående å postgiroräkning .............................................................. 66,679:7 7
» i bank ............ ................................................................ 1,553,439:7 0
Förskott ............................................................................................. __ 31,000:
Obligationer ....................................................................................... 45,409,095: 55
Utlånta medel...................................................................................... 19,800,873: ll
Fordringar .............................................................................. 9,063,885: 90
Summa 75,924,974: os
1 Tabellen upprättad inom riksförsäkringsanstalten.
3 Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen med
kr. 40,476: 10.
‘^Häri ingå till statsverket återbetalda förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 711:78.
— 40 —
Skulder:
Till statsverket ej inlevererade tilläggsavgifter.......................................... 37,740: 4 7
Influten, men ej upplupen kapitalrabatt ................................................ 3,000: —
I förskott inbetalda räntor..................................................................... 8,124:85
Livräntereserv .................................................................................... 61,640,’338: —
Ersättningsreserv ................................................. 9,700,000:_
Premieutjämnings- och säkerhetsfond..................................................... 4,535,770: 71
Summa 75,924,974: os
C. Ponden för olycksfallsförsäkring för fiskare.1
Kassasammandrag för år 1930:
Inkomster:
Innestående i bank den 1 januari 1930........................................................ 36,844: 64
Försäkringsavgifter.................................................................................... 88,735: 28
Räntor ................................................................................................... 26,952:11
Utlottade och inlösta obligationer ............................................................. 13,823:__
Statsbidrag .................................................................................. 118’337: 71
Summa 284,692: 7 4
Utgifter:
Utbetalda ersättningar .............................................................................. 138,894: 33
Fasta placeringar....................................................................................... 87,600:_
Vid obligationsköp utgiven ränta ............................................................... 2X5: 62
Courtage ................................................................................................ 75:_
Innestående å postgiroräkning den 31 december 1930.................................... 2,386:84
» i hank » » ». » .................................... 55,520: 96
Summa 284,692: 7 4
Fondens ställning den 31 december 1930:
illgångar:
Innestående å postgiroräkning.................................................................. 2 386:84
» 1 hank............................................................................... 55!ö20: 95
Obligationer......................................................................................... 522,893: 81
Fordringar................................................................................... ..... 5,810:17
Brist att täckas av statsmedel.................................................................. X33 161: 89
Summa 719,773: 16
Skulder:
I förskott inbetalda försäkringsavgifter...................................................... 2 142: 7 5
Premiereserv.......................................................................................... 38,800:
Livräntereserv ...................................................................................... 584 196:
Ersättningsreserv.................................................................................... 78 000:
Säkerhetsfond ....................................................................................... 16,634: 41
Summa 719,773:16
D. Ponden för livförsäkring i samband med egnahemslån. *
Kassasammandrag för år 1930:
Inkomster:
Innestående i bauk den 1 januari 1930 ...................................................... 22 650: 04
Försäkringsavgifter...................................................................................23’627: 6 o
Eäntor ................................................................................................... 1,096: 05
, _ Summa 47,373: 5»
* Tabellen upprättad inom riksförsäkringsanstalten.
— 41 —
Utgifter:
Utbetalda dödsfallsersättningar ................................................................. 7,181: 25-
Återbetalda försäkringsavgifter .................................................................. 15:51
Fasta placeringar....................................................................................... 19,900: —
Innestående i bank den 31 december 1930 ................................................... 20,276: 8 0
Summa 47,373: 69
Fondens stauning den 31 december 1930:
Tillgångar:
Innestående i bank............................................................................... 20,276: 8 o
Obligationer.................................... 19,900:
Fordringar.................................................................................. 24,799:
Summa 64,975: 80
Skulder:
Ersättningsreserv................................................................................... 1,218: o i
Premiereserv......................................................................................... 2,570: —
Säkerhetsfond .................................. 61,187: 79
Summa 64,975: so
E, Fonden för livräntor till barn utom äktenskap.1
Kassasammandrag för år 1930:
Inkomster:
Innestående i bank den 1 januari 1930 ...................................................... 19,255: 88
Engångspremier för inköpta livräntor ......................................................... 102,812: 84
Räntor ................................................................................................... 34,492: 89
Utlottade obligationer och återbetalda lån ................................................... 21,084: 91
Summa 177,645: 97
Utgifter:
Utbetalda livräntebelopp ........................................................................... 112,228: 4 4
Fasta placeringar .................................................................................... 29,850: —
Innestående å postgiroräkning den 31 december 1930.................................... 136: 78
» i bank » » » » 35,430: 7 5
Summa 177,645:9 7
Fondens ställning den 31 december 1930:
Tillgångar:
Innestående å postgiroräkning.................................................................. 136: 78
» i bank................................................................................. 35,430: 7 5
Obligationer........................................................................................ 672,850: 21
Utlånta medel ...................................................................................... 16,932: 55
Fordringar.................................................................................. 7,925: 26
Summa 733,275: 56
Skulder:
Upplupna, ej förfallna livräntebelopp ...................................................... 556: 6 2
Livräntereserv....................................................................................... 684,578: —
Säkerhetsfond .......................................................................... 48,140: 98
Summa 733,275: 55
1 Tabellen upprättad inom riksföreäkringsanstalten.
— 42 —
Försäkringsrådet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................. 2,094: 93
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 17. Försäkringsrådet............................................................ 91,173:32
18. Försäkringsrådets verksamhet.......................................... 50,250: —
F. 7. Extra utgifter ............................................................... 984: 4 o
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 11,400:— 153 807''7 2
Summa 155,902: 85
Kredit.
Utgifter.
Avlöningar ................................................................................. 120,659:39
Ersättningar till sakkunniga m. m. samt resekostnader..................... 17,705: 80
Besekostnad för sjunde nordiska arbetarförsäkringsmötet i Oslo ...... 984: 40
Inventarier ................................................ ................................ 5,556: öl
Eldning, lyse och städning............................................................ 3,546: 70
Telefon och telegram ................................................................ 1,354:9 6
Böcker och tidskrifter m. m......................................................... 639: 85
Skrifmaterialier, tryckningskostnader och expenser ........................ 1,626:25 150 073'' 86
Leverering :
Till statskontoret ....................................................................................... 3,828: 79
Summa 155,902: 65
- 43 -
Pensionsstyrelsen.
A. Statsmedel.
Debet.
Balans den 1 juli 1930 ''
Tillgångar.....................................................................
Inkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar .................................... 1,525: —
Femte huvudtiteln:
B. 24. Pensionsstyrelsen...................................................... 626,098: 38
25. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m.......................... 507,948: 52
26. Statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt
lagen örn allmän pensionsförsäkring........................... 2,650,000: —
27. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar ...... 255,467: 05
F. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 123,000: —
Från pensionsförsäkringsfonden :
Ersättning för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen 65,000: —
Till bestridande av kostnader för sjukvårdande uppgifter ......... 2,108,957: —
Bidrag till bestridande av pensionsstyrelsens omkostnader för
den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen ...... 15,051: 48
Införselmedel........................................................................... 1,317:84
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.............................................................................. 1,118,772: 10
Besekostnader för styrelsen...................................................... 2,263: 15
Kostnader för ombud......................................................... ...... 88,825:6 6
Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ............... 2,208,307: o o
Barntillägg.............................................................................. 2,523,142: 3 0
Skrivmaterialier, kontorsutensilier, böcker m. m......................... 22,235: 97
Tryckningskostnader .............................................................. 42,824: 4 2
Inventarier............................................................................. 8,932: 11
Uppvärmning, belysning och städning..................................*— 29,310: 83
Underhåll av fastigheterna m. m................. ............................. 8,889: 14
Ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar 255,467: 05
Till pensionsförsäkringsfonden återförda .................................. 237: 81
Införselmedel.......................................................................... 1,260:8 4
Till statskontoret
Leverering:
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ................................................................. 852: —
Innostående å postgiroräkning................................................ I,o07:10
1,460: 87
6,354,365: 2 7
6,355,826: 14
6,310,469: 10
43,497: 94
1,859: lo
Summa 6,355,826: n
44 —
B. Pensionsförsäkringsfonden.
Kassasammandrag:
Inkomster:
Innestående i bank och å postgiroräkning den 1 juli 1930 ...................... 13,555,296: 68
Obligatoriska pensionsavgifter.................................................................. 26 110,188:24
Frivilliga pensionsavgifter ..................................................................... 2 140,688: 13
Räntor och utdelningar å aktier m. m.................................................... 22 874 006: »8
Återbetalda lån, utlottade obligationer och inlösta aktier ........................... 10,397^928: 20
Konverterade obligationer m. m............................................................ 29,000,000:_
Summa 104,078,108: is
Utgifter:
Fasta placeringar.,.................................................................................. 91,526,914:78
Pensioner på grund av obligatoriska avgifter............................................. 4,686,541: 7 o
.» » » » frivilliga avgifter ................................................ 113,458:80
Restituerade pensionsavgifter ................................................................. 35 704;
Sjukvårdsmedel .................................................................................... 2 108 719:7 3
Förvaltningskostnader ........................................................................... lil 310: 05
Omkostnader för den frivilliga försäkringen ............................................. 15,051: 48
Innestående i bank och å postgiroräkning den 30 juni 1931 ..................... 5,480,348: 74
Summa 104,078,108:18
Fond-ens ställning den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank och å postgiroräkning
Förskott...............................................
Fastigheter............................................
Utlånta medel ......................................
Obligationer.........................................
Aktier..................................................
Fordringar............................................
........... 5,480,348:74
........... 22,361,415:44
........... 1,761,000: —
.......... 357,359,416:3 7
.......... 124,405,580:18
.......... 15,100,000: —
........... 8,075,134: 4 2
Summa 534,542,895:10
Skulder:
Frivilliga försäkringens fond ......................
Särskilda till förvaltning överlämnade fonder.
Fonden för sjukvårdande uppgifter .............
Allmänna fonden................................
........... 13,965,286: is
........... 24,679:63
........... 228,867:19
........... 520,324,062:15
Summa 534,542,895: 10
45
Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister å Svartsjö.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................ 647,092:5 3
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 29. Statens tvångsarbetsanstalter ...................................... 385,500: —
F. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 35,500: —
Vårdavgifter m. m. för alkoholister............................................. 19,49*: 34
Hyra för tjänstebostäder..... ...................................................... 20,163:08
Överskott å jordbruksdriften ...................................................... 26,690: 24 487,351:26
Summa 1,134,443: 8 4
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .............................................................................. 283,302: 4 3
Byggnader................................................................................. 20,109: 24
Förplägnad —.......................................................................... 43,977: 2 3
Beklädnad och sängkläder ......................................................... 7,520: 4 6
Inventarier ............................................................................ 6,036: 51
Eldning och lyse .................................................................. 17,322: 55
Renhållning.............................................................................. 5,109:81
Hälso- och sjukvård .................................................................. 5,422: 89
Undervisning ........................................................................... 2,530: 6 o
Expenser och diverse ............................................................... 11,416: 92
Omkostnader för frigivna ......................................................... 9,335: 08
Förlust å verkstadsdriften ......................................................... 17,143: 55
Utgifter för internerade ............................................................ 22,765: 55
Besparingskassan ............ 1,656: 9 7
Minskat värde å inventarier och förråd....................................... 20,846: 25 474,495: 5g
Leverering:
Till länsstyrelsen .................................................................................... 50,000:
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ..................................................................... _ 85: 81
Innestående i bank och å postgiroräkning................................. 15,559:66
Fastigheter ........................................................................... 441,700:
Värde å levande och döda inventarier....................................... 128,665: —
» » förråd........................................................................ 23,938:84 609,948:31
Summa 1,134,443: 8 4
Under räkenskapsåret hava varit intagna å tvångsarbetsanstalten 439 och å vårdanstalten
68 personer.
— 46 —
Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona.
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
14,408: os
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 29. Statens tv&ngsarbetsanstalter ......................................... 242 482:_
30. Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.... 89,000: —
32. Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i
Landskrona, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks
medel
.................................................................:.. 2,000: —
F. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 13,100: —
Vårdavgifter ............................................................................. o 15g''._
Vinst å verkstadsdriften .............................................................. 15 511; 78
Hyresmedel m. m......................................................................... 7 269; 4 9
Okat värde å materialier m. m..................... 1 70k. 72
.................................. ''i/-0- '' 3/3,241: 94
Skulder:
Utgiftsrester .
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931 :
397: 64
4,706: 73 5)1Q4; 87
Summa 392,754:3 7
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder ..................................................................................................... 5,312: 1T
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 124,853:39
Förplägnad......................................... 19,728: 40
Beklädnad, hälso- och sjukvård ................................................... 14,457: so
Inventarier ................................................................................. 13,707:2 4
Eldning, lyse och renhållning ..................................................... 30,156: 08
Undervisning ............................................................................. 853: 85
Expenser och diverse .................................................................. 19 75g; 03
Omkostnader för frigivna ............................................................ 7 124; 20
Byggnadsarbeten ....................................................................... 119*646: 58
Arbetspremier ........................................................................... 12 598:76
Förlust å jordbruket..................................................................... l*49l! 52 363,775;
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................ 495; 13
Innestående i bank..................................................................... 15,709: 56
Värde å kreatur och materialier m. m........................................ 7,461: 71 23,666: 40
Summa 392,754: 3 7
Under räkenskapsåret hava varit intagna å tvångsarbetsanstalten 190 och å vårdanstalten
10 personer.
— 47
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.
Debet.
Balans deli 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 176,985: 38
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 33. Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................... 110,276: 15
F. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 11,844: —
Vård- och beklädnadsavgifter ..................................................... 57,877: —
Vinst å jordbruksdriften............................................................... 24,096: ta
» » verkstadsdriften............................................................... 8,198:51
Hyres- och ersättningsmedel......................................................... 9,390: 55 221,683: oa
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel.......................................................................................... 7,041: 01
Summa 405,709: 42
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder...................................................................................................... 6,218: 22
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................ 95,120: 15
Förplägnad ............................................................................... 39,671:94
Beklädnad och sängkläder............................................................ 16,518: 22
Byggnader ................................................................................. 7,431: 12
Inventarier ................................................................................. 9,202: 82
Värme, lyse och renhållning......................................................... 26,793:6 9
Hälso- och sjukvård.................................................................... 4,139:18
Skrivmaterialier och expenser m. m.............................................. 9,415: 16
Flitpenningar.............................................................................. 20,305:4 0
Övervakning av utskrivna m. m...................... 260: 6 0 228,858: **
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 104: 8 4
Innestående i bank och å postgiroräkning.................................... 11,321:2 9
Fordringar ............................................................................. 9,047: 18
Värde å levande och dödä inventarier ....................................... 127,093:4 6
Förråd ........................... ......................................................... 23,065:90 170,632:9 7
Summa 405,709: 4 2
Under räkenskapsåret hava å anstalten vårdats 350 personer.
48 —
Allmänna barnhuset i Stockholm.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930:
9,773,646: 4$
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
B. 46. Barnhusen............................................................... 111,450:_
Intressemedel ........................................................................ 306,592: 9S
Anslag av riksbankens vinst.................................................. 2,250:_
Bötesmedel........................ 5,551:_
Tolagsmedel ........................................................................ 77,938: 19
Fattigpenningar..................................................................... 21,832:0 7
Avgifter för inlösta barn ..................................................... 19,889: 30
Vårdavgifter ..................................................................... 144,804:50
Ersättning för förplägnad, värme, lyse m. m............................ 219,446: 23
Fastigheternas avkastning ...................................................... 114,372: 96
Diverse................................................................................ 21,675: o 9
1,045,802: 32
Skulder:
Utgiftsrester .
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931:
64,210: o o
1,126,178: 96 1,190,389:50
Summa 12,009,838: 3 6
Kredit.
Skulder.
Balans den 1 juli 1930:
998,554: 4 8
Utgifter:
Gemensamma administrations- m. fl. kostnader ........................ 105,723: 30
Kostnader för barnhuset......................................................... 256,888:24
» » sjukvårdsanstalten............................................. 188,316:8 7
» » Rålambshovs barnhem....................................... 20,414:38
» » sm&hemmet i Äppelviken ..................... 13,677: 41
» » fastigheten Ebbagården .................................... 1,486: 30
» » utackorderade barn .......................................... 175,285: 19
Understöd till upptagningshem................................................ 146,613: 5 7
Sällskapet Fro Patria ........................................................... 300:_
Diverse................................................................................. 21,585:71
Till Stockholms stad återburna överskottsmedel från förmyndarkammaren
i Stockholm ............................. ........................ 534 742: 7 0
Till dispositionsfond överförda dito dito ................................ 161,492: 58
Avfört bokföringsvärde å fastigheten Rålambshov..................... 100,000: —
1,776,526: 81
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning..........................................................
Innestående i bank ....................................................
Förskott ...................................................................
Fastigheter.................................................................
Utl&nta medel.............................................................
Obligationer................................................................
Fordringar .................................................................
2,816: 71
169,354: 9 4
3,829: —
2,064,350: —
4,131,950: —
2,750,758: 10
111,698: 82
9,234,757: 57
Summa 12,009,838: 36
— 49 —
Under räkenskapsåret har genom allmänna barnhuset vårdats följande antal barn:
inom barnhuset................................................... 730
å Rålambshovs barnhem ................................... 39
å småhemmet i Äppelviken ................................. 9
i fosterhem eller å andra anstalter........................ 706
Summa 1,484.
Medicinalstyrelsen med underlydande anstalter.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930.
............................................................... 10,917,231: si
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar........................................................
III. Diverse inkomster ................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Andra huvudtiteln:
E. 5. Medikolegal besiktningar...................................
Femte huvudtiteln:
C. 1. Medicinalstyrelsen ...........................................
2. Sinnessjuknämnden ...........................................
3. Statens bakteriologiska laboratorium .....................
4. Statens rättskemiska laboratorium ........................
5. Statens farmaceutiska laboratorium........................
6. Förste provinsialläkare och provinsialläkare............
13. Statens sinnessjukhus ..........................................
14. Hospitalsbyggnader .............................................
24. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............
25. Understöd åt spetälskesjukas familjer m. m..........
27. Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds
anstalter
......................................... ............
36. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus ...............................................
38. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka..............................................................
39. Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka .........
49. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor
52. Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av
instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus
55. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ......
57. Karantänsanstalten på Känsö .............................
F. 4. Bese- och traktamentspenningar ...........................
7. Extra utgifter......................................................
8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
11. Tryckningskostnader ..........................................
Nionde huvudtiteln:
G. 4. Statens veterinärbakteriologiska anstalt.................
5. Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet
11. Övriga utgifter till förekommande och hämmande
av smittsamma sjukdomar bland husdjuren .........
O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer .....................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............
1,350: —
615: —
560: —
1,057:35
350: —
145,608: 7»
7,134: 4 8
80: —
5: —
11,015,555: 71
9,335: 3 3
260: 3»
135: —
6: 25
3,678: 8 7
114,000: —
375: 30
165: 80
200: —
558: 38
1,270: 40
812: 20
160: —
1,014: so
2,631: —
8,539: 88
25: —
146,039: 8 2
259,873: lo
3: —
66: 71
11,721,367: 13
26,116,613: sa
296,303: —
4 — 3 12794. Vev.-berättelse äng. statsverket pir år 1931. II
— 50
Skulder:
Utgiftsrester ...
Diverse medel
Övriga skulder
Skulder.
Balans den 30 juni 1931
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
15,005: 98
10,136,535: is
_ 732:86 10,152,273:97
Summa 59,203,779: 3 o
. 8,977,470:55
Utgifter:
Andra huvudtiteln:
B. 5. Medikolegala besiktningar....................................... 8,944: —
I. 12. Extra utgifter......................................................... 4,000: —
Femte huvudtiteln:
B. 42. Fattigvård och barnavård i allmänhet ..................... 474: 50
C. 1. Medicinalstyrelsen ................................................ 365,091:04
2. Sinnessjuknämnden................................................ 6,028: 90
3. Statens bakteriologiska laboratorium........................ 363,488: 26
4. Statens rättskemiska laboratorium ........................... 30,646: 60
5. Statens farmaceutiska laboratorium........................... 23,326: 96
6. Förste provinsialläkare och provinsialläkare ............ 301,783: -—
7. Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ............... 545: 9 7
9. Avlöning åt civila läkarstipendiater ........................ 3,958: 38
12. Utbildningskurs för rättsobducenter ........................ 5,300: —
13. Statens sinnessjukhus............................................. 21,506,061:10
14. Hospitalsbyggnader............................................... 1,330,207: 61
15. Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och
Malmö ............................................................. 1,341,625:9 7
16. Anstalter för obildbara sinnesslöa ........................... 809,994: —
17. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande
sjuka
............................................................... 804,836: 96
18. Epileptikeranstalter................................................ 205,695: —
24. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............... 21,787: 78
25. Understöd åt spetälskesjukas familjer m. m............. 2,700: —
26. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos
sjukvårdsanstalter
..................................... 24,024: —
27. Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds
anstalter.
........................................................... 3,919,621: 40
29. Folksanatorierna ................................................... 150,000: —
30. Vissa arbeten vid Österåsens folksanatorium ............ 145,000: —
31. Understödjande av dispensärverksamhet .................. 487,284:36
32. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten 54,340: 6 2
33. Radiumhemmets i Stockholm poliklinik .................. 15,000: —
34. Radiumhemmets i Stockholm klinik ........................ 44,292: 50
35. Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för
radiumbehandling ............................................. 100,554: 15
36. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus................................................... 300,492:12
37. Bidrag till driften av epidemisjukhus ..................... 969,056: —
38. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka ............................................................... 324,853: 81
39. Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka............ 573,593: 85
40. Kliniker vid vanföreanstalter ................................. 149,592: 70
41. Polikliniker vid vanföreanstalter.............................. 15,000: —
42. Skol- och uppfostringshem för vanföra.................... 67,368: —
43. Yrkesskolor för vanföra m. m.................................. 162,426: 20
45. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare............... 156,886: 18
46. Eugeniahemmet...................................................... 5,000: —
47. Allmän hälso- och sjukvård ................................... 610,021:40
49. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ... 24,000: —
— 51 —
C. 52. Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av in
struktionssköterskor
och husmödrar vid sjukhus ... 4,000: —
55. Bammorskeundervisningen och barnbördshusen ......... 108,337: 18
56. Skyddskoppympningen .......................................... 3,508:60
57. Karantänsanstalten på Känsö ............................. 14,437: 23
58. Resestipendier åt vissa läkare................................. 11,575: —
59. Svenska läkarsällskapet.......................................... 1,500: —
61. Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden ... 29:90
64. Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter
m. m..................................................... 2,000: —
B. 3. Ålderstillägg ......................................................... 1,761: 79
4. Bese- och traktamentspenningar.............................. 99,127: —
5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......... 1,580: —
7. Extra utgifter ...................................................... 10,747:13
8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 49,728: 84
10. Hyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 1,583,312: so
11. Tryckningskostnader ............................................. 35,204:20
C. 43/1927—8. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kro
niskt
sjuka .......................................... 169,500: —
Nionde huvudtiteln:
Or. 4. Statens veterinärbakteriologiska anstalt..................... 73,253: 20
5. Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet 177,965:88
6. Länsveterinärer..................................................... 11,195: —
7. Yeterinärstipendiater ............................................. 7,100: —
11. Övriga utgifter till förekommande och hämmande av
smittsamma sjukdomar bland husdjuren ............... 59,782: 51
12. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ............ 6,050: —
O. 2. Bese- och traktamentspenningar.............................. 710: 60
6. Extra utgifter ..................................................... 2,478:10
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 17,862: —
(i. 12/1929—30. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur 33:3 5
Tionde huvudtiteln:
C. 8. Läkarundersökning av sjöfolk................................... 2,669: —
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer................................. 20,203: 7 7
4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ...................................... 11,340: —
8. Bidrag till sjuksköterskors pensionering...... .............. 400: —
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållningar hos medicinalstyrelsen underlydande an -
stalter........................................................................... 80,758: 71
Innestående i bank och å postgiroräkning .......................... 1,801,121: 87
Förskott.......................................................................... 102,257:34
Inkomstrester ................................................................. 58,142:50
Utlånta medel .................................................................. 145,000: —
Obligationer..................................................................... 9,821,935: 59
Fordringar........................................................................ 2: 14
37,922,296: 21
294,671: 90
122: 46
12,009,218: 15
Summa 59,203,779: so
— 52 —
Statens uppfostringsanstalt å Salbohed för sinnesslöa gossar.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................ 30,100: öl
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
C. 19. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ......................... 27,200: —
20. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar....................................... 44,000: —
F. 9. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen...................................................... 5,000: —
10. Dyrtidstillägg ät befattningshavare i statens tjänst ......... 12,000: —
Vårdavgifter .............................................................................. 20,634: 91 108,834: 91
Summa 138,935:12
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 37,219: 04
Förplägnad................................................................................ 16,883: 8 2
Beklädnad, sängkläder, hälso- och sjukvård................................... 6,538: 91
Eldning, lyse och renhållning ...................................................... 10,745: 29
Inventarier och materiel............................................................... 11,969:90
Byggnader ................................................................................. 7,802: 8 o
Arbetens bedrivande och elevbelöningar ....................................... 623: 28
Expenser m. m........................................................................... 10,070: 82
Förlust å jordbruket..................................................................... 742: 6 7 102,595:98
Leverering:
Till statskontoret....................................................................................... 6,275:88
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 1,808: 80
Innestående å giroräkning ......................................................... 1,392: G5
Värde å kreatur, inventarier och förråd m. m............................... 26,862:11 30,063: 56
Summa 138,935: 42
Under räkenskapsåret hava å anstalten varit intagna 68 gossar.
- 53
Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg för sinnesslöa
flickor.
Debet.
Inkomster :
Femte huvudtiteln: .....
C. 21. Avlöningar oell vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor ....................................................................... 12,400:
22. Bidrag tall driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor ........................................................................ 8,000:
F. 9. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
................................................................................. 2,400:
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............................. 4,500:
Elevavgifter ................................................................................................ ^’1qV 10
Ersättning för utförda arbeten, försäljningsmedel m. m.................................. -
Summa 44,653: 6 2
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar........................................................
Förplägnad.......................................................
Beklädnad och sängkläder..................................
Hälso- och sjukvård .........................................
Värme, lyse och renhållning................................
Undervisning och böcker ...................................
Elevbelöningar..................................................
Fastigheten........................................................
Inventarier........................................................
Diverse ...........................................................
Arbetsmaterial .................................................
.......... 19,284: 7 8
.......... 7,820: 80
.......... 1,194:90
.......... 2,568: 72
.......... 4,789:47
.......... 194:73
.......... 318: —
.......... 3,832:88
.......... 1.444:7 5
.......... 2,186:02
.......... 1,018:57
Summa 44,653: 62
Under räkenskapsåret hava å anstalten varit intagna 47 flickor.
Danviks hospital.
Debet.
Balans den 1 juli 19-10
Tillgångar ............................................................................................ 12,382,452: :: 2
Inkomster :
Femte huvudtiteln:
C. 23. Lasaretts underhåll................................................... 3,670: —
Hemmansräntor, arrenden och hyresmedel m. in...................... 40,212: 88
Årliga vårdavgifter ............................................................... 12o,205:äo
— 54 —
Engångsavgifter..................................................................... 19,467: 98
Tntressemedel........................................................................ 290,278:94
Tolagsmedel ........................................................................ 38,969:11
Danvikspenningar ................................................................. 10,921:_
Rekognitionsmedel ............................................................... 30,932: 71
Skogsmedel........,.................................................................. 34,875: 54
Försäljningsmedel från trädgården .......................................... 1,565:80
Brandskadeersättning ............................................................ 6,765:_
Återbetalda skattebelopp m. m.............................................. 2,999: 65
Diverse................................................................................. 8,178:49 614,042:60
Skulder:
Diverse medel .................................................................. 5,069,280: 69
Övriga skulder .................................................................. 15,493:11 5,084,773: 80
Summa 18,081,268: 7 3
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skll,der ................................................................................................ 4,995,839:98
Utgifter:
Avlöningar och pensioner m. m............................................. 114,803: 84
Förplägnad.......................................................................... llo’l23: 15
Bränsle, lyse och renhållning ................................................ 28,663: 2 o
Beklädnad, sängkläder och sjukvård ....................................... 10,485: 81
Inventarier......................................................................... 9,662: 86
Underhåll av egendomar m. m.................................. 64,240: «ii
Utskylder............................................................................. 11,236:58
Stockholms hospital.................. 14,000: —
Telefonavgifter ..................................................................... 2,066: 2 7
Förvaringsavgift för värdehandlingar ..................................... 2,538: __
Stämpel m. m. vid inköp av obligationer............................... 3,465: 9 4
Diverse............................................................................"! 44)39! 22
Minskning av frälseräntornas taxeringsvärde ........................... 47,200: —
Avlcortningar ....................................................................... 2,388: 16 424,903: 64
Tillgångar:
Innestående i bank ............................................................ 397,436: 71
Förskott ........................................................................... 7 00O:_
Fastigheternas taxeringsvärde ............................................. 5,049,100:_
Frälseräntornas dito............................................................ 84 10O:__
Förråd.............................................................................. 4,858: 87
Utlånade medel ................................................................. 1,480,000:_
Obligationer ..................................................................... 5,532,675:16
hordringar .................................... 105,360: 87 12,660,525:11
Summa 18,081,268: 73
A Danviks hem hava under räkenskapsåret varit intagna lil manliga och 208 kvinnliga
pensionärer.
55
Överståthållarämbetet och länsstyrelserna.
I
|
|
|
|
|
| D | e b e | t |
|
| 31 | |
Tillgångar | Inkomster | Likvider med myndigheter | Uttag å stats-verkets giro-räkning i | Skulder | ||||||||
Överståthållarämbetet... . |
| 537,629 | 20 | 67,721,162 | 67 | 3,024,549 | 63 | 14,019,120 | 21 | 1,181,706 | 22 | |
| län . |
| 2,160,982 | 61 | 9,235,820 | 75 | 518,386 | 29 | 17,331,440 | 96 | 2,501,892 | 10 |
|
|
| 810,304 | 06 | 3,630,603 | 19 | 209,006 | 2 6 | 8,649,327 | 54 | 1,342,728 | 95 |
Södermanlands | » |
| 1,228,745 | 44 | 4.712,030 | 30 | 526,565 | 15 | 11,095,378 | 53 | 933,277 | 20 |
Östergötlands |
|
| 2,134,258 | 01 | 7,061,813 | 65 | 643,331 | 31 | 16,793,620 | 49 | 1,653,699 | 58 |
|
|
| 1,550,785 | 67 | 4,830,130 | 11 | 301,277 | 74 | 12,488,481 | 71 | 1,146,192 | 20 |
Kronobergs |
|
| 1,015,519 | 45 | 1,835,182 | 55 | 179,401 | 62 | 8,221,203 | 85 | 1,125,764 | 92 |
|
|
| 204,821 | 31 | 3,314,022 | 76 | 249,980 | 24 | 13,245,211 | 80 | 1,425,053 | 88 |
Gotlands |
|
| 559,097 | 20 | 802,367 | 67 | 157,985 | 77 | 3,378,134 | 03 | 644,352 | 40 |
Blekinge |
|
| 997,781 | 94 | 2,255,302 | 25 | 86,793 | 37 | 7,953,777 | 82 | 759,419 | 49 |
Kristianstads |
|
| 1,629,277 | 48 | 4,162,343 | 77 | 301,255 | 01 | 13,697,738 | 83 | 1,697,064 | 70 |
Malmöhus | » |
| 3,296,488 | 76 | 20,137,880 | 31 | 942,752 | 37 | 30,647,962 | 86 | 2,143,854 | 16 |
Hallands | » |
| 926,919 | 76 | 2,761,212 | 40 | 196,526 | 86 | 8,574,903 | 86 | 792,782 | 65 |
Göteborgs o. Bohus | ss |
| 2,744,703 | 04 | 22,868,856 | 05 | 905,268 | 22 | 21,188,121 | 54 | 1,512,564 | 83 |
Alvsborgs |
|
| 2,262,227 | 11 | 5,959,712 | 24 | 352,872 | 28 | 14,964,744 | 94 | 2,395,004 | 45 |
Skaraborgs | » | .... | 1,531,253 | 66 | 3,866,483 | 25 | 340,577 | 19 | 12,606,901 | 87 | 1,726,399 | 62 |
Värmlands | » |
| 2,102,177 | 79 | 5,124,163 | 70 | 772,348 | 72 | 16,158,010 | 14 | 2,089,849 | 97 |
Örebro | » |
| 1,457,715 | 47 | 4,728,502 | 20 | 1,951,463 | 64 | 12,675.617 | 88 | 1,402,906 | 34 |
V äs tmanland s | SS |
| 1,357,772 | 87 | 3,498,356 | 55 | 326,707 | 66 | 8,980,227 | 05 | 1,717,923 | 22 |
Kopparbergs | » |
| 1,931,975 | 09 | 4,547,596 | — | 300,728 | 75 | 14,417,471 | 03 | 1,726,040 | 04 |
Gävleborgs | » |
| 2,019,360 | 82 | 5,761,503 | 67 | 402,544 | 16 | 14,544,524 | 30 | 1,113,370 | — |
Västernorrlands | X |
| 2,068,000 | 29 | 5,853,284 | 55 | 412,597 | 72 | 19,577,010 | 27 | 1,654,568 | 82 |
Jämtlands | » |
| 1,144,946 | 74 | 1,685,804 | 64 | 305,275 | 09 | 11,050,152 | 11 | 839,528 | 15 |
Västerbottens | y> |
| 2,253,353 | 92 | 2,179,918 | 41 | 829,967 | 27 | 16,945,429 | 85 | 1,366,925 | 67 |
Norrbottens |
|
| 2,172,201 | 48 | 2,437,683 | 17 | 197,334 | 26 | 20,038,310 | 89 | 1,038,576 | 48 |
|
| Summa|40,098,298 | 57 | 200,971,736 | 71! 14,435,495j 9 2 | 349,242,823 | 85 | 35,931,445 | 54 |
56
Överståthållarämbetet och
K p e -
|
| Skulder | Utgifter |
| Likvider med myndigheter | insättningar å | J | ||||
| Kontant be- i | ||||||||||
Överståthållarämbetet... | 1,374,294 | 06 | 5,693,452 | 38 | 265,798 | 88 | 78,973,455 | 45 | 55,275 | 38 | |
ötocknolms | län | 612,386 | 12 | 8,160,511 | 16 | 3,356,217 | 07 | 17,273,270 | 19 | 276,104 | 68| |
Uppsala | » | 169,238 | 35 | 4,598,734 | 61 | 2,032,308 | 68 | 7,049,787 | 42 | 14,855 | 91 |
Södermanlands | » | 332,957 | 61 | 5,299,186 | 47 | 2,135,601 | 89 | 9,329,423 | 01 | 68,915 | 48 |
Östergötlands | » | 903,844 | 17 | 8,834,051 | 15 | 2,907,659 | 28 | 13,773,938 | 41 | 74j041 | 31 |
Jönköpings | » | 508,280 | 30 | 6,736,272 | 77 | 2,101,031 | 22 | 9,390,388 | 86 | 145,854 | 81 |
Kronobergs |
| 266,675 | 41 | 4,209,848 | 89 | 1,938,644 | 83 | 4,940,302 | 89 | 53,886 | 98 |
Kalmar | » | 364,937 | 92 | 6,415,183 | 90 | 2,976,141 | 54 | 8,440,422 | 89 | 185,949 | 95 |
Gotlands | * | 288,324 | 60 | 1,616,672 | 99 | 822,234 | 23 | 2,232,734 | 02 | 147,708 | 09 |
Blekinge | » | 349,653 | 29 | 4,014,435 | 33 | 1,365,374 | 35 | 5,401.644 | 70 | 65,483 | 62 |
Kristianstads | » | 429,676 | 72 | 6,559,730 | 19 | 3,230,229 | 61 | 9,719^390 | 29 | 52^293 | 40 |
Malmöhus | » | 669,711 | 15 | 16,515,886 | 40 | 4,412,998 | 28 | 32,417,409 | 16 | 64,872 | 48 |
Hallands | » | 224,390 | 04 | 3,977,875 | 44 | 1,583,730 | 98 | 6,480,437 | 34 | 117,599 | 05 |
Göteborgs o. Bobus |
| 634,116 | 22 | 14,455,055 | 51 | 3,029,944 | 59 | 28,375,985 | 46 | 137,515 | 46 |
Älvsborgs | » | 538,809 | 55 | 7,937,278 | 59 | 3,400,208 | 83 | 11,678,215 | 98 | 173,880 | 02 |
Skaraborgs | » | 357,221 | 97 | 6,144,136 | 63 | 3,088,162 | 07 | 8,931,632 | 32 | 106,972 | 06 |
Värmlands Örebro |
| 601,919 | — | 8,098,287 | 13 | 4,319,793 | 78 | 11,209,106 | 32 | 238,758 | 99 |
» | 292,076 | 57 | 5,930,641 | — | 4,031,736 | 76 | 10,553,602 | 04 | 26,257 | 06 | |
Västmanlands |
| 616,559 | 88 | 4,555,905 | 84 | 1,722,209 | 82 | 7,498,720 | 09 | 378,095 | 47 |
Kopparbergs | » | 403,928 | 71 | 7,625,275 | 42 | 3,216,512 | 61 | 9,714,892 | 10 | 66,894 | 03 |
Gävleborgs | » | 610,113 | 72 | 7,575,340 | 43 | 2,648,581 | 78 | 11,137,366 | 35 | 64,709 | 72 |
V ästemorrlands | » | 556,289 | 60 | 9,004,779 | 01 | 4,366,176 | 2 6 | 13,644,119 | 67 | 146^279 | 77 |
Jämtlands | > | 363,197 | 32 | 5,179,948 | 08 | 2,685,968 | _ | 5,510,431 | 30 | 72,839 | 43 |
Västerbottens | » | 925,866 | 95 | 8,340,865 | 17 | 3,272,108 | 93 | 8,764,512 | 04 | 150,445 | 82 |
Norrbottens | » | 325,008 | 22 | 9,058,467 | 85 | 5,256,832 | 82 | 8,639,569 | 79 | 37,942 | 72 |
Summa | 12,719,477l 5ojl76,537,821 | 84 | 70,166,205194 | 341,080.758 | 09 | 2,923,431 | 59 |
57
länsstyrelserna (forts.).
d i t
Tillgångar dea 3% 1931 | Summa | |||||||||||
Förskott i | Fastig heter | '' | Inkomst- rester | Utlånta medel | Övriga fordringar | Summa | ||||||
95,853 | 94 |
|
|
|
|
| I — 26,037 | 79 | 177,167 | 0 0 | 86,484,167 | 83 |
1,753,394 | 51 | _ | _ | 306,152 | 47 | _ | — 10,486 | 41 | 2,346,138 | 07 | 31,748,522 | 61 |
776,795 | 18 | _ | _ | _ | _: | _ | — 249 | 90 | 791,900 | 94 | 14,641,970 | — |
1,141,366 | 05 | 39,400 | _ | _ | _ | 15,000 | — i 134,146 | 11 | 1,398,827 | 64 | 18,495,996 | 62 |
1,793,188 | 72 | _ | _ | _ | _ | _ | - | — | 1,867,230 | 03 | 28,286,723 | 04 |
1,398,739 | 47 | _ | _ | _ | _ | 36,300 | - - | — | 1,580,894 | 28 | 20,316,867 | 43 |
967,713 | 89 |
|
|
|
|
|
|
| 1,021,600 | 37 | 12,377,072 | 89 |
26,078 | 79 |
| _ | _ | _ | 30,375 | - - | _ | 242,403 | 74 | 18,439,089 | 99 |
345,983 | 93 | _ | _ | _ | _ | 87,536 | — 743 | 16 | 581,971 | 18 | 5,541,937 | 07 |
855,569 | 79 |
| _ | _ | _ |
| — 913 | 79 | 921,967 | 2 0 | 12,053,074 | 87 |
1,496,359 | 68 | - |
|
|
|
|
| — | 1,548,653 | 08 | 21,487,679 | 79 |
3,088,061 | 04 |
|
|
|
|
|
|
| 3,152,933 | 47 | 57,168,938 | 46 |
868,312 | 17 |
|
| - |
|
|
|
| 985,911 | 22 | 13,252,345 | 02 |
2,542,952 | 78 | _ | _ | 2,728 | 52 | 40,575 | 60 639 | 04 | 2,724,411 | 40 | 49,219,513 | 18 |
2,205,568 | 50 | _ | _ |
| _ | — | — 600 | — | 2,380,048 | 5 2 | 25,934,560 | 97 |
1,351,123 | 72 |
| — | — | — | 92,366 | 32! — | — | 1,550,462 | 10 | 20,071,615 | 09 |
1,718,644 | 5 7 | _ | _ | _ | — | 60,000 | 40 | 58 | 2,017,444 | 14 | 26,240,550 | 32 |
1,381.882 | 10 | _ | _ | 10 | _ | _ |
| — | 1,408,149 | 16 | 22,216,205 | 58 |
1,013,941 | 89 | _ | _ |
| _ | 95,300 | — 253 | 85 | 1,487,591 | 21 | 15,880,986 | 84 |
i 1,896,308 | 04 | _ | _ | _ | _ | _ | -i - | — | 1,963,202 | 07 | 22,923,810 | 91 |
1,790,723 | 31 | _ | _ |
| _ | — | — 14,467 | 64 | 1,869,900 | 67 | 23,841,302 | 95 |
1,808,905 | 3 8 | __ | _ | _ | _ | — | — j 38,911 | 96 | 1,994,097 | 11 | 29,565,461 | 65 |
1,213,322 | 50 | | _ | _ | _ | — | — | — j - | — | 1,286,161 | 93 | 15,025,706 | 68 |
1,654,454 | 09 | j - |
| — | — | 466,544 | 7 4 i 797 | 88 | 2,272,242 | 03 | 23,575,595 | 12 |
i 2,565,752 | 43 |
|
| - | — |
| — I 533 | 46 | 2,604,228 | 60 | 25,884,106 | 28 |
j 35,750,995! fl 2 | ! 39,400 | — | 308,890 | 99 | 923,997 | 66; 228,821106'' 40,175,537 | 1,7 | 640,679,800 | 59 |
— 58 —
SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.
Debet
f
i Leverering
Upp- | från
börd i stats
|
kontoret
I A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens
vård stående
egendomar .....................
I Sjätte huvudtiteln:
A. 1. Departementschefen ............
2. Departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli ......
3. Extra byråchef för tekniska
ärenden ..........................
4. Okad föredragning i regerings
rätten
..............................
D. 3. Biträde vid handläggning avi
ärenden rörande luftfart......
F. 7. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.........................
9. Extra utgifter .....................
10. Dyrtidstillägg åt befattnings
havare
i statens tjänst ......i
11. Tryckningskostnader ............j
! Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa
icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsörvaltningen.
....................
000
|
—I 24,000
—I 172,873
|
—I 12,000
11,896
11,568 —
268
35,542j
32
495 —
Summa
28,184
12,284
l,920j—
Kredit
Utgifter
Levere ring till stats kontoret -
24.000
172,361
12.000
11,896
11,568
32,709
495
28,184
11,988
1,920 —i
600
78! 11
3,101
32 296 48
40
868!45| 310,263!b2| 307.122''88 4,008
Summa
600
24.000
172,373
12.000
11,896
11,568
35,810
495
28,184
12,284
1,920
311,131 97
77;
80
— 59 —
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930
458,001: 31
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 3. Avgifter för besiktning av motorfordon...............
5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar .......................................
lil. Diverse inkomster ................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Sjätte huvudtiteln:
B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ...........................
2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet.........
4. Expenser i väg- och vattenbyggnadstyrelsen ............
10. Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar ......
12. Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs län ................................................
14. Byggande av tillfartsvägar till Inlandsbanan ............
15. Anläggning av enkel bygdeväg från Alavaara över
Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län ............
23. Statens fiskehamnar...............................................
24. Statsunderstödda fiskehamnar .................................
25. Handelshamnar och farleder...................................
27. Underhåll av fiskehamnar......................................
P. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
B. 6/1929—30. Expenser för allmänna arbeten ..................
13/1929—30. Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo
och Saivomuotka i Norrbottens
län ......................................................
21/1929—30. Hamn- och farledsundersökningar...............
13/1928—9. Underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............
675: —
330: 75
6,210: 3 0
4,652: 43
703: 35
26,551: 4 6
43,597: 96
30,461: 31
788: —
64,703: 41
68,413: 58
42,210: —
3,314: 4 2
582: « i
6: —
5,810: -880: 7 8
^1,170:74 301,067:0 5
........... 46,367,868:58
................ 44,053,828: 74
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel ............................................................... 24,069,982: ll
Övriga skulder .............................................................. 186,200: — 24,256,182:11
Summa 115,436,937:8 2
Kredit.
Balans den t juli 1930:
Skulder ................................................................................................ 52,703,207:37
För riksstatens inkomsttitlar:
A. I. 4. Automobilskattemedel
Utgifter
1,873: l l
— 60 —
För riksstatens utgiftstitlar:
Femte huvudtiteln:
B. 7. Bekämpande av arbetslösheten.............................
Sjätte huvudtiteln:
B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ................. ......
2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet......
3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverk
samhet.
............................i..............................
4. Expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.........
10. Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar ...
11. Byggande av enkla bygdevägar ...........................
12. Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster
bottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län .......................
14. Byggande av tillfartsvägar till Inlandsbanan .........
15. Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över
Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens län .........
16. Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro
byggnads-
m. fl. företag....................................
17. Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna, att direkt utgå
av automobilskattemedel .................................
18. Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga vägar å landsbygden, att direkt utgå av
automobilskattemedel .......................................
19. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m.............
20. Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m.,
att direkt utgå av automobilskattemedel ............
23. Statens fiskehamnar.............................................
24. Statsunderstödda fiskehamnar ...............................
25. Handelshamnar och farleder.................................
27. Underhåll av fiskehamnar....................................
28. Uthamn för Haparanda och Tornedalen ...............
C. 4. Registrering av motorfordon...............................
F. 6. Rese- och traktamentspenningar ...........................
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
11. Tryckningskostnader ..........................................
B. 6/1929—30. Expenser för allmänna arbeten ...............
7/1929—30. Väg- och broundersökningar ..................
13/1929—30. Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo
och Saivomuotka i Norrbottens
län ............................................
21/1929—30. Hamn- och farledsundersökningar ............
13/1928—9. Underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen .
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................
59,300: —
168,772: 22
54,652: 48
45,020: —
60,220:14
686,203: 7 0
190,733: 10
644,223:16
500,928: 18
87,384: 7 B
256,400: —
8,884,434: 21
35,537,736:83
6,700,905: o 8
6,700,905: 6s
385,797: —
185,040: 64
365,212: ä4
65,239: 17
24,660: 4 9
7,908: 7 7
2,212: 40
35,534: —
4,537: lo
20,723: 24
61,811: 7 6
5,955: 80
9,791: 80
875: —
4,019jjio 61,759,012: 87
............ 263,348: os
............ 186,659:8 2
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank och å postgiroräkning ...................
Förskott....................................................................
Obligationer ..............................................................
Fordringar................................................................
9,476: 15
505,454:96
9,700: —
79: 0 6
524,710: 17
Summa 115,436,937: 82
— 61 —
Byggnadsstyrelsen.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar .....................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. n. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens
domar ...................................................
III. Diverse inkomster ......................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
vård stående egen
.
.......... 432,421:75
........... 6.186:07
Femte huvudtiteln:
C. 14. Hospitalsbyggnader ...............
44. Yanföreanstalt i Härnösand ...
143,000: 6S
281:82
Sjätte huvudtiteln:
E. 1. Byggnadsstyrelsen ............................................... 83: 1»
2. Byggnadsstyrelsens verksamhet .............................. 30: 9o
Kronans publika hus:
E. 5. Byggnader och reparationer ................................ 68,790: 94
9. Nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli ............ 250,000: —
18 Om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Ostersund
............................................................. 3,363: 2 0
F. 7. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 560: 2S
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 10:--
11. Tryckningskostnader................................................ 140:
E. 3/1929—30. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföre
tag
m. ............................................... 1,700:
8/1928—9. Yttre restaurering av Stockholms slott ......... 3,509: ?>o
20/1928—9. Iståndsättande av gamla residensbyggnaden i
Härnösand till bostad åt landshövdingen i
Västernorrlands län ................................ 500:
Åttonde huvudtiteln:
B. 26. Ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysmngs
och
kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden ...... 3,148:4»
F. 8. Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen
avsedda lokalerna i tekniska högskolans byggnad vid
Valhallavägen i Stockholm m. m......................... 153: 2 o
I. 60. Utvidgning och förbättring av lokalerna för institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda .................. 6,211: 90
B. 7/1929—30. Nybyggnad för ett länsarkiv i Ostersund och
lantmäterikontoret i Jämtlands län ............ 621:
Nionde huvudtiteln:
H. 21. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt 410: fi o
22. Täckande av brist i anslaget för budgetåret 1929/1930
till byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
m. ........................................................
Oförutsedda utgifter .........................................................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..............................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....................
427,339: «s
929,299: 9
11,825,689: o
1,115,857: 4
62 —
Balans den 30 juni 1931.
Skulder:
Utgiftsrester .............................................................
Diverse medel ...........................................................
27,926: öc
555,871: as 583,798: 49
Summa 14,881,984:68
Kredit.
Balans dea 1 juli 1930:
Sk«lder ................................................................................................... 650,618:51
Utgifter:
För riksstatens inkomsttitlar:
A. II 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -
domar ............................................................... 22,675: 05
För riksstatens utgiftstitlar:
Fjärde huvudtiteln:
3. D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... 2,602:21
Femte huvudtiteln:
B. 34. Paviljong vid statens vårdanstalt å Venngam för alko
holister,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycks
medel.
............................................................... 66,929:2 2
C. 14. Hospitalsbyggnader ................................................ 3,361,693: 86
44. Vanföreanstalt i Härnösand....................................... 644,374: 92
F. 7. Extra utgifter....................................................... 400: ■—
8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 9,124: 16
C. 15/1929—30. Psykiatrisk klinik i Lund.............................. 312,478: 78
B. 30/1928—9. Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö 5,512: 90
Sjätte huvudtiteln:
E. 1. Byggnadsstyrelsen ................................................. 269,977:45
2. Byggnadsstyrelsens verksamhet................................ 94,049: 56
4. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader.
................................................................. 2,754:4 0
Kronans publika hus:
E. 5. Byggnader och reparationer.................................... 1,563,296: 45
8. Restaurering av rikssalen å Stockholms slott m. m____ 52,064: 2 7
9. Nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli...................... 880,406: 58
10. Ambetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret
Grönlandet södra i Stockholm............................ 299.278: 57
11. Örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping 6,323: 98
12. Elektrisk värmeledning i Gripsholms slott ............... 49,098: 9S
13. Inköp av tomt samt uppförande därå av nybyggnad
för lantmäterikontoret i Kronobergs län ............... 44,250: 45
14. Restaurering av Malmöhus slott............................. 233,840: 22
15. Nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus län......... 407,404:78
16. Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin............ 29,200: 97
17. Inköp av visst markområde invid länsresidenset i Falun 15,000: —
18. Örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Östersund 223,163: 59
19. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Norrbottenslän... 112,405:05
F. 6. Rese- och traktamentspenningar.............................. 56,532:48
7. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 55,003: 91
9. Extra utgifter ..................................................... 400: —
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 57,476: —
11. Tryckningskostnader ............................................ 6,259:6 7
E. 3/1929—30. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m................................................. 6,100: —
— 63
E. 12/1929—30. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs
län samt iordningställande av kontorets
nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda
län.........................................................
8/1928—9.
9/1928—9.
11/1928—9.
15/1928—9.
19/1928—9.
20/1928—9.
D. 11/1927—8.
Yttre restaurering av Stockholms slott .........
Utredningar rörande nybyggnad för Kungl. Maj:ts
kansli.....................................................
Andrings- och reparationsarbeten m. m. i gamla
kungshuset i Stockholm ...........................
Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i
Kalmar län .............................................
Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs
län m. m........................................
Iståndsättande av gamla residensbyggnaden i
Härnösand till bostad åt landshövdingen i
Västernorrlands län .................................
Uppförande för Västernorrlands läns lantmäterikontor
av nybyggnad m. m......................
Sjunde huvudtiteln;
E. 1. Staten åliggande kommunala och andra utskylder......
10. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................
Åttonde huvudtiteln:
B. 26. Ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysnings
och
kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden .....
Naturhistoriska riksmuseet:
B. 49. Breddning av en ytterdörr till paleo-zoologiska avdelningens
uppackningsrum m. m............................
51. Iordningställande av lokaler för etnografiska avdelningen
D. 21. Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlin
gen
m. m..........................................................
38. Brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad ......................................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
E. 38. Anordnande av elektrisk belysning inom farmakologiska
institutionen ......................................................
Tekniska högskolan:
F. 8. Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen
avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid
Valhallavägen i Stockholm m. m.........................
12. Uppförande, inredning och utrustning av ett flygtekniskt
laboratorium.............................................
I. 60. Utvidgning och förbättring av lokalerna för institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda ........................
63. Vattenklosetter i förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad.
..............................................................
N. 3. Extra utgifter.........................................................
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................
B. 7/1929—30. Nybyggnad för ett länsarkiv i Östersund och lantmäterikontoret
i Jämtlands län ..................
30/1929—30. Vissa ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden
I). 22/1929—30. Vissa åtgärder för beredande av nya lokaler åt
statens historiska museum m. m................
Tekniska högskolan:
F. 9/1929—30. Uppförande av en biblioteksbyggnad m. m. ...
I. 56/1929—30. Å institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
belöpande kostnader för anläggande av
en för institutet och förskolan samt för statens
järnvägar gemensam täckt avloppsledning ...
Nionde huvudtiteln:
H. 21. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
22. Täckande av brist i anslaget för budgetåret 1929/1930 till
byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
m. m...............................................................
32,269: 74
62,726: 81
29,132: is
846: 88
1,045: —
2,387:21
133,056: 29
3,104: 38
32,138: 80
3,039: 66
182,993: 57
3,500: —
85,000: —
18,000: —
26,373: 74
2,655: —
126,884:05
1,138: 08
156,211: so
6:li
400: —
6,890: 88
83,362: 86
3,736: 83
6,335: 80
44,520: 34
18,242: 80
88,269: 5 9
35,000: 10
— 64
O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 1,665: 57
Tionde huvudtiteln:
F. 2. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 6,683: 09
Oförutsedda utgifter............................................................ 83,600: — jq 171,294: 42
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken................................... 3,061,414: 09
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................................... 697,359: 99
Tillgångar:
Innestående i bank ............................................................... 12,295: 69
Förskott.............................................................................. 173,399:19
Obligationer ....................................................................... 113,386:29
Aktier................................................................................. 2,015: —
Fordringar......................................................................... 201: 50 301 297. 67
Summa 14,881,984: os
- 65
SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.
..... | Debet | Kredit |
| 1 | ||||||
|
|
| Leverering |
|
| Leverering | Summa |
| ||
| Uppbörd | från stats |
| Utgifter | till stats |
|
|
| ||
|
|
| kontoret |
|
|
| kontoret |
|
|
|
A. II. 5. Hyresmedel från under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnadsstyrelsens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vård stående egen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
domar.................. | 1,205 | — | — | — | — | — | 1,205 | — | 1,205 | — |
III. Diverse inkomster ... | 494 | 55 | — | — | — | — | 494 | 55 | 494 | 55 |
Sjunde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. 1. Departementschefen.. | — | — | 24,000 | — | 24,000 | — | — | — | 24,000 | — |
2. Departementets av- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delning av Kungl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maj:ts kansli......... | 20 | — | 249,517 | 10 | 249,537 | 10 | — | — | 249,537 | 10 |
3. Okad föredragning i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
regeringsrätten...... | ~ | — | 33,713 | 15 | 33,713 | 15 | — | — | 33,713 | 15 |
E. 10. Skrivmaterialier och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
expenser, ved m. m. | 500 | 37 | 34,727 | 63 | 35,169 | — | 59 | — | 35,228 | — |
11. Tryckningskostnader | — | — | 14,335 | 56 | 14,335 | 56 |
| — | 14,335 | 56 |
13. Extra utgifter......... | — | — | 12,207 | 20 | 12,207 | 2 0 |
| — | 12,207 | 20 |
14. Dyrtidstillägg åt be- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
f attningsh avare i sta- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tens tjänst............ | — | — | 36,592 | — | 36,592 | — | — | — | 36,592 | — |
Oförutsedda utgifter............ | — | — | 2 085 | — | 2,085 | — | — | — | 2,085 | — |
Skatteutjämningsmedlens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fond .............................. | — | — | 8,481 | lis | 8,481 | 15 | — | — | 8,48 l | 15 |
Summa | | 2,219 | 92 | 415,058| 7 9 | | 416,1201 io | 1,758! 5 B | | 417,87ö! 71 |
5 — 81279*. Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1931. II.
Kammarkollegium
|
| Debet |
| Kredit |
|
| ||||||
| Tillgångar |
| Leverering |
|
| Leverering | Summa | |||||
| den |
|
| från stats- | Utgifter | till stats- |
|
| ||||
| Vt 1930 |
|
| kontoret |
|
| kontoret |
|
| |||
Andra huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. 1. Ersättning åt domare, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vittnen och parter ... | 70 | 85 | 102 | — | 365 | 20 | 465 | 20 | 72 | 86 | 538 | 05 |
I. 3. Jordregister för lands- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bygden .................. | — | — | — | — | 6,420 | — | 6,420 | — | — | — | 6,420 | — |
Femte huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. 5. Kommittéer och utred- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningar genom sakkun- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
niga........................ | — | — | — | — | 4,342 | 40 | 4,342 | 40 | — | — | 4,342 | 40 |
Sjunde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. 1. Kammarkollegium ... | 4,360 | 41 | — | — | 280,965 | 20 | 280,947 | 20 | 4,578 | 41 | 285,525 | 61 |
E. 10. Skrivmaterialier och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
expenser, ved m. m. | 12 | 50 | 1,871 | 25 | 33,326 | 83 | 34,288 | 33 | 921 | 75 | 35,210 | 08 |
11. Tryckningskostnader.. | — | — | — | — | 589 | 25 | 589 | 25 | — | — | 589 | 25 |
14. Dyrtidstillägg åt be- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fattningshavare i sta- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tens tjänst............ | 639 | 50 | — | — | 35,405 | — | 35,405 | — | 659 | 50 | 36,064 | 50 |
Åttonde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
K. 4. Kommittéer och utred- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningar genom sak- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kunniga ............... | — | — | — | — | 1,708''so | 1,708 | 50 | — | — | 1,708 | 50 | |
Stimma | 5,303 | 26 | 1,973 | 25 | 363,121 | 88 | 364,165 | 88 | 6,232 | 51 | 370,398 | 8 9 |
67 —
Statskontoret.
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930.
Inkomster:
Statsmedelsfonden ........................................................ 307,733,268: 46
Fonden för statens aktier................................. 21,801,094: 96
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ 112,003: 23
Vattenkraftslånefonden ................ 416,641: —
Luftfartslånefonden......................................................... 48,839: 90
Fonden för rån tefria studielån.......................................... 32,844: 15
Statens avdikningslånefond ....... 2,160,116: 28
Egnahemslånefonden ...................................................... 7,608,266: 14
Fiskerilånefonden............................................................ 112,381:52
Dräneringsfonden.......................... 286: 63
Norrländska nyodlingsfonden .......................................... 36,036:4 9
Jordförmedlingsf onden ................................................... 39,517:0 7
Lånefonden för inköp av ädla avelsston ........................... 33:04
Täckdikningslånefonden................................................... 204,927: 86
Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 20,674: 81
Norrländska andelsmejerifonden ....................................... 13,358:87
Kraftledningslånefonden................................................... 631,044: 28
Gödselvårdslånefonden .................................................. 43,844: 34
Hemslöjdslånefonden ..... 5,111: 78
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför
bättringslånefond
........................................................ 2,563: 08
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..................... 1,504:19
Spannmålslagerhusfonden ................................................ 2,849: 99
Hantverkslånefonden ...................................................... 13,430: 46
Rederilånefonden............................................................ 866,308: 02
Industrilånefonden ......................................................... 169,797: 94
Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. 4,535,470: 09
Uttag och remisser ...
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Overlevereringar ....................................................... 10,638: 92
Utgiftsrester ............................................................... 46,208: 86
Diverse medel ........................................................... 153,237,886: 18
Fonders skulder till andra fonder ................................. 77,962,825: 4 8
Övriga skulder......................................................... 32,199,248: 91
960,871,768: 57
346,602,213: 6 7
645,247,060: 6 7
263,456,807: 84
Summa 2,216,177,840: 66
— 68 —
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
Statsmedelsfonden ......................................................... | 243,402,523:19 |
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............... | 494: 04 |
| 1,877: 46 |
| 20,138:68 |
| 2,248: 21 |
| 13,476: 44 |
| 1,409: 4 6 |
| 833: 84 |
| 81,041: 81 |
| 1,221: 21 |
Kraftledningslånefonden.................................................. | 1,490: 98 |
| 2,809: 17 |
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför- | 448: 7 4 |
| 49: 79 |
| 3,752: 59 |
Industri lånefonden ......................................................... Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. | 886.452: il |
Insättningar och remisser
Balans den 30 juni 1931.
Tillgångar:
Innestående i bank ....................................................
Innestående i riksgäldskontoret ...................................
Förskott .................... .............................................
Fastigheter.................................................................
Inkomstrester ...........................................................
Utlånta medel ...........................................................
Aktier ......................................................................
Fonders fordringar hos andra fonder.............................
Övriga fordringar.......................................................
50,158: 9 6
175,000,000: —
1,218,945: 7 5
3,303,380: 68
462,044: 81
531,971,229:41
164,274,260: 76
78,037,341: 76
18,281,819: 57
Summa
263,845,429: 68
245,589,147: 81
734,144,081: 91
972,599,181: 15
2,216,177,840: 5 5
— 69 —
Mynt- och justeringsverket.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ...............................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 6. Inkomst av myntning och justering ......
11. Kontrollstämpelmedel...........................
III. Diverse inkomster....................................
Uppskrivning av fastighetsvärdet.............................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.............
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...
1,678,688: o 7
607,063: 14
19: 18
Skulder:
Diverse medel
Övriga skulder
Balans den 30 juni 1931:
128,239: 23
13,677:7 4
Summa
Skulder.
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
Sjunde huvudtiteln:
B. 3. Mynt- och justeringsverket.......................................... 426,690: 58
E. 13. Extra utgifter ......................................................... __ 338: 90
14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst —■■ 15,060: —
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..................
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Utväxlingskassa..........................................................
Fastigheter och inventarier .......................................
Metaller ...................................................................
Bränsle- och materialförråd ........................................
909,925: —
1,455,000: —
276,555: ll
14,651: 90
1,525,657:7 5
2,285,770:84
1,198,255:14
4,959,645: 14
1,209: —
141,916: 97
10,112,454: 3 4
111,106: 81
442,079: 48
6,902,883: 29
252: 80
2,656,132: oi
Summa 10,112,454:84
70 —
Kammar -
|
|
| De- | |
| Tillgångar den Vt 1930 | Uppbörd | ||
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående |
|
| 480 |
|
Sjunde huvudtiteln: B. 4. Kammarrätten ........................... |
|
|
| |
5. Kammarrättens verksamhet........... |
|
|
|
|
6. Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid |
|
|
|
|
E. 8. Kammarrättens årsbok ...... |
|
|
|
|
10. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.................. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... Aktoratsmedel.................. | 439 746,254 | 57 | — | — |
|
|
|
| |
Summa | 746,694| 14 | 480 |
|
1 Tillgångarna den s0/s 1931 utgjordes av fordringar.
Statistiska centralbyrån.
Debet.
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under
domar...................
Inkomster.
byggnadsstyrelsens vård stående egen -
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Sjunde huvudtiteln:
B. 10. Statistiska centralbyråns verksamhet ...
E. 11. Tryckningskostnader...........................
13. Extra utgifter....................................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .........
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
780: —
750: —
3,192: 50
6: 6 9
4,729:19
846,731: 49
10,678: 89
Summa 862,139: 57
Sjunde huvudtiteln:
B. 7. Statistiska centralbyrån.....
8. Bibliotekets underhållande
Kredit.
Utgifter:
....................................... 304,699:2»
....................................... 4,005:18
- 71 —
rätten.
bet | Kredit | Summa | |||||||||
Leverering | Skulder den 30/e 1931 | Utgifter | Leverering till | Tillgångar den so/6 1931 | |||||||
|
|
|
|
|
| 480 |
|
|
| 480 |
|
357,335 | 52 | 197 | 51 | 357,533 | 03 | _ | _ | _ |
| 357,533 | 03 |
137,252 | 18 | — | — | 137,252 | 18 | — | — | — | — | 137,252 | 18 |
17,898 | 46 |
|
| 17,578 | 4 6 | 320 |
|
| _ | 17,898 | 46| |
5,369 | _ | — | — | 5,369 | — | — | — | — | — | 5,369 | — | |
28,400 | — | — | — | 28,426 | 14 | 413 | 43 | — | — | 28,839 | 57 |
59,065 | _ | — | — | 59,065 | — | — | — | — | — | 59,065 | — |
— | — | — | - | — | — | — | — | 746,254 | 57 | 746,254 | 57 |
605,320 | 16 | 197 | 51 | 605,223 | 81 | 1,213|43 | 1 746,254 | 57 | 1,352,691 | 81 |
B. 9. Inbildning av böcker i biblioteket .............................. 4,000: —
10. Statistiska centralbyråns verksamhet ............................ 19,026:19
11. Personal vid 1930 års allmänna folkräkning..................... 41,309:7 8
12. Specialräkning av lapsk och finsk befolkning ............... 516:58
13. Ersättning till kyrkobokförare ....................................... 176,397: —
14. Tryckning av mantalsblanketter .................................... 76,830: 14
C. 6. Stämpelomkostnader...................................................... 3,000: —
E. 10. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 55,017: 64
11. Tryckningskostnader...................................................... 83,303:69
13. Extrautgifter............................................................... 2,476:31
14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 47,114: 40
Nionde huvudtiteln:
F. 8. Anordnande hösten 1930 av en allmän svinräkning ......... 8,564: 99
H. 56. Spannmålsnämndens verksamhet m. m............................ 25,121: 34
O. 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............... 4,567: 28
6. Extra utgifter.................................................................2,076: 3 o 858,024: 96
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 4,114: g i
Summa 862,139: 57
- 72 —
Bank- och fondinspektionen.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.................................................................................
Inkomster:
Av bankinspektionens fond ......................................................... 74,000: —
» fondinspektionens fond ......................................................... 51,000: —
Sjunde huvudtiteln:
C. 6. Stämpelomkostnader ...................................................... 10,882: 03
Försäljningsmedel m. m................................................................ 252: 48
Summa
Kredit.
Utgifter:
För bankinspektionen:
Avlöningar och arvoden ..........................................................
Resekostnader .........................................................................
Hyra, städning och expenser .....................................................
För fondinspektionen:
Avlöningar och arvoden .........................................................
Resekostnader ..........................................................................
Hyra, städning och expenser .................................;...................
För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av1 fondpapper:
Avlöningar och arvoden ............................. .............................
Hyra, städning och expenser ...................................... ..............
57,222: —
3,192: 25
13,547: 7 2
46,021: —
529: 9 5
4,929: 61
6,645:03
4,237: —
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning.........................................................
Innestående i bank .....................................................
1,192: 04
39: 20
1,421: 2 9
136,134; 51
137,555: 8 o
136,324: so
1,231: 24
Summa 137,555: 80
- 73 —
Sparbanksinspektionen.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar .........................................................................
7,281: 88
Inkomster:
Av sparbanksinspektionens fond ..........................
Aterburna avlöningsmedel ...................................
56,000: —
22: — 56,022: —
Summa 63,303: 38
Kredit.
Utgifter :
Avlöningar och arvoden.................................................................. 40,404: 71
Beseersättningar ......................................................................... 9.548:
Hyra och expenser ........................................................................ 10,827: 66 60,780:37
Tillgångar:
Kassabehållning.....
Innestående i bank
Balans den 30 juni 1931:
1,823: oi
! 700- — 2,523: oi
Summa 63,303: 38
— 74 —
Riksräkenskaps -
A. I. 4. Automobilskattemedel ............................................
II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Sjätte huvudtiteln:
C. 4. Registrering av motorfordon.............................................
Sjunde huvudtiteln:
B. 18. Riksräkenskapsverket ......................................................
19. Riksräkenskapsverkets verksamhet .. .......................................
E. 10. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................................
11. Tryckningskostnader ................................................................
14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........................
Införselmedel ............................................
Anmärkningsmedel..........................................
Aktoratsmedel............................
Summa
! Se,loppet utSör På grund av ^leverering, uppdebitering eller avskrivning ur räkenTillgångama
den 30/e 193] utgjordes av:
Innestående i bank ........................... 1 324- 51
Fordringar .........................................• 392,237:''02 393,561: 58
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.
Debet.
Inkomster.
Sjunde huvudtiteln:
B. 20. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd
.......... 16,300: —
Summa 16,300: —
Arvoden ..............
Hyra och expenser
Till statskontoret...
Kredit.
Utgifter:
Leverering:
14,257: o»
2-039: 27 16,296: 32
3: 6S
Summa 16,300: —
75
verket.
Debet | Kredit | Summa | |||||||||||
Tillgångar den 1/i 1930 | Uppbörd | Leverering | Utgifter | Leverering | Tillgångar den s% 1931 | ||||||||
|
|
|
| 6,413 |
| 6,413 |
|
|
|
|
| 6,413 |
|
— | — | 650 | 04 | — | — | — | — | 650 | 04 | — | — | 650 | 04 |
— | — | — |
| 2,386 | - | 2,386 | — | — | — | — | — | 2,386 | — |
_ | _ | 130 | 83 | 476,236 | 07 | 476,366 | 90 | _ | _ | _ | _ | 476,366 | 90 |
— | — | — | — | 16,524 | 6 2 | 16,524 | 62 | — | — |
| — | 16,524 | 62 |
— | — | 310 | 30 | 32,121 | 05 | 31,496 | 14 | 935 | 21 |
| — | 32,431 | 35 |
— | — | 5,660 | 70 | 22,000 | — | 25,531 | 34 | 2,129 | 36 |
| — | 27,660 | 7 C |
— | — | 5 | — | 63,376 | — | 63,381 | — | — | — | - | — | 63,381 | — |
478I1S | 4,073 | 30 | — | — | 3,221 | 92 | — | — | 1,324 | 51 | 4,546 | 43 | |
— | — | 20 | 72 | — | — | 20 | 72 | _ | — | — | — | 20 | 7 2 |
382,392 86 | 159,259 | 13 | — | — | 1 129,414 | 96 | — | — | 392,237 | 02 | 521,651 | 98'' | |
362,865|9 8 | 170,110 02 | 619,056 | 74 | 754,756) oo | 3,714 | 61 | 5 393,561 | 58 | 1,152,032 | 74 |
skaperna avförda aktoratsmedel.
Statens bostadsnämnd.
Debet.
Inkomster
Sjunde huvudtiteln:
B. 21. Statens bostadsnämnd .................................................................... 7,000: —
Summa 7,000: —
Skulder ............
Arvoden m. m......
Hyra och expenser
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
Utgifter:
Leverering•
........... 390: 55
1,472: m
1,257: 05 5,799: 61
............ 879: u 4
Till statskontoret
Summa 7,000: —
76 —
Statens tryckerisakkunnige.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ............................................................................................ 2,803:64
Inkomster:
Sjunde huvudtiteln:
B. 22. Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden m. m. 23,396: 50
Försäljningsmedel för papper m. m.................................................... 125:— 23,521:50
Summa 26,325:14
Kredit.
Utgifter:
Arvoden ...................................................................................... 21,792: —
Korrekturläsning .......................................................................... 631:15
Städning, bränsle och lyse............................................................... 600: —
Expenser ................................................................................... 705:81 23,728: 46
Leverering:
Till statskontoret.............. ........................................................................... 2,596: 68
Summa 26,325:14
Tullverket.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar............................................................................................. 9,140,327: 72
Inkomster:
A. I. 4. Automobilskattemedel ____,____......____......
5 a. Tullmedel...........................................
U. 19. Fyr- och båkmedel ......... ................
III. Diverse inkomster.............................
33,412,717: 71
153,388,680: 88
2,756,196: 5 7
260: 68
189,557,855:7»
Skulder:
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931:
.......... 1,434,299:55
Summa 200,132,483: o 6
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder ................................................................................................ 1,638,272:91
Utgifter
För riksstatens inkomsttitlar:
Restitutioner och omkostnader:
A. I. 4. Automobilskattemedel............... 588,764:88
5 a. Tullmedel .............. 5,704,927: 04
II. 19. Fyr- och båkmedel.................. 67,427: 26
lil. Diverse inkomster .................. 419: 48
6,361,538: 6 0
— 77 -
För riksstatens utgiftstitlar:
Sjunde huvudtiteln:
C. 1. Tullverket ...................................
2. Särskilda åtgärder för bekämpande genom
tullverkets försorg av olovlig
införsel av spritdrycker m. m., att
i utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel
..............................
D. l. Ersättning till städerna för mistad tolag
E. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.............................
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer........................... —
4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befatt
ningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer................................
5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.
20. Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt.
......................................
16,972,057:4 3
134,958: 69
7,500,876: sl
1,841,963: 9 5
117,582: 97
166,622: —
109,863: —
134,000: —
26,977,924: 75
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
33,339,463: 35
153,380,325: 6 o
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kontanta behållningar i tullverkets kassor
Innestående i bank eller å postgiroräkning.
Förskott................................................
920,572: 92
10,724,934: 26
128,9i4: 02 11,774,421: 2 o
Summa 200,132,483: 06
Kontrollstyrelsen.
Debet | r | Kredit |
|
| |||||
Uppbörd | Levererin | Utgifter | Leverering | Sammi |
| ||||
600 | | |
|
|
|
| 600 |
| 600 |
|
1,483 | 44 | 187,682 | 68 | 189,104 | 96 | 61 | 02 | 189,165 | 97 |
— | — | 19,638 | 2 « | 19,638 | 2 6 | — | - | 19,638 | 2 6 |
226 | 601 | 1,800 | - | 1,233 | 43 | 793 | 01 | 2,026 | 50 |
_ | - | 21,433 | _ | 21,388 | — | 45 | — | 21,433 |
|
1 2,309 | 94! | 230,553 79 | 231,36464 | 1,499 | 09 | | 232,863|7B |
A. II. 5. Hyresmedel från under
byggnadsstyrelsens
vård stående egendomar
.................
Sjunde huvudtiteln:
C. 3. Kontrollstyrelsen
4. Kontrollstyrelsens
verksamhet .....
5. Kontroll å tillverk
ningsavgifter.....
E. 14. Dyrtidstillägg åt be
fattningshavarr
;
statens tjänst
Summa
— 78 —
ÅTTONDE
Ecklesiastik -
* U- ,5‘ , Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Åttonde huvudtiteln: ............
A. 1. Departementschefen ....................................
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ..............
o £örstärkn™g av arbetskrafterna å departementets avdelning av Kungl.''Maiits kansli
iN. ö. -laxera utgifter .................................
5. Sknvmaterialier och expenser, ved m. m...........................
8. Tryckningskostnader ......................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................
Summa
Riks- och
A. Riks -
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Andra huvudtiteln:
I. 12. Extra utgifter...........................................
Åttonde huvudtiteln:
Riksarkivet:
B. 1. Riksarkivet .........................................
2. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet.......
3. Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt
för fäderneslandets historia ..................................
Expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm
K. 3. Extra utgifter..................................................... .........
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..........................
6. Tryckningskostnader.........................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...............................
Greve Erik Posses donationsfond:
Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ......................................
Summa
— 79 —
HUVUDTITELN.
departementet.
Debet | Kredit |
|
|
| |||||
Uppbörd |
| Leverering från | Utgifter | Leverering till |
| Summa |
| ||
504 |
|
|
|
|
| 504 |
| 504 |
|
_ | _ | 24,000 | _ | 24,000 | _ | _ | _ | 24,000 | — |
— | — | 236,281 5,766 | 82 | 236,268 | 74 | 13 | 08 | 236,281 | 82 |
— | — | 27 | 5,766 | 27 | — | — | 5,766 | 27 | |
— | — | 7,602 | 98 | 7,602 | 98 | — | — | 7,602 | 98 |
— | — | 41,500 | — | 40,969 | 61 | 530 | 39 | 41,500 | — |
— | — | 19,850 | — | 19,801 | 46 | 48 | 54 | 19,850 | — |
— | — | 31,043 | — | 31,043 | — | — | — | 31,043 | — |
504 | _ | 366,044 | 07 | 365,452 | 06 | 1,096 | 01 | 366,548 | 07 |
landsarkiven.
arkivet.
Debet | Kredit | Summa , 1 | |||||||
Uppbörd | Leverering från | Utgifter | Leverering till | ||||||
1,725 | — | — | — | — | — | 1,725 | — | 1,725 | “i |
- | — | 175 | - | 175 |
| — | - | 175 | — |
|
| 182,515 | 72 | 180,606 | 32 | 1,909 | 40 | 182,515 | 7 2 |
— | — | 2,000 | — | 2,000 | — | — | — | 2,000 | — |
118 | _ | 18,030 | 18 | 14,115 | 17 | 4,032 | 96 | 18,148 | 13 |
— | — | 4,000 | — | 4,000 | — | — | — | 4,000 | — |
250 | 42 | 5,507 | 17 | 5,757 | 59 | — | — | 5,757 | 5 9 |
19,880 | 80 | 106,707 | 51 | 124,819 | 91 | 1,768 | 40 | 126,588 | 31 |
87 | 99 | 779 | 20 | 867 | 19 | — | — | 867 | 19 |
— | — | 22,626 | — | 22,337 | — | 289 | — | 22,626 | — |
297 | 50 | 2,572 | 12 | 2,869 | 62 | — | - | 2,869 | 62 |
22,359 | 71 | 344,912 | 85 | 357,547 | 80 | 9,724 | 76 | 367,272 | 56 |
B. Landsarkivet
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m.....................................................................................
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m...................
N. 3. Extra utgifter .........................................................................................
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m____________________,___________—....................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................
Nionde huvudtiteln:
O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................................................
Summa''
1 Tillgångarna den so/e 1931 utgjordes av tillgodohavande i bank.
0. Landsarkivet
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m................................................................... ................
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m......................,
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................................................j.
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................
Summa
1 Tillgångarna den B0/e 1931 utgjordes av:
Kassabehållning ............................... .................... 280:16
Innestående å postgiroräkning .................................... 244: 21 534-33
D. Landsarkivet * 11
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m.............................................................
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m.
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. .....................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ................
Tillgångarna den 30/« 1931 utgjordes av kassabehållning.
Summa
81
i Uppsala.
1 | D e b | e t |
| Kredit | Summa | ||||||||
Tillgångar | Uppbörd | Leverering från | Utgifte | r | Leverering till | Tillgångar | |||||||
|
|
|
| 23,706 |
| 23.669 | 35 | 36 | G5 |
|
| 23,706 |
|
_ | _ | __ | __ | 350 | ;- | 337 | 12 | . ~ | — | 12 | 88 | 350 | — |
7 | 80 | 400 | — | 525 | — | 928 | 12 | — | .—. | 4 | 68 | 932 | 80 |
_ | _ | 798 | 70 | 16,600 | — | 16,672 | 91 | 725 | 79 | .- | — | 17,398 | 70 |
- |
| — | — | 3,967 |
| 3,967 | — | — | — | — | — | 3,967 | — |
1 | - | — | — | 658 | 22 | 658 | 22 |
| — | — | — | 658 | 22 |
| 80 | 1,198 | 70 | 45,808 | 22 | 46,232 | 72 | 762 | 44 | 1 17 | 56 | 47,012 | 7 2 |
i Vadstena.
D | e | bet |
| Kred | i t |
| Summa | ||
Tillgångar | Leverering från | Utgifter | ['' | Tillgångar | |||||
|
| 18,529 | 56 | 18,529 | ! 56 1 |
|
| 18,529 | 56 |
3 | 03 | 350 | — | 348 | 7° | | 4 | 33 | 353 | 03 |
505 | 73 | 8,300 | — | 8,285 | 70 j | 520 | 03 | 8,805 | 73 |
| — | 2,332 | — | 2,332 | -1 | — | — | 2,332 | — |
508 | 76 | 29,511 | 58 | 29,495 | 98 | | 1 524 | 38 | 30,020 | 32 |
i Lund.
|
| Det | e | t |
| Kredit | Summa | ||||||
Tillgångar | Uppbörd | Leverering från | Utgifter | Leverering till | Tillgångar | ||||||||
|
|
|
| 24,756 | 37 | 24,756 | 37 |
|
|
|
| 24,756 | | 3 7 |
| 99 | 38 | 59 | 350 | — | 388 | 28 | — | — | 1 | 30 | 389 | 58 |
_ | _ | _ | _ | 8,600 | — | 8,274 | 80 | 325 | 20 | — | — | 8,600 | | — |
— | — | — | — | 3,302 | — | 3,302 | — | — | — |
| — | 3,302 | | — |
— | 99 | 38 | 59 | 37,008 | 37 | 36,721 | 45 | 325 | 20 | l1 | 30 | 37,047 | | 95 |
6 — 812794. Ren.-berättelse ang. statsverket för år 1931. II.
— 82 —
E. Landsarkivet
i
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m...................................................................................
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m......................
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................
Summa
F. Länsarkivet
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m_____.................................................................................
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. in......................
]ST. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............................
— i
Summa
G. Arkivdepån i Visby.
| Debet | Kredit |
|
| ||
| Leverering |
|
| Summa | ||
| från |
| Utgifter |
|
| | |
| länsstyrelsen |
|
|
|
| |
1 { Åttonde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
B. 5. Landsarkiven m. m.............................. | 2,584 | 70 | 2,584 | 70 | 2,584 | 70 |
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten |
|
|
|
|
|
|
för landsarkiven m. m...................... | 160 | 85 | 160 | 85 | 160 | 85 |
; N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. | 4,226 | 26 | 4,226 | 26 | 4,226 | 26 |
,8- Tillfällig löneförbättring för viss personal |
|
|
|
|
|
|
inom den civila statsförvaltningen ...... | 300 | — | 300 | _ | 300 | _ |
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta- |
|
|
|
|
|
|
tens tjänst ....................................... | 831 | - | 831 | — | 831 | — |
Summa | 8,102 | 81 | 8,102 | 81 | 8,102 | 81 |
83 —
i Göteborg.
D | ebet |
| Kredit | Summa | |||
'' ''-‘Uppbörd | Leverering från | Utgifter | |||||
|
| 22,107 | 89 | 22,107 | 89 | 22,107 | 89 |
— | — | 350 | — | 350 | — | 350 | — |
2,127 | 96 | 15,300 | — | 17,427 | 95 | 17,427 | 95 |
— | — | 2,995 | — | 2,995 | — | 2,995 | — |
2,127 | 95 | 40,752 | 89 | 42,880 | 84 | 42,880 | 84 |
i Östersund.
Debet | Kredit | Summa | |||||||
Uppbörd | Leverering från | Utgifter | Leverering till | ||||||
|
| 12,923 | 68 | 12,923 | 68 |
|
| 12,923 | 68 |
— | — | 250 | — | 250 | — |
|
| 250 | — |
46 | 75 | 6,900 | — | 6,941 | 40 | 5 | 35 | 6,946 | 75 |
— | — | 1,578 | — | 1,578 | — |
| — | 1,578 | T-; |
46 | 7 5 | 21,651 | 08 | 21,693 | OS | 5 | 35 | '' 21,698 | 43 |
Kungl
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar ...............
Åttonde huvudtiteln:
B. 8. Kungl, biblioteket ....................................................................................
9. Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket .......................................„.
10. Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter....................................................
11. Katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket ............................................
12. Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog...........................
13. Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalie
omslag
m. m..................................................................................i........
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................
6. Tryckningskostnader....................................................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................
B. lo/1929 30. Tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog
.......................................................................................
Peter och Malin Beijers donationsfond till kungl, biblioteket .......................................
Gustaf Bergmans testamentsfond...................................................................
Kugelbergska donationen .........................................................................
Summa 1
1 Tillgångarna den J(>/a 1931 utgjordes av tillgodohavande i bauk.
- 85 —
biblioteket.
Debet | ,, .• - | Kredit |
|
| Summa | ||||||||
Tillgångar | Uppbörd | Leverering | Utgifter |
| Leverering | Tillgångar | |||||||
|
| 400 |
|
|
|
|
| 400 | _ |
| _ | 400 | __ |
- | __ | _ | _ | 274,455 | 70 | 274,455 | 70 | _ | _ | . _ '' | _ | 274,455 | 70 |
— | — | — | — | 20,000 | — | 20,000 | — | — | — | - ■ | — | 20,000 | — |
— | — | — | — | 11,000 | — | 11,000 | — | — | — | — | — | 11,000 | — |
— | — | — | — | 29,000 | — | 29,000 | — | r-T | — | — | — | 29,000 | — |
— | — | — | — | 5,000 | — | 5,000 | — | — | — | — | — • | 5,000 | — |
_ | __ | _ | _ | 4,100 | _ | 4,100 | __ | _ | _ | _ | _ | 4,100 | _ |
- • | — | 2,268 | 39 | 37,200 | — | 39,468 | 39 | — | — | — | — | 39,468 | 39 |
| —1 | 287 | 84 | 29,361 | 78 | 29,649 | 62 | — | — | — | — | 29,649 | 6 2 |
— | — | — | — | 29,144 | — | 29,144 | — | — | — |
| — | 29,144 | — |
1,020 | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | — | 1,020 | _ | 1,020 | — |
67 | 19 | — | — | 2,500 | — | 2,231 | 58 | — | — | 335 | 61 | 2,567 | 19 |
844 | 63 | — | — | 5,000 | — | 5,801 | — | — | — | 43 | 53 | 5,844 | 53 |
984 | 16 | 32 | 74 | — | — | — | — | — | — | 1,016 | 90 | 1,016 | 90 |
2,915 | 88 | 2,988 | 97 | 446,761 | 48 | 449,850 | 29 | 400 | _ | 1 2,416 | 04 | 452,666 | 88 |
— 86 —
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. ''; — 1:,‘
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 jidi 1930:
27,986: 21
Inkomster
Åttonde liuvudtiteln:
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
B. 14. Avlöningar ..................................................................
15. Bokinköp, inbindning och vissa expenser ........................
16. Förstärkning av reservationsanslaget till bokinköp, inbind
ning
och vissa expenser ...........................................
N. 11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...............
Anslag av landsting och Segersteenska fonden .................................
Intressemedel........................................................................... .....
13,564: 22
8,000: —
2,000: —
1,752: —
5,236: 22
705: 4 5
31,257: 6 »
Summa 59,244: 11
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .......................................................
Bokinköp och inbindning .................................
Konserveringsarbeten ........................................
Inventarier, expenser m. m................................
15,433: 2 2
13 803: 76
2,161:9 4
2>143: 22 33,542:i4
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning.......................................................................... 63: 7 6
Innestående i bank ..................................................................... 25,638:21 25 701: 97
Summa 59,244: 11
8? -
Tillgångar
Pedagogiska biblioteket.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
B. 17. Pedagogiska biblioteket.........................
Stockholms stads anslag ....................................
Intressemedel ................................:..................:
7,000: —
2,300: —
103:13
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .....................................................
Böcker och tidskrifter .....................................
Städning och belysning......................................
Övriga omkostnader .........................................
5,750: —
2,474:34
698: —
580:8»
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning .......................................................................... —: 0 7
Innestående i bank....................................................................... d3: 2 9
Summa
143: 4S
M03i 13
9,546: 59
9,503: 33
43: 3 6
9,546: 5»
— 88 —
Nationalmuseet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................ 1,046,023: 05
Inkomster :
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ............................................................ o 255:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:
Nationalmuseet:
Museet:
B. 19 a. Förslagsanslag................................................... 1,108:60
Reservationsanslag:
B. 19 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande ...... 9,538:62
d. Handtecknings- och gravyrsamlingamas ökande 589: 28
e. Samlingarnas vård och underhåll ..................... 1,324:6 5
f. Okande av samlingen av konsthantverk............ 5,422: 82
g. Boksamlingen ............................................... 960:_
h. Utländska studieresor .................................... 500:_
B. 21. Museets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet 4,187:73
22. Försäkring och transport av konstföremål.................. 663: 64
25. Konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar å Drottningholms
slott ................................ 1,900:_
27. Inköp av modern konstindustri och konsthantverk å
Stockholmsutställningen 1930 ............................. 165: 83
N. 3. Extra utgifter............................................................ 411: 50
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 1,510:6 2 30 538''11
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 435''.900:_
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 2’361: 44
Balans den 30 juni 1931 :
Skulder:
........................................................................
Övriga skulder ..................................................................... 239,008:30 i,029.167:66
Summa 2,543,990: 2»
Kredit.
Skulder ......
Balans den 1 juli 1930
1,035,894: 2 8
— 89
Utgifter:
Åttonde huvudtiteln:
Nationalmuseet:
Museet:
B. 19 a. Förslagsanslag ...................................................
Reservationsanslag:
B. 19 b. Målnings- och skulptursamlingamas ökande ......
c. Inlösen av svenska konstnärers arbeten...............
d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ...
e. Samlingarnas vård och underhåll........................
f. Ökande av samlingen av konsthantverk ............
g. Boksamlingen ................................................
h. Utländska studieresor .......................................
B. 20. Förstärkning av arbetskrafterna vid museet ..............
21. Museets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
22. Försäkring och transport av konstföremål ..................
23. Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom museet.........................................................
24. Portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer m. ..............................................
25. Konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar å Drott
ningholms
slott ...................................................
27. Inköp av modern konstindustri och konsthantverk å
Stockholmsutställningen 1930 .................................
N. 3. Extra utgifter...............................................................
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................
6. Tryckningskostnader......................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........
B. 27/1928—9. Konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar å
Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals slotte
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................
160,986: st
39,538: 62
24,325: —
7,055: 8 7
12,324: 65
12,218:19
3,909: 06
500: —
12,891: -12,577: 98
2,721: 48
2,176: 83
4,435: 60
14,303: 7 0
10,165: 83
7,011: 50
32,778:11
1,000: —
20,827: —
4,644: 80
386,392: oi
87,081: 12
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Innestående i bank....................................................
Förskott .................................................................
Fastigheter ..............................................................
Obligationer ..........................................................
Utlånta medel ..........................................................
Aktier ...................................................................
27,087: 7 2
7,097:16
470,000: —
292,403: —
130,000: —
108,035: — 1,034,622: 88
Summa 2,543,990: 2 9
90 —
Livrustkammaren.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930.
Inkomster :
Åttonde huvudtiteln:
Livrustkammaren:
B. 28. Avlöningar ...................................................
29. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
30. Underhåll och vård av samlingarna ..................
31. Förhyrande av ökade lokaler............................
32. Inredning m. m. för studiesamlingen ...............
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ............
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Intressemedel ...............................................................
Gåvomedel ................................................................
Försäljningsmedel .....................................................
..... 0,943: 7 2
. 11,879: —
. 26,950: -. 24,000: —
. 1,100: —
. 5,000: —
740: —
. 4,442: —
195: i 2
. 1,700: —
■ -,768:54 7a,774::xi
Summa 85,718: 68
Kredit.
Skulder
Balans den 1 juli 1930
Utgifter:
Avlöningar m. m.................................................
Samlingarnas ökande ..........................................
Vård av samlingarna samt expenser m. m.............
Till statskontoret
Leverering
500: —
56,651: so
5,288: 17
14,146: 38 76,086: l*
1 729: 4 0
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................... y 480: 88
Innestående i bank .................................................................... 5,922:80 8 403:is
Summa 85,718: 68
Beloppet återlevererat till statskontoret den 22 september 1931.
— 91
Kulturhistoriska museet i Lund.
Debet.
Inkomster.
Åttonde huvudtiteln:
B. 53. Kulturhistoriska museet i Lund ............
Museets egna medel ..........................................
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.........................................................
Reparationer och konservering...............................
Tillgångar
Musikhistoriska museet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
B. 54. Musikhistoriska museet.........................
Inträdesavgifter..................................................
Intressemedel.....................................................
Bidrag av fondmedel .........................................
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel ............................................................
Övriga skulder ..........................................................
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder ......................................................................
Utgifter:
Avlöningar .............................................................•••••
Hyror ........................................................................
Räntor........................................................................
Skrivmaterialier och expenser m. ................................
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Innestående i bank ...................................................
Museiföremål och inventarier ....................................
Förskott ..............................................................
... 30,000: —
6,429: 59
Summa 36,429: 59 ......... 32,806:0» ............. 3,623:50 | |
Summa 1 | 36,429: 59 |
| 14,148: 61 |
4,000: — |
|
100: 2 5 |
|
10: lc |
|
132: 48 | 4,242: 89 |
4,668: 02 |
|
5,304: 28 | 9,972: 25 |
Summa 28,363: 75 | |
| 9,516: 4 0 |
997: äo |
|
3,240: — |
|
139: 82 |
|
431: 2 5 | 4,808: 5 7 |
301:17 |
|
13,077: si |
|
660: — | 14,038: 7 8 |
Summa | 28,363: 7 5 |
— 82 —
! r Konsistorier, dom -
|
|
| Debet |
|
| |
| Tillgångar | Inkomster | Skulder | |||
| 1 |
| i 2 | 3 | ||
; Uppsala ärkestift: |
|
| 1 |
|
| j . |
Konsistorium i Uppsala ...................................... | 105,589 | 77 | 68,732 | 78 | 215 | 48 |
Uppsala domkyrka ............................................. | | 365,124 | 24 | 73,713 | 18 7 | 81,288 | 14 |
Summa | 470,714 | 01 | 142,446 | 16 5 | 81,505 | 62 |
i Linköpings stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Linköping................................... | i 688,446 | 55 | 107,393 | 65 | _ | _ |
Linköpings domkyrka 1 ....................................... | * 14,772 | 14 | 10,086 1,754 |
| 3 30,038 | 20 |
| 04 | 80 | ||||
|
|
| ||||
Summa | 735,295 | 73 | 119,234 | 55 | 30,038 | 2 0 |
Skara stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Skara ....................................... | 115,624 | 82 | 33,071 | 13 | 22 | 4 G i |
Skara domkyrka 1.................................. Mariestads kyrkas stora kista 1 ........................ | 315,958 | 46 47 | 9,601 8,772 | 89 81 | 3 50,443 | 58 |
|
| | | ||||
Summa | 135,673 | 75 | 51,445 | 33 | 50,466 | 04 |
Strängnäs stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Strängnäs .............................. | 86,461 147,959 | 98 92 | 57,222 20,637 | 16 33 | 26 37 |
|
Strängnäs domkyrka ..................................... |
| |||||
|
| |||||
Summa | 234,421 | 90 | 77,859 | 49 | 63 | 13 |
Västerås stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Västerås ................... | 582,775 55,614 | 43 58 | 97,190 12,777 | 63 | 30 144,426 |
|
Västerås domkyrka ............ |
| |||||
|
|
| ||||
Summa | 638,390 | 01 | 109,967)8 5 | 144,456 | 47 | |
Växjö stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Växjö ................... | 133,564 11,546 157,237 |
| 42 599 |
|
|
|
Växjö domkyrka .................. |
|
|
|
|
| |
Kalmar » ............ |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Summa) | 302,348 | 72 | 69,308 | 10 | 29,75o| |
|
Räkenskaperna avse kalenderåret 1930.
Utgör tillgångar, respektive skulder den l/i, respektive 31/n 1930.
Utgör tillgångar den ''/i, respektive sl/i2 1930.
— 93 —
kyrkor m. m.
|
|
|
| K r | e | d i t |
|
|
|
|
| Summa | |
Skulder | Utgifter | T i | Ilgångar den 80/e 19 3 1 |
| |||||||||
! Kassa- i | Utlånta medel | Ford- ringar | Summa | ||||||||||
4 | 5 |
| i | 8 | 9 | 10 | |||||||
287 | 9 0 | 66,653 | 94 | 319 | 16 | 106,133 | 41 | 1,143 62 | 107,596|i9 | 174,538 | 08 | ||
81,013 | 79 | 61,357 | 05 | 63 | 09 | 295,024 | 5 61 | 82,067 | 76 | 377,155|4i | 520,126 | 25 | |
81,901 | 69 | 128,010 | 99 | 382 | 25 | 401,157 | 1 97 | 83,211 | 3 8 | 484,751 | 6 0 | 694,664 | 28 |
|
| 87,582 | 19 | _ |
| 693,912 | 07 | 14,345; | 94 | 708,258 | 01 | 795,840 ao | |
5 31,876 | 93 | 5,709 | _ |
| _ | 17.310 | 51 | — | — | ’ 17,310 | 51 | 54,896 44 | |
| — | 493 | 68 | — |
| 33,338 | 161 | — | — | 8 33,338 | 16 | 33,831] 841 | |
31,876 | 93 | 93,784 | 87 | - |
| 744,560 | 74 | 14,345 | 94 | 758,906 | 68 | 884,568 | 48 |
13 | 45 | 32,518 | 2 5 | 387 | 2 5 | 114,665 | 89 | 1,133 | 57 | 116,186 | 71 | 148,718 | j |
1 »51,900 | 07 | 15,177 | 48 | 503 | 70 | 7,923 | 46 | 499 | 2 2 | 2 8,926 | 38 | 76,003 | 93; |
| — | 2,631 | 25 | — | — | 10,231 | 53 | — | — | 8 10,231 | 58 | 12,862 | 7 s |
51,913 | 5 2 | 50,326 | 98 | 890 | 95 | 132,820 | 88 | 1,632 | 79 | 135,344 | 62 | 237,585 12 | |
|
| • 41,793 | 49 | 99 | 24 | 101,200 | 65 | 616 | 89 | 101,916 | 78 | 143,710 | 27; |
— | — | 14,468 | 38 | 340149 | 150,658|io | 3,167 | 29 | 154,165 | 87 | 168,634 | 25j | ||
— | — | 56,261 | 87 | 439 | 7 2 | 251,858 | 75 | 3,784 | 18 | 256,082 | 65 | 312,344 s 2 | |
| _ | 87,081 | 36 | 215 | 58 | 587,655 | 02 | 5,044 | 19 | 592,914 | 7 9 | 679,99b | i 15) |
134,206 9? | 17,664 | 55 | 205 | 50 | 60,741 | 16 | — |
| 60,94616 o | 212,818] 18'' | |||
131,206 | 97 | 104.745 | 91 | 421 | 09 | 648,396 | 18 | 5,044 | 19 | 653,861 | 14 o | 892,814 8 3 | |
|
| 44,623 | 81 | 83 | 1.9 | 130,205 | 154 | 1,251 | 62 | 131,54( | 3 5 | 176,164 lfij | |
29,750 |
| 6,309 | 09 | _ | — | 14,753i o 7 | — | — | 14,753 |
| 50,812iic | ||
| i — | 23,993 | 82 | 391 | 153 | 147,137 72 | 2,907 | 48 | 150,43616 | 174,430|60 | |||
29,750 | !- | 74,926 72 | 474 | U 2 | 1 292,096 ar | 4,159 | 0 5 | 296,73o|io| 401,406|s2 |
— 94 —
| I l |
| | i 2 |
| | 3 |
|
; Lunds stift: Konsistorium i Lund ......................................... | I 369,821 | 59 | 72,235 | 47 |
|
|
Lunds domkyrka1.......................................... | |*1,062,652 | 26 | 219,525 | 33 | *57,995 | 7 7 |
Summa | 1,432,473 | 85 | 291,760 | 80 | 57,995 | 7 7 |
! Göteborgs stift; Konsistorium i Göteborg ............................ | j 275,528 | 28 | 45,330 | 22 |
|
|
Göteborgs domkyrka ......................... | 6,993 | 61 | 112,484 | 54 |
| — |
Summa | Ol »o o? 00 SI | 89 | 157,814 | 7 6 |
| — |
j Karlstads stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Karlstad............................. | 427,670 | 85 | 64,895 | 44 |
|
|
Karlstads domkyrka............................ | 42,862 | 97 | 9,879 | 66 | 51,738 |
|
Lidbackska stipendiefonden .................. | 25,953 | 21 | 1,375 | 48 |
|
|
Summa | 496,487 | 03 | 76,150 | 58 | 51,738 | 56 '' |
j Härnösands stift: |
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Härnösand............ | 174,228 | 83 | 45,053 | 61 | 32,809 | 4 8 J |
Härnösands domkyrka.............................. | 26,230 | 09 | 3,885 | 15 |
| |
Summa | 200,458 | 92 | 48,938 | 76 | 32,809 | 48 |
i Luleå stift: |
|
|
|
|
|
|
i Konsistorium i Luleå ......................... | 252,2791 | 77 | 307,738 | 08 | 8,308 | i4 i |
! Visby stift: Konsistorium i Visby.......................... | 13,218 | 12 | 19,129 | 66 |
|
|
Visby domkyrka .......................... | 1,497 | 96 | 2,000 | 1 | — | — |
Summa | 14,716 | OSj | 21,129) | 6 61 | — | — |
Stockholms stad: Stockholms stads konsistorium...................... | • . ! 750,7111 | ! 6 j | 54,243; | 4 S i |
| J |
1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1930.
2 Utgör tillgångar, respektive skulder den 1/i, respektive 31/u 1930.
— 95 —
. | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | I 10 | |||||||
|
| 86,133 | 19 | i" '' 16 | 57 | 349,020 | 16 | 6,887 | 14 | 355,923 | 87 | 442,057 | | 06 |
»70,214 | 68 | 617,509 | 8fi | 2,441 | 40 | 448,187 | 23 | 201,820 | 19 | * 652,448 | 82 | 1,340,173 | 86 |
70,214| c 8 | 703,643 | 05 | 2,457 | 97 | 797,207 | 3 9 | 208,707 | 33 | 1,008,372 | 69 | 1,782,230 | 1 421 | |
236 | 8(5 | 52,578 | 66 | 307 | 10 | 265,778 | 7 5 | 1,957 | 18 | 268,042 | 98 | 320,858150 | |
— | — | 117,919 | 17 | 1.207 | 57 | 351 | 41 | — | — | 1,558 | 98 | 119,478 | 15 |
236 | | 80 | 170,497 | 83 | 1,514 | 67 | 266,130 lis | 1,957U3 | 269,601 | 96 | 440,336! 6 5 ■ | |||
627 | 27 | 48,691 | G8 | 144 | 88 | 44< >,055 | 57 | 3,046 | 89 | 443,247 | 34 | 492,566; 2 !> | |
54,241 | 84 | 5,682 | 28 | 193 | 82 | 44,363 | 75 | — | — | 44,557 | 07 | 104,481 | 19 |
— | — | 902 | 50 | — | — | 26,426 | 19 | — |
| 26,426 | 19 | 27,328 | 69 |
54,869 | 11 | 55,276 | 46 | 338 | 20 | 510,845 | 51 | 3,046 i 80 | 514,230 | 60 | 624,376! 17 | ||
34,862 | 29 | 40.503 | 80 | - | _ | 151,055 | 26 | 25,670 | 57 | 176,725 | 83 | 252,091192 | |
| 1,914 | 02 | — | 15 | 28,201 | 07 | — | — | 28,201 | 22 | 30,115|24 | ||
34,862 | 29 | 42,417 | 82 |
| 15 | 179,256 | 33 | 25,670 | 57 | 204,927 | 05 | 282,207 | 16 |
43 61 | 319,726 | 2 5 | — | — | 247,824 | 91 | 731 | 32 | 248,556 | 28 | 568,325 99 | ||
|
| 19,159 | 69 |
|
| 13,188 | 09 |
|
| 13,188 | 09 | 32,347 | 78 |
— | — | 1,394 | 45 | _ | — | 2,103 | 51 |
| — | 2,103 | 51 | 3,497 | 96 |
— |
| 20,554 | 14 | _ | - | 15,291 | 60 |
| — | 15,291 | 60 | 35,845 | 74 |
|
| 49,009 | 7 C | 784!46 | 745,690109 | 9,470 | 33 | i 755,944 lss | 804,954|64 |
Svenska akademien,
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930
Inkomster
Åttonde huvudtiteln:
D. 1. Svenska akademien ...............................
Arrendemedel för Post- och inrikes-tidningar .......
Intressemedel ....................................................
Försäljningsmedel för svenska akademiens ordbok .
Vinst å utlottade obligationer .............................
8,250: —
262,749: S2
50,362: eo
22,055: 28
800: —
Skulder:
I allmänhet
Balans den 30 juni 1931
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
För ordboksarbetet..................................................................... 198,665: se
» Post- och inrikes-tidningar................................................... 5,870: 40
Pensioner, understöd m. m.......................................................... 59,356: 51
Omkostnader för högtidsdagen m. m........................................... 16,220: 4S
Tillgångar:
Innestående i bank...
Obligationer............
Utlånta medel .........
Fordringar..............
Balans den 30 juni 1931
....... 33,494:02
....... 1,046,186:25
....... 5,000: —
....... 2,859:23
1,025,904: 83
344,217: 70
152:os
1,370,274: 59
2,622: 34
280,112: 75
1,087,539: 50
Summa 1,370,274: 59
— 97 —
Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet.
A. Under akademiens överinseende.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................ 4,554,493:51
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar............................................................
Åttonde huvudtiteln:
Naturhistoriska riksmuseet:
B. 33. Avlöningar m. .....................................................
34. Tjänsteresor för intendenter och assistenter ...............
35. Samlingar m. m.......................................................
36. Arbetsbiträde vid paleozoologiska avdelningen ...........
37. Arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen..................
38. Vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar
å evertebratavdelningen .......................................
39. Särskilt arvode åt en vaktmästare, tillika trädgårds
skötare
..................................................;...........
40. Ordnande och preparering av vissa samlingar inom bo
taniska
avdelningen .............................................
41. Nya herbarieskåp för botaniska avdelningen ...............
42. Arbetsbiträde m. m. vid botaniska avdelningen............
43. Ordnande av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders
Salixsamlingar ......................................................
44. Nya skåp m. m. för entomologiska avdelningen .........
45. Uppvärmning m. m. av vissa lokaler för etnografiska
avdelningen ....................................................;••••
46. Ritnings- och retuscheringsarbeten för paleozoologiska
avdelningen .........................................................
47. Instrumentutrustning för evertebratavdelningen ...........
48. Förstärkning av den i reservationsanslaget till samlingar
m. m. ingående anslagsposten till ordnande, vård och
förökande av samlingarna m. m....................■..........
50. Förstärkning av vissa i reservationsanslaget till sam
lingar
m. m. ingående anslagsposter till expenser m. m.
51. Iordningställande av lokaler för etnografiska avdel
ningen
m. ........................................................
N. 3. Extra utgifter ............................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........
Bidrag från Sveriges geologiska undersökning ..............................
Gåvomedel ..............................................................................
Hyresmedel ..............................................................................
Inträdesavgifter ........................................................................
Intressemedel ..........................................................................
Återdebiterade medel..................................................................
Ökade värden å samlingar, inventarier m. ...............................
2,652: —
249,274: —
2,000: —
93,695: —
2,400: —
2,400: —
4,000: —
300: —
4,000: —
3,000: —
3,000: —
5,450: —
5,000: —
2,060: —
1,300: —
10,000: —
10,000: —
19,000: —
15,000: —
1,000: —
40,000: —
5,454:3 9
18,717: 88
2,000: —
3,276: 10
878: u
5,993: 96
399,030:7 5
910,882: 25
Skulder:
Diverse medel......
Övriga skulder ...
Balans den 30 juni 1931:
11,924: 7 3
30,865: 57 42,790: so
Summa 5,508,166: o 6
812794. Rev.-berättelse ane/, statsverket för Ar 1931. Ii.
— 98 —
Kredit.
Skulder ,
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter.
Avlöningar m. m............................................
Ritningar och fotografier....................................
Värd och underhåll av museets samlingar............
Till statskontoret.
Leverering:
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar-:
Innestående i bauk......................................................
Förskott.....................................................................
Samlingar, inventarier m. m.........................................
Fordringar..................................................................
42,649: 91
309,424: —
7,375: —
186,406:54 503,205:5 4
8,645: 96
32,643: 7 2
3,455: 86
4,910,874: 85
6,690: 72 4,953^4; 66
Summa 5,508,166: 06
B. Under akademiens omedelbara förvaltning.
I. Statsmedel.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 60,885:19
. Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
Vetenskapsakademien:
D. 2. Akademien..................................................................... 10,000:_
3. Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m....... 2,400: —
4. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar ...................................................... 2,079: 8 o
K. 3. Extrautgifter.................................................................. 186:38
Nionde huvudtiteln:
Utgifter för naturskyddsändamål:
K. 25. Kostnader för nationalparker ....................................... 3,000: —
26. Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 6,800: —
Arrendemedel .............................................................................. 200: -—
Intressemedel .............................................................................. 1,843:98
Diverse .................................. 1,211:67 27,721:28
Balans den 30 juni 1931:
......................................................... 3,298:84
Summa 91,904: 76
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder...................................................................................................... 1,098:8 6
Utgifter:
Planscher för akademiens tryckta skrifter......................................... 7,498: 34
Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg................................. 4,011: 99
Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur.............................. 2,400:_
Meteorologiska observationer å Pårtettjåkko .................................... 2,400: —
Internationella unionerna............................................................... 2,079: 80
Arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel ................................. 1,800:_•
Skulder:
I allmänhet
99
Natursky ddsärenden
Nationalparker.......
Diverse ................
5,830: »a
2,039: —
2,093: 97 30,153; g.,
Leverering:
Till statskontoret ...................................................................................... 508: 90
Balans den SO juni 1931 :
Tillgångar:
Innestående i bank..................................................................... 56,845. 0,7
Fi)rskott.................................................................................... 3,298:1)4 6o,i43:4i
Summa 91,904:7 6
II. Arrendemedel för almanacksprivilegiet m. m.1
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1929:
Inkomster:
Almanacksarrendet ....................................................
Intressemedel m. m. ....................................................
Donations- oell gåvomedel...........................................
Diverse inkomstmedel................................................
Okade vardén å fastigheter och inventarier...................
Balans till år 1931:
Skulder:
Diverse medel..........................................................
Övriga skulder .......................................................
... 9,046,562: 26
283,517: 48
219,121: 65
134,723: 8i
4,928:4 9
66,236: is
708,527: 06
3,770,263: 2 7
1,379,460: 36 5,149,733;
Summa 14,904,812: 96
Skulder..
Kredit
Balans från år 1929
Utgifter:
Förvaltningskostnader.................................................
Akademiens publikationer ...........................................
» sammankomster ........................................
Observatorium ..........................................................
Biblioteket ................................................................
Fysiska kabinettet.......................................................
Zoologiska stationen Kristineberg..................................
Fastigheterna.............................................................
Diverse understöd m. m...............................................
Fonder tillgodoförda .................................................
Avskrivningar ft fastighetsvärden..................................
Balans till år 1931 :
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................
Fastigheter.............................................................
Inventarier .............................................................
Obligationer och förlagsbevis ..................................
Utlånta medel.........................................................
Aktier ...................................................................
Fordringar ............................................................
5,552,327: 3 6
54,691: 26
57,050: —
4,100: —
31,060: 65
66,785: 21
14,000: —
20,941: 65
33,629: 4 7
211,126: 3 7
148,906: 8 3
1,956:22 644,247:15
342,783:14
1,300,863: 3 9
2,257,651: 42
3,021,265: 05
642,000: —
107,600: —
1,036,075:44 8,708,238:41
Summa 14,904,810: 95
1 Räkenskaperna avse kalenderAret 1930.
— 100 —
Vitterhets-, historie- och
e.
f.
&•
h.
Åttonde huvudtiteln:
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Akademien:
D. 7 a. Förslagsanslag ..................................................................
Reservationsanslag:
D. 7 b. Underhåll och förökande av de under akademiens inseende
ställda samlingar.........................................................
c. Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över
fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m....................................................
d. Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet...................................
Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
Transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter .....
Fomlämningars vård ....................................................
Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnads
minnesmärken ...........................................................
D. 8. Ökade medel för fornminnesvården .........................................
9. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
10. Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid
akademien.....................................................................
11. Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter........................
12. Vakthållning för öppethållande av statens historiska museum
13. Statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet
14. Inventering och konservering av vissa samlingar inom statens
historiska museum m. m................................. ...............
15. Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket
16. Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet ....................
17. Instrumentutrustning för akademien ....................................
18. Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k.
Korsbetingen utanför Visby m. m.....................................
19. Restaurering och vård av manbyggnaden å Linnés födelsehem
Råshult m. m................................................................
20. Komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeolo
giska
samlingen ................................................................
21. Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen m. m......
M. 21. Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.......................
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................
8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats
förvaltningen .......................................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................
D. 20/1929—30. Slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden vid Alvastra
m. m...................................................................
22/1928—9. Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ............................................................
16/1926—7. Nya montrar för myntkabinettet.................................
M. 19/1922. Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur .........
Elfte huvudtiteln:
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål..................................................................
Medel till undersökning av Gotska Sandön .........................................
Införselmedel ....................................................................................
Akademiens förskott...........................................................................
Tillgångarna den 30/c
Innestående i
Förskott ......
1931 utgjordes av:
bank.................
43,822: 82
2,500: —
Summa
46,322: 82
Tillgångar | |
343 | i 30: |
9 | 77 |
138 | 90 |
503 | 61 |
11 | 08 |
422 | 51 |
1,962 | 54 |
6 | — |
64 | 38 |
8,577 | 02 |
4,305 | 99 |
1,838 | 50 |
368 | 17 |
9,925 | — |
9,581 | 48 |
105 | 28 |
220 | _ |
38,383 | 48 |
— 101 —
antikvitetsakademien.
Debet | Kredit | | Samma | |||||||||||||
Uppbörd | | Leverering | Skulder | Skulder | Utgifter | Leverering | Tillgångar | |||||||||
I _ |
| I 98,020 ! | 28 | '' |
|
| I | j 98,020 28| | _ | — | — |
| 98,020 | 23 | |
_ | — | 18,000 | — | - | - |
| — | 17,910 | 56 j |
| - | 89 j | 44 | 18,000 | “I ; |
— |
| 14,000 | — | _ i | — | — | — | 14,343 | 30 |
| — | — | - | 14,343 | 30| |
|
| 4,000 |
|
| _ |
| _ | 4,009 | 7 7 | __ | — | — | — | 4,009 | 77 |
975 | _ | 6,000 | _ | _ | — | — | — | 6,567 | 38 | — | — | 546 | 5 2 | 7,113 | 90 |
| _| | 15,000 | _ | _ | — | — | - | 15,000 | — | — | — | — | - | 15,000 | — I |
— | — | 10,000 | — | - | — | — |
| 10,000 | — | — | — | — | — | 10,000 | — |
|
| 7,000 |
|
| _ |
|
| 5,965 | 77 | — | — | 1,537 | 84 | 7,503 | 61 |
_ | _ | 10,000 | _ | _ | — |
| — | 9,973 | 68 | — | — | 26 | 32 | 10,000 | — |
1 — | — | 20,000 | — | — | — | — | — | 19,345 | 2 7 | — | — | 665 | 76 | 20,011 | 08 |
_ |
| 44,250 |
|
| _ |
| _ | 44,250 |
| — |
| — | — | 44,250 | _ |
_ | _ | 11,850 | _ | — | — |
| — | 11,850 |
| — | _ |
| — | 11,850 | — |
| _ | 8,900 |
|
| — |
| — | 8,900 | — | — | — |
| — | 8,900 | — |
1 — | — | 4,000 | — |
| — | — | — | 4,000 |
| 422 | 51 |
| — | 4,422 | 51 |
i — |
| 15,000 |
|
| _ |
| _ | 16,962 | 54 |
| _ | — | — | 16,962 | 54 |
| — | 5,000 | _ | - | — |
|
| 4,994 | 70 |
| — | 5 | 80 | 5,000 | — j |
| _ |
| 1,500 | _ |
|
|
| — | 1,500 | — | — | — | — | —- | 1,500 | — | |
— | - | 1,600 | — | — | - | — |
| 1,600 | 80 | — | — | 5 | 20 | 1,606 | — | |
— | — | 10,000 | — | — | — | — |
| 9,896 | 52 | — | — | 103 | 48 | 10,000 | —| |
| — | 10,600 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 10,600 | — | 10,600 | —j |
|
| 17,000 |
| _ | _ |
| _ | 15,944 | 29 | — | _ | 1,120 | 09 | 17,064 | 38 j |
_ | _ | 20,000 | _ | _ | _ |
| j_ | 20,000 | — | — | — | — | — | 20,000 | — |
| _ |
|
| _ | _ |
| _ | — | — | — | _ | 8,577 | 02 | 8,577 | 02; |
- | — | 7,645 | 26 | — | - | — |
| 9,345 | 11 | — | — | 2,606 | 14 | 11,951 | 25 |
|
| 50 |
|
|
|
|
| 50 |
| _ | !_ | — | — | 50 | — I |
| — | 26,696 | — | — | — | — | — | 26,696 |
| — | |— | — | — | 26,696 | —J |
— | — | — | — | — | — | — | - | 1,838 80 | - | — | — | — | 1,838 | 5 0 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ |
| 368 | 17 | 368 | 17 |
! | j_ | _ |
| _ |
|
| 1_ | — | — | — |
| 9,925 |
| 9,925 | — |
| — |
|
| — | — | — | — |
| — | — | — |
| 9,581 | 48 | 9,581 | 48 |
|
| 12,000 | — |
|
|
|
| 12,001 | — |
| i — |
|
| 12,000 | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 105 | 2 8 | 105 | 28 |
2,065 | 34 | _i |
| — |
| — |
| 1,829 Be | — | 1_ | 459 | 78 | 2,289 | 34 | |
34,463 | 04 | — |
| 2,500 | | — | 2,000i— | 34,96: | 04 |
| I— | — | — | 36,963 | 04 | |
37,507188 | | 398,111 | Ust 2,sool- | | 2,000l- | 427,757|o: | ! 4 |
| 1 » 46,3221821 476,502 | 85 |
- 102
Tillgångar..
Akademien för de fria konsterna.
Debet.
Balans den 1 juli 1930 •
..................................................................................... 4,011:11
• , Inkomster.
Åttonde huvudtiteln:
Akademien för de fria konsterna:
Akademien:
IX 22. Avlöningar m. m. ... ................................
23. Undervisningsmateriel m. m.....................................
D. 24. Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m...............................
Skolan för dekorativ konst......................................''
Förstärkning av den i reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. ingående anslagsposten till skandinaviska
konstnärsföreningen i liom ....................... .
Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan ............ 3,500:_
Beparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna
i konstakademiens hus vid Fredsgatan i Stockholm
.................................................................... 5,500: —
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................ 14 856: Sfi
U- Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 14875''4 0
Diverse inkomstmedel ............... ''oda.
..................................................... 324: 79 237,784;
Summa 241,795: 6 5
25.
26.
27.
28.
120,727: so
41,300: -
15,600: —
20,600: —
500:
N.
Kredit.
Utgifter
Avioimigar m. m............................................
Belysning, undervisningsmateriel m. m................
Levande modeller....................................
Samlingarnas ökande och underhåll
Bese- och studiestipendier m. m.........................
Skrivmaterialier, expenser, ved m. m...................
Skolan för dekorativ konst ..............
138,553: 9 o
13,425: 76
7,785: —
3,784: 04
21,348:89
29,934: o 5
20,595: 05 235,426: 7 8
Till statskontoret
Leverering:
554:16
Tillgångar:
Kassabehållning
Innestående i bank
Balans den 30 juni 1931:
1,080: 2 7
4,734: 44 r.,814-7i
Summa 241,795: 65
in^nj«let °i?Ver °,cl1 asPiranter i konsthögskolan under budgetåret 1930—1931 utgjorde
106, därav 75 manliga och 31 kvinnliga. ™
103
Musikaliska akademien.
Debet.
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Åttonde huvudtiteln:
Musikaliska akademien:
Akademien:
D. 29. Avlöningar m. ....................................................................
30. Materiel och expenser m. ....................................................
31. Stipendier m. m.................................-•••..............................
D. 32. Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och expenser m. m.
33. Bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek............
34. Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården av biblioteket
35. Kurser för utbildande av kyrkomusiker.......................................
K. 15. Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m....
N. 11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...........................
Summa
1,752: —
151,581: ss
6,740: —
29,000: —
16,500: —
3,500: —
1,500: -12,000: —
1,500: —
20,879: —
244,952: 88
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. ....................................................................... 179,660:88
Stipendier m. m. åt svenska tonsättare ....................................... 29,000:
Kurser för utbildande av kyrkomusiker....................................... 12,000: —
Inköp och underhåll av musiklitteratur, instrument m. m............. 7,127:51
Diverse expenser ...................................... .............................. 15,412:49 243,200: 88
Leverering:
Till statskontoret....................................................................................... 1,752.
Summa 244,952: 88
Vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet har meddelats undervisning
under höstterminen 1930 åt 144 manliga och 49 kvinnliga elever samt under vårterminen
1931 åt 143 manliga och 49 kvinnliga elever.
104 —
Tillgångar
Uppsala universitet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
................................................................... 18,276,623:6 5
Inkomster :
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:
Uppsala universitet:
E. 2. Universitetsstaten........................... 803,752:38
4. Avlöningsförmåner för vissa extra
ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m.........................
Gemensamma universitetsändamål:
E. 58. Forskarstipendier för docenter vid
universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet....................................
N. 1. Ålderstillägg ....................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.................................
Uppsala universitet:
E. 7/1929—30. Nybyggnad för fysikalisk-kemiska
laboratoriet m. m..
Elfte huvudtiteln:
A 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.............
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål ............................
Universitetets egna medel:
Reservfonden:
Överföringar från anslaget »VIII. E. 2. Universi -
tetsstaten»................................. 122,585: 84
Överföringar av årets överskott å universitetets
fastigheter m. m....... 12,789: 21
Intressemedel .............................. 8,346: 24
Av akademiska sjukhuset verkställd
avbetalning å kostnaderna för uppförande
av poliklinikbyggnad...... 4,000: — 147 72]. 29
Övriga medel:
Överföringar från:
Diverse anslag........................... 880,007:58
Reservfonden m. m................... 144,430: 05
Intressemedel m. m...................... 676,263: 54
Hyres- och arrendemedel ............... 148,851: 19
Pensionsavgifter till universitetets
pensionsinrättning för tjänstemäns
änkor och barn ........................ 36,646: 51
Landstingets andel i sjukhuskostna
der.
......................................... 531,422: —
Sjukhusavgifter m. m................... 562,096:7 3
Till institutioner m. fl. influtna medel 73,600: 38
Försäljningsmedel för virke m. m.... 15,349:68
Donationsmedel ........................... 341,636:7 6
Diverse inkomstmedel .................. 13,226:71 3,423,531:07
35: —
—: 72
14,785: —
79: —
29,682: 96
144: —
546: 95 849.026: 01
— 105 —
Köpeskillingar ........................... 90,539: —
Inbetalda inteckningslån ............ 202,101: 48
Utlottade obligationer ............... 1,679,613: 73 1,972,254: 21 5,543,506:57
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................... 3,512,068: 44
» » räkningar i enskilda banker....................................... 5,948,497: 78
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..............
Skulder:
Utgiftsrester ....
Diverse medel .
Övriga skulder.
Balans den 30 juni 1931:
........................................... 1,825: —
........................................... 14,436,749: 96
............................................ 4,036,904:95
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
Åttonde huvudtiteln:
Uppsala universitet:
E. 2. Universitetsstaten .............................
3. Avlöningar till vissa tjänstemän och be
tjänte
vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m............................
4. Avlöningsförm&ner för vissa extra ordi
narie
lärare, amanuenser och tjänstemän
m. ......................................
5. Akademiska sjukhuset........................
6. Materiel för vissa institutioner m. m....
7. Uppförande och inredning av en bygg
nad
för paleontologiska institutionen
8. Komplettering av institutionens för all
män
och analytisk kemi utrustning med
instrument och apparater ...............
9. Om- och tillbyggnad av anatomiska
institutionen .................................
10. Bokinköp och bokbindning för universi
tetsbiblioteket
.................................
11. Ytterligare medel till materiel m. m. för
vissa institutioner...........................
Gemensamma universitetsändamål:
E. 49. Klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater .......................
50. Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet
52. Ersättning åt vissa opponenter vid
disputationer .................................
54. Utgivande i tryck av anteckningar efter
juridiska föreläsningar vid rikets universitet
..........................................
56. Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Uppsala och
Lund.............................................
58. Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet
2,173,556: 88
388,141: 18
44,815: —
61,157: 45
77,700: —
349,012: 16
8,000: —
22,457: 72
104,500: —
60,000: —
1,500: -
17,250: -300: —
4,197: 4 5
7,500: —
14,000: 72
6,392,532: 58
9,460,566: i ^
41,253: 64
18,475,479; 91
52,646,455: 85
18,276,623: 65
106
4,178,351:06
M. 6. Landsmålsundersökningama i riket ...
N. 1. Alderstillägg ..................................... 48,266.: 68
11 • Dyrtidstillägg åt b ef attili ngsba vare i statens
tjänst ............................................. 280,705: —
Uppsala universitet:
E. 7/1929—30. Nybyggnad för fysikalisk-ke
miska
laboratoriet m. m.......
Gemensamma universitetsändamål:
E. 50/1929—30. Kurser i skyddskoppympning
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befatt
ningshavare
i statens tjänst m. fl. pen
sionärer
.......................................
5- Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.........................
13. Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning
för tjänstemäns änkor
och barn.........................................
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål ...............................
Universitetets egna medel:
Reservfonden:
Överföringar till institutionernas
materiel m. m.........................
Diverse utgifter ........................
Övriga medel:
Överföring till:
Diverse anslag ........................
Reservfonden m. m................
Institutionernas materiel m. m. ...
Diverse fonders utgifter...............
Omkostnader för akademiska sjukhuset
...................................
Omkostnader för fastigheter......... 63,178: 06
Räntor å lån.
Diverse ................................... v,oov: t» 2,904,799: 58
Inlösen av lån
Obligationsköp........................... 719,989: S4
Utlämnade inteckningslån............ 990,000:- 1.784,989:84 40400x1. . n1nt_n.
- -----— ‘braa,acil. — 9,121,702:08
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ............... 720,449: 75
» » räkningar i enskilda banker.............................. 6,052,200:66 6 772 650-81
171,737: | 01 |
81,824: | 57 |
26,369: | 32 |
74,242: | 47 |
742,296: | 74 |
602,028: | 76 |
1.377,978: | 74 |
63,178: | 06 |
12,316: | 41 |
6,389: | 10 |
75,000: | — |
719,989: | 84 |
990,000: | — |
21,244: —
362,676: 81
207: —
8,811: go
35,705: —
9,000: —
77,646: 96
253,561: 58
Balans den S0 juni 193 U
Tillgångar:
Innestående i bank .....................................................
Förskott ....................................................................
Fastigheter.................................................................
Obligationer ..............................................................
Inkomstrester..............................................................
Utlånta medel ..........................................................
Aktier .......................................................................
Fordringar.................................................................
559,215: 9 8
17,672:51
4,193,179:06
6,989,854: 6 2
433,016:4»
5,254,306: 66
199,747:62
828,488: 0 7
Summa
18,475,479: 91
52,646,455: 86
Anmärkning. I de i förestående tabell utbalanserade tillgångar och skulder ingår nettobehållningen
å universitetets reservfond med kr. 115,800: 82.
Antalet studerande utgjorde:
Under höstterminen 1930 ............... 3,155
» vårterminen 1931.................. 3,127.
— 107
Lunds universitet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar
8,384,886: 93
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Lunds universitet:
E. 12. Universitetsstaten ..............................
13. Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m............................
Universitetets egna medel:
Reservfonden:
Överföringar från diverse anslag...... 30,137: 06
Överföringar från akademikassan och
docentstipendiefondema m. m....... 31,051: so
Intressemedel................................. 2,566: 59
Övriga medel:
Överföringar från:
Diverse anslag........................... 546,396: 2 5
Reservfonden.............................. 63,548:92
Intressemedel m. m...................... 388,655: o 7
Hyres- och arrendemedel............... 91,248: 8 5
Pensionsavgifter till pensionslnrättningen
för änkor och barn efter
ämbets- och tjänstemän vid universitetet
................................. 18,909:38
Laborations- m. fl. avgifter ............ 34,356: 81
Försäljningsmedel ........................ 882: 18
Donationsmedel ................ 9,674: 17
Diverse inkomstmedel..................... 567: 98
87,121: -
5,812: 50 92,933::
63,755: 45
1,154,240: 21
Inbetalda inteckningslån ............... 36,000: —
Eörsålda och utlottade obligationer 135,825: —
Inlösta aktier .............................. 140,000: —
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken...........
» » räkningar i enskilda banker .......................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
311,82o: 1,529,820: 66 1,622,754: lo
2,779,734: 7 7
1,159,115: 39
3,938,860: 16
33,599: os
Skulder:
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931
.... ...... 8,482,454:77
Summa 22,462,545: lo
— 108
Skulder
Kredit.
Balans den l juli 1930
Utgifter
Åttonde huvudtiteln:
Lunds universitet:
E. 12. Universitetsstaten .............................
13. Avlöningar till vissa tjänstemän och be
ta
ante vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m............................
14. Avlöningsförmåner för vissa extra ordi
narie
lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m.....................................
15. Materiel för vissa institutioner m. m. ...
16. Polikliniska undervisningen i kirurgi ...
18. Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund av nya
byggnader för den ortopediska kliniken
och öronkliniken m. m...................
19. Utrustning av undervisningslokaler å den
ortopediska kliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund ...........
20. Utrustning av undervisningslokaler å
oron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund
21. Nybyggnad för geologisk-mineralogiska
och geografiska institutionerna m. m.
22. Uppvärmning m. m. av geologisk-minera
logiska
och geografiska institutionernas
.. byggnad .......................................
23. Ändrings- och inredningsarbeten i geo
logisk-mineralogiska
institutionens nuvarande
byggnad ...........................
24. Ändrings- och reparationsarbeten i uni
versitetshuset
................................
25. Instrumentell utrustning för fysiska in
stitutionen
.................................
26. Komplettering av utrustningen å kemiska
institutionen.................................
27. Stängsel kring S:t Petri kyrkogård i Lund
m. m.............................................
28. Bokinköp och bokbindning för universi
tetsbiblioteket
.................................
29. Ytterligare medel till materiel m. m. för
vissa institutioner ..........................
Gemensamma universitetsändamål:
E. 49. Klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater ........................
50. Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
........................................
54. Utgivande i tryck av anteckningar efter
juridiska föreläsningar vid rikets universitet
..........................................
55. Besestipendier åt ordinarie lärare m. fl.
vid rikets universitet samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet...............
1,327,821: —
264,977: 66
57,435: —
45,225: —
1,800: —
450,432: —
5,263: —
3,744: —
139,261: 68
6,000: —
37,246: 89
53,534: 9 4
5,000: —
3,000: —
11,225: —
90,000: —
103,000: —
3,000: —
9,750: —
4,307: sfi
2,000: —
8,384,886: 98
— 109 —
E. 56. Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Uppsala
och Lund................................. 5,250: —
58. Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet 14,000: —
N. 1. Ålderstillägg.......................................... 35,955:52
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.......................................... 167,220: —
Gemensamma universitetsändamål:
E. 50/1929—30. Kurser i skyddskoppympning 200: —
Elfte huvudtiteln:
A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl............................ 18,172: —
14. Bidrag till pensionsinrättningen för änkor
och barn efter ämbets- och tjänstemän
vid universitetet i Lund ..................... 7,200: —
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål ................................._ 33,250:— 2,905,270: t 4
Universitetets egna medel:
Reservfonden:
Överföringar till materialkassan samt diverse
kassor och fonder ..................... 63,548: 92
Diverse utgifter .......................... 32,464: o 4 96,012:96
Övriga medel:
Överföringar till:
Anslaget VIII. E. 12. Universitets
staten
.................................... 87,121: —
Reservfonden.............................. 31,051: so
Institutionernas materiel m. m....... 557,823: 71
Diverse fonders utgifter ............... 274,788: 89
Inlösen av åbyggnader ............ 49,200: —
Docent- och forskarstipendier m. m. 57,838: 40
Utskylder och avgälder m. m........ 5,716:61 1,063,540: 41
Obligationsköp.............................. 560,749: 50
Utlämnade inteckningslån............... 3,000: — 563,749:50 1,723,302:8 7
Insättningar å räkningar i enskilda banker ...................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.......................
4,628,573: 81
965,633:18
996: 86
Tillgångar:
Innestående i bank ..
Obligationer ...........
Utlånta medel ........
Aktier ....................
Fordringar ..............
Balans den 30 juni 1931:
407,541: 33
5,878,563: 6 o
1,760,025: —
255,370: —
180,954:84 8,482,454:7 7
Summa 22,462,545:10
Anmärkning. I de i förestående tabell utbalanserade tillgångar och skulder ingår behållning
å universitetets reservfond med kr. 33,744: 74.
Antalet studerande utgjorde:
Under höstterminen 1930 ............... 2,316
» vårterminen 1931.................. 2,425.
— Ilo
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930
8,990,722: 90
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrel -
sens vård stående egendomar ........... 5 277:_
13. Inkomster av tandläkarinstitutet ............ 316,397: is
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Institutet:
E. 30. Avlöningar för professorer och lärare
E. 32. Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie
lärare, amanuenser och tjänste
oo
®än m- m..................................... 5,778:98
33. Materiel m. m. för vissa institutioner
, och kliniker .................................... 92170: 88
N. 1. Alderstillägg ..................................’ 83: 83
11- Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ...................................... 1,887: —
321,674: 1$
100,640: 52
Institutets egna medel:
Intressemedel ................................... 419,354: 12
Hyresmedel ..................................... 36,014:40 455,369:12
Inbetalda inteckningslån ..................... 287 000:
Utlottade obligationer ........................ 120,975: — 407 975. __
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................
» » räkningar i enskild bank .................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...............
422,314: 70
863,344: 12
1,092,499: 36
803,802: 08
1,285,658: 82
1,896,301: 44
29,106: 05
Skulder:
Diverse medel.............
Övriga skulder ..........
Balans den 30 juni 1931.
.............................................. 8,950,845: 95
.............................................. 113,515: 78 9,064,361; 6
Summa 21,266,150: S9
Skulder.
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
.... Utgifter:
tor nksstatens inkomsttitlar:
A. II. 13. Inkomster av tandläkarinstitutet............
För riksstatens utgiftstitlar:
Åttonde huvudtiteln:
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Institutet:
B. 30. Avlöningar för professorer och lärare
10,723: 33
m. fl.
468,666: 61
8,999,284: te
— lil —
E. 31. Avlöningar till vissa tjänstemän och boij
än te vid institutet och dess institutioner
.......................................... 101,940: 46
E. 32. Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarielärare,
amanuenser och tjänstemän
m. m.............................................. 88,051:9 7
33. Materiel m. m. för vissa institutioner och
kliniker.......................................... 163,909: —
34. Undervisning i medicinsk rörelsebehand
.
. ling ............................................. 7,496: 4 5
35. Okade medel till materiel i allmänhet 26,600: —
36. Materiel m. m. för vissa institutioner... 35,570: 2 3
37. Inköp av viss apparatur m. m. för far
makologiska
institutionen ............... 4,345: —
39. Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.
............................................ 7,700: —
Tandläkarinstitutet:
E. 41. Avlöningar m. m............................... 94,558: 60
42. Institutets verksamhet........................ 140,381: 67
43. Extra lärarkrafter vid institutet ......... 15,500: —
Gemensamma universitetsändamål:
E. 49. Klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater........................ 3,000: —
50. Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet 4,100: —
52. Ersättning åt vissa opponenter vid dispu
tationer
...................................... 300: —
58. Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiskainstitutet 7,000: —
N. 1. Ålderstillägg ....................................... 18,666:66
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ....................................... 90,975: —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
E. 31/1929—30. Avlöningsförmånerför vissa extra
ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m.......... 2,784: 4 0
33/1929—30. Undervisning i medicinsk rörelsebehandling
........................ 784: 55
Gemensamma universitetsändamål:
E, 50/1929—30. Kurser i skyddskoppympning... 400:— 1,296,453:98
Institutets egna medel:
Avlöningar, stipendier och understödm.m. 370,021: 42
Omkostnader m. m. för fastigheten nr 23
vid Nybrogatan i Stockholm ............ 11,780:80
Räntor ............................................. 5,556: 2 9
Diverse............................................_..150: 37 387,508: 88
Obligationsköp.................................... 354,599: 9 9
Annuiteter ....................................... 1,693: 71 353,293; jo
743,802: os 2,040,256: 01
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
» » räkningar i enskild bank ..............
247,886: 61
923,344: 12 1,171,230:78
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................. 37: 50
Balans den .70 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank .....................................................
Fastigheter................................................................
Obligationer .............................................................
451,215: 96
317,382: —
7,074,010:8»
— 112 -
Utlånta medel..................................................................... 1,185,425: —
Aktier ........................................................................... 6,080: —
Fordringar ........................................................................ 21,228: »l 9,055,342: 59
Summa 21,266,150: 89
Antalet studerande utgjorde:
Under höstterminen 1930........................... 720
» vårterminen 1931........................... 788.
Serafimerlasarettet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar............................................................................................... 4,941,891: 88
Inom linjen ........................................................................ 6,037,000: —
Inkomster
Åttonde huvudtiteln:
Serafimerlasarettet:
E. 44. Understöd och ersättningar .................................... 120,760: —
45. Ökade medel för lasarettets verksamhet .................. 300,000: —
46. Nyanskaffning av inventarier till undervisningslokaler
inom lasarettet................................................... 20,000: —
44/1929—30. Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet 83,711:15
Sjukvårdsavgifter..................................................................... 882,604: 22
Intressemedel ....................................................................... 49,297:24
Försäljnings- och ersättningsmedel .......................................... 41,956: 30
Inkomster av fastigheten Pilträdet nr 2, 3 och 4 i Stockholm...... 89,993: 29
Ersättning för upplåtelse av lokal m. m. till undervisning i medicinsk
rörelsebehandling..... ................................................... 4,250: —
Anslag från Stockholms stad till poliklinik .............................. 20,800: —
Bidrag från Stockholms stad m. fl. till nyanskaffning av inventarier 51,249: 4 0
Bidrag från Stockholms stad m. fl. till lasarettsombyggnaden ...... 50,333:16
Donationsmedel .................................................................... 10,000: —
Diverse ............................................................................... 268:16 1,725,212:91
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Utgiftsrester ..................................................................... 117,917:81
Övriga skulder ................................................................. 4,211,712:55 4,329 630:36
Inom linjen:
Diverse medel ............................................. 1,478,896: 7S
Summa 10,996,734:6 5
— 113 —
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder.........
Inom linjen
.......................... 3,608,037: 38
........ 1,444,487: u
Utgifter:
Avlöningar ni. m................................................................... 496,305: 60
Pensioner och understöd m. m.............................................. 32,396: 88
Läkemedel och förbandsartiklar m. m.................................. .. 105,570: 68
Förplägnad................. ......................................................... 229,145:96
Värme och lyse..................................................................... 81,893: 79
Tvätt och renhållning........................................................... 14,573: 14
Kläder ................................................................................ 28,273: 68
Instrument och apparater samt andra inventarier ..................... 340,625: 4 4
Diverse utgifter för sjukvården................................................ 114,802: 84
Omkostnader för fastigheten Pilträdet nr 2, 3 och 4 i Stockholm 112,572: 02
Lasarettsombyggnaden............................................................ 162,227: 69
Till fonderade poliklinikmedel överförda ................................. 105,376: 24
Avskrivningar....................................................................... 596: —
1,824,359: 81
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning...................................
Innestående i bank och å postgiroräkning
Förskott ..............................................
Fastighet..............................................
Obligationer ........................................
Utlånta medel........................................
Aktier och kommanditlotter ..................
Fordringar ...........................................
Inom linjen..........................................
................. 6,354: 6 4
................. 462,411:36
................. 3,169,125: 22
................. 1,187,000: —
................ 345,639:6 0
................ 11,897:65
................. 75,060: —
................. 306,848: 96 5,564,337: 61
6,685,000: —
Summa 10,996,734: 66
Enligt från lasarettet lämnad uppgift hava under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 därstädes
vårdats 5,776 patienter, därav 2,654 på medicinska och 3,122 på de kirurgiska avdelningarna.
8
812794
Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1931
II.
114
Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
..... , Asylen för fattiga
Allmänna barn- , ..., , ° a
,.. , , , barnaföderskor Summa
bordshuset , , ,
och deras barn
1
Tillgångar .................................... | .............. 2,175,360 06 | 997,591: 02 | 3,172,951:08 |
Inkomster: |
|
|
|
Åttonde huvudtiteln: |
|
|
|
E. 47. Allmänna barnbördshuset | i Stock. |
|
|
holm ......................... | ............. 24,853: — | - - | 24,853: — |
48. Verksamheten vid allmänna barn- |
|
| |
bördshuset i Stockholm . | ............. 126,255; — | — | 126,255: — |
Bidrag från Stockholms stad .......... | .............. 53,698: 91 | — | 53,698: 91 |
* » » län............. | ............. 46,020:61 | - - | 46,020: ei |
Xntressemedel m. m...................... | ............. 16,166:89 | 42,101: 82 | 58,268: 21 |
Ersättning för kost, städning m. m. . | ............. 105,825: 7 8 | — | 105,825: 7 8 |
Legosängsavgifter ......................... | ............. 128,545: — | — ~ | 128,545: — |
Diverse ........................................ |
| 1.354: 40 | 1,354: 40 |
Från fonderna överförda ................ | .............. .. | 1,870: 61 | 1,870: 61 |
| Säger 501,365: 19 | 45,326: 38 | 546,691: 5 2 |
Balans den 30 juni 1931: |
|
|
|
Skulder: |
|
|
|
Utgiftsrester.............................. | ............. 55,856:63 | 4,192: 81 | 60,049: 34 |
Fonder m. m............................. | ............. 2,095,886: 46 | 991,796: 28 | 3,087,682: 74 |
| Säger 2,151,742: 9 9 | 995,H8v: 09 | 3,147,732: 08 |
| Summa 4,828,468: 24 | 2,038,906: 4 4 | 6,867,374: 6 8 |
Kredit. |
|
|
|
Balans den 1 juli 1930 |
|
|
|
Skulder ...................................... | ............. 2,168,024: 25 | 997,591: 02 | d,löo,615: 27 |
Utgifter: |
|
|
|
Avlöningar..................................... | ............. 149,704: 4 7 | 10,685: 7 2 | 160,390:19 |
Förplägning .................................. | ............. 144,771: 96 | 19,176: 54 | 163,948: 60 |
Tvätt och renhållning ................... | ............ 18,957:92 | 2,364: 32 | 21,322: 24 |
Inventarier och instrument m. m..... | ............ 39,132: 36 | 3,112: 09 | 42,244: 45 |
Omkostnader för fastigheten ......... | ............. 31,506: 65 | 2,798: 60 | 34,305:15 |
Värme och lyse ............................ | ............. 37,951:42 | 1,586: 70 | 39,538:12 |
Medikamenter och förbandsartiklar . | ............. 48,644: so | 550: 58 | 49,194:83 |
Hyreskostnad ............................... |
| 2,400: — | 2,400: — |
Skrivmaterialier och expenser m. m. | ............ 17,260: 2 6 | 2,651: 9 3 | 19,912: 19 |
Fonderna tillgodoförda .................. | ............. 13,218:80 | — | 13,218:30 |
| Säger 501,147:64 | 45,326: 88 | 546,473: 97 |
Leverering: |
|
|
|
Till statskontoret ........................ | ............. 7,335:81 | - - | 7,335: 81 |
1
3
Balans den 30 juni 1931 :
Tillgångar:
Innest&ende i bank.................
Förskott.................................
Fastigheter..............................
Inventarier ..........................
Obligationer...........................
Utlånta medel ........................
Fordringar..............................
......... 31,363:03
......... 1,500: —
......... 1,769,222:94
.......... 7,500: —
......... 272,252:73
........ 70,121:84
Säger 2,151,960: 54
Summa 4,828,468: 24
2
7,603:31
1,000: —
103,448: 4 4
844,291: os
30,000: —
9,646: 31
995,9*9: 09
38,966: 34
2,500: —
1,872,671: 38
7,500: —
1,116,543: 76
30.000: —
79,768: 16
3,147,949: 6 3
2,038,906: 44 6,867,374: 68
Antalet av de å allmänna barnbördshuset och asylen under räkenskapsåret vårdade
patienter har utgjort 4,992.
Rasbiologiska institutet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 2,966: 80
Inkomster.
Åttonde huvudtiteln:
Rasbiologiska institutet:
E. 60. Avlöning åt chefen för institutet ................................ 12,000: —
61. s Institutets verksamhet................................................ 65,208:33
N. 1. Ålderstillägg .............................................................. 1,000: —
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 6,868: —
Försäljningsmed el för böcker ...................................................... 120:— 85,196:33
Summa 88,163: 18
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. m......................................................................... 66,251: 14
Reseersättningar..................................................... ..................... 5,465:05
Instrument och annan utrustning samt biblioteket........................... 5,082: 9S
Expenser m. m............................................................................ 8,787:16 85 586:88
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank ....................................................................... ......... 2,576: 8 o
Summa 88,163: 13
Farmaceutiska institutet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ......................................................................................... ...... 27,228:7 7
Inom linjen ........................................................................... 158,928: 89
— 116
Inkomster
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ...........................................................
Åttonde huvudtiteln:
Farmaceutiska institutet:
E. 62. Avlöningar ...............................................................
63. Materialier m. m.......................................................
N. 8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ......................................................
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............
Termins-, kurs- och examensavgifter m. m.....................................
1,260: —
74,077: 2 7
22,900: —
500: —
8,884: —
20,811: 63 128,432: 9o
Summa 155,661: B"
Kredit,
Utgifter:
Avlöningar m. m.................................................
Materialier, instrument, böcker och samlingar.........
Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m. ...
Egendomens underhåll, renhållning och diverse......
Till statskontoret
Leverering
94,625: 78
20,973: n
5,667: 70
7,0352: 8 7 128,299:46
1,319: os
Balans den 30 juni 1931.
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................................. 26,023:68
Fordringar ............................................................................. 19:50 26 043:18
Inom linjen:
Diverse medel ...................................................... 159,338: 7 7
Summa 155,661: 67
Under läsåret 1930—1931 hava vid institutet varit inskrivna 74 farmacie kandidater, varjämte
80 farmacie studerande deltagit i den för dem anordnade kursen.
Tekniska högskolan.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930
1,886,416: 57
Inkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar............................................................ 10,079:17
Sjätte huvudtiteln:
F. 9. Extra utgifter ....................................................... 1,000: —
Åttonde huvudtiteln:
Tekniska högskolan:
Högskolan:
F. 1. Avlöningar ........................................................ 693,050: —
Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet:
F. 3. Stipendier åt elever.......................................... 5,000: —
4. Materiel m. m............................................ 340,158: 70
F. 5. Okade medel till samlingar och laborationer ............ 40,000: —
- 117
F. 6. Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ............................................................ 32,000: —
7. Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
institutioners laboratorier ................................... 30,000: —
8. Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen
avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid Yalhalla
vägen
i Stockholm m. m.................................... 134,007: 64
9. Reparation av högskolans modellsamling.............. 2,739: 19
11. Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek 5,000: —
12. Uppförande, inredning och utrustning av ett flygtek
niskt
laboratorium ............................................. 4,130: —
N. 3. Extra utgifter .............................. 527: 45
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 105,000: —
Tekniska högskolan:
F. 10/1929—30. Överflyttning av högskolans bibliotek till den
nya biblioteksbyggnaden vid Valhallavägen
i Stockholm.......................................... 4,201: 25
Manufakturförlagslånefonden .................................................. 3,000: —
Elevavgifter m. m................................................................ 191,835: —
Donations- och gåvomedel .................................................... 131,375:58
Intressemedel ............ 84,325:97
Ersättning för å laboratorier och mekaniska verkstaden utförda
arbeten och undersökningar m. m.......................................... 46,343: 99
Införselmedel ............................................................ 5,687:55
Diverse inkomstmedel .......................................................... 132: 41 1,869,593: 8 5
Summa 3,756,010: 42
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. m................................................................... 961,820: 32
Stipendier .......................................................................... 5,000: —
Samlingar och laborationer...................................................... 208,068: 96
Nyanskaffning av maskiner och instrument ........ ..................... 149,166:81
Biblioteket ........................................................................... 34,708: 33
Reparation av modellsamlingen ................................................ 2,637: 5 0
Utgivande av en katalog över periodisk teknisk litteratur............ 4,527: 46
Från donations- och gåvomedel utbetalda stipendier m. m.......... 106,205: 54
Allmänna omkostnader............................................................ 203,297: 15
Införselmedel ........................................................................ 4,527:56 1,679,959:61
Leverering :
Till statskontoret...................................................................................... 59,624: 08
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning ..................
Innestående i bank...............
Förskott ...........................
Tomter vid Hinsholmen ......
Obligationer och förlagsbevis
Kommanditlotter ................
Utlånta medel .....................
Fordringar...........................
............ 4,023: 04
............ 168,105: 7 6
............ 5,323:8 0
............ 11,000: —
.......... 1,759,177:82
........... 45,000: —
........... 20,000: —
............ 3,796: 81 2,016,426: 78
Summa 3,756,010: 4 2
Anmärkning. I de i förestående tabell utbalanserade tillgångar ingår behållningarna å högskolans
fonder och gåvomedel med tillhopa kr. 1,947,275: 42.
Antalet elever utgjorde 899 under höstterminen 1930 och 846 under vårterminen 1931.
— 118
Chalmers tekniska institut.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ............................................................................................... SJÖ,227: 59
Inkomster.
Egentliga statsinkomster:
A. III. Diverse inkomster......................................................... 50,000: —
Åttonde huvudtiteln:
Chalmers tekniska institut:
Institutet:
P. 13. Avlöningar ............................................................ 256,623: 9 9
Vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet:
P. 14. Stipendier och premier åt elever ........................... 600: —•
15. Materiel m. m....................................................... 62,000: —
P. 16. Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för institutet uppförda befattningarna ......... 3,300: —
17. Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ............................... 17,000: —
18. Täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkommen
brist i institutets anslag till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter ...................................................... 4,500: —
19. Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier ... 8,000: —
20. Inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska
institutionens laboratorium för kemisk teknologi......... 9,738: —
N. 11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 36,561: —
Inträdes- och terminsavgifter m. m................................................. 38,025; —
Hyresmedel m. m......................................................................... 2,138:7 5
Intressemedel........................................................................... 21,178: S4 509,665:58
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
I allmänhet ......................................................................................... 8,126: 40
Summa 538,019: 57
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder..................................................................................................... 4,561:80
Utgifter:
Avlöningar m. m......................................................................... 322,750:8 0
Stipendier och premier ............................................................... 11,169:64
Bibliotek, samlingar och laboratorier m. m..................................... 58,840: 50
Verkstaden................................................................................. 2,033: n
Allmänna omkostnader .............................................................. 65,077: 01 459,871; 06
Leverering:
Till statskontoret...........................................................1......................... 5,676:06
— 119 —
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning....................................................................... 459:97
Innestående i bank .................................................................. 59,824: 28
Förskott ............................................................................... 8,126:40 67,910:65
Summa 538,019: 57
Antalet elever uppgick under höstterminen 1930 till 558 samt under vårterminen 1931
till 494.
Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................... 17,621: 3S
Inkomster:
Tionde huvudtiteln:
Befrämjande av slöjderna:
Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
D. 2. Manufakturernas befrämjande ...................................... 3,000: —
Avgifter för materialprovningar m. m.............................................. 32,283: 2 5
Intressemedel ..................................................................................680: 50 35,963:75
Summa 53,585: 03
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar och pensioner m. m....................................................... 26,343: XI
Övriga omkostnader........................................................................ 7,672:98 34,016:09
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning.......................................................................... 2,227:66
Innestående i bank ..................................................................... 17,341: 28 19,568: 94
Summa 53,585: 03
- 120 —
Skolöver -
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar ...............
Femte huvudtiteln:
F. 7. Extra utgifter...........................................................................................
Åttonde huvudtiteln:
Gr. 1. Skolöverstyrelsen......................................................................................
2. Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen...........................
3. Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen .......................................
4. Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ................. ...........................
5. Tryckning av undervisningsstatistik ...........................................................
H. 5. Allmänna läroverken ............................................. ...............................
19. Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska vid de allmänna läro
verken
m. fl. läroanstalter........................................................................
20. Undervisning i norska och danska språken vid högre läroanstalter..................
I. 1 a. Folkskoleseminarierna.................................................................................
2. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m......
6. Lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök vid folkskolor ....................
7. Utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn .........
9. Verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström ..........................
18. Gratifikationer åt gymnastikinspektörer ......................................................
22. Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter .....................
37. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor...................................................
46. Understöd åt folkhögskolor ............................................
52. Befrämjande av dövstumundervisningen ....................................................
J. 22. Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen m. m...................
K. 1. Understöd åt folkbiblioteksväsendet ....................................................
2. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar
..........................................................................................
6. Konferenser mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet.....................
Nykterhetens främjande:
K. 11. Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel....................................................................................
L. 7. Understödjande av skididrotten bland ungdomen .........................................
N. 3. Extra utgifter .........................................................................................
8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ....................................
K. 12/1929—30. Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare vid
nykterhetsundervisningen, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel
J. 13/1928—9. Yrkespedagogisk centralanstalt.......................................................
Elfte huvudtiteln:
C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ...............................................
Studentexamensavgifter.............................................................................................
Bealskolexamensavgifter ...................................................................................
Summa 1
1 Tillgångarna den so/e 1931 utgjordes av:
Kassabehållning.................. ...................................... 23: 5#
Tillgodohavande i bank ............................................. 92,781: 88
Summa 92,804: 88
121
styrelsen.
|
| Debet |
|
| Kredit |
| r 1 | Summa | |||||
Tillgångar den 1h 1930 | Uppbörd | Leverering | Utgifter | Leverering | Tillgångs den s0/6 193 | ||||||||
— | — | 816 | — | — | — | — |
| 816 | — | — | — | 816 | - i |
— | — | — | — | 3,000 | — | — |
| — | — | 3,000 | - | 3,000 |
|
|
| 840 | 60 | 546,610 | 48 | 546,020 | 33 | 1,430 | 75 | — | — | 547,451 | 08 |
_ | _ | _ | — | 10,500 | — | 9,824 | — | 676 | — | — | — | 10,500 | — |
— | _ | _ | — | 4,800 | — | 4,800 | — | — | — | — | — | 4,800 | — |
— | _ | _ | _ | 1,800 | — | 1,800 | — | — | — | — | — | 1,800 | — |
_ | _ | _ | — | 5,500 | — | 5,483 | 60 | 16 | 40 | — | — | 5,500 | — |
1,200 | — | — | — | 2,500 | — | 807 | 27 | — | — | 2,892 | 73 | 3,700 | — |
|
|
|
| 7,000 |
| 7,000 | _ | _ | _ | — | — | 7,000 | — | |
_ | _ | _ | _ | 3,000 | — | 2,100 | — | — | — | 900 | — | 3,000 | — |
— | — | — | — | 8,209 | — | 8,209 | — | — | — | — | — | 8,209 | — |
— | — | 279 | 46 | 66,807 | 52 | 66,863 | 64 | 223 | 34 | — | — | 67,086 | 98 |
— | _ | _ | _ | 3,880 | — | 3,880 | — | — | — | — | — | 3,880 | — |
— | — | __ | _ | 9,000 | — | 8,116 | 25 | 883 | 75 | — | — | 9,000 | — |
_ | _ | _ | _ | 36,811 | 01 | 36,811 | 01 | — | — | — | — | 36,811 | 01 |
_ | _ | _ | _ | 20,000 | _ | 20,000 | — | — | — | — | — | 20,000 | — |
40,562 | 80 | 2,748 | 17 | 75,279 | 95 | 59,991 | 31 | 3,667 | 91 | 54,931 | 70 | 118,590 | 92 |
— | _ | _ | _ | 10,077 | — | 10,077 | — | — | — | — | — | 10,077 | — |
_ | _ | _ | _ | 3,000 | — | 3,000 | — | — | — | — | — | 3,000 | — 1 |
500 | _ | _ | _ | 500 | _ | 500 | — | — | — | 500 | — | 1,000 | — |
476 | 04 | _ | _ | 25,000 | — | 19,121 | 58 | — | — | 6,354 | 46 | 25,476 | 04 |
— | — | — | — | 37,477 | 05 | 37,337 | 10 | 139 | 95 | — | — | 37,477 | 0 51 |
|
|
|
| 3,000 | _ | 3,000 | _ | _ | — | — | — | 3,000 | — |
— | — | — | — | 2,000 | — | 1,810 | 85 | 189 | 15 | — |
| 2,000 |
|
|
|
|
| 3,000 |
| 3,000 |
|
| _ | _ | _ | 3,000 | _ |
2,986 | _ | 7,810 | 50 | 37,272 | 05 | 47,868 | 55 | — | — | 200 | — | 48,068 | 55 |
8,852 | 50 | — | — | 7,600 | — | 3,745 | 20 | 625 | — | 7,082 | 30 | 11,452 | 50 |
_ | _ | _ | _ | 4,693 | 96 | 4,693 | 96 | — | — | — | — | 4,693 | 96 |
— | — | — | — | 67,561 | — | 67,422 | — | 139 | — | — | — | 67,561 | — |
960 |
|
|
|
|
| _ | _ | _ | _ | 960 | — | 960 | — |
12,094 | 91 | 10,966 | 51 | — | - | 9,713 | 13 | — | — | 13,348 | 29 | 23,061 | 4 2 |
|
|
|
| 6,816 | _ | 6,816 | _ | _ | _ | — | — | 6,816 | — |
9,875 | 40 | _ | — | 960 | — | 6,778 | 42 | 1,421 | 68 | 2,635 | 40 | 10,835 | 40 |
14,100 | — | — | — | — | — | 13,363 | 9 2 | 736 | 08 |
| — | 14,100 | — |
86,607|e5 | 23,461 | 24 | 1,013,655 | 02 | 1,019,954 | 12 | 10,964 | 91 | 1 92,804 | 88 | 1,123,723] 91 |
122
Allmänna
Uppsala ärkestift:
Uppsala högre allmänna läroverk
Gävle » » »
Hudiksvalls högre » »
Enköpings samrealskola ............
Söderhamns » ............
Norrtälje » ............
Lidingö » ............
Bollnäs » .............
Vaxholms » ............
Sandvikens » .............
Linköpings stift:
Linköpings högre allmänna läroverk
Norrköpings » » »
Västerviks > » i,
Eksjö » » »
Vimmerby samrealskola .................
Vadstena » .................
Motala » .................
Mjölby » .................
Tranås » .................
Söderköping » .................
Skara stift
Skara
högre allmänna läroverk.......
Vänersborgs högre allmänna läroverk
Borås » » »
Skövde » » »
Mariestads samrealskola ..................
Lidköpings » ..................
Alingsås » ..................
Falköpings » ..................
Trollhättans » .................
V ara » ..................
Ulricehamns » ..................
Strängnäs stift:
Strängnäs högre allmänna läroverk ...
Orebro » » »
Nyköpings » » »
Eskilstuna » » »
Södertälje » » »
Askersunds samrealskola..................
Katrineholms » ..................
Säger
Säger
Antal lärjungar | Debet | ||||
Höst- terminen 1930 | Vår- terminen 1931 | Tillgångar | 1 Inkomster | ||
1 | 2 | 3 | 4 | ||
550 | 558 | 135,163 | 80 | 392,598 | 14 |
451 | 449 | 257,993 | 27 | 290,274 | 34{ |
247 | 248 | 112,836 | 26 | 226,744 | 2 4 i |
156 | 156 | 31,592 | 39 | 97,444 | 82| |
146 | 144 | 13,970 | 68 | 101,626 | 58'' |
78 | 78 | 17,550 | 20 | 74,931 | 72! |
275 | 274 | 4,478 | 18 | 113,548 | 99; |
125 | 125 | 959 | 73 | 55,760 | 18 |
57 | 56 | 2,729 | 66 | 25,528 | 99 |
42 | 42 | — | _ | 18,636 | 801 |
2,127 | 2,130 | 577,274 | 12 | 1,397,094 | 80! |
622 | 605 | 382,062 | 30 | 435,126 | 67! |
508 | 500 | 243,707 | 18 | 855,396 | 67 |
136 | 137 | 137,483 | 27 | 143,593 | 23 |
306 | 298 | 43,591 | 46 | 183,966 | 99 |
99 | 99 | 22,756 | 17 | 76,323 | 401 |
100 | 99 | 16,388 | 25 | 71,671 | 6 91 |
154 | 154 | 2,971 | 54 | 72,142 | 8 7 i |
54 | 54 | 1,493 | 66 | 23,248 | 61 |
65 | 66 | 1,086 | 89 | 31,894 | 27 |
21 | 20 | — | — | 18,538 | 4 8 |
2,065 | 2,032 | 851,540 | 67 | 1,411,902 | 8 8 j |
359 | 352 | 214,512 | 45 | 272,723 | ! 95 |
362 | 358 | 88,161 | 19 | 239,089 | 01 j |
412 | 411 | 106,791 | 94 | 280,856 | 24! |
272 | 270 | 28,368 | 57 | 198,170 | 79! |
125 | 123 | 48,084 | 84 | 89,060 | 94! |
164 | 164 | 104,689 | 77 | 100,383 | T 41 |
209 | 204 | 35,375 | 27 | 109,387 | 07 |
216 | 212 | 17,307 | 02 | 120,846 | 84 |
182 | 180 | 7,971 | 53 | 75,467 | 52 |
58 | 56 | 845 | 67 | 36,552 | 86 |
43 | 43 | 398 | 58 | 24,385 | 57 |
2,402 | 2,373 | 652,506 | 83 | 1,546,924 | 53 |
204 | 199 | 423,268 | 45 | 187,682 | 84 |
614 | 598 | 229,240 | 52 | 404,867 | 02 |
257 | 258 | 87,215 | 48 | 192,861 | 21 |
378 | 381 | 44,330 | 74 | 225,122 | 03 |
381 | 379 | 67,818 | 57 | 252,444 | 64 |
90 | 86 | 30,522 | 71 | 56.015 | 45 |
186 | 182 | 3,502 | 97 | 89,719 | 10 |
2,110 | 2,083 | 885,899 | 44 | 1,408,711 | 79 |
123
läroverken m. m.
|
|
|
|
| Kredit |
|
|
|
|
| Summa |
| |||
Skulder | Skulder | Utgifter | Tillgångar den so/8 1931 | ||||||||||||
Kassa- behållning | Utlånta medel | Fordringar | Summa | ||||||||||||
5 | 6 | 7 |
| 8 |
| 9 | 10 | 1 1 | 12 | ||||||
2,285 | 08 | 406 | 67 | 407,206 | 16 | 18 | 93 | 119,564 | 48 | 2,850 | 78 | 122,434 | 19 | 530,047 | 02 |
| _ | 1,876 | 83 | 283,938 | 05 | 684 | 68 | 259,901 | 25 | 1,866 | 80 | 262,452 | 73 | 548,267 | 61 |
|
| 242 | 50 | 196,862 | 28 | 480 | 12 | 141,995 | 60 | — | — | 142,475 | 72 | 339,580 | 50 |
_ | _ | 121 | 51 | 96,295 | 07 | 163 | 95 | 32,456 | 68 | — | — | 32,620 | 63 | 129,037 | 21 |
6,560 | 84 | 7,235 | 06 | 103,819 | 32 | 523 | 33 | 4,019 | 55 | 6,560 | 84 | 11,103 | 72 | 122,158 | 10 |
_ | _ | 329 | 55 | 74,531 | 09 | 183 | 40 | 17.437 | 88 | — | — | 17,621 | 28 | 92,481 | 92 |
| _ |
| _ | 107,910 | 96 | 109 | 30 | 10,006 | 86 | — | — | 10,116 | 16 | 118,027 | 12 |
_ |
| _ | _ | 54,720 | 62 | _ | _ | 1,999 | 29 | — | — | 1,999 | 29 | 56,719 | 91 |
| _ | _ | 02 | 24,269 | 41 | _ | — | 3,989 | 2 2 | — | — | 3,989 | 2 2 | 28,258 | 65 |
— | — | — | — | 18,214 | 25 | — | — | 422 | •»5 | — | — | 422 | 06 | 18,636 | 30 |
8,845 | 92 | 10,212 | 14 | 1,367,767 | 21 | 2,163 | 71 | 591,792|8« | 11,278 | 42 | 605,234 aa | 1,983,214! 34 | |||
|
|
|
| 422,448 | 55 |
| 1 02 | 392,930 | 40 | 1,810 |
| 394,740 | 42 | 817,188 | 97 |
|
| __ | — | 351,504 | 18 | 697 | 33 | 246,902 | 29 | — | — | 247,599 | 62 | 599,103 | 80 |
| _ | _ | — | 144,105 | 90 | 591 | 76 | 135,191 | 96 | 1,186 | 88 | 136,970 | 60 | 281,076 | 50 |
| _ | _ | — | 192,377 | 78 | 393 | 08 | 34,787 | 59 | — | — | 35,180 | 67 | 227,558 | 45 |
|
| _ | — | 76,646 | 28 | 96 | 50 | 22,336 | 79 | — | — | 22,433 | 29 | 99,079 | 57 |
|
| _ | — | 68,649 | 79 | 276 | 42 | 19,133 | 73 | — | — | 19,410 | 16 | 88,059 | 94 |
_ | _ | 266 | 06 | 70,557 | 47 | 4 | 2 9 | 4,286,59 | — | — | 4,290 | 88 | 75,114 | 41 | |
148 | 68 |
| — | 21,574 | 67 | 861 | 07 | 2,306 53 | 148 | 68 | 3,316 | 28 | 24,890 | 95 | |
|
| _ | — | 31.206 | 66 | — | — | 1,774 60 | — | — | 1,774 | 5 0 | 32,981 | 16 | |
— | - | — | — | 13,099 | 71 | — | — | 5,438 7 7 | — | — | 5,438 | 77 | 18,538 | 48 | |
148 | 68 | 266 | 0 6 | 1,392,170 | 9a | 2,920 | 47 | 865,089! 16 | 3,145 | 56 | 871,155 | 18 | 2,263,592|2 3 | |||
605 | 60 | 383 | 5 2 | 274,158 | 46 | 224 | 41 | 210,989 | 50 | 2,086 | 11 | I 1 213,300 02 | 487,842 |
| |
35 |
|
| _ | 237,703 | _ | — | — | 88,263 | 65 | 1,318 | 56 | 89,582 20 | 327,285 | 20 | |
104 | 70 | 506 | 74 | 282,080 | 16 | 1,073 | 97 | 103,221 | 08 | 870 | 93 | 105,165 9b | 387,752 | 88 | |
1,553 | 45 | 398 | 05 | 180,635 | 80 | 166 | 18 | 45,339 | 33 | 1,553 | 4 5 | 47,058 96 | 228,092 | 81 | |
|
| _ | _ | 88,858 | 83 | _ | — | 48,196 | 95 | 90 | — | 48,286 95 | 137,145 | 78 | |
____ | _ | _ | _ | 102,907 | 15 | — | — | 100,409 | 06 | 1,757 | 30 | 102,166136 | 205,073 | 51 | |
6 | 20 | _ | _ | 107,972 | 48 | 615 | 81 | 36,174 | 05 | 6 | 20 | 36,796 06 | 144,768 | 64 | |
|
| _ | _ | 119,246 | 28 | 147 | — | 18,760 | 58 | — | — | 18,907 56 | 138,153 | 86 | |
_ | _ | 57 | 40 | 71,129 | 19 | 58 | 29 | 12,194 | 17 | — | — | 12,252 46 | 83,439 | 05 | |
50 | 6 2 | 74 | 29 | 36,337 | 95 | 986 | 2 9 | — | — | 50 | 62 | 1,036 9i | 37,449 | 15 | |
13 | 43 | — | — | 23,251 | 59 | 14 | 67 | 1,531 | 32 | — | -• | 1,545 99 | 24,797 | 58 | |
2,369 | — | 1,420 | - | 1,524,280 | 89 | 3,286 | 62 | 665,079 | 69| 7,733 | 16 | | 676,099 | 47 | 2,201,800|86 | ||
2,218 | 11 | 802 | 59 | 185,221 | 1 16 | 1 514 | 79 | 419,501 | 74 | 7,128 | 62 | 427,145 | 16 | 613,168 | 90 |
3 | 50 | 522 | 97 | 406.816 | R( | — | — | 224,483 | 1 1 | 2,286 | 6 C | 226,769 | 71 | 634,111 | 04 |
1,771 | 62 | 2,777 | 25 | 194,296 | 46 |
| — | 82,650 | 99 | 2,121 | 6 | 84,779 | 61 | 281,848 | 81 |
| _ | _ | _ | 223,011 | 98 | 379 | 50 | 46,06( | 84 |
|
| 46,431 | 84 | 269,459 | 77 |
361 | 11 | 1,096 |
| 243,992 28 | 125 | 82 | 74,521 | 0 2 | 884 | i | 75,531 | 09 | 320,624 | 8 2 | |
3,597 | 55 | 2,423 | 3 6 | 54,725 54 |
| — | 29,264 | 2 | 3,722 | 5 | 32,981 | 81 | 90,13f | 71 | |
| — | — |
| 89,71417 4 |
|
| 3,507 | Rf | — |
| 3,50'' | Rf | 93,225 | 07 | |
7,95118 9| 7,622 | "Ti | 11,397,783| 4 | | 1,020 | 11 | 879,991 | 75 | >| 16,143[641 897,157|64| 2,302,563|l2 |
124
| 1 | 2 | ! 8 |
| * | |
Västerås stift: |
|
|
|
|
|
|
Västerås högre allmänna läroverk ........... | 523 | 517 | 112,520 | 37 | 335,063 | 47 |
Falu » > » ........... | 431 | 428 | 192,707 | 6 2 | 341,304 | 72 |
Arboga samrealskola................................ | 52 | 50 | 22,781 | 69 | 66,058 | 74 |
Sala » ............................... | 101 | 97 | 10,005 | 04 | 74,923 | 21 |
Köpings » ............................... | 63 | 70 | 13,904 | 59 | 58,369 | 24 |
Stora Tuna » ............................... | 194 | 193 | 11,009 | 52 | 83,053 | 25 |
Mora » | 69 | 69 | 394 | 81 | 29,919 | 84 |
Avesta » ................................. | 32 | 30 | _ | — | 11,926 | 22 |
Ludvika » ...................... ........ | 30 | 30 | _ | — | 13,903 | 13 |
Säger | | 1,501 | 1,484 | 363,323 | 64 | | 1,014,511)32 | |
1 Växjö stift: |
|
|
|
|
|
|
Växjö högre allmänna läroverk............ | 387 | 378 | 124,736 | 27 | 274,706 | 50 |
Jönköpings » » » ............ | j 529 | 522 | 241,239 | 96 | 341,076 | 49 |
Kalmar » » » ............ | 435 | 436 | 12,764 | 27 | 296,463 | 20 |
Kalmar högre allmänna läroverks donations- |
|
|
|
|
|
|
fonds delegation.................................... | — | — | 292,068 | 28 | 22,850 | 17 |
Oskarshamns samrealskola ........................ | 148 | 146 | 16,824 | 09 | 99,300 | 84 |
Nässjö » ........................ | 190 | 188 | 2,136 | 76 | 87,263 | 70 |
Ljungby » ........................ | 60 | 58 | 950 | 06 | 35,961 | 22 |
Mönsterås » ........................ | 62 | 62 | 1,222 | 79 | 31,102 | 14 |
Säger | 1,811 | 1,790 | 691,942 | *8 | 1,188,724 | 2 6 |
Imnäs stift: |
|
|
|
|
|
|
Lunds högre allmänna läroverk......... | 429 | 428 | 247,272 | 87 | 322,114 | 44 |
Malmö » » » ......... | 777 | 767 | 284,967 | 20 | 479,341 | 94 |
Kristianstads » » » ......... | 487 | 481 | 471,329 | 57 | 321,870 | 58 |
Karlskrona » » » ......... | 547 | 550 | 308,255 | 26 | 308,521 | 87 |
Hälsingborgs » » » ......... | 534 | 528 | 153,863 | 90 | 390,176 | 47 |
Ystads » » » ......... | 304 | 301 | 120,909 | 07 | 241,518 | 3 7 |
Landskrona » » » ......... | 297 | 298 | 99,137 | 12 | 180,650 | 13 |
Malmö » » »för flickor | lil | ilo | 5,314 | 61 | 64,769 | 87 |
Hälsingborgs » » » » » | 125 | 125 | 5,439 | 24 | 75,174 | 21 |
Malmö realskola................................. | 390 | 387 | 42,367 | 75 | 209,414 | 3 9 |
Karlshamns samrealskola........................... | 171 | 166 | 31,493 | 3 2 | 88,033 | 99 |
Ängelholms » ........................ | 223 | 223 | 38,661 | 02 | 109,218 | 66 |
Träll eborgs » .......................... | 171 | 167 | 72,199 | 80 | 114,308 | 94 |
Hässleholms » ........................... | 221 | 220 | 5,559 | 20 | 85,619 | 21 |
Höganäs » ........................... | 185 | 183 | 11,823 | 14 | 82,239 | 27 |
Ronneby » ........................... | 133 | 131 | 9,989 | 09 | 64,800 | 26 |
Eslövs » ........................... | 144 | 144 | 4,245 | 82 | 65,072 | 96 |
Anderslövs » ........................... | 44 | 43 | 1,989 | 88 | 24,198 | 73 |
Tomelilla » .......................... | 49 | 47 | 2,175 | 85 | 21,624 | 06 |
Sölvesborgs » ........................... | 31 | 30 | — | _ | 14,076 | 25 |
Simrishamns » ........................... | 32 | 32 | — | — | 14,015 | 08 |
Hörby » ......................... | 30 | 30 | — | — | 13,367 | 98 |
Säger | 5,435 | 5,391 | 1,916,993 | 7 1 | 3,290,127 | 16 |
Göteborgs stift |
|
|
|
|
|
|
Högre latinläroverket i Göteborg............... | 908 | 900 | 239,497 | 05 | 472,276 | J |
» realläroverket i » ............... | 670 | 669 | 181,162 | 10 | 447,035 | 7 3 | |
Halmstads högre allmänna läroverk............ | 517 | 510 | 109,428 | 42 | 330,036 | 69 |
Uddevalla » » » ............ | 305 | 305 | 30,486 | 88 | 202,301 | 19 |
Göteborgs » » » för flickor | 146 | 145 | 3,562 | 84 | 76,381 | 63 |
Göteborgs västra realskola........................ | 420 | 409 | 41,293 | 36 | 210,070 | 13 |
» östra » ........................ | 516 | 515 | 36,503 | 19 | 237,727 | 43 |
Varbergs samrealskola........................... | 149 | 147 | 17,472 | 38 | 102,492 | 77 |
Strömstads » ........................... | 98 | 96 | 5,752 | 16 | 69,757 | 20 |
Falkenbergs » ............... ...... | 139 | 132 | 3,825 | 68 | 85,428 | 96 |
Lysekils » ...... | 59 | 58 | 2,068 | 03 | 35,038 | 06 |
Laholms » ........ | 23 | 22 | — |
| 12,816 | 61 |
Sägerl | 3,950 | 3,908 | 671,052)09 | 2,281,362 | 48 |
— 125 —
6 | 6 |
| 7 | 1 | 8 | 1 | 9 |
| 10 |
| 11 |
| i-i | ||
4.14313 | 5,794 | 73 | 335,123 | 39 | 302 18 | 105,356 | 82 | 5,139 90 | 110,798 | 85 | 451,716 | 97! | |||
199 | 6 2 | 214 | 68 | 339,488 | 71 | 56 | 48 | 193,381 | 32 | 1,070 | 77 | 194,508 | 57 | 534,211 | 961 |
| _ | __ | _ | 66,548 | 28 | 119 | 57 | 22,172 | 58 | — | — | 22,292 | 15 | 88,840 | 43; |
__ | __ | 30 | 32 | 75,431 | 31 | 15 | — | 9,451 | 62 | — | — | 9,466 | 0*2 | 84,928 | 25I |
334 | 38 | _ | _ | 59,223 | 17 | 59 | 69 | 13,291 | 92 | 33 | 53 | 13,385 | 04 | 72,608 | 21 |
341 | _ | _ | _ | 84,461 | 84 | — | — | 9,600 | 93 | 341 | — | 9,941 | 93 | 94,403 | 77 |
| _ | 90 | 63 | 28,864 | 23 | — | — | 1,359 | 2 9 | — | — | 1,359 | 29 | 30,314 | 15 |
| _ |
| _ | 11,463 | 16 | — | — | 463 | 06 | — | — | 463 | 00 | 11,926 | 22 |
— | — | — | — | 12,518 | 89 | — | - | 1,384 | 24 | — | — | 1,384 | 24 | 13,903 | 13 |
5,018 | 13 | 6,130 | 361,013,122 | 9S | 552 | 77 | 356,461 | 78 | 6,585 | 20 | 363,599 | 7 5 | 1,382,853 | 09 | |
5,300 |
| 7,000 |
| 270,416 | 98 |
|
| 121,044 | 17 | 6,281 | 62 | 127,325 | 79 | 404,742 | 77 |
80 | 86 | _ | _ | 336,181 | 55 | — | — | 246,134 | 90 | 80 | 86 | 246,215 | 76 | 582,397 | 31 |
i;227 | 24 | 4,460 | 45 | 294,550 | 01 | — | — | 14,283 | — | 161 | 25 | 14,444 | 2 5 | 313,454 | 71 |
16 | 50 |
|
| 14,934 | 96 | _ | _ | 295,170 | 47 | 4,829 | 52 | 299,999 | 99 | 314,934 | »N |
145 | 96 | 36 | 75 | 93,300''12 | — | — | 22,299s>ö | 634 | 07 | 22,934|0 2 | 116,270 | 89 | |||
93 | 47 | _ | _ | 80,981 | 31 | 4,615 | 62 | 3,803 | 63 | 93 | 47 | 8,512 62 | 89,493 | 93! | |
|
| __ | _ | 35,417 | 47 | — | — | 1,493 | 81 | — | — | 1,493.81 | 36,911 | 28: | |
— | - | — | — | 30,028 | 75 | — | — | 2,296 | 18 | — | — | 2,296; is | 32,324 | 93 | |
9,864 oa | 11,497 | 20| 1,155,811 | 15 | 4,615 | 62 | 706,526 | 01 | 12,080 | 79 | 723,222:42 | 1,890,530 | 77 | |||
83,496 | 66 | 84,173 | 88 | 314,687 | 06 |
|
| 170,526 | 37 | 83,496 | 66 | 254,023|o3 | 652,883 | 97 | |
_ | _ | 14,231 | 27 | 487.588 | 76 | 784 | 42 | 261.704 | G9 | — | — | 262,489|n | 764,309 | 14 | |
142 | 40 | 147 | 44 | 319,922 | 31 | 279 | 15 | 472,826 | 25 | 167 | 40 | 473,272 so | 793,342 | 55 | |
_ | _ | _ | _ | 298,471 | 65 | — | — | 316,498 | 07 | 1,806 | 91 | 318,304 »8 | 616,776 | 63 | |
'' _ | _ | 33,250 | _ | 357,861 | 95 | 51 | 78 | 152,876 | 64 | — | — | 152,928 42 | 544,040 | 37 | |
468 | 44 | _ | _ | 239,831 | 63 | — | — | 121,225 | 90 | 1,838 | 36 | 123,064 | 2 5 | 362,895 | 88 |
| _ | 300 | _ | 178,540 | 78 | 145 | 90 | 100,800 | 57 | — | — | 100,946 | 4 7 | 279,787 | 25 |
_ | _ | _ | _ | 62,431 | 93 | 229 | 46 | 7,423 | 0 9 | — | — | 7,652 | 56 | 70,084 | 48 |
; _ | _ | _ | _ | 72,843 | 77 | — | — | 7,769 | 68 | — | — | 7,769 | 68 | 80,613 | 45 |
5,015 | 70 | 6,217 | 81 | 206,653 | 24 | 464 | 85 | 38,446 | 24 | 5,015 | 70 | 43.926 | 79 | 256,797 | 84 |
| _ | _ | _ | 84,949 | 29 | 102 | 05 | 34,475 | 97 | — | — | 34,578 | 02 | 119,527 | 31 |
i _ | _ | _ | _ | 107,988 | 68 | 119 | 12 | 39,771 | 83 | — | — | 39,891 | — | 147,879 | 68 |
_ | _ | _ | _ | 112,272 | 58 | 93 | 36 | 74,142 | 80 | — | — | 74,236 | 16 | 186,508 | 74 |
_ | _ | _ | — | 80,231 | 08 | 4 | 06 | 10,943 | 27 | — | — | 10,947 | 33 | 91,178 | 41 |
_ | _ | _ | _ | 80,665 | 93 | 540 | 26 | 12,856 | 22 | — | — | 13,396 | 48 | 94,062 | 41 |
1 _ | _ | _ | — | 63,534 | 96 | 459 | 18 | 10,795 | 2] | — | — | 11,254 | 39 | 74,789 | 35 |
_ | _ | _ | — | 58,744 | 09 | — |
| 10,574 | 69 | — | — | 10,574 | 69 | 69,318 | 78 |
1 _ | _ | — | — | 22,156 | 09 | 308 | 42 | 3,724 | 10 | — | — | 4,032 | 52 | 26,188 | 61 |
i _ | — | 471 | -- | 21,638 | 71 | 1,520 | 20 | 170 | — | — | — | 1.690 | 20 | 23,799 | 91 |
_ | _ | __ | — | 12,683 | 03 | _ | — | 1.393 | 22 | — | — | 1,393 | 2 2 | 14,076 | 25 |
_ | _ | — | — | 13,452 | 89 | — | — | 562 | 19 | — | — | 562 | 19 | 14,015 | 08 |
— | — | — | — | 12.111 | 56 | — | — | 1,256 | 42 | — | — | 1,256 | 42 | 13,367 | 98 |
89,123 | 20 | 138,791 | 40|3,2O9,261|97 | 5,102 | 21 | 1,850,763; 4 7 | 92,325| 02 | 1,948,190|lo | 5,296,244 | 07 | |||||
14 | 41 |
|
| 476,274 | 2 2 | 217 | 30 | 234,193 | 87 | 1,102 | 25 | 235,513 | 42 | 711,787 | 64 |
__ | — | 251 | 15 | 430,810 | 58 | — | — | 195,030 | 57 | 2,105 | 53 | 197.136 | 10 | 628,197 | 83 |
2,071 | 45 | — | — | 333,960 | 9 2 | 550 | 75 | 103,998 | 33 | 3,026 | 46 | 107,575 | 64 | 441,536 | 46 |
_ | _ | — | — | 212,137 | 66 | — | — | 20,650 | 41 | — | -- | 20.650 | 41 | 232,788 | 07 |
904 | 68 | — | — | 77,962 | 97 | 84 | 32 | 1,897 | 18 | 904 | 68 | 2,886 | 18 | 80,849 | 15 |
262 | 96 | 262 96 | 208,017 | 19 | 6 | 52 | 43,076 | 82 | 262 | 96 | 43,346 | 80 | 251,626 | 45 | |
_ | _ | — | _ | 235,597 | 99 | — | — | 38,632 | 63 | — | — | 38,632 | 6 8 | 274,230 | 62 |
, —- | __ | 115 | 87 | 101,839 | 21 | 231 | 98 | 17,744 | 09 | 34 | — | 18,01010 7 | 119,965 | 15 | |
924 | 33 | 420 | lss | 69,752 | 98 | 284 | 12 | 5,499 | 10 | 476 | 61 | 6,259 7 8 | 76,433 | 69 | |
_ |
| — | _ | 71,540 | 14 |
| — | 17,714 | 60 | — | — | 17.714j B 0 | 89,254 | 64 | |
_ | — | — | _ | 34,517 | 91 | 90 | — | 2,498 | 18 | — | — | 2,588i1h | 37,106 | 09 | |
— | — | — | — | 11,683 | 57 | — | — | 1,133 | 04 | — | -- | | 1,133 04 | 12,816 | 61 | |
4,177 | 83 | 1,050| 9 6 j 2,264,095 | 34 | | 1,464 | 99 | 682,068,7 9 | | 7,912 | 39 | 691,446| 10 | 2,956,592 | 14 0 |
— 126*
| l | 2 | .2 |
| 4 |
|
Karlstads stift: |
|
|
|
|
|
|
Karlstads högre allmänna läroverk ............ | 535 | 525 | 201,086 | 44 | 367,161 | 55 |
Arvika samrealskola................................ | 151 | 153 | 17,026 | 47 | 93,074 | 66 |
Kristinehamns samrealskola .................... | 288 | 283 | 34,089 | 14 | 135,311 | 75 |
Åmåls » ..................... | 154 | 154 | 39,911 | 01 | 92,138 | 74 |
Filipstads » ..................... | 93 | 91 | 74,662 | 87 | 76,957 | 29 |
Karlskoga » ..................... | 110 | lil | 3,700 | 39 | 63,761 | 08 |
Säffle » ..................... | 83 | 81 | 2,511 | 91 | 41,694 | 69 |
Säger | 1,414 | 1,398 | 372,988 | 2 3 | 870,099 | 76 |
Härnösands stift: |
|
|
|
|
|
|
Härnösands högre allmänna läroverk ......... | 278 | 278 | 194,389 | 87 | 239,322 | 68 |
Östersunds » * » | 436 | 438 | 84,403 | 81 | 275,598 | 94 |
Sundsvalls » » » | 499 | 488 | 172,227 | 43 | 308,610 | 64 |
Örnsköldsviks samrealskola............. .. | 225 | 221 | 38,298 | 78 | 121,623 | 77 |
Sollefteå » .............. | 140 | 139 | 3,721 | 2 6 | 77,004 | 62 |
Ströms » ........................ | 75 | 74 | 1,337 | 17 | 37,286 | 31 |
Säger | 1,653 | 1,638 | 494,378 | 32 | 1,059,446 | 76 |
Luleå stift: |
|
|
|
|
|
|
Luleå högre allmänna läroverk.................. | 326 | 324 | 50,641 | 81 | 243,980 | 83 |
Umeå » » » | 422 | 421 | 94,158 | 01 | 259,365 | il |
Piteå samrealskola .............. | 126 | 125 | 43,835 | 87 | 72,599 | 95 |
Haparanda » ............. | 97 | 96 | 49,281 | 06 | 158,851 | 52 |
Skellefteå » .............. | 216 | 217 | 31,302 | 03 | 119,389 | 97 |
Bodens » .......... | 178 | 173 | 6,649 | 90 | 90,839 | 10 |
Nederkalix » ........................... | 79 | 78 | 1,654 | 80 | 45,901 | 6 5) |
Säger | 1,444 | 1,434 | 277,523|*8 | 990,928 | 18| | |
Visby stift: |
|
|
|
|
|
|
Visby högre allmänna läroverk................. | 256 | 253 | 96,489 | 45 | 205,796 | 0* |
Stockholms stad: Högre lärarinneseminariet jämte därmed för- |
|
|
|
|
|
|
enade undervisningsanstalter................. | 1 529 | 1 504 | 780,761 | 99 | 105,486 | 07 |
Högre latinläroverket å Norrmalm ... ........ | 742 | 731 | 119,986 | 98 | 123,791 | 70 |
» allmänna läroverket å Södermalm..... | 793 | 778 | 80,215 | 90 | 89,294 | 60 |
» realläroverket å Norrmalm............... | 641 | 639 | 78,649 | 63 | 79,848 | 74 |
» allmänna läroverket å Östermalm ...... | 880 | 886 | 73,737 | 70 | 115,158 | 06 |
» » » » Kungsholmen... | 588 | 587 | 16,650 | 87 | 70,274 | 44 |
» » » för flickor! Stockholm | 150 | 151 | 2,352 | 54 | 19,262 | 72 |
Vasa realskola .................................... | 607 | 603 | 47,237 | 30 | 105,585 | 31 |
Katarina » .......................... | 482 | 479 | 98,435 | 54 | 48,879 | 20 |
Nya elementarskolan i Stockholm (statens |
|
|
|
| ||
provskola) .......................................... | 397 | 393 | 32,603 | 29 | 53,984 | 5 5 j |
Direktionen över Stockholms stads under- |
|
|
|
| ||
visningsverk ....................................... | — | — | 626,252 | 72 | 2,784,588 | 57 |
Säger] | 5,809| | 5,751 | 1,956,884 | 41| | 3,596,153 | 90 |
Summa] | * 31,977| | 8 31,665| | 9,808,796 | 87 | 20,261,783|s71 |
1 Endast kvinnliga elever.
* Härav utgör antalet flickor: i högre läroverken 2,881 och i samrealskoloma 3,438 eller
3 » » » » » » » 2,880 ■■ » » 3,398 »
- 127 —
5 |
| 6 |
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | ||||||
519 | 97 |
|
| 361,898 | 45 | 232 | 38 | 205,931 | 41 | 705 | 72 | 206,869 | 51 | 568,767 | 96 |
— | — | — | — | 87,298 | 10 | 753 | 45 | 22,049 | 58 | — | — | 22,803 | 03 | 110,101 | 13 |
_ | — | — | — | 136,720 | 99 | 75 | 81 | 32,604 | 59 | — | — | 32,679 | 90 | 169,400 | 89 |
— | — | — | — | 90,604 | 56 | 386 | 96 | 40,961 | 98 | 96 | 25 | 41,445 | 19 | 132,049 | 75 |
4,138 | 51 | 1,863 | 43 | 80,457 | 61 | 106 | 71 | 68,667 | 41 | 4,663 | 51 | 73,437 | 63 | 155,758 | 67 |
— | — | 1,937 | — | 56,579 | 14 | 60 | 07 | 8,885 | 26 | — | — | 8,945 | 38 | 67,461 | 47 |
69 | - | — | — | 38,355 | 53 | — | — | 5,836 | 49 | 83 | 58 | 5,920 | 07 | 44,275 | 60 |
4,727 | 4b | 3,800 | 43 | 851,914 | 38 | 1,614 | 88 | 384,936 | 72 | 5,549 | 06 | 392,100 | 66 | 1,247,815 | 47 |
|
|
|
| 239,734 | 83 |
|
| 193,193 | 24 | 784 | 38 | 193,977 | 62 | 433,712 | 45 |
— | — | 165 | 99 | 265,896 | 50 | 28 | 99 | 93,827 | 94 | 83 | 33 | 93,940 | 26 | 360,002 | 75 |
206 | 18 | 14 | 28 | 305,853 | 97 | 585 | 10 | 172,332 | 12 | 2,258 | 68 | 175,175 | 90 | 481,044 | 15 |
— | — | 847 | 93 | 123,696 | 69 | 353 | 58 | 35,024 | 35 | — | — | 35,377 | 93 | 159,922 | 55 |
— | — | — | — | 73,736 | 06 | — | — | 6,989 | 82 | — | — | 6,989 | 82 | 80,725 | 88 |
— | — | — | — | 36,747 | 54 | — | — | 1,875 | 94 | — | — | 1,875 | 94 | 38,623 | 48 |
206 | 18 | 1,028 | 20 | 1,045,665 | 59 | 967 | 67 | 503,243 | 41 | 3,126 | 39 | 507,337 | 4 7 | 1,554,031 | 26 |
1,240 | 91 | 395 | 65 | 242,310 | 8 2 | 96 | 70 | 51,819 | 47 | 1,240 | 91 | 53,157 | 08 | 295,863 | 55 |
— | — | — | — | 255,046 | 09 | 560 | 95 | 97,916 | 08 | — | — | 98,477 | 03 | 353,523 | 12 |
— | — | — | — | 73,083 | 35 | 202 | 93 | 42,957 | 04 | 192 | 50 | 43,352 | 47 | 116,435 | 82 |
— | _ | — | — | 148,187 | 41 | — | -- | 59,945 | 17 | — | — | 59,945 | 17 | 208,132 | 58 |
— | — | — | — | 121,903 | 18 | 256 | 70 | 28,532 | 12 | — | — | 28,788 | 82 | 150,692 | — |
— | _ | — | — | 92,371 | 23 | — | — | 5,117 | 77 | — | — | 5,117 | 77 | 97,489 | — |
| — | — | — | 37,763 | 32 | — | — | 9,793 | 13 | — | — | 9,793 | 13 | 47,556 | 45 |
1,240 | 91 | 395 | 65 | 970,665 | 40 | 1,117 | 28 | 296,080 | 78 | 1,433 | 41 | 298,631 | 47 | 1,269,692 | 52 |
| — |
|
| 207,139 | 8! | 434 | 08 | 94,510 | 42 | 201 | 18 | 95 ,145 | 68 | 302,285 | 49 |
18,079 | 60 | 19,090 | 26 | 104,137 | 59 | 4,435 | 32 | 758,584 | 89 | 18,079 | 60 | 781,099 | 81 | 904,327 | 6 6 |
2,566 | 61 | 2,237 | 53 | 97,134 | 13 | 17 | 77 | 142,853 | — | 4,102 | 81 | 146,973 | 58 | 246,345 | 24 |
1,662 | 61 | 160 | 88 | 93,179 | 35 | 3 | 5 3 | 77,413 | 56 | 415 | 79 | 77,832 | 88 | 171,173 | 11 |
2,010 | 96 | 3,914 | 37 | 82,790 | 39 | 65 | 01 | 71,728 | 60 | 2,010 | 96 | 73,804 | 57 | 160,509 | 33 |
2,009 | 9 1 | 3,498 | 4 2 | 113,877 | 21 | 1,646 | 35 | 69,873 | 78 | 2,009 | 91 | 73,530 | 04 | 190,905 | 67 |
__ | _ | 1,185 | 63 | 69,148 | 20 | 78 | 97 | 16,450 | 34 | 62 | 17 | 16,591 | 48 | 86,925 | 81 |
_ | _ | _ | _ | 17,475 | 18 | — | — | 4,140 | 08 | — | — | 4,140 | 08 | 21,615 | 26 |
_ | _ | _ | _ | 81,209 | 73 | — | — | 70,547 | 96 | 1,064 | 92 | 71,612 | 88 | 152,822 | 61 |
— | — | — | — | 41,084 | 69 | — | — | 106,230 | 05 | — | — | 106,230 | 05 | 147,314 | 74 |
i 33,042 | 49 | 38,542 | 91 | 43,637 | 06 | 378 | 10 | 37,072 | 26 | - | — | 37,450 | 36 | 119,630 | 83 |
4,643 | 67 | 3,193 | 24 | 2,772,783 | 47 | 54 | 68 | 627,321 | 39 | 12,132 | 18 | 639,508 | 25 | 3,415,484 | ''96 |
64,015 | Sfi | 71,823|24 | 3,516,457 | 1- | 6,679 | 78 | 1,982,215 | [01 | 39,878 | 18 4 | 2,028,773 | |»8 | 5,617,054| 22 | ||
! 197,689 | 10 | 254,037 | 81 | 19,916,136 | 12 | 31,940 | 14 | 9,858,762 | J 71 | 207,392 | 156 | 110,098,095 | l41 | 30,268,269 | j 3 4 |
tillsammans (1,319.
