RIKSDAGENS REVISORERS (Framställning / redogörelse 1932:RGK)

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1931 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

RIKSGÅLDSKONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING

EÖ R TIDE N
1 JULI 1930—30 JUNI 1931
M. M.

STOCKHOLM 1931
ISAAC. MARCHS BOKTRYCKERI-AKTUS BOLAG

/ ■ f

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning ......................................................................

Riksgäldskontorels medelsförvaltning ............................................ 9

Översikt över riksgäldskontorels rörelse linder budgetåret 1930/31 ............ <>

Statsmedel ................................................................ ®

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. ni. under budgetåret

1930/31 .............................................................. 9

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning .......... 15

Riksgäldsverkets fond ......................................................

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 .................................... 22

Förskott till banker och bankirhus för inlösen av obligationer och räntekuponger
m. ........................................................ 24

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ................................ 24

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus .......................... 25

Bergsjö bredspårsfond .................................................. 25

Fonden för återlevererade lånemedel .................................... 26

Fonden för annuitetslikvider ............................................ 26

Konung Carl den XIII:s hemgiftskapital ................................ 26

Lappmarks ecklesiaslikfond ............................................ 26

Sveriges allmänna hypoteksbank ........................................ 26

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ................................ 31

Svenska bostadskreditkassan ............................................ 35

Svenska skeppshypotekskassan .......................................... 37

Svenska jordbrukskreditkassan .......................................... 39

Södra Sveriges ceniralkassa för jordbrukskredit .......................... 42

Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit ...................... 44

Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit .......................... 46

Skaraborgs läns ceniralkassa för jordbrukskredit ...................... 48

Mellersta Norrlands ceniralkassa för jordbrukskredit .................... 49

Fonden för statsskuldens amortering ........................................ 51

Fonderade statslånen ...................................................... 52

1929 års 4‘/s % statslån ................................................ 54

1930 års 4 Vs % statslån ................................................ 55

1931 års 4 % statslån .................................................. 55

1931 års premieobligationslån .......................................... 56

Tillfälliga statslån .......................................................... 58

Allmänna järnvägslånefonden ................................................ 59

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag .................................. 73

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag .............................. 76

Eksjö—Österbymo järnvägsakliebolag .................................... 77

Falkenbergs järnvägsaktiebolag .......................................... 82

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag ................................ 85

— 4 —

Sid.

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag .................................. 87

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag .................................. 89

Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag ............................ 91

Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag ............................ 9+

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag ................................ 96

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag ...................... 102

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag ....................................... 109

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag ...................................... lil

Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag ................................. 112

Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag .................................. 117

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag ..................................... 118

Vetlanda järnvägsaktiebolag ............................................ 124

Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolag ..................................... 120

Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägsaktiebolag ..................... 127

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag ....................................... 129

Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag .................................. 132

Östra Värends järnvägsaktiebolag ...................................... 135

Bibanelånefonden .......................................................... 142

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag ......................... 143

Åmål—Ärjängs järnvägsaktiebolag ....................................... 144

Allmänna byggnadslånefonden ............................................... 140

Kinda kanals aktiebolag ................................................ 148

Spannmålskreditfonden ..................................................... 150

Fonden för låneunderstöd .................................................. 151

Ostkustbanans aktiebolag ............................................... 154

Föreningen Nederkalix industri u. p. a................................... 158

Fonden för förlag till statsverket ............................................ 1GI

Fonden för anordnande av spannmålslagerlius och kylhus .................... 161

Fonden för varukredit ...................................................... 162

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 .... 102

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m................................. 163

— 0

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat
och innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i
6 § av den för riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna fran fullmäktige
i riksgäldskontoret emottaga deras den 10 sistlidna september dagtecknade
berättelse angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1930 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari
1931, hava nu församlade revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda
dag intill den 1 november förda såväl allmänna sorn särskilda
protokoll ävensom granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret
1930/31 med därtill hörande verifikationer samt räkenskapen för samina
tid rörande byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

1 förevarande berättelse hava influtit endast sådana redogörelsei och
tabeller, vilka icke återfinnas i annan av statsverket till trycket befordrad
publikation, för så vitt icke särskilda omständigheter ansetts påkalla ett
frångående av denna regel.

6 —

Riksgäldskontoret»

På grund av den vittomfattande medelsförvaltning, som är förlagd till
riksgäldskontoret, Ilar det ur översiktlig synpunkt synts revisorerna ändamålsenligt,
att, på sätt framgår av nedanstående tablå, uppdela redogörelsen
över riksgäldskontorets rörelse efter de grenar, förvaltningen

Översikt över riksgäldskontorets

i 1	1 Stats-j medel	1 Riksgälds-j verkets fond	Fonden för stats-skuldens amortering	Fonderade statslånen	Till- fälliga statslån	Allmänna järnvägs- låne- fonden
	l	i 2	I 8	4	5	6
Debet: j Tillgångar den 1 juli 1930 Inkomster å riksstatens in-komsttitlar .................. i Inkomster för fonderna ■ Fonderna tillgodoförda ka-pitalökningsanslag......... ! Uttag å statsverkets giro-räkning........................ \| Skulder den 30 juni 1931	28,558,722 47,293,231 130,875,580 26,539,668	198,763,876 223,875,895 2,400,000 331,335,735	156,976,581 26,539,668	155,181,500 2,929,191 - 1,845,474,070	__ 505.000 170.000	! 66,000,602} 2,381,9621 1 _ j \| -
Summa	233,267,201	756,375,506	83,516,249	2,003,584,761	55 5* ö 8	68,382,564
Kredit: \| Skulder den 1 juli 1930	30,382,362	307,629,759		1,800,685,964	260,000	- !
\| Utgifter för riksstatens ut-giftstitlar .....................	160,990,991	_	__		-
i Utgifter å fonderna .........	—	204,932,067	20,462,098	202,998,797	415,000	2,714,7741
Till statsmedlen överförda: överskott.....................					- !	1,405,157
kapitalbehållningar ......	-	—	_ i	—	- \|	500,000
Till statens järnvägar över-förda järnvägsanläggnin-gar..............................;					- i	1,158,366
1 Likvider med statskontoret]	174,008	—	— i	— !	—	—
: Insättningar å statsverkets! giroräkning..................	6,474,602	_	_ \|	:
Tillgångar den 30 juni 1931	35,245,238	243,813,680	68,054,1511	- i	—	12,604,267
Summa	233,267,201!	756,375,506(83,516,2491	2,003,584,761 j	675,000^68,382,564

— /

medelsförvaltning.

omfattar. I berättelsen komma fördenskull varje i översikts tablån upptagen
fond att bliva föremål för den redogörelse, som av förhållandena
kan anses vara betingad.

rörelse under budgetåret 1930/31.

Bibane- låne- fonden	Allmänna byggnads- låne- fonden	Spann- måls- kredit- fonden	Fonden för låne-understöd I	Fonden lör förlag till stats-verket !	Fonden lör anordnande av spann-målslager-hus och Kyllin s	Fonden lör varu-kredit	j Fonden lör nötande av [ lörluster å j ^.-B. Kredit-; Kassan av 1 år 1922 j	Summa
7	8	9	10 i	ii I	12	18	14	15
: j 16,320,158	943,9071	_	I 33,175,636\|	35,006,776	• 1,300,000	9,139,612j	1 : 31,000,000	477,187,870
			_	_	—	- \|	—	47,293,231
492,773	23,586	3,429	1,609,585	—	—	— ''	—	384,073,730
397,201	—	2,000,000	157,000	37,050	_	—	5,000,000	39,460,110i
	_	_		_	—	_	—	130,875,580
		—	—		—	—	_	2,203,519,473;
117,210,132	969,493	2,003,429	34,942,221	35,043,826	1,300,000	9,139,612	36,000,000	3,282,409,994''
	_	_		—	—		_	2,138,858,085!
					_	_	—	160,990,991,
1 —	—	—	i -	—	—	—	—	431,522,736
	\| 14,326	_	j 1,041,801	; _	\| -	! —	—	j 2,461,284
—	25,757	! —	-	180,51X1	i 70,698	\| 145,000	—	921,955
					_	_	_	! : 1,158,366
—	—	—	—	-	—	s —	—	174,008
	\| -	_	_	j _	—	—	j	6,474,602
17,210.135	}\| 929,411	2,003,421	33,900,420\|34,863,321	\| 1,229,302	(8,994,612	86,000,000 539,847,967
17,210,135	>'' 969,493	2,003,421	34,942,221	35,043,821	,! 1,300.000\|9,139,612I36,000,000!.3,282,409,991

— 8

Statsmedel.

De i kolumnen för statsmedel — vilka utgöra den del av statsmedelsfonden,
som förvaltas av riksgäldskontoret — redovisade tillgångarna utgöras
av kvarstående reservationer å lånemedelsanslagen. Vid ingången av
budgetåret uppgingo desamma till 28,558,721 kronor 89 öre och vid dess
slut till 35,245,238 kronor 11 öre.

I nämnda kolumn angivna skulder, den 1 juli 1930 uppgående till
30,382,362 kronor 40 öre och den 30 juni 1931 till 26,539,667 kronor 88
öre, äro uteslutande att hänföra till vid sagda tidpunkter å statsverkets
gil oi ökning i riksbanken innestående då ännu icke lyftade avsättningar till
fonden för statsskuldens amortering. (Se vidare härom sid. 51 sista stycket.)

Beträffande de i denna kolumn redovisade inkomsterna och utgifterna
under budgetåret hänvisas till nedanstående sammanställningar.

Inkomster.

Diverse inkomster (netto)

kronor 1,185,807: 02

Inkomster av statens produktiva fonder:

Allmänna järnvägslånefonden............

Allmänna byggnadslånefonden...........

Fonden för låneunderstöd....................

1,405,157: 12
14,325: 99
1,041,801: iä

2,461,284: 2 6

I anspråk tagna kapitaltillgångar av allmänna bygg -

nadslånefonden ...........

Återbetalda lånemedel...
Medgiven ny upplåning

42,830,569: 27

25,756: 72
1,742,193: 7 6

efter avdrag av i riksbokslutet för
budgetåret 1930/31 men hos riksgäldskontoret
först under budgetåret
1931/32 disponerade reservationer
å lånemedelsanslag ............

952,380:20 » 41,878,189:0 7

Summa kronor 47,293,230: so.

U t gifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. (se vid -

stående specifikation) (netto) ...

•... kronor 4,603,566: 9 6

Räntor å statsskulden m. m. (se budgetredovisningen
sid. 96) ....................... ....................................................

82,439,160: 8 5

— 9 —

Utgifter för kapitalökning:

Avbetalning å statsskulden (se budgetredovisningen
sid. 106) ............ 31,868,858: as

I övrigt (se efterföljande specifikation
sid. 15) .................................... 42,079,403:^58 kronor 73,948,262:5 7

Summa kronor 160,990,990: 3 8.

Specifikation av riksdags- och revisionskostnader m. in. under budgetåret
1930/31.

De av riksgäldskontoret bestridda kostnaderna för riksdagen hava, efter
avdrag av de inkomster, som under budgetåret tillgodoförts anslaget till
riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 3,188,258 kronor 78 öre. De
särskilda utgiftsposterna framgå av omstående tabell.

De i nämnda tabell ingående allmänna omkostnaderna fördela sig sålunda:

Tryckpapper.........................................

Tryckningskostnader .........................

Häftnings- oell bindningskostnader

Telefonavgifter ................................

Rengöring och städning

Annonskostnader................................

Övriga utgifter .................................

............. kronor 50,512: 53

............. » 482,398:9-

............. » 76,532: o 7

............. » 18,654:2 1

.............. » 26,593: 3 3

............. » 13,197:7 5

............. » 28,941: 8 7

Summa kronor 696,830: 7 3

Kostnaderna för 1930 års statsrevision hava, på sätt nedanstående specifikation
utvisar, uppgått till 119,939 kronor 69 öre, nämligen:

Dagtraktamente till revisorerna............................................ kronor

Resekostnadsersättning till revisorerna för resan från resp.

hemorter till Stockholm och åter .................................... »

Kostnader för revisorernas resor i landsorten under

revisionsförrättningen ........................................................ »

Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under sagda

resor ........................................................................................ »

Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän och

vaktmästare........................................................................... »•

Ersättning till nämnda tjänstemän och vaktmästare för

mistade avlöningsförmåner ............................................... »

Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare,
som åtföljt revisorerna under deras resor i landsorten »

Arvoden för korrekturläsning å revisorernas berättelser »

Skrivmateriel, renskrivning, särskilda utredningar samt
diverse utgifter .................................................................... »

34,912: —

3,990: oo

16,827: i o

5,616: —

32,947: 0 6

14,086: 17

1,146:
1,247: —

9,167: 7 0

Summa kronor 119,939:69

Kostnader

Riksdagens lörsta kammare................................................................................

Riksdagens andra kammare.................................................................................

Konstitutionsutskottet..........................................................................................

Statsutskottet ..................................................................................................

Bevillningsutskottet.............................................................................................

Bankoutskottet...................................................................................................

Första lagutskottet..........................................................................................

Andra lagutskottet ..............................................................................................

Jordbruksutskottet ............................................................................................

Första kammarens tillfälliga utskott .....................................................................

Andra kammarens tillfälliga utskott .....................................................................

Sammansatta utskott .........................................................................................

Särskilda utskott................................................................................................

Utrikesnämnden ................................................................................................

Lönenämnden för riksdagens verk ......................................................................

Riksdagens kansli och tryckeriexpedition...............................................................

| Extra portvakter, hisskonduktörer m. fl. ...............................................................

Pensioner m. m.................................................................................................

Riksdagens restaurang (bränsle, belysning m. m.) ....................................................

Personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866...................................

Uppslagsboken Lagtima riksdagen 1930 ...............................................................

Tryckning och häftning av justitie- och militieombudsmännens ämbetsbcrättelser ......

Tryckning av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815

! Svenska riksdagens historia .................................................................................

; Utgivande på svenska språket av en samling främmande grundlagar in. ..................

Riksdagens lokalers prydande med konstverk..........................................................

Dekorering av första kammarens plenisal................................................................

i Förändringsarbeten å värmeledningen ni. m...........................................................

I Kostnader med anledning av alltingets pu Island jubileum........................................

| Allmänna omkostnader ........................................................................................

! Diverse .................................................................................................

Summa

för riksdagen.

Arvoden	Rese- kostnads- ersättningar	Tjänstemäns ock betjäntes arvoden jämte dyrtidstillägg	Trycknings-, häftings- och bindnings-kostnader	Diverse utgifter		Summa
639,368		35,628	6 2	118,207	58	1,532	02	2,841	75	797,577	97
1,009,844	—	64.229	02	134,960	40	5,931	95	4,354	92	1,219,320	29
t —	—	—	—	16,469	28	377	65	441	84	17,288	77
—	—	—	—	54,769	88	2,911	79	5,846	10	63,527	72
_	—	—	—	22,284	53	430	05	2,094	74	24,809	3 2
:	—	—	—	17,009	37	156	10	1,370	48	18,535	95
	—	—	—	17,083	10	361	90	1,489	77	18,934	77
	—	—-	—	16,724	24	272	55	1,245	69	18,242	48
_	—	—	—	20,523	5 2	423	30	2,659	77	23,606	59
—	—	—	—	2,921	60	—	—	57	40	2,979	06
—	—	—	—	4,806	62	—	—	148	20	4,954	82
—	—	—	—	6,100	28	—	—	23	25	6,123	53
—	—	—	—	10,497	56	235	25	343	43	11,076	2 4
1,424	—	3,633	27	5)00	—	—		—	—	1 5,957	27
—	—	—	—	—	—	—-	—	476	11	476	11
—	—	—	—	46,108	5 4	1,015	08	2,003	15	49,126	77
j	—	—	—	12,897	41		—	__	—	12,897	41
—	—	—	—	10,637	—	—	—	—	—	10,637	—
-	_	—	—		—	—	—	9,246	79	9,246	79
—	—	—	—	6,300	—	—	_	—	—	6,300	—
—	—	—	—	4,550	-	—		—	—	4,550	_l
j —	—	—	—	3,075	—	—	—	18	58	3,093	58
i —	—	—	—	3,000	—	3,432	76	116	16	(i,548	91
—	-	—	—	—	_	8,242	93	—	—	8,242	93
—	—	—	—	2,856	25		—	—	—	2,856	2 5
\| —	—	—	-	19,692	50	—	—	86	7 5	19,759	26
—	—	—	—	—	—	—	—	21	7 5	21	7 5
—	—	-	—	—	—	—	—	3,300	-	3,300	—
—	—	—	—	—	—	—	—	27,473	42	27,473	4?
—	—	—	-		—	—	—	82,149	93	82,149	93
	—	1,434	<>0		—	—	—	8,767	5 7	10,202	17
		—	—	--	—	609,443	07	87,387	16	696,830	73
: —		—	—	—	-		—	1,611	—	1,61!	—
l ,650,636		104,925	i 51	552,374	07	'' 634,766	89	245,555	71	\| 3,188,258	78

Häri ingå 3X3 kronor 30 öre, sorn avse åren 15)22—afl.

— 12 —

Kostnaderna för riksdagens lius hava under budgetåret uppgått till 204,331
kronor 60 öre, varav utgivits för

Fastigheten ................................................................................

Inköp och underhåll av inventarier samt inköp av förbrukningsartiklar
................................................................

Bränsle........................................................................................

Elektrisk ström och belysningsmateriel ............................

Vatten, sotning och renhållning............................................

Diverse ändamål........................................................................

kronor 142,149: 3 6

» 18,117:43

» 21,181:58

» 10,390: 18

» 6,145:0 3

» 6,348: 02

Summa kronor 204,331: 6 o

Anslaget till kostnader för riksdagens hus har enligt huvudboken tillgodoförts
inkomster med 266 kronor 48 öre. Bruttoutgifternas belopp uppgår
således till 204,598 kronor 8 öre.

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
hava utgått med följande belopp:

Arvoden till fullmäktige........................................................	kronor	47,057: 8 o
Resekostnadsersättning till fullmäktige...............................	»	<M CG CD
Avlöning till:
Ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret.......................	»	263,835: -
Icke-ordinarie befattningshavare i riksgäldskontoret....	»	89,028: 6 2
Ordinarie tjänstemän vid riksdagshuset ........................	»	33,116: i o
Ieke-ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset........	»	19,910: i o
Pensioner och understöd .......................................................	»	24,236: 52
Olycksfallsersättning ................................................................	»	80: —
Begravningshjälp ...................................................................	»	197: —
Summa	kronor	479,109: 39
Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret hava utgått med följande belopp:
Reparationer och underhåll av riksgäldskontorets lokaler	• kronor	248: —
Inköp och underhåll av inventarier ....................................	»	8,188: 6 4
Inköp av förbrukningsartiklar................................................	»	1,196: 19
Kontorsböcker* skrivmateriel m. m.....................................	»	8,840: 6 3
Trycknings-, häftnings- och bindningskostnader ................	»	2,338: 35
Handbiblioteket...........................................................................	»	1,088: 4 0
Tidningar och tidskrifter m. m. ............................................	»	850:64
Telefonavgifter............................................................................	»	8,161: 91
Elektrisk ström och uppvärmning ........................................	»	8,244: 3 6
Städning och rengöring............................................................	»	11,735: 77
Försäkringsavgifter....................................................................	»	3,829: 91
Bidrag till lunehserveringen....................................................	»	488: 42

- 13 —

Kostnader för utländska studieresan 1930 .......................... kronor 3,866: 41

Diverse utgifter ....................................................................... » 4,078:25

Kronor 63,155: 8 8

Avgå redovisade nettoinkomster .......................................... » 10,338:51

Återstår nettoutgifter kronor 52,817: 3 7

Enligt huvudboken har anslaget till kontorsexpenser såsom inkomster
tillgodoförts sammanlagt 12,069 kronor 39 öre. Bruttoutgifterna lia således
uppgått till 64,886 kronor 76 öre.

Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden hava belöpt
sig till:

Inlösningsprovisioner................................................................

Kostnader för utlottningar ...................................................

» » dragningar å premielånen ........................

Omkostnader för förvaltning av järn vägslånefonder na

Kostnader för riksgäldskontorets årsbok ............................

»Översikt av statens tillgångar och skulder>....................

Inköp av obligationspapper samt tryckning av obligationer
och kupongark .......................................................

Kostnader för konvertering av 1914, 1916, 1917, 1918,

1919 och 1921 års statslån ................................................

Kostnader för konvertering av 1921 års premielån

» » 1931 års statslån ........................................

» » 1931 » premielån ....................................

Diverse utgifter .....................................................................

kronor

92,350: 4 7
840:70
10,183: 5 7
7,498: 40
4,186: 85
336: —

91,571: so

36,942: 13
1,443: 31
3,548: 17
77,126: so
1,684: os

Summa kronor 327,711: 6 5

Anslagen till inlösningsprovisioner m. m. hava tillgodoförts såsom inkomster
14,888 kronor 26 öre. Bruttoutgifterna å dessa anslag hava således
uppgått till 342,599 kronor 91 öre.

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret utgått med
nedanstående belopp:

Arvoden till styrelsens ledamöter............................................

Avlöning till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän vid

biblioteket ................................................................................

Expenser.......................................................................................

Kostnader för bibliotekets komplettering och utvidgning
» » tryckning och bindning av bibliotekets

katalog ...................................................................................

kronor 1,500: —

» 51,550: 45

» 6,638: 8 6

» 19,602:2 3

» 19,953: 7 4

Summa kronor 99,245:2 8

— 14 —

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för justitieombudsmannens expedition m. m. hava
under budgetåret 1930/31 från riksgäldskontoret utgått med följande belopp:

Avlöningar................................................................................... kronor 56,958: 51

Justitieombudsmannens ämbetsresor .................................... » 2,650: 6 5

Expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden ............ » 4,816: 5 8

Pensioner ........................................................................ » 1,668: —

Summa kronor 66,093: 74

Anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava
under budgetåret från riksgäldskontoret utgått med följande belopp:

Avlöningar.................................................................................... kronor 52,368: 6 9

Militieombudsmannens ämbetsresor........................................ » 5,130: so

Expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden ............ » 4,959: 9 7

Hyra för ämbetslokal................................................................ » 3,600:_

Summa kronor 66,059: 4 6

Anslaget till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till bestridande
av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. har
tillgodoförts såsom inkomster 3 kronor. Bruttoutgifterna ha således uppgått
till 66,062 kronor 46 öre.

Här ovan angivna kostnader uppgå sammanlagt till följande belopp:

Kostnader för riksdagen ................................................. kronor 3,188,258:7 8

Kostnader för 1930 års statsrevision................................ » 119,939:6 9

Kostnader för riksdagens hus............................................ » 204,331: 0»

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och

riksdagsförvaltningen........................................................ » 479,109:3 9

Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret............................ » 52,817: 37

Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för stats skulden.

............................................................................... » 327,711:6 5

Kostnader för riksdagsbiblioteket .................................... » 99,245: 2 8

Avlöningar m. m. för justitieombudsmannen och hans

expedition.......................................................................... » 66,093: 7 4

Avlöningar m. m. för militieombudsmannen och hans
expedition............................................................... » 66,059:46

Summa kronor 4,603,566: 9 6.

— 15 —

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

Anvisade anslag t. o. ni. den 30 juni	Innestående den 1 juli 1930	Anvisat för budgetåret 1930/31	Summa		Utbetalt under budgetåret	Innestående den 30 juni 1931
	Kronor	Ö.	Kronor	i <>•	Kronor	Ö.	Kronor		Kronor	ö.
	i		2		»		4		5
Postverket. Inköp av fastigheter lil. 1929/30).........	122,600		80,000		202,600		38,000		164,600
\| Inventarier.......................................	—	—	800,000		800,000	—	800,000	-	—	—
Posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i Stockholm ................................	_	_	900,000	_	900,000	_	900,000	_	_	_
Söper	122,600	_	1,780.000	—	1,902.600	—	1,738,000	—	164,600	—
Telegrafverket. Inköp och bebyggande av fastigheter (R. 1927/28) ............................	130,560	20			130,560	20	3,180		1 127,380	20
Fortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende (R. 1928/29, 1929/30)	7,600,000	—	11,000.000	_	18,600,000	_	7,600,000	_	11,000,000	_
Telefonstation sbyggnad i Göteborg (Vasa-statiouen) ....................................	—	—	69,700	_	69,700	_	69,700	_	_	_
Stationsbyggnad i Varberg..................	—	—	245,000	—	245,000	—	245,000	—	—	—
Stationsbyggnad i Skövde .................	—	—	126,000	—	126,000	—	126,000	—	—	—
Inköp av fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm (Östermalmsstationen) ...			700,000		700,000		700,000
Täckande av viss del av kostnaden för stationsbyggnad vid Kaserntorget i Göteborg.......................................			185,853		185,853		185,853
Till- och påbyggnad av stationsbygg-naden i Östersund ........................	—	_	170,000	_	170,000		170,000	_	_	_
Säger	7,730,560	20	12,496,553	—	20,227,113	*0	9,099,733	—	11,127,380	20
Statens järnvägar. Tillbyggnad av och diverse förbättringar vid lokomotivstationer (R. 1927/28) - - -	50,000				50,000		50,000
Statsbanan Jörn—Arvidsjaur (It. 1928/29)	430,000	—	—	—	430,000	—	260,000	—	170,000	—
Gångbroar och gångtunnlar (It. 1928/29, 1929/30) ........................''...............	50,000	—	50,000	_	100,000	_	_	_	100,000	_
Skenfria vägkorsningar (It. 1929/30) ...	500,000	—	575,000	-	1,075,000	—	—	—	1,075,000	—
Ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg (It. 1929/30)...................	575,000	—	—	—	575,000	_	575,000	_	_	_
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar (R. 1929/30) .................................	500,000	_	400/K)0	_	900,000	_	150,000	_	750,000	_
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten (R. 1929/30) ............	439,100	—	1,000,000	_	1,439,100	_	835,000	_	604,100	—
Omläggning av västra stambanans in-gångslinje över Hammarbyleden samt förbättrade anordningar vid Stock-holms centralstation .....................			620,000		620,000	_	620,000

1 Disponerat för 1930/31 års budget men ej avfört i riksgäldskontoret» böcker.

16 —

Spåranordningar i anslutning till före-fintliga spårsystem ........................ Telegraf- och sektionstelefonledningar ! samt kabelarbeten ........................ i Elektriska belysningsanläggningar ...... Kontaktledningsanläggningar vid vissa stationer....................................... Förbättrade säkerhetsanstalter för in-seglingen till Trälleberg.................. Markförvärv .................................... Rullande materiel för malmtransporterna å malmbanan ............................. Förvärvande av Hässleholm—Markaryds järnväg ................................ .......	i	—	2	\ ■■ »	4''	5
		660,000 100,000 100,000 250.000 217.000 400.000 1,500,000 525.000	—	660,000 100,000 100,000 250.000 217.000 400.000 1,500,000 525.000	—	550.000 130.000 1,150,000 525.000	—	110,000 100,000 100,000 250.000 217.000 270.000 350.000	— _
Säger	2,544,100		6,397,000		8,941.100	—	4,845,000	—	4,096,100	—
Stålens vallenfallsuerk.
Inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar										1
(R. 1929/30) .................................	483,840	11	—	—	483,840	11	1 8 012	—	491,852	11
Veckoreglering av (löta älv (R. 1929/30)	400,000	—	1,500,000	—	1.900,000	—	1,900,000	—	—	—
Utvidgning av ångkraftstationen i
Västerås (R. 1929/30) .....................	200,000	—	1,100,000	—	1,300,000	—	700,000		600,000	—
Kraftstation vid Vargön.....................	—	—	2,000,000		2,000,000	—	1,100,000	—	900,000	—
Nytt maskinaggregat vid Motala kraftverk	—		500,000	—	500,000	—	500,000	—	—	—
Kraftstation vid Malfors.....................	_	—	200,000	—	200,000		200,000	—	—	—
Förskottsinbetalning för reglering av
sjön Balungen ...........................		—	10,510		10,510	—	10,510	—	-7
Kraftstationen vid Sillre....................	—	—	700,000		700,000	—	700,000	—	—	—
En andra tilloppstunnel vid Porjus
kraftstation....................................	—	—	300,000	—	300,000		300,000	—	—	—
Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk.......................................	—	—	3,000,000	—	3,000,000		3,000,000	—	—	-.
Säger	1,083,840		9,310,510	—	10,394,350	11	8.402,498		1,991,852	11
Statens reproduklionsanstalt.
Utökning av maskinutrustningen (R. 1927/28) .......................................	2,921	58	_	_	2,921	58	2,921	58	—	—
Statens ntlåningsfonder.
Täckdikningslånefonden (R. 1918 m. m.)	1,000,000	—	220,000	—	1,220,000	—	21,000,000	—	220,000	—
Torvindustrilånefonden (R. 1919, T. 1921.
T. 1922) .......................................	900,000	—	—	—	900,000	—	2 900,000	—	—	-j
Lånefonden för mindre linberednings-										—
anstalter (R. 1920) ........................	150,000	—	—	—	150,000	—	2150,000	—	- .	--i
Norrbottens ny bygge s 1 å n e f o n d (R. 1921)	20,000 —	—	—	20,000	-	2 20,000	—	—	—\|
Jordförmedlingsfonden (It- 1921 m. m.)	2,000,000	—	480,000	--	2,480,000	—	2 2,000,1X10	—	480,000
Spannmålslagerhusfonden (R. 1924/25)	443,000	—	680,000	—	1,123,000	—	2 443,000	—	680,000	~\|
Allmänna järnvägslånefonden (R. 1924/25,
1925/26) .......................................	1,812,500	—	—	—	1,812,500		3 1,812,500	—	—	-1

1 Utgör återlevererade anslagsmedel. — 1 2 Disponerat tor 1929/30 års budget. — 3 Disponerat för

1930/31 års riksstat.

—---------------------	1	1	2		3		4	5
Kraftledningslånefonden (it. 1921/25,
1925/26, 1926/27, 1927/28) ...............	4,615,000	—	—	—	4,615,000	—	l3,790,000	—	2 825,000	—
Vattenkraftslånefonden (R. 1924/25,
1925/26, 1926/27, 1927/28, 1928/29) ...	1,800,000		—	—	1,800,000	—	—	—	1,800,000	—
Bibanelånefonden (It. 1927/28, 1929/30)	504,937		—	-	504,937	—	397,201	—	107,736	—
Rederilånefonden (11. 1928/29) ............	1,500,000	—	—	—	1,500,000	—	—	—	1,500,000	—
Egnahemslånefonden (R. 1928/29,1929/30)	7,000,000	—	7,200,000	—	14,200,000	—	9,200,000	—	5,000,000	—
Hemslöjdslånefonden ........................	—	_	100,000	—	100,000	—	—	—	100,000	—
Industrilånefonden ...........................	—	-	900,000	—	900,000	—	200,000	—	. 700,000	—
Koinmunskogslånefonden ..................	—	—	160,000	—	160,000	—	—	—	160,000	—
Spannmålskreditfonden .....................	—	—	2,000,000	—	2,000,000	—	2,000,000	—	'' —	—
Statens avdikningslånefond ..............		—	1,400,000	-	1,400,000	—	1,000,000	—	400,000	—
Statens mejerilånefond .....................	—	—	1,800,000	—	1,800,000	—	—	—	1.800,000	—
Säger	21,740.437	-	14,940,000	—	36,685,437		22.912,701	—	13,772,736	—
Fonden för låneunderstöd.
Lån till:
Föreningen till minne av Konung
Oscar I och Drottning Josephina
(R. 1925/26) ..............................	75,000	—	—		75,000	—	75,000	—	—	-1
Anordnande av skyddshem för flickor	__	—	182,000		182,000	—	82,000	—	100,000	—
Säger	75,000	—	182.000	—	257,000	_	157,000	~	100,000	~
Fonden för mötande an förlaster å
A.-B. Kreditkassan av år 1912.....	—	—	5,000,000		5,000,000	-	5,000,000		—	—
Fonden för förlag till statsverket.
Inlösen av anläggningar i gruvföretaget
vid Granbergsliden samt kronans del-
tagande i gruvarbetet vid nämnda
företag lii. m. (R. 1928/29)...............	68,000		—	—	68,000		37,050	—	30,950	-1
Nya byggnader för Stockholms tygsta-
1 tion (it. 1929/30) ...........................	200,000		440,000	-	640,000	—	—		640,000	—
Tvättinrättning vid tvångsarbetsanstal-
ten i Landskrona m. lii................		-	274,000	—	274,000	—	—	—	274,000	—
Säger	288,000	—	714,000	—	982,000		37,050		944,950	— \|
Kontrollstationer för smör och ägg......		—	4,000,000		4,000,000		—	--	4,000,000
Sammandrag.
(Postverket......................................	122.600	—	1,780,000	—	1,902,600	—	1,738,000	—	i 64,600	- i
!Telegrafverket .................................	7,730,560	20	12.496,553	—	20,227,113	2 0	9,099,733	—	11,127,380	20
(Statens järnvägar.............................	2.544,100	—	6,397,000		8,941,100	-	4,845,000	-	4,096,100	—
Statens vattenfallsverk ....................	1,083,840	11	9,310,510	—	10,394,350	11	8,402,498	—	1,991,852	11
Statens reproduktionsalistan..............	2,921	58	—	—	2,921	58	2,921	58	—	—
Statens utlåningsfonder .....................	21,745,437	—	14,940,000	—	36,685,437	—	22,912,701	-	13,772,736	-
Fonden för låneunderstöd..................	75,000	—	182,000	—	257,000	—	157,000	-	100,000	—
Fonden flir mötande av förluster ä A.-B
Kreditkassan av år 1922 ...............	—		5,000,000		5,000,000	—	5,000,000	—	—	—
(Fonden för förlag till statsverket ......	268,000	—	714,000	-	982,000	-	37,050	—	944,950
!Kontrollstationer för smör och ägg......		—	4,000,000	—	4,000,000	—	—		4,000,000
Summa	>33,572,458	89	54.820.003	-	88.392,521	»a	52,194.903	58	36,197,618	81
Avgår för 1929/.M och 1990/31 sirs hud-
geier disponerade anslagsrcservalionei	j 4,51il,000\| -		—	4,513,0001—	10,115,500\|—	952,380	■10
Återstå!- kronor	29,059,45s\|sfl 54,820,068	-	83,879,521	8 9	42,079,403\|58	35,245,238	H

1 Disponerat för 1930/31 ars riksstat. — 1 Disponerat för 1930/31 års budget niell ej avfört i riksgäldskon
lorets böcker.

2 — Bl2n2n, Rev.-bcrätlelse 19.11 (ing. riksgäldskontoret.

- 18 —

Riksgäldsverkets fond.

Inkomsterna för riksgäldsverkets fond bestå av överföringar från följande
fonder, nämligen:

Fonden för statsskuldens amortering......................... kronor 20,462,097:7 5

utgörande disponerade medel för täckande av förlorat
och nedskrivet lånekapital (specifikation å
sid. 51)

Fonderade statslånen........................................................ » 202,998,796: 7 8

utgörande försålda obligationer m. m. (specifikation
å sid. 54)

Tillfälliga statslån ......................................................... » 415,000: —

utgörande utställda växlar _

Summa kronor 223,875,894: 5 3.

Av utgifterna för riksgäldsverkets fond utgöra .... kronor 7,367,377:

kapitalrabatter å försålda obligationer.

Vidare hava från fonden avförts ................................ » 41,878,189:0 7

utgörande medgiven ny upplåning,
samt såsom omföringar till:

fonderade statslånen .................................................... » 155,181,500: —.

utgörande infriade eller konverterade lån (specifikation
å sid. 54)

tillfälliga statslån ........................................................ » 505,000: —

utgörande inlösta skattkammarväxlar

Summa kronor 204,932,066: 5 6.

Det i översiktstablån såsom fonden tillgodofört kapitalökningsanslag redovisade
beloppet å 2,400,000 kronor utgör avsättning för nedskrivning av
statens järnvägars lånekapital. Jämlikt beslut av 1929 års riksdag skall
nämligen av statens järnvägars icke rån tablå lånekapital ett belopp av 140
miljoner kronor successivt avskrivas under 30 år. Härför erforderliga medel
skola ställas till riksgäldskontorets förfogande genom anslag av andra statsinkomster
än lånemedel. För berörda ändamål har t. o. m. budgetåret
1930/31 avsatts tillhopa 4,700,000 kronor.

Såsom av översiktstablån framgår hava riksgäldsverkets fonds tillgångar
den 30 juni 1931 uppgått till 243,813,680 kronor under det att fondens
skulder vid samma tidpunkt belöpt sig till 331,335,735 kronor. Sammansättningen
av ifrågavarande tillgångar och skulder framgår av vidstående
sammanställningar, vari jämväl ur översiktlig synpunkt medtagits specifikationer
av balanserna den 1 juli 1930.

— 19 —

1 juli 1930		30 juni 1931
		Tillgångar:
Kronor	0.		Kronor	O.
		Fordran hos aktiebolaget lvreditkassan av ar 1922 (jlr sid. 22):
60,000,000	—	krediten å 60 milj. kr. ........................... 60,000,000: —
1,248,930	62	» »13 5 » » ........................... 1,423,605:8 fl	61,423,605	S9
		Fordran hos statsverket för anslaget för avsättning till fon-
30,382,362	40	den för statsskuldens amortering (jfr sid. 51)..................	26,539,667	88
		Förskott till hanker och bankirhus för inlösen av obligatio-
8,430,047	82	ner och räntekuponger m. m. (jfr sid. 24) .....................	2,089,578	89
400,000	—	Till riksgäldskontorets kassör utgivet förskott ..................	250,000	—
5,566,597	26	Uppköpta svenska statsobligationer .................................	6,285,172	8 G
2,531,590	11	I främmande staters värdehandlingar m. m. placerade medel	2,775,061	37
4,966	10	Riksgäldskontorets postgirokonto ...................................	20,905	58
90,200,381	96	Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken ....................	144,429,688	07
198,763,876	2 7	Summa	243,813,680	04
		Skulder:
169,338	40	Pensionsfonden (jfr sid. 24).............................................	190,140	2G
		Rvggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus tillhöriga
193,877	97	medel (jfr sid. 25) .........................,..........................	114,956	58
22,176	90	Bergsjö bredspårsfond (jfr sid. 25)...................................	34,103	75
—	—	Av domänverket til) förvaltning överlämnade medel .........	7,500,000	—
		Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade
			55,154	G1
175,000,000		Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehåll-
			175,000,000	—

56,976,581	05	Fonden för statsskuldens amortering (jfr sid. 51)..............	63,054,151	18
		Fonden för låneunderstöd (jfr sid. 151):
8,000	—	lån åt företag för framställning av jordbrukskalk 4,000: —
216,360	—	lån till Ostkustbanans aktiebolag .................. 216,360: —	220,360	—
		Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus
70,698	74	tillhöriga medel (jfr sid. 161) .......................................	—	—
		Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
j 31,000,000	—	av år 1922 (jfr sid. 162)................................................	36,000,000	—
I 3,454,827	97	Fronden för återlevererade lånemedel (jfr sid. 26) ...............	6,120,258	G2
		Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden
374,300	27	(jfr sid. 65) ...............................................................	977,709	6o:
743,324	2 8	Fonden för annuitetslikvider (jfr sid. 26)...........................	4,878,746	7 7 j
		Förfallna, icke inkomna 6 % skattkammarväxlar per den
2,238	—	1 december 1916.........................................................	2,238	—
		Förfallna, icke inkomna obligationer av:
3,296,725	—	1914 års 5 % statslån .............................. 37,050: —
25	—	1916 och 1917 årens 5 % statslån............... 68,725: —
221,320	—	1918 års premieobligationslån..................... 212,135: —
—	—	1918 års 5 % statslån ............................. 283,317: 73
7,076,667	90	1919 » 6 % » .............................. 126,033:00
—	—	1921 > 6 % > .............................. 1,021,100:-	1,748,361	33
222	78	Obeställbara certifikaträntor m. m. ................................	1,739	57
3,600	-	Gbeställbara vinster u premieobligationslånen ..................	7,400	_
		Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer
185,176	6 8	av år 1918 m. ...........................................................	J Ho,176	g;>
28,558,721	89	Innestående reservationer å lånemedelsanslag (jfr sid. 8)......	35,245,238	ll
307,629.759	21	Summa	331,335,735	0,1

- 20 —

Riksgälds konto fets inom linien förda tillgångar hava utgjort:

	1 juli 1930	30 jani 1931
	Kronor ] ö.	Kronor	ö.
Grundfonder och garantiförbindelser:	i		■
Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond (jfr sid. 26)	30,000,000	60,000,000
Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond (jfr sid. 31 ''i ..............................................................	80,000,000 —	80,000,000	—
Svenska bostadskrcditkassans grundfond (jfr sid. 35)......	30,000,000 —	30,000,000	—
Svenska skeppshypotekskassaris grundfond (jfr sid. 37) ...	10,000,000 —	10,000,000	—
Svenska jordbrukskreditkassans grundfond (jfr sid. 39) —	-- j—	15,000,000	—
Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) centralkassas för jordbrukskredit grundfond (jfr sid. 42) ....................	500,000 i —	500,000	—
Mälarprovinsernas d:o d:o (jfr sid. 44)..........................	500,000 —	500,000	—
Malmöhus läns d:o d:o (jfr sid. 46)..............................	300,000 j—	300,000	T-
Skaraborgs läns d:o d:o (jfr sid. 48)..............................	100,000 j—	100,000	—
Mellersta Norrlands d:o (jfr sid. 49).............................	400,000 !—	400,000	— \|
Förbindelse att tillhandahålla riksbanken statsobligatio-ner som säkerhet för jordbrukskassas och centralkassas för jordbrukskredit förbindelser ..............................		150,000
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 garantifond (jfr. sid 22)	71,000,000 i—	73,500,000	—

Förbindelse att tillhandahålla aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 statsobligationer för förvärv av aktier 1
berörda aktiebolag (jfr sid. 22)........................... .....

4,999,600 |-

4,999,600 I—

Summa! 227,799,600 i—| 275,449,600

De inom linjen förda skulderna redovisas vid samma tidpunkter med:

	t juli 1930	30 juni 1931
	Kronor	.. 0.	Kronor	ö.
Konung Carl Xl!I:s hemgiftskapital jfr sid. 26) ...............	150,000	—	150,000	—
Lappmarks ecklesiastikfond (jfr sid. 26) ..........................	100,777	16	100,777	16
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade och till Sveriges allmänna hypoteksbank såsom grundfond för den-samma avlämnade 41/2 % obligationer (jfr sid. 26) .........	30.000,000	_	60,000,000
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade förbin-delser att till konungariket Sveriges stadshvpotckskassa såsom grundfond för densamma överlämna svenska statens 3l/s % obligationer (jfr sid. 31) ...................................	(å 3*/-’ %) 80,000,000		80,000,000
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad förbin-delse att till Svenska bostadskreditkassan såsom grund-fond för densamma överlämna svenska statens 4lh % obli-gationer (jfr sid. 35) ..................................................	30,000,000		30,000,000
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad för-bindelse att till Svenska skeppsliypotekskassan såsom grundfond för densamma överlämna svenska statens 4l/s % obligationer (jfr sid. 37) .................................... ........	10,000,000	_	10,000,000
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad förbin-delse att till Svenska jordbrukskreditkassan såsom grund-fond för densamma överlämna svenska statens 41/3 % obligationer (jfr sid. 39)...............................................		_	15,000,000

— 21

l juli 1930 | 30 juni 1931

	Kronor	8-	Kronor	ö.
Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdade förbindelser att tillhandahålla riksbanken statsobligationer såsom säker-het för en var av följande centralkassors för jordbruks-kredit förbindelser, nämligen: Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) centralkassa (jfr sid. 42) ...............................................................	500,000		500,000
Mälarprovinsernas centralkassa (jfr sid. 44)..................	500,000	—	500,000	—
Malmöhus läns centralkassa (jfr sid. 40) .....................	300,000	—	300,000	—
Skaraborgs läns centralkassa (jfr sid. 48).....................	100,000	—	100,000	—
Mellersta Norrlands centralkassa (jfr sid. 49)...............	400,000	—	400,000	—
Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla riksbanken statsobligationer till ett belopp av 150,000 kronor att användas under de förutsättningar och villkor, som angivas i kungl, kungö-relsen angående de till riksbanken som säkerhet för jord-brukskassas och centralkassas för jordbrukskredit förbin-delser överlämnade svenska statens obligationer (1930: 336)			150,000
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utfärdad förbindelse att såsom garantifond för densamma överlämna 5 % statsobligationer (jfr sid. 22) ..................	50,000,000		50,000,000
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utfärdade förbindelser att såsom garantifond för den-samma överlämna 4*/a % obligationer (jfr sid. 22) .........	21,000,000		23,500,000
Av riksgäldskontoret lill aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla kassan svenska .statens obligationer, löpande utan ränta, för förvärv för statsverkets räkning av 49,990 aktierå 100 kronor i berörda aktiebolag (jfr sid. 22)........................	4,999,600		4,999,600	-
Summa	228,050,377	16	275,700,377	10
Härtill kommer:

Av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut utfärdade förbindelser att ansvara för
betalningen av 2 % av det belopp, sorn erfordras för förräntning och amortering av
obligationerna till det internationella länet av år 1923 för Österrikes ekonomiska och
finansiella återuppbyggande.

Svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags beslut att jämte finska staten, en för
båda och båda för en, såsom för egen skuld svara för ett av Torne och Muonio gränsälvars
flottningsförening upptaget 5 % obligationslån å 1,500,000 kronor jämlikt lånekontrakt
den 10 juli 1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
Stockholms Enskilda Hank och Aktiebolaget Göteborgs Hank.

Svenska statens förbindelse enligt 1927 års riksdags beslut att såsom för egen skuld svara
för ett av Kalix älvs flottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån
å 750,000 kronor, löpande med 4.0 °0 ränta.

Svenska statens förbindelse enligt 1928 års riksdags beslut att såsom för egen skuld svara
för ett av Lule. älvs flottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån
å 000,000 kronor, löpande med 4 :!/< % ränta.

Svenska statens förbindelse enligt 1928 års riksdags beslut att såsom för egen skuld svara
för ett av Pitea flottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån
å 800,000 kronor, löpande med 4“/4 °''o ränta.

Svenska statens förbindelser enligt 1929 års riksdags beslut att såsom för egen skuld svara
lör ett av byske och Åby älvars flottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden upptaget
amorteringslån å 450,000 kronor, löpande med 4*/♦ % ränta.

— 22 —

Svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut för ett lån ur pensionsförsiikringsfonden
åt aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet å högst 16.000,000 kronor till kapital och
ränta, beräknad efter högst 5 %.

•

Svenska statens garanti enligt 1930 ars riksdags beslut för kapitalet av de preferensaktier i
aktiebolaget Vin- och spritcentralen å 14,600,000 kronor, som tecknats för pensionsförsäkringsfonden.

Svenska statens förbindelse enligt 1930 års riksdags beslut att såsom för egen skuld svara
för ett av Föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland hos pensionsförsäkringsfonden
upptaget 4% amorteringslån å 150,000 kronor.

Itiksgäldskontorets åliggande enligt 1931 års riksdags beslut att, i händelse av behov, tillhandahålla
statsobligationer eller kontanta medel för fullgörandet av de förpliktelser, som
svenska staten ikläder sig genom biträdande av en av 1931 års riksdag godkänd internationell
konvention örn finansiell hjälp åt med krig angripen eller hotad stat.

Beträffande de olika slagen av tillgångar och skulder för riksgäldsverkets
fond ävensom de förbindelser, som riksgäldskontoret å statsverkets vägnar
utfärdat oell för vilka såsom regel särskilda närmare redogörelser icke lämnats
i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1930/31, hänvisas till efterföljande
framställning.

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

Riksgäldskontorets fordringar hos bolaget vid budgetårets utgång uppgingo
såsom av tillgångarna framgår till 61,423,605 kronor 89 öre. Såsom
sammanställningarna över inom linjen förda tillgångar och skulder utvisa
uppgå riksgäldskontorets förbindelser, att såsom garantifonder tillhandahålla
kreditkassan obligationer till ett belopp av 73,500,000 kronor.

Jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut har riksgäldskontoret åt
kreditkassan öppnat två särskilda krediter, varav den ena å 60,000,000
kronor beviljats för understödjande av vissa inhemska banker och den
andra å 13,500,000 kronor för beredande av stöd åt insättarna i vissa sparbanker.
Riksgäldskontorets fordran å den förra krediten utgjorde vid sistförflutna
budgetårs slut liksom vid dess början 60,000,000 kronor. Å den
senare krediten hade kassan den 30 juni 1931 lyfta! sammanlagt 1,423,605
kronor 89 öre.

Riksgäldskontoret har därjämte förbundit sig att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens obligationer till ett belopp av 4,999,600 kronor,
utgörande valuta för tecknade 49,996 aktier å nominellt 100 kronor. Berörda
obligationer äro icke räntebärande.

I avseende å kassans ställning samt inkomst- och utgiftsförhållanden
under år 1930 hänvisas till vidstående balans- samt vinst- och förlusträkningar.

— 23 —

Balansräkningar.

1 jan. 1930			31 dec. 1930
Kronor	ö.	Tillgångar:		Kronor	Ö.
133	84	Kassa........................................................		205	86
4,999,600	—	Svenska statens icke räntebärande obligationer		4,999,600	—
47,840	81	Bankräkningar...........................................		64,663	87
74,439,848	17	Utlämnade lån............................................		63,318,805	70
1,820,042	3 7	Främmande aktier.....................................		1,836,601	87
		Vinst- och förlusträkning:
21,576,620	63	kvarstående förlust från år 1928 ...............	—
—	_	» » » » 1929 ...............	28,636,918: 14
7,060,297	51	förlust för år 1929.................................	—
—	—	» » » 1930 ................................	9,085,143: 39	37,722,061	53
		Biksgäldskontoret :
10,504,228	19	outnyttjad kredit för utbetalning till spar-banlcsinsättare ....................................	12,125,788: 71
480,256	31	konto för utbetalning till sparbanksinsättare	1,352,293: 39
15,515	50	omkostnadskonto för utbetalning till spar-banksinsättare ....................................	21,917: 90	13,500,000
120,944,383	38	Skulder:	Summa	121,441,938	33
60,000,000	—	Riksgäldskontoret ....................................		60,000,000	-
i 28,500,000	—	Upptagna lån ............................................		27,000,000	—
550,000	—	Ränteskuld ..............................................		—	—
i 15,894,383	33	Hos bolaget insatta medel ..........................		15,941,938	83
5,000,000	—	] Aktiekapitalet ........................................... Riksgäldskontoret:		5,000,000	~
495,771	81	i uttag å sparbankskonto ...........................	1,374,211: 29
10,504,228	119	fond för stöd åt sparbanksinsättare............	12,125,788: 7i	13,500,000	—
120,944,383	3 8		Summa	121,441,938	33

Vinst- och förlusträkningar.

