RIKSDAGENS REVISORERS (Framställning / redogörelse 1931:SV)

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1930 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1929—30 JUNI 1930

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

STOCKHOLM 1930
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Översikt av statens finansiella ställning den 30 juni 1930
Fjärde huvudtiteln ............................................................................................

Försvarsdepartementet................................................................................

Kontroll å förskott, utlämnade till kompanichefer och likställda

för avlöning av manskap................................................................

Brandredskapen vid Västernorrlands regemente samt Norrlands

trängkår ............................................................................................

Sjökrigsskolan ....................................... _.....................................

Viss av flygstyrelsen verkställd upphandling
Telegramkostnader för den militärmeteorologiska informationstjänsten
...........................................................................................

Femte huvudtiteln .........................................................................................

Socialdepartementet....................................................................................

Leverans av mjölk till centralfängelset å Långholmen ............

Läkemedelspriserna ............................................................................

Fejans karantänanstalt......................................................................

Karantänsanstalten å Känsö
Vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna
Bokföringen av vissa inkomster hos länsstyrelserna
Utfärdande av legitimationshandlingar för resor till Norge
(s. k. tredagarspass)

De s. k. lappfonderna

Kommissionärsväsendet ...................................................................

Sjätte huvudtiteln

Kommunikationsdepartementet ............................................................

Ledamöter av vägstyrelse såsom entreprenörer för arbeten åt

vägdistriktet ..................................................................................

Standardisering av vägingenjörernas granskningsrapporter

Sjunde huvudtiteln ...........................................................................................

Finansdepartementet ................................................................................

Vissa depositioner vid tullkamrarna

Rörelsen vid tullanstalterna i Lysekil, Marstrand, Mon, Simrishamn,
Storlien, Strömstad och Visby •

Ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän
för taxeringsarbete

Kommittéväsendet..............................................................................

Statens motorfordon ................................................

Iakttagelser angående vissa ersättningar enligt resereglementet

Sid.

8
8
8

39
42
46

101

Åttonde huvudtiteln.......................................................................... j

Ecklesiastikdepartementet ........................................................... 206

Åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten ................ 10g

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag ... ilo
Åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar 112

Akademien för de fria konsterna ..... 114

Vissa anslag vid Chalmers tekniska institut ............................. 114

Materialprovningsanstalten vid Chalmers tekniska institut....... 115

Granskningen av de allmänna läroverkens räkenskaper .......... 116

Förening av uppdrag såsom inspektor och kassör vid kommunala
mellanskola!! i Storvik ................................................ 117

Kostnaderna för annonsering vid statens tekniska läroanstalter 117

Nionde huvudtiteln ........................................................................... 420

Jordbruksdepartementet ...................................................................... 120

Veterinärinrättningen i Skara ................................................ 120

Svenska mosskulturföreningens försöksgård vid Gisselås ........ 125

Egnahemslåneverksamheten............................................................... 128

Nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar 132
Nionde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser,
ved in. m.................................................................... 43g

Elfte huvudtiteln .................................................................................. 442

Pensionsväsendet .......................................................................... 442

Viss tjänstårsberäkning enligt civila pensionslagen .................... 142

Förtidspensionering av vaktmästaren vid statens bakteriologiska

laboratorium J. E. Pettersson........................................................ 143

Dyrtidstillägg av statsmedel till vissa pensionärer i prästerskapets
änke- och pupillkassa.................................................... 144

Dyrtidstillägg av statsmedel till vissa pensionärer vid universitetens
pensionsinrättningar ........................................................... 146

Dyrtidstillägg av statsmedel till vissa pensionärer i flottans

pensionskassa ................................................................................... 14g

Kostnaderna för avlösning av ombudsmannen-sekreteraren vid
prästerskapets änke- och pupillkassa från hans tjänst vid kassan 149

Ersättning till fullmäktige i änke- och pupillkassor ................ 155

Uppbördsarvode å till arméns pensionskassa redovisade tjänste pensionsavgj

fler............................................................................... 15g

Vissa statsunderstödda pensionskassors förvaltningskostnader.... 159

Statens affärsverksamhet ............................................................................... 161

Postverket .................................................................... 464

Postverkets fastighet i Arvika ........................................................ 161

Statens järnvägar ....................................................................................... 453

Statsbaneförvaltningens omorganisation ...................................... 163

Statens järnvägars förnyelsefond .................................................. 165

Statens järnvägars mellanhavanden med vissa företag ........... 177

Statens domäner.......................................................................................... 193

Ersättning till domänfonden för bestyret med de ecklesiastika
skogarna ..............,............................................ ........,.................. 193

Statens reproduktionsanstalt

Statens reproduktionsanstalts tjänstebrevsrätt.....................

Särskilt uttalande beträffande de affärsdrivande verken m. m.
Av revisorerna verkställda kassainventeringar...........................

Sid.

195

19b

201

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller

någon erinran från revisorernas sida .................................................... 201

• 91 ^

Reservationer........................................................................................................

808274

Ilen.-berti Itel se tuni. ali t Inverket för dr 1930. I

Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fullbordat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 samt, beträffande vissa
verk, kalenderåret 1929, som jämlikt § 72 riksdagsordningen och § 1 av
instruktionen för riksdagens revisorer tagit sin början den 16 sistlidne
september, få härmed avgiva berättelse över den sålunda verkställda
granskningen.

3 0 3 ‘2 7 4

Rev.-berättelse ant), statsverket för år 19.‘S0.

__ 2 _

översikt

av statens finansiella ställning den 30 juni 1930.

§ l.

Beträffande statens finansiella ställning den 30 juni 1930 få revisorerna
meddela följande.

Enligt den på sid. 6 i statsutskottets memorial nr 131 år 1929 intagna
tablån över ungefärliga värdet den 30 juni 1928 av statens under olika
myndigheter redovisade fasta och lösa egendom utgjorde sistnämnda dag
statens i riksliuvudboken icke redovisade nettotillgångar i runt tal tillhopa
........................................................................................ kr. 850,600,000: —

Örn härtill läggas tillgångarna den 30 juni 1930 enligt
det tryckta utdraget ur riks huvudboken,

sid. 9............................ kr. 3,212,356,186: 92

minskade med skulderna vid

samma tidpunkt................................ » 1,909,711,847: »2 » 1,302,644,339:5 0

visar sig, att värdet av samtliga tillgångar den 30 juni

1930 utgjorde netto................................................................ » 2,153,244,339: 50

i vilken summa dock i betydande omfattning icke ingå
värden å staten tillhörande förråd och inventarier m. m.,
såsom värdet av till försvarsväsendet hörande förråd av
olika slag, fartyg och inventarier, administrativa verk,
undervisningsanstalter och de kungl, teatrarna tillhörande
inventarier och förråd, statens bok- och konstsamlingar,
historiska och vetenskapliga samlingar m. m.
ävensom värdet å staten tillhöriga gruvor samt aktier
i Mertainens gruvaktiebolag.

Då enligt senaste revisionsberättelse statsverkets netto -

tillgångar den 30 juni 1929 uppgingo till .................... » 2,051,084,601: 8 2

har alltså den 30 juni 1930 uppstått en kapitalökning
av ............................................................................................ kr. 102,159,737: 68.

Denna kapitalökning har i främsta rummet uppkommit genom ökade
behållningar å fonden för statsskuldens amortering ävensom å vissa av
statens affärs- och utlåningsfonder, såsom postverkets, telegrafverkets,
statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder samt statens avdikningslånefond
och egnahemslånefonden. Till kapitalökningen hava
även kraftigt bidragit de tillgångsökningar, som uppstått å statsverkets
fond av rusdrycksmedel, fonden för förlag till statsverket, fonden för låneunderstöd
och fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922. Yad angår fonden för statsskuldens amortering, har

— 3 —

ökningen å sagda fond sin orsak i den avsättning till fonden, som enligt
riksdagens beslut ägt rum från statsverkets inkomster av rusdrycksmedel.
Även de å statsverkets fond av rusdrycksmedel och fonden för mötande
av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 uppkomna kapitalökningarna
hava föranletts av utav riksdagen beslutade avsättningar
till dessa fonder. Att märka är emellertid beträffande sistnämnda fond,
att densamma i själva verket är belastad med skulder, som icke upptagits
i rikshuvudboken, till belopp vida överstigande den å fonden bokförda
behållningen. Den å fonden för förlag till statsverket uppkomna tillgångsökningen
har sin grund i den enligt beslut av riksdagen verkställda
kapitaliseringen av under rubriken verkliga utgifter anvisade, den 30
juni 1929 oersatta anslag av tillfälliga lånemedel. Beträffande förenämnda
affärs- och utlåningsfonder samt fonden för låneunderstöd hava ökningarna
av tillgångarna å dessa fonder — med undantag av den kapitalökning,
som uppstått å statens järnvägars fond genom överföring från
fonden för bibanor inom vissa delar av riket av värdet å den av statsverket
övertagna Limedsforsen—Särna järnväg — i stort sett uppkommit
genom de anslag, riksdagen beviljat för kapitalinvestering i fonderna
i fråga. Då emellertid dessa anslag till övervägande del anvisats att
utgå av lånemedel, motvägas berörda ökningar i betydande mån av den
ytterligare upplåning, som måste ske för täckande av nämnda anslag.
Till statens kapitalökning har slutligen även medverkat den avbetalning
å av staten upptagna och övertagna lån samt nedskrivning av statens
järnvägars lånekapital, varför anslag beviljats av riksdagen.

Ehuru alltså en ansenlig ökning av statskapitalet i dess helhet kan
konstateras, förete emellertid vissa statsfonder kapitalminskning. I
främsta rummet gäller detta statsmedelsfonden, allmänna järnvägslånefonden
och fonden för bibanor inom vissa delar av riket. Vad statsmedelsfonden
vidkommer, har visserligen den i denna fond ingående statsverkets
kassafond tillförts ett större överskott från statsregleringen för
budgetåret 1929/1930, men å andra sidan hava behållningarna å de uti
ifrågavarande fond jämväl ingående reservationsanslagen å statsbudgeten
minskats med ett sagda överskott betydligt överstigande belopp, beroende
därpå att dessa behållningar dels i stor utsträckning tagits i anspråk
för respektive anslagsändamål dels ock med betydande belopp fått bidraga
till finansieringen av riksstaten för nämnda budgetår. Vidkommande den
å allmänna järnvägslånefonden förefintliga kapitalminskningen har densamma
uppkommit genom de avskrivningar, som enligt medgivande av riksdagen
gjorts av fondens fordringar hos vissa enskilda järnvägsföretag.
Vad slutligen beträffar den konstaterade nedgången i tillgångarna å fonden
för bibanor inom vissa delar av riket, beror denna kapitalnedgång
på statens ovan omförmälda övertagande av Limedsforsen—Särna järnväg,
till vilken järnväg lån på sin tid beviljats ur nämnda fond.

4 -

Kontroll å förskott,
utlämnade
till kompanichefer
och
likställda för
avlöning av
manskap.

FJÄRDE HUVUDTITELN.
Försvarsdepartementet.

§ 2.

Enligt arméförvaltningens civila departements cirkulärskrivelse den 20
juni 1929 till cheferna för arméns samtliga regementen och kårer samt inténdenturförråd
skola medel, vilka såsom stående förskott utlämnas till
kompani- och likställda chefer för avlöning av manskap, under tiden mellan
de olika avlöningsdagarna med undantag för högst 200 kronor till bestridande
av tillfälligt påkommande utgifter, vara innestående å respektive
kompani- och motsvarande chefers konton i den bank, hos vilken
truppförbandets eller förrådets kassaförvaltning är ackrediterad eller,
därest så i visst fall icke låter sig göra, i annan bank.

Vid de inventeringar, revisorerna i samband med besök vid vissa regementen
och kårer företagit å hos kompanichefer utestående avlöningstillgångar
av angivet slag, har uppmärksammats, att ovanberörda bestämmelser
endast undantagsvis länt till efterrättelse. I allmänhet hava
nämligen vid de tillfällen mellan avlöningsdagarna, då inventering verkställts,
å vederbörande kompaniexpeditioner förefunnits kontanta förskottsmedel
å belopp, överskjutande den av arméförvaltningen fastställda
maximisumman å 200 kronor. En anmärkningsvärt stor kassabehållning
förefanns vid Dalregementets sjätte kompani, där vid inventeringstillfället
uppräknades kontanta medel å 1,735 kronor 71 öre. Inventeringen
av ifrågavarande kassa, som skedde den 29 september 1930, inträffade
under tid, då kompaniet deltog i fälttjänstövningar i Norrland. Före
kompaniets avfärd till nämnda fälttjänstövningar hade den 25 september
1930 å kompaniet verkställts utbetalningar av avlöningsmedel å 2,333 kronor
28 öre, vissa traktamentsersättningar å 288 kronor ävensom ett förskott
å 500 kronor till kompanichefen för bestridande av förekommande
utgifter under fälttjänstövningarna. Förenämnda kontanta kassa å 1,735
kronor 71 öre har uppgivit*, vara erforderlig för bestridande av återstående,
ej kvitterade avlöningsutgifter å 718 kronor 80 öre, ävensom
vissa obetalda räkningar 69 kronor 60 Öre eller allt utgifter å 788 kronor
40 öre. Vederbörande kompanichef har såsom orsak till att inneliggande
kontanta medel uppgått till så stort belopp anfört, att han återvänt från
fälttjänstövningarna först den 4 påföljande oktober efter banktid och att
utbetalningarna skolat ske den 5 oktober, som varit söndag. Oavsett huruvida
de ifrågavarande utbetalningarna behövt ske i den ordning kompanichefen
angivit, kvarstår dock som ostridigt att å kompaniets bank -

- 5 —

räkning lyitats medel i större omfattning än sorn erfordrats för mötande
av vid avlöningsdag förekommande utgifter samt att någon reglering
av nämnda förhållande icke verkställts under tiden 25 september 5 oktober,
oaktat så kunnat ske äveu under kompanichefens bortovaro genom
insättning å vederbörande bankräkning.

De av revisorerna gjorda iakttagelserna hava givit revisorerna anledning
framhålla, att bättre tillsyn bör utövas vid de olika truppförbanden
i fråga örn efterlevnaden av de av arméförvaltningen meddelade bestämmelserna
i ovanberörda hänseende.

§ 3.

Revisorerna liava avlagt besök vid Västernorrlands regementes samt Brand-^
Norrlands trängkårs kasernetablissement i Sollefteå. "vasterTorr Brandskyddet

för i städer förlagda kasernetablissement åvilar i regel lands regevederbörande
stads brandkår. Vid dylika kasernetablissement finnes
emellertid viss brandskyddsmateriel för att vid eldsvådeutbrott möjlig- trängkår,
göra ett omedelbart ingripande av vederbörande regementes egen personal.
Beträffande nyssnämnda brandskydd har arméförvaltningens fortifikationsdepartement
i »Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret» erinrat
örn nödvändigheten därav, att vid de i kasernvårdsreglementets § 2
mom. 3 anbefallda inspektionerna särskild uppmärksamhet ägnas brandredskapen
och att därvid tillses, såväl att brandmaterielen befinner sig i
fullgott skick som att vederbörande befäl och manskap äro väl förtrogna
med densammas handhavande.

Av det vid revisorernas besök verkställda försöket med Västernorrlands
regementes brandredskap framgick, att brandredskapen först efter
anmärkningsvärd tidsutdräkt anlände till den fingerade brandplatsen
samt att brandmaterielen icke var i fullgott skick. Vid ett liknande försök
med Norrlands trängkårs brandredskap iakttogo revisorerna att tillfredsställande
anordning för brandredskapens alarmerande saknades.

Då statens byggnader och förråd i regel icke äro brandförsäkrade, sy- Revisorernas
nes det revisorerna vara av synnerlig vikt att statens myndigheter tillse, uttalande''
att den för sådana byggnader avsedda brandredskapen är i fullgott skick
och lätt tillgänglig samt att den för dess skötande erforderliga personalen
är fullt förtrogen med densamma.

Revisox-erna hava ansett sig böra omförmäla vad sålunda förekommit
på det att rättelse i anmärkta hänseenden måtte vidtagas.

§ 4.

1 kungörelsen den 19 december 1924 (nr 517) angående skyldighet för Sjökvigsmedelsförvaltande
allmänna verk och inrättningar samt kommittéer eller skola"''
kommissioner att i vissa fall anlita riksbanken och postgirorörelsen är

Revisorernas

uttalande.

Viss av flygstyrelsen
verkställd
upphandling.

Revisorernas

uttalande.

— G —

föreskrivet, att kontanta, för omedelbart förestående utgifter icke behövliga
behållningar skola i de fall, där ej andra stadganden meddelats, vara
insatta å giroräkning i riksbanken eller, därest riksbankskontor icke finnes
å orten, å postgirokonto bos postverket.

Vid granskning av de till marinförvaltningen från sjökrigsskolan ingivna
kassarapporterna för budgetåret 1929/1930 hava revisorerna funnit,
att vid nedannämnda månadsskiften under sagda budgetår i skolans kassa
innestått följande kontanta belopp:

1929 den 31 oktober ....

» »30 november

» »31 december

1930 » 31 januari....

» » 28 februari...

» » 31 mars ........

» » 30 april ........

» »30 juni ........

kronor 8,467: 5 o

» 6,883: 73

» 5,653: 45

» 2,107: 8 5

» 9,233:5 4

» 2,431:48

» 6,345: 79

» 3,271:14.

Då sjökrigsskolans hela medelsomslutning för nästlidet budgetår uppgått
till allenast omkring 80,000 kronor, torde det icke hava varit nödvändigt
att i skolans kassa hava innestående kontanta behållningar till
så höga belopp som ovan angivits, i all synnerhet örn hänsyn tages till
att skolan genom sin belägenhet i huvudstaden haft möjlighet att utan
tidsutdrägt eller olägenhet för vederbörande betalningsmottagare verkställa
sina utbetalningar medelst checker å riksbanken. Revisorerna hava
med anledning av vad sålunda förekommit ansett sig böra erinra örn
vederbörandes skyldighet att noggrant iakttaga förut åberopade författningsföreskrift.

§ 5.

Av handlingar, som flygstyrelsen på begäran ställt till revisorernas
föi fogande, hava revisorerna inhämtat, hurusom flygstyrelsen under åren
1927 och 1928 genom särskilda kontrakt med visst konsortium för ett sammanlagt
belopp av 121,000 kronor inköpt i olika poster ett antal exemplar
av en teknisk anordning, men att denna vid sedermera och senast under
år 1930 verkställda prov och undersökningar visat sig var behäftad med
avsevärda brister, vilka nödvändiggjort ändringar och omarbetningar.

Vad som i detta ärende väckt revisorernas uppmärksamhet och synes
dem synnerligen anmärkningsvärt är dels att nya kontrakt örn leverans
av varan av flygstyrelsen uppgjorts, innan ännu vid tiden i fråga pågående
prov med anordningen givit säkra resultat, dels ock att konstruktören
av ifrågavarande anordning, vilken tillika är militär beställningshavare
med sin tjänstgöring förlagd till flygstyrelsens militärbyrå, i sin

— 7 —

egenskap av tjänsteman i flygstyrelsen tagit befattning med ärendets
handläggning därstädes åtminstone så till vida, att han, enligt vad handlingarna
utvisa, föredragit och kontrasignerat det å flygstyrelsens vägnar
med nämnda konsortium ingångna första kontraktet och därefter fungerat
såsom styrelsens kontrollant och besiktningsman å leveranserna. Att
bemälde befattningshavare av principiella skäl icke lämpligen bort anförtros
ifrågavarande uppgifter synes reyisorerna bort hava varit för vederbörande
inom flygstyrelsen uppenbart.

Med hänsyn till ärendets natur hava revisorerna här icke kunnat närmare
ingå på detaljerna i (ienna sak utan allenast velat härigenom fästa
riksdagens uppmärksamhet å vad sålunda förekommit.

§ 6.

Sedan riksdagen å riksstaten för budgetåret 1929/1930 under fjärde huvudtiteln
anvisat ett extra förslagsanslag å 7,000 kronor till telegramkostnader
för den militärmeteorologiska informationstjänsten samt statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, efter samråd med cheferna för
generalstaben, marinstaben och flygvapnet, avgivit förslag till disposition
av sagda anslag, har Kungl. Majit i brev till arméförvaltningens civila
departement den 19 juli 1929 medgivit, att anslaget finge disponeras
i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag. Efter det sedermera
meteorologisk-hydrografiska anstalten i skrivelse till förenämnda
departement anhållit örn utbekommande av berörda anslag, utanordnade
arméförvaltningen å förskottstitel den 26 maj 1930 anslagets belopp,
7,000 kronor, till anstalten, i vars till riksräkenskapsverket ingivna
räkenskaper för budgetåret 1929/1930 redovisning lämnats över anslaget.

Genom att arméförvaltningen utanordnat omhandlade belopp från förskottstitel,
har detsamma icke kommit att belasta vederbörande ^statsanslag,
utan har detta i den av riksräkenskapsverket upprättade budgetredovisningen
för nästlidet budgetår till hela anvisningsbeloppet överförts
till statsverkets kassafond. Å den felaktiga bokföringsåtgärd, som
sålunda ägt rum inom arméförvaltningen, hava revisorerna velat fästa
uppmärksamheten.

Telegramkostnader
för
den militärmeteorologiska

informationstjänsten.

Ilevisorernas

uttalande.

— 8 —

Leverans av
mjölk till
centralfängelset
å
Långholmen.

FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet.

§ 7.

Vid granskning av statens tvångarbetsanstalts å Svartsjö räkenskaper
för budgetåret 1929,1930 har revisionen inom riksräkenskapsverket i
framställd anmärkning anfört bland annat följande.

Till Axel Nilssons mejeriaffär i Stockholm hade å jordbrukets konto
utbetalts 600 kronor, utgörande »ersättning för avstådd leverans till
centralfängelset å Långholmen». Det räkenskapen bilagda protokollsutdraget
rörande ifrågavarande utgift innehölle, bland annat, följande:

Genom beslut den 7 oktober 1921 hade Kungl. Majit bemyndigat fångvårdsstyrelsen
att med statens tvångarbetsanstalt å Svartsjö träffa uppgörelse
under band om leverans till fångvårdsanstalterna av jordbruksprodukter.

På grund av detta bemyndigande hade anstalten levererat mjölk till
centralfängelset å Långholmen, vilken leverans fortgått till den 1 oktober
1929.

Genom kungörelse hade fångvårdsstyrelsen infordrat anbud å bland
annat mjölk till Långholmsfängelset för perioden 1 oktober 1929—31
mars 1930. I ett den 11 september 1929 dagtecknat anbud hade anstaltens
kamrerare erbjudit sig att leverera bland annat mjölk till följande
priser, nämligen:

oskummad mjölk ..........................per liter 0: 23

biandmjölk ................................. » » 0:os,

allt fritt till Långholmen. Anbudet iifnehölle emellertid det förbehåll,
att, om anstalten måste leverera mjölken genom Mjölkcentralens i Stockholm
försorg samt Mjölkcentralens pris vore högre, debitera Långholmsfängelset
samma pris som anstalten måste betala Mjölkcentralen.

Anbud å mjölkleveransen hade jämväl avgivits av Axel Nilssons mejeri.
Enligt sistnämnda anbud skulle priset för biandmjölk med en fetthalt
av lägst 0.7 procent per liter under leveranstiden utgöra 7.7 öre
fritt Långholmen samt oskummad mjölk levereras till ett pris av 18.8 öre.

Genom beslut den 17 september 1929 hade fångvårdsstyrelsen antagit
Axel Nilssons mejeris anbud. Därefter hade underhandlingar upptagits
mellan anstaltsstyrelsen och fångvårdsstyrelsen för att få en uppgörelse
till stånd med Axel Nilssons mejeri att frånträda leveransen.

Dessa förhandlingar hade lett till det resultat, att Axel Nilssons mejeri
i skrivelse den 27 september 1929 förklarat sig villig att mot en er -

- 9 —

sättning av 600 kronor transportera leveransen å Svartsjöanstalten, vilken
åtgärd fångvårdsstyrelsen muntligen förklarat sig villig godkänna.
Vidare hade under liand överenskommits mellan styrelserna, att Svartsjöanstalten
skulle leverera mjölk till samma pris som enligt i Axel Nilssons
mejeris anbud samt utan det i anstaltens anbud angivna förbehållet.
Styrelsen för Svartsjöanstalten hade sedermera den 4 oktober 1929
beslutat godkänna de under hand träffade uppgörelserna, enär det vore
för Svartsjöanstalten ekonomiskt fördelaktigare att leverera mjölk till
centralfängelset å Långholmen enligt de i Axel Nilssons mejeris anbud
angivna pris än till annan avnämare för det pris, som nu kunde anses
möjligt att uppnå, och skulle sålunda till Axel Nilssons mejeri utbetalas
600 kronor å jordbrukets konto.

Revisionen inom riksräkenskapsverket ansåge, att ifrågavarande utgift
å 600 kronor varit obehörig, varför förhållandet anmärktes till förklaring
eller 600 kronor till ersättande av de för utbetalningen av berörda
belopp ansvariga.

I häröver avgiven förklaring har styrelsen för anstalten å Svartsjö anfört
bland annat följande:

Redan av styrelsens protokoll för den 4 oktober 1929 framgår, att styrelsen
funnit ekonomiskt fördelaktigt att träffa uppgörelse med Axel
Nilssons mejeri örn avstående till Svartsjöanstalten av leverans av
mjölk till centralfängelset å Långholmen, vilken leverans från anstalten
fortgått under många år. Styrelsen anser sig härtill böra tillägga, att,
därest denna uppgörelse ej träffats, avsättningen av Svartsjöanstaltens
mjölk måst ske till sådana priser, som för anstalten skulle betytt en
synnerligen betydande minskning i inkomsterna av jordbruket. Då styrelsen
har ansvar'' för anstaltens ekonomiska förvaltning, har det varit
styrelsens skyldighet att tillse, att dylik minskning i inkomster ej drabbade
anstalten. Vid sådant förhållande utgör utbetalningen av 600 kronor
till Nilsson för dennes frånträdande av mjölkleveransen till centralfängelset
å Långholmen endast en obetydlig utgift i förhållande till den
ökning i anstaltens inkomst av mjölkleveransen i fråga, som ernatts genom
uppgörelsen, jämförd med inkomst, som skulle erhållits, örn överenskommelse
ej träffats. Härav framgår sålunda att uppgörelsen långt
ifrån att medföra förlust tvärtom givit statsverket en vinst.

Vad beträffar revisionens karakteriserande av ifrågavarande åtgärd
såsom obehörig tillåter sig styrelsen helt avvisa ett sådant uttalande,
då nämligen styrelsen, som har att leda anstaltens betydande jordbruksaffärer,
måste anses hava befogenhet att träffa den uppgörelse, som styrelsen
finner för anstalten och staten ekonomiskt fördelaktigt.

I häröver avgivna påminnelser har revisionen inom riksräkenskapsverket
hemställt, att anmärkningen måtto fastställas till betalning av
vederbörande, varjämte nämnda revision ifrågasatt, huruvida icke,
därest riksräkenskapsverket skulle anse sig icke kunna utdöma anmärkta
beloppet, ärendet borde överlämnas till riksdagens revisorer för
vidtagande av den åtgärd, som kunde på dem ankomma.

Revisorernas
atta! ande.

L&kemedels priserna.

Revisorernas
erinringar
år 1926.

— 10 —

Frågan om fastställelse av anmärkningen har ännu icke av riksräkenskapsverket
avgjorts.

Utan att taga ställning till den under riksräkenskapsverkets handläggning
varande frågan rörande förevarande utgifts behörighet vilja revisorerna
såsom anmärkningsvärt framhålla, att Svartsjöanstalten vid sitt
anbud till fångvårdsstyrelsen ej tagit hänsyn till rådande marknadspris
å mjölk. Ifrågavarande utgift hade otvivelaktigt kunnat undvikas,
därest, innan entreprenadförfarandet igångsattes, frågan örn ovannämnda
mjölkleveranser handlagts under lämplig samverkan mellan de i saken
intresserade statsmyndigheterna, något som i detta fall synes hava
bort ligga så mycket närmare till hands, som tvångsarbetsanstalten, enligt
vad av handlingarna i ärendet framgår, sedan år 1921 varit centralfängelsets
mjölkleverantör samt fångvårdsstyrelsen varit av Kungl.
Majit särskilt bemyndigad att träffa underhandsuppgörelse med Svartsjöanstalten
-örn leverans av jordbruksprodukter.

§ 8.

I 1926 års revisorers berättelse angående statsverket (sid. 46—65) ägnade
revisorerna närmare uppmärksamhet åt frågan angående nedbringande
av läkemedelspriserna och gjorde härutinnan vissa erinringar.
Även innevarande års revisorer hava funnit anledning att ingående sysselsätta
sig med denna fråga.

1926 års revisorer utgingo i sin ovannämnda berättelse från riksdagens
år 1907 uttryckta önskan örn tillhandahållande av billiga läkemedel och
påvisade, att de utredningar, som i berörda fråga ägt rum åren 1907—
1926, dittills i stort sett icke avsatt andra resultat än vissa åtgärder för
ordnande av apotekarnas pensioneringsförhållanden. En berättigad fordran
vore att —- sedan väl apoteksinnehavarnas pensionering ekonomiskt
säkerställts — sådana åtgärder vidtoges, som ledde till direkt
förbilligande av de å apoteken tillhandahållna läkemedlen. Nedsättning
av läkemedelspriserna borde ske genom en revision av taxegrunderna,
som främst tog i sikte att nedpressa priserna på sådana läkemedel,
där enligt då gällande regler utförsäljningspriset drivits upp till ett i
förhållande till inköpspriset oformligt högt belopp, men lämna de måttliga
priser åsätta läkemedlen i stort sett orörda. Revisorerna påvisade,
att såväl reglerna för grundprisernas och parti- och minutprisemas bestämmande
som ock laborations- och extemporetaxorna lämnade rikligt
med möjligheter till revidering och förenkling. Som ett led i denna strävan
ifrågasatte revisorerna sådana åtgärder, att vid den årliga omräkningen
av taxan i medicinalstyrelsen även någon eller några personer
kunde deltaga, vilka icke representera apotekarkårens speciella intres -

— li -

sen. En revidering av taxegrunderna i prissänkande riktning Borde förknippas
nied åtgärder, som för de minst bärkraftiga apotekens innehavare
säkerställde nöjaktig bärgning, exempelvis genom inrättande av en
apotekens regleringsfond, från vilken bidrag kunde lämnas de ekonomiskt
svagare företagen. Dessa prissänkande åtgärder borde dock vidtagas
under beaktande av att apoteken i viss mån vore officiella organ
med allmänviktiga funktioner. Revisorerna sammanfattade sin mening
härvidlag på följande sätt:

Kraven på i möjligaste mån bekväm tillgång för alla rikets innebyggare
till goda läkemedel, tillhandahållna allmänheten under betryggande
säkerhet för varans egenskaper, innebära, att apoteksinrättningar
måste i åtskilliga fall uppehållas utan möjlighet att beräkna någon större
varuomsättning samt att höga fordringar måste ställas på apotekspersonalens
utbildning och apotekens utrustning. Dessa omständigheter
få icke förbises, när det gäller att bedöma prisernas skälighet. Sådant
apoteksväsendet för närvarande är organiserat, torde det vara oundvikligt,
att berörda förhållanden komma att inverka i riktning mot att bålla
priserna uppe.

Det torde icke vara nödvändigt att bär rekapitulera den till 1926 års
revisionsberättelse fogade utredningen rörande prissättningen å läkemedlen.
Här skall blott nämnas, att statsutskottet vid sitt omförmälande
för 1927 års riksdag av vad i detta ärende förekommit uttalade den
förväntan, att utredningen av frågan örn nedbringande av läkemedelspriserna
skyndsamt måtte fullföljas.

Kungl. Majit uppdrog genom beslut den 30 december 1926 åt medicinalstyrelsen
att skyndsamt utarbeta förslag till bestämmelser angående
bidrag till mindre bärkraftiga apotek o. s. v. I yttrande till statsrådsprotokollet
redogör dåvarande statsrådet och chefen för socialdepartementet
för förut vidtagna åtgärder och anför därefter följande:

Den sålunda verkställda utredningen och de nyssnämnda, i anslutning
till densamma vidtagna åtgärderna torde möjliggöra ett pålitligt bedömande
av apoteksväsendets och de särskilda apoteksinrättningarnas ekonomi.
Med hänsyn härtill synes mig tiden nu vara inne att skrida till
mått och steg, som direkt åsyfta att skapa förutsättningar för en
sänkning av läkemedelspriserna. Dessa prisers nuvarande nivå bestämmes
väsentligen av nödvändigheten att åstadkomma en någorlunda tillräcklig
inkomst för innehavarna av apotek, som på grund av sin lokala belägenhet
hava en låg omsättningssiffra och följaktligen äro mindre bärkraftiga.
Den mest effektiva utvägen att frigöra prissättningen å läkemedel
från hänsynen till dessa apotek torde vara att införa lämpligt
avvägda bidrag till apoteken i fråga. För åvägabringande av sådana
bidrag lärer något tillskott av allmänna medel icke vara nödvändigt,
utan torde de erforderliga understöden kunna helt bestridas genom avgifter
från de mera bärkraftiga apoteken. Förslag till bestämmelser örn
bidrag av nu ifrågavarande slag synes mig med det snaraste böra utarbetas.

Kungl. Majrt
1926.

— 12 —

Medicinalstyrelsens
förslag
1928.

I sammanhang härmed torde vissa åtgärder till förbilligande av apoteksdriften
kunna vidtagas. En del av de apoteksgöromål, som nu författningsenligt
skola utföras av farmaceutisk! utbildad personal torde
utan olägenhet kunna anförtros åt personal med något lägre kvalifikationer.
Förslag till bestämmelser härom synes jämväl böra utarbetas.

Utarbetandet av de utav mig sålunda angivna förslagen torde böra
uppdragas åt medicinalstyrelsen. Därest styrelsen vid utförandet av
detta uppdrag skulle finDa att även andra åtgärder i enahanda syfte
lämpligen kunna vidtagas, förutsätter jag, att styrelsen inkommer med
förslag till dylika åtgärder.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte uppdraga åt medicinalstyrelsen att skyndsamt utarbeta förslag
till bestämmelser angående bidrag till mindre bärkraftiga apotek,
angående apotekspersonals kvalifikationer samt angående övriga spörsmål,
som styrelsen kan finna stå i samband med frågan örn nedbringande
av prisen å läkemedel.

Sedan jämlikt Kungl. Majits beslut utredning i ärendet verkställts, avgav
medicinalstyrelsen sitt förslag den 28 juni 1928.

Styrelsen framhåller, att nedsättningen av priserna å läkemedel bör
företagas utan att äventyra de stora fördelar, apoteksorganisationen erbjuder,
i främsta rummet förmånen av trygghet mot ödesdigra misstag
och relativt bekväm tillgång till läkemedel. Sänkningen av nettoinkomsten
för redan föga bärkraftiga apotek bör sålunda uppvägas genom
bestämmelser, som tillförsäkra sistnämnda apoteksinnehavare nöjaktig
bärgning. Prissänkningarna böra vara av sådan art, att så stor
del av den läkemedelsförbrukande allmänheten som möjligt drager fördel
av desamma, d. v. s. de böra så vitt möjligt träffa alla eller i varje
fall största mängden av de läkemedel, som försäljas från apoteken. Medicinalstyrelsen
har i överensstämmelse med ovan uttalade förutsättningar
utfört en undersökning av dels i vilka avseenden ändringar i
främsta rummet äro önskvärda beträffande grunderna för läkemedels
taxering å apotek, dels den olika inverkan ändringarna i taxegrunderna
komma att utöva på apotekens ekonomi.

Här torde det vara nödigt erinra örn arten av de bestämmelser, som
ligga till grund för läkemedels taxering å apotek. Grunderna för prissättningen
fastställas av Kungl. Majit, varefter medicinalstyrelsen med
tillämpning av dessa grunder uträknar de priser, som införas i den s. k.
medicinaltaxan. Taxegrundernas bestämmelser kunna i detta avseende
i huvudsak indelas i sådana, som gälla för arbete med beredning av läkemedel,
vilka ej hållas i förråd, och som äro utfärdade i den såsom »Extemporetaxa»
betecknade delen av taxegrunderna, samt i sådana, som
ligga till grund för uträkning av medicinaltaxan. Beslut örn ändring
av extemporetaxan kan träda i kraft nästan omedelbart efter utfärdandet
av bestämmelsen härom och utan annan ändring av medicinaltaxan
än en omarbetning av den s. k. recepturtaxan. Sådan ändring av taxegrunderna,
som avser en minskning av apotekarnas vinst å inköpta va -

— 13 —

ror, kräver däremot utarbetande av en helt ny medicinaltaxa. Medicinalstyrelsen
har grundat sitt förslag till sänkning av läkemedelspriserna
på dessa omständigheter, och förslaget har i stort utformats på följande
sätt.

Sänkningen av läkemedelspriserna ansågs böra ske i tre etapper.

Etapp I skulle medföra sänkning av ersättningen för vissa i extern iwretaxan
upptagna operationer och genomföras enligt nedanstående plan;

Baciller, formning och konspergering, per styck 5 öre (förut 10 öre).

Blandning av fasta eller halvfasta ämnen med flytande, till och med
500 gram 40 öre (förut 50 öre); varje 250 gram däröver 10 öre (förut
25 öre).

Destinationtill och med 200 gram 75 öre (förut 100 öre); varje 200
gram däröver 50 öre (förut 75 öre).

Dispensering i papper 4 öre (förut 5 öre);

i oblat- eller gelatinkapsel 8 öre (förut 10 öre);

i kärl av glas eller annat material (utom tenntub) 5 öre (förut 10 öre).

Expedition i handköp 5 öre (förut 5 öre) med tillägg, att sådan ersättning
icke utgår vid expedition av läkemedel i orignalförpackning samt
av läkemedel, som försäljas, styckevis, såsom kapslar, dispenserade pulver,
piller, tabletter.

Sterilisering av ett kärl 75 öre, av två eller flera för varje kärl utöver
det första 5 öre (förut 100 öre för sterilisering).

Vägning, mätning eller uppräkning av giftiga ämnen,

en vägning etc. 20 öre (förut 25 öre);

två eller flera 40 öre (förut 50 öre).

Den särskilda ersättning, som i vissa fall är medgiven för vägning av
totalmängden substans vid dispensering i receptur, föreslogs skola bortfalla.

Ovan föreslagna ändringar av extemporetaxan jämte minskning av
vinsten å originalförpackningar beräknades minska apotekens omsättningssumma
med omkring 1,000,000 kronor eller i medeltal omkring 3
procent av apotekens totalomsättning.

Vid uträkning av grundpriset för emenda, d. v. s. de läkemedel, sorn
av apoteken inköpas i färdigberett skick, lägges till inköpspriset vissa ersättningar,
såsom ersättning för assurans, ersättning för frakt och emballage
och tullavgift, där så erfordras, samt slutligen handelsvinst med
100 procent å summan a^ de belopp, som sålunda erhållits. Slutsumman
utgör varans grundpris. En nedsättning av de ersättningar, som i något
av dessa moment tillgodoräknas apotekarna, medför sålunda en sänkning
av läkemedelspriserna över hela linjen, till skillnad mot de sänkningar,
som föreslagits i etapp I. Dessa senare sänkningar komma allmänheten
tillgodo endast i form av minskade priser på vissa originalförpackningar
och på vissa läkemedel, som fordra viss manuell beredning
å apoteken, framför allt då priserna av dispenserade pulver i handköp.

14 —

Etapp II, som av medicinalstyrelsen ansågs böra genomföras, sedan
etapp I till sina verkningar kunde överskådas, minskar ersättningen för
frakt och. emballage med följande belopp. Ersättning för frakt och emballage
beräknades till 30 öre per kilogram (förut 75 öre) och, örn grundvikten
satts lägre än ett kilogram, till 15 öre (förut 30 öre), oberoende av
viktsmängden, samt för de i taxegrunderna angivna frätande eller eldfarliga
varorna till 75 öre (förut 1 krona 50 öre) per kilogram. Att märka
är att denna minskning av ersättningen för frakt och emballage är mer
berättigad, då det gäller de större apoteken, som genom att inköpa varor
i större mängder erhålla fördelaktigare fraktvillkor än de mindre
apoteken, för vilka fraktsänkningen kan komma att innebära förlust.
Denna förlust ersättes dock genom införandet av subventionering, varom
kommer att talas i det följande. Medicinalstyrelsen beräknade, att
dessa ändringar av ersättningen för frakt och emballage skulle medföra
en minskning av apotekens omsättningssumma med omkring 900,000
kronor, d. v. s. omkring 2.5 procent av apotekens totala omsättning.

I medicinaltaxan upptagas endast parti- och minutprisen för de olika
läkemedlen. Grundpriset, vilket erhålles på förut antytt och i revisionsberättelsen
år 1926 utförligare beskrivet sätt, ligger till grund för beräkningen
av parti- och minutpriset. Partipriset erhålles genom grundprisets
delning med 9. Det belopp, som härigenom erhålles, införes i medicinaltaxan
som priset för den viktsmängd, som motsvarar en tiondel av
grundvikten. Minutpriset erhålles genom att dela partipriset med 8 och
det belopp, som sålunda erhålles, är priset för den viktsmängd, som motsvarar
en tiondel av den viktsmängd, partipriset avser. Etapp III innebär
en ändring av dessa beräkningsgrunder så till vida, att partipriset
skulle erhållas genom delning av grundpriset med 10 i stället för 9 för
en viktsmängd, som utgöres av en tiondel av motsvarande grundvikt.
Denna förändring skulle gälla såväl emenda som preparanda. Taxereduktionen
i fråga skulle medföra en minskning av apotekens omsättningssumma
med omkring 1,000,000 kronor eller i medeltal omkring 3
procent.

Bruttoomsättningen vid apoteken, som år 1926 uppgick till 36,078,500
kronor, skulle genom dessa tre prissänkningsetapper minskas med omkring
2,900,000 kronor, eller med drygt 8 procent.

Nedsättningarnas beräknade inverkan på de olika apotekens nettobehållning
framgår av nedanstående inom medicinalstyrelsen utarbetadetabell
ariska uppställning:

— 15 —

Nettobehållning	år 1924	Per	minskning i procent av nettobehållningen, som uppstår genom prisändring
enligt I	enligt I +	II	enligt I + II + lil
minst	högst	medel- tal	minst	högst	medel- tal	minst	högst	medel- tal
Intill 8,000 kronor.........	6.9	18.5	8.1	12.7	33.9	14.9	19.5	52.0	22.8
8,000—10,000	» .........	6.5	10.7	8.5	11.9	19.6	15.6	18.3	30.1	23.9
10,000—12,000	» .........	7.3	12.7	8.7	13.3	23.3	16.0	20.4	35.7	24.5
12,000—15,000	» .........	7.1	14.0	9.4	13.1	25.8	17.2	20. o	39.5	26.3
15,000—20,000	» .........	7.s	21.2	9.9	14.3	38.8	18.2	22.0	59.6	27.9
20,000—30,000	» .........	8.2	19.5	11.9	15.o	35.7	21.9	23.0	54.8	33.6
30,000—40,000	» .........	10.5	19.1	13.4	19.3	35.o	24.6	29.6	53.7	37.7
40,000—50,000	» .........	11.5	20.3	14.7	21.0	37.2	26.9	32.6	57.1	41.3
50,000—70,000	» .........	12.3	20.2	15.1	22.5	37.2	27.6	34.5	57.1	42.4

Dessa siffror äro dock icke ägnade att giva en klar bild av verkliga förhållandet,
om de icke jämställas med nedanstående uppgifter rörande apotekens
nettoinkomster i förhållande till årsomsättningen före taxereduktionen.
Uppgifterna äro hämtade ur medicinalstyrelsens utlåtande av
den 28 juni 1928 och äro uträknade för år 1924 (undantagsvis för år 1922):

Antal apotek -\|-medikaments-förråd	N e t	tobehåll	ning
i kronor	i % av årsomsättningen
minst	högst	medeltal
37	Intill 8,000 kronor	15.8	42.2	36.0
33	8,000—10,000 »	27.3	44.9	34.4
35	10,000—12,000 »	23.0	40.2	33.5
53	12,000—15,000 »	20.8	41.0	31.2
73	15,000—20,000 »	13.8	37.4	29.6
89	20,000—30,000 »	15.0	35.7	24.5
50	30,000—40,000 »	15.3	27.8	21.8
19	40,000-50,000 »	14.4	25.5	19.9
13	50,000-70,000 >	14.4	23.8	19.4

Ovanstående redogörelse behandlar det väsentliga i medicinalstyrelsens
förslag till förbilligande av läkemedlen genom ändrade taxegrunder.
Observeras bör, att ingen av prissänkningarna minskar apotekens omkostnader
utan endast nettobehållningen, som, enligt styrelsen, år 1924 utgjorde
sammanlagt omkring 8,800,000 kronor.

— 16 —

Beslut angående

etapp I.

Beslut angående

etapp II.

Genom beslut den 7 december 1928 förordnade Kungl. Majit örn fastställande
av ändrade grunder för läkemedels taxering å apotek i nära anslutning
till medicinalstyrelsens förslag rörande den sänkning, som här
benämnts etapp I. Denna sänkning trädde i kraft från och med den 1
januari 1929. Samtidigt uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att
inkomma med förslag till ytterligare sänkning av prisen å läkemedel.

Medicinalstyrelsen avlämnade detta senare förslag den 30 juni 1930.
Däri hemställde medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit måtte besluta om
ytterligare ändring av grunderna för läkemedels taxering å apotek, i anslutning
till styrelsens förslag av den 28 juni 1928 rörande den sänkning,
som här benämnts etapp II, att träda i kraft den 1 januari 1931. De resultat,
dittills genomförd taxesänkning medfört, framgå av nedanstående
utdrag ur medicinalstyrelsens skrivelse!

Från sammanlagt 51 apotek av olika storleksgrad och belägna i olika
delar av landet bär styrelsen inhämtat uppgifter rörande de varor, som
under en viss tid försålts såväl på grund av recept som utan recept vid
s. k. handköp, samt rörande priserna år 1929 för dessa försålda varor.
Därefter hava för samma varor uträknats de priser, som skulle för dem
hava betingats enligt de tidigare gällande taxegrunderna. Vid en jämförelse
mellan de för samtliga ifrågavarande varuposter sålunda erhållna
priserna hava beräkningarna utvisat, att priserna under år 1929 med 3.5
procent understigit motsvarande tidigare gällande priser. Vad de enligt
recept utlämnade varorna beträffar, har prisskillnaden beräknats till 3.i
procent, under det att för handkopsvarorna prisskillnaden belöpt sig till

3.» procent.

De sålunda beräknade procentuella förskjutningarna utgöra en mätare
å den minskning av apotekens omsättning, som förorsakats av den från
och med den 1 januari 1929 genomförda prisnedsättningen å läkemedel,
endast för så vitt läkemedel inköpas i vissa mängder oavsett priset. Detta
torde vara fallet vid inköp av läkemedel på grund av recept, genom vilka
nästan undantagslöst en bestämd mängd läkemedel föreskrives. Vid
handköp däremot torde åtminstone en del varor rekvireras icke i viss
mängd utan till ett uppgivet pris. En sänkning av själva varuprisen behöver
i sådant fall icke medföra ändring av försäljningssumman, vilken i
regel utgör ett avrundat tal. Ovan angivna procentuella nedsättning av
prisen för i handköp utlämnade varor (3.9) torde alltså vara högre än
minskningen av omsättningen. Det med avseende å försäljningen i allmänhet
angivna procenttalet för prissänkningen (3.ä) torde vid sådant
förhållande även vara för högt såsom mätare för omsättningens nedgång,
varför detsamma torde kunna betraktas snarare såsom ett maximum än
som ett medeltal i förevarande hänseende. Man torde därför kunna räkna
med, att den procentuella sänkningen av apotekens omsättning, med tilllämpningen
av de med I betecknade ändringarna i grunderna för läkemedelstaxeringen,
blivit den av styrelsen tidigare beräknade, omkring
3 procent.

Enligt medicinalstyrelsens förslag förordnade Kungl. Majit genom beslut
den 26 september 1930 örn ytterligare sänkning av läkemedelspriserna

— 17 —

genom nedbringande av de ersättningar, som utgå för frakt- och emballagekostnader.
Beslutet träder i kraft den 1 januari 1931.

Medicinalstyrelsens förslag rörande etapp III har ännu icke föranlett
några åtgärder frånsett det förhållandet, att medicinalstyrelsen av Kungl.
Majit fått i uppdrag att inkomma med ytterligare förslag till sänkning
av läkemedelspriserna. Ett eventuellt beslut rörande etapp III har dock
av medicinalstyrelsen förknippats med vissa villkor, vilka skulle verka
avsevärt fördröjande på genomförandet av denna etapp och för vilket
kommer att närmare redogöras i ett senare sammanhang.

I skrivelse av den 28 juni 1928 avgav medicinalstyrelsen jämväl förslag
till bestämmelser angående bidrag till mindre bärkraftiga apotek. I anledning
härav förordnade Kungl. Majit genom brev den 7 december 1928,
att apoteksinnehavare, som beräknas åtnjuta en nettobehållning av apoteksrörelsen
understigande 8,500 kronor för år, skall kunna erhålla driftbidrag
till belopp, motsvarande skillnaden mellan 8,500 kronor och den beräknade
årliga nettobehållningen av apoteksrörelsen, dock att sådant bidrag
icke må utgå med större belopp än 3,000 kronor för år. Huruvida
och till vilket belopp driftbidrag skall utgå bestämmes i varje särskilt fall
av Kungl. Majit efter förslag av medicinalstyrelsen. Driftbidragen utgå
från den del av fonden för apoteksinnehavares pensionering, som i enlighet
med bestämmelserna i kungl, brev av den 31 augusti 1928 uppstår
genom inbetalningar från apoteksinnehavare, vilka efter den 8 augusti
1920 erhållit privilegium å apotek. Till belysande av storleken av de belopp,
som beräknas vara erforderliga för denna subventionering, må här
anföras utdrag ur en av medicinalstyrelsen upprättad tablå-.

Läkemedelspriser	Subvention	Antal apotek
Före sänkning....................................	38,400 kr.	33
Sänkning enligt I ..............................	66,830 »	47
> » I + II.........................	94,200 »	54
» » I “f- II lil ............	139,980 »	72

Medicinalstyrelsen beräknade vidare, att, för så vida bestämmelser angående
subventionering infördes, ett antal av de s. k. medikamentsförråden
skulle förvandlas till självständiga apotek. Subventionskostnaderna
skulle i så fall stiga till avsevärt högre belopp. Enligt uppgifter, som av
revisorerna hos medicinalstyrelsen inhämtats, hade dock intill oktober
1930 endast ett par av dessa medikamentsförråd övergått till självständiga
apotek, vadan ovanstående siffror torde få betraktas som i stort sett rättvisande.
Hittills har enligt uppgift från styrelsen beviljats i runt tal

2 — 808274. Rev.-beråttelse ang. statsverket för år 1930. I.

Etapp III.

Subvention
m. m.

— 18 —

Pågående utredningar.

60.000 kronor i årlig subvention, vilket belopp alltså med omkring 6,000
kronor understiger medicinalstyrelsens beräkningar.

Ovan nämnda utgifter äro dock icke de enda, som av apotekarpensioneringsfonden
skola bestridas. Då det skulle föra för långt att har ingå på
en detaljerad redogörelse för dispositionen av fondens medel, må det endast
nämnas, att belopp från fonden utgå förutom till huvudändamålet,
pensionering av apoteksinnehavare, till pensionering av apotekens farmacevtiska
personal (från och med den 1 januari 1930) samt, framdeles, sedan
förslag därtill föranlett åtgärd, till pensionering av apoteksinnehavares,
pensionerade apoteksinnehavares och obefordrade farmacevters efterlevande
änkor och barn. Inkomster åt fonden beredas dels genom progressiva
avgifter från apoteken, så att de större och mer inkomstbringande
apoteken hårdare beskattas än de mindre apoteken, dels genom personliga
avgifter från de farmacevter, som äro berättigade att från fonden uppbära
pension. Fonden utgjorde den 1 januari 1930 omkring 7,800,000 kronor.
I avgifter inbetalades år 1929 omkring 950,000 kronor, varav omkring

640.000 kronor från apotekare, vilkas privilegiebrev utfärdats efter den 8
augusti 1920 och vilka enligt i privilegiebrevet intagna förbehåll skola
bestrida kostnaderna även för andra än vid fondens tillkomst direkt avsedda
ändamål. Fondens ränteavkastning under år 1929 uppgick till omkring

350.000 kronor och de sammanlagda inkomsterna detta år, efter avdrag av
förvaltningskostnader m. m., till omkring 1,300,000 kronor. Fondens inkomster
äro enligt verkställda beräkningar fullt tillräckliga för att den
skall kunna bestrida å densamma nu vilande utgifter. Av dessa utgifter
utgöra subventioneringsutgifterna den avgjort lägsta posten. I pensioner
utbetalades år 1929 något över 300,000 kronor.

För kompletterande av förut lämnade uppgifter må här nämnas, att
inom medicinalstyrelsen för närvarande pågå utredningar rörande ett par
frågor, vilka kunna tänkas inverka på ovan nämnda förhållanden.

Inom medicinalstyrelsen pågår sålunda utredning rörande ett förslag
att nedsätta pensionsåldern för apotekare från nuvarande 70 år till 67 år.
Detta har föranletts dels av hänsyn till det ansvarsfulla arbete, apotekarna
syssla med och som fordrar en andlig vigor, som måhända icke äldre
apotekare besitta, dels för att förbättra befordringsutsikterna för icke befordrade
legitimerade apotekare. Enligt gängse språkbruk befordras en
legitimerad apotekax-e, då han tillträder apoteksprivilegium eller då han,
efter att förut hava innehaft mindre apotek, får privilegium på ett mer
bärkraftigt sådant. Enligt av revisorerna hos medicinalstyrelsen inhämtad
preliminär uppgift skulle en dylik sänkning av pensionsåldern för
apotekarnas pensioneringsfond medföra en merutgift av mellan tre och
fyra hundratusen kronor per år, under det att befordringsåldern skulle
sänkas med blott ungefär ett och ett halvt år, vilket skulle medföra en
ökning av befordringsmöjligheterna i ungefär samma omfattning som in -

— 19 —

rättandet av tjugofem nya apotek. Denna ökade påfrestning av fonden
torde försvåra en fortsatt sänkning av läkemedelspriserna.

Den andra fråga, som är föremål för medicinalstyrelsens uppmärksamhet,
är en framställning rörande rabattgivning vid medicinleveranser till
allmänna inrättningar. Slutligen är frågan angående revision av apoteksvarustadgan
föremål för utredning, närmast föranledd av en skrivelse
från Sveriges färghandlares riksförbund av år 1926 angående frigivande
av ett antal varor från handeln på apoteken. Enligt en av apotekarsocietetens
direktion föranstaltad utredning skulle därigenom över 22 procent
av apotekens nuvarande varuomsättning utsättas för konkurrens från den
privata handeln.

Riksdagens revisorer hava på grundval av uppgifter, infordrade från
medicinalstyrelsen, verkställt undersökning rörande den reella inverkan
av hittills genomförda och föreslagna taxeändringar å läkemedelspriserna.

Taxeändringen jämlikt etapp I har, såsom förut omnämnts, trätt i kraft
den 1 janauri 1929. Det material, som finnes tillgängligt rörande denna
etapp, är ägnat att giva en relativt klar bild av försäljningspriserna på
därav berörda läkemedel under år 1929, i jämförelse med förut rådande
förhållanden. Det material, som ligger till grund för beräkningarna rörande
etapp II, vilken träder i kraft den 1 januari 1931, tager icke hänsyn
till efter år 1928 inträdda förändringar i inköpspriser m. m. och kan sålunda
blott nyttjas i syfte att giva en siffermässig framställning av den
inverkan, taxesänkningen i fråga utövar på vissa läkemedel, jämfört med
priserna före den 1 januari 1929. Detsamma gäller beräkningarna rörande
etapp III.

Förut har framhållits, att etapp I blott påverkar ett jämförelsevis begränsat
antal läkemedel, ity att den minskar apotekarnas ersättning förvissa
inom extemporetaxan förekommande operationer, samt vidare minskar
apotekarnas vinst på originalförpackningar. De läkemedel, som framför
allt beröras av denna sänkning, äro s. k. dispenserade pulver i handköp.
Prisnedgången å dessa varor belyses av nedanstående tabell, i vilken
upptagits inköpspris, försäljningspris i lös vikt och försäljningspris för
dispenserade pulver i papperskapslar för vissa preparat år 1930, jämförda
med motsvarande siffror, hämtade ur revisorernas berättelse år 1926.

Ben nuvarande
prisnivån
å läkemedel.

- 20 —

Tabell I. Taxering av dispenserade pulver i handköp.

Läkemedel

Å r

9 2 6

Å r

9 3 0

Inköpspris

Kronor

Försäljnings-pris (lös vikt)
vikt i gram

Kronor

Försäljnings-pris för dis-penserade pul-ver i pappers-kapslar i hand-köp (inkl.
expeditions-avgift)
Kronor

Inköpspris

Kronor

Försäljnings-pris (lös vikt)
vikt i gram

Kronor

Försäljnings-pris för dis-penserade pul-ver i pappers-kap siar i
handköp

Kronor

Acetanilid

per kg

3: 66

100

gr-

1: —

100

st.

5: 48

per kg

. 3: 10

100 gr.

0: 85

100

st.

4: 25

(Antilebrin) å

0: 15

0: 60

0: 10

0: 45

0.25 gr.

0: 10

Acetylsalicyl-

» »

5: —

100

1: 30

100

6: 35

9 »

5:-

100

1: 30

100

5: 30

syra å 1 gr.

0: 16

0: 7 0

0: 15

0: 65

0: 10

Antipyrin å 1

9 »

13: 50

100

3: 20

100

8: 25

9 »

24: 7 0

100

5: 70

100

9: 70

gr-

0: 40

0: 96

(reg.

märke

varu-

r. o. m.

0: 7 0

1: 10

0: 0 5

0: 10

24/l2

28)

0: 10

Aspirin å 1 gr.

» »

38: 86

100

8: 90

100

13: 9 5

per kg

38: 85

100

8: 90

100

12: 90

1: 10

1: 65

1: 10

1: 50

0: 15

0: 2 0

0: 15

Bromnatrium

* *

3: 75

100

1: —

100

6: 06

9 9

3: 75

100

1: —

100

5:-

å 1 gr.

0: 16

0: 70

0: 15

0: 55

0: 10

Fenacetin å V2

» »

9: —

100

2: 20

100

6: 5 5

» »

7: 50

100

1 85

100

5: 25

gr-

0: 30

0: 85

0: 2 5

0: 65

0: 06

0: 10

0: 05

Pyramidon å

» hg.

15: —

3: 4 5

100

15: 4 0

* hg.

15:-

3: 45

100

14: 35

0.8 gr.

0: 45

1: 90

0: 45

1: 7 5

O.l

0: 05

0: 20

o.l

0: 05

Vismutsub-

» kg-

23: 2 5

100

5: 4 0

100

10: 4 5

» kg.

14: 50

100

3: 4 5

100

7: 45

salicylat å 1 gr.

0: 70

1: 25

0: 46

0: 85

0: 10

0: 15

0: 0 6

Amidopyrin å

» »

24: 50

0: 70

100

7: 15

» 9

24: 50

100

5: 6 5

100

6: 10

0.3 gr.

0: 10

0: 86

0: 70

0: 10

— 21 —

Förändringarna av försäljningspriset å apoteken på ovanstående medikamenter
kunna i korthet sammanfattas sålunda. Försäljningspriset för
läkemedlen i lös vikt är oförändrat, såvida icke inköpsprisen stigit eller
sjunkit, men komma att i någon mån påverkas av etapp II (se tab. I). Försäljningspriset
för dispenserade pulver i papperskapslar har minskats, i
och med att ersättningen för dispenseringen av läkemedlen i papper nedsatts
från fem öre till fyra öre per styck och expeditionsavgiften (förut
fem öre) i dessa fall bortfallit. Expeditionsavgift utgår icke vid expedition
av läkemedel, som försäljas styckevis, såsom kapslar, dispenserade
pulver, piller, tabletter. Approximativt torde det kunna sägas, att ovanstående
siffror, i vad de röra de dispenserade pulvren, förbliva opåverkade
av etapp II och etapp lil. Den effektiva nedsättningen av priset å
dispenserade pulver, även sedan samtliga tre etapper genomförts, blir sålunda
för exempelvis tio pulver acetylsalicylsyra 15 öre eller drygt 20
procent. För aspirin är motsvarande tal icke fullt 10 procent, för bromnatrium
20 procent, för pyramidon 8 procent och för amidopyrin 18 procent.
Prisreduceringen är mycket växlande, låg för de preparat, som betinga
höga inköpspris (ofta varumärkesskyddade) eller dispenseras i små
kvantiteter, relativt sett högre för billigare läkemedel. Detta beror delvis
därav, att prisnedsättningen genomförts i det stora hela taget rätt
mekaniskt, vilket i sin tur bottnar i taxegrundernas väl mekaniska
struktur.

I ett stort antal fall torde vid handköp av läkemedel icke viss vikt av
läkemedlet begäras, utan den viktsmängd, som motsvarar visst uppgivet
belopp. Detta torde framför allt gälla dispenserade pulver men även vid
köp av apoteksvaror i lös vikt. En sänkning av själva varuprisen
behöver i sådana fall icke medföra ändring av försäljningssumman,
vilken i regel utgör ett avrundat tal. Allmänheten får visserligen
vid köp av ovan angivet slag större mängd av ifrågavarande läkemedel
i jämförelse med före taxesänkningen rådande förhållanden, en ökning,
som dock varken torde vara avsedd eller direkt önskad. Taxesänkningen
betyder i sådana fall i verkligheten icke ett nedbringande av allmänhetens
utgifter för läkemedel, vilket innebär, att taxereduktionernas syftemål i
detta avseende på visst sätt förfelats.

Slutligen nedsattes i etapp I apotekarnas vinst å originalförpackningar.
Handelsvinsten fastställdes till mellan 40 och 80 procent av grundpriset
mot förut 40 till 90 procent. Följande jämförelse belyser prisnedsättnin -

gen:

— 22 -

1928 1929

Albyltabletter, originalrör å 50 st............................................. 1: 55 1; 50

Aspirintabletter, originalrör å 20 st......................................... 1: — 1; —

Bromuraltabletter, originalrör å 10 st..................................... 1: 4 0 1:3 5

Frangulapiller, ask å 40 st......................................................... 1: 25 1: 20

Karlsbaderpiller (Mertn), originalask å 50 st......................... 0:7 5 0: 70

» (svenska), originalask å 60 st..................... 0: 6 5 0: 6 0

Pyramidontabletter O.i gr.-rör å 20 st..................................... 1: 10 1: 15

» 0.3 » å 10 » .................................... 1: 70 1:70

Sagradapiller, originalask å 60 st............................................ 1: — 0:9 5

Ovanstående preparater erhållas företrädesvis från utländska kemiska
industrier. Apotekspriserna lia som synes i några fall sjunkit mellan 3
och 5 procent, i ett par fall lia priserna förblivit orubbade, och i ett fall
har priset höjts. Att icke apotekspriset å varorna enhetligt fallit beror
därav, att vederbörande tillverkare i november 1928, någon månad före
taxesänkningens ikraftträdande, höjde priset på vissa originalförpackningar
(här: aspirin, pyramidontabletter och Sagradapiller). Hade detta
ej skett, skulle apotekspriserna på ifrågavarande förpackningar hava fallit
i samma grad som för övriga hithörande läkemedel. Att märka är, att
apotekens inköpspriser på aspirin och pyramiden i substans icke höjdes vid
detta tillfälle. Taxesänkningen medförde sålunda för viss utländsk industri
en lätt förvärvad affärsvinst. Enligt uppgift lär metoden även ha
nyttjats av en svensk fabrik. För att antyda storleken av de belopp, det
här är fråga örn, kan nämnas, att i Sverige årligen säljas omkring 85,000
rör aspirintabletter. Utvecklingen var måhända icke förutsedd, men nackdelarna
torde på lämpligt sätt kunna mildras. Till detta få revisorerna
tillfälle återkomma i ett senare sammanhang.

För det huvudsakliga innehållet i den taxesänkning, som benämnes
etapp II och som träder i kraft den 1 januari 1931, har förut redogjorts.
Dess prissänkningar verka på såväl emenda som preparanda. Nedanstående
tablå belyser prissänkningens inverkan på emenda- och preparanda-priserna.
1926 års läkemedelspriser jämföras, med bibehållet inköpspris,
med motsvarande priser år 1931, sedan etapp II genomförts, och med
läkemedelspriserna enligt etapp III. Rörande det tekniska förfarandet
vid beräknandet av priserna hänvisas till den föregående framställningen
och till den mer ingående redogörelsen i 1926 års revisionsberättelse. Uppgifterna
gälla vissa av allmänheten ofta nyttjade läkemedel.

23 —

Tabell II. Priserna å vissa läkemedel, beräknade med hänsyn till vid olika tider
gällande eller annars föreslagna taxegrunder och med tillämpande av nedan angivna
inköpspris.

I. Emenda.

Läkemedel

Inköps-pris per
kg. (där
ej annat
angives)

Assu-

rans

Frakt

Han-

dels-

vinst

Grund-

pris

Parti-

pris

yiinut-

pris

Andra

minut-

pris

Acetanilidum (Anti-f ehrin)

3: 65

0: 04

0: 7 5
0 f ö
0: 30

4: 4 4
rån
3: 9 9

8: 88

dra

7: 98

0: 90
0: 80

0: 15

0: 10
0: 10

1928

1929

1931

Etapp III

Acid. acet. salicyl. (Ace-tylsalicylsyra 1)

5: —

0: 0 5

0: 05

0: 7 5
O f ö
0: 30

5: 80
rån
5: 35

11: 60
dra
10: 70

1: 30

1: 20
1: 10

0: 15

0: 15
0: 15

1928

1929

1931

Etapp lil

Acidum boricum (Bor-syra)

1: 15

0: 02

0: 0 2

0: 75
0 f ö
0: 30

1: 92
rån
1: 47

3: 84
dra
2: 94

0: 45
t

0: 3 5
0: so

0: 05

0: 05
0: 05

1928

1929

1931

Etapp III

Acid. nitricum (Salpeter-syra)

0: 58

0: 01

1: 50
0 f ö
0: 7 5

2: 09

rån
1: 84

4: 18
dra

2: 68

0: 45
t

0: 30
0: 25

0: 05

0: 0 5
0: 06

1928

1929

1931

Etapp III

Adeps lanae (Ullfelt)

1: 75

1: 7 5
1:7 5

0: 0 2

0: 02
0: 02

0: 75
O f ö
0: 80
0: 30

2: 52
rån
2: 07
2: 0 7

5: 04
dra
4: 14
4: 14

x0: 50
t

0: 45
0: 40

*0: 05

0: 06

1928

1929

1931

Etapp lil

Aether (Eter)

3: 30

3: 3 0

0: 04

1: 50

O f ö

0: 7 5

4: 84
rån
4: 09

9: 68
dra
8: 18

1: 10
t

0: 9 0
0: 80

0: 16

0: 10
0: 10

1928

1929

1931

Etapp III

Aeth. menth. pip. (Pep-parmyntsolja)

47: 50

0: 4S

0: 4 8

0: 7 5
O f ö
0: 3 0

48: 7 3
rån
48: 2 8

97: 4 6
dra
96: 56

10: 85

10: 7 5
9: 65

1: 35

1: 35
1: 20

0: 15

0: 15 ’
0: 15

1928

1929

1931

Etapp III

Aeth. terebinthin. (Ter-pentinolja)

2: 25

2: 2 5

0: 03

0: 08

0: 7 6
O f ö
0: 3 0

3: 03

rån

2: 58

6: 06
dra
5: 16

0: 70
t

*0: 5 0
0: 50

0: 10

J0: 05
0: 05

1928

1929

1931

Etapp III

Amidopyrinum(Amido-

pyrin)

24: 50

0: 2 6
j 0: 25

0: 7 5
O f ö

0: 3 0

25: 50

rån
| 25: 0 5

51: —
dra
50: 10

5: 6 5

5: 55
5: —

0: 70

0: 7 0
0: 6 6

1928

1929

1931

|Etapp lil

1 Vid ett strikt tillämpande av taxegrunderna skulle dessa priser bliva 55 resp. 10 öre;
i detta och andra liknande fall sänkes priset till 50 resp. 5 öre.

— 24 —

Läkemedel	Inköps-pris per kg. (där ej annat angives)	Assu- rans	Frakt	Han- dels- vinst	jörand g pris	Parti- pris	Minut- pris	Andra minut- pris
Aspirinum (Aspirin)	38: 85	0: 39	0: 76	39: 9 9	79: 9 8	8: 90	1: 10	0: 15	1928
	38: 85		O I ö	rån	dra	t			1929
	0: 3 9	0: 3 0	39: 54	79: 08	8: 80	1: 10	0: 15	1931
	—	—	—	—	—	7: 90	0: 90	0: 10	Etapp III
	per				per	per	per	per
	100 gr.				100 gr	10 gr.	1 gr.	10 cgr.
Bromdiaethylacetylcar-	12: 2 5	0: 13	0: 30	12: 68	25: 86	2: 8 0	0: 35	0: 05	1928
bamidum (Bromdie-			O i ö	rån	dra	t			1929
tylacetylkarbamid)	12: 2 5	0: 13	0: 15	12: 53	25: 06	2: 8 0	0: 35	0: 05	1931
		—	—	—	—	2: 50	0: 30	0: 05	Etapp III
Chloroformium (Kloro-	2: 7 5	0: 03	0: 75	3: 53	7: 06	0: 80	0: 10		1928
form)			O f ö	rån	dra	t			1929
	2: 76	0: 03	0: 3 0	3: 08	6: 16	0: 70	0: 10		1931
	—	—	—	—	—	0: 6 0	0: 10		Etapp lil
Cortex cinchonae (Kina-	5: 5 0	0: 06	0: 7 5	6: 31	12: 62	1: 40	0: 20	0: 05	1928
bark)			O I ö	rån	dra	t			1929
	5: 5 0	0: 0 6	0: 30	5: 86	11: 72	1: 30	0: 15		1931
	—	—	—	—	—	1: 15	0: 15		Etapp III
Hydrargyri chloridum	10: 6 9	0: 11	0: 75	11: 46	22: 9 2	2: 55	0: 30	0: 0 5	1928
corrosiv. (Sublimat)	10: 6 0		O 1 ö	rån	dra	t			1929
	0: 11	0: 30	11: 01	22: 0 2	2: 4 5	0: 80	0: 05	1931
	—	—	—	—	—	2: 20	0: 25	0: 05	Etapp lil
Jodum (Jod)	42:-	0: 4 2	0: 7 5	43: 17	86: 3 4	9: 60	1: 20	0: 15	1928
			O I ö	rån	dra	t			1929
	42: —	0: 42	0: 3 0	42: 72	85: 44	9: 50	1: 20	0: 15	1931
	—	—	—	—	—	8: 55	1: 05	0: 15	Etapp III
	per				per	per	per	per
Opium (Opium)	100 gr.				100 gr.	10 gr.	1 gr.	10 cgr.
7: 60	0: 08	0: 80	7: 98	15: 96	1: 80	0: 2 5	0: 05	1928
			O I ö	rån	dra	t			1929
	7: 60	0: 08	0: 15	7: 83	15: 66	1: 75	0: 20	0: 05	1931
	—	—	—	—	—	1: 55	0: 20	0: 05	Etapp III
	per				per	per	per	per
	100 gr.				100 gr.	10 gr.	1 gr.	10 cgr.
Phenylaethylmalonyl-	17: 50	0: 18	0: 3 0	17: 98	35: 96	4: —	0: 50	0: 05	1928
carbamidum (Fenyl-			O I ö	rån	dra	t			1929
etylmalonylkarbamid)	17: 50	0: 18	0: 15	17: 88	35: 6 6	3: 95	0: 4 5	0: 05	1931
		—	—	—	—	3: 55	0: 40	0: 05	Etapp III
Sacchar. lactis (Mjölk-	2: 7 0	0: 03	0: 7 5	3: 48	6: 96	0: 80	0: 10		1928
socker)			O t ö	rån	dra	t			1929
	2: 7 0	0: 03	0: 3 0	3: 03	6: 0 6	0: 70	0: 10		1931
		—	—	—	—	0: 60	0: 10		Etapp III
Spiritus concentr. (Sprit)	3: —	0: 08	0: 7 5	3: 7 8	7: 56	0: 85	0: 10		1928
			O I ö	rån	dra	t			1929
	3: —	0: 03	0: 30	3: 33	6: 66	0: 7 5	0: 10		1931
		—	—	—	—	0: 65	0: 10		Stäpp III
Zinci Oxidum (Zinkvitt)	1: 20	0: 0 2	0: 76	1: 97	3: 94	0: 46	0: 05		1928
	1: 20 1	0: 02	O I ö	rån	dra	t			1929
	0: 30	1: 62	3: 0 4	0: 35	0: 05		1931
	—	—	—	—	—	0: 30	0: 05		Etapp III

II. Preparandct.

	Pris lör		Parti- pris	Minut- pris
Läkemedel	ingredi-enser och pro labore	Grund- pris	minut- pris
Adeps laine cum aqua (Landin)	7: 48	8: 31 Oför	—: 95 ä n d	— : 10 r a t		1928 1929
	7: 01	7: 79	—: 85	—: 10		1931
	7: 01	7: 79	—: 80	—: 10		Etapp III
Aether spir. camphorat. (Nervdroppar)	13: 46	14: 17 O 1 ö r	1: 60 and	—: 20 r a t		1928 1929
	12: 46	13: 15	1: 45	—: 15		1931
	10: 46	11: 62	1: 15	—: 15		Etapp III
Ceratum (Cerat)	17: 80	20: 35	2: 2 6	—: 30	—: 05	1928
	Oför	and	r a t		1929
	16: 90	19: 88	2: 2 0	—: 25	—: 05	1931
	15: 10	17: 76	1: 80	—: 25	—: 05	Etapp III
Emplastrum saponatum (Hjärnes	17: 74	19: 50	2: 15	—: 25	—: o 5	1928 1929
plåster)		Oför	and	r a t
12: 7 0	14:10	1: 65	—: 20	—: 05	1931
	11: 30	12: 62	1: 25	—: 15		Etapp III
Spint, jodi (Jodsprit)	15: 54	15: 64 Oför	1: 76 ä n d	—: 20 r a t	—: 05	1928 1929
	14: 54	14: 54	1: 60	—: 20	—: 0 5	1931
	12: 98	12: 93	1: 30	—: 15		Etapp III
Unguent. zinci oxidi (Zinksalva)	9: —	10: — Oför	1: 10 ä n d	—: 15 r a t		1928 1929
	8: 10	9: —	1: —	—: 15		1931
	7: 55	8: 38	—: 85	—: 10		Etapp III
Acetanilid. pulv. nr 30 (Pulverisera!	16: 50	16: 50	1: 85	—: 25	—: 05	1928
antilebrin)		Oför	and	r a t		1929
15: 40	15: 40	1: 70	—: 20	—: 05	1931
	14: 30	14: 30	1: 45	—: 20	—: 05	Etapp III
Aether spirituosus (Holfmanns drop-	9: 63	9: 63	1: 05	—: 15		1928
pär)		Oför	and	r a t		1929
8: 38	8: 38	—: 95	—: 10		1931
	7: 88	7: 38	—: 75	—: 10		Etapp III
Liquor antiodontalgicus (Tanddrop-	6: 63	7: 37	—: 80	—: 10		1928
pär)		Oför	and	r a t		1929
6: 53	7: 26	—: 80	—: 10		1931
	5: 8S	6: 63	—: 65	—: 10		Etapp lil
Solutio acidi borici (Borsyrelösning	3: 07	3: 28	—: 35	—: 05		1928
1:67	1: 65	—: 2 0	—: 06		1929
	1: 64	1: 62	—: 20	—: 05		1931
	1: 52	1: 60	—: 15			\| Etapp III

Ett antal av i tabellerna upptagna läkemedel (acetylsalicylsyra, antifebrin,
aspirin) köpas av allmänheten oftast i form av dispenserade pulver,
vadan den effektiva prissänkningen i dessa fall bäst kommer till synes
i den föregående tablån över dispenserade pulver. Minutpriset för

— 26 —

10 gram acetylsalicylsyra är 15 öre. 10 gram av samma läkemedel, dispensera!
i papperskapslar, kostar 55 öre (före taxesänkningen 70 öre, inklusive
expeditionsavgift av 5 öre). Acetylsalicylsyra i form av tabletter,
inneslutna i rör å 10 X 1 gram, kostar 40 öre. Priset för antifebrin i lös
vikt var år 1929 10 öre för 10 gram. Samma mängd i papperskapslar betingar
ett pris av 45 öre (före taxesänkningen 60 öre, inklusive expeditionsavgift).

Såsom av tabellerna framgår påverkas såväl parti- som minutpriserna
av taxesänkningen enligt etapp II. Först den 1 januari 1931 inträder
sålunda en mer allmän sänkning av läkemedelspriserna. Sänkningens
storlek blir dock mycket skiftade. Partipriserna sänkas utan undantag,
under det att minutpriserna i ett stort antal fall förbli oberörda. Såsom
förut i fråga örn dispenserade pulver framhållits, blir sänkningen av
läkemedelspriserna (särskilt för emenda) genom reducerandet av ersättningarna
för frakt och emballage betydelselösare, ju dyrare inköpspris
vederbörande läkemedel betingar. Pepparmyntsolja kostar per kilogram
omkring 48 kronor i inköp. Givetvis inverkar en sänkning av fraktoch
emballagekostnaderna med 45 öre per kilogram mycket obetydligt
på grundprisets storlek — 96 kronor 50 öre i stället för 97 kronor 50 öre
— och partipriset sänkes därför blott med omkring 1 procent från 10
kronor 85 öre till 10 kronor 75 öre. Först sedan etapp III trätt i kraft
faller priset märkbart, från 10 kronor 75 öre till 9 kronor 65 öre, sålunda
med omkring 10 procent. Partipriset för acetanilidum sjunker
genom etapp II 10 procent och genom etapp III 20 procent från 1928 års
pris räknat, acetylsalicylsyra respektive 8 och 15 procent, eter med 19
och 28 procent o. s. v. För preparanda äro motsvarande siffror för lanolin
10 och 15 procent, nervdroppar 10 och 28 procent, jodsprit 8 och 26
procent, Hoffmans droppar 9 och 29 procent, tanddroppar 0 och 20 procent
o. s. v. Storleken av inköpspriserna på ovanstående läkemedel
framgår av tabellerna. Etapp II verkar relativt obetydligt på emenda,
åsätta högt inköpspris, och på preparanda med högt grundpris, på vilka
först etapp III till följd av taxegrundernas speciella natur har någon
mer avsevärd inverkan. Etapp III får sålunda betraktas som ett oundgängligt
komplement till etapp II, för så vitt en allmän och någorlunda
enhetlig prissänkning skall åstadkommas.

Nyss har framhållits, att hittills genomförda taxereduktioner i någon
mån påverka partipriserna, d. v. s. priset på visst läkemedel vid köp
av 100 gram eller därutöver, i färre antal fall eller icke alls minutpriserna.
Av ovan av medicinalstyrelsen lämnade uppgifter framgår sålunda,
att beträffande emenda av ovanstående läkemedel minutpriset på acetylsalicylsyra,
pepparmyntsolja, amidopyrin, aspirin och bromdietylacetylkarbamid
år 1931 (etapp II) bli desamma som förut, såvida icke inköpspriset
förändras. Så gott som alla dessa minutpriser undergå först
i och med etapp III någon sänkning. Detsamma gäller i ett stort antal

— 27 —

fall priserna å preparanda. Allmänheten köper väl av de flesta läkemedel
oftast smärre kvantiteter — möjligen med undantag av veterinärmediciner
— och får därigenom betala de priser, som minst påverkas a’,
taxeändringarna.

I 1926 års revisionsberättelse påtalades ingående det förhållandet, att
priserna å de läkemedel, där laborations- och extemporetaxorna truda i
verksamhet, tedde sig särskilt höga och i vissa fall sprungo upp til
belopp, som icke stodo i motsvarighet till råvarans inköpspris och det
vid beredningen av läkemedlet nedlagda arbetet. Av den föregående redogörelsen
har framgått, att extemporetaxan undergått vissa sänkningar.
Laborationstaxan är allt fortfarande i det stora hela taget oförändrad.
Av i denna taxa upptagna operationer, vilka alla avse framställandet av
preparanda, har allenast ersättningen för s. k. granulering sänkts från
5 kronor enligt av Kungl. Majit fastställda grunder för läkemedels taxering
av den 13 november 1925 till 3 kronor enligt de ändrade grunderna
av den 7 december 1928 (etapp I), varförutom ersättningen för beredning
av vissa läkemedel på. grundval av denna taxa undergått smärre förändringar.
Som exempel på detta har medicinalstyrelsen lämnat revisorerna
följande jämförelse mellan priserna på ett par lösningar åren
'' 1928 och 1929:

		1928	1929
Borsyrelösning	..... 1 kg.	2: 45	1: 40
	1 hg.	0: 3 5	0: 20
	10 gr.	0: 0 5	0: 0 5
Klorsyratkalilösning	..... 1 kg.	2: 80	1: 40
	1 hg.	0: 40	0: 20
	10 gr.	0: 0 5	0: 05

Officiella siffror rörande första sänkningsetappens inverkan å samtliga
apoteks ekonomi finnas ännu icke tillgängliga. Revisorerna hava
dock kunnat utfinna sådana ur en beräkning, uppgjord av medicinalstyrelsen
och grundad på uppgifter rörande omsättningen under viss tid å
51 av rikets 393 apotek, vilken beräkning får anses äga en viss grad avtillförlitlighet.
Dessa beräkningar visa, att Dittills genomförd sänkning
av läkemedelspriserna minskat apotekens bruttoomsättning med drygt 3
procent. Sagda undersökning, av vilken revisorerna beretts tillfälle i detalj
taga del, visar dock, att den procentuella minskningen av omsättningen
vid de olika apoteken är ytterst varierande, i sista liand beroende
av vanorna hos den läkemedelsf Örbr vikande allmänheten pa de olika
platserna. Troligt är, att etapp II till sina verkningar kommer att uppvisa
betydligt jämnare resultat än etapp I, enär den berör relativt fler
läkemedel. Etapp I nedbringade företrädesvis priserna å. pulver avolika
slag, vars förbrukning avsevärt skiftar från apotek till apotek.

Taxesänkningarnas
inverkan
å
apotekens
ekonomi.

— 28

Revisorerna hava vidare från medicinalstyrelsen inhämtat uppgifter
å de håda första etappernas beräknade sammanlagda inverkan å apotekens
effektiva nettoinkomster, alltså med fråndragande av avgifter till
fonden för apotekarnas pensionering m. m. Enligt dessa uppgifter skulle
nettoinkomsterna år 1931 komma att på samlade antalet apotek fördela

sig på följande vis:

Nettoinkomst Antal

kronor apotek

Under 2,000 1

2.000— 4,000 10

4.000— 8,000 61

8.000— 10,000 ................................................................ 38

10,000—11,000 ................................................................ 28

11.000— 15,000 ................................................................ 99

15.000— 20,000 ................................................................ 90

20.000— 25,000 ................................................................ 41

25.000— 30,000 ................................................................ 15

30.000— 40,000 ................................................................ 8

Över 40,000 .............................................................. 0

Summa 391

En jämförelse mellan dessa och i ett föregående sammanhang lämnade
uppgifter visar, sedan medikamentsförråden för överensstämmelsens
skull frånräknats de föregående uppgifterna, att år 1931 intet apotek beräknas
komma att giva nettovinst över 40,000 kronor. År 1924 redovisade
8 procent av apoteken vinsten på mellan 40,000 och 70,000 kronor. 2
procent av apoteken beräknas få en inkomst av mellan 30,000 och 40,000
kronor mot förut 13 procent, 14 procent mellan 20,000 och 30,000 kronor
mot förut 23 procent, 56 procent mellan 10,000 och 20,000 kronor mot
förut 43 procent och 28 procent under 10,000 kronor mot förut 13 procent.

Officiella uppgifter rörande inverkan av etapp III på inkomstfördelningen
mellan apotekens olika storlekskategorier finnas icke utarbetade.
Det faller sig för övrigt svårt att i förväg med någon större grad av tillförlitlighet
utarbeta dylika beräkningar. Årsomsättningen vid de svenska
apoteken är på sätt och vis en konjunkturfråga. Vid en influensaepidemi
t. ex. stiger läkemedelsförbrukningen och en dylik ökning av omsättningen
vid ett apotek kan helt eller delvis neutralisera den minskning
av nettoinkomsten, som en taxesänkning beräknas medföra. Influensaepidemien
i början av år 1929 torde sålunda något hava förryckt
beräkningarna rörande de sänkningar i apotekens nettoinkomster,
etapp I väntades medföra.

Genom beslut av den 11 oktober 1930 har Kungl. Majit förordnat örn
borttagande av den s. k. recipeavgiften, som medlemmarna av föreningen
apotekarkårens åldertilläggskassa inbetala till föreningen. Enligt
förut gällande reglemente för nämnda förening inbetalade medlem dels

— 29 —

en avgift av 24 öre (recipeavgift) för varje läkemedel, som enligt läkares
recept eller därmed jämförlig läkemedelsformel expedierades från
vederbörande apoteksinrättning, dels en årsavgift, som årligen bestämdes
av föreningens styrelse. Den minskning av inkomsterna, som recipeavgifternas
borttagande innebär, kompenseras till en del genom förhöjning
av de årliga avgifterna. Denna minskning i avgifter överhuvudtaget
till föreningen, som apoteken sålunda åtnjuta, fördelas så, att ett
antal av rikets minsta apotek helt befrias från recipeavgiften och eif
antal av de något större apoteken befrias från viss del av sagda avgift.
De återstående apoteken inbetala däremot i form av förhöjda årsavgifter
hela beloppet av dem förut åliggande recipeavgifter. Vid fortskridande
sänkning av läkemedelspriserna synes denna anordning innebära
den fördelen, att avgifterna från de olika apoteken i viss utsträckning
kunna avbalanseras, så att de mindre apoteken vid behov befrias från
avgifter, som vid ytterligare sänkning av läkemedelspriserna bereda
dessa apotek svårigheter, under det de större apoteken i sådant fall kunna
åläggas förhöjda avgifter. Det förefaller ej otroligt, att icke en stor
del av den minskning av nettoinkomsten, som etapp I inneburit för de
mindre apoteken, på detta vis skall kunna kompenseras, jämsides med att
samtidigt möjlighet öppnas att något nedskära de ännu alltför höga
nettoinkomsterna från de större apoteken.

Genom nedbringande av apotekens driftskostnader närmast genom förändringar
i apotekspersonalens sammansättning har det ansetts, att möjligheter
kunna skapas för ytterligare reduktioner av läkemedelspriserna.

Av förut meddelat utdrag ur socialministerns yttrande till statsråds
protokollet år 1926 framgår, att Kungl. Maj:t fäst särskilt avseende vid
frågan örn förbilligandet av apoteksdriften. En del av de apoteksgöromål,
som nu författningsenligt skola utföras av farmacevtiskt utbildad
personal, förmodades utan olägenhet kunna anförtros åt personal med
något lägre kvalifikationer.

Den farmacevtiska personalen å apoteken utgöres, förutom apoteksinnehavare
och arrendatorerna1, av legitimerade apotekare, farmacie
kandidater och apotekselev^-, vilka alla, för så vitt de inkommit på apotekarbanan
efter år 1895, skola hava avlagt studentexamen. Den icke farmacevtiska
personalen utgöres av s. k. tekniska biträden. Dessa biträden
äro vanligen kvinnor med folkskoleunderbyggnad eller avgångsbetyg
från realskola eller åttaklassigt läroverk för flickor. De tekniska
biträdena syssla företrädesvis med expedition i handköpet, med s. k. inläggningar
och såsom biträden åt farmacevterna med det rent mekaniska
recepturarbetet och annan beredning av läkemedel m. m.

1 Vissa apotek, f. n. 9 till antalet, liro av innehavarna utarrenderade till andra legitimerade
apotekare.

Apotekens
driftskostnader
m. m.

— 30 —

Enligt av revisorerna hos Sveriges apotekareförbund inhämtade uppgifter
voro de fyra senaste åren apotekens befattningshavare fördelade
på de olika kategorierna till följande antal (apoteksinnehavare, arrendatorer
och icke farmacevtisk personal frånräknad):

1926 ........................................ 449 leg. apot. 357 kand. 74 elever

1927 ........................................ 454 » » 326 » 113 »

1928 ........................................ 452 » » 343 » 149 »

1929 ........................................ 452 » » 337 » 182 »

År 1927 funnos omkring 540 tekniska biträden, vilken siffra enligt
uppgift från apotekareförbundet i november 1929 vuxit till 644.

Antalet självständiga apotek var i slutet av september 1930 393 st., av
vilka 9 sköttes av arrendatorer.

En sänkning av apotekens löneomkostnader kan vinnas dels genom
lönesänkning, dels genom förändring av personalens sammansättning
så, att dyrare personalgrupper ersättas med billigare. Den förra utvägen
står icke statsmakterna till buds. Apotekspersonalens löner regleras
genom ett avtal mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmacevtförbund
med sex månaders uppsägningstid. I sin skrivelse den
28 juni 1928 anförde medicinalstyrelsen, att taxesänkningsetappen II
borde träda i kraft, när sådana åtgärder kunnat av apotekare- och farmacevtkorporationerna
vidtagas, som erfordrades för vinnande av den
ifrågasatta minskningen av apotekens löneomkostnader. I yttrande av
den 30 juni 1930 fastslår styrelsen, att dylika åtgärder ännu icke vidtagits,
vilket dock enligt styrelsens uppfattning icke borde utgöra något
skäl emot vidtagandet av ytterligare en sänkning av läkemedelspriserna
enligt den med II betecknade etappen.

Sänkningen av apotekens löneomkostnader genom ändring av personalens
sammansättning kan vinnas antingen sålunda, att tekniska biträden
erhålla större befogenhet att på eget ansvar utföra expeditioner
än för närvarande och därigenom så småningom ersätta en del av farmacie
kandidaterna, eller så, att en ny grupp av biträden med högre
kvalifikationer än de tekniska biträdena men med lägre kvalifikationer
än farmacie kandidaterna anställes och småningom ersätter en del av
kandidaterna, eller slutligen på sådant sätt, att kandidaternas antal ökas
och de legitimerade apotekarnas antal minskas.

I socialministerns yttrande den 30 december 1926 ifrågasattes, att sänkningen
av lönekostnaderna skulle ske genom inskjutandet av en ny grupp
befattningshavare bland de övriga, och Kungl. Maj:t anbefallde medicinalstyrelsen
att utarbeta förslag i denna riktning. Detta uppdrag har
dock medicinalstyrelsen icke slutfört.

Apotekarnas höga befordringsålder, d. v. s. den ålder vid vilken legitimerad
apotekare erhåller privilegium på bärkraftigt apotek, utgör
så länge det nuvarande personella privilegiesystemet varar, ett hinder

— Bl —

mot vidtagandet av mer effektiva prissänkningar. Apotekare skall, då
lian tillträder apoteksprivilegium, inlösa apotekets varulager och inventarier.
Enligt av medicinalstyrelsen lämnad uppgift utgör det bokförda
värdet av ett apoteks varulager i allmänhet mellan 4,700 och 175,000 kronor
samt av inventarierna mellan 4,000 och 105,000 kronor. Det verkliga
värdet torde ligga något högre. De kreditanstalter, som bevilja apotekarna
lån för ändamålet, fordra såsom säkerhet för lånet livförsäkring
upp till det i lån lämnade beloppet. Dessa livförsäkringar lyda på höga
belopp och premierna äro följaktligen avsevärda, i all synnerhet som
försäkringarna oftast tagas vid hög levnadsålder. Den kapitalbildning,
som sker genom amortering av det för apotekets övertagande upplånade
kapitalet och premieinbetalningarna på livförsäkringen, fordrar höga årliga
avgälder. Fastställandet av maximal åldersgräns för apoteksinnehav
__ 70 år — har möjligen bidragit till att höja dessa avgifter. Ett
nedbringande av prisnivån å läkemedel måste tydligtvis försvåra apotekarnas
kreditmöjligheter. Sänkning av apotekarnas pensionsålder från
70 till 67 år minskar visserligen befordringsåldern med omkring 1 Va år,
men denna sänkning anses bliva endast tillfällig, enär örn ett antal år
jämvikt ånyo uppnåtts och befordringsåldern åter stiger. En avgjord,
stadigvarande sänkning av befordringsåldern anses kunna erhållas genom
införandet av förut omnämnd ny personalgrupp eller genom omgruppering
av den nuvarande apotekspersonalen.

Frågan angående införandet av personalkategorien apoteksassistenter
har varit aktuell redan före år 1926. Vid 1912 1919 års apotekskommittés
betänkande avgavs sålunda en reservation av apotekaren Knut Sjöberg
till förmån för införandet av en dylik personalgrupp. Den 15 november
1919 avlämnade vidare medicinalstyrelsen, i anledning av den
vid denna tidpunkt rådande farmacevtbristen, ett förslag rörande införande
av kvinnliga apoteksassistenter, vilka delvis skulle ersätta farmacie
kandidaterna. Apoteksassistenterna skulle besitta högre kvalifikationer
än de tekniska biträdena men lägre kvalifikationer än farmacie
kandidaterna. För att närmare klargöra deras ställning meddelas följande
utdrag ur medicinalstyrelsens skrivelse år 1919.

Sådana biträden, för vilka medicinalstyrelsen vill föreslå benämningen
apoteksassistenter, böra hava högre skolbildning än som nu är
fallet med flertalet av de tekniska biträdena, som i allmänhet, enligt vad
redan nämnts, torde hava direkt vid avgången från folkskolan fått anställning
på apoteken och ej heller sedermera förvärvat något avsevärt
ökat kunskapsmått. Med ytterst få undantag sakna också dessa tekniska
biträden den omdömesförmåga, utan vilken läkemedlens beredning och
utlämning lämpligen icke bör ske. Och en fordran på realskoleexamen
bordo lika litet vara ur ålders- och bildningssynpunkt tillräcklig.

Mera lämpliga för det arbete, som för assistenterna avses, torde de vara,
som utgått från åttonde klassen av do statsunderstödda läroverken för
flickor. Något antal sådana finnes redan nu på apoteken anställt så -

— 32 —

som tekniska biträden. Vunnen erfarenhet av deras arbete torde i regeln
hava ådagalagt deras lämplighet även för den nu ifrågasatta högre uppgiften,
och deras i skolan förvärvade kunskaper synas med hänsyn till
det avsedda arbetets omfattning fullt tillräckliga att läggas till grund
för deras följande yrkesutbildning.

Medicinalstyrelsen föreslog sålunda

att till apotekens framacevtiska personal härefter må hänföras en ny
grupp, kvinnliga apoteksassistenter, som berättigas att på eget ansvar
utföra varje i apoteksexpeditionen förekommande arbete, men utan rätt
att erhålla föreståndarskap för apoteksinrättning eller att på eget ansvar
utföra i ett apotekslaboratorium förekommande arbeten,

att för den, som önskar erhålla apoteksassistents befogenhet och förmåner,
skall såsom villkor föreskrivas, att hon efter erhållet avgångsbetyg
från åttonde klassens läroverk för flickor har på självständigt apotek
under minst tre år tjänstgjort såsom assistentelev samt därefter vid
farmacevtiska institutet genomgått kursen för utbildande av apoteksassistenter
och att hon vid den som avslutning av nämnda kurs anordnade
examen har erhållit minst betyget godkänd i varje läroämne, o. s. v.

Medicinalstyrelsen uttalar vidare i ovanberörda utlåtande den uppfattningen,
att apoteken i alltför stor utsträckning använda överkvalificerad
arbetskraft, såväl för receptexpeditionen över huvud taget som
ock för läkemedlens utlämnande till allmänheten. Sådan högre kompetens
ansåg medicinalstyrelsen i fråga örn apoteksgöromålen böra erfordras
endast hos innehavarna av de mera ledande befattningarna: laboranter,
diskchefer och »förste man» med flera, av vilka de sistnämnda för att
kunna stå allmänheten till tjänst med vissa upplysningar m. m. måste
besitta en god del sakkunskap. Medicinalstyrelsen avstyrkte slutligen
i yttrande samma dag ett förslag från apotekarsocietetens direktion örn
utvidgad kompetens för tekniska biträden å apotek, efter viss av dem
avlagd examen.

1 utlåtande av den 28 juni 1928 avstyrker medicinalstyrelsen det i socialministerns
anförande till statsrådsprotokollet år 1926 omnämnda förslaget
örn inrättande av apoteksassistenter, under motivering att sådana
ändringar av de nuvarande reglementariska bestämmelserna för apoteken
icke böra vidtagas, som riskera den säkerhet och tillförlitlighet, som
känneteckna de svenska apoteken. Medicinalstyrelsen föreslår i stället
andra utvägar för åvägabringande av minskning av personalkostnaderna,
däribland bland annat utökning av de mera kvalificerade tekniska
biträdenas befogenhet.

Medicinalstyrelsen beräknar de ekonomiska fördelar, som skulle vinnas
genom införande av en ny personalgrupp, sålunda:

De tekniska biträdena hava, såvitt kunnat utrönas, en avlöning av
minst omkring 2,000 kronor och högst 4,200 kronor samt i medeltal omkring
2,700 kronor örn året. Farmacie kandidaterna hava minst 3,500
kronor, högst 6,875 kronor samt i medeltal omkring 4,800 kronor örn året.
För apoteksassistenterna, som skulle hava lägre kvalifikationer än kan -

— 33 —

didaterna men högre än de tekniska biträdena, torde avlöningen böra
beräknas till i medeltal 3,800 kronor örn året. Av de 340 farmacie kandidaterna
torde högst 150 kunna tänkas ersatta av assistenter, vilket ettel
genomförandet av denna förändring skulle innebära en besparing a\ omkring
150,000 kronor om året. Då ett stort antal legitimerade apotekare
fullgöra sådana göromål, som väl skulle kunna överlämnas åt kandidater,
böra i denna beräkning även ett antal legitimerade apotekare tänkas
ersatta av assistenter, sannolikt femtio å hundra. Örn de legitimerade
apotekarnas avlöning i medeltal beräknas uppgå till omkring 8,500 kronor,
skulle efter genomförandet av denna förändring en besparing göras
av 235,000 å 470,000 kronor örn året. Då apoteksassistenterna vore avsedda
att arbeta på eget ansvar och således jämväl behöriga att dela den
för innehavare och farmacevter nu betungande söndags- och nattjänsten,
måste man å andra sidan antaga, att ej blott de omkring 90 tekniska biträden,
som tjänstgöra å apotek, där f ar mace vtisk medhjälpare ej finnes,
utan även ett stort antal, å medelstora och större apotek anställda
tekniska biträden skulle komma att småningom utbytas mot assistenter.
Beräknas liela antalet härav till 250, skulle den härav åstadkomna kostnadsökningen
uppgå till omkring 275,000 kronor. Den sammanlagda årliga
besparingen efter antagande av assistenter i full utsträckning skulle
sålunda approximativt kunna beräknas till 150,000 + 235,000 å 470,000
— 275,000 r= 110,000 å 345,000 kronor. Apoteksassistenternas teoretiska
utbildning skulle ske vid farmacevtiska institutet och åsamka statsverket
särskilda kostnader.

Medicinalstyrelsen visar i stället på en annan väg, som leder till besparing
av personalkostnaderna och till nedbringande av befoi drings
åldern. Av de omkring 470 legitimerade apotekare, som tjänstgöra pa
apoteken, utföra närmare 200 sådant arbete, som utan olägenhet skulle
kunna anförtros åt farmacie kandidater, kitt stort antal farmacie kandidater
avlägga apotekarexamen huvudsakligen för att komma i åtnjutande
av förbättrade löne- och pensionsförhållanden. Medicinalstyrelsen
anser det sannolikt, att ett visst antal farmacie kandidater skulle kvarstå
i denna ställning, örn farmacie kandidaterna garanterades skälig pension
vid uppnådd pensionsålder, örn avlöningen åt yngre legitimerade
apotekare sänktes samt örn antalet anställningar med för legitimerade
apotekare överenskommen avlöning begränsades till det erforderliga.
Medicinalstyrelsen beräknar den årliga besparingen genom omgrupperingen
och sänkningen av de yngre apotekarnas löner till vid pass 470,000
kronor, vilken besparing dock först skulle kunna erhållas efter skäligen
lång tid.

Den enda åtgärd, som hittills vidtagits för genomförandet av medicinalstyrelsens
ifrågavarande planer, synes vara beslut angående pensionering
av den farmacevtiska personalen genom kungl, brev av den 3
augusti 1929.

Slutligen må bär nämnas, att uti de privilegiebrev, som av Kungl.
Maj:t utfärdats från och med den 9 augusti 1920, har intagits föreskrift

3 — 30^274. Rev.-berältelse. äng. statsverket för dr 1930. I.

Apoteks väsendets organisation.

— 34 —

Kevisorernas

uttalande.

om åliggande för apoteksinnehavaren alt underkasta sig, vad Kungl.
Majit framdeles kunde komma att föreskriva beträffande privilegiets avstående
och sättet för dess utövande. Privilegiebrevens avfattning innesluter
sålunda möjlighet för statsmakterna att vidtaga åtgärder, som i
berörda hänseende må befinnas lämpliga och genomförbara.

Revisorerna konstatera med tillfredsställelse, att 1926 års revisorers
erinringar medfört vissa åtgärder och förslag till sänkning av läkemedelspriserna.
Det bör dock uppmärksammas, att enligt den plan, som riri
föreligger, lång tid kommer att förflyta, till dess mer avsevärda taxesänkningar
genomföras. Den sänkning av läkemedelspriserna, som trädde
i kraft den 1 januari 1929, gällde ett så begränsat antal läkemedel och
framför allt icke sådana läkemedel, som brukas av personer, vilka svårast
hava känning av läkemedlens dyrhet, att det torde kunna påstås,
att först den 1 januari 1931 en förhållandevis mer generell sänkning av
läkemedelspriserna åvägabringas. Denna senare sänkning av priserna,
som väl har den fördelen, att den inverkar på flertalet av i medicinaltaxan
upptagna preparat, medför dock näppeligen i och för sig ett sådant
förbilligande av apoteksvarorna, som i någon högre grad uppmärksammas
av den stora läkemedelsförbrukande allmänheten. Såsom av förut
lämnade uppgifter torde hava framgått, åvägabringas en dylik sänkning
först i och med genomförandet av etapp III. Av medicinalstyrelsens
yttrande av den 30 juni 1930 torde emellertid framgå, att styrelsen
icke ämnade föreslå genomförande av etapp III, förrän någon erfarenhet
vunnits beträffande verkan av de förut genomförda förändringarna.
Då ännu i slutet av år 1930 icke sådana uppgifter föreligga, som utvisa
i vilken mån etapp I påverkat apoteksväsendets ekonomi, torde sålunda,
örn denna förutsättning skall bibehållas, medicinalstyrelsen först i mitten
av år 1933 kunna föreslå etapp III, vilken sålunda tidigast den 1 januari
1934 skulle kunna träda i kraft. Revisorerna måste finna tidrymden
åtta år vara för lång för vidtagande av en serie taxesänkningar, av
vilka först den sista, sammantagen med de båda föregående, mer effektivt
förbilligar läkemedlen.

Vid planerandet av taxesänkningarna har den principen följts, att så
stor del av den läkemedelsförbrukande allmänheten som möjligt skall
di aga fördel av prissänkningen. Sänkningen av läkemedelspriserna har
skett, icke genom att modifiera de matematiskt uppbyggda beräkningsgrunder,
som ligga till grund för priskalkyleringen, utan genom nedbringande
av ersättningarna för vissa moment av dessa beräkningsgrunder.
Till följd av prissättningens speciella natur blir därigenom den
reella inverkan på slutsiffrorna synnerligen skiftande, i många fall obetydlig.
Detta gäller särskilt sådana kvantiteter av läkemedlen, som betalas
efter minutpris och som sålunda allmänheten oftast rekvirerar.
Om i den tablå över försäljningspriserna på emenda, som finnes upp -

— 35 —

ställd på sid. 23—24, priserna för 50 gram av de olika preparaten för
respektive åren 1928 (före taxesänkningen) och 1931 (etapp II) adderas,
befinnes det, att summan av priserna på de olika varumängderna efter
samma inköpspris sjunkit från 35 kronor år 1928 till 33 kronor 50 öre år
1931, alltså med något över 4 procent. Räknas på motsvarande sätt med etapp
lil, minskas priset ned till 30 kronor, d. v. s. med 14 procent av begynnelsepriset.
Taxesänkningarnas inverkan på samlade antalet läkemedel
framgår dock icke med full tydlighet av dessa uppgifter, som blott hänföra
sig till ett mindre antal läkemedel. En riktigare bild av prisnedgången
visar däremot följande exempel. En person, som år 1928 erhöll
en viss kvantitet läkemedel av olika slag för 10 kronor, får år 1931 för
samma kvantitet betala ungefär 9 kronor 40 öre. Örn etapp III genomföres,
får han för samma varor betala drygt 9 kronor. Dessa siffror,
jämnställda med förut lämnade uppgifter, synas revisorerna tyda på att
sänkningen ur allmänhetens synpunkt är obetydlig, örn hänsyn tages till
efter den 1 januari 1931 rådande priser, och först sedan etapp III genomförts
kommer att mera allmänt observeras. Revisorerna få därför uttala
den meningen, att etapp III under alla omständigheter snarast bör genomföras
men att därmed ingalunda arbetet med sänkandet av läkemedelspriserna
får anses slutfört. Innan revisorerna gå vidare in på frågan
örn ytterligare ändringar av taxegrunderna, anse sig dock revisorerna böra
fästa uppmärksamheten vid vissa åtgärder i prissänkande riktning,
som kunna vidtagas utan att därför tarvas ändring av taxegrunderna.

1926 års revisorer ägnade närmare uppmärksamhet åt det förhållandet,
att å apoteken samma eller likvärdiga varor tillhandahållas under olika
beteckningar och till olika priser och att allmänheten oftast på grund av
bristande kunskap därom köper de dyrare varorna. För att råda bot därför
föreslogo revisorerna dels att de billiga kemiska preparatens oftast
komplicerade benämningar skulle utbytas mot namn, lika enkla som
namnen på motsvarande varumärkesskyddade och dyrare motsvarigheter,
vidare att genom anslag på apoteken eller på annat sätt allmänhetens
uppmärksamhet skulle fästas på detta förhållande och slutligen att läkarna
noga beaktade detsamma vid utfärdandet av recept. Så vitt revisorerna
hava sig bekant hava intet av dessa förslag rönt beaktande, vadan revisorerna
ånyo anse sig böra bringa dem i åtanke. Förut Ilar framhållits, att
försäljningspriserna på dessa varumärkesskyddade preparat genom etapp
I något sänkts men att, i fråga om vissa av dem, vederbörande tillverkare
begagnat tillfället att höja priset på originalförpackningarna och att därmed
prissänkningen blivit utan betydelse. Detta förhållande aktualiserar
än mer de erinringar i berörda hänseende, som framfördes av 1926 års revisorer.
Det ligger icke blott i allmänhetens utan även i de svenska apotekens
intresse, att dylika fördyrade preparat undvikas. Apotekens inkomster
skulle då bliva desamma eller större än förut och allmänheten
finge betala billigare pris för de varumärkesskyddade preparatens ke -

— 36 —

miska motsvarigheter. Medicinalstyrelsen, saknar icke möjligheter och
tillfällen att fästa apoteksinnehavarnas och läkarnas uppmärksamhet på
detta förhållande.

Medicinaltaxa!! överarbetas varje år av medicinalstyrelsen med biträde
av delegerade, utsedda av apotekaresocietetens direktion. Såsom taxerevisorer
fungera i år tre apotekare och en medicine licentiat oell såsom
suppleanter likaledes tre apotekare och en medicine licentiat. Vid den årliga
revisionen av medicinaltaxan tages under normala förhållanden huvudsakligen
hänsyn till läkemedlens fluktuerande inköpspriser, varvid
för bestämmande av dessa prisändringar anlitas varukatalogerna från
in- och utländska drogister och tekniska fabriker. Medicinaltaxans pris lärer
anpassas efter lägsta katalogpris. Förut har framhållits, att vid beräknandet
av medicinaltaxans pris vissa konstanta tillägg göras till inköpspriset,
Amrefter på den sålunda erhållna summan beräknas affärsvinst
efter 100 procent. Ju större omsättning ett apotek har, dess större
varupartier levereras av fabrikerna till detsamma, och givetvis växer inköpsrabatten
i proportion till varuleveransernas storlek. Men även de
mindre apoteken torde åtnjuta rätt betydande rabatter. Här hava apotekarna
sålunda möjlighet att förvärva en affärsvinst, utöver den i medicinaltaxan
angivna, vars storlek står i direkt proportion till apotekets stor
lek. De större apoteken gynnas på detta vis framför de mindre apoteken,
enär läkemedelspriserna givetvis måste uträknas efter en norm, som angives
av de minst bärkraftiga apoteken. Det kan icke förnekas, att det måste
ligga i apotekarnas intresse ju högre inköpspris en vara betingar — detta i
motsats till förhållandena på den fria varumarknaden. Förtjänt av att
undersökas är sålunda enligt revisorernas förmenande dels huruvida vid
taxerevisionen behörig hänsyn tages till lägsta katalogpriser, dels ock
huruvida vid bestämmandet av inköpsprisen hänsyn må kunna tagas till
de apoteken beviljade rabatterna och alltså läkemedelspriserna beräknas
efter ett något lägre inköpspris, än priskuranterna utvisa. Slutligen få
revisorerna i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av organiserandet
av en gemensam inköpscentral för de svenska apoteken. Ifrån denna
central kunde läkemedlen tillhandahållas de olika apoteksinrättningarna
till ett inköpspris, säkerligen understigande det, som nu erlägges av de
enskilda apoteken.

Ovan antydda utvägar till förbilligande av apoteksvarorna kunna ernås
utan ändring av taxegrunderna. Ytterligare lättnader kunna åstadkommas
genom att gå vidare på den väg, som redan beträtts. Mycket talar
föi, att dessa prissänkningar successivt böra genomföras i anslutning till
de etapper, som förut genomförts, dock så, att prissänkningen företrädesvis
träffar de läkemedel, som fortfarande betinga ett oproportionerligt
högt pris i jämförelse med andra läkemedel.

I den föregående utredningen har redogjorts för nedsättningen av priset
för vissa operationer, prissatta enligt extemporetaxan (etapp I). Pris -

— 37 —

nedsåttningen Ilar träffat blott ett mindre antal av de i extemporetaxan
upptagna operationerna. Det förefaller revisorerna lämpligt och möjligt
att fortsätta revisionen av denna taxa. I medicinalstyrelsens från och med
den 1 januari 1929 genomförda förslag nedsattes ersättningen för blandning
av fasta eller halvfasta ämnen med flytande med visst förut omnämnt
belopp. Däremot nedsattes icke ersättningen för blandning av flytande
ämnen och ej heller ersättningen för blandning av pulvriserade
ämnen. Likvärdiga operationer böra rimligtvis taxeras på likartat sätt.
Priset för dispensering av pulver i papperskapslar torde kunna ytterligare
nedsättas. Möjligen vore det skäl att i detta sammanhang taga under
övervägande, huruvida icke till förebyggande av missbruk av dessa lätt
tillgängliga läkemedel en dylik prisnedsättning borde förknippas med förbud
mot försäljning av antipyretika i lös vikt1. Laborationstaxan förblir
i det stora hela taget oberörd av de av medicinalstyrelsen föreslagna
och delvis genomförda nedskärningarna. De i denna taxa upptagna höga
ersättningsbeloppen för vissa operationer synas böra reduceras på liknande
sätt som extemporetaxan.

Jämlikt kungl, kungörelse den 29 juni 1926 utgå statsbidrag för nedbringande
av mindre bemedlade patienters sjukvårdskostnader. Dessa
bestämmelser ha jämförelsevis begränsad räckvidd, icke blott så till vida,
att de endast medföra lättnader för de ekonomiskt sämre lottade sjuka
utan även i så måtto att enligt vad revisorerna hava sig bekant dessa utgående
bidrag synnerligen ojämnt fördela sig mellan de olika länen. Revisorerna
vilja ifrågasätta, huruvida icke med utgångspunkt från läkemedelspriserna,
som dock utgöra en avsevärd del av sjukvårdskostnaderna,
sådana bestämmelser kunde, utan att därför anslag av statsmedel behövde
ifrågakomma, genomföras, som medgåve minskade sjukvårdskostnader åt
kategorier, vilka icke träffas av nyssnämnda lättnader i dessa kostnader
men för vilka icke desto mindre desamma kunna vara särskilt betungande.
Revisorerna syfta då närmast på personer, som lida av kroniska sjukdomar,
vilka medföra stor förbrukning av läkemedel. Nämnda personer
borde kunna beredas lättnader i dessa dryga kostnader genom av apoteken
medgivna större rabatter på läkemedel2.

Läkemedelsprisernas bottennivå angives i första hand av påfrestningen
på denna fond, från vilken numera mindre bärkraftiga apotek subventioneras
och vilken även anlitas för andra ändamål, för vilket redogjorts i
den föregående framställningen. Den progressiva uttaxeringen av bidrag
till denna fond, som verkar utjämnande på apotekens nettoinkomster på
sådant vis, att de bärkraftigaste apoteken beskattas starkt och de medel
stora apoteken svagare, torde, örn behov därav föreligger, kunna göras

1 Ett förslag i denna riktning Ilar framlagts i yttrande rörande läkemedclspriserna ni. m.
av Sveriges Farmaceutförbund till Kungl. Maj:t den 14 juni 1928.

1 Ett förslag till sänkning av läkemedelspriserna i denna riktning har framlagts i Hygienisk
revy, årg. 1928 nr 4.

— 38 —

Fajans karantänsans
tält.

starkare progressiv. Likvisst får härvid hänsyn tagas till att sänkta läkemedelspriser
förminska de större apotekens inkomster i stigande progressivitet
och att följaktligen vid fortskridande sänkning av läkemedelspriserna
ifrågavarande apotek blott förmå hära nuvarande eller mindre beskattningsbelopp.
För att icke undergräva det nuvarande systemet, vilket
onödiggör bidrag av statsmedel, kunna läkemedelspriserna sålunda
blott sänkas till en viss nivå. Tvivelsutan kommer sänkningen av läkemedelspriserna
att bland apoteksinnehavarna påskynda strävandena att
förbilliga apoteksdriften, exempelvis genom åtgärder för nedbringande av
apotekens lokalkostnader, för underlättande av de ekonomiska uppgörelserna
vid övertagandet av apoteksprivilegium, genom organiserandet av
gemensam inköpscentral för apoteksvaror o. s. v. Självklart är, att det
ligger i det allmännas intresse att uppmuntra denna utveckling, vilken underlättar
ytterligare taxesänkningar, dock under förutsättning att ej härigenom
en tillräckligt hög standard hos apoteken äventyras.

Enär de nyligen införda subventionsbestämmelserna åt innehavarna av
de mindre apoteken garantera en fullt tillräcklig årsinkomst, då läkemedelspriserna
ännu icke undergått mer betydande sänkningar och då slutligen
apoteksväsendet även under nuvarande förhållanden val synes kunna
bära ytterligare taxesänkningar, få alltså revisorerna framhålla vikten
av att såsom direkt fortsättning på hittills genomförda prisreduktioner
mer genomgripande successiva taxesänkningar snarast företagas under beaktande
av de synpunkter, som här ovan av revisorerna framförts. Samtidigt
böra sådana åtgärder vidtagas, som förbilliga apotekens driftskostnader
och sätta apoteken i stånd att tåla största möjliga nedskärning av
läkemedelspriserna.

§ 9.

Revisorerna hava avlagt besök vid Fejans karantänsanstalt.

Anstalten, som är belägen å ön Fejan i Stockholms norra skärgård, inrättades
år 1892.

Anstalten hålles icke öppen året örn utan endast då risk för farsoters införande
i riket föreligger.

Kostnaderna för drift och underhåll av anstalten bestridas från det under
femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till allmän hälso- och
sjukvård å 800,000 krono!. Enligt vad revisorerna inhämtat uppgingo
ovannämnda kostnader för budgetåret 1929/1930 till följande belopp:

Karantänsläkare, dagarvode................................................................... 930:_

Karantänsvakt „ 2,190:_

Maskinist, arvode .................................................................................... 3,000: —

Underhållskostnader............................................................................... 4,299: 8 5

Dyrtidstillägg åt karantänsvakt och maskinist ................................ 1,732: —

Summa 12,151: 8 5.

— 39 —

Stat för anstalten har icke plägat fastställas. Någon uppgift rörande
kostnaderna för anstaltens underhåll och drift finnes icke intagen i den
inom statskontoret upprättade och till trycket befordrade statsliggaren.

Enligt revisorernas mening vore det önskvärt, att omkostnadsstat för
ifrågavarande anstalt bleve fastställd. Då de statliga institutionernas
stater pläga intagas i statsliggaren, skulle därmed bland annat vinnas, att
uppgifter rörande omkostnaderna för anstaltens underhåll och drift bleve
publicerade. I varje fall synes det revisorerna påkallat, att omkostnaderna
för en anstalt av Fejans art komma till synes i ovannämnda statsliggare.

§ 10.

Revisorerna hava avlagt besök vid karantänsanstalten å Känsö.

Känsö karantänsanstalt inrättades år 1806.

Anstalten med dess olika byggnader och den ö, på vilken dessa ligga,

ägas av staten. „

Karantänsanstalten består av följande byggnader: ett bostadshus i tva
våningar, av vilka den övre innefattar bostadsvåning för karantänsläkaren,
örn fem rum med kök och jungfrukammare, och den nedre bostadsvåning
för karantänsmästaren örn tre rum med kök samt kontorsrum; ett
bostadshus i två våningar för köksföreståndaren med betjäning jämte i
nedre våningen anstaltens kök med tillhörande utrymmen; ett bostadshus
i två våningar för anstaltens personal med familjer (karantänsdrängarna);
lasarettsbyggnad i två våningar med 30 sängar; observationssjukhus
med 40 sängar; observationspaviljong i två våningar med 100 sängar; magasinsbyggnad
med desinfektionsanstalt och laboratorium; tvätt- och badstuga
med anordning för avlusning; likbod; fyra äldre smärre byggnader
(mangelbod, skollokal, parloir, f. d. bostadshus för båtsmän).

Enligt förnyade reglementet för anstalten den 9 november 1915 (nr 540)
har anstalten," vilken ständigt hålles öppen, till huvudsakligt ändamål att
där låta till Sverige destinerade, såväl svenska som utländska fartyg före
anlöpandet av destinationsorten undergå den undersökning och karantansbehandling,
som enligt gällande bestämmelser i avseende å pest och kolera
erfordras. Andra fartyg, som hava råttor ombord, kunna ock på vederbörande
rederis eller befälhavares anhållan mottagas vid anstalten för
råttornas utrotande genom rökning. Därest befälhavare å något fran
utrikes ort ankommande fartyg, som är destinerat till främmande hamn
och jämlikt gällande bestämmelser är att anse såsom smittat av eller
misstänkt för pest, önskar anlöpa anstalten för att undergå karantansbehandling,
må fartyget, såvitt utrymmet vid anstalten det medgiver och
karantänsläkaren finner skyndsam karantänsbelmndling nödvändig eller
eljest särskilt önskvärd, för sådant ändamål vid anstalten mottagas.

Anstalten är ställd under överinseende av medicinalstyrelsen.

Revisorernas

uttalande.

Karantänsanstalten
å
Känsö.

— 40 —

Vid karantänsanstalten skola enligt reglementet för anstalten vara anställda
och där boende en karantänsläkare och en karantänsmästare. Karantänsläkaren
skall enligt reglementet förordnas av Kungl. Majit för en
tid av fem år efter förslag av medicinalstyrelsen. Karantänsmästaren förordnas
av medicinalstyrelsen tillsvidare med sex månaders ömsesidig uppsägning
efter förslag av karantänsläkaren. Dessutom skola vid anstalten
vara anställda och där boende högst fyra karantänsbi träden, vilka
medicinalstyrelsen, efter hemställan av karantänsläkaren, antager genom
kontrakt, ställda på en månads ömsesidig uppsägning.

Genom nådigt brev den 20 juni 1929 fastställdes följande stat för karantänsanstalten
å Känsö:

Avlöningar.

En karantänsläkare, jämlikt brev 2/7 1885 med däri den 28/n

1902 fastställd ändring, arvode....................................................4,000

Ersättning för ved och skrivmaterialier........................................ 200 4 200

samt fri bostad i den större, förut åt karantänscliefen upplåtna
boställsvåningen jämte trädgård m. m., som sedan år
1885 tillkommit karantänsläkaren.

En karantänsmästare, jämlikt brev 24/7 1885, arvode................2,500

Personligt lönetillägg till karantänsmästaren J. H. H. Skantze

enligt brevet */5 1928 .................................................................... 500

Ersättning för båtlega och skrivmaterialier ............................... 150

Ersättning för ved och belysningsämnen ................................... 450 3 000

samt fri bostad och trädgård m. m., som sedan år 1885 tillkommit
karantänsmästaren.

Tre karantänsbiträden, arvode efter 80 kronor i månaden för

dem vardera, tillsammans ............................................................2,880

samt fri bostad och kostnadsfri läkarvård av karantänsläkaren
för karantänsbiträde samt för hos detsamma boende

hustru och oförsörjda barn.

Två karantänsbiträden, vart och ett två ålderstillägg å tillhopa
10 kronor i månaden ........................................................ 240 3420

Ersättning för resor till och från Göteborg för anstaltens och

personalens behov, högst................................................................ 300

Underhållskostnader to. to.

Underhåll, skötsel och vård av parken och övriga planteringar jämlikt
brev 7/i2 1900 .................................................................................... 400

Abonnemangs- och tilläggsavgifter för anstaltens två telefoner, jämlikt
brev 13/j 1917.................................................................................... 49g

Skötsel av den å karantänsanstalten befintliga koloxidapparaten,

högst........................................................................................................... 1,000

— 41 —

Övriga underhållskostnader jämte andra tillfälliga utgifter för karantänsanstalten,
efter avdrag av anstaltens inkomst av frivillig

gasbehandling av fartyg m. m., högst................................................ 4,782

Summa kronor 17,600.

Genom beslut den 28 augusti 1922 medgav Kungl. Majit att med kungörande
av befattningen såsom karantänsläkare vid anstalten å Känsö till
ansökning ledig finge tillsvidare anstå.

Genom särskilda nådiga brev, senast den 27 juni 1930, bar medicinalstyrelsen
bemyndigats att i avvaktan på nämnda karantånsläkarbefattnings
ledigförklarande och återbesättande förordna lämplig läkare i Göteborg
att fortfarande tillsvidare till och med den 30 juni 1931 under vakansen
uppehålla karantänsläkarbefattningen vid karantänsanstalten på
Känsö mot åtnjutande av ett arvode av högst 3,500 kronor för år räknat,
varå dyrtidstillägg ej skall utgå, samt med skyldighet

att besöka karantänsanstalten på bestämda, av medicinalstyrelsen fastställda
tider, minst en gång i månaden;

att, när fartyget inkommer till anstalten för undersökning eller behandling,
omedelbart utresa till platsen för att utföra vad därvid påvilar karantänsläkaren,
dock att, därest läkares stadigvarande kvarstannande a
anstalten för skötsel av sjuka kräves, för sådant ändamål biträde av extra
läkare må åtnjutas; samt

att i övrigt ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i reglementet för
ifrågavarande karantänsanstalt, med undantag dock av däri lämnad föreskrift,
att karantänsläkaren skall utan ersättning lämna läkarvård åt karantänsbiträdena
samt åt deras hos dem boende hustrur och oförsörjda.
barn.

Därjämte bar i samma nådiga brev medgivits, att medicinalstyrelsen
må dels vid behov av extra läkare för skötsel av sjuka å karantänsanstalten
förordna dylik läkare mot ett arvode av högst 25 kronor om dagen,
dels ock med karantänsbiträdena träffa överenskommelse örn ersättningför
mistad rätt till fri läkarvård av karantänsläkaren för deni och deras
hos dem boende hustrur och oförsörjda barn under tiden för ifrågavarande
förordnande.

Förenämnda arvoden och ersättning utgå av det i staten för karantänsanstalten
upptagna beloppet å 4,000 kronor till en karantänsläkare.

Den karantänsbehandling av fartyg, som äger rum vid Känsö, avser
såsom nämnt allenast kolera och pest. Tidigare mottogs vid anstalten
varje fartyg'', kommande från ort, som varit smittad av pest eller kolera.
Efterhand minskades besöksfrekvensen, och sedan flera år har karantänsverksamhet
icke utförts vid Känsö. I stället har karan tänsbehandlingen
ägt rum i Göteborgs hamn. Detta har delvis nödvändiggjorts därav,
att atlanterångare eller eljest djupgående fartyg icke kunna anlöpa Känsö

— 42 —

Revisorernas

uttalande.

Vissa förskottsutbetal

ningar vid
länsstyrelserna.

hamn, som i djup håller föga mer än tre meter vid tilläggsbryggan. Närmast
skyddade plats, som kan anlöpas av mera djupgående fartyg, är belägen
5 å 6 kilometer från Känsö karantän, vilket givetvis medför svåra
olägenheter, därest anstalten skall utföra karantänsbehandlingen. Jämväl
mindre fartyg, som kunna anlöpa anstaltens hamn, lära på grund av
dennas för havsstormarna utsatta läge icke utan stor svårighet kunna
karantänshehandlas därstädes.

Revisorerna iakttogo vid sitt besök, att själva karantänsbyggnaderna
voro mindre väl underhållna samt att, delvis på grund härav, jämväl inredningen
befann sig i ett synnerligen bristfälligt skick och även i övrigt
föreföll föga tidsenlig.

Enligt revisorernas mening har Känsö karantänsinrättnings betydelse
såsom utpost för landets skyddande mot farsoter så avsevärt förringats,
att det synes höra skyndsamt tagas under övervägande, huruvida ej karantänsverksamheten
å denna plats borde helt nedläggas. Skulle emellertid
befinnas, att karantänsanstalten alltjämt bör bibehållas såsom sådan,
vilja revisorerna framhålla, att byggnadernas liksom inredningens
bristfälliga skick för närvarande torde lägga bestämda hinder i vägen för
inrättningens begagnande för avsett ändamål.

§ 11.

Enligt ett flertal författningar må, där så erfordras, länsstyrelserna åt
magistrater och landsfiskaler emot framdeles skeende redovisning meddela
lämpliga förskott för utbetalande av vittnesersättningar till vittnen i
brottmål och vissa andra mål.

I vilken omfattning dylika förskott utlämnats och redovisats under budgetåret
1929/1930 framgår närmare av nedanstående sammanställning:

— 43 —

Län	Balans från år 1928— 1929 oersatt	Utbetalt	Summa	Ersatt	Balans till år 1930—1931 oersatt
Stockholms.....................	29,006: 63	59,908	_	88,913: 63	70,228:71	18,684: 92
Uppsala ........................	2,000: —	7,600	—	9,600: —	9,600: —	—
Södermanlands ...............	775: 53	10,374	47	11,150: —	10,192: 0 7	957: 93
Östergötlands...................	17,605: 5 9	2,300	—	19,905: 59	200: —	19,705: 59
Jönköpings.....................	13,665: 53	600	—	14,265: 53	2,015: 58	12,250: —
Kronobergs.....................	4,922: o 5	10,400	—	15,322: 05	15,074:16	247: 90
Kalmar...........................	500: —	5,500	—	6,000: —	5,700: —	300: —
Gotlands ........................	750: —	2,900	—	3,650: —	1,700: —	1,950: —
Blekinge ........................	11,114: 32	10,545	—	21,659: 8 2	8,800: —	12,859: 32
Kristianstads ..................	6,300: —	17,600	—	23,900: -	20,727: 26	3,172:7 4
j Malmöhus ....................	2,300: —	6,244	10	8,544: io	4,800: —	3,744: lo
Hallands ........................	1,300: —	7,100	—	8,400: —	6,900: —	1,500: —
j Göteborgs och Bohus ......	34,383: 34	—		34,383: 34	—	34,383: 34 \|
1 Älvsborgs........................	26,755: 4 9	46,300: —	73,055: 4 9	53,155: 17	19,900: 32 i
j Skaraborgs .....................	29,195: —	38,400: —	67,595: —	35,195: —	32,400: —
\| Värmlands .....................	25,650: —	25,700: —	51,350: -	47,500: —	3,850: —
! Örebro...........................	2,753: 69	3,600: —	6,353: 6 9	2,400: —	3,953: 6 9
Västmanlands..................	10,856: 80	10,700: —	21,556: 80	19,401: —	2,155: so
Kopparbergs ..................	33,076: 54	13,700: 95	46,777: 49	20,977: 49	25,800: —
Gävleborgs ....................	33,200: —	32,000: —	65,200: -	33,300: —	31,900: —
Västernorrlands..............	36,100: —	37,800		73,900: —	36,100: —	37,800: —
Jämtlands ....................	26,563: 4 3	38,656: 71	65,220: 14	53,414: 13	11,806: 01
Västerbottens..................	51,491: 69	30,661	: 45	82,153: 14	37,116: 14	45,036: 40
Norrbottens.....................	36,913: 07	27,350: —	64,263: 0 7	29,508: 65	34,754: 42
Summa	437,177: 7 0	445,940:6 8	883,118:38	524,005: 9 o	\| 359,112:48

Beträffande Östergötlands läns räkenskaper har det väckt revisorernas
uppmärksamhet, att ett stort antal till magistrater och landsfiskaler utlämnade
äldre förskott fortfarande kvarstå oersatta. Av följande tablå
framgår, att icke mindre än 38 dylika förskott, utlämnade under åren
1918—1925, fortfarande äro helt eller delvis oredovisade. Summan av de
förskott av detta slag, sorn ännu kvarstå oredovisade, utgör 15,305 kronor
59 öre.

— 44

1 ! Förskottstagare		Utanordnat förskott		Ersatt	förskott	Icke er-satt belopp av för-	Vidtagna åtgär-der för förskot-tets ersättande m. m.
	den	kronor	dea	kronor	skottet den 8% 1930
Landsfiskalen i Ydre distrikt......	1918	31/l*	1,049	56	1924 M/e	855: 50	194: 0 6
Skärkinds »'' ......	»	»	1.000	_	» »	839: 58	160: 47	Krävd16/» 1924.
Valkebo » ......		*	300		•» »	19: t»	280: «7	Förskottet
Lysings » ......	»	»	140	—	—		140: —	överlämnat av kronofogde
Göstrings » .....		»	300		1924 30/e » V T	156: 12	143: 88	Cnattingius till
Vadstena » ......	»	»	500	_	350: 95	112: 14	redovisning av landsfiskalen
Hällestads » ......	»	»	500: —	» Ve » Vs » 37«	14: 2 5 22: 6« 387: 86 497: so	2: 2 0
Bråbo » ......	»	»	830	96	» »	253: 17	577: 49
Landsfiskal C. Dahlberg	1919	"/l	200				200: —	Krävd 19/e 1924. Förskottet öv.-taget av lands-
Magistraten i Linköping	»	bh	2,000				2,000: —	fiskal C. J. Ols-son, Göstring. Krävd 19/e 1924.
Landsfiskal 0. Liljebäck,
Bråbo .....................	*	*7»	200	—	—	~	200: -	D:o
Landsfiskal G. G. Leffler,
Valkebo ..................	1920	ls/i	200-	—	—	—	200: -	D:o
Densamme .................	»	16/i	BOO: —	—	—	300: —	D:o
Rådman G- Winberg, för
magistraten i Linköping	»	18/.«	500	—	—	—	500: —	D:o
Landsfiskal C. Lindell ...	1921	18/s	500	—	—	—	500: —	ILO
Magistraten i Norrköping	1923	"/«	500	—	—	—	500: —
» »Vadstena..		75	300	—	—	—	300: —
Landsfiskalen i
Skärkinds distrikt	»	Ve	500	—	—	—	500: —
Valdemarsviks »		V»	600	—	__	—	600: —
Skönberga »	1924	80/e	71: G0	1924 28/e	10: —	61: 60
Valdemarsviks »	»	»	258: 66	—	—	258: 6 5
Kinda södra »	»	»	14: 08	—	—	14: os
Magistraten i Norrköping	»	»	1,000	—	—	—	1,000: —
Landsfiskalen i Bobergs distrikt	»	»	60:	15			60: 15
Skönberga »	»	V*	500:	—	—	—	500: -
Kinda södra »	»	’7t	800:	—	—	—	800: —
Kinda norra »	»	”/t	500:	—	—	—	500: —
Valdemarsviks »	»	4/«	500:	—	—	—	500: —
Motala »	»	”/s	500:	—	—	—	500: —

— 45 —

Förskottstagare	Utanordna! förskott	Ersatt	iörskott	Icke er-satt belopp av för-skottet den so/e 1930	Vidtagna åtgär-der för förskot-tets ersättande m. m.
den	kronor	den	kronor
Magistraten i Motala......	1924	1/io	500: —	_	—	500	_
Landsfiskalen i
Reijmyre distrikt...	*	*/io	300	—	_	—	300	—
Bobergs »	»	4/n	500	—	_	—	500	—
Reijmyre »	»	»/u	200	—	—	—	200	—
Gullbergs »		le/ia	300	—	—	—	300	—
Skärkinds »	1925	”/«	500	—	—	—	500	—
Vifolka » ...	>		500	—	—		500	—
Vikbolandets »		4/h	400	—	—	—	400	—
Vifolka » ...	>	28/lS	500	—	—	—	500	—
Summa	— 18,325	—	—	3,019: 41	15,305	59

Även för andra ändamål gjorda äldre förskottsutbetalningar finnas
fortfarande i räkenskaperna upptagna såsom oredovisade. Så t. ex. kvarstå
å förskottstitel »andra förskottstagare» av under åren 1922—1926 utbetalda
tio reseförskott oersatta 5,120 kronor 32 öre. Under förskottstitel
»diverse förskott» kvarstå icke mindre än 50 under åren 1918—1927 gjorda
utbetalningar såsom oredovisade. Sedan lång tid kvarstå även ett flertal
under skilda förskottstitlar gjorda utbetalningar till läraravlöningar m. m.
såsom oredovisade.

Enligt vad revisorerna inhämtat har riksräkenskapsverket i skrivelser
den 21 juni 1929 och 24 maj 1930 för länsstyrelsen framhållit nödvändigheten
av att åtgärder vidtagas för ersättande av oreglerade äldre förskott,
men synes det oaktat någon rättelse i de av riksräkenskapsverket påtalade
missförhållandena icke hava skett.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna de hos vissa magistrater
och landsfiskaler utestående förskotten väl höga. I detta sammanhang
vilja revisorerna framhålla vikten av att vid beviljandet av förskott en
noggrann prövning av det föreliggande förskottsbehovet äger rum samt
att nya förskott icke utlämnas, innan de redan erhållna blivit redovisade.

Det sätt, på vilket länsstyrelsen i Linköping handhaft redovisningen av
utlämnade förskott, synes revisorerna giva anledning till allvarliga erinringar.
Det torde vara obestridligt att vederbörande ådagalagt stor slapphet
vid kontrollen å att redovisningens fullgörande skett inom vederbörlig
tid. Såsom särskilt anmärkningsvärt måste revisorerna beteckna länsstyrelsens
handlingssätt att, oaktat upprepade anmärkningar från riksräkenskapsverket
angående förskottsredovisningen, icke vidtaga rättelse
i de av verket påtalade missförhållandena.

Revisorernas

uttalande.

— 46 —

Bokföringen
av vissa inkomster
hos
länsstyrelserna.

Revisorernas

uttalande.

)

Utfärdande av
legitimationshandlingar
för
resortillNorge
(s. k. tredagarspass).

§ 12.

I sammanhang med indragningen av kronofogdetjänsterna från och med
år 1918 stadgades, att kronofogdarna tillkommande andelar av provisionen
för uppbörd och redovisning av sådana enskilda medel, som uppdebiterades
och uppbures med kronouppbörden, skulle ingå till statskassan.

I kungl, brev den 2 mars 1923 förordnades, bland annat, att till statsverket
indragna provisionsandelar för debitering och uppbörd av landstingsskatt
m. m. ävensom statsverket i övrigt tillkommande provisionsandelar
av medel, vilka debiteras och uppbäras i samband med kronouppbörden,
skulle för budgetåret 1923/1924 såsom särskilda uppbördsmedel uppdebiteras
å elfte huvudtitelns anslag »Allmänna indragningsstaten, diverse
föremål».

I anledning av att chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionerna
till 1924 och 1925 års riksdagar uttalat, att de till statsverket indragna
andelarna av provisionerna å landstingsmedel, vägskatt och försäkringsavgifter
m. fl. medel, som debiterades och uppbures i samband
med kronouppbörden, borde redovisas å inkomsttiteln »Diverse inkomster»,
har riksräkenskapsverket i skrivelse till länsstyrelserna den 24 november
1925 anhållit, att, därest ifrågavarande provisionsandelar i räkenskaperna
för budgetåret 1925/1926 tillgodoförts annan titel eller utgiftsanslag, länsstyrelserna
ville omföra beloppen till inkomsttiteln »Diverse inkomster»
samt för framtiden tillse, att medlen tillgodofördes nämnda titel.

Enligt vad revisorerna funnit hava emellertid länsstyrelserna i Kronobergs,
Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs och Norrbottens län under budgetåren
1926/1930 uppdebiterat ifrågavarande provisionsandelar å elfte
huvudtitelns anslag »Allmänna indragningsstaten, diverse föremål» med
sammanlagt 321,887 kronor 87 öre.

Å de sålunda förelupna felaktigheterna med avseende å redovisning
av ifrågavarande provisionsandelar hava revisorerna velat fästa vederbörandes
uppmärksamhet.

§ 13.

I skrivelse den 31 mars 1925 framlade länsstyrelsen i Jämtlands län
förslag därom att svensk medborgare, som i egenskap av turist vistades
i vissa socknar av nämnda län eller tillhörde den bofasta befolkningen
därstädes, finge vid vistelse under högst tre dygn i angivna delar av
Norge såsom legitimationshandling i stället för pass använda av vissa
befattningshavare utfärdade bevis i fråga örn vederbörandes svenska
medborgarskap, vistelse- respektive boningsort m. m.; och gjorde länsstyrelsen
framställning örn erhållande av bemyndigande att uppdraga åt
bemälda befattningshavare att utfärda dylika bevis.

I anledning härav bemyndigades genom nådigt beslut den 13 juli 1926

— 47 —

länsstyrelsen att från och med den 1 augusti 1926 tills vidare uppdraga
åt passkontrollanterna i Storlien, Malmagen, Skalstugan, Valsjön, Gäddede
och Vågen, landsfiskalerna i Hede, Tännäs, Undersåkers, Mörsils och
Frostvikens distrikt samt tulltjänstemännen i Melen och Äng att enligt
vissa angivna grunder utfärda legitimationshandlingar för svenska medborgare
med en giltighetstid av tio dygn efter utfärdandet.

Genom särskilda nådiga beslut, senast den 20 juni 1930, bemyndigades
länsstyrelsen att tills vidare till och med aen 30 juni 1931 till tjänstemännen
vid de i ovannämnda nådiga brev omförmälda posteringar utbetala
ersättning för deras bestyr med granskning av pass m. m. med angivna
belopp utgörande i allmänhet 15—20 kronor per månad, dock att
vid tullkammaren i Storlien ersättningen bestämdes till 120 kronor per
månad.

Till revisorernas kännedom har kommit, att vid åtskilliga gränstullanstalter
omförmälda legitimationshandlingar belagts med lösen.

Enligt vad länsstyrelsen meddelat har länsstyrelsen tillfrågat några
av de tulltjänstemän, åt vilka på grund av nådiga brevet den 13 juli 1926
uppdragits att utfärda legitimationshandlingar för resor till Norge, angående
av dem tillämpad praxis med avseende å avgifter för sådana handlingar
samt därvid erhållit den upplysningen, att handlingarna i fråga
i regel belädes med lösen å 1 krona 50 öre jämte stämpelavgift eller, då
attest tecknades å prästbevis, med lösen å 1 krona jämte stämpel. Lösenbeloppen
hade behållits av vederbörande tjänstemän och hade de tillfrågade
till stöd härför i allmänhet anfört, att de, då deras befattning
med ifrågavarande attesters utfärdande grundade sig på förordnande av
länsstyrelsen, ansett sig berättigade att pålägga avgifter i enlighet med
vad för landsstaten tillhörande tjänstemän vore föreskrivet, i synnerhet
som andra bestämmelser härutinnan saknades.