» 6.278.
Statens folk- och
| l | 2 | 3 | 4 | ||
Folkskoleseminariet i: |
|
|
|
|
|
|
Stockholm (kvinnligt enkelseminarium med |
|
|
|
|
|
|
studentkurs).......................................... | ilo | ilo | 8,766 | 65 | 218,364 | 34 |
Uppsala (manligt dubbelseminarium) ......... | 152 | 152 | 2,088 | 79 | 260,923 | 44 |
Strängnäs (manligt enkelseminarium) ......... | 36 | 36 | 13,379 | 69 | 107,052 | 18 |
Linköping (manligt dubbelseminarium) ...... | 125 | 124 | 3,922 | 96 | 233,091 | 64 |
Växjö (manligt enkelseminarium med student- |
|
|
|
|
|
|
kurs) ................................................ | 109 | 109 | 9,565 | 70 | 179,967 | 91 |
Kalmar (kvinnligt enkelseminarium)............ | 78 | 78 | 157 | 28 | 146,704 | 67 |
Lund (manligt dubbelseminarium)............... | 131 | 130 | 6,960 | 77 | 234,129 | 65 |
Landskrona (kvinnligt enkelseminarium)...... | 80 | 80 | — | — | 161,575 | 57 |
Göteborg (manligt dubbelseminarium)......... | 152 | 152 | 8,943 | 64 | 326,692 | 30 |
Skara (kvinnligt enkelseminarium) ............ | 79 | 79 | 1 | 93 | 139,154 | 67 |
Karlstad (manligt dubbelseminarium) ......... | 120 | 120 | 12,552 | 99 | 244,163 | 25 |
Falun (kvinnligt dubbelseminarium)........... | 123 | 122 | 21,312 | 09 | 242,796 | 20 |
Härnösand (manligt enkelseminarium)......... | 81 | 80 | 3,850 | 05 | 144,506 | 90 |
Umeå (kvinnligt dubbelseminarium) ............ | 122 | 121 | 38,045 | 42 | 208,934 | 82 |
Luleå (dubbelseminarium, samseminarium)... | 103 | 103 | 2,859 | 58 | 230,319 | 21 |
Småskoleseminariet i: |
|
|
|
|
|
|
Haparanda ............................................. | 36 | 36 | 3,057 | 43 | 75,309 | 13 |
Murjek ................................................... | 43 | 42 | 5,016 | 28 | 74,232 | 09 |
Lycksele ............................................. | 51 | 51 | 8,223 | 60 | 84,667 | 86 |
Hagaström ........................... ................. | 33 | 33 | 437 | 79 | 49,96c | - |
Summa | 1,764 | 1,758 | 149,142 | 54 | 3,362,545 | 83 |
småskoleseminariet
~ 6 | — | c | 1 |
| 8 |
| 9 | 10 | ii | 12 | |||||
I ! I |
|
|
| 218,718 | 89 | 222 | 57 | 8,189 | 43 |
|
| 8,412 |
| \ 227,130 | 89 |
< _ | _ | _ | _ | 260,426 | 78 | 79 | 79 | 1,919 | 41 | 586 | 2 6 | 2,585 | 45 | 263,012 | 23 |
852 | 41 | 1,792 | 67 | 101,766 | 79 | 369 | 70 | 16,502 | 71 | 852 | 41 | 17,724 | 82 | 121,284 | 28 |
510 | 82 | — | _ | 235,272 | 82 |
| — | 2,252 | 60 |
| — | 2,252 | 60 | 237,525 | 42 |
j |
|
| _ | 179,891 | 23 | 217 | 24 | 9,257 | 10 | 168 | 04 | 9,642 | 38 | 189,533 | 61 |
387 | 54 | — | — | 147,249 | 49 | — |
| — | — | — | — | — | — | 147,249 | 49 |
_ | _ | — | — | 235,057 | 98 | 145 | 89 | 5,887 | 05 | — | — | 6,032 | 44 | 241,090 | 42 |
_ | _ | 965 | 22 | 160,534 | 65 | 75 | 70 | — | — | — | — | 75 | 70 | 161,575 | « |
97 | 9b | — | — | 307,108 | 81 | 144 | 86 | 28,382 | 77 | 97 | 98 | 28,625 | 61 | 335,733 | 921 |
2,628 | 27 | 3,021 | 62 | 138,761 | 91 | 1 | 84 | — | — | — | — | 1 | 34 | 141,784 | 87| |
1 _ | — | — | — | 244,357 | 02 | 186 | 46 | 12,172 | 76 | — | — | 12,359 | 22 | 256,716 | 24! |
— | — | — | — | 242,306 | 10 |
| — | 21,802 | 19 | — | — | 21,802 | 19 | 264,108 | 29! |
956 | 04 | 82 | 18 | 146,555 | 48 | — | — | 1,719 | 34 | 956 | 04 | 2,675 | 38 | 149,312 | 99; |
— | — | — | — | 213,972 | 68 | 118 | 47 | 32,889 | 09 | — | — | 33,007 | 56 | 246,980 | 2 4 |
— | — | — | — | 229,658 | 48 | — |
| 3,520 | 31 | — |
| 3,520 | 31 | 233,178 | 7 9 |
_ | ___ | _ | _ | 78.131 | 98 | _ |
| 234 | 58 | _ | _ | 234 | 58 | 78,366 | 56 |
— | — | — | — | 75,715 | 59 | 1,429 | 59 | 2,103 | 19 | — | — | 3,532 | 78 | 79,248 | 87 |
— | — | — | _ | 82,304 | 08 | — |
| 10,587 | 3» |
| — | 10,587 | 38 | 92,891 | 46 |
— | — | — |
| 50,319171 | 78j 08 | — | — |
| — | 78 | 08 | 50,397 | 79 | ||
5,433 | 06 | 5,861 | 60 | 3,348,lool»? | 3,069! 19 | 157,419 | 91 | 2,660 | 72 | 163,149''82 | 3,517,121 | 43! |
9 — 8127*4. Rev.-ber ätt else liny. ntaUverk* t för dr 1931 II.
130 —
Tysta skolan å Lidingö.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................ 1,598,560: 74
Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
I. 55. Tysta skolan å Lidingö ............................................ 20,000: —
Inkomster av egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen
i Stockholm samt fastigheten å Lidingö ................................. 103,820: 4 8
Intressemedel ........................................................................ 19,387:81
GåVomedel............................................................................. 1,000: —
Ersättning för kost m. m.......................................................... 4,418: 82
Pensionsavgifter .................................................................. . 243:97 148,871:08
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel ..................................................................... 4,784: 68 :
Övriga skulder....................••................................................ 670,105: 87 674,890:40
Summa 2,422,322: 17
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder................................................................................................... 667,458: 09
Utgifter:
Avlöningar ........................................................................... 30,674:62
Pensioner ............................................................................ 1,833: —
Till statens pensionsanstalt inbetalda avgifter .. ........................ 866: 9 7
Premier åt elever .................................................................. 370: —
Undervisningsmateriel och inventarier ....................................... 5,243: 46
Kosthåll, sjukvård m. m......................................................... 13,156: 84
Utgifter för egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen
i Stockholm samt fastigheten å Lidingö ................................. 63,542: 05
Allmänna omkostnader ............................................................ 11,602: 36
Nedskrivning av värdet å Lidingöfastigheten.............................. 15,000: —
» » » » obligationer....................................... 5,405: — 147,693: 20
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Kassabehållning .......................................................
Innestående i bank....................................................
Obligationer.............................................................
Fastigheter ..............................................................
Inventarier................................................................
131:81
25,203: o 7
396,835: —
1,185,000: —
1: ~ 1,607,170: 88
Summa 2,422,322: 17
Antalet elever under läsåret 1930—1931 utgjorde 36.
— 131 —
Institutet och forskolan för blinda
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar..................................................................
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
I. 57. Institutet och förskolan ................................
I 74. Tryckning av blindskrifter....................................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .......................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Utgiftsrester ...............................................................
Diverse medel............................................................
Tomteboda.
1,071,856: 04
... 117,783:8c
... 1,122:46 H8,906:3i
................... 303,692:16
................... 8,008: »4
40,836: ss
1,062,712: 28 1,103,549:21
Stimma 2,606,013: 26
Skulder
Balans den 1 juli 1930
1,076,367: 4 a
Utgifter
Åttonde huvudtiteln:
Institutet och förskoiau för blinda å Tomteboda:
I. 57. Institutet och förskolan............................................ 220,933: 86
58. Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan ... 47,895:74
59. Skrivmaskiner åt avgående elever vid institutet............ 3,000: —
I. 72. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter
...................................................... 1,355: 92
73. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare 4,159: 75
74. Tryckning av blindskrifter............................................ 8,122:46
N. 1. Ålderstillägg ............................................................... 11,223:42
3. Extra utgifter............................................................... 2,400: —
8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen...................................................... 13,938: 76
II. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 26,662: —
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
I. 55/1929—30. Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan.
.................................................... 2,372:91
I. 69/1929—30. Understöd åt blindlärareiever ...v....................... 500: —
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................
342,564: 81
74,780:4 8
11,395:1R
Balans den 30 juni 1931
Tillgångar:
Innestående i bank ..................................................
Fastigheter ..............................................................
Inkomstrester ...........................................................
Obligationer............................................................
Utlånta medel..........................................................
38,351:9 2
58,000: —
37,199:8 5
942,354: 08
25,000:— 1,100.905: 85
Summa 2,606,013: 26
Lärjungarnas antal uppgick under såväl höstterminen 1930 som vårterminen 1931 till 172,
därav 97 gossar och 75 flickor.
133
Läroanstalterna för blinda.
Växjö Kristinehamn Uppsala Samma
1 2 3 4
Debet.
Balans den 1 juli 1930
Tillgångar............................................. | 169,275: 7 4 | 117,077: so | — | 286,353: fia |
Inkomster Åttonde huvudtiteln: Förskolan för blinda i Växjö: I. 61. Förskolan.............................. | 20,600: — |
|
| 20,600: — |
62. Förstärkning av anslaget till för-skolan ............................. | 4,000: — |
|
| 4,000: — |
63. Vattenklosetter i förskolans | 4,555: — |
|
| 4,555: — |
Hantverksskolan i Kristinehamn för I. 64. Avlöningar ........................... |
| 16,300: — |
| 16,300: — |
65. Materialier, expenser m. m....... | --- | 11,000: — | - - | 11,000: — |
66. Förstärkning av reservations-anslaget till materialier, expen-ser m. m............................ |
| 12,150: — |
| 12,150: — |
67. Uppehållande av en extra av-delning .............................. |
| 10,600: — |
| 10,600: — |
68. Fria frakter för arbetsmaterialier |
| 4,500: — |
| 4,500: — |
1. 71. Hantverksskolan i Uppsala för |
|
| 25,000: — | 25,000: — |
73. Järnvägsresor för blindskolelever | 470: 7 0 |
|
| 470: 7 0 |
N. 1. Ålderstillägg ........................... | 2:250: — | 2,100: — | — | 4,350: — |
8. Tillfällig löneförbättring för viss | 2,350: — | 3,433: 38 |
| 5,783: 33 |
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare | 6,996: — | 11,803: — |
| 18,799: — |
Klevavgifter .......................................... | 12,000: — | - - | — | 12,000: — |
Intressemedel ....................................... | — | 1,173: os | - - | 1,173: 93 |
Försäljningsmedel ................................. | 172: BO | 116,375:88 | 3,247: 04 | 119,796: 02 |
Ersättning för kost, lyse m. m................ | 419: 8# | - - | - - | 419: 88 |
Bidrag från Anna Wikströms stiftelse ...... | - - | - - | 911:44 | 911: 4 4 |
Diverse inkomstraedel .......................... | 1: 40 | 30: b 2 | 95: 8 B | 127: 77 |
Okat värde & inventarier ........................ | 395: 04 | — | — | 395:04 |
Säger | 54,210:4 7 | 189,466: Sfi | 29,254: 93 | 272,932: 0« |
Summa | 223,486: 21 | 306,544: 55 | 29,254: »3 | 55^.285: f.‘» |
134
l i 3 i
Kredit.
Utgifter
Avlöningar .......................................... Utackorderingsbidrag till behövande elever Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m.......... Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier.......................................... Bidrag till fria frakter för arbetsmateria-lier för blinda .................................... Inredande av vattenklosetter i förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad ......... Allmänna omkostnader........................... | 30.446: — 10,071: 26 1,595: 89 4,555: — | 46,759: 38 117,075: l« 4,352: 2 8 11,959: 99 | 13,952:8 3 7,058: 4 2 2,292: 4 2 5,951: 76 | 91,157: 6« 120,963:4 7 4,352: 28 4,555: — |
Säger | 53,569: 58 | 191.387: 76 | 29,254: 98 | 274,212: 22 |
Leverering |
|
|
|
|
Tili statskontoret .................................. | 245: ao | — | — | 245:90 |
Balans den 30 juni 1931: |
|
|
|
|
Tillgångar: Kassabehållning ................................. Innestående i bank.............................. Förskott .......................................... Fordringar........................................ Fastigheter ....................................... Inventarier, materialier m. m................ | 150,000: — | 1,073: io 64,636: 4 6 | imil Milli | 1,073: 45 |
Säger | 169,670: 78 | 115,156:7 9 -- 284,827:57 |
Summa | 223,486:21 | 306,544: 55 29,254: 93 559,285: 69 |
Antalet elever under arbetsåret 1930—1931 utgjorde:
vid förskolan för blinda i Växjö:
under höstterminen 1930 ..................................................... 30
» vårterminen 1931 ...................................................... 30
;> hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
under höstterminen 1930 ...................................................... 59
» vårterminen 1931 ...................................................... 61
> hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor:
under höstterminen 1930 ..................................................... 23
» vårterminen 1931 ...................................................... 23.
— 135 —
Vårdanstalten i Lund för blinda nied komplicerat lyte.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
''Tillgångar................................................................................................. 68,002: o 7
Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
I. 69. Anstalten.................................................................... 87,780:58
70. Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare.................. 7,500:
I. 72. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindunder
visningsanstalter
....................................................... 112: —
73. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare ... 1,379:60
N. 1. Ålderstillägg ............................................................;••••• 3,250:
8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ...................................................6,888:88
10. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare................................................ 340: —
II. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............. 22,978: —
Elevavgifter................................................................................. 72,768: ot
Ersättning för kost, värme m. ..................................................... 10,517: 24
Intressemedel .............................................................................. 2,751: SS
Försäljningsmedel ............................................... 3,858:69
Diverse inkomstmedel ............................................................— 37: 20 220,761: 03
Summa 288,763: to
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. .......................................................................... 98,301: 26
Gratifikationer m. ...................................................................... 1,637:7 0
Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m........... 63,183:74
Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier........................ 8,405: 36
Allmänna omkostnader............................................................... 37,329: 43 208,857:4 8
Leverering:
Till länsstyrelsen i Malmöhus län.................................................................. 5,830: 7 6
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................ 120:3 0
Innestående i bank och å postgiroräkning .................................... 73,954: 56 74,074: 86
Summa 288,763: lo
Antalet skyddslingar utgjorde vid arbetsårets början 180, fördelade på följande sätt:
44 i skolan,
54 i arbetshemmet,
82 i asylen.
Vid arbetsårets slut utgjorde antalet skyddslingar 179, fördelade sålunda:
47 i skolan,
54 i arbetshemmet,
78 i asylen.
136 —
Tekniska
| Tekniska gymnasiet Örebro | i | .... Tekniska Malmö | |
Debet. | l |
| 2 |
|
Balans den 1 juli 1930: Tillgångar........................................................................ | 125,363 | 57 | 128.718 | 03 |
Inkomster: |
|
|
|
|
Åttonde huvudtiteln: |
|
|
|
|
■T. 1. Tekniska läroverk ............................................. | 118,759 | 80 | 111,380 | 66 |
2. Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i |
|
| ||
Orebro ........................................................ 3. Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-skolan i Norrköping .................................... | 24,000 |
|
| - |
4. Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskils-tuna ............................................................... |
|
|
|
|
5. Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade |
|
|
|
|
elever vid de tekniska fackskoloma .................. | — | — | 1,550 | — |
N. 1. Ålderstillägg..................................................... | 9,433 | 84 | 5,958 | 85 |
8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
|
|
|
|
civila statsförvaltningen................................... | 21,615 | 48 | 14,113 | 87 |
9. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de |
|
|
| |
allmänna läroverken m. fl............................... | — | — | 502 | 83 |
10. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med |
|
|
|
|
dem jämförliga befattningshavare ..................... | — | — | 930 | — |
11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst | 45,520 | — | 32,968 | — |
12. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda |
|
|
|
|
läro- m. fl. anstalter ................................... | — | — | - '' | — |
Norrköpings stads hyresanslag åt rektor vid tekniska elemen- |
|
|
|
|
tarskolan i nämnda stad................................................ | — | — | — | — |
Donations- och gåvomedel ................................................ Inträdes- och terminsavgifter .......................................... | 3,185 9,987 | 45 | 9,885 5,570 | 25 |
Intressemedel .................................................................. | 4,379 | 92 | 5,349 | 83 |
Försäljningsmedel........................................................... |
|
| ||
Ersättning för materialprovningar, värme, lyse, förbrukade |
|
|
|
|
materialier m. m.......................................................... | 886 | 49 | 1,570 | 52 |
Diverse.......................................................................... | 625 | 55 | 481 | 84 |
Säger | 238,393 | 03 | 190,260 | 65 |
Balans dm 30 juni 1931: Skulder: I allmänhet.................................................................. |
|
|
|
|
Summa ■ | 363,756 | 60 | 318,978 | 58 |
Kredit. Balans d-m 1 juli 1930: |
|
|
|
|
Skulder.......................................................................... | • | - | — |
|
137
läroverk.
läroverket i |
| Elektra tek-niska fack-skolan i | ! | Tekniska elementarskolan i | 1 1 | Tekniska fack-skolan för | Summa | ||||
Härnösand | Norrköping | j | Borås | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | S | ||||||
! 14,823 | 52 | 10,033 | 89 | 116,328 | 24j | I 252,859 | 77 | 1 52,2791 | 86 | I 700,406)88 | |
52,525 |
| j 40,362 | 87 | 47,692 | I 98 | 52,174 | ! | 1 i 36,405j54 | 1 459,300 | 25 | |
— | — |
| — | — | — | — | — | — | - | 24,000 | - |
— | — | — | — | 1,600 | — | — | — | — | - | 1,600 | — |
| — | — | — | — | — | - | — | 6,277 | 47 | 6,277 | 47 |
|
| 1,622 | 14 |
|
| _ | _ | 1,800 | — | 4,972 | 14 |
3,150 | — |
| — | — | — | 3,300 | — | — | — | 21,841 | 6 9 |
6,575 | 84 | 4,156 | 09 | 5,215 | 62 | 6,231 | 10 | 4,629 | 20 | 62,537 | 20 |
1,440 | — | 450 |
| 685 | — | 225 | — | — | — | 3,302 | 381 |
696 | 66 |
|
| 310 |
| 240 | _ | — | — | 2,176 | 61> i |
15,337 |
| — | — | 12,429 | — | 14,020 | — | 10,114 | — | 130,388 | — |
— | — | 10,563 | _ | — |
| _ | — |
| — | 10,563 | — i |
|
|
|
| 2,000 |
| _ | _ |
| — | 2,000 |
|
550 | _ | 50 | _ | 2,480 | _ | 510 | — | 1,800 | — | 18,460 | 70 |
1,842 | 50 | 2,200 | _ | 1,630 | — | 1,450 | — | — | — | 22,679 | 60 |
348 | 50 | 335 | 61 | 5,167 | 71 | 6,447 | 44 | 2,489 | 32 | 24,518 | 33; |
40 |
| 4 | 64 | — | — | — | — |
| — | 44 | 64 j |
1,496 |
|
|
| 1,067 | 52 | 2,6211 Sfi |
| — | 7,642 | 39 | |
| — | 20 | - | — | — | 3| — |
| - | 1,130 | 3 91 | |
84,001|60 | 59,763|85 | 80,277 | issi 87,222|40 | 63,515|63 | 803,434 | 6» | |||||
, |
| 1 | i 1- | i 1 - |
| I | i i | 8 | i18 | alis! | |
98,825 | 0 2 1 | 69,797 | I74 | 196,606 | 07 | 340,082 | 17 | 115,803 | j 6 7 | 1,503,849 | 7 5: |
|
|
|
| __ |
| 504 | — | — | 02 | 500 | loa |
— 138
| 1 | 3 | ||
Utgifter: |
|
|
|
|
l Avlöningar ............................... | 197,487 | 46 | 144,429 | 51 |
Stipendier m. m........................................ | 10,432 | 47 | 9,970 | 65 |
Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier... | 4,456 | 08 | 3,688 | 50 |
Laborationer ........................... | 6,148 | 37 | 2,451 | 36 |
! Verkstaden .......................... |
|
|
|
|
Allmänna omkostnader........................................ | 18,916 | 46 | 11,818 | 36 |
Säger | 237,440 | 88 | 172,358 | 88 |
Leverering: |
|
|
|
|
j Till länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Örebro och |
|
|
|
|
1 Västernorrlands län .........................;....................... | 1,105 | 82 | 623 | 60 |
Balans den 30 juni 1931: |
|
|
|
|
Tillgångar: |
|
|
|
|
Kassabehållning.......................... | 47 | 88 | 23 | 51 |
Innestående i bank ............ | 88,562 | 07 | 98,353 | 09 |
Fastigheter .......................... |
|
|
|
|
Inventarier ........................ |
|
|
|
|
Obligationer och förlagsbevis............. | 36,600 |
| 18,720 |
|
Utlånta medel.................... |
|
|
|
|
Aktier ......................... |
|
| 28,900 |
|
Fordringar .. | — | — |
| 1 |
Säger | 125,209 | 9 51 | 145,996 | 60 j |
Summa | 363,756 | 00 | 318,978|58 |
Antalet lärjungar under läsåret 1930—1931 utgjorde:
vid tekniska gymnasiet i Örebro:
under höstterminen 1930..................................................
» vårterminen 1931 ..................................................
» tekniska läroverket i Malmö:
under höstterminen 1930 ..................................................
» vårterminen 1931 .................................................
» tekniska läroverket i Härnösand:
ander höstterminen 1930..................................................
» vårterminen 1931 ..................................................
» elektrotekniska fackskolan i Västerås:
under höstterminen 1930..................................................
» vårterminen 1931 ...........................................
319
319
179
177
62
61
64
64
139
|
| 4 | ‘ | •. A |
| 6 | | | , . 3 • |
| 8 |
|
68,724 | 50 | 44,781 | 46 | 61,166 | 93 | 66,645 | 26 | 46,534 | 29 | 629,769 | 40 |
B614 |
| 2,412 | 84 | 2,403 | 20 | 5,926 | 67 | 4,430 | 26 | 37,190 | 08 |
2,980 | 59 | 4,029 | 81 | 3,216 | 58 | 1,443 | 58 | 4,659 | 18 | 24,474 | 27 |
926 | 32 | • 971 | 42 | 648 | 50 | 2,460 1,508 | 40 | — | — | 13,606 | 37 |
|
|
| 471 | 14 | 88 | — | — | 1,979 | 97 | ||
6,432 | 49 | 4,822 | 44 | 7,146 | 25 | 11,153 | 99 | 6,393 | 95 | 66,683 | 98 |
80,677 | 90 | 57,017 | 97 | 75,052 | 55 | 89,138 | 72 | 62,017 | 67 | 773,704 | 02 |
415 | 66 | — |
| '' 375 | 37 |
|
|
|
| 2,520 | 45 |
288 |
|
|
| 3,230 | 86 |
|
|
|
| 3,590 | 72 |
16,442 | 99 | 12,779 | 77 | 14,350 | 99 | 51,013 | 74 | 12,952 | 88 | 294,455 | 63 |
|
|
| __ | _ | 40,000 | — | '' - | — | 40,000 | — | |
|
|
|
| _ | _ | 63,800 | — | — | — | 63,800 216,266 | — |
1,000 |
|
| _ | 103,596 | 80 | 35,350 | — | 21,000 | — | 30 | |
— | — | — | — | — | 58,500 | — | 19,833 | — | 78,333 28,900 | I | |
_ | __ | — | — | — | — | 1,779 | 71 | — | — | 1,779 | 71 |
17,731146 | 1 12,779|7 7 | 121,178 | 15 | 250,443| 4 5 | 53,785|88| 727,125|26 | ||||||
98,825!02 | 69,79717 4 | 196,606107 | 340,082! 17 | 115,803!57 | 1,503,849!7 5 |
vid tekniska elementarskolan i Norrköping:
under höstterminen 1930 ......................................
» vårterminen 1931 ......................................
> tekniska elementarskolan i Borås:
under höstterminen 1930 ......................................
» vårterminen 1931 ......... ............................
> tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna:
under höstterminen 1930 ......................................
» vårterminen 1931 ......................................
69
69
64
64
101
97.
140
Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
Tekniska skolan i Stockholm:
J. 15. Tekniska skolan......
i!0. Vävskolan i Borås ..
21. Dyrtddstillägg vid tek
skolan i Stockholm, väv -
Filipstads
järnkontoret
Alvsborgs li
ting.........
Försäljningsmedel ..................
Hyresmedel ...........................
Ersättning för värme och lyse
Diverse .................................
Från bergsskolan i Falun överlämnade
inventarier och materiel...
Uppdebiteras bergsskolans i Falun
skulder den 1 juli 1930 till diverse
medel.............................
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel .....................
Övriga skulder.....................
Säger)
Tekniska | Bergsskolorna |
| Vävskolan |
| — | ||||
! Filipstad | j Falun | i Borås | 0 u m m a | ||||||
1 |
| 1 ? |
| 3 |
| 4 |
| 5 |
|
•j 823,024 | ^6 | I j 109,803 | 1 33 | 30,450 | 1 81 | 169,696 | 72 | 1,132,975 | i 1 1 |s2 j |
102,575 | 1 ! |
| 1 |
|
|
|
| 102,575 | 1 ; |
| 10,500 | — | — | — | — | — | — | — | 10,500 |
|
i 33,000 | — | — | — | _ | _ | _ | _ | 33,000 |
|
— | — | 20,000 | — | — | — | — | — | 20,000 | _ |
i |
|
|
| '' |
| 12,550 |
| 12,550 |
|
1 23,742 | 50 |
|
|
|
| 2,133 |
| 25,875 | 60! |
63,968 | 50 | — | — | — | — | — | — | 63,968 | 50} |
— | — | 417 | 15 | — | — | — | — | 417 | 15 |
— | — | 30,400 | — | — | — | — | — | 30,400 |
|
} — | — | — | — | — | _ | 11,583 | _ | 11,583 |
|
32,190 | — | 900 |
| — | — | 1,960 | — | 35,050 | _ |
38,093 | 47 | 140 | 73 | — | — | 1,363 | 23 | 39,597 | 43 |
— | — | 298 | 32 | — | — | 1,221 | 67 | 1,519 | 99 |
3,000 | — | — | — | — | — | — | — | 3,000 | _ |
— | — | — | — | — | — | 450 | — | 450 | _ |
1,132 | 89 | 77 | 70 | — | — | — | — | 1,210 | 59 |
— | — | 12,959 | 75 | — | — | — | — | 12,959 | 75 |
— | — | — | — | 7,654 | 27 | — | — | 7,654 | 27 |
— | — | 5,017 | 69 | — | — | — | — | 5,017 | 69 |
308,202 | 36 | 70,211 | 34 | 7,654 | 27 | 31,260 | 90 | 417,328|8 7 | |
|
| 21,405 | 90 |
|
|
|
| 21,4051 | 90 |
3 | 50 | 2,129 | 77 | — |
| — |
| 2,133|27 | |
3 | 50| | 23,535|6 7 | — ■ | — | — |
| 23,539|i7 | ||
T,131,23o|s 21 | 203,550i | 34 | 38,105 | 08 | 200,957 | 52(1,573,843lsn |
— 141
— | 1 | 1 | 2 | — | 8 |
| 4 | ! | 5 |
|
Kredit. Balans den 1 juli 1930: Skulder ....................................... | 11,163 |
| 23,594 | 42 | 7,654 | 27 | - | 1 | 1 1 42,411 | 69 |
Utgifter: Avlöningar ........................... ..... | 208,702 | 27 | 39,447 | ,4 |
| - | 23,766 |
| 271,916 | 01 |
Stipendier m. m............................ | 34,265 | — | 558 | 81 | — |
| 1,127 | — | 35,950 | 81 |
Bibliotek, samlingar, undervisnings-materiel och inventarier ............ | 8,526 | 63 | 4,712 | 44 | _ | _ | 1,747 | 29 | 14,986 | 86 |
Laborationer................................. | 372 | 62 | 1,716 | 65 | — | — | — | — | 2,089 | 27 |
Allmänna omkostnader.................. | 41,577 | 57 | 5,204 | 18 | — | — | 3,706 | 86 | 50,488 | 56 |
Nedskrivning av obligationer till pari | 731 | 29 | — | — | — | — | — | — | 731 | 29 |
Minskat värde å inventarier och |
|
|
|
|
|
|
|
| 5,106 |
|
materiel m. m............................ | — | — | 5,106 | 68 | — | — | — | —- | 68 | |
Till järnkontoret överlämnade i bank | — |
|
|
| 17,491 | 00 |
|
| 17,491 | 06 |
| Till bergsskolan i Filipstad överläm- |
|
|
|
|
|
| 12,959 |
| ||
nade inventarier och materiel...... | — | — | — | — | 12,959 | 75 | — | — | 7 5; | |
Säger | 294,175 | 38 | 56,746 | 45 | 30,450 | 81 | 30,347|l5 | 411,719 | 79 | |
Balans den 30 juni 1931: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Tillgångar: | 23 |
|
|
|
|
|
|
| 23 | 97 |
1 Kassabehållning ........................ | 97 |
|
|
|
|
|
| |||
Innestående i bank och å postgiro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
räkning.............................. | 31,268 | 39 | 4,604 | 82 | — | — | 32,087 66 | 67,960 | 77 | |
Fastigheter ............................. | — | — | 70,566 | 43 | — | — | 98,900 | — | 169,466 | 43 |
Inventarier och materiel ............ | — | — | 47,941 | 26 | — | — | 32,900 | — | 80,841 | 25 |
Obligationer och förlagsbevis...... | 681,378 | 29 | — | — | — |
| 6,650 |
| 688,028 | 29 |
Utlånta medel........................... | 1,606 | 25 | — | — | — | — | — |
| 1,606 | 25 |
Aktier....................................... | 65,901 | 04 | — | — | — | — | — |
| 65,901 | 04 |
Fordringar ................................ | 45,714 | — | 96 | 97 | — | — | 72j 91 | 45,883 | 88 | |
Säger | 825,891 | 94 | I 123,209|4 7 | — | — | 170,6IO| 4 7 | 1,119,711 | 88 | ||
Summa | 1,131,230 | 82] 203,5501st | j 38,105|o 8 | ! 200.957‘62! 1,573,843 | 36 |
Antalet lärjungar under läsåret 1930—1931 utgjorde:
Tid tekniska skolan i Stockholm:
under höstterminen 1930 .................................................
» vårterminen 1931 ......................................................
vid bergsskolan i Filipstad:
under höstterminen 1930.....................................................
» vårterminen 1931 ......................................................
vid vävskolan i Borås:
under höstterminen 1930......................................................
» vårterminen 1931 ......................................................
1,23:1
1,059
13
18
52
49.
— 142 —
Statens biografbyrå.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................. 21,761:9!
. Inkomster :
Åttonde huvudtiteln:
K. 17. Statens biografbyrå .................................... ................ 71,011: —
N. 11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 6,500: —
Granskningsavgifter..................................................................... 158,090:50
Okat, värde å inventarier ....................................................:....... 3,886:2 0 334,437:70
Summa 256,199: ei
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.................................................................................... 54,984:40
Hyra ......................................................................................... 9,500: —
Inventarier .............................................*................................... 3,836:2 0
Allmänna omkostnader .................................................................. 8,191:96 76 46,''>''56
Till statskontoret
Leverering
154,138: 94
Tillgångar:
Inventarier
Balans den 30 juni 1931:
.......... 25,598:11
Summa 256,199: 6i
— 143
Gymnastiska centralinstitutet.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................. 99,379: 91
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar.......................................................... 2,050: 01
Åttonde huvudtiteln:
H. 5. Allmänna läroverken...................................................... 1,200: —
Gymnastiska centralinstitutet:
L. 1. Avlöningar .......................... 100,163: te
2. Materiel m. .......................................................... 13,000: —
3. Extra personal vid institutet m. m............................. 7,410: —
4. Täckande av brist i reservationsanslaget till materiel m. m.
vid utgången av budgetåret 1928/1929........................ 1,640: —
5. Materiel för undervisning i anatomi och fysiologi ......... 4,000: —
N. 3. Extrautgifter ............................................................... 497:6 0
11. DyrtidstUlägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 16,000: —
Ersättning från diverse föreningar och personer för hyra av lokal samt
för lyse och dusch .................................................................. 12,197:7 5
Dito för sjukgymnastik ............................................................... 497:50
Intressemedel m. m...................................................................... 3,659: 8 o
Diverse inkomstmedel............................................................ ..... 859: 87 163,175:19
Summa 262,555:10
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. m. ...................................................... 126,077:80
Stipendier ................................................................................. 5,000: —
Ved, ljus, materiel och samlingar.................................................. 20,272: 83
Diverse expenser ...................................................................... 7,577:15 158,927: 78
Leverering:
Till statskontoret ....................................................................................... 3,239: 41
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................ 39: 7 5
Innestående i bank..................................................................... 20,389:67
Obligationer.................................................. 79,958:_49 100,387:91
Summa 262,555: lo
Antalet elever under undervisningsåret 1930—1931 utgjorde 136, därav 71 manliga och 65
kvinnliga. Därjämte har undervisning i gymnastik åtnjutits av skolungdom till ett antal av
1,250. Antalet patienter vid sommarpolikliniken uppgick till 226, därav 108 manliga och
118 kvinnliga.
144
Tillgångar
Aug. Abrahamson stiftelse.
Debet.
Bolum den 1 juli 1930:
Inkomster:
Intressemedel ........................................................................... 17,390:4 7
Hyres- och frälseräntemedel ...................................................... 24,520: 82
Inskrivnings- och undervisningsavgifter ....................................... 7,390: —
Försäljningsmedel för ritningar................................................... 1,329: 37
Vinst å hushållet ..................................................................... 11,994: 9 c
Dito å skogsdriften ................................................................ 10,258:6 7
Dito å trädgården ..................................................................... 1,000: —
Dito å butiken ..................................................................... 1,575: 57
Dito å verktygs- och skolmöbelfabriken....................................... 649: 9 7
Balans den 30 juni 1931.
Skulder:
Utgiftsrester........................................................................... 11,675:40
Diverse medel....................................................................... 380,963: 76
Övriga skulder ..................................................................... 56,035:57
I statskontoret............................................................ 5,822:86
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
Avlöningar .............................................................................. 31,773:50
Omkostnader för undervisningen ................................................ 16,429: 17
Dito för park, planteringar och vägar......................................... 2,554: —
Nybyggnader och reparationer .................................................. 11,707: 75
Förlust å lantbruket.................................................................. 537: G 7
Understöd och pensioner m. m.................................................... 3,116:18
Skatter m. m........................................................................... 4,856: 76
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning.................................................................... 3,980: 18
Innestående i bank ............................................................... 8,125: So
Fastigheter ........................................................ 180,100: —
Inventarier m. m.................................................................. 190,306: 64
Aktier ................. 10: —
Fordringar .......................................................................... 9,505:59
I statskontoret ..................................................................... 388,659: 53
Summa
781,145: 16
76,109: 83
454,497: 5»
1,311,752:08
460,089: 7 5
70,975: 03
780,687: 3 o
1,311,752:08
145 —
NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.
- | Debet | Kredit |
| 1 | ||||||||
| Till- |
|
| s | Leverering |
|
| Leverering | Summa |
| ||
| gångar | Upp- börd | I | från stats- |
| Utgifter | till stats- |
|
|
| ||
| 1930 |
|
| kontoret |
|
|
| kontoi-et |
|
| ||
A. IT. 5. Hyresmedel från under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnadsstyrelsens |
|
| 360 |
|
|
|
|
| 360 |
| 360 | _ |
Monde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 24,000 |
|
A. 1. Departementschefen... | — | — | — | — | 24,000 | — | 24,000 | — | — | — | — | |
2. Departementets avdel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning av Kungl. Marits |
| 64 |
|
| 184,532 | 56 | 184,532 | 56 | — | 64 | 184,533 | 20 |
0. 3. Skrivmaterialier och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 22,085 |
|
expenser, ved m. m. | 180 | 30 | — | — | 21,905 | 38 | 21,679 | 40 | 406 | 2 8 | 68 | |
4. Tryckningskostnader... |
| — | — | — | 15,184 | 21 | 15,184 | 21 |
|
| 15,184 | 21 |
fattningshavare i sta-tens tjänst ........... |
| _ | _ |
| 21,664 | — | 21,664 | — | — | — | 21,664 | — |
Elfte huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Civila pensionsväsendet: A. 4. Dyrtidstillägg åt f. d. |
| _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
civila befattningsha-vare i statens tjänst |
|
|
|
| 1,212 |
| 1,212 | _ | _ | _ | 1,212 | _1 |
1 Allmänna indragningsstaten: | , |
|
|
| 9,540 |
| 9,540 |
|
|
| 9,540 |
|
1 0. 1. Diverse föremål......... |
| — |
| — | — | — | — | — | — | |||
Summa | 1 180 | 94 | 360 | - | 278,038] 15 | 277,812! 17 | 766 | 92 | | 278,579! 09 |
10
lil2794. Rev-berättelse ang. statsverket för dr 1931.
II.
Lantbruks -
1 | 1 |
| D | e- |
| i Tillgångar |
|
| |
| den |
| Uppbörd | |
| | Vt 1930 1 | 2 |
| |
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående |
|
|
| | |
egendomar............................................................ | — | — | 648 | —1 |
Åttonde huvudtiteln: |
|
|
| | |
K. 18. Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet |
|
|
| ; i |
stående ändamål ................................................... |
| — | 502 | 1 74 |
Nionde huvudtiteln: |
|
|
|
|
B. 1. Lantbruksstyrelsen ................................................... | — | — | 347 | Iso! |
2. Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ............ | — | — | — |
|
8. Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipen- |
|
|
| ■ r |
diater .................................................................. | — | — | 37 | 50 |
4. Statskonsulenter ...................................................... | — | _ | _ | _ |
5. Stipendiater i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m | — | — | — | — |
D. 14. Lägre mejeriskolor för kvinnor ................................. | — | — | - . |
|
15. Utbildniugskurser för kontrollassistenter ..................... | — | — | — | — |
16. Utbildningskurser för ladugårdsförman oell svinskötare... | — | — | — | — |
17. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr- |
|
|
|
|
land och Dalarna................................................... | — | — | _ | _ |
18. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel............ | — | _ | _ |
|
20. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings- |
|
|
|
|
anstalter............................................................... | — | :— | 1,596 | _ |
27. Kurser i trädgårdsskötsel .......................................... | . — | — | — | — |
F. 1. Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln ............... | 58,307 | 67 | 19,855 | — |
3. Avelscentra för nötboskap.......................................... | — | — | — | _ |
4. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos |
|
|
|
|
nötkreaturen ......................................................... | — | — | 98 | 61 |
5. Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd |
|
|
|
|
mjölk m. m.......................................................... | — | — | — | — |
6. Befrämjande i allmänhet av svinaveln ........................ | 13,212 | 01 | 5,966 | _ |
9. Fåravelns befrämjande ............................................. | 10,885 | 47 | 3,249 | _ |
H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna- |
|
|
|
|
näringar ............................................................... | — | — | 1,692 | 50 |
5. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m................ | — | — | 113 | 76 |
8. Utbildningskurser för vandringsrättare ........................ | — | — | — | — |
13. Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och |
|
|
|
|
|
|
| 13,470 | 59 |
|
|
| ||
43. Bidrag för deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet |
|
|
|
|
och allmänna trädgårdsutställningen i Stockholm 1930 | — | — | — | — |
45. Lantbruksattachéer ................................................... | — | — |
| _ |
53. Instruktionskurs för mejerikonsulenter ........................ | — | — | '' - | _ |
54. Svenska smörprovningarnas verksamhet ..................... | — | — | — | — 1 |
•T. 1. Statens lokala fiskeriadministration ........................... | — | — | — | — I |
6. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen ............... | — | — | 2,711 | 331 |
13. Fartyget Eystrasalt...................................................j | — | — | — | — 1 |
K. 27. Belöningar för rovdjurs dödande................................. | — | — | — | — |
0. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................i | — | — | _ | _ |
4. Tryckningskostnader ................................................ | — | — | 753 | 98 |
5. Extra utgifter ......................................................... | — | — | 1,559 | — |
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......i | — | — | 60 | — |
Alyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan................................. | 298 | 17 | 5,208 | 7ä| |
Fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling............ | — | -1 | lil |
|
— 147 —
styrelsen.
bet |
|
| K r | e | d i t |
|
|
| Summa | ||||
Leverering från statskontoret | Skulder den so/6 1931 | Skulder den l/j 1930 | Utgifter | Leverering | Tillgångar den so/6 1931 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||||||
— |
| — | — | — |
|
| — | 648 | — | — | - | 648 | — |
lii | 48 | — | — | — | — | 614 | 22 | — | — | — | — | 614 | 22 |
221,023 | 72 | _ | — | _ | — | 219,403 | 56 | 1,967 | 66 | _ | _ | 221,371 | 22 |
42,730 | 75 | — | — | — | — | 42,730 | 75 | —’ | — | — | — | 42,730 | 76 |
63,621 | 60 | _ | — | — | _ | 63,659 | 10 | _ | _ | _ | _ | 63,659 | 10 |
33,810 | — | — | — | — | — | 33,810 | — | — | — | — | — | 33,810 | — |
4,166 | 68 | — | — | — | — | 3,958 | 34 | 208 | 34 | — | — | 4,166 | 68 |
27,710 | 50 | — | — | — | — | 27,710 | 50 | — | — | — | — | 27,710 | 50 |
13,083 | — | — | — | — | — | 13,083 | — | — | — | — | — | 13,083 | — |
29,950 | — | — | — | — | — | 29,950 | — | — | — | — | — | 29,950 | — |
3,920 | — | _ | — | — | — | 3,920 | _ | _ | _ | _ | _ | 3,920 | _ |
3,456 | 75 | — | — | — |
| 3,456 | 75 | — | — | — | — | 3,456 | 75 |
246,205 | 50 | _ | — | — |
| 247,801 | 50 | _ | _ | _ | _ | 247,801 | 50 |
| 18,816 | 06 | — | — | — | — | 18,816 | 06 | — | — | — | — | 18,816 | 06 |
7,000 | — | — | — | — | — | 26,352 | 84 | — | — | 58,809 | 83 | 85,162 | 67 |
3,842 | 01 | — | — |
|
| 3,837 | 66 | 4 | 3 5 | — | — | 3,842 | 01 |
142,101 | 42 | — | _ |
| — | 142,200 | 08 | — | _ | — | - | 142,200 | 03 |
i 35,000 | _ | _ | _ | _ | — | 34,407 | 85 | 592 | 15 | _ | _ | 35,000 | _ |
| — | — | — | — | — | 492 | 52 | — | — | 18,685 | 49 | 19,178 | 01 |
| — | — | — | — | — | 2,446 | 05 |
| — | 11,688 | 42 | 14,134 | 47 |
13,626 | _ | ._ | — | — | — | 15,318 | 50 |
| _ | _ | _ | 15,318 | 50 |
8,742 | 75 | — | — | — | — | 8,856 | 51 | — | — | — | — | 8,856 | 51 |
3,081 | 56 | — | — | — | — | 3,081 | 56 | — | — | — | — | 3,081 | 56 |
63,500 | — | — | - | — | — | 76,970 | 59 | — | — | — | — | 76,970 | 59| |
11,856 | 04 | _ | — | 5,242 | 55 | 6,613 | 49 | _ | _ | _ | _ | 11,856 | 04 |
62,500 | — | — | — | — | — | 62,500 | — | — | — | — | — | 62,500 | — |
7,844 | 49 | — | — | — | — | 7,844 | 49 |
| — | — | — | 7,844 | 49 |
1,410 | 50 | — | — | — | — | 1,410 | 50 | — | — | — | — | 1,410 | sol |
15,075 | — | — | — | — | — | 14,737 | 80 | 337 | 20 | — | — | 15,075 | —! |
24,481 | 92 | — | — | — | — | 27,192 | 90 | — | 35 | — | — | 27,193 | 25 |
16,000 | — | — |
| — | — | 14,274 | 96 | 1,725 | 04 | — | — | 16,000 | — |
60,000 | — | — | _ | — | — | 58,020 | 55 | 1,979 | 45 | — | — | 60,000 | — |
21,660 | — | — |
| — | — | 21,109 | 10 | 550 | 9 0 | — | — | 21,660 |
|
7,620 | 90 | — | — | — | — | 7,758 | 90 | 615 | 98 | — | — | 8,374 | 88 |
9,982 | 50 | — | — | 1,598 | 67 | 9,942 | 83 | — | — | — | — | 11,541 | 50| |
62,000 | — | — | — | — | — | 61,291 | — | 769 | — | — | — | 62,060 | — . |
— | — | — | — | — | — | 2,572 | 7 2 | — | — | 2,934 | 2 0 | 5,506 | 92 |
13,066 | 55 | — | — | — | — | 13,177 | 55 | — | — | — | — | 13,177 | 56 |
| 1 |
| 2 |
|
Särskilda, av statskontoret förvaltade, medel för fiskets befrämjande: |
|
|
|
|
För fiskodling och fiskets befrämjande i Gull spångsäl ven......... | — | — | — | — |
» befrämjande av laxfisket i Ljusne älv.............................. | — | — | 100 | 40 |
» befrämjande av laxodlingen i Dalälven (fiskodlingsanstalten |
|
|
|
|
vid Älvkarleby) ......................................................... | — | — | 2,743 | — |
» en laxodlingsanstalt vid Kvarnbäcken (i Indalsälven)......... | — | — | 3,437 | 03 |
Ersättningsmedel för skada å fisket i sjön Tolken inom As härad | — | — | — | — |
För fiskets uppehållande i Dalälven...................................... | 26,031 | 93 | 4,900 | — |
Ersättningsmedel för skada å fisket i sjöarna Norr-Mogen och Sör- |
|
|
|
|
Mogen i Ramsbergs socken av Orebro län........................... | — | — | — | — |
Yattenavgifter för befrämjande av fisket inom landet: |
|
|
|
|
Driftkostnader vid fiskodlingsanstalten vid Kälarna............... | — | — | — | — |
Inköp av fiskodlingsanstalten vid Kälarna ........................... | — | — | — | — |
Undersökningar rörande ålynglets uppgång förbi Lilla Edets |
|
|
|
|
kraftstation i Göta älv .................................................. | — | — | — | — |
Försök rörande bekämpande av för fisket skadlig vegetation i |
|
|
|
|
sjöar och dammar ......................................................... | — | — | — | — |
Driftkostnader vid Kvarnbäckens laxodlingsanstalt ............... | — | — | — | — |
Övriga särskilda medel för: |
|
|
|
|
Byggande i kungsådran i Motala ström vid Duvedals kvarn...... | — | — | 4,757 | 74 |
» » »i Gavleån vid Strömdalen ................. | 1,444 | 68 | — | — |
Reglering av vattnets avrinning ur Vättern ........................... | — | — | — | — |
Flottning i sjön Hovran ...................................................... | 3,600 | — | 300 | • — |
Bevarande av ål- och laxbestånden i Gull spängs älven............... | 3,064 | 90 | 1,200 | — |
Underhåll och drift av en laxodlingsanstalt för Ljunga älv |
|
| 916 |
|
| _ | — | 32 | |
Anläggning, underhåll och drift av en laxyngeldamm m. m. vid |
|
| 681 |
|
Klarälven (Önnerud) ......................................................... | — | — | 93 | |
Reglering av Suorvajaure m. fl. sjöar .................................... | — | — | 768 | 08 |
| 900 | _ | 100 | _ |
Bensinskattemedel, avsatta för fiskerinäringens befrämjande......... | 56,136 | 24 | 50,000 | — |
Ersättning för felaktig fröleverans från Danmark........................ | 3,238 | 37 | 2,866 | 37 |
Donerade medel till trädgårdsskola i Söråker.............................. | — | — | 50,929 | 71 |
Lantbruksstyrelsen förskott: |
|
| 35,449 |
|
Till belöningar för dödande av sälar .................................... | — | — | 80 | |
» andra ändamål............................................................... | — | — | 115,086 | 65 |
Summa | 177,119 | 44 | 332,218 | 29 |
... 181,879:60
— 33,281; 71 215,141: 31.
Tillgångarna den s0/s 1931 utgjordes av:
Tillgodohavande i bank ....................
Förskott .........................................
— 149 —
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||||||
75 254 | 60 | — | — | — | — | 75 355 |
| — | — | — |
| 75 355 | - |
952 | 97 | — | — | — | — | 3,695 | 97 | _ | _ | _ | _ | 3,695 | 97 |
— | — | — | — | — | — | 3,437 | 03 | — | — | — | — | 3,437 | 03 |
348 | 15 | — | — | — | — | 348 | 15 | — | — | — | — | 348 | 15 |
3,305 | 11 | — | — | — | — | 3,305 | 11 | 30,931 | 93 | — | — | 34,237 | 04 |
144 | - | — | - | — | — | 144 | — | — | — | — | — | 144 | — |
298 | 89 | — | _ | — | _ | 298 | 89 | _ | _ | _ | _ | 298 | 89 |
10,000 | — | — | — | — | — | 10,000 | — | — | — | — | - | 10,000 | — |
50 | — | — | — | — | — | 50 | — | — | — | - | - | 50 | — |
908 | 15 | — | — | — | — | 908 | 15 | _ | _ | _ | _ | 908 | 15 |
214 | 42 | — | — | — | — | 214 | 42 | — | — | — | — | 214 | 42 |
| — | 747 | 81 | 3,256 | 89 | 2,248 | 66 | _ | _ | _ | _ | 5,505 | 55 |
| — | — | — | — | — | 389 | 88 | — | — | 1,054 | 80 | 1,444 | 68 |
— | — | 11,552 | 30 | — | — | 11,552 | 30 | — | — | — | — | 11,552 | 30 |
— | — | — | — | — | — | 200 | — | — | — | 3,700 | — | 3,900 | — |
— | — | — | — | — | — | 1,012 | 45 | — | — | 3,252 | 45 | 4,264 | 90 |
— | — | — | — | — | — | 916 | 32 | — | — | — | - | 916 | 32 |
— | — | — | — | — | — | 681 | 93 | _ | _ | _ | _ | 681 | 93 |
— | — | — | — | — | — | 768 | 08 | — | — | — | - | 768 | 08 |
— | — | — | — |
| — | — | — | — |
| 1,000 | — | 1,000 | — |
— | — | — | — |
| — | 47,167 | 07 | — |
| 58,969 | 17 | 106,136 | 24 |
— | — | — | — | — | — | 1,000 | — | — | — | 5,104 | 74 | 6,104 | 74 |
— | — | — | — | — | — | 987 | 50 | — | — | 49,942 | 21 | 50,929 | 71 |
— | — | 20,696 | — | 18,851 | 80 | 37,294 | _ | _ | _ | _ | _ | 56,145 | 80 |
— | — | 265 | 60 | 7,568 | 90 | 107,783 | 3 5 | — | — | — | — | 115,352 | 25 |
1,315,548 | 97 | 33,261 | 71 | 36,518 | 81 | 1,566,157 | 94 | 40,330 | 35 | 1 215,141 | 31 | 1,858,148 | 41 |
- 150 —
Lantbruksakademien.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................ 1,588,002: 4 <r
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
C. 1. Lantbruksakademien ................................................... 18,924:81
2. Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m............... 16,000: —
10. Internationella lantbruksinstitutet i Kom......................... 1,300: —
O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 2,137: —
Intressemedel ........................................................................... 48,313:02
Hyresmedel .............................................................................. 25,931: —
Diverse................................................................................-■ 302: 78 112,908:56
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Diverse medel ....................................................................................... 755,378: 65
Summa 2,456,289: 61
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder ................................................................................................. 747,878: 65
Utgifter:
Avlöningar ............................................................................ 30,693: 8 7
Utredningsarbeten ..................................................................... 4,998:80
Internationella lantbruksinstitutet i Kom .................................... 566: 08
Akademiens hus ..................................................................... 5,041: 05
» museum...................................... ........................... 6,907:21
» bibliotek ............................................................... 5,381: 86
» tidskrift...................................... 12,565: 94
Expenser m. m........................................................................ 11,365:68
Avsättning till donationsfonden................................................... 6,500: —
» » kapitalfonden..................................................... 1,000: — 85 019:94
Leverering:
Till statskontoret....................................................................................... 6,548: —
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank .............................................................. 71,741:20
Förskott ............................................................................. 290: 90
Fastigheter ........................................................................... 599,610: —
Inventarier m. m................................................................... 154,083: 96
Förråd (jetonger).................................................................... 686: —
Utlånta medel........................................................................ 85,000: —
Obligationer........................................................................... 705,430:96 1,616,843:02
Summa 2,456,289: 61
— 151 —
Lantbruksakademiens trädgårdsavdelning.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 309,942:74
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
D. 22. Lantbruksakademiens trädgårdsskola ............................. 10,000: —
Bidrag från permanenta kommittén för fruktodlingsförsök ............... 3,217: 7 5
Intressemedel.............................................................................. 627: 17
Försäljningsmedel........................................................................ 131,491: 96
-Pensionsavgifter........................................................................... 1,359:28 146,696:11
Summa 456,638: 85
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ........................... 23,513: 29
Växter och frön........................................................................... 22,335:0 4
Reparationer .............................................................................. 2,763: 16
Bränsle, lyse, skrivmaterialier, expenser m. m............................... 8,830: 19
Försök med pollinering, elektricitet m. m..................................... 2,853: S5
Förbrukningsmaterialier m. m....................................................... 22,499: 8 7
Pensionsavgifter........................................................................... 1,274: 04
Deltagande i 1930 års lantbruksmöte och trädgårdsutställning ......... 1,205: 80
Försäljningsprovisioner, försäkringsavgifter m. m............................ 2,291: 08
Trädgårdsskolan:
Avlöningar............................................................... 14,826: 3 8
mcvoiiitta auatiittii ................................................... XU
Bränsle,
lyse m. m................................................. 7,676: 48 38,597: 81
Balans den 30 juni 1931 :
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................................. 30,645:21
Fastigheter............................................................................. 114,200: —
Trädskolor .............................................................................. 150,000: —
Inventarier .............................................................................. 5,000: —
Obligationer ........................................................................... 7,000: —
Fordringar .............................................................................. 23,630: 10 330,475: s i
Summa 456,638: 85
Antalet elever vid akademiens trädgårdsskola har under räkenskapsåret utgjort 24.
— 152 —
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet -
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930
103,009: 59»
Inkomster
A.
II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ............................-..................................
^Tionde huvudtiteln:
C.
F.
H.
O.
8.
9.
7.
3.
39.
40.
43.
C. 6/1929—30.
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
Försök med elektrisk bestrålning av växter.....................
Forskningsverksamhet på biodlingens område................■
Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i
Skaraborgs län ...................................................
Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands
län......................................... ...............;•
Driftkostnader för en fast försöksgård för jordbruket vid
Offers gård i Västernorrlands län .............................
Avkastningsbedömning rörande avelssvin ........................
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
Bekämpande av växtsjukdomar.......................................
Ogräsens bekämpande...................................................
Bidrag för deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet
och allmänna trädgårdsutställningen i Stockholm 1930...
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
16,451: 98
389,284: 53
7,500: —
6,500: —
22,000: —
52,500: —
Instrument m. m. vid centralanstaltens för försöksväsendet
på jordbruksområdet avdelning för Iant
bruksbotanik
.............................................
H. 30/1925—6. Rönnbärsmalens bekämpande..............................
Inkomst av jordbruk och ladugård................................................
Försäljningsmedel för baljväxtkulturer ..........................................
Inkomster från Lanna försöksgård ...............................................
» » Offers » ................................................
Avgifter för potatisinspektioner m. ............................................
» » prövning av betningsmedel m. m...............................
Avdelningarnas inkomster...........................................................
Bidrag från Skaraborgs läns hushållningssällskap till Lanna försöksgård
........................... ......................................................
Bidrag från donationsmedel .........................................................
Diverse inkomster .....................................................................
7,500
25,500
10,000
31,000
1,600
7,000: —
36,104: 50
500: —
2,075: 21
15,074: 4 2
8,220: 60
12,749:7 7
5,570: ll
983:7 9
1,442:5 7
676: 4 2
21,482: 22
34.657: 88
2,351:12 718,724:62
Summa 821,734:21
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ................................................................
Övriga utgifter för anstaltens olika avdelningar.............
Elektrisk bestrålning av växter.....................................
Forskningsverksamhet på biodlingens område................
Lanna försöksgård....................................................
Offers j» .......................................................
278,681:44
163.275: 60
7,374:8 5
6,500: —
59,002: 99
63,238: 41
— 153 —
, , „ . ............ 24,567:56
Avkastningsbedömning rörande avelssvm .......................... 20,990: 61
Bekämpande av växtsjukdomar..................................................... 12S50: —
» » ogräsen.............................................................. 2.042:94
» » rönnbärsmalen........................................... ^ 288t 61
Försöksverksamheten m. ........................................................... ö!973: 71
Tillverkning av baljväxtkulturer .......................................... 1,296:4 4
Prövning av betningsmedel ............................................. 4.’326: 08 704 loft- "4
1930 års utställning.................................................................. . ’
Leverering:
Till statskontoret
17,481: 66
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning...........................................................
Förskott ........................................................
Innestående i bank och å postgiroråkmng.......................
216: 35
200: —
99,727:46 iqq,148:81
Summa 821,734:21
Lantbruksinstitutet vid Ultuna.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar..............
172,236:71
Inkomster:
SiEndC]hUStaten liggande kommunala och andra utskylder ............ 706:9 8
Nionde huvudtiteln: cqa.
D. 1. Lantbruksinstitutet vid Ultuna............. oison- —
2. Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna............... 3 000- —
°‘ 7'' Tillfanig löneförbättring för viss personal inom den civila ^ ^ _
statsförvaltningen ...................................... ......."V"
8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem järn- _
• förliga befattningshavare ..........;•••; —....... ................ 04 077''. _
9. Dyrtids tillägg åt befattningshavare 1 statens tjänst ............ 49425’ —
Elevavgifter ................................................................................ ’ 5j; 20
Ökat värde å inventarier m. ........................................................ _! g()
Diverse ....................................................................................
204,200: 98
Skulder:
Diverse medel
Övriga skulder
Balans den 30 juni 1931:
............................. 28,947: 64
—.........................15,908^33 44,855: 9 7
Summa 421,293: 6 6
— 154 —
Kredit.
•Skulder
Balans den 1 juli 19-30
40,645: 22
Utgifter:
Avlöningar.......................................
Kosthåll för betalande elever ...............................
» » frielever .......................................
Undervisningsmateriel och exkursioner m. m.............
Styrelsens resor m. m...................................
Kontorsomkostnader samt bränsle och renhållning......
Underhåll av byggnader, inventarier m. m.............
Sjukvård .................................................
Utskylder och försäkringsavgifter____
Stallet ....................... ..... .............. "....................
Bestituerade medel .............
Diverse.......................
97,917: —
38,288: 50
4,041:10
16,222: 46
876: 77
17,822: s e
10,524: 64
1,006: 0 5
1,472:65
1,411: 7ö
__ 317: so
5,956: 74 | 95i858: „
Till statskontoret
Leverering:
7,583: 88
Balans den 30 juni 1931:
''Tillgångar:
Kassabehållning................................
Innestående i bank ............................
Inventarier och samlingar ______
Förråd........................
Antalet elever har under läsåret
i konsulentkursen .............
i agronomkursen, ordinarie
* » , extra ....
1930—1931 utgjort:
............... 6
............ 46
............... 7.
29: 06
58,782: 95
116,034: —
2-361: — 177,207: —
Summa 421,293: 66
— 155 —
Ultuna egendom jämte lantbruks- och ladugårdsskötar
skolorna
vid Ultuna.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930
229,514: 61
Inkomster :
^Nionde huvudtiteln:
D. 12. Lantbruksskolan vid Ultuna ....................................
16. Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare
O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......
Elevavgifter .......................................................................
Jordbruket .........................................................................
Kreatursskötseln ..............................................................
Arrenden................................................... .........................
Skogsprodukter ....................................................................
Kör- och arbetsförtjänster ...............................................•••••
Diverse ............................................................................
9,600: —
1,500: —
4,319: —
3,850: —
35,240: B 9
81,799: 85
4,966: lo
858: 91
4,091:76
2,727: 86
148,953: b 7
Skulder:
Utgiftsrester ..
Övriga skulder
Balans den 30 juni 1931:
445: 33
30,000: — 30,445: 33
Summa 408,913: 51
Kredit.
Skulder
Balans den 1 juli 1930:
31,497: 90
Utgifter :
Avlöningar och understöd.............................•.........................
Kost för elever samt diverse utgifter för lantbruks- och ladugårds
skötarskoloma
.......................................................................
Foder, utsäde och gödselmedel......................................................
Kreatursskötseln ........................................................................
Kraft, lyse och bränsle ...............................................................
Underhåll m. m. av byggnader och inventarier ..............................
TJtskylder och försäkringsavgifter...................................................
Diverse utgifter för husdjuren och växtodlingen..............................
Allmänna omkostnader ...............................................................
57,960: 96
12,660: 3i
18,900: 3 5
21,031: —
7,157: 21
16,232: 41
4,534: 56
6,555: 0 4
4,788: 98
149,820: 82
Till statskontoret
Leverering:
Balans den 30 juni 1931 :
Tillgångar:
Kassabehållning.........................................................
Innestående i bank ....................................................
Förskott .................................................................
Inventarier och förråd..............................................
Fordringar ...............................................................
Antalet elever har under läsåret 1930—1931 utgjort:
Vid lantbruksskolan........................ 34
» ladugårdsskötarskolan ............... 7.
1,705:15
874: 16
40,473:7 6
12,452: 86
164,302: 61
7,786:76 225,889:64
Summa 408,913: 51
156 —
Lantbruks- och mejeriinstitutet jämte hovbeslagsskolan
vid Alnarp.
Debet.
Tillgångar
Balans den 1 juli 1930:
1,222,566: os
Inkomster.
För institutet:
Nionde huvudtiteln:
D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp... 112,850:-4. Diverse behov vid lantbruks- och mejeri
.
institutet vid Alnarp .............................. 9,500:_
O. 1. Alderstillägg ............................................. 5^200:—
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen ............ 17 000:66
8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och ’
med dem jämförliga befattningshavare ..... 480:_
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ...................................... 35 291-_
Elevavgifter ............................................i!!!.";".".''.''." 8L978'':34
Hyres- och ersättningsmedel.................................... 3,675: 60 ^ 97g. jo
För mejeriet: ’
Nionde huvudtiteln:
D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp... 5,000:_
_ Försålda produkter m. m........................................ 344*,792! 13 349.799. 13
För hovbeslagsskolan: ~
Nionde huvudtiteln:
D. 19. Hovbeslagsskolan vid Alnarp .................... 5,400:_
Elevavgifter m. m............................................!!... 3,765: — 9,165-_
624,932: 68
Skulder:
Utgiftsrester....
Diverse medel.
Övriga skulder
Balans den 30 juni 1931
15,023: 8 7
1,378: 92
92,039: oa 108,441:87
Summa 1,955,930: 58
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
118,984: 37
För institutet:
Avlöningar m. m........................
Laboratorier och avdelningar........
Värme, lyse och renhållning...... .
Underhåll av byggnader, stall och
Elevernas kosthåll.......................
Expenser ............................
Utgifter
inventarier m.
Avskrivningar å fastigheter och inventarier......
m
138,105: 2 7
5,237: 40
11,348: 02
28,208: 01
61,034: 25
8,564:5 7
14,479: —
266,976: 62
— 157 —
För mejeriet:
Avlöningar .........................................
Bränsle och lyse ........................... ••••
Underhäll av byggnader och inventarier
Förbrukningsartiklar och expenser m. m.
Inköp av mjölk och smör ....................
Avskrivningar å inventarier .................
För hovbeslagsskolan:
Avlöningar.........................................
Elevernas kosthåll.............................
Underhåll av byggnader och inventarier
Expenser m. ....................................
Avskrivningar å inventarier .................
12,496: 6 7
6,908: Bi
18,660: 98
26,934: 14
267,985: 8 2
4,251: 06 337,237:18
4,126: BO
2,722: —
185: 76
1,936: 96
126: 78 9,098: —
613,311: 65
Leverering
Till statskontoret
10,499: 98
Tillgångar:
Kassabehållning........
Innestående i bank ..
Förskott ...............
Fastigheter ..............
Inventarier och förråd
Fordringar ..............
Balans den 30 juni 1931
............... 2,305:19
............... 3,000: —
.............. 3,808: —
............... 976,793: 62
............... 172,116:15
.............. 55,111:72 1,213,134:58
Summa 1,955,930: 68
Antalet elever har under läsåret 1930-1931 utgjort vid konsulentkursen 5, vid agronomkursen
57, vid mejeriskolan 24 och vid hovbeslagsskolan 15.
Alnarps egendom jämte lantbruksskolan vid Alnarp
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster.
Jordbruket .............................................................................. 139,310: 9 o
Kreatursskötsel........................................................................ 138,059: 55
Arrendemedel ........................................................................... 4,431:01
Elevavgifter.............................................................................. 17,880:_
Från institutet för utfodring, dagsverken och körslor .................. 2,359: 02
Skulder:
Utgiftsrester
Övriga skulder.
Balans den 30 juni 1931:
.................................................. 4,330:80
.................................................. 5,466: 64
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
Avlöningar och understöd ......................................................... 90,478: 9 2
Elevernas kosthåll..................................................................... 30,553: 5 o
Foder, utsäde, gödselmedel m. m................................................. 80,887: 55
Mjölk och vasste ..................................................................... 18,653: 9 8
Bränsle och förbrukningsartiklar m. m........................................ 17,798: s i
Underhåll av byggnader och inventarier....................................... 40,489: 71
Utskylder, försäkringsavgifter och expenser ................................. 23,322: IV
Avskrivningar å fastigheter........................................................ 4,710: 46
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning..........................................................
Innestående i bank ....................................................
Förskott ...................................................................
Fastigheter ................................................................
Inventarier och förråd .................................................
Fordringar ................................................................
829: 52
7,000: —
2,046: 2 5
433,423: 55
225,218: 2 7
107,365: 38
Summa
Antalet elever har under läsåret 1930—1931 utgjort vid lantbruksskolan
ladugårdsförmanskursen 6.
786,359: IT
302,040: 4S
_9,796: 94
1,098,196: 5 9
15,418: 5 t
306,895: i o
775,882: 9 2
1,098,196: 5 9
44 och vid
— 159 —
Alnarps trädgårdar jämte trädgårdsskolan vid Alnarp.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar.................................................................................................. 234,472: 6®
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
D. 23. Trädgårdsskolan vid Alnarp .......................................... 10,000: —
24. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar 21,800: —
H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar 2,000: —
43. Bidrag för deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet
och allmänna trädgårdsutställningen i Stockholm 1930... 1,000: —
O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ...................................................... 7,185: —
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 12,945: —
Försålda trädgårdsprodukter m. m................................................ 110,883:17
Ersättning för parkens underhåll m. m........................................... 1,524: —
Anslag från Malmöhus läns hushållningssällskap till försök med driv
bänksuppvärmning
.................................................................. 1,000: —
Anslag från permanenta kommittén för fruktodlingsförsök ............... 3,217: 7 5
Försöksverksamheten .................................................................. 15,908: 92 187,463: 84
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Utgiftsrester ........................................................................... 5,301: 53
Övriga skulder ....................................................................... 32,494: 87 37,795; 90
Summa 459,732: 40-
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder...................................................................................................... 21,020:37:
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................ 60,642: c 5
Elevernas kosthåll ................... 14,966: —
Extra arbeten, körslor m. m......................................................... 15,136: 5 7
Växter, frö och spannmål............................................................... 16,206: 17
Underhåll av byggnader och inventarier.......................................... 10,477:2 9
Bränsle, förbrukningsartiklar och expenser....................................... 30,484: «ö
Försöksverksamheten..................................................................... 39,593: 23 187,506: 66:-
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 584:89
Innestående å postgiroräkning .................................................. 12,519: 04
Förskott ................................................................................ 3,478: 5 9
Fastigheter.............................................................................. 169,000: —
Inventarier och förråd............................................................... 54,736:17
Fordringar .............................................................................. 10,887: 28 251,206: 47
Summa 459,732:4 0»
Antalet elever vid trädgårdsskolan har under läsåret 1930—1931 utgjort 23.
160
Övriga undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.
| IX- D. 5. | IX- D. 11. |
| ! |
Lanthushållningsseminariet å Rimforsa ..................... | 21,050| — | 3,827]— | 24,877 |
|
| | i | ||||||||||
| IX. C. 6. | IX. D. 6. | ..IX. D. 7. | IX. D. 11. | Summa | ||||||
| 1 | •t |
| 3 |
| 4 |
| 5 |
|
| |
Lantmannaskolor: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vik i Uppsala län ............ | — | — | 6,255 | 50 | — | — | 1.380 | — | 7,635 | 50 |
|
Strängnäs........................... | — | — | 8,755 | 50 | 700 | — | 1,235 | — | 10,690 | 50 |
|
Lunnevad i Ostergötlands län | — | — | 7,301 | — | — | — | 1,898 | — | 9,199 | — |
|
Hamra i dito..................... | — | — | 8,551 | — | 700 | — | 1,591 | — | 10,842 | — |
|
Tenhult i Jönköpings län ... | — | — | 8,005 | 50 | — | — | 1,916 | — | 9.921 | 50 |
|
Stora Segerstad i dito......... | — | — | 14,405 | 60 | 783 | 49 | 1,638 | — | 16,826 | 99 |
|
Grimslöv i Kronobergs län . | — | — | 8,801 | — | — | — | 1,723 |
| 10,524 | — |
|
Markaryd i dito.................. | — | — | 8,755 | 50 | 700 | — | 1,427 | — | 10,882 | 50 |
|
Gamleby i Kalmar län ...... | — | — | 7,505 | 60 | 700 | — | 1,436 | — | 9,641 | 50 |
|
Högalid i dito .................. | — | — | 8,301 | — | 700 | — | 1,829 | — | 10,830 | — |
|
Högsby i dito .................. | — | — | 7,502 | — | 691 | 71 | 1,666 | — | 9,859 | 71 |
|
Hemse i Gotlands län......... | — | — | 8,801 | — | — | — | 2,167 | — | 10,968 | — |
|
Bräkne-Hoby i Blekinge län | — | — | 7,363 | 75 | 650 | — | 1,851 | — | 9,864 | 75 |
|
Onnestad i Kristianstads län | 500 | — | 17,278 | — | 1,500 | — | 3,450 | — | 22,728 | — |
|
Hammenhög i dito ............ | — | - | 19,281 | 50 | 1,850 | — | 3,307 | — | 24,438 | 50 |
|
Tomelilla i dito.................. | — | — | 6,801 | — | 700 | — | 2,734 | — | 10.235 | — |
|
|
| _ | 15,659 | _ | 1,450 | _ | 2,395 | _ | 19,504 | — |
|
Vilan i Malmöhus län......... | 500 | — | 15^858 | 60 | 700 | — | 1.808 | — | 18.866 | 60 |
|
Fridhem i dito .................. | — | — | 15,227 | 60 | 1,500 | — | 2,934 | — | 19,661 | 60 |
|
Skurup i dito................... | — | — | 7,255 | 50 | — | — | 2,375 | — | 9,630 | 50 |
|
Katrineberg i Hallands län... | — | — | 8,801 | — | 700 | — | 1,692 | — | 11,193 | — |
|
Dingle i Göteborgs och Bohus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
län ................................ | 500 | — | 11,755 | 50 | 1,315 | 75 | 1,956 | — | 15,527 | 25 |
|
Fristad i Alvsborgs län...... | 500 | — | 7.801 | — | — | — | 1,978 | — | 10,279 | — |
|
Färgelanda i dito............... | _ | — | 7,752 | — | 700 | — | 1,717 | — | 10,169 | — |
|
Sätila i dito .................... | _ |
| 9,255 | 50 | 700 | — | 1,624 | — | 11.579 | 50 |
|
Skara ............................. | — | — | 8,301 | — | 850 | — | 1,833 | — | 10,984 | — |
|
Molkom i Värmlands län ... | — | — | 9,088 | 83 | — | — | 1,884 | — | 10,972 | 83 |
|
Kristinehamn ..................... | — | — | 8,051 | — | 700 | — | 1.411 | — | 10,182 | — |
|
Kyrkerud i Värmlands län... | — | — | 7,206 | 50 | 700 | — | 1,614 | — | 9,520 | 50 |
|
Kävesta i Örebro län ......... | — | — | 7.210 | — | — | — | 1,411 | — | 8,621 | — |
|
Fellingsbro i dito............... | 500 | — | 8,301 | — | 700 | — | 1,257 | — | 10,758 | — |
|
Sala ................................. | — | — | 11,858 | 60 | 1.050 | — | 2,167 | — | 15,075 | 60 |
|
Kolbäck i Västmanlands län | — | — | 8,301 | — | — | — | 1,686 | — | 9,987 | — |
|
— 161 -
— - '' -.....- -■ | 1 |
| 2 |
| 3 |
| ~ “ 4 |
| ” B |
|
Hora i Kopparbergs län...... | 500 |
| 8,581 |
|
|
| 1,814 |
| 10,895 |
|
Säverstalund i Gävleborgs län | — | — | 10,881 | 83 | 1,399 | 15 | 2,469 | — | 14,749 | 98 |
län................................ | — | — | 7,551 | — | — | — | 1,603 | — | 9,154 | — |
Torsta i Jämtlands län ...... | 500 | — | 8,801 | — | — | — | 1,605 | — | 10,906 | — |
Degerfors i Västerbottens län | 500 | — | 7.384 | 33 | 404 | 93 | 1,870 | — | 10,159 11,550 | 26 |
Matarengi i Norrbottens län | — | — | 8,801 | — | 700 | — | 2,049 | — | — | |
Gran i dito........................ | — | — | 7,801 | — | 700 | — | 1,604 | — | 10,105 | — |
Pensionsavgifter.................. | — | — | 33,462 | 70 |
| — | — | — | 33,462 | 70 |
Säger | 4,000 | — | 414,611 | 74 | 23,945 03 | 76,004 | _ | — | — |
i '' | IX. D. 8. | IX. D. 9. | IX. D. 11. | Summa |
| |||
Lanthushållsskolor: Vackstanäs i Stockholms län... | 5,048(90 |
|
| 701 |
| 5,749 | 90 | |
Kumlan i Uppsala län............ | 8,819 | 70 | 810 | — | 1,518 | — | 11,147 | 70 |
Benninge i Södermanlands län | 9,090! si | 804 | 66 | 1,309 | — | 11,203 | 97 | |
Rimforsa i Östergötlands län... | 8,198.90 | 810 | — | 1,078 | — | 10,086 | 90 | |
Borghamn i dito .................. | 8,348 90 |
| — | 1,089 | — | 9,437 | 90 | |
Värnamo i Jönköpings län...... | 4,219 16 |
| — | 696 | — | 4.915 | 15 | |
Tenhult i dito ..................... | 5,612jöo | — | — | 816 | — | 6,428 | 50 | |
Stora Segerstad i dito ........... | 13,082,23 | 762 | 57 | 1,183 | — | 15,027 | 80 | |
Markaryd i Kronobergs län...... | 6,736145 | 580 | — | 968 | — | 8,284 | 45 | |
Bräkne-Hoby i Blekinge län... | 9,317 84 | 580 | — | 927 | — | 10,824 | 34 | |
Tollarp i Kristianstads län...... | 7,909ko | — | — | 1,268 | — | 9,177 | 40 | |
Hammenhög i dito ....... ....... | 12,388’so | 810 | — | 1,581 | — | 14.779 | 80 | |
Osby i dito........................... | 8,664!35 | 780 | — | 828 | — | 10.272 | 35 | |
Fridhem i Malmöhus län ...... | 4,069(16 | 320 | — | 532 | — | 4,921 | 15 | |
Åkersberg i dito .................. | 7,080 | — |
| — | 1,176 | — | 8,256 | — |
Östra Grevie i dito ............... | 3.319(15 | 215 | 50 | 435 | — | 3,969 | 65 | |
Katrineberg i Hallands län ... | 6,312(4 0 | 580 | — | 703 | — | 7,595 | 40 | |
Vendelsberg i Göteborgs och | 3,619:15 | 320 |
| 253 |
| 4,192 | 15 | |
Dingle i dito ........................ | 4,562 | 50 | 807 | 06 | 819 | — | 6,188 | 56 |
Färgelanda i Älvsborgs län...... | 3.919 | 15 | — | — | 299 | — | 4,218 | 16 |
Sätila i dito ....................... | 4,262 | 50 | 450 | — | 743 | — | 5,455 | 50 |
Bjärtorp i Skaraborgs län ...... | 4,862 | 50 |
| — | 627 | — | 5,489(50 | |
Axvall i dito........................ | 3,019 | 15 | — | — | 179 | — | 3,198 | 15 |
Uddeholm i Värmlands län ... | 8,798 | 90 | — | — | 1,361 | — | 10,159 | 90 |
Kyrkerud i dito..................... | 3,019 | 15 | 320 | — | 393 | — | 3,732 | 15 |
Kävesta i Örebro län ............ | 7,921 | — | — | — | 397 | — | 8,318 | — |
Fellingsbro i dito................. | 3,919 | 16 | — | — | 566 | — | 4,485 | 15 |
Tärna i Västmanlands län ...... | 9,102 | 80 | — | — | — | — | 9,102 | 80 |
Mora i Kopparbergs län......... | 4.813 | — | 900 | — | 812 | — | 6,525 | — |
Snöån i dito ........................ | 4.262 | 50 | 420 | 87 | 801 | — | 5,483 | 87 |
Hälsinggården i Gävleborgs län | 7,888 | 80 | — | — | 1,515 | — | 9,403 | 80 |
Hussborg i Västernorrlands län | 8,012 | 50 | — | — | 7.186 | — | 15,198 | 50 |
Offer i dito ........................ | 300 | — | — | — | 590 | — | 890 | — |
Birka i Jämtlands län............ | 3,319 | 16 | 810 | — | 530 | — | 4,659 | 15 |
Degerfors i Västerbottens län . | 4,085 | 81 | — | — | 615 | — | 4,700 | 81 |
Strömsör i dito..................... | 8.198 | 90 | — | — | 1.021 | — | 9,219 | 90 |
Matarengi i Norrbottens län... | 750 | — | 320 | — | 635 | — | 1,705 |
|
Gran i dito........................... | 3,019 | 15 | 450 | — | 546 | — | 4,015 | 15 |
Pensionsavgifter..................... | 10,784 | 10 | — | — |
| — | 10,784 | 10 |
Säger | 240,657|49 | O 00 | 16 | 36.696 | — | — | _ |
11 »1*2T!»4. Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1931. II.
162
IX. C. 6.
Fast försöksverksamhet
! rid statsj
understödda
lantbruksoch
lant;
mannaskolor
Lantbruksskolor:
Berga i Stockholms län ...
Ulvhäll i Södermanlands län
Bjärka-Säby i Östergötlands
län..............................
Bollerup i Kristianstads län
Klagstorp i Skaraborgs län...
Varpnäs i Värmlands län ...
Tomta i Västmanlands län...!
Vassbo i Kopparbergs län ...
Nordvik i Västernorrlands län
Grubbe i Västerbottens län
Pensionsavgifter..................
500
500
500
500
500
500
500
500
IX. D. 10.
Understöd
åt lantbruksskolor
-
| IX. D. 11.
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
boll lärare vid
lantmanna-,
lanthushållsoch
lantbruksskolor
-
Summa
10.549
11,299
11.549
11.549
12,049
10.549
11.549
12,049
9,883
9,411
9,502
Säger! 4,0001—| 119,944
83
1,642
1,884
1,712
1,957
2,160
1,575
1,661
1,869
1,883
1,974
18,317
12,191
13,683
13,261
14,006
14.709
12,624
13.710
14,418
12,266
11,885
9,502
Mejeriskolor:
Oppeby i Södermanlands län ...
Bjärka-Säby i Östergötlands län
Ljungbyholm i Kalmar län ......
Blomberg i Skaraborgs län ......
Ange i Jämtlands län ............
Flarken i Västerbottens län ...
Nederkalix i Norrbottens län ...
IX. D. 14.
Lägre
mejeriskolor
för
kvinnor
3,790 |
|
3,904 | — |
3,910 | — |
3,850 | — |
3,877 | — |
4,066 | — |
4,313 | 50 |
142,261
831
27,710
| IX. D. 25. | IX. D. 26. | IX. H. 3. | Summa |
|
| ||||
Trädgårdsskolor: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Adelsnäs i Östergötlands län | 16,000 | — | — | — | — | — | 16,000 | — |
|
|
Apelryd i Kristianstads län | — |
| 6,200 | — | — | — | 6,200 | — |
|
|
Önnestad i dito ............... | — |
| — | — | 1,500 | — | 1,500 | — |
|
|
Härnösand........................ | 13,209 | 20 | — | — | — | — | 13,209 | 20 |
|
|
Pensionsavgifter ............... | 790 | 80 | — | — | — | — | 790 | 80 |
|
|
Säger | 30,000 | — | 6,200 | — | 1,500 | — | — | — | 37,700 | — |
|
|
|
|
|
|
| Summa | 1,040,313 | 75 |
163
Stuteriväsendet.
|
|
| Flyinge |
|
|
|
| |
| Stuteriöver- | hinestdeDa | Strömsholms | ri |
| |||
| styrelsen | och stuteri | hingstdepå |
|
| |||
Debet. | 1 | 2 | 8 | 4 | ||||
Balans den 1 juli 1930: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar ......................................... | 125.639 | 92 | 15,323 | 83 | 1,728 | 66 | 142,691 | 91 |
Inkomster: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Egentliga statsinkomster: |
|
|
|
|
|
|
|
|
A. II. 16. Totalisatormedel ............... | 1,041,630 | 70 | — | — | _ | _ | 1,041,630 | 70 |
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
slagen: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nionde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
E. 4/1929—30. Hästavelns befrämjan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
de, att direkt utgå av |
|
|
|
|
|
|
|
|
totalisatormedel ...... | 624 | 66 | — | — | _ | _ | 624 | 66 |
Stuteriväsendets fond: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Språngavgifter ................................. | — | — | 37,210 | — | 19,195 | — | 56,405 | _ |
Arrendemedel m. m......................... | — | — | 11,941 | 72 | — | — | 11,941 | 72 |
Försålda hästar................................. | — | — | 17,509 | 58 | 1,430 | — | 18,939 | 53 |
Expenser ....................................... | 9 | — | — | — | — | — | 9 | — |
Ersättning för furage, bränsle m. m.... | 4,704 | 92 | 8,197 | 05 | 4,048 | 82 | 16,950 | 79 |
Intressemedel ................................. | 1,452 | — | — | — | — | — | 1,452 | _ |
Hästpremieringsmedel........................ | 4,724 | 45 | — | — | — | — | 4,724 | 45 |
Omföring från stuteriväsendets fond för |
|
|
|
|
|
|
|
|
bestridande av kostnaderna för stuteri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
väsendet......................................... | 984,763 | 09 | — | — | — | — | 984,763 | 09 |
Från statskontoret överförda kapitaltill- |
|
|
|
|
|
|
|
|
gångar å stuteriväsendets fond ......... | 959,742 | 73 | — | — | — | — | 959,742 | 73 |
Säger | 2,997,651 | 55 | 74,858 | 80 | 24,673 | 82 | 3,097,183 | 67 |
Uttag å statsverkets giroräkning i riks- |
|
|
|
|
|
|
|
|
banken .......................................... | 975,817 | 62 | — | — | — | — | 975,817 | 62 |
Likvider med särskilda ämbetsverk och |
|
|
|
|
|
|
|
|
myndigheter .................................... | 2,351,456 | 48 | — | — | — | — | 2,351,456 | 48 |
Balans den 30 juni 1931: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Diverse medel ................................ | 994,207 | 28 | — | — | 390 | 38 | 994,597 | 66 |
Summa |
|
|
|
|
|
| 7,561,747 |
|
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
| |
Balans dea 1 juli 1930: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder ........................................... | 56,034 | 47 | — | — | 390 | 88 | 56,424 | 85 |
— 164
| 1 |
| 2 |
| 3 | 4 | ||
Utgifter: |
|
|
|
|
|
|
| : |
Nionde huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
E. 1. Stuteri väsendet: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Omföring till stuteriväsendets |
|
|
|
|
|
|
|
|
fond ................................. | 1,041,630 | 70 | — | — | — | — | 1.041,630 | 70 |
0. 7. Tillfällig löneförbättring för viss |
|
|
|
|
|
|
|
|
personal inom den civila stats- |
|
|
|
|
|
|
|
|
förvaltningen ..................... | _ | — | _ | _ | 175 | _ | 175 | _ |
E, 4/1929—30. Hästavelns befrämjande, |
|
|
|
|
|
|
|
|
att direkt utgå av to- |
|
|
|
|
|
|
|
|
talisatormedel............ | 793,077 | 29 | — | _ | — | _ | 793,077 | 2 9 |
Elfte huvudtiteln: |
|
|
|
|
|
|
|
|
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila |
|
|
|
|
|
|
|
|
befattningshavare i statens |
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänst m. fl. pensionärer ...... | — | — | — | — | 348 | 75 | 348 | 75 |
5. Dyrtidstillägg åt pensionsberät- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tigade änkor och barn efter |
|
|
|
|
|
|
|
|
civila befattningshavare i sta- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tens tjänst........................... | — | — | — | — | 289 | — | 289 | — |
Stuteriväsendets fond: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Omkostnader för stuteriväsendet: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar.................................... | 38,951 | 0 2 | 92,645 | 96 | 50,767 | 94 | 182,364 | 92 |
Furage ........................................ | — | — | 61,308 | 93 | 11,419 | 65 | 72,728 | 43 |
Beklädnad .................................... | — | — | 7,397 | 89 | 2,767 | 19 | 10,165 | 08 |
Bränsle ....................................... | — | — | 4,080 | 50 | 3,778 | 65 | 7,859 | 15 |
Lantbeskällares underhåll............... | — | — | 23,151 | 90 | 19,326 | 92 | 42,478 | 82 |
Byggnaders » ............... |
| — | 26,136 | 26 | 13,371 | 57 | 39,507 | S 2! |
Inventariers anskaffande m. m....... | — | — | 42,834 | 28 | 3,547 | 49 | 46,381 | 7 T j |
Extra personal för ridning och dressyr | — | — | 6,000 | — | — | — | 6,000 |
|
Hästskötarskola ........................... | — | — | 500 | _ | — | _ | 500 | _ |
Representationspenningar för chefen |
|
|
|
|
|
|
|
|
för Flyinge hingstdepå och stuteri | — | — | 750 | — | — | — | 750 | — |
Jordbruket.................................... | — | — | 29,244 | 95 | — | — | 29,244 | 95 |
Expenser, utskylder m. m............ | 6,683 | 68 | 16,574 | 44 | 9,450 | 23 | 32,708 | 36 |
Inköp av hästar .......................... | 13,700 | — | 21,646 | 66 | — | — | 35,346 | 06 |
Resekostnader ............................. | 5,121 | 20 | 1,421 | 76 | 1,465 | 40 | 8,008 | 86 |
Understöd åt hästavelsföreningar...... | 131,820 | — | — | — | — | — | 131,820 | _l |
Hästpremieringar........................... | 338,898 | 74 | — | — | — | — | 338,898 | 74 |
Säger | 2,369,882 | 63 | 333,693 | 61 | 116,707 | 69 | 2,820,283 | 88 |
Insättningar å statsverkets giroräkning i |
|
|
|
|
|
|
|
|
riksbanken....................................... | 1,050,505 | 77 | — | — | — | __ | 1,050,505 | 77 |
Likvider med särskilda ämbetsverk och |
|
|
|
|
|
|
|
|
myndigheter ................................... | 2,506,852 | 97 | — | — | — | — | 2,506,852 | 97 |
Balans den 30 juni 1931: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassabehållning .............................. | — | — | 2,453 | 26 | 449 | 41 | 2,902 | 66 |
Innestående i bank.......................... | 983,742 | 73 | 31,376 | 87 | 486 | 38 | 1,015,605 | 98 |
Förskott.......................................... | 49,414 |
|
|
|
|
|
|
|
Förråd av medaljer.......................... | 39,757 |
| _ | _ | _ | _ | 39,757 |
|
Utlånta medel ................................ | 20,000 | — | — | - | — | — | 20,000 | — |
Säger|l,092,914 | 0 1 | 33,830 | 12 | 935| 7 9 | 1,127,679 | 92 | ||
Summa!............ |
| ............''-I.............. | ... | 7,561,747! 8 4 |
— 165 —
V eterinärhögskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ........................................................................................... 39,968:63
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. lil. Diverse inkomster......................................................... 300: —
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Nionde huvudtiteln:
G. 1. Veterinärhögskolan ..................................................... 19,458:59
O. 9. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 28: — 19,786:59
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................... 472,504: 47
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................................... 4,235: 16
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Utgiftsrester............................................................................. 5,395: 01
Diverse medel.........................................................................■ 48,652: 53 54,047: 54
Summa 590,542: 8 9
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder.................................................................................................... 58,031: 04
Utgifter:
Nionde huvudtiteln:
G. 1. Veterinärhögskolan ......................................................... 312,997: 25
2. Diverse behov vid veterinärhögskolan .............................. 31,600: —
O. 6. Extra utgifter .............................................................. 2,848: 5 9
8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 26,310: — 373,755: 84
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 119,308: S8
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank..................................................................... 2,683:35
Inkomstrester ........................................................................... 4,063:22
Förskott........................................................................ 350: —
Obligationer.............................................................................. 32,156: 41
Förråd ..................................................................................... .193: 6 ä 39,446: 6 3
Summa 590,542: 3 9
Antalet élever har utgjort under höstterminen 1930 vid högskolan 153 och vid hovbeslagssmedjan
10 samt under vårterminen 1931 respektive 144 och 19.
— 166
Veterinärinrättningen i Skara med instruktionssmedjan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
G-. 3. Yeterinärinrättningen i Skara .....................
O. 1. Alderstillägg .......................................
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
Ersättning för foder .
Ersättning för utförda arbeten
Diverse....................
Veterinär- inrättningen | Instrnktions- smedjan | Summa |
. 42,724:38 | 12,259: os | 54,983: 41 |
8,500: — | — — | 8,500: — |
877: 05 | — _ | 877: o» |
4,627: — . 7,181:54 2,092: 60 306: 7 7 | 474: 77 8,051: — | 4,627: — |
Säger 29,046: 82 8,525:7 7 37,572:59
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
I allmänhet ...................
203: 51
203: 61
Summa 71,771:18 20,988:38 92,759:51
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930.
24: 22 24: 22
Utgifter.
Avlöningar och arvoden ....... Omkostnader för byggnader, inventarier, skogar och | 20,234: 20 9 /17Q. | 2,454: 50 | 22,688: 7 o |
Upphandling av fodermedel och arbetsmaterialier ...... feknvmaterialier, expenser, värme, lyse och renhållning Diverse............. | 566: 60 | 2,635: 84 | 3,202: 44 |
Säger 26,384: 18 5,605:2 9 31,989:47
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank .............................
Utlånta medel......................................
Obligationer ......................................
32,723:18
3,000: —
9,663: 87
15,358: 82 48,081: 95
— — 3,000: —
— — 9,663: 8 7
Säger 45,387: — 15,358:82 60,745:82
Summa 71,771:18 20,988: 33 92,759: 51
I den för veterinärinrättningen föreskrivna civila hovbeslagskursen hava under räkenskapsåret
deltagit 3 elever.
— 167 —
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................. 42,327:70
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
H. 12. Statens lagerhus och fryshus .......................................... 26,758: 05
Försäljningsmedel för fryshuset i Hallsberg .................................... 38,000: —
Vinst å lagerhuset:
i Eskilstuna ..........................................................................— 326: 75
i Eslöv .................................................................................... 5 880:18
i Linköping ............................................................................. 3,867:09
i Vara .................................................................................... 501: 10
i Åstorp.................................................................................... 1,248: 28 76,581: 45
Balans den 30 juni 1931 •
Skulder:
Utgifforester.................................................................................. 13,784: 94
Summa 132,694: 09
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder...................................................................................................... 12,538: 37
Utgifter:
Avlöningar m. m......................................................................... 12,024: —
Inspektörens resekostnader ............................................................ 866: 35
Hyra .......................................................................................... 900: —
Skrivmaterialier och expenser m. m.............................................. 605: 62
Diverse utgifter för lagerhusen och fryshuset ................................. 836: 21
Förlust å fryshuset i Hallsberg ..................................................... 5,015: 54
» » lagerhuset:
i Hallsberg .............................................................................. 1,596: 4 o
i Klagstorp ............................................................................. 2,934: 87
i Tomelilla ............................................................................... 9,216:2 8 33,994:8g
Leverering:
Till statskontoret.......................................................................................... 5,591: 24
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ...................................................................... 5,074:8 9
Innestående i bank .................................................................. 30,184: 17
Ford ringar........ ...................................................................... 45,310: 59 80,569: 15
Stimma 132,694: 09
— 168
Statens centrala frökontrollanstalt.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar......................................................................
10,611: 89-
Inkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ............................................................. 3,600: —
18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt............... 143,366:6 5
Monde huvudtiteln:
H. 20. Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet ............... 149,934: 14
23. Filial till statens centrala frökontrollanstalt..................... 31,188: 62
43. Bidrag för deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet
och allmänna trädgårdsutställningen i Stockholm 1930... 1,500: -
O. 6. Extra utgifter............................................................... 3 550-
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 6^076: —
H. 20/1929—30. Kostnader för statens centrala frökontrollanstalts
inflyttning i nya lokaler m. m..................... 23,000: — 362 206-41
Summa 372,817: 30
Kredit.
Utgifter:
Huvudanstalten:
Avlöningar m. m....................................................... 163,165:81
Resekostnader för styrelsen ....................................... 1 085:_
Provtagningar och plomberingar................................. 14,553:3 4
Fältkontrollverksamheten ......................................... 44 340; 03
Värme, elektrisk ström och vatten.............................. 6 946:10
Underhåll av laboratorium och bibliotek m. m............. 2,971:07
Tryckningskostnader, förbrukningsartiklar och expenser 21,833: 05
Filialen i Alnarp:
Avlöningar m. m....................................................... 25,859: 66
Provtagningar och plomberingar................................. 2,170:19
Värme och elektrisk ström ...................................... j 350: 40
Förbrukningsartiklar och expenser.............................. 2,508: 16
Utsädeskontroll vid Svalöv ..............................
Kontrollodling av trädgårdsväxter vid Alnarp......
Sveriges utsädesförening i Svalöv .....................
Omkostnader för inflyttningen i nya lokaler ......
» » deltagande i 1930 års utställning
Anläggning av allébelysning
Invigning av nya institutionsbyggnaden
Tomtplanering ..................................
i Stockholm.
225,194: 40
31,888: 41
53,274: 7 3
9,956: 9 7
10,557: 11
23,612: 05
1,499: 82
750: —
800: —
_U465: 2 7 358,998: 75
Leverering:
Till statskontoret ............................................
3,283: 8 2
Tillgångar:
Innestående i bank
Balans den 30 juni 1931:
.......... 10,634:78
Summa 372,817: 30
— 169
Statens egnahemsstyrelse.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar .............................................................................
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
H. 43. Bidrag för deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet och allmänna
trädgårdsutställningen i Stockholm 1930........................... 1,100: —
f. 1. Statens egnahemsstyrelse ................................................ 35,288: 24
O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................... 7,200: —
4. Tryckningskostnader......................................................... 950: 50
6. Extra utgifter .................................................................. 1,500: —
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 3,538: —
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar och arvoden................................................................. 38,802: 24
Hyra........................................................................................... 4,200: —
Telefonavgifter ............................................................................. 809: 60
Inventarier och böcker m. m.......................................................... 652: —
Tryckningskostnader ..................................................................... 950: 50
Städning, skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 1,364: 94
Kostnader för deltagande i 1930 års utställning i Stockholm ............ 2,161: 37
Leverering :
Till statskontoret..........................................................
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank .....................................................
48: o<>
49,576: 7 4
49,624: s»
48,940: 6 5-
48: 09
636: 09
Summa 49,624: 88
— 170
Statens lokala fiskeriadministration och fiskerinäringens
understöd m. m.
Statens lokala fiskeriadministration:
Ay nionde huvudtitelns anslag till statens lokala fiskeriadministration (J. 1.), befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen (J. 6.), rese- och traktamentspenningar (O. 2.) samt dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.):
Sju fiskeriintendenter:
Avlöningar .....................................,.................. 74,038: —
Rese- och traktamentsersättningar ........................ 22,780: 55
Renskrivning och andra kontorskostnader............... 4,562: 80 joj ggj. 85
Fiskeriingenj ören:
Avlöning ............................................................ 4,693: —
Rese- och traktamentsersättning ........................... 1,486: 95 g {79. 96
Två fiskeristipendiater:
Avlöningar ......................................................... 8,426: —
Rese- och traktamentsersättningar ........................ 3,533: 76 17 9-9. ..
Två extra fiskeristipendiater:
Avlöningar ......................................................... 6,235:82
Rese- och traktamentsersättningar.......................... 6,116:70 12 352-02 131 873
Fiskerinäringens understöd:
Av nionde huvudtitelns anslag till fiskets befrämjande i de särskilda orterna
(J. 4.), befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen (J. 6.) samt dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.):
Stockholms läns och stads hushållningssällskap ........................ 7,233:19
Uppsala läns hushållningssällskap.................................... 2,420: —
Södermanlands » » .................................... 3,433:56
Ostergötlands » > .................................... 3,350: 22
Jönköpings » » ................................... 3,741:67
Kronobergs » » ................................... 2,750: —
Kalmar läns norra » .................................... 4,400:_
» » södra » .................................... 3,646:0 4
Gotlands läns > .................................... 2,840:80
Blekinge * » .................................... 8,410: —
Kristianstads » » .................................... 2,700:_
Malmöhus » » .................................... 7,857:_
Hallands » » .................................... 3,398:88
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap........................... 4,800: —
Alvsborgs läns norra » ........................... 4,500: —
» » södra » ........................... 3,676:41
Skaraborgs läns hushållningssällskap................................... 5,000: —
Värmlands » » .................................... 6,830:47
Örebro » » .................................. 4,434:1 s
Västmanlands » » .................................. 1,600:_
Kopparbergs » » .................................... 3,111:99
Gävleborgs » » .................................... 9,036:79
Västernorrlands » » .................................... 12,483: 45
Jämtlands » » .................................... 6,750:_
Västerbottens » » ............................. ...... 3,937:50
Norrbottens » » .................................... 4,709: 20
Göteborgs och Bohus läns fiskeriförening ................................. 2,200:_
Malmöhus läns havsfiskeförening ............................................. 1,000:
Svenska fiskareförbundet ......................................................... 3,000:
Försök att idka sillfiske med snörpvad öster och väster örn Skottland 3,500: —
Driftkostnader för fiskodlingsanstalten vid Borenshult ............... 10,476:68
Rapporter rörande sillfisket vid rikets västkust ........................ 2,551: 85
Propagandaverksamhet för ökad användning av fisk .................. 1,189: 72
Belöningar åt föreståndare för fiskeribokföringsstationer ............ 2,180: —
171 -
Fiskeristatistiska uppgifter ......................................... 830: —
Undervisning i navigation för bohuslänska fiskare ..................... 1,650: —
Diverse fiskeriutgifter ............................................................ 3,883: 50
Södra Sveriges fiskeriförening:
Södra Sveriges fiskeriförening (IX. J. 7)..................
Bostadsbyggnad åt föreståndaren för södra Sveriges fiskeriförening
(IX. J. 8) ...........................................................................
Undersökningsfartyget Skagerak:
Av nionde huvudtitelns anslag till fartyget Skagerak (J. 12) och till dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.):
Avlöningar ......................................................................... 36,437: -
Förplägning
Beklädnad.................................
Tvätt och sjukvård....................
Telefon, telegram och postporton
Kol och olja..............................
Utrustning och underhåll............
Diverse ............ ......................
159,512: 15
26,000: —
17,000: —
43,000: —
12,120: 77
559: 82
847: 28
691: 17
13,826: 80
25,947: 44
1,571: 57
92,001: 85
Summa 426,387:0 7
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................... 3,277: 60
Inkomster:
.Nionde huvudtiteln:
J. 9. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar......... 43,500: —
10. Vissa havshydrografiska mätningar .................................... 9,000: —
O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 3,748: —
Hyresersättning m. ....................................................................... 251: 26 50,499; 26
Summa 59,776: 86
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.........................................................
Lokalhyra .........................................................
Resekostnader......................................................
Analytiskt arbete m. m........................................
Statistiska undersökningar...................................
Tryckningskostnader ..........................................
Fyrskeppsundersökningar ....................................
Underhåll av byggnader, båtar och redskap............
Laboratoriekostnader och expenser........................
Ljus och värme ................................................
24,624: 69
1,800: —
3,181: 20
5,800: 68
1,000: -3,762: 40
10,675: 7 8
3,243:87
3,772: 02
1.016= 91 58,877:05
Leverering :
Till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ................................................... 20:14
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning.......................................................................... 151: 64
Innestående i bank ..................................................................... 728: 02 979. B8
Summa 59,776: 85
172 —
Skogshögskolan.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ............................................................................................... 11,208: 5*
Inkomster:
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings -
havare inom den civila statsförvaltningen..................... 1,416: —
Nionde huvudtiteln:
It. 1. Skogshögskolan ............................................................ 219,465:14
2. Diverse behov vid skogshögskolan .................. 39,556:8 7
3. Byggnadsarbeten m. m. vid skogshögskolan ..................... 37,400: —
22. Statens skogsutdikningsanslag ....................................... 6,750: —
O. 2. Bese- och traktamentspenningar ................. 1,652: —
9. Dyrtidstillägg &t befattningshavare i statens tjänst............ 18,533: —
Babatt å samt ersättning för förbrukad elektrisk ström .................. 183:30 324 956-31
Summa 336,164: 89
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .................... 163,179: 78
Styrelsens resekostnader m. m............... 3,828: 06
Stipendier och studieunderstöd...................................................... 4,600: —
Jägmästarkursens praktiska övningar............................................. 29,394: 50
Porstmästarkursens dito dito........................................................ 13,417: 94
Bränsle, lyse, böcker, instrument och expenser .............................. 46,351:16
Mykologiska forskningar............................................................... 3,744: 88
Fortbildningskurs i dikning ......................................................... 6,597: 11
Ombyggnad av vindsvåning m. m................................................. 33,911: 71 305,025: 14
Leverering:
Till statskontoret ...................................................................................... 3,719: »o
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning..........................................................
Innestående i bank .....................................................
Förskott ....................................................................
2,000: ■: i
10,473: 28
14,946: 41 27,419: 85
Summa 336,164:8»
Antalet elever vid skogshögskolan utgjorde under läsåret 1930—1931 vid jägmästarkursén
33, vid förberedande jägmästarkursén 19 och vid forstmästarkursen 24.
- 173 —
Statens skogsförsöksanstalt.
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930
Inkomster■
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings -
havare inom den civila statsförvaltningen..................... 456: —
Nionde huvudtiteln:
K. 4. Statens skogsförsöksanstalt............................................. 152,109: 68
5. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt .................. 74,081: 42
6. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för
yngring
.................................................................... 27,295: 8 o
O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 17,950: —
Bidrag från Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag........................ 1,000: —
Försålda publikationer m. m....................................................... 781: 79
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar................................................................................ 160,060: 94
Publikationer...................... 3,854: 8 4
Gemensamma expenser .............................................................. 16,406: 7 8
Expenser vid skogsavdelningen...................................................... 49,306: —
» t> naturvetenskapliga avdelningen ................................. 20,182: 82
» » entomologiska avdelningen ..................................... 7,682: 04
» » avdelningen för föryngringsförsök i Norrland............... 13,011: 28
Anordnande i Sverige av en internationell kongress för skogliga försöksanstalter
.......................................................................... 3,034: 7 5
Till statskontoret
Leverering
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................ 701: 4 8
Förskott ................................................................................ 1,824:42
Fordringar............................................................................. 1,015: 7 9
7,298:31
273,674: 69
280,973: —
273,538: 9 o
3,892: 4«
3,541:64
Summa 280,973: —
— 174 -
Statens skogsskole^ och fort -
Debet.
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
Ersättning till statens'' domäners fond för utgifter för statens skogsskolor:
K. 7. Avlöningar .............................................................................................
8. Övriga utgifter .....................................................................................
9. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter............................................................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för fortsättningsskolan vid Kloten:
K. 10. Avlöningar m. m.....................................................................................
11. Övriga utgifter ..................................................;...................................
12. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter .........................................................
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. m.............................................................................................
I Övriga utgifter............................................................................................
Summa
! Antal elever år 1980............................................................. 1
1 Tabellen, som avser kalenderåret 1930, är upprättad med ledning av uppgifter från
175
sättningsskolan vid Kloten.1
|
| S k o |
| ; s s k |
| 1 o r |
|
|
| Fortsätt-nings-skolan vid | Summa | ||
Hällnäs | Bispgården | Bjurfors | Omberg | Kolle- berga | |||||||||
11,711 | 10 | 13,879 |
| 11,552[34 | 14,848 | 85 | 11,942 | 25 |
|
| 63,933 | 1 54 | |
11,715 | 26 | 8,498 | 69 | 8,529159 | 7,965 | 94 | 8,218 | 50 | — | — | 44,927 | 98 | |
1,743 | — | 2,198 | 01 | 1,851 | 58 | 2,055 | — | 1,813 | — | — | — | 9,660 | 64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 14,795 | 12 | 14,795 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,218 | 78 | 2,218 | 73 |
|
| — |
| — |
|
|
|
|
| 2,059 | — | 2,059 | — |
25,169 | 36 | 24,575 | 70 | 21,933 | 46 | 24,869 | 79 | 21,973 | 75 | 19,072 | 85 | 137,594 Hl " | |
13,454 | 10 | 16,077 | 01 | 13,403 | 87 | 16,903 | 85 | 13,755 | 25 | 16,854 | 12 | 90,448 | 20 |
11,715 | 26 | 8,498 | G9 | 8,529 | 59 | 7,965 | 94 | 8,218 | 50 | 2,218 | 78 | 47,146 | 71 |
25,169 | 36 | 24,575 | 70 | 21,933 | 46 | 24,869 | 79 | 21,973|76 | 19,072 | 85 | 137,594 | 9lj | |
14 |
| 14 |
| 12 |
| 14 |
| 14 |
| 11 |
| 79 |
|
domänstyrelsen.
— 176 -
Lantmäteri -
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar...............
Andra huvudtiteln:
I. 3. Jordregister för landsbygden........................................................................
Nionde huvudtiteln:
L. 1. . Lantmäteristyrelsen .......................................................*.........................
2. Arkivaliemas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring........................
3. Lantmäteriundervisningen ...........................................................................i
Lantmäterikontoren i länen:
L. 4. Lantmäterikontoren i länen .....................................................................
5. Avlöningar åt förste assistenter och assistenter ..........................................
6. Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen....................................
7. Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa kartor m. m.
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar:
L. 8. Avlöningar ............................................................................................
9. Ersättning för publik renovation..............................................................
10. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..........................................
L 11. Bidrag till jorddelningsförrättningar ...........................................................
12. Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang
med skiften..................................:..........................................................
14. Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar .................................
O. 2. Rese- och traktamentspenningar ......................................’............................
3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................
4. Tryckningskostnader....................................................................................
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...[
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................
Bötesmedel.............................................................................................................
Införselmedel............................................................................................................
Summa
Tillgångarna den !0/6 1931 utgjordes av tillgodohavande i bank.
177
styrelsen.
Debet |
|
| Kredit |
|
| S u m m a | |||||||
j Tillgångar den V? 1930 | Uppbörd | Leverering | Utgifter | Leverering | Tillgånga | ||||||||
| _ | 1,416 |
|
|
|
| _ | 1,416 |
|
|
| 1,416 |
|
— |
| - |
| 4,750 | — | 4,649 | 92 | 100 | 08 | — | — | 4,750 | — |
_ | - | - | _ | 170.016 | 10 | 169,056 | 32 | 959 | 7 8 | _ | _ | 170,016 | 10| |
— |
|
|
| 19,060 | 40 | 14,720 | 57 | 4,339 | 83 | — | — | 19,060 | 4°j |
i | — |
|
| 51,350 | — | 50,794 | 29 | 555 | 71 | — |
| 51,350 |
|
_ | _ | _ |
| 227,000 | _ | 221,744 | 20 | 5,255 | 80 | _ | _ | 227,000 |
|
— | — | — |
| 78,100 | — | 73,297 | 11 | 4,802 | 89 | — | — | 78,100 |
|
— | — | — | — | 6,433 | 06 | 6,376 | 05 | 57 | 01 | — | — | 6,433 | 06 |
— | — | — | — | 12,445 | 18 | 11,515 | 4 2 | 929 | 76 | — | — | 12,445 | 18 |
_ | _ | — | — | 147,500 | _ | 143,287 | 98 | 4,212 | 02 | _ | _ | 147,500 | _ |
— | — | — | — | 30,000 | — | 26,678 | 03 | 3,321 | 97 | — | — | 30,000 | — |
— | — | — | — | 65,000 | — | 63,143 | — | 1,857 | — | — | — | 65,000 | — |
— | — | 35 | — | 140,000 | — | 130,985123 | 9,049 | 77 | — | — | 140,035 | — | |
_ |
| 5,570 | __ | 250,000 | _ | 238,431 | 23 | 17,138 | 77 | _ | _ | 255,570 | _ |
— | — |
| — | 5,200 | — | 4,961 | 11 | 238 | 89 | — | — | 5,200 | — |
— | — |
| — | 7,000 | — | 6,829 | 85 | 170 | 65 | — | — | 7,000 | — |
— | — | 1,091 | 46 | 271,350 | — | 265,422 | 7 7 | 7,018 | 69 | — | — | 272,441 | 46 |
— | — |
| — | 6,500 | — | 6,016 | 25 | 483 | 7 5 | — | — | 6,500 | — |
— | — | — | — | 16,000 | — | 15,988 | 41 | 11 | 59 | — | — | 16,000 | — |
— | — | — | — | 132,000 | — | 130,905 | — | 1,095 | — | — | — | 132,000 | — |
533 | 37 |
|
|
|
|
|
|
|
| 533 | 37 | 533 | 37 |
50 | — | 2,249 | 64 | — | — | 2,299 | 64 | — | — | — | — | 2,299 | 64 |
583 | 37 | 10,362 | 10 | 1,639,704 | 74 | 1,587,101 | 8 8 | 63,014 | 96 | 1 533 | 37 | 1,650,650 | 21 |
12
12794. Ktv.-berättelse ang. utatsrerket för dr 19X1. II.
- 178 —
Rikets allmänna kartverk.
Debet.
Balans den / juli 1930-
Tillgångar .............................................................................................. 122,369: 52
Inkotnster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar............................................................ 1,248: —
III. Diverse inkomster ...................................................... 714: —
Andra huvudtiteln:
I. 6. Uppgående av riksgränsen mot Norge ........................... 35,000: —
12. Extrautgifter............................................................... 20,000: —
Nionde huvudtiteln:
Rikets allmänna kartverk:
M. 1. Avlöningsstat ......................................................... 372,120: 2 6
2. Kartarbeten m. m....................................................... 223,700: —
M. 3. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk .................... 42,400: —
4. Anläggning av ett astronomiskt-geodetiskt observatorium å
Loven .......................................................''............ 28,300: —
O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........... 51,000: —
Ersättning från generalstaben för aspiranters utbildning ............... 15,404: 45
Ersättning från sjökarteverket för flygfotografering........................ 2,688: 21
Kartförsäljningsmedel ............................................................... 41,435: 28
Aterburna avlöningsmedel m. m................................................. 1,362: 55
835,372: ib
Summa 957,742: 27
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ............................................................................ 423,262:31
Kartarbeten:
Geodetiska avdelningen:
Fältarbeten ........................................................ 75,281: 99
Utgivnings- och byråarbeten ................................. 6,907: 76
Städning, värme och lyse ..................................... 4,997: 8 2 g7 jg7. 07
Topografiska avdelningen: Fältarbeten ....................................................... Utgivnings- och byråarbeten m. m......................... Städning, värme och lyse .................................... | 76,681: — | 149,572: 66 |
Ekonomiska avdelningen: Fältarbeten ........................................................ | 57,378: 97 | |
Utgivnings- och byråarbeten ................................ Städning, värme och lyse ................................ Ortnamnsgranskning.............................................. | 77,919: — | |
Kommissionen för de allmänna kartarbetena ........... |
| |
Höjdkarta över Sverige ........................................... Uppgående av riksgränsen mot Norge .................... |
| 8,525: — |
Anläggning av ett astronomiskt-geodetiskt observatorium | å Lovön |
862,223:49
Till statskontoret
— 179 —
Leverering:
Tillgångar:
Innestående i bank: ...
Förskott ..................
Balans den 30 juni 1931:
10,595:22
70,500: —
Summa
Tillgångar
Sveriges geologiska undersökning.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Inkomster
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen ....................................... 4,876: 7?
Åttonde huvudtiteln:
M. 20. Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland..................... 10,000: —
Nionde huvudtiteln:
N. 1. Sveriges geologiska undersökning.................................... 193,885: 18
2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning ... 140,536:15
10. Hydrogeologiska specialundersökningar ........................... 12,100: —
O. 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............... 4,000: —
6. Extra utgifter ............................................................... 500: —
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 26,144: —
Tionde huvudtiteln:
D. 15. Undersöknings- och försvarsarbeteu å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna
varda för kronans räkning inmutade ........................... 100,000: —
Försäljningsmedel........................................................................ 3,361:15
Anslag från svenska väginstitutet till tjälundersökningar.................. 15,000: —
Ersättningar för undersökningar åt enskilda.................................... 5,527: —
» ■» andra statsinstitutioner ....................................... 541: 13
Gåvomedel till museet m. m.......................................................... 1,015: —
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar till ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare ......... 188,019: is
Inköp och underhåll av inventarier............................................... 1,405: le
Skrivmaterialier och förbrukningsartiklar m. m............................. 10,694: oi
Biblioteket ............................................................................... 5,628: 4 c
Museet................................................................................... 3,222:21
Värme, gas och elektrisk ström ................................................... 5,918: 81
Renhållning .............................................................................. 5,091: 85
Fältarbeten m. m.:
Rese- och traktamentsersättningar ............................ 57,022: o 2
Materiel och frakter................................................. 3,460: 7 a
Tryckning av kartor och uppsatsor .............................. 52,107: oi
Arvoden till extra tjänstemän .................................... 42,060:84 154,650: Sfi
14,423: 56
81,095: 22
957,742: 27
41,346: 06
517,436: 38
558,782: 44
— 180 —
Hydrogeologiska specialundersökningar:
Fältarbeten ............................................................... 2,862: le
Arvoden .................................................................. 4,704:5 7
Expenser .................................................................. 4,982: e 2 12,549:8 5
Undersöknings- oell försvarsarbeten å kronoinmutningar .................. 99,460: 6 4
Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland.................................... 16,369:4 9
Tjälundersökningar ..................................................................... 12,963: 4S
Undersökningar för enskilda ......................................................... 5,527: —
Diverse undersökningar m. m....................................................... 5,754: 18
527,253: 98
Till statskontoret
Leverering
2,986: 15
Tillgångar:
Innestående i bank
Förskott ..............
Balans den 30 juni 1931:
21,750: 96
6,791:40 28,542:3 6
Summa 558,782: 4 4
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 17,096: 3 7
Inkomster ■
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ............................................................... 525: —
Fjärde liuvudtiteln:
5. 5. Telegramkostnader för den militärmeteorologiska informationstjänsten.
............................................................. 10,000: —
Sjätte huvudtiteln:
D. 5. Väderlekstjänst för luftfarten .......................................... 20,900: —
6. Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten............ 7,000: —
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke ordinarie befattnings
havare
inom den civila statsförvaltningen ..................... 346: 71
Nionde huvudtiteln:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
N. 3. Avlöningar m. m....................................................... 225,070: 89
4. Arvoden åt observatörer ............................................. 90,000: —
N. 5. Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ..................... 118,000: —
6. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska an
stalt
.................................... 88,800: —
7. Meteorologiska telegram från Färöarna och Island ............ 3,500: —
8. Meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riksgränsen m.m. 24,700: —
9. Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige......... 12,700: —
10. Hydrogeologiska specialundersökningar ............................ 12,100: —
O. 6. Extra utgifter ............................................................... 1,500: —
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 33,000: —
Handels- och sjöfartsfonden ......................................................... 6,000: —
Försäljningsmedel m. m................................................................ 17,244: 28 671,386: 88
Summa 688,483: 25
— 181 —
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. .......................................................................... 347,508: 17
Expenser m. m............ 23,726:61
Publikationer.............................................................................. 2o,381: 4 7
Resekostnader............................................................................. 16,413: 89
Biblioteket ................................................................................. 2.629:19
Utrustning ...... 27,252: 8 5
Observationer av de högre luftlagren............................................. 12,730: 85
Solstrålningsmätningar................................................................ 1,605: 58
Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar m. m. ......... 129,801: 35
Telegramkostnader för den militärmeteorologiska informationstjänsten 8,473:83
Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen ................................. 17,046:19
Geofysiska iakttagelser i Abisko ................................................... 8,980: 4 2
Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige..................... 11,660: 92
Väderlekstjänst för luftfarten ...................................................... 20,359: 65
Hydrogeologiska specialundersökningar .......................................... 12,100:
Biträde vid issignaltjänsten ......................................................... 3,568:13
Upprättande av fyra temperaturstationer ....................................... 2,115: 84
Magnetiska registreringar i Abisko................................................ 1,469: 62
Utredning angående skogsträdens utbredning m. m......................... 1,500: —
Diverse.................................................................................... 1,423: 98 375,747: 96
Leverering:
Till arméförvaltningen.................................................................. 3,458: 60
» statskontoret ...........................:........................................... 882:52 4,341:12
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 276:33
Innestående i bank och å postgiroräkning.................................... 4,344: 49
Förskott .................................................................................. 3,773: 3S 8,394: l 7
Summa 688,483: 2 5
182
TIONDE
Handels -
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar ..............
Tionde huvudtiteln:
A. 1. Departementschefen ...................................................................................
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj.-ts kansli.........................................
3. Departementets verksamhet .......................................................................
4. Okad föredragning i regeringsrätten..............................................................
F. 2. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................................
3. Tryckningskostnader...................................................................................
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........................................
Exportlicensavgifter ...............................................................................................
Summa
1 Tillgångarna den so/e 1931 utgjordes av tillgodohavande i bank.
Kommerskollegium.
Debet.
Balans den 1 juli 1930
Tillgångar ................................................................................................ 311,520: 54
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. III. Diverse inkomster........................................................ 20:_
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen.................. 89: 86
Tionde huvudtiteln:
B. 1. Kommerskollegium .................................. ................ 5 519:42
13. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter
för sjöfart ............................................................ 104: 17
183
HUVUDTITELN.
departementet.
— |
| Debet |
|
| Kredit | Summa | |||||||
Tillgångar | Uppbörd | Leverering | Utgifter | Leverering | Tillgångar |
| |||||||
I _ |
| 1,000 |
|
|
|
|
| 1,000 |
| _ | _ | 1,000 |
|
|
|
|
| 24,000 |
| 24,000 | _ | — | — | — | — | 24,000 | — |
|
| _ | _ | 135,036 | 94 | 135,036 | 94 | — | — | — | — | 135,036 | 94 |
|
| _ | _ | 13,799 | 49 | 13,799 | 49 |
|
| — | — | 13,799 | 49 |
| _ | _ | _ | 6,744 | 43 | 6,744 | 41 |
|
| — | — | 6,744 | 41 |
| _ | 146 | 45 | 18,600 | 81 | 18,747 | 26 |
| _ | — | — | 18,747 | 26 |
|
|
| _ | 6,662 | 04 | 6,662 | 04 | — | — | — | — | 6,662 | 04 |
|
|
| _ | 20,203 | __ | 20,203 | — | — | — | — | — | 20,203 |
|
7,294 | 24 | 1,750 | — |
| — | — | — | — | — | 9,044 | 24 | 9,044 | 24 |
7,294 | 24 | 2,896 | 4 5 | 225,046 | 69 | 225,193 | 14 | 1,000 | — | 1 9,044 | 24 | 235,237 | 38 |
B. 16. Skeppsmätningskostnad .............................................
D. 1. Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder
förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hör......................................................
4. Beseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre
industri.................................................................■_
5. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri
och hantverk .........................................................
6. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tek
niker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen ............
F. 1. Rese- och traktamentspenningar .................................
2. Skrivmaterialier och expenser, ved m, m......................
3. Tryckningskostnader..................................................
5. Extra utgifter..........................................................
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .....
D. 13/1929—30. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare....................................• ••
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...............................
Bikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ......................
387:74
675: —
75: —
33: 7 5
600: —
438: 50
1,561: 98
6,965.4 9
349: 95
571: —
100: —
17,491: 2G
2,801,626: is
146,980: 9 4
184 —
, , Balans den 30 juni 1931
skulder:
Utgiftsrester............................................
Diverse medel............................................
Övriga skulder ........................................
988: 7 5
353,723: 7 4
1,408: —
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930
9.
B.
c- 1 , Utgifter:
sjunde huvudtiteln:
E. 15. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
Nionde huvudtiteln:
H. 59. Landsbygdens elektrifiering..................................
Tionde huvudtiteln:
B. X. Kommerskollegium ..................................
2. Kommerskollegii verksamhet.................................
3. Bergsstaten .............................................
Sprängämnesinspektionen:
B. 4. Inspektionen ................................................
5. Arvode åt en assistent.............................................
Statens elektriska inspektion:
B. 6. Inspektionen ....................................................
7. Arvoden åt två assistenter......................................
F artygsinspektionen:
B. 8. Inspektionen ......................................................
Inspektionens verksamhet ......................................
Navigationsskolorna .............................................
Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna
...........................................................
Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för
sjöfart...............................................................
Radiopejlingsapparater till navigationsskolorna...............
Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan.
....................................................................
Skeppsmätningskostnad ................................................
Handelshögskolan i Stockholm ...................................
Exportstipendier..................................................
Auktoriserade handelskamrer i riket..............................
Svenska handelskamrer i utlandet .................................
Sveriges allmänna exportförening .................................
Ersättning åt sjömanshusen ......................................
Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten............
Internationell byrå i Paris för utställningar ..................
Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder
förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hör...........................................
Manufakturernas befrämjande .................................
Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre
industri .................................................. _
Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri
och hantverk ................................................
Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen...............
Befrämjande av hemslöjden....................................
Föreningen för svensk hemslöjd....................................
Svenska slöjdföreningen...........................................
Arvoden åt torvingenjörer m. m.............................
C.
D.
10.
11.
13.
14.
15.
16.
1.
0.
3.
4.
5.
7.
10.
13.
1.
3.
4.
5.
6.
8.
9.
10.
3,525: si
7,865: —
559,442: 4 8
11,784: —
7,052: 3 5
12,315: 36
5,646: 39
35,427: 25
10,909: 25
32,580: 03
51,041: 4 2
165,067: 03
3,900: —
22,540: 30
12,187: 37
955:67
33,121: 7 6
40,000: —
12,250: —
24,000: —
60,500: —
20,000: —
162,000: —
15,614: 6 4
1,842: 12
3,987: 50
250: —
26,222: 5 o
8,488: 7 5
11,978: 75
7,800
15.000
8,000
10.000
16,039
356,120:4 9
3,633,739: 99
364,686: 7 7
— 185 —
D. 11. Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet...... 4,000: —
12. Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom hant
verksinstitutet
......................................................... 7,000: —
13. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverks
mästare
................................................................. 25,020: —
14. Industriella standardiseringsverksamheten ..................... 40,000: —
F. 1. Bese- och traktamentspenningar.................................... 29,779:2 9
2. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 69,005:29
3. Tryckningskostnader ................................................... 78,418:41
4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............ 563: 50
5. Extra utgifter ............................................................ 10,666: 8 7
6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen...................................................... 42,126: 84
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 156,823: —
8. Insamling av uppgifter m. m. för en företagsräkning ...... 24,972: os
Fartygsinspektionen:
B. 9/1929—30. Inspektionens verksamhet.............................. 669: 69
D. 13/1929—30. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare.......................................... 4,375: —
13/1928—9. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare..........................................701,912,825:98
Insättningar ä statsverkets giroräkning i riksbanken .................................... 794,973: 62
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 257,771: —
Balans den 30 jani 1931:
il! gångar:
Kassabehållning hos kommerskollegium underlydande undervisningsanstalter
för sjöfart..................................................... 415: 48
Innestående i bank ............................................................... 37,780:38
Förskott ............................................................................. 6,709:73
Utlånta medel........................................................................ 243,800: 50
Fordringar .................. ........................................................ 14,776: 68 303,482: 67
Summa 3,633,739: 99
— 186 -
Navigations -
Tillgångar
Debet.
Balans den 1 juli 1930
Inkomster
Leverering från kommerskollegium ....................
Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ........
Intressemedel ..................................................
Extra uppbörd..................................................
Säger
Summa
Kredit.
Utgifter:
Tionde huvudtiteln:
B. 10. Navigationsskolorna..................................................................................
11. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna..................
13. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart ..................
F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................
Expensutgifter, bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter .............................................
Säger!
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning ...................................................................................................
Innestående i bank................................................................................................
Obligationer.........................................................................................................
Säger
Summa
Antalet ordinarie elever har under läsåret 1930—1931 utgjort:
| Vid n a v i | gationsskolan | i | ||
Stock- holm | Göteborg | Malmö | Härnö- sand | Kalmar | |
I sjökaptensklassen | 46 | 49 | 25 | 22 | 24 |
» styrmans » | 49 | 50 | 49 | 25 | 24 |
» skeppar » | 9 | 18 | 10 | 17 | 11 |
» lia maskinist » | 7 | 16 | 9 | 19 | — |
» 2:a » » | 24 | 32 | 20 | 15 | — |
» 3:e » » | 9 | 7 | - | 20 | — |
Summa | 144 | 172 | 113 | 118 | 59 |
skolorna
Examena-förrättare i |
|
| Närig | a | t i 0 n s s k | 0 1 a 11 | i |
|
| Summa 1 | |||
Stockholm | Göteborg j | Malmö | i i | Härnösand | Kalmar | ||||||||
| _ | | | 7,378)2 8 | 6,992i99! | 1 8,006) | 1 8 61 | 3,114 | | 2 71 | 8.450| — | 1 ; 33,942|4 0! | ||||
1,500 |
| 70,611 | I 05 | 92,358 | | 47 | 63,569 | 98 | 44,901 | 1 | 22,804 | 85 | 1 295,745 | 3 5 : |
| _ | 6,409 | _ | 8,265 | — | 5,400 | — | 4,686 | — | 2,583 | — | 27,343 | -1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 180 | — | 180 | -j |
| — | — | —- | 741 | 84 | 403 | 84 | — | — | 140 | — | 1,285 | 18 |
1,500 | — | 77,020 | 06 | 101,364 | 81 | 69,373 | 82 | 49,587 | — | 25,707 | 86 | 324,553 | 53 |
1,500 | — | 84,398 | 83 | 108,357 | 80 | 77,380 | 68 | 52,701 | 27 | 34?157 | 85 | 358,495 | 93 |
1,200 |
| 40,062 | 48 | 49,688 | 36 | 32,752 | 62 | 27,967 | 52 | 13,496 | 10 | 165,067 | 03; |
| _ | 1,200 | _ | 1,800 | _ | — | — | 900 | — | — | — | 3,900 | — |
_ | _ | 6,000 | _ | 8,436 | 13 | 7,000 | — | — | — | 1,000 | — | 22,436 | 13 |
300 | _ | 10,092 | 62 | 12,503 | 43 | 8,618 | 36 | 6,843 | 48 | 3,268 | 75 | 41,626 | 64 |
|
| 13,256 | _ | 19,937 | — | 15,199 | — | 9,190 | — | 5,040 | — | 62,622 | — | |
| — | 4,257 | 89 | 7,281 | 23 | 3,999 | 92 | 6,614 | 46 | 2,068 | 85 | 24,221 | 85. |
1,500 | —! 74,868 | 94 | 99,546|iB | 67,569 | 90 | 51,515 | 46 | 24,873 | 2 0 | 319,873 | 65- | ||
|
|
|
|
| 1 | 410 | 78 |
| I ; | 4 | 65 | 415 | 43 |
| _ | 9.529 | 89 | 8,811 | 65 | 9,400 | — | 1,185 | 81 | 4,280 | — | 33,206 | 85 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 5,000 | — | 5,000 | — |
— | — | 9,529 | 39 | 8,811 | 66 | 9,810 | 78 | l,185|8i | 9,284 | 66| 38,622 | 2 8 | ||
1,500 | — | 84,398 | 33 | 108,357 | 80 | 77,380 | 68 | | 52,70i|27 | 34,157 | 85 | | 358,495 | 93 |
- 188
Lotsstyrelsen.
Debet.
Salåns den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................ 245,187: ll
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ............................................
20. Lotspenningar ...................................................
III. Diverse inkomster ...................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Tionde huvudtiteln:
B. 17. Lots- och fyrinrättningen ...................................
18. Säkerhetsanstalter för sjöfarten..............................
F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer ........................
4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ....................................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken............................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................
1,050: —
2,680,654: —
30:
151,508: 28
22,568: —
54: —
47: —
2,855,936: 2 8
6,792,927: st
59,532: 8 4
Balans den 30 juni 1931.
Skulder:
Diverse medel ..................................................................... 33,433: 62
Övriga skulder .................................................................... 2,352:18 35,785:80
Summa 9,989,368: 90
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder ............................................................................................... 35,062:8 9
Utgifter:
För riksstatens inkomsttitlar:
A. II. 20. Lotspenningar......................................................
För riksstatens utgiftstitlar:
Tionde huvudtiteln:
B. 17. Lots- och fyrinrättningen .......................................
18. Säkerhetsanstalter för sjöfarten ..............................
F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen.......................................
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
12,601: 20
6,593,288: 18
646,654: —
760: —
466,350: 92
— 189 —
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.............................. 56,859: 91»
4. Dyrtidstillägg ät f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer .................................... 70,716:
Insättningar ä statsverkets giroräkning i riksbanken....................................
I/ikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................
Tillgångar:
Innestående i bank
Förskott ..............
Obligationer ........
Balans flen 30 juni 1931:
96,763: 2«
324,348: 19
25,775: o 4
Summa
Patent- och registreringsverket.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar..................................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 21. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter....................
Omföring från patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters fond för
bestridande av omkostnaderna för patent- och registreringsverket...............
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................
Uikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................
Balans den 30 juni 1931:
Skulder:
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters fond ......
Övriga skulder..................................................................
2,197,768:52
16,489: 54
Summa
7,847,219: 20
1,642,502: l:t
87,698:5 7
376,886: 4»
9,989,368: 9 o
14,682: 85
1,690,541: 4 5
1,321,059: s*
1,328,855: u
19.931: 47
2,214,258: os
6,589,328: 5»
— 190 —
Kredit.
Skulder
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
Tionde huvudtiteln:
B. 19. Patent- och registreringsverket:
Omföring till patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
fond....................................................................................
20. Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med registreringar och anmälningar till förenings
-
m. fl. register ...................................................... 11,997: 30
ätent- och varumärkes- samt registreringsavgifters fond:
Omkostnader för patent- och registreringsverket:
Avlöningar och arvoden ........ 952,438:09
Skrivmaterialier och expenser, fastighetens underhåll,
renskrivning ...................................... 73,419:61
Publikationer m. m....................................... 223,396: 19
Bidrag till patentunionens internationella byrå i
Bern ........................................................ 2,213: 08
Pensioner ..................................................... 46,316: —
Återställda registrerings- och utfärdningsavgifter 23,276:66 1,321,059:63
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Inkomstrester ....................................................................... 8,086: 2 5
Fordringar ........................................................................... 1,550: —
1,822,616: 25
1,690,541: 4 5
1,333,056: 93
1,728,808:16
4,669: 55
9,636:26
Summa 6,589,328:59
— 191 —
Försäkringsinspektionen.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ...........................................................................
Inkomster
Av försäkringsinspektionens fond ................................................ 134,766: 68
Registreringsavgifter..................................................................... 912: —
Hyresmedel............................................... ................................. 650:
Försålda publikationer m. ........................................................ 113:10
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar oell arvoden.....................................
Reseersättningar.................................................
Tryckningskostnader...........................................
Hyra, städning, belysning och uppvärmning .......
Skrivmaterialier, böcker, tidningar m. m.............
Inventarier......................................................
96,429: 39
315: —
14,089: 49
16,298: 29
6,786: 16
2,645: 83
Leverering:
Till statskontoret ...............................................
Balans dm 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................... 439: 58
Förskott ................................................................................... 3,195:8 7
4,934:4 8
136,441:7 8
141,376: 26
136,564: 16
1,176:65
3,636: 45
Summa 141,376: 26
— 192 -
Statens provningsanstalt.
Debet.
Balans den l juli 1930.
Tillgångar..............................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar ............................................................ 400: —
23. Inkomster av statens provningsanstalt ...................... 290,097: 8 2
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Tionde huvudtiteln:
B. 22. Statens provningsanstalt ............................................. 5,068: —
F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 1,551:17
Remisser från statskontoret...........................................................................
Skulder:
Diverse medel
Balans den 30 juni 1931:
Summa
Skulder
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Utgifter:
För riksstatens inkomsttitlar:
A. II. 23. Inkomster av statens provningsanstalt ...................... 12: 50
För riksstatens utgiftstitlar:
Tionde huvudtiteln:
B. 22. Statens provningsanstalt ............................................. 375,796: 84
F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 29,104: —
Balans den 30 juni 1931.
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 3,872:88
framstående i bank och å postgiroräkning ................................. 39,541: 02
Förskott ................................................................................. 947:
29,898: 2 7
297,116:99
106,000: —
32,728: 49
465,743: 75
16,469: 5s
404.913: 84
44,360: 85
Summa 465,743: 7f>
— 193
Ingenjörsvetenskapsakademien.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar................................................................................................... 166,507: 16
• Inkomster:
Tionde huvudtiteln:
E. 1. Ingenjörsvetenskapsakademien .......................................... 40,000: —
2. Tekmskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet............................................................ 85,000: —
3. Anläggning för oljeutvinning ur trä.................................... 100,000: —
Intressemedel............................................................................. 81,729: 8 4
Bidrag av lotterimedel ............................................................... 14,000:— 320,729:84
Skulder:
Diverse medel...
Balans den 30 juni 1931:
........ 216,068:, 5 4
Summa 703,305: 54
Kredit.
Balans den 1 juli 1930:
Skulder...................................................................................................... 126,603:18
• Utgifter:
Avlöningar och arvoden .....................................
Hyror m. m.....................................................
Undersökningar m. m.........................................
Internationella utställningen i Liége 1930.............
54,534: öo
42,499: 43
212,975: 2»
14.000: — 324,009: 2 2
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Kassabehållning..........................................................
Innestående i bank ....................................................
Obligationer .............................................................
Utlåuta medel.............................................................
Fordringar ................................................................
Inventarier m. m......................... ............................
675: 2 4
133,078: 4«
10,075: —
9,002: —
470: —
99,392: 47 252,093: i4
Summa 703,305: 54
13 — 312 7 y 4. Rev.-ber ätt else ang. statsverket för år 1931. II.
- 194 -
ELFTE
Statliga och statsunder -
Xettobebållning vid
räkenskapsårets
| . 0 | utgång | Statsbidrag | Delägarnas tillskott | ||||
Civilstatens änke- och pupillkassa1 ... | 53,067,588 | 74 | 55,563,140 | 60 | 885,533 | 45 | 1,794,881 | 03 |
Tullstatens enskilda pensionsinrättning2 | 6,522,488 | 85 | 7,031,782 | 83 | 95,642 | 48 | 307,632 | 24 |
Hovkapellets pensionsinrättning 8 ...... | 1,444,124 | 37 | 1,468,287 | 25 | 5,000 | — | 11,762 | 46 |
Lärarinnornas pensionsanstalt2 ......... | 6,389,723 | 94 | 6,895,309 | 03 | 588,852 | 28 | 207,274 | 47 |
Statens pensionsanstalt 2 .................. | 159,212,876 | 67 | 169,192,336 | 91 | 14,074,757 | — | 4,078,930 | 73 |
, Prästerskapets änke- och pupillkassa4 | 17,601,554 | 2 7 | 18,366,562 | 55 | 970,054 | 91 | 507,009 | 06 |
Lotsverkets enskilda pensionskassa3... | 2,083,443 | 45 | 2,138,460 | 79 | 52,195 | 58 | 24,059 | 68 |
Handelsflottans pensionsanstalt 2......... | 1,463,261 | 67 | 1,505,920 | 50 | 337,374 | 47 | — | _ |
Arméns pensionskassa 2 ..................... | 31,852,786 | 65 | 32,715,439 | 12 | 10,588,182 | 94 | 709,385 | 17 |
Flottans pensionskassa 2..................... | 8,362,605 | 82 | 8,684,961 | 0 2 | 2,632,840 | 81 | 329,995 | 4ö! |
Telegrafverkets pensionsanstalter 6...... | 35,449,497 | 76 | 37,824,754 | 19 | 292,655 | 90 | 1,053,958 | 40; |
Statens järnvägars änke- och pupill- |
|
|
|
|
|
|
| 1 |
kassa 8.......................................... | 64,646,167 | 59 | 68,116,356 | 55 | 1,165,671 | 35 | 2,101,540 | 41l |
Statens vattenfallsverks pensionskassor3 | 1,991,760 | 70 | 2,172,014 | 82 | 51,500 | — | 96,443 | 34! |
1 De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från
2 Räkenskapsåret = 1 juli—30 juni.
3 » = kalenderåret. .
4 » =1 maj—30 april.
6 Omfatta även telegrafverkets pensionskassas fond för pensionering av arbetare. Raken -
- 195 —
HUVUDTITELN.
stödda pensionsanstalter.
k o m s | t e r |
|
|
|
|
| U t g | i | f t e | r |
|
| |
; Intressemedel | Annan inkomst | Summa | Förvaltnings- kostnader | Pensioner | Andra utgifter |
| Summa • | ||||||
2,669,797 | 61 | ‘ 35,295 | 60 | 5,385,507 | 69 | 100,625 | 73 | 2,789,239 | 55 | 90 | 55 | 2,889,955 | 83 |
337,802 | 25 | 945 | 50 | 742,022 | 47 | 11,491 | 91 | 221,230 | 19 | 6 | 39 | 232,728 | 49 |
72,939 | 30 | 12,995 | 66 | 102,697 | 42 | 5,574 | 61 | 72,484 | 90 | 475 |
| 78,534 | 54 |
307,559 | 91 | 570 | — | 1,104,256 | 66 | 11,676 | 27 | 586,995 | 32 | — |
| 598,671 | 59 |
7,311,403 | 20 | 92,234 | 22 | 25,557,325 | 15 | 150,396 | 30 | 15,427,468 | 61 | — | — | 15,577,864 | 91 |
894,261 | — | 4,123 | 54 | 2,375,448 | 51 | 86,969 | 76 | 1,523,147 | 29 | 323 | 18 | 1,610,440 | 28 |
112,709 | 36 | 2,408 | 02 | 191,372 | 64 | 15,382 | 17 | 120,973 | 13 | — | — | 136,355 | 30 |
62,574 | 20 | 3,577 | 59 | 403,526 | 26 | 11,436 | 81 | 348,884 | 25 | 546 | 27 | 360,867 | 33 |
1,582,080 | 94 | 39 | 65 | 12,879,688 | 70 | 106,062 | 53 | 11,905,842 | 60 | 5,131 | 10 | 12,017,036 | 23 |
417,209 | 95 | 8,220 | 13 | 3,388,266 | 34 | 56,213 | 26 | 3,002,217 | 70 | 7,480 | 18 | 3,065,911 | 14 |
1,672,474 | 78 | — | — | 3,019,089 | 08 | 11,254 | 12 | 632,578 | 52 | — | — | 643,832 | 64 |
3,423,148 | 37 | 1,730!34 | 6,692,090 | 47 | 53,028 | 15 | 3,167,361 | 45 | 1,511 | 91 | 3,221,901 | 51 | |
80,080 | 27 | — | — | 228,023 | 61 | — | — | 47,769 | 49 | — | — | 47,769 | 19 |
förestående tabell uteslutna. Räkenskapsåret = kalenderåret.
skap säre t = kalenderåret.
— 196
STATENS AFFÄRS Post -
| 1921 |
| 1922 | 1923 | 1924 1 | |||
Debet. |
|
|
|
|
|
|
| I |
Ingående balans |
|
|
|
|
|
|
| | |
Tillgångar.......................................... | 52,685,313 | 12 | 61,290,671 | 42 | 199,523,692 | 20 | 218,460,227 | 61 |
Inkomster: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Postverket ....................................... | 76,294,251 | 25 | 69,421,767 | 51 | 64,808,454 | 89 | 64,968,687 | 36 |
Postsparbanken ................................. | — | — | _ | — | 6,917,706 | 50 | 7,704,062 | 17 |
Postgirokontoret................................. | — | — | _ | — |
| — | — | — |
Säger | 76,294,251 | 25 | 69,421,767 | 61 | 71,726,161 | 39 | 72,672,749 | 58i |
Riksstatsanslag till utgifter för |
|
|
|
|
|
|
|
|
kapitalökning: |
|
|
|
|
|
|
|
|
\ Postverket ...................................... | 4,078,030 | 35 | 6,373,270 | — | 2,052,591 | 15 | 2,199,625 | — i |
Driftförlust: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Postgirokontoret................................. | — | — | — | — | - | — |
| _ |
Omföringar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Postsparbanken ................................. |
|
| — | — | 1,110,000 | — | 799,480 | 911 |
Postgirokontoret................................. | — | — |
| — | — | — | — |
|
Säger | — | — | — | - | 1,110,000 | — | 799,480 | 91 |
Utgående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Postverket .................................... | 26,890,259 | 64 | 28,994,597 | 86 | 26,401,598 | 97 | 25,745,262 | 46 |
Postsparbanken .............................. | — |
| — | — | 142,892,146 | 88 | 159,409,514 | 35 |
Postgirokontoret.............................. | — | — | — | — | — | — | — | — |
Säger | 26,890,259 | 64 | 28,994,597 | 86 | 169,293,745 | 80 | 185,154,776 | 81 |
Summa | 159,947,854 | 36 | 166,080,306 | 78 | 443,706,190 | 54 | 479,286,859 | 8 6 j |
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
| I |
Ingående balans : |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder ............................................ | 31,462,582 | 52 | 26,890,259 | 64 | 153,019,612 | 92 | 169,293,745 | 80 j |
Utgifter: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Postverket: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Driftkostnader i allmänhet ............... | 65,082,507 | 90 | 53,305,015 | 57 | 47,806,996 | 04 | 49,941,443 | 04 |
Avsättning till förnyelsefonden......... | 810,000 | — | 790,000 | — | 830,000 | — | 1,170,000 | — |
1 Tabellerna upprättade på grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser.
DRIVANDE VERK.1
verket.
1925
I
1926
1927
1928
1929
1930
233,603,745joi| 264,465,040|52j 294,202,255|97j 322,518,425js-2 j 349,469,475)45 j 434,997,927] 17
63,395,360
8,374,228
588,632
72,358,220
2 7 65,641,922
201 9,503,443
Si j 1,578,958
19
58
06 i
68,118,306
10,739,786
2,205,813
69,939,637121
11,287,327 17
2,897,323 to
7 8 ] 76,724,324|i2| 81,063,906|77| 84,124,288)08
I
636,0001 — |
136,325]oi)
71,651,826 «2| 273,594,325
13,119,914
3,566,087
88,337,828
li,
8l|
5l|
15,915,811
4,493,841
I
1,921,000]—|
TT
809,000 j—| 2,498,9751—j 3,468,4001-
94,003,978181
1,118,0001—1
829,807; 88: 904,101101
685,473|oe 583,9951981
“l,515,280|94l lT8,096| 9 a j
1,382,077 8 7
1,037,803| 181
1,471,578163)
1,361,755; 8s|
l,607,347loi!
1,757,799)26
2,086,549
2,189,378
2,419,881] 06 j 2,833,334] 51) 3,365,146] 2 6 ] 4,275,927199;
29,556,740 171,258,683 15,455,286 | 61 29 47 | 28,912,609 194,312,596 23,171,605 | 66 98 75 | 30,419,713 214,304,616 34,099,727 | 84 67 04 | 31,812,428 230,697,450 41,625,718 | 59 08 70 | 39,683,090 52 |
216,270,710[s 7 | 246,396,812] 3 4 | 278,824,057 | 55 | 304,135,597 | 87 |
43,060,514] 94
346,819,911)54
69,071,510 51
4587951,936|99]
524,520,282) 11'' 590,995,273)9 7) 657,319,101 34 j 716,110,620l78l 829,912,055) 2c) 993,347,770)46''
185,154,776]si 216,270,710167, 246,396,812|*4 278,824,057j^ö; 304,135,597)37± 385,271,205|oi
49 208,754''— 51,938,558)02 52,630,038149 54,377,381)98) 55,1145,558 [ 171 56,267,833)59
1,220,000—) 1,260, OOO)— 1,890,000'' —1 1,975,000) — '' 1,795,000]—I 2,080,000) — ''
Häri ingär vinst ä postgirorörelsen för är 1930 till ett belopp av kr. 201,573:02.
— 198 —
1921
1922
1923
1924
Postsparbanken:
Omkostnader i allmänhet.....
Avsättning till reservfonden
Postgirokontoret:
Omkostnader i allmänhet
Avsättning till reservfonden
i— 7,150,602108 6,868,242
—j 602,924
Sägerj 65,892,507 90 54.095,015 st 55,787,598.01 58,582,609 68
i T T F TT '' ~ i~
rift
!
Postverket .......................................j 1,047,999|76| 10,401,743(851 15,326,7511941 16,171,458 86!
Leverering till statsverket av driftöverskott
.
Till statsverket inlevererad reservation
å 1922 års anslag > VII B. 14. Upp\
rätthållande av postsparbankens verksamhet»:
!
i
Postsparbanken .................................!
835,819(61;
Leverering till riksgäldskontoret av
anslagsöverskott :
Postverket ....................................
Avföres minskat värde u inventarier:
Postverket .......................................1
30,430| 70| 2,000j -
I i
254,092,7 6
Omföringar:
Postverket
1,110,000:-
799,480(91 i
Utgående balans
Postverket ....................................] 61,290,671(421 74,662,8571521 74,965,15617
Pnstsnnrhfln Ven i _ _ .... i _ _ 11 4Q otaI n
Postsparbanken
Postgirokontoret
143,495,070(91
74,194,230
159,409,514
Säger) 61,290,671(42j 74,662,857|52|218,460,227|6l|233,603,745|oii
Summa) 159,947,85418 6 (166,080,30617 81443,706,190) 541479,286,859,18 6: * 2
1 Häri ingår till postverket inlevererad vinst å postgirorörelsen för år 1929, kr. 123,819: 06.
3 Häri ingår av postverkets driftöverskott för år 1930, kr. 15,246,491: 58, ett belopp av kr.
Anmärkningar. 1) I de för postsparbanken utbalanserade tillgångar och skulder för åren 1924—
2) » » » postgirokontoret » » » » » » 1928_
199 —
1925 | 1926 | 1927 | 1928 | 1 1929 | 1930 | ||||||
7,977,152 | 28 | 8,703,443158 | 10,539,786 | 65 | 11,287,327 | 17 | 13,119,914 | 11 | 15,415,811 | 55 | |
397,075 | 92 | 800,000 | — | 200,000 | — | — | —■ | — | — | 500,000 | — |
724,957 | 82 | 1,365,602 | 77 | 2,229,444 | 79 | 2,987,047 | 99 | 3,486,087 | 81 | 1 4,393,841 | 64 |
_ | — | — | — | — |
| 100,000 | — | 80,000 | _ | 100,000 | — |
59,527,939 | 52 | 64,067,6045 3 7 | 67,489,269 | 93 | 70,726,757 | 14 | 73,726,560)09 | 78,757,486|7S; | |||
13,857,244 | 32 | 14,966,606 27 | 18,443,364 | 47 | | 13,598,267 83 | 13,587,255 | 23 | 14,611,268 | 45; | ||
| - | - | - |
|
| - |
|
|
|
|
|
_ |
| — |
| 51,347 | 73 | • 658,728 | 30 | | 99,569) 14 | 80,000 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
i 1,515,28o|94 | 1,488,096 | 99 | 2,419,881 | 05 | 2,833,334 | 51 | 3,365,146 | 26 | 4,275,927 | 99 | |
77,751,070 | 7 G | 76,504,698 | 01 | 73,924,357 i 82 | 77,146,306 | 67 | 89,409,812 | 68 | 2 94,460,460 | 18 | |
171,258,683 | 29 | 194,312,596 | 93 | 214,304,616 | 67 | 230,697,450 | 08 | 292,875,367 | 29 | 346,819,911 | 54 |
15,455,286|47 | 23,384,961 | 03 | 34,289,451188 | 41,625,718 | 70 | 52,712,747 | 20 | 69,071,510 | 51 | ||
264,465,040| 6 2 | 294,202,255 | 97 | 322,518,425|82 | 349,469,475 | 4 5 | 434,997,927 | 17 | 510,351,882|2S | |||
524,520,282lil | 590,995,273 97 | 657,319,101^84 | 716,110,620 | 78 | 829,912,055126 | 993,347,77014 6 |
7,246,491: 63, som inlevererats till statsverket först år 1931.
1930 ingår behållningen & postsparbankens reservfond, utgörande vid 1930 års utgång kr. 2,500,000''
1930 » » » postgirokontorets » , » » » » » » 280,000.
— 200 —
Telegraf- 1
| 1921 1922 | 1923 | 1924 |
|
Debet. Ingående balans : |
|
|
|
|
Tillgångar.................... | 265,902,613| 79;297,048,138|82 | 317,566,266|7 3 | 1 328,759,890 | 10 |
Inkomster: Telefoninkomster ............ | 1 88,677,397(7 2; 75,977,755 55 | 72,893,368! 7 7 | 69,541,641 | : 32 |
Telegrafinkomster ........ | 10,887,011 [491 9,603,735 90 | 8,531,923199 | 7,672,536 | 53! |
Radioinkomster .......... | _ i_j _ ''_ | 624,068 64 | 653,183 | 79; |
Fastigheter, beklädnad m. m............. | — j—j — i— |
|
|
|
Säger | 99,564,409) 21 j 85,581,491j46 | 82,049,361|40 | 77,867,361 | 64 |
Riksstatsanslag till utgifter för kapi-talökning ........................... | 24,071,379 11 27,511,650 99 | 20,386,360 7 9 | 20,627,600 | 68 |
Ökat kassaförlag............................. | 11 ! | j | _ |
|
Utgående balans: |
|
|
|
|
Skulder.......................... | 84,591,694!08| 77,598,171|— | 60,986,154|47 | 55,097,773|13 | |
Summa | 474,130,096! 19 487,739,452! 2 e | 480,988,143189 | 482,352,625 | 65 |
Kredit. Ingående balans: Skulder......................... | 1 77,517,548i| 16j 84,591,694jo8 | 77,598,1711— | 2 64,073,988 | 84! |
Utgifter: Avlöningar, pensioner och dyrtidstill-lägg m. m................................. | 1 46,072,471 45j 37,898,898109 | 34,633,23714 7 | 33,503,867 | 19 |
Övriga omkostnader....................... | 29,545,386|061 21,933,106120 | 22,604,527 4 0 | 21,611,872 | 2! |
Avsättning till förnyelsefonden............ | - - - — | 2,200,000 — | 2,200,000 | — |
Avskrivningar..................... | 4,905,713 84| — 1— | — — | — | —1 |
Säger | 80,613,570|85! 59,832,004129 | 59,437,764187! | 57,315,739 | 40! |
Driftöverskott, att till statsverket in- | 1 i |
|
|
|
levereras ................................. | 18,950,838 86j 25,749,487! 161 | 22,611,596 53 | 20,551,622 | 241 |
Minskat kassaförlag ........................ | - (- - - | - i-; | 5,971,261; | 42 |
Utgående balans: Tillgångar........................................1 | 297,048,138j82i317,566,266i73j321,340,610|99i | I | 334,440,014| 15 | ||
Summa!474,130,096 19 j487,739,452| 2 6! | 480,988,143|39! | 482,352,625155; |
1 Häri ingår ett belopp av kr. 7,419,279: 11, utgörande förskotterat kassaförlag, som icke
2 » » » » » » 3,087,833: 87, » till kassaförlag avsatta vinstme
s
Driftöverskott för Sr 1930, varav kr. 3,114,156:18 inlevererats till statsverket först år 1931.
verket,
1925 |
| 1926 | 1927 | I | 1928 | 1929 |
| 1930 | |
! 334,440,014 | 15 | 336,891,495''12 81 | 1 ! 350,414,757(80] | 366,651,110(971 | j '' 359,432,88417 0 | 367,955,965) | 1 | ||
69,389,009 | 92 1 | 1 72,311,861(49 | 75,015,144 | 6G i | : 78,471,774 05 | 81,059,826 | 08 | 85,087,216 | 59 |
8^077,451 | 89 | 8,518,165146 | 8,164,875 | 16 | 8,373,135 (64j | 8,893,144 | 88 | 8,648,347 | 881 |
2,033,703! | 81l | 2,094,228 — | 3,000,372 | 50! | 3,690,325 (—( | 4,144,405 | — | 4,657,522 | 50 • |
82,210! | 25 | 8,426(25 | 300,000 | — 1 | 144,697 82j | 46,340 | 25 | 40,827 | 61l |
79,582,374187 | 82,932,681(20 | 86,480,392 j 8 21 | 90,679,932(011 | 94,143,716 | 21 | 98,433,914 | 08) | ||
i 8,211,675 | 57 | 10,501,462! 17 | 8,799,725 | 92; | 15,730,617; — | 10,816,030 |
| 14,377,586 | 98'' |
- | - | 397,886,84 | _ | 1 | 1 1 5,977,000 46 | — | — |
| — |
r —■■■■ 51,344,153 | 61 | 53,968,067 17 | 65,397,337 | 1 83-1 | 1 ! j 36,471,494(08] | 38,960,623|7 9 | 41,720,496 | 831 | |
473,578,218 | 20 | 484,691,592(61 - | 511,092,213 | 8 5 | 515,510,154:52| | 503,353,254 85 | 522,487,962 | 39 | |
55,097,773)18 | 51,344,153 61 | 53,968,067 | 1.7 j | 65,397,337 811 | 36,471,494|o8 | 38,960,623 | 1 79! | ||
35.025.675 | 94 | : 35,861,424(59 | 36,772,676 | 49 | 37,596,562;G2 | 37,350,569 | 98 | 36,906,404 | 79! |
24.895.514 28 | 26,491,429(81 | 23,788,283 | 89 | 25,818,239192 | 25,545,645 | 60 | 27,808,571 98! | ||
2,800)000 | (— | 1 2,800,000!— | 7,000,000 | 1- | 7,174,701 83 | 8,346,050 | 10 | 8,604,781 | |18 |
62,721,190 | 2 2 | 65,152,853(90 | 67,560,960l38| | 70,589,504(37 [ | 71,242,265(68 | 73,319,757(90 | |||
16,861,1841,66 | 17,779,827.80 | 18,919,431 | 94; | 20,090,427 64 | 22,901,450 | 58 | | 3 25,114,156 | |l8 | |
2,006,574 | 97 | 1 — !— | 3,992,643)89 | - i- | 4,782,079 | |ö< | 2,802.026 | I 1 |68; | |
i 336,891,495128 | j 350,414,757 80 | ) 366,651,1 lOjö 7 j | 359,432,884.70 | 367,955,965 |
| 382,291,397 94 | |||
473,578,21812 0 | 1 484,691,592(61 | 1 511,092,213>8b! | 515,510,1 54|b2( | 503,353,254''st | 1 522,487,962)89 |
förut upptagits i balansen.
tiel, som icke förut upptagits i balansen.
— 202 -
Statens 4
| — |
| — |
| T------ |
| [ | ---I |
| 1921 |
| 1922 |
| ! 1923 |
| 1924 |
|
Debet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar .................................... | 1,091,762,306 | jos | 1,127,172,646 | joe | 11,151,449,97c | ji 7 | j 1,133,682,423|39 | |
Inkomster: |
|
| | | I | 1 | | | | |
|
j Trafikinkomster .............................. | 252,979,709 | j 90 | I 202,463,721 | 50 | 180,654,283 | 176 | 174,500,964 | 92: |
Inkomster av hushyror och arrenden |
|
|
|
|
| : |
|
|
i m. m........................................... | 4,264,688 | ;91 | i 4,577,499 | 24 | i 4,275,796 | |83 | 4,386,916 | ! 481 |
Säger | 257,244,398! si | 207,041,220 | 74 | | 184,930,082j59 | 178,887,881 | !40! | ||
| Riksstatsanslag till utgifter för ka- |
|
| I |
|
|
|
|
|
pitalökning .............................. | 43,765,931 | 60 | 1 37,456,200 |
| 3 22,962,300 | — | 35,923,000 | I— |
Utgående balans. |
|
|
|
|
|
|
| '' |
j Skulder.......................................... | 87,440,692 | 06 | 104,569,107 | 77 | 116,370,820iili 118,811,353 | 56 | ||
Summa | 1,480.213,328 | 58 | 1,476,239,176 | 57 | 1,475,713,177 S7 | 1,467,304.658 | 35 | |
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Skulder.......................................... | 90,989,581 | G8 | 87,440,692 | 06 | 104,569,107 |
| 116,370,820 | u |
Utgifter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Styrelsen ....................................... | 5,801,594 | 88 | 4,466,980 | 05 | 3,705,456 | 93 | 3,338,482 | 37! |
Gemensamma utgifter ..................... | 11,851,132 | 79 | 10,698,438 | 20 | 11,191,591 | 58 | 12,292,994 | 76 |
1 Linjeförvaltningarna........................ | 207,572,937 | 27 | 148,175,094 | S5 | 121,309,782 | 17 | 116,309,447 | 82 |
j Avsättning till förnyelsefonden......... | 24,790,000 | — | 19,425,300 | — | 14,561,995 | 24 | 10,685,655 | 14 |
Säger | 250,015,664| | 94 | 182,765,813 | 10 | 150,768,825 | 87 | 142,626,580 | 0 91 |
i Driftöverskott, att till statsverket in- |
|
|
|
|
|
|
|
|
levereras................................... | 7,228,733 | 90 j | 24,275,407| | 64i | 34,161,256 | 72 | 36,261,301 | 31 |
i Avskrivning .................................. | - 1 | -1 | — | - | 900,000 | — | — | '' |
| Från kapitalkontot avfört: |
|
| 1 |
|
|
|
| ) |
Försträckning till täckande av drift- |
|
|
|
|
|
|
|
|
förlust enligt riksdagens beslut... | - ! |
| — | — i | 35,298.170 | 96 | - | -! |
Värdet å försåld järnväg och rullande |
|
|
| i |
|
|
| |
materiel ................................ | — |
| — |
| — | — | - i | _ |
Säger! | — I'' | -1 | — | -I | 35,298,170! | 9 6 ] | - 1 | — |
| Återleverering av riksstatsanslag ... | 4,806,700| | —i | 30.307,288! | sol | 16,333,393; | 16l | 11,995,434|«J8! | |
Utgående balans: | 1 |
| : |
| 1 | ! | 1 |
|
Tillgångar ................... | 1,127,172,648joe | 1,151,449,975l''l7j | 1,133,682,423 | 89| | 1,160,050,52l| | 86 | ||
Summa! | 1,480,213,328!58| | 1,476,239,176| 571 | 1,475,713,1771st! | 1,467,304,6581 | 85, |
1 Härav kr. 9,704,200: — under åren 1912—1921 för dubbelspåret Rönninge—Ström lyftade medel.
2 Härav kr. 44,300: — överförda från statens vattenfallsverk jämlikt kungl, brev den 23/2 1923.
’ Härav kr. 1,300,000: — under åren 1916—1917 för anläggande av en torvpulverfabrik m. m. lyftade
ryds och Markaryd—Veinge järnvägar.