1929			1930	!
Kronor	ö.	Inkomster:	Kronor	Ö.

21,576,620	63	Kvarstående förlust från år 1928 ....................................	-	—
7,060,297	Bl	Kvarstående förlust från år 1929 ........................... ........	28,636,918	14
	-	Förlust för år 1930 ...... ...............................................	9,085,143	39
1 28,636,918	14	Summa	37,722,061	53
		Ilig iller:
21,576,620	63	Ingående förlustsaldo......................................................	28,636,918	14
22,527	08	Förvaltningskostnader ...................................................	24,399	80
670,988	38	Saldo av räntor oell utdelningar ....................................	316,638	90
6,369,856	98	Avskrivna förluster .................................... 8,755,825: 9 4
3,074	01!	Avgå å tidigare avskrivna förluster influtna... 11,721:26	8,744,104	69
28,636,91 R	,4	Summa	37,722,061	5 3

— 24 —

Förskott till banker och bankirhus för inlösen av obligationer och

räntekuponger m. m.

Rubricerade slag: av tillgångar utgjorde den 1 juli 1930 8,430,047 kronor
82 öre och den 30 juni 1031 2,089,578 kronor 89 öre. I avseende å denna
betydande minskning har riksgäldsfullmäktige meddelat, att vid budgetårets
början lanns ett belopp av något över 4,000,000 kronor innestående
hos The National City Bank of New York å förskottskonto för inlösen
av 1919 års dollarlån, och att detta belopp vid budgetårets slut nedgått
till omkring 84,000 kronor. Även de till vissa inländska banker utlämnade
inlösningsförskotten hava efter konverteringen av vissa äldre, inom
landet upptagna statslån (1914, 191G, 1917 och 1918 årens statslån) kunnat
avsevärt nedbringas.

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.

Den av riksgäldskontoret förvaltade pensionsfonden, som vid budgetårets

ingång uppgick till ................................................................ kronor 169,338:4 0

har under räkenskapsåret ökats med:

tjänstinnehavares pensionsavgifter.................................... » 12,916:0 9

fonden tillgodoförd ränta å 4 1/2 % ................................ » 7,885: 71

Fondens behållninguppgick följaktligen den 30 junil931 till kronor 190,140: 26.

Fonden har under budgetåret icke behövt vidkännas några utgifter.

Till denna fond redovisas dels tjänstinnehavarnas vid riksgäldskontoret,
riksdagens’ lius, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna
avgifter för egen pensionering (tjänstepensionsmedel), dels
kvinnliga tjänstinnehavares vid samma verk eller institutioner avgifter förberedande
av rätt till pension åt efterlevande barn (barnpensionsmedel),
dels ock från och med den 1 juli 1929 de avgifter, befattningshavarna vid
justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus hava att erlägga för beredande av pension åt efterlevande änkor
och barn (familjepensionsmedel). De pensioner, som kunna komma att utgå
för sist avsedda pensionering, skola i första hand bestridas av de för ändamålet
fonderade pensionsmedlen. Övriga pensioner skola tillsvidare bestridas
av anslaget till pensioner vid respektive verk.

— 25 —

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Byggnadsfondens tillgångar den 1 juli 1930 bestodo av:

Fordran hos riksgäldskontoret........................ 193,877: 9"

Stockholms Intecknings Garanti aktiebolags
3 ’/2 % obligationer av år 1889 å nom.

170,000 kronor................................................ 162,350:

Ä nämnda obligationer upplupen icke förfallen
ränta .................................................... 1,487: 50 kronor 357,715: 4r

Fondens behållning har under budgetåret
ökats med:

ränta å obligationer .................................... 5,635: 91

» hos riksgäldskontoret å 4 1/3 %........ 6,805: 14

diverse inkomster ....................................... 850: — » 13,291: u

Summa kronor 371,006: 5 8.

Däremot har byggnadsfonden minskats med
till Stockholms stads hamnstyrelse såsom
bidrag till kostnaderna för uppförande av

nya riksbron utgivet belopp å.................... 245,000: —

samt med den kursförlust som uppstått vid
riksgäldskontorets övertagande av ovannämnda
obligationer .................................... 11,050: — kronor 256,050: —

Fondens behållning den 30 juni 1931 utgjorde alltså kronor 114,956: 5 8,
vilken i sin helhet innestår i riksgäldskontoret.

Bergsjö bredspårsfond.

Till Bergsjö bredspårsfond har Ostkustbanans aktiebolag att, i enlighet
med en mellan bolaget och Norra Hälsinglands järnvägsaktieholag år 1927
träffad överenskommelse, årligen inbetala ett belopp av 10,818 kronor, motsvarande
5 °4 ränta å hälften av sistnämnda bolags aktiekapital.

Den 1 juli 1930 uppgick fondens behållning till kronor 22,176: 90

och har därefter ökats med:

1930 års inbetalning till fonden ........................................ » 10,818:

ränta å 5 % ............................................................................ ® 1,108: 8 5

Då några utgifter under budgetåret icke bestritts från

fonden uppgick behållningen den 30 juni 1931 till kronor 34,103: 7 5

— 26 —

Fonden för återlevererade lånemedel.

Till fonden, sorn den 1 juli 1930 uppgick till 3,454,827 kronor 97 öre,
Ilar under det senaste budgetåret influtit sammanlagt 3,836,925 kronor
64 öre, utgörande återlevereringar å vissa från riksgäldskontoret utbetalade
anslag, avbetalningar å lån, som utlämnats från riksgäldskontoret,
m. m. Å andra sidan Ilar denna fond minskats med 1,171,494 kronor 99
öre, vilket belopp överförts till 1930/31 års riksstats inkomsttitel
»Lånemedel: Återbetalningar». I följd härav utgjorde fondens behållning
den 30 juni 1931 6,120,258 kronor 62 öre.

Fonden för annuitetslikvider.

Behållningen å fonden för annuitetslikvider uppgick vid början av
budgetåret 1930/31 till 743,324 kronor 28 öre och vid samma budgetårs
slut till 4,878,746 kronor 77 öre. Ökningen beror i första rummet därpå,
att ett ränteförskott, som debiterats fonden under närmast föregående
budgetår, blivit ersatt.

Konung Carl den XIII:s hemgiftskapital.

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, med en redovisad behållning å
150,000 kronor, beviljades av 1779 års riksdag såsom hemgift åt dåvarande
hertigen av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, samt föres
inom linjen enligt rikets ständers beslut vid 1840/41 års riksdag. Ränta
å 5 % eller 7,500 kronor utbetalas årligen till Hans Maj:t Konungen.

Lappmarks ecklesiastikfond.

Fonden bildades därigenom att ett belopp av 100,777 kronor 16 öre överlämnades
till riksgäldskontoret vid kanslistyrelsens upplösning år 1834
samt föres inom linjen enligt rikets ständers beslut vid 1840/41 års riksdag.
Riksgäldskontorets ursprungliga skyldighet att å fonden till statskontoret
erlägga ränta å 5 procent upphörde genom beslut av 1869 års
riksdag.

Sveriges allmänna hypoteksbank.

Riksgäldsfullmäktigen redaktör P. Alb. Hansson har såsom ombud för
riksgäldskontoret deltagit i granskningen av hypoteksbanken förvaltning
och räkenskaper för år 1930. Den avgivna revisionsberättelsen
och bankstyrelsens berättelse innehålla följande uppgifter.

— 27

Balansräkningar.

1 jan. 1930	''
Kronor	5.
1 1,041,790
13,528.790
9,539,750	—
12,123,050	—
\| 221,431,325	—
162,000	—j
j 6,639,000	_
\| 53,366,700	—
\| 7,097,300	— i
111,991,310
1,238,949	60 j
438,159,964	69]
5,569,703	49
14,603,238	33
671,118	76
1,000,000	_
3,433,960
3,820,398	!42 1 ! i
467,258,383	i i j 61
15,000,000
15,000,000
15,000,000	-
25,000,000
6,856,501

31 dec. 1930

Kronor

Tillgångar:

ordringar av hypoteksföreningarna:
i% amorteringslån och stående lån:
med 53/< % annuitet, varav l3/< % arn.

» 5 » » » 1 » »

» 4S/» » » » ;i/4 » »

» (1 » > » 2 » »

» 41/s » » » l/2 » »

» 4 % ränta utanamort., på högst 25

4 V* % amorteringslån:
med 6 » annuitet, varav V/v % arn. ■ ■
5 » » » V2 » » . -

371,120	—
13,248,680	—
9,190,390	—
10,645,800	—
219,328,205	-
jr 159,700	—

I 252,943,895

8,2S5,700: — i

89,703,550: — 97,989,250

5% amorteringslån:
med ö1/^ % annuitet, varav l1/2 % arn.

51/» » » » Vs » »

6,370,600: —

94,151,010: — | 100,521,610

.......,, 1 292.056

forskottslan ..............................................................> ’ _

Kronor ö.

Inköpta egna obligationer ........................................

På räkningar med in- och utländska banker ................

Kassa....................................................................

Bankhuset ..............................................................

Diverse räkningar....................................................

J Räntor, upplupna, ej förfallna å fordringar 7,283,757: 5 4
( avgå d:o » » » » skulder 3,143,644: o 4 J

Grundfond deli 1 juli 1930: Svenska statens 31/2 % obligationer
å noin. 30,000,000 kronorden
30 juni 1931: Svenska statens 41/s % obligationer
å nom. 60,000,000 kronor.

452,746,811	37
9,926,621	20
5,769,965	46
359,892	80
1,000,000	_
4,140,113	60

Summa

Skulder:

Amorteringslau mot obligationer:

6 %, svenskt, av år 1920....................................

5 » » » 1919.......................................

5 „ » » » 1923.......................................1 15,000,000

5 ;> » » 1924...................................... 25,000,000

5 » » » » 1926......................................., 6,856,500

473,943,404

— 28

1 jan. 1930	1 • v - ■ ^......		31	(lee. 1930	—
Kronor	i P	i-.: ■ .		Kronor	ö.	Kronor	ö.
31,571,500		41/® % svenskt, av år 1880, avstämpl. till 4 % .....	30,878,600		\|
11,971,600		41/2 » » » » 1880, »	» 33/» » .....	11,791,804	—
20,050,200		4lh » » » » 1883,	> 4 » .....	19,654,600
13,135,600	-	4V» » » » » 1883,	> 3»/4 » ......	12,952,400
15,000,000		1 41/» » » » » 1926...............		15,000,000

60,000,000		! 41/» » » » » 1927		fio rinn finn
_	1-	j 41/» •> ;> » » 1929......................	40,000,000 iai 9nn
84,326,400		j 4 » tyskt, » » 1878...............
3,538,440	_	i 4 » franskt, » » 1879...................
9,352,800	_	4 » » » 1908................	9,250,200 9,170,280 13,594,000 26,898,133 14,195,300
9,170,280	—	j 4 » » » 1909..................
13,697,000	—	! 4 » svenskt, > » 1910 .........
27,341,333	33	31/* » tyskt, » » 1886...............
14,468,500	—	3''/». » svenskt, » » 1889....................		396,037,333
390,460,153	33			—	33
678,280	82	Förfallna, ej inkomna obligationer och kuponger			728,142	95
		Skuld till bypoteksföreningarna för verkst.	amortering:
947,499	02	å 4 '' % län: med 5*/< % annuitet.......	345,329: 94
5,575,715	46	» 5 » » ...	5,818,245: 2 7
5,879,816	36	» 43/i » » ........	5,963,027: 25
6,175,545	46	» 6 » » ......	5,643,377: ca 41,885,908: 6 0
40,074,533	15	» 4X/2 » » .......	59,655,888
(58,653,109: 6	B)
180,586	06	å b V* ®o /fl/i: »6 » » .....	289,044: o 6 676,852: 41
390,159	10	» 5 » »	965,696
(570,745: is)
692,947	97	å 5 % ian: » G1/» » » ........	693,885: 87 i 3,453,952: o i 1
3,889,691	12	» 5*/s » >	1
			Tjl/tl ,Ol)ö 1		64,769,423	54
(4,082,639: 09)
5,138,234 !	83	Diverse räkningar......... Fond för amortering av 31/, % överkurs	å avstämplade			5,045,866 I :	34
300,489 \|	0 2	obligationer av 1878 års lån ...				276,433	74
5,000,000 j		Reservfonden ........				5,000,000

1,874,731 j	"1	överskott till delägarnas disposition:
		från föregående år........................		1,874,731 211,472	''1 72
1	;	för år 1930 ................	....................	9,086,204. \|
467,258,383 \|<	1\|		Summa	! \|	473,943,4041	5 3

— 29 —

Vinst- och löriusträkningar.

19 2 9	...	19 3 0
Kronor	ö.	Kronor j	ö.		Kronor	Ö. \|	Kronor	ö.
				Inkomster:
				Intressekonto.
				Ränteinkomster:
15,970,068	82			av lån till hypoteksföreningarna .........	16,384,044	2 7
391,113	16	16,361,181	98	diverse räntor .................................	302,202	81	16,686,246	58
		■.	Avgå ränteutgifter:	, ■
15,680,398	85			å bankens obligationslån ..................	16,094,131	98
3 00	84	15,866,400	19	d iverse räntor ........•........................	155,918	09	16,250,050	02
		494,781	79	. ■ : Ränteöverskott....................................	■		436,196	56
		39,440	58	Bankhuset..........................................			40,959	63
		534,222	37	Summa			477,156	19
				Vig i fler:			''
				Annuitetskoslnader:
				stämpel- och börskostnader i utlandet,
21,391	88			provisioner o. d............................	40,656	91
4,782	40	26,174	28	utlottnings- och annonskostnader ......	6,686	37	47,343	28
		• • " '' :		Förvaltningskostnader:
179,535	24	.		löner, arvoden och pensioner ............	177.038	53
i				delägarnas allmänna sammankomst samt
14,487	9 5	’		revision hos banken och föreningarna	14,824	8 6
				skrivmateriel, tryckningskostnader och
5,280	2 9			dylikt, porto................................	7,349	35
9,672	21	208,975	C 9	belysning, städning, inventarier m. m.	19,127	95	218,340	19
I				Överskott:
		299,072	40	till delägarnas disposition ..................			211,472	72
		534,222	37	Summa		477,156	19

§ 1.

Genom av statsmakterna år 1930 beslutade författningar hava betydelsefulla
ändringar vidtagits i de för hypotelcsinstitutionen gällande
kungl, förordningarna av den 16 maj 1890 samt bestämmelser tillkommit,
avseende dels införande av möjlighet för hypoteksföreningarna
att belåna jämväl växande skog, dels ock belåningsgränsens höjande
från 50 % till 55 % av egendomsvärdet. I sammanhang härmed har
bankens grundfond fördubblats och en del andra betryggande bestämmelse!''
genom nämnda författningar införts.

— 30 —

§ 2.

Sedan konverteringsrätt inträtt för bankens 5 % obligationslån
av år 1919 och dess 6 % lån av år 1920 å vartdera 15 miljoner kronor
har i och för konvertering av nämnda lån och anskaffande av förlagsmedel
åt hypoteksföreningarna upplagts ett 4‘/a % obligationslån å
40 miljoner kronor, vilket i sin helhet tagits i anspråk under år 1930.

§ 3.

Å bankens rörelse under år 1930 uppkom ett överskott å 211,472 kronor
72 öre mot 299,072 kronor 40 öre under år 1929, varjämte till delägarnas
disposition fanns ytterligare ett belopp av 1,874,731 kronor 71 öre, utgörande
odisponerad vinst från föregående år.

I en till delägarna avlåten skrivelse den 30 april 1931 hade bankstyrelsen
hemställt, att delägarna måtte besluta, att förenämnda överskottsmedel,
2,086,204 kronor 43 öre, skulle kvarstå till delägarnas framtida
disposition.

Denna hemställan biföllo delägarna vid allmänna ordinarie sammankomsten
den 15 juni 1931.

% 4.

Bankens fordringar lios hypoteksföreningarna för till dem utlämnade lån

utgjorde vid 1930 års början........................................ kronor 438,159,964:6 9

och lia under året ökats med........................................ » 14,586,846: 68

och utgjorde således vid årets utgång........................ kronor 452,746,811:3 7.

Hypoteksföreningarnas tillgodohavanden hos banken för verkställd amortering
vid 1930 års början, utgörande........................... kronor 63,806,493: 9 o

lia under året ökats med............................................... » 962,929; 64

och utgjorde således vid årets utgång........................ kronor 64,769,423: 54.

Nettobeloppet av föreningarnas skuld till banken belöpte sig vid 1930 års

början till............................................................................ kronor 374,353,470: 79

och utgjorde vid årets slut........................................... » 387,977,387:8 3

och har således under året ökats nied........................ kronor 13,623,917:04.

§ 5.

Bankens obligationsskuld har under år 1930 undergått följande förändringar.

Av bankens svenska obligationer, varav vid årets

början voro utelöpande.................................................... kronor 256,730,900: —

avyttrades under året 47g % obligationer.................... » 40,000,000; —

varigenom skulden ökades till .................................... kronor 296,730,900: —.

men amorterades däremot

31 —

6 % obligationer .........................

5 % » .........................

4 % » .......................

33/, % » .........................

3''/ä X » .........................

och återstod alltså vid årets slut

15,000,000: —

1,171,500; —

363,000: —

273,200:— kronor 31,807,700:-......................... kronor 264,923,200: —.

Av bankens tyska obligationer, varav vid årets

början voro utelöpande ...............................	.................. mark	125,626,200: —
har amorterats ett belopp av.......................	.................. »	2,252,700: —
Vid årets slut återstodo alltså ..................	................. mark	123,373,500: —
motsvarande i svenskt mynt ......................	.................. kronor 109,665,333: 33.

Av bankens franska obligationer, varav vid årets

början voro utelöpande........................................	......... franc	30,641,000
avyttrades under året 4 % obligationer ...........	......... »	132,500
varigenom skulden ökades till ..........................	......... franc	30,773,500
men amorterades däremot ett belopp av..........	......... »	983,500
och återstod alltså vid årets slut .......................	......... franc	29,790,000
motsvarande i svenskt mynt	......... kronor	21,448,800	-

Bankens obligationsskuld utgjorde alltså vid 1930 års slut:

i svenska obligationer .................................................... kronor 264,923,200:

i tyska » » 109,665,333:33

i franska » * 21,448,800:

Summa kronor 396,037,333: 3 3.

§ 6.

Vid ordinarie sammankomst den 15 juni 1931 hava delägarna beviljat
styrelsen full ansvarsfrihet.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Enligt § 1 i kungl, förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
den 5 juni 1909 skall revisionen av kassans förvaltning och
räkenskaper verkställas av tre revisorer, av vilka två utses av Konungen
och den tredje av fullmäktige i riksgäldskontoret. På grund av denna föreskrift
har byråinspektören i bank- och fondinspektionen Kolf Steffenburg
och förste kontrollören i generalpoststyrelsen V. Rathsman blivit av Kungl.
Majit samt riksgäldsfullmäktigen Anders Anderson i Råstock av fullmäktige
i riksgäldskontoret förordnade att granska stadshypotekskassans förvaltning
och räkenskaper år 1930. Från årets och föregående års styrelseberättelser
äro hämtade efterföljande uppgifter örn kassan:

— 32 -

Balansräkningar.

		—-----
1	jan	1930			31	dec. 1930
Kronor	ö.	Kronor	ö.	Tillgångar:	Kronor	ö.	Kronor	ö.
					1	1
				Till stadshypteksföreningarna utlämnade
				lån:
i		15,313,199	—	Förskottslån .................................	24,973,754	-
		169,740,407	69	Lån med l/2 % amortering...............	190,051,599	80
		83,181,923	—	Lån nied 1 % amortering ...............	92,718,145	74
		90,426,923	—	Lån på 10 år utan amortering .........	89,895,658	—
		187,192,447	—	Lån på 20 år utan amortering .........	229,560,567	—
554,1615,330	38	8,311.430	69	Aldre amorteringslån 1 .....................	7,388,099	15	634,587,823	69
				Amorteringslån till kommuner1:
		5,940,115	—	nominellt belopp ...........................	5,709,740	—
2,916,961	23	3,023,153	77	avgår amorterat belopp ..................	3,043,806	60	2,665,933	40
213,923				Lån mot hypotek av inteckningar i fast
				egendom .......................................	i	i	210,026	57
! 27,461,060	01			På räkning med inhemska banker ......			17,945,149	46
10,461	41			På räkning med utländska banker ......			2,725	2 6
360,000	_			Fastigheten .......................................			360,000	—
3,820				Oguldna annuiteter på lån till förening-
				arna .............................................			—	—
j _				Diverse .............................................			625	— 1
1				Inventarier .......................................			1	i
1 5,891,084				Kapitalrabatter att successivt amorteras
				genom låntagarnas inbetalningar ......			5,290,778	69 j
33,675	22			Kassabehållning .................................			184,502	08
				Grundfond: Svenska statens 3‘/i % obli-				\|
				gationer ä nom. 80.000,000 kronor.
[591,057,317	10			Summa			661,247,565	15
				Skulder:
				Utelöpande obligationer:
		2,787,466	67	av 1883 2 års 4 lån ..................	2,409,333	84
		5,655,400	—	» 1888 2 » 3 V* % ..................	5,320,200	—		:
i		6,212,000	—	» 19022 »4 » ..................	6,094,800	— \|
		8,041,200!	—	» 1904 2 » 4 % » ..................!	7,905,600	— i		;
		4,290,400	—j	» 1906 2 » 4 % 2 ..................	4,240,400	—
		122,400,000	-	» 1910 » 3/»% ..................	122,400,000	—		:
		20,997,000		» 1914 » 4 V* % * ..................	21,883,0(X)	—		:
		11,344,000	—!	» 1914 » 5 % 2 ..................	11.200,000	—j		i
1		47,367,500j	—j	» 1915 25 % » ..................	46,994,000	—i
!		8.743,000		2 1920 2 5V*% !> ..................	— \|	—I

1 Utlämnade av allmänna liypotekskassan för Sveriges städer.

2 Utgivna av allmänna liypotekskassan för Sveriges städer.

— 33 —

1 jan.	1930			31 dec. 1930
Kronor	ö.	Kronor	Ö.		Kronor	Ö.	Kronor j	•• °.
		9,460,000		av 1920 års 6 % lån ..................	—	—
		150,000,000	—	» 1922 »5 % » ..................	150,000,000	—
		100,000,000	—	» 1926 »5 % * .................	100,000,000	—	'' .
		24,490,000	—	» 1927 » 41/a % » ..................	96,736,000	—		■
585,009,966	67	63,222,000	—	» 1928 »5 % » ..................	79,581,000	—	654,764,333	34 j
4,000	—			Utelöpande grundlondsobligationer1......			—	—
10,600	—			Utlottade och förfallna, men ej till in-
				lösen företedda obligationer ............			4,600	—
\| 219.896	78			Förfallna, men ej till inlösen företedda
				kuponger.......................................			224,393	7 4 j
248	66			Icke förfallna kuponger till inlösta ut-
				lottade obligationer1 ........................		-	243	39
5,050	83			Vinstutdelning på grundfondsobliga-
				tioner1 ........ .................................			:
5,140	89			Diverse ...........................................			—	—
1,707,793	27			Saldo av ej förfallna räntor ...............			1,954,207	42
194,620	—			Inbetald överkurs å 5 % obligationer
			■	vid utbyte mot uppsagda 6 % obliga-
				tioner, tillfällig fond........................			94,620
—	—			Kursvinst år 1930 i samband med ut-
				lämnande av lån i kontanta penningar			5,167	32
3,900,000				Reservfonden ....................................			4,200.000	—i
591,057,317	1°			Summa		1661,247,665	15

Vinst- ocl) förlusträkningar.

1 jan.	1930	''	31 dec.	1930
Kronor	Ö.	Kronor \|	ö.		Kronor	ö.	Kronor	Ö.
			Inkomster:
		26,743,295 82	Ränteinkomster .................................	29,521,516	70
j 1,011,449	68	25,731,846\| 14	Ränteutgifter ....................................	28,475,442	75	1,046,073	95
194,620	_			Inbetald överkurs å 5 % obligationer vid
				utbyte mot uppsagda 6 % obligationer			" ''	—
	_			Kursvinst i samband med utlämnande av
				lån i kontanta penningar ...............			5,167	32
	—			Avskrivning av grundlondsobligationer1
				och till desamma hörande vinstutdel-
				ningskuponger.................................			9,050	83
1 1,206,069	68			Summa			1,060,292 io 1
				Utgifter:
228,336	73			Förvaltningskostnader ........................			242,156194
13,613	10			Annuitetskostnader ...........................			12,661	97
569,499	85			Amortering å kapitalrabatterna............			600,305	R7 87
194,620				Tillfällig fond ....................................			5,167	»al
200,000	—			Reservfonden ....................................			200,000	—
1,206,069	168	\| \|		1 1 1 1 1,060,29a	1 0

1 Utgivna av allmänna hypotekskassan lör .Sveriges städer.
3 — 312020. Rev.-beråttelse 1931 ang. riksgäldskontoret.

— 34 -

§ 1.

I fråga örn kassans grundfond har under år 1930 ingen förändring inträffat.

§ 2.

Grenom beslut den 18 november 1930 har upplagts ett nytt 4 */4 % obligationslån
å 100,000,000 kronor.

§ 3.

Samtliga utelöpande obligationer tillhörande 1920 års hl/.2 % och 6 % län
uppgående till respektive 8,743,000 kronor och 9,460,000 kronor hava under
året inlösts.

Samtliga utelöpande obligationer tillhopa 11,200,000 kronor av 1914 års
5 % lån hava uppsagts till återbetalning till parikurs den 2 januari 1931.

Såsom valuta för hypotekslån hava under år 1930 utlämnats obligationer
å tillhopa 89,684,000 kronor, nämligen:

av 1914 års 472 % lån ..................	................................. kronor	1,079,000: —
» 1927 » 472 X » ..................	................................ »	72,246,000: —
» 1928 » 5 ''% » ..................	................................. »	16,359,000: -
	Summa kronor	89,684,000: —.

§ 4.

Stadshypoteksföreningarnas skuld till hypotekskassan för erhållna lån utgjorde
vid 1930 års början 554,166,330 kronor 38 öre och hade vid årets
slut stigit till 634,587,823 kronor 69 öre. Av sistnämnda belopp utgjorde
7,388,099 kronor 15 öre återstående skulden å de lån, som utlämnats av
allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

§ 5.

Ä stadshypotekskassans rörelse för år 1930 har uppkommit ett överskott
av 805,473 kronor 19 öre, som disponerats sålunda, att till amortering av
kapitalrabatter använts 600,305 kronor 87 öre, medan 200,000 kronor tillförts
reservfonden — som, sedan från en tillfällig fond överförts 100,000
kronor, uppgår till 4,200,000 kronor — samt 5,167 kronor 32 öre en tillfällig
fond.

§ 6.

Jämlikt § 11 i kungl, förordningen angående stadshypotekskassan den
5 juni 1909 tillkommer det Konungen att, sedan fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande däröver inhämtats, besluta angående ansvarsfrihet
för kassans styrelse; och har Kungl. Maj:t, efter det fullmäktige i avgivet
yttrande förklarat sig icke hava något att däremot erinra, den 19
juni 1931 beviljat styrelsen ansvarsfrihet för kassans förvaltning under
år 1930.

— 35 —

Svenska bostadskreditkassan.

Balansräkning den 31 december 1930.

	Kronor	.. 0.
Tillgångar: Fordringar hos bostadskreditföreningar.
Förskottslån ..............................................................................	13,051,069	99 1
Ränta å förskotts) ån ....................................................................	168,381	80 j
Förlagslån .................................................................................	87,730	os ;
Inventarier .................................................................................	21,406	44 \|
Främmande obligationer..................................................................	1,000,000	_ i
Upplupna, ej förfallna räntor.......................................... .................	14,875	i
På räkning med bankinrättningar.....................................................	6,051,222	27 \|
	3,000	_ i

Balanserade organisationsbostnader ..................................................	110,647	75 !
Grand fond: Svenska statens 41 /» % obligationer å nom. 30.000,000 kronor.
Summa	20,458,333	33 j
Skulder:
1930 års 5 % obligationslån ...........................................................	20,000,000	— i
Upplupen, ej förfallen ränta å obligationslånet....................................	458,333	! 33 1
Summa	20,458,333	I 33

Vinst- och förlusträkning för år 1930.

	Kronor	ö. i 1
Inkomster år 1930:
Ränteinkomster och kursvinst ........................................................	463,496	06 j
Balanserade organ isationskostnader ..................................................	110,647	75
Summa	574,143	81 i
Utgifter år 1930:
Ränteutgifter ................................................................................	459,636	45
Omkostnader .................................................................................	114,507	3 ti
Summa	574,143	81

§ 1.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av Kungl. Majit i ämnet
framlagt förslag beslöt 1929 års riksdag att genom inrättande av en ny
kreditorganisation — Svenska bostadskreditkassan med därtill anslutna
hostadskreditioreningar — bereda möjlighet för tillgodoseende av förefintligt
legitimt behov av kredit för bostadsändamål i städer och stadsliknande
samhällen, i den mån detta behov icke i annan ordning tillgodo

— 36 —

såges genom ändamålsenlig kreditgivning. Det kreditbehov, som här avsågs,
utgjordes vad angår bostadsegnahemmen av såväl primär- som sekundärkredit
samt beträffande Övriga bostadsfastigheter av sekundärkredit.

I enlighet med 1929 års riksdags beslut, har Kungl. Majit utfärdat
dels den 3 augusti 1929 förordning örn Svenska bostadskreditkassan och
örn bostadskreditföreningar (nr 256), dels den 18 oktober 1929 reglemente
för Svenska bostadskreditkassan och för bostadskreditföreningar
(nr 353).

Vidare har Kungl. Majit den 3 juli 1930 utfärdat instruktion för av
Konungens befallningshavande förordnat ombud hos bostadskreditförening
(nr 319).

§ 2.

Genom beslut den 15 augusti 1929 förordnade Kungl. Majit dåvarande
riksgä ldsfullmäkti gen Carl Gustaf Ekman att under en tid av tre år,
räknat från och med den 15 september 1929, vara ledamot, tillika ordförande,
i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan.

Fullmäktige i riksgäldskontoret utsago den 19 september 1929 bankdirektören
H. S. Tamm, Stockholm, att under tre år, räknat från och med
den 15 september 1929, vara ledamot i kassans styrelse. Herr Tamm har
av styrelsen valts till dess vice ordförande.

§ 3.

Riksgäldsfullmäktigen Anders Anderson i Råstock har såsom ombud
för riksgäldskontoret deltagit i granskningen av kassans räkenskaper för
år 1930.

§ 4.

Fullmäktige i riksgäldskontoret liava den 14 november 1929 till kassan
överlämnat förbindelse att såsom grundfond för kassan vid anfordran
överlämna svenska statens l1/* % obligationer å 30,000,000 kronor.

§ 5.

I början av april 1930 avslutade kassan kontrakt med ett konsortium,
bestående av Stockholms Enskilda Bank, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
Aktiebolaget Svenska Handelsbanken och Aktiebolaget Göteborgs
Bank. rörande försäljning av nominellt 20,000,000 kronor kassans 5 %
obligationer. Lånet emitterades av konsortiet den 10 april 1930 till en
kurs av 101 Vs % och slutsåldes omedelbart.

^ 6.

Bostadskreditföreningarnas skuld till bostadskreditkassan för erhållna
lån utgjorde vid 1930 års slut 13,051.069 kronor 99 Öre.

— 37 —

§ 7.

Ä bost ad sk rudit kassans rörelse under år 1930 Ilar uppkommit en förlust
å 110,647 kronor 75 öre, som balanseras såsom organisationskostnader.

§ 8.

Vid ordinarie stämma den 20 juni 1931 hava ombuden för böstadskreditföreningarna
jämlikt § 13 i ovannämnda förordning den 3 augusti 1929 beviljat
interim sstyrelsen ansvarsfrihet för tiden från och med dess konstituerande
till och med utgången av år 1930.

Svenska skeppshypotekskassan.

Riksgäldsfullmäktigen redaktör P. Alb. Hansson har såsom ombud för
riksgäldskontoret deltagit i granskningen av denna kassas förvaltning och
räkenskaper år 1930. Efter styrelsens förvaltningsberättelser meddelas följande
uppgifter:

Balansräkningar.

1 jan. 1930	—	—— - ■	31 (lee. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
115	0 3	Kassa.........................................................................	554	85
4,850	12	Inventarier ..................................................................	1	—
~~	—	Utlämnade lån ...........................................................	18,055,000	—
	—	Kapitalrabatter och diverse debitorer ..............................	19,650	—
—		Innestående i bank ......................................................	1,959,567	63
—		Upplupna icke förfallna räntor .......................................	928,815	2\|
9,752	96	Underskott .................................................................	—	<
		Grundfond: Svenska statens 4 V2 % obligationer å nom.		\|
		10.000,000 kronor
14,218	11	Summa	20,363,588	69
		Skulder:
		Obligationslån ..............................................................	20,000,000
—	—	Oinlösta kuponger........................................................	3,225	—
—	''	Upplupna icke förfallna obligationsräntor ........................	333,333	33
		Överskott att avsättas till en reservfond...........................	27,030	86
9,968	11	Bankskuld .......- .........................................................	1 - ’	—
4,250	-	Upplupna icke utbetalda styrelsearvoden..........................	i	—
14,218	n	Summa	20,363,588	60

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	.. O.
		Inkomster:
9,752	96	Underskott ..................................................................
	—	Räntor och rabatter .....................................................	918,871	74
9,752	96	Summa	918.871	74
		Utgifter:
—	—	Ingående balans ............................................................	9,752	96
— \|	—	Avskrivning.................................................................	4,459	62
168	11	Räntor ......................................................................	834,431	45
	—	Arvoden och löner ......................................................	29,520	-i
9,584	85	Omkostnader ...............................................................	13,677	35 j
	-	Överskott.....................................................................	27,030	3C\|
9,752	96	Summa	918,871	7 4 j

§ 1.

Kassan har med år 1930 trätt i full verksamhet.

§ 2.

Under året Ilar kassan genom ett bankkonsortium bestående av Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank, Aktiebolaget Göteborgs
Bank, Aktiebolaget Svenska Handelsbanken och Aktiebolaget Göteborgs
Handelsbank upptagit ett 5 % obligationslån å 20,000,000 kronor att återbetalas
den 1 mars 1950. Konverteringsrätt inträder den 1 mars 1940.

§ 3.

Under året hava utbetalats lån å tillhopa 18,055,000 kronor, fördelade
som följer:

Mot säkerhet i fartyg byggda år 1930 hava utlånats........ kronor 9,900,000

» » » » » » 1929 » » » 2,160,000

» » » » » » 1928 » » » 4,735,000

Mot säkerhet i ett fartyg, byggt år 1887 och helt ombyggt

och moderniserat år 1930 hava utlånats ........................... » 60,000

Vidare hava lån å tillhopa ................................................... » 1,200,000

utbetalats mot preliminär säkerhet för fartyg, som komma att levereras från
byggnadsvarv i början av år 1931. Av dessa lån är ett å 300,000 kronor
uppsagt att återbetalas den 28 februari 1931.

§ 4.

Jämlikt § 7 i reglementet för kassan skall det vid årets slut kvarstående
överskottet, 27,030 kronor 36 öre, avsättas till en reservfond.

§ 5.

Genom beslut den 5 juni 1931 bär Kungl, Maj:t meddelat styrelsen försvenska
skeppshypotekskassan ansvarsfrihet för 1930 års förvaltning.

— 39 —

Svenska jordbrukskreditkassan.

Balansräkning den 31 december 1930.

	f ''	Kronor	ö.
Tillgångar: Kassabehållning ............................. Bankräkningar......................................................... \| Utgivna lån ........................................................... Deponerad ranta i postsparbanken .......................... ! Vinst- och förlustkonto .......................................... ! Grundfond: Svenska statens 4*/»% obligationer å nom.	15,000,000 kronor.	1,362 75,341 6,518,460 1,516 4,043	56 71 67 7 5
Summa	6.600.724	69
Sladder: Organisationsanslaget............................................... Revisionsanslaget Upptagna lån ........................................................ Oreglerade arvoden ..............................................		59,724 20,475 6,520,000 525	59 10
Summa	6,600.724	''6 9

Vinst- och töriusträkning lör år 1930.

		1 Kronor	ö.
Inkomster: Kanta å uppsägningsräkning ..................................		338	34

» å checkräkning ........................................... ; Utgående balans.................................................. 1		4,043	3 4 75
Summa	4,385	40

I ''tgifler

! Klinta ä tillfällig checkräkning ............

Förvaltningskostnader .................... •••

......... 14 31

............ 4,371 jisj

Summa 4,385 j4«!

§ 1.

I överensstämmelse med 1930 års riksdags beslut i anledning av en av
Kungl. Majit på grund av jordbruksutredningens förslag till riksdagen
avgiven proposition angående åtgärder för befrämjande av jordbrukets
kreditkasserörelse utfärdade Kungl. Majit den 3 juli 1930 (nr 317) förordning
örn jordbrukets kreditkassor, innefattande bland annat föresktiftei
rörande svenska jordbrukskreditkassan.

Reglemente för kassan fastställdes och bestämmelser rörande kassans
bildande meddelades av Kungl. Majit den 12 september 1930.

— 40 —

§ 2.

I1 ullmäktige i riksgäldskontoret hava till ledamot i styrelsen under tre
år, räknat från den 1 oktober 1930, utsett riksgäldsfullmäktigen kabinettskammarherren
E. Hallin och till suppleant för honom riksgäldsfullmäktiges
vice ordförande f. d. professorn G. Kobb.

§ 3.

Såsom ombud för riksgäldskontoret har riksgäldsfullmäktigen G. Amdersson
deltagit i granskningen av kassans förvaltning och räkenskaper.

§ 4.

Enligt § 1 i ovannämnda Kungl. Martts förordning den 3 juli 1930 har
jordbrukskreditkassan till ändamål att driva lånerörelse genom att lämna
kredit åt centralkassor, att öva kontroll och tillsyn över sådana kassor
och till dem anslutna jordbrukskassor samt att verka för jordbrukskasserörelsens
befrämjande och utveckling i allmänhet.

För ordnandet av centralkassornas låneförhållanden har jordbrukskreditkassan
inlöst centralkassornas lån hos pension sstyrelsen, postsparbanken
och riksförsäkringsanstalten. Jordbrukskreditkassan har härigenom
erhållit följande fordringar, nämligen:

å Malmöhus läns centralkassa

» Mellersta Norrlands »

» Mälarprovinsernas »

» Skaraborgs läns »

» Södra Sveriges »

kronor 350,000	—
» 1,312,030	—
................ » 3,238,330	—
................ » 119,000	—
1,499,100	—
Tillhopa kronor 6,518,460	—

I samband därmed har jordbrukskreditkassan ställt sig som låntagare

hos Pensionsstyrelsen.................................................... för kronor 3,500,000: -

* Postsparbanken .................................................... » » 2,820,000: -

» Riksförsäkringsanstalten ................................... » » 200,000: —

Tillhopa för kronor 6,520,000: —

§ 5.

Av det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/31 anvisade reservationsanslaget
å 25,000 kronor till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen
har Kungl. Maj:t till interimsstyrelsens förfogande ställt ett belopp av 21,000
kronor, varav 15,000 kronor ätt användas för bestridande av kostnaderna
för centralkassornas revision av jordbrukskassornas verksamhet och 6,000
kronor att användas för den tillsyn och revision över centralkassorna, som
interimsstyrelsen har att anordna.

Verksamheten för jordbrukskasserörelsens befrämjande och utveckling
har huvudsakligen bestått av upplysnings-, instruktions- och organisa -

41 —

tionsverksamhet. Denna verksamhet har bland annat innefattat anordnande
av kurser för centralkassornas styrelseledamöter samt för utbildande
av instruktörer vid propagandaverksamheten, anordnade av föredrag
på olika platser inom landet, föreläsnings- och kursverksamhet inom
de särskilda centralkassornas verksamhetsområden, införande av uppsatser
och annonser i de bland jordbruksbefolkningen spridda tidningarna
ävensom åtgärder för bildande av nya jordbrukskassor.

Det för ifrågavarande verksamhet av 1930 års riksdag för budgetåret
1930/31 anvisade reservationsanslaget å 75,000 kronor har i sin helhet av
Kungl. Majit ställts till interimsstyrelsens förfogande.

§ 6.

Då kassan för de från centralkassorna övertagna lånen icke haft att
utfå ränta förr än för tiden från och med 1931 års ingång, har kassan under
år 1930 icke kunnat bereda sig något räntepålägg för täckande av förvaltningskostnaderna.
Som ej heller några medel blivit ställda till kassans
förfogande av det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/31 anvisade
reservationsanslaget å 100,000 kronor såsom förvaltningsbidrag åt
jordbrukskasseorganisationen, utvisa kassans räkenskaper för år 1930 en
förlust av 4,043 kronor 75 öre.

§ 7.

Riksgäldsfullmäktige hava i enlighet med förordningen den 3 juli 1930
örn jordbrukets kreditkassor utfärdat förbindelse att såsom grundfond för
kassan tillhandahålla svenska statens 41j2 % obligationer å nominellt

15,000,000 kronor.

§ 8.

Vid ombudsstämma den 15 juni 1931 har interimsstyrelsen beviljats ansvarsfrihet
för tiden från och med dess konstituerande till och med utgången
av år 1930.

Södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit.

Balansräkning den 31 december 1930.

	Kronor	ö.
Tillgångar:
Garantiiondsförbindelser ....................................................................	2,611,550	—
Kassabehållning .................................................................................	34,998	88
Bankräkningar...................................................................................	157,843	94
Obligationer.......................................................................................	148,500	—
Fordringar av anslutna föreningar ......................................................	4.605,176	05
Diverse personer.................................................................................	4,272	40
Tecknade men icke inbetalda insatser...................................................	650	—
Inventarier .....................................................................................	5,000	—
Föreningsandelar.................................................................................	900	—
Diverse räntor....................................................................................	3,134	13
Förlaget.............................................................................................	560	—
Nya lokalen .......................................................................................	10,000
Grundfond: Svenska statens 5 % obligationer å nom. 100,000 kronor.
» ; » » 4''/-2 % » » » 400,000 » .
Summa	7,582,585	40
Skulder:
Insatskapitalet....................................................................................	86,700	—
Reservfonden ...................................................................................	80,000	i
Dispositionsfonden..............................................................................	22,382	12
Säkerhetsfonden.................................................................................	100	—11
Medlemmarnas garantifond..................................................................	2,611,550	~~ i
Bankräkningar....................................................................................	2,292,758	40j
Upptagna lån ..................................................................................	1,857,604	—i
Sveriges förenade centralkassor för jordbrukskredit.................................	299,100	1
Rediskonterade växlar i riksbanken ......................................................	253,484	—
Postremissväxlar.................................................................................	60,817	bo;
Växelräntor.......................................................................................	4,000	-j
Organiseringskonto..............................................................................	1,546	80 j
Vinst- och förlustkonto:
1930 års vinst.................................................................................	12,542	7 8
Summa	7,582,585	4° j

43 —

Vinst- octa förlusträkning för år 1930.

!	Kronov	ö.
Inkomster:
Ingående balanskonto:
1929 års vinst.................................................................................	16,792	88
Kantor ..........................................................................................	242,118	H
Diverse inkomster, statsanslag ............................................................	500	—
Summa	259.410	80
Utgifter:
■ Avsatl till:
i Reservfonden .................................................................................	5,000	~
Pensionsfonden .............................................................................	3,850	—
Dispositionsfonden..........................................................................	2,502	32
Vinstutdelning ..............................................................................	3,940	06
Organisering ............................................ ....................................	1,500	—
i Diverse utgivna räntor........................................................................	187,078	02
Diverse omkostnader .......................................................................	38,497	—
\| Skatter ............................................................................................	3,005	91
Inventarier .......................................................................................	790	74
Nya lokalen.......................................................................................	703	97''
Utgående balanskonto:
i 1930 års vinst................................................................................	12,542	78
Summa	259,410	SO

§ 1.

Inspektör C. Ekstrand kar såsom ombud för svenska jordbrukskreditkassan
deltagit i revisionen av centralkassan.

§ 2.

Den 31 december 1930 utgjordes delägarna i centralkassan av 48 jordbrukskassor
och 2 andra ekonomiska föreningar. Två jordbrukskassor hava
bildats under året och ingått såsom delägare i centralkassan.

Antalet medlemmar i jordbrukskassorna uppgick till sammanlagt 4,426
med ett tecknat insatskapital av 109,983 kronor.

Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit.

Balansräkning den 31 december 1930.

Tillgångar:	Kronor	ö.
Garantiförbindelser..............................................................................	1,771,750	—
Kassabehållning ...............................................................................	67,123	97
Bankräkningar ...................................................................................	326,667	41
1 Obligationer.....................................................................................	37,000	—
Kommuners reverser...........................................................................	37,100	—
Fordringar ..............................................................................	5,491,936	6 4
Förlaget..........................................................................................	2,619	39 j
Inventarier .......................................................................................	22,166	32j
j Räntor .............................................................................................	8,204	6 6 ]
1 Övriga räkningar................................................................................. j Grundfond: Svenska statens 5 % obligationer å nom. 100,000 kronor. » : 41/» % » » » 400,000 » .	494,536	8 4 j
Summa Skulder: ! Fonder: * \| Insatskapitalet: tecknat belopp ........................................................... 03 830:	8,259,104	73
icke inbetalt .............................................................. 5,156: 56	58,673	44
Medlemmarnas garantifond .............................................................	1,771,750	—
Reservfond ............................................................................	10,500	—
1 Bankräkningar.........................................................................	2,310,290	66
Svenska jordbrukskreditkassan ...........................................................	3,238,330	—
Postremissväxlar.............................................................................	32,941	08
Rediskonterade växlar i riksbanken......................................................	574,963	12
Räntor ...................................................................	4,808	83
Övriga räkningar.................................................................................	246,975	06
Balanserad vinst ..................................................	237	22
Årets vinst ................................................................................. ...	9,635	32
Summa	8,259,104	7 3

Vinst- och förlusträkning för år 1930.

	Kronor	Ö.
Inkomster:
Balanserad vinst.................................................................................	237	2 2
Räntor .............................................................................................	89,160	77
	18,701	50
Summa	108,09.9	49
Utgifter:
Omkostnader ......................................................................................	73,487	81
Annonser ..........................................................................................	969	71
	717	86
	71	33

Avskrivning....................................................................................	22,980	74
Balanserad vinst .................................................................. 237: 2 2
Årets vinst.......................................................................... 9,635: 32	9,872	54
Summa	108,099	49

§ 1.

I egenskap av utav svenska jordbrukskreditkassan utsedd inspektör för
centralkassan har kamreraren G. Jonson deltagit i revisionen vid samtliga
avdelningskontor.

§ 2.

Antal delägare i centralkassan utgjordes vid årets slut av 64 jordbrukskassor
och 7 andra föreningar. Under året hava två nya jordbrukskassor
ingått i centralkassan.

Jordbrukskassornas medlemsantal uppgick till 3,644 med ett tecknat insatskapital
å 228,353 kronor.

Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit.

Balansräkning den 31 december 1930.

	Kronor	»•
Tillgångar: Garantiförbindelser..............................................................................	451,500	_
Kassa..............................................................................................	22.192	82
Jordbrukskassornas löpande räkning ...................................................	692,139	05
	570,106	13

Bankräkningai''- • •................................................................................	111,519	2 7
Jordbrukskassorna..............................................................................	31,892	19
j Diverse personer.................................................................................	2,002	50
i Inventarier .......................................................................................	3,501	39
! Trycksaker ......................................................................................	1,561	03
1 Postgiro.............................................................................................	155	10
; Jordbrukskassornas bokförlag...............................................................	100	—
'' Sveriges förenade centralkassor............................................................	200	i
! Svenska jordbrukskreditkassan ............................................................	866	55
Förskotterade räntor..........................................................................	1,321	77
Grundfond: Svenska statens 5 % obligationer å nom. 100,000 kronor. » •'' » » 41/* % » » » 200,000 » Summa	1,889,057	80
Skulder:
Medlemmarnas garantifond.................................................................	451,500	—
	15,050 2,315	_
Reservfonden ....................................................................................	87
0	376,390 738,874
	39
n ra ningar	300,554 3,607 424	09
	7 9
.	30

Vinst- och förlustkonto .....................................................................	341	93
Summa	1,889,057	so:

— 47

Vinst* och förlasträkning för är 193(1.

	Kronor	ö.
Inkomster:
Ingående balanshonto .......................................................................	149	81
Bokföringsavgifter ..............................................................................	775	—
Räntor ............................................................................................	12,291	78
Summa	13,216	09
Utgifter:
Överfört till reservfonden ..................................................................	149	31
Provisioner åt jordbrukskassor ............................................................	863	98
Omkostnadskonto ..............................................................................	11,620	87
Centralkassans exp.-kontor i Vellinge ..................................................	240	—
Utgående balanskonto ........................................................................	341	98
Summa	13,216	09

§ 1.

Såsom ombud för svenska jordbrukskreditkassan bär inspektören C. Ekstrand
deltagit i granskningen av kassans förvaltning och räkenskaper.

§ 2.

Vid årets utgång voro till centralkassan anslutna 24 jordbrukskassor.
Två kassor hava under året ingått såsom delägare i centralkassan.

Jordbrukskassornas medlemsantal utgjorde den 31 december 1930 1,483
med ett tecknat insatskapital av 30,106 kronor.

— 48 —

Skaraborgs läns centralkassa för jordbrukskredit.

Balansräkning den 31 december 1930.

	Kronor	ö.
Tillgångar:
Garantiförbindelser..............................................................................	397,800	—
	903

Skaraborgs läns centralkassas insatskapital i Sveriges förenade centralkassor	100	—
Jordbrukskassornas löpande räkning ...................................................	919,068	10
Svenska jordbrukskreditkassans organisationsavdelning ...........................	1,644	20
Inventarier .......................................................................................	1,298	—
	3,398	14
Diverse personers konto ...................................................................	5,353	30
Jordbrukskassornas blankett konto ......................................................	102	75
Insatskapital (tecknade men ej inbetalade insatser).................................	2,300	—
	130,300

Grundfond: Svenska statens 5 % obligationer å nom. 100,000 kronor.
Summa	1,462,268	39
Skulder:
	397,800	_

Bankräkningar....................................................................................	641,254	25
Jordbrukskassornas löpande räkning ...................................................	2,758	96
	6,800	_

Rediskonterade växlar i riksbanken......................................................	275,000	—
Svenska jordbrukskreditkassan ............................................................	119,000	—
Insatskapitalet, tecknade insatser .............................................••••-........	13,260	—
Vinst- och förlustkonto ............................................................*........	6,395	18
Summa	1,462,268	39

Vinst- och förlusträkning för år 1930.