Revisorerna kunna för sin del icke biträda den av vederbörande tjänstemän
framförda meningen, att dessa, enär deras befattning med ifrågavarande
attesters utfärdande grundar sig på förordnande av länsstyrelsen,
skulle vara berättigade att vid utfärdandet av legitimationshandlingarna
pålägga lösenavgift. Någon särskild ersättning för bestyret
med nämnda legitimationshandlingars utfärdande synes revisorerna icke
heller vara av förhållandena påkallad, då nämligen befattningen därmed
utan olägenhet med hänsyn till övriga arbetsuppgifter torde kunna ingå
i vederbörande tjänstemäns åligganden. Härtill kommer, att den särskilda
ersättning, som enligt vad ovan nämnts utgår för bestyret med
passgranskning, enligt revisorernas mening skäligen borde kunna anses
innesluta även gottgörelse för bestyret med utfärdandet av ifrågavarande
legitimationshandlingar. Revisorerna finna det således påkallat, att åtgärder
snarast möjligt vidtagas i syfte att för framtiden utfärdandet av
dylika handlingar må ske utan att därvid lösenavgift upptages.

Revisorernas

uttalande.

— 48 —

De s. k. lappfonderna.

§ 14.

Revisorerna Lava verkställt en undersökning rörande de s. k. lappfonderna
jämte vissa i samband därmed stående frågor.

Ifrågavarande fonder äro Jämtländska renbetes fjällens skogs! ond,
Jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond och Norrbottens
lappfond. Samtliga dessa fonder förvaltas av statskontoret. Dessutom
finnes en utlåningsfond, kallad Lånefonden för inköp av renar, vilken
fond jämväl förvaltas av statskontoret.

Jämtländska renbetesffallens skogsfond.

Under avvittringen i Jämtlands län, vilken definitivt igångsattes år
1821, synas lapparnas intressen länge hava fullständigt förbisetts. Avvittringsstadgan
av år 1820, vilken låg till grund för nämnda slutliga
avvittring, tyckes hava avsett allenast en uppdelning av landet mellan
kronan och den bofasta befolkningen, med syfte att åt denna befolkning
irpplåta all mark, som kunde finnas för densamma begärlig. Under den
långa tid, som åtgick för avvittringens genomförande, synas lapparna
också efter hand hava blivit allt mer och mer undanträngda genom anläggande
av nybyggen och fäbodlägenheter högt uppe i fjälltrakterna.
Först ett pär årtionden efter avvittringens påbörjande vidtogos åtgärder
till skydd för lapparnas intressen, i det genom särskilda nådiga brev
den 20 april 1841 bestämdes, att lapparnas betesmarker skulle behörigen
utstakas och några nybyggen i fjälltrakterna ej få upplåtas förr än
sådan utstakning skett. På grund av de i berörda hänseende meddelade
föreskrifter blevo sedermera vissa trakter under benämningen skatte!jäll
eller renbetesfjäll upplåtna åt lapparna. Vad som tidigare under avvittringen
blivit till deras förfång åtgjort kunde dock icke ändras, och det
visade sig snart, att de åt lapparna anvisade områdena voro otillräckliga.
Följden härav blev, att lapparna med sina renar i stor omfattning
inträngde å enskilda ägor, belägna i närheten av renbetesf jällen, vilket
åter gav upphov till åtskilliga stridigheter mellan lapparna och de bofasta.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands län ifrågasatt
utvidgande av lapparnas betesområden, blev frågan härom hänskjuten
till en kommitté, som år 1882 tillsatts för utarbetande av förslag till lagbestämmelser
angående de svenska lapparna och deras förhållande till
landets bofasta befolkning. Nämnda kommitté fann det ovedersägligt,
att de lapparna förbehållna områdena icke erbjöde de betingelser, som
krävdes för renskötselns utövande. Då den verkställda avvittringen till
ej ringa del bure skulden för de uppkomna missförhållandena, ansåg kommittén
det vara i sin ordning, att staten så vitt möjligt sökte rätta vad
vid avvittringen felats, i vilket avseende kommittén tänkte sig, bland
annat, förvärvande av områden, som erfordrades till renbetestrakternas
utvidgande och arrendering. De nödiga utgifterna för detta förvärv an -

— 49 —

såg kommittén, med anslutning härutinnan till ett av Kungl. Maj:ts befallningshavande
tidigare framställt förslag, böra bestridas av medel, som
influtit eller komme att inflyta för upplåtelse av avverkningsrätt å de
vid avvittringen avsatta renbetesfjällen.

På grundval av 1882 års kommittés förslag utfärdades den 4 juni 1880
lag angående de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige. Jämlikt
1 § av denna lag ägde lapparna inom Jämtlands län rätt att å de trakter,
de av gammal sedvana dittills hade besökt med sina renar, flytta
på enskildas ägor utanför renbetesfjällen, dock allenast under månaderna
oktober—april. Under tiden maj—september skulle däremot lapparna
icke utan vederbörande jordägares eller brukares samtycke få uppehålla
sig å enskildas ägor. De skulle då vara hänvisade att uteslutande vistas
på de åt dem upplåtna renbetesfjällen, och det var dem vid äventyr av
böter förbjudet att under nämnda tid med sina renar överskrida gränserna
för dessa fjäll. Med hänsyn till de erfarenheter, som gjorts rörande
renbetesfjällens otillräcklighet för lapparnas renskötsel, oell för
att i enlighet med 1882 års kommittés förslag hinna ordna förvärv av
nödig mark från angränsande jordägare, innan lagens förbud tillämpades,
beslöt riksdagen uppskjuta tillämpningen av lagen med avseende på
Jämtlands län till den 1 januari 1889.

Samtidigt med utfärdande av 1886 års renbetslag anbefallde Kungl.
Majit i överensstämmelse härmed Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Jämtlands län att inkomma med förslag till de åtgärder, som borde vidtagas
för att genom köp, expropriation eller lega från enskilda förvärva
sådan mark, som syntes oundgängligen erforderlig för renbetesfjällens utvidgning,
så att de under månaderna maj—september erbjöde tillräckligt
bete åt renarna. Med anledning härav verkställdes av särskilt utsedda
personer en närmare utredning angående behovet av markförvärv.
Undersökningen omfattade vissa trakter inom Hede, Tännäs, Ovikens,
Hallens och Undersåkers församlingar och resulterade i ett särskilt
betänkande med förslag å den mark, som företrädesvis borde för
renbetesfjällens utvidgning inlösas. Kommitterade fäste jämväl uppmärksamheten
därpå, att utom vad som nödvändigt erfordrades för att
skaffa bete åt renarna, det kunde bliva nödigt att på ett eller annat ställe
förvärva mark för beredande av naturliga gränser mellan lappmarken
och den odlade bygden, ävensom därpå, att utgifterna för markens förvärvande
borde kunna i viss mån ersättas, då förvärvet skulle omfatta
en del god skogsmark, samt de jordbruk och gårdar, vilka måste inlösas,
borde kunna utarrenderas åt enskilda.

Beträffande de medel, som erfordrades för förvärvande av denna mark,
hade man, såsom nämnts, tänkt sig, att dessa skulle anskaffas genom
skogsavverkning på renbetesfjällen. För att åstadkomma utredning örn
möjligheten härav anbefallde Kungl. Majit den 29 maj 1885 domänstyrelsen
att under samma år undersöka tillgången på skog inom de åt lap4
— 303274. Itel’.-berättelse alici, statsverket för år Wilt). I.

— 50 —

parna upplåtna skatteman i Jämtlands län. Därvid borde tillses, om skogen
vore tillräcklig för lapparnas behov och örn den därutöver medgåve
upplåtelse för skogsavverkning, i vilket senare fall uppgift borde meddelas
å antalet och beskaffenheten av de träd, som kunde bliva föremål
för en sådan upplåtelse. Vid förslagets avgivande skulle härjämte tillbörligt
avseende fästas därå, att nödig skog kvarlämnades ej blott till
fyllande av lapparnas årliga virkesbehov utan ock till erforderligt skydd
mot fjällvindarna och till befordrande av skogsåterväxten. Undersökningen
ledde till det resultat, att utan fara för skogens bestånd och utveckling
en avverkning av omkring 820,000 äldre, övermogna limmerträd
borde kunna äga rum från renbetesfjällen under loppet av tjugu år.

Enär de föreslagna avverkningstrakternas belägenhet invid eller i närheten
av den övre barrskogsregionen manade till varsamhet vid skogens
avverkning, anbefalldes domänstyrelsen genom nådigt beslut den 25 juni
1886 att med avseende å sättet för tillgodogörande av befintlig timmertillgång
inom renbetesfjällen verkställa särskild undersökning. Denna utfördes
under loppet av år 1887, och dess resultat sammanfattades av Undersöknin
gsförrättarna i ett särskilt utlåtande.

Under åberopande av berörda utredning framlade Kungl. Maj :t frågan
i proposition till 1887 års riksdag (B. nr 36). I skrivelse den 5 juli 1887
medgav riksdagen i enlighet med Kungl. Majlis förslag

att behållna avkastningen av den skogsavverkning på renbetesfjällen
i Jämtlands län, som i enlighet med domänstyrelsens förslag kunde varda
föreskriven, finge användas till förvärvande av mark för utvidgning av
nämnda renbetesfjäll, i avsikt att bereda lapparna nödigt utrymme för
renskötseln under tidell från maj till september månader; samt

att, när vissa delar av förvärvade områden kunde genom skogsavverkning
eller annorledes lämna avkastning, eller ej vore för det avsedda
ändamålet nödiga, på Kungl. Majit skulle bero att ställa sådana delar
under skogsstatens förvaltning eller utarrendera eller försälja dem, under
iakttagande därav, att avkastningen eller försäljningssumman, den
sistnämnda därest Kungl. Majit ej prövade den böra användas att på
annan trakt inom länet utvidga lapparnas renbetesrättigheter, skulle tillfalla
statsverket.

Genom nådigt beslut den 13 juli 1887 anbefalldes sedermera domänstyrelsen
att föranstalta örn skogsavverkningens verkställande samt att utan
sammanblandning med övriga skogsförsäljningsmedel till statskontoret inleverera
behållna försäljningsmedlen för försålda skogseffekter från renbetesfjällen,
varjämte statskontoret ålades att, sedan statsverket blivit
gottgjort för meddelade förskott för inköp av mark, förvalta överskottet
såsom en särskild fond under benämning jämtländska renbetesf jättens
skogsfond.

Med anledning av vissa ifrågasatta inköp av mark för renskötselns behov
inom Särna socken av Kopparbergs län, och då det måste anses tvi -

— 51 —

velaktigt, huruvida med ordalagen i Kungl. Maj:ts oell riksdagens tidigare
beslut angående förvärvande av mark för utvidgning av renbetesfjällen
i Jämtlands län överensstämde, att de för sådant förvärv avsedda
medel användes till inköp av mark, som visserligen vore behövlig för utvidgning
av nämnda renbetesfjäll, men vore belägen utom länets gränser,
föreläde Kungl. Majit 1889 års riksdag denna fråga i särskild proposition
(nr 42). I enlighet med Kungl. Majits förslag förklarade riksdagen de i
riksdagens skrivelse den 5 juli 1887 meddelade bestämmelser angående
förvärvande av mark för utvidgning av renbetesfjällen i Jämtlands län
icke innefatta hinder, att av de för sådant förvärv avsedda medel bestrida
kostnaden för inköp av mark, som, ehuru belägen utom länets gränser,
vore behövlig för utvidgning av nämnda renbetesfjäll.

Sedermera bar på grund av Kungl. Majits beslut ett stort antal fastigheter
förvärvats för renbetesfjällens utvidgning.

Enligt nådigt brev den 22 juni 1888 anbefalldes Kungl. Majits befallningshavande
i Jämtlands län, bland annat, att för varje år inleverera
genom befallningshavandens åtgöranden uppkomna behållningar av inköpta
fastigheter till statskontoret, för att därstädes på särskilt upplägg
bokföras under jämtländska renbetesfjällens skogsfond och användas på
sätt av Kungl. Majit framdeles komme att bestämmas. Motsvarande
åläggande har meddelats länsstyrelsen i avseende å senare inköpta egendomar.

Beträffande dispositionen av de inköpta fastigheterna bar Kungl. Maj :t
den 22 maj 1891 meddelat föreskrifter. Dessa innebära, att de förvärvade
områdena skulle i sin helhet upplåtas för lapparnas behov i likhet med
angränsande renbetesfjäll, att den å områdena befintliga skogsmarken
skulle ställas under skogsstatens förvaltning, att i övrigt inseendet över
ifrågavarande områden skulle tillkomma Kungl. Majits befallningshavande
och att å områdena befintliga inägor, åbyggnader samt slåtteröd
fäbodlägenheter finge, där Kungl. Majits befallningshavande prövade
sådant utan men för renskötseln kunna ske, på arrende upplåtas åt
bofasta under vissa villkor, bland andra att arrendatorn underkastades
de inskränkningar i nyttjanderätten, som föranleddes av den åt lapparna
upplåtna rätt att använda ifrågavarande områden. I överensstämmelse
härmed innehålla de av Kungl. Majits befallningshavande fastställda arrendekontrakten
angående inägor å de med renbetesfjällen förenade områdena,
att arrendatorn, som äger att själv söka freda hemmanets inägor
från intrång av renar, icke i något fall är berättigad till ersättning för
av renarna till äventyrs förorsakad skada inom det arrenderade området.
Av skogsavverkningen från renbetesfjällen och därtill lagda fastigheter
hava guldits, utom köpeskillingen för inköpta fastigheter, jämväl, efter
Kungl. Majits beprövande i varje särskilt fall, åtskilliga andra utgifter,
som tarvats för fastigheternas förvaltning eller stått i nära samband
därmed.

Någon försäljning av inköpta områden Ilar hittills ej förekommit.

Fihn fonden Ilar sedermera i tvenne omgångar utbrutits tillsammans

1,150,000 kronor. För vad härmed sammanhänger komma revisorerna att
närmare redogöra i det följande under Västerbottens lappfond.

Jämtländska renbetesfjällens skogsfonds tillgångar uppgingo den 30
juni 1930 till 1,445,315 kronor 57 öre.

Jämtländska lappväsendets fond.

Jämlikt bestämmelse i § 22 av 1886 års lag angående de svenska lapparnas
rätt till renbete i Sverige, vilken såsom nämnt för Jämtlands län
trädde i kraft från och med ingången av år 1889, ägde Kungl. Maj:ts
befallningshavande att i viss utsträckning emot lega eller avgift åt andra
än lappar tills vidare upplåta bete, slåtter, jakt och fiske å de för lapparna
avsatta land. Förutsättningen för att dylik upplåtelse skulle få medgivas
var, bland annat, att den befunnes kunna ske utan intrång eller
skada föi lapparna. Beträffande de medel, som därigenom inflöte, stadgades
i lagen, att de skulle användas till förmån för lapparna, enligt bestämmelser,
som meddelades av Konungen.

Enligt nådigt brev den 22 maj 1891 förordnades, bland annat, att medel,
som inflöte genom utarrendering av förmåner inom de åt lapparna
i Jämtlands län anvisade land, skulle, intill dess beslut örn deras användning
meddelades, göras räntebärande genom desammas insättande i
bankinrättning, och att redovisning för medlen skulle ske inför kammarrätten
uti eller i sammanhang med landsboksräkenskaperna, i enlighet
med de särskilda bestämmelser, statskontoret ägde meddela.

Fiågan örn upplåtelse av vissa tillgångar å de till lapparnas uteslutande
begagnande anvisade områden till andra än lappar upptogs tili
behandling jämväl av 1895 års lappkommitté. Med utgångspunkt från
de bestämmelser, som meddelats rörande utarrendering av inägor å de till
utvidgning av renbetesfjällen inköpta marker, föreslog kommittén, att
dessa bestämmelser skulle utsträckas därhän, att vid all utarrendering
av bete, slåtter eller inägor ej mindre å renbetesfjällen i Jämtlands län
än även i de delar av lappmarkerna, som ligga ovan odlingsgränsen och
ej äro under enskild disposition, borde fästas det villkor, att arrendatorn
själv må freda såväl växande som bärgad gröda från intrång av
renar. Dylik föreskrift intogs i överensstämmelse härmed i § 31 av
1898 års renbeteslag.

Kommittén ingår sedermera på frågan örn dispositionen av vissa till
detta sammanhang hörande arrendemedel, i vilket avseende anföres:

Beträffande slutligen de medel, som inflyta genom utarrendering av
magol- a de inköpta områdena och vilka medel hittills varit bokförda under
särskilda upplägg å renbetesfjällens skogsfond, hava kommittérade
velat hemställa, att dessa medel må användas till förmån för lapparna
i likhet nied de genom upplåtelse av bete, slåtter m. m. uppkommande

— 53 —

tillgångar. Dessa medel, därav en del använts och även för framtiden
skulle komma att användas till gäldande av vägunderhåll, utskylder och
andra onera, som från de inköpta områdena skolat utgå, äro i övrigt av
den ringa betydelse för statsverket — behållningen vid 1895 års slut lärer
hava uppgått till omkring 11,700 kronor — att ett särskilt användningssätt
för dem icke kan vara påkallat.

Jämväl ett stadgande i enlighet med detta förslag inflöt i ovannämnda
§ 31 av 1898 års renbeteslag.

I underdånig skrivelse den 17 april 1900 anmälde Kungl. Majits befallningshavande
i Jämtlands län, att den fond, som uppkommit genom sammanläggning
och förräntande av de i kungl, brevet den 22 maj 1891
omförmälda medel, uppnått ett jämförelsevis betydande belopp, nämligen
vid 1899 års utgång 40,712 kronor 95 öre, och att dess inkomster genom
utarrenderingen de senare åren betydligt ökats och måhända framgent
bomme att ökas. I följd härav funnes tillfälle att i vidsträcktare
mån, än på grund av tidigare lämnade föreskrifter ägt rum, använda
fonden till lapparnas förmån jämlikt bestämmelsen i gällande renbeteslag.
I anslutning till denna framställning förordnade Kungl. Majit i nådigt
brev den 31 maj 1901,

att de av Kungl. Maj :ts befallningshavande i Jämtlands län förvaltade
medel, örn vilka vore fråga, skulle, i den mån de bleve tillgängliga och
icke funnes erforderliga för bestridande av vissa närmare angivna utgifter
för lapparna, inlevereras till statskontoret för att därstädes bokföras
så som en särskild fond under benämning jämtländska lappväsendets
fond samt förräntas i enlighet med i nådigt brev den 31 augusti 1877
givna föreskrifter;

att till samina fond skulle omföras de medel av enahanda natur, vilka
funnes bokförda å särskilt upplägg under jämtländska renbetesfjällens
skogsfond; samt

att det för framtiden skulle åligga Kungl. Majits befallningshavande,
ej mindre att till statskontoret översända alla till länets ränteri inflytande
medel av ifrågavarande slag för att av statskontoret bokföras och
förräntas i enlighet med givna föreskrifter, än även att i god tid före
varje års slut inkomma till Kungl. Majit med summarisk redogörelse
för användningen av de medel från fonden, vilka under senast förflutna
år funnits till befallningshavandenas förfogande för att användas till lapparnas
förmån, ävensom förslag beträffande de utgifter, som för samma
ändamål ansåges böra under det följande året från fonden bestridas.

Från fonden hava efter Kungl. Majits beprövande anslag årligen utgått
till olika ändamål för lapparnas och renskötselns främjande inom Jämtlands
län.

Fondens tillgångar uppgingo vid slutet av budgetåret 1929/1930 till
360,717 kronor 58 öre.

— 54 —

Västerbottens lappfond.

I underdånig skrivelse den 12 februari 1914 framlade Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Västerbottens och Norrbottens län förslag, att av jämtländska
renbetesfjällens skogsfond en del måtte användas till bildande av
två nya fonder för understödjande av renskötseln i Västerbottens oell
Norrbottens län. I skrivelsen anfördes bland annat följande:

För införande av en bättre ordning inom renskötseln i Västerbottens
och Norrbottens län samt upphjälpande av de nomadiserande lapparnas
ställning därstädes torde under en närmare framtid komma att krävas
åtskilliga åtgärder från det allmännas sida. Skall flyttlapparnas näring
över huvud kunna i längden äga bestånd — och ur såväl humanitär som
nationalekonomisk synpunkt synes tvivel ej böra förefinnas örn önskvärdheten
av att den i båda de nämnda länen vidmakthålles — lärer det vara
av nöden, att staten i flera hänseenden ingriper i syfte att ordna och
stödja denna närings utövande. En särskild anledning härtill ligger i de
svårigheter, som odlingens utbredande måste medföra för renskötseln.
Väl äro i de trakter, där kollision mellan jordbrukets oell renskötselns intressen
företrädesvis föreligger — trakterna ovan den s. k. odlingsgränsen
— naturförhållandena sådana, att någon väsentlig utbredning av odlingen
icke hädanefter torde utan en viss försiktighet böra ifrågakomma. Men
den bofasta kultur, som redan kommit till stånd i dessa landsdelar, framför
allt inom Västerbottens län, har varit tillräcklig att störande ingripa
i nomadlapparnas förhållanden och, åtminstone på vissa orter, sätta i fara
deras utsikter att för framtiden kunna fortfara med det näringsfång, som
för dem är det naturliga och av deras stam utövats långt före jordbrukets
framträngande, likasom det är det enda, som kan lända till ekonomiskt
utnyttjande av de stora fjällvidderna ovan skogsgränsen.

Efter att hava framhållit, att de kostnader, som på antytt sätt erfordrades
för upphjälpande av renskötseln, sannolikt komme att bliva tämligen
betydande, påpeka be fällnings}] avanden a, huruledes jämtländska renbetesfjällens
skogsfond, som från början hopsparats av hänsyn till renskötseln
i en annan del av landet, numera, efter vad det ville synas, icke i sin
helhet vore för det ursprungliga ändamålet behövlig utan skäligen borde
kunna till någon del tagas i anspråk för utgifter, örn vilka här vore fråga.
Härefter alif öres bland annat:

Frågan örn nomadlapparnas ställning i Västerbottens och Norrbottens
län torde, örn den ock i mycket skiljer sig från den jämtländska lappfrågan,
dock hava åtskilliga beröringspunkter med denna.

Redan innan avvittringen i nyssnämnda läns lappmarker kom till stånd,
hade av statsmakterna vidtagits en betydelsefull åtgärd i syfte att åt
lapparna huvudsakligen bevara den egentliga fjällbygden. Genom nådigt
brev den 13 december 1867, som sedermera bekräftades i 1873 års avvittringsstadga
för Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, bestämdes
nämligen, att en gräns skulle uppdragas mellan de delar av lappmarken,
som vore tjänliga för odling, och den mark, där nybyggesanläggningar
icke vidare finge tillåtas. Med dessa bestämmelser avsågs tydligen
att förebygga missförhållanden av den art, som uppstått under av -

— 55 —

vittringen i Jämtland. Nekas må ej heller, att denna odlingsgräns i viss
mån utgjort ett värn mot den bofasta kulturens framträngande till täkter,
som av naturen synas företrädesvis ägnade för renskötsel. Att emellertid
i trots av bestämmelserna örn en odlingsgräns lapparna även pa
många trakter inom lappmarkens egentliga fjällbygder lidit avsevärt
intrång genom bosättningen, lärer ej någon, som äger kännedom örn förhållandena,
kunna förneka. Mångenstädes, framför allt i Västerbottens
fjälltrakter, hade redan före odlingsgränsens tillkomst jordbruket hunnit
framtränga till områden, där det måste komma i kollision med renskötseln,
och en långt driven klyvning av redan befintliga nybyggen ledde
efter hand flerstädes till en ansenlig tillväxt av den bofasta befolkningen
samt tillgodogörande av ägor, som tidigare ej brukats.

De förhållanden, som inom Jämtlands län föranlett förvärv för lapparnas
räkning av fastigheter invid renbetestrakterna, kunna ingalunda sagas
sakna motsvarighet i de båda nordligaste länens lappmarks. Även i
dessa båda län och särskilt i Västerbottens ligger det alltså nära till
hands att genom köp eller expropriation förvärva områden, som äro behövliga
för lapparna eller till hinder för deras näring.

I det följande påpeka emellertid befallningsliavandena, att jordförvärv
av erforderlig utsträckning måhända skulle leda till alltför stor rubbning
i förhållanden, som en gång tillåtits uppkomma, och till ett ur social synpunkt
mindre tilltalande uppträdande mot den idoga och härdiga befolkning,
som hunnit få fast fot på ifrågavarande trakter. Ur denna synpunkt
vore det önskvärt, att nomadlapparnas intressen kunde tillgodoses
genom andra åtgärder av beskaffenhet att möjliggöra betesområdets utnyttjande.
Det heter därefter i skrivelsen:

För bestridande av kostnader av nu antydd art eller i det hela för understödjande
av lapparna i Västerbottens och Norrbottens län stå några
tillgångar motsvarande de jämtländska fonderna icke till buds.

Utarr ender ilig av jakt, fiske, bete eller slåtter å renbetestrakterna hai
ej förekommit åtminstone i sådan omfattning att fondbildning kunnat
ifrågakomma och torde ej heller framdeles vara att påräkna, da baktalrendet,
som åtminstone i Jämtlands län härvid lärer hava den storsta betydelsen,
icke kan komma att spela någon nämnvärd roll.

Ej heller kan enligt gällande bestämmelser virkesavkastnmg fran några
ovan odlingsgränsen belägna skogar tagas i anspråk för utvidgande^
lapparnas betesområden eller andra åtgärder i liknande syfte, och fråga
örn ändrad disposition av dessa skogar torde ej i detta sammanhang bora

väckas.

Befallningsliavandena ifrågasätta i anslutning härtill, huruvida icke
ett belopp av intill 500,000 kronor, vilket enligt tillförlitliga upplysningar
utan olägenhet skulle kunna frånskiljas jämtländska renbetesfjällens
skogsfond, lämpligen borde anslås till lappväsendet i Västerbottens och
Norrbottens län. Det därefter återstående kapitalet av fonden skulle, under
förutsättning att fonden såsom hittills finge tillgodonjuta, förutom
räntan, jämväl avkastningen av skogarna å renbetesf jätten och därtill
lagda fastigheter, vara tillfyllest för inköp av de områden, vilkas för -

56 —

värvande för lapparnas räkning ytterligare kunde ifrågakomma. I beti
aktande härav torde enligt befallningshavandenas mening från den
jämtländska lappbefolkningens sida föga kunna vara att invända mot
fondens uppdelning på nämnt sätt. Från statens synpunkt syntes det även
te sig naturligt, att man vid fråga örn beredande av medel för lappväsendet
i andra landsdelar först och främst anlitade ifrågavarande från lappområden
härrörande tillgångar.

Bland åtgärder, som kunde ifrågakomma för renskötselns befrämjande
samt lindrande av de svårigheter, som för lapparna uppstått i följd av
odlingens framträngande, och för vilka kostnaderna kunde bestridas av
de ovannämnda medlen, framhålla befallningshavandena dels vissa markförvärv,
dels uppförande av stängsel till skydd för mera utsatta områden
eller till hjälp för lapparna vid hjordarnas bevakning och sammanhållande,
anläggande av broar över vattendrag, som måste passeras med renarna,
bidrag till uppförande av lador i trakter, där bärgat hö, som lämnas
utestående i stack eller hässjor, är särskilt utsatt för skadegörelse av renar,
understöd vid mångahanda oförvållade olyckor, för vilka renägare
aro utsatta, samt arvoden till tillsyningsman. Det betonas emellertid
särskilt, att denna uppräkning blott innefattade exempel på fall, då det
kunde vara av vikt att disponera medel till renskötselns stöd.

I skrivelsen föreslås slutligen, att de ifrågavarande medlen borde på så
satt stallas till disposition för lappväsendet i de båda nordligaste länen,
att for gardera av dessa län bildades en fond, ävensom att, med hänsyn
till de särskilda svårigheter, med vilka renskötseln hade att kämpa i Västei
bottens län, beloppet av dessa fonder borde sättas något högre för detta.
län än för Norrbottens län. I enlighet härmed hemställa befallningshavandena
örn avlåtande av proposition i ärendet med förslag till riksdagen
att medgiva, att ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond det föreslagna
beloppet av 500,000 kronor måtte uttagas till bildande av två fonder, den
eila å 300,000 kronor, benämnd Västerbottens lappfond och den andra å

200,000 kronor, benämnd Norrbottens lappfond, vilka fonder skulle av
statskontoret förvaltas och förräntas samt, efter Kungl. Maj:ts föreskrifter
eller provning i särskilda fall, användas, den förra fonden till främjande
aA^ renskötseln i Västerbottens län och den senare till förmån för
enahanda näring i Norrbottens län, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest,
det framdeles skulle visa sig behövligt eller lämpligt, överflytta del av
den ena fondens kapitalbelopp till den andra.

I proposition till 1914 års riksdag (nr 62) föreslog Kungl. Majit riksdagen
medgiva,

att ur jämtländska renbetesfjällens skogfond ett belopp av 500,000 kronor
finge uttagas till bildande av två fonder, den ena å 300,000 kronor,
benämnd Västerbottens lappfond, och den andra å 200,000 kronor benämnd
Norrbottens lappfond, vilka fonder skulle av statskontoret förvaltas och
jämlikt föreskrifterna i kungl, brev den 31 augusti 1877 förräntas i enlig -

het med vad som gällde för statskontorets fondförvaltning i allmänhet
samt efter Kungl. Maurts föreskrifter eller prövning i särskilda fall användas,
den förra fonden till främjande av renskötseln i Västerbottens
län och den senare till förmån för enahanda näring i Norrbottens län,
med rätt för Kungl. Majit att, därest det framdeles skulle visa sig behövligt
eller lämpligt, överflytta en del av den ena fondens kapitalbelopp till
den andra;

att utbrytningen av ifrågavarande medel och de två nya fondernas bildande
skulle anses hava ägt runi den 1 januari 1914; samt

att ett belopp å 233,467 kronor 42 öre, som återstode av ett utav 1906 års
riksdag beviljat anslag för beredande av understöd åt lapparna i Jukkasjärvi
socken, finge på det sätt tillföras nyssnämnda båda fonder, att ett
belopp av 140,000 kronor inginge i Västerbottens lappfond och återstoden
i Norrbottens lappfond.

I yttrande till statsrådsprotokollet rörande detta ärende anförde dåvarande
departementschefen, friherre Beck-Friis, bland annat följande:

Att nomadlapparnas näring i dessa län vidmakthålles, är ett önskemål
icke allenast ur humanitär utan ock ur nationalekonomisk synpunkt. Denna
näring är den för lapparna naturliga och kan icke utan svåra rubbningar
utbytas mot annan verksamhet. Ej heller torde någon möjlighet
förefinnas att genom annat näringsfång draga nämnvärd fördel av lappmarkernas
stora fjällvidder, vilka däremot tack vare renskötseln kunna
lämna en ej obetydlig avkastning. De svårigheter, med vilka renskötseln
för närvarande har att kämpa, torde till ej oväsentlig grad härröra därav
att jordbruket, som enligt statsmakternas syften bort i huvudsak begränsas
till de nedom odlingsgränsen belägna delarna av lappmarkerna, kommit
att i avsevärd omfattning utgrena sig även i de egen+liga fjälltrakterna.

Departementschefen framhöll vidare, att jämsides med att andra anstalter
till lapparnas fromma vidtoges, understöd i form av lån torde böra lämnas
åt skötsamma men fattiga lappar. Då det vore angeläget att åtskilliga
planlagda åtgärder särskilt beträffande västerbottenslapparna med första
kunde vidtagas och att sålunda medel ur fonderna så snart som möjligt
funnes att tillgå, ansåg departementschefen slutligen, att tidpunkten loide
nya fondernas bildande borde fastställas till den 1 januari 1914. Från
denna dag skulle alltså även ränteavkastningen å de belopp, som tillagts
fonderna, tillföras dessa.

Till denna framställning lämnade riksdagen i skrivelse den IS juli 1914
(nr 75) sitt medgivande.

Enligt riksdagens beslut uppgick Västerbottens lappfond vid avskiljandet
till 440,000 kronor och Norrbottens lappfond vid samma tidpunkt till
293,647 kronor 42 öre.

I skrivelse till Kungl. Majit den 7 december 1918 gjorde sedermera de
delegerade för förhandlingarna med Norge i renbetesfrågan framställning
om uttagande från jämtländska renbetesfjällens skogslund av ytterligare

— 58 —

medel att läggas till Västerbottens och Norrbottens lappfonder. De delegerade
anförde, bland annat, följande:

De åtgärder, som närmast skulle komma i fråga, äro uppförande av ett
stort antal gärden till förhindrande av skadegörelse genom renar och underlättande
av dessas bevakning. Härförutom komma att tarvas medel
för byggande av broar till flyttningarnas underlättande, uppröjande av
flyttningsvägar och genomförande av viss omorganisation lappbyarna
emellan m. m. Dessa utgifter torde bliva av den omfattning, att örn Västerbottens
lappfond och Norrbottens lappfond skulle tagas i anspråk för
desamma föga skulle bliva övrigt för tillfredsställande av de högst nödvändiga
behov, varom erinrades vid fondernas tillkomst. Skola de räcka
härtill samt dessutom till utförande av de åtgärder, som genom den nya
ordningen skulle påkallas, måste de högst avsevärt förstärkas.

Det belopp av omkring 1,400,000 kronor, vartill jämtländska renbetesfjällens
skogsfond uppgår, torde åter ej i sin helhet vara behövligt för de
ändamål, vartill densamma kan komma att tagas i anspråk, så mycket
hellre som fonden även framdeles har att påräkna betydande inkomster
utöver utgifterna. Någon del av denna fond torde därför kunna användas
till förstärkande av Västerbottens och Norrbottens lappfonder. Undertecknade
delegerade hava ansett ett belopp av 650,000 kronor skäligen
kunna i detta avseende ifrågakomma. Ett dylikt tillskott torde ingalunda
överstiga vad som kan komma att erfordras för utgifter, sammanhängande
med den eventuella uppgörelsen med Norge, och beloppet skulle enligt
undertecknades mening utan avsevärd olägenhet för renskötseln i Jämtlands
län kunna avskiljas från jämtländska renbetesfjällens skogsfond.
Enär de åtgärder, som påkallas för Norrbottenslapparna, torde komma
att bliva av något större omfattning än de, som erfordras för Västerbottenslapparna,
synes av nämnda summa tre femtedelar böra tillföras Norrbottens
lappfond och två femtedelar Västerbottens lappfond. Härvid förutsättes,
att Kungl. Majit likasom hittills skall äga rätt att, därest det
skulle visa sig behövligt eller lämpligt, överflytta en del av den ena fondens
kapitalbelopp till den andra.

På grund av vad sålunda anförts hemställde de delegerade, att ur jämtländska
renbetesfjällens skogsfond ett belopp av 650,000 kronor måtte, räknat
från den 1 januari 1919, uttagas, och att därav måtte, likaledes från
den 1 januari 1919, tilläggas Västerbottens lappfond 260,000 kronor och
Norrbottens lappfond 390,000 kronor.

Över framställningen avgåvos yttranden av Kungl. Majlis befallningshavande
i de tre nordligaste länen samt av statskontoret.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anförde, bland annat, följande:

Avsikt förelåge, att ur fonden bereda medel till ordnande på ett mera
tillfredsställande sätt av bostads- och förvärvsförhållandena för de lappar,
som av en eller annan anledning måste upphöra med renskötseln och
vilka nu av brist på förvärvsmöjligheter i stor omfattning folie den statsliga
lappfattigvården till last. I sådant syfte hade förarbeten vidtagits
för ordnande av byggnads- och odlingsförhållandena vid lappnybygget i
Jänsmässholmen i Offerdals socken, för vilket ändamål torde åtgå minst

100,000 kronor. Även annorstädes torde det, enligt länsstyrelsens upp -

— 59 —

fattning, bliva nödigt att i liknande syfte vidtaga anordningar, som måste
medföra rätt betydande kostnader; även härför ha förberedande undersökningar
blivit igångsatta. , .

Länsstyrelsen ville emellertid icke motsätta sig, att för det av de delegerade
uppgivna, med fondens syften nära förbundna ändamålet ur densamma
uttoges ett avsevärt belopp. Befallningshavanden sage dock helst,
att detta begränsades till en av lappfogden i länet angiven summa a

500,000 kronor. Hänsyn finge emellertid tagas till, att det med utbrytningen
avsedda syftet verkligen vunnes, så att något ytterligare anlitande
av fonden härför icke behövde ifrågakomma, utan denna med säkerhet
kunde påräknas för framtiden få användas för sin egentliga uppgift.

Övriga myndigheter hade icke något att erinra mot framställningen.

Framställningen framfördes i proposition till 1919 års riksdag (nr 199),
och i skrivelse den 30 maj 1919 (nr 256) meddelade riksdagen, att den bifallit
Kungl. Majda förslag.

Genom beslutet tillfördes Västerbottens lappfond från och med den 1
januari 1919 ett ytterligare belopp av 260,000 kronor och Norrbottens lappfond
ett belopp av 390,000 kronor.

Genom särskilda nådiga brev har bestämts, att medel, som inflyta genom
upplåtelse av bete, slåtter, jakt och fiske m. m. å områden inom Västerbottens
och Norrbottens län, vilka blivit till lapparnas uteslutande begagnande
anvisade, skola tillföras respektive lappfonder. Angående upplåtelser
av detta slag lämnas närmare föreskrifter i 31 § av 1898 års renbeteslag.
I nyligen utfärdad ny renbeteslag av den 18 juli 1928, vilken
trädde i kraft den 1 januari 1929, äro motsvarande bestämmelser intagna
i 56 $.

Reglementen för ifrågavarande fonder hava icke fastställts.

Västerbottens lappfond uppgick den 30 juni 1930 till 309,547 kronor 85
öre.

Norrbottens lappfond.

Beträffande tillkomsten av Norrbottens lappfond hänvisas till vad i det
föregående anförts beträffande Västerbottens lappfond.

Bland speciella åtgärder rörande Norrbottens lappfond må emellertid
framhållas, att, jämlikt nådigt brev den 26 april 191S de behållna köpeskillingarna
å de nedlagda hemmanen Vuortnavuoma nr 1 och Björkudden
nr 1 ovan odlingsgränsen i länet, utgörande 1,978 kronor 74 öre,
uppdebiterats å fonden.

Norrbottens lappfond uppgick den 30 juni 1930 till 554,969 kronor 40 öre.

lie lapska fondernas medel hava använts för tillgodoseendet av ett stort
antal olika uppgifter. Av tabellerna å sid. 60—67, omfattande tiden Vi 1921
—30/a 1930, torde framgå såväl dessa uppgifters art som storleken av de
för de olika ändamålen havda utgifterna.

— 60

Jämtländska renbetes -

	1921	1922	1923 Vi-*%	1923 — 1924
Skogsavverknings- och skogsvårdskostnader Avskrivning å utestående osäkra fordringar .. Nedskrivning av virkeslager ....................... Kostnader för väganläggningar och diknings-arbeten m. m........................	150,209: ll 62,007: 5 c 3,024: 25	89,469: o g —	16,188: 61	7,110: 74 19,204:2 9
Kostnader för nybyggnadsarbeten m. m. ...... Bidrag till uppförande av skoihusbyggnadei	—	1,173: 26 4,500: —
! Utskylder ........................	—	23,391: 54	j 24,260:2 2	j 58,814: 9 4
Kostnader för ett sjösänkningsföretag inom Tännäs socken .....................			1 ö o o
			—
Reseersättning och traktamentsersättning......	—	—	1,835: 50	10,009: l ;>
Byggnads- och reparationsarbeten ............... Bidrag till utförande av telefonlinjer............	—	:	—	1,677: 6 2 4,500: -
Vägunderhåll och vägar...........................	—			3,380: 8 0
Kostnader i anledning av ifrågasatt inrättande av vissa allmänna flottleder..................... Byggnader och inventarier....................	—		427: 65	3,500: - 3,852: 57 *8,647: 7 5 4,667: 44
Arvoden* och pensioner............
Dyrtidstillägg.......................
Köpeskilling för 1/t mtl Sagån nr 1 i Kalls socken.......................
För uppförande av en cirkelsåg ..................	—	—		i
Köpeskilling för en torplägenhet under Kyrk-byn nr 4 i Vännäs socken .....................
Reparation av mangårdsbyggnaden vid f. d. Ljusnedals bruksegendom ..................			1
Avfört, felaktigt uppdebiterat belopp............ Arrendeavgifter för till renbetesland upplåtna områden..............................	—		—	—
Uppförande av byggnad å arrendelägenhet under Ljusnedals bruksegendom.............. Ordnande av odlings- och nybyggnadsförhål-	—		—
Brobvggnader .............................	1
Bidrag till utdikning av vattensjuka marker i Frostvikens socken ........................... Uppröjning och planering av lapparnas flytt-	_ i		_	1
Brandskadeersättningar m. m......................
Diverse .................................	628: Ö0	607: 71	i 175: — \|	2,442: 18
	588:81/

— 61 —

fjällens skogslund.

1924—1925	1925 — 1926	1926 — 1927	1927—1928	1928 — 1929	1929—1930	Summa
33,587: 01	68,949: 7 2	24,420: 07	21,383: 74	25,136: 88	25,502: 76	461,957: 69
—	—	—	—	—	—	62,007: 50
—	—	—	—	\	—	3,024: 2 5
—	—	—	—	—	315: ll	30,945: 66
—	—	—	—	—	—	1,173: 26 1
—	3,000: —	—	—	—	—	7,500: —
45,318: 92	/ 44,999: 4 2\ \ 4: 43/	46,916: 80	52,445: 60	30,767: 08	24,732: 2 4	351,651: 09
—	—	—	—	—	—	1,000: —
7,166: 2 5	/ 57: 55\ \ 7,869:14/	5,693: —	/ 7,020:39\ \ 761:75/	5,928: 41	6,379: 39	52,720: 53
—	—	—	4,691: 04	4,188: —	2,800: —	13,356: 66
4,500: —	—	—	—	—	4,735: 60	13,735: 60
915: —	/ 5,576: 7ö\ { 634:2 8/	3,627: 90	3,649: 0 5	/ 2,371: 42 \ 6,380: —	2,424: 13\ 6,480: 61/	35,439: 94
—	—	—	—	—	—	3,500: —
6,330: «7	4,230: 73	5,121:33	6,415:30	2,496: 86	3,814: 2 2	32,689: 4 9
*22,328: 34	*22,100: 93	27,272: 83	22,417: 6 9	17,816: 75	21,372:26	141,956: 55
4,247: —	4,409: 88	4,638: 03	4,169: 62	3,366: —	2,601: 6 7	28,099: 64
25,000: —	_	—	—	—	—	25,000: —
2,340: —	—	—	—	—	—	2,340: —
2,320: 73	—	—	—	—	—	2,320: 73
—	2,000: —	—	—	—	—	2.000: —
-	400: —	2,043: 96	—	—	—	2,443: 96
—	24,464: 89	—	—	—	—	24,464: 89
—	—	24,975: 3 5	—	—	—	24,975: 3 5
—	—	800: —	—	—	—	800: —
—	—	1,122: 60	—	190: 60	—	1,313: —
—	—	—	1,885: —	7,793: 4 4	6,419: 80	16,098: 2 4
—	—	—	1,684: 8 9	—	—	1,684: 8 9
—	—	—	2,648: o o	—	—	2,648: 6 0
—	—	—	—	—	1,700: -	1,700: —
i 356:6 0 \ 1,833:10	369: 60 1,287: 9 4	1,582: 2 7 882: 4 9	1,718: 71 713: 62	79: 6 9 351: —	112:34/ 4,582: 4 0/	18,311: 76

— 62

Jämtländska lapp -

	1921	1922	1923 V1 30/e	1923 — 1924
Arvoden åt tillsyningsman över renbeteslan-dens jordbruksfastigheter ............... ......	2,146: lö
Gratifikationer till lapptillsyningsmän .........	2,800: —	—	—	—
Till anordnande av särskild bevakning å ren-beteslanden ..........................................	2,025: —	—	—	1,700: —
För rovdjurs dödande ..............................	990: —	1,227: 20	200: —	350: —J
Utskylder m. m. för åtskilliga till renbetes-fjällens utvidning inköpta hemman............	4,877: 52	—	—	—
Broanläggningar ......................................	2,715: —	4,705: —	—	3,150: —
Sågbyggnader............................................	2,000: —	400: —	—	2,000: —
Kostnader för bevakning och tillsyn av ren-beteslanden ..........................................	-	2,803:15	_
Stallbyggnad .............................................	-	400: —	—	_
För utredningar angående lappskattelandsin-stitutet ................................................		1,471: 26	—	—
Bidrag för utgivande av »Samefolkets egen tidning» ...............................................	_	1,333: 88	250: —	916: 0 7
Utskylder ...............................................	—	23,385: 7 8	—	—
Vägunderhåll.............................................		—	3,432: —	1,216: —
Rese- och traktamentsersättning..................	—	—	633:40	801: 06
Arvode åt renbeteskonsulent .....................	—	—	—	625: —
Tryckning av bestämmelser i renbeteskon-ventiouen ......................................... ...	_	_	_	1,100: -
Anskaffande av vissa kartor........................	—	—	—	360: so
Anläggning av en vattenledning vid föreningen Kvinnliga missionsarbetares ålderdomshem	—	—	_	2,300: —
Uppförande av mangårdsbyggnad å skatte-hemmanet V6 mtl Skårsdalen nr 1 i Unders-åkers socken ..........................................
Förteckning m. m. över renmärken ............	—	—	—	—
Arrendemedel.............................................	—	—	—	—
Arvode åt biträdande lappfogde ..................	—	—	—	—
Uppförande av renvaktarstugor ..................	—	—	—	—
Renstängselbyggnader.................................	—	—	—	—
Avskrivningar .........................................	—	—	—	—
Diverse...................................................	3,829: 55	415: 65	1,494: 84	566: i?
Avfört felaktigt uppdebiterat belopp ............	—	—	—	—

— 63 —

väsendets fond.

1927 — 1928 1928 — 1929

1924—1925

1,800: —
1,370: —

4,625: —

1,000: —

833: 84
1,341: —

886: 4 3

625: —

1,800: —

239:3 5

1925—1926

1,900: —
400: —

2,875: —

666: 6 6

558: 80
1,403: 35
500: —

923: 17

3,271: 87
112: 19

1926—1927

3,247: —
1,250: —

4,970: —

666: 6 7

1,423: 85
544:10
500: —

6,000: —

1,089: 80
496: G 7

900: —
550:— j

1,000:— |

666: 6 7

733: 50
810: 78
500: —

1,500: —

540: 2 7

1,900: —
1,250: —

1,565: —

666: 6 7

1,052: 2 5
500: —

4,000: —
3,200: —

1,152: 80

1929—1930

1,300: —
800: —

666: 6 7

1,013: 6 0
375: —

2,000: —
900: —
2,963: 86
7,950: —
995: 04

Summa

2,146: 15
2,800: —

14,772:— I
8,387:2 0 I

4,877:52 !
25,605: —
5,400: —

2,803:15 I
400: —

1,471:26

6,666: 68
23,385:7 8
8,705:15 {
7,144: 8 6 |
3,625:— I

1,100:— |

360: 80 i

2,300: —

1,800: —
923:17
6,000: —
7,500: —
4,100: —
2,963: 86
7,950: — !
13,594: 84
608: 86

— 64 —

V äst erbo t ten s

	1921	1 1922	1923 l/i—30/e	1923—1924
Arvoden åt lapptillsyningsmän..................... Vagreparationer m. m...............................	6,706: 4 0 430: —	4,800: — 60: —	2,400: — j 1,785: —	6,900: —
brobyggnader ..........................................	350: —	—	6,077: 2 5
Statens renstängselbyggnader ..................... Kostnader för utredning angående lämpliga åtgärder att förhindra renar från Västerbot-	11,842:0»	110,616: Sfi	25,388: se	9,091: —
tens län att intränga på norskt område ...	6,677: 4 5	—	—	—
\| bese- och traktamentsersättning ..................	4,868: 33	6,107: 93	4,125: —	358: 65
\| Kostnad för tryckning av lapsk mönsterbok	3,477: 20	—	_	—
j Bidrag till telefonlinjer .............................. 1 För utredningar angående lappskattelandsin-	2,500: —	97,900: —	—	—
stitutet ................................................ bidrag till utgivande av »Samefolkets egen	—	1,333: 3 4	—	—
tidning» ............................................	—	1,333: 3 4	250: —	916: 6 7
Utskvider .............................................	—	266: 0 7	82: 4 0	191: 13
Ersättning för utstakning av fjällägenheter ... Tryckning av sammanställningar av bestäm-	—	—	—	1,547: 95
melserna i renbeteskonventionen...............	—	—	—	1,100: —
Anskaffande av vissa kartor........................	—	—	_	1,319: —I
Belöningar för dödande av rovdjur ............	—	—	—
Reparationsarbeten å byggnader ..................	—	—	—	—
! belöningar åt lapptjänare...........................	—	—	—	—
För inköp av utombordsmotorer..................
j Förteckning m. m. över renmärken ............	—	_		_
\| Allmän renräkning inom Västerbottens län ■..	—	—	—	—
I Kurs i tenntrådsdragning ...........................	—	—	—	—
Uppförande av tjänstemannabostad...............	—	—	—	—
Flyttningsbidrag ................................	—	—	—	—
\| Renskiljningsgärden.............................	—	—	—	—
Diverse ...........................	1,337: 7 7	4,165: —	5,575: —	4,207: 90
Avfört felaktigt uppdebiterat belopp ............	—	—	—	—

— 65 —

lappfond.


1924 — 1925	1925—1926	1926—1927	1927 — 1928	1928—1929	1929—1930	Summa
7,050: —	4,600: —	6,900: —	4,800: —	4,800: —	4,800: —	53,956: 4 0
1,007: 60	15,051:71	752: —	~ 1	290: —	538: 3 2	26,341: 78
169,111:08	20,110: 47	2,769: 9 9	2,796: 2 2	17,207: 56	2,341: 6 4	371,275: 4 6
-					_	6,677: 4 5
939: 8 5	480: 7 5	368: o5	—	—	173: eo	17,416: 66
	_	—	—	—	—	3,477: 20
—	545*. 5 5	—	—	_''	500: —	101,445: 55
—	—	—		—		1,333: 34
833: 3 2	666: 6 7	666: 06	666: 66	666: 6 b	666: 67	6,666: 05
118: 23	235: 7 8	256: 62	130: 04	57: 60	92: os	1,429: 80
1,254: 20	288: 33	240: 19	_		283: 65	3,614: 32
		_			—	1,100: —
1	_	—	_	—	—	1,319:— 1
2,500: —	1,100: —	500: —	3,000: —	400: —	550: —	8,050: —
826: n	1,196: —	—		—	—	2,022: n
300: —	600: —	300: —	_	—	—	1,200: —
_	1,327: 80	830:70	—	—	—	2,158: 50
_	923: 19	—	—	—	—	923:19
_	—	8,904: 26			—	8,904: 2 6
	—	—	396: 20		—	396: 2 o
_	—	—	13,500: —	2,335: 0 5	1,307: 55	17,142: 6 0
_	—	—	500: —	—		500: —
_	—	—	—		864: 6 5	864:65
4,447: 20	6,882: 9 0	6,568: 8 2	5,358: 5 7	1,981: 65	14,789:2 9	55,314:10
760: —	—	—	—	—	—	760: —

5 — 303274. Rev.-berutlelse atty. statsverket för år 1930. 1.

— 66

Norrbottens

1921

1922

1923

I V

1923—1924

Arvoden åt lappfogdar och lapptillsyningsmän	2,700	—	5,100: —	3,390: —	7,500: —
Belöningar för dödande av rovdjur ............	1,500	—	150: —	—	—
Köpeskillingar .........................................	400	—	—	—	—
Spärrningsarbeten till förebyggande av skada av renar................................................	5,000	_
Kostnad för renbetesundersökningar ............	1,500	—	1,500: —	—	—
Bidrag till uppförande av lador ..................	875	—	—	—	945: —
Kostnad för avskrift av arkivhandlingar ......	166	67	—		—
Kostnad för utredning angående lappskatte-landsinstitutet m. m...............................	225	66	1,471: 26
Bidrag till uppförande av telefonlinjer .........			30,700: —	—	40,000: —
Bidrag till utgivande av »Samefolkets egen tidning» ................................................			1,333: 38	250: —	916: 6 7 \|
Kostnad för vägundersökningar ..................	-		1,652: 10	—	_ 1
Anskaffande av vissa kartor........................			—	—	6,075: 9 5 \|
Tryckning av sammanställningar av bestäm-melser i renkonventionen ........................		_	_	_	1,100: —
j Rese- och traktamentsersättning..................			—	—	1,587: 3 9
j Ersättning för mistade avlöningsförmåner ...			—	—	937: 90 \|
Ersättning åt lappar, som nödgats lämna sina gamla betesplatser .................................			_	—	5,977: so j
Statens renstängsel byggnader .....................			—	—	—
Förteckning m. m. över renmärken ............			—	—	— \|
Förbättrade trafikförhållanden inom Norr-bottens södra distrikt..............................					— \|
Uppgörelse rörande av fjällappars renar för-orsakade skador ...................................
Kostnader för staten tillhöriga hemman i Jukkasjärvi socken .................................			_	_	_
På norskt område uppfört ledningsgärde ......			—	—	_ i
Utstakning och rösläggning enligt konventionen med Finland.........................................			_	_	;
Renbetesavgifter för svenska renar i Norge ...			—		—
Bro- och gärdesbyggnader...........................			—	—	—
Undersökning av lapparnas flyttningsvägar ...			—	—	—
Utskylder ................................................			-	—	—
Ersättning jämlikt konventionen med Finland angående renar i gränsområdena...............			_	_	_
Upplåtelse av lägenheter åt lappar inom Juk-kasjärvi m. fl. socknar ...........................			_	_
Tillsyn av fisket i Torneträsk och Stora Lule-vatten..................................................
Diverse ...................................................			3,362: 4 s	943: 56	2,231: 70
Avfört felaktigt uppdebiterat belopp ............!			—	—	—

lappfond.

1924—1925	1925—1926	1926 — 1927	1927—1928	1928 — 1929	1929—1930	Summa
8,250: —	7,900: —	6,120: —	5,180: 6 5	6,500: —	10,519: 85	63,160: —
2,200: —	2,900: —	2,700: —	6,100: —	3,650: —	2,600: -	21,800: —
-	—	—	—	—	—	''400: —
	_	_	—	—	—	5,000: —
	—	2,034: 95	—	500: —	—	5,534: 9 5
135: —	—	—	—	—	—	1,955: —
—	—		—	—	—	166: 67
	_	_	_	—	—	1,696: 92
-		—	15,000: —	1,775: 25	15,000: —	102,475: 2 5
833: 34	666: 6 7	666: 6 7	666: 6 7	666: 6 7	666: 6 6	6,666: 68
—	-	—	—	—	—	1,652: io
—		—	—	—	—	6,075: 9 5
_	_	_.	—	—	—	1,100: -
—	1,359: 72	3,057: 7 6	—	—	—	6,004: 8 7
—	—	—	—	—	—	937: 90
_	13,057: 50	4,250: —	—	246: —	—	23,531: —
153,643: 3 3	—	—	—	—	14,886: 13	168,529: 46
—	923: 18	—	—	—	—	923: 18
—	27,397: 81	—	—	—	—	27,397: 81
—	—	3,582: 58	—	—	—	3,582: 53
_	_	25,277: 85	—	—	—	25,277: 8 5
—	—	2,253: 61	—		—	2,253: 61
_	—	304: —	—		—	304: —
—	—	828:4 7	—	995: 25	—	1,823: 72
—	—	—	26,565: 6 5	40,217: 55	2,338: 50	69,121: 70
—	—	—	1,099:6 8	—	—	1,099:68
—	—	—	49: 69	—	20: 11	69: 7 0
—	—	—	—	1,000: -	—	1,000: —
—	—	—	—	—	10,725: 59	10,725:59
_	_	_	_	—	500: —	500: -
5,546: 29	1,888: 9 9	24: 08	2,784: 3 0	2,638: 17	1,912: 6 8	21,332: 20
—	—	10: —	—	—	—	10: —

— 68 —

KeTisorernaB

uttalande.

Lånefonden för inköp av renar.

I enlighet med motion i riksdagens andra kammare (nr 29) beviljade
1913 års riksdag ett belopp av högst 6,000 kronor att utgå redan 1913 och
utlämnas till lån åt fattiga eller mindre bemedlade lappar inom Västerbottens
och Norrbottens län för inköp av renar, med iakttagande av vissa
villköl;.

Jämlikt nådigt brev den 13 januari 1914 fördelades beloppet med lika
delar mellan Västerbottens och Norrbottens län.

I samma nådiga brev stadgades bland annat, att lån ur anslaget finge
utlämnas på högst 10 års avbetalningstid, därav de fyra första åren utan
ränta och amorteringsskyldighet, samt att lånen icke finge för någon
låntagare överstiga visst angivet belopp. Räntan skulle utgöra 3 procent
och lånen skulle, efter det amorteringstiden inträtt, avbetalas med 1/«
årligen.

Fonden kvarstår alltjämt med oförändrat belopp under statskontorets
förvaltning.

Enligt revisorernas mening torde lånefonden för inköp av renar numera
sakna berättigande. Såsom ovan nämnts bildades fonden 1913 i avsikt att
bereda fattiga lappar i de bägge nordligaste länen möjlighet att på billiga
villkor erhålla lån för inköp av renar. Redan påföljande år eller alltså
1914 tillkommo emellertid Norrbottens och Västerbottens lappfonder och
lån för inköp av renar hava sedermera uteslutande utgått från dessa
båda fonder. Lånefonden för inköp av renar torde därför böra avvecklas.

Vad angår övriga ovannämnda fonder hava såsom av tabellerna framgår
avsevärda belopp år efter år utgått från desamma för tillgodoseendet
av lapparnas intressen. Det förefaller uppenbart, att lapparna för sin
existens under nuvarande yttre betingelser i väsentlig grad äro beroende
av dessa fonder. Av största vikt är fördenskull, att avkastningen av fonderna
användes på sådant sätt, att lappbefolkningen därigenom beredes
största möjliga nytta. Av uppgifterna i nyssnämnda tabeller vill det synas,
som örn kostnaderna för förvaltning och dylikt vore ganska avsevärda.
Å andra sidan synes det påfallande, att fonderna i jämförelsevis
ringa utsträckning användas för produktiva ändamål. Enligt revisorernas
mening bör större aktgivenhet ägnas frågan i vad mån avkastningen
av fonderna må kunna finna användning för höjandet av själva den näringsgren,
som för lappbefolkningen är den ojämförligt viktigaste, nämligen
renskötseln. Utan att för övrigt vilja upptaga denna sak till närmare
dryftande vilja dock revisorerna i sådant syfte ifrågasätta, huruvida
ej större uppmärksamhet bör ägnas exempelvis förädlingsarbetet be -

— 69 —

träffande renarna, renlavens tillväxt, r.enbetesmarkernas bärighet och liknande
för renskötselns ekonomi betydelsefulla frågor, vilka hittills endast
i ringa grad varit föremål för undersökning.

§ 15.

Revisorerna hava verkställt en undersökning rörande kommissionärs^ äsendet.

I kungörelsen den 28 maj 1886 (nr 42) stadgas, att hos varje i kungörelsen
angivet ämbetsverk skall vara förordnad en lämplig person med be
nämning kommissionär att under tjänstemannaansvar tillhandagå den,
som honom muntligen eller skriftligen därom anlitar med ingivande av
de handlingar, med uttagande och översändande av utslag samt andra
beslut och handlingar, med underrättelse örn dag, då beslut efter anslag
utfärdas, ävensom med meddelanden örn andra förhållanden, angående
vilka allmänheten äger erhålla upplysning av den, som hos myndigheten
är satt att mottaga inkommande handlingar. Därest så befinnes nödigt
må ytterligare en eller flera kommissionärer anställas med enahanda befogenhet
och ansvar som nu nämnts. Till kommissionär må kunna antagas
hos myndigheten anställd tjänsteman. Beträffande beräkningen
av kommissionärsarvoden stadgas i kungörelsen följande:

Kommissionär äger i arvode åtnjuta

för handlingars ingivande ...................................... 75 öre

för uttagande och översändande av beslut, diariebevis eller andra

handlingar .................................................... 7^ *

för meddelande av underrättelse örn dag, då beslut efter anslag utfärdas
eller annat meddelande ................................ 7^ »

dock att där uppdrag att ingiva handlingar även avser uttagande och
översändande av diariebevis örn deras ingivande, arvodet för dessa åtgärder
tillsammans utgår med en krona.

Kommissionär är berättigad att förskottsvis utbekomma stadgat arvode
jämte ersättning för stämpel, papper, lösen, porto och rekommendationsavgift,
men är skyldig att, örn insänt belopp ej uppgår till vad han sålunda
har rätt att fordra, därom skyndsamt underrätta den, som anlitat

Kommissio närsväsendet.

honom.

Kommissionär är pliktig föra diarium över de uppdrag oell brev, han
mottagit samt de åtgärder, han i anledning därav vidtagit.

Motsvarande bestämmelser i vad angår domsagorna återfinnas i stadgan
med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning den 22 juni
1920. Enligt nämnda stadga skall i varje domsaga finnas anställd en
kommissionär med åliggande att under tjänstemannaansvar tillhandagå
dem, som muntligen eller skriftligen därom framställa begäran, med ingivande
till domaren av ansökningar och andra handlingar, med uttagan -

de och översändande av expeditioner och ingivna handlingar samt med
anskaffande och översändande av avskrifter och bevis. Kommissionären
äger att i arvode åtnjuta:

för handlingars ingivande 1 krona;

för uttagande och översändande av expeditioner jämte ingivna handlingar
1 krona;

för anskaffande och översändande av avskrift, bevis eller annan handling
1 krona; samt

för meddelande av underrättelse 1 krona.

Avser uppdrag att ingiva ansökning, även anskaffande av diariebevis
örn dess ingivande eller meddelande av underrättelse eller översändande
av expedition i ärendet, eller skall gravationsbevis uttagas och översändas
i sammanhang med lagfarts- eller inteckningsprotokoll, eller skall
lagakraftsbevis eller bevis örn anmält vad anskaffas i sammanhang med
uttagande och översändande av utslag i målet, eller grundas flera ansökningar
på samma handling eller erhåller kommissionären eljest av samma
Person samtidigt flera uppdrag rörande samma ärende eller uppdrag att
tillhandagå i flera ärenden, utgår arvodet med 50 öre för varje uppdrag
eller ärende utöver det första, dock ej med sammanlagt högre belopp än
femton kronor. Vid samtidigt meddelande av underrättelser rörande flera
uppdrag eller ärenden må dock arvode ej beräknas för mera än ett meddelande.

Kommissionären är berättigad att förskottsvis utbekomma stadgat ar\
ode jämte ersättning för stämpelpapper, lösen, porto och rekommendationsavgift.
Understiger det inbetalda beloppet vad sålunda skall erläggas,
vare kommissionären skyldig att därom skyndsamt underrätta den,
som anlitat honom.

Kommissionärsväsendet har upprepade gånger varit föremål för revisorernas
uppmärksamhet.

År 1924 påpekade revisorerna ett par fall, där kommissionär för utförda
uppdrag debiterat ersättning efter andra grunder än de i förenämnda
kungörelse angivna.

Med anledning av berörda uttalande av revisorerna anförde 1925 års
riksdag bland annat följande:

En väsentlig orsak till ifrågavarande missförhållande torde vara att
söka i den omständigheten, att gällande kommissionärskungörelse av år
1886 icke numera kunde anses fylla de krav, som på grund av de senaste
årens snabba utveckling på ett flertal områden måste ställas på författningsföreskrifter,
avsedda att reglera de ersättningsbelopp, vilka allmänheten
borde vara skyldig gälda för uppdrag, som lämnades till hos vissa
myndigheter i egenskap av kommissionärer anställda befattningshavare.
Det Unge i detta sammanhang icke förbises, att anordningen med kommissionärer
vidtagits hl. a. av det skälet, att allmänheten vore i behov av
sakkunnigt biträde vid hänvändelse till ämbetsverk och statsmyndigheter
och att framför allt, i betraktande av att kommissionärerna i allmänhet

— 71 —

voro avlönade statstjänstemän, vid bestämmandet av de till dem utgående
ersättningsbeloppen givetvis icke finge tillämpas samma beiäkningsgi under,
som begagnades av personer, vilka yrkesmässigt utövade advokatrörelse
eller dylik verksamhet. Enligt riksdagens mening måste det anses
önskvärt, att gällande föreskrifter omarbetades med hänsyn till dåmera
inträdda förhållanden ävensom att föreskrifterna gåves ett i.så
måtto utsträckt tillämplighetsområde, att därunder innefattades i möjligaste
mån samtliga fall, där allmänheten hänvände sig till en hos viss
myndighet anställd kommissionär, i avsikt att erhålla biträde med ärende,
som folie under myndighetens verksamhetsområde. Riksdagen hemställde
att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt låta föranstalta örn en
omarbetning i av riksdagen angiven riktning av föreskrifterna i forenämnda
kungörelse.

Även år 1925 påpekade revisorerna vissa fall, där missbruk vid debitering
av kommissionärsarvoden ägt rum och anförde därvid, bland annat,

följande:

Den av revisorerna nu företagna undersökningen ger vid handen, att
kommissionärsverksamheten har en betydande omfattning och att, även
örn nian endast ser till de arvoden, som debiterats i enlighet med kommissionärskungörelsen,
avsevärda belopp inflyta i form av dylika arvoden.
Påtagligt är, att från allmänhetens sida ett helmy föreligger att inom
olika statsliga institutioner äga tillgång till befattningshavare, till vilkas
åliggande hör att tillhandagå rättssökande i de avseenden, som omtalas i
nämnda kungörelse. Emellertid torde det såsom regel förhålla sig sa att
det arbete, kommissionären, vilken vanligen är i ämbetsverket anställd
tjänsteman, har att såsom kommissionär utföra, helt eller till övervag-ande
delen förrättas under arbetstiden å tjänsterummet. Vid sadant förhållande
synes det kunna sättas i fråga örn icke en sådan omläggning av
kommissioiiärsskapet borde äga rum, att kommissionärsfunktionerna inom
vederbörande verk pålades någon eller några befattningshavare inom
verket såsom en del av deras ordinarie tjänsteåligganden. Dessa befattningshavare
skulle följaktligen hava att biträda allmänheten på satt kommissionärerna
för närvarande författningsenligt hava att göra, nien utan
att härför utöver vanliga löneförmåner uppbära någon gottgörelse av
parterna I stället borde fastställas vissa efter ärendenas beskaffenhet
anpassade avgifter, vilka, eventuellt i form av stämpelavgifter skulle
ingå till statsverket. Detta skulle på sådant satt kunna tillgodoforas en

icke obetydlig inkomst. o 5 , , .

Det synes revisorerna önskvärt, att vid den pågående utredningen av
frågan örn omarbetning av kommissionärskungörelsen nu ifrågasätta anordning
jämväl kommer under närmare omprövning.

Med anledning av revisorernas år 1925 gjorda uttalanden anförde 192(>
års riksdag bland annat följande:

I samband med den utredning, som av 1925 års riksdag begärts, synas
de av revisorerna anförda synpunkterna i fråga örn anställande av oell
ersättning till kommissionärer böra komma rinder omprövning. Det synes
nämligen riksdagen, som örn starka skäl kunde anföras för en omläggning
av kommissionärsinstitutionen på sätt revisorerna ifrågasatt.

På grund av

j.......--

vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att Eders

— 72 —

Kungl. Majit måtte i samband med den av 1925 års riksdag begärda omarbetningen
av föreskrifterna i kungörelsen den 28 maj 1886 angående
anställande av kommissionärer hos statsdepartement och vissa ämbetsverk
m. fl. myndigheter jämväl taga under övervägande de av riksdagens
revisorer i ovan berörda uttalande anförda synpunkterna.

Den av riksdagen begärda utredningen verkställdes av landskamrerare!!
K. A. Gislén, vilken av chefen för socialdepartementet för ändamålet tillkallats
såsom sakkunnig inom nämnda departement. Det av Gislén avgivna
betänkandet i ämnet (statens offentliga utredningar 1927:21) innefattar
bland annat förslag till ny kungörelse angående anställande av
kommissionärer hos statsdepartement och vissa ämbetsverk m. fl. myndigheter.
Däremot omfattar den sakkunniges förslag icke kommissionärsväsendet
vid domsagorna.

Den sakkunnige upptager först till behandling frågan, i vad mån kommissionärens
åligganden må böra utsträckas till andra uppdrag än de i
1886 års kungörelse angivna samt erinrar därvid att 1925 års riksdag uttalat
såsom önskvärt, att åt föreskrifterna örn kommissionär hos ämbetsverken
gåves ett i så måtto utsträckt tillämplighetsområde, att därunder
innefattades i möjligaste mån samtliga fall, där allmänheten hänvände
sig till en hos viss myndighet anställd kommissionär i avsikt att erhålla
biträde med ärende, som folie under myndighetens verksamhetsområde.

Enligt den sakkunniges mening behövde principiellt seti inga andra
uppdrag än de egentliga ombudsmannauppdragen undantagas från kommissionärsåligganden.
Av praktiska skäl borde dock även en del andra
göromål frånskiljas. Då mera kvalificerade tjänstemän icke syntes böra
förordnas till kommissionärer, enär örn sådan tjänsteman förordnades,
denne sannolikt skulle få deltaga i avgörandet av de honom såsom kommissionär
anförtrodda ärendena, måste kommissionärsgöromålen begränsas
så, att kommissionär icke pålades andra uppgifter än dem han med
sina kvalifikationer kunde på ett nöjaktigt sätt fullgöra. Vidare borde
från kommissionärsgöromålen undantagas ärenden, som krävde mera omfattande
utredningar, men på grund av omöjligheten att i en författning
angiva vilka ärenden, som på grund härav borde undantagas, ansåg den
sakkunnige, att vederbörande myndighet i förekommande fall skulle avgöra
frågan därom. Slutligen borde enligt den sakkunniges förslag kommissionär
ej tillåtas att åtaga sig andra uppdrag hos den myndighet, som
förordnat honom än dem, som tillhörde hans kommissionärsgöromål. Ej
heller borde han, utom i vissa undantagsfall, i egenskap av kommissionär
få syssla med uppdrag fallande utom myndighetens verksamhetsområde.

Att kommissionärsskapet med dess dåvarande omfattning skulle förändras
till ett tjänsteåliggande syntes den sakkunnige knappast kunna
ifrågakomma. Vid en dylik anordning finge allmänheten för en del uppdrag
hos myndigheten vända sig privat till tjänstemän hos myndigheten
eller andra personer. Da detta givetvis skulle medföra besvär och större

— 73 —

kostnader än för närvarande kunde allmänheten finna med sin fördel förenligt
att gå statens kommissionär alldeles förbi.

Den sakkunnige, som förklarar sig finna den anmärkningen vara av
ringa betydelse att kommissionärsgöromålen vid deras förändring till ett
statsavlönat tjänsteåliggande icke skulle komma att utföras med samma
intresse och raskhet som örn de verkställdes mot särskilt kommissionärsarvode,
anför vidare:

En allvarligare invändning mot reformen ligger i anmärkningen, att
dess genomförande skulle kräva ökning hos vederbörande myndigheter av
såväl arbetskrafter som expeditionskostnader och att statsverkets härav
föranledda kostnader icke skulle täckas av avgifterna för kommissionärsgöromålens
utförande.

I de fall, där kommissionärsgöromålen icke för närvarande äro flera, än
att de helt eller till större delen kunna av kommissionären utföras å den
för honom såsom tjänsteman fastställda tjänstgöringstiden, torde anmärkningen
visserligen kunna anses obefogad, ty i dessa fall skulle ökningen
av arbetskrafter och expeditionskostnader bliva ytterst obetydlig och fördenskull
avgifterna för kommissionärsgöromålens utförande säkerligen,
åtminstone i genomsnitt, lämna överskott. Men annorlunda ställer sig
saken i de övriga till antalet mycket övervägande fall, där kommissionärsgöromålen
nu äro så omfattande, att för deras utförande kommissionären
i huvudsak använder annan tid än den för honom såsom tjänsteman
bestämda tjänstgöringstiden eller till och med behöver anlita biträde.
Av de från kommissionärerna infordrade uppgifterna framgår,
att av de 92 kommissionärer, som lämnat uppgift örn i vilken utsträckning
kommissionärsgöromålen utförts å den fastställda tjänstgöringstiden, 11
stycken höra till den förra och 81 stycken till den senare av förenämnda
grupper. Hos flertalet av de myndigheter, där kommissionären hör till
den senare gruppen, torde reformens genomförande få antagas medföra
ökning av arbetskrafterna, vare sig kommissionärsgöromålen ordnas så,
att kommissionären-tjänstemannen för desamma använder ungefär lika
mycket av sin tjänstgöringstid, som för närvarande kommissionären behöver,
och extra arbetskraft anställes för utförande av de kommissionärsgöromål,
som nu utföras av kommissionären själv utom den egentliga
tjänstgöringstiden och av hans biträde, eller på sådant sätt att kommissionären-tjänstemannen
i första hand ägnar sin tid åt kommissionärsgöromålen
och att för utförande av den del av de egentliga tjänsteåligganden,
vilka han på grund härav hindras att verkställa, anställes särskild arbetskraft.

Den sakkunnige framhåller i fortsättningen, att det säkerligen icke vore
möjligt att med ledning av den då tillgängliga utredningen ens tillnärmelsevis
beräkna, vilken ökning av vederbörande myndigheters arbetskrafter
och statsverkets därav följande utgifter skulle följa av reformens genomförande
samt fortsätter därefter:

Om det emellertid kunde antagas, att det arbete med kommissionärsgöromålen,
som hittills utförts av kommissionärerna själva utom deras
tjänstgöringstid, vore av den omfattning, att dess utförande på tjänstetiden
skulle motsvara ungefär 40 tjänstemäns hela tjänstgöringstid, och

— 74 —

om man kunde nöja sig med, att de för göromålens utförande avsedda
tjänstemännen ägde ungefär samma kompetens, som gemenligen är föreskriven
för befattningshavare i femtonde lönegraden vid statsdepartement
oell vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, oell
således hade en genomsnittlig avlöning av 4,500 kronor, skulle, frånsett
dyrtidstillägg till tjänstemännen, utgifterna för reformens genomförande
uppgå till ungefär samma belopp, 178,000 kronor, vilket enligt kommissionärernas
förenämnda uppgifter utgjort sammanlagda beloppet av deras
behållna inkomster under år 1925. Det är dock ingalunda säkert, att statsverkets
motsvarande inkomst skulle komma att uppgå till nämnda belopp.
I de av kommissionärerna uppgivna inkomsterna ingå arvodena för de nuvarande
rena kommissionärsgöromålen med deras hittillsvarande belopp.
Då dessa erkänt äro för låga och måste något höjas, även örn kommissionärskapet
blir ett tjänsteåliggande, skulle visserligen inkomsten av nyssnämnda
göromål sannolikt bliva högre för statsverket, än vad de varit
för kommissionärerna. Men a andra sidan torde inkomsterna av kominissionärsgöromålen
i övrigt bliva mindre för statsverket, än vad de varit
för kommissionärerna. Arvodena för andra uppdrag än de rena kommissionärsgöromålen
hava av kommissionärerna fått debiteras fritt, och det
synes knappt kunna antagas, att stämpelavgifterna för ifrågavarande
göromål skulle kunna fastställas till belopp, motsvarande de fritt debiterade
arvodena. Härtill kommer, att de uppdrag, för vilka dessa arvoden
debiterats, till viss del äro av beskaffenhet att falla utom den här ovan
ifi agusa tfa ramen för kommissionärskapet och att man således även av
denna orsak icke kan räkna med, att vad som skulle kunna inflyta
i stämpelavgifter för de nya ärenden, med vilka kommissionärskapet
Ilar ovan föreslagits skola utökas, skulle motsvara den del av kommissionärernas
behållna inkomst, som belöper på de fritt debiterade arvodena
och som synes utgöra ungefär två tredjedelar av hela inkomsten. Vid beräkning
av statsverkets utgifter för kommissionärskapets övertagande bör
vidare ihågkommas, att de nuvarande kommissionärernas utgifter för biträde
m. m., vilka kommissionärerna avdragit vid uppgivandet av sin behållna
inkomst, måste antagas vara betydligt lägre, än vad motsvarande
utgifter skulle bliva vid kommissionärskapets förändring till ett tjänsteåliggande.
Slutligen måste ock, på sätt flera myndigheter erinrat, debiteringen
av avgifterna till statsverket för kommissionärsgöromålens utförande
samt kontrollen över debiteringen antagas komma att kräva ej så
obetydligt besvär samt kostnader.

Enär således de ekonomiska konsekvenserna för statsverket av kommissionärskapets
förändring till ett tjänsteåliggande icke för närvarande
kunna bedömas, torde försiktigheten kräva, att man låter anstå med den
ifrågasatta reformens genomförande, tills någon erfarenhet vunnits, vilka
resultat ett i avseende å organisation och arvodes belopp lämpligen reformerat
kommissionärskap kommer att få beträffande kommissionärernas
behållna inkomst.

Angående beräknandet av kommissionärens arvoden föreslår den sakkunnige
bland annat följande stadgande:

Kommissionär äger att i arvode åtnjuta:

a) för handlingars ingivande, för uttagande och översändande av beslut
med eller utan i ärendet ingivna handlingar utom värdehandlingar eller

— 75 —

för anskaffande oell översändande av avskrift, bevis eller annan av myndigheten
expedierad här förut icke avsedd handling 1 krona,
b) för uppsättande av enklare ansökning eller anmälan 1 krona 25 öre,
e) för medels mottagande och inbetalning för annat ändamål än till gäldande
av expeditions- eller särskilda avgifter, för medels eller värdehandlings
uttagande och översändande eller för meddelande genom post, telefon
eller telegraf av underrättelse eller anvisning 1 krona 50 öre,
och d) för annat uppdrag belopp, som i brist på överenskommelse bestämmes
av den, som förordnar kommissionär;

dock skall för muntlig underrättelse från diarier och handlingar, som
hos myndigheten äro för allmänheten tillgängliga, arvode icke utgå, därest
endast obetydlig tid kräves för uppdragets fullgörande.

Ovan stadgat arvode utgår för varje särskild åtgärd, dock att, örn i
samma ärende vidtagits flera åtgärder, arvode för åtgärder tillhörande
gruppen a) skall utgå, därest samtliga åtgärderna tillhöra denna grupp,
med 50 öre för varje åtgärd utöver den första och eljest med 50 öre för
varje, samt att, örn kommissionär av samma person samtidigt mottagit
flera uppdrag och dessa icke avse annan åtgärd än ingivande av handling,
arvode skall utgå med 50 öre för varje sådan åtgärd utöver den första.

Såsom en åtgärd skall anses, då i samma ärende två eller flera åtgärder
samtidigt vidtagas, såsom då expeditioner utlösas eller i samband med utlösen
av expedition gäldas särskilda, å expedition ej debiterade avgifter.

I övrigt föreslås i fråga örn sättet för utbekommande av arvodet följande: Kommissionär

är berättigad att förskottsvis utbekomma stadgat arvode
jämte medel till utgifter för porto, telefon eller telegramavgifter, expeditionslösen
samt registrerings- oell dylika avgifter m. m. Har den, som
anlitar kommissionären, icke inbetalt erforderligt förskott och vill kommissionären
icke emot här nedan bestämd ersättning förskottera v ad som
felas, vare kommissionären skyldig att skyndsamt underrätta uppdragsgivaren
örn det felande beloppet. _

Har kommissionär förskjutit medel för nyssnämnda utgifter, är lian
berättigad till särskild ersättning härför i varje ärende med 3 procent å
förskjutet belopp, dock minst 50 öre och högst 3 kronor.

Den sakkunniges förslag har ännu icke föranlett åtgärd från Kungl.
Maj:ts sida.

Revisorerna hava införskaffat uppgifter å de arvoden, kommissionärerna
vid statsdepartementen och de centrala verk i Stockholm ävensom
vid länsstyrelserna och domkapitlen samt i domsagorna uppburit under
budgetåret 1929/1930.

Uppgifterna, som sammanställts i nedanstående tabeller, avse dels
k ommissionärernas nettobehållning å deras arvoden såväl enligt kommissionärstaxan,
som ock för de uppdrag av olika slag, vilka de upphurit i
mer eller mindre sammanhang med kommissionärsverksamlieten, dels ock
antalet av kommissionärerna handlagda ärenden, allt för budgetaret
1929/1930.

— 76 —

Tabell I. Nettoinkomsten vid statsdepartementen, de centrala verken, länsstyrelserna
och domkapitlen.

Nettoinkomst kronor Antal kommissionärer

Mindre än 1:— ........................... 2

1_ 500: — ....................................... 21

501— 1,000: — ...................................... 7

1.001— 1,500:— ..................................... 3

1,501— 2,000: — ...................................... 3

2.001— 3,000:— ..................................... 4

3.001— 4,000:— .................................... 9

4.001— 7,000:— ..................................... 3

7.001— 10,000: — ...................................... 5

10.001— 15,000:— ...................................... 4

15.001— 30,880:30 .................................... 2

Sammanlagda nettoinkomsterna av kommissionärernas verksamhet utgjorde vid

statsdepartementen ..................... kronor 11,230: 7 5

» de centrala verken.................... » 1 44,279:14

» länsstyrelserna .......................... » 147,203:8 o

» domkapitlen ............................... » 911: 6 o

Summa kronor 203,625:2 9

Till jämförelse må nämnas, att enligt den av revisorerna år 1925 gjorda
utredningen summan av de influtna beloppen utgjorde 142,894 kronor 33
öre, vilket belopp emellertid, på sätt revisorerna närmare angåvo, till
följd av olika uppfattningar rörande de av revisorerna då begärda upplysningarna
icke kan anses fullt jämförbart med ovan för budgetåret
1929/1930 angivna siffra.

Tabell II. Nettoinkomsten vid domsagorna.

Nettoinkomst kronor Antal kommissionärer

1— 500 .............................................. 20

501— 600 .............................................. 18

601— 700............................................... 10

701— 800 ............................................... 21

801—1,000.............................................. 15

1,001—1,200.............................................. 13

1,201—1,500............................................... 10

1,501—2,000................................................ 7

2,001—2,619............................................... 3

Sammanlagda nettoinkomsterna av kommissionärernas vid domsagorna
verksamhet utgjorde 99,079 kronor 97 öre.

1 Härav kommer enbart på patent- och registreringsverket 30,880 kronor 30 öre.

— 77 —

Tabell lil. Antalet handlagda ärenden.

vid statsdepartementen	............ kronor	5,800
» de centrala verken..............	............ »	18,600
» länsstyrelserna ..................	........... »	126,787
» domkapitlen..........................	............ »	975
» domsagor .............................	............. »	104,941

För domsagornas del föreligga icke sådana uppgifter, att med ledning
av dem kan fastställas antalet av kommissionärerna enligt stadgan den
22 juni 1920 handlagda ärenden eller å antalet ärenden, som av kommissionärerna
i övrigt handlagts. Från övriga ovannämnda myndigheter
hava i åtskilliga fall uppgifter i motsvarande hänseende icke heller avgivits.
Av de uppgifter, som därom lämnats, vill emellertid synas, som
örn vid departementen och de centrala verken 25 å 30 procent av ärendena
folie utanför kommissionärskungörelsens tillämplighetsområde.
Vid länsstyrelserna och domkapitlen synas motsvarande procenttal vara
något lägre.

Då den alltmer ökade omfattningen av kommissionärsverksamheten
uppenbarligen givit frågan örn kommissionärsväsendets ordnande stegrad
aktualitet, hava revisorerna, utan att nu, i det läge, vari frågan genom
ovannämnda utredning kommit, vilja uttala någon mening örn på vad
sätt ifrågavarande spörsmål hör lösas, ansett sig böra bringa de av revisorerna
gjorda iakttagelserna till riksdagens kännedom.

Revisorernas

uttalande.

— 78 —

Ledamöter a?
vägstyrelse såsom
entreprenörer
för arbeten
åt vägdistriktet.

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.

§ 16.

Styrelsen för Selebo härads väghållningsdistrikt har under år 1929 bestått
av en ordförande, två ledamöter och två suppleanter. För granskning
av distriktets förvaltning under samma år lia å ordinarie vägstämma
utsetts tre revisorer.

Av distriktets utgifter, 230,189 kronor 69 öre, hava följande belopp utgått
till nedan angivna personer:

Ordföranden i vägstyrelsen, Godsägaren O. A. Pettersson, Gesta:

Arvode såsom ordförande .....................i..................................... 1,000:_

» » kassaförvaltare...................................................... 500:_

ordförande i arbetsstyrelsen för Stallarholms bron.

................................................................ 1,000: —

	trakta-	rese-
	mente	kostnader	Summa
Ersättning för deltagande:
i styrelsesammanträden .......	... 414: —	764:40	1,178:40
» väginspektioner....................	... 474: —	832: —	1,306: —
» övriga sammanträden m. m.	... 684: —	1,034: so	1,718: 8 0	4,203: 20
Ersättning för telefon ...........				240: —
» » postporton (enligt postbok)			98: 15
			Säger	7,041: 35
Ersättning för traktor- m. fl. körningar		2,153: 75
» » vägunderhåll ...			1,731:40
» » levererat virke			69: 73	3,954: 88
			Summa 10,996:2 3
Styrelseledamoten, Godsägaren B.	Månsson,	Ekeby:
	trakta-	rese-
	mente	kostnader	Summa
Ersättning för deltagande:
i styrelsesammanträden ........	.. 354: —	940:50	1,294: 5 0
» väginspektioner....................	.. 54: —	194:80	248:80
» diverse sammanträden m. m. 132: —	255: —	387: —	1,930: 3 0
Ersättning för telefon och postporton .....			110: —

Säger 2,040: 3 o

— 79 —

Ersättning för vägunderhåll och diverse arbeten 5,915: —

» » körningar ......................................... 104: 8 o

» » anskaffande av grustag ................. 93: 91

» » diverse materialier och arbetslöner 284: 3 o 6,398: oi

Härjämte har till aktiebolaget Ekeby gård, i vilket bolag

Månsson är huvudintressent, i avbetalning å grustag utgivits 5,000: —

Summa 13,438: 31

Styrelseledamoten, Godsägaren P. Löfstedt, St. Sundby

traktamente -

306

120

Ersättning för deltagande:

i styrelsesammanträden .......

» väginspektioner...................

» diverse sammanträden m. m. 260

Ersättning för vägunderhåll...............

» » diverse arbeten............

Styrelsesuppleanten Carl Jungner, Gripsholm

trakta mente Ersättning

för deltagande:

i styrelsesammanträden ............... 24: —

» väginspektioner.......................... 24: —

» diverse sammanträden m. m. 12: —
Ersättning för vägunderhåll och vägarbeten

rese- kostnader	Summa
296:60	602: 6 0
102:50	222:50
169:30	429: 30	1,254:40
	908: 38 480: —	1,388: 3 8
	Summa	2,642: 7 8
rese- kostnader	Summa
_	24: —
26: —	50: —
2: 40	14: 40	88: 40

16,800:

Summa 16,888:4 0

Vägkassans revisor Ernst Johansson, Klohammar:

Traktamente såsom revisor ..................................... 24: —

Reseersättning » » ...................................... 11:20 35:2 0

Ersättning för vägunderhåll................................................. ••• 1,333:3 6

Summa 1,368: 5 6

§§ 1 och 5 i de kontrakt rörande vägunderhåll, som upprättats mellan
vägstyrelsen och entreprenörerna, äro av följande lydelse:

§ 1.

Entreprenören åtager och förbinder sig att från den ............ 19..

till den .............. 19.. den tid, marken är bar utföra allt erforderligt
underhållsarbete å vägsträckan ......................................

Det åligger således entreprenören att anskaffa och framforsla erforderligt
grus, verkställa erforderlig gripning och lagning av vägbanan samt
ständigt hålla denna fri från ävja, spår, gupp och gropar, att medels sladdning
och hyvling hålla vägbanan fri från gräskanter och så kullrig, att

— 80 —

Revisorernas

uttalande.

Standardisering
av vägingenjörernas

granskningsrapporter.

regnvatten kan avrinna, att bortröja träd och buskar från kanter och diken
och därutöver enligt vägstyrelsens anvisningar, att upprensa vägdiken,
trummor och avlopp samt att till vägstyrelsen inrapportera uppkomna
brister å broar, trummor, skyddsräcken och för vägen avsedda visare
och tecken.

§ 5.

Entreprenören är skyldig att ställa sig till efterrättelse de anvisningar
och rättelser, som av vägstyrelsen eller dess ombud göras i avseende på
arbetets kontraktsenliga utförande.

Försummar entreprenören sina i detta kontrakt åtagna skyldigheter,
äger vägstyrelsen att på hans bekostnad låta avhjälpa, vad som brister.

Såsom av ovanstående sammanställning framgår har hela den ordinarie
styrelsen, den ena styrelsesuppleanten och en av revisorerna uppburit
ersättningar för vägunderhåll i egenskap av entreprenörer. Jämlikt §§ 1
och 5 i entreprenadkontrakten har vägstyrelsen att tillvarataga distriktets
intressen gentemot entreprenörerna och tillse att dessa fullgöra sina
åtaganden. Då emellertid vägstyrelsens ledamöter själva jämväl äro
entreprenörer, föreligger uppenbarligen fara för att ett fullt objektivt bedömande
av utförda vägunderhållsarbeten icke kommer att äga rum.
Styrelsens ställning i förhållande till övriga entreprenörer kan på grund
av angivna omständigheter dessutom lätt försvagas. Revisorerna vilja
därför framhålla angelägenheten av att ledamöter av vägstyrelserna icke
i någon form uppträda såsom entreprenörer till det distrikt, vars förvaltning
de satts att handhava. Att entreprenadarbete utföres av revisor för
distriktet måste även anses olämpligt.

Revisorerna vilja härjämte framhålla, att styrelseledamöter och revisorer
inom valdistrikt, såvida ej särskilda skäl motivera ett undantag,
icke böra anlitas för utförande av annat vägarbete eller som leverantörer
av materialier m. m. för distriktets räkning.

§17.

Jämlikt § 2 i kungl, kungörelsen den 16 maj 1930 (nr 164) örn vissa
ändringar i kungörelsen den 22 oktober 1927 (nr 383) angående dispositionen
av anslag till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. åligger
det vederbörande vägingenjör att årligen så snart ske kan och senast
för den 1 oktober till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen insända på vederbörande
vägkassas räkenskaper grundad uppgift dels å vägkassans
kostnad för vinterväghållning under nästföregående kalenderår, dels
ock, i fråga örn väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar under nästföregående
kalenderår varit övertagna till underhåll medelst vägkassan,
å kostnaden för vägunderhållet under samma år, skolande i sistnämnda
kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen
avser byggande av väg. Nu angivna bestämmelser skola äga till -

— 81 —

tampning törst med avseende å nämnda kostnader för år 1930. De i ämnet
tidigare gällande föreskrifterna äro emellertid av i huvudsak enahanda
innehåll.

Till förenämnda kungörelse av år 1927 är såsom bilaga fogad ingående
anvisningar rörande beräkningen av de till väghållningsdistrikten utgående
bidrag till vägunderhåll och vinterväghållning.

Vid granskning av vissa vägstyrelsers ekonomiska förhållanden hava
revisorerna iakttagit, att do till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingivna
uppgifterna å vägkassornas kostnader för vinterväghallning och
vägunderhåll äro av ett mycket summariskt innehåll och dessutom icke
uppställda på ett enhetligt sätt. Såsom ett exempel på den summariska
avfattning, som brukar givas åt nämnda uppgifter, må tjäna följande
granskningsrapport, där likväl ort- och personnamn äro uteslutna:

Intyg angående kostnaderna år 1929 för vinterväghållning, sommarunderhåll
samt sådan förvaltning, som icke uppenbarligen avser byggande
av väg, jämlikt kungl, kungörelsen den 22 oktober 1927, i........

härads väghållningsdistrikt av........län.

Enligt vägkassans av revisorerna granskade räkenskaper kostade under
år 1929:

Vinterväghållningen .................................. kronor 136,854: 89

Sommarunderhållet ................................... » 344,173:93

Förvaltning ........................................... »_14,928:58

Summa kronor 495,957:40.

På grund av granskningsrapporternas knapphändiga avfattning och
olikartade uppställning måste givetvis kontrollen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
av det belopp, varå statsbidragen böra utgå, i väsentlig
grad försvåras. Revisorerna vilja framhålla önskvärdheten av
att ifrågavarande uppgifter åtföljas av dels ett sammandrag av de
kostnader, för vilkas täckning statsbidrag må anlitas, fördelade å
olika huvudrubriker, dels ock en specificerad förteckning å sådana i
vägkassornas räkenskaper redovisade utgifter för vägunderhåll och vinterväghållning,
varå enligt vederbörande vägingenjörs uppfattning
statsbidrag icke bör utgå. För vinnande av enhetlighet härvid synes
lämpligen böra upprättas formulär till granskningsrapport.

Revisorerna vilja jämväl — i anslutning till vad såväl riksdagens revisorer
år 1929 i sin berättelse över statsverket som 1929 års vägsakkunniga
i särskild den 12 augusti 1930 dagtecknad skrivelse till Kungl.
Maj:t anfört — framhålla önskvärdheten av att vägingenjörens granskningsrapport,
där så befinnes möjligt, tillhandahålles den ordinarie
vägstämman. Rapporten kan nämligen hava betydelse för bedömande
av frågan örn ansvarsfrihet för vägstyrelsen. Därest vägingenjörens
rapport icke skulle vara avgiven tillräckligt tidigt före avhållandet av
nämnda stämma, bör rapporten tillhaudahållas en därpå följande vägstämma.

Revisorernas

uttalande

6 — 308274. Rev.-berättelse äng. statsverket för år 1930. I.

Vissa depositioner
vid tullkamrarna.

— 82 —

SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.

§ 18.

Vid sina besök å vissa tullkammare och i samband därmed företagna
inventeringar hava revisorerna uppmärksammat, att depositioner av
kontanta medel förekomma i betydande utsträckning vid tullkamrarna,
utan att någon verifiering av de sålunda mottagna medlen ifrågakommer
och utan att tullkammaren lämnar vederbörande deponent något erkännande
örn inbetalningen.

Till belysande av förhållandet hava revisorerna från vissa av reviso
Terna besökta tullkammare i Norrland infordrat uppgifter för tiden
•luli—september 1930 och meddelas härnedan en sammanställning av dessa
uppgifter, upptagande dels antalet verkställda kontanta depositioner
jämte deras totalbelopp, dels ock antalet mot utställda kvitton (s. k. depositionsbevis)
verkställda depositioner av samma slag jämte deras totalbelopp
:

Depositioner av kontanta medel under tidsperioden juli—september
1930:

Tillika rammar en i Totala Totalsumma Antal Summa kr.

an*al kr. mot bevis mot bevis

Gävle ....................................... 59 36,222:- 8 6,918: i o

Sundsvall 67 46,301:7 8 17 10,623: i o

Härnösand................................ 11 30,041:91 — —

Umeå ....................................... 7 4,745:— — —

Summa 144 117,310:6 9 25 17,531:2 0

Av förestående sammanställning framgår, att under tremånadersperioden
juli—september 1930 hava vid tullkamrarna i Gävle och Sundsvall
i respektive 59 och 67 fall av kontanta depositioner endast i respektive
8 och 17 fall utfärdats bevis å desamma, medan vid tullkamrarna i
Härnösand och Umeå bevis ej utfärdats i något av de 11 respektive 7
fall av där förekomna depositioner. Någon verifiering i tullräkenskaperna
av de inbetalda beloppen har, enligt vad revisorerna funnit, ej heller
skett, icke ens i de fall, en dylik verifiering kunnat erhållas förmedelst
kopia å utfärdat bevis.

De av revisorerna berörda fallen av depositioner hava enligt uppgift
huvudsakligen avsett sådana inbetalningar, vissa varuägare haft att

— 83 —

fullgöra för att omedelbart utbekomma vara, för vilken tullkammare icke
samtidigt kunnat bestämma vederbörlig tullavgift. Då en dylik inbetalning
ansetts lia karaktären av deposition, hava erkännande örn densammas
fullgörande utfärdats i form av depositionsbevis och har detta bevis
jämlikt bestämmelserna i gällande förordningar örn stämpel och lösen
belagts med en avgift av 1 krona 50 öre. Vederbörande varuägare har
sålunda i förevarande fall endast kunnat erhålla ett erkännande å fullgjord
inbetalning mot erläggande av särskild avgift, och detta hai enligt
uppgift föranlett, att flertalet inbetalningar skett, utan att något
erkännande därom från tullkammarens sida utfärdats.

Det måste enligt revisorernas mening ur kontrollsynpunkt anses vara
av viss betydelse, att samtliga de medel, som av statliga myndigheter mottagas
och redovisas, i största möjliga utsträckning verifieras. En dylik
verifiering sker vid inbetalningar till tullkamrarna av debiterade avgifter.
Den av tullkammaren utställda tullräkningen, å vilken kvitteras
mottagna tullavgifter, är försedd med en kontrollkupong, som av tullkammaren
vid tullikviden frånskiljes och behålles som verifikation till inbetalningen.
En liknande anordning synes revisorerna kunna genomföras,
därest tullverket för förhandsinhetalningar av ovan angivet slag tillhandahåller
tullkamrarna kvittensblanketter med vidsittande kontrollkuponger
och dessa i kontrollhänseende utnyttjas pa enahanda sätt som
sker vid nyssnämnda inbetalningar av tullavgifter.

Från allmänhetens synpunkt torde det dessutom vara ett rättmätigi
krav, att kvitto utfärdas å varje inbetalning, som fullgöres till statsverket,
utan att detta kvitto belägges med särskild avgift från statens sida.
Ovanberörda inbetalningar, vilka i anslutning till bestämmelse i tullstadgan
givits karaktären av depositioner, äro enligt revisorernas uppfattning
mera att anse såsom en förskottsbetalning av tullavgiften i avvaktan
på vederbörande tullmyndigheters beslut örn taxeringen. Att
under sådana förhållanden belägga ett å inbetalningen utfärdat bevis
med särskild stämpelavgift, synes revisorerna icke vara skäligt.

§ 19.

Revisorerna hava inhämtat uppgifter, avseende tiden den 1 juli 1925—
den 30 juni 1930, rörande samtliga de tullanstalter med självständig me
delsförvaltning, vid vilka under något av de under nämnda tid fallande
budgetår kostnaderna för verksamhetens uppehållande överstigit upp
börden. Uppgifterna återfinnas i nedanstående tablå.

Revisorernas

uttalande.

Rörelsen vid
tallanstalterna
i Lysekil,
Marstrand,
Mon, Simrishamn,
Storlien,
Strömstad
och Visby.

Tablå över inkomster och utgifter vid nedanstående

Tullanstalt	Budgetår		I	n k o	m s t	e r
	debit*	råd u	p p b ö	d	Summa	för-
tull- medel	fyr- och båkafgift	last- penningar	socker- skatt	automo- bilskatte- medel	avlöningar och arvoden ra. m.
Lysekil ............	1925/26	33,304: 9 c	33,050: 3 7	8,122: 2 7	1,506: 21		75,983: si	62,103: 14
	1926/27	26,302: 9 2	30,877: 16	6,050: 4 6	1,638: 40	15: —	64,883: 93	60,219: 05
	1927/28	37,261: 8 7	50,393: so	10,705: 10	80: 88	53: —	98,494: 65
	1928/29	41,423: 82	59,154: 84	13,936: 6 6	302: 3 2	—	114,817: 64	62^383: 34
	1929/30	45,932:15	60,564: 4 6	—	—	—	106,496: 61	65,323: 06
Marstrand.........	1925/26	1,625: 25	267: 68	196: 09			2,088: 92	16,004: 80
	1926/27	5,038: 2 8	762: 41	154: 45	68: 88	—	6,024: 02	17,872: 73
	1927/28	2,124: or	389: 2 9	223: 61	19: 76	—	2,866: 70	18,313: 37
	1928/29	10,733: 76	939: 3 7	250: 64	3: 04	—	11,926: 71	17,635: 21
	1929/30	3,503: —	1,134: 10	—	'' —	6: —	4,643: lo	18,899: 68
Mon ...............	1925/26	28,608: 44	_		0: 14	4: 17	28,612:7 6	30,510: 89
	1926/27	23,026:16	—	—	—	13: 90	23,040: 06	29,646: 6 3
	1927/28	19,677: 42	—	—	—	—	19,677: 4 2	30,749: 83
	1928/29	48,620:16	—	—	—	—	48,620: 16	30,040: 69
	1929/30	48,907: 52	—	—	—	60: —	48,967:5 2	31,432: 52
Simrishamn......	1925/26	20,869: 04	2,443: 6 6	937: 5 2			24,250:22	21,456- 80
	1926/27	18,001: 65	4,170:7 7	1,399: io	—	—	23,571:52	23,045: 73
	1927/28	21,615: oe	3,344: 5 5	1,155: 17	—	_	26,114: 7 8	24’087: 24
	1928/29	16,845: 23	3,916: 59	1,238: 66	—	—	22,000: 38	24,388: 28
	1929/30	23,007: 08	3,502: 3 9	—	—	215: 90	26,725: 37	23,682: 39
Storlien............	1925/26	71,179: 58	_	_	2,093: —	39: 9 0	73,312: 48	23,596: 81
	1926/27	32,259: 7 5	—	—	! ,975: 98	—	34,235: 73	23,935: 21
	1927/28	17,499: 62	—	—	2,167: 60	232: 9 8	19,900: 20	21,802: 33
	1928/29	21,703: 47	—	—	—	860: 66	22,564:18	22,387: 76
	1929/30	25,725: 18	—	—		622: 2 5	26,347: 48	231078:15
Strömstad.........	1925/26	38,473: 4 9	15,487: 16	3,836: 58	76: 06	1,262: i o	59,135: 38	62,907: 04
	1926/27	28,176: 18	15,376: 64	4,070: 8 7	2: 74	2,000: 18	49,626: 61	61,190: 20
	1927/28	65,791: 6 0	23,456: 85	4,099: 99	1,087: 6 2	1,219: 91	95,655: 8 7	61,788: 82
	1928/29	33,37b: 2 8	20,408: 60	4,893: 16	1,710: 04	743:16	61,431: 23
	1929/30	40,959: 53	30,179: 34	—	—	489: —	71,627: 8 7	63^973: 53
Visby...............	1925/26	65,713: 08	30,810: 01	6,532: 7 6		3,461: 84	106,517: 69	94,411: 7 9
	1926/27	75,699: 76	41,767:17	7,207: 49	—	5,106: 29	129,780: 70	94,853: 85
	1927/28	59,805: 71	45,684: 8 7	7,880: 83	1,000: —	2,239: 20	116,610:61	77,294: 23
	1928/29	81,198: 67	62,066: 16	10,745: 46	6,092: 22	60: 50	160,163: —	84,030: 61
	1929/30	55,388: 9 o	87,163: 48:	65: 97	— 1	—	142,618: 36	81,524: 86

r 1 °.ya?s<fende uppgifter lör tallanstalterna i Lysekil, Strömstad och Visby äro inräknade inLysekil
lyder tullstationen i Smögen under tullkammaren i Strömstad tullstationen i Saltbacken
hamn, Burgsvik och Klinte.

tullanstalter under budgetåren 1925/1926—1929/1930.

	U t g	i f t	e r			U n	der	sko	t t
valtningskostnader	restitu- tioner (alla medel)	tolags- ersätt- ning	beslagar-andelar samt pensions-inrätt-ningens andelar av böter	Summa	örn samtliga in-komster medräknas	örn endast inkomster av tullmedel medräkn.
andra	Summa	vid jäm-förelse en-dast med förvalt-ningskost-naderna	vid jäm-förelse med samtliga ntgifter	vid jäm-förelse en-dast med förvalt-ningskost-naderna	vid jäm-förelse med samtliga utgifter
3,878: 6 7	65,981: 81	189: 16		2,221: 62	68,392: 69			32,676: 86	35,087: 63
3,254: 45	63,473: 5 o	212:4 5	—	283: 31	63,969: 2 6	—	—	37,170: 58	37,6ö6:84
3,903: 30	64,929: 85	90: 9 8	—	1,365: 06	66,385: 89	—	—	27,667: 98	29,124: 0 2
3,876: 91	66,260: 25	51: 80	—	920: 46	67,232: —	—	—	24,836: 43	25,808: 18
3,429: 23	68,752: 2 9	5,311: 02	—	676: 21	74,739: 52	—	—	22,820:14	28,807: 87
809: 50	16,814: 30		352: 71	25: —	17,192: 01	14,725: 38	15,103: 0 9	15,189: 05	15,566: 76
860: 01	18,732: 7 4	141: 89	265:19	15: —	19,154: 82	12,708: 72	13,130: 80	13,694: 46	14,116: 54
897: 7 8	19,211: 15	74: 9 7	666: 27	38: 71	19,991:10	16,454: 45	17,234: 40	17,087: ll	17,867: 06
967: 42	18,602: 68	—	255: 43	2,270: 78	21,128: 84	6,675: 92	9,202: 13	7,868: 8 7	10,395: 08
864: 80	19,764: 88	92: 55	654: 20	76: ss	20,588: ol	15,121: 28	15,944: 91	16,261:3 8	17,085: oi
1,464: 86	31,975: 7 5	62: 48		3: 26	32,041: 4 9	3,363: —	3,428: 7 4	3,367: 31	3,433: 05
813: 94	30,460: 5 7	20: 4 0	—	2:17	30,483: 14	7,420: 5 2	7,443: os	7,434: 42	7,456: 99
843: 81	81,593: 64	127: 05	—	7: 24	31,727: 98	11,916: 22	12,050: 51	11,916: 22	12,050: 51
2,774: —	34,814: 69	—	—	24: 95	34,839: 6 4	—	—	—	-
1,092: 86	32,524: 8 7	63: 21	—	27: 03	32,615: 11	—	—		~
979:29	22,436: o 9		978: 33	2: 7 9	23,417: 21	_	—	1,567: 0 5	2,548: 17
1,065: 71	24,111: 44	—	988: 60	40: 95	25,140: 9 9	539: 92	1,569: 47	6,109: 79	7,139: 34
928: 94	25,016: 18	—	826: 7 2	828: 7 5	26,671: 66	—	556: 87	3,401: 12	5,056: 59
975: 89	25,364: 17	257: ii	745: 71	2: 7 9	26:369: 78	3,363: 79	4,369: 40	8,518: 94	9,524: 5 5
838: 2 7	24,520: 6 6	2,575: 66	1,073: 13	5: 57	28,175: 02	—	1,449: 6 5	1,513: 58	5,167: 94
1,940: 25	25,537: 06	5: 7 8	_	25: 21	25,568: 05	—	—	—	—
2,063: 8 5	25,999: o 6	66: 7 6	—	4: 28	26,070:10	—	—	—	—
2,042: 25	23,844: 58	65: si	—	—	23,910:39	3,944: 38	4,010: 19	6,344: 96	6,410: 7 7
3,542: 18	25,929: 89	30: 7 5	—	—	25,960: 64	3,365: 76	3,396: 51	4,226: 4 2	4,257: 17
4,439: 02	27,517: l 7	31: -		8: 6 2	27,556: 7 9	1,169: 74	1,209: 3 6	1,791: 99	1,831: 6i
3,249:81	66,156: 8 5	1,031: 10	1,595: n	1,369: 2 2	70,152: 28	7,021: 47	11,016: 90	27,683: 36	31,678: 7 9
2,983: —	64,173: 20	78: 2 5	1,308: 20	lil:07	65,670: 7 2	14,546: 59	16,044: ll	35,997: 02	37,494: 54
2,859: 68	64,648: 5 o	621: «2	1,285: 17	1,072: 94	67,628: 48	—	—	—	1,836: 83
8,718: 14	72,773: 4 2	556: 86	1,259: 7 8	370:57	74,960: 63	11,342:19	13,529: 4 0	39,097: 14	41,284: 3 5
2,722: 2 3	66,695: 7 6	lil: —	1,410: 79	419: 20	68,636: 7 5	—	—	25,736: 23	27,677: 2 2
2,723: 83	97,135: 12		2,666: 8 7	465: 18	100,267: 12	_	_	31,422: 04	34,554: 04
17,512: 78	112,366: 58	—	3,177: 92	504: 9 5	116,049: 4 5	—	—	36,666: 8 8	40,349: 7 0
8,096: 69	85,390: 9 2	3,524: 19	3,644: 4 8	584: 2 s	93,143: 82	—	—	25,585: 21	33,338: ii
4,534: ii	88,564: 7 2	928: 2 (	2,614:41	865: 99	92,973: 8 2	—	—	7,372: 05	11,774: 6 6
3,600: 4 5	85,125: 30	3,302: 7 9	3,667: 21	462: 56	92,557: 80	—	—	129,736: 4 o	37,168: 96

komster och utgifter tor dessa tullkamrar underlydande tullstationer. Under tullkammaren i
samt under tullkammaren i Visby tullstationerna i Kappelshamn, Fårösund, Kylley, Slite, Rone -

— 86 —

.Revisorernas

uttalande.

Ersättning till
länsstyrelsernas
och
fögderiförvaltningens

tjänstemän för
taxeringsarbete.

De inhämtade uppgifterna giva vid handen, att tullrörelsen vid ovannämnda
tullanstalter under flera år av ifrågavarande period visat betydande
underskott och att även örn sådan upphörd, som icke är hänförlig
till tullmedel, medräknas, avsevärda underskott i åtskilliga fall uppkommit.
Särskilt vilja revisorerna framhålla, att vid tullkammaren i
Marstrand år efter år utgifterna i betydande grad överstigit inkomsterna.
Revisorerna vilja med anledning av vad som vid den gjorda undersökningen
framkommit framhålla angelägenheten av att vederbörande
ägna uppmärksamhet åt frågan örn på vad sätt genom organisationsändringar
eller annorledes administrationskostnaderna för ifrågavarande
tullanstalter må, utan eftersättande av kontroll- och bevakningsintressena,
kunna nedbringas.

§ 20.

Förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering och de verkliga nettoutgifterna
å detta anslag hava under de sistförfluten fem budgetåren

uppgått till följande belopp:	Anslag	Nettoutgift
1925/1926 ...................	..... 3,000,000	3,076,522: 02
1926/1927 ...................	3,000,000	3,027,554: 9 3
1927/1928 ..................	..... 2,800,000	2,784,877: 6 7
1928/1929 ...................	..... 2,800,000	2,979,609:4?
1929/1930 ..................	..... 3,200,000	3,462,541: 45

Kostnaderna visa under de senaste tre åren en stigande tendens. Med
kännedom örn att en icke oväsentlig del av dessa kostnader hänföra sig
till ersättningar, som utbetalats till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas
tjänstemän hava revisorerna infordrat uppgift örn dessa ersättningsbelopp
och deras fördelning. Ur nedanstående tabellariska översikt
framgår vilka belopp, som för budgetåret 1929/1930 uppburits som ersättning
för arbete i taxeringsnämnderna och i prövningsnämnderna av länsstyrelsernas
och fögderiförvaltningens tjänstemän.

— 87 —

Tabell I.

	Taxeringsnäm	uden	P r ö v n	ngsnämnden
Län		Fögderi-		Läns-	Fögderi-		Totalsumma
1	Läns-		Summa	förvalt-	Summa
	styrelsen	ningen	styrelsen	ningen
Stockholms.. Uppsala......	18,210: — 11,320: —	34,710: — 10,685: —	52,920: — 22,005: —	15,588: 96	1,200: —	16,788: 9 6	69,708: 96
6,850: —	1,200: —	8,050: — 4,500: —	30,055: — 27,120: —
Söderman-
lands ......	5,500: —	17,120: —	22,620: -	4,500: -	—
Östergöt-lands ......	21,490: —	13,670: —	35,160: —	18,188: 80	—	18,188: 80	53,348: 80
Jönköpings..	8,690: —	12,115: —	20,805: —	9,476: —	55: —	9,531: —	30,336: —
Kronobergs..	6,885: -	19,960: —	26,845: —	5,550: -	300: —	5,850: —	32,695: —
Kalmar ......	14,055: —	20,660: —	34,715: —	8,500: —	—	8,500: —	43,215: -
Gotlands .. ■	1,645: —	4,820: —	6,465: —	1,325: -	—	1,325: —	7,790: —
Blekinge • • ■	13,155: —	14,345: —	27.500: —	5,895: —	—	5,895: —	33,395: —
Kristian-stads ......	11,205: -	36,065: —	47,270: —	9,930: -		9,930: —	57,200, —
Malmöhus ■ • •	40,185: —	33,525: -	74,310: —	32,575: -	____	31,975: —	106,285: —
Hallands	8,380: —	13,795: —	22,175: —	7,675: —	—	7,675: —	29,850: —
Göteborgs o. Bohus ■■■	42,785: —	34,650: —	77,435: —	28,055: —	1,200: -	29,255: —	106,690: —
Älvsborgs •••	13,175: —	27,985: —	41,160: —	15,400: —	—	15,400: —	56,560: —
Skaraborgs ..	14,600: —	26,000: —	40,600: —	8,400: —	—	8,400: —	49,000: —
Värmlands .	10,750: —	19,780: —	30,530: —	10,305: 60	—	10,805: 5 0	40,835: 6 o
Örebro ......	13,725: —	25,575: —	39,300: —	7,595: —	—	7,595: -	46,895: —
Västman- lands	16,120: —	25,390: —	41,510: -	8,190: —	340: -	8,530: —	50,040: —
Kopparbergs	22,105: —	41,150: —	63,255: —	8,350: —	—	8,350: —	71,605: —
Gävleborgs..	16,250: —	14,395: —	30,645: —	10,710: —	—	10,710: —	41,355: —
Västernorr-lands .....	10,500: —	20,925: —	31,425: —	14,700: —	3,000: —	17,700: —	49,125: —
Jämtlands ••	3,719: —	16,938: —	20,657: —	11,918: 90	—	11,918: äo	32,575: 9 o
Väster-bottens ■	7,710: —	17,050: —	24,760: —	8,212: —	—	8,212: —	32,972: —
Norrbottens	1,999: —	16,671: -	18,570: —	5,400: —	—	5,400: —	23,970: —
'' Summa kr	334,158: —	\| 517,879: —	852,037: -	263,290: 16	\| 7,295: -	1 270,585:16	1,122,622:16

Tillsammans uppgå de vitbetalade beloppen till 1,122,622 kronor 16 öre.
Härav hava utbetalts i ersättning för arbete i taxeringsnämnder 852,037
kronor, varav 334,158 kronor till länsstyrelsernas tjänstemän och 517,87!)
kronor till fögderiförvaltningens. Större delen, eller 263,290 kronor 16 öre,
av ersättningarna för arbete i prövningsnämnderna har gått till länssty
relsernas tjänstemän och endast 7,295 kronor till fögderiförvaltningens.

Efterföljande tablåer visa i sammandrag för olika grupper av tjänstemän
vilka belopp, som uppburits, samt åtnjuten ledighet för uppdragens
fullgörande och de löneförmåner, som avståtts.

Tabell II a.

Prövningsnämnder.

Län	Länsassessorer	Länsbokhållare och länsnotarier	Icke ordinarie läns-bokhållare och läns-notarier
Antal	Belopp	Ledig- het	Antal	Belopp	\| Ledig-i het	Anta]	Belopp	Ledig- het
Stockholms 1 11...............	—				3	4,276			1	2,182
Uppsala5 ..................	1	300	—		1	1,900	—	—	1	600	_
Södermanlands ...........	1	1,55C	—	(6)	1	1,535	—	(2)	1	465	_	(5
Östergötlands ............	1	3,150	—	—	3	5,350	—		3	3,500	_
Jönköpings3 ............	1	1,400	—	—	1	830	—	—	2	291	_
Kronobergs 4..............	1	1,000	—	—	1	1,100	—	—	1	300	_
Kalmar .....................	1	515	—	—	1	2,565	—	—	1	1,840	_
t Gotlands.....................	—	-		—	1	250	—	5 9	_
Blekinge.....................	—	_		—	1	1,600	—	—	1	350	_	_
j Kristianstads...............	1	1,550	—	—	3	3,450	—	—	1	450	_	_
j Malmöhus..................	1	3,000	—	—	3	7,550	—	—	3	7,050	_	_
i Hallands.....................	1	2,800	—	—	1	2,550	—	—	1	850	_
i Göteborgs och Bohus6	1	2,200	—	—	2	6,700	—	(4)	2	3,050	—
Älvsborgs ..................	1	2,700	—	—	2	5,100	—	—	2	2,400	_
: Skaraborgs..................	1	2,100	—	—	—			—	2	1,700	_	_ \|
j Värmlands..................	1	250	—	—	i	450	—	—	_			_
j Örebro 7.....................	—			—	i	2,075	—	—	—
Västmanlands 8............	1	1,125	—	—	2	1,750	—	—	2	3,030:	—	_
Kopparbergs ...............	1	2,150	—	—	i	2,250	—	—	—			_
Gävleborgs..................	1	2,400	—	—	i	1,940	—	—	1	1,590:	—	_
Västernorrlands 9.........	1	3 000	—	—	—			—	3	6,100:	_	_
Jämtlands ..................	1	3,763	95	10 32	—			—	2	4,544: 95	11 20
Västerbottens ............	1	1,675	—	—	i	1,030:	—	—	—			_
Norrbottens ..............	—			—	i	1,200:	—	—	—		1	—

1 Landslogde 200:—. Häradsskrivare 1,000:—. 3 Landsfogde 1,200:—. 3 Landsfogde

55:—. 4 Häradsskrivare 300: —. 5 Landsfiskal 1,200: —. e Kontorsskrivare 250:—. 1 Landsfiskaler
340:—. 8 Häradsskrivare 3,000:—. 9 Avstått av löneförmåner 1,079: 45. 10 D o 90- 90

11 D:o 379: 95.

Siffrorna inom parentes ange antalet semesterdagar.

89 —

Tabell II b.

Prövningsnfimnder (forts.)

Län	Landskontori ater ock landskansli ster		Ö v r	g a		Skriv-aiträden och expeditions-vakter Belopp
An- tal	Belopp	Ledig- het	An- tal	Belopp	Ledig- het
Stockholms...........................	4	4,316:	64	_	4	3,143	32	—	1,671	—
Uppsala ..............................	3	2,050:	—	—	2	1,025	—	—	975	—
Södermanlands .....................	—			—	4	450	—	—	500	—
Östergötlands ........................	2	2,050	—	—	8	2,950	—	—	1,188	SO
Jönköpings...........................	3	2,700	—	—	5	3,480	—	—	775	—
Kronobergs...........................	1	800	—	—	4	2,000	—	—	350	—
Kalmar.................................	2	830	—	—	6	1,910	—	—	840	—
: Gotlands ..............................	—			—	2	1,075	—	*4
Blekinge ..............................	2	2,575	—	—	4	1,280	—	—	90	—
Kristianstads ........................	3	2,275	—	—	3	1,550	—	—	655	—
Malmöhus ..........................	4	6,305	—	—	6	5,120	—		3,550	—
1 Hallands ..............................	1	600	—	—	2	675	—		200	—
; Göteborgs och Bohus ............	4	8,050	—	—	5	5,950	—	—	2,105	—
] Älvsborgs .............................	1	1,800	—	—	3	1,550	—	—	1,850	—
j Skaraborgs ..........................	4	2,500	—	—	5	1,250	—	—	850	—
Värmlands ...........................	3	2,755	50	—	5	5,100	—	—	1,750	—
! Örebro.................................	3	3,925	—	—	1	275	—	—	1,070	—
’ Västmanlands........................	2	1,105	—	—	4	1,001	—	—	179	—
\| Kopparbergs ........................	2	3,950	—	—	—			—
; Gävleborgs ...........................	3	3,730	—	—	1	750	—	—	300	—
j Västernorrlands.....................	2	1,200	-	—	5	3,300	—	—	1,100	—
; Jämtlands ...........................	2	1,385	—	—	4	1,425	—	—	800	—
Västerbottens........................	3	3,210	—	—	4	710	—	—	1,587	—
\| Norrbottens..........................	1	1,200	—	—	3	3,000: —	—	1

1 Avstått av löneförmåner 17:40; dessutom en ej uppburit avlöning under 2 */* mån.

90 —

Tabell lie.

Taxeringsnämnder. Länsstyrelsen.

		Länsassessorer		Länsbokhållare och länsnotarier	Icke ordinarie länsbok-hållare och länsnotarier
Län	An- tal	Be- lopp	Le- dig- het	Avstått löne- förmåner	An- tal	Be- lopp	Le- dig- het	Avstått löne- förmåner	An- tal	Be- lopp	Le- dig- het	Avstått löne- förmåner
Stockholms ......	i	690			4	5,795	(15) 1	Samtliga	i	1,030	(4)
Uppsala............	i	3,225	(2)	—	1	1,750	(2)	—	i	600	—	—
Södermanlands	i	1,650	—	—	1	3,175	—	—	i	675	—	—
Östergötlands ■ • •	i	2,390	2	53: —	4	8,720	14	245: 4 o	i	940	1	12: 80
Jönköpings ......	i	3,100	(12)	—	1	1,525	(3)	5: 50	2	705	3	37: 25
Kronobergs ......	i	2,070	—	—	1	240	(2)	_	1	250	(1)	—
Kalmar............	i	2,760	(8)	—	2	2,400	(4)	_	1	2,400	(8) 3	Samtliga
Gotlands .........	—	—	—	—	1	450	8	52: —	—	—	—	—
Blekinge .........	i	1,590	—	—	1	1,670	—		1	1,800	—	—
Kristianstads ...	i	1,500	(1)	—	4	6,015	(10)	—	1	470	(2)	--
Malmöhus.........	2	4,000	—	—	5	9,910	—	—	6	11,860	—	—
Hallands .........	2	3,200	(22)		1	865	(12)	—	2	1,075	—	—
Göteborgs och Bohus ........	2	5,100	_	_	4	8,650	(3)		4	6,550	(14) 16	177:88 +
Älvsborgs1 ......	1	2,100	—	_	4	5,025	_	_•	2	2,000		dyrtidst.
Skaraborgs .....	1	3,850	(17)	—	2	1,700	(16)	—	2	1,900	(14)	—
Värmlands ......	1	1,700	13	35: io	1	1,700	(1)	35: 80	—	—	—	—
Örebro ...........	1	2,800	—	—	1	2,525	11	—	2	1,000	(1)	—
Västmanlands ...	2	2,640	(18)	—	2	5,600	(27)	_	2	2,560	(8)	_
Kopparbergs......	2	5,975	(44) V	145: 5 2	1	2,270	(4) 28A	63: 84	1	800	(7)
Gävleborgs ......	2	4,250	av 2 (11)	_	1	2,900	(3)	.	i	2,000	(2)
Västernorrlands	1	250	—	—	—	—	—	—	3	6,450	—	—
Jämtlands.........	1	1,042	—	-	—	—	—	—	1	1,479	—	—
Västerbottens ...	2	2,480	(14)	— I	1	1,430	(5)	—	1	625	—	—
Norrbottens ......	—	—	—	_ j	1	1,349	23	—	—	—	—	—

1 Landskamrerare 1,150.

Siffrorna inom parentes ange antalet semesterdagar.

— 91 —

Tabell II d.

Taxeringsnämnder. Länsstyrelsen (forts.)

—		Landskontorister landskan slister	och			Ö v r	g a
Län	An- tal	Belopp	Ledig- het	Avstått löneför- måner	An- tal	Belopp	Ledig- het	Avstått löneför-måner
	3	7,155 3,745	(5) (3) 3 3 (3) (6) 7 (16)		3	3,540	(15) 10	Samtliga
	3	50: 20	2	2,000	_	—
Södermanlands ............ Östergötlands..... ......... Jönköpings .................. Kronobergs .................. Kalmar........................	2 2 2 2 1	2,650 1,500 2,035 2,320 75	37: 56 44: 71	8 2 3 6 2	6,790 1,860 2,290 4,175 1,120	38 (3) 1 (6) 4 (19) 8	319: 34 13: 20 45:76 20: —
	2	3,820 3,220 10,865 2,750 14,300 1,700 5,875 2,600 6,800 2,310 8,510 5,475 2,150	1 Hel 5 \ (Partsi) (8)	115: 66	5	4,275	/ Hel 2 \ (Part, 181	56: 9 3
	2	_	_	_	—
	6		3	3,555 490	_	—
		/ (19) 24\ \ halva J (9)	194: 6 4	2	_	_
Göteborgs och Bohus ...	7 1	—	10 2	8,185 1,200	(4) 21	/215: 4 4 + dyrtids-\ tillägg
	4	(36) 42 (4) (8) f dö) I 1+31’M {av 47 \| (2)		1	1,275	(2)	_
Värmlands ..................	2 3	93: 05	3 1	4,750 600	54 (2)	199: 75
	3		2	3,010		__
	3	700: 51	3	4,55C	/35+3/7\ \ av 12 i 6	358: 2 5
	4		3	1,625	Samtliga
	1		2	1,650	—
	1	581	12	178: 49	1	617	18 •	231: 63
	3	3,000	18 i _	274: 50	_	175	j -	—
Norrbottens.................	1-	-	—	1	65C	\| -	—

Siffrorna inom parentes ange antalet semesterdagar.

— 92 —

Tabell II e.

Taxeringsnämnder. Fögderiförvaltningen.

	Landsfogde		Häradsskrivare
Län	Belopp	Ledig- het	Avstått löne- förmåner	An- tal	Belopp	Ledig- het	Avstått löne- förmåner
Stockholms...........................	3,660	5	Samtliga	5	14,665	31	Samtliga
Uppsala ..............................	1,300	—	—	2	3,385	—	—
Södermanlands .....................	—	—	—	3	6,795	—	—
Östergötlands ........................	—	—	—	4	4,350	—	—
Jönköpings ...........................	665	—	—	3	6,275	—	—
Kronobergs ...........................	1,485	—	-	2	5,200	—	—
Kalmar ..............................	—	—	—	5	11,560	—	—
Gotlands ..............................	450	—	—	2	1,725	—	—
Blekinge ..............................	420	—	—	2	5,560	37	870: 32
Kristianstads ........................	1,840	—	—	4	9,225	—	—
Malmöhus ...........................	2,000	—	—	5	10,090	—	—
Hallands ..............................	280	—	—	2	3,400	—
Göteborgs och Bohus ............	1,825	—	—	4	6,200	—	—
Älvsborgs..............................	810	20	Avlönat vikarie	8	17,870	90	Avlönat vikarie
Skaraborgs ...........................	—	—	—	5	11,350	—	—
Värmlands ...........................	—	—	—	4	8,400	165	2,993: 9 2
Örebro..............................	1 5,375	—	—	4	9,275	—	—
Västmanlands.......................	190	—	—	3	5,575	—	—
Kopparbergs ........................	1,300		—	5	7,885	—	—
Gävleborgs ...........................	1,050	—	—	2	4,875	—	—
Västernorrlands.....................	—	—	—	3	6,300	—	—
Jämtlands ...........................	1,292	—	—	4	6,678	—	—
Västerbottens ......''.................	—	—	—	2	2,050	—	—
Norrbottens ........................	—	“ 1	—	5	7,987	45	Avlönat vikarie

2 st,

— 93 —

Tabell II I.

Taxeringsnämnder. Fögderitörvaltningen (forts ).

Län			Lan	dsfiskal
An- tal	Belopp	Ledig- het	Avstått löneförmåner
Stockholms....................................	14	16,385	47	1 Samtliga utom för en som enl. i uppgift avstått 185: 28.
Uppsala .......................................	7	6,000	15	277: 75.
Södermanlands..............................	9	10,325	120	Enl. k. brev 31/i 1930 mom. 1.
Östergötlands.................................	12	9,320	30	413: 80.
Jönköpings....................................	7	5,175	88	1,656:4 4.
Kronobergs....................................	13	13,275	104	679: 14.
Kalmar .......................................	10	9,100	170	All lön utom för 9 dagar för en.
Gotlands.......................................	6	2,645	—	—
Blekinge.......................................	9	8,365	—	—
Kristianstads.................................	20	25,000	24	K. brev s''/i 30 p. 1.
Malmöhus ....................................	16	21,435	—	^ \|
Hallands.......................................	12	20,115	70	1,104: 64.
Göteborgs och Bohus.....................	23	26,625	—	—
Älvsborgs ....................................	12	9,305	145	Avlönat vikarie.
Skaraborgs ....................................	17	14,650	208	Samtliga.
Värmlands ....................................	12	11,380	483	3,692: 59.
Örebro..........................................	8	10,925	8	140: 6 4.
Västmanlands ..............................	11	19,625	—	—
Kopparbergs .................................	20	31,965	291	4,950: 5 0.
Gävleborgs....................................	11	8,470	55	Samtliga.
Västernorrlands..............................	12	14,625	144	2,655: 86.
Jämtlands ....................................	12	8,968	50	740: 7 5.
Västerbottens.................................	15	15,000	29	484:18.
Norrbottens .................................	11	8,584	100	Avlönat vikarie.

Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas tjänstemän
i så stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillböra deras tjänsteåligganden.
Enligt inkomna uppgifter har visserligen ersättning allenast
utgått för arbete, som icke medhunnits under tjänstetid, men det synes revisorerna,
som om, ifall övriga löpande ärenden lägga binder i vägen för
taxeringsarbetets fullgörande inom föreskriven tid, den riktiga utvägen
vore att förordna vikarie för den med taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen
under den tid taxeringsarbetet kräver hela hans arbetstid. Förutom
att på detta sätt kostnaderna sannolikt kunde nedbringas, borde
även taxeringens enhetlighet vinna härpå.

Do uppgivna beloppen för ersättningar för arbete utfört i taxerings -

Kevisoremas

uttalande.

Kommitté Täsendet.

- 94 —

nämnderna lämna helt naturligt ingen grund för jämförelse de olika liinen
emellan. Däremot synes det revisorerna egendomligt, att så olika
förfarande praktiserats, då det gällt ledighet för arbetets utförande och
därav följande avdrag från löneförmåner. Det synes revisorerna önskvärt
att i dessa hänseenden samma norm, såvitt möjligt, måtte följas inom alla
län.

Revisorerna kunna i detta sammanhang icke underlåta att påpeka, att
den utbetalda ersättningen i vissa fall synes vara väl rundligt tilltagen.
Så har i Göteborgs och Bohus län en landskontorist uppburit 8,175 kronor,
varav 4,425 kronor såsom ordförande i taxeringsnämnd och resten såsom
biträde åt landskamreraren och längdförare i prövningsnämnden. Den
åtnjutna ledigheten uppgår till sammanlagt 3 dagars semester. Allt arbete
har således utförts före eller efter arbetstidens slut. Även om uppdragets
fullgörande dragit vissa mindre omkostnader, förefaller dock beräkningsgrunden
för ersättningen hava varit alltför hög. En länsbokhållare
i samma län Ilar uppburit 8,550 kronor, därav 2,550 kronor som
taxeringsnämndsordförande. Semester har åtnjutits under 7 dagar. I
Kopparbergs län har till en landskontorist utbetalats 7,450 kronor, därav
4,550 kronor för arbete i taxeringsnämnd. Denne har dock åtnjutit ledighet
i 21 dagar och avstått 331 kronor 38 öre av lönen. I Malmöhus län
har till en extra länsbokhållare utbetalts 6,440 kronor, 4,090 kronor härav
har han uppburit såsom ordförande i fyra taxeringsnämnder. Ingen ledighet
har i detta fall förekommit.

De sålunda gjorda iakttagelserna hava revisorerna ansett sig höra
bringa till riksdagens kännedom.

§ 21.

Under budgetåret 1929/1930 hava liksom under de båda närmast föregående
budgetåren vissa kommittékostnader bestritts med medel från
andra anslag än dem som riksdagen därför anvisat. Revisorerna hava
på grund härav funnit anledning att ägna uppmärksamhet åt kommittéväsendets
utveckling under den senaste tioårsperioden.

Omstående tabell anger kommittékostnaderna fördelade på olika departement
under tiden den 1 januari 1921—30 juni 1930.

År 1922 vidtogos av Kungl. Majit genomgripande åtgärder till beskärning
av det statliga utredningsarbete, som bedrevs genom kommittéer och
sakkunniga. Kostnaderna för kommittéväsendet hade nämligen under de
närmast föregående åren visat tendenser att alltmera svälla ut. Enligt en
uppgift i den berättelse över vad i rikets styrelse sig tilldragit, som avgavs
till 1923 års riksdag, uppgingo de för år 1921 under olika huvudtitlar
anvisade kommittéanslagen till sammanlagt 2,420,000 kronor, men denna
summa hade överskridits med icke mindre än 2,608,667 kronor.

I syfte att nedbringa kommittékostnaderna vidtogos nu anordningar av

95 —

skilda slag såsom förbilligande av kommittétrycket, minskning av lokalkostnader
och nedsättning av sekreterararvodena. Vidare genomfördes
en omfattande beskärning av de vid ifrågavarande tidpunkt (november
1922) arbetande kommittéernas antal. Dessa uppgingo till 162. Av dem
förklarades 70 skola omedelbart upplösas eller förelädes att avsluta sina
arbeten före utgången av år 1922. 47 förklarades skola upphöra vid olika
tidpunkter under första halvåret 1923. 19 förklarades skola från vissa

angivna tidpunkter, i allmänhet från årsskiftet, vila och därefter icke
utan Kungl. Majlis särskilda medgivande återupptagas. Efter dessa inskränkningsåtgärder
återstodo såsom fortfarande arbetande allenast 26
kommittéer.

En annan viktig åtgärd till kommittékostnadernas begränsning vidtogs
av 1923 års riksdag på förslag av Kungl. Majit. Kommittéanslagen förändrades
nämligen till reservationsanslag. I avseende härå anförde vederbörande
departementschef vid förslagets framläggande, att varje departement
skulle hava omedelbart intresse av att anvisningarna å dess kommittéanslag
så begränsades att för framtiden besparingar stöde till buds
för större utredningar och för oförutsedda behov. Vad anginge själva
beräkningen av de olika departementens kommittéanslag borde för varje
budgetår utgiftsöverslag införskaffas från de redan förefintliga kommittéer,
vilka antoges komma att arbeta under budgetåret ifråga. Till det
belopp som efter granskning inom vederbörande departement — funnes
böra beräknas för dessa kommittéer, borde läggas ett belopp till mötande
av utgifter för nya kommittéer, vilka kunde visa sig framdeles
bliva nödvändiga.

Resultatet av de vidtagna åtgärderna visade sig under de närmast följande
åren genom en väsentlig minskning i utgifterna för kommittéväsendet.
Från att år 1922 hava uppgått till sammanlagt 3,888,657 kronor, nedgingo
de för budgetåret 1923/1924 till 937,888 kronor och för budgetåret
1924/1925 till 888,978 kronor. Men från sistnämnda tid stiger åter — bortsett
från en relativt obetydlig nedgång för budgetåret 1926/1927 — utgiftskurvan
sakta men stadigt.

Ökningen utgör, jämförd med närmast föregående budgetår, för budgetåret
1925/1926 301,041 kronor, för budgetåret 1927/1928 49,000 kronor, för
budgetåret 1928/1929 58,298 kronor samt för budgetåret 1929/1930 256,650
kronor. Totalkostnaden för kommittéväsendet under ifrågavarande budgetår
utgör för samtliga i tablå I upptagna huvudtitlar 18,429,635 kronor
99 öre. Den högsta siffran utvisar finansdepartementet med 1,746,207 kronor.
Därnäst komma i ordning justitiedepartementet med 1,133,316 kronor,
socialdepaidementet med 1,058,989 kronor och ecklesiastikdepartementet
med 1,010,449 kronor.

Av noterna till tabell I framgår att från bestridande av kommittékostnader
från anslagen till extra utgifter och till tryckningskostnader under
sistförfluten budgetår anvisats inalles 48,880 kronor 56 öre.

— 96

Tablå

Uppgift å kostnaderna för kommittéer och utredningar

	1921	1922	1923 Vi-3%	1923—1924
Justitiedepartementet .....................	690,187: 5 8	568,197: 51	230,761: 84	192,166: 15
Utrikesdepartementet ..................... Försvarsdepartementet:	236,351: 28	145,685: 6 4	54,205: 92	13,265: 70
Lantförsvaret..............................	450,172: 0 4	320,878: 2 3	119,476: 8i	44,334: 3 o
Sjöförsvaret ..............................	122.182: is	69,692: 9 8	9,999: 30	27,992: 77
Säger för departementet	572,354: 2 2	390,571: 21	129,476: li	72,327: 0 7
Socialdepartementet........................	641,973: oi	416,472: 01	147,635: 4 7	160,027: 28
Kommunikationsdepartementet.........	388,520: 30	307,117:4 5	84,519; 99	37,760: 64
Finansdepartementet .....................	1,067,005: 96	958,805: 38	360,567: 52	234,176: 7 7
Ecklesiastikdepartementet ...............	575,948: 97	443,355: 44	133,357: 58	105,487: 8 3
Jordbruksdepartementet..................	510,983: 19	489,233: 7 9	135,183: 4 2	59,289: 65
Handelsdepartementet.....................	303,711: 92	169,219: 2 7	57,220: 81	63,387: 3 2
Summa kr.	4,987,036: 38	3,888,657: 65	1,332,928: 16	937,888: 31

1 Härav Irån lantförsvarets anslag till extra utgifter kr. 19,403: 90, från sjöförsvarets dito
dito kr. 3,287: 98 och från flygvapnets dito dito kr. 2,335:50.

2 Härav från femte huvudtitelns anslag till tryckningskostnader kr. 5,738: 84.

3 » » » » »» » » 3,692:28,

till extra utgifter kr. 899:57 och till bekämpande av arbetslösheten kr. 59,017:52.

4 Härav från femte huvudtitelns anslag till tryckningskostnader kr. 2,097: 9 o, till bekämpande
av arbetslösheten kr. 70,189: 24 och till utredning angående allmänna pensionsför -

säkringen kr. 89,434:7 1.

3 Härav från sjätte huvudtitelns anslag till extra utgifter kr. 100: —.

6 » » sjunde * » » » 7 » » » » » » » 8 » » åttonde » » » » 9 » » » » » » » Härav falla på försvarsdepartementet .......	» » 31,024:21. » » 1,263: —. » » 537: 78. » » 4,000: —. ...................... kronor	25,027: 33
socialdepartementet............	..................... »	2,097: 90
finansdepartementet .........	..................... »	1,263: —
jordbruksdepartementet ....	....................... »	20,492: 3 3

Den bild av utvecklingen på detta område, som förestående siffror giva,
bör lämpligen kompletteras med några uppgifter rörande antalet kommittéer
och sakkunniga samt antalet i dessa utredningar arbetande personer
under kalenderåren 1925 och 1930. Vidstående tablå II lämnar besked
i dessa hänseenden:

— 97 —

genom sakkunniga under nedan angivna budgetår.

1924—1925	1925 — 1926	1926 -1927	1927 — 1928	1928 — 1929	1929—1930	. j Summa
174,772: 37	211,245: 6 8	175,065: 28	225,759: 42	193,476:4 3	152,996: 86	2,814,629: u
18,662: 2 7	14,941:19	37,444:7 7	21,358: 4 4	10,343: 15	10,144: 41	562,402: 7 2
26,300: 31	86,859: 28	) 164,140: 50	124,318: 31	104,272: 04	1 115,027: 88	1,857,071: 9 7
14.993: —	5(5,482: 5 9
41,293: 31	143,291: 8 7
63,243: 7 7	166,349: 84	139,228: 53	2 187,341: 0 7	8 175,229: 64	4 327,596: 44	2,425,096: 66
71,568: 50	40,310: 29	33,132: 75	6 35,936: 88	36,797: 51	39,320: 53	1,074,984: 84
288,622: 90	306,612: 56	328,811: 32	6 316,262: eo	294,901: 91	7 210,995: 88	4,366,762: 75
154,666: 9 o	152,050: 31	100,917: 18	8 173,882: 36	9 218,202: 14	10210,730: 80	2,268,599: 4 6
48,144: 36	88,666: o 8	137,022:8 7	11 78,914: 78	98,745: 48	12296,956: 4 6	1,943,139: 48
28,004: 4 2	66,552: 27	55,057: 22	56,246: 2 0	18146,350: 2 6	14171,199: 52	1,116,948: 7 0
888,978: so	1,190,020: 09	1,170,819: 8 7	\| 1,220,020: 06	1,278,318: 44	\| 1,534,968: 23	\| 18,429,635: 9 9

10 Härav från anslaget till oförutsedda utgifter kr. 60,000: —.

11 » » nionde huvudtitelns anslag till tryckningskostnader kr. 7,889:5 7 och till

extra utgifter kr. 17,622: 41.

1S Härav till nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter kr. 20,492: 33 och från anslaget
till oförutsedda utgifter kr. 195,000: —.

13 Härav till tionde huvudtitelns anslag till extra utgifter kr. 10,830: .

11 > » anslaget till oförutsedda utgifter kr. 90,000: —

Tablå II.

"----------------------------- --------------------------------------------------:
	Ar 1925	År	1 9 30 \|
	Antal	Antal	Antal	Antal !
	kommit-	ledamöter	kommit-	ledamöter
	téer etc.	etc.	téer etc.	etc. \|
Justitiedepartemen tet.............................................	10	33	13	44 \|
Utrikesdepartementet...........................................	1	7	2	3
Försvarsdepartementet ..........................................	8	35	14	79
[ Socialdepartementet .............................................	14	42	20	104
Kommunikationsdepartementet ..............................	10	51	4	29
Finansdepartementet............................................	10	70	19	85
Ecklesiastikdepartementet......................................	11	49	11	44
Jordbruksdepartementet ......................................	5	15	15	70
Handelsdepartementet ..........................................	5	17	9	47
Summa	74	319	107	505

7 — 3082 74. Rev-berättelse ang. statsverket för år 1930. I

— 98 —

Revisorernas

uttalande.