4 Statens järnvägars driftöverskott för år 1930, varav kr. 8,177,082: 96 inlevererats till statsverket
— 203
järnvägar.
1925 |
| 1926 |
| 1927 | 1928 | 1929 |
| 1930 |
|
1,160,050,521 | 86 | 1,182,783,732! 02 | | I | 1 1.196,454,180)89i 1,184,243,164 88 | | | 1 1,199,939,720(68 | 1,220.604,475 51 | ||||
181,604,305 | 21 | 186,222,202 | 73 | 1 1 I 190,018,819 69 181,128,050)66 | 205,301,834)4 8 | 199,341,639 | 48 | ||
5,048,785)86 | 5,037,194 | 62 | 5,169,838 | 0 61 5,323,013)44 | 5,461,111151 j | 2,239,821 | 96 | ||
186,653,091 | 07 | 191,259,397 | 35 | 195,188,657 | 7 51 186,451,064)10 | 210,762,945)94: | 201,581,461 | 44 | |
ic 00 4^ 00 p 1—* | 64 | 19,673,000 | - | 16,037,000 | | | | —| 14,391,500j— | 14,138,867 | l | 3 12,523,365 | 60 |
113,472,446(08 | 109,254,439 | 96 | 82,828,503 | j | 39| 84,153,559(69 | | I 90,798,447|ö 7 j | 91,826,255 | 80 |
1,488,656,176) 6 5 (1,502,970,569: s 2 i 1 ! ) 118,811,353) 6 6 j 113,472,446 08 | 1,490,508,34 2! 0 3 (1,469,239,288 121 109,254,439)95| 82,828,503(39) | |||
3,681,631 | ! s 41 3,639,918 | 29 | 3,807,736 j 0 21 3,733,333 | I 40 |
13,992,338 | 661 14,247,137 | 44 | 14,033,990 811 14,292,872 | 6 7 i |
124,126,029 | 17 126,585,656 | 09 | 126,859,339 48 125,122,801 | 17 |
13,802,000 | —| 13,926,400 | — | 14,400,700)— 15,315,300 | —! |
155,601,999 | 57) 158,399,111 | 8 2 | 159,101,766)81) 158,464,307 | 24) |
31,051,091 | 50 32,860,285 | 53 | I I 36,086,891)441 27,986,756)86, | |
( ~ | —| — | — | - • 1—! | — | |
|
|
|
| j i |
84,153,559169
90,798,447
3,428,179; os i 5,737,885
15,232,644198: 4,692,685
126,105,381)02; 130,733,894
16,730,3001—| 16,206,352
161,496,505|63| 157,370,818
96
68
261
89
79
49,266,440|3l|
1 44,210,642(651
l,444,545j — I
1,444,545 — j
340,000)—■ |
! I M
1,182,783,732(021 1,196,454,180( 8{*|
408,000j — (
408,000) —(
- 1-1
782,18oj — j
782,180|—| __ — j—|
1,039,900| -| '' 20,000) —
Il il
1,184,243,164 (sall, 199,939,720| 6 3 j
119,0001—[
'' I I
1,220,604,475t5i|
59,409)88
1,234,096,239(46
1,488,656,176|o 5 ( 1,502,970,5691821 1,490,508,342losl 1,469,239,288U2! 1,515,639,981 (14I 1,526,535,558|»6
medel samt kr. 1,158,365:60 övertagna statslån vid förvärvande den 31 juli 1930 av Hässleholm Markaförst
år 1931.
204
Statens vatten -
!
1921 1922 1923 1924
i
Debet.
Ingående balans:
Tillgångar .......................................... | 265,342,097 67 | 293,614,796 | 02 | 318,479,668 | 61 | 317,873,308 | 4 ‘ t |
Inkomster: |
|
|
|
|
|
| 1 j |
Statens kraftverk................................. | 14,936,895 4 8 | 16,248,013 | 59 | 17,012,957 | 14 | 18,255,384 | 67 |
Dito kanalverk.................................... | 1,046,292129 | 1,288,935 | 58 | 1,353,811 | 28 | 1.402,927 | 5 0 |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning | 470,263|o4 | 514,637 | 66 | 469,557 | 98 | 507,500 | 19 |
Säger | 16,453,450|8l | 18,051,586 | 7 2 | 18,836,326 | 35 | 20,165,812 | 36 |
Driftförlust:
Statens kanalverk................................. | 140,596|2i | — |
| — | |— | — | — | |
Biksstatsanslag till utgifter för |
|
|
|
|
|
|
|
|
kapitalökning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
i Statens kraftverk................................. | 39,144,317 | 50 | 14,336,052 | 80 | 7,119,000 | 1- | 6,182,888 |
|
Dito kanalverk.................................... | 3,402,000 | — | 1 3,615,000 | — | 1,751,000 |
| 1.750,000 | — |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning | 4,806,384 | 03 | 1,601,358 | 09 | 155,937 | 75 | 163,600 | _ |
1 Centralförrådet.................................... | 3,025,000 | — | i 1,300,000 | - | 100,000 | — | — |
|
Säger | 50,377,701 | 68 | 20,852,410(89 | 9.125,937)761 8,096,488 | — | |||
Omföringar. Statens kraftverk................................. | 117,554 | 65 | 2,324,572 | 74 | 500,000 |
| 2,439,391 | 94 |
Dito kanalverk.................................... | — | _ | 10,000 |
| _ | _ | _ | _i |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning | 3,020 | — | 20,000 | - | 56,350 | — | — | — | |
Säger | 120,574 | 65 | 2,354,572 | 74 | 556,350 | - | 2.439.391 | 94! |
Utgående balans: |
|
|
|
|
|
|
| I |
Skulder: |
|
|
|
|
|
|
| : |
Vattenfallsstyrelsen........................... | 5,805,208 | 36 | 13,281,703 | 66 | 4,126,715 | 2 9 | 3,628,614 | 39 |
Statens kraftverk ............................. | 7,856,469 | 11 | 11,635,091 | 98 | 13,564,895 | 02 | 14,234,662 | 99 |
Dito kanalverk................................. | 1,118,014 | 31 | 283,335 | 73 | 407,027 | 88 | 622,267 | 63 |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt- |
|
|
|
| ||||
Ding............................................. | 743,919 | 10 | 319,624 | 44 | 301,720 | 32 | 160,925 | 7 3! |
Centralförrådet................................. | 446,296 | 88 | — | — | — | — | —1 | |
Säger | 15,969,907 | 26 | 25,519,755 | 7 61 | 18,400,358(51 | 18,646,470 | 74 | |
Summa 348,404,928 | 13 | 360,393,122 | 13 | 365,398,641 | 2 2^367,221,471 löij | |||
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
| • |
Ingående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder .............................. | 37,995,334 | 04 | 15,969,907 | 26 | 25,519,755 | 76! | 18.400,3581 | 51 |
Utgifter: Statens kraftverk........................ | 8,751,623 | 38 | 8,492,271 | 09 | 8,367,151 | 08 | j 8,038,200 | 40 |
Dito kanalverk.................. | 1,186,888160 | 984,173 | 41 | 983,481 | 73 | 1,001,573 | 83 | |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning | 444,669! | 73 | 346,583( | 46: | 411,735| | 42j | 455,618 | 63 |
Sägerj | 10,383,181|6i| | 9,823,027| 961 | 9,762,3681 | 231 | 9,495,392| »i [ |
1 Härav kr. 485,000: — överföring från byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström
— 205
fallsverk.
1925 . | 1926 | 1 | 1927 |
| 1928 |
| 1929 | 1930 | |||
! i 325,687,370i 08 | 335,945,192 | 1 381 | 346,794,748 j | 3 8 j | ! 352,626,544 | 52 | 357,824,974 | I 35 | 364,023,060 | 21! | |
20,403,772 | 21: | I 22,362,185 | ! 2 i j | 24,089,767 | I 40 j | 25,653,582 | 26 | 27,895,108 | 721 | I 28,295,195 | 77! |
1,416,129 | «3 i | 1,475,076 | 69 | 1,695,603 | 84 | 1,640,519 | 09 | 1,850,801 | 59 | 1,895,436 | 421 |
498,084 | 2 6 j | 484,904 | 08 | 506,938 | 25 | 1,282,055 | 87 | 664,443 | 76 | 681,992 | 37 |
22,317,986 | 30 | 24,322,165 | 88 | 26,292,309|49j | 28,576,156 | 7 2 | 30,410,354 | 07 | 30,872,624 | 561 | |
| - | 1 _ |
|
|
| - |
|
|
| ~ _ |
|
i 10,064,450 |
| 10,049,000 |
| 3,402,860 |
| 4,350,000 |
| 4,722.984 | 25 | 7,600,820 50, | |
400,000 | — | — | — | 80,000 | — | — | — | — |
| — | —1 |
64,300 | — | _ | _ | — | — | — | — | — |
| — | Hl |
I 10,528,750 | — | 10,049,000 | - | 3,482,860 | — | 4,350,000 | — | 4,722,984 | 2 5 | 7,600,820 | 50; |
7,652,105 5 5 | I 15,068,930,67 |
|
| 38,480 |
| 1,892,013 | 62 |
|
| ||
1.142,977 | 67 | 647,200 | — |
| — | — | — | 108,453 | 50 | — |
|
131,960175 | — | — |
| — | — | — | 61,500 | 30 | — |
| |
8,927,043 | 97 | 15,716,130|6 7 |
| — | 38,480 | — | 2,061,967 | 4 2 | — | —i | |
! 3,553,138;09 | 3,683,432 | 37 | 4,274,615 | 61 | 3,863,410 | 30 | 5,287,624 | 63 | 8,473,354 | ! 01 j | |
15,514,562181 | 17,385,955 | 48 | 20,606,427 | 98 | 22,215,713 | 08 | 24,265,465 | 8 5 | 26,205.396 | 6 41 | |
403,81 lis 8 | 762,009 | 30 | 778,952 | 51 | 929,421 | 66 | 1,097,259 jäs | 1,270,470 | 6 8 | ||
96,187167 | 143,130 | 30 | 891,197 | 06 | 298,936 | 78 | 337,163 79 | 437,848 | 3 4 | ||
19,567,699:96 | 21,974,527 | 46 | 26,551,193 | 16 | 27,307,481 | 72 | 30,987,513lso| 36,387,069|62: | ||||
387,028,850125 | 408,007,016 | 38 | 403,121,111 , | 03 | 412,898,662 | 96 | 426,007,793 | 89 | 438,883,574 | 89 | |
| 18,646,470| 7 4 | 19,567,699 | 96 | 21,974,527)45 | i 26,551,193)l6 | 1 27,307,481 | 17 2 | 30,987,513 | i 80 | |||
8,789,421 | 1 97 | j 9,676,243 |
| 10,504,077 | 89 | 11,107,581 | 76 | I 12,444,8315 | 10 | I 12,654,406 | 70 |
1,048,00f | 77 | 1,142,781 | 74 | 1,308,035 | 22 | 1,331,798 | 84 | 1,307,749 | 91 | 1,248,604 | 79 |
452,284 | 97 | 402,123 | 80 | 475,306 | 82 | 508,452 | 46 | 473,869 | 49 | 404,754 | 35 |
10,289,723| 7i | X ll,22l,148|54| 12,287,419 | ]48 | | 12,947,833| os | 14,226,454|60 | | 14,307,765|.8 4 |
av 1915_1916 Sirs anslag till utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.
206
| 1921 |
| ! 1922 |
| 1 1923 |
| 1924 |
|
Leverering till statsverket av |
|
|
|
|
|
|
|
|
driftöverskott: | L |
|
|
|
|
|
|
|
Statens kraftverk................................. | 6.165,264 | 57 | 13,740,352)25 | 7,755,742 | 50 | 7,445,806 | 06 | |
Dito kanalverk.................................... | — | — | — | — | 304,762 | 17 | 370,329 | 55 |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning! 125,777 | 24 | 25,593131 | 168,054 | 09 | 57,822 | 51 | ||
Säger | 6,291,041 | St | 13,765,945)66 | 8,228,558 | 76 | 7,873,958 | 12 | |
Aterleverering av riksstatsanslag: |
|
| '' . |
|
|
|
|
|
Statens kraftverk................................. |
| — | _ | _ | 1,969,300 |
| 2,300,000 |
|
Dito kanalverk .................................... | - | — | — | — | 147,000 | __ | 725,000 | _ |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning |
| — | — | — | 267,000 | — | — | _ |
Centralförrådet.................................... | — | - | - | — | 1,075,000 | - | 300,000 | — |
Säger | - |
| - | - | 3,458,300 | - | 3,325,000 | — |
Omföringar: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens kraftverk................................. | _ | _ | _ | _ | 56,350 |
|
|
|
Dito kanalverk.................................... | 3,020 | — | 20,000 | _ |
| _ | _ | _ |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning | 117,554 | 65 | 199,572 | 74 | _ |
| 2,439,391 | 94 |
Centralförrådet.................................... | — | — | 2,135,000 | - | 500,000 |
|
| — |
Säger | 120,574)66 | 2,354,572 | 74 | 556,350 | - | 2,439,391 | 94 | |
Utgående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vattenfallsstyrelsen........................... | 5,805,208 | 36 | 13,281,703 | 66 | 4,126,715 | 29 | 3,628,614 | 39 |
Statens kraftverk.............................. | 204,942,365 | 61 | 219,397,004 | 22 | 227,810,220 | 87 | 237,573,646 | 99 |
Dito kanalverk................................. | 39,947,573 | 88 | 43,022,657 | 47 | 44,815,917 | _ | 46,087,180 | 87 |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
“ng............................................. | 36,973,351 | 79 | 38,113,303 | 26 | 37,930,455 | 31 | 35,507,927 | 78 |
Centralförrådet................................. | 5,946,296 | 38 | 4,665,000 | - | 3,190,000 | — | 2,890,000 | — |
Säger | 293,614,796 | 02 | 318,479,668)61 | 317,873,308 | 4 7 |325,687,370|o 3 | |||
Summaj348,404,928) | 13 | 360,393,122 | 13 | 365,398,641 | 2 sj.367,221,471 Jsi |
Statens
Debet. | 1921 | 1922 |
| • 1923 | 1924 | |||
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ingående balans- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar (netto)................................. | 445,259,694 | 28 | 457,070,307)48 | 441,129,036 | 15 | 429,110,953 | 42 | |
Inkomster: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsdomänerna ................................. | 23,171,257 | 17 | 27,445,610 | 33 | 28,720,836 | 26 | 26,374,832 | 67) |
Jordbruksdomänerna ........................... | 2,371,264 | 15 | 2,570,700 | 16 | 2,568,232 | 94 | 2,578,180 | 41 |
Förnyelsefonden för återväxtkostnader... | 2,918.156 | 3 9 | 1,246,052 | 61 | _ | _ | 1,688,285 | 9 91 |
Återbetalda pensionsmedel .................. | 4,776 | 67 | — | _ | 90,994 | 12 | 12,164 | 63 |
Kiksstatsanslag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nionde huvudtiteln........................... | 1,339,000 | — | 1,341,200 | _ | 1,310,032 | _ | 1,280,048 | 1 |
Självkostnader å domänfondens virkes- |
|
|
|
|
|
|
|
|
lager ............................................. | 9,932,406 | IS | 5,378,731)22 | 4,819,091 | 48 | 4,069,628 | 89 | |
Säger | 39,736,860)54 | 37,982,294; 8 2 | 37,438,416 | 80 | 36,003,140|59 | |||
Driftförlust ...................................... | 5,097,5411»2 |
|
| _ |
|
| — |
1 Häri ingår av driftöverskottet för år 1930, kr. 16,564,858: 72, ett belopp av kr. 6,664,858:72
— 207 —
1925 | 1926 |
| 1927 | 1928 | 1929 | 1930 | |||||
10,617,184 | 27 | 12,914,342 | 24 | 13,880,419 | 50 | 13,643,246 | 51 | 16,793,966 | 21 | 14,950,273 | 62 |
401,353 | 67 | 618,121 | 06 | 382,294 | 85 | 87,568 | 62 | 508,720 | 25 | 643,051 | 68 |
51,881 | 51 | 95,799 | 29 | 32,780 | 28 | 703,591 | 26 | 201,643 | 58 | 190,574 | 27 |
11,070,419 | 45 | 13,628,262 | 59 | 14,295,494 | 68 | 14,434,406(89 | 17,504,330104 | 15,783,899 | 57 | ||
1,200,000 |
| 1,000,000 | _ | 1,000,000 |
| 1,101,776 |
| 746,000 | _ | 666,303 | 3S |
_ | _ | _ | _ | — | — | — | — | 110,000 |
| — | — |
450,000 | — | 79,026 | 25 | 937,125 | — | — | — | 28,500 | — | 200,000 | — |
500,000 | _ | — | — | — | — | — | — | — | - | — | — |
2,150,000 |
| 1,079,026 | 25 | 1,937,125 | - | 1,101,776 | — | 884,500 | — | 866,303 | 38: |
105,307 | 40 |
|
|
| ■ |
|
|
|
|
|
|
1,137,245 | 78 | 100,000 | — | — | — | — |
| 708,700 | 30 | — | — |
7,684,490 | 79 | 13,226,130 | 6 7 | — | — | 38,480 |
| 1,353,267 | 12 | — | — |
| _ | 2,390,000 | — | — |
| — |
| — | — | — | — |
8,927,043 | 97 | 15,716,130 | 67 | — | - | 38,480 | - | 2,061,967 | 42 | — | —: |
1 3,553,138 | 09 | 3,683,432 | 37 | 4,274,615 | 61 | 3,863,410 | 80 | 5,287,624 | 63 | 8,473,354 | 01 |
256,261,952 | 43 | 282,022,876 | 24 | 287,351,478 | 75 | 293,150,221 | 84 | 299,725,279 | 89 | 309,290,243 | 2 6 |
46,241,224 | 40 | 46,860,795 | 61 | 46,963,012 | 59 | 47,334,633 | 27 | 46,826,555 | 87 | 47,003,546 | 92 |
27,498,877 | 46 | 14,227,644 | 16 | 14,037,437 | 57 | 13,476,708 | 94 | 12,183,599 | 82 | 12,170,948 | 12 |
2,390,000 | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — |
335,945,192] 38 | 346,794,748(38 | 352,626,544| 5 2 | 357,824,974 | 35 | 364,023,060(21 | 1 376,938,092 | 30 | ||||
387,028,850 | 25 | 408,007,01613 8 | 403,121,lll|o3 | 412,898,662''96 | 426,007,793''8 9 | 438,883,574 | 89 |
domänverk.
1925 | 1926 | 1927 | 1928 | 1929 | 1930 | ||||||
424,916,510 | 24 | 423,469,418 | 70 | 428,477,331 | 04 | 433,204,450 | 16 | 392,950,746 | 74 | 393,508,406 | OG |
27,612,067 | 51 | 32,290,906 | 19 | 39,494,798 | 69 | 37,906,293 | 41 | 41,597,319 | 70 | 40,007,756 | 97 |
2,621,517 | 90 | 2,724,858 | 01 | 2,812,905 | 7 S | 2,708,702 | 44 | 2,785,993 | 48 | 2,754,727 | 45 |
1.812,301 | 70 | 1,802,743 | 60 | 1,836,359 | 87 | 1,868,018 | 45 | 1,867,074 | 84 | 2,124,406 | 89 |
15,145 | 54 | — | — | — | — | — | — | — |
|
|
|
938,602 | — | 609,371 | — | 605,013 | _ | 596,107 |
| 520,586 | _ | 527,467 | - |
4,296,738 | 52 | 3,592,769 | 67 | 3,006,500 | — | 3,787,509 | 66 | 4,033,968 | 20 | 3,897,755 | 10 |
37,296,373 | 17 | 41,020,648 | 87 | 47,755,576 | 84 | 46,866,630 | 80 | 50,804,941 | 07 | 49,312,113(41 | |
— | _ |
|
|
| - |
| — | — | _ | — | _l |
sorn inlevererats till statsverket under år 1931
— 208
Ökat värde ä domänfondens fastig-heter och inventarier: Skogsdomänerna ................................. Jordbruksdomänema ........................... Inventarier......................................... | 1921 | 1922 | 1923 1924 _... . -1.____ | |||||
| 2,013,874j86 | 6,506,185 49,974 | 91 | - 1,675,100 66,899 | [ —| 4,257,212 os 79,810 | i . 31 | |||
Säger Medel till inköp av skogbärande eller 1 Flottledsfonden ................................ Biksstatsanslag till utgifter för kapital-ökning ......................................... | 6,257,458|8o | 6,556,159|9i | 1,741,999 | 091 4,694,522 | 2l! | |||
15,047,713 | 3o| 15,694,605 | - | 16,860,509 | 1 lil 12,936,610 | 07 | |||
4,647,255 | 1 10 5,134,370 | 42 | 5,312,137 | 20 | 5,657,604 | 07 | ||
579,689 | | 48j 78,398 | 82 | 10,000,000 | — | — | — | ||
Summa|516,626,212 i Kredit. Utgifter: Styrelsen ..........................................j 780,916 Skogsdomänerna .................................! 32,585,326 Jordbruksdomänema ........................... 757 044 Fömyelsefonden för återväxtkostnader ...! 1,597,302 Domänfondens virkeslager.....................! 9113 812 Till täckande av föregående års driftför-j | 92 89 23 26 93 15 - | 522,516,135 818,389 20,140,695 1,033,630 1,634,742 8,258,662 5,097,541 | 95 75 23 46 91 18 92 | 512,482,098 953,839 18,396,498 1,017,304 1,700,303 5,378,731 | 35 54 81 05 99 22 | 488,402,830 909,279 22,497,604 1,018,419 1,061,042 4,819,091 | 36 ; 86 72 7 9 41 i 4 81 | |
Säger Leverering till statsverket av drift-överskott ....................................... | 44,834,402 | 46 | 36,983,662 | 40 | 27,446,677 | 11 | 30,305,438 | 26 |
|
| 10,000,000 |
| 34,339,355 | 40 | 9,990,539 | 69 | |
Minskat värde å domänfondens Skogsdomänerna ................................. Jordbruksdomänema ........................... Inventarier.......................................... | 487,600! — | 14,708,469 | _ | 756,137 | — | • 1,017,695 | 86 | |
Säger Medel till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ............ Flottledsfonden ................................. Utgående balans: Tillgångar (netto) .............................. | 537,469 | 91 | 14,708,469 | - | 756,137 | — | 1,017,695 | 86 |
14,184,033 | 07 | 15,047,713 | 30 | 15,694,605 |
| 16,860,509 | 11 | |
- | - | 4,647,255 | 10 | 5,134,370 | 42 | 5,312,137 | 20 24 | |
457,070,307 | 48 | 441,129,036 | 15 | 429,110,953 | 42 | 424,916,510 | ||
Summa|516,626,2l2|92 | 522,516,135|95|512,482,098 | S6|488,402,830|36 |
1 Häri ingår driftöverskottet för år 1930, kr. 11.609,744:6 6, som först år 1931 inlevererats
— 209 —
■- - , 1 1925 | 1926 |
| 1927 l | 1928 1 | 1929 | 1930 | |||||
|
| 273,340 |
|
|
|
| 1 I | 2,531,900 |
| 588,700 |
|
— | _1 | 1,311,900 | - | — | — | — | - | — | — | — | — |
91,720 | 34 j | 29,984 | 6 31 | 1,080 | 78 | — | -1 | — | — | — | — |
91,720184; | 1,615,224 | 6 3 j | 1,08017 8 | — | -1 | 2,531,900 | — | 588,700 | — | ||
13,436,190 | 27 | 14,206,932 | 09 | 14,937,654) | ) 12 | 15,788,407 | 6 2! | 15,486,349)42 | 16,957,018) | 73 | |
5,478,915 54 | 5,371,317 | 12 | 4,817,382 93 | 1 1 4,404,009 80 | 3,578,114 | 14 | 3,217,889(00 | ||||
1 1 _ j_ _ | — |
|
| — | — | — | — | — | - | ||
481,219,710 | 06 | 485,683,540 | 91 | 495,989,026 91 1 | 500,263,497 | 94 | 465,352,051 | 97 | 463,584,127 | 80 | |
945,548 | 54 | 914,863 | 53 | 912,945 | 58 | 893,924 | 59 | 926,339 | 91 | 961,110 | 28 |
22,917,142 | 24 | 23,531,853 | 59 | 24,208,841 | 78 | 24,149,176 | 79 | 26,277,101 | 98 | 27,618,865(01 | |
1,131,138 | 2 0 | 1,127,047 | 15 | 1,159,386 | 42 | 1,122,645 | 89 | 922,039 | 44 | 794,441 | 66 |
1,130,123 | 02 | 1,317,808 | 39 | 3,213,734 | — | 4,726,820 | — | 5,637,786 | — | 4,293,983 |
|
4,069,028 | 89 | 4,296,738 | 52 | 3,592,769 _ | 57 | 3,006,500 | : | 3,787,509 | 56 | 4,033,968 | *20 |
30,193,580 | 89 | 31,188,311 | 18 | 33,087,677136 | 33,899,067 | 27 | 37,550,776 | 89 | 37,702,368| 751 | ||
5,697,702 | 33 | 7,102,792 | 28 | ! j 9,832,337 19 | 14,667,899 | 49 | 12,967,563 | 59 | 13,254,164 | 78 | |
2,557,194 |
|
|
| 54,113 |
| 38,050,095 |
|
|
|
|
|
707,600 | _ | — | — | 232,200 | — | 873,700 | — | 676,900 | — | 1,299,200 |
|
| — | — | — | — | — | 66,951 | 79 | 455,988 | jo! | 494,904|2i | |
3,264,794 | — | — | I- | 286,313 | - | 38,990,746 | 79 | | 1,132,888(51 | | 1,794,104 | 21; | |
! 12,936,610 | 07 | | 13,436,190 | 37 | 14,206,932 | 09 | 14,937,054 | 172 | 1 15,788,407 62 | 1 15,486,349 | (4 2 | |
5,657,6041 o 7 j 5,478,915j54 | 5,371,317 | 112 | | 4,817,382|9S| 4,4O4,OO9j30 | | 3,578,114| 14 | |||||||
423,469,418 | 1 70 | 428,477,331 | 64 | 433,204,450 | 16 | 392,950,746 | i 74 | 393,508,401 | 106 | 1 j 1 391,769,026|öo | |
481.219,710loc | | 485,683,540) si | 495,989,026 | ! o i | 500,263,497194 | ] 465,352,051)»71 463,584,127) so |
till statsverket.
14 — lil''i "al
Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 19111. II.
— 210 —
Statens utarrenderade
|
| I | 11 | k o m s | t | e r |
|
|
| Arrende- |
| 1 Diverse |
| 1 |
|
|
| medel |
| inkomster 1 |
| Summa |
|
Stockholms | län........................ | 151,260 | 35 | 1,236 | 43 | 152,496 |
|
Uppsala | » ........................ | 85.674 | — | 26,948 | 7 3 | 112,622 | 48 |
Södermanlands | » ........................ | 136,853 | 60 | 22,895 | 73 | 159,749 | 38 |
Östergötlands | » ........................ | 285,399 | 07 | 29,259 | 50 | 314,658 | 57 |
Jönköpings | * ........................ | 98,840 | 50 | 22,917 | 93 | 121,758 | 48 |
Kronobergs | » ........................ | 22,485 | — | 402 | 60 | 22,887 | 60 |
Kalmar | » ...................... | 146,769 | 05 | 3,923 | 53 | 150,692 | 58 |
Gotlands | > ........................ | 10,585 | — | 748 | 84 | 11,333 | 84 |
Blekinge | » ........................ | 24,090 | 79 | 392 | 67 | 24,483 | 46 |
Kristianstads | » ........................ | 213,343 | 33 | 8,573 | 06 | 221,916 | 39 |
Malmöhus | » ....................... | 591,463 | 29 | 7,483 | 95 | 598,947 | 24 |
Hallands | » ........................ | 60,874 | 35 | 2,129 | 78 | 63,004 | 13 |
|
| 102,036 | 46 |
| 92 | 102,692 | 38 |
Alvsborgs |
| 88^473 |
| 13,516 | 15 | 10U989 | 15i |
Skaraborgs | » ........................ | 307,395 | 57 | 3,434 | 52 | 310,830 | 09] |
| Värmlands | » ........................ | 30,838 | 70 | 315 | 74 | 31,154 | 44l |
| Örebro | » ....................... | 93,259 | 90 | — | — | 93,259 | 90} |
1 Västmanlands | >» ....................... | 132,945 | 34 | 3,454 | 41 | 136,399 | 75! |
Kopparbergs | » ........................ | 3,145 |
| — | — | 3,145 | — |
J Gävleborgs | » ........................ | 2,830 |
| — | — | 2,830 | — |
i Västernorrlands | » ........................ | 400 | — | 21 | 25 | 421 | 25 |
Jämtlands | » ........................ | 1,605 | — | 27 | 16 | 1,632 | 15 |
Västerbottens | » ....................... | 4,400 | | _ | — | — | 4,400 |
|
Norrbottens | » ....................... | 13,056 | | 66 | — | — | 13,056 | 66 j |
| Summa'' | 2,608,023 ! | 96 | 148,337 | 89 | 2,756,361 | 85J |
Statens reproduk -
| 1926—1927 1927—1928 | l/i—sl/i2 1928 | 1929 | 1930 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar.............................. | 252,915 | 28 | 302,303 | 58 | 360,715 | 88 | 359,916)69 | 366,628 | 85 |
Inkomster: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomster av litografiska avdeln. | 151,865 | 47 | 183,014 | 17 | 84,586 | 33 | 191,463 01 | 185,128 | 91 |
» » typografiska * | 131,816 | 99 | 136,448 | 42 | 75,654 | 72 | 155.164)24 | 155,688 | 34 |
» » pappers- » | 5,911 | 40 | 3,360 | 54 | 8,188 | 67 | 5,297 89 | 9,060 | — |
» » blankett- » | 8,388 | 83 | 7,578 | 87 | 5,971 | 18 | 11,483125 | 11,349 | 43 |
Ränta å av riksgäldskontoret för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
valtade medel m. m............. | 1,187 | 08 | 1,620 | 87 | 645 | 12 | 1,472145 | 2,170 | 29 |
Säger | 299,169 | 77 | 332,022 | 87 | 175,046 | 02 | 364,880,3 4 | 363,396 | 97 |
Biksstatsanslag till utgifter för |
|
|
|
|
|
| I | |
|
|
kapitalökning..................... |
| - | 37,400 | - | — | — | — I” | 678 | 42 |
Utgående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder ................................. | 49,388 | 30 | 70,400 | 55 | 69,601 | 41 | 76,318] 57 | 89,168 | 50 |
Summa, | 601,473|35 | 742,127 | — | 605,363 2c 801,110 60 | 819,872 | 74 |
1 Driftöverskott för år 1930, varav kr. 11,648:62 inlevererats till statsverket under år 1931 -
— 211 —
jordbruksdomäner.
|
| u | t g i t t |
| r |
|
|
| Överskott | ||
Avkort-ningar | Avlöning åt | Resekostnader | Övriga kostnader | S u m m a | |||||||
10,255 | 42 | 6,129 |
| 2,839 | 98 | 11,256 |
| 30,481 | 03 | 122,015 | 75 |
27,917 | 05 | — | — | 1,452 | 45 | 10,954 |
| 40,323 | 88 | 72,298 | 85 |
(>,075 | 1 7 | 4,752 | — | 2,029 | 75 | 12.665 |
| 25,522 | 35 | 134,226 | 98 |
37,810 | 09 | 5,937 | — | 4,203 | 81 | 16,735 | 13 | 64,686 | 01 | 249,972 | 56 |
5,049 | 78 | 6,986 | — | 2,713 | 79 | 9,230 |
| 23,980 | 06 | 97,778 | 3 7 |
1,753 | 84 | — | — | 72 | 77 | 599 |
| 2,425 | 67 | 20,461 | 93 |
32,700 | — | 3,957 | — | 1,330 | 9 5 | 12,748 |
| 50.736 | 56 | 99,956 | 02 |
6,359 | 5 2 | — | — | 201 | 66 | — | — | 6,561 | 18 | 4,772 | 66 |
850 | — | — | — | — | — | 2,545 |
| 3,395 | 3 7 | 21,088 | 09 |
32,033 | 90 | 5,572 | — | 1,497 | 15 | 7,562 |
| 46,665 | 18 | 175,251 | 21 |
91,782 | 11 | 5,997 | — | 4,005 | 6 7 | 57,509 |
| 159,294 | 31 | 439,652 | 93 |
6,543 | 05 | 1,596 | — | 414 | 10 | 4,986 |
| 13,539 | 84 | 49,464 | 29 |
31,455 | 34 | 4,752 | — | 3,707 | 63 | 9,028 |
| 48,943 | 09 | 53,749 | 2 9 |
11,481 | 08 | 5,307 | 60 | 1.923 | 85 | 14,082 |
| 32,794 | 49 | 69,194 | 66 |
64,476 | 45 | 6,132 | — | 8,222 | 44 | 52,003 | •2 5 | 130,834 | 14 | 179,995 | 95 |
— | — | — | — | — | — | 4,596 |
| 4,596 | 38 | 26,558 | 06 |
14,087 | 01 | 4,137 | — | 700 | 55 | 11,125 |
| 30,050 | 86 | 63,209 | 54j |
41,663 | 51 | 5,009 | 02 | 1.943 | 79 | 22,009 |
| 70,626 | 07 | 65,773 | 68, |
_ | — | — | — | 376 | 80 | 312 | 15 | 688 | 95 | 2,456 | 05 |
— | — | — |
| 004: | 60 | 268 | 60 | 495 | 20 | 2.334 | sol |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 421 | 2oj |
15 | — | — | — | 129 | 25 | 548 | 78 | 692 | 98 | 939 | 17 |
_ | — | — | — | 250 | 4 5 | 671 |
| 922 | 05 | 3,477 | 95 |
— | — | — |
| — | - | 7,820 |
| 7,820 | 91 | 5,235 | 75 |
422,308 | 22 | 66,263 | 62 | 38,243 | 44 | 269,260 | 7 8 | 796,076 | 06 | 1,960,285 | 79 |
|
|
|
| Avgår: Andel i | kostnader för domänstyrelsen | 248,397 | 86 | ||||
|
|
|
|
|
| Återstående överskott | 1,711,887 | 98 |
tionsanstalt.
| 1926 — 1927 | 1927 — 1928 | */:—sl/i2 1928 | 1929 |
| 1930 |
| |||
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder ................................. | _ | — | __ 49.388 | 30 | 70,400 | 55 | 69,601 | 41 | 76,313 | 67 |
Utgifter: Avlöningar ........................... | 148,724 122,891 | 2C | 164,981 | 7 2 | 84,334 | 46 | 165,426 | 15 | 166,586 | 07 |
Övriga omkostnader ............... | 14 | 133,189 | 2 2 | 76,756 | 62 | 159,616 | 43 | 163,259 | 36 | |
Avsättning till förnyelsefonden | 10,000 | - | 9,542 | 79 | 6,747 | 93 | 13,107 | 38 | 11,903 | 02 |
Säger | 281,615 | 40 | 307,713 | 73 | 167,839 | 01 | 338,149 | Sfi | 341,748!4ö | |
Driftöverskott, att till statsver-ket inlevereras .................. | 17,554 | 87 | 24,309 | 14 | 7,207 | 01 | 26,730 | 3 8 | *21,648 | 52 |
Utgående balans. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångar.............................. | 302,303 | 58 | 360,715 | 88 | 359,916 | 0 9 | 366,628 | 85 | 380,162 | 20 |
Summa | 601,473| 3 5 | 742,127 | - | 605,363| sfi |801,110^601819.872| 74 |
212
Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m.
Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndigheter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga m. m., vilka bestritts från vederbörande huvudtitlars anslag till
ifrågavarande ändamål samt från de i här nedan införda noter omförmälda medelstitlar
Kungl.
brev
1920 8e/s
o. 1930 14A
1925 t/8
1926 s8/9
1927 */i
1927 s/n>
1928 6/9
1928 26/io
1929 2c/9
i
| 1929 l3/i2
1930 n/«
1930 %
1930 S0/6
1930 ”/e
1930 >7,
! A) Kommittéer och utrednin
genom sakkunniga, vilkas uppdrag
avslutats eller förklarats vilande
Justitiedepartementet.
Sakkunniga för utredning rörande fångvårds
väsendets ordnande .............................
Sakkunnig för utredning av vissa internationella
sjörättsfrågor .............................
Dito för utredning i fråga om bestämmelser
rörande utländsk civildoms rättskraft och
exigibilitet i Sverige........................
j Sakkunniga för processreformens ekonomiska
förberedande .................................
| Upplagsbevissakkunniga .....................
Sakkunniga för revision av lagstiftningen
om litterära och konstnärliga verk ........
j Dito för fortsatt behandling av stadsplane
lagstiftningen .....................................
I Dito för fortsatt beredande av frågan om
rättegångsväsendets ombildning.......
| Revisionssekreteraren E. Sandström för biträde
med vissa utredningsuppdrag (se järn
[ väl socialdepartementet) ......................
Presidenten, friherre E. Marks von Wurtem
berg m. fl. ersättning för deltagande i
internationell växel- och checkrättskonfe
rens
i Genéve......................................
T. f. revisionssekreteraren 0. G. Eklund för
biträde med vissa utredningsuppdrag ......
Justitierådet N. von Steyern för biträde med
vissa utredningsuppdrag ........................
Hovrättsrådet V. Petrén för utredning angående
frågan om ersättning till nämndeman för
resekostnader ................ ......................
Överdirektör G. Masreliez m. fl. för biträde
med utarbetande av vissa bestämmelser
m. m, i anledning av lagen örn tillsyn över
stiftelser ...........................................
u |
| bet | a | i t |
|
före revisionsåret | under revisionsåret | Totalkostnad | |||
l |
| 2 |
| 3 | |
15,948 | 51 | 758 | 34 | 16,706 | 85 |
38,029 | 85 | — | — | 38,029 | 85 |
15,180 | — | 3,300 | — | 18,480 | — |
34,412 | 26 | 447 | 35 | 34,859 | 61 |
32,987 | 37 | 15,155 | 91 | 48,143 | 28 |
13,481 | 01 | 144 | — | 13,625 | 01 |
29,061 | 13 | 15,549 | 33 | 44,610 | 46 |
— | — | 4,958 | 06 | 4,958 | 06 |
3,370 | 95 | 2,500 | — | 5,870 | 95 |
— | — | 9,582 | 36 | 9,582 | 36 |
1,171 | - | 2,270 | — | 3,441 | — |
— | — | 6,626 | 33 | 6,626 | 33 |
— | - | 1,348 | 67 | 1,348 | 671 |
_ | _ | 1,200 |
| O O O! |
|
|
| 1 |
| 2 |
| 3 | |
1930 n/7 | Amanuensen R. Kahlgren för biträde åt inom |
|
|
|
|
|
|
justitiedepartementet tillkallade sakkunniga | — |
| 1,800 | — | 1,800 | — | |
193018/7m.fl. | Renskrivningskostnader för vissa sakkunniga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6,553 | 60 | 6,553 | 65 |
|
|
|
| ||||
1930 4/a | Byggn adsrådet G. Linden och stadsarkitekten |
|
|
|
|
|
|
S. Westbolm för biträde vid utarbetande |
|
| 2,439 | 50 | 2,439 | 50 | |
| |||||||
|
|
|
| ||||
1930 s/io | Hovrättsrådet O. Hesselgren för biträde med |
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ | 7,075 2,236 | 97 | 7,075 | 97 |
1930 2/n | T. f. hovrättsfiskalen B. Hagström för dito | — | — | 70 | 2,236 | 70 | |
| |||||||
en internationell konferens i Budapest m. m. | — | — | 1.124 | 57 | 1,124 | 57 | |
1930 **/i» | Amanuensen N. Bodin för biträde vid utred- |
|
|
|
|
|
|
| ning rörande regeringsrättens organisation |
|
| 1,000 | _ | 1,000 | _ |
1930 12/u | Generaldirektören G. Grevberg för biträde |
|
|
|
|
|
|
| vid behandling av frågor rörande fastig- |
|
| 1,500 |
| 1,500 |
|
|
|
|
|
|
| ||
1930 19/i2 | Professorn R. Bergendal för behandling av |
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ | 300 | — | 300 | — |
|
|
|
|
|
|
| |
1930 I9/n | Expeditionsvakten E. Schierman för visst |
|
|
|
| 200 |
|
|
| _ | _ | 200 | — | — | |
1931 2°/. | Kommerserådet S. Matz och professorn Th. |
|
|
|
|
|
|
| Engströmer för vissa utredningsarbeten till | _ | _ | 1,250 | — | 1,250 | — |
1931 27s | T. f. revisionssekreteraren F. J. C. Sterzel för |
|
|
|
|
|
|
| biträde med vissa utredningsuppdrag...... | — | — | 2,547 | 41 | 2,547 | 41 |
1931 !7/3 | P. d. häradshövding A. Akerman och pro- |
|
|
|
|
|
|
| fessorn R. Bergendal för biträde vid be-handling av frågan örn dagbotssystemets |
|
| 1,000 |
| 1,000 |
|
1931 12/fl | Professorn R. Malmgren för viss utredning |
|
|
|
|
|
|
| på tryckfrihetsrättens område ............... | — | — | 200 | — | 200 | — |
| Säger för justitiedepartementet | 183,642 | 08 | 93,068 | 15 | 276,710 | 23 |
| Utrikesdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1930 s0/7 | Advokaten E. Löfgren såsom ombud vid för- |
|
|
|
|
|
|
handlingar i London om avtal till und- |
|
| 1,500 |
| 1,500 |
| |
| |||||||
1931 2S/i | Majoren H. von Heidenstam såsom ersättare |
|
|
|
| ||
för Sveriges ombud i Oderkommissionen | — | — | 1,023 | 20 | 1,023 | 20 | |
1931 2S/i 1931 so/i | Byråchefen C. Westring för expenser vid sammanträde med Oderkommissionen...... Professorn P. G. Hörnell för uppdrag att | — | — | 50 | — | 50 | — |
övervara Oderkommissionens sammanträde | — | — | 1,037 | 70 | 1,037 | 70 | |
1931 24/t | Förste revisorn U. Brunskog ersättning för |
|
|
|
|
|
|
| mistade avlöningsförmåner under visst upp-drag................................................... | _ | - | 511 | 32 | 511 | 32 |
| Säger för utrikesdepartementet | — | - | 4.122 | 22 | 4,122 | 2 2 |
| Försvarsdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1922 -"/o | Marinreglementssakkunniga........................ Sakkunniga för verkställande av utredning i | 85,404 | 50 | 1 1,000 | — | 86,404 | 56 |
fråga örn höjandet av försvarsväsendets | 24,218 | 2 0 | 9,782 | 04 | 34,000 | 2 4 | |
| |||||||
1929 2,/« | 1 Utredning rörande Stockholms flottstations |
|
| ||||
| i förflyttning från huvudstaden m. m....... | 12,929 | |30 | 10,464 | 23 | 23,393 | 53 |
1 Beloppet avfört å lantförsvarets anslag till extra utgifter.
— 214 —
|
| 1 | 2 | 8 | |||
1929 18/io | Utarbetande av nytt exercisreglemente för |
|
|
|
|
|
|
| granatkastarkompani............................. | 815 | 30 |
| _ | 815 | 30 |
1929 1!/i> | Utredniug i fråga om ändringar i gällande |
|
|
|
|
|
|
| bestämmelser rörande understöd i vissa fall |
|
|
|
|
|
|
| åt värnpliktigs hustru och barn ............ | 446 | 88 | 2,608 | 7 2 | 3,055 | 60 |
1930 **/t | Utarbetande av förslag till nytt fälttjänst- |
|
|
|
|
|
|
| reglemente .......................................... | — | — | 8,464 | 83 | 8,464 | 83 |
1930 sl/io | Prövning av ansökningar rörande uppskov |
|
|
|
|
|
|
'' | för värnpliktiga med inställelse till tjänst- |
|
|
|
|
|
|
| göring vid mobilisering m. m................ | — | _ | 1,824 | — | 1,824 | _ |
1930 u/u | Utarbetande av fältutrustningslistor för träng- |
|
|
|
|
|
|
| trupperna m. m..................................... | — '' |
| 8,510 | 64 | 8,510 | 64 |
I | Säger för försvarsdepartementet | 123,814 | 24 | 42,654 | 46 | 166,468 | 70 |
[ | | Socialdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1925 *% | Faktor G. Lindberg ersättning för biträde åt |
|
|
|
|
|
|
j | 1925 års sakkunniga för fortsatt behandling |
|
|
|
|
|
|
| av frågan örn sjukförsäkringens organisation | — | _ | 672 | _ | 672 | — |
; 1928 Vu | 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga... | 10,698 | 05 | 3,107 | 80 | 13,805 | 85 |
1 1928 »/« | Sakkunnig för utredning av frågan örn för- |
|
|
|
|
|
|
| bättrad utbildning i kriminaltekniskt och |
|
|
|
|
|
|
| andra hänseenden för landsfogdar och lands- |
|
|
|
|
|
|
| fiskaler m. m........................................ | 3,545 | 85 | 5,768 | 80 | 9,314 | 65 |
1929 *h | Sakkunniga för överläggningar rörande om- |
|
|
|
|
|
|
| organisation av skyddshemmet åkerbruks- |
|
|
|
|
|
|
| kolonien Hall....................................... | 600 | _ | 504 | _ | 1,104 | _ |
1929 l/n | Dito för utredning rörande landsfiskalers |
|
|
|
|
|
|
| m. fl. medelsförvaltning ........................ | 10,497 | 74 | 4,021 | 60 | 14,519 | 34 |
1929 1/n | Landshövding O. von Sj^dow såsom ordföran- |
|
|
|
|
|
|
| de i en permanent arbetsfredskommitté...... | 184 | 50 | 187 | _ | 371 | 50 |
1929 ss/n | Professor R. Bergendal för utredning rörande |
|
|
|
|
|
|
| vissa med frågan om tredje mans rätt till |
|
|
|
|
|
|
| neutralitet i arbetskonflikter samman- |
|
|
|
|
|
|
| hängande spörsmål .............................. | — | _ | 1,266 | _ | 1,266 | _ |
1929 I3/i2 | Revisionssekreteraren E. Sandström för bi- |
|
|
|
|
|
|
| träde med vissa utredningsuppdrag (se järn- |
|
|
|
|
|
|
| väl justitiedepartementet) ..................... | 3,370 | 9 5 | 2,500; — | 5,870 | 95 | |
1930 26/s | 1950 års utredning om arbetslöshetens mot- |
|
|
|
|
|
|
| verkande genom allmänna arbeten ......... | _ | _ | 5,901 19 | 5,901 | 19 | |
1930 ’/io | Sakkunniga rörande tillverkning av, kontroll |
|
|
|
|
|
|
| å och handel med bakteriologiska preparat | — | _ | 442 | — | 442 | — |
| Säger för socialdepartementet | 28,897 | 09 | 24,370 i 3 st | 53,267 | 4 81 | |
| Kommunikationsdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1930 -°/6 | Sakkunniga rörande ett institut för högspän- |
|
|
|
|
|
|
| ningsforskning .................................... | _ | _ | 703 | 25 | 703 | 25 |
1930 */, | Dito för utredning rörande förbättrad utbild- |
|
|
|
|
|
|
| ning i stadsplanekonst m. m................... | _ | _ | 2,022 | 3 5 | 2,622 | 35 |
1931 ls/6 | Advokatfiskal S. J. Grönvall för biträde |
|
|
|
|
|
|
| vid handläggning av vissa ärenden rörande |
|
|
|
|
|
|
| markupplåtelser och markförvärv i Stock- |
|
|
|
|
|
|
| holm........................................... | - |
| 350 | — | 350 | — |
| Säger för kommunikationsdepartementet | - | - | 3,675 | 60 | 3,675 | 60 |
1 | Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1929 ''/« j | Folkräkningssakkunniga ................... | 3,398 | 4 0 | 70 | 50 | 3.468 | 90 |
1929 5/- | Sakkunnig för utredning rörande tjänsteresors |
|
|
|
|
|
|
| planläggning, besparingsreglementen m.m. | 400 | — | 4,380 | 82 | 4,780 | 82 |
— 215 -
] 1929 18/io | Sakkunnig för utredning av frågan om för-, | 1 | | j | 9 1,213 | aaj | 8 i 1,213! | 22 |
1930 18/7 | Professorn P. E. Fagerholm för viss utred-ning rörande pensionsfonden för civila |
| _ | 2,000 | _: | 2,000 |
|
1930 5I/>o | Sakkunnig vid beredning av frågan om bil-dande av en allmän säkerhetsfond för de |
|
| 913 | 80 | 913 | 30 |
1930 4/is | Dito för biträde med beredningen mom fi-nansdepartementet av vissa frågor rörande |
| : | 3,996 | 3 2; | 3,996j | 32 |
| Säger för finansdepartementet | 3,798 | 40 | 12,574 | 16 | 16,372| | 56 |
1902 */« | Ecklesiastikdepartementet. Ortnamnskommittén ................................. | 85,346 | 78 | 299 | 50 | 85,646 | 28 |
1927 års prästlöneregleringssakkunniga ...... | 107,568 | 99 | 961 |
| 108,529 | 99 | |
| 1927 18/« | Sakkunniga för behandling av vissa frågor | 194,268 | 65 | 37,632 | so | 231,900 | 95 |
i 1929 ,!/e | Byråchefen E. Göransson för utredning an-gående pensionsrätt för manlig personal |
|
| 360 |
| 360 | _ |
1929 8/ 7 | Sakkunniga för viss utredning av frågor om | 21,403 | 55 | 16,632 | 19 | 38,035 | 74 |
: 1929 ”V» | Dito för utredning av vissa frågor rörande | 3,663 | 75 | — | — | 3,663 | 7 5 |
1 1930 s,/e | Sakkunnig för utredning rörande pediatriska | - | 2,224 |
| 2,224 | — | |
1930 */i« | Hovstallmästare^ friherre G. Tamm för viss | 1 - |
| 1,080 |
| 1,080 | - |
| Säger för ecklesiastikdepartementet | 412,251172 | 59,188j99 | 471,440 | 7h | ||
i 1 1927 19/s | Jordbruksdepartementet. Häradshövdingen I. L. Wieslander för biträde | 39,442 | 19 | 184 | 133 | 39,626 |
|
: 1927 */» | Sakkunniga för utredning rörande ändrad lag-stiftning för de under lappmarkslagen ly-dande skogar m. m. (1927 års skogssak-kunniga för lappmarken)........................ | i 106,243 | 07 | 43,430 | : 90 | 149,673 | ■97 |
1928 !9/o | ! Dito för utredning rörande vissa förhållan-den med avseende å Hornborgasjöns sänk- | 6,643 35,397 | 70 | i 1 |
| 6,643 | i 7 0 |
1928 >/» | Dito för utredning rörande lämpligaste sättet | 1 | 10,398 | 16 8 | 45,796 | 86 | |
: 1929 s/7 | j Dito för utredning rörande distriktsveterinä | 3,072 |
| 10,201 | ''55 | 13,273 | 80 |
- 1930 8/i | Revisionssekreteraren T. Petersson för visst | 3,704 | jas 01 | 5,07? | )|2r | 8,778 | 30 |
1930 »/, | j Hovrättsassessorn K. G. Hjärne m. fl. föl | 8,755 | 8 | 40l — | 8,795 | 3 i |
216 —
|
| 1 |
| 2 | — | 3 | — |
1930 30/« | Förste aktuarien A. J. Lilienberg för biträde |
|
|
|
|
|
|
| inom jordbruksdepartementet. |
|
| 100 |
| 100 |
|
1930 n/i | Civilingenjören C. Ritzén för utredning angå- |
|
|
|
| ||
| ende anläggande av vissa ifrågasatta kyl |
|
| 1 |
|
|
|
1930 “/, | Docenten E. Lundh och länsjägmästaren A |
|
|
|
|
|
|
| E. Nyblom för biträde inom jordbruksde-partementet ............... |
|
|
|
|
|
|
1930 “/, | Utredning inom statistiska centralbyrån rö- |
|
|
|
|
|
|
| rande mejerihanteringen ........ |
|
| 4,567 |
| 4,567 |
|
1930 3/io | Sakkunniga för utredning av frågan om ny |
|
|
|
| ||
| lagstiftning för häradsallmänDingar....... |
|
| 3,923 | 25 | 3,923 | 25 |
1930 3/io | Utredningsman för viss ytterligare''utredning |
|
| ||||
| i avseende å lantmäteriundervisningens ord-nande.................. |
|
|
|
|
|
|
1930 24/io | Utredning inom Sveriges geologiska under- |
|
|
|
|
|
|
| sökning rörande kostnaderna för framställ-ning av kalkstensmjöl .......... |
|
| 4,000 |
| 4,000 |
|
1930 l*/n | Statssekreteraren S. E. Österberg för biträde |
|
|
|
| ||
| vid utredning angående den lägre mejeri-undervisningens ordnande ...... |
|
| 938 | 90 | 938 |
|
1931 20/s | Arkitekten O. Hägg för viss utredning an- |
|
|
| |||
| gående byggnadsarbeten vid lantbruks- och |
|
| 325 |
| 325 |
|
1931 ''*/« | Byråchefen K. T. E. Jonsson för biträde |
|
|
|
| ||
| inom jordbruksdepartementet.. | — | — | 200 | — | 200 | — |
| Säger för jordbruksdepartementet | 203,261 | Ti | 85,480|n | 288,741 j 84 | ||
| Handelsdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1926 -9/i | Statsisbrytarnämnden ...... | 786 |
| 168 |
|
|
|
1928 7» | 1928 års lotsförfattningssakkunniga | 68,201 | 60 | 2,540 | 60 | 70,742 | 20 |
1929 | Sakkunniga för utredning av frågan örn för- |
|
| ||||
1930 14/7 | stärkning av landets isbrytarberedskap .. | 14,609 | 12 | _ |
| 14,609 | 12 |
1930 års navigationsskolesakkunniga | — | _ | 26,886 | 47 | 26,886 | 47 | |
1931 *•/* | Förste amanuensen G. M. E. Böös för visst |
|
|
| |||
| uppdrag inom handelsdepartementet |
| — | 650 | — | 650 | — |
| Säger för handelsdepartementet | 83,596 | 72 | 30,245 | 07 | 113,841 | 79 |
| Summa | 1,039,261 | 98 | 355,379 | 16 | 1,394,641 | 18 |
| B) Kommittéer och utredningar |
|
|
|
|
|
|
| drag fortfar. |
|
|
|
|
|
|
| Justitiedepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1909 “/, | Sakkunnig för revision av strafflagen......... | 213,333 |
| 17,924 | 49 | 231,257 | 96 |
Dito för biträde vid behandlingen av frågor |
| ||||||
1923 30/ix \ |
|
|
| ||||
m. fl. 1 | rörande deltagande från svensk sida uti | 16,658 | 50 | 1,122 |
| 17,780 | 50 |
1924 !8/u | Sakkunniga för utredning av vissa frågor på |
| |||||
| strafflagstiftningens område .................. | 8,274 | 92 |
|
| 8,274 | 92 |
1928 "/e 1 | Dito för deltagande i nordiskt samarbete på |
|
| ||||
o. 1929 18/io / | sjölagstiftningens område ..................... | 12,617 | 97 | 1,916 | 73 | 14,534 | 70 |
Dito för utredning rörande förenkling av | |||||||
| protokollen i inskrivningsärenden............ | 9,609 | 25 | 18,684 | 5 4 | 28,293 | 79 |
— 217 —
1929 7/n | Hovrättsassessorn G. Dahlman för biträde | 1 |
| 2 |
| 3 |
|
| vid utredning angående panträtt i lös egen- |
|
|
|
|
|
|
1 | dom, avsedd för jordbruk m. m............. | 2,660 | Oö | 185 | 10 | 2,845 | 15 |
1930 “/» | Sakkunnig för utredning rörande möjlighe- |
|
|
|
|
|
|
| ten att åstadkomma större koncentration i |
|
|
|
|
|
|
| fångvårdsväsendet m. m......................... | — | — | 2,762 | 80 | 2,762 | 30 |
1930 21/2 t | Sakkunniga för utredning angående vatten- |
|
|
|
|
|
|
o. 19/8 1 | domstolarnas organisation ..................... | — | — | 4,027 | 24 | 4,027 | 24 |
1930 */< | Hovrättsrådet P. von Ehrenheim för biträde |
|
|
|
|
|
|
| med utredning av vissa jordlagstiftnings- |
|
|
|
|
|
|
| frågor ............................................... | 2,310 | 50 | 14,729 | — | 17,039 | 50 |
1930 ,6/s | Kommittén för utredning rörande riksdagens |
|
|
|
|
|
|
| arbetsformer ....................................... | — | — | 4,896 | 05 | 4,896 | 05 |
1930 J4/io o.l | Kanslirådet J. A. Mohn och attachén C. E. |
|
|
|
|
|
|
1931 15/6 / | A. T. von Post för visst arbete i samband |
|
|
|
|
|
|
| med nordiska överläggningar rörande lik- |
|
|
|
|
|
|
| formig lagstiftning på växel- och check- |
|
|
|
|
|
|
| rättens område .................................... | — | — | 800 | — | 800 | — |
1930 n/n | Sakkunnig för utredning angående nämnde- |
|
|
|
|
|
|
| männens tjänstgöring m. m................... | — | — | 1,800 | — | 1,800 | — |
1930 m/ii | Delegerade för frågan om konventioner rö- |
|
|
|
|
|
|
| rande behandling av dödsbon efter med- |
|
|
|
|
|
|
| borgare i nordisk stat, som avlider i an- |
|
|
|
|
|
|
| nan sådan stat, samt beträffande de rätts- |
|
|
|
|
|
|
| verkningar, som en i någon av de nordiska |
|
|
|
|
|
|
| staterna öppnad konkurs bör medföra i de |
|
|
|
|
|
|
| övriga ...................................... ......... |
| - | 3,308 | 66 | 3,308 | 6 6 |
1931 «/5 | Sakkunniga för biträde vid utredning röran- |
|
|
|
|
|
|
| de strömmingsfisket vid rikets ostkust...... |
| — | 1,127 | 50 | 1,127 | 50 |
| Säger för justitiedepartementet | 265,464 | 66 | 73,283 | 61 | 338,748 | 27 |
| Utrikesdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1927 «/n | Professorn O. Undén för uppdrag såsom Sve- |
|
|
|
|
|
|
| riges ombud i Nationernas förbunds kom- |
|
|
|
|
|
|
| mitté för skiljedoms- och säkerhetsfrågor | 3,682 | 91 | 1,128 | 27 | 4,811 | 18 |
| Försvarsdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1919 19/ia | Riksvärderingsnämnden och lokala värde- |
|
|
|
|
|
|
| ringsnämnderna rörande rekvisitioner för |
|
|
|
|
|
|
| krigsmaktens behov ........................... | 72,100 | 7 4 | 1 300 | — | 72,400 | 74 |
1928 */» | Utredning rörande ordnandet av Sveriges för- |
|
|
|
|
|
|
| svar mot luftanfall................................ | 21,486 | 77 | 215,666 | 93 | 37,153 | 70 |
1928 ”/e | Dito i fråga om dispositionen av vissa lant- |
|
|
|
|
|
|
| försvaret tillhörande fastigheter ............ | 30,765 | 59 | 4,549 | 06 | 35,314 | 65 |
1929 ''/» | Dito i fråga örn åtgärder till höjande av säker- |
|
|
|
|
|
|
| heten vid flygning................................. | 5,998 | 28 | s 10,461 | 70 | 16,459 | 98 |
1929 l8/io | Sakkunniga för prövning av ansökningar rö- |
|
|
|
|
|
|
| rande uppskov för värnpliktiga med instäl- |
|
|
|
|
|
|
| leise till tjänstgöring vid mobilisering m. m. | 2,232 | — | 4 3,708 | — | 5,940 | — |
1929 26/io | Dito rörande frågor angående civilanställning |
|
|
|
|
|
|
| för avskedat militärmanskap .................. | 838 | 41 | — | — | 838 | 41 |
1930 ,8/t | Särskilda sakkunniga för utförande av viss |
|
|
|
|
|
|
| del av 1928 års lönekommittés uppdrag... | 3,886 | — | 6 15,982 | 79 | , 19,868 | 79 |
1 Härav kr.
2 » >
150: — från lantförsvarets anslag till extra utgifter.
546: — » » » » » »
853: — » - » > » »
522: — » » » > »
090: — » ;> » » » »
— 218 —
: : ! j 1930 ,4/io | Verkställande av en allsidig utredning av | 1 |
| 2 |
| s | : |
| vårt lands försvarsfrågor (1930 års försvars- |
|
|
|
|
|
|
1 | kommission).......................................... | — | — | 1 44,594 | 15 | 44,594 | 15 |
I 1930 n/u | Sakkunniga för utredning rörande krigsarki- |
|
|
|
|
|
|
| vats organisation m. m......................... | — | — | * 2,010 | — | 2,010 | — |
! 1931 so/i | Kommission för undersökning rörande flyg- |
|
|
|
|
|
|
| olycka å Malmslätt m. m...................... | — | — | 3 21,949 | 26 | 21,949 | 2 51 |
| Säger för försvarsdepartementet | 137,307 | 79 | 119,221 | 88 | 256,529 | 67, |
: | Socialdepartementet. |
|
|
|
|
| '' |
j 1920 »/, | Utredning i indelningsärenden .................. | 22,706 | 46 | 4,342 | 40 | 27,048 | 86 |
: 1927 n/s | Arbetslöshetsutredningen........................... | 138,959 | 57 | 4 46.985 | 08 | 185,944 | 6 5 |
1 1927 “/» | Delegation för det internationella social- |
|
|
|
|
|
|
| politiska samarbetet............................. | 22,950 | 18 | 612,696 | 07 | 35.646 | 25! |
1927 15/: | Sakkunniga för utredning rörande anord- |
|
|
|
|
|
|
| ningar, ägnade att förekomma arbetsinstäl- |
|
|
|
|
|
|
| leiser i tvister, däri staten eller kommun |
|
|
|
|
|
|
| är part (1927 års arbetsfredssakkunniga)... | 2,905 | 7 5 | — |
| 2,905 | 75 |
1928 30/t | Dito för utredning rörande revision av lagen |
|
|
|
|
|
|
| örn allmän pensionsförsäkring (1928 års |
|
|
|
|
|
|
| pensionsförsäkringskommitté).................. | 126,738 | 14 | 6 58,651 | 84 | 185,389 | 98 |
1929 8/s | 1929 års sjukhusstadgesakkunniga ............ | 16,694 | 59 | 10,460 | 65 | 27,155 | 24 |
1929 ”/« | Statens sjukvårdskommitté........................ | 8,400 | 20 | 14,239 | 44 | 22,639 | 64 |
! 1929 !0/4 | Sakkunniga rörande den sociala försäkrings- |
|
|
|
|
|
|
| och hjälpverksamhetens organisation ...... | 6,274 | 50 | 2,487 |
| 8,761 | 50 |
: 1929 M/n | Dito för utredning rörande de civila tjänste- |
|
|
|
|
|
|
| läkarnas ställning i städer och stadslik- |
|
|
|
|
|
|
J | nande samhällen................................... | 6,899 | 95 | 20,748 | 2 2 | 27,648 | 171 |
1930 16/i | Dito för biträde åt medicinalstyrelsen vid |
|
|
|
|
|
|
| utredning angående undantagande av vissa |
|
|
|
|
|
|
| varor från apoteksvarustadgans bestämmel- |
|
|
|
|
|
|
| ser rörande apoteksvaror m. m............ | B5 | 25 | 63 | — | 128 | 25 |
1930 sl/i | Studieresor i utlandet rörande socialförsäk- |
|
|
|
|
|
|
1 | ringsfrågor .......................................... | 870 | — | — | _ | 870 | — |
1930 e/o | Sakkunnig för biträde åt länsstyrelsen i Kori''- |
|
|
|
|
|
|
| bottens län för utredning angående de åt- |
|
|
|
|
|
|
| gärder, som böra vidtagas för avhjälpande |
|
|
|
|
|
|
| av inom vissa delar av lappmarken i |
|
|
|
|
|
|
| nämnda del yppade missförhållanden m. m. | — |
| 8,096 | 93 | 8,096 | 98 |
1930 4/9 | Sakkunniga rörande fortsatt behandling av |
|
|
|
|
|
|
| frågan örn en reformerad sjukförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| m. m................................................. | — | — | 2,554 | 9 5 | 2,554 | 95 |
1930 4/a | Dito för utredning angående ökad möjlighet |
|
|
|
|
|
|
| till undantag från skyddskoppympning m. m. |
|
|
|
|
|
|
| (vaccinationssakkunniga)........................ | — | — | 8,092 | 86 | 8,092 | 86 |
1930 | Hovrättsassessorn K. Persson för biträde |
|
|
|
|
|
|
| inom socialdepartementets lagavdelning... | — |
| 5,960 | 03 | 5,960 | 03 |
1930 -4/,o | T. f. revisionssekreteraren G. A. V. Eriksson; |
|
|
|
|
|
|
| för biträde med vissa utredningsuppdrag... | — | — | 7,543, | 67 | 7,543 | 67 |
1930 10/i2 | Sakkunnig för granskning av polislagstift- |
|
|
|
|
|
|
| ningens tillämpning .............................. | - 1 | — | 2,061'' | 20 | 2,061 | 201 |
1 Härav kr. 8,286: 8 o från lantförsvarets anslag till extra utgifter.
2 Beloppet avfört å lantförsvarets anslag till extra utgifter.
3 Härav kr. 6,662: 39 från lantförsvarets anslag till extra avgifter.
4 Beloppet avfört å femte huvudtitelns anslag till bekämpande av arbetslösheten.
5 Härav kr. 5,250: o 7 från femte huvudtitelns anslag till tryckningskostnader.
11 Beloppet avfört å femte huvudtitelns anslag till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen.
— 219 —
|
| 1 | o | S | — | ||
1931 8/j | Utredning rörande åtgärder för förbättring |
| ! |
|
|
|
|
| av lantarbetarnas bostadsförhållanden och | _ |
| 3,321 | 2 7 | 3,321 | 27 |
1931 *•/» | Hovrättsrådet 0. Hesselgren för biträde med |
|
|
|
| 3,243 |
|
| vissa utredningsuppdrag ........................ | — | — | 3,243 | 30 | 30 | |
1931 “/* | Adalskommissionen ................................. Revisionssekreteraren S. Petersson för biträde |
|
| 18,083 | 27 | 18.083 | 27 |
inom socialdepartementet vid behandling |
|
| 1,305 |
| 1,305 |
| |
| |||||||
| Säger för socialdepartementet | 353,464 | 59 | 230,936 | 18 | 584,400 | 77 |
4 j | Kommunikationsdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1927 1 ll/n | Sakkunniga för utredning av möjligheterna |
|
|
|
|
|
|
| att på frivillighetens väg åstadkomma sam- |
|
|
|
|
|
|
1929 ";''it | manslagning av enskilda järnvägar till | 16,251 | 52 | 4,242 | 50 | 20,494 | 02 |
Dito för revision av bestämmelserna om väg- |
|
|
|
|
|
| |
| hållningsbesvärets utgörande på landet samt | 9,236 | •10 | 27,732 | 90 | 36,969 | 30 |
1930 «/- | Dito för utredning i fråga örn reducering och |
|
|
|
|
|
|
! 1931 15-c | reglering av vattenfallsstyrelsens taxor för | _ | _ | 8,849 | 45 | 8,849 | 45 |
Överläggning inom kommunikationsdeparte- |
|
| 1,043 |
| 1,043 |
| |
| mentet rörande statens inköp av smågatsten | — | — | 65 | 05 | ||
| Säger för kommunikationsdepartementet | 25,487| 92 | 1 41,868 | 50 | 67,356 | 4 2 | |
| Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1 1911 u/8 |
| 12,447 | 41 | 756 | 07 | 13,204 | 11 |
|
| ||||||
| 874,309 | 19 | 55,855 | 77 | 930,164 | 96 | |
| |||||||
| 263,858 84,774 | 04 | 44,563 16,785 | 36 | 307,921 | 40 | |
Kronans fastighetskommission av år 1925 ... | 72 | 11 | 101,559 | 83 | |||
1926 2% |
|
| |||||
gående överenskommelser med främmande |
|
|
|
|
|
| |
: | |||||||
| dubbelbeskattning............................... | 34,131 | 42 | 4,512 | 06 | 38,644 | 08 |
Il928s76m. fl. | 1928 års lönekommitté................. . ......... | 116,344 | 25 | 2 62,527 | 67 | 178,871 | 92 |
I 1928 *3/io o. | Sakkunniga för revision av rusdryckslagstift- |
|
|
|
|
|
|
! 1930 */t | 53,896 | 40 | 26,991 | 41 | 80,887 | 81 | |
Dito för verkställande av undersökningar och |
|
| |||||
avgivande av förslag i huvudsakligt syfte |
|
|
|
|
|
| |
| |||||||
| olika grenar av statsförvaltningen (ekonomi-sakkunniga) .......................................... | ! 25,499 | |26 | 2 1,578 |
| 27,077 | 2 6 |
1929 ''*/« | Dito i fråga örn åvägabringande av effektivare |
|
|
|
|
|
|
| kontroll över skattskyldigas inkomstupp- |
|
|
|
|
|
|
|
| 8,154 | 82 | 13.603! 8 7 | 21,758 | 69 | |
1929 ‘7.o | Dito för utredning av frågan om rationel’ |
| I |
|
| ||
utjämning av skattetrycket inom kommu- |
|
|
|
| 18,024 |
| |
| nema (skatteutjämningsberedningen) ...... | -1,362 |
| 13,662 18 | 18 | ||
! 1929 18/io | Dito för utredning av frågan örn avdrag för |
|
|
|
|
|
|
gäldränta vid statens taxering till kommu- |
|
|
|
|
|
| |
| nal inkomstskatt................................... | — | ! — | 3,586o s | 3,586 | ‘05 |
1 Härav kr. 35,000: — från anslaget till oförutsedda utgifter.
3 Härav kr. 12,000: — från femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga och kr. 5,000: — från motsvarande anslag under åttonde huvudtiteln.
» Beloppet avfört å patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters fond.
— 220 —
1 ...... |
| i | 2 | 3 |
| ||
1 1930 ,6/6 | Sakkunnig för utredning rörande ändrade be- |
|
|
|
|
|
|
| stämmelser i fråga om stämpelavgifter, som |
| 1 | ■ |
|
|
|
| avses i 8 § stämpelförordniDgen .......... |
| 1 — | 684 | _ | 684 | _ |
1930 le/s | Sakkunniga för utredning rörande rätt för |
| '' |
|
|
|
|
| sparbankerna och postsparbanken att an- |
|
|
|
|
|
|
| lita ortsombud m. m................. | __ |
| 1,000 | _ | 1,000 | _ |
1930 20/e | 1930 års pensionssakkunniga .............. | — | — | 7,589 | 55 | 7,589 | 55 |
1930 30/7 | 1930 års kommunalskatteberedning ... | — | — | 24,725 | 06 | 24,725 | 06 |
1930 21 In | Statens organisationsnämnd ... | — | — | 1 21,403 | 15 | 21,403 | 15 |
1930 ‘/n | Sakkunnig för biträde vid beredning inom |
|
|
|
|
|
|
| finansdepartementet av vissa frågor rörande |
|
|
|
|
|
|
| arvs- och gåvobeskattningen ...... | — | — | 6,194 | 49 | 6,194 | 49 |
| Säger för finansdepartementet | 1,477,277 | 54 | 306,019 | — | 1,783,296|54 | |
| Ecklesiastikdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1920 9/, | Utredning i indelningsärenden m. m | 25.787 | 56 | 1,708 | 50 | 27.496 | 08 |
1929 6/, | Sakkunniga för utredning rörande fortsätt- |
|
|
|
|
|
|
| ningsskolan (fortsättningsskolsakkunni ga) | 20,287 | 12 | 12,666 | 90 | 32.954 | 02 |
1929 «/i* | Dito för utredning av frågan angående orga- |
|
|
|
|
|
|
| nisationen av den högre tekniska under- |
|
|
|
|
|
|
| visningen ........................ | 998 | 50 | 7,664 | 82 | 8,663 | 32 |
1930 26/< | Sakkunnig för utredning rörande omorganisa- |
|
|
|
|
|
|
| tionen av dövstumundervisningsväsendet |
|
|
|
|
|
|
| samt blindvårdens ordnande ....... | _ | _ | 12,943 | 73 | 12,943 | 73 |
1930 23/6 | Sakkunniga för utredning av frågan örn änd- |
|
|
|
|
|
|
| rade bestämmelser rörande tillsättning av |
|
|
|
|
|
|
| prästerliga tjänster (prästvalssakkunniga) | — | — | 10,837 | 26 | 10,837 | 26 |
1930 ''•/, | 1930 års sjukhuskommission ........ | _ | _ | 28,316 | 2S | 28,316 | 28 |
1930 n/io | Sakkunniga för utredning av frågan angående |
|
|
|
|
|
|
| omorganisation av kulturminnesvården i |
|
|
|
|
|
|
| riket ............................ | — | — | 2,836 | 75 | 2,836 | 75 |
1 1930 sl/io | Dito för utredning rörande det akademiska |
|
|
|
|
|
|
| befordringsväsendet .......... | _ | _ | 9.640 | 16 | 9,640 | 16 |
1931 2S/i | Dito för fortsatt utredning av frågan örn ny |
|
|
|
|
|
|
| prästerlig avlönings- och b oställ slagstift- |
|
|
|
|
|
|
| nmg ................................................... | — | — | 20,945|48 | 20,945 | 43 | |
| Säger för ecklesiastikdepartementet | 47,073 | 2 0 | 107,559 | 83 | 154,633 | 03 |
| Jordbruksdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1926 12/n | Sakkunnig vid behandling av skogslagstift- |
|
|
|
|
|
|
| ningsfrågor ......................................... | 18,225 | 91 | 17,995 | _ | 36,220 | 91 |
1928 ,8/, | Sakkunniga för utredning rörande jordbrukets |
|
|
|
|
|
|
| ekonomiska läge (jordbruksutredningen)... | 65,919 | 43 | 54,218 | 08 | 120,137 | 51 |
1929 6/7 | Dito för utredning rörande ytterligare åtgär- |
|
|
|
|
|
|
| der för bekämpande av tuberkulos hos nöt- |
|
|
|
|
|
|
| kreatur ........................................... | 20,368 | 55 | 17,992 | 91 | 38,361 | 46 |
1929 18/io | E. o. hovrättsnotarien Y. Z. Schmidt för vissa |
|
|
|
|
|
|
| utredningsuppdrag inom jordbruksdeparte- |
|
|
|
|
|
|
| mentet ........................................... | 4,133 | 38 | 6,500 | _ | 10,633 | 33 |
1929 ‘/ii | 1929 års sockersakkunniga ........................ | 30,803 | S3 | 19,032 | 99 | 49,836 | 82 |
1930 *76 | Sakkunniga för vissa avlöningsspörsmål m. m. |
|
|
|
|
|
|
| inom lantmäteristaten (lantmäterilönesak- |
|
|
|
|
|
|
I | kunniga) ............................................ | — | — | 7,944 | 40 | 7,944 | 40 |
1930 ,4/j | T. f. revisionssekreterare A. E. V. Thelin för |
|
|
|
|
|
|
| vissa utredningsuppdrag inom jordbruks- |
|
|
|
|
|
|
| departementet....................................... | — | — | 13,384 | 84 | 13,384 | 84 |
1930 28/s | Utredningsmän angående de statsunderstödda |
|
|
|
|
|
|
| växtförädlingsanstaltema........................ | — | — | 6,780 | 31 | 6,780 | 31 |
1 Härav kr. 3,000: — från andra huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga och kr. 4,500: — från motsvarande anslag under sjätte huvudtiteln.
— 221 —
|
| 1 | 2 | 3 | |||
1930 ll/io | Sakkunnig för biträde vid utarbetande av |
|
|
|
|
|
|
| förslag i fråga om den högre lantbruks- |
|
|
|
|
|
|
| undervisningens ordnande m. m............. | — | — | 7,071 | 30 | 7,071 | 30 |
1980 ‘/n | Sakkunniga för utredning rörande vissa so- |
|
|
|
|
|
|
| dala jordfrågor .................................... | — | — | 2,930 | — | 2,930 | — |
1931 30/i | Hovrättsassessorn K. Elliot för biträde inom |
|
|
|
|
|
|
| jordbruksdepartementet ........................ | — | - | 3,718 | 68 | 3,718 | 68 |
| Säger för jordbruksdepartementet | 139,451 | 05 | 1157,568 | 51 | 297,019 | 56 |
| Handelsdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
1919 24/io\ | Sakkunniga jämlikt § 4 i förordningen den |
|
|
|
|
|
|
m. fl. / | 24 oktober 1919, respektive den 13 juli |
|
|
|
|
|
|
| 1926 med närmare föreskrifter rörande till- |
|
|
|
|
|
|
| lämpningen av lagen örn arbetstiden å |
|
|
|
|
|
|
| svenska fartyg....................................... | 4,256 | 70 | 563 | 50 | 4,820 | 20 |
1920 4/9 | Sakkunnig för utredning angående industriellt |
|
|
|
|
|
|
| rättsskydd ......................................... | 65,267 | 38 | 990 | — | 66,257 | 38 |
1927 so/«\ 1928 ”/i ( | 1928 års tullkommitté .............................. | 134,536 | 82 | 101,517 | 53 | 236,054 | 35 |
1929 ,e/i | Sakkunnig för revision av näringsfrihetsför- |
|
|
|
|
|
|
| ordningen m. m.................................. | 14,898 | — | 15,190 | 20 | 30,088 | 20 |
| Säger för handelsdepartementet | 218,958 | 90 | 118,261 jas | 337,220] 18 | ||
| Summa | 2.668, Ib8|56 | 1,155,847] 01 | 3,824,015]B7 | |||
! | Summa summarum | 3,707,430] 5 4 | 1,511,226]is | 5,218,656] 70 |
1 Härav kr. 120,000: — från anslaget till oförutsedda utgifter.
222
Statsverkets inkomster
Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att upprätta
året 1930—1931 samt mellan de i riksstaten uppförda anslagen och utgifterna å dessa under
rättade budgetredovisningen för meranämnda budgetår grundade tabeller.
Statsverkets inkomster : Egentliga statsinkomster ......... Inkomster av statens produktiva fonder................................. Andel i riksbankens vinst........ I anspråk tagna kapitaltillgångar | Inkomster | Utgifter | Behållen | I riksstaten 1 | |||
634,523,210 145,760,539 19,000,000 7,762.957 49,820,063 | 45 7 5 51 _ | 15,310,763 1,129,431 | 92 75 | 619,212,446 144,631,108 19,000,000 7,762,957 49,820,063 | 53 51 | 595,169,757 141,695,400 19,000,000 7,681,980 49,820,063 | - |
Summa | 856,866,770? 71 |l 6,440,195''6 7 | 840,426,575 | 04 | 813,367,200 | — 1 |
|
| T i | 1 1 g å n g |
|
| Anvisat på | Reservation den ''/i 1930 | Inkomster för anslaget | |
| Från andra | Särskilda uppbörds- medel | ||
Statsverkets utgifter: Verkliga utgifter ............................. Utgifter för kapitalökning .................. | 719,477,1371-93,890,063 — | 50,069,092? 41 | 8,203,869108 | 90,069,688?— |
Summa | 813,367,200? — | 80,038,951 ?30 | 12,996,732? 71 | 90,077,700?- |
223
och utgifter.
tabeller till jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under budgetsamma
budgetår, få i sådant avseende avgiva följande på don av riksräkenskapsverket upp
-
Underskott, som ersatts at: | Överskott, som tillförts: | ||||||||||
Andra inkomst-titlar eller ut-giftsanslag | Kassafonden | Summa | Andra inkomst-titlar eller ut-giftsanslag | Kassafonden | Summa | ||||||
76,246 52,703 959,368 | 59 92 93 | 1,595,560 3,812,599 | 87 17 I | 1,671,807 3,812,599 52,703 959,368 | 46 17 92 98 | 10,007,540 112,012 74,899 959,368 | 8 0 02 12 93 | 15,706,956 6,636,295 58,782 | 69 15 31 | 25,714,496 6,748,307 133,681 959,368 | 99 17 43 93 |
1,088,319 | 44 | 5,408,160 | 04 | 6,496,479 | 48 | 11,153,820''37 | 22,402,034 | 15 | 33,555,854 | 52 |
| Disposition | Merutgift, | Besparing, | ||||||
Summa | ! Utgifter för anslaget | Reservation | Summa | ||||||
Direkta utgifter | Till andra | ||||||||
1 867,819,786 44 | 823,746,093 so | 3,743,132 6S | 55,192,642115 37,140,238|ll | 882,681,868 128,660,797 | 13 57 | 24,398,065 | 44 | 9,535,983 | 7 5 -1 |
996,180,584 o i | 908,587,367 87! | 10,422,41715 7 | 92,332,880126 | 1,011,342,665 | 70 | 24,398,065 | 44 | 9,535,983 | 75 |
— 224 —
KRISTIDSKOMMISSIONERNAS AVVECKLING.
Bränslekommissionen i likvidation.
Debet.
Balans den 1 juli 1930:
Tillgångar ................................................................................................ 768,288: 87
Inkomster:
Inkasserade eller på grund av rättegångar influtna medel m. m...................... 3,999: 91
Summa 772,288: 7 8
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar och arvoden.............................................................. 3,924: so
Rese- och traktamentsersättningar m. m. ....................................... 466:30
Rättegångs- m. fl. kostnader......................................................... 1,480:02
Avskrivning av värdet å inventarier m. m., som överlämnats till byggnadsstyrelsen
m. fl. ämbetsverk ................................................ 587,62S: 83 593,496; 45
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Innestående i bank ................................................................. 122,295: 27
Fordringar ............................................................................. 56,497: 06 178,792:83
Summa 772,288: 78
— 225 —
Statens industrikommissions fond.
Debet.
Tillgångar ..............
Inom linjen ..........
Balans elen 1 juli 1930:
..................... 50,295: 41;
... 3,801,261: 19
Summa 50,295: 4 s
Kredit.
Till statsmedelsfonden
Överföring:
''50,295: 46
Balans den 30 juni 1931:
Tillgångar:
Inom linjen:
Fordringar:
Lager av metaller i Leningrad........................... 3,750,866:4 8
Fordran hos Naftaindustri- och handelsbolaget
Mazout i Leningrad....................................... 48,247:76
Fordran hos C. M. Karlsson, Halmstad ............ 2,056: 95
» » T. B. A. Kuschel, Göteborg ...........100: — 3,801,261:19
Summa 50,295: 4 6 1
1 Beloppet taget till uppbörd å inkomsttiteln »A. III. Diverse inkomster.»
15
312794
liev.-berättelie arty. statsverket flir Hr 1931. II.
— 226
Statens folkhushållningskommissions fond.
Debet.
Bni ans flen 1 juli 19.10.
Tillgångar................................................................................................. 646,763: 7 7
Summa 646,753: 7 7
Kredit.
Utgifter:
Ersättning till B. Hamberg för förlust å safttillverkning .............................. 10,000: —
Överföring:
Till statsmedelsfonden ............................................................................. 1560,000: —
Tillgångar:
Innestående i bank
Fordringar............
Balans den 30 juni 1931:
.... 50,158:90
... 36,594:81 86,753:7 7
Summa 646,753: 77
Beloppet taget till uppbörd å inkomsttiteln »A. lil. Diverse inkomster.»
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1931 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
STATSVERKETS
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING
FÖR TIDEN 1 JULI 1930—30 JUNI 1931
DEL lil
FÖRKLARINGAR
STOCKHOLM 193 2
ISAAC MARCUS BOKTRYCKER1-AKTIEBOLAQ
i
<
— 3
Riksmarskalksämbetets
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 5, § 2.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 18 innevarande december har Eders Kungl.
Majit anbefallt riksmarskalksämbetet att avgiva underdånigt utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande trädgårdsrörelsen vid Gripsholms slott.
Ståthållarämbetet på Gripsholms slott har i ärendet avgivit här bifogade
yttrande, och får riksmarskalksämbetet såsom eget utlåtande i underdånighet
åberopa vad av ståthållarämbetet i ärendet anförts.
Remissakten återställes härmed.
Stockholm den 29 december 1931.
Underdånigst:
ERIC SPARRE.
Carl Sandgren.
Ståthållareämbetets å
Gripsholms slott
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 5, § 2.
Till riksmarskalksämbetet.
Med anledning av infordrat yttrande rörande trädgårdsrörelsen vid
Gripsholms slott får ståthållarämbetet å Gripsholms slott, med remisshandlingarnas
återställande, vördsamt anföra.
Alla inkomster och utgifter tillhörande trädgården göras genom slottsförvaltare^
till vilken trädgårdsmästaren inlämnat räkningar och redovisat
inflytande medel — såvitt ståthållarämbetet har sig bekant — utan
någon anmärkning; trädgårdsmästaren har emellertid icke fört någon
egen kassabok.
Som emellertid detta förhållande redan förut kommit till ståthållarämbetets
kännedom, hava redan åtgärder vidtagits för erhållande av en
fullständigare kontroll.
Stockholm den 21 december 1931.
ADOLF A :S()N MURRAY.
— 4 —
Arméförvaltningens fortifikationsdepartements
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 10, § 5.
Arméförvaltningens fortifikationsdeparteinent, som handlagt förevarande
ärende, har däri infordrat yttrande från militärbefälhavaren för
Övre Norrland, vilket yttrande departementet härmed får till Eders
Kungl. Majit överlämna.
För egen del får departementet i underdånighet anföra följande:
Jämte det departementet till Eders Kungl. Majit insände sin av riksdagens
revisorer närmare omförmälda underdåniga framställning den 3
augusti 1929, har departementet, efter det att arméförvaltningen i sin
underdåniga skrivelse den 31 augusti 1929. angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1930/1931 gjort anmälan örn behov av medel
för ändamålet, i underdånig skrivelse den 5 oktober 1929 hemställt att
Eders Kungl. Majit måtte hos riksdagen å stat för budgetåret 1930/1931
äska ett extra anslag å 243,000 kronor för sättande i farbart skick av
militärvägen Boden—Lappträsk på sträckan Åskogen—Lappträsk jämte
utfartsvägar från densamma till statsbanelinjen Boden—Lappträsk.
Vidare har arméförvaltningen i sin underdåniga skrivelse den 30 augusti
1930, angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1931/1932,
under erinran örn sistnämnda skrivelse anmält, att förenämnda anslagsbehov
oförändrat kvarstode samt att, därest medel för vägarnas iståndsättande
anvisades, arméförvaltningens fortifikationsdepartement hade
för avsikt att efter iståndsättandet göra framställning i vederbörlig ordning
örn deras övertagande till allmänt underhåll.
I skrivelse till fortifikationsdepartementet den 22 december 1930 anhöll
chefen för generalstaben med översändande av en utav militärbefälhavaren
för Övre Norrland till generalstabschefen ställd och den 2
samma månad dagtecknad skrivelse, varuti militärbefälhavaren ifrågasatt
utförande genom arbetslöshetskommissionens försorg av arbeten i
syfte att förbättra militärvägen Boden—Lappträsk, därvid i första hand
sträckorna Åskogen—Degerselet och Granträsket—Hvitvattnet, att departementet
ville vidtaga de åtgärder, vilka erfordrades för vinnande av
det med militärbefälhavarens framställning åsyftade resultatet.
Generalstabsehefens berörda framställning överlämnades av fortifikationsdepartementet
med underdånig skrivelse den 21 januari 1931 till
Eders Kungl. Majit, därvid departementet anförde, att, då departementets
på sin tid hos Eders Kungl. Majit gjorda framställning örn anvisan1
de av för ändamålet erforderliga medel fortfarande syntes vara beroende
på Eders Kungl. Majits prövning, departementet ej ansett sig kunna hos
arbetslöshetskommissionen ifrågasätta vägarbetets utförande genom kommissionens
försorg, utan ansett sig böra till Eders Kungl. Majit överlämna
chefens för generalstaben berörda skrivelse med därtill hörande handlingar.
För den händelse Eders Kungl. Majit funne ett iståndsättande
av nämnda militärväg erforderligt, ansåge emellertid departementet vägens
sättande i nöjaktigt skick genom arbetslöshetskommissionens försorg
synnerligen önskvärt, örn icke i enlighet med den av departementet
tidigare gjorda framställningen särskilda medel för ändamålet ställdes
till departementets förfogande.
— 5 —
81utligen Ilar departementet i skrivelse till chefen för generalstaben
den 27 maj 1931 efter erhållen remiss av handlingarna i de förstnämnda
två ärendena däri avgivit yttrande.
Samtliga ovanberörda av departementet gjorda framställningar synas
alltjämt vara på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende.
Med anmälan örn vad sålunda förekommit, får fortifikationsdepartementet
i underdånighet framhålla, att departementet vidtagit de åtgärder,
som departementet ansett möjliga för lösande på ett tillfredsställande
sätt av frågan örn underhållet av militärvägen Boden—Lappträsk
med därtill anslutna utfartsvägar.
Stockholm den 9 januari 1932.
Underdånigst:
H. de CHAMPS.
H.J. SETH -
Carl Mörk.
Militärbefälhavarens för
Övre Norrland
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 10, § 5.
Till kungl, arméförvaltningens fortifikations
departement.
Med anledning av departementets remiss den 28 sistlidne december,
dnr 3036, har jag, med remisshandlingarnas återställande, äran anföra
följande.
Under en lång följd av år lia de för militärvägen Boden—Lappträsk
tillgängliga underhållsmedlen, utgörande
dels 16,000 kronor å tit. 747,
dels 1,800 kronor från Nederkalix väghållningsdistrikt,
dels två tredjedelar av de uppskattade kostnaderna för underhåll av
delsträckan Boden—Åskogen under den tid marken är bar, som gäldas
av Överluleå väghållningsdistrikt, uppgående till omkring 6,000 kronor,
visat sig otillräckliga.
Såsom i remisshandlingarna angives, lia också åtgärder vidtagits för
att överföra hela vägen till allmänt underhåll. Denna åtgärd har främst
kommit till stånd för att vägen därigenom skulle komma att åtnjuta ett
ökat underhåll.
Det nuvarande underhållet 16,000 -(- 1,800 + 6,000 = 23,800 kronor skulle
således enligt militärbefälhavarens för övre Norrland skrivelse den 8
augusti 1928, nr 93, bil. 3, ökas till ett belopp, som, frånsett vinterunderhållet
och underhållet av vissa utfartsvägar, beräknats uppgå till 67,613
kronor 59 öre — (140,065 X O.12) — (20,000 X O.35) = i runt tal 67,000 —
23,800 = 43,200 kronor.
Då emellertid intet ökat anslag utgått har någon större förbättring av
underhållet icke kunnat ske.
— 6 —
Militärvägen Ilar dock vid de mångfaldiga inspektioner, som fortifikationsbefälhavaren
gjort under de senare åren ävensom vid inspektioner
av chefen för kungl, fortifikationen och militärbefälhavaren för Övre
Norrland icke ansetts giva anledning till allvarligare anmärkningar.
Att vägen vid revisorernas besök befann sig »i ett mindre tillfredsställande
skick» torde åtminstone delvis berott på det före besöket rådande
veckolånga regnvädret.
Boden den 7 januari 1932.
P. REUTERSWÄRD.
Tj. f. Militärbefälhavare.
Herbert Jungstedt.
Marinförvaltningens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 11.
§§ 6—10.
Genom nådig remiss den 21 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
marinförvaltningen att efter vederbörandes hörande till försvarsdepartementet
avgiva och före den 10 januari 1932 insända utlåtande
över riksdagens år 1931 församlade revisorers berättelse, i vad rör fjärde
huvudtiteln, §§ 6—10.
I anledning härav får marinförvaltningen, i anslutning till vad som
anförts under de särskilda paragraferna, i underdånighet anföra följande.
§ 6.
I anledning av vad riksdagens revisorer andragit under § 6 får marinförvaltningen
till en början göra några allmänna erinringar.
Då det vill synas som örn revisorerna bibringats den uppfattningen,
att, trots tidigare påpekanden, ingenting åtgjorts för en ändring av det
av marinförvaltningen tidigare tillämpade förfarandet att i stor utsträckning
använda s. k. fondtitlar, finner sig ämbetsverket böra framhålla,
att en sadan uppfattning icke är med verkliga förhållandet överensstämmande.
Ett stort antal förut förekommande fondtitlar hava omlagts för
budgetredovisning eller bringats att upphöra genom andra åtgärder,
exempelvis genom behållningarnas överförande till statsverkets allmänna
inkomsttitel för diverse inkomster. Sålunda har efter det av 1927 års
riksdag gjorda påpekandet sammanlagt 56 titlar omlagts eller bringats
att upphöra, därav under år 1931 icke mindre än 27 dylika titlar, representerande
en summa av över 1,500,000 kronor. Härutöver har genom att
systemet med fondtitlar frångåtts beträffande medel, som anvisats för
flottans ersättningsbyggnad, omkring 10,000,000 kronor bragts under budgetredovisning.
Dessutom har förslag till Kungl. Majit avgivits rörande behandlingen
av de utav 1929 års riksdagsrevisorer berörda s. k. självförsörjande inrättningarna,
innefattande bland andra följande titlar, nämligen:
— 7,—
Marineus centrala beklädnadsverkstad,
Korvfabriken i Karlskrona,
Flottans tvättinrättning i Karlskrona,
Oljefabriken i Karlskrona,
Repslagareverkstaden i Karlskrona samt
Marinens tvättinrättning å Rindom
Men även med avseende på övriga av ifrågavarande ännu kvarstående
titlar har marinförvaltningen verkställt utredningar oell föranstaltat örn
andra åtgärder för att undan för undan så snart sig göra låter i möjligaste
mån få fondtitlarna att upphöra. Att ännu vissa fondtitlar kvalsta
är beroende dels därpå, att en del av desamma är o av sådan beskaffenhet,
att de enligt i allmänhet inom statsförvaltningen tillämpade principer
böra redovisas såsom fonder och vilka därför icke ansetts kunna
hava åsyftats i riksdagens uttalanden, dels ock av den omständigheten,
att en omläggning måste föregås av undersökningar, erforderliga för att
omläggningen skall kunna ske utan att förrycka förvaltningen, vilket senare
marinförvaltningen ansett även vara riksdagens mening. Att man
under sådana omständigheter ansett sig böra gå fram med en viss försiktighet,
när det gällt att ändra ett system, som under en lång tids tillämpning
vuxit sig intimt in med förvaltningsorganisationen, torde vara
förståeligt. Det måste nämligen beaktas, att bokföring och redovisning
icke är något självändamål utan måste anpassa sig efter förvaltningen
samtidigt som bokförings- och redovisningssystemet uppfyller de krav,
som därpå böra ställas. Det speciella krav, som man genom en omläggning
av redovisningssättet för ifrågavarande titlar velat uppnå, är att
titlarnas ställning på ett eller annat sätt avspeglas i den del av redovisningen
för statsförvaltningen, som omfattas av den s. k. budgetredovisningen.
Riksdagens revisorer hava emellertid uttalat, att det förfaringssätt,
som marinförvaltningen tillämpade, i själva verket innebure,
att marinförvaltningen vid sidan av de av statsmakterna i vanlig ord
ning för sjöförsvaret beviljade medel förfogade över en särskild budget
av betydande storlek, vilken genom den påtalade anordningen undandrages
den sedvanliga budgetgranskningen.
Av detta uttalande skulle möjligen kunna dragas den slutsatsen, att
marinen från fondtitlarna tillfördes medel, som marinförvaltningen efter
gottfinnande ägde disponera. Sä är ingalunda förhållandet. Ä de titlar,
varom här är fråga, erhållas praktiskt taget inga andra inkomster
än sådana, som komma från riksstatsanslag, med undantag för två fonder,
vilka endast med riksdagens medgivande kunna tagas i anspråk,
nämligen dels fonden för krigsfartygs byggande, som tillföres ersättning
för försåld fartygsmateriel, och dels Stockholms varvs byggnadsfond,
där inkomst erliålles från räntebärande obligationer i enlighet med de
efter riksdagens hörande utfärdade grunderna för fondens förvaltning.
Den utbetalning, som sker från riksstatsanslagen till fondtitlarna, är underkastad
lika stark och noggrann kontroll ur både kameral och teknisk
synpunkt, som varje annan utbetalning. Likaledes utövas enahanda kontroll
på användningen av fondmedlen. Fondtitlarnas ställning Iramgår
såväl av marinförvaltningens huvudbok som av rikshuvudboken. Fonderna
äro därför ingalunda undandragna den statliga kontrollen. Vid
införande på sin tid inom marinen av redovisningssystem efter den s. k.
kassaprincipen bibehölls också systemet med fondtitlar, som redan tidigare
användes vid marinen — ett system som för övrigt principiellt sett
— 8 —
innebar lika stor trygghet som redovisningssättet för vissa andra statsmedel
efter samma system t. ex. förskotten.
Med vad nu anförts har marinförvaltningen velat framhålla, att marinförvaltningen
icke har någon okontrollerbar källa till inkomster från
fondtitlarna, som skulle bereda marinförvaltningen möjlighet till sådana
utgifter för marinen, vilka icke vore av Kungl. Majit och riksdagen avsedda.
Efter dessa allmänna uttalanden torde marinförvaltningen få ingå direkt
på de av revisorerna berörda titlarna. Dessa titlar äro, såsom av
det ovan sagda redan torde framgå, av betydligt olika beskaffenhet med
avseende å sättet för deras uppkomst, bestämmelserna för deras användning
ävensom i vissa fall de medel, som däri ingå. En gruppering av
titlarna torde därför för överskådlighetens skull vara befogad. Innan en
sådan uppdelning göres torde marinförvaltningen emellertid få anmäla,
att följande i statsrevisorernas förteckning upptagna titlar redan upphört
eller omlagts, nämligen:
Artilleriammunitionsförrådet, ersättning för försåld artillerimateriel
(flottan),
Materialförrådet, ersättning för d:o (kustartilleriet),
Artilleriammunitionsförrådet, medel för ersättande av kasserat röksvagt
krut,
Ordinarie fortifikationsförråden, materialier,
Gemensamma drifts- och verkstadskostnader för byggnadsarbeten i
Vaxholm,
Chifferapparater,
Komplettering av vissa försvarsanstalter m. m. vid kustfästningarna,
Luftvärnsmateriel för kustfästningarna.
De ännu återstående här ifrågavarande titlarna kunna hänföras till
följande huvudgrupper:
A. Titlar för egentliga fond- och diversemedel;
B. Titlar för marinens självförsörjande inrättningar;
C. För rådstitlar.
A. Titlar för egentliga fond- och diversemedel.
Till denna grupp höra följande titlar, här nedan upptagna i den ordning,
de förekomma i den av revisorerna bifogade tablån, nämligen:
Fond för krigsfartygs byggande,
Hyror och arrendemedel,
Skeppsholmsbrons underhåll,
Stockholms varvs byggnadsfond,
Regleringskonto för enligt anbud utförda arbeten,
Influten ersättning för konstanta omkostnader,
Sjökrigsskolan, terminsavgifter.
Fonden för krigsfartygs byggande har tillkommit efter beslut av Kungl.
Majit och delvis efter medverkan av riksdagen. Fonden tillföres numera
endast inkomster vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel. På sätt
framgår av, bland annat, vad som anförts i det vid proposition nr 129 till
— 9 —
1913 års riksdag
gas i anspråk annorledes än med riksdagens medgivande. En utförlig
redogörelse för fondens uppkomst och användning har lämnats av marinförvaltningen
i underdånigt utlåtande den 9 december 1931. I underdånig
skrivelse sistnämnda dag har marinförvaltningen hemställt, att
Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen, att samma fond skulle ställas till
förfogande för att användas för bestridande av uppkommande merkostnader
för byggande av fartygsmateriel. Tages fonden i anspråk, torde
de medel, som hitintills tillförts densamma, hädanefter få tillgodoföras
ordinarie anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
Fonden skulle härefter upphöra.
Beträffande fonden för hyror och arrendemedel tillföres denna fond
icke längre några inkomster. De medel, som å densamma förefinnas, utgöra
den ännu ej använda delen av sådana medel, som förefunnos å fonden,
då övergång skedde till det nu tillämpade systemet att tillgodoföra
vederbörande underhållsanslag inkomsten av hyror och arrenden, i den
mån de icke enligt gällande bestämmelser skola tillföras Stockholms
varvs byggnadsfond. Fonden för hyror och arrendemedel står till Kungl.
Maj:ts disposition och grunderna för fondens användning hava varit
framlagda för riksdagen enligt vad som framgår av det vid statsverkspropositionen
till 1926 års riksdag fogade statsrådsprotokollet för fjärde
huvudtiteln. Marinförvaltningen har redan tidigare i underdånigt utlåtande
uttalat, att fonden syntes böra få kvarbliva och denna uppfattning
hyser marinförvaltningen alltjämt. Skulle fonden bringas att upphöra,
synes detta böra ske i den formen, att å densamma förefintlig behållning
tages i anspråk för statsregleringsändamål.
Titeln, för Skeppsholmsbrons underhåll betingas därav, att underhållet av
bron ombesörjes av marinen, under det att kostnaderna för underhållet
bestridas dels av Stockholms stad till ett belopp av 900 kronor för år dels
av armén och marinen med 450 kronor för vardera av dessa två förvaltningsgrenar.
Inbetalningarna av ersättningsbeloppen från Stockholms
stad och armén ske på regelbundna tider med stipulerade belopp, under
det att enligt sakens natur underhållskostnaderna komma stötvis med
större eller mindre belopp. Det har ansetts erforderligt, att använda en
regleringstitel, fristående från riksstatsanslag, då å denna titel syntes
böra uppföras alla såväl inkomster för brons underhåll, även om dessa
icke vore statsmedel, som ock utgifter för samma ändamål.
Vad angår Stockholms varvs byggnadsfond har denna tillskapats genom
beslut av 1918 års riksdag. Fonden tillföres numera allenast inkomster
dels av de med fondens medel inköpta räntebärande statsobligationerna
dels ock av vissa hyror och arrenden. Fondens tillgångar kunna
— med undantag för löpande utgifter — icke tagas i anspråk utan riksdagens
hörande.
Det torde böra anmärkas, att fonden har avsetts att tågås i anspråk
vid flyttning eller ombyggnad av örlogsvarvet i Stockholm. Riksdagen
har även vid åtskilliga tillfällen lämnat sitt medgivande att för byggnadsanläggningai-
vid varvet finge tagas i anspråk delar av fondens tillgångar.
Med nu gällande grunder för fondens förvaltning bör den givetvis fortfarande
redovisas såsom en verklig fond och icke såsom anslagsmedel
Vad beträffar regleringskontot för enligt anbud utförda arbeten samt
kontot flir influten ersättning för konstanta omkostnader liro dessa titlar
— 10 —
regleringskonton, som betingats av det utav Kungl. Maj:t lämnade medgivandet
om utförande å flottans varv av arbeten för enskildas räkning.
Enligt gällande bestämmelser kan någon större behållning å dessa titlar
ej ifrågakomma. Det framgår även av revisorernas tablå, att behållningarna
å titlarna äro jämförelsevis obetydliga. Marinförvaltningen
kommer likväl att tillse, att sådan omläggning av behållningarna å dessa
titlar sker, att de bringas under budgetredovisning.
Vad slutligen angår titeln för »sjökrigsskolan, terminsavgifter», utgöra
de å denna titel redovisade medel ännu ej i anspråk tagna terminsavgifter.
Då numera sådana avgifter ej erläggas, tillföres denna titel ej längre
några inkomster. I underdånig skrivelse den 9 december 1931 bar marinförvaltningen
ifrågasatt, huruvida de å fonden kvarstående medlen borde
tagas i anspråk för statsregleringen. Örn så sker, komma medlen att
överföras till vederbörlig inkomsttitel och fonden att försvinna.
B. Titlar för marinens självförsörjande inrättningar.
Under denna grupp hänföras, såsom förut redan omnämnts, följande i
den av riksdagens revisorer upprättade tablån angivna titlar, nämligen:
Flottans tvättinrättning i Karlskrona,
tvättinrättning å Rindom
korvfabriken i Karlskrona,
marinens centrala beklädnadsverkstad,
oljefabriken i Karlskrona,
repslagareverkstaden i Karlskrona.
Beträffande dessa titlar har marinförvaltningen redan tidigare i underdåniga
utlåtanden den 3 juli 1930 och den 9 december 1931 avgivit förslag.
Berörda förslag hava gått ut därpå, att nämnda inrättningars inkomster1
och löpande utgifter skulle redovisas under vederbörliga ordinarie anslag
nämligen flottans tvättinrättning i Karlskrona och tvättinrättningen
å Rindön under förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och
tvätt m. m., korvfabriken i Karlskrona under förslagsanslaget till förplägnad,
marinens centrala beklädnadsverkstad under reservationsanslaget till
beklädnad samt oljefabriken och repslagareverkstaden under reservationsanslaget
till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
Kostnaderna för förnyelse av utrangerade maskiner och andra för inrättningarna
avsedda objekt skulle enligt samma förslag få bestridas av
för ändamålet inrättade förnyelsefonder.
Vinner marinförvaltningens förslag fastställelse torde också därmed
uppnås vad riksdagen med sitt uttalande åsyftat beträffande dessa titlar.
C. För rådstitlar na.
Dessa titlar kunna indelas i följande undergrupper, nämligen:
I. Proviantförråden,
II. Beklädnadsförråden,
lil. Sängpersedelförråden,
IV. Sjukvårdsför råden,
V. Koltitlarna,
VI. Övriga materialförrådstitlar.
—11 —
I. Proviant förråden.
Till denna undergrupp av förrådstitlarna höra:
Proviantförrådet i Karlskrona,
proviantförrådet i Stockholm,
proviantförrådet i Vaxholms fästning.
Dessa tre förråd, som kumla spåras tillbaka i marinen ända till 1600-talet och som vad Karlskrona beträffar tillförts medel genom beslut av
1907 års riksdag, äro närmast anknutna till förslagsanslaget till förplägnad
vid marinen.
Marinförvaltningen har i underdånigt utlåtande den 9 december 1931
på anförda skäl föreslagit, att de å dessa titlar förefintliga behållningarna
skulle tagas i anspråk för statsregleringen. Om så sker, komma dessa medel
att överföras till vederbörlig inkomsttitel. Förråden komma för framtiden
att läggas såsom undertitlar till förplägnadsanslaget, vilket marinförvaltningen
också meddelat i sitt nyssberörda underdåniga utlåtande
den 9 december 1931.
II. Beklädnadsförråden.
Vad angår beklädnadsförråden hänföras till denna grupp följande titlar:
Stambeklädnadsförrådet i Karlskrona,
» i Stockholm,
Beväringsbeklädnadsförrådet i Karlskrona,
» i Stockholm,
Beklädnadsförrådet för stammen vid Vaxholms kustartilleriregemente,
» » >> » Karlskrona » ,
» » värnpliktiga vid Vaxholms » ,
» » » » Karlskrona »
Marinförvaltningen har redan enligt ämbetsverkets skrivelse till statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet den 30 oktober 1931 föreslagit,
att 450,000 kronor av de å dessa titlar förefintliga medel skulle tagas i anspråk
för statsregleringen. Marinförvaltningen har dessutom i underdånigt
utlåtande den 9 december 1931 meddelat, att ämbetsverket hade för
avsikt överföra de behållningar, som härefter återstode, till ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad.
lil. Stin gpersed eif ärra den.
Sängper sedelförråden motsvaras av följande titlar:
Sängpersedelförrådet i Karlskrona,
» i Stockholm,
Persedelförrådet vid Vaxholms kustartilleriregemente, sängpersedlar,
» » Karlskrona » , »
I fråga örn behållningen å dessa titlar har marinförvaltningen redan i
yttrande till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den 30 oktober
1931 föreslagit, att 60,000 kronor skulle tagas i anspråk för statsregleringen
under nästkommande budgetår. Återstoden av behållningarna å
dessa titlar är, såsom marinförvaltningen redan i sitt underdåniga utlåtande
den 9 december 1931 meddelat, avsedd att överföras till reservationsanslaget
till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m.
— 12 —
IV. Sjukvdrdsförråden.
Vad angar sjukvärdsförråden i Karlskrona och Stockholm lia även här
undersökningar verkställts.
På sätt marinförvaltningen anmält i underdånigt utlåtande den 9 december
1931 äro dessa förrådstitlar avsedda att för framtiden läggas under
reservationsanslaget för sjukvård vid marinen.
V. Koltitlarna.
Under denna grupp hänSöras:
Allmänna materialförrådet i Karlskrona, stenkol samt motor- och pannbrännolja,
Allmänna materialförrådet i Stockholm, stenkol samt motor- och pannbrännolja,
Kol- och oljeförrådet vid Göteborgs örlogsdepå.
Beträffande dessa titlars uppkomst och behovet av de å desamma redovisade
medlen hänvisas till här i avskrift bifogade hemliga skrivelse den
9 december 1931.
Frågan örn användning av medel från dessa behållningar torde bliva
föremål för särskild prövning av 1932 års riksdag, därest Kungl. Maj:t
bifaller av marinförvaltningen i sådant avseende blivande framställning.
VI. övriga material för rådstitlar.
Till denna grupp höra de i revisorernas tablå upptagna titlar, som här
ovan icke särskilt nämnts, nämligen:
Allmänna materialförrådet i Karlskrona utom stenkol, motor- och pannbrännolja,
Allmänna materialförrådet i Stockholm, utom stenkol, motor- och pannbrännolja,
Materialförrådet vid artilleridepartementet i Karlskrona.
* nr 1 vid ingenjörsdepartementet i Karlskrona (järn
förrådet),
Materialförrådet nr 2 vid ingenjörsdepartementet i Karlskrona (elektriska
förrådet),
Materialförrådet vid artilleridepartementet i Karlskrona,
» » ingenjörsdepartementet i Stockholm,
» » mindepartementet i Stockholm,
» i Vaxholm utom artilleri- och minammunition.
» » Karlskrona » » » »
» » Älvsborg » » » »
Med avseende å dessa förråd, anbefallda genom nådigt brev den 1 april
1927 får marinförvaltningen anföra följande.
Materialförrådens uppgift är att genom en i största möjliga mån centraliserad
upphandling anskaffa förnödenheter av skilda slag för att tillhandahållas
örlogsvarven, fartygen, kustfästningarnas verkstäder m. fl.
Varorna uttagas vid behov mot ersättning, därvid utöver inköpspriserna
pålägges en viss procent för omkostnader, innefattande avlöning till förrådspersonal
m. m. Ersättningen utgår från reservationsanslaget till underhåll
av flottans fartyg och byggnader m. m., reservationsanslaget till
underhåll av kustartilleriets materiel m. m., extra anslagen till flottans
ersättningsbyggnad och ett flertal andra extra anslag, reservationsanslagen
till flottans och kustartilleriets övningar m. fl.
— 13 —
Ifrågavarande titlar kunna visserligen vid en viss tidpunkt utvisa någon
behållning men även tidvis brist. Sådana brister eller överbetalningar
förelågo under världskriget till betydande belopp. Dessa överbetalningar
hava sedermera, i stort, ej blott utjämnats utan hava även överskott
uppstått. Att så skett beror väsentligen därpå, att materialier uttagits
ur förråden utan att desamma i motsvarande grad kompletterats.
Gottgörelse för utlämnad materiel under kriget och första efterkrigsperioden
utgick också efter priser, som voro högre än dem, som erlades vid
kompletteringar efteråt, varigenom behållningar uppstodo. En viss
svängningsmarginal med avseende å titlarnas ställning måste också finnas,
enär någon tid alltid får antagas förflyta från det att materielen uttages
till dess att komplettering av förrådet äger rum. Dels skei'' naturligtvis
ej uppköp efter varje gång utlämning sker, utan upphandlingar ske
örn möjligt på en gång för något större kvantitet, för att varorna skola
kunna förbilligas, dels kommer en viss tid att förflyta innan anbud hunnit
infordras och upphandling ske. Beträffande ett stort antal allmänna förbrukningsartiklar
sker upphandling efter kungörelse en gång årligen.
Materialanskaffningarna för ifrågavarande förråd hava på senare tid
av marinförvaltningen hållits tillbaka av det skälet, att det ansetts olämpligt
att hålla för mycket utrustningsmaterialier i förråd under nu rådande
förhållanden. Särskilt gäller detta vissa förråd vid varven, då man
velat undvika anskaffning av förnödenheter, som äro speciella för äldre
fartyg. Dylika förnödenheter skulle åtminstone i viss utsträckning bliva
oanvändbara, i mån utrangering av äldre fartyg äger rum. Detta framgår
också av vad marinförvaltningen anfört i underdånig skrivelse den 27
september 1921 och i underdånigt utlåtande den 6 juni 1923 över förrådssakkunnigas
ovan omförmälda betänkande!].
Efter färdigställandet av nu pågående fartygsbyggnader böra förråden
åter uppkompletteras till hittills bruklig omfattning.
Marinförvaltningen har också med hänsyn härtill och i avvaktan på
utredning angående lämpliga maximi- och minimikvantiteter, som böra
hållas i förråd, anbefallt underlydande myndigheter tillse, att upphandlingarna
begränsas till vad som är nödvändigt för marinens aktuella behov.
Detta har verkat därhän, att förråden nu äro jämförelsevis små; varemot
kontantbehållningarna i motsvarande mån vuxit. Vid de utredningar,
som enligt vad förut redan meddelats verkställts i oell för förrådstitlarnas
läggande under budgetredovisning, har även undersökts, huruvida
förefintliga behållningar eller någon del därav skulle kunna användas för
annat ändamål än de med respektive förrådsmedel avsedda. Vid denna
utredning har marinförvaltningen funnit, att vad beträffar behållningen
av titlarna för allmänna materialförråden utom artilleri- och minammunition
i Vaxholm och Älvsborg ett belopp av 225,000 kronor skulle kunna
tagas i anspråk för annat ändamål än de med dessa medel avsedda. 1 underdånigt
utlåtande den 9 december 1931 har marinförvaltningen också för
Kungl. Majit anmält, att sistnämnda belopp ansåges disponibelt för annat
ändamål. Såsom marinförvaltningen i samma underdåniga utlåtande
anmält har marinförvaltningen funnit att materialförrådens titlar synts
böra såsom undertitlar hänföras vad angår flottans förråd under ordi
Harie reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m. och vad angår kustartilleriets förråd under reservationsanslaget till
kustartilleriets materiel m. m.
— 14 —
Av vad ovan anförts framgår:
att marinförvaltningen redan vidtagit omfattande åtgärder för att fondtitlarna
i största möjliga utsträckning skulle bringas under budgetredovisning
eller eljest upphöra,
att i anledning härav ett betydande antal titlar redan omlagts eller
upphört,
att fonden för krigsfartygs byggande och Stockholms varvs byggnadsfond
böra, så länge icke riksdagen fattat beslut om dessa fonders tagande
i anspråk, kvarstå och redovisas såsom fondmedel, varvid dock bör anmärkas,
att marinförvaltningen hemställt örn nådigt förslag till riksdagen,
att fonden för krigsfartygs byggande skulle få för i hemställan angivet
ändamål användas,
att fonden för hyror och arrendemedel, som står till Kungl. Maj:ts disposition,
synts böra, så länge medel därå förefinnas, redovisas såsom
fondmedel,
att titeln »Sjökrigsskolan, terminsavgifter» torde komma att upphöra
därigenom, att fondens medel tagas i anspråk för annat ändamål,
att övriga tre under gruppen egentliga fonder och diversemedel angivna
titlar synas sakna större intresse ur nu förevarande synpunkt men i allt
fall äro föremål för marinförvaltningens vidare behandling,
att. förslag till Kungl. Maj:t. redan tidigare avgivits beträffande omläggningen
av titlarna för marinens självförsörjande inrättningar,
att beträffande förrådstitlarna ingående undersökningar verkställts rörande
såväl behållningarnas behövlighet som den ändamålsenligaste ordningen
och sättet för omläggningen av kontantredovisningen vid förråden
i syfte att förrådsbehållningarna skulle bliva på lämpligt sätt budgetredovisade,
samt
att således hela området för fondförvaltningen varit föremål för behand
ling i olika avseenden, möjliggörande att marinförvaltningen, i den mån
så ej redan skett, under innevarande budgetår skall kunna meddela de
beslut eller avgiva de underdåniga förslag, som erfordras för åvägabringande
av ett slutligt och tillfredsställande ordnande av ifrågavarande
spörsmål.
Marinförvaltningen vill icke underlåta framhålla, att det före den 1
juli 1931 gällande reglementet för marinen i viss mån bundit ämbetsverkets
handlingsfrihet, när det gällt meddelande av redovisningsföreskrifter
för underlydande myndigheter, samt att ämbetsverket för erhållande
av friare händer i detta avseende ansett sig böra avvakta utfärdandet av
nytt reglemente. Sådant har också under år 1931 utfärdats och börjat till
lämpas från och med den 1 juli 1931 utom beträffande sjötjänstgöringen,
där tillämpningen tagit sin början från och med den 1 november samma
år. Enligt detta reglemente äger marin förvaltningen — till skillnad från
vad som tidigare varit fallet — besluta i frågor rörande underlydande
förvaltningars bokföring och redovisning. Inom ämbetsverket pågår också
utarbetandet av de föreskrifter rörande bokföring och redovisning, som
såväl på grund av fondernas omläggning som av andra anledningar äro
erforderliga.
§ 7.
Under § 7 hava revisorerna redogjort för ett vid örlogsvarvet i Stockholm
handlagt ärende rörande anskaffning av metallgjutgods. På grund
därav, att varvets mindepartement tillhandahållit leverantören fel ritning
— 15 —
hade den torsta gjutningen blivit oanvändbar, varför ny beställning måst
göras. Båda de beställda varupartierna hade enligt vad revisorerna anfört
blivit levererade, besiktigade och godkända samt kvitterade av »var*
vets uppbördsman» men i själva verket hade det första partiet, enligt vad
leverantören själv meddelat, aldrig ens avsänts av denne.
Vad sålunda förekommit beträffande redovisningen av berörda leveranser
måste enligt revisorernas mening betecknas såsom synnerligen anmärkningsvärt
och giva anledning till en närmare undersökning angående beskaffenheten
av den kontroll, som utövas på hithörande område.
I anledning av vad sålunda anförts har marinförvaltningen inför draf
förklaring från varvschefen vid Stockholms örlogsvarv. Denne har införskaffa!
yttranden från chefen för mindepartementet vid varvet, från vilket
departement fel ritning tillställts leverantören, samt från den å nämnda
departement tjänstgörande miningenjören.
Berörda förklaring och yttranden bifogas (Bil. A, B och C).
Att de anmärkta felaktigheterna kunnat begås synes icke hava berott
på något direkt fel i kontrollsystemet utan därpå, att flera befattningshavare
förfarit oriktigt. Förfaringssättet har varit sådant, att den kontroll,
som marinförvaltningen har att utöva försvårats. Den utredning,
som hittills hunnit verkställas, anser marinförvaltningen icke till fyllest.
I syfte att få saken fullt utredd har marinförvaltningen hos stationsbefälhavaren
vid Stockholms örlogsstation hemställt örn ytterligare utredning
vid krigsrätt, varest torde komma att framställas den ansvars- och
ersättningstalan, vartill utredningen kan giva anledning.
§ 8.
Under § 8 har redogjorts för behandlingen vid Stockholms örlogsvarv
av ett entreprenadärende. I det ifrågavarande fallet hade det synts revisorerna
som örn varvschefen icke antagit det för statsverket förmånligaste
anbudet. .
Marinförvaltningen har infordrat varvschefens i Stockholm förklaring,
vilken här bifogas (Bil. D).
Inom marinförvaltningen har utställts revisionsanmärkmng å varvschefen,
som är för beslutet ansvarig, med yrkande att han måtte förpliktas
till statsverket inbetala skillnaden mellan summan av det antagna och
det lägsta anbudet eller 5,650 kronor. Revisionens talan kommer att behandlas
i stadgad ordning.
§ 9.
Under § 9 hava revisorerna anmärkt dels att dyrtidstillägg såväl till
den vid flottans station i Karlskrona anställde föreståndaren för flottans
tandklinik därstädes som till den vid flottans station i Stockholm anställde
tandläkaren utgått från dyrtidstilläggsanslaget dels ock att till den förstnämnda
befattningshavaren utgått dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare
med s. k. oreglerad avlöning fastställda grunder.
r anledning av de sålunda framställda anmärkningarna hava yttranden
infordrats från stationsbefälhavarna i Karlskrona och Stockholm, i vad
var och en rörer, dels från revisionen hos ämbetsverket.
De yttranden, som med anledning härav avgivits, bifogas härjämte (Bil.
E, F, G, H och I).
På sätt såväl myndigheterna som ämbetsverkets revision anfört torde
goda skäl hava förelegat för utbetalning från dyrtidstilläggsanslaget av
— 16 —
dyrtidstillägg till ifrågavarande tandläkare. Anlitandet av nu nämnda
anslag synes icke strida mot av Kungl. Maj:t och riksdagen lämnade föreskrifter.
Vad beträffar den norm, varefter dyrtidstillägget åt nämnda befattningshavare
utgår, får marinförvaltningen i anslutning till vad revisionen
härom anfört, allenast framhålla, att frågan örn dyrtidstilläggets storlek
kommer att bliva föremål för administrativ domstols beslut. Då emellertid
den avlöning, som utgår till föreståndaren för tandkliniken i Karlskrona,
icke synes för högt tillmätt samt någon reglering av hans arvode
genom tillägg av 16 procent å detsamma ej ägt rum i samband med nya
löneregleringens genomförande vid marinen till skillnad från vad som
eljest i stor utsträckning skett med avseende å liknande arvoden, bör föreståndaren
vid en reduktion av dyrtidstillägget erhålla motsvarande höjning
av arvodet. I sådant syfte kommer marinförvaltningen att göra
framställning till Kungl. Maj:t.
§ 10.
Under § 10 hava revisorerna anmärkt, att till vissa icke-ordinarie befattningshavare
med avlöning från förslagsanslaget till avlöning till personal
vid kårer och stater m. fl. utbetalts dyrtidstillägg efter de för befattningshavare
med s. k. oreglerad avlöning fastställda grunder.
Från stationsbefälhavaren i Karlskrona och marinförvaltningens revision,
hava yttranden infordrats i anledning av den utav riksdagens revisorer
sålunda gjorda anmärkningen. De från stationen inkomna yttrandena
innefattas i de under § 9 omförmälta bilagorna E och F. Revisionens
yttrande bifogas härjämte (Bil. J).
Marinförvaltningen får i anslutning till vad revisionen anfört meddela,
att marinförvaltningen kommer att tillse att vederbörlig ändring i det
påpekade förfarandet varder vidtagen.
Då någon minskning av den vid sjukhuset anställda personalen icke kan
äga rum utan inskränkning på sjukhusets behöriga drift samt den ersättning,
som utgår till ifrågavarande personal ej heller synes kunna reduceras,
kommer enligt vad från stationsmyndigheterna upplysts den uti
ifrågavarande stat upptagna posten örn 23,824 kronor för »avlöning till
övrig icke-ordinarie personal m. m.» att bliva otillräcklig. Då denna post
är begränsad, lärer under sådana förhållanden annan utväg icke stå till
buds än att hos Kungl. Majit anhålla örn anvisande av de ytterligare medel,
som i anledning härav tarvas. I sådant syfte torde marinförvaltningen
få göra särskild underdånig framställning
I ärendets handläggning hava förutom undertecknad chef deltagit Nilson,
Maijström, Schoerner, Ripe, föredragande, Palm, Wijkmark, Braunerhielm
och von Heijne.
Stockholm den 8 januari 1932.
Underdånigst:
På kungl, marinförvaltningens vägnar:
J. SCHNEIDLER.
E. A. Gräntz.
— li -
nn. .4.
Varvschefens vid Flottans station
i Stockholm
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 15, § 7.
Till kungl, marinförvaltningen.
Med anledning'' av kungl, marinförvaltningens remissresolution den 23
december 1931, får jag härmed vördsamt avgiva bifogade yttranden över
överlämnat transumt av riksdagens revisorers berättelse för budgetåret
1930/1931.
§ 7.
Beträffande de i denna paragraf upptagna leveranserna hava vissa felaktigheter
begåtts.
Genom misstag av ritaren Lindgren vid utskrivande av modellnummer
på en ritning har en siffra blivit felaktig. Genom detta misstag har kronan
åsamkats en förlust av 481 kronor 75 öre. Då saken, sedan densamma
var utagerad, kom till min kännedom och. de närmare omständigheterna
vid felets begående blivit mig bekanta, beslöt jag att icke väcka skadeståndstalan
emot Lindgren, enär jag ansåg, att sådan vårdslöshet, som
borde föranleda ersättningsskyldighet icke förelåg, och Lindgren dessutom
under sin elvaåriga tjänst på varvet dokumenterat sig såsom en synnerligen
pålitlig och dugande tjänsteman.
Sedan 205 stycken delar av den felaktiga modellen gjutits har departementschefen
låtit å varvet bokföra dessa delar såsom mottagna och åter
utlämnade utan att desamma avsänts från tillverkningsorten, Södertälje,
till Stockholm.
Detta förfaringssätt har varit felaktigt, vilket också av departementschefen
i hans yttrande vidgås men har varit förestavat av omtanke att icke
genom att behöva försända de felgjutna delarna åsamka kronan kostnad.
Vid behandling av upphandling nr 1339 hade jag icke någon anledning
antaga, att det gällde omgjutning av felgjutna delar, enär det är en vanlig
företeelse att vid gjutning äldre obehövliga delar lämnas såsom material
för gjutning.
Det riktiga förfaringssättet hade givetvis varit, att departementschefen
— oberoende av sin åsikt i skuldfrågan beträffande Lindgren — anmält
förhållandet till mig för erhållande av resolution, huruvida beloppet skulle
utgå av statsmedel eller utkrävas av Lindgren.
Som av ovanstående framgår har det av revisorerna anmärkta förhållandet
beträffande redovisning av leveransen icke möjliggjorts på grund
av någon bristande kontroll vid vederbörande departement.
Avskrift av från kapten Muhl och miningenjör Törngren infordrade
yttranden bifogas.
Stockholm den 4 januari 1932.
H. BERGMARK.
2 — Rev.-berättelse äng. statsverket för är !!).''!I. III.
— 18 —
Bil. B.
Till varvschef en.
Efter hörande av dels förrådsförvaltare C. E. Pettersson, dels ritare
Lindgren, vilken senare är ansvarig för att felaktig modell kommit att
användas, får jag vördsamt anföra följande:
Lindgren har medgivit, att han är ansvarig för att felaktigt modellnummer
angivits å den till firman överlämnade ritningen, men har samtidigt
till sitt försvar anfört, att vid konstruktionsändringar, som beträffande
ifrågavarande detalj skett, en dylik felaktighet lätt kan insmyga sig.
Förvaltare Pettersson har framhållit, att han beträffande ifrågavarande
upphandling genom slutleverans den 16 maj emottagit det antal delar,
han, enligt å upphandling 6008 tecknat beslut, beordrats taga till uppbörd.
Till ovan anförda får jag själv tillägga:
1. Då felaktigheten upptäcktes, var det beställda partiet redan färdigställt.
En ny beställning var därför ofrånkomlig, enär leverantören, såsom
utan skuld till det inträffade, givetvis kunde göra anspråk på att få
den felaktiga leveransen godkänd.
2. Efter konferens med firman lyckades jag träffa överenskommelse örn,
att denna skulle omgjuta de felaktiga delarna till självkostnadspris. Att
jag härvid gjort mig skyldig till vissa formella fel beträffande beställningen
och redovisningen av detta arbete, vilket givit fog för revisorernas
antagande, att samma effekter mottagits till uppbörd 2 gånger, är obestridligt.
Kronan har emellertid icke lidit förlust eller skada därav.
3. I fråga örn ersättning till kronan för den uppkomna merutgiften har
tagits i övervägande, huruvida åtgärd borde vidtagas i detta ändamål.
En sådan åtgärd skulle väl hava bestått i att påkalla undersökning hos
varvschefen för felets beivrande. Vid övervägande härav har emellertid
Lindgren icke ansetts kunna göras ansvarig. Till stöd för detta mitt beslut
får jag anföra, att å Lindgren vid nämnda tidpunkt vilade en mycket
stor arbetsbörda, då han vid sidan av sitt arbete å ritkontoret även var
sysselsatt med tids- och arbetsstudier i verkstaden. Dylika förluster torde
dessutom — huru beklagliga de i och för sig kunna vara — knappast helt
och hållet kunna undvikas — då, som Lindgren ovan framhållit, vid konstruktionsändringar
en felaktighet å ritningen lätt kan insmyga sig. Jag
finner mig därför hava handlat riktigt, då jag icke vidtog någon åtgärd
mot Lindgren, och så vitt jag kan finna, har kronan icke lidit förlust eller
skada därav.
Stockholm den 31 december 1931.
B. Muhl.
Kapten.
Bil. C.
Till varvschefen.
Med anledning av varvschefens resolution D. nr 450:1/VK den 28 dennes
får jag härmed vördsamt anföra:
1. Orsaken till felgjutningen av de först beställda delarna M 936 var att
— 19 —
söka i ett felaktigt modellnummer å ritningen, varför leverantören ej kunde
göras ansvarig för densamma.
Leveransen måste därför godkännas, ehuru delarna voro oanvändbara.
För undvikande av onödiga transportkostnader levererades ej partiet till
varvet, utan förvarades hos leverantören i stängda lådor för mindepartementets
räkning och kontrollerades av mig antalet delar vid besök därstädes.
2. Efter underhandlingar med leverantören åtog sig denne att till självkostnadspris
verkställa omgjutning av partiet mot återtagande av de felgjutna
delarna. Detta skedde genom upphandling nr 1339 av den 14 april
1930.
Denna upphandling är alltså att betrakta såsom en komplettering till
den ursprungliga upphandlingen nr 6008 av den 21 januari 1930.
Som av priset framgår omfattar upphandlingen nr 1339 endast arbete med
delarnas omgjutning, ehuru detta kanske hort tydligare angivas i ordalydelsen,
varemot kostnaderna för materialier m. m. ingå i den tidigare
gjorda upphandlingen, som i och med leveransen av de omgjutna delarna
blev fullgjord.
Av de gjutna delarna har endast det ena partiet tagits till upphörd, medan
det andra återgått till leverantören.
Det som å upphandlingen nr 1339 kvitterats såsom bekommet för fastsättande
är alltså i detta fall ej de levererade delarna, utan endast det utförda
arbetet med omgjutningen. Benämningen »bekommet för fastsättande»,
vilken finnes tryckt å upphandlingsblanketter, borde för undvikande
av missförstånd, i detta fall ha ersatts med ett lämpligare uttryck.
Stockholm den 30 december 1931.
Torsten Törngren.
Miningenjör.
Bil. D.
Varvschef ens vid Flottans station
i Stockholm
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 18, § 8.
§ 8.
Då den ansvarige sakkunnige, chefen för byggnadsdepartementet, bestämt
avstyrkte antagande av något av de två lägsta anbuden och sedan
han för mig uppgivit, att han personligen verkställt beräkning grundad
på gällande material- och arbetspriser och funnit att det avsedda arbetet
icke skulle kunna nöjaktigt utföras till de belopp, som dessa anbud upptaga,
kom jag till den uppfattningen, att det antagna anbudet var att anse
såsom det för staten förmånligaste, en uppfattning, som jag fortfarande
vidhåller.
Stockholm den 4 januari 1932.
H. BERGMARK.
— 20 —
Bil. E.
Stationsbefälhavare»» vid Karlskrona
örlogsstation
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 21.
§§ 9-10.
Till kungl, marinf örvaltninge n.
Genom kommunikationsresolution den 23 sistlidne december månad, I). nr
_Q.
ani S7fi8’ har rnai‘irit*örvaltnirLgen infordrat yttrande med anledning av
riksdagsrevisorernas berättelse den 15 december 1931, fjärde huvudtiteln,
försvarsdepartementet, §§ 9 och 10.
Med anledning härav får jag hänvisa till stationskontorets i ärendet avgivna
yttrande, som bifogas.
För egen del har jag intet att erinra mot att — såsom revisorerna anse
riktigast — dyrtidstillägget åt föreståndaren för tandpolikliniken hestrides
av sjukvårdsanslaget, under förutsättning likväl, att anslaget ökas med
dyrtidstilläggets belopp.
Riksdagsrevisorernas uppfattning, att föreståndaren för tandpolikliniken
bör erhålla dyrtidstillägg efter de för reglerade verk gällande grunderna,
kan jag icke dela. Revisorernas påstående i denna sak synes icke
hava stöd i gällande författningar.
I § 10 har gjorts anmärkning mot sättet för beräkning och utbetalningav
dyrtidstillägg till viss sjukbetjäning. Som av stationskontorets yttrande
framgår, torde någon oriktig utbetalning av löneförmåner till ifrågavarande
personal icke ägt rum, varemot en oriktig anslagsfördelning av
kostnaderna gjorts vid bokföringen. Detta förhållande bör givetvis rättasmen
med hänsyn till, att vissa anslag för innevarande budgetår härigenom
skulle komma att överskridas, synes lämpligt, örn med nämnda rättelse
finge anstå till budgetåret 1932/1933.
Karlskrona den 4 januari 1932.
CH. de CHAMPS.
S. Fredholm.
Bil. F.
Stationskontorets vid Karlskrona
örlogsstation
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 21.
§§ 9-10.
Till stations befälhavaren vid Karlskrona
örlogsstation.
Sedan stationsbefälhavare!! genom resolution den 24 december 1931, ad
§ 1010, anmodat stationskontoret att inkomma med yttrande över riksdagens
revisorers berättelse, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, §§
9—10, får kontoret vördsamt anföra följande.
— 21 —
1 § 9 uttala revisorerna, att de tinna det anmärkningsvärt, att dyrtidstillägget
åt föreståndaren för flottans tandklinik i Karlskrona utbetalats
från förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret
i stället för från reservationsanslaget till sjukvård för marinen,
varigenom utgifter, vilka rätteligen bort belasta ett begränsat anslag i
stället kommit att åvila förslagsanslag. Då emellertid anslaget från titeln
sjukvård för marinen för avlönande av denna befattningshavare, till vilken
arvode på grund av kungl, breven den 1 oktober 1914 och 31 december
1918 utgår med 5,300 kronor per år, icke beräknats för och följaktligen
icke heller lämnat tillgång till bestridande av kostnaden för a arvodet utgående
dyrtidstillägg, har stationskontoret vid bokföringen av denna kostnad
utgått från förutsättningen, att densamma skulle bestridas av anslaget
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret. Någon revisionsanmälärning
mot den under en lång följd av ar sålunda verkställda
bokföringen har tidigare icke framställts.
Revisorerna hava dessutom i samma § 9 anmärkt på att dyrtidstillägg
enligt för oreglerade verk gällande grunder utbetalats till ovannämnde föreståndare
å det arvode, han uppbär. Som skäl för denna anmärkning
anföres, att personal, tillhörande försvarsväsendet, är underkastad för befattningshavare
vid nyreglerade verk gällande avlöningsbestämmelser.
Detta är dock jämlikt § 4 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 265).
fallet endast med den personal, till vilken avlöning utgår enligt det fr. o.
nr. år 1922 gällande officersavlöningsreglementet och den fr. o. m. juli
1928 gällande kungl, kungörelsen med avlöningsbestämmelser för vissa civila
och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet
(nr 215:1928). Avlöningen lill föreståndaren för tandkliniken i
Karlskrona utgår icke på grund av dessa avlöningsreglementen utan jämlikt
ovannämnda kungl, brev den 1 oktober 1914 och den 31 december 1918.
Enligt förstnämnda kungl, brev skulle föreståndaren för tandkliniken
tjänstgöra å kliniken 400 timmar årligen mot åtnjutande av ett arvode av
2^000 kronor för år. Genom kungl, brevet den 31 december 1918 utvidgades
klinikens verksamhet att omfatta även tandvård åt skeppsgossar, varför
föreståndaren skulle vara skyldig att ytterligare tjänstgöra 660 timmar
årligen mot åtnjutande härför av en ersättning av 3,300 kronor för
år. Sammanlagda tjänstgöringstiden för år utgör sålunda 1,060 timmar,
för vilken ett arvode av 5,300 kronor för år utgår. Någon lönereglering
förekom sålunda icke genom klinikens utvidgande utan höjningen av arvodet
var betingat av det ökade arbetet. Ej heller har sedermera arvodet
höjts, varför det icke kan anses vara reglerat. Därest dyrtidstillliigget
skulle beräknats såsom för reglerade verk, hade befattningshayaren
fått vidkännas avlöningsminskning. Något personligt dyrtidstilllägg
jämlikt § 4 mom. 2 i dyrtidstilläggskungörelsen eller lönetillägg
jämlikt kap. 5 mom. 3 i avlöningsbestämmelserna för icke ordinarie befattningshavare
hade nämligen icke kunnat ifrågakomma, enär dylika
förmåner ondast tillkomma beställningshavare, vilkas avlöning utgai enligt
förut nämnda avlöningsreglemente eller avlöningsbestämmelser.
I anledning av den gjorda anmärkningen kommer stationskontoret på
grund av stadgandet i kungl, cirkuläret till stadsmyndigheterna angående
aktgivande på framställda räkenskapsanmärkningar den 29 maj 1931
(nr 200), att hädanefter och tillsvidare, intilldess den föreliggande frågan
kan varda avgjord, uträkna, dyrtidstillägg å avlöningen till förestunda
-
— 22
ren för flottans tandklinik härstädes enligt de grunder, som gälla för
statens i av lön mg^sh anseende reglerade verk.
10. liava revisorerna funnit det anmärkningsvärt, att dyrtidsovng
icke-ordinarie personal vid flottans sjukhus i Karlsmon»
ut het a lats efter andra grunder än de av Kungl. Majit och riksdagenfastställa
. Deri personal, som i stat för vid flottans sjukhus i
Karlskrona anställd personal (stat nr 8) upptages under rubriken »övrig
icke-ordinarie personal» utgöres dels av redogöraren vid sjukhuset, vik
ken a utgående lon erhåller dyrtidstillägg enligt för reglerade verk gällande
grunder, och dels av veckoavlönad personal (portvakter, baderska
skur-, sjuksköterske-, köks- och tvättbiträden). Dessa veckolönare voro
dr?bei''. 19r7 <Jarlöl,are- HjTtidstillägg jämlikt § 3 i
i qoo 2 ’,128 utgick a daglön och sedermera å veckolön intill den 1 juni
19J8, da pa gruna^ av^ kungl, marinförvaltningens skrivelse den 27
april 1928, D. nr 57i/26’ sammanräkning verkställdes av grundlön
och dyrtidstillägg varvid dyrtidstillägget beräknades efter tabell I
punkt a) och c) i SFS 319/1924 (procenttalet = 35). Vid ifrågavarande
sammanräkning, sorn verkställdes av förste läkaren ä örlogsstationen.
vilken anstaller denna personal, lärer hava iakttagits, dels att den uppkomna
veckolönen var jämnt delbar nied 7, och dels att sänkning av utgaende
loner icke agde rum. Den sålunda bestämda avlöningen utgår
allt jamt till lika belopp, alltså även sedan dyrtidstillägget för andra
statens befattningshavare undergått förändring genom indextalets fall
Da avlöningen till sjukhusets veckolönare även efter den verkställda omi
åkningen beräknats skola bestridas dels av anslaget till månadslön, arvoden
in. m. till Personal vid flottans sjukhus i Karlskrona och dels av
anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret enligt
den vid forenamnda anmärkning gjorda fördelningen, har stationskontoret
bokfort den del av den sammanlagda avlöningen, som vid sagda
omräkning utgjordes av dyrtidstillägg å anslaget till dyrtidstillägg, oavsett
att dyrtidstillägget genom indextalets förändringar utgått och utgar
efter andra procenttal än 35. Av det ovan anförda framgår sålunda,
att någon felutbetalning icke ägt runi. Personalen har erhållit den avonmg,
sorn av föret0 läkaren fastställts, varav viss del bestritts av ovannämnda
titel: »Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans sjukhus
i Karlskrona» och viss del av titel: »Dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid sjöförsvaret». Barntillägget, vilket utgår på grund av punkt
II, mom. 3 i KMF :s ovannämnda skrivelse den 27 april 1928 enligt i § 3
i SFS 265/1923 fastställda grunder, har till hela sitt belopp bokförts å
sistnämnda titel.
Därest emellertid det av stationskon tor et tillämpade förfaringssättet
vid kostnadernas fördelning mellan de olika anslagen icke är riktigt, bör
föreskrift utfärdas örn rättelse för innevarande budgetår genom omförmg
i räkenskapen av å titel J 5 för mycket bokförda kostnader (skillnåden_
mellan dyrtidstillägg efter 35 procent och gällande procenttal).
vilka i så fall böra bestridas av titel A 2 s. Detta anslag lämnar emellertid
icke tillgång till dessa kostnaders bestridande, då detsamma beräknats
just med hänsyn tagen till att å titel .T 5 skulle bokföras den
del av avlöningen, som vid fastställandet av de nya lönerna utgjorde
35 procent dyrtidstillägg. Förenämnda skillnad beräknas för innevarande
budgetår uppgå till omkring 1.035 kronor.
— 23 —
Stationskontoret anser sig böra särskilt framhålla, dels att beräkningen
av anslagen till »Sjukvård för marinen», till »Vid flottans sjukhus i
Karlskrona anställd personal» och till »Dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid sjöförsvaret» icke verkställes genom kontorets försorg, dels att,
därest dyrtidstillägg till i anmärkningarna omförmäld personal anses
böra hädanefter utgå från något av förstnämnda anslag, dessa anslag
komma att innevarande budgetår överskridas samt att omräkning av desamma
bör äga rum för nästa budgetår.
Bemissakten återgår.
Karlskrona den 2 januari 1932.
Magn. Rydén.
Sune Biörck.
Bil. G.
Stationsbefälhavare!!» vid
Flottans station i Stockholm
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 21, § 9.
Överlämnas till kungl, marinförvaltningen såsom eget yttrande (Bil.
H) under åberopande av kommunikationsresolution den 23 sistlidna
december.
Stockholm den 4 januari 1932.
C. F. RIBEN.
Ernst Lindgren.
Bil. H.
Stationskontorets vid Flottans
station i Stockholm
Yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 21, § 9.
Biksdagsrevisorerna hava funnit det anmarkmngsvart, att till tandläkaren
vid Stockholms station utgående dyrtidstillägg utbetalts fran
förslagsanslaget till dyrtidstillägg och ej från reservationsanslaget till
sjukvård för marinen. Denna uppfattning kan stationskontoret för sin
del icke dela. Det torde nämligen få anses synnerligen tveksamt huruvida
riksdagen genom de i skrivelse nr 4 A/1923 meddelade direktiven
för dyrtidstilläggens utbetalande jämväl avsett, att kostnaderna tor
dessa tillägg i liknande fall som det förevarande skulle belasta det anslag
från vilket avlöningen utgår. Dyrtidstilläggets inarbetande i a,ivodet
för här ifrågavarande befattningshavare har ej heller skett, vilket
iu var en förutsättning för den av riksdagen önskade åtgärden. \ idare
— 24 —
tord0 det kunna ifrågasättas, huruvida riksdagen med »underhålls- oell
anskalfmngsanslag» verkligen avsett jämväl sjukvårdsanslaget, som i
mycket ringa utsträckning har sådan karaktär. Att kontoret likvisst
belastat detta anslag kostnaderna för dyrtidstilläggen till de i riksdagsrevisorernas
berättelse omnämnda e. o. tjänstemännen, har sin förklaring
däri att dessa ursprungligen upptogos såsom arbetare och i första
hand avlönades från varvets anslag, varför dem tillkommande dyrtidstilllägg
borde hava varit inarbetat i lönen. Beträffande deras avlöning kan
dessutom framhållas, att sjukvårdsanslaget månatligen tillgodoföres halva
avlömngskostnaden från varvets anslag.
Slutligen får stationskontoret som stöd för bokföringsåtgärderna i vad
de avse de till tandläkaren utanordnade dyrtidstilläggen åberopa kungl,
brevet den 18 mars 1919, vari det till tandläkaren utgående arvodet bestämdes
till 1,920 kronor och utgifterna för anskaffning av materialier
för tandkliniken till 380 kronor. Samtliga utgifter för tandpolikliniken
f „ ! o ailslaSet till sjukvård för marinen hava begränsats till
högst 2,300 kronor, varför stationskontoret ej haft befogenhet utbetala
större belopp från samma anslag.
Remisshandlingen återgår härjämte.
Stockholm den 31 december 1931.
M. Resén.
Bil. I.
Marinförvaltningens revisionskontors
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 21, § 9.
o ^ ^''... -^ted anledning av riksdagens revisorers berättelse innevarande
ar, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, § 9 rörande vissa å anslaget
till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret avförda
kostnader, nämligen dyrtidstillägg åt föreståndaren för flottans tandpolikliniker
i Karlskrona och Stockholm, får revisionen vördsamt anföra
följande.
Beträffande först frågan om utbetalande av dyrtidstillägg å kostnader,
som påvila reservationsanslaget till sjukvård för marinen, från förslagsanslaget
till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret
torde till en början få framhållas, att riksdagen vid godkännande genom
skrivelse nr 216 år 1919 av förslaget till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg anvisat för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid i skrivelsen icke särskilt angivna
verk och institutioner, bland annat, under fjärde huvudtiteln visst särskilt
anslag, utan att därvid angivits, att författningsenligt utgående
dyrtidstillägg i något fall avsetts att bestridas av andra än de sålunda
anvisade medlen. Det av riksdagen i skrivelse nr 4 A år 1923 i samband
med frågan örn övergående i avseende å personalen vid flottans
— 25 —
varv och verkstäder till lasta lönesatser utan dyrtidstillägg — gjorda
uttalande, att samtliga avlöningskostnader borde bestridas för omförmälda
personals vidkommande från vederbörligt underhålls- eller anskaffningsanslag,
torde icke — såvitt revisionen kan finna — vara tilllämpligt
å här omhandlade befattningshavare. Frågan örn nämnda befattningshavares
rätt till dyrtidstillägg har emellertid genom prövning
av högsta administrativa domstol blivit avgjord. På sätt framgår av
not. Fö. nr 10 i regeringsrättens årsbok för år 1926 har nämligen Kungl.
Ma.j:t i regeringsrätten genom utslag den 19 januari 1926 vid avgörande
av ett anmärkningsmål rörande rätt till dyrtidstillägg för tandläkaren
P. H. Bergman anfört bland annat att, med avseende å vad i sammanhang
med framläggande för 1919 års riksdag av frågan örn beredande
av ökade medel för tandpolikliniken vid flottans station i Stockholm
förekommit, det måste anses uppenbart, att vid beräknandet av i frågakomna
arvode förutsatts, att å detta fortfarande skulle utgå dyrtidstilllägg.
Rörande därefter frågan örn beräknande av dyrtidstillägg till föreståndaren
för tandpolikliniken i Karlskrona efter § 3 eller 4 i gällande
nådiga kungörelse om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst torde få framhållas, att angivna § 4 avser —- förutom befattningshavare,
som åtnjuta lön enligt vissa i paragrafen angivna avlöningsreglementen
—- befattningshavare, vilka eljest fått avlöningen bestämd
med hänsyn till den prisnivå, som lagts till grund för de i omhandlade
avlöningsreglementen fastställda löneregleringar. Det arvode, som tillkommer
ifrågavarande befattningshavare och som senast till siffran bestämts
i anslutning till kungl, brev den 31 december 1918, utgår alltjämt
efter samma norm, som tillämpades vid utmätande av ersättning till föreståndaren
för tandpolikliniken i Karlskrona enligt kungl, brev redan den
1 oktober 1914. Sedermera har arvodet icke undergått någon reglering,
oaktat att gåremålen under tiden därefter snarare ökat än minskat. Rent
materiellt sett synes därtill den principiella skillnaden i beräkningssättet
rörande dyrtidstillägg åt ifrågavarande båda befattningshavare kunna
väl motiveras, enär det till klinikföreståndaren i Stockholm utgående
arvodet redan från och med ingången av år 1919 beräknats efter 8 kronor
för arbetstimme, medan motsvarande befattningshavare i Karlskrona
alltsedan den 1 januari 1915 åtnjutit arvode efter en timersättning
av allenast 5 kronor. I vart fall torde tvekan kunna råda, huruvida det
av revisorerna rörande dyrtidstilläggsberäkningen gjorda generella påståendet
är med verkligheten överensstämmande. För frågans allsidiga
utredande har emellertid, omförmälda dyrtidstilläggsutbetalning gjorts
till föremål för revisionsanmärkning.
Stockholm den 7 januari 1932.
G. Nordensvärd.
Expedieras sorn revisionskontorets yttrande.
E. Lindbergh.
— 26 —
Bil. J.
Marinförvaltningens revlsionskontors
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 22, § 10.
Statsrevisorerna liava icke ifrågasatt, att den avlöning, sorn utbetalts
till de i § 10 åsyftade befattningshavarna varit för hög. Detta torde
ej heller hava varit fallet, då avlöningen utgått efter samma normer
som för övrig likställd personal inom marinen.
Att dyrtidstilläggsanslaget belastats i så stor utsträckning, som skett
torde ej vara riktigt. Anmärkas bör, att därest å ifrågavarande befattningshavare
skulle tillämpas den av kungl, marinförvaltningen meddelade
och av stationsmyndigheterna åberopade skrivelsen den 27 april
1928, hela dyrtidstillägget utom barntillägget bort avföras å avlöningsanslaget.
Emellertid synes ifrågavarande befattningshavare böra beträffande
dyrtidstillägg behandlas lika med andra dylika, som avlönas
från avlöningsanslaget. Vid sådant förhållande bör dyrtidstilläggsanslaget
belastas med dyrtidstillägg åt samma befattningshavare enligt
§ 4 dyrtidstilläggsförordningen, vilket också torde stämma med statsrevisorernas
uppfattning.
Det torde beträffande statsrevisorernas ifrågavarande anmärkning
böra uppmärksammas att anvisningen å K. R. 23324 synes beräknad så,
att dyrtidstillägg i skedd omfattning bort belasta dyrtidstilläggsanslaget.
Därest ändring i berörda förhållande prövas böra äga rum, lärer
få tillses, att jämkning i anslagsposten i fråga bliver vidtagen.
Stockholm, kungl, marinförvaltningens revisionskontor den 7 januari
1932.
E. Lindbergh.
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 25, § 12.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
medicinalstyrelsen att efter vederbörande sjukhusdirektions hörande inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer under § 12
i sin berättelse år 1931 anfört angående vissa förhållanden vid S:ta Maria
sjukhus i Hälsingborg. Till åtlydnad härav får styrelsen anföra
följande.
Från direktionen har inkommit ett yttrande av den 31 december 1931,
åtföljt av ett av sjukhusets syssloman och maskinmästare avgivet tjänstememorial.
Från de av styrelsen för sjukhusanläggningen anlitade experterna
inom de områden, som i revisorernas anmärkningar berörts, har
styrelsen infordrat särskilda yttranden, vilka avgivits av arkitekten C.
Westman den 31 december 1931, av ingenjören H. Theorell den 4 januari
1932, av ingenjören J. Bergström den 5 januari 1932 och av överingenjören
T. Holmgren den 28 december 1931.
— 21 —
Dä dessa yttranden i manga avseenden äro utformade som en fyllig
orientering angående plan oell principer för viktiga delar av anstaltsanläggningen,
utan vilken orientering revisorernas anmärkningar i särskilda
avseenden oell än mera deras mera allmänt formulerade kritiska
uttalanden icke kunna tillfyllest belysas, bär styrelsen funnit sig böra i
stor utsträckning återgiva dem in extenso.
Direktionen, som, då anmärkningarna avsåge själva byggnadsföretaget
och dess planläggning, vilket ej omhänderhafts av direktionen, funnit sig
sakna anledning ingå på ett bemötande av dessa anmärkningar, har emellertid
bifogat ovan angivna tjänstememorial av sysslomannen och maskinmästaren
för närmare klargörande av de förhållanden, som föranlett
revisorerna till ifrågavarande anmärkningar. Dock har direktionen ifråga
örn mattransporterna och vårdavdelningarna haft att anföra följande:
»Mattransporterna skedde till en början helt med de elektriska truckarna,
men stötte det på vissa svårigheter att lediggöra personal till
förandet av dessa vagnar, i följd varav transportvagnar, som kunde dragas
av patienter, insattes. Patienterna kunna nämligen själva utan någon
egentlig tillsyn verkställa dessa transporter. De elektriska truckarna
äro emellertid i ständig drift med transport av bland annat tvättkläder,
madrasser o. s. v. Vid den sista inspektionen av sjukhuset — den 4
november 1931 — anmodade emellertid medicinalrådet Lauritzen oss att
här anställa försök med släpvagnar till truckarna, även när det gällde
transport av mat. Sådana försök komma också att anställas.
Det utav statsrevisorerna påpekade förhållandet, att ett par avdelningar
saknade mer än en utgång är riktigt, men har numera även en
andra utgång anordnats.
Ifråga örn anordningarna för den tjänstgörande personalen torde av
en eller annan anledning statsrevisorerna ha missuppfattat förhållandena
härstädes, i det att på samtliga avdelningar särskilda W. C. finnas
för personalen, låt vara att på ett eller annat ställe dessa kanske ej äro
så bekvämt placerade.»
I det åberopade tjänstememorialet anföres följande:
»Bageri- och ångpamiehus.
De för bageriet ursprungligen planerade ugnarna voro icke avsedda att
värmas direkt från panncentralen, utan var det meningen, att 2 koleldade
ugnar skulle uppsättas i bageriet. Några ledningar för värme
från panncentralen till bageriet finnas icke framdragna, men väl finnas
fundament för ugnarna och kanal för rökgasernas bortledande från ugnarna
till panncentralens skorsten.
Elektriska prövningsanstalten, på vars tillrådan en gång i tiden de
kasserade elektriska ugnarna inköptes, har icke förordat koleldade ugnar,
utan fasthållit vid att elektriska ugnar äro de lämpligaste.
Någon samköming mellan varmvattenpannor och ångpannor i egentlig
mening förekommer aldrig, utan måste varje panntyp arbeta oberoende
av varandra. Så är fallet vid S:ta Maria sjukhus. De tre varmvattenpannorna
kunna eldas helt oberoende av ångcentralen och ångpannorna
oberoende av pannorna i värmecentralen. Däremot är själva värmeledningssystemets
cirkulation helt beroende av ångcentralen i så måtto,
att ånga erfordras för alstring av den elektriska energi, varmed cirkulationspumparna
drivas.
Driftförhållandena vid sjukhuset, som helt producerar sitt behov av
elektrisk energi i eget elektricitetsverk, liro emellertid sådana, att något
— 28 —
större behov av drift med pannorna i värmecentralen icke har varit nödvändig,
då värmebehovet i första hand tillgodoses genom avloppsånga
från turbinerna jämte tillskottsånga från den i drift varande ångpannan.
Denna driftsordning har även visat sig förmånlig ur flera synpunkter.
Ångcentralen består av två pannor, av vilka en alltid är i drift, under
det att den andra är nedlagd för tillsyn och reparationer, vilka varit
ganska vittomfattande och krävt lång tid att utföra med den begränsade
tillgång av personal, som finnes disponibel för ändamålet. Det är under
dessa förhållanden, som riskmoment förefinnas, att ingen reserv finnes
att inkoppla, örn fel uppstår ä den i gång varande pannan med tillhörande
stokers och övriga apparater. Sådana kritiska moment lia inträffat
flera gånger och därför har sjukhusförvaltningen gått in för kravet på
ytterligare en pannenhet, som även samtidigt skulle fylla behovet av en
mindre panna för sommardriften, varigenom även besparingar i driften
skulle kunna åstadkommas.
I sjukhusets elektricitetsverk produceras hela sjukhusets behov av elektrisk
energi och ej en del därav, som statsrevisorerna påstå. De ljudoeh
vibrationsstörningar, som uppstå vid alstrandet av den elektriska
strömmen, hade kunnat undvikas genom att placera de strömalstrande
aggregaten på grundfundament och isoleringsåtgärder. Att, såsom statsrevisorerna
föreslå, placera dessa aggregat i källaren, hade varit olämpligt.
För övrigt är källarvåningens lokaler fullt upptagna av andra apparater,
som icke utan stor olägenhet kunnat placeras på annat håll.
Va t ten leån i ng sverket.
Verket utbyggdes för den vattenkvantitet, som vid provpumpningen
ansågs med säkerhet kunna uttagas. I det befintliga filtret kan även
denna vattenkvantitet filtreras. Under de gångna åren har emellertid
på grund av den stora nederbörden vid vissa tillfällen vattentillgången
varit så god, att större kvantitet per dygn uttagits. Vid sådana tillfällen
har givetvis filtret blivit fortare igenslammat och oftare krävt omläggning.
Härtill har även bidragit, att järnhalten i vattnet med åren stigit
betydligt. Som följd härav har ytterligare ett filter gjort sig gällande.
Anfrätningar å diverse ledningar och ventiler förekomma och torde
väl till en del få tillskrivas råvattnets beskaffenhet, men då frätningar
uppstått å ledningar för enbart kondensat, kan icke råvattnets beskaffenhet
enbart ha förorsakat frätningarna inom panncentralen.
Frågan om avhärdning av vattnet är under utredning av ingenjör J.
Bergström.
Köksbyggnaden med kulvertar och mattransportanordningar.
Kökets ventilationssystem såsom sådant torde vara lämpligt. Med hänsyn
till stekanordningarnas placering borde det dock vara kraftigare.
Dessa stekanordningars placering framför fönstren är ur arbetssynpunkt
god, men ur andra synpunkter olämplig. Styckningen av kött försiggår
icke i kallskänken, utan i kött- och charkuterirummet. Att brödförrådsrum
saknas i köket är helt naturligt, då bageri finnes. Så snart bageriet
tages i bruk, kommer brödet att utlämnas direkt till avdelningarna från
bageriet.
Renseri för den färska fisken finnes. Rum för rensning av salt sill
saknas däremot.
För nedkylning av mjölken på sätt, som nu sker, tarvas ingen isolering
av väggarna. Då detta sätt, kylvattenbassänger, ur hygienisk syn
-
— 29 —
puukt är mindre tillfredsställande, Ilar föreslagits att taga bort kylvattenbassängerna
och i stället kyla ner luften i rummet. En sådan ändring
kan dock icke utföras, utan att väggarna isoleras.
För transport av mat, tvätt m. in. i kulvertarna inköptes 3 stycken elek
friska truckar. Det visade sig emellertid, att flera erfordrades för att nöjaktigt
kunna tillgodose mattransporterna. Men det visade sig även, att
kulverterna icke äro lämpade för trucktrafik. Mången gång var det även
svårt att bemanna de truckar, som funnos. Då därtill kom att skillnaden
i transporttid mellan en truck och en handdriven vagn var obetydlig,
kunde ytterligare inköp av truckar icke försvaras. Vid senare företagna
provkörningar med truck och handdriven vagn mellan köket och den
längst bort belägna paviljongen utgjorde också tidsskillnaden endast 30
sekunder. Således kan icke varmare mat erhållas på avdelningarna, örn
maten transporteras på truck. Truckarna äro dessutom mycket dyrbara
såväl i anskaffning som underhåll och bemanning i förhållande till de av
patienterna drivna vagnarna. De inköpta truckarna användas dock fortfarande
för andra transporter, då de köras av särskilt inövad personal.
För erhållande av varmare mat på avdelningarna kan andra åtgärder
vidtagas. Sålunda kan tiden för matens utportionering å avdelningarna
förkortas. Vidare kunna åtgärder vidtagas för värmning av tallrikarna.
Några som helst klagomål över maten har dock icke kommit till undertecknad
sysslomans kännedom.
Värmeskåpen i köket kunna ändras, så att de bli ändamålsenligare och
fullt tillräckliga. Denna ändring anses dock kunna anstå ännu någon
tid. Troligt är emellertid, att ingen kunde föreslå lämpligare bord vid
tidpunkten för deras anskaffande.
Vårdavdelningarna.
Av vad som anmärkts under denna rubrik, örn lokaler för förvaring
av smutskläder på de olika avdelningarna oell förrådslokaler, anslutna
till de manliga patienternas arbetsrum, stå vi främmande. Likaså stå
vi helt främmande för vad som anförts angående anordningar för den å
avdelningarna tjänstgörande personalen.
Låsen i dörrarna äro visserligen av mindre god kvalitet, meli de hava
icke varit så dåliga, att de alla efter ett år måste ersättas med nya. Endast
några hundratal lås, som varit mycket utsatta för nötning, hava
under årens lopp ersatts med nya.
Parkettgolven hava icke visat sig vara olämpliga överallt. Det är huvudsakligen
i sådana enkelrum, där patienterna osnygga på golven, som
de måst ersättas med oljade och fernissade furugolv. ej målade.»
Arkitekten Westman yttrar:
»Höksby (londden med kidvertar och mattransportanordningar.
Ventilationsanordningen i köket torde kunna sägas vara i stort sett
god; med inslapp av uppvärmd friskluft från ena innerväggen och evakuering
medelst fläkt i takets mitt över kokgrytorna. Anmärkning har
gjorts från anstaltsledningen på att väggen över gasspisarna gulnar till
följd av värmen från spisarna, och har förslag framkommit att något
framflytta spisarna från väggen. En hel omflyttning av kokgrytor och
spisar skulle, även örn den med måttliga kostnader läte sig göra, ej vara
ensidig, då kokgrytornas placering givet är den riktiga med hänsyn till
arbetet i köket. Saken gäller att söka skydda väggen ovan spisarna och
har vid senaste inspektion av sjukhuset framkommit förslag att öka utsugningsfliiktens
kapacitet tor litt därigenom draga immun vid spisarna
— 30 —
kraftigare från dessa till evakueringsöppningen i taket. Någon större
omändring i köket med hänsyn till placering av spisarna eller till ventilationssystemet
är icke nödvändig eller önsklig.
Att anmärkning framkommit, att särskilda rum för köttstyckning, fiskrenseri,
sillrum och brödförråd saknas, måste, såvitt det gäller rum för
köttstyckning, fiskrenseri och sillrum, bero på att uppgift därom lämnats
statsrevisorerna från person obekant med förhållandena vid sjukhuset. I
källaren är en kylavdelning belägen med kylrum för salta varor, kött
och fisk. Utanför dessa rum är ett utrymme, avsett för styckning av
kött. Intill kylrummet för fisk finnes ett ruin angivet som rensningsrum
för fisk oell utanför kylavdelningen ett rum angivet som rum för sill
m. m.
Att brödförråd saknas är sant. Då särskilt bageri med tillhörande utrymmen
anlagts, fanns ingen anledning förlägga ett brödförråd till köket,
då distribueringen av bröd skulle försiggå vid bageriet.
Beträffande mjölkrummet säges, att det är svårt att hålla i önskad
temperatur, och att försök att avhjälpa detta strandat pä otillräcklig
isolering av väggarna. En missuppfattning rörande vad som har förekommit
i skrivelser mellan direktionen och styrelsen har tydligen uppstått,
då frågan inför revisorerna varit på tal. Från direktionen inkom
till styrelsen begäran örn ett anslag av 282 kronor för vidtagande av vissa
ändringar i mjölkrummet, då, som det uppgavs, rummet var svårt att
hålla snyggt. Arbetet omfattade huvudsakligen beklädandet av en del
av väggarna med glaserat tegel. Mjölken förvaras i en bassäng, som
avkyls från det inunder i källaren belägna kylmaskineriet. Något behov
av hela rummets avkylning fanns då icke och framställdes ej heller. Emellertid
har man på senare år frångått det förr använda sättet att hålla
mjölken kyld i bassäng, då flaskornas placerande i och upptagande ur
bassängen är rätt besvärligt. Man har övergått till små. helt avkylda
mjölkrum, där flaskorna placeras på golvet. Vid inspektion av sjukhuset
framställdes från styrelsens representanter förslag, att införa detta
system, avdela mjölkrummet och använda en del till kylrum för mjölk
med borttagandet av bassängen, och skulle utredning örn saken göras vid
sjukhuset och förslag inkomma till styrelsen. Sådant har även inkommit
och har underställts styrelsens expert på området, ingenjör A. Börjeson,
som anmärkt på att kylrummets isolering i förslaget var otillfredsställande.
En isolering av väggarna är, då hela rummet skall avkylas,
nödvändig. Ärendet har återremitterats till direktionen för att vad Börjeson
anfört beträffande isoleringen skulle iakttagas. Så långt har nu
saken avancerat. Några försök hava ännu ej gjorts ej heller behövt göras
för att avhjälpa det påtalade felet. d. v. s. otillräcklig isolering, och örn
mjölkrummets ändring till ett kylrum under närmaste tiden skall verkställas,
möter mot väggarnas isolering intet hinder.
Vad som säges örn varuhissen mellan kök och källare, att den är för
knappt tilltagen, torde kunna erkännas. Den håller I.30XI.S0 meter men
torde behövas större. En framställning från direktionen har gjorts, men
skulle ny utredning göras för att på enklare och billigare sätt ernå vad
som behöves beträffande hissens storlek.
Att mattransporterna numera ske med handdragna vagnar och ej med
de elektriska truckarna upplystes örn vid senaste inspektion. Vid tvätttransport
begagnas fortfarande den elektriska driften, men uppgavs, att
därvid maskinpersonal användes, men att sjukvårdspersonal, som besör
-
— 31 —
jer mattransport, ej synes lämplig omhänderha skötseln av de elektriska
vagnarna, varför man övergått till av patienter lianddragna vagnar. Det
har synts styrelsen önskvärt att bibehålla de elektriska vagnarna även
för mattransporter, varför utredning i saken begärts.
Att mathissarna äro för klent dimensionerade känner jag ej till, och
har därom intet försports vid inspektionerna. Hisschakten äro I.10XI.10
meter ej mindre mått än som i liknande fall brukas. Anmärkningen mot
att varmskåpen i köket äro mindre lämpligt anordnade, därigenom att
de sakna luckor till matutlämningen, är obefogad. Skåpen sakna visserligen
luckor mot utlämningen men böra åt detta håll icke luckor anbringas.
Luckorna för utlämning av maten från köket, bestående av
skjutbara fönster, äro placerade ovanpå varmskåpen.
V årdavdeln ingarud.
Det säges att även ifråga örn dessa hava ett flertal förändringar visat
sig nödvändiga. Man kan av uttrycket frestas att tro, att förändringar
beträffande själva avdelningarnas anordning eller användning i någon
större grad verkställts. Så är dock ej fallet och de flesta av de förändringar,
som av revisorerna angivas, äro ganska obetydliga. Det anföres,
att en del avdelningar hava planlagts med endast en utgång, vilket säges
måste i fall av hastig utrymning betecknas såsom i hög grad otillfredsställande,
och att medel också ställts till förfogande för upptagande avnya
utgångar. Detta gäller endast tvenne avdelningar, belägna på nedre
botten och belagda med lugna patienter. I övre våningar, upptagande
likartade avdelningar, finnas utrymningsvägar åt tvenne håll, i bottenvåningen
endast åt ett håll. Men då avdelningen ligger obetydligt över
marken, och då en dörr från korridor leder direkt ut till en mindre altan,
varifrån man lätt kommer ned på marken, ansågs detta tillfyllest som
utrymningsväg i händelse av behov. En extra utgång från de båda avdelningarna
i fråga har emellertid gjorts, ej så mycket för att erhålla
en reservutgång, vilket icke ansetts påkallat, utan mer för att bereda en
genare väg ut i det fria mot stora entrén för läkare och personal.
Beträffande anmärkningen rörande bristen på lokaler för smutskläder
på de olika avdelningarna och förrådslokaler till de manliga patienternas
arbetsrum måste denna anmärkning bero på missuppfattning av lämnade
meddelanden, eller dessa varit vilseledande. I källrarna finnas särskilda
rum för smutskläder till de olika avdelningarna, dit det smutsiga linnet
nedsläppes genom trummor från respektive avdelningar. Från direktionen
gjordes några år efter sjukhusets ibruktagande framställning, att
för tvenne avdelningar något utöka utrymmet i källaren för de smutsiga
kläderna, vilket skedde för en kostnad av 30 kronor för varje avdelning
genom upptagande av en väggöppning till ett angränsande rum.
Det hela inskränker sig beträffande större behov av rum för smutskläder
till detta. Vad angår förrådslokalerna inrättades en översta våning i
tvenne paviljonger till arbetssalar, i den ena paviljongen för kvinnor i
den andra för män. Dessa lokaler äro mycket stort tilltagna och även
med en än mer ökad arbetsterapi fullt tillräckliga. Emellertid visste
man ej, då sjukhuset planerades och sedermera uppfördes, hur en blivande
anstaltsförvaltning skulle önska fördela dessa lokaler för de olika
hantverkarna, utan de lämnades som oinredda stora salar, där sedermera
de olika yrkesgrupperna kunde installeras och utrymmen, beroende
på gruppernas storlek, kunde åt dessa anvisas. Att från början hava indelat
utrymmena i vissa grupper och uppsatt väggar för erhållande av
nödiga förråd hade varit oklokt och säkert medfört förändringar i indelningen,
då hela verkstadsanläggningen skulle iordningställas. Att sålunda
genom anstaltens försorg sedermera inredningar för i huvudsak
skrädderiets förråd Ilar gjorts, heror ej på förbiseende från början, och
har ej medfört större kostnad, än örn arbetet utförts från början.
Att en del lås å avdelningarna måst nyanskaffas är med sanningen
överensstämmande, men att, som det säges, de först insatta låsen voro av
så dåligt fabrikat, att de redan efter ett år voro utnötta och måste ersättas
med nya är icke med sanningen överensstämmande. Tillsammans inköptes
cirka 2,000 lås, de inköptes genom styrelsens försorg och tillhanda
hölls entreprenören. De kostade allt efter beskaffenhet något över 1 respektive
2 kronor per styck och drogo en kostnad av cirka 3,500 kronor
tillsammans. lindel’ åren 1928, 1929 och 1930 (1931 har ej begärts anslagför
några nya lås) anskaffades 315 nya lås med kostnad per styck varierande
mellan 5 och 11 kronor och insattes på de ställen, där trafiken i
dörrarna är störst och de ursprungliga låsen utnötts. Det var ju givet
ett misstag då man trodde, att de insatta mycket billiga låsen skulle stå
emot användningen av nycklarna i mycket trafikerade dörrar. Ett än
större misstag hade varit om från början de dyrare låsen insatts överallt.
Att sista året ej begärts ytterligare nya lås tyder pä. att det mesta ifråga
örn låsjusteringen är gjort.
Misstaget med en del av låsen på avdelningarna har av statsrevisorerna
givits allt för stora dimensioner.
Även beträffande parkettgolven kan starka invändningar göras mot
revisorernas framställning. Golvfrågan i sinnessjukhus är en av de svåraste
att tillfredsställande lösa och under årens lopp har man kommit
till, att linoleummattor i största möjliga utsträckning bör användas.
Emellertid gällde det, dä sjukhuset byggdes, att frångå de förr i sinnessjukhus
vanliga furugolven i asfalt. Dessa voro enligt erfarenheten till
fredsställande men blevo vid tiden för sjukhusets uppförande och även
framdeles alldeles för dyrbara. Även är reparering av dessa golv besvärlig
och kostsam. Man övergick ela till ekgolv i compound, vilket golv
skulle ställa sig billigare och som man förmente fullt tillfredsställande.
Noggranna undersökningar och prov gjordes först vid bygget. Flera
snickerifirmor fingo lägga provgolv och olika behandlingsmetoder utfördes.
Den firma, som utfört det ur ekonomisk och praktisk synpunkt
bästa golvet, antogs till entreprenör och utförde arbetet. Anmärkningar
mot en del av golven gjordes emellertid under ansvarstiden och entreprenören
fick dels omlägga en del, dels erlägga skadestånd för en del golv,
som ersattes med linoleummattor. Det har sedermera huvudsakligen varit
i en del enkelrum, där tillsynen över patienterna från vakternas sida
är svårare att hålla, som ekgolven visat sig olämpliga och måst utbytas
mot linoleummattor. Emellertid komma i största utsträckning parkettgolven
att kvarligga och väl fylla sitt ändamål. Vilket golvslag som än
användes på ett sinnessjukhus, där nötning och åverkan är synnerligen
stor, detta golvslag ina vara furugolv i asfalt, ekgolv eller linoleummatta,
är det av största vikt att skötseln är den rätta, och i många fall
Ilar nian den erfarenheten från sinnessjukhusen, att det är mycket svårt,
att få personalen invand i en riktig behandling av golven.
Det säges, att anordningarna för den a avdelningarna tjänstgörande
personalen äro i en del avseenden foga ägnade att bereda denna personal
den lättnad och trevnad i arbetet, som är önskvärd. Såsom speciellt otili
-
— 33 -
fredsställande har framhållits, att personalen i brist på för densamma avsedda
toilettrum måste hänvisas till patienternas w. c., vilket, naturligt
nog, säges vara en kännbar olägenhet. Det hade ju varit lämpligt få
taga del även av andra anordningar än den nämnda, som icke äro ägnade
bereda personalen lättnad och trevnad i arbetet. Nu måste man endast
hålla sig till bristen på för personalen avsedda toiletter. Att personalen
måste på avdelningarna hänvisas till patienternas w. c. måste åter igen
bero på en missuppfattning eller på oriktiga uppgifter. Det har aldrig
vid planläggandet av sjukhuset varit meningen, att personalen på vårdavdelningarna
skulle använda patienternas w. c.-stolar. Vid avdelningarna
finnas antingen inne på dessa ett w. c., vanligen i sköljrummet, eller
utanför, intill personalbostäderna, toiletter avsedda för personalen. I
tuberkulospaviljongen ligger visserligen icke personalens tollett intill
avdelningen utan 1 tr. upp i våningen för personalens bostäder. Vid ar
betssalarna ligga visserligen ej särskilda toilettrum för personal, beroende
på att här vistas patienter, som icke behöva befaras åstadkomma det
grova orenande, varom det i revisorernas skrivelse talas. Man har sålunda
icke ansett det nödvändigt att vid dessa lokaler inlägga toiletter för
personal. Det Ilar från direktionen begärts ett anslag av 175 kronor 70 öre
och som beviljats, för inrättandet i tvätten av ett av. c. intill ett redan
befintligt sådant, för att erhålla ett för patienter och ett för personal.
Här har, då planerna uppgjordes, samma synpunkt gjort sig gällande
som vid verkstäderna, att skilda toiletter vore onödigt inlägga, då i tvätten
endast patienter från de lugna avdelningarna användas i arbete. Pä
vårdavdelningarna lia i alla händelser personalen haft tillgång till egna
toiletter.
I statsrevisorernas skrivelse rörande panncentralen m. m. påpekas de
besvärande vibrationer, som uppkomma genom ångturbinernas placerande
i bottenvåningen samt att försök gjorts att minska olägenheterna
därav, ehuru hittills utan tillfredsställande resultat. 1929 uppsattes stöd
under turbinerna för en kostnad av 180 kronor och vidtogos vissa åtgärder
för isolering av personal bostäderna 1 tr. för 1,608 kronor 40 öre. Enligt
överingenjör Holmgrens skrivelse är placerandet av turbinerna på nuvarande
platser den rätta, men det må erkännas att tanke ej uppstod på, att
olägenhet skulle uppträda för de ej direkt ovanför men vid sidan örn
maskinrummet i övre våningen placerade bostadsrummen. Emellertid bär
jag haft den uppfattningen, att de vidtagna åtgärderna medfört gott
resultat.
Då statsrevisorerna i sista punkten av sin skrivelse framhålla, att förhållandena
vid sjukhusets köksavdelning samt vid panncentralen och
vattenledningsverket äro av den beskaffenhet, att allvarliga erinringar
mot desamma måste göras, vill jag beträffande köksavdelningen slutligen
utöver vad ovan anförts något uppehålla mig vid denna sak.
S:ta Maria sjukhus planlades 1916 och följande år. Sjukhuset fick en
för dåvarande förhållanden ny planläggning, med starkare koncentration
de olika avdelningarna emellan, varigenom ett mer ekonomiskt byggnadssätt
erhölls, och varigenom driften av anstalten blev lättare. Denna
planläggning har tilliimpats på sedermera uppförda liknande anstalter.
Beträffande köksavdelningen hade icke vid tiden för förslagets uppgörande
de. nyare impulser, som sedermera gjort sig gällande rörande anstaltskök
och deras planläggning framträtt. Köket vid S:ta Maria sjukhus
är utformat i huvudsaklig överensstämmelse med dåtida stiirre an
3
Itel), berättelse an g. statsverket för dr 1!).‘lt. III.
;''.4 —
staltskök med iakttagande av de lärdomar, som därifrån kunde hämtas.
Tinder de senaste 5 å 10 åren Ilar emellertid nya idéer på området gjort
sig gällande såväl i fråga örn kökets drift, med en delning av arbetet i
dels råvarornas mottagande oell förvarande dels i de dagliga förnödenheternas
utlämnande till köket för matlagningen med helst de båda arbetsområdenas
ställande under var sin person, som i fråga örn en del
arbetsrums intimare sammanförande med själva köket. Vidare bar rörande
själva distribueringen av maten från köket andra metoder än de
gamla tillämpats. Den som i vårt land fört fram de nya idéerna på området
är kapten Wersäll, som under senare år planlagt och utfört ett
flertal större köksanläggningar. Köksanläggningen fordrar givet, då det
gäller en större anstalt, en specialist på området likaväl som anläggningarna
för värme, vatten och avlopp och elektrisk drift. Medicinalstyrelsen
Ilar också funnit detta riktigt, och har kapten Wersäll haft i uppdrag
biträda vid den redan färdiga sinnessjukanstalten i Uppsala såväl
som vid den under uppförande varande anstalten vid Umeå och den ännu
blott projekterade nya köksanläggningen vid anstalten i Lund. Örn man
sålunda är medveten örn de nya synpunkter, som senaste år gjort sig gällande
på området, kan icke nekas till att köksanläggningen vid anstalten
i Hälsingborg i en del fall är omodern. Att emellertid den kritik, som
från statsrevisorernas sida gjorts mot nämnda anstalt ej träffar det väsentliga
är uppenbart. Varken mot kökets ventilationssystem, kokgrytors
eller spisars placering, bakluckors obefintlighet i varmskåp eller mjölkrummets
eventuella blivande isolering kan framställas några grava anmärkningar.