	Kronor	ö.
Inkomster:
	3,706	28
Anslag från hushållningssällskapet för år 1930 .......................................	300
	12,242	27
Summa	16,248	55
Utgifter:
Avsatt till reservfonden och ränta å insatskapitalet.................................	677	86
	4,110 1,903	90 94
Lokal- och kontorskostnader ...............................................................
Annonser och trycksaker.....................................................................	491	74
Provisioner till jordbrukskassorna .....................................................	2,356	16
Skatter ............................................................................................	161	77
Avskrivning......................................................................................	151	—
Utgående balans:
Kvarstående från år 1929 ................................................. 3,028:4 2 Vinst för år 1930 ............................................................... 3,366: 76	6,395	18
Summa	16,248	5 5

— 49

§ 1.

Inspektören B. Ekberg har såsom ombud för svenska jordbrukskreditkassan
deltagit i granskningen av centralkassans förvaltning och räkenskaper.

§ 2.

Till centralkassan voro vid årets början 19 jordbrukskassor anslutna.
Under året hava 3 nya jordbrukskassor bildats, som sökt och vunnit inträde
i centralkassan. En under år 1929 konstituerad jordbrukskassa har jämväl
under nästlidet år beviljats inträde i centralkassan. Antalet till centralkassan
anslutna jordbrukskassor den 31 december 1930 utgjorde följaktligen
23 stycken.

Jordbrukskassornas medlemsantal uppgick vid sistnämnda tidpunkt till
1,177 med ett tecknat insatskapital av 30,116 kronor.

Mellersta Norrlands centralkassa för jordbrukskredit.

Balansräkningar den 31 december 1930.

Kronor	ö.
621,000
7,661	15
53,696	21
61,125	—
2,859,422	82
2,965	—
400
100
500	—
1,200	-1 j
3,598,070	18
621,000
21,300	—
4,000	—
I 5,000	—
1,447,315	56
! 900,000	—
412,030	—
170,788	—
25	40
2,273	09
,\| 14,338	18
i 3,590,870	18

Tillgångar:

Garantiförbindelser.........................................................................

Kassabehållning ...............................................................................

Bankräkningar..................................................................................

Obligationer.....................................................................................

Fordringar av anslutna föreningar ....................................................

Tecknade ej inbetalda insatser .........................................................

Diverse personer..............................................................................

Främmande insatser ......................................................................

Materiel för jordbrukskassorna ........................................................

Inventarier ....................................................................................

Grundfond: Svenska statens 5 % obligationer å nom. 100,000 kronor.

» : » j> 41/2 % » » » 300,000 »

Skulder:

Garantifonden .........................

Insatskapitalet........................

Reservfonden ........................

Dispositionsfonden ..................

Bankräkningar........................

Upptagna lån ........................

Sveriges förenade centralkassor

llediskonterade växlar ............

Diverse personer.....................

Influtna ej förtjänta räntor......

Vinst- och förlustkonto .........

Itev.-beråltelse 1931 ang. riksgäldskontoret.

— 50

Vinst- octa förlustrfikning Kör år 1930.

1	Kronor	?•
''Inkomster:
Saldo irån år 1929..............................................................................	1,613	50 j
Statsbidrag .......................................................................................	3,000	—
Räntor .................................................................................,...........	24,281	62
Summa	28,894	52
Utgifter.		j
j Löner och arvoden ...........................................................................	9,200	—j
! Skatter................................................................................	1,006	4 7
Materialier och inventarier..................................................................	1,589	79
Hyra, kontorskostnader na. m.............................................................	2,760	3.3 j
Utgående balans konto:
Saldo från föregående år ................................................... 1,613:50		i
Årets vinst .................................................................... 12 724: 68	14,338	isi
Summa	28,894	i 52l

§ 1.

Vid årets början vörö till centralkassan anslutna 24 jordbrukskassor, vilkas
antal under året ökats med 4 nybildade kassor. Den 31 december 1930
uppgingo alltså centralkassans delägare till 28 jordbrukskassor.

Antalet medlemmar i jordbrukskassorna utgjorde vid sistnämnda tidpunkt
4,160 med ett tecknat insatskapital av 72,377 kronor.

- 51 —

Fonden för statsskuldens amortering.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1930 hade en behållning
av 56,976,581 kronor 5 öre, har ökats med 26,539,667 kronor 88
öre, utgörande avsättningen enligt det å 1930/31 års riksstat för fonden
uppförda förslagsanslaget, för vilket närmare redogörelse lämnas här nedan.

Däremot har fonden minskats med ett belopp av 20,462,097 kronor 75 öre,
vilket belopp disponerats:

dels för täckande av uppkomna förluster å lånekapital å:

allmänna järnvägslånefonden		kronor	708,500:	—
vattenkraftslånefonden..........			»	55,032:	05
egnahemslånefonden..............			»	1,143,440:	60
dräneringsfonden ..................			»	8,187:	20
jordförmedlingsfonden..........			»	40,687:	43
täckdikningslånef onden..........			»	50,000:	—
kraftledningslånefonden ......			»	110,082:	59
industrilånefonden..................			»	76,037:	5 8
fonden för låneunderstöd	(svenska	stenkol saktie-
bolaget Spetsbergen)..........			»	1,270,130:	50
fonden för statens aktier	(svenska	stenkolsaktie-
bolaget Spetsbergen)..........			»	2,000,000:	—
els ock för nedskrivning av det i Trollhätte och
Södertälje kanalverk nedlagda, icke räntabla tåne-
kapitalet (1931 års riksdags	skrivelse	nr 155) ........	»	15,000,000:	—
		Summa	kronor	20,462,097:	75.

Vid budgetårets utgång hade alltså fonden för statsskuldens amortering
en behållning å 63,054,151 kronor 18 öre.

Såsom framgår av den å sid. 19 intagna specifikationen av tillgångar och
skulder för riksgäldsverkets fond redovisas för sistnämnda fond en skuld
till amorteringsfonden å hela dess behållning. Å andra sidan har riksgäldsverkets
fond en fordran av statsmedlen å 26,539,667 kronor 88 öre för den
avsättning till fonden för statsskuldens amortering, som, jämlikt den nuvarande
lydelsen av 1 § förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående
statsverkets fond av rusdryeksmedel, skall bestridas medelst statens inkomster
av rusdryeksmedel. Enligt budgetredovisningen (sid. 106) har anslaget
belastats med nämnda belopp, men enär rusdrycksmedelsinkomstema icke
till beloppet voro kända den 30 juni 1931 har häremot svarande överflyttning
från statsverkets till riksgäldskontorets giroräkning icke kunnat verk
ställas vid nämnda tidpunkt. Berörda medelsöverföring har numera ägt ruin.

52 —

Fonderade statslånen.

Nedanstående sammanställning utvisar förändringen i sammansättningen
av de fonderade statslånen under budgetåret 1930/31.

1 1			Ranten	Nominellt belopp i	Amorterings- tid	Riksgäldskontorets skuld
			fot	1 juli 1930	30 juni 1931
			%	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
Obligationslån.
a) Av riksgäldskontoret upptagna obligationslån:
1886	års		3.5	64,546,222		1887—1961	45,523,111	11	44,666,222	2 2

1887	3,6	85,656,360		83,689,360		83,689,360

1888			3	26,666,666	r -		24,183,111	11	24,183,111	11
			b 7
1890			3.5	35,555,555	,	1891—1940	12,606,666	6 6	11,532,444	44
		.j U
1894		>y	3	18,000,000		inom år 1950	16,878,600		16,878,600

1899			3.5	36,000,000		1903—1953	24,465,960		23,798,880

1900			3.5	36,320,000			36,320,000		36,320,000

1904 1906			3.5 3.5	36,000,000 43,200,000			\| 79,056,000
				—	i 125,856,000

1907			3.5	46,800,000			46,800,000
					)
1908	»	» .........	3.5	54,480,000	—	—	54,480,000	—	54,480,000	—
1911	»	» .........	3.5	72,000,000	—	—	72,000,000		72,000,000	—
1913		*	4.5	72,000,000			72,000,000		72,000,000

1916 1917 1918		y>	5	118,430,000 68,600,000 95,010,200			J 25,237,100 12,697,400
					—	—	—
	» .........	5	—	_	_	_
1921	Ä		6	94,132,200			94,132,200

i 1921 » premieo bliga-		100,000,000		/ inlöses år \ 1931 /	100,000,000		76,885,200

\| 1923	års		4.5	28,459,800			28,459,800		28,459,800	1

! 1923			5	66,582,400			66,582,400		66,582,400

! 1923 » premieobliga-		120,000,000		/ Inlöses år \ \ 1933 )	120,000,000		120,000,000

1924	års	statslån .........	5.5	111,900,000	—	/ Inlöses 1/n\ \ 1954 f	111,900,000	—	111,900,000	—
1927			4.5	67,466,900			67,466,900		67,466,900

1929			4.5	205,569,500			205,492,600		205,569,500

1930			4.5	273,266,100			245,094,200		273,266,100

1931		» ..........	4	122,211,900	—	1932—1981	—	—	122,211,900	—
1931 » premieobliga-		23,114,800					23,114,800

		Säger	—	2,121,968,604 45		1,645,065,408	3s\| 1,660,861,217	77''

- 53 —

		Nominellt		Amorterings- tid	Riksgäldskontorets skuld
	fot	belopp i		1 juli 1930		30 juni 1931 j
b) Au riksgäldskontoret övertagna lån: Örebro—Svartå järnvägs-aktieb. obligationslån	%	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
4	1 732.000		1898—1987	279,000		249,000
Jämvägsaktieb. Malmö— Kontinentens obliga-tionslån av år 1898......	4	1 1,579,000		1901—1940	774,000		717,000
Dito av år 1902............	4	1 858,000	_	1908—1942	466,000	—	438,000	—
Mora—Vänerns järnvägs aktieb. obligationslån: av d- Vt 1896 ...........	4	1 1,476,000		1903-1936	653,000		570,000
» d. V9 1896 ...........	4	1 370,000	-	1903—1936	164,000	—	143,000	—
» år 1903 ..............	''4.5	1 3,083,000	-	1914—1943	1,932,000		1,820,000	—
Säger		8,098,000			4,268,000	—	3,937,000	—
Lån hos statsinstitu-tioner och fonder: Statens pensionsanstalt	4.(5	_			99,020,351	11	113,825,092	82
Postverkets pensionsfond	4.6	—	-	—	7,291,314	99	8,959,870	06
Telegrafverkets pensions-fond...........................	4.6	—	—	—	10,000,000	—	10,000,000	—
Statens järnvägars pen-sionsfond ..................	4.6	_	—	—	2,000,000	—	7,000,000	—
Pensionsförsäkringsfou-den...........................	4.6	_	_	_	11,000,000		11,000,000	—;
Postverkets förnyelsefond	-	—	—	—	—	—	6,000,000	—i
Statens vattenfallsverks förnyelsefonder............	4.6	_	_	~	19,550,000	_	21,500,000	_
Säger	—	—	—	—	148,861,666	10	178,284,962	88;
Övrig fonderad stats-skuld : Innestående fond för Göta kanals underhåll .........	5	140,889	-		140,889		140,889	_ i
Köpeskillingen för fastig-heten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm ...	4	2,250,000			2,250,000		2,250,000	j
Säger		2,390,889			2,390,889	—	2,390,889	— i
Sammandrag: Obligationslån: Av riksgäldskontoret upptagna...........			1,645,065,408	lis	1,660,861,217	1 7
» övertagna ........ Lån hos statsinstitutioner och fonder Övrig fonderad statsskuld ....................		................. 4,268,000 Säger11,649,333,408 .................! 148,861,666 2,390.889	88 10 —	3,937,000 1,664,798,217 178,284,962 2,390,889	77 88
				Summa	1,800,585,96.3 98	1,845,474,069	65

1 Utgör tiri m stuten Svertuna skuldbeloppet.

Deli fonderade statsskulden Ilar såsom synes stigit med 44,888,105 kronor
67 öre. Orsakerna härtill äro följande:

Under budgetåret har riksgäldskontoret emitterat obligationer å nedan
angivna belopp:

Av 1929 års 41/''s % statslån kr. 76,900: —

» 1930 » 4Vs » » .... » 28,171,900: —

» 1931 » 4 » » .... » 122,211,900: —

» 1931 » premielån............ » 23,114,800: —

Vidare har den fonderade statsskulden ökats genom
inlåning från följande statsinstitutioner eller av dem
förvaltade fonder:

kr. 173,575,500:

statens pensionsanstalt ...............

postverkets pensionsfond ............

statens järnvägars pensionsfond
postverkets förnyelsefond

kr. 14,804,741
» 1,668,555

» 5,000,000
» 6,000,000
1,950,000

kr. 29,423,296: 7 8

vattenfallsverkens förnyelsefonder »

Summa kr. 202,998,796: 78.
A andra sidan har den fonderade statsskulden minskats med nedannämnda
belopp, nämligen

dels genom konvertering eller inlösen av obligationer, tillhörande:
1916 och 1917 årens 5 % stats .

.................................... kr. 25,237,100: —

lån.....................................

1918 års 5 % statslån

1921 » 6 » » .......

1921 » premielån...........

dels genom amortering å
1886 års 31/2 % statslån ..

1890 » » » »

1899 » » » »

dels ock genom amortering å de av staten vid
inköp av enskilda järnvägar övertagna lånen

» 12,697,400
.» 94,132,200
» 23,114,800

kr. 856,888:8 9
» 1,074,222: 22
» 667,080:

kr. 155,181,500:

kr.

2,598,191: 11

331,000:

Summa kr. 158,110,691: 11.

I likhet med vad fallet varit under de närmast föregående budgetåren
hava omfattande konverteringar av äldre statslån verkställts under bud
getåret 1930/31. De under sistnämnda budgetår verkställda konverteringarna
framgå av nedanstående redogörelse.

1929 års ilj., % statslån.

Av 1929 års 41h % lån har emitterats ett mindre belopp i utbyte mot
obligationer av 1914 års 5 % lån varjämte obligationer till ett värde av
62,400 kronor försålts till enskilda köpare. Vid budgetårets slut hade
av ifrågavarande lån emitterats inalles 205,569.500 kronor.

— 55 —

Efter framställning av riksgäldsfullmäktig^ har Kungl. Majit den 26
september 1930 meddelat sin garanti å ifrågavarande statslån.

1930 års 41/2 % statslån.

Riksgäld skontorets konverteringsanbud antogs — efter franräknande av
ett mindre belopp, som infriades kontant — för ett belopp av 161, 913,100
kronor av 1916 och 1917 årens 5 % lån samt för 82,470,800 kronor av 1918
års 5 % lån. I anledning härav har av 1930 års 4 V-'' % statslån emitterate
obligationer å sammanlagt 244,383,900 kronor, vilka trätt i stället
för samma belopp av de äldre 5 % obligationerna. Vidare har på grund
av teckning och efter reduktion av tecknade belopp försålts 25,114,600
kronor av 1930 års lån. Slutligen har riksgäldskontoret under hand dels
hos statsinstitutioner, dels ock genom postsparbanken placerat 3,767,600
kronor i obligationer av detta lån, vars slutsumma alltså uppgår till
273,266,100 kronor. Enligt beslut av riksgäldsfullmäktige upphörde försäljningen
av lånet den 20 maj 1931.

Kungl. Maj:ts garanti å ifrågavarande statslån meddelades den 20 juni

1931.

1931 års 4 % statslån.

Den 11 februari 1931 beslöto fullmäktige, att till inlösen den 15 påföljande
maj uppsäga 1921 års 6 % statslån å 94,132,200 kronor och att erbjuda
innehavarna av obligationer, tillhörande berörda lån, att under
tiden 16 februari—3 mars 1931 utbyta dessa mot nom. samma belopp i
obligationer av ett för ändamålet upplagt nytt statslån löpande med
4 % ränta. De obligationsinnehavare, vilka antoge nämnda erbjudande,
skulle vid utbytet erhålla en kontant gottgörelse av 57= % å de uppsagda
obligationernas belopp, med rätt för dem att samtidigt utan avdrag
erhålla likvid för räntekupongen per 15 maj 1931 till samma obligationer.

I samband härmed utfärdades även inbjudan till teckning av ett belopp
å 50,000,000 kronor av det nya 4 % statslånet till en kurs av 95 %.
Någon särskild tid för verkställande av teckning fastställdes emellertid
icke.

Med anledning av riksgäldskontorets konverteringsanbud utbyttes
nom. 70,922,200 kronor 6 % obligationer av år 1921 mot obligationer av
det nya 4 % lånet. Teckningen å sistnämnda lån avslöts den 23 mars
1931, och hade då inalles 54,196,300 kronor tecknats. Någon reduktion av
de tecknade beloppen företogs ej, utan dessa tilldelades oavkortade respektive
tecknare. Härjämte har riksgäldskontoret under hand försålt

2,000,000 kronor av lånet å 94 7« % ävensom utlämnat åtskilliga mindre

56 —

obligationsposter till postsparbanken för att tillhandahållas dess insaltare.
Lånets slutsumma har den 2 april 1931 av riksgäldsfullmäktige
fastställts till 128,000,000 kronor.

Konverteringen av 1921 års 6 % statslån och emissionen av det nya
4 % lånet ägde rum under medverkan av riksbanken och ett konsortium
av inländska privatbanker. Kontrakt därom avslöts mellan riksgäldskontoret,
riksbanken och privatbankerna den 14 februari 1931.

Kungl. Maj :t har den 15 sistlidna maj meddelat sin garanti å 1931 statslån.

1931 års prentieobligationslån.

För konvertering av 1921 års premielån å 100,000,000 kronor, vilket förföll
till inlösen under sistlidna september, beslöto riksgäldsfullmäktige i
januari 1931 upplägga ett nytt premielån av i huvudsak samma typ som
det äldre lånet. För detta nya lån hava utfärdats inalles 2,000,000 obligationer,
var och en å 50 kronor; lånets belopp utgör alltså 100,000,000
kronor. Obligationerna förfalla till inlösen år 1936 eller, örn riksgäldskontoret
så bestämmer, år 1941. I juni och december varje år under den
tid, lånet är utelöpande, verkställes utlottning av vinster å sammanlagt

2,150,000 kronor. För helt år utgör vinsternas belopp således 4,300,000
kronor, motsvarande 4.3 % av lånets kapitalbelopp.

Genom kungörelse i ett antal tidningar har riksgäldskontoret erbjudit
innehavarna av 1921 års premieobligationer att under tiden från och med
den 8 juni 1931 utbyta dessa mot nya premieobligationer av år 1931. I
anledning härav hava omkring 74 % av de för 1921 års lån utfärdade
obligationerna blivit utbytta. Den del av 1931 års premielån, som ej
tagits i anspråk för berörda utbyte, har i sin helhet blivit försåld. Riksgäldsfullmäktige
hava meddelat, att den nya låneemissionen av allmänheten
mottagits med synnerligt intresse, och att det belopp, som funnits
tillgängligt för placering hos nytillkomna köpare, ej på långt när motsvarat
efterfrågan.

Vid konverteringen av 1921 års premielån och emissionen av det nya
premielånet har riksgäldskontoret biträtts av riksbanken, samtliga postanstalter
i riket, de flesta av landets privata banker och sparbanker samt
dessutom av åtskilliga av riksgäldskontoret antagna kommissionärer.

Emissionskostnaderna för 1931 års premielån hava ställt sig betydligt
lägre än motsvarande utgifter för de äldre premielånen.

I detta sammanhang förtjänar erinras att Kungl. Maj:t den 22 juni
1928 och den 21 maj 1931 utfärdat två särskilda förordningar, genom
vilka handeln med bland annat statens premieobligationer reglerats. Ti -

— 57 —

digare hade det stått envar öppet att utan hinder av några restriktiva
lagbestämmelser försälja dylika obligationer eller rätten till de vinster,
som utföllo å obligationerna, varjämte även andelar av såväl obligationerna
som vinsträtten kunde fritt försäljas. Denna obegränsade frihet
har lett till omfattande missbruk, vilka tillskyndat allmänheten avsevärda
förluster, och enahanda är även förhållandet med den verksamhet,
som av åtskilliga firmor bedrivits vid försäljning av premieobligationer
på avbetalning. Genom tillkomsten av ovanberörda författningar
torde dylika missbruk, såvitt möjligt är, vara undanröjda.

— 58

Tillfälliga statslån.

Deli del av statsskulden som redovisas såsom tillfälliga statslån består
numera endast av försålda skattkammarväxlar. Utestående beloppet av

dessa uppgick den 1 juli 1930 till ...................... kronor 260,000: —

Under budgetåret hava skattkammarväxlar försålts till
ett värde av ........................................ » 415,000: —

varigenom skulden ökats till .........................kronor 675,000: —

Beloppet av de under budgetåret inlösta skattkammarväxlarna
uppgick till ................................ » 505,000: —

vid budgetårets slut utelöpande skattkammarväxlar belöpte
sig följaktligen till ........................... kronor 170,000: —

Ä de växlar, vilka försålts under budgetåret, har diskontot utgjort 3
procent. Växlarna hava en löptid av 6 månader och försäljas av riksbanken.

59 —

Allmänna järnvägslånefonden.

Allmänna järnvägslånefondens inkomster hava under budgetaret 1930/31
uppgått till inalles 2,381,962 kronor 51 öre, utgörande bolagen debiterade
räntemedel.

Fondens utgifter, som under samma budgetår uppgått till 2,714,774 kronor
23 öre, hänföra sig i sin helhet till verkställda avskrivningar å nedanstående
från fonden utgivna lån. De avskrivna beloppen äro följande:
Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags äldre lån kronor 7,060:4 3

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolags två lån............ » 790,709: 21

Skövde —Axvalls järnvägsaktiebolags lån........................ » 37,000: —

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags två lån ............ » 47,605: os

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolags två lån ................ » 1,832,399: 51

Summa kronor 2,714,774: 23

Någon utbetalning fran fonden av nya lån har icke ägt rum under budgetåret.
Däremot har kapitalvärdet av Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge
järnvägar, uppgående till 1,158,365 kronor 60 öre, i samband
med statens förvärvande av ifrågavarande järnvägar överförts till statens
järnvägar. Vidare har 1930/31 års budget av influtna kapitalavbetalningar
tillförts ett belopp å 500,000 kronor.

Allmänna järnvägslånefondens tillgångar vid budgetårets början och slut

redovisas sålunda:

Utlämnade lån ....................

Utestående räntefordringar

Pen 1 juli 1930
kronor

.......... al,809,543: 17

13,505,958: 47
Säger 65,315,501: 6 4

Den 30 juni 1931
kronor

48,463,709: 32
12,852,048: 55
61,315,757: 8 7

Järnvägen Lidköping—Tun 310,800:— 310,800: —

Influtna kapitalavbetalningar ej redovi v

i sa de i riksstaten.....................................374,300: 27_977,709: so

Summa 66,000,601: 91 62,604,267:4 7

Vad först järnvägen Lidköping—Tun beträffar, vilken hos fonden numera
redovisas med ett belopp av 310,800 kronor*, varav kapital 271,600 kronor
och ränta 39,200 kronor, må erinras att nämnda järnväg av riksgäldskontoret
inköptes i april 1927 för statsverkets räkning. Sedan 1928 års riksdag
medgivit, att ifrågavarande järnväg med därtill hörande husbyggnader,
inventarier och rullande materiel finge försäljas för sammanlagt 95,900
kronor, har detta belopp i september samma år inbetalts till riksgäldskontoret.
1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 mars 1931 hava riksgäldsfullmäktige
anhållit örn bemyndigande att utfärda köpebrev å järnvägen med
dess tillhörigheter.

I fråga örn utlämnade lån och utestående räntefordringar hänvisas till
nedanstående specifikation.

— 60

Specifikation av

		Löpande låns	Annu-	Ränte-
	belopp		ursprungliga belopp	itet %	fot %
Ab- Blekinge kustbanor (jv Karlshamn—Ronneby— Gullbärna; utbet. 1888—90, 93)........................ Borås—Alvesta jvab	1,102,250	—	1,102,250	—	5	4.5
Nr 1 (jv Borås—Svenljunga; utbet. 1884, 87)......	500,000	—	500,000	—	5	4.5
	4,795,000		4,795,000		-	4.5

Säger	5,395,000	—	5,295,000	—
Borås—Jönköpings jvab (jv Gånghester—Ulrice-hamn)
Nr 1 (utbet. 1917-18)...................................	1,165,000	—	1,165,000		0-4:	5
Nr 2 (utbet. 1918)..........................................	150,000	—	150,000		5.4	5
Säger	1,315,000	-	1,315,000	~	—	—
Dal - Västra Värmlands jvab (jv Mellerud—Billings-			2,100,000
lors; utbet. 1923, 25, 27—28)...........................	2,100,000			5.4	5 i
Eksjö — Österbymo jvab (jv Eksjö—Österbvmo; ut-
bet. 1917—18)1 .............................	643,000		643.000 100.000		-
Nr 1 (regi. 1930) ..........................................	—	_	5	t51 4.5
Nr 2 (dito) ...................................................	—	—	150,000	—	5	4.5 j
Säger	643,000	—	893,000	—	—
Falkenbergs jvab (jv Holsljunga —limmared; utbet.
1902, 05)2 ...................................................	505,000	—	452,520	26	—	10,000
Gotlands jvab						kr. ari.
Nr 1 (jv Visby—Hemse; utbet. 1877—79) ........	500,000	—	500,000	—	5	4.5
Nr 2 (jv Västkinde—Tingstäde; utbet. 1899—1902)	119,000	—	119,000	—	5	4.5
Säger	619,000	—	619,000	—	—	—
! Halmstad—Bolmens jvab (jv Halmstad—Byholma—
	824,915		824,915		K	4.5
i Hälsingborg—Hässleholms jvab (jv Klippan—Röst-
	290,000		290,000		-	4.5
Härnösand—Sollefteå jvab (jv Härnösand—Sollefteå;
utbet. 1892—95).............................................	2,350,000	—	2,350,000	—	5	4.5
Hässleholm—Markaryds jvab (jv Vittsjö—Hässle-holm)3
Nr 1 (utbet. 1890-92)....................................	404,000	_	404,000	—	5	4.5
Nr 2 (regi. 1919)* ........................................	—	—	400,000	—	5.4	5
Säger	404,000	—	804,000	—	—	—
Karlshamn—Vislanda jvab (jv Vislanda—Bolmen; utbet. 1877—78)6 .......................................... Kil—Fryksdalens jvab (jv Kil—Torsby; utbet. 1911	785,000	—	500,000	—	5716	4.5
—12, 14—15) ...............................................	2,500,000		2,500,000	—	5	4.5 j

utestående lån.

Under budgetåret 1930/31 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld den 30 juni 1931	Anstånds- ränta	Statsverkets fordran		Den förfallna delen av skulden
den 1 juli 1930	den 30 juni 1931	den 1 jul 1930		den 30 juni 1931
1 55,112	50	543,083	13	109,252	41	694,568	28	664,554	91	—	—	—	—
25,000	_	217,883	22	47,352	50	290,206	66	275,013	23	—	—	—	—
239,750	—	3,654,493	80	343,341	98	4,195,196	28	4,120,718	18	—	—	—	—
264,750	—	3,872,377	02	390,694	48	4,485,402	94	4,395,731	36		—	—	—
23,988	56	1,150,309	35	255,355	88	. 1,603,344	22	1,647,250	05	199,474	66	250,437	55
1,011	44	148,108	50	23,298	61	190,071	27	197,485	39	18,895	36	27,218	11
25,000	—	1,298,417	85	278,654	49	1,793,41549	1,844,735	44	218,370	02	277,655	66
	—	2,100,000	—	214,555	98	2,702,780	02	2,827,629	60	344,334	0 4	478,224	12
—	—	379,563	85	86,805	—	907,048	69	657,048	69	221,310	02	221,310	0 2
5,000	—	99,500	—	—	—	—	—	101,738	75	—	—	—	—
—	—	150,000	—	—	—	—	—	150,000	—	—	-	—	—
5,000	-	629,063	85	86,805	—	907,048	69	908,787	44	221,310	02	221,310	02
—	—	452,520	26	—	-	462,520	26	472,520	26	10,000		20,000	—
25,000	_	75,402	90	74,243	06	172,484	17	151,342	53	—	—		—
5,950	—	83,545	86	5,600	—	93,168	91	91,025	64	—			—
f \| 30,950	—	158,948	76	79,843 06	265,653	08	242,368	17	—	—	—	—
\| 41,245	75	406,417	28	73,806	57	516,596	7 1	493,889	6 3	—	—	—	—
14,500	—	165,062	15	16,094	3 8	191,768	88	184,849	80	—	-	—	—
—	—	1,543,171	64	266,224	35	1,933,501	86	2,009,358	30	121,889	93	249,654	86
15,630	22	_	__	_	_	241,961	74	_	_	_	_	_
11,003	68	—	—	,	—	386,700	88	—	—	—	—	—	—
26,633	90		—	1 _	—	628,662	62	—	-	—	—		—
25,312	50	366,207	53	—	—	383,090	18	374,447	2 0	—	—		—
125,000	—	2,285,501	09 281,334	—	2,674,246	51	2,652,255	69	—	i-	—	—

62 —

Klintehamn—Ronja jvab"

Nr 1.........................

Nr 2.........................

Säger

Lysekils jvab (jv Lysekil—Smedberg; utbet. 1911-12, 15).......................................................

Ab Malmö jv (jv Malmö—Tomelilla; utbet. 18S2-94, 96) ........................................................

Markaryd—Veinge jvab (jv Markaryd—Veinge; utbet.
1897—98, 1900)7 ....................................

Mellersta Södermanlands jvab (jv Stålboga—Malmköping—Skebokvarn;
utbet. 1905, 08) ..............

i Mellersta Östergötlands nya jvab (jv VadstenaÖdeshög;
utbet. 1888—90)8

Nr 1 .
Nr 2 .

Säger

Mjölby—Hästholmens nya jvab (jv Mjölby—Hästholmen;
utbet. 1908—10)9

Nr 1 .
Nr 2 ■

Säger

Norra Södermanlands jvab ijv Nyby—Södertälje med
bibanor)

Nr 1 (utbet. 1892—98)..............................

Nr 2 (regi. 1918)10....................................

Säger

Norra Östergötlands jvab (jv Finspång—Norsholm;
utbet. 1883-86).......................................

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jvab

Nr 1 (jv Norrköping—Söderköping och Kummelby
—Arkösund; utbet. 1893—95) ...............

Nr 2 (Valdemarsvik—Söderköping med hamnspår
till sjön Yxningen; utbet. 1904, 07) ........

Säger

Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvab (jv Hultsfred—Västervik
och Västervik Åtvidaberg—Bersbo;
utbet. 1877—79)11

Nr 1 .

Nr 2 •

Säger

Ruda—Finsjö—Oskarshamns jvab ijv OskarshamnRuda;
utbet. 1906-07) ...............................

Utbetalt	Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
		150,000		5	4*5
—	—	65,000	—	5	4.5
073,250		215,000	—		-
1,200,000	-	1,200,000		5	4.5
1,300,000		1,300,000	—	5	4.5
561,000	-	561,000	—	5	4.5
532,500	—	532,500	_	5	4.5
_	-	118,018	76	• 5	4.5
	-	118,018	77	5	4.5
300,000	-	236,037, sa	_	_
_	_	280,000	_	5	4.5
—	—	100,000		5	4.6
790,600	—	380,000	—		—
1,800/100	_	1,800,000		5	4-5
_	—	1,065,515	02	53,000 kr. ari.	4.5
1,800,000	—	2,865,515	02	_	—
500,000		500,000	—	5	4.5
653,000		653,000		5	4.5
591,500	—	591,500	—	5	4.5 \|
1,244.500	—	1,244,500	—	—	—
_		1,787,660	27	5.4	4.5
—	—	3,384,321	69	5.4	5
3,615,000	—	5,171,981	96	_	—
483.300	—	483,300	—	5	4-.-.

63 —

Inbetalt		Återst. kapital	Anstånd* ränta	-	Fordran 1930	h	Fordran ““/s 1931	Förfallet 1930	b	Förfallet M/e 1931 i
	I	150,000						150,000		_			:
—	—	65,000	—	—	—	—		65,000	—	-	—	—	—
—	—	215,000		—	—	1,005,709*1	215,000	—	442,353	15	—	—
00,000	—	1,086,407	84	118,176	62	1,247,991	2 2	1,237,040	38	—		—	—
\| 05,000	—	827,084	58	129,234	64	985,998\|5 4	959,317	30	—	—	—	!
	—	—	—	45,154	87	1,035,147	17	477,868	86	566,672	64	432,713	991
20,625	—	442,552		47,254	93	514,692	57	508,007	31	—	—	—	—
__		118,018	76	—		118,018	76	118,018	76	_	_	_	_
		117,428	67	-	-	120,070	82	125,488	75		_	6,048	4e!
•		235,447	43		_	238,089	58	243,507\ai		_	6,048	46 i t
_	_	280,000	—		-	280,000		280,000					_!
1 -	_	98,431	49	• —	—	100,646	20	105,187	78	—	—	5,125	—
-	—	378,431	49		_	380,646\ao	385,187	78		-	5,125
; _	_	1,371,864	15	184,022	50	2,033,446!io	2,115,761	04	627,675	_	748,037	50!
	—	1,031,582	47	—	—	l,375,309\|si 1	1,436,774	7 6	365,700	—	435,925	— j
■	-	2,403,446	62	184,022	50	3,408,755	91	3,552,535	80	993,375	—	1,183,962	60‘
25,000		186,808	92	49,093	75	256,316	85	240,082	52	—	—
32,650	—	401,496	21	65,176	61	482,133	64	468,128	2 4	—		—	~
29,575	—	476,343\|7 8	41,296187	530,81öj6i	522,939	92	—	—
62,225	—	877,839	94	106,473	48	1,012,949	15	991,068	70	—	—	—	-
96,533	6 5	1,658,640	64			1,717,383	45	1,695,960	05
182,753	87	3,274,100	98	—	—	3,374,548	80	3,355,953	50	-		-	—
279.287	02	4,932,741	62			5,091,931	75	5,051,91366 \|		—
—	—	483,300	—	13.4164 5	1,162,276	61	l,206,23öj»a	1 697,667*20	I [ 747,650] 60

— 64 —

Utbetalt		Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
1,525,000	—	1,525,000	—	5’4	5
224,000	—	224,000	—	5-4	5
1,749,000	—	1,749,000	—	—	—
—	—	1,284,440	80	5	4.6
	—	300,049	94	—	fritt
1546,500	—	1,584,490	74	—	—
352,500		14 125,000	—	5-4	5
_	_	535,574	40	_	5
363,500	—	396,000	—	5	4.5
363,600	—	931,574	40	—
339,000	—	50,000	—	5	4.5
500,000 746,197	94	211,000	—	5 5	4.5 4.5
1,246,197	94	211,000	—	—	—
1,028,700	—	1,028,700	—	5	4.5
2,581,500	—	2,581,500	—	5	4.6
2,375,000	—	2,375,000	—	5	4.5
950,000	—	950,000	—	5	4.5
1,252,000	-	1,252,000	—	5	4.5
4,577,000	—	4,577,000	—	—	—
510,000	—	510,000	—	5	4.5
555,000	—	10 225,000	—	5* 4	5
_	_	978,764	91	5.4	4.5
—	—	268,235	09	5.4	5
—	—	309,520	10	5.4	5
1,247,000	—	1,556,520	10	_	—
3,840,000	_	"2,600.000	_	5	4

Ruda—Älghults jvab (jv Ruda—Älghult)

Nr 1 (utbet. 1920—21, 23) ........................

Nr 2 (utbet. 1924)....................................

Säger

Sala—Gysinge—Gävle uya jvab (jvSala—Hagaström)

Nr 1 (utbet. 1899—1901)1* ........................

Nr 2 (regi. 19H)1S ...................................

Säger!

Skara—Timmersdala nya jvab (utbet. 1908,
(ogulden köpeskilling för Skara—Timmersdala
jv; utlämnat 1925, övertaget från Västergötland
—Göteborgs jvab 1929) ...........................

Skövde — Axvalls jvab (jv Skövde—Axvall; utbet1902,
05)16

Nr 1 (regi. 1927)''6....................................

Nr 2 (regi. 1927) ....................................

Säger

Slite—Roma jvab (jv Slite—Roma; utbet. 1900, 02)18
Stockholm—Rimbo jvab19

Nr 1 (jv Stockholm—Rimbo; utbet. 1883—85, 87)

Nr 2 (ogulden köpeskilling för jv Länna—Norrtälje;
utlämnat 1905; urspr. lånet utbet. 1883—86)

Säger

Stockholm—Västerås—Bergslagens jvab (jv Enköping—Enåker;
utbet. 1904—06)..................

Sävsjöström—Nässjö jvab (jv Sävsjöström—Nässjö;
utbet. 1913—16).......................................

Södra Dalarnes jvab

Nr 1 (jv Krylbo—Borlänge; utbet. 1879—82)

Nr 2 (jv Borlänge—Insjön; utbet. 1883—86)

Nr 3 (jv Knippboheden—Rättvik; utbet. 1913, 16)

Säger

Tidaholm—Vartofta; utbet.

(jv

Tidaholms jvab
1905—06, 09)

Trollhättan—Nossebro nya jvab (ogulden köpeskilling
för Trollhättan—Nossebro jv; utlämnatl925;
övertaget från Västergötland—Göteborgs jvabl929)

Uddevalla—Lclången jvab (jv Uddevalla—Delängen;
utbet. 1895-96)’1

Nr 1 ■
Nr 2
Nr 3

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga jvab (jv Herrljunga—Vänersborg
—Uddevalla och jvs ombyggnad
till normalspårig; utbet. 1865—67, 98)

— 65 —

Inbetalt	Återst. kapital		Anstånds- ränta	Fordran 1 1930	h	Fordran 30/o 1931	Förfallet 1930	b	Förfallet 30 1931
_	_	1,525,000	_	189,715	62	2,268,595	22	2,371,369	29	517,933	38	628,429	91
—	—	224,000	—	—	—	271,389	66	285,004	87 8 1	40,107	82	54,807	65
—	—	1,749,000	—	189,715	62	2,539,984	88	2,656.374	16	558,041	15	683,237	56
40,000	_	1,284,440	80	168,961	43	1,453,402	23	1,453,402	23	—	—	—	—
—		300,049	94	—	—	300,049	94	300,049	94	—	—	-	—
40,000	—	1,584,490	74	168,961	43	1,753,452	17	1,753,452	17	—	—	—	—
—	—	122,237	19	—	—	122,237	19	128,332	07	—	—	—	—
				17 23,791	27	511,496	97	497,957	26	487,705	70	474,165	98
19,800	—	387,529	18	—	—	398,558	94	396,248	59	—	—	—	—
19,800	—	387,529	18	23,791	27	910,055	91	894.205	84	487,705	70	474,165	98
—	—	50,000	—	—	—	50,000	—	50,000	—		—	~	—
25,285	2 0	211,000	—	—	_	246,175	15	215,747	50	—	—	—	—
446,725	60	—	_	—	—	472,248	16	—	—	—	—	—	—
472,010	80	211,000	-	—	—	718,423	31	215,747	60	—	—	—	—
51,435	—	854,936	42	126,843	—	1,023,348	41	1,010,526	66	—	—	—	—
129,075	—	2,381,898	04	273,832	81	2,784,505	49	2,762,618	53	—	—	—	—
118,750	—	639,671	91	345,468	75	1,087,561	—	999,533	28	—	—	—	—
47,500	—	630,845	45	—	—	663,655	86	644,957	55	—	—	—	—
62,600	-	1,133,484	97	92,953	57	1,263,285	52	1,251,941	9 5	—	—	—	—
228,850	—	2,403,999	33	438,422	32	3,014,502	37	2,896,432	78	—	—	—	—
25,500	—	423,853	03	43,781	25	489,855	51	483,475	78	—	—	—	—
—	—	220,026	93	—	—	220,026	93	230,997	72	—	—	—	—
_	_	960,750	73	_	_	1,121,963	88	1,172,842	04	170,451	93	1432,554	K 7
—	—	266,035	57	—	—	315,903	14	331,772	54	47,039	04	64,312	04
—	—	306,982	03	—	—	364,524	87	382,836	78	54,279	—	74,210	66
—	-	1,533,768	33	—	—	1,802,391	89	1,887,451	36	271,769	97	371,077	16
130,000	-	857,270	09	_	_	968,284	12	874,415	49	-		_	-

5 — 812620. Reu.-berättelse 19.11 ang. riksgäldskontoret.

— 66

1	Utbetalt	Urspr. belopp	Annui- tet	Ränte- fot
Uppsala—Enköpings jvab (jv Uppsala—Enköping;
ntVipt lana is).....................................	1,040,000		1,040,000			4.t
Varberg—Borås jvab (jv Varberg—Borås; utbet.
1879—81)...................................................... Varberg—Ätrans jvab (jv Varberg—Ullared —	2,600,000		2,600,000		5	4.5
Ätran)85
Nr 1 ............................................................	—	—	150,000	—	5	4.5
Nr 2...........................................................		—	350.000	—	5	4.5
Säger	1,260,000	—	500.000 -	—	—
Ab Vetlanda jv (jv Vetlanda—Sävsjö; utbet. 1883,
85—86)..............................................	300,000		300,000		5	4.5
Vimmerby—Ydre jvab (jv Vimmerby—Hällefors;
utbet 1923 26) ............................................	825,000	_	825,000		5.4	5
Väderstad—Skänninge—Bränninge jvab (jv Väderstad
—Skänninge—Bränninge; utbet. 1912—13, 15,18)	788,500	—	788,500	—	5	4.5
Västergötland—Göteborgs jvab
Nr 1 (jv Skara—Kinnekulle och Vänern; utbet-
1887—89)..................................................	324,000	—	324,000	—	5	4.5
Nr 2 (jv Mariestad—Gössäter; utbet. 1890—91)-..	305,000	—	305,000	—	5	4.5
Säger	629,000	—	629,000	—	—	-
Ölands jvab (jv Borgholm—Böda och Borgholm —
Näsby; utbet. 1905, 07—08, 08—10)24
Nr 1 ...........................................................	—		400,000	—	—	fritt
Nr 2...........................................................	—		400,000	—	5	4.5
Säger	1,369,500		800,000	—	—	—
Östra Blekinge jvab
Nr 1 (jv Gullbärna—Torsås; utbet. 1897—99) ...	537,500	—	537,500	—	5	4.5
Nr 2 (dito; regi. 1910)56 .................................	—	—	108,000	—	5.5	4.5
Nr 3 (jv Gullabo—Torsås; utbet. 1917 —18) ......	248,500	—	248,500	—	5-4	5
Säger	786,000	—	894,000	—	—	—
Östra Centralbanans jvab
Nr 1 (jv Linköping—Vimmerby; utbet. 1899—
1902)...........................................	1,710,000		1,710,000 1,342,046		5 73,000 kr. årl.	4.5 4.5
		46

Nr 3 (jv Bjärka—Åtvidaberg; utbet. 1905—06)...	290,000	—	290,000	—	5	4.5
Nr 4 (dito; regi. 1922)” ................................	—	—	125,000	—	7,300 kr. årl.	5
Säger	2,000,000	—	3,467.046	46	—	—
Östra Värends jvab (jv Brittatorp—Sävsjöström—
Älghult) Nr 1 (utbet. 1920—22)....................................	780,000	_	780,000	_	5.4	5
Nr 2 (utbet. 1921—22)....................................	310,000	—	310,000	—	5.4	5
Säger	1,090,000		1,090,000	—	—	—
Summa	64.255 212\|s4	64,398.851	47		_

— 67 —

Inbetalt	Återst. kapital	Anstånds- ränta	Fordran */ 1930	7	Fordran 30 1931	/e	Förfallet 1 1930	h	Förfallet 5 1931	7b
	—	1,011,552	31	99,063	62	1,674,816	61	1,743,182	11	650,551	I 79	729,471	78
130,000	—	700,272	25	367,638 i	89	1,180,034	47	1,083,667	27		—	—
7,548	96	149,250	_	■	_		_	152,608	13		_	_
—	—i	350,000	—	—	-	-	—	350,000\|	—	- 1	-	— 1	—
7,548	96	499,250	—	—	—	2,332,399	51	502,608	13	1,098,115	01	—	—
—	—	197,000	67	33,985	62	330,746	97	343,548	7 5	163,106	25	185,229	17
—	—	825,000	—	73,276	95	993,887	65	1,040,373	54	85,762	17	136,163	19 i
—	—	788,500	—	58,809	06	1,557,547	32	1,618,729	90	781,451	68	850,219	96
16,200		150,610	87	26,914	44	191,330	90	182,043	63	—	_	_	_
—	—	166,161	86	28,136	85	194,298	71	201,755	2 2	—	-	—	—
16,200	—	316,772 73	55,051	29	385,629 6i	383,798	86	—	—	—	-
	_	400,000	_	-	_	400,000		400,000	_	—	—		_
20,054	17	398,000	—	—	—	409,000	—	406,955	—	—	—	—	-
20,054	17	798000	—	—	—	809,000	—	806,955	—	—	—	—	—
16,835	64	461,627	79	50,842 ti	564,239	46	570,522	45	103,395	22	119,309	16
4,799	18	96,333	71	—	—	107,683	60	107,729	38	27,634	32	30,284	45
13,365	18	248,500	—	22,803 6 9	304,157	41	304,375	44	35,929	12	37,740	36
35,000	—	806,461	50	73,646	40	976,080	\47	982,627	27	166,958	66	187,333	97 j
		1,303,271	0 3	177,766	74	1,510,361	137	1,570,541	88	_		87,637	50
49,650	85	1,103,352	13	—	—	1,128,177	65	1,128,235	93	—	-	23,932	88!
14,500	—	241,014	41	35,898	88	289,548	j 8 9	285,921	! 2 0			—
7,300	—	113,422	10	—	—	\| 117,847	;?7	116.257	16 5	I _		—	—
71,450	85	2,761,059	67	213,665	j«2	3,045,935	lss	3,100.956		—	—	111,670	38
		780,000		113,024	16	1,196,36b	; 42	1,249,740	51	294,538	64	351,815	09
	—	310,00(	—	44,915	5 6	456,228		476,64b	9 2	97,814	]31	119,783	42
	1,090,006	\| —	157,936	72'' 1652,695\i4	j 1,726,387^3	\| 392,351	lis	471,698 bi
2,508. Wilian	48.468,70» 82	\ 4,»18,511	!73 65,815,501104	161,315,767187	! 8.271,787	Ion! 7.822,412 79

— 68 —

1 Enl. k. res. 1930 må under vissa villkor 657,048 kronor 69 öre avskrivas. Förfallet

belopp i sista kolumnerna avser den 31/i2 1929. Under budgetåret lia skuldebrev å två
nya lån avlämnats, men avskrivningen verkställts först den 9/7 1931, sedan föreskriven
borgensförbindelse till riksgäldskontoret inkommit. Å lån nr 2 äga riksgäldsfullmäktige
påfordra erläggande av annuitet fr. o. m. den Vi 1935.

2 Å detta lån har år 1928 avskrivits 192,713 kronor 19 öre, utgörande oguldna räntor.

Se 1928 års berättelse sid. 148. Räntan för vart och ett av åren 1928—41 är bestämd till
10,000 kronor. Annuiteten utgår därefter på det ursprungliga beloppet.

3 Vid statens järnvägars övertagande av jv har till statens järnvägars fond överförts

båda lånens återstående kapitalbelopp sammanlagt 597,365 kronor 60 öre. I ränta har
S. J. inbetalat resp. 8,226 kronor 10 öre och 11,003 kronor 68 öre samt anståndsräntans
beräknade nutidsvärde 7,404 kronor 12 öre. Skillnaden mellan anståndsräntans bokförda
värde och dess nuvärde, 7,060 kronor 43 öre, har avskrivils.

4 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å jvabs äldre statslån.

Lånet blev jämlikt medgivande av 1904 års riksdag dels genom avskrivning och dels
genom avbetalning nedsatt till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor.

6 År 1931 lia 790,709 kronor 21 öre avskrivits. Av återstoden av bolagets skuld lia
bildats två nya lån. Ränta debiteras icke och annuitet erlägges icke för tiden till den
1 juli 1939. Å lånet å 150,000 kronor erlägges därefter annuitet första gången den 30
juni 1940, men i fråga örn lånet å 65,000 kronor äga riksgäldsfullmäktige påfordra erläggande
av annuitet fr. o. m. den 1 juli 1939 om bolagets ställning så liefinnes medgiva.

7 yid statens järnvägars övertagande av jv har till statens järnvägars fond överförts
det återstående kapitalbeloppet 561,000 kronor. Återstoden av skulden utgörande upplupna
räntor och anståndsränta var vid budgetårets utgång ännu ej reglerad.

8 År 1928 övertogs Mellersta Östergötlands jvabs lån av Mellersta Östergötlands nya
jvab. Annuitet utgår t. v. endast å halva lånebeloppet. Se vidare sid. 202 i 1929 års berättelse.

9 Å Mjölby—Hästholmens nya jvabs statslån har år 1927 avskrivits 1,192,486 kronor 74
öre. Annuitet erlägges t. v. endast å 100,000 kronor.

10 Lånet bildat genom kapitalisering av förfallna belopp å Norra Södermanlands jvabs
äldre statslån. Se 1918 års berättelse sid. 52.

11 Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvabs båda lån ha bildats vid den reglering av bolagets
skuld för de två ursprungliga statslånen, som ägde rum år 1924. Se 1925 års berättelse
sid. 200.

12 Å detta lån har år 1929 avskrivits 203,964 kronor 2 öre. Ränta utgår lill ’/io 1933
endast med 40,000 kronor. Annuitet utgår icke intill Vio 1934.

13 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Sala—Gysinge—
Gävle nya jvabs äldre statslån. Se 1914 års berättelse sid. 229.

14 Löpande lånet uppkommet vid jvs försäljning till Västergötland—Göteborgs jvab.

15 Skövde—Axvalls jvabs båda lån ha uppkommit vid den reglering av bolagets skuld
för det ursprungliga lånet, som ägde rum år 1927. Se 1927 års berättelse sid. 152.

10 I samband med erläggande av annuiteten å lån nr 2 avskrivas årligen 37,000 kronor,
som i första hand avse ränta å den del av lån nr 1, som ej utgör anståndsränta, beräknad
efter 5 procent.

17 Ingår i summan för lånebeloppet.

18 År 1926 avskrevos 30,000 kronor och år 1928 647,472 kronor 74 öre. Ränta debiteras
ej och annuitet erlägges icke för tiden till den 1 juli 1937.