Statens motorfordon.

Uppgifterna i förestående tablå äro hämtade från de berättelser om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, som avgivits till riksdagen.

Som synes är tillväxten av kommittéernas antal avsevärd. Under det
att antalet kommittéer1 under kalenderåret 1925 utgjorde 74, hade det år
1930 vuxit till 107. Antalet ledamöter, experter, sekreterare m. m. uppgick
till 319 enligt riksstyrelseberättelsen till 1925 års riksdag och enligt
samma berättelse till 1930 års riksdag till 505. Med avseende å sistnämnda
siffror är att märka, att i dem ingå även sådana sakkunniga, som för endast
en eller annan dag deltagit i kommittéarbete.

Såsom av ovanstående redogörelse framgår, hava under sistförflutna
budgetår vissa till extra avgifter och till tryckningskostnader anvisade
anslag tagits i anspråk för bestridande av kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga.

Det är uppenbart, att av de mångahanda, ofta vittomfattande spörsmål,
som inom statslivet uppkomma och kräva sin lösning, åtskilliga äro av
den beskaffenhet, att erforderliga utredningar icke kunna verkställas
med tillhjälp blott och bart av den ordinarie förvaltningsorganisationen,
och att det därför kan möta svårigheter att på förhand beräkna kostnaderna
för ett visst utredningsuppdrags genomförande. Dessa svårigheter
synas också vara särskilt stora under en tid, då utgifterna såsom under
de sista åren varit fallet, äro stadda i snabb tillväxt.

Icke desto mindre synes det böra eftersträvas, att förhandsberäkningarna
rörande ett kommande budgetårs kommittéutgifter verkställas med sådan
noggrannhet, att vederbörande kommittéanslag lämna tillgång till
utgifternas bestridande. Revisorerna vilja i detta avseende erinra örn
riksdagens i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1929 nr 175 lämnade
meddelande, att enligt riksdagens mening samtliga kostnader för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga böra bestridas av de under
de särskilda huvudtitlarna uppförda kommittéanslagen.

§ 22.

Med hänsyn till den stora utsträckning, vari olika statsinstitutioner för
sin verksamhet begagna sig av motorfordon, hava revisorerna ansett sig
böra företaga en undersökning angående det förfaringssätt, som i allmänhet
tillämpas vid inköp för statens räkning av dylika fordon. I sådant
avseende hava uppgifter inhämtats från de statliga myndigheter, vilka
innehava motorfordon till ett större antal, såsom armén, marinen, flygvapnet,
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Antalet motorfordon av olika slag samt dessas ungefärliga inköpsvärde
belysas i vidstående tablå.

1 Med denna beteckning avses här såväl egentliga kommittéer som sakkunniga och experter
av olika slag.

— 99 —

	Personbilar	Lastbilar	Motorcyklar	Övriga motor-fordon	Summa
	An- tal	Inköps- värde (c:a)	An- tal	Inköps- värde (c:a)	An- tal	Inköps- värde (c:a)	An- tal	Inköps- värde (c:a)	inköpsvärde (c:a)
rmén:
Artillerideparte-	ii	60,000: - 20,000: —	53	380,000: — 80,000: —	30	65,000: —	1 ii	30,000: —	535,000: —
Fortifikationsde-partementet ■■	2 6	3 20		—	—	100,000: —
Intendentsdepar-tementet ......	4 26	225,000: —	139	815,000: —	—	—	—	—	1,040,000: —
	5	35,000: — 105,000: —	16	105,000: —	_	_	6 2	55,000: -	195,000: —
	27	21	90,000: —			6 18	75,000: —	270,000: —

			re /" 182 1 89	8 2,350,000: -	79	8110,000: —		_	2,460,000: —
elegrafverket ......	44	190,000: —	505,000: — 1 615,000: —/	108	240,000: -	—	—	1,550,000: —
Statens järnvägar...	7	55,000: —	18	135,000: —	—	—	10 13	315,000: —	505,000: —
Statens vattenfalls-	26	110,000: —	j11 43 1 13	125,000: —\ 70,000:—/	20	55,000: —			360,000: -

Summa	152	800,000: —	736	5,270,000: —	237	470,000: —	44	475,000: —	7,015,000: —

1 Lastbilar (s. k. rekognoseringsbiiar); dessutom redovisas traktorer, pansarbilar och stridsvagnar.

2 Dessutom 1 st. gammal.

3 Dessutom 7 st. gamla.

4 Därav 3 st. skänkta, ej åsätta något värde.

6 Brandbilar.

6 Huvudsakligen bussar, ambulansvagnar och s. k. radiobilar.

7 Postdiligenser.

8 Ungefärligt bokföringsvärde.

9 Paketbilar.

10 Bussar och lastbilar för billinjerna.

11 Paketbilar.

Anskaffningen av motorfordon för ovannämnda statliga organisationer
är i vad det gäller postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk centraliserad inom varje särskild organisation. Centralupphandling
förekommer även inom de övriga förvaltningarna, dock
med vissa väsentliga undantag.

Vid arméförvaltningens artilleridepartement sker upphandling av motorfordon
i de flesta fall efter av departementet infordrade anbud, ett förfaringssätt,
som ansetts nödvändigt, då upphandlingen gäller specialfordon,
för vilkas anskaffande särskild teknisk sakkunskap är erforderlig.
Vid anskaffning av vissa motorfordon, såsom standardtyper av lastbilar
och motorcyklar, har upphandling av dylika fordon, då så visat sig lämpligt
och möjligt, verkställts gemensamt med ämbetsverkets intendentsdepartement.
Genom att därvid ett större antal fordon samtidigt kunnat

— 100 —

Revisorernas

uttalande.

kontrakteras, hava, enligt uppgift, dels fördelaktiga inköpspris kunnat
erhållas, dels ock vissa besiktnings- m. fl. kostnader i samband med köpet
kunnat nedbringas. I en del fall har underlydande myndighet efter departementets
prövning bemyndigats antaga anbud, avseende utbyte av
kasserat motorfordon, då ett dylikt utbyte ansetts för staten ekonomiskt
fördelaktigt.

Anskaffning av motorfordon för intendenturen sker centralt genom arméförvaltningens
intendentsdepartement. Det förtjänar framhållas att
vid denna anskaffning hänsyn tagits, förutom till rent militära krav och
önskvärdheten att erhålla det för ändamålet mest ekonomiska fordonet,
även till möjligheten att uppbringa motorfordon av svensk tillverkning,
vilket ur krigsberedskapssynpunkt ansetts vara av intresse. De flesta av
de utav departementet under senare år upphandlade personbilar, lastbilar
och motorcyklar äro således numera tillverkade inom landet. Såsom
förut nämnts sker upphandlingen inom detta departement i vissa fall gemensamt
med arméförvaltningens artilleridepartement.

De under arméförvaltningens fortifikationsdepartement redovisade bilarna
äro icke upphandlade centralt utan av vederbörande, under departementet
sorterande myndighet var för sig.

Marinens motorfordon hava i vad det gäller varvens lastbilar inköpts
direkt av respektive varvschefer. Övriga lastbilar samt personbilar hava
upphandlats av marinförvaltningen eller, efter marinförvaltningens beprövande,
av vederbörande myndighet.

Vad slutligen angår flygvapnets motorfordon har, i de fall det gällt
anskaffning av dylika fordon till ett nyuppsatt truppförband eller anskaffning
av specialfordon vid olika truppförband, inköpen verkställts
centralt av flygstyrelsen. Vid anskaffning av motorfordon åter för ersättande
av vid truppförhanden kasserade dylika har upphandlingen ombesörjts
av truppförbanden, sedan av dem infordrade anbud underställts
flygstyrelsens prövning.

Av ovan återgivna sammanställning framgår, att där upptagna statliga
institutioners innehav av motorfordon representerar ett så betydande
inköpsvärde som cirka 7 miljoner kronor. Med hänsyn till omfattningen
av dessa utgifter för statsverket måste det anses vara av väsentlig betydelse
att den upphandling, som här förekommer, verkställes på ett rationellt
sätt. Av den lämnade redogörelsen angående förfaringssättet vid
denna upphandling framgår, att det inom ovannämnda statsinstitutioner
redan förekommer en viss centralisering av uppköpen. Detta har givetvis
varit till ekonomisk fördel för staten. Enligt revisorernas mening
skulle emellertid än mera kunna utvinnas i detta hänseende, därest en
samverkan ägde rum mellan de olika statsinstitutionerna. En väsentlig
del av de motorfordon, som komma till användning i den statliga verksamheten,
äro nämligen av den enhetliga typ, att en dylik samverkan vid

— 101 —

förekommande upphandling borde utan svårighet kunna genomföras.
Otvivelaktigt är, att ett gemensamt uppträdande från statsinstitutionernas
sida vid anskaffning av vissa standardtyper av motorfordon skulle
medföra såväl förmånligare priser som ock en viss begränsning av vissa
kostnader, som förekomma i samband med uppköp och användning av
fordon av ifrågavarande slag. Revisorerna vilja därför uttala önskvärdheten
av, att åtgärder vidtagas för en ytterligare centralisering av denna
statens upphandling på sätt revisorerna härovan antytt. Likaledes vilja
revisorerna såsom angeläget framhålla, att, i den mån ej av tekniska eller
ekonomiska skäl hinder härför möter, vid ifrågavarande upphandling
företräde lämnas åt vara av svensk tillverkning.

§ 23.

Med hänsyn till att allmänna resereglemente! den 27 juni 1929 (nr 210) iakttagelser
vid revisionsårets utgång den 30 juni 1930 varit i tillämpning under ett “^sättningar
år hava revisorerna ansett det vara av intresse att något närmare under- enligt resesöka
verkningarna av ifrågavarande reglemente. Revisorernas iaktta- reg emen
gelser framgå av det följande.

Vad först angår det ekonomiska utfallet av 1929 års resereglemente jämförelse
vid jämförelse med det tidigare gällande resereglementet, har det givetvis
med den korta tid, som stått revisorerna till buds, icke varit möjligt enligt 1927
att verkställa någon mera ingående utredning i dylikt avseende. I den ocrhes^e2g9leål''8
mån en jämförelse mellan belastningen under de två senaste budgetåren mentén,
å de anslag i riksstaten, som äro avsedda enbart för utgifter för resekostnads-
och traktamentsersättning, kan anses vara utslagsgivande vid
bedömandet av ifrågavarande spörsmål, vill det emellertid synas revisorerna,
att 1929 års resereglemente icke medfört någon minskning i utgifterna
för resekostnads- och- traktamentsersättning till statens befattningshavare.
Nämnda anslag utvisa nämligen så gott som genomgående en
ökning av utgifterna under det senaste budgetåret. I de undantagsfall
en minskning i utgifterna kunnat påvisas, torde denna minskning icke
kunna hänföras till ändringar i ersättningstaxorna eller andra bestämmelser
i resereglementet.

Enligt 1925 års resereglemente utgick kilometerpenningar med 15 öre Kilometerper
kilometer vid färd med taxeautomobil, hästskjuts eller »annat färd- penningar,
sätt». I kilometerpenningarna skulle inbegripas ersättning för hämtning
av skjuts, åkdonslega samt s. k. beställningspenningar. I 1927 års
resereglemente upptogos kilometerpenningar endast vid färd med taxeautomobil
och hästskjuts med respektive 10 och 15 öre per kilometer. 1
gällande resereglemente äro kilometerpenningarna bestämda till 10 öre
per kilometer för färd med taxeautomobil och hästskjuts, varjämte dy -

— 102 —

lik ersättning även vid resa med omnibus utgår med 10 öre per kilometer
med hänsyn till önskvärdheten att främja användandet av detta
billiga färdsätt vid tjänsteresor. Enligt resereglementets bestämmelser
örn ersättning vid s. k. samåkning utgår även kilometerpenningar vid
gemensam färd i automobil, som tillhör eller disponeras av någon av förrättningsmännen.

För att giva en föreställning örn till vilka belopp, kilometerpenningar
i vissa fall kunna uppgå, vilja revisorerna meddela följande exempel.
Vid gemensam färd under två dagar i taxeautomobil för besiktning av
ackordhästar har till tre befattningshavare utgått kilometei’penningar
med 57 kronor till var och en eller sammanlagt 171 kronor. För dylika
resor under en dag i samma taxeautomobil hava en var av tre befattningshavare
uppburit kilometerpenningar med 29 kronor eller sammanlagt
87 kronor. För resor för inspektion av landstormsförråd m. m. hava
en var av tre befattningshavare vid gemensam färd i taxeautomobil under
sex dagar uppburit kilometerpenningar med 151 kronor eller sammanlagt
453 kronor.

Samåkning. Enligt 8 § 1 morn. i resereglementet utgår vid gemensam färd i taxeautomobil
resekostnadsersättning med vad som verkligen utgivits. Vid
gemensam färd i automobil, som tillhör eller disponeras av någon av förrättningsmännen,
äger denne enligt 2 mom. i nämnda paragraf för automobilens
användande åtnjuta gottgörelse enligt för taxeautomobil gällande
taxa. Vid gemensam färd enligt såväl 1 som 2 mom. äger dessutom
envar förrättningsman uppbära ersättning med 10 öre per kilometer.

Såsom exempel på de konsekvenser, bestämmelserna örn ersättning vid
gemensam resa i automobil, som tillhör eller disponeras av någon av förrättningsmännen,
kunna medföra, vilja revisorerna meddela följande
exempel.

En vid rikets allmänna kartverk anställd befattningshavare har i en
honom tillhörig personautomobil företagit resor å sammanlagt 2,820 kilometer.
Under dessa resor har medföljt en vid arbetet biträdande hantlangare,
avlönad av kartverkets medel. Enligt det för kartverket vid
tiden i fråga gällande särskilda resereglementet ägde befattningshavare,
som vid färd med automobil medförde hantlangare, åtnjuta ersättning
för den direkta kostnad,1 som enligt för respektive län gällande taxa därav
uppkommit. Jämlikt kammarrättens utslag den 29 november 1929 har
ifrågavarande befattningshavare ansetts jämlikt 8 § 2 mom. i resereglementet
berättigad att för resan åtnjuta förutom kilometerpenningar gottgörelse
enligt för taxeautomobil gällande taxa för två personer.

Revisorerna hava även lagt märke till att vid gemensam färd i automobil,
som tillhört eller disponerats av någon av förrättningsmännen,

1 Kurs. av revisorerna.

— 103 —

ersättningen för automobilens användande blivit avsevärt högre än om
taxeautomobil anlitats. Som exempel härå vilja revisorerna omnämna,
att vid befattningshavares resor inom ett län ersättningen vid gemensam
färd i egen automobil utgått — frånsett kilometerpenningar med 7 kronor
50 öre per mil (i vissa fall med 9 kronor), medan ersättningen vid
gemensam färd i taxeautomobil — frånsett kilometerpenningar utgått
med 2 kronor 25 öre per mil eller den verkliga kostnaden för taxeautomobilens
användande.

Slutligen synes en viss tvekan fortfarande råda, huruvida vid gemensam
färd i taxeautomobil skyldighet föreligger för förrättningsmannen
att styrka den verkliga kostnaden för bilens användande.

Ersättningen för färd med annan automobil än taxeautomobil och omnibus
— vilken ersättning enligt 1925 års resereglemente utgick efter
samma grund som ersättningen för hästskjuts — bestämdes i 1927 och
1929 års resereglementen till 40 öre per kilometer.

I flera län utgår enligt gällande automobiltaxa ersättning vid resa
fram och åter eller rundresa med lägre belopp än vid resa med annan
automobil. Så t. ex. är taxan vh,l rundresa i Södermanlands, Östergötlands
och Örebro län 3 kronor per mil samt i Malmöhus län 2 kronor 70
öre per mil.

I detta sammanhang hava revisorerna ansett sig böra något beröra
automobiltaxorna i de olika länen. Av nedanstående sammanställning framgår
avgiften vid enkel resa för tio kilometer enligt billigaste automobiltaxa
(2 personer) inom de olika länen:

Län

Jönköpings......

Malmöhus ......

Örebro ...........

Kopparbergs ...

Jämtlands ......

Västerbottens

Södermanlands

Östergötlands

Kalmar............

Gotlands .........

Blekinge .........

Hallands

Taxa kr.

! 4: 50

Län

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs...................

Skaraborgs

Gävleborgs

Norrbottens...............

Västmanlands ..........

Uppsala....................

Kronobergs................

Kristianstad

Värmlands ................

Västernorrlands ......

Stockholms................

Taxa kr

5: —

5: 20
5: 5 0

6: so
7: —

Enligt vad revisorerna inhämtat har inom kommunikationsdepartementet
uppgjorts förslag i syfte att åvägabringa enhetlighet vid upprättandet
av antomobiltaxor. Detta förslag är emellertid fortfarande under beredning.

Slutligen ina erinras hurusom Kungl. Majit den 5 juli 1929 uppdragit

Annan

automobil.

— 104

åt särskild sakkunnig att, på grundval av föreliggande utredningsmaterial,
fortsätta och slutföra utredning angående planläggning av tjänsteresor
samt angående besparingsreglementen eller däremot svarande föreskrifter
för olika grupper av befattningshavare samt inkomma med förslag
till bestämmelser i nämnda hänseende. Den sakkunnige framlade
sin utredning den 28 juni 1930, varvid han beträffande vissa grupper befattningshavare
föreslagit nedsättning i ersättningen för annan automobil
än taxeautomobil till 3 kronor per mil samt vid gemensam färd i
automobil, som tillhör eller disponeras av någon av förrättningsmännen,
gottgörelse för bilens användande med — utöver nämnda 3 kronor per mil
— 50 öre per mil för varje medresande förrättningsman.

^uttalande*" Såsom redan förut framhållits synes någon besparing icke hava uppstått
i statsverkets utgifter för resekostnads- och traktamentsersättning
efter tillkomsten av det nu gällande resereglementet utan snarare en ökning
av dessa utgifter. I viss mån torde detta vara beroende på den
höjning av nattraktamentet, som genomfördes i det nya resereglementet.
En annan måhända mera bidragande orsak till kostnadsökningen torde
emellertid vara att söka i den ändring i färdsättet, som skett genom den
allt mer tilltagande automobiliseringen, vilken möjliggjort företagandet
av tjänsteresor i större omfattning än vad förut kunnat ske. Den genom
den ökade färdhastigheten stegrade möjligheten att å tjänsteresor bereda
sig vinst utöver de verkliga kostnaderna torde även mången gång bidragit
till att tjänsteresor företagits i större utsträckning än vad som varit
påkallat.

Vad angår kilometerpenningarna hava dessa egentligen varit avsedda
att täcka utgifterna för åkdonslega, hämtning av skjuts och s. k. beställningspenningar.
Då dylika utgifter icke förekomma vid resa i taxeautomobil
synes revisorerna i detta fall en ändring av grunderna för kilometerpenningars
utgående väl motiverad i syfte att en lämplig reducering
av desamma må komma till stånd.

Beträffande ersättningen för annan automobil, 4 kronor per mil, synes
densamma revisorerna väl hög, särskilt örn hänsyn tages till att avgiften
enligt automobiltaxan vid s. k. rundresa i flera län understiger nämnda
ersättning. Även ersättningen vid gemensam färd i annan automobil
måste — såsom också framgår av det förut anförda — anses alltför hög
och lämna möjlighet till oskäligt överskott utöver havda kostnader för
resor. Ändring i de nuvarande bestämmelserna rörande ersättningen vid
resa med annan automobil synes revisorerna därför böra vidtagas i syfte
att begagnandet av egen automobil i varje fall icke må för statsverket
ställa sig dyrare än örn taxeautomobil använts.

Såsom framgår av den förut återgivna sammanställningen av automobiltaxorna
äro desamma synnerligen växlande och i vissa fall även anmärkningsvärt
höga, något som revisorerna även haft tillfälle att kon -

— 105

statera under de resor, revisorerna företagit. Denna betydande skillnad
mellan länens automobiltaxor torde knappast vara påkallad vare sig av
olikheter i prisnivån eller trafikförhållandena, vilket även bestyrkes av
att exempelvis taxorna i de nordligare länen äro avsevärt lägre än i flera
sydligare län. Då emellertid frågan örn större enhetlighet i nu berörda
hänseende äro föremål för särskild utredning, hava revisorerna endast
velat understryka nödvändigheten av att åtgärder i nu angivet syfte
snarast möjligt vidtagas.

— 106

Åttonde

huvudtitelns

anslag:

kleresistaten.

ÅTTONDE HUVUDTITELN.
Ecklesiastikdepartementet.

§ 24.

Före år 1916 funnos i riksstaten å åttonde huvudtiteln under titeln:
kleresistaten uppförda dels ett bestämt anslag å 29,747 kronor, dels ett förslagsanslag
å 339,587 kronor, varav friheter 2,500 kronor och ersättningar
337,087 kronor. Sammanlagda beloppet av nu nämnda anslag utgjorde
sålunda 369,334 kronor. Huvudsakliga delen av detta anslagsbelopp var
avsedd att bereda ersättning för sådana anslag i krono- och kyrkotionde,
oindelt spannmål samt hemmansräntor, som varit kleresiet tilldelade men
indragits till statsverket. Härjämte ingingo i nämnda belopp vissa kontanta
statsanslag.

I samband med införandet i riksstaten för år 1916 av en ny utgiftstitel:
ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag vidtogos
emellertid vissa förändringar beträffande de under titeln kleresistaten
uppförda anslagen. Enligt § 3 mom. 2 av lagen örn kyrkofond den 9 december
1910 skulle till kyrkofonden ingå årlig ersättning från statsverket
ej mindre för de anslag i krono- och kyrkotionde samt oindelt spannmål
ävensom hemmansräntor, för vilka gottgörelse av statsmedel lämnades
prästerskapet det ecklesiastikår, som tilländagick näst före den 1 maj
1914, än även för det statsanslag i penningar, som för samma ecklesiastikår
av prästerskapet åtnjöts. I § 4 av samma lag stadgades, att den årliga
ersättning för krono- och kyrkotionden samt oindelt spannmål ävensom
hemmansräntor, varom i § 3 mom. 2 omförmäldes, skulle utgöras med belopp,
motsvarande medeltalet av medelmarkegångsprisen för vederbörande
persedlar under de femtio åren 1864—1913, med tillägg av forsellön.
Vidare föreskrevs i § 5, att överföring till kyrkofonden av bland andra,
de i § 3 mom. 2 omförmälda tillgångar skulle äga rum från och med den
1 januari 1914, varefter det skulle åligga kyrkofonden att svara för samtliga
de utgifter, som enligt allmän författning eller särskilda, i behörig
ordning meddelade bestämmelser vid tiden för överföringen redan blivit
anvisade till utgående från dessa tillgångar.

Sedan Kungl. Maj :t genom beslut den 11 december 1914, i nära anslutning
till en av kammarkollegium i ärendet verkställd utredning, till
304,073 kronor 56 öre fastställt det belopp, som jämlikt § 3 mom. 2 i lagen
örn kyrkofond skulle årligen, från och med den 1 januari 1914 räknat,
av statsverket inbetalas till kyrkofonden såsom ersättning för de i berör -

— 107 —

da lagrum omförmälda anslag i krono- och kyrkotionde m. m. samt statsanslag
i penningar, uppfördes sålunda i riksstaten från och med år 1916
ett ordinarie anslag under titel: ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag, vilket anslag för nämnda år bestämdes till 304,074 kronor.
Enligt den av kammarkollegium verkställda utredningen motsvarade
ungefär 250,000 kronor värdet, uträknat efter den i § 4 av lagen örn kyrkofond
angivna grund, å största delen av de anslag, som med tillhopa 369,334
kronor i riksstaten vore under olika titlar uppförda å åttonde huvudtiteln,
kleresistaten. Genom uppförande å riksstaten av omförmälda anslag till
ersättning av vissa prästerskapet tilldelade anslag, befriades sålunda de
under rubriken kleresistaten upptagna anslagstitlarna från utgifter till
nyss berörda belopp av i runt tal 250,000 kronor. På grund härav och
med hänsyn till vissa under åren 1911—1913 å nämnda titlar uppkomna
besparingar anvisades å 1916 ars riksstat till täckande av de a anslagen
till kleresistaten kvarstående utgifterna — vissa till biskopslöneregleringsfonden
eller biskopar i de särskilda stiften, till domkyrkosyssloman med
flera utgående anslag, som ej avsetts med de åberopade stadgandena i lagen
örn kyrkofond — ett ordinarie anslag å 90,000 kronor. Sedan ifrågavarande
anslag under en följd av år varit upptaget till nämnda belopp,
höjdes detsamma för budgetåret 1924/1925 till 150,000 kronor. Anledningen
till berörda höjning var att anslaget på grund av höga markegångspriser
blivit i ansenlig mån överskridet. Sedan medelmarkegångsprisen
åter börjat sjunka, bestämdes anslaget för budgetåret 1929/1930 till 145,000
kronor. Vid innevarande års riksdag vidtogs åter av särskild anledning
en höjning av anslaget till 150,000 kronor.

Från sistnämnda anslag till kleresistaten hava under budgetåret 1929/
1930 för nedannämnda ändamål utgått följande belopp:

Län	Ärkebiskopen, biskoparna och pastor primarius	Domkyrko- syssloman	Klockare och organist	Biskops- löneregle- ringsfonden	Kyrko- fonden	Summa	Anmärkningar
\| Uppsala .....................	12,761: 39	—	—	5,387: 35		18,148:7 4	Till ärkebiskopen, biskoparna och
Södermanlands .........	9,709: 0 5	1,204: 92	■ —	—	—	10,913: 9 7	pastor primarius har ersättning
Östergötlahds ............	8,215: 10	1,321: 96	—	939: 68	—	10,476: 7 4	utgått med följande belopp:
Jönköpings ...............	—	—	—	981: 25	—	981: 25	Ärkebiskopen............... 12,761: 3 9
i Kronobergs ...............	7,409: 88	532: 50	—	11: 43	—	7,953: 81	Biskopen i Strängnäs ... 9,709:05
Kalmar .....................		—	—	7,319: 50	—	7,319: 50	» » Linköping ... 8,215:10
Gotlands.....................	7,393: 3 7	—	—	—	—	7,393: 37	» » Växjö ......... 7,409: 88
Malmöhus .................	—	—	1 1; 12	14,990: 15	—	14,991: 27	» » Visby ........ 7,393: 8 7
\| Hallands.....................	5,743: 55	—	—	-	—	5,743: 55	» » Göteborg ... 10,442: 16
Göteborgs och Bohus...	1,498: 90	—	—	—	—	1,498: 90	» » Skara ......... 3,872: 4 o
\| Älvsborgs .................	5,333: 28	—	—	1,224: 38	—	6,557: 6 6	» » Karlstad...... 9,792:92
Skaraborgs..................	1,738: 83	—	—		—	1,738: 88	» » Västerås...... 15,559:7 8
Värmlands..................	9,792: 92	-	—		—	9,792: 92	» » Härnösand... 5,848: 09
Västmanlands ............	21,258: 40	1,716: 21	2 31: 60		602: 80	23,609: 04	Pastor primarius ......... 5,698:62
Västernorrlands .........	5,848: 09 \|	—	—	J	—	5,848: 0 9	Summa 96,702: 76
Jämtlands ..................	—	— 1	3 429: 34		—	429: 3 4
Summa	96,702: 76	4,775: 6 2	462: 0 6	30,853: 7 4	602: 80	133,396: 98

1 Till klockaren i Karby.

Organisten vid domkyrkan i Västerås (djäknepenuingeersättning).
3 Till 33 klockare.

— 109 —

Såsom förut framhållits, fastställde Kungl. Majit genom brev den 11
december 1914 det belopp, som jämlikt 3 § 2 mom. i lagen örn kyrkofond
skulle årligen, från och med den 1 januari 1914 räknat, av statsverket inbetalas
till kyrkofonden såsom ersättning ej mindre för de anslag i
krono- och kyrkotionde samt oindelt spannmål, ävensom hemmansräntor,
för vilka gottgörelse av statsmedel lämnats prästerskapet det ecklesiastikår,
som tilländagått näst före den 1 maj 1914, än även för de statsanslag
i penningar, som för samma ecklesiastikår av prästerskapet åtnjutits.
Genom samma brev anbefalldes statskontoret att upprätta och till samtliga
befallningshavande översända länsvis uppgjorda specificerade förteckningar
å alla i nyssnämnda ersättningsbelopp ingående anslag att
lända vederbörande till ledning vid bokföring och redovisning. Tillika
erinrade Kungl. Majit att de till kyrkoherdar och komministrar och deras
vederlikar utgående anslagen skulle, därest kortare tid för anslagens
åtnjutande icke vore genom särskilt beslut bestämd, upphöra från det vederbörande,
på förordningen den 11 juli 1862 eller förordningen den 1
november 1872 grundade lönereglering icke vidare ägde tillämpning. Med
skrivelser den 17 juni 1915 till Kungl. Maj :ts befallningshavande i samtliga
län översände statskontoret dels förteckning å de inom vederbörande
län förekommande utgifter, för vilka det jämlikt 5 § i lagen örn kyrkofonden
ålåge denna fond att svara från och med den 1 januari 1914, dels
ock förteckning å de utgifter i vederbörande län för kyrkliga ändamål,
vilka allt fortfarande skulle bestridas från de riksstatsanslag, å vilka de
i förstnämnda förteckning upptagna utgifter före den 1 januari 1914 avförts.

Av ovanstående tablå framgår emellertid att länsstyrelsen i Västmanlands
län till kyrkofonden utbetalt ett belopp av 602 kronor 80 öre. Som
grund för sina utbetalningar från förevarande anslag har på förfrågan
av revisorerna länsstyrelsen uppgivit statskontorets skrivelser till länsstyrelsen
den 17 juni och den 27 november 1915 samt vidare meddelat, att
»ifrågavarande ersättning har liksom övriga av samma beskaffenhet utbetalts
härifrån av ålder». Såvitt revisorerna kunnat finna, innehålla
statskontorets förenämnda skrivelser icke några föreskrifter örn utbetalning
av nu omförmält slag.

Vid sin granskning hava revisorerna vidare uppmärksammat, att av
länsstyrelsen i Östergötlands län från ifrågavarande anslag i indelningsersättning
till kyrkoherdar m. fl. utbetalats följande belopp, nämligen:

i januari månad 1920....................... kronor 9,789: o 3

» december » 1920..................... » 8,732: 3 8

»januari » 1922........................ » 6,254:48

» december » 1922 ...................... » 1,661: r>4.

Då ifrågavarande utgifter äro av beskaffenhet att böra bestridas av
kyrkofonden, vilken genom det från och med år 1916 å riksstaten upp -

Ilo —

förda anslaget till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag
avsetts att beredas gottgörelse jämväl i berörda hänseende, har anslaget
till kleresistaten sålunda oriktigt kommit att belastas med nämnda
belopp.

Keyisorernas Det synes revisorerna böra närmare utredas, huruvida något stöd finuttalande.
nes för den av länsstyrelsen i Västmanlands län från anslaget till kleresistaten
gjorda utbetalningen till kyrkofonden.

Beträffande de av länsstyrelsen i Östergötlands län gjorda utbetalningarna
vilja revisorerna framhålla, att anslaget till kleresistaten från kyrkofonden
torde böra erhålla vederlag för vad sålunda felaktigt utbetalts.

Vad angår från anslaget utgående indelningsersättningar till 34 klockare
och 1 organist synes i anslutning till revisorernas uttalande under
§ 26 angående vissa utbetalningar till kyrkor från åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll: ersättningar, böra tagas under övervägande
huruvida icke ifrågavarande indelningsersättningar, vilka för närvarande
till övervägande delen beräknas efter medelmarkegångspris, lämpligen
kunna utgå med bestämda årliga belopp eller ock av statsverket helt avlösas.

§ 25.

Ersättning tor Enligt 3 § 2 morn. lagen örn kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141,
TkapeYulr'' s^- 37) skall till kyrkofonden ingå årlig ersättning från statsverket ej
delade stats- mindre för de anslag i krono- och kyrkotionde samt oindelt spannmål
anslag. ävensom hemmansräntor, för vilka gottgörelse av statsmedel lämnades
prästerskapet det ecklesiastikår, som tilländagick näst före den 1 maj
1914, än även för de statsanslag i penningar, som för samma ecklesiastikår
av prästerskapet åtnjöts. Med föranledande härav har sedan år
1916 under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat varit uppfört ett anslag
till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag. Vid nämnda
anslags uppförande å riksstaten beräknades detsamma till 304,074 kronor.
Anslaget utgick sedermera med oförändrat belopp till och med år 1920.
Sedan en verkställd utredning givit vid handen, att kyrkofonden tillkommande
ersättning för vissa ränte- och tiondeanslag icke medtagits
vid anslagets beräkning, höjdes anslaget från och med år 1921 till 304,752
kronor, med vilket belopp anslaget — med undantag för första halvåret
1923 — till och med budgetåret 1929/1930 utgick. Av särskild anledning,
varom här nu ej är fråga, minskades berörda anslag vid innevarande års
riksdag till 301,250 kronor.

I den ursprungliga anslagssumman å 304,074 kronor hade inberäknats
dels ett belopp av 35,431 kronor 68 öre, som förut avförts å det ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, dels ett belopp av 17,300
kronor, vilket dittills utgått från olika under åttonde huvudtiteln upp -

— Ill —

förda extra anslag till anställande av vissa e. o. prästmän i lappmarken
samt resekostnadsersättning till dylika prästmän. Enligt vad som framgår
av statskontorets skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Jämtlands län den 17 juni 1915 med föreskrifter angående anslag till
prästerskapets avlöning ingick i förstnämnda summa 35,431 kronor 68 öre
ett belopp av 500 kronor till bidrag jämlikt kungl, brev den 13 januari
1913 för avlönande av en extra ordinarie prästman för vissa delar av
Ströms, Alanäs och Frostvikens församlingar under en tid av tre år från
och med den 1 maj 1913. Sedan emellertid nu lönereglering för prästerskapet
genomförts, finnes numera icke anställd någon gemensam prästman
för ifrågavarande församlingar.

Av statskontorets skrivelse den 17 juni 1915 till Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Västerbottens län framgår att i det förut från anslaget
till lappmarks ecklesiastikverk utgående beloppet, 35,431 kronor 68 öre,
för vilket kyrkofonden erhöll gottgörelse, jämväl ingick ersättning enligt
kungl, brev den 15 mars 1907 till kyrkoherdarna i Vilhelmina och
Malå församlingar för skattelappallmogens befrielse från utgörande av
två tredjedelar av det renkött, densamma enligt vederbörande lönereglering
skulle erlägga. Nämnda ersättning utgick till vederbörande kyrkoherdar
för respektive 742.3333 och 125.4 kilogram renkött. Numera är
emellertid ny lönereglering genomförd för prästerskapet i ifrågavarande
församlingar i samband varmed lappallmogens nyssnämnda skattskyldighet
till prästerskapet även upphört.

I skrivelse den 17 juni 1915 till Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Norrbottens län har statskontoret bland utgifter, som skola bestridas av
ifrågavarande anslag, upptagit ett belopp av 3,500 kronor för anställande
jämlikt kungl, brev den 14 september 1914 av en e. o. prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Kiksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus,
vilket belopp förut utgått från särskilt för ändamålet under
åttonde huvudtiteln anvisat extra anslag. De arbetsuppgifter, som
ålegat ifrågavarande prästman, torde emellertid numera få anses hava
upphört.

Enligt vad som framgår av statskontorets ovanberörda skrivelser till
länsstyrelsen ingick i det förut från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk
utgående beloppet 35,431 kronor 68 öre, för vilket kyrkofonden på
sätt nyss nämnts beretts ersättning, jämväl gratial till prästdöttrar i vissa
län. I Norrbottens län hava sålunda upptagits gratial till två prästdöttrar
å tillhopa 400 kronor. Nämnda personer hava emellertid avlidit, den
ena år 1921 och den andra år 1929.

Den av revisorerna verkställda utredningen har givit vid handen, att
vid beräkningen av anslaget till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag medtagits vissa anslagsposter av mera tillfällig natur.
Då de skäl, som motiverat upptagandet av berörda poster, sedermera

.Revisorernas

uttalande.

— 112 —

Åttonde
huvudtitelns
anslag till
kyrkors underhåll:
ersättningar.

bortfallit utan att dock anslaget i anledning härav undergått motsvarande
minskning, har kyrkofonden kommit att erhålla ersättning i större utsträckning
än som hort tillkomma densamma. Revisorerna vilja i anledning
härav ifrågasätta, huruvida icke en närmare undersökning borde
verkställas rörande det belopp, vartill ifrågavarande anslag numera rätteligen
hör fastställas.

§ 26.

De från åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar
utgående medlen utgöras huvudsakligen av indelningsersättningar för
till domkyrkor anslagna domkyrkotunnor samt för indragen vin- och
byggnadssäd till stads- och landskyrkor.

Ersättning, som utbetalas från förevarande anslag beräknas, därest
densamma ej utgår i bestämt årligt penningbelopp, efter gällande tioårigt
medelmarkegångspris.

Ifrågavarande anslag, som av ålder utgått och successivt ökats i den
mån dylik ersättning ytterligare tillerkänts vissa kyrkor, upptogs i riksstaten
för år 1881 till 170,000 kronor, med vilket belopp detsamma till och
med år 1892 utgick. I samband med att Visby domkyrka, som från förevarande
anslag uppburit ersättning med 600 kronor, tilldelades ett bidrag
å 1,000 kronor från anslaget till kyrkors underhåll: underhåll, minskades
anslaget i 1893 års riksstat till 169,400 kronor. Med undantag för
första halvåret 1923 utgick anslaget med samma belopp till och med budgetåret
1923/1924. På grund av höjda markegångspris ökades anslaget
från och med budgetåret 1924/1925 till 275,000 kronor, med vilket belopp
detsamma alltjämt utgår.

Under budgetåret 1929/1930 hava från anslaget utgått följande belopp
till nedanstående ändamål:

— 113 —

Tabell.

Län	Domkyrkor Belopp	Församlingar	Summa
Antal	Belopp
Stockholms......................................	4,307: 52	98	15,290: 0 7	19,597: 59
Uppsala ..........................................	3,879: 41	84	13,753: 48	17,632: 8 9
Södermanlands.................................	4,482: 19	91	13,154: 90	17,637: 09
Östergötlands...................................	3,506: 96	143	18,028: 92	21,535: 88
Jönköpings......................................	3,095: 21	126	15,187: 7 4	18,282: 95
Kronobergs.......................................	2,133: 7 2	82	9,126:2 7	11,259: 99
Kalmar ..........................................	4,880: 7 0	98	9,910: 86	14,791: 56
Kristianstads....................................	—	21	113: 68	113: 68
Malmöhus .......................................	—	18	2,495: 98	2,495: 98
Hallands.........................................	—	2	33: 59	33: 59
Göteborgs och Bohus........................	286: —	23	5,025: 61	5,311: 61
Älvsborgs .......................................	7,120: 69	132	12,331: 48	19,452: 12
Skaraborgs.......................................	264:lo	117	19,151: 98	19,416: 08
Värmlands......................................	1,770: 28	80	5,858: 62	7,628: 90
Örebro.............................................	2,267: 72	56	6,172: 61	8,440: 38
Västmanlands .................................	3,697: 55	67	10,477: 62	14,175:17
Kopparbergs ....................................	1,517: 9 2	42	11,743: 18	13.261: 10
Gävleborgs.......................................	1,811: 52	45	4,951: 74	6,763: 26
Västernorrlands .............................	5,313: 10	63	4,695: 41	10,008: 51
Jämtlands .......................................	58: 3 6	60	11,150: 78	11,209: 14
Västerbottens...................................	329:15	19	1,697: 63	2,026: 78
	228: 8 9	13	1,299: 9 6	1,528: 85
Summa	50,950: 4 9	\| 1,480	\| 191,652:00	242,602:5 5

Anmärkningar.

Till nedannämnda domkyrkor har utgått ersättning med följande belopp:

Uppsala domkyrka ............................................. 13,227: 9»

Strängnäs 5 ............................................. 7,095: 0 5

Linköpings » ........*.................................... 4,782: 21

Växjö » ............................................ 4,554:26

Kalmar » .......................................— 4,082: 7 0

Göteborgs » ...................................... ...... 2.433: 41

Skara » ............................................. 3,345: 62

Karlstads ............................................ 3,912:80

Västerås » ........................................... 4,843: 19

Härnösands • ............................................ 2,b73: 2 o

Summa 50,950:4 9

8 — 8052 74. Ken.-berättelse ang. statsverket för år 1930. I.

— 114 —

Revisorernas Den verkställda utredningen har givit vid handen, att ifrågavarande
uttalande, ersättningsbelopp, som utgå till icke mindre än nära 1,500 kyrkor, äro
synnerligen växlande och mången gång ytterst obetydliga. Så t. ex. hava
revisorerna uppmärksammat, att ersättningsbeloppen i vissa fall uppgått
till endast några ören. Enligt gällande beräkningsgrunder måste i regel
en årlig omräkning av de utgående ersättningsbeloppen verkställas. Det
torde vara obestridligt, att härigenom vederbörande utbetalningsmyndighet
åsamkas ett avsevärt arbete, som i många fall icke står i rimlig proportion
till den utgående ersättningen — ett förhållande, som jämväl vitsordats
av flera länsstyrelser.

På grund av vad sålunda anförts synes revisorerna en utredning böra
verkställas huruvida icke ifrågavarande ersättning genom överenskommelse
med vederbörande ersättningstagare kunde avlösas med ett kapitaliserat
belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

§ 27.

Akademien för I kungörelsen den 19 december 1924 (nr 517) angående skyldighet för
k (matern- medelsförvaltande allmänna verk och inrättningar samt kommittéer eller

kommissioner att i vissa fall anlita riksbanken och postgirorörelsen är
föreskrivet, att kontanta, för omedelbart förestående utgifter icke behövliga
behållningar skola i de fall, där ej andra stadganden meddelats, vara
insatta å giroräkning i riksbanken eller, därest riksbanlcskontor icke finnes
å orten, å postgirokonto hos postverket.

Vid granskning av akademiens för de fria konsterna räkenskaper för
budgetåret 1929/1930 hava revisorerna funnit, att vid halvårsskiftena den
31 december 1929 och den 30 juni 1930 i akademiens kassa innestodo kontanta
belopp av 6,305 kronor 28 öre, respektive 3,283 kronor 73 öre.

Revisorernas Då akademien genom sin belägenhet i huvudstaden har möjlighet att
uttalande. snabbt och utan olägenhet för dem, vilka hava att utfå medel av akademien,
verkställa sina medelsutbetalningar medelst checker ä riksbanken,
torde det icke vara nödvändigt att för bestridande av förestående utgifter
hava så stora kontanta belopp inneliggande i kassan som de ovan
angivna. Revisorerna anse sig böra med anledning av vad sålunda förekommit
framhålla vikten av att bestämmelserna i omförmälda kungörelse
noggrant efterlevas, så att icke större kontanta behållningar hållas innestående
i akademiens kassa, än som av behovet oundgängligen påkallas.

§ 28.

vissa anslag Under riksstatens åttonde huvudtitel finnas för budgetåret 1929/1930

"tekniska6"8 under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda dels ett ordinarie förinstitut.
slagsanslag å 270,500 kronor till avlöningar, dels ock ett extra anslag å

— 115 —

3,300 kronor till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för institutet uppförda befattningarna.

Vid granskning av institutets räkenskaper för nämnda budgetår bava
revisorerna funnit, att utgifterna för anslaget till avlöningar uppgått till
267,255 kronor 92 öre samt att i sistnämnda belopp ingå 3,300 kronor till
avlöningsförbättring åt innehavarna av de på övergångsstat uppförda befattningarna,
varemot det för sistnämnda ändamål anvisade anslaget å
3,300 kronor besparats och sålunda tillförts kassafonden.

Av det förestående framgår, att det ordinarie anslaget till avlöningar Revisorernas
belastats med en utgift å 3,300 kronor, som rätteligen bort bestridas med nttalaDdedet
för ändamålet anvisade extra anslaget. Revisorerna förvänta, att rättelse
i anmärkta förhållande för framtiden må komma till stånd.

§ 29.

Styrelsen för Chalmers tekniska institut anhöll år 1885 hos stadsfull- Materiaiprovmäktige
i Göteborg att 35,000 kronor ur den s. k. Renströmska fonden nv''”fs^åimers
måtte anslås till upprättandet av en i sammanhang med nämnda institut tekniska
stående materialprovningsanstalt. Denna anhållan bifölls den 30 decem- institut,
ber 1885 under villkor, bland andra, att styrelsen för läroanstalten, utan
vidare bidrag av staden, skulle ansvara för framtida skötsel och underhåll
av anstalten. Den 21 december 1888 började anstalten sin verksamhet
i det anstaltens nämnd genom cirkulär inbjöd allmänheten att mot
taxa begagna anstalten för vanliga hållfasthetsprov. Sedan år 1906 hava
kurser i materialprovning för institutets elever varit anordnade vid anstalten.

För upprätthållande av verksamheten vid anstalten har styrelsen för
institutet för budgetåret 1929/1930 tilldelats ett statsanslag av 3,000 kronor.
Med statsanslaget har förbundits skyldighet för institutets styrelse
att till handelsdepartementet och kommerskollegium avgiva berättelse
örn provningsanstaltens verksamhet samt redogörelse för anstaltens inkomster
och utgifter.

Avgifterna för de vid anstalten utförda provningarna skola enligt kommerskollegiets
beslut utgå enligt den taxa, som Kungl. Majit fastställt
för statens provningsanstalt.

Tjänstemännens vid anstalten avlöningar utgå jämlikt styrelsens för
anstalten beslut enligt följande grunder.

Anstaltens föreståndare åtnjuter arvode å 2,500 kronor för år jämte 10
procent å avgifter, influtna för arbeten, som av honom kontrollerats. Ilar
han själv utfört provet, tillkommer honom 25 procent av sagda avgifter.

Nämnda avgifter hava under räkenskapsåret 1929/1930 uppgått till 2,466
kronor 66 öre. Envar av två ingenjörer åtnjuter arvode å 2,000 kronor,
ålderstillägg å 500 kronor ävensom 25 procent av avgifterna för utförda
arbeten.

— 116

Sammanlagda kostnaderna för löner, arvoden, pensioner o. dyl. vid anstalten
under budgetåret 1929/1930 uppgingo till 22,789 kronor 24 öre.

Inkomsterna för utförda prov hava under budgetåret 1929/1930 uppgått
till 25,239 kronor 45 öre.

Revisorernas Revisorerna hava uppmärksammat, att provningsanstaltens räkenskauttaiande.
per fgr budgetåret 1929/1930 icke äro försedda med inkomstverifikationer.
Då för en fullständig granskning av anstaltens räkenskaper och förvaltning
är nödvändigt att i desamma upptagna inkomstposter vederbörligen
verifieras, finna sig revisorerna föranlåtna att erinra örn angelägenheten
av att anstaltens räkenskaper för framtiden förses med erforderliga
inkomstverifikationer.

§ 30.

Granskningen Enligt § 217 av stadgan för rikets allmänna läroverk den 24 september
läroverken^13 1928 (nr 412) skall varje allmänt läroverk äga ljus- och vedkassa, biblioräkenskaper.
teks- och materielkassa samt premie- och fattigkassa, och åligger vården
av jämte ansvaret och redogörelsen för dessa kassor vederbörande
rektor, som jämväl, där ej annorlunda är föreskrivet, bestämmer angående
utgifter, som ur desamma skola bestridas. Utom nämnda kassor skall
enligt § 218 av läroverksstadgan vid varje läroverk finnas en byggnadsfond.
Vården av jämte ansvaret för sistnämnda fond åligger lokalstyrelsen.
Redogörelsen för fonden ankommer på rektor. För donationsmedel
till stipendier eller för annat ändamål skall, därest de stå under
ett läroverks omedelbara förvaltning, rektor ansvara och redogöra, såvida
ej annorlunda är särskilt föreskrivet (läroverksstadgan § 224).

Räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor enligt §§ 217 och 224
ansvarar, skola jämlikt § 225 av nämnda stadga efter granskning av två
utav lärarkollegiet utsedda revisorer föreläggas kollegiet och av dess
ledamöter underskrivas. Göres icke anmärkning vid räkenskapernas beskaffenhet
eller i avseende på någon för medlen ställd säkerhet och uppkommer
i följd av grövre försummelse härutinnan för kassan förlust,
skola kollegiets ledamöter, en för alla och alla för en, Amra ansvariga för
densamma.

Räkenskaperna över förvaltningen av läroverkets byggnadsfond skola
underskrivas av lokalstyrelsen samt, där icke annorlunda är särskilt stadgat,
årligen granskas av två revisorer, vilka i stift, där byggnadskassa
finnes, utses den ene av domkapitlet och den andre av vederbörande kommunalstyrelse
samt i övriga stift båda av kommunalstyrelsen.

Revisorerna hava införskaffat uppgifter å de revisorer, som på grund
av läroverksstadgans föreskrifter utsetts att för budgetåret 1929/1930
verkställa granskning av ovannämnda kassors och fonders förvaltning.

Av dessa uppgifter framgår, att i åtskilliga fall vederbörande läroverkskollegier
till revisorer a\T rektors ekonomiska förvaltning utsett

— 117 —

extra ordinarie lärare. Sålunda har vid högre allmänna läroverket i
Härnösand samt vid samrealskolorna i Lysekil, Ronneby och Säffle såsom
revisorer av kollegiet utsetts, förutom en ordinarie lärare vid vederbörande
läroanstalt, jämväl en av skolans extra ordinarie lärare.

I vissa fall hava revisorerna för granskning av byggnadsfondens räkenskaper
icke utsetts i den ordning, som i läroverksstadgan föreskrivits.
Sålunda har vid samrealskolan i Tomelilla berörda fonds räkenskaper
granskats dels av en utav domkapitlet i Lund utsedd revisor, dels ock av
styrelsens för skolan ordförande, varemot någon revisor icke utsetts av
kommunalstyrelsen. Vid samrealskolan i Lysekil har icke heller av kommunalstyrelsen
utsetts någon revisor för granskning av ifrågavarande
fond utan har denna granskning enligt skolstyrelsens beslut verkställts
av styrelsens ordförande. Vid högre allmänna läroverket i Östersund
hava de personer, som i enlighet med läroverksstadgans föreskrifter utsetts
att granska byggnadsfondens räkenskaper, icke satts i tillfälle att
revidera desamma, utan har denna granskning, enligt uppgift av rektor
på grund av förbiseende av läroverksstadgans föreskrifter, verkställts av
tre medlemmar av skolans styrelse.

Med hänsyn till den i viss mån beroende ställning, extra ordinarie lärare
intaga till rektor, synes det revisorerna mindre lämpligt att dylika
lärare utses till revisorer för granskning av de i §§ 217 och 224 läroverksstadgan
angivna kassor. Vad beträffar ovan anmärkta förhållanden i
avseende å granskningen av byggnadsfondens räkenskaper hava revisorerna
ansett det påkallat, att vederbörande erinras örn angelägenheten
av att läroverksstadgans härutinnan givna bestämmelser efterlevas.

§ 31.

Vid granskning av vissa infordrade uppgifter rörande den lokala revisionen
av medelsförvaltningen vid de kommunala mellanskolorna hava
revisorerna funnit, att uppdraget att vara kassör vid kommunala mellanskolan
i Storvik innehaves av läroanstaltens inspektor.

Då uppdragen såsom inspektor och kassör vid samma läroanstalt icke
lämpligen synes böra innehavas av en och samma person, finna revisorerna
det påkallat, att åtgärder vidtagas i syfte att nämnda uppdrag vid
kommunala mellanskolan i Storvik anförtros åt särskilda personer.

§ 32.

Vid granskning av de tekniska läroverkens räkenskaper hava revisorerna
funnit, att nämnda läroanstalters kostnader för annonsering under
budgetåret 1929/1930 uppgått till följande belopp:

Revisorernas

uttalande.

Förening av
uppdrag såsom
inspektor och
kassör vid
kommunala
mellanskolan i
Storvik.

Revisorernas

uttalande.

Kostnaderna
(ör annonsering
vid
statens
tekniska
läroanstalter.

— 118 —

tekniska elementarskolan i Norrköping
» » » Borås

» läroverket i Malmö.................

» » » örebro ................

» » » Härnösand..........

» » » Västerås .............

» » » Eskilstuna...........

kronor 679:2 5

» 205: 2 8

» 7,179:6i

» 659:6 6

» 1,202: 6 0

» 1,212:6 7

» 124:80

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål belöpa sig alltså för nämnda
budgetår till 11,263 kronor 87 öre, varav komma på tekniska läroverket
i Malmö 7,179 kronor 61 öre och på samtliga övriga här ifrågavarande
läroanstalter 4,084 kronor 26 öre.

Märkas bör, att icke någon av nämnda läroanstalter haft att vidkännas
några kostnader för ledigförklarande av tjänster, enär dessa i förekommande
fall ledigförklaras genom skolöverstyrelsens försorg.

Enligt vad revisorerna inhämtat uppgår den i staten för tekniska läroverket
i Malmö upptagna anslagsposten »trycksaker, annonser, skrivmaterialier
m. m.» till 2,300 kronor. Till täckande av annonskostnader hava
i den mån nämnda anslagspost ej lämnat tillgång därtill, anlitats andra
i staten upptagna anslagsposter och därvid i första hand anslagsposten
»uppvärmning, belysning, renhållning m. m.» å 12,000 kronor. Läroanstaltens
rektor har erinrat, att i staten finge å en post göras minskning
och å en annan ökning endast statens slutsumma icke överskredes.

Revisorerna hava funnit, att sistnämnda läroverks annonser varit införda
i 140 tidningar i alla delar av landet.

I läroverkets katalog för höstterminen 1930 lämnas följande upplysningar
angående lärjungarnas hemorter:

Malmö stad.........

Malmöhus län
Kristianstads län
Blekinge län .......

Kronobergs län
Kalmar län.......

Jönköpings län................

Göteborgs och Bohus län

Skaraborgs län..............

Östergötlands län ...........

Stockholms län
Stockholms stad
Värmlands län
Gävleborgs län
Kopparbergs län
Jämtlands län ...

Summa 182.

— 119 —

Revisorerna måste beteckna det såsom anmärkningsvärt, att vederbörande
vid tekniska läroverket i Malmö för ifrågavarande ändamål disponerat
så stort belopp som i förevarande fall skett. Revisorerna förbise
ingalunda betydelsen av att ifrågavarande läroanstalter genom annonsering
göras kända, men givetvis bör därvid tagas tillbörlig hänsyn till kostnaderna.
I fråga örn tekniska läroverket i Malmö synes den i staten för
läroanstalten gjorda begränsningen av anslagsposten, avseende här ifrågavarande
ändamål, bort kunna tjäna som vägledning för vederbörande
vid bedömandet av frågan, inom vilken ram kostnaden för ändamålet
lämpligen bort hållas. Revisorerna vilja ock erinra, att den vederbörande
medgivna rättigheten att vid tillämpning av den fastställda staten å
en post göra minskning och å en annan ökning endast slutsumman icke
överskrides givetvis bör begagnas med aktgivande på, att förekommande
utgifter noggrant avvägas.

Revisorerna vilja i anledning av vad i ärendet förekommit erinra örn
angelägenheten av att kostnaderna för annonsering vid ifrågavarande
läroanstalter hållas inom rimliga gränser.

Kevisorernaa

uttalande.

— 120 —

Veterinärinrättningen

i Skara.

NIONDE HUVUDTITELN.

JT ordbmksdepartementet.

§ 33.

Revisorerna hava besökt veterinärinrättningen i Skara.

Rörande tillkomsten av inrättningen inhämtas i statsrådsprotokollet för
ecklesiastikärenden den 12 januari 1885 (statsverkspropositionen 8:e huvudtiteln,
punkten 46) följande.

Efter det under 1760-talet sedermera professorn Peter Hernqvist på allmän
bekostnad fått utomlands studera veterinärvetenskapen samt, återkommen
till Sverige, erhållit anställning såsom lektor vid gymnasiet i
Skara, förklarades han genom ett kungl, brev den 29 april 1774 berättigad
fortfarande uppbära en honom redan förut tills vidare tilldelad pension
mot villkor, att han vart tredje år skulle utexaminera minst två i veterinärkonsten
inövade personer, som kunde till det allmännas tjänst användas.
Genom kungl, brev den 8 maj 1775 uppläts hemmanet Brogården invid
Skara till en »lazarettsinrättning för sjuka kreatur för bättre befordran
och verkställighet af artis veterinariae fortplantande i riket», varjämte
sedermera lämnades anslag för byggnader och inventarier samt för
avlöning av en adjunkt. Genom testamente av Hernqvist, som avled år
1808, blev inrättningen ägare av Horshaga kvarn, 3/8 mantal i rusthållet
Forsen, åtskilliga tomter, stads- och domkyrko jordar samt skogslotter
ävensom ett kapital. Sedermera hava jämväl några andra, smärre donationer
tillfallit inrättningen.

De första närmare bestämmelser för inrättningens verksamhet gåvos
genom den av Kungl. Maj:t den 13 mars 1813 fastställda »Ordning, som
kommer att följas vid veterinärinrättningen i Skara», varuti bland annat
föreskrevs, att inrättningen skulle »omfatta botemedel för hustama djur i
allmänhet», och, på det både lärlingar måtte häruti förvärva sig nödig
skicklighet och ortens invånare hava tillfälle att finna råd och hjälp, skulle
särskilda hus på veterinärkassans bekostnad uppföras för hästar, hornboskap,
får och svinkreatur. I nämnda ordning bestämdes därjämte, att
lärling skulle vid avflyttning från skolan undfå föreståndarens vittnesbörd
så väl örn tiden, under vilken han vistats vid inrättningen, som örn
sin flit, större eller mindre framsteg i läroövningarna, skicklighet och förhållande.

Några år därefter inrättades i Stockholm en ny veterinärinrättning, och
föreståndaren för inrättningen i Skara förordnades att även förestå an -

121 —

stätten i Stockholm, dit lian avflyttade och där han blev boende i 34 ar.
Någon vikarierande lärare i Skara förordnades icke, och eleverna därstädes
måste för att erhålla kunskapsbetyg av förståndaren avsluta sin kurs
i Stockholm. Genom dessa omständigheter råkade Skarainrättningen i
förfall, till dess Kungl. Majlis nådiga provisoriska reglemente för veterinärinrättningen
i Skara den 20 juli 1855 utfärdades. Enligt detta reglemente
var inrättningens ändamål att lämna undervisning uti veterinärvetenskapen
och bilda skickliga hovslagare för landsorternas behov, varjämte
i 22 § uttryckligen stadgades, att utgångsexamen omfattade de kunskaper,
som erfordras för utövning av hovslagareyrket. Man antog likväl
vid veterinärinrättningen lärlingar, vilka efter erhållen undervisning i
veterinära ämnen meddelades avgångsbetyg örn att de innehade de kunskaper,
som erfordrades för utövningen av veterinäryrket. Då emelleitid
dessa personer icke voro erkända veterinärer, kunde de ej erhålla häftigt
verkande läkemedel från apoteken, ej heller fingo de användas vid den offentliga
sjukvården av husdjur; men genom nådigt brev den 11 oktober
1872 bestämdes, att under avvaktan på genomförandet av en förändrad organisation
av veterinärinrättningen i Skara sådan ändring av 22 § i n> ssnämnda
reglemente skulle äga rum, att avgångsexamen skulle omfatta
alla vid denna läroanstalt inhämtade kunskapsämnen, varjämte förklarades,
att elever, som i sådan ordning bleve från inrättningen utexamineiade
med godkända betyg, skulle äga att mot recept utbekomma från apotek
så väl häftigt verkande som andra, vanliga medikamenter, vilka för utövning
av djurläkareyrket erfordrades.

Redan i början av 1860-talet väcktes emellertid fråga örn en förbättrad
veterinärundervisning. Tvenne förslag, enligt vilka veterinärinrättningen
i Skara skulle ordnas såsom ett läroverk för fullständig veterinärutbildning,
blevo av Kungl. Majit framlagda till 1873 och 1874 års riksdagar,
men vunno icke riksdagens godkännande. Ett nytt förslag i samma syfte,
framlagt för 1878 års riksdag, hade samma öde. En år 1874 tillsatt kommitté
föreslog, bland annat, att inrättningen i Skara skulle, jämte sin uppgift
att vara vårdanstalt för sjuka djur, utbilda privatveterinärer för lantbrukets
behov. Inträdesfordringarna skulle vara lägre än till läroanstalten
i Stockholm och undervisningen mindre vetenskaplig, men likväl tillräcklig
att utbilda dugliga praktiska veterinärer. Det av kommittén utarbetade
förslaget i denna del framlades av Kungl. Majit för 1885 års
riksdag, och begärdes för dess genomförande en förhöjning med 12,900
kronor i inrättningens ordinarie anslag. Riksdagen beviljade det begärda
anslaget, men endast på extra stat. 1 anledning av en i riksdagens andra
kammare väckt motion beslöt 1886 års riksdag att, när de dåvarande eleverna
vid inrättningen avslutat den för dem bestämda lärokursen, inrättningen
skulle ombildas till en fullständig hovbeslagarskola för utbildande
av civila och militära hovslagare samt att där fortfarande finge underhållas
en sjukvårdsanstalt, för husdjur, varest lämplig praktisk undervis -

— 122

ning i behandling av enklare åkommor hos husdjuren torde lämnas åt
dem, som ville sig därav begagna. Sedan Kungl. Majit i anledning av
riksdagens nämnda beslut till 1888 års riksdag inkommit med förslag till
ny stat för inrättningens ombildande, uppfördes å ordinarie stat för inrättningens
verksamhet ett anslag å 1,400 kronor. Åren 1908 och 1919 hava
nya stater framställts för inrättningen.

Enligt nåd. stadgan den 2 oktober 1908 för veterinärinrättningen i Skara
är inrättningens ändamål att vara en fullständig hovbeslagarskola för
utbildning av civila och militära hovslagare samt sjukvårdsanstalt för
husdjur, varest lämplig praktisk undervisning i behandling av enklare åkommor
hos husdjuren meddelas för dem, som vilja begagna sig därav.
För läkaråtgärder såväl i medicinskt som kirurgisk! avseende erlägges ej
någon avgift. För foder och föda till sjuka djur, som mottagas till vård
vid inrättningen, betalar djurägaren av inrättningens styrelse fastställd
ersättning.

Enligt 1919 års stat finnas vid inrättningen två ordinarie befattningshavare:
föreståndaren (lektor) samt instruktionssmeden. Föreståndaren,
som i avlöningshänseende likställts med lektor vid högre läroverk, åtnjuter
en begynnelseavlöning av 5,800 kronor (3,900 + 1,900) jämte två ålderstillägg
å 500 kronor vartdera, vartill kommer tillfällig löneförbättring med
800 kronor jämte dyrtidstillägg. Instruktionssmeden åtnjuter en begynnelseavlöning
av 3,000 kronor (2,100 + 900) jämte två ålderstillägg å 300
kronor vartdera, vartill kommer dyrtidstillägg. Instruktionssmeden äger
årligen, efter det räkenskaperna avslutats och av styrelsen godkänts,
uppbära 10 procents andel av den å rörelsen i smedjan under åren uppkomna
nettovinsten. Nämnda andel av instruktionssmedjans nettovinst
har under de senaste fyra räkensskapsåren uppgått till respektive 221 kronor
36 öre, 248 kronor 53 öre, 287 kronor 66 öre och 263 kronor 58 öre.
Av återstoden av sagda nettovinst må användas erforderligt belopp för
anställande av extra betjäning i smedjan.

I staten finnes vidare uppfört 4,200 kronor till betjäning (hovslagare,
fodermarsk, tillika förste stalldräng, andre stalldräng), vikariatsersättning
200 kronor, premier åt lärjungarna 75 kronor samt till veterinärinrättningens
övriga utgifter 3,125 kronor. Därest fri hostad åtnjutes,
skall avdrag å lönen ske för föreståndaren med 500 kronor och för instruktionssmeden
med 300 kronor årligen. Sammanlagt uppgå de i staten
upptagna utgiftsbeloppen till 16,400 kronor. Till bestridande av dessa
utgifter jämte provision till instruktionssmeden skola, sedan 800 kronor
avgått för fria bostäder, användas

1) ordinarie statsanslaget till veterinärinrättningen;

2) avkastningen av till veterinärinrättningen upplåtna fastigheter och
kapital samt

3) inkomster av smedjan.

— 123 —

Ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg utgå från respektive
anslag i riksstaten.

Veterinärinrättningens inkomster och utgifter för budgetåret 1929/1930
framgår av nedanstående sammanställning.

Inkomster.

Statsmedel ........................................................................ 15,176:4 7

Arrendemedel................................................................... 6,086: —

Hyresmedel..................................................................... ^0:

Intressemedel .......................... 2,071: 33

Foderavgifter................................................................... 1,374: 8 3

Inkomster av smedjan.................................................... 9,724: 3 6

Diverse ............................................................................. 863: o8 35,346: 07

Summa 35,346: o7

Utgifter.

Löner och tjänstgöringspenningar av statsmedel efter

avdrag av hyresersättning (500 + 300) ................... 8,000: —

Ålderstillägg av statsmedel............................................. 800: —

Tillfällig löneförbättring av statsmedel ...................... 863:4 7

Dyrtidstillägg av statsmedel .......................................... 5,013: — 14,676: 47

Arvoden till hovslagaren, fodermarsken och andre

stalldrängen (1,500 + 1,250 + 1,150) .......................... 3,900:

Vikar iatsersättning........................................................... 2®®: —

Premier ............................................................................ ^ 4,120: —

Instruktionssmedens provision ....................................... 263: 5 8

Föreståndarens andel av avkastningen av försäljnings fonden

för »Horshaga kvarn» .................................... “ 393:12

Ersättning till föreståndaren för vissa föredrag ......... 125: — 781:7 0

Annonser och tryck ....................................................... 148: 9 5

Skrivmaterial .................................................................. 83: 8 3

Undervisningsmaterial...................................................... 80:

Inventarier ................................................................... 43:10

Byggnaders konto ............................................................ 513:81

Renhållningen ................................................................ 837: 51

Uppvärmning ............................................................... 467:2 5

Brandstodsavgifter......................................................... 356: 6 6

Skatter och onera .......................................................... 491:51

Telefonavgifter................................................................. 262:4 0

Under budgetåret har ytterligare influtit 1,750 kronor utgörande fordran från föregående
räkenskapsår.

* Den för föreståndaren fastställda tillfälliga löneförbättringen har minskats med motsvarande
belopp.

— 124 —

Foder

576: 44
1,433: 72

i.007: 6 2 5,752: so

Skogars och vägars underhåll
Diverse .................................

Utgifter för smedjan ..............

5,737: is

Summa 31,068: 15

Inkomster utöver utgifter...

4,277: 9 2

Veterinärinrättningens tillgångar voro den 30 juni 1930:

Innestående i bank

Utlånta medel .....

Obligationer .......

30,060: 49
3,000: —

9.663: 8 7 42,724: 3 6

Instruktionssmedjans behållning (innestående i bank)

12,259: os

Summa 54,983:41

Antalet hovslagarlärlingar för varje kurs får icke överstiga 12 civila
och 12 militära. Till kursens genomgående beräknas för civila hovslagare
fyra och för militära sex månader.

Den praktiska undervisningen i behandlingen av enklare åkommor hos
husdjuren meddelas en eller högst två timmar varje söckendag från och
med den 15 januari till och med den 31 maj samt från och med den 1
september till och med den 20 december. När så lämpligen kan ske, bör
denna undervisning meddelas i sammanhang med besiktigandet av de sjuka
djur, som äro intagna å inrättningens stallar.

De militära hovslagarkurserna hava från och med år 1923 upphört och
förlagts till veterinärhögskolan i Stockholm. Genom generalorder av år
1929 hava de även formellt uteslutits ur Skarainrättningens undervisningsplan.

I den civila hovbeslagarkursen, som pågått fyra månader varje höst,
har antalet elever under åren 1920—1930 varit respektive 7, 9, 8, 4, 6, 7,
8, 6, 6, 4 och 3.

Föreståndaren meddelar åt hovslagarlärlingarna undervisning i »fotens
anatomi och fysiologi med tillämpning på hovbeslaget, i hovens sjukdomar
samt sjukbeslag (teoretiskt), i husdjurens skötsel och vård under
friska tillståndet samt i uppförande och inredande på ändamålsenligt sätt
av de för husdjur avsedda byggnaderna».

Eleverna få dessutom biträda vid sjukvården för att lära sig hanterande
av djuren och deras fängsling, särbehandling m. m.

Instruktionssmeden meddelar undervisning i »hovbeslag och smide:
förfärdigande av söm och broddar, förfärdigande av vanliga hästskor och
arméns modellskor, förfärdigande av skor för olika benställningar, hovformer
och hovsjukdomar, förfärdigande av sko- och smidesverktyg; i
skoning å död hästs hovar samt verkning och skoning av levande hästs
hovar.»

— 125 —

Från och med budgetåret 1926/1927 har nettoinkomsten å rörelsen i instvuktionssmedjan
icke tagits i anspråk för bestridande av inrättningens
utgifter utan fonderats för mötande av väntade utgifter för inrättningens
jordegendomar och byggnader. Instruktionssmedens tantiem, vilket,
som förut framhållits, skolat utgå av nämnda nettoinkomst, har i stället
utbetalts från andra medel, som inrättningen disponerat. Av instruk
tionssmedjans medelsredogörelse, som icke ingår i inrättningens räkenskaper,
framgår att å smedjans konto i hank den 30 juni 1930 innestod
en behållning av icke mindre än 12,259 kronor 5 öre.

Enligt revisorernas mening torde veterinärinrättningen i Skara numera
icke hava någon uppgift att fylla såsom undervisningsanstalt. Ett
stöd för denna uppfattning finna revisorerna i bland annat det ringa
antalet elever vid inrättningen, som icke står i rimlig proportion till de
kostnader, som staten iklätt sig för inrättningens upprätthållande. Sedan
de militära hovbeslagarkurserna vid inrättningen numera upphört,
återstår allenast undervisningen för civila hovbeslagare. Det synes revisorerna
böra tagas under övervägande, örn ej denna undervisning skulle
kunna överflyttas till hovbeslagarskolan vid Alnarp. Beträffande veterinärinrättningens
sjukvårdsverksamhet har densamma såsom sin egentliga
uppgift haft att tjäna undervisningen vid inrättningen, varför statsverkets
bidrag till denna verksamhet i samband med överflyttandet av
hovbeslagarkurserna till annan inrättning torde böra upphöra.

Utan att närmare ingå på frågan örn, vilka anordningar som i samband
med inrättningens nedläggande kunna vara de lämpligaste, vilja
revisorerna framhålla vikten av att snarast möjligt utredning verkställes
rörande veterinärinrättningens upphörande såsom statlig institution.

Så länge emellertid inrättningen ännu uppehälles, synes det revisorerna
vara i sin ordning, att utgifterna för ålderstillägg, tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg icke såsom hittills varit fallet helt belasta
vederbörande riksstatsanslag, utan torde de, i den mån så låter sig
göra, böra bestridas av inrättningens egna inkomster.

§ 34.

I det förslagsanslag å högst 70,000 kronor, som 1918 års lagtima riksdag
anvisade till svenska mosskulturföreningen för år 1919, ingick bland annat
ett belopp av 10,000 kronor för anordnande av fasta försök i Jämtland.
Vid närmare prövning av frågan örn anordnande av dessa försök
befanns, att för desamma borde anordnas en fast försöksgård med uppsättning
av kreatur och redskap in. m. För möjliggörande härav bevil
jade 1919 års lagtima riksdag för år 1920 22,600 kronor, varjämte till täckande
av driftskostnaderna vid försöksgården för vartdera av åren 1920
och 1921 anvisades 9,000 kronor. Vid beviljandet av nämnda anslag å

Kevisorernas

uttalande.

Svenska mosskulturföreningens
försöksgård
vid
Gisselås.

— 126 —

22,600 kronor utgick man från att en gård om cirka 25 hektar odlingsjord,
varav 5 hektar odlad jord, skulle arrenderas. Någon lämplig försöksgård
kunde emellertid icke erhållas på arrende, varför mosskulturföreningen
fann sig nödsakad att för ändamålet under sommaren 1920
inköpa erforderligt område, bestående av en större myr omedelbart intill
Gisselås anhalt vid Inlandsbanan. Anläggningskostnaderna för anordnande
av en försöksgård å denna myr beräknades till 89,865 kronor. För
täckande av dessa kostnader disponerade föreningen nämnda belopp å

10.000 kronor, som 1918 års riksdag beviljat för anordnande av fasta försök
i Jämtland, varjämte 1921 års riksdag för ändamålet beviljade föreningen
ett räntefritt låneunderstöd å 80,000 kronor. Vidare tilldelade
Kungl. Maj:t den 4 november 1921 föreningen från arbetslöshetsanslaget
11,617 kronor 30 öre för vissa arbeten å försöksgården.

De av 1919 års riksdag anvisade medlen 22,600 kronor till anläggningskostnader
samt 9,000 kronor till driftskostnader under år 1920 hava däremot
icke disponerats av föreningen utan besparats statsverket. Likaledes
har av anslaget till driftskostnader under år 1921, 9,000 kronor, enligt
nådigt brev den 7 oktober 1921 endast 4,700 disponerats av föreningen.

1922 års riksdag anvisade såsom bidrag till driftskostnaderna vid försöksgården
för år 1922 7,300 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1923

5.000 kronor.

1923 års riksdag anvisade såsom räntebärande amorteringslån åt föreningen
för bestridande av utgifter för byggnader samt inköp av kreatur
vid försöksgården 40,000 kronor. Sedan emellertid försöksgårdens
ekonomiska ställning, på sätt närmare omförmäles i 1927 års statsverksproposition,
nionde huvudtiteln punkt 74, visat sig ohållbar, har såsom
ett led till ekonomiens ordnande sistnämnda lån jämlikt riksdagens medgivande
från och med den 1 juli 1927 förändrats till stående räntefritt
lån. Ifråga om villkoren för lånet har Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 föreskrivit,
att detsamma må av mosskulturföreningen tillgodonjutas så
länge föreningen innehar fastigheten Gisselås och såsom försöksgård
brukar densamma enligt de närmare bestämmelser, som äro meddelade
eller komma att av lantbruksstyrelsen ytterligare föreskrivas; att föreningen
å försöksgårdens skuld till den så kallade Torestorpsfonden avskriver
34,000 kronor; att ingen åtgärd, som kan föranleda ökad skuldsättning
för försöksgården, vidtages utan Kungl. Maj:ts medgivande;
samt att det skall åligga föreningen såväl att omedelbart täcka lån, som
*ör försöksgården upptagits utan sådant medgivande, som ock att föra
räkenskaperna för försöksverksamheten vid Gisselås utan sammanblandning
med föreningens övriga räkenskaper.

Såsom bidrag till driftskostnaderna vid försöksgården hava vidare anvisats
för budgetåren 1924/1925 3,000 kronor, 1925/1926 10,500 kronor, 1926/
1927 12,600 kronor, 1927/1928 14,500 kronor, 1928/1929 14,500 kronor, 1929/
1930 17,000 kronor samt för budgetåret 1930/1931 17,000 kronor. Vidare

— 127 -

har innevarande års riksdag såsom bidrag till gäldande av kostnader
för byggnadsarbete å samma försöksgård anvisat 8,800 kronor.

Till försöksgården, som inköptes under sommaren 1920, har statsverket
således lämnat bidrag dels till bestridande av anläggnings- och andra
engångskostnader i form av stående räntefria lån tillhopa 120,000 kronor
och i form av anslag tillhopa 30,417 kronor 30 öre dels ock till driftskostnader
sammanlagt 106,100 kronor.

Vidare har, såsom förut nämnts, mosskulturföreningen fått avskriva
försöksgårdens lån till den så kallade Torestorpsfonden å 34,000 kronor,
varjämte försöksgården ännu häftar i skuld till föreningen med omkring

35,000 kronor, vilket lån amorteras och förräntas av statens bidrag till
försöksgården.

Även från Jämtlands läns hushållningssällskap har bidrag lämnats till
försöksgården, vilket bidrag under senaste budgetår uppgick till 1,200
kronor.

Slutligen har genom kungl, brev den 23 maj 1930 mosskulturföreningens
styrelse för uppehållande av driften vid försöksgården under de sista tre
månaderna av budgetåret 1929/1930 medgivits upptaga ett tillfälligt lån
å högst 3,000 kronor med skyldighet för föreningen att täcka lånet inom
ett år från dess upptagande.

Beträffande det ekonomiska resultatet av försöksgårdens verksamhet
framhöll vederbörande departementschef i 1922 års statsverksproposition,
nionde huvudtiteln punkt 86, i samband med frågan örn bidrag till driftskostnaderna
vid försöksgården under tiden 1 januari—30 juni 1923 bland
annat, att enligt departementschefens förmenande ifrågavarande försöksgård
efter iordningställandet borde kunna så skötas, att något bidrag
av statsmedel till driftskostnaderna ej tarvades. Därvid ville departementschefen
särskilt framhålla, att det statslån å tillhopa 80,000 kronor,
som föreningen erhållit, löpte utan ränta, en förmån som enligt departementschefens
mening redan i och för sig syntes vara att anse såsom ett
tillräckligt statsunderstöd för ändamålet.

I samband med att 1927 års riksdag ordnade försöksgårdens ekonomiska
ställning framhöll riksdagen, att vid den ställning riksdagen sålunda intoge
till frågan örn ordnande av försöksgårdens ekonomi och örn statsanslag
till täckande av kostnader för dess drift riksdagen knöte den förväntan,
att verksamheten mer inriktades på att visa möjligheten för ekonomiskt
lönande myrjordbruk eventuellt genom att i större utsträckning
än hittills övergå till normal jordbruksdrift å försöksgården. Härjämte
förutsatte riksdagen, att största varsamhet iakttoges med avseende å åtgärder,
som kunde föranleda ökade utgifter, och att verksamheten så ordnades,
att inkomster och utgifter beträffande själva jordbruksdriften
täckte varandra.

I sin framställning angående statsbidrag till försöksgårdens verksamhet
under budgetåret 1931/1932 har mosskulturföreningens styrelse fram -

Kevisorernas

uttalande.

Egnakemslåne verksamheten.

— 128 —

hållit, att vid beräknandet av försöksgårdens inkomster hänsyn borde
tagas till det av föreningen förut påpekade förhållandet, att nära hälften
av försöksgårdens areal, sannolikt på grund av någon marksjukdom, som
vöre föremål för ett intensivt studium, icke lämnade mera än 1/a å */« av
vad den borde ge och vad övriga delar av myren gåve.

Revisorerna anse sig böra erinra örn att 1922 års revisorer funnit kostnaderna
för försöksgården avsevärt höga, även örn hänsyn toges till anläggningens
karaktär av ett försök och till att anläggningsarbetet delvis
utförts under den svåraste dyrtiden. Sedan nämnda uttalande gjordes,
har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, statsverket fått ytterligare
bidraga till försöksgårdens verksamhet med avsevärda belopp i
form av såväl stående räntefritt lån som bidrag till driftskostnaderna.
Därest verksamheten vid försöksgården jämväl i framtiden skall uppehållas
i samma omfattning som nu, torde statsverket otvivelaktigt ha att
motse ytterligare krav på betydande bidrag. Härtill kommer, såsom framgår
av mosskulturföreningens nämnda framställning, att nära hälften av
försöksgårdens areal, sannolikt på grund av någon marksjukdom, icke
lämnar mera än 1/s å 1U av vad den borde ge och vad övriga delar av
myren ge, ett förhållande, som torde kunna menligt inverka på det syfte,
försöksgårdens verksamhet har att tjäna.

Då det med hänsyn till vad sålunda anförts synes kunna ifrågasättas,
huruvida statsverket längre skall bidraga till försöksgårdens verksamhet,
vilja revisorerna framhålla önskvärdheten av att utredning verkställes
rörande statens framtida ställning till företaget.

§ 35.

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättandet av egnahemslånefonden i syfte
att bereda tillfälle för mindre bemedlade personer att erhålla lån för förvärvande
på landsbygden av egna hem. De närmare bestämmelser, som
reglerat lånerörelsen hava under årens lopp varit föremål för åtskilliga
jämkningar och ändringar. Beträffande de under senaste åren vidtagna
ändringar i egnahemslånebestämmelserna må erinras, att 1919 års lagtima
riksdag, med bifall i allt väsentligt till propositionen nr 106, antog
förnyade allmänna villkor och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse,
vilka särskilt avsågo förbättringar i organisationshänseende. Vid
1923 års riksdag genomfördes, med bifall till propositionen nr 144, viss
ytterligare reformering av egnahemslånerörelsen, främst i ändamål att
befordra nybildningen av självständiga egnahemsjordbruk. Även vid
1926 och 1927 års riksdagar beslötos ändringar i lånebestämmelserna, huvudsakligen
avseende dels förhöjt maximivärde för jordbrukslägenheter
i syfte att befrämja bildandet av bärkraftiga jordbruk, dels ock
ändring i reglerna för egnahemslånens förräntning och återbetalning. Nu

— 129 —

gällande bestämmelser på ifrågavarande område återfinnas i kungörelsen
den 8 juni 1928 angående allmänna grunder för den statsunderstödda
©gnahemsverksamheten (nr 217), kungörelsen samma dag med reglementariska
föreskrifter rörande den statsunderstödda egnahemslåne- och premielåneverksamheten
(nr 218) samt kungörelsen samma dag med reglementariska
föreskrifter rörande den statsunderstödda jordförmedlingsoch
jordanskaffningsverksamheten (nr 219). Därjämte må nämnas kungörelsen
den 1 september 1928 med särskilda föreskrifter rörande utlämnande
av egnahemslån och premielån till beställningshavare på reservstaten
för furirer vid Gotlands trupper.

Enligt hithörande bestämmelser må egnahemsverksamheten under överinseende
av statens egnahemsstyrelse utövas av, bland andra, hushållningssällskapen
såsom låneförmedlare. Hushållningssällskapen skola utöva
här avsedd statsunderstödd egnahemsverksamhet genom en av sällskapet
inrättad egnahemsnämnd med uppgift, bland annat, att i sällskapets namn
och å dess vägnar bedriva egnahemslåne- och premielåneverksamhet samt
jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamhet enligt gällande kungörelser
i ämnet. De medel, som staten anvisar hushållningssällskap för
egnahemsverksamhetens bedrivande, skola hållas avskilda från sällskapets
övriga medel.

Egnahemslåneverksamheten under nuvarande organisationsform har
fortgått från och med den 1 januari 1929.

Då det synts revisorerna vara av intresse att erfara, huru förhållandena
under det första verksamhetsåret gestaltat sig, och då vidare de stora kapitalinvesteringar,
som från statens sida måste göras för bedrivandet av
denna verksamhet, synas göra det önskvärt att statsmakterna erhålla en
översikt av densamma, hava revisorerna införskaffat uppgifter angående
samtliga egnahemsnämnders låneförmedling. Uppgifterna hava sammanställts
i nedanstående tabell.

9 — 803274

Ren.-berättelse ang. statsverket för år 1930. 1.

Revisorernas
uttal ande.

— 130 —

Tabell.

Hushållningssällskap i län	För egnahems-nämnden och dess personal	För besiktningar	Expensmedel	Summa kronor
l	2	8	4
Stockholms län och stad...... ......	36,048: 24	12,143: 26	7,831: 39	56,022: 88
Södermanlands ..............................	10,677: 6 5	5,082: 88	6,206: 93	21,967: 46
Östergötlands .................................	16,912: 34	4,248: 09	4,636: 38	25,796: 81
Kalmar norra .................................	6,738: 4 5	920: 15	956: 3 5	8,614: 95
Kalmar södra ................................	6,765: so	695: 8 0	415: 45	7,877: 05
Gotlands .......................................	7,367: 5 0	2,667: 85	4,141: 09	14,176: 44
Blekinge .......................................	13,595: 9 7	5,449: 96	6,641: SS	25,687: 80
Kristianstad .................................	38,524: o 7	10,306: 21	28,949: 21	77,779: 4 9
Malmöhus.........>...........................	10,359: 25	1,069: 15	3,390: 70	14,819: 10
Hallands .......................................	5,371: 85	2,516:40	10,992: 64	18,880: 89
Kronobergs ...................................	11,524: 7 0	4,275: 4 5	1,987: 07	17,787: 22
Jönköpings ....................................	7,054: —	1,078: 80	2,841:11	10,973: 91
Göteborgs och Bohus ....................	9,607: 82	1,511: 82	3,210: 94	14,330: 68
Älvsborgs södra .............................	8,519:35	4,993: u	4,726: 88	18,239: 34
Älvsborgs norra..............................	4,342: 70	5,248: 96	3,815: 5S	13,407: 24
Skaraborgs ....................................	14,298: 99	5,544: 20	3,311: 75	23,154: 94
Värmlands ....................................	21,362: 3 9	9,919: 90	8,422: 51	39,704: 8 o
Örebro ..........................................	10,801: 80	6,618: 60	1,145: 96	18,566: 86
Västmanlands .................................	9,500: —	3,131: 72	2,780: 90	15,412: 62
Uppsala..........................................	10,523: S0	3,062: 05	6,139: 03	19,724: 88
Kopparbergs .................................	9,249: 56	4,195: 52	1,443: 13	14,888: 20
Gävleborgs ....................................	16,045: 66	2,867: 8 2	2,608: 0 4	21,521: 52
Västernorrlands .............................	21,662: 2 7	14,641: 3 7	23,666: 3 o	59,969: 94
Jämtlands.......................................	12,100: —	6,267: 07	7,909: 3 9	26,276: 46
Västerbottens .................................	18,733: 4 5	10,338: 21	9,052: 19	38,123: 85
Norrbottens....................................	25,584: 90	6,581: 54	9,623: 21	41,789: 65
Summa kronor	—	135,375:87	- 1	665,494: 28

Såsom av tabellen framgår ställa sig särskilt kostnaderna för besiktningar
mycket olika inom olika län. I några fall synas dessa kostnader
påfallande höga. Vad de norrländska länen beträffar har detta givetvis
sin förklaring däri, att de stora avstånden kräva längre och därigenom
dyrbarare resor. I vissa andra län åter synas kostnaderna för ifrågavarande
ändamål oskäligt höga och torde kunna väsentligt nedbringas genom
mera planmässigt ordnande av resorna eller genom andra lämpliga
åtgärder.

Jämväl personalkostnaderna synas revisorerna i vissa fall höga. En -

— 131 —

Hushållningssällskap i län	Inkomna låneansök- ningar	Utförda Utförda besikt-besiktningar ningar å lägen-för bevil- beter, till vilka jande av lån förut he-lan \| viljats	Summa besikt- ningar	Kostnad för varje besiktning, medeltal kronor
5	6	7	8	9
Stockholms län och stad	438	200	800	1,000	12: 14
Södermanlands ............	76	107	51	158	32: 17
Östergötlands ..................	105	90	130	220	19: 31
Kalmar norra..................	53	16	55	71	12: 96
Kalmar södra..................	56	38	133	171	4: 07
Gotlands ........................	60	64	134	198	13: 4 7
Blekinge ........................	155	301	258	559	9: 75
Kristianstad ....................	516	511	1,109	1,620	6: 3 6
Malmöhus .....................	92	44	200	244	4: 38
Hallands ........................	102	95	117	212	11: 87
Kronobergs .....................	174	151	50	201	21: 28
Jönköpings ....................	60	28	172	200	5: 39
Göteborgs och Bohus ......	83	21	49	70	21: 60
Älvsborgs södra ...............	99	68	254	322	15: 51
Älvsborgs norra...............	158	146	185	331	15: 86
Skaraborgs .....................	115	140	290	430	12: 89
Värmlands .....................	401	276	493	769	12: 90
Örebro ...........................	272	236	50	286	23: 14
Västmanlands..................	68	68	ilo	178	17: 59
Uppsala...........................	188	179	53	232	13: 20
Kopparbergs .................	129	150	200	350	11: 99
Gävleborgs ............ ........	121	21	109	130	22: 06
Västernorrlands ...............	351	315	524	839	17: 45
Jämtlands .....................	397	322	551	873	7: 18
Västerbottens ..................	357	210	320	530	19: 61
Norrbottens.....................	358	253	9	262	25: 12
Summa kronor		—	—	10,456	enL kol.\12.96 2 och 8 J

ligt vad revisorerna hava sig bekant innehava egnahemsnämndernas
tjänstemän i stor utsträckning samtidigt andra avlönade befattningar hos
hushållningssällskapen. För nedbringande av personalkostnaderna synes
det i dylika fall höra undersökas, huruvida ej vederbörande befattningshavare
skäligen bör kunna åtnöjas med en reducerad avlöning.

Slutligen vilja revisorerna på förekommen anledning framhålla önskvärdheten
av att egnahemslåneärenden i olika instanser handläggas på
sådant sätt, att lånesökande med största möjliga skyndsamhet må erhålla
besked, huruvida sökta lån beviljats eller icke.

— 132 —

Nionde huvudtitelns
anslag
till rese- och
traktamentspenningar.

Hushållningssällskap i län	Antal beviljade lån	Antal lån vid 1929 års slut	Summa skuld till statskontoret, kapitäl och ränta	Egnahemsnämndens sammanlagda om-kostnader utom av-skrivningar i % av skuld enl. kol. 12
	10	11	12	18
Stockholms län och stad.........	175	1,891	11,490,471: 58	0: 49
Södermanlands .....................	61	928	5,355,417: 53	0: 41
Östergötlands ........................	79	1,015	3,723,600: 4 2	0: 6 9
Kalmar norra........................	34	604	2,354,665:3 7	0: 37
Kalmar södra ........................	49	693	2,178,764: 25	0: 36
Gotlands ..............................	58	1,227	4,436.633: 7 9	0: 32
Blekinge ..............................	100	1,245	4,262,488: 04	0: 60
Kristianstad...........................	329	4,614	21,341,130: 44	0: 3 6
Malmöhus..............................	65	1,371	9,164,747: 17	0: 16
Hallands ..............................	93	1,004	4,956,006: 78	0: 38
Kronobergs ...........................	138	1,142	3,462,746: 99	0: 51
Jönköpings ..........................	36	724	2,421,187: 69	0: 4 5
Göteborgs och Bohus ............	62	1,349	3,949,684: 24	0: 36
Älvsborgs södra.....................	68	1,415	4,693,062: 3 2	0: 39
Älvsborgs norra .....................	92	1,021	4,229,034: 91	0: 32
Skaraborgs ...........................	90	1,153	5,587,656: 71	0: 41
Värmlands ...........................	237	1,846	6,380,912: 41	0: 62
Örebro .................................	241	1,157	4,710,457: 6 8	0: 3 9
Västmanlands........................	''63	937	4,411,873: 06	0: 35
Uppsala ................................	148	1,173	5,223.141: 85	0: 38
Kopparbergs...........................	120	1,352	4,618,919: 69	0: 32
Gävleborgs .........................	82	1,326	4,844,070: 18	0: 4 4
Västernorrlands .....................	302	3,604	12,377,664: 22	0: 48
Jämtlands ..........................	194	1,451	4,935,050: 7 2	0: 53
Västerbottens ........................	290	3,809	12,909,827: 45	0: 30
Norrbottens..........................	223	2,270	6,587,182: 4 9	0: 63
Summa kronor	—	—	160,606,397: 98	enl. kol.U. 4 och 12 r

Anm. Uppmärksammas bör, att Malmöhus läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd
endast lämnat ett fast anslag till hushållningssällskapet för dess bestyr med egnahemslånerörelsen,
varigenom allt för låga medeltal erhållits.

§ 36.

Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1929/1930
hava revisorerna funnit, att å nionde huvudtitelns anslag till rese- och
traktamentspenningar, vilket i riksstaten upptagits med 1,225,000 kronor,
efter avdrag av influtna uppbördsmedel, redovisats utgifter å tillhopa

— 133

1,460,101 kronor 82 öre. Revisorerna hava funnit sig böra närmare undersöka
orsakerna till det betydande överskridande, som sålunda ägt rum
beträffande detta anslag.

En sammanställning av utgifterna under anslaget för de senaste sex
åren innefattas i följande tabell.

Budgetår	Anvisat anslag Utgifter
kr,	kr.
1924/1925	............ 700,000	— 1,348,017:	30
1925/1926	............ 1,350,000	— 1,222,401:	49
1926/1927 ...........	........... 1,350,000	_ 1,222,376:	16
1927/1928	............ 1,225,000	— 1,227,109:	29
1928/1929	............ 1,225,000	— 1,228,920:	76
1929/1930	............ 1,225,000	— 1,460,101:	82

Från ifrågavarande anslag utgår resekostnads- och traktamentsersättning
till befattningshavare i jordbruksdepartementet, lantbruksstyrelsen,
egnahemsstyrelsen och fiskeriadministrationen, till lantbruksingenjörer
och deras biträden samt till distriktslantmätare och deras biträden m. fl.

Till distriktslantmätare och deras biträden hava under de senaste sex
kalenderåren utgått resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel
med följande belopp.

år 1924 .............................. kronor 847,458

» 1925 ................................ » 791,191

» 1926 ................................ » 818,116

» 1927 ............................... » 833,887

» 1928 ............................... » 784,895

» 1929 ................................. » 908,905

Till statens lantbruksingenjörer och deras biträden utgick under senaste
budgetår resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel
med sammanlagt omkring 300,000 kronor.

Genom beslut av 1918 och 1920 års riksdagar har statsverket numera i
huvudsak åtagit sig kostnaderna för rese- och traktamentsersättning till
distriktslantmätare och deras biträden. I sammanhang härmed framhöll
1920 års riksdag i sin skrivelse (nr 321) med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa anslag till lantmäteriväsendet, att riksdagen
ville understryka vad i 1919 års motsvarande proposition framhållits —
och som även biträddes av föredragande departementschefen år 1920 —
nämligen, att åtskilliga begränsningar i rätten till reseersättning borde
stadgas för distriktslantmätare liksom skett exempelvis beträffande liknande
ersättningar till skogsstatens personal.

Genom kungörelse den 31 december 1920 (nr 909 »resereglemente för
lantmätare») med däri sedermera vidtagna ändringar har distriktslant -

134 —

mätare oell deras biträden tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning
fastställts.

Utöver vad i allmänna resereglementet finnes stadgat angående viss begränsning
i rätten till traktamentsersättning innehåller resereglementet
för lantmätare i sådant avseende endast en bestämmelse örn att reducering
av traktamentsersättning skall äga rum vid vistelse å samma plats
under mer än 15 dygn.

Enligt 10 § i nyssnämnda resereglemente för lantmätare åligger det
sakägare, att, där så påfordras och det utan avsevärda svårigheter kan
ske, mot i orten gängse pris tillhandahålla förrättningsmannea och hans
tjänstemedhjälpare god husmanskost samt tjänligt husrum med ljus,
värme och uppassning. Uraktlåter sakägare detta, åligger honom gälda
ersättning till vederbörande för den merkostnad, som denne styrker sig
hava för kost och husrum utgivit utöver honom tillkommande traktamentsersättning.

Enligt tilläggsbestämmelserna till 1929 års resereglemente äro distriktslantmätare
placerade i rese- och traktamentsklass II C (12 + 7), extra lantmätare
i II D (10 + 6), tekniskt biträde och lantmäterielev i III E (8 + 5).

Enligt samma tilläggsbestämmelser äro jägmästare placerade i reseoch
traktamentsklnss II C (12 + 7), skogstaxator i II D (10 + 6) och kronojägare
i III E (8 +5).

Beträffande lesor, som i avlöningsreglementet för domänverket 24 § 2
morn. karakteriseras såsom »ofta eller regelbundet återkommande resor,
som innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning», gäller för personal
vid domänverkets lokalförvaltningar särskilt besparingsreglemente.

Enligt detta besparingsreglemente utgår till jägmästare traktamentsersättning
med 11 kronor för dygn (8 + 3), till skogstaxator med 10 kronor
för dygn (7 + 3) samt till kronojägare med 6 kronor för dygn (4 -f 2).

Resekostnadsersättning utgår enligt lantmätarnas resereglemente efter
motsvarande grunder i allmänna resereglementet. Beträffande resekostnadsersättning
till befattningshavare vid domänverket är att märka, att
vid domänverket förekommer anordningen med månatliga fasta respenninganslag
till vissa befattningshavare. Densamma innebär, att domänstyrelsen
årligen på grundval av vunnen erfarenhet inordnar befattningshavarna
i vissa resekostnadsgrupper, för vilka bestämda respenninganslag
äro fastställda. Därest sålunda utgående respenninganslag befinnes
hava varit otillräckligt för vederbörandes verkliga reseutgifter under ett
och samma kalenderår, kan domänstyrelsen tilldela honom skäligt tillläggsanslag,
varjämte styrelsen, då omständigheterna föranleda särskild
ökning under viss tid av de en befattningshavare åliggande resor, undantagsvis
äger bevilja extra resekostnad för sådan tid.

I detta sammanhang må framhållas, hurusom Kungl. Maj:t den 5 juli
1929 uppdragit åt särskild sakkunnig att, på grundval av föreliggande
utredningsmaterial, fortsätta och slutföra utredning angående planlägg -

— 135 —

ning av tjänsteresor samt angående besparingsreglementen eller däremot
svarande föreskrifter för olika grupper av befattningshavare samt inkomma
med förslag till bestämmelser i nämnda hänseende. Den sakkunnige
framlade sin utredning den 28 juni 1930, varvid han beträffande resekostnads-
och traktamentsersättning till distriktslantmätare och deras
biträden bland annat framhöll, att de inskränkningar, väsentligen i traktamentsersättningen,
som skett genom resereglementet för lantmätare,
emellertid vore tämligen obetydliga i förhållande till vad som vore fallet
beträffande jägmästarna, med vilka distriktslantmätarna närmast voie
jämförliga. Det vore att märka, att jägmästarnas revir vöre avsevärt
färre till antalet än lantmätardistrikten och alltså genomsnittligt större
till omfattningen.

Den sakkunnige erinrade även örn, att statskontoret i utlåtande den 15
juni 1925 över förslag till tillämpningsföreskrifter till samma års allmänna
resereglemente hemställt, att distriktslantmätarna måtte placeras
i rese- och traktamentsklass II D, samt att statskontoret och riksräkenskapsverket
i gemensamt utlåtande den 30 maj 1927 över motsvarande förslag
till tilläggsbestämmelser till 1927 års allmänna resereglemente uttalat
sig för en reglering nedåt av rese- och traktamentser sättningen för distriktslantmätarna
genom nytt besparingsreglemente för dem.

Vidare framhöll den sakkunnige, att vid bedömande av den föreliggande
frågan avseende också borde fästas vid distriktslantmätarnas allmänna
inkomstställning. Det vore härvid att uppmärksamma, att de sakkunniga,
vilka förberedde 1926 års lönereglering för överlantmätarna, givit
uttryck för den uppfattningen, att nämnda tjänster vore svåra att rekrytera
av bland annat den anledningen, att många distriktslantmätare
föredroge att förbliva å redan innehavd befattning med dess större
inkomstmöjligheter. Detta bestyrktes av lantmäteristyrelsen i yttrandet
över sakkunnigförslaget. Bortsett från ålderstillägg beräknades sålunda
enligt lantmäteristyrelsen en distriktslantmätare normalt nå en inkomst
av omkring 10,000 kronor. Ett stort antal hade dock högre inkomster.
Detta gällde i all synnerhet de driftigaste distriktslantmätarna, som i särskild
grad åtnjöte allmänhetens förtroende. Sällsynt torde icke vara, yttrade
styrelsen, att en sådan lantmätare åtminstone under sina bästa åi
kunde uppdriva sina inkomster till väsentligt högre belopp än ovan angivits.

Med anledning av ett yttrande av lantmäteristyrelsen örn reduktionen
av traktamentsersättningen vid längre tids vistelse å samma plats framhåller
den sakkunnige, att sådan begränsning förekomme jämförelsevis
sällan. För 6 undersökta län hade sålunda under ett år bland 1,058 av
distriktslantmätare företagna resor, som sträckt sig över mer än en dag,
sammanlagt 31 resor varat mer än 15 dagar. Reducerat traktamente hade
under dessa resor utgått för tillhopa endast 98 dygn. För tjänstebiträdena
förekomme ifrågavarande traktamentsersättning i något, men ej

136 —

avsevärt större proportion. Den omhandlade reduktionen vore givetvis
mindre kännbar för lantmätarpersonalen än för de tjänstemän, som vore
i avsaknad av förmånen att åtnjuta billig — stundom kanske helt kostnadsfri
- inkvartering hos sakägare. Vad anginge lantmäteristyrelsens
uttalande, att traktamentsersättningen till lantmätarna i viss mån måste
utgöra ersättning för minskad arbetsinkomst under resorna, stöde denna
uppfattning i bestämd strid med det allmänna syftet med resetraktamentet,
som vore att utgöra gottgörelse allenast för merutgiften för livsuppehället
under resorna. För en utomstående betraktare vore det ock svårt
att förstå, att ifrågavarande resor kunde anses såsom inkomstminskande,
då de väl snarast utgjorde förutsättning för, att lantmätarna skulle kunna
komma i åtnjutande av inkomst enligt taxa.

Den sakkunnige föreslog, att distriktslantmätare skulle placeras i reseoch
traktamentsklass II D samt att i de fall sakägaren tillhandahölle förrättningsmannen
kost och husrum, traktamentet skulle utgå i enlighet
med vad som gällde för tjänstgöringstraktamente efter 15:e dygnet.

I kungörelsen den 31 december 1920 (nr 911 »resereglemente för lantbruksingenjörer»)
med däri vidtagna ändringar hava fastställts de grunder,
efter vilka resekostnads- och traktamentsersättning utgår till lantbruksingenjörer
och deras biträden. Detta resereglemente innehåller i
huvudsak parallellbestämmelser till resereglementet för lantmätare och
deras biträden. Enligt tilläggsbestämmelserna till 1929 års resereglemente
är lantbruksingenjör placerad i rese- och traktamentsklass II C, extra
lantbruksingenjör i II D, assistent hos lantbruksingenjör i II E samt tekniskt
biträde hos lantbruksingenjör i III E.

Beträffande lantbruksingenjörer och deras biträden har nämnde sakkunnige
föreslagit, att i de fall, sakägaren tillhandahölle förrättningsmannen
kost och husrum, traktamente skulle utgå i enlighet med vad
som gällde för tjänstgöringstraktamente efter det 15 :e dygnet.

Nämnde sakkunnige har vidare upptagit till behandling frågan örn utbrytande
ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna förvissa
grupper av befattningshavare. Den sakkunnige erinrar till en början,
att 1929 års riksdag vid antagande av resereglementet även vidrör
spörsmålet örn särskilda reseanslag samt därvid framhållit, att genom en
sådan anordning vederbörande myndighet torde få särskild anledning att
mera ingående befatta sig med resornas planmässiga ordnande. Enligt
den sakkunniges mening vore denna fråga väl värd beaktande. Även om
det till en början bleve nödvändigt att i regel giva de ifrågavarande
anslagen eller anslagsposterna förslagsanslags natur, vunnes dock härmed,
att vederbörande myndighet utan omgång kunde erhålla besked
örn utgifternas storlek och lättare kunde bedöma, när åtgärder för begränsning
av utgifterna kunde erfordras. Den sakkunnige framhåller
vidare, att det jämväl finge anses ej vara utan betydelse, rent psykologiskt
sett, att de särskilda förvaltningsgrenarnas resekostnader tydligt

— 137 —

avspeglades i budget och räkenskap och ej försvunne i ett stort anslag
för en hel huvudtitel, beträffande vilket ingen viss myndighet hade något
bestämt ansvar för medelsåtgången. Något större besvär att avföra
resekostnaderna å ett specialanslag för varje förvaltningsgren än å ett
för varje huvudtitel gemensamt anslag syntes näppeligen kunna uppstå.

Beträffande nionde huvudtitelns anslag föreslog den sakkunnige, att
ur detsamma skulle utbrytas resekostnads- och traktamentsersättning till
lantbruksingenjörer och deras biträden, statskonsulenter, statens egnahemsstyrelse,
statens lokala fiskeriadministration samt distriktslantmätare
och deras biträden.

Av bilaga 2 till Kungl. Maj:ts proposition nr 40 till 1929 års riksdag
med förslag till allmänt resereglemente framgår att statsverkets utgifter
för resekostnads- och traktamentsersättning under budgetåret 1927/1928
uppgick till icke mindre än 9,674,978 kronor, varav 3,877,655 kronor 29
öre belöpte sig å kommunikationsverken. Under samma tid från anslag
under 2—10 huvudtitlarna samt »diverse medel» utbetald resekostnadsoch
traktamentsersättning utgjorde 5,797,322 kronor 71 öre, varav omkring
en tredjedel eller 1,657,028 kronor 25 öre belöpte sig å nionde huvudtiteln.
Till distriktslantmätare och biträden utgick under ifrågavarande
budgetår dylik ersättning med 839,624 kronor 2 öre.

Utgifterna under nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar
synas revisorerna synnerligen höga. Särskilt påfallande är
den betydliga ökningen av utgifterna under senaste budgetår. Såsom
framgår av ovan gjorda sammanställning torde den huvudsakliga orsaken
härtill vara att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas och
deras biträdens resor.

Då den vid lantmäteriverksamheten å distrikten under år 1929 sysselsatta
personalen sammanlagt uppgick till ett antal av 365 (199 distriktslantmätare,
63 extra lantmätare1, 25.5 elever1 och 77.5 tekniska biträden1)
utgjorde medeltalet för av ifrågavarande personal åtnjuten resekostnadsoch
traktamentsersättning av statsmedel under år 1929 2,490 kronor per
person.

Såsom förut framhållits har riksdagen förutsatt — i samband med att
statsverket i huvudsak åtog sig utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättning
till distriktslantmätarna och deras biträden — att åtskilliga
begränsningar i rätten till reseersättning borde stadgas för ifrågavarande
personal liksom skett exempelvis beträffande liknande ersättningar
till skogsstatens personal. Några sådana begränsningar av betydelse
hava emellertid ännu icke genomförts, ett förhållande, som revisorerna
icke kunnat undgå att finna märkligt.

Det synes revisorerna nödvändigt, att för nedbringande av de höga
kostnaderna för distriktslantmätares och deras biträdens resor åtgärder

Revisorernas

uttalande.

1 Sammanlagda antalet tjänstemånader har dividerats med 12.

138 —

Nionde huvudtitelns
anslag
till skrivmaterialieroch

expenser, ved
m. m.

snarast vidtagas för begränsning i rätten till traktamentsersättning i
likhet med vad som i besparande syfte skett beträffande ett flertal grupper
befattningshavare.

Utan att närmare ingå på de av nämnde sakkunige i sådant syfte föreslagna
bestämmelser vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke liknande
besparingsbestämmelser, som gälla i fråga örn traktamentsersättning
till viss personal vid domänverket, även böra komma i tillämpning
beträffande traktamentsersättning till distriktslantmätare och deras biträden.

I detta sammanhang torde också böra undersökas, örn icke motsvarande
föreskrifter böra gälla jämväl för lantbruksingenjörer och deras biträden.

Vad angår den sakkunniges förslag örn utbrytande ur huvudtitlarnas
allmänna reseanslag av resekostnaderna för vissa grupper av befattningshavare
synes det revisorerna vara förtjänt att tagas under övervägande,
huruvida det icke skulle vara lämpligt att genomföra en utsträckt tilllämpning
av berörda anordning.

§ 37.

Det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. var för budgetåret 1927/1928
uppfört med 240,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 med 275,000 kronor
och för budgetåret 1929/1930 med 325,000 kronor. För innevarande budgetår
höjdes anslaget till 375,000 kronor.

Enligt nådigt brev den 5 juli 1929 må från förestående anslag under
budgetåret 1929/1930 bestridas ej mindre erforderliga kostnader för lokalhyra,
bränsle, lyse, renhållning och städning än även utgifter för övriga
med anslaget avsedda ändamål till högst de belopp, som här nedan angivas,
nämligen:

	Jord- bruks- departe- mentet	Lant- bruks- styrelsen	Lant- mäteri- styrelsen	Lant- mäteri- undervis- ningen	Lant-mäteri-kontoren i länen	Stuteri^ över- styrelsen
För skrivmaterialier och papper ...	3,200	4,000	9,500	boo	14.000	250
» telegram, telefon och annonse-ring .................................	5,300	4,700	7,800	600	12,000	600
» inköp och underhåll av möbler	1,000	1,000	19,000	6,700	118,000	50
5 bokinköp, bindning av böcker och handlingar, tidningar m. f 1. utgifter ............................	4,500	4,000	37,500	.2,300	16,000	900

De under ovan angivna anslagstitlar för lantmäterikontoren i länen
upptagna kostnaderna gäldas genom lantmäteristyrelsens försorg. Kostnaderna
för bränsle, lyse, renhållning m. m. samt lokalhyra och ren -

139 —

skrivning ävensom diverse kostnader gäldas vad angår lantmäterikontoren
av vederbörande länsstyrelser.

Utgifterna från anslaget enligt budgetredovisningen under senaste femårsperiod
hava utgjort:

Budgetåret 1925/1926
» 1926/1927

» 1927/1928

» 1928/1929

» 1929/1930

kronor 335,195:4 4
» 298,222: 2 6

» 364,956: 9 9

» 459,771:05

» 456,822:44

Anslaget har alltså under de tre sista budgetåren överskridits med respektive
124,956 kronor 99 öre, 184,771 kronor 5 öre och 131,822 kronor
44 öre.

Utgifterna för budgetåret 1929/1930 efter avdrag av under budgetåret
verkställda återlevereringar uppgå till 453,097 kronor 27 öre, vilket belopp
fördelar sig på sätt framgår av följande tabell:

		Skriv-materialier och papper	Telegram, telefon och annonse-ring	Inköp och underhåll av möbler	Bokinköp, bindning av böcker och handlingar etc.	Bränsle, lyse, renhållning etc.	Lokalhyra	Renskriv- ning	Diverse	Summa
Jordbruksdepartementet ......	3,133: 4 7	5,062: 68	620:10	5,066: 4 7	7,773: 03				21,619: 70
Lantbruksstyrelsen .		3,692: 7 4	4,634: 88	2,466: 94	2,859: 7 0	4,728: 27	2,960: —	—	—	21,342: 63
Lantmäteristyrelsen		7,008: 50	7,492:71	25,467: 26	33,141:6 7	11,349:10	8,500: -	1,500: —	—	94,459:14
Lantmäteriundervisningen	506: 28	619: 10	5,138: 30	3,927: 7 2	5,057: 8 2	11,000: —	146: 50	—	26,395: 22
Lantmäterikon toren	i länen:
Stockholms	län......	613: si	807: 3 0	1,899:03	1,660: 28	2,030: 19	14,500: —	—	—	21,510: 61
Uppsala	» ......	314: 66	200: 7 5	3,221: 2 5	1,770: 7 0	1,867:14	—	—	—	7,374: 50
Södermanlands	» ......	236: 36	306: 2 0	708: —	434: 6 5	781:34	3,500: —	_	_	5,966: 44
Östergötlands	> ......	459: 07	341: —	540: 70	353: s 4	1,272: 46	7,000: —	_	—	9,967: 0 7
Jönköpings	» ......	322: 47	376: o 5	274: 17	727: 48	1,776: 62	—	—	—	3,476:7 9
Kronobergs	» ......	117: 0 4	139: 80	114: 20	527: 52	1,030: 17	2,000: —	—	—	3,928: 73
Kalmar	» ......	381: 15	292: —	3,650: 56	1,097: 85	1,920: 28	—	—	—	7,341: 83
Gotlands	» ......	139: 76	226:75	517: —	251: 85	1,465: 31	2,800: —	—	—	5,400: 66
Blekinge	» ......	116: 24	139: 2 0	1,164: 2 8	408: 02	774: 50	—	—	—	2,602: 2 4
Kristianstads	» ......	527:7 0	640:6 5	480: 3 7	307: 75	2,419: 39	6,650: —	—	—	11,025: 8 6
Malmöhus	» ......	804: 92	518: 03	1,128: 85	661: 53	2,443: 34	8,000: —	—	—	13,556: 67
Hallands	» ......	325:10	344: 75	1,100: 4 0	1,017:65	1,957: 52	11,700: —	—	—	16,445: 42
Göteborgs och Bohus » ......	198: 45	212; 10	—	204: 15	814: 85	14,720: —	—	—	16,149: 05
Älvsborgs	» ......	365: 36	335: 20	622: 76	446: 10	1,181: 41	6,500: —	—	—	9,450: 81
Skaraborgs	» ......	471: 22	281: 55	65: 50	571: 88	620: 7 o	—	—	—	2,010: 8 5
Värmlands	» ......	457: 7 5	488:3 2	1,009: 8 5	360: 23	1,278: 2 7	_	_	__	3,593: 9 2
Örebro	» ......	263: 04	360: 20	603: 17	304: 84	1,623: 40	—	—	—	3,154:66
Västmanlands	» ......	366: 6 2	185: 80	755: 76	1,187: 20	1,234: 81	—	—	—	3,730: 19
Kopparbergs	* ......	1,363: 58	2,711: 61	54,593: 89	1,829: 52	7,055: 31	—	—	—	67,553: 91
Gävleborgs	» ......	562: 85	400: —	758: 3 7	451: oo	1,990: 61	—	—	—	4,162: 89
Västernorrlands		645: 52	1,111: 65	1,151: os	478: 05	2,260: 82	—	—	—	5,646: 99
Jämtlands	» ......	390: —	657:50	30,893: 84	635: 82	1,162: 80	6,300: —	—	52: 51	40,092: 4 7
Västerbottens	» ......	403: 61	507: 4 5	56: 7 0	85: 20	2,515: 03	_	—	—	3,567: 89
Norrbottens	» ......	441: 5 7	336: 80	11: 03	309: 6 8	869: 6 0	—	—	—	1,968: 68
Samtliga	» ......	1,903: 43	—	—	—	—	—	—	—	1,903: 43
Stuteriöverstyrelsen.		195: 86	571: —	165: 33	860: 09	492:16	—	—	398: —	2,682: 43
Statens egnahemsstyrelse ......	1,196:88	922: 60	229: 88	375: 85	732: —	4,200: —	—	19: 80	7,676: 51
Riksskogstaxeringsnämnden •. •	—	—	—	—	—	5,500: —	—	—-	5,500: —
Byggnadsstyrelsen .		—		—	—	1,839:19	—		—	1,839: 19
	Summa	27,924: 8 7	31,223: 48	139,408:0 2	62,314: 16	74,280: 44	115,830: —	1,646: 50	469:81	453,097:2 7

— 141 —

Anledningen till anslagets överskridande under budgetåret 1929/1930
är till en del att söka i de avsevärda utbetalningar, som ägt rum för bestridande
av kostnaderna för inköp av inventarier m. m. i samband med
anskaffandet av nya, utvidgade lokaler för lantmäterikontoren i Falun
och Östersund.

Revisorerna kunna icke undgå att finna det anmärkningsvärt, att ifrågavarande
anslag år efter år överskridits med så avsevärda belopp, som
skett. Det synes revisorerna i hög grad påkallat, att en närmare undersökning
verkställes angående orsakerna härtill samt att åtgärder vidtagas
i syfte att utgifterna för här ifrågavarande ändamål i görligaste
mån begränsas. Otvivelaktigt skulle detta syfte befrämjas, därest de
under titlarna bränsle, lyse, renhållning m. m. samt lokahyra förekommande
utgifter, liksom utgifterna under övriga ovan nämnda utgiftstitlar,
fixerades till vissa maximibelopp, vilket emellertid torde förutsätta,
att samma anordning genomföres för samtliga huvudtitlar, under vilka
expensanslag finnas uppförda.

Vad särskilt lantmäterikontoren angår synes det för vinnande av bättre
överblick och kontroll vara önskvärt, att samtliga ifrågavarande kostnader
gäldas av lantmäteristyrelsen och ej, såsom nu sker, dels genom denna
styrelse och dels genom vederbörande länsstyrelse.

Revisorer!!»»
atta! ande.

Viss tjänsters
beräkningenligt
civila
pensionslagen.

Kevisorernas

uttalande.

— 142 —

ELFTE HUVUDTITELN.
Pensfonsväsendet.

§ 38.

Enligt 17 § av lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension
den 11 oktober 1907 beräknas tjänsteår för erhållande av pension enligt
denna lag, då ej för särskilda fall annorlunda är stadgat, icke allenast
för tid, under vilken tjänstinnehavare innehaft tjänst, som i denna lag
avses, utan även för tid, under vilken han innehaft annan statstjänst eller
ock i statens tjänst haft extra ordinarie anställning eller förordnande.
Vid sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, under vilken ledighet
från tjänsten ägt rum av annan anledning än semester, sjukdom,
offentligt uppdrag, fullgörande av värnplikt eller resa, som med vederbörligt
tillstånd företagits till egen utbildning. I fråga örn tjänstinnehavare,
som icke äger rätt till semester, må avdrag ej göras för tid av
högst en och en halv månad örn året, under vilken ledighet må hava
åtnjutits för hälsans vårdande eller för enskilda angelägenheter.

En distriktsingenjör, som utnämnts till officer vid väg- och vattenbyggnadskåren
den 19 februari 1904 samt till distriktsingenjör vid vägoeh
vattenbyggnadsdistrikt den 23 juli 1912, beviljades vid uppnådd pensionsålder
avsked från sin befattning från och med den 1 januari 1928.
Genom kammarrättens utslag den 3 oktober 1930 har ifrågavarande distriktsingenjör
ansetts berättigad att såsom tjänsteår för erhållande av
pension räkna sig till godo hela den tid, han innehaft anställning såsom
officer vid väg- och vattenbyggnadskåren eller tiden 19 februari 1904—
23 juli 1912. Under denna tid har ifrågavarande befattningshavare varit
anställd i enskild tjänst. Nyssnämnda anställning i väg- och vattenbyggnadskåren
är icke i och för sig förenad med någon tjänstgöring eller något
arbete för statens räkning, liksom ej heller med sådan anställning
följer någon som helst avlöning eller rätt till pension.

Med hänsyn till de konsekvenser, den av kammarrätten sålunda fastslagna
tolkningen av ifrågavarande bestämmelse i civila pensionslagen
kan medföra, vilja revisorerna såsom synnerligen angeläget framhålla,
att berörda bestämmelse snarast ändras därhän, att den utesluter värjo
möjlighet för att en tjänsteman får för pension tillgodoräkna sig tid, då
han bortsett från semester etc. — icke fullgjort arbete i statens tjänst.

— 143 —

§39.

Enligt § 5 av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension Förtidspensioden
11 oktober 1907 (nr 85) inträder rätt att komma i åtnjutande av hel
pension för manliga tjänstinnehavare vid uppnådda 67 levnadsår och 35 statens baktetjänstår,
dock med undantag för vissa angivna kategorier av tjänstemän, ^oratorium
varom här ej är fråga. Enligt § 6 mom. c) av nämnda lag inträder skyl- j. E. Petteredighet
att från tjänsten avgå för tjänstinnehavare, som icke uppnått den i
§ 5 stadgade levnadsåldern, där han, efter att under fem på varandra följande
år i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra,
finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen.

Revisorerna hava uppmärksammat, att vaktmästaren vid statens bakteriologiska
laboratorium Johan Erik Pettersson som från den 17 maj 1930
beviljats avsked från sin vaktmästarbefattning, dessförinnan i en följd från
och med den 1 oktober 1921 åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom.

Pettersson är född den 22 juni 1876, anställdes såsom extra vaktmästare
vid statsmedicinska anstaltens bakteriologiska avdelning (statens bakteriologiska
laboratorium) från och med den 12 september 1910 och blev ordinarie
vaktmästare därstädes från och med den 1 maj 1918. Enligt statskontorets
beslut den 1 maj 1930 är Pettersson berättigad att från och med dagen
näst efter den, då avgång från tjänsten ägde rum, under återstående livstiden
åtnjuta avkortad pension till belopp av 1,368 kronor årligen.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 11 april 1930 har anstaltens föreståndare
uppgivit, att anledningen till att Pettersson, ehuru han varit
tjänstledig på grund av sjukdom i mer än fem år i följd, icke tidigare anmälts
till erhållande av pension, vore den, att förut icke med säkerhet kunnat
avgöras, huruvida han för framtiden varit till tjänstgöring oförmögen
samt att den förhoppningen i det längsta hysts, att en förbättring skulle inträda
i hans sjukdom. Enligt ett vid skrivelsen fogat, den 5 april 1930 dagtecknat
läkarbetyg hade Pettersson genom asthma bronchiale ett antal år
varit oförmögen till arbete och vore fortfarande i ett labilt status asthmaticus
med talrika anfall samt för framtiden oförmögen att uppehålla sin
tjänst.

Revisorerna måste beteckna det såsom ett synnerligen otillfredsställande Revisorernas
förhållande att ovan angivna bestämmelser angående förtidspensionering
av tjänstemän icke äro så avfattade, att de förhindra, att en befattningshavare,
som på grund av sjukdom är urstandsatt att sköta sin tjänst, kan bibehållas
vid densamma så lång tid som i förevarande fall. Revisorerna vilja
erinra om att såväl 1921 års pensionskommitté som 1926 års pensionsutredning
i sina åren 1924 respektive 1927 framlagda betänkanden röranden
förslag till ny civil pensionslag påyrkat en skärpning av här ifrågavarande
bestämmelser, varigenom nu påtalade missförhållande skulle avlägsnas.

Då det ovan omnämnda fallet synes revisorerna ägnat att i sin mån belysa

— 144 —

Dyrtidstillägg
av statsmedel
till vissa
pensionärer i
prästerskapets
änke- och
pupillkassa.

behovet av en snar författningsändring i omförmälda hänseende, hava revisorerna
ansett sig böra bringa detsamma till riksdagens kännedom.

§40.

Jämlikt § 7 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt pensionerade änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst m. fl. utgår dyrtidstillägg enligt i kungörelsen närmare angivna
grunder till bland annat pensionsberättigade änkor och barn efter
delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa.

Enligt räkenskaperna för prästerskapets änke- och pupillkassa hava kassans
inkomster och utgifter under räkenskapsåret 1 maj 1929—30 april
1930 uppgått till följande belopp.

Inkomster.

Dyrtidstillägg och pensionstillägg av statsmedel 506,815: 17

Av lediga tjänster ................................................ 580,262: 6 8

Vakansavgifter .................................................... 18,648: 7 5

Lönetillägg enligt § 71 i kassans reglemente •• 65,134:19

Egentliga delägaravgifter.................................... 429,530: 14

Intressemedel ..................................................... 871,498: 98 2,471,889:91

Utgifter.

Pensioner .............................................................

Dyrtidstillägg och pensionstillägg av statsmedel

Förvaltningskostnader........................................

Kapitalförlust vid försäljning av kassans fastigheter.
....................................................................

Återburen premiereserv enligt § 68 i kassans
reglemente ......................................................

1,033,809: 9 o
506,815: 17
87,741: 11

8,633: 75

572; 24 1,637,572:17

Inkomster utöver utgifter ........................................................ 834,317: 74

Kassans behållning utgjorde vid räkenskapets ingång......... 16,767,236:5 3

och utgång 17,601,554:2 7

Jämlikt 1874 års reglemente för kassan utgingo pensioner icke blott till
änkor och minderåriga barn utan även till ogifta barn efter fyllda 21 år, då
de voro obemedlade och genom sjukdom eller lyte urståndsätta att sig nödtorftigen
försörja samt till döttrar efter 55 års ålder, som icke voro eller
varit gifta.

Enligt nu gällande reglemente för kassan av år 1926 finnes icke någon
pensionsrätt för sjuka överåriga barn samt 55-åriga döttrar. Beträffande
sådan delägare i kassan, som vunnit delaktighet enligt 1874 års reglemente,

— 145 —

har emellertid i övergångsbestämmelserna till 1926 års reglemente stadgats,
att dylika delägares barn, som fötts före den 1 maj 1927, fortfarande få åtnjuta
pension enligt 1874 års reglemente, dock med viss angiven reduktion.

Av nedanstående sammanställning framgår närmare antalet pensionärer
i kassan under de senaste tio räkenskapsåren samt de utbetalda pensionsmedlens
fördelning å olika grupper pensionärer.

Räkenskapsår	A n t	a 1 p e	n s i o n c	r e r	Procent av hela utdelnings-summan ur grundfonden och tillskottsfonden 3
änkor oell minder-åriga barn1	sjuka barn (över 21 ur)	55-åriga döttrar	summa pensio- närer	änkor och minder-åriga barn1	sjuka barn (över 21 år)	55-åriga döttrar
1920—1921 ......	923	216	398	1,537	75.46	8.72	15.82
1921—1922 ......	937	221	116	1,574	75.15	8.8 2	16.03
1922—1923 ......	930	227	433	1,590	74.20	8.94	16.80
1923—1924 ......	957	235	455	1,647	74.0a	8.94	17-ot
1924—1925 ......	963	238	474	1,675	73.74	8.91	17.35
1925—1926 ......	963	240	496	1,699	73.12	8.87	18.01
1926—1927 ......	967	234	527	1,728	72.54	8.51	18.95
i 1927—1928 ......	978	229	555	1,762	72.07	8.17	19.76
1928—1929 ......	1,009	227	587	1,823	71.91	7.ST	20.22
1929—1930 ......	1,003	223	605	1,831	71.44	7.68	20.88

Av det utav statsmedel utbetalda dyrtidstillägget för tiden */* 1929—
30/4 1930, 499,543 kronor, belöpa sig å nedanstående grupper av pensionärer

följande belopp:

änkor och minderåriga barn (1,003 pensionärer) ............kronor 363,678

sjuka överåriga barn (223 pensionärer) .................... » 38,885

55-åriga döttrar (605 pensionärer).......................... » 96,980

kronor 499,543.

Av de 55-åriga döttrarna åtnjuta icke mindre än 116 dyrtidstillägg av
statsmedel i egenskap av befattningshavare (49 stycken) eller f. d. befattningshavare
(67 stycken) i statens eller annan sådan tjänst, varå dyrtidstillägg
av statsmedel utgår. Såsom exempel på de olika slag av befattningar
dessa pensionärer inneha eller innehaft kunna nämnas befattning såsom
seminarielektor, lärarinna vid flickskola, folkskollärarinna, småskollära 1

För änka med minderåriga barn höljes pensionen i förhållande Ull antalet barn.

’ Av den från och med den 1 maj 1927 bildade försäkringsfonden hava till änkor och
minderåriga barn utgått pensioner under räkenskapsåren '' ’t 1927—:,n/« 1930 med respektive
57,654: —. 58,667: 83 och 59,079: 04 kronor.

10 — 303274. Keit.-berättelse nini. statsverket får år latto. I.

146 —

Revisorernas

uttalande.

Dyrtidstillägg
av statsmedel
till vissa
pensionärer
vid universitetens
pensionsinrättningar.

rinna, telegrafkommissarie, postmästare, postexpeditör, telegrafist, kansliskrivare,
kontorsbiträde och biblioteksamanuens.

Till dessa befattningshavare eller f. d. befattningshavare hava dyrtidtilllägg
av statsmedel utbetalts å pension från prästerskapets änke- och pupillkassa
för tiden Vs 1929—*»/« 1930 med sammanlagt 12,717 kronor.

En änke- och pupillkassas uppgift är principiellt att sörja endast för änkor
och minderåriga barn. Till icke minderåriga barn utgår därför i regel icke
någon pension, i annat fall än att vederbörande på grund av sjukdom eller
lyte är oförmögen att försörja sig. Någon motsvarighet till den för prästerskapets
änke- och pupillkassa gällande bestämmelsen örn pensionsrätt för
ogifta döttrar efter 55 år finnes icke beträffande någon annan av statsmedel
understödd änke- och pupillkassa med undantag av vissa pensionsinrättningar
vid universiteten och flottan, ifråga örn vilka revisorerna hänvisa
till sitt uttalande under §§ 41 och 42 i denna berättelse. Revisorerna kunna
för sin del icke finna några skäl föreligga, varför staten skulle utbetala
dyrtidstillägg i större utsträckning till efterlevande efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa än till efterlevande efter statens befattningshavare
eller andra delägare i statsunderstödda änke- och pupillkassor.
I särskilt hög grad förefaller detta obefogat i fråga örn 55-åriga
döttrar, vilka tillika åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel i egenskap av befattningshavare
eller f. d. befattningshavare. Därest förmånen av dyrtidstillägg
å den från prästerskapets änke- och pupillkassa utgående pensionen
skäligen anses böra tillkomma verkligt behövande ogifta döttrar efter
55 år, synes det icke vara någon obillig fordran, att kostnaderna härför bestridas
av kassan själv.

På grund av vad sålunda anförts synes en sådan ändring i gällande bestämmelser
rörande dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. böra vidtagas, att dyrtidstillägg
av statsmedel ej må utgå till 55-åriga döttrar efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa.

§ 41.

Jämlikt § 1 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. utgår dyrtidstillägg enligt i kungörelsen
angivna grunder till bland annat pensionsberättigade änkor oell barn
samt övriga anhöriga efter delägare i Uppsala universitets pensionsinrättning,
Lunds universitets pensionsinrättning samt Lunds universitets
änke- och pupillkassa.

Enligt tidigare bestämmelser för universitetets i Uppsala pensionsinrättning
för tjänstemäns änkor oell barn voro bland andra i inrättningen
pensionsberättigade delägares oförsörjda döttrar mellan 21 och 50 års

— 147 —

ålder, då särdeles ömmande omständigheter vore för handen, och pensionsinrättningens
styrelse bifallit, att pension finge dem tilldelas, samt
oförsörjda döttrar efter fyllda 50 år, örn do vore behövande.

Enligt kungl, brev den 20 november 1926, varigenom fastställdes vissa
ändringar i de äldre bestämmelserna, har nämnda pensionsrätt för oförsörjda
döttrar bortfallit.

Jämlikt övergångsbestämmelserna till reglementets nya bestämmelser
kan emellertid delägare i inrättningen under vissa angivna villkor bibehållas
vid den delaktighet i inrättningen, han förut haft.

Jämlikt reglemente den 29 maj 1863 för en pensionsinrättning för änkor
och barn efter ämbets- och tjänstemän vid Lunds universitet voro i inrättningen
pensionsberättigade bland annat delägares efterlämnade oförsörjda
döttrar efter fyllda 50 år.

I numera för sistnämnda pensionsinrättning gällande reglemente av dea
26 november 1926 finnes icke någon pensionsrätt för oförsörjda döttrar
efter fyllda 50 år. Enligt övergångsbestämmelserna till sistnämnda reglemente
äro dock bestämmelserna i 1863 års reglemente örn pensionsrätt för
oförsörjda döttrar efter 50 år dock fortfarande tillämpliga å döttrar efter
sådana delägare i inrättningen, som vid reglementets ikraftträdande redan
voro delägare i inrättningen och ej före den 1 juli 1927 förklarat sig
villiga ingå på de genom 1926 års reglemente fastställda nya bestämmelserna.
Detsamma gäller även döttrar efter delägare, som före 1926 års
utgång avlidit.

Vidare äro enligt gällande reglemente den 7 november 1895 för Lunds
universitets änke- och pupillkassa i kassan pensionsberättigade bland annat
delägares efterlämnade ogifta döttrar från fyllda 50 år.

Från Uppsala universitets pensionsinrättning åtnjöto under budgetåret
1929/1930 åtta 50-åriga döttrar pension. Från såväl Lunds universitets
pensionsinrättning som universitetets änke- och pupillkassa åtnjöto aderton
50-åriga döttrar pension (varav tre ytterligare åtnjöto pension från
prästerskapets änke- och pupillkassa). Sex 50-åriga döttrar åtnjöto pension
endast från Lunds universitets pensionsinrättning (varav en ytterligare
åtnjöt pension från prästerskapets änke- och pupillkassa).

Å samtliga pensionsförmåner hava utgått dyrtidstillägg av statsmedel.

Revisorerna hava under §§ 40 och 42 gjort vissa uttalanden angående
dyrtidstillägg av statsmedel till 55-åriga döttrar efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa samt ogifta döttrar över 21 år efter delägare
i flottans pensionskassa. I anslutning till vad revisorerna under
nämnda paragrafer anfört synes en sådan ändring i gällande bestämmelser
rörande dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl. böra vidtagas, att dyrtidstillägg
av statsmedel ej må utgå till ogifta döttrar över 21 år efter delägare i

Revisorernas

uttalande.

— 148 —

Dyrtidstillägg
av statsmedel
till vissa
pensionärer i
{lottans
pensionskassa.

Kevisorernas

uttalande.

Uppsala universitets pensionsinrättning samt ogifta döttrar över 50 år
efter delägare i Lunds universitets pensionsinrättning samt Lunds universitets
änke- och pupillkassa.

§ 42.

Jämlikt § 1 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt pensionerade änkor och harn efter befattningshavare i
statens tjänst m. m. utgår dyrtidstillägg enligt i kungörelsen närmare angivna
grunder till bland annat pensionsberättigade änkor och barn och
övriga anhöriga efter delägare i flottans pensionskassa.

Enligt § 74 i 1838 års reglemente för amiralitetskrigsmanskassan (numera
flottans pensionskassa) med den lydelse, denna paragraf erhöll genom
kungl, brev den 10 juli 1863, utgick gratial icke blott till änkor oell
minderåriga barn utan även till oförsörjda ogifta döttrar i de fall icke änkan
uppbar gratialet. Enligt nu gällande reglemente för flottans pensionskassa
av år 1899 finnes icke någon dylik pensionsrätt för ogifta döttrar, i
det fäll att de uppnått 21 års ålder. I övergångsbestämmelserna till sistnämnda
reglemente med den lydelse, dessa erhållit genom kungörelse den
5 december 1913, stadgas emellertid att envar delägare, som den 22 januari
1892 var delägare i amiralitetskrigsmanskassan, skall utöver honom eljest
åliggande gratialavgifter erlägga en årsavgift, uppgående till 5 procent
av det gratial eller den del av gratial, som grundlagts enligt de vid utgången
av år 1891 gällande stadganden, för vilket gratial eller gratialdel
honom fortfarande tillförsäkras rätt till gratial för döttrar över 21 år.

Under budgetåret 1929/1930 har gratial utgått till 377 ogifta döttrar över
21 är. I dyrtidstillägg av statsmedel har till dessa pensionärer under
samma tid utgått sammanlagt 19,209 kronor.

Revisorerna hava under §§ 40—41 gjort vissa uttalanden angående dyrtidstillägg
av statsmedel till ogifta döttrar efter delägare i universitetens
pensionsinrättningar samt till 55-åriga döttrar efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa. I anslutning till vad revisorerna under
nämnda paragrafer anfört synes en sådan ändring i gällande bestämmelser
rörande dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. böra vidtagas, att dyrtidstillägg avstatsmedel
ej må utgå till ogifta döttrar över 21 år efter delägare i flottans
pensionskassa.

— 149 -

§ 43.

Enligt § 21 i reglementet den 6 november 1874 (ur 93, sid. 1) för prästerskapets
änke- och pupillkassa skulle direktionen för änke- oell pupillkassan
till sitt biträde utse bland andra en sekreterare, sorn tillika skulle
vara ombudsman. I samband med den från och med den 1 maj 1927 verkställda
omorganisationen av nämnda kassa indrogs .ifrågavarande befattning
som sekreterare och ombudsman, varvid i stället inrättades en arvodestjänst
som ombudsman. § 43 i nu gill lande reglemente av den 17
december 1926 innehåller sålunda bestämmelse örn att direktionen skall
mot arvode oell för högst tre år i sänder anställa en ombudsman. I ett
den 14 november 1925 avgivet betänkande angående beredande av förbättrad
pensionering från prästerskapets änke- och pupillkassa m. m.,
vilket betänkande lagts till grund för 1926 års reglemente, framhålla de
den 18 juni 1925 tillkallade sakkunniga — efter att hava erinrat om att
enligt de sakkunnigas mening kassans kontor och kansli blivit, till skada
föi- kassans syfte, överorganiserade — att behovet av Sekreterare och ombudsman.
efter inrättande av en verkställande direktörsbefattning med de
åligganden, som de sakkunniga närmare angivit, kunde tillgodoses med
anlitande av en på viss tid (exempelvis tre år) utsedd befattningshavare
på extra stat. Sedan de sakkunniga vidare erinrat örn, att löneförmånerna
för de dåvarande befattningshavarna vore icke oväsentligt högre
än löneförmånerna för motsvarande befattningshavare i statens tjänst,
framhålla de sakkunniga, att mot vad sålunda anförts möjligen kunde
väntas deir invändningen, att det vore en kassans och dess delägares ensak,
hur kassan avlönade sina befattningshavare och hur delägarna i
övrigt ordnade förvaltningen av sin kassa. Då emellertid kassans förvaltning
kunde sägas vara bekostad genom allmänna medel, som anvisats
kassan till hjälp för möjliggörande av dess tillkomst, oell ytterligare
medverkan från det allmännas sida vore ifrågasatt, vore det befogat, att
från det allmännas sida begärdes att få vara medbestämmande i fråga örn
förvaltningens organiserande. Oavsett detta förhållande mäste det enligt
de sakkunnigas mening från synpunkten av delägarnas eget intresse
framträda som en angelägenhet av synnerlig vikt, att förvaltningen icke
måtte draga större kostnader jin som med iakttagande av klok omtanke
vore nödvändigt. Varje obehövlig utgift ginge ut över pensionärerna.

Enligt § 72 mom. 2 i övergångsstadgandena till 1926 års reglemente
skulle kassans befattningshavare efter omorganisationen bibehållas vid
de rättigheter i avseende å tjänsteställning samt avlönings- och pensionsförmåner,
de innehade den 31) april 1927. Vid nämnda tidpunkt innehades
befattningen som sekreterare, tillika ombudsman, av juris kandidaten
T. S. Ekberg, vilken jämlikt kassans beslut den 25 april 1921 från och med
den 1 maj samma år antagits till nämnda befattning mot en fast lön av
2,500 kronor för år. Vid 1922 års bolagsstämma bestämdes den fasta lö -

Koetnaderna
för avlösning
av ombudsraannensekreteraren

vid prästerskapets
änkeoch
pupillkassa
från hans tjänst
vid kassan.

— 150 —

lien till 3,600 kronor jämte 3 ålderstillägg å 400 kronor vardera. Till 1925
års bolagsstämma hemställde direktionen om en ökning av lönen för sek -reteraren-ombndsmannen till 6,000 kronor och anfördes som skäl härför
den ökning i arbetet, som blivit en följd av den kassan åliggande skyldigheten
att avgiva deklaration för inkomst av ecklesiastika sysslor, från
vilka kassan ägde att åtnjuta ett års behållen inkomst, samt för inkomst
enligt reglementets § 9 mom. 3 m. m. Vederbörande utskott, till vilket
ärendet av bolagsstämman remitterades för utredning, framhöll, att det
vore obestridligt, att ombudsmannens både arbete och ansvar ökats genom
nyssnämnda uppgifter och att detta jämväl motiverade ökning i lönekähseende.
Att detta skulle motivera en så kraftig ökning som ifrågasatts,
nämligen från en grundlön på 3,600 kronor till en grundlön på 6,000
kronor eller med 66 procent, syntes dock utskottet iner än obestyrkt. Då
samma års arbete med ifrågavarande taxeringsuppgifter kostat kassan
cirka 800 kronor, syntes omförmälda ökning i arbetet också för framtiden
kunna honoreras nied detta belopp. Då emellertid en ökning i arbetet för
ombudsmannen också på andra områden kunde konstateras, bade utskottet
ansett sig böra föreslå en höjning i lönen för sekreteraren-ombudsmannen
till 5,000 kronor. Utskottet ville emellertid icke hava begränsat
ombudsmannens åligganden till att, förutom honom tillförne åliggande
göromål, omfatta endast de i direktionens skrivelse omförmälda åligganden.
Det kunde tänkas, att kassan komme att tillförsäkras nya förmåner
av liknande art som de, l illia genom 1874 års riksdagsbeslut kommo kassan
till del, oell det vore ock möjligt att ombudsmannens ingripande även
på andra områden än nyssnämnda erfordrades. Utskottet ansåge därför,
att därest den av utskottet tillstyrkta löneförhöjningen komme att av bolagsstämman
bifallas, detta skulle ske under det uttryckliga förbehållet,
att sekreteraren-ombudsmannen vore skyldig att utan annan ersättning
utföra alla de åligganden, som kunde tillkomma honom i tjänsten. Direktionen
hade emellertid även uttalat önskvärdheten av att ombudsmannens
lön uppdelades i lön och tjänstgöringspenningar. Ett sådant uppdelande
syntes även utskottet vara önskvärt, då därigenom bl. a. även
vunnes en norm för den ersättning, som av ombudsmannen borde betalas
till vikarie vid inträffande tjänstledighet. Som lämplig fördelning mellan
lön och tjänstgöringspenningar funne utskottet, att grundlönen bestämdes
till 3,800 kronor med bibehållande av de ålderstillägg, som av
1922 års bolagsstämma beslutades, och tjänstgöringspenningarna till 1,200
kronor per år.