Att vissa angivna birum helt saknats har jag påvisat ej
vara riktigt. Örn några allvarliga erinringar skulle, såsom statsrevisorerna
förmena, kunna göras mot köksanläggningen, gälla dessa icke de av
dem framdragna fallen utan mot att köksanläggningen i några andra avseenden
ej svarar mot de synpunkter man efter senaste års arbete på
området kommit till att anlägga. Att nya idéer vid en viss tid framträda
på ett område och medför att arbete, utfört före denna tid, ej
synes i alla avseenden tillfredsställande, är helt naturligt, men kan knappast
läggas någon till last.»
Ingenjör Theorell uttalar efter att hava refererat vad revisorerna anfört
örn panncentralen och koltransporten, följande:
»Som motivering för den kombination av pannor, som i revisionshand1
ingen anses mindre lämplig, må anföras:
Pannanläg g ningen har att tillgodose sjukhuset med dess behov av ånga
för maskindrift, ångkök, tvättinrättning och värmande av vatten till förbrukning
m. m. Vidare skall anläggningen lämna värme för samtliga
byggnaders uppvärmning under den kallare årstiden.
Behov av ånga föreligger dagligen året örn, för vars tillgodoseende ångpannor
således alltid måste vara i drift. Uppvärmningsbehov föreligger
endast den kallare delen av året, men då varierande från 0 till ett maximum,
som vid sträng vinter är större än ångbehovet. Värmeledningssystemet är
här ett modernt pumpvarmvattensystem, där vattnet kan värmas såväl
med ånga som i direkteldade pannor. Då denna senare typ kan göras
högst väsentligt mycket billigare än ångpannor med all deras erforderliga
armatur och biapparater och dessutom är billigare i underhåll, är det en
ekonomisk fördel, att fylla det högre värmebehovet vintertid med enklare
varmvattenpannor än med dyrbara ångpannor, då ökat ängbehov för
andra ändamål ej föreligger, genom direkt uppvärmning av vattnet i
varmvattenpannor än genom omvägen med ånga i ångvattenvärmare med
alla dess tillbehör. Det har därför vid liknande anläggningar ansetts
lämpligast att fördela pannanläggningen i ångpannor för den nödvändiga
ångproduktionen och direkta varmvattenpannor för värmeledningen. I
båda fallen med nödig reserv. All avloppsånga från maskineriet måste
givetvis i första rummet tillgodogöras för kök, varmvattenförbrukning
samt, så långt den räcker, även för värmeledningen den tid, denna är
i bruk. Eventuellt överskott av den i drift varande ångpannans ångproduktion
användes då även för värmeledningen. Först när uppvärmningsbehovet
stiger högre sättes varmvattenpannorna i gång.
Sjukhuset var vid full utbyggnad avsett för 1,400 vårdplatser, men är
för närvarande utbyggt för endast 1,200. Då pannanläggningen måste
planeras för full utbyggnad, dessutom med viss expansionsmöjlighet därutöver,
är den för närvarande något för stor, vilket inverkat på driftsättet.
Ursprungligen planerades 3 pannor av vardera slaget, men ansågo professor
Rossander och ingenjör Lindhagen, som hade att jämte det elektriska
maskineriet planera även ångpanneanläggningen, att det vore
bättre, särskilt med hänsyn till den billigare kvalitet höganässtenkol, som
skulle användas, att välja större enheter, varför de i stället valde 2 större
ångpannor.
För fyllande av högsta ångbeliovet utan någon forcering skulle en
ångpanna under alla förhållanden vara tillräcklig och den andra ångpannan
sålunda alltid hållas i reserv. Pannorna äro moderna vattenrör -pannor för högt tryck med ångöverhettare, economiser, eldningsapparater
och modern instrumentering.
De 3 varmvattenpannorna, varav en reserv, hava kunnat göras av den
väsentligt enklare typen, plåtpannor med undereldstad, betingande en
kostnad per m" eldyta av knappast mer än 1/3 av ångpannorna.
Driftsättet för anläggningen är med dessa förutsättningar:
En av ångpannorna, den andra står alltid i reserv, hålles dagligen i
bruk kortare eller längre tid och tillgodoser i första hand hela behovet
av ånga för maskindrift och ekonomibehov, men kan även under vår och
höst samt med utsträckt drifttid även vid mildare vinter lämna värme
till byggnadernas uppvärmning. På grund därav att sjukhuset ännu ej
är utbyggt till ursprungligt planerad omfattning och att de hittills gångna
vintrarna varit milda, hava varmvattenpannorna endast sällan behövt
tagas i bruk. Efter full utbyggnad måste drifttiden för dessa pannor
ökas, så att vintertid normalt en varmvattenpanna och vid kallare väderlek
två måste vara i bruk. Den tredje står då i reserv. Värmeledningens
behov kan således till så stor del, som är ekonomiskt fördelaktigt
fyllas från den ena eller andra panngruppen, vadan i detta avseende
samdrift räder. Ångbehovet kan däremot fyllas endast av i drift varande
ångpanna.
Beträffande påstående i revisionshandlingen
1) att de båda bögtryckspannorna ensamt fått svara för hela värmebehovet,
2) att de tre varmvattenpannorna icke någon gång tagits i bruk under
gångna året,
3) att bögtryckspannorna stå utan erforderlig reserv må med hänvisning
lill ovanstående framhållas:
1) att aldrig mer än en ångpanna varit i drift och den andra således avställd
för tillsyn och som reserv,
2) att under gångna åren någon av varmvattenpannorna tagits i bruk
så snart i drift varande ångpanna varit otillräcklig och att detta även
föregående vinter varit fallet under 28 dagar. Att användningstiden ej
varit större beror därpå, att en ångpanna, av skäl som ovan anförts, ensam
varit tillräcklig för hela behovet.
3) att beträffande reserv för ångpannorna denna borde kunna anses
tillfyllest, då aldrig mer än en panna erfordras och det finnes två alldeles
lika. Att under den gångna tiden hotande »riskmoment» förelegat
däri, att båda pannorna hotat samtidigt bliva driftodugliga, torde gällt
den första tiden på grund av vissa detaljdefekter hos ångpannornas eldningsapparater.
Någon driftstörning har emellertid icke förekommit och
synes för framtiden knappast vara att befara, sedan nämnda defekter
avhjälpts.
Så snart den allt sedan sjukhusets planerande påtänkta och mycket
lämpliga anslutningen till Hälsingborgs elektriska nät kommit till stånd,
kan maskindriften under den ljusa årstiden och eljes, när så befinnes
lämpligt, avstängas. De stora ångpannorna skulle då också kunna avställas,
om en mindre ångpanna funnes, vilken då kunde tillgodose ekonomibehoven.
Det har därför också föreslagits, att i sammanhang med
den elektriska anslutningen, en av varmvattenpannorna, efter ändrad
armaturutrustning, användes som ångpanna för ekonomidriften. Denna
förändring är lätt utförd och hindrar icke pannans användning för värmeledningens
behov.
Koltransportanordningarna, mot vilka anmärkts, att de för hög kostnad
måst ombyggas, anordnades i samband med ångpannorna av professor
Rossander först och främst inom pannrummets område, där de fortfarande
brukas. Den del av koltransporten, som ligger mellan pannhuset
och kolgården, gjordes först mycket enkel och provisorisk för en
ringa kostnad av ett par hundra kronor. De nuvarande fullständiga anordningarna
utfördes senare för den angivna kostnaden. Någon »rasering»
av ett först utfört transportsystem föreligger sålunda icke, men väl ett
fullständigare utbyggande av det först utförda. Då detsamma ännu så
länge endast omfattar ångpannorna, bör det vidare kompletteras även
för varmvattenpannorna, för vilka koltransporten inomhus förefinnes.
Slutligen må nämnas något örn en anmärkning mot planering av varmkammare,
där skärmar för fördelande av kalluften måst senare anordnas.
Någon annan hänsyn vid planering av varmkamrarna än som skett, har
icke kunnat tagas. Vid så för alla vindar utsatta lägen, som dessa sjukhusbyggnader
äro, förekommer ofta, att inuti varmkammare för endast
»naturlig» luftcirkulation dylika skärmar måste uppsättas, sedan erfarenheten
visat var och huru de lämpligast kunna placeras. Dessa skärmar
hava icke betingat någon större kostnad.
Det torde kunna framhållas, att vid S:ta Maria sjukhus bränslekostnaden,
trots det att full utbyggnad ännu ej skett, är per vårdplats mindre
än vid något annat dylikt sjukhus i landet.»
Ingeniör Bergström anför följande:
»Med anledning av att riksdagens revisorer gjort anmärkningar mot
vattenledningsverket vid S:ta Maria sjukhus, får jag vördsamt anföra
följande.
Anmärkningarna gälla huvudsakligen det egna vattenledningsverket.
— 37 —
i skrivelse till medicinalstyrelsen den 4 juni 1920 lämnades av mig en
utförlig redogörelse för den undersökning, som verkställdes för utrönande
av möjligheten att tillgodose sjukhusets vattenförbrukning från eget
vattenledningsverk. Av denna redogörelse framgår att borrningsundersökningar
beträffande grundvattenverk verkställdes under år 1917, men
att samtlig provpumpning under så lång tid som erfordrades för att bedöma
vattentillgången icke kunde äga rum på grund av svårigheten att
under dåvarande kristid erhålla motorbränsle.
Först under år 1919, sedan elektrisk kraftledning blivit framdragen till
sjukhusområdet, kunde erforderlig provpumpning verkställas och pågick
sådan under tiden 1 augusti—24 oktober. Under första tiden pumpades
kontinuerligt dygnet runt, men då fortfarighetstillstånd icke inträdde
och grundvattenståndet i omgivningen sänktes så kraftigt, att en
del brunnar blevo torrlagda, ändrades pumpningen, så att från den 4 oktober
pumpades icke större vattenkvantitet än som kunde erhållas utan
ytterligare sänkning av grundvattenståndet. Ilen kvantitet, som dä
erhölls, utgjorde cirka 400 kubikmeter. I förutnämnda skrivelse anföres
rörande det erhållna resultatet följande: ’Av provpumpningen har sålunda
framgått, att hospitalets hela vattenbehov säkerligen icke kan tillgodoses
med grundvatten från brunnar inom det egna området. Med
största sannolikhet torde dock kunna erhållas en vattenmängd av 300 kubikmeter
per dygn och under år med rikligare nederbörd mera’. Detta
antagande har även visat sig vara riktigt, och Ilar vattentillgången varit
större under den gångna perioden av nederbördsrika år. Under hösten
1931 har det egna verket på grund av den betydligt mindre nederbörden
under året ej kunnat lämna mera än cirka 350 kubikmeter per dygn eller
cirka 00 procent av sjukhusets medelförbrukning.
Under det att provpumpningen pågick, undersöktes vattnet vid Stockholms
vattenledningsverks laboratorium dels bakteriologiskt av doktor
Huss dels kemiskt av professor Sondén. Ur bakteriologisk synpunkt var
vattnet fullt tillfredsställande. Den kemiska undersökningen visade en
relativt låg hårdhetsgrad eller 5° (tyska). (Hårdheten i Hälsingborgs
vattenledningsvatten var vid samma tid 15°.) Järnhalten hos vattnet
var däremot ganska hög och uppgick till 3.8 mg per liter, så att anordningar
för järnets avlägsnande voro nödvändiga, örn vattnet skulle bliva
användbart till hushållsändamal. Vattnets ringa hårdhetsgrad gjorde
det synnerligen lämpligt för tvätt och matlagning, varför bestämdes, att
en anläggning för vattnets tillgodogörande skulle komma till utförande.
Reningsanläggningen utgöres av ett luftningsfilter för avskiljande av
järnet och förekommande aggressiv kolsyra samt ett efterföljande sandfilter.
En dubblering av filterytan var med dåvarande beskaffenhet hos
vattnet obehövlig, då avtal förelåg med Hälsingborgs stad, enligt vilket
hela förbrukningen, när så påfordrades, kunde tillgodoses av staden. Till
att börja med var ränsningen av filtret utförd på några timmar, under
vilken tid vatten fanns att tillgå i renvattenbehållaren. Sedermera anordnades
ledningsnätet inom byggnaderna så, att det egna vattnet med
hänsyn till den förutnämnda ringa hårdhetsgraden skulle användas till
varmvattenberedningen samt i köket och tvätten.
Under de år sjukhuset varit i användning och pumpningen från det
egna verket pågått kontinuerligt, bär emellertid grundvattnets beskaffenhet
varierat på ett synnerligen ogynnsamt sätt. Sålunda har hårdheten
stigit från 5° till 12’ och är för närvarande enligt nyligen utförd ana
-
38
lys JU.ii . Järnhalten har ökats fran 3.8 mg oell Ilar varit sa hög sorn 9.8
mg per liter; är nu Gmo mg. Den aggressiva kolsyran har även ökats
från 13 mg år 1927 till 20 mg beräknad enligt senaste analys, och synes
vattnets aggressivitet sålunda hava ökats avsevärt på relativt kort tid.
Den nuvarande något lägre järnhalten och mindre hårdheten torde kunna
förklaras av att grundvattenytan för tillfället sänkts avsevärt, så att de
sannolikt högre liggande järn- och kalkhaltiga lagren ej komma i beröring
med vattnet. Med ökad nederbörd och högre grundvattenstånd komma
sannolikt dc högre siffrorna åter att erhållas. Att svårigheter skola
uppstå vid behandlingen av ett vatten av så variabel beskaffenhet och
särskilt med så hög järnhalt torde lätt inses. Förfarandet vid filtrets
ränsning blir ett helt annat än som från början avsetts, och då den erfor
derliga
filterytans storlek torde kunna sättas i direkt förhållande till
järnhalten, skulle sålunda olägenheten icke avhjälpas endast genom tillbyggandet
av ytterligare ett filter.
Enligt Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens statistiska uppgifter
har intet av de i dessa upptagna vattenledningsverken en järnhalt av den
storlek, som här förekommit. Den största är 6 mg, vilket är i Hälsingborgs
grundvattentäkt. Ett förslag till utvidgning av reningsanläggningen
med ytterligare ett filter av samma konstruktion som det nuvarande
föreligger oell har kostnadsberäknats, men har jag icke ansett mig
böra framlägga förslaget, då andra anordningar påtagligen erfordras, för
att järnavskiljningen skall kunna försiggå på ett tillfredsställande sätt,
och åtgärder samtidigt böra vidtagas för minskande av vattnets aggressivitet.
Utredning rörande lämpliga åtgärder pågår. Kontraktet med
staden utgår i mars 1933 och bör kostnaden för framställningen av det
egna vattnet inbegripet kostnaderna för erforderliga utvidgningar och
ändringar jämföras med det nya pris staden kommer att betinga sig, vilket
säkerligen blir avsevärt högre än det nuvarande 14 öre per kubikmeter.
I de föreliggande anmärkningarna anföres vidare, ''att vattnet från
hospitalets vattentäkt synes icke heller i tid hava blivit nöjaktigt undersökt,
Det innehåller aggressiv kolsyra, som dock konstaterats först sedan
ett flertal ledningar blivit sönderfrätta inom panncentralen, och
även pannorna börjat angripas i vattenlinjen. Erforderliga nya ledningar
lia redan mast inläggas och skyddsåtgärder mot kolsyran vidtagas’.
Här föreligger tydligen en felaktig uppgift, da vattnet såsom av det föregående
framgått givetvis undersökts innan anläggningen kom till utförande
och även senare vid flera tillfällen. I det ursprungliga vattnet förekommande
aggressiv kolsyra bortgick till att börja med fullständigt vid den intensiva
luftningen för järnets avskiljande. Några åtgärder för den nu förekommande
kolsyrans fullständiga borttagande äro ännu icke vidtagna.
Anledningarna till ett vattens frätande egenskaper eller aggressivitet äro
vanligen svåra att klarlägga. Under de senare åren hava dessa förhållanden
inom ledande fackkretsar synnerligen ingående studerats och olika
uppfattningar gjort sig gällande. Vid Stockholms vattenledningsverks
laboratorium hava till exempel sedan flera år pågått och pågå ännu sådana
undersökningar. Facklitteraturen innehåller ofta redogörelser med
försök att förklara dessa fenomen, och anser man numera klarlagt, att
den aggressiva kolsyran icke ensam åstadkommer frätningar, utan att
även andra omständigheter medverka. Olika förslag till åtgärder för
att förhindra de skadliga verkningarna av ett aggressivt vatten hava
fastställts, och får nian för ett visst fall silka sig fram till de åtgärder,
39 —
sorn befinnas vara lämpliga. 1 förevarande fall är det matarevattenoeh
kondensvattenledningarna, som sönderfrätas, vilket ofta förekommer,
när de såsom här äro utförda av järnrör.
Redan år 1925 verkställdes utredning rörande vattnets lämplighet för
ångpannorna i samråd med Mekaniska prövningsanstalten, vilken av
medicinalstyrelsen anlitats såsom expert för ångpanneanläggningens anordnande.
Det giillde dock vid detta tillfälle icke frätning av rörledningar
m. m. utan en besvärande pannstensbildning på grund av hårdhetens
ökning. Ett natrolitfilter uppställdes då för avhärdning av det vatten,
sorn erfordrades till matarevatten och det är sedan detta filter tagits i
bruk, som de egentliga olägenheterna med frätningar uppstått. Vatten,
som behandlas med natrolith eller liknande, blir nämligen till viss grad
aggressivt, vilket även blir fallet med det till matarevatten använda kondensvattnet
från ångturbinerna. Det har emellertid lyckats, att genom
vissa åtgärder minska matarevattnets aggressivitet, och frätningar i ångpannorna
förekomma för närvarande icke, enligt uppgift av sjukhusets
maskinmästare.
Slutligen göres anmärkning mot att avhärdningsanordningar för vattnet
saknas. Såsom förut nämnts finnes dock ett avhärdningsfilter för
matarevattnet. På grund av den alltjämt ökade hårdheten hos vattnet
är för närvarande under utredning att avhärda även för andra ändamål
brukat vatten, där hårdheten vållar olägenheter. Det har sålunda varit
ifrågasatt att avhärda allt vatten till varmvattenberedningen samt kallvattnet
till tvätten. Det blir emellertid fråga örn så stora vattenkvantiteter,
att en anläggning av motsvarande kapacitet kommer att ställa sig
rätt dyrbar, varför för närvarande är under prövning ett förslag att endast
avhärda det vatten, som behöves i tvätten.
Beträffande det åberopade förhållandet, att övriga sjukvårdsinrättningar
i Hälsingborg avhärda vatten, så är detta väl bekant, men är det
för dessa fråga örn avsevärt mindre vattenkvantiteter.
Av det anförda torde framgå:
att det med hänsyn till vattnets beskaffenhet vid reningsanläggningens
utförande var väl motiverat att anlägga endast ett filter;
att grundvattnet ändrat karaktär, så att särskilt på grund av ökad
järnhalt ändringar av anläggningen äro erforderliga och även planerade;
att undersökningar av vattnet vidtagits i god tid före verkets anläggande,
men att beträffande den aggressiva kolsyran enbart kittning numera
ej är tillräcklig utan bliva sannolikt andra åtgärder erforderliga;
att sönderfrätningen av matarvattenledningarna, vilka äro av järn,
icke är något i detta fall särskilt anmärkningsvärt och icke kan tillskrivas
enbart det egna vattnets aggressivitet, utan är i högre grad beroende
på andra omständigheter;
att avhärdmngsanordning finnes dock endast för matarevattnet till
ångpannorna, och att utredning pagar för utrönande av, i vilken utsträckning
avhärdning i övrigt bör komma till utförande.»
överingenjör Holmgren skriver:
»Beträffande S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, bakugnar och elektricitetsverk.
.
Med anledning av de anmärkningar, som riksdagens revisorer ar lJol
framställt rörande bakugnarna inom S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg
får jag härigenom avgiva följande upplysningar:
Beträffande bakugnarna.
— 40 —
Av mig tillgängliga handlingar framgår, att framlidne professor C. A.
Rossander den 20 oktober 1925 erhöll kungl, medicinalstyrelsens uppdrag
att i samråd med arkitekt C. Westman och ingenjör H. Theorell uppgöra
förslag och entreprenadhandlingar för elektriska bakugnar vid Hälsingborgs
hospital. Vad som föregått detta styrelsens beslut, kan jag icke
linna ur mig tillgängliga akter.
Programmet uppgjordes av Rossander i samråd med föreståndaren för
ingenjörsvetenskapsakademiens elektrovärmeinstitut överingenjör Stålhane.
Inkomna anbud underställdes Stålhane, och efter omsorgsfulla
etterforskningar rörande ugnstypens användning i Stockholm tillstyrkte
Rossander den 1 mars 1926 inköp av de sedermera uppställda ugnarna.
h nt r i ■ p re n a dh a n dli nga r n a stipulera garantier beträffande ''gräddning
av o2 kilogram mjukt bröd och 13 kilogram hårt bröd per timme’.
Den 20 december 1926 Ilar Rossander verkställt leveransprov. Detta
utföll icke fullt tillfredsställande, varför nytt prov utfördes den 11 och
14 januari 1927 av bagaremästare Dahlin, varöver maskinmästare MagneH
avgivit provningsprotokoll. Dahlins eget utlåtande har jag däremot
ej funnit in extenso. Dessa handlingar översändes den 15 januari 1927
av överläkare Velander tili Rossander med ett yttrande, vari bland annat
sages, att ugnarna äga den utlovade kapaciteten, men att ärilarna äro för
svaga för bakandet av de litet grövre brödsorterna. Skrivelsen avslutas
med framhållandet, att bagaremästare Dahlin vore villig göra en utredning
rörande vilka åtgärder han skulle finna lämpliga för utökning eller
omändring av bakugnarna. I skrivelse den 21 januari 1927 till överläkaren
meddelar Rossander, att han finner uppgörandet av ett sådant förslag
till ändringar genom Dahlin önskvärt. I brev den 28 januari 1927
till Rossander säger Dahlin, att härdarnas styrka är tillräcklig för lättare
brödtyper, men att de ej äro lampliga för ''deli brödsort, grovt rågbröd,
som enligt uppgift kommer att bliva den vid anstalten mest förekommande
brödtypen’, och vidare, att brödet vill vid minsta fuktighet i
bottnen hänga fast vid härden, så att underskorpan vid losstagandet skiljes
från brödet.
Med skrivelse den 31 januari översände överläkaren Velander till Rossander
''utredning’ från bagaremästare Dahlin av den 29 januari 1927
rörande bakugnarna. I denna framhålles utan motivering två alternativa
möjligheter att avhjälpa bristerna, nämligen uppställandet av antingen
en betydligt större och kraftigare byggd, helst murad, elektrisk
ugn eller en koleldad ångbakugn.
Besiktningsutlåtandet av den 31 januari 1927 överlämnar Rossander
till kungl, medicinalstyrelsen med skrivelse av samma dag, i vilken han
redogör för de olägenheter, som påvisats vid bakning av skånska limpor,
men framhåller, att ugnarna på vissa
ransbestämmelserna.
Av det förestående torde framgå,
att ugnarna med utnyttjande av den yppersta sakkunskap på det elektriska
ugnsområdet, som då stod att erhålla, beställts för bakning av
sådana brödtyper, som förekomma i andra likartade sjukvårdsanstalter,
och
att de icke äro lämpade för gräddning av skånska limpor, som man vid
S:ta Maria sjukhus synes vara bunden vid med hänsyn till patienternas
sedvänja.
T skrivelse den 29 april 1927 till kungl, styrelsen framhåller Rossander,
41
att leverantören icke rättat vissa påpekade brister, varför styrelsen i skrivelse
den 3 maj till denne anmodar honom att utföra ändringarna.
Sedan Rossander sommaren 1927 avled, anmodades undertecknad att
dels söka placera de befintliga ugnarna på annat håll, dels göra förslag
om bagerifrågans ordnande.
Den förra uppgiften har jag hittills icke lyckats med av det skälet, att
ugnar för produktion av så pass stora brödkvantiteter, som det här bifråga
örn, med hänsyn till möjligheten att få kraft till extra lågt pris på
natten i allmänhet måste utföras ackumulerande. För fullgörandet av
den senare uppgiften har jag i två skrivelser till kungl, styrelsen den 5
december 1927 redogjort för resultaten av undersökningar rörande sinnessjukhusens
bakugnar och förhandlingar med Hälsingborgs stads elektricitetsverk.
Skrivelserna utmynnade i ett förslag till kontrakt med
elektricitetsverket och förslag örn uppställandet av en halvackumulerande
utdragsugn. Förslaget remitterades till sjukhuset, och efter därifrån
inkomna yttranden och efter återtagande från elektricitetsverkets sida
av tidigare preliminärt gjorda medgivanden föreslog undertecknad i yttrande
till kungl, styrelsen den 24 juli 1929,
att örn f. n. ett eget bageri skall inrättas, det skall utföras med koleldad
bakugn, dock så anordnad, att den framdeles bekvämt kan förses med
elektrisk utrustning.
Sedan chefsskifte ägt rum vid elektricitetsverket i Hälsingborg, återupptog
jag underhandlingarna vid mitt ordinarie besök år 1930. De fullföljdes
därefter så, att jag i min rapport den 25 oktober 1930 med hänvisning
till särskild skrivelse hade anledning föreslå kontrakt med elektricitetsverket
och anskaffandet av elektrisk bakugn.»
Holmgren utvecklar vidare bakugnsfrågan, i vilket avseende hans uttalanden
äro återgivna i styrelsens samtidigt härmed avgivna utlåtande
i anledning av § 13 i revisorernas berättelse.
I särskild skrivelse den 4 januari 1932 anför Holmgren dessutom följande:
»Med
anledning av statsrevisorernas uttalande, att ångturbingeneratorerna
hade bort uppställas i den nu av fördelningscentralen upptagna
källarvåningen, får jag härigenom vördsamt anföra följande:
Örn generatormaskineriet placerats i källarvåningen, hade det blivit
nödvändigt, att antingen placera även instrumenteringen i samma plan
eller ock att vålla maskinpersonalen ett tidsödande och besvärande spring
i trappan mellan dessa. Då ackumulatorbatteriet är placerat en trappa
upp, hade maskinpersonalen även med instrumenteringen i källaren nödgats
gå i trappan i avsevärt större utsträckning än nu är fallet. Då värinefördelningscentralen
nu är placerad i det ifrågavarande källarutrymmet,
torde det hava blivit nödvändigt att förlägga denna i den nuvarande
maskinsalen. Därav hade följt nödvändigheten att ställa upp särskilda
pumpar för kondensat. Maskinrummet i källaren hade blivit utan dagsljus.
Den av statsrevisorerna förordade dispositionen av anläggningen har
jag aldrig sett utförd någonstädes, och jag betvivlar, att därav följande
olägenheter skulle kunna anses mindre än de, som följa av den nuvarande.
»
För egen del vill medicinalstyrelsen. med åberopande i allt väsentligt
av vad sålunda anförts, i ärendet uttala följande.
Av beviljade anslag, 11,038,500 kronor, för uppförande av S:ta Maria
sjukhus nied 1,200 vårdplatser bär styrelsen kunnat inbespara omkring
440,000 kronor. Verkliga kostnaden bär sålunda utgjort omkring 10.600,000
kronor, motsvarande 8,833 kronor per vårdplats. I betraktande av prisläget
under byggnadstiden och ekonomiavdelningarnas kapacitet för ytterligare
200 platser torde denna kostnad kunna betecknas som relativt
låg och berättiga till det av revisorerna gjorda karakteriserandet av anstalten
såsom »synnerligen dyrbar», endast örn därmed uteslutande avses
den av anstaltens storlek betingade höga kostnadssumman.
Enligt revisorernas uppgift har under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni
1931 åtgått för »ändrings- och reparationsarbeten» vid sjukhuset ett belopp
av 136,640 kronor 1 öre. Vilka arbeten, som härmed avses, har icke
närmare angivits, men styrelsen anser sig det oaktat kunna förklara, att
den långt övervägande delen av ifrågavarande belopp åtgått för arbeten,
som avsett kompletteringar, eller andra liknande anordningar, som
icke alls eller i obetydlig mån inneburit ändringar av redan utfört arbete
eller kunnat utföras för mindre kostnad i ett tidigare skede av byggnadstiden.
Beträffande de anordningar, som av revisorerna gjorts till föremål för
särskilt omnämnande, må följande anföras.
Bageri- och ångpannehus.
Att bakugnar av en för sjukhuset otjänlig typ anskaffats är lika obestridligt
som beklagligt, men detta misstag var beroende på ett lätt förklarligt
förbiseende vid utredningen, för vilken styrelsen anlitat den
mest framstående sakkunskap på området, som då syntes stå tillbuds.
Styrelsen finner lämpligt att för ett objektivt bedömande av denna fråga
bifoga utdrag ur sitt protokoll den 19 mars 1926, då inköpet av bakugnarna
beslöts. Att styrelsen efter detta misslyckande låtit sig angeläget
vara att få frågan örn bakugnstyp så fullständigt utredd som möjligt
bör icke förvåna. Att denna utredning dragit ut på tiden, beror på olika
omständigheter. Först efter långvariga underhandlingar har det sålunda
lyckats att uppnå ett erbjudande från Hälsingborgs stad örn elektrisk
energileverans på sådana villkor, som befunnits vara en förutsättning för
ekonomisk drift av elektrisk bakugn. Tillförlitliga erfarenheter angående
en sådan ugn av ny konstruktion, installerad vid annat statens sinnessjukhus,
måste avaktas, icke minst på grund av de betänkligheter mot
egen brödtillverkning överhuvudtaget vid sjukhusen, som på senare åren
alltmera gjort sig gällande — de hava sålunda, utan erinran från statsmakternas
sida, föranlett uppskov tillsvidare med planerade bagerianläggning
vid det stora nya sinnessjukhuset vid Jönköping —, för vilka
betänkligheter i förevarande fall sjukhusdirektionen gjort sig till målsman.
Frågans nuvarande läge är av styrelsen närmare belyst i utlåtande
med anledning av § 13 i revisorernas berättelse. Revisorernas anmärkning,
att några åtgärder för bagerilokalernas utnyttjande för avsett
ändamål ännu icke äro vidtagna synes utgå från, att utredningar och
förhandlingar icke äro att anse som »åtgärder».
Angående den felaktiga uppgiften att bakugnarna vid sjukhuset ursprungligen
voro avsedda att uppvärmas från panncentralen och att erforderliga
ledningar finnas för ändamålet framdragna, hänvisas till sysslomannens
och maskinmästarens tjänstememorial.
Anmärkningarna mot panncentralen äro utförligt bemötta i ingenjör
Theorells utlåtande. Häri påvisas också, hurusom det påtalade raserandet
av koltransportsystemet inom panni!liset inskränker sig till att en
415
provisorisk utomliusanordning, som kostat några ta hundra kronor, borttogs
då den definitiva anläggningen för omkring 10,000 kronor inrättades.
Beträffande vibrationer och buller från generatorerna hänvisas till
arkitekt Westmans yttrande; örn olämpligheten av en placering av dessa
maskiner i byggnadens källarvåning, såsom enligt revisorernas mening
bort ske, uttala sig såväl överingenjör Holmgren som sysslomannen och
maskinmästaren.
Börande vattenledningsverket motiverar ingenjör Bergström i sitt utförliga
utlåtande de anordningar, som vid verkets anläggning och sedermera
träffats. Han hävdar att nödiga undersökningar utförts och redogör
för de omständigheter som vålla olägenheter samt de åtgärder som
vidtagits eller planerats för att på lämpligt sätt söka avhjälpa dessa.
Styrelsen har för sin del all anledning att hysa fullt förtroende för sin
expert på detta område.
Köksbyggnaden med kulvertar och mattransportanordningar.
I härunder anmärkt avseende får styrelsen åberopa vad arkitekten
Westman anfört. Vid revisorernas bedömande av stekugnarnas placering
hava fördelar förbisetts, som måste anses betyda vida mera än de
anmärkta olägenheterna. Ventilationsanordningen är i och för sig riktig,
men tarvar till äventyrs insättande av en kraftigare fläkt. Uppgiften
örn saknaden av vissa biutrymmen är felaktig. Förhållandena beträffande
mjölkrummet äro missuppfattade. Rummet är inrättat för kilning
av mjölkflaskorna i bassänger med is; olägenheterna härav inskränka
sig väsentligen till att mjölkflaskornas handhavande är arbetsamt.
Ändring till maskinkylt rum är planerad. I samband härmed måste
givetvis väggarna isoleras, varpå ändringen ingalunda behöver stranda.
Kompensering av varuhissens mellan köket och källaren anmärkta otillräcklighet
är under utredning.
Om bästa sättet för ordnandet av mattransporten i kulverterna råda
delade meningar. Därest bivagnar till de elektriska truckarna kunna
användas, varom utredning pågår, och förarpersonalen därigenom minskas,
torde enligt styrelsens åsikt sådan anordning av transporten vara
vida att föredraga framför överlämnandet av transporten till patienter.
Förutsättningarna för ett lämpligt handhavande av nämnda transport
synes under alla omständigheter ligga särdeles gynnsamt till vid denna
anstalt i jämförelse med förhållandena vid de övriga sinnessjukhusen.
Uttalandet att mathissarna äro för klent dimensionerade för användandet
av lämpliga värmeisolerade kärl torde vara gjort med tanke på en
typ av dylika kärl, som användes vid Sundby sjukhus, där mattransporten
skei- utomhus med automobil. I själva verket äro dessa kärl på
grund av sin betydande tyngd så svårhanterliga, att deras användning,
oavsett hissarna, vid S:ta Maria sjukhus, där transporten sker i uppvärmda
kulvertar, näppeligen vore att rekommendera.
Vårdavdelningarna.
Anmärkningen att »en del» (i verkligheten två) avdelningar planlagts
med endast en utgång, »vilket i fall av hastig utrymning vid farotilifsillen
måste betecknas såsom i hög grad otillfredsställande» har utförligt
belysts av Westman. Att någon risk skulle föreligga för att icke i tid
hinna utrymma en dylik i bottenvåningen av ett stenhus med betongbjälklag
belägen för lugna patienter avsedd avdelning, som är planlagd
med genomgående mittkorridor med ingång vid ena ändan och utgång
lill en balkong vid den andra, vill styrelsen på det bestämdaste bestrida.
— 44 —
Anledningen till att anslag beviljats för ytterligare en ingång är uteslutande
bekvämlighetshänsyn och sålunda av en helt annan innebörd än
den som framträder i anmärkningen.
Lokaler för förvaring av smutskläder på de olika avdelningarna uppgivas,
jämte förrådslokaler vid vissa arbetssalar, hava antingen varit för
små eller helt saknats, så att nyinredningar måst företagas. I stället
förhåller det sig så, att anstalten är utomordentligt väl tillgodosedd i
dessa avseenden. Varje avdelning har sitt rum i källarvåningen för smutskläder
och nedsläppningstrumma dit från avdelningens sköljrum. På
två ställen har man önskat ifrågavarande rum större, och då detta utan
olägenhet kunnat ske genom att för ändamålet använda intill liggande
rum, har anslag av 60 kronor beviljats för att upptaga öppningar i de
båda mellanväggarna. Förrådsinredningen i arbetssalarna är att betrakta
sorn kompletteragsarbete, vars uppskjutande till dess lokalernas användning
bestämts varit välbetänkt.
Att en del dörrlås varit av för enkel beskaffenhet och därför alltför
snart förslitits, är en detaljanmärkning, som är riktig men av skäligen
obetydlig räckvidd.
Beträffande anmärkningen i fråga örn parkettgolven hänvisas till
Westmans redogörelse, som visar de svårigheter, vilka äro förknippade
med anordnandet av golv i ett sinnessjukhus. Av redogörelsen framgår
jämväl att de påtalade bristfälligheterna beträffande en del av parkettgolven
icke kunnat förutses.
Att anordningarna för den å avdelningarna tjänstgörande personalen
i en del avseenden skulle vara föga ägnade att bereda personalen den lättnad
och trevnad i arbetet, som med hänsyn till dettas art vore önskvärt,
är för styrelsen främmande och kan därför bemötas endast i det avseende,
som av revisorerna särskilt angivits och säges hava framhållits såsom
speciellt otillfredsställande, nämligen att personalen i brist på för
densamma avsedda toilettrum måste hänvisas till patienternas W. C.,
»vilket med hänsyn till det i många fall grova orenande, som förekommer
bland hospitalspatienter, måste framstå såsom en kännbar olägenhet».
Att å varje avdelning särskilt W. C. finnes för personalen inrättat och
uppgiften örn motsatsen sålunda är felaktig, har i ovan refererade yttranden
påvisats, men styrelsen vill icke underlåta att framhålla, att den
bild av ett patient-W. C. vid våra sinnessjukhus, som upprullas för den
icke initierade läsaren av revisorernas berättelse i denna del, giver en i
hög grad oriktig föreställning icke minst örn den tillsyn som av personalen
ägnas åt patienterna.
Ohållbarheten av anmärkningen mot planerandet av varmkamrarna
har av ingenjör Theorell i hans utlåtande påvisats.
Styrelsen har i det föregående avhandlat samtliga de av riksdagens
revisorer särskilt berörda förhållanden angående S:ta Maria sjukhus. I
annan mån har det icke synts styrelsen möjligt att närmare bemöta de
mera allmänt hållna omdömena som framkommit i revisorernas slutliga
uttalande.
Styrelsen har vid planläggningen av sjukhuset haft att lita till ej
blott egen under administrationen av landets sinnessjukväsen vunnen
omfattande erfarenhet utan även den yppersta sakkunskap, som inom de
skilda områden, vilka anläggningen omfattar stått till buds. Att styrelsen
vid ifrågavarande planläggning »icke skulle tillräckligt hava beaktat,
att när det gäller en anläggning av denna art det är av särskild bety
-
— 45
delse, att driftens alla detaljer på förhand noggrant studeras, på det att
såväl hygieniska som driftekonomiska synpunkter bliva på ett rationellt
sätt tillgodosedda» — därom har styrelsen av vad revisorerna anfört
icke kunnat känna sig övertygad.
Styrelsen har icke velat underlåta att här ur kontrollantens av hospitalens
ekonomiska förvaltning berättelse för år 1930 anföra några siffror,
som angiva sjukhusets driftkostnader, i jämförelse med övriga statliga
sinnessjukanstalters.
Kontrollanten anför å sid. 8 i berättelsen en tabell över »Jämförelse
mellan kostnader för den dagliga hushållningen». Siffrorna »för år och
sjuk» å de olika anstalterna år 1930 äro följande:
Nr 1 Västervik ...................... kronor 276:10
» 2 Vänersborg (Restad) .......... » 287:74
» 3 Hälsingborg .................... » 291:66
» 4 Uppsala ........................ » 301:41
» 5 Strängnäs ...................... » 308:54
» 6 Vadstena ...................... » 310:74
» 7 Lund .......................... » 334:51
» 8 Växjö .......................... » 375:97
» 9 Östersund ...................... » 378:61
» 10 Nyköping ...................... » 418:11
» 11 Kristinehamn .................. » 430:64
» 12 Säter .......................... » 430 : 94
» 13 Härnösand .................... » 450:11
» 14 Göteborg ...................... » 473:72
» 15 Piteå .......................... » 496:74
» 16 Stockholm ...................... » 558: 22
» 17 Visby .......................... » 578:81.
Å sid. 11 finnes en tabell, upptagande »medelkostnad för eldning och
lyshållning vid hospitalen per vårdplats 1930», ur vilken nedanstående
siffror må anföras:
Nr 1 Hälsingborg .................... kronor 67:03
» 2 Strängnäs ...................... » 69:88
» 3 Vänersborg (Restad) .......... » 70:05
» 4 Vadstena ...................... » 71:82
» 5 Västervik ...................... » 74:03
» 6 Lund .......................... » 76:10
» 7 Uppsala ........................ » 82:80
» 8 Kristinehamn ............. » 103:68
» 9 Nyköping ...................... » lil: 01
» 10 Piteå .......................... » 111: 77
» 11 Östersund ...................... » 114:16
» 12 Växjö .......................... » 118:38
» 13 Härnösand .................... » 124:85
» 14 Göteborg ...................... » 126:54
» 15 Säter .......................... » 134:27
» 36 Stockholm .................... » 151:57
» 17 Visby .......................... » 177:23.
Å sid. 12 återfinnes en tabell angående tvätten vid sinnessjukhusen, i
vilken rubriken »Summa tvättkostnad per kilogram tvätt» innehåller
följande:
— 46 —
Nr 1 Lund ......................... öre 7.og
» 2 Hälsingborg .......................... » 7.73
» 3 Vänersborg (Hestad) ................ » S.u
» 4 Strängnäs ............................ » 8.70
» 5 Säter ................................ » 9.59
» 6 Uppsala .............................. » 9.65
» 7 Kristinehamn ........................ » 11.34
» 8 Västervik ............................ » 11.40
» 9 Östersund ............................ » 11.76
» 10 Vadstena ............................ » 12.58
» 11 Visby ......................... » 13.87
» 12 Piteå ................................ » 15.46
» 13 Stockholm .......................... » 16.36
» 14 Växjö ............................. » 16.42
» 15 Härnösand .......................... » 17.96
» 16 Göteborg ............................ » 18.so
» 17 Nyköping ............................ » 20.03.
De till ärendet hörande handlingarna bifogas.
Stockholm den 5 januari 1932.
Underdånigst:
EINAR EDÉN.
E. LAURITZEN. J. Hedqvist.
Bil.
Utdrag av kungl, medicinalstyrelsens protokoll den 19 mars
1926.
Närvarande:
Herr medicinalrådet R. Stenbeck,
» t. f. byråchefen F. von Dardel och
» t. f. byråchefen E. Lauritzen.
D.nr 146.
S. D. Sedan kungl, medicinalstyrelsen från vissa firmor infordrat anbud
å leverans och uppsättning av två elektriska bakugnar vid Hälsingborgs
hospital, hade vid anbudstidens utgång anbud inkommit från dels
Gunnar Carlsson Maskin aktiebolag dels ock Nya elektriska aktiebolaget
Volta.
Över de inkomna anbuden hade professorn C. A. Rossander avgivit infordrat
yttrande, varjämte sysslomannen A. Nordfeldt som på uppdrag
av styrelsen besiktigat i bruk varande ugnar av här ifrågavarande fabrikat,
yttrat sig i ärendet. Slutligen hade bolaget Carlsson inkommit med
vissa tillägg till och förtydligande av anbudet.
T. f. byråchefen Lauritzen föredrog nu till ärendet hörande handlingar,
— 47 —
därvid lian — då bolaget Carlsson avgivit det lägsta anbudet samt med
åberopande jämväl av vad Rossander och Nordfeldt i sina yttranden anfört
— hemställde, att detta anbud med ovanberörda tillägg måste antagas.
Och blev denna hemställan av styrelsen bifallen.
B:-skr i veisel’ till:
Gunnar Carlsson Maskin a.-b. 923
Nya elektriska a.-b. Volta. 924.
In fidem:
Karl Leijer.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
J. Hedqvist.
Avskrift.
Strängnäs hospital.
Sysslomannen.
Till kungl, medicinalstyrelsen.
Sedan jag, efter att hava tagit del av de till kungl, styrelsen avgivna
anbud å leverans av elektrisk bakugnsanläggning för Hälsingborgs hospital
jämte i ärendet den 1 innevarande mars avgivet yttrande av professorn
Carl A. Rossander, på kungl, styrelsens anmodan besett ett flertal
ugnar av den typ, som för leverans erbjudits av Gunnar Carlssons maskinaktiebolag
i Stockholm, får jag härmed vördsamt tillstyrka antagande
av sistnämnda firmas anbud. Till åstadkommande av arbetsbesparing
böra dock ärilarne å ugnarna utföras dragbara.
Strängnäs hospital den 15 mars 1926.
Arvid Nordfeldt.
Syssloman.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
J. Hedqvist.
.4 vskrift.
Till kungl, medicinalstyrelsen.
Genom remiss av den 29 januari 1926 anmodad att avgiva yttrande rörande
inkomna anbud å två elektriska bakugnar vid Hälsingborgs hospital,
får jag jämte remisshandlingarnas återställande vördsamt anföra
följande.
Anbud hava inkommit endast från tvenne hrmor nämligen Nya elektriska
aktiebolaget Volta samt Gunnar Carlssons maskinaktiebolag som
ombud för Autolux C:o i Oslo.
— 48 —
Redan en första granskning visade, att det senare anbudet icke blott
var ofantligt mycket lägre än det förstnämnda utan även, att den garanterade
effektförbrukningen för bakningen var vida lägre. Skillnaden i
de båda fallen var i själva verket så stor, att den var nästan oförklarlig.
Med hänsyn härtill bär jag efter samråd med doktor Lauritzen ansett
nödvändigt att rådgöra med föreståndaren för ingenjörsvetenskapsakademiens
elektrovärmeinstitut, civilingenjör Stålhane, vilken biträtt mig
vid föregående utredningar rörande dessa frågor. Efter samråd med ingenjör
Stålhane får jag påpeka följande.
Då den låga effektförbrukningen i Gunnar Carlssons anbud föreföll
nästan tekniskt omöjlig, hava vi ännu en gång tillfrågat honom härvidlag,
varvid han meddelade, att den första siffran tillkommit genom ett
misstag, varför han i brev till kungl, styrelsen av den 20 dennes säger sig
vilja öka den uppgivna garantisiffran. I det följande räknar jag därför
med denna ökning.
Prisen i de båda anbuden och övriga viktiga uppgifter framgå av nedanstående
sammanställning.
Volta
Pris för båda ugnarna med fasta ärilar........... Kr. 18,600
Tillkommer för kvalmapparat ............................ » —
» » murningsarbete ........................ » 1,300
Instrumenttavla och ledningar ........................... » 2,250
Pris för ugn med en fast och en utdragbar äril » 20,100
» » » » två utdragbara ärilar........... » 21,600
Garanterad effektförbrukning vid bakning pr ugn kw 39
Uppvärmning från kallt tillstånd.......................5tim.å39kw
» » 20 tim. avbrott....................1 » »39 »
Ledningar från maskinrum samt mätare ........ Kr. 980
Då ugnarna enligt Gunnar Carlssons anbud äro försedda med två fasta
ärilar, är det med detta alternativ i Voltas anbud som Gunnar Carlssons
anbud bör jämföras. Kostnaderna för båda ugnarna enligt Voltas anbud
äro som synes 18,600 kronor, vartill emellertid tillkomma 2,250 kronor för
instrumenttavla och ledningar, summa 20,850 kronor. Strängt taget bör
härtill läggas kostnaden för diverse murningsarbeten, men då det ju kan
vara möjligt att det kan anses lämpligt att förse de i Gunnar Carlssons
anbud offererade ugnarna med kakelbeklädnad eller dylikt, torde man
möjligen kunna bortse härifrån. Oavsett detta är emellertid som synes
Gunnar Carlssons anbudssumma å 6,400 kronor mindre än 1/s av Voltas.
Vad effektförbrukningen beträffar, så garanteras den i Gunnar Carlssons
anbud till 14 kW per ugn, under det att motsvarande siffra i Voltas
anbud är 39 kW, alltså nära 3 gånger så hög. För uppvärmning från
kallt tillstånd förbruka Voltas ugnar 107 kWh, Gunnar Carlssons något
över 25 kWh, samt för uppvärmning efter 20 timmars paus den förstnämnda
39 kWh, den sistnämnda cirka 22 kWh.
Härav framgår sålunda, att de av Gunnar Carlsson offererade ugnarna
i avseende på såväl pris som energiförbrukning äro ofantligt överlägsna
de av Volta offererade.
Då det vid ett sådant förhållande syntes mig nödvändigt att söka i
möjligaste mån skaffa mig kännedom örn det i Gunnar Carlssons anbud
offererade fabrikatet, har jag tillsammans med ingenjör Stålhane besökt
Gunnar Carlsson
6,400
600
ingår i ovanst.
14
1 tim. 20''ål9kw
1 » 15''»Ilis
kw
— 49 —
4 olika bagerier i Stockholm, där dylika ugnar av ungefär samma typ
och storlek som de här ifrågavarande sedan några år finnas i användning.
Såvitt jag härvid kunnat utröna, hava ugnarna i det stora hela
fungerat oklanderligt. Någon uppgift örn energiförbrukningen per kilogram
bröd kunde jag vid dessa besök ej erhålla, men av de uppgifter,
som lämnades, tycktes dock framgå, att den i Gunnar Carlssons anbud
uppgivna siffran åtminstone ej torde vara orimlig. För övrigt bör naturligtvis
leverantören vid ett eventuellt kontrakt lämna vederbörlig garanti
för denna siffra.
På grund av de utomordentligt stora fördelar beträffande såväl anläggnings-
som driftkostnader som ett antagande av Gunnar Carlssons
anbud skulle medföra, får jag därför för min del vördsamt tillstyrka, att
detsamma antages, oaktat ugnarna äro av utländskt fabrikat.
Som synes offererar Gunnar Carlsson även en s. k. kvalmapparat, avsedd
att vid vissa bak alstra ånga, till ett pris av 600 kronor. Då det
emellertid är sannolikt, att ånga kan erhållas på ett enklare och billigare
sätt genom att ansluta rörledningarna för kvalmen till inom hospitalet
befintliga ångledningar, vill jag föreslå, att frågan örn anskaffande av
denna kvalmapparat tillsvidare får stå öppen, och att sålunda denna apparat
beställes, först i händelse en närmare undersökning visar, att anskaffandet
av en sådan skulle vara lämpligt.
Vid mina ovan omnämnda besök hos olika bagerier, där ugnar av ifrågavarande
typ finnas installerade, fann jag, att desamma finnas i 2 utföringsformer,
nämligen med ytteromhöljet utfört i svart plåt eller aluminiumplåt.
Det senare utföringssättet synes mig avgjort vara att föredraga
såväl med hänsyn till prydligheten som till utstrålningsförlusterna.
På min förfrågan har Gunnar Carlsson i brev av den 26 februari,
som härjämte i avskrift bifogas, upplyst, att örn ytterhöljet utföres av
prima aluminiumplåt, tillkommer ett pristillägg av 10 procent eller 640
kronor, vilket jag för min del vördsamt tillstyrker. Slutsumman skulle
alltså härigenom uppgå till 7,040 kronor.
Det bör framhållas, att de av Carlsson offererade ugnarna äro försedda
med fasta ärilar. Ur bekvämlighetssynpunkt skulle sannolikt utdragbara
ärilar vara att föredraga, vilket alternativt offererats av Volta,
men i jämförelse med den ofantliga prisskillnaden synes mig dock den
eventuella olägenheten av de fasta ärilarna icke spela någon roll.
Slutligen vill jag framhålla, att Gunnar Carlsson icke offererat ledning
från instrumenttavlan i maskinrummet fram till bageriet jämte
mätare, säkerligen beroende därpå, att firman icke äger kompetens såsom
elektrisk installatör. Det torde emellertid icke vara lämpligt att
överlåta denna entreprenad enbart på Volta, som för övrigt knappast
torde åtaga sig endast denna del av leveransen, utan torde det i så fall
vara lämpligare att uppdraga denna leverans åt A. E. G. och skall jag
från firman infordra anbud härå.
Stockholm den 1 mars 1926.
Carl A. Rossander.
lisi/VO. 1. 2.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
,/. Hedqvist.
— Hen.-berättelse ang. statsverket för år totti. lil.
I
— 50 —
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 29 § 13.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
medicinalstyrelsen att efter hörande av vederbörande sjukhusdirektion
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer under
§ 13 i sin berättelse år 1931 anfört angående anordnande av bageridrift
vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.
Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen anföra följande.
Under § 12 i sin berättelse hava revisorerna bland annat riktat anmärkning
mot det enligt revisorernas förmenande bristfälliga sätt, varpå utredningen
örn S:ta Maria sjukhus’ bageri bedrivits, och därvid framhållit
att byggnad med inredning ännu fyra år efter sjukhusets ibruktagande
icke kunnat utnyttjas för avsett ändamål. Efter en jämförelse mellan
tillverkningskostnaderna under år 1930 för bröd vid S:t Lars sjukhus i
Lund och upphandlingskostnaderna samma år för bröd vid S:ta Maria
sjukhus hava revisorerna funnit att utgifterna för bröd vid sistnämnda
sjukhus genom tillverkning å sjukhuset bort kunna nedbringas med
11,159 kronor 29 öre, jämte beräknad hyra för bagerilokalerna vid sjukhuset.
Med anledning därav hava revisorerna uttalat önskvärdheten av
att bagerirörelse anordnades även vid S:ta Maria sjukhus, varigenom
även den fördelen vunnes, att de för ändamålet inrättade lokalerna komme
till avsedd användning.
I utlåtande i anledning av den ovan nämnda anmärkningen har styrelsen
redogjort för de omständigheter, som vållat det påtalade läget av
bagerifrågan vid sjukhuset, och därvid anfört, hurusom numera en av
huvudpunkterna i utredningen angående bageridrift vid sjukhuset klargjorts,
i det att erbjudande från Hälsingborgs stad föreligger örn leverans
av elektrisk energi för ändamålet till antagligt pris.
Het oaktat erbjuder en definitiv lösning av den viktiga frågan alltjämt
vissa svårigheter på grund av meningsskiljaktigheter såväl rörande
lämpligheten av bageridrift vid sjukhuset överhuvudtaget som ifråga örn
valet av ugnstyp.
Sjukhusdirektionen anför sålunda i sitt här bifogade i anledning av
revisorernas uttalande infordrade yttrande den 31 december 1931 följande:
»Denna fråga är icke så lättlöst, som vid ett första påseende kan synas.
Sedan de först inköpta elektriska bakugnarna visat sig olämpliga för de
brödsorter, som användas härstädes, har frågan varit föremål för en ingående
utredning av såväl direktionen som kungl, medicinalstyrelsen.
Den första frågan, som uppställde sig, var, huruvida eget bageri skulle
anordnas eller bröd, såsom nu sker, inköpas. Direktionen har i sådant
hänseende låtit verkställa vissa beräkningar, av vilka framgår, att brödkostnaderna
här vid inköp skulle åtskilligt överstiga kostnaderna vid
S:t Lars sjukhus i Lund. I den från detta sjukhus erhållna kostnadsberäkningen
voro emellertid icke inberäknade kostnader för reparationer,
nyanskaffningar, pensioner, sjukledigheter för bageripersonalen
m. m. Dessa kostnader äro mycket svåra att beräkna men gå säkerligen
till avsevärda belopp per år, i följd varav det med fog kan ifrågasättas,
om brödkostnaderna vid härvarande sjukhus i verkligheten äro högre
— 51 —
än motsvarande i Lund. Nästa fråga var, därest egen bageridrift skulle
igångsättas, vilket driftsätt — med kol eller elektricitet — som vore fördelaktigast
ur såväl ekonomiska som andra synpunkter. Utredningar härom
hava pågått men äro ännu icke slutförda.
Slutligen uppkommer frågan, örn man i eget bageri kan åstadkomma
ett bröd av lika hög kvalitet som det inköpta. Sjukhusen inköpa ju visserligen
bästa mjöl, men även sådant växlar, och åtskilliga exempel finnas
på att ett sjukhus fått s. k. tungbakat mjöl, som ej lämnat önskvärd
kvalitet på brödet. För patienternas vidkommande är det helt naturligt
av den största vikt, att matbrödet är av hög kvalitet. Denna fråga har
ock beaktats av kontrollanten av sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning
i hans vid besök härstädes den 11—12 september 1929, nr 3860 K,
avgivna berättelse: ''Det bröd, som för närvarande levereras, är av synnerligen
god beskaffenhet och uppskattas mycket av patienterna, så att
brödrester förekomma sparsamt. Man kan med tämligen stor visshet
utgå ifrån, att kvaliteten vid egen tillverkning kommer att sjunka. Under
sådana förhållanden kan det också ifrågasättas örn icke den beräknade
vinsten till stor del går till spillo därigenom att den egna tillverkningen
ej medför den effekt som brödutspisningen för närvarande uppnår.
’
Under sådana förhållanden har direktionen ställt sig tveksam till ett
omedelbart förordande av egen bageridrift.
Vad bageripersonalens rum beträffar, komma desamma efter den 1
januari att omedelbart tagas i bruk på grund av den personalökning, som
jämlikt riksdagens beslut kommer att ske. Hittills ha lokalerna använts
för inhysande av vikarier. I detta sammanhang kan nämnas att beredandet
av bostäder åt vikarierna alltid är förenat med stora svårigheter
vid våra sjukhus. På grund av rumsbrist ha vi t. ex. här fått taga den
till epidemisjukhus avsedda byggnaden till hjälp för att bereda rum åt
vikarier.
Ett av sysslomannen i ärendet avgivet tjänstememorial bifogas.»
Sysslomannens omförmälda tjänstememorial innehåller följande.
»Alltsedan jag tillträdde sysslomanstjänsten vid detta sjukhus, har jag
yrkat på att bageriet borde tagas i bruk, enär avsevärda besparingar
härmed kunde åstadkommas. Detta mitt yrkande har emellertid strandat
på bakugnsfrågans lösning. Jag har föreslagit koleldad ugn, såsom
varande den lämpligaste för de tunga skånska matbrödstyperna, som
här användas. Elektriska prövningsanstalten däremot förordar elektrisk
ugn, såsom den för vårt vidkommande lämpligaste. Det visade sig emellertid
tämligen snart, att sjukhusets elektricitetsverk icke kunde belastas
med en elektrisk bakugn. Samtidigt hade emellertid av annan anledning
underhandlingar inletts av elektriska prövningsanstalten med Hälsingborgs
stads elektricitetsverk örn leverans av elektrisk ström till sjukhuset
och efter långvariga förhandlingar synes nu frågan närma sig sin
lösning och hillig elektrisk ström även kunna erhållas till bakugnen. Trots
detta kan jag icke tillstyrka anskaffandet av en elektrisk ugn med hänsyn
till de brödtyper, det här är fråga örn. Då gaseldade ugnar under den
sista tiden installerats vid större bagerier i såväl Skåne som annorstädes
och visat sig vara ekonomiska, bör även en sådan ugn kunna ifrågakomma
vid anskaffandet av bakugn till sjukhuset. Så mycket mer som något
eldningsarbete eller några eldstadsreparationer icke förekomma vid
de gaseldade ugnarna.»
— 52 —
Överingenjör Torsten Holmgren Ilar i infordrat yttrande den 28 december
1931 anfört, bland annat, hurusom han den 25 oktober 1930 föreslagit
kontrakt med Hälsingborgs elektricitetsverk örn energileverans samt anskaffandet
av elektrisk bakugn så snart en för Restads sjukhus beställd
tunnelugn blivit slutprovad, så att där vunna erfarenheter kunde tillgodogöras.
I rapport den 11 november 1931 med anledning av besök vid
S:ta Maria sjukhus vidhöll han sina förslag. Då från sjukhusets sida
tvivel anförts, huruvida en tunnelugn av samma art som den i Restad
uppställda skulle vara lämpad för gräddning av skånska limpor, hade
Restads sjukhus i skrivelse den 2 december 1931 medgivit S:ta Maria
sjukhus att efter trettonhelgen företaga provbakning av skånska limpor
i den befintliga tunnelugnen.
Härefter anför Holmgren följande:
»Jag har vidare följt med utvecklingen av energiförbrukningen i Restadugnen,
vilken ställer sig på följande sätt:
År 1930 oktober—december 0.7i kWh per kilogram bröd, motsvarande
en verkningsgrad av 29 procent.
År 1931 januari—september O.492 kWh per kilogram bröd, motsvarande
44 procents verkningsgrad.
Det är möjligt, att förbrukningssiffrorna per kilogram bröd för år 1930
äro för ogynnsamt angivna, emedan pannkaka, korvkaka m. m. då torde
ha gräddats i ugnen, utan att de finnas angivna i brödproduktionen.
Härav framgår, att en tunnelugn kan arbeta med en genomsnittsförbrukning
mindre än 0.5 kWh per kilogram bröd, under det att utdragsugnar,
såsom statistiken från Mariebergs, S:t Jörgens och Furunäsets
sjukhus visar, förbruka mer än det dubbla. Dessutom kräver tunnelugnen
mindre personal. En koleldad ngn kräver en bränslekostnad av i
allmänhet omkring 1 öre per kilogram bröd.
Uppskovet med igångsättandet av bageridriften i Hälsingborg har haft
den fördelen med sig, att en ugnstyp kan väljas, som kräver mindre personal,
och med utnyttjande av det föreslagna kontraktet med elektricitetsverket
sannolikt mindre än halva den kostnad för elektrisk energi, som
erlägges för någon av de elektriska bakugnar, som hittills installerats i
statens sinnessjukhus med undantag för Restad. Med stor sannolikhet
blir kostnaden för elektrisk energi lägre än bränslekostnaden för någon
nu känd typ av koleldad bakugn.»
Av vad ovan anförts framgår, att utredningen i den förevarande frågan
numera framskridit så långt att förutsättningarna för ett avgörande
snart nog torde föreligga. Dock finner medicinalstyrelsen det nödvändigt
att, innan dylikt avgörande träffas, resultatet av den av Holmgren
omnämnda provbakningen av skånska limpor i den elektriska ugnen vid
Restads sjukhus avvaktas, varjämte styrelsen har för avsikt att jämväl
undersöka, huruvida den av sysslomannen vid S:ta Maria sjukhus förordade
gaseldade ugnstypen kan anses ändamålsenlig för bageri vid sjukhuset.
Remissakten återställes.
Stockholm den 5 januari 1932.
Underdånigst:
EINAR EDÉN.
K. LAURITZEN.
J. Hedqvist.
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 30 § 14.
Till herr statsrådet och chefen för kungl.
socialdepartementet.
Medicinalstyrelsen, som genom remiss den 19 december 1931 anmodats
att, efter hörande av direktionen för Ulleråkers sjukhus vid Uppsala, till
kungl, socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer under § 14 i revisorernas berättelse anfört beträffande
bageridriften vid Ulleråkers sjukhus, får i anledning därav, med överlämnande
av från direktionen för sjukhuset avgivet yttrande i ärendet
och med återställande av remissakten, anföra följande.
Såsom statsrevisorerna framhållit är avlöningskostnaden för hagel nöreisen
vid nämnda sjukhus avsevärt högre än vid andra sinnessjukhus.
Detta förhållande beror dels på att bagerirörelsen därstädes bedrives med
uteslutande manlig personal och dels på att denna personal sedan lång
tid tillbaka haft anställning vid sjukhuset och därför i regel uppbär slutavlöning
å sina befattningar. Förstnämnda omständighet, vilken är den
huvudsakliga orsaken till den höga avlöningskostnaden, har föranletts av
att bakugnarna vid sjukhuset, som äro av annan modell än vid de andra
sinnessjukhusen, icke lämpa sig för kvinnlig personal, varför manlig
personal varit anställd för desammas skötsel sedan mycket lång tid tillbaka,
troligen alltsedan bageriets tillkomst,
Frågan örn bageriets modernisering och i samband därmed utbyte av
den manliga bageripersonalen mot lägre avlönad kvinnlig personal har
redan för åtskilliga år sedan varit uppmärksammad. Sedan de kommitterade,
som tillkallats för utredning angående personalens vid statens anstalter
för sinnessjuka uppförande på ordinarie stat, i betänkande den 29
september 1913 föreslagit, att av bageripersonalen vid sjukhuset, vilken
består av en föreståndare och sex biträden, föreståndaren och två bagare
skulle uppföras på ordinarie stat, anförde styrelsen i den 25 februari 1914
avgivet utlåtande över nämnda betänkande bland annat följande: »Då
emellertid sagda bageripersonal icke har motsvarighet vid något annat
hospital, vilket har sin orsak däri att bakugnarna vid övriga hospital aro
av sådan konstruktion att kvinnlig arbetskraft utan svårighet är tillräcklig
för deras skötsel synas skäl föreligga att bagarpersonalen vid
Uppsala hospital och asyl ställes utom den övriga, ekonomipersonalen
och avlönas på sätt nu sker i avvaktan på att bakugnssystemet vid Uppsala
hospital och asyl blir anordnat i överensstämmelse med det som användes
å övriga hospital.» .. .
Till styrelsens sålunda uttalade uppfattning i denna truga anslöt sig
såväl 1902 års löneregleringskommitté, som den 24 april 1918 avgav betänkande
(LVU) rörande hospitalspersonalens lönereglering, som Kungl.
Majit, vilken den 7 maj 1918 framlade proposition (nr 409) angående
nämnda lönereglering.
I en av herr Engberg i andra kammaren väckt motion (nr 408) yrkades,
att bageripersonalen vid Uppsala hospital måtte bliva uppförd på
ordinarie stat, varvid anfördes bland annat att ingen finge förtänka denna
personal, av vilka icke någon varit anställd mindre än tolv år, att den
— 54 —
y.0i;e orolig för ställning, då den icke medtagits bland dem, som upplorts
pa ordinarie stat.
Riksdagen biföll emellertid Kungl. Maj:ts proposition
Såsom styrzén redan år 1913 uttalat anser styrelsen fortfarande goda
skal föreligga for att bageriet vid Ulleråkers sjukhus omändras och moderniseras
samt den manliga personalen därstädes i samband därmed utbytes
mot kvinnlig arbetskraft. Att styrelsen icke hittills vidtagit åtgarder
i sadant syfte har berott på dels att vid ifrågavarande till stor
del loraldrade sjukhus förelegat behov av moderniseringsåtgärder i andra
avseenden, som ansetts vara av ännu mera trängande beskaffenhet, och
dels att styrelsen ansett bagerifrågans lösning vara förknippad med kostnader
ej blott för själva bageriets modernisering utan även för avveckling
av den manliga personal, som nu är anställd därstädes. Därest riksdagens
revisorer avsett, att denna personal skulle i samband med en modernisermg
av bageriet utan ersättning entledigas från tjänsten och ersattas
med kvinnlig arbetskraft, finge den ekonomiska fördelen av en dylik
modernisering anses vara så påtaglig att densamma snarast möjligt
borde verkställas. Då den ifrågavarande personalen icke har ordinarie
anställning, möter icke något formellt hinder för en dylik lösning av frågan.
Med hänsyn till att av ifrågavarande personal, vilken, såsom ovan
omnämnts, utgöres av sju befattningshavare, en varit anställd vid sjukhuset
under trettio år och fem andra under mer än tjugufem år har
emellertid styrelsen ej ansett sig kunna ifrågasätta och vill ej heller nu
tillstyrka, att dessa befattningshavare entledigas från sin mångåriga
anställning vid sjukhuset utan att understöd lämnas dem för deras försörjning.
I händelse dylikt understöd skulle komma att utgå, torde ett
utbyte av den manliga arbetskraften mot kvinnlig icke omedelbart medföra
någon ekonomisk fördel utan tvärtom för någon tid framåt föranleda
ökade kostnader. Pa grund härav och då den nuvarande personalen
i bageriet amni. är fullt arbetsför, anser styrelsen därest ej annan
sysselsättning, vid. sjukhuset kan beredas den nuvarande bageripersonalen,
varom direktionen för sjukhuset ämnar verkställa undersökning,
att det under nuvarande förhållanden är lämpligast, att med modernisering
av bageriet vid Ulleråkers sjukhus och utbyte av därvarande manliga
personal mot kvinnlig arbetskraft får anstå under ytterligare någon
tid, under förutsättning att dels de nuvarande anordningarna inom bågeviet
fungera tillfredsställande och dels befattningshavarna därstädes fortfarande
äro fullt arbetsföra.
I handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektörens
ställföreträdare medicinalrådet Edén, byråchefen von Dardel och medicinalrådet
Lauritzen.
Stockholm den 5 januari 1932.
EINAR EDÉN.
F. VON DARDEL.
Felix Peyron.
— 55 —
Bil.
Ulleråkers sjukhus vid Uppsala.
Tjänstememorial.
Överlämnas till kungl, medicinalstyrelsen och åberopas som direktionens
yttrande med tillägg att det nuvarande bageriet vid sjukhuset är i
hög grad omodernt och i behov av ombyggnad i samband med den modernisering
av sjukhuset i dess helhet, som inom nära framtid lärer komma
att visa sig ofrånkomligt, att med hänsyn till de i bageriet anställda befattningshavarnas
ålder svårigheter möta att verkställa omplacering av
dem å andra befattningar inom sinnessjukvården, men att direktionen
avser att undersöka, huruvida och i vilken utsträckning sådan omplacering
kan bliva möjlig och huruvida i samband därmed den manliga arbetskraftens
utbytande mot kvinnlig må kunna äga rum.
Uppsala den 29 december 1931.
På direktionens vägnar:
S. Linnér.
Einar Rolander.
Genom remiss den 22 dennes har kungl, medicinalstyrelsen infordrat
yttrande över vad riksdagens revisorer anfört rörande bagerirörelsen vid
härvarande sjukhus. Med återställande av remisshandlingarna får jag i
ärendet vördsamt anföra följande. .....
Att kostnaderna för bageridriften äro högre härstädes än vid övriga
statens sinnessjukhus är en följd av att sjukhuset har manlig bageripersonal
och på grund härav måste vidkännas väsentligt högre avlöningskostnader
än de sjukhus, som hava kvinnlig personal.
Såväl föreståndaren som övriga vid härvarande bageri anställda aro
extra ordinarie befattningshavare, och är
föreståndaren
1 bagare
1 »
1 »
1 mani. ekonomist av
1 » » »
1 » » »
kl.
»
född 1872 och anställd
1883 » »
1883 » »
1880 » »
1889 » »
1886 »
1902 » »
Vt
10
29 j
21/
Is
1:
,9/8
15
%
1905,
1901,
1905,
1906,
1905,
1906,
1920.
För undertecknad, som tjänstgjort vid härvarande sjukhus sedan den 1
december 1920, är anledningen till anställandet av manlig bageripersonal
okänd. På grund av erfarenhet från andra sjukhus anser jag kvinnlig
arbetskraft även ur andra synpunkter än de ekonomiska lämpligare för
ett sjukhusbageri än manlig, och har jag därför haft och har alltjamt för
avsikt att förorda den manliga bageripersonalens ersättande med kvinnlig
så snart detta låter sig göra utan alltför stora kostnadei för statsverket.
Ulleråkers sjukhus vid Uppsala den 28 december 1931.
T. Nordsjö.
Syssloman.
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 31 § 15.
T il] Konunge n.
Sedan Eders Kungl. Majit genom remiss den 19 december 1931 anbefallt
medicinalstyrelsen inkomma med yttrande i anledning av vad riksdagens
revisorer under § 15 i sin berättelse år 1931 anfört angående anordnandet
av värmeledning i tvenne bostadshus för gift personal vid Källshagens
sjukhus i Vänersborg, får styrelsen till åtlydnad härav anföra följande.
I kasernkommitténs förslag till omändring av Västgöta regementes
kasernetablissement till sjukhus ingick bibehållandet av befintlig kakelugnsuppvärmning
i de ifrågavarande husen. De över förslaget hörda
myndigheterna berörde icke i sina yttranden denna detalj, som ej heller
under ärendets behandling av statsmakterna blev föremål för erinran.
Man har tydligen utgått ifrån att den befintliga anordningen befann sig
i tillfredsställande skick.
Så visade sig emellertid, efter det byggnaderna tagits i bruk av sjukhuset,
icke vara fallet. Draget i rökgångarna från kakelugnar och spisar
var otillfredsställande och kommunikationer emellan rökgångar till
följd av söndriga skiljetungor förefunnos, så att rök kunde intränga i
ruin utan att det eldades där. I ett fall hade en person, som legat i dylikt
rum, blivit allvarligt sjuk genom den inträngande rökgasen. Därtill
kom, att byggnaderna voro svara att halla varma, och att vissa rum företedde
fukt å väggarna.
Då en genomgripande reparation av eldrör och skorstenar skulle ställa
sig dels mycket dyr dels besvärande för lägenhetsinnehavarna, och då
det ansågs osäkert att fukten enbart med kakelugnseldning skulle kunna
undgås, beslöt styrelsen lata utreda kostnaderna för anordning av värmeledning
i anslutning till sjukhusets värmecentral.
Förslag till arbetets utförande uppgjordes av ingenjören H. Theorell
och vid dess utbjudande i vederbörlig ordning erhölls anbud å detsamma
till ett pris av 8,200 kronor. Detta anbud antogs av styrelsen. Arbetet
är nu slutfört och har inklusive ritningar, avsyningar och dylikt betingat
en sammanlagd kostnad av 8,932 kronor 8 öre.
I samband härmed må nämnas, att sjukhusets kostnader för uppvärmningen
enligt bifogade av Theorell verkställda utredning kunna beräknas
till 650 kronor samt för amortering av anläggningskostnaden högst 135
kronor, sammanlagt sålunda 785 kronor per år. Hyra för lägenheterna
har hittills utgått exklusive bränsle, som bekostats* av lägenhetsinnehavarna
själva. Efter värmeledningens införande kommer uppvärmning
att ingå i hyran, och den ökning av hyresinkomster, som på grund därav
tillföres sjukhuset, torde komma att med minst 500 kronor per år överstiga
sjukhusets ovan anförda samlade kostnader, varför anordnandet av
värmeledningen innebär för sjukhuset även rent ekonomisk vinst.
Sedan bristerna i den befintliga uppvärmningsanordningen efter inspektion
av sjukhuset den 2 och 3 juni 1931 ansetts konstaterade, vidtogos
av styrelsen omedelbart de ovan anförda åtgärderna. Anbud å arbetets
utförande antogs den 1 september 1931.
Samtidigt med arbetets planerande igångsattes utredning beträffande
fråga på vad sätt medel för det avsedda ändamålet kunde disponeras.
— 57 —
Styrelsen lann arbetet vara av elen art att kostnaderna för detsamma
skulle kunna bestridas ur det för budgetåret i staten för sinnessjukhusen
av Eders Kungl. Maj:t anvisade anslaget under »övriga kostnader för
sinnessjukhusens underhåll». Men enär det icke ansågs uteslutet att byggnadsstyrelsen,
som omhänderhaft kasernombyggnaden, skulle kunna ställa
medel till förfogande av det härför beviljade anslaget, begärdes hos byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 28 augusti 1931 — dröjsmålet föranleddes
av kostnadsberäkningars verkställande över jämväl en del andra kompletteringsarbeten,
som i samma skrivelse avhandlades — yttrande i sadant
hänseende. Svaret från byggnadsstyrelsen, den 15 oktober, blev bestämt
avböjande med huvudsaklig motivering att anläggningen läge utanför
det av statsmakterna fastställda programmet för byggnadsföretaget. Att
medicinalstyrelsen icke inväntade besked från byggnadsstyrelsen, innan
arbetet igångsattes, hade sin grund i att dess utförande icke ansågs vara
beroende av byggnadsstyrelsens beslut i anslagsfrågan och att det borde
vara färdigställt snarast möjligt före vintern.
Riksdagens revisorer finna anmärkningsvärt, att styrelsen, i strid mot
det av riksdagen godkända byggnadsprogrammet och utan att avvakta
byggnadsstyrelsens yttrande, låtit verkställa arbetet, och uttala som sin
mening, att det hade varit styrelsens skyldighet att, därest styrelsen efter
vederbörlig utredning funnit arbetets utförande erforderligt, hos Eders
Kungl. Majit göra framställning örn anvisande av nödiga medel för ändamålet.
Av det ovan anförda torde framgå,
att värmeledningsanläggningen varit tillfullo motiverad och därjämte
för statsverket ekonomiskt fördelaktig,
att, enär i det godkända byggnadsprogrammet måste hava förutsatts
att den befintliga uppvärmningsanordningen vöre i tillbörligt skick, ett
avsteg från programmet, föranlett av en påvisad oriktighet i denna förutsättning,
för den skull innebär endast en kompletterande detaljändring i
programmet, som icke torde böra betecknas såsom stridande mot detsamma,
i varje fall icke mot dess syfte,
att hänvändelse till byggnadsstyrelsen närmast avsåg att utröna örn
ifrågavarande arbete kunde såsom ett kompletteringsarbete bekostas av
byggnadsanslaget,
att styrelsen varit beredd att, därest så ej vore fallet, bekosta detsamma
ur till styrelsens disposition ställt anslag för sjukhusets underhåll, samt
att styrelsen sålunda icke ansett sig hava anledning att hos Eders
Kungl. Majit begära särskilt anslag för ändamålet.
Enligt styrelsens förmenande har styrelsen haft fullt fog för sitt handhavande
av ifrågavarande ärende på sätt som skett.
Remissakten återställes.
Stockholm den 5 januari 1932.
Underdånigst i
EINAR EDÉN.
E. I.AUH1TZEX.
.7. Hedqvist.
— 58 —
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 34 § 16.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 bar Eders Kungl. Majit anbefallt
medicinalstyrelsen att efter vederbörande sjukhusdirektioners hörande inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer under §
16 i sin berättelse år 1931 anfört angående upphandling av eldsläcknings -apparater vid Salberga sjukhus i Sala och Västra Marks sjukhus i
örebro.
Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen anföra följande.
Revisorernas anmärkning går ut på, att direktionerna vid båda sjukhusen
inköpt eldsläckningsapparater med pulver som släckningsmedel,
vilka enligt ett av statens provningsanstalt utsänt cirkulär över godkända
eldsläckningsapparater och de användningsområden, för vilka de godkänts
— örn vilket cirkulär, enär det varit bifogat ingivna offerter, direktionerna
bort äga kännedom — vore mindre lämpliga för sjukhusets
lokaler, och som vore dyrare i inköp än offererade apparater med vatten
som släckningsmedel, varigenom en merkostnad, räknat efter priset för
den billigaste offererade apparaten, uppstått för statsverket, utgörande
för Salberga sjukhus 1,500 kronor och för Västra Marks sjukhus 1,881
kronor.
Från direktionen för Salberga sjukhus har till styrelsen inkommit ett
yttrande av den 31 december 1931, i vilket direktionen med överlämnande
av ett av sysslomannen D. Tollin avgivet yttrande jämte intyg, vilket
yttrande direktionen godkänt, därjämte uttalar, att den anser sig vid upphandlingsärendets
avgörande hava till fullo iakttagit statens intressen
och hemställer, att den gjorda anmärkningen må förfalla. — Direktionen
för Västra Marks sjukhus åberopar i skrivelse den 30 december 1931
såsom eget yttrande vad av sjukhuschefen B. Jacobowsky i en bifogad
skrift anförts. Sagda skrift utmynnar i en förklaring att revisorerna
synas hava saknat fog för sin anmärkning.
Av revisorernas utredning och de från direktionerna inkomna yttrandena
framgår, att det härvidlag närmast rör sig örn en jämförelse mellan
den inköpta apparaten, pulversläckaren »Total, typ C», offererad av
Svenska totalaktiebolaget till ett pris av 75 kronor per styck och vattensläckaren
»Olle», offererad av Stockholms galvaniseringsfabrik till ett
pris av 25 kronor per styck till Salberga sjukhus och 18 kronor per styck
till Västra Marks sjukhus.
Från Västra Marks sjukhus framhålles att varken genom anbudshandlingarna
eller eljest det av revisorerna åberopade cirkuläret från statens
provningsanstalt över godkända eldsläckningsapparater och de användningsområden,
för vilka de godkänts, kommit direktionen tillhanda.
Av innehållet i yttrandena från båda sjukhusen framgår, att man vid
upphandlingen i fråga sökt tillfullo tillvarataga statens intressen med
hänsyn såväl till apparaternas beskaffenhet som deras pris.
I sistnämnda avseende anföres sålunda att apparaten »Olle», som kräver
tömning, rengörning och omladdning minst en gång örn året, därigenom
vållar underhållskostnader, vilka beräknas efter 15 år (Västra
— 59
Mark) respektive 10 år (Salberga) tillfullo uppväga besparingen i inköpspris
i jämförelse med den inköpta apparaten »Total», som uppgives
icke föranleda dylik kostnad.
Vad apparaternas beskaffenhet angar, anföres örn apparaten »Total»
från Västra Marks sjukhus, att deli i offerten åtföljande reklamtryck
upplystes släcka brand i de eldfarligaste ämnen såsom bensin, fotogen,
oljor, karbid etc., vilket helt naturligt tolkades icke som en inskränkning
i apparatens allmänna användbarhet för vanliga bostadslokaler, utan som
en utvidgning av dess användningsområde utöver vattensläckarnas. Offerten
utlovade tio års garanti för fabrikationsfel och materialskada, obegränsad
hållbarhet av själva laddningssatsen, kostnadsfria kontroller, utförda
av firmans ombud, samt åberopade den omständigheten att ett
mycket stort antal statliga inrättningar, icke minst sinnessjukhus, inköpt
apparaten. Från Salberga sjukhus framhålles att apparaten »Total»
icke behöver omladdas annat än efter användning, icke rostar och fryser,
varför den kan anbringas i lokaler med temperatur under 0°, icke innehåller
frätande syror och för den skull icke åstadkommer skador på ömtåliga
föremål, släcker brand av såväl eldfarliga oljor som andra eldsvådor,
kan utan risk användas vid eldsvåda uppkommen genom kortslutuing i
elektriska ledningar med även höga spänningar, enär släckningsmedlet
icke är ledande för elektrisk ström.
Beträffande apparaten »Olle» yttras från Västra Marks sjukhus, bland
annat, att dess anmärkningsvärt billiga pris läte förmoda att dess kvalitet
icke vore fullgod, den offererades också »under fullständig garanti»,
ett mycket svävande begrepp, som saknade varje tidsbestämning. Avgörande
hade slutligen blivit den omständigheten att av ett offerten medföljande
provningsintyg från statens provningsanstalt framginge, att
anstaltens godkännande endast vore provisoriskt. Intyget vore i sin senare
del av följande lydelse: »Godkännandet gäller tills vidare och är
beroende av, huruvida vid fortsatta provningar de använda materialierna
visa sig beständiga samt huruvida apparattypen visar sig vara tillförlitlig
efter lång tids förvaring och användning i praktiskt bruk». Under
sådana förhållanden hade sjukhusledningen icke utan att på ett ansvarslöst
sätt ha åsidosatt kraven på pålitlighet, hållbarhet och säkerhet kunnat
förorda vattensläckaren »Olle».
Från Salberga sjukhus uttalas örn apparater av s. k. vattensläckaretyp
att de med sitt innehåll av frätande syror ansåges utgöra en fara, enär
alltid den risken förelåge. att de komme i händerna pä någon av de
många opålitliga patienter, vilka flera gånger dagligen hade att passera
de platser, där apparater vore ämnade att anbringas. Att dessa apparater
för att vara fullt tillförlitliga efter viss tid måste laddas örn, ansåges,
särskilt vid ett sjukhus, icke kunna tillförsäkra den trygghet i fråga örn
brandskydd, som vore önskvärd. Vattenmängden i apparaten »Olle»
vore mycket begränsad.
Det i direktionens skrivelse omförmälda intyget utgöres av en skrivelse
av den 29 december 1931 till sysslomannen vid sjukhuset från fabriksingenjören
C. II. Lundgren vid General Motors Nordiska A. B. i Stockholm
och är av följande lydelse:
»I anslutning till dagens telefonsamtal beträffande eldsläckningsapparater
vilja vi meddela, att vi under ett halvt års tid hade hos oss installerade
ett antal eldsläckningsapparater, fabrikat »Olle», av konisk form
och med utkastarmunstyeket vänt nedåt.
60 —
Apparaten var upphängd med könens smalaste del nedåt, men då munstycket
svårligen kunde hållas tätt, läckte apparaten, så att skada uppkom
å golv, väggar och mattor. En del av apparaterna kunde till och
med helt tömmas på grund av läckage.
Det visade sig även att avlagringar utföllo å nedersta delen ovanför
munstycket, vilket gjorde, att apparaterna ej kunde fungera.
På grund av ovannämnda olägenheter och med hänsyn till de stränga
fordringar ur brandhänseende, som äro rådande vid vår fabrik, samt de
betingelser, under vilka vår fabrikation äger rum, sågo vi oss nödsakade
utbyta ovannämnda apparater mot andra, visserligen dyrbarare men
mera tillförlitliga, apparater, beträffande vilkas fabrikat vi gärna stå
till tjänst med upplysningar, örn så önskas.»
I yttrandena från sjukhusen framhålles vidare att i åtskilliga av sjukhusens
lokaler på grund av låg temperatur, brandfara från eldfarliga oljor,
befintligheten av högspända elektriska ledningar m. m. pulversläckningsapparater
i allt fall varit erforderliga.
Från båda sjukhusen anföres dessutom att man i det inom medicinalstyrelsen
uppgjorda utredningsförslaget upptagit eldsläekningsapparater
till ett pris av 80 kronor per styck, vilket på grund av priset ansågs avse
pulversläckare.
För egen del får styrelsen anföra följande.
Från styrelsens sida har ingen allmän utredning rörande upphandling
av eldsläekningsapparater företagits, men har styrelsen vid flera tillfällen
på ansökan från vederbörande direktioner beviljat anslag till anskaffning
av apparater med pulver som släckningsmedel. Frånsett dessa
apparaters speciella användningsområde synes det icke vara utan betydelse
att de äro tillgängliga även på annat håll, även om behovet av
dem därstädes är mindre påtagligt. Den vattensläckareapparat, vars anskaffande
i förevarande fall närmast synes hava ifrågasatts av revisorerna,
torde, enligt vad av den från sjukhusen framlagda utredningen
framgår, näppeligen vara att förorda. Dessutom må nämnas att inom
sjukhuslokalerna tillgången till vatten i regel är bekväm, så att möjligheterna
till en hastig släckning med vatten äro relativt goda och behovet
av särskilda vattensläckningsapparater därför icke lika påtagligt som
behovet av pulversläckare.
Med stöd av vad sålunda anförts får styrelsen uttala, att direktionerna
enligt styrelsens förmenande vid ifrågavarande upphandlingar tagit vederbörlig
hänsyn till såväl anstalternas behov som deras ekonomi.
De till ärendet hörande handlingarna bifogas.
Stockholm den 5 januari 1932.
Under dånigst:
EINAR EDÉN.
E. LAURITZEN.
./. Hedqvist.
61 —
Direktionens för Salberga
sjukhus i Sala
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 34 § 16.
Till kungl, medicinalstyrelsen.
Med anledning av kungl, medicinalstyrelsens remiss den 22 dennes uti
ärende rörande upphandling av eldsläckningsapparater för Salberga sjukhus
i Sala, får sjukhusdirektionen härmed vördsamt återställa remisshandlingen
samt överlämna ett av sysslomannen den 28 dennes avgivet
yttrande jämte intyg, vilket yttrande direktionen vid sammanträde den
30 dennes beslutat godkänna. Direktionen beslöt därjämte vid sistnämnda
sammanträde uttala, att den anser sig vid upphandlingsärendets avgörande
hava till fullo iakttagit statens intressen och får direktionen på den
grund vördsamt hemställa, att den gjorda anmärkningen må förfalla.
Salberga sjukhus i Sala den 31 december 1931.
Å kungl, direktionens vägnar:
IVAR HEDMAN.
E. Linderstam.
Bil. A.
Till kungl, direktionen för Salberga sjukhus i Sala.
Anmodad avgiva yttrande över en av riksdagens revisorer till kungl,
socialdepartementet ingiven handling rörande upphandling för Salberga
sjukhus i Sala av eldsläckningsapparater får jag härmed vördsamt anföra
följande.
I de handlingar, vilka legat till grund för i Kungl. Maj:ts brev den 1
februari 1929 omförmälda plan jämte kostnadsberäkning för härvarande
sjukhus utrustande med inventarier är för inköp av brandsläckningsapparater
upptaget ett anslag av 80 kronor per apparat. Härmed torde hava
avsetts, att hinder ej förelåge för att sådana eldsläckningsapparater, vilka
med hänsyn till sin kvalitet svarade mot detta pris, finge komma till
användning vid sjukhuset.
Vid den för sjukhusets räkning verkställda upphandlingen av eldsläckningsapparater
befunnos utbjudna fabrikat ur flera synpunkter vara
olämpliga. I sin egenskap av s. k. vattensläckare med innehåll av frätande
syror ansågos de utgöra en fara, enär alltid den risken förelåg, att
de komme i händerna på någon av det stora antal opålitliga patienter,
vilka flera gånger dagligen hade att passera de platser, där apparater
voro ämnade att anbringas. Samtliga offererade eldsläckningsapparater
hade dessutom den nackdelen, att de för att vara fullt tillförlitliga efter
viss tid måste laddas örn, vilket förhållande, särskilt vid ett sjukhus, icke
ansågs kunna tillförsäkra sjukhuset den trygghet i fråga örn brandskydd,
— 62 —
som vore önskvärd. Enär s. k. vattensläckare icke äro frostfria ej heller
besitta sådana egenskaper, som göra dem lämpliga för lokaler, där eldfarliga
oljor förvaras eller varest elektriska motorer med hög spänning
äro inmonterade, hade förenämnda apparater under inga omständigheter
bort komma till användning i sjukhusets följande byggnader, nämligen:
bilgarage, verkstadshus, gymnastiksal, vedhus, smedja, proviantmagasin
och stall. Av de utbjudna apparaterna var »Ardex» av utländskt fabrikat
och ansågs även ur denna synpunkt ej böra ifrågakomma till inköp.
Den inköpta »Total»-apparaten besitter vid jämförelse med s. k. vattensläckare
bland annat nedanstående fördelar.
Den behöver icke omladdas annat än efter användning; rostar och fryser
icke, varför den kan anbringas i lokaler med temperatur under 0°;
innehåller icke frätande syror och åstadkommer fördenskull icke skador
på ömtåliga föremål; släcker brand av såväl eldfarliga oljor som andra
eldsvådor; kan utan risk användas vid eldsvåda uppkommen genom kortslutning
i elektriska ledningar med även höga spänningar, enär släckningsmedlet
icke är ledande för elektrisk ström.
En jämförande kostnadsberäkning mellan »Total» och den vid upphandlingen
till lägsta pris offererade eldsläckningsapparaten »Olle» under en
tid av 10 år torde utfalla till förmån för den förstnämnda.
För »Total», som garanteras fullt brukbar utan om -
laddning under en tid av 10 år, utgör kostnaden kronor 75: —
För »Olle» ställa sig kostnaderna sålunda:
Inköpspris ....................................................................... 25: —
För att apparaten skall anses fullt effektiv, torde den
behöva omladdas 2 gånger årligen, vilket på 10 år
utgör 19 laddningar. Kostnaden per laddsats utgör
kronor 1: 35 och arbetskostnaden beräknas till
kronor 1: 50 per apparat, alltså 19 x 2: 85 = 54:15 kronor 79-15
»Olle» skulle alltså enligt denna beräkning ställa sig 4 kronor 15 öre dyrare
än »Total». Vattenmängden i den förstnämnda apparaten är också
mycket begränsad.
Det synes mig, som örn man vid inköp av ett så viktigt inventarium
som en eldsläckningsapparat för ett statens sinnessjukhus, icke i främsta
rummet bör fästa avseende vid varans pris utan fastmer vid dess beskaffenhet
och tillförlitlighet.
Salberga sjukhus i Sala den 28 december 1931.
Dan Tollin.
Syssloman.
Bil. B.
Sysslomannen, Salberga sjukhus, Sala.
I anslutning till dagens telefonsamtal beträffande eldsläckningsapparater
vilja vi meddela, att vi under ett halvt års tid hade hos oss installerade
ett antal eldsläckningsapparater, fabrikat »Olle», av konisk form
och med utkastarmunstycket vänt nedåt.
63 —
Apparaten var upphängd med könens smalaste del nedåt, men då munstycket
svårligen kunde hållas tätt, läckte apparaten, så att skada uppkom
å golv, väggar och mattor. En del av apparaterna kunde till och med helt
tömmas på grund av läckage.
Det visade sig även att avlagringar utföllo å nedersta delen ovanför
munstycket, vilket gjorde, att apparaterna ej kunde fungera.
På grund av ovannämnda olägenheter och med hänsyn till de stränga
fordringar ur brandhänseende, som äro rådande vid vår fabrik, samt de
betingelser, under vilka vår fabrikation äger rum, sågo vi oss nödsakade
utbyta ovannämnda apparater mot andra, visserligen dyrbarare men mera
tillförlitliga, apparater, beträffande vilkas fabrikat vi gärna stå till tjänst
med upplysningar, örn så önskas.
Stockholm den 29 december 1931.
Högaktningsfullt
General Motors Nordiska A.B.:
Carl H. Lundgren.
F abriksingen jör.
Direktionens för Västra
Marks sjukhus
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 34 § 16.
Resolution.
överlämnas till kungl, medicinalstyrelsen, därvid direktionen såsom
eget yttrande åberopar vad av sjukhuschefen i inneliggande skrift den 28
innevarande december anförts.
Örebro den 30 december 1931.
Kungl, direktionen för Västra Marks sjukhus:
BROR C. HASSELROT.
N. Rosenius.
Bil. A.
Till kungl, direktionen för Västra Marks sjukhus
i Örebro.
Genom remiss den 22 december 1931 har kungl, medicinalstyrelsen infordrat
direktionens yttrande över av riksdagens revisorer framställd anmärkning
angående av direktionen den 15 november 1930 verkställd upphandling
av eldsläckningsapparater. Med anledning härav får jag härmed,
med överlämnande av remisshandlingarna, i ärendet anföra följande.
— 04 —
Uen av riksdagens revisorer framställda anmärkningen mot direktionens
upphandling av eldsläckningsapparater är baserad på den förutsättningen,
att direktionen vid upphandlingen bort äga kännedom örn, att pnlversläckare
äro mindre lämpliga för lokaler av den inom sjukhuset förekommande
typen. Denna förutsättning, som troligen grundar sig på uppgifter
av Stockholms galvaniseringsfabrik, en firma, vars anbud av direktionen
förkastats, vilka uppgifters riktighet riksdagens revisorer icke aktat
nödigt kontrollera genom en hänvändelse till sjukhusledningen, är emellertid
oriktig. Bland Stockholms galvaniseringsfabriks anbudshandlingar
rörande eldsläckningsapparaten Olle befann sig icke det av riksdagsrevisorerna
åberopade »cirkulär nr 18 från statens provningsanstalt» ej heller
någon annan »förteckning över godkända eldsläckningsapparater och de
användningsområden, för vilka de godkänts». Ä själva anbudsblauketten
hänvisade firman visserligen till ifrågavarande cirkulär nr 18, men i dess
ställe var till anbudet fogat en vidimerad avskrift av statens provningsanstalts
intyg nr 17737, daterat den 13 november 1926. Andra trycksaker
eller handlingar än det här i avskrift bilagda intyget nr 17737 voro icke
bifogade Stockholms galvaniseringsfabriks offert, då anbudet bröts, såsom
ock framgår av ett här bifogat intyg av sysslomannen vid sjukhuset
Erik Andersson. Ej heller någon av de övriga anbudsgivarna hade bifogat
statens provningsanstalts cirkulär nr 18. Jag bestrider därför, att jag
vid ärendets föredragning i direktionen ägt eller med ledning av de föreliggande
offerthandlingarna kunnat äga kännedom örn det förhållandet,
att pulversläckarna av statens provningsanstalt anses mindre lämpliga såsom
eldsläckningsapparater i lokaler av vid sjukhuset förekommande typ.
Tvärtom syntes mig flera anledningar föreligga att biträda sysslomannens
förord för den sedermera inköpta pulversläckaren Total typ C.
Sålunda hade i det av kungl, medicinalstyrelsen uppgjorda utredningsförslaget
för sjukhuset upptagits poster örn tillhopa 33 eldsläckningsapparater
till ett pris av 80 kronor stycket. Då i detta prisläge endast pulversläckare
förekomma, medan den dyraste vattensläckaren betingade ett pris
av endast 47 kronor, hade vi starka skäl att antaga, att utredningsanslaget
avsåg pulversläckare. Den upplysningen i offerten åtföljande reklamtryck
att pulversläckaren Total »släcker brand i de eldfarligaste ämnen
såsom bensin, fotogen, oljor, karbid etc.» tolkades helt naturligt icke såsom
en inskränkning i Totalapparatens allmänna användbarhet för vanliga
bostadslokaler, utan såsom en utvidgning av dess användningsområde utöver
vattensläckarnas. Totalfirmans offert utlovade tio års garanti för
fabrikationsfel och materialskada, obegränsad hållbarhet av själva laddningssatsen,
kostnadsfria kontroller, utförda av firmans ombud, samt åberopade
den omständigheten att ett mycket stort antal statliga inrättningar,
icke minst sinnessjukhus, inköpt deras apparat.
En beräkning över de olika apparaternas pris gav vidare vid handen,
att Totalapparatens högre inköpspris till fullo kompenserades av dess
lägre underhållskostnader. Medan Totalapparaten sålunda icke behövde
omladdas annat än efter apparatens användning, måste vattensläckarna
enligt svenska brandtarifföreningens bestämmelser tömmas, rengöras
och omladdas minst en gång örn året, det vill säga för större säkerhets
skull tvenne gånger årligen. Denna omladdning är, såsom framgår av bilagda
avskrift av intyget nr 17737 från statens provningsanstalt, en icke
så litet omständlig procedur, vilken, då det gäller 33 eldsläckningsapparater,
skulle sysselsätta en befattningshavare tillhörande maskinpersona
-
— 65 —
len i 4—6 dagar varje år, oell vilken utöver de icke obetydliga arbetskostnaderna
betingar en utgift för varje laddningssats. En av sysslomannen
med hänsynstagande såväl till arbetskostnaden som laddningssatsens pius
verkställd beräkning av de verkliga kostnaderna för Totalapparaten å ena
sidan, vattensläckaren Olle å den andra, visade, att prisskillnaden redan
efter femton år med säkerhet är omkastad till pulversläckarens förmån.
Riksdagsrevisorernas uträkning att inköpet av pulversläckaren Total i
stället för vattensläckaren Olle åsamkat staten en merutgift av 1,881 kronor
motsvarar därför icke det verkliga förhållandet.
På grund av de fruktansvärda konsekvenser en eldsvåda i ett sinnessjukhus
av härvarande kaserntyp måste anses kunna medföra, ansåg sjukhusledningen
att kraven på kvalitet hos de använda eldsläckningsapparaterna
icke kunde ställas nog höga, och även detta var en anledning till
att Totalapparaten förordades till inköp, då allting talade för dess överlägsenhet
ifråga örn hållbarhet, pålitlighet och ständig användningsduglighet.
Hade sålunda sjukhusledningen bestämda skäl att förorda pulversläckaren
Total, så hade den också särskild anledning att icke reflektera på
vattensläckaren Olle. Dess anmärkningsvärt billiga pris lät förmoda att
dess kvalitet icke var fullgod, den offererades också »under fullständig garanti»,
ett mycket svävande begrepp, som saknade varje tidsbestämning.
Som alla vattensläckare måste den omladdas och varje laddningssats betingade
ett pris av 1 krona 25 öre, en sats medföljde dock gratis. Avgörande
blev slutligen den omständigheten att av det offerten medföljande intyget
nr 17737 framgick, att statens provningsanstalts godkännande endast var
provisoriskt. Provningsanstaltens intyg var i sin senare del av följande
lydelse. »Godkännandet gäller tillsvidare och är beroende av, huruvida
vid fortsatta provningar de använda materialierna visa sig beständiga
samt huruvida apparattypen visar sig vara tillförlitlig efter lång tids förvaring
och användning i praktiskt bruk». Under sådana förhållanden
hade sjukhusledningen icke utan att på ett ansvarslöst sätt ha åsidosatt
kraven på pålitlighet, hållbarhet och säkerhet kunnat förorda vattensläckaren
Olle.
Såsom en sammanfattning av vad jag ovan anfört får jag framhålla
att den av riksdagens revisorer uttalade meningen, att direktionen vid
upphandlingsbeslutet bort äga kännedom örn statens provningsanstalts
cirkulär nr 18 med förteckning över godkända eldsläckningsapparater och
de användningsområden, för vilka de godkänts, icke är med verkliga förhållandet
överensstämmande, troligen beroende på oriktiga uppgifter av
en part i målet, vilka uppgifter icke vederbörligen kontrollerats genom
sjukhusledningens hörande,
att den av riksdagens revisorer verkställda uträkningen av den merkostnad,
som skulle åsamkats staten genom inköpet av Totalapparaten icke
tagit hänsyn till de olika apparaternas olika underhållskostnader och därför
blivit missvisande samt
att riksdagens revisorer vid sin beräkning av den merkostnad, som skulle
hava åsamkats staten genom inköpet av de dyrare pulversläckningsapparaterna
i stället för de billigare vattensläckarna, förbisett, att lokalerna
inom sjukhuskomplexet flerstädes äro av den art, att endast pulversläekare
där få användas (icke frostfritt garage, verkstadshus, avsett för bl. a.
måleriverkstad, maskinhuset med högspänd ström i transformatorrummet,
- Rev.-berättelse ang. statsverket lör dr 1931. lil.
66 —
en icke frostfri trappuppgång i matsalsbyggnaden, sjukhusets apotek
med flera).
Med stöd av vad jag sålunda anfört får jag slutligen förklara, att riksdagens
revisorer synas hava saknat fog för sin anmärkning.
Västra Marks sjukhus i örebro den 28 december 1931.
B. Jacobowsky.
Sjukhuschef.
Bil. B.
Västra Marks sjukhus i Örebro
Kontoret
Härmed intygas, att anbudet å brandsläckningsapparater från Stockholms
Galvaniseringsfabrik icke åtföljdes av i anbudet omnämnt »Cirkulär
nr 18 från statens provningsanstalt» utan endast av ett intyg, märkt
nr 17737, utfärdat av statens provningsanstalt.
Västra Marks sjukhus i Örebro den 28 december 1931.
I tjänsten:
Erik Andersson.
Syssloman.
Bil. C. Avskrift.
Anbud.
Till kungl, direktionen för Statens sinnesslöanstalt, örebro.
Härmed erbjuda vi oss att med anledning av eder skrivelse den 20 okt.
1930 leverera följande varor fritt banvagn Örebro. Leverans omgående
från lager.
Anbud nr | Kvantitet | Varuslag och kvalitet | Svensk eller | Emballage | Pris |
i | 33 st. | Brandsläckningsapparater »OLLE» (Kolsyrespruta med vatten, bikar-bonat och svavelsyra) | Apparaten är | Fritt | Kr. 18: oo |
Specialo//''er I.
Vi närsluta Statens provningsanstalts cirkulär nr 18 av vilket framgår
att apparaten är godkänd av Svenska brandtarifföreningen.
Färje apparat levereras under fullständig garanti, försedd med stativ för
upphängningen, skruvnyckel samt 2 st. kompletta laddningar.
Reservladdningar: Kronor 1: 2 5 per sats.
Apparaten är tillverkad av 11/a mm. tjock plåt, framställd vid landets
förnämsta järnbruk, Domnarfvets Jernverk, Borlänge.
Härjämte sändes prov; 1 st. brandsläckningsapparat »Olle».
I övrigt förbinda vi oss att ställa oss till efterrättelse såväl de villkor,.
— 67 —
på vilka leveransen utbjudits, som ock de skyldigheter, vilka i övrigt åligga
oss enligt kungl, förordningen den 16 januari 1920 (S. F. S. nr 10/1920).
Liljeholmen den 22 oktober 1930.
Stockholms Galvaniseringsfabrik
Aug. Pettersson.
Telefon: Stockholm. Nr söd. 370 03. p. p. oläsligt namn
4.
5.
Rätt avskrivet intygar:
I tjänsten
Martha Lisen Billbergh.
Bil. I).
Avskrift av avskrift -
Statens provningsanstalt, Stockholm.
Uppdragsgivare: Stockholms Galvaniseringsfabrik, Liljeholmen.
Föremål: 1 stycken eldsläckningsapparat »Olle typ B». Prov nr 45572.
Undersökning: lämplighet för eldsläckning.
Provet inkom den 13 oktober 1926.
Prov nr 45572.
I enlighet med Svenska brandtala fföreningens bestämmelser för kemiska
eldsläckningsapparater av den 7 maj 1924 inlämnades till provningsanstalten
1 stycken eldsläckningsapparat »Olle typ B».
Undersökningen, som avsåg utrönande av apparattypens lämplighet för
släckning av mindre eldsvådetillbud, utfördes i enlighet med ovannämnda
bestämmelser och statens provningsanstalts arbetsförfarande vid provning
av kemiska eldsläckningsapparater (jfr Meddelande nr 9 från statens
provningsanstalt).
Provningsresultat.
Apparaten var i fråga örn såväl konstruktion som material och storlek
lika den enligt provningsanstaltens intyg nr 15285 provade eldsläckningsapparaten
»Olle» med nedan angivna undantag:
1. Sprutmunstycket var försett med avstängningsanordning i form av
en mindre kran av mässing, så anordnad att man genom vridning av ett
litet handtag */« varv kan tillfälligt avstänga strålen.
2. Till apparaten hörde stativ av svartlackerat järn så anordnat, att
när apparaten är upphängd i stativet strålhålet alltid är öppet.
3. 1 texten hade gjorts följande tillägg och ändringar:
På framsidan hade tillagts »TYP B».
Vid sprutspetsen mitt för avstängningshandtagets respektive lägen hade
angivits »Stråle framåt» respektive »Stråle avstängd».
Texten på baksidan hade följande lydelse:
Bru ksanvishi ng
för laddning av eldsläckningsapparafén
»Offe» typ B.
1) Lossa med skruvnyckeln slagarmaturen och uttag metallkorgen.
2) Fyll apparaten med rent vatten 04 liter) till dess det börjar rinna
— 68 —
ur"»{Kruthålet. Töm ett paket pulver i apparaten och omskaka denna,
Obs.! Strålhandtaget skall stå på »Stråle framåt».
3) Stoppa syretuben med spetsiga ändan före in i metallkorgen, som
hålles, i vågrät ställning för att tuben ej skall gå sönder.
4) Insätt kolven på sin plats i sprutan och aktge noga att packningen
ligger rätt.
5) Fastsätt ''skyddsblecket på slagtappen, insmörj gängorna med fett
och påsätt slagarmaturen, som kraftigt åtdrages med skruvnyekelin
6) Försegla skyddsblecket med angivande av dagen för laddningen.
7) Upphäng apparaten i medföljande stativ på frostfri plats med spetsiga
ändan nedåt.
8) Strålhandtaget röres endast för tillfällig avstängning av strålen.
Apparaten skall omedelbart efter varje sprutning fullständigt tömmas,
sköljas noga och omedelbart omladdas.
Alla kemiska vattensläckare böra enligt Svenska brandtarifföreningens
bestämmelser tömmas, rengöras och omladdas minst en gång örn året.
Tillverkare: Stockholms Galvaniseringsfabrik, Liljeholmen.
Apparatens utseende framgår även av nedanstående fotografi:
Sprutförsök utfördes med apparaten i närvaro av Svenska brandtariffföreningens
kontrollant, civilingenjör H. Nilsson. Därvid konstaterades,
att spruteffekten var lika som hos den enligt intyg nr 15285 provade apparattypen.
Då apparattypen med ovan angivna undantag även i övrigt var lika
den enligt intyg nr 15285 provade och godkända apparattypen, ansågos
ytterligare provningar icke erforderliga.
Enär eldsläckningsapparaten »Olle typ B», eldsläckningsapparat med
vatten, bikarbonat och svavelsyra och rymmande cirka 13 liter, visat sig
fylla uppställda fordringar på släckningsförmåga och hållfasthet, godkännes
apparattypen tillsvidare för användning i bostäder samt sådana
fabriker och övriga lokaler, där huvudsakliga eldfaran härrör från andra
ämnen än eldfarliga oljor av l:a klass, karbid eller film och där högspänd
elektrisk ström ej finnes.
Godkännandet gäller tillsvidare och är beroende av, huruvida vid fortsatta
provningar de använda materialierna visa sig vara beständiga samt
huruvida apparattypen visar sig vara tillförlitlig efter lång tids förvaring
och användning i praktiskt bruk.
Stockholm den 13 november 1926.
Omdöme.
Statens provningsanstalt.
J. Roos af Hjelmsäter.
Chef för statens provningsanstalt.
Schlyter.
Avdelningschef.
Helmer Nilsson.
Svenska brandtarifföreningens kontrollant.
Vidimeras:
Sven Carlqvist.
G. Teljstedt.
Rätt avskrivet intygar:
I tjänsten
Martha Lisen Billbergh.
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 35 § 17.
Revisorerna anföra, att mot apoteksarrendena torde alltjämt den befogade
anmärkningen kunna framställas, att risk föreligger för att apo e s
arrendatorn för att uppbringa inkomsten av apoteksrörelsen kan frestas
att till förfång för allmänheten inskränka på de for apotekets haltande
i gott stånd nödiga utgifterna. . . 00 , .
I sin av revisorerna omnämnda underdåniga skrivelse av den 11 te bruan
1911 med förslag till kungörelse örn apoteksföreståndare och apoteksarrenden
anförde styrelsen bland annat, att de då förekommande höga arrendebeloppen
med skäl kunde befaras tvinga arrendatorn att allt för mycket
söka inskränka på utgifterna för apotekets hållande i gott stand och allmänhetens
ordentliga betjänande. Styrelsen förklarade sig dock därvid
pliktig tillägga, att visitationerna å apoteken icke lagt några sådana fel
1 Sedermera har fastställandet av arrendebeloppen reglerats genom bestämmelserna
i kungörelsen den 10 juli 1914 (nr 230). Vid samtliga nu utarrenderade
apotek har arrendets storlek fastställts enligt sagda bestämmelser
och arrendebelopp av den ovan anförda storleksgraden förekomma
ej vidare. Grunden för styrelsens uttalande 1911 kvarstår därför icke
Revisorerna synas vid avgivandet av ovan anförda anmärkning icke
hava beaktat, att genom bestämmelserna i hrevet den 7 december 1928 (nr
460) _vilka bestämmelser av revisorerna refererats — apoteksarrendator,
i likhet med apoteksinnehavare, vilkens apotek icke är utarrenderat, då
sådan arrendator beräknas åtnjuta en nettobehållning av apoteksrörelsen
understigande 8,500 kronor för år, må erhålla driftbidrag.
Dylikt bidrag utgår för närvarande till 26 innehavare av apotek men
endast till en apoteksarrendator. Tidigare har driftbidrag utgått till arrendatorn
av ytterligare ett apotek, som numera ej är utarrendera^ I
övrigt synas arrendatorerna icke haft inkomster, som understigit 8,500
kronor så mycket att driftbidrag kunnat beviljas dem. Den av revisorerna
antydda risken synes därför icke föreligga i högre grad beträffande
apoteksarrendatorer än apoteksinnehavare. Till styrelsen inkomna protokoll
över visitationer och inspektioner av apoteken i riket utvisa, att
jämväl de utarrenderade apoteken befinna sig i gott skick.
Revisorerna anföra vidare, att utarrenderingen av apotek numera icke
synes hava någon annan uppgift än att bereda möjlighet till förtidspensionering
av apoteksinnehavare, men att en dylik form för beredande av
pension icke vore ur det allmännas synpunkt tillfredsställande.
Styrelsen delar denna revisorernas uppfattning om apoteksarrendenas
nuvarande uppgift, men finner att även örn vissa brister vidlåda denna
pensionsform den torde vara behövlig, intill dess förtidspension av apoteksinnehavare
kunnat på annat sätt ordnas. I detta sammanhang vill styrelsen
meddela, att antalet utarrenderade apotek, som före ikraftträdan
det av bestämmelserna om pensionering av apoteksinnehavare var 45, numera
har nedgått till 7. Innehavare av dessa 7 apotek äro skyldiga att avgå
mot pension och enligt nu gällande bestämmelser skola alla hava avgått
senast med utgången av år 19.38, då sålunda .samtliga dessa arrenden
upphöra.
— 70 —
Slutligen anföra revisorerna, att det vore önskvärt, att apoteksarrendena
helt avvecklades samt att i samband därmed särskilda bestämmelser örn
förtidspensionering för apoteksinnehavare meddelas.
Med anledning härav vill styrelsen erinra örn att genom Kungl. Maj:ts
beslut den 23 september 1931 frågan örn apoteksarrendenas upphörande
överlämnats till apotekssakkunniga av år 1931.
Styrelsen anser därför icke någon ytterligare åtgärd i ärendet för närvarande
vara påkallad.
Stockholm den 7 januari 1932.
ERNST MATÉRN.
Underdånigst:
EINAR EDÉN.
Daniel Heilborn.
Föreningens Sveriges
apoteksarrendatorers
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 35 § 17.
Till statsrådet och chefen för kungl, socialdepartementet,
Stockholm. I
I den av statsrevisorerna den 15 december 1931 avgivna berättelsen har
beträffande apotekens utarrendering gjorts ett uttalande, till vilket föreningen
Sveriges apoteksarrendatorer härmed vördsamt be att få göra
en erinran.
Statsrevisorerna anföra, att ehuru tidigare påtalade olägenheter genom
kungörelsen av den 10 juli 1914 minskats, »dock alltjämt den befogade anmärkningen
torde kunna framställas, att risk föreligger för att apoteksarrendatorn
för att uppbringa inkomsten av apoteksrörelsen kan frestas
att till förfång för allmänheten inskränka på de för apotekets hållande
i gott stånd nödiga utgifterna». ,
Föreningen får med anledning härav framhålla, att den risk, som revisorerna
anse föreligga beträffande apoteksarrendatorer, även torde förefinnas
för innehavare av de mindre bärkraftiga apoteken. Med hänsyn
härtill har även i kungl, brevet av den 7 december 1928 stadgats, att såväl
apoteksarrendator som innehavare av apoteksprivilegium, vars behållning
av apoteksrörelsen understiger 8,500 kronor per år, må erhålla drifts,
bidrag.
Sådant bidrag har även utgått till apoteksarrendatorer.
Rörande skötseln av de utarrenderade apoteken vill föreningen hävda, att
klagomål över densamma icke försports från allmänhetens sida. Stora
kostnader hava av respektive arrendatorer nedlagts å av dem arrenderade
apotek genom flyttningar till och inredande av nya lokaler, trots det osäkerhetstillstånd
för arrendatorn, som vidlåder arrenderingsförfarandet.
Så hava apoteket Morianen i Stockholm, apoteket i Mariefred och nu
senast apoteket i Åseda överflyttats till nya, tidsenliga lokaler, varvid allmänhetens
krav i första hand beaktats.
— 71 —
De av medicinalstyrelsen förrättade inspektionerna och visitationerna
bestyrka, att de utarrenderade apoteken befinna sig i gott skick och skötas
med omsorg. .
Även vill föreningen framhålla det faktum, att enligt Kungl. Maj:ts
kungörelse den 10 juli 1914 medicinalstyrelsen äger rättighet att, för den
händelse arrendator vanvårdar apoteket och icke genom föreställning eller
varning låter sig rättas, skilja honom från arrendet.
Då det icke förekommit, att någon apoteksarrendator på grund av sådan
vanvård av det av honom arrenderade apoteket blivit skild från detsamma,
och då medicinalstyrelsens protokoll över förrättade inspektioner
och visitationer av de utarrenderade apoteken utvisa, att dessa befinna sig
i gott skick, samt från allmänhetens sida inga klagomål över skötseln av
desamma försports, anser föreningen, att det genom nämnda kungl, kungörelse
av den 10 juli 1914 reglerade förfarandet vid arrendering av apotek
hittills varit till båtnad såväl för allmänheten som för apoteksväsendet
inom landet.
Stockholm den 12 januari 1932.
Vördsamt:
Föreningen Sveriges apoteksarrendatorer:
Moritz Rosenbaum.
Ordförande.
Länsstyrelsens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 39 § 18.
Till kungl, socialdepartementet.
I remiss den 19 december 1931 har herr statsrådet och chefen för kungl,
socialdepartementet anmodat länsstyrelsen att inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört rörande utbetalning av
kallortstillägg till landshövdingen i Västerbottens län.
Med anledning härav får länsstyrelsen vördsamt meddela, att de av
revisorerna påtalade utbetalningarna grundats å den i propositionen nr
183 till 1925 års riksdag lämnade uppgiften, att kallortstillägg skulle utgå
jämväl till landshövdingarna i Västerbottens och Norrbottens län. Någon
utbetalning av detta kallortstillägg kommer emellertid numera icke
att äga rum.
Umeå i landskontoret den 5 januari 1932.
GUSTAV ROSÉN.
ALLAN RIETZ.
— 72 —
Länsstyrelsens i Norrbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 39, § 18.
Till herr statsrådet och chefen för kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 dennes anbefalld att avgiva och före den 8
januari 1932 till socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning
av vad 1931 års riksdags revisorer i punkt 18 anfört rörande utbetalt kallortstillägg
till landshövdingarna i Västerbottens och Norrbottens län, får
länsstyrelsen i ärendet anföra följande.
Anmärkningen, i vad den avser Norrbottens län, synes fullt befogad
och beror utbetalningen på ett rent förbiseende av vederbörande, som
utan att närmare taga reda på innebörden av i ärendet gällande bestämmelser
tagit för avgjort, att landshövdingarna med avseende på rätt till
kallortstillägg skulle vara likställda med övriga befattningshavare i reglerade
verk.
Något skäl att i detta fall göra skillnad mellan landshövdingarna och
övriga befattningshavare synes ej heller föreligga. Landshövdingarna
åtnjuta visserligen fri boställslägenhet ävensom statsbidrag till dess uppvärmning,
och därför förekommer mellan dem ingen differentiering i löneförmånerna
med hänsyn till de olika residensstädernas placering i olika
dyrortsgrupper, men kallortstillägget torde ej vara avsett som någon kompensation
för å orten rådande dyrare levnadskostnader, utan såsom en liten
gottgörelse för de obehag och försakelser, som en vistelse å dessa nordliga
landsändar med nödvändighet medför, och dessa obehag få väl anses
drabba en landshövding i lika mån som varje annan befattningshavare.
Luleå i landskontoret den 31 december 1931.
A. B. GÄRDE.
A. HOLM.
Allmänna civilförvaltningens
lönenämnds
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 har Kungl. Majit anbefallt allmänna
civilförvaltningens lönenämnd att avgiva utlåtande i anledning av de
uttalanden, riksdagens år 1931 församlade revisorer under 19 § av deras
berättelse anfört i fråga örn arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom
å landet.
Av den utav riksdagens revisorer verkställda utredningen rörande de
— 78 —
är 1930 inom olika län kallna exekutiva auktionerna a last egendom framgår,
att i de fall, sådan auktion hållits utom landskansliet och tjänsteman
hos länsstyrelse förordnats att förrätta auktionen, vederbörande
befattningshavare uppburit arvode för förrättningen. Revisorerna hava
nu ifrågasatt riktigheten av detta förfaringssätt och därvid åberopat 36 §
i gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen ävensom
vissa av Kungl. Maj :t i cirkulär den 31 juli 1925 för länsstyrelsernas befattningshavare
utfärdade bestämmelser.
Vad till en början angår den landssekreterare tidigare tillkommande
rätten till arvode för exekutiv försäljning av utmätt fastighet, i det fall
att försäljningen ägde rum å landskansliet, synes det nämnden uppenbart,
att då denna sportelinkomst var förenad med tjänsten såsom sådan, landssekreterare
numera icke kan anses berättigad till dylikt arvode. Ej heller
torde i gällande författningar kunna hämtas något stöd för att medgiva
landssekreterare nu ifrågavarande ersättning för det fall, att denne
utanför landskansliet verkställer förrättning, varom här är fråga.
Däremot synes det nämnden vara tvivelaktigt, huruvida jämväl annan
befattningshavare vid länsstyrelse, vilken förordnas att förrätta auktioner
av nu ifrågavarande slag, kan på grund av gällande avlöningsbestämxnelser
anses utesluten från rätten till auktionsarvode. Visserligen äga
de åberopade bestämmelserna i avlöningsreglementet och i förenämnda
cirkulär alltjämt tillämpning å de vid länsstyrelserna anställda befattningshavare,
som tillhöra nu gällande lönestat. Men å andra sidan synes
det gentemot den av revisorerna hävdade uppfattningen kunna anföras,
att förordnande som auktionsförrättare icke är att betrakta såsom ett
med en viss tjänst förenat uppdrag och att följaktligen inkomst av dylikt
uppdrag icke kan vara att hänföra till sportler i egentlig mening.
Det må erinras, att även sedan den nya löneregleringen utsträckts tili
att omfatta länsstyrelsernas befattningshavare, tjänstemän hos länsstyrelse
allmänt ansetts berättigade till särskild ersättning för fullgörande
av uppdrag såsom protokollförare i beskattningsnämnd, uppdrag som ur
de synpunkter, varom här är fråga, kunna anses i viss mån jämförliga
med nu ifrågavarande bestyr.
I detta sammanhang torde få bringas i erinran, att enligt vad för lonenämnden
är känt förutvarande landssekreteraren i Jönköpings län J. W.
Spens på anmodan från socialdepartementet till departementet den 16
juni 1928 avgivit yttrande jämte förslag till kungörelse angående ersättning
åt landsstatstjänsteman, som utanför landskansliet förrättar exekutiv
försäljning av fast egendom på landet, vilket yttrande sedermera varit
utremitterat till länsstyrelserna för utlåtande. Några nya bestämmelser
på området hava visserligen icke framgått såsom resultat av detta förslag,
men såväl det meddelade uppdraget som ock berörda förslag måste
anses förutsätta, att den länsstyrelsernas tjänstemän tidigare tillkommande
rätten till auktionsarvode icke blivit upphävd genom de nya lönebestämmelser,
som blevo å dem gällande vid genomförande av 1925 års
lönereglering för länsstyrelserna.
Emellertid synes det nämnden, att den oklarhet i bestämmelserna, som
uppenbarligen är rådande i fråga örn rätt lör länsstyrelsernas befattningshavare
att vid förordnande att förrätta auktion a utmätt fast egendom
tillgodonjuta eljest stadgad ersättning, påkallar förtydligande föreskrifter
på området, något som även framhållits av flera länsstyrelser.
Förslag till ändrade bestämmelser rörande ersättning för auktion å ut
-
74 —
mätt fastighet å landet och i stad, där länsstyrelse är överexekutor, har
visserligen framlagts i det betänkande rörande fögderiförvaltningens lönereglering,
som den 11 juli 1931 avgivits av 1928 års lönekommitté. Det
synes dock nämnden föreligga skäl för Kungl. Majit att låta verkställa
en närmare utredning, huruvida icke statsverket borde helt och hållet
övertaga bestyret med förrättande av sådana auktioner mot det att det
för auktionens förrättande utgående arvodet helt tillfölle statsverket.
Vid tillämpning av en sådan anordning skulle givetvis uppdrag att förrätta
här avsedda auktioner ingå i befattningshavarnas allmänna tjänsteåligganden.
I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens
ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, Köersner, P. Nilsson
och Reinwall samt suppleanten Hesselgren. Suppleanten Hesselgren bardock
ej närvarit vid detta utlåtandes justering.
Stockholm den 19 januari 1932.
Underdånigst:
ERIK STRIDSBERG.
Alfred Carlsson.
Länsstyrelsens i Stockholms
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 anmodad avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört i fråga om exekutiva
auktioner å fast egendom, får länsstyrelsen anföra följande.
Av den i riksdagens revisorers anförande intagna statistiken framgår,
att antalet utlysta exekutiva auktioner under år 1930 varit störst i Stockholms
län och ungefär dubbelt så stort som motsvarande antal i det län,
som i förevarande avseende kommer närmast i ordningen, samt lika stort
som sammanlagda antalet i icke mindre än tolv andra län, ävensom att de
till hållande å landskansliet utlysta auktionernas antal är större än sammanlagda
motsvarande antal för sjutton andra län. Denna stora arbetsbörda,
vilken givetvis icke fördelar sig lika på varje tidpunkt under året,
har, då större anhopning vid en tidpunkt ägt rum, kunnat föranleda till
att auktionsärendena icke alltid kunnat avverkas så snabbt som önskligt
varit. Kännedomen härom har föranlett, att framställningar gjorts örn
auktions förrättande å tingsstället, enär vederbörande sökande antagit,
att auktionsärendet skulle kunna snabbare handläggas av särskilt förordnad
förrättningsman, vilket även ofta visat sig vara fallet. De framställningar,
vilka medfört förordnande av särskild förrättningsman, hava
samtliga gjorts. av gäldenär. Länsstyrelsen har desto hellre meddelat
dessa förordnande!!, som därigenom en lättnad i arbetsbördan vunnits och
en snabbare handläggning av övriga auktionsärenden kunnat ske.
I detta sammanhang vill länsstyrelsen omnämna, att antalet auktioner,
utlysta att hållas under 1931, uppgick till 425, varav 27 skulle förrättas
av särskild förrättningsman.
Under åberopande av ovanstående får länsstyrelsen, gent emot vad riksdagens
revisorer anfört, framhålla, att icke blott sakliga skäl sålunda
»kunna åberopas» för att förlägga auktioner även till tingshus i residensstaden,
utan också dessa sakliga skäl ligga i öppen dag vid närmare undersökning
av förhållandena. I flertalet av de fall, varom här är fråga,
har länsstyrelsen enligt bestämmelserna i 98 § utsökningslagen varit
skyldig att utsätta auktionen å tingsstället.
I den mån revisorerna i förevarande hänseende framställt anmärkning
mot länsstyrelsen i Stockholms län, får länsstyrelsen sålunda bestämt tillbakavisa
densamma såsom obefogad.
Med omnämnande att de befattningshavare vid länsstyrelser, vilka förordnats
att förrätta exekutiv auktion på annan plats än å landskansliet,
ansett sig berättigade att uppbära auktionsprovision, hava revisorerna
anfört, att, såvitt de kunde finna, detta icke stöde i överensstämmelse med
gällande avlöningsreglemente. Ehuru vad sålunda anförts icke direkt
berör länsstyrelsen i Stockholms län, kan länsstyrelsen icke underlåta att
framhålla, att enligt länsstyrelsens åsikt envar, som erhåller dylikt förordnande,
enligt nu gällande bestämmelser äger uppbära provision, oavsett
om lian är befattningshavare i länsstyrelse eller ej. Skall inskränkning
i detta avseende ske beträffande befattningshavare i länsstyrelse,
måste särskild föreskrift därom utfärdas.
Revisorerna hava slutligen ifrågasatt, att förordnanden såsom auktionsförrättare
skulle företrädesvis meddelas länsstyrelsens egna befattningshavare,
givetvis utan åtnjutande av provision. I anledning härav vill
länsstyrelsen framhålla, att länsstyrelsens befattningshavare icke äro
pliktiga att mottaga dylika förordnanden. Det är att märka, att dessa
förordnanden medföra ett stort ekonomiskt ansvar, som odelat pålägges
den förordnade. Då länsstyrelse förrättar auktion, är ansvaret delat.
Det kan därför icke anses med billighet överensstämmande att införa
skyldighet att mottaga förordnande utan att denna skyldighet förbindes
med viss kompensation i ekonomiskt avseende.
Då revisorerna förordat, att förordnandena skola meddelas länsstyrelsens
egna befattningshavare, hava de tydligen avsett, att provisionerna
skola ingå till statsverket i så stor utsträckning som möjligt. Därmed
skulle följa, att landsfogdarna endast undantagsvis skulle erhålla förordnanden.
I anledning härav vill länsstyrelsen framhålla, att frågan örn
landsfogdarnas sportler är intimt förbunden med landsfogdarnas löne
reglering. Vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 136 till 1929
års riksdag angående tillfällig löneförbättring till bland annat landsfogdarna
uttalade statsutskottet följande: »Beträffande landsfogdarna
må erinras, att 1927 års riksdag medgivit en höjning av deras tillfälliga
löneförbättring från 900 kronor till 1,200 kronor. Landsfogdarnas lönefråga
är för närvarande hänskjuten till 1928 års lönekommitté för ut
redning, och utskottet mäste för sin del under sådana förhållanden, och
detta särskilt nied hänsyn till de svårigheter det erbjuder att överblicka
sportelinkomstcrnas inflytande på en framtida lönereglering, ställa sig
avvisande mot att nu. innan nämnda kommittés förslag i ärendet före
— 76 —
ligger, beslut skulle fattas om ytterligare förhöjning till ifrågavarande
befattningshavare. Utskottet avstyrker alltså bifall till Kungl. Maj:ts
förslag i denna del.» Riksdagen följde statsutskottets förslag. Att redan
nu meddela föreskrifter, som i verkligheten skulle medföra, att landsfogdarna
helt berövades sin enda möjlighet att erhålla sportler, vore sålunda
att föregripa den pågående utredningen av deras lönefråga och
innebure en orättvisa mot dem. Bemärkas bör därjämte, att landsfogdarnas
skyldighet att mottaga förordnanden av förevarande art utgör
en förstärkning av länsstyrelsernas arbetskraft, som länsstyrelsen i detta
län icke gärna vill avsäga sig.
Stockholm å landskansliet den 7 januari 1932.
Underdånigst:
NILS EDÉN.
A. M. BECKIUS. .
Länsstyrelsens i Uppsala län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, som genom nådig remiss den
19 december 1931 fått sig anbefallt att avgiva utlåtande över av riksdagens
revisorer gjort uttalande i fråga örn arvode vid exekutiva auktioner
å fast egendom, får i anledning därav i underdånighet anföra
följande.
Därest en exekutiv auktion genom gäldenärens bestämmande eller eljest
på grund av särskilda skäl blir förlagd till tingsställe och det alltså
ankommer på överexekutor att särskilt förordna förrättningsman för
auktionens hållande, ligger det närmast till hands att härtill anlita någon,
som är förtrogen med göromål av ifrågavarande art, det vill säga
antingen någon tjänsteman vid länsstyrelsen eller också landsfogden, till
vars åliggande enligt gällande instruktion hör att, örn han därtill av överexekutor
förordnas, åtaga sig hållande av exekutiva auktioner.
Vad beträffar rätten att uppbära den för försäljningen utgående provisionen,
torde det utan vidare vara klart, att dylik rätt tillkommer
landsfogden och varje utanför länsstyrelsen förordnad förrättningsman.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes åsikt synes emellertid
denna rätt böra tillkomma jämväl tjänsteman vid länsstyrelsen. Gällande
författningar kunna icke anses giva stöd åt en motsatt uppfattning,
och det får också anses vara principiellt oriktigt, att en särskild förordnad
förrättningsman, vare sig han tillhör länsstyrelsen eller icke, skall
ensam påtaga sig det ofta avsevärda ekonomiska ansvar, som är förenat
med en exekutiv auktion, utan att han får åtnjuta den därför utgående
provisionen, vars ändamål väl delvis får anses hava varit en gottgörelse
för med uppdraget förenad risk. Vid beviljande till landssekreterarna
av den särskilda löneförstärkningen i samband med indragningen av
— 77 —
sportler och provisioner, torde nämnda synpunkt hava varit till stor del
den bestämmande.
Med utgående från att provisionen bör, då exekutiv auktion på annan
plats än landskansliet förrättas av befattningshavare vid länsstyrelsen,
redovisas till statsverket, hava riksdagens revisorer uttalat önskvärdheten
av att såsom auktionsförrättare företrädesvis böra förordnas dylika
befattningshavare. Härvid vill dock Eders Kungl. Majrts befallningshavande
framhålla, förutom att indragning av provisionen i sådant fall
enligt befallningshavandens mening torde förutsätta författningsändring,
att auktionsprovisioner av 1928 års lönekommitté upptagits såsom sportler
åt landsfogdarna, och att dessa därför icke annat än i sammanhang
med lönereglering böra fråntagas möjligheten till erhållande av ifrågavarande
provisioner.
Uppsala slott i landskansliet den 8 januari 1932.
Underdånigst:
S. LINNÉR.
ELIAS STENIUS.
Länsstyrelsens i Södermanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
I nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts att
före den 8 januari 1932 inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens
år 1931 församlade revisorer anfört angående arvode vid exekutiva
auktioner å fast egendom.
Med anledning härav får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Länsstyrelsen har vid bestämmande av plats för förrättande av exekutiva
auktioner varit angelägen att härför välja den ort, som för varje
auktion ansetts lämpligast samt vid val av auktionsförrättare stannat
vid tjänstemän inom länsstyrelsen, som ansetts tillräckligt förtrogna med
ifrågavarande viktiga ärenden.
I flertalet fall, då befattningshavare hos länsstyrelsen härstädes efter
särskilt förordnande förrättar exekutiv fastighetsauktion, hålles sådan
antingen under befattningshavarens semester eller, sedan denna förbrukats,
under av honom beviljad annan tjänstledighet, för vilken sistnämnda
händelse hela hans lön indrages till statsverket.
Enligt länsstyrelsens mening hava sålunda förordnade auktionsförrättare
fullt lagenligt uppburit dem tillkommande provisioner liksom ock
platsen för auktioner bestämts enligt gällande lag och efter vad i varje
fall för saken ansetts lämpligast.
Huruvida den ersättning, som utgått till auktionsförrättarna, varit
— 78
större än som med hänsyn till uppdragets ansvarskrävande art varit
befogat, synes länsstyrelsen böra övervägas i sammanhang med ifrågasatt
ändring av gällande bestämmelser i detta hänseende. Någon ändring
synes däremot ej påkallad med avseende på länsstyrelsens rätt att
förlägga auktionerna inom skilda delar av länet eller att till auktionsförrättare
förordna även länsstyrelsens tjänstemän, vilka i regel torde
vara de för detta uppdrag bäst kvalificerade.
Nyköping i landskansliet den 5 januari 1932.
Underdånigst:
G. SEDERHOLM.
IVAR SCHALIN.
Länsstyrelsens i Östergötlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
I nådig remiss av den 19 december 1931 har det blivit länsstyrelsen anbefallt
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer
anfört i fråga om provisionerna för de exekutiva auktioner, vilka efter
förordnande av länsstyrelsen hållas å annat ställe än landskansliet.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.
Vid bestämmandet av auktionsställe har länsstyrelsen fäst största vikten
vid parternas bekvämlighet, under det att länsstyrelsen ansett frågan,
örn statsverket eller vederbörande auktionsförrättare skulle komma
i åtnjutande av auktionsprovisionen, vara av sekundär betydelse. Så
har t. ex. i allmänhet ansetts olämpligt att hålla auktioner å landskansliet,
då det gällt fastigheter i trakten av Norrköping eller Motala, inom
vilka bägge städer väl belägna tingshus finnas. Betydelse för frågans
avgörande har ock utöver vad 98 § utsökningslagen uttryckligen föreskriver
tillmätts parternas egna önskningar.
Länsstyrelsen har icke haft att i något särskilt fall avgöra spörsmålet,
huruvida de länsstyrelsens tjänstemän, vilka förrätta fastighetsauktion å
tingsställe, äro berättigade till auktionsprovision, men har sig bekant
att härom gällande bestämmelser plägat tolkas så, att länsassessor och
länsnotarie i dylikt fall äger uppbära provision. Landssekreteraren härefter
löneregleringens genomförande icke förrättat någon exekutiv auktion
utom landskansliet och anser sig under inga förhållanden berättigad till
auktionsprovision.
Linköpings slott i landskansliet den 5 januari 1932.
V. E. von dkk LANCKEN.
Underdånigst:
KARL TISELIUS.
- 79 —
Länsstyrelsens i Jönköpings
lön
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1. sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Länsstyrelsen, som genom remiss den 19 december 1931 anbefallts att avgiva
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört angående
arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom, får härmed i underdånighet
anföra följande.
I fråga örn försäljning av utmätt fast egendom å landet innehålla gällande
bestämmelser örn auktionsställe och auktionsförrättare i huvudsak,
att gäldenär äger bestämma auktionsställe, men att detta eljest bestämmes
av överexekutor samt att överexekutor är auktionsförrättare, då auktion
förrättas å landskansliet, men i övriga fall särskild förrättningsman, som
av överexekutor förordnas.
Här i länet hava dessa bestämmelser så tillämpats, att exekutivauktionerna
förrättats utom landskansliet endast i de fall, då gäldenär eller sökande
borgenär uttryckligen begärt sådant. Detta har här förekommit
endast inom länets ytterdelar, särskilt i Tranås och Vetlanda. Till förrättningsmän
vid dessa auktioner hava förordnats sådana länsstyrelsens
tjänstemän, som på grund av sin erfarenhet örn och befattning med dylika
ärenden måste antagas äga förmåga att fullt självständigt sköta en sådan
auktion med de komplikationer som ofta vid själva auktionstillfället
kunna uppkomma. Det har ansetts rimligt och i gällande författningar
om arvode för sådana auktioner grundat, att denne tjänsteman, som haft
att självständigt förbereda och på eget ansvar med även ekonomiska risker
avhålla auktion, tillgodoräknat sig den utgående auktionsprovisionen.
Riksdagens revisorer hava nu ifrågasatt riktigheten av denna tillämpning
och därvid åberopat 36 § i gällande avlöningsreglemente för bland
andra länsstyrelsernas tjänstemän ävensom särskilt vissa bestämmelser
vid 1925 års lönereglering beträffande sportelindragning för landssekreterare
och landskamrerare. Av dessa och andra stadganden framgår, att
landssekretare icke vidare har rätt till inkomst av provision från utav
överexekutor hållna auktioner. Vad åter angår de särskilt förordnade
förrättningsmännen för auktioners hållande i orterna, synes det däremot
icke av gällande föreskrifter framgå, att dessa som sådana skola avstå
ifrågavarande inkomst av uppdraget av den anledning att de vanligen
tillika äro befattningshavare i länsstyrelse. Denna fråga torde främst
vara beroende av, huruvida sådan inkomst är hänförlig till sportler i teknisk
mening. Vad i ovanberörda § 36 avlöningsreglementet sägs örn nyreglerad
befattningshavares skyldighet att underkasta sig »minskning i
eller upphörande av» extra inkomst vid befattningen hänvisar med själva
ordalydelsen på tillämpningsbestämmelser, som dock saknas, utöver Kungl,
breven den 12 juni oell 31 juli 1925. Då nu sistnämnda brev talar örn indragning
av »sportler som före den 1 juli 1925 tillkommit befattningshavare
vid länsstyrelserna» uppstår i andra hand spörsmålet, örn ifrågavarande
auktionsarvoden kunna anses fästa vid vissa länsstyrelsebefattningar eller
vid sådana i allmänhet på sådant sätt, att de kunna betraktas såsom »till
kommande» deras innehavare.
— 80 —
Länsstyrelsen tillåter sig i detta sammanhang erinra örn det kungl, socialdepartementets
uppdrag örn utarbetande av jämkade bestämmelser i
detta ämne, som under år 1928 lämnades dåvarande landssekreteraren härstädes.
Detta uppdrag, som måste anses förutsätta att provisionsarvodena
till länsstyrelsetjänstemän icke, såsom revisorerna synas hålla före, upp
hävts genom 1921 och 1925 års avlöningsbestämmelser, föranledde också ett
författningsförslag, varöver länsstyrelserna hördes, men som hittills icke
lett till utfärdande av ny författning i ämnet. Enahanda uppfattning ligger
uppenbarligen bakom socialdepartementets cirkulär den 6 juni 1928,
varigenom länsstyrelsernas uppmärksamhet fästes på beaktande av statsverkets
intresse vid bestämmande av plats för exekutiva auktioner genom
dessas förläggande i största möjliga utsträckning till landskansli.
Även örn man anser hinder icke föreligga att betrakta som sportler vad
som lär vara avsett att utgöra skälig ersättning för nedlagt arbete utöver
tjänsten, synes det knappast riktigt att låta den praxis, som kommit
ifrågavarande uppdrag att i regel tillfalla länsstyrelsens tjänstemän, betyda,
att dessa vore i något avseende berättigade till uppdragen. Då länsstyrelserna,
ehuru oförhindrade att till dessa anlita även andra befattningshavare
eller fristående personer, hållit sig med förordnandena till
egen personal, bar detta skett med kännedom örn den förordnades på erfarenhet
grundade kompetens.
Provisionsarvodet står på grund av sin natur ingalunda i varje fall
i riktigt förhållande till arbete och ansvar. Det kommer också ofta med
auktionens återkallande att förfalla, sedan omfattande förarbeten nedlagts.
Men det utgör dock oftast en förmån, som tillförsäkrar det allmänna såväl
som intressenterna att få uppdraget riktigt och samvetsgrant skött.
Revisorerna anmärka bland annat på det förhållandet, att länsstyrelsetjänstemännen
för ifrågavarande förrättningar icke åtnjutit tjänstledighet
eller avstått lön. En sådan praxis är givetvis ägnad att låta uppdraget
i fråga framstå såsom med tjänsten sammanhörande. Här i länet har
dock frånvaro hel tjänstgöringsdag icke behövt ifrågakomma.
Med hänsyn emellertid till denna praxis samt ovanberörda ojämnhet i
ersättningen synes det kunna ifrågasättas, då i varje fall en reglering av
påtalade oklarhet lärer böra ske, att nuvarande system genom nya bestämmelser
omlägges. Härvid kunde det givetvis tänkas, att samtliga exekutivauktioner
å fast egendom hållas av överexekutor antingen så att möjligheterna
till deras förläggande annorstädes än till landskansliet bortfaller
eller så att överexekutor, d. v. s. avdelningscheferna eller ställföreträdare
för dem, förrätta auktioner även i orterna. Emellertid synes det länsstyrelsen
knappast tillrådligt att indraga möjligheten till auktions förläggande
utom residensstad, då detta av gäldenär eller sökande borgenär yrkas.
Särskilt förefaller det naturligt, att inom mera avlägsna delar av ett
län den föreställningen inkommit och även genom praxis stärkts, att rättsägarnas,
enkannerligen gäldenärens. intresse vid auktionen bättre tillgodoses
genom dess förrättande i orten — ett betraktelsesätt som ju för övrigt
i den mån det har fog för sig och alltså leder till ökat försäljningspris,
också utgör ett visst fog för förrättningsmannens rätt till särskilt arvode.
Att överexekutor på angivet sätt uppträder i orterna synes åter onödigt
omständligt och förryckande på länsstyrelsernas arbete.
På grund av vad sålunda anförts får länsstyrelsen som sin mening uttala,
att närmare bestämmelser i ämnet i varje fall synas erforderliga samt att
härvid synes kunna förordas att provision, i likhet med vad som redan
— 81 —
gäller för auktioner hållna å landskansliet, indrages till statsverket, men
att länsstyrelserna samtidigt garanteras möjlighet att anlita fullt kompe
tenta personer såsom förrättningsmän genom att tillgodose dessa med för
varje fall bestämt, mot arbetet och ansvaret avpassat arvode.
Jönköping i landskansliet den 7 januari 1932.
Underdånigst:
CARL MALMROTH.
HERMAN HULTKRANZ.
Länsstyrelsens i Kronobergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Till åtlydnad av nådig remiss den 19 nästlidne december, varigenom
länsstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i en remissen bilagd handling anfört i fråga örn arvode vid exekutiva
auktioner å fast egendom, får länsstyrelsen i underdånighet anföra:
Vad detta län beträffar hava exekutiva auktioner å utmätt fast egendom
hållits å annan plats än å landskansliet endast i sådana fall, då gäldenären
härom gjort särskild framställning. Då härvid såsom auktionsställe
i regel föreslagits tingsstället i orten, har länsstyrelsen icke kunnat motsätta
sig gäldenärens begäran. Även i de mycket få fall, då annat auktionsställe
än tingsstället föreslagits, har länsstyrelsen örn den föreslagna
platsen prövats lämplig, förordnat örn auktions hållande å sålunda föreslagen
plats.
När här i länet auktion skolat hållas å annan plats än å landskansliet,
har till auktionsförrättare förordnats landsfogden i länet, vilken på grund
av föreskrift i 12 § i instruktionen för landsfogdarna är skyldig att, örn
han därtill förordnas, förrätta sådan auktion. För sådan förrättning torde
landsfogde, vilkens lön fortfarande icke blivit reglerad, vara berättigad
till auktionsprovision. Dylik rätt torde däremot icke tillkomma länsstyrelsens
tjänstemän, då de förordnas att förrätta exekutiva auktioner, vare
sig dessa hållas å landskansliet eller å annan plats. Bestämmelserna härom
synas vara så klara, att något tvivel härom icke torde höra förekomma.
Länsstyrelsen får därför hemställa, att riksdagens revisorers hemställan
icke måtte till någon åtgärd föranleda. Särskilt synes föreskriften örn
skyldighet för landsfogden att förrätta exekutiv auktion böra bibehållas,
då det långt, ifrån alltid torde finnas tjänstemän vid länsstyrelserna, som
äro villiga åtaga sig dessa besvärliga och särskilt ansvarsfulla förrättningar.
Växjö i landskansliet den 8 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
MORTIMER .IOHANSSON.
6 — Rev.-berättase (ilig. statsverket för dr 19M. lil.
PER MALMER
Länsstyrelsens i Kalmar län
yttrande i anledning av riksdagens
réVisörérs uttalande del I, sid. 40, § 19.
— 82 —
Till kungl, socialdepartementet.
Sedan länsstyrelsen anmodats avgiva yttrande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin berättelse till årets riksdag anfört i fråga örn arvode
vid exekutiva auktioner å fast egendom, får länsstyrelsen i sådant hänseende
anföra följande.
Uti ifrågavarande berättelse framhålla revisorerna bland annat, att införskaffade
uppgifter angående de exekutiva auktioner, som hållits under
år 1930, syntes giva vid handen, att inom vissa län dylika auktioner hållits
å annan plats än landskansliet i större utsträckning än som av förhållandena
varit påkallat.
Med anledning härav vill länsstyrelsen erinra, att, såsom länsstyrelsen
redan i sin till revisorerna avgivna redogörelse framhållit, för Kalmar
läns vidkommande samtliga de auktioner, som ej hållits å landskansliet,
jämlikt stadgandet i 98 § utsökningslagen förrättats å auktionsställe, som
av gäldenären bestämts. Anledningen till att ett större antal auktioner
förekommit å tingsstället i orten eller andra dylika förrättningsställen
är uppenbarligen den, att det i många fall, då den egendom, som skall försäljas,
är belägen långt ifrån residensstaden, skulle ställa sig synnerligen
oförmånligt, ej minst för spekulanterna, örn auktionen skulle förrättas é
landskansliet.
Samtliga de auktioner, som hållits utom landskansliet, hava förrättats
av landsfogden i länet, som enligt gällande instruktion är skyldig att mottaga
förordnande härtill. Dylik skyldighet förefinnes icke för länsstyrelsens
befattningshavare, och enligt länsstyrelsens förmenande hör ej heller
någon ändring härutinnan ske, då nämnda befattningshavare äro fullt
upptagna med sitt arbete å tjänsterummet. Skulle emellertid dylik tjänsteman,
enligt åtagande, förordnas att förrätta auktion å annan plats än
landskansliet, torde han redan nu på grund av bestämmelserna i gällande
avlöningsreglemente icke vara berättigad att uppbära auktionsprovisionen,
varför någon författningsändring härvidlag ej synes nödvändig.
Vidkommande slutligen statsrevisorernas anmärkning, att landsfogden
i länet vid vissa tillfällen i samband med auktionsförrättning företagit
tjänsteresa, för vilken uppburits ersättning av statsmedel, tillåter sig
länsstyrelsen hänvisa till bilagda, från bemälde landsfogde infordrade
förklaring.
Kalmar i landskansliet den 7 januari 1932.
JOHN FALK.
E. LIDMAN.
— 83 —
Landsfogdens i Kalmar län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, 119.
Till länsstyrelsen i Kalmar län.
Anmodad inkomma med yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört beträffande arvode vid de exekutiva auktioner å fast egendom,
som utlysts i 1930 års länskungörelser, får jag vördsamt anföra
följande.
Vad först beträffar anmärkningen, att inom länet vid vissa tillfällen
i samband med auktionsförrättning företagits tjänsteresa, för vilken uppburits
resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel, har såvitt
jag av handlingarna härstädes kunnat finna dylika resor under år 1930
företagits vid fyra olika tillfällen, samt vid ett tillfälle under år 1931.
Detta får emellertid betraktas endast som undantagsfall, och torde statsrevisorernas
anmärkning principiellt sett, ehuru direkt stadgande därom
saknas, vara riktig. Sedan den 20 januari 1931, då exekutiv auktion hölls
å 3/a mantal litt. Aa Röhäll 13 och Vso mantal litt. Ab Röhäll 14, har exekutiv
auktion icke i något fall kombinerats med tjänsteresa. Skulle så
i framtiden ske, kommer givetvis rese- och traktamentsersättning av
statsmedel icke att uttagas.
'' Vad beträffar statsrevisorernas ifrågasättande av huruvida icke i sådana
fall, då exekutiva auktioner skola hållas å annan plats än landskansliet,
såsom auktionsförrättande företrädesvis böra förordnas länsstyrelsens
egna befattningshavare, får jag framhålla, att det med den betungande
arbetsbörda, som åvilar dessa, icke torde vara lämpligt att nu införa
ett dylikt stadgande. Jämlikt 12 § i landsfogdeinstruktionen åligger
det landsfogden, när han därtill av länsstyrelsen förordnas, att förrätta
exekutiv auktion, och detta stadgande torde ha tillkommit just med tanke
på lämpligheten av att landsfogde i anslutning till sina övriga tjänsteresor
inom länet förrättar sådant uppdrag. Frågan örn arvode vid exekutiva
auktioner har för övrigt av 1928 års lönekommitté upptagits i dess
betänkande med förslag till lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och
landsfiskaler m. m. och finnes nu ingen anledning att föregripa lönekommitténs
betänkande. För närvarande äro landsfogdarnas löner så oskäligt
låga, att det icke torde kunna ifrågasättas att vid av dem hållna exekutiva
auktioner indraga nu utgående provision till statsverket.
Kalmar i landsfogdens expedition den 22 december 1931.
Elis Söderström.
Länsstyrelsens i Gotlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Uti nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavaflde
anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad riks
-
— 84 —
dagens revisorer i en remissen bifogad handling anfört rörande utgåendet
av arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom.
Med anledning härav får Eders Kungl. Martts befallningshavande anföra
följande.
Då vederbörande länsstyrelse medgivit egna befattningshavare att lyfta
auktionsprovision, torde länsstyrelserna vid tolkningen av hithörande bestämmelse
i nådiga brevet den 31 juli 1925 hava utgått ifrån den uppfattningen
att auktionsprovisionen icke kunde betraktas såsom någon dessa
befattningshavares sportler i tjänsten och att med hänsyn härtill stadgandet
i berörda nådiga brev örn redovisning till länsstyrelserna av de
sportler, som före den 1 juli 1925 tillkommit befattningshavare vid länsstyrelserna,
icke varit i dessa fall tillämplig. Emellertid torde — på sätt
riksdagens revisorer framhållit — meningen med åberopade bestämmelse
i nådiga brevet den 31 juli 1925 uppenbarligen hava varit, att alla slag av
sportler eller extra inkomster, som härflöte av tjänsten eller därmed sammanhängande
bestyr, skulle bortfalla, men då berörda bestämmelse synes
hava lämnat rum för en häremot stridande uppfattning, får Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i underdånighet tillstyrka åtgärder i syfte att
den oklarhet härutinnan, som hittills förelegat, snarast möjligt måtte undanröjas.
Kevisorerna hava vidare med hänsyn därtill att i flera fall andra än
länsstyrelsens tjänstemän förordnats att förrätta exekutiva auktioner å
annan plats än landskansliet ifrågasatt, huruvida icke i sådana fall såsom
auktionsförrättare företrädesvis borde förordnas länsstyrelsens egna be
fattningshavare, vilka i enlighet med vad nyss anförts icke kunna anses
vara berättigade till auktionsprovision. Då ett stadgande i sådan riktning
synes stå i full överensstämmelse med andemeningen i förenämnda nådi
ga brev den 31 juli 1925, har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande för
sin del intet att erinra emot ett stadgande av sådant innehåll.
Visby i landskansliet den 8 januari 1932.
Underdånigst:
A. E. KODHE.
C. G. IHRFORS.
Länsstyrelsens i Blekinge
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 40, § 19.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen blivit förelagt
att till socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer anfört rörande arvode vid exekutiva auktioner
å fast egendom. Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.
År 1930 hava av 29 exekutiva fastighetsauktioner, berörande fastig -
— 85 —
heter ä Blekinge läns landsbygd, 20 stycken hållits ä landskansliet och
9 å annan ort inom länet. Motsvarande siffror för år 1981 äro 30, 21 och
9. Samtliga auktioner å annan plats än landskansliet hava efter länsstyrelsens
särskilda förordnanden förrättats av landsfogden^ i länet. Anledningen
varför dessa auktioner icke hållits a landskansliet har varit
antingen begäran från vederbörande gäldenär eller ock att fastigheten,
som skolat försäljas, varit så långt avlägsen från residensstaden, att länsstyrelsen
med hänsyn till gäldenärs, fordringsägares och spekulanters
intressen ansett fördelaktigast, att försäljningen i stället förlädes till
plats i närheten av fastigheten. Tillgodoseendet av allmänhetens ekonomiska
intressen måste väl i dylika fall få anses hava företräde framför
omsorgen örn statens provisionsintäkter. Örn än, såsom av ovan lämnade
sifferuppgifter framgår, exekutiv försäljning av fastigheter sedan
några år blott i ringa omfattning ägt rum annorstädes än å landskansliet,
finner länsstyrelsen det icke uteslutet utan fasthellre mycket troligt,
att, på grund av den till följd av de dåliga tiderna väntade ökningen
av de exekutiva auktionernas antal samt den under de senare åren genom
en mängd nya uppgifter betydligt utökade arbetsbördan å länsstyrelsens
kansliavdelning utan motsvarande utökning av arbetskrafterna,
länsstyrelsen kommer att finna sig nödsakad att framdeles i större utsträckning
överlåta besväret med de exekutiva fastighetsauktionerna.
Att därvid landskansliet^ egna befattningshavare icke annat än i enstaka
undantagsfall kunna ifrågakomma är tydligt. . .
Länsstyrelsen kan icke dela revisorernas förmenande, att provision tor
förrättande av exekutiv auktion på annan plats än å landskansliet skulle
beträffande befattningshavare vid länsstyrelse vara att anse såsom sportel
eller extra inkomst liärflytande av tjänsten eller av därmed sammanhängande
bestyr. Dylika auktioner förrättas efter särskilda förordnanden
och ingå icke i befattningshavarnas å landskansliet tjänsteplikter.
För övrigt måste provisionen anses vara en måttlig och rättvis
ersättning för ifrågavarande erkänt besvärliga och särskilt ansvarsfulla
förrättningar.
Karlskrona å landskansliet den 7 januari 1932.
SVEN HAGSTRÖMER.
JOSK!'' FRÖBERG.
Länsstyrelsens i Kristianstads
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 10.
Till Konungen.
Sedan länsstyrelsen genom nådig remiss den 19 sistlidne december anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av riksdagens revisorers uttalande
angående arvodena vid exekutiva auktioner å fast egendom, tar
länsstyrelsen underdånigst anföra.
— 86 —
Länsstyrelsen Ilar vid ett par föregående tillfällen, da länsstyrelsen
haft att yttra sig i samma sak, tillåtit sig framhålla, att med undantag
för det i 98 § sista stycket utsökningslagen angivna fall någon föreskrift,
att exekutiva auktioner å fast egendom företrädesvis böra hållas å landskansliet,
icke finnes i gällande författningar. I första rummet tillkommer
det gäldenären att bestämma, huruvida auktion skall hållas å landskansliet
eller å tingsställe eller annat lämpligt ställe i orten. I andra fall
tillkommer det länsstyrelsen att bestämma var auktionen skall hållas.
Den lämpligaste grunden för detta avgörande synes vara, varest auktionen
bör hållas för att vålla såväl inteckningshavare och andra rättsägare
som ock spekulanterna minsta möjliga omgång, besvär och kostnader.
Med tillämpning härav har länsstyrelsen i allmänhet, där avgörandet ankommit
på länsstyrelsen, plägat förordna, att exekutiva auktioner å fastigheter,
belägna inom de till residensstaden gränsande domsagorna, skola
hållas å landskansliet, men övriga auktioner å respektive tingsställen.
Länsstyrelsen kan icke finna annat än att denna princip måste tillerkännas
giltighet. För den av statsrevisorerna förfäktade regeln, att exekutiva
auktioner helst böra hållas å landskansliet, synes icke kunna anföras
mer än ett. skäl, nämligen att statsverket skulle beredas ytterligare
inkomst av auktionerna. Men att låta denna synpunkt — att bereda staten
sportelinkomster — bliva avgörande för en frågas sakliga behandling,
torde hittills, icke hava ansetts lämpligt. Länsstyrelsen kan sålunda icke
för sin del finna något fog för statsrevisorernas hemställan.
Även en annan sak önskar länsstyrelsen framhålla. Det är visserligen
sant, att exekutiva auktioner tidigare i stor omfattning hållits å landskansliet
bär i länet. Med den oerhörda ökning av göromålen å landskansliet,
som karakteriserat de senare åren, och med hänsyn till det synnerligen
avsevärda arbete, som ofta nog är förenat med de exekutiva
auktionerna och förberedelserna till desamma, skulle en överflyttning
till landskansliet av flertalet exekutiva auktioner ovillkorligen nödvändiggöra
en utökning av de juridiskt kvalificerade arbetskrafterna å landskansliet.
Även örn auktionerna komme att i den omfattning, som statsrevisorerna
synas avse, överflyttas till landskansliet, torde följaktligen
statsverkets vinst icke bliva synnerligen stor.
Slutligen får länsstyrelsen meddela, att i de jämförelsevis få fall, då
annan än landsfogden av länsstyrelsen förordnats att förrätta exekutiva
auktioner, ordinarie tjänsteman icke på senare tid erhållit dylikt förordnande,
utan två extra befattningshavare hos länsstyrelsen. Att dessa uppbära
arvoden för exekutiva auktioner torde icke kunna strida mot de
vid löneregleringen meddelade bestämmelserna eller syftet med densamma.
Auktionerna skola i regel av dem förrättas under semesterledighet.
Länsstyrelsen anser någon ändring i gällande bestämmelser icke i något
avseende påkallad.
Kristianstads landskansli den 7 januari 1932.
Underdånigst:
JOH. NILSSON.
JOSKF FISCHER.
— 87 —
Länsstyrelsens i Malmöhus
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40. $ 19.
Till kungl, socialdepartementet.
Jämlikt remissresolution den 19 december 1931 har länsstyrelsen att avgiva
utlåtande över vad riksdagens revisorer anmärkt i fråga örn förrätt
ningsställe för exekutiva auktioner å fast egendom och om arvoden därför
samt får i sådant avseende anföra följande. . .
Rörande här i länet tidigare tillämpad praxis i fråga örn utsattande av
auktionsställe för exekutiva auktioner å fastighet får länsstyrelsen han
visa till sin i denna fråga den 11 september 1928 till Kungl. Majit avlatna
skrivelse, varav en avskrift här bifogas. Någon annan ändring i angivna
praxis har icke sedermera ägt rum än att numera, sedan länsstyrelsens
lokalförhållanden genom uppförande av nytt landstatshus blivit Pa ti _
fredsställande sätt ordnade, exekutiva auktioner a fastigheter inom Oxie
och Skytts härads domsaga utsättas att hallas a landskansliet, dar så
författningsenligt är möjligt. .
Riksdagens revisorer hava framhållit att nar exempelvis i ett sa vid
sträckt län som Norrbottens nära nog samtliga försäljningar av ifrågavarande
slag kunnat försiggå å landskansliet, det syntes svart att förfara,
varför ej samma förhållande skulle kunna råda i Malmohus an. Fräsan
är väl emellertid icke den, huruvida det gar för sig att halla auktioner
å landskansliet, utan den, huruvida det är lämpligt. Länsstyrelsen anse
den omständigheten att det i Malmöhus lan tillämpade systemet bestått
så länge som varit fallet, ehuru det legat i gäMenarernas hand att bryta
detsamma, utgöra ett bevis för att det ar lämpligt för detta Ian. Det a
ju framför allt gäldenärernas intresse det har galler, vdket intresse alltid
går ut på, att så högt pris som möjligt erhålles för fastigheten. Detta
mål främjas givetvis, örn såsom auktionsstalle utses plats, som ligger
bekvämt till för spekulanterna. , „ , .... , ,
Länsstyrelsen, som tidigare plägat förordna landsfogden i länet och en
förutvarande kronofogde att hålla de till förrättande a tingsställe utsätta
auktionerna, har sedan våren 1929, efter det kronofogden avlidit och auktionernas
antal ökats så, att landsfogden ej kunde medhinna dem forordnat
här anställda extra länsnotarier att förrätta en del av dylika auktmner.
Annan ordinarie tjänsteman än landsfogden har länsstyrelsen icke
under denna tid anlitat för ändamålet. k
Under tiden till den 1 januari 1931 iakttogs, att extra länsnotarie elkoli
ledighet från sin tjänst de dagar, då auktion eller likvid av honom
förrättades, med skyldighet att avstå hela dagsinkomsten pa tjänsten.
Detta svstem visade sig emellertid medföra olägenheter. Den tjänstledige
extra länsnotarien utförde helt naturligt intet arbete å land skanshet
under de dagar, då ledighet åtnjöts, vilket hade till följd att det blev
svårt att medhinna de ordinarie göromålen. Enar det visat sig att, med
hänsyn till de korta avstånden i länet, förrättningarna nästan undantagslöst
kunde utföras så snabbt, att tjänstemannen kunde samma dag inställa
sig i arbetet å landskansliet omedelbart efter frukostrasten, d. v. s. senast
klockan 13, ansåg sig länsstyrelsen kunna övergiva systemet med junst
ledighet och i stället ordna saken så. att tjänstemannen alades att genom
— 88
arbete etter tjänstetiden giva kompensation för den i följd av förrättningen
förlorade arbetstiden. Såväl före den 1 januari 1931 som därefter
har förbud varit gällande för extra länsnotarie att å sin för kansliarbetet
bestämda arbetstid utföra något till extra uppdrag hörande arbete,
och detta förbud har upprätthållits.
Riksdagens revisorer hava uttalat såsom sin mening att i de fall, där
befattningshavare vid länsstyrelser förrättat exekutiv auktion på annan
plats än å landskansliet, dessa icke äro berättigade att uppbära auktionsprovision,
enär de på grund av stadgande i avlöningsreglementet äro
skyldiga att utan särskild ersättning utföra arbetet. Denna mening grundas
därå, att alla slag av sportler eller extra inkomster, som härflöte av
tjänsten eller av därmed sammanhängande bestyr, skulle med 1925 års
lönereglering för länsstyrelsernas tjänstemän bortfalla. Länsstyrelsen
delar icke den av riksdagens revisorer sålunda uttalade uppfattning. Att
närmare ingå på frågan kan ej anses nödigt. Endast en omständighet får
länsstyrelsen -här framhålla, nämligen att, örn riksdagens revisorers mening
vore riktig, länsstyrelsens befattningshavare icke heller skulle äga
uppbära ersättning för uppdrag att vara sekreterare i prövningsnämnd
och biträde åt kronoombudet. Ersättning i sådant avseende har emellertid
år efter år utgått, utan att såvitt känt är anmärkning däremot
förekommit.
Länsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse uttalat, att därest ett indragande
av exekutiva fastighetsauktioner å härvarande landskansli
komme att ske i större utsträckning än nu ägde rum, detta icke kunde
låta sig göra utan ökning av den nu strängt sysselsatta personalen å
landskansliet. Denna mening vidhålles, och länsstyrelsen vill tillägga,
att det avlöningsbelopp som skulle motsvara en sålunda behövlig ökning
av personalen säkerligen icke komme att avsevärt understiga det belopp,
vartill landsfogdens och de extra länsnotariernas inkomst av auktionerna
nu uppgå. I detta sammanhang må anmärkas att auktionsprovisionerna
icke äro så tilltagna, att de i stort sett utgöra särdeles god betalning
för det med förrättningarna förenade arbetet. I en del fall är detta
givetvis förhållandet, men i andra fall kan provisionen icke i någon mån
motsvara arbetet. Att landsfogden i länet kunnat medhinna att handlägga
ifrågavarande slag av ärenden i den omfattning som skett är beroende
av, att han besitter stor arbetsförmåga, som därtill präglas av
snabbhet.
Med åberopande av vad ovan anförts får länsstyrelsen uttala som sin
mening, att den ordning, som av länsstyrelsen tillämpas ifråga örn exekutiva
fastighetsauktioner, är överensstämmande med gällande författningar
samt, vad angår förrättningsställe, grundad på en riktig uppfattning
av vad som kräves för att allmänhetens intresse i förevarande avseende
skall på bästa sätt tillgodoses.
Malmö i landskansliet den 7 januari 1932.
HJ. KJÄLL.
T. KINNMAN.
- 89 —
1 »skrift.
Till Konungen.
Enligt bestämmelserna i 98 § utsökningslagen skall exekutiv auktion å
last egendom å landet hållas antingen å landskansliet eller å tingsstället
i orten eller å annat ställe i orten, örn överexekutor prövar stället lämpligt.
Gäldenären äger bestämma, huruvida auktion skall hållas å landskansliet
eller å tingsstället, där ej gäldenär vid utmätning eller där egendomen
skall säljas på grund av förordnande enligt 28 § utsökningslagen
hos överexekutor före målets avgörande uppgivit auktionsställe. Finnas
flera, som äga auktionsställe nämna och kunna de ej därom sig förena,
skall överexekutor bestämma, var auktionen skall hållas. Örn auktionen
skall hållas å annat ställe än landskansliet, skall den förrättas av
den, som överexekutor för sådant ändamål till förrättningsman särskilt
förordnar.
Tidigare, så länge kronofogde var utmätningsman å landet, gällde enahanda
bestämmelser, allenast med den skillnad, att auktion på annat
ställe än landskansli skulle förrättas av utmätningsmannen.
De sålunda berörda bestämmelserna innebära, att gäldenären har en
ovillkorlig valrätt mellan tingsställe och landskansli. Därjämte har gäldenären
förslagsrätt beträffande annat försäljningsställe än landskansli
eller tingsställe, men prövningsrätten i dylikt fall är förbehållen överexekutor.
Allenast då gäldenären icke begagnat sig av sin berörda valrätt
eller förslagsrätt, ankommer det på överexekutor att bestämma, huruvida
auktionen skall äga rum å landskansliet eller å tingsstället.
I Malmöhus län har, så långt nuvarande tjänstemäns erfarenhet sträcker
sig, tillämpats den ordning, att där gäldenären ej begagnat sig av
sin valrätt eller förslagsrätt och särskilda omständigheter ej till annat
föranleda, auktion å fast egendom bestämts skola äga rum å vederbörande
tingsställe. Något missnöje med denna praxis har icke försports, och
det får därför antagas, att systemet varit lämpligt och överensstämmande
med vederbörande rättsägares intressen. Efter kronofogdarnas indragning
hava jämlikt länsstyrelsens i varje särskilt fall givna förordnande
såsom auktionsförrättare tjänstgjort: beträffande fastigheter inom
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga kronofogden å indragningsstat
E. Möller, beträffande fastigheter inom Oxie och Skytts härads domsaga,
som har sitt tingsställe i Malmö, länsassessorn å landskansliet, vilken
jämlikt av Kungl. Majit fastställd fördelningsplan jämväl är föredragande
å landskansliet beträffande mål, med vilka länsstyrelsen i egenskap
av överexekutor har att taga befattning, samt i övrigt landsfogden
i länet. Uti denna ordning har under åren 1923—1925 gjorts det avsteg,
att när ej gäldenärens framställning till annat föranlett, auktioner å
fastigheter inom Oxie och Skytts härads domsaga bestämts skola äga rum
å landskansliet, vilket skett i syfte att bespara länsassessorn å landskansliet
den tidsförlust, sorn är förenad med förflyttning från landskansliet
till tingshuset. Efter den 1 juli 1925 har länsstyrelsen återgått att bestämma
tingsstället i orten såsom plats för auktioner för försäljning av
fastigheter inom sistnämnda domsaga, därvid landsfogden i länet utsetts
till förrättningsman.
Nu har herr statsrådet oell chefen för socialdepartementet, därtill föranledd
av uttalande av riksdagens år 1927 samlade revisorer och innehållet
i statsutskottets utlåtande i anledning därav, i cirkulärskrivelse
den fi juni 1928 fäst länsstyrelsernas uppmärksamhet på angelägenheten av
9(1 —
att länsstyrelserna vid bestämmande av plats för exekutiva auktioner
vederbörligen beakta statsverkets intresse av auktionernas hållande å
landskansli.
De förhållanden, som föranlett riksdagsrevisorernas uttalande i förevarande
ämne, torde sakna tillämpning, vad angår Malmöhus län. Lands
sekreteraren i länet har icke för tiden efter det kronofogdetjänsterna in
dragits uppburit någon ersättning för å landskansliet eller annorstädes
hållna exekutiva auktioner, och har sålunda ej heller någon dylik sportelinkomst
kunnat tagas i beräkning vid bestämmande av den ersättning
för mistade sportelinkomster, som enligt 1925 års lönereglering skall
tillkomma landssekreteraren. Stadgat arvode för exekutiv försäljning
av fast egendom å landskansliet har före den 1 juli 1925 tillkommit länsassessorn
å landskansliet, som dock icke genom löneregleringen tillerkänts
någon gottgörelse för mistade sportelinkomster. Då auktionerna sedan
lång tid, örn ej annat begärts, utsatts att äga rum å tingsställena, samt
denna praxis, vilken tillkommit uteslutande för att bereda allmänheten
så stor bekvämlighet som möjligt, fortfarande synes vara den för länets
förhållanden lämpligaste, har länsstyrelsen icke ansett anledning förefinnas
att frångå densamma efter ifrågavarande lönereglerings ikraftträdande.
Vid löneregleringen torde nämligen endast hava avsetts att sportelinkomster
som landssekreteraren förut verkligen haft, skulle därefter
automatiskt ingå till statsverket, men lärer däremot icke hava förutsatts
att en tidigare tillämpad, lämplig befunnen praxis skulle i och med löneregleringen
övergivas för att därigenom bereda statsverket en inkomst.
Länsstyrelsen kan ej underlåta att framhålla, hurusom det i regel måste
anses vara för allmänheten mest opportunt att de exekutiva auktionerna
hållas å tingsställena. Det är svårt att förstå vilken fördel som kan vinnas
med att i normala fall hålla auktionerna i residensstaden, långt ifrån den
plats, där fastigheterna äro belägna och varest i regel de flesta spekulanterna
äro tillfinnandes. Att praxis på andra håll likväl gått i den senare
riktningen, torde hava berott på att alltför ringa hänsyn tagits till allmänhetens
bekvämlighet.
Anses det, att länsstyrelse vid fullgörande av sin rätt att i vissa fall
bestämma auktionsställe numera bör beakta jämväl statsverkets ekonomiska
intresse, torde bestämmelserna i 98 § utsökningslagen böra erhålla
en avfattning, som giver uttryck häråt. Redan nu vill länsstyrelsen hava
omförmält, att därest ett indragande av exekutiva fastiglietsauktioner å
härvarande landskansli kommer att ske i större utsträckning än nu äger
rum, detta icke kan låta sig göra utan ökning av den nu strängt sysselsatta
personalen å landskansliet.
Länsstyrelsen har velat i anledning av innehållet i ovanberörda cirkulärskrivelse
anmäla den tillämpning, som i detta län givits åt bestämmelserna
i 98 § utsökningslagen, för den händelse Eders Kungl. Majit skulle
vid beaktande av vad länsstyrelsen till stöd för här tillämpade praxis
anfört i allt fall finna densamma böra i statsekonomiskt intresse ändras.
Malmö i landskansliet den 11 september 1928.
F. RAMEL.
T. KINNMAN.
Avskriftens riktighet bestyrkes.
Malmö i landskansliet den 2 januari 1932.
På tjänstens vägnar:
T. Kinnman.
91
Länsstyrelsens i Hallands län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19
Till Konungen.
Enligt nådig remiss den 19 december 1931 åligger det länsstyrelsen att
avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer anfört angående arvode
för exekutiv auktion å fastighet, förrättad annorstädes än å landskansli,
och får länsstyrelsen i anledning härav anföra följande.
Riksdagens revisorer anmärka, att i de fall, befattningshavare vid länsstyrelse
förrättat exekutiv auktion på annan plats än å landskansliet,
de ansett sig berättigade att uppbära auktionsprovision, varjämte uttalas,
att, såvitt revisorerna kunde finna, detta icke stöde i överensstämmelse
med gällande avlöningsreglemente. Riktigheten av sistnämnda uttalande
kan länsstyrelsen icke vitsorda. Då ingen är skyldig att mottaga
förordnande att förrätta exekutiv auktion annorstädes än å landskansli,
följer därav, att, när befattningshavare vid länsstyrelse erhåller
sådant förordnande, uppdragets utförande icke kan hänföras till de tjänsteplikter,
som åligga honom i hans egenskap av befattningshavare vid
länsstyrelsen, utan han är härvid helt jämställd med annan än befattningshavare
vid länsstyrelse, som mottager sådant förordnande. Härav
måste åter följa, att även befattningshavare vid länsstyrelse är berättigad
till auktionsprovision, när han enligt länsstyrelsens förordnande förrättar
exekutiv auktion annorstädes än å landskansliet.
Revisorerna förorda nu sådan ändring i nuvarande bestämmelser, att
för framtiden auktionsarvoden icke må utgå till länsstyrelsernas tjänstemän
utan redovisas till statsverket.
Då förarbetena för en exekutiv fastiglietsauktion ofta äro synnerligen
invecklade och tidskrävande och avhållandet av auktionen mången gång
är förenat med högst betydande svårigheter och alltid förknippat med
stort ekonomiskt ansvar samt då vidare befattningshavare vid länsstyrelse,
som förordnas att hålla sådan auktion annorstädes än å landskansliet,
givetvis är skyldig att icke låta det av auktionsuppdraget föranledda
arbetet inkräkta på den för länsstyrelsernas tjänstemän bestämda arbetstiden,
finner länsstyrelsen det icke vara annat än skäligt, att en befattningshavare
vid länsstyrelse, som erhåller sådant förordnande, bibehålies
vid sin rött att uppbära auktionsprovisionen likaväl som annan, vilken
mottager enahanda förordnande. Det måste också framstå såsom
obilligt, att tjänstemannen ensam skulle bära den betydande ekonomiska
risk, som är förenad med utförandet av ifrågavarande förordnanden,
medan statsverket skulle uppbära provisionen.
Skulle det stadgas skyldighet för länsstyrelsernas befattningshavare
att mottaga förordnanden att förrätta exekutiva fastighetsförsäljningar
annorstädes än å landskansliet utan rätt för dem att uppbära auktionsprovisionen,
komrne detta givetvis att medföra, att det av auktionsuppdraget
föranledda arbetet komme att utföras på tjänstetid. I betraktande
av detta förhållande och den särskilt på senare tid inträdda betydande
ökningen av antalet av ifrågavarande förrättningar är det icke uteslutet,
att den av revisorerna förordade förändrade lagstiftningen skulle
på sina håll framkalla ökat personalbehov.
— 92 —
Den nu utgående provisionen är ganska måttlig, särskilt i betraktande
av ifrågavarande förrättningars svårighet och den därmed förenade ekonomiska
risken, samt betydligt mindre än vad som utgår i auktionsarvode
till överexekutorerna i städerna, ehuru dessa förrättningar där i regel
äro betydligt enklare än å landet.
I detta sammanhang tillåter sig länsstyrelsen såsom sin uppfattninguttala,
att det synes böra stadgas som regel, att auktion å fastighet icke
må av länsstyrelse utsättas att hållas annorstädes än å landskansliet i
annat fall än att rättsägare -— gäldenären eller inteckningshavare — uppgivit
visst auktionsställe, annat än landskansliet.
Av den utav länsstyrelsen till revisorerna avgivna redogörelsen över
de år 1930. kungjorda exekutiva fastighetsauktionerna i länet framgår,
att i samtliga fall, då länsstyrelsen förordnat örn auktionens hållande annorstädes
än å landskansliet, detta skett på begäran av gäldenären eller
inteckningshavare.
Halmstads slott i landskansliet den 7 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
GUNNAR WENNERGREN.
BIRGER KAREBERG.
Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, §19.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts att till eder inkomma med yttrande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört rörande arvode vid exekutiva auktioner
å fast egendom å landet.
Med anledning härav får Kungl. Maj:ts befallningshavande anföra följande.
Såsom av revisorernas redogörelse i ämnet framgår, har endast en av
de exekutiva auktioner å landet, som utlysts i 1930 års länskungörelser,
hållits å annan plats än landskansliet. Denna auktion förrättades av
landsfogden. Egendomen, som försåldes, tillhörde ett konkursbo, och
skedde försäljningen på begäran av konkursförvaltaren, som hemställt,
att auktionen måtte hållas å tingsstället i orten. Arvodet för förrättningen
utgjorde 26 kronor 45 öre.
Icke heller tidigare har annat än i undantagsfall förekommit, att exekutiv
auktion hållits ute i orten. Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle
således egentligen icke ha någon anledning att yttra sig över revisorernas
uttalande.
Emellertid anser sig Kungl. Maj:ts befallningshavande böra såsom sin
mening uttala, att den av revisorerna åberopade bestämmelsen i 36 § avlöningsreglementet
icke är tillämpligt på de av revisorerna avsedda fal
-
— 93 —
len. Länsstyrelsens egna befattningshavare torde nämligen icke kunna
åläggas att förrätta exekutiv auktion utanför landskansliet. Åtager han
sig ett sådant uppdrag, sker det frivilligt; det blir ett bestyr helt utanför
hans tjänst i länsstyrelsen. Han är därför såsom varje annan av
överexekutor särskild förordnad auktionsförrättare berättigad att uppbära
det för förrättningen utgående arvode. Det synes icke skäligt
att beröva honom det honom nu lagligen tillkommande arvode för en icke
sällan krävande och ansvarsfull auktionsförrättning.