19 Å lån nr 1 har under budgetåret inbetalats föreskriven annuitet 25,000 kronor jämte
285 kronor 20 öre utgörande del av anståndsräntans nuvärde. Återstående kapital jämte
återstoden av anståndsräntans nuvärde ha ersatts med ett nytt lån å 211,000 kronor och
skillnaden mellan anståndsräntans bokförda värde och nuvärdet 14,475 kronor 77 öre avskrivits.

Lån nr 2 har i sin helhet inlösts, varvid av den gjorda inbetalningen 25,000 kronor utgöra
annuitet och 11,870 kronor 69 öre anståndsräntans nuvärde. Skillnaden mellan denna
räntas bokförda värde och dess nuvärde 33,129 kronor 31 öre har avskrivits.

20 Reloppet uppkommet vid jvs försäljning till Västergötland—Göteborgs jvab.

21 Lånen lia bildats vid den reglering av bolagets skuld, som verkställdes år 1925. Se
1925 års berättelse sid. 112.

22 Lånet reglerat vid sista utbetalningen år 1898.

— 69

23 Å lånen avskrevos år 1927 400,000 kronor. Under år 1931 ha ytterligare avskrivits
hela lån nr 2 samt av lån nr 1 1,715,885 kronor 84 öre. Återstoden 500,000 kronor har
uppdelats på två lån. Å det nya lånet nr 2 skall ränta ej beräknas och annuitet icke
erläggas förrän riksgäldsfullmäktige finna bolagets ställning så medgiva.

2* Ölands jvab har fr. o. m. den 1li 1928 övertagit Borgholm—Böda jvabs lån å 419,000
kronor och Södra Ölands jvabs å 950,500 kronor, vilka båda lån jämte ränteskuld den 31/u>
1927 beräknats uppgå till 2,986,416 kronor 30 öre. Lånen nedskrevos till 800,000 kronor.
Ränta och annuitet utgå t. v. endast å halva beloppet.

25 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Östra Blekinge jvabs
äldre statslån. Se 1910 års berättelse sid. 242.

26 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 1. Se 1916 års
berättelse sid. 230.

27 Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å lån nr 3. Se 1922
års berättelse sid. 183.

Utöver de uppgifter beträffande de olika lånen, som kunna inhämtas av
förestående specifikation jämte till densamma anslutna noter må meddelas,
att följande lån bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å äldre
statslån:

Hässleholm—Markaryds jvab nr 2 (1919)	. kronor	400,000:	—
Norra Södermanlands jvab nr 2 (1918)..........................	»	1,065,515:	02
Norsholm—Västervik—Hultsfreds jvab nr 2 (1925)	»	3,384,421:	69
Sala—Gysinge—Gävle jvab nr 2 (1914).........................	»	300,049:	94
Uddevalla—Lelångens jvab nr 2 (1925).........................	»	268,235:	09
» » » nr 3 (1925)..........................	»	309,520:	1 0
Östra Blekinge jvab nr 2 (1910)	»	108,000:	—
Östra Centralbanan nr 2 (1916)......................................	»	1,342,046:	46
» » nr 3 (1922).....................................	»	125,000:	—

Dessutom ingår i Skövde—Axvalls jvabs lån nr 2 32,500 kronor tidigare
förfallet belopp, varjämte samma jvabs lån nr 1 utgöres av förfallna räntor,
å vilka årligen angiven summa avskrives.

Vidare torde få framhållas att genom avskrivning eller på annat sätt
hava följande förluster uppkommit å de statslån, som från riksgäldskontoret
utlämnats från allmänna järnvägslånefonden till nedan nämnda järnvägsaktiebolag: -

Vislanda—Bolmens	järnvägsaktiebolag (år 1905)	kronor 986,198: 22
Länna—Norrtälje	d:o	(år 1905).	» 1,127,872:81
Svartälvs	d:o	(år 1910)	» 1 375,693: 8 3
Siljans	d:o	(år 1911)...	» 601,169: 79
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(år 1913)	» 2 263,000: —
D:o d:o d:o	d:o	(år 1929)...	» 203,964: 02

1 Järnvägen, som överförts tili statens järnvägar, redovisas därstädes till inköpskostnaden
399,000 kronor. Se vidare 1910 års revisionsberättelse sid. 326.

2 Se härom 1915 års revisionsberättelse sid. 229.

3 Avskrivet jämlikt medgivande av 1929 års riksdag. Se sid. 140 i 1929 års revisionsberättelse.

70 —

Skara—Timmersdala .järnvägsaktiebolag (åren 1920

och 1925) kronor1 436,153:5 7

Lindfors—Bosjöns		d:o	(år 1921)..	» * 2 98,249:9 2
Landskrona—Kävlinge-	-Sjöbo	d:o	(år 1924)....	» 3 1,210,044: 13
Järnvägsaktiebolaget Trollhättan -	—Nossebro (år 1925) ...	» 4 * 6 621,021: 75
Slite—Roma	järn vägsaktiebolag	(år 1926) ...	» * 30,000: -
D:o d:o		d:o	(år 1928) ...	» u 647,472: 74
V arberg—Ätrans		d:o	(år 1927) ...	» 7 400,000: —
Lidköping—Kållands		d:o	(år 1927) ...	» 8 * 371,097: os
Mjölby--Hästholmens nya järnvägsaktiebolag (år 1927)	» s 1,192,486: 7 4
Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag	(åren 1927
			-1931)	» 10 148,000: —
Falkenbergs	d:o		(år 1928)....	» 11 192,713:19
Ölands	d:o		(år 1928) ...	» 12 2,186,416: so
Varberg—Ätrans	d:o		(år 1931)	» 13 14 1,832,399: 51
Klintehamn—Roma	d:o		(år 1931) ...	» 11 790.709:21
U dde valia—Lelångens	d:o (anståndsränta) (år 1925)....	» 15 65,970: 8 7
Hässleholm—Markaryds	d:o	d:o	(år 1931)....	» 15 7,060: 4 3
Stockholm—Rimbo	d:o	d:o	(år 1931) ...	» 15 47,605: o 8

Summa kronor 13,835,299: 17

Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor lör vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts- Se sid. 238 i
1921 års revisionsberättelse och sid. 228 i 1925 års revisionsberättelse.

2 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921
års revisionsberättelse och sid. 220 i 1922 års revisionsberättelse.

3 Kävlinge—Sjöbo järnväg, har under budgetåret 1926/27 överförts till statens järnvägar
med ett åsatt värde av 1,360,000 kronor. Se vidare sid. 215 i 1924 års revisionsberättelse
och sid. 226 i 1925 års revisionsberättelse.

4 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228

i 1925 års revisionsberättelse.

6 Avskrivet jämlikt medgivande av 1926 års riksdag. Se sid. 138 i samma års revisionsberättelse.

6 Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 200 och 201 i 1928 års revisionsberättelse.

7 Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 172 i samma års revisionsberättelse.

8 Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med dels
den köpeskilling, 95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel
och inventarier blivit försåld, dels det belopp å 310,800 kronor, som fortfarande balanseras
å fonden (se sid- 59, jfr även sid. 71).

Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 179 i samma års revisionsberättelse.

10 Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 153 i samma års revisionsberättelse.

11 Avskrivet jämlikt medgivande av 1928 års riksdag. Se sid. 150 i samma års revisionsberättelse.

12 Avskrivet jämlikt beslut av 1927 års riksdag. Se 1929 års revisionsberättelse sid. 223.

13 Avskrivet jämlikt medgivande av 1930 års riksdag.

14 Avskrivet jämlikt medgivande av 1929 års riksdag.

16 Kapitaliserad anståndsränta avskriven i samband med lånets inlösning.

— 71 —

Beslutade, men den 30 juni 1931 ej genomförda avskrivningar uppgå för
nedannämnda järnvägsaktiebolag till följande belopp:

Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag (år 1927) .... kronor1 310,800: —

Eksjö—Österbymo	d:o
Skövde—Axvalls	d:o
Markaryd—Y einge	d:o
Norra Södermanlands	d:o

(år 1930) ... » 2 657,048: 6 9

(år 1927) .... » 3 387,574:4o

(år 1930) .... » 4 477,868:8 6

(år 1931) ... » f'' 1,950,666: 3 6

Summa kronor 3,378,958:31

Ränteinkomsten för budgetåren 1923/24—1930/31 å statsverkets fordringar
hos de enskilda järnvägsaktiebolag, som innekava lån från allmänna järnvägslånefonden,
framgår av nedanstående sammanställning:

Budgetår	Utestående kapi-tal jämte förfallen ogulden ränta (i medeltal) Kronor	Influtna rän-tor Kronor	Avkastning > %
1923/24 ...............................................	60,665,860	1,864,492	3-07
! 1924/25 ..............................................	60,923,430	1,855,898	3*05
1925/26 ................................................	61,130,820	1,813,964	2*97
1926/27 ...............................................	61,347,080	1,764,421	2*88
1927/28 ............................................	61,812,230	1,777,472	2*88
1928/29 ...............................................	60,329,160	1,628,537	2*70
1929/30 ................................................	58,822,753	1,572,649	2*67
1930/31 ................................................	57,023,818	1,405,157	2’4 6

I de uti kolumn 2 angivna beloppen ingår icke kapital, tillhörande sådana
lån, varå anståndsränta beräknats och på grund därav ingen ränta under
respektive år förfallit.

Såsom synes utvisar avkastningsprocenten av influtna räntor i förhållande
till i medeltal utestående kapital jämte förfallen ogulden ränta regelmässigt
sjunkande siffror.

Innan revisorerna slutligen övergå till en redogörelse för förvaltningen
av de järnvägar, vilka, på sätt specifikationen av utestående lån utvisar,
under budgetåret icke fullgjort sina förbindelser till riksgäldskontoret, vilja

1930 års riksdag. Avskrivningen verkställd i början
Avskrives successivt jämlikt medgivande av 1927

1 Se not. 8 å sid. 70.

3 Avskrives jämlikt medgivande av
av innevarande budgetår.

3 Dessutom årligen upplupen ränta.

jrS< ''jämlikt beslut av 1930 års riksdag har järnvägen förvärvats av staten och överförts till
statens järnvägar, där den redovisas med kapitalvärdet 561,000 kronor. Se sid. 90.

6 I samband med statens övertagande av banan skall järnvägen jämlikt 1931 ars riksdags
beslut överföras till statens järnvägar och där redovisas med ett belopp av 1,601,869 kronor
44 öre. Inklusive upplupna räntor uppgår den 30 juni 1931 det belopp, som skall avskrivas,
till 1,950,666 kronor 36 öre. Se sid 100.

— 72 -

revisorerna erinra om att statslån till järnvägsföretag utgått jämväl från
bibanelånefonden och från fonden för låneunderstöd. För att erhålla en
samlad bild av omfattningen av riksgäldskontorets befattning med låneverksamheten
till de enskilda järnvägarna, lämnas fördenskull i nedanstående
tabell ett sammandrag av de hos sistnämnda fonder och allmänna
jämvägslånefonden redovisade järnvägslånen.

\| Allmänna järn-vägslånefonden	Bibanelåne fonden		i Fonden för line understöd	Summa
57,043,114	BS	15,688,371		17,739,294	62	90,471,381	72
50,593,117	44	14,197,199	—	17,277,268	22	82,067,584	6 6
1.262,785	78	152,335	—	462,026	40	1,877,147	18
5,187,811	86	1,338,844	52		—	6,526,655	Ö8 j
8,271,787	06	631,771	17		—	8,903,566	23
1,216,425	73	—	—	—	—	1,216,425	73
7,055,361	33	631,779	17	—	—	7,687,140	50
65,315,501	64	16,320.157	69	17,739,294 62	99,374,953	95
53,493,345	15	16,137,070	61	17,668,085	49	87,298,501	25
47,360,318	31	14,594,400	—	17,207,913	35	79,162,631	66
1,214,510	11	189,276	09	460,172	14	1,863,958	34!
4,918,516	73	1,353,394	52	—	-	6,271,911	i 25 j
7,822,412	72	1,073,061	42	.533,773	20	9,429,247	\| 34
1,103,3911	01	—	—	69,354	87	1,172,745	88
6,719,0211	71	1,073,061	42	464,418	3 3	8,256,501	46
61,315,757	87	17,210,132	03	18,201,858	69 j	96,727,748	59
1,103,409	33 j	_			*	1,103,409	33
1,385,597	11	— !		341,6361	16	1,727,233	27
19,560	n\|	— i		_ \|	-1	19,560	Dl
2,508,566\|45l	_	-\|	341,636ie!	2,850,202\|ei

leke förfallna....

Kapital..........

Ränta ..........

Anstånds rån ta.

Förfallna .
Kapital •
Ränta

Summa

Icke förfallna....

Kapital..........

Ränta ..........

Anståndsränta

Förfallna.
Kapital .
Ränta

Summa

Inbetalningar under budgetåret
1930/31:

Kapital..........

Ränta ..........

Anståndsränta

Summa

Minskningen av de förfallna fordringarna hos allmänna järnvägslånefonden
är endast skenbar och föranledd av under budgetåret verkställda
avskrivningar, för vilka ovan redogjorts. I själva verket hava de till betalning
förfallna fordringarna högst betydligt ökats.

- 73 —

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö-
		Tillgångar:
		Järnvägen Borås—Ulricehamn:
2,488,166	85	Bana och byggnader.......................................................	2,488,166	35
433,791	74	Rullande materiel .........................................................	433,791	74
60,423	75	Inventarier ..................................................................	61,586	56
63,876	—	Automobilrörelsen ........................................................	64,333	—
35,000	—	Fastigheten Erikshill......................................................	55,000	—
14,944	50	Gårdar och fastigheter ...................................................	14,944	50
1,273,978	49	Järnvägsbyggnaden Ulricehamn—Jönköping ....................	2,386,906	30
—	—	Fordringar å 1927 års aktieemission.................................	339,833	34
1,051	71	Kassa...........................................................................	688	06
1,549,438	08	Bankräkningar...............................................................	1,341,563	07
200,000	—	Deposition i Kungl. Statskontoret ..................................	200,000	—
10,600	06	Fraktfordringar å egna stationer ....................................	11,998	64
22,954	34	Diverse räkningshavare...................................................	24,772	04
18,298	34		23,402
68,265	28	Underskott från föregående år ......................................	68,265	28
6,260,788	64	Summa	7,515,251	48:
		Skulder:
		Statslån av år 1917:
1,150,309	85	Kapital ................................................. 1,150,309:85
164,327	72	Ränta...................................................... 207,041:70
255,355	88	Anståndsränta......................................... 255,355:8 8	1,612,706	93:
		Statslån av år 1918:
148,108	50	Kapital ................................................. 148,108: 5 0
14,551	68	Ränta.................................................... 21,765:21
23,298	61	Anståndsränta....................................... 23,298: 61	193,172	32
4,868	25	Älvsborgs läns stadshypoteksförening'' ..............................	4,361	69
12,953	30	Gemensamt begagnade stationer.......................................	18,810	9 71
30,029	66	Samtrafiksuppbörd.........................................................	29,293	83
—	—	Diverse räkningshavare...................................................	22,834	67
385,000	—	Statens Arbetslöshetskommission ...................................	1,177,000	—
1,276,400	—	Äldre aktiekapitalet .....................................................	1,276,400	—
2,754,108	7 3	1927 års aktieemission .................................................	3,099,400	—
4,147	70	Reservfonden ...............................................................	4,147	70
37,329	26	Förnyelsefonden ...........................................................	37,329	2 6
		Överskott för året ........................................................	39,794	21
6,260,788	6 4	Summa	7,515,251	48

— 74

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster;
402,386	30	Trafikinkomst.............................................................	370,382	13
12,303	87	Diverse inkomster ........................................................	12,152	89
76,906	39		64,683	75

491,596	56	Summa	447,218	77
		Utgifter:
342,866	54	Drift och underhåll .....................................................	315,052	45
281	82	Skatter ........................................................................	573	57
13,500	—	Spårhyra ...................................................................	13,500	—
75,684	10	Räntor .......................................................................	75,178	38
3,732	38	Förlust å automobilrörelsen.............................................	3,120	16
55,531	72	Arets vinst .................................................................	39,794	21
491,596	56	Summa	447,218	77

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landssekreteraren G. Lidströmer,
bar avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de
senaste fem åren:

Å r	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad	Av detta	överskott	har använts	eller avsatts till		Summa
Räntor		Amortering		Annat ända-mål, som bör å sammandra-get uppgivas
	å stats-lån		å annar skuld
1925 ...............	79,373	97	83,781	15		_	_	_	1 13,500	_	97,686	66
							Avgår förlust för å	ret	18,312	69
						iterstår förenämnda överskott	79,373	97
1926 ...............	79,310	11	84,100	41	—	—	_	—	1 13,500		97,600	41
							Avgår förlust för året	18,290	30
						4terstår förenämnda överskott	79,310	n
1927 ...............	76,156	14	86,848	77	—	—		—	1 13,500	—	100,348	7 7
							Avgår förlust för året	24,192	63
					Återstår förenämnda överskott	76,156	14
1928.............	90,613	60	71,334	93	2 5,778	67	—	—	1 13,500	—	90,613	60
1929...............	148,448	20	75,684	10	7,401	35		—	5 65,362	75	148,448	20
1930...............	131,592	75	75,178	38	—	—		—	5 56,414	37	131,592	7 5

1 Spårhyra.

2 Till ovanstående amortering ....................................................... kronor 5,778: 6 7

har under året ytterligare amorterats............................................. » 1,270: 2 4

varför hela amorteringen 1928 uppgår till ................................... kronor 7,048: si

— 75 —

§ 2.

Bolaget har under år 1930 å silia båda lån sammanlagt inbetalat endast
25,000 kronor. Skulden för lånen, som vid årets början uppgick
till 1,755,951 kronor 74 öre hade till följd därav vid dess slut, ökats till
1,805,879 kronor 25 öre, varav 270,224 kronor 48 öre voro förfallna till
betalning.

Ben under året uppkomna vinsten, 39,794 kronor 21 öre, har av deli ordinarie
bolagsstämman den 24 april 1931 använts till minskning av från
tidigare år balanserade förluster.

I skrivelse till riksgäldskontoret den 29 december 1930 har bolaget,
under åberopande av att bolaget år 1929 inlevererade 23,179 kronor 14
öre mer än driftöverskottet för nämnda år utgjorde, anmält, att det på
grund av brist å likvida medel under år 1930 icke kunnat inleverera
mer än 25,000 kronor. De medel järnvägsbolaget hade innestående å
bankräkning erfordrades nämligen för byggandet av den nya järnvägen
mellan Ulricehamn och Jönköping.

§ 3.

§ 4.

Ar 1929
kronor

År 1930

kronor

Spårhyra........................................................

Förlust på omnibustratiken............................... ........

Minskning å från föregående år kvarstående förlust å vinst -

13,500: —
3,732: »s

13,500: —
3,120: in

och förlustkontot •••

48,130: 3

39,704: i i
50,414: st

Summa 05 302:7 5

— 76 —

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
4,235,071	91	Tillgångar: Järnvägsanläggningen Mellerud—Billingsfors .....................	4,301,982	76
11,523,823	21	» Billingsfors—Arvika ........................	11,733,383	68
51,722	89	Bankräkningar...............................................................	18,026	27
438,315	2 6	Vinst- och förlustkonto ................................................	576,637	62
16,248,933	26	Summa	16,630,030	28
2,100,000 327,248	25	Skulder. Statslånen : För linjen Mellerud—Billingsfors ................................. Kapital .............................................. 2,100,000: — Ränta................................................... 449,199: 8 3	2,549,199	88
5,622,000 383,557	82	Anståndsränta kr................ 214,555: 98 För linjen Billingsfors—Arvika: Lånet nr 1: Kapital............................................. 5,622,000: — Ränta................................................ 580,313:28	6,202,313	28!
3,014,400 29,696	59	Anståndsränta kr................ 624,806: 46 Lånet nr 2: Kapital ........................................... 3,014,400: Ränta............................................... 126,467:17	3,140,867	17
4,737,650	—	Anståndsränta kr................ 335,007: 7 7 Aktiekapitalet ...............................................................	4,737,650
17,225	—	Reservfonden .............................................................	—	—
17,156	10	Diverse personers konto ...............................................	—	_
16,248,933	26	Summa	16,630,030	28;

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster.
429,424	19	Förlust för året ............................................................	419,920	1 5
429,424	19	Summa	419,920	15
		Utgifter:
418,549	81	Räntor .......................................................................	418,811	63
25	—	Provisorisk trafik .........................................................	—	—
10,849	38	Administrationskostnader................................................	—	—
	—	Diverse utgifter ...........................................................	1,108	52
429,424	19	Summa	419,920	15

77 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsbokhållaren B. Gillner, har meddelat,
att något överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad icke uppkommit
under år 1930.

§ 2.

Bolaget bär under år 1930 ej fullgjort sina förbindelser mot staten vare
sig ifråga örn räntebetalning å statslånen eller kapitalavbetalning, där sådan
skolat ske. Bolagets sammanlagda skuld för de tre statslånen, som vid
1930 års början utgjorde 12,651,271 kronor 27 öre, hade till följd därav vid
årets slut stigit till 13,082,742 kronor 82 öre. Av det sistnämnda beloppet
redovisades hos riksgäldskontoret 2,763,755 kronor 81 öre å allmänna järnvägslånefonden,
varav 466,419 kronor 83 öre voro förfallna till betalning, och
10,318,987 kronor 1 öre såsom fordran hos bibanelånefonden. Av bibanelånefondens
fordran voro 466,880 kronor 45 öre förfallna till betalning.

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	Ö.
		Tillgångar:
1,247,390	49	Järnvägsanläggningen.....................................................	1,247,090	49
202,452	54	Rullande materiel .........................................................	202,452	54
6,056	54	Inventarier .................................................................	6,056	54
5,677	87	Förråd .......................................................................	5,784	01
668	74	Tralikuppbörd...............................................................	440	88
5,000	—	Kamarpsspåret...............................................................	5,000	—
2,000	—	Sv. Järnvägarnas garantifond ..........................................	2,000	—
—	—	K. järnvägsstyrelsen ......................................................	303	6 2
42,873	9b	i bank och kassa .........................................................	28,555	92
184 510	14	Vinst- och förlustkonto ...............................................	200,387	89
1,696,630	80	Summa	1,698,071	8 9
		Skulder:
		Statslånet av år 1917:
629,563	85	Kapital ..................................................... 379,563: 8 5
190,679	84	Ränta ..................................................... 190,679: 84
86,805	—	Anståndsränta............................................. 86,805: —	657,048	69
—	—	Statslån av år 1930 nr 1 ................................................	99,500	—
—	—	» » » » » 2 ................................................	150,000	—

— 78 —

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.	Aktiekapitalet............................................................... Reservfonden ............................................................... Förnyelsefonden ............................................................ Sv. järnv, arbetsgivareförening ....................................... K. järnvägsstyrelsen ..................................................... Diverse personer........................................................... Summa Vinst- och förlusträkningar.	Kronor	ö.
707,800 10,000 65,400 2,000 831 3,549	87 41 3 3	707,800 10,000 65,400 2,000 6,321	lillis
1,696,630	30	1,698,071	39
1929		1930
Kronor	Ö.	Inkomster:	Kronor	ö.

89,713	71	Av trafiken .................................................................	73,898	89
20,000	—	Inköp av materiel .........................................................	—	—
148,314	67	Förlust från föregående år ............................................	184,510	14
36,195	47	> för 1929 ........................................................	—	—
—	—	* » 1930 .....................................................	15,877	75
294,223	85	Summa	274,286	78
		Utgifter:
168,314	67	Balans från föregående år................................................	184,510	14
91,755	53	För trafiken................................................................	86,580	35
34.153	65	Räntor ........................................................................	3,196	29
294,223	8 5	Summa	274,286	78

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landsfiskalen C. G. Agelin har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem
åren:

Å r	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnader	Av detta Räntor	överskott har avsatts till Amortering	använts eller Utvidgningar och förbättringar av järnvägen, anskaff-ning av förlag eller inköp av materiel m. fl. dylika utgifter	Summa
1926 ........................	16,094	86	_				16,094	86	16,094	86
1927 ........................	15,467	65	15,150	—	—	—	317	6 5	15,467	6 5
1928 ........................	5,318	05	—	—	—	—	5,318	05	5,318	05
1929 ........................	—	-	—	—	—		—	—	—	—
1930 ........................	—		_	—	—	—	—	—	—	-1

— 79 —

§ 2.

På sätt revisorerna i sina båda senaste berättelser {ramh alli t, hade
riksgäldsfullmäktige efter ingående undersökningar förklarat sig beredda
att tillstyrka en mycket betydande nedskrivning av bolagets skuld
för statslånet under villkor bland annat, att garanti, som av fullmäktige
kunde godkännas, ställdes för förräntning och amortering av viss del av
det nedskrivna statslånet.

Efter underhandlingar mellan fullmäktige och järnvägsbolaget hemställde
bolaget i skrivelse den 25 januari 1930, att dess skuld till statsverket
måtte nedskrivas till 250,000 kronor. Beträffande villkoren för nedskrivningen
anförde bolaget, att av det kvarstående lånebeloppet, 250,000
kronor, skulle tillsvidare endast 100,000 kronor förräntas och återgäldas
medelst erläggande av en annuitet av 5 %, därvid först gottgjordes ränta
å 4 Vs % å ogulden kapitalskuld och återstoden utgjorde kapitalavbetalning.

För fullgörande av bolagets betalningsskyldighet för ifrågavarande

100,000 kronor hade borgen tecknats av Eksjö stad, Eksjö landsförsamling,
Västra Ryds församling, Sunds församling och Nässjö—Oskarshamns
Nya Järnvägsaktiebolag. Dessa garanter svarade var för sig för
ett belopp, motsvarande deras innehav av aktier i bolaget, och utgjorde
den årliga andelen av ansvarssumman för envar följande belopp:

Eksjö stad .................... kr. 1,923:0 8 Sunds församling kr. 865:3 8

» landsförsamling » 144:2 3 Nässjö—Oskarshamns

Västra Ryds församling » 1,009:6 2 nya järnvägsaktiebolag » 1,057:6 9.

Återstående 150,000 kronor skulle bilda ett särskilt lån, varå ränta och
amortering skulle erläggas, örn och i den mån riksgäldsfullmäktige efter
företagen prövning funne bolagets ekonomiska ställning, sedan annuiteten
för lånet å 100,000 kronor erlagts, medgiva detta.

Skyldighet för bolaget att erlägga annuitet å sistnämnda lån skulle
dock kunna inträda tidigast fem år efter skuldregleringens genomförande.

Bolaget medgåve sådan ändring av de för bolaget gällande koucessionsvillkoren,
att staten vore berättigad inlösa järnvägen till det efter regleringen
kvarstående skuldbeloppet, 250,000 kronor, ökat med det belopp,
som framdeles kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar
och rullande materiel, men minskat med behöriga avdrag på grund
av slitning och annan teknisk värdeminskning.

T skrivelse till Kungl. Majit den 31 januari 1930 gjorde därefter fullmäktige
framställning örn reglering av bolagets skuld till staten. Efter
att hava redogjort för det sätt, varpå bolaget fullgjort sina skyldigheter
mot statsverket och de verkställda undersökningarna rörande bolagets
ekonomiska förhållanden, anförde fullmäktige i anledning av bolagets
nyssberörda framställning följande:

- 80

Det av järnvägsbolaget framställda förslaget till reglering av dess
skuld ansåge sig fullmäktige kunna tillstyrka. Av statens fordran skulle
visserligen upplupna räntor å omkring 277,000 kronor samt dessutom ett
kapitalbelopp av nära 380,000 kronor gå helt och hållet förlorade. Emellertid
hade i de på föranstaltande av fullmäktige verkställda utredningarna
påvisats, att bolagets ekonomiska ställning, som i början varit
jämförelsevis god, under de senare åren alltmer försämrats, och att
någon utsikt till förbättring härutinnan icke funnes. Enligt fullmäktiges
mening kunde därför en för staten förmånligare uppgörelse icke
erhållas.

Förslaget innefattade emellertid endast huvudgrunderna för en blivande
skuldreglering och torde i anledning därav böra fullständigas
med nedan angivna särskilda villkor och bestämmelser.

Under förutsättning att bolagets nu gjorda ansökan bifölles av Kungl.
Maj:t och riksdagen, borde skuldregleringen anses vara genomförd vid
1930 års början, från vilken tidpunkt bolagets skyldighet att förränta
och återgälda det nya lånet å 100,000 kronor inträdde. Annuiteten å
detta lån borde alltså erläggas första gången den 31 december 1930 och
sedermera samma dag årligen, intill dess lånet bleve slutbetalt. I händelse
bolaget genom beslut av fullmäktige förpliktades att inbetala annuitet
jämväl för lånet å 150,000 kronor, borde inbetalningen därav lämpligen
verkställas på samma dag som annuiteten å förstnämnda lån
eller den 31 december. Ä till betalning förfallna, oguldna annuitetsbelopp
borde beräknas överränta efter 5 %>. Därest bolaget försattes i
konkurs eller trädde i likvidation eller bolagets järnväg försåldes å exekutiv
auktion, borde den då återstående skulden för båda statslånen anses
vara genast förfallen till betalning. Realsäkerheten för de nybildade
lånen borde utgöras av den i järnvägen redan beviljade inteckningen
för det ursprungliga statslånet. Härjämte torde, i likhet med vad
vid tidigare skuldregleringar beträffande andra järnvägsbolag ägt rum,
särskilda bestämmelser böra meddelas till tryggande av statens rätt såsom
fordringsägare och för erforderlig kontroll över bolagets verksamhet,
såsom beträffande rättighet för Kungl. Maj:t att, så länge skulden
för statslånet vore ogulden, utse styrelseledamot och revisor i bolaget,
förbud för bolaget att utan Kungl. Maj:ts medgivande företaga åtgärder,
som innebure utvidgning av bolagets verksamhet m. m.

Fullmäktige hemställde, att till riksdagen måtte avlåtas proposition
örn reglering av bolagets skuldförhållande till staten i enlighet med bolagets
ansökning med därtill av fullmäktige föreslagna tillägg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkte fullmäktiges förslag.

Vid ärendets föredragning i konselj anförde departementschefen följande: Av

utredningen i ärendet framgår, att Eksjö—Österbymo järnvägs
driftsresultat till följd av konkurrensen med andra kommunikationsleder

— 81 —

sedan år 1921 elter liand försämrats, så att järnvägsbolaget under senare
år icke kunnat fullgöra sina förpliktelser på grund, av statslånet.
Den ekonomiska ställning, vari bolaget för närvarande befinner sig, är
visserligen icke sådan, att fara för bolagets trädande i likvidation är
överhängande. Emellertid förefinnas näppeligen utsikter för en framtida
förbättring av det ekonomiska läget. Något ytterligare nedbringande
av driftkostnaderna genom besparingar och förenklingar utöver
de av bolagets ledning redan vidtagna torde knappast var att förvänta,
och med hänsyn till att banans trafikområde är glest befolkat och saknar
industri lärer man ej heller kunna räkna med någon nämnvärd ökning
av trafikinkomsterna. Man har därför anledning att befara eö
fortgående ökning av bolagets skuldbörda, så att likvidation inom en
ej alltför avlägsen framtid blir nödvändig. Vid sådant förhållande och
då det ej synes kunna påräknas, att företaget skall övertagas av annat
närbeläget järnvägsföretag, samt då vidare det torde vara otänkbart,
att staten någonsin skall kunna erhålla likvid för mera än en mindre
del av sin fordran, synes nu lämpligen böra vidtagas en nedskrivning
av skulden till sådant belopp, att, såvitt för närvarande kan bedömas,
förräntning och amortering blir möjlig. Oaktat ett genomförande av
fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag skulle innebära efterskänkande
av förutom upplupna räntor större delen av kapitalskulden, anser jag
mig därför böra förorda, att bolagets skuld regleras i enlighet med sagda
förslag. Statens den 31 december 1929 beräknade kapital- och räntefordran
skulle sålunda nedskrivas till 250,000 kronor, vilket belopp
skulle fördelas å två lån örn respektive 100,000 och 150,000 kronor.

Därest vad sålunda förordats vinner bifall, lärer det få ankomma på
Kungl. Maj:t att beträffande de nya lånen å tillhopa 250,000 kronor föreskriva
villkor och bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med
vad fullmäktige i riksgäldskontoret därutinnan föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva, att statens den 31 december 1929 beräknade
kapital- och räntefordran hos Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag
må till den del, densamma överstiger 250,000 kronor, avskrivas
under de av mig i det föregående förordade villkor.

Sedan statsutskottet tillstyrkt propositionen bifölls densamma av
riksdagen.

Genom Kungl. Marits resolution den 2 maj 1930 hava bestämmelser
meddelats i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat.

Till följd av nämnda beslut har av bolagets den 31 december 1929 beräknade
kapital- och ränteskuld, 907,048 kronor 69 öre, ett belopp av

250.000 kronor bildat två nya lån, det ena å 100,000 kronor och det andra
å 150,000 kronor samt återstående del, 657,048 kronor 69 öre avskrivits.
Till säkerhet för de nya lånen har bolaget till riksgäldskontoret avlämnat
inteckning i bolagets järnväg med förmånsrätt framför varje annan
fordian, som läge såsom säkerhet för det ursprungliga statslånet.
Vidare har bolaget förutom skuldebrev för vart och ett av de nya lånen
avlämnat borgensförbindelser utfärdade av ovannämnda garanter såsom
ytterligare säkerhet för förräntning och återbetalning av lånet å

100.000 kronor. Genom beslut den 9 juli 1931 har riksgäldskontoret godkänt
do sålunda av bolaget överlämnade handlingarna.

<> lin’.-berättelse Wilt äng. riksgäldskontoret

— 82 —

§ 3.

Såsom av vinst- och förlusträkningen framgår har årets rörelse medfört
ett underskott av 15,877 kronor 75 öre. Den under året verkställda
amorteringen och ränteinbetalningen å det nya lånet å 100,000 kronor,
uppgående till sammanlagt 5,000 kronor har följaktligen icke ägt rum
med anlitande av överskott av bruttoinkomst utöver trafikkostnader.

Falkenbergs järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
1,945,536	02	Järnvägen Falkenberg—Limmared..................................	1,945,536	02
19,600	—	Hamnspår i Falkenberg...................................................	19,600	—
416,071	47	Rullande materiel .........................................................	406,200	—
20,000	—	Motorvagn nr 1 ............................................................	18,000	—
—	—	Biltralikens rullande materiel..........................................	8,850	—
45,893	90	Inventarier och materialier.............................................	32,618	59
3,481	25	Fastighetskonto ............................................................	3,481	25
1	—	Värdepapperskonto........................................................	1	—
13,500	—	Aktier i Borås—Alvesta järnv........................................	13,500	—
3,045	—	* » A.-B. Södra Kinds biltrafik.................................	3,045
46	66	Diverse tillfälliga räkningar............................................	58	08
3,044	50	Falkenbergs sparbank ...................................................	1,027	80
1,727	25	Stationernas balanser......................................................	367	21
6,722	70	Kassabehållning ...........................................................	146	40
2,478,669	75	Summa	2,452,431	85
		Skulder:
		Statslån:
452,520	26	kapital ...................................................... 452,520:26
10,000	—	ränta........................................................ 20,000: —	472,520	26
366,760	—	Obligationslån ...............................................................	342,760	—
• .". 1,151,800	—	Aktiekapitalet ...............................................................	1,151,800	—
108,500	—	Reservfonder .............................................................	108,500	—
1339,713	19	Slitnings- och reparationsfonder ......................................	1339,713	19
4,450	31	Donationsfonden............................................................	4,450	31
32,218	7 5	Diverse fordringsägare ..............................................: —	31,282	21
9,048	87	Från år 1928 kvarstående vinst........................... —
■ —	—	Från år 1929 » » ........................ 59: 18
3,658	87	Vinst av årsröreisen......................................... 1,346: 25	1,405	38
2,478,669	7 5	Summa	2,452,431	35

1 I denna summa ingå 192,713 kronor 19 öre utgörande räntor å statslånet, som villkorligt
avskrivits år 1928.

— 83 —

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
—	—	Ingående balans ...........................................................	12,707	24
384,231	46	Av trafiken .................................................................	357,907	15
384,231	45	Summa	370,614	39
		Utgifter:
352,737	84	För trafiken.................................................................	341,338	85
2,250	90	Biltrafikens konto ........................................................	2,741	53
25,484	26		25,028	94
100	0b	Skatter .......................................................................	99	69
—		Odisponerad vinst ........................................................	59	13
3,658	87	Vinst för året ...............................................................	1,346	25
384,231	46	Summa	370,614	39

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien E. Restad, har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad	Av detta överskott har använts eller avsatts	till:
Å r	Räntor	Amortering å annan skuld än statslån	Utvidgningar och förbättringar av järnvägen, an-skaffning av förlag eller inköp av materiel m. fl. dylika utgifter	Reserv fonden		Annat ändamål	Summa
1926 .....	47,117	53	24,115	14	20,000	—	.—	—	1,500	—	11,502	39	47,117	53
1927......	60,852	47	29,852	47	20,000	—	—	—	3,000	—	3 8,000	—	60,852	47
1928......	43,612	55	25,746	96	17,865	59	—	—	—	—	—	—	43,612	56
1929......	31,493	61	25,484	26	6,009	35	—	—	—	—	—	—	31,493	61
1930......	38,976	74	25,028	94	—	—	12,648	11	—	—	3 1,299	69	38,976	74

§ 2.

Såsom revisorerna i sin år 1929 avgivna berättelse erinrade, hade 1928
års riksdag medgivit reglering av bolagets skuldförhållande till staten,
innebärande bland annat, att statens fordran skulle nedskrivas till 452,520
kronor 26 öre, motsvarande bolagets resterande kapitalskuld för statslånet,
och att bolaget för tiden intill 1941 års utgång skulle befrias från
erläggande av annuiteten å statslånet mot det att bolaget förbunde sig
att årligen fr. o. m. år 1928 såsom ränta till riksgäldskontoret inbetala

10,000 kronor.

Föreskriven inbetalning har icke skett under år 1930.

1 Avskrivning å motorvagnen.

» » rullande materiel.

3 Skatter 99:69, avskrivningar 1,200:

84 —

§ 3.

Styrelsen Ilar i sin förvaltningsberättelse för år 1930 meddelat, att trafiken
till följd av den tilltagande depressionen inom näringslivet och alltmera
omfattande bilkonkurrens under året ytterligare nedgått, och trafikinkomsterna
utvisa, vid jämförelse med föregående år, en minskning
av 26,324 kronor 30 öre. Omkostnaderna för trafikering, räntor och skatter
hava nedgått med 24,502 kronor 81 öre.

De länge förberedda nya samtrafikstaxorna trädde delvis i tillämpning
den 1 oktober 1930 för att fullt tillämpas fr. o. m. innevarande års
ingång. Då de nya samtrafikstaxorna äro avsevärt lägre än de förutvarande,
emotses ytterligare nedgång i järnvägens inkomster, varjämte
myndigheternas tillämpning av de nya samtrafiksbestämmelserna medfört,
att en avsevärd mängd trafik fr. o. m. nyåret avletts från järnvägen.

I skrivelse till riksdagens revisorer den 17 oktober 1931 har bolaget i
fråga örn samtrafikstaxornas sänkning och automobiltrafikens överhandtagande
omfattning bland annat anfört följande:

För belysande av trafikresultatet under innevarande års 8 första månader
tillåta vi oss närlägga ett exemplar av driftrapporten för augusti
i år och motsvarande månad i fjol. Resultatet är allt annat än glädjande
och är det många samverkande orsaker som medverkat härtill.
Förutom den allmänna depressionen har de nya samtrafikstaxornas sänkning
medfört en kraftig nedgång av från samtrafiken härflytande inkomster,
vilken nedgång vi preliminärt under fjoråret beräknade för innevarande
år komma att uppgå till omkring 31,000 kronor. Men icke nog
härmed, genom det sätt varpå de samtrafiksförvaltande myndigheterna,
mot våra kraftiga protester, tillämpade samtrafiksbestämmelserna för
vårt vidkommande, frånhändes oss en avsevärd del av våra förutvarande
samtrafiksvägar, varigenom våra inkomster beräknades komma att nedgå
med ytterligare omkring 8,500 kronor, vilka till stor del komma att
tillföras statsbanan och Halmstad—Nässjö järnvägar.

Förutom detta tillkommer så biltrafiken, som tillätes ohejdat och snart
sagt okontrollerat fortgå. Av länsstyrelserna i åtminstone vissa län synes
tillstånd till s. k. länstrafik lämnas i obegränsat antal, vilkas innehavare
för att i någon mån kunna existera, köra för avgifter, som måste
betecknas som rena dumpingfrakter. Det är oss bekant att transporter
å 25 kilometer utförts mot en frakt av 25 öre per 100 kilogram. Att dylika
frakter lätt framalstra överskridande av såväl tillåtna maximilastningen
som hastigheten är självfallet, men vederbörande ta’ risken, då
det är bekant huru liten faran är att bliva åtalad, då väginspektionen är
så minimal som den är.

Att en revision av samtrafiksbestämmelserna såväl som en skärpning
av övervakandet av biltrafiken är nödvändig, örn icke de flesta enskilda
järnvägarna skola gå örn styr, synes ofrånkomligt och hoppas vi att de
myndigheter, som hava inflytande härpå, måtte vidtaga erforderliga åtgärder
härför innan all järnvägstrafik lamslagits.

— 85

'' '' § 4.

Genom beslut den 19 februari 1931 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
uppdragit åt en representant för verket och en i järn vägsekonomiska
frågor sakkunnig person att verkställa undersökning av järnvägsbolagets
förvaltning och ekonomiska ställning. Undersökningen i fråga
har vid utgången av den tid, för vilken fullmäktiges protokoll tillhandahållits
revisorerna, icke avslutats.

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
4,997,172	09	Järnvägsanläggningen......................................................	5,118,716	26
117,439	17	Kompletteringsarbeten ...................................................	—	—
826,109	85	Rullande materiel ........................................................	809,301	86
20,963	44	Inventarier ..................................................................	23,303	44
—	—	Automobilrörelsen.........................................................	25,561	30
1	—	Aktier i Ostkustbanans A.-B. å nom. 33,300: kr. ............	1	—
83,265	95	Innestående i bank ....................................................	66,040	17
14,361	73	Stationernas uppbördskonto ..........................................	3,222	08
26,438	7 5	Räls-konto .................................................................	—	—
100,314	9 0	Förråd ........................................................................	123,988	94
6,503	60	Diverse fordringar......................................................	1,123	40
22,347	82	Kassabehållning ............................................................	23,482	58
—	—	Vinst- och förlusträkning................................................	60,193	78
6,214,917	80	Summa	6,254,934	80
		Skulder:
		Statslån:
1,543,171	64	Kapital ................................................... 1,543,171: 64
87,528	30	Ränta................................................... 161,577:18
266,224	35	Anståndsränta .......................................... 266,224:85	1,970,973	17
2,128,750	—	Aktiekapitalet .............................................................	2,128,750	—
530,000	—	Obligationslån..............................................................	486,000	—
374,148	—	Reversskuld till Härnösands stad ....................................	386,619	60
189,468	—	Reversskuld till A.-B. Sv. Handelsbanken .......................	195,783	60
116,599	36	Statens järnvägar, samtrafiksmedel ..............................	114,825	4 2
6,953	99	Diverse skulder ...........................................................	3,640	64
23,144	46	Växel-konto ...............................................................	32,591	02
14,618	75	Skattefondcn ..............................................................	—	—
125,000	—	Reservfonden ...............................................................	125,000	—
809,310	95	Förnyelsefonden .........................................................	810,751	35
6,214,917	80	Summa	6,254,934	8(1

— 86

Vinst- och törlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
892	45	Behållning från föregående år .......................................	—	—
1,181,443	82	Av trafiken .................................................................	1,084,128	09
—	—	Underskott ..................................................................	60,193	78
1,182,336	27	Summa	1,144,321	87!
		Utgifter:		!
1,035,509	57	För trafiken..................................................................	1,033,468	51
110,849	85	Räntor ........................................................................	110,853	86
35,976	85	Avsättning till förnyelsefonden .......................................	—	—
1,182,336	27	Summa	1,144,321	87\|

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, e. o. kovrättsnotarien S. Ekbom, har
avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste
fem åren:

			Av detta överskott har använts eller avsatts till:
Ål*	Överskott av brutto-inkomst			Amortering	Utvidgningar oell förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffning av förlag eller inköp av ma-teriel m. fl. dylika utgifter	Annat ända-mål, som bör	Summa
	över trafik-kostnad	Kantor		å stats-lånet	å annan skuld	å sammandra-get uppgivas. Utbalanserad behållning
1926 ...	170,697	11	90,584	68	42,112	43	38,000						170,697	11
1927 ...	180,473 ‘2,716	84 55	1114,923	38	—	—	—	—	60,829	26	7,437	75	183,190	39
1928 ...	133,554 1 7,437	43 75	}113,590	99	—	—	—	—	26,508	74	892	45	140,992	18
1929 ...	145,934 ‘892	25 45	J 110,849	85	—	-	—	—	35,976	85	—	—	146,826	70
1930 ...	50,659	5S	18,865	—	—	—	31,794	58	—	—	—	—	50,659	5 8

§ 2.

Bolaget Ilar under år 1930 icke verkställt någon inbetalning å statslånet.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 1,896,924 kronor
29 öre, hade till följd härav vid dess slut ökats till 1,970,973 kronor 17 öre,
varav 243,779 kronor 86 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I skrivelse till riksgäldskontoret den 21 september 1931 har bolaget anmält
sin oförmåga att inbetala såväl redan förfallna annuiteter som den
annuitet, som förföll den 1 oktober 1931. Såsom skäl därför angives
bland annat minskade trafikinkomster till följd av inskränkningar i
driften vid industriella företag och anläggningar, sänkta taxor samt förlorad
transitotrafik.1 2

1 Från föregående år utbalanserad behållning.

2 Kungl. Majit har i brev den 4 december 1931 anbefallt järnvägsstyrelsen att i samråd
med riksgäldskontoret upptaga förhandlingar med bolaget angående järnvägens förvärvande.

— 87

Klintehamn—Roma iärnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

	1		31 dec. 1930
1 jan. 1930
		i	Kronor	ö.
Kronor	0.!
		Tillgångar:
1,076,615	84	Järnvägsanläggningen......................................................	776,845	54
233,532	34	Rullande materiel .......................................................	123,971	28
29,240	84	Inventarier och materiel ................................................	28,442	65
—	—	Stämplar ..........................................................	35
439	23	Bankräkningar..............................................................	455	52
-	—	Fordringar a egna stationer.............................................	8,220	06
5,127	19	Ny transportmateriel..................................................	5,000
—	—	Slite—Roma järnvägsaktiebolag .......................................	28	90
2,773	—	Skogsfastigheten Snögrinda ........................	1,000
30,000	—	Aktier i Sydvästra Gotlands järnväg ................................	—
350	—	Andelskapital i Klinte belysningslörening ........................
398	20	Diverse fordringar ................................................
6,983	68	Balanserade trafikmedel ................................................		■
				— i
1,723,687	58	Summa	943,998	9 5 j
		Skulder:
		Statslån för järnvägen Klintehamn—Roma:
213,250	—	Kapital ..................................................................
303,095	18	Ränta....................................................................
18,036	17	Anståndsränta ............................................................
		Statslån för järnvägen Klintehamn —Hablingbo:
360,000	—	Kapital ...................................................................
79,727	86	Ränta .......................................................................
31,600		Anståndsränta ........................................................
		Statslån av år 1929:
_	—	Lån nr 1 ................................................................	150,000	—
_	—	» » 2 .................................................................	65,000
586,400	—	Aktiekapitalet ...........................................................	586,400 \|	—
3,595	41	I avräkning med främmande banor................................	2,883	20
6,621	66	Balanserade trafikmedel...............................................	5,181	42''
37,621	76	Avskrivningar .........................................................	37,621	76
75,964	52	Dispositionsfonden .....................................................	58,640	—
—	—	Reservfonden .........................................................	17,324	52
975	45	Balanserad skuld för materialier ..................................		— 1
6,799	5 7	Kreditivräkning .....................................................	20,892	60
		Årets vinst .................................................................	\| 55	39
1,723,687	i B P	I Summ!	J 943,998	\| 9 5

88 -

Vinst- och förlusträkningar.

1929	i ''....... ~	1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
132,348	82	Av trafiken ...............................................	131,290	78
807	25	Extra trafikinkomster ....................................	530	05
2,825	95	Diverse inkomster ....................................	3,072	50
1,568	02	Förlust under året..........................................	_
137,550	04	Summa	134,893	33
		Utgifter:
135,786	59	För trafiken..............................................................	132,081	87
1,761	06	Räntor .............................................................	2,753	73
2	39	Skatter .......................................
—	—	Årets vinst ...............................................	55	39
137,550 lod	Summa	134,893	331

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, riksbankskamreraren L. Olsson, har
avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste
fem åren. Av detta sammandrag framgår att överskott av bruttoinkomst
över trafikkostnad endast förekommit under åren 1928 och 1930, varvid
överskottet balanserats å vinst- och förlustkontot. De fem senaste årens
driftresultat angivas i nedanstående sammanställning:

Ar Överskott Underskott

1926 .................................................... — 8,162:19

1927 .................................................... — 22,280: -

1928 ................................................... 385:6 2 —

1929 .................................................... - 1,568:02

1930 .................................................... 55:39 —

§ 2.

De i balansräkningen den 1 januari 1930 intagna uppgifterna över statslånen
hava korrigerats med hänsyn till bolagets skulder till riksgäldskontoret
den 30 juni 1929.

§ 3.

I överensstämmelse med beslut av 1929 års riksdag har riksgäldskontoret
den 22 januari 1931 beslutat, att av Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolags
den 1 juli 1929 beräknade kapital- och ränteskuld, 1,005,709 kronor
21 öre, skulle bildas två nya lån, det ena å 150,000 kronor och det andra å

65,000 kronor, samt att återstående del, 790,709 kronor 21 öre, skulle avskrivas.

— 89

Bada lånen löpa nied ränte- och amorteringsfrihet under tio år räknat
från den 1 juli 1929.

Sedan järnvägarna Klinthamn—Roma och Klintehamn—Hablingbo
sammanslagits till en järnvägsenhet, har bolaget till riksgäldskontoret
såsom säkerhet för berörda lån å sammanlagt 215,000 kronor avlämnat
inteckningar i nämnda järnvägsenhet, gällande med förmånsrätt näst
efter en inteckning med bästa förmånsrätt å 50,000 kronor jämte ränta,
över vilken bolaget ägde att självt förfoga. Därjämte hava tolv kommuner
efter vederbörligt tillstånd av Kungl. Maj:t samt Svenska sockerfabriksaktiebolaget
iklätt sig borgensansvar för ovan omförmälda
lån å 150,000 kronor.

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag.