Enligt bolagsstämmans protokoll av den 29 september 1925 bifölls utskottets
förslag, och bestämdes sålunda, att lönen från och med den 1 januari
1926 skulle utgå årligen med 3,800 kronor i grundlön nied tre ålderstillägg
å 400 kronor efter 5, 10 och 15 tjänsteår, samt med 1,200 kronor i
tjänstgöringspenningar med rätt till åtnjutande av dyrtidstillägg enligt
1922 års ordinarie bolagsstämmas beslut å grundlön och ålderstillägg,

— 151 —

med skyldighet för honom att utan extra arvode fullgöra alla med tjänsten
förenade åligganden. Av kassans räkenskaper framgår emellertid,
att kassan under räkenskapsåren 1926—1929 fått vidkännas särskilda deklarationskostnader
med 870.05, 500 och 800 kronor.

Vid kassans omorganisation skulle, såsom förut framhållits, befattningen
såsom sekreterare, tillika ombudsman, ombildas till en arvodesbefattning
som ombudsman. Då innehavaren av förstnämnda befattning jämlikt
förut omförmälda övergångsstadganden i § 72 av reglementet skulle
bibehållas vid de rättigheter i avseende å tjänsteställning samt avlöningsoch
pensionsförmåner, som lian den 30 april 1927 innehade, upptogs vid

1928 års bolagsstämma till behandling frågan örn avlösning av sekreteraren-ombudsmannens
löneförmåner. Stämmans protokoll för den 10 december
1928 innehåller härom följande:

§ 57. Sedan stämman den 7 innevarande december, på siitt protokollet
för sagda dag under § 38 närmare utvisar, till 2: dra utskottet remitterat
ärende angående av herr Wihlborg väckt fråga örn avlösning av sekreteraren-ombudsmannens
löneförmåner för vidare utredning och förslag, anmälde
och föredrog herr Zetterstedt utskottets skrivelse nr 4 i ärendet,
varande skrivelsen av denna lydelse:

»Andru utskottets skrivelse nr i angående träffande av överenskommelse
mellan kassan och sekreteraren-ombudsmannen örn avlösning av
dennes tjänst.

Enligt stämmans remiss till utskottet i det under § 38 i stämmans protokoll
omförmälda ärende har utskottet ansett sig böra göra följande uttalande.

Örn kassans förnyade reglemente skulle kunna från och med den 1 maj

1929 helt tillämpas med avseende pä befattningshavarna hos kassan, skulle
bl. a. i stället för nuvarande sekreteraren-ombudsmannen tillsättas en ombudsman
för tre är i sänder mot arvode av omkring 3,500 kronor örn året.
På grund av övergångsbestämmelserna i reglementet, § 72, äro hos kassan
dea 30 april 1927 anställda ordinarie befattningshavare bibehållna vid de
rättigheter i avseende å tjänsteställning samt avlönings- och pensionsförmåner,
de då innehava.

Då kassans nuvarande sekreterare-ombudsman sålunda har rättighet
att under ett ev. trettiotal år framåt bibehållas vid nu gällande avlöningsförmåner,
vartill kommer så småningom invänta ålderstillägg och efter
uppnådd pensionsålder tjänstepension, under det att eljest ersättningen
till ombudsmannen enligt den nya ordningen skulle kunna beräknas till
endast 1,500 kronor om året, synes det av herr Wihlborg i stämman väckta
förslag örn träffande av överenskommelse med sekreteraren-ombudsmannen,
att denne skulle avgå från sin befattning nied avstående från därmed
förenade löneförmåner mot ett kontant vederlag, böra tagas i allvarligt
övervägande.

Efter tagen del av en av kassans siffergranskare, doktor A. Hydin, uppgjord
P. M., som här bifogas, har utskottet funnit, att nuvärdet av sekreteraren-ombudsmannens
framtida löneförmåner efter avräknande av
1,500 kronor lier år kan beräknas till i runt tal 92,000 kronor. Tillerkän
des ombudsmannen ett vederlag av 50,000 kronor, skulle alltså kassans
grundfond göra en vinst på 42,000 kronor. Med hänsyn till att sekretera -

— 152 —

ren-ombudsmannens löneförmåner icke komma att stå i rimlig proportion
^>1.^ arbetsprestation kassan kan av honom erhålla i utbyte, synes den
för kassan förmånligaste utvägen vara att kassan genom en engångsersättning
löste sekreteraren-ombudsmannen från hans nuvarande tjänst
hos kassan. När denna ersättning är så avvägd, att den betydligt understiger^
nuvärdet av de genom här ifrågasatta överenskommelse gjorda
framtida besparingar i löner och pensioner, synes någon egentlig tvekan
örn fördelen för kassan icke böra förefinnas.

För att emellertid icke kassan skall gå föi-lustig den skicklighet, rutin
och erfarenhet, som den nuvarande ombudsmannen besitter, synes dock
det villkoret böra uppställas, att han förbinder sig att ställa sig till förfogande,
om direktionen finner sig böra enligt reglementets bestämmelser
anställa honom såsom ombudsman.

För att icke ett enda år skulle allt för hårt drabbas av en sådan engångskostnad,
synes denna böra fördelas på ett flertal år, förslagsvis tio,
vilka i så fall skulle belastas med en lika stor del av omkostnaderna. Örn
ei sättningen fördelades på tio år, skulle kostnaden för varje år utöver nu
i stat upptagna löneförmåner åt ombudsmannen bliva relativt obetydlig.

Utskottet får således föreslå stämman, att ställa erforderliga medel till
direktionens förfogande för den händelse direktionen vid prövning av
föreliggande förslag skulle anse en överenskommelse med ombudsmannen
böra komma till stånd. Utöver i utskottets förslag till utgiftsstat anvisade
medel skulle för ändamålet ett förslagsanslag av 2,000 kronor årligen
under instundande treårsperiod böra ställas till direktionens förfogande.

Stockholm den 10 december 1928.

På utskottets vägnar:

Aug. Stenström.»

Efter hållen överläggning fann stämman, med bifall till vad i ärendet
av herr Wihlborg föreslagits och av utskottet hemställts, gott förklara,
att stämman för sin del enhälligt tillstyrkt, att direktionen med ombudsmannen
träffade sådan överenskommelse örn avlösning av hans löneförmåner,
som av herr Wihlborg och utskottet föreslagits.

På grund av bolagsstämmans nämnda beslut träffades enligt direktionens
protokoll av den 14 maj 1929 följande överenskommelse och avtal
mellan kassan och dess ombudsman.

Överenskommelse.

Emellan prästerskapets änke- och pupillkassa, genom dess direktion, och
ombudsmannen hos kassan, T. Ekberg, har denna dag följande överenskommelse
träffats:

§ 1.

Ekberg förbinder sig

1) att avstå från sin innehavande tjänst hos kassan fr. o. m. den 1 maj
1929 och de med tjänsten förenade löne- och tjänstepensionsförmåner, samt

2) att mot ett årligt arvode av 1,500 kronor emottaga förordnande såsom
direktionens ombudsman, så länge direktionen detta fordrar, dock icke
längre än till och med det år, då Ekberg fyller 65 år.

— 153 -

§ 2.

Kassan förbinder sig

att till Ekberg för hans avstående från de under § 1 härovan omfor
mälda förmånerna utgiva ersättning för ett vart av åren 1929—1938, vil
ken ersättning skall utgå med följande belopp, nämligen:

för år 1929 med 3,675 kronor
» » 1930 » 7,250 »

» » 1931 » 7,000 »

» » 1932 » 6,750 »

» » 1933 » 6,500 »

för år 1934 med 6,250 kronor
» » 1935 » 6,000 »

» » 1936 » 5,750 »

» » 1937 » 5,509 »

» » 1938 » 5,250 »

Ersättningen för år 1929 erlägges vid underskrivandet av denna överenskommelse.
Övriga ersättningsbelopp erläggas sålunda, att den på varje
år belöpande ersättningen erlägges den 1 maj det år, ersättningen avser.
Skulle Ekberg avlida före den 1 maj 1938, är kassan befriad från erläggande
av ersättningsbelopp, som förfaller till betalning efter dödsdagen.

§ 3.

Skulle mellan kassan och Ekberg uppkomma tvist i anledning av denna
överenskommelse, skall tvisten avgöras av skiljemän enligt lagen örn skiljemän
den 2S oktober 3887.

Avtal.

Enligt denna dag träffad överenskommelse mellan prästerskapets änkeoch
pupillkassa och dess ombudsman T. Ekberg har dels Ekberg avstått
från sin ombudsmannatjänst i kassan och från med tjänsten förenade förmåner
dels ock kassan förbundit sig att till Ekberg för berörda avstående
utgiva viss ersättning under tiden 1929—1938.

Till säkerhet för fullgörande av förenämnda ersättningsskyldighet utfärdar
och överlämnar kassan till Ekberg 9 stycken till innehavaren ut -

ställda reverser,
en å 7,250 kronor

» » 7,000 »

» ;> 6,750 »

» » 6,500 »

» » 6,250 »

» » 6,000 »

» » 5,750 »

» » 5,500 »

» » 5,250

förfallande till betalning den

» » »

;> » »

» » »
» » »

» » »

;> » »

» » »

1 maj 1930,
1 maj 1931,
1 maj 1932,
1 maj 1933,
1 maj 1934,
1 maj 1935,
1 maj 1936,
1 maj 1937,
1 maj 1938.

Ekberg är berättigad att beläna förenämnda reverser.

Kassan förbinder sig att till Ekberg utlämna lån till belopp av 25,000
kronor mot 5 procent årlig ränta, mot säkerhet av de fem utav kassan
utgivna reverser, som förfalla till betalning under åren 1930—1934.

Den enligt förenämnda överenskommelse varje år till betalning förfallande
ersättningen betalas av kassan mot återställande av vederbörlig
revers.

— 154 —

lte visor eril as
uttalande.

Därest Ekberg skulle avlida löre deli 1 maj 1938, skola de reverser, som
förfalla till betalning efter dödsdagen, utan ersättning återställas till
kassan. Till säkerhet för fullgörandet av nämnda återställningsskyldigliet
överlämnar Ekberg till kassan 9 stycken av kassan för Ekbergs räkning
tagna försäkringsbrev från livförsäkringsaktiebolaget Thule, innebärande
skyldighet för bolaget att utgiva de i förutberörda överenskommelse
omnämnda ersättningsbelopp, från vilkas erläggande kassan genom
Ekbergs frånfälle varder befriad. Därest kassan skulle bliva betalningsskyldig
för någon till betalning efter Ekbergs frånfälle utställd revers,
är kassan berättigad att för fullgörande av denna betalningsskyldighet
tillgodogöra sig utfallande försäkringsbelopp. Därest Ekberg avlider, är
kassan skyldig utgiva försäkringsbreven mot återställande av däremot
svarande till betalning efter Ekbergs frånfälle utställda reverser.

Skulle melian kassan och Ekberg uppkomma tvist i anledning av detta
avtal, skall tvisten avgöras av skiljemän enligt lagen örn skiljemän den
28 oktober 1887.

Tillika beslöts, att, sedan sekreteraren-ombudsmannen Ekberg numera
vöre från sin nämnda befattning avlöst, direktionen jämlikt § 43 mom. 2
i gällande reglemente och enligt förutnämnda överenskommelse skulle anställa
Ekberg såsom ombudsman hos kassan för tiden den 1 maj 3929—den
1 maj 1932 mot ett årligt arvode av 1,500 kronor, saint att Ekberg skulle i
kassan kvarstå jämlikt § 66 inom. 1 i reglementet såsom delägare med ett
delaktighetsbelopp i tillskottsfonden av 5,400 kronor.

Sammanlagt skulle kassan således under tiden till oell med den 1 maj
1938 till ombudsmannen såsom ersättning för att han avstode från sin
tjänst fa erlägga 59,925 kronor. För de av kassan för ombudsmannens
räkning tagna försäkringsbreven Ilar kassan dessutom under senast förflutna
räkenskapsår fått vidkännas en utgift av 2,585 kronor 80 öre.

Prästerskapets änke- och pupillkassa torde i större utsträckning än
någon annan änke- och pupillkassa åtnjuta bidrag från det allmännas
sida. Det synes därför, såsom ock av de sakkunniga i ovan anförda betänkande
den 14 november 1925 framhållits, icke vara en kassans och
dess delägares ensak, hur förvaltningen av ifrågavarande kassa ordnas.
Från statens sida torde med starka skäl kunna göras gällande krav på
medbestämmanderätt i nu nämnt hänseende. Erinras må ock i detta
saöunanhang, att Kungl. Majit genom beslut den 16 september 1881 anbefallt
direktionen för kassan att till riksdagens revisorer för framtiden
avlämna räkenskaperna för det år, som revisionsförrättningen avser.

Ur synpunkten av det allmännas intresse hava revisorerna funnit den
av bolagsstämman vidtagna åtgärden vid indragning av sekreterareoinbudsmannabefattningen
synnerligen anmärkningsvärd. Utan att närmare
ingå på frågan, huruvida anställning som ordinarie befattningshavare
i prästerskapets änke- och pupillkassa kan anses hava samma innebörd
som motsvarande anställningsform i statens tjänst -- något som
dock med hänsyn till att Ekberg samtidigt med sin anställning i kassan

— 155 —

ansetts oförhindrad att innehava ordinarie befattning hos Stockholms stad
såsom registrator i dess rådhusrätt måste anses synnerligen tveksamt
vilja revisorerna framhålla, att, då Ekberg, som anställdes år 1921, vid
tidpunkten för sekreterare-ombudsmannabefattningens ombildning allenast
kunnat räkna en tjänstetid av 8 år, han icke hort komma i åtnjutande
av så stort ersättningsbelopp som nu tillerkänts honom. Det torde i
detta sammanhang böra erinras örn att tjänstinnehavare i statens tjänst
icke är berättigad till pension, därest tjänstårens antal understiger tio.
Den försäkringstekniska beräkningen av till Ekberg utgående engångsbelopp
har grundats på de löneförmåner, som bestämdes av 1925 års bolagsstämma.
Revisorerna finna det synnerligen anmärkningsvärt, att en
så betydlig löneförhöjning beviljats sekreteraren-ombudsmannen vid en tidpunkt,
då det icke kunnat vara för direktionen eller bolagsstämman obekant,
att en omorganisation av kassan med därav sannolikt följande indragning
av nu ifrågavarande tjänst var omedelbart förestående.

Ifrågavarande löneförhöjning motiverades med den ökning av arbetsbördan
för sekreteraren-ombudsmannen, som inträtt genom föreskriften
örn avlämnande av vissa deklarationsuppgifter. Bolagsstämman förklarade
uttryckligen, att de beslutade löneförmånerna skulle utgå under
villkor, att sekreteraren-ombudsmannen utan särskild ersättning fullgjorde
alla till befattningen hörande åligganden. Enligt vad revisorerna
funnit har det oaktat särskild ersättning utgått för arbetet med ifrågavarande
deklarationsuppgifter.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna funnit vara av den synnerligen
anmärkningsvärda beskaffenhet, att de ansett sig böra därå fästa
riksdagens uppmärksamhet.

§ 44.

I de statsunderstödda änke- och pupillkassorna utövas delägarnas inseende
över kassornas förvaltning i första hand genom a\ delägarna
valda fullmäktige, som i regel sammanträda till lagtima möte vart tredje
år. Till fullmäktige utgå av vederbörande kassas medel ersättning för
resor till och från sammanträdena 1 samt dagarvode under den tid sammanträdena
pågå. Av följande redogörelse framgår närmare de bestämmelser,
som i sådant avseende gälla för fullmäktige i nedannämnda kassor.

Arméns pension skassa. Sedan år 1918 har till fullmäktiges ordförande
utgått arvode med 12 kronor för sammanträdesdag, till fullmäktig, som
äi"bosatt å den ort, där arbetet försiggår, eller där uppehåller sig till
följd av annat allmänt uppdrag, för vilket ersättning åtnjutes, (• kronor
för sammanträdesdag samt till annan fullmäktig 18 kronor. P ullmäktige
äga dessutom för fram- och återfärden uppbära rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet.

1 För statens järnvägars personal äro dylika resor kostnadsfria.

Ersättning till
fullmäktige i
änke- oell
pupillkassor.

156 —

Flottans pensionskassa. Fullmäktige i flottans pensionskassa åtnjuta
dagtraktamente under sammanträden, de på förrättningorten bosatta sex
kronor och de övriga aderton kronor. De utom förrättningsorten bosatta
uppbära dessutom för fram- och återfärden rese; och traktamentsersättning
enligt gällande reglemente.

Telegrafverkets änke- och pupillkassa. Ersättning till fullmäktige bestämmes
av fullmäktiges möte. Under senaste möte utgick till fullmäktige
en engångsersättning a 200 kronor, vartill kom i''ese- oell traktamentsersättning
för fram- och återresan samt för utom Stockholm bosatta traktamente
under vistelsen å sammanträdesorten.

Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Vid fullmäktiges möten, såväl
lagtima som urtima, äger fullmäktig, som är bosatt eller tjänstgör
i Stockholm, av kassans medel uppbära dagtraktamente för varje mötesdag
med femton kronor oell alman fullmäktig dagtraktamente för varje
rese- och mötesdag med tjugofem kronor.

Prästerskapets änke- och pupillkassa. Fullmäktig åtnjuter rese- och
traktamentsersättning med samma belopp som utgår till ledamöter i
kungl, kommittéer, dock utan rätt till ersättning till vikarie eller för
minskad arbetsinkomst.

Civilstatens änke- och pupillkassa. Fullmäktige åtnjuta av kassans medel
resekostnads- och traktamentsersättning, enligt vad för andra klassen
i gällande resereglemente finnes bestämt, för de av fullmäktigskapet föranledda
resor till och från huvudstaden samt ersättning för den tid, varunder
fullmäktiges sammanträde räcker, med tjugu kronor för varje dag,
då fullmäktige är i huvudstaden bosatt eller i följd av annat allmänt
uppdrag, för vilket gottgörelse åtnjutes, därstädes uppehåller sig, men
eljest med 32 kronor örn dagen.

Härutöver må fullmäktig, som i anledning av uppdraget nödgats avstå
någon del av de för hans statstjänst utgående avlöningsförmåner, av
kassans medel erhålla ersättning för vad han styrker sig i sådant avseende
hava mistat, dock högst med 5 kronor för dag.

Enligt 16 § i avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk äger
tjänsteman uppbära oavkortad lön jämte i förekommande fall kallortstillägg
under tid, som åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka
ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller revisor i civilstatens
änke- och pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt, däri tjänstemannen
uti denna egenskap är delägare. Motsvarande föreskrift återfinnes
i avlöningsreglementena för befattningshavare vid civilförvaltningen,
försvarsväsendet, domänverket och lots- och fyrstaten m. fl.

Enligt kungörelsen den 29 augusti 1921 (S. F. nr 517) med vissa bestämmelser
angående kommittéer skall, då ersättning för kommittéuppdrag
bestämts i form av dagarvode, sådant arvode vid arbete å sammanträdesorten
utgå

— 157 —

1) till den, som är bosatt eller Ilar sin verksamhet a sammanträdesorten
eller där uppehåller sig i följd av annat allmänt uppdrag, lör vilket ersättning
åtn jutes,

a) örn han är anställd i statens eller kommunens tjänst, eller örn han
samtidigt åtnjuter ersättning för annat allmänt uppdrag, såsom riksdagsmannaskap,
statsrevisorsskap eller dylikt, med 6 kronor; och

b) eljest med 12 kronor; samt

2) till den, som icke är bosatt eller har sin verksamhet å sammanträdesorten
eller där uppehåller sig till följd av annat allmänt uppdrag, för
vilket ersättning åtnjutes, med IS kronor.

Ordförande äger därutöver åtnjuta ett arvode av 6 kronor för dag.

Kommittéledamot, som är anställd i statens tjänst, äger, därest ersättningen
för uppdraget bestämts i form av dagarvode, dessutom åtnjuta
ersättning för de löneförmåner, varom lian gått miste under tjänstledighet
för uppdragets fullgörande.

Av det anförda framgår att ersättningen till fullmäktige i de olika
änke- och pupillkassorna utgår efter synnerligen växlande grunder. Då
statsverket vid ledighet för fullgörande av skyldighet såsom fullmäktig
i änke- och pupillkassa medgivit bibehållande av samtliga avlöningsförmåner
vill det synas revisorerna, att även vid bestämmandet av den
särskilda ersättningen för ifrågavarande uppdrag enhetliga grunder
skulle kunna tillämpas. Det har icke kunnat undgå revisorernas uppmärksamhet,
att förvaltningskostnaderna för en del kassor äro synnerligen
höga. Ur såväl det allmännas som delägarnas synpunkt måste det emellertid
vara av vikt, att onödiga kostnader i möjligaste mån undvikas.
Genom att ersättningen till fullmäktige bestämmes enligt de grunder,
som gälla i fråga örn ersättning till ledamot av kommitté, skulle i flera
fall icke obetydliga besparingar kunna uppstå i förvaltningskostnaderna.
Sålunda skulle kostnaderna för dagarvoden till fullmäktige i statens järnvägars
änke- och pupillkassa för sammanträden under år 1929, därest
desamma utgått enligt bestämmelserna örn ersättning till kommittéledamot,
hava belöpt sig till omkring 6,000 kronor i stället för utbetalda 9,525
kronor. För fullmäktiges sammanträden i civilstatens änke- och pupillkassa
under år 1929 skulle med nämnda ersättningsgrund kostnaderna
för fullmäktiges arvoden kunnat nedbringas från utbetalda 10,164 kronor
till 4,410 kronor. Beträffande dagarvoden till fullmäktige i sistnämnda
kassa hava desamma bestämts till enahanda belopp, som tillkommer ledamot
av riksdagen. Det är dock att märka, att statens befattningshavare
under ledighet för riksdagsmannauppdrag enligt gällande avlöningsbestämmelser
är skyldig att vidkännas visst avdrag å avlöningen (s. k. Aavdrag),
under det att nyssberörda fullmäktige, såsom ovan påpekats,
under ledighet för 1''ullmäktigskapet behålla lönen oavkortad. Slutligen
anse sig revisorerna böra påtala det anmärkningsvärda förhållandet, att

lie visor erna*
uttalande.

— 158 —

Uppbördsår
vo de å till
arméns pensionskassa

redovisade
tjänstepension
savgifter.

Revisorernas

uttalande.

dagarvode till sådana fullmäktige i civilstatens änke- och pupillkassa,
som visserligen ej varit bosatta i Stockholm men dock där innehaft statsanställning,
utgått med 32 kronor, oaktat de, såvitt revisorerna kunna
finna, rimligen bort jämställas med sådana fullmäktige, vilka i följd av
annat allmänt uppdrag, för vilket gottgörelse åtnjutes, uppehålla sig i
huvudstaden.

§ 45.

Enligt gällande tjänstgöringsreglemente för armén skall regementsintendent
i sitt förhållande till direktionen över arméns pensionskassa
ställa sig till efterrättelse de reglementen, som äro fastställda för styrelsen
och förvaltningen av arméns pensionskassa samt änke- och pupillkassa.

I § 81 i reglementet för arméns pensionskassa (S. F. nr 9/1904) stadgas
att redogörare är skyldig att vid utbetalning av lön för tredje månaden
i varje kalenderkvartal eller, örn delägare avgår under löpande kvartal,
vid den med honom skeende slutlikvid innehålla alla av regementen och
kårerna för kvartalet pensionsinrättningen tillkommande inkomster samt
till direktionen insända eller till kassakontoret avlämnade genom avdrag
å lönerna eller annorledes uppburna avgifter så fort ske kan och så tidigt,
att medlen inom utgången av kvartalet kunna i direktionens kassa inflyta.

Jämlikt § 84 i samma reglemente äger redogörare uppbära i uppbördsarvode
två procent av de i § 5/ inom. 1 oell 2 i nämnda reglemente omnämnda
årliga avgifter för pension och fyllnadspension. Enligt vad som
framgår av räkenskaperna för arméns pensionskassa Isar under budgetåret
1929/1930 utbetalts 6,175 kronor 6 öre såsom uppbördsarvode till redogörare
vid regementen och kårer.

För uppbörd och redovisning av pensionsavgift, som utgår enligt lagen
angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, svarar i egenskap av
redogörare den, som ombesörjer utbetalning av tjänsteinnehavaren tillkommande
lönemedel. Någon ersättning för nämnda bestyr med pensionsavgifter
enligt civila pensionslagen utgår däremot icke.

Under framhållande att något motsvarande uppbördsarvode icke tillkommer
redogörarna vid flottan och den civila statsförvaltningen vilja
revisorerna ifrågasätta, huruvida det kan anses befogat, att för redogörare
vid armén längre bibehålla denna förmån, vilken efter tillkomsten
av de nya avlöningsreglementena får anses hava en föråldrad karaktär.

§ 46.

I sin berättelse, del II, hava revisorerna kunnat en sammanställning
angående de statsunderstödda pensionsanstalternas inkomster och utgifter
för budgetåret 1929/1930. Revisorerna hava ansett det vara av
intresse att något mera ingående undersöka förvaltningskostnaderna för
vissa av de i nämnda sammanställning upptagna kassorna. Av omstående
tablå framgår förvaltningskostnadernas uppdelning å olika poster.

Förvaltningskostnaderna för flera av ifrågavarande kassor förefalla
revisorerna synnerligen höga. Då dessa kostnader i sista hand drabba
pensionärerna, synes det revisorerna vara av största betydelse att kostnaderna
i fråga i möjligaste måll begränsas. Revisorerna vilja ifrågasätta,
örn ej en dylik begränsning mest effektivt kunde ske genom en centralisering
av de olika kassornas förvaltning. Att såsom exempelvis är förhållandet
vid försvarsväsendet uppehålla två kassaförvaltningar för bestyret
nied pensioneringen måste enligt revisorernas mening åsamka såväl
statsverket som delägarna i kassorna onödiga kostnader. Genom att för
så gott som alla statens befattningshavare ett gemensamt lönesystem numera
är genomfört underlättas en centralisering i hög grad. En sådan
anordning låter sig mycket väl genomföra, utan att kassornas fonder
berövas någon del av sin självständighet eller vederbörande delägare
bestämmanderätten över kassornas angelägenheter.

Revisorerna anse sig på grund av vad som anförts böra framhålla
önskvärdheten av att en undersökning snarast möjligt verkställes i nu
berörda hänseende.

Vissa statsunderstödda

pensionskassors
förvaltningskostnader.

Revisorerna?

uttalande.

Stats-bidrag
‘och där-med
jämför-lig för-mån i
procent
av in-komster

Kostnader
för full-mäktiges
samman-träden

Arvoden
m. m. till
direk-tionernas
ledamöter

Avlöning
in. m.
till tjänste-män

Reviso-rers oell
siffer-gran ska-res er-sättning

Pen-

sioner

Kostnader
för regle-mentskom-mittéer

Hyror

; Upp-börda-provi-sion

Expenser
in. m.

Summa

Förvalt-nings-kostn, i
procent
av ut-| gifterna

Förvalt-nings-kostn. i
procent
av del-ägares till-skott

Civilstatens än-ke- och pupill-kassa ............

13.8

1,1,100: 2 0

6,499: no

81,377: 31

1,688: -

2,699: 20

6,000: —

6,716: 83

119,081:58

4.G

✓ .!

6.7

Tullstatens en-skilda pensions-inrättningi......

13.2

5,728: 33

9,708: 00

>4,223: os

19.659: 4 7

7.95= (4)

7= (3.6)

Hovkapellets
pensionsinrätt-ning...............

O. if

3,925: —

500: —

1,338: »5

5,763: 9 5

7.4

45.2

Prästerskapets
änke- och pu-pillkassa .........

47.8

2,651: 25

3 56,627: 6 Sr2,497: 91

7,560: —

830: i 0

11,908: 24

6,344: 3 7

88,419: 56

5.4= (5.4)

20.6 = (20.t)

Lotsverkets en-skilda pensions-kassa 4............

34. s

600: —

5,437: 50

500: -

5,571: 7 9

12,109: 2 9

Arméns pen-sionskassa''’.....

11,208: —

73,086: -

2,331: 30

2,000: —

6,175: oc

11,380:12

106,180: 7 6

0.9

14.2

Flottans pen-sionskassa5......

2,500: —

43,494: 8 7

1,377: 70

8,245: 4 5

55,618: 02

1.8

16.4

Telegrafverkets
änke- och pu-pillkassa.........

9.8

2,600:

2,000: —

689: c 5

180: —

5,469: 6 6|

3.5

2.7

Statens järn-vägars änke-och
pupillkassa......

17.7

10,825: -

7,723: 5

22,842: 4 5

1,200: -

"39,651: 38

>30,279: 40j 105,521: 7»|i8.S9 (2.2)

5 » (3.5)

1 Härav förvaringsavgift kr. 2,572: 50.

3 Procenttal frånsett kostnader för reglementskommitté.

" Härav kr. 0,260^80 för avlösande av sekreteraren och ombudsmannen från hans tjänst saint kr. 800: kostnader för deklarationer m. ni.

4 Från och med år 191G tillhöra befattningshavarna vid lots- och fyrstaten civilstatens änke- och pupillkassa.

5 Från dessa kassor utbetalas även vid försvars väsende t utgående tjänstepensioner.

0 Härav arvode m. m. till sakkunnig sekreterare kr. 13,400: 7*.

7 Härav förvaringsavgift kr. 4,711:20, arvoden för fastighetsvärdering kr. 9,325:— samt kr. 258:''"'' för ifyllande av postanvisningar för dyrtidstillägg.

— 161 —

Statens affärsverksamhet.

Postverket.

§ 47.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Arvika.

I skrivelse till Kungl. Maj:t elen 1 oktober 1925 auiörde generalpoststyrelsen
i fråga om postverkets lokalförhållanden i Arvika bland
följande:

Hyreskontraktet om den nuvarande postkontorslokalen i Arvika har av
fastighetsägaren i kontraktsenlig tid uppsagts till upphörande med utgången
av mars månad 1926.

Såsom villkor för ett nytt hyresavtals ingående har hyresvärden satt
fen fördubbling av hyran från 3,000 kronor till 6,000 kronor per år, vartill
kommer ej mindre än 800 kronor per år för lokalens uppvärmning. Pa
grund härav och då den nuvarande postkontorslokalen är otillfredsställande
i flera avseenden samt hyresvärden trots upprepade såväl muntliga
som skriftliga framställningar icke kunnat förmås att verkställa nödiga
reparationer inom lokalen, hava undersökningar verkställts rörande möjligheten
att erhålla annan lokal för postkontoret i Arvika. Det har därvid
visat sig omöjligt att förhyra någon lämpligt belägen lokal, som skulle
kunna bliva något så när tillfredsställande för postkontoret. Sedan alla
försök att genom förhyrning på ett godtagbart sätt lösa postkontorets
lokalfråga visat sig resultatlösa, har för generalpoststyrelsen icke återstått
annat än att söka genom förvärvandet av lämplig, redan bebyggd fastighet,
i vilken ändamålsenliga lokaler skulle kunna inredas, tillgodose postkontorets
i Arvika lokalbehov.

I detta syfte hava under sommarens lopp åtskilliga fastigheter besetts,
men har det icke varit möjligt att förrän nu erhålla anbud å för ändamålet
lämplig fastighet till godtagbart pris. Numera har emellertid postverket
blivit erbjudet att få inköpa en fastighet i Arvika, i vilken fullt
ändamålsenliga lokaler för postkontoret å platsen skulle kunna iordningställas.
.

Den salubjudna fastigheten, tomten nr 61 i Arvika stad, är belägen vid
Storgatan mellan Solbergsgränd och Magasinsgatan. Den ligger cirka 300
meters väg västerut från nuvarande postkontorslokalen och lika långt
från järnvägsstationen samt med sin västfasad mot Stadsparken, vilken
begränsar stadens äldre del åt detta håll. Tomtens läge framgår närmare
av bifogade kartskiss. Den nyanlagda och den gamla infartsvägen från
de nya västliga stadsdelarna framgå söder och norr örn parken och träffa
den äldre staden just i Solbergsgränd på var sin sida örn den salubjudna
fastigheten cirka 60 meter söder respektive norr örn densamma. Ehuru
fastigheten ligger i den äldre stadens periferi, är dess läge alltså centralt
inom det större Arvika, där särskilt den västra förstaden Haga är under

1 1 — 30827 4. lito.-berättelse anti. stalsrertccl för ar 1930. 1.

Postverkets
fastighet i
Arvika.

162 —

snabb tillväxt. Då därtill Storgatan, mot vilken fastigheten Ilar sill söderfasad,
är stadens förnämsta affärsgata och postkontoret i sitt tillämnad?
nya läge icke skulle kunna sägas ligga mer än något hundratal meter
från de egentliga affärskvarteren, har generalpoststyrelsen icke ansett sig
hava anledning taga hänsyn till de invändningar, som gjorts mot postkontorets
förläggande till den nu omhandlade tomten.

Den till inköp ifrågasatta fastigheten innefattar en tomtareal av 1,454.3
kvadratmeter. Å tomten finnas uppförda huvudbyggnad, en gårdsbyggnad
samt en mindre trädgårdspaviljong.

I telegram till poststyrelsen den 1 oktober 1925 uttalade sig ett trettiotal
näringsidkare i Arvika bestämt emot postkontorets förflyttning till denna,
den s. k. Liljesköldska fastigheten, på grund av dess mindre centrala
läge.

Genom brev den 23 oktober 1925 bemyndigade Kungl. Majit generalpoststyrelsen
att inköpa fastigheten i fråga för 70,000 kronor. Sedan fastigheten
förvärvats, hava av postverket följande kostnader för ändringsocli
installationsarbeten nedlagts å densamma:

för anordnande av postkontorslokal och för fastighetens

anpassande i övrigt för postalt behov kronor 27,849:2 7

» installering av centralvärme samt vatten och avlopp » 7,360: —

Postverkets sammanlagda kostnad för fastigheten har följaktligen uppgått
till 105,209 kronor 27 öre. Postverket har från fastigheten en hyresinkomst
av 1,080 kronor för en bostadslägenhet. Enligt uppgift äro de
nuvarande postlokalerna mindre rymliga än de förut förhyrda.

Postdirektören i Västra distriktet har i skrivelse till generalpoststyrelsen
den 24 april 1930 anmält, att postkontorslokalen numera är för trång, samt
hemställt, att den nuvarande postkontorslokalen måtte ökas genom utbyggnad
av posthusfastigheten. I nämnda skrivelse har postdirektören framhållit
förutom rörelsens stegring vid postkontoret det förhållandet »att
sedan de nuvarande postkontorslokalerna tagits i bruk hava under postkontoret
i Arvika nyförlagts sju poststationer i samband med öppnande
av Dal—Västra Värmlands järnväg, varjämte postkontoret genom den
nya kommunikationsleden kommit att i väsentligt ökad omfattning fungera
såsom transitpostanstalt».

Frågan om utökning av postkontorslokalen är under utredning inom
generalpoststyrelsen och åt professorn E. Lallerstedt har uppdragits att
uppgöra förslag till tillbyggnad av posthuset. Flera olika förslag hava
uppgjorts, men har generalpoststyrelsen ännu ej fattat någon ståndpunkt
till frågan om och i så fall huru en tillbyggnad skall komma till utförande.

Revisorerna* Av förestående redogörelse framgår att postverkets lokaler i förevaranut,
talande. (]e byggnad, vilken av postverket inköptes för blott 5 år sedan, redan an -

— 163 —

ses så trånga, att tillbyggnad erfordras. Då härtill kommer att postverkets
kostnader för fastigheten, inklusive köpeskillingen, näppeligen hava varit
lägre än det kapitalbelopp, som motsvarar den från och med den 1 april
1926 fordrade årshyran, förefaller det revisorerna som örn postverkets inköp
av fastigheten med fog kan betecknas såsom en mindre lycklig åtgärd.

Statens järnvägar.

§ 48.

De år 1928 av riksdagen beslutade ändringarna i statsbaneförvaltningens
organisation åsyftade förenklingar och besparingar inom verket. Dessa
fördelar skulle ernås bland annat genom indragning av ett betydande antal
tjänster. I den mån dessa icke vore vakanta, måste vederbörande tjänsteinnehavare
överföras på övergångsstat och i avvaktan på uppkommande
möjlighet till framtida inplacering å aktiv stat antingen förordnas att
uppehålla lägre befattning eller ock beredas sysselsättning inom verket
på annat sätt.

I syfte att erhålla en överblick av omorganisationens verkningar i förevarande
hänseende hava revisorerna från järnvägsstyrelsen infordrat förteckning
över de tjänstemän, som vid omorganisationens genomförande
överflyttats till övergångsstat, i vilken utsträckning vakanta tjänster blivit
besatta med tjänstemän, överflyttade till nämnda stat, samt arten av
det arbete, varmed återstoden av nämnda tjänstemannakategori sysselsättes.
Nedanstående tabell utgör en sammanfattning av de av järnvägsstyrelsen
lämnade uppgifterna, avseende tiden 1 januari 1929--1 november
3930.

Stafcsbaneför valtningens omorganisa tion.

— 164 —

Tabell.

		I samband	med omorganisationen å övergångsstat uppförd personal
	Antal åter- besatta vakanta tjänster	Antal till övergångs-	Avförda nr över-gångsstaten	Tjänstemän å över-gångsstat som
Grad	stat över-förda be fattnings-havare	till aktiv stat	på grund av avsked (dödsfall)	uppehålla vakant be-fattning i lägre grad	syssel-sättas på annat sätt
	l	2	8	4	5	6
Av Kungl. Maj:l tillsatta: F. d. distriktschef .....................		1				1
Byråchef ................................	—	1	—	1	—	—
Maskindirektör...........................	—	4	—	—	2	2
Trafikdirektör ...........................	—	2	—	2	—	—
Bandirektör .............................	—	2	—	—	2	—
Byrådirektör..............................	—	4	1	—	2	i
Av järnvägsstyrelsen tillsatta: Förste baningeniör.....................	3	2	—	1	—	i
» trafikinspektör ...............	7	1	—	—	i	—
» aktuarie ........................	—	1	1	—	—	—
» byråingeniör ..................	—	2	—	—	—	2
» maskiningeniör ...............	—	2	—	—	i	1
» sekreterare .....................	2		—	—	—	—
i Byråingeniör..............................	i	2	1	1	—	—
Sekreterare ..............................	i	i	—	-	i	—
F. d. kamrerare ........................	—	i	—	—	--	1
Notarie ....................................	4	2	—	—	—	2
Underingenjör ...........................	5	ii	1	2	—	8
Förste bokhållare .....................	4	5	2	—	i	2
Bokhållare.................................	13	8	2	i	2	3
F. d. kassör ..............................	—	1	—	i		—
Kontorsskrivare ........................	5	14	—	i	4	9
Förrådsförvaltare........................	—	1	—	—	—	1
Stationsskrivare .......................	41	1	—	—	1	—
Ritare.......................................	4	7	1	—	1	5
Verkstadsmästare........................	8	i	—	—	1	—
Förste banmästare .....................	18	4	2	—	—	2
Förrådsmästare ........................	—	2	—	—	—	2
Kansliskrivare ...........................	5	8	2	i	—	k i o
Kontorist ................................	72	16	2	i	7	6
Förrådsman ..............................	1	1	—	—	—	1
Banvakt....................................	56	7	2	3	—	2
Förrådsvakt ..............................	7	2	—	—	—	2
Vagn- och stallkarl....................	173	1	i	—	—	—
Kontorsbiträde...........................	6	2	—	1	—	1
Summa	436	120	18	16	26	60

— 165 —

Av ovanstående tabell framgår, att antalet under tiden 1 januari 1929
_i november 1930 återbesatta vakanser uppgå till 436, samt att antalet
tjänstemän, som uppförts å övergångsstat, uppgått till 120, varav endast
18 vid sistnämnda tidpunkt hava blivit återflyttade till aktiv stat.

Det torde böra anmärkas, att icke alla do i kolumn 1 av ovan intagna
tabell angivna befattningarna kunnat besättas med på övergångsstat
överförda befattningshavare med motsvarande tjänstebenämmng. Inom
statens järnvägars mångå olika tjänstegrenar finnas åtskilliga slag av
befattningshavare med samma tjänstebenämmng men med till arten vitt
skilda uppgifter. Såsom exempel härå kunna nämnas byråingenjörer,
sekreterare och notarier.

Emellertid torde trots detta vissa slutsatser kunna dragas av sammanställningen
i fråga. Så hava exempelvis vid återbesättning av 13 bokhållartjänster
av 8 tjänstemän å övergångsstat endast 2 kommit i fråga.
Vid tillsättandet av 72 kontorister hava av 16 å övergångsstat upptagna
endast 2 blivit återflyttade å aktiv stat. Vid tillsättandet av 5 kansliskrivare
lia endast 2 hämtats från övergångsstat, oaktat ytterligare 5
alljämt funnits upptagna å sistberörda stat.

I kungl, breven den 7 december 1928 och den 20 december 1929, varigenom
personalstat för statens järnvägar blivit av Kungl. Maj :t lastställd
för år 1929 respektive år 1930, ålades järnvägsstyrelsen att tillse, att befattningshavare
å övergångsstat i den mån så lämpligen kunde ske placerades
att uppehålla befattningar å ordinarie stat.

En förutsättning för att de vid omorganisationen knutna förväntningarna
örn besparingar verkligen skola bliva infriade, är uppenbarligen
att personalbeståndet nedbringas till den nivå som förutsattes vid
organisationens genomförande. Av do ovan åberopade kungl, breven
framgår även att järnvägsstyrelsen anbefallts att vidtaga härför erforderliga
åtgärder. Såvitt av den nu lämnade utredningen framgår, synes
järnvägsstyrelsen dock icke hava i tillräcklig grad beaktat denna anmaning.

§ 49.

Enligt det av sakkunniga för uppgörande av förslag till förändrad uppställning
av riksstaten (riksstatskommittén) den 4 oktober 1910 avgivna
förslag, som låg till grund för den av Kungl. Majit och riksdagen år
1911 godkända uppställningen av riksstaten, skulle bland statens järnvägars
driftkostnader upptagas endast vad som erfordrades för verkets
drift jämte sådant underhåll, som krävdes för att all verkets egendom
skulle uppehållas i sitt fulla värde. Såsom underhåll skulle anses avskrivning
av slopade anläggningar eller materiel ävensom avsättning till
förnyelsefond. Däremot finge i driftkostnad i intet fall inbegripas till
ökning i det av verket disponerade kapitalet.

Revisorernas

uttalande.

Statens järnvägars
fernyelsefond.

— 166 —

I järnvägsstyrelsens utlåtande den 1 december 1910 över riksstatskommitténs
förslag anförde styrelsen bland annat, att en sund affärsdrift
krävde, att företagets tillgångar icke vore bokförda högre, än de verkligen
vore värda, eller, örn det bokförda värdet vore högre än det verkliga,
att skillnadsbeloppet funnes avsatt till en eller flera förnyelsefonder.
Vid statens järnvägar hade årligen i omkostnadsstaten upptagits
avsevärda belopp under olika underhållsrubriker för ersättning av försliten
materiel, utbyte av Täler, förstärkningar av broar och ombyggnad
av hus. Under lÖ-årsperioden 1901—1910 hade dessa belopp uppgått till:

för broar och viadukter ................................ kronor 2,800,000

» Täler och rälstillbehör.............................. » 7,200,000

» husbyggnader...................................... » 5,750,000

» rullande materiel ................................. » 10,870,000

Summa kronor 26,620,000,

eller i medeltal för år 2,662,000 kronor. Under senare åren hade emellertid
do belopp, som i omkostnadsstaten upptagits för omförmälda ändamål,
efterhand ökats. Sålunda förekomme i styrelsens förslag till omkostnadsstat
för år 1911 följande poster:

för broar och viadukter ................................ kronor 700,000

» räder och rälstillbehör .............................. » 1,000,000

» husbyggnader ...................................... » 1,000,000

» rullande materiel................................... » 1,500,000

Summa kronor 4,200,000.

Visserligen hade, på sätt framginge av nedanstående utredning, detta sätt
att genom förnyelse upprätthålla anläggningens värde icke varit fullt
effektivt, örn också, såsom de ovan ur omkostnadsstaten för år 1911 anförda
siffrorna utvisade, en förbättring härutinnan inträtt. Beträffande
nu anförda förhållandens inverkan på statsbanornas bokförda värde
kunde dock utan tvekan sägas, att detsamma icke vöre högre än det
verkliga, med hänsyn dels därtill, att under årens lopp uti de löpande
underhållskostnaderna ingått betydande belopp för arbeten, vilka i själva
verket varit av samma natur som verkliga förnyelsearbeten, dels ock till
de betydliga tillskott i mark och penningar, som influtit från landsting,
kommuner och enskilda personer, vilka tillskotts värde icke bokförts å
kapitalkontot.

I allt fall lede emellertid det dittills tillämpade förfaringssättet, som
vore avsett att motsvara avskrivningarna enligt vanligt affärsbruk, av
väsentliga brister. Den ena av dessa brister vore den, att det icke utan
vidare klart framginge ur räkenskaperna, att förnyelsearbetena verkligen
bedreves i sådant omfång, att desamma lämnade tillräcklig ersättning
för dea värdeminskning, som uppstode genom ålder och slitning.

— 167 —

Det krävdes med dåvarande förfaringssätt särskilda undersökningar föi
att utröna, huru härmed förhölle sig och för att vinna god överblick över
statshaneaffären i förevarande hänseende. Erfarenheten visade också,
att detta föranlett oriktiga föreställningar örn det verkliga värdet av
statsbanornas tillgångar. En annan olägenhet vöre den, att med det dåvarande
förfaringssättet utgifterna för behövliga förnyelsearbeten komme
att drabba kostnaderna för drift och underhåll ganska ojämnt från
ar till år. Större rälsutbyten, ombyggnad av större broar, nybyggnad
av otidsenliga stationshus etc. fördelade sig icke lika på det ena niet
efter det andra. Följden härav bleve antingen den, att driftkostnaderna
kunde komma att fluktuera - skenbart omotiverat — ganska mycket
från år till år, eller också att behövliga förnyelsearbeten icke vidtoges vid
den rätta tidpunkten, emedan man ville undvika dylika fluktuationer.

Dessa olägenheter skulle undvikas, örn årligen efter vissa grunder bestämda
avsättningar till en eller flera förnyelsefonder ägde i um> och er
forderliga förnyelsearbeten bekostades av dessa fonder. Härigenom
vunnes, dels att utan svårighet kunde bedömas, huruvida de gjorda, avsättningarna
vore skäliga i förhållande till den årliga v ärdeminsk
ningen, dels att större, till sin omfattning starkt växlande förnyelsearbeten
kunde utföras vid lämpligaste tidpunkt utan att föranleda en ojämn
belastning av driftkostnadernas konto. De delar av statsbanans egendom,
som företrädesvis vore utsatta för värdeminskning genom förslitning
och genom ålder, vöre Täler, broar, husbyggnader, rullande materiel
och sjöfartsmateriel. Vad anginge själva banbygguaden, så underhölles
denna år efter år på sådant sätt, att ingen värdeminskning hos densamma
uppstode. Broar och viadukter hade under en följd av år. dels
erhållit alldeles ny överbyggnad, dels väsentligen förstärkt sådan, på det
att de skalle motsvara de ökade påkänningarna i följd av större hastighet
och större hjultryck. Värdet av våler, broar oell husbyggnader vid de
trafikerade statsbanorna vore icke bokfört i särskilda poster, vilket däremot
vore fallet med den rullande materielen och sjöfartsmaterielen. En
utredning hade därför behövt verkställas för bestämmandet av värdet
av våler, broar och husbyggnader. Värdet vid 1910 års slut utgjorde
enligt denna utredning och enligt böckerna, därvid dock icke beräknats
räntor under byggnadstiden, enär dessa belopp icke vöre för järnvägsstyrelsen
kända:

broars och viadukters överbyggnad .................

Täler med tillbehör, växlar, vändskivor och vågar ..

husbyggnader ........................................

verkstäder och deras fasta inredning ................

rullande materiel ....................................

sjöfartsmateriel meri landningsbroar .................

kronor 10,000,000

52.000. 000

45.000. 000

10.000. 000

» 136,000,000

» 6,000,000

Summa kronor 259,000,000.

— 168 —

Beträffande förestående värdeuppgifter framhöll styrelsen, att vissa av
dem endast grundade sig å en överslagsberäkning, enär tiden icke medgivit
en detaljerad, utredning härutinnan.

Den årliga värdeminskningen hade järnvägsstyrelsen efter verkställd

utredning ansett sig kunna angiva i procent av det bokförda värdet på
följande sätt:

broars och viadukters överbyggnad l.:> procent ........kronor 150,000

Täler med tillbehör, växlar, vändskivor och vågar 1.5 procent
.................................................. » 780,000

husbyggnader 2.o procent ............................... » 900,000

verkstäder och deras fasta inredning 3.o procent .____ » 300,000

rullande materiel 2.5 procent ............................ » 3,400,000

sjöfartsmateriel 5.o procent.............................. » 300,000

Summa kronor 5,830,000,

eller i genomsnitt 2.25 procent å anläggningsvärdet. Härav framginge,
att avsättningsbeloppet efter dåvarande anläggningsvärde bort vara melån
dubbelt mot det belopp, som i medeltal under de 10 senaste åren nedlagts
på förnyelsearbeten.

För att den av järnvägsstyrelsen förvaltade egendomen icke skulle undergå
någon värdeminskning, borde sålunda årligen av trafikmedel avsättas
belopp, motsvarande den med ledning av ovanstående beräknade
värdeminskningen. Dessa belopp borde lämpligen avsättas till en för
ovan angivna egendomsgrupper gemensam förnyelsefond. Då förnyelsearbeten
eller nyanskaffningar företoges för ersättning av det förslitna,
skulle kostnaderna härför bestridas ur nämnda fond. Emellertid ansåg
järnvägsstyrelsen, att ovanstående procenttal icke kund© göra anspråk
på att vara fullt riktigt träffade, utan borde de korrigeras, sedan erfarenhet
vunnits i denna fråga.

Med stöd av det anförda hemställde järnvägsstyrelsen, att Kungl. Maj :t
täcktes medgiva, det järnvägsstyrelsen vid avgivandet av förslag till specificerade
omkostnadsstater för statens trafikerade järnvägar, sålunda
första gången vid avgivandet under november 1911 av sådan stat för år
1912, finge bland utgifterna, för drift och underhåll upptaga i huvudsak
enligt ovan angivna grunder beräknade avsättningar till en förnyelsefond,
och att ur denna fond skulle bestridas kostnaderna för sådana iörnyelsearbeten
och nyanskaffningar, som vore avsedda att ersätta genom
förslitning och ålder åstadkommen värdeminskning av statens järnvägars
egendom.

I anledning av styrelsens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t i brev den
15 september 1911 åt järnvägsstyrelsen att vid avgivande av förslå^ till
omkostnadsstat för statens järnvägar för år 1912 huvudsakligen enl i "t
de av styrelsen i utlåtandet angivna grunder verkställa beräkningar av

— 169 —

ilo avsättningar till en fond för ifrågavarande ändamål, som kunde finnas
erforderliga, samt upptaga dessa avsättningar bland utgifterna förståtens
järnvägars drift oell underhåll.

I enlighet härmed upptog järnvägsstyrelsen i sitt deri 24 november 1911
framlagda statförslag för år 1912 avsättning till förnyelsefond med ett
belopp, som i huvudsaklig överensstämmelse med berörda grunder erhållits
genom i procent angiven uppskattning av den årliga värdeminskningen
av vissa objektgruppers den 1 januari 1911 bokförda värde; och
upplyste styrelsen, att den sålunda beräknade avsättningssumman utgjorde
2.20 procent av den för värdeminskning utsatta egendomens värde och
1.20 procent av statens järnvägars totala anläggningskostnad.

Enligt brev den 22 december 1911 angående fastställande av kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912 godkände Kungl. Maj :t den av styrelsen
för sistnämnda år begärda avsättningen till förnyelsefond.

I samtliga därefter av Kungl. Majit fastställda kostnadsstater vid statens
järnvägar finnas upptagna belopp för avsättning till förnyelsefond.
till grund för villia avsättningar tidvis andra procentsatser än de i berörda,
uppskattning angivna tillämpats.

Under år 1923 påpekade överrevisorerna vid statens järnvägar i sin berättelse
för år 1922 att järnvägsstyrelsen hade för avsikt att belasta statens
järnvägars förnyelsefond med den till 1,655,000 kronor uppgående
ökning i kostnaderna för ombyggnadsarbetena vid Malmö statsbangård,
som föranletts därav, att de härför beräknade kostnaderna visat sig vara
otillräckliga samt att en av styrelsen såsom lämplig befunnen utvidgning
av den vid 1921 års riksdag godtagna planen för dessa arbeten genomförts.
Under erinran, att förnyelsefondens ändamål enligt kungl, brev
den 15 september 1911 vore att bestrida kostnaderna för ersättning av sådan
värdeminskning å statens järnvägars egendom, som åstadkommes
genom förslitning och ålder, uttalade överrevisorerna, att en icke obetydlig
del av nämnda belopp måste anses vara hänförlig till nybyggnader,
samt anförde vidare: »Att skillnaden mellan nyanläggningar och ersättningsarbeten
upprätthållas kan emellertid enligt överrevisorernas
mening ingalunda anses oviktigt. Ett utplånande av skiljelinjen mellan
dessa ändamål skulle nämligen kunna få till följd, dels att beslut angående
nyanläggningar undandroges riksdagen, dels att dylika anläggningar
av måhända betydande omfattning icke komma till synes i statens järnvägars
anläggningskapital samt därigenom icke bleve föremål för samma
förräntningsanspråk som detta kapital. Ur såväl principiell som praktisk
synpunkt är det alltså enligt överrevisorernas uppfattning betydelsefullt,
att användningen av förnyelsefondens medel begränsas i enlighet med
fondens syfte.»

T riksdagens revisorers berättelse örn den av dem verkställda granskningen
av statsverkets förvaltning under år 1922 uttalade dessa, att de
under sin granskning av järnvägsstyrelsens förvaltning iakttagit jämväl

— 170 —

andra fall än det av överrevisorerna angivna, då förnyelseiondens medel
tagits i anspråk för bestridande av kostnader för arbeten, som uppenbarligen
icke kunde hänföras till kostnader för ersättning av sådan värdeminskning
å statens järnvägars egendom, som uppstått genom förslitning
och ålder; och åsyftade revisorerna därvid arbetet med ombyggnad av
Göteborgs personstation med bangård samt uppförande av vissa nybyggnader
vid Sjöholmens järnvägsstation. I anslutning härtill framhöllo
revisorerna, att det syntes dem framgå, att förnyelsefonden på sista tiden
av järnvägsstyrelsen börjat tågås i anspråk för anläggningar, varom sedan
gammalt ankommit på statsmakterna att besluta. Genom vad som
under statsrevisorernas granskning härutinnan framkommit hade ytterligare
belysts det vidsträckta och från ursprungliga syftet med fonden
främmande ändamål, varför fonden numera foges i bruk. Med understrykande
av vad överrevisorerna anfört rörande vikten av att skillnaden
mellan nyanläggningar och ersättningsarbeten upprätthölles, erinrade
revisorerna örn de stora belopp, som då stöde odisponerade av fonden.
Särskilt i betraktande härav funno revisorerna det vara angeläget,
att järnvägsstyrelsens befogenheter beträffande förnyelsefonden närmare
klarlades.

Järnvägsstyrelsens yttranden över överrevisorernas vid statens järnvägar
och statsrevisorernas uttalanden angående förnyelsefondens användning
återfinnas i riksdagens revisorer^ berättelse del lil sid. 172—
179 (1923), till vilka hänvisas.

I slutet av år 1923 anmodade chefen för kommunikationsdepartementet
de rinder departementet lydande affärsdrivande verken att gemensamt
överlägga örn grunderna för avsättning till och uttagning från verkens
förnyelsefonder samt att därvid även överväga möjligheten att åstadkomma
enhetliga bestämmelser, utan intrång på verkens affärsmässiga,
rörelsefrihet och utan eftersättande av den nödiga anpassningen till verkens
delvis vitt skilda karaktär i förevarande hänseende; och omförmäldes
detta i statsverkspropositionen till 1924 års riksdag under »Utgifter
för kapitalökning».

Sedan järnvägsstyrelsen i skrivelse den 28 november 1923 underställt
Kungl. Majlis prövning förslag till kostnadsstater vid statens järnvägar
för år 1924 samt därvid i samband med frågan örn beräknad avsättningtill
verkets förnyelsefond lämnat uppgift örn de större förändringsarbeten
och den ersättningsmateriel, som styrelsen avsåge att bekosta med förnyelsemedel,
föreskrev Kungl. Maj:t i brev den 21 december 1923 angående
fastställande av kostnadsstaterna att i avvaktan å resultatet av pågående
utredning rörande enhetliga bestämmelser beträffande storleken
och användningen av de affärsdrivande verkens förnyelsefonder disposition
av statens järnvägars förnyelsemedel för något av de i den avgivna
uppgiften angivna ändamålen ej finge äga ram, med mindre Kungl.

— 171 -

Maj:t på framställning av järnvägsstyrelsen därtill lämnat särskilt medgivande.

I statsutskottets vid 1924 års riksdag utlåtande ur S7 i anledning a\
riksdagens revisorers berättelse uttalade utskottet sin anslutning till vad
av överrevisorerna vid statens järnvägar och riksdagens revisorer anförts
rörande principerna för disposition av statens järnvägars förnyelsefond
samt framhöll vikten av, att bestämda gränser uppdroges för järnvägsstyrelsens
befogenhet att använda fondens medel.

Vid föredragning i riksdagens kamrar av utskottets utlåtande under
denna punkt lämnade chefen för kommunikationsdepartementet i värdera
kammaren en redogörelse i ämnet samt upplyste, att den igångsatta utredningen
örn förnyelsefonderna avsåge att klargöra frågorna om avsättningar
till fonderna och omfattningen av dessa avsättningar, örn
användning av fonderna samt örn fondmedlens placering. Inom andra
kammaren förekom efter departementschefens anförande diskussion i
frågan. Båda kamrarna beslöto lägga punkten till handlingarna.

Den 27 september 1924 uppdrog chefen för kommunikationsdepartementet
åt två sakkunniga att verkställa ovan angivna utredning, vilken av de
sakkunniga avgavs den 7 februari 1925. Sedan riksdagen i skrivelse den
17 februari 1926 nr 29 anmält sitt yttrande i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition nr 26 angående bestämmelser rörande de statens järnvägar,
statens vattenfallsverk, telegrafverket och postverket tillhöriga förnyelsefonder,
meddelade Kungl. Majit i brev den 19 mars 1926 följande ännu
gällande föreskrifter.

Kungl. Majit förklarar, att statens järnvägars, statens vattenfallsverks,
telegrafverkets och postverkets förnyelsefonder skola omfatta Mia verken
tillhörande objekt, vilkas värden ingå bland de bokförda tillgångarna,
med följande undantag, nämligen sådana föremål, som icke undergå
värdeminskning, egendom, vilken genom löpande underhall uppehälles i
sitt fulla värde, inventarier, i den mån deras fulla värde anses böra, upprätthållas
med anlitande av enbart driftmedel, samt objekt, som finnas
i förråd eller eljest redovisas under rubriken föidagsmedel.

Därjämte föreskriver Kungl. Majit, att utgifter för försäkring av sådan
egendom, för vilken avsättning till förnyelsefond äger rum, icke må
förekomma efter utgången av nu förefintliga, dylik egendom berörande
försäkringsavtals giltighetstid.

Kungl. Majit föreskriver vidare, att de beräkningar angående avsättning
till förnyelsefond, som verkställas inom ifrågavarande verk, skola
företagas på grundval av

att avsättning äger runi med vissa procent av vederbörande objekts
bokförda värde oell så avväges, att den totala avsättningen för ett objekt
kan vid detsammas utrangering täcka slopningskostnaden,

att vad angår statens järnvägar, telegraf- och postverken samt statens
vattenfallsverks fastighetsförvaltning kollektiv avsättning verkställes, vilket
innebär, att avsättningen sker gruppvis och på sådant sätt, att för samt
liga föremål inom en objektgrupp en klumpsumma avsättes,

att, vad kraftverken beträffar, individuell avsättning tillämpas, innebä -

rande, att särskild avsättning sker för varje i en och samma anläggning
ingående objekt eller objektgrupp,

att, vad angår kanalverken, det må ankomma på vattenfallsstyrelsen
att bestämma, huruvida kollektiv eller individuell avsättning skall tilllämpas,

att vid statens järnvägar, telegraf- och postverken samt statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning konstant avsättning äger rum, innefattande
att avsättningen för ett objekt eller en objektgrupp blir jämnt fördelad
på de olika åren,

att vid kraftverken och kanalverken användes metoden med stigande
avsättning, enligt vilken metod till den procentiska avsättningen årligen
lägges ett belopp, motsvarande ränteavkastningen å fondens kapitalbehållning,
dock allenast intill dess en övergång till metoden med konstant avsättning
lämpligen kan genomföras, samt vidare

att lämplig! belopp avsättes för mötande av brand- oell olycksfallsrisker
och att hänsyn härtill tages vid procenttalens avvägande.

Det åligger verksstyrelserna att årligen vid framläggande inför Kungl.
Majit av planer till driftkostnadsstater angiva de med ledning av ovan
omförmälda grunder uträknade procenttalen, varjämte styrelserna hava
att, därest erfarenhet giver vid handen, att ändring i dessa procenttal
befinnes påkallad, under iakttagande av nämnda grunder i förslag till
driftkostnadsstater upptaga de nya procenttal, som befunnits lämpliga.
Härvid hör iakttagas, att den utredning, som föregår avvägningen av
dessa procenttal, bliver i möjligaste män allsidig och fullständig, på det
att å ena sidan vederbörande förnyelsefonder må kunna tjäna sitt ändamål,
men å andra sidan ifrågavarande avsättningar icke så tilltagas, att
härigenom på omvägar uppstår ytterligare kapitaltillskott.

Beträffande användningen och placeringen av förnyelsefonds medel förklarar
Kungl. Majit,

att förnyelsefondsmedel, skola användas för återställande i fullgott
skick av objekt, vilkas brukbarhet i avsevärdare mån minskats (ersättningsarbeten)
samt till anskaffande av nya objekt i ersättning för utrangerade
(ersättningsanskaffning), men icke till bestridande av kostnader
för det löpande underhållet,

att det skall åligga verksstyrelserna att i slutet av varje år underställa
Kungl. Majlis prövning frågan örn fondmedels användande för ifrågavarande
ändamål för det kommande året oell i sådant syfte upprätta förslag
i huvudsaklig överensstämmelse nied de anvisningar i ämnet, som
innefattas i ett av särskilda sakkunniga den 7 februari 1925 avgivet betänkande
med förslag till grunder för avsättning till de under kommunikationsdepartementet
lydande affärsdrivande verkens förnyelsefonder
samt för användning och placering av förnyelsefondernas medel, varefter
Kungl. Majit för ersättningsarbeten och ersättningsanskaffningar ställer
till. verkens förfogande av förnyelsefondsmedel, dels vissa belopp för
i förslagen särskilt uppgivna större arbeten och anskaffningar och dels
klumpsummor för mindre sådana,

att, därest av särskilda anledningar förnyelsefondsmedel anses böra
tågås i anspråk för arbeten och anskaffningar, som även innefatta en utvidgning
eller en av den tekniska utvecklingen icke föranledd ökning av
kapaciteten eller avsevard höjning av kvaliteten, eller för nyanläggningar
och nyanskaffningar, som icke stå i omedelbart samband med slopning,
eller eljest för ändamål, som ej är att hänföra till ersättningsarbeten eller

ersättningsanskaffning, användning av förnyelsetondsinedel tor ifrågavarande
ändamål icke må äga liim, med mindre Kungl. Maj:t, elter att i
förekommande fall hava inhämtat riksdagens medgivande, därtill famnat
tillstånd, „ , .. , , , ...

att, därest för arbete eller anskaffning förutom fornyelsefondsmedel jarnval
anslagsmedel liro avsedda att komma till användning, föislaget örn
fondmedels användande, för så vitt Kungl. Majit anser detsamma vara
av natur att höra helt eller delvis godtagas, i enlighet med vad hittills
i allmänhet ägt rum kommer att anmälas för riksdagen i av Kungl.
Majit avlåtna propositioner om anvisande av nya anslag för vederböran &att,

i den mån till förnyelsefond avsatta medel icke omedelbart behöva
komma till användning för fyllande av fondens egentliga uppgift, verken
må äga att placera medlen till lämpligt belopp såsom rörelsekapital,

att, för den händelse en fond utöver det belopp, som erfordras för rörelsen,
skulle innehålla ytterligare medel, som ej behöva komma till omedelbar
användning för fyllande av fondens egentliga uppgift, Kungl. Maj.t
i överensstämmelse med vad som enligt kungl, brevet den 21 januari 1916
skett beträffande statens vattenfallsverk vill efter framställningar i ämnet
lämna styrelserna för övriga ifrågavarande verk generellt medgivande
att överlämna sådana medel till riksgäldskontoret för förvaltning,

att, örn vid deposition hos riksgäldskontoret vederbörande verk icke
kan angiva den tid, då deponerat belopp behöver lyftas, det skall ankomma
på Kungl. Majit att efter av verkets styrelse gjord framställning lämna
tillstånd till beloppets lyftande.

Det bör här nämnas, att i åtskilliga fall särskilt medgivande av riksdagen
inhämtats till förnyelsefondens disponerande för vissa större arbeten.
Sålunda har dylikt medgivande lämnats beträffande elektrifieringen
av statsbanan Stockholm—Göteborg, fortsatt anskaffning av tryckluftbromsar,
ombyggnad av bangården i Sundsvall, löss del a\ kostnaderna
för de företag, sorn avsågo omläggning av västra stambanans ingångslinje
över Hammarbyleden, förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation,
om- och påbyggnad av förrådshuset därstädes, ombyggnad av bangården
i Lund, ombyggnad av verkstadsanläggningen och ordnande av
bangårdsförhållandena i Göteborg samt anskaffande av en isbrytande
godsfärja för leden Trälleberg—Sassnitz.

Enligt vad som framgår av tillgängligt offentligt tryck hava de kapitalbelopp,
varå avsättningar till statens järnvägars förnyelsefond beräknats
vid slutet av nedannämnda år utgjort!

ir unn

» 1915

» 1920

» 1923

» 1928

kronor 259,000,000
318,000,000
» 401,300,000

» 498,000,000

715,971,900.

Såsom synes har den del av
talet, som är föremål för värde

del av det i statens järnvägar investerade kapii-
värdeminskningsreglering genom avsättning till

förnyelsefond, särskilt under de senaste åren stigit högst avsevärt. Enär
avsättningen till förnyelse!onden för närvarande uppgår till omkring
2.4 procent av tillgångarnas bokförda värde vid ingången av närmast föregående
kalenderår, motsvarande en amorteringstid av i avrundat tal 40
år, kunde man hava väntat, att förnyelsefonden särskilt under de senaste
åren skulle hava ökats för varje år. Att detta emellertid icke varit
fallet framgår av följande tablå över fondens ställning under den senaste
5-årsperioden.

År	Behållning vid årets början	Avsättning	Summa	Disponerat netto	Behållning vid årets slut
1925 ...............	42,854,231:14	13,802,000: —	56,656,231: 14	18,610,596: is	38,045,634: 96
1926..............	38,045,634: 96	13,926,400: —	51,972,034: 96	21,433,170: 8 7	30,538,864: 09
1927..............	30,538,864: o 9	14,400,700: —	44,939,564: o»	18,317,280: 56	26,622,283: 53
1928...............	26,622,283: 33	15,315,300: —	41,937,583: 53	17,568,810: 4 2	24,368,773: li
1929..............	24,368,773: ii	16,730,300: —	41,099,073: 11	15,994,812: 7 0	25,104,260: 41

Oaktat avsättningarna till förnyelsefonden regelmässigt ökats år från
år, utvisar fondens behållning i stället för ökning en konstant nedgång
från och med år 1924 till och med år 1928. För år 1929 utvisar behållningen
en ökning av 735,487 kronor 30 öre. Förklaringen härtill är emellertid
följande. Hos statens järnvägar förefinnes rätteligen två förnyelsefonder,
nämligen allmänna förnyelsefonden och malmbanans förnyelsefond; den
senare bildad i anledning av 1927 års malmavtal. I förevarande framställning
hava båda fonderna ur översiktlighetens synpunkt tillsammantagna
betraktats så som en fond. Hen ökning, som den sammanslagna fonden
utvisar under år 1929, 735,487 kronor 30 öre, hänför sig uteslutande till
malmbanans förnyelsefond, som ökats med 867,964 kronor 26 öre, under det
att allmänna förnyelsefonden minskats med 132,476 kronor 96 öre. Storleksförhållandet
mellan de båda fonderna framgår av nedanstående sammanställning
över behållningarna vid 1929 års slut:

Allmänna förnyelsefonden............................................. kronor 22,845,732:8 3

Malmbanans förnyelsefond .......................................... » 2,258,527:5 8

Summa kronor 25,104,260:41

Nedanstående ur överrevisorernas för statens järnvägar berättelse för år
1929 hämtade sammanställning angiver storleken av för vissa ändamål
under åren 1911—1929 till förnyelsefonden avsatta medel samt huru mycket
av dessa medel, som under nämnda tid använts för olika ändamål.

— 175 —

	Avsatta medel	Utgifter
	kronor	kronor
Husbyggnader, utom verkstäder, samt ban-
gårdsmaskinerier	47,471,814: —	44,130,865: 20
Verkstadsbyggnader med deras fasta inred-
ning, spår m. m..................................	5,252,001: —	6,388,181: 64
Räler och växlar med tillbehör	27,884,532: 31	36,114,972: 71
Broars, viadukters, vägbroars och vägportars
överbyggnad .............................................	7,624,207:4 8	10,892,433: 8 2
Signal- och säkerhetsanläggningar	5,054,793: o 9	3,540,947: 72
Telegraf- och telefonanläggningar	1,626,700: —	1,517,910: 84
Färjelägen ................................................	634,840: —	521,805: 2 6
Automobilvägby ggna der	43,673: 5 8	8,272: 3 8
Rullande materiel	130,011,594: 7 o	107,691,960: 77
Sjöfartsmateriel.......	5,952,373: 64	2,053,358: 74
Övriga inventarier, utom sådana i stationära
anläggningar för elektrisk tågdrift	11,178,674:41	9,964,956: 24
Överföringsledningar för elektrisk tågdrift:
a) Kopparledningar	244,600: —	—
b) Övriga detaljer ..................................	1,092,700: —	88,576: 6 5
Kontaktledningar för elektrisk tågdrift	2,208,900; —	238,548: 45
Inventarier i stationära anläggningar för
elektrisk tågdrift .......................................	2,088,000: —	112,353: 38
Summa	248,369,404: 21	223,265,143: so

Vid 1929 års slut disponibla medel 25,104,260:4 1

Såsom synes Ilar i tre fall förnyelsefonden tagits i anspråk med belopp,
som överskjuta den totala avsättningen för vederbörliga objektgrupper.
Härvid utvisar gruppen räler oell växlar med tillbehör visserligen den
största absoluta skillnaden mellan disponerade och avsatta lornyelsefondsmedel,
men procentuellt sett har gruppen broars, viadukters, vägbroars
och vägportars överbyggnad att framvisa den största divergensen. Det
torde vara tillfyllest att av nämnda tre grupper till behandling upptaga
allenast gruppen räler och växlar med tillbehör.

Räler ingå i statens järnvägars tillgångar med följande värden:

den 31 december 1910 52: o o miljoner kronor

» » » 1928 .............................................. 121: o» » »

Under de aderton är som förflutit mellan nämnda båda tidpunkter har
följaktligen bokföringsvärdet av rälerna ökats med 70 miljoner kronor.

Dessa 70 miljoner kronor avse räler, som anskaffats för anläggning av
nya järnvägar, riden som förvärvats vid inköp av nya järnvägar samt
riller, som anskaffats för utvidgning av befintligt spårnät. Belop -

— 176 —

pet motsvaras i stort sett av å riksstaten rinder årens lopp beviljade
anslag. Härjämte hava emellertid såsom av ovanstående sammanställning
framgår under ifrågavarande tid av förnyelsefondsmedel använts
36,114,972 kronor för utbyte av förslitna eller föråldrade räder på färdig
byggt nät. Sistnämnda ersättningsanskaffning har emellertid icke påverkat
rälernas bokförda värde, enär järnvägsstyrelsen i sin bokföring i
regel tillämpar den principen att objekten upptagas i räkenskaperna allenast
med det belopp, varmed anslag för ändamålet beviljats å riksstaten,
även om den anskaffning, som skett med anlitande av förnyelsefondsmedel
medfört en ökning av statens järnvägars tillgångar. Då avsättningarna
till förnyelsefonden ske efter en på det bokförda värdet beräknad procentsats,
blir följden av nyssberörda förhållande att de avsättningar, som magasineras
i förnyelsefonden, icke förslå att täcka kommande ersättningsan
skaffningar. Detta belyses genom den situation som föreligger i fråga om
rälerna i det att i detta speciella fall en brist förefinnes å icke blott det
belopp av 8,230,440 kronor 40 öre, som utgör skillnaden mellan de disponerade
och avsatta förnyelsefondsmedlen, utan även å det belopp, som borde
varit avsatt för upplupna värdeminskningskostnader.

Den föreliggande betydande bristen i fråga örn disponibla förnyelsefondsmedel
att användas till ersättningsanskaffning av Täler har företrädesvis
uppkommit på grund av följande omständigheter:

1) För ersättningsanskaffningar av de i statsbanorna nedlagda rälerna
vid 1911 års ingång funnos icke några förnyelsefondsmedel disponibla,
ehuru rälerna givetvis redan vid denna tidpunkt voro i viss utsträckning
förslitna. Rälerna liksom den del av statens järnvägars egendom i övrigt,
som är föremål för värdeminskningsreglering, ingick följaktligen redan
från början med en förnyelsefondsbrist.

2) Täckande av nämnda brist genom ökade avsättningar till förnyelsefonden
utöver ordinarie avsättningar har icke ägt rum.

3) Den ordinarie förnyelsefondsavsättningen torde enligt av järnvägsstyrelsen
till revisorerna lämnat meddelande under ett antal år varit något
för låg. Å den för åren 1919 och 1920 beräknade fondavsättningen
gjordes enligt uppgift från järnvägsstyrelsen av statsfinansiella skäl dessutom
en avprutning å 5,500,000 kronor.

4) Alltsedan år 1911 har vid utbyten av förslitna Täler mot dylika av
tyngre modell även den å viktsökningen belöpande merkostnaden bestritts
med förnyelsefondsmedel.

Även i fråga örn andra objektgrupper föreligga enahanda förhållanden
som i avseende å rälerna. Exempel härå erbjuda de i posten husbyggnader,
utom verkstäder, samt bangårdsmaskinerier ingående kostnaderna för
utbyten av plattformer av plank mot dylika av hållbarare materiel såsom
betong, sten och dylikt. Oaktat betong- eller stenplattformer äro flera gånger
dyrare än träplattformer, har förnyelsefonden fått bestrida kostnader -

— 177 —

na för nämnda utbyten, fastän inga avsättningar till förnyelsefonden
för ifrågavarande objekt ägt rum före utgången av år 1929.

Såsom av den ovanintagna sammanställningen över förnyelsefonden
framgår uppgick statens järnvägars förnyelsefond den 31 december 1928
till 24,368,773 kronor 11 öre. De tillgångar, å vilka avsättningar till förnyelsefonden
beräknas, uppgingo vid samma tidpunkt till 715,971,900 kronor.
Procentuellt sett utgör således förnyelsefonden 3.4 procent av de
tillgångar, som äro föremål för värdeminskningsreglering.

Ovan påpekade förhållanden rörande statens järnvägars förnyelsefond
synas revisorerna motivera, att frågan örn denna fonds förvaltning tages
under förnyad prövning. Då emellertid samma bestämmelser i stort sett
gälla för de övriga affärsdrivande verkens förnyelsefonder, med undantag
av domänverkets, synes denna omprövning böra med nämnda undantag
omfatta jämväl dessa affärsverks förnyelsefonder. Vad som framför allt
är önskvärt att erhålla klarhet i genom den av revisorerna nu påkallade
utredningen är dels de brister i förnyelsefonderna, som med hänsyn till
tillgångarnas förvaltning och övriga omständigheter såsom penningvärdets
ändring m. m., kunna förefinnas, dels de åtgärder, som i anledning
härav böra vidtagas, dels huruvida tillämpade ordinarie förnyelsefondsavsättningar
kunna anses tillfredsställande, dels ock huruvida icke gällande
bestämmelser i fråga örn förnyelsefondernas användning böra skärpas
i syfte att skapa garantier för att dessa fonder må komma att upprätthållas
till betryggande storlek.

§ 50.

Svenska trafikförbundet har enligt för detsamma gällande stadgar till
uppgift att i landets och sina medlemmars ekonomiska intresse arbeta för
utveckling av resandetrafiken inom Sverige, med arbetet huvudsakligen
inriktat på trafik från utlandet.

Medlemmar i förbundet kunna vara: aktiva, passiva eller ständiga. Till
aktiv medlem kan antagas: landsting, kommuner, svenska aktiebolag,
bolag, banker, bankirfirmor, föreningar och sammanslutningar, industriella
verk, firmor och affärsföretag samt trafikförvaltningar inom
eller utom Sverige. Till passiv medlem kan antagas enskild person, som
önskar stödja förbundets verksamhet. Till ständig medlem kan slutligen
antagas passiv medlem. Anmälan örn inträde göres skriftligen till styrelsen,
som beslutar om medlens antagande.

Förbundets angelägenbeter handhavas av ett råd och en styrelse.

Rådet, som utgöres av lägst 15 och högst 30 ledamöter, väljas dels av de
offentliga eller till förbundet som medlemmar anslutna institutioner, som
rådet före december månads utgång därom anmodar, dels ock av förbundet
vid årsmöte. Rådet har att uppdraga huvudlinjer för förbundets verk 12

— 808274. Heil.-berättelse angående statsverket för år 1930. I.

Revisorernas

uttalande.

Statens järnvägars
mellanhavanden
med
vissa företag.

Svenska trafikförbundet.

— 178 —

samhet och övervaka densamma, att besluta örn upptagande av nya verksamhetsgrenar
eller verksamhetsformer eller uppgivande av förutvarande
dylika, att behandla övriga frågor av principiell natur, att utse styrelse
samt att fastställa kostnadsstat för förbundet.

Styrelsen utgjordes år 1929 av överståthållaren H. Elmquist, ordförande,
landshövdingen A. Ekman, vice ordförande, och fem andra ledamöter, nämligen
byråchefen i järnvägsstyrelsen G. Englund, direktörerna N. Trulsson,
A. Jonsson J:r och A. Kamph samt sekreteraren i Svenska turistföreningen
fil. dr C. J. Anrick. Enligt stadgarna är det önskvärt, att bland
styrelseledamöterna finnas representanter för statens järnvägar, enskilda
järnvägar, ånghåtspassagerarfarten, hotell eller kurorter samt allmänna
turistintressen. Styrelsen har till uppgift att leda förbundets verksamhet
inom av rådet angiven ram, taga initiativ till särskilda åtgärder i enahanda
syfte, förvalta och besluta örn användandet av förbundets medel
inom ramen för den fastställda kostnadsstaten och i övrigt handhava förbundets
angelägenheter.

Riksdagens år 1922 och år 1925 församlade revisorer framställde erinringar
dels i fråga örn lämpligheten av den sammanblandning av trafikförbundets
och statens järnvägars rörelse, som syntes förekomma, dels beträffande
angelägenheten av att bidragen till trafikförbundet underställdes
riksdagens prövning. Vad revisorerna anfört föranledde emellertid
intet särskilt uttalande av statsutskottet eller i riksdagens kamrar.

Sedan 1925 års riksdag avslagit en av herr Nylander i andra kammaren
väckt motion angående förhöjning av det från statens järnvägar med

10,000 kronor utgående bidraget till trafikförbundet till 25,000 kronor, bemyndigade
Kungl. Maj:t den 23 september 1926 chefen för kommunikationsdepartementet
att närmast i anledning av framställningar från järnvägsstyrelsen
och trafikförhundet tillkalla sakkunniga för utredning av
frågan örn ett ändamålsenligt ordnande av turistreklam- och upplysningsverksamheten
i utlandet och vad därmed sammanhängde. Under hösten
1927 avgåvo de sakkunniga betänkande och förslag angående angivna
spörsmål.

Av Svenska trafikförbundets vinst- och förlusträkning för år 1929 framgår,
att förbundet under sagda år tillförts följande inkomster:

Annonsering å järnvägsbiljetter ............................................

Anslag från statens järnvägar:

balans från år 1928 ....................................... kr. 2,500: -

för år 1929..................................................... » 10,000: -

Utdelning å aktier i Turisttrafikförbundets restaurantaktie

bolag .................... ...........................................................

Anslag från Turisttrafikförbundets restaurantaktiebolag:

balans från år 1928 ................................... kr. 15,000: —

för år 1929..................................................... » 60,000: —

kr. 22,047:5 0

» 12,500: —

» 7,500: —

75,000: —

— 179 —

Anslag från Stockholms stad:

balans från år 1928...........

för år 1929............................

Medlemsavgifter:

balans från år 1928 .............

för år 1929...........................

Publikationsannonsering
övriga inkomster....................

Förbundets inkomster av annonsering å järnvägsbiljetter grunda sig till
huvudsaklig del på en med järnvägsstyrelsen ingången överenskommelse.
Genom denna bar förbundet tillförsäkrats att i viss utsträckning å baksidan
å biljetter, gällande mellan statens järnvägars egna stationer, anbringa
annonser, som tryckas av järnvägsstyrelsens biljettryckeri. Såsom
ersättning för detta bestyr och för upplåtande av denna ur reklamsynpunkt
värdefulla annonsplats betalar förbundet till järnvägsstyrelsen 50
kronor för 100,000 biljetter och till statens järnvägars änke- och pupillkassa
25 procent av vinsten. För år 1929 bar enskild annonsör av Svenska
trafikförbundet på grund av nämnda överenskommelse med järnvägsstyrelsen
erhållit rätt att åsätta annonser å tio miljoner biljetter. För erhållande
av denna rättighet har annonsören till Svenska trafikförbundet erlagt
32,000 kronor. Efter avdrag av till järnvägsstyrelsen betalade tryckningskostnader
å 5,000 kronor och utgifter för provision och klichéer uppgående
till 1,640 kronor samt bidraget till statens järnvägars änke- och
pupillkassa, 6,340 kronor, bar Svenska trafikförbundet tillgodoförts en
nettobehållning å 19,020 kronor.

Såsom av ovanstående sammanställning över Svenska trafikförbundets
inkomster under år 1929 framgår, har bos förbundet redovisats inkomster
i form av utdelning å aktier i Turisttrafikförbundets restaurantaktiebolag
med ett belopp av 7,500 kronor utgörande 10 procent av förbundets innehav
av stamaktier i berörda bolag.

Aktiekapitalet i nämnda bolag uppgår till 375,000 kronor och är fördelat
med 300,000 kronor å preferensaktier och med 75,000 kronor å stamaktier.
Aktierna lyda å 100 kronor. Stamaktiekapitalet äges i sin helhet av trafikförbundet
och preferensaktiekapitalet av enskilda. Varje stamaktie tillkommer
fyra röster och varje prefenresaktie en röst. Genom denna anordning
besitter trafikförbundet praktiskt taget bestämmanderätt i bolaget
Bolagets styrelse utgjordes under år 1929 av f. överdirektören vid statens
järnvägar J. Flodin, direktören N. Trulsson och kommendörkaptenen E.
Peyron, den senare tillika direktör i trafikförbundet.

Angående restaurantbolagets verksamhet inhämtas av styrelseberättelsen
för år 1929 följande:

. kr. 2,500: —

» 10,000: — kr. 12,500: —

. kr. 14,352:5 0

» 60,540:82 » 74,893:32

.......................... » 48,864: 6 o

.......................... » 14,080:4 5

Summa kr. 267,385: 8 7

Turisttrafik förbundets restaurant aktiebolag.

180 —

Bolaget bär under år 1929 utövat följande verksamhet:

restaurantrörelse i restaurantvagnarna dels å linjerna Stockholm—
Malmö, Stockholm—Laxå—Göteborg, Stockholm—Bräcke och Stockholm—
Laxå, vilka rörelser drivits som en affär med gemensam bokföring, dels
ock å linjerna Stockholm—Ludvika—Göteborg, Stockholm—Härnösand
(Ostkustbanan), Malmö—Göteborg—Oslo, Göteborg—Malmö (15 maj—15
september), Laxå—Kil (15 juni—15 september) samt från och med den 1
oktober (efter övertagandet av restaurantvagnsrörelsen å linjen Långsele
—Boden) Bräcke—Boden;

restaurantrörelse ombord å de svenska ångfärjorna mellan Trälleberg
och Sassnitz samt mellan Malmö och Köpenhamn;

restaurantrörelse å Stockholms, Göteborgs och Malmö centralstationer
samt å Nässjö och Tillberga stationer;

hotell- och restaurantrörelse å följande stationer, nämligen: Boden, Storlien,
Bräcke, Bollnäs, Charlottenberg, Kil och Laxå samt å Hotell Skansborg.

I järnvägshotellet i Boden och hotellet i Storlien hava statens järnvägar
låtit utföra en ganska genomgripande renovering särskilt beträffande sällskapsrummen.
Sistnämnda hotell har därtill utökats med en modernt inredd
annexbyggnad.

I järnvägshotellet i Bräcke äro jämväl av statens järnvägar vidtagna
vissa renoveringsarbeten.

Med anledning av att persontrafiken å samtliga järnvägslinjer till Göteborg
från och med den 15 maj 1930 skulle förläggas till därvarande centralstation,
hade av statens järnvägar i denna stations restaurant med
därtill hörande ekonomilokaler vidtagits vittomfattande förändringar och
moderniseringar till gagn för såväl den resande allmänheten som ock för
restaurantrörelsen.

Av vinst- och förlusträkningen framgår, att styrelsen av bruttovinsten
använt tillsammans 151,633 kronor 85 öre till avskrivningar å bolagets
fastighet, inventarier och fordringar.

Sedan nämnda avskrivningar verkställts, redovisas för år 1929 ett överskott
å 216,765 kronor 11 öre, vilket jämte från föregående års vinst- och
förlusträkning balanserade 3,732 kronor 92 öre jämlikt bolagsstämmans
beslut fördelas på följande sätt:

Utdelning till aktieägarna med 10 procent.................. kronor

Avsättning till dispositionsfonden................................. »

Avsättning till pensionsfonden......................................... »

Bidrag till Svenska trafikförbundets verksamhet ......... »

Överföring av återstoden till 1930 års vinst- och förlusträkning
..................................................................

37,500: —
60,000: —
60,000: —
60,000: —

2,998: os

kronor 220,498: 03

— 181 —

Såsom av förestående redogörelse framgår är restaurantbolagets rörelse
nära anknuten till trafiken å statens järnvägar. Bolaget tiar också ett
flertal kontrakt med järnvägsstyrelsen örn drivande av rörelse å restaurantvagnar,
ångfärjerestauranter, järnvägsrestauranter och järnvägshotell.
En ledande princip i kontrakten har varit, att järnvägsstyrelsen i regel
tillförsäkrats en andel av 50 procent av bolagets nettovinst samt ett visst
minimibelopp, olika för olika kontrakt. Ovannämnda överskott å 216,765
kronor 11 öre bär erhållits, sedan statens järnvägars berörda andel avräknats.

I anledning av ett yttrande av överrevisorerna för statens järnvägar i
deras berättelse över den av dem verkställda granskningen av statens
järnvägars räkenskaper och förvaltning för år 1925 angående den restaurant-
och hotellrörelse vid statens järnvägar, som bedrives av Turisttrafikförbundets
restaurantaktiebolag, har järnvägsstyrelsen i fråga örn hotelloch
restaurantlokaler samt restaurantvagnar bland annat anfört:

»Någon direkt vinst på det för dessa anordningar utlagda kapitalet eller
ens någon täckning av de löpande kostnaderna för deras vidmakthållande
genom den i desamma bedrivna hotell- och restaurangrörelsen anser
järnvägsstyrelsen för sin del ej nödvändigt behöva beräknas.»

I det av tillkallade sakkunniga under senare delen av år 1927 avgivna
betänkandet angående turistreklam- och upplysningsverksamheten i utlandet
hava de sakkunniga anfört följande:

»Därest man betraktar trafikförbundets inkomst av restaurantbolaget
som indirekt understöd av statens järnvägar och beaktar, att biljettannonsinkomsten
uppenbarligen är sådant indirekt stöd,* så finner man, att
statens järnvägar alltjämt — direkt och indirekt — uppbära en mycket
avsevärd del av trafikförbundets kostnader.»

De sakkunniga hava vidare anfört:

»I viss mån kan väl trafikförbundets inkomst av bolaget anses som
affärsvinst av en på förbundets initiativ tillkommen rörelse, men faktiskt
har dock trafikförbundet genom kontrakten av statens järnvägar erhållit
ett starkt stöd för sin verksamhet. Den solida ställning bolaget härigenom
erhållit för lång tid framåt synes föranleda, att någon fondering i större
skala eller extraordinär avskrivning icke erfordras.»

De sakkunniga drogo härav den slutledningen, att ökade inkomster för
trafikförbundet vore att påräkna. Detta har också ägt rum, ehuru icke
fullt i den utsträckning som beräknats. Att möjligheter härtill likväl
förelegat framgår av nedanstående sammanställning över de fonderingar
och avskrivningar, som av restaurantbolaget verkställts dels under åren
1924—1926, vilka års ekonomiska förhållanden särskilt lades till grund för
de sakkunnigas berörda uttalande, dels ock för år 1929. I sammanställningen
har jämväl intagits en jämförelse med under sagda år utgivna bidrag
till trafikförbundet.

— 182 —

	1924	1925	1926	1929
Avsättning till dispositionsfonden ......	10,000: —	10,000: —	15,500: —	60,000: —
Avsättning till pensionsfonden .........	—	—	25,000: —	60,000: —
Avskrivning å fastighet och aktier......	7,066: —	6,996: —	21,325: —	50,890: 15
Avskrivning å inventarier..................	30,039: —	34,644: —	67,045: —	70,743: 7 o
Avskrivning å fordran hos A.-B. Siljans-
borgs pensionat ...........................	—	—	—	30,000: —
Säger	47,105: —	51,640: —	128,870: —	271,633: 85
Bidrag till trafikförbundets verksamhet	28,000: —	28.000: —	50,000: —	60,000: —
Summa	75,105: —	79,640: —	178,870: —	331,633: 85

Beträffande inventarieavskrivningen under år 1929 förtjänar påpekas,
att i balansräkningen inventarierna äro uppförda till allenast 68,848 kronor
27 öre, eller till mindre belopp än avskrivningen under året uppgått.
Vid utgången av år 1926 voro inventarierna bokförda till ett belopp av
210,659 kronor.

Då jämväl övriga tillgångar samt skulderna under nämnda år torde
vara av intresse att bliva belysta meddelas nedan följande sammanställning: -

	1924	1925	1926	1929
Tillgångar''
Fastighet i Stockholm........................	699,548: —	692,553: —	626,227: —	538,125:17
Aktier .............................................	30,000: —	30,000: —	15,500: —	2: —
Fordran mot inteckningar..................	128,000: —	128,000: —	100,000: —	70,000: —
Varulager .......................................	134,272: —	138,538: —	113,662: —	118,031: 45
Inventarier.......................................	266,440: —	262,107: —	210,659: —	68,848: 2 7
Kassa och bankräkningar ..................	103,866: —	114,565: —	252,033: —	755,728: 98
Diverse fordringar ................. .........	—	4,000: —	15,252: —	16,049: 03
Summa	1,362,126: -	1,369,763: —	1,333,333: —	1,566,784: 90
Skulder''
Preferensaktier .................................	300,000: —	300,000: —	300,000: —	300,000: —
Stamaktier (trafikförbundet) ...............	75,000: --	75,000: —	75,000: —	75,000: —
Reservfond.......................................	37,500: —	37,500: —	37,500: —	37,500: —
Dispositionsfond ..............................	169,500: —	179,500: —	129,500: —	202,300: —
Pensionsfond ....................................	—	—	—	91,217: is
Inteckningar i fastighet .....................	450,000: —	450,000: —	400,000: —	400,000: —
Diverse skulder................................	254,295: —	250,912: —	263,876: —	240,269: 6 9
Nettovinst .......................................	75,831: —	76,851: —	127,457: —	220,498: os
Summa	1,362,126: —	1,369,763: -	1,333,333: -	1,566,''784: 90

— 183 —

Såsom av sammanställningen framgår har bolaget en synnerligen likvid
ställning, i det att de likvida medlen täcka icke blott utdelningen å bolagets
aktier och bidraget till trafikförbundet under innevarande år utah
också samtliga bolagets skulder av såväl kortfristig som långfristig natur.

I nu gällande bolagsordning är stipulerat, att preferensaktierna skola
framför stamaktierna medföra företrädesrätt till årlig utdelning av bolagets
vinst intill 10 procent av aktiekapitalet ävensom rätt att, därest under
ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat lämnas, av följande års
utdelningsbara vinst bekomma vad däuti brustit, innan utdelning å stamaktierna
må äga rum. Därutöver skola preferensaktierna icke medföra
någon rätt till utdelning av vinsten.

Upplöses bolaget, skall innehavare av preferensaktie ur bolagets tillgångar
erhålla endast aktiens nominella värde jämte nyss angivna utdelning,
i den mån densamma ej guldits, allt med företrädesrätt framför
stamaktiernas ägare. Därefter återstående tillgångar tillfalla stamaktiernas
ägare.

Under år 1929 hava statens järnvägars inkomster från restaurantbolaget
belöpt sig till 262,083 kronor 56 öre, varjämte statens järnvägars änke- och
pupillkassa tillförts inkomster från bolaget med ett belopp av 2,268 kronor.

Såsom av den här lämnade redogörelsen framgår, har restaurantbolaget
under de sista åren kunnat giva en utdelning av 10 procent till sina
aktieägare, verkställa förhållandevis mycket stora avskrivningar, avsätta
betydande belopp till fonder samt därjämte lämna direkta understöd till
trafikförbundet. Av 1929 års vinst erhöll trafikförbundet icke mindre än

60,000 kronor i understöd. Dessa betydande vinster för bolaget hava möjliggjorts
väsentligen genom dess kontrakt med järnvägsstyrelsen, vilka tillkommit
utan konkurrens.

Genom överenskommelse mellan Förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer
å ena sidan samt järnvägsstyrelsen och Svenska järnvägsföreningen
å den andra har den anordningen träffats att offentliggörandet av
statens järnvägars samt till Svenska järnvägsföreningen anslutna enskilda
järnvägars tidtabeller m m. skall äga rum i tidningen Sveriges kommunikationer.

I berörda överenskommelse är stadgat att i styrelsen för förlagsaktiebolaget
skola finnas representanter för järnvägarna, av vilka järnvägsstyrelsen
och Svenska järnvägsföreningen utse vardera en. Likaså äga järnvägsstyrelsen
och Svenska järnvägsföreningen att gemensamt utse en revisor
i bolaget. De båda sålunda utsedda styrelseledamöterna jämte en tredje
av bolaget utsedd person skola såsom redaktionskommitté närmast övervaka
redigeringen av tidningen. Dennas redigering skall handhavas av
tjänstemän i järnvägsstyrelsen, vilka utses av ovannämnda redaktionskommitté.

Styrelsen i förlagsaktiebolaget har under år 1929 bestått av byråchefen

Förlagsaktiebolaget
Sven
ges kommunikationer.

184 —

i järnvägsstyrelsen C. Stjerna, verkställande direktören i Svenska järnvägsföreningen,
överstelöjtnanten 0. Bärnheim samt gruvingenjören E.
Bengtson.

Vad härefter angår statens järnvägars kostnader i anledning av förenämnda
överenskommelse fördela sig dessa år 1929 på följande sätt:

1. Avgifter från statens järnvägar till Förlagsaktiebolaget Sve riges

kommunikationer på grund av kontraktets bestämmelser: Fast

avgift för annonsering av tidtabeller
för äldre bandelar å 195 kr. per mån. kr. 2,340: —

Avgift för annonsering av tidtabeller för

nyare bandelar ........................................ » 835: eo

Annonsering av Meddelanden från järnvägsstyrelsen
å sid. 12........................... » 439:9 2

Annonsering av automobillinjernas tidtabell
....................................................... » 188: 11

Ändringskostnader........................................ » 1,142: 4o 4,94g; 03

2. Kostnad för annons å första omslagssidan örn statens järn vägars

resebyråer................................................................... 2,400: —

3. För 13,500 ex. separattryck av sidorna, som innehålla tab.

325, utlandsförbindelserna över Trälleberg F—Sassnitz 1,170:5 3

4. Enligt från bolaget erhållen uppgift hava statens järnvägar

för köpta exemplar av publikationen att användas för
tjänstebruk erlagt ett belopp av ....................................... 4,966:_

Summa kronor 13,482: 5 6

Antalet vid statens järnvägars stationer under år 1929 till försäljning
mottagna, försålda och returnerade exemplar framgår av följande sammanställning: Behållning

från år 1928 ...................................... 1,851

Mottagna nya exemplar ................................. 34,910

36,761

Försålda exemplar ................................... 32,843

Returnerade exemplar............................. 1,956 34,799

Behållning till år 1930 1,962

Ovanstående siffror giva icke uttryck för upplagans storlek, enär tidningen
dessutom försäljes genom enskilda järnvägar, Svenska pressbyrån,
bokhandeln m. fl.

Enligt bolagsordningen har Förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer
till föremål att efter inköp av förlagsrätten till tidningen Sveriges
kommunikationer förlägga samma eller andra däremot svarande publi -

— 185 —

kationer och ined sådana driva handel. Bolagets ekonomiska förhallanden
under de håda senast förflutna åren framgå av följande vinst- och förlust-
samt balansräkningar:

	1928	1929
	kronor	kronor
	Inkomster:
Förlagsrörelsen......................	................................... 12,836: 8 6	7,597: 33
Räntor....................................	................................... 2,048: 7 5	4,264: 30
Rabatter...............................	.................................. 392: 2 3	—
	Summa 15,277: 84	11,861: 6 3
	Utgifter:
Allmänna omkostnader	.................................... 10,821: 9 2	6,356: 70
Avskrivningar .......................	................................. 2,366: 7 3	2,271: os
Rabatter ................................	...................................... —	38: 42
Årets vinst ..........................	..................................... 2,089:19	3,195: 4 3
	Summa 15,277: 84	11,861: 6 3
	Tillgångar:
Inventarier	.................................... 1: —	1: —
Diverse fordringar.................	.................................... 51,792: 3 6	40,560:4 3
Obligationer........................	...................................... 40,600: —	45,687:5 0
Kassa och bankräkningar	..................................... 5,823: 35	13,090: 4 0
	Summa 98,216: 71	99,339: 3 3
	Skulder:
Diverse skulder	..................................... 396: 09	1,323: 2 8
Aktiekapital ......................	................................... 50,000: —	50,000: —
Reservfond ...........................	..................................... 5,000: —	5,000: —
Skattefond ...........................	...................................... 3,438:2 2	3,438: 22
Dispositionsfond	................................... 37,293:21	36,382: 4 o
Årets vinst ............................	................................ 2,089:19	3,195: 4 3
	Summa 98,216: 71	99,339: 33

Under de senare åren har till aktieägarna utdelats 6 procent å aktiekapitalet.
Aktierna ägas till en mindre del av Svenska Järnvägsföreningen
och med återstoden praktiskt taget endast av Svenska tryckeriaktiebolaget
(med 31,500 kronor) och gruvingenjören E. Bengtson, som enligt vad
ovan visats är styrelsemedlem i förlagsaktiebolaget.

Svenska tryckeriaktiebolagets styrelse består av fröken A. Bengtson,
kapten D. Bengtson och gruvingenjören E. Bengtson, vilken senare ytterst
äger aktiemajoriteten i bolaget, och därigenom har ensambestämmanderätten
i företaget. På grund härav är gruvingenjören E. Bengtson i själva
verket jämväl huvudintressent i förlagsaktiebolaget.

— 186 —

Aktiebolaget
Svenska pressbyrån.

Den 7 november 1929 har chefen för justitiedepartementet meddelat hinderslöshetsbevis
för gruvingenjören E. Bengtson att från tryckeri i Stockholm
övertaga utgivandet av nu ifrågavarande tidning.

Genom kontrakt mellan järnvägsstyrelsen och Aktiebolaget Svenska
pressbyrån har järnvägsstyrelsen medgivit ensamrättighet för pressbyrån
att å statens järnvägars stationer och tåg under tiden 1 januari 1929—31
december 1935 bedriva försäljning av tidningar, tidskrifter, resehandböcker
och andra tryckalster av litterärt innehåll, ävensom rättighet att å samma
stationer och tåg försälja kartor, vykort och vyfotografier. Denna
försäljning skall äga rum å stationerna från särskilda, statens järnvägar
tillhöriga eller av monopolinnehavaren anordnade försäljningslokaler eller
genom kolportörer samt å bantågen genom s. k. tågbud. För bedrivande
å järnvägsstationerna av ifrågavarande rörelse är pressbyrån berättigad
att från och med den 1 januari 1929 disponera särskilt angivna statens
järnvägar tillhöriga lokaler.

Upplåtelse från styrelsens sida av nya lokaler å stationerna till pressbyråns
begagnande för ifrågavarande försäljning är beroende på därom
för varje särskilt fall träffad överenskommelse.

Pressbyrån är pliktig att, där styrelsen finner sådant vara för järnvägens
ändamål erforderligt, med avstående från rättighet till försäljning
inom viss lokal, till styrelsens fria förfogande återlämna dylik lokal senast
tre månader efter tillsägelse mot erhållande av minskning i det hyresbelopp,
varom överenskommelse har träffats eller som i brist därav bestämmes
av skiljemän.

Pressbyrån berättigas att å station, varest efter styrelsens beprövande
sådant utan olägenhet kan ske, å av styrelsen anvisad plats samt på av
styrelsen bestämda villkor och i enlighet med av styrelsen godkänd ritning,
på egen bekostnad uppföra s. k. kiosk eller annan särskild försäljningslokal;
dock med skyldighet för pressbyrån att, där styrelsen så skulle
påfordra, tre månader efter skedd uppsägning borttaga den uppförda byggnaden.

I kiosk eller annan särskilt inrättad försäljningslokal må jämväl frimärken
och brevkort, papper och kuvert hållas till salu.

Å station, där sådant kan finnas lämpligt, må pressbyrån äga att efter
styrelsens beprövande i samband med särskild försäljningslokal anordna
skrivpulpet och telefon.

Pressbyrån åligger att på egen bekostnad i gott skick underhålla de
pressbyrån tillhöriga försäljningslokalerna, varemot underhåll, uppvärmning
och belysning av de av styrelsen till pressbyrån upplåtna försäljningslokalerna
bekostas av statens järnvägar.

Å station, där pressbyrån så finner lämpligt, må försäljning av tidningar
och andra tryckalster äga rum genom av byrån anställda kolportörer.

— 187 —

Pressbyrån äger rätt att genom tågbud idka i kontraktet medgiven försäljning
på i gång varande tåg. Tågbud skall härvid dels bära föreskrivna
uniformspersedlar, dels innehava för persontåg giltig 3 klass personbiljett;
och berättigar dylik biljett dels till färd med snälltag, dels i och föi
försäljning till beträdande jämväl av 1 och 2 klass vagnar.

Salupriset för tidning eller tidskrift bestämmes av dess utgivare. Det
bör dock sättas så lågt som möjligt och ej högre än det för allmän distribution
gällande lösnummerpriset, ökat med 50 %, varvid dock undantag
medgives för extranummer.

I alla försäljningslokaler, där tidningar och tidskrifter saluföras till andra
än de åtryckta prisen, skall taxa finnas tillgänglig, angivande saluprisen.

Den försäljningsprovision, pressbyrån äger att av tidning eller tidskrift
uppbära, skall åtgå efter samma grunder för alla tidningar och tidskrifter,
som i fråga örn utgivningstider och andra förhållanden kunna anses
likställda. Varje utgivare äger sålunda att för sin tidnings eller tidskrifts
räkning påkalla och erhålla samma provisionsvillkor, varom pressbyrån
kontrahera! med annan tidning eller tidskrift, som har lika pris och expeditionsförhållanden.

Vid station, varest pressbyrån på gjord förfrågan förklarat sig icke vilja
inrätta tidningsförsäljning, vare sig genom kiosk, kolportör eller tågbud,
äger styrelsen upplåta tidningsförsäljningen åt annan person, förbindande
sig styrelsen emellertid att i eventuellt kontrakt rörande dylik
överlåtelse intaga bestämmelser örn viss kortare tids uppsägning för att
lämna pressbyrån tillfälle att, örn den så önskar, efter anmälan övertaga
den sålunda till annan upplåtna försäljningsrättigheten.

För rättigheten till idkande av tidningsförsäljning m. m. enlikt kontraktet
erlägger pressbyrån årligen ett belopp av 50,000 kronor samt för rättigheten
att disponera särskilt angivna, statens järnvägar tillhöriga lokaler
årligen 22,500 kronor, allt att av pressbyrån kvartalsvis i förskott till
styrelsens kassa inbetalas.

Vid kontraktets upphörande, antingen detta sker på grund av uppsägning
av nyss nämnd anledning eller på grund av kontraktstidens utlöpande,
äger järnvägsstyrelsen rätt att inlösa av bolaget jämlikt kontraktet
nu eller framdeles uppförda kiosker mot ersättning, som i brist på godvillig
överenskommelse bestämmes av skiljemän, utsedda enligt gällande lag
örn skiljemän. Kostnaderna för skiljemannavärderingen bestridas av parterna
gemensamt, av vardera parten med hälften. Inlösningsrätten må
icke utövas allenast beträffande någon eller några av kioskerna utan
måste omfatta samtliga.

Bolagets styrelse under verksamhetsåret 1/? 1028—30/e 1929 utgjordes av
bokförläggaren K. O. Bonnier, fil. doktor H. Key, musikförläggaren Otto
Hirsch samt direktörerna K. Roeck Hansen och V. Lundquist. Dess
ekonomi under sagda tid framgår av följande räkenskapsutdrag:

— 188 —

Inkomster:

Kvarstående från föregående räkenskapsår................ kronor	18,026: os
Handelsrörelsen .....................	....................................... »	3,487,908: os
	kronor	3,505,934: n
	Utgifter:
Förvaltnings- och andra omkostnader, försäljningsrät-
tigheter, tågbudsbiljetter, transporter, skatter m. m. »	3,277,094:4 8
Nettobehållningen ...................	....................................... »	228,839: 6 3
	kronor	3,505,934: n
	Tillgångar:
Kassabehållning ......................	........................................ »	19,882: 22
Diverse fordringar....................	........................................ »	3,206,388: 6 2
Inventarier...............................	.................................. »	431,107: 7 0
Varulager..................................	....................................... »	106,821: io
	kronor	3,764,199: 64
	Skulder:
Aktiekapitalet ..........................	..................................... »	625,000: —
Reservfonden...........................	...................................... »	425,000: —
Dispositionsfonden...................	........................................ »	50,000: —
Diverse .skulder ......................	...................................... »	2,435,360: oi
Vinstmedel ................................	....................................... »	228,839: 6 3
	kronor	3,764,199: 64
Den till bolagsstämmans förfogande ställda behållningen har disponerats
på följande sätt:
1) Utdelning till aktieägarna	av 8 procent å aktie-
kapitalet ..........................	...................................... kronor 50,000: —
2) Avsättning till pensionsfonden ................................. »	50,000: —
3) Avsättning för utveckling av kioskverksamheten ... »	100,000: —
4) Överföring till vinst- och	förlustkontot för kom-
mande räkenskapsår........	........................................ »	28,839: 6 3
	kronor	228,839: 63
Huvuddelägare i bolaget är	bokförläggaren K. 0. Bonnier	och musik-

förläggaren Otto Hirsch. Av dessa har Bonnier ensam aktiemajoritet
i bolaget.

Vid 1927 års riksdag framställdes av herr Ljunglund i första kammaren
och herr Engberg i andra kammaren interpellationer till dåvarande chefen
för kommunikationsdepartementet angående rätten till försäljning av
tidningar, sötsaker, tobak m. m. å statens järnvägar.

— 189 —

Jämlikt kontrakt mellan järnvägsstyrelsen och aktiebolaget Alga angående
handelsrättigheter för kiosker, placerade inom statens järnvägar
tillhöriga stationsområden, har bolaget att för varje station, varest bolaget
önskar uppställa handelskiosk, ingiva till järnvägsstyrelsen ställd ansökan
jämte förslagsritning.

Erhålles sålunda sökt tillstånd får kiosk uppföras på anvisad plats och
efter fastställd ritning; dock med skyldighet för bolaget att inom två veckor
efter mottagen anmodan transportera kiosken till annan av järnvägen
utsedd tomt inom samma station eller ock tre månader efter skedd uppsägning
helt borttaga den uppförda kiosken. Aktiebolaget Alga berättigas
att från varje ägande kiosk utöva handel med frukt, choklad, läskedrycker,
tobaksvaror och andra för kioskförsäljning lämpliga handelsai tikka-,
t. ex. tändstickor, tvål o. d. Priserna för de saluhållna varorna få
icke överstiga de å resp. orter i allmänna handeln förekommande.

Bolaget skall vara skyldigt att i egenskap av kommissionär för den, som
jämlikt kontrakt med järnvägsstyrelsen innehar ensamrätten till tidningsförsäljning
m. m. inom statens järnvägars områden, och för lians räkning

__ därest han så önskar — i kioskerna försälja tidningar och andi a tr^ ck alster.

Därest godvillig överenskommelse angående försäljningsprovisionen
icke kail träffas mellan bolaget och vederbörande rättighetsinnehavare,
skall denna fråga avgöras av skiljemän enligt gällande lag örn
skiljemän.

Det åligger aktiebolaget Alga att i gott skick underhålla varje bolaget
tillhörig kiosk och dessutom sörja för att ordning och snygghet äro rådande
i och omkring kioskerna.

Järnvägsstyrelsen fritages från skyldighet att lämna någon som helst
ersättning för genom eld eller på annat sätt uppkomna skador å aktiebolaget
Älgås kiosker eller däri förvarad lösegendom.

Skulle järnvägsstyrelsen finna lämpligt att vid någon station inom järnvägens
byggnad upplåta lokal för aktiebolaget Älgås handelsverksamhet
träffas därom särskilt hyresavtal.

För varje ägande kiosk med handelsrättigheter enligt kontraktet inklusive
tomthyra erlägger aktiebolaget Alga, räknat från den första dagen i
den månad, varunder kiosken blivit färdig att tagas i bruk, en årlig avgift,
som för varje särskilt fall av järnvägsstyrelsen bestämmes.

Avgifterna skola kvartalsvis i förskott inbetalas till järnvägsstyrelsens
kassa, och skall varje remissa åtföljas av specificerad förteckning över
samtliga kiosker.

Bryter aktiebolaget Alga mot ovan angivna bestämmelser, äger järnvägsstyrelsen
låta efter uppsägning kontraktet upphöra att gälla från tidpunkt,
som järnvägsstyrelsen för sådant fall bestämmer och vid vilken
samtliga bolagets kiosker sålunda skola vara från statens järnvägars område
borttagna och de disponerade områdena i avröjt skick till statens jiirn -

Aktiebolaget

Alga.

— 190 —

vägar återställda, såvida icke järnvägsstyrelsen begagnar sig av sin nedan
omförmälda ^lösningsrätt av kioskerna.

Vid kontraktets upphörande äger järnvägsstyrelsen rätt att inlösa av
bolaget jämlikt kontraktet uppförda kiosker mot ersättning, som i brist
på godvillig överenskommelse bestämmes av skiljemän, utsedda enligt
gällande lag örn skiljemän. Inlösningsrätten må icke utövas allenast beträffande
någon eller några av kioskerna utan måste innefatta dessa samtliga.

På grund av nu nämnda kontrakt har statens järnvägar för år 1929 från

Alga uppburit:

Lokalhyror ............................................. kronor 4,100

Avgifter för försäljningsrättighet ....................... » 27,725

Summa kronor 31,825.

Bolagets styrelse under år 1929 utgjordes av bokförläggaren K. O. Bonnier,
musikförläggaren Otto Hirsch samt direktören V. Lundquist. Dess
ekonomiska förhållanden under nämnda år framgår av nedanstående redogörelse: -

Inkomster:

Kvarstående från föregående år
Handelsrörelsen ...........................

kronor 6,838: o3
» 1,328,855: 2 5

	kronor 1,335,693:2 8 Utgifter:
Förvaltnings- och andra	omkostnader, platshyror,
skatter m. m...................		1,230,850: os
Nettobehållningen ..............	• • .......................................... »	104,843: 22
	kronor 1,335,693:2 8 Tillgångar:
Kassabehållning ..................	........................................... »	13,951: 25
Diverse fordringar...............	......................................... »	547,280: ie
Inventarier...........................	........................................... »	23,822: 23
Varulager..............................	........................................... »	268,490: 74
	kronor Skulder:	853,544: 38
Aktiekapitalet ....................	........................ ................. »	200,000: —
Reservfonden........................	....................................... »	100,000: —
Dispositionsfonden...............		200,000: —
Pensionsfonden ....................	......................................... »	25,000: —
Diverse skulder .................	............................................ »	223,701: ie
Vinstmedel ...........................	........................................ »	104,843: 22
	kronor	853,544: 38

— 191 —

Den å bolagets rörelse uppkomna vinsten har fördelats på följande
sätt:

1) Utdelning till aktieägarna av 15 procent å aktie kapitalet.

.................................................................... kronor

2) Avsättning till dispositionsfonden .............................. »

3) Avsättning till pensionsfonden................................ »

4) överföring till vinst- och förlustkontot för år 1929 »

Summa kronor 104,843: 22

30,000: —
50,000: —
10,000: —
14,843: 22

Bolaget, som bildades år 1917 med ett aktiekapital å 50,000 kronor, fördelade
i aktier å 100 kronor, har till föremål att driva handelsrörelse. Stiftarna
utgjordes av advokaten G. Lindgren, fru A. Lundquist, fröknarna E.
Anderson och S. Norén samt lagermästaren R. Fredricson. Envar av
stiftarna tecknade en aktie under det att de återstående 495 aktierna tecknades
av firman Albert Bonnier och musikförläggaren Otto Hirsch med
respektive 248 stycken och 247 stycken.

Under år 1923 verkställdes — förutom utdelning å aktierna av 20 % —
ökning av aktiekapitalet till dubbla beloppet, 50,000 kronor, genom överföring
från dispositionsfonden.

Två år därefter, nämligen år 1925, fördubblades aktiekapitalet ånyo, genom
överföring av 100,000 kronor från dispositionsfonden. Detta år uppgick
emellertid aktieutdelningen endast till 10 procent.

Den tredje fördubblingen av aktiekapitalet har ägt rum under innevarande
år, i det att från dispositionsfonden överförts 200,000 kronor. Såsom
ovan visats, uppgick utdelningen under år 1930 till 15 procent.

Från och med år 1923 har följaktligen aktiekapitalet genom gratisutdelning
av aktier höjts från 50,000 kronor till 400,000 kronor samtidigt som
aktieägarna tillförts betydande inkomster i form av utdelningar å aktierna.

Vad härefter beträffar bolagets ägare innehades bolagets 2,000 aktier den
10 oktober 1930 av följande personer och bolag, nämligen:

Antal aktier

Bokförläggaren K. O. Bonnier ...................................................... 1

Musikförläggaren Otto Hirsch ...................................................... 1

Bokförläggaren T. Bonnier ........................................................... 1

Bokförläggaren Å. Bonnier............................................................. 1

Direktören V. Lundquist ................................................................. 1

Civilingenjören Olof Hirsch:

för egen del .................................................................................. 1

för aktiebolaget Vintervägen.............................................. 1,994

Summa 2,000

— 192 —

Aktiebolaget Vintervägen, som har till ändamål att äga och förvalta
fastigheter, har ett aktiekapital å 300,000 kronor, av vilket bokförläggaren
K. O. Bonnier innehar 199,800 kronor och mnsikförläggaren Otto Hirsch
99,900 kronor. De återstående tre aktierna äro fördelade å bokförläggaren
Tor Bonnier, civilingenjören Olof Hirsch samt den numera avlidne direktören
V. Lundquist.

Det är alltså ytterst samma personer, som äro huvuddelägare i både
aktiebolaget Svenska pressbyrån och aktiebolaget Alga.

Revisorernas

uttalande.

Genom här ovan lämnade redogörelser hava revisorerna i ett sammanhang
velat belysa innebörden av några avtal mellan järnvägsstyrelsen å
ena sidan samt Svenska trafikförbundet och ett antal aktiebolag å den
andra. Genom dessa avtal har järnvägsstyrelsen åt medkontrahenten
överlåtit ensamrätt att hedriva något slag av affärsverksamhet, som anknyter
sig till statens järnvägars persontrafik. I övrigt är denna affärsverksamhet
till sin art synnerligen växlande. Likaså är den det beträffande
omfattning och betydelse för den resande allmänheten.

Enligt revisorernas mening visa de lämnade redogörelserna, att det på
grund av denna affärsverksamhets organisation är synnerligen svårt att
bedöma huruvida statens järnvägars inkomst därav är skälig eller icke.
Svårigheterna härutinnan hetingas givetvis principiellt och i första hand
därav, att rörelsen är monopoliserad. I den mån så är fallet, lär den dock
vara ofrånkomlig, ty vid verkligt fri konkurrens, där sådan är tänkbar,
skulle det måhända visa sig omöjligt att få den lika välskött ifråga örn
allmänhetens betjänande som den nu i stort sett synes vara. Men svårigheten
att bedöma, huruvida statens järnvägar få skälig inkomst av rörelsen,
ökas väsentligen därav att monopolverksamheten hedrives genom ett
flertal enskilda företag med en delvis invecklad bolagsbildning som underlag.

Det lär icke kunna ifrågasättas, att järnvägsstyrelsen skulle bedriva
affärsrörelse av här ifrågavarande slag i egen regi. Men redan ett sammanförande
av de olika rörelsegrenarna till ett enda företag, ställt under
verksam offentlig kontroll, och med lämpligt avvägd vinstbegränsning
för enskilda intressenter, skulle vara ägnat att i väsentlig grad minska
de olägenheter, som äro förknippade med den nuvarande ordningen.

Vad särskilt angår annonseringen å statens järnvägars biljetter hava
revisorerna i princip intet att erinra häremot under förutsättning, att
annonserna väljas med strängaste urskiljning. Det synes dock anmärkningsvärt,
att järnvägsstyrelsen överlämnat rätten till annonsering åt
Svenska trafikförbundet på förut angivna villkor, som i själva verket
innebära ett betydande indirekt understöd till förbundet, ett understöd,
som uppgår till nära dubbla beloppet av det under år 1929 av järnvägstrafikmedel
till förbundet utgivna direkta anslaget å 10,000 kronor.

Här berörda förhållanden göra det enligt revisorernas uppfattning

— 193

önskvärt, att man genom koncentration eller på annat sätt söker i den
mån nu gällande kontrakt utlöpa, komma fram till en organisation, som
samtidigt med att den giver statens järnvägar ökade inkomster, bättre
än den hittillsvarande fyller de anspråk man i fråga örn inflytande och
kontroll från det allmännas sida bör kunna ställa på en affärsverksamhet,
vilken bedrives i hägnet av ett statens verk.

Statens domäner.

§ 51.

I riksdagens revisorers berättelse år 1926 upptogo revisorerna till behandling
frågan örn ersättning till domänfonden för bestyret med de
ecklesiastika skogarna. Efter att hava erinrat örn att enligt lagen örn
kyrkofond den 9 december 1910 § 6 av kyrkofonden skulle betalas dels kostnad
för skogsindelning, dels ock ersättning för skogsstatens övriga bestyr
med dessa skogar med belopp, som Konungen enligt gällande grunder
för beräkning av dylik ersättning årligen i avseende å näst föregående
års verksamhet fastställde till gäldande, anförde revisorerna:

Här nämnda, nu gällande grunder för beräkningen av ersättningen för
skogsstatens bestyr med de ecklesiastika skogarna kvarstå från äldre tid
och äro mycket föråldrade. Av förvaltningskostnaderna ersättas för närvarande
— förutom kostnaderna för skogsindelning — allenast mindre
årshelopp, nämligen vissa resekostnader m. m. Någon gottgörelse tillföres
däremot ej statsverket för det arbete, som domänstyrelsen och överjägmästarna
utföra för samma skogar, och för sådana jägmästares besök å
ecklesiastika skogar, som ej äro att hänföra till förrättningar, ej heller
för den bevakande personalens bestyr därå i annan mån än då, såsom å
vissa ecklesiastika skogar är fallet, särskilda skogvaktare eller extra kronojägare
äro för dem anställda, i vilket fall dessa avlönas av skogarnas
avkastning.

Enligt en av domänstyrelsen på föranledande av revisorerna uppgjord
beräkning skulle gottgörelsen under tioårsperioden 1916—1925 rätteligen
ha utgjort över 8,000,000 kronor, varav dock i verkligheten allenast cirka
2,000,000 kronor ersatts domänfonden av kyrkofonden.

Domänstyrelsen har under de gångna åren i skilda framställningar erinrat
örn önskvärdheten av att en revision av hithörande bestämmelse
åstadkommes.

Det synes uppenbart, att den ersättning, som för närvarande utgår för
domänverkets förvaltning av de ecklesiastika skogarna icke utgör ett tillfredsställande
vederlag för skogsstatens arbete härmed. Klart är dock,
att en nöjaktig uppgörelse mellan domän- och kyrkofonderna av ifrågavarande
mellanhavanden genom ytterligare uppskov alltmer försvåras.
Revisorerna måste därför finna angeläget att en reglering av hithörande
ersättningsfrågor snarast kommer till stånd.

över revisorernas erinringar avgav domänstyrelsen den 8 januari 1927
underdånigt yttrande, vari styrelsen påpekade, att styrelsen under de se 13

— 308274. Rev.-berällelse ting. statsverket för dr 1!)30. I.

Ersättning
till domänfonden
för
bestyret med
de ecklesiastika
skogarna.

— 194 —

nare åren ingivit ett flertal framställningar i ärendet, vilka dock fortfarande
vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning. I likhet med revisorerna
fann styrelsen angeläget att gällande, från äldre tider stammande grunder
för ersättningens beräknande snarast möjligt bleve föremål för en
genomgripande revision.

Samma dag avgåvo även statskontoret och kammarkollegiet gemensamt
underdånigt utlåtande med anledning av statsrevisorernas ifrågavarande
erinringar. I likhet med domänstyrelsen voro dessa ämbetsverk ense med
revisorerna örn, att en reglering av ersättningsfrågan snarast borde
komma till stånd.

Vid ärendets behandling av 1927 års riksdag anslöt sig statsutskottet
(punkt 18 i utlåtande nr lil) till önskemålet att en reglering av omförmälda
ersättningsfråga snarast måtte komma till stånd och framhöll för
sin del angelägenheten av att de av domänstyrelsen i ifrågavarande hänseende
gjorda framställningarna måtte utan uppskov upptagas till prövning
och avgörande. Under hänvisning till vad sålunda anförts, hade utskottet
för det dåvarande allenast ansett sig höra omförmäla för riksdagen
vad sålunda förekommit.

I betänkande den 31 december 1929 hava prästlöneregleringssakkunniga
även tagit upp frågan örn beräkningen av kostnaden för prästlönejordens
förvaltning till behandling. De sakkunniga, som jämväl hysa den uppfattningen
att förevarande spörsmål icke längre borde uppskjutas, anse
att beräkningarna borde baseras på en fördelning efter viss antagen
grund av domänverkets totala administrationskostnader å samtliga grupper
av fastigheter, med vilka domänstyrelsen hade att taga befattning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 november 1930 har domänstyrelsen i
fråga örn ersättning till domänfonden för bestyret med de ecklesiastika
skogarna först erinrat örn att statsverket alltsedan utfärdandet av kungl,
brev den 29 november 1889 angående ny reglering av skogsstaten m. m.
erhåller viss gottgörelse för de förrättningar i och för skogsodling och
avverkning, som av jägmästare verkställas å ecklesiastika boställsskogar
med vissa undantag. Den ersättning, som enligt 1889 års grunder nu utginge,
vore emellertid alltför ringa i förhållande till den kostnad och det
arbete de ecklesiastika skogarna åsamkade domänverket. Domänstyrelsen
hade därför vid upprepade tillfällen under de år, som förflutit sedan
1889 års bestämmelser tillkommit, ingivit framställningar eller avgivit
yttranden, vilka berört frågan örn ersättning till statsverket för skogsstatens
bestyr med såväl ecklesiastika som övriga allmänna skogar.

Enligt styrelsens uppfattning syntes det endast vara två metoder, som
med hänsyn till objektivitet, enkelhet och anpassningsförmåga efter i
verkligheten utgående löner och expenser kunde tänkas ifrågakomma,
nämligen fördelning av administrationskostnaderna efter antingen areal
produktiv mark eller avverkad kubikmassa.

Att några grunder för ersättningens beräkning i överensstämmelse med

— 195 —

föreskrifterna i 1910 års kyrkofondslag icke blivit fastställda har nied
fört, att domänverkets till statsverket inlevererade överskott under enbart
åren 1916—1929 beräknats uppgå till 8,681,764 kronor för litet, vilket
belopp kommit de ecklesiastika skogarna i stället för statsregleringen till
godo.

På grund av ovan relaterade förhållanden hemställer domänstyrelsen,
att Kungl. Majit måtte föreskriva, att ersättning till domänfonden för
bestyret med de ecklesiastika boställsskogarna skulle utgå på grundval
av antingen areal produktiv mark jämte avverkad kubikmassa i enlighet
med angivna grunder eller i överensstämmelse med styrelsens underdåniga
förslag den 31 december 1917 efter enbart arealen. Till förhindrande
av att statsverket eventuellt ginge miste örn ifrågavarande ersättning
även för 1929, hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Majit — i avvaktan
på ersättningsgrundernas fastställande — med ledning av de slutresultat,
båda utredningarna för år 1928 samt uträkningen enligt arealmetod för
år 1929 utvisade, måtte fastställa domänfondens ersättning för skogsstatens
bestyr med ecklesiastika skogarna under kalenderåret 1929 till 800,000
kronor.

Revisorerna, som vid granskning av räkenskaperna för vissa revir för
år 1929 lagt märke till den för domänfonden ogynnsamma fördelningen
av administrationskostnaderna, hava ansett sig böra i anledning härav
understryka vikten av att det nu i så många år olösta spörsmålet örn en
rättvisare fördelning av ifrågavarande ersättningar mellan domänfonden
och kyrkofonden snarast bringas till avgörande.

Statens reproduktionsanstalt.

§ 52.

För telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk, statens domäner
samt, riksbanken gälla i avseende å tjänstebrevsrättens åtnjutande
att vederbörande affärsverk av egna inkomster skola bestrida kostnaderna
för postavgifterna. Då emellertid tjänstebreven icke frankeras genom
åsättande av porton, har i stället det förfaringssättet tillämpats vid indrivningen
av postverkets portofordringar, att de ovan angivna affärsdrivande
verken till postverket fått erlägga viss procent av postverkets
hela frankoteckensuppbörd.

Täckningen av portokostnaderna för övriga tjänstebrevsberättigade
myndigheter har ägt rum med anlitande av det under sjätte huvudtiteln
uppförda anslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser.
Till denna senare kategori av tjänstebrevsberättigade har även hänförts
statens reproduktionsanstalt, ehuru anstalten från och med den 1
juli 1926 ombildats till affärsdrivande verk.

Revisorernas

uttalande.

Statens reproduklionsanstalls
tjänstebrevsrätt.

— 196 —

Revisorernas

uttalande.

Till belysande av i vilken omfattning statens reproduktionsanstalt åtnjuter
tjänstebrevsrätt, må nämnas, att denna i en utav generalpoststyrelsen
till Kungl. Majit den 29 december 1928 överlämnad utredning rörande
tjänstebrevsrätten uppskattats till 9,156 kronor 20 öre för tiden 1
februari 1927—31 januari 1928. Enligt anstaltens räkenskaper för år 1929
har å dess verksamhet för detta år uppkommit ett överskott av 26,730
kronor 38 öre.

Revisorerna anse, att samma principer i avseende å tjänstebrevsrättens
åtnjutande, som äro gällande för övriga affärsdrivande verk, böra tilllämpas
jämväl för statens reproduktionsanstalt. Då så för närvarande
icke sker, bibringas man av anstaltens räkenskaper en felaktig uppfattning
rörande dess ekonomiska driftsresultat. Revisorerna anse därför,
att anstaltens portokostnader böra redovisas såsom utgiftspost i dess räkenskaper.

Särskilt uttalande beträffande de affärsdrivande verken ni. m.

§ 53.

Å sid. 178 och följande i del I av sin år 1929 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bland annat de anslag av lånemedel, som av
riksdagen beviljats för olika ändamål, samt de beslutade anläggningar,
företag och anordningar för statens affärsdrivande verk, för vilka medel
återstode att anvisa; och meddelade revisorerna en på grund av berörda
översikt verkställd beräkning av beloppet av de medel, som skulle behöva
upplånas under de närmaste åren.

Till fullföljande av nämnda redogörelse anse sig revisorerna böra även
i denna revisionsberättelse meddela vissa uppgifter i ifrågavarade hänseenden.

En översikt över de för åren 1855—30 juni 1931 anvisade lånemedlen
finnes intagen i riksgäldskontorets årsbok 1930 (tab. nr 2) till vilken revisorerna
hänvisa.

I tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive 27,000,000
kronor till täckning av neutralitetskostnader och 135,648,300 kronor till
täckning av brist i 1918 års riksstat, som voro uppförda bland inkomsterna
i respektive 1917 och 1918 års riksstater, liksom ej heller de anslag av
tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital för kristidskommissionerna.

Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava anvisats
till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med samtliga
till och med budgetåret 1928/1929 under rubriken förlag till statsverket
anvisade anslag med undantag av ett belopp av 70,000 kronor, anslagen

— 197 —

till rörelsekapital och varukredit, ävensom vissa belopp av låneunderstöden
och av anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.
I detta sammanhang må erinras, att 1929 års riksdag beslutat
en sådan omläggning av redovisningen av rubriken lånemedel i riksstaten,
varigenom beteckningen tillfälliga lånemedel icke vidare skall
komma till användning. I anslutning härtill äro i riksstaten för budgetåret
1930/1931 icke upptagna några anslag att täckas av tillfälliga lånemedel,
utan samtliga anslag å lånehudgeten angivas skola täckas av lånemedel.

— 198

På grund av från statens affärsd rivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade anläggningar,
företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka de erforderliga
anslagen icke före den 1 oktober 1930 i sin helhet beviljats av riksdagen,
anvisats av Kungl. Majit eller disponerats av vederbörande verk.

		B	e v i 1 j a t
	Beräknad	Beviljat av
	kostnad.	riksdagen till och med s0/e 1931	anvisat av Kungl. Majit
	kr.	kr.	kr.
Postverket. Posthusbyggnad i kvarteret Blåman-	1	2	3
nen i Stockholm .......................	1,540,000	900,000	900,000
Inköp av fastigheter ..................... Telegrafverket. Telefonstationsbyggnad i Göteborg		1202,600	38,000
(Vasastationen) ...........................	2 285,000	219,700	219,700
Stationsbyggnad i Varberg...............	295,000	295,000	295,000
Stationsbyggnad i Skövde .............. Inköp av fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Öster-malm i Stockholm (Östermalms-	276,000	276,000	276,000
stationen) ................................. Täckande av viss del av kostnaden för stationsbyggnad vid Kaserntorget	832,000	700,000	700,000
i Göteborg........................... Till- och påbyggnad av stationsbvgg-	185,853	185,853	185,853
naden i Östersund ................... Fortsatt utveckling av statens telefon-	170,000	170,000	170,000
och telegrafväsende..................... Statens järnvägar. Spåranordningar i anslutning till före-		3 17,500,000	17,500,000
fintliga spårsystem .....................	660,000	660,000	660,000
Gångbroar och gångtunnlar ............ Tillbyggnad av och diverse förbätt-	—	8 100,000	100,000
ringar vid lokomotivstationer ......	—	3 50,000	50,000

Därav disponerat
genom
beslut av
vederbörande
verk
kr.

Återstår
att be

kr.

50.000 640,

38.000 —

Säger 640,

150,000

50,000

150,000

132,

1,400,000

Säger

132, 1

1 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1930 kvarstod olyftat.

Skillnaden mellan beräknad kostnad och av riksdagen beviljat belopp har täckts genom
försäljning av en ifrågavarande fastighet tillhörande tomt.

Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successivt fullbordas,
har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den 1 oktober
1930 kvarstod olyftat.

— 199 —

	1	2	3	4 1	5
nfria vägkorsningar m. m. .........	1 _ ■ \|	1 1,075,000	1,075,000	—	—
- och sektionstelefonledningar samt kabelarbeten .....................		1 100,000	100,000	—	—
ektriska belysningsanläggningar ...	—	1 100,000	100,000	—
ntaktsledningsanläggningar vid vissa stationer....................................	250,000	250,000	250,000	—	—
- och signalsäkerhetsanläggningar	—	1 900,000	900,000
ispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten...........................	—	1 1,439,100	1,439,100	—	—
rbättrade säkerhetsanstalter för		217,000	217,000
inseglingen till Trälleberg............	217,000
tsbanan Hällnäs—Stensele .........	2 19,875,000	3 18,875,000	18,875,000	17,750,000	—
tsbanan Jörn—Gubblijaure .........	4 6,980,000	7,150,000	7,150,000	6,720,000
andsbanan mellan Volgsjön och Gällivare....................................	65,450,000	6o.s40,550,000	40,550,000	38,275,000	7 24,600,000
utomobillinje Övertorneå—Pajala •••	600,000	600,000	600,000	—	—
arkförvärv ................................	—	8 400,000	400,000	—
ullande materiel för malmtranspor-	1,500,000	1,500,000	1,500,000	110,000	—
Statens vattenfallsverk. örberedande åtgärder för Vänerns	3,850,000	3,650,00(	3,650,000	Säger 3,650,000	24,600,000
200,000

1 Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successivt fullbordas,
har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den 1 oktober
1930 kvarstod olyftat.

2 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 18,875,000.

3 Därutöver hava anvisats kr. 1,000,000 av de å tilläggsstat för åren 1921 och 1922 samt a
riksstaten för budgetåret 1923/1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets samt statens
järnvägars och , vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten å tillhopa kr.
16,000,000.

4 Utgör beräknade kostnader för bandelen Jörn—Arvidsjaur. Kostnaden har tidigare
beräknats till kr. 7,150,000.

6 Därutöver hava anvisats kr. 200,000 av de å tilläggsstat för arén 1921 och 1922 samt
å riksstaten för budgetåret 1923/1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten a
tillhopa kr. 16,000,000, ävensom kr. 150,000 av de å 1921 års tilläggsstat under femte
huvudtiteln uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nod a
tillhopa kr. 34,500,000. Av berörda belopp å kr. 150,000 hava emellertid enligt senare
meddelad föreskrift kr. 3,200 använts till automobilvägbyggnad i Bohuslän och kr. 46,800 till
täckande av merkostnad genom beställning hos svenskt industriföretag av järnöverbyggnaden
till stora bågspannet för bron över Hammarbyleden vid Arsta holmar.

6 Därav kr. 1,200,000 av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.

7 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

8 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
sorn den 1 oktober 1930 kvarstod olyltat.

— 200 —

	i	2	3	1 ! 4	6
Kraftstation vid Vargön.................	9,400,000	2,000,000: -	! 2,000,000:-	300,000: -	7,
Veckoreglering av Göta älv ............	5,000,000	4,700,000: —	1 4,700,000: —	3,200,000: -	300,
Veckoreglering av Motala ström mel-
lan Vättern och Boren ...............	1,400,000	700,000: —	700,000: —	700,000: —	7
Nytt maskinaggregat vid Motala kraft-
verk..................................	500,000	500,000: —	500,000: —	—
Kraftstation vid Malfors..................	9,800,000	200,000: —	200,000: —	—	9,600,000
Dalälvens reglering .....................	1 1,530,000	1,530,000: —	1,530,000: —	1,519,490: —
Ångkraftstationen i Västerås............	11,015,000	10,615,000: —	10,615,000: —	9,515,000: —	400,000
Kraftstationen vid Sillre................	2,250,000	1,000,000: —	1,000,000: —	500,000: —	1,250,000
Utvidgningsarbeten vid Porjus kraft-
station ...............................	1,000,000	2 550,000: —	550,000: —	250,000: —	450.000
Kraftledning från Gällivare för elektri-
Kering av vissa delar av Norrbot-
tens län ...............................	315,000	315,000: —	315,000: —	100,000: —	_
Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid sta-
tens kraftverk .......................	—	31,000,000: —	1,000,000: —		_
Inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar	—	3 483,840: n	—	—	—
				Säger	20,300,000
Statens domäner.
Jägmästarebostäder i vissa revir......j	2,223,384 ^	*1,747,846:7 8	1,711,216: 78	1,711,216: 78	—
				Summa)	45,672,000

1 Statens andel i kostnaderna.

2 Därav kr. 250,000 av de å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstat för år 1920 anvisade
anslagen a tillhopa kr. 17,500,000 till bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1930 kvarstod olyftat.

Därutöver beviljade kr. 475,537: 22 hava såsom obehövliga för anslagsändamålet tagits
i anspråk för statsregleringen med 400,000 kr. för budgetåret 1927/1928 och med 75,537: 22
kr. för budgetåret 1929/1930.

Enligt förestående tablå skulle för fullföljande av å densamma upptagna
anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse med
före den 1 oktober 1930 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar erfordras,
att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett sammanlagt
belopp av 45,672,000 kronor. Härav är emellertid det för inlandsbanan
mellan Volgsjön och Gällivare beräknade beloppet, 24,600,000 kronor,
avsett att täckas av andra statsinkomster än lånemedel. Under förutsättning
av oförändrat medelsanskaffningssätt skulle alltså för ifrågavarande
anläggningar m. m. återstå att upplåna 21,072,000 kronor.

— 201 —

Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som riksdagen
anvisat för tiden till oell med den 30 juni 1930, återstod© den 1
innevarande december att utbetala 57,734,284 kronor 89 öre. Då härtill
lägges det belopp av 21,072,000 kronor, som enligt vad ovan meddelats
återstår att anvisa för beslutade företag, anläggningar och anordningar,
därest dessa komma att enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar
fullbordas och medlen därför anskaffas genom upplåning, kommer man
till ett belopp av 78,806,284 kronor 89 öre, som inom de närmaste åren
skulle behöva utbetalas av upplånade medel.

Av revisorerna verkställda kassainventeringar.

§ 54.

Revisorerna hava under sina resor verkställt kassainventeringar hos
följande institutioner, nämligen: Norrlands trängkår, Norrlands dragonregemente,
Hälsinge regemente, Dalregementet, Värmlands regemente,
tullkamrarna i Umeå, Härnösand, Sundsvall, Söderhamn, Gävle och Falun
samt linjeingenjörsexpeditionerna i Umeå, Sundsvall och Gävle.

Inventeringarna hava icke föranlett någon erinran från revisorernas
sida i vidare mån än som framgår av uttalanden under §§ 2 och 18.

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande
eller någon erinran från revisorernas sida.

Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk och inrättningar
m. m. hava, i den mån ej annorlunda angivits i det föregående,
icke föranlett något uttalande eller någon erinran från revisorernas sida,
nämligen vid

poststationen i Bispgården, telegrafanstalten i Bispgården, järnvägsstationen
i Bispgården, skogsskolan i Bispgården, Sillre kraftstationsbygge,
Stadsforsens kraftstation, Kvarnbäckens fiskodlingsanstalt, samrealskolan
i Sollefteå, Västernorrlands regemente, Norrlands trängkår, postkontoret
i Sollefteå, telegrafstationen i Sollefteå, järnvägsstationen i Sollefteå,
Österåsens sanatorium, Norrfors kraftverk, folkskoleseminariet i
Umeå, högre allmänna läroverket i Umeå, kronohäktet i Umeå, pensionsstyrelsens
lasarettsavdelning i Umeå, tullkammaren i Umeå, överlantmätarexpeditionen
i Umeå, Västerbottens läns hushållningssällskap, länsstyrelsen
i Umeå, övre norra lotsdistriktets expedition i Umeå, riksbankens

— 202 —

avdelningskontor i Umeå, Västerbottens regemente, Norrlands dragonregemente,
postkontoret i Umeå, telegrafstationen i Umeå, telegrafverkets
linjeingenjörsexpedition i Umeå, järnvägsstationen i Umeå, Mo och Hörnefors
tullstation, postkontoret i Nordmaling, telegrafstationen i Nordmaling,
samrealskolan i Örnsköldsvik, tullkammaren i Örnsköldsvik, postkontoret
i Örnsköldsvik, telegrafstationen i Örnsköldsvik, järnvägsstationen
i Örnsköldsvik, tekniska läroverket i Härnösand, högre allmänna läroverket
i Härnösand, folkskoleseminariet i Härnösand, domkapitlet i
Härnösand, dövstumskolan i Härnösand, vanföreanstalten i Härnösand,
centralfängelset i Härnösand, kemiska stationen i Härnösand, yrkesinspektionen
i Härnösand, överlantmätarexpeditionen i Härnösand, tullkammaren
i Härnösand, Västernorrlands läns hushållningssällskap, egnahemsnämnden
i Härnösand, riksbankens avdelningskontor i Härnösand,
lotsstationen i Härnösand, länsstyrelsen i Härnösand, navigationsskolan
i Härnösand, överjägmästarexpeditionen i Härnösand,
postkontoret i Härnösand, telegrafstationen i Härnösand, Söråkers trädgårdsskola,
Nordviks lantbruksskola, tullkammaren i Sundsvall, flickskolan
i Sundsvall, högre allmänna läroverket i Sundsvall, kronohäktet
i Sundsvall, länssanatoriet i Sundsvall, fartygsinspektionen i Sundsvall,
riksbankens avdelningskontor i Sundsvall, nedre norra postdistriktets expedition
i Sundsvall, sjätte telegrafdistriktets expedition i Sundsvall,
postkontoret i Sundsvall, telegrafstationen i Sundsvall, järnvägssta-''
tionen i Sundsvall, högre allmänna läroverket i Hudiksvall, tullkammaren
i Hudiksvall, kronohäktet i Hudiksvall, postkontoret i Hudiksvall,
telegrafstationen i Hudiksvall, järnvägsstationen i Hudiksvall,
samrealskolan i Söderhamn, järnvägsstationen i Söderhamn,
postkontoret i Söderhamn, telegrafstationen i Söderhamn, tullkammaren
jämte tullkontoret i Stugsund, högre allmänna läroverket i
Gävle, flickskolan i Gävle, tullkammaren i Gävle, yrkesinspektionen i
Gävle, straffängelset i Gävle, lantmäterikontoret i Gävle, småskoleseminariet
i Hagaström, dövstumskolan i Gävle, Hälsinge regemente, riksbankens
avdelningskontor i Gävle, Gästriklands revirexpedition i Gävle,
mellersta postdistriktets expedition i Gävle, femte telegrafdistriktets expedition
i Gävle, postkontoret i Gävle, telegrafstationen i Gävle, livräddningsstationen
i Bönan, lotsstationen i Bönan, Älvkarleby kraftverk,
Marma skjutfält, högre allmänna läroverket i Falun, folkskoleseminariet
i Falun, flickskolan i Falun, landstingsseminariet i Falun, straffängelset
i Falun, tullkammaren i Falun, länsstyrelsen i Falun, riksbankens avdelningskontor
i Falun, Kopparbergs revirexpedition i Falun, postkontoret
i Falun, telegrafstationen i Falun, överjägmästarexpeditionen i Falun,
lantmäterikontoret i Falun, Dalregementet i Falun, Dalregementets f. d.
etablissement å Romma hed, Vassbo lantbruksskola, hospilalet i Säter,
postkontoret i Säter, Näs kungsgård, Älvgårdens alkoholistanstalt, kommunala
mellanskolan i Hedemora, postkontoret i Hedemora, telegrafsta -

— 203 —

tionen i Hedemora, postkontoret i Avesta, telegrafstationen i Avesta,
Bjurfors skogsskola, postkontoret i Krylbo, telegrafstationen i Krylbo,
järnvägsstationen i Krylbo, samrealskolan i Sala, anstalten i Sala för
manliga asociala imbecilla, lantmannaskolan i Sala, postkontoret i Sala,
telegrafstationen i Sala, järnvägsstationen i Sala, statens uppfostringsanstalt
å Salbohed för sinnesslöa gossar, Tärna folkhögskola, hospitalet i
Kristinehamn, landstingsseminariet i Kristinehamn, liantverksskolan i
Kristinehamn för blinda, samrealskolan i Kristinehamn, tullkammaren i
Kristinehamn, postkontoret i Kristinehamn, telegrafstationen i Kristinehamn,
järnvägsstationen i Kristinehamn, Lundsbergs skola, bergsskolan
i Filipstad, samrealskolan i Filipstad, bergmästarexpeditionen i Filipstad,
postkontoret i Filipstad, telegrafstationen i Filipstad, folkskoleseminariet
i Karlstad, högre allmänna läroverket i Karlstad, flickskolan
i Karlstad, domkapitlet i Karlstad, centralbiblioteket i Karlstad, strafffängelset
i Karlstad, yrkesinspektionen i Karlstad, egnahemsnämnden i
Karlstad, tullkammaren i Karlstad, Värmlands läns hushållningssällskap,
länsstyrelsen i Karlstad, fartygsinspektionen i Karlstad, riksbankens avdelningskontor
i Karlstad, Värmlands regemente, postkontoret i Karlstad,
telegrafstationen i Karlstad, lantmäterikontoret i Karlstad,
telegrafverkets linjeingenjörsexpedition i Karlstad, järnvägsstationen
i Karlstad, Kilebergs sinnesslöanstalt, kommunala mellanskolan i
Sunne, högre folkskolan i Sunne, postkontoret i Sunne, telegrafstationen
i Sunne, samrealskolan i Arvika, folkhögskolan i Arvika, folkliga musikskolan
i Arvika, tuberkulossjukhuset i Arvika, postkontoret i Arvika,
telegrafstationen i Arvika, järnvägsstationen i Arvika, järnvägsstationen
i Kil, postkontoret i Kil, telegrafanstalten i Kil, Dal—Västra Värmlands
järnväg, Åmål—Årjängs järnväg, hamnen i Åmål, postkontoret i Åmål,
telegrafstationen i Åmål, Dalslands revirexpedition i Åmål, samrealskolan
i Strömstad, tullkammaren i Strömstad, sjömanshuset i Strömstad,
postkontoret i Strömstad, telegrafstationen i Strömstad, järnvägsstationen
i Strömstad, högre allmänna läroverket i Uddevalla, kronohäktet i
Uddevalla, tullkammaren i Uddevalla, sjömanshuset i Uddevalla, Bohusläns
regemente, postkontoret i Uddevalla, telegrafstationen i Uddevalla,
järnvägsstationen i Uddevalla, poststationen i Fiskebäckskil, telegrafstationen
i Fiskebäckskil, vetenskapsakademiens zoologiska station vid Kristineberg,
tullkammaren i Lysekil, kommunala mellanskolan i Lysekil,
sjömanshuset i Lysekil, postkontoret i Lysekil, telegrafstationen i Lysekil,
Känsö karantänsinrättning, postverkets fastighet vid Erik Dahlbergsgatan
40 och 42 i Göteborg, Fejans karantänsinrättning, postkontoret i
Alingsås, telegrafstationen i Alingsås, telegrafverkets överdragsstation i
Alingsås, järnvägsstationen i Alingsås, samrealskolan i Alingsås, Marks
revirexpedition i Alingsås, August Abrahainsons stiftelse å Nääs, Tånga
hed, postkontoret i Falköping, telegrafstationen i Falköping, samrealskolan
i Falköping, järnvägsstationen i Falköping-Ranten, telegrafverkets

— 204 —

överdragsstation i Gudhem, statens remontdepå i Gudhem, ruinerna i
Gudhem, kyrkan i Varnhem, ruinerna i Varnhem, veterinärinrättningen i
Skara, folkskoleseminariet i Skara, småskoleseminariet i Skara, domkapitlet
i Skara, domkyrkan i Skara, högre allmänna läroverket i Skara,
postkontoret i Skara, telegrafstationen i Skara, statens kemiska station i
Skara, Trollhätte kraftverks distriktskontor i Skara, järnvägsstyrelsens
blankettry eker i i Stockholm, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

- 205 -

Av revisorerna avlagda besök.

Efterföljande tabell utvisar, vilka institutioner som besökts av revisorerna
och vilka revisorer, som deltagit i de särskilda besöken.1

	w	W	— g	tH	Ul
	Ö	o: <-t Ö	ga 13 sr	p* P-*	©: B
	CO o P	CO O p	s i	- a> P	©
Bispgården:
Poststationen..............................	1		i		1
Telegralanstalten ........................	1	1	i		1
Järnvägsstationen........................		1		i
Skogsskolan ........................,.....	I	1	i	i	1
Sillre kraftstationsbygge.................	1	1	i	i	1
Stadsforsens kraftstation ...............	1	1	i	i	1
Kvarnbäckens fiskodlingsanstalt ......	1	1	i	i	1
Sollefteå:
Samrealskolan ...........................	1		i	i	1
Västernorrlands regemente............	1		i	i	1
Norrlands trängkår .....................		1
Postkontoret ..............................	1	1
Telegrafstationen ........................	1	1
Järnvägsstationen........................		1		i
Ösleråsens sanatorium.....................	1	1	i	i	1
Norrfors kraftverk .......................	1	1	i	i	1
Umeå:
Folkskoleseminariet....................	1		i		1
Högre allmänna läroverket .........	1		i		1
Kronohäktet ..............................	1		i		1
Pensionsstyrelsens lasarettsavdel-
ning......................................	1		i		1
Tullkammaren ..........................		1		i
Överlantmätarexpeditionen...........		1		i
Västerbottens läns hushållningssäll-
skap.......................................
Länsstyrelsen..............................	1		i		1
Övre norra lotsdistriktets expedition		1		i
Riksbankens avdelningskontor......		1		i

Johansson	Carlsson	Andersson i Eliantorp	Hedlund	Anderson i Hägelåkra	Magnusson i Skövde
1	1	i	1	i	1
1	1		1	i	1
1					1
1	1	i	1	i	1
1	1	i	1	i	1
1	1	i	1	i	1
1	1	i	1	i	1
		i	1	i
1		i	1
	1			i	1
1	1		1	i	1
1	1		1	i	1
1				i	1
1	1	i	1	i	1
1	1	i	1	i	1
		i	1	i
		i	1	i
		i	1	i
1	1				1
1			1		1
1			1
		i	1	i
1			1
1	1				1

1 Tecknet 1 angiver, att vederbörande revisor deltagit i besöket. De olika besöksplatserna
iiro uppräknade i den ordning, besöken under revisionslörrättningen ägt runi.

- 206 —

	Bengtsson	Björnsson	Magnusson i Kalmar	Lindgren	Strömberg	Johansson	Carlsson	Andersson i Eliantorp	Hedlund	Anderson i Hägelåkra	Magnusson 1 i Skövde
Västerbottens regemente...............	1	1	i	i	1	1	1	i	1	i	i

		1 1		1		1 1	1				i i
Telegrafstationen ........................			i		1
Telegrafverkets linjeingenjörsexpedi-		1		i i		1 1					i i
Järnvägsstationen........................		1			1
Mo och Hörnefors tullstation............ Nordmaling:	1	1	i	i	1		1	i		i
Postkontoret .............................	1	1	i				1	i			i
Telegrafstationen ........................ Örnsköldsvik:	1	1		i							i
Samrealskolan ...........................	1		i				1				i
Tullkammaren ...........................		1		i			1	i		i	i
		1				1	1			l	l
Telegrafstationen .......................		1				1	1			i	i
				i		1	1				1

Härnösand:
Tekniska läroverket.....................	1	1	i	i				i	1
	1				1			i	1
	1		i		1			i	1
Domkapitlet ..............................	1			1			i	1
	1		i		1			i		1
Vanföreanstalten ........................	1		i	i	1			i		i
Centralfängelset...........................	1		i		1			i	1	i	i
Kemiska stationen .....................		1		i		1	1				i
Yrkesinspektionen .................... Överlantmätarexpeditionen............	1	1	i	i	1	1	1	i		i
		1		i		1	1				i
Västernorrlands läns hushållnings-sällskap .................................				1	1
						1	1				1

Riksbankens avdelningskontor......		1		i		1	1				i
		1				1
	1		i		1			i		i

		1		i		1					1

		1		1		1				i

Postkontoret ..............................				i			1
Telegrafstationen ........................				i		1	1			•

— 207 —

	1 Bengtsson	1 j Björnsson	Magnusson i Kalmar	Lindgren	Strömberg	Johansson	1 Carlsson 1	Andersson i Eliantorp	Hedlund	Anderson i Hägelåkra	Magnusson i Skövde
Söråkers trädgårdsskola ...............			1		1	1	1			i	i
Nordviks lantbruksskola..................	1	i	1		1	1		1		i
Sundsvall:
Tullkammaren ...........................		i		1		1	1				i
Flickskolan.................................	1		1					1	1	i
Högre allmänna läroverket .........	1		1					1	1	i
Kronohäktet ..............................	1		1					1	1	i
Länssanatoriet ...........................	1						1	1
Fartygsinspektionen.....................		i		1		1	1				i
Riksbankens avdelningskontor ......		i		1		1	1				i
Nedre norra postdistriktets expedi-tion .......................................		i		1		1	1				i
Sjätte telegrafdistriktets expedition		i		1		1	1				i
Postkontoret .............................		i		1		1	1		1		i
Telegrafstationen ........................		i		1		1	1				i
Järnvägsstationen........................		i		1		1					i
Hudiksvall:
Högre allmänna läroverket .........	1		1		1			1	1	i
Tullkammaren ...........................		i		1		1	1				i
Kronohäktet ..............................	1		1		1			1	1	i
Postkontoret ..............................		i		1		1					i
Telegrafstationen ........................		i		1		1					i
Järnvägsstationen.......................		i		1		1	1				i
Söderhamn:
Samrealskolan ..........................	1		1		1			1	1	i
Järnvägsstationen ........................	1	i				1	1	1	1		i
Postkontoret ..............................				1		1	1
Telegrafstationen ......................				1		1
Tullkammaren jämte tullkontoret i Stugsund.................................		i		1		1	1				i
Gävle:
Högre allmänna läroverket............	1		1		1			1	1	i
Flickskolan.................................	1		1		1			1	1	i
Tullkammaren ...........................		i		1							i
Yrkesinspektionen.......................	1		1		1			1		i
Straffängelset.............................. Lantmäterikontoret .....................	1	i	1	1	1	1		1		i	i
Småskoleseminariet i Hagaström ■ • •	1		1		1			1		i
Dövstumskolan...........................	1							1

— 208 —

\	Bengtsson	Björnsson	Magnusson i Kalmar	Lindgren	Strömberg	Johansson	Carlsson	Åndersson i Eliantorp	Hedlund	Anderson i Hägelåkra	Magnusson i Skövde
		1		1		1	1		1		i

Riksbankens avdelningskontor.....		1		1							i
Gästriklands revirexpedition........				1
Mellersta postdistriktets expedition				1
Femte telegraldistriktets expedition				1		1	1
		1		1		1	1				x
		1		1		1	1				x

Bönan:
	i		i	1		1	1				i

	1		i	1 1		1	1				i i
	i	1			1	1

Marma skjutlält .......................... Falun:	i	1	i	1	1	1	1	i		i	i
Högre allmänna läroverket .........	i		i		1		1	i	1
	1		i i		1		1	i i	l
Flickskolan.................................	i			1		1
Landstingsseminariet ..................	i		i		1			i	1
	1		i		1	1	1	1	1

Tullkammaren ...........................		1		1						i	i
	i					1		1	l	l

Riksbankens avdelningskontor ......		1		1		1	1			i	i
Kopparbergs revirexpedition.........		1		1		1					i
Postkontoret ..............................		1		1		1	1				i
Telegrafstationen .......................		1		1						i	i
Överjägmästarexpeditionen............		1		1		1
		1 1		1 1		1 1					i i
Dalregementet ...........................							i
Romma hed, Dalregementets t. d. etab-lissement....................................		1		1	1	1		i	1	i	i
Vassbo lantbruksskola.....................	i	1	i	1	1	1	1	i	1	i	i
Säter:
Hospitalet .................................	i		i	1	1	1	1	i		i	i
Postkontoret ..............................	i		i	1			1
Nås kungsgård ..............................	i	1	i	1		1	1	i		i	i
Ålvgårdens alkoholistanstalt ............ Hedemora:	i	1	i	1		1	1	i			i
Kommunala mellanskolan ............	i		i					i		i	i
		1 1		1		1 1	1
Telegrafstationen ........................

209

	tel	W	- a
	&	o: •-*		B''
	00 03 O 13	09 CO o ö	B S S S • B	cn H n> ts
Avesta:
Postkontoret............................	1		1
Telegrafstationen ........................
Bjurfors skogsskola........................	1	1	1	i
Krylbo:
Postkontoret ..............................	1		t
Telegrafstationen .......................
Järnvägsstationen........................	1	1		i
Sala:
Samrealskolan ...........................		1	1
Anstalten för manliga asociala im-
becilia....................................			1
Lantmannaskolan........................				i
Postkontoret..............................				i
Telegrafstationen .....................				i
Järnvägsstationen ......................		1	1	i
Salbohed, statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ..................		t	1	i
Tärna folkhögskola........................		1	1	i
Kristinehamn:
Hospitalet .................................	1
Landstingsseminariet ..................	1
Hantverksskolan för blinda .........	1
Samrealskolan .......................	1
Tullkammaren ...........................		1	1
Postkontoret .............................		1	1
Telegrafstationen .......................		1	1
Järnvägsstationen........................	1	1	1
Lundsbergs skola...........................	1	1	t
Filipstad:
Bergsskolan ...........................	1	1	1
Samrealskolan ...........................	1
Bcrgmästarexpeditioncn ...............	1		1
Postkontoret..........................		1
Telegrafstationen ......................		1
Karlstad:
Folkskoleseminariet....................	1		1
Högre allmänna läroverket .........	1		1
Flickskolan.................................	1		1

]4 — 303274. Rev.-berättelse angående statsverket för dr

-i

1930.

K a
— a*

1 1
1

1 \ 1

1 1
1 1
1
1

1 1

1 1 1
1 1 1

1 1
1 1
1 1
1 1

1 1 1

1 1
1 1
1 1
1

1 I

1 1

Magnusson
i Skövde
Anderson
i Hägelåkra

— 210

	Bengtsson	Björnsson	Magnusson i Kaimar	I Lindgren	Strömberg	Johansson	Carlsson	Andersson i Eliantorp	Hedlund	Anderson i Hägelåkra	Magnusson i Skövde
Domkapitlet ■ • ...........................	1		1					i	1
Centralbiblioteket........................	1		1						1
Straffängelset.............................	1		1					i	1
Y rkesinspektionen........................	1	1	1		1	1	1
Egnahemsnämnden .....................						1			1
Tullkammaren ...........................		1				1	1				1
Värmlands läns hushållningssällskap Länsstyrelsen..............................	1	1	1			1	1 1	i	1		1

Riksbankens avdelningskontor......		1			1	1	1				1
Värmlands regemente..................		1			1	1	1				1
Postkontoret .............................		1				1	1				1
Telegrafstationen .......................		1				1	1				1
Lantmäterikontoret .....................		1				1
Telegrafverkets linjeingenjörsexpedi-tion ...................;...................		1				1					1
Järnvägsstationen........................		1		i		1	1				1
Ullebergs sinnesslöanstalt ...............	1	1	1	i	1	1	1	i	1		1
Sunne:
Kommunala mellanskolan............	1		1		1			i	1
Högre folkskolan ........................ Postkontoret ..............................	1	1	1	i	1	1	1	i	1		1
Telegrafstationen ........................		1		i		1	l				1
Arvika:
	1	1					1	l
	1		1		1		1	l

Folkliga musikskolan ..................	1		1		1				1
Tuberkulossjukhuset ..................	1	1	1	i	1	1	1	i	1		1
Postkontoret ..............................				i		1					1
Telegrafstationen ........................		1		i		1	1				1
Järnvägsstationen........................		1		i		1	1	i	1		1
Kil:
Järnvägsstationen........................				i	1				1
Postkontoret .............................	1	1	1	i		1	1				1
Telegrafanstalten ........................		1		i		1	1				1
Dal-Västra Värmlands järnväg ......	1	1		i	1	1	1	i	1
Åmål-Årjängs järnväg..................... Åmål:	1	1	1	i	1	1	1		1		1
Hamnen ....................................	1	1	1	i	1	1	1	i	1		1
Postkontoret ..............................	1			i			1	i

	w a	w
	oq	p
	CD	C»
	P	P
Telegrafstationen .......................	1
Dalslands revirexpedition ............
Strömstad:
Samrealskolan ..........................	1
Tullkammaren ...........................		1
Sjömanshuset........................... •	1
Postkontoret..............................		1
Telegrafstationen .......................		1
Järnvägsstationen.......................		1
Uddevalla:
Högre allmänna läroverket .........	1
Kronohäktet .............................	1
Tullkammaren ...........................		1
Sjömanshuset..............................
Bohusläns regemente ..................		1
Postkontoret ..............................		1
Telegrafstationen ........................
Järnvägsstationen........................		1
Fiskebäckskil:
Poststationen..............................		1
Telegrafstationen ........................		1
Kristineberg, vetenskapsakademiens
zoologiska station........................		1
Lysekil:
Tullkammaren ..........................		1
Kommunala mellanskolan ............
Sjömanshuset..............................
		1
Telegrafstationen .......................		1
Känsö karantänsinrättning..............		1
Göteborg, postverkets fastighet vid Erik
Dahlbergsgatan 40 och 42...........		1
Fejans karantänsinrättning ...........	1
Alingsås:
Postkontoret ............................		1
Telegrafstationen ......................	1	1
Telegrafverkets överdragsstation ■ ■	1	1
Järnvägsstationen .......................	1	1
Samrealskolan .........................	1	1
\| Marks revirexpedition.................	1	1

Magnusson i Kalmar	-- Lindgren	Strömberg	Johansson	Carlsson	i Eliantorp
1	1
			1
1		1
	1		1	1
1		1
	1		1	1
	1		1	1
	1	1	1	1
1		1
1		1
	1		1	1
1		1
	1		1	1
	1		1	1
	1
	1		1	1
1	1		1	1
	1		1	1
1		1	1	1
			1	1
1
1			1	1
	1		1	1
1		1	1	1
1
1		1	1	1
			1	1
1		1	1
1
				1
1		1		''

— 212 -

	Bengtsson	Björnsson	Magnusson i Kalmar	Lindgren	Strömberg	Johansson	Carlsson	Andersson i Eliantorp	Hedlund	Anderson i Hägelåkra	-fe efie*? pr p o: p <1 ees <-i. tn ® P
Kaas, August Abrahamsons stiftelse	1	1	1		1	1	1	1	1		1
Tånga hed .....................................					1		1		1
Falköping:
Poskontoret ..............................	1	1	1		i	1	1	1	1		1
Telegrafstationen ........................	1	1	1			1	1	1	1		l
Samrealskolan ...........................	1				1			1	1
Falköping-Ranten, järnvägsstationen		1				1	1
Gudhem:
Telegrafverkets överdragsstation ...	1	1	1			1	1	1	I		1
Statens remontdepå....................	1	1	1		1	1	1	1	1		1
Ruinerna...................................	1	1	1		1	1	1	1	1		1
Varnhem:
Kyrkan ....................................	1	1	1		1	1	1	1	1		1
Ruinerna....................................	1	1	1		1	1	1	1	1		3
Skara •''
Veterinärinrättningen ..................	1	1	1		1	1	1	1	1		i
Folkskoleseminariet.....................	1	1	1		1	1	1	1	1
Småskoleseminariet.....................	1	1	1		1	1	1	1	1		i
Domkapitlet .............................	1		1		1			1	1
Domkyrkan ..............................	1	1	1		1	1	1	1	1		i
Högre allmänna läroverket .........	1		1		1			1	1
Postkontoret ..............................						1	1
Telegrafstationen ........................		1				1	1		I		i
Statens kemiska station...............		1				1
Trollhätte kraftverks distriktskontor		1				1	1				1
Stockholm:
Järnvägsstyrelsens blankettryekeri	1	1	1
Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet ...............I	1	1					1 1		t

Dessutom har herr Borggren deltagit i besöket vid Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet.

Stockholm den 15 december 1930.

SV. BENGTSSON. EDV. BJÖRNSSON. KARL E. MAGNUSSON.
AD. LINDGREN. GUSTAF STRÖMBERG. C. J. JOHANSSON.

C. A. CARLSSON. KARL ANDERSSON. P. S. HEDLUND.

S. ERIK ANDERSON. KARL H. MAGNUSSON. LARS BORGGREN.

Nils Löwbeer.

213 —

Reservationer.

Litt. A.

Vid § 23 angående iakttagelser angående vissa ersättningar enligt resereglementet: av

herrar Björnsson, Strömberg och K. E. Magnusson, vilka anfört:
»Enligt vår mening hade revisorerna i sitt uttalande bort begränsa sig
till frågorna om större enhetlighet i nu gällande automobiltaxor samt
beträffande de i resereglementet fastställda kilometerpenningarna. I den
förstnämnda frågan ha vi anslutit oss till den mening, som uttalats av
revisorernas flertal. Däremot ha vi ifråga örn kilometerpenningarna
framhållit, att en lämplig maximering av desamma hör vara tillräcklig
för att förebygga missförhållanden av det slag, som här ifrågakomma.»

Litt. B.

Vid § 33 angående veterinärinrättningen i Skara:

av herr K. H. Magnusson, som anfört: »Det lär ej kunna bestridas, att
kostnaderna för inrättningens upprätthållande under nuvarande organisationsform
äro för höga i förhållande till resultatet av verksamheten.
Vid en eventuell omorganisation bör emellertid skälig hänsyn tagas såväl
till testators bestämmelser och till den betydelse, hans verksamhet haft
för veterinärväsendets utveckling inom vårt land, som ock till Skara
stads och ortens berättigade intressen att i någon form ha inrättningen
kvar och att njuta förmånen av den billigare veterinärvård, som ingått i
testators bestämmelser.»

Litt. C.

Vid § 34 angående svenska mmskulturföreningens försöksgård vid Gisselås: av

herr Hedlund.

3 082 7 4. Hcv.-berättelsc ann. statsverket för år 1930. I.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1930 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

S TA TS VERKE TS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1929—30 JUNI 1930

DEL II

TABELLER

STOCKHOLM 1930
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI" AKTIEROLAG

Innehållsförteckning

Första huvudtiteln.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för
de kungl, hoven upplåtna byggnader
Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet
vid Stockholms slott .........

Drottningholms slott...........................

Gripsholms d:o ......................

Ulriksdals d:o ...........................

Haga lustslott och park ....................

Strömsholms slott .............................

Rosersbergs d:o .............................

Djurgårdskassan .................................

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet .......................

Justitiekanslersexpeditionen ...............

Högsta domstolen och nedre justitierevi sionen

..........................................

Svea hovrätt ..................................

Göta d:o ....................................

Hovrätten över Skåne och Blekinge......

Fångvårdsstyrelsen.............................

Statens uppfostringsanstalt å Bona ......

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet...........................

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningen......... u...................

Arméns totalkostnader........................

Krigsskolan.....................................

Krigshögskolan ...............................

Artilleri- och ingenjörhögskolan .........

Ridskolan.........................................

Infanteriskjutskolan ...........................

Arméns underofficersskola ..................

Marinförvaltningen ..........................

Sjökrigshögskolan .............................

Sjökrigsskolan....................................

Sjökarteverket....................................

Flygstyrelsen ..................................

Sid.

Femte huvudtiteln.

Socialdepartementet ........................... 33

Socialstyrelsen ................................. 34

Arbetsdomstolen................................. 36

Arbetsrådet ...................................... 36

Statens byggnadsbyrå ........................ 37

Riksförsäkringsanstalten ..................... 38

Försäkringsrådet................................ 42

Pensionsstyrelsen .............................. 43

Statens tvångsarbetsanstalt och statens

vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 45

Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister i Landskrona
............................................. 46

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
........................................ 47

Allmänna barnhuset i Stockholm......... 48

Medicinalstyrelsen med underlydande

anstalter ....................................... 49

Statens uppfostringsanstalt å Salbohed

för sinnesslöa gossar........................ 52

Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg

för sinnesslöa flickor ..................... 53

Danviks hospital ............................ 54

Överståthållarämbetet och länsstyrel -

serna .......................................... 55

Sjätte huvudtiteln.

Kommunikationsdepartementet ............ 58

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......... 59

Byggnadsstyrelsen.............................. 61

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet........................... 65

Kammarkollegium .............................. 66

Statskontoret .................................... 67

Mynt- och justeringsverket................... 69

Kammarrätten.................................... 70

Statistiska centralbyrån ..................... 70

Bank- och fondinspektionen ............... 72

Sid.

— IV —

Sparbanksinspektionen........................

Riksräkenskapsverket ........................

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd

Statens bostadsnämnd ........................

» tryckerisakkunnige..................

Tullverket .......................................

Kontrollstyrelsen .............................

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet ..................

Riks- och landsarkiven.......................

Kungl, biblioteket..............................

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping

Pedagogiska biblioteket ......... ...........

Nationalmuseet .................................

Livrustkammaren .............................

Kulturhistoriska museet i Lund .........

Musikhistoriska museet .....................

Konsistorier, domkyrkor m. m.............

Svenska akademien ..........................

Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet.............................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
...................................

Akademien för de fria konsterna.........

Musikaliska akademien .......................

Uppsala universitet ...........................

Lunds d:o ...........................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Serafimerlasarettet..............................

Allmänna barnbördshuset med asylen för
fattiga barnaföderskor och deras barn

i Stockholm....................................

Rasbiologiska institutet .....................

Farmaceutiska d:o .....................

Tekniska högskolan ...........................

Chalmers tekniska institut..................

D:o d:o, materialprovningsan stalten

..........................................

Skolöverstyrelsen ..............................

Allmänna läroverken m. m................

Statens folk- och småskoleseminarier ...

Tysta skolan å Lidingön....................

Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ..................................

Läroanstalterna för blinda.................

Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte..............................

Tekniska läroverk.............................

Särskilda anstalter för yrkesundervisning
.............................................

Sid.

Statens biografbyrå ........................... 142

Gymnastiska centralinstitutet............... 143

Aug. Abrahamsons stiftelse ............... 144

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet ..................... 145

Lantbruksstyrelsen..................... 146

Lantbruksakademien........................... 150

Lantbruksakademiens trädgårdsavdelning 151
Centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet .......................... 152

Lantbruksinstitutet vid Ultuna............ 153

Ultuna egendom jämte lantbruks- och
ladugår xötarskolorna vid Ultuna... 155
Lantbruks- och mejeriinstitutet jämte hov beslagss

olan vid Alnarp.................. 156

Alnarps egendom jämte lantbruksskolan

vid Alnarp ................................... 158

Alnarps trädgårdar jämte trädgårdsskolan

vid Alnarp ................................... 159

Övriga undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar ............ 160

Stuteriväsendet ................................. 163

Veterinärhögskolan ........................... 165

Veterinärinrättningen i Skara ............ 166

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse... 167

» centrala frökontrollanstalt ...... 168

» egnahemsstyrelse..................... 169

» lokala fiskeriadministration och

fiskerinäringens understöd.................. 170

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
.......................................... 171

Skogshögskolan ................................. 172

Statens skogsförsöksanstalt.................. 173

» skogsskolor och fortsättnings skolan

vid Kloten........................... 174

Lantmäteristyrelsen ........................... 176

Rikets allmänna kartverk .................. 178

Sveriges geologiska undersökning......... 179

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
............................................ 180

Tionde huvudtiteln.

Handelsdepartementet ........................ 182

Kommerskollegium ........................... 182

Navigationsskolorna.......................... 186

Lotsstyrelsen .................................... 188

Patent- och registreringsverket............ 189

Försäkringsinspektionen ..................... 191

Statens provningsanstalt..................... 192

Ingenjörsvetenskapsakademien ............ 193

Sid.

100

102

103

104

107

110

112

114

115

116

118

119

120

122

128

130

131

133

135

136

140

- V -

Sid.

Elfte huvudtiteln.

Statsunderstödda pensionsanstalter ...... 194

Statens affärsdrivande verk.

Postverket ....................................... 196

Telegrafverket................................... 200

Statens järnvägar ............................. 202

» vattenfallsverk..................... 204

» domänverk ........................ 200

utarrenderade jordbruksdomäner 210

Sid.

Statens reproduktionsanstalt .............. 210

Kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m....... 212

Statsverkets inkomster och utgifter...... 222

Kristidskommissionernas avveckling.

Bränslekommissionen i likvidation ..... 224

Statens industrikommissions fond......... 225

folkhushållningskommissions d:o 226

JX — 8 0 2 960. Rev.-berättelse elif/. statsverket får år 1930. II

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven

upplåtna byggnader.

Debet.

Inkomster.

Första huvudtiteln:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna

byggnader.................................................................................... 63,000: —

2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för

de kungl, hoven upplåtna byggnader ............................................. 50,000: —

Från hovförvaltningen ................................................................................. 23,000: —

Försäljningsmedel ........................................................ 456: oi

Summa 136,456: 01

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden....................................................................................... 12,380: —

Reparations- och underhållskostnader ................................................. 124,076: o i

Summa 136,456:01

Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid

Stockholms slott.

Debet.

Inkomster

Första huvudtiteln:

B. 3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott .... 33,750: —
4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet
vid Stockholms slott ............................................................... 26,300: —

Rabatt å elektrisk ström................................................................................. 78: 20

Summa 60,128: 20

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. ........................................................................................... 42,597:

Beklädnad, belysning, renhållning m. ......................................................... 17,u ll: jo

502960. Rev-berättelse ang. statsverket för år 19X0. II

Summa 60,128: jo

— 2

Drottningholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar..........................................................................

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ..............................

6. Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga

kungl, slott ..................................................................

Arrenden, hyror och tomtören ......................................................

Inkomster av trädgården ...............................................................

» » jordbruket ....................................................

Diverse ..............

80,000: —

17,000: —
36,142: 2 5
17,517: 87
13,778: 69
100: —

Skulder:

I allmänhet ...

Balans den 30 juni 1930:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Slottsförvaltningen:

Avlöningar och pensioner m. m......................

Byggnaders underhåll......................................

Övriga underhålls- m. fl. kostnader ..................

Underhåll av parken och trädgården.....................

Fastighetsförvaltningens underhållskostnader.........

Ny- och ombyggnader samt större reparationer......

Förlust å elektricitetsverket................................

Nyanskaffning och underhåll av inventarier .........

Upprensning av parkdammarna ...........................

30,975: so
23,280: 64
13,688: 96
57,936: 8 o
22,854: 38
17,000: —
6,974: 89
395: 88
7,360: 80

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Förskott.................................................

483: 93
600: —

17,012: 96

164,538: si

15,200: -196,751: 77

15,200: —

180,467: 84

1,083: 93

Summa 196,751: 7 7

— 3 —

Gripsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar.....................................................................

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott .............................. 24,000: —

0 Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga

kungl, slott ................................................. 3,000:-

Arrenden, hyror och tomtören ..................................................... 8,947: 49

Intressemedel ............................................................................. o98: 7 4

Slottets andel av visningsmedel................................................... 4,598:12

Vinst å skogen ........................................................................... 5,514:61

Försäljningsmedel m. ...............................................................- 60,Q; 9 5

Summa

Kredit.

Utgifter:

Slottsförvaltningen:

Avlöningar och pensioner m. m....................

Värme, lyse, vatten och renhållning ...............

Underhålls- m. fl. kostnader ..........................

Underhåll av parken och trädgården .................

» » byggnader ..................................

Ny- och ombyggnader ......................................

Förlust å jordbruket ...................................

Djurparkens underhåll ......................................

Vattenledningsanläggningen...............................

Nyanskaffning och underhåll av inventarier ........

Övriga utgifter.................................................

... 13,537:60
... 1,436:09

... 4,328: 8 6
3,219: 55
... 7,231:68

... 19,820:11
427:16
699:6 0
... 2,337:98

.... 4,724:98

... 1,272:85

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 1,896: 5 7

Innestående i bank.................................................................... 10: —

13,674: 92

47,267: 91
60,942: 88

59,036: 26

1,906: 57

Summa 60,942:88

— 4

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1929-

Tillgångar.................................................................................................. 11,764: 7 8

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott .............................. 28,000: —

7. Värme-, varmvatten- och avloppssystem inom flyglarna till

Ulriksdals slott ........................................................... 44,050: —

Arrenden, hyror och tomtören ................................................. 33,138: 33

Ersättnings- och försäljningsmedel................................................... 4,749: o l

Diverse .............................................................................!......... 118: 62

110,055: 96

Balans den 30 juni 1930

Skulder:

Amorteringslån för vissa reparationsarbeten å lägenheten Beylon m

8,000: —

Summa 129,820: 74

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder.................................................................................................... 12,000: —

Utgifter

Slottsförvaltningeu:

Avlöningar och pensioner m. m.....................

Värme, lyse och renhållning ......................

Underhållskostnader ......................................

Underhåll m. m. av byggnader .........................

» av park och vägar ............................

Värme-, varmvatten- och avloppssystem .........

Nyanskaffning och underhåll av inventarier .......

Övriga utgifter.................................................

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 1,092:56

Innestående i bank ................................................................... 395: 21 \ 437. 77

13,934: 9»

4,164: 91
5,976: 99
31,239: 17
13,828: «7
44,050: —

646: 20

2.492: 05 116,332: 97

Summa 129,820: 7 4

5 —

Haga lustslott och park.

Debet.

Balans den 1 juli 1929.

Tillgångar........................t...................................................

Inkomster.

Första huvudtiteln:

B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ....

Bidrag från Stockholms stad ..............................

Arrenden, hyror och tomtören ............................

Intressemedel ....................................................

Ersättnings- och försäljningsmedel.........................

107,788: sr

10,000: —

24,936: 16
8,286: 5 7

317: 40 53,540: 1.3

Summa 161,328:50

Kredit.

Utgifter:

Slottsförvaltningen:

Avlöningar och pensioner m. m.....................

Värme, lyse och renhållning ............................

Underhållskostnader ...... ..........................

Underhåll m. m. av byggnader ...........................

» av park och gårdsplaner ......................

Nyanskaffning och underhåll av inventarier ..........

Övriga utgifter....................................................

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Ion esta en de i bank.....................................................

Obligationer ..............................................................

18,018: —

2,907: 6 9
3,801: 9 1
16,707: 2 9
14,600: 85
278: 80

1,002: 81 57,317: 3 5

77: 94
16,763: 21

87.170: — 104,011; 15
Summa 161,328: 50

Strömsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1929

Tillgångar ................................................................................................. 3fi3\: 95

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ................................. 6,000: —

Arrenden, hyror och tomtören ......................................................... 1,765:

Intressemedel m. m........................................................................ 138:7 7

Diverse ......................................................................................... 154:— 8,057: 7 7

Summa 11,689:7 2

- 6 —

Kredit.

Utgifter:

Slottsförvaltningen:

Avlöningar och pensioner m. m.........................

Värme, lyse och renhållning ..............................

Underhållskostnader ..........................................

Underhåll av byggnader ......................................

» » trädgård och park.............................

Nyanskaffning och underhåll av inventarier ............

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank...............................................

Tillgångar.

Rosersbergs slott

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

9 Inkomster.

Första huvudtiteln:

B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott ...

Arrenden, hyror och tomtören ..........................

Vinst å skogen .................................................

Diverse .................................................

Kredit.

Utgifter:

Slottsförvaltningen :

Avlöningar och pensioner m. m........................

Underhållskostnader ........................................

Underhåll m. m. av byggnader .............................

» park och trädgård ...............................

Nyanskaffning och underhåll av inventarier ...........

Balans dm 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................

Innestående i bank....................................................

Förskott .......................................................

2,444: —
633: 22
492: 7 5
5,120: 17

........ 85: - ........ 200: —	8,975: 14
........ 169:10 ........ 2,545:48	2,714: 58
Summa	11,689:7 2
	12,311: 99
..... 3,000: — ..... 8,582: — .... 10,100: 8t> 26: —	21,708: 86
Summa	34,020: 8 5
.... 8,830: — .... 2,139:40 .... 4,269:18 .... 2,819:70 .... 1,088:78	19,146: 99
.... 2,814:32 .... 11,559:54 500: —	14,873: 86
Summa	34,020: 85

— 7 —

Djurgårdskassan.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Tomt-, hyres- och arrendeavgifter .........................

Intressemedel ....................................................

Inkomster av skogen och sågen..........................

» » Rosendals trädgård .........................

» » ladugården .....................................

1,426,597: 7 8

306,482: 76
75,672: 2 6
2,462: 05
6,135: 93

1,333: 12 392,086: 10

Summa 1,818,683: 88

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden............................................................

Omkostnader för byggnader, vatten- och avloppsledningar m m. ...

» » jordbruk, parker och vägar..............................

Virke för Djurgården...............................................................

Renhållning och expenser, skatter m. m............ ........................

Förräntningar och amorteringar av vissa från Djurgårdsfonden utlämnade
lån till byggnads- m. fl. arbeten vid vissa kungl, slott:

Enligt kungl, brev den 30 maj 1924 .......................................

* » » » 12 mars 1926.......................................

Kungl, begravningsplatsen ......................................................

Avskrivning å inventarier .......................................................

Diverse .................................................................................

62,393: —
88,471: 13
47,752: 92
6,175: 85
43,706: 56

45,000: —

7,500: —

1,967: 12
9,502: 2 8

4,801: os 317,270: 48

Leverering:

Till statskontoret, att tillgodoföras:

I. B. 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott .......•.......:66,000: —

6 Nv- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga

kungl, slott ......................................................... 15,000: — 80,000: —

Balans den 30 juni 1930:

.......................... 11:70

........................ 107,186: 68

................ 1,242,920: —

............................................... 34,780: i»

............................................... 36.514:8 8 1,421,413:4 0

Tillgångar:

Kassabehållning .......

Innestående i bank —

Fastigheter...............

Inventarier och förråd
Fordringar...............

Summa 1,818,683: 88

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

Debet	Kredit	Summa
Uppbörd	Leveren ng från stats-kontoret	Utgifter	: Levere-\| ring till stats-\| kontoret
1,161	96	_	_		—	1,161	96	1,161
—	-	6,000	—	6,000	—	—	—	6,000	—
—	—	72,000	—	72,000	—	_	_	72,000
		24,000		24,000	—	—	—	24,000	1
	—	146,993	21	146,797	31	195	90	146,993	211
—	—	24,000		24.000	—	—	-	24,000	\|
26	10	15,161	90	15,188	—	—	—	15,188	_
_	—	4,000	—	4,000	__	_	_	4,000
—		235,494	IS	235,494	18	—	—	235,494	18
457	35	58,600	—	57,981	13	1,076	22	59,057	35;
	-	25,625		24,924	—	701	—	25,625	—!
		4,000	_	3,994	61	5	39	4,000
	j	2,850	—	2,850;	—	—	—	2,850	— 1
—		51,179	—	51,179	_	_	_	51,179	J
l,645 4i\|	669,903	2!l\|	668,408)23	3,140	4?\|	671,548	70''

A. II. 4. Hyresmedel från unde
byggnadsstyrelsens
vård stående egen

doniar ................

Andra huvudtiteln:

A. 1. Lönefyllnad åt statsäd
nistern .................

ment ....................

3. Departementschefen ..

4. Departementets avdel

ning av Kungl. Majit:
kansli....................

5. Extra ledamöter å lag.

avdelningen ...........

6. Departementschefens

ombud för tillsyn å
tryckta skrifters allmängörande
......

7. Handsekreterare åt stats ministern

.........

2. Regeringsrätten ...

9. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. ...

10. Tryckningskostnader ...

11. Kommittéer och utred ningar

genom sakkunniga.
......................

12. Extra utgifter ............

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens
tjänst .....................

Summa

— 9 —

Justitiekanslersexpeditionen.

Debet

Levere- | ,, „

. , a Skuldei

ring fran ! 30

I 19B0

kontoret i

Andra huvudtiteln: 1

C. 1. Justitiekanslersexpeditionen...... 45,585ji9 —

I. 9. Skrivmaterialier och expenser,!

ved m. ni............................ 9,318l96l 1,668 33

14. Dyrtidstillägg åt befattningsha-l

vare i statens tjänst ...........j 5,4461—i — 1

Summa 60,35o|151 1,668)83

Kredit

Skulder

den 1/i j Utgifter
1929

318

45,585

10,668

5,446

96 61,699|ö2

Summa

45,585

10,987

5,446

62,018

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen.

A. II. 4. Hyresnredel från under byggnadsstyrelsens
vård stående
egendomar ............

Andra huvudtiteln:

D. 1. Högsta domstolen..............

3. Extra expeditionsvakt vid

högsta domstolen............

Nedre justitierevisionen:

D. 4. Nedre justitierevisionen...

5. Tillfällig förstärkning av

arbetskrafterna............

I. 9. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.............

10. Tryckningskostnader .........

12. Extra utgifter ................

14. Dyrtidstillägg åt befattnings
havare i statens tjänst ..
Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt

vissa icke-ordinarie be
fattningshavare inom den
civila statsförvaltningen..

Debet	Kredit	Summa
Uppbörd	Levere-ring* från stats-kontoret	Utgifter	: i	Levere-ring till stats-kontoret
420		_	_	_		420	—	420	—
—	—	511,295	88	511,179	21	116	67	511,295	88
—	-	2,208	-	2,208	-	—	—	2,208	—
—	-	471,198	98	471,198	98	—	—	471,198	9b
—	—	56,454	99	56,454	99	—	-	56,454	99
	_	39,800	_	38,812	80	987	20	39,800	—
_	—	3,017	35	3,017	35	—	—	3,017	35
—	—	420	—	420	—	—		420	—
''	—	115,361	—	115,361	—	—		115,361	—
1 -		3,886	10	3,886	ilo	-		3,886	10
420	— 1,203,642	80	1,202,538 4 3	! 1,523)87	11,204,062	30

— 10

Svea hovrätt.

	Debet	Kredit
	Till-				Levere				Levere-	Till
	gångar den 1h	lipp- börd	ring från stats-	Utgifter	ring till stats-kon-toret	gångar den 30/6	b u m m a
	1929				kontoret			1930
Andra huvudtiteln:
Svea hovrätt:
D. 6. Hovrätten ......	2,237	72	137	50	845,986	28	839,879	11	2,237	72	6,244	67	848,361	50
7. Extra ledamot	—	—	—	—	8,580	—	8,580	_	_	_		8,580
D. 10. Tillfällig förstärk-
ning av arbets-krafterna i vissa
	5	38			54,200		54,200		5	38			54,205	38

I. 9. Skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.......	12,829	41			63,700		75,736	64	792	77			76,529	41
10. Tryekningskost-
nader ...........	249	50	—	—	2,000	—	1,776	6Q	472	90	_	_	2,249	50
12. Extra utgifter .. 14. Dyrtidstillägg åt	36	80	—	—	3,215	—	3,215	—	36	80	—	—	3,251	80
hefattningshava-re i statens tjänst	491		92		131,500		130,984		491		608		132,083
Sjunde huvudtiteln:
D. 22. Avlöningsförhöj-
ningar åt vissa ieke-ordinarie
befattningshava-re inom den ci-vila statsförvalt-ningen ...........	124	25			6,200		6,165	75	124		34	26	6,324	25
				2 5
Summa	15,974	06	229150	1,115,381	28	1,120,537	10	4,160	82	16,886	92	1,131,084! s 4

1 Tillgångarna den 3% 1930 utgjordes av kassabehållning, vilken den 4 juli samma år inlevererats
till statskontoret.

Göta hovrätt.

Debet

Leverering ; Skulder
Irån läns- den 30/s
styrelsen ''> 1930

Andra huvudtiteln:

D. 8. Göta hovrätt..................... 407,458

I. 9. Skrivmaterialier och expen-|

ser, ved m. m............... 19,800

14. Dyrtidstillägg åtbefattnings-j

havare i statens tjänst ... 59,849

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål —...........j 400

Summa'' 487,507

345

Kredit

Skulder j

den 1/7 | Utgifter
1929 |

äs[ 366b 7I

24lB4

407,466

20,133

59,849

400

487,850108

Summa

407,479

20,145

59,849

400

487,874| 62,

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

		Debet	Kredit		I
		Leverering	Skulder	Skulder			Summa j
		från läns-	den 30	/«	den 1	h	Utgifter
		styrelsen	1930	1929
Andra huvudtiteln:
D. 9.	Hovrätten över Skåne och
	Blekinge ...........................	205,643 6 7	—	—	—	—	205,643157	205,643	57
10.	Tillfällig förstärkning av arbets-
	krafterna i vissa hovrätter ...	12,300 —	—	—	—	—	12,300	—	12,300	—
I. 9.	Skrivmaterialier och expenser,
	ved m. m.........................	14,922166	101	84	93 21	14,931	is	15,024	89
14.	Dyrtidstillägg åt befattnings-
	havare i statens tjänst.........	31,800 —	—	—	—	—	31,800	—	31,800	—
Sjunde huvudtiteln:
D. 22.	Avlöningsförhöjningar åt vissa									\|
	icke-ordinarie befattningsha-
	vare inom den civila stats-	\|
	förvaltningen .....................	2,400 —	—-	—	—	—	2,400		2,400	—
	Summa	267,066] 12	101	84	93	21	267,074	75	267,167	96

Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Balans (len 1 juli 1929:

Tillgångar .............................................................................................

Inkomster.

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
........................................................... 600: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 4. Övervakning av villkorligt dömda............ 901: 2 5

F. 1. Fångvården ...................................... 744,548: 48

I. 10. Tryckningskostnader ............. 3: 60

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ............................................. 551: 44

F. 3/1928—9. Hörsal och verkstadslokal m. m. vid

centralfängelset i Härnösand...... 1,309: 98 747,314; 70

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................

Balans den 30 juni 1930

Skulder:

Utgiftsrester .............................................................

Diverse medel ...........................................................

Övriga skulder...........................................................

55,780: 64
640,144: 79
515: —

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

E. 4. Övervakning av villkorligt dömda ...........................

F. 1. Fångvården............................................................

2. Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor

3. Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd

I. 10. Tryckningskostnader...............................................

12. Extra utgifter.......................................................

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .......................................

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......

F. 3/1928—9. Hörsal och verkstadslokal m. m. vid centralfängelset
i Härnösand ..............................

3/1927—8. Vårdanstalt för förminskat tillräkneliga förbrytare
vid förutvarande centralfängelset i Norrköping
.............................................

4/1927—8. Intemeringsanstalt för återfallsförbrytare vid

kronohäktet i Ystad.................................

E. 7/1922. Hygieniska anordningar i fängelserna ...............

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken...................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............

57,435: 30
4,596,755: 28
9,060: —
23,000: —
1,396: 63
1,645: 91

782:29
438,623: 7 2

3,531: 24

579:62

275: 22
8,490: 80

2,304,149: on

747,914: 7 0
4,589,774: 23
1,078,029: 90

696,440: 3 8

9,416,308: 2ä

690,423: 81

5,141,575: 91
801,351: 26
65,361: 76

- 13 —

Balans den SO juni 1930.

Tillgångar:

Kontant behållning:

I fångvårdsanstalternas kassor ...

Remissa under transport ...........

Innestående i bank .......................

Förskott .......................................

Proviant, bränsle och materialförråd

Obligationer ................................

Inkomstrester...............................

Övriga fordringar..........................

8,526: 16

200: — 8,726: 16

............ 23,966:60

........... 224,961:38

............ 1,473,201: 89

............ 634,060: —

............ 337,678:03

............ 15,002: — 2,717,596: oi

Summa 9,416,308: 2 5

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1929

164,409: 7 7

Inkomster.

Andra huvudtiteln:

G. 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona ........................

I. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...

Oförutsedda utgifter .................... ......................................

Hyresmedel och ersättning för kläder, lyse m. m. ..................

Försålda proviantartiklar .....................................................

Inkomst av jordbruket .....................................................

» » verkstadsdriften.................................................

» » bageriet ..........................................................

Diverse inkomstmedel ............................................ ■ .........

307,998: 75
27,103: —

20,000: —

13,099: 68
10,322: 4 7
58,554: 44
5,581:15
2,928: 2 6

1,716: 28 447,304: 03

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930

......... 6,510: 17

Summa 618,223:97

Kredit.

Balans den 1 juli 1929
Skulder ...................................................................

Utgifter

Avlöningar......................................................

Byggnader och reparationer..............................

Jordbruket.......................................................

Verkstadsdriften ... ..........................................

Bageriet..........................................................

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m...................

Omkostnader för elever utom anstalten .............

Inköp av inventarier ........................................

Allmänna omkostnader .....................................

Minskat värde å inventarier...............................

5,348: 7 8

191,101: 75
23,330: 2 9
60,326:7 7
32,133: 51
6,335: 50
69,560: 19
9,634: 58
5,403: 6 7
35,261: 21

13,237:10 443,324: 52

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... _ old. 60

Innestående i bank.................................................................. 15,2(2:44

Fordringar............................................................................ 6 0

Inventarier och förråd ........................................................150ip64: 03 166.550:6 7

Summa 618,223: 9 7

Högsta antalet elever vid anstalten under budgetåret 1929—1930 utgjorde 202 samt lägsta
antalet under samma tid 171.

— 14 —

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar .......................................................................................... 1,568,529:19

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. 114. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar.......................................... 1,485:_

DI. Diverse inkomster ................................. 230,776:10 232 261:10

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter ... 399:0 6

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1929—1930, sid. 20—23............................. 172,304:90

Femte huvudtiteln:

, B. 40. Fattigvård och barnavård i allmänhet ...... 49,259: 76

Åttonde huvudtiteln:

M. 19. Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial

Pund ................................................ 130:— 222.093: 7 2

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.

454,354: 82
10,524,981: 40
1,551,829: 99

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1930

.. 644,867:61

■■ 15,816: 62 660,684: 28

Summa 14,760,379: 68

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder................................................................................................... 723,158: 62

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. lil. Diverse inkomster................................................... 7,043:56

För riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter 2,988: 09

I. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
.......................................... 6,192:97

12. Extrautgifter .................................... 4,289:15

— 15 —

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för
budgetåret 1929—1930, sid. 20—23, 5,876,165: 31
Avgår:

I statskontoret redovisad utgift
å anslaget »D. 12. Extra utgifter»
.............................. 300: — 5,875,865: 81

Femte huvudtiteln:

B. 40. Fattigvård och barnavård i allmänhet... 2,052:60

C. 60. Internationella hälsovårdsbyrån i Paris... 6,750: —

F. 5. Extra utgifter .................................... 216: —

Sjätte huvudtiteln:

C. 1. Bidrag till vissa kommunikationsändamål 4,368: 63

Sjunde huvudtiteln:

D. 20. Extra utgifter .................................... 4,134: 2 7

Åttonde huvudtiteln:

B. 21. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblio teket

i Paris.................................... 1,500: —

C. 6. Pastor vid svenska Gustafsförsamliugen i

Köpenhamn ............... 6,000: —

7. Pastor vid svenska Yictoriaförsamlingen

i Berlin.......................................... 6,000: —

8. Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i

Paris ............................................ 6,000: —

9. Pastor vid svenska Olaus Petriförsam lingen

i Hälsingfors .................... 6,000: —

I). 3. Katalog över svensk naturvetenskaplig

litteratur m. m............................... 600: —

6. Sveriges anslutning till den baltisk-geo detiska

kommissionen m. m................ 1,866: 2 5

E. 52. Institut d''études scandinaves vid Paris

universitet .................................... 2,000: —

58. Uppehållande vid universitetet i Dorpat
i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen...... 2,325:2 7

I. 36. Svensk, undervisning för svenska barn i

utlandet.......................................... 12,800: —

48. Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken
Estland .......................... 5,000: —

M. 19. Delaktighet för Sverige i Ramsay Me morial

Fund.................................... 5,430: —

20. Ytterligare medel för beredande av delaktighet
för Sverige i Ramsay Memorial
Fund m. m.............................. 186: —

22. Understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff .................................... 3,000: —

N. 3. Extra utgifter ............................... 2,500: —

I. 35/1928—9. Svensk undervisning för svenska

barn i utlandet.................. 3,000: —

Nionde huvudtiteln:

C. 10. Internationella lantbruksinstitutet i Rom 4,880: —
11. Internationella frysinstitutet i Paris...... 1,290: —

G. 11. Övriga utgifter till förekommande och

hämmande av smittsamma sjukdomar

bland husdjuren.............................. 1,465: —

J. 8. Sveriges andel i kostnaderna för en inter nationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium .................. 9,945: —

Tionde huvudtiteln:

E. 6. Internationell byrå i Bryssel för handels statistik

......................................... 457: 6 0

F. 1. Rese- och traktamentspenningar........... 895: so

5. Extra utgifter .................................... 14,411: 64

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer
.......................................... 90: —

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl............. 48: —

C. I. Allmänna indragningsstaten: Diverse

föremål.......................................... 73: 10

Oförutsedda utgifter.......................................... 103,000:— 0.107 020:28

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................................

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning hos utrikesdepartementet.............................. 3,708: —

Kassabehållningar och banktillgodohavanden hos beskickningar

och konsulat .................................................................. 773,289: 98

Förskott ......................................................................... 465,476: 11

Utlånta medel .................................................................. 15,193: 50

Fordringar ................................................................... 11,399:4 9

Summa

0,174,663: 83
0,494,337: 9 5
99,151:55

1,269,067: 88

14,760,379: 8 3

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Arméförvaltningen.

Ti llg&ngar

Debet.

Balans den 1 juli 1929

10359,131: 32

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens
vård stående egendomar ...... 2,812: 61

lil. Diverse inkomster ........................... 50,950:76 53 763-2"

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1929—1930:

sid. 24—27............................................... 18,964,376: 41

Avgår:

I länsstyrelserna redovisad uppbörd å anslaget
»2. H. 1. Ersättning för rustning

och rotering» ..................... 250: —

I statskontoret redovisad uppbörd
å anslaget »2. H. 2. Extra

ul*ifter» ........................... 920:- 1,170: 18,963,206: 41

sid. 34—37 .................................................................. 296,655: 39

5. 2. Försvarsväsendets lönenämnd ................................. 17: 89

Elfte huvudtiteln:

B. 8. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap......... 183: 58

9. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................ 325: 23

18. Pensiousreglering för f. d. militära befattnings havare

........................................................ 35: —

19. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
................................................. 295: S3

20. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ... 9: —

22. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
................................................... 3,000: o i

Remisser:

Från statskontoret ............................................................................

19,317,491: 61

84,897,912: 8 2

Skulder:

Diverse medel

Balans den SO juni 1930:

282,425: 7 3

2 — 802960. Rev.-berättelse, ang. statsverket för år 1930. II.

Summa 114,856,961:18

— 18 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

För riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln: ;! | y ■ ■

E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter...............

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret

986: —

1929—1930:

sid. 24—27 .......................................... 100,719,878: 88

Avgår:

I länsstyrelserna redovisade
utgifter å anslaget »2. H. 1.

Ersättning för rustning och

rotering» ..................... 321,378: 2 5

I flygstyrelsen redovisad utgift
å anslaget »2. H. 4.

Viss ersättning till staden

Väster&s>> ...................._ 5’.000:..-_ 326,378: 25 100,393,500: 83

sid. 34—37 ............................................................... 1,030,161:80

5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...... 90,000: —

2. Försvarsväsendets lönenämnd .............................. 6,661: 9 7

4. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 71,245: 21
Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen 4,193:10

Elfte huvudtiteln:

B. 8. Förhöjning i gråkullen åt avskedat manskap ......... 421,743: 62

9. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................ 610,176:88

18. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare 17,162: 12

19. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
................................................... 254,714:71

20. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare... 77,376: —

22. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
.................................................. 1,083,200: —

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ...... 2,310: —

Oförutsedda utgifter......................................................... 98,042: 08

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret:

XIV. 1. c/1919. Artillerimateriel................................ 13,098: 79

Remisser:

Till statskontoret

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ......................

Remissor under transport

Innestående i bank ...........

Förskott ..........................

Dropriebalans....................

Fordringar .......................

Balans den 30 juni 1930

5,178: 46
5,300,000: —
3,417,222: 65
211,917:05
131,455: 83
865,460: 82

701,649: 4 8

104,174,571: 54
49,506: 16

9,931,234: 3 o

Summa 114,856,961:4*

- 19 —

Arméns totalkostnader.1

Arméförvaltningens huvudkassa

Arméfördelningsstaber m. ni.

Södra arméfördelningens stab .
Västra » »

Ostra > »

Norra » »

Militärbefälsstaben på Gotland.

8,986,249: b 2

........ 483,037:50

........ 519,700:7 9

........ 630,730:7 7

........ 651,535:8 5

........ 1,799,616: <>6

Säger 4,084,621: 66

Infanteriet.

Svea livgarde....................................

Göta » ....................................

Livregementets grenadjärer ...............

Livgrenadjärregementet .....................

Jämtlands fältjägarregemente ...........

Norra skånska infanteriregementet ......

Södra » » ......

Upplands regemente...........................

Skaraborgs regemente ..................

Södermanlands » ..................

Kronobergs » i Växjö ......

» »i Karlskrona

Jönköpings-Kalmar regemente............

Dalregementet .................................

Hälsinge regemente .....................

Älvsborgs » .....................

Hallands » .....................

Bohusläns » .....................

Norrbottens » .....................

Västerbottens » .....................

Västernorrlands regemente..................

Värmlands ;> .....................

....... 1,495,115: 08

....... 1,708,763: 74

....... 1,670,473:62

....... 2,243,061:4 8

....... 1,483,028:3 7

....... 1,397,611:4?

....... 1,274,984:64

....... 1,586,554:64

....... 1,545,765:66

........ 1,428,460:06

....... 1,538,559: 16

....... 683,677:05

....... 1,673,396: 9 4

........ 1,428,507:85

........ 1,479,960:55

........ 1,543,581:08

........ 1,383,544: 05

........ 1,505,856:56

........ 1,664,161:45

........ 1,457,814:9»

........ 1,320,935: —

........ 1,433,632:9 7

Säger 32,947,446: 11

Kavalleriet:

Livregementet till häst..................

Skånska kavalleriregementet .........

Livregementets husarer..................

Norrlands dragonregemente ............

........ 1,420,559:81

........ 1,676,681:04

........ 1,285,123:9 5

........ 1,329,384: 2 8

Säger 5,711,748:68

Artilleriet:

Svea artilleriregemente .............

Göta » .............

Vendes » .............

Norrlands » .............

Norrbottens artillerikår.............

Smålands arméartilleriregemente.

Bodens artilleriregemente .......

Karlsborgs artilleriregemente ....

........ 1,642,111:40

........ 1,699,676:60

........ 1,521,397:7 8

........ 1,585,009:06

........ 605,845:06

........ 1,573,456: 22

........ 1,150,324:71

........ 1,060,434:10

Säger 10,838,254: 98

Tabellen är upprättad inom arméförvaltningen

— 20 -

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår............................................................................... 1,177,265: 78

Göta » ................................................................................. 792,851: —

Fälttelegrafkåren................................................................................ 1,281,832: 51

Bodens ingenjörkår.............................................................................. 1,306,054: o*

Säger 4,557,503:32

Trängen.

Svea trängkår ................................................................................. 743,261:13

Göta » ................................................................................ 688,348: 7 o

Norrlands » ................................................................................. 709,859: oi

Skånska trängkåren ........................................................................... 622,630: 91

Säger 2,764,099: 7 5

Övriga staber, förråd, skolor, sjukhus, verkstäder m. m.:

Generalstaben ................................................................................... 1,095,456: 02

Fortifikationen.................................................................................. 673,256: 64

Intendenturstaben ......................................................... 567,596:81

Kavalleriinspektionen........................................................................... 797,777: 64

Fortifikationsbefälhavaren i Boden ...................................................... 521,887:04

Arméns intendenturförråd å Karlsborg .............................................. 1,017,952: 73

Krigshögskolan.................................................................................... 165,651: 2 2

Artilleri- och ingenjörhögskolan............................................................ 165,385:68

Infanteriskjutskolan.............................................................................. 301,774: 01

Ridskolan .......................................................................................... 199,314:10

Krigsskolan ....................................................................................... 563,836: 89

Garnisonssjukhuset i Stockholm............................................................ 322,715: 86

» i Boden................................................................ 57,065:12

Arméns centrala beklädnadsverkstad ................................................... 575,389: 04

» intendenturförråd i Stockholm.................................................. 966,658: 67

» »i Boden ...................................................... 1,310,957:10

Karl Gustafs stads gevärsfaktori ......................................................... 1,120,000: —

Tygstationen i Stockholm.................................................................... 951,000: —

» å Karlsborg..................................................................... 261,623: 67

» i Boden ........................................................................ 280,680:82

Åkers krutbruk .............................................................................. 638,630: 4 o

Ammunitionsfabriken å Marieberg........................ 784,928:17

» å Karlsborg......................................................... 538,120:4 8

Arméns underofficersskola ............................................................... 505,749: 18

Skytteförbundens överstyrelse............................................................. 72,877:56

Högkvarteret vid fälttjänstövningarna 1929............................................. 40,830: 55

Säger 14,497,115: 2 o

Summa 84,387,039: 07

Anmärkningar:

1) I de härovan upptagna genom arméförvaltningens huvudkassa bestridda kostnaderna
ingå icke utgifterna för försvarsdepartementet och lantförsvarets kommandoexpedition.

2) Anledningen till att kostnaderna vid arméfördelningsstabema uppgå till så avsevärt olika
belopp är att söka däri, att vid dessa staber gäldas kostnader för centralupphandlingar av
furage och bränsle samt för fält- och fälttjänstövningar ävensom i vissa fall för byggnadsföretag
vid underlydande truppförband.

3) Från militärbefälets på Gotland stabskassa bestridas kostnaderna för Gotlands trupper
och för kronobageriet i Visby.

4) Det höga kostnadsbeloppet för Livgrenadjärregementet har förorsakats därav'', att
vid regementet redovisas östra brigadens utgifter samt att vassa skolor och utbildningskurser
förlagts till detta regemente.

5) Militärbefälets för övre Norrland utgifter redovisas i Norrbottens artillerikårs räkenskaper.
Kommendantskapets i Boden utgifter redovisas i Bodens ingenjörkårs räkenskaper.

— 21 —

Krigsskolan.

Debet.

Tillgångar......

Balans den 1 juli 1929:

1,912: so

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. 11.

Bese- och traktamentspenningar..............................■■■

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ........................

Mathållning ............................................................

Munderingsutrustning .............................................

Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt..................

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.........

Sjuk- och veterinärvård m. m..................................

Vapen och ammunition m. m.....................................

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................

H. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret

Allmänna lägerkassoma ...............................................................

Försträckning.............................................................................

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................

Likvider med särskilda myndigheter...............................................

12.

C. 1.

D. 1.
2.

4.
8.

E. 1.

F. 1.

52: —
7: 50

1,210: to
25,990:8 5
199: 7 8
184:58
22,876: 7 5
61: —
697: lo
164: 42
3,908: 50
10: —
476: 84
70:65

55,709: 98
595,000: —
16,509: 89

Summa 669,132: 17

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 210,970: 54

4. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén ......... 15,497: —

12. Bese- och traktamentspenningar.................................... 2,407: —

14. Flyttningsersättning .................................................. D842: 70

B. 1. De värnpliktigas avlöning................................... 51,330: —

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ................................. 103,932: 2 o

4. Befrämjande av den andliga vården vid armén.............. 1,000: —

7. Tryckningskostnader .................................................. 2,514: —

D. 1. Mathållning .............................................................. 84,796: Os

2. Munderingsutrustning................................................... 1,197:65

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 3,244: 39

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ................. 51,382: 62

6. Furagering .............................................................. 9,959: »4

11. Fält- och fälttjänstövningar......................................... 144: —

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.................................... 2,538: 49

F. 1. Vapen och ammunition m. m....................................... 3,199: 12

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 32,621: 29

6. Ordnande av förläggningen vid krigsskolan ................. 9,990: —

H. 2. Extrautgifter ........... ................................................ 7,940: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 38,036: —

Allmänna lägerkassorna ............................................................... 632: 42

Försträckning............................................................................ 796: si 035,971:6 5

Likvider med särskilda myndigheter .......................................................... 64: 81

— 22 -

Tillgångar:

Innestående i bank
Förskott ..............

Balans den 30 juni 1930

.................................................... 32,075: 91

.................................................... ^P00!— 33,075: m

Summa 669,132:17

Antalet till skolan under budgetåret 1929—1930 kommenderade elever utgjorde 234.

Krigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1929

Tillgångar................................................................................................... 1,351: 10

Inkomster.

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 14. Flyttningsersättning................................................... 1,295: se

C. 1. Undervisnings-och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser .............................. 181:6 8

D. 5. Remontering ........................................................... 45:— 1522:4 9

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 165,500: —

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 640: 06

Summa 169.013: 6 4

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 93,316: 83

12. Rese- och traktamentspenningar................................... 284: 7 0

14. Flyttningsersättning .................................................. 12,705: 58

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ................................. 44,763:4 0

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

5. Remontering.........................................................

10. Truppförbandens övningar ....................................

11. Fält- och fälttjänstövningar ................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret

2,350:
1,400: —
357: 7 5
228: —
12,402: —

Likvider med särskilda myndigheter

167,808: 26
5: 50

Tillgångar:

Innestående i bank......

Förskott.....................

Balans den 30 juni 1930:

199: 88

1,000: — 1,199: 88

Summa 169,013: 64

Antalet till skolan under budgetåret 1929 — 1930 kommenderade elever utgjorde 42.

23 —

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1929:

7,968: 26

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln: ,

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. 11.

14. Flyttningsersättning .....................................•■■■•.....

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ..............................

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ...............

H. 2. Extra utgifter .........................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...

Av arméförvaltningen anvisad kredit ..............................................

Likvider med särskilda myndigheter ..............................................

3,762:—

291: 22

3,933: 4 B
197: 69
176: —

283: — 7,943: 3«

............ 175,000: —

............ 610:32

Summa 191,521: 94

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln: „

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. 11.

14. Flyttningsersättning ..............................................

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ................................

Studiestipendier ........................................................

Tryckningskostnader.................. ................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ..................

Truppförbandens övningar ..........................................

H. 2. Extra utgifter

7.
4.

10.

95,140: —
540: 6 0

51,997: 28
3,000: —
453: Bo
6,450: 28
1,999: is
299: 6 5

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret...... 14,059: - 173,939:86

Balans den 30 juni 1930 ''

Tillgångar:

Innestående i bank .
Förskott...............

1,082: B 8
16,500: —

17,582: 58

Summa 191,521: 94

Antalet till skolan under budgetåret 1929-1930 kommenderade elever utgjorde 63.

— 24 —

Ridskolan.

Tillgångar .

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel sami undervisningsanstalter
och utbildningskurser ....................

1. Mathållning........................ ..................................

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ..............

5. Remontering ...................................................

6. Furagering ........................................

8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon

1. Sjuk- och veterinärvård m. m.................................

1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ....................

Allmänna lägerkassorna...................................................

Försträckning ....................................................

Av arméförvaltningen anvisad kredit ................................

Likvider med särskilda myndigheter ..................................

916: —

2,813: 6 G
1,537: so
8,806: 7 9
1,600: —
4,793: 4 2
1,527: —
2,420: 98
1,353: 84
740: 99
251: 6 9

21,084:12

26,761: 6 2
190,000: —
2,728: 45

Summa 240,574:19

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl____

Avlöning till personal å övergångsstat vid armén............

Rese- och traktamentspenningar ....................................

Flyttningsersättning.....................................................

De värnpliktigas avlöning..........................................

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser....................................

Mathållning.................................................................

Munderingsutrustning..................................................

Kasernutredning, intendenturfordon m. m......................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.....................

Remontering ....................................................

Furagering........................................................

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon ............

Sjuk- och veterinärvård m. m........................................

Byggnader, övningsfält och skjutbanor ...........................

Extra utgifter ................................................

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare...............

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret.........

Allmänna lägerkassorna.............................................

Försträckning ............................................................

Likvider med särskilda myndigheter ..................................

2. A	, 3.
	4.
	12.
	14.
B.	1.
C.	1.
D.	1.
	2. o
	o. 4.
	5.
	6.
	8.
E.	I.
G.	1.
H.	2.
	3’.
	8.

64,487: l o
176: —

610: 40
86: 4 5

4,755: 30

44,975: 7 9
12,585: 85
678: 95
750: 7 7
21,510: 6 2
4,470: —

38,786: 5i
2,037: 35
6,284: 7 0
11,106: —

2,292: 53
60: —

11,495: —

760:50

223:69 228,133:11
.............. 671:oe

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank....................................................

Fordringar...............................................................

10,130: 02

1,640:— 11.770; 02
Summa 240,574: 19

Antalet till skolan under budgetåret 1629—1930 kommenderade elever utgjorde 15.

— 25 —

Infanteriskjutskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................... 23,787: 2 7

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m.fl. 208: —

C. 1. Undervisnings-ochgymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ............................. 513: 4 :>

D. 1. Mathållning .......................................................... 4,870:99

2. Munderingsutrustning................................................ 14: 20

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m................... 50: 12

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ............... 191: 65

6. Furagering .......................................................... 556:42

8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon......... 685: 75

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 24: 16

F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 223:78

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 285:9 7

Allmänna lägerkassorna .............................................................. 149: 2 6 7,773: 74

Av arméförvaltningen anvisad kredit ........................................................... 300,000: —

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 16,600: 86

Summa 348,161: 37

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m.fl. 134,091: 2 7
14. Flyttningsersättning ............................................ 2,536: 60

B. 1. De värnpliktigas avlöning .......................................... 4,969:30

2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer....................... 254: lt

3. inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.......... 5,720: 25

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ................................. 71,266: 9 4

D. 1. Mathållning .............................................................. 40,192:90

2. Munderingsutrustning ............................................. 14: 2 0

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 2,776: 20

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt .................. 12,833:7 5

6. Furagering ............................................................... 3,787:7 5

8. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon............ 918: 92

11. Fält- och fälttjänstövningar......................................... 60: —

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m........................................ 1,016:62

F. 1. Vapen och ammunition m. m........................................ 9,435: 68

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 27,636:11

H. 2. Extra utgifter ............................................................ 133: 66

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 7,212: —

C. 2/1927—1928. Vissa utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet................................. 168:16

Allmänna lägerkassorna ............................................................... 272: —

Försträckning............................................................................. 149: 2 6 325,445:68

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 702: 48

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................... 21,013: 26

Förskott.................................................................................... 1,000: — 22,013:26

Summa 348,161:87

Antalet till skolan under budgetåret 1929 —1930 kommenderade elever utgjorde 107.

— 26 —

Arméns underofficersskola.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................... 38,008: "8

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 5,009: 2 5

4. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén......... 58: —

14. Flyttningsersättning ................................................ 112:45

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis ningsanstalter

och utbildningskurser....................... 224: 2 0

D. 1. Mathållning ............................................................ 15,759:05

2. Munderingsutrustning ............................................. 7,901:28

3. Kasemutredning, intendenturfordon m. m................... 375: 8 7

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ............... 10,301: 01

5. Bemontering..................... 330: —

6. Furagering................................................ 2,270: 18

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m................................. 86: 5 0

F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 69: 80

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 22,290: 18

H. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ... 85: —

Allmänna lägerkassorna ............................................................... 1,477: 8 2

Försträckning............................................................................. 336: 70 66,686: 7 4

Av arméförvaltningen anvisad kredit ........................................................... 475,000: -—

Likvider med särskilda myndigheter............................................................... 33,795:16

Summa 613,490: 63

Kredit.

Utgifter.

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 229,638: 9 7
14. Flyttningsersättning .................................................. 4,459: 2 o

B. 1. De värnpliktigas avlöning .......................................... 10,425: lo

2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer .................... 1,078: 8 o

3. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m,......... 6,339: 25

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ................................. 85,544: 58

4. Befrämjande av den andliga vården vid armén............... 300: —

D. 1. Mathållning .......................................... 95,347:57

2. Munderingsutrustning ................................................ 7,901: 28

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 11,058:14

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt .................. 55,237: 6 7

6. Furagering ..................................................... 18,821:64

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 1,086: 94

F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 4,144:7 6

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ........................ 36,286: 24

H. 2. Extra utgifter ............................................................. 10,315: 42

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 16,336: so

Allmänna lägerkassorna ............................................................. 1,249: 55

Försträckning............................................................................ 717: 49 595,289:35

Likvider med särskilda myndigheter ........................................................... 10,941: 68

Balans den 30 juni 1930.

Tillgångar:

Innestående i bank ........................................ 6,259:60

Förskott ................................................................................. 1,000:— 7,259:6 0

Summa 613,490: 68

Antalet till skolan under budgetåret 1929—1930 kommenderade elever utgjorde 286.

27 —

Marinförvaltningen.

Debet.

Tillgångar ........

Balans den 1 juli 1929

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -

domar ..................... ..................................... 1,169: »7

lil. Diverse inkomster ................................................... 37,696: 18

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1929—1930:

sid. 28—31 ............................................................... 2,558,812: 7 c

sid. 36—39 ............................................................. 137,031:68

Nionde huvudtiteln:

J. 11. Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster... 2,890:83
Oförutsedda utgifter .......................................................... —: 02

Bikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Skulder:

Utgiftsrester .
Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

............................................ 1,455,892:0 7

............................................. 11,308,637: 74

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. n. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -

domar ............................................................ 749: 97

För riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter ............... 627: —

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1929—1930:

sid. 28—31............................................. 48,558,627: 2 0

Avgår:

I byggnadsstyrelsen redovisad utgift å
anslaget »3. D. 4. Bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m.» 2,695: 15
I statskontoret redovisad utgift
å anslaget »3. J. 2. Extra utgifter»
.............................. 105: —

4,106,583: 90

2,737,600: 84
49,495,821: 5 7
82,094: os

12,764,529: si

69,186,630: 21

13,532,950: 27

— 28

I länsstyrelsen i Blekinge län
redovisad utgift å anslaget
»3. J. 3. Ersättning för rustning
och rotering» ............ 2«0: - 3,080: 45 48,555.546: 75

sid. 36—39 ............................................................... 1,051,267: 99

5. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 8,587: 4ti

Sjätte huvudtiteln:

F. 10. Extra utgifter.................... ................................ 6,100:25

Nionde huvudtiteln:

J. 11. Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster ... 33,131: 82

Tionde huvudtiteln:

C. 11. Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar fartyg

............................................................ 53,821:5 7

F. 5. Extra utgifter ................................................... 154: —

12/1927—8. Ändringsarbeten å statens isbrytarfartyg ... 1,253:48

Elfte huvudtiteln:

B. 18. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare 16,866: 05

20. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ... 7,093: —

Oförutsedda utgifter ......................................................... 178,924: 43

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret:

XIV. 2. a. /1919. Nyanläggningar och nyanskaffningar för
stärkande av det fasta kustförsvaret
med undantag av Fårösunds fästning 13,445: lo

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

Remiss till flygstyrelsen..........................................................................

49,927,568: 43
231,612: 5e
11,609: 89
2,384:7 0

Balans den 30 juni 1930.

Tillgångar:

Kassabehållningar hos marinförvaltningen underlydande myndigheter
........................................................................

Innestående i bank och å postgiroräkning ..........................

Förskott.......

Inkomstrester
Obligationer .

405,674: 53
2,870,804: «s
1,249,399:16
33,626: —

921,000: — 5,480,504: 36

Summa 69,186,630:21

— 29 —

Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ................................................................................................... 3,761: 34

Inkomster:

leverering från marinförvaltningen ............................................................. 40,000: —

Summa 43,761: 31

Kredit.

Utgifter :

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............. 27,842: —

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m, ... 2,999: 3e

4. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 2,595:4 4

5. Tryckningskostnader ...................................................... 296: 70

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 2,719: 86

E. 1. Flottans krigsberedskap och övningar.............................. 348:85 36,802: 21

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ............................................................ ........... 159:13

Innestående i bank ..................................................................... 6,800: — 6,959: 13

Summa 43,761: 34

Antalet elever i skolan under budgetåret 1929—1930 utgjorde 21.

— 30 —

Sjökrigsskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ................................................................................................... 6,429: 91

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fJ.......... 228: —

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. 47: 60

4. Skrivmaterialier och expenser m. m............................ 508: —

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.......... 108: —

Pensions- och gratialavgifter .......................................................... 263: 02

Leverering från marinförvaltningen................................................... 81,555: —

Likvider med särskilda myndigheter ................................................ 24: 7 5 82,734:27

Summa 89,164: 18

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............... 49,464:6 7

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 9,657:02

4. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 4,756: 42

5. Tryckningskostnader ...................................................... 700: —

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 8,280: 92

E. 1. Flottans krigsberedskap och övningar.............................. 366: 79

J. 2. Extra utgifter ........................................................... 1,555: —

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret............ 2,721: —

5. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
.................................................................. 699: 96

Instrument och materiel m. m......................................................... 2,691: 26 80,893: 04

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................................... 3,271: 14

Innestående i bank ..................................................................... 5,000: — 8 271: 14

Summa 89,164: 18

Antalet i skolan under budgetåret 1929—1930 undervisade elever utgjorde 73.

— 31 —

Sjökarteverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:
Tillgångar....................................................................

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. I. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal ........................ 324: 96

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet........................... 92,976: 61

3. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet ... 14,654:05

Inbetalda pensionsavgifter ............................................................ 3,592: 80

Ersatta försträckningar m. ..................................................... 16,301: 92

Likvider med särskilda myndigheter

Summa

Kredit.

Utgifter.

Fjärde huvudtiteln:

3. G. 1. Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.....

I. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal ......................

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet ......................

3. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet

4. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»................

5. Internationella hydrografiska byrån .........................

J. 4. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare........

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret....

Levererade pensionsavgifter ...................................................

Utbetalda försträckningar m. m...............................................

Likvider med särskilda myndigheter .......................................

390: 71
186,718: 24
287,492: 89
29,487: 8 5
38,853: 87
8,642: 38
1,126: 86
29,028: —
3,536: 10
17,422: 90

Balans den 30 juni 1930-

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................... 9,420: 9 6

Innestående i bank ................................................................ 30,976: 81

63,188: 99

127,750: 34
550,000: —
125,109: 99

866,049: 3 2

602,699: 3 o
222,952: 2 5

40,397: 7 7

Summa 866,049: 32

32 —

Flygstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1929

Tillgångar .................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster.................................................. 52: 6 2

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1929

—1930:

sid. 32—33 .................................................................. 618,698: 52

Femte huvudtiteln:

C. 62. Sjuktransporter med flygplan................................ 8: —

Oförutsedda utgifter............................................................ 7,970: 94

Remisser:

Från statskontoret............................................................... 8,355,000: —

» marinförvaltningen................................................ 2,384: 7 o

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter

Fjärde huvudtiteln:

2. H. 2. Viss ersättning till staden Västerås ........................ 5,000:_

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1929
—1930:

sid. 32—33 ..................................................................... 9,004,377:80

sid. 38-39 ..................................................................... 23,936:09

Femte huvudtiteln:

C. 62. Sjuktransporter med flygplan.................................... 36,003:65

Oförutsedda utgifter.............................................................. 171,321:56

Tillgångar:

Innestående i bank och å postgiroräkning ........................... 254,485: 99

Remissor under transport ................................................... 885,000:_

Förskott ......................................................................... 35^600: 46

1,675,406: 08

626,730: o 8
8,357,384: 7o

73,746: 52
10,733,267: 3 8

317,541: 94

9,240,638: 9 9

1,175,086: 45

Summa 10,733,267: 38

— 33 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

	---■■ ■	Debet	Kredit
				Leverering	Skulder			Leverering	Summa
		Uppbörd	från stats-	den		Utgifter	till stats-
				kontoret	1/7 1929			kontoret
A. II.	4. Hyresmedel från under
	byggnadsstyrelsens vård
	stående egendomar......	833	33	—	—	—	—	—	—	833	33	833	33
Femte	huvudtiteln:
A. 1.	Departementschefen .........	—	—	24,000	—	—	—	24,000	~	—	—	24,000	—
2.	Departementets avdelning av
	Kungl. Maj:ts kansli ......	—	—	250,534	38	—	—	250,186	52	347	86	250,534	38
F. 2.	Rese- och traktamentspen-
	n ingar...........................	—	—	101	70	—	—	101	70	—	—	101	70
5.	Extra utgifter ..................	—	—	2,313	15	—	—	2,313	15	—	—	2,313	15
6.	Skrivmaterialier och expen-
	ser, ved m. m................	—	—	35,127i»x	2	—	35,125	91	—	—	35,127	91
8.	Dyrtidstillägg åt befattnings-
	bavare i statens tjänst ...	—	—	35,865		—	—	35,865	—	—	—	Bo,865	—
9.	Tryckningskostnader ......	—	—	19,920:04	—	—	19,920	04	—	—	19,920	04
\|	Summa	833 88	367,862	18	2	—	367,512''32	l,18l\| 19	368,69 5\|bi

3 — 302960. Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1930. II.

— 34 —

Social -

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar ...............

Andra huvudtiteln:

1. 12. Extra utgifter.............................................................................................

Fjärde huvudtiteln:

2. H. 2. Extra utgifter.........................................................................................

3. J. 2. Extra utgifter.........................................................................................

4. H. 1. Extra utgifter............................................................................... .........

Femte huvudtiteln:

B. 1. Socialstyrelsen ..........................................................................................

2. Socialstyrelsens verksamhet ........................................................................

3. Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m...........................................

6. Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m..................................................

8. Yrkesinspektionen ....................................................................................

9. Yrkesinspektionens verksamhet ..................................................................

21. Sjukkasseväsendets befrämjande ..................................................................

22. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd .............................................

33. Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet m. m.................................

34. Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader ...............

36. Resor vid tvångsinternering av alkoholister ................................................

37. Interneringskostnader i vissa fall..................................................................

38. Ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten Hemmet Ahlgården

F. 2. Rese- och traktamentspenningar.................................................................

5. Extra utgifter ..........................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

9. Tryckningskostnader .................................................................................

B. 38/1928—9. Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter........................

Sjätte huvudtiteln:

F. 10. Extra utgifter ..........................................................................................

Sjunde huvudtiteln:

D. 20. Extra utgifter ..........................................................................................

22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen .................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

N. 3. Extra utgifter .........................................................................................

Nionde huvudtiteln:

O. 6. Extra utgifter .........................................................................................

Tionde huvudtiteln:

F. 5. Extra utgifter............................................................................................

Införselmedel .........................................................................................................

Summa

Tillgångarna den 3% 1930 utgjordes av tillgodohavande i bank.

styrelsen,

Debet			Kredit			Summa
Till-gångar den */j 1929	Uppbörd	Leverering från stats-kontoret	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den so/6 1930
		1,100						1,100			_	1,100	_
467	50	-	—	750	-	1,027	50	—	—	190	-	1,217	50
87	50	_	_	603	_	603	79	—	—	86	71	690	50
_	_	—	—	105	—	105	—	—	—	—	—	105	—
—	—	—	—	42	-	42	—	—	—	—	—	42	—
		83	83	325,900		325,968	98	14	35	—	—	325,983	33
5,395	20	—	—	150,800	—	150,684	70	259	05	5,251	45	156,195	20
_	_	—	_	69,926	52	69,926	52	—	—	—	—	69,926	52
—	__	—	—	267,692	82	267,692	82	—	—	—	—	267,692	82
_	_	—	—	286,700	—	286,486	97	213	03	—	—	286,700	—
_	_	—	_	74,800	—	74,722	81	77	19	—	—	74,800	—
_	_	—	—	3,607,000	—	3,606,517	S9	482	11	—	—	3,607,000	—
—	—	—	—	176,500	—	176,478	60	21	40	—	—	176,500	-
_	_	—	—	45,990	60	45,990	65	—	_	—	—	45,990	65
—	_	—	—	193,335	—	193,335	—	—		—	—	193,335	—
—	—	—	—	7,589	55	7,589	55	—		—	—	7,589	5 5
—	—	—	_	2,712	80	2,712	30	—		—	—	2,712	30
_	_	—		544	08	544	08	—	—	—	—	544	08
_	_	—	_	3,420	73	3,420	73	—	—	—	—	3,420	73
464	43	—	—	10,750	_	8,182	21	—	—	3,032	2 2	11,214	43
_	_	13	50	47,862	38	47,875	88	—	—	—	—	47,875	88
_	_	—	__	127,500	_	127,256	84	243	16	—	—	127,500	—
—	_	2,031	96	50,230	17	52,262	13	—	—	—	—	52,262	13
-	—	—		3,649	66	3,649	66	—	—	—	—	3,649	66
467	50	—	—	750	—	1,027	50	—	—	190	—	1,217	50
467	50	—	—	750	-	1,027	50	—	—	190	—	1,217	50
—	—	—	—	2,040	—	2,040	-	—	—	—	-	2,040
467	50	—	—	750	—	1,027	50	—	—	190	—	1,217	50
467	50	-	-	750	—	1,027	50	—	—	190	-	1,217	50
467	50	_	_	750	_	1,027	50	—	—	190	—	1,217	50
—	—	1,976	70	—	—	1,486	70	—	—	490	—	1,976	70
8,752	13	5,205)49	5,460,193! 8 öj 5,461,740	81	2,410	12 9	1 10,000 38	\| 5,474,151 4 8

— 36 —

Arbetsdomstolen.

Debet.

.......... 50,500: —

.......... 478: —

.......... 3,414:05

Summa 54,392: 05

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 4. Arbetsdomstolen..................................................

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..
Försålda publikationer ....................................................

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .......................... ............................

Rese- och traktamentsersättning ...........................

Inventarier m. m.................................................

Tryckningskostnader m. m..................................

Telefonavgifter ...................................................

Böcker och prenumeration....................................

Städning och lyse...............................................

Skrivmaterialier och expenser m. m.....................

44,154: 77
151: 05
2,857: S6
3,300:4 7
430: 8 0
1,474: 05
707: 56

81 54,135: oo

Till statskontoret

Leverering:

.......... 256: 15

Summa 54,392: 05

Arbetsrådet.

Debet.

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 11. Arbetsrådet................................................................................... 48,588:98

F. 1. Ålderstillägg ................................................................................ 333: 2 8

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvalt ningen

...................................................................................... 1,000: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............................. 6,495: —

Summa 56,417: 26

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar......................................................

Lyse, värme och städning..................................

Telefon- och telegramavgifter ............................

Inventarier......................................................

Skrivmaterialier och expenser ...........................

52,878: 80
891: 40
1,066: 15
321: 80
1,259: 6i

Summa 56,417: 26

— 37 -

Tillgångar

Statens byggnadsbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Femte huvudtiteln:

B. 13. Statens byggnadsbyrå
Försålda typritningar .............

Inkomster:

28,000: —
999: 2 5

Summa

Kredit.

Utgifter

Avlöningar ....................................................

Hyra, värme, lyse och städning .......................

Blankettryck, skrivmaterialier, expenser m. m. ..
Kostnader för typritningars framställande..........

23,841: —
8,600: —
2,085: 7 6
74: 7 7

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Summa

4,573: 4 4

28,999: 2 5
33,572: 69

29,601: 53

3,971:16
33,572: 69

Anmärkning: Genom statens byggnadsbyrås förmedling hava under tiden 1 juli 1929 30

juni 1930 i byggnadslån från statens bostadslånefond beviljats sammanlagt kr. 5,457,491: 48.

— 38 —

Tillgångar

Riksförsäkringsanstalten.

A. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

......................................................................... 101,045:4»

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 14. Riksförsäkringsanstalten............................................. 236,655: 60

15. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet.......................... 1,423,000:_

18. Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete m. m................................................. 831,247: 89

20. Statens bidrag till fiskares försäkring ........................ 93,608: 11

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 165,000: —

Elfte huvudtiteln:

A. 10. Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersätt ningar

i anledning av olycksfall i arbete.................. 275,968: 84

25. Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig ........................................................... 95,000: —

B. 16. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring .............. 1,365,000: —

Olycksfallsförsäkringsfondens bidrag till förvaltningskostnaderna... 16,500: —

Eörsäljningsmedel, återdebiteringar m. m.................................. 4,950:8 2

Införselmedel ........................................................................ 4,956: Tl 4 511837;

Summa 4,612,932: 96

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 1,261,886:61

Kostnader för ombud.......................................... . .................. 337,717:9 4

Läkarintyg ..................................................................... *182: 10

Hyra för ämbetslokal . ......................................................... 130,680:_

Resekostnader ........................................................................ 2 901:4 0

Skrivmaterialier ..................................................................... 11,756: 7 7

Tryckningskostnader ............................................................... 25,775:8 4

Böcker och tidskrifter m. m.................................................... 6,556: 91

Inköp och underhåll av inventarier .......................................... 17,860: 88

Uppvärmning, belysning och städning....................................... 19,042:09

Telefon och telegramavgifter ................................................... 11,668:33

Diverse omkostnader.............................................................. 14,443: 25

Olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning .............................. 821,261: 4 6

Fiskarförsäkringsfonden för redovisning .................................... 93,608: 11

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i

anledning av olycksfall i arbete............................................ 242,504:2 6

Ersättningar för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av

krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig............... 79,924:7 8

Ersättningar enligt 1909 och 1927 års förordningar örn ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring 1,348,405: 90
Införselmedel ....................................................................... 5,066: — 4,431,242:

Leverering ■■

Till statskontoret.......

181,231:47

- 39 -

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ...................

Innestående å postgiroräkning

426: 17

33: 25 459: 4 2

Summa 4,612,932: 9 6

B. Olycksfallsförsäkringsfonden.1

Kassasammandrag för år 1929:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1929................i............

Försäkringsavgifter enligt 15 och 35 §§ i olycksfallsförsäknngslagen ............

Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag* 8...................................................

Engångspremier för inköpta livräntor....................... ...................■•••■........

Statsbidrag för förhöjning av livräntor åt i statens tjänst skadade arbetare ...

Skadestånd enligt 12 § i olycksfallsförsäkringslagen ....................................

Bötesmedel enligt 34 § i samma lag .........................................................

Räntor och utdelning å aktier...........•........................................

Utlottade eller försålda obligationer och återbetalda län..............................

Av ombud redovisade förskott.................................................

751,890: 7 7
10,738,844: 31
607,644: 03
30,275: —
968: 84
41,111: 17
155: —
3,217,732: 19
1,800,167: 6 5
815,378: 7 3

Summa 18,004,167: 6 9

Utgifter:

Utbetalade ersättningar ......................................

Återreglerade försäkringsavgifter 4 .......................

Till statskontoret inlevererade tilläggsavgifter .....

Återreglerade tilläggsavgifter..............................

Fasta placeringar ............................................

Vid obligationsköp m. m. utgivna räntor ..............

Courtage m. ...................................................

Olycksfall sförsäkringsfondens förvaltningskostnader

Till ombud utlämnade förskott............................

Innestående i bank den 31 december 1929 ..........

.......... 9,675,876: 56

.......... 106,928: 86

......... 592,710:6 8

.......... 5,378: 14

.......... 5,971,376: —

.......... 22,860:90

....... 1,806: 66

.......... 8,250: —

.......... 777,378: 7 3

.......... 841,601: 16

Summa 18,004,167: 69

Fondens ställning den 31 december 1929:

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................

Förskott ...............................................................................

Obligationer .........................................................................

Utlånta medel.......................................................................

Aktier .................................................................................

Fordringar ...........................................................................

........ 841,601: 16

.......... 30,000: —

.......... 43,474,879: 48

.......... 17,483,100:2 5

.......... 715,544: 22

.......... 8,219,069: 84

Summa 70,764,194: 95

Skulder:

Till statskontoret ej inlevererade tilläggsavgifter..

Influten, men ej upplupen kapitalrabatt ...........

Livräntereserv ...............................................

Ersättningsreserv ............................................

Premieutjämnings- och säkerhetsfond .. ..............

.......... 30,109: 47

.......... 3,100: —

.......... 55,889,683: —

.......... 9,700,000: —

........... 5,141,302: 48

Summa 70,764,194: 9 5

1 Tabellen upprättad inom riksförsäkringsanstalten. ,

8 Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäknngslagen med

* Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen med

104 Häri°ingå till statsverket återbetalda förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäk -

ri"SHärfningåd till statsverket återbetalda förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 288: 64.

— 40

C. Ponden för olycksfallsförsäkring för fiskare.1

Kassasammandrag för år 1929:

Inkomster:

Innestående i bauk den 1 januari 1929...................

Försäkringsavgifter..............................................

Räntor .............................................................

Utlottade och. försålda obligationer ...................

Statsbidrag ......................................................

8,265: 85
78,010: 63
24,225: 7 8
14,796: —
90,989: 68

Summa 216,287: 89

Utgifter:

Utbetalda ersättningar ..................................

Fasta placeringar................................

Courtage m. m........................................

Innestående i bank den 31 december 1929 ..........

130,644: 50
48,750: —
48: 75
36,844: 6 4

Summa 216,287: 8 9

Fondens ställning den 31 december 1929:

Tillgångar:

Innestående i bank .........................................

Obligationer..................................................

Fordringar................................................

Brist att täckas av statsmedel.......................................

Summa

Skulder:

I förskott inbetalda försäkringsavgifter....................................

Premiereserv ...............................................

Bivräntereserv ..............................................

Ersättningsreserv....................................

Säkerhetsfond ...........................

Summa

36,844: 64
448,700: 6 0
5,275: 78
118,337: 71

609,158: 73

273: 75
35,200: —
472,288: —
85,000: —
16,396: 98

609,158: 73

D. Fonden för livförsäkring i samband med egnahemslån.1

Kassasammandrag för år 1929:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1929

Försäkringsavgifter..................................

Räntor ...........................

Summa

Utgifter:

Utbetalda dödsfallsersättningar ................

Återbetalda försäkringsavgifter ....................

Innestående i bank den 31 december 1929 ...........

Summa

18,098: 5 7
21,896: 74
1,170: 99

41,166: so

18,496: 62
19:64
22,650: 04

41,166: 30

Tabellen upprättad inom riksförsäkringsanstalten.

— 41 —

Fondens ställning den 31 december 1929:

Tillgångar:

Innestående i bank
Fordringar............

Skulder:

Ersättningsreserv.

Premiereserv.......

Säkerhetsfond —

22,650: 0 4
23,610: 42

Summa 46,260: 40

........... 1,481: 25

.......... 2,017: —

........... 42,762: 21

Summa 46,260: 4 6

E. Fonden för livräntor till barn utom äktenskap.1

Kassasammandrag för år 1929:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1929 ................

Engångspremier för inköpta livräntor ...................

Räntor .............................................................

Utlottade obligationer och återbetalda lån .............

22,633: 44
69,607: 3 7
35,019: 90
15,857: 12

Summa 143,117: 83

Utgifter:

Utbetalda livräntebelopp ...................................

Fasta placeringar ............................................

Vid obligationsköp utgivna räntor.......................

Courtage m. ................................................

Innestående i bank den 31 december 1929 ...........

.......... 106,592: 28

.......... 16,972: 50

.......... 280: 25

.......... 16:97

.......... 19,255: 88

Summa 143,117: 83

Fondens ställning den 31 december 1929:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................................

Obligationer .......................................................................................

Utlånta medel .....................................................................................

Fordringar...........................................................................................

Summa

Skulder:

Upplupna, ej förfallna livräntebelopp ......................................................

Livräntereserv .......................................................................................

Säkerhetsfond ....................................................................................

Summa

19,255: 88
657,371: 26
19,823: 68
7,603: 98

704,054: 75

556: 6 2
661,195: —
42,303: 18

704,054: 7 5

Tabellen upprättad inom riksförsäkringsanstalten.

- 42 —

Försäkringsrådet.

Debet.

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 16. Försäkringsrådet........................................................................... 88,623: 96

17. Försäkringsrådets verksamhet......................................................... 47,000: —

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........................... 13,100: —

Summa 148,723: 96

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 119,134:19

Ersättningar till sakkunniga m. m. samt resekostnader..................... 19,795: 96

Anskaffande och underhåll av inventarier....................................... 1,819: 6 3

Eldning, lyse och städning............................................................ 2,556: 08

Telefon- och telegramavgifter ..................................................... 977:4 0

Böcker och tidskrifter................................................................. 814:20

Skrivmaterialier och expenser m. m.............................................. 1,531: 68 ^46 629: 03

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................................... 2,094: 93

Summa 148,723: 96

Pensionsstyrelsen.

A. Statsmedel.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1929

3,876: 2 5

Inkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar ...........................................................

Femte huvudtiteln:

B. 23. Pensionsstyrelsen....................................................

24. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m......................

25. Statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen örn allmän pensionsförsäkring...........................

26. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar ......

F. 1. Ålderstillägg ....................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

Från pensionsförsäkringsfonden :

Ersättning för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen

Till bestridande av kostnader för sjukvårdande uppgifter .........

Införselmedel...........................................................................

1,525: —

628,458: 54
536,925: —

2,500,000: —
242,572: 09
165:32
145,000: —

65,000: —
1,660,000: —
3,355:14

5,783,001: 09

Summa 5,786,877: 34

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..............................................................................

Eesekostnader för styrelsen........ .............................................

Kostnader för ombud.........................................................

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ...............

Barntillägg..............................................................................

Skrivmaterialier och kontorsutensilier, böcker m. m...................

Tryckningskostnader ..............................................................

Inventarier..............................................................................

Uppvärmning, belysning och städning......... .............................

Underhåll av fastigheterna .....................................................

Ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar

Till pensionsförsäkringsfonden återförda .................................

Införselmedel..........................................................................

1,134,014: 45
5,806: 30
89,134: 17
1,748,762: 13
2,306,072: —
25,600: 46
54,209: 2 o
13,945: 48
28,011: 88
9,967: 0 7
242,572: 09
12,692: 85
3,060: 14

5,673,848: 21

Till statskontoret

Leverering:

111,568: 2 6

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ................................................ ......

Innestående å postgiroräkning.......................................

295: —

1,165: 87 1,460: 8 7

Summa 5,786,877: 3 4

— 44 —

B. Pensionsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag :
Inkomster:

Innestående i bank och å postgiroräkning den 1 juli 1929 ......................... 12,309,864: 64

Obligatoriska pensionsavgifter .................................................................. 26,080,811: 80

Frivilliga pensionsavgifter ........................................................................ 929,327: 84

Kantor och utdelningar å aktier m. m........................................ 21,838,496: 71

Återbetalda lån, utlottade obligationer och aktier....................................... 7,338,234:8 2

Konverterade obligationer....................................................................... 21,091,200: —

Summa 89,587,934: 81

Utgifter:

Fasta placeringar .................................................................................... 70,143,973: 88

Pensioner på grund av obligatoriska avgifter ............................................. 4,100,000: —

Restituerade pensionsavgifter.................................................................... 52,499: —

Sjukvårdsmedel....................................................................................... 1,629,307: 15

Förvaltningskostnader.............................................................................. 106,858:15

Innestående i bank och å postgiroräkning den 30 juni 1930 ........................ 13,555,296: 68

Summa 89,587,934:81

Fondens ställning den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank och å postgiroräkning ............................................ 13,555,296: 68

Förskott............................................................................................. 21,501,361: —

Fastigheter.......................................................................................... 1,600,000: —

Utlånta medel .................................................................................... 310,000,924:8 6

Obligationer....................................................................................... 119,052,924: 4 o

Aktier.............................................................................................. 15,206,000: —

Fordringar................................................................................... 7,459,342: 91

Summa 488,375,849: 85

Skulder:

Frivilliga försäkringens fond ......................

Särskilda till förvaltning överlämnade fonder.

Fonden för sjukvårdande uppgifter .............

Allmänna fonden........................................

........... 11,351,509:63

........... 23,485:6 5

........... 2,269,930:48

........... 474,730,923:59

Summa 488,375,849: 35

- 45

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för

alkoholister å Svartsjö.

Tillgångar..

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

629,308: 52

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 28. Statens tvångsarbetsanstalter ............................_•..........

31. Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i

Landskrona ...........................................................

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Vårdavgifter m. m. för alkoholister.............................................

Hyra för tjänstebostäder...........................................................

Överskott å jordbruks- och verkstadsdriften.................................

Ökat värde å inventarier och förråd ..........................................

354,700: -

25,000: —
41,800: —
15,279: st
19,715: 48
19,869: 82
12,407: 41

488,771: 58

Summa 1,118,080: 10

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................... ■

Byggnader.........................................................

Förplägnad ......................................................

Beklädnad och sängkläder .................................

Inventarier ....................................................

Eldning och lyse ..........................................

Renhållning......................................................

Hälso- och sjukvård.........................................

Undervisning ...................................................

Expenser och diverse .......................................

Omkostnader för frigivna .................................

Arbetens bedrivande..........................................

Utgifter för internerade ....................................

Besparingskassan ............ ................................

290,540: 4 2
29,271: 78
48,880: 02
18,371: 15
4,304:4 7
24,452: i»

5,278: 54
4,176: 9 6
3,324: 03
13,468: l 7
4,275: 14
308: 68
22,486: o l

1350: 0 8 470,987:5 2

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ............_...........................................

Innestående i bank och å postgiroräkning......................

Fastigheter ................................................................

Levande och döda inventarier .....................................

Förråd ................................ ....................................

1,510: 4 7
30,432: 5 2
441,700: —

143,490: 20

29,959:89 647,092:58

Summa 1,118,080: lo

Under räkenskapsåret hava varit intagna å tvångsarbetsanstalten 483 och å vårdanstalten
56 personer.

— 46 —

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för

alkoholister i Landskrona.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................... 14,523:5 7

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 28. Statens tvångsarbetsanstalten ......................................... 248,157:_

29. Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.... 59,250: —

31. Statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö och i

Landskrona .............................................................. 2,000:_

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 15,100: —

Vårdavgifter .............................................................................. 1,277: —

Vinst å verkstadsdriften............................................. 10,315:42

» » jordbruket ...... 1,587: el

Hyresmedel m. m....................................................................... 7,594:05 345,28!: 08

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

.......... 5,312:17

Summa 365,116: 82

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1929:

6,301: 31

Utgifter:

Avlöningar .......................................................

Förplägnad .......................................................

Beklädnad, hälso- och sjukvård .........................

Inventarier .......................................................

Eldning, belysning och renhållning......................

Undervisning ....................................................

Expenser och diverse ........................................

Omkostnader för frigivna ..................................

Byggnadsarbeten ..............................................

Arbetspremier .................................................

Minskat värde å materialier...............................

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Värde å kreatur och materialier....................................

Inkomstrester ...........................................................

122,059:74
20,965: 41
10,337: es
15,139:54
29,898: 90
857: 87
25,227: 3 5
6,160: 6 4
98,509: 33
13,213: 47

2,038: 0 7 344,407: 45

153: 8 0
6,831: 6 5
5,734: 99

1,688:12 14,408:06
Summa 365,116:82

Under räkenskapsåret hava varit intagna å tvångsarbetsanstalten 217 och å vårdanstalten
9 personer.

47 —

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.

Tillgångar.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

175,688: 21

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 32. Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ...
F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Vård- och beklädnadsavgifter ..........................................

Vinst å jordbruket .........................................................

» » verkstadsdriften...................................................

Hyres- och ersättningsmedel.............................................

110,579: 68
14,037: —

54,610: 60
16,829: S7
5,929:18

8,154: 0 7 210,140: 85

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

.......... 6,218:22

Summa 392,046: 7 8

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder.......................................................................

Avlöningar ...................................

Förplägnad ...............................

Beklädnad och sängkläder..............

Byggnader ...................................

Inventarier ...................................

Värme, lyse och renhållning...........

Hälso- och sjukvård.......................

Skrivmaterialier och expenser m. m.
Övervakning av utskrivna m. m......

Utgifter:

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank och å postgiroräkning......................

Fordringar .................................:.............................

Värde å levande och döda inventarier .........................

Förråd ......................................................................

5,430: 91

97,616: 63
42,200: 41
13,380: 9 7
10,823: 3 7
3,378: 7 7
28,242: 4 7
4,686: 60
9,004: 9 7

2^6: 30 209,630:4»

115: 8 6
15,462: 19
7,629: 71
126,732: 8 2

27,045: 30 170,985: 3S
Summa 392,046: 7 8

Under räkenskapsåret hava å anstalten vårdats 331 personer.

— 48 —

Allmänna barnhuset i Stockholm.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ....................................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 45. Barnhusen.................................................

Intressemedel..........................................................

Anslag av riksbankens vinst....................................

Överskottsmedel från förmyndarkammaren i Stockholm

Bötesmedel.............................................................

Tolagsmedel ..........................................................

Fattigpenningar.......................................................

Avgifter för inlösta barn .......................................

Vårda vgifter ......................................................

Ersättning för förplägnad, värme, lyse m. m..............

Fastigheternas avkastning ........................................

Diverse.................................................

111,450: —
306,800: o 2
4,500: —
406,242: 05
5,636: —
74,383: 38
22,799:05
28,191: 09
156,133: 60
227,545: 98
97,189: oo
7,421: 44

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester ................................................................... 63,968: 60

Diverse medel..................................................................... 934,585:98

Summa

Skulder.

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Gemensamma administrations- m. fl. kostnader ........................ 107,038: 95

Kostnader för barnhuset......................................................... 264,858: 7 6

» » sjukvårdsanstalten............................................. 187,622: 76

» » Rålambshovs barnhem....................................... 23,455: 80

» i> småhemmet i Äppelviken ................................ 13,735: 5 2

> » utackorderade barn ......................................... 218,889: 45

Understöd till upptagningshem................................................ 81,585: 78

Sällskapet Pro Patria ........................................................... 300:_

Diverse................................................................................ 15,893:4 0

Restituerade medel ................. 783: 2 0

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Inne stående i bank ....................................................

Förskott ..................................................................

Fastigheter.................................................................

Utlånta medel.............................................................

Obligationer...............................................................

Fordringar .................................................................

3,888: 2 6
814,188: 99
5,882: —
2,039,350: —
4,164,950: —
2,653,105: 60
92,281: 63

9,243,850: 5 2

1,448,292:11

998,554: 4 8
11,690,697: ll

1,002,887: oi

914,163: 6 2

9,773,646: 48

Summa 11,690,697: ll

— 49 —

Under räkenskapsåret har genom allmänna barnhuset vårdats följande antal barn:

inom barnhuset................................................. 763

å Rålambshovs barnhem ................................... 45

& småhemmet i Äppelviken ................................ 12

i fosterhem eller å andra anstalter........................ 958

Summa 1,778.

Medicinalstyrelsen med underlydande anstalter.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1929:

9,950,332: 46

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar....................................................... 1,800: —

lil. Diverse inkomster ................................................ 640: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 5. Medikolegala besiktningar................................... 372: 40

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen .......................................... 270: 08

3. Statens bakteriologiska laboratorium ..................... 146,858: 14

4. Statens rättskemiska laboratorium ........................ 798:2 7

5. Statens farmaceutiska laboratorium........................ 24: —

6. Förste provinsialläkare och provinsialläkare............ 2,750: 45

13. Hospital och asyler............................................ 10,683,464: 2 8

14. Hospital sbyggnader ............................................. 1,309: —

18. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro

fallandesjuka .................................................. 67: 50

25. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............ 611: 41

26. Understöd åt spetälskesjukas familjer m. m.......... 547: 22

28. Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds anstalter

.................................................... 141: 25

36. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus ............................................ 11,840: —

38. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka.............................................................. 88,641:05

39. Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ......... 775: 80

47. Allmän hälso- och sjukvård .............................. 374: 22

57. Karantänsanstalten på Känsö ............................. 1,395: 56

64. Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser
m. m.................................................... 2o0: —

F. 2. Rese- och traktamentspenningar ........................... 1,045: 2 0

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 1,304: 28

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 2,316: —

9. Tryckningskostnader .......................................... 3,009: 4 8

C. 18/1927—8. Hospital vid Hälsingborg ....................... 14,140: 84

Nionde huvudtiteln:

G. 4. Statens veterinärbakteriologiska anstalt................. 1,243: 18

5. Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet 142,598: 23

11. Övriga utgifter till förekommande och hämmande

av smittsamma sjukdomar bland husdjuren ......... 26,991: 93

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 396: 8 0

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer ..................... . 66:/n

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

11,136,042: 6 8
24,547,403: 2 9
476,049: os

4 — 802960. ltev.-berättelse ang. statsverket för år 1930. II.

— 50

Skulder:
Utgiftsrester ...
Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1930:

............................................. 15,200: —

............................................ 8,962,083: 7 9

............................................ 186:76 8.977.470:55

Summa 55,087,298: 61

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder................................................................................................... 8,183,836: 77

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

E. 5. Medikolegal besiktningar....................................... 8,875: 60

Femte huvudtiteln:

B. 40. Fattigvård och barnavård i allmänhet ..................... 474: 6 0

C. 1. Medicinalstyrelsen ...... ......................................... 353,119:69

2. Medicinalstyrelsens verksamhet .............................. 17,505: 2 8

3. Statens bakteriologiska laboratorium........................ 338,978:4 4

4. Statens rättskemiska''laboratorium ........................... 26,048:46

5. Statens farmaceutiska laboratorium.......................... 24,667: 88

6. Förste provinsialläkare och provinsialläkare ............ 288,451:50

7. Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ............... 523: 13

10. Avlöning åt civila läkaretipendiater ........................ 4,375: —

13. Hospital och asyler................................................ 20,403,862:4 0

14. Hospitalsbyggnader............................................ 1,285,674: 53

16. Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och

Malmö ............................................................ 1,131.568:5 7

17. Anstalter för obildbara sinnesslöa ........................... 773,298: —

18. Anstalter lör bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande sjuka

............................................................... 790,745: 22

19. Epileptikeranstalter............................................... 178,467:75

25. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............... 19,515:31

26. Understöd åt spetälskes,jukas familjer m. m............. 2,550: —

28. Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds anstalter.

........................................................... 3,614,531: 36

30. Folksanatorierna ................................................... 150,000: —

31. Understödjande av dispensärverksamhet .................. 470,675:83

32. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten 45,526: 08

33. Radiumhemmets i Stockholm poliklinik .................. 15,000: —

34. Radiumhemmets i Stockholm klinik ..................... 45,320: —

35. Bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet

i Stockholm ...................................................... 79,926: 86

36. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus................................................... 134,027:6 7

37. Bidrag till driften av epidemisjukhus ..................... 986,466: —

38. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka ............................................................... 275,199: 58

39. Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka............ 525,499:2 0

40. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg ................................................ 124,399: —

41. Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göte borg

och Hälsingborg ................................... 15,000: —

42. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra... 64,576: —

43. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m............. 147,052: 60

45. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare............... 143,730: 03

46. Eugeniahemmet...................................................... 5,000: —

47. Allmän hälso- och sjukvård ................................... 570,430: 53

49. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ... 24,000: —

52. Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av in struktionssköterskor

och husmödrar vid sjukhus ... 4,000: —

— 51 —

C. 55. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ......... 96,303: 2 0

56. Skyddskoppympningen .......................................... 4,564: 25

57. Karantänsanstalten på Känsö ................................. 17,090: 47

58. Resestipendier åt vissa läkare ................................ 9,412: 50

59. Svenska läkarsällskapet.......................................... 1,500: —

61. Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden ... 13:88

64. Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser
m. m............................................... ••• 6,400: —

F. 1. Ålders tillägg ......................................................... 1,868:22

2. Rese- och traktamentspenningar.............................. 84,411:76

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......... 139:2 8

5. Extra utgifter ..................................................... 7,313: 8 5

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 46,742: 38

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 1,816,873: S2

9. Tryckningskostnader ............................................. 23,878: 78

C. 2/1928—9. Medicinalstyrelsens verksamhet .......... 600: —

33/1928—9. Vissa arbeten inom köksavdelningen vid Österåsens
folksanatorium .............................. 100,000: —

60/1928—9. Karantänsanstalten på Känsö ..................... 165: —

16/1927—8. Ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongerna vid

Lunds hospital och asyl........................... 4,000: —

17/1927—8. Ändringsarbeten å vattenverket vid Lunds

hospital och asyl.................................... 2,970: 42

18/1927—8. Hospital vid Hälsingborg ........................... 32,917: 37

43/1927—8. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka ......................................... 161,141: 0 5

Förutvarande sjätte huvudtiteln:

F. 16/1920. Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital................................................... 14,157: 88

Sjätte huvudtiteln:

F. 10. Extra utgifter ...................................................... 3,998: 9 7

Sjunde huvudtiteln:

D. 19. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......... 74: —

Nionde huvudtiteln:

G. 4. Statens veterinärbakteriologiska anstalt..................... 73,064:28

5. Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet 162,196:93

7. Veterinärstipendiater ............................................. 7,200: —

11. Övriga utgifter till förekommande och hämmande av

smittsamma sjukdomar bland husdjuren ............... 72,575: 94

12. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ............ 5,066:2 5

O. 2. Rese- och traktamentspenningar .............................. 2,467: 6 5

6. Extra utgifter .................................................... 2,700: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 20,014: 30

Tionde huvudtiteln:

C. 8. Läkarundersökning av sjöfolk................................... 3,073: 6 0

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer......................... 22,011:23

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .................................... 13,319: —

8. Bidrag till sjuksköterskors pensionering.....................900: —

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.

35,910,188: oi
71,328: 68
4,723: 89

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar;

Kassabehållningar hos medicinalstyrelsen underlydande anstalter
...........................................................................

Innestående i bank och å postgiroräkning ..........................

Förskott..........................................................................

Inkomstrester ...............................................................

Utlånta medel .................................................................

Obligationer.....................................................................

Fordringar........................................................................

87,376: 76
1,945,722: 03
89,770: 06
54,539: 2 2
35,000: —
8,704,770: 5 9
42: 6»

10,917,221: 81

Summa 55,087,298: 61

Statens uppfostringsanstalt å Salbohed för sinnesslöa gossar,

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 20. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ......................... 27,000: —

21. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar....................................... 33,117:00

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................................... 5,196: 20

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 12,000: —

Vårdavgifter .............................................................................. 25,096: 96

Vinst å jordbruket ..................................................................... 285: 41

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 41,708: 09

Förplägnad.............................................................................. 20,722:29

Beklädnad, sängkläder och sjukvård ............................................ 9,422: 8 9

Eldning, lyse, renhållning och expenser m. m............................... 19,839: 24

Inventarier och materiel............................................................... 2,363:66

Byggnader ................................................................................. 4,843: 54

Arbetens bedrivande.................................................................... 486: 9 5

Elevbelöningar ......................................................................... 535: 23

Täckdikningsarbeten..................................................................... 896: 60

Till statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående å postgiroräkning .....................................

Värde å kreatur, inventarier och förråd m. m.................

893: 7 9
1,601: 94
27,604: 7 8

29,450: 14

102,696: 16
132,146: 30

46: 48

100,818: 49

1,180: 82

30,100: 51

Under räkenskapsåret hava å anstalten varit intagna 58 gossar.

Summa 132,146:30

53 —

Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg för sinnesslöa

flickor.

Debet.

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 22. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor .................................................................. ■ • • • 12,400.

23. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor ....................................................................... 5,000:

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
.................................................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............................. 4,700: —

Elevavgifter ............................................................................................. 6°

Ersättning för utförda arbeten, försäljningsmedel m. m.................................. l,dlh: 09

Summa 41.280:3 4

Kredit.

Utgifter

Avlöningar.......................................................

Förplägnad......................................................

Beklädnad, sängkläder, hälso- och sjukvård..........

Vänne, lyse och renhållning...............................

Inventarier och materiel .................................

Fastigheten.....................................................

Elevbelöningar ................................................

Diverse ..........................................................

19,275: 36
6,723: 2 6
2,808: 7 0
4,409: 05
2,768: 05
4,013: 9 5
327: —
954:97

Summa 41,280: 34

Under räkenskapsåret hava å anstalten varit intagna 38 flickor.

— 54 —

Tillgångar

Danviks hospital.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 24. Lasaretts underhåll................................

Hemmansräntor, arrenden och hyresmedel m. m. ..

Årliga vårdavgifter ............................................

Engångsavgifter..................................................

Intressemedel.....................................................

Tolagsmedel .....................................................

Danvikspenningar ...............................................

Rekognitionsmedel .........................................

Skogsmedel........................................................

Friköpsmedel....................................................

Diverse.............................................................

3,670: —
42,814: 71
124,470: 75
16,333: 4 9
298,762: 5 7
37,191: 70
10,428: 6 7
65,284: 06
29,020: 7 8
58,534: —
23,840: is

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Diverse medel ................................................................. 4,975,794: 2 4

Övriga skulder ................................................................. 20,045: 7 4

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Avlöningar, pensioner m. m.................................................. 115,723: 7 4

Förplägnad......................................................................... 115,486: 05

Bränsle, lyse och renhållning ............................................... 30,889: 76

Beklädnad, sängkläder och sjukvård ....................................... 9,635: 2 4

Inventarier ........................................................................ 12,501: 2 6

Underhåll av egendomar m. m................................................ 90,385: 08

Utskylder............................................................................. 18,468:63

Stockholms hospital.............................................................. 14,000:_

Brandförsäkring..................................................................... 27,998:7 6

Diverse............................................................................. 23^937: 65

Minskning av fastigheternas och frälseräntornas taxeringsvärde... 63,000: —

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank .....................................................

Förskott ..................................................................

Fastigheternas taxeringsvärde ......................................

Frälseräntornas dito.....................................................

Förråd.......................................................................

Utlånade medel ..........................................................

Obligationer ..............................................................

Fordringar .................................................................

148,088: 88
7,000: 2 0
5,049,100: —
131,300: —
3,399: 4 4
1,480,000: —
5,451,140: 16
112,423: 6 5

Summa

12,078,452: 53

710,350: 91

4,995,839: 98
17,784,643: 42

4,880,164: 9 7

522,026: 12

12,382,452: 33
17,784,643: 42

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

Överståthållarämbetet.

Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
J önköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands
Göteborgs o.
Alvsborgs
Skaraborgs
Värmlands
Örebro

V ästmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs

V ästemorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens

län

Bohus

			D	e b e	t
Tillgångar den 1929	Inkomster	Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter	Uttag å stats-verkets giro-räkning i riksbanken	Skulder den •»/« 1930
198,328	23	62,154,442	91	5,199,519	38	15,303,05714 5	1 1,374,294	06
2,066,759	82	8,559,524	96	724,436	54	15,674,010	61	612,386	12
773,112	32	3,641,656	55	291,550	21	7,936,193	12	169,238	35
1,141,717	15	4.436,372	11	455,673	23	10,140,945	60	332,957	61
1,802,026	86	6,681,523	47	716,265	72	14,446,368	93	903,844	17
1,402,491	03	4,167,511	22	328,866	2 2	10,611,581	02	508,280	30
953,806	67	1,816,154	81	206,404	83	7,839,568	50	266,675	41
235,213	6 8	3,210,065	96	320,088	80	11,829,679	98	364,937	92
195,533	5 6	1,110,246	98	170,482	99	3,059,309	05	288,324	65
156,316	80	1,945,270	46	125,201	90	7,073,578	48	349,653	29
1,559,470	38	4,038,804	40	365,951	94	11,862,136	38	429,676	72
2,938,721	85	19,661,336	45	1,551,474	44	27,142,055	89	669,711	15
877,816	82	2,659,986	53	270,611	85	7,296,114	70	224,390	04
2,508,278	28	20,967,512	56	1,464,328	91	19,401,777	48	634,116	2 2
2,142,039	04	5,904,265	21	520,884	78	13,863,166	0 2	538,809	55
1,424,983	04	3,733,572	93	370,401	98	11,904,257	08	357,221	97
2,014,252	38	4,230,279	88	460,390	56	14,128,340	02	601,919	—
1,340,046	81	4,587,314	1 7	527,456	52	11,059.134	54	292,076	57
l''337,468	80	3,159,389	76	363,292	89	8,638,960	07	616,559	88
1,748,129	36	3,836,684	97	442,002	40	12,497,487	19	403,928	71
1,781,419	59	5,038,146	33	495,518	67	14,095,198	68	610,113	72
1,869,870	62	5,001,200	79	496,937	55	15,656,880	98	556,289	60
1,071,609	13	1,563,956	75	306,383:7 2	8,584,907	82	363,197	32
2^086,852	47	2,052,114	90	219,295 74	14,559,112	67	925,866	95
1348,820	92	2,210,068	54	246,102''9 s	17,871,741	58	325,008	2 2
35,475,085\| 111186,367,403\| e o	16,639,524\|e5	312,475,563	l19	12,719,477	j 50

Överståthållarämbetet och

Överståthållarämbetet...
Stockholms län

Uppsala »

Södermanlands »

Östergötlands »

Jönköpings »

Kronobergs »

Kalmar »

Gotlands »

Blekinge »

Kristianstads »

Malmöhus »

Hallands »

Göteborgs o. Bohus *
Alvsborgs i>

Skaraborgs »

Värmlands »

Örebro »

Västmanlands »

Kopparbergs »

Gävleborgs »

Västernorrlands »

J ämtlands >

Västerbottens »

Norrbottens »

K f e -

Skulder den 1/i 1929	Utgifter	Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter	Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Kontant be-hållning och innestående i bank
1,140,571	44	6,404,003	66	179,386	83	75,968,050	90	301,400	44
666,015	88	7,645,202	21	629,028	26	16,535,889	19	84,253	03
154,505	55	4,281,206	01	410,744	27	7,154,990	66	22,845	85
341,755	74	5,161,637	67	532,333	96	9,243,192	90	62,802	22
659,669	99	7,610,422	34	792,880	47	13,352,798	34	81,911	56
407,891	49	5,985,241	45	664,954	66	8,409,856	52	117,632	28
289,057	79	3,862,113	12	569,825	69	5,346,094	17	61,180	62
307,949	49	5,759,277	41	1,001,390	29	8,686,547	84	146,855	29
238,110	20	1,497,770	38	292,701	—	2,236,218	45	134,786	11
253,514	63	2,642,284	11	483,103	14	5,273,337	06	108,775	18
381,094	63	5,786,596	81	559,731	41	9,899,339	59	147,389	83
706,667	4 2	14,423,492	88	1,170,059	40	32,366,591	32	177,817	52
149,449	59	3,506,887	83	393,460	21	6,352,212	55	77,308	25
606,409	01	12,597,962	98	1,109,018	93	27,917,919	49	126,634	04
547,531	70	7,158,800	86	1,074,491	45	11,926,113	43	125,529	17
500,698	7 1	5,566,303	11	1,134,305	72	9,057,875	80	42,823	04
817,310	93	7,300,954	79	925,325	98	10,289,412	35	209,943	53
238,042	35	5,495,131	64	36ö,656	59	10,249,482	06	33,114	64
764,227	29	4,165,265	02	500,941	77	7.327,464	96	261,452	80
323,064	24	7,093,344	48	706,138	88	8,873,709	94	94,398	53
418,150	75	6,976,330	54	774,435	82	11,832,119	06	34,808	18
437,254	35	7,529,433	09	1,193,606	05	12,352,885	71	92,668	03
278,774	68	4,271,082	50	869,079	58	5,326,170	74	59,215	42
911,059	41	6,634,458	47	1,579,498	49	8,464,872	44	209,843	47
360,170	—	7,896,013	83	4,770,08218 4	7,303,274	49	39,95818 4
11,898,9471161157,251,211\19	22,682,171	18	331,746,419	95	2,855,347\|s7

länsstyrelserna (forts.).

d i t	Summa
		Tillgångar	den ,#/e	19 3 0
Förskott	Fastig- heter	Inkomst rester	-	Proprie- balans	Utlånta medel	Övriga fordringar	Summa
58,576	71									177,652	05	537,629	20	84,229,642	03
1,761,197	64	_	_	281,835	—	16,753	36	—	—	16,943	48	2,160,982	51	27,637,118	05
786,457	93	_	_	_	_	_	—	—	—	1,000	28	810,304	06	12,811,750	55
1,111,543	22	39,400	_	_	—	_	—	15,000	—	—	—	1,228,745	44	16,507,665	70
2,052,346	45									—	—	2,134,258	01	24,550,029	15
1,396,853	39	_	_	_	_	_	—	36,300	—	—	—	1,550,785	6 7	17,018,729	79
954,338	83										—	1,015,519	45	11,082,610	22
24,591	02	_	_	_	_	—	—	33,375	—	—	—	204,821	31	15,959,986	34
336,775	09	_	_	_	—	—	_	87,536	—	—	—	559,097	20	4,823,897	23
889,006	76											997,781	94	9,650,020	88
1,481,887	65	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	1,629,277	48	18,256,039	82
3,118,671	24											3,296,488	76	51,963,299	78
849,611	5 l											926,919	76	11,328,919	94
2,559,335	36	_	_	2,728	52	—	—	40,575	60	15,429	52	2,744,703	04	44,976,013	45
2,136,030	08	_	_	_	—	—	—	—	—	667	8«	2,262,227	11	22,969,164	55
1,377,172	13	_	_	_	—	—	_	92,366	32	18,892	17	1,531,253	66	17,790,437	—
1,825,021	92	_	_	_	—	—	—	60,000	—	7,212	34	2,102,177	79	21,435,181	84
1,421,117	68	_	—	2,478	15	—	—	—	—	1,005	—	1,457,715	47	17,806,028	11
991,555	02	_	_	_	_	—	—	95,300	—	9,464	55	1,357,772	37	14,115,671	40
1,837,576	56	_	_	_	—	—	--	—	—	—	—	1,931,975	09	18,928,232	63
1,743,845	24	_	_	_	—	—	—	—	—	240,707	40	2,019,360	8 2	22,020,396	99
1,917,237	91	_	_	—	—	—	—	—	—	58,094	35	2,068,000	29	23,581,179	49
1,085,731	82											1,144,946	74	11,890,054	24
1,626,625	74	_	—	—	—	—	—	416,544	74	339	97	2,253,353	92	19,843,242	73
2^81,340	43	—	—	—	-	—	—	—	—	50,902jii	2,172,201	48	22,501,742	14
135,424,446	83 j39,40C	\| —	\| 287,041	16 7	16,753 86	876,997	16 6	598,311 68 40,098,298	57	563,677,054	05

— 58 -

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.

Debet	Kredit	Summa
Upp- börd	Leverering från stats- kontoret	Utgifter	Levere- ring till stats- kontoret
600						600		600
—	—	24,000	—	24,000	—	—	—	24,000	-
—	—	174,731	23	174,731	23	—	-	174,731	23
—	—	12,000	-	12,000	—	—	—	12,000	—
—	—	16,318	10	16,318	10	—	—	16,318	10
—	—	• 5,000	—	5,000	—	—	—	5,000	—
169	64	30,145	63	28,377	42	1,937	85	30,315	27
—	—	10,500	—	10,098	51	401	49	10,500	—
68	50	—	—	_	_	68	50	68	50
—		240	—	240	—		—	240	—
—		32,410	—	32,410	—		—	32,410	—
838	14	305,344 96	303,175	26	3,007	8*1	306,183 ioi

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens
vård stående

egendomar ...............

Sjätte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen ......

2. Departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli ...

3. Extra byråchef för tekniska

ärenden .....................

4. Okad föredragning i regerings rätten

......................

D. 4. Biträde vid handläggning av
ärenden rörande luftfart
F. 7. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m...................

8. Tryckningskostnader ......

9. Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga ...........

10. Extra utgifter ....................

12. Dyrtidstillägg åt befattnings
havare i statens tjänst .....

Summa

— 59 -

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ......................................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. I. Automobilskattemedel............................................

11. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar ......................................

III. Diverse inkomster ................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ...........................

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet.........

6. Expenser för allmänna arbeten.................................

7. Väg- och broundersökningar ...................................

8. Byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar

9. Byggande av enkla bygdevägar ..............................

10. Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs län ................................................

12. Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan ............

13. Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo

och Saivomuotka i Norrbottens län .....................

14. Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över

Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län ............

21. Hamn- och farledsundersökningar ...........................

22. Statens fiskehamnar...............................................

23. Statsunderstödda fiskehamnar .................................

24. Handelshamnar och farleder..................................

26. Underhåll av fiskehamnar......................... ............

F. 11. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
B. 13/1928—9. Underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors
24/1928-9. Utredning rörande uthamn för Haparanda vid

Karl Johans stad ...................................

23/i/i—so/6 1923. Utförande av vissa hamnförbättringar i
de norrländska kustlänen och Uppsala

län ...............................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.......................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............

739: 88
675: —

1,080: 96

21,049: 68
5,072: 52
611: 50
3,961: 58
2,258: 7 2
101,000: —

104,509: 66
43,410: 4 6

100: -

1,110: —
1,076: 8 0
180,759: 98
44,269: 8 5
26,728: 2 7
1,708: 0 7

592: 21
407:88
700: —

652:20

32,656: 6 0

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1930:

.. 52,703,182:8 7
25: —

Summa

357,372: 46

575,131: 60
61,212,769: 15
62,777: 5 9

52,703,207: 3 7
114,911,258: 17

— 60 —

Skulder.

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

För riksstatens inkomsttitlar:

Egentliga statsinkomster:

A. I. 4. Automobilskattemedel .....

För riksstatens utgiftstitlar:

Femte huvudtiteln:

Utgifter:

B. 7. Bekämpande av arbetslösheten......

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ........................

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet......

3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste -

män

4. Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän ...............

6. Expenser för allmänna arbeten..............................

7. Väg- och bro undersökningar...........................

8. Byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och

broar.............................................................

9. Byggande av enkla bygdevägar ...........................

10. Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län ............ ..................

12. Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan.........

13. Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslom bolo

och Saivomuotka i Norrbottens län........

14. Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över

Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län .........

15. Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna.....................

16. Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden..............................

17. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m.............

18. Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m.

21. Hamn- och farledsundersökningar ........................

22. Statens fiskehamnar........................................

23. Statsunderstödda fiskehamnar ..........................

24. Handelshamnar och farleder.................................

26. Underhåll av fiskehamnar....................................

C. 3. Registrering av automobiler m. m..................

F. 6. Rese- och traktamentspenningar ........................

8. Tryckningskostnader ..........................................

10. Extra utgifter ...................................................

11. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ..................................

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
B. 13/1928—9. Underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors

16/1928—9. Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och

brobyggnads- m. fl. företag ..................

24/1928—9. Utredning rörande uthamn för Haparanda

vid Karl Johans stad ...........................

11/1927—8. Undersökningar av mindre hamnar och farleder
m. m...............

23/Vi—so/e 1923. Utförande av vissa hamnförbättringar
i de norrländska kustlänen och Uppsala
län ......................................

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt ningshavare

inom den civila statsförvaltningen

............ 55,871,024: 15

3,307: 71

15,900: —

185,330: os
69,872: 52

30,000: —

4,500: —
73,286: 20
63,524: 8 7

4,548,995: 44
866,318: 02

702,980: 7 4
304,990: 29

19,999: go

92,837: 42

7,702,356: 04

30,809,424:17
5,751,501: 68
5,751,501: 6 8
24,004: 7 5
253,963: 90
269,080: 94
297,439: 5 9
15,260: 6 5
5.354: 6 5
2,533: 80
5,090: 61
233: 8 2

8,625: —
52,461: 56
128: —

149,400: —

2,206: 4 0

3,961: 6 8

274,806: 93

5>072: 52 58,366,250:6 0

— 61 —

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................................... 207,239: 18

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter................................... 8,743: —

Balans den 30 juni 1930:

Tillgängar:

Innestående i bank och å postgiroräkning....................... 50,470: 6 9

Förskott......................................................................... 395,217:81

Obligationer ..................................................................... 9,700: —

Fordringar....................................................................... 2,613: 84 458,001: 34

Summa 114,911,258: 17

Byggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar............................................................................................... 267,248:88

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -

domar ............................................................... 421,453: 97

lil. Diverse inkomster ..................................................... 17,028: 6 9

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Femte huvudtiteln:

C. 14. Hospitalsbyggnader................................................... 55,486:7 7

F. 6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 470: —

B. 30/1928—9. Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö 144:7 2

Sjätte huvudtiteln:

E. 1. Byggnadsstyrelsen .................................................. 564: —-

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................ 504: —

3. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. 18,894:6 5

6. Byggnader och reparationer...................................... 86,674: ll

12. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län

samt iordningställande av kontorets nuvarande lokaler

för länsstyrelsen i nämnda län .............................. 1,350: —

16. Nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus län ......... 228: —

F. 6. Bese- och traktamentspenningar................................ 5: —

7. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 275: 03

8. Tryckningskostnader ............................................... 141: 6 0

12. Dyrtidstillfigg åt befattningshavare i statens tjänst...... 149: —

E. 11/1928—9. Ändrings- och reparationsarbeten m. m. i gamla

kungshuset i Stockholm.............................. 866:30

12/1928—9. Vissa ändrings- och kompletteringsarbeten i ämbetsbyggnaden
i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm
........... 4,520: —

16/1928—9. Restaurering av Malmöhus slott.. ............... 19,000: —

22U928 —9. Nybyggnad för ett länsarkiv i Östersund och

lantmäterikontoret i Jämtlands län............... 1:06

Åttonde huvudtiteln:

D. 22. Vissa åtgärder för beredande av nya lokaler åt statens

historiska museum m. m..................................... 404: 19

I. 8/1926—7. Byggnader för ett dubbelseminarium i Linköping 63,240: 66
Nionde huvudtiteln:

H. 19. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt 9,935: 17

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

701,336: 71
8,732,846: 04
479,630: 8 7

— 62

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester ....................................................................... 1,312: 95

Diverse medel .................................................................... 647,206: 5 2

Övriga skulder.................................................................... 2,099: 04 650,618: 51

Summa 10,831,680: 96

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder ............................................................ ..................................... 538,140:80

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. II 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen domar

............................................................... 24,990: 2 8

För riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

I. 12. Extra utgifter ......................................... 285: —

Fjärde huvudtiteln:

3. D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... 2,695: 4 5

Femte huvudtiteln:

B. 29. Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. 1,000: —

C. 14. Hospitalsbyggnader................................................... 2,875,927: 18

15. Psykiatrisk klinik i Lund ............................ ............ 395,093:17

44. Vanföreanstalt i Härnösand ....................................... 368,110:5 7

F. 5. Extra utgifter ....................................................... 285: —

6. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m...................... 10,814: 6 6

B. 30/1928—9. Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö 5,415: 47
21/1926—7. Sluten avdelning vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö .............................................. 63: 19

Sjätte huvudtiteln:

E. 1. Byggnadsstyrelsen ................................................. 273,356:8 3

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................ 91,204: —

3. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. 5,678: 6 0

5. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg nader

.................................................... 1,857: —

6. Byggnader och reparationer ..................................... 1,330,176:68

9. Restaurering av rikssalen å Stockholms slott m. m....... 24,773: 82

10. Utredningar rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8

och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm m. m. 8,225:4 4

11. Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin............... 23,883: ll

12. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län

samt iordningställande av kontorets nuvarande lokaler

för länsstyrelsen i nämnda län................................ 144,219: 42

14. Örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Östersund 9,848: 21

15. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Norrbottens län ... 4,030: 99

16. Nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus län............... 11,279:40

F. 6. Rese- och traktan:entspenningar................................. 50,396: 61

7. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m................... 49,560: 66

8. Tryckningskostnader ............................................... 6,905: 7 2

10. Extra utgifter .................................................... 285:_

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 68,959: —

E. 8/1928—9. Yttre restaurering av Stockholms slott ............ 109,428: 84

9/1928—9. Utredningar rörande nybyggnad för Kungl. Maj:ts

kansli .................................................... 8,235: 72

10/1928—9. Iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm .............................. 9,994: 21

11/1928—9. Andrings- och reparationsarbeten m. m. i gamla

kungshuset i Stockholm.............................. 42,519:8 2

12/1928—9. Vissa ändrings- och kompletteringsarbeten i ämbetsbyggnaden
i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm.
.......................................................

4,619: —

— 63 —

E. 13/1928—9.

16/1928—9.

19/1928—9.

20/1928—9.

22/1928—9.

D. 9/1927—8.
11/1927—8.
16/1927-8.
17/1927-8.
15/1926—7.
16/1926—7.
13/1925—6.

Ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna nr 5

och 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm ......

Restaurering av Malmöhus slott ..................

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs
län m. m................ .......................

Iståndsättande av gamla residensbyggnaden i
Härnösand till bostad åt landshövdingen i

Västernorrlands län......................................

Nybyggnad för ett länsarkiv i Östersund och lant mäterikontoret

i Jämtlands län ..................

Ändrings- och reparationsarbeten m. m. i Rosenhaneska
huset i Stockholm ........................

Uppförande för Västernorrlands läns lantmäteri koutor

av nybyggnad m. m.........................

Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Uppsala
län m. ............................................

Utvidgning av värmeledningen i landsstatshuset i

Karlskrona m. ......................................

Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skaraborgs
län m. .........................................

Förändring och renovering av Göta hovrätts

byggnader m. .........................................

Ämbetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stockholm.
........................................................

128: —
2,744: 8 5

27,964:78

32,741:12
157,653: 36
440: 71
4,897: 09
26,616: 53
367: —
24,175: 59
150: -

68: 71

Sjunde huvudtiteln:

D. 10. Staten åliggande kommunala och andra utskylder ......

17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

Åttonde huvudtiteln:

B. 7. Nybyggnad för ett länsarkiv i Östersund och lantmäterikontoret
i Jämtlands län..............................

29. Ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysnings och

kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden .....

30. Vissa ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden.........

I). 22. Vissa åtgärder för beredande av nya lokaler åt statens

historiska museum m. ..................................

24. Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen
m. ..............................................................

Tekniska högskolan:

F. 9. Uppförande av en biblioteksbyggnad m. m................

11. Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen
avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid

Valhallavägen i Stockholm m. m.........................

I. 9. Verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström
..................................................................

56. Å institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande
kostnader för anläggande av en för institutet och förskolan
samt för statens järnvägar gemensam täckt

avloppsledning ......................................................

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

Livrustkammaren:

B. 33/1928—9. Förhyrande av ökade lokaler .....................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 35/1928—9. Iordningställande av föreläsningssalen i patologisk-anatomiska
institutionens byggnad...
B. 13/1927—8. Uppförande i samband med kungl, bibliotekets
nuvarande huvudbyggnad av två flygelbygg -

H. 19/1927—8.

I. 15/1927—8.

8/1926—7.

7/1923-4.

nader ......................................................

Bidrag till restaurering av gamla gymnasiebygg naden

i Karlstad ......................................

Ändrings- och reparationsarbeten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström .....................

Byggnader för ett dubbelseminarium i Linköping
Byggnader för dubbelseminariuin i Umeå.........