Revisorerna hava ifrågasatt, huruvida icke i sådana fall, då exekutiva
auktioner — vare sig på begäran av gäldenär eller eljest — skola hållas å
annan plats än landskansliet, såsom auktionsförrättare företrädesvis borde
förordnas länsstyrelsernas egna befattningshavare.
Givetvis inträffa fall, då det kan anses lämpligt att för en mer än vanligt
besvärlig auktionsförrättning anlita en befattningshavare vid länsstyrelsen,
som äger särskild erfarenhet på området. Men å andra sidan
skulle det särskilt för denna länsstyrelse med dess stora arbetsbörda och
fåtaliga personal kunna bliva till allvarlig olägenhet, örn Kungl. Majrts
befallningshavande, därest auktionsförrättningarna i någon nämnvärd
mån komma att hållas utanför landskansliet, skulle tvingas att företrädesvis
för ändamålet anlita vid länsstyrelsen anställd personal.
Kungl. Maj:ts befallningshavande anser därför, att länsstyrelserna böra
bibehållas vid rätten att förordna auktionsförrättare på sätt Kungl.
Maj:ts befallningshavande i det särskilda fallet finner lämpligt.
Göteborg, i landskansliet, den 31 december 1931.
OSCAR von SYDOW.
ERNST THORIN.
Länsstyrelsens i Älvsborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 40,§19.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 nästlidne december har länsstyrelsen anmodats
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen
bifogad handling anfört i fråga örn arvode vid exekutiva auktioner å
fast egendom; och får länsstyrelsen till åtlydnad härav i underdånighet
anföra följande:
Till en början torde böra påpekas, att riksdagsrevisorerna i sin redogörelse
för innehållet av 98 § i utsökningslagen utelämnat den del av paragrafen,
som föreskriver, att överexekutor skall bestämma, var auktion
skall hållas, därest icke gäldenär vid utmätningen eller, där egendomen
skall säljas på grund av förordnande enligt 28 §, hos överexekutor före
målets avgörande uppgivit auktionsställe eller flera, som äga auktionsställe
nämna, ej kunna därom förena sig. Denna bestämmelse är av vikt
för klarläggandet av föreliggande fråga, enär av densamma framgår, att
överexekutor kan utsätta auktion å fast egendom att hållas annorstädes
än å landskansliet även i andra fall än då gäldenär begärt det; och här
i länet har bestämmelsen så tillämpats, att auktion i regel utsatts å tingsställe
eller annat ställe i orten även då annan rättsägare (t. ex. inteck
ningshavare) som kunnat därav hava intresse, så yrkat, och gäldenär ej
begagnat sig av sin bestämmanderätt, liksom ock då gäldenären framställt
yrkandet, ehuru icke inom sådan tid, att det varit för överexekutor bin
dande. Fullkomligt samma principer hava i detta avseende tillämpats
såväl före som efter indragandet av landssekreterarnas sportler; och länsstyrelsen
anser sig — i övertygelsen, att dessa principer stå i överensstämmelse
med kravet på vederbörlig hänsyn till allmänhetens berättigade
intresse — kunna bestämt bestrida, att inom detta län »exekutiva
auktioner hållits å annan plats än landskansliet i större utsträckning än
av förhållandena varit påkallat».
Vidare kan länsstyrelsen bestrida riktigheten, så vitt detta län angår,
av ett annat riksdagsrevisorernas uttalande, nämligen följande: »Såvitt
revisorerna kunna finna hava befattningshavare vid länsstyrelserna för
hållande av auktion, varom här är fråga, icke åtnjutit någon tjänstledighet
eller fått vidkännas något löneavdrag.'' Förhållandet har tvärtom
här i länet varit, att länsstyrelsetjänstemän, som förordnats hålla auktioner
utom residensstaden — inom densamma har auktion, ankommande på
länsstyrelsen icke utsatts att hållas annat än å landskansliet — för än
damålet begärt och erhållit tjänstledighet, oftast semester men även ledighet
för enskilda angelägenheters vårdande med föreskrivet löneavdrag.
I enstaka undantagsfall (t. ex. vid auktioner i Trollhättan eller
Mellerud), då förrättning icke krävt mer än en eller amian timmes ledighet
under tjänstetid, har dock sådan beviljats mot villkor allenast av
motsvarande övertidstjänstgöring. Länsstyrelsen har även hållit på, att
arbetet med auktions förberedande och protokolls uppsättande icke sker
under tjänstetid utan motsvarande kompensation.
Vad sålunda iakttagits, är endast en konsekvens av det enligt länsstyrelsens
mening enda riktiga betraktelsesättet nämligen att förordnande
som förrättare av exekutiv auktion ges åt länsstyrelsetjänsteman icke i
denna hans egenskap utan som ett personligt förordnande, vartill han på
grund av sina kunskaper och sin erfarenhet på området befunnits lämplig
I
sitt den 12 oktober 1923 avgivna underdåniga utlåtande över det då
föreliggande löneregleringsförslaget framhöll länsstyrelsen, att den s. k.
auktionsprovisionen under inga förhållanden borde borttagas samt anförde
vidare bland annat, att det vore svårt finna personer utom landskanslitjänstemännens
krets, som vore villiga och även lämpliga att mottaga
sådana förordnanden och att det bleve omöjligt, därest auktionsprovisionen
borttoges, att provisionen icke blott utgjorde vederlag för
ett visst arbete utan ock vore en slags riskpremie, vars berättigande icke
med fog kunde bestridas, samt att det vore föga tilltalande att med maktspråk
beordra någon av de underordnade litterata tjänstemännen å landskansliet
att ikläda sig denna risk och att hinder för landssekreteraren
ej sällan torde förekomma att själv förrätta auktioner utom landskans
liet. Dessa argument hava fortfarande sin giltighet.
Såsom synes, utgick emellertid länsstyrelsen 1923 från att det då föreliggande
förslaget kunde så tolkas, att auktionsprovisionen skulle till
-
— 95 —
falla statsverket, så snart en befattningshavare vid länsstyrelsen vore förrättningsman,
men formuleringen av det definitiva beslutet i frågan ger
icke anledning till en sådan tolkning. Vad som indrogs till statsverket
var »de vissa befattningshavare vid länsstyrelserna tillkommande sportler»
och auktionsprovision tillkom blott i ett fall befattningshavare vid
länsstyrelse i denna hans egenskap nämligen landssekreteraren, då auktionen
förrättades ä landskansliet. Eljest tillkom provisionen auktionsförrättaren,
vem denne än vore. Så vitt länsstyrelsen kan finna, ger ock den
vidare handläggningen av frågan, innan densamma slutligen avgjordes,
otvetydigt vid handen, att de härifrån liksom från de flesta andra håll
gjorda erinringarna så till vida beaktats, att auktionsprovisionen skulle
få kvarstå, då exekutiv fastiglietsauktion förrättades på annan plats än
å landskansliet. Länsstyrelsen anser sig alltså kunna i motsats mot revisorerna
påstå, att auktionsprovisionens utgående till förrättningsman
i dessa fall även örn han är befattningshavare vid länsstyrelse, står i
överensstämmelse med gällande avlöningsreglemente.
Härmed är dock icke frågan tillräckligt dryftad, ty riksdagsrevisorerna
torde avse att, örn gällande bestämmelser icke kunna åberopas till stöd
för deras uppfattning, denna bör skaffas gelför genom utfärdande av uttrycklig
föreskrift, att hållandet av exekutiva fastighetsauktioner annorstädes
än å landskansliet skall åligga de litterata befattningshavarna å
landskansliet såsom tjänsteplikt och att de, när de därtill förordnas, icke
skola hava rätt till annan ersättning än rese- och traktamentsersättning
enligt resereglementet.
Länsstyrelsen har redan påpekat obilligheten i att påtvinga en relativt
svagt avlönad befattningshavare ett förordnande att ute i länet, utan
tillgång till landssekreterarens eller äldre kamraters råd och hjälp, hålla
så ekonomisk riskfyllda förrättningar som de exekutiva auktionerna å
fast egendom. Det skulle endast kunna försvaras, örn det verkligen medförde
avsevärt gagn för det allmänna. Länsstyrelsen betvivlar att så är
fallet. Något verkligt statsintresse att förhindra yngre tjänstemän i deras
fulla kraft att genom arbete å fritid förvärva en extra inkomst kan
icke anses föreligga, allra minst örn detta extra arbete såsom i här förevarande
fall är ägnat att öka deras kompetens för statstjänsten; och
enligt länsstyrelsens förmenande skulle genomförandet av revisorernas
förslag lända till skada i stället för till gagn, i det följden måste bli ökade
utgifter för statsverket.
Att landssekreteraren skulle kunna åtaga sig att hålla de exekutiva
fastighetsauktionerna ute i bygderna är otänkbart, åtminstone i ett så
stort län som Älvsborgs. Det skulle tvinga honom att avkoppla från
andra göromål i sådan utsträckning att det tillbörliga övervakandet och
ledningen av på grund av deras betydelse för det allmänna viktigare
ärenden, bleve en omöjlighet. I detta stora län har den av sina andra
göromål överlupne landsfogden icke heller kunnat mottaga förordnanden
som auktionsförrättare. De tjänstemän, som för närvarande pläga erhålla
sådana förordnanden, äro länsassessorn ä landskansliet samt länsnotarierna
av lista och 2:dra klass. Skulle auktionerna bli så många, att
de icke kunna medhinnas av dessa tjänstemän utan allt för stort intrång
på deras semester, kan även annan tjänsteman med länsnotarietjänstgöring
ifrågakomma till dylikt förordnande. T likhet med riksdagsrevi
sorerna anser nämligen länsstyrelsen, ehuru av annat skäl, att som auktionsförrättare
böra företrädesvis iorordnas länsstyrelsens egna befatt
-
— 90 —
ningsliavare, ock då i första kand de av landskansliets tjänstemän som
vunnit erfarenket på området. Under nuvarande förkållanden mottaga
dessa tjänstemän villigt erbjudna förordnanden, men skulle provisionen
indragas, bleve den exekutiva auktionen en ovälkommen börda, och detta
förhållande motsvaras av den olägenheten för staten, att man i så fall
icke kan påfordra annat än arbetets utförande å tjänstetid ock följden
härav blir, att antalet litterata befattningshavare å landskansliet ofrånkomligen
måste ökas och det med en ordinarie tjänsteman, som får bland
annat detta särskilda uppdrag, så att en eventuell sökande till platsen
kan på förhand veta vilka svåra och riskfyllda uppdrag han har att
vänta.
Länsstyrelsen hemställer i underdånighet, att riksdagsre visor eimas här
ifrågavarande framställning icke må föranleda någon Eders Kungl.
Maj:ts åtgärd.
Vänersborg i landskansliet den 7 januari 1932.
Underdånigst:
AX*EL von SNEIDERN.
GUSTAF LIDSTRÖMER.
Länsstyrelsens i Skaraborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen i Skaraborgs
län anbefallts att i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade
revisorer i sin berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 anfört beträffande arvode vid exekutiva
auktioner å fast egendom inkomma med utlåtande till kungl, socialdepartementet.
Till fullgörande av vad sålunda anbefallts får länsstyrelsen vördsamt
anföra följande.
Med omförmälande, att i vissa angivna fall, där befattningshavare vid
länsstyrelser förrättat exekutiv auktion å fast egendom på annan plats
än å landskansliet, dessa befattningshavare ansett sig berättigade uppbära
auktionsprovision, hava revisorerna anmärkt, att, såvitt de kunnat
finna, detta icke stöde i överensstämmelse med stadgandet i gällande avlöningsreglemente
örn redovisning av sportler, som före löneregleringens
genomförande den 1 juli 1925 tillkommit befattningshavare vid länsstyrelserna,
till statsverket.
Av den utav revisorerna gjorda utredningen framgår, att de exekutiva
auktionerna i Skaraborgs län i regel hållas å landskansliet samt att under
den tid, utredningen omfattat, allenast 3 sådana auktioner förrättats
å annan plats. Anledningen till att sistberörda auktioner utsatts till an
-
— 97 —
nät ställe än landskansliet Ilar i varje särskilt fall varit, att vederbörande
gäldenär, med begagnande av den honom jämlikt 98 § utsökningslagen
tillkommande rätt, därom gjort framställning hos länsstyrelsen.
Enligt länsstyrelsens förmenande kunna till sportler å tjänst räknas endast
sådana inkomster och arvoden, som hänföra sig, till göromål, vilka
äro att anse såsom tjänsteåliggande för befattningshavaren. Att förrätta
exekutiv auktion å annat ställe än landskansliet är emellertid icke något
tjänsteåliggande för befattningshavare vid länsstyrelse. Utförande av ett
sådant uppdrag beror, såsom ock i 98 § utsökningslagen uttryckligen angives,
på särskilt förordnande av överexekutor, och någon skyldighet för
befattningshavare vid länsstyrelse att mottaga dylikt förordnande lär
icke föreligga. Vid nu angivna förhållanden kan enligt länsstyrelsens
mening den omständigheten, att särskild av länsstyrelsen förordnad auktionsförrättare
för exekutiv auktion, som förrättats annorstädes än å
landskansliet, uppburit den med auktionen förenade provision, icke anses
stå i strid med vare sig gällande avlöningsreglemente eller annan författningsbestämmelse.
I stället anser länsstyrelsen, som givetvis alltjämt
kommer att vid bestämmande av plats för exekutiva auktioner vederbörligen
beakta statsverkets intresse av auktionernas hållande å landskansliet,
både rättvist och billigt att, så länge dylika auktioner^ i vissa
fall enligt gällande författningsbestämmelser skola förrättas å annat
ställe än landskansliet den för auktionen utgående provisionen tillfaller
den särskilt förordnade auktionsförrättaren, oavsett örn han är befattningshavare
vid länsstyrelse eller annan person, icke minst med hänsyn
till det betydande ansvar och de avsevärda ekonomiska risker, varmed
dylika förrättningar äro förenade.
Mariestad å landskansliet den 7 januari 1932.
AXEL EKMAN.
EINAR JOHNSON.
Länsstyrelsens i Värmlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin berättelse nämnda år anfört i fråga örn arvode vid
exekutiva auktioner å fast egendom; och får i följd härav Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i underdånighet anföra följande.
De tolv exekutiva auktioner, vilka enligt den i berättelsen intagna tabellen
beträffande Värmlands län förrättats å annan plats än landskansliet,
hava samtliga på grund av bestämmelserna i 98 § utsökningslagen ägt
rum å tingsstället i den ort, där vederbörande fastigheter varit belägna;
icke någon av dessa auktioner har hållits å tingsställe inom residenssta
7
_ Hev.-berätletse ang. statsverket för år 1991. lil.
— 98 —
den. I ett av förevarande fall Ilar till auktionsförrättare utsetts ordförande
i stadsstyrelse, vilken tidigare vid några tillfällen erhållit enahanda
uppdrag, och har i ett annat fall en stadsfiskal varit auktionsförrättare,
därtill han emellertid förordnats under tid, då han uppehållit
landsfogdetjänsten i länet. Eljest har följts den allmänna, under år 1931
utan undantag tillämpade regeln, att landsfogden i länet eller en tjänsteman
hos länsstyrelsen utsetts att förrätta de exekutiva auktioner, varom
här är fråga, därvid landsfogden, vilken från föregående verksamhet förvärvat
ingående förfarenhet örn hithörande ärenden, i främsta rummet anförtrotts
förrättningar av mera invecklad beskaffenhet. Då uppdrag av
angivna slag lämnats tjänsteman hos länsstyrelsen, har uppdraget meddelats
den, vilken biträder med förarbeten till exekutiva fastighetsförsäljningar;
och har det synts vara till gagn för dessa arbeten, att honom
beretts tillfälle till självständig handläggning av dylika förrättningar. I
de fem fall då så skett under år 1930, hava försäljningsprovisionerna sammanlagt
belöpt sig till allenast 245 kronor eller sålunda i medeltal icke
fullt 50 kronor för varje. Vid berörda förrättningar har auktionsförrättaren
icke uppburit dagtraktamente eller reseersättning, utan fått vidkännas
sina resekostnader i avdrag å den uppkomna provisionen. Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande har icke kunnat finna nuvarande bestämmelser
i ämnet utgöra hinder för att auktionsprovision i förevarande fall utgår
till auktionsförrättaren.
Även örn Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande sålunda funnit det
vara ändamålsenligt, att tjänsteman hos länsstyrelse i särskilda fall anlitas
såsom auktionsförrättare vid exekutiva fastighetsförsäljningar å
annan plats än å landskansliet, håller Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
före, att detta icke lämpligen bör göras till allmän regel. Med
den begränsning av arbetskrafter, som råder å landskansliet, kan det, därest
tjänstemännen därstädes i större omfattning skulle tagas i anspråk för
ifrågakomna uppdrag och särskilt för mera arbetskrävande sådana, medföra
olägenheter för övriga göromåls behöriga gång. Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande anser sålunda, att landsfogden i länet bör såsom hittills
i främsta rummet förordnas såsom sådan auktionsförrättare, varom
här är fråga.
Karlstad i landskansliet den 7 januari 1932.
TJnderdånigst:
ABR. UNGER.
GEORG SAMUELSON.
Länsstyrelsens i Örebro län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 40. § 19.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
erhållit befallning att avgiva utlåtande i anledning av
vad utav riksdagens revisorer i deras berättelse till innevarande års riks
-
99 —
dag blivit anmärkt i fråga om det utav länsstyrelserna tillämpade förfarandet
med avseende å platsen för hållandet av exekutiva auktioner å
fast egendom ävensom i fråga örn arvodet för dylika förrättningar m. m.
Till åtlydnad härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande anföra
följande.
Såsom revisionsberättelsen giver vid handen, beröres Eders Kungl.
Majda befallningshavande i Örebro län icke i någon mån av de framkomna
anmärkningarna. Då enligt Eders Kungl. Maj:ts befalluingshavandes
mening samma princip i fråga örn hållandet av dylika auktioner, som
varit rådande före den nya löneregleringens ikraftträdande den 1 juli
1925, självfallet borde tillämpas även efter nämnda dag, hava i följd härav
även därefter så gott som samtliga auktioner förrättats å landskansliet.
I de mycket få fall, då på grund av vederbörande gäldenär framställning
den exekutiva försäljningen måst verkställas annorstädes, Ilar detta skett
genom landsfogden, som därför författningsenligt uppburit provisionen.
Någon ökning av antalet framställningar utav dylikt slag har icke kunnat
förmärkas. Antalet av landsfogden på grund av Eders Kungl. Maj:ts
befallningsliavandes förordnande efter sådan framställning förrättade
auktioner utgjorde sålunda beträffande de senaste fem åren:
under år 1927 .................................. o
» » 192S 2
» » 1929 0
» > 1930 0
» 1931 .................................. 1
Vidkommande härefter frågan, i vad män befattningshavare vid länsstyrelse,
därest auktion av dem förrättas a annan plats än landskansliet,
kunna anses berättigade att uppbära auktionsprovision, är spörsmålet härom
givetvis tvivelaktigt. Vid det förhållandet, att ärendena i flaga av
dem handhavas icke i deras egenskap av tjänstemän vid länsstyrelsen,
utan på grund av särskilt uppdrag, håller Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
dock närmast före, att sådan rätt är för handen. Däiest
denna tolkning är riktig, torde emellertid å andra sidan härav följa, att
vederbörande befattningshavare bör anses hava erhållit ledighet för offentligt
uppdrag under andra förhållanden, än som avses i 2 § A 1) i nådiga
kungörelsen den 26 juni 1925 med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, (respektive
för extra ordinarie befattningshavare 14 § 1) i nådiga kungörelsen
samma dag med avlöningsbestämmelser åt dylika befattningshavare),
i följd varav den som mottagit sådant uppdrag enligt dessa författningar
regeimässigt har att avstå hela lönen.
Statsrevisorerna hava nu föreslagit förtydligande bestämmelser i syfte
att för framtiden auktionsarvoden icke må utgå till länsstyrelsernas
tjänstemän. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, som likaledes finner
det önskvärt, att fullt tydliga föreskrifter i ämnet meddelas, har med
sin tillämpning av förevarande spörsmål givetvis icke något att erinra
mot detta förslag, utan vill förorda detsamma.
Slutligen har av statsrevisorerna ifrågasatts, att i sådana fall, då exekutiva
auktioner vare sig på begäran av gäldenär eller eljest skola hållas
ä annan plats än landskansliet, såsom auktionsförrättare företrädesvis
böra förordnas länsstyrelsens egna befattningshavare. En dylik bestäm
-
— 100 —
Eleise — med vilken tydligen avses ett förhindrande därav, att genom
auktionsuppdragens överlämnande till landsfogde eller landsfiskal auktionsprovisionen
undandrages statsverket -r- skulle väl, rent praktiskt sett,
för länets synpunkt knappast innebära någon olägenhet, då antalet auktioner
utanför landskansliet även framdeles kan beräknas bliva mycket
fåtaligt. I län, där auktionerna i stor utsträckning hållas å andra platser,
torde det åter kunna bliva vanskligt nog att för sådant ändamål ställa
personal till förfogande, då givetvis dessa förrättningar på grund av de
därmed förenade resorna taga avsevärt mera tid i anspråk, än örn auktionerna
hållas å landskansliet. En bestämmelse av föreslagen art synes
även i och för sig mindre tilltalande, då uttrycket »företrädesvis» vid tililämpningen
lätt nog kan giva anledning till olika uppfattning och därmed
även till anmärkningar.
Den bästa lösningen av förevarande fråga vöre givetvis, örn i sammanhang
med och enligt det senast föreliggande förslaget till lönereglering
för landsfogdar och landsfiskaler bleve stadgat, att auktionsprovisionen
skulle ingå till statsverket även för det fall, att dylik befattningshavare
vore auktionsförrättare.
Vid en författningsändring i den av riksdagens revisorer föreslagna
riktningen uppkommer emellertid ett annat spörsmål, som därmed Ilar
sammanhang. Örn auktion hålles på annat ställe än landskansliet, äger
visserligen förrättningsmannen tillgodogöra sig auktionsprovisionen, men
får däremot icke beräkna ersättning för resa, som erfordras för förrättningen.
Därest auktionsprovisionen nu tillgodoföres statsverket, måste
förrättningsmannen tydligen tillförsäkras rese- och traktamentsersättning
för uppdragets fullgörande. Kostnaden härför kan emellertid —
särskilt örn längre resor erfordras — lätt nog och understundom icke
oväsentligt överstiga provisionsbeloppet. Det lärer då böra övervägas,
huruvida nu avsedda förrättningskostnad bör stanna å statsverket eller
likasom övriga auktionskostnader utgå ur köpeskillingen.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande håller i detta hänseende före,
att berörda kostnad bör gäldas av statsverket så långt auktionsprovisionen
härtill förslår. Däremot synes skäligt, att sökanden ansvarar för
möjligen överskjutande belopp, så att det allmänna icke får vidkännas
någon utgift för förrättningens verkställande. I sammanhang med bestämmelser
i sådant hänseende torde slutligen ett stadgande vara erforderligt,
enligt vilket den som yrkar, att exekutiv försäljning skall äga rum
å annan plats än landskansliet, skall — i analogi med vad jämlikt 98 §
utsökningslagen gäller för den som begär själva försäljningen — vara
skyldig att på anfordran förskottsvis inbetala erforderligt belopp till täckande
av den härigenom orsakade merkostnaden, i den mån denna icke
täckes av auktionsprovisionen.
Örebro slott i landskansliet den 4 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
AI.B. NISSKH.
OSKAR RUNDQVIST.
— lOi
Länsstyrelsens i Västmanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 bär Eders Kungl. Maurts befallningshavande
anbefallts avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin berättelse innevarande år anfort rörande arvode vid
exekutiva auktioner å fast egendom. . , ,
Till åtlydnad härav får befallnjngshavanden i underdånighet aniola
fönRnnp*
På sätt framgår av den i revisorernas berättelse förefintliga tablån över
exekutiva auktioner under år 1930, har under sagda tid här i länet^ icke
förrättats någon exekutiv auktion utom länsstyrelsen beroende darpa, att
begäran härom icke i något fall framställts av vederbörande ramsågare.
Att utan sådan begäran förlägga de exekutiva auktionerna utom länsstyrelsen
har befallningshavanden för sin del ansett ogörligt. .
Det huvudsakliga i den av statsrevisorerna gjorda anmärkningen är den,
att statsverket genom påtalade förfarandet att förlägga ett jämförelsevis
stort antal auktioner utom länsstyrelsen berövats den inkomst, som auktionsprovisionen
eljest skolat medföra, och vilken provision nu, enligt revisorernas
mening, felaktigt fått uppbäras av vederbörande auktionsför
-
rättare, i regel en landsstatstjänsteman.
Revisorerna hava härvid grundat sin uppfattning pa bestämmelserna
i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavarna vid civila
statsförvaltningen samt Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev den 31 juli 1925
angående indragning från och med den 1 juli samma år av samtliga sport
-
ler till statsverket.
Enligt befallningshavandens uppfattning torde emellertid statsrevisorerna
härvid hava utgått från i viss man felaktiga förutsättningar.
Av den åberopade tablån framgår, att av de auktioner, som hållits utom
länsstyrelse, det ojämförligt största antalet förrättats av länsassessor, länsnotarie
eller landsfogde.
Vad först landsfogdarna beträffar äro dessa tjänstemän icke underkastade
bestämmelserna i 1921 års lönereglemente, varför dessa under alla
förhållanden torde vara berättigade att uppbära provisionen för av dem
förrättade exekutiva auktioner.
Därtill kommer att landsfogdarna enligt för dem gällande instruktion
äro skyldiga att, örn de därtill förordnas, förrätta sådana auktioner.
Vad därefter angår länsassessorer och länsnotarie!- är att märka, att
dessa tjänstemän ej ens före den 1 juli 1925 uppburo sportler av något slag
och sålunda icke heller vid genomförandet av nu gällande lönereglering
genom avlöningsförstärkning eller på annat sätt kommit i åtnjutande av
någon kompensation för förlorade sportler.
Den auktionsprovision, som före den 1 juli 1925 tillfallit landsstatstjänstemän
för hållande av exekutiva auktioner utom länsstyrelsen, torde
dessutom icke kunna betraktas såsom sådana sportler eller extra inkomster
härflytande från tjänsten eller därmed sammanhängande bestyr, som
statsrevisorerna synas avse. Vederbörande tjänsteman har i varje sär
-
102
skilt fall erhållit förordnande som auktionsförrättare i likhet med vilken
annan som helst för uppdraget lämplig person. Att valet oftast då fallit på
länsassessorer och länsnotarie!- torde förklaras därav, att dessa tjänstemän
genom sysslandet i sitt dagliga arbete på länsstyrelsen med dylika ärenden
ansetts för uppdragen mest kvalificerade.
Att av detta förhållande draga den slutsatsen att uppdragen givits i
tjänsten torde därför icke vara riktigt.
Enär sättet och skälen för meddelande av ifrågakomna förordnanden i
förekommande fall torde hava varit enahanda jämväl efter den 1 juli
1925, kan, enligt befallningshavandens uppfattning, vederbörande länsassessorers
och länsnotariers förfarande att tillgodogöra sig inflytande
auktionsprovisioner även efter sistnämnda tidpunkt, knappast anses
oriktigt.
Något stöd för en motsatt uppfattning kan icke heller erhållas av bestämmelserna
i nådiga kungörelsen den 10 oktober 1890 angående ändrade
bestämmelser rörande arvode för auktion å utmätt fastighet på landet,
vilka bestämmelser även efter den 1 juli 1925 bibehållits oförändrade därutinnan,
att provisionen skall tillfalla auktionsförrättaren.
För det berättigade i att så sker, oavsett vem som förordnas till förrättningsman,
talar även den omständigheten, att en sådan auktionsförrättare,
i olikhet med vad förhållandet är, då auktionen förrättas hos länsstyrelsen,
får utföra allt arbete ensam utom sitt dagliga arbete i tjänsten å länsstyrelsen,
och, något som särskilt är att beakta, icke har den lättnad, som ligger
däri att lian vid avgörandet av spörsmål, som vid auktionstillfället
omedelbart påfordra sin lösning, har att tillgå den sakkunskap, som förefinnes
vid länsstyrelsen.
Att, på sätt statsrevisorerna ifrågasatt, efter en eventuell lagändring
förrättandet av exekutiva auktioner å annan plats än landskansliet företrädesvis
skulle uppdragas åt länsstyrelsens egna befattningshavare utan
ersättning, ett förfaringssätt som i praktiken torde komma att likställas
med ett åläggande, bör enligt befallningshavandens mening icke ifrågakomma
med hänsyn till den stora ekonomiska risk, som åvilar en dylik
förrättningsman.
Utdrag av befallningshavandens protokoll, innefattande avvikande mening,
bifogas härmed.
Västerås slott i landskansliet den 31 december 1931.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
CAHL FR. JOHANSON.
E. HOLMQVIST.
Bilaga.
Utdrag av protokoll, hållet inför Konungens befallniugsliavande
i Västmanlands län å Västerås slott i landskansliet den 31
december 1931.
Såsom infordrat underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin berättelse innevarande år anfört rörande arvode vid exeku
-
— 103 —
tiva auktioner å fast egendom beslöt Konungens befallningshavande anföra
följande:
Till Konungen etc.
Mot den sålunda av undertecknad Holmqvist uttalade meningen var
landskamrerare!! Johanson skiljaktig och ansåg för sin del att utlåtandet
bort erhålla följande lydelse:
»Till Konungen
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts avgiva utlåtande i anledning av \ad nksdagens
revisorer i sin berättelse innevarande år anfört rörande arvode vid
exekutiva auktioner å fast egendom.
Till åtlydnad härav får befallningshavanden i underdånighet antora
f°Under år 1930 har visserligen icke någon exekutiv auktion i detta län
förrättats utom länsstyrelsen, men under föregående år — efter den 1
juli 1925 — har så varit någon enstaka gång förhållandet. Aven i sådant
fall har emellertid auktionsprovisionen, därest tjänsteman vid länsstyrelsen
varit förordnad som auktionsförrättare, redovisats till statsverket med
undantag för förrättningsmannen tillkommande reseersättning och dagtraktamente
enligt resereglemente!. Befallningshavanden hyste nämligen
då den uppfattningen, att auktionsprovision icke borde utgå till tjänstemän
vid länsstyrelsen, å vilken avlöningsreglementet den 6 juni 1925 ägde
tillämpning. Annorlunda torde förhållandet hava blivit, därest annan
person än sådan, å vilken nämnda avlöningsreglemente ägde tillämpning,
förordnats att förrätta auktionen.
Befallningshavanden delar alltså den uppfattning, som kommit till synes
i revisorernas uttalande, och hemställer i underdånighet att, därest nu
gällande bestämmelser anses otydliga, kompletterande föreskrifter i ämnet
utfärdas, så att likformighet i tillämpningen ernås.»
Som ovan.
På tjänstens vägnar:
E. Holmqvist.
Länsstyrelsens i Kopparbergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till statsrådet och elie fen för kungl, socialdepartementet.
Genom remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anmodats att avgiva
yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer anmärkt i fråga
örn exekutiva auktioner å fast egendom.
Med anledning härav får länsstyrelsen med bifogande av ett av lands
fogden E. Nordlund avgivet yttrande anföra.
— 104 —
I sin strävan att för statsverket åtkomma auktionsprovisionen framgå
riksdagens revisorer på två vägar. De förmena, dels att auktionerna böra
hållas å landskansliet, dels att auktionsprovisionen, därest auktionen hålles
å annan plats än landskansliet, bör indragas till statsverket.
Enligt justitierådet Ernst Tryggers kommentar till utsökningslagen tillkommer
gäldenären i första hand bestämmanderätten i fråga örn plats för
auktionen. Har gäldenären icke uppgivit visst auktionsställe, tillkommer
bestämmanderätten överexekutor, vilken följaktligen kan välja landskansliet,
tingsstället eller annat ställe i orten, inom eller utom densamma»
dock i de båda senare fallen alltid inom överexekutors område. Vid bestämmandet
av auktionsstället Ilar överexekutor tydligen att beakta icke
blott gäldenärens utan även övriga sakägares såsom inteckningshavares,
utmätningsborgenärers etc. berättigade intresse.
Då en fastighetsägare befinner sig i ett sådant svårt nödläge, att hans
fastighet måste försäljas å exekutiv auktion, bör auktionen äga rum å sådant
ställe, att spekulanter icke avhållas från att inställa sig på grund av
resekostnader och avstånd. Enligt länsstyrelsens mening tillgodoses gäldenärens
ifrågavarande anspråk i de flesta fall bättre örn auktionen hålles
å tingsstället än å landskansliet. Såsom av Nordlunds yttrande framgår,
har gäldenären också i flera fall valt tingsställe till plats för auktionen.
Med hänsyn härtill har länsstyrelsen, även i de fall då gäldenären icke begagnat
sig ar sin bestämmanderätt, ansett att i gäldenärens intresse legat,
att auktionen förlagts till tingsstället, då detta varit beläget å annan ort
än i Falun.
Riksdagens revisorer förmena, att auktionsstället skulle bestämmas med
hänsyn till statens möjlighet att erhålla provisionen och utan beaktande
av gäldenärens intresse. Att en dylik synpunkt skulle få göra sig gällande,
är enligt länsstyrelsens mening helt och hållet främmande för utsökningslagen.
Riksdagens revisorer uttala, att inom vissa län exekutiva auktioner hållits
å annan plats än landskansliet i större utsträckning än vad av förhållandena
påkallats. Emellertid hava riksdagens revisorer icke förebragt
utredning rörande de fall, då auktionens förläggande till annan plats än
landskansliet grundar sig å gäldenärens bestämmanderätt. Då i dessa fall
auktionen lagligen skall hållas enligt gäldenärens bestämmande, vill det
synas som örn omförmälda slutsats vore förhastad.
Uppdraget att försälja fast egendom grundas å särskilda förordnanden,
som för varje fall utfärdas av länsstyrelsen jämlikt 98 § utsökningslagen.
Dessa förordnanden äro personliga. Då innehavaren av förordnande exempelvis
har semester, befrias han således icke från förordnandet. Den ersättning,
som tillfaller vederbörande för dylika personliga förordnanden,
är icke att hänföra till sådana förmåner, som indragits till statsverket,
vilket även framgår av 1928 års lönekommittés betänkande med förslag till
lönereglering för landsfogden, lappfogden oell landsfiskaler m. m. Enligt
länsstyrelsens mening bör indragning av ersättning för dylika oell andra
personliga förordnanden icke förekomma.
Falun i landskansliet den 8 januari 1932.
H. SUNDELIUS.
På länsstyrelsens vägnar:
LAUS FERNKVIST.
105
Landsfogdens i Kopparbergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del i, sid. 40, §19.
Till Konungens lie fällnings hava lide i Kopparbergs län.
Anmodad att avgiva yttrande över vad riksdagens revisorer anfört till
kungl, socialdepartementet beträffande arvoden, som år 1030 utgått till
befattningshavare å länsstyrelserna och till landsfogdarna för exekutiva
auktioner, hållna å andra platser inom länen än å länsstyrelserna, får jag,
med remissaktens återställande, vördsamt anföra följande.
Av den handlingarna närslutna tablån över exekutiva auktioner nämnda
år framgår, att sådana hållits av mig i 25 fall. Av dessa auktioner hava
10 förrättats på grund av utmätningar och 5 på framställning av konkursförvaltare.
I samtliga dessa fall hava såsom auktionsställen begärts tingsställen
i länet. I de övriga 10 fallen hava auktionerna förrättats på grund
av Konungens hefallningshavandes utslag, och hava därvid framställningar
gjorts örn auktioners hållande å tingsställen i 2 fall före utslagets
avkunnande och i 5 fall vid den av utmätningsmannen förrättade värderingen
av fastigheterna.
Att såväl gäldenärerna som fordringsägarna särskilt i södra och västra
Dalarna önska auktionernas hållande å tingsställen i orten, är även lätt
förklarligt. De dryga kostnaderna, de långa resorna och tidsspillan hava
gjort, att befolkningen i hemorten dragit sig för att besöka auktionera residensstaden,
med påföljd att dessa oftast hesökas endast av fordringsägaren.
Auktioner ute i länet äro däremot fortfarande ganska väl besökta.
Av billighetsskäl och för att skaffa spekulanter böra därför auktionerna
inom detta län fortfarande som hittills i så stor utsträckning som
möjligt utlysas att hållas ute i länet.
Revisorernas uppfattning örn, att de av dem påtalade auktionerna hållits
av tjänstemän vid länsstyrelserna är helt felaktig, då det gäller oss landsfogdar,
enär vi icke kunna vara att anse såsom varande tjänstemän hos
länsstyrelsen. Men även då det gäller auktionernas hållande av tjänstemännen
vid länsstyrelsen är anmärkningen felaktig, enär det ju icke är i
deras egenskap av tjänstemän vid länsstyrelsen, de hålla auktioner utan,
som av länsstyrelsen särskilt förordnade utmätningsmän.
I beaktande av löneregleringskommitténs framhållan av att exekutiva
auktioner äro särskilt ansvarsfulla förrättningar, hava länsstyrelserna i
de flesta länen ansett lämpligt, att anförtro dessa uppdrag åt oss, f. d.
kronofogdar, vilka under en följd av år sysslat med utmätningsärenden
och således äro väl insatta i exekutiva auktioners hållande. Ett annat
skäl, som i hög grad bidragit till att länsstyrelserna ansett sig böra giva
landsfogdarna förordnanden såsom auktionsförrättare, har varit och är
fortfarande, att landsfogdarna trots årligen under tolv års tid upprepade
framställningar örn löneförbättring icke lyckats få lönerna reglerade samt
att länsstyrelserna med beaktande härav ansett rättvist och billigt, att
landsfogdarna genom uppbärande av provisioner erhålla viss förbättring
i lönehänseende. För min del har jag under tio års tid åtnjutit inkomst
å auktionsprovisioner och har jag räknat denna inkomst såsom ett berättigat
lönetillskott. Ifrågasättas kan, huruvida, örn denna inkomst komme
— 106 —
att fråntagas oss, vi icke i likhet med landssekreterarna böra äga rätt
att erhålla viss ersättning för den förlust, vi på så sätt komma att lida,
detta åtminstone intill dess våra löneförhållanden blivit nöjaktigt ordnade.
Tydligen har, då våra tjänster inrättades, meningen varit att vi
genom exekutiva auktioner skulle kunna beredas tillfälle till någon ersättning
i lönehänseende, i det att i vår instruktion särskilt angivits, att
vi efter förordnande av Konungens befallningshavande skola hålla sådana.
Romme exekutiva auktionerna på landsbygden att anförtros åt för uppdragen
mindre väl insatta tjänstemän, vilka därtill icke uppbära någon
ersättning, måste det anses rättvist, att staten förpliktas svara för all
genom felaktigheter uppkommen skada. Tages detta, ävensom det förhållandet
att provisionerna för auktionerna ofta icke kunna ens täcka
omkostnaden, i betraktande, tror jag ej, att en indragning av provisionerna
skulle komma att förskaffa staten vidare stor vinst. Beaktar man länsstyrelsens
stora arbetsbörda, torde det icke heller komma att låta sig göra
att anförtro auktioner åt dess tjänstemän, utan att vikarier i deras ställe
förordnas, vilket även kommer att medföra kostnader. Ifrågasättas kan
även örn länsstyrelsens tjänstemän kunna anses vara förpliktade att hålla
auktioner. Hitintills har länsstyrelsen åtminstone icke ansett sig kunna
förordna en dess tjänsteman, om han ej varit villig att åtaga sig uppdraget.
Vad till sist angår möjligheten av att kunna förena en auktion med annan
tjänsteförrättning, så låter sig detta icke göra annat än i undantagsfall.
För egen del bär jag vid något enstaka tillfälle kunnat förena dessa
uppdrag; och har jag då ansett mig oförhindrad att uppbära dagtraktamente
utan avdrag å auktionsprovision.
Falun i landsfogdeexpeditionen den 31 december 1931.
Edih Nordlund.
Länsstyrelsens i Gävleborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 40. § lil.
Till kungl, socialdepartementet.
Såsom anbefallt utlåtande över vad riksdagens revisorer anfört i fråga
örn arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom får länsstyrelsen,
med överlämnande av infordrat yttrande från landsfogden i länet, för
egen del anföra följande.
Vid bestämmande av plats för de exekutiva auktionerna å fast egendom
inom länet har det varit länsstyrelsen angeläget att tillse, att desamma
hållits på landskansliet, där ej särskild anledning talat för annan plats.
Sådan anledning har i allmänhet valdt, att gäldenär eller förvaltare i
gäldenärs konkurs önskat, att auktionen skulle hållas å tingsstället i orten.
I ett fåtal fall har dock denna plats hestämts även på sökandens —
fordringsägarens — begäran, men har det i sådant fäll gällt fastigheter
i Hälsingland och nästan undantagslöst mindre fastigheter. Att läns
-
— 107 —
styrelsen i dessa fall ansett sig böra tillmötesgå även sökandens begäran
Ilar berott såväl på det långa avståndet mellan fastigheten och landskansliet
och därav orsakade besvär och kostnader för eventuella spekulanter
och för dem, som haft att bevaka intressen vid auktionen, som även
vederbörande tingsställes lämpliga läge i förhållande till fastigheten
ifråga och därmed sammanhängande utsikt, att — under i detta län rådande
förhållanden beträffande befolkningens fördelning och ekonomiska
intressen — kunna påräkna största möjliga’ spekulantkrets.
Såsom av den tablå, som riksdagens revisorer låtit upprätta angående
i 1930 års länskungörelser utlysta auktioner framgår, hava samtliga de
auktioner, som ej hållits på landskansliet, förrättats av landsfogden.
Detta har berott därpå, att han befunnits härför lämplig och att bland länets
landsfiskaler, med undantag av en i Gästrikland, ej funnits någon
härför kompetent, ävensom att med hänsyn såväl till oklarheten i fråga
örn rätten att uppbära arvode som till den stora arbetsbördan inom länsstyrelsen,
det icke ansetts lämpligt att förordna någon av länsstyrelsens
egna befattningshavare att förrätta dem.
Sistnämnda omständighet, den stora och alltjämt växande arbetsbördan
inom länsstyrelsen, gör också, att länsstyrelsen ställer sig mycket betänksam
till lämpligheten av att, såsom revisorerna ifrågasätta, då auktioner
av en eller annan anledning skola hållas å annan plats än landskansliet,
som auktionsförrättare företrädesvis förordna länsstyrelsens
egna befattningshavare.
Gävle slott å landskansliet den 7 januari 1932.
SVEN LEBECK.
OSKAR RYDIN.
Landsfogdens i Gävleborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungens b e f a 1 ln i n g shavan d e i
Gävleborgs lä n.
Såsom infordrat yttrande över vad riksdagens revisorer i i ärendet bilagd
handling anfört angående arvode vid exekutiva auktioner å fast
egendom får jag, med remisshandlingarnas återställande, vördsamt anföra
följande.
Beträffande Gävleborgs län är att märka, att residensstaden är belägen
i nära nog yttersta (södra) kanten av detsamma, vilket för största
delen av dess befolkning av lätt insedda skill förorsakar långa resor, dryga
kostnader, mycken tidspillan m. m., då gäldenär, fordringsägare, spekulanter
m. fl. skola infinna sig å landskansliet vid exekutiva auktioner.
Följden har ock blivit den, att såväl gäldenär som fordringsägare, i synnerhet
från västra och norra Hälsingland, varit synnerligen angelägna
örn att få den exekutiva förrättningen verkställd å tingsstället i orten,
— 108
som är centralt närbeläget oell varest mångahanda och lämpliga kommnnikationsleder
förefinnas (förutom järnväg, bussar, automobiler, ja till
och med hästskjutsax), för att därigenom dels undvika onödiga kostnader
dels ock erhålla största möjliga antal spekulanter.
Gent emot det nu anförda torde några befogade anmärkningar näppeligen
kunna framställas och några förändringar till det bättre i anförda
hänseenden torde ej heller vara att förvänta. Återstår således frågan örn,
vern som skall förrätta de exekutiva fastighetsauktionerna, då dessa
skola förrättas å annat ställe än landskansliet. I 12 § gällande landsfogdeinstruktion
stadgas, att landsfogde åligger att i dylika fall, örn han
därtill av Konungens hefallningshavande förordnas, förrätta auktionerna.
Undertecknad har hittills åtnjutit Konungens befallningshavandes förtroende
och välvilja att städse erhålla dessa förordnanden. Den i ovan
berörda handling angivna uppgiften, att jag under år 1930 skulle hava
förrättat 31 exekutiva auktioner, tarvar en korrigering så tillvida, att förrättade
auktioner till antalet varit 20, medan 11 före auktionen från vidare
verkställighet av vederbörande återkallats, vilket även framgår av
min »summariska berättelse» för år 1930.
Vid landsfogdeinstitutionens inrättande år 1917 åberopades av vederbörande
departementschef, bland annat, att landsfogde icke komrne att vara
i avsaknad av sportler, vartill hänsyn togs vid bestämmandet av hans
löneförmåner. Att nu utan vidare avskära landsfogdarna, vilkas tjänster
ju ännu icke blivit nyreglerade, från möjligheten att erhålla de
sportler, som provisioner vid exekutiva airktioner kunna medföra, synes
mig icke billigt och rättvist, åtminstone bör icke detta ske, förrän deras
tjänster blivit nyreglerade. I detta sammanhang anser jag mig böra
framhålla, att provisionerna många gånger uppgå till rena bagatellbelopp
t. ex. kronor 4:50, 7:50, 27: 50 otc., i följd varav, därest rese- och
traktamentsersättning skulle utgå av statsmedel, behållningen för statsverket
åtminstone inom detta län bleve skäligen ringa. Genom att som
jag plägar praktisera så att säga taga auktionerna, såväl de större som
de mindre, i ett sammanhang lyckas det att »affärerna gå ihop».
Ifrågasättas kan ock, huruvida länsstyrelsens egna befattningshavare
numera med den arbetsbörda, som åvilar länsstyrelserna, kunna bliva i
tillfälle att utan kostnad för statsverket »såsom auktionsförrättare företrädesvis
böra förordnas» samt huruvida dylik befattningshavare i likhet
med vad som gäller för landsfogde kan vara pliktig att fullgöra detta
uppdrag till och med i det fall, då ekonomisk förlust är att förvänta.
Vikarie skall ju förordnas och avdrag av lönen skall ske, varjämte utgifterna
för vivre och logis givetvis komme att sluka det icke alltför rundligt
tilltagna dagtraktamentet. Det är därför troligt, att befattningshavarna
i fråga icke frivilligt komme att åtaga sig dessa uppdrag, som av
1902 års lönekommitté karaktäriserats som »besvärliga och särskilt ansvarsfulla».
Med tillkännagivande, att jag under innevarande år förrättat 23 exekutiva
fastighetsauktioner, får jag slutligen lika vördsamt hemställa, att
Konungens hefallningshavande ville tillstyrka status quo tillsvidare i
förevarande fråga, då förhållandena i länet icke torde påfordra någon
ändring.
Gävle i landsfogdeexpeditionen den 31 december 1931.
Carl Björkling.
109 —
Länsstyrelsens i Västernorr
lands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid 40, § 19-
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 bär länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av riksdagens revisorers uttalande rörande
arvode m. m. för exekutiva fastigketsauktioner.
Till efterkommande härav får länsstyrelsen i underdånighet anföra
följande.
Sedan mycket lång tid tillbaka hava inom Västernorrlands län exekutiva
fastigketsauktioner förrättats annorstädes än å landskansliet. Detta
förhållande sammanhänger nära med länets omfattande areal och geografiska
beskaffenhet i övrigt. Inom länet finnes nämligen icke såsom i
flertalet andra län någon för länet gemensam centralort, utan befolkningen
i länets olika delar hava sedan gammalt haft var sin huvudort,
Sundsvall för Medelpad, Härnösand för södra Ångermanland, Sollefteå
för västra Ångermanland och Örnsköldsvik för norra Ångermanland. En
följd härav har jämväl blivit, att stället för offentliga förrättningars
hållande i allmänhet bestämts med hänsyn till nyss angivna förhållande,
varigenom den rättsökande allmänhetens intressen givetvis bäst blivit
tillgodosedda. Länsstyrelsen har ansett så mycket mindre skäl föreligga
att frångå berörda praxis beträffande de exekutiva fastighetsauktionerna,
då utfallet av dessa i än högre grad än övriga offentliga förrättningar
röna inflytande av platsen för desammas hållande. I anslutning härtill
hava alltjämt efter det kronofogdetjänsterna indrogos och sålunda
jämväl före utfärdandet av 1925 års avlöningsbestämmelser för länsstyrelserna
de exekutiva fastighetsauktionerna inom länet i stor utsträckning
förrättats annorstädes än å landskansliet.
Ytterligare skäl till att på detta sätt bestämma platsen för ifrågakomna
auktioners hållande har länsstyrelsen ansett sig finna uti den s. k,
fögderikommitténs betänkande, avgivet den 18 juni 1909. I berörda betänkande
anföra kommitterade å sidan 401, efter att hava framhållit, att
provisionen å utmätningsvis försåld fast egendom på landet skall, även
då försäljningen äger rum annorstädes än å landskansliet, odelad tillfalla
den, som förrättat auktionen med därtill hörande köpeskillingslikvid,
följande: »I samband med vad nyss anförts, tillåter sig kommittén fästa
uppmärksamheten på, att inom vissa län den praxis utbildat sig, att de
exekutiva fastighetsauktionerna, sä snart möjlighet därtill förefinnes,
av länsstyrelserna utsättas att hållas å landskansliet. Detta synes dock
ur olika synpunkter icke innebära några fördelar utan snarare tvärtom.
Sålunda torde i allmänhet för dem, som hava att bevaka något intresse
vid förrättningarna, kostnaderna för inställelse vid dessa bliva mindre,
örn förrättningarna hållas å tingsstället eller eljest i orten, än örn de äga
rum i residensstaden. — På grund därav vill kommittén, utan att göra
någon direkt hemställan i ämnet, uttala såsom ett önskemål, att exekutiv
auktion av fastighet på landet i alla fall, där sådant enligt utsök
ningslagen är medgivet och särskilda förhållanden icke till annat förän
leda, hålles i den ort. där fastigheten är belägen.» Emot angivna av
— Ilo —
fögderikommittén uttalade önskemål hava, länsstyrelsen veter ligt, statsmakterna
hittills icke haft något att erinra.
I anslutning till vad länsstyrelsen härovan anfört, vill länsstyrelsen
hava fastslagit, att ett indragande till landskansliet av de exekutiva fastighetsauktionerna
skulle, vad Västernorrlands län beträffar, med särskild
hänsyn tagen till härstädes rådande säregna förhållanden och till
sedan gammalt rådande praxis ur olika synpunkter vara i hög grad
olämpligt och ägnat att medföra ökat besvär och ökad kostnad för dem,
som hava intresse att bevaka vid förrättningarna i fråga. En dylik åtgärd
synes i varje fall enligt länsstyrelsens förmenande icke böra vidtagas
allenast för att statsverket må kunna tillgodogöra sig de relativt
obetydliga auktionsprovisionerna oavkortade.
Intill dess sådan ändring göres uti 98 § utsökningslagen, att däri stadgad
rätt för gäldenären att bestämma stället för auktions förrättande
upphäves och ovillkorlig föreskrift i stället meddelas om att auktion
städse skall förättas å landskansliet, torde sålunda, vad detta län beträffar,
det jämväl för framtiden icke kunna undvikas att exekutiva fastighetsauktioner
i stor utsträckning komma att hållas utanför landskansliet
utav av länsstyrelsen förordnade auktionsförrättare. Givet är att
länsstyrelsen till förrättningsman för auktionernas hållande i regel såsom
hittills kommer att förordna befattningshavare hos länsstyrelsen,
enär de hava den största erfarenheten i dessa göromål och fördenskull
hava de största förutsättningarna att i vederbörlig författningsenlig
ordning verkställa dessa i stor utsträckning invecklade och krävande
förrättningar.
Att vederbörande förrättningsman bör tillerkännas särskild ersättning
för det arbete och det ekonomiska ansvar, som är förenat med förrättande
av de exekutiva fastighetsauktionerna och därtill hörande köpeskillingslikvider
har, länsstyrelsen veterlig!, icke någonsin ifrågasatts utan
alltjämt varit av statsmakterna erkänt, i det särskild auktionsprovision
tillerkänts förrättningsmannen oavsett örn denne varit befattningshavare
hos länsstyrelse eller annan. Uttryckligt stadgande därom meddelas
i Kungl, kungörelsen den 10 oktober 1890 angående ändrade bestämmelser
rörande arvode för auktion å utmätt fast egendom på landet, sådan
den lyder enligt Kungl, kungörelsen den 14 december 1917, i vilket stadgande
ändring icke blivit gjord.
Länsstyrelsen vill slutligen framhålla att i de fall, då auktion förrättats
å annat ställe än landskansliet, har detta föranletts av särskild begäran
därom antingen av vederbörande gäldenär eller ock av intresserad
inteekningshavare. Samtliga auktioner (å fast egendom å landet) som
ägt rum i residensstaden, hava förrättats å landskansliet.
Härnösand i landskansliet den 8 januari 1932.
MAGNIS FALCK.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
HAGNAR STATTIN.
lil —
Länsstyrelsens i Jämtlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19.
Till Konungen.
Genom nådigt beslut den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
länsstyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer under § 19 av sin berättelse anfört i fråga örn arvode vid exekutiva
auktioner å fast egendom, och får till åtlydnad härav länsstyrelsen
i underdånighet anföra:
Inom Jämtlands län hållas exekutiva auktioner å landsfastigheter på
landskansliet med undantag endast för sådana fall, då gäldenären uttryckligen
begärt att auktionen skall hållas å tingsställe i orten. Under
de senaste tio åren hava sådana framställningar förekommit allenast beträffande
fastigheter inom Svegs tingslag. Då i dessa fall auktionerna
utsatts att hållas å tingsstället i Sveg, har länsassessorn eller annan
tjänsteman å landskansliet av länsstyrelsen förordnats att hålla auktionen.
Den i tablån över 1930 års auktioner för Jämtlands län upptagna auktionen
å annan plats än landskansliet har hållits av länsassessorn och icke
såsom i tablån uppgivit» av landsfiskal.
Statsrevisorerna ifrågasätta, huruvida befattningshavare vid länsstyrelse,
som förordnats att förrätta exekutiv auktion på annan plats än
å landskansliet, är berättigad uppbära auktionsprovision, vilket enligt
revisorernas mening icke skulle stå i överensstämmelse med stadgandet i
36 § avlöningsreglementet.
I likhet med statsrevisorerna anser länsstyrelsen, att till förrättande av
dylika auktioner företrädesvis böra förordnas länsstyrelsens egna befattningshavare,
som genom mycket sysslande med hithörande ärenden förvärvat
vana och skicklighet att handlägga sådana förrättningar. Gällande
föreskrifter i ämnet hava hittills tolkats så att den förrättningsman,
som av länsstyrelsen jämlikt 3 och 98 §§ utsökningslagen särskilt förordnats
att hålla en exekutiv auktion utom landskansliet, ansetts berättigad
till att uppbära auktionsprovision, oberoende av örn han vore befattningshavare
vid länsstyrelsen eller icke. Då emellertid författningarnas
innebörd i nu förevarande avseende torde få anses oklar, synes det länsstyrelsen
önskvärt, att denna oklarhet undanröjes.
Östersund i landskansliet den 5 januari 1932.
ÅHLAND MONTE!.1..
Underdånigst:
M. MUNCK af GÖSENSCHÖLD.
112 —
Länsstyrelsens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens ■ !\
revisorers uttalande del I, sid. 40, § 19. 1
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 innevarande december har länsstyrelsen
anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört beträffande arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom.
Med anledning härav får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande:
l)å den huvudsakligaste anmärkningen riktar sig mot landssekreteraren
i länet, har denne avfordrats särskild förklaring, som bifogas. Förordnande.
att förrätta exekutiv auktion, som skall hållas å annan plats
än landskansliet, kommer hädanefter icke att meddelas landssekreteraren
i länet. Utan uttryckligt stadgande i vederbörande instruktion torde
icke tjänsteman vid länsstyrelsen kunna åläggas att mottaga förordnande
att hålla sådan auktion. Då ifrågavarande förrättningar emellertid
kräva en särskild erfarenhet, som i allmänhet endast besittes av
tjänstemän hos länsstyrelserna, synes i gällande instruktion böra införas
ett tillägg, som stadgar skyldighet för vissa länsstyrelsens tjänstemän att
förrätta exekutiva auktioner, som skola hållas å annan plats än landskansliet.
I fråga örn ersättningen för dessa förrättningar synes revisorernas
åsikt att särskild ersättning icke skall utgå knappast hållbar. Att Eders
Kungl. Maj:t i anledning av tidigare anmärkningar av enahanda art år
1928 låtit upprätta förslag rörande ersättning för sådana exekutiva försäljningar
av fast egendom på landet, vilka förrättas annorstädes än å
landskansliet, tyder enligt länsstyrelsens förmenande på att revisorernas
uppfattning icke delas av Eders Kungl. Maj:t. Då författningens innebörd
i nu ifrågavarande avseende alltså måste anses oklar, vill länsstyrelsen
för sin del tillstyrka revisorernas hemställan örn utfärdande av
förtydligande bestämmelser i ämnet.
Umeå i landskansliet den 31 december 1931.
Underdånigst:
GUSTAV ROSÉN.
ELIS ALMGREN.
Bil.
Landsfogdens i Västerbottens län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, s 19.
Till länsstyrelsen i Västerbottens län.
Avfordrad yttrande med anledning av vad riksdagens revisorer anfört
beträffande arvode vid exekutiva auktioner å fast egendom får jag härmed
vördsamt anföra följande:
na -
På sätt länsstyrelsen redan tidigare framhållit hava exekutiva auktioner
å fast egendom icke förrättats annorstädes än å landskansliet i andra
fall, än då gäldenären så bestämt eller uttrycklig framställning härom
gjorts av vederbörande rättsägare.
Beträffande uttalandet därom, att en landssekreterare, som uppbär ersättning
för mistade sportler därjämte tillgodogör sig arvode för auktion
förrättad utom landskansliet, som synes vara riktat mot mig, får jag
framhålla, att ersättningen för mistade sportler avser sådana sportler,
som tidigare tillfallit mig vid utövningen av min tjänst i länsstyrelsen,
rörande vilkens omfattning närmare redogöres i instruktionen för landshövdingarna
och de vid länsstyrelserna anställda tjänstemännen. Förrättande
av exekutiv auktion å annat ställe än å landskansliet är däremot
en förrättning, som ej åligger mig som tjänsteman i länsstyrelsen, utan
som jag utfört efter särskilt förordnande av länsstyrelsen. En sådan förrättning
ligger således helt och hållet utom och är fullständigt skild från
min tjänstgöring inom länsstyrelsen. För sådan förrättning utgående
arvode, som utgör ersättning för det särskilda arbete och den risk, som är
förenad med förrättningen, tillfaller enligt åberopade 1890 års kungörelse
fortfarande auktionsförrättare^ alldeles oavsett vilken tjänsteställning
han i‘övrigt kan intaga.
Tidigare har ifrågasatts ändring i gällande bestämmelser rörande arvodet
för exekutiva auktioner å fast egendom. I utlåtande den 12 oktober
1928 har länsstyrelsen förklarat sig ej hava något att erinra mot det i
sådant hänseende framlagda förslaget. Någon sådan ändring har emellertid
icke utfärdats.
Umeå den 23 december 1931.
Guistaf Hultman.
Länsstyrelsens i Norrbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40,119.
Till kungl, socialdepartementet.
Till åtlydnad av nådig remiss den 19 december 1931 i anledning av utlåtande
av riksdagens revisorer rörande arvode för förrättande av exekutiva
auktioner å fast egendom får länsstyrelsen härmed vördsamt anföra
följande.
Vad av riksdagsrevisorerna i förevarande hänseende anförts synes för
Norrbottens läns vidkommande ej giva anledning till något närmare uttalande.
Länsstyrelsen får emellertid framhålla, hurusom enligt dess
uppfattning det får anses tämligen klart, att även sådan jämlikt 98 §
utsökningslagen särskilt förordnad förrättningsman, vilken är befattningshavare
vid länsstyrelse, enligt nu gällande bestämmelser äger rätt att
uppbära auktionsprovision. Länsstyrelsen vill å andra sidan gärna medgiva,
att en anordning, enligt vilken statsverket uppbär all provision, därest
en fastighetsauktion hålles å vederbörande landskansli, men ingen, i
— Hev -berättelse (ine/, statsverket för år 1931. lil
8
— 114 —
händelse den exekutiva försäljningen äger runi å annat ställe, saknar sak
ligt berättigande och är ur flera synpunkter olämplig. I detta samman
hang tillåter sig länsstyrelsen erinra därom, att 1928 års lönekommitté
i sitt den 11 juli 1931 avgivna betänkande med förslag till lönereglering
för landsfogdar, lappfogdar och landsfiskaler m. m. föreslagit, bland annat,
att vad av provisionen (arvodet) vid av tjänsteman hos länsstyrelse
eller vid fögderiförvaltningarna förrättad exekutiv auktion ej erfordras
för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättning skall till statsverket
redovisas.
Luleå i landskansliet den 7 januari 1932.
A. B. GÄRDE.
OLOF AHLSSON.
Allmänna civilförvaltningens
lönenämnds
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 45, Si 20.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 har Kungl. Majit anbefallt allmänna
civilförvaltningens lönenämnd att avgiva utlåtande i anledning av de
uttalanden, riksdagens år 1931 församlade revisorer i sin berättelse under
§ 20 anfört i fråga örn ersättning till tillförordnade häradsskrivare. Med
föranledande härav får nämnden anföra följande.
Av den utav revisorerna åberopade, av 1924 års uppbördssakkunniga
verkställda utredningen rörande häradsskrivarnas sportler framgår, att
dessa i det övervägande flertalet fögderier äro av den betydenhet, att även
örn därmed måste bestridas vissa av de med tjänstens skötande förenade
utgifterna, i allt fall den behållna delen av sportlerna tillsammans med
de å häradsskrivartjänsten utgående fasta löneförmånerna bereder vederbörande
tjänstinnehavare en sammanlagd löneinkomst vida överstigande
de löner, som inom den nyreglerade civila statsförvaltningen tillkomma
befattningshavare i närmast jämförlig tjänsteställning. En följd
härav blir, att de befattningshavare vid nyreglerade verk, som erhålla förordnande
å ledigblivna häradsskrivartjänster — i allmänhet tjänstemän
vid länsstyrelserna — därvid ofta komma i åtnjutande av en höjning i
löneinkomsterna, som knappast kan anses betingad av de dem i den nya
tjänsten åvilande arbetsuppgifterna. Det synes nämnden vid sådant förhållande
icke oskäligt, att — i den mån så kan ske till följd av rådande
förordnandesystem inom fögderiförvaltningen — ett steg tages mot en reducering
av de med häradsskrivartjänsten för närvarande förenade löneförmånerna
i ändamål att minska statens förvaltningsutgifter, särskilt
som även häradsskrivarna vid övergång på ny lönestat torde i likhet med
de befattningshavare, som redan fått sina löner reglerade, få vidkännas
indragning av eller minskning i de extra inkomsterna.
Ett förverkligande av nu angivna syfte kunde givetvis tänkas ske på
— 115 —
det sätt, att föreskrifter utfärdades örn indragning till statsverket av viss
del utav de häradsskrivarna för närvarande tillfallande sportlerna. Med
hänsyn till den i de olika fögderierna synnerligen varierande storleken
av sportelinkomsten skulle emellertid dylika föreskrifter med nödvändighet
bliva av invgcklad natur och torde, huru detaljerade de än bleve, i
allt fall icke kunna förhindra ojämnheter vid tillämpningen. Den enklaste
och under förhandenvarande förhållanden lättast framkomliga utvägen
för ernående av det ovan angivna syftet synes nämnden vara, att
föreskrift utfärdas därom, att vid kungörande till ansökan av ledigbliven
häradsskrivartjänst samtidigt tillkännagives, att det för den lediga tjänsten
i stat eljest angivna förvaltningsbidraget icke skall utgå. Härav
skulle följa, att kostnaderna för tjänstens skötande, till den del desamma
hittills bestritts genom förvaltningsbidraget, hädanefter skulle komma att
närmast täckas av de extra inkomsterna i tjänsten. På grund av förvaltningsbidragets
gradering alltefter folkmängdens storlek i iogderiet komme
genom en sådan föreskrift en tillförordnad häradsskrivare i ett större och
i sportelhänseende mera givande fögderi att rättvisligen få vidkännas
större minskning i sina löneinkomster än en dylik befattningshavare i ett
mindre fögderi.
Vid utfärdande av bestämmelser i nu angivna riktning synes dock undantag
böra stadgas för sådana fall, då den behållna sportelinkomsten
icke uppgår till ett belopp motsvarande förvaltningsbidraget. Dylika fall
kunna visserligen beräknas bliva ganska sparsamt förekommande, men
då ändamålet med förvaltningsbidragets beviljande varit att bereda häradsskrivaren
ersättning för uppkommande utgifter för tjänstens skötande,
såsom lokalhyra, avlöningar till biträden m. m„ skulle det uppenbarligen
vara obilligt att i nu angivna fall förvägra en tillförordnad tjänstinnehavare
varje bidrag till täckande av ifrågavarande utgifter. Nämnden
vill därför förorda, att vederbörande befattningshavare må komma i åtnjutande
av särskild avlöningsfyllnad av sådan storlek, att lönefyllnaden
jämte sportelinkomsten uppgår till ett belopp motsvarande förvaltningsbidraget.
De sålunda ifrågasatta bestämmelserna synas nämnden böra tillämpas
icke blott å de befattningshavare, som hädanefter erhålla förordnande å
häradsskrivartjänst, utan jämväl å de befattningshavare, som redan för
närvarande bestrida dylikt förordnande.
I enlighet med det anförda får lönenämnden alltså föreslå, att Kungl.
Maj:t måtte, nied upphävande av de i Kungl. Maj:ts cirkulär den 15 maj
1931 meddelade föreskrifterna rörande återbesättande av ledigbliven häradsskrivartjänst,
meddela följande bestämmelser att tillämpas från och
med den 1 juli 1932 och tillsvidare:
»Då ledighet uppstår å häradsskrivartjänst, skall länsstyrelsen kungöra
befattningen till ansökan ledig oell därvid tillkännagiva, att befattningen
kommer att besättas allenast medelst förordnande tillsvidare, med rättighet
för den till tjänstens bestridande förordnad*1 att åtnjuta ersättning
i enlighet med följande föreskrifter:
Å ledigbliven häradsskrivartjänst förordnad tjänsteman äger uppbära
de med tjänsten förenade löneförmåner, med undantag dock av förvalt -ningsbidrag och med avdrag å lönen av ett belopp motsvarande vad ordi
Harie innehavare av tjänsten skulle hava att erlägga för (»gen pensionering.
Därest ilen behållna inkomsten av sportler under visst budgetår icke
— 116 —
uppgått till ett belopp motsvarande det för tjänsten i stat fastställda för
valtningsbidraget jämte dyrtidstillägg därå, må. den förordnade efter därom
hos vederbörande länsstyrelse gjord ansökan kunna för den tiden
tilldelas avlöningsfyllnad till sådan storlek, att avlöningsfyllnaden jämte
behållningen av sportelinkomsten till beloppet motsvarar förvaltningsbidraget
jämte därå belöpande dyrtidstillägg. Ansökan örn avlöningsfyllnad
skall vara åtföljd av uppgift rörande omfattningen av influtna
sportelinkomster och havda utgifter för tjänstens skötande under ifrågavarande
budgetår.
Utgående avlöningsfyllnad avföres å det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till fögderiförvaltningarna.
Vad här ovan stadgats skall i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn
tjänsteman, som före den 1 juli 1932 erhållit förordnande å häradsskrivartjänst
och fortfarande bestrider dylikt förordnande.»
Av det utav nämnden här ovan framlagda förslaget till bestämmelser
i ämnet framgår, att tillförordnad häradsskrivare, som anser sig böra
komma i åtnjutande av avlöningstillägg, skulle hava att därom till vederbörande
länsstyrelse ingiva ansökan, vilken ansökan skulle vara åtföljd
av uppgift rörande såväl sportelinkomsternas som ock de för tjänsten
havda utgifternas storlek. Det är uppenbart, att dylik ansökan icke kan
ingivas förr än efter utgången av vederbörande budgetår. För att kunna
behörigen styrka behovet av förvaltningsbidrag bör självfallet sådan tillförordnad
häradsskrivare, som kan förutse sig på grund av de föreslagna
bestämmelserna bliva berättigad till avlöningsfyllnad, under det löpande
budgetåret föra noggranna anteckningar rörande sina extra inkomster av
tjänsten ävensom rörande sina för tjänstens skötande havda kostnader.
Det säger sig självt, att de ifrågasatta föreskrifterna äro avsedda att
tillämpas å samtliga befattningshavare, som erhålla förordnande å ledigblivna
häradsskrivartjänster, och sålunda icke allenast å dem, som vid
förordnandets meddelande innehava befattning hos länsstyrelse. I avgörandet
av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens
ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, Koersner, P. Nilsson och Hernwall
samt suppleanten Hesselgren. Suppleanten Hesselgren har dock icke
närvarit vid detta utlåtandes justering.
Stockholm den 19 januari 1932.
Underdånigst:
ERIK STRIDSBERG.
Alfred Carlsson.
Länsstyrelsens i Stockholms
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revi
-
— 117 -
sorer anfort rörande de tillförordnade häradsskrivarnas sportelinkomster.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.
Revisorernas uttalande utmynnar i ett förslag om minskning av de tillförordnade
häradsskrivarnas inkomster med belopp, motsvarande deras
fastställda förvaltningshidrag. Revisorerna åberopa därvid en uti 1924
års uppbördssakkunnigas betänkande intagen statistisk utredning för
åren 1923—1925 angående häradsskrivarnas sportelinkomster och omkostnader.
Enligt densamma ha sportelinkomsterna med ett undantag förslagit
till täckande av de med tjänsten förenade utgifterna och förvaltningsbidraget
således icke behövt tagas i anspråk härför. Såsom inkomst av
tjänsten upptaga de uppbördssakkunniga även taxeringsarvoden, vilka
anses ägnade att utfylla möjligen uppkommande underskott i häradsskrivarnas
förvaltning. Det kan enligt länsstyrelsens mening icke vara riktigt
att räkna med taxeringsarvoden såsom en sportelinkomst. Det måste
nämligen, såsom länsstyrelsen ofta haft tillfälle att framhålla, ihågkommas,
att sådana arvoden äro ersättning för ett betungande övertidsarbete
och för övrigt icke få betraktas såsom nettoinkomster. Berörda statistik
torde emellertid även med bortseende från taxeringsersättningar icke på
ett fullt tillförlitligt sätt avspegla de nuvarande förhållandena. Provisioner
å debitering av försäkringsavgifter och vägskatt ha under de senare åren
starkt nedgått, sedan försäkringsbolagen och väghållningsdistrikten alltmer
övergått till privat och kommunal uppbörd. Häradsskrivarnas utgifter
för tjänsten lia även stegrats avsevärt sedan år 1925. Expeditionsarbetet
har svällt ut på grund av ökat antal remisser i mantals-, fattigvårdsmed
flera mål. Härtill kommer den beslutade uppdelningen av kronouppbörden,
som beräknats åsamka häradsskrivare i ett medelstort fögderi
ökade kostnader til! ett belopp av lägst 1,000 kronor per är. Det förtjänar
i detta sammanhang erinras örn den uppfattning i frågan örn häradsskrivarnas
förvaltningshidrag, som vederbörande departementschef gav uttryck
åt vid föredragningen i statsrådet av förslaget örn kronouppbördens
delning. Denne yttrade i anledning av de beräknade merkostnaderna för
häradsskrivarna följande: »Tillräcklig anledning att föreslå höjning av
häradsskrivarnas förvaltningshidrag eller av nu utgående debetsedellösen
anser jag icke föreligga.» Länsstyrelsen håller fördenskull före, att det
av de uppbördssakkunniga sammanbragta materialet för åren 1923—1925
icke utgör en så tillförlitlig grund, att den av revisorerna föreslagna beskärningen
av häradsskrivarnas inkomster kan byggas enbart därpå. Det
torde härför bland annat erfordras en utredning örn de nuvarande och
efter kronouppbördens delning inträdande förhållandena.
Det föreslagna förfarandet, att .staten skulle efter häradsskrivares ansökan
lämna ersättning för det belopp, varmed häradsskrivares utgifter i
tjänsten överstiger extrainkomsterna i tjänsten, linner länsstyrelsen vara
ägnat att väcka betänkligheter. Häradsskrivarnas intresse för en ändamålsenlig
och ekonomisk förvaltning torde därigenom försvagas. Införandet
av en sådan princip skulle kunna äventyra den relativa billighet
ur statlig synpunkt, som trots allt utmärker logdcri förvaltningen i jämförelse
med andra förvaltningsgrenar.
Såsom en allmän motivering för sitt förslag framhålla revisorerna, att
de tillförordnade lili radsskrivarnas löneställning måste anses såsom alldeles
siirskilt gynnsam i betraktande av en förestående indragning av
häradsskrivartjänsterna i samband med uppbördsfrågans lösning. Revisorerna
synas utgå från att denna fråga i dess helhet skall hösås enligt
— 118 —
1924 års uppbördssakkunnigas förslag med häradsskrivarnas förflyttning
till centrala uppbördsmyndigheter och placering i 22:a lönegraden. Med
hänsyn till de många meningsbrytningarna på detta område samt till att
statsmakterna redan beträtt de partiella reformernas väg, förefaller det
dock ovisst huru den framtida uppbördsorganisationen kommer att gestalta
sig. De tillförordnade häradsskrivarna böra enligt länsstyrelsens
mening icke jämställas med inom den centrala förvaltningen förekommande
vikarier på längre tid. Vikariaten å häradsskrivartjänster, vilka
snart kunna räknas icke i år utan i tiotal år, böra i löneliänseende rimligen
regleras utan större avvikelser från de för den uppehållna tjänsten
gällande villkoren. Man får icke heller förbise, att dessa befattningshavare
varken åtnjuta ålderstillägg eller pension.
Revisorerna lia även erinrat örn de i statsrådsprotokollet för den 14
juni 1928 angivna villkoren för medgivande av högre vikariatsersättning
(så kallad full lön) åt befattningshavare med reglerad lön och fäst uppmärksamheten
på att däri undantagits befattningar i verk, vars framtida
organisation inom jämförelsevis kort tid kan förväntas komma att
underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning, samt befattningar,
som vid granskning av vederbörande verks organisation eller eljest sannolikt
komma att nedflyttas i löneliänseende eller indragas. Länsstyrelsen
kan med hänsyn till upphördsfrågans nuvarande läge knappast finna dessa
bestämmelser passa in på de tillförordnade häradsskrivarna.
I anslutning till det anförda finner sig länsstyrelsen för närvarande
icke kunna biträda ett förslag örn borttagande av de tillförordnade häradsskrivarnas
förvaltningsbidrag. Länsstyrelsen håller för sin del före, att
den grundtanke, som revisorerna torde hava utgått ifrån, skulle i viss
mån kunna förverkligas på annan och efter länsstyrelsens förmenande
lämpligare väg. Såsom länsstyrelsen anfört i sitt den 27 mars 1930 avgivna
utlåtande i anledning av 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande
torde en viss begränsning av sportlerna i de större fögderierna vara önskvärd
efter avvägning med hänsyn till den verkliga arbetsbördan. En sådan
begränsning kan företagas redan nu. Den borde dock lämpligen ske i
samband med ett slutgiltigt bestämmande av häradsskrivarnas arbetsuppgifter.
Länsstyrelsen hyser nämligen för sin del den förhoppningen,
att i samband med de ytterligare reformer av uppbördsväsendet, som
ställts i utsikt uti propositionen rörande kronouppbördens uppdelning, en
allsidig prövning av uppbördsfrågan med det snaraste skall äga rum. Endast
vid en definitiv lösning av denna fråga torde de av revisorerna framhållna
synpunkterna på rätt sätt kunna vinna beaktande.
Stockholm å landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
NILS EDÉN.
.1. G. LÖWGREN.
— 119 —
Länsstyrelsens i Uppsala
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 45,6) 20.
Till K o n u ii g e ii.
Genom nådig resolution den 19 december 1931 Ilar Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande fått sig anbefallt att avgiva utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer anfört under § 20 i granskningsberättelsen för
budgetåret 1930/1931; oell får i anledning härav Eders Kungl. Ma.i:ts befallningsliavande
i underdånighet anföra följande.
Frågan om ny lönereglering för häradsskrivarna. vilken var föremål för
behandling inom 1902 års löneregleringskommitté under de senaste åren
av dess verksamhet utan att föranleda förslag från kommittén, har därefter
fått anstå i avbidan på det slutliga ställningstagandet till 1924 års
uppbördssakkunnigas förslag till omläggning av skatteuppbörden. Enligt
statsrådsprotokollet vid anmälan av förslaget till propositionen nr
186 till 1931 års riksdag bär chefen för finansdepartementet för avsikt att
underkasta frågan örn skatteuppbördens omgestaltning ytterligare beredning,
och det är därför sannolikt, att det kommer att dröja ännu några
år, innan slutlig ställning tages till uppbördssakkunnigas förslag om häradsskrivaretjänsternas
indragning i samband med inrättande av nya
uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
finner det synnerligen önskvärt, att den bebådade fortsatta
beredningen av uppbördssakkunnigas förslag igångsattes och slutföres så
fort omständigheterna det medgiva. Olägenheterna av gällande uppbördssystem,
enligt vilket skatterna uppbäras långt efter beskattningsunderlagets
tillgodonjutande, göra sig särskilt märkbara under depressionstider
sådana som den nuvarande med allt mera stegrad arbetslöshet, och det synes
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande vara av vikt, att skatteuppbörden
utan längre dröjsmål göres effektiv. Starka skäl synas tala för att
såsom ett led i en dylik reform de nuvarande häradsskrivaretjänsterna
ombildas till befattningar lios länsstyrelserna, varigenom fördelar jämväl
för taxeringsarbetet kunna förväntas. I samband därmed låter sig den
besvärliga frågan örn beredande av statsanställning åt häradsskrivarnas
biträden lättare ordna än om häradsskrivarna såsom hittills få på
ett slags ackord ombesörja det på dem ankommande arbetet.
Skulle emellertid frågan örn skatteuppbördens omläggning ställas på
framtiden, bör enligt Eders Kungl. Majrts befallningsliavandes uppfattning
en definitiv lönereglering för häradsskrivarna snarast möjligt genomföras.
Den nu gällande ordningen är nämligen föga tillfredsställande.
TJppbördsprovisionerna äro ojämnt avvägda och bereda i somliga fögderier
häradsskrivarna mer en skälig ersättning. Skulle såsom icke är osannolikt,
landstingens utdebiteringsbehov ökas, följer härav med nuvarande
grunder för uppbördsprovisionens beräknande, att provisionen till häradsskrivarna
skulle stegras, utan att debiteringsarbetet i motsvarande män
ökas. De rikliga inkomsterna genom provisionerna hava stundom åbero
pats såsom skäl för att undanhålla häradsskrivarna ersättning för goro
mål av statlig natur eller att minska därför utgående gottgörelse, varav
erhålles det intrycket, att statsmakterna låta landsting med flera korpo
rationer bekosta arbete av statlig natur. En sådan anordning är oppen
-
120 —
barligen föga lämplig. A andra sidan är den till häradsskrivare med nuvarande
lönereglering utgående pensionen alltför låg. Otillfredsställande
är även, att de tillförordnade häradsskrivarna icke äro tillförsäkrade pension.
Deras lösa ställning bör utan längre dröjsmål göras säkrare, ty olägenheterna
av det nuvarande provisoriet ökas, ju längre det tillätes fortsätta.
En partiell reform av det slag, revisorerna ifrågasätta, synes Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande föga tilltalande. De tillförordnade häradsskrivarna
kunna icke undgå att hålla biträden i samma utsträckning
som de ordinarie, och ovissheten örn huru länge de kunna räkna med sportelinkomsterna
medför, att de måste vara försiktiga nied kapitalutlägg
för arbetsbesparande skriv- och räknemaskiner, för lokalanskaffning med
mera. Anställningsformen medför för dem större ekonomisk risk än för
de ordinarie. Saknaden av rätt till pension på grund av häradsskrivartjänsten
för egen och de efterlevandes räkning vållar dessutom, att de
måste, örn de vilja skapa trygghet för kommande dagar, göra större avsättningar
för pensionsändamål än de ordinarie. Det synes därför mindre
lämpligt att påbörja beskärningen av provisionerna hos de häradsskrivare,
som hava den svagaste ställningen. Anses häradsskrivarnas inkomster
genom provisioner vara för höga, böra provisionerna minskas över
lag. Att åvägabringa inkomstminskning genom att under åberopande av
provisionerna nedsätta det av statsmedel utgående förvaltningsbidraget
iir, på sätt nyss anförts, mindre tilltalande.
Med anledning av revisorernas åberopande av uppbördssakkunnigas beräkningar
av häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten får Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande framhålla, att stor försiktighet bör
iakttagas vid dragande av slutsatser ur de anförda siffrorna. De meddelade
uppgifterna hänföra sig till år, som ligga långt tillbaka i tiden, och
sedan dess hava åtskilliga förändringar inträffat. Flera försäkringsbolag
hava, sedan uppgifterna lämnats, övergått till att själva förrätta uppbörd
av försäkringsavgifter över postgiro, varigenom häradsskrivarnas provisioner
å dylika medel bortfallit. Det lärer ock hava förekommit, att provision
å vägskatt upphört till följd av att väghållningsdistrikt beslutat
uppbära vägskatt i annan ordning än i samband med kronouppbörden.
Därjämte hava ökade göromål tillkommit, såsom genom kronouppbördens
delning på två terminer, utan att någon ersättning härför tillerkänts häradsskrivarna.
Det måste även anses opåkallat att i detta sammanhang
såsom extra inkomst i tjänsten behandla taxeringsarvode. Taxeringsuppdrag
bör lika litet för häradsskrivare som för andra tjänstemän räknas
såsom hörande till tjänsten. Skulle mottagande av taxeringsuppdrag kunna
medföra indragning av förvaltningsbidraget, måste därav uppkomma
ökad obenägenhet att åtaga sig sådant uppdrag, och de redan nu avsevärda
svårigheterna att erhålla lämpliga personer för dessa viktiga uppdrag
ökas. En sådan utveckling är icke till det allmännas fördel.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande får därför avstyrka revisorernas
ifrågavarande förslag.
Uppsala slott i landskontoret den 7 januari 1932.
ADOLF LUNDEVALL.
Underdånigst:
S. LINNÉE.
— 121 —
Länsstyrelsens i Södermanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom Eder remissresolution den 19 december 1931 anbefalld avgiva utlåtande
över riksdagens revisorers yttrande rörande ersättning till tillförordnade
häradsskrivare får Konungens befallningshavande anföra
följande.
De tillförordnade häradsskrivarnas avlöningsförmåner äro så höga,
jämfört med den avlöning som tillkommer andra tjänstemän med motsvarande
kvalifikationer och arbetsuppgifter, att en viss lönereduktion synes
vara motiverad.
Revisorerna, som utgått från medeltalet av häradsskrivarnas inkomster,
hava närmast tänkt sig, att de tillförordnade häradsskrivarnas avlöningar
skulle minskas med ett belopp, motsvarande det för vederbörande
tjänst bestämda förvaltningsbidraget.
Då de tillförordnade häradsskrivarnas inkomster äro synnerligen växlande
i olika fögderier och en lönereduktion näppeligen bör baseras på medeltalet
av kårens inkomster, finner Konungens befallningshavande denna
utväg icke lämplig. En eventuell lönereduktion synes höra göras beroende
av inkomsternas storlek i konkreta fall.
Nyköping i landskontoret den 8 januari 1932.
G. SEDERHOLM.
ELIAS BRANDEL.
Länsstyrelsens i Östergötlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Körninge n.
Genom nådig remissresolution den 19 december 1931 anmodad avgiva utlåtande
över 1931 års riksdags revisorers i deras protokoll under § 20
gjorda uttalande i fråga örn reglering av tillförordnade häradsskrivares
sportelinkomster får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Det torde vara ovedersägligt, att häradsskrivarna även efter den partiella
provisionsreglering, som ägde ruin år 1922, alltjämt åtnjuta ganska
rundligt tillmätta löneinkomster och därigenom intaga en förmånlig ställning
i förhållande till flertalet övriga tjänstemannagrupper inom den civila
statsförvaltningen. Emot revisorernas beräkning av inkomsterna
synes huvudsakligen vara att erinra, att ersättning för taxeringsuppdrag
icke utgör en förmån, som tillkommer en häradsskrivare i och genom hans
tjänst, och hade därför denna förmån viii knappast bort likställas med
— 122
tjänsteintäkter. Dessa torde emellertid, även om taxeringsarvodena frånräknas,
i stort sett vara så betydande i förhållande till käradsskrivarens
utbildning och arten av hans arbete, att frågan örn en skälig reducering
av desamma i en eller annan form synes böra upptagas till prövning. Det
förslag, revisorerna härutinnan framkastat, är utan tvivel beaktansvärt.
Då emellertid, såsom revisorerna antyda, jämväl andra utvägar för åstadkommande.
av en reglering av häradsskrivarnas sportelinkomster stå till
buds, vartill kommer, att det nu är svårt att bedöma, i vad mån häradsskrivarnas
debiteringsarbete kommer att ökas genom den beslutade delningen
av kronouppbörden på två terminer, synes frågan lämpligen böra
bliva föremål för särskild utredning.
Linköpings slott i landskontoret den 7 januari 1932.
K. STÅRCK.
Underdånigst:
KAEL TISELIUS.
Länsstyrelsens i Jönköpings
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom remiss av den 19 sistlidne december har länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer under § 20 i
sin under år 1931 avgivna berättelse anfört rörande reglering av tillförordnade
häradsskrivares sportelinkomster. I anledning härav får länsstyrelsen
anföra följande.
Den utredning angående häradsskrivarnas sportelinkomster, som riksdagens
revisorer i sin framställning åberopa, hänför sig till förhållandena
under åren 1923—1925. Sedan nämnda tid hava häradsskrivarnas sportelinkomster
i vissa fall reducerats, medan deras arbetsuppgifter och därmed
deras expenser ökats. Härtill kommer, att med sportelinkomster
jämställts arvoden för taxeringsuppdrag, vilket icke synes böra ske i
detta sammanhang. Dels är det nämligen icke någon undantagslös regel,
att .häradsskrivare innehava dylika uppdrag, — av detta läns fem häradsskrivare
hava endast två under år 1931 innehaft sådana, — dels äga dessa
uppdrag icke något direkt samband med tjänsten. Ehuru nämnda utredning
sålunda icke utan vidare kan läggas till grund för en beräkning av
häradsskrivarnas nettoinkomster av sportler, och länsstyrelsen på grund
av den korta tid, som därtill stått till buds, icke varit i tillfälle verkställa
någon närmare undersökning, i vad länet angår, rörande hithörande förhållanden,
så är dock länsstyrelsen av den uppfattningen, att häradsskrivarnas
löneförmåner i allmänhet ställa sig avsevärt högre än med dem
jämställda befattningshavares. På grund härav torde en utjämning i
förevarande hänseende böra ske.
— 123 —
Därvid ligger närmast till hands att genom en direkt reglering av de
för olika arbeten utgående sportelinkomsterna bringa dessa i bättre överensstämmelse
med av arbetenas utförande föranledda kostnader för häradsskrivarna.
Ett sådant förfaringssätt har även det företrädet, att reducering
av inkomsterna skulle komma att lika drabba ordinarie häradsskrivare
och häradsskrivare tillsatta på förordnande. De häradsskrivare
tillkommande provisionsinkomsterna utgöras av dels från statsverket utgående
ersättningar för upprättande eller avskrift av vissa längder och
förteckningar, dels av expeditionslösen, debetsedellösen samt uppbördsoch
debiteringsprovisioner, som erläggas av korporationer och enskilda.
Med hänsyn till vad ovan anförts rörande häradsskrivarnas gynnsamma
löneställning torde en reducering av dessa provisioner böra ske. Detta
förutsätter dock en ingående undersökning rörande brutto- och nettoinkomsten
av varje till provision berättigande arbete. Länsstyrelsen anser
sig dock böra framhålla, att en reducering av sistnämnda grupp av sportler
icke rimligen bör medföra åsyftad besparing för statsverket, då den
synes rättvisligen böra komma dem till godo, som hava att gälda dessa.
I avvaktan på slutförandet av förenämnda utredning synes länsstyrelsen
den av riksdagens revisorer föreslagna formen för reducering av t. f.
häradskrivarnas sportelinkomster, så som denna närmare av revisorerna
utformats, vara den enda, som för närvarande kan ifrågakomma.
Jönköping i landskontoret den 7 januari 1932.
CARL MALMROTH.
Johan Wallinder.
Länsstyrelsens i Kronobergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 nästlidne december har länsstyrelsen anbefallts
att inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
år 1931 i remissen bilagd handling anfört i fråga örn reglering av tillförordnade
häradsskrivares sportelinkomster.
Med anledning härav får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Häradsskrivaretjänsterna uppehållas, såsom i handlingen omförmäles,
redan till avsevärt antal på förordnanden och dessas antal ökas hastigt.
Innehavarna av dessa förordnanden äro redan nu i förhållande till de
ordinarie häradsskrivarna ställda i en i flera avseenden ogynnsam ställning.
De komma icke i åtnjutande av ålderstillägg, de sakna tryggheten av
pension för sig och efterlevande i egenskap av häradsskrivare och framförallt
måste det osäkerhetsmoment, sorn vidlåder deras ställning, för
dem framstå såsom en stor olägenhet.
Att under sådana förhållanden, på sätt här ifrågasattes, ytterligare
— 124 —
försämra deras ställning i förhållande till de ordinarie häradsskrivarna
synes länsstyrelsen icke rättvist och billigt.
Länsstyrelsen anser sig förty icke kunna biträda riksdagens revisorers
här framkomna förslag.
Länsstyrelsen har härmed tydligtvis icke gjort något uttalande i frågan,
huruvida en revision av häradsskrivarnas löneförmåner i övrigt kan
vara påkallad.
Växjö i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
WILHELM LANGE.
G FJELLMAN.
Länsstyrelsens i Kalmar län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 anbefalld att avgiva utlåtande
över riksdagens revisorers förslag i fråga örn reducering av tillförordnade
häradsskrivares avlöningsförmåner, får länsstyrelsen förklara
sig icke hava något att erinra mot förslaget.
Kalmar i landskontoret den 31 december 1931.
Underdånigst:
JOHN FALK.
ALBERT LILJA.
Länsstyrelsens i Gotlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Farligt nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts att avgiva underdånigt utlåtande med anledning
av vad riksdagens revisorer anfört i 20 § av sin avgivna berättelse
i fråga örn ersättning till t. f. häradsskrivare.
Revisorerna hava efter lämnande av utförlig redogörelse för de inkomster
i tjänsten, som tillkomme de tillförordnade häradsskrivarna,
framhållit, att det läge i sakens natur att häradsskrivarna vid en bli
-
125 —
vande lönereglering komme att få vidkännas en indragning av sportelinkomsterna
oell att det därför torde kunna ifrågasättas, huruvida icke
skäl förelåge att redan nu en reducering av sportelinkomsterna komme
till stånd i fögderier, där häradsskrivaretjänsterna vore vakanta. Utan
att framkomma med definitivt förslag hava revisorerna framhållit, att
dylik reducering exempelvis kunde ske på det sätt, att vederbörandes inkomster
av tjänsten minskades med ett belopp, som motsvarade det i staten
fastställda förvaltningsbidraget.
Den redogörelse för inkomsterna i tjänsten, som lämnats av revisorerna,
framvisar för flertalet häradsskrivaretjänster i riket betydande inkomster
utöver den fasta lönen. Emellertid grundar sig redogörelsen i
huvudsak på uppgifter, som avse åren 1923—1925; och vid inkomstberäkningen
har viss hänsyn tagits jämväl till inkomster, som icke egentligen
kunna anses hava tillkommit vederbörande i tjänsten, såsom taxeringsuppdrag
och tillhandahållande i rent privat väg av utdrag ur vissa längder
m. m. åt bolag och andra samfälligheter.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppmärksamhet har fästs på
vissa omständigheter, som under nu förhandenvarande och för framtiden
beräkneliga förhållanden skulle lända till icke oväsentliga jämkningar i
beräkningarna av det ekonomiska utfallet av tjänsterna. Så lära provisionerna
å försäkringsavgifter under senare år hava väsentligt nedgått,
sedan försäkringsbolagen börjat i större utsträckning övergå till privat
debitering. Ersättning för röstlängderna har sänkts. Debiteringen av
egnahemslåneavgifterna har å ett flertal ställen, bland annat här i länet,
övertagits av hushållningssällskapen direkt, varigenom debetsedelslösen
härför bortfaller. Vägskatten har likaledes redan på en del håll övergått
till att debiteras genom vederbörande väghållningsdistrikts eller
kommuners försorg oell icke å kronodebetsedel. Å andra sidan är att
vänta en väsentlig ökning i häradsskrivarnas arbete utan motsvarande
ökning i ersättningen, nämligen genom den år 1931 beslutade delningen
av kronouppbörden, varigenom såväl förandet av uppbördsböckerna som
utskrivandet av debetsedlar, kontroll o. d. bliver mycket besvärligare och
mera invecklat.
Den av revisorerna föreslagna indragningen av förvaltningsbidragen
för de tillförordnade häradsskrivarna komme ä andra sidan icke att ur
statsfinansiell synpunkt spela någon alltför avsevärd roll. Härtill kommer,
att det på det hela taget förefaller mindre lämpligt att genom en
partiell omreglering av en detalj av avlöningsväsendet föregripa den slutliga
reglering av häradsskrivaretjänsterna eller debiterings- och uppbördsväsendet
överhuvudtaget, vars snara genomförande är av synnerlig
betydelse icke minst för undvikande av de allt större olägenheter i
tjänstgörings- och befordringsförhållanden, som en vidare utsträckt förlängning
av det nuvarande provisoriet naturligtvis drager med sig.
På anförda grunder anser sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
icke kunna tillstyrka revisorernas ifrågavarande förslag.
Visby i landskontoret den 8 januari 1932.
THURI'': HOLMQVIST.
Underdånigst:
A. E. RODHE.
Länsstyrelsens i Blekinge
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de) I. sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 sistlidne december anmodad avgiva utlåtande
över riksdagens 1931 års revisorers framställning örn indragning
av förvaltningsbidraget till tillförordnade häradsskrivare får länsstyrelsen
i underdånighet anföra följande.
Det kan nog vara sant, att häradsskrivarna ofta av sina tjänster kunna
skaffa sig inkomster, som måste anses rätt så höga i förhållande till kompetensvillkoren
för tjänstens erhållande, men lika säkert är, att, örn deras
arbete skulle i sin helhet utföras av statsanställda tjänstemän, inkomsterna
ingalunda räckte till för häradsskrivarearbetenas utförande. Häradsskrivarna
äro ett slags entreprenörer för sina arbeten och kunna därav
betinga sig viss vinst. En beskärning av deras inkomster ägde rum år
1922 och kunde kanske ske ytterligare, men att beskärningen endast
skulle drabba de tillförordnade, såsom revisorerna föreslagit, måste anses
högst obilligt, då dessa genom den oskäligt länge utdragna organisationsfrågan
oförskylt befinna sig i en synnerligen ogynnsam ställning i
förhållande till sina ordinarie kolleger och därför snarare borde hava
bättre betalt än dessa och ej tvärtom.
Som emellertid debiteringen av kronoutskylderna enligt 1931 års riksdags
beslut kommer att betydligt försvåras och fördyras genom uppbördens
fördelning på två terminer samt ingen särskild ersättning härför
till häradsskrivarna varit ifrågasatt att utgå, torde, innan utredning örn
denna merkostnad hunnit anskaffas, ingen beskärning av häradsskrivarnas
nuvarande inkomster böra äga rum.
Från t. f. häradsskrivaren Alfred Linderson infordrat yttrande i ärendet
bifogas.
Karlskrona i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
SVEN HAGSTRÖMER.
ERIK WESTERLUND.
Häradsskrivarens i Karlskrona
fögderi
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Kungl. M a j : t s befall ningsha v ande i Blekinge län.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande genom remissresolution den
24 december 1931 anmodat undertecknad inkomma med yttrande över av
riksdagens revisorer väckt förslag till reglering av tillförordnade häradsskrivares
sportel inkomster, får jag härmed vördsamt anföra följande.
Såsom framgår av tabellen över häradsskrivarnas sportelinkomster äro
— 127 —
dessa inkomster synnerligen varierande. Om beskärning företages med
för varje fögderi fixerat belopp, torde fara föreligga, att de svagast avlönade
få för stor reducering. Dessutom synes det mig fullkomligt orimligt,
att staten skulle bereda sig förtjänst på en eventuell inkomstminskning.
Mera skäligt synes mig vara, att landsting och väghållningsdistrikt
gynnas genom en lämplig toppbeskärning av debiteringsprovisionerna.
Örn provisionerna för debitering av landstingsmedel och vägskatt bibehöllos
vid nuvarande grundbelopp nämligen 1,200 kronor för första 100,000
kronor debiterat belopp, och provisionerna å däröver debiterade belopp
nedbringades något, skulle inkomstminskningen säkerligen drabba de
bärkraftigaste häradsskrivarna och utgiftsminskningen komma sekundärkommunerna
tillgodo. Deras bidrag till häradsskrivarnas avlöning
är för närvarande icke proportionellt mot statens utgifter för debiteringen.
En författningsändring för uppnående av lämplig inkomstminskning
torde icke vara svårare att åstadkomma nu än år 1922, då debiteringsprovisionerna
bland annat beskuros. Men kan det vara rätt att
verkställa någon minskning just nu? Jag vågar besvara frågan med
nej. Sedan riksdagens revisorer avgivit sitt här ifrågavarande förslag,
har kungl, kungörelsen örn ändring av vissa delar av uppbördsreglementet
utkommit. Enligt nämnda kungörelse skall från och med år 1982
kronouppbörden fördelas på två terminer. Det merarbete, som denna nyhet
kommer att medföra, kan icke nu beräknas. Men en enda blick på
formulären till uppbördsbok och debetsedel klargör, att arbetsökningen
blir betydande. Därför synes mig riktigast att avvakta åtminstone första
årens kronouppbörd enligt den nya metoden, innan ändring företages.
Det skulle icke förvåna, örn uppdelningen av kronouppbörden ökade häradsskrivarnas
omkostnader med ungefär de belopp, som riksdagens revisorer
ifrågasatt till indragning.
Enär skäl torde kunna förebringas för beskäring av de högsta inkomsterna
inom häradsskrivarkåren, men å andra sidan arbetsökningen genom
kronouppbördens uppdelning kommer att medföra utgiftsökning, får
jag vördsamt uttala det önskemålet, att frågan örn en eventuell beskäring
av våra inkomster måtte få anstå helst två år samt att, örn statsmakterna
skulle anse nedsättning skälig, den icke måtte företagas enligt
riksdagens revisorers förslag, utan på sätt jag ovan antytt.
Karlskrona i häradsskrivarekontoret den 30 december 1931.
E. f.
Alfred Linderson.
Länsstyrelsens i Kristianstads
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande
reducering av sportelinkomsterna för bäradsskrivarna i de
— 128 —
fögderier, där häradsskrivaretjänsterna uppehölles på förordnande, och
får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet anföra följande.
Revisorerna hava anfört, att häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten
vore liksom deras förvaltningsbidrag avsedda till bestridande av
utgifter för tjänstebiträden, tjänsteresor och tjänstelokal samt expenser
i övrigt, att enligt uppgift i 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande
de extra inkomsterna i tjänsten, med undantag beträffande endast
ett fögderi, förslagit till täckande av utgifter för tjänsten, vadan förvaltningsbidraget
alltså endast i ett fall måst tagas i anspråk för dylika
utgifter, samt att med hänsyn till nämnda förhållanden en reducering av
sportelinkomsterna för tillförordnade häradsskrivare exempelvis kunde
ske på det sätt, att deras inkomster av tjänsten minskades med ett belopp,
som motsvarade det i staten fastställda förvaltningsbidraget.
I fråga örn beräkningen av häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten
torde kunna ifrågasättas, huruvida arvode för taxeringsuppdrag
härvid bör medräknas som tjänsteinkomst, då dylika uppdrag ej äro
hänförliga till tjänsteuppdrag och alla häradsskrivare ej heller innehava
taxeringsuppdrag.
Beträffande beräknade utgifter i tjänsten torde även böra uppmärksammas,
att den år 1931 beslutade uppdelning av kronouppbörden med
all sanolikhet kommer att för häradsskrivarna medföra ökade kostnader
för tjänsten.
Oavsett de beräkningar av häradsskrivarnas inkomster och utgifter i
tjänsten, från vilka revisorerna utgått, vill emellertid länsstyrelsen såsom
sin mening uttala, att det synes länsstyrelsen icke vara med billighet och
rättvisa överensstämmande att för en viss grupp av häradsskrivare, nämligen
för dem, vilka uppehålla häradsskrivaretjänst på förordnande,
verkställa reducering av sportelinkomsterna och därmed försätta dem i
en i avlöningshänseende sämre ställning än de ordinarie häradsskrivarna,
vilka senare beträffande inkomster och utgifter i tjänsten stå i samma
ställning som de tillförordnade men därjämte åtnjuta förmånerna av ålderstillägg
och rätt till pension.
Länsstyrelsen anser fördenskull för sin del, att riksdagens revisorers
förslag om reducering av sportelinkomsterna för de tillförordnade häradsskrivarna
icke bör för närvarande föranleda till någon vidare åtgärd utan
att frågan härom bör anstå, till dess en allmän reglering av häradsskrivarnas
avlöningsförhållanden kan komma att genomföras.
Kristianstad i landskontoret den 7 januari 1932.
IVAN. FR. REGNER.
Underdånigst:
JOHL NILSSON
-
— 129 —
Länsstyrelsens i Malmöhus
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Jämlikt nådig remiss den 19 december 1931 bär länsstyrelsen att avgiva
underdånigt utlåtande över ett av riksdagens revisorer gjort uttalande i
fråga om reglering av tillförordnade häradsskrivares sportelinkomster;
och får länsstyrelsen med anledning härav i underdånighet anföra följande.
Arbetet i en häradsskrivaretjänst är på grund av sin art närmast att
betrakta såsom ett entreprenadarbete. En häradsskrivare kan nämligen
omöjligen medhinna att själv utföra det massarbete, som tjänsten kräver,
utan måste hos sig hava anställd personal, som han med sina inkomster
själv får avlöna. Det är ju klart, att förhållandena kunna vara
mycket varierande ifrån det fall, där häradsskrivaren i största utsträckning
själv deltager i det enkla sifferarbetet och nöjer sig med minsta
möjliga och därtill lågt avlönade personal intill det fall där häradsskrivaren
kanske helt avhåller sig från mekaniskt arbete men har en stor välavlönad
personal till sitt förfogande. Med dessa förutsättningar måste det
givetvis vara en vansklig sak att fastställa enhetliga normer för häradsskrivarnas
avlöning.
Från Sveriges häradsskrivareförening har vidare framhållits, att den
år 1931 beslutade delningen av kronouppbörden komme att medföra avsevärt
ökat arbete och således också ökade utgifter för häradsskrivarna.
Enär under för handenvarande förhållanden den av revisorerna ifrågasatta
beskärningen av inkomsterna kan antagas komma att verka ganska
ojämt, kan ju tvekan råda, huruvida en tillfällig reglering bör vidtagas
eller huruvida det icke vore mera lämpligt att snarast möjligt och utan
avvaktan på eventuella reformer av uppbördsväsendet en allsidig utredning
verkställdes med syfte att åstadkomma en mera genomgripande omläggning
av sättet för häradsskrivarnas avlöning.
Vad slutligen särskilt angår detta län får länsstyrelsen vitsorda, att
de med ifrågavarande tjänster förenade inkomsterna genomgående äro
så betydande, att fullt fog finnes för att en reducering av desamma i en
aller annan form äger rum.
Malmö i landskontoret den 5 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
A. ADLER.
OSCAR RUD-OI.SON.
•9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1931. lil.
Länsstyrelsens i Hallands
län
— 130 —
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Sedan genom remiss den 19 nästlidne december länsstyrelsen anmodats
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens senast samlade revisorer
anfört under § 20 i sin berättelse rörande reglering av de tillsvidare
förordnade bäradsskrivares sportelinkomster, får länsstyrelsen med anledning
härav anföra.
Av revisorernas med ledning av uti 1924 års uppbördssakkunnigas utlåtande
den 30 juni 1929 verkställd utredning rörande häradsskrivarnas
medelinkomster av såväl direkta löneförmåner som sportelinkomster i
tjänsten framgår att häradsskrivarna måste anses ganska gynnsamt ställda
i avlöningshänseende i jämförelse med statens övriga befattningshavare.
Då häradsskrivarna enligt för dem nu gällande lönereglering äro skyldiga
att underkasta sig upphörande av eller minskning i extrainkomster,
som kunna åtfölja tjänsten eller utgå för bestyr i sammanhang därmed,
torde vid en blivande omorganisation av fögderiförvaltningen deras
sportler komma att indragas och flertalet häradsskrivare därigenom få
vidkännas minskning i sammanlagda tjänsteinkomster.
Länsstyrelsen anser därför skäl föreligga, att redan nu reducering vidtages
beträffande de tillsvidare förordnade häradsskrivarnas sportelinkomster
och biträder alltså statsrevisorernas förslag, att förvaltningsbidrag,
som är avsett för täckande av utgifter för tjänsten, icke längre skall
utgå till tillsvidare förordnade häradsskrivare, enär den verkställda utredningen
utvisar, att sportelinkomsterna mer än väl förslå till täckande
av dessa utgifter, så att förvaltningsbidraget ej behöver användas till
sagda ändamål utan numera blivit en ren nettoinkomst för befattningshavarna.
Halmstads slott i landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL MÖRNER.
BIRGER KARLBERG.
Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till kungl, socialdepartementet.
På grund av föreskrift i nådig remiss den 19 december 1931 får Kungl.
Maj:ts befallningshavande härmed avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer under § 20 i sin berättelse till 1932 års riksdag anfört
beträffande ersättning till tillförordnade häradsskrivare.
— 131 —
Det skall icke förnekas, att häradsskrivarna i allmänhet, såväl ordinarie
som tillförordnade, äro synnerligen väl avlönade, så att i större fögderier
den sammanlagda avlöningen överstiger till och med högre stats-,
tjänstemäns och chefers avlöning. En reglering av de tillförordnade häradsskrivarnas
sportelinkomster åtminstone i större fögderier skulle därför
i och för sig icke vara ägnad att väcka större betänkligheter.
Det vill emellertid synas, som örn skillnad i förevarande fall knappast
rättvisligen kan göras mellan ordinarie och tillförordnade häradsskrivare.
Att häradsskrivaretjänsterna efter den 30 november 1923 tillsättas
endast på förordnande har ju berott på den svävande frågan örn dessa
tjänsters indragning vid en omorganisation av skatteuppbördsväsendet.
Därest detta förhållande ej förelegat hade antagligen i de flesta fall de
nu förordnade suttit såsom ordinarie på de av dem innehavda tjänsterna.
Denna fråga har även förhindrat, att det nya avlöningssystemet för civila
statstjänstemän kommit att utsträckas till denna grupp av landsstatst
jänstemän.
Det torde böra uppmärksammas, att riksdagsrevisorerna i sina kalkyler
inräknat inkomsterna av en del uppdrag utom tjänsten.
Härjämte får Kungl. Maj:ts hefallningshavande fästa uppmärksamheten
därå, att — såsom framgår av propositionen nr 186 till 1931 års riksdag
angående ändrad tid för kronouppbörden — den beslutade uppdelningen
av uppbörden å två terminer väntas medföra en merkostnad, som
för ett medelstort fögderi beräknats till minst 1,000 kronor för år, utan
att särskild ersättning härför vare sig äskats eller anslagits.
Vad detta län angår är endast en av häradsskrivaretjänsterna tillsatt
på förordnande. Den tillförordnade häradsskrivarens löneförmåner utgjorde
år 1930 (sista året för vilket samtliga löneförmånerna, inberäknat
provisioner, äro fiillständigt kända):
avlöningar (å D ort) inklusive förvaltningsbidrag, två
ålderstillägg, löneförbättring och dyrtidstillägg kronor 6,958: 66
ersättningar för särskilda arbeten (avskrifter av restlängden
pensionsförteckningar m. m.)................................... » 2,729: 76
provisioner .................................................................................» 4,723: 63
kronor 14,411: 05
Örn härifrån skulle avgå
dels förvaltningsbidraget med dyrtidstillägg
därå ........................................ Kronor 1,383: —
dels merkostnad för uppbördens uppdelning,
lägst .................................... » 1,000: —
dels ock kontorskostnaderna, beräknade
till ungefär.........................................r___» 5,000: — kronor 7,333: —
skulle såsom nettoavlöning kvarstå .... kronor 7,078:05
T. f. häradsskrivaren hade nämnda år av taxeringsuppdrag en ersättning
av 1,390 kronor. Fögderiet torde kunna hänföras till de medelstora.
På grund av det anförda får Kungl. Maj:ts hefallningsha vande såsom
sin mening framhålla, att det synes kunna starkt ifrågasättas om det för
närvarande är lämpligt att beträffande tillförordnade häradsskrivare
vidtaga någon nedsättning i dem tillkommande löneförmåner. Frågan
— 132
synes böra lösas i sammanhang med den lönereglering för häradsskrivare,
som lärer komma till stånd, när det blir avgjort örn dessa tjänster skola
bibehållas eller indragas.
Göteborg, i landskontoret, den 7 januari 1932.
OSCAR von SYDOW.
K. CENTERWALL.
Länsstyrelsens i Älvsborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört i fråga
örn ersättning till tillförordnade häradsskrivare; och får länsstyrelsen i
detta ärende anföra följande.
Revisorerna anse, att, då häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten
lämna ett större eller mindre överskott, en reduktion av ifrågavarande
inkomster för tillförordnade häradsskrivare bör ske, exempelvis på det
sätt, att inkomsterna av tjänsten minskas med ett belopp, motsvarande
det i stat fastställda förvaltningsbidraget. Vid beräkningen av dessa
häradsskrivarnas extra inkomster hava revisorerna utgått ifrån de uppgifter,
avseende åren 1923—1925, som lämnats i 1924 års uppbördssakkunnigas
betänkande. Materialet är alltså av tämligen gammalt datum.
Efter år 1925 hava häradsskrivarnas sportelinkomster i flera avseenden
nedgått eller upphört. Så är fallet med provisionerna för debitering av
vägskatt och försäkringsavgifter, enär vägstyrelserna, respektive försäkringsanstalterna,
numera i stor utsträckning själva ombesörja debiteringen.
Vidare har ersättningen aV statsmedel för upprättande av
röstlängder för riksdagsmannaval reducerats, varjämte häradsskrivarna
sedan ett par år tillbaka själva få vidkännas utgifterna för erforderliga
extra mantalsskrivningsförrättare, samtidigt som arbetet med mantalsskrivningarna
väsentligt ökats. Slutligen kommer den nyligen beslutade
uppdelningen av kronouppbörden att medföra en icke obetydlig ökning i
debiteringsarbetet, krävande ytterligare biträden vid detta bestyr, som i
huvudsak skall verkställas inom en begränsad och kort tillmätt tid. Denna
arbetsökning motsvaras icke av någon inkomstökning. Härtill kommer,
att avlöningarna till häradsskrivarnas såväl fasta som tillfälliga biträden
uppgivas hava undergått ökning under de senaste åren.
Revisorerna hava till stöd för sina reduktionsplaner ävenledes åberopat
det i uppbördssakkunnigas betänkande intagna förslaget, att häradsskrivarna
vid en eventuell inrangering inom det föreslagna uppbördsverket
skulle placeras i lönegrad B 22, varigenom deras löneförmåner skulle
bliva avsevärt mindre än för närvarande. Så länge emellertid häradsskrivarna
arbeta såsom självständiga befattningshavare ute i orterna och
— 133 —
med mera mångskiftande göromål, än som tillämnats deni i den ifrågasatta
uppbördsorganisationen, kan det näppeligen vara berättigat att nu
söka åstadkomma en lönereduktion för dessa tjänstemän med stöd av en
tilltänkt plan, vilken av åtskilligt att döma icke på länge torde komma
att leda till någon mera genomgripande omorganisation.
Med förvåning har länsstyrelsen funnit, att revisorerna synas vilja likställa
av häradsskrivare uppburna arvoden för taxeringsuppdrag med
extra inkomster i tjänsten. Att denna uppfattning icke låter sig försvaras
framgår redan därav, att taxeringsuppdrag kunna anförtros åt
varje medborgare, oberoende av hans borgerliga yrke eller sysselsättning.
Att häradsskrivaren på grund av sin utbildning samt person- och
ortskännedom har förutsättningar för att väl kunna fylla taxeringsuppdrag
och därför gärna anlitas för sådana, är visserligen sant, men liknande
förutsättningar finnas även hos åtskilliga andra tjänste- och yrkesmän,
såsom magistraternas och vissa länsstyrelsernas befattningshavare,
städernas kamerala tjänstemän, revisionstjänstemän, yrkesrevisorer
m. fl., vilka även i stor utsträckning anlitas för taxeringsuppdrag. Dessa
uppdrag tillfalla följaktligen icke vare sig häradsskrivarna eller nu
nämnda andra personer i viss egenskap eller som utövare av viss tjänst.
Såsom sammanfattning av sin mening i föreliggande ärende får länsstyrelsen
uttala, att den anser häradsskrivarnas sportelförhållanden icke
böra nu godtyckligt ändras, utan frågan därom bör på grundval av en
allsidig och på senast förhandenvarande förhållanden byggd utredning
upptagas till behandling i samband med den lönereglering, som — oberoende
av frågan örn uppbördsväsendets ordnande — snarast möjligt bör
komma till stånd för att göra slut på det nuvarande osäkerhetstillståndet
i befordringsförhållandena inom de kamerala grenarna av landsstaten,
som blivit en följd av det långa uppskovet med häradsskrivaretjänsternas
återbesättande med ordinarie innehavare.
Vänersborg i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL von SNEIDERN.
CARL MALM.
Länsstyrelsens i Skaraborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Uti nådig remiss den 19 sistlidne december anbefalld avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer uti sin till
riksdagen avgivna berättelse anfört under § 20 rörande ersättning till
tillförordnade häradsskrivare får länsstyrelsen i underdånighet anföra
följande.
Vid genomläsning av revisorernas anmärkning
finner man, att revi -
— 134
sorenia vid upprättande av sammanställning över häradsskrivarnas
sportelinkomster medräknat vederbörandes inkomst av taxeringsuppdrag.
Detta kan icke vara riktigt. Taxeringsuppdragen hava icke i och för sig
något att göra med häradsskrivaretjänsterna utan äro beroende på länsstyrelsens
särskilda förordnanden. De äro alltså icke att betrakta som
ett häradsskrivarnas tjänsteåliggande. Att dylika uppdrag emellertid i
stor utsträckning anförtros åt häradsskrivare beror framför allt därpå,
att käradsskrrvarna till följd av utbildning och tjänsteverksamhet i allmänhet
äro särskilt skickade att handhava taxeringsuppdragen. Härtill
bidrager jämväl den omständigheten att det ofta för dessa uppdrag
icke finnes annan lämplig person att tillgå än häradsskrivaren eller annan
landsstatstjänsteman.
Enligt länsstyrelsens förmenande är det principiellt oriktigt att sammanblanda
ersättning för dylika tjänsten i och för sig ovidkommande
uppdrag med ordinarie avlöningsförmåner. En dylik sammankoppling
torde lämpligen icke böra äga rum annat än i samband med en genomgripande
omorganisation av såväl häradsskrivartjänsterna som taxeringsväsendet,
eventuellt i samband med inrättandet av ett centralt taxeringsverk.
Emellertid torde, såvitt länsstyrelsen har sig bekant, en dylik
reform för närvarande icke vara aktuell. För övrigt äro taxeringsuppdragen
så viktiga och intresset att för dessa uppdrag förvärva de
lämpligaste personerna för statsverket så betydelsefullt att därmed förenade
ersättningar icke böra göras till föremål för spekulationer i löneregleringsfrågor.
Därest taxeringsarvodena frånräknas, skulle häradsskrivarnas behållna
sportelinkomst enligt revisorerna belöpa sig till 5,032 kronor. Emellertid
torde ej heller denna siffra stå sig vid närmare granskning. Revisorernas
anmärkning stöder sig på den utredning, som verkställts av
1924 års uppbördssakkunniga rörande häradsskrivarnas sportelinkomster
under åren 1923—1925. Sedan dessa år hava emellertid häradsskrivarnas
arbets- och inkomstförhållanden på grund av ändrad lagstiftning m. fl.
förhållanden undergått väsentliga förändringar. De hava icke blott fått
vidkännas avsevärd inkomstminskning genom beskärning av tidigare
utgående ersättningar utan jämväl belastats med en hel del nya arbetsuppgifter,
vilka medfört ökade kostnader för biträden m. m. I detta
hänseende anser sig länsstyrelsen böra i underdånighet erinra örn följande:
a)
På grund av de under de senare åren genomförda ändringarna med
avseende å vägväsendet hava vägdistrikten i allt större utsträckning börjat
att själva utan länsstyrelsens och häradsskrivarnas medverkan ombesörja
vägskattens debitering och uppbörd. Enbart i detta län ombesörjes
numera vägskattens debitering och uppbörd av vägstyrelserna eller
kommunalnämnderna i ej mindre än 8 av länets 18 vägdistrikt. Härigenom
hava häradsskrivarna gått förlustiga å vägskatten i nämnda vägdistrikt
belöpande provisioner.
b) I detta län har provision för debitering av brandstodsavgifter bortfallit,
sedan länets brandstodsförening börjat själv uttaga avgifterna genom
postförskott.
c) Genom särskilda nådiga kungörelser hava tidigare utgående ersättningar
för avskrifter av taxerings- och röstlängder beskurits (Sv. ffs. nris
128/1929 och 65/1930).
d) Den häradsskrivare tidigare tillkommande rätten till viss ledighet
— 135 —
från mantalsskrivningarna på statens bekostnad har borttagits (Sv. ffs.
nr 346/1930) varjämte möjligheterna till tjänstledighet på egen bekostnad
beskurits.
e) Uti nådigt cirkulär den 1 mars 1929 (Sv. ffs. nr 34/1929) har debiteringsförrättare,
bland annat, ålagts att å debetsedel införa specificerade
fastighetstaxeringsvärden. Detta har haft till följd icke blott ökat arbete
med därav föranledda merkostnader utan jämväl ett nästan fullständigt
bortfallande avi den expeditionslösen, häradsskrivare tidigare åtnjutit
vid utfärdande av taxeringsbevis.
f) De år 1928 utfärdade nya skatteförfattningarna hava avsevärt ökat
häradsskrivarnas arbete med avseende å taxeringslängderna utan motsvarande
ersättning.
g) Den av föregående års riksdag beslutade uppdelningen av kronouppbörden
i två terminer kommer uppenbarligen att förorsaka häradsskrivarna
avsevärda merkostnader för biträden m. m. Denna merkostnad
har av Sveriges häradsskrivareförening beräknats till i medeltal 1,000
kronor för varje fögderi, ett belopp, som enligt länsstyrelsens förmenande
är beräknat snarare för lågt än för högt.
Det torde också böra ihågkommas, att ej mindre än 42 av rikets 119 häradsskrivare
äro tillsatta allenast på förordnande tillsvidare och
att dessa i sin egenskap av t. f. häradsskrivare icke åtnjuta vare
sig ålderstillägg eller trygghet av pension för sig och efterlevande.
På grund av anförda skäl och då häradsskrivarnas provisionsinkomster
omreglerats så sent som år 1922, synes någon ytterligare beskärning
av deras inkomster icke vara befogad annorledes än efter förnyad allsidig
prövning i samband med de reformer av uppbördsväsendet, som
ställts i utsikt i Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1931 års riksdag nr
186, sid. 15. Länsstyrelsen hemställer alltså i underdånighet, att vad revisorerna
anfört icke för närvarande måtte föranleda till någon vidare
åtgärd.
Mariestad i landskontoret den 4 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL EKMAN.
NILS ÅHGREN.
Länsstyrelsens i Värmlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Enligt nådig remiss den 19 december 1931 anmodad att avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer i sin senaste berättelse
under § 20 anfört i fråga örn ersättning till tillförordnade häradsskrivare
får länsstyrelsen i Värmlands län i underdånighet anföra följande.
Riksdagens revisorer ifrågasätta, att med hänsyn till do betydande
sportel inkom ster, som de t. f. härad sskrivarna för närvarande äga upp
-
— 136 —
bära, dem tillkommande förvaltningsbidrag skulle i en eller annan form
gottgöras statsverket.
Lämpligaste formen för den åtgärd, som av revisorerna föreslås, vore
val, att av de till de t. f.häradsskri varna utgående provisioner å landstingsmedel
och vägskatt innebölles och gottgjordes statsverket så stort
belopp, som motsvarade det förvaltningsbidrag, som för året utgått.
Emot genomförandet av revisorernas förslag synes icke föreligga särskilt
hinder i de för anställningen gällande lönevillkor. Ej heller skulle
enligt länsstyrelsens mening några större svårigheter uppstå för återbesättande
av ifrågavarande befattningar, även örn en sådan reducering
av sportelinkomsterna som den nämnda ägde rum.
Ifrågasättas kan dock, örn det icke vore riktigare att i stället för en
partiell lönereduktion för häradsskrivartjänsterna gå till en slutlig omreglering
av ifrågavarande tjänster. Även örn 1924 års uppbördssakkunmgas
förslag örn häradsskrivartjänsternas inordnande under länsstyrelserna
icke kan för närvarande i sin helhet genomföras, torde andra
förslag till uppbördsväsendets reformering böra inom den närmaste tiden
provas. Ett sådant förslag är det, som av statsrådet och chefen för kungl
finansdepartementet angives å sid. 15 i Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition
nr 186 till 1931 års riksdag och som åsyftar sammanslagning av
debitering och uppbörd av statliga och kommunala utskylder. En fortsatt
utredning örn genomförande av nämnda förslag synes vara så mycket
mera av behovet påkallad som åtgärder till förbilligande av särskilt
kommunernas utgifter alltmera ställas på dagordningen samt den redan
verkställda utredningen visat, att stora förenklingar och sannolikt även
besparingar aro att vinna genom sådan sammanslagning som den ovan
nämnda. I sammanhang med en dylik utredning borde jämväl frågan
om haradsskrivartjänsterna upptagas till slutlig prövning. Mera borde
helt säkert vinnas i besparingshänseende genom att inom ej för lång
framtid reglera nämnda tjänster än genom att göra mindre reduceringar
i den avJönmg, som de t. f. häradsskrivarna för närvarande åtnjuta I
varje fall borde en sådan reform vara av mera värde för det allmänna
an den av riksdagens revisorer föreslagna.
Karlstad i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
ABR. UNGER.
(JUSTAF HEINTZ.
Länsstyrelsens i Örebro län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 45, § 20.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
att till socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer anfört i fråga örn ersättning till tillförordnade häradsskrivare.
337 —
På grund härav får länsstyrelsen anföra följande.
Revisorernas förslag till åstadkommande av reglering av tillförordnade
häradsskrivares sportelinkomster utgår från den förutsättningen, att
häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten äro, liksom förvaltningsbidrag,
avsedda till bestridande av utgifter för tjänstebiträden, tjänsteresor
och tjänstelokal samt expenser i övrigt. Så torde även i viss utsträckning
förhållandet hava varit vid den tidpunkt, då grunderna för
sportlernas beräkning fastställdes, men sedan dess hava uppgifter av ny
och betydligt mera krävande natur ålagts liäradsskrivarna. Den ökning
av dessa sportelinkomster, som föreligger och som såväl tidigare som i
förevarande sammanhang av revisorerna påvisats, står åtminstone delvis
i sammanhang med dessa under årens lopp tillkomna uppgifter, vilka
äro av den beskaffenhet, att de ställa större krav på häradsskrivarens
arbets- och organisationsförmåga, än vad tidigare kan anses hava varit
fallet. Det lärer därför icke kunna uppställas såsom allmängiltig regel,
att sportlerna uteslutande äro avsedda att täcka med tjänsten förenade
utgifter. Ersättningen exempelvis för röstlängdernas upprättande är
helt visst bestämd icke blott med hänsyn till kostnaden för insamlandet
av erforderliga uppgifter och nödigt biträde med utskriften av längderna
utan än mer med hänsyn till det betydande ansvaret för dessa viktiga
expeditioner. Härav torde följa, att en del av häradsskrivarnas s. k.
sportelinkomster äro att anse icke blott såsom ersättning för bestridande
av utgifter utan även såsom en av ansvar och arbete betingad höjning
av själva avlöningen.
Revisorerna angiva medeltalet av sportelinkomsterna ävensom utgifterna
för åren 1923—1925. Huvudparten av häradsskrivarnas egentliga
sportelinkomst utgöres av provisioner å landstingsmedel, vägskatt och
andra medel, som av liäradsskrivarna debiteras i sammanhang med kronouppbörden.
Dessa provisioner hava under de tvenne senaste åren till
sina belopp väsentligt nedgått på* grund av minskad beskattningsbar
inkomst och det är att förvänta, att de under de närmaste åren skola av
samma anledning och begränsning av utdebiteringsbeloppen än ytterligare
nedgå. Utgifterna hava icke minskats sedan den tid, då den av revisorerna
åberopade beräkningen verkställdes. Ökade krav pål bättre
villkor för anställda och dyrbar maskinell utrustning lära tvärtom hava
föranlett väsentligt ökade utgifter för liäradsskrivarna.
Då medeltalet av den behållna inkomsten av extra inkomster i tjänsten
för åren 1923—1925 uppgives till 6,503 kronor, är att märka, att i
nämnda belopp ingår ersättning för taxeringsuppdrag, vilken för nämnda
tid beräknats till i medeltal 1,471 kronor per år. Enligt länsstyrelsens
mening saknas fog för att till sportelinkomst hänföra ersättning för taxeringsuppdrag,
då dylika uppdrag icke tillhöra häradsskrivartjänsten. Inkomsten
av dessa updrag synes därför icke böra läggas till grund för
förslag om minskning av tjÖHsteinkomsten för häradsskrivare.
Enligt kungl, kungörelsen den 13 november 1931 örn ändring av vissa
delar av uppbördsreglementet den 14 december 1917 skall kronouppbörden
från och ined 1932 inbetalas under tvä allmänna uppbördsterminer.
Denna ändring innebär för debiteringsförrättaren en avsevärd utök
ning av arbetet med debiteringen, ävensom en direkt höjning av utgifterna
för vederbörande tjänst med belopp, som i medeltal måste beräknas
till minst 1,000 kronor.
Vid beräkningen för framtiden av den behållna inkomsten av härads
— 138 —
skrivartjänst böra avgå åtminstone ovannämnda tvenne belopp 1,471 och
1,000 kronor.
Vid övervägandet av föreliggande fråga torde hänsyn böra tagas jämväl
därtill, att häradsskrivarna icke åtnjuta rätt till semester. En fram,
ställning härom från härad sskrivarnas sida avvisades på sin tid av det
skälet, att dessa tjänstinnehavare ansågos, tack vare sina sportler, hava
en så god ekonomisk ställning, att de själva borde bekosta sin ledighet.
Det har synts revisorerna, att reduceringen av sportelinkomsterna för
tillförordnade häradsskrivare kunde ske på det sätt, att deras inkomster
av tjänsten minskades med ett belopp, som motsvarar det i staten fastställda
förvaltningsbidraget. Medeltalet av det förvaltningsbidrag, som
under budgetåret 1931/1932 uppbäres av häradsskrivarna i de fem fögderierna
av Örebro län, uppgår till 1,110 eller icke mycket mera än det belopp,
vartill ökningen av häradsskrivarnas utgifter allenast på grund av
kronouppbördens uppdelning måste beräknas minst uppgå. Att i sammanhang
med åläggande för häradsskrivarna av uppgifter, som kräva
omkostnader med i det närmaste samma belopp, som hela det till dem
för helt år utgående förvaltningsbidraget, fråntaga dem detta förvaltningsbidrag
eller däremot svarande belopp, lärer knappast vara riktigt.
En annan grund för åstadkommande ■— örn så anses nödigt — av skälig
reducering av sportelinkomsterna för befattningshavarna i fråga torde
böra sökas. Härvid lärer man böra bortse från de ersättningar för vissa
avskrifter för upprättande av röstlängder, pensionsförteckningar med
mera, som uppbäras av häradsskrivarna, då dessa ersättningar knappast
kunna anses vara hänförliga till vad i allmänhet betecknas som sportler.
I första hand bör enligt länsstyrelsens mening undersökas, huruvida den
nu utgående ersättningen för statens medverkan vid debitering och uppbörd
för kommunens eller enskilda företags utskylder eller avgifter är
såväl från statens och dess organs som vederbörande debiteringsberättigades
synpunkt skälig. Staten och de organ, varigenom arbetet utföres,
hava berättigade krav därpå, att full ersättning erhålles för arbetet och
det med redovisningen förenade ansvaret. Den debiteringsberättigade
— landsting, väghållningsdistrikt m. fl. — må givetvis tillse, att kostnaden
för debitering och uppbörd icke uppgår till högre belopp än nödigt
är. I dessa avseenden anser sig länsstyrelsen böra hänvisa därtill, att
erfarenheten givit vid handen, att debitering och uppbörd av ifrågavarande
medel i samband med kronouppbörden erbjuda det för vederbörande
debiteringsberättigade ur ordnings- och ekonomisk synpunkt bästa och
billigaste förfaringssättet. Såväl väghållningsdistrikt som försäkringsbolag,
vilka på sin tid övergått till egen debitering och uppbörd, hava i
flera fall återgått till statens organ såsom debiterings- och uppbördsförrättare.
Härav torde man vara berättigad att draga den slutsatsen, att
den nu utgående ersättningen icke funnits för hög.
En minskning av debiteringsförrättarens provision synes med nödvändighet
medföra, att jämväl den andel av provisionen, som indragits till
statsverket för de landskamrerare, lanträntmästare och kronofogdar förut
tillkommande provisioner, minskas. Någon besparing för statsverket
är alltså knappast att vinna.
I olika sammanhang hava förslag framställts örn omorganisation av
häradsskrivartjänsterna. Att sådan omorganisation inom icke alltför avlägsen
framtid kommer till stånd, är antagligt. På grund härav och då
en eventuellt nödig reducering av de tillförordnade häradsskrivarnas
139 —
sportelinkomster synes böra komma till stånd i samband med en eventuell
omorganisation av hela debiterings- och uppbördsväsendet, och då
i allt fall en sådan reducering lämpligen bör grundas å resultatet av en
utredning rörande grunderna för ersättningen för statens arbete med debiteringen
och uppbörden, synas åtgärder i den riktning, revisorernas
förslag avser, icke böra för det närvarande vidtagas,
örebro slott i landskontoret den 7 januari 1932.
På länsstyrelsens vägnar:
ALB. NISSER. OSKAR RUNDQVIST.
Länsstyrelsens i Västmanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till kungl, socialdepartementet.
I anledning av remissresolution den 19 december sistlidet år i fråga örn
riksdagens revisorers under § 20 gjorda framställning rörande ersättning
till t. f. häradsskrivare får Konungens befallningshavande med överlämnande
av t. f. häradsskrivaren B. Belfrages i ärendet infordrade yttrande
för egen del vördsamt anföra följande.
Revisorerna hava vid beräkningen av sportelinkomsten medtagit inkomst
av taxeringsuppdrag. I den mån dessa uppdrag öka biträdesbehovet
hos häradsskrivaren är ett sådant beräkningssätt berättigat, eljest
icke. De flesta sådana uppdrag torde emellertid utföras å från tjänsten
ledig tid och lära icke betinga någon ökning i det biträdesbehov, som eljest
varit för tjänstens behöriga skötande erforderligt.
Häradsskrivarna äro de tjänstemän, som både genom sin utbildning och
sin tjänstgöring såsom regel äro bland de bäst skickade för taxeringsuppdrag.
Örn den ekonomiska fördel som nu medföljer dessa uppdrag,
till viss grad avkopplas är det fara värt, att dessa tjänsteinnehavare
skola befinnas mindre villiga att åtaga sig sådana. Att tvångsvis
förordna någon till uppdragen ifråga anser befallningshavanden förkastligt,
enär uppdraget måste, för att resultatet skall bliva gott, utföras
med intresse, vilket kan befaras icke bliva fallet, örn förordnandet påtvingats.
Befallningshavanden anser det därför mindre lyckligt att i
detta sammanhang räkna med inkomsten av taxeringsuppdrag.
Revisorerna yttra vidare, att »det ligger i sakens natur» att häradsskrivarna
eller de tjänstemän, som komma att ersätta dessa vid en omorganisation
av fögderiförvaltningen, få vidkännas indragning av sportler.
Befallningshavanden är icke alldeles övertygad örn det riktiga i detta antagande.
Skall en omorganisation ske efter i huvudsak de linjer, som angivits
av 1924 års uppbördssakkunnige, torde det få anses uppenbart, att
sportlerna komma att indragas. Därest emellertid omorganisationen
göres efter i huvudsak nuvarande system med mera självständiga tjänstemän
för debiterings- m. fl. arbeten, lärer kunna ifrågasättas lämplig
-
— 140 —
heten av sportelsystemets indragning. En sådan åtgärd medför nämligen
såsom en nödvändig följd anskaffande av biträden åt häradsskrivarna
på statens bekostnad. En sådan anordning, därvid häradsskrivarna
icke hade samma intresse som nu att iakttaga nödig sparsamhet med avlöning
till biträden och med dessas arbetskraft, skulle säkerligen för
statsverket ställa sig särdeles ogynnsam i ekonomiskt avseende. Befallningshavanden
vill också erinra därom, att principen med indragning
av sportler icke helt genomförts. Så har 1928 års lönekommitté beträffande
landsfiskalernas sportler föreslagit desammas bibehållande i viss
utsträckning. 1
Enligt befallningskavandens mening är det icke av förhållandena motiverat
att utbryta frågan örn sportler till en del av en kår utan synes
sportelfrågan böra behandlas i ett sammanhang för hela kåren vid en
blivande omreglering eller lönereglering. Befallningshavanden får därför
hemställa, att revisorernas framställning icke måtte till vidare åtgärd
föranleda.
Västerås slott i landskontoret den 7 januari 1932.
På länsstyrelsens vägnar:
ALP. NORBERG.
CARL ER. JOHANSON.
T. f. Härad sskri varens i Västerås
fögderi
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 45,1 20.
Till Konungens befallningshavande i
Västmanlands län.
Undertecknad, som genom Konungens befallningsliavandes resolution
den 23 sistlidne december anmodats inkomma med yttrande rörande av
statens revisorer gjord framställning angående reglering av tillförordnade
häradsskrivares löneförmåner, får härmed vördsamt anföra.
Till en början vill jag framhålla som en oegentlighet den omständigheten,
att riksdagens revisorer vid beräkning av häradsskrivarnas medelinkomster
räknat med ersättning för taxeringsuppdrag. Taxeringsuppdraget
är ett alldeles fristående uppdrag. Att häradsskrivarna ofta
utses till taxeringsordförande är sant, men har sin förklaring däri, att
dessa liksom landsfiskalerna och länsstyrelsens tjänstemän äro mera
skickade än andra att utföra detta numera så svåra och krävande arbete
på ett tillfredsställande sätt, Arvodet ifråga är således att betrakta uteslutande
som ersättning för bestyr med taxeringen och bör helt lämnas
åsido i detta sammanhang. Skulle den av statsrevisorerna anlagda synpunkten
vara riktig och bärande, skulle detta medföra konsekvenser med
räckvidd över hela förvaltningen. Då borde väl också t. ex. landsfiskalernas
under senare år då och då framställda krav på bland annat större
förvaltningsbidrag kunna avvisas med den förklaringen, att dessa tjänstemäns
inkomster av taxeringsuppdrag böra kunna tagas i anspråk för
täckande av utgifter, för vilka förvaltningsbidraget avsetts men visat
sig icke räcka till.
141 —
Efter redogörelse för de olika slag av sportler, som tillkomma liäradsskrivarna,
såsom provision å landstingsmedel, vägskatt m. m., göra statsrevisorerna
gällande, att dessa extra inkomster i tjänsten ära liksom
förvaltningsbidraget avsedda till bestridande av med tjänsten förenade
utgifter samt att enligt 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande (sid.
177) dessa extra inkomster i endast ett fögderi visat sig otillräckliga för
sitt ändamål med påföljd, att förvaltningsbidraget i detta men endast i
detta fall måst tagas i anspråk för bestridande av utgifter för vilka det
avsetts, och föreslå revisorerna med anledning därav, att tillförordnade
häradsskrivares inkomst av sportler reduceras på så sätt, att dessa inkomster
minskas med det i staten fastställda förvaltningsbidraget, dock
med rätt för vederbörande att i händelse brist uppstår efter särskild
framställning kunna få uppbära ett belopp motsvarande den sålunda
uppkomna bristen. Det skulle inom parentes sagt vara synnerligen intressant
att veta huru en dylik »särskild framställning» skulle uppställas
och motiveras för att kunna av vederbörande bifallas. De provisioner,
som utgå för debitering av t. ex. landstingsmedel och vägskatt, skulle således
tagas i anspråk i första hand för täckande av de utgifter till biträden,
som måste anlitas för arbetet med debitering av dessa medel, men i
den mån överskott uppstode, skulle detta användas för utgifter, som kunna
uppstå vid utförande av sådant arbete för statens räkning, för vilket
biträden måste anlitas eller som föranleda extra utgifter, och varför särskild
ersättning ej utgår t. ex. för tillskrift av mantalslängden, upprättande
av prästvalslängder, mantalsskrivningsförrättningar med åtföljande
efterarbete m. m. och för vilka utgifter förvaltningsbidraget är avsett.
Landsting och vägliållningsdistrikt skulle med all sannolikhet ställa sig
fundersamma inför en sådan sakernas ordning, och det skulle säkerligen
ej tova länge innan yrkanden pa provisionernas nedsättning komme att
framställas från det hållet, en nedsättning, sorn, örn den bleve verklighet,
rättvisligen också borde drabba till statsverket vid olika tillfällen indragna
provisioner, något, som hitintills icke lär hava skett.
Såsom motiv för sin framställning örn att »redan nu» genomföra regleringen
ifråga framhålla statsrevisorerna, att då i samband med det nya
lönesystemets genomförande tidigare förekommande sportler »fråntogos»
tjänstemännen, det mäste ligga i sakens natur, att häradsskrivare vid en
omorganisation av föderiförvaltningen komma att få vidkännas en indragning
av sportelinkomsterna. Enligt undertecknads mening ligger
det inte alls i sakens natur, att en dylik framtida indragning av sportelinkomsterna,
vad liäradsskrivarna angår, kommer att äga rum. Det förslag
till rationell skatteuppbörd, som den 30 juni 1929 såg dagens ljus, ådagalade
till full evidens, vad varje med saken något så när förtrogen person
på förhand visste nämligen, att frågan örn häradsskrivaretjänsternas
indragning var ett sä oerhört svårt och komplicerat problem, att densamma
omöjligen knudt'' lösas efter de riktlinjer, nämnda förslag utstakat.
Revisorerna hava ej heller, — försiktigt nog förresten, — vågat göra
ens en antydan örn, när i framtiden denna sa mycket omdebatterade »omorganisationen
av fögderiförvaltningen» kan väntas bliva genomförd.
Sedd mot bakgrunden av det nu anförda förefaller statsrevisorernas
tankegång ologisk: därför att en hel tjänstemannagrupp någon gång i en
oviss framtid möjligen kan komma att berövas en del av sina inkomster,
bör redan nu en beskärning av samma inkomster äga rum.
Revisorerna anse vidare, att regleringen i fråga är desto iner berätti -
— 142 —
gad, som de tillförordnade häradsskrivarna enligt åberopade cirkuläret
den 15 maj 1931 tillerkänts »en relativt gynnsam ställning i löneliänseende».
Häremot måste en del invändningar göras. Enligt undertecknads
förmenande kunna ifrågavarande tjänstemän ej likställas med den grupp
övriga tjänstemän, som gå under benämningen »vakansvikarier». Inte
bade väl den regering eller regeringsledamot, som är ansvarig för kungl,
cirkuläret den 30 november 1923 den avlägsnaste tanke på, att nämnda
cirkulär efter närmare ett decennium skulle komma att ersättas av ett
nytt sådant av ungefär liknande innehåll med sannolikt resultat, att frågans
lösning antagligen kommer att låta vänta på sig ett eller kanske
flera tiotal år, örn den ens någonsin löses, notabene i den riktning, vederbörande
vid cirkulärets utfärdande tänkt sig. En tjänsteman, som
förestår statstjänst under dylika förhållanden, måste rättvisligen anses
ur alla synpunkter stå närmare den ordinarie än den icke ordinarie befattningshavaren
örn icke rent av fullt jämställas med den förre. Icke
desto mindre är han sämre ställd i lönehänseende i så motto som något
ålderstillägg icke kan tilldelas honom.
En annan sak torde i detta sammanhang böra framhållas. Genom nyligen
utkommen kungörelse örn ändring i vissa delar av uppbördsreglementet,
är uppbörden från och med nästa år uppdelad på två terminer,
något som kommer att öka kostnaden för debiteringen och utskrivande av
debetsedlar med ett belopp, som i ett medelstort fögderi torde kunna beräknas
till åtskilliga hundratal kronor eller mer.
Slutligen anser jag mig böra framhålla, att innehavaren av ett större
fögderi, d. v. s. ett sådant, där provisioner och övriga extra inkomster
äro stora, enligt sakens natur har lättare att underkasta sig en minskning
i inkomsterna än en innehavare av ett medelstort eller mindre fögderi;
så t. ex. äro utgifterna för tjänstelokal ungefär desamma vare sig fögderiet
är större eller medelstort.
Remisshandlingarna återgå.
Västerås fögderis häradsskrivarekontor den 30 december 1931.
B. Belfrage.
Länsstyrelsens i Kopparbergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Genom resolution den 19 december 1931 har länsstyrelsen fått sig anbefallt,
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer uttalat
i avseende å till tillförordnade häradsskrivare utgående förvaltningsbidrag.
Efter inhämtande av häradsskrivarnas inom Kopparbergs län yttrande
i ärendet och med anmälan att allenast en av länets sex häradsskrivarebefattningar
innehaves på förordnande, får länsstyrelsen under åberopande
av de synpunkter, som framlagts i handlingarna bilagda P. M.,
143 —
såsom eget utlåtande i ärendet hemställa, att vad av statsrevisorerna
anförts icke måtte till vidare åtgärd föranleda.
Falun i landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
S. H. KVARNZELIUS.
LARS FERNQVIST.
Häradsskrivarnas i Kopparbergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till länsstyrelsen i Falun.
Genom länsstyrelsens remissresolution den 23 sistlidne december anmodade
avgiva yttrande i anledning av statsrevisorernas uttalande ifråga
örn de tillförordnade häradsskrivarnas förvaltningsbidrag, få undertecknade,
häradsskrivare i Kopparbergs län, med återställande av remissakten,
vördsamt hemställa, att statsrevisorernas förslag ifråga örn indragning
av ifrågavarande förvaltningsbidrag icke måtte av länsstyrelsen
biträdas, och tillåta vi oss att såsom skäl för denna vår hemställan
åberopa närslutna p. m., innehållande några synpunkter på härads-*
skrivarnas lönefråga.
Falun den 2 januari 1932.
Sven Gottliebsson. C. Wilén.
Tage Blidberg. C. Ad. Hwasser.
Emil Halldin. Hugo Hedman.
P. M.
På grundval av 1924 års uppbördssakkunnigas utredning, som avser
åren 1923—1925, angives av statsrevisorerna häradsskrivarnas behållna
extra inkomster i tjänsten jämte ersättning för taxeringsuppdrag till i
medeltal 6,503 kronor. Medeltalet av ersättningen för taxeringsuppdrag,
som utgjorde 1,471 kronor per år, synes härvid icke hava bort medräknas,
då dylik ersättning icke brukar beräknas vid reglering av andra statstjänstemäns
avlöningar och då icke alla häradsskrivare äro taxeringsordförande.
Detsamma synes gälla örn den behållna inkomsten av vissa
andra arbeten, som häradsskrivarna hava tillfälle ett privat åtaga sig,
såsom färdigställande av avskrifter av mantalslängder och pensionsavgiftsförteckningar
åt kommuner, utdrag av mantalslängder åt systembolag,
avskrifter av röstlängder åt politiska sammanslutningar m. m. dylikt.
Ett motsatt betraktelsesätt innebär i realiteten, att inkomsten av
dessa uppdrag och arbeten indrages till staten.
— 144 —
Provisionerna å debitering av försäkringsavgifter hava under senare
år starkt nedgått, sedan försäkringsbolagen allmänt övergått till privat
debitering. Vägskatt debiteras numera i en mängd väghållningsdistrikt
genom kommunerna, ej å kronodebetsedel.
Ersättningen för röstlängderna har sänkts oell rätten till viss ledighet
från mantalsskrivningarna på statens bekostnad har borttagits.
Å andra sidan hava utgifterna i tjänsten stegrats bl. a. genom ökad
lönenivå för biträden. Men framför allt kommer den år 1931 beslutade
delningen av kronouppbörden att för häradsskrivarna medföra högst betydande
extra kostnader såväl vid förandet av uppbördsböckerna som
utskrivandet av debetsedlar, kontroll o. d. I uppbördsböckerna förekomma
nämligen enligt nya formuläret fem summakolumner mot förut en,
och motsvarande nya poster skola finnas å debetsedlarna. Vad som skall
erläggas vid första uppbörden skall framräknas genom subtraktion, med
iakttagande av en ganska invecklad regel beträffande udda öretal, som
kunna förekomma i de särskilda skatteposterna. Icke utan skäl har Sveriges
liäradsskrivarförening beräknat den härigenom ökade kostnaden
till minst, 1,000 kronor i ett medelstort fögderi.
Någon motsvarande ökning i förvaltningsbidraget har av häradsskrivarna
varken begärts eller av staten ställts i utsikt, vadan berörda belopp
helt och hållet är att anse såsom en löneminskning. Att under sådana
förhållanden på sätt statsrevisorerna ifrågasatt, beröva, de tillförordnade
häradsskrivarna, som snart utgöra hälften av hela kåren, det
hittills utgående förvaltningsbidraget, får väl ändå anses vara en allt
för dålig belöning för väsentligt ökat arbete.
Det bör också ihågkommas, att de icke ordinarie häradsskrivarna åtnjuta
varken ålderstillägg eller trygghet av pension för sig och efterlevande.
På grund av anförda skäl och då häradsskrivarnas provisionsinkomster
så sent som år 1922 omreglerats, synes någon ytterligare beskärning
av deras inkomster icke vara befogad annorledes än efter förnyad allsidig
prövning i samband med de reformer av uppbördsväsendet, som
ställts i utsikt i Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1931, sid. 15.
Länsstyrelsens i Gävleborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Anmodad att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
i sin år 1931 avgivna berättelse under § 20 anfört rörande vissa ersättningar
till tillförordnade häradsskrivare, får länsstyrelsen i underdånighet
anföra följande.
Av i landskontoret verkställd utredning har framgått, att länsstyrelsen
för budgetåret 1930/1931 till häradsskrivarna i länet utbetalt sportelersättningar
med sammanlagt lägst 10,170 kronor i ett fögderi och högst
14,526 kronor i ett fögderi. Härjämte har i samband med egentliga löne
-
— 145 —
förmåner utbetalts förvaltningsbidrag, varierande mellan lägst 1,050 och
högst 1,350 kronor förutom dyrtidstillägg.
Att förvaltningsbidraget icke av någon häradsskrivare i detta län behöver
tillgripas för bestridande av omkostnader i tjänsten är uppenbart.
Även å beloppet av uppburna provisioner och övriga ersättningar torde
för samtliga dessa tjänstemän uppkomma ett avsevärt överskott. Härtill
kommer att häradsskrivarna av kommuner och vägdistrikt m. fl.
uppbära särskild ersättning för avskrifter av längder m. m. Den av länets
häradsskrivare år 1931 deklarerade inkomsten av befattningen har
icke i något fall understigit 13,000 kronor.
Ehuru länsstyrelsen icke kan ansluta sig till revisorernas uttalande,
för så vitt detta skulle innebära, att vid frågans bedömande hänsyn skulle
tagas jämväl till arvoden för taxeringsuppdrag, får länsstyrelsen sålunda
understryka, att de anförda synpunkterna i övrigt äga full giltighet
för detta läns vidkommande.
Visserligen hava häradsskrivarna under senare åren fått sig pålagda
göromål i ökad omfattning, i vilket avseende särskilt må framhållas
ökat arbete och ökade omkostnader för den beslutade uppdelningen av
kronouppbörden, men beloppen av häradsskrivarnas provisioner och andra
sportelinkomster hava även ökat under de senaste åren. Även örn en
reglering av häradsskrivarnas löneförmåner vidtages på sätt revisorerna
föreslagit, torde dessa tjänstemän ändock komma att intaga en i ekonomiskt
avseende, gynnad ställning bland statstjänstemännen. Länsstyrelsen
uttalar därför sin anslutning till revisorernas förslag.
Gävle slott i landskontoret den 4 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
OSKAR.RYDIN
ZACHR. NORDIN.
Länsstyrelsens i Västernorrlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Medelst nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit
anbefallt länsstyrelsen inkomma med yttrande över riksdagens revisorers
gjorda anmärkning angående indragning i viss utsträckning av
tillförordnade häradsskrivares sportelersättning.
I anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.
Det torde vara allmänt erkänt, att det för häradsskrivarna nu gällande
avlöningssystemet är ytterst otillfredsställande. Den mest påtagliga
bristen torde vara den, att de skiftande inkomsterna icke ha sin motsvarighet
i växlande arbetsbörda för tjänsternas innehavare, beroende på
att arbetet i större eller mindre omfattning kan överlämnas åt biträden.
Även med den föreslagna reduceringen av löneförmånerna kommer den
10
— Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1931. III.
— 146 —
na oegentlighet icke att uppköra. Pormen för reduceringen är sålunda
icke tilltalande. Länsstyrelsen vill likväl icke motsätta sig revisorernas
förslag, som knappast kan anses innebära någon oberättigad nedskärning
av häradsskrivarnas inkomster, men håller före, att det
skulle vara välbetänkt om redan nu, utan att avvakta en fullständig lönereglering,
verkställa en undersökning i vad mån, en sportelbegränsning
av mera utjämnande art kunde åstadkommas. Dessutom anser sig
länsstyrelsen böra framhålla, att det säkerligen kommer att bliva synnerligen
vanskligt att avgöra, huruvida ett bidrag av det indragna förvaltningsbidraget
i något fall må vara berättigat.
Härnösand i landskontoret den 9 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
MAGNUS FAUCK. RAGN Ali STATTIN.
Länsstyrelsens i Jämtlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till Konungen.
Jämlikt föreskrift i nådig remiss den 19 december 1931 får länsstyrelsen
härmed i underdånighet avgiva utlåtande med anledning av vissa
uttalanden som gjorts av 1931 års statsrevisorer rörande ersättning till
tillförordnade häradsskrivare; och får länsstyrelsen i sådant avseende i
underdånighet anföra följande.
Under framhållande av att häradsskrivarna eller de tjänstemän som
vid en omorganisation av fögderiförvaltningen komma att ersätta nämnda
tjänstemän vid en blivande lönereglering hava att motse en indragning
av sportelinkomsten, ifrågasätta statsrevisorerna, huruvida icke redan
nu en reducering av sportelinkomsterna bör komma till stånd i de
fögderier, där häradsskrivartjänsterna äro vakanta. I samband härmed
anföra statsrevisorerna, att de tillförordnade häradsskrivarna genom nådiga
cirkuläret den 15 maj 1931 tillerkänts en relativt gynnsam ställning
i lönehänseende.
Häradsskrivarnas sportelinkomster äro liksom i deras avlöningsförmåner
ingående förvaltningsbidrag avsedda till bestridande av utgifter för
tjänsten, såsom ersättning åt tjänstebiträden, kostnader för expenser och
expeditionsrum m. m. Den år 1931 beslutade delningen av kronouppbörden
kan förväntas medföra ökade kostnader för häradsskrivarna, men
deras extra inkomster torde i allt fall i regel komma att lämna överskott.
Länsstyrelsen kan därför icke finna annat än att den av statsrevisorerna
ifrågasatta reduceringen av sportelinkomsterna för tillförordnade häradsskrivaie
bör anses berättigad. I sadant avseende hava statsrevisorerna*
föreslagit, att tillförordnade häradsskrivare inkomster av tjänsten
skulle minskas med ett belopp, som motsvarade det i staten fastställ
-
147 —
da förvaltningsbidraget. Mot detta förslag har länsstyrelsen intet att
erinra. Skulle det inträffa att sportelinkomsterna icke förslå till täckande
av utgifter i tjänsten, bör vederbörande befattningshavare efter
särskild framställning av det indragna förvaltningsbidraget få uppbära
ett belopp, motsvarande den sålunda uppkomna bristen.
Östersund i landskontoret den 15 januari 1932.
Underdånigst:
M. MUNCK av ROSENSCHÖLD.
GUNNA» LUKANDER.
Länsstyrelsens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 45, § 20.
Till kungl, socialdepartementet.
Såsom infordrat utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade
revisorer under § 20 i sin avgivna berättelse anfört rörande tillförordnad
häradsskrivare^ avlöningsförmåner får länsstyrelsen vördsamt
anföra följande.
Då härad sskrivarnas sammanlagda årsinkomst av tjänst upptages, såsom
skett med ledning av statistik för ån 1923—1925, till i medeltal 13,792
Kronor, har däri medräknats dels viss inkomst, som icke alls härflutit
från tjänsten, nämligen inkomst av taxeringsuppdrag, dels inkomst, som
visserligen tillförts häradsskrivare tack vare deras tjänsteegenskap men
dock bottnat i privatuppdrag, såsom ersättningar för färdigställande av
avskrifter av mantalslängder och pensionsavgiftsförteckningar åt kommuner,
för utdrag av mantalslängder åt systembolag och för avskrifter
av röstlängder åt politiska sammanslutningar.
Provisionerna å debitering av vägskatt och försäkringsavgifter kunna
dessutom med visshet sägas hava nedgått under de senare åren genom
att vägdistrikt och försäkringsbolag i alltmera ökad utsträckning börjat
själva ombestyra debiteringen av sina avgifter. Än vidare komma häradsskrivarna
genom den beslutade uppdelningen av kronouppbörden att
åsamkas icke obetydligt ökade kostnader för biträdeshjälp.
Det behållna överskottet i genomsnitt av extra inkomster i tjänsten lärer
därför rättvisligen böra för närvarande sättas lägre än det belopp,
(i,503 kronor, varmed räknats i statsrevisorernas framställning.
Att häradsskrivarnas samlade tjänsteinkomster i allt fall såväl absolut
som än mer i förhållande till vad som bestås andra statstjänare äro
rikliga är obestridligt.
Länsstyrelsen har i följd härav svårt att uttala sig emot förslaget örn
eu måttlig beskärning av de icke ordinarie häradsskrivarnas inkomster.
Då det gäller att beskära sportelinkomster, som anses mer än tillräckliga,
vore det väl mest konsekvent att förordna örn inleverering till statsverket
av visst, i förhållande till förvaltningsbidraget stående belopp.
— 148 —
Härvid undsluppes även den mindre tilltalande åtgärden att frånkänna
de icke ordinarie befattningshavarna en häradsskrivarna enligt fastställd
lönestat tillkommande ersättning av statsmedel.
Som emellertid syftet ernås utan omgång genom det av statsrevisorerna
föreslagna tillvägagångssättet, torde detta sistnämnda ur praktisk
synpunkt vara att föredraga.
Umeå i landskontoret den 5 januari 1932.
GUSTAV ROSÉN.
AXEL RUDBERG.
Länsstyrelsens i Norrbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45, § 20.
Till herr statsrådet och chefen för kungl,
socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 dennes anbefalld att avgiva och före den
8 januari 1932 till socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning
av vad 1931 års riksdags revisorer i punkt 20 anfört rörande ersättning
till tillförordnade häradsskrivare, får länsstyrelsen i ärendet anföra
följande.
Det torde ej kunna förnekas, att nu utgående löneförmåner till häradsskrivarna
— även dem, som på förordnande tills vidare uppehålla dylik
tjänst — äro oproportionerligt höga och ej stå i rätt förhållande till de
löneförmåner, som åtnjutas av andra tjänstemän av motsvarande grad
och med liknande ansvar. Detta har sin naturliga förklaring däri, att
häradsskrivarnas sportelinkomster — särskilt provisionerna — under de
senaste tio åren avsevärt stigit, företrädesvis på grund av de i hög grad
stegrade utdebiteringarna av landstingsskatt och vägskatt. Dock torde
under de senaste fem åren hava förmärkts en tendens till minskning av
dessa sportelinkomster, framför allt därigenom att vägdistrikten numera
mera allmänt börjat själva taga hand örn debiteringen och indrivningen
av vägskatten.
Upplysningsvis kan nämnas, att löneförmånerna av tjänsten, däri i
förekommande fall inbegripet ersättningen för taxeringsuppdrag, för häradsskrivarna
i detta län under år 1930 uppgingo till följande nettobelopp
:
för Piteå fögderi ............................ kronor 16,020
» Luleå » » 15.140
» Gällivare » » 10,800
» Kalix » » 15,210
» Torneå » » 16,070
Av dessa äro två innehavare av ordinarie tjänst och de övriga uppehålla
sina befattningar på förordnande tills vidare.
— 149 —
■ Att, såsom riksdagens revisorer ifrågasatt, nu minska avlöningsförmånerna
endast för de tillförordnade häradsskrivarna, förslagsvis genom
indragning för dem av det i staten bestämda förvaltningsbidraget, synes
dock länsstyrelsen mindre lämpligt, särskilt i betraktande därav att även
dessa genom uttryckliga föreskrifter av Kungl. Majit, senast genom
kungl, cirkuläret den 15 maj 1931, tillförsäkrats rätt att uppbära de med
tjänsten förenade löneförmånerna med undantag av ett belopp, motsvarande
vad ordinarie innehavare av tjänsten skulle hava att erlägga för
egen pensionering.
Däremot anser länsstyrelsen, att tiden nu är inne för en allmän lönereglering
för häradsskrivarna, då man väl får antaga, att 1924 års uppbördssakkunniges
betänkande örn en vitt omfattande omläggning av
uppbördsväsendet icke torde komma att inom en överskådlig framtid realiseras,
åtminstone i vad det avser, förslaget örn indragning av häradsskrivartjänsterna.
Det bör också i samband härmed påpekas, att häradsskrivarnas göromål
från och med nästa år komma att avsevärt ökas genom den år 1931
beslutade uppdelningen av kronouppbörden på tvenne terminer. Härmed
följer givetvis ökade utgifter för häradsskrivarna till tjänstebiträden.
Huru stor denna ökning kommer att bli är svårt att beräkna, men
Sveriges häradsskrivareförening har ansett sig kunna uppskatta denna
ökning i ett medelstort fögderi till minst 1,000 kronor.
Luleå i landskontoret den 31 december 1931.
A. B. GÄRDE.
A. HOLM.
Allmänna civilförvaltningens
lönenämnds
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 har Kungl. Majit anbefallt allmänna
civilförvaltningens lönenämnd att avgiva utlåtande i anledning av
de uttalanden, riksdagens år 1931 församlade revisorer i sin berättelse
under § 21 anfört rörande flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare.
I anledning härav får lönenämnden anföra följande.
Frågan huruvida befattningshavare, å vilken allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente äger tillämpning, må vid övergång till oreglerad
befattning äga rätt att i förekommande fall åtnjuta flyttningsersättning
m. m. jämlikt bestämmelserna i reglementets 27 § jämte därtill
hörande tilläggsbestämmelser, har tidigare varit föremål för nämndens
behandling i anledning av Kungl. Majits remiss den 2 augusti 1923 av
en utav förutvarande revisionssekreteraren, dåmera häradshövdingen i
Aspelands och Handbörds domsaga C. Cervin till Kungl. Majit ingiven
ansökning om rätt till dylik ersättning vid flyttning från Stockholm till
— 150 —
den nya tjänstgöringsorten Högsby. I utlåtande i ärendet den 4 oktober
1923 anförde lönenämnden, att vad anginge sagda paragrafs tillämpning
å sökanden nämnden måste ur formell synpunkt finna det tveksamt, huruvida
sökandens utnämning från ordinarie revisionssekreterartjänst till
befattning såsom häradshövding kunde anses innebära befordran på sätt
i berörda författningsrum angåves. Vidare syntes det nämnden vara
tvivelaktigt, huruvida den rätt till flyttningsersättning, som tillförsäkrats
befattningshavare vid verk, å vilka allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente
vore tillämpligt, kunde anses omfatta jämväl sådana
fall, då övergång ägt rum från en nyreglerad befattning till tjänst, i
fråga örn vilken löneförmånerna ännu icke blivit reglerade enligt det
för statsdepartement m. fl. verk gällande lönesystemet. Örn sålunda vissa
formella betänkligheter kunde anföras mot ett bifall till sökandens framställning,
ansåg nämnden å andra sidan vissa sakliga skäl tala för att
sökanden av statsmedel bereddes den begärda ersättningen. I sådant hänseende
anförde nämnden, att det befunnits önskvärt, att innehavarna av
de såsom övergångsplatser ansedda revisionssekreterarbefattningarna
inom icke alltför lång tid vunne befordran eller eljest kunde övergå till
andra tjänster för atft inom nedre justitierevisionen lämna rum för yngre
krafter samt att det därför vore ett statsintresse att på de vägar, som
kunde stå till buds, underlätta en sådan övergång. Men härtill komme —
anförde nämnden ytterligare — att en befattningshavare, som i den tjänst
han frånträdde varit tillförsäkrad rätt till flyttningsersättning och som
skulle hava kommit i åtnjutande av flyttningsersättning, därest befordran
skett till nyreglerad befattning, för vilken enahanda bestämmelser på
förevarande område varit gällande, med visst fog torde kunna anse billigheten
kräva, att ifrågavarande rätt skulle tillkomma honom även i det
fall, att den befattning, vartill han sökt och erhållit övergång, ännu icke
blivit reglerad. Nämnden förklarade sig för sin del icke hava något att
erinra mot bifall till sökandens anhållan.
Genom beslut den 26 oktober 1923 fann Kungl. Majit, enär det tillkomme
länsstyrelsen i Kalmar län att i första hand upptaga oell pröva sökandens
framställning, densamma ej föranleda annan åtgärd, än att handlingarna
i ärendet skulle överlämnas till sagda länsstyrelse.
Enligt vad lönenämnden har sig bekant, torde inom den civila statsförvaltningen
den praxis numera allmänt följas, att vid befattningshavares
vid nyreglerat verk övergång till oreglerad befattning i fråga örn beviljande
i förekommande fall av flyttningsersättning icke förfares annorlunda,
än vad fallet skulle bliva, därest båda tjänsterna vore i lönehänseende
reglerade. Däremot lärer flyttningsersättning icke utgå vid förflyttning
från oreglerad till reglerad tjänst.
Riksdagens revisorer hava nu — under framhållande av att befattningshavare
i vissa lönegrader vid länsstyrelserna, vilka förordnats att tillsvidare
vara häradsskrivare, fått uppbära flyttningsersättning vid flyttning
till den nya tjänstgöringsorten — anfört, att med hänsyn till den
gynnade ställning, som de tillförordnade häradsskrivarna intoge i avlöningshänseende,
det icke kunde anses oskäligt betungande för dem, om
de själva finge vidkännas eventuella flyttningskostnader.
I betraktande av de avsevärda extra inkomster, som ofta äro förenade
med innehav av liäradsskrivartjänst, finner viii lönenämnden vissa skäl
kunna anföras för den av revisorerna ifrågasatta åtgärden. Men å andra
sidan synes det nämnden mindre lämpligt att från en i avlöningsregle
-
— 151 —
mentet given allmängiltig bestämmelse undantaga enstaka befattningshavare.
En föreskrift, som innebure förbud mot utanordnande av flyttningsersättning
till en hos länsstyrelse anställd tjänsteman, som förordnats
bestrida häradsskrivartjänst, medan dylik ersättning utbetalades
exempelvis till en tjänsteman hos samma länsstyrelse, vilken förordnats
att uppehålla en ur inkomstsynpunkt måhända lika förmånlig landsfiskalstjänst,
kan näppeligen betraktas såsom rättvis. Det är ock att märka,
att icke alla häradsskrivartjänster äro i avseende å de med tjänsten förenade
sportlerna så inkomstbringande, att en undantagsbestämmelse av
angivna innehåll under alla omständigheter kan anses motiverad.. Särskilt
örn, såsom nämnden i yttrande denna dag i anledning av revisorernas
uttalande under § 20 av deras berättelse förordar, bestämmelse utfärdas
därom, att det innehavare av häradsskrivartjänst enligt stat tillkommande
förvaltningsbidraget icke skall — med visst undantag — utgå för
det fall, att tjänsten uppehälles allenast på förordnande, är nämnden av
den uppfattningen, att den av riksdagens revisorer ifrågasatta begränsningen
i rätten till flyttningsersättning för tillförordnade häradsskrivare
icke bör vidtagas.
I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens
ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, Köersner, P. Nilsson
och Hernwall samt suppleanten Hesselgren. Suppleanten Hesselgren har
dock ej närvarit vid detta utlåtandes justering.
Stockholm den 19 januari 1932.
Underdånigst:
ERIK STRIDSBERG.
Alfred Carlsson.
Länsstyrelsens i Stockholms
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, §21.
Till Kouungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
anfört rörande flyttningsersättning till befattningshavare vid länsstyrelserna,
som förordnas att tillsvidare vara häradsskrivare. Till åtlydnad
härav får länsstyrelsen anföra följande:
Länsstyrelsen har icke haft anledning att taga ståndpunkt i förevarande
spörsmål, enär flyttningsersättning hittills ej begärts hos länsstyrelsen
av befattningshavare, som förordnats att tillsvidare vara häradsskrivare.
Länsstyrelsen finner i likhet med revisorerna, att tvekan kail råda
rörande rätta tillämpningen av gällande författningar på denna punkt.
Den säkerhetsanordning mot en för vid tolkning av avlöningsförfattningarna,
som ligger i riksräkenskapsverkets kamerala revision, synes emellertid
även i detta fall vara tillfyllest. Det torde kunna förväntas, att
— 152
frågan upptages i anmärkningsväg och blir föremål för kammarrättens
prövning. Innan det sålunda blivit i högsta instans avgjort, huruvida
och i vilken omfattning flyttningsersättning lagligen tillkommer tillförordnad
häradsskrivare, anser länsstyrelsen någon åtgärd i saken ej vara
av behovet påkallad. Skulle det visa sig, att flyttningsbidrag tillkommer
dessa befattningshavare i den utsträckning, som de av revisorerna uppmärksammade
fallen angiva, torde frågan örn en sådan löneförmåns skälighet
kunna tagas i övervägande. Hänsyn torde därvid höra tagas icke
blott till förmånens karaktär av ersättning för av tjänsten föranledda
utgifter utan även till det allmänna reglerandet av de tillförordnade häradsskrivarnas
arbetsförhållanden och löneställning.
Stockholm å landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
NILS EDÉN.
J. G. LÖWGREN.
Länsstyrelsens i Uppsala län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21
Till Konungen.
0 Till åtlydnad av nådig befallning den 19 december 1931 att avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört under § 21 i
granskningsberättelsen för budgetåret 1930/1931 får Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande i underdånighet anföra följande.
Inom detta län har ersättning icke utbetalts till tillförordnad häradsskrivare
för kostnader för flyttning vid tjänstens tillträdande.
Den omständigheten, att häradshövdingtjänst medför större inkomster
än till exempel revisionssekreterare — eller hovrättsrådsämbete, vilka senare
befattningar äro nyreglerade, anses icke innefatta hinder att utbetala
flyttningsersättning till ordinarie revisionssekreterare eller hovrättsråd,
som utnämnes till häradshövding. Det vill då förefalla obefogat att
anlägga motsatt betraktelsesätt beträffande häradsskrivarebeställningar.
1 denna dag avgivet utlåtande angående revisorernas uttalande under
§ 20 i granskningsberättelsen för budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande förordat, att frågan örn skatteuppbördens omgestaltning
och i samband därmed frågan örn häradsskrivaretjänsternas
indragning göres till föremål för fortsatt beredning att slutföras så fort
omständigheterna det medgiva, men att, örn dessa frågor ställas på framtiden,
en definitiv lönereglering för häradsskrivarna snarast möjligt genomföres.
I samband med de utredningar, Eders Kungl. Majda befallningshavande
sålunda förordat, torde frågan örn flyttningsersättning för
uppbördstjänstemännen böra behandlas. Skulle utredningarna icke komma
till stånd eller lönefrågans avgörande draga ut på tiden, synes önskvärt,
att bestämmelser rörande flyttningsersättning åt häradsskrivare utfärdas.
Tillräcklig anledning att därvid föreskriva ogynnsammare vill
-
— 153 —
kor för tillförordnade häradsskrivare än för andra synes icke finnas; deras
otrygga ställning och förefintlig risk för sportelinkomsternas beskärande
eller bortfallande tala mot revisorernas ifrågavarande förslag.
Uppsala slott i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
S. LINNÉR.
ADOLF LUNDEVALL.
Länsstyrelsens i Södermanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom eder remissresolution den 19 december 1931 anbefalld avgiva utlåtande
över riksdagens revisorers yttrande rörande flyttningsersättning
till tillförordnade häradsskrivare får Konungens befallningshavande anföra
följande.
Det synes Konungens befallningshavande föga tilltalande att beröva
vissa kategorier tjänstemän sådana förmåner, som enligt gällande avlöningsreglemente
tillkommit alla dem, varå reglementet varit tillämpligt.
Då vidare de tillförordnade häradsskrivarnas avlöningsförhållanden
äro väsentligt olika i olika fögderier och ett upphävande av deras rätt
till flyttningsersättning därför skulle verka orättvist, anser Konungens
befallningshavande att denna rätt bör lämnas orubbad.
Nyköping i landskontoret den 8 januari 1932.
G. SEDERHOLM.
ELIAS BRANDEL.
Länsstyrelsens i Östergötlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom nådig remissresolution den 19 december 1931 anmodad avgiva
utlåtande över 1931 års riksdags revisorers i deras protokoll under § 21
gjorda uttalande i fråga om flyttningsersättning till tjänstemän vid länsstyrelse
i vissa fall, får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Frågan, i vilken utsträckning tjänstemän vid länsstyrelserna må vara
— 154 —
berättigade till ersättning för flyttningskostnad m. m. vid tillträde av
förordnande å ledig häradsskrivaretjänst, synes böra regleras genom tydliga
föreskrifter. Länsstyrelsen anser för sin del dylik ersättning i princip
berättigad i analogi med vad som gäller, då förordnandet avser högre
tjänst vid länsstyrelse än den förordnades egen. Såsom länsstyrelsen haft
tillfälle att i annat sammanhang (i underdånigt utlåtande över revisorernas
under § 20 i protokoll gjorda uttalande) framhålla, delar länsstyrelsen
revisorernas åsikt, att viss jämkning i häradsskrivarnas löneförmåner
kan ifrågasättas. Däremot anser länsstyrelsen den gynnade ställning,
t. f. häradsskrivare intaga i lönehänseende, icke böra — såsom revisorerna
gjort gällande — föranleda, att en i och för sig välgrundad rätt till
flyttningsersättning frånhändes dem.
Linköpings slott i landskontoret den 7 januari 1932.
K. STÅRCK.
Underdånigst:
KAEL TISELIUS.
Länsstyrelsens i Jönköpings
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts avgiva
yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört under § 21 i sin
under år 1931 avgivna berättelse.
Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.
Kättigheten till flyttningskostnadsersättning är en förmån, som tillkommer
vederbörande på grund av innehavande befattning vid verk med
reglerad avlöning. För flyttningskostnadsersättnings utbetalning är det
därför utan betydelse, huruvida avlöningen vid den högre tjänst, som föranleder
till förflyttning, är reglerad eller icke.
Även örn den av revisorerna särskilt framhållna grunden för rättigheten
till ersättning för flyttningskostnad — att befordran eller förordnande
icke plägar medföra någon väsentlig löneökning — icke är för
handen beträffande landskontorist eller annan befattningshavare vid länsstyrelse,
som tillträder förordnande att tills vidare uppehålla häradsskrivartjänst,
innefattar nämnda omständighet enligt länsstyrelsens förmenande
icke tillräcklig grund för en undantagsbestämmelse beträffande
denna kategori av tjänstemän. En väsentlig inkomstökning genom befordran
inträder nämligen också för andra kategorier tjänstemän i och
med befordran till en högre tjänst, även oreglerad sådan, exempelvis för
revisionssekreterare, som befordras till häradshövding. Ett borttagande
av rättigheten att vid tillträde av förordnande tills vidare å häradsskrivartjänst
erhålla ersättning för flyttningskostnad skulle enligt länsstyrelsens
mening vara den minst lämpliga formen för reducering av härads
-
— 155
skrivarnas inkomster. Enär vid tillträdet av dylikt förordnande betydande
engångskostnader uppkomma för anskaffande eller övertagande av
för tjänsten nödig kontorsutrustning, bör enligt länsstyrelsens åsikt den
förordnade icke jämväl betungas med kostnaderna för flyttning.
I anslutning till vad länsstyrelsen sålunda anfört får länsstyrelsen avstyrka
den av revisorerna ifrågasatta undantagsbestämmelsen för tillförordnad
häradsskrivare.
Jönköping i landskontoret den 7 januari 1932.
CARL MALMROTH.
Johun Wallinder.
Länsstyrelsens i Kronobergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 nästlidne december har länsstyrelsen anbefallts
att inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
år 1931 i remissen bilagd handling anfört i fråga örn flyttningsersättning
till tillförordnade häradsskrivare.
Med anledning härav får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Därest den i riksdagens revisorers skrivelse omförmälta lagbestämmelsen,
27 § i gällande avlöningsreglemente, enligt sin avfattning inbegriper
även sådana fall, som i skrivelsen synas åsyftas, exempelvis att en
landskontorist eller länsbokhållare av andra klass erhåller vakansförordnande
å häradsskrivaretjänst — och länsstyrelsen förmodar och har för
sin del ansett, att så är förhållandet —, lärer man väl icke utan lagändring
kunna förvägra landsstatstjänstemän av lägre grad flyttningsersättning
vid förflyttning till häradsskrivaretjänst. Anses emellertid en lagändring
önskvärd i syfte, att flyttningsersättning icke må utgå vid befordran
i sådana fall, då den befordrade vinner avsevärt högre löneförmåner
än förut varit fallet, bör väl en sådan lagändring drabba icke blott
sådana, som vinna befordran till häradsskrivaretjänst, utan även andra,
som vinna befordran med erhållande av avsevärt högre löneförmåner.
En tilltänkt lagändring i detta syfte bör enligt länsstyrelsens mening föregås
av en ingående undersökning i hithörande frågor.
Växjö, i landskontoret, den 7 januari 1932.
WII.HKI.M LÄNCK.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
(i. KJELLMAN.
— 156 —
Länsstyrelsens i Kalmar län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 anbefalld att avgiva utlåtande
över riksdagens revisorers uttalande angående flyttningsersättning
till tillförordnade häradsskrivare, får länsstyrelsen i underdånighet
anföra följande.
Ehuruväl länsstyrelsen anser sig kunna instämma i riksdagens revisorers
uttalande, att det icke kan anses oskäligt betungande för dem, som
tillsvidare förordnats att vara häradsskrivare, örn de själva få vidkännas
eyentuella flyttningskostnader, finner länsstyrelsen dock icke lämpligt
att särskilt för nämnda befattningshavare föreskriva undantag från
avlöningsbestämmelserna i detta hänseende, då inom statsförvaltningen
även andra fall torde finnas, där förordnande å högre befattning medför
ej obetydlig ökning i avlöning.
Vid härvarande länsstyrelse har flyttningsersättning icke utbetalts till
någon, som förordnats att tillsvidare vara häradsskrivare.
Kalmar i landskontoret den 31 december 1931.
Underdånigst:
JOHN FALK.
ALBERT LILJA.
Länsstyrelsens i Gotlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Enligt nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts hefallningshavande
i Gotlands län anbefallts att avgiva utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört under § 21 i revisionsberättelsen
angående flyttningsersättning till t. f. häradsskrivare.
Revisorerna hava vid sin granskning av länens räkenskaper uppmärksammat,
att flyttningsersättning i flera fall utgått till tjänstemän vid
länsstyrelserna, som förordnats att tills vidare vara häradsskrivare.
Utan att närmare ingå på frågan, huruvida flyttningsersättning överhuvudtaget
horde utgå vid förordnande å oreglerad befattning, hade revisorerna
framhållit, att med hänsyn till den gynnade ställning, som, enligt
vad det syntes revisorerna, t. f. häradsskrivarna intoge i avlöningshänseende,
det icke kunde anses oskäligt betungande för dem att själva
få vidkännas eventuella flyttningskostnader.