Såsom revisorerna redan i tidigare avgivna berättelser meddelat, har
till följd av det otillfredsställande resultatet av järnvägsdriften bolaget
ej någonsin varit i stånd att helt fullgöra sin betalningsskyldighet på
grund av statslånet. Då på grund härav bolagets skuld efter hand alltmera
ökats, befanns det nödvändigt att verkställa en utredning rörande
dess ekonomiska ställning i syfte att nedbringa bolagets skuld å statslånet
till ett belopp, som skulle kunna för framtiden förräntas och amorteras.
Under denna utredning uppkom i samband med spörsmålet örn
reglering av bolagets skuldförhållande till staten frågan örn att söka
åstadkomma en sammanslagning av Markaryd—Veinge järnväg med
närbelägna järnvägar. I Kungl. Maj:ts proposition nr 253 till 1930 års
riksdag lämnas en redogörelse för vissa förslag till ordnande av järnvägens
ekonomi och förvaltning för framtiden. Rörande de närmare detaljerna
i dessa förslag tillåta sig revisorerna hänvisa till propositionen.
Här må endast framhållas, att de huvudalternativ, mellan vilka valet
kom att stå, Amro i korthet följande:

1) Markaryd—Veinge järnväg skulle fortfarande dri\ras såsom ett fristående
företag;

2) Markaryd—Veinge järnväg skulle sammanslås med Hässleholm—
Markaryds järnväg;

3) Markaryd—Veinge järnväg skulle sammanslås med statens järn\Tägar; 4)

Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle
sammanslås med statens järnvägar.

Vid prövning av de olika alternativen befanns statens förvärvande av såväl
Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnvägar innebära
de största fördelarna. I propositionen föreslogs därför, att Markaryd—

— 90

Veinge järnväg skulle övertagas av staten för ett belopp, motsvarande
statslånet, och att Hässleholm—Markaryds järnväg i enlighet med ett av
ägarna avgivet anbud skulle förvärvas på villkor, att staten övertoge
detta bolags skulder och förpliktelser samt därutöver erlade en köpesumma
av 658,920 kronor, motsvarande aktiernas parikurs, 100 kronor,
med tillägg av utdelning efter 4 % för ett halvt år. Då emellertid ej obetydliga
värden i Hässleholm—Markaryds järnvägs kontanta medel och
förråd skulle tillföras staten samt staten därjämte skulle erhålla ett ej
ringa kontant belopp i avräkning å sin fordran för statslån, komme det
erbjudna priset i själva verket att bliva åtskilligt lägre, sannolikt föga
mer än 400,000 kronor.

I anledning av propositionen beslöt riksdagen, att Markaryd—Veinge
och Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle av staten förvärvas samt
att för statens förvärvande av Hässleholm—Markaryds järnväg för budgetåret
1930/31 skulle utgå ett reservationsanslag av 525,000 kronor av
lånemedel.

Genom kungl, brev den 16 maj 1930 anmodades därefter fullmäktige i
riksgäldskontoret att, så snart Markaryd—Veinge järnväg genom riksgäldskontoret
förvärvats för statens räkning, överlämna nämnda järnväg
till järnvägsstyrelsen ävensom att avskriva statens fordran på grund
av statslånet för anläggning av berörda järnväg, i den mån denna fordran
icke täcktes av vad till riksgäldskontoret inflöte vid Markaryd—
Veinge järnvägsaktiebolags likvidation.

I anledning av nämnda föreskrifter har järnvägen överförts till statens
järnvägar, i vars räkenskaper den redovisas med ett belopp av

561,000 kronor motsvarande det hos riksgäldskontoret tidigare redovisade
kapitalvärdet av statslånet. Förfallna räntor å lånet, uppgående till
sammanlagt 477,868 kronor 86 öre, komma att regleras i samband med
likvidationens slutförande.

Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	Ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
2,621,671	56	Järnvägsanläggningen......................................................	2,618,090	21
1 654,953	46	Rullande materiel .........................................................	674,953	46
62,044	75	Inventarier ..................................................................	62,034	75
28,553	50	Förrådsmaterialier .........................................................	24,725	06
105,000	—	Stadsfastighet ..............................................................	—	—
19,223 1 1	13	Nya anläggningar och ny rullande materiel ....................	15,952	—
9,385	05	Solberga grustag ............................................................	9,385	05
9,410	11	Fraktfordringar ............................................................	6,106	61
11,331	73	Diverse debitorer .........................................................	24,834	69
505	—	Förskott .....................................................................	—	—
30,000	—	A.-B. Dieselmotorvagnar ................................................	10,000	—
lil	64	Främmande personer......................................................	972	68
444			653	49
88,603			89,003
	—	Från föregående år kvarstående förlust ...........................	62,793	52
62,793	52	Arets förlust..................................................................	73,762	60
3,704,030	72	Summa	3,673,267	12
		Skulder.
		Statslånet:
236,037	53	Kapital...................................................... 235,447: 43
5,310	84	Ränta......................................................... 5,284:2 9	240,731	72
997,000	—	Obligationslån.............................................................	971,000	—
260,000	—	Sparbankslån ...............................................................	204,500	—
743,395	68	Reverslån .....................................................................	782,435	66
93,000			95,790	_
46,000	—	Svenska järnvägsverkstäderna ..........................................	40,380	—
—	—	Accepterade växlar.........................................................	6,220	35
199,497	73	Bankräkning..............................................-...................	158,359	68
110,588	94	Diverse kreditorer ........................................................	160,649	77
1,013,200	—	Aktiekapitalet ...............................................................	1,013,200	—
3,704,030	72	Summa	3,673,267	13

— 92 —

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.	Inkomster:	Kronor	ö.

790,216	01	Av trafiken .................................................................	761,645	88
35,005	12	Diverse inkomster .......................................................	40,074	01
7,385	28	Hyra för rullande materiel .............................................	4,619	89
889	01	Hästholmens hamn.....................................................	1,470	95
2,394	—	Utdelning å aktier........................................................	2,394	—
62,793	52	Årets förlust..................................................................	73,762	60
898,682	94	Summa	883,967	33
		Utgifter:
767,889	87		7?U 664	18
1,381	44	Förluster ..................................................................
129,008	92		1 26 679	87
402	71	Skatter .......................................................................	254	99
—	—	Stadsfastigheten ............................................................	2,368	29
898,682	94	Summa	883,967	83

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landsfogden Ernst Myrin Ilar avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem
åren:

	Överskott av brutto-	Av detta överskott har använts eller avsatts till:
Å r	inkomst över trafik-kostnad	Räntor		Å årsrörelsen uppkommet underskott	A n m.
1926 .................	103,159	32	1103,159	32	3 77,674	27
1927 ..................	128,217	14	3128,217	14	29 287	42	Föreskriven amortering å stats-lånet har icke kunnat full-
‘/ii 1927—3l/ia 1928	132,262	71	4 132,262	71	54,234	49	göras.
1929 ..................	66,618	31	6 66,618	31	62,793	52	(Amortering å statslånet för 1929
1930 .................	55,540	55	6 55,540	55	73,762	60	1 verkställd 16/s 1930. För år \| 1930 har någon amortering 1 icke kunnat fullgöras.

1 Hela rån tebeloppet utgör ............................................................ kronor 180,833: 5 a

'' Härav täcka å vinst- och förlustkonto kvarstående vinstmedel från 1925 » 60,313: 19

3 Hela räntebeloppet utgör ....................................................... » 157,504: 5s

1 Hela räntebeloppet utgör ......................................................... 186,497:2 0

8 Hela räntebeloppet utgör ............................................................ » 129,008: 92

" Hela räntebeloppet utgör ........................................................... » 126,679: 8 7

Alim. Siffrorna för 1927 avse tiden 1/i—sl/io, alldenstund järnvägsbolaget fr. o. m. V”
1927 trätt i likvidation. Likvidationen har pågått t. o. m. sl/u 1928. Fr. o. m. år 1929
har verksamheten bedrivits av Mellersta Östergötlands Nya Järnvägsaktiebolag samt fr. o. m.
den so/9 1930 av Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga järnvägar.

— 93 —

§ 2.

Bolaget Ilar under året icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån,
varför den förfallna skulden vid årets slut uppgick till 5,900 kronor
94 öre.

§ 3.

1 senast avgivna revisionsberättelse liava riksdagens revisorer framhållit,
att, sedan bolagets styrelse funnit, att de nya godssamtrafiksföreskrifterna
nödvändiggjorde sammanförandet av mindre järnvägsenheter
till större, styrelsen ånyo upptagit de sedan 1926 bordlagda förhandlingarna
med förvaltningen av Norra Östergötlands järnvägar angående samarbete
järnvägarna emellan. Förhandlingarna, vari sedermera även
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägars förvaltning hade deltagit,
hade lett till avslutande av en den 23 oktober 1929 dagtecknad överenskommelse
om gemensam trafikförvaltning av de järnvägar, som de tre
bolagen ägde, och denna överenskommelse hade den 19 november 1929 godkänts
av extra bolagsstämma. Med stöd av berörda överenskommelse hade
styrelserna för de tre bolagen hos Kungl. Majit gjort ansökning örn fastställelse
av gemensam godstaxa för berörda järnvägar. Till denna ansökning
hade kungl, järnvägsstyrelsen i avgivet yttrande avstyrkt bifall i
den då föreliggande formen, men förklarat sig vilja förhandlingsvis tillmötesgå
bolagens önskan att utan omlastning få till billiga fraktavgifter
framförda försändelser mellan de tre bolagens järnvägar. Därefter hade
förhandlingar förts dels med järnvägsstyrelsen, dels med andra järnvägsförvaltningar,
vilkas intressen berördes av den taxa, varom framställning
gjorts, och hade därvid uppnåtts, att överenskommelse i nämnda avseende
den 11 mars 1930 träffats mellan samtliga intresserade. I anslutning till
överenskommelsens innehåll hade styrelsen hos Kungl. Majit gjort förnyad
ansökan örn fastställelse av taxan.

Genom nådig resolution den 23 maj 1930 fastställde Kungl. Majit för
ifrågavarande järnvägar det ingivna taxeförslaget att tillämpas från och
med den 1 juli 1930. Då det emellertid visade sig, att med taxeförändringen
förenat arbete icke kunde hinna avslutas till sagda tidpunkt, föreskrev
Kungl. Majit, att med ikraftträdandet av den nya taxan skulle
anstå till den 1 oktober 1930. I enlighet härmed har den nya taxan tilllämpats
från och med nämnda dag. Samtidigt har ock ombesörjandet av
trafikskötseln å bolagets järnvägar övertagits av trafikförvaltningen
Östergötlands smalspåriga järnvägar i enlighet med härom träffade, av
extra bolagsstämman den 19 november 1929 samt ordinarie bolagsstämman
den 30 juli godkända avtal och överenskommelser.

Sedan nämnda trafikförvaltning trätt i funktion hava särskilda förvalt -

— 94

ningslokaler för bolagets räkning i Linköping kunnat indragas, varför
styrelsen försålt för berörda ändamål förut förvärvad fastighet.

§ 4.

Av styrelsens förvaltningsberättelse framgår vidare att tillfölje den
alltmer skärpta konkurrensen från motordrivna fordon och farkoster samt
försämringen av konjunkturläget för jordbruksnäringen, av vilken näring
bolagets järnvägar röna starkt inflytande, någon förbättring av bolagets
ekonomiska ställning icke kunnat uppnås.

För att undersöka möjligheterna till en förbättring av denna ställning
har styrelsen hos de större borgenärerna utverkat moratorium av förfallande
räntor och amorteringar till den 1 december 1931.1

Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	Ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
486,478	11	Järnvägsanläggningen......................................................	486,478	11
134,900	—	Rullande materiel ........................................................	125,900	—
6,085	60	Inventarier ............................... .................................	6,085	60
4,781	69	Materialier ..................................................................	3,062	02
75,389	14	Diverse debitorer ........................................................	58,254	18
57,440	—	Aktier i Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag .....................	57,440	—
70	87	Kassabehållning ............................................................	202	58
2,654	83	Vinst- och förlustkonto ................................................	18,070	16
767,800	14	Summa	755,492	49
		Skulder:
280,000	—	Statslånet nr 1, kapital..................................................	280,000	—
98,431	49	Statslånet nr 2, kapital.................................... 98,431: 49
—	—	Ränta ........................................................... 4,429: 42	102,860	91
330,000	—	Aktiekapitalet ...............................................................	330,000	—
41,156	56	Diverse kreditorer.........................................................	24,419	49
18,212	0 9	Avskrivningars konto......................................................	18,212	09
767,800	14	Summa	755,492	49

1 Bolaget har numera avträtt sin egendom till konkurs.

95 —

Vinst- och lörlustrSkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
119,897	30	Av trafiken ..................................................................	112,416	14
2,654	88	Förlust ........................................................................	15,415	32
122,562	13	Summa	127,831	46
		Utgifter:
118,043	84	För trafiken..................................................................	122,738	10
4,508	29	Räntor ........................................................................	5,093	36
122,552	13	Summa	127,831	46

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien A. Pehardt, har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

! År	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad	Av detta överskott har använts eller avsatts till:	, Summa
Räntor	Amortering å stats-lånet	Annat ändamål, som bör å sam-mandraget uppgivas
1926 ...........................	534	_	534		_	_			534
1927 ..........................	16,161	50	4,115	—	500	—	11,546	—	16,161	50
1928 ...........................	10,723	39	3,535	—	522	—	6,666	—	10,723	39
1929 .........................	1,853	—	1,307	—	546	—	—	—	1,853	—
1930 ...........................		—	—	—	—	—	—		—	—

§ 2.

Den — i enlighet med villkoren för av 1929 års riksdag medgivna regleringen
av bolagets skuldförhållande till staten, varför redogörelse lämnats
i revisorernas samma år avgivna berättelse — föreskrivna betalningsskyldigheten
har icke kunnat fullgöras under året, varför bolaget häftar i en
förfallen skuld till riksgäldskontoret å 5,000 kronor.

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
3,584,351	16	Järnvägsanläggningen....................................................	3,605,744	—
1,502,879	C 6	Rullande materiel .......................................................	1,513,641	69
81,358	49	Materialier . ...................................................... ......	65,512	41
21,435	34	Fordringar av stationer ...................................... .........	17,863	98
1,538	74	Kontant behållning ..................................... ...............	630	64
125,760	26	Innestående i bank.....................................................	106,577	90
935	77	Postgiro......................................................................	2,449	38
14,204	17	Obligationer.................................................................	35,510	4 2
500	—	Aktier..........................................................................	500	—
2,382	50	Pensionskassan...............................................................	—	—
—	—	Vinst- och förlustkonto..................................................	13,163	15
5,335,346	09	Summa	5,361,593	57
		Skulder:
		1891 års statslån:
1,371,864	15	kapital ................................................... 1,371,864: 16
437,464	37	ränta .................................................... 518,357: 58
184,022	50	anståndsränta ......................................... 184,022: 5 o	2,074,244	18
		1917 års statslån:
1,031,582	47	kapital .................................................. 1,031,582:4 7
313,560	99	ränta ...................................................... 373,893: 70	1,405,476	17
1,803,900	—	Aktiekapitalet ..........................................................	1,803,900	—
7,125	80	Bötesmedels konto.......................................................	—	—
93,291	89	Sveriges statsbanor, samtrafik.........................................	77,834	71
91,359	78	Diverse personer. ........................................................	—	—
201	49	Skuld till stationer........................................................	138	51
972	65	Vinst- och förlustkonto.................................................	—	—
5,335,346	09	Summa	5,361,593	57

Vinst- och förlusträkningar.

1929		■	1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
—		Ingående balans ............................................................	972	65
1,203,150	88	Av trafiken ..................................................................	1,044,148	87
68,781	28	Diverse inkomster ........................................................	62,843	05
-	—	Utgående balans ...........................................................	13,163	15
1,271,932	16	Summa	1,121,127	72
		Utgifter:
108,063	11	Ingående balans ............................................................	—	—
979,058	41	För trafiken..................................................................	983,683	38
433	10	Skatter ........................................................................	450	94
136,404	89	Räntor .......................................................................	136,993	40
47,000	—	Avskrivningar ...............................................................	—	_
972	65	Utgående balans..........................................................	—
1,271,932	10	Summa	1,121,127	7 2

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, jägmästaren E. Bager, har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Å r	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad	Räntor	Amortering å annan skuld än statslån	Utvidgningar och förbättringar av järnvägen, an-skaffning av förlag eller inköp av materiel m. fl. dylika utgifter	Annat ända-mål, som bör å samman-draget upp-gitfas	Summa
1926 .........	59,078	94	3,851	43	26,691	2 8	28,536	23		—	59,078	9-1
1927 .........	154,683	55	4,804	68	93,077	12	55,921	75	880	—	154,683	55
1928 .........	256,571	45	13,272	44	128,351	62	112,947	39	2,000		256,571	4 5
1929 ........	292,440	65	7,971	6 2	110,000	—	113,996	3 8	60,472	65	292,440	05
1930 .........	123,830	25	381	12	90,978 o o	32,154	87	315	60	123,830	2 5

§ 2.

Bolaget har under år 1930 ej verkställt någon inbetalning å sina båda
lån. Skulden för dessa, som vid årets början uppgick till 3,338,494 kronor
48 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 3,479,720 kronor
35 öre, varav 1,158,937 kronor 50 öre voro förfallna till betalning.

11121)20. Heil.-berättelse lotti ang. riksgäldskontoret.

98 —

§ 3.

I skrivelse den 29 september 1930 bar Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag
framställt förslag örn statens övertagande av bolagets järnväg.
Vidare hava av riksgäldsfullmäktige utsedda utredningsmän i
en den 31 oktober 1930 dagtecknad promemoria framlagts resultatet av
verkställd undersökning beträffande bolagets ekonomiska ställning oell
förutsättningar.

Över bolagets framställning och berörda promemoria hava utlåtanden
avgivits den 14 november 1930 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
den 3 december 1930 av järnvägsstyrelsen. Därefter hava fullmäktige i
riksgäldskontoret den 9 januari 1931 till Kungl. Majit avgivit yttrande, i
anledning varav järnvägsstyrelsen den 21 i samma månad avgivit förnyat
utlåtande. Vidare har riksräkenskapsverket den 27 januari avgivit
infordrat utlåtande i ärendet, varefter fullmäktige i riksgäldskontoret
den 5 februari 1931 ånyo yttrat sig.

Den närmare redogörelsen för innehållet i ovannämnda skrivelse, promemoria
och utlåtanden finnes intagen i Kungl. Maj:ts proposition till
1931 års riksdag (nr 105), till vilken revisorerna i förevarande hänseende
få hänvisa. Föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
i denna fråga löd som följer:

Norra Södermanlands järnväg, vars införlivande med statsbanenätet
nu ifrågasättes, har en längd å linjen mellan Nyby bruk och Södertälje
södra station av 90 kilometer. Härtill komma bibanor från nämnda linje
till Strängnäs, respektive Mariefred (15, respektive 3 kilometer) samt
linjedelen Nyby bruk—Mälarbaden (4 kilometer) ävensom spårförbindelser
till Eskilstuna norra station och Igelstaviken (Södertälje uthamn).
Järnvägens spårvidd och normalsektion äro lika med statens järnvägars.

Järnvägsanläggningen påbörjades år 1891, och år 1895 öppnades järnvägen
för allmän trafik. Under den avsevärda tid, banan sålunda ägt
bestånd, har den visat sig vara av stor betydelse för därav berörda trakter
med deras åtminstone delvis avlägsna belägenhet i förhållande till
andra järnvägsförbindelser. Utan tvivel har järnvägen verksamt bidragit
att främja ifrågavarande trakters näringsliv. Trafikomfattningen
har likväl icke varit tillräcklig för att möjliggöra ett tillfredsställande
ekonomiskt resultat av driften. På grund härav och till följd av startkapitalets
knapphet har den ekonomiska grundvalen för bolagets rörelse
redan från början varit svag, vilket medfört svårigheter för bolaget att
fullgöra sina förpliktelser på grund av erhållna statslån.

Redan år 1917 vidtogs, såsom i den föregående redogörelsen omnämnts,
en reglering av bolagets skuldförhållande till staten. Denna regleringmedförde
dock endast en tillfällig lättnad i företagets svårigheter, och
bolaget har även efter regleringens genomförande endast i mycket begränsad
omfattning kunnat fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånen.
Utsikterna till ändring härutinnan måste, enligt vad den förebragta
utredningen giver vid handen, anses vara mycket små. Utredningen
synes nämligen ådagalägga att, trots de allra senaste årens relativt
gynnsamma resultat, en ytterligare försämring i bolagets ekonomi -

— 99 —

ska läge inom en nära framtid kan väntas inträde dels till följd av genomförda
taxesänkningar och dels på grund av betydande utgifter för
nödvändiga åtgärder, som redan beslutats eller ansetts böra inom kort
komma till utförande.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har bolaget ansett sig böra
hembjuda bolagets järnväg och övriga tillgångar till staten på villkor att
staten övertager bolagets skulder och förbindelser samt införlivar järnvägen
med statens järnvägar ävensom beträffande bolagets personal och
pensionärer tillämpar i liknande fall vanliga grunder. Åtgärder för
statsförvärv av järnvägen hava tillstyrkts såväl av järnvägsstyrelsen
som av övriga i ärendet hörda myndigheter med undantag av riksräkenskapsverket.

Järnvägsstyrelsen har grundat sitt ståndpunktstagande därpå, att å
ena sidan järnvägens trafikområde trots förefintligheten av tät bebyggelse
och ej obetydlig industri är alltför svagt för att banan under nuvarande
förhållanden skall kunna såsom fristående företag bestå och fullgöra
sina ekonomiska förpliktelser, men att å andra sidan skälig hänsyn
till ortens näringsliv och behov av tillfredsställande trafikförhållanden
synes utesluta ett nedläggande av banan. Därjämte har beaktats, att en
för järnvägens bestånd önskvärd fusion icke synes möjlig att genomföra
annorledes än genom statsförvärv. Då de sålunda antydda omständigheterna
synas mig innebära vägande skäl för statsförvärv av järnvägen,
har jag —- trots att driftsresultatet under de närmaste åren, bland annat
med hänsyn till oundgängliga kostnader för förnyelsearbeten, även efter
banans införlivande med statens järnvägar får beräknas bliva mindre tillfredsställande
— funnit mig böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas för ett
sådant förvärvs genomförande på villkor, som av bolaget föreslagits,
dock under viss förutsättning, vartill jag i det följande återkommer. Uppenbarligen
skulle järnvägens uppgående i statsbanenätet med därav följande
gynnsammare taxor och förbättrade trafikförhållanden i övrigt
för ortens befolkning och näringsliv medföra betydelsefulla fördelar. Det
torde också kunna förväntas att, sedan erforderliga förstärkningsarbeten
å banan blivit verkställda, — för vilkas genomförande dock, såsom järnvägsstyrelsen
anfört, kräves investering av nytt statskapital — det ekonomiska
utbytet av järnvägens drift skall efter hand förbättras.

Såsom nyss nämnts innebär det föreliggande förslaget, att staten vid
förvärv av banan skulle övertaga även järnvägsbolagets skulder och förbindelser.
Med hänsyn härtill må beträffande bolagets nuvarande ställning
lämnas följande uppgifter. Av en i det föregående meddelad sammanställning
beträffande läget vid utgången av år 1929 framgår, att bolagets
egentliga skulder utöver förpliktelser på grund av statslånen vid
nämnda tidpunkt utgjorde 184,853 kronor (fraktskulder m. m.). Motsvarande
summa utgjorde enligt införskaffade uppgifter den 17 februari
1931 85,500 kronor, vilken siffra emellertid — då avräkning för januari

månads samtrafik ännu ej hunnit avslutas ..... iir endast approximativt

beräknad. Bolagets banktillgodohavanden uppgingo sistnämnda dag till
145,130 kronor. Hos järnvägsstyrelsen äro såsom säkerhet för samtrafiksmedel
deponerade obligationer till belopp av 45,000 kronor. Nu meddelade
uppgifter visa sålunda, att bolagets kontanta tillgodohavanden för närvarande
avsevärt överstiga den tillfälliga skulden. Anledning synes icke
föreligga att antaga, att bolagets ställning skall undergå nämnvärd förändring
under tiden intill ett avgörande i förevarande fråga. 1 detta

— 100 —

sammanhang må omnämnas, att från bolagets sida avgivits en den 17
februari 1931 dagtecknad förklaring, enligt vilken bolaget förbundit sig
att icke disponera sina tillgångar eller ikläda sig förpliktelser för andra
ändamål än det normala uppehållandet av driften å bolagets järnväg.

I fråga örn den reglering mellan allmänna järnvägslånefonden och statens
järnvägars fond, som vid ett statsförvärv av banan bör äga rum,
har jag ansett mig böra tillstyrka det av järnvägsstyrelsen framlagda
och av fullmäktige i riksgäldskontoret biträdda förslaget. Detta förslag,
som överensstämmer med statsmakternas under de senaste åren fattade
beslut i liknande fall, innebär att från järnvägslånefonden skulle till statens
järnvägars fond överföras ett belopp av 1,601,869 kronor 44 öre, motsvarande
statens den 1 januari 1931 kvarstående kapitalfordran för bolagets
lån. Vidkommande bokföringen i statens järnvägars räkenskaper av
nämnda belopp, synes med hänsyn till omständigheterna skäl föreligga för
bifall till det förslag, varom järnvägsstyrelsen och riksgäldsfullmäktige
numera enat sig och som går ut på att endast 500,000 kronor skulle upptagas
såsom lånekapital. Likaledes ansluter jag mig till järnvägsstyrelsens
av riksgäldsfullmäktige biträdda mening, att nyssnämnda belopp

500,000 kronor bör upptagas under kontot för lånekapital först sedan 10
år förflutit efter det förbättringsarbeten å banan verkställts. Enligt de
av järnvägsstyrelsen gjorda beräkningarna skulle detta innebära, att beloppets
upptagande såsom lånekapital skulle äga rum först 12 år efter det
att järnvägen övertagits av staten.

I överensstämmelse med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså i samband
med statens övertagande av järnvägen från allmänna järnvägslånefonden
till statens järnvägars fond överföras ett belopp av 1,601,869 kronor
44 öre. Detta belopp skulle tills vidare i sin helhet redovisas såsom annat
kapital än lånekapital, men efter 12 års förlopp skulle därav en summa
av 500,000 kronor överföras till kontot för lånekapital, medan återstoden
eller 1,101,869 kronor 44 öre fortfarande skulle redovisas såsom annat kapital.
Täckning för sistnämnda belopp skulle beredas riksgäldskontoret
ur fonden för statsskuldens amortering. Vad av statens fordran hos bolaget
överstiger 1,601,869 kronor 44 öre skulle omedelbart avskrivas.

Enligt min uppfattning torde det förfaringssätt, som sålunda tillstyrkts
beträffande redovisningen av det till statens järnvägars fond
överförda beloppet, icke behöva medföra budgettekniska olägenheter av
den art, att de böra stå hindrande i vägen för förslagets genomförande.

Pa sätt av den föregående redogörelsen framgår, har järnvägsstyrelsen
såsom förutsättning för statsförvärv av Norra Södermanlands järnväg
uppställt krav på, att staten skulle frikallas från av Eskilstuna stad
vid aktieteckning _i järnvägsbolaget gjorda förbehåll beträffande stationsförhållandena
i Eskilstuna. Med anledning härav bär bolaget hos
stadsfullmäktige gjort framställning örn eftergivande från stadens sida
av nyssnämnda förbehåll under förutsättning, dels att Eskilstuna stad
herodes tillfälle att yttra sig, då frågan är örn väsentlig förändring av
nuvarande stationsförhållanden inom staden, dels att för stadens industrier
med egna järnvägsspår komma att tillämpas trafikeringsbestämmelser,
likartade med dem som gälla för statens järnvägars bispårstralikander
a andra orter. Enligt vad jag inhämtat, hava stadsfullmäktige
genom beslut den 12 februari 1931 förklarat sig i princip icke liava något
att erinra mot bifall till bolagets framställning. I anslutning härtill och
då ett slopande av Eskilstuna norra station skulle nödvändiggöra aud -

— 101 —

ring av en mellan staden och bolaget träffad överenskommelse angående
bevakning m. in. vid korsningar i samina plan mellan järnväg och gata,
hava fullmäktige samtidigt bemyndigat drätselkammaren att träffa överenskommelse
angående stationsförkållandena och vad därmed sammanhänger.
Då jag biträder den uppfattning, som legat till grund för järnvägsstyrelsens
förslag på ifrågavarande punkt, anser jag, att såsom förutsättning
för statens övertagande av järnvägen bör upprätthållas krav på att
möjlighet herodes staten att på ett ur statens järnvägars synpunkt^ tillfredsställande
sätt ordna nu berörda förhållanden. Vidare torde, såsom
järnvägsstyrelsen också förutsatt, statens järnvägar böra hava fria händer
att efter banans övertagande beträffande trafiken å linjen Eskilstuna—Mälarbaden
vidtaga de åtgärder, som prövas lämpliga för ernående
av bästa möjliga ekonomiska resultat. Enligt vad jag inhämtat, föreligga
icke från bolagets sida ingångna förpliktelser av sådan art, att de
ligga hindrande i vägen härför.

I fråga örn järnvägsbolagets personal och pensionärer torde, såsom,
från bolagets sida förutsatts, vid ett statsförvärv av järnvägen böra tilllämpas
samma grunder, som kommit till användning vid statens övertagande
av andra enskilda järnvägar och senast vid övertagande av
Markaryd—Veinge samt Hässleholm—Markaryds järnvägar. Omnämnas
må, att enligt inhämtade upplysningar för närvarande antalet befattningshavare
utgör 176 samt pensionärer 21.

Att nu bestämma tidpunkten för statens övertagande av järnvägen erbjuder
vissa svårigheter och torde ej heller vara nödvändigt. Förslagsvis
torde man emellertid kunna utgå från att det bör ske den 1 juli 1931.

Slutligen vill jag —efter att på denna punkt hava samrått med chefen
för finansdepartementet — framhålla, att anledning icke synes föreligga
att i detta sammanhang upptaga frågan örn en generell nedskrivning av
oräntabelt lånekapital i statens järnvägslånefonder.

På grund av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t matte föreslå
riksdagen medgiva, att Norra Södermanlands järnväg må av staten
förvärvas i enlighet med av mig här förut förordade grunder.

Sedan statsutskottet tillstyrkt bifall till propositionen (utlåtande nr
131) bifölls densamma av riksdagen. (Riksdagens skrivelse nr 231.)

Sedermera har Kungl. Majit i brev den 29 maj 1931 delgivit riksgäldskontoret
riksdagens sålunda fattade beslut samt i brev till järnvägsstyrelsen
den 26 juni 1931 meddelat godkännande av avtal rörande förvärvande
av ifrågavarande järnväg m. m.

På grand härav har statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1931 övertagit
Norra Södermanlands järnväg.

— 102 —

Huda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag''.

Balansräkningar.

1 jan. 1930	. ;;- ■	31 dec. 1930
Kronor	Ö.	Kronor	lö.
1,277,915 ] 399,840 32,799 4,417 55,200 18,000 306,802 671 3,498 5 326,705	11 47 97 7 5 59 63 49 41	Tillgångar: Hallbyggnaden, husbyggnader och äldre rullande materiel ■. Ny rullande materiel ................................................... Inventarier ..................................................	1,277,915 399,840 32,799 2,274 55,200 18,000 311,383 483 2,995 517 5 326,705 1,386 ■	11 4 7 97 35 94 19 52 59 41 4 5
Förråd ................................................
Aktier i Huda—Älghults järnväg ....................................
Deposition ........................................................ Utestående lordriugar ............................................. Kassabehållning .............................................. Fraktfordringar ............. ...................................... Hankräkning .................................... Postgiro Konto ...................... .:................... Balanserade förluster från föregående år........................... Årets förlust ................................................
2,425,856	42	Summa	2,429,507
		Skulder:		'' \
483,300	—	Statslånet: kapital ................................................	483,300
613,933	77	» ränta ........................................................	657,420	20
		Anståndsränta: kr. 43,416: 43.		''
493,200	—	Aktiekapitalet .......................................................;.......	493,200
20,339	44	Bapklån och växlar ........................................... ,	17,036	30;
782,254	95	Lån av Oskarshamns stad (kr. 853,623: 58)........................	731,590	2 5
4,948	15	Lån av Fliservds kommun .............................................	5,797	85
27,683	60	Utestående skulder.........................................................	41,105	08
196	51	Fraktskulder ................................................	57	3 2
2,425,856	42	Summa	2,429,507	—

Vinst- och förlusträkningar.


1929			1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:		1
170,147	44	Tratikinkomster ...........................................................	150,221	98:
30,473	42	Diverse inkomster .........................................................	30,151	«\|
5,340	—	Försättning av postverket...............................................	5,226
40,000	—	Avskrivning å lån av Oskarshamns stad................. .........	100,000
—	—	Årets förlust ...............................................................	1,386
245,960	86	Summa	286,985	7g!

		— 103 —
1929			1930
Kronor	ö.		Kronor \| o.

Vtijifler:

			153,251	65

1,984	50	Avskrivning å äldre förluster ..........................................	—
—	—	Avskrivning å fordran hos Ruda—Älghults järnvägsaktie-	62,072	82

			71,657	72
			3	57
245,960	86	Summa	286,985	70

% 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien H. Hultkrantz, har a\-lämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste
fem åren.

A r

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad -

Av detta överskott har använts eller
avsatts till

llän tor

j Utvidgningar j
; och förbätt- i
i ringar av järn»;
! vägen m. m. j

Annat

ändamål

1926 ..............	!	J	__	_;	—	—	—		—
1Q97 .......	I _	_\|	—	-''	—	—	—	—	—	-i
1928 ..............	............ 39,669	88	1,512	05	5,006	88	1 33,150	95	39,669	83!
1929 ..............	............i 37,372	4 2 i	1,473	90	—	—	1 35,898	52	37,372	421
1930 .............	............ 32,344	01)	792	2 8	—	—	1 31,551	80	32,344	09''

§ 2.

Bolaget bar under år 1930 ieke verkställt någon inbetalning a sitt statslån.
Till följd därav hade skulden för lånet, som vid årets början uppgick
till 1,140,650 kronor 22 öre, vid dess slut stigit till 1,184,136 kronor
■65 öre, varav 734,588 kronor 64 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Av styrelseberättelsen framgår att styrelsen för Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag
hemställt, att, för undvikande av bolagets trädande i likvidation,
Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag måtte avskriva
62,072 kronor 82 öre å sin fordran hos förstnämnda bolag. Dylik avskrivning
har verkställts i bokslutet för är 1930.

Då en förlust å 39,313 kronor 63 öre uppstått å bolagets rörelse under
året, oell avskrivning verkställts a Ruda—Älghults järn\ ägsaktiebolngs
skuld, har styrelsen för Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag
hos stadsfullmäktige i Oskarshamn hemställt, att, för undvikande av bola -

Anviint till täckande av drittkostnader tor Unda—Älghults järnvägsaktiebolag.

— 104

gets hädande i likvidation, a stadens fordran av Ruda—Finsjö—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag måtte avskrivas 100,000 kronor. Jämväl sistnämnda
avskrivning bär verkställts i bokslutet.

§ 4.

I sin berättelse för år 1928 lämnade revisorerna en redogörelse för den
utredning, som på riksgäldsfullmäktiges uppdrag verkställts av en representant
för verket oell en i järnvägsekonomiska förhållanden särskilt sakkunnig
person samt meddelade, att fullmäktige, som ansett viss ytterligare
utredning behövlig, anhållit örn kommunikationsministerns medverkan
för infordrande av yttranden i ärendet från länsstyrelsen i Kalmar
län oell järnvägsfusionssakkunniga. Sedan yttranden inkommit från
länsstyrelsen och de sakkunniga samt riksgäldsfullmäktige och väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen däröver utlåtit sig, förelädes frågan 1930 års
riksdag.

Till riksdagens bedömande förelåg förslag, att statens fordringar på
grund av samtliga statslån till Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—-Älghults järnvägsaktiebolag skulle nedskrivas till ett belopp, motsvarande
järnvägarnas realisations värde, eller 525,000 kronor, fördelat på två
lån å 350,000 och 175,000 kronor, varvid tillsvidare endast lånet å 350,000
kronor från och med år 1932 skulle förräntas och amorteras samt för
detta lån ställas av fullmäktige i riksgäldskontoret godkänd borgen. På
grundval av detta skuldregleringsförslag hade framlagts två alternativa
förslag till järnvägarnas förvaltning och drift efter nedskrivningen. Enligt
det ena alternativet skulle Ruda-—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag
övertaga Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags samtliga tillgångar
och skulder samt den i skuldregleringen förutsatta borgen för
det nya lånet å 350,000 kronor tecknas av Oskarshamns stad, som jämte
annan kommun skulle nedskriva vissa fordringar hos de nuvarande järnvägsbolagen.
Det andra alternativet innebar, att Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag
genom ett för ändamålet bildat dotterbolag, Östra Smålands
järnvägsaktiebolag, skulle mot övertagande av betalningsansvaret
för de nedskrivna statslånen förvärva Ruda—Finsjö—Oskarshamns och
Ruda—Älghults järnvägar, varvid för det nya lånet å 350,000 kronor
skulle ställas borgen, som kunde godkännas av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Vidare skulle Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag förbinda
sig att för visst trafikområde vid såväl sina egna som de inköpta järn
vägarna vidtaga en revision av nu gällande tariffer, vilka skulle dels
nedsättas och dels göras likformiga, så att ej städerna Oskarshamn och
Kalmar samt deras hamnar bleve obehörigen gynnade på varandras bekostnad.

Vederbörande departementschef anförde i det till Kungl. Maj:ts proposition
nr 162 fogade utdrag av statsrådsprotokollet bland annat följande:

Till följd av de senare årens förlustbringande drift å järnvägarna Ru -

105 —

da—Oskarshamn och Ruda—Älghult hade Ruda—Finsjö—Oskarshamns
och särskilt Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning i
betänklig grad försämrats. Anledningarna härtill voro flera. Redan från
början hade möjligheterna för dessa järnvägar att bedriva en lönande
transportrörelse begränsats därigenom, att de naturliga trafikområdena
vid järnvägarnas tillkomst voro starkt beskurna och delvis sammanfallande
med trafikområdena för de befintliga närliggande järnvägarna
Kalmar—Berga och Mönsterås—Fagerhult. Detta hade i sin tur medfört,
att mellan de bägge Oskarshamnsbanorna, å ena, och sistnämnda
bägge från Kalmar dirigerade järnvägar, å andra sidan, uppstått en med
åren allt kraftigare konkurrens i syfte att leda gods till vederbörande
järnvägs egna trafikområde och närmaste hamn. För sådant ändamål
hade dels uttagits höga övergångsavgifter vid övergång till konkurrerande
bana, dels vidtagits tariffnedsättningar å den egna banan och dels
gods från konkurrerande banas trafikområde medelst automobiler förbi
övergångsstationen tillförts den egna banan. En annan orsak till ifrågavarande
järnvägars försämrade ekonomi läge däri att förhållandena på
vissa för järnvägsdriften betydelsefulla områden, särskilt sedan tillkomsten
av järnvägen Ruda—Älghult, utvecklats i en för såväl denna som
Ruda—Oskarshamns järnväg mycket ogynnsam riktning, i det att dels
den med järnvägarna konkurrerande motorfordonstrafiken snabbt ökats
och dels en avsevärd inskränkning ägt rum inom vissa för dessa banors
ekonomi viktiga näringsgrenar i Småland. Då åtminstone någon mera
betydande ändring i sistnämnda hänseenden icke, så vitt kunde förutses,
vore att förvänta, syntes man icke kunna räkna med möjlighet till sådan
förbättring i bolagens ekonomiska ställning, att de någonsin skulle kunna
fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånen. Under sådana förhållanden
torde en reglering av bolagens skulder snarast få vidtagas, för att
likvidation skulle kunna undvikas och staten hava utsikt att återbekomma
åtminstone någon del av sitt i järnvägsföretagen nedlagda kapital.

Efter en redogörelse för de till prövning föreliggande förslagen anförde
departementschefen vidare:

Förslaget att nedskriva statens fordran till 525,000 kronor, varigenom
staten — förutom avskrivning av alla förfallna räntor — skulle göra en
kapitalförlust av ej mindre än omkring 1,700,000 kronor, innebure en mycket
betydande eftergift. Med hänsyn till ifrågavarande järnvägars dåliga
ekonomiska ställning och till de ringa utsikterna för framtida förbättring
härutinnan och då den föreslagna regleringen av bolagens skuldförhållande
i allt fall torde vara den förmånligaste, som i det uppkomna
läget kunde för staten erhållas, syntes berörda skuldreglering böra genomföras.
Såsom en förutsättning för att staten skulle göra en så stor
eftergift måste emellertid uppställas, att förvaltningen av ifrågavarande
järnvägar för framtiden ordnades så, att i möjligaste mån deras bestånd
tryggades och utsikter öppnades för, att det nedskrivna statslånet i dess

— 106

helhet verkligen skulle kunna bliva förräntat och amorterat. Huruvida
detta syfte kunde nås genom att, såsom det ena alternativa förslaget innebure,
efter sammanslagning av dessa båda järnvägar fortfarande driva
dem såsom ett fristående företag, syntes emellertid tvivelaktigt. Under
en dylik driftform torde nämligen icke några ytterligare besparingar i
driftkostnaderna kunna genomföras, och, då konkurrensen med Kalmarbanorna
sannolikt bomme att bestå och kanske än ytterligare skärpas,
hade man ej heller kunnat räkna med ökning i trafik och inkomster. De
nya föreskrifter för järnvägarnas godssamtrafik och de på grund härav
fastställda nya taxor å nu ifrågavarande järnvägar, som skulle tillämpas
från och med den 1 juli 1930, torde i och för sig icke komma att föranleda
någon avspänning i denna konkurrens. Ett samarbete med Kalmarbanorna,
på sätt i det andra alternativet ifrågasatts, syntes däremot ägnat
att leda till en bättre ekonomi för Oskarshamnsbanorna. Vid den i detta
alternativ förutsatta gemensamma driften skulle en del — visserligen
mindre men dock icke oväsentliga — driftkostnadsbesparingar för Oskarshamnsbanorna
kunna vinnas. Viktigast vore emellertid, att genom
den föreslagna tarifföverenskommelsen en för dessa banors ekonomi menlig
konkurrens skulle bortfalla samt möjligheter till trafikökning och
större inkomster för de ifrågavarande järnvägarna öppnas. Att detta
alternativ innebure avsevärda fördelar även för trafikanterna inom järnvägarnas
trafikområden, torde få anses ådagalagt genom den i ärendet
förebragta utredningen. Det hade framhållits, att genom ett samarbete
med Kalmarbanorna skulle åsidosättas staden Oskarshamns och de övriga
kommuners intressen, vilka ekonomiskt medverkat till Oskarskamnsbanornas
tillkomst. Härutinnan finge erinras, att dessa intressenter under
alla förhållanden måste offra avsevärda i banorna nedlagda kapitalbelopp,
vartill bomme, att de säkerligen skulle bliva nödsakade att i framtiden
ytterligare ekonomiskt stödja Oskarshamnsbanorna, ordnade såsom
ett fristående företag — en ökad tunga för intressenterna, vilken skulle
helt undvikas vid dessa banors samarbete med Kalmarbanorna. Vad
beträffade Oskarshamnsintressenternas likställighet i fråga örn taxor å
de gemensamt drivna Oskarshamns- och Kalmarbanorna samt nämnda
intressenters inflytande å den gemensamma ledningen av dessa järnvägar,
så torde kraven på skäligt inflytande i dessa hänseenden få anses
tillgodosedda genom de i förslaget till förbindelse intagna bestämmelserna
rörande tarifferna, särskilt med vissa däri av järnvägsfnsionssakkunniga
föreslagna tillägg, samt genom föreslagna bestämmelser örn Oskarshamnsintressenternas
representation i det nya bolagets styrelse och örn
tvistiga frågors hänskjutande till skiljemän.

Då sålunda ett genomförande av förslaget örn samarbete med Kalmarbanorna
i längden torde vara den för alla vederbörande förmånligaste
lösning av föreliggande fråga, som kunde åvägabringas, förordade departementschefen,
att Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägars
ekonomiska mellanhavanden med staten och framtida förvaltning ordnades

— 107 —

i enlighet med sagda förslag med vissa tillägg, som föreslagits av järnvägsfusionssakkunniga
oell fullmäktige i riksgäldskontoret.

Vid bifall till vad sålunda förordats borde det få ankomma på Kungl.
Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige i riksgäldskontoret
föreslagit stadga villkor och bestämmelser för de nya länen
å 350,000 och 175,000 kronor ävensom meddela bestämmelser rörande
lånens förräntning och amortering m. m.

På grund av vad sålunda anförts hemställde departementschefen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att statens den 31 december
1929 beräknade kapital- och räntefordran på grund av statslån för anläggning
av järnvägar från Oskarshamn till Buda och från Buda till
Älghult finge till den del, densamma överstege 525,000 kronor, avskrivas
under de av departementschefen förordade villkor.

I avgivna motioner-yrkade i första kammaren (nr 302), herr Wagnsson
m. fl. och i andra kammaren herr Werner m. fl. (nr 476), att propositionen
måtte av riksdagen avslås.

I motionerna poängterades bland annat vad redan av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållits, nämligen att även Oskarshamns stad erbjöde
borgen för det nedskrivna statslånet och att staten sålunda icke i
egenskap av långivare hade någon anledning att föredraga en trafikfusion
nied Kalmar—Berga järnväg framför en reglering av Oskarshamnsbanornas
ekonomiska ställning utan dylik fusion. Motionärerna åberopade
vidare ett uttalande av länsstyrelsen i Kalmar län, att då de avgivna
anbuden vore från statens synpunkt likvärdiga och i betraktande av
de enhälliga protester mot det av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag
framförda förslag, som från ortsbefolkningens sida till länsstyrelsen ingivits,
länsstyrelsen för den skull ansåge, att en sammanslagning av
järnvägarna icke, åtminstone för närvarande, borde mot Oskarshamnsbolagens
bestridande genomföras. Frågan örn en dylik sammanslagning borde
däremot lämpligen upptagas till förnyad prövning i samband med en blivande
mera allsidig utredning örn sammanslutning mellan de enskilda
smalspåriga järnvägarna i södra Kalmar län.

Motionärerna erinrade vidare, att inom en snar framtid med all sannolikhet
frågan rörande Östra Värends järnvägs eventuella försäljning till
Växjö komme att avgöras, och att anledning funnes att förmoda, att
nämnda bana komme att helt införlivas med Växjönätet. Härigenom
öppnades också större möjligheter till samtrafik för Oskarshamnsbanorna.
Vid sådant förhållande vore det ofattbart, att den lika naturliga
som ur trafiksynpunkt förmånliga ledén Oskarshamn—Växjö eventuellt
skulle stympas för att gynna konkurrerande intressen. Att ett intimt
samarbete mellan nämnda städer vöre det för banorna och orterna mest
gynnsamma, läge i öppen dag.

Vid ärendets behandling i kamrarna segrade motionärernas mening, och
riksdagen anmälde därefter, i skrivelse nr 164, att propositionen blivit av
riksdagen avslagen.

108 —

Genom resolution den 30 april 1931 har Kungl. Maj:t i enlighet med
riksdagens beslut medgivit, att statens fordran på grund av det för anläggning
av järnväg från Oskarshamn till Ruda beviljade statslånet å

483,000 kronor samt de för anläggning av järnväg från Älghult till Ruda
beviljade statslånen å 1,525,000 kronor och 224,000 kronor finge överlåtas
till Oskarshamns stad mot att staden senast den 1 oktober 1931 till riksgäldskontoret
erlade ett kontant belopp av 350,000 kronor.

Under sistlidna augusti månad utsåg Oskarshamns stadsfullmäktige en
delegation för att med vederbörande statsmyndigheter underhandla örn
uppskov med fullföljandet av det med staten avslutade kontraktet örn
övertagande av förenämnda två järnvägar eller eventuellt om kontraktets
annullerande.

Vid de underhandlingar, som i detta ärende fördes med fullmäktige i
riksgäldskontoret, meddelade delegationen, att, sedan drätselkammaren
efter riksdagens och Kungl. Maj:ts ovanberörda beslut erhållit stadsfullmäktiges
uppdrag att upptaga ett lån i och för anskaffande av medel för
erläggande av köpeskillingen för järnvägarna i fråga, ett förhållande inträtt,
som hotade att starkt försämra stadens med en kommunalskatt av
11 kronor 90 öre per bevillningskrona redan förut mycket ansträngda
ekonomiska ställning. Det vore nämligen fara värt, att en av stadens
bästa industrier komme att nödgas nedlägga sin rörelse helt eller delvis,
vilket skulle medföra stor arbetslöshet och extra påfrestningar på stadens
kassa. Vid sådant förhållande hade man inom staden blivit betänksam
mot fullföljande, i varje fall för närvarande, av avtalet örn järnvägarna,
så mycket mera som förhållandena numera läge så till, att staden
måste räkna med nödvändigheten att — utöver ränta och amortering
å ett lån å 350,000 kronor för ifrågavarande järnvägars förvärvande —
årligen tillskjuta avsevärda belopp till järnvägarnas underhåll och upprätthållande
av driften å desamma. En förfrågan hos Kalmar läns östra
järnvägsaktiebolag örn ett samarbete hade resulterat i ett avböjande svar.
Dessa betänkligheter hade föranlett stadsfullmäktiges uppdrag till delegationen,
som anhöll örn upplysning, hur riksgäldsfullmäktige skulle
ställa sig till stadens fritagande från avtalets fullgörande eller eventuellt
ett uppskov därmed.

Riksgäldsfullmäktige ansågo sig emellertid icke hava befogenhet att
frikalla staden från avtalets fullgörande eller medgiva något uppskov
därmed. I betraktande av att staden genom sitt uppträdande finge anses
hava två gånger hindrat staten att erhålla en acceptabel uppgörelse med
annan part angående ifrågavarande järnvägar vore riksgäldsfullmäktige
ej heller benägna att vidtaga några åtgärder i sådant avseende.

Genom resolution den 18 september 1931 medgav Kungl. Maj:t _ på

stadsfullmäktiges framställning — anstånd med erläggande av ovannämnda
350,000 kronor till den 1 februari 1932. De med detta medgivande
förbundna villkoren hava emellertid icke uppfyllts av staden.