30,818: 65
3,356: 5 2

50,548: 93

312,815: 66
8,361: 50

34,043:3 7

18,000: —

298,225: 6 5

41,431: 59
7,254: 7 9

5,021:40
452: 68

1,914: —

202: 41

1,573: oc

1,782: 14

3,350: —
4,577: 63
1,504: 9 4

I. 75/1922. Inredning och möblering av de nya byggnaderna
för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte ......................................................

7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet i Karlstad ...
78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat
lyte ...... ............................................

Nionde huvudtiteln:

H. 19. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

6. Extra utgifter ....................................................

C. 5/1927—8. Ytterligare medel till byggnadsarbeten vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet
..........................................

Tionde huvudtiteln:

F. 2. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...................

15: 64
140:64

42: 60

304,586: 7 3
1,839: 19
285: —

806: 33

7,379: 74

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank .....................................................

Förskott....................................................................

Obligationer .............................................................

Aktier.......................................................................

Fordringar...............................................................

12,940: 48
137,084: 44
113,386: 2 9
2,015: —
161,913:4 7

7,382,395: 88
2,161,430: lo
322,374:55

427,339: 68

Summa 10,831,680: 96

- 65 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet.

	Debet	Kredit		I
			Leverering			Leverering	Summa
	Uppbörd	från stats		Utgifter	till stats	-
			kontoret				kontoret
A. II. 4. Hyresmedel från under
byggnadsstyrelsens vård stående egen-	1,205						1,205		1,205
Sjunde huvudtiteln:
A. 1. Departementschefen..	—	—	24,000	—	24,000	—	—	—	24,000	—
2. Departementets av-
delning av Kungl. Maj:ts kansli.........	171	06	236,817	88	236,967	94	21		236,988	94
3. Okad föredragning i
regeringsrätten......	20	60	51,979	50	52,000	—	—	—	52,000	—
D. 17. Skrivmaterialier och
expenser, ved m. m.	191	74	35,464	61	35,656	35	—	_	35,656	35
18. Tryckningskostnader	75	17	16,004	83	16,080	—	—	—	16,080	_
20. Extra utgifter.........	353	50	12,109	46	12,246		216	63	12,462	96
21. Dyrtidstillägg åt be-
f attningsha vare i sta-tens tjänst............	24		45,632		45,599		57		45,656
Skatteutjämningsmedlens
fond ..............................			4,418	50	4,418			4,418	50

Summa	2,040	97	426,426	78	426,968! 12	1,499 6 3	428,467)75

5 — 302960. Rev.-berättelse äng. statsverket för år 1930. II.

Kammarkollegium

		Debet		Kredit
			Leverering			Tillgångar	Summa
		från stats-	Utgifter	den
			kontoret			so/6 1930
Andra huvudtiteln:
E. 1. Ersättning åt domare, vittnen
och parter .....................	70	85	541	56	541	55	70	85	612	40
I. 3. Jordregister för landsbygden	—	—	6,610	—	6,616	—	—	—	6,616	—
Femte huvudtiteln:
F. 3. Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga............	—	—	1,223	86	1,223	85	—	—	1,223	85
Sjunde huvudtiteln:
B. 1. Kammarkollegium ............	—	—	280,040	—	275,479	69	4,560	41	280,040	—
D. 17. Skrivmaterialier och expen-
ser, ved m. m................	1,837	36	66,412	96	68,237	81	12	50	68,250	81
18. Tryckningskostnader.........	—	—	2,868	10	2,868	10	—	—	2,868	10
21. Dyrtidstillägg åt befattnings-
havare i statens tjänst......	—	—	42,000	—	41,340	50	659	50	42,000	—
Åttonde huvudtiteln:
N. 4. Kommittéer och utrednin-
gar genom sakkunniga...	—	—	1,223	86	1,223	85	—	—	1,223	85
Summa	1,908 20	400,926	31	397,531 26	15,303	26	402,834	61

1 Tillgångarna den so/e 1930 utgjordes av kassabehållning, varav kr. 5,237: 91 återleveretats
till statskontoret den 1ji 1930.

Statskontoret.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

880,831,922: il

Inkomster:

Statsmedelsfonden ..................................... 306,275,586:90

Ponden för statens aktier............................................. 16,284,828: 83

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ 115,474: 9 6

Yattenkraftslånefonden ................................................... 409,367:28

Luftfartslånefonden......................................................... 49,972: 68

Fonden för räntefria studielån.......................................... 29,563: 06

Statens avdikningslånefond ............................................. 1,941,256: 6 o

Egnaliemslånefonden ...................................................... 7,120,278:64

Piskerilånefonden............................................................ 108,345: 52

Dräneringsf onden.......................... 22: 71

Norrländska nyodlingsfonden .......................................... 48,309: 63

Jordförmedlingsf onden ................................................... 39,677: 19

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ........................... 12:86

Täckdikningslånefonden................................................... 191,577: 92

Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 20,330:51

Norrländska andelsmej erif onden ....................................... 13,234:49

Kraftledningslånefonden................................................... 633,072: 96

Gödselvårdslånefonden .................................................. 42,679: 86

Hemslöjdslånefonden ..................................................... 6,139: 01

Västerbottens oell Norrbottens nybygges- och bostadsför bättringslånefond

......................................................... 1,771: 62

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..................... 1,360: 94

Hantverkslånefonden ...................................................... 12,654: 47

Rederilånefonden............................................................ 867,472: 59

Industrilånefonden ......................................................... 190,300: 49

Spannmålslagerhusfonden ................................................ 1,570: 83

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. 4,380,301:33

338,785,162: 92

Uttag och remisser ...

622,612,966: 25

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Överlevereringar ........................................................

Utgiftsrester ..............................................................

Diverse medel ...........................................................

Ponders skulder till andra fonder ................................

Övriga skulder.........................................................

190,060: 9 7
216,060: 48
146,735,210: 61
85,290,610: Sfi
31,413,487: 81

263,845,429: 68

Summa 2,106,075,480: 96

— 68 —

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter

Statsmedelsfonden ..........................................

Fonden för statens aktier .................................

Vattenkraftslånefonden ....................................

Fonden för räntefria studielån...........................

Statens avdikningslånefond ..............................

Egnahemslånefonden ......................................

Fiskerilånefonden.............................................

Dräneringsfonden.............................................

Norrländska nyodlingsfonden ...........................

J ordförmedlingsf onden......................................

Täckdikningslånefonden....................................

Kraftledningslånefonden...................................

Grödselvårdslånefonden ....................................

Hemslöjdslånefonden ....................................

Kederilånefonden ............................................

Industrilånefonden ..........................................

Statsverkets fond av rusdrycksmedel...................

224,258,916:6 2
1,069,246:7 6
3,909: 6 0
1,564: 89
21,546: 72
1,906: 24
1,334: 51
11,393: 09
1,047: —
4: 7 5
47,069:74
125,425: 79
10,000: —
34,153: 76
4,914: 68
88,884: 21
5,336: u

Insättningar och remisser

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Innestående i riksgäldskontoret ..................................

Förskott.................................................................

Fastigheter................................................................

Inkomstrester ..........................................................

Utlånta medel ..........................................................

Aktier......................................................................

Fonders fordringar hos andra fonder............................

Övriga fordringar......................................................

660,454: 4 2
175,000,000: —
1,230,772: 9 5
3,498,000: —
1,376,118:4 7
512,938,201:4 7
164,274,260: 76
85,350,914: 52
16,543,035: 98

Summa

244,498,926: 7 5

225,686,654:3 7
675,018,141: 2 7

960,871,758: 57
2,106,075,480: 96

- 69 —

Tillgångar

Mynt- och justeringsverket,

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 5. Inkomst av myntning och justering .......................

10. Kontrollstämpelmedel .........................................

III. Diverse inkomster ..................................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Diverse medel ..................................................................

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

B. 3. Mynt- och justeringsverket .....................................

D. 21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst....

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...............

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...............

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Utväxlingskassa ..........................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier ...............................................................

Metaller ...................................................................

Bränsle- och materialförråd ........................................

..... 1,388,254:4 6

2,237,156:71
566,256: 9 2

3: 88 2,803,417: oi

................. 5,682,370:3 6

............. 1,219: 96

.......... 111,106:81

Summa 9,986,368: 62

97,835: 6 9

. 843,569: 9 7

. 29,731:— 873,300:9 7

................. 7,488,849: o 4

................ 725:2 7

.. 922,900: —

.. 181,744:86
.. 75,000: —

.. 336,049:2 4

■ ■ 9,963:65 1,525,657:7 5

Summa 9,986,368: 6 2

- 70 —

Kammar -

■	De-
A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar...............	Tillgångar den Vi 1929	Uppbörd

Sjunde huvudtiteln: B. 4. Kammarrätten ............
5. Kammarrättens verksamhet..
6. Rese- och traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering
D. 15. Kammarrättens årsbok ....
17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m
20. Extra utgifter.........
21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst B. 7/1928—1929. Kammarrättens verksamhet .	5	—	—	—
Aktoratsmedel...........	748,408	18
Summa	748,692	69	480	_

1 Avskrivningar.

2 Tillgångarna den 80/g 1930 utgjordes av:

Kassabehållning ....................... 439: 5 7

Fordringar .............................. 746,254:5 7 746)694; 14

Statistiska centralbyrån.

Debet.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. n. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar.
..............................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 7. Statistiska centralbyrån.................................................

B. 17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

18. Tryckningskostnader.................................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...........................

780: —

3,000: —
187: —
3,612: 18

7,579:18
493,384: 74
9,083: 6i

Summa 510,047: 53

- 71

rätten.

bet

Leverering
från statskontoret -

Kredit

Skulder

den

V? 1929

Utgifter

Leverering till
statskontoret

Tillgångar

den

90/6 1930

Summa

—	—	—	—	—	—
376,768	43	_	_	376,768	43
107,496	78	—	—	107,496	78
12,673	15			12,673	15
5,578	97	—	—	5,578	97
38,357	89	457	89	37,460	43
6,436	10	—	—	6,436	10
64,528	—	—	—	64,528	—
229	21	229	21	—	—
—	—	—	—	1 2,153	61
612,068	53	687 lo	613,095 47

480 —
279 51

439

746,254 5 7

480

377,047

107,496

12,673

5,578

38,357

6,436

64,533

229

748,408

764|eij 2 746,694]14 l,361,24l]22

Kredit.

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

B. 7. Statistiska centralbyrån.......................................

8. Bibliotekets underhållande .................................

9. Statistiska centralbyråns verksamhet ............ .....

C. 6. Stämpelomkostnader.........................................

D. 16. Rese- och traktamentspenningar .......................

17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............

18. Tryckningskostnader......................................

20. Extra utgifter...................................................

21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Nionde huvudtiteln:

O. 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

6. Extra utgifter ..............................................

K. 7/1922. Jordbruksräkning .................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....

290,875: 05
3,050: 91
35,455: 76
3,000: —
448: 66
26,591: 2 8
81,414: 19
1,108: 22
50,808: 2 6

3,000: —

1,108: 2 2

9,103: 28 505,963: 76
............ 4,083: 7 7

Summa 510,047: 58

- 72

Tillgångar

Bank- och fondinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

................................................................................ 5,913: 7 3

Bankinspektionens fond ........

Fondinspektionens fond ........

Sjunde huvudtiteln:

C. 6. Stämpelomkostnader
Försäljningsmedel m. m.........

Inkomster

75,172: 50
47,043: 5 o

10,820: —

198:17 133,234:17

Summa 139,147: 9 o

Kredit.

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar och arvoden ..........................

Resekostnader .....................

Hyra, städning och expenser ............................

För fondinspektionen:

Avlöningar och arvoden ...............................

Resekostnader ..............................

Hyra, städning och expenser ............................

För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av fondpapper Avlöningar

och arvoden ...................................

Hyra, städning och expenser ...............

55,992: 2 4
5,612: 05
13,514: 5 4

46,648: 7 5
175: —

4,964: os

6,722: 50

4’097: 60 137,726:61

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning............................................ , 070.

Innestående i bank ... .............................................. 1 22

........................................................ 48: 07 1.421:29

Summa 139,147: 90

73 —

Sparbanksinspektionen.

Debet.

Inkomster:

Sjvinde huvudtiteln:

B. 12. Sparbanksinspektionen..................................................................... 68,500: —

Summa 68,500: —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden.................................................................. 36,100: 6 4

Reseersättningar ......................................................................... 6,836: 90

Inköp av inventarier ..................................................................... 10,334: 86

Hyra och expenser ........................................................................ 7,946:2 2 61,218:62

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 1,181: 38

Innestående i bank .................................................................... 6,100: — 7 281- 38

Summa 68,500: —

Riksräkenskaps -

A. I. 4. Automobilskattemedel .............................................................................

II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar...............

Sjunde huvudtiteln:

B. 13. Biksräkenskapsverket .................................................................................

14. Biksräkenskapsverkets verksamhet ..............................................................

D. 17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................

18. Tryckningskostnader .................................................................................

21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen....................................................................................

Införselmedel .........................................................................................................

Anmärkningsmedel...................................................................................................

| Aktoratsmedel.........................................................................................................

Summa

1 Beloppet utgör på grund av inleverering, uppdebitering eller avskrivning ur räken 2

Tillgångarna den 80/6 1930 utgjordes av:

Innestående i bank .............................. 473:18

Fordringar .......................................... 362,392:8 5 362,865:98

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Debet.

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 15. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd .......................................... 15,221: 09

Summa 15,221: 0»

Kredit.

Utgifter:

Arvoden ..............

Hyra och expenser

Summa 15.221: 0 9

•• 13,121:74
•• 2,099:85

verket.

Debet			Kredit
Tillgångar den Vi 1929	Uppbörd	Leverering från stats-kontoret	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den 30/6 1930	Summa
		_		6,261		6,261						6,261
—	—	650	—	—	—	—	—	650	—	—	—	650	—
		140	72	472,540	06	472,680	78	_	—	—	—	472,680	78
_	_	—	_	12,100	—	12,100	—	—	—	—	—	12,100	—
_	_	365	B0	32,690	10	32,513	83	541	57	—	—	33,055	40
_	_	1,834	4 B	39,524	11	41,358	57	—	—	—	—	41,358	57
—	—	—	—	74,107	—	74,104	—	3	—	—	—	74,107	—
				529	OS	529	08	_	_	—	_	529	0 8
435:68	3,950	96	—	—	3,913	36	—	—	473	13	4,386	49
_		146	_	—	—	146	—	—	—	_	—	146	—
464,0304 7	136,329	91	—	—	1 237,960	53	—	—	362,392	85	600,353	38
464,466		143,410 36	637,751	35	881,567	15	1,194	57	2 362,865	98	1,245,627	70

skaperna avförda aktoratsmedel.

Statens bostadsnämnd.

Sjunde huvudtiteln:

B. 16. Statens bostadsnämnd

Debet.

Inkomster:

5,000: —

Skulder:

1 allmänhet

Balans den 30 juni 1930:

.......... 390: 66

Summa 5,390: 55

Kredit.

Utgifter:

......................................................... 4,744: 88

........................................ 645: 6 7

Arvoden och reseersättningar m. m.
Hyra och expenser........................

Summa 5,390: 6 5

Statens tryckerisakkunnige.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar .................................................................................................. 2,803:6 4

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 17. Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden m. m.

....... 23,833: 42

Summa 26,637: 06

Avlöningar .......

Korrekturläsning
Expenser ..........

Kredit.

Utgifter:

............................................. 21,585: —

............................................ 1,255: oi

......................................... 993: 41 23,833: 42

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 1: 58

Innestående i bank ..................................................................... 2,802:06 2 803''64

Summa 26,637: 06

Tullverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar............................................................................................. 6,540,789: 91

A. I. 4.
5 a.
b.

II. 18.
III.

Inkomster:

Automobilskattemedel .........................

Tullmedel...........................................

Soekerskatt.........................................

Fyr- och båkmedel ............................

Diverse inkomster.............................

27,934,358: 48
161,669,874: 88
33,732: 20
3,560,319: 6 2

9-518: 92 193,207,803: 95

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

.......... 1,638,272: 91

Summa 201,386,866: 7 7

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

1,943,302:16

För riksstatens inkomsttitlar:
Restitutioner och omkostnader:

A. I. 4. Automobilskattemedel

5 a. Tullmedel ...............

b. Sockerskatt ............

II. 18. Fyr- och båkmedel ...

III. Diverse inkomster ...

Utgifter:

451,060: 88
7,215,012: 26
2,582: 62
83,554: 20

4’399: 17 7,756,608: 68

— 77 -

För riksstatens utgiftstitlar:

Sjunde huvudtiteln:

C. 1. Tullverket ................................... 16,778,743:9 7

2. Särskilda åtgärder för bekämpande genom
tullverkets försorg av olovlig

införsel av spritdrycker m. m....... 109,829: 7 4

D. 1. Ersättning till städerna för mistad tolag 7,496,350: 9 o
21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.............................. 2,198,882: 18

Elfte huvudtiteln:

A. 3.	Pensionsreglering för f. d. civila be-fattningshavare i statens tjänst m. fl.	132,138: 08
	pensionärer........................... .....
4.	Dyrtidstillägg åt f. d. civila befatta
	ningshavare i statens tjänst m. fl.
	pensionärer................................	185,425: —
5.	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befatt-	125,085: 8 7
	ningshavare i statens tjänst m. fl.
20.	Bidrag till handelsflottans pensions-
	anstalt....................................	131,000: —

27,157,455: 7 4

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken

34,914,064: 87
155,389,172: B 2

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kontanta behållningar i tullverkets kassor ..................

Innestående i bank eller å postgiroräkning.....................

Förskott....................................................................

735,004: 46
8,305,371:0 8

99,952:18 9,140,327:7 2

Summa 201,386,866: 7 7

Kontrollstyrelsen.

	Debet	Kredit		I
	Tillgångar			Leverering			Leverering	Summa
	den */		Uppbörd	‘rån stats-	Utgifter	till stats-
	1929				kontoret			kontoret
A.II.4. Hyresmedel från under
byggnadsstyrelsens vård stående egen-domar ..................			600						600		600
Sjunde huvudtiteln:											194,110
C. 3. Kontrollstyrelsen ...	353	84	1,393	50	192,363	67	193,499	72	610	79	51
4. Kontrollstyrelsens											17,683
verksamhet ......	—	—	—	—	17,683	47	17,683	47	—	—	47
5. Kontroll å tillverk-											6,597
ningsavgifter......	6,000	—	97	60	500	—	5,971	40	626	10	50
D. 21. Dyrtidstillägg åt be-
fattningshavare i statens tjänst ...	1,800	_	—	—	27,097	—	28,876	—	21	—	28,897	—
Summa	8,153	84	2,091	—	237,644\|l4	246,030159	1,857	80(247,888	48

— 78 —

ÅTTONDE

Ecklesiastik -

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Åttonde huvudtiteln:

Departementschefen ...........................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli .................

Okad föredragning i regeringsrätten ..........................................

Extra utgifter .....................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................................

Tryckningskostnader ..................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........................

A.	1.
	2.
	3.
N.	3.
	5.
	6.
	10.

Summa

Riks- och

A. Riks -

A.. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Åttonde huvudtiteln:

Riksarkivet:

B. 1. Riksarkivet ...........................................

2. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet...

3. Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt

för fäderneslandets historia .........................................

Expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm
N. 3. Extra utgifter..............................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................................

6. Tryckningskostnader... ...................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.....................

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ..............................

Summa

79 —

HUVUDTITELN.

departementet.

Debet	Kredit	Summa
Uppbörd	Leverering från statskontoret	Skulder den1/» 1929	Utgifter	Leverering till statskontoret
504								504		504	_
		24,000	_	_	_	* 24,000	_	_	—	24,000	—
—	—	234,824	83	—	—	234,824	83	—	—	234,824	83
_	—	1,795	48	—	—	1,795	48	—	—	1,795	48
_	_	352	86	—	—	352	86	—	—	352	86
! _	—	41,650	—	—	—	39,702	73	1,947	27	41,650	—
_	—	16,100	—	—	—	15,312	42	787	58	16,100	—
—	—	36,509	—	17	—	36,492	—	—	—	36,509	—
504	—	355,232	17	17	—	352,480	32	3,238	85	355,736	17

landsarkiven.

arkivet.

Debet	Kredit	Summa
Uppbörd	Leverering från statskontoret	Utgifter	Leverering till statskontoret
1,725	—	—	—	—	—	1,725	—	1,725	—
78		179,042	47	177,863	07	1,257	40	179,120	47
—	—	2,000	—	1,999	67	—	33	2,000	—
_	_	15,000	_	14,592	74	407	2 6	15,000	—
—	_	4,000	—	4,000	—	—	—	4,000	—
—	—	2,123	84	616	67	1,507	17	2,123	84
21,820	22	90,250	—	105,150	98	6,919	24	112,070	22
159	34	3,800	—	3,832	29	127	05	3,959	3 4
39	—	27,130	—	28,700	—	469	—	27,169	—
13	34	4,000	—	3,806	5 5	206	79	4,013	3 4
23,834	»0	327,346	31	338,561	97	12,619	24	351,181	21

B. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 5. Landsarkiven m. m......................

6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m.

N. 3. Extra utgifter .............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................................

10. Lyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...........

Nionde huvudtiteln:

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................................

Summa''

Tillgångarna den so/e 1930 utgjordes av tillgodohavande i bank.

O. Landsarkivet

Åttonde nuvudtiteln:

B. 5. Landsarkiven m. m...............................

6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m.^^

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................

Summa

1 Tillgångarna den 30/s 1930 utgjordes av kassabehållning.

D. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 5. Landsarkiven m. m...................

6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten förlandsarkiven m.m.

.N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................................... * 1

__ Summa

1 Tillgångarna den 1930 utgjordes av kassabehållning.

i Uppsala.

	D e b	e	t		K	red	i	t		Summa
Tillgångar den */t 1929	TT ... , Leverering från PP 01 \| länsstyrelsen	... ... Leverering till, ^ el \| länsstyrelsen	Tillgångar dell s0/e 1930
				22,756 i —	22.606	96	149	04			22,756
5	52	__	_	350 —	355	52	—	—		—	355	52
8	19	400	_	400 \| —	800	39	—	—	7	80	808	19
		572	17	15,600 j —	16,018	05	154	12	—	—	16,172	17
-	—		—	4,552 —	4,552	— 1	—	—	_	—	4,552	—
_	-	-	—	730 \| so	730	50 1	—	—		—	730	50
13	i ii	972	17	44,388 so	45,063	42 {	303	16	1 7	ao	45,374	88

i Vadstena.

D	e	bet		Kreti	i t		Summa
Tillgångar deli 1h 1929	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Tillgångar j den 30/e 1930
		18,281	88	18,281	S8 i			18,281 1 as
_	73	350	—	347	7 0	3	03	350 7 3
536	89	7,500	—	7,531	16	505	73	8,036 8 9
—	—	2,685	90	2,685	90 \|	—	—	2,685 \| 90
537	62	28,817	78	28,846	01	1 508	7 6	29,355 ! i o

i Lund.

		D e b	e	t		K r e d	i t		Summa 1
Tillgångar den 1/i 1929	Uppbörd	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Leverering till Tillgångar länsstyrelsen Iden ’“/« 1930
				24,647 I 02	24,647	02				24,647 02
_	8 7	36	7 2	350 j —	386	10	—	— 1 —	99	387 ; Oil
_		_	_	8,400 \| —	8,294	12	105	88 —	—	8,400 1 —
—	—	—	—	4,144	4,144	—		—! —	—	4,144 \| —
—	37	36	72	37,541 \| 02	37,471	24	105	88 \| 1 —	99	37,578 1 11

(5 — 302960. Rev.-berättelse, ang. statsverket för är 1930. 11.

— 82 —

E. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

Landsarkiven m. m..............................................................

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m.

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ..................

B.	5.
	6.
N.	5.
	10.

Summa

F. Länsarkivet i Östersund.

	Debet	Kredit
	Leverering			Summa
	från		Utgifter
	länsstyrelsen
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m.........................	5,982	53	5,982	53	5,982	53
fi. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för landsarkiven m. m......................	250		250	_	250
V. 5. Skrivmaterialier och expenser ved. m. m.	2,000	_	2,000	_	2,000
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-
tens tjänst.......................................	841	—	841	—	841	—
Summa	9,073	53	9,073(53	9,073	53;

83 —

i Göteborg.

D	e	bet		K	r e	d i t		Summa
Uppbörd	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Leverering till länsstyrelsen
		22,826	3 9	22,826	39			22,826	39
_	—	850	—	350	—	—	—	350	—
1,661	27	14,300	—	15,622	39	338	88	15,961	27
—	—	3,992	—	3,992	—	—	—	3,992	—
J ,661	27	41,468	39	42,790	78	338	88	43,129	6G

G. Arkivdepån i Visby.

	Debet	Kredit
	Leverering			Summa
	från		Utgifter
	länsstyrelsen
Åttonde huvudtiteln:
B. 5. Landsarkiven m. m..............................	2,400	—	2,400	—	2,400	—
6. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för landsarkiven m. m......................	122	25	122	25	122	25
N. 5. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.	5,697	52	5,697	52	5,697	52
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen ......	300	—	300	—	SOU	—
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-
tens tjänst ......................................	894	—	894	—	894	—
Summa	9,413 77	9,413	77	9,413)7 7

Kungl,

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar ...............

Åttonde huvudtiteln:

B. 8. Kungl, biblioteket ....................................................................................

9. Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket ..........................................

10. Täckande av brist i kungl, bibliotekets medel till bokinköp och bokbindning...

11. Utvidgning av kungl, bibliotekets referensbibliotek .......................................

12. Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter...................................................

13. Katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket ............................................

14. Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog...........................

15. Tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog

N. 3. Extra utgifter............................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

6. Tryckningskostnader ....,............................................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

B. 11/1928—9. Katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket....................................

Peter och Malm Beijers donationsfond till kungl, biblioteket .......................................

Grustaf Bergmans testamentsfond..............................................................

Kugelbergska donationen ................................................................

................................

Summa! 1

1 Tillgångarna den 30/e 1930 utgjordes av tillgodohavande i bank.

biblioteket.

Debet

Tillgångar
den 1p
1929

Uppbörd

Leverering
från statskontoret -

Kredit

Skulder
den */7
1929

Utgifter

		400								400				400	_
				261,014	90	_		261,014	90	_	_	—	—	261,014	90
_	_	_	_	20,000	—	—	—	20,000	—	—	—	—	—	20,000	—
_	__	_	_	20,000	—	—	—	20,000	—	—	—	—	—	20,000	—
_	_	_	_	8,000	—	—	—	8,000	—	—	—	—	—	8,000	—
_	_	_	_	11,000	—	—	—	11,000	—	—	—	—		11,000	—
_	_	__	_	29,000	—	—	—	29,000	—	—	—	—	—	29,000	—
_	_	_	_	5,000	—	—	—	5,000	—	—	—	—	—	5,000	—
1,300	_	_	_	1,000	_	—	—	1,280	—	—	—	1,020	—	2,300	—
	_	_	_	1,600	—	—	—	1,600	—	—	—	—	—	1,600	—
_	_	1.175	35	35,200	—	—	—	36,375	35	—	—	—	—	36,375	35
_	_	42	06	21,709	06	—	—	21,751	12	—	—	—	—	21,751	12
_	_	_	_	35,000	—	—	—	34,532	—	468	—	—	—	35,000	—
_	_	_	_	7,250	_	7,250	—	—	—	—	—	—	—	7,250	—
137	53	—	—	2,500	—	—	—	2,570	34	—	—	67	19	2,637	53
1,546	79	__	__	_	—	—	—	702	2 6	—	—	844	53	1,546	79
946	07	38	09	-	—	—	—	— —	—	—	—	984	16	984	16
3,930 8 9	1,655	50	458,273	96	7,250	—	452,825	97	868	—	12,915\|s6	463,859(85

Leverering
till statskontoret -

Tillgångar
den s0/e
1930

Summa

— 86 —

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping.

Tillgångar ......

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

27,744: 4 o

Inkomster

Åttonde huvudtiteln:

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

B. 16. Avlöningar ...................................................

17. Bokinköp, inbindning och vissa expenser ........................

18. Förstärkning av reservationsanslaget till bokinköp, inbind ning

och vissa expenser ..........................................

19. Vissa konserveringsarbeten .............................................

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...............

Anslag av landsting, domkyrka och Segersteenska fonden ........ .........

Intressemedel ............................................

13,566:t;

8,000: —

2,000: —
3,000: —
2,118: —
5,166: eo
1,331:13

35,181: 9»

Summa 62,926: 89

Kredit.

Utgifter:

AWtaiDpr m. m............................................................................ 16)949; 76

Bibliotek och inventarier .............................. 15 583-96

Diverse expenser ..........................................3,’406m6 34,940-17

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1930:

............ 174:89

.........27,811: 83 27,986: 22

Summa 62,926: 39

— 87 —

Pedagogiska biblioteket.

Tillgångar

Debet.

Balans elen 1 juli 1929:

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

B. 20. Pedagogiska biblioteket .........................

Stockholms stads anslag ....................................

Intressemedel ...............................................

1,185: 6 r

6,500: —

2,300: —

134: — 8,934: —
Summa 10,119: 6 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......

Böcker och tidskrifter
Allmänna omkostnader

6,089: —
2,420: to
1,467: ll

9,976: 21

Tillgångar:

Kassabehållning ...
Innestående i bank

Balans den S0 juni 1930:

78: so

65: 16 143: 4 6

Summa 10,119: o 7

Nationalmuseet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ...................................................................

1,011,884:7 1

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar ...............................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 22 a. Förslagsanslag ....................................

Reservationsanslag:

B. 22 b. Målnings- och skulptursamlingarnas

ökande.........................................

c. Inlösen av svenska konstnärers arbeten

1,226: 4 3

2,623: 7 0
42: 2 b

— 88 —

B. 22 cl. Handteeknings- oell gravyrsamlingarnas

ökande......................................... 625: 58

e. Samlingarnas vård och underhåll ...... 2,416:4 2

f. Okande av samlingen av konsthantverk 7,305: 28

g. Boksamlingen ................................. 152:_

B. 24. Museets depositionsavdelnings konstbildande

verksamhet ....................................... 5,705: 84

25. Försäkring och transport av konstföremål ... 576: 20

N. 3. Extra utgifter ............................................ 59: 50

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....... 1,748: 28

10. Dyrtidstillägg åt befattninghavare i statens

tjänst..................................................... 22:_

Nationalmuseet:

B. 24/1926—7. Ettikettering av samlingen av konsthantverk.
.................................. 5; 74

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Dikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

22,509:12

24,764:12
453,149: 21
2,193: ll

Skulder:

Utgiftsrester____

Diverse medel.
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1930:

1,000: —

771,937: 6 2

262,956:66 1,035,894:2 8
Summa 2,527,885:48

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1929:

1,024,593:5 8

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 22 a. Förslagsanslag ...................................................

Reservationsanslag:

B. 22 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande ......

c. Inlösen av svenska konstnärers arbeten...............

d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ...

e. Samlingarnas vård och underhåll .....................

f. Ökande av samlingen av konsthantverk ............

g. Boksamlingen ..............................................

B. 23. Förstärkning av arbetskrafterna vid museet ............

24. Museets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet

25. Försäkring och transport av konstföremål ...............

26. Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom museet..........................

27. Portföljer av vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer m. m.....................................

31. Tryckning av kataloger och vägledningar över museets

samlingar............................................

N. 3. Extra utgifter...............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

6. Tryckningskostnader ........................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

154,846: 09

33,527: 70
25,962: 50
7,938: 48
13,416: 42
14,795:8 6
3,126: 76
14,790: 88
13,393: 4 8
3,178: 75

5,629: 4 6

7,318: —

4,000: —
9,377: 40
31,247: 64
1,000: —
25,189: —

— 89 —

Nationalmuseet:

B. 27/1928—9. Konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals

slott........................................................

24/1926—7. Etikettering av samlingen av konsthantverk ...
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................

13,770: —
1,133: 19

Balans deli 30 juni 1930;

Tillgångar:

Innestående i bank.....................................................

Förskott ...................................................................

Fastigheter ...............................................................

Obligationer ...........................................................

Utlånta medel ...........................................................

Aktier ....................................................................

34,391: 4 4
15,126: li
470,000: —
288,470: 5 o
130,000: —
108,035: —

Summa

383,641: 06
73,627: 74

1,046,023: os

2,527,885: 4 8

90 —

Livrustkammaren.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ......................................................................

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Livrustkammaren:

B. 32. Avlöningar ...................................................

33. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

34. Underhåll och vård av samlingarna..................

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Intressemedel ..................................................................

Gåvomedel .....................................................................

Försäljningsmedel ............................................................

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1930

7,653: 38

11,000: —

24,430: -24,000: —

5,178: bo
198: 69
300: —

'' 67,398: 83

.......... 500: —

Summa 75,551: 71

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929-

Utgifter.

Avlöningar m. m..........................................................

Samlingarnas ökande ...................................................

Vård av samlingarna samt expenser m. m......................

Leverering.

Till statskontoret.........................................................

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ..................................................

1,102: 90

50,142: 2 5
4,473: 95

12,770: 8 9 67,387: o»

1 118:—

1,020: 9 2

5,922: so 6,943: 72
Summa 75,551: 71

Beloppet återlevererat till statskontoret den 19 september 1930.

91 —

Kulturhistoriska museet i Lund.

Debet.

Inkomster :

Åttonde huvudtiteln:

B. 56. Kulturhistoriska museet i Lund ...................................................... 7 eea —

Museets egna medel .................................................................................... 7,568. 8..

Summa 37,568: 8 i

Avlöningar............................

Beparationer och konservering.

Kredit,

Utgifter:

.......... 32,806: c 5

.......... 4,762:20

Summa 37,568: 83

Tillgångar

Musikhistoriska museet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

12,747: 2 6

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

B. 57. Musikhistoriska museet.........................

Gåvomedel .......................................................

Inträdesavgifter..................................................

Intressemedel .....................................................

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Diverse medel ............................................................

Övriga skulder ..........................................................

4,000: —

2,198: 86

119:bo

132: 48 6,450: 84

4,660: 63

4,855: 7 2 9,516:40
Summa 28,714: —

Skulder

Avlöningar ................

Hyror ......................

Allmänna omkostnader

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

9,509: 2 7

Utgifter.

.................. 1,020: —

................ 2,640: —

....................... 1,396:12

5,056: 12

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning .......................................................

Innestående i bank ....................................................

Museiföremål och inventarier .....................................

Förskott ...................................................................

119: oo
291: o i
13,077: 61

660: — 14,148:61

Summa 28,714: —

Konsistorier, dom 1 2 3

	1 \|		D e b	e	t
	1 Tillgångar ''den 1/^ 1921	Inkomster	Skulder den 30/ii 1930
	1		2	3
Uppsala ärkestift:
Konsistorium i Uppsala ..................................... Uppsala domkyrka .............................................	101,398 \| 354,756	01 12	76.84C 77,224	55 30	287 81,613	90 79
Summa	456,151	13	154,064	j 8 5	81,901	69
Linköpings stift:				.
Konsistorium i Linköping........................	695,592 2 10,425 30,845		98,021 10,227 1,668	54
Linköpings domkyrka 1 ....................................	34	2 31,876	93
Leonard och Ida Westmans fonder........................	37	34

Summa	736,862	91	109,917	02	31,876	93
Skara stift:
Konsistorium i Skara ............................	115,661 214,671 3 3,302	57 28 50	54,424 10,558 2,792	74 76 0 9	13 2 51,900
Skara domkyrka 1.............................
Mariestads kyrkas stora kista 1 ............

Summa	133,635	35	67,775	59	51,913	52
Strängnäs stift:
Konsistorium i Strängnäs ...................................	81,386 119,130	06 03	82,871 51,141	75 86
Strängnäs domkyrka ........................

Summa	200,516	09	134,013	61	—	—
Västerås stift:
Konsistorium i Västerås .......	581,996 53,447	69 22	113,036 12,737
Västerås domkyrka ...................

Summa	635,443	91	125,773	92	134,206	97
Växjö stift:
Konsistorium i Växjö........	129,966 13,958 159,025
Växjö domkyrka ................				29,750
Kalmar » .........

Summa	302,951	03	90,693	S 61	29,750

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1929.

2 Utgör tillgångar, respektive skulder den 1/i, respektive 31/i? 1929.

3 Utgör tillgångar den l/i, respektive 3I/n 1929.

kyrkor m. m,

				K r	e	d i t						Summa
Skulder den >/? 1929	Utgifter	T i	llgångar den s°/e 19 3 0
Kassa-behållning J	Utlånta medel	Ford- ringar	Summa
	5	6	7	8 1	9	10
414	35	72,522	84	1,565	72	102,880	43	1,143	62	105,589	77	178,526	46
86,497	77	61,972	20	57	44	283,020	74	82,046	06	365,124	24	513,594	21
86,912	12	134,494	54	1,623	16	385,901	17	83,189	68	470,714	01	692,120	67
		105,167	19			677,992119	10,454	86	688,446	55	793,613	74
- 33,644	99	4,112	28	—	—	14,772	14	—	—	214,772	14	52,529	41
—	—	436	67	—	—	32,077	04	—	—	32,077	04	32,513	7 1
33,644	99	109,716	14	—	—	724,841	37	10,454	86	735,295 73	878,656	8 61
3	88	54,471) oe			113,605	52	2,019	30	115,624	82	170,099	76
5 46,942	68	14,228	97	385	58	14,004	98	1,567	90	2 15,958	46	77,130	11
—	—	2,004	12	—	—	4,090	47	—	—	2 4,090	4 7	6,094	59
46,946	56	70,704	15	385	58	131,700	97	3,587	20	135,673	76	253,324	46
21		77,774	8 3	358	57	85,545	17	558	2 4	86,461	98	164,257	81
—	—	22,311	97	41	80	144,763	19	3,154	93	147,959	9 2	170,271	89
21		O o o 00 o	80	400	37	230,308	36	3,713	17	234,421	90	334,529	70
		112,257	32	138	47	577,500	93	5,136	03	582,775	43	695,032	75
128,325	64	16,451	93	204	84	55,410	24	—	—	55,614	58	200,392(05
128,325	54	128,709	25	342	81	632,911	17	5,136	03	638,390	01	895,424	80
		60,766	37	1,741	82	130,568	83	1,263	7 5	133,564	40	194,330	77
29,750		10,108	16	—	—	11,546	53		—	11,546	53	51,404	69
—	—	20,421	6 4	406	54	153,923	82	2,907	48	157,237	79	177,659	48
29,750	-	91,296	17	2,148	86	296,039	18	4,161	18	302,348	7 2	423,394	89

1	1		9 1	3
j Lunds stift:
	330,956 >1,302,711	18	92,869 253,855	58
	14	25	5 70,214	68

Summa	1,633,667	32	346,724	83	70,214	68
Göteborgs stift;
Konsistorium i Göteborg ....................................	270,149 9,900	08	45,057 47,580	78	236	86
Göteborgs domkyrka ..........................................	98	52
Summa	280,050	06	92,638	30	236	86
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad.......................................	408,073	24	72,465	39	627	27
Karlstads domkyrka............................................ \ Lidbackska stipendiefonden .................................	40,326 25,845	58 88	10,347 1,274	04 62	54,241	84

Summa	474,245	70	84,087	05	54,869	11
Härnösands stift:
	178,312		59,034 8,859		34,862
Härnösands domkyrka..........................................	18,856	97	75

Summa	197,169	42	67,894	15	34,862	29
Luleå stift:
	196,011	49	347,288	22	43	51
Visby stift:
Konsistorium i Visby ..........................................	13,218	12	18,990	84	_	_
Visby domkyrka ................................................	988	01	2,000	—	—	—
Summa	14,206	13	20,990	84	—	—
Stockholms stad:
Stockholms stads konsistorium..............................j	745,147	62	41,673	60	—	—

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1928.

2 Utgör tillgångar, respektive skulder den l/i, respektive sl/i2 1929.

95 —

*	5	6	7	8	9	10
		54,004	17	47	08	362,953	15	6,821	36	369,821	59	i ! 423,825 76
5 82,425	17	481,703	64	1,255	84	841,189	48	220,206	94	»1.062,652	26	1,626,781(07
82,425	17	535,707	81	1,302	92	1,204,142	63	227,028	30	1,432,473	85	2,050,60683
258139	39,657	05	146	4 5	273,424	70	1,957	13	275,528	28	315,443	7 2
-	—	50,487	89	1,393	81	5,600	30	—	—	6,993	61	57,481 60
258	39	90,144	94	1,539	76	279,025	—	1,957	13	282,521	89	372,925	2 2
12		53,483	05	203	95	423,890	22	3,576	68	427,670 85	481.165	90
56,635	86	5,416	63	310 71	42,552	26		—	42,862	97	104,915 46
—	—	1,167	29	31 52	25,921	69	—	_	25,953	21	27,120	50
56,647	86	60,066	97	546	18	492,364 17	3,576	68	496,487	03	613,201	86
35,640	79	62,339	52			149,120:46	25,108	37	174,228	83	272,209	14
—	—	1,486	63	—	15	26,229	94	—		26,230	09	27,716	72
35,640	79	63,826	15	—	15	175,350	40	25,108	37	200,458	92	299,925! 8 6
1,914	90	289,148	5 5	—		251,366	62	913	15	252,279	77	543,343
		18,990	84			13,218 12			13,218	12	32,208	9c;
—	—	1,490	05	_	—	1,497(96	—	—	l,497i 96	2,988	01
—		20,480	89			14-,71 filos	_	-	14,716	08	35,196	97
_		36,110	06	663	70	741,432(84	8,614(6 2	750,711	16	786,821	2 2

— 96 —

Tillgångar

Svenska akademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

D. 1. Svenska akademien...................................................... 8,250: —-

Arrendemedel för Post- och inrikes-tidningar .............................. 258,835: 9 2

Intressemedel ........................................................................... 51,517: 80

Försäljningsmedel för svenska akademiens ordbok........................ 19,759: 05

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1930

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

För ordboksarbetet ...........................

» Post- och inrikes-tidningar............

Pensioner, understöd m. m................

Omkostnader för högtidsdagen m. m. ...

Utgifter

........ 220,829:9 7

........ 5,962: so

........ 65,050: —

........ 4,400:4 0

Tillgångar:

Innest&ende i bank

Obligationer ........

Utlånta medel.......

Fordringar ...........

Balans den 30 juni 1930

21,483: 68
987,362: 6 o
15,000: —
2,058: 6 6

995,602: 6 o

338,362: 7 7

2,622: 34

1,336,587: 61

14,439: 56

296,243: 2 3

1,025,904: S8

Summa 1,336,587:61

— 97 —

Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet.

A. Under akademiens överinseende.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................ 4,484,137: i o

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

. egendomar............................................................ 2,652: —

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 36. Avlöningar m. m.................................................... 246,055: —

37—54, anslag enligt riksstaten ....................................... 170,605: —

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 42,000: —

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning .............................. 5,693: 4 8

Gåvomedel .............................................................................. 9,199:70

Hyresmedel .............................................................................. 2,000: —

Inträdesavgifter ........................................................................ 2,351: 85

Intressemedel .......................................................................... 1,250:2 7

Återdebiterade medel.................................................................. 17,359:26

Okade värden å samlingar och inventarier................................... 83,878: 66

583,045:12

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 13,604:18

Övriga skulder ................................................................... 29,045:73 42 649:91

Summa 5,109,832: 43

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder .................................................................................................. 56,172:3 6

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 316,905: —

Ritningar och fotografier............................................................ 7,375: —

Vård och underhåll av museets samlingar.................................... 154,875:30 479 155-so

Till statskontoret..

Leverering.

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank......................................................

Förskott.....................................................................

Samlingar, inventarier m. m........................................

Fordringar.................................................................

20,011: 26

36,572: 6 4
3,572:12
4,511,843: 6 0

2,505: 16 4,554,493; 5i

Summa 5,109,832:4 3

7 — 802960. Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1930. II

- 98 -

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

I. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar.................................................................................................

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Vetenskapsakademien:

D. 2. Akademien.....................................................................

3. Katalog över svensk vetenskaplig litteratur m. m.............

4. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar ......................................................

M. 17. Tidskriften »Acta mathematica» ......................................

21. Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen

i Neapel ....................................................................

N. 3. Extra utgifter..................................................................

M. 20/1928—9. Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska

stationen i Neapel................................... .....................

Nionde huvudtiteln:

Utgifter för naturskyddsändamål:

K. 24—25, anslag enligt riksstaten ..........................................

Arrendemedel ..............................................................................

Intressemedel ..............................................................................

Diverse ......................................................................................

10,000: —

2,400: —

2,075:18
5,000: —

1,800: —
186: 18

1,800: —

7,800: —
150: —
2,557: 22
910: 8 7

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1930:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Planscher för akademiens tryckta skrifter ....................................... 6,000: —

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg................................. 4,683: 58

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur.............................. 2,400: —

Acta mathematica ....................................................................... 5,000: —

Biologisk undersökning av sjön Tåkern .......................................... 4,919:6 7

Internationella unionerna............................................................... 2,075: 18

Arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel ................................. 3,600: —

Naturskyddsärenden ..................................................................... 4,267:84

Nationalparker............................................................................. 2,416:9 4

Diverse ....................................................................................... 5,946: 72

Till statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank..................................................................... 59,786:33

Förskott.................................................................................... 1,098:86

74,031: 56

34,678: 9 o

1,098: 86
109,809: 82

264: 58

41,309: 4 3
7,350:12

60,885: i»

Summa 109,809: 3 2

— ga -

li. Arrendemedel för almanacksprivilegiet m. m.1

Debet.

Balans från år 1928:

Tillgångar .............................................................................................

Inkomster:

Almanacksarrendet .......... 281,901: 83

Intressemedel m. m............................................................... 210,223: 19

Donations- och. gåvomedel...................................................... 429,539: 41

Diverse inkomstmedel........................................................... 5,224: 62

Okade värden å fastigheter och inventarier.............................. 213,522: 16

Balans till år 1930:

Skulder:

Diverse medel..................................................................... 3,655,105: 08

Övriga skulder .................................................................. 1,897,222: 28

Summa

Skulder.

Kredit

Balans från år 1928:

Utgifter

Förvaltningskostnader ......................................

Akademiens publikationer ................................

» sammankomster .............................

Observatorium ...............................................

Biblioteket .....................................................

Fysiska kabinettet............................................

Zoologiska stationen Kristineberg.......................

Fastigheterna..................................................

Diverse understöd m. m....................................

Fonder tillgodoförda ......................................

Avskrivningar ...............................................

54,691: 26
66,050: —
4,100: —
31,060: 66
68,154: 62
14,000: —
20,941: 66
13,789: 4 8
206,268:16
446,845: 7 0
2,933: 68

Balans till år 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................

Fastigheter.............................................................

Inventarier m. m.....................................................

Obligationer och förlagsbevis ..................................

Utlånta medel.........................................................

Aktier ...................................................................

Fordringar ............................................................

308,031: 3 2
1,295,863: 3 9
2,198,371: si
2,982,817: 5 2
475,500: —
175,000: —
1,610,978: 5 2

Summa

8,955,026: is

1,140,411: Sl

5,552,327: 36
15,647,764: 86

5,672,367: 60

928,835: 09

9,046,562: 2 6
15,647,764: 85

Räkenskaperna avse kalenderåret 1929.

— 100 —

Vitterhets-, historie- och

	Tillffångrar
	den l/
	1929
Fjärde huvudtiteln:
2. H. 2. Extra utgifter .......................................................................	1,012	52
Åttonde huvudtiteln: Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Akademien:
D. 7 a. Förslagsanslag ..................................................................

Reservationsanslag: D. 7 b. Underhåll och förökande av de under akademiens inseende
ställda samlingar.........................................................	_	07
c. Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens histo-
riska museum m. m................................. ..................	_	_
d. Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet.........................................	—	_
e. Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar	649	65
f. Transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter ......	—	_
g. Fornlämningar vård ....................................................	_	_
h. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnads-
minnesmärken ............................................................	_	_
D. 8. Okade medel för fornminnesvården ..........................................	_
9. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken	25	55
10. Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid
akademien.............................................................		_
11. Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter..............................	_	_
12. Vakthållning för öppethållande av statens historiska museum ......	_	_
13. Statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet	4	13
14. Inventering och konservering av vissa samlingar inom statens
historiska museum m. m....................................................	_	_
15. Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket ..	1	43
16. Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet ..........................		40
17. Täckande av uppkomna brister i vissa till akademien utgående anslag	_	—
18. Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k.
Korsbetingen utanför Visby...................................................	—	—
19. Instrumentutrustning för akademien ......................................	_	—
20. Slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden vid Alvastra m. m.	1,199	65
21. Konservering av borgruinen Månstorps gavlar ..........................	—	—
23. Komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeolo-
giska samlingen .........................................................	_	_
24. Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen m. m.......	—	_
M. 24. Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.....	6,659	02
N. 3. Extra utgifter .........................................................	72
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................	4,305	99
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats-
förvaltningen .....................................................	_	_
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........................	—	—
D. 22/1928—9. Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen .....................................	4,026	64
16/1926—7. Nya montrar för myntkabinettet.....................................	9,925	_
M. 19/1922. Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur .	9,581	48
Elfte huvudtiteln: Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål.................................
Medel till undersökning av Gotska Sandön ......	105	28
Införselmedel ........................................	310
Akademiens förskott .................................................................................	—
Summa	37,878	81

1 Tillgångarna den S0/6 1930 utgjordes av:

Innestående i bank....................................... 36,383: 48

Förskott...................................................... 2,000: — 38,383: 4 8

— 101 —

antikvitetsakademien.

Debet

Kredit

Uppbörd	Leverering från stats-kontoret	Skulder den 80/e 1930	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den B0/e 1930	Summa
—	—	—	—	—	—	1,012	52	—	—	—	—	1,012	52
—	—	97,256	99	—	—	97,256	99	—	—	—	—	97,256	99
—	—	18,000	—	—	—	18,000	07	—	—	—	—	18,000	07
—	—	14,000	—	—	—	13,656	70	—	—	343	30	14,000	—
_	_	4,000	_	_	_	3,990	23	_	_	9	77	4,000	_
895	—	6,000	—	—	—	7,405	75	—	—	138	90	7,544	66
—	—	15,000	—	—	—	15,000	—	—	—	—	—	15,000	—
—	—	8,000	—	—	—	8,000	—	—	—	—	—	8,000	—
_	_	7,000	_	_	_	6,496	39	—	_	503	61	7,000	_
—	—	10,000	—	—	—	10,000	—	—	—	—	—	10,000	—
—	—	20,000	—	—	—	20,014	52	—	—	11	03	20,025	55
_	_	44,250	_	_	_	44,250	_	_	_	_	_	44,250	_
—	—	5,750	—	—	—	5,750	—	—	—	—	—	5,750	—
—	—	8,900	—	—	—	8,900	—	—	—	—	—	8,900	—
—	—	4,000	—	—	—	3,581	62	—	—	422	53	4,004	13
_	_	15,000	_	_	_	13,037	46	_	_	1,962	54	15,000	_
—	—	5,000	—	—	—	5,001	4 3	—	—	—	—	5,001 43
—	—	1,500	—	—	—	1,500	40	—	—	_	—	1,500	40
—	—	8,429	—	—	—	8,427	4 6	i	54		—	8,429	—
_	_	5,300	_	_	_	5,300	_	_	_		_	5,300	_
—	—	1,600	—	—	—	1,594	—	—	—	6	—	1,600	—
—	—	8,000	—	—	—	7,361	15	—	—	1,838	50	9,199	65
—	—	15,000	—	—	—	15,000	—	—	—	—	—	15,000	—
_	—	17,000	_	_	_	16,935	62	—	—	64	3 8	17,000	—
—	—	18,000	—	—	—	18,000	—	—	—	—	—	18,000	—
—	—	1,918	—	—	—	—	—	—	—	8,577	02	8,577	02
—	—	4,055	—	—	—	4,054	84	72	16	—	—	4,127	—
—	—	12,544	41	—	—	12,544	41	—	—	4,305	99	16,850	40
_	_	50	_	_	_	50	_	_	_	_	_	50	_
—	—	30,833	—	—	—	30,833	—	—	—	—	—	30,833	—
_	_	_	_	_	_	3,658	47	_	_	368	17	4,026	6 4
										9,925	—	9,925	—
										9,581	48	9,581	48
		12,000				12,000						12,000
										105	28	105	28
1,364	G7	—	—	—	—	1,454	67	—	—	220	—	1,674	67
34,175	70	—	—	2,000	-	36,175	70	—	—	—	-	36,175	70
36,43518 7	418,386 40	2,000	-	456,243	40	73	70	1 38,383	48	494,700	58

— 102

Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................... 1,179:11

. Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Akademien för de fria konsterna:

Akademien:

D. 25. Avlöningar m. m................................................... 121,243: 16

26. Undervisningsmateriel m. m..................................... 41,800: —

D. 27. Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m............................... 16,000: —

28. Skolan för dekorativ konst.......................................... 20,600: —

29. Förstärkning av den i reservationsanslaget till undervis ningsmateriel

m. m. ingående anslagsposten till skandinaviska
konstnärsföreningen i liom ....................... 500: —

30. Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan ............ 3,500: —

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................ 11,700: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 17,999:80

Diverse inkomstmedel .................................................................. 726: 19 233 569: 15

Summa 234,748: 26

Kredit.

Utgifter: ''

Avlöningar m. m................................................. ....................... 142,269:56

Belysning, undervisningsmateriel m. m........................................... 12,713: 99

Levande modeller........................................................................ 7,935: 7 5

Samlingarnas ökande och underhåll ............................................. 4,449: 50

Bese- och studiestipendier m. m.................................................... 21,457: 4 8

Skrivmaterialier, expenser, ved m. m.............................................. 20,837: 52

Skolan för dekorativ konst ......................................................... 20,539:49 230 203- 24

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................... 533: 91

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 3,283: 78

Innestående i bank ................................................................. 727:88 4011-11

Summa 234,748: 26

Antalet elever och aspiranter i konsthögskolan under budgetåret 1929—1930 utgjorde
114, därav 83 manliga och 31 kvinnliga.

— 103 —

Musikaliska akademien.

Debet.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Åttonde huvudtiteln:

Musikaliska akademien:

Akademien:

D. 31. Avlöningar m. ....................................................................

32. Materiel och expenser m. ....................................................

33. Stipendier m. ....................................................................

D. 34. Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och expenser m. ro.

35. Bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek............

36i Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården av biblioteket
K. 13. Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m....

N. 3. Extra utgifter .......................... ...............................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...........................

Införselmedel............................................................................................

Summa

1,752: —

152,061:18
6,740: —
27,000: —
16,500: —
3,500: —
1,500: —
1,500: —
3,000: —
24,691:08
250: 8«

238,495: lo

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. ................................................

Stipendier åt svenska tonsättare m. m.................

Inköp för bibliotek m. ...................................

Diverse expenser ............................................

Införselmedel...................................................

186,938: 2 4
27,000: —
7,629: 64
14,910: 36
250: 86

236,729: 10

Till statskontoret

Leverering:

.......... 1,766: —

Summa 238,495:10

Vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet har meddelats undervisning
under höstterminen 1929 åt 142 manliga och 50 kvinnliga elever samt under vårterminen
1930 åt 142 manliga och 48 kvinnliga elever.

104

Tillgångar

Uppsala universitet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

.................................................................. 17,966,959:03

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. lil. Diverse inkomster .............................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2. Universitetsstaten...........................

3. Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m................

4. Avlöningsförmåner för vissa extra

ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m.........................

6. Materiel för vissa institutioner m. m.

7. Nybyggnad för fysikalisk-kemiska la boratoriet

m. m.........................

Gemensamma universitetsändamål:

E. 53. Utgivande i tryck av anteckningar
efter juridiska föreläsningar vid rikets
universitet...........................

55. Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Uppsala
och Lund ..........................

57. Forskarstipendier för docenter vid
universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet....................................

N. 1. Ålderstillägg ....................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.................................

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ............................

Universitetets egna medel:

Reservfonden:

Överföringar från anslaget VIII. E. 2. Universi -

tetsstaten ................................. 125,579:16

Överföringar från universitetets egna

fonder m. m............................ 57,662: 50

Av akademiska sjukhuset verkställd
avbetalning å kostnaderna för uppförande
av poliklinikbyggnad...... 4,000: —

Övriga medel:

Överföringar från:

Diverse anslag........................... 968,040:0 6

Reservfonden ........................... 79,625: 04

Intressemedel .............................. 675,244:0 2

Hyres- och arrendemedel m. m....... 134,285: 65

Pensionsavgifter till universitetets
pensionsinrättning för tjänstemäns
änkor och barn ........................ 37,319:4 6

2,236: 41

798,783: 81

5,695: 94

2,664: 84
27,066: 73

458,850: 32

13,405; 7 2

10,250: —

2,916: 65
14,785: —

5,710: 60
19: —

187,241: 66

1,342,384: 92

— 105

Landstingets andel i sjukhuskostnader
.......................................... 396,430: 75

Sjukhusavgifter m. m................... 699,563: 9 9

Till institutioner m. fl. influtna medel 42,152: 64
Försäljningsmedel för virke m. m.... 25,165: 21

Donationsmedel ........................... 77,026: 17

Diverse inkomstmedel .................. 1,273: 67 3,136,126: 46

Köpeskillingar.............................. 52,731:19

Inbetalda inteckningslån ............... 110,337: 60

Utlottade obligationer .................. 210,116: 27 373,185:86 3,696,553:48

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................... 3,709,356: 88

» » räkningar i enskilda banker.................................... 4,954,137: 9 7

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..................................

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester...................................................... 3,500: —

Diverse medel ................................................................ 13,853,082: 18

Övriga skulder.................................................................. 4,420,041: 42

Summa

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder........................................................................

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2. Universitetsstaten .............................

3. Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m............................

4. Avlöningsförmåner för vissa extra ordi narie

lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m.....................................

5. Akademiska sjukhuset........................

6. Materiel för vissa institutioner m. m....

7. Nybyggnad för fysikalisk-kemiska labo -

ratoriet m. m..................................

8. Instrumentmakare och maskinist vid

fysikalisk-kemiska laboratoriet .........

9. Uppförande och inredning av en bygg nad

för paleontologiska institutionen
m. m...........................................

2,162,837: 81

380,447: 71

48,354: 6 4
210,392:13
104,766: 73

362,303: 6 9

5,460: 6 0

105,183: 81

10. Bokinköp och bokbindning för universi tetsbiblioteket

................................. 94,500: —

11. Ytterligare medel till materiel m. m. för

vissa institutioner........................... 25,000: —

Gemensamma universitetsändamål:

E. 47. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater ....................... 1,500: —

48. Tryckning av doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet 17,250: —

50. Kurser i skyddskoppympning ............ 205: 40

51. Ersättning åt vissa opponenter vid

disputationer ................................. 300: —

53. Utgivande i tryck av anteckningar efter

juridiska föreläsningar vid rikets universitet
.......................................... 3,820: 7 4

5,038,938: 4 0

8,663,494: 85
41,304: 8 7

18,276,623: 55
49,987,320: 20

17,966,959: 0 3

— 106 —

E. 55. Eeaestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Uppsala oell

Lund.............................................

57. Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet

N. 1. Ålderstillägg .....................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst .............................................

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl.........................

13. Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning
för tjänstemäns änkor

och barn..........................................

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ................................

Universitetets egna medel:

Reservfonden:

Överföringar till institutionernas

materiel m. m......................... 79,625: 04

Diverse utgifter ........................ 48,205: 3 2 127,830: Sfi

Övriga medel:

Överföringar till:

Diverse anslag........................ 510,711: 05

Reservfonden m. m................ 107,310: 0 0

Institutionernas materiel m. m. ... 667,437: 14

Diverse fonders utgifter............... 492,229:5 7

Omkostnader för akademiska sjukhuset
................................... 1,367,664:5 2

Räntor å lån.............................. 13,290: 7 0

Omkostnader för fastigheter......... 80,035:20

Inköp av växtliga ungskogar ...... 37,454: 9 9

Diverse ......................................5,999:jl 3,282,133: 23

Obligationsköp ........................... 862,278: 59

Utlämnade inteckningslån............ 239,000:— i in] 278- 59 „

--- i,lin,410. o» 4,oll,242: 18 8,494,733: 81

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ............... 719,182: 7 6

» » räkningar i enskilda banker.............................. 4,529,821:05 5,249,003:81

7,500: —

16,916:05
48,599: 96

322,074: —

18,959: —

9,000: —

38,118: 96 3,983,491: 63

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Förskott ...................................................................

Fastigheter................................................................

Obligationer .............................................................

Inkomstrester.............................................................

Utlånta medel ................................................... ......

Aktier ......................................................................

Fordringar...............................................................

370,751: 3 o
24,695: 84
4,193,179: oo
7,959,395:0 5
415,289: 04
4,477,258:14
199,747:6 2

636,307: 5 o 18,276,623: 5 5
Summa 49,987,320: 2 0

Anmärkning. I de i förestående tabell utbalanserade tillgångar och skulder ingår nettobehållningen
å universitetets reservfond, utgörande kr. 221,641: 11.

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1929 ............... 3,181

» vårterminen 1930.................. 3,115.

— 107 —

Tillgångar

Lunds universitet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster

På grund av förändrad bokföring uppdebiterade skulder den

1 juli 1929 ..................................................................

Eskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 12. Universitetsstaten ........................... 88,020: s 9

13. Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m................... 5,720: —

N 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst........................................11: —

Universitetets egna medel:

Reservfonden:

Överföringar från anslaget VIII. E. 12. Universi -

tetsstaten ................................ 27,459: 6 8

Överföringar från akademikassan och

docentstipendiefonderna............... 26,460: 4 9

Intressemedel................................. 4,626: 2 o

Övriga medel:

Överföringar från:

Diverse anslag ........................... 487,691: 19

Reservfonden.............................. 79,535:0 9

Intressemedel m. m...................... 406,347: 83

Hyres- och arrendemedel ............... 86,720: 2 9

Pensionsavgifter till pensionsinrättningen
för änkor och barn efter
ämbets- och tjänstemän vid universitetet
................................. 19,711: 68

Laborations- m. fl. avgifter ............ 33,249: 78

Eörsäljningsmedel ........................ 974: 16

Donationsmedel ........................... 97,606: 89

Diverse inkomstmedel..................... 2,585: BO

Ersatta förskott ........................... 1,736: 21

58,546: 2 7

1,216,158: 12

149,523: 72

93,751: 8 9

Inbetalda inteckningslån ............... 98,800: —

Eörsålda och utlottade obligationer 597,000: —

Inlösta aktier .............................. 61,200:— 757,000: — 2,031,704: 8 9

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........

» » räkningar i enskilda banker ......................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

2,919,277:18
1,579,836: 69

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930

Summa

6,498,634: 41

2,274,980: —

4,499,113: 8 7
34,096:10

8,384,886: 98
21,691,711:36

— 108 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

149,523: ~2

Utgifter:

På grund av förändrad bokföring avförda tillgångar den 1 juli

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 12. Universitetsstaten ............................. 1 321 97Q. 89

13. Avlöningar till vissa tjänstemän och be- ’

tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m............................ 258,102:80

14. Avlöningsförmåner för vissa extra ordi narie

lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m..................................... 45,532:88

15. Bidrag till en stiftelse vid universitet

för svensk folkminnesforskning......... 9,000:_

16. Materiel för vissa institutioner m. m. ... 43 725:_

18. Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund av nya
byggnader för den ortopediska kliniken
och öronkliniken m. m.................. 450,000:_

19. Materialanskaffning för ett statistiskt la boratorium

.................................... 5,000: —

20. Räknebiträde vid statistiska seminariet 1,200: —

21. Materiel för statistiska seminariet......... 1,500:_

22. Instrumentell utrustning för fysiska in stitutionen

..................... 10,000:_

23. Nybyggnad för geologisk-mineralogiska

och geografiska institutionerna m. m. 374,785:3 9

24. Bokinköp och bokbindning för universi tetsbiblioteket

................................. 80,000:_

25. Ny inredning av vissa lokaler i universi tetsbibliotekets

byggnad .................. 17 763:

26. Vissa inredningsarbeten i botaniska in stitutionen

m. m............................ 6 390:_

27. Möblering och utrustning m. m. av ett

limnologiskt laboratorium ............... 10,000:_

28. Ytterligare medel till materiel m. m. för

vissa institutioner .......................... 63,000: —

Gemensamma universitetsändamål:

E. 47. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater ........................ 3,000:_

48. Tryckning av doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
........................................ 9,750:_

50. Kurser i skyddskoppympning ............ 200:_

51. Ersättning åt vissa opponenter vid dispu tationer.

........................................ 550: —

53. Utgivande i tryck av anteckningar efter

juridiska föreläsningar vid rikets universitet
..................... 3,923: 30

54. Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl.

vid rikets universitet samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet............... 3,600: —

55. Resestipendier åt obefordrade veten skapsidkare

vid universiteten i Uppsala
och Lund................................. 7,500:_

6,498,634: 41

— 109 —

56. Ersättningar åt sakkunniga i akademiska

befordringsärenden........................... 1,138: 10

57. Forskarstipendier för docenter vid uni versiteten

i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet 14,000: —

N. 1. Ålderstillägg.......................................... 36,841:14

3. Extra utgifter ....................................... 3,575: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst............................................. 202,127: —

Gemensamma universitetsändamål:

E. 53/1927—8. Forskarestipendier för docenter
vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet... 6,416: gg

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl............................ 18,018: —

14. Bidrag till pensionsinrättningen för änkor
och barn efter ämbets- och tjänstemän

vid universitetet i Lund ..................... 7,200: —

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ................................. 30,416:67 3,046,225:2 8

Universitetets egna medel:

Reservfonden:

Överföringar till materielkassan samt diverse

kassor och fonder ..................... 79,535: o»

Diverse utgifter ......................... 33,535: 68 113,070: 7 7

Övriga medel:

Överföringar till:

Anslaget VIII. E. 12. Universitets staten

.................................... 87,121: —

Reservfonden.............................. 26,460: 4 9

Institutionernas materiel m. m....... 502,032: 52

Diverse fonders utgifter ............... 611,132:71

Inlösen av åbyggnader ................. 103,000: —

Docentstipendier m. m .................. 40,519:98

Utskylder och avgälder m. m.......... 6,221: 15

Inredning av historiska museet ...... 3,319:55 1,379,807:40

Obligationsköp.............................. 616,000: —

Utlämnade inteckningslån............... 91,600:— 707,600: — 2,200,478: 17 44 745 337. 8(!

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken............... 899:89

» » räkningar i enskilda banker ........................... 1,411,062: 91 1,411,962: 8

Balans den 30 juni 1930:

"Tillgångar:

Innestående i bank ........................................................... 601,023: 5 4

Obligationer ........................................... 5,432,563: G0

Utlånta medel .................................................................. 1,770,025:

Aktier....................... — ....................... ........................... 424,120:

Fordringar ........................................................................ 157,154: 84 8,384,886: 98

Summa 21,691,711:3g

Anmärkning. I de i förestående tabell utbalanserade tillgångar och skulder ingår behållningen
å universitetets reservfond, utgörande kr. 66,002: 25.

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1929 ............... 2,293

» vårterminen 1930.................. 2,412.

— Ilo —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar .........................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens
vård stående egendomar ........... 5,277:_

12. Inkomster av tandläkarinstitutet ............ 296,193:8 5 301 470-85

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Institutet:

E. 31. Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m. ... 4,606: —

32. Materiel m. m. för vissa institutioner

och kliniker ................................. 92,509: 10

34. Materiel för vissa institutioner m. m.... 800: —

Tandläkarinstitutet:

E. 40. Avlöningar m. m............................... 112: 50

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst .................................... 16:— 98,043: 60

Institutets egna medel:

Intressemedel ................................... 458,298: 78

Hyresmedel ....................................... 33,100: —

Donationsmedel ................................. 4,326: 6 7

Diverse............................................. 1,349:8 7 497,074= 82

Inbetalda inteckningslån ..................... 147,000: —

Utlottade obligationer ....................... 76,466: 67 223,466: 6 7 720,641: 49

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.......................... 1,111,976: 13

» » räkningar i enskild bank ....................................... 875,370: 9 0

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Diverse medel..................................................................... 8,884,042:8 7

Övriga skulder .................................................................. 115,241: 19

Summa

Skulder...

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. II. 12. Inkomster av tandläkarinstitutet............ 1,260: —

För riksstatens utgiftstitlar:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Institutet:

E. 29. Avlöningar för professorer och lärare

m. fl........................................... 471,831: 94

8,905,957: 96

1,120,055: 94

1,987,347: 03
37,417: 28

8,999,284: 0 6
21,050,062: 22

8,912,919:12

— lil —

E. 30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

Avlöningar till vissa tjänstemän och be -

tjänte vid institutet och dess institutioner
.......................................... 99,894:21

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarielärare,
amanuenser och tjänstemän

m. ............................................... 98,943: 64

Materiel m. m. för vissa institutioner och

kliniker.......................................... 163,320: 25

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling
............................................. 7,2o0: —

Materiel för vissa institutioner m. m.... 56,870: 71

Materiel för dermato-syfilidologiska kliniken
......................................... 427: 7 5

Materiel m. m. för undervisningen i

allmän patologi.............................. 392:68

Viss materiel m. m. för kemiska institutionen
....................................... 7,000:

Förstärkning av den i reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa
institutioner och kliniker ingående
anslagsposten till materiel m. in. för
kemiska institutionen ..................... 2,500:

Tandläkarinsti tutet:

E. 40. Avlöningar m. m..........................

41. Omkostnader för institutets verksamhet 121,655:73

42. Extra lärarkrafter vid institutet ......... 15,500: —

Gemensamma universtitetsändamål:

E. 47. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater........................

48. Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet

50. Kurser i skyddskoppympning ...........

57. Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiskainstitutet

N. 1. Ålderstillägg .......................................

10. Dyrtids till ägg åt befattningshavare i statens
tjänst .................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 27/1928—9. Avlöningsförmånerför vissa extra
ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m..........

29/1928 — 9. Ökade medel till materiel i allmänhet
..............................

30/1928—9. Undervisning i medicinsk rörelsebehandling
........................

42/1925—6. Mikroskop för medicinska kliniken
å serafimerlasarettet...

E. 44/1923—4. Inredning och utrustning av tandläkarinstitutets
nya lokaler —~

91,929: 64

6,000: —

1,900: —
447: 53

7,000: —
18,000: —

110,535: —

10,747: 64
12,255: 70
945: 10
3.403: 34

765: 86 1,310,776: 72

Institutets egna medel:

Avlöningar, stipendier och understöd m. m.
Täckande av brist i anslag till poliklinik

för barnsjukdomar ...........................

Omkostnader m. m. för fastigheten nr 23

vid Nybrogatan i Stockholm ............

Räntor .............................................

Diverse.............................................

Obligationsköp...................................

Utlämnade inteckningslån ..................

Annuiteter .......................................

319,147: 50

1,191: oo

33,944: 49
8,385: 6 6

347: 7 5 363,017: 4 8
295,732: 64
195,000: —

1,620: 7 8 492,353: 42

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
» » räkningar i enskild bank ..............

855,370: 9 0
239,731: 09
740,541: 4 9

2,166,147: 62
980,272: 68

Tillgångar:

Innestående i bank

Fastigheter...........

Obligationer ........

ITtlånta medel........

Aktier .................

Fordringar ...........

— 112 -

Balans den 30 juni 1930:

331,673: 91
317,382: —
6,838,646:6 7
1,474,425: os
6,620: —
21,975: 2 g

Summa

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1929...................

» vårterminen 1930...................

820

826.

Tillgångar.....

Inom linjen

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

................................................. 5,842,000: —

. Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

E. 33. Undervisning i medicinsk rörelsebehandling_____

Serafimerlasarettet:

E. 43. Understöd och ersättningar ....................................

44. Okade medel för serafimerlasarettets verksamhet
42/1928—9. Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet

Intressemedel m. m.............................

Sjukvårdsavgifter..................................................

Donations- och gåvomedel ....................................

Försäljningsmedel .................................

Ersättning för röntgenfotografier m. m.................................

Stockholms stads anslag till poliklinik....................................

Inkomster av fastigheten Pilträdet 2, 3 och 4 i Stockholm .........

4,250: —

120,750: —
200,000: —
85,518:61
48,473: 8 7
786,641: 68
19,000: —
16,693: 47
25,648: 0 9
20,800: —
90,028: 5 4

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................ 161,419:9 7

Övriga skulder..................................................................... 3,446,617:3 6

Inom linjen: -

Diverse medel ................................................ 1,444,487: 14

8,990,722: 9 o
21,050,062: 22

3,571,451: 41

1,417,804: 26

3,608,037:38

Summa 8,597,293: —

— 113 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder ................................................................................................... 2,260,992: 46

Inom linjen ........................................................................ 1,395,977: Sfi

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 407,410: 7»

Pensioner och understöd m. m................................................. 22,057:0 7

Driftkostnader m. m................................................................ 837,898: 2 8

Omkostnader för fastigheten Pilträdet 2, 3 och 4 i Stockholm ... 43,746: 85

Ombyggnad av lasarettet......................................................... 83,296:22 1,394,409:16

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ...................................

Innestående i bank och å postgiroräkning

Förskott...............................................

Fastighet ............................................

Obligationer.........................................

Utvänta medel ......................................

Aktier och kommanditlotter....................

Fordringar............................................

Inom linjen .........................................

................. 9,231: 55

................. 1,121,024:4 4

................. 1,848,427: 18

................. 1,187,000: —

................ 371,659:69

................ 16,975: 48

................. 80,060: —

................. 307,513: o» 4,941,891: ss

6,037,000: —

Summa 8,597,293: —

Enligt från lasarettet lämnad uppgift hava under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 därstädes
vårdats 6,220 patienter, därav 2,690 på medicinska och 3,530 på kirurgiska avdelningarna.

802960. Rev.-berättelse äng. statsverket flir år 1930.

II.

114

Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Allmänna barnbördshuset -

Asylen lör fattiga
barnaföderskor
och deras barn

Summa

Tillgångar .................................................. 2,115,006 24 993,697: 51 3,108,703: 75

Inkomster: Åttonde huvudtiteln: E. 45. Allmänna barnbördshuset i Stock- holm ....................................... 46. Verksamheten vid allmänna barn-bördshuset i Stockholm ............... Bidrag från Stockholms stad ........................ » » » län........................ Intressemedel m. m.................................... Ersättning för kost, städning m. m................ Legosängsavgifter .......................................	24,853: — 132,002: — 68,164: 6 7 40,029: 0 7 17,370: 44 109,835: 2 7 127,672: 50	46,205: 6 o	24,853: — 132,002: — 68,164:6 7 40,029: 0 7 63,576: 04 109,835: 27 127,672: 50
Säger	519,926: 9 5	46,205: 6 o	566,132: 55
Balans den 30 juni 1930: Skulder:
Utgiftsrester............................................	83,191: 54	3,774: 33	86,965: 8 7
Fonder m. m...........................................	2,084,832: 71	993,816: 69	3,078,649: 40
Säger	2,168,024: 2 6	997,591: 02	3,165,615: 2 7
Summa 4,802,957: 44	2,037,494: 18	6,840,451: 6 7
Kredit. Balans den 1 juli 1929:
Skulder ....................................................	2,109,985: 08	993,697: 51	3,103,682: 69
Utgifter:
Avlöningar...................................................	146,106: 88	9,740: 40	lo5.847: 2 8
Driftkostnader.............................................	264,367:13	25,950: 92	290,318: os
Inventariers anskaffning och underhåll ........	27,066: 29	1,616: 68	28,682: 92
Fastighetens underhåll och omkostnader........	51,281: 51	1,640: 20	52,921: 71
Diverse . ....................................................	10,638: oe	1,957: 7 7	12,595: 83
Fonderna tillgodoförda ................................	13,131: 2 7	5,299: 6 8	18,430: 95
Säger	512,591: 14	46,205: 60	558,796: 7 4
Leverering:
Till statskontoret ......................................	5,021: 16	—	5,021: 16
Balans den 30 juni 1930: Tillgångar:
Innestående i bank...................................	73,886: 28	14,165: 21	88,051: 4 4
Förskott...................................................	1,500: —	1,000: —	2,500: —
Fastigheter................................................	1,743,316: 5 5	103,448: 4 4	1,846,764: 99
Inventarier ......................................... ..	7,500: —	- -	7,500: —
Obligationer .............................................	267,502: 78	838,316:0 7	1,105,818: 80
Utlånta medel ..........................................	---	30,000: —	30.000: —
Fordringar...............................................	81,654: 56	10,661: 30	92,315: 85
Säger 2,175,360: oe	997,591: 02	3,172,951: 08

Summa 4,802,957: 44 2,037,494:18 6,840,451:57

Antalet av de å allmänna barnbördshuset och asylen under tiden 1 juli 1929—30 juni
1930 vårdade patienter har utgjort 5,209.

— 115 —

Rasbiologiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar.................................................................................................. 2,645: 15

Inkomster.

Åttonde huvudtiteln:

Basbiologiska institutet

E. 59. Avlöning åt chefen för institutet .. ........................	...... 12,000: —
60. Institutets verksamhet............ .............................	...... 65,000: —
N. 1. Ålderstillägg .......................................................	...... 1,090: —
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......	...... 7,960: —
Försäljningsmedel för böcker .................................................	..... 876:6 5
Anmärkningsmedel .............................................................	...... 389:88	87,225:	98
	Summa	89,871:	18
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar............................................................................	...... 63,333:21
Keseersättningar....................................................................	...... 6,183: —
Instrument och annan utrustning samt biblioteket.....................	...... 5,815: rs
Expenser m. m......................................................................	...... 11,155: 51	86,487:	—
Leverering:
Till länsstyrelsen i Uppsala län .............................................		417:	8 3
Balans den 30 juni 1930:
Tillgångar:
Inneståendc i bank ............................................................		2,966:	80
	Summa	89,871:	13

Farmaceutiska institutet. Debet. Balans den 1 juli 1929: Tillgångar ..............................................................................		23,216: 2 3
Inom linjen .........................................................................	.. 153,569:6 9
Inkomster: Åttonde huvudtiteln: Farmaceutiska institutet: E. 61. Avlöningar .............................................................	.. 71,461:67
62. Materialier m. m.....................................................	.. 22,900: —
N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........	.. 10,527: —
Termins-, kurs- och examensavgifter m. m...................................	.. 20,404:6 7	125,293: 24
	Summa	148,509:4 7

- 116 —

Kredit.

Utgifter

Avlöningar m. m..............................................

Materialier, instrument, böcker och. samlingar......

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m.
Egendomens underhäll, renhållning och diverse ...

Till statskontoret

Leverering:

8(5,667: 91
21,229: 0 7
5,719: 89

6’613: 83 120,230:70

1,050: —

Tillgångar:
Innestående i bank
Inom linjen:

Diverse medel ..

Balans den 30 juni 1930

......................... 27,228:7 7

......... 158,928: 89

Summa 148,509: 47

Under läsåret 1929—1930 hava vid institutet varit inskrivna 117 farmacie kandidater, varjämte
56 farmacie studerande deltagit i den för dem anordnade kursen.

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................ 1,833,276: 65

Inkomster.

A. XI. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

. egendomar........................................................................... 7,458: 24

Åttonde huvudtiteln:

Tekniska högskolan:

Högskolan:

E. 1. Avlöningar ......................................................... 660,800: —

Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet:

F. 3. Stipendier åt elever.......................................... 5,000:_

.4. Materiel m. m............................................. 337,515: 12

F. 5. Okade medel till samlingar och laborationer ............ 40,000:_

6. Okade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ............................................................ 25,000: —

7. Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier ................................... 30,653: 9 9

8. Komplettering av högskolans bibliotek..................... 12,325: 71

10. Överflyttning av högskolans bibliotek till den nya biblio teksbyggnaden

vid Valhallavägen i Stockholm ...... 2,000: —

11. Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen

avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid Valhallavägen
i Stockholm m. m.................................... 10,000:_

12. Reparation av högskolans modellsamling.................. 1,528: 45

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 123,000: —

— 117 —

Tekniska högskolan:

F. 16/1922. Inköp av maskiner m. m. för de nya laboratorierna 16,761:96

Elevavgifter m. m.................................................................. 171,517: 60

Donations- och gåvomedel ...................................................... 16,700: 33

Intressemedel ................................................................... 92,229: 97

Ersättning för å laboratorier och mekaniska verkstaden utförda

arbeten och undersökningar m. m........................................... 27,189: 07

Hyresmedel ........................................................................... 1,666: 76

Införselmedel ........................................................................ 4,929: 48 1,586,276: 62

Summa 3,419,553: 17

Kredit

Utgifter.

Avlöningar m. .................................................................... 941,624:3 7

Stipendier .............. 5,000: —

Samlingar och laborationer...................................................... 206,473: 82

Nyanskaffning av maskiner och instrument .............................. 57,282: 89

Biblioteket ........................................................................... 38,119: 31

Från donations- och gåvomedel utbetalda stipendier m. m.......... 67,178: 94

Allmänna omkostnader............................................................ 183,104: 2 4

Införselmedel ........................................................................ 4,850: 43 1,503,634: —

Leverering:

Till statskontoret..................................................................................... 29,502: 60

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................. 3,971: 68

Innestående i bank............................................................... 122,506: 70

Förskott .............................. 200:

Fastigheter ....................................................................... 11,000:

Obligationer och förlagsbevis................................................ 1,699,702:82

Kommanditlotter.................................................................. 45,000: —

Fordringar........................................................................... 4,035: 3 7 1,886,416:6 7

Summa 3,419,553:17

Anmärkning. I de i förestående tabell utbalanserade tillgångar ingår behållningarna å högolans
fonder och gåvomedel med tillhopa kr. 1,842,591: oo.

Antalet elever utgjorde 813 under höstterminen 1929 och 755 under vårterminen 1930.

— 118 —

Chalmers tekniska institut.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ......................................................

20,576: 68

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Chalmers tekniska institut:

Institutet:

F. 13. Avlöningar ............................................................ 203 284- 64

Vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet: ’

F. 14. Stipendier och premier åt elever ........................... 000:_

15. Materiel m. m....................................................... 02 ooo"_

F. 17. Okade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter.................................................................. 14,000: —

18. Okade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier ... 8,000:_

N. 10. Dyrtids till ägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 45^264:_

Inträdes- och terminsavgifter m. m................................................. 36 860"_

Hyresmedel m. m....................................................................... 2 301"_

Intressemedel..................................................................... 21387" 80

Diverse inkomstmedel........................... ''nio.'',.

........................................... aia- 74 454,616: 18

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1930:

.......... 4,561:30

Summa 479,754: 6 6

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1929

4,561: 80

Utgifter:

Avlöningar m. m..............................................

Stipendier och premier .....................................

Bibliotek, samlingar och laboratorier m. m........

Verkstaden.......................................................

Allmänna omkostnader .........................

331,773: 33
11,553: 54
38,456: 4 2
2,945: 20

63,884:38 448,612: ST

Leverering:

Till statskontoret ......................................................... 0 gog. 66

* länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län................................ ’ 29: 84 6 352- 40

...... Balans den 30 juni 1930 :

Tillgångar:

Kassabehållning.................................................

Innestående i bank .................................................

Förskott ........................

715: —

14,950: 79

4,561: 80 20,227: 59
Summa 479,754: 66

elever uPPgick under höstterminen 1929 till 534 samt under vårterminen 1930

till 4oo.

— 119 —

Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.

Tillgångar .

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

16,000: ci

Inkomster

''Tionde huvudtiteln:

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna.

D. 2. Manufakturernas befrämjande ..........

Avgifter för materialprovningar m. m.................

Intressemedel....................................................

3,000: —

25,239: 4 5

660:17 28,899:62

Summa 44,900: 2 3

Kredit.

Balans den 1 juli 1929

Skulder

202: n

Avlöningar och pensioner
Övriga omkostnader........

Utgifter:

22,539: 4 9

4,537: 85 27,076: 84

Balans den 30 juni 1930

''Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank ................................................

960: 50

16,660: 78 17,621: 28
Summa 44,900: 23

— 120 —

Skolöver -

Åttonde hSS? UDder byggUadSStyrelSenS vård stäende egendomar ..............

G. 1. Skolöverstyrelsen.......................

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen...................

Ilyggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen

Kxpeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen .......................

Tryckning av undervisningsstatistik .......................

Allmänna läroverken ...................

''^''verte^m.^fl^^roanstSter1.läro

Folkskoleseminarierna...........................

Studentkurser och parabel [avdelningar vid vissa folksköleseminarier m in........

harares vid folkskoleseminarierna studiebesök vid folkskolor
Utbildnings 1curs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna bärn''.’.''.’...''”’
Verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström

Gratifikationer åt gymnastikinspektörer ..................... ’

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ..................

Understöd åt folkhögskolor ..............................................................

Befrämjande av dövstumundervisningen

Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen mäm. äää''
Understöd åt folkbiblioteksväsendet

- anätalt6r °*h föreniDSar- »om an ordna'''' popiilääveteäskapligä före Nykterhetens

främjande: ...................................................................

K. 9. Undervisnings- och upplysningsverksamhet

18.

1 a.
3.
6.
7.
9.
18.
21.
34.
43.
49.
17.
1.
o

10.

hetsundervisningen
Understödjande av skididrotten bland ungdomen
Extra utgifter

Dvitidstlll^lffÖr JiSS pe“i’''in''°“ den ^ilä ätatsförvaitningen !!''.
r,irr ldstlllag^ åt befattningshavare i statens tjänst

d- 13/1928—9. Yrkespedagogisk centralanstalt....
Elfte huvudtiteln:

C 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål

btudentexamensavgifter...................

Bealskolexamensavgifter

Summa!

1 Tillgångarna den 3% 1930 utgjordes av tillgodohavande i bank.

styrelsen,

Debet		Kredit			Summa
! Tillgångar den 1 lh 1929	) \| Uppbörd 1	i Leverering från stats-kontoret	Utgifter	\| Leverering j till stats-j kontoret	Tillgångar den 30/6 1930
i —	1 i	816	—	I		—	—	816	—	—	I	816	—
_	—	2,211	67	548,351	82	549,910	08	653	41	_		550,563	49
—	—	—	—	10,500	—	6,963	10	3,536	90	—	—	10,500	_
—	—	—	—	4,800	—	4,800	—	—	—	—	—	4,800	—
—	—	—	—	1,800	—	1,800	—	—	—	—	—	1,800
—	—		—	8,251	22	8,251	22	—	—	—	—	8,251	22
\| 1,200	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,200	—	1,200	—
—	—	—	—	7,000	—	7,000	—	_	_	_	_	7,000	_
—	—	—	—	7,919	—	7,919	—	—	—	—	—	7,919	—
—	—	258	15	65,368	76	65,368	76	258	15	—	—	65,626	91
—			—	4,020	—	4,020	—	—	—	—	—	4,020	—
—			—	9,000	—	9,000	—	—	—	—	—	9,000	—
—	—	—	—	36,811	01	36,811	01	—	—	—	—	36,811	01
—	—	—	—	20,000	—	20,000	—	—	—	—	_	20,000	_
8,514	05	173	81	95,915	—	62,774	50	1,265	56	40.562	80	104,602	86
—	—	—	—	7,787	50	7,787	50	—	—	—	—	7,787	50
—	—	—	—	3,000	—	3,000	—	—	—	—	—	3,000	_
1,000	—	161	50	4,500	—	3,113	97	2,047	53	500	—	5,661	50
—	—	—	—	24,327	75	23,851	71	—	—	476	04	24,327	75
\| 1,948	24	6,000	—	33,300	74	41,104	2 9	144	6 9	—	—	41,248	98
j —	—	—	—	3,000	—	3,000	-	—	—	—	—	3,000	—
—	—	—	—	3,000	—	3,000	-	—	—	—	—	3,000	—
. —	—	—	—	18,000	_	17,040	_	_	_	960	_	18,000
1,529	40	6,389	50	34,500	—	35,404	65	4,028	35	2,986	—	42,418	90
1,808	12	—	—	9,350	—	5,993	50	1,312	12	3,852	50	11,158	12
	—	—	—	4,762	61	4,762	61	—	—	—	—	4,762	61
	—	—	—	79,774	—	79,735	74	38	26	—	—	79,774	_
8,767	50	9,818	78	6,408	57	12,899	94	—	—	12,094	9 1	24,994	85
—	—	—	—	6,816	_	6,816	_	_	_	_	_	6,816
8,13o 40	—	—	9,000	—	7,259	92	—	08	9,875	40	17,135	40
14,100	—	—	—	14,100	—	14,0*0	86	19	14	14,100	—	28,200	—
47,002)71	25,829	41	1,081,368(98	1,053,468	26	14,120	19	1 86,607	e ö\|	1,154,196	10

Allmänna

Uppsala ärkestift : Uppsala högre allmänna läroverk —......... Gävle » » » ............... Hudiksvalls högre » » ............... Enköpings samrealskola ........................... Söderhamns » .......................... Norrtälje » ........................... Lidingö » ........................... Bollnäs ........................... Vaxholms » ...........................	Antal lärjungar	Debet
Höst- j terminen j 1929	Vår- terminen 1930	Tillgångar ! den V? 1929	Inkomster
i	2	3	4
550 453 205 139 124 85 239 83 28	546 440 202 135 123 86 240 81 28	121,439 247,936 104,474 29,242 48,099 17,313 2,329 409	17 04 49 47 50 78 66 04	402,104 294,262 193,000 89,513 104,507 75,022 101,259 37,417 14,553	02 75 40 04 69 17 88 89 66
Säger Linköpings stift: Linköpings högre allmänna läroverk ......... Norrköpings » » » ......... Västerviks » » » ......... Eksjö » » » ......... Vimmerby samrealskola ........................... Vadstena » ........................... Motala » ........................... Mjölby » ........................... Tranås » ...........................	1,906	1,881	571,244	10	1,311,641	44
603 504 110 278 113 86 141 22 30	593 495 112 282 113 84 140 22 33	327,000 230,638 135,962 37,824 21,631 15,747 1,714	25 89 62 15 77 92	464,865 863,719 152,502 155,518 79,683 68,744 62,211 13,482 17,212	31 41 78 06 30 95 35 92 26
Säger Skara stift: Skara högre allmänna läroverk............. Vänersborgs högre allmänna läroverk......... Borås » » » ......... Skövde » » > ........ Mariestads samrealskola ........................... Lidköpings » ........................... Alingsås » ........................... Falköpings » ........................... Trollhättans » .......................... V ara » ........................... Ulricehamns » ...........................	1,887	1,874	770,519	60	1,377,940	33
319 301 416 238 109 141 199 213 137 41 18	311 304 415 237 110 140 197 208 137 39 19	213,260 85,769 106,814 25,547 47,816 105,271 33,417 16,096 6,875 470	36 18 71 2 3 27 18 32 96 65 62	271,170 221,495 266,311 137,548 82,570 90,413 110,054 119,811 61,341 23,684 12.871	10 29 76 86 48 bO 99 68 98 23 03
Säger Strängnäs stift: Strängnäs högre allmänna läroverk ............ Orebro » » » ............ Nyköpings » » » ............ Eskilstuna » » » ............ Södertälje > » » ............ Askersunds samrealskola........................... Katrineholms » ...........................	2,132	2,117	641,339	42	1,397,274	18
182 620 240 341 345 105 140	182 621 239 340 338 104 137	412,861 220,593 83,439 35,620 66,106 29,730 2,647	80 57 05 65 23 58 60	184,574 413,344 212,233 192,452 239,587 68.848 69,304	83 86 68 67 88 40 50
Säger	\| 1,973	1,961	850,999	43	j 1,380,346	77

123

läroverken m. m.

		Kredit	Summa
Skulde den 30/ 1930	Skulder den 1/i 1929	Utgifter	Tillgångar den 30/6 1930
Kassa- behållning	Utlånta medel	! Fordringar	Summa
5	6	i	8	9	10	11	12
406	67	1,063	2 2	387,722	84	37	97	133,659	35	1,466	48	135,163	80	523,949	86
1,876	83	5,789	74	280,292	61	452	35	253,061	85	4,479	07	257,993	27	544,075	62
24-1	50	—	—	184,881	13	234	57	112,359	19	242	50	112,836	26	297,717	39
121	51	131	97	87,152	66	142	50	31,328	38	121	51	31,592	39	118,877	02
7,235	06	1,784	43	144,087	14	339	26	6,396	36	7,235	06	13,970	68	159,842	25
329	55	64	09	75,051	16	161	01	17.059	64	329	55	17,550	20	92,665	45
	—	—	—	99,111	36	110	78	4,367	35	—	—	4,478	13	103,589	49
! —	—	361	05	36,506	15	—	—	959	73	—	—	959	73	37,826	93!
—	02	—	—	11,824	01	—	—	2,729	66	—	—	2,729	6 6	14,553	67
10,212	14	9,194	50	1,306,629	06	00 t>* T* rH	44	561,921\|6i	13,874	17	577,27442	1,893,097	68
				409,803	01			380,468	55	1,593	75	382,062	30	791,865	31
—	—	--	—	350,650	53	865	01	242,842	12	—	—	243,707	13	594,357	66
—	—	—	—	150,982	40	369	20	136,939	07	175	—	137,483	27	288,465	67
—	—	—	—	149,751	22	76	11	43,515	35	—	—	43,591	46	193,342	68
—	_	—	—	78,558	28	102	71	22,653	46	—	—	22,756	17	101,314	45
—	—	—	—	68,104	47	222	03	16,166	22	—	—	16,388	25	84,492	7 2
266	06	408	58	60,812	21	12	01	2,693	47	266	06	2,971	54	64,192	33
—	—	—	—	11,989	26	214	84	1,278	82	—	—	1,493	66	13,482	92
—	—	—	—	16,125	36		—	1,081	23	5	6 6	1,086	89	17,212	2 5
266	06	408	58	1,296,776	74	1,861	91	847,638	29	2,040	47	851,540	67	2,148,725.9 9
383	52	523	5 2	269,778		818	78	212,050	61	1,643	06	214,512	45	484,813	97
—	—	58	7 L	219,044	57	—	—	86,972	06	1,189	13	88,161	19	307,264	47
506	74	1,432	69	265,408	57	1,284	29	104,273	17	1,234	48	106,791	94	373,633	20
398	05	822	31	134,303	25	151	84	27,818	68	398	05	^8,3(58 57	163,494	13
—	—	—	—	82,301	91	—	—	47,994	84	90	—	48,084 84	130,386	75
—	—	—	—	90,995	16	—	—	102,932	47	1,757	30	104,689 7 7	195,684	93
—	—	58	31	108,038	73	396	51	34,978	76	—	—	35,375 2 7	143,472	31
—	—	—	—	118,601	62	185	41	17,121	61	—	—	17,307	02	135,908	64
57	40	616	66	59,686	84	49	49	7,836	52	85	52	7,971	53	68,275	03
74	2 9	—	—	23,383	47	771	38	—	—	74	29	845	67	24,229:14
—	—	—	—	12,472	45	4	57	375	28	18	78	398	58	12,871 lös
1,420	—	3,512	20	1,384,014	57	3,662	27	642,354	—	6,490	56	652,506	83	2,040,033	60
802	59	714	54	174,256	28	355	17	416,526	21	6,387	07	423,268	4 5	598,239	2 2
522	97	839	14	404.381	74	—	—	228,170	91	1,069	61	229,240	62	634,461	40
2,777	25	1,264	50	209,969	95	j -	—	84,063	23	3,152	25	87,215	48	298,449	93
—	—	—	—	183,742	58	j 363	82	43,666	9 2	300	—	44,330	74	228,073	32
1,096	—	2,965	H9	236,005	65		—	66,082	21	1,736	36	67,818	57	306,790	11
2,423	36	3,036	63	67,442 96		—	27,974	85	2,548	36	30,522	71	101,002	29
—	—	—	—	68,449 lia	1 —	—	\| 3,502	97	—	—	3,502	97	71,952	10
7,622	17	8,820! 7 0	11,344,248(2»	\| 7I8!»«	\| 869,986\|so	j 15,193	65	8H5,899\|4 4	2,238,668	37

124

	1	2	3		4
1 Västerås stift:
Västerås högre allmänna läroverk ............	475	469	105.633	58	318,444	4 0
Falu » » » ............	410	402	182,149	15	351,065	80
Arboga samrealskola.................................	61	60	25,062	74	66,894	97
Sala » ................................	lil	108	9,579	76	76,722	17
Köpings » ................................	91	86	15,248	51	60,475	66
'' Stora Tuna » ................................	156	155	1,311	30	73,080	13
Mora .............................	26	25	—	—	13,102	68
Säger	1,330	1,305	338,985	04	959,785	87
Växjö stift: Växjö högre allmänna läroverk............	357	354	122,046	14	267,602	88
J önköpings » » » ............	526	522	246,417	81	336,593	20
Kalmar » » » ............	410	407	13,730	31	272,663	36
Kalmar högre allmänna läroverks donations-fonds delegation....................................			292,512	18	16,122	48
Oskarshamns samrealskola........................	129	125	15,187	81	86,919	51
Nässjö ...............	152	152	5,552	—	71,375	55
Ljungby » ........................	46	44	413	—	23,595	82
Mönsterås » ..............	44	44	337	22	22,717	60
Säger	1,664	1,648	696,196	47	1,097,590	40
! Lunds stift: Lunds högre allmänna läroverk.........	437	434	118,820	98	467,035	46
Malmö » » » ........	799	789	223,184	90	520,753	40
Kristianstads » » » .........	423	419	464,289	92	313,492	25
Karlskrona » » » ........	494	493	314,211	34	305,145	80
Hälsingborgs » » » .........	545	544	152,696	27	364,911	59
Ystads •»■»■» .........	248	249	117,453	35	198,824	69
Landskrona » » » .........	249	248	88,065	12	156,793	2 4
Malmö » » »för flickor	36	41	_	33,905	50
Hälsingborgs :> » » » »	49	52	—	_	42,023	96
Malmö realskola.................................	423	408	37,338	04	221,954	56
Karlshamns > .................................	138	139	29,302	37	87,980	53
Ängelholms samrealskola..........................	209	205	36,058	06	108,830	49
Träll eborgs » ........................	172	164	70,626	41	119,376	61
i Hässleholms > ...........................	174	172	2,542	50	66,015	64
Höganäs » ...........................	141	139	5,454	61	61,207	46
Ronneby » ...........................	100	98	6,000	54	54,344	71
Eslövs i> ...........................	92	93	1,665	18	40,249	8 7
Anderslövs »	26	25	—	_	14,306	19
1 Tomelilla » ........................	39	38	—	—	19,718	61
Säger	4,794	4,750	1,667,709	5 4	3,196,870	4 0
Göteborgs stift:
Högre latinläroverket i Göteborg...............	921	909	233,935	69	492,487	40
» realläroverket i » ...............	685	681	169,949	90	449,660	99
Halmstads högre allmänna läroverk............	499	494	115,265	91	305,668	50
Uddevalla » » » ............	279	279	28,278	18	164,679	4 5
Göteborgs » » » för flickor	68	67	_	_	50,676	59
Göteborgs västra realskola........................	443	438	39,995	24	225,952	11
» östra 2 ........................	499	499	32,718	93	236,948	3 2
Varbergs samrealskola...........................	138	132	16,865	14	89,535	02
Strömstads > .........................	99	96	4,610	99	73,415	37
Falkenbergs » ........................	110	lil	1,556	54	49,501	34
Lysekils »	51	51	656	01	25,090	40
Sägerl	3,792	3,757	643,832 4 8	2,163,615(49

— 125 —

5	6	1	7		8	9	10		11		12
5,794	73	3,852	2 5 •	i I i 313,500	15	586	! 62	105,119	65	6,81410	j 112,520	37	429,872	77
214	0 8	310	46	340,411	55	95	50	191,202	75	1,409	37	192,707	6 2	533,429	63
_	—	562	2 0 i	68,613	3 2	198	631	22,583	06	—	—	22,781	69	91.957	71
30	32	58	52;	76,268	69	30	681	9,944	04	30	32	10,005	04	86,332	25
_	_	—	—!	61,819	58	165	74	13,502	20	236	65	13,904	59	75,724	17
—	—	--	—	63,381	91	—	—	11,009	52	—	—	11,009	52	74,391	48
90	63	—	—	12,798	50	—	—	394	81	—	—	394	81	13,193	31
6,130	36	4,783j	43	936,794j	2 0	1,077(	17	353,756	08)	8,490	44	363,323)6 4	1,304,901	27
7,000		7,437	41	264,475	Cl			117,184	; 92;	1 7,551	35	124,736	27	396,649	02
j _	_	—	—	341,771(05	1,205	59	240,034	87	—	—	241,239	96	583,011	01
4,460(45	4,062	61	274,027124	—	—	12,166	32	597	95	12,764	2 7	290,854	12
J _	_	_	_	16,566:38	_	_	286,860	45	5,207	83	292,068 2 8	308,634	66
36	7 5	463	90	84,856 08	10	—	16,511	2 2	302	77	16,824 09	102,144	07
_	_	_	—	74,790179	195	02	1,941	74	—	—	2,136	76	76,927	55j
_	_	47	43	23,011 33	—	—	950	06	—	—	950(06	24,008	82
I —	—	—	—	21,832 os	—	—	1,222	79	—	—	1,222	7 9	23,054	82
11,497\|20	12,011	38(1,101,330121	1,410(61	676,871	97	13,659	90	691,942(48	1,805,284	07
i 84,173	88	40,954	85	1 381,802)60			163,098	99	84,173	88	247,272	87	1 670,030!32i
14,231	27	—	—	473,202 3 7	528	60	270,207	33	14,231	27	284,967	20	758,169	57
147	44	118	85	306,481	19	388	80	470,793	33	147	44	471,329	57	777,929	61
—	_	2,097	86	309.004	02	—	—	302,578	69	5,676)5 7	308,255	26	619,357	14
33,250	—	33,250	—	363,743	96	175	96	153,687	94	—	—	153,863	90	550,857	86
i -	—	_	—	195,368	97	—	—	118,170	02	2,739	05	120,909	07	316,278	04
300	—	300	—	145,721	24	—	—	98,837	12	300	—	99,137	12	245,158	36
i -	—	—	—	28,590	89	90	05	5,224	56	—	—	5,314	61	33,905	50
—	—	—	—	36,584	72	—	—	5,439	24	—	—	5,439	2 4	42,023	96
1 6.217	81	1,655	37	221,487	29	37	25	36,112	69	6,217	81	42,367	7 5	265,510	41
1 -	—	—	—	85,789	58	350	41	31,142	91	—	—	31,493	32	117,282	90
! —	—	—	—	106,227	53	29	36	38,631	66	—	—	38,661	02	144,888	55
	—	—	—	117.803	2 2	382	22	71,817	58	—	—	72,199	80	190,003	02
—	—	—	—	62,998	94	—	—	5,559	20	—	—	5,559	20	68,558	14
—	—	—	—	54,838	93	—	—	11,823	14	—		11,823	14	66,662	07
—	—	40	—	50,316	16	! 249	25	9,428	57	311	2 7	9,989	09	60,345	25
—	—	—	—	37,669	18	—	—	4,133	59	112	23	4,245	8 2	41,915	— (
—	—	—	—	12,316	31	403	71	1,586	17	—	—	1,989	88	14,306	19\|
471	—	—	--	18,013	66	i 1,704	85	—	—	471	—	i 2,175	85	20,189	61
138,791	40	78,416! 93 j3,007,960	76	\| 4,340(16(1,798,272	73	114,380(6211,916,993171	5,003,371	4 0
;	1-		1	486,926	04			238,012	90	1 1,484	15	1 239,497 05	726,423	09
251	15	1,656	12 4	. 437,043	7 (		—	180,30C	7 2	861	38	181,16210	619,862	01
1 -	—	—	i —	! 311,505	99	601	93	108,270	90	555	59	109,428(42	420,934	41
—	—	—	1 —	j 162,470	7 0 —	—	29,961	19	525	69	30.486! 8 s	192,957	58
—	_	—	i —	47,113	7 5	373	85	3.188	9 9	—		3,562\|8 4	50,676	59
262	96	262	96	224,653	99	314	19	40,7 lii	21	262	9b	41,293 86	266,210	81
—	—	—	i _	S 233,164	or		—	36,347	82	155	87	36,503	19	269,667	25
115	87	1,212	joe	87,831	5 9	22(	5 C	16,755	64	490	1?	17,472	88	106,516	08
420	98	338	j 38	72,356	85	432	4b	5,311	70	—		5,752	16	78,447	84
—	_	—	—	47,232	20,	—	3,825	68	—		3,825	68	51,057	88
—		—	1 —	\| 23,678	3 81		\| 2,068	08	—		\| 2,068	03	25,746	41
1,050, a t	3,469\|6f>j2,133,977	{ 251 1,948(99	\| 664,767)7 8	\| 4,33513 2 671,052(09	2,808,498\| 9 s

— 126

1 ~ .....	1	1 2	3		4	—
; Karlstads stift:
Karlstads högre allmänna läroverk ............	522	516	195,768	78	i 361,286	36
Arvika samrealskola...............................	114	118	19,116	72	76’085	80
Kristinehamns samrealskola ....................	277	273	31,973	90	125427	72
Åmåls » ..................	142	143	39,017	88	88,362	06
\| Filipstads » ...........	lie	118	71,254	80	84,949	65
Karlskoga »	83	83	1,654	28	41,206	05
Säffle j> .....................	64	63	822	05	27,466	59
Säger	1,320	1 1,314	359,608	41	804,484	28
1 Härnösands stift:
Härnösands högre allmänna läroverk .........	279	275	184,895	95	242,176	04
Östersunds » » »	384	381	80,712	47	262,084	19
Sundsvalls » » »	461	453	167,976	82	306,360	89
Örnsköldsviks samrealskola.............	240	239	35,386	44	115,529	91
j Sollefteå » ..........	97	97	1,605	72	50,862	85
Ströms »	57	55	185[ 84	26,578	72
Säger	1,518	1,500	470,762	74	1,003,592	60
Luleå stift:
Luleå högre allmänna läroverk................	274	269	49,376	21	221,042	83
\| Umeå » » » ........	367	371	90,114	47	256,826	27
Piteå samrealskola ................	116	1.16	38,802	33	77,926	16
Haparanda » ...............	72	72	49,326	64	127,399	21
Skellefteå :> .............	212	207	33,687	84	111,876	18
j Bodens » ..........	145	137	5,968	40	73,684	51
Nederkalix > ...............	43	42	—	—	21,344	94
Säger	1,231	1,214	267,275	89	890,100	10
Visby stift:						j
Visby högre allmänna läroverk.........	235	234	91,156	58	204,349	H
Stockholms stad:
Högre lärarinneseminariet jämte därmed för-
enade undervisningsanstalter ... ..............	1 529	1 529	219,932	16	664,616	45
Högre latinläroverket å Norrmalm .........	739	724	112,193	51	95,837	56
» allmänna läroverket å Södermalm ....	832	821	57,920	07	115,556	84
* realläroverket å Norrmalm...............i	655	645	74,275	13	73,920	871
» allmänna läroverket å Östermalm ......\|	874	865	67,756	85	115,649	94
» » »Kungsholmen...!	558	562	16,043	47	55,692	19
» » för flickor! Stockholm	79	77	—	—	13,665	90
Vasa realskola ....................................!	569	565	42,212	36	70,396	55
Katarina » ..................................	483	484	98,277	51	45,849	98
Nya elementarskolan (statens provskola)......j	447	446	26,473	72	61,488	14
Direktionen över Stockholms stads under-;
visningsverk ......................................	—	- 1	678,376	90	2,841,589	16
Säger	CO t> 1 ,dj	5,718\|	1,393,461	68	4,154,263	58f
Summa''	329,546\|	8 29,273\|	8,763,091 8 8	19,941,854\|97

Endast kvinnliga elever.

Härav utgör antalet flickor: i högre läroverken 1,703 och i samrealskolorna 2,673 eller
•> » » » » » » 1,612 » » » 2,641 »

- 127 —

5	6	.....1	7	—	8		9	!	10		11	12
_				355,968	70	358	63	200,154	21	573	60	201,086	44	557,055	14
	_	_	_	78,176	05	493	58	16,532	89	—	—	17,026	47	95,202	52
_	____	51	26	122,961	22	51	67	34,037	47	—	—	34,089	14	157,101	62
_	_		_	87,468	93	451	57	39,289	13	170	31	39,911	01	127,379	94
1,863	43	517	6 6	82,887	35	167	14	72,252	24	2,243	49	74,662	87	158,067	88
1,937	_	1,061	29	40,035	65	—	—	3,700	39	—	—	3,700	39	44,797	33
	—		—	25,776	73	—	—	2,462	20	49	71	2,511	91	28,288	64
3,800	43	1,630	21	793,274	63	1,522	59	368,428	53	3,037	11	372,988	23	1,167,893	07
				232,682	12			193,086	23	1,303	64	194,389	87	427,071	99
165	99	_	_	258,558	84	54	45	84,316	03	33	38	84,403	81	342,962	65
14	28	1,520	37	300,604	19	633	81	169,226	84	2,366	78	172,227	43	474,351	99
84?	93		_	113,465	5 0	174	43	37,276	42	847	98	38,298	78	151,764	28
		_	_	48,747	31		—	3,721	26	—	—	3,721	26	52,468	57
—	—	4	77	25,422	12	—	—	1,337	17	—	—	1,337	17	26,764	06
1,028	2 0	1,525	14	979,480	08	862	69	488,963	95	4,551	68	494,378	32	1,475,383	54
395		932	24	219,240	64	1	21	50,244	95	395	65	50,641	81	270,814	69
	_	_	252,782	73	450		93,708	01	—	—	94,158	01	346,940	74
		__	_	72,892	62	2,498	03	41,044	09	293	75	43,835	87	116,728	49
_	_	1,272	18	126,172	61	—	--	49,140	15	140	91	49,281	06	176,725	8 5
_	_		_	114,261	99	257	69	31,044	34	—	—	31,302	03	145,564	02
		_	_	73,003	01	—	—	6,649	90	—	—	6,649	90	79,652	91
—	—	—	—	19,690	14	—	—	1,654	80	—	—	1,654	80	21,344	94 !
395	65	2,204	42	878,043	74	3,206	93	273,486	24	830	31	277,523	48	1,157,771	G 41
				199,016	65	581	75	95,807	33	100	37	96,489	45	295,506	10
19,090	26	20,790	06	102,086	82	3,087	04	758,584	89	19,090	06	780,761	99	903,638	87
2,237	53	2,608	64	87,673	03	19	36	116,374	25	3,593	32	119,986	93	210,268	60
160	8S	37	50	93,384	39	—	—	79,551	10	664	80	80,215	90	173,637	79
3,914	37	2,402	09	71,058	65	185	17	74,550	09	3,914	37	78,649	63	152,110	37
3,498	42	1,990	15	111,177	36	1,297	12	67,699	69	4,740	89	73,737	70	186,905	21
1,185	63	180	2 9	56,090	13	11	06	15,362	70	1,277	11	16,650	87	72,921	29
			_	11,313	86	8	95	2,252	19	91	40	2,352	54	13,665	9 0 i
	_	872	78	64,498	83	—	—	46,760	86	476	44	47,237	30	112,608	91
	_		_	45,691	95	—	—	98,435	54	—	—	98,435	54	144,127	49
38,542	91	44,000	—	49,901	48	346	31	32,185	44	71	54	32,603	29	126,504	77
3,193	24	5,223	G0	2,891,682	98	439	16	615,304	27	10,509	2 9	626,252	7 2	3,523,159	30
71,823	2 4	\| 78,105	11	3,584,558	98	5,394\|17	,1,907,061	02	44,429	22	1,956,884	41	\| 5,619,548! 50
254,037	81	\| 204,082	1 9	18,946,105	10	i 28,066	! f» 7	9,549,316	<18	231,413	(7 2	9,808,796	! 8 7	(28,958,984	Ilo

tillsammans 4,370.
» 4,253.

— 128 —

Statens folk- och

	1 _	o	3		4	—
1 Folkskoleseminariet i: Stockholm (kvinnligt enkelseminarium med studentkurs).........................	103	101	10,457	97	218,185	27
Uppsala (manligt dubbelseminarium) .........	121	122	2,240	61	248,649	35
Strängnäs (manligt enkelseminarium) .........	56	56	9,492	72	147,508	46
Linköping (manligt dubbelseminarium) ......	123	122	9,472	76	232,515	6S
j Växjö (manligt enkelseminarium med student-kurs) ...................	107	107	9,519	65	179,898	03
Kalmar (kvinnligt enkelseminarium)............	78	78	102	49	145,757	02:
Lund (manligt dubbelseminarium)...............	122	122	9,836	74	236(386	92;
Landskrona (kvinnligt enkelseminarium)......	80	80		_	167,436	03''
Göteborg (manligt dubbelseminarium).........	143	143	5,720	31	305,673	06
Skara (kvinnligt enkelseminarium) ............	79	79	44	01	142(l44	21
Karlstad (manligt dubbelseminarium) ..	120	120	11,805	82	253,210	32
; Falun (kvinnligt dubbelseminarium)......	124	124	20,509	18	245,106	74
Härnösand (manligt enkelseminarium)......	82	82	8,499	6 8	150,430	12
Umeå (kvinnligt dubbelseminarium) ............	123	121	46,805	75	210,460	50
Luleå (dubbelseminarium, samseminarium)... Småskoleseminariet i:	97	97	1,080	84	237,041	80!
Haparanda ..................	39	39	1,983	29	80,280	43
Murjek ............................	41	40	3,095	61	73,586	19
Lycksele ............... . .......	46	45	540	29	93,958	96!
Hagaström ..............	34	34	99	40	48,380	84
Summa	1,718	1,712	151,307	07	3,416,609! 9 3

129

småskoleseminarier.

5		6				8	9	10		ii		12
				219,876	69	1,196	03	7,570	52			8,766	55	228,643	24
—	—	—	—	248,801	17	207	67	1,601	52	279	60	2,088	79	250,889	96
1,792	67	2,387	2 6	143,026	90	283	87	11,303	15	1,792	67	13,379	69	158,793	85
—	—	—	—	238,065	48	875	40	3,047	56	—	—	3,922	96	241,988	44
			_	179,851	98	82	12	9,280	54	203	04	9,565	70	189,417	68
—	—	—	—	145,702	28	157	28	—	—	—	—	157	28	145,859	51
—		—	—	239,262	89	347	84	6,612	93	—	—	6,960	77	246,223	66
965	22	1,981	59	166,419	66									168,401	25
—	—	160	66	302,289	07	46	19	8,897	45	—	—	8,943	64	311,393	3 7
3,021	62	6,627	12	138,580	79	1	98	—	—	—	—	1	93	145,209	84
—	—	—	—	252,463	15	25	40	12,527	59	—	—	12,552	99	265,016	14
—	—	_	—	244,303	78	—	—	21,312	09	—	—	21,312	09	265,615	87
82	18	11	71	155,150	22	—	25	3,767	62	82	18	3,850	05	159,011	98
—	—	—	—	219,220	88	78	93	37,966	49	—	—	38,045	42	257,266	2 5
—	—	—	—	235,263	06	—	—	2,859	58	—	—*	2,859	58	238,122	64
_	_	_	_	79,206	29	169	45	2,887	98	_	_	3,057	43	82,263	72
—	—	—	—	71,665	52	1,016	28	4,000	—	—	—	5,016	2 8	76,681	80
_	—	—	—	86,275	65	—	—	8,223	60	—	—	8,223	6 0	94,499	25
—	-	—	—	48,042 4 5	437179	—	—	—	—	437	79	48,480	24
5,861	69	11,168 3é\|3,413,467 st	4,926 43	141,858 62	2,357	49	149,142 64	3,573,778	69

9 —

802960. Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1030. II.

— 130 —

Tysta skolan å Lidingön.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................ 1,598,901:61

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

I. 52. Tysta skolan å Lidingön............................................ 20,000:_

Inkomster av egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen

i Stockholm ...................................................................... 101,283: 37

Intressemedel ........................................................................ 21,074: 40

Gåvomedel................. ........................................................... 1 000:_

Ersättning för bostad, kosthåll m. m........................................ 5,508:9 9 148 866-7 6

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1930:

4,784: 58

662,673: 56 667,458: o 9

Summa 2,415,226: 52

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder................................................................................................... 668,171: 81

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 30,827: 7 4

Pensioner ............................................................................ 4 453._

Till statens pensionsanstalt inbetalda avgifter .. ........................ 622:_

Undervisningsmateriel och inventarier....................................... 1,542: 26

Kosthåll, sjukvård m. m......................................................... 13 072:19

Utgifter för egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen

i Stockholm ..................................................................... 64,637: 84

Allmänna omkostnader ............................................................ 41 608:94

Nedskrivning av värdet å Lidingöfastigheten.............................. 2ö’,000: — 448493-97

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Obligationer ..............................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier.........................................

177:06
6,127: 68
392,255: —
1,200,000: —
1: —

,598,560: 74

Summa 2,415,226: 62

Antalet elever uppgick under höstterminen 1929 till 35 samt under vårterminen 1930 till 40.

— 131 -

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar

1,063,994: 4 4

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

I. 54. Institutet och förskolan ....................................... 113,634: 78

I 69. Understöd åt blindlärarelever....................................... 30: —

70. Tryckning av blindskrifter......................................... 1,024: 9 8

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

114,689: 7 6
274,694: 91
6,830: 9 9

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................ 41,287: 68

Diverse medel..................................................................... 1,035,079: 91 1,076,367: 49

Summa 2,536,577: 69

— 132 —

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1929

1,056,959: n

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

I. 54. Institutet och förskolan............................................

55. Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan ...
I. 67. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter
......................................................

68. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare

69. Understöd åt blindlärarelever..........................................

70. Tryckning av blindskrifter............................................

N. 1. Ålderstillägg ...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................

10. Dyr tids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

I. 59/1927—8. Elektrisk servisledning till institutet och förskolan
.......................................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

216,784: 78
31,538: 92

22; 22
4,366: os
180: —
8,024: 98
11,800: —

13,708: 58
35,177: —

4,600: —

326,202: 54
78,570: 69
2,9£8: 55

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank ...................................................

Fastigheter ................................................................

Inkomstrester ................................................

Obligationer................................................................

5,631: 33
58,000: —

42,603: 96

965,620:7 5 1,071,856:0 4
Summa 2,536,577:59

Lärjungarnas antal uppgick under höstterminen 1929 till 154, därav 85 gossar och 69
flickor, samt under vårterminen 1930 till 154, därav 85 gossar och 69 flickor.

— 133 —

Läroanstalterna för blinda.

Växjö Kristinehamn Uppsala Summa

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar............................................. 169,019: 66 114,699: 28 -- 283,718: 94

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln: Förskolan för blinda i Växjö: I. 57. Förskolan..............................	20,600: —			20,600: —
58. Förstärkning av anslaget till för-skolan ...........................	4,000: —		_ _	4,000: —
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda: X. 59. Avlöningar ...........................		17,300: —		17,300: —
60 Materialier, expenser m. m.......	--—	11,000: —	- —	11,000: —
61. Förstärkning av reservations-anslaget till materialier, expen-ser m. m............................		9,700: —		9,700: —
62. Uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning ............	_ _	5,600: —	_ _	5,600: —
63. Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare .......	__	5,000: —	_ _	5,000: —
I. 66. Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor........................			25,000: —	25,000: —
67. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisnings-anstalter ................................	32: —			32: —
68. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare .........	434: 15	_ _	_ _	434: 15
N. 1. Ålderstillägg ...........................	2,100: —	2,400: —	—	4,500: —
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats-förvaltningen ...........................	2,350: —	3,675: —		6,025: —
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........................	7,578: —	13,520: —	_ _	21,098: —
Elevavgifter ................................... .....	12,950: —	—	—	12,950: —
Intressemedel ......................................	—	1,532: o i	- —	1,532: 01
Försäljningsmedel ...............................	206:65	135,840: 4 2	3,297: 06	139,344: 18
Ersättning för kost, lyse m. m................	424:16	150: —	—	574: is
Bidrag från Anna Wikströms stiftelse ......	- -	- -	1,871:64	1,871: 64
Diverse inkomstmedel ..........................	2: 80	- -	229: 85	232: 6 5
Ökat värde å inventarier ........................	256: os	—	—	256: 0 8
Säger	50,933: 8 4	205,717: 4 8	30,398: 56	287,049: 8 2

Summa 219,958:50 320,416:71 30,398:55 570,768:7 6

— 134 —

12 3 4

Kredit.

Utgifter

Avlöningar .......................................... Utackorderingsbidrag till behövande elever Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m.......... Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier.......................................... Bidrag till fria frakter för arbetsmateria-lier för blinda.................................... Allmänna omkostnader........................... Minskat värde å inventarier m. m..........	30,834: — 9,986: 63 1,724:16 7,853: 22	50,480: -7,235: — 9,500: — 121,180: 76 5,118: 02 8,565: 4 7 1.259: 67	14,251: 28 8,211: — 2,018: 7 3 5,917: 64	95,565: 28 7,235: — 27,697: 53 124,923: 6 5 5,118: 02 22,336: 23 1,259: 5 7
Säger	50,397: 91	203,338: 82	30,398: 65	284,135: 28
Leverering:
Till statskontoret...................................	279: 8 5	—	—	279: 8 5
Balans den 30 juni 1930:
Tillgångar: Kassabehållning ................................. Innestående i bank.............................. Förskott .......................................... Fastigheter ....................................... Inventarier, materialier m. m................	150,000: — 19,275: 74	621: 13 38,633: 68 6,396: 20 71,426: 88	lilli Mill	621: 13 38,633: 68 6,396: 20 150,000: — 90,702: 6 2

Säger	169,275: 7 4	117,077: 8 9	-- 286,353: 63
Summa	219,953: so	320,416: 71	30,398:65 570,768:7 6

Antalet elever under arbetsåret 1929—1930 utgjorde:
vid förskolan för blinda i Växjö:

under höstterminen 1929 ..................................................... 32

» vårterminen 1930 ...................................................... 32

» hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

under höstterminen 1929 ...................................................... 64

» vårterminen 1930 ...................................................... 63

> hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor:

under höstterminen 1929 ..................................................... 24

» vårterminen 1930 ...................................................... 24.

135

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Tillgångar.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

69,214: B 3

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 64. Anstalten..................................................................

65- Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare..................

I. 68. Järnvägsresor för blind skolelever jämte åtföljande vårdare ...

N. 1. Ålderstillägg ........................................................."V,"

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................

g. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...............

Elevavgifter...... .........................................................................

Ersättning för kost, värme m. .....................................................

Intressemedel ..............................................................................

Försäljningsmedel ....................................................................lill

82,656: 4 7
7,500: —
1,564: 80
2,600: —

6,884: —

960: —

24,510: —

73,867: 20
10,168: ob
3,004: 89

3,474: 35 217,089: 76
Summa 286,304: 29

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. ...................................................

Gratifikationer m. ................................................

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m..........................

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier.
Allmänna omkostnader...........................................

97,912: 87
924: 25
62,688: o i
10,350: 64

37,694: 74 209,571: 01

Till länsstyrelsen i Malmöhus län.

Leverering:

8,731: 21

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank och å postgiroräkning .....................

Obligationer...............................................................

63,002: 0 7

5,000:— 68,002:0 7
Summa 286,304: 2 9

Antalet skyddslingar utgjorde vid arbetsårets början 185, fördelade på följande sätt:
44 i skolan,

58 i arbetshemmet,

83 i asylen.

Vid arbetsårets slut utgjorde antalet skyddslingar 180, fördelade sålunda:

44 i skolan,

54 i arbetshemmet,

82 i asylen.

136

Tekniska

i	Tekniska

	gymnasiet	i
	Örebro		Malmö
Debet.	1	2

Balans den 1 juli 1929.
Tillgångar.....	123,530	[7 6	118.09E	18
Inkomster:
Åttonde huvudtiteln:
J. 1. Tekniska läroverk ..................	118,148	39	103,782	61
2. Fjärde parallellavdelning vid tekniska skolan i Örebro 3. Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskils-	24,000
tuna.......................................
4. Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
. elever vid de tekniska fackskolorna .................			1 fion
N. 1. Älderstillägg...............................................	8,041	66	SJÖÖ
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen..........................	20,505	07	12,680	05
8. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de
allmänna läroverken m. fl........
9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med				1
dem jämförliga befattningshavare......................			930 33,272
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 11. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda	48,433	—	—
läro- m. fl. anstalter ............................
Norrköpings stads hyresanslag åt rektor vid tekniska clemen-
tarskolan i nämnda stad ...
Donations- och gåvomedel ....................................	3,337	31	10,836	64
Inträdes- och terminsavgifter .......................... Intressemedel ......................	9,094 5,858	78	3,860 5,174	36
Försäljningsmedel ................. Ersättning för materialprovningar, värme, lyse, förbrukade

materialier m. m.....................................................	1,391	54	1,265	48
Diverse...........................	39	38	173	39
Säger	238,849\|	13	179,274	53
Balans den 30 juni 1930.
Skulder:
I allmänhet..................	_		—	—
Summa	362,379	89	297,369	71
Kredit.
Balans den 1 juli 1929:
Skulder...................................................... \|	- 1-		—

läroverk,

- 137 —

läroverket i		Elektrotek-niska fack-skolan i Västerås		Tekniska elementarskolan i		Tekniska fack-skolan för maskinindustri i Eskilstuna
Härnösand			Norrköping	Borås		Summa
3		4		5		•		7		8
17,211	38	11,339	44	114,990	78	258,763	02	53,323	40	697,253	96
54,800		40,012	37	47,921	26	52,524		36,412	38	453,600	96
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	24,000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	6,278	72	6,278	72
300	_	1,300	_	_	_	—	_	1,800	_	5,000	_
2,900	—	—	—	—	—	3,300	—	—	—	19,941	66
6,512	50	4,156	09	5,252	91	5,749	85	5,147	53	60,004	—
1,440	—	600	—	780	—	—	—	—	—	2,820	—
760	_	_	_	310	_	240	_	_	_	2,240	_
17,198	—	—	—	13,611	—	14,558	—	11,812	—	138,884	—
—	—	11,416	—	—	—	—	—	—	—	11,416	—
	_	_	_	2,000	_	_	_	_	_	2,000	_
54	97	100	—	1,480	—	—	—	450	—	16,258	9 2
1,172	50	65	—	1,560	—	1,440	—	—	—	19,091	50
386	34	341	27	6,052	73	7,146	32	2,425	42	27,385	22
200	—	17	46	2	10	—	—	—	219	56
1,000	_	_	_	1,077	95	2,510	11	—	—	7,245	08
—	—	181	76	—	—	—	—	—	—	394	53
86,724	31	60,089	95	80,047	95	87,468	28	64,326	—	796,780	15
						500			0 2	500	02
103,935	69	71,429	39	195,038	73	346,731	30	117,649	4 2	1,494,534	18
						959	94			959	9 4

— 138

	1		2
Utgifter:
Avlöningar .....................................................................	196,137	44	135,564	66
Stipendier m. m............................................................	10,602	41	9,269	03
Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier...	5,193	35	5,289	9 7;
Laborationer ..................................................................	5,489	16	1,294	2 8

Allmänna omkostnader......................................................	19,272	19	17,233	74
Säger	236,694	55	168,651	68
Leverering: Till länsstyrelserna i Örebro, Västmanlands och Västernorr-
lands län..........................................................	321	77	—	—
Balans den 30 juni 1930: Tillgångar:
Kassabehållning...................................................	377	98	65	57
Innestående i bank ......................................................	88,369	64	83,132	46
Fastigheter .......................................................	—	—	—	—
Inventarier ................................................................	_	_	_	_
Obligationer och förlagsbevis..........................................	36,608	65	18,720	—
Utlånta medel............................................................	_	_	_	_
Aktier ..................................................................	_	—	26,800	_
Fordringar ...............................................................	7	30	—	—
Säger	125,363	57	l28,718\|os
Summa	362,379)89	297,369\|71

Antalet lärjungar under läsåret 1929—1930 utgjorde:

vid tekniska gymnasiet i Orebro:

under höstterminen 1929..................................................

» vårterminen 1930 ..................................................

» tekniska läroverket i Malmö:

under höstterminen 1929 ..................................................

» vårterminen 1930 .................................................

» tekniska läroverket i Härnösand:

under höstterminen 1929..................................................

» vårterminen 1930 ................„„................................

» elektrotekniska fackskolan i Västerås:

under höstterminen 1929 ..................................................

» vårterminen 1930 .................................................

290

287

133

- 139 -

3	4	5	6	7	8
72,410	50	45,434	46	63,124	12	65,317	26	48,720	58	626,709	02
1,372	4 6	1,884	70	3,420	—	4,869	50	4,109	76	35,527	84
1,153	03	3,461	46	4,053	58	1,459	15	5,919	14	26,529	68
1,645	23	1,174	65	665	21	8,639	39	—	—	18,907	92
		_	_	431	03	1,550	99	—	—	1,982	02
10,122	37	9,262	98	7,01*	55	11,075	30	6,620	09	80,603	2 2
86,703	58	61,218	25	78,710	49	92,911	5 9	65,369	56	790,259	70
2,408	59	177	2 5							2,907	61
568	34			1,699	54					2,711	43
13,255	18	10,033	89	11,832	40	50,395	69	13,260	S6	270,280	12
				__	_	40,000	—	—	—	40,000	—
				_	_	63,800	—	—	—	63,800	—
1 000		_	__	102,796	30	38,350	—	21,000	—	218,474	95
			_	_	_	58,500	—	18,019	—	76,519	—
						_	_	_	_	26,800	—
—	—	—	—	—	—	1,814	08	—	-	1,821	38
14,823\|B2	10,033\|89	116,328\|24	252,859\|7 7	52,279\|se	700,406\|8 8
103,935 69	71,429 89	195,0381? s	346,731	30	117,649j4 2	‘ 1,494,534\| 18

vid tekniska elementarskolan i Norrköping:

under höstterminen 1929 ......................................

» vårterminen 1930 ......................................

» tekniska elementarskolan i Borås:

under höstterminen 1929 ......................................

» vårterminen 1930 .....................................

» tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna:

under höstterminen 1929 .....................................

» vårterminen 1930 .....................................

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

J. 14.

15.

Ib.

N. 3.

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Tekniska skolan i Stockholm:

J. 12—13, anslag enligt riksstaten
Bergsskolorna i Filipstad

och Falun ...............

Vävskolan i Borås ......

Dyrtidstillägg vid tekniska
skolan i Stockholm, bergsskolorna
i Filipstad och
Falun samt vävskolan i

Borås .......................

Extra utgifter..................

Bidrag från Stockholms stad .........

> » Filipstads >> .........

» » järnkontoret ...............

» ;> Älvsborgs läns landsting
........................

Elevavgifter .................................

Intressemedel .............................

Försäljningsmedel ........................

Hyresmedel .................................

Ersättning för värme och lyse ......

Diverse .......................................

Okat värde å inventarier och materiel
Uppdebiteras av Filipstads stad efterskänkt
fordran..........................

Säger''

Balans den 30 juni 1930:
Skulder:

Diverse medel ......................

Övriga skulder......................

Säger

Tekniska skolan i Stockholm	Bergsskolorna i	Vävskolan i Borås	Summa
Filipstad	Falun
1		2	3	4	5
815,312	33	108,705	45	26,192	08	169,099	74	1,119,309	! 60
131,575	—							131,575	—
—	—	20,550	—	27,000	_	_	_	47,550
						12,350		12,350
26,042		4,975	20	6,248	40	2,839		40,104	60
33	33	—	—	—	—	—	—	33	33
66,365	83	—	—	—	—	—	—	66,365	83
—	—	212	60	—	—	—	—	212	60
—	—	17,016	80	22,165	60	—	—	39,182	40
—	—	—	—	—	_	11,303	50	11,303	50
30,745	—	650	—	200	—	2,105	—	33,700	_
43,994	4S	98	99	236	51	1,453	98	45,783	96
—	—	64	21	—	—	1,515	35	1,579	56
3,000	—	—	—	1,280	—	—	—	4,280	_
—	—	—	—	—	—	450	—	450	_
102	73	350	29	150	18	—	_	603	20
—	—	2,460	82	913	02	—	—	3,373	84
—	—	32,000	—	—	—	—	—	32,000	_
301,858	3 7	78,378	91	58,193	71	32,016	83	470,447	82
	: -1	. 21,405	90	7,6541	27			29,060	17
11,163	—!	2,188	52	— i	—	—	—	13,351	52
11,163	—i	23,59414 2	7,654]	2 7	- 1	—	42,411	69
,128,333	7 01	210,67817 8	92,0401	06	201,116)	57	1,632,169	11

Summa

141

	1		2		3		4		5
Kredit. Balans den 1 juli 1929: Skulder .......................................	9,079	—	55,594	42	7,987	62		_	72,661	04
Utgifter: Avlöningar .................................	208,216	20	33,116	43	43,561	02	24,780		309,673	65
Stipendier m. m............................	36,815	—	600	—	626	—	875	—	38,916	—
Bibliotek, samlingar, undervisnings-materiel och inventarier ............	8,881	3 4	2,545	10	1,255	32	2,268	83	14,950	59
Laborationer.................................	327	16	1,751	6 2	364	39	—	—	2,443	17
Allmänna omkostnader..................	41,990	54	4,135	30	6,441	03	3,496	02	56,062	89
Avskrivning å inventarier...............	—	—	3,132	58	1,353	87	—	—	4,486	45
Säger	296,230	24	45,281	03	53,601	63	31,419	85	426,532	75
Balans den 30 juni 1930: Tillgångar: Kassabehållning ........................	117	12	-						117	12
Innestående i bank och å postgiro-räkning .............................	17,183	56	3,977	89	17,491	06	31,173	81	69,826	32
Fastigheter ............................	—	—	70,566	43	—	—	98,900	—	169,466	43
Inventarier och materiel ............	—	—	35,259	01	12,959	75	32,900	—	81,118	76
Obligationer och förlagsbevis......	682,109	58	—	—	—	—	6,650	—	688,759	58
Utlånta medel...........................	12,700	2 J	—	—	—	—	—	—	12,700	21
Aktier.......................................	65,199	99	—	—	—	—	—	—	65,199	99
Fordringar.................................	45,714	—	—	—	—	—	72	91	45,786	91
Säger	823,024	46	109,803	33	30,450	hl	169,696	72	1,132,975	32
Summa	1,128,333	70	210,678	78	92,040	06	201,116	57	1,632,169	11

Antalet lärjungar under läsåret 1929—1930 utgjorde:
vid tekniska skolan i Stockholm:

under höstterminen 1929 .................................................

» vårterminen 1930 ......................................................

vid bergsskolan i Filipstad:

under höstterminen 1929.....................................................

» vårterminen 1930 ......................................................

vid bergsskolan i Falun:

under höstterminen 1929.....................................................

» vårterminen 1930 .....................................................

vid vävskolan i Borås:

under höstterminen 1929......................................................

» vårterminen 1930 ......................................................

1,311

— 142 —

Statens biografbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar.........................................................................

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

K. 15. Statens biografbyrå ..................................................... 74,545: o B

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 8,449: —

K. 15/1928—9. Statens biografbyrå .......................................... 5,000:41

Granskningsavgifter..................................................................... 138,549:_

Försäljningsmedel........................................................................ 305:_

Diverse ............................................................................... 20: so

Okat värde å inventarier ............................................................ 2,079: 2 4

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 56,572: —

Hyra ..................................................................... 9,500: —

Allmänna omkostnader.................................................................. 12,616: 98

Avskrivning å inventarier ............................................................ 3,477: 93

Till statskontoret

Leverering :

Tillgångar:

Inventarier

Balans den 30 juni 1930:

28,160:19

228,948: 50
257,108: 6 9

82,166: 91

153,179: 8 7

21,761: 91

Summa 257,108:6 9

— 143

Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Tillgångar.

Balans den 1 juli 1929:

94,937: c 2

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar .......................................................... 2,lo0:

Åttonde huvudtiteln:

H. 5. Allmänna läroverken ...................................................... 1,200:

Gymnastiska centralinstitutet:

L. 1. Avlöningar .............................................................. 97,843:

2—4, anslag enligt riksstaten ............................................ 21,186:

N. 10. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 16,249: —

Ersättning från diverse föreningar och personer för hyra av lokal samt

för lyse och dusch..................................................................... 14,300: 8 0

Dito för sjukgymnastik.................................................................. 1,478:6 0

Intressemedel m. ...................................................................... 3,862: 17

Diverse inkomstmedel .................................................................. 414: 63 ]58,684: —

Summa 253,621: 62

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:
Skulder................................................._......................

1,724: 46

Utgifter:

Avlöningar m. m................................................

Stipendier .......................................................

Ved, ljus, materiel och samlingar.........................

Diverse expenser ............................................

124,293: 43
5,000: —

12,116: 54

8.921: 31 150,331: 28

Till statskontoret

Leverering:

2,185: 97

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ............................;............................

Innestående i bank......................................................

Obligationer..............................................................

158: 81
20,338: li

78,883: 4 9 99,379: 91

Summa 253,621: 62

Antalet elever under undervisningsåret 1929—1930 utgjorde 131, därav 71 manliga och 60
kvinnliga. Därjämte har undervisning i gymnastik åtnjutits av skolungdom till ett antal av
1,275. Antalet patienter vid sommarpolikliniken uppgick till 257, därav 132 manliga och
125 kvinnliga.

144

Aug. Abrahamson stiftelse.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar................................................................................................ 787,099: 16

Inkomster:

Intressemedel ........................................................................... 27 469:21

Hyres- och frälseräntemedel ...................................................... 24,772:6 9

Inskrivnings- och undervisningsavgifter ....................................... 6 694: 87

Vinst å hushållet ..................................................................... 14 401:22

Dito å skogsdriften .................................................................. 9 286:9 2

Dito å trädgården .................................................................... \ qqq._

Dito å verktygs- och skolmöbelfabriken....................................... 2,740:2 2

Dito å butiken .......................................................... 1593:69

Försäljningsmedel för ritningar m. m........................................... l’857:67 89 816''29

Skulder:

Utgiftsrester......

Diverse medel...
Övriga skulder
I statskontoret...

Balans den 30 juni 1930

...... 15,945:4 5

...... 379,670: 3 o

...... 58,042:4 6

...... 8,431:55 460,089:76

Summa 1,337,005: 2 o

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Avlöningar ......................................................

Omkostnader för undervisningen ........................

Dito för park, planteringar och vägar..................

Nybyggnader och reparationer ...........................

Förlust å lantbruket..........................................

Understöd och pensioner m. m............................

Skatter m. m...................................................

479,565: 17

31,614: 47
15,994: 8 7
1,928: —

15,793: 7 7
3,227: 69
2,734:81

5''°01: 26 76,294: 87

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning......................................................

Innestående i bank .................................................

Fastigheter .............................................................

Inventarier m. m....................................................

Aktier ...................................................................

Fordringar .............................................................

I statskontoret ...................................................

1,663: 68
8,159: 40
180,100: —

194,389: 31
10: —

8,059: 03

388,763: 74 781,145: 16

Summa 1,337,005: 20

145 —

NIONDE HUVUDTITELN.

Jordbruksdepartementet.

-	Debet	Kredit
			Leverering			Leverering	Till-		Summa
	Upp- börd		från stats-		Utgifter	till stats-		gångar den 30/e
			kontoret			kontoret	1930
A. II. 4. Hyresmedel från under
byggnadsstyrelsens vård stående egen-	360						360				360
Nionde huvudtiteln:										24,000
A. 1. Departementschefen...	—	—	24,000	—	24,000	—	—	—	—	—	—
2. Departementets avdel-
ning av Kungl. Marits			176,671	13	176,670	49				64	176,671	13
3. Renskrivning m. m.
för regeringsrätts-			1,737	82	1,737	82					1,737	82
O. 3. Skrivmaterialier och
expenser, ved m. m.	—	—	21,800	—	21,619	70	—	—	180	30	21,800	—
4. Tryckningskostnader... 9. Dyrtidstillägg åt be-	—	—	20,944	33	20,944	33					20,944	33
fattningshavare i sta-tens tjänst ...........	_	_	25,629	—	25,629	—	—	—	—	—	25,629	—
Elfte huvudtiteln:
Civila pensionsväsendet:
A. 4. Dyrtidstillägg åt f. d.
civila befattningsha-vare i statens tjänst m. fl. pensionärer...			1,476		1,476						1,476
Allmänna indragningsstaten:			9,540		9,540						9,540
C. 1. Diverse föremål.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	360	—	281,798\|28	281,617\|s4	3601 —	1 18o\|94	282,158) 2 8

1 Tillgångarna den ao/e 1930 utgjordes av:

Kassabehållning ......................................... 145: 08

Tillgodohavande i bank................................. 35: 86

Summa 180: 9 4

10 — 302960. Rev.berättelse ang. statsverket för år 1930. II.