Endast i ett fall har här i länet utbetalats flyttningsersättning av ifrågakommet
slag med icke fullt elvahundra kronor. Något skäl att vägra
— 157 —
dylik ersättning hade icke ansetts föreligga, ehuruväl bestämmelserna
örn ersättning försåvitt den avsett å icke oreglerad tjänst förordnad befattningshavare,
måhända bort hava fått ett tydligare uttryck i vederbörande
författning. Med hänsyn till vad revisorerna framhållit örn det
relativt mindre behovet av särskild flyttningsersättning vid förordnande
å tjänst av ifrågavarande beskaffenhet, vilken i regel medförde ej oväsentlig
förbättring i lönevillkor m. m. för vederbörande, anser sig Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande icke hava något att erinra emot en
bestämmelse därom, att flyttningsersättning icke vidare bör utgå vid
förordnande å häradsskrivaretjänst.
Visby i landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
A. E. RODHE.
GUSTAF MELIN.
Länsstyrelsens i Blekinge
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 sistlidne december anmodad avgiva utlåtande
över riksdagens 1931 års revisorers framställning örn indragning
av flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare får länsstyrelsen
anföra följande.
Det är visserligen sant, att en på vakant häradsskrivartjänst tillförordnad
häradsskrivare i regel torde komma att få åtskilligt bättre inkomster
i tjänsten än han förut åtnjutit, men i övrigt torde alla de
skäl, som föranlett flyttningskostnaders gäldande av statsverket här föreligga
i full utsträckning. Såsom t. f. häradsskrivaren Alfred Linderson
i sitt härvid fogade yttrande i ärendet påpekat, föranleder en förflyttning
rätt avsevärda kostnader, som i förening med den kontorsuppsättning,
som kräves vid tjänstens tillträdande, kunna åtminstone under de
första åren betydligt reducera nettoinkomsten. Då härtill kommer, att
de tillförordnade häradsskrivarna, som varit berättigade att utnämnas
till ordinarie häradsskrivare, örn omorganisationsfrågan ej förelåge, måste
anses intaga en mycket osäker och ogynnsam ställning i förhållande
till sina ordinarie kolleger och andra ordinarie tjänstemän, anser länsstyrelsen
sig böra avstyrka revisorernas förslag.
Karlskrona i landskontoret den 7 januari 1932.
ERIK WESTERLUND.
Underdånigst:
SVEN HAGSTRÖMER.
— 158 —
Häradsskrivare^ i Karlskrona
fögderi
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Kungl. Marits befallningshavande i
Blekinge län.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande genom remissresolution den
24 december 1931 anmodat undertecknad att inkomma med yttrande över
riksdagens revisorers uttalande angående tillförordnade häradsskrivare»
flyttningskostnader, får jag härmed vördsamt anföra följande.
De tjänstemän, som förordnas till häradsskrivare hava oftast åtnjutit
lön i femtonde lönegraden. På sådan lön är det svårt att göra några
nämnvärda besparingar. Gäldandet av flyttningskostnader och i flera
fall dubbla hyror under avsevärd tid är betungande och kan föranleda
skuldsättning. Inkomsterna av en häradsskrivartjänst komma tjänstinnehavaren
tillgodo i full utsträckning först under andra tjänstgöringsåret
medan mycket stora utgifter för nyanskaffning och inköp av förbrukningsartiklar
uppstå vid tjänstens tillträdande.
Då staten för fögderiförvaltningarna upptager 119 häradsskrivartjänster
och medelåldern för befordran till häradsskrivare torde ligga upp
emot 40 år, lärer i medeltal 4 å 5 tjänster bliva lediga örn året. Kostnaderna
för detta fåtal flyttningar torde icke uppgå till något för statsverket
betydande belopp, men de kunna bliva svåra att ordna för den nytillträdande
tjänsteinnehavaren.
På grund av det anförda får jag vördsamt hemställa, att Kungl. Maj:ts
befallningshavande icke måtte tillstyrka ändring av nu gällande bestämmelser.
Karlskrona i häradsskrivarkontoret den 30 december 1931.
E. f.
Alfred E. Linderson.
Länsstyrelsens i Kristianstads
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande
ersättning för flyttningskostnad till befattningshavare i vissa
lönegrader vid länsstyrelserna, vilka förordnats att tillsvidare vara häradsskrivare,
och får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet
anföra följande.
Efter återgivande av föreskriften i 27 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
civila statsförvaltningen hava revisorerna, som inhämtat, att befatt
-
159 —
ningsliavare i vissa lönegrader vid länsstyrelserna, vilka förordnats att
tillsvidare vara häradsskrivare, tillerkänts ersättning för kostnad vid
flyttning till annan tjänstgöringsort, framhållit, att det såsom särskilt
skäl för att flyttningsersättning borde utgå vid förordnande å högre
tjänst av revisorerna angivna förhållandet, att den omedelbara ökningen
i avlöningen, som en befordran eller än mera ett förordnande beredde
tjänstemannen, merendels vore så ringa, att denna ökning i inkomsten
ieke i och för sig kunde utgöra vederlag för flyttningskostnaderna, icke
förelåge vid förordnanden, varom nu vöre fråga, samt att, med hänsyn
till den gynnade ställning, som tillförordnade häradsskrivare intoge i
avlöningshänseende, det ej kunde anses oskäligt betungande för dem, om
de själva finge vidkännas eventuella flyttningskostnader.
Enligt vad revisorerna särskilt framhållit hava de vid förevarande uttalande
icke ingått på frågan, huruvida flyttningsersättning över huvud
taget bör utgå vid förordnande å oreglerad befattning, vadan uttalandet
alltså, oavsett nämnda fråga, synes avse, att en viss grupp befattningshavare
skulle fråntagas den rätt till ersättning för flyttningskostnad,
som enligt 27 § i avlöningsreglementet hittills ansetts tillkomma dem.
Den förutsättning för tjänstemans rätt till ersättning för flyttningskostnad,
som revisorerna på grundvalen av ett vid avlöningsreglementets tillkomst
avgivet kommittébetänkande ansett föreligga, har icke på något
sätt fått uttryck i 27 § avlöningsreglementet. Att vid sådant förhållande
på grund av nämnda kommittébetänkande, vid tillämpningen av berörda
föreskrift i avlöningsreglementet, undantaga en viss grupp av
tjänstemän från rätten till ersättning enligt samma föreskrift, anser
länsstyrelsen för sin del icke lämpligt eller riktigt.
Skall inskränkning ske i rätten till ersättning för flyttningskostnad i
den riktning, revisorerna ifrågasatt, synes enligt länsstyrelsens mening
en dylik inskränkning böra givas en allmängiltig form och även böra
komma till synes i avlöningsreglementets bestämmelser i förevarande
hänseende.
På grund av det anförda har länsstyrelsen ansett sig ej kunna för sin
del biträda riksdagens revisorers uttalande i föreliggande fråga.
Kristianstad i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
JOD. NILSSON.
IVAN FR. REGNER.
Länsstyrelsens i Malmöhus
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till K o n unge n.
Jämlikt nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen att avgiva
underdånigt utlåtande över ett vid remissen fogat, av riksdagens revisorer
gjort uttalande i fråga örn flyttningsersättning till tillförordnade
— 160 —
häradsskrivare; och får länsstyrelsen med anledning härav i underdånighet
anföra följande.
Det av revisorerna framlagda spörsmålet gäller i första hand, huruvida
med hänsyn till den gynnade ställning, som t. f. häradsskrivare intaga
i avlöningshänseende, ersättning för flyttningskostnader över huvud taget
bör utgå. Enär det i § 27 i gällande avlöningsreglemente utan förbehåll
bestämts, att tjänsteman, som till följd av befordran eller förordnande
att uppehålla högre tjänst än den förutvarande nödgats att flytta
till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall vara berättigad
till dylik ersättning, finner länsstyrelsen för sin del den av revisorerna
åberopade omständigheten icke böra utgöra hinder för att här avsedd
befattningshavare kommer i åtnjutande av denna förmån.
Vad därefter angår det av revisorerna särskilt anmärkta fallet beträffande
utbetalning av flyttningsersättning till en länsbokhållare av andra
klass, kan ju tvekan råda, huruvida härvidlag föreligger ett förordnande
å högre tjänst. Utan att göra något uttalande i saken vill länsstyrelsen
allenast erinra örn att enligt den vid Kungl. Maj:ts kungörelse den 18
juni 1925 med bestämmelser örn ny pension för vissa pensionerade f. d.
befattningshavare i statens tjänst m. fl. personer fogade »Tabell B», angivande
det underlag, som vid avpassande av förhöjning II enligt bestämmelserna
i §§ 3 och 4 av nämnda kungörelse skulle gälla för viss befattningshavare,
pensionsunderlaget för häradsskrivare beräknats till
4,200 kronor, eller samma underlag, som nu gäller för länsbokhållare av
andra klass.
Utgår man emellertid från att häradsskrivaretjänsten är den högre av
nyssberörda tvenne befattningar, torde ifrågavarande länsbokhållare —
vid det förhållande att viss tid förflutit mellan de båda häradsskrivareförordnandena
och han sålunda under mellantiden återgått till sin ordinarie
tjänst — vara berättigad till ersättning för båda flyttningarna.
Revisorernas uppfattning att till följd av de omständigheter, som föranlett
den senare flyttningen, kostnaden härför i varje fall icke bort utgöras
av statsverket, kan länsstyrelsen icke biträda.
Malmö i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst;
På länsstyrelsens vägnar:
A. ADLER.
T. KINNMAN.
Länsstyrelsens i Hallands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 nästlidne december har länsstyrelsen anmodats
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
anfört under § 21 i sin berättelse rörande ersättning för flyttnings^
161
kostnader till tillförordnade häradsskrivare, därvid revisorerna särskilt
anmärkt därå att till en länsbokhållare av andra klass, som underliden
14 februari—1 december 1930 varit tillförordnad häradsskrivare i Laholms
fögderi och därefter förordnats att tills vidare vara häradsskrivare i Södersysslets
fögderi, utbetalts flyttningsersättning vid hans tillträde av
båda ifrågavarande förordnanden; och. får länsstyrelsen med anledning
härav anföra följande:
Statsrevisorerna uttala, att det skäl, som föranlett statsmakterna att
tillerkänna befattningshavare flyttningsersättning vid ombyte av tjänstgöringsort
på grund av befordran eller förordnande att uppehålla högre
tjänst, nämligen den omständigheten att den omedelbara ökningen i avlöning,
som erliölles vid den nya tjänsten, merendels vore så ringa, att
denna ökning i inkomster icke i och för sig kunde anses utgöra vederlag''
för flyttningskostnaderna, icke förelage vid förordnanden, varom här är
fråga. Med hänsyn till den gynnade ställning i avlöningshänseende, som
t. f. häradsskrivare intaga, kunde det icke anses oskäligt betungande för
dem, som erhålla förordnande å dessa tjänster, att själva vidkännas eventuella
flyttningskostnader.
I fråga örn den till tillförordnade häradsskrivaren i Södersysslets fögderi
utbetalade ersättningen för flyttningskostnaden vid tillträdandet av
förordnandet i sagda fögderi, anse statsrevisorerna, att kostnaderna för
denna flyttning under alla förhållanden icke bort påvila statsverket.
Då landskontorister uppbära begynnelseavlöning enligt 15 samt länsbokhållare
av andra klass enligt 21 lönegraden, avdelning B, i löneplauen
uti gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,
finner länsstyrelsen det uppenbart, att förordnande för dessa befattningshavare
att tillsvidare vara häradsskrivare måste anses innefatta förordnande
a högre tjänst och att dessa befattningshavare därför i förekommande
fall vid ifrågavarande förordnanden måste anses berättigade att
uppbära flyttningsersättning i enlighet med bestämmelserna i 6 § kungl,
kungörelsen den 26 juni 1925 med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen.
Statsrevisorernas uttalande att flyttningsersättning icke borde utgå till
tillförordnade häradsskrivare torde därför få anses närmast innebära
förslag örn ändring i gällande bestämmelser i ovanberörda kungl, kungörelse
den 26 juni 1925 rörande rätt till flyttningsersättning i vissa fall,
varigenom tillförordnade häradsskrivare skulle undantagas från denna
förmån. Med hänsyn därtill att de avlöningsförmåner och övriga inkomster
av tjänsten, som häradsskrivare för närvarande åtnjuta, ej oväsentligt
överstiga de avlöningsförmåner, som med häradsskrivare jämnställda
och jämväl överordnade befattningshavare åtnjuta, anser även
länsstyrelsen att det icke skulle vara obilligt, därest rätten till flyttningsersättning
förklarades icke skola tillkomma tillförordnade häradsskrivare,
som härefter förordnas.
Då emot den av länsstyrelsen verkställda utbetalningen av flyttningsersättning
lill dåvarande tillförordnade häradsskrivaren i Laholms fögderi
befogad anmärkning icke torde kunna göras, får länsstyrelsen hem
-
il — Het’.-berättelse ann. statsverket för år lutti. lil.
— 162 —
ställa, att statsrevisorernas yttrande därutinnan icke måtte föranleda
någon vidare åtgärd.
Halmstads slott i landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL MÖRNER.
BIRGER KAREBERG.
Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till kungl, socialdepartementet.
På grund av föreskrift i nådig remiss den 19 december 1931 får kungl.
Maj:ts befallningshavande härmed avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer under § 21 i sin berättelse till 1932 års riksdag anfört
beträffande flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare.
Uti 27 § av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, samt 6 § av kungl, kungörelsen den 26 juni 1925 med
tilläggsbestämmelser till sagda reglemente, stadgas angående rätt bland
annat för befattningshavare, som till följd av befordran eller förordnande
att uppehålla högre tjänst nödgas flytta till annan ort än den förutvarande
tjänstgöringsorten, att erhålla ersättning för vissa med förflyttningen
förenade kostnader.
Riksdagens revisorer hava uppmärksammat, att vissa tjänstemän inom
länsstyrelserna, vilka förordnats att tillsvidare vara häradsskrivare, tillerkänts
sådan flyttningsersättning. Särskilt framhålles ett fall, där en
andre länsbokhållare erhållit ersättning för två flyttningar under samma
år. Grunden för denna rätt vore bland annat, att den omedelbara
ökning i avlöning, som en befordran eller än mera ett förordnande beredde
tjänstemannen, merendels vore så ringa, att denna ökning i inkomsten
icke i och för sig kunde utgöra vederlag för flyttningskostnaderna.
Revisorerna framhålla, att det — med hänsyn till den gynnade ställning
t. f. häradsskrivare intoge i avlöningshänseende — icke kunde anses
oskäligt betungande för dem, örn de själva finge vidkännas eventuella
f ly ttnin gskostnader.
Inom detta län har icke utbetalning av sådan ersättning ägt rum. Av
länets fem häradsskrivaretjänster är endast en tillsatt på förordnande,
och då den tillförordnade häradsskrivaren är ordinarie landsfogde, har
utbekommande av flyttningskostnadsersättning icke ens ifrågasatts.
Enligt utslag av kungl, kammarrätten den 18 november 1927 (kammarrättens
årsbok 1927 not. 379) har förste länsbokhållare, som erhållit förordnande
såsom häradsskrivare, icke ansetts berättigad till ersättning
för kostnader av förevarande slag.
Det av revisorerna åberopade fallet avsåg emellertid en andre läns -
— 163
bokhållare, som erhållit förordnande såsom häradsskrivare, och denne
torde författningsenligt varit berättigad till flyttningsersättning.
Örn flyttningersättning, där sådan enligt nn gällande bestämmelser utgår,
icke vidare skulle tillkomma t. f. häradsskrivare, skulle i det av
riksdagsrevisorerna omtalade fallet vederbörande tjänsteman, därest ej
annat häradsskrivareförordnande kunnat beredas honom, själv måst bekosta
såväl flyttningen från Kristianstad till Halmstad, som återflyttningen
för ett förordnande på ungefär tre månader, och sålunda vållat
honom en avsevärd förlust.
Det synes Kungl. Maj:ts befallningskavande därför synnerligen tveksamt,
huruvida det må vara lämpligt att på grund av ett enstaka fall
beträffande en mycket liten grupp av tjänstemän vidtaga ändring eller
göra undantag i den allmänna regeln i avlöningsreglementet. Detta undantag
skulle säkerligen ytterst sällan komma till användning, då det
väl oftast inträffar, att en länsassessor, en landsfogde eller en länsbokhållare
av första klass förordnas till häradsskrivare, under det att mera
sällan därtill förordnas länsbokhållare av andra klass, landskontorist
eller annan befattningshavare, för vilken sådant förordnande skulle innebära
förordnande å högre tjänst.
Göteborg, i landskontoret, den 7 januari 1932.
OSCAR von SYDOW.
E. CENTERWALL.
Länsstyrelsens i Älvsborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
TillKonungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört i
fråga örn flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare; och får
länsstyrelsen i ärendet anföra följande.
Revisorerna bestrida icke ifrågavarande tjänstemäns rätt att enligt
gällande bestämmelser erhålla flyttningsersättning, utan avser anmärkningen
att åstadkomma indragning av nu utgående flyttningsersättning
på den grund, att revisorerna anse de inkomster, som följa med förordnande
å häradsskrivaretjänst, innebära en avsevärd förbättring i vederbörandes
ekonomiska förhållanden, som icke bar sin motsvarighet vid
andra förordnanden å statstjänster. Enligt länsstyrelsens mening kan det
dock icke vara riktigt att likställa dessa förordnanden »att tillsvidare
vara häradsskrivare» med vanliga vikariat. Proceduren för tjänsternas
besättande är densamma som för ordinarie landstatstjänster, och det torde
icke vara tvivel därom, att, så snart frågan om häradsskrivartjänsternas
bibehållande eller omorganisation blivit avgjord, de nu på förordnande
tillsatta häradsskrivarna erhålla fullmakt å ordinarie befattning
— 164
ar, dessa befattningar må sedan benämnas häradsskrivaretjänstér eller
något annat. -i •
Även örn, såsom riksdagens revisorer mena, de med häradsskrivare tjänsterna
förenade inkomsterna i allmänhet äro så goda, att av denna anledning
flyttningsersättningen kan upphöra, så finnas likväl häradsskrivaretjänster,
som för innehavaren medföra en mycket knapp inkomstökning.
I de fall, då härtill kommer en flyttning mellan från varandra avlägset
belägna orter jämte tvång att erlägga bostadshyra å båda orterna,
kan ett dylikt »förordnande» medföra ganska kännbara kostnader. Visserligen
torde det vara möjligt att i de särskilda fallen bedöma, huruvida
flyttningsersättnings uteblivande är mer eller mindre kännbart för vederbörande,
men fråga uppstår då, var gränsen skall sättas mellan ersättning
och icke-ersättning. Den utvägen återstår givetvis, att för varje
fall draga frågan örn ersättnings beviljande under Eders Kungl. Majrts
prövning.
Vänersborg i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL von SNEIDERN.
CARI. MALM.
Länsstyrelsens i Skaraborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, §21.
Till Konungen.
Uti nådig remiss den 19 sistlidne december anbefalld avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer uti sin till riksdagen
avgivna berättelse anfört under § 21 rörande flyttningsersättning
till tillförordnade häradsskrivare får länsstyrelsen i underdånighet anföra
följande.
Statsrevisorerna anföra, bland annat, att det såsom särskilt skäl för att
flyttningsersättning borde utgå vid förordnande å högre tjänst angivna
förhållandet att den omedelbara ökningen i avlöningen, som en befordran
eller än mera ett förordnande beredde tjänstemannen, merendels vöre så
ringa, att denna ökning i inkomster icke i och för sig kunde utgöra vederlag
för flyttningskostnaderna, icke förelåge vid förordnanden å häradsskrivaretjänst
ävensom att, med hänsyn till den gynnade ställning tillförordnade
häradsskrivare intoge i avlöningshänseende, det icke kunde
anses oskäligt betungande för dem, om de själva finge vidkännas eventuella
flyttningskostnader.
Gentemot vad revisorerna sålunda anfört får länsstyrelsen i underdånighet
framhålla, att de tjänstemän, vilka äro berättigade till flyttningsersättning
enligt bestämmelserna i de nya avlöningsreglementena i motsats
till häradsskrivarna icke torde vara skyldiga att på egen bekostnad
hålla tjänstelokal. Den tillförordnade häradsskrivarens flyttning bety
-
— 165
der därför för honom icke blott kostnad för själva flyttningen och uppoffrande
av ekonomiska intressen å den ort, varifrån han avflyttat, utan
jämväl kostnad för inköp av kontorsmöbler, skriv- och räknemaskiner och
andra kontorsutensilier, vilken sistnämnda kostnad merendels torde belöpa
sig till åtskilliga tusental kronor.
Med hänsyn till dessa betungande utgifter lärer man icke med fog kunna
påstå, att ersättning för flyttningskostnad skulle för tillförordnad
häradsskrivare innebära en oskälig förmån i förhållande till andra tjänstemän.
Under sådana förhållanden synas några särbestämmelser angående
ersättning för flyttningskostnader till tjänstemän, som tillträda
förordnande å häradsskrivaretjänst, icke påkallade.
På grund av vad sålunda anförts får länsstyrelsen i underdånighet
hemställa, att vad revisorerna anfört icke måtte föranleda till någon
vidare åtgärd.
Mariestad i landskontoret den 4 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL EKMAN.
NILS ÅHGREN.
Länsstyrelsens i Värmlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Enligt nådig remiss den 19 december 1931 anmodad att avgiva utlåtande
med anledning av vad riksdagens revisorer under § 21 i sin senaste
berättelse anfört i fråga örn flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare
får länsstyrelsen i Värmlands län i underdånighet anföra
följande.
Revisorerna hålla före, att den, som viel uppkommen ledighet å häradsskrivartjänst
förordnas att i nu gällande ordning bestrida tjänsten, själv
bör vidkännas eventuella flyttningskostnader. I likhet med revisorerna
måste länsstyrelsen finna, att de inkomster, särskilt i form av sportler,
som för närvarande utgå till innehavarna av förordnanden å häradsskrivarbefattningar,
böra möjliggöra att statsverket befrias från bestridande
av här ifrågavarande ersättningar.
För vinnande av detta syfte äro givetvis särskilda bestämmelser erforderliga.
I det av statsrevisorerna påpekade fallet, då en t. f. häradsskrivare
fått under loppet av ett år åtnjuta ersättning för två flyttningar,
är nämligen, såvitt länsstyrelsen kan finna, länsstyrelsens anordningsbeslut
fullt i överensstämmelse med gällande författningar. Till stöd
härför får länsstyrelsen åberopa vad den nämnda t. f. häradsskrivaren
uti bilagda förklaring anfört.
Den åtgärd, varigenom frågan lämpligast löses, är givetvis en slutlig
reglering av häradsskrivartjänsterna. Systemet med tillsättning av så
— 166 —
dana tjänster medelst förordnande medför för det allmänna olägenheter,
bland vilka den av revisorerna påpekade sannolikt ej kan anses vara
den enda.
Karlstad i landskontoret den 7 januari 1932.
Underdånigst:
ABR. UNGER.
GUSTAF HK INIZ.
Häradsskrivarén V. E. Krooks
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, §21.
Till länsstyrelsen i Värmlands län.
Sedan länsstyrelsen i remisskrivelse den 22 innevarande december anmodat
mig avgiva yttrande över en av statsrevisorerna gjord anmärkning
rörande en andre länsbokhållares ersättning för flyttningskostna<e11''
utbetalda vid befordran till bäradsskrivarebefattningen i Laholms
och Sodersysslets fögderier, får jag härigenom vördsamt anföra följande.
Anmärkningen synes slutligen rikta sig mot den ersättning för flyttningskostnad,
som utbetalats till mig vid min befordran till förordnandet
som häradsskrivare i Sodersysslets fögderi, i det herrar statsrevisorer
framhålla, att den senare flyttningen varit föranledd av att den ordinarie
haradsskrivaren i Laholms fögderi efter en kortare tids förordnande
å annan häradsskrivarebefattning på egen begäran från och med
den 1 december 1930 återgick till sin ordinarie befattning. Som given
följd härav återinträdde emellertid från och med sagda dag jag, som den
14 februari samma år förorduats som häradsskrivare i Laholms fögderi
i min ordinarie tjänst som andre länsbokhållare i Kristianstads län, vilken
tjänst jag innehade under december månad 1930. Den 4 december
förordnades jag, att fran och nied den 1 januari 1931 tills vidare vara
häradsskrivare i Sodersysslets fögderi. Min eventuella rätt till ersättning''
för flyttningskostnader till Säffle måste således bedömas enbart
från den synpunkten, örn en andre länsbokhållares utnämning till häradsskrivare
innebär en befordran eller icke. Då denna fråga varit föremål
för prövning av två länsstyrelser samt åtminstone en utbetalning troligen
varit underkastad riksräkenskapsverkets granskning, torde jag väl icke
behöva närmare ingå härpå, helst som herrar statsrevisorer mera lägga
vikt vid, att jag bekommit ersättning för flyttningskostnad två gånger
v samt att det enligt deras förmenande icke kan anses oskä
ligt
betungande, om de tjänstemän, som befordras till t. f. häradsskrivare
själva få vidkännas eventuella flyttningskostnader.
Ser man den gjorda anmärkningen från den skälighetssynpunkt herrar
statsrevisorer lågt på frågan torde följande omständigheter vara av intresse.
Befattningen i Laholms fögderi kungjordes till ansökan ledig att
1 vanlig ordning återbesättas medelst förordnande tills vidare, utan att
därvid tillkännagavs, att förordnandets varaktighet var beroende av en
-
— 167 —
.skild persons tillrättafinnande å annan mera svårskött tjänst. Vid tjänstens
ledigförklarande kunde jag således icke bibringas annan uppfattuing,
än att förordnandet ursprungligen avsetts skola kvarsta intill dess
häradsskrivaretjänsterna reglerades. Det finns för mig anledning antaga
att denna min uppfattning delades på högre ort. Att aterbesatta
Svartsjö svårskötta fögderi — denna befattning uppehöll nämligen ordinarie
häradsskrivaren i Laholms fögderi — för endast kortare tid torde
icke vara till båtnad för denna befattning.
Nu är det väl känt, att tillträdandet av häradsskrivarebefattmng tor
innehavaren medför stora penningutgifter i form av anskaffande av
skriv- och räknemaskiner, ävensom kontorsinventarier, samt att de. torsta
årens merinkomster måste beräknas till täckande av dessa utgifter.
Det är utan vidare klart, att jag av rent ekonomiska skäl icke antagit
ett förordnande i Laholms fögderi örn jag kunnat förutse, att detsamma
skolat få så kort varaktighet. När jag sedermera utan varsel erhöll meddelandet
örn mitt entledigande, stod det klart för mig, att jag samtidigt
drabbades av en efter mina förhållanden stor ekonomisk förlust, i det de
anskaffade maskinerna och kontorsinventarierna praktiskt taget saknade
värde. Härutöver måste jag även beakta de privata ekonomiska intressen,
som äro förenade med en flyttning från en ort till annan, i det mina
i Kristianstad innehavda uppdrag kanske icke längre stodo till mitt förfogande.
Under sådana förhållanden framstod det för mig som en tvingande
nödvändighet att omedelbart erhålla annat fögderi.
Jag har visserligen formellt ansökt, att få komma i nådig åtanke vid
återbesättandet av häradskrivarebefattningen i Södersysslets fögderi,
men denna min ansökan har framtvingats av så anmärkningsvärda omständigheter,
varöver jag icke förmått råda, att min senare befordran
mera har karaktären av tvångsförflyttning än förflyttning pa egen begäran.
Ehuru det är för länsstyrelsen känt, tillåter jag mig i detta sammanhang
vördsamt framhålla, att min ansökan ingavs direkt till Kungl.
Majit cirka 8 dagar före utnämningen. Då Kungl. Majit ändock biroll
densamma, synes mig däri ligga ett outsagt erkännande av mitt pi ekära
På grund av vad jag här ovan anfört, synes det mig uppenbart, att
statsverket, frånsett min till synes lagliga rätt, av rena billighetshänsyii
vidkännes mina kostnader för flyttning från Kristianstad till Säffle. Dem
omständigheten, att jag under december månad, då jag innehade min
ordinarie befattning som andre länsbokhållare i Kristianstads län, nöd°ades
kvarlämna mitt lösöre i Halmstad, samt att till följd härav möbeltransporten
verkställdes härifrån till Säffle, torde icke kunna inverka pa
bedömandet av själva saken. Min personliga flyttning skedde fran Kristianstad.
som vid utnämningstillfället var min stationeringsort, till
Säffle.
Avskrifter av Kungl. Maj:ts förordnande för mig till häradsskrivarebefattningarna
i Laholms och Södersysslets fögderier biläggas.
Säffle den ''2 januari 1932.
V. E. Kronl,''.
Avskrift:
Bilaga i.
- 1 :■ ■ Kungl. Majit
förordnar länsbokhällaren av 2:a klass i Kristianstads län Oscar Vilhelm
Krik Krook att tills vidare vara häradsskrivare i Laholms fögderi av Hallands
Ian, med rättighet för honom att under tiden för förordnandet åtnjuta
den lön och de övriga förmåner, samma tjänst enligt stat och författmngar
tillkomma, med undantag av belopp, som ordinarie innehavare
av tjänsten har att erlägga för egen pensionering; och skola i stat upptagna
löneförmåner utbetalas månadsvis i efterskott. Det länder alla som
vederbör, till efterrättelse.
Stockholms slott den 14 februari 1930.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
Stämpel.
GUSTAF ADOLF
Sven Lubeck.
Esler Sandelin.
Rätt avskrivet betyga:
Gunnor Wilhelmsson.
Bilaga 2.
Kungl. Majit
Avskrift:
förordnar länsbokhällaren av 2:a klass i Kristianstads län Oscar Vilhelm
rik Krook att från och med den 1 januari 1931 tills vidare vara häradsskrivare
i Södersysslets fögderi av Värmlands län med rättighet för honom
att under tiden för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner,
samma tjänst enligt stat och författningar tillkomma, med undantag
av belopp, som ordinarie innehavare av tjänsten har att erlägga för
egen pensionering; och skola i stat upptagna löneförmåner utbetalas månadsvis
i efterskott.
Det länder alla, som vederbör, till efterrättelse.
Stockholms slott den 4 december 1930.
Stämpel.
GUSTAF.
Ester Sandelin.
Sven Larsson.
Rätt avskrivet betyga:
Gunvor Wilhelmsson.
— 169 —
Hilmia 3.
Avskrifl:
Till länsstyrelsen i Stockholms län.
Genom beslut den 18 oktober 1929 bar Kungl. Majit för ordnat häradsskrivaren
i Laholms fögderi av Hallands län Carl Arvid Gösta Bergendahl att
tills vidare vara häradsskrivare i Svartsjö fögderi av Stockholms län.
Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 14 februari 1930 förordnat
länsbokhållaren av 2ia klass i Kristianstads län, Oscar Vilhelm Erik
Krook att tills vidare vara häradsskrivare i Laholms fögderi.
På därom av Bergendahl i en till Kungl. Majit ställd skrift av den 8
juli 1930, gjord framställning entledigar Kungl. Majit honom från och med
den 1 december 1930 från förordnandet som häradsskrivare i Svartsjö fögderi,
till följd varav det Krook meddelade förordnandet såsom häradsskrivare
i Laholms fögderi från och med samma dag skall upphöra.
Detta meddelas länsstyrelsen till kännedom jämte det avskrifter av
denna ämbetsskrivelse tillställes länsstyrelserna i Hallands och Kristianstads
län samt Bergendahl och Krook till kännedom.
Stockholm den 25 juli 1930.
Carl Edelstam.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Bertil Virseen.
Rätt avskrivet betyga:
Esler Sandelin. Gunnor Wilhelmsson.
Länsstyrelsens i Örebro län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 49, §21.
Till kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
att inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
i fråga örn flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare.
På grund härav får länsstyrelsen anföra följande.
Länsstyrelsen har denna dag avgivit utlåtande med anledning av vad
revisorerna anfört i fråga örn viss ersättning till tillförordnade häradsskrivare
och därvid av anförda skäl förklarat sig anse, att av revisorerna
ifrågasatt reducering av de s. k. sportelinkomsterna till tillförordnade
häradsskrivare icke borde för det närvarande vidtagas.
För det fall, att den mening, varåt länsstyrelsen i nämnda utlåtande givit
uttryck, finnes vara riktig och befattningshavarna i fråga i enlighet
därmed bibehållas vid sin rätt till sportelinkomster enligt nu gällande
grunder, synas skäl tala för, att tillförordnade häradsskrivare själva få
vidkännas eventuella flyttningskostnader.
Örebro slott i landskontoret den 7 januari 1932.
AI,B. NISSKK.
På länsstyrelsens vägnar:
OSKAR RUNDQVIST.
— 170 —
Länsstyrelsens i Västmanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, §21.
Till kungl, socialdepartementet, Stockholm.
På grund av remissresolution den 19 innevarande december får Konungens
befallningshavande härmed avgiva utlåtande över riksdagens revisorers
framställning under § 21 i fråga om flyttningsersättning till tillförordnade
häradsskrivare och i sådant avseende vördsamt anföra följande:
Inom detta län har efter det gällande avlöningsreglementet trätt i tilllämpning
beträffande länsstyrelsernas personal icke i något fall flyttningsersättning
utgått vid förordnande å häradsskrivaretjänst. Befallningshavanden
finner också såsom revisorerna anfört sådan ersättning
näppeligen erforderlig, vadan befallningshavanden tillstyrker ett förtydligande
tillägg till avlöningsreglementet i den av revisorerna åsyftade
riktningen.
Västerås slott i landskontoret den 29 december 1931.
På länsstyrelsens vägnar:
CARL FR. JOHANSON. E. HOLMQVIST.
Länsstyrelsens i Kopparbergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Genom resolution den 19 december 1931 bär länsstyrelsen i Kopparbergs
län anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
uttalat i fråga örn flyttningsersättning åt tillförordnade häradsskrivare.
Efter inhämtande av här bilagda yttrande från häradsskrivarna inom
Kopparbergs län får länsstyrelsen för egen del anföra.
Ersättning, varom nu är fråga, har i ett fall utbetalats av länsstyrelsen,
nämligen till en extra länsbokhållare för flyttning på grund av förordnande
å häradsskrivartjänst med ett belopp av 331 kronor 45 öre. Visserligen
finnas icke några bestämmelser, som uttryckligen medgiva länsstyrelsen
befogenhet att utanordna ersättning i fall, varom nu är fråga, men länsstyrelsen
har sig bekant, att länsstyrelsens ifrågavarande utbetalningsåtgärd
varit föremål för behandling inom riksräkenskapsverket och därvid
lämnats utan anmärkning.
Under åberopande av förestående får länsstyrelsen hemställa, att revisorernas
förevarande erinran icke måtte till någon åtgärd föranleda.
Falun i landskontoret den 8 januari 1932.
Underdånigst:
S. H. KVARNZELIUS.
LARS FERNQVIST,
Häradsskrivarnas i Kopparbergs
län
— 171 —
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49. 21.
Till länsstyrelsen i Falun,
Genom länsstyrelsens remissresolution den 23 sistlidne december anmodade
avgiva yttrande i anledning av statsrevisorernas uttalande ifråga
örn flyttningsersättning åt tillförordnade häradsskrivare, få undertecknade
häradsskrivare i Kopparbergs län, med återställande av remissakten,
vördsamt anföra.
Statsrevisorernas uppmärksamhet på denna angelägenhet synes hava
blivit väckt genom det av dem omnämnda fall, då en andre länsbokhållare
erhållit flyttningsersättning två gånger under mindre tid än ett år. Då
berörda fall sannolikt är så enastående, att ett upprepande knappast kan
befaras, och då i övrigt ingenting inträffat, som synes oss utgöra skäl för
flyttningsbidragens avskaffande, hemställa vi vördsamt, att länsstyrelsen
icke måtte biträda, vad statsrevisorerna i förevarande avseende föreslagit.
Falun den 2 januari 1932.
Sven Gottliebsson. C. Wilén.
Tage Blidberg. C. Ad. Hwasser
Emil Halldin. Hugo Hedman.
Länsstyrelsens i Gävleborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till Konungen.
Anmodad att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
i sin år 1931 avgivna berättelse under § 21 anfört rörande flyttningsersättning
åt tillförordnade häradsskrivare får länsstyrelsen härmed i underdånighet
anföra följande.
Länsstyrelsen har i ett fall utbetalat dylik flyttningsersättning nämligen
med ett belopp av 487 kronor 50 öre genom anordning den 25 oktober 1928
till tillförordnade häradsskrivare!! i Bollnäs fögderi, Iandskontoristen i
Kopparbergs län John Nordensson.
Enligt länsstyrelsens förmenande har beslutet stått i full överensstämmelse
med avlöningsreglementets föreskrifter, då reglementet utan någon
inskränkning gäller för ordinarie landskontorist. Ett annat likartat fall
har jämväl varit föremål för länsstyrelsens prövning och avgjorts i enahanda
riktning, då länsstyrelsen till häradshövdingen, förutvarande hovrättsrådet
i Svea hovrätt G. Holmberg utanordna! flyttningsersättning med
1,245 kronor 35 öre. Enligt vad länsstyrelsen erfarit hava flera dylika an
-
— 172 —
ordningsbeslut varit föremål för behandling inom riksräkenskapsverket
utan att föranleda till revisionsanmärkning.
Länsstyrelsen delar till fullo de synpunkter på frågan, som riksdagens
revisorer framhållit. För såväl häradshövdingeämbetena som häradsskrivareförordnandena
torde orsaken till att de eftersträvats så ivrigt av
tjänstemän i olika ställning vara att söka i de med tjänsterna ifråga förenade
relativt goda inkomsterna.
Någon anledning att underlätta rekryteringen av dessa befattningar genom
utbetalning av flyttningsersättningar torde icke förefinnas, så länge
med befattningarna äro förenade de för närvarande utgående löneförmånerna.
Länsstyrelsen vill därför tillstyrka, att sådana bestämmelser meddelas,
att ersättning för flyttningskostnad icke i dylika fall skall utgå.
Gävle slott i landskontoret den 4 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
OSCAR RYDIN. ZACHR. NORDIN.
Länsstyrelsens i Västernorrlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, §21.
Till Konungen.
Medelst nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
länsstyrelsen inkomma med yttrande över riksdagens revisorers
gjorda anmärkning angående flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare.
I anledning härav får länsstyrelsen anföra, att den avsevärda ökning i
avlöningsförmåner, som i regel blir följden av ett förordnande att uppehålla
häradsskrivartjänst, mer än väl synes uppväga kostnaderna för av
förordnandet betingad flyttning från en ort till en annan. Länsstyrelsen
anser därför riktigt, att kostnaden för flyttningen i detta fall bestrides av
vederbörande befattningshavare själva, varför länsstyrelsen instämmer i
det av revisorerna gjorda uttalandet.
Härnösand i landskontoret den 9 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
MAGNUS FALCK.
RAGNAR. STATTIN.
— 173 —
Länsstyrelsens i Jämtlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 49, §21.
Till Konungen.
Jämlikt föreskrift i nådig remiss den 19 december 1931 får länsstyrelsen
härmed i underdånighet avgiva utlåtande med anledning av 1931 års statsrevisorers
uttalande angående flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare;
och får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet anföra
följande.
Statsrevisorerna anmärka, att befattningshavare i vissa lönegrader vid
länsstyrelserna, vilka förordnats att tillsvidare vara häradsskrivare, tillerkänts
ersättning för kostnad vid flyttning till annan tjänstgöringsort.
Ett förordnande att tillsvidare vara häradsskrivare medför merendels för
vederbörande befattningshavare en ej obetydlig ökning i inkomster. Med
hänsyn härtill anser länsstyrelsen i likhet med statsrevisorerna, att det
ej kan anses oskäligt betungande för de tillförordnade häradsskrivarna,
örn de själva få vidkännas eventuella flyttningskostnader.
Östersund i landskontoret den 21 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
EMIL NORMAN. GUNNAR LEKANDER.
Länsstyrelsens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 21.
Till kungl, socialdepartementet.
Länsstyrelsen har anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens år 1931 församlade revisorer under § 21 i sin berättelse anfört
angående flyttningsersättning till tillförordnade häradsskrivare.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen vördsamt anföra följande i saken.
Principiella betänkligheter skulle visserligen möjligen kunna resas mot
förslaget, att en viss grupp befattningshavare uteslutes från en tjänstemän
i allmänhet tillerkänd förmån.
Då länsstyrelsen emellertid finner de skäl tungt vägande, som anförts av
statsrevisorerna till stöd för den av dem framförda åsikt, anser sig länsstyrelsen
icke böra uttala sig emot förslaget örn. att bestämmelse utfärdas
därom, att tjänsteman, vilken erhåller förordnande tillsvidare såsom häradsskrivare,
icke äger rätt till ersättning för flyttningskostnad.
Umeå i landskontoret den 5 januari 1932.
GUSTAV ROSEN.
AXEL RUDBERG.
174 —
Länsstyrelsens i Norrbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 49,121.
Till herr statsrådet och chefen för kungl, socialdepartementet.
Genom nådig remiss den 19 dennes anbefalld att avgiva och före den 8
januari 1932 till socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning
av vad 1931 års riksdags revisorer i punkt 21 anfört rörande flyttningsersättning
åt tillförordnade häradsskrivare, får länsstyrelsen i ärendet
anföra följande.
Här i länet har endast i ett enda fall förekommit utbetalning av dylik
flyttningsersättning till befattningshavare vid länsstyrelse, nämligen år
1926, då en ordinarie landskontorist i Linköping av Kungl. Maj:t förordnades
att tills vidare uppehålla häradsskrivartjänsten i Kalix fögderi, och
uppbar han då i ersättning för flyttningskostnaden ett belopp av 1,699 kronor
23 öre.
Riksdagens revisorer hava väl icke ifrågasatt lagligheten av dylika ersättningar
men förmena, att det såsom skäl för att flyttningsersättning
öorde utgå vid förordnande å högre tjänst angivna förhållandet, att den
omedelbara ökningen i avlöningen, som en befordran eller än mera ett förordnande
beredde, tjänstemannen, merendels vore så ringa, att denna ökning
i inkomster icke i och för sig kunde utgöra vederlag för flyttningskostnaderna,
icke föreligger vid förordnande, varom här är fråga.
Länsstyrelsen har i ett denna dag avgivet särskilt utlåtande över revisorernas
framställning rörande indragning av förvaltningsbidraget för
tiilforordnade häradsskrivare som sin mening framhållit, att det av flera
skäl kunde anses olämpligt att nu vidtaga någon beskärning av löneförmånerna
enbart för de tillförordnade häradsskrivarna, utan att en sådan
beskärning endast borde företagas i samband med en allmän lönereglering
för haradsskrivarna. Samma skäl, som därvid anförts, synas även tala
"lif-- ändring nu ej. bör ske i nu gällande bestämmelser angående
ratt för befattningshavare i verk med reglerad avlöning att uppbära ersättmng
för flyttningskostnaden, då han till följd av förordnande att uppehålla
haradsskrivartjänst nödgas flytta till annan ort än den förutvarande
tjänstgöringsorten. Att förordnandet härvid gäller oreglerad befattning
synes länsstyrelsen ej böra tillmötas någon betydelse.
Luleå i landskontoret den 31 december 1931.
A. HOLM.
A. B. GÄRDE.
— 175 —
Länsstyrelsens i Jämtlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 51, § 22.
Till Konungen.
Jämlikt föreskrift i nådig remiss den 19 december 1931 får Eders Kungl.
Majlis befallningshavande härmed i underdånighet avgiva utlåtande med
anledning av vad 1931 års statsrevisorer anfört i fråga örn kostnaderna
för lappfogdarnas och deras biträdens resor; och får länsstyrelsen i sådant
avseende i underdånighet anföra följande.
Till lappfogden i Jämtlands län utbetalades under budgetåret 1926/1927
i ersättning för resor i tjänsten 3,247 kronor 6 öre. Motsvarande kostnader
för budgetåret 1930/1931 uppgingo till 4,800 kronor 38 öre. Under
sistnämnda budgetår ägde renräkning rum i de större lappbyarna i länet,
vilket bidragit till att lappfogdens resekostnader detta år blivit jämförelsevis
höga. En annan orsak till de ökade resekostnaderna har varit, att Idre
lappbys område under året utrymts. Slutligen har antalet hos lappfogden
registrerade ärenden under budgetåret 1930/1931 varit mer än dubbelt så
stort som under budgetåret 1926/1927, vilket givetvis även medfört en ökning
av lappfogdens resekostnader.
Statsrevisorerna ifrågasätta, huruvida icke det för resekostnader åt
lappfogdarna och deras biträden anvisade anslaget horde redovisas såsom
bestämt anslag och fördelas mellan länsstyrelserna. Då ifrågavarande
kostnader kunna betydligt växla för olika budgetår och anslagsbehovet
icke låter sig på förhand beräknas, anser länsstyrelsen för sin del, att
anslaget bör bibehållas såsom förslagsanslag.
Innan lappfogden i detta län anträder en resa i tjänsten, hemställer han
hos länsstyrelsen örn förordnande, att företaga resan och uppger därvid
resans ändamål samt de olika platser, som han under resan ämnar besöka.
Sedan länsstyrelsen prövat lappfogdens framställning och funnit resan
vara av förhållandena påkallad och ändamålsenligt planlagd, meddelar
länsstyrelsen det begärda förordnandet. Det förefaller som örn detta förfarande
skulle innebära en tillräcklig garanti för att kostnaderna för lappfogdens
resor ej bliva högre än som med hänsyn till den av honom utövade
tjänstverksamheten kan anses skäligt.
Av lappfogden W. Nilsson avgivet yttrande i ärendet bifogas härjämte.
Östersund i landskontoret den 12 januari 1932.
(»UNNAR lekander.
Underdånigst:
M. MUNCK af ROSENSCHÖLD.
176
Lappfogdens i Jämtlands län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 51,f22.
Till länsstyrelsen i Jämtlands län.
Med återställande av statsrevisorernas »sammanställning och uttalande»
får jag beträffande deras förslag'' m. m. angående kostnaderna för lappfogdarnas
och deras biträdens resor vördsamt anföra följande.
Ehuru statsrevisorerna ej påtalat, att också utgifterna för lappfogdens
i Jämtlands län resor under budgetåret 1930/1931 ökats, synes mig likväl
orsaken härtill kunna omnämnas, alldenstund jämförelse göres med dessa
kostnader för budgetåret 1926/1927. Enligt taxeringsförordningen av den
28 september 1928, § 83, skall lappfogde kallas till sammanträde vid taxering
av inkomst från renskötsel och, då så ske kan, vara tillstädes. Vidare
skall lappfogden enligt »Meddelanden från Socialdepartementets Byrå
för fattigvårds- och barnavårdsärenden n:r 29, mars 1928» taga befattning
med den lapska fattig- och barnavården, vilket nödvändiggör antingen
förlängning av tid och väg under de vanliga resorna för lagstadgat sam
manträde med lappbyarna eller föranleder extra resor. Dessa efter år 1927
tillkomna åligganden medföra givetvis en ökning av resekostnaderna. Till
ökningen har dock resor för renräkning och tvångsflyftning av Idrelapparnas
renar än mer bidragit. Den mot Idrelapparna inledda aktionen
måste fullföljas och räkning av renarna i länets största lappbyar var nödvändig
för vinnande av säkrast möjliga underlag ifråga örn renantalet i
länet i och för den pågående utredningen i lappfrågorna.
Fastän dessa sistnämnda fall måste anses som tillfälliga, bör det framhållas,
att lappfogdens arbete för varje år ökas. Några siffror ur diarie-
och konceptboken kunna i någon mån belysa detta. Under budgetåret
1926/1927, som av statsrevisorerna omnämnts, diariefördes 309 ärenden
och konceptboken upptager 99 yttranden och brev, och för senast tilländalupna
budgetår voro motsvarande siffror 619 respektive 270. För kalen
deråret 1931 upptager konceptboken 303 yttranden och brev samt diarieboken
659 ärenden.
Det är givet att en del av dessa ärenden föranleda förlängning av resorna
eller en och annan gång extra resor. Härutinnan bidrager mest det
efter år 192/ upptagna arbetet med telefonlinjer, renstängselbyggnader
och byggnadsarbetet på lappväsendets hemman och kolonat, vilka enbart
i Tännäs socken uppgå till 67 stycken.
Vad beträffar statsrevisorernas förslag att, för nedbringande av lappfogdarnas
och deras biträdens resekostnader, reseanslaget bör uppföras
såsom bestämt anslag, fördelas mellan länsstyrelserna samt uppdelas pä
de olika befattningshavarna, synes mig detta åtminstone för denna lappfogdetjänst
erbjuda svårigheter. Vid planläggning av resorna, vilka företagas
efter förordnande av länsstyrelsen, inordnas i planen allt det, som
fordrar lappfogdens närvaro, d. v. s. dels sådant, som han är ansvarig för.
såsom sammanträden med lapparna, utarrendering av och tillsyn över
arrendehemmanen m. m. och dels sådant, varom han måste vara beredd
att vid ett eller annat tillfälle, muntligt eller i yttrande, lämna länsstyrelsen
tillförlitliga upplysningar örn. Men av de resor, som erfordras härför,
synas blott de, vilka företagas till sammanträden med fattigvårds- och
— 177 —
barnavårdsmyndigbeter samt taxeringsnämnder, kunna med någorlunda
säkerhet till kostnaden beräknas.
Sammanträde med lappby skall enligt § 12 renbeteslagen bållås å tid,
som för lappbyn är lämplig men lämplig tidpunkt är beroende av tid för
skiljningar med grannlappbyar både i Sverige och Norge. Ä vilket viste
inom lappbyns område lapparna då uppehålla sig, kan icke förutsägas
men bar inflytande på resans längd, oell färdsättet dit inverkar på resans
omkostnader. Längden av dessa resor beror dock mest på det antal uppgifter,
som lappfogden under denna resa måste utföra, utöver själva sammanträdet
med lapparna. En mängd ärenden kunna stundom icke av
lappfogden handläggas, förrän han på ort oell ställe hållit syn, gjort undersökning,
träffat avtal eller dylikt. Men vilka dessa ärenden under ett
år komma att bliva eller deras antal, kan icke på förband beräknas. Detta
är också förhållandet med följande slags ärenden, som under de senaste
åren föranlett resor: till arrendebemman dels för syner vid av- och tillträde
av arrende och dels för upprättande av kontrakt vid plötsligt ombyte
av arrendator, till Norge vid inträffande av större invasioner av renar
och skador å växande eller bärgad gröda, till syner å fäbodvallar och
myrodlingar vid skada av renar samt då renar äro i fara att förgiftas av
utsådd konstgödning, till undersökningar vid stora krav på betesavgifter
till Norge (sådana krav hava uppgått ända till 5,500 kronor), till platser
för bortsättande av leveranser av telefonstolpar och transporter av telefonmateriel,
till bortsättning och avsyning av renstängselbyggnader, till
tvångsförvaltning och tvångsnedslaktning av renar, till tingssammanträden
vid handläggning av mål beträffande förseelse mot renbeteslag
och byordning samt tjuvskytte å ren, till plats, där större antal renar dödats
av tåg, till plats för större renskiljning och renslakt, där lappfogde
från Norge skall inträffa och önskar lappfogdens närvaro, till undersökningar
för yttrande dels över av lapparna begärda anslag till renstängsel
och flyttningsvägars förbättring, och dels över av arrendatorerna begärda
anslag till vägbyggnader, till Tännäs socken, där lappväsendet bar 67
större oell mindre hemman, varå livlig byggnadsverksamhet pågår.
Detta uppräknande av olika slags ärenden, som föranlett resor, skulle
kunna fortsättas, men det anförda torde visa, att de flesta av lappfogdens
arbetsuppgifter icke kunna med avseende på beskaffenhet, plats och tid
i förväg beräknas, så att man därpå kan grunda en hållbar beräkning av
resekostnaden för ett år. Och när lappfogdens arbete tenderar att ytterligare
öka, enär all tillsyn av lapparnas renskötsel inom detta län måste
utövas av denne och allt i den vägen icke är, som det borde vara, samt
lappbefolkningens psyke är sådant, att det icke är möjligt att i brev eller
per telefon få önskade och nödvändiga åtgärder vidtagna, synes det mig
icke lämpligt att med bestämmelser i av statsrevisorerna föreslagen riktning
begränsa lappfogdens möjligheter att verka i den tjänst, han är satt
att sköta och att vara väl informerad i de frågor, för vilka han är ansvarig
och för vilka han är avsedd att tjäna sin länsstyrelse såsom ett
upplysande och verkställande organ.
Östersund i lappfogdekontoret den 11 januari 1932.
W. NILSSON.
12
lifv.-ber tit t else ang. statsverket för år 19111. III.
178 —
Länsstyrelsens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 51, W 22.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 sistlidne december bär länsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
beträffande kostnaderna för lappfogdarnes och deras biträdens resor.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen med överlämnande av från lappfogden
i länet infordrat yttrande i underdånighet anföra följande.
Revisorerna hava med sitt ifrågavarande uttalande velat fästa uppmärksamheten
vid det förhållande, att kostnaderna för lappfogdarnes och deras
biträdens resor äro påfallande höga och ifrågasätta, huruvida icke för
dessas begränsande det för dylika resor avsedda anslaget borde uppföras
som ett bestämt anslag att fördelas mellan de olika länen. Detta resemedelsanslag
skulle sedan av vederbörande länsstyrelse fördelas mellan de
olika befattningshavarna.
För att ett anslag avseende ersättning för resor i tjänsten skall på detta
sätt kunna fixeras till ett visst belopp fordras givetvis att resorna kunna
i förväg beräknas och att en bestämd plan för desamma kan uppgöras.
Lappfogdens och lapptillsyningsmännens tjänstgöring försiggår huvudsakligen
under resor. I den mån dessa resor föranledas av i författning
bestämda sammanträden med lapparna eller av lapparnas årligen återkommande
flyttningar, kan visserligen en viss planläggning ske. Men utöver
dessa erfordras resor i vida större omfattning, beträffande vilka någon beräkning
i förväg ej kan göras. Renarna kunna ej som tamboskap utan
svårighet vårdas inom vissa områden. De äro tvärtom att betrakta som.
halvvilda djur, som hur noggrann vård än lapparna taga om dem, till
följd av väderleksförhållanden eller andra tillfälliga omständigheter lätt
skingras och spridas och följande sin naturdrift ströva bort från de trakter,
som under de olika tiderna av året anvisats för dem. Så inträffar
allt emellanåt, att flockar av renar draga in över gränsen mot Norge under
tider, då svenska renar ej få uppehålla sig där, eller att hopar av
renar, som undandragit sig bevakning, göra skada för de bofasta. För
lapptillsyningsmännen i första hand men även ofta för lappfogden innebär
detta opåräknade, mången gång kostsamma resor för övervakande
av att renarna återföras från Norge och för verkställande av erforderlig
utredning örn förhållandet för bedömande av framställda krav på skadeersättningar.
I senare fallet erfordras ingripande från lappfogde och lapptillsyningsman
till förhindrande av slitningar i förhållandet till de bofaste.
Lappfogden har i sin skrivelse givit ytterligare exempel på resor, som
icke i förväg kunna beräknas.
Lappfogdens och lapptillsyningsmännens verksamhet kan närmast jämföras
med den verksamhet, som utövas av polismyndigheten på landet,
d. v. s. landsfiskal och fjärdingsman. Dessa hava att enligt för dem utfärdade
instruktioner upprätthålla allmän ordning och säkerhet inom
sina tjänstgöringsdistrikt och att i händelse något däremot stridande förekommer
ingripa på lämpligt sätt. Lappfogden och lapptillsyningsmännen
hava att ansvara för ordning och reda i renskötseln och, om något därvid
— 179
brister, ingripa för att bringa rättelse. Lika litet som det låter sig göra
att föreskriva, att landsfiskal och fjärdingsman i sin polisverksamhet endast
få under året företaga resor till den längd och det antal, som svarar
emot ett visst fastställt reseanslag, lika litet låter det sig göra att beträffande
lappfogde och lapptillsyningsmän föreskriva, att deras resor för
renskötselns övervakande och därmed sammanhängande frågor skola anpassas
efter ett visst bestämt reseanslag. Skulle en dylik bestämmelse genomföras,
bomme helt visst förr eller senare att inträffa, att nödig övervakning
icke kunde fullgöras, vilket i sin ordning skulle medföra förluster
för lapparna genom tvångsvis verkställd nedslagning av renar,
skadeståndskrav och slitningar i förhållandet till de bofasta.
Så länge de nomadiserande lapparna tillåtas driva renskötsel under förhanden
varande förhållanden med svårigheterna att under vissa väderleksförhållanden
hindra renarna från att tränga in i Norge och att förekomma
intrång för de bofasta, måste ock fullt erforderliga medel ställas till
förfogande för det nödiga övervakandet av renskötseln. Att renskötseln
icke är en obetydlig näring framgår av det förhållandet, att enbart inom
lappbyarna i Västerbottens län finnas för närvarande renar, som under
normala förhållanden äro värda sammanlagt omkring en miljon kronor,
vilka lämna en avkastning för år till värde av omkring 300,000 kronor.
På sätt revisorerna påvisa, hava kostnaderna för lappfogdens och lapptillsyningsmännens
resor under de senare åren betydligt nedgått. Detta
måste betraktas som en följd av vederbörandes strävan att hålla kostnaderna
inom så snäva gränser som möjligt. Enligt länsstyrelsens uppfattning
finnes ej heller någon anledning antaga att icke denna strävan kommer
att fullföljas för framtiden.
Länsstyrelsen får därför i underdånighet hemställa, att revisorernas
ifrågavarande uttalande icke måtte föranleda till någon vidare åtgärd.
Umeå i landskansliet den 9 januari 1932.
Underdånigst:
GUSTAV ROSÉN.
GUSTAF HULTMAN.
Lappfogdens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 51, § 22.
Till länsstyrelsen i Västerbottens län.
Med återställande av närlagda remisshandlingar nr 15—47—1931 till
landskontoret får jag som mig avfordrat yttrande vördsamt meddela
följande.
Beträffande Västerbottens län hava statsrevisorerna anfört att kostnaden
nedgått från 43,047 kronor till 30,056 kronor, alltså i det närmaste
med 13,000 kronor. Detta i jämförelse med kostnaderna under budgetåret
1926/1927. (I uppställningen enligt 1927 års statsrevisorers berättelse har
180 —
tydligen en omkastning mellan Västerbottens oell Norrbottens län ägt
rum.) Under budgetåret 1930/1931 utfördes en del arbeten, som ej återkomma
årligen. Således räknades under våren 1931 renarna i tre av länets
lappbyar oell då genomfördes till större delen den år 1926 beslutade
disslokationen av lappar och renar från Karesuando socken av Norrbottens
län till Västerbottens län. Dessa arbeten medförde en del resor utöver
de ordinarie, varför kostnaderna torde för länets vidkommande, därest
intet oförutsett inträffar, till ett annat år ställa sig något lägre. Siffrorna
för budgetåren 1930/1931 oell 1926/1927 äro ej heller direkt jämförbara,
då traktamentsersättningarna sedan år 1926 liava ökats med en krona
per dygn för alla tjänstemän.
Under de år jag arbetat som lappfogde i Västerbotten har jag gjort allt
vad jag kunnat för att nedbringa resekostnaderna och jag anser det icke
möjligt att, örn arbetet skall skötas på ett tillfredsställande sätt, kunna
göra några ytterligare inskränkningar. Man bör dock betänka att mitt
tjänstgöringsområde omfattar icke blott hela Västerbottens län utan även
Västernorrlands län norr örn Ångermanälven samt tolv distrikt i Norge,
sträckande sig efter hela riksgränsen, en sträcka på cirka 18 mil väglöst
land.
Arbetets art är även sådan att det är omöjligt att på förhand, såsom
statsrevisorerna ifrågasatt, kunna beräkna vilka resor som skola företagas
under året. Lappfogden skall icke blott sköta de nomadiserande
lapparna och övervaka dem i deras arbete. Hail utövar tillsyn över lapska
fattigvården samt deltager såsom sakkunnig i den lapska taxeringen.
Vidare skall han sköta örn alla upplåtelser på kronomark ovan odlingsgränsen,
såsom av jakt, fiske, slåtter, bete och fjällägenheter. (Inom Västerbottens
län finnas för närvarande över etthundra fjällägenheter.) Resor
för utstakning av fjällägenheter äro givetvis också omöjliga att förutsäga,
då de bero på antalet inkomna framställningar örn upplåtelse av
dylika. Vidare har lappväsendet i länets fjälltrakter anläggningar av
olika slag, värda över 500,000 kronor, och arbetet med underhåll och vidmakthållande
av dessa är en ytterst krävande uppgift. Ofta kan naturförhållandena
i fjällen förorsaka oberäknade svårigheter och på grund av
de stora avstånden kunna kostnaderna därför synas oproportionerligt stora.
Beträffande själva renskötseln är även härvidlag omöjligt att pä förhand
kunna beräkna antalet inspektionsresor, då naturförhållandena ofta
påkalla snabba ingripanden från tjänstemännens sida för att förhindra
skadegörelse å bland annat bofastas egendom. Vissa år äro dessa resor
flera, andra färre. Förliden höst exempelvis orsakade klövröta, som uppträdde
bland renarna i en del av länets lappbyar, ett par veckors helt
opåräknat arbete.
Konventionen emellan Sverige och Norge av år 1919 angående flyttlapparnas
rätt till renbetning ställer synnerligen stora krav på de svenska
lapparnas renskötsel, och här hava tillsyningsmännen ett synnerligen ansträngande
arbete att utföra vid övervakande av hithörande bestämmelser.
Det är på förhand omöjligt att säga hur många anmälningar örn olaga
betning, som inkomma per år. Normala år med gott bete för renarna
bliva dessa färre och andra år, när speciellt liöstbetet är sämre, kunna
resorna ökas i rätt avsevärd grad.
Tillsyningsmännen skola dessutom vara arbetsledare vid alla lappväsendets
olika arbeten ute i fjällen, var och en inom sitt distrikt. Bland
annat fordrar tillsynen över stängslen ett oerhört arbete. Vidare hava
— 181
tillsyn in gsmännen att vara lappfogdens verkställande organ, varigenom
han kan hålla sig underrättad om huru renskötseln bedrives. De utöva
den direkta tillsynen över lapparnas flyttningar inom sina distrikt, vilka
sträcka sig från ett gott stycke inne i Norge ned till svenska kusten.
Genom tillsyningsmännen kan lappfogden snabbt komma i förbindelse
med alla lapparna, en sak som dem förutan vore absolut omöjlig med de
oerhörda avstånd, varom här är fråga.
Som en sammanfattning av vad jag ovan anfört ber jag få framhålla,
att enligt min erfarenhet är det omöjligt att med ledning av resekostnaderna
för ett år ens tillnärmelsevis kunna beräkna kostnaderna för det
kommande årets resor. Det torde därför icke vara praktiskt genomförbart
med hänsyn till resornas beskaffenhet att införa något nytt system för
resornas planläggande.
Umeå i lappfogdekontoret den 5 januari 1982.
Hans Cederberg.
Länsstyrelsens i Norrbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 51, § 22.
Till kungl, socialdepartementet.
Jämlikt nådig remiss den 19 december 1931 i anledning av statsrevisorernas
utlåtande rörande resekostnaderna för lappväsendets tjänstemän
i Norrbottens län får länsstyrelsen vördsamt anföra följande.
Såsom anmärkningsvärt höga hava revisorerna betecknat de till en
lappfogde och en lapptillsyningsman utbetalta beloppen å respektive
14,312 kronor och 12,843 kronor; erinringarna gälla budgetåret 1930/1931,
och beloppen avse lappfogden i norra distriktet och lapptillsyningsmannen
i Jukkasjärvi socken.
På sätt närmare framgår av bifogade yttrande från lappfogden belöpa
sig på resor i lappfogdetjänsten under sagda tid endast 6,604 kronor (under
budgetåret 1929/1930 uppgingo motsvarande kostnader till 8,944 kronor);
resten av anmärkta beloppet faller med 6,103 kronor på resor i lappfogdetjänsten
under budgetåret 1929/1930 oell med 2,265 kronor på resor i uppdrag
för den av Kungl. Majit och riksdagen anbefallda s. k. 1930 års lapputredning.
Vad därefter lapptillsyningsmannen beträffar så belöper av de 12,843
kronorna 8,922 kronor på resor under budgetåret 1930/1931. Lappfogden
har i åberopade yttrandet påpekat, att denna tillsyningsman har det vidsträcktaste
distriktet oell tillika det som i fråga om övervakning och omsikt
är det mest krävande. Länsstyrelsen vill ytterligare understryka
dessa upplysningar och erinringar därom att det är en angelägenhet av
nationell vikt för Sverige att de svenska lapparna sköta sina renar och
sig själva under sommarvistelsen i Norge så att renbeteskonventionens
bestämmelser icke överträdas och så att mot deras personliga förhållande
befogade anmärkningar icke må kunna göras. Den omedelbara uppsikten
häröver åvilar denna tillsyningsman, och hans arbete härvidlag måste givas
ett högt vitsord. För denna tillsyn är han emellertid nödsakad att
182 —
vistas i Norge under den tid lapparna äga där uppehålla sig, från 1 maj
till 1 oktober, och hans traktamenten utgå under dessa resor jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande med 25 procents förhöjning. Beträffande budgetåret
1930/1931 är därjämte särskilt att märka, att under 1931 verkställts
allmän renräkning, en förrättning som återkommer vart tredje år, därvid
denne lapptillsyningsman under tiden januari—april 1931 såsom gruppledare
vid räkningen och såsom övervakare av arbetet med hopsamling
av renar och andra kontrollåtgärder för denna — i synnerhet för förhållandet
till Norge — viktiga förrättning fått vara särskilt i farten. Av
ovan angivna 8,922 kronorna falla enligt upplysning från lapptillsyningsmannen
1,933 kronor på renräkningen.
Ehuruväl den grund, varå statsrevisorerna byggt sina anmärkningar,
väsentligen försvunnit och anmärkningarna sålunda förfallit så vill länsstyrelsen
i allt fall rörande de anvisningar i ämnet som statsrevisorerna
tänkt sig anföra följande.
Statsrevisorerna ifrågasätta, huruvida icke anslaget till resekostnader
för lappväsendets tjänstemän borde uppföras såsom bestämt anslag. En
dylik maximering är med länsstyrelsens erfarenhet på lappväsendets område
och länsstyrelsens uppfattning om dessa sysslors särskilda
natur knappast möjlig och i alla händelser icke behövlig. Länsstyrelsen
har inför Kungl. Maj:! i andra sammanhang — särskilt i ärenden
angående lappfogdarnas tjänsteställning — utvecklat, hurusom det
värdefullaste och vederhäftigaste resultatet av lappfogdarnas verksamhet
utvinnes genom den omedelbara kontakt med lapparna och deras näring
samt med bofasta och deras förhållande till lapparna som endast
resorna till ort och ställe kunna giva. Oell ju mer bebyggelse och amian
kultur breder ut sig inom lapparnas land desto mer accentueras denna
sats.. Dessa omständigheter och det förhållandet att på förevarande gebit
aldrig kunna undvikas oväntade händelser som kräva lappfogdens inställelse
för sakernas ordnande inom det egna landet eller i Norge eller Finland,
göra en dylik maximering omöjlig. Och detsamma gäller i motsvarande
delar för lapptillsyningsmännen. Givet är emellertid att länsstyrelsen
genom föreläggande för lappväsendets tjänstemän att i förväg
planlägga sina förrättningar och resor söker övervaka att dessa i möjligaste
män begränsas, oell länsstyrelsen har i samband nied 1930 års lapputredning
särskilda överväganden på området å bane.
Luleå i landskansliet den 5 januari 1932.
A. B. GÄRDE.
R. SUNDBERG.
Lappfogdens i Norrbottens
norra distrikt
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 51, § 22.
Till länsstyrelsen i Norrbottens län.
Anmodad inkomma med yttrande i anledning av de påpekanden, som
av riksdagens revisorer blivit gjorda beträffande kostnaderna under budgetåret
1930/1931 för lappfogdarnas och deras biträdens resor, får jag
med remisshandlingarnas återställande vördsamt anföra följande.
— 183 -
AV de till lappväsendets tjänstemän i Norrbottens län utbetalda reseoch
traktamentsersättningarna hava riksdagens revisorer såsom anmärkningsvärt
höga betecknat tvenne poster, i det att till en lappfogde under
budgetåret utbetalats 14,312 kronor 49 öre och till en lapptillsyningsman
12,843 kronor 60 öre. Dessa belopp avse lappfogden i Norrbottens norra
distrikt samt lapptillsyningsmannen i Jukkasjärvi socken.
Av det till lappfogden i norra distriktet utbetalade beloppet 14,312 kronor
49 öre utgöra 6,103 kronor 56 öre rese- och traktamentsersättningar för
resor under budgetåret 1929/1930, och av återstående beloppet 8,208 kronor
93 öre, belöper sig 2,265 kronor 80 öre på kostnader för resor i huvudsak
utom eget tjänstgöringsområde såsom ledamot i den av Kungl. Majit år
1930 anbefallda utredningen rörande renskötselsförhållandena i Norrbottens
län, 1930 års lapputredning. Dock synes icke i det belopp, som av
riksdagens revisorer uppgives hava utgått under budgetåret 1930/1931,
vara inräknat ett belopp av 661 kronor 50 öre, vilket i anledning av den
2 juli 1931 inlämnade reseräkningar av länsstyrelsen utanordnats den 4
i samma månad såsom ersättning för mellan den 13 och 30 juni 1931 företagna
resor, och alltså hörande under det budgetår, de framställda anmärkningarna
avse.
Av länsstyrelsen i Norrbottens län hava sålunda för lappfogdens i egen
tjänst utförda resor under budgetåret 1930/1931 utanordnats 6,604 kronor
63 öre. Under nästföregående budgetår, 1929/1930, uppgingo motsvarande
kostnader till 8,944 kronor 11 öre. — Härvidlag är ju att märka, det, grunderna
för ersättnings utgående under denna tid förändrats, och att främst
därigenom, att automobil taxorna såväl i Norge som i Sverige blivit sänkta,
kostnaderna för bilresorna under det senare budgetåret kunnat hållas icke
obetydligt lägre än under det förra.
Kostnaderna för lappfogdens i norra distriktet resor i tjänsten måste givetvis
med nuvarande distriktsindelning bliva rätt betydande. Förutom
inspektion av renskötseln inom Karesuando, Jukkasjärvi och Gellivare
lappmarker måste årligen omfattande resor företagas genom Troms fylke
i Norge, varjämte ärenden berörande den s. k. Tornedalsrenskötseln påkalla
resor av lappfogden genom Tornedals- och kustsocknarna öster örn
Lule älv, nedanför lappmarksgränsen.
Med hänsyn till tjänstens art, torde det icke kunna anses önskvärt, att
lappfogden företoge ett färre antal resor, än de, som nu kunna utföras.
Lappfogden har i sin inspektionsverksamhet i fält sin viktigaste uppgift;
jag tvekar icke att såsom min åsikt uttala, att redan för närvarande lappfogdens
expeditionsarbete snarast lägger hinder i vägen för denna verksamhet,
och att det på denna grund i många fall kan ställa sig svårt att
uppehålla den levande kontakt med renskötselsarbetet, vilken hörde samman
med lappfogden åliggande uppgifter. Vid den närmare kontrollen
av lapparnas renbevakning, av rensamlingar och flyttningar och i allmänhet
av renskötselsförordningarnas efterlevnad vore det av behovet, att
lappfogden i större utsträckning än som hitintills varit möjligt, personligen
toge del. Lappfogdetjänsten krävde — särskilt i den tid av långt
gående reformarbeten på renskötselns område, som för närvarande är
inne — av dess innehavare ett intensivt och säkerligen mera resor krävande;
fältarbete, än det under nuvarande förhållanden varit möjligt
utföra.
Lapptillsyningsmannens i Jukkasjärvi tjänstgöringsområde är det mest
vidsträckta av tillsyningsmannadistrikten och nied hänsyn till renskötsels
-
— 184
förhållandena därjämte det mest krävande. Förutom tillsynen av såväl
skogsrenskötsel som fjällrenskötsel inom Jukkasjärvi lappmark åligger
honom övervakningen av de svenska lapparnas från Talma, Saarivuoma
och Lainiovuoma lappbyar renskötsel under deras vistelse i Troms fylke
i Norge. Denna tillsyn i Norge är, ehuru den på grund av de stora avstånden
i de för Sverige upplåtna renbetesdistrikten kan bli kostbar för
statsverket, oundgängligen av nöden, med hänsyn till den internationella
karaktären av de förpliktelser, som måste anses åvila svenska staten med
avseende på övervakande av renbeteskonventionens efterlevnad. I detta
sammanhang förtjänar det påpekas, att medan renskadegörelserna i Norge
innan denne lapptillsyningsman anställdes årligen uppgingo till flera tiotal
tusen kronor, de numera i vanliga fall uppgå till högst obetydliga belopp
örn några hundratal kronor.
Från och med den 1 juli 1931 är Jukkasjärvi lapptillsyningsmannadistrikt
uppdelat i tvenne, varigenom möjlighet erbjudes att på ett mera
ekonomiskt sätt planera tillsyningsverksamheten å det nu ifrågavarande
området.
Jag ber att i övrigt få hänvisa därtill, att länsstyrelsen åt 1930 års lapputredning
givit i uppdrag att inkomma med förslag till åtgärder, vilka
kunna vara ägnade att utan eftergivande av kravet på effektiv tillsyn
nedbringa kostnaderna för tjänsteresor av den art som här är i fråga.
Luleå den 29 december 1931.
Ragnar Pappila.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 57, § 24.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anbefallts att avgiva underdånigt utlåtande angående yttrande
av riksdagens revisorer i fråga örn kostnadsberäkningen för Ulricehamn—
Jönköpings järnväg, i det revisorerna anmärkt på de beräknade kostnadernas
väsentliga överskridande, och särskilt på den därtill bidragande
omständigheten, att terrasseringsmassorna visat sig bliva större än vid
järnvägsförslagets upprättande angivits.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har inhämtat yttrande av förslagsställaren,
dåvarande distriktschefen i västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet
A. Asplund, vilken inkommit med yttrande av den 22 december
1931, däri Asplund dels förklarar nyssnämnda massökning, dels framhåller,
hurusom icke denna utan vissa andra omständigheter äro anledning
till större delen av kostnadsökningen.
Till vad Asplund anfört har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen intet att
tillägga.
Den i sista punkten av Asplunds skrivelse omförmälda nådiga remissen
är en remiss från socialdepartementet angående av bolaget ingiven ny
— 185
kostnadsberäkning för järnvägen, angående vilken undertecknad föredragande
tidigare begärt information av Asplund.
Handlingarna i ärendet överlämnas härjämte.
Stockholm den 31 december 1931.
Underdånigst:
FR, ENBLOM.
JOHAN ALMQVIST.
Förutvarande distriktschefen
A. Asplunds
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 57, § 24.
Till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Stockholm.
Med återställande av remissakten I). nr 11063.31 rörande riksdagens revisorers
anmärkningar angående, den nya kostnadsberäkningen för järnvägsanläggningen
Ulricehamn—Jönköping, får jag vördsamt häröver avgiva
av kungl, styrelsen begärt yttrande.
Då fråga uppstått örn utförande av Ulricehamn—Jönköpings järnvägsbyggnad
såsom nödhjälpsarbete fick undertecknad i uppdrag att verkställa
renstakning av järnvägen ifråga, varvid först renstakades sträckan
Ulricehamn—Strängsered.
På grund av att stor brådska förelåg vid renstakningens fullbordande,
enär det ifrågasattes, att arbetslöshetskommissionen så gott som omedelbart
skulle övertaga och igångsätta detta arbete, måste renstakningen
Ulricehamn—Strängsered företagas under februari och mars inål?ader.
Av denna renstakning framgick, att i förhållande till koncessionskostnadsförslaget
vissa besparingar i arbetskvantiteter ernåtts. Emellertid
kunde icke med bestämdhet utrönas bergförekomsten, dels på grund av att
jorden var tjälad och dels på den grund, att bergförekomsten senare visat
sig uppkomma i botten på stora skärningar, som med tillgängligt borrningsmaterial
icke kunnat genomborras. Att sålunda bergförekomsten
vid renstakningen icke med bestämdhet kunnat utrönas har däri sin förklaring.
Sedermera renstakades påföljande året sträckan Strängsered—Jönköping
och visade det sig därvid, att de förhoppningar, som man hyst på att
kunna göra massbesparingar i nedgången mot Jönköping gäckades. I
stället har det visat sig, att, sedan järnvägsbolaget på min inrådan låtit
statens järnvägars geotekniska ingenjörer undersöka samt avgiva yttrande
angående bankfyllning över maden på ömse sidor Tabergsån i Jönköping,
denna bankfyllning måste, för att man skall kunna säkerställa
sig, beräknas kräva större massor än som man från början trott vara erforderligt.
Emellertid ligga de väsentliga kostnadsökningarna icke så mycket i dessa
ökningar i arbetskvantiteterna, utan äro de att finna i flera andra här
nedan angivna omständigheter, som vid renstakningens uppgörande icke
kunnat bedömas.
— 186 —
Dessa omständigheter äro:
-ökning av marklösenskostnader i Ulricehamn och Jönköping samt
ökning av kostnaderna på grond av dessa samhällens större krav på
gators förande över banan med skenfria korsningar.
Tillkommande kostnader, som icke i förslaget tidigare medtagits för anslutning
till S. J. i Jönköping samt för av järnvägsbolaget upptagna
byggnader, lokstall m. m.
Vidare har kostnadsökningen uppstått på den grund, att från vägväsendets
sida större krav ställts på korsningsanordningar med allmänna vägar.
Den förhållandevis största kostnadsökningen ligger dock däri, att man
nu måste räkna med avsevärt ökade arbets- och materialpriser än vad som
var fallet då renstakningen verkställdes, vilket särskilt framgår därav, att
i uppgörelsen med A. K. högre priser beräknats för arbetet än vad förslaget
upptager.
Då man närmare ingår på och granskar bolagets nu föreliggande kostnadsberäkning
finner man, att kostnadsökningen väl kan förklaras; och
kan kostnadsökningen icke anses vara osedvanligt stor, då densamma håller
sig inom proportionsvis mindre marginal än exempelvis de kostnadsökningar
som kommit på järnvägsbyggnaderna Dal—V. Värmland, Ostkustbanan
m. fl.
Med vad som här anförts torde få anses besvarad även remissen 11062.31,
och får jag därjämte hänvisa vad jag i mina tidigare skrivelser i denna
sak yttrat.
Göteborg den 22 december 1931.
Arthur Asplund.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 59, § 25.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidgår det oriktiga uti att byrådirektör
Lindencrona, som försålt ifrågavarande möbler till styrelsen, deltagit
i styrelsens anordningsbeslut med likvid för möblerna; men har detta
berott på ett rent förbiseende ifråga örn det formella förfarandet.
I fråga örn själva saken ansåg styrelsen, som var i behov av möbler av
denna art och som förut med hänsyn till de knappt tillmätta expensmedlen
brukat inköpa begagnade möbler, vid köpets avslutande affären vara
för styrelsen ekonomiskt fördelaktig.
Värdering verkställdes för anordningen den 11 februari av den snickaremästare,
som under en lång följd av år brukat reparera styrelsens
möbler och samme man var även anmodad värdera möblerna, som likviderades
enligt anordning den 16 mars, men infann sig icke; och ansåg styrelsen
då värdering av styrelsens l:ste expeditionsvakt tillräcklig.
Styrelsen bifogar intyg av förenämnde snickaremästare över de genom
anordning den 16 mars 1931 inköpta möblernas värde (Bil. A).
Stockholm den 11 januari 1932.
Underdånigst:
FR. ENBLOM.
AXEL VALSINGEIi.
Sven Stenberg.
187
Bil. A.
De möbler, som enligt räkning av den 14 mars 1931 försåldes av byrådirektör
Lindencrona till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bava av
mig besiktigats och värderats; och anser jag att de åsätta värdena å möblerna,
som äro i fullgott skick, ej äro för höga i förhållande till möblernas
beskaffenhet.
Stockholm den 9 januari 1932.
G. A. Törngren.
Snickarmästare.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 60, § 26.
I anledning av att revisorerna under mom. I av § 26 framhållit vikten
av att den vid vägdistriktens huvudräkenskap fogade särskilda vägskatteredovisningen
författningsenligt uppställes vill styrelsen meddela, att
vid den granskning som inom styrelsen företagits av vägdistriktens huvudräkenskaper
endast i ett fåtal fall anledning till erinran mot uppställningen
av den särskilda vägskatteredovisningen förekommit.
Styrelsen vill emellertid på grund av revisorernas uttalande i cirkulärskrivelse
till vägingenjörerna, som författningsenligt hava att granska
vägdistriktens räkenskaper för fastställandet av den underhållskostnad
varå statsbidrag må utgå, anmoda dessa att vid granskningen tillse att
den vid huvudräkenskapen fogade vägskatteredovisningen är författningsenligt
uppställd.
Körande den av revisorerna under mom. 2 i § 26 upptagna frågan örn
sättet för debitering och uppbörd av vägskatten anser styrelsen i likhet
med revisorerna, att det vore synnerligen önskvärt örn nuvarande bestämmelsen
ändrades därhän att uppgifterna med vägskattens debitering
och uppbörd alltid skola ombesörjas i den ordning som är föreskriven beträffande
debitering och uppbörd av landstingsmedel. Genom väghållningens
övertagande av vägkassorna och möjligheten att uppdela kronoskatten
i två terminer synas styrelsen de skäl, som dikterat riksdagens
senaste ståndpunktstagande i frågan, hava förlorat sin betydelse.
Det motiv, som för styrelsens vidkommande är avgörande vid tillstyrkandet
av den av revisorerna föreslagna ändringen, är, att den erfarenhet
styrelsen vunnit under de 2 år styrelsen haft att granska vägdistrikts
räkenskaper för att fastställa underhållsbidragets storlek bestyrker den
av vissa länsstyrelser och vederbörande departementschef redan år 1905
uttalade farhågan, att vägdistriktens frihet att välja mellan olika sätt
för debitering och uppbörd av vägskatt skulle komma att medföra en viss
fara för att kravet på ordning, reda och säkerhet vid utskyldens upptagande
kunde komma att eftersättas.
— 188 —
I fråga om kostnaden för de olika sätten för anordnandet av uppbörden
har styrelsen under nästlidne höst gjort en utredning omfattande 102 av
de 110 distrikt, som för närvarande hava uppbörden ordnad på annat sätt
än genom länsstyrelsen. Av denna utredning framgår, att kostnaden i
samtliga distrikt utom i Norrbottens och Västerbottens län skulle vara
ungefär densamma vid användande av annat sätt för uppbörden än om
man hade använt länsstyrelse, under det att för nämnda två län användandet
av annat sätt för uppbörd än genom länsstyrelse ökat kostnaden
med omkring 11,000 kronor årligen eller med omkring 50 %.
Styrelsen instämmer jämväl i revisorernas önskan att därest den nu befintliga
valfriheten bibehålies kompletterande bestämmelser böra utfärdas
i syfte att en effektiv kontroll i avseende å bokföring och redovisning
möjliggöres.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
FR, ENBLOM.
G. LINDENCRONA.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 65, § 27.
Den omständigheten att kassabehållningen i Börstils vägdistrikt under
en del av år 1931 överstigit vad som i betraktande av utgifternas storlek
varit behövligt har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppmärksammats
vid under året med vägdistriktets räkenskaper företagen stickprovsgranskning;
och hav styrelsen i anledning därav förständiga! distriktets
styrelse att tillse att kassabehållningen i vägdi striktet icke må vara större
än vad som med hänsyn till förhållandena kan anses oundgängligen nödvändigt.
Vid de till omkring ett hundratal uppgående stickprovsgranskningar av
vägdistrikts räkenskaper i olika delar av landet, som av styrelsen företagits
under åren 1930 och 1931 har styrelsen icke funnit anledning till
erinran av den art, som riktats mot Börstils vägdistrikt.
Det synes styrelsen därför som örn den alltför höga kassabehållningen
inom detta distrikt skulle utgöra ett undantag; och anser styrelsen därför
att för närvarande anledning ej förefinnes att utfärda generell föreskrift
i enlighet med revisorernas hemställan.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
FR, ENBLOM.
G. LINDENCRONA.
— 189 —
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 67, § 28.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 sistlidne december anbefalld avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade revisorer under § 28
av sin berättelse anfört i fråga örn Vikens och Skanörs hamnar får vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen med remissaktens återställande i ärendet i
underdånighet anföra följande.
Beträffande Vikens hamn har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liksom
revisorerna framhållit vikten av att denna hamn bör sättas i stånd för
att ej hamnen skall helt förfalla.
I underdånig skrivelse den 27 juni förra året föreslog styrelsen bidrag
från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar till förbättring av hamnen,
men bifölls denna hemställan ej av Eders Kungl. Majit, utan meddelades
genom nådigt brev den 30 oktober samma år, att Eders Kungl.
Majit skulle efter den förnyade utredning, som kunde vara påkallad, meddela
beslut.
I underdånig skrivelse den 23 november samma år framlade väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen förnyad plan i två alternativ A och B, vilka ej
upptogo omläggning av den östra hamnarmen.
Alternativ A, vilket beräknades till 134,000 kronor, upptog förstärkning
av befintliga delar av hamnen med fullt varaktiga konstruktioner, då däremot
alternativ B, som beräknades kosta 71,200 kronor, endast upptog sådana
arbeten, som ovillkorligen borde komma till utförande, därest hamnens
bestånd ej skulle riskeras. Konstruktionerna i alternativ B äro delvis
av provisorisk karaktär.
Styrelsen föreslog att alternativ B skulle komma till utförande samt
hemställde om ett statsbidrag av 57,000 kronor att utgå av disponibelt belopp
ur anslaget till statsunderstödda fiskehamnar, det vill säga 80 %
av kostnaderna, vilken procentsats styrelsen tidigare föreslagit för denna
hamn med hänsyn till att densamma ej kan anses vara enbart fiskehamn.
I samma underdåniga skrivelse föreslog styrelsen, att därest Vikens
hamn ej kunde komma i åtanke till erhållande av bidrag från anslaget
till statsunderstödda fiskehamnar så borde hamnen erhålla bidrag ur anslaget
till handelsbamnar oell farleder med 2/3 av kostnaderna för alternativ
A, vilket beräknats till 134,000 kronor, och borde således detta anslag
ökas med nämnda belopp.
Genom nådigt brev den 27 november samma år tilldelades Vikens hamn
ej något bidrag ur anslaget till statsunderstödda hamnar, utan resterande
belopp av anslaget fördelades mellan andra hamnar.
Beträffande revisorernas påpekande angående underhållet av Skanörs
hamn har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan förut gått i författning
om undersökningar för upprättande av en plan till sandledare eller
annan anordning, avsedd att minska underhållskostnaderna för inseglingsrännan.
— 190 —
Så snart denna plan föreligger, skall styrelsen inkomma med densamma
till Eders Kungl. Majit.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
FR. ENBLOM.
SY K \ STENBERG.
G. Lindencrona.
Länsstyrelsens i Stockholms
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 Ilar länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade revisorer,
på sätt remissakten utvisar, under § 29 av sin berättelse anfört i
fråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.
Riksdagens ovannämnda revisorer hava på grundval av en utredning,
utvisande att statsbidrag till .skjutsentreprenader under budgetåret 1930/
1931 utgått endast i tolv län samt att dylikt bidrag i sex län icke uppgått
till 1,000 kronor, anfört, att det med hänsyn till den starka ökningen av
motortrafiken med därav följande förbättring av kommunikationerna
torde kunna ifrågasättas, huruvida de nuvarande föråldrade bestämmelserna
örn skjutsväsendet borde bibehållas, samt att, därest på någon plats
statligt bidrag till kommunikationsmedel, som avsåges i skjutsstadgan,
fortfarande skulle anses behövligt, sådant bidrag lämpligen torde kunna
beviljas efter prövning i varje särskilt fall i likhet med vad som nu ägde
rum beträffande bidrag fran sjätte huvudtitelns anslag till kommunikationsändamål.
_ Vad Stockholms län beträffar, började länsstyrelsen redan för åtskilliga
år sedan, med hänsyn till motortrafikens utveckling, att avveckla
lantskjutsanstalterna i länet och numera kvarstår icke någon sådan
skjutsanstalt. De enda skjutsanstalter, som bibehållits i Stockholms län,
äro tie sjöskjutsstationer, vilka ansetts behövliga oavsett den utveckling,
som automobiltrafiken undergått. Av dessa stationer är en belägen vid
Bammarboda i Österåkers socken, en vid Spillersboda i Frötuna socken
och en vid Furusund i Blidö socken. Ärliga statsbidragen till nämnda
tre stationer uppgå till sammanlagt 675 kronor och entreprenadtiden utgår
med år 1932. Huruvida stationerna efter utgången av sagda tid fortfarande
må finnas behövliga, kan länsstyrelsen icke nu med bestämdhet
uttala sig örn, men man torde dock böra räkna med deras bibehållande.
De fåtaliga fall, i vilka entreprenadavtal örn skjutsning alltså för framtiden
kunna tänkas förekomma i Stockholms län, kunna givetvis utan
— 191 —
svårighet regleras på enklare sätt än som föreskrives i kungl, stadgan
om skjutsväsendet den 22 juni 1911, och för Stockholms läns vidkommande
möter intet hinder mot förevarande statsbidragsfrågas reformerande
på det av riksdagens revisorer angivna sätt. Det för Stockholms
län erforderliga årliga statsbidragets belopp är emellertid så ringa, att
det ur denna länsstyrelses synpunkt framstår såsom ett önskemål att icke
behöva besvära Kungl. Majit med prövning av bidragsfrågan i varj# särskilt
fall, utan att det må läggas i länsstyrelsens hand att efter landstingets
hörande besluta i sådant ärende.
Stockholm å landskansliet den 31 december 1931.
Underdånigst:
«
NILS EDÉN.
ERIK ÅMAN.
Länsstyrelsens i Uppsala län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, som genom nådig remiss den
19 december 1931 anbefallts avgiva utlåtande över vad riksdagens år 1931
församlade revisorer under § 29 av sin berättelse anfört i fråga örn statens
bidrag till skjutsentreprenader, får, med bifogande av infordrat
yttrande i ärendet från länets landstings förvaltningsutskott, härmed i
underdånighet anföra, att befallningshavanden finner skäl tala för en
avveckling av nu gällande bestämmelser rörande skjutsväsendet och, för
länets vidkommande, anser hinder icke möta för indragning efter nu löpande
entreprenadperiods utgång den 31 december 1933 av de båda ännu
kvarvarande skjutsanstalterna i Bålsta och Skärplinge.
Uppsala slott i landskansliet den 12 januari 1932.
Underdånigst:
S. LINNÉE.
ELIAS STENIUS.
Uppsala läns landstings
förvaltningsutskotts
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till länsstyrelsen i Uppsala.
Sedan länsstyrelsen genom resolution den 21 december 1931 infordrat
landstingets förvaltningsutskotts yttrande i anledning av vad riksdagens
år 1931 församlade revisorer anfört i fråga örn statens bidrag till skjuts
-
— 192
entreprenader, får förvaltningsutskottet härmed vördsamt meddela, att
förvaltningsutskottet, i likhet med revisorerna, anser, att det kan ifrågasättas,
huruvida de nuvarande föråldrade bestämmelserna om skjutsväsendet
böra bibehållas.
Uppsala den 4 januari 1932.
På förvaltningsutskottets vägnar:
THORE ENGSTRÖMER.
Fritz Palm.
Länsstyrelsens i Södermanlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
I nådig remiss den 19 december 1931 bar länsstyrelsen anbefallts att senast
den 11 januari 1932 avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
år 1931 församlade revisorer anfört i fråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader.
Med anledning bärav får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Inom Södermanlands län finnes numera inrättad endast en sådan
skjutsanstalt, som avses i gällande stadga om skjutsväsendet. Till denna
skjutsanstalt utgår under nu löpande period entreprenadbidrag, men så
kommer med all sannolikhet icke att bliva förhållandet efter ingången av
år 1933, alldenstund nämligen 1929 års lagtima landsting vid godkännande
av lämnat anbud för åren 1930/1932 uttalat, att efter denna treårsperiod
anslag för dylikt ändamål ej vidare må ifrågakomma.
Frågorna huruvida skjutsanstalt utan entreprenadbidrag kommer att
för framtiden inrättas inom länet samt angående behovet av sådan anstalt
är något, varom länsstyrelsen anser sig icke kunna göra något förbandsuttalande.
Nyköping i landskansliet den 24 december 1931.
Underdånigst:
G. SEDERHOLM.
IVAR SCHALIN.
Länsstyrelsens i Östergötlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
I nådig remiss av den 19 december 1931 har det blivit länsstyrelsen anbefallt
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer
anfört i fråga örn statens bidrag till skjutsstationer.
— 193
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.
Sedan under år 1929 fråga uppkommit örn indragning av skjutsanstalterna
i länet, har länsstyrelsen dels fattat beslut örn indragning av 6
dylika anstalter dels ock genom utslag av den 4 mars 1929, vilket utslag
i avskrift bifogas, funnit 10 skjutsanstalter inom länet fortfarande fylla
ett visst lokalt trafikbehov och förty böra bibehållas. Efter det länets
landstings förvaltningsutskott bos Eders Kungl. Maj:t anfört besvär över
detta utslag, har Eders Kungl. Majit genom nådigt utslag av den 10 juni
1929, vilket utslag jämväl i avskrift bifogas, ogillat de anförda besvären.
I anledning av framställning från ovannämnda förvaltningsutskott
kommer länsstyrelsen inom den närmaste tiden att taga under förnyat
övervägande frågan örn indragande av ovan åsyftade skjutsanstalter eller
några av dem. Givetvis kommer länsstyrelsen att vid avgörande av dessa
ärenden taga all skälig hänsyn till den minskning i behovet av skjutsanstalter,
som ay motorismens allt fortgående utveckling föranledes.
Linköpings slott i landskansliet den 5 januari 1932.
Underdånigst:
KARL TISELIUS.
V. E. von der LANKEN.
Avskrift.
Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Östergötlands län resolution
angående ifrågasatt indragning av Östra Husby, Kuddby
och Kvarsebo skjutsstationer i östra Husby, Kuddby och
Kvarsebo socknar; given Linköpings slott i landskansliet den
4 mars 1929.
Av handlingarna i ärendet inhämtas huvudsakligen följande.
Sedan fråga uppstått örn indragning av ovannämnda skjutsstationer,
samt i anledning härav länsstyrelsen genom allmän kungörelse den 29
oktober 1928 kallat trafikanter och andra, som kunde beröras av den ifrågasatta
indragningen, att sammanträda inför landsfiskalen i Vikbolandets
distrikt den 21 sistlidne november, har landsfiskalen med skrivelse,
som den 7 december 1928 bit inkommit, översänt det vid sammanträdet
förda protokoll, utvisande, att något yttrande rörande den ifrågasatta
indragningen av Östra Husby och Kvarsebo skjutsstationer icke förekommit,
under det att rörande Kuddby skjutsstation de vid sammanträdet
närvarande såsom sin mening uttalat, att denna skjutsstation vore till
gagn för orten, och att densamma borde bibehållas. I protokollet var
jämväl intagen en av ett flertal personer i Kuddby socken undertecknad
skrift, vari gjordes gällande, att skjutsstationen vore välbehövlig icke
allenast för resandes behov av skjutsar utan även för ortsbefolkningen,
då det vore av vikt att vid hastigt inträffande sjukdoms- och olycksfall
vid varje timme under dygnet kunna erhålla nödig skjuts.
Landsfiskalen har sedermera avgivit infordrat yttrande i ärendet och
därvid i huvudsak anfört, att han för sin del förordade ett bibehållande
13 — Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1931. lil.
— 194 —
tillsvidare av såväl Kuddby som östra Husby och Kvarsebo skjutsstationer,
enär det för närvarande beträffande de flesta allmänna vägarna
inom landsfiskalsdistriktet icke funnes någon skyldighet för de väghållningsskyldige
att vintertiden hålla dessa vägar fria från is och snö i
sådan omfattning, som krävdes för automobiltrafik, i följd varav skäl
förelåge, att hästskjutsarna vid skjutsstationerna bibehöllos.
Kungl. Maj :ts befallningshavande bar tagit detta ärende i övervägande,
och enär med hänsyn till vad i ärendet förekommit bibehållandet av
ifrågavarande skjutsstationer måste anses fylla ett visst trafikbehov,
finner Kungl. Maj:ts befallningshavande skäligt förordna att östra
Husby, Kuddby och Kvarsebo skjutsstationer tillsvidare skola bibehållas.
(Besvär i kommunikationsdepartementet 30, 45 dagar från delfåendet.)
Av denna resolution sändas 4 exemplar till landsfiskalen i Vikbolandets
distrikt, därav tre för att befordras till uppläsning i Kuddby, östra
Husby och Kvarsebo socknars kyrkor emot bevis, som hit införväntas,
och ett för egen kännedom samt för att å landsfiskalskontoret förvaras.
Som ovan.
Eric Trolle.
V. E. von der Lancken.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
V. E. von der Lancken.
Av avskrift.
Kungl. Maj:ts
utslag på de besvär, Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott
i underdånighet anfört över sex särskilda av Kungl.
Maj :ts befallningshavande i Östergötlands län den 4 mars 1929
meddelade resolutioner i fråga örn indragning av skjutsanstalterna
i nämnda län; i anledning av vilka besvär Kungl. Maj:ts
befallningshavande efter vederbörandes hörande den 14 maj
1929 avgivit infordrat utlåtande;
Givet i regeringsrätten den 10 juni 1929.
I skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande den 7 september 1927
hemställde Östergötlands läns landsting, att Kungl. Maj:ts befallningshavande
måtte taga i övervägande möjligheten av indragning av samtliga
skjutsanstalter inom länet.
Genom överklagade resolutionerna har Kungl. Maj:ts hefallningshavande
enär bibehållandet av Söderköpings skjutsanstalt måste anses fylla
ett visst trafikbehov samt bibehållandet av Brattebergs, östra Husby,
Kuddby, Kvarsebo, Boxholms, Ödeshögs, Hällestads, Godegårds och Tjällmo
skjutsanstalter måste anses för den allmänna samfärdseln fylla ett
visst behov, förordnat, att desamma tills vidare skulle bibehållas.
— 195 —
I de underdåniga besvären yrkas, att Kungl. Maj:! måtte med undanröjande
av Kungl. Maj:ts befallningshavandes resolutioner förklara ovannämnda
skjutsanstalter skola indragas.
Kungl. Majit har i nåder låtit sig föredragas ovan berörda besvär och
finner ej skäl att göra ändring i Kungl. Maj:ts befallningshavandes resolutioner.
Det länder vederbörande till underdånig efterrättelse.
Under Kungl. Maj:ts sekret:
(L. S.)
A. C. F. von Krusenstierna.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Gunnar Nordholm.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
V. E. von der Lancken.
Länsstyrelsens i Jönköpings
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom remissresolution den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande anbefallts avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin berättelse anfört i fråga örn statens bidrag till
skjutsentreprenader.
I anledning härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande anföra
följande.
Med anledning av den utveckling automobiltrafiken under senare år
tagit hava samtliga skjutsanstalter inom Jönköpings län med undantag
av en indragits från och med den 1 januari 1929. Den ännu bestående
skjutsanstalten är båtskjutsen mellan Visingsö och Gränna, vartill staten
och landstinget bidrager med vardera 75 kronor örn året.
För detta läns vidkommande har sålunda gällande stadga örn skjutsväsendet
praktiskt taget förlorat sin betydelse, och instämmer länsstyrelsen
till fullo i vad riksdagens revisorer anfört ifråga örn den fortsatta
tillämpningen av sagda stadga.
Jönköping i landskansliet den 30 december 1931.
*
Underdånigst:
CARL MALMROTH.
Gösta Finngård.
— 196
Länsstyrelsens i Gotlands län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Jämlikt nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj :ts
befallningshavande fått sig anbefallt att avgiva utlåtande i anledning av
vad riksdagens år 1931 församlade revisorer anfört i fråga örn statens
bidrag till skjutsentreprenader.
Till fullgörande härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i
underdånighet anföra följande.
Antalet skjutsanstalter inom länet, som under entreprenadperioden
1924/1928 utgjorde 24, har, efter det 19 dylika anstalter under år 1928 blivit
indragna, efter ingången av år 1929 utgjort allenast 5, av vilka fyra
haft egenskap av gästgiveri och en uppehållits såsom skjutsstation. Allenast
till en av dessa skjutsanstalter har utgått och utgår jämväl under nu
löpande entreprenadperiod entreprenadbidrag till belopp av 500 kronor,
varav hälften utgöres av statsmedel.
I samma mån den yrkesmässiga automobiltrafiken utvecklas minskas
alltmer behovet av skjutsanstalter för resandens befordran, anordnade enligt
föreskrifterna i skjutsstadgan. Genom införande i motorfordonsförordningen
den 20 juni 1930 av bestämmelser örn trafikområden och föreskrift
örn körplikt inom detta område har behovet av skjutsanstalter än
ytterligare minskats. Med hänsyn härtill har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
vid anordnandet av skjutsväsendet för den entreprenadperiod,
som tog sin början den 1 januari 1932, inskränkt denna period att
omfatta allenast tre år för att bliva i tillfälle att under år 1934 taga under
övervägande frågan örn ytterligare indragning av kvarvarande
skjutsanstalter eller eventuellt borttagande helt och hållet av skjutsskyldighetens
fullgörande enligt skjutsstadgans föreskrifter.
På sätt statsrevisorerna i detta sammanhang framhållit torde de nuvarande
bestämmelserna örn skjutsväsendet få anses föråldrade. Med
hänsyn härtill finner sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande böra
ifrågasätta lämpligheten därav, att utredning verkställes, huruvida förutsättningar
förefinnas för upphävande helt och hållet av skjutsväsendet
enligt skjutsstadgans föreskrifter eller, därest så icke skulle visa sig vara
förhållandet, huruvida icke en förenkling av nu gällande bestämmelser
örn sk juts väsendet må kunna åvägabringas.
Visby i landskansliet den 9 januari 1932.
G. A. BROMS.
Underdånigst:
A. E. RODHE.
— 197 —
Länsstyrelsens i Älvsborgs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
I nådig remiss den 19 nästlidne december bär Eders Kungl. Majit anbefallt
länsstyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
år 1931 församlade revisorer, på sätt av remissen bilagd handling framginge,
anfört ifråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader; och får
i anledning härav länsstyrelsen i underdånighet anföra följande:
Revisorerna hava ifrågasatt, huruvida med hänsyn till den starka ökningen
av motortrafiken med därav följande förbättring av kommunikationerna
de nuvarande föråldrade bestämmelserna örn skjutsväsendet
borde bibehållas, i samband varmed revisorerna föreslagit att, därest på
någon plats statligt bidrag till kommunikationsmedel, som avsåges i
skjutsstadgan, fortfarande skulle anses behövligt, sådant bidrag, i likhet
med vad som nu ägde rum beträffande bidrag från sjätte huvudtitelns
anslag till kommunikationsändamål, lämpligen skulle kunna beviljas efter
prövning i varje särskilt fall.
Länsstyrelsen finner vad revisorerna sålunda anfört beaktansvärt.
Vad Älvsborgs län beträffar har antalet skjutsanstalter för var och en
av senaste entreprenadperioderna undergått en betydande reduktion. Vid
förberedelserna för ordnande av skjutsentreprenaderna för perioden
1919—1923 bestämdes skjutsanstalternas antal under sagda period till 72,
vilket antal sedermera, med stöd av utfärdad särskild förordning, inskränktes
för åren 1921—1923 till 53. Under perioden 1924—1928 var antalet
28 och under innevarande entreprenadperiod 1929—1933 har antalet
sjunkit till 15. Denna fortgående minskning har icke givit anledning till
klagomål. Under förutsättning av oförändrad lagstiftning vågar länsstyrelsen
för den skull tro, att för nästa entreprenadperiod de flesta av
de nuvarande skjutsanstalterna, kanske alla, komma att indragas.
Länsstyrelsen har förut ställt sig betänksam mot tidigare uppkommet
förslag att slopa skjutsväsendet i dess helhet. Anledningen härtill har
varit, att länsstyrelsen funnit det önskvärt bibehålla en del skjutsanstalter,
huvudsakligen avsedda att uppehålla förbindelserna med avlägsna
och snörika skogsbygder, där en vinterväghållning av den beskaffenhet,
att den alltid håller samtliga vägar öppna för biltrafik, skulle draga betydliga
kostnader. Med den utveckling vägväsendet under de senare
åren erhållit, och då länsstyrelsen på grund av den år 1927 tillkomna ändringen
av 67 § väglagen förordnat, att ett stort antal vägar inom länet
skola hållas fria från hinder av snö och is i sådan omfattning, som kräves
för automobiltrafik, finner sig länsstyrelsen emellertid icke längre kunna
vidhålla denna sin ståndpunkt.
Länsstyrelsen vill alltså, under anförande att förhållandena i de nordligare
länen icke kunna av länsstyrelsen bedömas, för sin del förklara sig
icke hava något att erinra mot slopande av det nuvarande skjutsväsendet,
såvitt angår de sydliga och mellersta delarna av landet.
Vänersborg i landskansliet den 11 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
E. LINDGREN.
CARL MALM.
— 198 —
Länsstyrelsens i Värmlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 nästlidne december har Eders Kungl. Maj :ts
befallningshavande anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens år 1931 församlade revisorer under § 29 av sin berättelse uttalat
i fråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader; och får i följd härav
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet anföra följande.
Genom den starka ökningen av motortrafiken och därav följande förbättring
av kommunikationerna har givetvis behovet av skjutsanstalter
för resandes befordran högst väsentligt förminskats. Härtill har också
tagits hänsyn vid skjutsväsendets ordnande inom länet under senaste
skjutsentreprenadperioder. I avseende härå må sålunda framhållas, att
antalet skjutsanstalter, som under skjutsentreprenadperioden för tiden
1927—1929 utgjorde 48, därav 22 gästgiveri och 26 skjutsstationer, under
nu löpande skjutsentreprenadperiod nedgått till 19, därav 18 gästgiveri
och 1 skjutsstation. Entreprenadbidragen, som under förstnämnda
period belöpte sig till sammanlagt 20,670 kronor årligen, har
numera för 16 skjutsanstalter begränsats till sammanlagt 4,325 kronor
årligen — vid 3 gästgiverier uppbäres icke något entreprenadbidrag. Nuvarande
skjutsanstalter äro belägna inom norra och västra delarna av
länet, varest skjutsanstalterna i allmänhetens intresse hitintills funnits
böra bibehållas. Före meddelandet av sitt beslut därom har Eders Kungl.
Maj :ts befallningshavande samrått med särskilda, av länets landsting
för ändamålet valda kommitterade.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande avser emellertid att för nästkommande
skjutsentreprenadperiod söka ytterligare nedbringa antalet
skjutsanstalter i länet. Att helt avskaffa dessa anstalter torde icke låta
sig göra. Särskilt synas gäst giver ierna på vissa platser fortfarande fylla
en icke oviktig uppgift, icke minst med hänsyn till den livliga turisttrafiken
i länet.
I varje händelse måste gällande bestämmelser örn skjutsväsendet anses
vara föråldrade och fördenskull böra ersättas med efter nutida förhållanden
mera lämpade föreskrifter i ämnet.
Karlstad i landskansliet den 9 januari 1932.
GEORG SAMUELSON.
Under dånigst:
På länsstyrelsens vägnar:
GUSTAF HEINTZ.
— 199 —
Länsstyrelsens i Kopparbergs
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 november 1931 bar länsstyrelsen anbefallts
att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1931
församlade revisorer, på sätt av remissen bifogad handling franninge, under
§ 29 av sin berättelse anfört ifråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader.
Till underdånig åtlydnad härav får länsstyrelsen, med bifogande av
från Kopparbergs läns landstings förvaltningsutskott infordrat yttrande,
såsom anbefallt underdånigt utlåtande i ärendet anföra. I stadgan örn
skjutsväsendet den 22 juni 1911 föreskrives, att skjutsanstalt för resandes
befordran skall å tjänlig plats finnas för varje ort, där behovet sådant
kräver och anstalten enligt samma stadga kan uppehållas. Med hänsyn till
den starka utvecklingen av motortrafiken har antalet skjutsanstalter under
den senare tiden kunnat avsevärt minskas. Därest vid de sammanträden,
som komma att före ingången av nästa entreprenadperiod. hållas
med trafikanter och andra, som saken kan röra, det kommer att visa sig,
att skjutsanstalter äro obehövliga, komma sådana anstalter att av länsstyrelsen
indragas.
Falun i landskansliet den 7 januari 1932.
Underdånigst:
S. H. KVARNZELIUS.
R. SUNDELIUS.
Bilaga.
Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med Kopparbergs
läns landstings förvaltningsutskott den 4 januari 1932.
§ 1.
Föredrogs länsstyrelsens remiss den 22 december 1931 med anmodan till
förvaltningsutskottet att avgiva yttrande över av riksdagens revisorer
gjort uttalande angående statens bidrag till skjutsentreprenaderna; och
beslöt förvaltningsutskottet i ärendet anföra följande.
Då frågan örn antalet skjutsanstalter inom länet för nu löpande entreprenadperiod
år 1929 behandlades, förordnade länsstyrelsen att fem skjutsanstalter
skulle utgöra gästgiverier, att åtta skjutsanstalter fortfarande
skulle uppehållas såsom skjutsstationer samt att elva skjutsstationer skulle
indragas. Vid behandling av ärendet beslöt landstinget hos länsstyrelsen
göra framställning örn indragning av ytterligare fem skjutsstationer
samt anvisade bidragsmedel till sju skjutsstationer. Genom landstinget
delgiven resolution förklarade sig länsstyrelsen förhindrad godkänna
200 —
landstingets beslut om indragning av vissa skjutsstationer, vilket länsstyrelsens
beslut efter besvär av landstinget fastställdes av Kungl. Majit.
Med den stärka, ökning av motortrafiken och därav föranledda förbättring
av kommunikationerna, som under senare åren ägt rum, anser förvaltningsutskottet,
att något behov icke förefinnes inom Kopparbergs län
för uppehållande av skjutsstationer genom bidrag av allmänna medel efter
nu löpande entreprenadperiods utgång. Förvaltningsutskottet vill sålunda
förorda, att nu gällande bestämmelser örn skjutsväsendet måtte
upphävas.
Denna paragraf skulle anses genast justerad.
Som ovan.
In fidem:
Carl-Isac Andersson.
Länsstyrelsens i Jämtlands
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom nådigt beslut den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
länsstyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens år
1931 församlade revisorer under § 29 av sin berättelse anfört ifråga örn
statens bidrag till skjutsentreprenader; och får till åtlydnad därav länsstyrelsen
i underdånighet anföra:
Det av revisorerna påpekade förhållandet att förbättringen av kommunikationerna
genom den starka ökningen av motortrafiken minskat behovet
av skjutsanstalter äger som naturligt är i viss utsträckning sin giltighet
även beträffande Jämtlands län. Länsstyrelsen, som icke förbisett denna.
omständighet, har också med hänsyn härtill verkställt indragning av
skjutsanstalter, i synnerhet sådana, vilkas upprätthållande varit förenat
med utgifter i form av entreprenadbidrag. Sålunda höllos före ingången
av den entreprenadperiod, som började år 1929 och med innevarande år
utgår, sammanträden jämlikt 2 § skjutsstadgan beträffande varje då befintlig
skjutsanstalt, därvid för envar frågan örn nödvändigheten av dess
bibehållande behandlades. Åtskilliga skjutsanstalter blevo därefter indragna,
och perioden bestämdes till allenast tre år för att de ytterligare
indragningar, som den fortsatta utvecklingen av automobiltrafiken medgåve,
snarast möjligt skulle kunna genomföras. Vid denna tid hade nämligen
automobiltrafiken i form av omnibuslinjer ännu icke nått en sådan
utveckling inom detta län att en mera omfattande indragning av skjutsanstalterna
kunde ske. Postdiligenslinjer funnos å vissa huvudvägar, men
ansågos dessa icke utesluta behovet av skjutsantalter, då möjlighet för
resandes befordran måste förefinnas å de många från huvudvägarna utgående
bivägar, där vinterplogning för motortrafik icke kunnat genomföras.
Nödvändigheten av gästgiveriernas bibehållande å platser, där möj
-
201 —
lighet för resande att eljest erhålla logi och mat icke vore för handen,
måste även beaktas.
Entreprenadbidragen, som under perioden 1929—1931 utgått med sammanlagt
26,225 kronor för år, hava för nästkommande period kunnat så
nedbringas, att allenast tio skjutsanstalter erhålla bidrag med för år tillhopa
4,100 kronor, därav 2,050 kronor belöper å statsverket. Ingen av dessa
tio skjntsanstalter har ansetts under några omständigheter kunna undvaras.
Även örn man tar all tillbörlig hänsyn till den omvälvning av hithörande
förhållanden, som förorsakats av den växande automobiltrafiken, och särskilt
till den här starkt utvecklade busstrafiken, synes behov av skjutsanstalter
alltjämt i viss utsträckning komma att förefinnas inom Jämtlands
län med dess stora avstånd och glesa befolkning. Huvudsaken torde
vara att det allmännas kostnader för uppehållande av skjutsanstalterna
så mycket som möjligt nedbringas. Såsom framgår av nyss anförda siffror,
har denna synpunkt mycket effektivt kommit till uttryck vid den under
sistlidne höst i detta län vidtagna prövningen av i vilka fall entreprenadbidrag
kunde anses oundgängliga. Kunna väl skötta skjutsanstalter
och gästgiverier uppehållas på sådana platser, där de måste anses behövliga,
utan att dylikt bidrag utgår, synes detta närmast vara att anse såsom
en fördel för de resande, och det finnes enligt länsstyrelsens uppfattning
näppeligen någon giltig anledning för deras indragning. Lika litet kan
länsstyrelsen finna tillräcklig anledning föreligga för att frågor örn beviljande
av entreprenadhidrag skulle underställas Eders Kungl. Maj:ts
prövning — vilket torde vara avsett med det uttalande riksdagens revisorer
göra angående eventuellt sådant bidrags utgående från sjätte huvudtitelns
anslag till kommunikationsändamål — då dessa frågors vikt icke
påkallar det samt en dylik anordning endast skulle föranleda en icke nödvändig
skriftväxling. Den lokalkännedom och det sparsamhetsintresse,
som representeras såväl av länsstyrelsen som av landstinget och som givetvis
föranleder en noggrann prövning av de särskilda fallen, synes utgöra
fullgod säkerhet för att onödiga utgifter för skjuts- och gästgiverihållningen
icke heller i framtiden skola uppkomma.
Östersund i landskansliet den 31 december 1931.
Underdånigst:
M. MUNCK AF ROSENSCHÖLD
ERLAND MONTELL.
Länsstyrelsens i Västerbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 innevarande december bar länsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens år 1931 församlade
revisorer anfört ifråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader.
- 202 —
I sådant avseende får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande:
Utbyggnaden av inlandsbanan och tvärbanorna inom länet och de senare
årens snabba ökning av automobiltrafiken bar medfört en omfattande
förbättring av kommunikationerna. Då härstädes automobiltrafik tidigare
endast i obetydlig grad kunnat bedrivas vintertid bar den mera betydelsefulla
förbättringen ägt rum efter det, med stöd av de under år 1927 införda
bestämmelserna i väglagen, det blivit möjligt att meddela föreskrift
örn vägs hållande fri från snö och is i sådan omfattning, som kräves för
automobiltrafik. Härigenom bar ock behovet av skjutsanstalter även i betydande
grad minskats. Sålunda bar antalet skjutsanstalter, som under
entreprenadperioden 1925—1927 uppgick till 122, nedsatts till 48 för perioden
1928—1930 och till 31 för perioden 1931—1933.
Då år för år vägarna förbättras och systemet av vägar, som öppenhållas
för automobiltrafik utvidgas, samt linjetrafiken med omnibus och
personautomobil allt mer utvecklas, synes den naturliga följden bliva, att
hela skjutsentreprenadväsendet kan avskaffas. Vad Västerbottens län
beträffar torde vid utgången av nu löpande entreprenadperiod icke förefinnas
behov av inrättande av skjutsanstalt å mer än möjligen ett ställe,
nämligen i Strimasund. Strimasund är beläget i Tärna socken å förbindelseleden
med Norge, där framkomlig körväg saknas sommartid.
Under sådana förhållanden torde beträffande detta län intet hindra, att
skjutsstadgan upphör att gälla med utgången av 1933.
Umeå i landskansliet den 22 december 1931.
Underdånigst:
GUSTAV ROSÉN.
GUSTAF HULTMAN.
Länsstyrelsens i Norrbottens
län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 69, § 29.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har länsstyrelsen anbefallts
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade revisorer
anfört i fråga örn statens bidrag till skjutsentreprenader.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen härmed i underdånighet anföra
följande.
Sedan åtskilliga år tillbaka har länsstyrelsen strävat att nedbringa beloppen
av bidragen till skjutsentreprenaderna inom länet. Undan för undan
hava ock i senare tid dessa bidrag i väsentlig mån nedgått. Entreprenaderna
inom detta län omfatta för övrigt numera — utom när fråga
är örn båtskjuts — skjutsskyldighet endast vintertiden, vartill i flertalet
fall kommer gästgiverihållning året runt. Med den närmare kännedom
örn förhållandena inom övre Norrland och särskilt Norrbottens län, som
länsstyrelsen besitter, anser sig länsstyrelsen emellertid kunna göra det
- 203
best;!nida uttalandet, att tiden för avskaffande av förevarande form för
kommunikationsväsendets understödjande i allt fall vad angår denna
landsända ännu ej är kommen. I åtskilliga av länets mera periferiskt
belägna delar är hästskjutshållningen alltjämt ett kännbart onus, vadan
denna rörelse otvivelaktigt för sin fortsatta drift tarvar bidrag från det
allmännas sida. Ett omedelbart borttagande av nuvarande bestämmelser
örn skjutsväsendet skulle vid sådant förhållande med all sannolikhet
medföra betydande svårigheter för resandes fortkomst under vintertiden
i nämnda trakter. Länsstyrelsen framhåller i detta sammanhang, att
många jämförelsevis viktiga allmänna vägar inom länet fortfarande
icke plogas för automobiltrafik. Härtill kommer, att uti de delar av länet,
som här närmast åsyftas, ortsbefolkningens hästar örn vintern i stor
utsträckning hållas sysselsatta ute i skogarna; vid sådant förhållande finnes
ingen säkerhet för att vederbörande resande under nämnda årstid
vid passerandet av viss by därstädes kan uppbringa skjutslägenhet.
Luleå i landskansliet den 11 januari 1932.
Underdånigst:
På länsstyrelsens vägnar;
OLOF ÅKESSON. A. HOLM.
Byggnadsstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 72 § 30.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
byggnadsstyrelsen att senast den 11 januari 1932 avgiva utlåtande i
anledning av vad riksdagens år 1931 församlade revisorer under § 30 av
sin berättelse anfört i fråga örn av vissa befattningshavare i byggnadsstyrelsen
innehavda enskilda arkitektuppdrag.
Med överlämnande av en av undertecknad generaldirektör i ämnet avfattad,
innevarande dag dagtecknad särskild skrivelse i ämnet, får byggnadsstyrelsen
i underdånighet anföra följande.
Frågan om rättigheten för byggnadsstyrelsens tekniska personal att bedriva
enskild verksamhet dryftades redan av de sakkunniga för överintendentsämbetets
omorganisation. I sitt år 1915 avgivna betänkande
yttrade dessa sålunda, bland annat, följande (sid. 447):
»Utövare av den tekniska verksamhet, som skulle bliva byggnadsstyrelsens,
och med den skicklighet och erfarenhet, som förutsättes för anställning
hos styrelsen, hava givetvis ganska lätt, i synnerhet i en stad som
Stockholm, att skaffa sig privat verksamhet. Och då sådan kan antagas i
allmänhet bliva förhållandevis bättre gottgjord än statstjänsten kan bliva,
ligger det nära till hands att befara, det vederbörandes intresse kan i alltför
stor omfattning bliva upptaget av de enskilda angelägenheterna. Lämpligheten
av ett stadgande örn förbud för styrelsens tjänstemän mot enskild
verksamhet i yrket kan därför ifrågasättas. Hetta spörsmål iir emellertid
204
synnerligen svårlöst, vägande skäl kunna anföras såväl för som emot en
sådan åtgärd. Ehuru vi ingalunda underskattat skälen för införandet av
en dylik bestämmelse, anse vi oss dock ej böra tillstyrka en så genomgripande
åtgärd, och detta såväl ur synpunkten av de tekniska tjänsternas
rekrytering som av de tekniska tjänstemännens informering. Såsom ovan
vid ett par tillfällen antytts, äro avlöningarna i de normala lönegraderna
på intet vis jämförliga med de inkomster av fri yrkesverksamhet, som i
allmänhet kunna påräknas av så kvalificerade husbyggnadstekniei,
som man önskar få fästade vid styrelsen. Skulle nu anställning hos styrelsen
helt och hållet beröva vederbörande möjlighet att, i mån som tjänsten
det kunde medgiva, förbättra sina villkor genom enskild verksamhet,
frukta vi, att det skulle bliva synnerligen vanskligt att få tjänsterna hos
byggnadsstyrelsen så besatta, som styrelsens ställning till husbyggnadsverksamheten
i allmänhet och till statens i synnerhet ovillkorligen fordrar.
Och antaget att, trots förbudet mot enskild praktik, fullt kvalificerade
funktionärer vunnits för styrelsen, skulle säkerligen, sedan de helt
kommit ifrån den enskilda praktikens av former obundna men med mer
direkt personligt ansvar förenade och av förtrogenheten med byggnadskonstens
nyaste framsteg absolut beroende ställning, en relativ tillbakagång
i deras byggnadstekniska kompetens lätt kunna inträda. Ehuru vi
alltså ej vilja föreslå förbud för byggnadsstyrelsens tjänstemän att utöva
privat verksamhet, finna vi dock lämpligt, att i avlöningsvillkoren intages
en bestämmelse, som kan utgöra garanti mot eventuella missbruk av
friheten att utöva enskild arkitektpraktik.»
Det var sålunda huvudsakligen två skäl de sakkunniga anförde mot den
av dem uppställda tanken om förbud för styrelsens tjänstemän att utöva
enskild arkitektverksamhet, nämligen hänsyn till dels rekryteringen av
tjänsterna i fråga och dels kravet på hög kompetens hos styrelsens tekniska
personal.
Vad rekryteringsfrågan beträffar, delar byggnadsstyrelsen till fullo de
sakkunnigas uppfattning örn svårigheten, för att ej säga omöjligheten av
att på tjänsterna i fråga erhålla verkligt dugliga arbetskrafter, för så
vitt hinder skulle uppställas för dessa att bedriva enskild verksamhet. Rekryteringen
sker givetvis huvudsakligast inom de praktiserande arkitekternas
krets, och möjligheten att bland dessa med de nuvarande lönevillkoren
för tjänsterna i fråga förvärva verkligt dugande krafter torde få
anses så gott som utesluten, örn såsom villkor för anställningen skulle
uppställas, att vederbörande måste övergiva sin enskilda arkitektverksamhet.
Ovanberörda sakkunniga betonade vid flera tillfällen vikten av hög
byggnadsteknisk kompetens hos byggnadsstyrelsens personal. Så framhöllo
de exempelvis (sid. 328), att åliggandet att, för byggnads väsendets
främjande, med uppmärksamhet följa dess utveckling och framsteg inom
riket och, sa mycket ske kunde, även i främmande länder, som enligt sakens
natur måste tillkomma särskilt de ämbetsverkets befattningshavare,
som hade att därinom mera självständigt företräda någon huvudgren av
byggnadskonsten, vore uppenbarligen ett oeftergivligt villkor för bibehållande
av styrelsens auktoritet på sitt verksamhetsområde. »Att behärska
detta», säga de sakkunniga, »torde ej låta sig för vederbörande
göra utan att besitta djupa insikter i bygguadskonsten och att ständigt
hålla sig i höjd med dess utveckling, kvalifikationer som ej förvärvas utan
allvarliga, ihållande och tidskrävande studier.»
— 205 —
Revisorerna säga sig icke heller förbise, »att det även ur det allmännas
synpunkt kan vara till fördel, att de hos byggnadsstyrelsen anställda arkitektutbildade
tjänstemännen i viss begränsad utsträckning bedriva enskild
arkitektverksamhet jämsides med tjänstgöringen i verket, i det att
de härigenom måhända beredas större möjligheter att hålla sig i nivå med
utvecklingen inom sitt fack än vid en enbart till verkets ämbetsområde inskränkt
sysselsättning». I anledning av detta till synes något tveksamma
uttalande vill byggnadsstyrelsen med bestämdhet betona, att den säkraste
och enligt byggnadsstyrelsens mening enda effektiva garantin för att de
tekniska tjänstemännen »hålla sig i nivå med utvecklingen i sitt fack»,
otvivelaktigt vinnes genom att dessa icke avkopplas från den skapande
arkitektverksamheten. Det ligger i sakens natur, att teknikern genom
denna tvingas att tillgodogöra sig den snabba utvecklingens erfarenheter
inom vederbörande område, att »följa med sin tid». Upphör däremot tjänstemannen
att själv såsom skapande fackman taga del i. så att säga, det
levande livet inom byggnadskonsten, kan detta lätt medföra slentrian och
ett kvarblivande i föråldrade former och metoder att lösa de mångfaldiga
tekniska problemen.
I överensstämmelse med dessa av omförmälda sakkunniga uttalade principer
— mot vilka varken Eders Kungl. Majit eller riksdagen synes haft
något att erinra — har i Eders Kungl. Majits kungörelse nr 272 år 1925
föreskrivits, att med ordinarie befattning i byggnadsstyrelsen ej må förenas
sådant enskilt arkitektuppdrag, som, vad angår chefen, Eders Kungl.
Majit och, vad angår innehavaren av annan befattning, styrelsen finner
inverka hinderlig! för tjänstgöringen i ämbetsverket.
Revisorerna synas ej heller vilja tillråda förbud för de arkitektutbildade
tjänstemännen att utöva enskild verksamhet, men styrelsen har likväl
ansett sig böra i detta sammanhang beröra denna för byggnadsstyrelsens
verksamhet''och möjlighet att fullgöra sina uppgifter enligt styrelsens förmenande
så ytterst viktiga fråga.
Den verkställda undersökningen föranleder emellertid revisorerna till
den reflektionen, att det »synes--som örn man, med hänsyn till de pri
vata
uppdragens antal och art, med fog kan ifrågasätta, huruvida ej tjänstemännens
enskilda arkitektverksamhet vuxit ut till en omfattning, som
sträcker sig utöver vad som ur statsintressets synpunkt kan anses tillbörligt».
Byggnadsstyrelsen vill med anledning härav framhålla, att det
icke torde vara möjligt att endast av en dylik uppräkning av arkitektuppdrag,
som den nu lämnade, bedöma, huruvida »ur statsintressets synpunkt»
de olika tjänstemännens privata verksamhet varit av otillbörligt stor omfattning.
Man får nämligen icke förbise de olika personernas olika förmåga
att organisera sitt arbete samt deras olika arbetsförmåga över huvud
taget och ej heller i vilken utsträckning ett mottaget uppdrag krävt personligt
arbete från vederbörande tjänstemans sida eller kunnat utföras
med anlitande av biträden.
Att emellertid tjänstemännens enskilda arkitektverksamhet kan vara av
sådan omfattning att den inverkar »hinderlig! på tjänstgöringen i ämbetsverket»
ligger i öppen dag. Tjänstemannens arbetskraft och intresse kunna
med andra ord tänkas bliva tagna i anspråk i så hög grad för den enskilda
sysselsättningen att arbetsresultatet inom ämbetsverket därav bleve lidande.
Byggnadsstyrelsen vill emellertid understryka, att hittills något
sådant fall icke inträffat och att alltså varken Eders Kungl. Majit, styrelsen
veterligt, eller byggnadsstyrelsen haft anledning att, med stöd av
— 206 —
nyssberörda författningsrum, ingripa mot verkets chef respektive övriga
befattningshavare. Det är väl att märka, att revisorerna icke heller göra
något dylikt gällande.
Ehuru revisorerna sålunda icke påstå, att ämbetsverkets arbetsuppgifter
blivit eftersatta på grund av tjänstemännens enskilda arkitektverksamhet,
ifrågasätta de likväl, huruvida denna icke vore av en ur »statsintressets
synpunkt» för stor omfattning. Styrelsen vill understryka, att detta uttalande,
ägnat att hos allmänheten framkalla en viss misstro mot ämbetsverkets
arkitektutbildade personal, måste betraktas endast såsom ett uttryck
för revisorernas rent subjektiva uppfattning beträffande arten och
omfattningen av denna verksamhet.
Vad beträffar revisorernas anmärkning, att »i vissa fall tjänstemännen
åtagit sig privata uppdrag av sådan beskaffenhet, att av dem utarbetade
förslag och ritningar enligt gällande författningar skola bliva föremål för
granskning inom den byrå, dit vederbörande haft sin tjänstgöring förlagd»,
kan det synas vara det mest önskvärda, att tjänstemännen såsom enskilda
yrkesmän icke taga någon som helst befattning med ritningsförslag, som »i
en eller annan form skola bliva föremål för byggnadsstyrelsens prövning».
De fall, där så ändock äger rum, äro emellertid jämförelsevis få; x-evisorerna
nämna i detta avseende fem tjänstemän på kulturhistoriska byrån och
stadsplanebyrån. I verkligheten tolide icke heller kunna påvisas någon
olägenhet härav, då vederbörande tjänsteman givetvis icke deltager i
handläggningen av ärende, varmed han såsom privat arkitekt tagit befattning.
Styrelsen lärer ej behöva för Eders Kungl. Majit särskilt framhålla,
att även dessa ärenden bliva föremål för fullt opartisk granskning
och prövning inom styrelsen.
Det är även att beakta, att på kulturhistoriska byrån och stadsplanebyrån
krävas fackmän, som specialiserat sig på de där förekommande arbetsuppgifterna.
Då man tager i betraktande, att alla kyrkorestaureringsfrågor
och så gott som alla stadsplaneärenden i en eller annan form bliva
föremål för byggnadsstyrelsens prövning, skulle därest hinder uppställdes
för tjänstemännen på dessa byråer att privat befatta sig med dylika uppgifter,
med all säkerhet omöjliggöi’as dessa byråtjänsters besättande med
på dessa specialområden tillräckligt kunniga och erfarna yrkesmän. Och
örn en dylik rekrytering dock vore möjlig, men tjänstemännen hindrades
att i praktiken tillämpa och förkovra sina kunskaper på dessa speciella
ämnesområden, skulle detta bliva till stort men för ämbetsverkets kompetens
vid bedömningen av de till dessa byråer hörande ärenden.
Ingen torde exempelvis med fog kunna påstå, att statsintresset i någon
mån blivit lidande av den enskilda verksamhet på kyrkorestaureringarnas
område, som nuvarande riksantikvarien utövade under den tid han såsom
byggnadsråd förestod styrelsens kulturhistoriska byrå, och styrelsen vågar
uttala, att resultatet av denna byrås arbete näppeligen kunde hava blivit
så tillfredsställande, örn chefen för byrån varit förhindrad att bedriva enskild
arkitektverksamhet på kyrkorestaureringens område.
Beträffande de av chefen för statsplanebyrån, byggnadsrådet Linden,
redovisade fyra uppdrag hava revisorerna gjort gällande, att samtliga
berört ärenden, som författningsenligt skola underställas byggnadsstyrelsens
prövning. Med anledning härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att
det ojämförligt mest omfattande av dessa uppdrag är upprättandet av
förslag till generalplan för Domnarvets municipalsamhälle samt stads
-
— 207 —
plan för samhällets tätare bebyggda delar. Det största arbetet bar bär
varit knutet vid upprättandet av generalplanen, vilken emellertid icke är
avsedd att fastställas av Kungl. Majit och icke heller kommer att bliva
föremål för styrelsens granskning. Samtidigt får styrelsen framhålla, att
arbetet med nämnda generalplan måste anses erbjuda ett stort allmänt intresse,
då det utgör, så vitt styrelsen har sig bekant, det första försöket i
vårt land att enbart på underlag av flygfotokartor upprätta skalenliga
terrängkartor och generalplaner.
Såsom en följd av sin undersökning och därav bildade uppfattning i frågan
uttala revisorerna slutligen såsom önskvärt, att en sådan ändring av
ovanberörda bestämmelse i kungörelsen nr 272 år 1925 vidtoges, som otvetydigt
angåve, att vederbörligt tillstånd till innehav av enskilt arkitektuppdrag
skall för varje särskilt fall inhämtas. Byggnadsstyrelsen kan
för sin del icke finna omständigheterna föranleda en dylik åtgärd. Den
nu gällande föreskriften i ämnet finner styrelsen tillfyllest till förhindrande
av missbruk i förevarande avseende. Det förefaller styrelsen dessutom,
som örn en föreskrift örn skyldighet för tjänstemannen att »för varje
särskilt fall» inhämta »tillstånd till innehavande av enskilt arkitektuppdrag»
knappast skulle kunna praktiskt efterlevas, då enligt en sådan
föreskrift tillstånd skulle behöva begäras för varje uppdrag och alltså
även sådana av mindre eller ringa omfattning, som förekomma i en arkitekts
praktik, såsom besiktningar, kostnadsutredningar och dylikt. Prövningen
hos Eders Kungl. Majit respektive byggnadsstyrelsen av alla dylika
framställningar måste även bliva tämligen värdelös.
På samma gång byggnadsstyrelsen alltså vill underdånigst avstyrka
den av revisorerna föreslagna åtgärden såsom enligt styrelsens uppfattning
obehövlig, vill styrelsen erinra därom att styrelsen i underdånigt
utlåtande den 9 oktober 1930 angående 1928 års lönekommittés betänkande
med förslag till allmänt avlöningsreglemente förklarat sig icke hava något
att erinra mot det av kommittén föreslagna anmälningssystemet beträffande
tjänstemännens bisysslor eller mot att denna anmälningsplikt
även skulle avse »yrkesmässigt bedriven verksamhet», i samband varmed
styrelsen emellertid betonade, att en dylik skyldighet att anmäla bisysslor
icke finge inverka ändring i vad som för närvarande gällde rörande
möjligheten för styrelsens ordinarie personal att bedriva enskild arkitektverksamhet.
Remissakten återgår.
I ärendets handläggning hava hyggnadsråden Nilsson, Hjorth, Linden
och Hedqvist samt byggnadschefen Lindh deltagit.
Stockholm den 11 januari 1932.
Underdånigst i
IVAK TENGBOM.
CHRISTIAN LOVÉN.
Sten Zethelius.
208
Generaldirektör I. Tengboms
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 72, § 30.
Till Konungen.
Med anledning av vad riksdagens år 1931 samlade revisorer i sin berättelse
anfört i fråga om av vissa befattningshavare i byggnadsstyrelsen
innehavda enskilda arkitektuppdrag tillåter jag mig, i vad jag såsom styrelsens
chef därav beröres, att i underdånighet anföra följande.
I Eders Kungl. Maj:ts kungörelse nr 272 för år 1925 föreskrives, att med
ordinarie befattning i byggnadsstyrelsen ej må förenas sådant enskilt arkitektuppdrag,
som, vad angår chefen, Eders Kungl. Majit och, vad angår
innehavare av annan befattning, styrelsen finner inverka hinderligt för
tjänstgöringen i ämbetsverket. Författningen förutsätter alltså, att en
enskild arkitektverksamhet i viss utsträckning får av tjänstemännen bedrivas
vid sidan av tjänsten.
Revisorerna ifrågasätta emellertid, huruvida icke den enskilda verksamhet,
som sålunda är medgiven, vuxit ut till större omfattning än vad
som ur statsintressets synpunkt kan anses tillbörligt, och grunda revisorerna
denna sin uppfattning på vissa av vederbörande tjänstemän lämnade
uppgifter rörande deras enskilda arkitektuppdrag under viss tid.
Detta revisorernas uttalande har närmare bemötts i ett av byggnadsstyrelsen
innevarande dag avgivet underdånigt utlåtande. Jag vill för
min del här ytterligare betona, att förevarande fråga icke kan bedömas
uteslutande med ledning av sådana uppgifter, som stått revisorerna till
förfogande. Vid avgörandet huruvida verkligen vederbörande tjänstemans
privata verksamhet varit av den omfattning, att den hinderligt inverkat
på tjänstgöringen inom ämbetsverket, måste givetvis först och
sist hänsyn tagas till den omständigheten, huruvida resultatet av vederbörandes
arbete hos styrelsen varit kvalitativt och kvantitativt fullgott
eller icke. Jag har i detta avseende under de gångna åren av min chef stid
icke för min del funnit någon anledning till anmärkning mot styrelsens
tjänstemän. I erkänsla för alla mina medarbetare inom styrelsen anser
jag mig här höra för Eders Kungl. Majit framhålla, att jag städse kunnat
påräkna ett kunnigt, intresserat och uppoffrande arbete från deras sida
och att verkets företrädesrätt till deras arbetsprestationer aldrig på något
sätt av dem ifrågasatts.
Kevisorerna hava själva framhållit fördelen ur det allmännas synpunkt
av att byggnadsstyrelsens tjänstemän även bedriva privat arkitektverksamhet
jämsides med tjänsten, då tjänstemännen härigenom få större möjlighet
att hålla sig i nivå med utvecklingen i sitt fack. Utom den sålunda
påpekade fördelen vill jag särskilt framhålla den betydelse, som möjligheten
till viss enskild praktik har för rekryteringen inom verket. Med
stöd av en snart åttaårig erfarenhet såsom verkschef liksom en mångårig
grundlig kännedom örn förhållandena inom mitt yrke anser jag mig
böra bestämt påstå, att, utan att vederbörande på förhand tillförsäkrats
rätt till enskild verksamhet i viss utsträckning, de mest krävande tjänsterna
inom verket icke skulle med de nuvarande lönevillkoren kunnat
tillfredsställande besättas. Det är också enligt min mening tack vare möjligheten
till fortsatt enskild praktik som verket på dessa poster har förmå
-
— 209 —
nen att äga pä respektive områden erkänt framstående, i praktisk verksamhet
erfarna och betrodda fackmän. Betydelsen härav för auktoriteten
hos ett ämbetsverk som byggnadsstyrelsen, där de praktiska uppgifterna så
starkt framträda, anser jag mig i detta sammanhang hava särskild anledning
att framhäva.
Med avseende å verkets chef framhålla revisorerna vikten av att han
icke genom att själv bedriva en omfattande privat verksamhet försvagar
sin ställning, då det för honom gäller att upprätthålla efterlevnaden av
bestämmelsen, att med ordinarie befattning i styrelsen icke må förenas enskilt
arkitektuppdrag, som finnes inverka hinderlig! på tjänstgöringen i
ämbetsverket.
Med anledning av detta uttalande måste jag här avvisa den tanken att
min privata arkitektverksamhet haft den omfattning, att den varit ägnad
att försvaga min auktoritet såsom chef eller minskat möjligheten för mig
att effektivt fullgöra den mig såsom chef åvilande förpliktelsen att tillse
att styrelsens tjänstemän prestera ett kvalitativt och kvantitativt fullgott
arbete. Då jag alltid varit van att själv ställa stora fordringar på mina
egna arbetsprestationer, har jag aldrig tvekat att ställa sådana även på
mina medarbetares. Vid övervakandet av arbetet inom mitt stora ämbetsverk
har jag emellertid, i enlighet med den av mig här ovan uttalade princip,
i främsta rummet haft min uppmärksamhet riktad på arbetsresultatet
och icke ansett mig höra alltför mycket blanda mig i tjänstemännens
privata förehavanden, vilket dock icke hindrat, att jag åtminstone i ett parian
motsatt mig att tjänsteman åtagit sig enskilt uppdrag, då jag icke
funnit detsamma lämpligen kunna förenas med veder hörandes tjänst. Jag
tror mig också kunna påstå, att tack vare frånvaron av en tyngande formalism
vid tillämpningen av ovannämnda författningsföreskrift arbetet
inom ämbetsverket alltid kunnat på ett friktionsfritt sätt anpassas efter
omständigheterna: när arbetsuppgifterna hopat sig, har aldrig någon av
tjänstemännen sökt undandraga sin medverkan, även om det krävts arbete
på övertid eller uppoffrande av nattro.
För att närmare klargöra min egen ställning till den enskilda arkitektverksamheten
och för att bemöta de misstydningar i detta avseende, vartill
revisorernas uttalande möjligen kunna föranleda, tillåter jag mig slutligen
framhålla följande.
År 1924, då byggnadsstyrelsens chefsbefattning skulle återbesättas, vände
sig dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet till mig med förfrågan,
örn jag vore villig att mottaga ett förordnande. Vid denna tid varnun
arkitektpraktik en av de mest omfattande i landet, och då jag av ekonomiska
skäl icke ansåg mig kunna lämna denna verksamhet, avböjde jag
erbjudandet. Efter ytterligare underhandlingar och då det framhölls, att
jag jämsides med statstjänsten fortfarande kunde utöva enskild praktik
i viss utsträckning, övervunnos emellertid mina betänkligheter, och jag
ställde mig till förfogande, dock under uttryckligt framhållande av att jag
icke ville helt lämna min konstnärliga gärning för att uteslutande bliva
ämbetsman. Under dessa förhållanden mottog jag sedan Eders Kungl. Maj:ts
förordnande. För att jag skulle kunna ägna min huvudsakliga arbetstid
åt ämbetsverket har jag emellertid naturligen måst väsentligt inskränka
min enskilda verksamhet, till följd varav bland annat personalen på mitt
arkitektkontor så småningom minskats med mer än två tredjedelar (nu
— Rev.-berättelse riri g. statsverket för år 1931. III.
M
— 210
mera sex biträden mot tidigare tjugu). Den enskilda verksamheten har på
så sätt fått en begränsning, som jag med hänsyn till god organisation och
min egen arbetskapacitet funnit påkallad, för att den icke skall verka hinderlig
vid utövandet av mitt ämbete.
När mitt första förordnande såsom chef utgick år 1930 förfrågade sig dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet, örn jag vore villig att
mottaga nytt förordnande. Jag svarade då, att jag var tveksam, och betonade,
att jag icke önskade ifrågakomma, för den händelse betänkligheter
förelåge med anledning av det förhållandet, att jag vid sidan av
tjänsten utövade privat verksamhet. Emellertid erhöll jag Eders Kungl.
Maj:ts förordnande såsom chef under ytterligare sex år, något som jag
måste betrakta som ett godkännande från Eders Kungl. Maj:ts sida av de
förhållanden, under vilka jag dittills uppehållit min befattning.
Stockholm den 11 januari 1932.
Underdånigst:
IVAR TENGBOM.
Byggnadsstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 78, § 31.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
byggnadsstyrelsen att senast den 11 januari 1932 avgiva utlåtande i
anledning av vad riksdagens år 1931 församlade revisorer under § 31 av sin
berättelse anfört angående örn- och tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden
m. m. vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Till åtlydnad härav får styrelsen i underdånighet anföra följande.
Revisorerna uttala till en början, att de förberedande utredningarna för
ifrågavarande byggnadsföretag icke bedrivits på nöjaktigt sätt samt att
det vore anmärkningsvärt, att styrelsen först efter det riksdagen fattat beslut
örn byggnadsföretagets utförande föranstaltat örn ett närmare studium
av förhållandena på platsen i stället för att, såsom vederbort, gå i författning
örn en sådan undersökning, innan frågan hänsköts till Eders
Kungl. Maj:t, och lägga berörda undersökning till grund för hela utredningen.
Genom det av styrelsen här tillämpade förfaringssättet hade den
för Eders Kungl. Majit och riksdagen ursprungligen framlagda kostnadsberäkningen
blivit otillförlitlig.
Enligt styrelsens mening grundar sig revisorernas anmärkning på alltför
ringa kännedom örn de i här ifrågakomna fall föreliggande förhållanden
och örn byggnadstekniska spörsmål över huvudtaget.
Beträffande orsakerna till byggnadskostnadernas ökning får byggnadsstyrelsen
till en början framhålla följande. Nästan utan undantag grundas
de kostnadsberäkningar rörande byggnadsföretag, vilka underställas
Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning, på s. k. skissritningar eller
i enstaka fall på huvudritningar. Först sedan byggnadsföretaget beslu
-
211
tats, skei'' utarbetandet av entreprenad- och detaljritningar samt ritningar
till ledningsarbeten av olika slag. I detta speciella fall verkställdes utredningsarbetet
i samråd med föreståndarna för respektive avdelningar inom
centralanstalten, och förslaget godkändes av centralanstaltens styrelse. Under
detta utredningsstadium, för vilket disponerades allenast tiden mellan
den 3 och 28 september 1925, ansågs icke erforderligt att utarbeta detaljritningar
till inredningar i laboratorielokaler m. m., helst som avdelningsföreständarna
höllö före, att dessa inredningar borde göras så enkla som
möjligt för att nedbringa byggnadskostnaderna. När emellertid ritningarna
till dessa laboratorieinredningar sedermera skulle i detalj utarbetas,
framkommo från avdelningsföreståndarna enligt styrelsens mening välgrundade
önskemål örn laboratoriernas utrustande med inredning och ledningar
m. m. till betydligt större omfattning än vad som ursprungligen
avsetts. Efter överläggningar med dåvarande föredragande departementschefen,
statsrådet Paul Hellström, själv väl bekant med dessa spörsmål såsom
förutvarande funktionär vid centralanstalten, ansågs frågan rörande
nämnda inredningsarbeten m. m. böra underställas Eders Kungl. Maj:ts
och riksdagens prövning och ökade medel böra för ändamålet äskas.
Den andra orsaken till byggnadskostnadernas ökning utöver det ursprungligen
äskade byggnadsanslaget hade sin grund däri, att vissa kompletteringsarbeten
mäste verkställas, vilka icke kunnat ursprungligen beräknas.
I en av vissa av byggnadsstyrelsen och centralanstaltens styrelse
utsedda delegerade den 11 november 1926 gemensamt avlåten underdånig
skrivelse angåvos åtskilliga av dessa arbeten. Sålunda har ny grund måst
utföras under den intill tillbyggnaden liggande gavelmuren av institutionsbyggnaden,
vilken mur i allt väsentligt visat sig sakna grundmur.
Då byggnaden icke företedde några skador till följd av sättningar, tjälskjutning
eller dylikt, förelåg tydligen inga skäl att undersöka, huruvida
byggnaden saknade grundmurar, ett förhållande, som för övrigt torde vara
ytterligt sällsynt. Dessutom må erinras, att det här gällde en tillbyggnad,
icke påbyggnadsarbeten.
Vidare anfördes i berörda skrivelse, att omläggning hade måst verkställas
av ett flertal jämväl för andra byggnader inom området avsedda
gas-, vatten- och avloppsledningar, vilka passerade genom platsen för tillbyggnaden,
varvid vore att märka, att någon ritning, utvisande utsträckningen
av ledningsnätet inom Experimentalfältets område, icke kunnat
anträffas. Örn revisorernas anmärkning rörande utredningsarbetets bedrivande
i detta fall vore befogad, skulle detta förutsätta, att styrelsen skulle
låtit verkställa omfattande grävningar på byggnadsplatsen för att söka
efter möjligen befintliga rörledningar, en åtgärd, som väl tidigare aldrig
ifrågasatts vid en förberedande undersökning.
De provisoriska åtgärder för ledning av gas och vatten till institutionsbyggnaden,
vilka vidtagits, samhöra med nyssberörda förhållande.
Slutligen framhölls jämväl, att dell befintliga värmeledningspannan
inom den äldre byggnaden visat sig vara i sådant skick, att den måst utbytas,
en åtgärd, som ej heller hade förutsatts vid kostnadsberäkningarnas
upprättande. Som styrelsen tidigare anfört var avsikten att byggnadskostnaderna
skulle hållas så låga som ske kunde. Ett utbyte av värmeledningspannan
skulle givetvis i sinom tid ske med anlitande av underhållsmedel
för anstaltens byggnader, varför kostnaderna för dylikt utbyte icke
alls medtogos i de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Därjämte förutsattes,
såsom ock framgår av de ursprungliga kostnadsberäkningarna be
212
träffande värmeledningen inom tillbyggnaden, att densamma skulle utföras
på enklaste sätt för lågtrycksånga i anslutning till värmeledningssystemet
inom den äldre byggnaden, en förutsättning som måste anses vara
försvarbar, då det gäller att på allt sätt söka nedbringa byggnadskostnaderna.
Att byggnadsstyrelsen i samråd nied anstaltens byggnadsdelegerade sedermera
fann skäl föreligga att föreslå Eders Kungl. Majit att hos riksdagen
äska medel för värmeledningssystemets modernisering inom institutionsbyggnaden
i dess helhet, måste givetvis anses som en sak för sig,
vartill statsmakterna i vanlig ordning hade att taga ställning. Såsom i berörda
skrivelse den 11 november 1926 framhållits talade åtskilliga skäl
för en dylik åtgärd, vilken jämväl vann statsmakternas bifall och sedermera
kommit till utförande.
Jämväl den i skrivelsens sista del omförmälda ventilationsanordningen
för pressluft inom laboratorielokalerna ingår bland de nya arbeten, som
tillkommit för att göra laboratorierna ändamålsenligare än ursprungligen
avsetts.
Vad avser merkostnadernas belopp, 25,000 kronor, kan styrelsen icke
finna, att dessa i och för sig varit för höga i förhållande till de genom
desamma vunna förbättringarna, utan torde merkostnaderna tvärtom få
anses låga, I övrigt må framhållas, att statsmakterna, därest de varit av
samma mening som revisorerna, kunnat avvisa förslaget örn utförande av
laboratoriernas ökade inredning och värmeledningssystemets omläggning,
i vilket fall ifrågavarande arbeten utförts enligt ursprunglig plan. Så har
emellertid icke skett, utan 1927 års riksdag godtog förslaget enligt Eders
Kungl. Majits hemställan.
Den arbetsplan, som det enligt instruktionen ålegat arkitekten att utarbeta,
är som av det följande framgår av synnerligen begränsad omfattning,
vilket jämväl sammanhänger med byggnadsföretagets ringa storlek.
Förslag till dylik arbetsplan har arkitekten framlagt vid muntliga
överläggningar med styrelsens byggnadschef, och dessa muntliga överläggningar
hava resulterat i den definitiva arbetsplan, som följts vid upprättandet
av entreprenadhandlingar rörande byggnadsföretaget såsom här
nedan framgår.
Revisorernas påstående, att arbetsplan, utvisande det beräknade fortskridandet
av de olika arbetsetapperna, icke blivit upprättad, är oriktigt.
Denna arbetsplan återfinnes i respektive entreprenörers kontrakt, däri
stadgas
beträffande byggnadsarbetena:
till- och ombyggnad av huvudbyggnaden: arbetena fingo påbörjas omedelbart
efter den 23 juli 1926; byggnaden skulle vara uppförd under plåttäckt
yttertak senast den 30 december 1926; byggnaden skulle vara fullt
färdig och till slutbesiktning anmäld senast den 1 september 1927;
ombyggnad av bostadshuset: arbetena fingo påbörjas omkring den 1
augusti 1926 och skulle vara fullt färdiga den 31 december 1926;
beträffande värme- och sanitetstekniska arbeten:
inom huvudbyggnaden: arbetena fingo påbörjas omedelbart efter den 10
februari 1927; arbetena skulle sedermera bedrivas i mån av byggnadsarbetenas
fortskridande och i den ordning, som styrelsen genom ombud bestämde;
arbetena skulle vara fullt färdiga senast den 1 augusti 1927;
inom bostadsbyggnaden: arbetena fingo påbörjas i den ordning byggnadsarbetena
det medgåvo; värmeledningsarbetena skulle så bedrivas, att
värmeledningen kunde tågås i bruk senast den 1 december 1926; alla arbeten
skulle vara fullt färdiga senast den 15 december 1926;
beträffande elektrisk bety sningsa-n läggning m. m.:
inom huvudbyggnaden: arbetena skulle påbörjas så snart byggnadsarbetena
det medgåvo och bedrivas sålunda, att putsningsarbetena utan hinder
kunde utföras på därför avsedda tider; anläggningen i sin helhet skulle
vara fullt färdig senast den 1 augusti 1927;
inom bostadsbyggnaden: arbetena skulle påbörjas den 9 december 1926
och vara fullt färdiga senast den 31 december 1926.
Därjämte ålåg det respektive ledningsentreprenörer att rätta sig efter
byggnadskontrollantens föreskrifter beträffande den ordningsföljd, i vilken
vederbörande arbeten skulle verkställas, så att hinder icke uppstode för
byggnadsentreprenören m. fl.
Då revisorerna tagit del av styrelsens handlingar m. m. rörande byggnadsföretaget,
har givetvis den här ovan anförda byggnadsplanen varit för
dem tillgänglig.
Tillika bör erinras, att detta byggnadsföretag i avseende på arbetsledning
i intet avseende skiljer sig från mindre byggnadsföretag i allmänhet
och sålunda är jämförelsevis enkelt.
Revisorernas allmänna reflexioner rörande ändamalet med en arbetsplan
är i det stora hela riktiga, men behöva givetvis kompletteras. Då
teknisk sakkunskap och erfarenhet i erforderlig grad tydligen icke stått
revisorerna till buds, anser sig styrelsen upplysningsvis böra framhålla,
att, då byggnadsföretag utföras med tillämpning av entreprenadsystem,
plägar byggherren endast fastställa — såsom ock i detta fall skett enligt
ovan anförda arbetsplan — vissa byggnadsetapper, som tillförsäkra honom
att byggnadsföretaget färdigställes i rätt tid, nödig uttorkningstid erliålles
för byggnadsstommen, tillräcklig tid reserveras för ledningsarbetenas färdigställande
m. m. Inom ramen av dessa huvuddata skall byggnadsentreprenören,
som närmast handliaver arbetsledningen å arbetsplatsen, planlägga
arbetena i detalj, svara för deras riktiga utförande och anställa behövligt
antal arbetare samt utarbeta sin detaljerade plan, som givetvis bör
vara tillgänglig för styrelsen och byggnadskontr ollan ten i mån av behov.
På basis av denna detaljplan fyller sedermera entreprenören sin kontraktsenliga
skyldighet att i god tid hos styrelsen skriftligen rekvirera
arbets- och detalj ritningar och övriga för arbetena erforderliga besked.
I det fall arbetena utföras under styrelsens egen regi tillkommer det
uppenbarligen styrelsen att järnvä! upprätta den detaljerade arbetsplanen.
Vad beträffar skyldigheten för byggnadsföretagets arkitekt att avlämna
ekonomiska och byggnadsrapporter må framhållas, att arkitektens kontrakt
i detta fall var utformat efter ett äldre formulär, vilket numera icke
tillämpas. Ekonomiska rapporterna hava alltid upprättats inom den avdelning
av byggnadsbyrån, som handliaver räkningsgranskning m. m., men
det tidigare använda systemet att jämväl vederbörande arkitekt skulle
avgiva ekonomiska månadsrapporter till styrelsens byggnadschef är numera
avskaffat. Arbetet med upprättandet av dessa rapporter, vilka nu
iiro långt mer detaljerade jin vad tidigare var fallet, är sålunda helt anförtrott
bendikla avdelning av byrån, under det att arkitekterna erhålla
kopior av rapporterna för granskning och verifikation.
Liknande är förhållandet med arbetsrapporterna. Dessa utarbetas numera
helt och hållet av dagkontrollanten vid byggnadsföretaget och insändas
til! styrelsens byggnadsbyrå genom arkitekten, sedan denne granskat
desamma. Så skedde jämväl vid detta byggnadsföretag.
— 214
Styrelsen får erkänna, att styrelsen aldrig övervägt frågan om avdrag
å arkitektens arvode för skillnaden mellan det arbete författandet, respektive
granskningen av dessa rapporter kunnat föranleda. I betraktande av
arkitektens ovanligt tidskrävande arbete vid detta ombyggnadsföretag
med täta besök å byggnadsplatsen synes ett dylikt avdrag, vilket i varje
fall icke torde hava kunnat uppgå till mera än ett eller annat tiotal kronor,
icke motiverat.
Den av revisorerna framställda anmärkningen mot arkitektens granskning
av specialkonstruktörens ritningar är icke i något fall motiverad.
Styrelsen har motsatt åsikt mot revisorerna i detta fall. Tilläggsarbeten
för den värme- och sanitetstekniska anläggningen sammanhör i allt väsentligt
givetvis med förut omförmäld utvidgning av dessa installationsarbeten
i laboratorier m. m.
Remissakten återgår.
I ärendets handläggning hava jämväl byggnadsrådet Nilsson och t. f.
byråchefen Zethelius deltagit.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
IVAR TENGBOM.
ERNST LINDH.
H. Öhman.
Byggnadsstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 81, § 32.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
byggnadsstyrelsen att senast den 11 januari 1932 avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade revisorer under § 32 av
sin berättelse anfört angående örn- och tillbyggnad inom veterinärhögskolan.
Till åtlydnad härav får styrelsen i underdånighet anföra följande.
Revisorerna uttala till en början, att, av vad i ärendet enligt revisorernas
lämnade relation av ombyggnadsarbetenas gång framkommit, syntes
framgå, »att de förberedande utredningarna för ifrågavarande byggnadsföretag
bedrivits på ett otillfredsställande sätt». Anmärkningsvärt syntes
det revisorerna, att byggnadsstyrelsen igångsatt arbetena utan att de för
värmeledningsentreprenaderna erforderliga grundläggande förundersökningarna
blivit slutförda. På grund av den härigenom senare under arbetets
gång nödvändiga forceringen hade styrelsen gentemot entreprenörerna
försatt sig i ett tvångsläge och nödgats antaga för statsverket ofördelaktiga
anbud.
Revisorernas uttalande i denna fråga utvisar bristande kännedom örn
förhållanden i detta fall och beträffande liknande arbeten i allmänhet.
Det rationella tillvägagångssättet vid ett dylikt arbetes genomförande
är utan tvivel att fullborda ombyggnaden av värmeledningssystemet un
-
215
der tiden mellan två eldningsperioder. För ändamålet kan sålunda be
räknas en arbetstid av omkring 5 månader. Innan entreprenadritningarna
för rörledningsarbetena kunna definitivt upprättas, måste de befintliga
rörledningssystemen undersökas för att utröna i huru stor omfattning desamma
kunna på nytt begagnas. Dessa undersökningar måste verkställas
under ledning av värmeledningskonstruktören med biträde av särskilt
skickliga montörer, vilka i detta fall mot särskild ersättning tillhandahål
. lits av värmeledningsaktiebolaget Calor, och tillgå sålunda, att vissa delar
av systemet nedmonteras och vissa rörförbindningar utskiljas eller
vissa rör avskäras, varvid ofta nog betydande bristfälligheter och skadoi
iakttagas. Detta arbete fordrar ganska lång tid, då vissa delar av^ led
ningarna ligga inneslutna i väggar och bjälklag. Först sedan lednings
systemen i detalj undersökts och bristfälligheterna konstaterats, kunna de
slutliga entreprenadhandlingarna upprättas och entreprenörer antagas.
Så har även skett i detta fall. Det synes styrelsen följaktligen oförklarligt,
att revisorerna kunna utan vidare förklara, att »byggnadsstyrelsen
igångsatt arbetena utan att de för värmeledningsentreprenaderna erforderliga
grundläggande förundersökningarna blivit slutförda». Påståendet
är uppenbarligen oriktigt.
Revisorerna anföra vidare, att »trots den av byggnadsstyrelsen under
hösten 1928 igångsatta forceringen blevo arbetena ej avslutade före eldningsperiodens
början, utan det äldre värmeledningssystemet mäste under
vintern 1928—1929 delvis utnyttjas samtidigt med det nya systemet, vilket
även inneburit extra kostnader för statsverket». Härtill vill styrelsen
erinra, att de erforderliga undersökningarna av de under år 1928 icke ombyggda
rörledningssystemen inom kirurgiska och medicinska klinikbyggnaderna
visade sig vara synnerligen besvärliga och krävde lang tid, sär
skilt för uppdagande av sedan länge förefintliga läckor inom systemen.
Slutförandet av dessa undersökningar måste sålunda anstå till år 1929.
Anordningarna för provisorisk anslutning av dessa icke ombyggda ledningssystem
till det nya ledningssystemet krävde obetydliga och föl jakt
ligen mycket billiga anordningar. I alla händelser hava styrelsens åtgärder
i detta fall icke obetydligt minskat bränslekostnaderna för eldnings
perioden 1928—1929 och böra sålunda innebära en icke oväsentlig kost
nadsminskning för statsverket i förhållande till den av revisorerna nu
rekommenderade åtgärden att dröja med ombyggnadsarbetena och sålunda
begagna hela det äldre systemet under ytterligare en eldningsperiod.
Ytterligare anföra revisorerna i detta sammanhang, att »genom sättet för
utredningsarbetets bedrivande nödvändiggjordes vidare uppdelningen av
rörledningsarbetena på ett flertal småentreprenader, varigenom statsverket
otvivelaktigt drabbats av onödiga kostnader». . Styrelsen får härtill
anföra, att utredningsarbetet icke kunde hava bedrivits på annat sätt än
som skett, därest det skolat genomföras på ett rationellt och riktigt sätt.
Uppdelningen i detta fall på ett flertal små-entreprenader torde i och för
sig icke vara förkastlig utan tvärtom det riktiga, enär arbetenas genom
förande inom fastställda tider under en tid på året, då värmeledningsfir
morna äro kraftigt engagerade, lättare kan ske med anlitande av lieie
entreprenörer, och ett flertal firmor har större möjligheter än en enda
entreprenör att ställa till förfogande lämpligt antal skickliga nion törel'',
som i detta fall speciellt krävts. Erinras bör att värjo entreprenad örn
fattade en eller flere byggnader och sålunda var helt skild från de övriga
entreprenaderna. Icke heller är det bevisbart, att uppdelningen i små
— 216
entreprenader i och för sig åsamkat statsverket onödiga kostnader; snarare
torde kunna förutsättas av ovan anförda skäl, att detta tillvägagångssätt
i förevarande fall minskat omkostnaderna, då uppdelningen givetvis
måste hava hidragit att minska forceringen för de olika entreprenörerna.
Merkostnaderna torde, såsom ock styrelsen anfört i underdånig skrivelse
den 4 oktober 1928, däremot hava uppstått genom den förkortning av
arbetstiden, som förorsakades av den ovanligt kalla försommaren 1928,
vilken minskade arbetstiden med tre å fyra veckor, och därigenom att un- >
dersökningarna av de äldre ledningssystemen krävde väsentligt längre
tid än som ursprungligen kunnat förutses.
Ytterligare hava revisorerna betecknat som anmärkningsvärt, att »de
för pannliuset erforderliga grundläggningsarbetena igångsattes utan att
byggnadsstyrelsen efter verkställda utredningar i vanlig ordning infordrade
entreprenadanbud». Till denna anmärkning vill styrelsen erinra,
att styrelsen jämlikt § 6 i Eders Kungl. Majlis instruktion för styrelsen
är berättigad att utan hinder av gällande förordning angående upphandling
och arbeten för statens behov m. lii. träffa uppgörelse under hand vid
utförande av arbeten för styrelsens räkning, så ofta sådan finnes vara för
ändamålet fördelaktig. Åtgärden prövades i vanlig ordning av styrelsen,
som ansåg att densamma borde ifrågakomma för vinnande av tid med avseende
på uppförandet av pannliuset, som skulle inrymma den nya panncentralen.
Att åtgärden varit fullt riktig torde framgå därav, att pannliuset
i annat fall icke hunnit fullbordas i rätt tid före pannornas montage
i behörig ordning. Än vidare bör i detta sammanhang påpekas, att platsen,
där pannliuset måste uppföras, utgjordes av en slänt, bestående av
uttippad storsten, i vilken borrningar för utrönande av markens beskaffenhet
under densamma visat sig omöjliga att utföra. Stenen mäste successivt
borttagas efter sprängning. Betalningen till den firma, som utförde
arbetet, skedde efter självkostnadspris med tillägg av 15 procent för arbetsledning
och redskap m. m., en uppgörelse, som icke kail anses hava
varit för statsverket oförmånlig, allra helst som arbetet verkställdes under
styrelsens noggranna kontroll.
1 fortsättningen framhålla revisorerna, att de omhandlade arbetena fortgått
under åren 1928, 1929 oell 1930. och anse, att det »härav torde klart
framgå, att arbetena voro av en sådan omfattning, att byggnadsstyrelsen
bort kunna förutse, att det icke ens med stark tornering var möjligt att
slutföra desamma före början av eldningsperioden 1928—1929 oell alltså
även bort vänta med arbetenas igångsättande, till dess erforderliga handlingar
kunnat upprättas för infordrande av enhetliga entreprenadanbud».
Styrelsen får i anledning härav till att börja med framhålla, att ombyggnaden
av värmeledningsanläggningen skedde beträffande huvuddelen under
år 1928 och beträffande resterande två byggnader år 1929. Under år
1930 verkställdes vissa mindre arbeten, vilka icke stodo i direkt samband
med dessa ombyggnadsarbeten, såsom rivning av äldre skorsten m. m.
Revisorerna hade således, för att deras kritik i nu förevarande avseende
skulle vara grundad på faktiska förhållanden, bort hava tagit hänsyn endast
till de under åren 1928 och 1929 enligt ovan utförda arbetena. Styrelsen
kan härvid icke finna ådagalagt, att styrelsen redan från början bort
kunna utgå ifrån att dessa arbeten icke kunnat genomföras under en eldningsperiod.
Skulle arbetena emellertid fördelas på två eldningsperioder,
måste de utföras på det sätt, som i verkligheten skett, sålunda med utred
nings- och entreprenadarbetena för viss del av ledningssystemet under ett
— 217
år och med motsvarande arbeten för återstående del av systemet linder det
nästföljande året. Det av revisorerna förordade tillvägagångssättet med
ett enhetligt utförande av utredningsarbetet under ett år och entreprenadarbetenas
verkställande året därpå har styrelsen, icke ens reflekterat på
att tillämpa, då ett dylikt tillvägagångssätt, som i övrigt måste betecknas
som fullständigt osakkunnigt, skulle medfört väsentliga merkostnader för
reparationer av de för undersökning söndertagna värmeledningssystemen
i de olika byggnaderna för att möjliggöra det äldre systemets begagnande
under eldningsperioden mellan utrednings- och ombyggnadsåren ävensom
igensättning två gånger av slitsar och rännor i bjälklag m. m., frånsett
övriga härmed sammanhängande olägenheter.
Beträffande det med Birberg träffade avtalet örn utförande av rörledningskulvertarnu
får styrelsen framhålla, att styrelsen enligt styrelsens
instruktion varit oförhindrad att träffa avtal med denne under liand, jämväl
för det fall att i vanlig ordning inkomna entreprenadanbud föreligga
från andra spekulanter. De inkomna entreprenadanbuden, av vilka det
lägsta uppgick till 12,900 kronor, förkastades såsom varande för höga, och
det från Birberg av kontrollanten efter byggnadschefens medgivande under
hand infordrade anbud å 9,125 kronor antogs såsom varande skäligt.
Att frånhända statsverket utan vidare ett belopp av nära 4,000 kronor kan
givetvis icke ingå i rationellt handhavande av en byggnadsledning. Styrelsen
anser, att denna större frihet, som blivit styrelsen medgiven vid genomförande
av den byggnadsverksamhet, som är styrelsen anförtrodd, är
synnerligen befogad. Under sin omfattande byggnadsverksamhet sedan
år 1925, varunder styrelsen anförtrotts byggnadsarbeten för mer än 47
miljoner kronor, har styrelsen icke förmärkt någon olägenhet av nämnda
frihet beträffande sättet för införskaffande och antagande av anbud eller
att entreprenörernas förtroende för styrelsen till följd härav skulle hava
minskats. Styrelsen har tvärtom kunnat iakttaga ett ständigt växande
förtroende från entreprenörernas sida för styrelsens verksamhet.
Vad slutligen gäller den till Aström utlämnade entreprenaden å inmurning
av pannor, Ilar icke allenast det förhållande, att han erbjöd en kortare
leveranstid än övriga spekulanter, varit avgörande utan jämväl den omständigheten,
att Åström ansågs vara den mest kompetente av anbudsgivarna,
vilket givetvis även är av stor betydelse vid ett arbete av sådan
natur som detta. Revisorernas påstående att den avtalade leveranstiden
icke iakttagits av Åström, i det att dennes arbeten i sin helhet avslutats
först mer än en månad efter utgången av den i kontraktet stadgade tiden,
är en sanning med modifikation, enär Åströms arbeten i allt väsentligt
voro fullbordade inom föreskriven tid och icke pä något sätt förhindrat
panncentralens fullbordande i övrigt. Från styrelsens sida bär icke heller
funnits fog för någon erinran mot Åströms sätt att bedriva sina arbeten.
Revisorernas anmärkning grundar sig på att Åström forst mer än en .månad
efter utgången av den i kontraktet stadgade tiden för arbetenas fullbordande,
under vilken mellantid endast obetydliga kompletteringar verkställts,
anmält arbetena till besiktning. Detta förhållande behöver alls
icke betyda, afl arbetena först då färdigställts. För sådana arbeten sorn
panninmurning, vilka dagligen mäste följas av kontrollanten, är nämligen
själva besiktningen efter färdigställandet av jämförelsevis underordnad
vikt.
Remissakten återgår.
— 218 —
1 ärendets handläggning har jämväl byggnadsrådet Nilsson och t. f.
byråchefen Zethelius deltagit.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
IVAR TENGBOM.
ERNST LINDH.
H. Öhman.
Statskontorets
yUrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 101, § 39.
Genom remiss den 18 nästlidne december har Kungl. Majit anbefallt
statskontoret, att, efter ombudsmannens i ämbetsverket hörande, inkomma
med utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse yttrats rörande vissa lån ur kraftledningslånefonden
och vattenkraftslånefonden till Mons elektriska distributionsförening
u. p. a.
Med överlämnande av ett av ombudsmannen avgivet yttrande i ärendet
får statskontoret anföra, att det åligger statskontorets ombudsman att i
allmänna tidningarna följa de förändringar i låntagares och löftesmäns
ekonomiska förhållanden, som däri kungöras. Därest den tjänsteman, som
i egenskap av t. f. ombudsman handlagt ifrågavarande låneärenden, uppmärksammat
kungörelserna angående boskifteshandlingarnas ingivande till
häradsrätten, hade han bort underställa statskontoret frågan, huruvida indrivningsåtgärder
genom att förklara lånen förfallna till omedelbar betalning
samt eventuellt genom föreningens och löftesmännens försättande i
konkurs borde vidtagas. Något dylikt underställande har emellertid i
detta fall icke ägt rum. Huruvida ett konkursförfarande — därest ansökning
därom över huvud taget vunnit rättens bifall — skulle hava för
statsverket medfört mindre förlust än den, som nu uppkommit, är emellertid
synnerligen ovisst.
Statskontoret anser sig i detta sammanhang böra upplysa, att för tillvaratagandet
av statsverkets rätt på grund av utlämnade lån å ombudsmansexpeditionen
föres särskilt kortregister över låntagare och löftesmän,
mot vilket register kungörelserna i Post- och inrikes tidningar dagligen
jämföras. Statskontoret vill emellertid icke underlåta att framhålla, att,
hur omsorgsfullt en dylik jämförelse än göres, det med hänsyn till det
mycket stora antalet gäldenärer, ofta förekommande namnlikheter och
namnförändringar samt ombyten av bostadsorter alltid måste vara förenat
med stora svårigheter att göra jämförelsen fullt säkerställande.
I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
statskommissarierna friherre Leijonhufvud och Thorstenson, Nissen
samt Tottie.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
A. EM. ERICSSON.
NILS SPILHAMMAR.
Carl Peyron.
— 219 —
Ombudsmannens i statskontoret
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 101, § 39.
Till Konungen.
Genom remiss den 18 december 1931 bär Kungl. Maj:! anbefallt statskontoret
att med anledning av vad i riksdagens senast församlade revi
sorers berättelse yttrats rörande vissa lån ur kraftledningslånefonden och
vattenkraftslånefonden till Mons elektriska distributionsförening u. p. a.
-(§ 39), efter ombudsmannens i statskontoret börande, avgiva utlåtande. I
anledning därav får undertecknad, som fått handlingarna till sig överlämnade
för yttrande, i underdånighet anföra följande.
Genom beslut av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen. respektive
den 29 mars 1924 och den 2 augusti 1926 beviljades Mons elektriska distributionsförening
u. p. a. två särskilda lån från kraftledningslånefonden å
respektive 30,000 kronor och 15,000 kronor.
Av lånet å 30,000 kronor utanordnades av statskontoret till föreningen 2
juli 1925 15,000 kronor och den 19 november samma år återstående 15,000
kronor. Lånet å 15,000 kronor utbetalades av statskontoret till föreningen
med 10,000 kronor den 10 november 1927 och med 5,000 kronor den 29 december
samma år. _
Vidare beviljades föreningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli
1924 ett lån från vattenkraftslånefonden å 30,000 kronor, som av föreningen
lyftes i statskontoret den 4 juni 1925.
Såsom säkerhet för lånen godkändes av statskontoret den 29 december
1927:
I. För samtliga lånen gemensamt:
Hypotek.
3 inteckningar å tillhopa 75,000 kronor med bästa rätt i lägenheten
Mon l23, kallad Såghusets vattenfall, i Töftedals socken, å vilken lägenhet
enligt kommerskollegii beslut den 14 februari 1925 registrerats ledningsnät
och 4 understationer.
II. För 15,000 kronor jämte ränta av kraftledningslånet den 29 mars
1924 å 30,000 kronor:
Borgen av
1) stationsinspektorn Hagnar Pira, Mon,
2) nämndemannen M. H. Magnusson-Bågenholm, Mon,
3) handlanden C. Hj. Olsson, Mon,
4) hemmansägaren A. M. Nyqvist, Rinnane, Dalslands-Högen,
5) hemmansägaren K. G. Gustafsson, Mon.
III. För kraftledningslånet den 2 augusti 1926 å 15.000 kronor:
Borgen av
1) stationsinspektorn Ragnar Pira, Mon,
2) nämndemannen M. H. Bågenholm, Mon,
3) hemmansägaren C. P. Carlson, Mon,
4) » Magnus Nyqvist, Rinnane, Dalslands-Högen,
5) » K. G. Gustafsson, Mon,
6) » Kristian Nilsson, Skottan, Dalslands-Högen,
7) arrendatorn C. M. Pettersson, Mon.
— 220 —
Enligt fran vederbörande häradsrätt inhämtade upplysningar hava borgensmännen
Pira, Olsson, Gustafsson och Pettersson vunnit boskillnad i
sina äktenskap. Boskifteshandlingar ingåvos till häradsrätten för makarna
Pira den 11 juli 1929, för makarna Olsson och Gustafsson den 13 maj 1929
samt för makarna Pettersson den 4 juni 1929, varefter i allmänna tidningarna
infördes kungörelser örn skifteshandlingarnas ingivande till häradsrätten.
Jämlikt 18 § i lagen örn boskillnad den 1 juli 1898, som är tillämplig
å ifrågavarande äktenskap, vilka ingåtts före den 1 januari 1921, skall
skiftet, där det länt borgenärerna till förfång, på deras talan återgå, därest
ena makens egendom varder avträdd till konkurs, efter ansökning, som
gjorts inom tre månader från det skifteshandlingen till rätten ingavs.
För att kontrollera huruvida säkerheterna för lånen fortfarande vore
tillfredsställande infordrade undertecknad i mars 1929 upplysningar angående
borgensmännens solvens. Av dessa upplysningar inhämtades, att
borgensmännen fortfarande kunde anses vederhäftiga för sina förbindelser.
Sedermera beviljades undertecknad tjänstledighet under tiden från
och med den 15 april till och med den 12 november 1929. Tillförordnade
ombudsmannen upptog omedelbart nya förhandlingar med föreningen angående
säkerheten för lånen. Då tillförordnade ombudsmannen ansåg säkerheten
icke vara fullt betryggande, anhöll han i skrivelse den 27 april
1929 till länsstyrelsen i Älvsborgs län, att länsstyrelsen ville förelägga föreningen
att till statskontoret inkomma med förslag till säkerhetens stärkande.
Av detta föreläggande erhöll föreningen del den 6 maj 1929. Enligt
vad undertecknad har sig bekant fördes under tiden därefter intill
mitten av november månad 1929 — då föreningen inkom till Kungl. Maj:t
med underdånig framställning örn betalning till statskontoret av ett kontant
belopp av 9,500 kronor såsom full likvid för skulden — ingående förhandlingar
mellan tillförordnade ombudsmannen oell föreningen angående
föreningens lån.
Huruvida tillförordnade ombudsmannen uppmärksammat de i allmänna
tidningarna införda kungörelserna angående ovan angivna boskifteshandlingars
ingivande till häradsrätten eller annorledes vunnit kännedom örn
boskillnaderna, kan numera, sedan dåvarande tillförordnade ombudsmannen
avlidit, icke med säkerhet avgöras. Med hänsyn till den kännedom,
undertecknad numera erhållit angående förhandlingarna, anser jag dock,
att övervägande skäl tala för antagandet, att lian haft kännedom örn boskillnaderna.