— 109 —

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	Ö.
		Tillgångar:
3,241,124	71	Banbvggnaden och husbyggnader ...................................	3,241,124	71
16,830	14	Inventarier ..................................................................	16,830	14
445	G 5	Kassabehållning ............................................................	1	08
6,263	99	Fraktfordringar ............................................................	5,433	88
780,873	35	Balanserade förluster.............!.....................................	952,360	03
171,486	68	Årets förlust.............................................................	62.536	32
4,217,024	6 2	Summa	4,278,286	16
		Skulder:
		Statslånet av år 1919:
1,525,000	—	Kapital ................................................... 1,525,000:
504,219	50	Ränta...................................................... 604,914:31	2,129,914	3 J
		Anståndsränta 189,715: 62
		Statslånet av år 1924-''
224,000	—	Kapital ................................................... 224,000:
40,862	36	Ränta...................................................... 54,170:86	278,170	86
1,525,000	—	Aktiekapitalet ...............................................................	1,525,000	—
50,718	83	Lån av Oskarshamns stad ...............................................	—	—
347,221	33	Utestående skulder......................................................	345,077	63
2	50	Fraktskulder..................................................................	123	36
4,217,024 15	Summa	4,278.286	16 \|

Vinst- och förlusträkningar.

1929			1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:	•
97,489	44	Trafikinkomster ...........................................................	87,265	84
180	—	Diverse inkomster ........................................................	:248	65
5,955	—	Ersättning av postverket ...............................................	5,955	_j
		Avskrivning å lån av Oskarshamns stad ..........................	53,762	01
		Avskrivning å Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktie-
		bolags fordran..........................................................	62,072	82
171,486	68	Årets förlust.................................................................	62,536	82
275,111	12	Summa	271,840	64
		Utgifter:
112,907	7 9	För trafiken..................................................................	102,244	14
33,175	78	Hyra för rullande materiel .........................................	32,114	11
129,010	75	Räntor ...............................................................	137,476	4 3
16	80	Skatter .......................................................................	5	9 G \|
275,111	1 2	Summa	271,840	(5 4

— Ilo —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien H. Hultkrantz, har meddelat,
att något överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad ej uppkommit
under något av de senaste fem åren.

§ 2.

Bolaget har under år 1930 icke verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån. Skulden för lånen, som vid 1930 års början utgjorde 2,483,797
kronor 48 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 2,597,800 kronor
79 öre, varav 667,449 kronor 98 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Styrelsen Ilar hos stadsfullmäktige i Oskarshamn hemställt, att å stadens
fordran måtte avskrivas 53,762 kronor 1 öre, vilket medgivits och
verkställts i järnvägens bokslut för år 1930.

Enahanda är förhållandet med bolagets skuld till Ruda—Finsjö—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag å 62,072 kronor 82 öre.

§ 4.

Järnvägen har även under år 1930 trafikerats av Ruda—Finsjö—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag. Såsom av förestående räkenskapsutdrag
framgår, har resultatet av järnvägsdriften jämväl under nämnda år varit
mycket otillfredsställande.

§ 5.

I fråga örn resultatet av verkställda utredningar och fattade beslut
angående reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults
järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten få revisorerna hänvisa
till i denna berättelse lämnade uppgifter rörande förstnämnda bolag.

— lil

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930

31 dec. 1930

Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar.
	77		806	83
899,388	29	Järnvägsanläggningen......... ............................................	900,388	29
161,987	2 7	Rullande materiel .........................................................	161,987	27
14,348	74	Trafikinventarier.............................................................	14,348	7 4
21,465	01	Materialier, biljetter och formulär....................................	15,097	36
5,800	—	Gårdar och fastigheter ...................................................	5,800	—
20,000		Aktier............................................................................	20,000	—
26,771	98	Innestående i bank.........................................................	30,530	6G
1,475	88	Samtraliksuppbörd icke förfallen ....................................	1,882	43
409	05	A.-B. Gullhögens Bruk ...................................................	595	75
285,571	13	Förlust balanserad till nästa år .......................................	271,376	04
1,437,992	07	Summa	1,422,813
		Skulder:
		1901 års statslån:
475 810	44		finn
23,791	27	Anståndsränta ............................................................	23,791	2 7
389,788	69	1927 års statslån: kapital................................................	387,529	18
517,500	—	Aktiekapitalet ...............................................................	517,500	—
2,075	20	Reservfonden ...............................................................	2,075	2 0
28,934	14	Förnyelsefonden ............................................................	28,934
92	33	Samtrafiksuppbörd icke förfallen ....................................	382	62
1,437,992	07	Summa	1,422,813	37

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
		Inkomster:
1 4.5 333			1 3Q QQft	93
3,242	44	Diverse inkomster .........................................................	3,208	44
			172	21
37,000	—	Avskrivning å 1901 års statslån.......................................	37,000
185,575	6 0	Su nima	180,379	58
		Vtgi fler:
125,337	2 4	För trafiken ..................................................................	125,729	07
17,637	79
11			io,t)oy
242	7 4
23,597	07	Ränta debiterad från 1901 års statslån.............................	23,790	52
5,346	94	Avsättning till förnyelsefonden .......................................	—	—
13,402	58	Arets vinst .................................................................	14,195	0 9
185,575	os	Summa	180,379	58

112

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien J. Sunnerholm, har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem
åren:

	Överskott av brutto-	Av detta	överskott har	använts eller avsatts till:	i
		Amortering	Utvidgningar oell förbättringar av	Summa
Å r	inkomst över trafik-kostnad	Räntor	å stats-lånet	å annan skuld	järnvägen, anskaff-ning av förlag eller inköp av materiel med flera dylika utgifter

1926 ...............	12,147	93			_		\| 12,147	93	12,147
1927...............	30,844	92	16,220	69	—		14,624	23	30,844
1928 ...............	26,763	15	16,800	18		—	— 8,962	97	25,763
1929...............	22,984	73	17,637	79		—i —	—\| 5,346	94	22,984
1930 ...............	17,650	51	17,540	49	—	— —	— Ilo	0 2	17,650

§ 2.

Statens ombud i bolagets revision har meddelat, att bolagets förbindelser
mot staten, sådana de blivit bestämda av Kungl. Majit i brev av den 6
maj 1927 i enlighet med samma års riksdags beslut, blivit under år 1930
vederbörligen uppfyllda.

Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag''.

Balansräkningar.

l jan. 1930		31 dec. 1930
! Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
2,623,416	01	Järnvägsanläggningen......................................................	2,632,674	55
595,154	94	Rullande materiel .........................................................	595,154	94
111,837	04	Inventarier .................................................................	108,628	04
46,383	85	Materialier .................................................................	48,236	13
6,164	88	Fordran å stationerna ..................................................	2,190	19
39	—	» » bankräkning.................................................	24	64
8,400	—	Fastigheter .................................................................	8,400	—
4	—	Aktier och andelar.........................................................	4	—
3,465	78	Kassakonto .................................................................	623	45
1,862	44	Diverse debitorer .........................................................	1,811	7 4
53,251	31	Vinst- och förlustkonto ..............................................	131,769	58
3,449,979	2S	Summa	3,529,517	26

113

\ 1 jan. 1930	■ '' •• ■ • . i :* .fc-.i.-. i » :	31 dec. 1930
Kronor	ö.	Kronor	ö.
i 960,750 136,311 266,035 42,114 1 306,982 48,596 213,907 22,960 30,247 144 2,500 17,759 20,358 1,250,800 4,509 126,000	73 23 5 7 92 03 96 7 7 2 6 7 7 96 33 72	• . • . r . , .* . i.J • • ■ > ..«• i Skulder: Statslånen: Nr 1: kapital ......................—.............. 960,750:78 ränta............................... 186,115:06 Nr 2: kapital ............................................ 266,035: 57 ränta............ 67,620:2 2 Nr 3: kapital ............................................. 306,982: 08 ränta............................................... 66,488:7 8 Enskilda järnvägarnas pensionskassa................................ Till Sveriges statsbanor och två enskilda trafikbolag ......... Fraktrestitutionskonto .................................................. Ej lyltade vinstmedel ................................................... Växlars konto............................................................... Diverse kreditorer ......................................................... Uddevalla stadskassa...................................................... Aktiekapitalet ............................... ..............,.............. Ilispositionslonden .............. ........................... .............. Reservfonden .............................................................. Summa Vinst- och förlusträkningar.	'' 1,146,865 328,655 373,470 204,678 29,580 33,506 144 15,161 33.697 40.698 1,250,800 77,258	79 79 76 69 49 82 13 3 7 01 41
3,449,979	25	3,529,517	26
1929		1930
Kronor	Ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
635,849	24	Av trafiken ..................................................................	561,730	61
6,182	71	Hyror och arrenden ...............................................>......	6,279	95
877	25	Extra inkomster............................................................	1.124	65
3,441	85	Inkomster av busstrafiken .............................................	5,544	25
1,822	18	Överskott å skattemedel ................................................
53,251	31	Förlust för året .............................................................	131,769	58
701,424	54	Summa	706,449	04
		Utgifter:
602,049	88	För trafiken..............................................................	598,190	88
365	13	Olyckshändelser ...................................................:........	967	58
844	85	Hyra för rullande materiel .............................................	939	40
91,591	87	Räntor ................................................................ —	94,971	58
5,287	79	Utgifter för busstrafiken .........................:.....................	8,012	52
1,285	02	Avskrivning å inventarier................................................	2,823	68
	—	Skatter ........................................................................	543	40
701.424	5 4	Summa	706,449	04
8 — 812 ti 2 0.	/	en.-berättelse 1931 ang. riksgäldskontoret.

— 114 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien O. Lindow, har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem
åren:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Å r	Överskott	Räntor	Amortering	Utvidgnin-gar och ma-terialier m. m.	Annat ändamål	Summa
å stats-lån	å annan Bkuld
1926 ...............	111,875	75	93,064	01	11,119	91	_	_	7,691	83	_	_	111,875	75
1927 ...............	106,011	02	48,677	30	11,631	86	27,524	11	18,177	75	—	—	106,011	02
1928 ...............	20,883	81	7,215	07	—	—	4,106	32	9,562	42	—	—	20,883	81
1929 ...............	39,625	58	—	—	—	—	—	—	36,864	48	*2,761	10	39,625	68
1930 ...............	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—

§ 2.

Bolaget har under år 1929 icke verkställt någon inbetalning å sin skuld
för statslånen. Denna skuld, som vid nämnda års början utgjorde 1,760,791
kronor 44 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,843,992 kronor
34 öre, varav 362,359 kronor 96 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1930 beträffande trafikrörelsen
å järnvägen meddelat, att, på grund av arbetskonflikt m. m. under
eirka 9 månaders tid vid ett av bruken vid Billingsfors samt den snöfattiga
vintern, vilket senare hade till följd ringa framforsling av virke
till stationerna, trafikinkomsterna nedgått med cirka 77,000 kronor. Under
gångna delen av innevarande år har trafiken dock förbättrats. Järnvägen
har därjämte hårt drabbats av den svåra bilkonkurrensen.

§ 4.

Sedan riksgäldsfullmäktige den 30 januari 1930 uppdragit åt en representant
för riksgäldskontoret och en i järnvägsekonomiska förhållanden
sakkunnig person att verkställa undersökning av bolagets förvaltning och
ekonomiska ställning, hava dessa den 27 februari 1931 till riksgäldskontoret
avlämnat redogörelse över den verkställda undersökningen. Med anledning
av i nämnda redogörelse alternativt skisserade förslag till reglering
av bolagets skuldförhållande till staten har riksgäldskontoret liänvänt sig
till kungl, järnvägsstyrelsen med förfrågan, huruvida intresse förelåge
från statens järnvägars sida att övertaga Uddevalla—Lelångens järnväg.

1 Kontant i kassan.

115

I skrivelse till riksgäldskontoret den 16 maj 1931 Ilar kungl, järnvägsstyrelsen
först uttalat sin anslutning till riksgäldskontorets uppfattning,
att ett av Uddevalla drätselkammare avgivet förslag till reglering av
järnvägsbolagets skuldförhållande till staten icke kunde ur dennas synpunkt
vara acceptabel. Nämnda förslag innebar nämligen, att Uddevalla
stad mot avlämnande av borgen å högst 100,000 kronor skulle erhålla avgörande
inflytande på järnvägens ledning och drift och praktiskt taget
avskära möjligheterna till framtida förräntning och amortering av statslånen.

Järnvägsstyrelsen har härefter anfört följande:

Järnvägens betydelse för dess trafikområde är och torde jämväl förbliva
sä avsevärd, och järnvägens trafikomfattning är av så relativt betydande
storlek, att bättre villkor än av drätselkammaren erbjudna böra kunna
fordras vid en uppgörelse, som säkerställer nuvarande aktieägare besittningsrätt
till banan.

Därest sådana villkor icke kunna erhållas, får då järnvägsstyrelsen ock
vara beredd att för statens järnvägars del taga de konsekvenser, som
kunna uppkomma, därest järnvägsbolaget lagsökes för sin skuld till staten
och banan vid exekutiv auktion inropas för statens räkning.

Styrelsen hyser den uppfattningen, att normalspåriga, i anslutning till
statens järnvägar stående järnvägar, som övergå i statens ägo, i regel
böra helt införlivas med statens järnvägar och alltså erhålla vid dessa
gällande taxa- och löneförhållanden m. m. Däremot torde som oftast giltiga
skäl föreligga för att smalspåriga järnvägar ävensom normalspåriga
järnvägar utan anslutning till statens järnvägar vid statsförvärv oell
överlämnande till statens järnvägar bliva förvaltade som enskilda järnvägar.
Sådana skäl föreligga i särskild grad beträffande nu förevarande
järnväg, vilken är smalspårig och såsom i Uddevalla utgående från Uddevalla—Herrljunga
järnvägs station och i Bäckefors och Billingsfors anslutande
till Dalslands och Dal—Västra Värmlands järnvägar saknar direkt
förbindelse med statens järnvägar. Därest Uddevalla—Lelångens
järnväg skulle överlämnas till statens järnvägar, vill styrelsen tills vidare
betrakta statens järnvägars innehav av järnvägen såsom ett provisorium.
Otänkbart är måhända icke, att även Dal—Västra Värmlands järnväg
skall vid en sannolikt ej avlägsen likvidation överlämnas till statens järnvägar,
varvid frågan örn Uddevalla—Lelångens järnvägs ställning i statsbanesystemet
får tagas under förnyad omprövning. Möjligt är även, att
Uddevalla—Lelångens järnväg skall, sedan banan övertagits av statens
järnvägar, kunna på skäliga villkor försäljas till någon av anslutande
järnvägar, antingen Uddevalla—Herrljunga järnväg eller ock Bergslagernas
järnvägar, som nu trafikera Dal—Västra Värmlands järnväg, eller ock
till nuvarande huvudintressenter i järnvägsbolaget. I avvaktan på en slutlig
lösning av äganderättsförhållandena till de statsunderstödda järnvägarna
i Dalsland vill styrelsen sålunda icke ifrågasätta annat, än att Uddevalla—Lelångens
järnväg, därest banan överlämnas till statens järnvägar
att förvaltas, skall trafikeras såsom enskild järnväg med för sådana
gällande faxe- och löneförhållanden m. m. enligt 1924 års kungl. brev.

Fråga är emellertid, örn nuvarande tidpunkt kan anses lämplig att framtvinga
ett avgörande i järnvägsbolagets skuldfråga, som kan leda till
järnvägens snara överförande lill staten.

— 116 —

Då vissa kostnader å administrationskon tot vid statens järnvägars övertagande
av banan bortfalla, torde de ekonomiska resultaten i standoft
bliva något bättre än de enligt nuvarande organisation kunna Idiva. Det
järnvägsekonomiska läget är emellertid för närvarande brydsamt för snart
sagt alla järnvägar. Särskilt hårt har nedgången i konjunkturerna drabbat
Uddevalla—Lelångens järnväg, som år 1930 sett sina bruttoinkomster
minskade till 569,100 kronor från 648,200 kronor år 1929. Med så låga inkomster
torde rena driftförluster vara oundvikliga. Visserligen torde man
kunna förvänta, att järnvägens trafik och inkomster åter skola vid ljusnande
konjunkturer förbättras, men möjligt är ju ock, att som följd
dels av Dal—Västra Värmlands järnvägs tillkomst och dels av trävarumarknadens
till synes varaktiga försämring järnvägens ekonomi
kommer att för längre tid så undergrävas, att banans övertagande av statens
järnvägar skulle åsamka dessa förblivande årliga förluster. Skulle
utvecklingen bliva sådan, synes det lämpligast, att järnvägen tills vidare
förblir i enskild förvaltning.

Ehuru styrelsen sålunda ur principiell synpunkt vill förklara sig beredd
att övertaga förvaltningen av Uddevalla—Lelångens järnväg, därest densamma
för statens räkning inköpes å exekutiv auktion, så får styrelsen
med hänsyn till rådande tidsförhållanden dock som sin uppfattning uttala,
att bättre konjunkturer med sannolikt åtföljande förbättring av järnvägens
ekonomiska läge torde böra avvaktas, innan från riksgäldskontorets
sida åtgärder med mera vittgående konsekvenser vidtagas gent emot
järnvägsbolaget. Därest sådan förbättring inträder, så torde möjligheterna
till en skälig reglering av bolagets skuldförhållande till staten bliva större,
än vad de nu äro, och skulle förbättringen utebliva, så synes skäl ej föreligga
att vidtaga åtgärd, som kan leda till statens övertagande av en förlustbringande
bana vid en tidigare tidpunkt, än som kan vara nödigt med
hänsyn till blivande förhållanden såsom järnvägsbolagets tvångslikvidering
eller ock eventuellt tidigare inträdande tvång att i statsdrift övertaga
den till järnvägen anslutande Dal—Västra Värmlands järnväg.

Med anledning av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört, beslöto fullmäktige
i riksgäldskontoret den 28 maj 1931 att uppdraga åt en i järnvägsekonomiska
förhållanden sakkunnig person att verkställa undersökning
angående de för transport å Uddevalla—Lelångens järnväg tillämpade
taxorna.

— 117 —

Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.


; 1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
2,173,986	01	Järnvägsanläggningen.....................................................	2,193,986	01
106,006	28	Förråd .......................................................................	97,767	41
350,884	08	Rullande materiel ..............................................	358,884	03
			175	—
23,261	7 0	Trafikens upphördskonto ..... ................ .........................	27,368	4«
35			67	21
371,884	12	Vinst- och förlustkonto ................................................	437,564	—
3,026,232	32	Summa	3,115,812	12
		Skulder:		: :
f-;		Statslånet:		j
>i- 1,011,552	81	Kapital .................•■■■•............................ 1,011,552:81
531,004	20	Ränta............................................... 598,297:11
99,063	02	Anståndsränta ....... • ................................ 99,063: 6 s	1,708,913	70
1,104,000	—	Aktiekapitalet...............................................................	1,104,000	—
'' • 39,846	4 4	Upplands enskilda bank ..............................................	40,992	48
			251,931	so i
		Växlars konto..............................................................	7,679	6 1
: —	—	Diverse personers konto ..... ..........................................	2,294	48;
3,026,232	82	Summa	3,115,812	12
		Vinst- och förlusträkningar.
1929			1930
Kronor	Ö.		Kronor	Ö.
		Inkomster:
			341,037	25
6,415		Diverse inkomster .........................................................	9,071	10
34,765	17	1929 års förlust ............................................................	— ■:.	—
		1930 års förlust ...........................................................	65,679	88
392,059	89	Summa	415,788	2 8
		Utgifter:
niorna			330,601	27
81 5fi0			85,036	51
	30		150	4 ö
; 392,059	SH	Summa	415,788	2 8

— 118 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, t. f. landsfogden Å. Pontén, Ilar avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper, utvisande för
åren 1926—1930 överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad med respektive
3,101 kronor 23 öre, 36,808 kronor 46 öre, 11,292 kronor 62 öre, 46,891
kronor 5 öre och 19,507 kronor 8 öre, vilka belopp helt använts till räntor.

§ 2.

Bolaget har under år 1930 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 1,641,620 kronor
13 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,708,913 kronor 70
öre, varav 663,907 kronor 4 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I styrelseberättelsen för år 1930 har framhållits att bolagets under de
senare åren sjunkande inkomster under år 1930 ytterligare nedgått. Nedgången
under sagda år faller helt och hållet på godstrafikens konto och
har väsentligen varit en följd av de under året synnerligen ogynnsamma
förhållandena för lantbruket, vilket medfört, att de eljest förekommande
transporterna av jordbruksprodukter i stor utsträckning uteblivit. Persontrafiken
har däremot under året ökats något såväl i fråga örn antalet
trafikanter som inkomster och visar en stigande kurva. De egentliga driftkostnaderna
ha ökat med 20,197 kronor 67 öre för underhåll av banan
och rullande materielen, vilket medfört att årets förlust blev 65,679 kronor
88 öre mot 34,765 kronor 17 öre år 1929.

Varberg—Ätrans järnvägsaktieboiag.

Balansräkningar,

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		1 illgangar:
2,493,743	os	Järnvägsanläggningen......................................................	1,497,375	49
331,044	80	Rullande materiel .........................................................	155,000	—
76,728	88		{Sfi 3K4.
1,146	40	Innestående i bank.........................................................	8,374	05
1,975	—	Sv. järnvägarnas arbetsgivareförening ..............................	1,975	—
25,407	11	Fordringar ..................................................................	22,048	33
—	—	Andelar i Åkulla »portstuga.............................................	1,000	—•
	_		91
641,621	79	Kapitalkonto................................................................	11,890	58
3,571,666	56	Summa	1,754,108	86

— 119 —

1 jan. 1930		31 dec. 1930
		Skulder:	_
Kronor	ö.	1908 års statslån:	Kronor	«).

1,185,000	—	Kapital ........................................................... .....••••	—	—
915,960	60	Ränta........................................................................	—	—
114,925	24	Anståndsränta............................................................	—	—
		1913 års statslån:
65,000	—	Kapital ....................................................................	—	—
45,197	05	Ränta........................................................................	—	—
6,316	62	Anståndsränta............................................................	—	—
		1930 års statslån:
_	-	Nr 1: Kapital ............................................ 150,000:
_	—	Ränta................................................ 6,750: —
	—	Nr 2: Kapital ............................................ 350,000: —	506,750	—
1,196,900	—	Aktiekapitalet ...............................................................	1,196,900	—
2,869	36	Reservfonden ..............................................................	2,869	36
500	—	Depositionskonto .........................................................	500	—
38,997	69	Obetalda räkningar........................................................	18,967	95
	—	Lån i bank .................................................................	28,121	65
3,571,666	56	Summa	1,754,108	86

Vinst- och förlusträkningar.

1929	—	1930
Kronor	ö.	Inkomster:	Kronor	ö.

277,595	29	Av trafiken ..........................................t.......................	238,482	30
3,988	—	Ersättning för postavlöningar m- m..................................	4,336	—
86,346	04	Kapitalkonto..................................................................	11,890	53
367,929	83	Summa	254,708	83
		Utgifter:
270,754	70	För trafiken..................................................................	241,884	66
—	—	Pensionskassan................................t.......................... —	6,085	96
97,174	63	Räntor ........................................................................	6,738	21
'' 367,929	O pt	Summa	254.708	83

§ 1.

Av uppgift, lämnad av statens ombud i bolagets revision, landskanslisten
J. Palm, framgår att under de senaste fem åren överskott av bruttoinkomst
över trafikkostnad uppkommit endast under åren 1927, 1928 och 1929 med
respektive 10,860 kronor 82 öre, 11,401 kronor 5 öre och 10,828 kronor 59
öre. Överskottet har helt använts till räntor.

— 120

§ 2.

Revisorerna hava i tidigare avgivna berättelser meddelat, att 1927 års
riksdag medgivit en provisorisk reglering av bolagets skuldförhållande*
till staten, innebärande, att av bolagets vid 1926 års slut förfallna ränteskuld
till staten finge avskrivas 400,000 kronor under villkor att säkerhet,
som av vederbörande myndighet kunde godkännas, ställdes för behörigt
inbetalande till riksgäldskontoret av minst 10,000 kronor under vart och
ett av åren 1927—1929. Bolaget bär under sagda år i enlighet med berörda
uppgörelse till riksgäldskontoret inbetalat 10,000 kronor.

På sätt revisorerna i sin för år 1928 avgivna berättelse meddelat, hade
en representant för verket och en i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig
person efter verkställd utredning och samråd med bolagets verkställande
direktör framlagt förslag till definitiv reglering av bolagets skuldförhållande
till staten. Förslaget utmynnade i en hemställan, att staten under
i det följande angivna villkor skulle medgiva, att dess genom två lån ur
allmänna järnvägslånefonden uppkomna fordran hos Varberg—Ätrans
järnvägsaktiebolag nedskreves till ett belopp av 420,000 kronor, fördelade
på två lån, ett å 150,000 kronor och ett å 270,000 kronor. För lånen skulle
ställas säkerhet genom inteckning i Varberg—Ätrans järnväg, till förmånsrätten
liggande närmast efter två inteckningar å vardera 50,000 kronor,
över vilka bolaget skulle äga att på vissa i det följande angivna villkor
självt disponera. För det förstnämnda lånet å 150,000 kronor skulle
bolaget därjämte ställa säkerhet, som av riksgäldskontoret godkändes. Å
länet, å 150,000 kronor skulle annuitet erläggas med 5 procent, varav 4 *■/*
Procent skulle utgöra ränta. Å lånet å 270,000 kronor skulle annuitet tills
vidale icke beräknas eller ränta debiteras, ägande dock riksgäldskontoret
ptt framdeles debitera sådan för beloppet i dess helhet eller del därav,
därest riksgäldsfullmäktige efter företagen undersökning funne järnvägsbolagets
ställning hava undergått sådan förbättring, att bolaget borde vara
i stånd att av egna medel bestrida ej mindre driftsutgifter, med inräkning
av skälig avsättning till förnyelsefond, än även räntor å lån, för vilka
lämnats inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför statslånet och
a statslån, för vilka annuitet fordrades. Över en första inteckning i järnvägen
å 50,000 kronor skulle bolaget äga fritt disponera. Över en andra inteckning
i järnvägen å likaledes 50,000 kronor finge bolaget disponera som säkerhet
för lån, som upptogos för nybyggnader eller nyanskaffningar, som finge
anses ur affärsmässig synpunkt fördelaktiga, skolande bolaget i varje fall,,
med företeende av utredning genom sakkunnig, inhämta riksgäldsfullmäktiges
samtycke till upptagande av sådant lån. Bolaget borde förbinda
sig att till .säkerhet för statens fordran pantsätta sistberörda inteckning
å 50,000 kronor i den män avbetalning skedde å den enskilda gäld,,
för vilken inteckningen finge utgöra säkerhet. Staten skulle förbehålla
sig rätt att inlösa Varberg—Ätrans järnväg till ett belopp, motsvarande

420,000 kronor, ökat med de belopp, som framdeles kunde komma att bin -

— 121 -

tias i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel, men minskat
med behörigt avdrag på grund av slitning oell annan teknisk värdeminskning.

I skrivelse till Kungl. Majit den 23 januari 1930 meddelade riksgäldsfullmäktige,
att bolagets skuld trots gjorda avbetalningar genom debitering
av räntor ökats till 2,332,399 kronor 51 öre. Beträffande utredningsmännens
förslag anförde fullmäktige därefter följande:

Vid granskning av förslaget hade fullmäktige ansett sig kunna i huvudsak
biträda detta, dock med den ändring, att det skuldbelopp, vilket
skulle av bolaget förräntas och återbetalas i den nian dess ekonomiska
ställning det medgåve, höjdes från 270,000 kronor till 350,000 kronor och
att i följd därav den ifrågasatta nedskrivningen av bolagets nuvarande
skuld begränsades till 500,000 kronor. Sedan bolaget erhållit del därav,
hade bolaget i en till Kungl. Majit ställd, till fullmäktige ingiven skrivelse
av den 20 januari 1930 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att bolagets skuld för statslånen måtte regleras i överensstämmelse
med utredningsmännens förslag med nyssberörda förändring. Vid
ansökningen funnes fogat utdrag av stadsfullmäktiges i Varberg protokoll
för den 21 november 1929, utvisande, att stadsfullmäktige beslutit teckna
den av utredningsmännen ifrågasatta borgen för det nya lånet å 150,000
kronor. Det föreliggande regleringsförslaget medförde visserligen en betydande
förlust för staten, i det att alla räntor och därjämte 750,000 kronor
av statens kapitalfordran skulle efterskänkas. En för staten förmånligare
uppgörelse torde dock i betraktande av järnvägsbolagets synnerligen
svaga ställning icke kunna ernås. Då nödiga förutsättningar ej heller
syntes föreligga för ifrågavarande järnvägs införlivande med statens järnvägar
eller sammanslagning med någon angränsande enskild järnväg, hade
fullmäktige ansett, att regleringsförslaget borde kunna godtagas. Förslaget
borde emellertid fullständigas med nedan angivna detaljbestämmelser.

Såsom utgångspunkt för ifrågavarande skuldreglering borde bestämmas
den 1 januari 1930, då ränteberäkningen å det nuvarande skuldbeloppet
skulle upphöra och från vilken dag det nya lånet å 150,000 kronor skulle
löpa med ränta. I enlighet härmed torde annuiteten å nyssnämnda lån
böra erläggas första gången den 31 december 1930 och sedermera samma
dag årligen, intill dess lånet blivit slutbetalt. Annuitet och räntefot för
lånet å 350,000 kronor torde beräknas efter samma grunder som för förstnämnda
lån och således utgå efter respektive 5 och 4 1h procent. Därest
bolaget på grund av fullmäktiges beslut hade att erlägga annuitet å berörda
350,000 kronor eller del därav, borde inbetalningen av densamma
ävenledes äga rum den 31 december. I fråga örn båda lånen borde bolaget,
därest den stadgade betalningsskyldigheten icke fullgjordes, förpliktas att
å oguldna inbetalningsbelopp erlägga överränta efter 5 procent. Enligt
utredningsmännens förslag skulle bolaget berättigas att under vissa förutsättningar
disponera en i järnvägen meddelad inteckning å 50,000 kro -

— 122

lior såsom hypotek för lån, vilka komme att under åren 1930—1935 upptagas
för sådana nybyggnader oell nyanskaffningar, som ur affärsmässig
synpunkt ansåges önskvärda. I den mån de för berörda ändamål upptagna
lånen bleve infriade skulle berörda inteckning utgöra säkerhet för
statens fordran. Enligt fullmäktiges mening borde uttryckligt stadgande
meddelas om, att, sedan dylik inlösen en gång skett, bolaget ovillkorligen
skulle ställa motsvarande belopp av inteckningen till riksgäldskontoret^
förfogande och således icke äga rätt att åter använda det frigjorda hypoteket
för anskaffande av nya lån. I händelse bolaget försattes i konkurs
eller trädde i likvidation eller ock bolagets järnväg försåldes på exekutiv
auktion, borde statens hela då återstående fordran anses vara genast förfallen
till betalning. — Härjämte borde det ankomma på Kungl. Majit att,
på sätt skett vid tidigare skuldregleringar, meddela vissa speciella föreskrifter
till tryggande av statens rätt såsom fordringsägare och för erforderlig
kontroll över bolagets förvaltning, så till exempel beträffande
rätt för Kungl. Majit att, så länge skulden till staten vore ogulden, utse
styrelseledamot och revisor i bolaget, beträffande förbud för bolaget att
utan Kungl. Majits samtycke vidtaga åtgärder, som innebure utvidgning
av bolagets verksamhet, m. m. Staten borde på sätt utredningsmännen
föreslagit äga rätt att inlösa Varberg—Ätrans järnväg för ett belopp,
motsvarande det nedskrivna statslånet. Enligt vad fullmäktige under hand
inhämtat, hade stadsfullmäktige i Varberg redan hos Kungl. Majit anhållit
örn fastställelse av det av dem fattade beslutet örn tecknande av borgen
för det nya lånet å 150,000 kronor. På grund av det anförda hemställde
fullmäktige, att förslag måtte framläggas för riksdagen örn reglering
av bolagets skuldförhållande till staten enligt de av fullmäktige angivna
grunderna.

Fullmäktiges förslag tillstyrktes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vid ärendets föredragning i konselj, anförde departementschefen i Av
den senast i ärendet verkställda utredningen framginge, att trots det erkännansvärda
arbete på förbättrande av företagets ekonomi, som bolagets
nya ledning redan nedlagt, bolagets ekonomiska ställning alltjämt vore
mycket svag. Då utsikterna för bättre driftresultat än det nu uppnådda
måste betecknas som synnerligen ovissa, och då med avsättning av medel
till förnyelsefond syntes icke längre kunna få anstå, borde efter det sådan
avsättning ägt rum även i bästa fall endast ett mycket ringa belopp
av eventuella driftöverskott vara att påräkna för förräntning och amortering
av bolagets avsevärda skuld till staten. Till följd härav syntes den
svävande skulden alltjämt komma att växa så, att en likvidation inom
en jämförelsevis nära framtid bleve oundviklig. Med hänsyn härtill och
då, enligt vad utredningen gåve vid handen någon utsikt att järnvägen
skulle övertagas av annat, närbeläget järnvägsföretag icke förefunnes.
syntes enda sättet att för bolaget möjliggöra en fortsatt verksamhet under
mera lugna ekonomiska förhållanden vara att nedskriva bolagets skuld

— 123 —

å statslånen till ett belopp, som kunde förväntas bliva av bolaget förräntat
och amorterat. Departementschefen ansåge sig därför, trots det avsevärda
belopp jämväl av kapitalskulden, som även med av fullmäktige i riksgäldskontoret
förordad modifikation av utredningsmännens förslag skulle
efterskänkas, böra tillstyrka, att skulden på sätt och villkor fullmäktige
föreslagit nedskreves till 500,000 kronor, fördelade å två lån örn respektive

150,000 kronor och 350,000 kronor. Vid bifall till vad sålunda förordats
borde det få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit stadga villkor
för åtnjutande av de nya lånen ävensom meddela bestämmelser rörande
lånens förräntande och återbetalning m. m. På grund av vad sålunda anförts
hemställde departementschefen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att statens den 31 december 1929 beräknade kapital- och
räntefordran hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag finge till den del,
densamma överstege 500,000 kronor, avskrivas under de av honom i det
föregående förordade villkor.

Sedan statsutskottet i utlåtande nr 45 tillstyrkt departementschefens
hemställan, bifölls propositionen (riksdagens skrivelse nr 84).

Genom resolution den 2 maj 1930 har Kungl. Majit meddelat bestämmelser
i överensstämmelse med riksdagens beslut.

I överensstämmelse härmed avskrevos i riksgäldskontorets böcker den
15 januari 1931 kapital och räntefordringar till ett sammanlagt belopp
av 1,832,399 kronor 51 öre.

§ 3.

Den under år 1930 jämlikt de nya lånevillkoren förfallna amorteringen
har jämte upplupen överränta erlagts i februari 1931.

§ 4.

Styrelsen har i förvaltningsberättelsen meddelat, att trafikinkomsterna
under årets fyra sista månader nedgått så avsevärt, att ett betydligt underskott
i driften uppstått, vilket dock delvis utjämnats genom de föregående
månadernas gynnsammare resultat. De så starkt minskade inkomsterna
hava sin orsak i den allmänna depressionen. Järnvägen har inom
sitt trafikområde så gott som ingen industri utan är hänvisad till jordbruks-
och skogsnäringarna, och dessa lida som känt svårast av kristiden.
Biltrafiken har också bidragit till minskningen av inkomsterna, men genom
företagna taxeändringar och fraktnedsättningar har styrelsen sökt
motverka denna konkurrens.

Då den allmänna depressionen syntes fortfara, motsåg styrelsen minskado
inkomster även för år 1931, varför åtgärder för nedbringande av utgifterna
måste vidtagas.

§ 5.

Den 27 oktober 1931 har bolaget på egen begäran försatts i konkurs.

— 124 —

Vetlanda järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 19 SO			31 dec. 1930
Kronor	»•			Kronor	ö.
		Tillgångar:
1.114,000	—	Järnvägsanläggningen.............................		1,114,000	—
164,375	-	Rullande materiel ................................		164,375	—
28,059	7 4	Inventarier ...... ..................................		25,777	14
21,203	56	Förrådsartiklar ...................................		26,130	87
8,408	46	Diverse personer..................................		4,160	96
181	81	Kassabehållning ..................................		3,179	8 6
1,336,228	57	Skulder: Statslånet:	Summa	1,337,623	88
197,000	67	Kapital.............................................	......... 197,000: oj
93,445	25	Ränta .............................................	........ 106,077: 11
33,985	62	Anståndsränta....................................	........ 33,985: 62	337,063	40
551,950	—	Aktiekapitalet ......................................		551,950	—
25,000	—	Reservfonden ......................................		25,000
40,000	—	Reparations- och förnyelsefonden ...........	........................	40,000	—
192,000	—	Obligationslånet ...................................		157,000	—
114,935	41	A.-R. Sydsvenska Banken......................		126,435	86
78,071	98	Diverse personer...................................		75,800	80
9,839	69	Vinst- och förlust ................................		24,373	77
1,336,228	57		Summa	1,337,623	83

Vinst- och förlusträkningar.

1929			1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
385,341	46	Av trafiken .................................................................	354,451	49
16,896	_	Postarvoden..................................................................	17,826	—
1,122	-	Diverse ........................................................................	1,868	60
403,359	46	Summa	374,146	09
		Utgifter:
351,685	86	För trafiken..................................................................	331,276	2 3
30,513	99	Räntor ........................................................................	28,335	7b
20,000	—	Reparations- och förnyelsefonden ....................................	—	—
1,159	61	Arets vinst ........................:.................................... 1.''..	14,534	08
403,359	46	Summa	374,146	091

— 125 —

§ 1.

: Statens ombud i bolagets revision, rådman 0. Petri, bär avgivit föreskrivet
sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad -

! Av detta överskott har an-
vänts eller	avsatts till:
	Annat ändamål.
j Kantor	Avskriv-
	ningar
1	m. m.

Överskott,
som överförts
till
vinst- och
förlustkonto -

Summa

1926 ..............................	38,626	18	33,872	61	—	—	4,753	57	1 38,626	18
1927 ..............................	42,118	02	37,853	73	—	—	4,264	”	2 42,118	02
1928 ..............................	51,681	98	31,146	84	20,000	—	535	64	3 51,681	98
1929 ..............................	51,673	60	30,513	99	20,000	—	1,159	61	4 51,673	60
1930 ..............................	42,869	86	28,335	78	—	__	14,534	08	6 42,869	86

x Kvarstående överskott till 1927...................................................... kronor 3,880:15

» » 1928...................................................... » 8,144:44

3 » » » 1929...................................................... » 8,680:0 8

4 » » » 1930...................................................... » 9,839:69

5 » » » 1931...................................................... » 24,373:7 7

§ 2.

Bolaget har under år 1930 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden, för länet, som vid årets* början uppgick till 324,431 kronor
54 öre, hade till följd härav vid årets slut stigit till 337,063 kronor 40
öre, varav 166,481 kronor 25 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I styrelseberättelsen meddelas, att av den till 30,889 kronor 97 öre uppgående
minskningen i trafikinkomsterna hänförde sig 25,818 kronor till
godstrafiken. Styrelsen anser, att denna nedgång är att tillskriva dels
depressionen i näringslivet och särskilt trävaruindustrien, dels konkurrensen
från lastbil- och omnibustrafiken parallellt med järnvägens linjer.

Den länge förberedda nya samtrafikstaxan trädde delvis i tillämpning
den 1 oktober 1930 för att fullt tillämpas fr. o. m. innevarande års ingång.
Denna nya taxa innebär i en mängd fall nedsättningar i jämförelse
med den förut gällande. En ytterligare nedgång i trafikinkomsterna
är därför att motse, varjämte myndigheternas tillämpning av de nya
samtrafiksbestämmelserna medfört, att en avsevärd mängd trafik avledes
från järnvägarna fr. o. m. nyåret.

Driftkostnaderna hava kunnat nedbringas tack vare förmånliga köp
av förbrukningsartiklar, särskilt bränsle och smörjämnen.

— 126

Styrelsen har vidare meddelat, att den under året fortsatt på den sedan
ett par år tillbaka inslagna vägen att anordna anhalter vid en del platser
för att underlätta för trafikanterna resor med persontågen, som vid
behov stanna vid dessa.

Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 Joe. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
1,666,339	09	Järnvägsanläggningen......................................................	1,566,314	29
7,532	20	Inventarier ..................,,...............................................	7,313	61
17,349	51	Norsholm—Västervik—Hultsfreds Järnvägsaktiebolag .........	11,615	60
16S.411	61	Skulder över tillgångar...................................................	202,525	42
1,759,632	41	Summa	1,787,768	92
		Sku Ider:
		Statslånet:
825,000	—	Kapital...................................................... 825,000: -
90,155	46	Ränta ...................................................... 118,291: 97
73,276	95	Anståndsränta............................................. 73,276:95	1,016,568	92
771,200	-	Aktiekapitalet ...............................................................	771,200	—
1,759,632	41	Summa	1,787,768	92

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster:
16,942	27	Trafikinkomster, utgörande 30 % av totala inkomsterna ...	11,380	73
1,330 27,586	_		1,330 34,113
91	Förlust för året ............................................................	81
45,859	18	Summa	46,824	54
43,920 1,938	99	Utgifter:	45,431 1,393	40
19	Administrationskostnader................................................	14
45,859	18	Summa	46,824	54

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, t. f. länsassessorn J. W. Cederblad, har
avlämnat föreskrivet räkenskapssammandrag för de senaste fem åren, utvisande,
att överskottet av bruttoinkomst över trafikkostnad utgjort respek -

— 127 —

tive 11,472 kronor 94 öre, 15,656 kronor 7 öre, 19,127 kronor 82 öre, 16,334
kronor 8 öre och 11,317 kronor 59 öre samt att dessa belopp använts till
räntor, med undantag av sistnämnda belopp, som tagits i anspråk för utvidgningar
oell förbättringar m. m.

§ 2.

Bolaget bar under år 1930 å sitt statslån inbetalat 17,349 kronor 51 öreSkulden
å lånet, som vid samma års början utgjorde 988,432 kronor 41 öre,
hade vid årets slut stigit till 1,016,568 kronor 92 öre, varav 88,078 kronor
52 öre voro förfallna till betalning.

Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
1,454,698	58	Järnvägsanläggningen......................................................	1,454,698	58
212,420	70	Rullande materiel .........................................................	212,420	70
40,118	06	Inventarier ..................................................................	40,118	06
1,438	25	Förråd ........................................................................	3,782	55
5,400	—	Aktier...........................................................................	—	—
12,901	99	Grustag .......................................................................	12,901	99
595	07	Stationernas trakträkningar.............................................	735	89
4,123	42	Diverse debitorer............................................................	5,737	15
1,999	70	Bankräkningar...............................................................	9,534	71
43	25		1,615
78 000	09	Förbindelse av vissa kommuner.......................................	71,092	14
—	—	Enskilda järnvägarnas pensionskassa.................................	32	94
821 861	54	Vinst- och förlusträkning...............................................	908,608	98
2,633,600	66	Summa	2,721,278	80
		Skulder:
788,500	—	Statslån: Kapital............................................. 788,500: —
680,265	64	Ränta ............................................. 740,627: 61	1,529,127	61
		Anståndsränta 58 809: 06
795,425	—	Aktiekapitalet ...............................................................	795,425	—
35,000	—	Förskotterade medel av S. .T. ..........................................	—	—
28,804	08	» » » riksgäldskontoret ........................	98,860	82
155,627	98	Handels- och sjöfartsfonden.............................................	152,727	87
136,883	59	Förskotterade annuitetcr av kommunerna ........................	140,351	69
3,240	—	Sparbankslån ...............................................................	—	—
9,854	6 1	Diverse kreditorer .........................................................	4,785	»1
2,633,600	6 5	Summa	2,721,278	80

— 128 —

Vinst- och förlusträkning för år 1930.

: : ......1''1 • ■: i » '' :	Kronor	ö.
Inkomster:
Trafikuppbörd....................................................................................	69,754	88
Balansräkning:
Föregående årens förlust................................................... 821,861:54
Årets förlust .................................................................. 86 747:44	908,608	98
Summa	978,363	80
Utgifter:
Ingående balans.................................................................................	821,861	54
För trafiken.......................................................................................	88,195	51
Diverse utgifter ................................................................................	368	01*
Räntor ...........................................................................................	67,822	42
Skatter ............................................................................................	115	80
Summa	978,363	26

I tidigare avgivna revisionsberättelser hava revisorerna meddelat, att
Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägsaktiebolag år 1926 trätt i likvidation
samt att, då företagen utredning visat, att avsevärda besparingar
vore att vinna genom järnvägsdriftens ombesörjande av statens järnvägar,
järnvägsstyrelsen efter bemyndigande av Kungl. Majit fr. o. m. den 1 september
1926 övertagit trafikeringen av järnvägen. Riksgäldskontoret hade
åtagit sig att tillskjuta de medel, som utöver trafikinkomsterna kunde
erfordras för driftens uppehållande under likvidationstiden. I november
1930 utbetalade riksgäldskontoret till kungl, järnvägsstyrelsen ett belopp
av 70,056 kronor 74 öre, utgörande av statens järnvägar under trafikeringstiden
t. o. m. den 30 september 1930 förskotterade medel m. m. för Väderstad—Skänninge—Bränninge
järnväg.

§ 2.

Av likvidatorernas för bolaget redogörelse för deras förvaltning under
år 1930 framgår, att redan under år 1929 inletts underhandlingar med
Norra Östergötlands, Norrköping—Söderköping—Vikbolandets och Mellersta
Östergötlands nya järnvägsaktiebolag, vilka hade för avsikt att bilda en
gemensam trafikförvaltning, om övertagande för några år framåt av driften
å Väderstad—Skänninge—Bränninge järnväg. Sedan berörda trafikförvaltning
kommit till stånd, undertecknades den 11 mars 1930 kontrakt mellan
trafikförvaltningen och bolaget i likvidation, enligt vilket förvaltningen
skulle handhava trafikeringen av järnvägen från den dag de av Kungl.
Majit den 27 juni 1929 utfärdade godssamtrafiksföreskrifterna skulle komma
i tillämpning t. o. m. den 31 december 1933. Därest uppsägning ej skedde
inom sex månader före kontraktstidens utgång, skulle kontraktet anses
förnyat för ytterligare ett år i sänder. Uppstode under trafikeringstiden

— 129 —

driftsförlust, skulle densamma delas lika mellan kontrahenterna, dock med
iakttagande därav att, örn förlusten understege 10,000 kronor, förvaltningen
därav skulle vidkännas 5,000 kronor och, örn förlusten överstege

20.000 kronor, förvaltningen ej skulle vidkännas högre andel därav än

10.000 kronor.

Kontraktet har godkänts av fullmäktige i riksgäldskontoret, som i förhållande
till trafikförvaltningen iklätt sig garanti för den del av eventuella
driftsförluster, varför bolaget i likvidation skulle svara.

Genom brev den 4 september 1930 förordnade Kungl. Maj:t, att det
kungl, järnvägsstyrelsen den 20 augusti 1926 lämnade bemyndigandet att
trafikera järnvägen i fråga skulle upphöra att gälla fr. o. m. den dag ovan
-omförmälda kontrakt trädde i kraft. Trafikförvaltningen övertog trafikeringen
av järnvägen Väderstad—-Skänninge—Bränninge den 1 oktober
1930, oaktat ovanberörda godssamtrafiksföreskrifter då ännu ej trätt i
tillämpning.

över inkomster och driftkostnader å banan har förts särskild räkenskap,
varav sammandrag månadsvis tillställts riksgäldskontoret och likvidatorerna.
Av berörda sammandrag för september 1930 framgår bl. a., att
bruttoinkomsterna under tiden januari—september 1930 uppgått till inalles
45,091 kronor samt de egentliga driftkostnaderna till 73,264 kronor, utvisande
ett underskott av 28,173 kronor. Räkenskapssammandragen utvisa
vidare, att under tiden 1 oktober—31 december 1930 bruttoinkomsterna av
järnvägsdriften uppgått till 31,623 kronor, under det att de egentliga driftkostnaderna
ej stigit till mer än 23,072 kronor.

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag.
Balansräkningar.

j 1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
1,635,473	61	Järnvägsanläggningen.......................................	1,635,473	61
257,040	94	Rullande materiel ......................................	257,040	94
82,561	54	Inventarier och materialier ..............................	101,357	21
3,121	62	Sandhemmanen ............................................	3,121	62
3,629	90	Utestående traktbelopp.....................................	2,635	86
365	—	Stationernas växelkassor ....................... .......	365	_
5,010	—	Svenska Järnvägarnas Arbetsgiv. garantifond.....................	5,010	_
300	—	Torvmossarna .......................................	300	_
50	—	Omnibusarnas växelkassor ....................................	50	_
52,423	81	Innestående i bank .....................................................	8,940	73
1,446	29	Kassabehållning ................................	892	70
—	—	Vinst- och förlustkonto ...................................	28,281	74
2,041,422	71	Summa	2,043,468	91

9 — Hl262o. Uev.-berättelsc 1931 ang. riksgäldskontoret.

130 —

1 jan. 1930			31 dec. 1930
Kronor	ö.			Kronor	ö.
		Skulder:
		Statslånet:
461,627	79	å 1897 års lån: kapital.................	461,627: 7 9
50,842	71	» » » » anståndsränta .....	50,842:71
40,420	67	» » » » ränta ................	46,552: 88 559,023: 38
96,333	71	» 1910 » » : kapital.................	. 96,333: 71
8,952	76	» » » » ränta ................	8,997: 57 105,331: 28
248,500	—	»1916 » » : kapital.................	. 248,500: —
22,803	69	» » » » anståndsränta .....	. 22,803:69
25,954	62	» » » » ränta .................	26,172: 7 4 297,476: 43	961,831	09
898,300	—	Aktiekapitalet ..............................		898,300	—
2,316	—	Obetalda aktieutdelningar...............		2,316	—
5,000	—	Reversers konto ...........................		5,000	—
1,651	51	Diverse kreditorer för Gullabobanans jordlösen..................	1,651	51
14,066	58	Kungl, järnvägsstyrelsen, Stockholm		5,895	45
22,507	33	Blekinge kustbanor, Ronneby.........		19,879	88
—	—	Växlars konto ..............................		9,509	47
93,552	34	Reservlonden ...............................		93,552	34
36,412	41	Förnyelsefonden ...........................		36,412	41
12,180	59	Behållning från 1929 ....................		9,120	76
2,041,422	71		Summa	2,043,468	91

Vinst- och förlusträkningar.