146 —

Lantbruks -

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar..........................................................	Tillgång den Vj 195 1	ar 9	D Uppbör 2 648	e- d >—
Åttonde huvudtiteln: K. 16. Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål ...................................................			1,118	43
Nionde huvudtiteln: B. 1. Lantbruksstyrelsen ...................................................			373	u
2. Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ............	_	_		_
3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater .............................................
4. Assistenter hos lantbruksingenjörer..............................	_	_	75
5. Statskonsulenter ..................................................	_	_		_
6. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.	_	_	_	_
D. 14. Lägre mejeriskolor för kvinnor .................................	_	_
15. Utbildningskurser för kontroll assistenter .....................	_	_	_
16. Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare...	_	_	_	_
17. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr-land och Dalarna.................................................
18. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel............	_	_	_
20. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-anstalter...............................................			2,016	20
27. Kurser i trädgårdsskötsel .........................................	_	_	18	60
F. 1. Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln ...............	65,023	81	21,087	20
3. Avelscentra för nötboskap......................................	_	_
4. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen ...............................			36	86
5. Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.....................................			75
6. Befrämjande i allmänhet av svinaveln ..................	15,296	83	5,123
8. Fåravelns befrämjande ..........................................	9,761	20	3,168	_
H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-näringar .................................................			1,617	50
5. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m..........	__	_
8. Utbildningskurser för vandringsrättare ...................	_	—	_	_
10. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdiknings-företag ävensom för täckdikningsförman ...........
12. Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.................................................			23,018	36
37. Lantbruksattachéer ..........	_	_
38. Smörprovningar m. m..........................	_	_
J. 1. Statens lokala fiskeriadministration .......	_	_
3. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen ........	_	_	3,051	15
10. Fartyget Eystrasalt.................................	_	—	150	_
K. 26. Belöningar för rovdjurs dödande..............	_
0. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....	_	_
4. Tryckningskostnader ...............................	_		691	90
b. Extra utgifter ....................................	—			25
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen..............................
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......	—		—

— 147 -

styrelsen.

bet			K p	edit				Summa
Leverering från statskontoret	Skulder den s0/e 1930	Skulder den V? 1929	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den 30/e 1930
3	4	5	6	7	8	9
—		—	—	—	-	—	—	648	—	—	-	648	—
1,931	57	—	—	—	—	3,050	—	—	—	—	—	3,050	—
213,723	72	_	_	_	—	211,677	25	2,419	58	_	_	214,096	88
26,260	48	—	—	—	—	26,260	48	—	—	—	—	26,260	48
6,074	___	_	_	_	_	6,074	_	_	_	_	_	6,074	_
48,000	—	—	—	—	—	48,070	06	4	94	—	—	48,075	—
33,432	—	—	—	—	—	33,432	—	—	—	—	—	33,432	—
2,083	33	—	—	—	—	2,083	33	—	—	—	—	2,083	33
27,514	—	—	—	—	—	27,514	—	—	—	—	—	27,514	—
13,010	—	—	—	—	—	13,010	—	—	—	—	—	13,010	—
33,290	—	—	—	—	—	33,290		—	—	—	—	33,290	—
4,600	_	_	_	—	_	4,600	_	___	_	_	_	4,600	_
3,242	35	—	—	—	—	3,242	85	—	—	—	—	3,242	85
184,277	80	_	_	—	_	186,294	_	_	_	_	_	186,294	_
19,071	31	—	—	—	—	19,089	81	—	—	—	—	19,089	81
7,000	—	—	—	—	—	34,803	34	—	—	58,307	67	93,111	01
3,763	10	—	—	—	—	3,763	10	—	—	—	—	3,763	10
149,259	18	—	—	—	—	149,295	54	—	-	—	—	149,295	54
30,000	_	_	_	—	_	27,477	68	2,523	07	_	_	30,000	75
—	—	—	—	—	—	7,207	82	—	—	13,212	01	20,419	83
—	—	—	—	—	—	2,043	78	—	—	10,885	47	12,929	20
16,475	05	_	_	_	_	18,092	55	_	_	_	_	18,092	55
15,946	20	—	—	—	—	12,071	20	3,875	—	—	—	15,946	20
4,639	46	—	—	—	—	4,639	46	—	—	—	—	4,639	4 6
4,100	—	—	-	—	—	4,100	—	—	—	—	—	4,100	—
57,500	_	_	_	_	_	80,518	86	___	_	_	_	80,518	36
64,451	61	—	—	—	—	64,451	61	—	—	—	—	64,451	61
2,112	18	—	—	—	—	2,112	18	—	—	—	—	2,112	18
15,200	—	—	—	—	—	15,200	—	—	—	—	—	15,200	—
22,799	34	—	—	—	—	22,990	19	2,860	80	—	—	25,850	49
14,500	—	—	—	—	—	12,000	27	2,649	73	—	—	14,650	—
62,000	—	—	—	—	—	59,204	45	2,795	55	—	—	62,000	—
21,660	—	—	—	—	—	21,342	68	317	47	—	—	21,660	—
12,633	07	—	—	—	—	12,652	69	672	88	—	—	13,324	97
2,774	07	—	—	—	—	2,775	22	—	—	—	—	2,775	22
9,565	12	_	_	_	_	9,566	12	_	_	_	_	9,565	12
76,000	—	—	—	—	—	74,074	—	1,926	—	—	—	76,000	—

— 148

, H. 31/1928—9. Lantbruksattachéer i London, Berlin och Kiga...	1		2 62	49
Alyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan.................................	_	—	1,091	85
! Särskilda av statskontoret förvaltade medel:
Vattenavgifter för befrämjande av fisket inom landet...............	_	__	_	_
Ersättning för skada å fisket i sjöarna Norr- och Sör-Mogen i
Örebro län....................... .............................................	5 137
Ersättning för skada å fisket i Öresjöarna och sjön Tolken ......			_
För befrämjande av laxfisket i Ljusne älv..............................	—	—	220	50
» en laxodlingsanstalt vid Kvarnbäcken i Jämtlands län ......	—	_	4,108	80
» fiskodling och fiskets befrämjande i Gullspångsälven.........	—	—	_	_
» befrämjande av laxodlingen i Dalälven ...........................	—	_	3,113	_
Brukspatron Conrad Hammarströms fiskacklimatisationsfond	_	_
Övriga särskilda medel för:
Befrämjande av fisket inom Dalälvens vattensystem ...............	25,629	30	4,900	_
Byggande i kungsådran i Motala ström vid Duvedals kvarn......	—	—	2,043	30
» » »i Gavleån vid Strömdalen .................	1,444	68	_	_
» » »i Klarälven vid Krakerudsforsen .........	_	_	60	__
Flottning i sjön Hovran ......................................................	3,300	—	300	_
Bevarande av ål- och laxbestånden i Gullspångsälven...............	2,400	—	1,200	_
Underhåll och drift av en laxodlingsanstalt för Ljunga älv
(Nolby''! ...................................................................			6 925
Anläggning av laxyngeldamm m. m. vid Klarälven (Önnerud) ...	_	_	2,787	10
Reglering av Suorvajaure m. fl. sjöar ..................................	—	—	428	63
Dammbyggnad i Gavleån vid Mackmyra..............................	900	_	_	_
Bensinskattemedel, avsatta för fiskerinäringens befrämjande.........	19,092	65	50,000	_
Ersättning för felaktig fröleverans från Danmark....................	497	37	2,741	_
Lantbruksstyrelsens förskott:
Till belöningar för dödande av sälar ....................................	—	—	29,934	70
För deltagande i 1930 års lantbruksmöte...............................	_	_	_	_
» andra ändamål.........................................................	-	-	113 741	77
Summa	148,482\|s8;	285,852	48

Tillgångarna den so/b 1930 utgjordes av:

Tillgodohavande i bank ....................

Förskott .....................................

140,600: 63

36-518: 81 177,119:4 4.

— 149 —

3	4	1	ö		6	7	8	9
								62	49			62	49
—	—	—	—	13	08	780	65	—	—	298	17	1,091	85
4,574	58	—	—	—	—	4,574	68	—	-	—	—	4,574	58
190				_	_	190	_	5,137	04	—	—	5,327	04
505	15	_	_	—	—	505	16	—	—	—	—	505	15
467	_	_	_	_	—	687	50	—	—	—	—	687	50
			_	_	_	4,108	80	—	—	—	—	4,108	80
797	48	_	_	—	—	797	48	—	—	—	—	797	48
902	39	_	_	—	—	4,015	89	—	—	—	—	4,015	39
874		—	—	—	—	874	—	—	—	—	—	874	—
						4,497	37	_	_	26,031	93	30,529	30
___		3,256	89	2,043	80	3,256	89	—	—	- •	—	5,300	19
										1,444	68	1,444	68
				_	_	60	—	_	—	—	—	60	—
				_		_	_	_	—	3,600	—	3,600	—
—	—	—	—	—	—	535	10	—	—	3,064	90	3,600	—
				5,503	81	1,421	82	_	_	—	—	6,925	68
	_		_	1,398	2 5	1,388	85	—	—	—	—	2,787	10
			_		_	428	68	—	—	—	—	428	68
				_	_	_	—	—	—	900	—	900	—
				_	_	12,956	41	—	—	56,136	24	69,092	65
—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	3,238	3 7	3,238	37
		18,851	80	17,846	50	30,940	_	—	—	—	—	48,786	50
_	_	6,841	22	—	—	6,841	22	—	—	—	—	6,841	22
—	—	7,568	90	2,550	—	118,760	67		—	—	—	121,310	67
1,217,200	39	\| 36,518	81	29,354 \|s 9	1,455,688	68	25,891	65	1 177,119	j 4 4	1,688,054f 5 6

150

Lantbruksakademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1929 :

Tillgångar..................................................................

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

C. 1. Lantbruksakademien...........................................

2. Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m.....

O, 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Intressemedel .............................................................

Hyresmedel ..............................................................

19,543: 92
16,000: —
2,809: —
48,569:18
20,643: —

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 32,177: 98

Utredningsarbeten ..................................................................... g qqq.

Akademiens hus........................................................................ 3 9gg. g 9

» museum.................................................................. 9046:_

» bibliotek ............................................................... 4’398:08

» tidskrift.................................................................. 8,810:97

Expenser m. m........................................................................ 9 244: 4 9

Avsättning till donationsfonden................................................... 6 500:

» » kapitalfonden..................................................... 1,000:_

Till statskontoret..

Leverering:

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................

Förskott ................................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier m. m.................................................

Förråd ...................................................................

Utlånta medel...................................................

Obligationer...............................................................

57,073:7 6
385: 10
599,610: —
154,083: 96
644: —
194,000: —
582,205: 58

1,564.386:6 9

107,565: io

747,878: 65
2,419,830: 4 4

742,161: 9-s

83,166: 0 6
6,500: —

1,583,002: 4 o

Summa 2,419,830: 44

151 —

Lantbruksakademiens trädgårdsavdelning.

Debet.

Tillgångar......

Balans den 1 juli 1929

291,704:8*

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 22. Lantbruksakademiens trädgårdsskola .............

Bidrag från permanenta kommittén för fruktodlingsförsök

Dito från lantbruksakademiens fondmedel.......................

Intressemedel..............................................................

Försäljningsmedel ............................................... ........

Pensionsavgifter...........................................................

10,000: —

3,213: 7 5
400: —

340: 6 9
134,642: 55
1,359: 28 149,956:12

Summa 441,660:16

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ....................................................

Växter och frön...............................................

Reparationer ..................................................

Bränsle, lyse, skrivmaterialier, expenser m. m.

Försök med pollinering, elektricitet m. m.........

Förbrukningsmaterialier m. ............................

Pensionsavgifter...............................................

Försäljningsprovisioner, försäkringsavgifter m. m.
Trädgårdsskolan:

Avlöningar..................................................

Elevernas kosthåll ......................................

Bränsle, lyse m. .....................................

22,463: —
30,212: 70
4,310: 43
8,062: 4 6
3,621: 60
20,222: 81
1,274: 04
3,609: 65

15,091: 50
16,090: —

6.759: 78 37,941: 28 131,718: 02

Balans den 30 juni 1930-

Tillgångar:

Innestående i bank

Fastigheter...........

Trädskolor ..........

Inventarier ...........

Aktier ................

Fordringar ..........

24,701: 59
114,200: —

150,000: —

5,000: —

3,000: —

13,041: 16 309,942: 74
Summa 441,660: 76

Antalet elever vid trädgårdsskolan har under räkenskapsåret utgjort 24.

— 152 —

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ............................................................................................... 128,929:2»

Inkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar ............................................................... 14,473:08

Nionde huvudtiteln:

C. 3. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 377,869: 4 7

4. Försök med elektrisk bestrålning av växter..................... 7,500:_

5. Forskningsverksamhet på biodlingens område................. 6.500: —

6. Instrument m. m. vid centralanstaltens för försöksväsendet

på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik ... 7,000:_

8. Fast försöksgård för jordbruket .................................... 79,400:_

9. Driftkostnader för en fast försöksgård för jordbruket ...... 22,000:_

F. 7. Avkastningsbedömning rörande avelssvin ........................ 17,500:_

H. 32. Bekämpande av växtsjukdomar....................................... 25,000:_

33. Ogräsens bekämpande................................................... 4 000:_

O. 6. Extra utgifter ............................................................ 4*389: 85

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 42,716:_

Inkomst av jordbruk och ladugård................................................ 2L728: 37

Försäljningsmedel för baljväxtkulturer .......................................... 9*529: lo

Lanna försöksgård ................................................................... g’659! o 2

Bidrag från botaniska avdelningen till potatiskräftans bekämpande... 3,485:76

Bidrag från aktiebolaget Separator till husdjursförsök..................... 3,000:

Bidrag från aktiebolaget Skattefri sprit till botaniska avdelningens

växthus ............................................................................... 2,500: —

Bidrag från donationsmedel......................................................... 37 oqo: 66

Avgifter för prövning av betningsmedel m. m............................... 1,428: 08

Avdelningarnas inkomster............................................................ 2 977:31

Aterburna avlöningsmedel............................................................ *421:_

Diverse inkomster ...................................................2,401:8 8 701,479:45

Summa 830,408: 74

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 277,509: 84

Jordbruks- m. fl. avdelningar ...................................................... 169,096:18

Elektrisk bestrålning av växter...................................................... 8,073:11

Forskningsverksamhet på biodlingens område ................................. 6,181: 95

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ....................................... 17,671: 80

Ogräsens och växtsjukdomars bekämpande ................................... 30,698:14

Lanna försöksgård.................. 118,762:29

Försöksverksamheten m. m.......................................................... 59,779: 2 8

Prövning av betningsmedel ......................................................... 1 287: 80

Tillverkning av baljväxtkulturer ................................................... 7,670: 71

Växthus till botaniska avdelningen................................................ 6,500:_

Instrument till botaniska laboratoriet........................................... 6,672: 05

1930 års utställning..................................................................... 3,039:0 7 712941:72

Leverering:

14,457: 4 8

Till statskontoret

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

Innestående i bank och å postgiroräkning.......................

1,369: 4 8

101,640:16 103,009:59
Summa 830,408: 7 4

Lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar...................................... ........................................................... 168,137:12

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 10. Staten åliggande kommunala och andra utskylder ............ 738: 66

Nionde huvudtiteln:

D. 1. Lantbruksinstitutet vid Ultuna.......................................... 96,620: —-

2. Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna............... 20,500: —

O. 1. Ålderstillägg .................................................................. 2,925: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ..................................................... 8,000: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare ............................................. 620: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 27,141: —

Elevavgifter .................................................................. 44,358: 8 4

Ökat värde å inventarier m. m....................................................... 1,977: 89

Diverse ................................................................................... : 61

202,881: —

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Diverse medel ........................................................................... 25,740: 2 2

Övriga skulder.......................................................................— 14,905: —

40,645: 2 2

Summa 411,663: 84

Skulder

Balans den 1 juli 1929

38,960: 52

Utgifter:

Avlöningar................................................................................. 103,197: —

Kosthåll för betalande elever ..................................................... 36,289: 2 o

» » frielever ................................................................. 4’o98:8 o

Styrelsens resor ....................................................................... 821:97

Kontorskostnader, bränsle och renhållning .................................... 17,869: 58

Underhåll av byggnader och inventarier m. m............................... 9,919; 19

Undervisningsmateriel m. m.......................................................... 14,897: 68

Sjukvård .............................................................l’,066: 01

Utskylder och försäkringsavgifter................................................... 1,483: 87

Stallet ...................................................................................... 1,342:30

Kestituerade medel .................................................................... 205: 80

Dlverse...................................................................................... 1-470:98 192,661: 28

Leverering:

Till statskontoret ............................................

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Inventarier och samlingar ............................................

Förråd..................................

52,682: 91
115,982: —

3,571:80 172,236:71

Summa 411,663: 84

Antalet elever har under läsåret 1929—1930 utgjort:

i konsulentkursen ........................... 1

i agronomkursen ........................... 47

extra elever.................................... 3.

— 155 -

Ultuna egendom jämte lantbruks- och ladugårdsskötar skolorna

vid Ultuna.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgängar................................................................................................... 229,153: 31

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 12. Lantbruksskolan vid Ultuna .......................................... 8,850: —

16. Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare...... 2,100: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 4,785: —

Elevavgifter ............................................................................. 3,500: —

Jordbruket ............................................................................... 35,014:16

Kreatursskötsel ....................................................................... 80,104:19

Arrenden................................................................................... 6,018: 36

Skogsprodukter .......................................................................... 830: 76

Kör- och arbetsförtjänster ......................................................... 7,854:59 149,057:06

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................... 1,497: 9 o

Övriga skulder ........................................................................ 30,000: — 31,497: 90

Summa 409,708: 30

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder..................................................................................................... 31,186: 60

Utgifter :

Avlöningar och understöd....................................................... 57,192: 0 7

Kost för elever samt diverse utgifter för lantbruks- och ladugårds skötarskoloma

....................................................................... 14,277: 43

Foder, utsäde och gödselmedel...................................................... 21,878:56

Kreatursskötsel ........................................................................ 12,166: 80

Kraft, lyse och bränsle ............................................................... 10,609: 6 8

Underhåll m. m. av byggnader och inventarier ............................. 15,156:50

Utskylder och försäkringsavgifter.................................................. 5,001:36

Diverse utgifter för husdjuren och växtodlingen.............................. 7,006:10

Allmänna omkostnader ............................................................. 5,718: 5 9 149,007: 09

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................... 4,556:14

Innestående i bank .................................................................. 24,734: 06

Fordringar ............................................................................. 11,524: 8 9

Inventarier och förråd............................................................• 188,700:02 229,514:61

Summa 409,708: 3 o

Antalet elever har under läsåret 1929—1930 utgjort:

Vid lantbruksskolan........................ 33

» ladugårdsskötarskolan ............... 6.

Lantbruks- och mejeriinstitutet jämte hovbeslagsskolan

vid Alnarp.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

För institutet:

Nionde huvudtiteln:

D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp...
4. Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp ..............................

O. 1. Ålderstillägg .............................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ............

8. Tillfälliga lönetillägg ät vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare .....

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ..................................................

Elevavgifter............................................................

Hyres- och ersättningsmedel....................................

För mejeriet:

Nionde huvudtiteln:

D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ...

Försålda produkter m. m........................................

För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtiteln:

D. 19. Hovbeslagsskolan vid Alnarp ....................

Elevavgifter m. m.................................................

112,850:-

8,500: —

4,900: —

16,604: 93

480: —

37,800: —

81,147:89

3''77U: 80 266,053:6 2

5,000: —

328,793: 4 2 333,793:42

5,400: —

3>830: — 9,230: —

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................... 17,460: 7 0

Diverse medel........................................................................ 397-84

Övriga skulder ................................................101,125: 88

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

För institutet:

Utgifter:

Avlöningar m. m....................................................

Laboratorier och avdelningar....................................

Uppvärmning, lyse och renhållning..........................

Underhåll av byggnader, stall och inventarier m. m....

Elevernas kosthåll...................................................

Expenser...............................................................

139,685: 04
4,657: 41
9,559: 15
29,384:93
59,924: 75
7,813:6 0

251,024: ss

1,192,584: 02

609,077: 04

118,984: 3 7
1,920,645: 4 3

102,600: 31

— 157 —

För mejeriet:

Avlöningar ............................................................ 11,552: 5 o

Bränsle oell lyse ................................................... 6,748:8 7

Underhåll av byggnader och. inventarier .................. 6,940: 66

Förbrukningsartiklar, körslor och expenser ............... 24,017:8 8

Inköp av mjölk och smör ....................................... 258,711: 46 307,970: 82

För hovbeslagsskolan:

Avlöningaf............................................................ 4,126:50

Elevernas kosthåll................................................. 2,698: —

Underhåll av byggnader och inventarier .................. 1,373: 8 5

Expenser............................................................ 1,032:16 9,230: —

Avskrivningar........................................................................... 15,985:22

584,210: 9 2

Leverering

Till statskontoret

11,278: 12

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ...................................................

Förskott ................................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier och förråd ................................................

Fordringar ...............................................................

150:52
.. 13,000: —

.. 3,808: —

.. 983,427: 52
.. 186,741:7 5

.. 35,428:29 1,222,556:08

Summa 1,920,645: 48

Antalet elever Ilar under läsåret 1929 — 1930 utgjort vid konsulentkursen 4, vid agronomkursen
55, vid mejeriskolan 25 och vid hovbeslagsskolan 22.

— 158 —

Alnarps egendom jämte lantbruksskolan vid Alnarp.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

O. 6. Extra utgifter .......................................

Jordbruket ..............................................

Kreatursskötseln..............................................

Arrendemedel .................................................

Elevavgifter...................................................

Från institutet för utfodring, dagsverken och körslor

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester......................................................

Övriga skulder...................................................

771,341: 84

1,731:85
121,813: 2 2
182,709:15
4,855: 68
18,200: —

2’966:88 332,275:7 8

9,951: 93

5,466: 64 15,418: 57

Summa 1,119,036:19

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1929:

8,932: 03

Utgifter:

Avlöningar och understöd .................................

Elevernas kosthåll.............................................

Foder, utsäde, gödselmedel m. m.........................

Mjölk och vassle ........... .................................

Bränsle och förbrukningsartiklar m. m................

Underhåll av byggnader och inventarier...............

Utskylder, försäkringsavgifter och expenser .........

Avskrivningar......... .......................................

88,675: 41
30,244: —
96,994: 4 o
23,305: 9 o
16,634:2 9
37,488: 90
22,196: 88
8,205: 26

323,744: os

Tillgångar:

Kassabehållning........

Innestående i bank ..

Förskott .................

Fastigheter ...............

Inventarier och förråd
Fordringar ..............

Balans den 30 juni 1930:

687: 08
9,000: —

450: —

420,334: oi
250,551: 52

105,336: 56 786,359:17

Summa 1,119,036: 19

Antalet elever har under läsåret 1929—1930 utgjort vid lantbruksskolan 44 och vid
ladugårdsförmanskursen 6.

— 159 —

Alnarps trädgårdar jämte trädgårdsskolan vid Alnarp.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar.................................................................................................. 232,351: 87

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 23. Trädgårdsskolan vid Alnarp .......................................... 10,000: —

24. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar 21,300: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 7,110: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 13,926: —

Försålda trädgårdsprodukter m. ................................................ 115,784: 83

Ersättning för parkens underhåll m. ............................................ 2,264: —

Anslag från permanenta kommittén för fruktodlingsförsök ............... 3,213: 7 5

Försöksverksamheten .................................................................. 10,019: 7 7 183,617:83

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester ..............................................................

Övriga skulder ..........................................................

3,839: 81

17,180:56 21,020:87

Summa 436,990: o 7

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder...................................................................................................... 19,280: 01

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 61,585: 85

Elevernas kosthåll ........................................................................ 13,647: —

Extra arbeten, körslor m. m......................................................... 19,114: 66

Växter, frö och spannmål............................................................... 15,350:70

Underhåll av byggnader och inventarier.......................................... 14,557: 85

Bränsle, förbrukningsartiklar och expenser....................................... 27,662:0 7

Försöksverksamheten..................................................................... 31,319: 7 7 183,237:40

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 263:94

Förskott ................................................................................ 793:49

Fastigheter.............................................................................. 164,000: —

Inventarier och förråd............................................................... 57,874:81

Fordringar .............................................................................. 11,540: 42 234,472: 66

Summa 436,990:0 7

Antalet elever vid trädgårdsskolan har under läsåret 1929—1930 utgjort 22.

Övriga undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna

näringar.

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa

		IX. D. 11. Dyrtidstillägg
IX. D. 5.		åt föreståndare
Lanthushåll-	och lärare vid
ningsseminariet	lantmanna
å Rimforsa	lanthushålls-och lant-bruksskolor
21,200	_	3,954	_

....

•

IX. C. 7.
Fast försöks-verksamhet
vid statsunder-stödda lant-bruks- och
lantmanna-skolor

IX. D. 6.
Understöd åt
lantmanna-skolor

..IX. D. 7.
Ökat under-stöd åt lant-manna-skolor

IX. D. 11.
Dyrtidstill-lägg åt före-ståndare och
lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lant-bruksskolor

Summa

Lantmannaskolor: Vik i Uppsala län ............			6,255	60			1,491		7,746	50
Åsa i Södermanlands län ...	—		583	88	—	—	1,085		1,668	33
Strängnäs i dito ...............	—		6,755	60	700		1,438		8,893	50
Lunnevad i Östergötlands län	—		8,301		658	02	1,956		10,915	0?
Hamra i dito.....................	—		7,801	—	700	—	1,764		10,265
Tenhult i Jönköpings län ...	—		7,301	—	—	—	2,155	_	9,456	_
Stora Segerstad i dito.........	—	—	8,255	50	—	—	1,841	_	10,096	50
Grimslöv i Kronobergs län...	—	—	8,801	—	—	—	1,853	_	10,654	_
Markaryd i dito..................	—	—	7,255	60	699	—	1,281	_	9,235	50
Gamleby i Kalmar län ......	—	—	7,255	60	700	—	1,485	_	9.440	50
Högalid" i dito ..................	—	—	8,301	—	698	30	1,966	_	10,965 8 9
Högsby i dito ..................	—	—	7,252	—	624	68	1,656	_	9.532 6 8
Hemse i Gotlands län.........	—	—	7,801	—	_	—	2,311	_	10,112	_
Bräkne-Hoby i Blekinge län	—	—	7,967	67	650	_	1,965	_	10,582	67
Önnestad i Kristianstads län	500	—	17,028 19,281	—	1,500	—	3,288	_	22,316	_
Hammenhög i dito ............	—	—	50	1,850	—	3,472	_	24,603	60
Tomelilla i dito..................	—	—	6,801	—	700		804	_	8,305	__
Osby i dito.......................	—	—	15,659	_	1,450		2,599	_	19,708	_
Munka-Ljungby i dito.........	—	—	750	—	444	09	840	_	2,034	09
Vilan i Malmöhus län.........	500	—	10,608	60	850	_	2,740	_	14,698	60
Fridhem i dito ..................	—	—	15,477	60	2,700	—	3,218	_	21,395	60
Skurup i dito...................	—	—	7,206	60	254	77	789	_	8,250	27
Katrineberg i Hallands län...	—	—	8,801	—	700	_	1,788	_	11,289
Dingle i Göteborgs och Bohus län .................................	500		8,255	50	850		1,886	_	11,491	50
Fristad i Älvsborgs län......	500	—	7,051	_	_	_	1,016	_	8,567	_
Färgelanda i dito ............	—	—	7,752	—	—	—	1,650	_	9,402	_
Sätila i dito ....................	—	—	7,755	50	700	_	1,570	_	10,025	50
Skara i Skaraborgs län ......	—	—	9,801	—	850	_	1,900	_	12,551
Molkom i Värmlands län ...	—	—	7,755	50	_	_	1,736	_	9,491	50
Kristinehamn i dito............	—	—	7,801	—	700	—	1,488	_	9,989
Kyrkerud i dito..................	—	—	7,206	50	700	_	1,697	_	9,603	50
Kävesta i Örebro län .........	—	—	7,967	66	__	_	1,935	_	9,902	66
Fellingsbro i dito...............	500	—	8,301	_	700		1,601	_	11,102
Sala i Västmanlands län......	—	—	12,608	60	1,731	03	2,004	_	16.3431	63
Kolbäck i dito .............	—		8,301	—	646	591	1,894		10,84l! 59

25,154 —

— 161 —

	1		2	1	3		4		6.
Mora i Kopparbergs län......	500		9,301		560	15	1,812		12,173	15
Bollnäs i Gävleborgs län ...	—	—	8,423	50	—	—	2,279	—	10,702	50
Hampnäs i Västernorrlands
län................................	—	—	8,502	—	700	—	1,677	—	10,879	—
Torsta i Jämtlands län ...	500	—	7,301	—	—	—	1,731	—	9,532	—
Degerfors i Västerbottens län	500	—	8,801	—	700	—	2,859	—	12,860	—
Matarengi i Norrbottens län	—	—	8,801	—	700	—	2,082	—	11,583	—
Gran i dito........................	—	—	7,051	—	700	—	1,699	—	9,450	—
Pensionsavgifter..................	—	—	33,875	20	—	—	—	—	33,875	20
Sägerj 4,000	-	394,111	66	26,116	7 2	78,301	—	—	—	502,529	88

	IX. D. 8. Understöd åt lanthus-hållsskolor	.IX. D. 9. Ökat under-stöd åt lant-hushålls-skolor	IX. D. 11. Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lant-manna-, lanthus-hålls- och lant-bruksskolor	Summa
Lanthushållsskolor: \| Vackstanäs i Stockholms län...	5,048	90			756		5,804	90
Kumlan i Uppsala län............	8,519	70	810	—	1,621	—	10,950	70
Benninge i Södermanlands län	8,798	90	806	38	1,364	—	10,969	28
Rimforsa i Ostergötlands län...	7,898	90	810	--	1,083	—	9,791	90
Borghamn i dito ..................	8,348	90	—	—	1,118	—	9,466	90
Värnamo i Jönköpings län......	4,069	15	—	—	668	—	4,737	15
Tenhult i dito .....................	4,562	50	—	—	1,169	—	5,731	50
Stora Segerstad i dito ...........	4,898	90	—	—	1,232	—	6,130	90
Markaryd i Kronobergs län......	6,736	45	580	—	880	—	8,196	45
Bräkne-Hoby i Blekinge län .	2,900	—	580	—	992	—	4,472	—
Tollarp i Kristianstads län......	7,914	35	—	—	1,299	—	9,213	35
Hammenhög i dito ..............	5,048	90	810	—	1,630	—	7,488 10,353	90
Osby i dito...........................	8,664	35	780	—	909	—	35
Fridhem i Malmöhus län ......	3,919	15	640	—	1,375	—	5,934	15
Åkersberg i dito ..................	7,079	80	710	—	1,213	—	9,002	80
Östra Grevie i dito ...............	3,319	15	320	—	469	—	4,108	15
Katrineberg i Hallands län ...	6,162	40	1,160	—	685	—	8,007	40
Vändelsberg i Göteborgs och Bohus län...........................	3,619	15	269	90	504		4,393	05
Dingle i dito...................	4,262	50	450	—	771	—	5,483	50
Färgelanda i Älvsborgs län......	3,769	15	—	—	292	—	4,061	15
Sätila i dito ......................	4,412	50	450	—	650	—	5,512	60
Bjärtorp i Skaraborgs län .....	4,562	50	—	—	667	—	5,229	50
Axvall i dito........................	3,469	15	—	—	407	—	3,876	15
Uddeholm i Värmlands län ...	8,348	90	—	—	1,428	—	9,776	90
Kyrkerud i dito.....................	3,019	15	320	—	408	—	3,747	15
Kävesta i Örebro län ............	3,536	45	—	—	590	—	4,126	45
Fellingsbro i dito.................	3,919	15	—	—	568	—	4,487	15
Tärna i Västmanlands län ......	8,952	80	—	—	2,240	—	11,192	80
Mora i Kopparbergs län.........	4,562	50	—	—	734	—	5,296	50
Snöån i dito ........................	4,262	50	450	—	738	—	5,450	6 0
Hälsinggården i Gävleborgs län	11,488	80	—	—	2,159	—	13,647	80
Hussborg i Västernorrlands län	6,317	40	—	—	1,244	—	7,561	40
Offer i dito ........................	4,412	50	315	36	548	—	5,275	86
Birka i Jämtlands län............	3,319	15	—	—	507	—	3,826	15
Degerfors i Västerbottens län .	3,619	15	166	14	793	—	4,578	29
Strömsör i dito.....................	4,298	9 0	—	—	1,115	—	5,413	90
Matarengi i Norrbottens län...	6,488	80	320	—	609	—	7,417	80
Gran i dito...........................	4,262	50	450	—	740	—	5,452	50
Pensionsavgifter.....................	10,830	90	—	—	—	—	10,830	90
Säger	219,624	40	11,197	78	36,175	—	—	—
1 1 — 802960. Rev.-berättelse ang.	statsverket för år 1930.	II.

266,997

162 —

IX. C. 7.
Fast försöksverksamhet

vid statsunderstödda

lantbruksoch
lantmannaskolor -

Lantbruksskolor: Berga i Stockholms län ......			10,549	80	1,693		12,242	80
Ulvhäll i Södermanlands län	500	—	12,049	80	1,949	—	14,498	80
Bjärka-Säby i Östergötlands län .................................			11,549	80	1,961		13,510	80
Bollerup i Kristianstads län	500	—	11,549	80	1,976	—	14,025	80
Klagstorp i Skaraborgs län...	500	—	11,799	80	2,117	—	14,416	80
Varpnäs i Värmlands län ...	500	—	10,799	80	1,722	—	13,021	80
Tomta i Västmanlands län...	500	_	11,549	80	1,708	—	13,757	80
Vassbo i Kopparbergs län ...	500	—	11,799	80	1,856	—	14,155	80
Nordvik i Västernorrlands län	500	V—	10,049	80	1,900	—	12,449	80
Brattby i Västerbottens län	500	—	8,549	80	2,157	—	11,206	80
Pensionsavgifter...............	—	—	9,502	-	—	—	9,502	—
Säger	4,000	—	119,750		19,039	—	—	—

IX. D. 10.
Understöd
åt lantbruksskolor -

IX. D. 11.
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushållsoch
lantbruksskolor -

Summa

Mejeriskolor:

Oppeby i Södermanlands län ____

Bjärka-Säby i Östergötlands län .

Ljungbyholm i Kalmar län .......

Blomberg i Skaraborgs län .......

Ange i Jämtlands län .............

Flarken i Västerbottens län ....
Nederkalix i Norrbottens län ....

IX. D. 14.
Lägre
mejeriskolor
för
kvinnor

3,790
3,916	—
3,910	—
3,850	—
3,703	—
4,060	—
4,285	—

	IX. D. 25. Trädgårds-skolorna i mellersta och	IX. D. 26. Trädgårds-skola för kvinnor	IX. H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-	Summa
	norra Sverige			näringar
Trädgårdsskolor : Adelsnäs i Östergötlands län
16,000	—	—	—	—	—	16,000	—
Apelryd i Kristianstads län	—	—	5,400	—	—	—	5,400	—
Onnestad i dito .............. Härnösand i Västernorrlands	—	—	—	1,500	—	1,500	—

län ..............................	13,209	20	—	—	—	—	13,209	20
Pensionsavgifter ...............	790	80	—	—	—	—	790	80
Säger	30,000	—	5,400	—	1,500	—	—	-

Summa

142,789

27,514

36,900 •

1,001,883 56

- 163 —

Stuteriväsendet.

			Flyinge
	Stuteriöver-	hinestdepå	Strömsholms	Summa
	styrelsen	och stuteri	hingstdepå
Debet.	1		2		8	4
Balans den 1 juli 1929:
Tillgångar ........................................	121.223 42	3,196	18	899	15	125,318	75
Inkomster:
Egentliga statsinkomster: A. II. 15. Totalisatormedel ............... Särskilda uppbördsmedel för utgiftsan-	930,072	50	—	—	—	-	930,072	50
slagen: Nionde huvudtiteln:
E. 4. Hästavelns befrämjande......... 0. 3. Skrivmaterialier och expenser,	50,197	67	71,991	76	24,569	96	146,759	39
ved m. m.............. ..........	4	—	—	—	—	—	4	—
Säger	980,274	17	71,991	76	24,569	96	1,076,835	*9
Uttag å statsverkets giroräkning i riks-banken .......................................... Likvider med särskilda ämbetsverk och	1,009,868	35	_	—	—	—	1,069,868	35
myndigheter ...................................	1,311	—	—	—	—		1,311
Balans den 30 juni 1930:
Skulder:
Diverse medel ................................	56,034	47	—	—	390	88	56,424	85
Summa							2,329,758	84
Kredit.
Balans den 1 juli 1929:
Skulder ...........................................	56,034	47	—	—	390	38	56,424	85
Utgifter:
i Nionde huvudtiteln:
E. 1. Stuteriöverstyrelsen..................	33,594	50	—	—	—	—	33,594	50
2. Avlöningar till tjänstemän vid
hingstdepåer och stuteri ...... 3. Avlöningar till övrig personal	—	—	24,130	—	14,978	—	39,108	—
vid hingstdepåer och stuteri...	—	—	45,379	1 7	23,632	50	69,011	67
4. Hästavelns befrämjande............ 0. 3. Skrivmaterialier och expenser,	561,295	87	262,257	78	64,001	51	887,555	16
ved m. m............................	2,686	4 8	—	—	—	—	2,686	48
6. Extra utgifter ........................ 7. Tillfällig löneförbättring för viss	133	66	—	—	—	—	133	66
personal inom den civila stats-förvaltningen .....................	—	—	—	—	175	_	175	__

— 164 —

	1		2		8		4
0. 9. Dyrtidstillägg åt befattnings-
havare i statens tjänst......... Elfte huvudtiteln: A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens	6,317		13,264	96	6,417	44	25,999	40
tjänst m. fl. pensionärer ...... 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberät-tigade änkor och barn efter civila befattningshavare i sta-					360		360
tens tjänst m. fl................ .	—	—	—	—	317	—	317	—
Säger	604,027	46	345,031	91	109,881	45	1,058,940	82
Insättningar å statsverkets giroräkning i
riksbanken....................................... Likvider med särskilda ämbetsverk och	936,556	25	—	—	—	—	936,556	25
myndigheter ................................... Balans den 30 juni 1930:	135,145	01					135,145	01
Tillgångar:
Kassabehållning ..............................	—	—	221	95	1,338	28	1,560	23
Innestående i bank..........................	44,000	_	14,000	—	390	38	58,390	38
Förråd av medaljer..........................	36,169	_	—	—	_	—	36,169	_
Förskott..........................................	45,470	92	1,101	38	—	—	46,572	30
Säger	125,639	92	15,323	33	1,728	66	142,691	91
Summa	............	...					2,329,758 84

— 165 —

V eterinärhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ............................................................................................. 39,821: 17

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. lil. Diverse inkomster......................................................... 2,546: 7 S

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Nionde huvudtiteln:

Gr. 1. Veterinärhögskolan ..................................................... 19,872: 7 7

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ..........1: — 22,420: 58

Uttag & statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 470,761:46

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..................................... 8,775:16

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Utgiftsrester............................................................................. 5,022:7 8

Diverse medel.......................................................................... 53,008: 31 58,031: 04

Summa 599,809:3 6

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder.................................................................................................... 57,059: 20

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. III. Diverse inkomster......................................................... 100: —

För riksstatens utgiftstitlar:

Nionde huvudtiteln:

G. 1. Veterinärhögskolan ...................................................... 311,275: 64

2. Diverse behov vid veterinärhögskolan ........................... 27,000: —

O. 6. Extra utgifter ........................................................... 1,952: 67

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 31,233: — 371,561: 81

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 111,220: 22

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 20,000: —

Balans den 30 juni 1930:

..................................................... 3,572:54

..................................................... 4,046:08

..................................................... 32,156:41

.................................................... 193:65 39,968:68

Summa 599,809: 3 6

Antalet elever har under höstterminen 1929 utgjort vid veterinärhögskolan 154 och vid
hovbeslagssmedjan 3 samt under vårterminen 1930 respektive 149 och 18.

Tillgångar:

Inkomstrester ............

Innestående i bank......

Obligationer..............

Förråd .....................

— 166 —

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar .................................................................................................. 40,283:62

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

G-. 3. Veterinärinrättningen i Skara .............................................

O. 1. Ålderstillägg ...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen .........................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...............

Arrende- och hyresmedel ...............................................................

Intressemedel................................................................................

Foderavgifter................................................................................

Försäljningsmedel m. m...................................................................

8,500: —
1,200: —

863: 4 7
5,013: —

8,966:19
2,071: 83
1,374: 83

582: 89 28,571: 71

Summa 68,855: 33

Kredit.

Avlöningar ......................................

Underhåll av byggnader m. m............

Inventarier och foder .......................

Värme, lyse, renhållning och expenser

Utskylder och försäkringsavgifter........

Diverse..........................................

Utgifter

20,358: 17
2,461: os
649: 54
1,319: 94
848: 17

_494:12 26,130:97

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Utlånta medel ..........................................................

Obligationer ............................................................. I

. 30,060: 4 9
. 3,000: —

■ 9,663: 8 7 42,724: 3 6

Summa 68,855: 33

I den för veterinärinrättningen föreskrivna civila hovbeslagskursen hava under räkenskapsåret
deltagit 4 elever.

— 167 —

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929

Nionde huvudtiteln:

H. 11. Statens lagerhus och fryshus
Vinst å lagerhuset:

i Eskilstuna .................................

i Eslöv ........................................

i Linköping ..................................

Försäljningsmedel ............................

Inkomster:

.......................................... 30,366:85

.................. 266: 76

............................ 556:46

............... 5,285:02

.......................... 20: —

Balans den 30 juni 1930 :

Skulder:

TJtgiftsrester .............................................................

Övriga skulder..........................................................

12,152: 30
386: 57

Summa

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

Skulder.......................................................................

Avlöningar ....................................

Rese- och traktamentsersättningar......

Hyra och expenser m. m...................

Diverse utgifter för lagerhusen .........

Förlust å fryshuset i Hallsberg .........

» » lagerhuset:

i Hallsberg .................................

i Klagstorp .................................

i Tomelilla .........................-.......

i Vara..........................................

i Astorp.......................................

Utgifter:

................................. 11,922: —

........................... 1,085: 65

............................... 1,332:4 4

........................................ 264:91

....................... 6,907:03

................................. 1,155: 60

............... 2,870:4 7

.................. 3,541:99

....................................... 2,183:88

.............................. 410: 88

Till statskontoret......

» riksgäldskontoret

Leverering:

9,820: 92
20: —

Balans

Tillgångar:

Kassabehållning ..............................

Innestående i bank ........................

Fordringar....................................

den 30 juni 1930:

....................... 319: 6 0

................................ 22,019: 05

............................... 19,989: 0 6

Summa

44,949: 7 2

36,483: 58

12,538: 87
93,972: 17

10,128: 80

31,674: 75

9,840: 92

42,327: 7 o
93,972: 17

— 168

Statens centrala frökontrollanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar....................................................

10,000: —

Inkomster:

A. n. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar .....................................................

17. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt...............

Nionde huvudtiteln:

H. 18. Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet ...............

20. Kostnader för statens centrala frökontrollanstalts inflyttning

i nya lokaler m. m.............................................

21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala frö kontrollanstalt.

.............................................

22. Filial till statens centrala frökontrollanstalt.....................

400: —
166,268: 9 2

102,480: 5 9

2,000: —

7,422: —
36,446: 97

315,018:

Summa 325,018: 48

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......... ........................................

Resekostnader för styrelsen ......................................

Provtagningar och plomberingar ...............................

Fältkontrollverksamheten .....................................

Värme och elektrisk ström ......................................

Underhåll av laboratorium och bibliotek m. m............

Tryckningskostnader, förbrukningsartiklar och expenser

Kostnader för inflyttningen i nya lokaler....................

Inventarier och inredning ......................................

Bergshamra gård ..................................

Analyser vid Sveriges utsädesförening i Svalöv

178,063: 4 8
1,598: 85
14,157: 76
10,956: 51
7,066: 0 7
10,424: 28
12,830: 2 7
1,388: il
3,996: 86
1,935: 92

68’773: 69 311,191:60

Till statskontoret

Leverering :

3,214: 99

Tillgångar:
Innestående i bank

Balans den 30 juni 1930:

.......... 10,611:89

Summa 325,018: 4 8

— 169 —

Statens egnahemsstyrelse.

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

f. 1. Statens egnahemsstyrelse..................................................................

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................

4. Tryckningskostnader ........................................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .............................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden.......................................

Hyra...............................................................

Telefonavgifter ..................................................

Inventarier ........................................................

Tryckningskostnader ..........................................

Städning, skrivmaterialier och expenser..................

45,062: i o
4,200: —
898: —
220: —
579: 75
2,160: u

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1930 :

39,922: io
7,700: —
405: 9 5
5,140: —

53,168: 05

53,119: 96

48: 09

Summa 53,168: 05

— 170 —

Statens lokala fiskeriadministration

understöd.

och fiskerinäringens

Statens lokala fiskeriadministration:

Av nionde huvudtitelns anslag till statens lokala fiskeriadministration (J. 1.), befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen (J. B.), rese- och traktamentspenningar (O. 2.) samt dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.):

Sex fiskeriintendenter:

Avlöningar .................................................

Rese- och traktamentsersättningar .................

Renskrivning och andra kontorskostnader........

....... 67,409: —

....... 17,708:03

....... 4,200: —

89,317: 03

Fiskeriingenjören:

Avlöning .....................................................

Rese- och traktamentsersättning ....................

....... 4,807: —

....... 1,287: 05

6,094: 06

Två fiskeristipendiater:

Avlöningar ..................................................

Rese- och traktamentsersättningar .................

....... 9,745: —

....... 5,921:8 0

15,666: 30

Två extra fiskeristipendiater:

Avlöningar ..................................................

Rese- och traktamentsersättningar....................

....... 7,794: —

....... 8,131: 61

15,925: 61 127,002; 99

Fiskerinäringens understöd:

Av nionde huvudtitelns anslag till fiskets befrämjande i de särskilda orterna
(J. 2.), befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen (J. 3.) samt dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.):

Stockholms läns och stads hushållningssällskap ....................... 4,172:18

Uppsala läns hushållningssällskap.................................... 2,000: —

Södermanlands » » 2,750: —

Ostergötlands » » 2,400: —

Jönköpings » » 2,400: —

Kronobergs » » 1,700: —

Kalmar läns norra » 2,650: —

» » södra » .................................... 3,304:67

Gotlands läns » .................................... 2,200: —

Kristianstads » » 2,400: —

Malmöhus » » 3,800: —

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap.......................... 7,050: —

Alvsborgs läns norra » 3,400: —

» » södra » 2,000: —

Skaraborgs länshushållningssällskap................................... 3,800: —

Värmlands » » 3,750: —

Örebro » » 3,000: —

Västmanlands » » 1,200: —

Kopparbergs » » 2,145: -—

Gävleborgs » » 60: —

Västerbottens » » 3,550: —-

Norrbottens » » 3,350: —

Fiskerimässan i Simrishamn .................................................... 2,500: —

Svenska fiskareförbundet ......................................................... 2,500: —

Driftkostnader för fiskodlingsanstalten vid Borenshult ............... 8,148: 7 0

Rapporter rörande sillfisket vid rikets västkust ........................ 2,697: o 7

Propagandaverksamhet för ökad användning av fisk .................. 863: 52

Undervisning i navigation för bohuslänska fiskare ..................... 1,650: —

Diverse fiskeriutgifter ............................................................ 3,888:7 5 85 329:84

Summa 212,332: 83

— 171 —

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ...................................................................................................

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

J. 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar......... 40,000: —

7. Vissa bavsbydrografiska mätningar .................................... 9,000:

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 3,756: —

Hyresersättning m. ....................................................................... 22H: 6 5

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.......................................................

Resekostnader....................................................

Hyra................................................................

Analytiskt arbete, redskap m. m..........................

Statistiska undersökningar jämte materiel.............

Fyrskeppsundersökningar ..................................

Underhåll av byggnader och båtar......................

Tryckningskostnader .......................................

Ljus, värme och diverse driftkostnader m. m....—

23,108: 81
1,680:15
1,800: —
9,269: 5 9
2,319: 91
10,214: 37
1.386: 98
2,621: i o
3,752: 09

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank .....................................................

20: 14

3,257: 46

Summa

6,445: 45

52,984: 65
59,430:10

56,152: 50

3,277: 60
59,430:10

Skogshögskolan

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929

14,020: 3 7

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings -

havare inom den civila statsförvaltningen..................... 1,416:_

Nionde huvudtiteln:

K. 1. Skogshögskolan ............................................................ 219,357:71

2. Diverse behov vid skogshögskolan .................. .............. 41,043:80

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 22,650: —

Debatt å samt ersättning för förbrukad elektrisk ström .................. 540:30 285 007-81

Summa 299,028: is

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar................................................................................. 162,636: 74

Stipendier och studieunderstöd...................................................... 5,100:

Jägmästarkursens praktiska övningar............................................. 40 532: so

Forstmästarkursens dito dito .................................................. ...... 14 604:16

Bränsle, lyse, böcker, instrument och expenser .............................. 45 868:19

Styrelsens resekostnader m. m....................................................... 2 062: 8 7

Mykologiska m. fl. forskningar..............................................11,951:76 282,756:82

Till statskontoret

Leverering:

5,063: 28

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank .....................................................

Förskott ........................................

652:18
3,062: 4 6

7,493:91 11,208: 58

Summa 299,028: 18

Antalet elever vid skogshögskolan utgjorde under läsåret 1929—1930 vid jägmästarkursen
37, vid förberedande jägmästarkursen 24 och vid forstmästarkursen 12.

— 173 —

Statens skogsförsöksanstalt.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings -

havare inora den civila statsförvaltningen..................... 798: —

Nionde huvudtiteln:

K. 3. Statens skogsförsöksanstalt............................................. 151,651:72

4. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt .................. 80,861: 07

5. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för yngring

.................................................................... 28,039:31

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 22,000: —

Bidrag från Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag........................ 1,000: —

Försålda publikationer m. m....................................................... 380: 6 2

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 163,574: 8 2

Publikationer......................................................................... 15,343: 6 7

Gemensamma expenser ........................................................... 13,661: 0 7

Expenser för skogsavdelningen...................................................... 38,131:61

» » naturvetenskapliga avdelningen ................................ 14,305: 32

» » entomologiska avdelningen .................................... 7,682: 78

» » avdelningen för föryngringsförsök i Norrland............... 11,672: 36

Anordnande i Sverige av en internationell kongress för skogliga försöksanstalter
............................................................... 16,560: 98

Till statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 2,361: 66

Förskott .................................................................................. 3,669: 86

Fordringar.............................................................................. 1,266:7 9

13,212: 53

284,730:7 2
297,943: 9 5

280,932: 5 6

9,712: 88

7,298: 81

Summa 297,943: 2 5

Statens skogsskolor och fort -

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor:

K. 6. Avlöningar .........................................................................................

7. Övriga utgifter .......................................................................................

8. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter............................................................

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för fortsättningsskolan vid Kloten:

K. St. Avlöningar m. m....................................................................................

10. Övriga utgifter ...................................................................................

11. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter .......................................................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m....................................................................................................

Övriga utgifter.......................................................................................................

Summa

Antal elever vid 1929 års början .............................................................................. 1

1 Tabellen, som avser kalenderåret 1929, är upprättad på grund av uppgifter från domän -

— 175

sättningsskolan vid Kloten.1

		Sko	g 8 s k	0	1 o r				Fortsätt-nings-skolan vid Kloten	Summa
Hällnäs	Bispgården	Bjurfors	Omberg	Kolle- berga
11,568	80	14,028	60	11,525	35	14,750		11,557	50			63,430	25
8,499	54	9,735	75	8,463	42	7,863	80	7,853	92	—	—	42,416	43
2,255	03	2,616	80	2,215	19	2,571	—	2,054	—	—	—	11,712	02
										12,004	56	12,004	56
									—	5,836	08	5,836	08
—	—	—	—		-	—	—	—	—	1,538	—	1,538	—
22,323	37	26,381	15	22,203	96	25,184	80	21,465	42	19,378	64	136,937	34
13,823	83	16,645	40	13,740	54	17,321		13,611	50	13,542	56	88,684	83
8,499	54	9,735	75	8,463	42	7,863	80	7,853	92	5,836	08	48,252	51
22,323	37	26,381	15	22,203	96	25,184	80	21,465\|42	19,378\| e 4	136,937	34
15		14		13		12		9		14		77

styrelsen.

— 176 —

Lantmäteri -

A. II, 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar...............

Andra huvudtiteln:

I. 3. Jordregister för landsbygden ........................................................................

Nionde huvudtiteln:

L. 1. Lantmäteristyrelsen ....................................................................................

2. Arkivaliemas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring........................

3. Lantmäteriundervisningen ...........................................................................

4. Lantmäterikontoren i länen ........................................................................

5. Avlöningar åt förste assistenter och assistenter .............................................

6. Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen.......................................

7. Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa kartor m. m.
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av lantmäteriförrättningar:

L. 8. Avlöningar ...........................................................................................

9. Ersättning för publik renovation..............................................................

10. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..........................................

L. 11. Bidrag till jorddelningsförrättningar ...........................................................

12. Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang

med skiften ..........................................................................................

14. Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar .................................

O. 2. Rese- och traktamentspenningar ..............................................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................

4. Tryckningskostnader..................................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

Bötesmedel.............................................................................................

Införselmedel.............................................

Summa 1

1 Tillgångarna den *°/e 1930 utgjordes av tillgodohavande i bank.

styrelsen

		Debet			Kredit
Tillgångar			Leverering		Leverering \|	Tillgångar	Summa
dea		Uppbörd		Irån stats	-	Utgifter	till stats-		den “"/e
Vt 1929				kontoret			kontoret		1930
		696					696				696
—		—	—	8,000	—	7,377; 18	622	87	—	—	8,000	—j
				179,299	96	178,530i51	769	45	—	—	179,299	96;
		_	_	15,948	11	11,887171	4,060	40	—	—	15,948	11
		_	_	51,350	—	50,743 71	606	29	—	—	51,350	—
		_	—	187,000	—	182,160 89	4,839	61	—	—	187,000	-
		_		72,800	—	72,487 78	312	2 2	—	—	72,800	—
		_	—	7,421	6 4	6,988 58	433	06	—	—	7,421	64
—	—	-	—	10,371	75	7,926 5 7	2,445	18	—	—	10,371	75
				147,500	_	144,81291	2,687	09	—	—	147,600	—
_	_	_		35,000	—	28,341180	6,658	20	—	—	35,000	—
_	_	141		66.000	—	64,508 —	1,633	—	—	—	66,141	-r
—	—	—	—	125,377	78	125,377 7 8	—		—	—	125,377	7,8 j
			_	320,000	_	309,168 49	10,831	fil	—	—	320,000
_	_	_	—	7,000	—	5,402 88	1,597	67	—	—	7,000	—
_	_	—	—	5,000	—	4,665i 38	334	62	—	—	5,000	—
_	_	1,346	65	301,450	—	285,854189	16,942	26	—	—	302,796	65
_	_	_	—	13,000	—	12,172’52	827	48	—	—	13,000	—
_	_	—	—	17,000	—	16,63087	369	13	—	—	17,000	— j
	__	_	—	146,000	—	144,475 88	1,524	17	—	—	146,000	— 1
533	37		—	—	—	- -	—	—	533	37	533	37\|
—	—	3,106	—	—	—	3,056\| —	—	—	50		3,106
5331st	5,289	C 5	1,715,519 24	l,662,568\|e8	58,19ol 21	1 583l«7	1,721,342U;

802960. Rev.-ber titt elta äng. statsverket, för år WHO. II

— 178 —

Tillgångar

Rikets allmänna kartverk.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Inkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar............................................................ 1,248:_

III. Diverse inkomster ...................................................... 714: _

Andra huvudtiteln:

I. 6. Uppgående av riksgränsen mot Norge ........................... 70,000:_

8. Bese- och traktamentspenningar.................................... 2,000:_

Åttonde huvudtiteln:

D. 6. Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
m. m............................................................. 1 ooO:_

Nionde huvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk:

M. 1. Avlöningsstat ......................................................... 381,918: 51

2. Kartarbeten m. m....................................................... 223,700:_

M. 3. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk .................... 34,200:_

4. Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län ............ 2,612:_

5. Nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens

höjdkarta över Sverige ........................................... 13,388:_

O. 6. Extra utgifter............................................................... 3,500:_

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......... 61,237: —

Oförutsedda utgifter......................................................*.......... 866: —

Ersättning från generalstaben för aspiranters utbildning ............... 12,381:6 2

Försäljningsmedel m. m............................................................. 40,071:46

Summa

Kredit.

Utgifter

Avlöningar ..................................................

Kartarbeten:

Geodetiska avdelningen:

Fältarbeten .............................................

Utgivnings- och byråarbeten ......................

Städning, värme och lyse...........................

Topografiska avdelningen:

Fältarbeten .............................................

Utgivnings- och byråarbeten m. m..............

Städning, värme och lyse .........................

Ekonomiska avdelningen:

Fältarbeten .................... ......................

Utgivnings- och byråarbeten ......................

Städning, värme och lyse ........................

Ortnamnsgranskning m. m..............................

Ekonomisk karta över Hallands län .................

Baltisk-geodetiska kommissionen ......................

Höjdkarta över Sverige ...................................

Uppgåendet av riksgränsen mot Norge ..............

» » » » Finland ...........

. 432,869: 45

... 56,317:88
... 5,535: 92

... 4,719: 16 66,572: 91

... 82,575:39
... 64,897:56

• • 3.597: 10 151,070: o 4

... 55,142:20
... 16,435:04

... 5,064:88 76,641: 62

................. 5,047: 80

................. 22,086:28

................. 3,642:86

................. 4,078: -

................. 83,020:92

................. 866:

132,303: <4,

848,836: 69
981,140: »3

845,895: 88

Till statskontoret

— 179 -

Leverering:

Tillgångar:

Innestående i bank ...
Förskott ..................

Balans den 30 juni 1930:

26,919: 52
95,460: —

Summa

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar........................................................................................

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen ....................................... 4,676: 99

Åttonde huvudtiteln:

M. 23. Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland..................... 10,000: —

Nionde huvudtiteln:

N. 1. Sveriges geologiska undersökning.................................... 195,522: 4 2

2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning ... 129,949:80
9. Hydrogeologiska specialundersökningar ........................... 12,100: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 31,870: —

Tionde huvudtiteln:

D. 15. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna

varda för kronans räkning inmutade ........................... 100,000: —

Försäljningsmedel........................................................................ 2,374: so

Anslag från svenska väginstitutet till tjälundersökningar.................. 15,000: —

Ersättningar för undersökningarför andra statsinstitutioner samt enskilda 5,435: 7 9
Gåvomedel till museet och tryckningskostnader.............................. 1,448: —

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare ......... 195,432: 4 2

Inköp och underhåll av inventarier............................................... 2,723: 59

Skrifmaterialier och förbrukningsartiklar m. m............................. 10,200: 19

Biblioteket ............................................................................... 5,074: 09

Museet............................................................................. ..... 2,127:7 0

Värme, gas och elektrisk ström ................................................... 6,684: 7 2

Renhållning .............................................................................. 5,119: 65

Fältarbeten m. m.:

Rese- och traktamentsersättningar ............................ 48.406: 82

Material och frakter................................................. 4,162: 28

Tryckning av kartor och uppsatser .............................. 33,400: 75

Arvoden till extra tjänstemän .................................... 32,293: 7 8

Reparation och ändringar i laboratoriet........................ 3,550:— 121,813:63

12,874: 98

122,369: 52
981,140: 33

23,615: 66

508,377: 8 o
531,993:4 6

— 180 —

Hydrogeologiska specialundersökningar:

Fältarbeten ............................................................... 3,118: 82

Arvoden .................................................................. 7,185: 66

Expenser m. m.......................................................... 2,558: 78 12 863: 2 6

Undersöknings- och försvarsarbeten å kronoinmutningar ............... 98,483:67

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland.................................... 5,594:18

Tjälundersökningar ..................................................................... 11,791: 52

Diverse undersökningar m. m....................................................... 10,584: 02

Till statskontoret

Leverering.

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank ................ ................................................. 24,579:78

Förskott ................................................................................. 16,766:38

Summa

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar..................................................................................................

Inkomster.

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar ............................................................... 525: —

Fjärde huvudtiteln:

5. 5. Telegramkostnader för den militärmeteorologiska informationstjänsten
.............................................................. 7,000: —

Sjätte huvudtiteln:

D. 5. Väderlekstjänst för luftfarten.......................................... 15,300: -—

6. Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ......... 7,000: ■—

F. 10. Extra utgifter............................................................... 433: —

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen..................... 466: so

Nionde huvudtiteln:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

N. 3. Avlöningar m. m....................................................... 229,751: 24

4. Arvoden åt observatörer ............................................. 90,000: —

N. 5. Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt .................. 108,000: —

6. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska an stalt

................................... .............................. 75,100: —

7. Meteorologiska iakttagelser i Abisko ochvidEiksgränsenm.m. 30,000: —

8. Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige ...... 2,400: —

O. 6. Extra utgifter............................................................... 906: 75

9. Dyrddstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 39,000: —

Handels- och sjöfartsfonden ......................................................... 6,000: —

Bidrag från skilda intressenter...................................................... 10,032:02

Försäljningsmedel m. m................................................................ 16,786: —

488,522: so

2,124: so

41,346: os
531,993: 46

22,039:6 6

638,700: 8t

Summa 660,740: 4 7

— 181

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 348,200: 6 9

Expenser m. m............................................................................ 22,999: 2 6

Publikationer.............................................................................. 22,883: 9»

Resekostnader.............................................................................. 15,917: 38

Biblioteket ................................................................................. 3,967: 88

Utrustning ....................................... ......................................... 21,883:42

Observationer av de högre luftlagren m. m..................................... 11,951: 37

Solstrålningsmätningar................................................................. 4,308: 32

Telegramkostnader ..................................................................... 12o,594: 65

Meteorologiska och geofysiska iakttagelser .................................... 29,672: 2 o

Väderlekstjänst för luftfarten ...................................................... 15,116: 07

Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige..................... 11,644: —

Diverse....................................................................................... 7,341:27 841,480:44

Leverering.

Till statskontoret ..................................................................................... 2,163: 66

Balans den 30 juni 1930-

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 1,809:06

Innestående i bank .................................................................. 13,487:81

Förskott ................................................................................. 1.800: — 17,096: 87

Summa 660,740: 47

— 182 —

TIONDE

Handels -

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
Tionde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen ...............

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli .....................

3. Departementets verksamhet ...................................

4. Okad föredragning i regeringsrätten................................... ”’’’

P. 2. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............................

3. Tryckningskostnader.......................................

i. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

Bxportlicensavgifter .....................................

Summa

1 Tillgångarna den M/« 1930 utgjordes av tillgodohavande i bank.

Kommerskollegium.

Debet.

Tillgånga r

Balans den l juli 1929

287,943: 54

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster.
Särskilda uppbördsmedel för
Sjunde huvudtiteln:

Inkomster:

utgiftsanslagen:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen..................

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium ..............................................

Party gsinspektionen:

B. 9. Inspektionens verksamhet..........................................

216: 2 8

50: 55
40: 13
330: 60

183

HUVUDTITELN.

departementet.

Debet	Kredit
Tillgångar den l/i 1929	Uppbörd	Leverering från stats-kontoret	Skulder den 1929	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den so/e 1930	Summa
5,435	24	999 98 1,859	99 30	24,000 135,749 14,301 3,721 19,760 8,296 25,204	97 75 7 4 53 05 95	127	2 9	24,000!— 135,749 9 7 14,301 75 3,721 7 4 19,731 54 8,296 05 25,204 9 5	999 —	99	7,294	24	999 24,000 135,749 14,301 3,721 19,858 8,296 25,204 7,294	99 97 76 74 83 05 95 24
5,435	24! 2,957	29	231,034	99	127	29	231,0061—1 999	991 1 7,294	24	239,427	52

B. 14. Skeppsmätningskostnad ...................................... ......

B. 4. Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri..................................................................

F. 2. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m......................

3. Tryckningskostnader..................................................

5. Extra utgifter........................................................

ti. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .....

D. 17/1924—5. Tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...............................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ......................

293:82

112: 50
938: 08
7,290: 74
1,127: 87

150: —
Sini:
oo

10,724: 21
2,851,365: 7 8
131,869: 84

Balans den 30 juni 1930

Skulder:

Utgiftsrester............................................................

Diverse medel...........................................................

3,119: 12

361,567:65 364,686: 7 7

Summa 3,646,592: o i

184 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1929:

371,744: 18

Utgifter.

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ..................

Nionde huvudtiteln:

H. 41. Landsbygdens elektrifiering..........................................

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium .....................................................

2. Kommerskollegii verksamhet.......................................

3. Bergsstaten ...........................................................

Sprängämnesinspektionen:

B. 4. Inspektionen ............................................................

5. Arvode åt en assistent................................................

Statens elektriska inspektion:

B. 6. Inspektionen ...........................................................

7. Arvoden åt två assistenter..........................................

Fartygsinspektionen:

B. 8. Inspektionen ...........................................................

9. Inspektionens verksamhet ..........................................

B. 10. Navigationsskolorna ..................................................

11. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigations skolorna

..................................................................

12. Navigationslärarkursen ................................................

13. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för

sjöfart....................................................................

14. Skeppsmätningskostnad ................................................

C. 1. Handelshögskolan i Stockholm ...................................

2. Exportstipendier.......................................................

3. Auktoriserade handelskamrar i riket..............................

4. Svenska handelskamrar i utlandet .................................

5. Sveriges allmänna exportförening ............................

7. Ersättning åt sjömanshusen .........................................

10. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten............

11. 1. Beseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder

förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hör........................................................

2. Manufakturernas befrämjande .......................................

3. Beseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena.

4. Beseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri ................................................................

5. Beseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri

och hantverk ....................................................

6. Beseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen.......................

7. Befrämjande av hemslöjden...................................

8. Föreningen för svensk hemslöjd....................................

9. Svenska slöjdföreningen...............................................

10. Arvoden åt torvingenjörer m. m..................................

11. Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet......

12. Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom hant verksinstitutet

..................................................

13. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverks mästare

......................................................

14. Industriella standardiserings verksamheten .....................

F. 1. Bese- och traktamentspenningar..................................

2. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................

3. Tryckningskostnader ..................................

4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

3,279: 68

2,700: —

558,940: 5 9
11,784: —
7,326: 20

12,211: 28
5,744: 97

34,261: 88
11,932: 12

31,731: 08
48,359: 82
165,436: 2 o

3,893: il
3,553:60

22,832: 7 8
44,895: 08
40,000: —
15,625: —
24,000: —
57,500: —
20,000: —
162,000: —
14,357: l»

1,850: —
250: —
11,631: 26

6,121: 26

5,686: 26

9,100: —
15,000: —
8,000: —
10,000: —
17,696: so
4,000: —

7,000: —

23,400: —
35,000: —
28,872: 46
67,163: 90
88,087: 76
1.291: 60

— 185 —

F. 5. Extra utgifter ............................................................ 1,027: 9*

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................................... 41,145:38

. 7, Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 181,322: —

B. 10/1928—9. Navigationsskolorna.......................................... 200:

D. 13/1928—9. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning bos

hantverksmästare.......................................... 2,285: —

12/1925—6. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande

av lärlingar m. m........................................ 120: —

17/1924—5. Tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom 786: 86 1,869,401:4 7

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................................... 815,485: 9 7

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 278,440:4 8

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning hos kommerskollegium underlydande undervisningsanstalter
för sjöfart ..................................................... 306: 8 c

Innestående i bank ............................................................... 37,779: 56

Förskott ......... 18,820: si

Inkomstrester ........................................................................ 16: 13

Obligationer........................................................................... 239,820:50

Fordringar ........................................................................... 14,776:68 311,520:54

Summa 3,646,592:6 4

— 186 -

Navigations -

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929

Inkomster

Leverering från kommerskollegium ...........................................................................

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ...............................................................

Intressemedel .........................................................................................................

Extra uppbörd..........................................................................................................

Äterdebitering..... ...................................................................................................

Säger]

Summa

Kredit.

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 10. Navigationsskolorna..................................................................................

11. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna...................

13. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart ..................''

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Exp en sutgifter, bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter .............................................

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning ...................................................................................................

Innestående i bank...............................................................................................

Obligationer.........................................................................................................

Säger

Summa

Antalet ordinarie elever har under läsåret 1929—1930 utgjort

	Vid navigationsskolan	i
Stock- holm	Göteborg	Malmö	Härnö- sand	Kalmar
I sjökaptensklassen	25	39	24	14	24
» styrmans »	48	62	44	25	25
skeppar »	19	26	9	20	14
:> lia maskinist >	10	22	9	13	—
» 2:a > »	20	36	10	17	—
* 3:e » »	14	11	—	16	—
Summa	136	196	96	105	63

187

skolorna.

Examens-förrättare i sjökaptens-och maskinist-klaaserna			N a v i g	a	t i o n 8 s k	olan	i		-	Summa
Stockholm i 1	Göteborg \|	Malmö	Härnösand	Kalmar
1 i		4, i 47 {4 7	6,166j46	6,131	ei\|	1 i 1 1,969\|69\|	i 7.432\|8 9	26,447	51
1 1,700		09,013	90	97,882	1 07	1 '' 64,279	50	45,343	70	23,166	52	1 301,385	69
	_	5,559	_	7,779	_	4,552	—	3,687	—	2,567	—	24,144	—
										180	—	180	—;
		_	_	856	90	218		—	—	140	—	1,214	90
	—	—	—	150	—	—		—	—	-	—	150	—!
1,700	—	74,572(90	106,667	97	69,049	50	49,030	70	26,053\|52	327,074169
1,700	—	79,820 3 7	112,834	42	75,181	11	51,000	29	33,485\| 91	353,522! 10
1,400		38,151	36	52,051	75	32,527	50	27,892	82	, 13,412	77	165,436	20 j
_	_	1,193	41	1,800	—	—	—	900	—	—	—	3,893	41
__	_	5,970	32	8,499	96	7,000	—	—	—	1,000	—	22,470	2 8
300	_	9,375	81	13,082	91	8,220	—	6,760	41	3,268	75	41,007	88 j
	_	14,323	_	22,491	—	16,532	—	9,891	—	5,485	—	68,722	—!
—	—	2,928	19	7,915	81	2,894	75	2,441	79	1,869	39	18,049	93
1,700	—-	71,942	09	105,841	43	67,174] 25	47,886\|0 2	25,035	91	319,579	70
						306	86		_		_	306	86
_	_	7,378	28	6,992	9 9	7,700	—	3,114	27	3,450	_	28,635	54
1	—		—	—	—		—	—	—	5,000	1-	5,000	—
—	—	7,378	28	6,992	99	8,006	86	3,114127	8,460	—	33,942	40
1,700	—	79,320	37	112,834	42	75,181	11	5I,000\|29	33,485	I.i	353,522110

188 —

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ................................................................................................ 291,233: 79

Inkomster.

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stå -

ende egendomar ........................................... 1,050: —

19. Lotspenningar ................................................... 3,288,935: 10

lil. Diverse inkomster ................................................... 6,408: se

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 15. Lots- och fyrinrättningen ................................... 148,896: 86

16. Säkerhetsanstalter för sjöfarten.............................. 3,768: 28

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 257: —
Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer ........................ 216: —

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .................................... 105: —

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

3,449,636: o o
6,591,804: 62
59.240: 4 7

Balans den 30 juni 1930

■Skulder:

Diverse medel ........................................................

Övriga skulder ........................................................

33,015: 34

2,047:05 35,062:8 9

Summa 10,426,977: 87

Skuld er

Kredit.

Balans den 1 juli 1929

33,142: 4 2

Utgifter.

För riksstateus inkomsttitlar:

A. II. 19. Lotspenningar...................................................... 3 899:6 0

För riksstatens utgiftstitlar:

Tionde huvudtiteln:

B. 15. Lots- och fyrinrättningen ....................................... 6,863,276: 18

16. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .............................. 460,298:18

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 750:__

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 562,787:92

— 189 —

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.............................. 61,232: 9"

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .................................... 75,291: —

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

8,027,535: 80
2,008,750: o i
112,362: 53

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kontanta behållningar i lotsverkets kassor ...................

Innestående i bank ....................................................

Förskott ...................................................................

Obligationer .............................................................

534: 02

36,595: 38

182,282: 6 7
25,775: 04

245,187: xx

Summa 10,426,977: 87

Patent- och registreringsverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar............................................................................................... 5,256: 5 o

Inkomster.

Egentliga statsinkomster:

A. II. 20. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ... 1,620,335: 7 9

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

B. 17. Patent- och registreringsverket................................... 23,371: 08 1,643,706: 8 2

Omföring från patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters fond för

bestridande av omkostnaderna för patent- och registreringsverket............... 1,248,432: 15

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................ 1,257,545: 96

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 16,466: 09

Balans den 30 juni 1930:

Skulder:

Patent- och varumärkes samt registreringsavgifters fond ......

Övriga skulder..................................................................

1,808,261: 24

14,355:01 1,822,616:25

Summa 5,994,023: 7 7

— 190 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1929.

Skulder ................................................................................................... 1,427,341: 58

Utgifter.

Tionde huvudtiteln:

B. 17. Patent- och registreringsverket:

Omföring till patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

fond..................................................................................

18. Kostnader för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med registreringar och anmälningar till förenings- m. fl.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters fond:

Omkostnader för patent- och registreringsverket:

Avlöningar och arvoden .............................. 801,039: 16

Renskrivning, fastighetens underhåll, skrivmate rialier

och expenser ................................... 92,360: o 8

Publikationer m. m....................................... 161,834: 7 7

Bidrag till patentunionens internationella byrå i

Bern ........................................................ 2,354:68

Pensioner åt avskedade tjänstemän .................. 42,068: —

Återställda registrerings- och utfärdningsavgifter 25,175: 51
Dyrtidstillägg ................................................ 123,600: — 1,248,432: 15

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ................i..................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

1,643,706: 82

1,258,445: <0
1,646,066: 58
3,780: 2»

Tillgångar:

Inkomstrester ...
Fordringar ......

Balans den 30 juni 1930

13,132: sö

1,550: — 14,682: 85

Summa 5,994,023: 7 7

— 191 —

Försåkringsinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1929.

Tillgångar ................................................................................................... 6,645: 11

Försäkringsinspektionens fond

Begistreringsavgifter..............

Expeditionslösen .................

Hyresmedel..........................

Försålda publikationer m. m. ..

Inkomster.

......................................... 130,093: 60

......................................... 978: —

......................................... 362: 7»

........................................ 650: —

......................................... 184:56 132,268:91

Summa 138,914: 02

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden .....................................

Beseersättningar.................................................

Tryckningskostnader...........................................

Expenser m. m.................................................

107,674:01
1,337: 55
2,885: 05

22,082:93 133,979:54

Tillgångar:

Kassabehållning
Förskott .........

Balans den 30 juni 1930:

....................................................... 1,738:61

.................................................... 3,195:87 4,934:48

Summa 138,914: 02

- 192 -

Statens provningsanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar..............................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. n. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar ............................................................ 400: —

22. Inkomster av statens provningsanstalt ...................... 267,642: 15

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 20. Statens provningsanstalt ........................................... 3,926: 89

Remisser från statskontoret..........................................................................

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1930:

Summa

Kredit.

Balans den 1 juli 1929

Skulder......................................................................

Utgifter

För riksstatens inkomsttitlar:

A. II. 22. Inkomster av statens provningsanstalt ...................... 343: 3 o

För riksstatens utgiftstitlar:

Tionde huvudtiteln:

B. 20. Statens provningsanstalt ............................................. 358,843: lo

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 35,424: —•

Balans den 30 juni 1930

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 1,517:0»

Innestående i bank och å postgiroräkning ................................. 28,134: 18

Förskott ................................................................................. 247: —

42,629: 4 7

271,969: o 4

110,000: —

16,469: 56

441,068: o 7

16,559: io

394,610: 4 0

29,898: i ^

Summa 441,068: 07

— 193 —

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1929■

Tillgångar................................................................................................... 183,042: 4 4

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar 1,000: —

Tionde huvudtiteln:

E. 1. Ingenjörsvetenskapsakademien .......................................... 40,000: —

2. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet............................................................ 80,000: —

3. Flygtekniska undersökningar............................................. 22,000: —

Manufakturförlagslånefonden................................................... 2,000: —

Bidrag från marinförvaltningen för försöksdriften vid Kinnekulle verken.

.......................... ...............................................17,029:46

Intressemedel...................... ........................... ............—....... 85,280: 7 5

G-åvomedel ........................... 556: 2 o

Diverse............ .......................................................•■■■■■......■■■■■■ 2,553:18 250,519: 59

Balans den 30 juni 1930

Skulder:

Diverse medel........................................................................................ 126,603:18

Summa 560,165:21

Kredit.

Balans den 1 juli 1929

Skulder...................................................................................................... 136,989:4 6

Utgifter

Avlöningar och arvoden ............................................................... 58,032: 76

Undersökningar m. m................................................................... 162,141: 17

Hyror, utgifter för tryckning och övriga omkostnader..................... 36,494: 6 7 256,668: 59

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 1,105: 5 »

Innestående i bank .................................................................. 47,281: 7 o

Obligationer ........................................................................... 10,075: —

Utlånta medel........................................................................... 12,002: —

Fordringar .............................................................................. 1,168:52

Inventarier m. ................................................................... 94,874:85 160,507:16

Summa 560,165:21 13

13 — 3 02 960. Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1930. II.

- 194 -

ELFTE

Statsunderstödda

Civilstatens änke- och pupillkassa1 ...
Tullstatens enskilda pensionsinrättning8

Hovkapellets pensionsinrättning 8 ......

Lärarinnornas pensionsanstalt * .........

Statens pensionsanstalt 8 ..................

Prästerskapets änke- och pupillkassa1 * * 4 *
Lotsverkets enskilda pensionskassa8...

Handelsflottans pensionsanstalt 8.........

Arméns pensionskassa 8 .....................

Flottans pensionskassa8.....................

Telegrafverkets pensionsanstalter 8......

Statens järnvägars änke- och pupillkassa
8..........................................

Statens vattenfallsverks pensionskassor8

Nettobehållning vid räkenskapsårets			i	n-
ingång	utgång	Statsbidrag eller därmed jämförlig förmån	Delägarnas tillskott
50,657,332	2 6	53,067,588	74	666,319	76	1,768,178	80
6,082,684	67	6,522,488	85	90,984	79	279,639	88
1,419,967	3 4	1,444,124	87	4,000	—	12,754	04
5,868,553	18	6,389,723	94	509,579	48	280,606	21
149,114,899	68	159,212,876	67	14,121,582	64	3,826,373	91
16,767,236	58	17,601,554	27	1,166,930	57	428,957	90
2,059,255	70	2,083,443	45	54,804	88	14,238	87
1,426,443	41	1,463,261	67	319,171	22	—	—
30,930,987	84	31,852,786	65	10,534,167	45	748,928	66
8,033,958	93	8,362,605	8 2	2,654,231	60	339,815	71
33,115,822	57	35,449,497	76	280,064	01	995,326	12
60,941,793	7 2	64,646,167	59	1.244,871	86	2,093,342	09
1,788,856	48	1,991,760	70	71,000	—	94,245	69

1 De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från

8 Räkenskapsåret = 1 juli—30 juni.

8 » = kalenderåret.

4 » =1 maj—30 april.

8 Omfatta även telegrafverkets pensionskassas fond för pensionering av arbetare. Raken -

HUVUDTITELN

pensionsanstalter.

k o m s	e r						U t g	i	(te	r
: Intressemedel och avkast-ning av fastigheter	Annan inkomst		Samma	Förvaltnings- kostnader	Pensioner m. m.	Andra utgifter	Summa
2,552,348	89	6,773	50	4,993,619	95	119,081	53	2,464,164	44	117	50	2,583,363	4 7
j 316,295	18	19	30	686,939	10	19,659	47	221,407	96	6,067	50	247,134	92 j
71,865	85	13,769	27	102,389	16	5,763	95	72,468	18	—	—	78,232	18
287,433	16	24,690	—	1,102,308	85	12,350	06	568,589	98	198	—	581,138	04!
i 7,539,109	30	27,777	46	25,514,843	31	150,419	37	15,266,446	80	—	—	15,416,866	17
862,998	98	8,500	—	2,467,387	45	88,419	56	1,536,016	40	8,633	75	1,633,069	71
88,214	28	390	—	157,647	53	12,109	29	121,350	49	—	—	133,459	78
63,856	71	3,857	88	386,885	81	11,503	99	338,521	99	41	67	350,067	65
1,561,778	29	8,421	68	12,853,295	98	106,180	78	11,821,600	—	3,715	89	11,931,496	67
412,423	87	5,066	80	3,411,537	48	55,618	02	3,027,272	57	—	—	3,082,890	59
1,577,317	95	—	—	2,852,708	08	5,469	65	513,563	25	—	—	519,032	90
3,673,178	36	99	2 2	7,011,491	03	105,521	79	3,201,275	37	320	—	3,307,117	16
72,414	23	—	—	237,659	92	—	—	34,755	70	—	—	34,755	70

förestående tabell uteslutna. Räkenskapsåret = kalenderåret.

skapsåret = kalenderåret.

— 196

STATENS AFFÄRSPost-
1

1 i	1920		1921		1922		1923
Debet.
Ingående balans:
j Tillgångar..........................................	47,332,505	31	52,685,313	12	61,290,671	42	199,523,692	20
Inkomster: Postverket .......................................	64,706,667	29	76,294,251	25	69,421,767	51	64,808,454	89
Postsparbanken .................................	—	—	—	—	—	—	6,917,706	50
Postgirokontoret.................................	—	—	—	—	—	—		—
Säger	64,706,667	29	76,294,251	26	69,421,767	51	71,726,161	39
Riksstatsanslag till utgifter för kapitalökning: Postverket ......................................	2,069,025		4,078,030	35	6,373,270		2,052,591	15
Driftförlust:
Postverket .......................................	4,774,040	23	—	—	_		_	_
Postgirokontoret.................................	—	—	—	—	—	—	—	—
Säger	4,774,040	23	—	—	—	—	—	—
Omföringar:
Postsparbanken .................................	—	—	—	—	—	—	1,110,000
Postgirokontoret.................................	—	—	—	_	_	—	—	—
Säger	—	—	—	—	—	—	1,110,000	—
Utgående balans: Skulder : Postverket ....................................	31,462,582	52	26,890,259	64	28,994,597	85	26,401,598	97
Postsparbanken .............................	—	—	—	—	— •	—	142,892,146	83
Postgirokontoret..............................	—	—	—	-	—	—	—	—
Säger	31,462,582\| 5 2	26,890,259	64	28,994,597	85	169,293,745	80
Summa	150,344,820	35	159,947,854	36	166,080,306	78	443,706,190	54
Kredit.							\|
Ingående balans:
Skulder ..........................................	28,178,799	71	31,462,582	52	26,890,259	64	153,019,612	92
Utgifter: Postverket: Driftkostnader i allmänhet ...............	68,880,707	52	65,082,507	90	53,305,015	57	47,806,996	04
Avsättning till förnyelsefonden.........	600,000	—	810,000	—	790,000j	—	830,000	—I

1 Tabellerna upprättade på grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser.

197

DRIVANDE VERK.1

verket.

1924	1925	1926	1927	1928	1929
218,460,227	01	233,603,745	01	264,465,040	52	294,202,255	97	322,518,425	82	349,469,475	45
64,968,687	36	63,395,360	27	65,641,922	49	68,118,306	82	69,939,637	21	2 71,651,826	62
7,704,062	17	8,374'',228	20	9,503,443	58	10,739,786	65	11,287,327	17	13,119,914	11
	—	588,632	81	1,578,958	05	2,205,813	80	2,897,323	70	3,566,087	81
72,672,749	53	72,358,220	78	76,724,324	12	81,063,906	77	84,124,288	08	88,337,828	54
2,199,625		636,000		1,921,000		809,000		2,498,975		3,468,400
—	—	136,325	01		-	-	_	—	—	—	—
—	—	136,325	01	—	-	-	—	—	-	—	—
799,480	91	829,807	88	904,101	01	1,382,077	87	1,471,578	68	1,607,347	01
	—	685,473	06	583,995	98	1,037,803	18	1,361,755	88	1,757,799	26
799,480	91	1,515,280	94	1,488,096	99	2,419,881	05	2,833,334	61	3,365,146	26
25,745,262	46	29,556,740	61	28,912,609	66	30,419,713	84	31,812,428	59	39,683,090	52
159,409,514	85	171,258,683	29	194,312,596	98	214,304,616	67	230,697,450	08	292,875,367	29
—	—	15,455,286	47	23,171,605	75	34,099,727	04	41,625,718	70	52,712,747	20
185,154,776	81	216,270,710	87	246,396,812	84	278,824,057	55	304,135,597	87	385,271,205	01
479,286,859	86	524,520,282	11	590,995,273	97	657,319,101	84	716,110,620	78	829,912,055	26
169,293,745	80	185,154,776	81	216,270,710	37	246,396,812	34	278,824,057	65	304,135,597	87
49,941,443	04	49,208,754		51,938,558	02	52,630,038	49	54,377,381	98	55,245,558	17
1,170,000		1,220,000	—	1,260,000	—	1,890,000	—	1,975,000	—	1,795,000	—

2 Häri ingär vinst å postgirorörelsen för år 1929, kr. 123,819: 06.

— 198 —

Postsparbanken:

Omkostnader i allmänhet..................

Avsättning till reservfonden ............

Postgirokontoret:

Omkostnader i allmänhet ...............

Avsättning till reservfonden ............

1920

1921

1922

1923

II II

—

II II

—

7,150,602

03;

Säger

69,480,707

65,892,507

54,095,015

55,787,598| 0 7

Leverering till statsverket av driftöverskott
:

Postverket .......................................

Till statsverket inlevererad reservation
å 1922 års anslag * VII B. 14. Upprätthållande
av postsparbankens verksamhet»: Postsparbanken

.................................

Leverering till statskontoret och riksgäldskontoret
av amlagsöverskott:

Postverket ......................................

Avföres minskat värde å inventarier:

Postverket .......................................

Omföringar:

—| 1,047,999

76 j 10,401,743

36 j 15,326,751194;

			30,430	70	2,000
-	254,092	76

Postverket ........................

Utgående balans:

Tillgångar:

Postverket .....................

Postsparbanken ...............

Postgirokontoret...............

— | 1,110,000,—

52,685,313

Säger, 52,685,313

Summa! 150,344,820

12 j 61,290,671

42 74.662,857

521 74,965,156
—| 143,495,070
— I

12| 61,290,671 42| 74,662,857|62|218,460,227161

s 6 ] 159,947,854! 861166,080,306| 7 8 (443,706,190154 1 2

1 Häri ingår till postverket inlevererad vinst å postgirorörelsen för år 1928, kr. 114,435: 04.

2 Häri ingår av postverkets driftöverskott för år 1929, kr. 14,611,268:45, ett belopp av kr.

Anmärkningar. 1) I de för postsparbanken utbalanserade tillgångar och skulder för åren 1924—

2) » » » postgirokontoret » > » » » » 1928—

— 199 —

I 1924	1925	1926	1 1927	1928	1929
6,868,242	56	7,977,152	28	8,703,443	58	10,539,786	65	1 11,287,327j	17	13,119,914	11
602^924	08	397,075	92	800,000	—	200,000		—
—	—	724,957	32	1,365,602	”1	2,229,444	79	2,987,047 100,000;	9 9	1 3,486,087 80,000	81
58,582,609	68!	59,527,939	52	64,067,604	37	67,489,269!	93	70,726,7571	14	73,726,560	09
16,171,458	85	13,857,244	32	14,966,606	\| 27	18,443,364	47	13,598,267	1 83	13,587,255	23
835,819	61						-	-		-
						51,347	73	658,728	30	99,569	14
								1			i-
1 799,480	91	1,515,280	94	1,488,096	99	2,419,881	06	1 2,833,834	51	\| 3,365,146	j j26
i : 74,194,230 159,409,514	66	77,751,07C	76	1 76,504,698	01	73,924,357 214,304,616	182	77,146,306	167	i -89,409,812	68
85	171^258,683	29	194,312,596	93	67	230,697,450	j 0 8	292,875,367	29
	1 —	15,455,286	47	23,384,961	08	34,289,451	jas	41,625,718	j 7 0	52,712,747	20
233,603,745! oi	I 264,465,04C	52	294,202,255	97	322,518,42?	18 2	349,469,475	(4 5	434,997,927	17
i 479,286,859\|sg! 524,520,285	11	590,995,273	9 71 657,319,10113 4	! 716,110,62017 8	j 829,912,055''26

6,611,268: 45, sorn inlevererats till statsverket först år 1930. 0(mlV¥,

1929 ingår behållningen å postsparbankens reservfond, utgörande vid 1929 ars utgång kr. 000,001).
1929 » » » postgirokontorets » , » » » » » » l»0,uw.

— 200

Telegraf -

1	1920		1921		1922		1923
Debet, Ingående balans:		\|
Tillgångar....................	239,372,18c	7 4	265,902,61c	7<	297,048,131	82	317,566,26(	78
Inkomster:
Telefoninkomster ..........................	77,233,783	56	88,677,397	j 7	75,977,755	55	72,893,368	77
Telegrafinkomster ............................. Radioinkomster ......................	12,898,567	57	10,887,011	149	9,603,735	90	8(531,923 624,068	99 64
Fastigheter, beklädnad m. m...............	—	—	—	\|—	—	\|_
Sägei	90,132,351	13	99,564,409	I21	85,581,491	{4 5	82,049,361	40
; Riksstatsanslag till utgifter för kapi-talökning .................................	23,311,179	1 23	24,071,379	11	27,511,650	99	20,386,360	79
Ökat kassaförlag............................	—	—	—	_	_	_
Utgående balans: Skulder....................	77,517,548	16	84,591,694	08	77,598,171	-	60,986,154	47
Summa	430,333,262	26	474,130,096	19(487,739,452	26	480,988,143	39
Kredit. Ingående balans:
Skulder............	74,298,297	84	77,517,548	16	84,591,694	08	77,598,171	_
Utgifter:						1
Avlöningar, pensioner och dyrtidstill- .. lägg m. m..................................... Övriga omkostnader.............	50,807,553	97	46,072,471	4 5	37,898,898	09	34,633,237	47
28,742,278	45	29,545,386	06	21,933,106	20	22,604,527 2,200,000	40
Avsättning till fömyelsefonden	_	_
Avskrivningar................	— \|		4,995,713	84	—
Säger	79,549,832\|	42	80,613,570	85	59,832,004	29	59,437,764\|	87
Driftöverskott, att till statsverket in-levereras ..................	10,582,518	71	18,950,838	B6	25,749,487	16	22,611,596	53
Minskat kassaförlag ........................	—	1 “I	—		_		_
Utgående balans: Tillgångar..........................................\|j	265,902,613	: 9 S	>97,048,138	S2\|,	1 m,566,266 ''	3	*21,340,610	9
Summa\|430,333,262\| 2 e 474,130,090 19 (487,739,45212 e 1	180,988,143	9

| ^‘>rl ing&r ett belopp av kr. 7,419,279: 11, utgörande förskotterat kassaförlag, som icke
* * ’ * * * 3,087,833:8 7, » till kassaförlag avsatta vinstme Dnftoverskott

för år 1929, varav kr. 2,401,450:58 inlevererats till statsverket först år 1930.

201

verket.

1924	1925		1926		1927		1928		i 1929
1 328,759,890	10	334,440,014	15	336,891,495	23	350,414,757	80	366,651,110	97	359,432,884	7 0
69,541,641	32	69,389,009	92	72,311,861	49	75,015,144	66	78,471,774	05	81,059,826	08
7,672,536	o 8	8,077,451	39	8,518,165	46	8,164,875	16	8,373,135	64	8,893,144	88
653,183	79	2,033,703	31	2,094,228	—	3,000,372	50	3,690,325	—	4.144,405	—
—	—	82,210	25	8,426	25	300,000	—	144,697	32	46,340	25
77,867,361	64	79,582,374	87	82,932,681	20	86,480,392(82	90,679,932	01	94,143,716	21
20,627,600	68	8,211,675	67	10,601,462	17	8,799,725	92	15,730,617		10,816,030	15
-	_	_	_	397,886	84	—	—	5,977,000	46		—
55,097,773	13	51,344,153	61	53,968,067	17	65,397,337	81	36,471,494	08	38,960,623	1 79
482,352,625	65	473,578,218	20	484,691,592	61	511,092,213	85	515,510,154	52	503,353,254	85
2 64,073,988	34	55,097,773	13	51,344,153	61	53,968,067	17	65,397,837	81	36,471,494	08
33,503,867	19	35,025,675	94	35,861,424	59	36,772,676 4 9	37,596,562	62	37,350,569	98
21,611,872	21	24,895,514	28	26,491,429	31	23,788,283:89	25,818,239	92	25,545,645	60
2,200,000	_	2,800,000	—	2,800,000	_	7,000,000	—	7,174,701	88	8,346,050	10
57,315,739	40	62,721,190	2 2	65,152,853	90	67,560,960	38	70,589,504	37	71,242,265	68
20,551,622	24	16,861,184	66	17,779,827	80	18,919,431	94	20,090,427	64	8 22,901,450	681 j
5,971,261	42	2,006,574	97			3,992,643	89	—	—	4,782,079	561
334,440,014	16	336,891,495	23	350,414,757	80	366,651,110	97	359,432,884	70	367,955,965

482,352,625 55 473,578,218120 484,691,592161 511,092,213 85 515,510,154 52 503,353,254!86

Grut upptagits i balansen,
el, som icke förut upptagits i balansen.

— 202

State

Debet. Ingående balans- Tillgångar ....................................	1920 1,013,023,381	98	1921 1,091.762,306	08	1922 1,127,172,648	06	1923 1,151,449,975	17
Inkomster:
Trafikinkomster ..............................	341,959,230	11	252,979,709	90	202,463,721	50	180,654,285	76
Inkomster av hushyror och arrenden m. m...........................................	1,058,638	31	4,264,688	94	4,577,499	24	4,275,796	88
Säger	343,017,868	42	257,244,398	84	207,041,220	74	184,930,082	59
Riksstatsanslag till utgifter för ka-
pitalökning ..............................	1 66,588,146	88	43,765,931	60	2 37,456,200	—	3 22,962,300	—
Utgående balans:
Skulder..........................................	90,989,581	68	87,440,692	06	104,669,107	77	116,370,820	11
Summa	1,513,618,978	96	1,480,213,328	58	1,476,239,176	57	1,475,713,177	87
Kredit.
Ingående balans:
Skulder..........................................	53,813,804	46	90,989,581	68	87,440,692	06	104,569,107	77
Utgifter: Styrelsen .......................................	5,693,067	31	5,801,594	88	4,466,980	05	3,705,456	93
Gemensamma utgifter .....................	10,002,209	93	11,851,132	79	10,698,438	20	11,191,591	53
Linjeförvaltningarna........................	278,857,611	38	207,572,937	27	148,175,094	85	121,309,782	17
Avsättning till fömyelsefonden .......	18,882,000	—	24,790,000	—	19,425,300	—	14,561,995	24
Säger	313,434,888	62	250,015,664	94	182,765,813	10	150,768,825	87
Driftöverskott, alt till statsverket in-
levereras ...................................	29,582,979	80	7,228,733	90	24,275,407	64	34,161,256	72
Avskrivning .................................	—	—	—		—	—	900,000	—
Från kapitalkontot avfört: Försträckning till täckande av drift-förlust enligt riksdagens beslut...	25,000,000		_				35,298,170	96
Värdet å försåld järnväg och rullande materiel ................................	—				—	—	—	—
Säger	25,000,000	—	-	-	—	-	35,298,170	96
Aterleverering av riksstatsanslag ...	25,000	-	4,806,700	-	30,307,288\| so	16,333,393	16
Utgående balans: Tillgångar ...................................	1,091,762,306	08	1,127,172,648	06	j 1,151,449,975117	1,133,682,423	39
Summa	1,513,618,	96	1,480,213,328 58	1,476,239,1	57	1,475,713,1	87

1 Härav från statsbanan Rönninge—Södertälje—Järna överlämnade vinstmedel enligt kungl, bre

den “/* 1920 .............................................................................. kr. 82,246: 88

samt värdet å den av riksgäldskontoret å exekutiv auktion inropade

Skara—Timmersdala järnväg ......................................................... » 408,000: — 490,246: 88

— 203 —

vägar.

1924	1925	1926	1927	1928	1929
1,133,682,423	39	1,160,050,521	86	1,182,783,732	02	1,196,454,180	89	1,184,243,164	33	1,199,939,720	63
174,500,964	92	181,604,305	21	186,222,202	73	190,018,819	69	181,128,050	66	205,301,834	43
4,386,916	48	5,048,785	86	5,037,194	62	5,169,838	06	5,323,013	44	5,461,111	Bl
178,887,881	40	186,653,091	07	191,259,397	35	195,188,657	75	186,451,064	10	210,762,945	94
35,923,000		28,480,117	64	19,673,000		16,037,000	—	14,391,500		14,138,867
118,811,353	66	113,472,446	08	109,254,439	95	82,828,503	39	84,153,559	69	90,798,447 57
1,467,304,658	35	1,488,656,176	65	1,502,970,569	32	1,490,508,342	03	1,469,239,288	12	1,515,639,981	14
116,370,820	11	118,811,353	56	113,472,446	08	109,254,439	95	82,828,503	39	84,153,559	69
3,338,482	37	3,681,631	84	3,639,918	29	3,807,736	02	3,733,333	40	3,428,179	03
12,292,994	76	13,992,338	56	14,247,137	44	14,033,990	81	14,292,872	67	15,232,644	98
116,309,447	82	124,126,029	17	126,585,656	09	126,859,339	48	125,122,801	17	126,105,381	62
10,685,655	14	13,802,000	—	13,926,400	—	14,400,700		15,315,300	—	16,730,300	—
142,626,580	09	155,601,999	57	158,399,111	82	159,101,766	81	158,464,307	\|24	161,496,505	63
36,261,301	31	31,051,091	50	32,860,285	53	36,086,891	44	27,986,756	86	4 49,266,440	31
—	—	—	—	-	—	1	—	—	—	! —	—
_				1 _		_	_	—	i		—
—	1 —	408,000	—	1,444,545		782,180	—	:		i —	-
• _	1-	408,000		1,444.545	j —	782,180	—	—	i-	i	—
11,995,434\| 98	\| —	—	340,000	1 —	1,039,900	—	20,000] —	119,000	—
1 1,160,050,521\|86	1,182,783,732	02	1,196,454,180	89	1,184,243,164	33	1,199,939,720\|63	1,220,604,476	51
1,467,304,658 85	1,488,656,17(	66	1,502,970,569\| 82	\| 1,490,508,342	03	1 1,469,239.288! 12	1,515,639,981	14

2 Härav kr. 9,764,200: — under åren 1912—1921 för dubbelspåret Rönninge—Ström lyftade medel.

3 Härav kr. 44,300: — överförda från statens vattenfallsverk jämlikt kungl, brev den ,,/« 1923.

* Statens järnvägars driftöverskott för är 1929, varav kr. 2,666,440:31 inlevererats till statsverket
föret år 1930.

204 —

Statens vatten -

	1920		1921		1922		1923
Debet.
Ingående balans: Tillgångar ..........................................	224,393,326	24	265,342,697	67	293,614,796	02	318,479,668	61
Inkomster. Statens kanalverk ..............................	1,333,433	51	: 1,046,292	29	1,288,935	58	1,353,811	28
Dito kraftverk ....................................	15,374,062	63	14,936,895	48	16,248,013	59	17,012,957	14
Dito vattenfalls verks fastighetsförvaltning	405,720	81	470,263	04	514,637	55	469,557	93
Säger	17,113,216	95	16,453,450	81	18,051,586	72	18,836,326	85
Driftförlust: j Statens kanal verk................................	74,371117	140,596	21
Riksstatsanslag till utgifter för
kapitalökning:
Statens kanalverk ................................	2,320,000	—	3,402,000	_	1 3,615,000	_	1,751,000	_
Dito kraftverk ....................................	29,278,366 6 7	39,144,317	50	14,336,052	80	7,119,000	_
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	5,085,834	02	4,806,384	08	1.601,358	09	155,937	75
Centralförrådet....................................	775,000	—	3,025,000		1,300,000	—	100,000	—
Säger	37,459,200	69	50,377,701	53	20,852,410	89	9,125,937	75
Omföringar:
Statens kanalverk.................................	_	_	_	_	10,000	_	_	_
Dito kraftverk ....................................	148,608	70	117,554	65	2,324,572	74	500,000	_
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	350,000	—	3,020	—	20,000	—	56,350	—
Säger	498,608	70	120,574	65	2,354,572	74	556,350	—
Utgående balans: Skulder:
Vattenfallsstyrelsen...........................	15,136,964	09	5,805,208	36	13,281,703	66	4,126,715	29
Statens kanalverk ...........................	884,370	86	1,118,014	31	283,885	73	407,027	88
Dito kraftverk ................................	13,841,430	41	7,856,469	11	11,635,091	93	13,564,895	02
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-
ning.............................................	3,884,107124	743,919	10	319,624	44	301,720	82
Centralförrådet.................................	4,248,46114 4	446,296	38	—	—	—
Säger	37,995,334	04	15,969,907\|26	25,519,755	76j	18,400,358	51
Summa;317,534,057	79	348,404,928jl3	360,393,122	13	365,398,641	22
Kredit. Ingående balans:
Skulder ...........................................	32,177,527	27	37,995,334 04	15,969,907	26	25,519,755	76
Utgifter: Statens kanalverk.................................	1,407,804	68	1,186,888	50	984,173	41	983,481	73
Dito kraftverk ...............	8,944,862	94	8,751,623;	38	8,492,271	09	8,367,151	08
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning;	279,943	57	444,669\|	73	346,583	46	411,735	42
Säger)	10,632,6 ll\|i 9 j	10,383,181\|6i	9,823,027	961	9,762,368	23

1 Härav kr. 485,000: — överföring från byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström

— 205

allsverk.

1924 1925 1926 1927 1928 1929

317,873,808	47	• 325,687,370	03	335,945,192	38	346,794,748	3 S	352,626,544	52	357,824,974	35
• 1,402,927	50	1,416,129	83	1,475,076	59	1,695,603	84	1,640,519	09	1,850,801	59
18,255,384	67	20,403.772	21	22,362,185	21	24,089,767	40	25,653,582	26	27,895,108	72
507,500	19	498,084	26	484,904	08	506,938	25	1,282,055	37	664,443	7 61
20,165,812	86	22,317,986	30	24,322,165	88	26,292,309	49	28,576,156	72	30,410,354	07
											I
1,750,000		400,000				80,000				-
6,182,888	—	10,064,450	—	10,049,000	—	3,402,860	—	4,350,000	—	4,722,984	25:
163,600	—	64,300	_	—	—	z	—	—	—	—	—
8,096,488	—	10,528,750	—	10,049,000	—	3,482,860	—	4,350,000	—	4,722,984	25
—		1,142,977	67	647,200		_				108,453	50
2,439,391	94	7,652,105	55	15,068,930	67	—	—	38,480	—	1,892,013	62!
—	—	131,960	75	—	—	—	—	—	—	61,500	30
2,439,391	94	8,927,043	97	15,716,130\|6 7	—	—	38,480	—	2,061,967	42
3,628,614	39	3,553,138	09	3,683,432	37	4,274,615	61	3,863,410	30	5,287,624	68
622,267	63	403.811	88	762,009	30	778,952	51	929,421	56	1,097,259	53
14,234,662	99	15,514,562	31	17,385,955	48	20,606,427	98	22,215,713	08	24,265,465	8 5
160,925	73	96,187	67	143,130	30	891,197	06	298,936	78	337,163	79
18,646,470	74	19,567,699195	21,974,527	45	26,551,193	16	27,307,481	72	30,987,513lso
367,221,471	51	387,028,850	25	408,007,016	3 S	403,121,111	03	412,898,662	96	426,007,793	89
18,400.358	51	18,646,470	74	19,567,699	95	21,974,527	45	26,551,193	16	27,307,481	72
1,001,573\|88	1,048,008		1,142,781	74	1,308,035	22	1,331,798	84	1,307,749	91
8,038,200Uo	8,789,429	97	9,676,243	—	10,504,077	89	11,107,581	76	12,444,835	10
455,618\|es	452,284	97	402,123	80	475,306	82	508,452	46	473,869	49
9,495,392\| 91	10,289,723	71	11,221,148\|54	12,287,419	43	12,947,833\| os	14,226,454160

v 1915—1916 sirs anslag till Utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.

— 206

	1920		1921		1922		1923
Leverering till statsverket av
driftöverskott:
Statens kanalverk.................................	—		—	—	—	_	304,762	17
Dito kraftverk ....................................	8,723,910	94	6.165,264	57	13,740,352	25	7,755,742	50
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	158,702	02	125,777	24	25,593	31	168,054	09
Säger	8,882,612	96	6,291,041	81	13,765,945	56	8,228,558	76
Återleverering av riksstatsanslag:
Statens kanalverk ................................	_	_	_	_	_	_	147,000
Dito kraftverk ...................................	—	—	—		—	_	1,969,300	_
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	—	—	—	—	—	—	267,000	_
Centralförrådet....................................	—	—	-	—	-	-	1,075,000	—
Säger	—	—	-	-		—	3,458,300	—
Omföringar:
Statens kanalverk.................................	_	_	3,020	_	20,000	_
Dito kraftverk ...................................	350,000	—	—	—	_	_	56,350	_
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	148,608	70	117,554	65	199,572	74		_
Centralförrådet....................................	—	—	—	-	2,135,000	—	500,000	—
Säger	498,608	70	120,574	65	2,354,572	74	556,350	—
Utgående balans:
Tillgångar:
Vattenfallsstyrelsen...........................	15,136,964	09	5,805,208	86	13,281,703	66	4,126,715	29
Statens kanalverk..............................	36,314,950	48	39,947,573	88	43,022,657	47	44,815,917	_
Dito kraftverk .................................	171,645,447	23	204,942,365	61	219,397,004	22	227,810,220	87
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-
rung.............................................	35,521,874	48	36,973,351	79	38,113,303	26	37,930,455	31
Centralförrådet.................................	6,723,461	44	5,946,296	38	4,665,000	—	3,190,000	—
Säger	265,342,697\|67\|293,614,796\|02	318,479,668! 611317,873,308	47
Sunarna	317,534,057	79	348,404,928	18	360,393,122\| i s\|365,398,641	22

Statens

Debet.	1920		1921	1922	1923

Ingående balans:
Tillgångar (netto)................................	450,045,703	59	446,259,694	28	457,070,307	48	441,129,036	15
Inkomster:
Skogsdomänerna .................................	54,220,819	66	23,171,257	17	27,445,610	33	28,720,836	26
Jordbruksdomänerna ........................	2,122,998	40	2,371,264	15	2,570,700	16	2,568,232	94
Förnyelsefonden för återväxtkostnader ...	—	—	2,918,156	39	1,246,052	61	_
Återbetalda pensionsmedel .................	2.965	56	4,776	67		_	20,224	12
Riksstatsanslag:
Nionde huvudtiteln...........................	847,000	—	1,339,000	_	1,341,200	_	1,310,032	_
Självkostnader å domänfondens virkes-
lager .............................................	7,440,068! 12	9,932,406	16	5,378,731	22	4,819,091	48
Säger	64,633,851\| 74	39,736,860\|64	37,982,294\|32	37,438,416	80
Driftförlust ......................................	—	—	5,097,541192	-	—	—	—

1 Häri ingår av driftöverskottet för år 1929, kr. 16,183,899: 57, ett belopp av kr. 5,883,899: 57

— 207 —

1924	1925	1926	1927		1928	1929
370,329	56	401,353	67	618,121	06	382,294	85	87,568	62	508,720	251
7,445,806	06	10,617,184	27	12.914,342	24	13,880,419	50	13,643,246	61	16,793,966	2!
57,822	61	51,881	61	95,799	29	32,780	28	703,591	26	201,643	58
7,873,958	12	11,070,419	46	13,628,262	59	14,295,494	68	14,434,406	89	17,504.330	04!
725,000										110,000
2,300,000	_	1,200,000	—	1,000,000	—	1,000,000	—	1,101,776		746,000	—!
—	—	450,000	—	79,026	25	937,125	—	—	—	28,500	-
300,000	—	500,000	—	—	—	—	—	—	—	—
3,325,000	—	2,150,000	-	1,079,026	25	1,937,125	—	1,101,776	-	884,500	—
		1,137,245	78	100,000						708,700	30
	—	105,307	40	—	—	—	—	—	—	—	—
2,439,391	94	7,684,490	79	13,226,130	67	—	—	38,480	—	1,353,267	12
—	—	—	—	2,390,000	—	—	—	—	—	—
2,439,391	94	8,927,043	97	15,716,130	67	-		38,480	—	2,061,967	42
3,628,614	39	3,553,138	09	3,683,432	37	4,274,615	61	3,863,410	30	5,287,624	6 8 j
46,087,180	87	46,241,224	40	46,860,795	61	46,963,012	59	47,334,633	27	46,826,555	87
237,573,646	99	256,261,952	43	282,022,876	24	287,351,478	76	293,150,221	84	299,725,279	89
35,507,927	78	27,498,877	46	14,227,644	16	14,037,437	57	13,476,708	94	12,183,599	•*l
2,890,000	—	2,390,000		—	—	—	—	—	—	—	—
325,687,370\| 03	335,945,192\| s 8	346,794,748	88	352,626,544	62	357,824,974	35	J 364,023,060\|21
367,221,471	51	387,028,850! 2 5	408,007,016] 8 8	403,121,111	03	412,898,662	96	426,007,79318»

domänverk.

1921	1925	1926	1927	1928	1929 !
429,110,953	42	424,916,510	24	423,469,418	70	428,477,331	64	433,204,450	16	392,950,746	1 '' 74 j
26,374,832	67	27,612,067	51	32,290,906	19	39,494,798	69	37,906,293	41	41,597,319	7 ° i
2,578,180	41	2,621,517	90	2,724,858	01	2,812,905	78	2,708,702	44	2,785,993	43
1,688,285	99	1,812,301	70	1,802,743	60	1,836,359	87	1,868,018	45	1,867,074	84
12,164	63	15,145	54	—	—	—	—	—	—	—	-j
1,280,048	—	938,602	—	609,371	—	605,013	—	596,107	—	520,586	—
4,069,628i8 9	4,296,738	5 2	3,592,769	67	3,006,500	—	3,787,509	56	4,033,968	20
36,003,140\| 5 9	37,296,373	17	41,020,648	87	47,755,576	84	46,866,630	86	50,804,941167
—		—	—	—				—	-1	— 1 —

sorn inlevererats till statsverket under år 1930.

208 1 2

1	1920		1921		1922		1923
Ökat värde å domänfondens fastig-				!	\|
heter och inventarier:
Skogsdomänerna .................................	1,344,400	_	2,013,874	86	_	_	_	_
Jordbruksdomänema ..........................	731,100	—	3,986,70C	—	6,506,185		1,675,100	—
Inventarier.........................................	878,516	33	256,88S	44	49,974	91	66,899	09
Säger	2,954,016	33	6,257,458	30	6,556,159	91	1,741,999	09
Medel till inköp av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark ............	14,184,033	07	15,047,713	30	15,694,605		16,860,509\| ii
Flottleds fonden ................................	—		4,647,255	10	5,134,370	42	5,312,137	20
Biksstatsanslag till utgifter för kapital-ökning .........................................	427,384	—	579,689	48	78,398	82	10,000,000
Summa	532,244,988	73	516,626,212	92	522,516,135	95	512,482,098	35
Kredit. Utgifter:
Styrelsen ..........................................	600,776	38	780,916	89	818,389	75	953,839	54:
Skogsdomänerna .................................	28,723,742	83	32,585,326	23	20,140,695	23	18,396,498	31 ■
Jordbruksdomänema ...........................	1 2,486,566	98	757,044	26	1,033,630	46	1,017,304	05
Förnyelsefonden för återväxtkostnader ..	1,503,597	14	1,597,302	93	1,634,742	91	1,700,303	99
Domänfondens virkeslager.....................	4,883,913	48	9,113,812	15	8,258,662	18	5,378,731	2 2
Till täckande av föregående års driftför-lust ................................................	-		_	_	5,097,541	92
Säger	38,198,596	81	44,834,402	46	36,983,662	40	27,446,677	11
Leverering till statsverket av drift-överskott .......................................	25,947,484	39			10,000,000		34,339,355	40
Minskat värde å domänfondens						.
fastigheter:
Skogsdomänerna .................................	1,929,840	—	—	—	14,708,469	—	756,137	_
Jordbruksdomänema ...........................	8,089,235	—	487,600	—	—	—	_\|
Inventarier.................1........................	61,702	40	49,869	91	—	—	—	—
Säger	10,080,777	40	537,469	91	14,708,469	—	756,137	—
Medel till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ............	12,758,435	85	14,184,033	07	15,047,713	30	15,694,605
Flottledsfonden ................................	—	—	—	—i	4,647,255	L0	5,134,370	42
Utgående balans: Tillgångar (netto) ..............................	445,259,694	28	457,070,307	48	441,129,036	151	429,110,953	42
Summa! 532,244,988	73	316,626,212	92	522,516,135\| 9 5 ]512,482,098]	35\|

1 Häri ingår ett belopp å kr. 2,058,270: 68, utgörande under tidigare år för mycket redovisade

2 Häri ingår driftöverskottet för år 1929, kr. 13,254,164:7 8, som först år 1930 inlevererats

209

1924	1925	1926 1	1927	1928	1929
4,257,212 357,500 79,810	_ 21	91,720	84	273,340 1,311,900 29,984	6 3	1,080	78	—	—	I 2,531,900	—
4,694,522	21	91,720	84	1,615,224	68	1,080	78	—	-	2,531.900	—
12,936,610	07	13,436,190	27	14,206,932	09	14,937,654	72	15,788,407	62	15,486,349	42
5,657,604	07	5,478,915	54	5,371,317	12	4,817,382	98	4,404,009	30	3,578,114	14
—	—	_	—	—	-		—		-	—	—
488,402,830 909,279 22,497,604 1,018,419 1,061,042 4,819,091	36 86 72 79 41 48	481,219,710 945,548 22,917,142 1,131,138 1,130,123 4,069,628	06 54 24 20 02 89	485,683,540 914,863 23,531,853 1,127,047 1,317,808 4,296,738	91 53 59 15 89 52	495,989,026 912,945 24,208,841 1,159,386 3,213,734 3,592,769 _	91 58 78 42 57	500,263,497 893,924 24,149,176 1,122,645 4,726,820 3,006,500	94 59 79 89	465,352,051 926,339 26,277,101 922,039 5,637,786 3,787,509	97 91 98 44 56
30,305,438	26	30,193,580(89 31,188,311	18	33,087,677	85	33,899,067	27	37,550,776	89
9,990,539	69	5,697,702 38	7,102,792	38	\| 9,832,337 19	14,667,899	49	12,967,563	59
1,017,695	86	2,557,194 707,600		—	—	54,113 232,200		38,050,095 873,700 66,951	79	676,900 455,988	51
1,017,695	86	3,264,794	—	— !—	286,313	—	38,990,74617 9	1 1,132,888(51
16,860,509	11	12,936,610	07	13,436,190	27	14,206,932	09	14,937,654	i [72	15,788,407	1 62
5,312,137	20	5,657,604	07	5,478,915	64	i 5,371,317	12	4,817,382	98	i 4,404,009	80
424,916,510	24	423,469,418	70	428,477,331	64	433,204,450	16	392,950,746	74	1 2 393,508,406	06

488,402,830) 3 6| 481,219,710|og) 485,683,540) 91 495,989,026) 91| 500,263,49719*| 465,352,05119 71

inkomster av jordbruksdomiinerna.
till statsverket.

14 — 302960. Rev.-berättelse avg. statsverket för år 1930. II.

210 —

Statens utarrenderade

1	i	n	k o m s	t	e r
	1 Arrende-		Diverse
	medel		inkomster		Summa
Stockholms län........................	156,553	14	5,255	96	161,809	Ilo
Uppsala » ........................	86.551	—	2,508	57	89,059	157
Södermanlands » ........................	143,846	88	31,334	16	175,181	03
Ostergötlands » ........................	283,662	92	37,120	14	320,783	06
Jönköpings » ........................	100,672	60	30,692	09	131,364	69
Kronobergs » ......................	22,710	57	646	16	23,356	73
Kalmar » ......................	130,189	75	1,401	45	131,591	20 j
Gotlands » ........................	10,971	—	32	26	11,003	26
Blekinge » ........................	22,821	97	—	—	22,821	97
Kristianstads » .......................	211,615	88	7,387	66	219,002	99
Malmöhus » .......................	570,191	01	13,279	72	583,470	73
Hallands » ........................	61,268	46	2,400	—	63,668	46
Göteborgs och Bohus » .......................	107,858	49	42,062	9 2	149,921	41
Alvsborgs » ........................	84,320	—	10,919	82	95,239	82
Skaraborgs » ........................	314,434	92	13,191	47	327,626	39
Värmlands » ........................	32,335	—	2,447	30	34,782	3 0
Örebro » ......................	97,532	72	2,516	29	100,049	01
Västmanlands » .......................	138,639	80	4,202	49	142,842	29
Kopparbergs » ........................	4,045	—	—	—	4,045	—
Gävleborgs » ........................	3,500	—	157	20	3,657	20
Västernorrlands » ........................	400	—	—	—	400	—
Jämtlands » .......................i	1,180	—	—	—	1,180	—
Västerbottens » .......................	4,700	—	—	—	4,700	—
Norrbottens » .......................	13,906	14	—	—1	13,906	14
Summa	2,603,906	70	207,555	65	2,811,462	35

Statens reproduk -

Debet.	1926—1927	1927 — 1928	1lt — 81/n 1928	1929


Ingående balans:
Tillgångar .......................................	252,915	28	302,303	58	360,715	83	359,916	69
Inkomster:
Inkomster av litografiska avdelningen	151,865	47	183,014	17	84,586	33	191,463	o i!
» » typografiska *	131,816	99	136,448	42	75,654	72	155,164	24\|
» » pappers- »	5,911	40	3,3H0	64	8,188	67	5,297	89j
» » blankett- »	8,388	88	7,578	87	5,971	18	11,483	2 51
Kanta å av riksgäldskontoret förvaltade
medel ..........................................	1,187	08	1,620	87	645	12	1,472	4 51
Säger	299,169	77	332,022 8 7	175,046	02	364,880	34!
Biksstatsanslag till utgifter för kapi-
talökning ....................................	-		37,400	—		—	—	—
Utgående balans:
Skulder ..........................................	49,388	3 0	70,400	55	69,601	41	76,313	57!
Summa	601,473\|85	742,127		605,363	26	801,110 so

1 Driftöverskott för år 1929, varav kr. 13,730:88 inlevererats till statsverket under år 1930.

211

jordbruksdomäner.

	U	t g i f t	e	r				Överskott eller underskott (~	-)
Avkort-n ingar	Avlöning åt domän-intendenter	Resekostnader vid domän-förvaltningen	Övriga kostnader	Summa
15,011 30	6,261		3,100	20	26,917	04	51,290	44	110,518	66 j
30,156 18	_	—	1,335	(35	14,142	45	45,634	90	43,424	67
12,670 \|64	4,851	—	2,011	48	21,724	51	41,257	53	133,923	50
45,548 9 2	6,060	—	5,344	31	30,321	03	87,274	2 6	233,508	80
10,348 76	7,136	—	2,441	»1	19,107	35	39,034	02	92,330	67
1,720 oi	—	—	31	—	3,753	95	5,504	96	17,851	77
33,594 95	4,378	—	1,878	2 5	20,938	31	60,789	51	70,801	69
8,000 ! —	_	—	157	6 2	5,894	75	14,052	3 7	3,049	11
1,452 21	_	—	—	—	2,256	93	3,709	14	19,112	83
37,481 Ui	5,728	—	1,364	10	20,033	46	64,606	97	154,396	02
72,744 91	6,120	—	4,690	58	58,138	74	141,694	23	441,776	50
3,966 69	1,620	—	59	55	5,531	16	11,177	40	52,491	06
33,160 !ss	4,626	—	2,933	4 7	—	—	40,719	80	109,201	61
14,381 i 2 7	5,593	—	2,954	10	15,526	66	38,455	03	56,784	79
78,987 Ue	5,719	—	8,808	48	43,254	68	136,769	42	190,856	97
4,040 —	_	_	—	—	41,552	17	45,592	17	-7 10,809	87
14,905 8 2	4,218	—	1,409	50	16.123	14	36,655	96	63,393	05
51,611 70	5,111	—	3,133	40	12,971	96	72,828	06	70,014	23
	_	_	355	o 6	2,297	63	2,652	99	1,392	01
670 —	_	_	129	50	372	45	1.171	95	2,485	25
	_	_	_	—	—	—	—	—	400	—
340 —	_	_	_	—	539	55	879	55	300	45
	_	_	355	20	250	70	605	90	4,094	10
— —	—	—	—	—	5,151	80	5,151	80	8,754	34
470,792 88	67,421		42,493	66	366,801	32	947,508	36	1,863,953	99
			Avgår: Andel i	kostnader för domänstyrelsen	242,364	17

Återstående överskott) 1,621,589 82

tionsanstalt.

......		1926—1927	1927 — 1928	V?—81/i2 1928	1929
Kredit. Ingående balans: Skulder ................................				49,388	3 0	70,400	55	69,601	41
Utgifter: Avlöningar............................		148,724	2 6	164,981	72	84,334	46	165,426	15
Övriga omkostnader ............		122,891	1 4	133,189	22	76,756	62	159,616	48
Avsättning till förnyelsefonden		10,000	-	9,542	79	6,747	98	13,107	38
	Säger	281,615	40	307,713	7 3	167,839	01	338,149	9 6
Driftöverskott att till statsverket in-levereras ....................................	17,554	87	24,309	14	7,207	01	1 26,730	38
Utgående balans: \| Tillgångar.............................		I 1 302,30316 8	360,715	83	359,916	69	366,628	8 5
	Summa	601,473	35	742,127	—	605,363 2 c.	801,110 60

212 —

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m.

Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndigheter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga m. m., vilka bestritts från vederbörande huvudtitlars anslag till
ifrågavarande ändamål och extra utgifter ävensom femte huvudtitelns anslag till bekämpande av
arbetslösheten, utredning angående allmänna pensionsförsäkringen och tryckningskostnader samt
anslaget till oförutsedda utgifter.

		U		bet	a	i t
Kungl, brev m. m.		före revisionsåret	under revisionsåret	Totalkostnad
		1	2	3
	A) Kommittéer och utredning-ar g-enom sakkunnig-a, vilkas uppdrag avslutats eller förklarats vilande.
	Justitiedepartementet.
1921 19/s 1925 6/j	Patronatsrättsnäm liden.............................	44,511	32	869	34	45,380
Sakkunniga i fråga örn revision av gällande
lagstiftning rörande stadsplan och tomt-indelning m. m. ....................................	100,657	98	4,525	93	105,183	91

1925 s/''o	Dito i fråga örn ändring av konventionen
med Norge den 26 oktober 1905 angående gemensamma sjöar och vattendrag (se jäm-väl utrikesdepartementet)........................	700				700


1927 8/«	Dito för processreformens ekonomiska för-
	beredande.............................................	25,185	99	9,226	27	34,412	2 6
1927 2/ia	Dito för beredning av vissa vallagstiftnings-
	frågor .............................................	2,866	84	636	83	3,503	67
1928 ''/,	Ägogränssakkunniga........................ , ......	45,074	86	900	_	45,974	86
\| 1928 S1/s	T. f. revisionssekreteraren W. Hemberg för
	vissa utredningar ...............................	18,495				18,495

1928 e/8	Sakkunniga för revision av lagstiftningen
	om litterära och konstnärliga verk .........	4,271	44	9,209	57	13,481	01
1928 n/s	Hovrättsrådet frih. H. J. Nordenskjöld för
	utförande av vissa lagstiftningsuppdrag...	—	—	1,591	42	1,591	42
1928 >/n	Revisionssekreteraren S. Ekberg för biträde
	med vissa utredningsuppdrag:..................	2,967	2 2	4,699	99	7,667	21
1929 ”/e	Kammarrådet E. H. Schalling för biträde inom
	justitiedepartementet ...........................			250		250
[ 1929 2I/e	Rådmannen F. A. Lind m. fl. för biträde vid
	revision av lagen örn fri rättegång .........			400		400
1929 "/,	Hovrättsrådet H. Sjögren såsom föredragande
1929 m.fl.	i lagrådet av ärende rörande avdiknings-lån m. m...........................			250		250
Renskrivningskostnader för vissa sakkunniga
	inom justitiedepartementet.....................			3,994	61	3,994	61
1929 6/;	Presidenten A. Östergren för arbete med
	jordregister .................................	—	—	500	—	500	-

1929 6/*

1929 le/s
1929 S0/8
1929 ls/o |

1929 19/9
1929 11/i» |

1929 18/io
1929 7/n

1929 29/n
1929 13/i2
1929 ls/i2

1929 ,0/i*

192920/i!m.fl.

1929 20/i2

1930 2l/2
1930 u/4
1930 ”/s

1930 22/6

1930 *°/6
1930 80/6
1930 so/6

— 213 —

Professorn A. Ernberg för deltagande i överläggningar
angående vissa frågor inom

sjölagstiftningen....................................

Häradshövdingen A. Bagge m. fl. för del-;

tagande i sjörättskonferens i Köpenhamn;
Sakkunniga för utredning angående väljar beteckningar

......................................j

Delegerade från svensk sida, att deltaga i
förhandlingar med Danmark, Finland och;
Norge örn avslutande av en nordisk konvention
angående ömsesidig verkställigheti
av domar och utslag, ävensom i överläggningar
rörande en ifrågasatt konvention [

angående behandling av dödsbon............j

Revisionssekreteraren S. Lawski för biträde
inom justitiedepartementet vid vissa utredningar
.............................................I

Revisionssekreteraren A. E. T. Sandström
för biträde vid förberedande utredning, er-j
forderlig för Sveriges deltagande i en internationell
konferens i Paris angående utlänningars
behandling ..........................

Hovrättsrådet H. Wikander såsom sakkunnig

rörande fraktavtalslagstiftning ...............

Hovrättsassessorn G. Dahlman för biträde
vid utredning angående panträtt i lös egendom,
avsedd för jordbruk m. m.............

Häradshövdingen A. Bagge för deltagande i

vissa internationella konferenser ............

Professorn R. Bergendal för biträde med utarbetande
av vissa lagförslag m. m.......

Generaldirektören G. Grevberg för biträde
vid behandling av frågor rörande fastighetsregister
i stad................................

Justitierådet B. Ekeberg för utredning rörande
uppdelning av justitiedepartementet på två

avdelningar .......................................

Generaldirektören T. Nothin för förslag till

lag om vågrätt m. m............................

Jur. D:r S. Matz för resa till Oslo för inhämtande
av upplysningar angående systemet
med officiella valförberedelser.....

Byråchefen G. Palm för utarbetande av förslag
till lag om delning av fastighet vid

ändring i rikets indelning m. m............

Ombud vid konferens i Genéve rörande likformig
lagstiftning på växel- och checkrättens
område ...................................

Hovrättsrådet Hj. Himmelstrand för biträde
vid fortsatt behandling av frågan om revision
av lagstiftningen angående rätten till

litterära och konstnärliga verk.............

Hovrättsrådet R. Gyllenswärd för biträde
inom justitiedepartementet vid utarbetande

av viss proposition ...........................

Professorn Å. Hassler för biträde inom justitiedepartementet.
...................................

Generaldirektören K. H. R. Hjertén för biträde
inom justitiedepartementet ............

Professorn N. Herlitz för biträde inom justitiedepartementet
....................................

1	2	1	3
		806		806
—		1,681	10	1,681	10
—	■	1,600	"	1,600
—		1,830	22	1,830	2 2
—	—	11,382	—	11,382	—
_	_	417	48	417	48
—	—	7,126	50	7,126	60
—	—	2,660	05	2,660	05
—	—	771	80	771	80
—	—	1,800	—	1,800	—
—	—	1,500	—	1,500	—
_	—	400	—	400	—
—	—	1,900	-	1,900	—
—	-	214	60	214	60
—	—	500	—	500	—
—	—	6,192	97	6,192	97
—	—	764	90	764	90
_	—	70f	—	700
—	—	100	—	100	_
—	—	350	—	350	_
_	—	100	—	10(	—

214 —

		1	2	3
1930 1 2 3 4 * 6/g	Professorn Th. Engströmer för bevistande av	!
	en internationell konferens i Paris .........		_	1,094	3 3	1,094	33
1930 6/e	Införskaffande av vissa uppgifter rörande
	fisket vid Skånes västra kust......... ....	—	j —	161	2 5	161	2 5
	Säger för justitiedepartementet	244,730	65	\| 81,107	16	I 325,837	81
	Utrikesdepartementet.
1925 Vig	Sakkunniga i fråga om ändring av konven-
	tionen med Norge den 26 oktober 1905 an-gående gemensamma sjöar och vattendrag (se jämväl justitiedepartementet) ............	21,341	38	1,202	40	22,543	78
1927 35/n	Professorn O. Undén såsom svenskt ombud
	i N. F:s kommitté för skiljedoms- och säkerhetsfrågor ...........................	3,543	95	138		3,682
1927 9/i2	Svenska delegationen vid Romkonferensen
	för revision av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk .........			363	85	363	85
1928 13/,	Sakkunniga för utredning rörande Sveriges
	representation i Syd- och Mellanamerika	—	_	1,000	_	1,000	_
1929 26/n	Viss ersättning till ombud vid förhandlingar
	rörande tilläggsavtal till gällande svensk-tyska handels- och sj öfartstraktaten.........			1,500		1,500
1929 6/u	Förste arkivarien T. Gihl för utredning an-
	gående gällande rättsregler med avseende på gränsen mellan Sveriges territorialvatten och det fria havet samt deras förhistoria			4,500		4,500
1930 14/s	F. d. professorn P. G. Hörnell för deltagande
	i Oderkommissionens sammanträde .......			1,439	20	1,439	20

	Säger för utrikesdepartementet	24,885	33	10,144	41	35,029	74
	Försvarsdepartementet.
1919 19/>	Riksvärderingsnämnden och lokala värderings-		•
	nämnderna rörande rekvisitioner för krigs-maktens behov .......................	70,389 49,421	95 16	1 1,710 2 4,253
1925 18/s	Flottans organisationssakkunniga..............	93	53,675	09
1926 le/7	Sakkunniga för utarbetande av fältutrust-
	ningslistor för infanteriet .................	28,145	88	3 4,806	74	32,952
1926 10/i,	Omarbetning av för trängtrupperna gällande
	soldat- och underbefälsinstruktioner m. m.	124	40	59	65	184	05
1927 ll/i	Omarbetning av vissa reglementen och in-
	struktioner inom arméförvaltningens artil-leridepartement .........................	11,510	50	4 2,781		14,291
1927 32/io	Utredning ifråga örn civilt arbete för vissa
1928 »*/»	samvetsömma värnpliktiga ............ Överarbetning av förslag till exercisregle-	16,873	09	3 506	39	17,379	48
	mente för kavalleriet ..................	402	40	61,879	90	2 282	30
1929 6/e	Sakkunniga för utredning ifråga om bojan-
1929 ,8/io	det av försvarsväsendets effektivitet ...... Dito för prövning av ansökningar rörande	—	i	6 24,218	20	24,218	20
	uppskov för värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering m. m. ...[	—	— \|	2,232	—	2,232	-

1 Härav kr. 627: 89 från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

2 » » 1,133: 93 » sjöförsvarets » * » »

3 Beloppet avfört å lantförsvarets » » » »

4 Härav kr. 620: — från » » » » »

6 » » 1,174:50 » » » y> » »

c » » 6,020: — > » > » > »

— 215 —

1929 V1*

1930 94/>
1930 “/»

1924 20/«

1926 12/s

1926 SIA

1927 9/e

1927 39/i*

1928 !9/e
1928 »/ii

1928 34/n

1929 13/s
1929 *!/u

1929 13/i»

1929 ls/u

1930 91/i
1930 “/.

1930 4/«

1930 ”/«

Ytterligare bearbetning av förslag till exercisreglemente
för kavalleriet ...............

Expenskostnader m. m. för sammanträde av

arméfördelningschefer m. fl.............

Amiralen H. V. M. von Krusenstierna oell
direktören H. G. Hammar för fullgörande
av uppdrag såsom ekonomisakkunniga m. m

Säger för försvarsdepartementet

Socialdepartementet.

Sakkunnig för utredning beträffande upprättandet
av anstalter för vuxna vanartade
sinnnesslöa ävensom ifråga om ordnandet

av anstaltsvården för fallandesjuka .........

Sakkunniga för revision av gällande bestäm -

nessjuksakkunniga)

beträffande moderskapsunderstöd m
(moderskapsunderstödssakkunniga) ..

1927 års sakkunniga för revision av lösdi

lagstiftningen ..............................

Sakkunniga för utredning angående medgivande
till sterilisering i vissa fall av sinnesslöa,
sinnessjuka och fallandesjuka (steril!

seringssakkunniga)................................

Dito för fortsatt behandling av frågan rörande
omorganisation av rättsobducentväsen det.

....................................................

Dito för utredning rörande kommunalförvaltningens
ordnande i de nuvarande magi

års

cessreformen (1928
ningssakkunniga) ..
Notarien K. G. A. Säl

tion av Överståthållarämbetet.

a 929

reformerad sjukförsäkring

kassesakkunniga)........

Sakkunnig för fortsatt handläggning av ärenden
rörande ny lags
mot lösdriveri m. m. ..

reformerad sjukförsäkring

arbetning
stadga.....

av förslag till ny

i utlandet
Professor G.

Hedrén

(se jämväl finansdepartementet)............

Presidenten K. J. I). Schlyter för biträde i
om socialdepartementet angående ordnan
av en utbildningskurs i kriminalteknik
T. f. sekreteraren R. K. A. Bergström 1

lag om åtgärder
sätt m. m.........

mot vanartigt

1	2	3
	_	4,577		4,577
—	—	198	60	198	60
	_	5,185	—	5,185	—
176,867	88	52,409(2 o;	229,276	58
21,163	67	1,841	80	23,005	47
72,571	80	2,605	45	75,176	75
11,869	50	8,744	28	20,613	73
63,834	72	20,015	61	83,850	33
2,682	75	3,120	37	5,803	12 i
8,319	30	2,681	76	11,001	oe\|
2,256	25	8,441	80	10,698	05
2,705	56	1,000	—	3,705	56
. 4,573	46	16,896	96	21,470	42
rj l\|	_	10,072	17	10,072	17
	—	7,545	54	7,545	54
‘ ‘I “	-	300		300
r — e .		870	—	870
e		1,874		1,874
r e -		700	—	700
—	—	500	—	500	—

— 216 —

	1	I 2	3
1 ( 1930 30/e ] Sakkunnig för överläggning örn vissa anord-		\|	!
ningar å skyddshemmet åkerbrukskolonien
Hall ....................		600	- 600 -
Säger för socialdepartementet	189,976	511 87,809	s 9) 277,786\|20

Kommunikationsdepartementet.

| 1927 u/n
I 1928 8/n

| 1924 23/«
j 1924 2,/d

i 1929 l2/i

| 1929 16/s
1930 28/2

j 1927 22/4

] 1928 »''/»

| 1928 16/n

| 1929 lil 1927

»»/.

1927 28/10

1928 V,

1928 14/«

Sakkunniga för utarbetande av förslag till

ny förordning om motorfordon m. m....... 32,597

Dito för verkställande av utredning rörande!

understöd åt den civila luftfarten m. m.... 2,000

10,026 441

[

13,593 i i

42,624

15,593

-—_-____ 7 - ] I.Ujt»i7U O «7

Säger för kommunikationsdepartementet! 34,597|9l 23,620|is| 58,218 04

Finansdepartementet.

1924 års skatteuppbördssakkunniga ............j 83,848 6

Sakkunnig för utredning i fråga örn ekonomiska
föreningars sparkasserörelse .........| 6,893

Justitierådet A. G. S. Borgström för biträde]
vid fortsatt behandling av frågan om ord-i
nandet av den statliga kontrollen av aktie-]
bolaget Vin- och Spritcentralen och aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet m. m....

Sakkunnig för viss utredning rörande postsparbankens
och de enskilda sparbankernas

räntepolitik ..........................................

Professorn G. Hedrén m. fl. för utarbetande
av förslag till dödsorsaksnomenklatur m. m.''

(se jåmväl socialdepartementet)...............[

Säger för finansdepartementet!

9,577

2,465

1,550

2,500

1,874|—

93,426

9,358

1,550
2,500
1,874| —

Ecklesiastikdepartementet.

Sakkunniga rörande nya grunder för lagstiftningen
örn prästerskapets avlöning m. m.
(1927 års prästlöneregleringssakkunniga)... i
Dito för utredning örn och planläggning av

vissa skolradioförsök...........................

Dito för utredning rörande uppnåendet av
ett bättre ekonomiskt resultat av kungl.

dramatiska teaterns verksamhet...............1

Sakkunnig för utredning av frågan rörande
instruktion för befattningshavare vid dom-]
kapitlens expeditioner ...........................

70,497

8,195

90,742|l8j 17,967!—| 108,709!li

Säger för ecklesiastikdepartementet

Jordbruksdepartementet.

Utredning rörande försäljningar och andra
upplåtelser från kronans jordbruksdomäner

(1927 års kronojordssakkunniga)..........

Sakkunniga för utredning beträffande den
primära jordbruksfastighetskrediten
Dito för utredning beträffande centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet
och en blivande högre lantbruksundervisnings
inbördes ställning m. m. ...
Ersättning till sakkunniga för utredning rörande
gränserna för vissa på finskt område
belägna ströängsholmar ........................

,071

616

378
732! 1

107,568]99
8,812| 2 6

5,378]-

1,732 15

78,693;»l | 44,797|ö9| 123,491|40

43,798 si

915(20

7,271 |so
3,585 22''

12,244

12,485

43,798

13,159

19,756

3,585

— 217 —

1928

1929
1929

1929

1930

1929

1930 7>

1930

1926

1927

1928

1929

1930

l6/i0

l/s

18/i» i
>6/6 /
*7 ii

m. fl.

7»

‘7*

*74

”/«

’/«

ä9/l

,9/u

V»

l8A

7»

''h

Sakkunniga för utredning rörande statens
medverkan för vinnande av skogsbörd å

kalmarker m. fl. områden ...............

Sockerbetskommissionen ....................

Sakkunnig vid behandling av förslag rörande
reglering av bestämmelserna vid upplåtelser
under nyttjanderätt från kronans mark
Sakkunniga för utredning rörande lantbruks

ingenjörernas löneförhållanden m. m......

E. o. hovrättsnotarien N. Z. Schmidt för vissa
utredningar inom jordbruksdepartementet
Professorn N. Wohlin för biträde inom jordbruksdepartementet
med vissa utredningai
Hovrättsassessorn K. G. Hjärne m. fl. föi

biträde inom jordbruksdepartementet .....

Aktuarien A. J. Lilienberg för biträde vid
den vidare behandlingen av jordbruk
redningens förslag till åtgärder för mejerihanteringens
oeh smörexportens befi

jande............................................

Statskommissarien K. H. Tottie m. fl.

biträde inom jordbruksdepartementet .
Docenten E. Lund för biträde inom ji

bruksdepartementet ........................

Byrådirektören S. E. Österberg för biti
vid utredningen rörande befrämjande
jordbrukets kreditkasserörelse m. m. .
Kanslirådet C. E. A. Mannerfelt för biti
vid förberedande utredning i sockerfrå
m. m...............................................

gård i Västernorrlands län

grunder för de flottandes delaktighet
sorteringsavgifterna vid olika skiljeställer
i Dalälven ....................................

Säger för jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet.

Statsisbrytarnämnden .............................

Utredning i fråga örn utbildningen av däcks

befäl för den svenska handelsflottan ......

Sakkunniga rörande frågan örn en ny handelstraktat
med Frankrike ....................

1928 års lotsförfattningssakkunniga ...........

örn skydd mot utförsel av äldre kulturföremål
(kulturskyddssakkunniga)...........

Dito för utredning av frågan rörande inrät

tande av en skeppshypotekskassa...........

Dito för överläggningar rörande handels- och

sjöfartstraktat med Tyska riket.............

Utredning rörande avbetalningssystemets örn
fattning och verkningssätt ....................

Säger för handelsdepartementet!