Därest tillförordnade ombudsmannen ägt sådan kännedom,
har lian haft att överväga vilket av följande alternativ som vöre för statsverket
mest fördelaktigt, nämligen att föreslå statskontoret att vidtaga
indrivningsåtgärder genom att förklara lånen förfallna till omedelbar
betalning samt sätta föreningen oell löftesmännen i konkurs och nöja sig
med den eventuella utdelningen i konkurserna eller att förmå föreningen
och borgensmännen att bjuda statskontoret ett kontant belopp, som kunde
anses skäligt såsom full likvid för föreningens skuld. Även örn vid tidpunkten
föi- boskillnadshandlingarnas ingivande indrivningsåtgärder vidtagits
mot föreningen och borgensmännen, torde det dock kunna ifrågasättas,
huruvida det lyckats statskontoret att sätta borgensmännen i konkurs
genom ansökning inom den stadgade tiden av tre månader. Därest
föreningen och borgensmännen försatts i konkurs, hade detta med säkerhet
medfört, att förhandlingarna angående eftergift vid betalningen av
föreningens gäld avbrutits och statsverket betagits möjligheten att erhålla
det kontant erbjudna beloppet, och det torde icke vara uteslutet, att silin
-
— 221 —
man av de utdelningar, som statskontoret kunnat påräkna i borgensmännens
konkurser, kommit att understiga det kontanta belopp, som skulle
till statskontoret inbetalas, därest eftergift beviljades. Tillförordnade ombudsmannen
synes hava kommit till den uppfattningen, att det varit för
statsverket fördelaktigare att godtaga anbudet å 9,500 kronor. Under angivna
förhållanden torde tillförordnade ombudsmannen icke kunna anses
hava gjort sig skyldig till försummelse med avseende å bevakandet av
statsverkets rätt på grund av ifrågavarande lån.
Föreningen försattes den 12 augusti 1930 i konkurs vid Vedbo häradsrätt.
Statskontorets fordran bevakades i konkursen med 73,933 kronor 61
öre jämte viss ränta med yrkande örn förmånsrätt enligt 17 kap. 9 § handelsbalken.
Vid exekutiv auktion den 14 januari 1931 inropades lägenheten
Mon l23 av statskontoret för 20,000 kronor. Lägenheten försåldes enligt
köpekontrakt den 20—21 november 1931 av statskontoret för ett belopp av
20,000 kronor till Dals—Ed—Rölanda elektriska distributionsförening
u. p. a.
Den 10 december 1931 har statskontoret i avgivet underdånigt utlåtande
över av föreningen och borgensmännen gjorda ansökningar örn eftergift
vid betalningen av föreningens lån från kraftledningslånefonden hemställt,
att Kungl. Maj:t ville medgiva, att såsom full betalning för borgensmännens
skuld finge godtagas ett kontant belopp av 7,500 kronor, under
villkor att beloppet inbetaltes till statskontoret senast den 31 januari
1932.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
ADIL WIFVESSON.
Generaltullstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 104,
§§ 40—43.
Till Konungen.
Genom remiss den 18 december 1931 har Kungl. Majit anbefallt generaltullstyrelsen
att avgiva utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast
församlade revisorers berättelse under §§ 40—43 yttrats rörande dels
den under utredning varande frågan örn förbättringar å tullverkets byggnader
i Haparanda, dels ock beskaffenheten av de till tullverket av vederbörande
städer upplåtna lokalerna i Uppsala, Västervik och Jönköping.
Till fullgörande härav får styrelsen anföra följande.
Beträffande tullverkets byggnader i Haparanda hava revisorerna, med
bekräftande att desamma befunne sig i ett synnerligen bristfälligt skick,
framhållit vikten av att frågan, örn i vad mån därav påkallade förbättringsarbeten
lämpligen kunde till sin omfattning begränsas, sorgfälligt
beaktades. Den av revisorerna sålunda uttalade uppfattningen överensstämmer
till fullo med den ståndpunkt till frågan, som styrelsen redan
— 222 —
från början intagit. Styrelsen bar just av ekonomisk hänsyn vid upprepade
tillfällen funnit sig böra låta omarbeta upprättade förslag till reparations-,
örn- och tillbyggnadsarbeten å dessa byggnader, något som givetvis
förskjutit lösningen av förevarande byggnadsfråga. Det av revisorerna
omnämnda förslag till restaureringsarbeten, vilket avvisats av
tullkammaren i Haparanda men ännu ej slutligt prövats av styrelsen, har
bland annat tagit sikte på att genom reducering av de utrymmen i byggnaderna,
som hittills varit avsedda till tjänstebostad åt tullförvaltaren i
Haparanda och som med beaktande av statens bostadsnämnds förslag till
riktlinjer för tjänstebostäder möjligen kunde anses alltför stora, vinna
sådant tillskott till byggnadernas övriga utrymmen, att hyresintäkterna
för byggnaderna i deras helhet bomme att ökas. Styrelsen ämnar givetvis
före byggnadsfrågans definitiva avgörande noga undersöka även
denna utväg till att göra det blivande byggnadsföretaget så ekonomiskt
fördelaktigt som möjligt. Vid nedbringandet av byggnadskostnaderna
synes största svårigheten hänföra sig till den omständigheten, att det
större av tullverkets bostadshus på platsen saknar ordentlig grund och att
därför, enligt byggnadsteknisk utredning, helt ny grund måste utföras
för att icke de nödiga förbättringarna i husets överbyggnad skola bliva
av alltför kort varaktighet.
Det av revisorerna gjorda uttalandet, att en undersökning syntes böra
ske, huruvida ej lämpliga lokaler för tullverket kunde anordnas i statens
järnvägars stationshus i Haparanda och huruvida de för tullverket nu
använda byggnaderna därstädes skulle kunna på annat sätt utnyttjas,
vill styrelsen beakta i samband med omhandlade byggnadsfrågas slutliga
behandling. Emellertid anser styrelsen sig böra upplysa, att styrelsen
på given anledning redan tidigare ägnat berörda spörsmål en ingående
prövning och därvid kommit till det resultat, att en dylik överflyttning
av tullkammarens huvudlokaler skulle icke blott för större delen av trafiken
välla synnerliga olägenheter Titan även för tullverket medföra icke
oväsentlig ökning i personalkostnader.
Revisorernas uttalanden angående beskaffenheten av de åt tullverket
av vissa städer tillhandahållna lokalerna kan styrelsen så mycket hellre
biträda som styrelsen hos vederbörande stadsmyndigheter framställt anmärkningar
mot desamma och anmodat myndigheterna att snarast möjligt
vidtaga åtgärder, i syfte att tidsenligare lokaler jämte inventarier och
möbler bleve tullverket tillhandahållna av respektive städer. Ett dylikt
förfarande har styrelsen för övrigt under de senare åren tillämpat även
mot ett flertal andra städer.
I fråga örn tullokalerna i Uppsala har, såsom av revisorernas berättelse
framgår, styrelsen vidtagit särskilda åtgärder för att få frågan örn förbättring
av dessa lokaler utan onödigt uppskov drägt till en tillfredsställande
lösning. Styrelsen har till och med tillhandagått staden med avsärskild
arkitekt upprättade skissritningar till ur tullverkets synpunkt
godtagbara ändringsarbeten å tullokalerna. Upprepade påminnelser hava
gjorts hos stadens myndigheter dock utan att leda till önskat resultat. A
sina två senaste skrivelser till stadens drätselkammare av den 26 september
1930 med anhållan örn vidtagande av snara åtgärder för slutlig lösning
av byggnadsfrågan och den 10 juli 1931 med begäran örn upplysning,
i vilket läge berörda fråga dåmera befunne sig, har styrelsen först någon tid
efter det revisorernas föreliggande berättelse offentliggjorts, mottagit svar.
Detta innefattas i härjämte i avskrift bilagda skrivelse från Uppsala stads
223
drätselkammare av dea 7 december 1931, vilken kommit styrelsen till handa
den 30 i samma månad; av skrivelsen framgår, att man från stadens sida
numera vill förorda ett helt nytt förslag i tullhusfrågan, nämligen uppförande
av ett tullhus å annan plats vid hamnen än den, där nuvarande
tullhuset är beläget. Då frågan örn nybyggnaden ställts i samband med
ett i dagarna uppgjort förslag till stadsplan för stadens sydöstra delar,
kan det, örn berörda förslag godtages, befaras, att ett icke oväsentligt
ytterligare uppskov med förbättringen av de redan år 1925 såsom otillfredsställande
betecknade tullokalerna i staden, kommer att uppstå. Styrelsen,
som emellertid ännu icke tagit slutlig ställning till det sålunda
helt nyligen framförda förslaget, har denna dag dels remitterat drätselkammarens
ifrågavarande skrivelse till tullkammaren i Uppsala, dels ock
givit stadsfullmäktige i Uppsala samt tullkammaren del av revisorernas
uttalande i förevarande ämne.
De av staden Västervik för därvarande tullkammare tillhandahållna
lokalerna lät styrelsen genom i tullhusbyggnadsfrå gor särskilt förfaren
arkitekt besiktiga under år 1930. Besiktningsmannens rapport, som inkom
till styrelsen den 13 september 1930, utmynnade i det uttalandet att tullhusbyggnaderna
på platsen befunne sig i ett så bristfälligt och otidsenligt
skick, att de icke längre kunde godtagas såsom tullokaler och att därför
frågan örn uppförande av nytt tullhus borde med det snaraste upptagas
till behandling. I anledning av rapportens innehåll anhöll styrelsen i
skrivelse till drätselkammaren i Västervik den 10 oktober 1930, att drätselkammaren
måtte snarast möjligt vidtaga åtgärder, i syfte att i Västervik
nya tidsenliga lokaler, förlagda på ett med hänsyn till trafiken och tulltjänsten
lämpligt sätt, bleve tullverket tillhandahållna av staden. Då nämnda
skrivelse emellertid omkring nio månader därefter ännu icke besvarats,
hänvände styrelsen sig ånyo till drätselkammaren i skrivelse den 10 juli
1931, varvid styrelsen under påvisande av det förelupna dröjsmålet anhöll,
att drätselkammaren ville lämna styrelsen upplysning örn i vilket läge
berörda fråga dåmera befunne sig. Till svar därå meddelade drätselkammaren
i skrivelse den 15 juli 1931 i huvudsak, att drätselkammaren medgåve,
att vissa anmärkningar kunde göras mot de av staden till tullverkets
begagnande upplåtna lokalerna samt att desamma kunde väsentligen
förbättras genom en del reparations- och ombyggnadsarbeten men att uppförandet
av ett nytt tullhus på annan plats vid hamnen icke vore nödvändigt;
förslag till förändringsarbetena vore under utarbetande och skulle
så fort det förelåge färdigt översändas till styrelsen. Något sådant förslag
har emellertid ännu icke kommit styrelsen till handa. Styrelsen,
som givetvis kommer att söka i görligaste mån tillse, att berörda byggnadsfrågas
fortsatta behandling icke oskäligen ytterligare fördröjes, har
denna dag tillställt stadsfullmäktige i Västervik avskrift av revisorernas
yttrande i frågan och därvid uttalat önskvärdheten av att frågans avgörande
påskyndas. Samtidigt har en sådan avskrift översänts till tullkammaren
på platsen.
Vidkommande slutligen de lokaler, som av staden Jönköping för närvarande
tillhandahållas tullkammaren därstädes, fann styrelsen sig den
10 juli 1931, sedan chefen för dess kameralbyrå i tjänstepromemoria anmält
vissa iakttagelser, som av honom gjorts vid företagen besiktning av
berörda lokaler, böra i skrivelse till stadens drätselkammare framhålla,
att nämnda lokaler icke skäligen kunde anses fylla de anspråk, som numera
måste ställas på dylika lokaler. T anslutning därtill anhöll styrel
-
— 224
sen, att drätselkammaren måtte snarast möjligt vidtaga åtgärder i syfte
att tidsenligare sådana lokaler jämte inventarier och möbler bleve tullverket
tillhandahållna av staden samt att blivande förslag till förbättrade
lokaler, åtföljt av erforderliga ritningar och beskrivningar, måtte underställas
styrelsen för godkännande. Med anledning därav meddelade drätselkammaren
i skrivelse till styrelsen den 11 september 1931, att drätselkammaren
å sammanträde den 14 augusti 1931 uppdragit åt en särskild
kommitté att skyndsamt verkställa utredning i ärendet; kommitténs arbeten
bade redan påbörjats, men kommittén bade efter samråd med dåvarande
innehavaren av tullförval tarf jönsten i Jönköping funnit slutligt
förslag och yttrande i ärendet böra framläggas först efter det ny innehavare
av nämnda tjänst tillträtt sin befattning och lämnats tillfälle att
avgiva yttrande i ärendet. Det må upplysas, att dåvarande tullförvaltaren
i Jönköping numera beviljats avsked från tullverkets tjänst med utgången
av december månad 1931 men att ny ordinarie innehavare av tullförvaltartjönsten
i Jönköping ännu icke kunnat binna utnämnas. Avskrift
av revisorernas berättelse, i vad densamma rör förevarande ämne,
har av styrelsen denna dag tillställts såväl stadsfullmäktige i Jönköping
som därvarande tullkammare.
I handläggningen av förevarande ärende hava deltagit, förutom undertecknad
generaltulldirektör, jämväl byråcheferna Beyer och Jansson, föredragande.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
NILS WOHLIN.
Ed. Linders.
Uppsala stads drätselkammares
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,sid. 105, § 41.
Till kungl, generaltullstyrelsen.
Sedan kungl, generaltullstyrelsen den 26 september 1930 avgivit yttrande
över ett av stadsarkitekten G. Leche i två alternativ utarbetat förslag till
ändrings- och tilläggsarbeten å tullhuset i Uppsala, har Leche på uppdrag
av Uppsala stads drätselkammare överarbetat förslaget samt därefter inkommit
till drätselkammaren med detsamma. Det sålunda överarbetade
förslaget, som ännu icke slutligt granskats av drätselkammaren, översändes
härmed för erhållande av kungl, generaltullstyrelsens yttrande.
Vid behandling av det föreliggande ärendet har drätselkammaren emellertid
funnit sig böra överväga, huruvida icke kravet på utökade och förbättrade
tullokaler lämpligen borde tillgodoses genom nybyggnad. Redan
de avsevärda kostnader, till- och ombyggnadsförslagets förverkligande
komme att draga, kunna sägas motivera en utredning i angivet avseende.
Härtill kommer emellertid en omständighet av ännu större betydelse. En
-
— 225 —
ligt bilagda av stadsarkitekten Leche uppgjorda förslag till stadsplan för
stadens sydöstra delar skulle tullhusets nuvarande område ingå i det kvarter,
som disponeras av stadens gas- och elektricitetsverk. Stadsplaneförslaget,
som granskats av byggnadsnämnden och även delgivits gas- och
elektricitetsverksstyrelsen, torde komma att i allt väsentligt förverkligas
med hänsyn till de fördelar, förslaget ur flera synpunkter erbjuder i förhållande
till förut utarbetade stadsplaneförslag. Det nuvarande tullhuset
torde i framtiden kunna komma till lämplig användning för tillgodoseende
av gasverkets lokalbehov.
Därest nytt tullhus skulle uppföras, torde detsamma böra förläggas
inom det område, som härför angivits å det översända stadsplaneförslaget,
eller sålunda något norr om det nuvarande tullhusets förläggning och i
omedelbar närhet av hamnen.
Genom nybyggnad skulle därjämte vinnas den fördelen, att verksamheten
vid tullhuset under byggnadstiden kunde fortgå utan hinder av byggnadsarbetet.
Då drätselkammaren på grund av nu anförda skäl funnit önskvärt, att
frågan örn uppförande av nytt tullhus utredes, samt en dylik utredning
icke torde komma att kräva större tidsutdräkt, tillåter sig drätselkammaren
hemställa om kungl, generaltullstyrelsens medverkan till en sådan
utredning.
För ärendets behöriga ombesörjande har drätselkammaren vid sammanträde
den 7 december 1931 tillsatt en kommitté, och håller drätselkammaren
före, att frågan örn uppgörande av byggnadsprogram för en eventuell
nybyggnad lämpligen kunde anförtros åt denna kommitté och någon eller
några av kungl, generaltullstyrelsen utsedda personer.
Innan drätselkammaren vidtager ytterligare åtgärder i ärendet, tillåter
sig drätselkammaren avvakta svar å denna drätselkammarens skrivelse.
Uppsala den 7 december 1931.
På drätselkammarens vägnar:
THORE ENGSTRÖMER.
Edgar Rosander.
Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 108, § 44.
Omförmälda anslagsbehållningar har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
denna dag utanordna! och inlevererat till statskontoret
för att tillgodoföras inkomsttitel för i anspråk tagna reservationer; och
får akademien i anslutning härtill anföra följande.
I. På Kungl. Maj:ts förslag anvisade .1920 års riksdag för utgivande
av ett av f. d. antikvarien E. Eckhoff planerat arbete, avseende en
arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur, ett reservationsanslag
av 32,000 kronor. Därav anvisades för år 1921 16,000 kronor och av
1921 års riksdag återstående beloppet, 16,000 kronor. De anvisade medlen
ställdes på akademiens förslag till akademiens förfogande genom
lä — Heil.-berättelse ang. statsverket lör är 19.11. III.
226 —
kungl, brev den iy november 1920 oell den 22 juni 1921. Elter ».kimits
år 1923 timade iråniälle uppdrogs i enlighet med Eckholls begäran utarbetandet
av det omiattande, iör medeltidens konst- och kulturhistoria
synnerligen betydeiselulla arbetet åt antikvarien hos akademien Otto
Janse. Då emellertid doktor Janse drabbats av ohälsa och under längre
tider nödgats begära tjänstledighet, har verkets utgivande kommit, att
avsevärt iördröjas. Redan löre Eckholls död hade år 1922 utkommit det
planerade verkets andra del, omiattande fullständiga uppmätningsritningar
över muren. Den deskriptiva delen är numera lärdigsatt och
omfattar 250 trycksidor i 4:o. Under förutsättning att författarens hälsotillstånd
icke försämras torde arbetet kunna beräknas vara utkommet senast
den 1 juni 1932. Arbetet har hittills dragit en kostnad av 30,889
kronor 12 öre, därav statsanslaget påförts ett belopp av 22,418 kronor
52 öre och återstoden, 8,470 kronor 60 öre, ställts till förfogande av en för
arbetet intresserad enskild person. Akademien har för avsikt att framdeles,
då arbetet utkommit av trycket, göra framställning örn anslag av
allmänna medel i stället för det till statsverket inlevererade beloppet,
9,581 kronor 48 öre.
II. På sätt framgår av statsverkspropositionen till 1926 års riksdag
(åttonde huvudtiteln, punkt 41) har kungl, myntkabinettet från dr. phil.
Otto Smith fått mottaga en större donation, bestående av en värdefull
samling mynt enligt ett den 20 augusti 1925 dagtecknat gåvobrev. Med
donationens överlämnande var förbundet det villkoret, att nya ändamålsenliga
montrer skulle anskaffas för myntsamlingarnas goda och rationella
utställande. I anledning härav hemställde akademien i sina
hösten 1925 avlåtna riksdagspetita örn utverkande av anslag för denna
nya monterinredning, och på Kungl. Maj:ts förslag anvisade jämväl
1926 års riksdag för ändamålet ett anslag av 10,000 kronor. Emellertid
kom denna nyanskaffning i ett annat läge, sedan frågan örn en nybyggnad
för statens historiska museum började aktualiseras. Det kunde icke
anses förenligt med god hushållning att skaffa en dyrbar specialinredning,
som måhända icke kunde utan stora kostnader vinna ändamålsenlig
användning i en annan miljö i en ny museibyggad. Med donators
medgivande avbröts därför nyanskaffningen av montrer i avbidan på
att de nya museilokalerna skulle bliva färdiga. Akademien har därför
även i detta fall för avsikt att framdeles hemställa om anslag av allmänna
medel för att möjliggöra myntsamlingarnas utställande i enlighet
med ovannämnda villkor.
Stockholm den 8 januari 1932.
SIGURD CURMAN.
1. A. Hedenlund.
Universitetskanslerns
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 109, § 45.
Till Konungen.
Med anledning av vad i bifogade transumt av riksdagens senast församlade
revisorers berättelse under § 45 anmärkts rörande vissa tandeköterskekurser
vid tandläkarinstitutet samt vad tandläkarinstitutets
— 227 —
lärarråd i bilagda yttrande däröver anfört, hemställer jag, att statsrevisorernas
ifrågavarande anmärkning icke måtte föranleda annan åtgärd
än att Kungl, Majit bemyndigar mig att efter hörande av lärarrådet
meddela närmare bestämmelser rörande sagda kurser och angående dispositionen
av de uppkomna besparingarna å kursavgifterna.
Stockholm den 9 januari 1932.
Underdånigst:
ERNST TRYGGER.
Axel Hamacher.
Tandläkareinstitutets lärarråds
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 109, § 45.
Till kanslern för rikets universitet.
I remiss av den 21 december 1931 har ni anmodat tandläkarinstitutets
lärarråd att senast den 8 januari 1932 inkomma med yttrande i anledning
av vissa uttalanden av riksdagens revisorer beträffande tandsköterslceundervisningen
vid tandläkarinstitutet. Till fullgörande av ifrågavarande
anmodan ber lärarrådet att få anföra följande.
Ifrågavarande undervisning upptogs redan före tandläkarinstitutets
inflyttning i sina nuvarande lokaler och i skrivelse av den 23 april 1925
anhöll lärarrådet örn Kungl. Maj:ts medgivande att meddela densamma.
Enligt sistnämnda framställning anordnades undervisningen i avsikt dels
att tillgodose det behov av hjälpkrafter till tandläkarna, som föreligger
vid utövandet av tandvården, dels också för att tillgodose ett vid tandläkarinstitutet
föreliggande behov av kvinnlig arbetskraft utöver den,
till vilken medel i vanlig ordning beviljats. I sin skrivelse betonade lärarrådet
särskilt, att denna utbildning borde »försöksvis anordnas vid
tandläkarinstitutet». Ifrågavarande undervisning föreslogs bliva helt
bekostad genom av eleverna erlagda avgifter och hemställde lärarrådet,
att dessa medel av inspektor enligt lärarrådets anvisning måtte få fördelas
mellan de i undervisningen och handledningen deltagande personerna,
dels också användas till åskådningsmateriell och övriga för kursen
oundgängligen behövliga utgifter. Det torde icke kunna dragas i tvivelsmål
att i dessa utgifter även skäliga omkostnader för den med ifrågavarande
undervisningen förenade administrationen avsågos ingå.
Undervisningens karaktär av försök betonades helt naturligt av den
orsak, att lämpligheten av den från början föreslagna anordningen först
kunde göras, när någon tids erfarenhet vunnits. Av samma orsak begärde
också lärarrådet en viss frihet att bestämma över de influtna kursavgifternas
fördelning.
Enligt beslut av den 30 oktober 1925 medgav Kungl. Majit, »att ifrågavarande
kurser finge tillsvidare försöksvis fortgå i huvudsaklig överensstämmelse
med den i lärarrådets skrivelse lämnade redogörelsen», dock
med viss inskränkning beträffande det föreslagna elevantalet.
— 228
Behovet av eu viss erfarenhet beträffande tancLsköterskeundervisningen
och de med densamma förenade kostnaderna föranledde helt natur
ligt lärarrådet att iakttaga en långt driven försiktighet vid uppgörandet
av omkostnadsstaten för densamma. I följd härav erhöllo varken inspek
tor eller den ordinarie läraren, som närmast erhöll tillsyn över kurserna
något arvode. Utgiftsstaten hölls betydligt lägre än vad de inflytande
inkomsterna gjorde nödvändigt, enär möjlighet förefanns att någon oförutsedd
utgift kunde bliva nödvändig.
Denna försiktighet medförde, att det vid en av inspektor höstterminen
1929 föreslagen revision visade sig att på kurserna inbesparats ett kapi
tal av ej mindre än 9,958 kronor 85 öre i överskottsmedel. Vid sammanträde
den 16 december 1929 beslöt lärarrådet att fastställa ny stat för
tandsköterskeundervisningen. I denna upptogs nu ovan nya poster bland
annat dels ett arvode åt inspektor å 500 kronor per år och dels ett arvode
ät kursledaren dr Hylin å 500 kronor per ar såsom ersättning för deras
befattning nied ifrågavarande undervisning. Lärarrådet hade vidare dea
4 november samma år beslutat tilldela Hylin ett retroaktivt arvode av 3,000
kronor, motsvarande 500 kronor för vart och ett av de år han lett tandsköterskeundervisningen.
Riksdagens revisorer framhålla nu dels att det synes dem »kunna
ifrågasättas örn institutets inspektor, som i sådan egenskap uppbär ett
arvode av 1,450 kronor för år, bort tillerkännas särskild ersättning för
sitt bestyr med nämnda kurser», dels anse de det olämpligt, att uppkomna
behållningar å tandsköterskeelevernäs avgifter disponerats för retroaktiv
ersättning åt kursledaren dr. Hylin. Revisorerna framhålla slutligen
»att större varsamhet hör iakttagas vid disponerandet av nämnda
avgifter och att eventuella ''överskottsmedel’, i första hand synas böra
användas för något eleverna närmare berörande ändamål, exempelvis
till beredande av befrielse helt eller delvis för medellösa eller mindre
bemedlade tandsköterskeelever från erläggande av kursavgift».
Lärarrådet vill då till en början framhålla, att behovet av hjälpkrafter
till tandläkarna numera, sedan en kommunalt anordnad barntandvård
vunnit ökad utbredning, synes än mera påtagligt än vad förhållandet
var, när tandsköterskeutbildningen vid tandläkarinstitutet påbörjades.
Det synes också önskvärt, att denna utbildning äger rum under statens
kontroll, så att den icke — i likhet med tandteknikerutbildningen — helt
överlämnas till den privata företagsamheten och affärslusten. Den bör
emellertid förbättras och fördjupas. Framställning örn en omorganisa
tion i sådan riktning har också gjorts till inspektor från tandsköterskehåll
och är under lärarrådets behandling.
Vad åter beträffar frågan örn lämpligheten av att tandsköterskeelever
skola ersätta en avsevärd del av den för tandläkarinstitutets verksam
het nödvändiga kvinnliga personalen, får lärarrådet framhålla, att de
gångna åren alltmer klarlagt olämpligheten av en dylik anordning.
Fyra gånger örn året får institutet mottaga nya elever, vilka äro helt
ovana vid det arbete, till vilket de äro oundgängligen nödvändiga. Då
tandläkarinstitutets lärarkrafter och övriga anställda personal — såsom
lärarrådet vid ett flertal tillfällen framhållit .— genom det ökade behovet
av tandvård i landet och det därigenom stegrade behovet av utbil
dadé tandläkare, blivit otillräckliga är det påtagligt, att institutets arbetsförhållanden
än ytterligare måste försvåras därigenom, att en del av
förefintliga hjälpkrafterna äro fullständigt outbildade för sitt arbete.
Endast örn den ordinarie personalen är tillräcklig kan det vara lämpligt.
att f a n <1 sköter sk o u t bi kl n i n gen vid tandläkarinstitutet bibehålies.
— 229 —
Den bör vara en undervisning avsedd uteslutande för att täcka behovet
av tandsköterskor i landet, icke för att tillfredsställa tandläkarinstitutets
behov av arbetskraft. Lärarrådet har också på sin. tid begärt ett
ökat antal tandsköterskor, men dess framställning har endast till en del
beaktats av Kungl. Maj:t och riksdagen, i det att det äskade anslaget av
SO,696 kronor nedskurits till 40,000 kronor. Vid denna framställning
hade dock endast det mest trängande behovet beaktats. Lärarrådet skulle
därför önska ytterligare göra framställning örn åtta tandsköterskebefattningar
med en lön av 2,400 kronor eller tillsammans 19,200 kronor om det
med tanke på nu rådande ekonomiska förhållanden kunde anses
sannolikt, att en dylik framställning vunne beaktande.
Efter att sålunda hava redogjort för den principiella sidan av tandsköterskeundervisningen
mot bakgrunden av de erfarenheter, sorn vunnits'',
vill lärarrådet närmare beröra de speciella frågor, som berörts av
riksdagens revisorer.
Den första av dessa gäller det skäliga i att inspektor för sin befattning
med denna undervisning erhåller ett arvode av 500 kronor per år.
Lärarrådet får då till en början erinra, att inspektor i själva verket är
tandläkarinstitutets rektor. På grund av tandläkarinstitutets föråldrade
organisation har denna befattning med åren blivit alltmera krävande,
särskilt med hänsyn till den ökade mängden av studerande vid institutet.
Detta Ilar också insetts av tandläkarundervisningssakkunniga,
vilka i sitt betänkande av den 4 december 1931 på tal örn inspektors arvode
framhålla: »Arvodet för inspektor (vilken i realiteten framförallt
fullgör en rektors funktioner) utgöres för närvarande av en fast ersättning
å 1,450 kronor för de mera direkta inspektorsgöromålen, vartill
komma 1,500 kronor för ledamotskap i examensnämnderna, tillhopa
alltså 2,950 kronor. (Med den ersättning å 500 kronor för göromål i
.samband med t a n d s k ö t e r ske u t b i 1 d n i n gen, som inspektor även uppbär,
hava de sakkunniga i detta sammanhang ej anledning att sysselsätta sig.)
Körande nyssnämnda totalbelopp 2,950 kronor, vilja de sakkunniga uttala,
att det tillsvidare bör utgå oförändrat. Visserligen medför den av
de sakkunniga föreslagna oinändringen av examenssystemet en minskning
i inspektors arbete, men denna minskning niel'' jin kompenseras av
den ökning däri, som den stegrade elevtillströmningen inneburit.» Lärarrådet
vill härtill erinra, att rektorerna vid de allmänna läroverken i
Stockholm för sitt säkerligen mindre krävande och långt tacksammare
arbete åtnjuta en lön, som med 1,700 kronor överstiger lektorslön samt
dessutom hyresbidrag med 3,700 kronor, alltså tillhopa för rektorstjänsten
5,400 kronor. Det synes lärarrådet, att det under dessa förhållanden vore
obilligt att utan ersättning ytterligare belasta inspektor med det arbete,
tandsköterskeutbildningen kräver, under hänvisning till att han uppbär
ett arvode av 1,450 kronor för inspektorsgöromålen.
Det förhållande, att inspektor ej tidigaro uppburit dylikt arvode utgör
intet skäl för att detsamma ej är viii berättigat, utan beror, som ovan
nämnts, pä den. försiktighet, sorn av lärarrådet måste iakttagas, när tandsköterskeutbildningen
påbörjades.
Ej heller kan lärarrådet instämma i den av riksdagens revisorer uttalade
meningen, att arvodet av 500 kronor är alltför högt med hänsyn tili
do uppgifter som i avseende å kursernas administration åvila ordinarie
läraren Hylin, och kassörskan fr. Holmberg. Dä inspektor icke har bestämd
arbetstid, måsto hans arbete utföras, oavsett, vilken lid elci kräver.
Upptagen han av arbete med tandsköterskeutbildningen, blir delta,
en fullständigt extra belastning utöver riol honom eljest såsom inspektor
— 230
åliggande arbetet. Detsamma gäller i huvudsak dr Hylin under det att
fr. Holmberg numera endast undantagsvis i och för tandsköterskeutbildningens
administration torde behöva offra arbetstid utöver den henne
i tjänsten åligger.
Beträffande dr Hylin hava riksdagens revisorer ej funnit det oskäligt,
att lian för sitt arbete erhåller en ersättning av 500 kronor för år,
men de anse det olämpligt, att han 1929 retroaktivt tilldelades motsvarande
summa i ersättning för den tid han tidigare utfört detta arbete
utan arvode. Lärarrådet skulle sålunda hava kunnat tilldela Hylin en
ersättning av 500 kronor för år redan från och med år 1923, utan att
detta väckt revisorernas ogillande. Han hade då till dato uppburit samma
summa, som han nu erhållit. Som ovan nämnts ansåg sig lärarrådet
emellertid till dess erfarenhet vunnits böra iakttaga försiktighet vid
medlem, disposition. Detta förhållande och det förhållandet, att Hylin
osjälviskt utfört sitt arbete i avvaktan på att en överblick av verksamheten
skulle erhållas, synes lärarrådet knappast kunna motivera, att Hylin
skulle undandragas en i och för sig skälig ersättning för sitt arbete.
Fastmer synes det lärarrådet, att Hylin utöver detta arvode, är förtjänt
av tacksamhet, att han så länge velat låta med sitt skäliga arvode
anstå.
.Då riksdagens revisorer framhålla, att större varsamhet bör iakttagas
vid disponerandet av tandsköterskeelevernäs avgifter, må det tillåtas
lärarrådet att erinra, att detsamma aldrig begärt eller erhållit anslag
till denna undervisning. Oaktat den summa, som stått till lärarrådets
förfogande för bekostande av utbildningen i fråga genom inskränkningen
av antalet elever, blivit knappare än vad som från början beräknats
har utbildningen icke blott kunnat fortgå efter de från början uppdragna
riktlinjerna, utan omkring 7,000 kronor hava inbesparats och finnas
att tillgå, i den händelse en omorganisation aAT under\''isningen skulle
kräva tillfälligt ökade utgifter eller örn bidrag till obemedlade, såsom
av revisorerna föreslagits, skall lämnas. Under dessa förhållanden synes
det lärarrådet knappast med fog kunna sägas, att ej all nödig sparsamhet
iakttagits.
Vad beträffar revisorernas förslag, att nedsättning eller befrielse från
avgiften borde beredas mindre bemedlade elever, vill lärarrådet icke motsätta
sig denna tanke och Adil då föreslå, att räntan på de oATan nämnda,
inbesparade medlen användes för detta ändamål. Dock bör lärarrådet,
i den händelse undervisningens förbättring skulle kräva tillfälliga utgifter
utöver dem, som årligen inflyta genom elevavgifterna, hava rätt att
i första hand för detta ändamål begagna besparingsmedlen.
På grund av vad lärarrådet sålunda anfört, får detsamma anhålla
dels att ni av Kungl. Maj:t ville utverka tillåtelse för lärarrådet, att
beAdlja nedsättning eller befrielse från avgiften åt mindre bemedlade
tandsköterskeeleA''er med rätt för lärarrådet, att i den händelse så befinnes
möjligt, i motsvarande grad använda räntan å inbesparade elevavgifter
till utgifternas för undervisningen täckande,
dels att. lii ville hemställa att riksdagens reAusorers skrivelse i ÖATrigt ej
måtte till någon åtgärd föranleda.
Utdrag ur protokoll, innefattande skiljaktig mening bifogas.
Stockholm den 7 januari 1932.
På lärarrådets vägnar:
GÖSTA H Ä GGQVIST.
Ernst Törnell.
— 231
Bilaga A.
Utdrag ur protokoll, hållet i tandläkariixstitutets lärarråd den 7 januari
1932.
Närvarande: Herrar inspektor professor Häggqvist, professor Henschen,
docenten Olivecrona, ordinarie lärarna professor Thourén och tandläkaren
Westin.
Frånvarande: på grund av resa professor Hammarsten och ordinarie
läraren med. lic. Hylin.
§ 5.
Föredrogos handlingarna till Kungl. Maj:ts remiss pä riksdagens revisorers
berättelse, i vad densamma innefattade yttrande rörande vissa
tandsköterskekurser vid institutet, i vilket ärende särskilda av lärarrådet
vid föregående sammanträde utsedda kommitterade avgivit förslag till
yttrande, vilket i avskrift före detta sammanträde delgivits lärarrådets
ledamöter.
Herr Thourén, som förklarade sig i huvudsak biträda kommitterades
förslag till utlåtande, hemställde, att lärarrådet måtte uttala sig för en
nedsättning av administrationskostnaderna för tandsköterskekurserna
samt föreslog i sådant avseende att, då det för närvarande årligen inflöte
4,800 kronor i elevavgifter och 1,300 kronor därav åtginge till kursernas
administrering, endast 1,000 kronor måtte beräknas för nämnda
ändamål med uppdelning i samma proportion som hittills.
Herr Westin yrkade bifall till kommitterades förslag.
Vid framställd proposition på herr Thouréns förslag beslöt lärarrådet
antaga herr Westins förslag, och hade lärarrådet sålunda godkänt kommitterades
förslag till utlåtande, vilket var av den lydelse registraturet
utvisar.
Herr Thourén var skiljaktig och anhöll att till protokollet få anföra
följande reservation.
»Undertecknad ber att få till protokollet foga, att jag i ärendet har
en avvikande mening. Då lärarrådet i december 1929 beslöt tilldela inspektor
500 kronor, som arvode för arbete med sköterskekursen och därmed
höja de årliga administrationskostnaderna för nämnda kurs. vilka
tidigare under fem år utgått med 300 kronor (sedan november 1929 med
800 kronor, genom lärarrådets beslut örn retroaktivitet uppgick administrationskostnaderna
i realiteten till 800 kronor per år) till 1.300 kronor
uttalade jag mina betänkligheter mot åtgärden i fråga då den synes
strida mot anda och bokstav i Kungl. Maj:ts beslut av den 30 oktober
1925. Dessa betänkligheter hava under de gångna åren ingalunda
minskats utan tvärtom. Det är förvisso en ganska egendomlig företeelse
att av influtna medel 4,800 kronor administrationskostnaderna skola
uppgå till bortemot 30 procent. Eller med andra ord varje sköterskeelev
betalar till nämnda, utgiftspost ej mindre än ungefär 80 kronor för
en kurs på 0 månader.
Att anmärkning mot denna utgiftsposts storlek nu framförts av statsrevisorerna
är ingalunda förvånansvärt och då denna anmärknings berättigande
enligt mitt förmenande näppeligen torde kunna jävas, tillåter
jag mig föreslå, att lärarrådet går i författning om att nämnda administrationskostnaderna
sänkas så att en lämpligare proportion mellan
dem och inkomststaten erhålles och fördelas pa lämpligt sätt.»
Sorn ovan.
Ur protokollet:
Ernst Törnell.
— 232 —
Bilaga H.
Utdrag'' ur protokoll, hållet i tandläkarinstitutets lärarråd elen 16 december
1929.
$ 7.
Återupptogs ärendet angående herr Westins förslag örn utvidgning av
utbildningskursen för tandsköterskor, och föredrogs härvid ett av herrar
Hylin, Thourén och Westin avgivet yttrande i ärendet, vari föreslogs att
avvakta vederbörande myndigheters beslut i tandvårdsfrågan, innan åtgärder
vidtoges i föreslagen riktning.
Lärarrådet beslöt biträda denna hemställan.
I sammanhang beslöts fastställa följande stat för tandsköterskekurs’
inkomster och utgifter.
Inkomster.
Elevavgifter ........... kronor 4,800
V tgifter.
Arvode till inspektor .................................................................. » 500
D:o till doktor Hylin ................. » 500
Kursläraren i protéslära............................................................... » 600
» i tandfyllnadskonst ................................................ » 400
» i tandkirurgi............................................................ » 400
» i anatomi, fysik och kemi.................................... » 400
Sjuksköterskan å tandkirurgiska avdelningen................ » 1,000
Kassörskan L. Holmberg för kurs, tillsvidare ........................ » 200
» » för skrivarbeten, tillsvidare........... » 300
Laboratoriebiträde! ...................................................................... » 200
Kostnad för broschyrer och skrivmateriel ............................... » 200
För oförutsedda utgifter................................................................ » 100
Kronor 4,800
Ur protokollet:
Ernst Törnen.
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110,146.
Till Konungen.
Genom nådig skrivelse den 18 december 1931 har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt skolöverstyrelsen att med anledning av vad i skrivelsen bifogad
transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats
rörande högre lärarinneseminariet efter hörande av vederbörande rektor
avgiva utlåtande. I ifrågavarande berättelse hade riksdagens revisorer
under hänvisning till nådiga kungörelsen den 19 december 1924
(nr 517) gjort anmärkning på att vid utgången av budgetåret 1930/1931
— 233 —
i högre lärarinneseminariets kassa innestod ett så stort kontant belopp
som 4,350 kronor 14 öre.
Sedan överstyrelsen anmodat rektorsämbetet vid högre lärarinneseminariet
att efter hörande av f. d. rektor G. R. Fåhraeus inkomma med yttrande
i ärendet, har nuvarande rektorn vid samma seminarium Sven
Grauers inkommit med det infordrade yttrandet, vilket härmed jämte remissakten
överlämnas, och får överstyrelsen såsom eget utlåtande i ärendet
i underdånighet hänvisa till vad i förklaringen anförts.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Wallin och
undervisningsrådet Hänninger, föredragande.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdänigst:
OTTO HOLMDAHL.
NILS HÄNNINGER.
Föredragande.
I n ge Iner g Blomberg.
Rektors vid högre lärarinneseminariet
i Stockholm
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 4fi.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Med anledning av infordrat yttrande över av riksdagens revisorer
[framsthlld anmärkning rörande högre lärarinneseminariets kontantbehållning
vid budgetårets slut den 30 juni 1931 får jag efter hörande av
f. d. rektor G. K. Fåhraeus jämte remissaktens återställande vördsamt anföra
följande:
Med hänvisning till kungörelsen av den 19 december 1924, nr 517, angående
skyldighet för medelförvaltande verk och inrättningar att ha sina
medel insatta å giroräkning i riksbanken ha revisorerna funnit anmärkningsvärt,
att ett så stort belopp som 4,350 kronor 14 öre vid o. a. tidpunkt
kontant innestått i seminariets kassa i stället för att vara insatt
i riksbanken. Dåvarande redogöraren, rektor G. R. Fåhraus, har framhållit,
att vid sagda tid dels ett belopp av 1,500 kronor (rektors och bitr.
föreståndarinnors hyresbidrag) varit omedelbart förestående till utbetalning
(1 juli 1931) dels ett antal räkningar väntats, som han önskat
likvidera innan det förestående rektorsskiftet den 1 juli s. å. men att han
därvid icke kunnat'' helt överblicka läget, varför den kontanta kassan
varit större än som av behovet oundgängligen påkallats.
För övrigt har jag endast att tillägga, att de givna föreskrifterna för
framtiden i görligaste mån skola komma att efterlevas.
Stockholm den 31 december 1931.
Sven Graners.
Rektor.
— 234
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, §,47.
Till Konungen.
Grenom nådig remiss den 18 december 1931 har Eders Kungl. Majit
anbefallt skolöverstyrelsen att, med anledning av vad i till remisskrivelsen
fogat transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande leverering till statsverket av vissa terminsavgifter vid de
allmänna läroverken, efter hörande av vederbörande rektorer avgiva utlåtande.
Med anledning härav har överstyrelsen från vederbörande rektorsämbeten
infordrat yttranden; sedan dessa numera till överstyrelsen
inkommit, får överstyrelsen, med återställande av remissakten, till
Eders Kungl. Maj:t överlämna desamma och därvid för egen del anföra
följande.
Den av revisorerna framställda anmärkningen avser, att vid vissa
läroverk de terminsavgifter till statsverket, som uppburits under höstterminen
1930, i ett fall jämväl under vårterminen 1931, blivit av rektor
för sent inlevererade till vederbörande länsstyrelse. Anmärkningen gäller
sju läroverk. Av de nu avgivna yttrandena framgår, att förhållandena
i förevarande avseende gestaltat sig ganska olika vid de olika läroverken.
I fråga om samrealskolan i Falköping är anmärkningen fullständigt
ogrundad, men överstyrelsen kan icke yttra sig örn anledningen till statsrevisorernas
misstag.
Från samrealskolorna i Lidingö och Ludvika hava ifrågavarande medel
blivit avsända till vederbörande länsstyrelse inom den i läroverksstadgan
angivna tiden men icke kommit länsstyrelsen till handa förrän
efter utgången av sagda tid. Även i dessa båda fall torde anmärkningen
således böra anses ogrundad, ehuru det må vara förklarligt, att den kunnat
framställas.
Från samrealskolan i Skellefteå har leveransen skett två dagar efter
den föreskrivna tidens utgång; och får överstyrelsen hänvisa till vad rektor
såsom förklaring anfört.
De enda läroverk, där det kan vara tal örn någon nämnvärd försening,
äro samrealskolorna i Söderköping, Nässjö och Tomelilla. Vad dessa
vidkommer, saknar överstyrelsen anledning till annat uttalande, än att
överstyrelsen vill påpeka, hurusom dessa läroverk alla till för kort tid
sedan varit kommunala mellanskolor, att rektorerna i sammanhang med
skolornas förstatligande blivit överflyttade i statstjänst och att det givetvis
varit förenat med ganska stora svårigheter och ganska mycken tidsutdräkt
för dem att sätta sig in i de många förhållanden, icke minst på
den ekonomiska förvaltningens område, som äro annorlunda ordnade vid
ett allmänt läroverk än vid en kommunal mellanskola.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Wallin och
undervisningsrådet Johansson, föredragande.
Stockholm den 9 januari 1932.
Underdånigst:
OTTO HOLMDAHL.
AUGUST JOHANSSON.
Föredragande.
Nils M. af Malmborg.
— 235 —
Rektors vid Lidingö samrealskola
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, 147.
Till Kungl, skolöverstyrelsen.
Som svar å härmed återsända remisshandlingar örn leverering av terminsavgifterna
till statsverket för höstterminen 1930 från Lidingö samrealskola
får undertecknad härmed vördsamt anföra följande.
Sedan uppbörden i laga tid ägt rum, insattes medlen på sparkassebok
i härvarande avdelning av Svenska Handelsbanken, varifrån de uttogos
30/12 och insändes till länsstyrelsen i Stockholm den 31112 genom den
check nr 4044 å 4,400 kronor varmed banken betalade de insatta medlen.
Då denna tydligen ej kommit länsstyrelsen tillhanda förrän 2/1, har det
skedda visat mig, att jag måste avleverera medlen före den 31/12, vilket
hädanefter skall ske. För att förekomma ytterligare anmärkningar från
herrar statsrevisorer ber jag få meddela, att den ränta, de i banken insatta
medlen lämna, överföres till samrealskolans premie- och fattigkassa,
såsom av räkenskaperna framgår.
Lars Gabriel Andersson.
Rektors vid Falköpings samrealskola
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 111, §
Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverksavdelningen.
Över en av riksdagens revisorer gjord, hit remitterad anmärkning vid
samrealskolans i Falköping räkenskaper för budgetåret 1930/1931 får jag
på anmodan härmed avgiva yttrande.
I berörda anmärkning säga sig riksdagens revisorer vid granskning av
de allmänna läroverkens räkenskaper för budgetåret 1930/1931 hava funnit,
att terminsavgifterna till statsverket för höstterminen 1930 från samrealskolan
i Falköping inlevererats först den 2 januari 1931, under det
de borde hava inlevererats före december (1930) månads utgång. — Det
är mig ofattbart, att en sådan anmärkning kunnat framkomma. Den
måste bero på något misstag, ty av mitt läroverks räkenskaper framgår
med all önskvärd tydlighet, att jag inlevererat terminsavgifterna till
statsverket för höstterminen 1930 den 20 decemius'' 1930, alltså i god tid
före utgången av december månad. Till yttermera visso bifogar jag en
från riksräkenskapsverket införskaffad, vidimerad avskrift av levereringsreversalet,
vars data visa riktigheten av min uppgift.
Jad tillbakavisar på grund ar det anförda ifrågavarande anmärkning
såsom alldeles obefogad.
Möjligen föreligger här en namnförväxling. Det vore i så fall icke första
gången, som obehag uppstått genom att namnet Falköping förväxlats
— 236 —
med ett annat delvis liknande stadsnamn. Men jag Ilar svårt att föreställa
mig, det något dylikt skulle kunna förekomma hos en sådan myndighet
som riksdagens revisorer.
Må det förlåtas, örn jag i samband med ovanstående framhåller det,
minst sagt, olämpliga uti att sådana anmärkningar, varom här är fråga
—• ja, även mycket annat, som icke angår den stora allmänheten — ögonblickligen
delgivas pressen, innan den eller de, vilka anmärkningarna
gälla, haft tillfälle att yttra sig över dem. De kunna ju, som synes, vara
oriktiga, och det är föga angenämt att alldeles oförskyllt i tidningarna
utpekas som en försumlig tjänsteman.
Remissakten återgår.
Falköping den 3 januari 1932.
B. Drakenberg.
Hektor vid samrcalskolan t Falköping.
Bilaga. Avskrift.
Fal. 117.
LEVERERIN.GSREVERSAL.
I Riksbankens kontor i Mariestad insättas för räkning
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
å Statsverkets giroräkning Tretusen (3,000) kronor,* utgörande
terminsavgifter till statsverket vid samrealskolan i Falköping för
höstterminen 1930.
Falköping den 20 december 1930.
B. Drakenberg.
Hektor vid samrealskolan i Falköping.
*) i prmväxel Nr 228560 Skaraborgs Ensk. bank.
Förestående belopp, 3,000 kronor kvitteras Mariestad i riksbanken den
22 december 1930.
Annot
3/. Carlström. H. Rosander.
Rektors vid Ludvika samrealskola
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, § 47.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Som svar å remissakten av den 24 december 1931 får undertecknad härmed
meddela, att ifrågavarande terminsavgifter av undertecknad avsändes
onsdagen den 31 december 1930, varom även finnes anteckning i
skolans diarium.
Ludvika den 4 januari 1932.
Martin Gustavi.
237 —
Rektors vid Skellefteå samrealskola
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, §47.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Anmodad att avgiva yttrande över den anmärkning vid samrealskolans
i Skellefteå räkenskaper för budgetåret 1930/1931, som gjorts av statsrevisorerna,
med anledning av att terminsavgifterna till statsverket, som bort
vara inlevererade för höstterminen 1930 före december månads utgång,
icke blivit inlevererade förrän den 2 januari 1931, får jag härmed vördsamt
förklara, att detta dröjsmål uteslutande berott på försummelse från
min sida att i så god tid uttaga medlen från banken, att de hunnit i föreskriven
tid inlevereras.
Skellefteå den 31 december 1931.
Almar Bexelius.
Rektors vid samrealskolan i
Söderköping
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, § 47.
Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverksavdelningen.
I anledning av kungl, skolöverstyrelsens skrivelse av den 24 december
1931 med anmodan örn yttrande angående leverering till statsverket av
vissa terminsavgifter vid de allmänna läroverken budgetåret 1930/1931
får jag härmed vördsamt hänvisa till bifogade avskrifter.
Söderköping den 31 december 1931.
Vilh. Hultén.
Hektor vid samrealskolan i Söderköping.
Bilaga. Avskrift.
Sparbanken i Söderköping.
På begäran överlämnas härmed utdrag av sparbanksbokskontot nr
16489 (statsverket, Söderköpings samrealskola).
— 238 —
|
|
|
| Dgr. | Ränta |
1930 Nov. 5 | Insatt ............................ | ........ kronor | 210: — | 54 | 1: 26 |
Dec. 31 | Klinta ............................ | ........ » | 1: 2 6 |
|
|
1931 Jan. 1 | Behållning.................... | ........ kronor 211:26 |
|
| |
» 16 | Uttag ............................ | ........ » | 210: — |
|
|
|
| kronor | 1: 26 |
|
|
Juni 30 | Ränta............................ | ........ » | 0: 40 |
|
|
Juli 1 | Behållning ............... | ........ kronor | 1: 66 |
|
|
Dec. 17 | Ränta .......................... | ........ » | 0: 02 |
|
|
Uttagit hela behållningen ........ | ........ kronor | 1: 68 |
|
|
Söderköping den 17 december 1931.
Sparbanken i Söderköping.
Emil Törnell. R. Fagerholm.
Vilh. Hultén.
Rektor.
Bält avskrivet, betyga
Dervid Wirsén.
Adjunkt.
Bilaga. Avskrift.
Levereringsreversal.
För länsstyrelsens i Östergötlands län räkning insattes i riksbankens
avdelningskontor i Linköping å statsverkets girorökning en krona (1: 68
öre), i enlighet med specifikation.
Söderköping den 17 december 1931.
Vilhelm Hultén.
Rektor.
Förestående belopp 1 krona 68 öre inbetalt att tillgodoföras statsverkets
giroräkning.
Linköping i riksbanken den 18 december 1931.
Annot.
I. Gierstad. J. Lilja.
Upplupen ränta å i Söderköpings sparbank insatta kronor 210 utgörande
terminsavgifter till statsverket vid samrealskolan i Söderköping
höstterminen 1930.
Rektors vid samrealskolan i
Söderköping
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, § 47.
Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverk savdelningen.
I anledning av kungl, skolöverstyrelsens skrivelse av den 24 december
1931 med anmodan örn yttrande angående leverering till statsverket av
vissa terminsavgifter vid de allmänna läroverken budgetåret 1930/1931
— 239
får jag härmed vördsamt lämna följande kompletterande uppgifter täll
min skrivelse av den 31 december 1931.
Att de influtna terminsavgifterna till statsverket höstterminen 1930 ej
inlevererades inom föreskriven tid utan först den 16 januari 1931, berodde
uteslutande på förbiseende från min sida. De influtna avgifterna kronor
210, insattes efter uppbörden den 5 november 1930 i Söderköpings
sparbank på konto statsverket, Söderköpings Samrealskola. När jag så
i dagspressen såg statsrevisorernas anmärkning rörande de för sent inlevererade
terminsavgifterna, inbetalade jag till statsverket den 17 december
1931 1 krona 68 öre, utgörande upplupen ränta å ovannämnda konto.
Söderköping den 7 januari 1932.
Vilh. Hultén.
Hektor vid samrealskolan i Söderköping.
Rektors vid Nässjö samrealskola
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil,! 47.
Till kungl, skolöverstyrelsen, lär overk savdel
ningen, Stockholm.
Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens skrivelse av den 24 december
1931 till rektorsämbetet i Nässjö angående av statsrevisorerna gjord
anmärkning mot förutvarande rektor vid samrealskolan härstädes rörande
för sent inlevererade terminsavgifter till statsverket, anhåller undertecknad
vördsamt att efter inhämtade upplysningar från förutvarande
rektor få vitsorda riktigheten av nämnda anmärkning.
Nässjö den 7 januari 1932.
Victor Engblom.
Rektors vid Tomelilla samrealskola
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. lil, § 47.
Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverk savdelningen,
Stockholm.
Med anledning av statsrevisorernas anmärkning får jag vördsamt avgiva
följande yttrande:
Terminsavgifterna ifråga ha av eleverna erlagts under senare delen av
höstterminen 1930, respektive vårterminen 1931 och ha av mig för enkelhets
vinnande upptagits som inkomst i en enda post vardera terminen.
— 240 —
Inlevererandet till statskontoret har genom förbiseende skett senare än
som föreskrives. Härför har jag ingen annan ursäkt än den mängd nytt
som mött vid övergången från kommunal mellanskola till samrealskola.
Tomelilla den 5 januari 1932.
I tjänsten:
Olof Hjorth.
Rektor.
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, f 48.
Till Konungen.
Sedan Eders Kungl. Maj :t genom nådig skrivelse den 18 december 1931
anbefallt skolöverstyrelsen att med anledning av vad i skrivelsen bifogad
transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande
Jönköpings västra elementarläroverk för flickor efter hörande avvederbörande
skolstyrelse avgivna utlåtande, har överstyrelsen infordrat
yttrande från skolstyrelsen, vilket härmed jämte remissakten överlämnas.
Såsom eget utlåtande i ärendet får överstyrelsen anföra följande.
Av skolstyrelsens yttrande framgår bl. a., att styrelsen är medveten om
att skolans lokaler ej i alla avseenden uppfylla de fordringar, som gälla beträffande
statsläroverkens byggnader, samt att den genom lämpliga åtgärder
söker motverka de olägenheter, som föranledaa av bristfälligheterna.
Såsom överstyrelsen redan tidigare framhållit, i sin underdåniga skrivelse
den 11 januari 1930 angående yttrande av riksdagens revisorer rörande
vissa privatläroverk i Stockholm, finner överstyrelsen det synnerligen
angeläget, att de fordringar, som beträffande lokalerna böra ställas
på en statsunderstödd enskild läroanstalt, i görligaste mån bliva uppfyllda.
Emellertid anser sig överstyrelsen tillika böra framhålla, att överstyrelsen
ej anser det tillrådligt, att under nuvarande ekonomiska förhållanden
och ej minst med hänsyn till den osäkerhet, som för närvarande råder
beträffande åtminstone vissa enskilda skolors framtida ställning, åtgärder
vidtagas i avsikt att framtvinga ekonomiskt betungande nybyggnads-
eller ombyggnadsarbeten.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Wallin samt undervisningsrådet
Hänninger, föredragande.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
OTTO HOLMDAHL.
NILS HÄNNINGER
Föredragande.
Ingeborg Blomberg.
— 241 —
Styrelsens för Jönköpings
västra elementarläroverk
för flickor
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, §48.
Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverksavdelningen.
Sedan kungl, skolöverstyrelsen i skrivelse den 22 december 1931 anmodat
styrelsen för Jönköpings västra elementarläroverk för flickor att inkomma
med yttrande i anledning av riksdagens revisorers berättelse rörande
läroverket, får styrelsen i detta ärende anföra följande:
Styrelsen är givetvis medveten örn att skolans lokaler ej i alla avseenden
uppfylla de lordringar, som gälla beträffande statsläroverkens byggnader,
och skulle med synnerlig tillfredsställelse se, att en förbättring
kommo till stånd. Emellertid vill styrelsen framhålla, att skolans lokalfråga
blivit så omsorgsfullt ordnad, som under rådande förhållanden
överhuvud varit möjligt.
Det bostadshus, som disponeras av skolan, torde, då det inköptes år 1895,
med hänsyn till rummens storlek ha varit det lämpligaste, som stod att
få. Under många år förblevo också de däri inrymda skollokalerna, tack
vare en del ändringar och sammanslagningar av rum, fullt tillräckliga
för skolans behov. Ännu år 1916 var luftvolymen per elev i intet klassrum
mindre än 5 kubikmeter. Men då under de senare åren den del av
staden, där skolan är belägen, tillväxt och utbyggts med villaområden, har
tillströmningen av elever blivit oväntat stor, och en viss trångboddhet
har ej kunnat undvikas. Ej ens avvecklingen av de fyra lägsta årsklasserna
har härutinnan medfört någon nämnvärd lättnad, då samtidigt nya
parallellavdelningar måst upprättas på högre åldersstadier. Endast ett
klassrum har blivit överflödigt, och detta torde till nästa läsår komma att
sammanslås med ett bredvidliggande rum, varvid en lärosal med eirka
175 kubikmeters luftvolym erhålles. I övrigt äro, även oavsett kostnadsfrågan,
inga väsentliga ändringar av skolbyggnaden möjliga. En påbyggnad
kan med hänsyn till stadens byggnadsstadga ej ske; för tillbyggnad
saknas utrymme å tomten. Medel till en nybyggnad finnas ej.
Att i kringliggande hus erhålla lämpliga rum, varmed skollokalerna
kunde utökas, har visat sig omöjligt. Under dessa förhållanden skulle
enda utvägen vara att avvisa elever, och så har även i någon utsträckning
skett. Men i de flesta fall har skolan ej rimligen kunnat tillgripa
denna utväg, emedan den andra flickskolan för många barn ligger
alltför avlägset.
Olägenheterna av den trångboddhet, som sålunda otvivelaktigt föreligger,
söker emellertid skolans lodning att i möjligaste mån förminska.
Med hänsyn till den avsevärda skillnaden mellan de yngre och de äldre
lärjungarnas respirationsvolym tillses, att de högre klassernas elever ha
tillgång till större luftvolymer; sålunda kommer under innevarande läsår
på varje elev i klass 5 B och A respektive 5.03 och 6.03 kubikmeter, i
klass 6 B och A respektive 4.83 och 5.67 kubikmeter, i klass 7 7.84 kubikmeter
och i klass 8 B och A respektive 6.36 och 6.sr> kubikmeter. Vädrin
gen av klassrummen övervakas omsorgsfullt, och när så sko kan, hållas
även under lektionerna fönster eller ventiler i klassrummen öppna. Hälso
16
— Rev.-berättelse äng. statsverket för är 1931. lil.
— 242
tillståndet bland lärjungarna bar också, såsom framgår av bifogat intyg
från skolans läkare, även under de senaste åren trots trångboddheten varit
gott. (Bilaga A.)
Styrelsen får således såsom sin mening framhålla, att ehuru rymligare
och mer tidsenliga lokaler givetvis äro mycket önskvärda, några allvarligare
olägenheter i hygieniskt avseende knappast torde följa av skolans
nuvarande lokalförhållanden.
Jönköping den 31 december 1931.
ANNA SANTESSON.
Ordförande i styrelsen för Jönköpings
västra elementarläroverk för flickor.
Bilaga A.
Av styrelsen, för Jönköpings västra elementarläroverk för flickor anmodad
att avge ett yttrande med anledning av den av statsrevisorerna gjorda
erinringen rörande utrymmesförhållande inom läroverket får jag meddela:
att,
såvitt jag kunnat finna, vid disponerandet av undervisningslokalerna
städse hänsyn tagits till de respektive klassernas lärjungeantal, att således
lokalombyten för klasserna vid behov företagits,
att de föreskrifter, som lämnats om lokalernas utrymmande under alla
raster och läsrummens grundliga utvädring noggrant iakttagits,
att sjukligheten inom skolan icke överstigit ordinära siffror,
att något menligt inflytande på elevernas hälsotillstånd och kroppsutveckling
av skolarbetet icke kunnat påvisas,
samt att det allmänna hälsotillståndet bland skolans elever städse varit
tillfredsställande.
Årsberättelserna för de fyra sistförflutna terminerna visa:
| allm. | hälsotillståndet |
|
| gott | mindre gott | antal elever |
H. T. 1929 ................................ | ............................. 296 | 6 | 302 |
V. T. 1930 ................................ | ............................ 291 | 11 | 302 |
II. T. 1930 .............................. | ............................. 287 | 9 | 296 |
V. T. 1931 | ............................ 280 | 12 | 292 |
Jönköping den 31 december 1931.
Olof Sörensen.
Skolans läkare.
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till Konungen.
Med återställande av närslutna remiss av riksdagens senast församlade
revisorers yttrande rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater och
med överlämnande av infordrade utlåtanden från samtliga seminarierektorer
får skolöverstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Revisorerna hava anmärkt, att utgifterna pa de olika anslagsposterna
i många fall avsevärt understigit eller överskridit de belopp, varmed de
upptagits i do särskilda seminariernas omkostnadsstater, och anse sig
härav hava fått det intrycket, att vid uppgörandet av förslagen till orakostnadsstaterna
de olika anslagsposternas belopp ej beräknats med erforderlig
noggrannhet. I anledning av det sätt, på vilket rektorerna tilllämpat
det lämnade medgivandet att, därest så prövas nödigt, å en post
göra minskning och å en annan ökning, under förutsättning att ej härigenom
vederbörande omkostnadsstats slutsumma överskrides, ifrågasätta
revisorerna, huruvida det icke vid omkostnadsstaternas fastställande borde
föreskrivas, att högst de i staten uppförda beloppen må få användas
för avsedda ändamål.
Yad först angår rektorernas beräkningar angående anslagsbehovet under
de särskilda posterna i omkostnadsstaten, vill överstyrelsen framhålla,
att för vissa poster är det mycket svårt att på våren närmast före
vederbörande budgetår kunna med någon större grad av noggrannhet för
utberäkna anslagsbehovet. Särskilt gäller detta bränslekostnaderna, vilka
äro beroende av bränslepriser och klimatiska förhållanden under nästkommande
vinter. I vissa fall kan under pågående läsår och budgetår
uppstå behov av inköp under en viss anslagspost, som det icke varit möjligt
att förutse vid avgivandet av förslag till omkostnadsstaten. Genom
den nu rektor medgivna dispositionsrätten över de olika anslagsposterna
inom omkostnadsstatens ram kunna sådana under läsåret uppstående anslagsbehov
smidigare tillgodoses än örn rektor skulle vara bunden vid
varje särskild i omkostnadsstaten ingående utgiftsposts summa.
Vad särskilt angår det av revisorerna anmärkta förhållandet, att anslagsposten
till böcker, undervisningsmateriel och inventarier vid flera
seminarier avsevärt överskridits, kan anföras, att de i omkostnadsstaterna
för dessa ändamål upptagna beloppen måste anses genomgående alltför
knappt f intagna. Särskilt utgifterna för böcker och materiel mäste
ju sägas vara de frän principiell synpunkt viktigaste vid en lärarbildningsanstalt,
icke minst med hänsyn till arbetssättet vid seminarierna,
vilket kräver fortgående avsevärda utgifter för att bibliotek och materielsamlingar
skola kunna hållas i niva med lidens krav. Det nuvarande
systemet medför sålunda, att det ligger i en örn sitt seminariums utveckling
måll rektors intresse att iakttaga största möjliga sparsamhet i fråga
örn sådana utgifter, som avse andra än direkt pedagogiska uppgifter, för
att på så sätt inom omkostnadsstatens ram och utan att behöva för ändamålet
begära extra anslag tillgodose seminariets huvuduppgifter.
Skulle den av revisorerna ifrågasatta begränsningen av rektors nu
medgivna rätt att jämka mellan de olika anslagsposterna genomföras, torde
rektorerna i sina förslag till beräkningen av de olika anslagsposterna
bli tvungna att, för att vara på den säkra sidan, beräkna anslagen i över
kant. Under sådana förhållanden bleve det ganska svårt för överstyrelsen
att, utan ingående kännedom örn de lokala behoven, i sin framställning
till Eders Kungl. Maj:t rörande omkostnadsstaterna företaga rättvisa
beskärningar.
Revisorerna föreslå dessutom, att överstyrelsen skulle erhålla befogenhet
att i undantagsfall, där särskilda skäl föreligga, medgiva att lipp
kommen behållning å en post må användas till förstärkning av annan för
avlöning ej avsedd post. Överstyrelsen vill då erinra därom, att tillämp
ningen av den sålunda för överstyrelsen ifrågasatta befogenheten kan
244
bland annat på grund av att överstyrelsen icke kan äga samina kännedom
om de lokala förhållandena som vederbörande rektor — bliva synT
nerligen svår att rättvist handhava. Så t. ex. ingå i nuvarande utgifts?
poster till »betjäning oell renhållning» och till »trädgårdens underhåll och
skötsel» jämväl avlöningar av tjänstepersonal. Vidare bär rektor för
närvarande ansvaret för expensanslagets användning. Enligt överstyrelsens
uppfattning vore det icke lyckligt eller lämpligt att genom deli för
överstyrelsen föreslagna befogenheten införa en fördelning av detta ansvar
i fråga örn expensanslagens användning.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att enbart revisorernas
nu föreliggande yttrande rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater
säkerligen kommer att medföra, att vederbörande rektorer komma
att låta sig angeläget vara att vid avgivande av förslag till omkostnadsstat
företaga så noggranna förhandsberäkningar av de olika anslagsposterna,
som det överhuvud är möjligt att åstadkomma.
Då, såvitt överstyrelsen kan se, en lindring i den riktning, revisorerna
ifrågasätta, av rektors nuvarande rätt att på en post göra minskning och
å annan ökning inom omkostnadsstatens ram icke skulle medföra någon
besparing för statsverket, får överstyrelsen i underdånighet hemställa,
att ingen ändring av nuvarande bestämmelser vidtages.
Revisorerna hava vidare anmärkt, att vid utgången av budgetåret 1930/
1931 redovisas i räkenskaperna från flera seminarier behållningar å omkostnadsstaterna.
I två fall, nämligen beträffande seminarierna i Strängnäs
och Umeå äro dessa behållningar mycket stora.
Av rektorernas utlåtanden framgår, att den bokförda behållningen i
vissa fall beror på att räkningar icke inkommit före budgetårets utgång
den 30 juni 1931. Då affärsvärlden i allmänhet icke tillämpar samma
räkenskapsår som statsverket, kunna givetvis dylika fall lätt inträffa.
I sina framställningar till Eders Kungl. Majit rörande näst påföljande
års omkostnadsstater för folkskoleseminarierna har överstyrelsen för
värjo år vidtagit beskärningar i fråga om anslaget till de seminarier,
där större behållningar redovisats. På så sätt har överstyrelsen sökt i
realiteten tillgodose enahanda synpunkt, som statsrevisorerna anlagt på
detta spörsmål. Särskilt framgår detta rörande det under indragning
stående seminariet i Strängnäs samt seminariet i Umeå.
För budgetåret 1928/1929 föreslog överstyrelsen för sistnämnda seminarium
med hänsyn till befintliga besparingar omkostnadsstatens slutsum
ma till 24,200 kronor, medan staterna för de närmast jämförliga seminarierna
i Karlstad, Falun och Luleå föreslogos till respektive 35,800 32 400
och 37,000 kronor. I syfte att nedbringa den fortfarande stora behållningen
vid Umeå-seminariet har överstyrelsen för budgetåren 1929/1930—
1931/1932 för varje år föreslagit omkostnadsstaten till 18,700 kronor, medan
den för de tre andra ovannämnda seminarierna föreslagits till belopp
växlande mellan 32,900 och 38,400 kronor. Överstyrelsens på så sätt föreslagna
nedskärningar beträffande seminarierna i Strängnäs och Umeå
hava givetvis även avsett de särskilda anslagsposterna, i syfte att de
sålunda föreslagna beloppen skulle överskridas med anlitande av förefintliga
besparingar. Samtliga dessa överstyrelsens förslag hava ock
fastställts av Eders Kungl. Majit.
På detta sätt har besparingen vid seminariet i Umeå successivt nedbringats
från 32,645 kronor 28 öre den 30 juni 1928 till 18,022 kronor 67 öre
den 30 juni 1931.
Kevisorerna huva vidare föreslagit, att vid budgetårets slut uppkommen
behållning å omkostnadsstaten skall återlevereras till statsverket.
Gent emot detta förslag har överstyrelsen i princip intet att erinra. Då
emellertid omkostnadsstaterna för budgetåret 1931/1932 fastställts med
hänsyn till befintliga besparingar och överstyrelsen i sin underdåniga
framställning den 20 november 1931 angående omfattningen av folkskollärarutbildningen
läsåret 1932/1933 m. m. jämväl tagit hänsyn till redovisade
besparingar, synes det överstyrelsen liimpligast, att bestämmelser
angående inleverering av besparingar å omkostnadsstaterna icke träder
i kraft förrän efter den 1 juli 1933. Skulle den tillämpas tidigare måste
en ökning av omkostnadsstaterna för 1931/1932 och av de för 1932/1933 beräknade
behöva vidtagas. Överstyrelsen vill emellertid beträffande budgetåret
1932/1933 föreslå, att rektor under detta skall äga rätt disponera
besparingarna, endast i den mån detta medgives av Eders Kungl. Maj:t.
Vidare vill överstyrelsen tillägga, att inlevereringen av besparingarna
givetvis bör avse endast det belopp, som ej redan disponerats, varför sålunda
medel till likvidering av obetalda räkningar böra av rektor kvarhållas.
Vad revisorerna anmärkt rörande vid seminarierna i Lund och Umeå
redovisade fonderade medel, som återstå av anvisade medel för vissa engångskostnader
i samband med inredning av nämnda båda dubbelseminarier
och anläggning av därtill hörande trädgårdar, kan överstyrelsen
ansluta sig till. Överstyrelsen anser sålunda i likhet med revisorerna, att
sedan de inköp och arbeten avslutats, för vilka dessa medel ursprungligen
avsetts, bör eventuellt överskott inlevereras till statsverket.
I fråga örn vad revisorerna anfört rörande seminarieträdgårdarnas
uppgift och därmed förbundna ekonomiska förhållanden har överstyrelsen
intet i princip att erinra. Överstyrelsen vill dock i anslutning till
vad vederbörande rektorer framhållit, erinra örn de olikartade lokala förhållandena
vid de olika seminarierna med hänsyn till trädgårdens och
tomtens storlek, beskaffenheten av anläggningens detaljer samt de olika
klimatiska betingelserna för trädgårdarnas skötsel.
Vad slutligen angår redovisningen av inkomsterna av försäljningen av
trädgårdsprodukter, hava revisorerna anmärkt på det förhållandet, att
icke redogörelse över försäljningen åtföljer de i räkenskaperna upptagna
reversalen, och framhållit önskvärdheten av att dylika redogörelser bifogas
vederbörande inkomstreversal. Enligt vad som framgår av rektorernas
utlåtanden förekommer emellertid flerstädes sådan redogörelse, vilken
avlämnas av trädgårdens föreståndare till rektor.
Ehuru överstyrelsen förmenar, att genom den av revisorerna föreslagna
åtgärden ingen skärpning i sak erhålles av nuvarande kontroll över berörda
inkomster från seminarieträdgårdarna, har överstyrelsen likväl intet
att erinra mot att bestämmelse utfärdas örn att redogörelse över försålda
trädgårdsalster bifogas vederbörande inkomstreversal och införes i
seminariets räkenskaper.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Bruee samt
undervisningsrådet Thomson, föredragande.
Stockholm den S januari 1932.
Underdånigst:
OTTO HOLMDAHL.
\ THOMSON.
(inrit
•246
Rektors vid folkskoleseminariet
i Stockholm
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, f 49.
Tili k ii n g 1. skolöverstyrelsen, folkskola v del ningen.
Enligt anmodan i skrivelse den 22 december 1931 får jag vördsamt inkomma
med utlåtande med anledning av riksdagsrevisorernas yttrande
rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater.
Revisorerna framhålla, att det beräknade medelbehovet vid ett flertal
seminarier överskridits framför allt ifråga örn anslagsposten till böcker,
undervisningsmateriel och inventarier. Detta anslag har, vad folkskoleseminariet
i Stockholm beträffar, såsom jag år efter år framhållit, visat
sig otillräckligt. Det studiesätt, som användes vid seminariet, kräver riklig
tillgång på böcker. Icke minst gäller detta studierna för det enskilda
arbetet. Under de senaste åren ha även en del äldre skolmöbler måst
ersättas med nya, varjämte tolv skrivmaskiner inköpts med anledning av
att undervisning i maskinskrivning införts i övningsskolans högsta klasser.
Det är framför allt genom att icke helt utnyttja anslaget till bränsle,
som detta (iverskridande av anslaget till böcker m. m. möjliggjorts. Anslaget
till bränsle är emellertid ingalunda för högt, men kostnaderna ha
nedbringats genom en ytterlig sparsamhet, som lärare och elever funnit
sig i med hänsyn till att undervisningsändamål därigenom främjats.
Framförallt har besparing skett genom att seminariets högtidssal, som
kräver oerhörd eldning, om den skall kunna fullt utnyttjas, endast tagits
i anspråk för morgonandakten och andra enstaka tillfällen. Nu förelig
ger emellertid alltmer behov av att taga detta utrymme fullt i anspråk
för undervisningsändamål. Även vissa institutioner, som kräva särskilt
mycket uppvärmning, lia av sparsam hetsskäl hållits vid minimitempera
tur. Skulle dessa lokaler uppvärmas till normal temperatur, torde inga
besparingar kunna göras på bränsleanslaget. Det är min bestämda erfarenhet,
att just det medvetandet hos lärare och elever, att sparsamhet
med ljus, värme, vatten och dylikt kunnat öka möjligheterna att tillgodose
biblioteket, som utgör en mycket central punkt för hela seminariets
verksamhet, gjort sparsamhetstanken levande.
Revisorerna ifrågasätta nu, att rätten för rektor att å en post göra
minskning och å en annan ökning skulle upphöra. Detta skulle, enligt
min mening, binda rektor så, att seminariets verksamhet därav skulle
lida allvarligt men. Det är nämligen en utomordentligt känslig och personlig
sak att avgöra vilka utgiftsposter som för tillfället äro angelägnast.
Det innebär för rektor att avväga önskemål från lärare, som företräda
olika ämnen. Det kan betyda mycket, när det gäller att hålla institutionsföreståndarnas
intresse levande, att rektor kan visa sitt uppskattande
av ett gott initiativ genom att omedelbart ställa erforderliga
medel till förfogande.
På grund av det sålunda anförda får jag vördsamt hemställa, att överstyrelsen
måtte föreslå, att nu gällande rätt för rektor att använda de i
omkostnadsstaten uppförda beloppen för olika ändamål måtte bibehållas,
247 —
Slör så vitt icke anslagen till de poster, som visat sig otillräckliga, väsentligt
höjas.
Stockholm den 31 december 1931.
Anna Sörensen.
Hektor vid folkskoleseminariet i Stockholm.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Uppsala
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Genom remiss, som kommunicerats undertecknad den 24 dennes, har
jag anmodats att före den 2 januari 1932 inkomma med yttrande i anledning
av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse § 49
yttrats rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater. Till åtlydnad
härav får jag vördsamt anföra följande.
Revisorernas första anmärkning gäller det förhållandet, att utgifterna
på de olika anslagsposterna »i många fall avsevärt understigit eller överstigit
de belopp, varmed de upptagits i omkostnadsstaterna», och revisorerna,
som finna det erforderligt, att en inskränkning vidtages i rektorernas
rätt att disponera en anslagspost till annat ändamål än det med
densamma avsedda, ifrågasätta, huruvida icke vid omkostnadsstaternas
fastställande bör föreskrivas, att högst de i staten uppförda beloppen må
få användas för avsedda ändamål, samt att vid budgetårets slut uppkommen
behållning å omkostnadsstaten skall återlevereras till statsverket.
Beträffande den i samband härmed mot oss seminarierektorer riktade
anmärkningen för bristande noggrannhet vid uppgörandet av förslagen
till omkostnadsstat beder jag få erinra örn de för överstyrelsen välbekanta
förhållandena, att den största bland de nio särskilda anslagsposterna
är den, som avser »uppvärmning och belysning m. m.» samt att vi rektorer
icke äro utrustade med en sådan profetisk blick, att vi i april månad
ett visst år kunna »med erforderlig noggrannhet» förutsäga den kommande
vinterns temperaturförhållanden och icke heller dess bränslepriser.
Under sådana förhållanden föreligga två alternativ som möjligheter
vid förslagets uppgörande, antingen att upptaga en medeltalssiffra
sådan som vi kunna med bästa förstånd beräkna den enligt vad vi vid
tidpunkten i fråga erfarit rörande de blivande bränsleprisen, eller ock att
upptaga en maximumsiffra. För min del har jag alltid föredragit det
förra alternativet, även med risk att det kan bli nödvändigt att överskrida
anslagsposten i fråga och sålunda bli mera återhållsam än vanligt
i fråga örn sådana anslagsposter, där det är möjligt, om ock ej önskvärt,
att gå under det beräknade beloppet. Riksdagens revisorer synas
emellertid föredraga det andra alternativet, att upptaga anslaget på för
hand så högt, att det under alla förhållanden blir tillräckligt; jag vågar
nämligen förutsätta, att avsikten ej är, att seminariets lärare och lär
jungar skola utsättas för hygieniska vådor, därför att bränsleanslaget
visat sig på förhand för lågt beräknat. En viss risk för. om ej slöseri.
— 248
må0mJlls^ad spar8fmhet kan ju dock sägas inneligga i att ett anslag
mäste pa förhand upptagas till maximumbelopp.
8 1förslaget att rektor skulle vara skyldig att vid räkenskapsårets
slut återleverera alla ej i anspråk tagna anslagsbelopp, vill jag endast
pa grund av egen erfarenhet anföra, att sådana belopp någon gång
kunnat spåras med tanke på en väntad större utgift i början av nästkommande
räkenskapsår. Naturligtvis går det väl för sig, att handhava
seminariets räkenskaper även under de av revisorerna förordade förhållandena,
även örn i fråga örn vissa detaljer det ekonomiska förutseendet
måste skarpas och salunda vi rektorer i ännu något högre grad än hittills
komma att hindras i vårt egentliga pedagogiska arbete.
, „ ,n osPeciell anmärkning framföra revisorerna beträffande seminarietradgardarna.
»Icke vid något seminarium hava inkomsterna av försålda
produkter tackt de med trädgårdens underhåll och skötsel förbundna
utgifterna», framhålla revisorerna. Örn detta skall uppfattas som en anmai
lening mot rektors sätt att handhava ifrågavarande del av sitt rätt
mångsidiga arbete, mäste det djupt beklagas, att ej tidigare från statsmakternas
sida anvisningar lämnats rörande denna del av en seminarierektors
verksamhet. För min del har jag, tydligtvis i likhet med mina
kolleger, trott, att seminarieträdgården vore väsentligen till för undervåningens
skull Jag har sålunda icke trott, att vi borde lägga an på en
vidlyftig handelsträdgårds verksamhet anordnad enligt strängt affärsmässiga
metoder. Därför har jag icke heller ansett mig böra anställa
extra personal för att kunna noggrant bokföra varje blomma, varje bär
och varje appie, som försäljes, utan har menat det även ekonomiskt fördeiaktigäre,
att seminariet i detta fall nöjde sig med den personal, som
har finnes och som jag litar på. Deli minutförsäljning, som här är nästan
den enda förekommande, skulle säkert minskas, örn varje skolgosse, som
koper en liter billig frukt, skulle avfordras reversal. En omläggning av
odlingen med hänsyn till partiförsäljning bleve i så fall nödvändig, och
detta komme att minska inkomstsumman. Beträffande det förhållandet
att trädgården ej är ekonomiskt lönande erinrar jag slutligen därom att
stora delai däiav bestå av botanisk avdelning, prydnadsavdelning (som
kommer teckningsundervisningen till godo) samt skolbarnsträdgård
vilka samtliga endast skaffa utgifter, ej inkomster; vidare föras på trädgardens
konto utgifterna för att hålla tomten i dess helhet med idrottsoch
lekplaner i vårdat skick.
Uppsala, nyårsafton 1931.
Gideon Danell.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Strängnäs
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Efter anmodan får jag härmed vördsamt avgiva yttrande över av riksdagens
revisorer angående folkskoleseminariernas räkenskaper året 1930
/1931 framställda anmärkningar.
249
I.
Förhållanden vid Strängnäs folkskoleseminarium.
Da under räkenskapsåret 1930/1931 endast på en post en obetydlig överförbrukning
ägt rum, torde uppmärksamhet behöva ägnas endast åt uppkomna
överskott. Beträffande de tre största överskottsposterna, omslutande
mer än 60 procent av hela överskottsbeloppet, föreligga följande
grundorsaker: 1) Uppvärmning och belysning har oväntat förbilligats
dels genom starkt prisfall på koks och dels genom en av Strängnäs stad
år 1931 genomförd sänkning av elektricitetspriset. 2) Trädgårdens överskott
sammanhänger med en sällsynt god skörd. 3) Böcker, undervisningsmateriel
och inventarier ingingo i räkenskaperna vid årets början
med en brist på 1,632 kronor 10 öre. Det synes mig tillbörligt, att ett
anslag, som kommit i underskott, i första hand genom återhållsamhet i
förbrukningen under följande år täcker sin brist, innan överföring från
annat konto äger rum.
Strängnäs folkskoleseminarium intar ju den särställningen att sedan
3 år befinna sig under successiv indragning. All exakt förhandsberäkning
måste lia erfarenhet att stödja sig på. Någon erfarenhet av ett statens
folkskoleseminarium under indragning har ej gjorts förut under
vår generation. Under sådana omständigheter synes det mig knappast
kunna klandras, örn det efteråt visar sig, att föreslående rektor och beviljande
myndighet hållit sig en smula för långt in på den säkra sidan för
att undgå den fatala situationen att vid seminariets upplösning lia brist
och inte kunna betala de sista räkningarna. Förslag till omkostnadsstat
måste ju avgå från seminarierna så tidigt, att de till grund liggande
kalkylerna bli ganska gamla vid tillämpningen. Men så snart den stora
behållningen av 10,564 kronor 21 öre blivit synlig i bokslutet, vidtog jag
åtgärder för att i samband med nästa års omkostnadsstat minska den.
Jag föreslog nämligen i skrivelse den 30 november 1930, att den för året
1931/1932 av mig som behövlig ansedda omkostnadsstaten, 17,700 kronor,
skulle minskas med 6,000 kronor med hänsyn till förefintlig behållning.
Så skedde också. Av behållningen den 30 juni 1931 ha sålunda 6,000 kronor
redan frivilligt återlevererats. Efter den metoden skulle jag givetvis
ha fortsatt, örn seminariet fortlevt. Nu torde all behållning komma att
inlevereras den 30 instundande juni och lär väl därvid bereda statsverket
större fördel än obehag.
11.
Rörande seminarierna i allmänhet och statsrevisorernas förslag.
A. Seminarieträdgårdarna.
Seminariernas trädgårdar äro mycket olika till omfång, utgestaltning
och klimatiska förutsättningar. Därav följer stor svårighet att jämförande
bedöma utbytet i pedagogiskt och estetiskt avseende i förhållande
till de nedlagda omkostnaderna. Av statsrevisorernas anförda siffror
torde ingen slutsats kunna dras angående försäljningens inverkan på det
ekonomiska nettot och utbytet för övrigt. All sannolikhet talar dock för,
att denna försäljningsverksamhet är ett uttryck för vissa trädgårdslärares
nit och driftighet samt åstadkommer rikare och mera verklighetsbetonade
undervisningsförhållanden inom ämnet. Det är starkt att befara,
att kritiken på denna punkt väsentligen kan få till följd, att seminarieträdgårdarna
makligt inskränka sig lill att vara mer eller mindre
250
finputsade parker med små konstgjorda parceller skolträdgårdsland
utan pedagogisk livskraft. Statens utgiftsnetto torde enbart härigenom
ej bli mindre.
Statsrevisorerna påyrka kraftigare verificering av trädgårdarnas inkomster.
Det torde vara allmänt erkänt, att all inkomstverifikation är
svår att göra effektiv, särskilt då det gäller kontantförsäljning, såvida ej
kassaapparater kunna användas. Jag kan inte tänka mig någon metod,
som i föreliggande fall skulle kunna helt ersätta den personliga ärligheten.
Vid seminariet i Strängnäs tillgår så, att alla trädgårdens kontantinkomster
införas i en kladd, som varje månad summeras och kontrolleras
av rektor, som därtill skriver in en kvittomening, att han mottagit
månadssumman. Samma summa införes därpå i ett reversal, som
undertecknas av trädgårdsläraren och bilägges räkenskaperna. Det förefaller,
som örn statsrevisorernas önskan vore uppfylld, örn även den ovannämnda
kladden eller något motsvarande finge åtfölja räkenskaperna.
Detta låter sig nog utan större svårighet göra. Fråga är blott, örn den
ringa ökningen av kontrollen är värd besväret. Riksräkenskapsverket
torde lia svårt att i dessa försäljningslistor kontrollera mer än additionen.
Rektor har större möjlighet att bedöma inkomsternas överensstämmelse
med vad som rimligen kan väntas. Kärnan: de säljandés ärlighet
och ordentlighet att anteckna varje inkomst, lär vara oåtkomlig för en
centraliserad revision. Att då öka skalet av levererade papper anser jag
vara av tvivelaktigt värde.
B. Seminariernas förvaltning för övrigt.
Det kan gott erkännas, att folkskoleseminarierna f. n. åtnjuta rikliga
anslag och betydlig frihet i deras användande. Måhända har vårt land
inte längre råd med sådan frikostighet. Mot de båda föreslagna restriktionerna,
att varje anslagspost skall betecknas som »högst», och att uppkomna
överskott skola efter bokslutet återlevereras, har jag egentligen
ingenting att invända. Jag tillåter mig blott uttala en farhåga, att en
sådan bestämmelse skulle få ringa, ja till och med negativt inflytande.
Örn nämligen en redogörare vet, att ett överskott omedelbart undandras
hans institution och därtill utgör anledning till klander mot honom själv,
såsom skett t. ex. i statsrevisorernas föreliggande anmärkningar, kommer
han i framtiden, i den mån han är smidig och rädd om sitt anseende,
att undvika överskott genom att sorgfälligt förbruka sina anslag in på
sista öret. Det är ett beklagligt faktum, att förmåga att skaffa sin institution
stora anslag och förbruka dem betraktas med stolthet och aktning
såsom ämbetsmannamerit, under det att personer och institutioner, som
av sparsamhet nöja sig med en blygsam ekonomisk utrustning, riskera
att bli sedda över axeln. Så länge på detta sätt sparsamheten med allmänna
medel ställs i skamvrån och rundhäntheten premieras, lär det
bli svårt att genom några restriktioner åstadkomma sparsamhet i förvaltningen.
Strängnäs den 2 januari 1932.
Marcus Borgströn).
251
Rektors vid folkskoleseminariet
i Linköping
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Härmed får jag vördsamt avgiva infordrat yttrande med anledning av
vad riksdagens revisorer uttalat rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater.
Revisorerna påpeka, att i mänga fall utgifterna på de olika anslagsposterna
underskridit eller överstigit de belopp, varmed de upptagits i
omkostnadsstaterna. Härav draga revisorerna den slutsatsen, att de olika
anslagsposternas belopp ej beräknats med erforderlig noggrannhet. Då
detta över- och understigande av anslagsposter gäller alla seminarier,
torde man vara berättigad att draga en annan slutsats än revisorernas,
nämligen att ett noggrant beräknande av de olika anslagsposterna ej är
möjligt. Dock torde tämligen lätt en skenbart bättre överensstämmelse
mellan de beräknade och de verkligen erforderliga beloppen kunna åstadkommas
genom en enkel bokföringsåtgärd. Det är nämligen så, att en
utgift ofta kan föras under olika rubriker eller uppdelas på flera konti.
Härigenom kan lätt en utjämning ske. I sak vore dock härigenom ingenting
vunnet.
Revisorerna vända sig vidare mot den rätt rektor äger att, därest så
prövas nödigt, å en post göra minskning och å en annan ökning, under
förutsättning att ej härigenom vederbörande omkostnadsstatssumma överskrides.
Revisorerna ifrågasätta, huruvida icke vid omkostnadsstaternas
fastställande i stället för nuvarande bestämmelser bör föreskrivas, att
högst de i staten uppförda beloppen må få användas för avsedda ända
mål samt att vid budgetårets slut uppkommen behållning å omkostnadsstaten
skall återlevereras till statsverket.
Innan så ändrade bestämmelser utfärdas, är det nödvändigt att väl
övertänka följderna av desamma. Då behållning från en post ej får användas
att täcka brist i en annan, följer härav, att brist omöjligen får
förekomma på någon anslagspost. Dessa måste alltså samtliga beräknas
i överkant. Det räcker ej med att taga ett medeltal för t. ex. de sista
fem åren, utan man måste utgå från de högsta utgifter, som förekommit
under i övrigt lika förhållanden. En särskilt känslig post är anslaget
till uppvärmning m. m. Beräkningen av utgifterna göras i april månad,
men först in i juli äro leverantörerna villiga att avgiva bindande anbud,
såvida de ej få beräkna sina priser i överkant. Redan härigenom bliva
uppgifterna osäkra. Därtill kommer, att bränsleförbrukningen varierar
efter vinterns längd och kyla. Här är ytterligare ett osäkerhetsmoment.
Får nu anslaget till bränsle ej överskridas, måste man utgå från extrema
fall både ifråga om priser och bränsleåtgång, ty man kan omöjligen ställa
sig inför utsikten att nödgas upphöra med eldningen. För Linköpings
del kommer härtill, att bränslepriserna äro ovanligt låga, därigenom att
den ring, leverantörerna tidigare bildat, sprängts av en utanför stående
importör, som nu levererar bränsle till seminariet. Skulle han under pågående
bränslesäsong av någon anledning bli urståndsatt att fortsätta
leveransen, måste seminariet bereda sig på att betala ett avsevärt högre
pris. Även en sådan eventualitet skulle jag nödgas taga hänsyn till vid
— 252
beräkning av kostnaderna för kommande budgetår. Örn eventuellt överskott
ej linge föras över till ett följande år och då användas, är det antagligt,
att överskott sällan .skulle uppstå. Som det nu är, kan man genom
sparsamhet under ett eller flera år samla ihop medel till något seminariets
ändamål, som kräver en större engångsutgift. På detta sätt kan
man få möjlighet att göra önskvärda anläggningar i trädgården eller för
idrotten, att inköpa eller utbyta musikinstrument o. s. v. Man kan möjligen
invända mot ett sådant tillvägagångssätt, som nu är fullt tillåtet,
att det ej innebär högsta möjliga grad av sparsamhet, då härigenom en
del utgifter göras, som måhända ej varit absolut oundgängliga, men det
troliga är, att statens utgifter i det långa loppet ej härigenom ökas, utan
att en verklig besparing sker. Någon verklig vinst av en förändring i
den riktning, som revisorerna antytt, torde ej vara att vänta. Säkert är
att omkostnaderna måste beräknas avsevärt högre över lag; sedan återstår
att se, hur stora de återlevererade överskotten bli. Som vinst kan
man möjligen räkna ur revisorssynpunkt den större överensstämmelse
mellan beräknade och verkliga utgifter, som skulle bli en följd av den
föreslagna anordningen, men redan detta revisorernas påpekande torde
vara tillräckligt att nå samma effekt. Som jag ovan antytt, är det ofta
en ren bokföringsfråga att åstadkomma den åtrådda överensstämmelsen.
Örn vinsten alitsa är högst problematisk, äro olägenheterna så mycket
mera påtagliga. Örn man sätter någon till att göra ett arbete och önskar
att han skall göra detta ej blott nödtorftigt och utan anmärkningar utan
att hail lägger ner en hel del intresse på uppgiften, så att arbetet blir
så väl gjort, som det är honom möjligt, då är det nödvändigt att lämna
denne arbetare en viss rörelsefrihet och möjlighet att själv taga initiativ.
Men den enda rörelsefrihet vid förvaltningen av seminariernas medel
revisorerna vilja lämna åt rektorerna är friheten att skriva inlagor. Sedan
medlen beviljats, skulle rektorerna blott ha att betala ut dem, så
länge det finns något att betala ut, och sedan säga stopp. Nog så nödiga
utgifter, varav behov visar sig under pågående budgetår, kunna de omöjligen
bestrida genom någon sin åtgärd förrän möjligen följande budgetår.
Att det hela ej kommer att verka fördelaktigt för seminariernas arbete
torde vara uppenbart.
Revisorerna lia vidare påpekat, att vid härvarande seminarieträdgard
både inkomsterna av försålda trädgårdsprodukter och utgifterna för
trädgården varit osedvanligt höga. Det är lätt att förstå, att dessa summor
stå i orsakssammanhang med varandra. Örn ej avsevärda utgifter
gjordes för inköp av växter, blomsterlökar, gödningsämnen m. m., skulle
de försålda produkterna ej kunna inbringa så mycket. Att seminarieträdgårdens
egentliga uppgift är att tjäna undervisningen är sant, och
alltid blir det en olägenhet, att trädgården måste i större eller mindre
grad drivas som handelsträdgård. Men de produkter, som dragas upp
för undervisningsändamål, måste ju försäljas. Därtill kommer, att den
inkomst, man kan skaffa, väl behöves för trädgårdens underhåll och skötsel.
Härvarande seniinarieträdgård är mycket stor och omfattar även
en idrottsplats. Både planteringar, gräsmattor och idrottsplats med löparbana
mäste underhållas, vilket allt går till avsevärda summor. Vill
man ej skaffa dem genom försäljning av trädgårdsalster, måste högre anslag
beviljas, något som seminariet givetvis ej har något emot. Att icke
vid något seminarium inkomsterna av försålda produkter täckt de med
253 —
trädgårdens underhåll och skötsel förbundna utgifterna, är ej förvånande
för den, som ej blott sett på räkenskaperna utan även på trädgårdarna.
Revisorerna framhålla önskvärdheten av att vid ^leverering av inkomsterna
från trädgården redogörelse över försäljningen av trädgårdsalster
bifogas reversalen. Förmodligen anse revisorerna, att denna redogörelse
är önskvärd ur kontrollsynpunkt. Det hade varit synnerligen
tacknämligt, örn revisorerna kunnat lämna anvisning på ett enkelt, billigt
och effektivt sätt att kontrollera försäljningen. Som det nu är omhänderhaves
försäljningen av trädgårdsbiträde!, som sköter i huvudsak den
löpande försäljningen och redovisar dagskassorna för trädgårdsläraren.
Endast större kunder, Som köpa på kredit, antecknas i särskild liggare.
Örn nu med den redogörelse över försäljningen, som revisorerna anse
önskvärd, menas uppgift på dagskassornas storlek och avskrift av de
större kundernas konton, så kan den ju lämnas; menas däremot med redogörelsen
hur mycket som influtit vid försäljning av blommor, grönsaker,
bär, frukt o. s. v., är det omöjligt att lämna dessa uppgifter utan ett tidsödande
och betungande skrivarbete av ofta föga skrivkunniga trädgårdsbiträden.
Hur som helst, örn en redogörelse anses önskvärd, är det nödvändigt
att närmare angiva, vilka uppgifter, som önskas, samt anvisa
medel till att bestrida kostnaderna för det ökade arbetet.
Linköping den 30 december 1931.
G. L:son Högsby.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Växjö
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
I anledning av kungl, skolöverstyrelsens anmodan den 22 december
1931 får jag för folkskoleseminariet i Växjö vördsamt anföra följande
rörande riksdagens revisorers yttrande över folkskoleseminariernas omkostnadsstater
för budgetåret 1930/1931.
Då rektor jämlikt vederbörande kungl, cirkulär med fastställande av
seminariets omkostnadsstat medgivits rätt till jämkning å de enskilda
anslagsposterna i staten, medgives gärna, att vid uppgörande av förslag
till omkostnadsstat icke alltid utgifterna beräknats med den grad av noggrannhet,
som givetvis måst användas därest omnämnda medgivande icke
förelegat. Pricipiellt bar jag ock under budgetåret förfarit så, att det
utan men för anslagsposten »intressen» besparing å viss post kunnat ske,
har sådan gjorts i syfte att tillgodose den för en lärarutbildningsanstalt
viktigaste posten: utgifterna för böcker och undervisningsmateriel. Vad
särskilt angår inköp av böcker har sedan några år tillbaka vid seminariet
i Växjö lagts upp en plan för inrättande, i mån av tillgång på medel, av
s. k. klassbibliotek för de olika seminarieklasserna i anslutning till årskursen
i de särskilda ämnena. Med ledning av erfarenheterna under föregående
läsår har så vid ämneskonferenserna vid början av höstterminen
avgivits detaljerat förslag till inköp, ofta i flera exemplar, av särskilt
254
viktig litteratur. Vid en sådan situation Ilar jag sålunda sökt att i görligaste
mån få medel »lösa» från andra anslagsposter för att med utnyttjande
av alla »lyckliga tillfällen» (bokauktioner, antikvariat m. m.) effektuera
inköpsplanen. Jag har ansett och anser allt fortfarande att på
detta sätt har seminariets bästa tillgodosetts och medlen kommit till för
statsverket och samhället bästa nytta.
Vad angår kontot för lek och idrott bero de stora utgifterna på att
skidmaterielen med ty åtföljande starka slitning dessbättre kunde starkt
utnyttjas under vårterminen 1931.
För trädgården föreligger alltid osäkerhet rörande debet och kredit
under vintersäsongen, som ej medgiver några större inkomster. I den
mån som vårens inkomster strömma in, har jag låtit trädgårdens anslag
få den täckning som erfordrats för att affärerna skolat gå ihop. Eventuell
rest å trädgårdens »anslagspost» har så fått gå till andra konton.
Vad inkomstverifikationerna för trädgården beträffar har jag ansett
månadsredovisning inför rektor och med reversal vara tillfyllest. Beträffande
t. ex. försäljning av växter, frukt m. m. kan givetvis införas specifikation
å dessa reversal, men på grund av rörelsens natur torde det i
alla fall ej vara möjligt att på alla punkter uppnå fullt ingående kontroll,
vadan förtroendemomentets betydelse kvarstår.
Vad slutligen beträffar revisorernas yrkande angående ändring i nu
medgivna rätt för rektor att disponera anslagsposterna anser jag, trots
vad som härutinnan anförts, det vara bäst, med hänsyn till behövlig och
önskvärd smidighet med nuvarande medgivandes bibehållande. Skall inskränkning
dock göras, torde den lämpligen kunna få den formen att
»rektor medgives rätt att å en post göra en mindre minskning och å en
annan en mindre ökning, därest så prövas nödigt» och under hittills gällande
förutsättning. Emellertid är jag övertygad örn att den påpekning
av nuvarande förhållanden, som innehålles i revisorernas redogörelse,
skall vara fullt tillräcklig och medföra en så detaljerad förhandsberäkning
av de olika posterna, som det över huvud är möjligt att åstadkomma.
Storlien den 31 december 1931.
Sam. Mårtenson.
Hektor vid folkskoleseminariet i Växjö.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Kalmar
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Anmodad att inkomma med yttrande över riksdagens senast församlade
revisorers uttalanden rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater,
får jag vördsamt anföra följande.
Revisorerna ha anmärkt, att utgifterna på de olika anslagsposterna i
många fall avsevärt skilt sig från de i omkostnadsstaten upptagna belop
-
255
pen oell ifrågasätta, huruvida det icke borde föreskrivas, att högst de i
staten upptagna beloppen må få användas för avsedda ändamål, dag kan
icke finna det troligt, att en sådan ändring i hittillsvarande bestämmelser
skulle komma att medföra någon besparing för statsverket. Vid
framställningen av sina anslagskrav skulle rektorerna nödgas upptaga
alla poster i överkant för att vara på den säkra sidan, varefter Kungl.
Maj:t hade att med ledning av skolöverstyrelsens förslag rättvist beskära
dessa, vilket knappast torde vara möjligt utan en noggrann kännedom
örn de lokala förhållandena. Somliga poster äro även för rektorerna
omöjliga att med någon större grad av noggrannhet förutberäkna. Särskilt
gäller detta bränslekostnaderna, som äro beroende av bränsleprisen
och klimatet under nästkommande vinter.
Revisorerna föreslå visserligen, att skolöverstyrelsen skulle befogas i
undantagsfall medgiva, att uppkommen behållning på en post må användas
till förstärkning av en annan. Som förut framhållits, torde det
för överstyrelsen vara förenat med stora svårigheter att rättvist bedöma
sådana fall. För närvarande vilar hela ansvaret för expensanslagens användning
på rektorerna. Jag tror ej, att det skulle vara lyckligt att
genom en fördelning av ansvaret minska rektorernas känsla av ansvarighet
för seminariets ekonomi. Som föredragande i skolöverstyrelsen har
jag under senare år haft att handlägga ärendet örn seminariernas omkostnadsstater
och sålunda haft anledning att taga del av seminariernas
räkenskaper. Det är mitt bestämda intryck, att rektorerna hittills ej
missbrukat det ansvar, som påvilat dem, och att de i det hela iakttagit
en berömvärd sparsamhet med statens dem anförtrodda medel.
Ett undantag från denna regel finna revisorerna förmodligen beträffande
materielanslagen, vilka vid flera seminarier avsevärt överskridits.
Till rektorernas försvar bör dock framhållas, att de å omkostnadsstaterna
för detta ändamål upptagna beloppen måste anses genomgående allt för
knappt tilltagna, varför det ligger nära till hands för en örn sitt seminariums
utveckling mån rektor att använda eventuella överskott å andra
konti till förstärkning av materielanslaget. Särskilt må framhållas, att
det moderna studiesätt, som nu förekommer vid seminarierna, kräver ett
välutrustat bibliotek, som måste hållas i nivå med tiden och utvecklingen.
En eventuell begränsning av rektorernas rätt att disponera anslagen förutsätter
därför över hela linjen höjda anslag till materiel.
Jag kan sålunda varken finna det nödigt eller önskvärt, att inskränkning
göres i rektorernas hittillsvarande rätt att å en post göra minskning
och å en annan ökning under förutsätting att ej härigenom omkostnadsstatens
slutsumma överskrides. Skall en inskränkning göras, anser
jag, att den bör hellre ske på så sätt, att rektorerna medgives rätt att.
örn minskning på andra poster göra det möjligt, låta utgifterna å en anslagspost
med exempelvis högst 10 procent överstiga det i staten upptagna
beloppet, med befogenhet för överstyrelsen att i undantagsfall medgiva
ytterligare överskridande inom ramen för den fastställda omkost
nadsstaten.
Revisorerna hava föreslagit, att vid budgetårets slut uppkommen behåll
ning skall återlevereras till statsverket. Jag vill icke härom uttala någon
bestämd mening. Det kan ju synas likgiltigt örn medlen förvaras i
riksbanken på det ena eller andra kontot. Förmodligen skulle den föreslagna
bestämmelsen verka dämpande på rektorernas sparsamhetslust.
256
Å andra sidan kunna naturligtvis befogade anmärkningar göras mot att
större behållningar bokföras år efter år.
Mot revisorernas uppfattning att på seminarieträdgårdarna i regel ej
böra nedläggas större kostnader än som betingas av deras uppgift att
tjäna undervisningsändamål har jag intet att erinra. Förhållandena äro
dock högst olika på olika ställen. Vid härvarande seminarium torde det
ej vara möjligt att nämnvärt nedbringa utgifterna för skötseln av den
vidlyftiga, på tre skilda tomter fördelade trädgårdsarealen, örn trädgårdslanden
och gräsmattorna i parken skola hållas i något så när prydligt
skick.
En fullständig kontroll över inkomsterna av försålda trädgårdsalster
är, så vitt jag förstår, omöjlig. Jag har likväl intet att invända mot revisorernas
förslag att låta till rektor ingivna reversal åtföljas av detaljerad
redogörelse för försäljningarna, alldenstund sådana specifikationer skulle
kunna vara av viss betydelse, när det gäller bedöma trädgårdens ekonomi.
Kalmar den 31 december 1931.
Hj. Nilsson.
Hektor vid Kalmar Folkskole-Seminarium.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Lund
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Sedan undertecknad anmodats inkomma med yttrande över riksdagens
revisorers utredning rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater,
får jag härmed vördsamt anföra följande.
Att en längre tid i förväg uppgöra ett med hänsyn till de särskilda anslagsposterna
hållbart kostnadsförslag avseende kommande budgetår
måste under nuvarande förhållanden anses vanskligt. Ehuru priserna under
senaste tid icke fluktuerat till den grad, som förhållandet var för en
del år tillbaka, äro de likväl ingalunda stabila. Detta gäller i första hand
bränsleposten, men, ehuru i mindre grad, även flera andra poster. Härtill
kommer, vad Lunds seminarium angår, också en annan omständighet.
Seminariet uppfördes under kristid. Det har visat sig, att materialet icke
i allo varit det bästa. De reparationsarbeten rörande bränsle- och belysningsanordningar
samt vissa inventarier och de med dessa arbeten förbundna
kostnaderna lia icke alltid kunnat i förväg fastställas. I visst
fall har kostnadsanbud icke ens vid arbetets utbjudande kunnat erhållas,
då man ansett sig först under arbetets fortskridande kunna bestämma dess
omfattning, varför man förbehållit sig att få utföra arbetet för timlön.
Vissa av dessa arbeten skulle efter framställning till länsstyrelsen sannolikt
kunnat ersättas av för länsstyrelsen tillgängliga anslag. Då det emellertid
gällt smärre, rätt ofta återkommande arbeten och då medel funnits
tillgängliga, har jag gäldat kostnaderna i fråga av seminariets anslag.
Under många år ha besparingar kunnat göras av de årligen återkom -
— 257
mande anslagen för expenser, som kommit seminariet till del. Behållningen
utgjorde för de fem sista åren: den 1 juli 1927 6,856 kronor 52 öre,
den 1 juli 1928 5,533 kronor 61 öre, den 1 juli 1929 5,261 kronor 27 öre, den
1 juli 1930 2,443 kronor 73 öre och den 1 juli 1931 2,165 kronor 40 öre. Det
har i regel varit brukligt, att besparingar å föregående års anslag — med
undantag för lönemedel — icke återlevererats utan överförts som behållning.
Vid uppgörandet av förslag till omkostnadsstat- för det kommande
budgetåret har hänsyn tagits till den beräknade behållningen. Kostnadsförslaget
har därför kommit att särskilt med hänsyn till vissa utgiftsposter
upptaga ett jämförelsevis lågt belopp, lägre än vad eljest skulle varit
fallet och lägre än de kostnader, som verkligen kommit att utgå för dessa
poster under det budgetår, kostnadsförslaget avsett. Dock har omkostnadsstatens
slutsumma med tillägg av det besparade beloppet icke överskridits.
Mot statsrevisorernas ifrågasättande av att uppkommen behållning å
omkostnad sstaten återlevereras till statsverket, har jag intet att erinra.
Däremot synes det mig på anförda skäl lämpligt, att den bestämmelsen
ännu så länge kvarstår, att rektor äger rättighet, därest så prövas nödigt,
å en post i omkostnadsstaten göra minskning och å en annan ökning, under
förutsättning att ej härigenom vederbörande omkostnadsstats slutsumma
överskrides.
Vad angår anslaget för inredning m. m. av de nya byggnaderna, vilket
återfinnes i 1922 års riksstat, togs detsamma första tiden med hänsyn till
de då rådande höga priserna i anspråk endast för det mest nödvändiga.
Kompletteringsarbeten ha därför under årens lopp måst äga rum. Detsamma
gäller, ehuru i mindre grad ifråga örn det anslag för tomtens ordnande
och ny trädgårds anläggande som återfinnes i 1919 års riksstat. Ur
detta anslag har också med nådigt tillstånd ersättning utgått för inköp
år 1927 av det här nedan omnämnda, tegelbruket Annetorp förut tillhöriga,
jordområdet.
Revisorerna hava uppmärksammat, att i några fall avsevärda kostnader
nedlagts på seminarieträdgårdarnas underhåll och skötsel. Såsom exem
pel härpå framhålles, vad Lunds seminarium angår, att »inkomsterna av
försålda trädgårdsprodukter uppgingo till 1,120 kronor 35 öre mot en kostnadssumma
för trädgårdens underhåll och skötsel av 6,488 kronor 98 öre,
därav till avlönande av trädgårdsbiträde och extra arbetare ej mindre än
5,052 kronor 73 öre».
Seminarietomten, inklusive den del därav, på vilken byggnaderna äro
uppförda, omfattar en areal av cirka 4 hektar, vartill kommer dels ett
från Annetorps tegelbruk inköpt jordområde, stort 1,137.1 kvadratmeter,
dels den cirka 80 meter långa och 9 meter breda av seminariet arrenderade
gatan eller uppfartsvägen från landsvägen till seminariet. Skötseln och
vården av hela detta område, som med undantag för trädgården icke har
något samband med trädgårdsskötseln som undervisningsämne och som
icke lämnar någon ekonomisk avkastning, bestrides av omkostnadsstatens
trädgårdsmedel. Denna skötsel och vård omfattar bland annat renhåll
ning, grusning och stenfyllning av gata, gångar och lekplaner, rensning,
besåning eller bättring samt kanthuggning av de vidsträckta gräsplanerna,
delvis skötseln av den stora idrottsplatsen samt klippning en eller två gånger
örn året av den kring hela området löpande cirka 900 meter långa
häcken. Härtill kommer eventuellt under vår och sommar vattning samt
vintertiden sändning och snöskottning. Aven med den principiella upp
Ren.
-berättelse ainy. statsverket för är 1931. III.
17
— 258 —
fattningen, att seminarieträdgården Ilar till sin egentliga uppgift att tjäna
undervisningsändamål saint »att ej större kostnad bör nedläggas på densamma,
än som betingas av denna dess uppgift», torde man i fråga örn
härvarande seminarium ej kunna komma ifrån utgifterna för ovannämnda
ändamål avseende jämväl att bålla tomtområdet snyggt och välvårdat.
Arbetet med själva trädgårdens skötsel blir också rätt kostsamt, då
trädgården är nyanlagd och utgöres av styv och tungarbetad jord. De
klassindragningar, som ägt rum vid seminariet, lia ock i någon mån ökat
behovet av extra arbetskraft. Seminariet har strävat efter och även lyckats
erhålla billig sådan. Under det att vid Lunds stads planteringar
och kyrkogårdar enligt uppgift en arbetare betalas med 1 krona 8 öre per
arbetstimme, vilket utgör 51 kronor 84 öre för 48 timmars arbetsvecka, be-;
talar seminariet 5 kronor per dag och person eller 30 kronor för 48 timmars
arbetsvecka för fullgoda arbetare i åldern 20—35 år. — Skolbarnsträdgårdens
skötsel bestrides till stor del av barnen själva.
Då, som ovan nämnt är, trädgården är nyanlagd, har den krävt bearbetning
och gödsling i högre grad, men lämnat mindre avkastning, än vad en
uppvuxen trädgård skulle hava gjort. Avkastningen ökas emellertid
efter hand, allt eftersom fruktträden växa till.
Sedan långa tider tillbaka har redovisningen för försålda produkter tillgått
på det sätt, att trädgårdsmästaren för granskning av rektor fört
dagbok med detaljerade uppgifter örn kvantum och priser å utlämnade
och försålda produkter, varjämte vid varje månads slut lämnats uppgift
på inkomsterna för månaden av försålda produkter, vilken uppgift medföljt
räkenskaperna som inkomstverifikation. Givetvis har jag ingenting
att erinra mot att, örn så skulle påfordras, förteckning på alla dessa småposter,
som redovisas i dagboken, medföljer för granskning av vederbörande
myndighet.
Ehuruväl jag gärna medgiver, att utgifterna för Lunds folkskoleseminariums
trädgård, trots strävandena att begränsa desamma, äro betydande,
måste jag å andra sidan framhålla, att trädgårdens karaktär av undervisningsanstalt
och de säregna förhållanden, under vilka den här arbetar,
gjort dem nödvändiga och att, även örn, som är all anledning förmoda,
inkomsterna av försäljningen, allteftersom fruktträden växa till, ökas,
dessa dock näppeligen kunna tänkas komma att täcka de med trädgårdens
underhåll och skötsel förbundna utgifterna.
Lund den 28 december 1931.
Ch. Swanborg.
Rektor.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Landskrona
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen, folkskolavdelningen.
Anmodad inkomma med yttrande över de erinringar riksdagens revisorer
framställt angående folkskoleseminariernas omkostnadsstater får undertecknad
härmed vördsamt anföra följande.
259 -
Katten för rektor att, därest så prövas nödigt, å en post göra minskning
och å en annan ökning, under förutsättning att ej härigenom vederbörande
omkostnadsstats slutsumma överskrides, synes mig vara en välbefogad och
ändamålsenlig anordning. Att på förhand uppgöra en omkostnadsstat, där
ingen dylik marginal skulle behövas, torde väl, med de fluktuationer från
det ena året till det andra i såväl behovet å de särskilda posterna — man
tänke sig t. ex. behovet av bränsle, där det rent av skulle kunna vara
ödesdigert, örn man något år hade ett för snävt tilltaget inaximianslag,
eller behovet av undervisningsmateriel — som i priserna, vara så gott som
omöjligt. Skulle åter, såsom revisorerna ifrågasätta, föreskrivas, att
högst de i staten uppförda beloppen må få användas för avsedda ändamål,
och att vid budgetårets slut uppkommen behållning skall återlevereras till
statsverket, torde åsyftade belopp behöva tilltagas rätt avsevärt högt, för
att de i alla händelser måtte räcka till och helst något bli över. Det kan
emellertid, synes det mig, ifrågasättas, huruvida icke en dylik anordningskulle
fresta till att antingen inköpa mera t. ex. av undervisningsmateriel
eller dylikt, än vad man eljes skulle göra, eller söka spara in på inköpen
mera än som för undervisningen är gagnelig! för att få så mycket som
möjligt att återleverera. Intetdera torde vara önskvärt.
Beträffande de bokförda inkomstposterna å försäljning av trädgårdsprodukter,
vilka endast verifieras medelst reversal på under viss tid uppkommen
inkomst av försäljningen, torde kunna sägas, att det är omöjligt
för rektor att i detalj följa varje försäljning av trädgårdsalster. När
trädgårdsmästaren för en månad uppger, att det sålts t. ex. blommor för
så och så mycket, rotfrukter för så och så mycket, jordgubbar för så och
så mycket o. s. v., torde rektor få förutsätta, att dessa uppgifter äro riktiga.
En redogörelse av nu antydd art, vilken alltså är ett utdrag ur
trädgårdens kassabok, torde emellertid lämpligen kunna bifogas som verifikation
jämte reversalet.
Landskrona den 1 januari 1932.
Åke Ryde.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Göteborg
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen, Stockholm.
Genom skrivelse den 22 december 1931 har kungl, skolöverstyrelsen anmodat
undertecknad att inkomma med yttrande med anledning av vad i
riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande folkskoleseminariernas
omkostnadsstater.
På grundvalen av dels en tablå, som utvisar den minskning (överskott)
och den ökning (brist), som uppstått på de olika anslagsposterna i folkskoleseminariernas
omkostnadsstater för budgetåret 1930, dels en sammanställning
av behållningarna å ifrågavarande omkostnadsstater vid början
av budgetåret 1930/1931 ävensom behållningarna vid samma budgetårs
utgång lin revisorerna gjort vissa uttalanden.
— 260
Dessa uttalanden kunna sägas beröra tre olika frågor.
1) Revisorerna påpeka, att utgifterna på de olika anslagsposterna i
många fall avsevärt understigit eller överstigit de belopp, varmed de upp
tagits i omkostnadsstaterna. Särskilt bär, framhålla de, överskridande
skett i fråga örn anslagsposten till böcker, undervisningsmateriel oell inventarier.
Dessa fakta synas revisorerna vittna om att de olika anslagsposternas
belopp icke beräknats med erforderlig noggrannhet, och revisorerna
anse det erforderligt, att en inskränkning vidtages i vederbörande
rektors rätt att disponera en anslagspost till annat ändamål än det med densamma
avsedda. De ifrågasätta, huruvida icke bör föreskrivas, att högst
de i staten uppförda beloppen få användas för avsedda ändamål, samt att
vid budgetårets slut uppkommen behållning ä omkostnadsstaten skall
återlevereras till statsverket.
Revisorernas påpekanden rörande förskjutningarna mellan de olika
anslagsposterna synas i åtskilliga fall motivera, att ett kommande bud
getår en viss justering mellan anslagsposternas summor göres. På grund
av de erfarenheter jag gjort under den relativt korta tid jag varit rektor
vid härvarande seminarium skulle jag även utan vad nu påtalats föreslagit
ett par dylika justeringar.
Men sedan jag gjort detta medgivande anser jag mig kunna med stöd
av mina erfarenheter som rektor vid tvenne seminarier bestämt avstyrka
det yrkande revisorerna gjort, att en inskränkning vidtages i rektors rätt
att disponera en anslagspost till annat ändamål än det därmed avsedda.
Och alldeles särskilt kraftigt vill jag avstyrka de åtgärder i detta syfte
revisorerna ifrågasätta. Jag anser, att bestämmelser av dylik art skulle
vara för seminariernas arbete i hög grad skadliga.
Visserligen kan man framhålla, att det i många fall kan vara en smaksak,
till vilken anslagspost en utgift skall hänföras och att det i sådana fall
står rektor fritt att placera utgiften under lämplig rubrik. Men skall det
vara nödvändigt, att rektor skall behöva i sådana fall försätta tid med att
sitta och flytta utgiftssummorna som i ett puzzle för att få de olika anslagsposterna
på lämpligt sätt utfyllda?
Och bortsett härifrån, hur skall rektor förfara, om det under budgetårets
lopp visar sig nödvändigt att göra en utgift, som rektor i april före
gående budgetår, då förslagen till anslagsposternas summor uppgjordes,
icke kunde förutse? Sådant inträffar varje år. Med nuvarande frihet fdirektor
är saken enkel. Med revisorernas ifrågasatta bestämmelser skulle
rektor i vissa fall vara urståndsatt att ombesörja de nödvändigaste åtgöranden,
såvitt icke de olika anslagsbeloppen, som ju icke skulle få över
skridas, bli så rundligt tilltagna, att dylika oförutsedda utgifter under
alla förhållanden rymmas inom anslagsposten.
Beträffande särskilt anslagsposten uppvärmning och belysning bör observeras,
att det praktiskt taget är omöjligt att på förhand med någon
visshet beräkna utgifterna under denna post. Förbrukningen av bränsle
beror ju på väderleken, och den kan som bekant under olika år skifta
väsentligt. Härtill kommer, att rektor vid den tid förslag till omkostnadsstat
ingives icke kan med säkerhet beräkna priset å bränsle följande budgetår.
Det är rektors skyldighet att tillse, att lokalerna äro tillbörligt
uppvärmda, även örn kostnaderna ett år på grund av stark och långvarig
köld samt höga bränslepriser skulle bli abnormt höga och vida överstiga
vad i omkostnadsstaten beräknats. Under nuvarande förhållanden kan
saken ordnas genom inknappningar å andra poster.
— 261 —
A andia sidan: kan genom gynnsamma förhållanden a posten uppvärmning
och belysning eller andra poster besparingar göras, är det för en
.seminarierektor ganska naturligt, att han låter dessa besparingar komma
den post tillgodo, som han självklart måste med allra största kärlek omhulda,
nämligen posten böcker, undervisningsmateriel och inventarier.
Att, som revisorerna påpeka, överskridandena förekomma mest å denna
anslagspost, synes mig därför håde naturligt och för rektorerna hedrande.
I förbigående anser jag mig här böra beträffande den relativt höga summan
under denna anslagspost på härvarande seminariums omkostnadsstat
framhålla, att, då jag med ingången av budgetåret 1930/1931 tillträdde rektoratet,
förelåg från föregående budgetår en behållning av 1,124 kronor
2 öre, som måste anses tillkomma denna anslagspost. Den hade nämligen
uppkommit på så sätt, att den förut fungerande vikarierande rektorn med
avsikt reserverat medel för att betala vissa beställda inventarier, som
.skulle levereras före slutet av budgetåret 1929/1930. På grund av olycksfall
bland leverantörens arbetspersonal blev i sista stund leveransen fördröjd
in på det nya budgetåret, och betalningen kom att belasta det nya
budgetårets utgiftssumma. Frånräknas denna summa, minskas det av
revisorerna påpekade överskridandet av posten böcker, undervisningsmateriel
och inventarier med mer än en tredjedel.
2) Vad revisorerna ha att anföra beträffande kostnaderna för trädgårdens
underhåll och skötsel berör icke förhållandena vid härvarande seminarium,
varför jag anser mig kunna förbigå denna fråga.
Vidkommande revisorernas framhållande av det önskvärda i att vid
inleverering av inkomsterna från trädgården redogörelse över försäljningen
av trädgårdsalstren bifogas reversalen vill jag framhålla, att ett dylikt
krav åtminstone vid vissa seminarier med stor avsättning av trädgårdsprodukter
torde medföra ett betydande arbete, som knappast torde
vara av nöden påkallat. Det torde vara tillräckligt, att vederbörande
rektor granskar trädgårdslärarens förda räkenskaper över de många små
posterna av försålda blommor, frukt etc.
3) Vad slutligen revisorerna påtala rörande vissa vid tvenne semina
ider balanserade besparingar å medel, som av riksdagen anvisats för vissa
engångskostnader, berör detta icke härvarande seminarium. Jag saknar
därför anledning att däröver yttra mig.
Göteborg den 2 januari 1932.
Gustaf Walli.
Heklor vid folkskoleseminariet i Goleborg.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Skara
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113. § 49.
Kungl, skolöverstyrelsen.
Av kungl, skolöverstyrelsen anmodad att inkomma med yttrande med
anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer yttrat rörande
folkskoleseminariernas omkostnadsstater får jag anföra följande.
262
Den dispositionsrätt över omkostnadsanslaget, som enligt gällande bestämmelser
är vederbörande rektor medgiven, innebär för seminarierna en
fördel, i det att härigenom möjliggöres ett fullständigare utnyttjande av
de beviljade anslagen. Revisorerna föreslå nu, att rektors rätt att disponera
anslaget inskränkes på så sätt, att högst de i staten uppförda beloppen
må få användas för avsedda ändamål samt att uppkommen behållning
å omkostnadsstaten skall återlevereras till statsverket. Härigenom
skulle rektorernas handlingsfrihet bliva starkt begränsad. Den av revisorerna
antydda möjligheten att rektor efter skolöverstyrelsens medgivande
skulle kunna få använda uppkommen behållning å en post till förstärkning
av en annan post torde icke komma att få någon större praktisk
betydelse. I dylika fäll skulle skriftväxlingen mellan seminariet och
skolöverstyrelsen medföra en tidsspillan, som mången gång kom me att
omöjliggöra för rektor att besluta en utgift, erforderlig för att till seminariets
bästa begagna ett gynnsamt tillfälle. Endast örn man bortser
från de reella förhållandena och låter sig ledas uteslutande av formella
hänsyn, kan den ifrågasatta starka begränsningen av rektorernas handlingsfrihet
anses motiverad.
Anses det önskvärt, att rektorerna mera sparsamt begagna rätten att,
under given förutsättning, å en post göra minskning och å en annan ökning,
torde detta mål kunna vinnas med mindre radikala åtgärder än den
av revisorerna föreslagna.
Vad angår revisorernas yrkande, att inkomstposterna av försäljning av
trädgårdsprodukter skola verificeras medels revei’sal med bifogande av
redogörelse över försäljningen, är intet att däremot invända, men det
torde komma att behövas föreskrift om hur specificerad och detaljerad
ifrågavarande redogörelse skall vara.
Skara den 31 december 1931.
E. R. Norrman.
Rektor viel folkskoleseminariet i Skara.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Karlstad
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande dell, sid. 113,1 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen, folkskolav del ningen.
På grund av kungl, överstyrelsens remiss till rektorerna vid statens folkskoleseminarier
den 22 december 1931 angående yttrandé med anledning av
vad i ett vid remissen fogat transund av riksdagens senast församlade revisorers
berättelse yttrats rörande folkskoleseminariernas omkostnadsstater,
får jag vördsamt anföra följande.
Enligt kungl, brevet den 20 juni 1930 angående fastställande av folkskoleseminariernas
omkostnadsstater äger vederbörande rektor att, därest så
prövas nödigt, å en post göra minskning och å en annan ökning, under förutsättning
att härigenom vederbörande omkostnadsstats slutsumma ej
överskrides. Med hänsyn till den tillämpning detta medgivande fått, har
— 263
det synts revisorerna erforderligt, att en inskränkning vidtages i rätten att
disponera en anslagspost till annat ändamål än det med densamma avsedda.
Revisorerna lia därför ifrågasatt, huruvida icke vid omkostnadsstaternas
fastställande i stället för nuvarande bestämmelser hör föreskrivas, att
högst de i staten uppförda beloppen må få användas för avsedda ändamål
samt att vid budgetårets slut uppkommen behållning å omkostnadsstaten
skall återlevereras till statsverket, dock med befogenhet för skolöverstyrelsen
att i undantagsfall, där särskilda skäl föreligga, medgiva, att uppkommen
behållning å en post må användas till förstärkning av annan för avlöning
ej avsedd post.
Med anledning av detta förslag vill jag framhålla, att anslaget till bränsle
och lyse m. m. är svårt att noggrant beräkna, enär man givetvis på
förband ej kan veta, örn den kommande vintern blir kall eller blid och därför
kräver mera eller mindre bränsle än vid normal väderlek. Likaledes är
. det svårt att på förband noggrant beräkna priset på koks för den kommande
bränslesäsongen. Förslagets genomförande kräver därför, att på
denna post anslaget tilltages så rundligt, att ingen brist uppstår under
ovanligt kalla vintrar eller att möjlighet föreligger att få tilläggsanslag,
om så erfordras. Beträffande övriga poster torde ibland en viss olägenhet
uppstå, örn man ej har någon marginal att röra sig med. Örn man t. ex.
på en post vid budgetårets slut har en obetald räkning på 250 kronor men
endast har kvar 125 kronor på anslaget, nödgas man betala halva räkningen
av budgetårets medel och andra hälften av nästa budgetårs anslag. Det
synes därför vara önskvärt, att man finge en överskridningsmarginal av
t. ex. 10 procent å varje anslagspost, under förutsättning att totalanslaget
ej överskredes. Alltför rigorösa bestämmelser torde på detta område ej
vara till gagn för förvaltningen.
För den händelse inleverering till statsverket av ej förbrukade anslag
kommer att föreskrivas, vill jag uttala önskvärdheten av att sådan ej behöver
ske förrän inom två månader efter budgetårets slut. På grund av
det starkt forcerade arbetet mot slutet av vårterminen och planläggningen
av nästa läsårs arbete kan det ibland vara svårt att lia huvudbokslutet
klart samma dag budgetåret slutar. Ett annat, måhända lämpligare sätt
att vinna det avsedda ändamålet vore, att befintligt överskott anmäldes vid
äskande av medel för närmaste budgetår, varvid det befintliga överskottet
kunde avdragas från den fastställda omkostnadsstaten, så att endast skillnaden
mellan den fastställda staten och överskottet finge rekvireras.
Beträffande anmärkningen att i några fall avsevärda kostnader nedlagts
på trädgårdens underhåll och skötsel, torde härvarande seminarium ej
träffas därav, då dess trädgård är bland de största och kostnaderna ej
överskridit anslagssumman med tillägg av inkomsterna ur trädgården.
Ifråga örn det av revisorerna framställda önskemålet, att vid inleverering
av inkomsterna från trädgården redogörelse över försäljningen av
trädgårdsalstren bifogas reversalen, torde ingen annan olägenhet följa av
detta förslags förverkligande än ökat skrivarbete.
Karlstad den 31 december 1931.
Vördsamt:
Albin, Olsson.
264 —
Rektors vid folkskolesemi
nariet
i Falun
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1. sid. 113, § 49.
Till k u ii g 1. sk olov erst y reis e ii, Stockhol lii.
Anmodad avgiva yttrande över statsrevisorernas berättelse ifråga örn
folkskoleseininariernas omkostnadsstater för budgetåret 1930/1931, får jag
härmed vördsamt anföra följande.
Som av tablåerna för berörda omkostnadsstater utvisa, ha utgifterna för
Falu folkskoleseminarium/s verksamhet i stort sett ganska väl svarat mot
nåd som för olika anslagsposter beräknats. Bristerna ifråga örn anslagen
för »lek och idrott» och »kurser och föreläsningar» äro ej större än att de
ungefärligen täckas av det lämnade anslaget för »tillfälliga utgifter». —
Anslaget, för »expeditions- och tryckningskostnader» var beräknat med. hänsyn
till närmast föregående års utgifter i berörda avseende. Då framställning
av medel gjordes, var jag visserligen medveten örn, att anslaget var
förhållandevis lågt tilltaget, allra helst som under berörda år skulle anskaffas
nytt blankettryck för 5 år framåt, men jag begärde ej höjt anslag, eftersom
jag trodde mig kunna i därför erforderlig utsträckning begränsa utgifter
för andra anslagsposter. Så har ock kunnat ske, bland annat därigenom
att det fick något anstå med anskaffandet av en del materiel för
undervisningen i slöjd. — Att utgifterna för »uppvärmning m. m.» ej fullt
motsvarade det beräknade anslaget, är ju en helt naturlig sak, då ju av
väderleksförhållandena betingat bränslebehov och av valutaförhållandena
beroende bränslepriser aldrig kunna på förhand säkert beräknas. Så belöpte
sig kostnaderna för uppvärmningen härstädes läsåret 1926—1927 till
10,245 kronor och läsåret 1930—1931 till 11,468 kronor. En differens på åtminstone
500 kronor åt ena eller andra hållet om ett normalt genomsnittsbelopp
måste man tydligen här alltid vara beredd på. Under vissa år har
också det genomsnittligt beräknade anslagsbeloppet helt naturligt måst
överskridas. Det har då varit mycket värdefullt och lämpligt, att det varit
överlåtit åt rektor att vidtaga därför erforderliga begränsningar i utgifterna
å andra poster. Han har då utan att behöva själv förskottera eller
genom särskilda framställningar örn tilläggsanslag på ett mjukt och naturligt
sätt kunnat möta ovan berörda växlingar. I regel har då här särskilt
anslaget till »böcker och undervisningsmateriel» befunnits vara lämpligt
som ett slags regleringsanslag. Det ena året har sålunda från detta anslag
tagits något mindre än som normalt beräknats för böcker m. m., men andra
år, då det blivit överskott från anslaget för »uppvärmning m. m.», har så
mycket mera kunnat lämnas för inköp av sådan materiel. Att rektor haft
sådan rätt till lämplig reglering och avpassning av utgifterna alltefter
förhållandena, torde icke kunna sägas lia på något sätt ökat statens utgifter,
men tydligen berett seminariernas rektorer en värdefull lättnad i
handhavandet av seminariernas ekonomi.
I revisorernas skrivelse framhålles också, att vid en del seminarier —
och bland dem Falun — hava omkostnadsstater nas slutsummor på det sätt
överskridits, att vid budgetårets början befintliga behållningar å omkostnadsstaterna
helt eller delvis tagits i anspråk. I fråga örn Falu-seminariet,
vars slutliga budgetsumma det året var 36,921 kronor 66 öre, är differensen
enligt de förda räkenskaperna 54 kronor 66 öre. Ger man emellertid akt på
— 265
— icke de betalda räkningarna — utan på de utgifter, som verksamheten
vid seminariet under budgetåret verkligen åsamkat seminariet, skall man
i stället finna, att dessa under det året snarare krävt mindre än större belopp,
än vad som av statsmedel ställts till seminariets förfogande som expensmedel
för året ifråga. Att den lilla differensen uppstått och synes markera
ett »överskridande», beror helt enkelt på att jag icke ansett mig behöva
dröja med betalning av en räkning, daterad i slutet av juni 1931, till
juli månad, ehuru så skett med motsvarande räkning föregående år. På utgifter,
förorsakade av seminariearbetet under budgetårets sista kvartal,
kan man ju ej alltid begära att få räkning, förrän under juli månad, alltså
linder nytt budgetår. Då förhållandena i detta avseende givetvis gestalta
sig något olika under olika år, är det därför önskvärt, att det åtminstone
finns någon latitud för därav betingade växlingar, så att rektor icke skall
behöva att på konstlat sätt så ordna med likvideringen, att bokföringen på
öret anger de faktiska utgifterna för budgetåret ifråga.
Revisorernas förslag, att den behållning, som förefinnes vid ett budgetårs
slut skall återbäras till statsverket, finner jag visserligen vara välmotiverat,
örn det gäller något större belopp, men örn behållningen endast är ett
mindre belopp, exempelvis mindre än 100 kronor, finner jag det sålunda av
ovan berörda skäl vara lämpligast, att denna får överföras på det kommande
budgetårets konto. Någon nämnvärd vinst för statsverket torde inlevereringen
av dylika behållningar givetvis inte komma att bliva, då bestämmelser
därom tydligen komma att föranleda att det ordnas med likvideringen
av åsamkade skulder så, att någon nämnvärd behållning ej
kommer att finnas.
Som sammanfattning av vad jag sålunda anfört får jag framhålla, att
här gjorda erfarenheter visa, att den ordning, som under sista åren följts
ifråga om rektors rätt att disponera av statsmedel mattagna expensmedel
och att överföra uppkommen behållning för ett år till det följande, är för
skötseln av seminariernas ekonomi synnerligen praktisk och ändamålsenlig.
Det vore avgjort ett steg baklänges, att nu övergå till det i dessa avseenden
av revisorerna nu förordade systemet. Det är nämligen att återgå till
vad som förut visat sig vara på många sätt besvärligt och opraktiskt.
Vad revisorerna principiellt föreslagit ifråga örn trädgårdsskötselns uppgift
inom seminarierna och örn redovisning för inkomster vid försäljningen
av trädgårdsalster, finner jag däremot vara lämpligt och naturligt. Här
har arbetet sedan flera år tillbaka lagts i enlighet med sådana synpunkter,
och detta inte bara ifråga örn trädgårdsskötsel utan också ifråga om undervisningen
i hushållsgöromål.
Falun den 30 december 1931.
Vördsamt:
Carl Guslaf Hellsten.
266
Rektors vid folkskolesemi
nariet
i Härnösand
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 113, § 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
I skrivelse från kungl, skolöverstyrelsen av den 22 december 1931 anmodad
att inkomma med yttrande i anledning av vad i riksdagens revisorers
senaste berättelse yttrats rörande 1''olkskoleseminariernas omkostnadsstater
för budgetåret 1930/1931, får jag vördsamt anföra följande.
Till förklaring av vad riksdagens revisorer i nämnda berättelse anmärkt
beträffande överskridande av anslaget till böcker, undervisningsmateriel
oell inventarier vid folkskoleseminariet i Härnösand, får jag framhålla, att
under ifrågavarande år början gjorts till successiv nyanskaffning av bänkar
och stolar i lärorummen, ett behov som är alldeles ofrånkomligt; vidare
att ett förutvarande materielrum iordningsställts för undervisningen i geografi
och biologi, för vilket ändamål anskaffats en del bord och skåp samt
anordningar gjorts för lokalens användning i och för skioptikonförevisning;
att i teckningssalen och övningsskolans materielrum skåp anordnats;
att ett pianino inköpts i utbyte mot två för undervisningen oanvändbara
instrument, att kostnaderna för bokinköp och inbindning av böcker till
väsentlig del förorsakats av att referensbibliotek för eleverna, vilket förut
saknats, under vårterminen 1930 inrättats i det förutvarande skuggrummet
intill teckningssalen. Dessa nyanskaffningar ha givetvis dragit en kostnad
utöver det ordinarie anslaget, men de måste under föreliggande förhållanden
anses oundgängliga. De lia kunnat göras dels tack vare det överskott
på cirka 800 kronor, som uppkommit på övriga anslagsposter, dels
och framför allt, tack vare den behållning, som förefunnits från budgetåret
1928/1929.
I anslutning till vad sålunda anförts, får jag rörande de av statsrevisorerna
ifrågasatta nya bestämmelser örn att högst de i staten uppförda beloppen
må få användas för avsedda ändamål samt att uppkommen behåll
ning skall återlevereras till statsverket, framhålla, att det synes föga ändamålsenligt
att avgränsa de olika anslagsposterna mot varandra på sätt
föreslagits. Ifråga örn t. ex. kostnaderna för uppvärmning och belysning
måste det finnas en vid marginal, då väderleken ej låter sig beräknas ett
år i förväg. Behovet av en sådan marginal illustreras i mindre skala av
det förhållandet, att snöskottning vid härvarande seminarium under år
1925—1926 dragit en kostnad av 783 kronor 50 öre, under det att för samma
post år 1929—1930 endast krävts en summa av 95 kronor 25 öre. Uppenbart
är visserligen, att t. ex. anslagsposten expeditions- och tryckningskostnader
bör kunna vara mer konstant, men å andra sidan måste utgifterna
för böcker, undervisningsmateriel och inventarier bli fluktuerande.
Nyanskaffning av inventarier, t. ex. bänkar, kan vissa år draga en betydande
kostnad, och även frånsett ett sådant behov vore det olyckligt, örn
denna anslagspost bleve snävt begränsad, då böcker och undervisningsmateriel
äro livsvillkor, för att ett seminarium, i synnerhet i en stad utan
andra resurser i fråga örn bibliotek och museer, skall kunna fylla sin uppgift,
Det synes därför vara en billig fordran, att möjligheten att i viss
utsträckning använda på andra poster eller under föregående år eventuellt
uppkommet överskott alltjämt måtte få förefinnas. Skolöversty
-
reisen har ju också tillfälle att genom reglering av omkostnadsstaten
(under budgetåret 1927/1928 har t. ex. för Härnösands seminarium en
minskning skett med 500 kronor oell år 1929/1930 med 1,000 kronor) tillse,
att tillbörlig sparsamhet iakttages.
Härnösand den 31 december 1931.
Karl Agren*.
Hektor vid folkskoleseminariet i Härnösand.
Rektors vid folkskoleseminariet
i Umeå
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, | 43.
Till kungl, skolöverstyrelse n.
Genom remiss den 22 december 1931 anbefalld inkomma med yttrande i
anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse
anfört rörande folkskoleseminariets i Umeå omkostnadsstat m. m., får jag
vördsamt anföra följande.
Vad först beträffar det överskott, som uppkommit å de årliga anslagen
till seminariets omkostnader och som den 30 juni detta år uppgick till
18,022 kronor 67 öre, må framhållas dels, att de kostnadsförslag, som av
mig framställts, icke vid jämförelse med omkostnaderna för övriga dubbelseminarier
kunna anses högt beräknade, dels ock att överskottet utom
genom sparsamt handhavande av medlen huvudsakligen uppkommit därigenom,
att seminariet med anlitande av de särskilda anslag, riksdagen
anvisat till inredning och möblering av nya seminariebyggnaden, till
böcker och materiel samt till anläggning av seminarieträdgård, iordningställts
och utrustats, varigenom utgifterna å omkostnadsstaten för inventarier
och reparationer, böcker och materiel samt för trädgårdens underhåll
kunnat hållas jämförelsevis låga. Summan av utgifter å omkostnadsstaten
belöpte sig budgetåret 1927/1928 till 28,621 kronor 93 öre, budgetåret
1928/1929 till 28,431 kronor 22 öre, budgetåret 1929/1930 till 29,045 kronor 17
öre och budgetåret 19301931 till 28,110 kronor 89 öre, medan sistnämnda
är utgifterna vid övriga dubbelseminarier varierade mellan 32,717 kronor
48 öre och 42,477 kronor 72 öre. Det är tydligt att utgifterna å omkostnadsstaten
vid seminariet i Umeå icke i längden kunna hållas lägre än
vid övriga dubbelseminarier. Redan under innevarande budgetår erfordras
vissa ommålnings- och reparationsarbeten, varjämte komplettering
av materiel och bokbestånd måste ske liksom ock omläggning av trädgårdens
gräsmattor i stor utsträckning. Då tillika Kungl. Majit, för att
berörda överskott skall snart avverkas i år liksom förra budgetåret, anvisat
endast ett belopp av 18,700 kronor till omkostnader, därav intet Inlopp
till inventarier, reparationer, böcker och materiel, torde det ligga i
öppen dag, att större delen av det besparade överskottet kommer att behöva
tågås i anspråk detta budgetår.
Av det sagda torde i någon mån framgå, att det är svårt att exakt beräkna
omkostnaderna. Detta är för övrigt helt enkelt omöjligt. Inkomsterna
från trädgården bero av årsväxten. Även utgifterna sirö svårbe
-
— 268 —
räkneliga. Bränslepriserna fluktuera. Vattenavgifterna springa i höjden.
örn sommaren blir torr och vattenåtgången för trädgårdens räkning stegras.
Somliga ar erfordras mera penningar till blankettryck än andra o
s v Mera an tillnärmelsevis är det icke möjligt att beräkna vare sig utgifter
eller inkomster. Det synes mig därför nödvändigt, att rektor fortfarande
eihaller rätt att disponera anslagen å omkostnadsstaten.
Vad angår anmärkningen, att under posten »uppvärmning och belysning
m. m.» bär upptagits avlöningen till eldaren, får jag anföra, att detta
skett med avsikt, enär jag ansett, att denna kostnad bör påföras eldningskontot,
vilket jämväl sker i de redogörelser för dessa kostnader, som varje
ar minnas till kungl, socialstyrelsen. Även med tillägg av berörda kostnad
bär kontot varit mindre än vid seminarierna i Luleå, Falun, Karlstad
och Uppsala samt nästan lika lågt som i Lund.
- ann*! anslaget renhållning och betjäning, vilket anslag blott utgjorde
.1,000 kronor, måste överskridas och bristen täckas av överskottsmedlen, behover
jag knappast framhålla. Att bristen blev så pass betydande, berodde
främst på, att seminariet måste betala samtliga vattenavgifter (1 255
kronor "i öre) utan bidrag från anslaget å generalplanen. Inga andra’utgifter
än rent nödvändiga för renhållning och snygghet ha förekommit.
Inledning av vad revisorerna anfört angående balanserade medel, som
av 1Jl4 åys riksdag anvisats för vissa engångskostnader, får jag lämna följande
redogörelse.
I huvudsak togs anslaget till inredning och möblering av den nya seminariebyggnaden
omedelbart i anspråk. I detalj var inredningen planlagd.
.Jag lärn* det emellertid föga klokt att uteslutande med ledning av ritningärna
över lokalerna anskaffa en fullständig inredning från första början
och att det skulle bliva ändamålsenligare att i vissa fall successivt komplettera
densamma. Därför besparades en del av anslaget för sådan komplettering
Under de senare åren har t. ex. bibliotekets inredning med
joknyllor fullföljts, i mån som bokbeståndet vuxit, oell kommer jämväl
detta budgetår att fullföljas. Till en början försågos klassrummen endast
med en centrallampa med lielindirekt belysning. Sedan numera taken
morlinat, bär det blivit nödvändigt att under detta budgetår taga även de
övriga fyra ljuspunkterna i klassrummen i anspråk. Kostnaden för ytterligare
erforderlig armatur beräknar jag till 800 å 3,000 kronor för 15 klassram-
Slatllgen är det reserverade beloppet avsett för inköp av en orgel
tor högtidssalen i enlighet med mitt till överstyrelsen inlämnade förslag
till inledning, vilket förslag Indes till grund vid beräkningen av anslaget.
Orgelns kostnad är i förslaget upptagen till 4,000 kronor. Sedan dessa inköp
och arbeten skett, torde behållningen å anslaget vara förbrukad.
Det torde väl knappast behöva sägas, att en anläggning av en seminariet
råd gård måste ske så småningom. Särskilt gäller detta den botaniska avdelningen.
I huvudsak är trädgårdsanläggningen nu fullbordad utom i
fråga örn nämnda avdelning, för vars fullföljande under innevarande
. <7®.?tar ^ag avsett det lilla återstående beloppet av anslaget till seminarietradgård.
— I fråga örn revisorernas uttalande örn önskvärdheten av att
vid lnleverermgen av inkomsterna från trädgården redogörelse över försäljningen
av trädgårdsalstren bifogas reversalen, bär jag intet att erinra
örn härigenom någon kontroll utöver den. rektorerna nu kunna utöva står
att vinna.
Umeå den 29 december 3931.
N. Il. Nyman.
— 269 —
Rektors vid folkskolesemi
nariet
i Luleå
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 113, 8 49.
Till kungl, skolöverstyrelsen.
Härmed får jag vördsamt avgiva yttrande — ---begärt med anledning
av riksdagens senast församlade revisorers berättelse---angående
folkskoleseminariernas omkostnadsstater.
Riksdagens revisorer påpeka i sin berättelse vissa påtagliga fakta oell
framkomma med ett förslag angående inskränkning i rektorernas rätt
att handhava de medel, som för vederbörande seminarium ställts till förfogande
i och för bestridande av omkostnaderna. I övrigt är deras berättelse
såtillvida synnerligen oklar, att därav icke framgår, huruvida enligt
deras mening missförhållanden i något avseende verkligen förekomma. —
Innebörden av deras förslag och skrivelsen i övrigt giver emellertid vid
handen, att de anse, att rektorerna i alltför hög grad begagnat sig av den
dem tillerkända rätten att överskrida en anslagspost, när icke på den
grund omkostnadsstatens slutsumma överskrides. Det förefaller, utan att
detta uttryckligen säges, som örn enligt deras åsikt härigenom skulle
lämnas möjlighet till slöseri i viss mån med statens medel. Emellertid
anmärka de icke på storleken av de anslag, som anvisats folkskoleseminarierna
till bestridande av deras omkostnader, såvida icke deras påpekande
av, att överskott av medel vissa år och vid vissa seminarier förefunnits,
kunde tydas i denna riktning.
Angående det överskott, som vid senaste budgetårets slut förefanns vid
folkskoleseminariet i Luleå, får jag anföra följande. Detta överskott uppkom
genom iakttagande av sträng sparsamhet å seminariets samtliga utgiftstitlar
och i alldeles bestämt syfte, nämligen verkliggörandet av ett
länge närt önskemål att kunna installera en automatisk pump för uppfordring
av sjövatten för trädgårdens behov. Detta syftemål har nu nåtts och
innebär en årlig, icke oväsentlig besparing samtidigt med utsikter till en
ökad avkastning av trädgårdsalster genom att det kalla, salthaltiga vattenledningsvattnet
icke behöver användas.
Den frihet, som hittills tillerkänts rektorerna beträffande handliavandet
av de medel, som ställts till seminariernas förfogande, innebär en mycket
stor fördel. Härigenom skapas möjlighet att tillgodose krav från undervisningens
sida på utveckling av skolans undervisningsmedel; genom sparsamhet
med medel å somliga konton kan således ena året kanske slöjden,
andra året fysiken o. s. v. tillgodoses på ett mera effektivt sätt beträffande
undervisningsmateriel.
Riksdagens revisorer lia konstaterat, att anslaget beträffande somliga
konton överskridits, beträffande andra underskridits. De ha emellertid
icke kunnat påvisa någon olägenhet av det nu praktiserade systemet, ej
heller ha de kunnat påvisa eller ens påstå, att seminariernas anslagssumma
är för stor. Under sådana förhållanden förefaller deras positiva förslag en
smula egendomligt, och får jag också på det livligaste avstyrka, att detsamma
genomföres.
Luleå den 2 januari 1932.
Gustaf Melin.
Hektor vid folkskoleseminariet i Luleå.
— 270 —
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 122, § 50.
Till K O 11 U 11 g e 11.
Med anledning av härmed återgående nådiga remiss får skolöverstyrelsen
i underdånighet anföra följande.
Riksdagens revisorer hava framhållit, att det i förevarande fall synes
kunna ifrågasättas, örn sådana omständigheter förelegat, som nödvändiggjort
sjukledighet vid folkskollärar t jönsten. Med anledning av detta uttalande
vill överstyrelsen erinra därom, att ett skolråd vid prövning av en
lärares ansökan örn tjänstledighet på grund av sjukdom icke torde hava
någon annan vägledning att tillgå än det för sökanden utfärdade läkarintyget.
Enligt § 20 i nådiga kungörelsen den 16 september 1918 (nr 760)
angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till
sådan avlöning erfordras för utbekommande av statsbidrag till vikarie för*
sjuktjänstledig lärare att genom intyg av läkare styrkts, att sjukdomen är
av sådan beskaffenhet, att den tjänstledige läraren på grund av densamma
varit urståndsatt att vederbörligen uppehålla sin tjänst. Ett sådant läkarintyg
torde få anses som en förutsättning för beviljandet åt lärare av
tjänstledighet för sjukdom.
Uppenbarligen har det icke varit lagstiftarnas mening, att lärare, som
beviljats tjänstledighet på grund av sjukdom, skulle äga att under ledigheten
åtaga sig annan avlönad befattning, framför allt icke lärarbefattning.
Att emellertid förbud häremot icke blivit infört i gällande avlöningsbe•
stämmelser för lärare vid kommunala och statliga läroanstalter — liksom
ej heller eljest för befattningshavare i statens tjänst — torde bero därpå,
att saken synts självfallen. Något verkligt missbruk i nu berörda avseende
torde ock, så vitt överstyrelsens erfarenhet sträcker sig, hava förekommit
endast i rena undantagsfall.
Enligt överstyrelsens mening föreligger alltså icke något behov av ändring
i berörda avlöningsbestämmelser.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Bruce och undervisningsrådet
Nylund, föredragande.
Stockholm den 8 januari 1932.
Underdånigst:
OTTO HOLMDAHL.
• SVEN NYLUND.
Föredragande.
Gustaf Redelius.
Bilaga.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde med Övertorneå församlings
skolråd den 30 december 1931.
§ 1.
Från kungl, skolöverstyrelsen hade remitterats för yttrande en skrivelse
från kungl, ecklesiastikdepartementet rörande ordinarie folkskolläraren
— 271 —
Nils Johan Waldemar Palmblads vid''Övre Kuivakangas folkskola tjänstledighet
under vårterminen 1931.
Skolrådet vill framhålla dels, att befattningen icke tillsatts av skolrådet
utan av domkapitlet i Luleå på skolrådets förslag, och dels att Palmblad
varit i tjänstgöring vid ifrågavarande statsfolkskola från höstterminens
början till och med den 21 oktober, då han på egen begäran erhöll avsked.
För övrigt har skolrådet intet att erinra utöver vad som framgår av statsrevisorernas
skrivelse i ärendet.
Å skolrådets vägnar:
Per Boreman.
Ordf.
Stuteriöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 123, § 51.
Till Konungen.
Genom remiss den 18 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
stuteriöverstyrelsen att, efter hörande av chefen för Flyinge hingstdepå
och stuteri, avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer anfört i § 51 av deras den 15 i samma månad avgivna berättelse.
Med överlämnande av bemälde depåchefs yttrande i ämnet, får stuteriöverstyrelsen
för egen del i underdånighet anföra följande.
Revisorerna framhålla, att det åt stuteriöverstyrelsen lämnade bemyndigandet
att använda uppkommen besparing å någon utgiftspost i liingstdepåernas
och stuteriets omkostnad sstater till täckande av brist å annan
för avlöning ej avsedd post, givetvis ej bör utnyttjas på sådant sätt, att
vissa poster i beräkningen upptagas till avsevärt högre belopp, än som
rimligen kunna beräknas såsom erforderliga. Stuteriöverstyrelsen får då
till en början erinra därom, att beräkningarna av medelsbehovet för liingstdepåerna
och stuteriet måste uppgöras senast under juli—augusti månader
året före det, då staterna skola tillämpas. Det gäller alltså att förutse och
beräkna de priser, som kunna bliva rådande under en tidrymd, som ligger
10—22 månader efter den tid, då stuteriöverstyrelsen har att till Eders
Kungl. Majit avgiva sitt förslag till hingstdepåernas och stuteriets inkomst-
och utgiftsstater.
Revisorernas uttalande torde närmast hänföra sig till den av stuteriöverstyrelsen
med underdånig skrivelse den 31 augusti 1929 till Eders
Kungl. Majit överlämnade beräkningen av kostnaderna för furageringen
vid Flyinge hingstdepå och stuteri under budgetåret 1930/1931. Dessa
kostnader hava visserligen visat sig i verkligheten betydligt understiga de
beräknade, men med de ovissa och starkt fluktuerande priser å foderämnen,
som varit gällande under de senaste åren har det varit hart när omöjligt
att med större grad av sannolikhet förutse de priser, som skulle bliva
gällande omkring ett och ett halvt år senare. Redan härutinnan har anledning
givits att, för att vara på den säkra sidan, beräkna dessa i överkant.
Under år .1928 var medelpriset för havre i Sverige 17 kronor 70
— 272 -
öre per 100 kilogram, vartill måste läggas frakt oell övriga leveranskostnader.
I Skåne står havrepriset i regel 1 krona å 1 krona 50 öre högre än
i landets övriga delar. Det torde alltså icke med fog kunna tillvitas stuteriöverstyrelsen
att hava upptagit kostnaden till avsevärt högre belopp
än som rimligtvis kunde beräknas såsom erforderligt.
Till jämförelse och för belysande av de svårigheter, som äro förenade
med beräknandet så långt i förväg av dylika utgifter, må meddelas följande
siffror beträffande furageupphandlingen vid Flyingeanstalten under
de tre budgetår, som närmast föregått det ifrågavarande.
Budgetår |
| Beräknad kostnad | Verklig kostnad j | Överskott (+) | |||
1927—1928 ............................ |
| 76,000 | i | 68,411 | | 50 j | + 7,588 | 50 |
1928—1929 ....................... |
| 79.500 |
| 92,468 | 78 | | — 12,968 | 78 |
1929—19:30 ....................... |
| 85,000 |
| 77,520 | 77 ! | + 7,479 | 23 |
Vid uppgörande av foderstaterna för hingstdepåerna infordras depåchefernas
förslag till dessa, vilka sedermera underkastas granskning och ofta
omarbetning inom stuteriöverstyrelsen. Av bifogade av chefen för stu
teriöverstyrelsen uppgjorda foderstat för Flyingeanstalten för budgetåret
1930/1931, torde framgå, att densamma göres så specifik och sannolik som
möjligt. Att faktorer sedan kunna tillstöta, vilka i viss mån ändra kai
kylerna, är givetvis klart. Om tillgången på kraftigt bete är särdeles god
och örn betestiden kan utsträckas utöver den beräknade, minskas det till
skott av kraftfoder och hö, som eljest ansetts behövligt för moderston och
unghästar, och, örn det befinnes ekonomiskt fördelaktigt att utbyta ett fo
dermedel emot ett annat, så iakttages detta. Depåcheferna äro ålagda att
i varje månadsrapport angiva den kvantitet foder, som eventuellt kunnat
inbesparas. Huruvida sådana besparingar kunna göras, är naturligtvis
även beroende av fordrets kvalitet, vilken ej alltid är den allra bästa.
Skiljaktigheten mellan den ifrågavarande inkomst- och utgiftsstaten
för Flyingeanstalten under budgetåret 1930/1931 samt de verkliga inkomsterna
och utgifterna hänför sig emellertid icke ensamt till den opåräknade
uedgången i furageprisen utan även till den oväntade stegringen av inkomsterna.
överskridandet av de för vissa anslagsposter beräknade utgifterna haj-,
såsom statsrevisorerna själva framhållit, delvis sin grund i Eders Kungl.
Maj:ts särskilda medgivande att inköpa en hästtransportautomobil för
ett belopp — inberäknat transportkostnaderna m. m. — av omkring 25,000
kronor, som debiterats anslagsposten till underhåll aAr inventarier. Vidare
har Eders Kungl. Majit genom nådigt brev den 30 december 1930 medgivit,
att Flyingeanstalten finge för en kostnad av 5,500 kronor förvärva
rätt till grustäkt å närbelägna fastigheter, vilken kostnad avförts å anslagsposten
till jordbruket. Bland övriga utgifter å sistnämnda anslagspost
må särskilt framhållas de, som uppkommit genom anläggande av
en ny väg från Flyinge kungsgård till ängs- och betesmarkerna vid Valleberg,
samt genom ett omfattande täckdikningsarbete. Dessa kostnader
hava svårligen kunnat på förhand till siffran noga beräknas.
Vad slutligen angår statsrevisorernas uttalande därom, att det kunde
ifrågasättas, huruvida icke, med anledning av vad i detta sammanhang
förekommit, en ändring av nu gällande bestämmelser örn rätten att använda
omförmälda medel borde göras av innebörd att, därest i kostnads
-
— 273
staten upptagna medel ansäges böra disponeras för andra ändamål än i
staten angivna, Eders Kungl. Majits medgivande till vidtagande av en
dylik åtgärd skulle inhämtas, får stuteriöverstyrelsen framhålla, att väsentliga
svårigheter skulle uppstå, örn ett sådant tillvägagångssätt bleve
fastställt. I allmänhet kan det icke konstateras, huruvida en anslagspost
måste överskridas eller kommer att lämna överskott, förrän under
allra sista delen av budgetåret, och enär framställning till Eders Kungl.
Majit i nu berörda avseende knappast kan göras, innan det med visshet
låter sig beräkna, att överskott å en anslagspost verkligen uppstår, torde
för det mesta tiden bliva för knapp att draga avsedd nytta av ett dylikt
överskott. Särskilt skulle den ifrågasatta bestämmelsen föranleda olägenheter,
örn det förhållandet inträffade, att furageprisen, i stället för
att nedgå, komme att till följd av missväxt eller andra omständigheter
stiga, och de beräknade kostnaderna därför måste överskridas, innan ännu
några överskottsmedel å andra utgiftstitlar kunde påvisas. Inskränkningen
i stuteriöverstyrelsens förfoganderätt till överskottsmedlen måste
nämligen medföra, att en anslagspost ej heller må överskridas med mindre
än att Eders Kungl. Majit därtill lämnat medgivande och i erforderlig
mån ställt medel härför till förfogande. Likaledes måste konsekvensen bli
att överstyrelsens hittillsvarande rätt att till alla slags utgifter under anslaget
använda eventuella överskott utöver de beräknade beloppen av de
vid hingstdepåerna och stuteriet inflytande uppbördsmedlen icke vidare får
kvarstå, utan att Eders Kungl. Majits medgivande måste inhämtas även
i fråga örn sådana överskotts användande.
Enligt vad stuteriöverstyrelsen inhämtat, har ett flertal institutioner
och anstalter inom statsförvaltningen bemyndigande att disponera uppkommande
överskottsmedel å en utgiftspost till täckande av brist å annan
för avlöning ej avsedd post, såsom t. ex. centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, lantbruksinstituten, veterinärhögskolan,
hovbeslagsskolan och trädgårdsskolan vid Alnarp samt maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp, för att blott nämna
några under jordbruksdepartementet lydande inrättningar. Det bör erinras,
att samtliga därvid ifrågakommande utgifter bestridas av allmänna
budgetmedel, under det att stuteriväsendet finansieras direkt av totalisatormedel,
som enligt Eders Kungl. Majits och riksdagens beslut böra användas
endast till främjande av landets liästavel. De behållningar, som
kunnat uppstå å de beräknade utgiftsposterna för stuteriväsendet och som
kommit andra utgiftstitlar till godo, hava alltså i alla händelser använts
inom den ram, som gäller för medlens användning över huvud taget. Under
dessa förhållanden torde stuteriöverstyrelsen icke böra försättas i den
undantagsställningen, att överstyrelsen icke skulle äga rätt att, på sätt
hittills medgivits, använda uppkommande överskottsmedel.
Den remitterade akten återställes härjämte.
I helland lingen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknade
Lindström och Nyborg, fullmäktige hos stuteriöverstyrelsen översten fri
herre W. II. von Essen oell förste hovjägmästaren friherre H. O. Ramel.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdänigst:
ADB. LINDSTRÖM.
MAKI. NYISOIU;.
Föredragande.
Lennart Idén.
18 lier.-berättelse cw<j. statsverket för är 1931. lil.
Chefens för Flyinge hingst
depå
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 123, § 51.
Till kungl, stuteriöverstyrelsen.
Härmed får jag vördsamt översända genom kungl, styrelsens skrivelse
den 22 dennes, nr 1668, infordrade uppgifter rörande för anstaltens räkning
upphandlade foderartiklar under budgetåret 1930/1931.
I samband härmed får jag erinra att i den erlagda betalningen icke
ingå några kostnader för fodrets hemforsling från Flyinge järnvägsstation
— då sådan ifrågakommit — eller upptagning och inläggning å de
olika förvaringsplatserna på depåns foderskullar. Detta har utan kostnad
för staten ombesörjts av anstaltens personal och skjutsar.
Kostnaderna för hemforsling från stationen och uppläggning å anvisade
platser på foderfoften torde böra beräknas till cirka 30 öre per 100 kg.
för kraftfodret och till minst det dubbla för stråfodret.
Flyinge den 28 december 1931.
OSCAR SAMUELSON.
Chef för Flyinge hingstdepå och stuteri.
John Cederborg.
UpPÄlft över till Flyinge hingstdepå och stuteri upphandlad havre, hö och halm
under budgetåret 1930/1931.
| |Utg. | II a r | v r e |
| II ö | Halm |
| Summa | ||||
| Nr | | kg- | kr. | kg- | |. kr. | kg. | kr. |
| kronor | |||
A.-B. C. Engström ...... | 16 | 34,080 | 4,815 | 1 50 |
|
|
|
|
|
| 4,815 | 50 |
D:o ...... | 17 | 5,000 | 706 | 50 | — |
|
| — | — | — | 706 | 50 |
A.-B. P. Laveson......... | 24 | — | — | — | — | — |
| 50,840 | 1,240 50 | 1.240 | 50 | |
D:o ......... | 40 | — | — | — | — | — | — | 5,560 | 135 66 | 135 | <;6 | |
Gustat Andersson ...... | 94 | — | — | — | 14,590 | 800 | 99 | — | — | — | 800 | 99 |
D:o ...... | 132 | — | — | — | 5,650 | 310 | 18 | — | — | - | 310 | 18 |
Fr. Boijsen ............... | 166 | — | — | — | 13,110 | 786 | 60 | — | — | — | 786 | 60 |
Bengta Nilsson............ | 200 | — | — | — | 2,250 | 135 | — | — | — | — | 135 | _ |
Olof Jeppsson ............ | 222 | — | — | — | 12,950 | 841 | 7 5 | — | — | - | 841 | 7 5 |
Bengta Nilsson............ | 253 | — | — | — | 980 | 58 | 80 | _ |
|
| 58 | 80 |
C. Mathiasson ............ | 255 | — | — | — | 4,730 | 307 | 45 | — | — | — | 307 | 45 |
I):o ............ | 264 | — | — | — | 3,250 | 211 | 25 | — | — | _ | 211 | 25 |
D:o ............ | 278 | _ | — | — | 14,590 | 948 | 85 | — | — | — | 948 | 35 |
Lars Nilsson............... | 279 | — | — | — | 3,480 | 226 | 20 | — | — | — | 226 | 20 |
1 Gottfrid Persson ......... | 290 | — | — | — | 10,240 | 665 | 60 | — | — | — | 665 | 60 |
1 Hjularöds gods............ | 291 | — | — | — | 750 | 48 | 75 | — | — | — | 48 | 7 5 |
C. Mathiasson ............ | 293 | — | — | — | 1,540 | 100 | 10 | — | — | — | 100 | 10 |
Hjularöds gods............ | 333 | - j | — | - | 920 | 59 | 80 | — | — | — | 59 | 80 |
! Tage Carlsson ............ | 334 | — | — | — | 870 | 56 | 55 | — | — | — | 56 | 55 |
Fr. Boijsen ............... | 335 | — | — | — | 15,380 | 965 | 25 | — | — | — | 965 | 25 |
ILO ............... | 355 | — | — | — | 16,660 | L082 | 90 | — | — | — | 1,082 | 90 |
1 Kristinetorps gård ...... | 360 | — | — | — | 550 | 35 | 75 | — | — | — | 35 | 75 |
| Björnstorps gods ......... | 361 | — | — | — | — | — | — | 7,590 | 170 | 77 | 170 | 77 |
C. Sundström ............ | 367 | — | — | — | 9,820 | 694 | 27 | — | — | — | 694 | 27 |
| Bengta Nilsson............ | 404 | — | — | — | — | — |
| 2,250 | 45 | — | 45 | _ |
P. Jeppsson ............... | 405 | 25,740 | 2,831 | 40 | — |
|
| — | — | — | 2.831 | 40 |
j Bengta Nilsson............ | 410 | — | — | — | — | — | — | 2,000 | 40 | — | 40 | _ |
j Gottfrid Persson......... | 411 | — | — | — | 7,670 | 498 | 55 | _ | — | — | 498 | 55 |
Högestad gård ............ | 437 | 50,320 | 5,233 | 28 | — | — | — | — | — | — | 5,233 | 28 |
Carl Sundström ......... | 438 | — | — | — | 15,000 | 1,060 | 50 | — | — | — | 1.060 | 50 |
D:o ......... | 439 | — | — | — | 15,960 | 1,128 | 37 | — | — | — | 1,128 | 37 |
Hervid Larsson ......... | 440 | — | — | — | — | — | — | 5,400 | 121 | 50 | 121 | 50 |
Hjularöds gods............ | 441 | — | — | - | — | — | — | 6,910 | 155 | 47 | 155 | 47 |
Flyinge station............ | 442 | — | — | — | Frakt | 280 | 55 | — | — | — | 280 | 55 |
1>:<- ............ | 443 | — | — | — | ILo | 191 | 85 | — | — | — | 191 | 85 |
ILO ............ | 444 | - 1 | — | — | D:o | 191 | 80 | — | — | — | 191 | 80 |
Bror Olsson ............... | 455 | 2,000! | 208 | — | | — | — | — | — | — | — | 208 |
|
Erik Stenman ........... | 456 | — | — |
| 37,500 | 2,250 | — | — | — | — | 2,250 | _ |
Birger Johansson......... | 498 | — | — | — | — | — | — | 7,240 | 162 | 90 | 162 | 90 |
Anders Olsson............ | 514 | - j | — | — | — | — | — | 10,440 | 234 | 90 | 234 | 90 |
Janne Holst ............... | 518 | — | — | — | 5,230 | 339 | 95 | — | _ | — | 339 | 95 |
Hervid Larsson ......... | 530 | 1,600! | 166 | 4< | — | — | — | — | — | — | 166 | 40 |
Carl Sundström ......... | 538 | - | | — | — | 33,210 | 2,347 | 95 | — | — | — | 2,347 | 95 |
Anders Svensson ......... | 539 | — | — | — | — | — | — | 8,030 | 180 | 67 | 180 | 67 |
Hjularöds gods............ | 558 | — | — | — | — | '' — | — | 3,630 | 81 | 67 | 81 | 6 7 |
Bror Olsson .............. | 585 | 2,000 | 205 | — | — | — | — | — | — | — | 205 | _ |
Olof Olsson ............... | 586 | 10,000 | 1,000 | — | — | — | — | — | _ | _ | 1,000 | _ |
Carl Sundström ....... | 595 | — | — | — | 30,440 | 2,152 | 11 | — | — | — | 2,152 | 11 |
Flyinge station............ | 596 | — | — | — | Frakt | 239 | 75 | — | — | — | 239 | 75 |
ILo ............ | 601 | — | — | — | ILo | 248 | eib | — | — | — | 248 | 56 |
ILo ............ | 603 | — | — | — | D:o | 239 | 75 | — | — | — | 239 | 7 5 |
Svenstorps gård ......... | 612 | — | — | — | — | — | — | 7,080 | 159 | 3 0 | 159 | 30 |
Pehard Jeppsson ......... | 613 | 21,675 | 2,254 | 2 0 | — | — | — | — | — | — | 2,254 | 20 |
Erik Stenman ............ | 615 | - 1 | — | — | 65,300 | 3,906 | 17 | — | — | — | 3,906 | 17 |
Flyinge station............ | 616 | — | — | — | Frakt | 225 | 56 |
| — | — | 225 | 55 |
liro ............ | 617 | — | — | — | ILo | 218 | 35 |
| — | — | 218 | 3 5 |
Hjularöds gods............ | 614 | — | — | — | — | '' — | — | 11,470 | 258 | 07 | 258 | 07 |
— 276
| Utg. | H a | v r e |
| H ö | H | 1 m |
| Summa | |||
| Nr | kg- | kr. | k£. | kr. | kg. | kr. | kronor | ||||
Hugo Jönsson ............ | 618 | 5,000 | 520 | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 520 | — |
Olof Persson............... | 649 | 10,000, | 1,000 | — | — | — | — | — | — | — | 1,000 | — |
Gottfrid Persson ......... | 657 | — | — | — | 1,230 | 79 | 96 | — | — | — | 79 | 95 |
Bröderna Larsson ...... | 658 | — | — | — | — | — | — | 19,010 | 427 | 72 | 427 | 72 |
J. Andersson.............. | 694 | — | — | — | — | — | — | 4,200 | 94 | 50 | 94 | 50 |
Bror Olsson ............... | 714 | 10,000, | 1,025 | — | — | — | — | — | — | — | 1,025 | — |
D. Persson ............... | 750 | — | — | — | — | — | — | 8,690 | 195 | 50 | 195 | 50 |
Carl Sundström ......... | 760 | — | — | — | 16,490 | 1,165 | 84 | — | — | — | 1,165 | 84 |
Nils Persson............... | 794 | — | — | — | — | — | — | 3,340 | 75 | 16 | 75 | 15 |
D:o ............... | 807 | — | — | — | — | — | — | 2,890 | 65 | 03 | 65 | 03 |
Sven Nilsson............... | 811 | — | — | — | — | — | — | 3,080 | 69 | 80 | 69 | 30 |
Flyinge station............ | 840 | — | — | — | Frakt | 253 | 85 | — | — | — | 253 | 85 |
Carl Sundström ......... | 841 | — | — | — | 14,340 | 860 | 40 | — | — | — | 860 | 40 |
Hans Persson ............ | 851 | — | — | — | — | — | — | 2,340 | 52 | 65 | 52 | 65 |
Barsebäcks gård ......... | 969 | — | — | — | — | — | — | 100,920 | 2,270 | 70 | 2,270 | 70 |
Flyinge station.......... | 974 | — | — | — | Frakt | 162 | 7 5 | — | — | — | 162 | 75 |
D:o ............ | 975 | — | — | — | D:o | 174 | — | — | — | — | 174 | — |
Utsädesbolaget............ | 981 | 10,000 | 1,293 | - | — | — | — | — | — | — | 1,293 | — |
Summa |
| 187,415 | 21,258 | 28 | 374,680 | 26,552 | 08 | 272,910 | 6,236 | 96 | 54,047 | 82 |
Kostnaderna för annonsering m. m. uppgå till 358 kronor 18 öre.
Flyinge den 28 december 1931.
John Cederborg.
Redogörare.
Uppgift över till Flyinge hingstdepå och stuteri upphandlat linfrömiöl, vetekli
och sojaskrå under budgetåret 1930/1931.
'' | Utg. | Linfrömjöl | Vet | e k 1 i |
| S o j a 8 k r å | Summa | |||||
| Nr | kg- | kr. | kg- | kr. |
| kg. | kr. | kronor | |||
Lunds stenkolsbolag ••• | 57 | 500 | 92 | 50 | 1,000 | 105 | _ | 520 | 72 | 80 | 270 | 30 |
D:o | 151 | 700 | 129 | 50 | 700 | 80 | 50 | 650 | 97 | 50 | 307 | 50 |
D:o | 189 | 500 | 92 | 5 0 | 1,000 | ilo | — | 390 | 58 | 50 | 261 | — |
D:o | 211 | 500 | 92 | 50 | 1,000 | 107 | 50 | 520 | 78 | — | 278 | — |
D:o | 266 | 600 | lil | — | 1,200 | 120 | — | 650 | 97 | 50 | 328 | 50 |
D:o | 301 | 800 | 140 | — | 1,000 | 100 | — | 715 | 103 | 68 | 343 | 68! |
D:o | 339 | 800 | 140 | — | 1,000 | 95 | — | 700 | 98 | — | 333 | — |
D:o | 354 | 800 | 136 | — | 800 | 76 | — | 700 | 98 | — | 310 | — |
D:o | 370 | 600 | 100 | 50 | 1,200 | 114 | — | 630 | 88 | 20 | 302 | 70 |
ILO | 418 | 800 | 138 | — | 1,000 | 100 | — | 350 | 50 | 75 | 288 | 76 |
D:o | 436 | 800 | 138 | — | 1,200 | 126 | — | 490 | 71 | 05 | 335 | 05 |
liro | 457 | 600 | 103 | 50 | 1,100 | 115 | 50 | 490 | 71 | 05 | 290 | 05 |
D:o | 519 | 800 | 138 | — | 1,000 | 107 | 50 | 210 | 29 | 40 | 274 | 90 |
D:o | 543 | 700 | 120 | 76 | 1,200 | 129 | — | 420 | 58 | 80 | 308 | 55 |
D:o | 584 | 600 | 103 | 50 | 1,000 | 107 | 50 | 420 | 58 | 80 | 269 | 80 |
ILO | 600 | 700 | 120 | 76 | 800 | 86 | — | 420 | 59 | 8 5 | 266 | 60 |
ILo | 625 | 500 | 83 | 75 | 800 | 86 | — | 210 | 29 | 93 | 199 | 68 |
ILO | 656 | 1 600 | 100 | 50 | 1,200 | 132 | — | 140 | 19 | 95 | 252 | 45 |
D:o | 675 | 500 | 83 | 7 5 | 1,200 | 132 | — | 325 | 47 | 13 | 262 | 88 |
D:o | 740 | | 500 | 83 | 76 | 700 | 78 | 75 | 325 | 47 | 13 | 209 | 68 |
ILO | f761 | i 600 | 83 | 76 | 1,000 800 | 115 | — | 420 | 60 | 9 0 | 259 | 65 |
ILO | 780 | 500 | 83 | 75 | 94 | -T | 350 | 50 | 75 | 228 | 50 |
277
| Utg. | L i n f r ö m j ö 1 | V e t e kl i | S o j a s k r å | Summa | |||||||
| Nr | kg- | kr. | kg. | kr. | kg- | kr. | kronor | ||||
Lunds stenkolsbolag ••• | 81B | 500 | 83 | 75 | 800 | 94 | _ | 195 | 28 | 2 b | 206 | 03 |
D:o | 858 | 300 | 50 | 25 | 1,500 | 176 | 25 | 130 | 18 | ti 5 | 245 | 35 |
D:o | 904 | — | — | — | 1,500 | 165 | — | — | — | — | 165 | — |
D:o | 925 | 400 | 62 | — | — | — | — | 325 | 43 | 88 | 105 | 88 |
Summa | j| 15,100 | 2,612 |
| 25,700 | 2,752 | 50 | 10,695 | 11,538 | 68 | | 6,903 | 43 |
Flyinge den 28 december 1931.
John Cederborg
Redogörare.
Avskrift.
Flyinge hingstdepå och stuteri. Beräknade furageringskostnader under budgetåret
1930/1931.
|
|
|
|
|
|
| A n | tal | a t i o n e r |
| |
5. 6. 5. | 5. 8. 5. | 4. 8. 5. | 3. 5. 6. 5. | 3. 5. 7. | 2. 2. 5. | ||||||
50 äldre hingstar | ; | 250 dagar ••• | 12,500 | ''_ | _ | _ | _ | _ | |||
5 » | » |
| i | 365 | » ... | 1,825 | — |
| — | — | — |
15 hingstar i | 4:e | året, | 365 | » | - | 5,475 | ‘ -• | — | — | — | |
15 » | i | 3:e | 3 . | 275 | > | — | 4,125 | — | _ | — | — |
15 » | i | 3:e | » , | 90 | » | —, | — | '' - | — | — | 1,350 |
25 | i | 2:a | 7> | 275 | » | — | — | 6,875 | - '' | — | — |
25 | i | » | » | 90 | » | — | r '' — : | — | ■ - | — | 2,250 |
25 » | i | l:a | » , | 100 | » ... | — | — | — | 2,500 | — | — |
50 fölston |
| i | 275 | » ... | — | . — | — | — | 13,750 | — | |
50 » |
|
| i | 90 | » | -'' | — . | — | — | — | 4,500 |
5 ston | i 4:e | året |
| 275 | » ... | — | 1,375 | - | — | — | — |
5 » | i » |
|
| 90 | » ... | — | — | — | — | — | 450 |
6 » | i 3:e | » |
| 275 | » | — | 1,650 | . - | — | — | — |
6 » | i » | » |
| 90 | y> | — | — | — | — | — | 540 |
5 » | i 2:a | » |
| 275 | » ... | — | -" | 1.375 | — | — | — |
5 » | i » | » |
| 90 | » | — | — | — | — | — | 450 |
5 » | i Ira | » |
| 275 | » | — '' | — | — | 1,375 | — | — |
5 » | i * | » |
| 90 |
|
| — | — | — | — | 450 |
40 föl |
|
|
| 30 |
| — | — | — | — | — | 1,200 |
|
|
|
|
|
| 14,325 | 12,625 | 8,250 | 3,875 | 13,750 | 11,190 |
Sammandrag.