1929			1930
Kronor	ö-		Kronor	ö.
		Inko ulster:
347,997	79	Trafikinkomster ............................................................	303,783	70
2,559	26	Räntor .......................................................................	1,110	45
18,249	95	Diverse inkomster .......................................................	28,798	38
178	—	Sandhemmanen ...........................................................	178	—
23,682	—	Kungl, postverket .........................................................	24,378	—
—	—	Utgifter utöver inkomster................................................	28,281	74
392,667	—	Summa	386,530	27
		Utgifter:
347,417	90	För trafiken................................................................	343,875	08
41,393	80	Räntor å statslånen ......................................................	41,395	14
795	47	Skatter ........................................................................	1,260	06
3,059	83	Årets vinst ..................................................................	—	—
392,667	—	Summa	386,530	27

131 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien P. Holmberg, bär avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem
åren:

Å r	Överskott av brutto inkomst över trafik-kostnader			Av detta överskott bar	använts eller avsatts till:	■	n
Räntor	Amortering å annan skuld än statslån	Utvidgningar och förbättringar av järnvägen, an-skaffning av förlag eller inköp av materiel m fl. dylika utgifter	Avskriv-ningar enligt förut tillämpade grunder	Annat ända-mål, som bör å sam-mandraget uppgivas	Summa
laad......	42,343	91	601	31	33,889	—	7,853	60	_				42,343	91
1927 ......	68,700	24	42,046	08	—	—	_	—	15,361	90	1 11,302	26	68,700	24
1928 ....	93,636	03	41,366	27	—	—	—	—	43,149	-	2 9,120	76	93,636	08 j
1929 ......	14,453	03	41,393	80	—	—	—	—	3,059	83	—	—	44,453	63
1930 ......	13,113	40	13,113	4 0	—	-	—	_	—	—	_	—	13,113	40

§ 2.

Bolaget har under år 1930 å sina statslån inbetalat 35,000 kronor.
Skulden å lånen, som vid 1930 års början uppgick till 955,435 kronor 95
öre, hade vid årets slut stigit till 961,831 kronor 9 öre, varav 182,726 kronor
85 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Styrelsen har i sin berättelse för år 1930 meddelat, att årets förlust,
28,281 kronor 74 öre, beror på den alltjämt nedgående trafiken. Statens
ombud i bolagets revision har förklarat, att orsaken till nedgången i trafiken
framförallt är att söka i det förhållandet, att linjetrafik med omnibus
öppnats mellan Karlskrona och lyckeby av lyckeby Trafikförening
u. p. a.

§ 4.

t ör att fa utrönt huruvida åtgärder kunna vidtagas för nedbringande
av kostnaderna för järnvägsdriftens uppehållande hava fullmäktige
i riksgäldskontoret den 10 september 1931 uppdragit åt en i trafiktekniska
frågor sakkunnig person att verkställa dylik undersökning.

1 Till täckandet av från föregående Ar balanserad brist.

2 Kvarstå å vinst- och förlustkonto.

— 132 —

östra Centralbanans järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930			31 dec. 1930
Kronor	ö.			Kronor	Ö.
		Tillgångar:
5,525,000	—	J arn vägsanläggningen............................		5,491,500	—
940,000	—	Rullande materiel ...............................		925,000	—
49,000	—	Inventarier ........................................		45,000	—
127,574	—	Förråd ..............................................		142,150	—
129,072	66	Fastigheter ........................................		128,594	45
000	—	Växelkassor ........................................		—	—
3,621	91	Kontant..............................................		2,014	91
25	—	Aktier ..............................................		25	—
13.939	61	Utestående fraktbelopp.........................		2,896	43
109,149	02	Nyanskaffningar ..................................		30,324	82
2,596	56	Diverse debitorer ...............................		—	—
42,738	66	Bankräkningar.....................................		16,352	83
6,943,317	42		Summa	6,783,858	44
		Skulder:
		Statslånet nr 1 av år 1899:
1,328,967	49	Kapital............................................	...... 1,303,271:03
59,803	54	Ränta ...........................................	...... 58,647:20
177,766	74	Anståndsränta ................................	...... 177,766:74	1,539,684	97
		Statslånet nr 2 av år 1916:
1,125,695	82	Kapital ...........................................	..........................	1,103,352	13
		Statslånet nr 3 av år 1905:
244,511	40	Kapital ..........................................	241,014: 41
3,637	11	Ränta.............................................	..... 3,585:09		,
35,898	88	Anståndsränta .................................	..... 35,898:88	280,498	38
		Statslånet nr 4 av är 1922:
114,973	43	Kapital ...........................................		113,422	10
1,251,206	25	Obligationslån.....................................		1,199,190	63
51,989	67	Reverslån .......................................		64,872	62
1,885,000	—	Aktiekapitalet .....................................	.......................	1,885,000	—
''240,000	—	Reservfonden .....................................		240,000	—
100,000	—	Dispositionsfonden...............................		100,000	—
200,000	—	Nya verkstadsanläggningen ...................		200,000	—
15,070	52	Rälsutbyte ........................................		15,070	52
38,647	08	Diverse kreditorer ...............................		9,580	72
				18,000	_i
8,509	35	Sjuk- och understödskassan...................		8,138	35
35,014	86	Kvarstående behållning.......................	........... 61,640:14
26,625	28	Årets vinst .......................................	........... — —
—	—	Avgår årets förlust..............................	........... 54,592: 12	7,048	02
6,943,317	42		Summa	6,783,858	44

133

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	6.
		Inkomster:
1,608,902		Trafikuppbörd...............................................................	1,456,024	50
14,474	14	Diverse inkomster .........................................................	14,364	47
10,391	95	Hyra för rullande materiel.............................................	3,171	73
—	—	Kvarstående vinstmedel..................................................	61,640	14
1,633,768	20	Summa	1,535,200	84
		Utgifter:
1,257,202	15	Drift- och underhållskostnader .......................................	1,204,646	25
288	11	Förluster .....................................................................	228	88
198,770	07	Räntor ........................................................................	194,338	2 5
799	82	Skatter .....................................................................	396	62
150,082	77	Avskrivningar...............................................................	128,542	87
26,625	2 8	Kvarstående vinstmedel ................................................	7,048	02
1,633,768	20	Summa	1,535,200	84

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landssekreteraren V. E. von der Lancken,
har avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste
fem åren:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

A r

Överskott av
bruttoinkomst
över trafik-kostnad

Räntor

Utvidgningar och
förbättringar av
järnvägen, anskaff-ning av förlag eller
inköp av rullande
materiel m fl.
dylika utgifter

•

Annat

ändamål

Summa

1926 .........	302,529	18	1 141,614	39	68,687	38	6 92,227	36	302,529	13
1927 .........	319,646	96	- 140,186	12	67,628	50	1 111,832	34	319,646	96
1928 .........	346,842	32	3 136,876	64	67,346	96	8142,618	72	346,842	32
1929 .........	375,478	12	4 124,123	17	74,646	90	“ 176,708	05	375,478	12
1930 .........	268,289	—	6 121,415	83	72,922	92	10 73,950	75	268,289	—

1 Debiterade räntor hava uppgått tili ............................................ kronor 210,301:77

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å lån till Å. B. J., ej förfallen................................... 3,780:10

å obligationslån av 15 nov. 1925................................. 1,925:— ,

kronor 141,614:3»

1 Debiterade räntor hava uppgått till .............

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån ..................................

å 1906 » » till A. B. .1., ej förfallen

å obligationslån av 15 nov. 1925...............

kronor 207,814:62

..... 61,968: 9»

...... 3,734: 52

..... 1,925: —

67,628: 50

kronor 140,186: 12

3 Debiterade räntor hava uppgått till ............................................. kronor 204,223: so

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån ................................................... 60,910: 08

å 1906 » » till A. B. .1., ej förfallen................. 3,686:88

å obligationslån av 15 nov. 1925 ................................ 2,750:— , 67 346’ 96

kronor 136,876: 04

— 134

§ 2.

Bolagets skuld för dess fyra statslån utgjorde den 1 januari 1930
3,091,254 kronor 41 öre, varav 107,843 kronor 69 öre voro förfallna till
betalning. Under år 1930 inbetalade bolaget till riksgäldskontoret inalles
179,944 kronor 5 öre. Sammanlagda skuldbeloppet utgjorde vid årets slut
3,036,957 kronor 58 öre, varav 108,849 kronor 15 öre voro förfallna till
betalning,

§ 3.

I sin berättelse över bolagets verksamhet under år 1930 meddelar styrelsen,
att årets verksamhet rönt stark inverkan dels av den inom landets
näringsliv rådande allmänna depressionen, dels av att vintern 1929—1930
var mindre gynnsam för skogsarbeten. Inkomsterna äro jämväl minskade
på grund av att ny taxa med lägre tariffer genomförts under året.

§ 4.

I framställning till Kungl. Majit den 9 november 1931 har bolaget
hemställt örn vissa lättnader i sin betalningsskyldighet för statslånen.
Denna framställning har av riksgäldskontoret tillstyrkts den 19 i samma
månad.

4 Debiterade räntor hava uppgått till .. ..........

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån .................................

å 1906 » » till Å. B. J., ej förfallen

å obligationslånen, ej förfallna...................

* Debiterade räntor hava uppgått till ............

varav vid årsskiftet vörö obetalda:

å 1899 års statslån .................................

å 1905 » » till Å. B. J. ej förfallen

å obligationslånen, ej förfallna..................

" Till avskrivningar ................................

» 1927 års vinst- och förlustkonto .....

7 Till avskrivningar ..............................

» 1928 års vinst- och förlustkonto ...

* Till avskrivningar .........................

» 1929 års vinst- och förlustkonto

* Till avskrivningar .........................

» 1930 års vinst- och förlustkonto

10 Till avskrivningar ..
Avgår årets förlust

		kronor	198,770: 0 7
. 59,303:	5 4
. 3,637:	11
. 11,206:	25	»	74,646: 9 0
		kronor	124,123: 17
		kronor	194,338: 26
. 58,647:	20
. 3,585:	09
. 10,690:	63	»	72,922: 9 2
		kronor	121,415: 83
		kronor	85,959: 5 o
		»	6,267: 86
		kronor	92,227: 36
		kronor	104,800: 91
		*	7,031: 4 3
		kronor	111,832: 84
		kronor	130,485: 80
		»	12,132: 92
		kronor	142,618: 72
		kronor	150,082: 7 7
		»	26,625: 28
		kronor	176,708: o 6
		kronor	128,542: 87
		»	54,592:12
		kronor	73,950: 75.

— 135 —

östra VSrends järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
2,511,908	34	Järnvägsanläggningen......................................................	2,512,268	34
41,893	50	Rullande materiel .........................................................	41,893	50
9,601	98	Inventarier ..................................................................	9,649	60
2,798	44	Förråd ........................................................................	2,345	35
3,892	21	Tralikens uppbördskonto ...............................................	3,345	20
31,432	83	Innestående i bank.........................................................	29,416	05
181	45	Hageskruvs lastplats ......................................................	181	45
830	64	Diverse debitorer .........................................................	199	50
1,270			3.257	46
_		Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag....................................	953	13
476,046	73	Vinst- och förlustkonto...................................................	573,996	79
3,079,856	16	Summa	3,177,506	37
		Skulder:
		1917 års statslån:
780,000	—	Kapital...................................................... 780,000: —
277,272	63	Ränta......................................................... 329,583: 28
113,024	16	Anståndsränta............................................. 113,024: 16	1,222,607	39
		1921 års statslån:
310,000	—	Kapital...................................................... 310,000: —
91,349	43	Ränta ...................................................... 111,344: 9 7
44,915	56	Anståndsränta............................................. 44,915: 56	466,260	53
943,688	73	Aktiekapitalet ...............................................................	943,688	73
125	—	Reservfonden .............................................................	125	—
207,314	79	Banklån........................................................................	184,026	69
12,737	74	Sveriges statsbanor.........................................................	21,794	44
231,308	48	Enskilda järnvägsaktiebolag.............................................	262,065	26
59,118	80	Växjö stad m. fl. kommuner ..........................................	67,564	34
\| _	—	Accepter .....................................................................	1,500	—
37	01	Sjuk- och understödsfonden............................................	38	34
3,000	—	Syllanskaffningsfonden ..................................................	3,000	—
5,963	83	Diverse kreditorer .........................................................	2,318	78
—	—	Järnvägsverkstaden i Växjö.............................................	2,516	97
3,079,856	16	Summa	3,177,506	87

— 136 -

Vinst- och iörlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Inkomster;
131,029	96		1X9 120
6,412	05	Diverse inkomster .........................................................	6,790	43
68,281	18	Årets förlust..................................................................	97,950	06
205,723	19	Summa	216,861	19
.		Utgifter:
125,272	78	Omkostnader ..............................................................	132,347	82
80,450	41	Räntor ...................................................................	ftQ fi31
—	—	Ruda—Älghults iärnvägsaktiebolag....................................	1,881	48
205,723	19	Summa	216,861	19

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, bankdirektör G. Molin, bar avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Å r	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad	Amortering å annan skuld än statslån	Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen eller inköp av materiel m. m.	Avsatt för inköp av:	Summa
Kol	Slipers.
1926 .........	26,137 76	22,616	09	521	67	_	_	3,000 —	26,137	76
1927 .........	17,003; 8 6	17,003	86	—	—	—	—	- —	17,003	86
1928 ........	underskott	—	—	—	—	—	—	__ !_	—	—
1929 .........	12,169] 23	10,077	48	2,091	75	—	—	— —	12,169	23
1930 .........	underskott	—		—	—	—	—	— j —	—	—

§ 2.

Bolaget har under år 1930 icke verkställt någon inbetalning å sina statslån.
Skulden för lånen, som vid årets början uppgick till 1,616,561 kronor
78 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,688,867 kronor 92
öre, varav 460,726 kronor 71 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I sin år 1928 avgivna berättelse lämnade revisorerna en redogörelse för
en av en representant för riksgäldskontoret jämte en i järnvägsekonomiska
frågor sakkunnig person verkställd undersökning av järnvägsbolagets förvaltning
och ekonomiska ställning. Sedermera hade berörda utredningsmän
utarbetat förslag till reglering av bolagets skuldförhållande till sta -

— 137 —

ten, enligt vilket statens fordran hos bolaget på grund av två utlämnade
lån, uppgående vid 1927 års slut till sammanlagt 1,480,913 kronor 34 öre,
skulle nedskrivas till 550,000 kronor, uppdelade å två lån, varav det ena,
nr 1, å 250,000 kronor och det andra, nr 2, å 300,000 kronor. Av dessa
båda lån skulle det såsom nr 1 betecknade förräntas och amorteras enligt
i förslaget närmare angivna grunder fr. o. m. den 1 januari 1930, medan
bolaget icke skulle vara skyldigt att erlägga ränta eller amortering å lånet
nr 2, förrän och i den mån riksgäldskontoret funne, att med hänsyn
till bolagets ekonomiska ställning annuitet enligt samma grunder som för
lån nr 1 skäligen borde påfordras. Såsom säkerhet för lånet nr 1 skulle
bolaget till staten överlämna inteckningar med bästa förmånsrätt i järnvägen
samt ställa den ytterligare säkerhet, som av riksgäldskontoret kunde
godkännas, för behörig förräntning och amortering av lånet. Såsom
säkerhet för lånet nr 2 skulle staten erhålla inteckningar i järnvägen, liggande
efter inteckningar å sammanlagt 500,000 kronor. De mellan inteckningar
för lån nr 1 och lån nr 2 liggande inteckningarna å tillhopa 250,000
kronor skulle bolaget däremot självt under visst, i förslaget angivet villkor
få disponera för att lämnas såsom säkerhet för bolagets andra skulder.

Sedan berörda förslag underställts järnvägsbolaget, hade bolaget förklarat
sig icke kunna anskaffa i förslaget förutsatt ytterligare säkerhet, med
mindre de kommuner, som på grund av aktieteckning vore intressenter i
järnvägen, iklädde sig borgen såsom för egen skuld för så stor del av lånet,
som motsvarade varje kommuns aktieteckning i förhållande till sammanlagda
beloppet av samtliga kommunala aktieteckningar i järnvägen.
Sedan bolaget för ändamålet hänvänt sig till ifrågavarande kommuner,
hade enligt till riksgäldskontoret sedermera ingånget meddelande stadsfullmäktige
i Växjö under angivna villkor bifallit bolagets framställning,
fullmäktige i Dädesjö kommun för tecknande av borgen krävt avskrivning
av bolagets samtliga skulder utöver lånet nr 1, vid frågans behandling
av fullmäktige i Lenhovda kommun erforderlig majoritet för
beslut örn bifall till framställningen ej uppnåtts samt fullmäktige i Älghults
kommun besfutat avslå framställningen.

I september 1929 hade därefter till riksgäldskontoret inkommit en framställning
från järnvägsbolaget, däri på anförda skäl hemställdes örn sådan
modifikation i ovan intagna förslag, att lånet nr 1 bleve minskat till örn
möjligt 200,000 kronor samt lånet nr 2 eftergivet eller, därest detta ej
kunde bifallas, nedsatt till lägsta möjliga belopp.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hade under november 1929 meddelat bolagets
styrelse, att fullmäktige funnit sig ej kunna bifalla berörda framställning,
men samtidigt förklarat sig antaga som möjligt, att såväl bolaget
som vederbörande kommuner för sin del skulle godkänna det av fullmäktiges
utredningsmän framlagda förslaget samt anhållit örn slutligt
besked i frågan före årets utgång.

Bolaget lämnade därefter det besked, att Dädesjö, Lenhovda och Älghults

— 138

kommuner vidhållit den ståndpunkt de tidigare intagit och alltså förklarat
sig icke vilja teckna den begärda borgen. Med anledning härav
och då stadsfullmäktige i Växjö förut i huvudsak godtagit riksgäldsfullmäktiges
förslag samt beslutat teckna borgen för så stort belopp av lånet
å 250,000 kronor, som motsvarade dess aktieinnehav, dock under villkor att
övriga intresserade kommuner iklädde sig borgen för återstoden av lånet,
hade bolagets styrelse ansett sig böra lämna stadsfullmäktige meddelande
örn den sålunda inträffade situationen samt ånyo underställa frågan
stadsfullmäktiges prövning för att dessa skulle bliva i tillfälle överväga
och besluta, huruvida den av riksgäldsfullmäktige fordrade garantin för
lånet lämpligen borde lämnas antingen av stadsfullmäktige ensamt eller
eventuellt tillsammans med Växjö—Alvesta järnvägsaktiebolag, vars
styrelse för sådant ändamål även beretts tillfälle att taga ifrågavarande
sak under omprövning. Bolaget hemställde därför, att riksgäldskontoret
ville låta anstå med järnvägens försäljning till den 1 februari 1930.

Denna hemställan bifölls av fullmäktige.

I slutet av år 1929 inkom vidare till riksgäldsfullmäktige från borgmästaren
H. Grauers och hamnkaptenen John Edvall, båda i Oskarshamn,
en skrivelse så lydande:

Vid styrelsernas för Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults
järnvägsaktiebolag senaste sammanträde uttalade bland andra representanterna
för Älghults kommun sin önskan, att frågan rörande ovannämnda
banors framtida regi lämpligen borde underställas länsstyrelsen i Kronobergs
län för yttrande.

Sedan beslut fattats i enlighet med det framställda förslaget, hava styrelserna
uppdragit åt undertecknade framföra deras synpunkter i berörda
fråga, helst som Ruda—Älghults järnvägs kraftigaste trafikområde är beläget
inom nyssnämnda län och Älghults kommun bringat stora offer
för tillblivelsen av såväl Ruda—Älghults som Östra Värends järnväg.

Ehuru järnvägsförvaltningen sedan dess haft tillfälle dryfta denna
fråga med järnvägsfusionssakkunniga och i samband därmed hemställt örn
deras råd och bistånd för en orientering väster ut, har det synts styrelserna
angeläget vördsamt hemställa örn herrar riksgäldsfullmäktiges prövning
av även detta spörsmål.

En fastare sammanknytning av förbindelseleden inre Småland—Oskarshamn
var den genomgående tanken, när banorna planerades. Såväl tekniska
som trafik- och andra förhållanden motivera i avsevärd grad en
sammanslutning Rudabanorna—östra Värends järnväg.

I varje fall är det av vital betydelse för genomgångstrafiken, att sistnämnda
järnväg icke må fortvara såsom ensamtstående företag.

Styrelserna tillåta sig av dessa skäl vördsamt hemställa, att herrar riksgäldsfullmäktige
ville pröva lämpligt utreda frågan örn Östra Värends
järnvägs framtida ställning och möjligheten av dess fusion med anslutande
järnväg.

I början av år 1930 inkom sedermera Växjö stad med en framställning,
att Östra Värends järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten skulle
regleras på sådant sätt att statens hela kapitalfordran hos bolaget, 1,090,000

- 139 -

kronor jämte upplupna icke erlagda räntor, skulle tillika med samtliga
av staten till säkerhet för dess fordran innehavda inteckningar i Östra
Värends järnväg överlåtas till Växjö stad mot en summa av i ett för allt

300,000 kronor.

I anledning av vad sålunda förekommit och sedan 1930 års riksdag med
bifall till av riksdagsmannen Eudén Wagnsson m. fl. väckta motioner avslagit
Kungl. Maj:ts proposition nr 162 örn viss avskrivning av statens fordran
hos Enda—Finsjö—Oskarshamns och Buda—Älghults järnvägar (jämför
revisorernas redogörelse för dessa håda järnvägar) föranstaltade riksgäldsfullmäktige,
särskilt med hänsyn till motionärernas uttalade önskemål
örn undersökning rörande möjligheterna till närmare samarbete mellan
Oskarshamnsbanorna och Östra Värends järnväg, om ett sammanträde inför
representanter för verket mellan representanter för Östra Värends järnväg,
Växjö stad, Oskarshamnsjärnvägarna och Oskarshamns stad. Vid sammanträdet
närvar jämväl Kungl. Maj:ts ombud i styrelsen för förstnämnda järnväg.
Vid sammanträdet diskuterades, vilken ställning Östra Värends järnväg
för framtiden skulle intaga, varvid tre alternativ syntes kunna ifrågakomma:
l:o) att Östra Värends järnväg skulle bestå som självständigt företag,
2:o) att Östra Värends järnväg skulle sammanslås med Växjö—Åsheda—
Hultfreds järnväg och 3:o) att Östra Värends järnväg skulle sammanslås
med Oskarshamnsbanorna. Under diskussionen erinrades, att fran Växjö
stad förelåg erbjudande att mot en ersättning av 300,000 kronor övertaga
statens fordran hos Östra Värends järnväg. Av Växjöintressets representanter
framhölls, att en fusion mellan Östra Värends järnväg och Växjö—
Åsheda—Hultsfreds järnväg icke önskades av någondera av dessa järnvägars
förvaltningar, enär följden av en sådan fusion skulle hilva minskade
fraktinkomster, efter nuvarande taxor beräknade till cirka 33,000
kronor. Eiksgäldskontorets representanter framställde till Oskarshamnsrepresentanterna
en förfrågan, om de påyrkade en fusion enligt alternativ
3, och om de i så fall voro beredda att göra erforderliga erbjudanden såväl
för säkerställande av ett nedskrivet statslån som för tryggande av
Växjö stads intressen av Östra Värends järnväg samt för säkerställande
av att övriga Växjöbanors oell statens järnvägars intressen ej bleve lidan
de på den nya järnvägens taxepolitik. Från Oskarshamnsrepresentanternas
sida förklarades, att Oskarshamns stad ej vöre beredd att ensam
infria de nyss angivna villkoren för en fusion utan att detta vore en
fråga, varom stadsfullmäktige i de olika städerna hade att träffa överenskommelse.
Oskarshamns stad varken önskade eller hade för avsikt
att avgiva något anbud å Östra Värends järnväg, varför, om Växjö stad
ej vore intresserad av fusionen, frågan örn densamma kunde betraktas
som förfallen. Från Växjörepresentanternas sida framhölls, att Växjö
stad eller östra Värends järnväg ej hade något som helst intresse av att
medverka till en fusion enligt alternativ 3. östra Värends järnväg hade
byggts som ett Växjöortens och Växjöbanornas intresse. Växjö stad och

— 140 —

\ äxjöbanorna hade gjort de största ekonomiska uppoffringarna vid järnvägens
byggande. Genom antagande av det av Växjö stad gjorda erbjudandet
att för 300,000 kronor övertaga statens fordran hos Östra Värends
järnväg skulle för staten vinnas den ekonomiskt bästa lösningen rörande
statens fordran hos järnvägen. Växjö stad önskade bevara järnvägen som
ett självständigt företag och komme ej att gå med på något annat förslag
till uppgörelse än det av stadsfullmäktige gjorda erbjudandet. Enligt
gjorda beräkningar skulle en fusion emellan Östra Värends järnväg och
Oskarshamns järnvägarna medföra en minskning av järnvägarnas nuvarande
fraktinkomster med cii''ka 30,000 kronor. Någon sådan ökning av
trafiken, att denna inkomstminskning kompenserades, kunde icke beräknas.

På förslag av Oskarshamnsintressets representanter beslöts, att veder -böiande representanter för de olika intressena skulle hos sina huvudmän
utverka tillsättandet av en kommitté för verkställande av utredning angående
möjligheterna till ett närmare samarbete mellan Östra Värends
järnväg och Oskarshamnsjärnvägarna. Ledamöterna av den tillämnade
kommittén borde utses av de olika järnvägsbolagens styrelser var för sig.

Genom protokollsutdrag den 4 december 1930 hava riksgäldsfullmäktige
meddelat stadsfullmäktige i Växjö stad, att fullmäktige beslutat att för sin
del tillstyrka antagandet av stadsfullmäktiges berörda erbjudande på villkor
likväl, dels att den bjudna köpeskillingen 300,000 kronor erlades senast
den 30 juni 1931, dels ock att järnvägsbolaget medgåve sådan förändring
av gällande koncession för Östra Värends järnväg, att staten skulle äga
rätt att inlösa järnvägen med tillhörigheter för en summa av 300,000 kronor,
ökad med de belopp, som framdeles kunde komma att bindas i järnvägens
fasta anläggningar och rullande materiel men minskad med behöriga
avdrag på grund av slitning och annan teknisk värdeminskning.

Stadsfullmäktige hava emellertid i skrivelse till riksgäldskontoret den
7 februari 1931 framhållit, att vid de förhandlingar, som fördes mellan riksgäldsfullmäktiges
delegerade och stadens representanter, innan stadsfullmäktige
avgåvo sitt ovannämnda erbjudande, uttryckligen förutsattes,
att sagda anbud skulle bliva prövat av 1930 års riksdag. Då så icke skett,
ansågo stadsfullmäktige det gjorda erbjudandet vara förfallet och alltså
icke vidare för stadsfullmäktige bindande.

Den 10 mars 1931 försattes bolaget på egen begäran i konkurs. I enlighet
med stadgandet i kungl, förordningen den 15 oktober 1880 uppehälles
tiafiken å järnvägen i fråga genom av vederbörande konkursdomare utsedda
förvaltares försorg.

På grund av vederbörande myndighets beslut skedde ock den 1 mars
viss inskränkning beträffande järnvägens samtrafik med andra banor, då
bolaget ej kunnat behörigen redovisa uppburna samtrafiksavgifter. För
att möjliggöra samtrafikens återupptagande snarast möjligt i full utsträckning,
vilket för järnvägens trafik givetvis var av största betydelse,

141 —

hade riksgäldskontoret den 7 mars 1931 till verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik avlämnat en så lydande förbindelse:

»För inbetalning i vederbörlig ordning till kungl, järnvägsstyrelsens
kassa av östra Värends järnvägs salderade skuldbelopp enligt av kungl,
järnvägsstyrelsens kontrollkontor månadsvis upprättade samtrafiksavräkningar
för tiden från och med den 10 mars 1931 till och med den dag, då
Östra Värends järnvägsaktiebolags konkurs kommer att avslutas, ikläder
sig riksgäldskontoret ansvarighet såsom för egen skuld.»

Med bifogande av denna förbindelse ingåvo förvaltarna den 10 mars
1931 en framställning till verkställande förvaltningen örn upphävande av
berörda inskränkning, vilken framställning omedelbart bifölls.

Enligt § 19 i ovannämnda förordning av den 15 oktober 1880 skall kostnad,
som åtgår till järnvägens drift och förvaltning, utgå av järnvägens
avkastning och köpeskilling. Då emellertid järnvägens avkastning ej
varit tillräcklig för driftens uppehållande, har konkursboet saknat erforderliga
rörelsemedel. På grund av stadgandet i § 60 1 st. av reglementet
för riksgäldskontoret kommer riksgäldskontoret att vid blivande exekutiv
försäljning nödgas inköpa järnvägen. Vid sådant förhållande har riksgäldskontoret
genom beslut den 24 mars och 1 oktober 1931 såsom rörelsekapital
under konkurstiden till konkursboets förvaltare utbetalat respektive
5,000 kronor och 10,000 kronor.

Genom beslut den 21 maj 1931 hava riksgäldsfullmäktige medgivit att
med försäljning av bolagets järnväg finge anstå till senast den 1 december
1932.

142 —

Bibanelånefonden.

Bibanelånefondens inkomster under budgetåret uppgående till 492,773
kronor 34 öre hänföra sig uteslutande till upplupna räntor

Såsom framgår av nedanstående specifikation över utestående lån hava
under budgetåret varken amorteringar eller förfallna räntor inbetalts till
riksgäldskontoret.

Fonden under budgetåret tillförda kapitalökningsanslag hava uppgått
till 397,201 kronor, varav 251,664 kronor anvisats att utgå av lånemedel,
under det att 145,537 kronor täckts av andra statsinkomster än lånemedel.
Ifrågavarande kapitalökningsanslag hava utgått såsom lån till Åmål—
Årjängs järnvägsaktiebolag.

Å bibanelånefonden hava tidigare redovisats fordringar hos Limedsforsen—Särna
järnvägsaktiebolag. Genom beslut av 1927 års riksdag har
emellertid järnvägen förvärvats för svenska statens räkning. I samband
härmed har järnvägen jämlikt beslut av 1929 års riksdag överförts till

Specifikation av

	Utbetalt belopp	Löpande låns ursprungliga belopp	Annui- tet %	, Räntefot j °o :
Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag (järn-vägen Billingsfors—Arvika)						å2/a av lånet j 5%, återsto-j
Nr 1 (utbet. 1916, 23,25, 29).....................	5,622,000	—	5,622,000	—	5*4	den ränte-; fritt
Nr 2 (utbet. 1925, 27, 29)...........................	3,014,400	—	3,014,400	—	5.4	dito
Säger	8,636,400		8,636,400		-
Amål—Årjängs järnvägsaktiebolag
Nr 1 (järnvägen Åmål—Årjäng; utbet- 1917 — 18, 27—28, 31) ....................................	3,273,750	_	3,273,750		''5.4	dito
Nr 2 (dito; utbet. 1925—27, 31)..................	8 2,326,250 8 183,000		2,326,250 183,000
Nr 3 (hamnspår Åmål—Örnäs; utbet. 1929—31)	—	_	5.4	5
Nr 4 (rullande materiel; utbet. 1929, 31) ...	2 175,000	—	175,000	—	5.4	5
Säger	6,958,000	—	5,958,000	—	—
Summa	14,594,400	—	14,594.400	—	—

’ Annuitet beräknas å */s av lånet först år 1977.

8 Av detta belopp utgöra två tredjedelar lån och en tredjedel anslag utan återbetalningsskyldighet.
Sistnämnda andel skall dock återbetalas i händelse staten inlöser järnvägen.

— 143 -

statens järnvägar med ett åsatt värde av 4,493,867 kronor, under det fondens
övriga fordringar hos bolaget uppgående till sammanlagt 969,246 kronor
67 öre avskrivits.

Såsom framgår av specifikationen har den förfallna delen av bolagens
skulder ökats. I anledning av att bolagen under budgetåret icke fullgjort
sina förbindelser till riksgäldskontoret lämnas här nedan följande
redogörelser över järnvägarnas förvaltning under år 1930.

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag.

Till Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag hava förutom nedan
angivna lån å inalles 8,636,400 kronor från allmänna järnvägslånefonden
utbetalts 2,100,000 kronor. Enär bolaget icke heller fullgjort den
med sistnämnda lån förenade betalningsskyldigheten, hava revisorerna
redan under allmänna järnvägslånefonden (sid. 76) redogjort för bolagets
ställning.

utestående lån.

Under budgetåret
1930/31
verkställd
inbetalning

Återstående
kapitalskuld
den 30 juni
1931

Anstånds ränta -

Statsverkets fordran

den 1 juli
1930

den 30 juni
1931

Den förfallna delen av
skulden

den 1 juli
1930

den 30 juni
1931

		5,622,000		635,216	57	6,733,8^9	68	6,945,115	69	413,696	46	625,432	45
. —	—	3,014,400	—	340,589	99	3,430,093	48	3,534 662	96	41,610	15	146,179	64
		8,636,400		975,806	56	10,163,473	16	10,479,778	65	455,306	60	771,612	09
		3,273,750		377,587	96	3,628,873	87	3,962,047	65	173,960	91	257,703	23
—	—	2,326,250	—	—		2,193,677	66	2,407,472	24	2,511	66	43,746	10
	—	183,000	—	—		170,800	—	183,000	-	—■	—	—	—
—	—	175,000	—	—	—	163,333	—	177,833	49	—	—	—	—
_	—	5,958,000	—	377,587	96	6,156,684	53	6,730353	38	176,472	57	301,449	33
—	—	14694400	—	1,863,39452	18 820,167	69	17,210,1321*3	681 779	17	1.078,061	42

— 144

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
7,680,672	65	Järnvägsanläggningen.....................................................	7,844,484	13
230,346	52	Arbetsmaterialier .........................................................	198,001	22
29,944	64	Inventarier ..................................................................	30,813	53
247,854	82	Rullande materiel .........................................................	259,232	89
14,417	40	Förråd ........................................................................	22,447	88
110,538	01	Hamnspårsbyggnader......................................................	258,599	61
13	37	Kassa................................................................	66	24
61	25	Resterande stämpelinbetalning .........................	39	25
25,000	—	Bankräkning.................................................................	25,000	—
468,001	—	Riksgäldskontoret ........................................................	397,201	_
5,700	—	Värdepapper..................................................................	3,750	_
38,218	63	Diverse personer............................................................	3,130	23
824	62	Stationernas frakträkningar .............................................	1,025	90
8,851,592	41	Summa	9,043,791	88
3,273,750 169,465	06	Skulder: 1916 års statslån: Kapital ................................................... 3,273,750: — Ränta...................................................... 251,206:7 6	3,524,956	76
1,550,833 2,444	33 44	1923 års statslån: Kapital ................................................... 1,550,833:83 Ränta...................................................... 42,578:88	1,593,412	21
122,000	—	1929 års statslån nr 1: kapital .......................................	122,000	_
116,666	67	» » » »2: » ......	116,666	67
894,750	—	Statsanslag.........................................	894,750	_
338,243	01	Banklån.................................................	408,928	70
27,151	69	Växlar .........................................	102,866	24
—	—	Postsparbanken ..........................................................	200,000	_
2,067	92	Riksiörsäkringsanstalten .. <.............................................	789	18
126	30	Föfskottsavlöningar ...........................	—	—
47	49	Järnvägsmännens livlörsäkringsförening ..................	—	—
—	—	Fraktrestitutioner ..............................	7,719	14
54,652	22	Diverse personer..........................	70,867	35
1,523,100	—	Aktiekapitalet ...........................	1,523,100	_
348,487	96	Anståndsränta..........................	377,587	96
307,806	32	Räntevinst å disponibelt kapital........................	100,147	67
8,851,592	41	Summa	9,043,791	88

— 145 —

Vinst- och förlusträkningar.

1929			1930
Kronor	ö.		Kronor	1 ö.
		Ingående balans:
478,393	60	Räntevinst å disponibelt kapital ..................................	307,806	32
319,387	96	Anståndsränta...........................................................	348,487	96
3,654	68	Provisorisk trafik ....................................................	—	—
29,100	—	Anståndsränta år 1930 ...................................................	29,100	—
2,997	66	Diverse inkomster .......................................................	—	—
171,438	86	Tralikeringen ..............................................................	159,444	92
1,004,972	26	Summa	844,839	20
		Utgifter:
130,217	83	Räntor ........................................................................	178,401	79
595	12	Provisorisk trafik .........................................................	310	—
211,888	61	Trafikeringen ...............................................................	188,391	78
5,976	42	Fraktrestitutioner ........................................................	—	—
		Utgående balans:
307,806	32	Räntevinst å disponibelt kapital....................................	100,147	67
348,487	96	Anståndsränta ............................................................	377,587	96
1,004,972	26	Summa	844,839	20

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsassessor E. Lindgren, har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste
åren, utvisande, att under åren 1927 och 1928 en bruttoinkomst över trafikkostnad
uppkommit med respektive 4,558 kronor 27 öre och 3,654 kronor
68 öre, ävensom att det förra beloppet använts till utvidgningar och
förbättringar av järnvägen m. m. och det senare kvarstått å vinst- och förlustkontot.
Under åren 1926, 1929 och 1930 har något sådant överskott
ej uppkommit.

§ 2.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1930 meddelat, att bolagets
järnvägsbyggnader under december 1930 slutbesiktigats av därtill
förordnade besiktningsmän. På grundval av besiktningsutlåtandet utfärdade
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 22 i samma månad avsyningsbetyg
för järnvägen i dess helhet.

§ 3.

Med hänsyn till det allt starkare växande kravet på vidtagande av
erforderliga besparingsåtgärder har den ordinarie bolagsstämman beslutat
att från den 1 juli 1931 entlediga järnvägens dittillsvarande verkställande
direktör och trafikchef och anförtro järnvägens ledning åt
inom styrelsen utsett arbetsutskott av tre personer, vars ordförande skall
fungera som verkställande direktör.

10 — 312820. Rcv.-beråtielse 1931 ang. riksgäldskontoret.

— 146 —

Allmänna byggnadslånefonden.

Allmänna bysgnadslånef»lidens inkomster under budgetåret 1930/31,.
23,585 kronor 85 öre, utgöras av upplupna räntor.

Under budgetåret influtna kapitalavbetalningar uppgående till 25,756
kronor 72 öre hava tillgodoförts budgeten under rubriken: I anspråk
tagna kapitaltillgångar.

De från fonden utbetalda ännu kvarstående lånen framgå av nedanstående
sammanställning.

Specifikation av

		Löpande låns .
1	Utbetalt	ursprungliga \|
	belopp	belopp
a) Iiyyynadslån:
j Linköpings domkyrka (fullbordande av tornbyggnad)
Nr 1 (utbet. 1883) 1 ...................................................	30,000 —	30,000	—
Nr 2 (utbet. 1888) 2 ...................................................	30,000 \| —	30,000	—
Säger	60,0001—	60,000	—
l Skara domkyrka (restaurationsarbeten; utbet. 1893) 3............	40,000 i —	2,785	6 7
Västerås domkyrka (reparationer; utbet. 1860).....................	28,000 \| —	28,000	—
b) Tomtregleringslån:	\|
\| Luleå stad (genomförande av ny tomreglering; utbet. 1889) ■■	100,000 \| —	100,000	—
\| Mariestads stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1897)	150,000 j —	150,000	—
\| Umeå stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1890)	200,000 —	200,000	—
Åmåls stad (genomförande av ny tomtreglering; utbet. 1903)	300,000: —	300,000	—
c) Lån till kanal- oell slussanlägyningar:
Kinda kanals a.-b. (utsträckning av Kinda båtled medelst
kanalisering av Stångån från sjön Rengen till Linköpings
hamn; utbet. 1865, 1867— 1870)......................................	437,500 j —	437,500	—
Summa	1,315,500 \|-	1,278,285	67

1 A detta lån hava år 1922 avskrivits 12,195 kronor 52 öre, utgörande oguldna räntor .

4 detta lån hava år 1923 avskrivits 14,277 kronor 27 öre, utgörande oguldna räntor.

8 Å detta lån hava år 1915 avskrivits 27,000 kronor.

147 -

Såsom specifikationen utvisar, hava de ränte- och a nior terings belopp,
som t. o. m. den 30 juni 1931 förfallit till betalning, inbetalts av samtliga
låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag. Revisorerna få i
fråga örn förvaltningen av nämnda bolag under år 1930 lämna efterföljande
å sid. 148 och 149 intagna redogörelse.

utestående lån.

Annni-	Ränte-	Under budgetåret	Återstående	Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
tet o/ /o	fot ©/	1930/31 verkställd inbetalning	kapitalskuld 30 juni 1931	den 1 juli 1930	den 30 juni 1931	den 1 juli 1930	den 30 juni 1931
5	4	1,500	_	11,213	_	12,425	oe	11,397	89	_
5	4	1,500	—	15,877	96	17,034	49	16,186	70	—	—	—	—
—	—	3.000		27.090	96	29,459	55	27,584	09			—	—
182.71 årligen	4	182	71	797 28,000	89	964 28,000	04	815 28,000	80	:	—	—	—
6	4	5,000	_	14,029	6 9	18,663	74	14,310	28	-		_
4.G	3.6	8,900	—	71,279	22	76,820	90	72,562	24		—	—	—
5	4	10,000	—	36,595	48	45,699	42	37,327	39		—	—	—
5	4	15.000		190,146	32	201,201	20	193,949	24	-
5	3	—		325,431	77	545,098	14	554,861	09	545,098	14	554,861; 09
	—	40,082''ji	693.371133	945,906	90	929,410	13	545,098il4	554 861 loo

148

Kinda kanals aktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	Ö.
		Tillgångar:
1,313,000	—	Kanalanläggningen .........................................................	1,313,000	—
24,083	46	Behållna förrådselfekter ................................................	22,662	74
17,809	10	Å uppsägningsräkning i Östergötlands Enskilda Bank ......	12,085	75
114	56	Å checkräkning i » » » ......	2,997	81
100,000	_		100,000

2,454	64	Kassabehållning ............................................................	1,819	64
1,457,521	74	Summa	1,452,565	94
		Skulder:
325,431	77	Riksgäldskontoret, kapital ............................................	325,431	77
214,784	90	» 22 års ränta 1908—1929 .....................	—	—
—	—	» 23 » » 1908-1930 .....................	224,547	86
327,600	_		327,600

100,000	—	Reparationsfonden .........................................................	100,000	—
400	—	Fonden för Stångebro underhåll ....................................	400	—
		Tillgångar utöver skulder, tillkomna genom statsanslag, an-
489,305	07	slag av landsting, handels- och .sjöfartsfonden ...............	474,586	82
1,457,521	74	Summa	1,452,565	94

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		I nkomster:
40,843	01	Ordinarie trafikinkomster .............................................	38,417	59
812	78	Diverse inkomster.........................................................	670	49
5,497	06
11,751	59	Kapitalkonto ...............................................................	14,718	76
58,904	48	Summa	59,471	83
		Utgifter:
2,956	14	Trafikomkostnader.........................................................	3,426	41
28,090	26		95,999
2,076	70	Administration ...........................................................	3,667	61
1,190	42	Förrådets underhåll ......................................................	343	25
13,789	81	Kanalens underhåll .....................................................	15,437	14
756	52	Förrådets konto ...........................................................	561	07
282	14	Brandförsäkringar .........................................................	281	—
9,762	95	1 års ränta till Riksgäldskontoret (obetald) .....................	9,762	96
58,904	48	Summa	59,471	83

— 149 —

§ 1.

Riksgäldsfullmäktiges ordförande, fil. d:r K. Hildebrand har såsom
ombud för riksgäldskontoret deltagit i granskningen av detta bolags räkenskaper
för år 1930.

§ 2.

Reparationsfonden, uppgående till 100,000 kronor, är placerad i svenska
statens och allmänna hypoteksbankens obligationer samt har under året
ej undergått någon förändring.

§ 3.

Trafikinkomsterna ha under vart och ett av de fem sista åren utgjort:

1926 ........................ kronor 49,078:34 1929....................... kronor 40,843: oi

1927 ........................ » 40,050:78 1930........................ » 38,417:59

1928 ........................ » 44,788: 9 4

Styrelsen har meddelat, att de minskade inkomsterna främst äro förorsakade
av den överhandtagande lastbilstrafiken.

§ 4.

Under år 1930 har bolaget icke verkställt någon inbetalning på statslånet,
beroende på de sjunkande inkomsterna. Skulden, som vid årets
början uppgick till 540,216 kronor 67 öre, har under året ökats till
549,979 kronor 62 öre, vilket belopp i sin helhet är förfallet till betalning.

150

Spannmålskreditfonden.

Under budgetåret 1930/31 Ilar genom beslut av statsmakterna upprättats
en ny fond benämnd spannmålskreditfonden. Fran denna fond, som skall
förvaltas av riksbanken och redovisas i riksgäldskontorets räkenskaper,
skola lån utlämnas till ekonomiska föreningar för uppköp av spannmål.
Till det ändamålet anvisade riksdagen i riksstaten för nämnda budgetår
ett anslag å 2,000,000 kronor att täckas av lånemedel.

Av en från riksbanksfullmäktige till fullmäktige i riksgäldskontoret
den 9 juli 1931 avgiven redogörelse över fondens förvaltning under budgetåret
1930/31 inhämtas, att å fonden uppkommit en nettovinst å 3,429
kronor 35 öre, som den 4 juli 1931 insatts å statsverkets giroräkning för
riksgäldskontorets räkning.

Ansökan örn lån från spannmålskreditfonden har under budgetåret inkommit
endast från en sökande, vilken genom riksbankens avdelningskontor
i Vänersborg beviljats ett kreditiv å 500,000 kronor. Det högsta
skuldbeloppet, som förekommit, uppgick till 280,643 kronor 47 öre. Ränta
å kreditivet har beräknats efter riksbankens diskonto för tre-månaders
växlar eller 3 V2 % för tiden t. o. m. den 5 februari 1931 och därefter 3 %.

Den 30 juni 1931 var fondens kapitalbehållning, 2,003,429 kronor 35 öre,
placerad på följande sätt:

Utlämnat lån........................................................... kronor 160,882: 4«

Fordran av riksbanken:

kapital 1,839,117:5 4

fonden tillkommande överskott 3,429:35 » 1 842 546- «<>

Summa kronor 2,003,429: 3 5.

— 151

londén för låneunderstöd.

Inkomsterna för fonden för låneunderstöd, 1,609,584 kronor 57 öre, avse
låntagarna under budgetåret debiterade räntemedel.

Under sistförflutna budgetår hava med anlitande av beviljade låne -

medelsanslag utbetalats följande lån:

Till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening kronor 82,000: —

» föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning
Josephina............................................. » 75,000:

Säger kronor 157,000: —

Därjämte hava med anlitande av fonden tidigare tillgodoförda
kapitalökningsanslag till hemmansägaren
Seth A. Holmgren, Vilhelmina, i vidare avräkning å
tidigare uthetalt lån för tillverkning av jordbrukskalk
utgivits.................................................................. t_4,000.

Summa kronor 161,000: —

Fondens tillgångar hava vid nedan angivna tidpunkter uppgått till

följande belopp:

Den 1 juli 193 0
Kronor

Pen 30 juni 1931
Kronor

Utbetalda lån....................................... 32,235,608:17 32,268,242:7 6

Utestående räntefordringar ............ 697,106: 90_________1,264,890: 32

Säger 32,932,715: 07 33,533,133: 08

Ä fonden kvarstående, ej utbetalda

lånemedelsanslag................................ 224,360: —

Influtna kapitalavbetalningar, ej tillgodoförda
riksstaten................. .......18,561: 33

Summa 33,175,636: 4 o

220,360: —

146,926: 7 4
33,900,419: 8 2

De å fonden kvarstående ej utbetalda lånemedelsanslagen utgöras av i
riksstaten för budgetåren 1923/24 och 1927/28 uppförda anslag till lån åt
företag för framställning av jordbrukskalk (i fonden den 30 juni 1931
kvarstående belopp: 4,000 kronor) respektive lån till Ostkustbanans aktiebolag
(kvarstående belopp 216,360 kronor).

Fördelningen av kvarstående utbetalda lån och utestående räntefordringar
framgår av efterföljande specifikation.

— 152 —

Specifikation av

	Utbetalt j belopp		Löpande låns ursprungliga belopp
a) Lån till Ostkustbanans ab:
Nr 4 (jv Gävle—Härnösand; utbet. 1925—26) ...............	11,500,000	—	11,500,000	—
Nr 5 (jv Gävle—Härnösand; utbet. 1926—27) ...............	3,000,000	—	3,000,000	—
Nr 6 (rullande materiel; utbet. 1925)...........................	1,444,545	—	1,444,545	—
Nr 7 (dito; utbet. 1926).............................................	782,180	—	782,180	—
Nr 8 (inlösen av Norra Hälsinglands jv m. m.; utbet. 1927)	1 555,095	—	555,095	—
Säger	17,281820	—	17,281,820	—
b) Övriga lån från fonden:
Drottning Sophias skyddshem (utbet. 1925).....................	10,000	—	10,000	—
Flygstyrelsen (utbet. 1930) 9 ..........................................	600,000	—	600,000	—
Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a. (utbet. 1925) ......	25,000	—	25,000	—
Föreningen Nederkalix industri u. p. a. (utbet. 1928—29) ••	51,597,700	—	1,597,700	—
Föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina
Nr 1 (utbet. 1926, 31)................................................	200,000	—	200,000	—
Nr 2 (utbet. 1926) ...................................................	350,000	—	350,000	—
Nr 3 (utbet. 1929—30) .............................................	100,000	—	100,000	—
Säger	850,000	—	660,000	—
Göteborgs diakonissällskap (utbet. 1929)..............................	135,000	—	135,000	_
Hantverksskolan för blinda i Kristinehamn (utbet. 1922) ......	20,000	—	20,000	—
Hemmansägaren Seth A. Holmgren (utbet. 1929—30)............	7 21,000	—	21,000	—
j Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå (utbet. 1928)............	14,000	—	14,000	—
Röda korset, överstyrelsen för svenska föreningen (utbet. 1921)	359,780	—	359,780	—
Samariterhemmet i Uppsala (utbet. 1927) ...........................	100,000	—	100,000	—
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
Nr 1 (utbet. 1929) .........................................................	100,000	—	100,000	—
Nr 2 (utbet. 1930)........................................................	82,000	—	82,000	—
Säger	182,000	—	182,000	_
Stockholms stadsmission
1 Nr 1 (utbet. 1927).........................................................	145,000	—	145,000	—
Nr 2 (utbet. 1928) ........................................................	10,000	—	10,000	—
Säger	155,000	—	155,000	—
Ab Svenska amerikalinjen (utbet. 1927—28) ........................	6,000,000	—	6,000,000
Svenska diakonissällskapet
Nr 1 (utbet. 1919) .........................................................	155,000	—	155,000
Nr 2 (utbet. 1920) .........................................................	9 39,000		39,000	—
Säger	194,000	!	194,000	-

— 153 —

utestående lån.

Annui- tet %	Ränte* fot %	Under budgetåret 1930/31 verkställd inbetalning	Återstående kapitalskuld 30 juni 1931	Statsverkets fordran	Den förfallna delen av skulden
den 1 juli 1930	den 30 juni 1931	den 1 juli 1930	den 30 juni 1931
5-4	5	341,503	74	11,500,000		11,787,500		12,027,532	41			287,182	41
5*4	5	—	—	3,000,000	—	3,075,000	—	3,229,155	—	—	—	166,455	—
0*4	5	72,359	67	1,444,545	—	1,510,753	32	1,510,647	38	—	—	5,937	08
5-4	5	—	—	782,180	—	801,734	50	841,926	82	—	—	43,399	26
5-4	5	—	—	550,543	22	564,306	80	592,597	08	—	—	30,799	46
—	—	413,863	41	17,277,268	22	17,739,294	62	18,201,858	69	—	_	533,773	20
—	5	500	—	10,000	—	10,250	—	10,250	_	_	_	_	_
3	5	5,000	—	600,000	—	605,000	—	630,000	—	—	—	4 30,000	—
Vis årligen	5	2,430	56	19,444	44	21,122	68	19,714	50	—	—	—	—
	5	119,827	50	1,517,815	—	1,597,700	—	1,593,705	7 5	—	—	155,775	75
_	5	6,250	_	200,000	_	128,125	_	204,104	89	3,125		4 4,104	89
—	5	17,500	—	350,000		358,750	—	358,750	—	8,750	—	4 8,750	—
—	5	4,559	03	100,000	—	102,059	03	102,500	—	2,500	—	4 2,500	—
—	—	28,309	03	650,000	—	588,934	03	665,354	89	14,375		15,354	89
I —	5	7,621	06	135,000	—	135,000	—	138,375	—	—	—	4 3,375	_
—	fritt	—	—	20,000	—	20,000	—	20,000	—	—	—	—	—
7*8 årligen	5	865	—	21,000	—	17,495	83	21,612	50	—	—	—	—
	fritt	—	—	14,000	—	14,000	—	14,000	—		—	—	—
—	fritt	—	—	359,780	—	359,780	—	359,780	—	_	—	—	—
—	5	5,000	—	100,000		102,500	—	102,500	—	2,500	—	4 2,500	—
—	5	5,000	—	100,000		102,500	—	102,500		2,500	—	4 2,500	_
_	3	—	—	82,000	—	—	-	82,000	—	—	—	—	—
	—	5,000	—	182,000	—	102,500	—	184,500	—	2,500	—	2,500	—
—	5	7,250	—	145,000	—	148,625	—	148,625	—	3,625	_	4 3,625	_
—	5	500	—	10,000	_	10,250	—	10,250	—	250	—	4 250	—
—	—	7,750	—	155,000	—	158,875	—	158,875	—	3,875	—	3,875	—
8	5	300,000	—	6,000,000	—	6,150,000	—	6,150,000	—	—	—	—	—
—	fritt	—	—	155,000		155,000	—	155,000	__	_	_	_	_
—	fritt	—	—	39,000	—	39,000	—	39,000	—	—	—		—
	—			194,000		194,000	_!	194,000			—		—

— 154 —

	Utbetalt	Urapr. bel. \|
Svenska mosskulturföreningen
Nr 1 (utbet. 1922) .........................................................	80,000		80,000	-
Nr 2 (utbet. 1923—24) ...................................................	40,000	—	40,000	—
Säger	120,000		120,000
Nya svenska stenkolsab Spetsbergen (utbet. 1923—24)............	10 1,500,000	—	229,869	50
Sydsvenska kraftab (utbet. 1929—30) .................................	4,700,000	—	4,700,000	—
Växjö domkyrka (utbet. 1923).............................................	20,000	—	20,000	—
Summa	33,685,800		32,416,169	50

1 Anvisade beloppet utgör 771,455 kronor.

- Lån till visst industriföretag för flygmotortillverkning.

3 Annuiteten uppgår till 2,000 kronor för varje under budgetåret till flygstyrelseu eller
annan köpare levererad motor.

4 Insatt på giroräkning inom behörig tid men ej bokfört under budgetåret.

5 Anvisade beloppet utgör 1,601,500 kronor. Skillnaden disponerad för 1929/30 års riksstat.

8 Annuitet erlägges enligt särskild plan.

1 Anvisade beloppet utgör 25,000 kronor.
fi Kapitalavbetalning från år 1934 med ''/io årligen.

9 Anvisade beloppet uppgår till 65,000 kronor.

10 Beloppet nedskrivet till det belopp, staten såsom fordringsägare erhöll i utdelning hos
Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen i likvidation.

Såsom specifikationen och de till densamma fogade noterna utvisa, hava
två låntagare, nämligen Ostkustbanans aktiebolag och föreningen Nederkalix
industri u. p. a., icke kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet under
budgetåret. Revisorerna få i anledning härav meddela följande uppgifter.

Ostkustbanans aktiebolag.

Balansräkningar.

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
		Tillgångar:
46,357,075	5 1	Järnvägsanläggningen......................................................	46,455,923	80
5,098,570	25	Rullande materiel ........................................................	5,169,428	61
223,772	39	Inventarier ..................................................................	225,394	94
—	—	Ofullbordade anläggningar .............................................	33,965	06
475,500	—	Aktier .....................................................................•	475,500	—
340,000	—	Skuldförbindelser .........................................................	24,894	10
68,787	85	Trafikförb. Uppsala-Norrland .........................................	124,844	91
853	17	Bankräkningar...............................................................	—	—
72,676	lö	Fordran å egna stationer.......................•.......................	76,804	75

155

Annui-	Ränte-	Inbetalt	Återst.		Fordran */»	Fordran 80/e	Förfallet		Förfallet 3<	H
tet	fot	kapital		1930	1931		1930		1931
	fritt			80,000		80,000i—	80,000
—	fritt	—	—	40,000	—	40,000\| —	40,000				—
—	—	—	-	120,000	_	120,000 —	120,000	—		-		—i
274,000 kr. ari.	fritt	—	—	229,869	50	229,869.50	229,869	50			-	—
4.85	274,000		4,643,066	GO	4,746,393141	4,698,737	25				—
	fritt	-	-	20,000	“	20,0001—	20,000	—		—	_	!
		1,170,166	50	32,268,2421 j o 32 »32,715 o 7	33 533133	08	23,250		747.153	84

1 jan. 1930		31 dec, 1930
Kronor	ö.		Kronor	ö.
71	54	Balanserade arbeten ......................................................	12,991	74
52,739	16	Diverse fordringar .........................................................	84,708	70
458,301	07	Förråd ........................................................................	508,785	2 2
22,176	90	Bergsjö bredspårsfond ..................................................	34,103	7 5
-	—	Underskott för året ....................................... 299,128: 44
—	—	Avgår balanserat överskott.............................. 138,578:9 9
	—	Kvarstår underskott ......................................................	160,549	45
53,170,524	24	Summa	53,387,894	53
		Skulder:
11,500,000	—	1925 års statslån: Kapital ........................... 11,500,000: —
—	—	Ränta.............................. 233,496: 26	11,733,496	26
3,000,000	—	1926 » » nr 1: Kapital .................. 3,000,000: —
—	-	Ränta..................... 150,000: —	3,150,000	—
1,444,545	—	nr 2: Kapital .................. 1,444,545: —
30,094	69	Ränta..................... 29,974:31	1,474,519	31
782,180	—	1927 » nr 1: Kapital .................. 782,180: —
—	—	Ränta..................... 39,109: —	821,289	—
550,543	2 2	nr 2: Kapital .................. 550,543:2 2
—	—	Ränta..................... 27,527: 16	578,<170	38
33,290,100	—	Aktiekapital ..................................................................	33,290,100	—
1,280,291	74	Reservfond ..................................................................	1,280,291	74
581,202	74	Dispositionsfond............................................................	581,202	74
54,000	—	Förnyelsefond ..............................................................	54,000	—
518,987	8G	Diverse skulder ............................................................	424,925	10
138,578	99	Ralanserat överskott ......................................................		—

- 156

1 jan. 1930		31 dec. 1930
Kronor	ö.	Kronor	ö.
		37,000: — Garantiförbindelse till Sv. järnvägar- nas arbetsgivareförening............ 37,000 216,360: — Skuldbevis till N. Hälsinglands jvab 216,360 — :— Pantförskrivna inteckningar........ 17,281,820 347,300: — Förnyelsefond ........................... 706,520			•
53,170,524	24	Summa	53,387,894	53

Vinst- och förlusträkningar.

1929		1930
Kronor	ö.	Inkomster:	Kronor	ö.

3 QQ9 n**		. . ...	3,908,901	79
34,541	82	Diverse inkomster .........................................................	44,342	92
20	-	Utdelning å aktier........................................................	20	—
298,723	33	Balanserad vinst............................................................	138,578	99
		Förlust:
		Balanserad vinst från 1929........................... 138,578:99
		minskad med 1930 års förlust .................. 299,128: 44
—	—	Balanserad förlust ......................................................	160,549	45
4,265,340	42	Stimma	4,252,393	15
		Utgifter;
			3,368,589	84
860,4*29			850,477	56
750			361	01
		Stöpning av rullande materiel .......................................	5,550
	-	Avskrivning ..................................................................	27,414	74
		298,723: 33 Balanserad vinst från 1928
		160,144: 84 minskad med 1929 års förlust
138,578	99	Balanserad vinst............................................................	—
4,265,340	42	Summa	4,252,393	15

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landskamreraren Z. Nordin, bar avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för åren 1926—1930:

År	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad		Ay detta överskott	har använts eller avsatts till				Summa
Kantor	Amor-tering å stats-lånet	Reserv- fonden	Förnyelse- fonden	Kvarståen-de å Vinst-o. förlust-kontot	Avskriv- ningar	Skat- ter
1926	34,066	21	- i--	—	—	34,066	21									34,066	21
1927	211,534	46	— j—	_	—	157,534	46	54,000	—	—	—	-	—	—	-	211,534	46
1928	332,723	83	— —	—	—	34.000	—	-	—	298,723	83	—	—	—	—	332,723	33
1929	701,015	71	860,429 21	2,331	40									750	84	863,511	45
1930	584,564	87	413,863''4t	—	-	—	—		—	—	—	170,430	45	361	01	584,654	87

157 —

§ 2.

Bolaget Ilar under år 1930 å sina statslån inbetalat 413,863 kronor 41
öre. Skulden å lånen, som vid samma års början utgjorde 17,307,362 kronor
91 öre, hade vid årets slut stigit till 17,757,374 kronor 95 öre, varav
519,487 kronor 29 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Bolagsstyrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1930 framhållit, att
årets inkomster av järnvägsdriften i jämförelse med år 1929 utvisat en
minskning med 13,352 kronor 38 öre. Däremot utvisa de direkta driftoch
underhållskostnaderna en ökning med 103,008 kronor 46 öre, huvudsakligen
föranledda av höjda löner på grund därav, att nytt löneavtal trädde
i kraft den 1 juli 1930, samt höjning av de bokförda kostnaderna för förvaltningsbidragen
till främmande föreningsstationer.

§ 4.

I räkenskapen redovisas från föregående år kvarstående överskottsmedel
till ett belopp av 138,578 kronor 99 öre. Då underskottet för år 1930 uppgått
till 299,128 kronor 44 öre, har uppkommit ett saldo av underskott å
160,549 kronor 45 öre, som styrelsen föreslagit skola täckas genom nedskrivning
av dispositionsfonden med samma belopp. Härigenom skulle
denna fond komma att minskas till 420,653 kronor 29 öre.

§ 5.

Sedan riksgäldskontoret i skrivelse till Ostkustbanans aktiebolag den 13
juli 1931 anhållit örn uttalande, huruvida möjlighet förelåge för bolaget att
i framtiden förränta och amortera skulden å statslånen samt lämna utdelning
å statens aktiebesittning i företaget, har bolaget i skrivelser till
riksgäldskontoret den 27 i samma månad meddelat, dels att bolagets dåvarande
disponibla rörelsekapital icke medgåve någon inbetalning av den
amortering och den ränta å lån nr 6, som förfölle till betalning den 31
juli 1931, och dels att motsvarande inbetalningar den 31 december 1931
sannolikt ej komme att verkställas.

Bolaget har vidare framhållit, att sedan den av samtrafiksnämnden
beslutade omläggningen i vissa fall av transportvägar för gods i samtrafik
börjat tillämpas, hade trafikresultatet i motsvarande grad försämrats.
Med hänsyn härtill och till övriga omständigheter — motortrafiken
på landsvägarna och den allmänna depressionen — vilka menligt
påverka järnvägstrafiken, vore det för det dåvarande omöjligt att förutse,
när räntebetalningar eller amorteringar kundo verkställas. Detsamma
gällde givetvis i ännu högre grad beträffande möjligheten till utdelning
å statens aktiebesittning i bolaget.

I fråga om statens ovannämnda aktieinnehav vilja revisorerna endast
erinra därom, att aktier av angivet slag redovisas med ett belopp av

15,000,000 kronor å den av statskontoret förvaltade fonden för statens
aktier.

— 158 —

§ e.

Av balansräkningen framgår att i järnvägsanläggningen under året investerats
nytt kapital med omkring 205,000 kronor, varjämte förrådsbehållningen
ökats med omkring 50,000 kronor.

Föreningen Nederkalix industri u. p. a.

Balansräkningar.

1 juli 1930		30 juni 1931
Kronor	ö.		Kronor	ö.
,		Tillgångar:
1,487,047	27	Fordran hos medlemmarna enligt reverser........................	1,441,588	82
35,396	45	Upplupna, ej betalda räntor ..........................................	79,518	51
3,186	81	Bankräkningar..............................................................	5,451	56
1,977	96	Kassabehållning ............................................................	2,435	06
1,527,608	49	Summa	1,528,993	45
		Skulder:
1,517,815	—	Till kungl, statskontoret för lämnat lån emot föreningens
		förbindelser och medlemmarnas särskilda reverser jämte
		deras aktier i Kalix Träindustriaktiebolag .....................	1,517,815	—
240	—	Diverse .......................................................................	298	21
9,553	49	Behållning över skulderna .............................................	10,880	24
1,527,608	49	Summa	1,528,993	45;

Vinst- och förlusträkning för budgetåret 1930/31.

	Kronor	ö.
Inkomster:
Behållning vid årets början .................................................................	9,553	49
Under året uppdebiterade, ej betalda räntor.........................................	44,122	06
Influtna räntor till föreningen ............................................................	5,230	36
	1,390
» straffräntor ...........................................................................
	1,364	75\|
Summa	61,661	43
Utgifter:
Ränta å statslån, utöver från medlemmarna influten..............................	47,250	05
Administrationskostnader under året ................................................	3,531	14
Behållning vid årets slut....................................................................	10,880	24
Summa	61,661	4«!

§ 1.

Av balansräkningarna framgår, att ett betydande antal föreningsmedlemmar
även under förevarande räkenskapsår underlåtit att verkställa stadge -

159 —

enliga betalningar till föreningen. Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse
framhållit, att anledningen härtill väsentligen torde vara att söka i den
långvariga lågkonjunkturen inom trävarubranschen med svåra prisfall, som
hittills uteslutit möjligheten av den vinst å Kalix Träindustriaktiebolags
rörelse, som vid bolagets planerande och föreningens tillblivelse på goda
grunder ansetts vara att påräkna. Under året hava laga åtgärder med gott
resultat vidtagits gent emot ett åttiotal föreningsmedlemmar, vilka ansetts
vara i den ekonomiska situation, att dylika åtgärder med sannolikhet skulle
medföra betalning. Av såväl praktiska som kostnadsskäl har sådan åtgärd
ej hittills kunnat vidtagas i större utsträckning. Ett mycket stort antal
föreningsmedlemmar äga nämligen icke den ekonomiska ställning, att laga
åtgärder mot deni kunna anses tillrådliga.

§ 2.

När det för föreningens styrelse blev uppenbart, att föreningen till följd
av uteblivna inbetalningar från medlemmarna den 30 juni 1931 icke skulle
kunna fullgöra stipulerad ränta och amortering å statslånet, uppdrog styrelsen
åt bl. a. två av sina ledamöter att hos vederbörande myndigheter
söka åstadkomma den lättnad för föreningen, som kunde vara möjlig. Den
underdåniga framställning, som i sådant syfte gjordes, ledde till beviljande
av ett års uppskov med de årliga amorteringarna å lånet, så att slutbetalning
skulle ske år 1943 i stället för år 1942.

§ 3.

Styrelsen har slutligen framhållit, att då någon ljusning i konjunkturen
på trävarumarknaden tyvärr ännu icke inträtt och den huvudsakliga anledningen
till den uteblivna betalningen från vissa medlemmar alltså kvarstår,
någon förhoppning att nu löpande räkenskapsår skall kunna medföra
ett bättre betalningsresultat än det år som gått knappast kan hysas.

§ 4.

Föreningens revisorer hava i den av dem avgivna berättelsen erinrat,
att styrelsens förvaltningsberättelse icke med full tydlighet utvisar, hur
betänklig föreningens ekonomiska ställning för närvarande är. De hava
fördenskull funnit sig böra göra följande påpekanden:

1. Årets bokslut visar en ökad behållning av 1,326 kronor 75 öre. Detta
skenbart gynnsamma resultat har emellertid erhållits därigenom, att
bland föreningens tillgångar upptagits ej betalda räntor till ett belopp av
icke mindre än 79,518 kronor 51 öre.

2. Under året har ingen amortering av statslånet kunnat ske.

3. För att åtminstone kunna erlägga räntan på statslånet har det blivit
nödvändigt att härtill använda alla disponibla model, således även
de belopp, som av lojala föreningsmedlemmar inbetalats till amortering
å erhållna lån. För sådan amortering har sammanlagt 45,458 kronor
95 öre inbetalats till föreningens kassa. Statslånet har icke minskats med

— 160

motsvarande belopp utan kvarstår i samma storlek. Beloppet finnes icke
heller kvar i föreningens kassa utan har, som sagts, tagits i bruk för att
fylla underskottet i de influtna räntemedlen.

4. Föreningens inkomster och utgifter ha i huvudsak varit följande:

Inkomster:

Medlemmarnas avbetalning å erhållna lån
Av medlemmarna inbetald ränta å statslånet
» » » » till föreningen

» » » straffränta ................

Bankräntor....................................................................

Utgifter:

Räntebetalning till staten .......................................

Administrationskostnader ........................................

kronor 45,458: 9 5

» 28,640: 7o

» 5,230: 3 6

» 1,390: 7 7

» 1,364: 75

» 75,890: 75

» 3,531:14.

5. Proportionerna mellan å ena sidan inbetalda belopp och å andra sidan
de belopp, som skolat inbetalas, framgår av ovanstående. Till staten
skulle 75,890 kronor 75 öre erläggas i ränta, men endast 28,640 kronor
70 öre ha av medlemmarna för detta ändamål inbetalats till föreningens
kassa.

6. Därest amorteringsplanen följts, skulle föreningens fordran av medlemmarna
den 30 juni 1931 uppgått till 1,358,045 kronor. Enligt räkenskaperna
uppgår denna fordran till 1,441,588 kronor 32 öre. Härav framgår,
att ett underskott å 83,543 kronor 32 öre förefanns den 30 juni 1931
ifråga örn amortering av andelar.

Det är uppenbart, att den ekonomiska ställningen kräver extra ordinära
åtgärder från styrelsens sida. Rättsliga åtgärder hava också vidtagits
mot ett åttioral föreningsmedlemmar. I de flesta fall behövde
emellertid åtgärden aldrig slutföras. Förfallna belopp inbetalades omedelbart
efter det stämning erhållits. Det är därför att hoppas, att den aktion
i stor skala, som styrelsen beslutat den 2 september, skall giva lika
gott resultat.

§ 5.

Av det vid budgetårets utgång till betalning förfallna beloppet, 155,775
kronor 75 öre, hade 75,890 kronor 75 öre, utgörande förfallna räntor, inlevererats
till statsverket inom behörig tid men ej blivit bokfört under
budgetåret. Det återstående beloppet, 79,885 kronor, utgjorde förfallna
icke betalda amorteringar å lånet.

— 161

Fonden för förlag till statsverket.

Behållningarna å fonden för förlag till statsverket vid budgetårets
början och slut framgå av följande sammanställning:

Ben 1 juli 1930 Ben 30 juni 1931
kronor kronor

Fordringar av statsverket 33,598,455: 4 o 31,545,505: 4 o

Fordran av riksgäldsverkets fond för åter levererade

anslagsmedel.............................. 1,408,320: 5 6 3,317,820: 5 6

Summa 35,006,775: 9 6 34,863,325: 9 6.

Såsom synes har fondens behållning under budgetåret minskats med
kronor 143,450: —.

Orsaken härtill är att söka dels i att 1930/31 års lånemedelsbudget av
influtna kapitalmedel tillgodoförts kronor 180,500: —

dels att i fonden med anlitande av 1928/29 års anslag
till inlösen av anläggningar i gruvföretaget vid Granbergsliden
samt kronans deltagande i gruvarbetet vid
nämnda företag m. m. investerats inalles .................. »_37,050: —

Återstår kronor 143,450: —.

Beträffande specifikation av fondens fordringar hos statsverket hänvisas
till riksgäldskontorets årsbok.

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Vid budgetårets ingång uppgick fondens behållning till 1,300,000 kronor,
varav 1,229,301 kronor 26 öre utgjorde fordran hos statens lagerhusoch
fryshusstyrelse, medan återstoden 70,698 kronor 74 öre, innestodo hos
riksgäldskontoret. Sedan sistnämnda belopp tillgodoförts 1930/31 års budget,
utgör fondens behållning 1,229,301 kronor 26 öre, vilken summa redovisas
såsom fordran hos lagerhus- och fryshusstyrelsen vid budgetårets
utgång.

Till fonden hava under åren 1918 och 1919 anvisats lånemedelsanslag å
inalles 11,800,000 kronor. För täckande av å fonden uppkomna lånemedels
förluster hava hittills avskrivits 10,392,449 kronor.

Statsverket har under de gångna åren icke tillförts några direkta inkomster
från fonden.

■n solid. Keit.-berättelse Will ang. riksgäldskontoret.

— 162

Fonden för varukredit.

Åv behållningen å fonden för varukredit, vid budgetårets ingång upp
gående till 9,139,611 kronor 80 öre, utgjorde 7,676,342 kronor 66 öre genom
Svenska hjälpkreditkommittén utlämnade varukrediter åt vissa nödlidan
de länder samt 1,463,269 kronor 14 öre fordran hos riksgäldsverkets fond
för återlevererade anslagsmedel.

Sedan under budgetåret 145,000 kronor av fondens i riksgäldskontoret
innestående behållning tagits i anspråk i riksstaten för budgetåret 1930/31
för nya lånemedelsutgifter och ytterligare återbetalningar till riksgäldskontoret
av utlämnade varukrediter ägt rum med 382,011 kronor 66 öre,
uppgingo fondens tillgångar den 30 juni 1931 till 8,994,611 kronor 8 öre.
varav 7,294,331 kronor 10 öre utgjordes av utestående kapitalfordran å utlämnade
varukrediter och 1,700,280 kronor 70 öre innestodo i riksgäldskontoret.

Inflytande räntemedel å från fonden utlämnade varukrediter redovisas
icke å förevarande fond utan tillgodoföra# riksstatens inkomsttitel A III,
Diverse inkomster. Dylika inkomster hava under budgetåret uppgått till
394,510 kronor 43 öre.

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Fondens behållning, som vid budgetårets början uppgick till 31,000,000
kronor, har till följd av anvisat kapitalökningsanslag å 5,000,000 kronor
stigit till 36,000,000 kronor vid budgetårets slut. Behållningen är i sin
helhet innestående i riksgäldskontoret.

Fonden, som inrättades genom beslut av 1926 års riksdag, har till ändamål
att skapa täckning för de förluster, kreditkassans stödverksamhet
kommer att åsamka statsverket. På sätt framgår av den för kassan å sid.
23 intagna balansräkningen per den 31 december 1930 uppgingo de beräknade
förlusterna vid nämnda tidpunkt till ett belopp av 37,722,061 kronor
53 öre, eller något mer än de hittills verkställda avsättningarna.
Kreditkassan har emellertid att vänta ytterligare, betydande förluster å
de engagement, kassan måst ikläda sig.

163 --

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

§ l.

Ordföranden herr Magnusson samt herrar Johansson i Uppmälby,
Johansson i Friggeråker och Bengtsson avlade den 30 nästlidna november
besök i riksgäldskontoret, varvid de genomgingo verkets lokaler
samt togo del av sättet för förvaring av riksgäldskontoret» värdehandlingar.

Besöket har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 2.

Revisorerna lämnade i sin senaste berättelse en översikt över den alltsedan
år 1905 ständiga ökningen av de förluster, som uppstått å lån utlämnade
till enskilda järnvägar (1930 års berättelse sid. 186, § 2).

Under budgetåret 1930/31 ha ytterligare avskrivits sammanlagt 2,714,774
kronor 23 öre. Härtill böra vidare läggas beslutade men ännu icke eller
först under innevarande budgetår verkställda avskrivningar om tillhopa
3,378,958 kronor 31 öre.

Såvitt revisorerna nu kunna bedöma, komma förlusterna dock icke att
stanna vid detta belopp. Såsom framgår av nedanstående tablå har nämligen
det förfallna beloppet av de till enskilda järnvägar utlämnade lånen
under budgetåret avsevärt ökats:

Förfallet belopp

30 juni 1930 30 juni 1931 —

Allmänna järnvägslånefonden 4,462,255: 64 5,510,260: 23 + 1,048,004: 59

Bibanelånefonden .................... 631,779:17 1,073,061:42 + 441,282: 25

Fonden för låneunderstöd .... — 533,773: 20 + 533,773: 20

Summa kronor 5,094,034: si 7,117,094: 8 5 + 2,023,060: 04

1 denna jämförelse äro dä ej medtagna sådana lån, varå under året av skrivning

verkställts eller beslutats.

Sammanlagda förfallna beloppet har således under året ökats med 2,023,060
kronor 4 öre och uppgår vid årets slut till 7,117,094 kronor 85 öre. Det
är inalles nitton järnvägsbolag, bortsett från de sex å vars lån avskrivning
verkställts eller beslutats, som under året ej förmått fullgöra sina förpliktelser.
Av dessa nitton ha de femton ej heller tidigare förmått detta, men
dessutom lia under året tillkommit följande fyra järnvägsbolag: Mellersta
Östergötlands nya, Mjölby—Hästholmens och östra Centralbanans järnvägsaktiebolag
samt Ostkustbanans aktiebolag.

Besök i rik,*
gäldskontorer.

Revisor em as
uttalande av
gående lån till
enskilda jörn
vägar.

1H4 —

Man torde kunna förutse, att nya betydande avskrivningar inom den allra
närmaste framtiden bliva nödvändiga. Såväl Varberg—Ätrans som östra
Värends, Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag
befinna sig redan i konkurstillstånd och inom kort torde Mellersta Östergötlands
nya järnvägsaktiebolag komma att likaledes avträda sin egendom
till ^konkurs. Dessutom ha östra Centralbanans och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnvägsaktiebolag i skrivelse till Kungl. Majit anhållit
örn vissa lättnader i sin betalningsskyldighet för statslånen. Underhandlingar
pågå mellan riksgäldskontoret och Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag
örn reglering av bolagets skuldförhållande till staten. Vidare
ha Mellersta Södermanlands och Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag
till Kungl. Majit gjort framställning örn järnvägarnas övertagande av staten,
I vad mån dessa ifrågasatta eller nödtvungna regleringar komma att åsamka
staten förluster kan icke än avgöras. Men ofrånkomligt torde bli att större
eller mindre belopp avskrivas.

Av järnvägsbolagens förvaltningsberättelser framgår, att icke blott sådana,
som ej kunnat infria sina förbindelser gentemot staten, utan även andra under
år 1930 haft ett sämre ekonomiskt utbyte av driften än föregående år. De
anförda orsakerna äro bland annat nya taxor för samtrafik, sänkta taxor i
övrigt för att möta konkurrens från andra trafikföretag, särskilt biltrafiken,
samt den rådande depressionen inom näringslivet överhuvud och inom jordbruket
och skogsbruket i synnerhet. I ett antal fall hänvisar man också
till föregående vinters snöbrist, som hindrat normal skogsavverkning.

Revisorerna vilja i år liksom i fjol ge sitt erkännande för det arbete,
som inom riksgäldskontoret nedlagts för åvägabringandet av förbättring i
de med statsskuld behäftade enskilda järnvägarnas ekonomi. Vidare böra
de utredningar, som verkställts av de år 1927 tillsatta sakkunniga för undersökning
rörande möjligheterna att på frivillighetens väg åstadkomma
sammanslagning av enskilda järnvägar till större enheter och vars första
del, enligt vad revisorerna ha sig bekant, kommer att avlämnas under innevarande
år, vara ägnade att ge betydelsefulla uppslag för ett förbilligande
av driften.

Den nedgående räntabiliteten som, även om man bortser från räntebetalningar
och dylikt, i vissa fall resulterat i rent driftunderskott medför givetvis
ökad risk även för staten såsom långivare. Det bör i detta sammanhang
påpekas vad revisorerna i sin berättelse förra året framhöllo, att den
från och med innevarande år föreskrivna avsättningen till förnyelsefond
torde komma att medföra minskad möjlighet till avbetalning å statslånen.
Dessa omständigheter göra, att framtiden ter sig tämligen mörk i första
hand för de enskilda järnvägarna själva och i andra hand också för staten
såsom långivare.

Revisorerna finna det därför synnerligen angeläget, att undersökning snarast
möjligt verkställes angående åtgärder, som lämpligen böra vidtagas för
stärkande av de enskilda järnvägarnas ekonomi. Det finnes nämligen grun -

165 -

dad anledning befara, att eljest flera bland dessa inom en nära framtid bli
ur stånd att upprätthålla driften, i vilket fall endast tvenne alternativ föreligga:
antingen att staten övertager dessa järnvägar, då man lär få räkna
med fortgående driftförlust, eller också att järnvägarna måste helt nedläggas.

Sistnämnda eventualitet skulle emellertid med säkerhet medföra betydande
olägenheter för de trakter, vars trafik nu tillgodoses genom dessa järnvägar,
och bli till men icke endast för den resande allmänheten utan än mer för
ortens näringar och därvid icke minst för jordbruk och skogsskötsel. De
trafikmöjligheter, som efter ett nedläggande av järnvägarna stöde till buds,
nämligen bil- och busstrafiken, torde icke på samma sätt som järnvägarna
kunna garantera en lika regelbunden, säker och prisbillig transport av
framför allt det skrymmande massgodset. Det är därför revisorernas bestämda
övertygelse, att järnvägsdriftens upprätthållande är ett mycket betydande
orts- och näringsintresse.

Samma svårigheter lia framträtt även utomlands och påkallat åtgärder.
Sålunda har Tyskland genom en nyligen utfärdad trafikstadga för motortrafiken
sökt reglera trafikförhållandena mellan järnvägar och motorfordon.

Utan att ta ståndpunkt till frågan örn en lösning efter likartade linjer
vore lämplig hos oss, där under alla omständigheter sträng hänsyn måste tagas
till vårt lands rätt skiljaktiga och egenartade förhållanden, vilja revisorerna
med hänsyn till de enskilda järnvägarnas alltmer försämrade ekonomiska
ställning samt den ökade risken för staten som långivare och för
ren driftinställelse framhålla önskvärdheten av att en allsidig undersökning
snarast vidtages angående lämpligheten av åtgärder för reglering av konkurrensförhållandet
mellan järnvägs- och automobiltrafiken. Revisorerna vilja härvid
framhålla, att de förutsätta, att en eventuell reglering av konkurrensen
mellan järnvägs- och automobiltrafiken icke får lägga hinder i vägen för
en sund och för vårt näringsliv gagnelig utveckling av kommunikationsväsendet.

§ 3.

Jämlikt § 33 i instruktionen för befattningshavare i riksgäldskontoret
är riksgäldskommissarien chef för kameralbyrån och ansvarig för arbetets
ordnande och behöriga gång därstädes. Han utövar därjämte föreståndarskapet
för räkenskapsavdelningen och kassaexpeditionen.

Det åligger honom bland annat särskilt:

att bereda och inför deputerade föredraga ärenden, som tillhöra kameralbyrån; att

uppsätta och kontrasignera anordningar rörande riksgäldskontorets
utbetalningar från giroräkningarna i riksbanken samt jämte kontorsskrivaren
å kassaexpeditionen kontrasignera härför utfärdade checker;

att i övrigt genom skriftliga bokföringsorder leda primärbokföringen;

Förste revisorns
förordnanden.

— 166 —

att före den 15 i varje månad till riksräkenskapsverket avgiva föreskriven
kassarapport;

att ansvara för att riksgäldskontorets huvudbok och övriga räkenskaper
i behörig ordning upprättas;

att till de inventeringar av riksgäldskontorets värdehandlingar m. m.,
som förrättas av riksdagens revisorer eller av fullmäktige eller deputerade,
uppgöra inventeringsförteckningar;

att vaka över att riksgäldskontorets fordringar och inkomster varda å
behöriga tider levererade och redovisade samt, örn så ej sker, till fullmäktige
göra anmälan därom;

att enligt fullmäktiges eller deputerades föreskrift verkställa uppköp
av statsobligationer;

att efter deputerades föreskrift handlägga ärenden i samband med försäljning
av statsobligationer m. m.;

att mottaga och under gemensam ansvarighet med förste deputeraden
vårda och i säkerhetsvalv förvara uti § 13 mom. 1 c) och d) av tjänstgöringsordningen
omförmälda värdehandlingar;

att, då förstöring av dylika värdehandlingar skall äga rum, ombesörja
noggranna anteckningar rörande värdehandlingarnas beskaffenhet, antal,
nummer och valörer m. m.;

att vaka över att utbyte eller inlösen av förfallande värdepapper, tillhörande
riksgäldskontoret eller därstädes under förste deputeradens och
riksgäldskommissariens vård deponerade, verkställes i behörig tid;

att handlägga ärenden rörande förkomna räntebärande obligationer,
kuponger och talonger, i den mån nämnda ärenden tillhöra kameralbyrån.

I § 53 av nämnda instruktion stadgas bland annat följande:

Förste revisorn är chef för revisionsbyrån och ansvarig för arbetets
ordnande och behöriga gång därstädes, varjämte det särskilt åligger honom:

att, i enlighet med föreskrifterna i § 11 av tjänstgöringsordningen, dag
för dag granska utbetalningsanordningarnas överensstämmelse med reglementets
föreskrifter, fullmäktiges protokoll eller andra handlingar, som
ligga till grund för utbetalningarna, ävensom att riksgäldskontorets inkomster
vederbörligen uppburits och redovisats;

att verkställa fortlöpande granskning av i § 37 av tjänstgöringsordningen
omförmälda räkenskaper;

att granska och bestyrka av riksgäldskommissarien upprättade inventeringsförteckningar; att

granska riksgäldskommissariens förslag rörande beställningar av
papper till samt tryckning av obligationer m. m. ävensom från vederbörande
tryckeri avgiven redovisning över för tryckning av obligationer
m. m. använt papper;

att i övrigt ombesörja granskning av de olika avdelningarnas eller
tjänstemännens värdeförvaltning i den utsträckning, som erfordras för
utövande av en i möjligaste mån effektiv kontroll.

— 167 —

Lydelsen av de i ovannämnda §§ 33 och 53 i instruktionen för befattningshavare
i riksgäldskontoret åberopade hänvisningarna till §§ 11, 13:1
c) och d) samt 37 i tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret är följande:

§ 11.

1. Granskningen å revisionsbyrån och riksdagens vicevärdsexpedition
,att kontrollera, förutom räkenskapernas överensstämmelse med
lästetal Ida formulär samt deras riktighet till siffran, att inkomsterna uppburits
och redovisats samt utgifterna verkställts och bokförts i enlighet med
riksstat, specialstater och författningar ävensom att i övrigt gällande föreskrriter
bhvit följda samt att nödig sparsamhet och statens bästa iakttagits.
, ,\ „anes Vld granskning å revisionsbyrån anledning till anmärkning
skall sadan, där omständigheterna därtill föranleda, skriftligen avfattas
varefter skrivelsen, försedd med löpande nummer, införes i anmärknings,
''armin och genom förste revisorns försorg delgives vederbörande för förklaring.
Förste revisorn skall, i händelse anmärkningens riktighet erkännes,
tillse, att densamma leder till skyndsam rättelse, men, örn anmärkningen
icke erkännes eller rättelse ej snart följer, anmäla förhållandet för förste
deputeraden.

?, v.ar-*e särskild handling eller bok, som granskats å revisionsbyrån
eller riksdagens vice-värdsexpedition, skall den, som verkställt granskningen
°m clensaninm -gÖra ^teckning- Därest skriftlig anmärkning förekommit,’
skall detta angivas tillika med numret å den skrivelse, i vilken anmärkningen
blivit framställd.

$ -US.

, f‘ Obligationer samt övriga skuldförbindelser och värdehandlingar, som
tillhora riksgäldskontoret eller där emottagits för annans räkning, skola
torvaras i säkerhets valv enligt följande fördelning:

c) förrådet av osålda obligationer, uppköpta statsobligationer och andra
värdehandlingar, deponerade statsobligationer, utgörande grundfonder för
vissa hypoteksmrättningar, samt värdehandlingar, tillhörande byggnadsfonden
, f riksdags- och riksbankshus och vissa kanalbolags reparationsfonder,
blanketter till obhgationer och andra värdehandlingar: under gemensam
vård och ansvarighet av förste deputeraden och riksgäldskommissarien;

d) sakerhetshandlingar för inlösen av förkomna obligationer eller kuponger
m; m:i ander .^ensam vård och ansvarighet av förste deputeraden och
riksgäldskommissarien;

§ 37.

1. Över riksgäldskontorets medelsförvaltning skola föras nedannämnda
räkenskaper i enlighet med fastställda formulär, nämligen:
journaler över inkomster och utgifter,
inkomstbok och utgiftsbok,

huvudbok jämte därtill hörande biböcker och månatliga kassarapporter.

Av riksgäldskontorets till revisorerna överlämnade handlingar och räkenskaper
framgår att, fr. o. m. den 10 januari 1931 förste revisorn i riks -

168 —

gäldskontoret på förordnande uppehållit befattningen såsom riksgäldskommissarie
under tiden 16—31 januari samt 13 april—5 juni 1931.

Revisorernas Av gällande bestämmelser i instruktionen för befattningshavare i riksnttalande.
gäldskontoret framgår, att i förste revisorns åligganden ingår bland annat
att kontrollera riksgäldskommissariens ämbetsåtgärder. Enär denna kontroll
givetvis i regel måste verkställas i efterhand, har det synts revisorerna
anmärkningsvärt, att till riksgäldskommissarie förordnats förste
revisorn. Därigenom kommer nämligen det förhållandet att inträffa, att
förste revisorn efter utgången av dylikt förordnande — sedan han alltså
återinträtt i sin ordinarie befattning såsom förste revisor — enligt instruktionen
har att kontrollera sina egna såsom t. f. riksgäldskommissarie
vidtagna åtgärder.

% 4.

Med ovan i §§ 2 och 3 angivna undantag hava revisorerna vid granskningen
av riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1930/31 med därtill
hörande verifikationer icke funnit anledning till någon erinran eller annat
uttalande.

§ 5.

Vid den av revisorerna verkställda granskningen av den för tiden 1 juli
1930—30 juni 1931 upprättade räkenskapen över byggnadsfonden för riksdags-
och riksbankshus har anledning till anmärkning icke förekommit.

% 6.

Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
den 9 januari intill den 1 november 1931 funnit, att, vad den senare delen
av denna tidsperiod beträffar, protokollen utvisa vidtagandet av åtgärder,
som äga samband med valutakrisen och vilka från riksgäldskontorets sida
kunna betraktas såsom ännu icke slutförda. Revisorerna hava fördenskull
funnit det lämpligt att icke ingå i närmare prövning av sagda åtgärder.

§ 7.

Angående Till fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revinnsearsfrihet
80rerna slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsMtige.
frihet för förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision
omfattat, må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

^e,- För riktigheten av de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter
uppgifter»». anSvarar den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

Byggnadsfonden
för
riksdagsoch
riksbank
shus

Fullmäktiges

protokoll.

Riksgälds kontorets räkenskaper -

— 169

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1931.

KARL MAGNUSSON.
C. A. CARLSSON.
JOH. JOHANSSON,

Friggeråker.

ERNST LINDLEY.

EDV. BJÖRNSSON.
ERIK ANDERSSON.
C. J. JOHANSSON,

Uppmälby.

EMIL BENGTSSON.

GUSTAF STRÖMBERG
C. G. HAMMARSKJÖLD
ANT. WIKSTRÖM.

EDV. UDDENBERG.
Uno Brunskog.

12 — alonso. Uev.-berättelse 1031, ally. riksgäldskontoret.

— 170 -

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande med anledning av vissa uttalanden
av riksdagens revisorer.

Till Riksdagen.

I sill deli 15 december 1931 avgivna berättelse angående granskningen
av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning hava riksdagens revisorer
(sid. 163 o. ff.) lämnat en redogörelse för de förluster, som uppkommit
eller väntas uppkomma å statens utlåning till enskilda järnvägsaktiebolag.
Revisorerna framhålla i samband därmed önskvärdheten av
att en allsidig undersökning snarast vidtages angående lämpligheten av
åtgärder för reglering av konkurrensförhållandet mellan järnvägs- och
automobiltrafiken. Emellertid förutsätta revisorerna, att en dylik reglering
icke får lägga hinder i vägen för en sund och för näringslivet gagnelig
utveckling av kommunikationsväsendet.

Fullmäktige vilja för sin del instämma i revisorernas sålunda gjorda
uttalanden. Att den föreliggande frågan är av största betydelse för riksgäldskontoret
framgår bland annat därav, att de ännu ej ersatta kapitalförlusterna
å det i enskilda järnvägar nedlagda lånemedelskapitalet nyligen
av 1931 års lånemedelsrevision uppskattats till ej mindre än 37 miljoner
kronor. Denna siffra bör emellertid ökas med debiterade oguldna
räntor, och den sammanräknade förlusten å ifrågavarande utlåningsrörelse
bliver därigenom vida större.

Revisorerna hava vidare sid. 167—168 framhållit, att av riksgäldskontorets
till revisorerna överlämnade handlingar och räkenskaper framginge
att fr. o. m. den 10 januari 1931 förste revisorn i riksgäldskontoret
på förordnande uppehållit befattningen såsom riksgäldskommissarie under
tiden 16—31 januari samt 13 april—5 juni 1931. I anledning härav
hava revisorerna uttalat följande. Av gällande bestämmelser i instruktionen
för befattningshavare i riksgäldskontoret framginge, att i förste
revisorns åligganden inginge bland annat att kontrollera riksgäldskommissariens
ämbetsåtgärder. Enär denna kontroll givetvis i regel måste verkställas
i efterhand, hade det synts revisorerna anmärkningsvärt, att till
riksgäldskommissarie förordnats förste revisorn. Därigenom komme nämligen
det förhållandet att inträffa, att förste revisorn efter utgången av
dylikt förordnande — sedan han alltså återinträtt i sin ordinarie befattning
såsom förste revisor — enligt instruktionen hade att kontrollera sina
egna såsom tillförordnad riksgäldskommissarie vidtagna åtgärder.

I anledning härav få fullmäktige anföra följande.

Av riksgäldskontorets till revisorerna överlämnade handlingar framgår,

171

ulf förste revisorn i riksgäldskontoret T. Borell, som under tiden 1—15
januari 1931 uppehållit sin ordinarie befattning därstädes, förordnats att
fr. o. m. den 16 t. o. m. den 31 i samma månad bestrida tjänst såsom riksgäldskominissarie,
att Borell efter sistnämnda dag tjänstgjort såsom förste
revisor t. o. m. den 8 februari 1931, samt att lian därefter under innevarande
år med avbrott allenast för semester åtnjutit tjänstledighet för
fullgörande av särskilda, av de under året genomförda lcouverteringarna
av 1921 års 6 procents statsräntelån och 1921 års premieobligationslån
föranledda uppdrag nied undantag dock för tiden 13 april—5 juni, då han
jämlikt av fullmäktige meddelat förordnande ånyo uppehållit befattning
såsom riksgäldskommissarie. Då Borell efter utgången av sistnämnda
förordnande alltså icke tjänstgjort såsom förste revisor, bar någon granskning
genom honom av de under angivna förordnande av honom vidtagna
ämbetsåtgärderna ej ens kunnat ifrågakomma. Vad därefter angår förordnandet
under tiden 16—31 januari 1931 hava ej heller av Borell därunder
vidtagna åtgärder såsom tillförordnad riksgäldskommissarie av
honom granskats, enär i enlighet med av fullmäktiges deputerade meddelade
föreskrifter sådan granskning verkställts av den å riksgäldskontorets
revisionsbyrå tjänstgörande revisorn, varom upplysning kunnat av
revisorerna inhämtas i riksgäldskontoret. Fullmäktige vilja i detta sammanhang
framhålla, att fullmäktige, då undantagsvis förordnande meddelats
tjänsteman, som därunder eller efter utgången av förordnandet
eljest skulle komma att granska av honom vidtagna åtgärder, städse träffat
anstalter, varigenom granskningen utövats av annan tjänsteman.
Vidare anse fullmäktige sig böra bringa till riksdagens kännedom, att
med hänsyn till vikten av de arbetsuppgifter, vilka till följd av ovan omförmälda
lånekonverteringar åvilat innehavaren av riksgäldskommissarietjänsten,
det för fullmäktige framstått såsom önskvärt, att Borell, som
besitter särskilda kvalifikationer härför, måtte bestrida nämnda tjänst
under de tider, den ordinarie innehavaren av densamma varit därifrån
förhindrad.

Fullmäktige vilja slutligen påpeka, att §§ 33 och 53 i instruktionerna
för befattningshavare i riksgäldskontoret i de delar av berörda paragrafer,
som återgivits i revisorernas berättelse, och i samband därmed instruktionernas
§ 41 genom beslut av fullmäktige den 30 december 1930
erhållit sådan ändrad lydelse, som framgår av bilagda protokollsutdrag.

Stockholm den 17 december 1931.

KAEL HILDEBRAND.

G. KOBB. H. S. TAMM. E. A. HALLIN.

ANDERS ANDERSON. P. ALBIN HANSSON. GUST. ANDERSSON.

Eric Olltin.

— 172 —

Utdrag av protokollet vid herrar fullmäktigeis i riksgäldskontoret
sammankomst den 30 december 1930.

Närvarande:

Ordföranden herr Hildebband,
vice ordföranden herr Kobb,

herrar Tamm, -

Hallin och
Hansson.

§8.

Efter hemställan av herr vice ordföranden beslöto herrar fullmäktige,
att nedan angivna paragrafer i tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret
skulle hava följande ändrade lydelse:

»§ 19.

1. Tryckning av obligationer, kupongark, skattkammarväxlar m. m.
ombesörjes, sedan fullmäktige fattat beslut i sådant ärende, av föreståndaren
för obligations- och kupongavdelningen.

De nytryckta värdehandlingarna emottagas, uppräknas, granskas och
bokföras å nämnda avdelning, varést de handhavas under gemensam vård
och ansvarighet av föreståndaren och ytterligare en tjänsteman därstädes.
Föreståndaren har att för underskrift tillhandahålla fullmäktige
obligationer och skattkammarväxlar. Obligationerna jämte från tryckeriet
emottagna blanketter till obligationer, kuponger och skattkammarväxlar
ävensom vid tryckningen uppkommen makulatur överlämnas därefter
av föreståndaren till riksgäldskommissarien i och för förvaring i
säkerhetsvalv på sätt föreskrives i § 13. mom. c. resp. för förstöring. Kupongark,
avsedda för utbyte mot talonger, överlämnas till de tjänstemän
å avdelningen, som av fullmäktige förordnats att jämlikt § 13. mom. g.
handhava vården av kupongarken. Skattkammar växlarna överlämnas
för försäljning till vederbörande tjänsteman i riksbanken.

Det åligger föreståndaren för obligations- och kupongavdelningen att
efter avslutad tryckning till riksgäldskommissarien avlämna å revisionsbyrån
granskad redovisning däröver.

.2. Originalplåtarna —--? ansvar.

Tryckning — — — av föreståndaren för obligations- och kupongavdelningen,
åtföljd —--tryckningen.

§ 20.

Påtryckning---förvaras av föreståndaren för obligations- och

kupongavdelningen.

§ 26.

1. Ärenden-----förteckning.

2. Distribueringen av obligationer ombesörjes av riksgäidskommissarien,
som för ändamålet har att ur säkerhetsvalvet uttaga erforderligt
antal sådana för att mot kvitto tillhandahållas dels kassören för utbyte

— 173 —

mot utfärdade interimsbevis eller för försäljning, dels de banker m. fl.
som deltaga i lånets emitterande.

Mot obligationer----obligations- och kupongavdelningen.

3. Vid---obligationsupplagan.

§ 30.

1. Osålda---skuldförbindelser ävensom vid tryckning av dylika

värdehandlingar uppkommen makulatur---protokoll.

2. Till---journal.

instruktionerna.

% 33.

(att införas å sid. 43 i stället för de två styckena å raderna 16—21)
att för fullmäktige anmäla ärenden rörande tillverkning av papper för
samt tryckning av obligationer, kupongark, skattkammarväxlar m. m.

Föreskriften att riksgäldskommissarien skall handhava stämpel för
prägling av skattkammarväxlar samt övervaka dylik prägling (fjärde
stycket nerifrån å sid. 43) torde utgå ur § 33 samt flyttas till § 41.

§ 41.

(att införas å sid. 49 efter rad 4)

att till riksgäldskommissarien avgiva förslag rörande tillverkning av
för tryckning av obligationer, kupongark, skattkammarväxlar m. m. avsett
papper samt enligt fullmäktiges beslut beställa sådant papper;

att, på sätt föreskrives i § 23 av tjänstgöringsordningen, vårda riksgäldskontorets
förråd av vattenstämplat papper, avsett för tryckning av
obligationer m. m.;

att till riksgäldskommissarien avgiva förslag i ärenden rörande tryckning
av obligationer, kupongark, skattkammarväxlar m. m. samt enligt
fullmäktiges beslut giva order örn tryckningen;

att, på sätt föreskrives i § 19 av tjänstgöringsordningen, emottaga och
granska tryckta värdehandlingar samt därefter överlämna desamma till
vederbörande tjänstemän;

att övervaka, att utbyte av talonger mot nya kupongark behörigen sker,
ävensom tid efter annan inventera förrådet av kupongark;

att handhava stämpeln för prägling av skattkammarväxlar samt övervaka
dylik prägling;

(Raderna 5—11 å sid 49 utgå.)

§ 53.

(att införas i stället för stycket längst ned på sid. 56).
att granska redovisningar över riksgäldskontorets värdepappersförråd,
över tryckning av värdehandlingar samt över försålda obligationer.»

Som ovan.

Enligt protokollet:

Eric Öhlin.

lii — 812620. Ifen.-berälleise