—--------------- | Havre | Hö | Halm |
| kg- | kg- | kg. |
14.325 rationel- å 5 kg. havre, 6 kg. hö, 5 kg. halm............ | 71,625 | 85,950 | 71,625 |
12,625 » 5 5 » » , 8 » » , 5 » ............ | 63,125 | 101,000 | 63,125 |
8,250 » 5 4 » » , 8 » », 5 .» > ............ | 33,000 | 66,000 | 41,250 |
3,875 » 5 3.5 » , 6 » » , 5 » » ............ | 13,562 | 23,250 | 19,375 |
13,750 » 5 3 » » , 5 » » , 7 » » ............ | 41,250 | 68,75o | 96,250 |
11,190 5 2 » » , 2 » » , 5 » > ............ | 22,380 | 22,380 | 50,950 |
| 244,942 | 367,330 | 347,575 |
Avgår arrendeleveranser | 20,160 | 64,000 | 80,000 |
Att upphandla | 224,782 | 303,330 | 267,575 |
Utjämnas till | 225,000 | 300,000 | 270,000 |
— 278 —
225.000 kg. havre å 20 kr..................................... kr. 45,000
300.000 » hö å 10 »• » 30,000
270.000 » halm å 5 *> » 13,500
Summa kr 88,500
Vetekli, linfrömjöl, sojamjöl..................................... » 11,500
Summa kr. 100,000
Stockholm den 26 juli 1929.
Ålb. Lindström.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
E. Sandberg.
Lantmäteristyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 126, § 52.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 18 december 1931 har Eders Kungl. Majit anbefallt
lantmäteristyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad § 52
av riksdagens revisorers berättelse för budgetåret 1930/1931 innehåller, och
får lantmäteristyrelsen till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.
Sedan förrättning rörande skifte å Gällivare l2 i Gällivare socken, vilken
förrättning uppdragits åt distriktslantmätare!! i Gällivare distrikt
John Ollner genom vederbörande länsstyrelses förordnande den 29 augusti
1927, genom Gällivare domsagas ägodelningsrätts utslag första gången
den 25 juli 1930 och andra gången den 26 juni 1931 blivit till förrättningsmannen
för förnyad handläggning återförvisad, hade det synts revisorerna,
som örn genom bättre samarbete mellan förrättningsmannen och
överlantmätaren det för delägarna menliga och ekonomiskt betungande
dröjsmålet med ärendets slutförande kunnat undvikas. Av de upplysningar
delägarna lämnat revisorerna hade det framgått, att mellan delägarna
i fastigheten full enighet varit rådande rörande hemmanets klyvning
även som att ingen tvist eller meningsskiljaktighet förelegat mellan
delägarna och rågrannarna rörande gränserna för respektive hemmansdelar.
Enligt gällande lagstiftning rörande delning av jord å landet skall vid
laga skifte icke blott träffas avgörande i rättsförhållandet mellan sakägarna
inbördes utan jämväl tillses, bland annat, att en ur allmän synpunkt
onyttig och ändamålslös jorddelning förhindras, att läget av fastställda
ägogränser för framtiden tryggas samt att ej heller tredje mans
rätt (inteckningshavare m. fl.) trädes för nära.
I överensstämmelse härmed innehåller berörda lagstiftning och därtill
anknutna författningar noggranna bestämmelser rörande såväl det tek
niska utförandet av jorddelningsförrättningar som det formella förfäran
-
•179
det vid sådana förrättningar. I sistnämnda avseende stadgas bland annat
avsevärd inskränkning i delägarnas beslutanderätt i de frågor, som förekomma
vid laga skiften. Flertalet frågor skola således avgöras av förrättningsmännen,
vilka även hava att besluta i de frågor, varom vederbörande
sakägare äga träffa förening, i de fall då dessa icke äro ense
eller deras beslut stå i strid mot föreskrifterna i gällande lag.
Uppenbart är att förrättningsmännen vid laga skifte böra söka tillfredsställa
delägarnas önskemål så långt sådant är lagligen möjligt, men endast
den omständigheten, att — såsom i förevarande fall — delägare och
rågrannar icke hava något att erinra mot ett laga skifte, innebär icke i
och för sig någon garanti för, att skiftet utförts i enlighet med de av Eders
Kungl. Majit och riksdagen fastställda föreskrifter och sä, att det därmed
avsedda syftemål uppnåtts. Tvärtom har i gällande lagstiftning uttryckligen
föreskrivits, att jorddelningsförrättningarna skola, även örn besvär
mot desamma icke blivit anförda, prövas och granskas av vederbörande
ägodelningsdomare eller ägodelningsrätt, vilken senare äger föreskriva
ändringar i förrättning eller återförvisa densamma för ny handläggning
även örn yrkande därom ej framställts.
Innan ägodelningsdomarens eller ägodelningsrättens prövning företages,
granskas emellertid förrättningen av vederbörande överlantmätare,
vilken har att avgiva yttrande rörande densamma ävensom att till ägodelningsdomaren
översända den förklaring över gjorda anmärkningar,
överlantmätaren må hava infordrat från förrättningslantmätaren. Någon
rätt för överlantmätaren att därvid beträffande avslutad förrättning i
samråd med förrättningsmännen företaga någon rättelse av betydelse i
sak föreligger icke. Den åtgärd, som av överlantmätaren kan vidtagas för
att underlätta förfarandet inför ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten,
är att lämna förrättningslantmätaren tillfälle avgiva förklaring
över framkomna anmärkningar och rätta misskrivningar och därmed jämförliga
felaktigheter. Något egentligt samarbete mellan överlantmätare
och distriktslantmätare vid förrättning kan således icke förekomma sedan
densamma avslutats.
Under förrättnings handläggning både kan och bör däremot, pä sätt
revisorerna torde hava avsett, sådant samarbete förekomma på så sätt,
att förrättningsmännen i förekommande fall av överlantmätaren inhämtar
upplysningar och råd. Förutsättningen för resultat av samarbete i denna
form är givetvis, att vederbörande förrättningsman täger rättelse av Ilo
nom givna råd och anvisningar, vilka på grund av sakens natur i allmänhet
måste vara tämligen generella.
Lantmäteristyrelsen nödgas emellertid konstatera, att denna förutsättning
beträffande förevarande lautmäteridistrikt icke är för handen. Omnämnas
må afl ägodelningsrättcn den 2(1 juni 1931 ansett sig nödsakad
vägra fastställelse å icke mindre jin sju av samma förrättningsman handlagda
förrättningar.
Lantmäteristyrelsen har sedan lång tid tillbaka haft sin uppmärksamhet
riktad ä de ej minst för vederbörande sakägare otillfredsställande förhållandena
ä lantmäteri distriktet. Av styrelsen mot distriktslantmätare!!
vidtagen bestraffningsåtgärd liksom honom givna föreställningar hava
icke lett till resultat lika litet som ett honom av allmän domstol ådömt
bötesstraff efter av styrelsen beslutat åtal.
Emellertid äro givetvis tjänstgöringsförhållandena pressande för lant
jnätcripersonalen i rikets nordligaste bygder. Med beaktande härav och
— 280 —
då distriktslantmätare!! velat göra gällande, att mellan honom och överlantmätaren
förefunnes personliga motsättningar, har lantmäteristyrelsen
vid skilda tillfällen under åren 1928—1930 i ändamål jämväl att söka åvägabringa
för sakägarna tillfredsställande förhållanden förordna! den förstnämnde
till tjänstgöring å lantmäterikontor i södra Sverige, men har hail
icke kunnat förmås kvarstanna å dessa förordnanden utan återinträtt i
tjänstgöring å sitt distrikt.
För närvarande har han åter ställts under åtal vid allmän domstol dels
för av honom i stor omfattning begångna felaktigheter vid förrättningarnas
handläggning och dels för av honom visad allvarlig ohörsamhet mot
överordnads föreskrifter.
Givetvis kommer lantmäteristyrelsen allt framgent att med uppmärksamhet
följa förhållandena å distriktet och vidtaga alla de för sakläget
påkallade åtgärder, som ligga inom styrelsens befogenhet.
I handläggningen av detta ärende bär jämte undertecknade deltagit
byråchefen O. Bagger-Jörgensen.
Stockholm den 5 januari 1932.
Underdånigst:
TORSTEN NOTHIN.
AXEL SANDBERG.
Lantmäteristyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 127, § 53.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 18 december 1931 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
lantmäteristyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad § 53
av riksdagens revisorers berättelse för budgetåret 1930/1931 innehåller, och
får lantmäteristyrelsen till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.
Vad först angår frågan örn anledningen till den betydande ökningen av
utgifterna å nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentskostnader
har lantmäteristyrelsen uti det den 10 januari 1931 avgivna utlåtandet
uttalat den uppfattningen, att den av 1930 års revisorer konstaterade ökningen
till största delen belöpte å andra förrättningsmän än distriktslantmätare
och deras tjänstebiträden. På sätt av styrelsens utlåtande framgår
grundade styrelsen denna sin uppfattning på den i Sveriges officiella
statistik ingående redogörelsen för rikets lantmäteri, utvisande att den
debiterade resekostnads- och traktamentsersättningen till lantmätarna och
deras tjänstebiträden för kalenderåret 1927 belöpte sig till omkring 834,000
kronor och för kalenderåret 1929 till 909,000 kronor, och utgick därvid styrelsen,
som icke ägde kännedom örn de för olika förvaltningsgrenar för
budgetår utbetalade resekostnads- och traktamentsersättningar, därifrån
att nyssnämnda siffror kunde i huvudsak läggas till grund för en approximativ
uppfattning av de under närmast motsvarande budgetår för nu an
-
— 281 —
givna ändamål utanordnade medel. Genom den av 1931 ars revisorer nu
förebragta utredningen framgår, att ifrågavarande kostnader under kalenderåren
1927 och 1930 icke visa mera avsevärda avvikelser från de för
budgetåren 1927/1928 och 1930/1931 skedda utbetalningarna, under det att
däremot för kalenderåret 1929 oell budgetåret 1929/1930 skillnaden synes
uppgå till icke mindre än över 80,000 kronor. Styrelsens utgångspunkt
härutinnan lärer därför icke varit riktig, varför ock på sätt 1930 års revisorer
uttalat, ökningen för budgetåret 1929/1930 vad beloppets storlek anginge
folie främst å distriktslantmätarna oell deras tjänstebiträden; procentuellt
sett synes däremot ökningen för nämnda budgetår hava någorlunda
lika fördelat sig mellan nu nämnda och övriga förrättningsmän.
För budgetåret 1930/1931 Ilar förhållandet ändrat sig därhän, att även
procentuellt sett ökningen är störst för lantmäteripersonalen.
Anledningen till lantmäteristatens ökade resekostnads- och traktamentsersättningar
beträffande senast förflutna budgetåren är uteslutande att
söka i den ökade jorddelningsverksamheten. Distriktslantmätarnas och
deras tjänstebiträdens resor äro nämligen icke beroende av deras eget
eller överordnad myndighets beprövande; i den mån de enskilda jordägarna
påkallat lantmätarnas biträde för varjehanda lantmäteriförrättningar,
måste också vederbörande lantmätare infinna sig för förrättningarnas
handläggning. Vad som av lantmätaren bör påfordras och av överordnad
myndighet övervakas är däremot, att lantmätaren så planlägger
sina resor till de olika förrättningsställena, att den sammanlagda resekostnads-
och traktamentsersättningen blir den lägsta möjliga. För tillsyn
härav granskas också alla lantmätarnas och deras tjänstebiträdens resedagböcker
ingående av vederbörande överlantmätare.
Att lantmäteriarbetet avsevärt utökats framgår av antalet avslutade
förrättningar under de senaste åren. I nedanstående tabell göres en sammanställning
över dels den av distriktslantmätarna och tjänstebiträden i
deras arbetsredogörelser för respektive kalenderår angivna resekostnadsoch
traktamentsersättningen dels det under motsvarande år slutlörda antalet
lantmäteriförrättningar och dels det belopp, som av resekostnads- och
traktamentsersättningen i genomsnitt belöper på varje under året slutförd
förrättning.
| Sammanlagda rese- | Antalet under | Å varje slutförd | |
| kostnads- och trakta- | kalenderåret av- | förrättning be- | |
Å r | mentsersättningen | slutade eller in- | löper i genom- | |
| under kalenderåret i | ställda förrätt- | snitt |
|
| kronor | n ingar | kronor |
|
1925........................................ | 791,191 818,116 | 15,572 | 50 | 80 |
1926........................................ | 16,543 | 49 | 40 | |
1927....................................... | 833,887 784,895 | 17,203 15,776 | 48 | 40 |
1928......................................... | 49 | 80 | ||
1929......................................... | 908.905 | 18,650 21,509 | 48 | 70 |
19:i0......................................... | 1,007,175 | 46 | so |
Huru motsvarande siffror ställa sig för år 1931 är ännu icke för styrelsen
känt.
Styrelsen förbiser ingalunda, att antalet slutförda förrättningar för de
olika åren cj giver en alldeles riktig bild av själva arbetsbördans storlek.
På denna inverkar nämligen även antalet påbörjade men ej avslutade förrättningar
vid årets början, respektive slut, liksom även de olika förrätt
-
282 —
ningarnas storlek. Med hänsyn till det betydande antal förrättningar,
som statistiken omfattar, torde det dock kunna antagas, att ojämnhet i den
ena riktningen på ett håll någorlunda utjämnas av ojämnheter i annan
riktning på annat håll, och att den gjorda sammanställningen därför giver
en någorlunda god hild av förhållandena.
En granskning av sammanställningen utvisar vidare en visserligen långsamt
men dock stadigt sjunkande genomsnittskostnad för resor och dagtraktamenten
per förrättning. Möjligen hava förrättningarna en tendens
att något minska i omfång, men den inverkar i sänkande riktning av genomsnittskostnaden
för varje förrättning, som av detta förhållande skulle
kunna förväntas, torde för den sexårsperiod, som sammanställningen avser,
i stort sett uppvägas av den ökade omständlighet i den formella handläggningen,
som den med 1928 års ingång ikraftträdda nya jorddelningslagen
medfört och som i stor utsträckning givit anledning till förnyade
förrättningssammanträden med därav följande resekostnader. Denna av
den nya lagstiftningen föranledda kostnadsökning avspeglar sig också i
viss mån vid en jämförelse mellan siffrorna för åren 1927 och 1928.
Då i allt fall genomsnittskostnaderna för resa och dagtraktamenten per
förrättning räknat under den sista sexårsperioden visar en nedåtgående
tendens, anser styrelsen detta kunna tillskrivas såväl lantmäteripersonalens
egen strävan att söka genom bästa möjliga planläggning av sina resor
nedbringa kostnaden för desamma som ock de överordnade lantmäterimyndigheternas
noggranna tillsyn över den underordnade personalen.
Styrelsen håller för sannolikt, att denna tillsyn i effektivitet icke har sin
motsvarighet å många håll inom statsförvaltningen, oell att, därest en
jämförelse kunde göras mellan olika förvaltningsgrenar och med hänsyn
tagen till såväl antalet befattningshavare som ock det genomsnittliga antalet
resedagar för varje befattningshavare under året, denna jämförelse
skulle utfalla till lantmäteriets fördel.
Vad härefter angår frågan huruvida genom ändrade grunder för reseersättningens
utgående några mera betydande besparingar kunna göras,
så anser sig lantmäteristyrelsen till en början böra erinra därom att, sedan
1930 års riksdagsrevisorer gjorde sitt uttalande, statsmakterna efter
initiativ av statens organisationsnämnd meddelat tvenne beslut av den
största betydelse för frågan örn resekostnadernas nedbringande, nämligen
örn dels sänkning av de så kallade kilometerpenningarna till halva beloppet
och dels sänkta och enhetliga automobiltaxor för hela riket. Det torde
kunna antagas, att den sammanlagda kostnaden för lantmätarnas reseoch
traktamentsersättning genom dessa beslut kommer att nedbringas
med omkring 10 procent av det belopp, vartill nämnda kostnad eljest
skulle hava uppgått.
Dessa åtgärder hava emellertid ej avseende enbart å lantmätarnas utan
å samtliga statliga befattningshavares tjänsteresor. Såsom riksdagens
revisorer erinrat, förefinnas emellertid särskilda så kallade besparingsreglementen
för vissa grupper befattningshavare. Dessa besparingsreglementen
torde i regel vara motiverade därmed, att på grund av särskilda
förhållanden kostnaden för därav berörda befattningshavares uppehälle
under resor ställer sig billigare än för tjänstemän i allmänhet.
För lantmätare och lantbruksingenjörer gäller i detta hänseende den begränsning,
att vid avbrott i arbete å förrättningsställe ersättning för därav
föranledd resa från förrättningsstället och åter endast utgår i vissa
närmare angivna fall, att om arbete, som utförts å förrättningsstället
— 2X3 —
och tagit i anspråk mer än sex dygn, är av beskaffenhet att hava
kunnat utföras å stations- eller bostadsorten, traktamentsersättning
utgår för den tid, arbetet pågått, endast i det fall, att kostnadsersättningen
för resa dit och åter, inberäknat traktamenten under resorna,
skulle till beloppet hava överstigit nämnda traktamentsersättning, att
oavsett antalet av förrättningsman medhavda tjänstebiträden ersättning
ej må utgå till flera sådana, än som med hänsyn till förrättningens omfattning
och beskaffenhet äro erforderliga för dess utförande pä lämpligaste
sätt, att örn förrättning är av så ringa omfattning att arbetet å
förrättningsstället jämte i förekommande fall arbetet a övriga pä samma
plats samtidigt handlagda förrättningar kan verkställas av en person under
tid ej överstigande tre dygn, ersättning till förrättningsman åtföljande
tjänstebiträde icke i något fall må beräknas för mer än ett biträde
samt utgå allenast, dä medverkan av tjänstebiträde finnes hava varit av
omständigheterna påkallat. Vidare gäller den begränsning, att örn förrättningsman
eller tjänstebiträde för en eller flera förrättningar vistas
på samma plats längre tid i följd än femton dygn, traktamentsersättningen
minskas från och med sextonde dygnet för den som är familjeförsörjare
med hälften och för annan med två tredjedelar. I detta sammanhang
torde böra framhållas, att ifrågavarande besparingsreglementen tidigare
innehållit ytterligare inskränkande bestämmelser, vilka emellertid sedermera
upptagits jämväl i allmänna resereglemente!.
Då nu 1931 års riksdagsrevisorer uttala sig för en begränsning av traktamentsersättningen,
får lantmäteristyrelsen såsom sin mening uttala,
att de förhållanden, som ifråga örn domänstatens tjänstemän motiverat
en nedsättning av dagtraktamentena, knappast torde göra sig gällande
för lantmäteripersonalen mera än för befattningshavare i allmänhet vid
kortare tids vistelse ä ett förrättningsställe. Lantmätaren torde därvid i
regel i väsentligt större utsträckning än åtskilliga andra tjänstemän, för
vilka besparingsreglementen icke ifrågasatts (domänintendenter, folkskoleinspektörer
med flera), för sitt vivre vara hänvisad till gästgivaregårdar
och hotell av olika slag. Annorlunda ställer det sig däremot vid vistelse
längre tid å samma plats, då genom ordnande av inackordering på
ett eller annat sätt kostnaden bör kunna nedbringas. Lantmäteristyrelsen
anser sig icke kunna avstyrka, att den nu fastsställda tid av 15 dygn,
efter vilken traktamentsersättningen minskas, något nedsättes, dock icke
med mera än en vecka, eller alltså till 8 dygn. Däremot kan lantmäteristyrelsen
ej underlåta framhålla, att den nu fastställda reduktionen efter
15:de dygnet visat sig vara viii stor, och att alltså nedsättningen under tiden
från och med hule till och med louie dygnet icke bör göras fullt så
stor.
Lantmäteristyrelsen har i det föregående berört, hurusom lantmäteripersonalens
tjänsteresor äro beroende av den omfattning, i vilken jorddelningsförrättning»r
förekomma. Statsverkets kostnader för dessa resor
äro emellertid till sin natur endast att anse såsom ett statsbidrag till
jordägarna för fastighetsbildningar av olika slag, laga skiften, rågångs
förrättningar, vägdelningar m. m. Därest ett ytterligare nedbringande
av statsverkets ifrågavarande kostnader anses behövligt, synes därför böra
tågås under övervägande, huruvida icke förevarande form av statsbidrag
skulle kunna begränsas till mera ömmande fall, närmast motsvarande
dem, dill- staten lämnar bidrag till själva förrättningskostnaden. Med
fog kan ju sättas ifråga, huruvida icke rese- och traktamentskostnaden
— 284 —
i inånga fall borde gäldas av de enskilda sakägarna (yrkesmässiga markexploatörer,
gränstvistande grannar med flera).
I handläggningen av detta ärende har jämte undertecknad deltagit
byråchefen O. Bagger-Jörgensen.
Stockholm den 5 januari 1932.
Underdånigst: ‘
TORSTEN NOTHIN.
AXEL SANDBERG.
Statens pensionsanstalts
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 134, § 5ö.
Såsom även av statsrevisorerna anförts, erhöll anstaltens direktör först
under år 1921 kännedom örn de anmärkta förhållandena och således efter
det ifrågavarande understöd (pension) blivit av statsmakterna beviljat
Blomqvist. I direktörens skrivelse den 21 maj 1921 framhölls bland annat,
att reglementet ej syntes kunna tillämpas på det sätt, att understödet
skulle indragas vid nytt tjänstetillträde.
Anstaltens styrelse finner det likaledes vara tvivelaktigt, huruvida rättelse
i det anmärkta förhållandet kunnat vinnas, och instämmer därför
för sin del i statsrevisorernas uttalade mening örn behövligheten av att
vid beslut örn understöd och pension av ifrågavarande art knytes villkor,
som utesluter ett upprepande av vad som i förevarande fall inträffat.
Stockholm den 30 december 1931.
Underdänigst:
AND. LINDSTEDT.
OLOF OLSSON. CARL WIDSTRÖM.
E. S. Heurlin..
Järnvägsstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 137, §§
56—58.
Till Konungen.
Genom remiss den 19 december 1931 har Kungl. Majit anbefallt järnvägsstyrelsen
att senast den 11 innevarande januari avgiva utlåtande i
anledning av vad riksdagens revisorer under paragraferna 56, 57 och 58
i sin berättelse anfört i fråga om vissa styrelsens åtgärder med avseende
— 285 —
ä handläggningen av fråga angående tryckluftbroms för godståg, omläggning
av statens järnvägars bokföring samt vikariatsersättning för tjänstgöring
såsom trafikbiträde vid statens järnvägar.
Till åtlydnad härav får styrelsen, med remissaktens återställande, anföra
följande.
Angående § 56.
De av statsrevisorerna vid deras sysslande med den i denna paragraf
behandlade frågan framförda erinringarna hänföra sig dels till den av
järnvägsstyrelsen intagna ställningen till önskemålen hos ett privatföretag,
som velat lancera en svensk bromskonstruktion, benämnd Transithromsen,
dels till det av järnvägsstyrelsen med Knorr-Bremse Aktiengesellscliaft
slutna kontraktet angående leverans till statens järnvägar
av bromsutrustningar enligt system Kunze-Knorr.
Beträffande järnvägsstyrelsens hållning gentemot Transit-bromsintresset
anse statsrevisorerna, att järnvägsstyrelsen »vidtagit vissa åtgärder,
vilka torde hava varit ägnade att försvåra utvecklandet och exploaterandet
av en svensk uppfinning, som av åtskilliga andra experter än statens
järnvägar dock ansetts innebära möjligheter till åvägabringandet av en
inhemsk bromsindustri».
För att kunna bedöma motiven till järnvägsstyrelsens försiktiga och
delvis avvisande hållning gentemot Transit-bromsen torde först böra i
korthet redogöras för järnvägsstyrelsens ställning till bromsfrågan i sin
helhet. Denna är givetvis påverkad av vad som på detta område rört sig
inom järnvägsväsendet på den europeiska kontinenten, med vars normalspåriga
järnvägssystem Sverige genom statens järnvägar knutits i nära
förbindelse och vagnsamtrafik.
För att tillgodose alltjämt växande krav på ökad trafikkapacitet och
ökad trafiksäkerhet beträffande godstågen hava under en lång följd av
år åtskilliga stora järnvägsförvaltningar i Europa bedrivit ett intensivt
arbete i syfte att åstadkomma en för europeiska förhållanden användbar
maskinbroms för godståg. Det var givetvis omöjligt för en enstaka förvaltning
eller till och med för ett enstaka land att på egen hand lösa
denna fråga, som redan från början måste behandlas med hänsyn till den
internationella samtrafiken. Vid det tredje internationella sammanträdet
i Bern år 1907, av den 1882 bildade »Teknisk Enhet», som utgör en sammanslutning
av de flesta europeiska regeringar, däribland Sverige, i syfte
att åstadkomma teknisk enhet i järnvägsväsendet, gjordes det uttalandet,
att det förelåg behov att införa »en automatisk och framförallt enhetlig
godstågsbroms för de europeiska järnvägarna». Schweiziska förbundsrådet
fick i uppdrag att vidare behandla frågan, och den 5—11 maj år
1909 sammanträdde i Bern en internationell bromskommitté, sammansatt
av representanter från de flesta europeiska regeringar, däribland även
Sverige. Härvid fastställdes ett program, det så kallade Bernerprogrammet,
som innehöll dels de fordringar, som måste ställas på en genomgående
godstågsbroms, dels bestämmelser för officiella provningars utförande.
Svenska regeringen har genom kungligt brev av den 27 augusti 1909
dels för Sveriges del godkänt ovannämnda bestämmelser, dels ock forida
rat Sverige berett att, därest studier av och försök med dylik broms kom
me att göras inom landet, utföra dessa enligt nyssberörda bestämmelser,
samt att, därest svenska regeringen skulle föreslå införandet i den inter
nationella trafiken av en sådan broms, inbjuda representanter för nämnda
stater att närvara vid försöken med densamma.
Tryckluft
broms fö
»odstå^.
286 —
I början av år 1914 hade Tyskland inbjudit »Teknisk Enhets» bromskommitté
att sommaren 1914 företaga prov med den då långt utexperimenterade
Kunze-Knorrbromsen. Genom världskriget avbröts dock allt
internationellt samarbete i bromsfrågan.
Tyskland fullföljde emellertid, i samband med Österrike och Ungern,
trots världskriget, sina försök med Kunze-Knorrbromsen. Sålunda förklarade
Tyska rikets bromsutskott, med instämmande av samtliga tyska
järnvägsförvaltningar, i maj och september 1916, att Kunze-Knorrbromsen
icke blott uppfyllde Bernerprogrammets fordringar, utan därutöver
hade att uppvisa viktiga fördelar såväl för trafiksäkerheten som ur drifttekniska
synpunkter. Efter ytterligare ingående prov i Österrike och
Ungern förklarade dessa länder sin anslutning till ovanstående uttalande
den 12 september 1917 och 18 januari 1918.
När svenska statsmakterna år 1919 beslutade om införandet av KunzeKnorrbromsen
— varom mera sedan — var denna broms sålunda grundligt
utexperimenterad och provad och hade därvid icke blott visat sig
uppfylla Bernerprogrammets fordringar, utan kunde uppvisa avsevärda
fördelar därutöver. Detta var vid den tiden ej fallet med något annat
känt bromssystem.
Det internationella samarbetet i bromsfrågan upptogs åter ett par är
efter världskrigets slut. Är 1922 bildades nämligen i Paris den internationella
järnvägsföreningen »Union Internationale des Chemins de fer»
(U. I. C.), vartill de flesta europeiska järnvägsförvaltningar anslöto sig.
U. I. C:s arbeten i bromsfrågan resulterade bland annat däri, att vid.
ett sammanträde i Paris december 1926 av dess bromsutskott föreslagna
33 punkter antogos att gälla för internationellt godtagbart bromssystem,
och förklarades därvid bland annat, att Kunze-Knorrbromsen uppfyllde
dessa 33 punkter. Det andra bromssystemet, som vid detta tillfälle kunde
givas samma vitsord, var den amerikansk-engelska firman Westinghouse’s
konstruktion, vilken dock synes hava kommit till erforderlig fulländning
först under samma år.
x\v U. I. C. fattade beslut i bromsfrågan hava sedan delgivits de till
»Teknisk Enhet» anslutna regeringarna, vilka också numera godkänt de
33 punkterna. Kungl. Majit godkände sålunda för Sveriges del de internationella
reglerna den 20 januari 1928.
Vid tiden omkring år 1919 användes vid statens järnvägar genomgående
maskinbromsar endast å den för malmtrafiken avsedda lokomotiv- och
vagnparken. All övrig godstågsmateriel var handbromsad. I och med
öppnandet av ångfärjeförbindelsen med Tyskland över Trälleberg—Sassnitz,
varigenom vagnsamtrafiken med kontinenten blev betydande, anskaffades
och utrustades visserligen år 1909 och därpå följande år ett
antal täckta godsvagnar med den vanliga, vid denna tidpunkt enda befintliga
typen av enkammarbroms, men dessa vagnar användes aldrig
med bromsmaskineriet i effekt vid vagnarnas gång inom landet.
Olägenheterna med handbromsningen hade emellertid med den växande
trafiken och särskilt under krigsåren .med dess besvärliga personalförhållanden
allt mer gjort sig gällande. Järnvägsstyrelsen ansåg därför
år 1918 tidpunkten vara inne att upptaga frågan örn införande av genomgående
godstågsbroms vid statens järnvägar, och måste styrelsen givetvis
då gå in för Kunze-Knorrbromsen, vilken, enligt vad som ovan anförts,
då ATar den enda kända internationellt godtagbara godstågsbromsen.
Vid den jämförande driftskostnadsberäkning, som därvid verkställ
-
287
des, framgick det, att ett införande av Kunze-Knorrbromsen vore, även
under ogynnsamma antaganden, ett fullt räntabelt företag. Med hänsyn
härtill samt med hänsyn till de högst betydande trafiktekniska fördelar,
som stöde att ernå, ingick järnvägsstyrelsen med framställning till Kungl.
Maj:t örn proposition till 1919 års riksdag med begäran örn anslag för
att under år 1920 få påbörja arbetet med införande av Kunze-Knorrbromsen
å all rullande materiel nied undantag av malmvagnarna. Dessa gå
nämligen å den avskilda linjen Luleå—Riksgränsen (Narvik) i slutna tåg,
utan samtrafik med den övriga materielen, varför det ej fanns någon anledning
att för deni övergå till annat bromssystem.
Efter prövning av järnvägsstyrelsens förslag och beräkningar — en
prövning, som blev särskilt ingående på grund av öppna och dolda motinlägg
av intresserade för Westinghouse’s bromssystem, vilket emellertid
vid den tiden ej nått en utveckling, som fyllde Bernerprogrammets
fordringar — beslöt riksdagen år 1919, att Kunze-Knorrbromsen skulle fa
införas vid statens järnvägar. Arbetet med bromsens inmontering å statens
järnvägars lokomotiv- och vagnpark utfördes sedan under åren 1920
•—1928. Under den tid detta bromssystem varit i bruk, det vill säga sedan
den 1 juli 1921, har detsamma visat sig fylla alla krav på tillförlitlighet
och billighet i drift och underhåll, som rimligtvis kunna ställas på en
fullgod maskinbroms, och dess införande vid statens järnvägar visade
sig också som en driftsekonomisk succés. Det må härvidlag blott anföras,
att totalkostnaden för godstågsbromsens införande, vilken uppgick
till 14.i miljoner kronor, kunde betraktas vara slutamorterad under är
1929, och att därefter med 1930 års trafikomfattning en årlig nettovinst
av cirka 3.i miljoner kronor uppkommer.
De synnerligen goda erfarenheter och resultat, som vunnits beträffande
den genomgående maskinbromsen vid statens järnvägar, hava också sedan
föranlett den ena enskilda järnvägen efter den andra att jämväl
införa sådan bromsanordning, och hava de därvid, såvitt järnvägsstyrelsen
kan förstå, dels stödda på de vid statens järnvägar vunna, synnerligen
goda resultaten, dels ledda av en fackmässigt sett visserligen naturlig
men för svenska förhållanden dock mycket berömvärd förståelse för
det allmänviktiga i standardiserings- oell enhetlighetssyftet, gått till att
välja samma bromskonstruktion som den, vilken förut valts för de inom
landets järnvägssystem dominerande statsbanorna. Numera lia sålunda
de flesta enskilda järnvägar av någon betydelse gått in för Kunze-Knorrbromsen.
Järnvägsstyrelsen vill nämna sådana bland de enskilda järnvägsföretagen
ledande järnvägar som trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle,
omfattande Bergslagernas, Gävle—Dala och Södra Dalarnas
järnvägar, vidare Halmstad—Nässjö och Uppsala—Gävle järnvägar
samt Ostkustbanan. Därjämte har Kunze-Knorrbromsutrustning i större
eller mindre omfattning anskaffats av järnvägar såsom Kalmar järnvägar,
Landskrona och Hälsingborgs järnvägar, Stockholm—Nynäs järnväg,
Östra Skånes och Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägar.
Järnvägsstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt framhålla, att bland
dessa järnvägsföretag, som i förnuftigt och prisvärt enhetlighetssyfte
valt Kunze-Knorrbromsen, sålunda förekomma även Gävle—Dala järnvägar,
vilka just liro de järnvägar av någon betydelse, som ställt sig
stödjande Transitbromsidén. Valet av bromssystem för Gävle—Dala järn
vägar synes hava träffats så sent som hösten år 1929, då Kunze-Knorrbromsen
började införas vid trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne_
288
Gävle, och detta bör väl ådagalägga, att det särskilda intresse, denna
järnväg velat skänka experimenterandet med den under försök till fram
konstruktion varande Transitbromsen, icke hänför sig till järnviigens
egna behov. Det må i detta sammanhang påpekas som märkligt också,
att bland de av statsrevisionen åberopade andra experterna än statens
järnvägars, vilka sagt sig tro på Transitbromsen, förekomma tjänstemän
vid järnvägar, vilka, såsom exempelvis Halmstad—Nässjö järnvägar,
trots denna deras egen expertis, likväl valt det redan i landet införda
fullt färdiga och internationellt godkända Kunze-Knorrsystemet. De synas
hava gjort detta med förvaltningsmässig klokskap oell sinne för stan
dardiseringskravet, i stället för att giva sig hän till osäkra förhoppningar
beträffande Transitbromsens framtid. Med vett och vilja lär vidare
ingen ansvarig järnvägsförvaltning, sedan den en gång träffat sitt val,
vilja gå in för att antaga ytterligare ett bromssystem för sin vagnpark.
Örn det på något håll förmodas, att en exploatering av Transitbromsen
skulle innebära möjligheter till åvägabringandet av en inhemsk bromsindustri,
stödd även på svenska järnvägarnas behov, torde en sådan förmodan
sakna fog för sig. Till belysande härav vill järnvägsstyrelsen
meddela, att enligt av Svenska järnvägsföreningen gjord utredning i oktober
1921 finnes det vid 47 enskilda järnvägar, som kunna komma ifråga
att införa genomgående godstågsbroms, sammanlagt cirka 16,000 godsvagnar,
av vilka 4,000 ansågos böra få bromsmaskineri och 12,000 endast
ledning. Av förstnämnda 4,000 vagnar hava, enligt vad statsrevisorerna
meddela, 2,400 redan erhållit Kunze-Knorrbroms. Härav lär framgå,
att det praktiskt taget icke kan vara tal örn någon bärande marknad
inom Sverige för Transitbromsen, motiverande tillkomsten av någon in
dustri härför. Detta resonemang lär gälla, även örn man beaktar, att
vagnantalet vid de nyssnämnda 47 stycken järnvägarna sedan 1921 något
litet — med cirka 300 vagnar — ökats.
Denna styrelsens uppfattning delas tydligen också på ledande enskilt
järnvägsmannahåll. T ett handbrev av chefen för trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle (inkluderande som ovan anförts Gävle—Dala
järnvägar, där vissa experiment med Transitbromsen fått utföras), vilket
av statsrevisorerna intagits i deras berättelse, säger denne nämligen:
»Att vi vid G. D. J. en tid provat ett 20-tal Transitbromsar och nu låtit
Verkstadsbolaget uppsätta ytterligare ett antal dylika förbättrade bromsar
är ej att fatta som en önskan från vår sida att vid våra banor införa
bromsen utan blott som ett tillmötesgående mot en svensk firma i dess
strävan att arbeta sig in på världsmarknaden.
Då Transitbromsen ej ännu är fullt utprovad och det alltså ännu dröjer
länge, innan don kan bliva internationellt godkänd, vill det synas mig
tämligen klart, att utsikterna för dess införande vid svenska banor äro
minimala, även örn bromsen i fråga visar sig hava en del framträdande
goda egenskaper.»
I frågan örn angelägenheten av att stödja en inhemsk bromsindustri
anföra statsrevisorerna bland annat, »att tillverkningen av Kunze-Knorrbromsen
numera överflyttats till Sverige och ombesörjes av aktiebolaget
Nordiska armaturfabrikerna i Lund.» Av denna formulering att döma
synes statsrevisorerna hava bibringats den uppfattningen, att fabrikationen
först på ett senare stadium skulle hava påbörjats i Sverige. Så är
emellertid icke fallet. Hedan vid riksdagens första behandling av saken
förelåg som en antagen förutsättning, att fabrikationen skulle vara
289 —
svensk. I riksdagens skrivelse nr 83 till Konungen av den 4 april 1919
med beslut om införande av Kunze-Knorrbromsen vid statens järnvägar
anföres sålunda följande.
»Med hänsyn till de stora fördelar, vilka, som ovan nämnts, äro att
vinna genom införande av tryckluftbroms, Ilar riksdagen, som vill framhålla,
att, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, avsikten
är, att tillverkningen av den erforderliga bromsutrustningen i största
möjliga utsträckning skall utföras inom landet, ansett sig böra bevilja
det av Kungl. Majit begärda anslaget för ändamålet.»
Kunze-Knorrbromsen började också redan 1920 att delvis tillverkas i
Sverige och sedermera har den, så snart erforderliga arbetsmaskiner med
mera hunnit anskaffas, allt sedan slutet av år 1922 helt och hållet tillverkats
inom landet, av svenskt material och av svenska arbetare. Den
från början av riksdagen gjorda förutsättningen har alltså av järnvägsstyrelsen
kunnat väl infrias. Det bör härvid framhållas också, att den
sålunda igångsatta svenska bromsindustrien levererat bromsapparater
icke endast till statens järnvägar och de enskilda järnvägarna i Sverige
utan även i ganska avsevärda mängder till Norge och Danmark. Som
belysande omfattningen av de leveranser, som den svenska fabriken, aktiebolaget
Nordiska armaturfabrikerna i Lund, utfört till och med år
1931, vill styrelsen hänvisa till nedanstående tabell.
: | Kunze-Knorrbromsutrust- ningar | Bromsutrustningar | Lednings-utrustningar , |
Sverige....................... Norge ....................... Danmark..................... | för gods- I för person-vagnar | vagnar | för ång-lokomotiv | för elektro-lokomotiv |
9,256 | 2,090 250 1 22 330 ! — | 924 27 1 | 204 z | 23,686 t,687 |
Dessa leveranser motsvara ett försäljningsvärde av omkring 16 miljoner
kronor, och ett svenskt industriföretag med underleverantörer har
sålunda beretts en avsevärd sysselsättning under de gångna åren. Samtidigt
bär blott relativt små licensavgifter behövt utgå till utländska
patentinnehavare. Det vill under sådana omständigheter synas som
skulle ett eventuellt industriellt exploaterande av den ännu dock ofullgångna
Transitbromskonstruktionen i själva verket endast kunna inne
bära, att tillverkningen av bromsar i större eller mindre omfattning flyttas
från ett svenskt industriföretag till ett annat och det förmenta monopolet
från en svensk firma till en annan.
I den kontinentala järnvägsvärlden lia, som styrelsen inledningsvis
anfört, länge gjort sig gällande strävanden att komma till en bättre ordning
för den stora samfärdseln mellan länderna, beträffande bland annat
kravet på en enhetligt användbar genomgående maskinbroms för godsvagnarna.
Dessa strävanden har, som framhållits, även den svenska regeringen
givit sin anslutning. Vad som sålunda ansetts böra gälla som
eftersträvansvärt i stort torde också hava sin fulla giltighet för våra
inre, låt vara smärre förhållanden. I vårt land äro de allmänna stan
dardiseringssträvandena erkända. Under Kungl. Maj:ts auspicier verkar
sedan länge en standardiseringskommission, »Sveriges standardiseringskommission.
» Vad som anses eftersträvansvärt i allmän omfattning
19 Jicr. berättelse (turi. statsverket för är 1!Ktt. lil
290 —
torde böra erkännas som eftersträvansvärt även inom .järn vägs väsendets
område.
Järnvägsstyrelsen kar därför vid flera tillfällen hävdat kland annat
nödvändigheten av en standardisering av den genomgående godstågsbromsen
vid Sveriges normalspåriga järnvägar. Sålunda ingick järnvägsstyrelsen
den 20 juni 1929 till Kungl. Majk med begäran, att Kungl.
Majk skulle utfärda sådana bestämmelser för de enskilda järnvägarna,
att, i den mån de avsåge att skrida till införandet av tryckluftbroms,
denna skulle i enhetliggörandets och standardiseringens tecken och syfte
vara av samma system som det, vilket nu en gång efter statsmakternas
prövning och beslut kommit att väljas för landets största och ledande
järnvägsföretag.
Denna styrelsens framställning var av följande lydelse:
»Frågan angående kraftbroms för godsvagnar i internationell trafik
har som bekant varit föremål för ingående behandlingar av den tekniska
kommissionen inom ''Union Internationale des Chemins de fer’ och är
numera löst på så sätt, att till ''Unité Technique des Chemins de fer’
anslutna stater, däribland Sverige,
dels antagit av U. I. C. utarbetade regler för internationell godstågsbroms,
dels förklarat att vissa bromssystem uppfylla dessa regler.
De sålunda redan godkända bromssystemen äro:
Kunze-Knorr,
Westinghouse typ L—U, och
Drolsliammer.
Ytterligare ett bromssystem, Bozic, torde inom den närmaste tiden komma
att godkännas.
Av de godkända bromssystemen är Kunze-Knorrbromsen införd vid
statens järnvägar samt dessutom vid ett flertal utländska järnvägsförvaltningar,
nämligen helt i Tyskland samt under införande i Österrike,
Ungern, Tjeckoslovakien, Polen och Holland. Även i Danmark och Norge
äro ett stort antal för internationell trafik avsedda vagnar utrustade
med Kunze-Knorrbroms.
Vad de svenska enskilda järnvägarna beträffar, så synas de största förvaltningarna
redan ha påbörjat införandet av Kunze-Knorrbromsen.
Man kan sålunda på goda grunder påstå, att för den internationella
samtrafiken inom centrala Europa och Skandinavien Kunze-Knorrbromsen
kommer att praktiskt taget bliva enhetsbromsen. Detta är av mycket
stor praktisk och ekonomisk betydelse icke endast för den internationella
godsvagnssamtrafiken, utan i synnerhet för samtrafiken inom
Sverige. Sålunda förenklas arbetet för personalen med bromsens liandhavande
och skötsel avsevärt, när den endast har att göra med ett bromssystem,
som den väl känner till. Felaktigheter kunna omedelbart fastställas
och avhjälpas, och den synnerligen viktiga reservdelsfrågan kan
lösas på billigaste sätt, då ju endast reservdelar för ett bromssystem
behöva hållas i lager. Denna sistnämnda omständighet blir av särdeles
stor ekonomisk betydelse, örn t. ex. statens järnvägar skulle övertaga en
enskild järnväg, som infört ett annat bromssystem. Därtill kommer, att
Sverige beträffande Kunze-Knorrbromsen är helt oberoende av leveranser
från utlandet, enär fullständig fabrikation av denna broms numera äger
rum inom landet.
Då nu ett flertal enskilda normalspåriga järnvägar synas stå i begrepp
— 291
att införa tryckluftsbroms å sin vagnpark, är det av mycket stor betydelse
för samtrafiken, att ett med statsbanorna och de större enskilda
järnvägarna gemensamt bromssystem väljes. För den internationella
samtrafiken får man ju alltid räkna med att en oell annan vagn med
annat godkänt bromssystem än Kunze-Ivnorrbromsen inkommer i landet.
Men för samtrafiken inom landet och för den tekniska enheten inom landets
normalspåriga järnvägar skulle det ovillkorligen vara mindre fördelaktigt,
örn de enskilda järnvägarna nu införde ett eller, vilket vid
obeskuren frihet icke torde kunna anses uteslutet, flera andra bromssystem,
som visserligen äro godkända för den internationella trafiken, men som
dock, såsom ovan framhållits, skulle åstadkomma en hel del svårigheter
i den inrikes samtrafiken.
Järnvägsstyrelsen anser sig därför böra hävda den uppfattningen, att ''
det är mest förenligt med landets intressen, att de enskilda järnvägarna,
som ej av ålder hava annat system, nu och hädanefter införa samma
bromssystem som vid statens järnvägar.
Den ekonomiska innebörden av ett sådant allmänt åläggande för de enskilda
järnvägarna torde icke kunna anses vara av stor betydelse. Prisskillnaden
mellan Kunze-Knorrbromsen och de övriga godkända broms
systemen med likvärdig bromseffekt torde vara obetydlig.
Då det sålunda för den allmänna samfärdselns del är av största betydelse,
att de enskilda järnvägarna, som äro i samtrafik med varandra
eller med statens järnvägar, utrustas med samma bromssystem, och då
av kungl, kungörelsen den 21 oktober 1864 angående vissa bestämmelser
ifråga örn begagnande och underhåll av enskilda bolags för allmän trafik
upplåtna järnvägar samt kungl, kungörelsen den 31 december 1904 angående
kontroll över enskilda järnvägars rullande materiel torde framgå,
att de enskilda järnvägarna hava att ställa sig till efterrättelse Kungl.
Maj:ts bestämmelser rörande beskaffenheten av deras rullande materiel,
får järnvägsstyrelsen härmed kraftigt framhålla önskvärdheten av att
Kungl. Majit måtte meddela bestämmelser för de enskilda järnvägarna,
att i den mån de övergå till införande av frycklöftbroms, denna skall
vara av systemet Kuuze-Knorr.
I handläggandet av detta ärende bär jämväl byråchefen för militärbyrån
deltagit.»
Denna styrelsens framställning gingo dock Svenska järnvägsföreningen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen emot på ett sätt, som styrelsen
blott kan beklaga. Styrelsen kan icke finna deras ståndpunkt vara väl
förenlig med framsynthet samt med tidsenliga behov och fordringar i
praktisk järnvägsdrift. Styrelsen kritiserade därför ock väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning i en ytterligare skrivelse till Kungl.
Majit av den 30 december 1929, vari styrelsen anför följande:
»Viig- och vattenbyggnadsstyrelsen medger visserligen, att det måste
anses vara av betydelse för det svenska järnvägsväsendet, att enhetlighet
ifråga örn bromssystem eftersträvas i nödig utsträckning men anser
icke genomförbart att föreskriva Kunze-Knorrsystemet. Som skäl här
för an föres, att Kunze-Knorrbromsen skulle lia vissa olägenheter, som
vid de enskilda järnvägarna nedsätta dess allmännare användbarhet.
Till bevis härför anföres, att Kunze-Knorrbromsen ej kan anbringas på
lättare godsvagnar och att på grund härav, bland annat, landets samt
liga smalspåriga järnvägar utestängas från bromsens användande.»
Järnvägsstyrelsen vill häremot fiirst och främst betona — något sorn
— 292
ock tydligt framgår av styrelsens ovannämnda skrivelse den 20 juni —
att järnvägsstyrelsen med sin framställning endast avsett landets normalspåriga
järnvägar. Vidare får järnvägsstyrelsen framhålla, att överhuvud
taget intet av de moderna och internationellt godkända bromssystemen
praktiskt lämpa sig för lättare äldre och omoderna vagnar. Statens
järnvägar hava ju också vid införandet av Kunze-Knorrbromsen
från montering uteslutit sådana äldre vagnar, och hade dylika vagnar
mast uteslutas från montering, vilket bromssystem som än valts. Järnvägsstyrelsens
framställning går ju dessutom endast ut pa att de en
skilda järnvägarna, i den nian de övergå till tryckluftbroms, skola införa
Kunze-Knorrbromsen. Sålunda avses icke sådana järnvägar, som redan
hava ett visst system infört. Ej heller avses ett allmänt åläggande för
järnvägarna att omedelbart införa Kunze-Knorrbromsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uttalande, att införandet av Kunze
Knorrbroms erfordrar ett högre antal med broms utrustade vagnar än
det tidigare använda skruvbromssystemet, är ganska märkligt och alldeles
icke riktigt. Det förhåller sig tvärtom så, att på grund av kraftbromsens
exakta funktionerande efter lokförarens bedömande, erfordras
i ett kraftbromsat tåg för ernående av samma bromsväg ett betydligt
mindre antal bromsvagnar än i ett likadant skruvbromsat tåg, där bromsens
funktionerande är helt beroende på olika personers förmåga att
snabbt uppfatta och verkställa av lokföraren givna signaler med lokets
vissla.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser, i likhet med järnvägs!öreningen
och firman Holmberg, att det icke kan bereda personalen svårigheter
att lia att göra med ett flertal olika bromssystem. Järnvägssty
reisen, som har grundligt kunnat bedöma denna sak såväl å egna linjer
som genom studier på de stora kontinentala järnvägarna, får emellertid
ånyo kraftigt framhålla, att en dylik hopblandning av olika bromssystem
kommer att bereda stora svårigheter. Som ett exempel kan nämnas, att
avstängningsanordningen för regleringsventilen, som ju linjepersonalen
måste känna till och kunna handhava, är olika anordnad på de godkända
systemen. Det är sålunda ganska svårt att på ett sådant i bromshänseende
oenhetligt sammansatt tåg avgöra, på vilka vagnar kraftbromsen
är inkopplad eller icke, och detta är en kontroll, som måste göras. För
att kunna bedöma, om en broms fungerar rätt eller ej, måste personalen
vidare noggrant undervisas i alla de system, som kunna komma i fråga
i större utsträckning på egna banan. Att allt detta innebär svåra praktiska
olägenheter, är ju en given sak. Järnvägsstyrelsen anser sig vidare
särskilt böra framhålla, att från generalstabens sida härvid uttalats, att
stora olägenheter och risker vid en mobilisering kunna uppstå, enär vid
ett sådant tillfälle såväl statens som de enskilda järnvägarnas godsvagnar
måste dirigeras örn varandra utan hänsyn till ägande banan. Attén
och annan utländsk vagn med annat bromssystem än Kunze-Knorrbromsen
kommer in i landet är ofrånkomligt, men kan detta ju på. intet
sätt jämföras med olägenheten av att vid de intima vagnssamtrafikförhållanden,
som råda i landet, de enskilda järnvägarna inom landet lia
ett flertal bromssystem. Det må dessutom anföras, att det väl aldrig
skulle falla en järnvägsförvaltning in att på egen materiel införa flera
olika bromssystem. Och det må ytterligare anföras, att exempelvis uti
Frankrike, där det förutom statsbanor finnas flera stora privatbanor,
enligt rapport till Internationella järnvägsföreningen av april 1924 man
293
antagit ett för alla banor inom Frankrike gemensamt bromssystem, oell
att som motiv härför påpekats bland annat de svårigheter, som skulle
uppstå, om inom landet funnes ett flertal olika bromssystem.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalar vidare betänkligheter emot,
att en monopolrätt tillförsäkras viss firma. Järnvägsstyrelsen tror sig
av erfarenhet kunna påstå, att dessa betänkligheter äro ogrundade. De
priser, som tillämpas gent emot järnvägsstyrelsen av bromsleverantören,
som ju kan sägas hava ett monopol för statens järnvägars vidkommande,
hava alltid gjorts beroende endast av rådande material- och arbetskostnader
och lia sålunda under arens lopp visat såväl fallande som stigande
tendens. Och att så betydande privatbanor som trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle
så sent som i oktober 1929 tecknat beställning på
1,000 satser Kunze-Knorrutrustningar, ger icke stöd för dylika farhågor.
I detta sammanhang får järnvägsstyrelsen framhålla, att järnvägsföreningens
uttalanden, att Kunze-Knorrbromsen med hänsyn till den uppnådda
bromsprestationen måste anses mycket dyrbar, är helt oriktigt.
Statens järnvägars godstågsbroms ger med ett utlagt kapital av 14.i miljoner
kronor fr. o. m. år 1930, då hela detta kapital dessutom kan betraktas
som amorterat, en årlig nettovinst av 2.9 miljoner kronor. Det hade
sannerligen blivit en dyr godstågsbroms för statens järnvägar, örn järnvägsstyrelsen
underlåtit att gå in för ett föreliggande färdigt bromssystem
och i stället i förväntan på ett annat ännu icke upptäckt bättre
sådant, under ett ovisst antal år förlorat driftbesparingar av dylik storleksordning.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omnämner i slutet av sin skrivelse
den av Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag tillverkade s. k.
»Transit»-bromsen, och synes anse, att de enskilda järnvägarna böra vänta
på detta bromssystems internationella godkännande för att få en »konkurrenskraftig
broms, helt tillverkad inom landet». Järnvägsstyrelsen
får då först och främst erinra örn, att Kunze-Knorrbromsen sedan slutet
av år 1922 helt och hållet tillverkas inom landet, av svenskt material
och av svenska arbetare. Vad vidare »Transit»-bromsen beträffar, så är
ju densamma ännu icke ens anmäld för Internationella järnvägsföreningen,
varför det får med starkaste fog ifrågasättas, om det är god ekonomi
för de enskilda järnvägar, som nu överhuvudtaget kunna med driftsekonomisk
fördel utnyttja en kraftbroms, att vänta därmed, tills »Transit»-bromsen eventuellt blir godkänd. Det torde väl vidare vara fullständigt
omöjligt för firman Holmberg att, på sätt som skett i firmans skrivelse,
redan nu angiva, vad »Transit»-bromsen kan komma att kosta, innan
bromsen ens lämnat försöksstadiet. Järnvägsstyrelsen vill sålunda icke
uttala sig angående de av firman Holmberg angivna jämförande kostnadssiffrorna,
utan inskränker sig till att påpeka, att de anförda siffrorna
beträffande Kunze-Knorrbromsen äro alltför höga. Järnvägsstyrelsen
vill ej heller nu uttala sig med anledning av de av firman Holmberg
lämnade meddelandena angående »Transit»-bromsens egenskaper,
utan vill endast framhålla, dels att »Transit»-bromsen enligt de beskrivningar
och försöksresultat, som äro järnvägsstyrelsen bekanta, icke uppfyller
de internationella reglerna, dels att bromssystemet i övrigt är
grundat på en sedan cirka 20 år av de stora, ledande bromsfirmorna
övergiven princip. Det kan möjligen sägas, att man ur näringspolitisk
synpunkt skulle kunna böra himna frågan örn det rationella ordnandet av
den maskinella godstagsbromsen i vårt land öppen i avvaktan på utfallet
— 294
av dylika industriella exeperiment, som firman ifråga anmält, men inför
det gamla och alltid som berättigat erkända kravet på största möjliga
standardisering inom järnvägsväsendets teknik kan en dylik avvaktande
hållning icke betraktas som god kommunikationspolitik.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framkastar i slutet av sin skrivelse
den förmodan, att Knorrbolaget uppköpt de s. k. Drolsliammerpatenten
för att kunna förbättra sina egna konstruktioner, och anser, att de enskilda
järnvägarna även på grund härav böra vänta på att ett bättre
bromssystem än Kunze-Knorrbromsen skall framträda. Beträffande den
först nämnda förmodan, så kan man väl på lika goda grunder antaga, att
rent merkantila skäl föranlett uppköpet av Drolsliammerpatenten. Och
örn de enskilda järnvägarna enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag ej böra taga Kunze-Knorrbromsen utan vänta på ett bättre bromssystem,
så skulle de ju didric/ kunna gå in för en kraftbroms, då det ju
alltid kan komma ytterligare ett system, som av intressenter påstås bliva
än bättre.
Järnvägsstyrelsen, som är i tillfälle att i detalj följa med utvecklingen
på det bromstekniska området, är av den bestämda uppfattningen, vilken
även bekräftas av mångårig praktisk erfarenhet, att Kunze-Knorrbromsen
uppfyller alla rimliga krav på en fullt modern godstågsbroms. Då
väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen själv medger, att det vore av betydelse
för landet att få ett enhetligt bromssystem, och då de anförda skälen
emot en sådan riktig utveckling, såsom ovan visats, ej kunna anses bärande,
får järnvägsstyrelsen härmed ånyo framhålla vikten av att från
statsmakternas sida åtgärder snarast möjligt vidtagas i av järnvägsstyrelsen
i dess skrivelse den 20 juni 1929 föreslagen riktning.»
De allmängiltiga synpunkter och alltid bärande idéer, som styrelsen i
dessa inlagor framfört, har styrelsen med sitt levande intresse för järnvägsväsendets
rationella utveckling i vårt land all anledning att fortfarande
vidhålla. Styrelsen har därför också för avsikt att vid lämpligt
tillfälle och då situationen sä kräver återkomma med en förnyad underdånig
framställning angående vikten och betydelsen i standardiseringssyfte
bland annat av ett enhetligt bromssystem inom landet.
Hittills har emellertid Kungl. Majit icke velat taga ställning i den
förevarande principfrågan till förmån för järnvägsstyrelsens mening,
utan har den 9 januari 1930 resolverat, att Kungl. Majit funnit järnvägsstyrelsens
framställning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Vid
sådant förhållande är det uppenbart, att järnvägsstyrelsen, då Sverige är
anslutet till »Teknisk Enhet», icke heller kan förvägra en enskild svensk
järnväg, som enligt gällande vagnsamtrafiksavtalets och Kungl. Majits
bestämmelser örn svensk vagnsamtrafik är ansluten till statens järnvägar
i vagnsamtrafik, att använda sina godsvagnar i vagnsamtrafik med
statens järnvägar och alltså få införa dem på statens järnvägars linjer,
även ifall vagnarna äro utrustade med maskinbroms enligt Transitbromsens
system, sedan detta system väl blivit på vederbörligt sätt internationellt
godkänt. En svensk järnväg måste givetvis därvidlag äga samma
rätt som en utländsk järnväg. Så länge ej särskilda för det egna
landet gällande bestämmelser träda hindrande i vägen måste även olika
svenska järnvägar få i vagnsamtrafik med andra järnvägar använda sig
av vad bromssystem det vara må, blott det är internationellt godkänt.
Styrelsen har velat anföra detta på grund av att det vill synas styrelsen
som hade statsrevisorerna lagt något mera vikt vid ett citerat yttrande
— 295
i ett personligt handbrev tran överdirektören Virgin till verkställande
direktören Norrby, än som rätteligen bör kunna läggas vid detsamma.
Det är ju nämligen tydligt, att styrelsen icke kan uppträda som brytare
mot gällande överenskommelser och författningar. Denna episod lär väl
också av andra skäl kunna betraktas såsom havande varit och varande
av föga praktisk betydelse för händelsernas utveckling och frågans bedömande.
Styrelsen avser härvidlag främst sakförhållandet med Tran
sitbromsens i varje fall utomordentligt ringa utsikter att komma till internationellt
erkännande, en fråga, vartill styrelsen skall återkomma här
nedan.
Såsom i det föregående framhållits, har förutom statens järnvägar ett
flertal mera betydande enskilda järnvägar redan infört Kunze-Knorrbromsen.
Den av järnvägsstyrelsen eftersträvade enhetligheten och standardiseringen
av den genomgående godstågsbromsen vid landets normalspåriga
järnvägar synes därför dess bättre i varje fall vara pä god väg
att bliva en verklighet. Med den grundåskådning, som järnvägsstyrelsen
har i denna fråga, kan det då uppenbarligen icke få väntas vila någon
benägenhet eller beredvillighet hos styrelsen till att understödja Transitbromsen
i några strävanden hän till en exploatering inom landet. Härigenom
skulle styrelsen frivilligt medverka till att också denna tämligen
långt avancerade enhetlighet beträffande i daglig drift använda bromssystem
omintetgjordes i vårt lands ändock i så många hänseenden olyckligt
splittrade järnvägsväsen. Styrelsen har ingen som helst ämbetsplikt
att på dylikt sätt träda fram för att tillgodose privata företagareintressen.
vilket för övrigt alltid är någonting synnerligen ömtåligt och delikat.
Alldeles särskilt kan styrelsen icke hava haft någon sådan plikt att
ställa sig ett företagareintresse till tjänst, vilket är förenat med önskemål,
som stå i motsättning till de statens järnvägars intressen, vilka styrelsen
har att efter bästa övertygelse och förmåga bevaka. Det kan icke
med rättmätighet anmärkas emot styrelsen som något fel eller oförstånd
i styrelsens ämbetsutövning, att styrelsen så icke velat göra. Det kan
icke heller med något fog anses hava varit av någon verklig betydelse
för den hos statsrevisorerna klagande firman, att så icke skett, då, såsom
styrelsen ovan påvisat, det i varje fall icke kunde bliva fråga örn någon
nämnvärd inhemsk marknad för den av firman langerade bromskonstruktionen.
Innan styrelsen går vidare till att behandla frågan örn det stöd, som
möjligen kan hava bort eller för framtiden kan böra skänkas firman
inför dess förmenta utsikter att kunna exploatera Transitbromsen för
utländsk marknad, vill styrelsen dock först i korthet klarställa verkliga
förhållandet beträffande en omständighet, därom statsrevisorerna erinra.
Revisorerna anföra, att järnvägsstyrelsens tal om teknisk enhet »näp
peligen kan sägas hava tillräckligt reellt underlag», och vilja anföra som
bevis härför, att 12 procent av de tryckluftbromsutrustade godsvagnarna
vid statens järnvägar liro försedda med annan bromstyp än Kunze-Knorr.
Den omständigheten, att dessa vagnar finnas, hänför sig till att ett antal
äldre godsvagnar, vilka såsom inledningsvis redan omnämnts, under år
1909 och närmast följande år anskaffades av statens järnvägar i samband
med öppnandet av ångfärjeförbindclsen Trälleberg—Sassnitz, äro utrus
tade med tryckluftbroms av äldre system (icke godstågsbroms) än det
sedermera vid statens järnvägar införda. Detta är i själva verket en sak,
som i detta sammanhang är ovidkommande.
Att dessa äldre vagnar med sin äldre bromsutrustning ännu delvis linnas
kvar, får nämligen endast betraktas som en över gångsanor dning oell
kan ej åberopas som stöd eller försvar för åtgärder till fortsatt och kanske
ökad menlig uppblandning av bromssystemet.
Järnvägsstyrelsen arbetar som ofta nämnts målmedvetet för en standardisering,
men det torde utan vidare vara klart, att en standardise
ring av här omhandlade slag av äldre materiel givetvis ej kan — bland
annat på grund av ekonomiska hänsyn — utföras på en gång med slo
pande av redan befintliga utrustningsmateriel, även örn denna ej kan
anses fullgod. Dessa äldre bromsanordningar hava därför som en över
gångsanordning blott moderniserats enligt internationella regler, så att
de nödtorvtigt kunna samarbeta med godkända bromssystem, men det är,
som ock till statsrevisorerna meddelats, styrelsens avsikt att efter hand
som berörda vagnmateriel åldras utrangera ifrågavarande bromsutrustningar.
Arbetet härmed pågår ock sedan rätt länge. Det rör sig'' alitsa
här örn en helt annan sak än örn man, sedan viss standard och enhetlighet
blivit införd och visat sig fullgod, skulle utan vägande skäl frångå densamma.
Det vore detta som bleve fallet, i den händelse nu ett nytt bromssystem
skulle komma att delvis införas vid statens järnvägar eller vid
andra landets järnvägar i vagnsamtrafik med statens järnvägar.
Såsom järnvägsstyrelsen ovan anfört, måste en industri för Transitbromsens
exploatering praktiskt taget helt bygga på utländsk marknad.
En första förutsättning är då numera, att bromssystemet kan komma att
fylla de fordringar på driftsäkerhet och driftsekonomi, som äro programenligt
fastställda för en fullgod godstågsbroms, så att bromsen kan bliva
internationellt godkänd.
Det kan givetvis hävdas, att det bör vara ett nationellt intresse att
söka skapa arbete för svensk industri, och järnvägsstyrelsen vill alltid
gärna medverka därvidlag inom ramen för sin befogenhet och sina övriga
möjligheter — järnvägsstyrelsen vågar förmoda, att industriens
målsmän skola vilja vitsorda detta. Men ett första givet villkor för styrelsens
medverkan oell stöd måste därvid naturligtvis vara, att styrelsen
kan äga eller kan bibringas en uppfattning, att de företag eller objekt
det i varje fall kan vara fråga örn verkligen hava någonting för sig.
Förutsättningar måste övertygande kunna anses föreligga för en ekonomisk
fabrikation och en lönande avsättning av den skapade produkten.
I annat fall kommer ju blott, som sorgliga erfarenheter många gånger
givit vid handen, genom kostsamt experimenterande och misslyckad drift
att äga rum en oförnuftig konsumtion och en förstöring av svenskt kapi
tal, som kunnat få en i nationalekonomiskt hänseende bättre användning.
Järnvägsstyrelsen fruktar storligen, att detta senare är förhållandet i
intressenternas för Transitbromsen fall, och styrelsen är glad över att ej
dela något ansvar härför, då styrelsen, som av styrelsens ovan återgivna
underdåniga skrivelse av den 20 juni 1929 framgår, redan på så tidigt stadium
som gärna varit styrelsen möjligt velat varna intressenterna ifråga
för att gå till vidare med kostnader förenat arbete för framförandet av
en till synes ganska hopplös sak.
Styrelsen har nämligen icke av representanterna för Transitbromsen
någonsin ända hitintills kunnat bibringas någon övertygelse eller uppfattning,
att sådana yttre och inre förutsättningar vore för handen för
Transitbromsens del, att ett exploaterande av konstruktionen skulle kun
na anses äga några utsikter för sig. Tvärtom är det motsatta fallet.
— 297
Styrelsen gar nu till att närmare redogöra för vad som passerat vid
styrelsens beröring med intressenterna för Transitbromsen och för vad
som även i övrigt kunnat komma att ligga till grund för styrelsens uppfattning
örn och ställning till deras angelägenhet.
Det var den 30 augusti 1927, som Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag i Lund meddelade, att bolaget upptagit tillverkning av en ny
tryckluftbroms för godsvagnar, benämnd »Transit». I nämnda skrivelse,
som var åtföljd av en broschyr med beskrivning av bromsen, föreslog
bolaget, att järnvägsstyrelsen skulle låta uppsätta bromsen på ett antal
malmvagnar, som vid ifrågavarande tid skulle anskaffas. Det synnerligen
ofullkomliga skick, vari Transitbromsen vid tiden för detta erbjudande
befann sig, vittnar mer än tydligt örn hur litet begrepp firman
och dess experter hade örn de mest elementära fordringarna på en modern
tryckluftbroms. Den erbjudna konstruktionen var baserad på redan
i början av 1900-talet övergivna principer och örn bolaget velat taga
reda på vilket bromssystem, som användes å malmbanans materiel
(den vanliga enkammarbromsen med så kallad hjälpledning), och
förstått dettas verkningssätt, så hade väl erbjudandet aldrig gjorts.
Bolaget har nu hos statsrevisorerna beklagat sig över att de bromsutrustningar,
som voro utförda enligt sådana 1927 års felaktiga principer, på
sin tid blevo underkända av de för trafiksäkerheten ansvariga myndigheterna.
Det var dock endast järnvägsstyrelsens oavvisliga plikt att för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpeka det dåvarande utförandets
fullkomliga oanvändbarhet. Bolaget har ju också självt sedermera tagit
avstånd från dessa konstruktioner och för statsrevisorerna betecknat dessa
som föråldrade — ett uttryck, som dock säger alldeles för litet.
Emellertid företogos, på begäran av Nora—Bergslags järnväg, vissa
prov av bromsen med det dåvarande utförandet, och ägde proven rum
den 14—15 oktober 3927 i Nora. Proven ådagalade till fullo, att bromsen
Icke var driftssäker, oell att den icke kunde samarbeta med statens järnvägars
tryckluftbromssystem, vilket också av såväl järnvägsledningen
som bolaget vid provningstillfället medgavs.
Sedan hördes ingenting av bromsen förrän i januari 1928, då bolaget
inbjöd till en ny besiktning, denna gång i verkstadslaboratoriet i Lund.
Besiktningen ägde rum den 17 januari 1928 i närvaro av representanter
för järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Härvid
framkom, att bromsen fortfarande var behäftad med allvarliga principiella
och tekniska felaktigheter och detta påpekades för bolaget i en promemoria
av den 23 januari 1928.
I skrivelse den 1 oktober 1928 lämnade bolaget vissa upplysningar angående
de då återigen ändrade bromsregleringsorganen.
Dessa upplysningar hava av järnvägsstyrelsen beaktats men hava till
intet föranlett, då de icke övertygade örn några väsentliga framsteg.
1 den amerikanska tidskriften »ilaihvay Mechanical Engineer» av maj
1930 förekom en sannolikt inspirerad längre artikel angående Transitbromsen,
vari gjordes gällande, att bromsen med gott resultat provats
bland annat vid svenska statsbanorna. Järnvägsstyrelsen tillställde omedelbart
den 26 maj 1930 den amerikanska redaktionen ett beriktigande
av artikeln, och detta beriktigande erkändes av redaktionen genom skrivelse
den 2 juli 3930 och blev intaget i tidningens julinummer. Ett slags
beriktigande från bolagsledningen kom järnvägsstyrelsen så sent tillhanda
som den 37 juli 3930.
298
Efter skrivelsen den 1 oktober 1928 avhördes återigen ingenting officiellt
från bolaget förrän den 26 juli 1930, då bolaget till järnvägsstyrelsen
översände en teknisk beskrivning på engelska med scliemata samt diverse
detaljritningar härtill, varvid framgick, att bromsen ytterligare omarbetats.
Den 3 december 1930 inkom sa firman Carl Holmbergs mekaniska verkstads
aktiebolag till järnvägsstyrelsen med en anhållan, »att kungl, järnvägsstyrelsen
mätte medgiva, att alla vagnar, som Sveriges enskilda järnvägar
komma att utrusta med Transitbroms, må tillåtas att obehindrat
ingå i inrikes samtrafik även på statens järnvägars linjer». Till denna
skrivelse var fogad dels samma tekniska beskrivning på engelska, som
överlämnats den 26 juli 1930, dels några meddelanden angående montering
av bromsen samt uppräkning av dess olika delar. Handlingarna
innehöllo även en hel del fotografier av enstaka bromsdetaljer, vagnar
och provtåg.
Vad styrelsen i övrigt på olika sätt fått sig bekant örn bromsen, som
sålunda begärdes godkänd för allmän svensk vagnsamtrafik, kan i korthet
sammanfattas så, att de prov med ett fåtal vagnar, som vid olika
utvecklingsstadier av försökskonstruktionerna företagits på Gävle—Dala
och vissa mindre enskilda järnvägar med små trafikförhållanden och
liten kapacitet hos den använda transportmaterielen, vore uppenbarligen
av alltför liten omfattning och företagna på ett alltför primitivt sätt för
att ett bedömande av bromsens egenskaper och duglighet för större förhållanden
över huvud taget skulle kunna ske. De intyg, som det oaktat
avgivits av några för den stora frågan för övrigt skäligen främmande
tjänstemän vid ett par sådana mindre enskilda järnvägar, kunde man
därför ej tillmäta någon större än mindre någon avgörande betydelse.
En del av intygen vittnade för övrigt örn att intygsgivarna föga behärskade
det ämne, vari de yttrat sig, och detta syntes dessutom lia skett
desto mera så att säga con amore, enär icke ens deras egna förvaltningar
velat gå in för något annat än för att införa den som färdig och inter
nationellt godkänd föreliggande Kunze-Knorrbromsen. Icke ens den
större enskilda järnvägsförvaltning, som för experimenterande med Transitbromsvagnar
öppnat en del av sina linjer eller rättare sagt tåg, hade
upptagit dessa bromsvagnar i vagnsamtrafik; till och med syntes det
som att de ej annat än i inskränkt omfattning och undantagsvis Hilgo
där användas som ledningsvagnar.
Någon till vagnsamtrafiksavtalet ansluten järnvägsförvaltning eller
Svenska järnvägsföreningen, med vilken vagnsamtrafiksavtalet är träffat
för de enskilda järnvägarnas del, hade icke inkommit med någon begäran
att få använda nied Transitbroms försedda godsvagnar i den allmänna
vagnsamtrafiken, utan hade sådan framställning blott gjorts av
vagnsamtrafiksavtalet ovidkommande part.
Järnvägsstyrelsen upptog likväl den gjorda framställningen till behandling
och den 11 december 1930 begärde järnvägsstyrelsen alltså i och
för dess och själva sakfrågans prövning vissa kompletterande upplysningar
angående monteringsritningar och för säkerhets skull även angående
de med Transitbromsen utförda proven. Då med svar härå trots
påminnelser dröjde, ansåg styrelsen sig ändock kunna underställa det bekomna
materialet det bedömande även av framstående utländsk expertis
som styrelsen ansåg borde ske, oell gjorde styrelsen den 22 december 1930
den av statsrevisorerna omnämnda framställningen härom till Ministe
-
299 —
rialdirektor Auger vid Hauptverwaltung der Deutschen ReichsbahnGesellscliaft
(I). K. G.).
Att med utgång endast från företedda ritningar och beskrivningar
bedöma, örn en bromskonstruktion kan anses fylla alla driftstekniska
fordringar, är tämligen vanskligt. Däremot kan vid en sådan granskning
den erfarne fackmannen relativt lätt komma under fund med förer
fintliga principiella felaktigheter eller olämpliga konstruktionsdetaljer.
Det var en sådan granskning, som företagits av järnvägsstyrelsen med
dess tillgängliga expertis men som styrelsen gärna, för att ingen orätt
skulle kunna sägas ske, ville komplettera med tyska riksjärnvägarnas
givetvis än mera framstående internationellt verksamma och erkända
expertis.
Statsrevisorerna vilja nu göra gällande, att det undersökningsmaterial,
sorn vid denna hänvändelse till mest sakkunniga håll av järnvägsstyrelsen
ställts till Ministerialdirektor Angers förfogande, skulle hava varit
föråldrat. Järnvägsstyrelsen får på det bestämdaste bestrida detta. Den
tekniska beskrivning av Transitbromsen, som tillhandahållits och legat
till grund för Deutsche Reichbahn-Gesellscliafts utlåtande, var den beskrivning
på engelska, som överlämnades till järnvägsstyrelsen den 26
juli 1930 och var exakt lika med den engelska beskrivning, som överlämnades
den 11 december 1930.
Att järnvägsstyrelsen samtidigt översände en del äldre beskrivningar
och utländska tidskrifter var endast för att vederbörande skulle få tillfälle
bilda sig ett omdöme örn bromsens utveckling. För fackmannen
är det ju en självklar sak, att han vid prövningen av en föreliggande
konstruktion skall ägna sin särskilda uppmärksamhet åt företedda ritningar
och beskrivningar över konstruktionen i det utvecklingsskede för
densamma, beträffande vilket man begärt, att han skall yttra sig. Det
nya material, som bolaget, då det äntligen den 30 januari 1931 lät höra
av sig med svar på järnvägsstyrelsens anhållan av den 11 december 1930,
tillställde järnvägsstyrelsen, var för övrigt fullständigt betydelselöst för
bedömandet av bromssystemet. Detta material innehöll nämligen blott
följande:
1) Intyg över bromsprov 2 augusti 1928.
2) Profilen härtill.
3) Specifikationer härtill och tågbilder.
4) Ytterligare specifikationer.
5) Intyg över bromsprov 12—12 oktober 1928.
6) Profilen härtill.
7) Specifikationer härtill och tågbilder.
8) Ytterligare specifikationer.
9) Intyg från Gävle—Dala järnvägar 12 november 1930 över bromsar,
som monterats i maj 1929.
10) Diverse fotografier av provtåg.
Härav torde framgå, att det den 20 januari 1921 överlämnade materialet
mäste betecknas som föråldrat, då de däri omnämnda proven avse prov
med ett, i jämförelse med bolagets skrivelse den 3 december 1930, äldre
utförande. De utförda proven och intygen över desamma äro dessutom
av den kvalité, att de säkerligen icke skulle hava bidragit till att förändra
D. R. G:s uppfattning örn bromsen till det bättre. Järnvägsstyrelsen
kan finna en förklaring till det anmärkta endast däri, att stats
HOO
revisorerna erhållit, hos järnvägsstyrelsen icke kontrollerade, vilseledande
uppgifter från det klagande bolaget.
Järnvägsstyrelsen tycker sig i detta sammanhang kunna utläsa en antydan
av statsrevisorerna, att järnvägsstyrelsen på något sätt sökt påverka
Ur. Anger och att det från sakkunnigaste håll erhållna uttalandet
om Transitbromsen skulle brista i objektivitet. Järnvägsstyrelsen vill
med anledning härav endast tillåta sig framhålla, att utlåtandet från
U. R. G. ej är avgivet av Ur. Anger privat, utan efter behandling i den
tekniskt högst framstående och auktoritativa samt i internationella järnvägskretsar
högt aktade ämbetsbetonade institutionen »Zentralamt der
Ueutschen Reichsbahn-Gesellschaft» avgivet av »U. R. G. Hauptverwaltung».
Mot järnvägsstyrelsens förfarande har även den anmärkningen riktats,
att järnvägsstyrelsen bort i syfte att utreda frågan på ett i möjligaste
mån objektivt och allsidigt sätt känna sig manad att anlita främmande
expertis även från annat land än Tyskland. Järnvägsstyrelsen
vill fritaga sig för denna anmärkning. Järnvägsstyrelsen har funnit det
nog att komplettera sin egen tillgängliga sakkunskap genom en hänvändelse,
som för övrigt icke ens den behövt åligga järnvägsstyrelsen, till
det mest erfarna och sakförståndiga håll i utlandet, som styrelsen känner.
Uet borde väl, synes det styrelsen, kunnat hava legat närmare till
hands att anmärka på den skäligen egendomliga omständigheten, att icke
det klagande bolaget i sitt intresse gittat förebringa något som helst betyg
över sina konstruktioners lämplighet och nödiga fulländning från
någon utländsk auktoritetskälla. Bolaget har nöjt sig med att åberopa
inhemsk sakkunskap och namn, vilka uti de internationella järnvägsmannacirklar,
dit bolaget avser att en gång få föra sin angelägenhet, måste
väga fjäderlätt mot den av järnvägsstyrelsen frivilligt av omsorg för
saken och egen auktoritet tillsporda främmande lysande auktoriteten.
Järnvägsstyrelsen fruktar emellertid storligen, att orsaken till bolagets
tillbakadragenhet härvidlag är att finna i bristande möjligheter för bolaget
att åstadkomma något sådant betyg. I de förbindelser bolaget enligt
dess uppgifter uppehåller med världsfirman på området, Westinghouse,
torde det väl annars hava varit för bolaget lätt att åstadkomma någonting
åtminstone därifrån.
Ben 24 februari 1931 expedierades järnvägsstyrelsens svar på bolagets
framställning, vilket var av följande lydelse: »Styrelsen Ilar vid sin
granskning av bromskonstruktionen fått den även av ledande utländska
experter på bromsområdet delade och bekräftade uppfattningen, att bromsen
ifråga icke innebär några tekniska framsteg, utan tvärtom är internationellt
godkända bromssystem underlägsen. Styrelsen anser sig därför
icke kunna medgiva samtrafik med statens järnvägar av vagnar utrustade
med dylik broms. En tillåtelse till dylik vagnsamtrafik, under
vilken de med Transitbroms försedda vagnarna skulle ingå med verksamt
arbetande broms eller blott verkande som ledningsvagnar, skulle medföra
dels olägenheter för statens järnvägars personal med därav följande trafiksvårigheter,
dels kunna föranleda, att enskilda järnvägar med stöd av
en sådan tillåtelse kunde få den uppfattningen, att järnvägsstyrelsen
skulle anse införandet av bromsen ifråga önskvärd. Järnvägsstyrelsen,
som med hänsyn till betydelsen av teknisk enhet inom landets olika järn
vägssystem icke vill medverka till en ur många synpunkter olämplig,
mot de överallt i världen pågående standardiseringssträvandena stridan
-
— 301
lie splittring, som ett eventuellt införande av ett nytt system skulle medföra,
anser vidare, att den första fordran på att en ny broms skall tilllåtas
inom landet är, att densamma blivit internationellt godkänd.
Sådana som förhållandena nu ligga, vill järnvägsstyrelsen tillåta sig giva
eder det välmenta rådet att först inhämta internationella järnvägsföreningens
(U. I. C.) uttalande angående utsikterna för bromsens eventuella
godkännande, innan ytterligare bromsapparater tillverkas och
uppmonteras. Styrelsen har också fått den uppfattningen av muntliga
uttalanden från representant för eder, att det närmast var för den utländska
marknaden, som ni avsåg edva tänkta tillverkningar av Transitbromsen,
och mot ett exploaterande där kan ju styrelsen icke hava något
att erinra, då ju styrelsen i varje fall måste hava att räkna med att
vagnar med internationellt godkänt annat bromssystem än det vid Sveriges
ledande järnvägar antagna kan — örn än då väl att märka i förhållandevis
ringa och föga generande antal — inkomma till befordran
på de svenska järnvägarna.
Det är ju påtagligt, att det vore ägnat att minska edra ekonomiska
risker vid ett fortsatt sannolikt mycket kostbart experimenterande, örn
ni från ytterst bestämmande ansvariga och sakkunniga håll kunde erhålla
ett uttalande, huruvida eder broms, trots vad styrelsen anfört, dock
kan anses äga den fulländning, att ni skulle kunna tänka på åtgärder
för dess internationella godkännande. Järnvägsstyrelsen får alltså föreslå,
att ni låter anmäla densamma inför U. I. C. för undersökning och
provning.
En dylik anmälan till U. I. C. skulle i så fall, jämlikt gällande internationella
överenskommelser, insändas till järnvägsstyrelsen av den järnvägsförvaltning,
som företagit de mest omfattande proven, och kommer
järnvägsstyrelsen utan något eget yttrande att omedelbart vidarebefordra
denna anmälan till Schweiziska förbundsjärnvägarna, vilka äro ordförande
i U. I. C:s bromsutskott. Anmälan skall åtföljas av fullständiga
beskrivningar samt provningsprotokoll. avfattade på franska och tyska
språken, 10 exemplar av vardera.
När utfallet av denna IT. I. C:s prövning kan bliva känt, skall styrelsen,
ifall det bliver för eder gynnsamt, gärna återupptaga till övervägande.
huruvida och i vad mån det kan bliva styrelsen möjligt, att på
ett praktiskt sätt underlätta för eder eder tillverknings exploatering på
de utländska marknader, ni kan vilja söka.»
De vänliga råd och de välvilliga erbjudanden, styrelsen i denna skrivelse
givit bolaget, Ilar bolaget ej använt sig av. Icke heller har bolaget,
som ju stått detsamma öppet och legat nära till hands, anfört några
besvär hos Kungl. Majit över järnvägsstyrelsens behandling av bolagets
angelägenhet och utbett sig Kungl. Maj:ts prövning av frågan i sak.
Det hade väl ock varit det rätta örn en dylik fråga, örn statens stöd åt
ett privatföretag skulle skänkas, hade fått sin prövning och sitt avgörande
hos Kungl. Majit, dit emellertid järnvägsstyrelsen med sin uppfattning
örn företagets bristande förutsättningar saknat varje anledning
att draga frågan. En underordnad statens företagsförvaltning intager
i dylika fall alltid en mycket ömtålig och vansklig ställning. Vart skulle
det kunna taga vägen, örn järnvägsstyrelsen själv utan tillbörlig allra
största försiktighet skulle börja framträda stödjande olika privatintressen
på sätt, som i förevarande fall påkrävts. Den ena gången kan det
gälla en uppfinning som denna Transitbroms, andra gånger kan det gälla
302 -
uppfinningar som nya lokoinotivtyper, motorvägnar, skenskarvar, auto
maliska vagnskoppel, torvtorädlingssystem med mera, i mängd. Idéer
och förslag, mer eller mindre förflugna och ofullgångna, kunna omfattas
av privatintresserade och kunna upptagas till exploaterande av smarta
eller oförnuftigt ledda industriföretag, som då kunna komma att söka
och kräva statens indirekta stöd genom järnvägsstyrelsen och statens
järnvägar. En enskild järnvägsförvaltning kan, som skett i förevarande
fall, av välvilliga hänsyn lämna tillfälle en gång till företagande av vissa
experiment på sina linjer. En sådan privat företagsledning kan dock
nästa gång utan vidare avvisa krav av andra; den behöver ej riskera
några påtalanden. I en helt annan ställning befinner sig däremot ledningen
av ett statens företag. Denna måste riskera konsekvenser och
måste alltså söka värja sig genom urskiljning och försiktighet. Alla
medborgare kräva som bekant gärna att bliva lika behandlade av statens
organ. Statsrevisorerna förutsätta också, att något statens järnvägars
bistånd åt den av Transitbromsen intresserade firman icke hort lämnas
på sådant sätt, att detta medfört några kostnader för statens järnvägar.
Men vad kan man veta på förhand örn utvecklingen härvidlag? Styrelsen
har erfarenheter från fall, då styrelsen trätt in för att lämna bistånd
åt svenska företagare med förhoppningar på utländsk marknad,
att detta, givetvis emot vad som ursprungligen antogs, blivit för statens
järnvägar ganska dyrbara affärer. Järnvägsstyrelsen kan som exempel
nämna provanskaffningar och provdrift gällande ångturbinlokomotiv
och torvpulverlahrikation.
Järnvägsstyrelsens fullständiga brist på tilltro till Transitbromsens konstruktioner
har, efter närmast här ovan omliandlade styrelsens besked till
bolaget givits, ytterligare förstärkts genom det förhållandet, att konstruktionerna,
vilka, såsom ovan framhållits, redan förut under de par tre
åren bromsen varit känd, ideligen underkastats avsevärda omarbetningar
nu även på senare tid undergått ytterligare sådana. I Teknisk tidskrift
för den 3 oktober 1931 omnämnes sålunda ännu ett styrelsen ej bekantgjort
utförande, vilket i tekniskt avseende synes avsevärt avvika från det.
som förelädes järnvägsstyrelsen den 3 december 1930. Även mot detta
utförande synas vägande erinringar vara att göra, men järnvägsstyrelsen
äger ej tillfälle att därom närmare yttra sig här. Trots allt detta har
järnvägsstyrelsen ej velat helt taga sin hand ifrån bolaget och dess angelägenhet.
Vid en uppvaktning av bolagsledningen i järnvägsstyrelsen
den 1 oktober 1931 har styrelsen sålunda förklarat, att styrelsen gärna
vore villig att genom sina sakkunniga på området låta underkasta Transitsystemet
förnyad granskning, örn bolaget blott ville lämna järnvägsstyrelsen
besked örn och gärna genom tekniska demonstrationer i styrelsens
sakkunnigas närvaro påvisa de förbättringar, som enligt bolagets
vid uppvaktningen gjorda, men på intet sätt då styrkta påståenden ytterligare
skulle hava vidtagits, sedan järnvägsstyrelsens senaste undersökning
av bromssystemet ägt rum. Det uttalades ock, att järnvägsstyrelsen
gärna skulle beakta de intyg eller uttalanden örn bromskonstruktionen
i dess senaste utvecklingsskede, som bolaget möjligen skulle vilja
önska anskaffa, exempelvis från Westinghouse’s experter. Styrelsen antog,
att dessa väl borde känna till konstruktionen, sedan Westinghouse
nu enligt bolagsrepresentanternas uppgift skulle hava av bolaget inköpt
rätten till att exploatera Transitbromsen, något som styrelsen dock icke
givits närmare kännedom örn.
303
Om det med ledning av sådana ytterligare undersökningar ock eventuella
intyg med goda vitsord skulle kunna belinnas även enligt järnvägsstyrelsens
mening vara något hopp örn bromskonstruktionens framtid,
så uttalades vidare, att järnvägsstyrelsen skulle ställa sig välvillig
till det vid uppvaktningen framförda önskemålet om mottagande i vagnsamtrafik
med statens järnvägar av vagnar, utrustade med Transitbroms,
åtminstone som ledningsvagnar. Styrelsen ville dock icke med
brott emot standardiseringens ock den tekniska enhetens princip gå till
att instruera berörd statsbanepersonal uti Transitbromsens inrättning
och bruk. En förutsättning för rätten att i vagnsamtrafik införa Transitbromsvagnar
på statens järnvägars linjer som ledningsvagnar måste
därför — bland annat även av trafiksäkerhetsskäl ■— vara, att bromsinrättningen
på lämpligt sätt plomberades vid passerandet av överlämningsstationerna.
Styrelsen ställde sig till och med ej främmande för
tanken att, örn vissa förutsättningar komme att visa sig vara för händen,
söka utverka något statens pekuniära bistånd åt bolaget och detta
närmast då för åstadkommande av det för de nödiga internationella proven
erforderliga antalet bromsvagnar samt för bekostande av de nödiga
förberedande försöken, vilka väl då lämpligen kunde utföras på den järnväg,
där man redan berett vissa möjligheter för bolaget att företaga sina
experiment. Styrelsen kan i detta sammanhang dock ej undertrycka en
undran, varför det stora världsföretaget Westingkouse, örn det nu verkligen,
som den klagande svenska firman uppger, enligt träffat avtal, gått
in för att exploatera Transitbromsen på vissa utländska marknader och
alltså väl skulle tro på konstruktionen, icke skulle vilja gå till att även
taga på sig omsorgen för bromssystemets internationella prövning. För
en firma av Westinghouse’s mått borde detta vara relativt en småsak
samtidigt som det ju ock för den firman är ett villkor för att kunna
tillgodogöra sig något av det avtalsenliga förvärvet. Det må i förbigående
också framhållas, att det står helt oklart, hur det kommer att efter
ett eventuellt internationellt godkännande av Transitbromskonstruktionen
kunna basera en svensk industri på densamma för den utländska
marknaden, örn den svenska firman verkligen i någon större omfattning
överlåtit exploateringsrätten för utlandet på Westinghouse-bolaget. Detta
bolag bil- väl då önska taga hand även örn bromsapparaternas tillverkning
vid egna eller nära befryndade utländska verkstäder.
Det är mycket, anmärkningsvärt, att intressenterna för Transitbromsen
hittills på intet sätt använt sig av dessa järnvägsstyrelsens erbjudanden
och icke låtit sig vidare avhöra i styrelsen. De synas i stället hava velat
ägna sig åt det för deras industriella och merkantila syftemål väl dock
skäligen improduktiva arbetet att söka skaffa järnvägsstyrelsen obehag.
Detta är också ganska väl överensstämmande med deras vilsen under
hela tiden för deras framträdande med sin angelägenhet, men det säger
sig självt, att järnvägsstyrelsen det oaktat gärna vill stå för sina under
hand gjorda erbjudanden till dem, ifall de möjligen framdeles skulle vilja
närma sig styrelsen för fullföljande av sin angelägenhet eller ifall de
skulle med densamma vilja vända sig till Kungl. Majit.
Någon tid eller något tillfälle för den klagande firman att komma till
de internationella proven är i varje fall ej försutten. Styrelsen befarar
tvärtom eller är rättare sagt ganska viss örn, att firmans bromskonstruktion
ännu ej nått någon sådan fulländning, att den över huvud kan få
komma ifråga att snart upptagas till internationell provning. Av sär
-
— 304 —
skild betydelse därvidlag'' är också att, enligt vad styrelsen tror sig med
bestämdhet veta, vederbörande i den internationella järnvägsunionen avse
att tillåta och mottaga till praktiska prov endast sådana nya bromskonstruktioner,
vilka vid den förberedande mera teoretiska granskningen
kunna visa sig äga egenskaper överlägsna redan befintliga provade och
godkända konstruktioner. I de allmänna enhetlighets- och standardiseringssträvandenas
tecken skola däremot icke få framföras konstruktioner,
som på sin höjd kunna visas likvärdiga med befintliga, godkända
system men ej uppvisa verkliga framsteg och förbättringar.
Om vad styrelsen sålunda tror sig veta kommer att bekräftas, lära
Transitbromsens utsikter att komma till internationellt godkännande
vara försvinnande små, och ali anledning synes därför föreligga att i avvaktan
inställa vidare utgifter för försöken att driva fram densamma mot
den mera omfattande och ingående sakkunskapens råd.
♦
Statsrevisorerna hava givit järnvägsstyrelsen en skarp reprimand för
att styrelsen i sin skrivelse till Kungl. Majit den 20 juni 1929 lämnat vissa
felaktiga uppgifter angående länder, där Kunze-Knorrbromsen då skulle
vara under införande. Styrelsen kan kanske i viss mån förtjäna denna
reprimand och måste beklaga, att styrelsen kommit att lämna uppgifter,
som med tiden visat sig icke vara till fullo hållbara. De lämnade uppgifterna
vila på uppgifter, som i sin tur på goda grunder lämnats styrelsen
av styrelsens bromsexpert. Denne anför nu i saken följande:
»Vid sammanträde med U. I. C. i april 1928 lämnades av representanter
för Österrike, Tjeckoslovakien, Ungern, Polen och Holland den uppgiften,
att nämnda länder hade för avsikt införa Ivunze-Knorrbromsen. De
förhörde sig också noga angående vid svenska statsbanorna praktiserade
metoder vid montering av bromsen, underhåll, driftbestämmelser med
mera. Under senhösten 1928 besöktes dessutom statens järnvägar av representanter
för Holland och Polen, vilket ytterligare bidrog att bekräfta
de i april lämnade uppgifterna. Vad Polen beträffar, inleddes till och
med förhandlingar angående svensk leverans av bromscylindrar Det
torde observeras, att vid förstnämnda tidpunkt (april 1928) endast Westinghouse
L-u, Kunze-Knorr-G och Drolshammer-bromsarna voro av
U. I. C. godkända för internationell trafik. Sedermera synes bromsfrågan
i Österrike, Tjeckoslovakien och Polen av någon inom järnvägsstyrelsen
obekant och oss givetvis fullständigt ovidkommande anledning
hava kommit i ett annat läge, vilket framgick av en sammanställning
från U. I. C:s bromsutskott, som inkom till järnvägsstyrelsen den 4 november
1930. Enligt denna förklara sig Österrike och Polen ännu ej
hava valt system, under det att Tjeckoslovakien skulle vilja gå in för
Bozi<?bromsen. Ungern och Holland hava däremot vidhållit sin ståndpunkt.
Örn dessa ändrade förhållanden likasom örn de pågående proven
med Lipkovsky, Hardy och Hildebrand-Knorrbromsen fingo representanter
för Transit-bolaget kännedom vid besök i järnvägsstyrelsen i början
av år 1931.»
För egen del vill järnvägsstyrelsen även gärna erkänna, att. styrelsen
förbisett att den 4 november 1930 underrätta Kungl. Majit örn dessa förhållanden.
Ett sådant förbiseende kan ju örn än icke göras ursäktligt
dock förklaras av att detaljen råkat i glömska och blivit obeaktad, sedan
hela saken ej längre var aktuell, i och med det att Kungl. Majit den 9
- 305 —
januari 1930 lämnat järnvägsstyrelsens framställning av den 20 juni 1929
utan åtgärd. För järnvägsstyrelsens vidare mellanhavanden med det
klagande bolaget liksom i övrigt för dess förevarande angelägenhet saknar
den i varje fall varje betydelse, och den av styrelsen lämnade tyvärr
icke rättade uppgiften lär väl icke heller i övrigt hava kunnat komma
någon skada åstad.
Statsrevisorerna uttala, att genom järnvägsstyrelsens åtgöranden i
denna sak har en enskild firma kommit att på detta område intaga en
monopolställning, som, enligt vad svenska järnvägsföreningen intygat, av
firman utnyttjats till förhöjning av priserna på Kunze-Knorrbromsen,
och säga vidare, att styrelsens hållning synes kunna få avsevärd betydelse
för de enskilda järnvägarnas ekonomi. Styrelsen har med anledning
härav tillfrågat svenska järnvägsföreningen och fått från densamma
följande svar: »Till svar å kungl, styrelsens skrivelse den 22 december
(1931) angående Kunze-Knorrbromsen får föreningen äran meddela,
att föreningen icke avlämnat något intyg angående kostnaden för sagda
broms. Föreningen har endast i frågan avgivit ett yttrande till Konungen
den 27 augusti 1929.»
I detta föreningens yttrande, örn det är det statsrevisorerna avse, säger
föreningen på denna punkt: »Det av kungl, järnvägsstyrelsen valda
bromssystemet Kunze-Knorr måste med hänsyn till den med detsamma
uppnådda bromsprestationen anses som mycket dyrbart.
Ett stadgande örn skyldighet för de enskilda järnvägarna att vid övergång
till tryckluftbroms använda endast Kunze-Knorr-bromsen skulle således
för dem medföra en väsentlig tunga och en tunga, som skulle bliva
särskilt kännbar under nuvarande för de enskilda järnvägarna i ekonomiskt
avseende brydsamma förhållanden.
Föreningen anser sig slutligen böra framhålla, att ett dylikt stadgande
självfallet skulle komma att för innehavaren av patentet å Kunze-Knorrbromsen
skapa en monopolställning, som torde komma att inverka på priset
på bromsutrustningarna enligt Kunze-Knorrsystemet. Det har också
visat sig, att. efter det järnvägsstyrelsens förevarande framställning blivit
känd. vederbörande tillverkare av Kunze-Knorr-bromsarna i avgivna
infordrade anbud fordrat pris, som varit åtskilligt högre än förut fordrade
pris.»
Detta anser sig emellertid styrelsen hava i den här ovan återgivna underdåniga
skrivelsen av den 30 december 1929 tillräckligt bemött, och
järnvägsstyrelsens ställning till den med enhetlighetskravets tillgodoseende
för de enskilda järnvägarnas del förknippade kostnadsfrågan är för
övrigt den att, örn mot förmodan och mot vad som ännu på något som
helst vederhäftigt sätt visats, Kunze-Knorr-bromsens införande skulle
ställa sig något dyrare än någon annan godkänd godstågsbroms, så borde
med hänsyn till det enligt styrelsens förmenande oeftergivliga kravet på
längst möjligt driven teknisk enhet en uppträdande kostnadsskillnad, som
i varje fall för de små fattigare järnvägsföretag, vilka kunna behöva något
stöd, måste röra sig örn relativa bagateller, bestridas av det allmänna,
gärna för en gångs skull genom en utgift för statens järnvägsaflar,
då ju statens järnvägar draga nytta av påkrävda tekniska standardisering.
Statsrevisorerna framhålla, hurusom andra länder stödja den egna in20
— Hev.-berultelse ang. statsverket för ar 1931. III.
306 —
dustrien genom att gynna inhemska uppfinningar. Det bör emellertid
därvid enligt styrelsens förmenande också väl observeras, att dessa länder
då dittills ej baft något godstågsbromssystem. Och när statsrevisorerna
särskilt erinra örn att Tyskland, trots det att man i landet redan
infört Kunze-Knorr-bromsen, nu anställer försök med en ny bromstyp.
den så kallade Hildebrand-Knorr-bromsen, bör det observeras, att denna
broms blott är en utveckling, en variant av Kunze-Knorr-bromsen. Då
Hildebrand-Knorr-bromsen den 10 oktober 1931 framlördes för representanter
för »Teknisk Enbet» meddelade Tyska Rikets representant, att tyska
riksjärnvägarnas framförande av Hildebrand-Knorr-bromsen för internationellt
godkännande ingalunda finge betraktas som ett frångående
av Kunze-Knorr-bromsen, utan som ett led i Tysklands alltid visade strävan
att bidraga till ett tekniskt riktigt framåtskridande inom bromsteknikens
område. Givetvis komma även statens järnvägar, efterhand som
förbättringar kunna komma att göras på den av statens järnvägar använda
tryckluftsbromsens system, att tillgodogöra sig dessa, men detta är något
belt annat än att uppblanda sitt i stort sett enhetliga bromssystem
med ett annat.
Den anmärkning, som statsrevisorerna gjort emot det av järnvägsstyrelsen
med Knorr-Bremse A. G. slutna kontraktet, avser huvudsakligen
de däri stipulerade beräkningsgrunderna för prissättningen å de i Sverige
tillverkade bromsutrustningarna. Detta kontrakt framlades på sin
tid (1919 års riksdag) för statsutskottet och lämnades av utskottet och
riksdagen utan erinran. Det sedermera förnyade och beträffande denna
sak ej ändrade, nu påtalade avtalet, har tillkommit, dels för säkerställande
av kontinuiteten i leveranserna till statens järnvägar och dels för att
fabrikationen inom landet skulle kunna bibehållas. I avtalet mellan
Knorr-Bremse A. G., Berlin, och den svenska fabrikanten, Aktiebolaget
Nordiska Armaturfabrikerna, stadgas nämligen, att de den svenska firman
tillförsäkrade rättigheterna angående tillverkning av Kunze-Knorrbromsen
och delar därtill bortfalla samtidigt med att avtalet mellan
järnvägsstyrelsen och Knorr-Bremse A. G. upphör att gälla. För den
händelse avtalet icke förnyats, hade järnvägsstyrelsen därför varit urståndsatt
att anskaffa erforderligt bromsmateriel av svensk tillverkning
efter avtalets utgång. Statsrevisorerna ha från järnvägsstyrelsen erhållit
kännedom örn detta förhållande.
Då i avtalet mellan Knorr-Bremse A. G. och den svenska firman även
stadgas, att den svenska firmans rätt till leverans av bromsmateriel för
Norge, Danmark och Finland bortfaller, i händelse statens järnvägar icke
förnya avtalet med Knorr-Bremse A. G. efter år 1930, så hade även möjligheterna
för svensk industri att få utföra leveranser till Danmark och
Norge, vilka såsom förut omtalats pågått i avsevärd omfattning, helt
bortfallit, ifall järnvägsstyrelsen icke förnyat sitt avtal med Knorr-Bremse
A. G.
Genom det fortsatta samarbetet med Knorr-Bremse A. G. hava statens
järnvägar även vunnit betydande fördelar därigenom, att statens järnvägar
omedelbart efter uppkomsten av förbättringar inom bromsteknikens
område sättas i tillfälle erhålla kännedom härom och tillgodogöra sig
härmed förknippade fördelar att tillämpas på sitt bromssystem.
Statsrevisorerna hava som ovan vidrörts velat göra gällande, att fir -
— 307 —
man utnyttjat en monopolställning till förhöjning av priserna på KunzeKnorr-bromsen.
Beträffande denna sak ber järnvägsstyrelsen att få vidare
meddela följande.
Kostnaden för en normal godsvagnsbromsutrustning har sedan år 1919
varit följande:
1919 .................... 1,200: —
1920 .................... 1,215: —
1921 .................... 1,043:62
1922 .................... 921:66
1923 .................... 923:91
1924 .................... 953:66
1925 .................... 953: 66
Härav framgår visserligen, att en viss prisökning ägde rum 1928—1929,
men detta, berodde därpå, vilket torde vara allmänt bekant, att vid denna
tid materialpriserna underkastades en betydande stegring — exempelvis
steg kopparpriset med cirka 85 procent samt aducergods med cirka 20
procent, varförutom arbetslönerna höjdes på grund av det i december 1928
mellan verkstadsföreningen och vederbörande arbetareorganisationer ingångna
nya kollektivavtalet. Efter materialprisernas nedgång har sedermera
som synes åter en reduktion ägt rum.
Järnvägsstyrelsen har till statsrevisorerna lämnat visst material för bedömande
av priserna och enligt däri förekommande prislistorna framgår
det med full tydlighet, att de nya priser, som fastställdes den 1 juli 1931,
således efter kontraktets förnyande, ligga avsevärt under föregående prislistor.
Enligt vad järnvägsstyrelsen med bestämdhet vet, tillämpas icke
heller högre priser lör de enskilda järnvägarna än för statens järnvägar.
Statsrevisorerna synas vilja göra gällande, att järnvägsstyrelsen, på
grund av att vissa patent å Kunze-Knorr-bromsen under kontraktsperioden
1 januari 1931 till och med 31 december 1939 efter hand komma att gå
ut, härigenom skulle kunnat föranstalta örn ordnandet av en för statens
järnvägar billigare fabrikation på annat sätt än genom sin förbindelse
med den nuvarande leverantören. En sådan fabrikation med den förhållandevis
ringa avsättning av bromsutrustningar, som hädanefter är att
räkna med, lär emellertid icke kunna igångsättas och bliva ekonomiskt lönande.
Även örn patenten äro fria, så erfordras dock en hel del för igångsättningen
av en tillverkning hos en ny företagare. Det må sålunda här
nämnas först och främst arbetsritningar och beskrivningar, vidare invecklade
och dyrbara specialmaskiner och en vid den erforderliga höga
precisionen van arbetarstam. Järnvägsstyrelsen vill ej tro, och styrkes
därvid i sin uppfattning från sakkunnigt industrihål], att något privat
företag skulle vara villigt att för låga försäljningspris sätta igång med
en dylik fabrikation, som i varje fall numera aldrig skulle kunna bli någon
massfabrikation.
Till belysande härav vill järnvägsstyrelsen anföra vad en framstående
verkstadsindustriman skriver:
»Anmodad yttra mig angående utsikterna för upptagandet av tillverkning
av sådana delar till tryckluftbromsar, system Kunze-Knorr, vilka
i Sverige icke äro patentskyddade, får jag, sedan jag tagit del av innehållet
i det 30-tal patent, vilka skydda Kunze-Knorr-bromsen, meddela
följande:
Upptagandet av tillverkningen av delvis patentskyddade artiklar mås -
1926 .................... 953:66
1927 .................... 953:66
1928 .................... 953:66
1929 .................... 1,003:55
1930 .................... 1,003:55
1931 .................... 987:25
— 308
te, såväl ur .juridisk som ur moralisk synpunkt sett i ock för sig betecknas
såsom betänkligt. Det är i många fall synnerligen svårt att utröna
i vilken omfattning patentskydd å en konstruktion föreligger, emedan patent
kunna vara tilldelade under andra beteckningar än de, vilka motsvara
detaljens normala patentbeteckning. Patentskyddet kan således förefinnas
inom andra patentgrupper än i de, varest man förmodar patent
vara tillfinnandes. Det kan därför vara förenat med svårigheter bevisa,
att eventuellt patentintrång skulle hava skett bona fide.
För att ikläda sig alla med upptagandet av dylik fabrikation förknippade
risker skulle därför tillverkningsobjektet vara lockande, d., v. s.
stort och vinstbringande. Detta är icke fallet med bromsobjektet, emedan.
enligt uppliandlingsprotokoll för senare är, statens järnvägar beställt
endast ett jämförelsevis ringa antal bromsutrustningar. __
Alla större enskilda järnvägar, med undantag av Göteborg—Borås .järnväg,
och därmed sammanhörande mindre järnvägar, hava redan helt eller
delvis infört Kunze-Knorr-bromsen. Mindre enskilda järnvägar, vilka
kunna anses hava nytta av en tryckluftbroms, torde icke hava ekonomiska
resurser att införa Kunze-Knorr-bromsen. Tillverkningsobjektet
måste därför betecknas såsom jämförelsevis litet och synes icke stå i riktig
proportion till de risker och kostnader, fabrikationens upptagande
ovillkorligen måste medföra.
För att en tillverkning av den art, Kunze-Knorr-bromsfabrikationen är,
skulle med nödig noggrannhet kunna genomföras till rimliga kostnader,
måste specialmaskiner och specialverktyg för betydande belopp anskaffas.
Dessutom bör beaktas, att en dylik fabrikation erfordrar avsevärd erfarenhet.
innan erforderlig noggrannhet i tillverkningen uppnås, varför
en längre tids experiment måste föregå själva tillverkningen.
Då bromsaggregaten i allmänhet måste levereras kompletta, vilket med
hänsyn till nödvändigheten att anskaffa de patentskyddade delarna från
patentinnehavaren bomme att medföra betydande svårigheter, så torde
fabrikationen icke kunna genomföras på ett rationellt sätt. Dessutom torde
de patenterade delarna komma att betinga oproportionellt höga priser
på grund av patentinnehavarens avoghet emot en inkräktare i hans tillverkning.
, , ,
Jag anser därför upptagandet av tillverkningen av icke patenterade delar
för Kunze-Knorr-bromsen av annan fabrikant än patentinnehavaren
vara praktiskt ogenomförbart och under alla omständigheter förenat med
avsevärda ekonomiska och rättsliga risker, däremot äro utsikterna till
häremot svarande ekonomiskt vederlag så ringa, att jag under inga omständigheter
anser mig kunna tillråda upptagandet av tillverkningen
ifråga. Alldeles särskilt gäller detta i sa kritiska tider, som de nu rådande.
»
Järnvägsstyrelsens påtalade åtgärd att förlänga kontraktet med KnorrBreinse
A. G. säkerställer nog ensam den svenska fabrikationen, och den
torde väl därför få anses välbetänkt. Det är visserligen sant, att den uppfinning.
på vilken den nuvarande svenska tillverkningen replierar, icke
är svensk, men det finnes mycken och betydande svensk industri — till
exempel den tyska boggiekonstruktionen system Görlitz, det amerikanska
uppvärmningssystemet för järnvägsvagnar system Vapör samt elektriska
värmekopplingar för järnvägsvagnar — som i samma män är baserad på
utländska patent, utan att någon klandrar detta. Likaså finnes det mången
storindustri i utlandet, som är baserad på svenska patent.
— 809 —
järnvägsstyrelsens åtgärder i br omsf rågan hava, såsom torde liava
iramgått av ovanstående, haft till huvudändamål tillskapandet av en
högst önskvärd tidsenlig teknisk enhet för landets normalspåriga järnvägar
i ett synnerligen viktigt avseende. Genom järnvägsstyrelsens åtgöranden
har en svensk bromsindustri av hög kvalitet skapats, och svensk
industri har under en lång följd av år tillförts och kommer alltjämt,
tryggat för relativt lång tid. att tillföras arbetsobjekt, icke endast för
landets egna behov, utan även för en icke helt obetydlig i dessa tider väl
behövlig export. Införandet av Kunze-Knorr-bromsen har visat sig vara
en trafik- och maskintekniskt synnerligen fördelaktig och i driftsekonoiniskt
avseende utomordentligt god affär. Skulle järnvägsstyrelsen ställt
sig avvaktande intill dess en svensk och som ett givet villkor internationellt
godtagen konstruktion framkommit, skulle detta hava indirekt kostat
statens järnvägar och landet många miljoner kronor. Mot bakgrunden
härav måste statsrevisorernas anmärkningar mot järnvägsstyrelsen
te sig för styrelsen som oförtjänta, riktade, som de väl få förstås innerst
vara, mot styrelsen, därför att styrelsen med sina åtgärder i bromsfrågan
skulle hava åsidosatt något landets samt statens och statens järnvägars
intresse och styrelsen därmed hava icke tillräckligt väl fyllt sin ämbetsplikt.
Styrelsen vet icke heller, i vad män det vid dylikt bedömande kan
hava givits beaktande, dels att styrelsen i själva verket ställt sig mycket
välvillig till den hos statsrevisorerna klagande firmans intressen, reducerade
som de äro till möjligheter att exploatera sin lancerade uppfinning
endast på utländsk marknad, och att styrelsen därvid som grundlag
för egna åtgärder endast framställt mycket skäliga krav på vad firman
för sin del borde kunna prestera och förete, dels att i förevarande sak
stått meningsskiljaktigheter eller måhända rättare sagt mot varandra
stridande önskemål mellan, å ena sidan, ett statens, efter bästa förmåga
och övertygelse objektivt och osjälviskt handlande förvaltningsorgan och.
å andra sidan, ett givetvis av personliga förvärvsintressen påverkat och
lett privatföretag.
Angående § 57.
Revisorernas anmärkningar rörande utredningen angående omläggning
av statens järnvägars bokföring gälla tre punkter, nämligen
dels att utredningen verkställts i två etapper med lång mellantid och att
sambandet mellan de båda utredningarna varit svårt att klarlägga på
grund av lämnade uppgifter, vilket förhållande revisorerna anse kunna
tolkas såsom tydande på en viss planlöshet i utredningsarbetet,
dels utredningskostnadernas storlek,
dels slutligen att bokiöringsreformen genomförts utan samråd nied
riksräkenskapsverket.
Vad första punkten angår, må först papekas, att revisorerna aldrig begärt
någon uppgift örn ifrågavarande samband mellan de båda utredningarna.
Den revisorernas skrivelse, dagtecknad den 22 oktober 1931, vari
vissa uppgifter angående omläggningen begärdes — för övrigt den enda,
sorn styrelsen mottagit i ärendet — hade till ilen del, som bär kan vara
av betydelse, följande lydelse:------»till revisorerna överlämna utred
ning
angående den kostnad, som varit förenad med förarbetena till samt
utarbetandet och genomförandet av det nya bokföringssystemet vid statens
järnvägar. Av utredningen bör bland annat framgå i vad män tjänstemän
under sysslandet nied nu ifrågavarande ämne åtnjutit tjänstle
-
Omiiiggning
iv S. J. bokföring.
— 310 —
diglxet helt eller delvis från silia övriga göromål, de lönebelopp de under
ledigheten uppburit, om vederbörande tjänsteman därunder erhållit ersättning
utöver lönen, örn extra personal varit anställd för ändamålet och
vilken ersättning, som till sådan personal utgått, samt huruvida särskilda
sakkunniga anlitats och vad de i så fall uppburit».
Med anledning av denna skrivelse lämnade järnvägsstyrelsen den 9 november
1931 närmare uppgifter örn de utredningsarbeten, som stå i direkt
samband med omläggningen, och vilka igångsattes ar 1928. Inledningsvis
framhölls emellertid, att frågan vore av mycket äldre datum och erinra
des särskilt örn det utredningsarbete, som under åren 1918 (1917)—1922
verkställdes inom en självständig kommitté, statens järnvägars bokföringskommitté.
På särskild telefonledes framförd begäran lämnades sedermera
i en skrivelse av den 12 november 1931 vissa närmare uppgifter
rörande nämnda kommitté.
I berörda skrivelser av den 9 och 12 november förekomma av revisorerna
anförda uttalanden, att i kommitténs betänkande uppdragna riktlinjer
varit vägledande för det framtida arbetet, men att utredningen icke på
något område förts fram sä långt, att betänkandet ifråga kunde tjäna som
underlag för omedelbara praktiska åtgärder samt att år 1922 utredningsarbetet
ej kunde fortsättas, enär vederbörande fackmän måste tagas i anspråk
för brådskande ärenden.
Mot detta ställa revisorerna ett uttalande i statens järnvägars minnesskrift
rörande perioden 1906—1931 (band I sid. 194), där det sägs, att bokföringskommitténs
betänkande ägde så vittgående innebörd, att det vid
tidpunkten för avgivandet icke kunde bliva tal örn dess omedelbara genomförande,
och att frågan därefter fick vila till år 1927, då styrelsen beslöt
att inom verket återupptaga utredningen på grundval av de år 1917
givna direktiven.
Järnvägsstyrelsen kan icke finna någon motsägelse mellan de båda
uppgifterna eller något rimligt skäl att, såsom revisorerna gjort, tala örn
olika versioner. — De sist anförda meningarna ingå i en uppsats, vilken
på ett utrymme av sju sidor behandlar statens järnvägars bokförings- och
kassaväsen i dess helhet. Författaren har därvid utnyttjat huvudparten
av det till buds stående ytterst knappa utrymmet till en redogörelse för
huvuddragen av nuvarande ordning på området. Endast några rader ha
däri ägnats åt statens järnvägars bokföringskommitté samt åt det år
1928 påbörjade utredningsarbetet. Att man i en så kortfattad och för en
stor allmänhet avsedd framställning icke rimligen kunde gå in på såda
na för denna allmänhet skäligen intresselösa detaljer som rörande sam
arbetet mellan de båda utredningarna eller orsakerna till det långa uppehållet
synes järnvägsstyrelsen självfallet. Med järnvägsstyrelsens nyssnämnda
skrivelser var förhållandet ett helt annat: förenämnda spörsmål
måste där något närmare beröras för att visa, varför styrelsen ansett sig
icke böra räkna bokföringskommitténs arbete såsom tillhörande i revisorernas
skrivelse omförmälda förarbeten.
De skilda ändamålen — ävensom omständigheten att de båda redogörelserna
icke äro skrivna av samma person — torde vara tillräckliga för
att förklara olikheten i framställningssätt. Någon motsägelse i sak dem
emellan kan styrelsen emellertid, som sagt, icke finna. Styrelsen anser i
och för sig intet vara att vinna genom ifrågavarande detaljspörsmåls upptagande
till behandling efter så lång tid som nu förflutit, sedan detsamma
var aktuellt; då frågan emellertid framförts av revisorerna, har styrel
-
— 311 -
sen funnit sig böra söka i någon män klarlägga de närmare omständigheterna.
— Bokföringskommitténs den 27 december 1921 dagtecknade betänkande
var, som i styrelsens nämnda skrivelser framhållits, ett principbetänkande,
det vill säga i första rummet en allmän regleringsplan för
det vidsträckta område, som statens järnvägars bokföringsväsen utgör.
Detsamma omfattade jämte ett par inledningskapitel, vari kommittén dels
lämnade en redogörelse för frågans historiska utveckling, dels tog ställning
till vissa allmänt vägledande principer, ett motiverat förslag till
schemata för balansräkning och resultaträkning ävensom driftsräkningar
för järnvägsrörelsen, sidoordnad verksamhet och hjälpverksamhet. Då
dessa »räkningar» radikalt avveko från de sammanställningar av bokföringsresultat,
som dittills uppgjorts, var förslaget uppenbarligen, som
det heter i minnesskriften, av vittgående innebörd. Att det ej ^nde bli
tal örn något omedelbart genomförande berodde åter på flera omständigheter.
För det första torde det vara klart, att en omläggning av bokföringen
icke kan ske enbart på grundval av schemata över de resultat, som densamma
skall lämna. Kommittén hade heller aldrig tänkt sig, att akten
ifråga, vilken i en samtidigt avgiven skrivelse betecknades såsom första
delen av bokföringskommitténs betänkande, skulle föranleda några omedelbara
åtgärder, utan blott ett ståndpunktstagande i princip från styrelsens
sida.
I missivskrivelsen säges bland annat:
»Av nämnda utarbetade schemata, jämförda med motiveringen till desamma,
framgår, till vilka mål den av kommittérade tänkta redovisningsbokföringen
syftar. Som närmast föreliggande större uppgift tänka sig
kommitterade utarbetandet av förslag till bokföringsordning, som, utom
fullständiga bokföringsschemata jämte detaljerade anvisningar till dessa,
bör innehålla bestämmelser för bokföringstjänstens organisation och bokföringens
tekniska anordning. Viktiga förarbeten äro i nämnda hänseenden
utförda.
En på anfört sätt uppställd bokföringsordning kommer att innehålla
alla viktigare bestämmelser av varaktig natur rörande redovisningsbokföringen.
Till denna sluter sig vidare den för ett affärsdrivande verk av
statens järnvägars omfattning och beskaffenhet utomordentligt viktiga
statistikbokföringen. Kommitterade anse det vara av synnerlig vikt, att
statens järnvägars statistikbokföring och statistik anpassas efter en förändrad
redovisningsbokföring och med denna sammansmältas i ett enhetligt
utformat system.
Sedan förslag till bokföringsordning framdeles avgivits, bör statistikbokföringen
upptagas till närmare utredning. Kommitterade inse emellertid
väl, att statistikbokföringen måste huvudsakligen ordnas efter inre
förvaltningstekniska synpunkter, vilka skifta för varje särskild tjänstegren,
och att kommittén icke har egna arbetskrafter för ett fullständigt
lösande i detalj av denna vittutseende arbetsuppgift. Detaljarbetet för
statistikbokföringens reformering i olika avseenden bör därför enligt kom
mitterades åsikt överlämnas åt olika personer, som äro särskilt förtrogna
med de respektive tjänstegrenar, som beröras av skilda reformförslag.»
Det var tydligen ett mycket långvarigt och omfattande utredningsprogram,
som bär framfördes. Redan denna omfattning av det återstående
utredningsarbetet jämte sammankopplingen av vad kommittén benäm
-
— 312
ner redovisningsbokföring, statistikbokföring och statistik, uteslöt enligt
järnvägsstyrelsens uppfattning icke blott alla åtgärder, syftande att inop
en närmare framtid förverkliga någon del av vad kommittén föreslagit,
utan till och med ett omedelbart ståndpunktstagande från styrelsens sida.
— Inför denna plan kunde styrelsen knappast undgå att ställa frågan,
huruvida icke det i 1917 års protokoll angivna målet skulle kunna nås
på en väsentligt genare väg.
Nu tillkom en omständighet, som medförde, att styrelsens beslut rörande
de former, under vilka det framtida utredningsarbetet skulle bedrivas,
utan olägenhet kunde uppskjutas tillsvidare. Vare sig arbetet skulle
fortsättas av bokföringskommittén eller inom styrelsen, var det nämligen
självfallet, att detsamma i huvudsak skulle komma att uppbäras av de a
administrativa byråns avdelning för ekonomiska utredningar placerade
tjänstemän, vilka utgjort kommitténs sekretariat och kansli. Nämnda
tjänstemän kunde emellertid vid denna tid ej avdelas för utredning rörån
de bokföringen, utan att andra mer brådskande ärenden — särskilt överarbetningen
av förslaget till ny godstaxa — bleve lidande.
Av det förestående torde framgå, att de av revisorerna påtalade olika
uppgifterna rörande orsakerna till att utredningsarbetet år 1922 tillsvidare
avbröts äro väl förenliga.
Vad beträffar sambandet mellan de båda utredningarna, sä har redan
påpekats, att detsamma ej är så intimt, att den ena kan betraktas såsom
en direkt fortsättning av den andra. Visserligen är det riktigt, att huvudsyftemålet
med utredningen angivits på samma sätt i 1927 års protokoll
som i 1917 års; genom bokföringen skulle åstadkommas en överblick
av utgifternas storlek, sedda såväl i relation till den trafik och de inkomster,
varemot de särskilda utgifterna närmast svarade som ock i relation
till utförda arbeten och prestationer av olika slag. Häremot är dock att
ställa, att den nya utredningen utförts under andra arbetsformer, av
andra personer och under mycket förändrade tidsförhållanden. Det är väl
närmast detta som revisorerna anse sig kunna tolka såsom tydande på en
viss planlöshet i utredningsarbetet.
Det är svårt att förstå, vad revisorerna egentligen åsyfta. Att arbetet
icke följt i förväg utstakade linjer är obestridligt, men den brist på planmässighet,
som detta förhållande uttrycker, är väl emellertid närmast tidens
egen, och motstycken torde träffas inom de flesta områden av såväl
offentlig som enskild verksamhet; utvecklingen har ju på de flesta håll
blivit en annan än man år 1917 väntade, och man har fått anpassa sig. —
För övrigt ligger det i sakens natur, att då ett vidsträckt utredningsupp
drag lämnas åt en självständig kommitté, uppdragsgivaren icke kan med
säkerhet förutse, i vad mån resultatet skall kunna komma till praktisk användning.
Bokföringskommitténs betänkande torde faktiskt i detta hänseende
hava vederfarits ett bättre öde än kanske flertalet andra från sam
ma tid härrörande kommittépublikationer.
Vad beträffar övergången från en arbetsform till en annan, torde denna
ej heller vara svårförståelig. Då järnvägsstyrelsen år 1917 hänsköt bokföringsfrågan
till en självständig kommitté, följde styrelsen endast dåvarande
praxis; såsom närmaste förebild torde kunna åberopas den av
Kungl. Maj:t år 1913 tillsatta skogsbokföringskommittén. Och statens
järnvägars bokföringskommitté upphörde med sin verksamhet år 1922.
det år som betecknade slutet för så många större och mindre kommit
-
313 —
téer. — Det hade väl snarast varit att förvärra, om statens järnvägar i detta
hänseende icke följt med i den allmänna utvecklingen.
Såsom kostnad för utredningsarbetet angiva revisorerna en summa av
168,575 kronor och finna densamma anmärkningsvärt hög. — Enligt järnvägsstyrelsens
uppfattning säger beloppet ifråga intet, vare sig örn kostnadernas
faktiska storlek eller örn desammas skälighet. Summan har
aldrig nppgivits av järnvägsstyrelsen utan sammanräknats av revisorerna
på grundval av uppgifter, vilka järnvägsstyrelsen avlämnat i anledningav
revisorernas ovan i transund återgivna skrivelse den 22 oktober 1931.
De många reservationer, med vilka styrelsen meddelat uppgifterna ifråga,
hava därvid utelämnats.
Huvudparten av summan eller 100,700 kronor hänför sig, såsom framgår
av revisorernas redogörelse, till förenämnda statens järnvägars bokföringskommitté.
I fråga örn detta belopp bör först erinras, att vid tiden för
kommitténs arbete (1918—1922) penningvärde och avlöningar voro helt
andra än nu. Vidare säger en naken siffra föga, för att få perspektiv
måste man jämföra med övriga under samma tid arbetande kommittéer;
sannolikt kommer vid en sådan jämförelse beloppet att framstå såsom
skäligen blygsamt. Man måste dock komma ihåg, att utredningen avsågett
mycket stort och komplicerat affärsverk. — Slutligen är att anmärka,
att av summan 100,700 kronor utgöra ej mindre än 80.800 kronor avlöning
åt ordinarie och icke ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar. Såsom i
järnvägsstyrelsens skrivelse den 12 november 1931 påpekades, utförde vissa
av dessa tjänstemän arbete icke blott för bokföringskommittén utan jämväl
för en annan kommitté, nämligen 1918 års järnvägskommitté, ävensom
vissa utredningar utan direkt samband med bokföringens omläggning; det
är numera icke möjligt få fram, huru stor del av anförda avlöningsbelopp
rätteligen bör komma på dessa övriga arbeten.
Vad beträffar den summa, 67,875 kronor, som av revisorerna anföres såsom
kostnad för den senare utredningen, är i första rummet att erinra, att
revisorerna, såsom av ovan anförda citat framgår, begärt uppgift örn de
lönebelopp, som utgått till tjänstemän, vilka i anledning av bokföringsutredningen
åtnjutit tjänstledighet helt eller delvis från sina övriga göromål.
I förenämnda summa, 67,875 kronor, ingå, som synes, 38,655 kronor
sådan avlöning. Då det gäller dispositionen av ordinarie personal, är det
emellertid icke nämnda totala avlöning, sorn är av väsentligt intresse,
utan den merkostnad i form av vikariatsersättningar m. m., som uppkommer
på grund av utredningsarbetet, och dessa ersättningar uppgå alltid
till endast en liten bråkdel av avlöningen.
Ifråga örn föredraganden, förste sekreteraren Malmkvist, på vilken
uppförts ett belopp av 32,955 kronor, är vidare att observera, att alltsedan
år 1929 arbetet med bokföringens omläggning och för mera löpande kamerala
ärenden — vilka måste skötas av samma person — utan bestämd
gräns övergått i varandra. Ledningen av bokförings- och kassatjänsten
påvilar nämligen instruktionsenligt det tjänsteställe, dit också bokföringsutredningen
är förlagd, nämligen styrelsens ekonomibyrå, och kräver
för ett så stort och mångsidigt verk som statens järnvägar även normalt
ganska mycket tid. — Malmkvist har också alltsedan sitt tillträde av förste
sekreteraretjänsten trots utredningsuppdraget fungerat som byråche
fens ställföreträdare. Att upptaga hela det angivna avlöningsbeloppet
såsom kostnad för bokföringsulredningen är vid sådant förhållande
orimligt.
314 —
Vad åter beträffar ersättningen till nied instruktionsenlig befogenhet
anlitade personer utom verket, utgör densamma en faktisk merkostnad. —
Järnvägsstyrelsen kan emellertid icke finna dessa ersättningsbelopp vara
av någon större betydelse, då det gäller en så vittomfattande rationalisering
som den förevarande.
Vad slutligen beträffar anmärkningen att bokföringsreformen genomförts
utan samråd med riksräkenskapsverket, har densamma möjligen ett
visst formellt berättigande, men torde sakligt sett vara utan betydelse.
Det må vara sant, att någon officiell hänvändelse till riksräkenskapsverket
icke ägt rum. De av verkets tjänstemän, som kunna anses särskilt
sakkunniga inom området, äro emellertid noga underkunniga örn förändringarna
inom den del av statens järnvägars bokföring, som intresserar
riksräkenskapsverket och vilken från nämnda verks ståndpunkt kan betraktas
såsom del av statens räkenskapsväsen, nämligen den kamerala
bokföringen eller kanke rättare viss del av densamma. Några erinringar
hava emellertid icke framställts. På direkt förfrågan har chefen för riksbokslutbyrån
nu meddelat, att för byråns del den nya uppställningen av
huvudboken med bilagor vore avgjort mer tillfredsställande än den äldre.
Det torde böra påpekas, att någon direkt hänvändelse till riksräkenskapsverket
icke var nödvändig för att erhålla kännedom örn huru denna
del i huvudsak borde vara anordnad för att ansluta sig till den allmänna
statsbokföringen. Rörande nuvarande ordningen inom denna föreligga
nämligen diverse tryckta redogörelser. En sammanfattande framställning
i ämnet, vilken dock numera är något föråldrad, lämnas i förenämnda
skogsbokföringskommittés betänkande, del I. Av denna redogörelse —
vilken torde få anses såsom högst auktoritativ, eftersom kommitténs ordförande
var riksräkenskapsverkets första chef, generaldirektören Tenow
— framgår bland annat, att man från statsbokföringen avskilt alla moment,
som icke med nödvändighet tillhöra en systematisk bokföring.
»Statsbokföringens huvuduppgift är», heter det, »att redovisa budgeten,
sådan den blivit av riksdagen detaljerad, och statskapitalet. — De till
statsverket hörande huvudförvaltningarna måste därför i sina till den
centrala statsbokföringen ingående räkenskaper inskränka sig till att redovisa
den del av budgeten och statskapitalet, som blivit dem till förvaltning
upplåten.
Detta är vad man kan kalla redovisningsbokföring.»
Uppläggandet av en sålunda begränsad redovisningsbokföring erbjöd
tydligen för statens järnvägars del inga större svårigheter. Redan den
äldre bokföringen lämnade givetvis alla för den centrala statsbokföringen
erforderliga uppgifter, och frågan gällde alltså närmast att få fram dessa
i en mera överskådlig form. — Ifråga örn huvudbokens kontoschema återstår
för övrigt ännu en del att göra. Det torde vara överflödigt påpeka,
att sådana ändringar, vilka i minsta mån kunna beröra riksräkenskapsverket,
komma att genomföras först efter vederbörligt samråd.
Järnvägsstyrelsen vill slutligen i denna punkt framhålla att någon
strävan att isolera statens järnvägar från riksräkenskapsverket aldrig
förefunnits. Rapporten mellan vederbörande tjänsteställen inom de båda
verken har fastmer städse varit och är alltfort mycket livlig.
Emellertid har omläggningen av den kamerala bokföringen icke krävt
några större kostnader eller nödvändiggjort anlitande av särskilda sakkunniga.
Den alldeles övervägande delen av utredningsarbetet har fastmer
varit ägnat åt andra partier av det vidsträckta område, som med ett
315 —
gemensamt uttryck benämnes statens järnvägars bokföring. Dm dessa
partier, vilka pläga sammanfattas under beteckningen statistikbokföring,
och som ej ha någon motsvarighet inom den allmänna statsbokföringen,
torde riksräkenskapsverket icke ha någon mer ingående kännedom. Verket
har ej heller, styrelsen veterligt, någon större erfarenhet beträffande
användningen av moderna bokförings- och statistikmaskiner. Styrelsen
kan följaktligen icke finna, huru ett samarbete med riksräkenskapsverket
skulle kunnat ersätta anlitandet av inom sistberörda område särskilt
sakkunniga personer eller på annat sätt hava bidragit till utredningskostnadernas
nedbringande.
Ifråga örn själva huvudspörsmålet inom föreliggande problemkomplex,
nämligen frågan örn den nya bokföringens lämplighet, hava revisorerna
avstått från att uttala något omdöme. Ett slutgiltigt svar på denna fråga
kan givetvis blott framtiden lämna.
Då emellertid ur revisorernas uttalanden synes framskymta uppfattningen,
att en avgörande vikt därvid borde läggas vid storleken av kostnaderna
för själva bokföringsarbetet, vill styrelsen framhålla, att omläggningen
icke i första rummet åsyftat att få fram en billig bokföring, fastän
nu verkligen även ett sådant syfte synes komma att bliva ganska väl
tillgodosett. Vad man velat ernå är i stället en bokföring, i stånd att
lämna samtliga de uppgifter angående utgifternas fördelning med mera.
som äro erforderliga för den tekniska och ekonomiska ledningen av järnvägstjänstens
olika grenar. Härav motiveras först och främst den allmänna
litterabokföring, som har till ändamål att visa driftkostnadernas
fördelning efter tjänstegrenar. lokala områden, utgifternas egenart med
mera, vilket är nödvändigt bland annat för ett effektivt övervakande av
nämnda kostnader, ävensom samma kostnaders uppdelning efter skilda
huvudslag av trafik. Det är denna litterabokföring, vilken hildar ett från
den kamerala bokföringen avskilt område, som numera centralicerats och
för vilken de anskaffade bokföringsmaskinerna komma till användning.
Till sagda litterabokföring ansluter sig, nära specialbokföringen för
vissa mera fristående rörelsegrenar, nämligen verkstads- och förråds
tjänsten.
Av det anförda torde framgå, att man. då det gäller att bedöma lämpligheten
av viss förändring inom statens järnvägars bokföring, icke kan
inskränka sig till att betrakta själva bokföringsarbetet utan måste söka
se denna relativt lilla tjänstegren såsom ingående i ett större samman
hang; bokföringens reformering är med andra ord icke självändamål utan
ett medel att i sin mån befordra den snabbt fortgående rationaliseringen
av järnvägsdriften i dess helhet.
Angående § 58.
I § 58 hava revisorerna ansett sig böra fästa uppmärksamheten på järnvägsstyrelsens
förfarande att medgiva att stationskarlar må förordnas
upprätthålla trafikhiträdeshefattning och utbekomma vikariatsersättning
även i det fall, att trafikbiträdesbefattningar icke finnas i tillräckligt antal
upptagna i personalstaten. Enligt revisorernas mening syntes den
vidtagna anordningen kunna medföra icke önskvärda följder även i fråga
örn den övriga statsförvaltningen och därför borde förevarande organisationsfråga
hava underställts Kungl. Maj:ts prövning.
Trafikbiträdesbefattningen inrättades genom 1919 års avlöningsreglemente
för kommunikationsverken. I sitt förslag till detta reglemente an
Vikariatsersättning
för
t jänstgöring
såsom trafikbiträde.
316 —
förde kommunikationsverkens lönekommitté, att den funnit, alf de ford
ringar, som ställdes på stationskarlar inom vissa tjänstegrenar, samt
det ansvar, som mångenstädes pålagts dem, vore så väsentligt högre
än på vissa andra områden, att en tudelning av stationskarlsgruppen visat
sig väl motiverad. Kommittén upptog därför den nya befattningen
trafikbiträde i andra lönegraden — motsvarande nuvarande sjätte lönegraden
— och förslaget godkändes av riksdagen.
I sitt förslag till personalstat för andra halvåret 11)20 angav järnvägsstyrelsen
de tjänstegrenar, för vilka den nyinrättade befattningen borde
avses, och beräknade antalet behövliga trafikbiträdesbefattningar preliminärt
till 1,286, vilket antal också av Kungl. Majit fastställdes. Vid avgivande
av förslag till personalstat för år 1921 meddelade emellertid styrelsen,
att vid det definitiva fastställandet av det antal stationskarlsbefattningar,
som borde förändras till trafikbiträdesbefattningar, detta hade
visat sig vara något lägre än vad som tidigare beräknats, varför antalet
då föreslogs till 1,204. Detta antal fastställdes av Kungl. Majit för
år 1921.
Det dröjde emellertid icke länge förrän olägenheter visade sig vara förknippade
med inrättandet och tillsättandet av den nya befattningen. Denna
var bland annat avsedd för tjänstgöring såsom tågvägsinspektör å sådana
stationer, där särskild sådan tjänsteman erfordrades, såsom ledare
av växlingslag i ständig växlingstjänst, där ledaren ej är stationsförman,
såsom växlingsledarens närmaste man i växlingslag, där ledaren är stationsförman,
såsom spårväxlare med huvudsaklig uppgift att ombesörja
växelomläggningar med lokalt omläggbara växlar samt i ställverkstjänst
i större ställverk med härför särskild avdelad personal. För samtliga dessa
tjänstegrenar erfordras emellertid personal med fullgod kroppslig vigor
och i regel även med full rörlighet, och det blev efterhand nödvändigt att
till annan tjänstgöring förflytta allt liera trafikbiträden, som ej längre
voro i stånd att fullgöra den ifrågavarande, påfrestande tjänsten. Härvid
var det i många fall ej alltid möjligt att bereda dessa tjänstemän en
tjänstgöring i andra tjänstegrenar, som var avsedd att ävenledes fullgöras
av trafikbiträde, utan de fingo sättas att fullgöra mera vanlig stationskarlstjänst.
Härigenom kommo dessa att fortfarande uppbära lön
såsom trafikbiträde, ehuru de endast upprätthöllo en enklare stationskarlstjänst,
och statens järnvägars lönekonto blev högre än vad som rätteligen
bort vara förhållandet. Detta förhållande skulle även komma att
bliva av bestående natur, därest trafikbiträdesbefattningar tillsattes i
samma män som vakanser inom befattningen uppstode.
För att undkomma dessa olägenheter har styrelsen därför ansett lämp
ligast ur driftstjänsts- och driftsekonomiska synpunkter, att uppkomna
vakanser inom trafikbiträdesgraden icke återbesättas, varför ock styrelsen
i sina förslag till personalstat för åren från och med år 1922 upptagit
allt lägre antal befattningar av detta slag. Dessa förslag hava av Kungl.
Majit godkänts, och det fastställda antalet trafikbiträden har för de olika
åren utgjort
1922 | 1,170 | 1927 | 1,092 |
1923, lia halvåret | .......... 1,154 | 1928 ...................... | ..................... 1,071 |
1923, 2:a » ........... | ......... 1,147 | 1929 ..................... | .................... 1,033 |
1924 | ....... 1,139 | 1930 | ...................... 1,000 |
1925 | 1,123 | 1931 ...................... | 962 |
1926, lia halvåret | 1,109 | 1932 ...................... | 896 |
1926. 2:a ........... | 1.099 |
|
|
— 317 —
Sedau emellertid kammarrätten genom utslag i besvärsmål förklarat,
att tjänsteman, som upprättliölle en vakant trafikbiträdesbefattning, vore
berättigad till vikariatsersättning enligt 20 § i avlöningsreglementet,
ansåg styrelsen det riktigt, att vikariatsersättning även skulle tillkomma
sådan tjänsteman, som fullgjorde de högre kvalificerade stationskarlsgöromål,
som enligt utfärdade grunder skulle utföras av den i realiteten
blott högre gruppen av stationskarlarna, nämligen trafikbiträdena, och
detta med stöd av avlöningsreglementets § 20, moment 3 även i det fall,
att trafikbiträdesbefattningen på ovan angivna skäl blivit formellt indragen.
Såsom av revisorerna uppgivits, utgick vikariatsersättning till 308
stationskarlar, vilka ej upprätthöllo någon vakant trafikbiträdesbefattning.
Av dessa tjänstgjorde emellertid ej mindre än 69 för sådana trafikbiträden.
som av en eller annan orsak icke kunde fullgöra sin tjänst
utan satts att förrätta stationskaristjänst. Frånräknas dessa 69, vilka
sålunda upprätthöllo i verkligheten befintliga befattningar, återstår ett
antal av 239. Tillsammans med det den 1 januari 1931 befintliga antalet
trafikbiträdesbefattningar, 957, utgjorde alltså antalet tjänstemän, som
fullgjorde trafikbiträdesgöromål, 1,196, vilket antal med 8 understiger det
som fastställdes för år 1921. Trots tillkomsten av nya bandelar har sålunda
en minskning av antalet trafikbiträdestjänster genomförts.
I stället för det tillämpade förfaringssättet att indraga uppkomna trafikbiträdesvakanser
kunde givetvis dessa hava bibehållits i personalstaten
utan att tillsättas med ordinarie innehavare. Antalet stationskarlar,
som erhållit förordnande att upprätthålla trafikbiträdesbefattning, hade
då blivit detsamma som nu. men personalstaten hade kommit att utvisa
ett större antal ordinarie personal än som i verkligheten funnits. Styrelsen
anser därför sakliga skäl tala för bibehållandet av nuvarande anordning,
men har givetvis intet att erinra mot att i samband med förslaget
till personalstat underställa Kungl. Maj:ts prövning, huru stort antal
trafikbiträdesbefattningar som för följande år må finnas vid statens järnvägar
utan att vara besatta med ordinarie innehavare.
I behandlingen av detta ärende hava, förutom undertecknade, jämväl
deltagit byråcheferna Englund och Svensson samt tjänsteförrättande byråchefen
Malmkvist.
Stockholm den 11 januari 1932.
Underdånigst:
AXEL GRANHOLM.
GEO KG IACOBI.
Kungl. Vattenfallsstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 181, § 59.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 19 december 1931 har vattenfallsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1931 församlade
revisorer tinder § 59 av sin berättelse anfört i fråga örn Anssa
318 —
av vattenfallsstyrelsen utbetalade gratifikationer. Till åtlydande härav
får vattenfallsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Statsrevisorerna påpeka, att vattenfallsstyrelsens beslut om de ifrågavarande
gratifikationerna till driftchefen Ljungdahl och kraitverksdirektören
Malmfors fattades den 17 april 1931, alltså två dagar efter det att
riksdagen i skrivelse den 15 april 1931 bifallit Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 66 rörande tillfälligt lönetillägg till driftchefen vid Västerås
kraftverk. Det är en ren tillfällighet, att vattenfallsstyrelsens sammanträde
blev så förlagt, att beslutet örn gratifikationerna tillkom i ovan
nämnda ordning. Frågan örn de båda gratifikationerna upptogs av generaldirektören
och överdirektören redan vid årets början. Förslaget utformades
mera exakt i ett tjänstememorial av överdirektören den 30
mars 1931, Vid ärendets behandling i plenum ändrades något de av överdirektören
föreslagna gratifikationsbeloppen, varför nytt tjänstememorial
utskrevs med dessa ändrade belopp. Detta tjänstememorial daterades
därför den 17 april 1931. Det bifogas härmed i avskrift, enär motiven
för beslutet även torde vara av en viss betydelse vid bedömandet av denna
frågas reella innebörd. Vattenfallsstyrelsens överrevisorer, som gjort
anmärkning mot den formella sidan av vattenfallsstyrelsens beslut, lia
för sin del uttalat, att de anse ifrågavarande tjänstemän väl förtjänta
av do högre inkomster de kommit i åtnjutande av genom vattenfallsstyrelsens
beslut.
Ärenden angående utdelning av gratifikationer till personal vid statens
vattenfallsverk ha tidigare alltid avgjorts av generaldirektören. På sin tid
tilldelades förre driftchefen vid Västerås kraftverk, N. Forssblad, enligt
beslut av generaldirektören den 3 augusti 1927 en gratifikation å 5 000
kronor för de nya uppslag och konstruktioner, som genom hans initiativ
och medverkan kunnat tillämpas vid utförande av ångpannorna nr 9 och 10
vid ångreservcentralen i Västerås och varigenom stora fördelar vunnits både
i ekonomiskt och drifttekniskt avseende. Detta beslut har icke föranlett
någon anmärkning varken från överrevisorernas eller statsrevisorernas sida.
I förevarande fall har emellertid beslutet örn gratifikationerna fattats
av vattenfallsstyrelsen in vieno, varvid styrelsens samtliga ledamöter varit
närvarande och ense örn beslutet.
Enligt instruktionen äger vattenfallsstyrelsen in vieno befogenhet att
självständigt besluta i frågor av synnerligen stor ekonomisk räckvidd,
såsom angående kraftavgifter, krafttaxor och kraftkontrakt. — Någon sådan
befogenhet tillkommer icke generaldirektörsverken. — Det förefaller
egendomligt, örn icke vattenfallsstyrelsen skulle hava befogenhet eller anses
kapabel att själv fatta beslut i en fråga av så jämförelsevis ringa, ekonomisk
betydelse som utdelandet av gratifikationer å 4,000 kronor inom
ramen för det till dylikt ändamål anvisade anslaget å statens vattenfallsverks
driftkostnadsstat, i synnerhet som gratifikationer av denna storleksordning
lämnats i endast några få fall.
Statsrevisorerna anse, att vattenfallsstyrelsen överskridit sin befogenhet
vid utdelandet av gratifikation till kraftverksdirektören Malmfors, enär
avlöningsreglementets § 40 icke skulle hava tillämpning å tjänstemän, som
förordnats för viss tid i enlighet med reglementets kap. 2. Det må erkännas,
att denna synpunkt är ny för vattenfallsstyrelsen, som ej är övertygad
om att densamma verkligen överensstämmer med lagstiftarens mening,
enär dels vissa andra paragrafer i kap. 3 såsom §§ 23, 24 och 27 utan
gensaga från något håll tillämpas även beträffande förordnandetjänste
-
319 —
männen, dels reglementets § 40 innebär en begränsning av möjligheten att
Titan Eders Kungl. Maj:ts särskilda medgivande till ordinarie tjänstemän
utbetala extra ersättningar annorledes än som gratifikation eller belöning
från anslag, som anvisats för sådant ändamål. Härtill kommer, att Eders
Kungl. Maj:ts beslut rörande upptagande i de årliga driftkostnadsstaterna
för vattenfallsstyrelsen av anslag till gratifikationer sedan år 1920
icke varit förbundna med några restriktioner beträffande de kategorier
av tjänstemän, till vilka gratifikationer må utbetalas.
I detta avseende må ytterligare påpekas, att den prestation, som belönats
med gratifikationen till kraftverksdirektören Malmfors, till största
delen utförts under åren 1924—1928 och sålunda innan han fr. o. m. den 1
juli 1929 förordnats till kraftverksdirektör och därmed kommit att lyda
under reglementets kap. 2, även örn beslutet örn gratifikationen fattats
först senare, då så att säga slutstenen i arbetet med hushållselektrifieringen
inom Norrbottens län blivit infogad.
Även vad driftchefen Ljungdahl beträffar har gratifikationen lämnats
med hänsyn till av honom under ett flertal gångna år gjorda prestationer
av särskilt stor betydelse, under det att den av 1931 års riksdag medgivna
löneförhöjningen givetvis avser hans framtida arbete.
Statsrevisorerna erinra örn att vid järnvägsstyrelsen i tvenne liknande
fall byråchefen Öfverholm och arkitekten Zettervall tilldelats betydande
gratifikationer, men att i båda dessa fall Eders Kungl. Maj:ts tillstånd till
åtgärden inhämtats. Det må därvid observeras, dels att dessa gratifikationer
voro väsentligt större, nämligen 12,000 resp. 6,000 kronor, och att det
till järnvägsstyrelsens disposition ställda normala anslaget till gratifikationer
icke var tillräckligt för dessa stora gratifikationer, vilket gjort en
särskild framställning till Eders Kungl. Majit nödvändig, dels att vid
järnvägsstyrelsen icke finnes mellan generaldirektören och Eders Kungl.
Majit någon beslutande instans motsvarande vattenfallsstyrelsen in pleno.
Stockholm den 9 januari 1932.
Underdånigst:
G. MALM.
W. BORGQUIST.
Olof Håkansson.
Bilaga.
Avskrift.
Tjänste memorial.
Ang. gratifikationer till kraftverksdirektören S. Malmfors och driftchefen
K. G. Ljungdahl.
Jag får härmed vördsamt hemställa, att vattenfallsstyrelsen måtte tilldela
kraftverksdirektören S. Malmfors en gratifikation av 4.000 kronor för
banbrytande arbete vid hushållselektrifieringen inom Norrbottens län
samt driftchefen K. G. Ljungdahl en gratifikation av likaledes 4.000 kronor
för banbrytande arbete vid ångpanneanläggningen i Västerås.
Beträffande båda dessa chefstjänstemän gäller, att de vid sidan av om -
320 —
fattande oell betydelsefulla normala arbetsuppgifter även pa ett lyckligt
sätt löst en synnerligen viktig specialuppgift, som ,jag anser böra på
detta sätt belönas.
Ingeniör Malmfors har, alltsedan Norrfors kraftverk projekterades, varit
chef för detta kraftverk och haft ledningen av detsamma under dess
snabba och lyckliga utveckling under de gångna åren. Malmfors har
därjämte sedan år 1925 haft hand örn Porjus kraftverks angelägenheter.
När Malmfors tillträdde arbetet vid Porjus kraftverk, hade detta råkat
i ett ekonomiskt svårartat läge genom att A.-B. Porjus Smältverk
nedlagt sin verksamhet och Norrbottens Järnverks A.-B. förklarat sig
icke vilja uttaga den abonnerade kraften. Porjus kraftverk var utbyggt
för att kunna fullgöra dessa kraftleveranser. Suorvaregleringen. hade
visserligen tillkommit delvis med hänsyn till Harsprångsanläggningen.
men i väsentlig grad var den motiverad av kraven på ökad vattenmängd
vid Porjus. Det var ett betydande kapital, som nedlagts på dessa nyanläggningar
och som icke kunde förräntas.
Det fanns ingen annan möjlighet till förbättring av ekonomien vid
Porjus kraftverk än att dels i möjligaste man begränsa utgifterna, dels
och framför allt åstadkomma ökad kraftavsättning. I viss mån har dylik
ökning av kraftavsättningen kommit till stånd utan särskilda åtgärder
från vattenfallsstyrelsens sida, nämligen genom beslutet örn den
ökade malmbrytningen i Kiruna och Malmberget. Kraftavsättningen
har emellertid ytterligare ökats genom utvidgningen av Porjus kraftverks
distribution till Norrbottens kustland och nu senast till Skellefteå
stads kraftnät, I detta sammanhang må emellertid framför allt betonas
den betydelsefulla kraftavsättning, som ernåtts för hushållsändamål i
främsta rummet inom Kiruna och Malmberget, men därjämte även inom
Boden och inom Norrbottens kustland.
Hushållselektrifieringen har trots ett intensivt arbete gått ganska
långsamt framåt i Sverige. Detta beror på många, omständigheter, såsom
billigt kol- och vedbränsle och låga gaspriser. Men orsaken därtill
är även till en viss grad, att det saknats sådana taxor för detaljdistributionen.
som möjliggjort en omfattande hushållselektrifiering, och att det
trots allt icke bedrivits en tillräckligt intensiv propaganda. Det skulle
säkerligen icke heller varit möjligt att åstadkomma hushållselektrifiering
i Kiruna och Malmberget, örn det icke lyckats att förvärva rätt åt
Porjus kraftverk att själv omhändertaga denna distribution i detalj.
Det krävdes ett långvarigt och intensivt arbete för att, få tillstånd till
och skapa intresse för den första hushållselektrifieringen inom Kiruna.
Även sedan densamma kommit igång, visade det sig förenat med stora
svårigheter att åstadkomma en mera allmän anslutning pa grund av den
allmänna misstron mot alla nymodigheter och de besvärligheter de första
hushållen hade vid utnyttjandet av sin elektriska hushållsutrustning.
Det krävdes en är efter år pågående individuell undervisning inom de
särskilda hushållen och en lämpligt ordnad apparatförsäljning, för att
hushållselektrifieringen skulle få en allmän utbredning. Sedermera Ilar
emellertid hushållselektrifieringen slagit så väl ut, att numera ungefär
59 procent av hushållen i Kiruna ha elektrisk kokning och huvudsakligen
elektrisk uppvärmning. Trots den framgång, _ som hushållselektrifieringen
hade i Kiruna, visade det sig länge omöjligt att erhålla tillstånd
till och tillräckligt intresse för hushållselektrifieringen i Malmberget,
__det andra stora gruvsamhället. Kfter långvarig bearbetning
— 321 —
har det likväl lyckats att år 1928 få till stånd ett nät för liushållsström
även i Malmberget, och ehuru tillsvidare anslutningen där är relativt
begränsad, i det att endast cirka 19 procent av hushållen abonnerat på
liushållsström, så har man dock anledning att tro, att elektrifieringen
skall småningom genom outtröttlig propaganda kunna föras framåt
även där.
Märkligt är, hurusom även mindre samhällen, som exempelvis garnisonssamhället
i Boden, infört hushållselektriiiering i stor utsträckning.
I Boel en lia sålunda 64 procent av hushållen numera elektrisk kokning.
Vad angår städerna i kustlandet, så har hushållselektrifleringen inom
dessa skötts av de lokala elektricitetsverken. Under samverkan med Porjus
kraftverk lia emellertid dessa städer successivt omlagt sina gammalmodiga
lillströmsuät för växelström (en omläggning, som ännu icke är
fullt genomförd) och därmed skapat möjlighet till billigare distribution
av liushållsström. Lämpliga taxor lia småningom införts, och därigenom
har också förbrukningen i städerna avsevärt växt.
Distributionsföreningarna inom Norrbotten hade ett mycket bekymmersamt
läge, då vattenfallsstyrelsen började sin distribution därstädes.
Inkomsterna svarade icke mot utgifterna. Krafttillgången var
för övrigt, mångenstädes otillräcklig redan för dåvarande behov. Genom
anslutningen till vattenfallsstyrelsens nät erhöllo föreningarna
obegränsat tillskott av kraft. Det gällde därefter endast att skapa största
möjliga förbrukning. Detta var ett intresse håde för föreningarna
och för vattenfallsstyrelsen. Under senare år har det gjorts lyckade
försök att öka hushållsförbrukningen inom dessa föreningar genom att
Porjus kraftverk pä prov utsänt olika hushållsapparater, strykjärn,
kokapparater och dylikt, vilka i regeln visat sig bliva så omtyckta, att
vederbörande abonnent oftast inköpt den på prov översända apparaten.
Ingenjör Malmfors har personligen omhänderhaft denna hushållselektrifiering
inom Norrbottens län, oell att detta arbete lyckats så väl
får i främsta rummet tillskrivas Malmfors’ insatser. Hushällselektrifieringen
är ju icke endast ny inom denna landsända utan den är även
enastående i vårt land. Den ekonomiska betydelsen av hushållselektri1''ieringen
torde framgå därav, att av Porjus kraftverks totala inkomster
under år 1930 icke mindre än 298,300 kronor belöpte på hushållselektrif
leringen. Väl att märka har denna hushållselektrif ier ing åstadkommits
Ngtan att årsutgifterna inklusive ränta ökats med mer än cirka 20,500
kronor. Hushållselektrifieringen har sålunda tillfört Porjus kraftverk
etl. netto av 277,800 kronor, utgörande ränta på ett kapital av ungefär
r r 00,000 kronor.
*J9*
\
]5rj*(chefen Ljungdahl tillträdde i slutet av år 1927 befattningen såsom
din!+chef vid Västerås kraftverk. Bedan dä var det klart, att man
stod inför 2H betydande utvidgning av ångkraftverket. Frågan hade
emellertid dittills endast flyktigt behandlats. Det blev därför Ljungdahls
uppgift att vid sidan av elei normala drift-arbetet utarbeta planer
för hela den framtida utvecklingen av Västerås kraftverk och att genomföra
dessa planer vad beträffar de omedelbara utvidgningarna.
Jag vill erinra örn att Västerås kraftverk vid Ljungdahls tillträde till
chefskapet var utbyggt för 42.000 kilowatt. Do utbyggnadsplaner, som
nu utarbetats, avse en utvidgning av ångkraftverket till cirka 150,000
21 - Rev.-berun rise äng. stal sverket för år I9:il. lil.
— 322 —
kilowatt. Under innevarande år kominer den utbyggda effekten att ökas
till 90,000 kilowatt.
Ångkraftstationen i Västerås bär från början utbyggts med en mycket
komprimerad uppställning av maskiner, pannor oell apparater. Det
specifika byggnadsutrymmet i Västerås (per kilowatt räknat) torde sålunda
uppskattningsvis icke lia varit mer än omkring hälften av samma
byggnadsutrymme i det ungefär samtidigt uppförda Örsted verket i
Köpenhamn. För att utvidgningen av Västeråsanläggningen skulle
kunna genomföras pa billigaste sätt mäste man så långt möjligt försöka
inrymma nya maskiner, transformatorer och ställverk inom de redan
existerande byggnaderna — med erforderliga ändringar av dessa, så att
de nödvändiga tillbyggnaderna begränsades till det minsta möjliga.
Detta bär givit en särskild karaktär åt projekteringsarbetet. Det har
varit nödvändigt att dels minutiöst undersöka, huru man skulle kunna
med minsta möjliga ändringar på bästa sätt använda de förhandenvarande
utrymmena, dels i samarbete med leverantörerna försöka
åstadkomma en sådan formgivning åt maskineri, transformatorer och
ställverk, att dessa kunde få plats, utan att det dock blev för trångt omkring
dem. Enligt; min uppfattning har arbetet i detta hänseende lyckats
synnerligen väl, då enligt den nu uppgjorda planen ångkraftverket
i Västerås kan utvidgas till 150,000 kilowatt, utan att byggnadsutrymmet
för maskin- och kondensorsal samt ställverks- och transformatorbyggnad
behöver utökas med mer än cirka 40 procent. Under Ljungdahls
tid såsom driftchef har även projekterats och utlagts en ny kolgård
för lagring av kol upp till 100,000 ton.
De särskilda arbeten, för vilka jag anser, att gratifikation bör tilldelas
Ljungdahl, avse emellertid själva å itr/an filg g n i ngen. Denna representerar
ett för vattenfallsstyrelsen speciellt gebit. Fordringarna på
vattenfallsstyrelsens arbete lia dessutom skärpts därigenom, att ångkraftverket
i Västerås bar en mycket speciell uppgift på grund av sin
funktion såsom reserv- och toppkraftcentral. Efter ingående utredningar
har det vid förhandenvarande arbetssätt visat sig mest rationellt att
icke höja ångtrycket såsom driftchefen Forssblad på sin lid ifrågasatt,
utan att bibehålla det gamla trycket, ehuruväl med en väsentlig ökning
av ångans överhettning, något som med fördel kan genomföras även vid
de äldre anläggningsdelarna.
Det var till en början tveksamt, örn vattenfallsstyrelsen skulle vågg
fortsätta med att självständigt utforma den nya ångpanneanläggningr)n
med användande av delvis nya konstruktionsprinciper, sedan dri^_
chefen Forssblad, som uppfunnit de i Västerås senast installerade str.j],
ningspannorna nr 9 och 10, avgått ur styrelsens tjänst. Dessa strå],
ningspannor äro för Västeråsverkets arbetssätt synnerligen lämplig.,.
Man ernår med dem både den lägsta anläggningskostnaden och d n i<or
tåste uppeldningstiden. Men den i Västerås senast inställa,råde ångpannetypen
kunde icke oförändrad användas för dell nya ångpanneanläggningen,
dels därför att den visat äig vara förenad med vissa svagheter,
som dock torde kunna bortarbetas, dels därför att typen måste väsentligt
ändras i och med övergång till de större ångpanneenheter, som lämpligen
borde komma till användning i och med att ångturbinerna ökats
till tre gånger den gamla storleken.
Jag anser det vara en insats, som är värd särskild belöning, att
driftchefen Ljungdahl oförfärat tagit itu med de för honom alldeles
— 323 -
nya konstruktiva ångkraftproblemen, och att han gjort detta nied en
skicklighet och uppslagsrikedom, som synes tillförsäkra företaget god
framgång. Den ångpanna, som nu konstruerats, avviker till sina allmänna
punddrag så avsevärt från pannorna 9 och 10, att den kan i
många hänseenden betraktas såsom en ny konstruktion. För denna nya
panna har driftchefen Ljungdahl i samråd med dels vattenfallsstyrelsens
konsulterande ingenjör, Edenholm, dels sitt ritkontor, verkställt mycket
ingående beräkningar över det mest ekonomiska sättet för värmets uttagning
i varje särskild del av ångpannan och den gynnsammaste dimensioneringen
av dess olika delar med hänsyn till minsta framtida underhållskostnader.
Resultatet är, att anläggningskostnaden för den nya jätteångpannan
torde komma att bliva avsevärt lägre än ursprungligen beräknats.
Jag tror även, att den kommer att kunna uppvisa en synnerligen
god driftekonomi. Jag vill mera i förbigående omnämna, att ingenjör
Ljungdahl därjämte påbörjat men ännu icke hunnit avsluta undersökningar
rörande sådana ändringsåtgärder vid de äldre ångpannorna,
genom vilka deras effekt skall kunna ökas.
I anslutning till det ovan sagda får jag sålunda vördsamt hemställa
örn godkännande av ovan angiva gratifikationer.
Stockholm den 17 april 1931.
W. Borgquist.
Bifölls vid kungl, vattenfallsstyrelsens
sammanträde den 17 april 1931.
VV. Borgquist.
S. Rehn.
Vidimeras:
C. Jansson.
Domänstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 184, § 60.
Styrelsen har i tre fall medgivit Överjägmästare och jägmästare rättighet
att tillsvidare inneha uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
vissa affärsbankers avdelningskontor. Styrelsen har härvid utgått från
att det vore lämpligt, att skogsstatstjänstemännen erhölle en för deras
ställning såsom förvaltare av statsskogar värdefull inblick ej blott i en
del affärsförhållanden i allmänhet utan ock i vissa virkesköpares ekonomi,
varigenom förluster för domänverket kunde förebyggas.
Därest förhållandena skulle så utveckla sig, att påtagliga olägenheter
för domänverket komme att uppstå till följd av de meddelade bank- eller
andra uppdragen, ämnar styrelsen givetvis tillse, att ifrågavarande
tillstånd komma att upphöra.
324 —
Vid detta ärendes avgörande ha, förutom undertecknad, närvarit överdirektören
samt byråcheferna Cassel och Wahlestedt, den senare föredragande.
Stockholm den 7 januari 1932.
Underdånigst:
G. KUYLENSTJERNA.
L. Carlquist.
— 325 —
Register.
| Del I sid. | Del II sid. | Del III sid. |
A. Abrahamson, Aug., stiftelse...... Affärsdrivande verk, statens, sär-skilt uttalande ..................... Akademien för de fria konsterna | 185 | 144 102 114 74 122 | — |
Allmänna läroverken m. m....... | — | _ | |
Alnarps egendom ..................... | — | 158 | — |
Alnarps lantbruks- och mejeriin-stitut jämte hovbeslagsskola ... | _ | 156 | _ |
Alnarps trädgårdar jämte träd-gårdsskolan ........................... |
| 159 | _ |
Apoteksarrendena..................... | 35 | — | 69 |
Arbetsdomstolen ..................... | — | 36 | — |
Arbetsrådet.............................. | — | 36 | — |
Arméförvaltningen..................... | 10 | 17 | 4 |
Armén, totalkostnader............... | — | 19 | — |
Arméns underofficersskola......... | — | 26 | — |
Artilleri- och ingenjörhögskolan | — | 23 | — |
B. Bank- och fondinspektionen ...... |
| 72 |
|
Barnhuset, allmänna.................. | — | 48 | — |
Befattningshavare i statstjänst m. | 86 |
|
|
Besök, vilka ej föranlett uttalande | 190 | — | — |
Blomqvist, Hilda J., pension och | 134 | _ | 284 |
Bränslekommissionen i likvidation | — | 224 | — |
Byggnadsstyrelsen..................... | — | 61 | — |
Byggnadsstyrelsens befattningsha-vares enskilda uppdrag ....... | 72 | _ | 203 |
Börstils väghållningsdistrikts rä-kenskaper ........................... | 65 | — | 188 |
C. Centralanstalten för försöksväsen-det på jordbruksområdet......... |
| 152 |
|
Centralanstaltens för jordbruks-försök institutionsbyggnad...... | 78 | _ | 210 |
Chalmers tekniska institut ........ | — | 118 | — |
» » » , mate- rialprovningsanstalten ............ | — | 119 | — |
| Del | Del | Del |
| I | II | III |
| sid. | sid. | sid. |
D. |
|
|
|
Danviks hospital ..................... | — | 53 | _ |
Djurgårdskassan........................ Domänverkstjänstemännens en- | — | 7 | — |
skilda uppdrag ..................... Dyrtidstillägg åt sjukhuspersonal | 184 | — | 323 |
i Karlskrona ........................ Dyrtidstilläggsanslaget åt befatt- | 22 | — | 16 ! |
ningshavare vid sjöförsvaret ... | 21 | — | 15 |
E. |
|
|
|
Ecklesiastikdepartementet ......... | 108 | 78 | 226 |
Egerström, A. F., pension åt ..... Exekutiva auktioner å fast egen- | 133 | — | — |
dom, arvoden för.................. | 40 | — | 72 |
F. |
|
|
|
Farmaceutiska institutet............ | — | 115 | _ |
F inansdepartementet.................. | 86 | 65 | 218 |
Flygstyrelsen ........................... | — | 32 | — |
Flyinge hingstdepå och stuteri ... | 123 | — | 271 |
hövdingar m. fl.) ................. Folkskoleseminariernas omkost- | 100 | — | — |
nadsstater ........................... | 113 | — | 242 |
Fångvårdsstyrelsen .................. | — | 12 | — |
Försvarsdepartementet............... | 10 | — | 4 |
Försäkringsinspektionen ............ | — | 191 | — |
Försäkringsrådet .................... O. |
| 42 |
|
Gjutgodsupphandling till flottans |
|
|
|
varv i Stockholm .................. Gratifikationer utbetalda av vat- | 15 | — | 14 |
tenfallsstyrelsen..................... | 181 |
| 317 |
Gymnastiska centralinstitutet...... | — | 143 | — |
Gällivare l2, laga skifte å ......... | 126 | — | 278 |
Göta hovrätt ........................... | — | 11 | — |
H. |
|
|
|
Handelsdepartementet.............. | — | 182 | — |
Hovrätten över Skåne och Blekinge | — | 11 | — |
första .............................. | 5 | 1 | 3 |
andra ................................. | 6 | 8 | — |
326 -
| Del | Del'' | Del |
| I | 11 | lil |
| sid. | sid.) | sid. |
huvudtitlar tredje ................................. |
| 14 |
|
fjärde ................................. | 10 | 17 | 4 |
femte.................................... | 23 | 33 | 26 |
sjätte.................................... | 57 | 58 | 184 |
sjunde ................................. | 86 | 65 | 218 |
åttonde........................... ..... | 108 | 78 | 226 |
nionde................................. | 123 | 145 | 271 |
tionde ................................. | — | 182 | — |
elfte ................................... | 133 | 194 | 284 |
Häradsskrivare, tillförordnade, er-sättning till........................... | 45 | _ | 114 |
Häradsskrivare, tillförordnade, flyttningsersättning till............ | 49 | — | 149 |
Högre lärarinneseminariet ......... | ilo | — | 232 |
Högsta domstolen och nedre justi-tierevisionen ........................ | — | 9 | — |
I. Infanteriskjutskolan .................. | _ | 25 |
|
Ingenjörsvetenskapsakademien ■ ■ ■ | — | 193 | — |
Institutet och förskolan för blinda | — | 131 | — |
J- Jordbruksdepartementet.......... | 123 | 145 | 271 |
Justitiedepartementet ............... | 6 | 8 | — |
Justitiekanslersexpeditionen ...... | — | 9 | — |
Jönköpings västra elementarläro-verk för flickor..................... | 112 | — | 240 |
K. Kallortstillägg till landshövdingar-na i Västerbottens och Norr-bottens län........................... | 39 |
| 71 |
Kammarkollegium..................... | — | 66 | — |
Kammarrätten ...................... | — | 70 | — |
Karolinska mediko-kirurgiska in- |
| ilo |
|
Kassainventeringar .................. | 189 |
| — |
Kommerskollegium .................. | — | 182 | — |
Kommittétabellen..................... | — | 212 | — |
Kommunikationsdepartementet • ■ ■ | 57 | 58 | 184 |
Konsistorier, domkvrkor m. m... | — | 92 | — |
Kontrollstyrelsen ..................... | — | 77 | — |
Krigshögskolan ........................ | — | 22 |
|
Krigsskolan.............................. | — | 21 | — |
Kristidskommissionernas avveck- ling .................................... | _ | 224 |
|
Kulturhistoriska museet i Lund | — | 91 | — |
Kungl, biblioteket.................... | — | 84 |
|
Källshagens sjukhus i Vänersborg | 31 | — | 56 |
L. Lantbruksakademien................. |
| 150 | — |
» , trädgårds- avdelningen | — | 151 |
|
| Del | Del | Del |
| I | II | III |
| sid, | 3id. | sid. |
Lantbruksinstitutet vid Ultuna ••• |
| 153 |
|
Lantbruksstyrelsen .................. | — | 146 | — |
Lantmäteristyrelsen ................. | — | 176 | — |
Lappfogdars med biträden rese- | 51 |
|
|
kostnader ........................... | — | 175 | |
Lindecrona, G. C. A., försålda möb-ler till väg- och vattenbygg- | 59 |
|
|
nadsstyrelsen ........................ | 90 | 186 | |
Livrustkammaren ..................... | — | — | |
Lotsstyrelsen ........................... | — | 188 | — |
Lunds universitet................... | — | 107 | — |
Läroanstalterna för blinda ...... |
| 133 |
|
M. |
|
|
|
Marinförvaltningen .................. | 11 | 27 | 6 |
Marinförvaltningens bokföring ... | 11 | — | 6 |
Medicinalstyrelsen m. m.......... | 25 | 49 | 26 |
Militärvägen Boden-Lappträsk ... | 10 | — | 4 |
Mons elektriska distributionsför-ening u. p. a., lån ur kraftled- |
|
|
|
ningslånefonden..................... | 101 | 103 | 218 |
Musikaliska akademien ............ | - | — | |
Musikhistoriska museet ............ | — | 91 | — |
Mynt- och justeringsverket......... | — | 69 |
|
N. |
|
|
|
Nationalmuseet ........................ | — | 88 | — |
Navigationsskolorna .................. | — | 186 | — |
Nödhjälpsanslaget för Norrbottens |
|
|
|
| 53 |
|
|
|
|
| |
P. |
|
|
|
Patent- och registreringsverket... | — | 189 | — |
Pedagogiska biblioteket ............ | ~ | 87 | — |
Pensionsanstalter, statsunder- |
|
|
|
stödda............................. | — | 194 | — |
Pensionsstyrelsen ..................... | — | 43 | — |
Pensionsväsendet ..................... | 133 | — | 284 |
Postverket ............................. |
| 196 |
|
R. |
|
|
|
Rasbiologiska institutet ........... | — | 115 |
|
Rese- och traktamentspenningar |
|
|
|
under nionde huvudtiteln ..... | 127 |
| 280 |
Reservationer.......................... | 198 |
| — |
Ridskolan ............................. |
| 24 |
|
Rikets allmänna kartverk ........ |
| 178 | - |
Riksförsäkringsanstalten ........... |
| 38 | — |
|
| 78 | — |
Riksräkenskapsverket ............. |
| 74 |
|
— 327 —
S.
Salberga sjukhus, upphandling av
eldsläckningsapparater.....
Serafimerlasarettet............
Sjökarteverket .................
Sjökrigshögskolan ..............
Sjökrigsskolan.....................
Skanörs och Vikens hamnar
Skeppsbrons körbana, omläggning
av.................................
Skjutsentreprenader, statens bidrag
till ........................
Skogshögskolan ................
Skolöverstyrelsen ............
Skrivmaskinsinköp för statsförvaltningen
.....................
Slott, Drottningholms ..........
» Gripsholms ................
» Haga lustslott och park
» Rosersbergs ................
» Strömsholms .............
» Ulriksdals...................
Slottet, kungl., polis-, lys-, renhållnings-
samt brandväsendet
.....................
» reparationer............
Socialdepartementet............
Socialstyrelsen ..................
Sparbanksinspektionen.........
Statens affärsverksamhet......
» biografbyrå ............
» bostadsnämnd.........
» byggnadsbyrå ...............
» centrala frökontrollanstalt
» domänverk .................
* egnahemsstyrelse ........
» folkhushållningskommis
sionsfond
....................
» folk- och småskoleseminarier
......................
* industrikommissions fond
» järnvägar .....................
* järnvägars bokföring......
» lagerhus och fryshusstyrelse
...........................
* lokala fiskeriadministra
tion
m. m...................
* meteorologisk-hydrogra
fiska
anstalt..................
» provningsanstalt............
» reproduktionsanstalt ......
* skogsförsöksanstalt.........
* skogsskole och fortsättningsskolan
vid Kloten...
* tryckerisakkunnige.........
» tvångsarbetsanstalt och
vårdanstalt löralkoholister
i Landskrona ...............
å Svartsjö.....................
I)e | Del De |
| De | Del | Del | |
1 | II | m |
| I | 11 | III |
sid | sid | J sid |
| sid | sid | sid |
|
|
| Statens uppfostringsanstalt |
|
|
|
|
|
| å Bona ....................... |
| 13 |
|
|
|
| å Salbohed ................ |
| 52 | _ |
64 | — | 58 | i Vänersborg .............. | — | 53 |
|
| 112 |
| * utarrenderade jordbruks- |
|
|
|
| 31 |
| domäner .................... | — | 210 | _ |
| 29 | _ | * vattenfallsverk.............. | 181 | 204 | 317 |
| 30 | — | » vårdanstalt på Venngarn | — | 47 | _ |
67 |
| 189 | Statistiska centralbyrån ............ | — | 70 | — |
18 |
| 15 | S:ta Maria Sjukhus i Hälsingborg | 29 | — | (26 150 |
|
|
| Statskontoret .......................... | 101 | 67 | 218 |
ti9 | _ | 190 | Statsliggaren ........................... | 97 |
|
|
— | 172 | — | Statstjänstemän, ordinarie, ledig- |
|
|
|
— | 120 | '' — | heter för enskilda angelägen- |
|
|
|
|
|
| heter................................... | 88 | _ |
|
93 |
| — | Statsverkets inkomster och utgifter |
| 222 | _ |
— | 2 | — | Stifts- och landsbiblioteket i lån- |
|
|
|
5 | 3 | 3 | köping................................. | — | 86 | _ |
| 5 | — | Strafflagen, utredning äng- revision |
|
|
|
| 6 | — | av ....................................... | 8 | _ |
|
— | 5 | — | Stuteriväsendet ........................ | — | 163 | _ |
— | 4 | — | Svea hovrätt ........................... | _ | 10 | _ |
|
|
| Svenska akademien .................. | — | 96 | _ |
|
|
| Svenska hydrografisk-biologiska |
|
|
|
— | 1 | — | kommissionen ..................... | — | 171 |
|
23 | i 33 | 26 | Sveriges geologiska undersökning |
| 179 | - |
— | 34 | — | T. |
|
|
|
_ | 73 | _ |
|
|
|
|
137 |
| 284 | Tandsköterskekursen vid tand- |
|
|
|
| 142 |
| läkarinstitutet ..................... | 109 | — | 226 |
| 75 |
| Tekniska högskolan .................. | — | 116 | — |
| 37 |
| » läroverk ..................... | — | 136 | _ |
| 168 |
| Telegrafverket........................... | — | 200 | _ |
184 | 206 | 323 | Terminsavgifter vid allmänna läro- |
|
|
|
| 169 |
| verken, inleverering av ......... | lil | — | 234 |
|
|
| Tjänstledighet vid Kuivakangas |
|
|
|
| 226 |
| statsfolkskola ........................ | 122 | _ | 270 |
|
|
| Trafikbiträdes vid statens järnvägar |
|
|
|
113 | 128 | 242 | vikariatsersättning.................. | 179 | — | 315 |
| 225 |
| Tryckluftbroms för godståg, hand- |
|
|
|
137 | 202 | 284 | läggning av frågan örn............ | 137 | — | 284 |
176 | _ | ion | Tullkammaren i Haparanda ...... | 104 | — | 221 |
|
|
| » i Jönköping ...... | 107 | — | 221 |
| 167 |
| i Västervik........ | 106 | — | 221 |
|
|
| * i Uppsala | 105 | _ | 221 |
| 170 |
| Tullverket .............................. | — | 76 | _ |
|
|
| Tysta skolan å Lidingön............ | — | 130 | — |
_ | 180 | _ |
|
|
|
|
— | 192 | — | \J • |
|
|
|
— | 210 | — | Ulleråkers sjukhus vid Uppsala, |
|
|
|
— | 173 | — | bagerirörelsen....................... | 30 | _ | 53 |
|
|
| Ulricehamn—Jönköpings järnväg, |
|
|
|
— | 174 | — | kostnadsberäkningar för ........ | 57 |
| 184 |
— | 76 | — | Ultuna egendom m. m............. | — | 155 |
|
|
|
| Undervisningsanstalter för jord- |
|
|
|
|
|
| bruk och lantmannanäringar... |
| 160 | — |
23 | 46 | — | Uppsala universitet .................. |
| 104 | _| |
— | 45] | — | Utrikesdepartementet ............... | — | 14 | — 1 |
— 328 —
| Del I | Del II | Del III |
| Del I | Del II | Del III |
V. 1 Vetenskapsakademien med natur- | sid. | sid. | sid. | Västra Marks sjukhus i Örebro, | sid. | sid. | sid. |
historiska riksmuseet ............ | Veterinärhögskolan ............... • | Veterinärhögskolan, till- och örn- byggnad .............................. 1 Veterinärinrättningen i Skara ••• ! Vikens och Skanörs hamnar ...... Vitterhets-, historie- och antikvi-tetsakademien....................... Vittnen i brottmål m. II., ersätt- | 81 67 108 | 97 165 166 100 | 214 189 225 | apparater.............................. Y. Yrkesundervisningen, särskilda an-stalter för .......................... Ö. | 34 | 140 | 63 |
ning till ............................. | 6 | — |
| Översikt av statens finansiella | 2 |
| — |
med komplicerat lyte ........... 1 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen | B7 60 | 135 59 | 184 187 | Överståthållareämbetet och läns-styrelserna ................ • • ..... Övertidsarbete, ersättning för | 99 | 55 — | — |