1	o	3
3,904	10	33,189	3 4	37,093	44
8,972	50	300	—	9,272	50
_	-	1,984	68	1,984	68
—	—	2,980	60	2,980	60
	-	1 4,133	33	4,133	33
	—	295	65	295	65
—	—	8,759	81	8,759	31
_	_	1,409	10	1,409	10
—		1,275	—	1,275	—
	-	75	-	75	—
		675	—	675	—
	-	500	—	500	—
	—	101	7 5	101	75
		1,400	_	1,400	_
68,446\|88	00 00 a	08	150,254\| 91
786				786
—	-	863	50	863	50
57	_	_	—	57	—
37,849	47	30,352	13	68,201	60
21,874	4 2	20,453	2 5	42,327	67
5,130	-	—	—	5,130	—
—	-	688	30	688	30
—	—	428	—	428	—
j 65,B96\|h9	52,785118	118,482	07

Summa] 974,637|44j 452,448|44| l,427,08ö|88''

Härav kr. 3,633: 38 från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

— 218 —

		l	2	O
	B) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, vilkas upp-
	drag fortfar.
	Justitiedepartementet.
1909 IS/2	Sakkunnig för revision av strafflagen.........	198,118	23	15,215	24	213,333	47
1923 ao/u 1	Dito för biträde vid behandlingen av frågor
1925 9/i	rörande deltagande från svensk sida uti
1928 16/n J	internationella förhandlingar om gemen-samma rättsregler på sjörättens och den internationella privaträttens område.........	16,238	50	420		16,658	50
1924 28/n	Sakkunniga för utredning av vissa frågor på
	strafflagstiftningens område .........	8,274	92			8,274
1925 ’/e	Sakkunnig för utredning av vissa internatio-
	nella sjörättsfrågor .................	36,810	S5	1,219		38,029
1926 23/s	Dito för verkställande av utredning i fråga
	örn bestämmelser rörande utländsk civil-doms rättskraft och exigibilitet i Sverige	11,220		3,960		15,180
1927 s/io \|	Sakkunniga angående lagstiftning om avtal
1928 ss/9 / 1928 u/e	och värdehandlingar, som föranledas av lagerhusrörelse (upplagsbevissakkunniga)	22,069	07	10,918	30	32,987	37
Professorn A. Ernberg för deltagande i nor-
	diskt samarbete på sjörättslagstiftningens område ............................	3,105		2,386
1929''s/i m. fl.	Sakkunniga för fortsatt behandling av stads-
	planelagstiftningen ...................	7,319	74	21,741	39	29,061	13
1929 28/<	Dito för utredning rörande förenkling av
	protokollen i inskrivningsärenden............	432		9,177	25	9,609	25
1929 ls/u	Revisionssekreteraren E. Sandström för bi-
	träde med vissa utredningsuppdrag (se jäm-väl socialdepartementet) ...............			3,370	95	3,370
1930 le/6	T. f. revisionssekreteraren P. von Ehrenheim
för biträde med utredning av vissa jordlag-stiftningsfrågor ...................			2,310	50	2,310	50

1930 6/e	T. f. revisionssekreteraren C. G. Eklund för
	biträde med vissa utredningsuppdrag ......	—	—	1,171	—	1,171	—
	Säger för justitiedepartementet	303,588	71	71,889	70	375,478	41
	Försvarsdep ar temeritet.
1922 Ve 1928 3/s	Marinreglementssakkunniga ............	81,528	71	1 4,732		86,260
Utredning rörande ordnandet av Sveriges luft-
	försvar ...........................	10,979		210,507
1928 2Ve	Utredning i fråga om dispositionen av vissa
	lantförsvaret tillhörande fastigheter.........	8,301	37	8 22,464	22	30,765	59
1929 s7/e	Dito rörande Stockholms flottstations flytt-
	ning ......................						_ _
1929 */„	Dito i fråga om åtgärder till höjande av säker-
1929 l8/io	heten vid flygning............ Utarbetande av nytt exercisreglemente för	—	—	6 5,998	2S	5,998	28
1929 S6/io	granatkastarkompani..................... Sakkunniga rörande frågor angående civil-!	—	—	815	30 1	815	30
	anställning för avskedat militärmanskap...	— I	—	8 838	4l\|	838	41

* Härav kr. 2,154:— från sjöförsvarets anslag till extra utgifter.

2 » » 2,835: bo » flygvapnets » » » »

3 » » 2,609:12 » lantförsvarets » >: » »

4 » » 186: — » » » » » »

6 » » 1,228: — » » » » »

219 —

1 2 | 8

1929 13/ia 1930 16/i	Utredning i fråga om ändringar i gällande bestämmelser rörande understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn ............ Sakkunniga för utförande av viss del av 1928 års lönekommittés uppdrag (militäravlö-ningssakkunniga)	—	1	446 1 3,886	88	446 3,886	88
	Säger för försvarsdepartementet	100,809\|		62,618\|	13\|	163,427\|	24
	Socialdepartementet.			1
1920 9/7	Utredning i indelningsärenden ..................	20,225	00	2,481	40	22,706	46
1927 l‘/«	Arbetslöshetsutredningen...........................	68,770	3 3	2 70,189	24	168,959	57
1927 12/j	Delegation för det internationella social-
	politiska samarbetet.............................	14,842	2 6	3 8,107	90	22,950	18
1 1927	1927 års arbetsfredssakkunniga.................	2,905	75	—	—	2,905	75
1928!9/em.fl.	1928 års lönekommitté (se jämväl finans- och
ecklesiastikdepartementen) .....................	—	—	16,000	—	16,000	—
1928 80/t	1928 års pensionsförsäkringskommitté........	37,303	43	4 89,434	71	126,738	14
1 1928 9/u	Sakkunnig för utredning av frågan örn för-
	bättrad utbildning i kriminaltekniskt och
	andra hänseenden för landsfogdar och lands-
!	fiskaler m. m...................... ...............	945	75	2,600	10	3,545	85
1929 »h	1929 års sjukhusstadgesakkunniga ............	1,414	28	15,280	31	16,694	59
1929 ls/3	Statens sjukvårdskommitté ........................	—	—	8,400	20	8,400	20
1929 26/4	Sakkunniga för utredning angående den so-
	ciala försäkrings- och hjälpverksamhetens
	organisation.........................................	—	—	6,274	50	6,274	50
1929 V»i	Dito för utredning rörande landsfiskalers m. fl.
	medelsförvaltning .................................	—	—	10,497	74	10,497	74
1929 1/u	Landshövdingen O. vonSydow såsom ordföran-
	de i en permanent arbetsfredskommitté m. m.	—	—	184	50	184	50
1929 22/n	Sakkunniga för utredning rörande de civila
	tjänsteläkarnas ställning i städer och stads-
	liknande samhällen ..............................	—	—	6,899	95	6,899	95
1929 la/12	Revisionssekreteraren E. Sandström för bi-
	träde med vissa utredningsuppdrag (se järn-
	väl justitiedepartementet) .....................	—	—	3,370	95	3,370	95
1930 16/i	Sakkunniga för utredning angående undan-
	tagande av vissa läkemedel från apoteks-
	varustadgans bestämmelser rörande apo-
	teksvaror m. m...................................	—	—	65	25	65	25
	Säger för socialdepartementet	146,406	S8\| 239,786	75	386,193	68
	Kommunikationsdepartementet.
1927 11lii	\ Sakkunniga för utredning av möjligheterna
	att på frivillighetens väg åstadkomma sam-
	manslagning av enskilda järnvägar til
	större enheter (järnvägsfusionssakkunniga	9,787	52	6,464	—	16,251	62
1929 29/u	Dito för revision av bestämmelserna om väg	1
	hållningsbesvärets utgörande på landet samt!
	om städernas allmänna vägar.................	—		9,236	40	9,236	40
	Säger för kommunikationsdepartementetj 9,787 B2	\| 15,700	40	25,487	92

1 Härav kr. 1,556: 96 frän lantförsvarets anslag till extra utgifter.

2 Beloppet avfört & femte huvudtitelns anslag till bekämpande av arbetslösheten.

8 Härav kr. 2,097: 90 frän femte huvudtitelns anslag till tryckningskostnader.

1 Beloppet avfört ä femte huvudtitelns anslag till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen.

— 220 —

1		l		2		3
	Finansdepartementet.
1911 11/g	Mjöltypskommissionen........	11,901 812,373 232,421 66,536	7 4	54a 61,935		12,447 874,309 263,358 84,774
1920 22/8	Socialiseringsnämnden .........
\|1924* 2,/sm.fl	Skatteberedningen...........
\| 1925 »/«	Kronans fastighetskommission av år 1925 ...	17	18,238	55	72
1926 29/e	Sakkunnig för utredning av vissa frågor an-	i
19282B/6m.fl.	gående överenskommelser med främmande stater till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattning........	28,435	14	5,696	28	34,131	42
1928 års lönekommitté (se jämväl social- och
	ecklesiastikdepartementet) ......	54,481 19,595	88 99;	4,862 34,300	87 41	59,344 53,896
1928 2S/.o	1928 års revision av rusdryckslagstiftningen	2 5 40
1928 sl/iz	Sakkunniga för verkställande av undersök-
	ningar och avgivande av förslag i huvud-sakligt syfte att åstadkomma ökad ekono-misering inom olika grenar av statsför-valtningen (ekonomisakkunniga) .	4,658 643		20,841 o		25,499
1929 «/«	Folkräkningssakkunniga ..........	2 5
1929 14/„	Sakkunniga i fråga örn åvägabringande av
	effektivare kontroll över skattskyldigas inkomstuppgifter m. m.........			8,154		8,154
1929 */»	Sakkunnig för utredning rörande tjänstere-
	sors planläggning, besparingsreglementen
	m. m........................			400		400
! 1929 18/io	Sakkunniga för utredning av frågan örn ra-
	tionell utjämning av skattetrycket inom kommunerna m. m. (skatteutjämningsbe-
	redningen) .............	—	—	4,362 —	4,362	_
	Säger för finansdepartementet	1,231,047	06)	193,028\|88	1,424,075	94
\|	Ecklesiastikdepartementet.
1902 */6	Ortnainnskommittén ........	81,462 23,563	48\|			85,346 25,787
1920 °/T	Utredning angående indelningsärenden m. m.	78	2,223	85	58
; 1927 18/e	Sakkunniga för behandling av vissa frågor
	rörande det högre skolväsendet (1927 års skolsakkunniga) ...........	121,796	61			194,268
1928*7em.fl.\|	1928 års lönekommitté (se jämväl social- och
	finansdepartementen)...........
1929 6/7	Sakkunniga för utredning rörande fortsätt-
1929 6/7	ningsskolan (fortsättningsskolsakkunniga)... Dito för viss utredning av frågor örn ytter-ligare inskränkningar i den nuvarande folk-skoleseminarieorganisationen (1929 års se-			20,287	12	20,287	12
1929 26/9	minariesakkunniga) ...... Dito för utredning av vissa frågor rörandel		— i	21,403	55	21,403	55
1929 6/i2 \|	sjukgymnastikutbildningen i riket.. Dito för utredning av frågan angående or-!		H	3,663	75	3,663	75
	ganisationen av den högre tekniska under-visningen...............	1	■	998	d0	998	0
	Säger för ecklesiastikdepartementet!	226,822	»i	2165,933\|	ni	392,755198

‘ Härav kr. 1,263: — från sjunde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

2 » » 60,000: — från anslaget till oförutsedda utgifter.

— 221 —

1926 1, 2 * 4/n
192719/sm.fl.

1927 3/9

1928 29/e
1928 V,

1928 18/t

1929 »/»

1929 6/7

1929 7''u

1930 9/i

1926 4/9

1927 3°/tD

1928 “/i /

1929 ”/s

1929 26/<

	1		2		3
Jordbruksdepartementet. Sakkunniga vid behandling av skogslagstift- ningsfrågor .................................... ..... Häradshövdingen I. L. Wieslander för biträde vid utredning rörande bestämmelserna för köttkontroll.......................................... Sakkunniga för utredning rörande ändrad lag-stiftning för de under lappmarkslagen ly-dande skogar m. m. (1927 års skogssak- kunniga för lappmarken)........................ Sakkunniga för utredning rörande vissa för-hållanden med avseende å Homborgasjöns sänkningsföretag.................................... Dito för utredning rörande lämpligaste sättet för ordnande av den lägre lantbruksunder- visningen............................................. Dito för utredning rörande jordbrukets eko-nomiska läge m. m.............................. Dito för utredning rörande ytterligare åtgär-der för bekämpande av tuberkulos hos nöt-kreatur ............................................... Dito för utredning rörande distriktsveterinä-rernas löneförhållanden m. m................ 1929 års sockersakkunniga ........................ Revisionssekreteraren F. Petersson för vissa utredningsuppdrag inom jordbruksdeparte-mentet ...............................................	11,760 1 26,647 62,087 867 9,046 4,261 _	91 19 36 65 85 80	6,465 212,795 44,155 5,776 26,350 61,657 3 20,368 3,072 30,803 3,704	_ 71 05 33 6 3 55 2$ 83 03	18,225 39,442 106,243 6,643 35,397 65,919 20,368 3,072 30,803 3,704	91 19 07 70 18 43 55 25 83 03
Säger för jordbruksdepartementet	114,671	76	4 215,148	3S	329,820	14
Handelsdepartementet. Sakkunnig för utredning angående industriellt
rättsskydd .........................................	53,938	38	11,329	—	65,267	38
1928 års tullkommitté ..............................	55,269	60	79,267	22	134,536	82
Sakkunniga för utredning av frågan örn för-
stärkning av landets isbrytarberedskap ...	1,689	—	12,920	12	14,609	12
Dito för revision av näringsfrihetsförord-			14,898		14,898
ningen m. m........................................	—	—	—	—
Säger för handelsdepartementet	110,896	98	6118,414	34	229,311\|82
Summa	2,244,030	74	1,082,519)79	3,326,550\|68
Summa summarum	3,218,668	18	1,534,968\|28	! 4,753,636)41

1 Beloppet avfört å nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

2 Härav kr. 12,359: — från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

8 » » 4,500: — » » » »»» ».

4 » » 195,000: - - » anslaget till oförutsedda utgifter.

6 » » 90,000: — v » » » »

— 222

Statsverkets inkomster

Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att upprätta
året 1929—1930 samt mellan de i riksstaten uppförda anslagen och utgifterna å dessa under
rättade budgetredovisningen för meranämnda budgetår grundade tabeller.

Statsverkets inkomster :

Egentliga statsinkomster .........

Inkomster av statens produktiva

fonder.................................

Andel i riksbankens vinst........

I anspråk tagna kapitaltillgångar
Lånemedel.............................

Inkomster

Utgifter

Behållen

inkomst

I riksstaten
beräknad in-komst

630,659,027

149,415,638

17,000,000

5,191,645

34,408.300

17,538,961

1,069,246

613,120,065

148,346,391

17,000,000

5,191,645

34,408,300

587,438,309

135,789,600

17,000,000

4,672,791

34,408,300

—

Summa

836,674,610

18,608,208 5 8

818,066,402

2 71779,309,000

Tillgång

Statsverkets utgifter:

Verkliga utgifter ..............................

Utgifter för kapitalökning ..................

Anvisat på
1929 — 1930
års riksstat

Reservation

den

''/t 1929

Inkomster

Från andra
anslag eller
inkomsttitlar

för anslaget

Särskilda

uppbörds-

medel

689,285,400

90,023,600

57,407,275

48,099,708

3 2

6,522,560

14,046,165

87,653,569 22
6,603 as

Summa

779,309,000

—

105,506,983 44

20,568,725

87,660,172)60

223

och utgifter.

tabeller till jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under budgetsamma
budgetår, få i sådant avseende avgiva följande på den av riksräkenslcapsverket upp -

Underskott, som ersatts av:	Överskott, som tillförts:
Andra inkomst-titlar eller ut-giftsanslag	Kassafonden	Summa	Andra inkomst-titlar eller ut-giftsanslag	Kassafonden	Summa
147,124 62,548 4,513,000	59 12 22	3,281,543 1,285,996 18	57 33 41	3,428,668 1,285,996 62,566 4,513,000	16 33 53 22	15,903,519 322,294 47,097 4,513,000	52 64 47 22	13,206,905 13,520,493 534,323	84 25 07	29,110,424 13,842,787 581,420 4,513,000	86 89 54 22
4,722,672	93	4,567,558	31	9,290,231124	20,785,911''sb	27,261,721	66	48,047,633	51

	Disposition	Merutgift, som ersatts av kassa-fonden	Besparing, som tillförts kassa-fonden
Summa	Utgifter för anslaget	Reservation den 30/e 1930	Summa
Direkta utgifter	Till andra anslag eller inkomsttitlar
840,868,805 152,176,076	06 97	1 789,759,073\| 9 4 108,972,677 j68	I 5,458,310 06 13,206,392\|96	50,069,092 29,969,858	41 89	845,286,476 152,148,929	40 53	15,011,381	5 2	10,593,710 27,147	18 44
993,044,882	03	898,731,751162	18,664,703\|oi	80,038,951	80	997,435,405	98	15,011,381	52	10,620,857	62

— 224 —

KRISTIDSKOMMISSIONERNAS AVVECKLING

Bränslekommissionen i likvidation.

Debet.

Balans den 1 juli 1929 :

Tillgångar ................................................................................................

Inkomster:

Inkasserade oell på grund av rättegångar influtna medel m. m.........................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden........................................................... 26,648: 4 5

Rese- och traktamentsersättningar m. m...................................... 1 377; 35

Rättegångs- m. fl. kostnader......................................................... 1,786:44

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................

Innestående i bank .................................................................

Fordringar ...................................................................

Värde å inventarier m. m., som överlämnats till byggnadsstyrelsen
m. fl. ämbetsverk ........................................

lockli
5,469: oa
56,794: 95

595,924: 88

Summa

798,592: 50

4.503: 05
798,095: 61

29,806: 7 4

768,288: 8 7
798,095: 61

— 225 —

Statens industrikommissions fond.

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

Tillgångar ................................................................................................. 50,295: 4 6

Inom linjen ......................................................................... 3,801,261:19

Summa 50,295:4 6

Kredit.

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................................... 50,295: 4 6

Inom linjen:

Fordringar:

Lager av metaller i Leningrad........................... 3,750,856:48

Fordran hos Naftaindustri- och handelsbolaget

Mazout i Leningrad....................................... 48,247: 7 6

Dito hos C. M. Karlsson, Halmstad .................. 2,056: 95

Dito hos T. B. A. Kuschel, Göteborg .............. 100: —• 3,801,261: 19

Summa 50,295: 4 6

.809960

Hav.-berättelse. ant/, statsverket flir dr 1930,

- 226 —

Statens folkhushållningskommissions fond.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1929:

......... 907,629:34

Summa 907,629: 84

Avskrivningar

Kredit.

Utgifter.

......................................................... 260,875: 6 7

Balans den 30 juni 1930:

Tillgångar:

Innestående i bank
Fordringar............

610,158: 96

36,594: 81 346,753:7 7
Summa 907,629: 84

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1930 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1929—30 JUNI 1930

DEL III

F0 RKLARINGA R

STOCKHOLM 1931
ISAAC. MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

— 3

Arméförvaltningens civila
departements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 4, § 2.

Till Konungen.

Arméförvaltningens civila departement å revisionsbyrån, som med anledning
av riksdagens revisorers berättelse av den 15 nästlidne december
örn verkställd granskning av statsverkets jämte därtill börande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 m. m.,
har att avgiva utlåtande över den i § 2 av nämnda berättelse framställda
anmärkning, får härmed — med överlämnande av chefens för 6:e kompaniet
vid Dalregementet i ärendet avgivna förklaring ävensom vederbörande
regementschefs och arméfördelningschefs däröver lämnade yttranden
—- i underdånighet för egen del anföra följande.

Enligt kassareglementet för armén av den 11 oktober 1907 må till kompani-
och motsvarande chefer utlämnas s. k. stående förskott för bestridande
av avlöning och annan gottgörelse till manskap. Penningbidrag
och viss annan gottgörelse till värnpliktiga förfaller till betalning tre
gånger i månaden. Utbetalningarna verkställas i efterskott i regel den 11
och den 21 i löpande månad samt den 1 i efterföljande månad, för så vitt
dessa dagar äro helgfria, eljest å nästa helgfria dag. Löner och andra
kontanta avlöningsförmåner till det stamanställda manskapet för månaden
utbetalas likaledes i efterskott i regel första helgfria dag i efterföljande
månad. För utbetalning av nu nämnda manskapet tillkommande
förmåner erhålla kompanicheferna stående förskott. Förskotten utlämnas
vid budgetårets ingång mot skriftlig förbindelse enligt närslutna formulär
(bil. 1) och återlämnas av dem vid budgetårets slut. Förskotten skola
vara tillmätta så, att de motsvara det ungefärliga medelsbehovet för en
månad. De påfyllas en gång i varje månad, i regel den 11, på så sätt
att kompanicheferna avlämna föregående månads behörigen kvitterade
avlönings- och utdelningslistor mot det, att de erhålla mot listornas slutsummor
svarande kontanta belopp. För bestridande av nu ifrågavarande
under hela budgetåret utestående förskott erfordras ett rörelsekapital
å lägst 1,250,000 kronor. I den mån de stående förskotten minskas, minskas
samtidigt arméförvaltningens behov av rörelsekapital. Det sålunda
besparade rörelsekapitalet kommer ytterst riksgäldskontoret till godo och
kan av detta göras räntebärande.

Frågan örn kompanichefernas stående förskott har varit föremål för
behandling inom arméförvaltningens civila departement vid flera tillfällen.
Genom cirkulärskrivelse den 9 september 1919 föreskrev departementet,
att, därest tjänsteinnehavare önskade insätta förskott helt eller delvis
i bank, skulle detta ske i riksbank, örn sådan funnes i orten, eljest i av
Kungl. Maj:t oktrojerad bank. Den 20 juni 1929 utfärdade departementet
det av riksdagens revisorer åberopade cirkuläret. Under sommaren 1930

— 4 —

utarbetades inom departementet ett förslag för nedbringande av de stående
förskottsbeloppens storlek. Enligt detta förslag skall avlöningen
m. m. till det stamanställda manskapet i sin helhet och penningbidraget
och annan gottgörelse till de värnpliktiga för den sista av månadens tre
avlöningsperioder utbetalas genom tillfälligt förskott, vilket utanordnas
samma dag medlen skola utbetalas till manskapet. De kontanta förmånerna
till de värnpliktiga under månadens två första avlöningsperioder
äro däremot avsedda att fortfarande bestridas med stående förskott. De
stående förskotten skulle på förut angivet sätt fyllas den 11 eller ä avlöningsdagen
för månadens första avlöningsperiod för de värnpliktiga.
Genom nu ifrågasatta anordning bliva de tillfälliga förskotten och praktiskt
taget hälften av de stående förskotten definitiva utgifter samma
dag, som de utanordnas, och den återstående hälften av de stående förskotten
kommer att utestå såsom bundet rörelsekapital endast under tio
dagar under varje månad eller från och med den 11 till och med den 21.
Enligt gjorda beräkningar skulle arméförvaltningens behov av rörelsekapital
för bestridande av avlöning och annan gottgörelse till manskapet
på nu angivet sätt kunna nedbringas med omkring 80 procent.

För avhandlande av nyssberörda förslag jämte en del andra viktigare
frågor rörande arméns kassa- och räkenskapsväsende m. m. anhöllo arméförvaltningens
intendents- och civila departement i skrivelse den 3 oktober
1930 örn bemyndigande att inkalla fördelningsintendenterna och med
dem jämställda befattningshavare. Sedan förslaget behandlats vid det
sammanträde, som jämlikt nådigt bemyndigande ägde rum den 13—15
sistlidne november, har arméförvaltningens civila departement ingått till
Eders Kungl. Maj:t med begäran, att förslaget finge försöksvis prövas
vid ett truppförband inom varje arméfördelning (likställd formation).

Departementet får vidare framhålla, att enligt föreskrift i § 2 mom. 3
i förutberörda kassareglemente för armén skall fördelningsintendenten
en gång örn året verkställa inventering av varje till fördelningens truppförband
hörande kassa; skolande minst en av dessa kassor under årets
lopp ytterligare en gång av honom inventeras. Vid dylik inventering
skola jämväl kompanichefernas förskott inventeras. Vid nyssberörda
sammanträde med fördelningsintendenterna framhölls, bland annat, att
vid inventering av kompanichefernas förskott frågan, huruvida förskottsbeloppen
vore avpassade efter medelsbehovet, jämväl skulle undersökas av
fördelningsintendenten.

Slutligen får departementet framhålla, att jämlikt föreskrift i kassareglementet
förskotten i fråga äro föremål för inventering även av vederbörande
regementschefer.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till, vad som i övrigt
förekommit vid förutberörda sammanträde med fördelningsintendenterna
den 13—15 sistlidne november, anser departementet, att några särskilda
ytterligare åtgärder med anledning av statsrevisorernas anmärkning icke
för närvarande torde vara erforderliga.

Stockholm den 8 januari 1931.

Underdånigst:

LUDVIG WIDELL.

M. KINNANDER

Hans Lindskog.

— 5 —

liil. U

.-lii kassa förvaltningen vid
Ilar jag denna dag emottaga tlfifäUigt } förskott d

:=^gggggggj|5gl^BHl!l^^^Sal Kronor §§ öre
lill bestridande av utgifter för

och förbinder jag mig alt vid anfordran mot återfående av della erkännande redovisa det
sålunda mottagna beloppet.

den ............................ 193

Hendt lias:

Säger . ■ kr. gg öre

Kontrakt nr —SSr=g==q- * 6

B :i k s i d a .

Omstående belopp kronor utbetalas lill

såsom Mufilfiigt } förskott lill bestridande av utgifter folden
ia3

Hegemenlsehef.

Annot. d. / 193

Kassakon t rollan!.

■Bil. 2.

Dalregementet

6. Kompaniets expedition.

. Till chefen för kungl, dalregementet.

Med anledning av civila departementets remiss den 22 december 1930
får jag härmed vördsamt avgiva följande förklaring.

Riksdagens revisorer hava anmärkt, att vid inventering av 6 kompaniets
förskottsmedel den 29 september kassabehållningen uppgick till
1,735 kronor 71 öre, samt att någon reglering härutinnan genom insättning
å bank under tiden den 25 september—5 oktober ej verkställts.

Ovannämnda medel hade den 25 september av mig uttagits från kom -

— 6 —

paniets checkräkning i riksbanken med anledning av, att jag samma dag
klockan 12.35 skulle avresa till fälttjänstövningarna i Norrbotten för att
under dessa tjänstgöra som stridsdomare och ej skulle återkomma förrän
den 4 oktober efter banktid. Kompaniet avgick under annan officers befäl
den 26 september klockan 6.21.

Kompaniet utryckte sedermera från regementsövningarna måndagen
den 6 oktober före bankernas öppnande. Sista möjligheten för mig att
från banken utbekomma för avlöning m. m. i samband med utryckningen
erforderliga medel var sålunda före min avresa den 25 september. Sedan
utbetalningarna den 5 oktober verkställts, understeg kassabehållningen
200 kronor, såsom av bifogade redovisning framgår.

Möjligen hava riksdagens revisorer ansett, att medlen ej så tidigt bort
uttagas, då kompaniadjutanten ej deltog i fälttjänstövningarna. Denne
var emellertid beordrad att deltaga i dessa men insjuknade den 26 september
på morgonen efter min avresa och kunde då ej ånyo insätta medlen
å riksbanken, emedan de i så fall ej kunnat utbekommas till den 5
oktober.

Falun den 30 december 1930.

Erik Lefrin.

f. d. Kompanichef.

Bil. 2 a.

Redovisning

över vid inventering den 29 september inneliggande kontanta medel.
Avlöning till värnpliktiga, som ej kunnat kvittera den

25 september .......................................... kronor 34: —

Avlöning till fast anställda, som ej kunnat kvittera den

25 september .......................................... » 264 •_

Postsparbanksmedel, avsända den 1 oktober ............ >, 275: —

Familjeunderstöd, avsänt den 1 oktober ................ » 145! 80

Överskjutande nymil för vpl., utbetalt den 5 oktober .. » 21 i 10

Traktamentsersättning för hämtningsresor, utbetalt den

5 oktober ............................................ .. ^g._

Räkning ................................* >> 3250

Utgifter i samband med fälttjänstövningarna .......... >, 270:_

Reserverat för avlöning den 5 oktober .................. » 677:31

Kronor 1,735: 71.

Reserverat för avlöningen den 5 oktober ................ kronor 677:31

Utbetalt för avlöningen den 5 oktober .................. » 535! 01

Kassabehållning den 5 oktober kronor 92:30.
Falun den 30 december 1930.

Erik Lefrin.
f. d. Kompanichef.

— 7 —

Bil. 3.

Kungl. Dalregementet

Regementsexpeditionen.

(Å akten)

Översändes nied instämmande i regementschefens yttrande.

Jag får samtidigt framhålla att vid samtliga fördelningsintendentens
kassainventeringar särskild uppmärksamhet ägnas de stående förskotten
samt att några erinringar beträffande efterlevnaden av departementets
bestämmelser icke behövt göras vid något truppförband.

Östersund den 2 januari 1931.

P. Hegardt

Arméfördelningschef.

Till kungl, armé förvaltningens civila departement.

På grund av departementets remisskrivelse den 22 dennes, D. nr 6404,
får jag härmed äran översända dåvarande chefens för 6 kompaniet förklaring.
Samtidigt får jag äran meddela, att jag till alla delar ansluter
mig till de av kompanichefen vidtagna åtgärderna, vilka enligt mitt förmenande
icke torde kunna anses stridande mot utfärdade föreskrifter.
Kompanichefen har ju från banken icke uttagit några medel förr an sa
varit för honom oundgängligen nödvändigt för att han, da medlen erfordrades,
skulle kunna disponera desamma.

I detta sammanhang kan jag icke underlåta att framhålla det anmärkningsvärda
däruti, att riksdagens revisorer funnit lämpligt att inventera
ett till viss person utlämnat förskott, utan att forskottsJnne!''avarL''n J^ri
närvarande. Vid en dylik inventering kunna självfallet missuppfattnin ”^Slutligen*får

jag äran meddela, att kompaniadjutanten fortfarande vid
revisorernas inventering den 29 september var sjuk, trots att han pa kallelse
inställde sig i kompaniexpeditionen.

Falun den 31 december 1930.

E. Rik. Salwén.

Regementschef.

Wilh. [.arsell.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements Yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 5, S 3.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 december 1930 anbefallt avgiva och till
försvarsdepartementet insända underdånigt utlåtande över a.v riksd^br
revisorerna i 1930 års berättelse, 4 huvudtiteln § 3 anmälda iakttagelser

— 8 —

rörande brandredskapen vid Västernorrlands regemente och Norrlands
trängkår, får arméförvaltningens fortifikationsdepartement i underdånighet
overiamna berörda truppförbandschefers och chefens för Norra annémi
delningen yttranden (bil. 1—3) beträffande av revisorerna gjorda iakttagelser,
utöver vilka yttranden departementet intet har att anföra.

Övriga av nämnda chefer påtalade förhållanden rörande vattentillgång
alarmering m. m. äro föremål för utredning inom departementet.

Stockholm den 7 januari 3931.

Underdånigst:

H. de CHAMPS.

GUNNAR KOCK.

Nils Carlquist.

Bil. 1.

Norra arméfördelningen

Stabsexpeditionen.

Till kungl, arméförvaltningens

meni

fortifikationsdeparte -

deiäÄL5,ngliQ^^éfÖ-Valt^ngenS fortifikationsdepartements beslut
den 23 december 1930 far jag efter att hava inhämtat yttrande från eheterna
för kungl. Västernorrlands regemente och kungl. Norrlands trängkår,
vilka yttranden bifogas, äran anföra:

Brandövningar äro vid truppförbanden anbefallda att äga rum i regel
varje månad. Pa grund av de täta inryckningarna, de korta tjänstgöringsperioderna
och den varierande utbildningen har det visat sig synnerligen
svart att stadse säkerställa tillgången på utbildat brandmanskap.

r ifTf»6 °1Sa-erna, f.1 ,den långsamma utryckningen vid inspektionstilltallet
lar jag aran hänvisa till truppförbandschefernas yttrande. Vid T. 3
vore det synnerligen önskvärt om elektrisk signalering kunde införas på
grund av den osäkerhet som vidlåder det nuvarande systemet med ett kommenderat
spel fran I. 21, vadan jag har äran tillstyrka att medel härför
envisas.

Brandmaterieleii liksom även utryckning och handhavandet av densamtioneTVa
Vailt läremål för inspektion i samband med kasernvårdsinspek Ar

1928 gjordes genom min försorg inom hela arméfördelningen en noggrann
revidermgsplan av hela brandmaterielen, vars slutliga resultat
framgiir av min skrivelse till departementet den 27 december 1928, avd. lil
Vilken föranledde departementet att anvisa en del medel. T. 3 erhöll
sålunda 196 kronor 50 öre till livräddningslinor, men rörande övriga
askanden vid både I. 21 och T. 3 hänvisades till de årliga anslagen till
mindre och större reparationer (tit. 747 och 749). Ersättning av kassabla

— 9 —

slangar Ilar på denna väg ägt rum och vid I. 21 torde den sista anskaffningen
enligt plan kunna fullgöras i början av nästkommande år.

Jag begagnar tillfället att påpeka den brandrisk som förefinnes genom
bristande vattentillgång vissa tider av året vid T. 3 och hänvisar jag i
denna sak dels till mitt yttrande i årets förslag till nybyggnads- och förändringsarbeten
den 29 november 1930, avd. III nr 323, och dels till min
skrivelse angående nödhjälpsarbeten den 31 oktober 1930, avd. III nr 292.

Remisshandlingen återgår.

Östersund den 31 december 1930.

P. Hegardt.

Werner Gyllencreutz.

Hil. 2.

Västernorrlands regemente

Regementsexpeditionen.

Till chefen för norra arméfördelningsn.

jämlikt stabs e. s. nr 338/1930, avd. III, får jag härmed vördsamt avgiva
följande yttrande med anledning av de anmärkningar beträffande regementets
brandmateriel m. m., vilka framställts av riksdagens revisorer.

Revisorernas besök ägde rum under regementsövningarna (den 18 september)
1930. Såsom daglöjtnant, vilken jämlikt regementsinstruktionen
tjänstgör såsom brandchef, intill dess stadens brandkår anländer, var denna
dag beordrad en reservofficer tillhörande förutvarande I. 12, vilken
under regementsövningarna för första gången tjänstgjorde vid I. 21. Han
hade dagen förut börjat sin tjänst såsom daglöjtnant, vilket hade till
följd, att han icke var så insatt i de lokala förhållandena som personal
ur regementet. Detta var en av anledningarna till att eldsläckningsberedskapen
— såsom är föreskrivet i Reg. I — icke så hastigt som eljest bort
kunna ske, inträffade vid den brandpost, som var närmast det fingerade
brandstället. En annan anledning härtill var, att i eldsläckningsberedskapen
ingick en del värnpliktiga, som inryckt till tjänstgöring så sent
som den 13 september. Med dessa hade visserligen brandövning en gång
före den 18 september anordnats, men det tog en viss tid, innan dessa värnpliktiga,
som voro upptagna av arbeten inom olika delar av kasernområdet,
uppfattade, att det var brandsignal som gavs. Eldsläckningsberedskapen
anlände till brandstället på kortare tid än 10 minuter efter det
brandsignalen givits — en tid som under vanliga förhållanden brukar
vara några minuter kortare.

Vad beträffar anmärkningen å brandmaterielen, torde densamma bero
på ett missförstånd. Vid brandövningar av ifrågavarande slag, vilka
jämlikt Reg. I skola anordnas minst en gång i månaden, användas gamla
slangar (materielen slites givetvis mera vid övningar med ovan personal),
och så var även fallet vid brandövningen den 18 september. De då använda
slangarna hade betydande läckor; förhållandet anmäldes emellertid
av dagmajoren för revisorernas ordförande.

— 10 —

Regementet har 5 stycken nya hampslangar om 25—80 meters längd.
I regementets förslag till stat för större reparationer under budgetåret
1930/1931 har begärts medel för anskaffning av ytterligare 4 stycken nya
hampslangar örn sammanlagt 120 meter för att ersätta kassabla sådana.
Några ytterligare åtgärder erfordras icke.

I detta sammanhang hör emellertid framhållas, att den vid eldsvåda
inom etablissementet största risken består däri, att vattentrycket i till
detta förande vattenledningar i regeln är alldeles otillräckligt för att t. ex.
komma åt en brandhärd i de övre våningarna i kasernerna. För att så
skall kunna ske, måste huvudledningen till Sollefteå stad avstängas, vilket
givetvis tager en viss tid i anspråk.

Sollefteå den 30 december 1930.

Th. Evers.

Regementschef.

O. Lemming.

Bil. 3.

Norrlands trängkår

Kårexpeditionen.

Till chefen för norra arméfördelningen.

Jämlikt a. o. nr 338/1930, avd. III, med infordrat yttrande över i riks -dagsrevisorernas berättelse för år 1930 beträffande kåren påtalad avsak
nåd av tillfredsställande anordning för brandberedskapens alarmerande
ävensom infordrat förslag till omedelbara åtgärder för avhjälpandet av
nämnda olägenheter får jag härmed vördsamt anföra:

Vid ifrågavarande besök å kåren av riksdagens revisorer granskades
bland annat jämväl eldsläckningsanordningarna, och för detta ändamål
fingerades eldsvådeutbrott i en av stallarna.

Alarmeringen av brandberedskapen sker enligt nuvarande bestämmelser
medelst brandsignal, given av den från I. 21 till kåren beordrade signalblåsaren.
I bestämmelserna för ifrågavarande signalblåsares tjänstgöring
vid kåren är emellertid från I. 21 stadgat, att han endast får användas för
signalers givande, vilket i vanliga fall numera inskränker sig till signalerna
revelj och tapto samt tystnad. Under övriga delen av dagen skall
nämnda signalblåsare öva sig med harmonimusik och får då uppehålla sig
i det logement, där han är förlagd, eller i exercishuset, då detta är ledigt.

Vid ovan omnämnda tillfälle kunde emellertid signalblåsaren ej omedelbart
anträffas, och, då skyndsamhet var av nöden, kunde man ej invänta
dennes inställelse, varför alarmeringen måste ske medelst ilbud till samtliga
kompanier, och skedde dessas inställelse å anbefalld uppställningsplats
ävensom brandmaterielens uttagande och framforslande till den fingerade
brandplatsen med rapphet. Mot brandmaterielens skick och dess fungerande
och mot eldsläckningspersonalens sätt att sköta sina åligganden
gjordes ej någon erinran, utan var det endast sättet för brandberedska -

11 —

pelis alarmerande — genom brandsignal given av ovan nämnd signalblåsare
— som syntes revisorerna otillfredsställande.

För att kunna räkna med fullt effektiv alarmering synes mig därför
sådana anstalter böra vidtagas, att kåren göres oberoende av nämnda signalblåsare
och att alarmering exempelvis genom å central plats (exercishusets
västra gavel) uppsatt motorsirén kan ske från vaktlokalen, från
varje kompaniförläggning samt från ovannämnda centrala plats. Vidare
böra samtliga kompanier kunna alarmeras från vaktlokalen genom i respektive
kompanikorridorer uppsatta växelströmsklockor, vilka då jämväl
kunna ersätta den nu använda signalgivningen.

Enligt uppgjort kostnadsförslag skulle ovannämnda anordningar draga
en kostnad av 1,697 kronor 50 öre, 9m de utfördes med användande av
jordkabel och 1,087 kronor 90 öre, därest luftledningar komma till användning.

I samband härmed får jag vördsamt anmäla, att från kåren i skrivelserna
nr 59/1928, 87/1929 och 64/1930, avd,. III gjorts framställning örn uppförandet
av en ny brandredskapsbod, mera centralt belägen än den nu vid
kåren befintliga.

Beträffande vattentillgången vid kåren för eldsläckning vid eventuellt
inträffande eldsvåda har jag i det ingivna förslaget till nybyggnads- och
förändringsarbeten, avg. nr 64/1930, avd. III, framhållit, att densamma
under torra somrar som exempelvis den sist gångna är alldeles otillräcklig,
och för nämnda olägenhets avhjälpande avgivit förslag örn och hemställt
om ett anslag av 16,740 kronor för kårens vattenledningsnäts utsträckning
till en tjärn, belägen omkring 1,000 meter från de nuvarande
källin tagen.

En liknande framställning i samma ärende ingavs av mig i skrivelsen
nr 66/1930, avd. III, i anledning av artilleridepartementets skrivelse nr
3769 M. I./1930 med infordrat förslag å arbeten för arbetslöshetens motverkande.

På grund av vad ovan anförts får jag därför vördsamt hemställa, att
för avhjälpandet av de med det nuvarande vid kåren tillämpade alarmeringssättet
förenade olägenheterna ett anslag av 1,697 kronor 50 öre eventuellt
1,087 kronor 90 öre måtte ställas till mitt förfogande.

Sollefteå den 29 december 1930.

Hilding Carlsson.

Kårchef.

Marc. Isander.

Bil. 3, a.

Norrlands trängkår.

Kostnadsförslag

å alarmanordningar vid kungl. Norrlands trängkår bestående i dels signalklockor
i kompaniernas korridorer att alarmeras från vaktlokalen, dels motorsirén
uppsatt å exercishusets västra gavel att alarmeras från förutom
den plats, där den är uppsatt, även från vaktlokalen och samtliga kompanier.

— 12 —

3 st. växelströmsklockor med 2 klangår å 150 mm. diam. å 32: 5o 97: 5»
1 » Siemens-Schuckerts motorsirén 1/5 H.K.R. för 110 watts växelström
med konsol och skydd som hölje för yttervägg............ 275: —

Kronor 372:50

Ytterledningar på lina i luften.

180 m. E.D.B.L. 4 x 2 1/2 mm.2............................................... å 1: 91 363: 8 0

180 » Staglina................................................................... » 0:28 50: 40

600 st. Kabelkankar................................................................... » 0: 0 9 54: —

3 » Kopplingsdosor................................................................ » 8:75 26:2 5

3 » Galgar med stag .............................................,................ » 9:— 27: —

4 » Kabelfästen ...... » 3; so 15: 20

Kronor 536: 6 5

Jordledning.

250 m. Jordkabel 4 x 2 V* mm.2................... å 1: 20 300: —

1 st. Avgreningsmuff............................................................ » 22: — 22: —

3 » Dosändmuffar......................... » 8: 75 26: 2 5

Kronor 348: 25

Innerledningar.

Södra kasern.

15 m. Op röt 20.4 mm............................ ä 0:85 12:7 5

15 » » 15.2 » ........................................................... » 0: 50 7: so

20 » R.V.I.R. 4 x 2 7g mm.1 ............................. » l:is 23: —

20 » d:o 3xl » » 0: 54 10: 80

Kronor 54:05

Norra kasern.

18 m. Op rör 15.2 mm........... å 0: 50 9:—

20 » R.V.I.R. 4 x 1 »/a mm.2..................... » 0:77 15:40

3 st. Kopplingsdosor ................................. ..................... » 1: «o 4: 80

Kronor 29:20

Exercishuset.

12 m. Op rör 18.6 mm............................................................ å 0: 75 9:—

15 » O.V.I.R. 2x4 mm.2........................................................ » 0: 78 11: 70

3 st. Kopplingsdosor ................................................................ » 3: — 9: —

1 » Huvsäkring........................................................................ » 6: — 6: —

Kronor 35: 70

Tavla i vaktrummet

monterad med 4 st. säkerhetsapparater och 4 st. tryekbrytare samt
tryckhrytare i resp. kompanier och exercishusets västra gavel

för brandsirén .......................................*.......................... kronor 32:80

Klammor, skruvar och isoleringsmateriel .................... » 25: —

Totalkostnad med alarmapparater och ytterledningar på
ling i luften ................................................ . ». 1,087: 90

— 13 —

Totalkostnad med alar mappar ater och jordkabel kronor 897: 5 o

Grävning för läggning av jordkabel av c:a 250 m. längd
och till 1 m. djup jämte material för skydd för kabeln

och arbetskostnad.................................................................... » 800: —

Kronor 1,697: 5o.

Sollefteå den 27 december 1930.

C. P. Groth.

Kasernofficer.

Marinförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 5, § 4.

Underdånigt utlåtande.

Med överlämnande av från chefen för sjökrigsskolan infordrat yttrande
får marinförvaltningen anföra följande.

På sätt framgår av nämnda yttrande hava uti den i kassarapporterna
upptagna kontanta behållningen inberäknats vissa belopp, som i verkligheten
redan utbetalts, men ännu ej bokförts. Jämväl räkenskapshandlingarna
för sjökrigsskolan utvisa, att i slutet på vissa månader gjorts utbetalningar,
som ej bokförts förrän i början av den därpå följande månaden.
Sålunda hava utbetalts men ej bokförts:

i oktober månad 1929 .................................. kronor 7,537:77

» november månad 1929 ................................ » 5,949: 70

» december månad 1929 ................................ » 300: —

» januari månad 1930 ................................... » 15: —

» februari månad 1930 .................................. » 5,384: 27.

Dessa belopp synas, ehuru redan utbetalta, hava inberäknats i den i
kassarapporterna angivna kon tantbehållningen.

En del verkställda utbetalningar av arvoden hava bokförts samma dag,
kassarapport uppgjorts, nämligen:

1929 den 31 december .................................. kronor 6,558: 75

1930 den 31 januari .................................... » 6,463: 75

1930 den 30 april ...................................... » 6,239:25

1930 den 30 juni ...................................... » 1,353:81.

Chefens för sjökrigsskolan yttrande giver vid handen, att de kontanta
medel, som angivas i kassarapporterna för sistnämnda fyra månader, varit
avsedda för, bland annat, nu angivna arvodesbelopp, vilkas utbetalning
varit omedelbart förestående vid kassarapportens uppgörande, i den mån
de då icke redan utbetalts men ej bokförts. De torde i varje fall hava inberäknats
i den i rapporterna angivna kontant behållning.

Därest i den kontanta behållningen icke till någon del inberäknats belopp,
som redan utbetalts, och kassarapporterna ej heller uppgjorts förr,
jin alla utbetalningar för dagen blivit verkställda, skulle kassabehållningen
hava kommit att i rapporterna upptagas till betydligt lägre belopp,
jin som skett.

14 —

De belopp, som, enligt vad ovan sagts, utgjort den verkliga kontanta
kassabehållningen, synas i och för sig icke hava varit anmärkningsvärt
stora.

Emellertid finnér marinförvaltningen tiden för utgifternas verkställane
de och bokföring ävensom sättet för kassarapporternas uppgörande vid
sjökrigsskolan icke tillfredsställande, och har ämbetsverket därför vidtagit
åtgärder för vinnande av rättelse härutinnan.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknad chef, deltagit
Eipe, föredragande, och Braunerhielm.

Stockholm den 9 januari 1931.

Underdånigst:

På kungl, marinförvaltningens vägnar:

J. SCHNEIDLER

E. A. Gräntz.

Bil.

Chefen för Kungl. Sjökrigsskolan.

Till kungl, marin förvaltningen.

in_jon

Med anledning av ämbetsverkets kommunikationsresolution D nr amr.

5583

av den 22 december 1930, angående statsrevisorernas uttalande örn den
kontanta kassabehållningen i kungl, sjökrigsskolans kassa vid vissa månadsskiften
under budgetåret 1929/1930, får jag härmed vördsamt meddela
följande.

Orsaken till att den kontanta kassabehållningen i skolans kassa synes
vara onödigt stor är den, att i densamma ingå såsom kontanter utbetalda,
men ej avförda, uträkningar å arvoden m. m. till kadettofficerare, lärare
m. fl. vid skolan. Dessa förmåner utbetalas nämligen av kadettintendenten
i regel någon av de sista dagarna i månaden och för detta ändamål
erforderliga penningmedel uttagas å skolans giroräkning med riksbanken.
Enär dessa uträkningar ej bokföras förrän i månaden näst efter den, nyssnämnda
förmåner intjänats, ligga de sålunda såsom kontanter vid den
månatliga kassainventeringen — vanligen den sista helgfria dagen i månaden
— och orsaka även, som ovan nämnts, att kassarapporterna utvisa
en onödigt stor kontant kassabehållning. Detta är i verkligheten ingalunda
fallet, utan den kontanta kassan begränsas alltid till den minsta
möjliga och avser endast att bestrida löpande, smärre utgifter.

Remisshandlingen återgår härjämte.

Stockholm den 2 januari 1931.

H. Söderbaum.

G- von Schmalensée■

— 13 —

Flygstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 6, § 5.

Till Konungen.

Med anledning av nådig remiss den 20 december 1930 angående riksdagens
revisorers berättelse örn verkställd granskning av statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd m. m. får flygstyrelsen härmed avgiva
följande underdåniga utlåtande.

Den anordning, som i statsrevisorernas anmärkning avses, utgör en för
flygplanens användande i krig mycket betydelsefull vapenteknisk detalj.
Avsaknaden inom det svenska flygvapnet av ett ur krigsberedskapssynpunkt
tillräckligt antal av anordningen utgjorde vid tiden för anmärkta
leveransavtals ingående ett allvarligt bekymmer för flygstyrelsen. I enlighet
med sin instruktion har styrelsen haft att sörja för att anspråken
på krigsberedskap på ifrågavarande viktiga punkt icke eftersattes. Det
var med andra ord nödvändigt att snarast anskaffa så många exemplar
av anordningen, att vapnets krigsberedskap kunde anses nöjaktigt tillgodosedd.

Flygstyrelsen hade vid ifrågakomna inköps beslutande att välja mellan
huvudsakligen två salubjudna typer av anordningen, däribland den inköpta.
Ingendera av dessa typer kunde anses hava nått den högsta grad
av fullkomning, enär tekniken på ifrågavarande område befann sig —
och alltjämt befinner sig — på utvecklingens stadium. Att åter uppskjuta
anordningens anskaffande tills tekniken nått en högre fullkomning,
vilket kunde förutses draga åtskilliga år ut på tiden, hade inneburit ett
eftersättande av krigsberedskapen.

Den typ, som anskaffades, ägde framför den främsta konkurrerande
typen påtagliga fördelar. Dels kostade den endast cirka hälften så mycket
per exemplar som den sistnämnda, dels var dess tyngd avsevärt mindre.
Den konkurrerande typen hade vid tidigare prov befunnits alltför
otillförlitlig för att kunna antagas till användning. De prov, som före
anskaffningen gjordes med den inköpta typen, gåvo tydligt vid handen,
att denna var överlägsen i fråga örn praktisk användbarhet, vartill kom
dess förenämnda prisbillighet. De sedermera fullföljda proven hava ytterligare
bekräftat typens lämplighet.

Väl hava, såsom statsrevisorerna fäst sig vid, ändringar och omarbetuingar
i en del fall visat sig nödiga; men dessa hava endast behövt förekomma
vid anordningens apterande till särskilda slag av flygmotorer och
kulsprutor. Häruti ligger emellertid i och för sig intet onormalt, ty sådana
särskilda apteringsarbeten hade måst förekomma även örn annan
typ inköpts; en till alla slag av flygmotorer och kulsprutor utan vidare
apterbar anordning har nämligen hittills icke kunnat konstrueras. Apteringsarbetena
hava i förevarande fall varit varken mera omfattande
eller kostsamma; de hava för övrigt huvudsakligen berört motorerna och
endast i ringa grad den ifrågavarande anordningen såsom sådan.

Den inköpta typens prisbillighet och i övrigt ådagalagda goda tekniska
egenskaper hava väl uppvägt dess smärre olägenheter. Flygstyrelsen har
ju ock haft att taga hänsyn till krigsberedskapssynpunkten, vilken icke
medgivit något längre uppskov med den ifrågavarande materielanskaff -

— 16 —

ningen, vilken för övrigt ägt rum efter en av statsmakterna godtagen
Ilian.

Vidkommande anmärkningen i övrigt uppgiva statsrevisorerna, att
konstruktören av den inköpta anordningen i sin egenskap av tjänsteman
i flygstyrelsen tagit befattning med ärendets handläggning, åtminstone
så till vida att han föredragit och kontrasignerat det å flygstyrelsens vägnar
med visst konsortium ingångna första kontraktet och därefter fungerat
såsom styrelsens kontrollant och besiktningsman å leveranserna.

Denna uppgift är endast delvis riktig. Det första kontraktet, dagtecknat
den 1 augusti 1927, avsåg leverans till ett värde av 21,000 kronor. Beslut
örn denna upphandling hade av flygstyrelsen fattats vid två föredragningar,
dels den 20 juli 1927, då flygstyrelsen på föredragning av
annan än konstruktören beslöt inköp för 15,000 kronor och dels den 22
juli 1927, då på konstruktörens föredragning beslöts utökning av det förut
beslutade inköpet till att omfatta materiel för ytterligare 6,000 kronor.
Sedermera skedda inköp beslötos på föredragning av annan person än
konstruktören. Dennes kontrasignation å det första kontraktet var en
verkställighetsåtgärd, betingad av tidigare inköpsbeslut. Att konstruk
tören förordnats såsom kontrollant och besiktningsman å leveranserna
var en nödfallsåtgärd, föranledd därav, att annan för uppdraget lämplig
person icke stod till militärbyråns förfogande.

Flygstyrelsen, som sålunda vill framhålla, att den befattning, anordningens
konstruktör tagit med ifrågavarande leveranser, varit väsentligen
mindre än vad statsrevisorerna antagit, finner sig likväl böra beträffande
anmärkningen i nu förevarande del vitsorda densammas principiella
riktighet, och kommer flygstyrelsen att för framtiden beakta vad
revisorerna härutinnan uttalat.

I ärendets handläggning hava deltagit undertecknad chef, Lubeck,
Lychnell, Fjällbäck och Fogman, föredragande.

Stockholm den 9 januari 1931.

Underdånigst:

På flygstyrelsens vägnar:

KARL AMUNDSON.

Ernst Fot) man,

Arméförvaltningens civila
departements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 7, § 6.

Till Konungen.

Jämlikt nådig remissresolution den 20 december 1930 har Eders Kungl.
Majit anbefallt arméförvaltningen att i anledning av riksdagens revisorers
berättelse örn verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under budgetåret 1929
1930 avgiva underdånigt utlåtande bland annat över § 6 i nämnda be -

— 17 —

rättelse, avseende lantförsvarets anslag å 7,000 kronor till telegramkostnader
för den militärmeteorologiska informationstjänsten. Och får ar
méförvaltningens civila departement, som har att handlägga ärenden rörande
nämnda anslag, härigenom i underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer hava i berörda punkt av sin berättelse dels fram
hållit, att, då arméförvaltningen utanordnat omhandlade belopp från förskottstitel,
detsamma icke kommit att belasta vederbörande riksstatsan
slag, utan har detta i den av riksräkenskapsverket upprättade budgetredovisningen
för nästlidet budgetår till hela anvisningsbeloppet överförts
till statsverkets kassafond, dels ock velat fästa uppmärksamheten å
den felaktiga bokföringsåtgärd, som sålunda ägt rum inom arméförvaltningen.

Sedan statens meteorologisk-hydrografiska anstalt i anledning härav
anmodats inkomma med yttrande i ärendet, har anstalten i ett till departementet
avgivet yttrande den 27 december 1930 anfört bland annat följande.
Sedan 1929 års riksdag beviljat anstalten ett anslag av 7,000 kronor
för den militärmeteorologiska informationstjänsten oell Kungl. Majit
genom nådigt brev den 19 juli 1929 medgivit, att detta anslag finge disponeras
i huvudsaklig överensstämmelse med av anstalten uppgjort förslag,
rekvirerade anstalten den 24 maj 1930 detta belopp hos departementet
samt mottog den 26 maj detsamma utan något meddelande örn att
detta vore att betrakta såsom ett förskott mot redovisning. Då ej heller
i Kungl. Majis brev något funnes nämnt örn dylik redovisningsskyldighet,
hade anstalten utgått från, att den hade att i vanlig ordning redovisa
beloppet inför riksräkenskapsverket, vilket också skett.

Med anledning härav får departementet gent emot den i sistberörda
yttrande lämnade uppgiften därom, att något meddelande, att beloppet
i fråga vore att betrakta såsom ett förskott mot redovisning, icke lämnats,
i underdånighet anmäla, att å checken å beloppet uttryckligen angivits
»förskott mot redovisning», varmed naturligtvis avsetts redovisning
till arméförvaltningen.

Sedan dublett av den till riksräkenskapsverket insända redovisningen
numera överlämnats till arméförvaltningen, har den del av förskottet,
som enligt redovisningen förbrukats under budgetåret 1929/1930, avförts
å vederbörligt riksstatsanslag, varjämte anstalten anmodats att till arméförvaltningen
inleverera den uppkomna behållningen, 3,458 kronor 60 öre.

I sammanhang härmed har ifrågavarande anslag återuppförts i arméförvaltningens
huvudbok för nu innevarande budgetår.

Beträffande slutligen den av revisorerna anmärkta bokföringsåtgärden,
genom vilken meranämnda anslagsbelopp av arméförvaltningen utanordnats
från förskottstitel, får arméförvaltningens civila departement
för sin del framhålla, att något annat förfarande icke varit möjligt, enär
ett avförande å ett riksstatsanslag av anvisade medel icke får äga rum,
förrän redovisning i vederbörlig ordning skett.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

LUDVIG WIDELL.

ÅKE HASSELBLAD.

2 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 19.10. III.

Arvid Hane.

— 18

Fångvårdsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 8, § 7.

Till kungl, socialdepartementet.

Genom Kungl. Maj:ts remiss den 20 december 1930 bar infordrats
fångvårdsstyrelsens utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1930
församlade revisorer anfört beträffande leverans av mjölk till centralfängelset
å Långholmen.

Till åtlydnad härav får fångvårdsstyrelsen anföra följande.

Alltsedan tvångsarbetsanstalten å Svartsjö skildes från fångvården,
har vid utbud genom allmän kungörelse angående leverans av proviant
till rikets fångvårdsanstalter icke för någon leveransperiod undantagits
jordbruksprodukter för Långholmsfängelset — detta för att fängelset
måtte bliva säkerställd i fråga örn leverans även av sådana artiklar.

I anledning av leveranskungörelserna hava emellertid beträffande leverans
av mjölk till nämnda fängelse icke inkommit några anbud från
enskilda leverantörer utom beträffande leveransperioden 1 oktober 1929
—31 mars 1930.

Med frånseende av sistberörda period samt perioden 1 oktober 1923—
31 mars 1924 har fångvårdsstyrelsen träffat avtal under hand med Svartsjöanstalten
örn dylik mjölkleverans. Vad beträffar perioden 1 oktober
1923—31 mars 1924 hade anstalten förklarat sig icke kunna åtaga sig
någon leverans av mjölk till fängelset, varför styrelsen blev nödsakad
att träffa underhandsuppgörelse med enskild leverantör örn leveransen
i fråga.

I fråga örn andra jordbruksprodukter än mjölk, såsom ärter och potatis,
har Svartsjöanstalten i ett flertal fall icke erbjudit leverans till Långholmsfängelset,
utan hava, på sätt framgår av bifogade uppgift, även enskilda
leverantörer måst anlitas för dessa artiklar.

Vad nu särskilt angår upphandlingsperioden 1 oktober 1929—31 mars
1930, hade fångvårdsstyrelsen icke från Svartsjöanstalten erhållit något
erbjudande av leverans beträffande jordbruksprodukter, då styrelsen
den 13 augusti 1929 beslöt utfärdande av allmän kungörelse rörande upphandling
av proviant för nämnda period. Först samma dag, anbudstiden
utgick, eller den 12 september 1929, inkom till fångvårdsstyrelsen
meddelande från Svartsjöanstalten, att densamma vore villig leverera
mjölk och ärter till centralfängelset å Långholmen. Då anbuden nämnda
dag brötos, befanns, att Axel Nilssons mejeri i Stockholm avgivit
anbud å mjölkleverans till fängelset och att detta anbud var för fångvården
väsentligt förmånligare såväl i avseende å pris som villkor i
övrigt än vad Svartsjöanstalten betingat sig. Vid sådant förhållande
och då styrelsen icke ansåg sig kunna förkasta Nilssons anbud, blev detsamma
av styrelsen antaget. Svartsjöanstaltens erbjudande i fråga örn
ärter fann sig styrelsen däremot böra antaga. Beträffande leverans av
potatis, vilken anstalten ej erbjudit, antog styrelsen av enskild person
lämnat anbud.

Vad som förelupit beträffande den påtalade leveransen av mjölk till
centralfängelset å Långholmen, torde för framtiden lämpligast kunna
undvikas därigenom, att Svartsjöanstalten i god tid före det entrepre -

— 19 —

n adler farandet mäste igångsättas, lämnar fångvårdsstyrelsen, meddelande
örn de jordbruksprodukter, som anstalten är i tillfälle att leverera.
Härefter skulle styrelsen med stöd av kungl, brevet den 7 oktober
1921 kunna utesluta dessa artiklar ur entreprenadkungörelsen. Prissättningen
å sådana artiklar finge sedermera ske genom överenskommelse
mellan fångvårdsstyrelsen och anstaltsstyrelsen; skulle emellertid sådan
överenskommelse icke kunna träffas, torde prisfrågan få hänskjutas till
Kungl. Maj:ts avgörande.

I handläggningen av förevarande ärende hava deltagit undertecknad
överdirektör samt byråchefen Sidenbladh, föredragande.

Stockholm den 7 januari 1931.

GUSTAF MASRELIEZ.

Sigurd Ljunggren.

Bil.

Uppgått

å leverantörer av nedannämnda proviantartiklar under respektive utspisningsterminer
fr. o. m. den l/i 1921 t. o. m. den sl/3 1931.

Utspisningstermiii	Mjölk	Arter	Potatis
''/, 1921—"/o 1921...........................	Svartsjö	Aug. Fredlund	Aug. Fredlund
''l,o 1921—31/3 1922...........................	»	»	Svartsjö
*/« 1922—"/» 1922...........................	»
>/io 1922—31/s 1923...........................	»	*	Aug. Fredlund
''/t 1923—30/9 1923...........................	»	»	O. P. Jonsson
Via 1923—31/s 1924...........................	Lantmännens mjölkförsäljnings- lörening	*	John Strömdahl
''/t 1924—"/» 1924...........................	Svartsjö	O. P. .Jonsson	O. P. Jonsson
''fio 1924—31/a 1925...........................		»	»
''/, 1925—30/9 1925..........................	»	»	Gust. Hanström
»/*, 1925—31 3 1926...........................	»	Svartsjö	Svartsjö
>/i 1926— 37» 1926...........................		>	O. P. Jonsson
v» 1926—31/s 1927...........................	»	»	Svartsjö
*/« 1927—"/» 1927...........................	»	Aug. Fredlund	Aug. Fredlund
''Ilo 1927—31/8 1928..........................	»	O. P. Jonsson	Gust. Hanström
1928—3u/9 1928...........................	»	»	*
''Ilo 1928—al/» 1929...........................	»	Aug. Fredlund	O. P. Jonsson
''/t 1929—30/3 1929...........................	»	»	Aug. Fredlund
''Ilo 1929—1"/a 1930..........................		Svartsjö	O. P. Jonsson
V< 1930—130/o 1930...........................	»		Aug. Fredlund
‘/i» 1930—31/3 1931...........................	»	3>	Svartsjö

Kamrerarekontoret vid centralfängelset å Långholmen
den 23 december 1930.

D. A. Widman.

— 20 —

Statens tvångsarbetsanstalt»
å Svartsjö

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 8, § 7.

Till Konungen.

Genom remiss den 20 december 1930 Ilar Kungl. Majit anbefallt styrelsen
för statens tvångsarbetsanstalt ä Svartsjö att avgiva yttrande i anledning
av riksdagens revisorers berättelse i vad densamma avser statens
tvångsarbetsanstalt å Svartsjö.

Till åtlydnad härav får styrelsen anföra: Allt sedan den 7 oktober 1921,
då Kungl. Majit bemyndigade fångvårdsstyrelsen att med tvångarbetsanstalten
träffa uppgörelse under hand örn leverans till fångvårdsanstalterna
av jordbruksprodukter, har Svartsjöanstalten med undantag''
för tiden 1 oktober 1923—31 mars 1924 levererat för centralfängelset å
Långholmen erforderlig mjölk. Vid do flesta tillfällen har för varje
upphandlingstermin Svartsjöanstaltens kamrerare lämnat fångvårdsstyrelsen
uppgift å pris för den oskummade mjölk och biandmjölk, som
erfordrades för Långholmsfängelset, varefter överenskommelse träffats
mellan fångvårdsstyrelsen och Svartsjöanstalten om leveransen. För
upphandlingsterminerna 1 oktober 1928—31 mars 1929 och 1 april—30 september
1929 hade fångvårdsstyrelsen godtagit för oskummad mjölk 23 öre
per liter och för biandmjölk 8 öre per liter, allt fritt Långholmen. Angående
leverans av mjölk till Långholmen under upphandlingsterminen 1 oktober
1929—31 mars 1930 utfärdade fångvårdsstyrelsen den 20 augusti 1929
kungörelse örn avgivande av anbud, utan att någon uppgörelse med Svartsjöanstalten
jämlikt Kungl. Majlis brev till fångvårdsstyrelsen den 7 oktober
1921 ifrågakommit. Anbud ingavs då i vederbörlig ordning av Svartsjöanstaltens
kamrerare, vilken därvid, då fångvårdsstyrelsen ej haft något
att erinra mot de av anstalten för närmast föregående terminer begärda
priser, även i detta anbud upptog samma priser som gällt under sagda föregående
terminer. Kamreraren förmäler sig hava vid anbudets avgivande
förutsatt, att därest från fångvårdsstyrelsens sida något vore att erinra
emot de priser, vilka angivits i anbudet, fångvårdsstyrelsen skulle
i anledning av kungl, brevet den 7 oktober 1921 bereda tillfälle till förhandlingar
med anstaltens ledning. Så skedde emellertid icke, och ej heller
erhöll anstaltens ledning kännedom örn det av Axel Nilssons mejeri
inlämnade anbudet, innan detta blivit av fångvårdsstyrelsen antaget.

Till undvikande av att vad sålunda förelupit skall upprepas, har styrelsen
anmodat direktören att, på sätt som skett vid tidigare tillfällen,
för framtiden i god tid före det att enterprenadförfarande igångsättes
lämna fångvårdsstyrelsen uppgift örn de produkter, som Svartsjöanstal
ten anser sig kunna leverera till fångvården, för att möjliggöra, att överenskommelse
örn priserna må kunna träffas mellan ledningen och fångvårdsstyrelsen.

Vidkommande statsrevisorernas uttalande, i vad det kan avse den utgift,
som Svartsjöanstal ten fått vidkännas för att återfå leveransen av
mjölk till Långholmsfängelset, tillåter sig styrelsen hänvisa till vad styrelsen
anfört i sin förklaring till riksräkenskapsverket med anledning

— 21 —

av den anmärkning, som framställts av revisionen inom verket. Kam
lärarens yttrande bifogas.

Stockholm den BO december 1930.

Underdånigst:

Å styrelsens vägnar:

NILS EDÉN.

Hjalmar Nyman.

Bil.

Till styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å

Svartsjö.

I anledning av statsrevisorernas anmärkning rörande viss mjölkleverans
till centralfängelset å Långholmen får jag, på begäran av styrelsen,
härmed vördsamt anföra följande.

På grund av fångvårdsstyrelsens upphandlingsannons för leverans av
proviant under tiden 1 oktober 1929—31 mars 1930 ingav undertecknad i
vanlig ordning anbud till kungl, fångvårdsstyrelsen rörande leverans
av bland annat mjölk till centralfängelset å Långholmen. Då jag ej
sedermera hörde något från fångvårdsstyrelsen, huruvida anbudet antagits
eller ej, ringde jag någon dag omedelbart innan den 1 oktober
till styrelsens kamrerare och fick då. upplysning örn att anstalttens
anbud ej var antaget.

Svartsjö den 30 december 1930.

Tage von Schmalensée.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del J, sid. 10, § 8.

Till Konungen.

Genom remiss den 20 december 1930 har medicinalstyrelsen anbefallts
att före den 8 januari 1931 till socialdepartementet inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört angående läkemedelsprisernas
nedbringande.

Med anledning härav får medicinalstyrelsen med återställande av remisshandlingarna
anföra följande.

Revisorernas uttalande, att den sänkning av läkemedelspriserna, som
träddo i kraft den 1 januari 1929, framförallt icke gällde sådana läkemedel,
som brukades av personer, vilka svårast hade känning av läkemedlebs
dyrhet, saknar motivering. Styrelsen får beträffande detta uttalan -

22 —

de framhålla, att nämnda sänkning av läkemedelspriserna förbilligade
läkemedlen för flertalet av dem, som inköpte enligt recept föreskriven
medicin. Dessutom berörde sänkningen en avsevärd del av do i handköpsförsäljningen
vanligast förekommande läkemedlen.

Till den av revisorerna uttalade meningen, att etapp III under alla förhållanden
snarast borde genomföras, ansluter sig medicinalstyrelsen
såtillvida, att styrelsen anser, att ytterligare taxesänkning bör vidtagas
så snart klarhet vunnits rörande frågan i vad mån apotekens ekonomi
efter de nu vidtagna taxesänkningarna medgiver sådan ytterligare sänkning.
Styrelsen får därvid meddela, att styrelsen efter den 1 juli 1931
kan få del av ekonomiska uppgifter från apoteken för första halvåret 1931
och att styrelsen eventuellt med stöd därav kan inkomma med förslag
i ämnet. I varje fall har styrelsen utsikt att i början av år 1932 få tillgång
till dylika uppgifter avseende hela år 1931 och bör i mitten av
ai 1932 kunna till Eders Kungl. Maj:! inkomma med på dessa uppgifter
stött yttrande rörande möjligheten av ytterligare taxesänkning.

Revisorerna hava bringat i åtanke 1926 års revisorers förslag, att de
komplicerade benämningarna å de preparat, som motsvarades av varum
a r kos skyddade dyrare preparat, skulle utbytas mot enklare namn och
att allmänheten genom anslag på apoteken eller annorledes skulle upplysas
örn att en del av de varumärkesskyddade läkemedlen kunde ersattas
med billigare icke varumärkesskyddade sådana samt slutligen att
lakarna noga beaktade detta förhållande vid utfärdande av recept. Såiitt
revisorerna hade sig bekant vore intetdera av dessa förslag beaktat.

Styrelsen tillåter sig att erinra örn följande, av styrelsen i underdånig
skrivelse den 5 januari 192/ gjorda uttalande i detta hänseende:

»När ett nytt, värdefullt läkemedel lili vi t utexperimenterat, har dess
framställande föregåtts av långvariga och dyrbara undersökningar å
den vetenskapliga avdelningen vid den fabrik, från vilken läkemedlet
föres i handeln. Den fabrik, som ikläder sig den ekonomiska risk, undersökningarna
medföra, har ingeli annan möjlighet att få sina kostnader
ersatta än genom varumärkesskyddet och det förtroende, som det
med det skyddade namnet försedda läkemedlet tillvinner sig. När andra
fabriker, som ej behövt ikläda sig de nämnda experimentkostnaderna,
upptaga tillverkning av samma preparat, kunna de givetvis försälja det
till betydligt billigare pris. Skulle därmed det välkända dyrare preparatet
uteslutas ur medicinaltaxa!], och ej få från apoteken försäljas
till ett pris, som fabrikantens försäljningspris nödvändiggör, bleve
mangen nödsakad vara utan det av* honom själv'' eller läkaren mest värderade
läkemedlet, varförutom ingen vågade upptaga framställningsförsök
av nyare läkemedel. De nu existerande förhållandena på detta område
torde vara anledningen till att mångå av våra bästa nu använda läkemedel
över huvud äro hända. Visserligen kan anföras, att tillverkningen
i Sv erige av'' sådana läkemedel, som nu avses, för närvarande är
mycket ringa, men de avtal med främmande makter, som åberopas i
gällande lag om skydd för varumärken, torde göra det nödvändigt för
vårt land att ej beträffande ett vässt slag av varor åsidosätta internationella
hänsyn. Sedan emellertid tillräcklig erfarenhet vunnits örn de
ej namnskyddade preparatens kvalitet och sedan provningsföreskrifter
för desamma kunnat utfärdats, införas de, örn preparaten utgöra värdefulla
läkemedel, i de olika ländernas farmakopéer. I svenska farmaköpén
1925 har ett flertal sådana läkemedel intagits, och beträffande

— 23 —

vissa av deni Ilar därigenom, eniigl till medincinalstyreisen lämnat meddelande,
försäljningen till Sverige av det namnskyddado dyrare fabri
kafét nedgått till 30 å 40 procent av föregående års försäljning, tor
do oi namnskyddado fabrikaten upptagas i farmakopé]! korta, lätt inä&
komna namn, när internationellt kända sådana finnas, i andra fall måst*
de vetenskapliga benämningar, som kunna förstås av andra länders apotekare
och läkare, tillgripas, intill dess internationell överenskommelse
kan vinnas beträffande kortare namn.»

Numera Ilar styrelsen försökt att genom införande av benämningar,
kortare än de så kallade vetenskapliga namnen, underlätta för läkarna
och allmänheten begagnandet av de billigare preparaten. Liknande åtgärder
hava varit föremål för utredning inom det internationella apotekareförbundet.
Styrelsen villo till en början avvakta resultatet ai
denna utredning, men då det vid nämnda förbunds sammanträde unden
år 1930 i Stockholm visade sig, att något definitivt resultat av utredningen
i fråga icke uppnåtts, ansag sig styrelsen böra vidtaga åtgärder
utan att invänta slutförandet av det antydda internationella arbetet. Salunda
hava i en av styrelsen den 27 november 1930 godkänd samling a\
benämningar å vissa apoteksvaror bland annat intagits a bilagda föiteckning
upptagna kortare benämningar. Vidare bär styrelsen föranstaltat
örn att i en nu under tryckning varande, flir läkare avsedd handbok
intages en stor del av de i ovannämnda samling förekommande
benämningarna. I denna handbok lämnas dessutom jämförande uppgifter
å priserna pä varor, som förekomma med såväl vaiumäikesskjddade
som andra namn. Längre har styrelsen icke ansett sig böra gå.
Vissa betänkligheter hava nämligen avhållit styrelsen från att lata genom
anslag å apoteken eller på annat sätt upplysa allmänheten örn de
billigare så kallade ersättningspreparaten. _ Dessa hava ofta, oaktat de
beträffande kemisk konstitution äro identiska, med motsvarande varumärkesskyddade
preparat, från de senare avvikande fysikaliska egenskaper
såsom färgnyans, kristallform m. m. Allmänheten skulle därför vid
jämförelse mellan ett varumärkesskyddat preparat och motsvarande eisättningspreparat
lätt kunna få den uppfattningen, att de icke voie likvärdiga.
Erfarenheten har även givit vid handen, att rekommendation
av billigare ersättningspreparat mycket ofta mötes med misstro. Styrelsen
anser också sannolikt, att en upplysningsverksamhet av berörda
art skulle föranleda fabrikanterna av varumärkesskyddade varor att
göra mera energisk reklam för sina fabrikat och att giva effei Lyck ål
sina varningar för »värdelösa efterapningar». Styrelsens obenägenhet
för att vidtaga åtgärder, ägnade att framkalla en ökad reklam, har varit
närmaste anledningen till att styrelsen i förevarande hänseende stanna!
vid vad ovan angivits.

Revisorerna förmena, att lägsta priskurantpris, där olika sådana priser
å samma vara förelåge, borde läggas till grund vid beräknandet
av medicinaltaxans pris samt att det borde undersökas, huruvida detta
förfarande verkligen tillämpades. Jämlikt gällande av Edeis Rungl.
Majit fastställda taxegrunder skall, örn ett läkemedel i priskuranterna
upptages till avsevärt olika priser, medeltalet av priskuranternas priser
anses vara läkemedlets inköpspris. Så har också förfarits, da olika priskurantpriser
å samma läkemedel förelegat. Dylika prisdifferenser förekomma
mera sällan och bruka då vara obetydliga. Ett bestämmande av
inköpspriserna på sätt, som av revisorerna antytts, skalle därför endast

— 24 —

i enstaka fall medföra en prisnedsättning, vilken för övrigt bleve synnerligen
ringa.

Enligt revisorernas mening borde därjämte undersökas, huruvida vid
bestämmandet av inköpspriserna hänsyn kunde tagas till apoteken beviljade
rabatter. Läkemedelspriserna skulle alltså beräknas efter något
lägre inköpspriser än dem, priskuranterna utvisa. Rabatter av berörda
art beviljas, enligt vad styrelsen erfarit, vid inköp av större kvantiteter
av flertalet varor oell utgå i regel med viss procent på det pris, som
gäller vid inköp av mindre varumängder. Ett hänsynstagande enligt revisorernas
förslag till dessa rabatter skulle sålunda i realiteten innebära,
:itt de till grund för medicinaltaxans priser liggande inköpspriserna å
flertalet läkemedel sänktes med en viss procent. Sättes denna procentsats
till siffran 5, bleve resultatet av den ifrågasatta åtgärden en prissänkning,
uppgående till hälften av den, som genomförandet av
etapp lil beräknas medföra. Styrelsen finner icke, att en på detta sätt
vunnen prisreduktion erbjuder någon fördel framför en prisnedsättning,
som åstadkommits genom en ändring av taxegrunderna.

Revisorerna framhålla önskvärdheten av organiserandet av en gemensam
inköpscentral för do svenska apoteken och uttala som sin mening,
att en dylik inköpscentral kunde tillhandahålla de olika apoteken låke
medel till priser, som säkerligen understege dem, apoteken erlade. Huruvida
och i vad män den ifrågasatta inköpscentralen skulle kunna tillhandahålla
apoteken varor till lägre priser än de affärsföretag, som nu
äro apotekens leverantörer, anser styrelsen sig icke utan närmare utredning
kunna avgöra.

Revisorerna hålla före, att ytterligare prissänkningar borde åvägabringas
i anslutning till de etapper, som genomförts. Härvid skulle
dock prissänkningarna företrädesvis träffa de läkemedel, som fortfarande
betingade ett i jämförelse med andra läkemedel högt pris. Revisionen
av extemporetaxan borde fortsättas så att likvärdiga operationer
taxerades på likartat sätt, och priset för dispensera av pulver
i papperskapslar borde nedsättas. Därjämte syntes de i laborationstaxan
upptagna höga ersättningarna för vissa operationer böra reduceras
på liknande sätt som extemporetaxans. I likhet med revisorerna anser
styrelsen, att, för den händelse ytterligare taxesänkning är genomför
bär efter etapp III, en revision av nämnda taxor bör övervägas.

I samband med en nedsättning av ersättningen för dispensering av
pulver i papperskapslar borde det enligt revisorernas förmenande upptagas
till prövning, huruvida icke till förebyggande av missbruk en dylik
nedsättning borde förknippas med förbud mot försäljning av antipyretica
i lös vikt. Styrelsen har år 1929 tagit i övervägande utfärdan
det av ett dylikt förbud, men efter verkställd utredning, omfattande yttranden
i frågan från samtliga förste provinsialläkare, fann styrelsen
bland annat på grund av den prisfördyring förbudet i vissa fall kunde
innebära för personer, lidande av kroniska sjukdomar, icke skäligt införa
ett sådant. I stället föreskrev styrelsen, att från och med
den 1 september 3929 vissa läkemedel, däribland de mest använda antipyretiska
medlen, skulle vid försäljning från apoteksinrättning i lös vikt
åsättas en påskrift med bland annat uppgift örn att läkemedlet i fråga
kunde medföra skadliga verkningar.

Under åberopande av en uppsats i Hygienisk revy nr 4 år 1928 ifrågasätta
revisorerna, huruvida icke per,söner, som lode av kroniska sjuk -

domar, vilka medförde stor förbrukning av läkemedel, kunde beredas
lättnader i sjukvårdskostnaderna genom av apoteken medgivna större
rabatter på läkemedel. Styrelsen har funnit ifrågavarande uppslag, vilket
varit och allt fortfarande är under styrelsens övervägande, värt stort
beaktande. Den utredning, som styrelsen företagit i ämnet, har emellertid
ännu icke lett till något praktiskt lämpligt förslag, soni kan beräknas
lämna någorlunda säkra garantier för att den avsedda hjälpen kommer
dem till del, som man har för avsikt att hjälpa. Styrelsen vill tilllägga,
att redan sedan flera år apoteken frivilligt lämna en avsevärd
rabatt å insulin, som är ett nödvändigt läkemedel för nästan alla sockersjuka.

Revisorerna uttala, att läkemedelspriserna blott kunde sänkas till en
viss nivå för att icke undergräva det nuvarande apotekssystemet, vilket
onödiggjorde bidrag av statsmedel. Tvivelsutan bomme sänkningen av
läkemedelspriserna att bland apoteksinnehavarna påskynda strävandena
att förbilliga apoteksdriften. Det läge i det allmännas intresse att uppmuntra
denna utveckling, vilken underlättade ytterligare taxesänkningar,
dock under förutsättning, att ej härigenom en tillräckligt högstandard
hos apoteken äventyrades. Även inom styrelsen har dryftats
möjligheten av att genom ordnande av kapitalanskaffningen för apoteksrörelse
och eventuellt genom andra åtgärder förbilliga apoteksdriften.
Styrelsen kail likväl icke för närvarande framlägga något definitivt förslag
härom.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

NILS HELLSTRÖM.

ERNST MATÉRN.

H. Westerlund.

Hil.

Kortare benämning. Motsvarande s. k. vetenskaplig benämning.

Acelitan tabletter

Bensotym

Bromadaltabletter

Bromsackofer

Bromyltabletter

Chologentabletter

Derbinolsalva

Diall ymaltabletter

Diemalnatriumtabletter

Diemaltabletter

Fenemalnatriumtabletter

Fenokintabletter

Fosfattabletter

(rnakalinsirap

Sammansatta acetylsalicylsyretabletter

Natriumbensosalicylat med tymol

Bromdietylacetylkarbamidtabletter

Järnsockerlösning med brom

Bromvaler ylkarbam idtabletter

Sammansatta kalomeltabletter

Vismutsubgallatsalva

Diallylmalonylkarbamidtabletter

Dietylmalonylkarbamidnatriumtabletter

Dietylmalonylkarbamidtabletter

Penyletylmalonylkarbamidnatriumtabletter

Fcnylcinkoninsyretabl etter

Mononatriumfosfattabletter

Kaliumguajakolsulfonatsirap

— 26 —

Kortare benämning.

Motsvarande s. k. vetenskaplig benämning.

Hexamintabletter

Källarm

Pyrazofentabletter
Pyrazolin tabletter
Sackofer
Urifugin
Xebinolsalva

Hexametylentetramintabletter
Torsklever olj eemulsion

Sammansatta fenyldimetylpyrazolontabletter
Fenyldimetylpyrazolontabletter
J ärnsockerlösning.

Sammansatt natriumcitratpulver
Vismuttribromfenolatsalva.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 38, § 9.

Till Konungen.

Genom remiss den 20 december 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
medicinalstyrelsen att till socialdepartementet inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer i en vid remissen fogad handling
anfört beträffande Fejans karantänsanstalt.

Med anledning härav får medicinalstyrelsen anföra följande.

Efter att hava erinrat örn att karantänsanstalten hålles öppen allenast
då risk för farsoters införande i riket föreligger och att kostnaderna för
anstaltens drift och underhåll rinder hudgetåret 1929/1930 uppgått till
12,151 kronor 85 öre hava revisorerna uttalat, att det vore önskvärt, att
omkostnadsstat för anstalten bleve fastställd, varigenom bland annat
vunnes, att uppgifter rörande omkostnaderna för anstaltens underhåll
och drift bleve publicerade.

Medicinalstyrelsen vill härtill framhålla, att under ifrågavarande budgetår
anstalten icke varit öppen och att omkostnaderna för anstaltens
underhåll och drift ställa sig helt olika då anstalten är stängd än då den
är öppen, och i senare fallet äro fullständigt beroende av i vilken omfattning
anstalten tages i bruk för karantänsbehandling av fartyg. Då
det icke låter sig på förhand avgöra, huruvida anstalten för ett kommande
budgetår kan behöva öppnas, ännu mindre för huru lång tid den
behöver hållas öppen och allra minst i vilken omfattning karantänsbehandling
av fartyg kan komma att äga rum vid anstalten under denna
tid, är det uteslutet att ens med någon grad av sannolikhet på förhand
beräkna anstaltens kostnader för drift och underhåll. Det kunde visserligen
ifrågasättas, att särskild stat för anstalten fastställdes för varje
budgetår under förutsättning att densamma icke komme att hållas öppen
under någon del av hudgetåret. En dylik stat skulle emellertid i väsentliga
delar försättas nr tillämpning, därest anstalten komme att hållas
öppen under någon del av året. Med hänsyn härtill och då, såsom styrelsen
i yttrande angående karantänsanstalten vid Känsö framhållit, fråga
nu uppstått örn Sveriges biträdande av 1926 års internationella hälsovårdskonvention,
anser styrelsen anledning att nu fastställa särskild utgiftsstat
för karantänsanstalten på Fejan knappast föreligga.

— 27 —

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit
byråchefen F. von Dardel.

Remisshandlingarna återställas härjämte.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

NILS HELLSTRÖM.

MAGNUS HERRLIN.

Felix Peyron.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttaiande del I, sid. 39, § 10.

Till Konungen.

Med anledning härav får medicinalstyrelsen anföra följande.

Såsom revisorerna framhållit har karantänsbehandling sedan flera år
icke ägt rum vid Känsö utan försiggått i Göteborgs hamn och medicinalstyrelsen
anser i likhet med revisorerna att det bör skyndsamt tagas under
övervägande, huruvida icke karantänsverksamheten vid Känsö borde
helt nedläggas. Medicinalstyrelsen har också haft denna fråga under omprövning
och inlett samarbete med Göteborgs stad för utredning a"v
frågan örn möjligheten att förlägga karantänsanstalten till plats närmare
Göteborg, som med fördel kunde få nytta av där blivande anläggningar
för stadens egen del. På anmodan av medicinalstyrelsen har t. f. karantänsläkaren,
förste stadsläkaren i Göteborg K. J. Gezelius den 12 juni 1929
avgiv i t en P. M. i ärendet. Sedan därefter emellertid fråga uppstått örn
Sveriges biträdande av 1926 års internationella hälsovårdskonvention, synes
det medicinalstyrelsen som örn denna senare fråga i första hand borde
lösas och härigenom en fast grundval erhållas för bedömande av de
Internationella förpliktelser, som kunna komma att påvila Sverige i fråga
örn såväl karantänsväsendet i allmänhet som anordnande och utrustning
av karantänsanstalter.

Medicinalstyrelsen torde inom de närmaste månaderna bliva i tillfälle
att till åtlydnad av den av Eders Kungl. Majit genom socialdepartementets
ämbetsskrivelse den 16 maj 1929 givna befallningen inkomma med förslag
till de författningsändringar, som kunna erfordras, därest Sverige biträder
ifrågavarande konvention.

Remisshandlingarna återställas härjämte.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

NILS HELLSTRÖM.

MAGNUS HERRLIN.

Felix Peyron.

— 28

Länsstyrelsens i Stockholms
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, §11.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 december 1930 bar länsstyrelsen anbefallts,
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer anfört rörande vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna.
Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

Till magistrater och landsfiskaler i Stockholms län utlämnade förskott
för budgetåret 1929/1930 uppgingo till sammanlagt 57,500 kronor. De utlämnade
beloppen överstiga icke, enligt länsstyrelsens på kännedom om vederbörandes
behov grundade prövning, vad som måste anses erforderligt
för tjänstens behöriga bestridande. Det må erinras örn, att särskilt landsfiskalerna
i Stockholmstraktens distrikt hava att i stor utsträckning förskottsvis
utbetala ersättningar till vittnen i brottmål med mera.

Beträffande ersättandet av förskotten får länsstyrelsen hänvisa till bifogade,
av vederbörande tjänstförrättande länsbokhållare avlämnade uppgift.
Av densamma framgår, att förskotten, därest inneliggande rekvisitioner
medräknats, den 1 juli 1930 ersatts till belopp av 43,805 kronor 50
öre, samt att ifrågavarande förskott numera i sin helhet ersatts.

Till magistrater och landsfiskaler före budgetåret 1929/1930 utlämnade
förskott äro samtliga till fullo ersatta med undantag av det i förenämnda
uppgift upptagna, av förre landsfiskalen E. Granlund förskingrade beloppet
av 161 kronor 11 öre. Utredning pågår angående berörda förskotts ersättande.

Stockholm å landskontoret den 7 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

A. M. BECKIUS.

ALARIK WIGERT.

— 29 —

Bil.

Uppgift

angående till magistrater och landsfiskaler utlämnade förskott.

Magistrater och lands-fiskalsdistrikt	Förskottets		Ersatt	Oersatt den V»	Inneliggan-de rekv. den 3% som ej hunnit om-föras	För-skottet helt ersatt \| 1
storlek hudgetåret 1929 — 1930	kontant	rekv. som omförts den 30/g
Mag. i Södertälje ...	2,000	s7«	2,000: —	_
» i Norrtälje ...	1,000	»	1,000: —	—
» i Sigtuna ......	300			—	300: —		7xo
» i Vaxholm ...	1,000	’7''s	1,000: —	—
Frösåker ..............	3,000		—	1,349: 82	1,650: 68	1,102: 60	10/l0
Väddö ..................	3,000		—	—	3,000: —		sh ;
Närdinghundra ......	1,500		—	1,455: 30	44: 7 o	44: 70	*77 !
\| Vätö.....................	1,500	2</e	1,158: 70	340: 10	1: 20		"/•
	1,000	30/e	1,000: —	_
Långhundra .........	1,200	»	803: 45	346: 2 5	50: 30		‘7s
Spånga..................	3,000	27/e	1,793: 09	1,108: 05	98: 86.		27a
\| Sollentuna ............	3,000	»	3,000: —	—
i Färentuna ............	3,000	»	666: 89	1,090: 48	1,243: 18	1,098: 50	37b
Ärlinghundra.........	2,000		—	—	2,000: —		ll/n
Danderyd ............	4,000	30 le	841: SO	1,158: 20	2,000: —		llh
Solna ..................	10,000	»	956: 17	4,700: 63	4,343: 20	829: 7 0	t8/n
	500		100: 9 5	48: 90	350: 16	328: 05	“/»
Värmdö ...............	1,500	>	1,500: —
Gustavsberg .........	1,500	»	293: 7 3	1,201: 6 2	4: 65	4: 65	22 /?
Haninge ...............	3,000	»	1,811: 65	690: 35	498: —	100: 30	"/•
Nacka ..................	2,500		2,500: —	—
Tumba..................	4,000		—	1,248: 16	2,751: 84	1,320: 81	23/o
Sorunda ...............	2,000		1,125: 09	687: 8 6	187: 0 5		27s
Öknebo ........... - • ■	2,000	»	2,000: —	—
F. landsfiskalen E.
Granlund............					1 161: 11
	57,500		23,551: 0 3	15,425:17	18,684:92	4,829: 31 1

Stockholms läns landskontor den 7 januari 1931.

Arne Norman.

t. I. länsbokhållare.

1 Beloppet förskingrat och ännu oersatt.

Länsstyrelsens i Uppsala län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Underdånigt utlåtande.

Enligt länsstyrelsens åsikt kunna de förskott, som under budgetåret
1929/1930 innehades av länets magistrater och landsfiskaler, icke anses
oskäligt höga. Förskotten uppgingo för magistraten i Uppsala till 2,000
kronor och för magistraten i Enköping till likaledes 2,000 kronor samt för
sju landsfiskaler till sammanlagt 5,600 kronor, därav tre å 1,000 kronor, en

— 30 —

å 800 kronor och tre å 600 kronor; fem landsfiskaler innehade icke några
som helst förskottsmedel.

Häri har för innevarande budgetår icke annan ändring skett, än att
förskottet till magistraten i Enköping för närvarande utgör endast 500
kronor.

Uppsala slott i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

JACOB EKELUND. FRITZ SELMER.

Länsstyrelsens i Södermanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Med anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer under § 11
i sin berättelse yttrat beträffande vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna,
får länsstyrelsen efter undfången remiss i ärendet i underdånighet
anföra följande:

De förskott, som här avses, äro sådana, som emot framdeles skeende
redovisning meddelas magistrater och landsfiskaler för utbetalande av
vittnesersättningar till vittnen i brottmål och vissa andra mål.

Då hela summan av utestående förskott av detta slag här i länet vid
sistförflutna budgetårs slut utgjorde 957 kronor 93 öre, fördelad på sex
landsfiskaler, torde detta län näppeligen vara bland dem, som avses med
revisorernas yttrande, att de hos vissa magistrater och landsfiskaler utestående
förskotten befunnits väl höga. Vid sådant förhållande torde vidare
yttrande från länsstyrelsen ej erfordras, än att länsstyrelsen fullt inser
den av revisorerna framhållna vikten av att vid beviljandet av förskott
en noggrann prövning av det föreliggande förskottsbehovet äger rum,
och att länsstyrelsen även delar den uppfattningen, att nya förskott ej
böra utlämnas, innan de redan erhållna blivit nöjaktigt redovisade.

Till sist anser sig länsstyrelsen böra framhålla, att man vid bedömandet
av denna fråga icke får se bort ifrån ersättningstagarnas berättigade
anspråk på att snarast möjligt och med minsta möjliga omgång utbekomma
vad dem lagligen tillkommer, på samma gång som man också måste
vidhålla kravet på, att landsfiskalerna icke använda omhänderhavda medel
för andra ändamål än dem, för vilka de äro avsedda, varför det ej
torde vara lämpligt att en landsfiskal för utbetalning av utdömda vittnesersättningar
ser sig hänvisad till att tillsvidare använda t. ex. kommunal
utskylder eller andra sådana i tjänsten uppburna medel. Örn alltså
förskotten måste i största möjliga mån begränsas, får man dock ej tillmäta
dem med allt för snäv begränsning.

Nyköping i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

G. SEDERHOLM.

EDWARD AHLNER.

— 31 —

Länsstyrelsens i Östergötlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, §11.

Till Konungen.

Anmodad avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin senast
avgivna berättelse anfört angående vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna,
får länsstyrelsen i underdånighet anförda följande.

I fråga om redovisningen av de utav länsstyrelsen i detta län å tjänstens
vägnar utlämnade förskotten hänvisa revisorerna till tvenne av
riksräkenskapsverket till länsstyrelsen avlåtna skrivelser av respektive
den 21 juni 1929 och den 24 maj 1930. Det förhåller sig emellertid icke
så som revisorerna synas antaga, att dessa skrivelser icke föranlett någon
åtgärd från länsstyrelsens sida i angivet syfte. Tvärtom har — såsom
också beröres i länsstyrelsens svar å skrivelsen av den 24 maj 1930, bär
bifogat i avskrift (bil. 1) — a landskontoret under de sista åren pågått
ett synnerligen omfattande arbete för de äldre förskottens redovisande.
För att i någon mån påvisa de positiva resultaten av detta arbete bilägger
länsstyrelsen här en avskrift av den från riksräkenskapsverket
senast mottagna antecipationsförteekningen (bil. 2) försedd med
anteckning örn respektive förskotts redovisande genom omföring till behöriga
titlar eller annan motsvarande åtgärd. Bakom dessa åtgärder
ligger ett många gånger synnerligen tidsödande och besvärligt arbete,
särskilt försvårat därigenom att länsstyrelsen av i dag endast genom
steg för steg vidtagna undersökningar kan klarlägga alla omständigheter,
som i värjo särskilt fall måste utredas före de slutliga omföringarna,
vilka i regel mycket lättare kunnat verkställas och givetvis också bort
verkställas vid långt tidigare tidpunkter. Detta arbete, som länsstyrelsens
nuvarande tjänstemän — i stort sett utan eget förvållande — nödgats
åtaga sig, har givetvis icke kunnat läggas på en så bred basis att
andra nödvändiga göromål fått eftersättas, utan har huvudparten därav
anförtrotts åt en av länsbokhållarna med ett å två biträden, och har
detsamma i mycket stor utsträckning fått utföras efter den dagliga
tjänstetidens slut utan särskild ersättning. Som av den ovan åberopade
utredningen framgår, har emellertid genom det sålunda under de sista
åren bedrivna arbetet en betydande mängd förskott redovisats och är det
länsstyrelsens bestämda åsikt att utredningen alltjämt bedrives så effektivt
som tillgången på skolad arbetskraft och de knappa anslagen
till avlöning åt extra personal medgiva och att den också skall lämna
slutligt tillfredsställande resultat. Bland faktorer, som vålla tidsutdräkt
i utredningsarbetet, bör måhända omnämnas det förhållandet, att
en obetydlig, osäker fordran, som, örn det gällde ett privat affärsföretag,
utan vidare skulle avskrivas ur dettas räkenskaper, då den förekommer
i en länsstyrelses räkenskaper, icke kan avföras utan en tidsödande och
omständlig procedur, vars faser äro för väl kända för att här behöva
närmare relateras. I detta hänseende borde i lagstiftningsväg en viss
handlingsfrihet medgivas länsstyrelserna i fråga örn smärre fordringsbelopp,
givetvis under nödig kontroll.

I anslutning till den bifogade översikten må vidare nämnas att samtliga
äldre förskott för kungl, arméförvaltningen inom den närmaste ti -

— 32 —

den kunna slutredovisas samt att utredningsarbetet för det närvarande
huvudsakligen går ut på redovisning av förskotten av statsbidrag och
dyrtidstillägg vid folkskoleväsendet samt förskott enligt föreskrifterna
örn fri rättegång m. m. Någon ingående undersökning för redovisning
av de till magistrater och landsfiskaler utlämnade förskotten till bestridande
av vittnesersättningar etc. har — såvitt rörer det förut omnämnda,
nu pågående planmässiga utredningsarbetet — ännu ej medhun
nits, men kommer givetvis jämväl detta avsnitt att bearbetas så snart ske
kan. Den anmärkning som framställts beträffande redovisningen av
sistberörda förskott är delvis av formell natur såtillvida att förskottsbalanserna
givetvis i stort sett icke i sak förändras om förskotten redovisas
vid varje budegtårs slut för att vid nästa budgetårs början förnyas
genom utlämnande av nya förskott. I fråga örn förskott av detta
slag pågår nämligen ständigt en täcknings- och förnyelseprocedur i och
ned redovisningar genom månadsräkningarna. För att formellt bringa
dessa förskott i överensstämmelse med därom givna anvisningar har
emellertid länsstyrelsen genom nu utfärdade cirkulär förständiga! landsfiskaler
och magistrater att till löpande budgetårs utgång täcka då oredo
visade förskott och sedermera i mån av behov göra framställning örn erhållande
av de nya förskott som efter prövning kunna visa sig erforderliga.

Linköpings slott i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL JACOBSON. E. STARCK.

Bil 1.

Till riksräkenskapsverket.

Med anledning av riksräkenskapsverkets skrivelse av den 24 maj 1930,
d.nr A. 720/1939 får länsstyrelsen anföra följande:

Enligt huvudboken för 1927/1928 och 1928/1929 har å kontot »Länsstyrelsens
räkning med enskilda banker» å enskild bankinrättning innestå^
den 30 juni 1928 125,734 kronor 70 öre och den 30 juni 1929 115,546 kronor
76 öre. Länsstyrelsen får härmed avlämna till nämnda konton hö
rande bankbesked, vilka utvisa ett tillgodohavande av respektive 128,048
kronor 74 öre och 118,239 kronor 6 öre. Skillnaden mellan de i huvudbokens
konton och de i bankbeskeden angivna belopp har sin förkla
ring däri, att det i huvudboken i’edovisade beloppet avser själva det insatta
kapitalet, varemot i det i bankbeskedet upptagna ingår även upplupen
och tillgodoförd ränta. För att ernå mera direkt påvisbar överensstämmelse
mellan länsstyrelsens och bankens räkenskaper har länsstyrelsen
från och med det nya budgetårets ingång förfarit så, att lyftning
i banken skett genom länsstyrelsens försorg, varefter beloppet utbetalats
kontant till den lyftningsberättigade. Då motboken samtidigt
dödas undvikes, att däri innestående beloppet löper med ränta efter lyft -

— 33 —

ningsdagen, vilken ränta i bankbesked kommer att stå såsom tillgodoförd
länsstyrelsen, även örn länsstyrelsen, såsom hittills skett, likviderat
respektive anordningar genom motbokens överlåtelse å enskild part, intill
dess denne själv börjat förfoga över sitt tillgodohavande.

De i skrivelsen upptagna poster, som avdragits från utbalanserade behållningar
å »Landskansliets expeditionsmedel» och »Landskontorets expeditionsmedel»
hava till en del reglerats. I övrigt har länsstyrelsen vidtagit
åtgärder för en slutlig reglering av ifrågavarande konton.

Detta gäller jämväl beträffande de å »Depositioner» under tiden
1910—1919 uppdebiterade posterna. Det å ifrågavarande titel felande beloppet
4 kronor 50 öre har ersatts titeln och redovisas härjämte med reversal.

Det av riksräkenskapsverket ifrågasatta slopandet i huvudboken för
budgetåret 1929/1930 av tidigare upptagna konton rörande indrivarens
andel i stämmoböter har vidtagits.

Vad slutligen angår riksräkenskapsverkets anmärkningar rörande
-vissa utestående förskott av äldre data, får länsstyrelsen framhålla, att
en grundlig utredning av ifrågavarande förskott i och för deras regleringredan
för flera år sedan igångsatts av länsstyrelsen. ^ Arbetet härmed,
som huvudsakligast omhänderhades av en av länsbokhållarna, har emellertid
tyvärr tidvis måst avbrytas på grund av vid länsstyrelsen inträffade
vakanser. Denna utredning hade från början särskilt inriktats på
reglering av utbetalningar å titeln »Diverse förskott» samt å förskott till
skolor. En del av de i den vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogade
förteckning upptagna förskott hava efter hand omförts. Därjämte har
länsstyrelsen på senaste tiden sökt att i möjligaste mån inrikta sig på
slutlig reglering av de anmärkta förskotten och vidtagit åtgärder i sådant
syfte. Örn de sålunda vidtagna åtgärderna kommer länsstyrelsen
senare att till riksräkenskapsverket lämna begärda uppgifter, i den mån
utredningen fortskrider.

Linköpings slott i landskontoret den 31 juli 1930.

På länsstyrelsens vägnar:

Axel Jacobson. E. Stårck.

3 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1930.

lil.

Bil. 2.

Riksi -äkenskapsverkets antecipationsförteckning.

Östergötlands län.

Förteckning över den 30 Juni 1929 utestående förskott.

Anordnings-	Utanordna! till	Förskotte	s		Anteckningar om vidtagna åtgärder för förskottets er-sättande m. m.
år	datum	art	belopp
		Kungl. Medicinalstyrelsen.
1926	Okt. 6	Länsveterinär C. Svahn	för bekämpande av mul-
			och klövsjukan	3,000	—
*	» 11	» » »	d:o	5,000	—
	» 22	» » »	d:o	2,000	—
»	» 26	» » »	d^o	5,000	—
»	Nov. 5	» » »	d:o	5,000	—
»	» 9	» » »	d:o	5,000	—
>	» 13	» » »	d:o	5,000	—
	» 23	> >» »	d-o	3,000	—
1927	Jan. 27	» »	d:o	700	—
				33,700	—
		e/''ii 1920 återburen ersättning för vaccin-
		förrättn.	2: 75
		*•/» d:o	23: 3 5
		16/6 1927 omi. från »Likvider etc.»	31,361: 83
		19/8 * » » » »	2,284: os	33,671: 96
			Summa	28: 04	0mf.31/i21930
		Kungl. Arméförvaltningen.
1916	Nov. 15	Överste C. M. Rehbinder	resekostnadsersätln.	57:	05
1917	Dec. 1	» » » »	d:o	20:	—
1918	Nov. 19	» » » »	d:o	62:	20
1919	Jan. 8	» » » »	d:o	189:	_
»	Febr. 28	» » » »	d:o	64:	65
	Nov. 5	» » » »	d:o	74:	20
1921	» 14	» » » »	d:o	81:	95
				549: 05
1917	Maj 17	Ersatt	55: 05
1919	Nov. 8	»	159: —
»	» »	»	54: 6 5
»	Dec. 16	»	52: 20		,
1920	Okt. 26	»	64: 20
1922	Sept. 21	»	78: 95
1923	Mars 3	»	71: 50	530:	55
				18: so
1925	Mars 4	Gust. Andersson, Varv m. fl.	lästuttagning 1,061: 96
1926	Febr. 3	Ersatt	1,053: 50	8: 45
1925	Mars 5	{ari Svensson, Rimforsa m. fl.	d:o 385: —
1926	Fehr. 3	Ersatt	383: —	2:
1925	Mars 6	F. D- Träskman	d:o 897: 75
1926	Febr. 3	{rsatt	880:06	17:	70

35 —

	rdnings-		Förskottet	s
			Utanordnat till
	datum		art	belopp
25 April	4	Ivar Petterson, Fågelsta m. fl.	Hästuttagning 107:03
26	Jan.	26	Ersatt	102: 08	5: —
	April	7	Ordf. i V. Ryds hästuttagningsnämnd	d:o 188:04
	Jan-	26	Ersatt	185: 29	2:7 5
8 Maj	25	Nils E. Andersson, Hesseberga m. fl.	d:o	49:10
	»	26	Edv. Hagström, Ringås	d:o	438: 25
			Regementsförvaltningar.
			Vaxholms kustartilleri.
7	Febr.	9	Poliskammaren i Norrköping	Införpassning av kustar-
				tilleristen J. A. Magnus-
				son	28: 2 5
	Fehr.	10	F. O. Karlsson	lnst. av förrymd vämpl.	102: 60
			Kungl. Skånska Husar Regdet.
9	Dec.	6	Konst. J. M. Anderson	lnst. av förrymd värnpl.	95: 90
			Kungl. Flottan, Stockholm.
	Jan.	7	Landsf, i Valdemarsviks distr-	lnst. av förrymd värnpl.	65: —
			Kungl. i:a Livgren. Reg-.tet.
9 Mai	9	Landsf. K. M. Anderson m. fl.	lnst. av värnpl. 51: 78
	»	14	» K. Rasmusson, m. fl.	d:o 252: 18
				303:96
	Okt.	22	Landskamrer C. Fr. Johanson	Av regementet er-
				satt 282:06	21: 90
			Kungl. Livregementets Husarer.
3	Sept.	29	F. O. Karlsson	reseersättning	58: —
			Smålands Husar Reg:te.
6	Sept.	6	Stadsfiskalen i Mjölby	lnst. av värnpl. 24/1925
				Nils Olov Karlsson 83. 1 o
	Okt.	22	Ersatt	83: —	—: 10
			Magistrater och landsfiskaler.
18	Dec.	31	Landsfiskalen i Ydre distr.	1,049: 56
4	Juni	30	Omf. från Depar. kronouppb. m. fl. medel	855: 50	194: 06
18	Dec.	31	Landsfiskalen i Skärkinds distr.	1,000: —
4	Juni	30	Omf. från Depon. kronouppb. m. fl. medel	839:68	160: 4 7
18	Dec.	31	Landsfiskalen i Valkebo distr.	300: —
4	Juni	30	Omf. från Depon. kronouppb. m. fl. medel	19: 18	280: 87
18	Dec.	31	Landsfiskalen i Lysings distr.	Överlämnat av kronofog-
				den Cnattingius till re-
				dovisning av landsfis-
				kalen	140: —
	»	»	Landsfiskalen i Göstrings distr.	300: —
24	Juni	30	Omf. från Depon. kronouppb. m. II. medel	158: 12	143: 88
28	Dec.	31	Landsfiskalen i Vadstena distr.	500: —

Anteckningar

om vidtagna

åtgärder för

förskottets er sättande

m. m.

Utredningen
om jämväl de
övriga förskotten
för
arméförvaltningen
numera
avslutad
och redovisas
samtliga
poster
inom januari
1931

Ersättesunder
januari n
nåd 1931

- 36 —

Anordnings-	Utanordna! till	F ö	rskot-tet	\| s ■
år	datum		a	r t	belopp
1924	Juli	1	Ersatt	350:95
»	Aug.	1	»	14: 25
	Sept.	1	»	22: 66	387: 86	112: 14
1918	Dec.	31	Landsf, i Hällestad distr.		500: —
1924	Juni	30	Omf. från Depon. kronouppb. m. fl. medel		497: 80	2: 20
1918	Dec.	31	Landsf, i Bråbo distr.		830: 96
1924	Juni	30	Ersatt		253: 4 7	577: 4 9
1919	Jan.	29	Landsfiskalen C. Dahlberg	Övertaget	av Landsfiskal
				C. J. Olsson, Göstrings
				distr.		200: —
»	Mars	5	Magistraten, Linköping			2,000: —
»	Sept.	12	Landsf. O. Liljebäck, Bråbo			200: —
1920	Jan.	13	» C. G. Leffler, Valkebo			200: —
»	»	16	» » » » »			300: —
»	Dec.	18	Rådman. G. Winberg för magistraten i
			Linköping			500: —
1921	Mars	26	Landsfiskalen C. Lindell			500: —
1923	April 12	Magistraten i Norrköping			500: —
»	Maj	8	» i Vadstena			300: —
»	Juni	1	Landsfiskalen i Skärkinds distr.			500: —
5>	Sept.	7	» i Vikbolandets distr.			600: —
1924	Juni	30	» i Skönberga distr.	omföring	71: 60
>		28	Ersatt		10: —	61: 60
»	»	30	Landsfiskalen i Valdemarsviks distrikt
			omföring	d:o		258: 66
»	»	»	Landsfiskalen i Kinda södra	d:o		14: 0 8
»	»	X>	Magistraten i Norrköping	d:o		1,000: —
»	»	»	Landsfiskal, i Bobergs distr.	d:o		60: 15
*	Juli	9	» i Skönberga distr.	bestr. av utgifter i tjänsten	500: —
»	»	10	» i Ydre		d:o	600: —
»	»	16	» i Kinda södra distr.		d:o	800: —
»	»	22	» i Kinda norra distr.		d:o	500: —
»	Aug.	4	» i Valdemarsviks distr.		d:o	500: —
»		22	» i Motala distr.		d:o	500: —
»	Okt.	1	Magistraten i Motala stad		d:o	500: —
»	»	4	Landsfiskalen i Reijmyre distr.		d:o	300: —
»	Nov.	*	» i Bobergs distr.		d:o	500: —
>	Dec.	12	» i Reijmyre distr.		d:o	200: —
	»	16	» i Gullbergs distr.		d:o	300: —
1925	Juni	22	» i Skärkinds distr.		d:o	500: —
>	Sept.	14	» i Vifolka distr.		d:o	500: —
»	Nov.	4	» i Vikbolandets distr.		d:o	400: —
»	Dec.	28	» i Vifolka distr.		d:o	500: —
1927	Jan.	13	Magistraten i Söderköping		d:o	500: —
»	Fehr.	18	Landsf, i Skönberga distr.		d:o	300: —
			Statsbidrag till lärare vid tolk- och
			småskolor.
1919	Febr.	7	Skolrådet i V. Ryds skoldistr.	Statsbidrag	7,153: 38
1923	Jan.	29	» » Malexander skoldistr.	d:o		3,400: —
»	Juli	26	» » .» »	d:o		3,400: —
1924	Jan.	7	» » » »	d:o		3,400: —
»	Juli	»	» » » »	d:o		3,400: —
1925	Jan.	9	» » Fivelstads »			1,400: —

om vid
åtgärder
förskottets
sättande m.

Omf.31/i21

0mf.sl/i2 1

Omf.2l/g 1
Omf. 2l/a 1
Omf. 21/9 1
Omf. al/9 1

— 37

ordnings daturn -

Jan.

Juli

Jan.

Utanordna! till

skoldistrikt

9 Skolrådet i Lönsås

7 » » Fivelstads »

» » » Lönsås »

5 » » Blåviks »

17 Omfört till VIII I 24
» » » » N 10

5 Skolrådet i V. Hargs skoldistrikt
» » »V. Tollstads »

Dec. 31
Jan. 16
Mars 5
Dec. 31
Jan. S
» 13

Andra förskottstagare.

Folkskoleinspektör K. Lindahl
Omfört till VIII I: 21

» » t> »

Folkskoleinspektör G. Aldén
Fattig.-konsulent A. Fägerstén
Folskoleinspektör K. Lindahl

» G. Aldén

Underinsp. E. V. Hallberg

Juni 21 Lantbruksing. K. J. Elvström
» 28 Omf. till IX O. 2.

Juli 9 Överkontrollör J. Funck

Sept. 141 Lantbr. stip. N. Åkerman
28 » » » »
Underinsp. V. Erlandson

Okt. 7

Jan. 11
Febr. 15
Sept. 27

Jan. 5

Mars 2
Aug. 16

Civiling. Åke Veström
Distr.-lantmät. B. E. Forsell
Yrkesinsp. H. O. Ödlund

angar

av E. V. Hallberg för mycket

Förskottets

r t

1,269:3 8
61:34

1,400: —

1,330:7 2

Statsbidrag

d:o

förskott
1,477: 80
632: 95

2,166: 0 3
2,110: 75

rest

förskott
reseförskott
d:o
d:o

omf. till »förskott för andra
förskottstagare »
förskott 1,300:

300: —

den ,0/io 1923 utbetalt reseförskott
omf. till förskott
för andra förskottstagare

reseförskott
d:o

den ’/» 1924 utbetalt reseförskott,
omf. till »förskott
för andra förskottstagare»

reseförskott
d:o
d:o

belopp

1,700

1,400

1,700

4,400

3,500

55: 28
931: 27
1,000: —
1,000: —
1,000: —

400: —

1,000: —

150

300

Högre folkskolor.

Styrelsen för Norrköpings högre folksk.

Okt.

Febr. 22

Diverse förskott.
Kronofogden Karl Lindvall

Östg. Tido. A.-B.

ersatt

Summa

300

400

800

7,786

9: 93

7,776: 62

dyrtidstillägg

d:o

Ersättning till kronoombud
i mål mellan J. F.
Karlsson i Hillestad och
Kungl. Majit o. kronan
ang. klander å syn vid
Knivberga i Ö. Eneby
Annonser om arr.-aukt

8,700:

8,800:

24: -814:1£

Anteckningar

örn vidtagna

åtgärder för

förskottets er sättande

m. m.

Omf.31/ia 1930
Omf. 6/s 1929

s/i219 30 ersatt
omf. d. 3/4,
Vio 1930

Omf.11/!» 1929

7/3 1930 omf.

V7 1930 omf.

26/* 1930 omf.
*/3, 8/s 1930
omf.

Omf. 31/u 1930
Omf.31/ia 1930

al/i2 1930 omf.

38 —

Anordnings-
år	datum
1911	Mars	13
*	Maj	6
»	»	»
»	Sept.	22
»	Nov.	13
192C	Fehr.	6
	Maj	10
»	Juni	5
»	Juli	31
»	Sept.	30
»	Okt.	11
1921	Jan.	21
»	Febr.	4
»	»	15
»	»	19
»	Maj	19
»	Dec.	30
1922	Jan.	24
»	Mars	27
	Maj	10
1923	Fehr.	2
1929	Maj	4
1923	»	8
1924	Juli	1
1925	Jan.	2
1925	Jan.	20
	Fehr.	9
»	April	20
»	Dec.	11
	»	18
1926	Jan.	2

Utanordna! till

samling

D:o i S:t Lars församling

30 Omf. från II D: 23

24 Tidnings A.-B. Östgöten

A.-B. Östgöta Correspondenten m. fl.

Omfört till »eckl.-arrendemedel»

Omf. till »Förskott för andra förskottstagare» v.

Häradshövding E- Severin

Sturefors mejeri
Avbetalning å odlingslånet Borg, inom
Norrköpings stad för år 1919

9 Landsfiskalen i Vifolka distrikt
e. Lantmätaren I. Thorselius
Magistraten i Skänninge

Linghems mejeri
Sturefors »

Förskotte	t s
art	belopp
Arrendeauktioner	130: —
- arrendemedel	241: 85
d:o	702: 96
Kungörelsekostnad	1,518:64
d:o ang. arr.-auktion	15: 5o;
Eckl. arrendekostnader	66: 82
Syneförrättning	38: 2 5
Obduktionskostnad	25: —
avskr. av fastigh.-längder	437: 2 6
annonskostnad	76: 72
kungörelsekostnad	116:80
reseersättning för Joh. Lager och Valfr. Åström för inst. inför Kungl. Maj:ts befallningsha-vande av engelska un-dersåten Dougald Black	126: 80
arrendeauktion	12: —
kungörelsekostnad	26: —
arrendeauktion	12: -
ersättning för rågångs-reglering	11: 75
den 3 nov. 1921 till lands-fiskalen i Kinda södra distrikt utbetalade vitt-neslöner	169: 92
kung.-kostnad ang. eckl.-1 löneboställe	14: —
Arrén deauktion	58: 4 2
Kung.-kostnader	133: 60
För mycket erlagd arren-deavgift för 1 mtl Åby 9 1,439: — 784: 82	654: 18
år 1920 å ovanstående titel för mycket upp-debiterat	5,000: —
arvode för uppehållande av domarämbetet 15 — 18 juni	33: 88
Mejerikontroll	114: 75
Omf. till »Avbetalning å odlings- och avtapp-ningslån»	28: 76
Annonskostnader	28: 50
Reseersättning	329: 40
Vittnesersättn. till lokeld. Martin Eriksson och cy-kelreparatör Per Gran, Skänninge i mål mot gjutaren Martin Gerli. Andersson, Jonsberg, Ödeshög, om ansvar för fylleri	12: —
Mejerikontroll	39: 6 0
d:o	36: —

Antec

om vid

åtgärder f

förskottets

sättande m.

Omf. 14/< 19

Omf.sl/i2l9

Omf. -°/e 19

Omf. 2/, 19

— 39

						Anteckningar
Anordnirigs- ■	J Utanordna! till	Förskottet	s	om vidtagna åtgärder för förskottets er-
				i
år	datum		art	belopp	sättande m. m.
1926	Jan.	4	Ringarums mejeri	Mejerikontrnll	93: 60
• »	X>	5	Röby »	d:o	249:60
»	»	»	e. o. landskanslist B. Vikberg	Förskott å arvode för de-	30: -	Omf.sl/i21930
			cember 1925
»	»	16	Bjärka Säby mejeri	Mejerikontroll	24: —
	Fehr.	9	Greve G. O. Mörner, Sonstorp	Ersättning för vägsyn	31: 85
»	»	»	Landsfiskalen i Hällestad distrikt	d:o	78: 21	Omf. 6/u 1929
»	»	»	d:o i Ydre »	d:o	77: 96
»	Maj	8	Riksbankens avdelningskontor i Linköping	För litet inbetald andel
		av odlingslånet rörande 1 mtl. krono Torp N:o 1 K. A. Lind enl. läns-
	•
				styrelsens utslag 15/io 1925 kr. 5: 28 jämte ränta därå för tiden 18/s
				1923—8/s 1926 5: 27	10: 50
»	Sept. Okt.	11 15	Hj. Landelius m. fl. Landsfiskalen i Vifolka distrikt	Rättsmed. besiktning Reseersättning	55:-19: 26	s°/io 1929 omf. 16 n 1929 » 28/io 1930 »
»	»	23	Provinsialläkaren Karl Berg, Åtvidaberg	Rättsmed. obduktion	40: —
	Nov.	19	Biträdande landsfiskalen Åke Nilsson	Kostnader till bekämpan-
				de av mul- och klöv-sjukan	71: 28	12/ol929 ersatt
1927	Febr.	4	Tidnings A.-B. Östgöten	Kungörelsekostnad	63: —	24/b 1930 omf.
	Mars	16	Häradshövd. Yngve Olbers, Örebro	Rättegångsbitr. åt häktad	125: —
	»	19	E. o. landskanslist Åke Nilsson	För likvidering av räk-
				ningar å ersättning för vakttjänstgöring i ani.		12/sl929 ersatt
				av mul- och klövsjukan	48:-
»	Mars	22	Advokat Konrad Svensson	Rättegångsbitr. åt häktad	50: -	>/u 1930 omf.
»	»	28	Distriktslantmätare A. Hallander	Ersättning för verkställd
				laga delning av ett till Vinnerstad by gemen-samt hörande vatten-ställe i Vinnerstad s:n	31: 34	s/s 1930 omf.
»	»	29	v. häradshövding Yngve Olbers	Ersättning för biträde åt
			häktade Bernhard Ha-rald Bengtsson	100:-	24/s 1930 omf.

»	April	7	Landsfiskalen D. V. Svidén, Askersund	Vittnesersättning i mal den 26/s 1927	160: so	24/o 1930 omf.
»	»	12	Häradshövding Yngve Olbers	Ersättning för biträde åt	100: —	24/9 1 9 30 omf.
			häktade B. Bengtsson
	» Maj »	29 5 16	Provinsialläkare Hj. I. Isander Länspolis Olof Hjern Advokat Konrad Svenson	Obduktion Traktamentsersättn. Bitr. åt häktad	50: — 5: — 50: —	24/a 1930 omf. 3/u 1930 omf.
»	Juni	10	Domänintendent G. Fr. Adlercreutz	Reseersättning	16: 50	6/n 1929 omf. 4/i 1930 omf.
S>	»	22	Provinsialläkare A. 0. Bergkvist	d:o o. traktamentsersättn.	60: —
»	Aug.	20	Kyrkoherde Alfr. Johanson	d:o 13: 3 0		18/6 1930 omf.
1928	Maj	3	Omf. till eckl. arrendemedel	12: o b	1: 26
1927	Sept.	15	Jägmästaren Gösta Englund, Norrköping	Närvaro vid arrendeupp-
			skattning vid eckl. lö-nebost. enl. förordning ao/a, 4/s 27 132: 16


1928	Maj	1	Omf. till eckl. arrendemedel	58: 70
»	»	2	d:o	16: 60
»	»	3	dio	41:40 116:60	15: 55
1927	Nov.	19	Verner Karlsson, Karlsby m. fl.	Reseersättning 783: 66

— 40

						Anteckningar
Anordnings-	Utanordna! till	Förskotte	s	om vidtagna
					åtgärder för
						förskottets er-
ar	datum		art	belopp	sättande m m.
1928	Maj	1	Omf. till eckl. arrendemedel	357: 84
»	»	2	d:o	132: 6 2
»	»	3	d:o	211:66 702:02	81: 63
1927	Dec.	16	Assistenten Nils Belin, Jönköping	Reseförskott	500: —	15/ii 1929 omf.
1928	Jan.	9	Korsbrinkens mejeri	Mejerikontroll	36: —
»		10	e. Lantbruksing. Nils Belin	Förskott å reseräkning	500: —	18/n 1929 omf.
	»	18	E. o. hovrättsnotarie Per Westling	Biträde i mål	40: —	s/i2 1929 omf.
	Fehr.	10	Nils Belin	Reseförskott	500: —
»	»	15	Tidnings A.-B. Östgöten	Annonskostnad	118: 88	1929 ersatt
»	April 12	Advokat K. Svensson	Rättegångsbiträde	40: —
»	»	14	Tidnings A.-B. Östgöten	Kungörelsekostnad	67: 60
	Maj	16	Länsnotarie Algot Pehardt	För bestridande av kost-
				nåder för gravationsbe-vis m. m. i ensittar-ärenden	300; —	16/s 1929 omf.
»	»	22	Stadsläkaren C. Wittberg m. fl.	Obduktion 143: —
»	Juli	6	Omf. till II E: 5	83: —	60: —	M/« 1930 omf.
»	Juni	4	Tekniska biträdet R. Stenborg	Reseförskott	400: —
»	»	16	A. F. Svensson, Bossgård, Rystad m. fl.	Ersättning för rustning		u/2l930 ersatt
		20		och rotering	4,095: —
	»	Carl Lundqvist, Rimforsa, Opphems mejeri	Mejerikontroll	18:-	21 lii 1929 omf.
	»	22	T. Andersson, Åtvidabergs mejeri	d:o	18: —	19/n 1929 omf.
»	»	K. A. Karlsson, Tjällmo, Hättorps mejeri	d:o	45: —	7/n 1929 omf.
	»	28	K. Andersson, Slätmon, Bankevids mejeri	d.o	36: -	27/n 1929 omf.
»	*	30	Landskamrer Otto V. Landén	Till bestridande av utgif-
				ter i tjänsten omf. till
				»Div. förskott»	300: —	e/3 1930 ersatt
			Diverse förskott (Mejerikontroll).
			Avgår
1919	Jan.	14	Å titeln »Diverse förskott» » » » »	för mycket uppdebiterat 2,390: 02
»	»	»	» » » »	165: 29
y>	Juni	5	» » » »	70: —
1920	Dec.	31	» » » »	801: 19
Fehr.	3	» » » »	1,009: 60
»	»	»	» » » »	4,039: 2 7
*	»	»	» » » »	215: 32
»	»	»	» » » »	143: 66
»	Maj	19	» » » »	41: 46
»	Okt-	11	» » » »	18: 60
»	Dec.	31	» » » »	25: —
1922	April	20	» » » »	1: 80
»	»	21	» » » »	14: 0»
»	»	»	» » » »	40: —
»	7>	22	» » » »	12: 60
»	»	24	» » 3> »	20: 88
»	»	27	» » » »	9: —
1923	Maj	18	» » » »	0: 30
Aug.	23	» » » »	76: 6 0
»	»	»	» » » »	42: —
»	Sept.	24	» » » »	13: 68
1924	Dec.	19	» » » »	36: —
1925	April	28	» » » »	27: —
»	Maj	28	» » » »	9: —	9,222: 06
—	—		- - - - ‘- - - - - -

41 —

Anordnings		Utan ordnat till	Forsk	o t t e t	s	Anteckningar om vidtagna åtgärder för förskottets er-sättande m. m.
år	datum	art	belopp
			Förskott å kostnader, som enligt lagen
			om fri rättegång skola gäldas av all-
			männa medel.
1922	Juni	2	Magistraten i Vadstena	förskott		500: —
1923	Juli	16	Domhav. i Vifolka m. 11. härads domsagor	d:o	500: —
			21/u 1923 omf. till II D. 25	75: 39
			14/i 1924 l:a not. i Vifolka domsaga	141:48	216:87	283:13
»	Nov.	6	Domhav. i Vifolka m. fl. härads domsaga	förskott		200: —
1925	Juli	3	Rådhusrätten i Skänninge	d:o	500: —
			12/s 1926 omf. till II D. 25		294: —	206: —	18/n 1930 er-
>	Aug.	3	Domhav. i Hammarkinds m. fl. härads	d:o	500:—-		satt
			domsaga
			lsh 1926 omf. till II D. 25		429: 98	70: 07	22/e 1929 omf.
»	Sept.	3	Domhav. i Finspånga läns härads domsaga	d:o	500: —
			8/is 1925 omf. till 11 D. 25	299: 5 8
			15/e 1927 omf. till II E. 2	194:4 7	494: 05	5: 95
»	Nov.	10	Domhav. i Hammarkinds m. fl. härads	förskott		500: —
1926	Febr.	8	Den 10 dec. 1924 å ovanstående titel för
			mycket uppdebiterat belopp, utgörande
			utgifter vid Söderköpings Rådhusrätt
			jämlikt lagen örn fri rättegång enl. Riks-
			räkenskapsverkets anmärkningsakt nr
			5019/1925
			Omf. till II D. 24			150:20
»	Okt.	26	l:a not. i Finspånga läns härads domsaga	förskott	500: —
			16/e 1927 ersatt (II E. 2)		428: 9 3	71: 07	19Is 1929 omf.
»	Nov.	1	l:a not. i Björkekinds m. fl. härads dom-	d:o	500: —
			saga 17/i2 1926 ersatt		325: lo	174: 90
1927	Fehr.	5	l:a not. i Finspånga läns härads domsaga	d:o		500: —	22/s 1929 omf.
							276: 32
»	»	9	Domhav. i Bråbygdens och Finspånga läns	d:o		1,000: —	19/s 1929 omf.
			domsaga
»	Mars	12	D:o i Bråbygdens d:o	d:o		500: —	19/s 1929 omf.
	April	1	Magistraten i Vadstena	d:o		500: —	a7io 1930 omf.
	Juni	16	l:a not. i Bråbygdens och Finspånga läns	d:o		1,000: —	19/s 1929 omf.
			domsaga
y*	Okt.	11	l:a not. i Kinda och Ydre härads domsaga	Kinda d:o	400: —
				Ydre d:o	300: —
					700: —
		»	17/ii 1927 Omf. till II E. 2		218: 87	481:13
»	Nov.	25	lista not. i Hammarkinds m. fl. härads
			domsaga	d:o		500: —
1928	Jan.	11	D:o i Bråbygdens och Finspånga läns dom-	Bråbygden d:o	500: —
			saga	Finspånga d:o	500: —	1,000: —	19/s 1929 omf.
1928	Maj	1	lista not. i Kinda och Ydre härads dom-	Kinda, förskott	400: —
			saga	Ydre, d:o	300: —	700: -
»	Juni	r	D:o i Bråbygdens och Finspånga läns dom	Bråbygden, d:o	1,000: —
			saga	Finspånga, d:o	500: —	1,500:-	19it 1929 omf.

— 42 —

Anordnings-	Utan ordnat till	Förskotte	t s	Anteckningar om vidtagna
				åtgärder för
år	datum		art	belopp	förskottets er-sättande m. m.
		Dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
		småskolor
1921	Sept. 1	Skolrådet i Söderköping m. fl.	dyrtidstillägg 3,932: 51
1923		30/e 1923 omf. till VIII N. 9 (Hagebyhöga)	3,080: 36	852: 15
Maj 23	Omi. till »Förskott för kommunala mel-	den ,0/ia 1921 å titeln
1923		lanskolor» Skolrådet i Ringarums skoldistrikt	»förskott å dyrtidstill-lägg till folk- och små-skolor» felaktigt upp-debiterade medel, ut-görande av Söderkö-pings kommunala mel-lanskolor ersatt för-skott för år 1921	17,271: 66
Juli 31	dyrtidstillägg	2,400: —
» 1924	Aug. 10 » 7	» » » » » » Östra Stenby skoldistrikt	d:o ytterligare dyrtidstillägg	2,400: —
		3l/i2 1924 Ersatt	7i—''24 178: »l
		8: 05
		21A 1925 Ersatt, omf. till VIII N. 10	170: 74 178: 70	—: 02
1925	Febr. 6	Skolrådet i Brunneby skoldistrikt	dyrtidstillägg	200: —
1928	Jan. 20	» » v. Tollstads »	d:o	1,200: —	*/» 1929 omf.
		Avgår
1922	Jan. 3	Omföring till VIII I: 42	293: 76
1923	Maj 23	från »Förskott å statsbidrag till
		fortsättningsskolor» Skolrådet i Tjällmo skoldistrikt	12,659: 08
		» » » »	7,595: 45
		* » Västra Eneby skoldistrikt	5,312: 25
		» » » »	8,853: 76 34,420: 53
1923	Maj 23	Omf. till »förskott å statsbidrag till fort-sättningsskolor» Den 30 dec. 1921 å titeln »Förskott å	34,714: 2 9

		dyrtidstillägg till folk- och småskolor», felaktigt uppdebiterat belopp av Kisa skolråd ersatt förskott för fortsättnings-
1924		skolor	696: —
Dec. 29	Styr. för Finspångs högre folkskola	4,400: —
1925	» 17	Skänninge kommunala mellanskola	5,800: —
1927	Fehr. 8	Norrköpings högre folkskola, omf. VIII
		N 11	8,700: —		0mf.sl/i21930
»	» »	Norrköpings högre folkskola, omf. VIII
		N. 11	8,800: —		Omf.sl/ul930
		Differens	1,733: 25	63,451: 54
		Statsbidrag till kommunala mellanskof.
1924	Aug. 16	Valdemarsviks kommunala mellanskola	den 3l/i 1923 omf. till VIII
			H 18	—: 9ö
		Dyrtidstillägg åt kommunala mellanskof.
1928	Febr. 4	Styr. för Valdemarsviks kom. mellanskola	dyrtidstillägg	3,300: —	Omf. ''J% 1929

— 43 —

Anordnings-	Utanordna! till	Förskotte	s		Anteckningar om vidtagna åtgärder för förskottets er-sättande m.m.
år	datum	art	belopp
1924	Aug. 16	Valdemarsviks kommunala mellanskola	den 31/i 1923 omf. till VIII
			H. 18	~	95
		Statsbidrag till fortsättningsskolor.
1925	Jan. 5	Skolrådet i Bjälbo skoldistrikt	statsbidrag	400	—
	» »	» i Horn »	d:o	600	—
»	» 8	» i Tåby »	d:o	200	—
»	Juli 16	» i Horn »	d:o	600	—
	» »	;> i Tåby »	d:o	200	—
	Dec. 30	Den 28 mars 1924 felaktigt uppdeb. be-
		lopp, omf. till »Förskott å dyrtidstillägg
		till folk- och småskolor»		14,375: —
	» »	Den 24 jan. samt 3 och 11 febr. 1921 fel-
		aktigt uppdeb. belopp, omf. till »För-
		skott å statsbidrag till folk- och små-
		skolor»		14,875	—
1926	Jan. 4	Skolrådet i Ringarums skoldistrikt	statsbidrag	1,700	—
»	Juli 15	» > » »	d:o	1,700	—
1928	Jan. 18	» » Svanshals »	d:o	400	—	15/u 1929 omf.
»	» 25	» » Kumla »	d:o	200	—	15/n 1929 omf.
		Kungl. Generaltullstyrelsen.
1926	Sept. 1	Lundsfelt, i Vikbolandets distrikt	rese- och traktamentser-
			sättning	21	—
			Summa	21: —
		Ersättning för arbete nied fastighetstaxe-
		ring för år 1928.
1928	April 21	Häradsskrivare H. Pravitz	förskott	200: -
»	» 27	» R. Winqwist	d:o 500: —
		7s 1928 omf. till II I. 2	200: —	300	—
	» 30	Häradsskrivare H. Pravitz	d:o	100	—
»	Maj 22	» »	d:o	100	—
»	» 23	» F. Winberg	d:o	500	—
			Summa	1,200	—

Bestyrkes. Linköpings landskontor den 31 december 1930.

På tjänstens vägnar:

E. STÅRCK.

— 44 —

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de] I, sid. 42, §11.

Till Konungen.

Genom remiss den 20 december 1930 anbefalld avgiva underdånigt utlåtande
över vad riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse
under §_ 11 anfört i fråga örn vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna,
får länsstyrelsen anföra.

Vad till en början angår ifrågavarande förskottsbetalningars natur, vill
länsstyrelsen erinra, att bos landsfiskaler och magistrater utestående förskottsmedel
redovisas i månadsräkningarna och följaktligen äro att anse
som statsmedel. Att dessa medel finnas hos redogörarna, innebär sålunda
endast, att en obetydlig del av den kassa, som för statsverkets räkning
eljest innestår i riksbanken å statsverkets giroräkning, överflyttats till
kassaförvaltare i orterna. Det synes länsstyrelsen synnerligen ändamålsenligt
att så skett, då härigenom de ersättningsberättigade utan större
omgång och utan att besvära länsstyrelserna kunna utbekomma dem tillkommande
belopp. För länsstyrelserna innebär systemet en väsentlig
lättnad, enär dels en förhandsgranskning av vissa räkningar, särskilt med
avseende å väglängder, kan göras av den utbetalande och dels denne kan
verkställa gemensam rekvisition å flera utbetalningsposter av samma slag.
Beträffande ersättningar till vittnen i brottmål, rättegångsbiträden åt
häktade, samt kostnader för värnpliktiges inställande till inskrivning eller
tjänstgöring befrias länsstyrelserna därjämte från vidtagande av åtgärder
för ersättningsbeloppens uttagande hos vederbörande ersättningsskvldige.
Med hänsyn till att utbetalningar av redogörare i stor utsträckning måste
göras, för vilka ersättning icke kan uttagas i avbidan på slutligt utslag
eller för vilkas ersättande handräckning måste begäras hos annan redogörare,
kunna förskottsmedlen ej vid budgetårsskiftet återbäras till länsstyrelsen.
Då det ej rimligen torde kunna begäras, att redogörare av
egna medel skall förskjuta belopp, som svarar mot nu nämnda utbetalningar,
föreligger alltså hinder för förskottens årliga redovisning. Revisorernas
uttalande, att nya förskott ej böra utlämnas innan de redan erhållna
blivit ersatta, giver vid handen, att nu angivna omständighet ej
beaktats. Förskotten böra, såsom i detta län praktiserats, få kvarstå orubbade,
något som icke hindrar att tid efter annan förskottsbeloppens skälighet
prövas.

Vad angår storleken av de hos redogörarna utestående förskotten får
länsstyrelsen till en början erinra, att revisorerna vid sin granskning
synas ha utgått från antagandet, att förskotten utlämnats allenast för
bestridande av vittnesersättning i brottmål och vissa andra mål. Detta
antagande är, åtminstone såvitt angår detta län, felaktigt, vilket torde
framgå av följande summariska översikt över olika slags utbetalningar ur
förskottsmedlen, för vilka landsfiskaler och magistrater i länet hos länsstyrelsen
under år 1930 begärt ersättning:

— 45 —

Ersättning till vittnen i brottmål och fri rättegång ........ kronor 4,500

» » rättgångsbiträden åt häktade .............. » 2,300

» för förundersökning .......................... » 2,300

» till nämndemän för tingsresor ................ » 1,300

» » fångförare ................................ » 3,100

» » fjärdingsmän för inställelse vid inskriv ningsförrättning

........................ » 1,300

» för telefonkostnader för landsfiskaler .......... » 2,000

» » resekostnader för d:o (utom vägsyner) ---- » 2,700

» » vägsynekostnader .......................... » 1,500

» » andra kostnader (huvudsakligen för värnpliktiga)
................................ » 500.

Det kunde visserligen ifrågasättas, örn icke särskilda förskott för nu angivna
slag av utgifter kunde utanordnas. Härigenom kunde visserligen
vissa slags förskott tidigare ersättas, men bleve en mycket vidlyftigare
förskottsredovisning i sådant fall erforderlig. Genom att gemensamt förskott
för skilda ändamål finnes, kan sammanlagda beloppet av förskotten
nedbringas åtskilligt, då behovet av medel för skilda ändamål är växlande
vid olika tider av året. Emellertid måste beloppet av förskottsmedlen
vara så stort, att icke varje större utgift — t. ex. för rättegångsbiträde!!
eller nämndemäns inställelse vid rannsakning —skall nödvändiggöra förstärkning
av förskottet för kortare eller längre tid. Länsstyrelsen vill
icke tro, att man med beaktande av dessa synpunkter kan finna de hos
redogörarna i detta län utestående förskotten för höga. Huruvida riksdagens
revisorers anmärkning mot förskottsbeloppen rikta sig mot detta
län synes ovisst, då länsstyrelsen icke i sin förskottsredogörelse lämnat
specifikation å titeln »Förskott till landsfiskaler och magistrater». Emellertid
får länsstyrelsen med anledning av anmärkningens allmänna avfattning
meddela, att av de den 1 juli 1930 hos landsfiskaler och magistrater
i länet utestående förskott utestodo hos landsfiskalen i Nässjö distrikt
1,200 kronor, hos envar av landsfiskalen i Sävsjö distrikt och magistraten
i Jönköping 1,000 kronor, hos landsfiskalen i Vetlanda distrikt
850 kronor, hos envar av landsfiskalerna i Tranås, Eksjö, Värnamo, Malmbäcks,
Långaryds, Unnaryds, Gislaveds och Reftele distrikt samt magistraten
i Eksjö 600 kronor, hos landsfiskalen i Aneby distrikt 400 kronor
samt hos envar av landsfiskalerna i Mo, Vista, Mariannelunds, Alseda,
Nye, Skillingaryds och Vrigstads distrikt samt magistraten i Gränna
300 kronor. Härjämte får länsstyrelsen dels erinra, att tingsställena i länets
domsagor äro belägna i Jönköping, Tranås, Eksjö, Vetlanda, Sävsjö,
Värnamo och Reftele, dels meddela, att av landsfiskalen i Nässjö distrikt,
som plägat utbetala vittneslöner till i Nässjö stad bosatta vittnen, vilka
avhörts vid tingsstället i Jönköping, för närvarande omkring 1,100 kronor,
utbetalats till vittnen och rättegångsbiträden i ännu icke slutligt avgjorda
mål.

Jönköping i landskontoret den 7 januari 1931.

TTnderdånigst:
C. MALMROTH.

Johnn Wallinder.

— 46 —

Länsstyrelsens i Kronobergs

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, §11.

Till herr statsrådet och chefen för kungl, socialdepartementet.

Genom skrivelse av den 20 nästlidne december har herr statsrådet och
chefen för kungl, socialdepartementet infordrat länsstyrelsens utlåtande
med anledning av en av riksdagens revisorer år 1930 i avgiven berättelse
framställd anmärkning ifråga örn vissa förskottsutbetalningar vid läns
styrelserna. Med anledning härav får länsstyrelsen vördsamt anföra
följande.

Av länsstyrelsens i Kronobergs län förteckning över den 30 juni 1930
utestående förskott, av vilken förteckning en bestyrkt avskrift här bifogas,
framgår, att av denna länsstyrelse utgivna förskott icke finnas utestående
sådana av äldre datum än den 2 juli 1929, dock med undantag av vissa
förskott, som utgivits för kostnader i och för kronans rättegång mot
Orrefors Bruks aktiebolag angående bättre rätt till vissa fastigheter. Anledningen
till att dessa sistberörda relativt gamla förskott ännu icke blivit
ersatta framgår av i förskottsförteckningens anmärkningskolumn
gjord anteckning.

Växjö, i landskontoret, den 7 januari 1931.

A. BESKOW.

WILHELM LANGE.

Bil.

Kronobergs län,

47 —

Förteckning över den 30 juni 1930 utestående förskott.

Anordnings-	Utanordna! till	Förskottets	Anteckningar om vidtagna åtgärder för förskottets

år	datnm		art	belopp	ersättande m. m.
		Arméförvaltningen.
1930	28A, ''%	J. A. Holmdahl m. fl.	Kostnader för hästuttag-		( Kvartalsräkning avgiven
			ning	65: 2 5	\den 30 juni 1930.
		Byggnadsstyrelsen. Enligt särskild redovis-			1 Ersättning begärd genom
		ning nr 2 till kungl.			•{länsstyrelsens särskilda skri-
		byggnadsstyrelsen		2,631: 51	(veise den 17 jani 1930.
		Enligt tillägg till särskild redovisning nr 2 till kungl, byggnadsstyrel-sen.		81: 90	f Ersättning begärd genom {länsstyrelsens skrivelse den! (30 jani 1930.
		Landsfiskaler och
		magistrater.
1929	7*	Landsfiskalen i Göteryds	Till bestridande av vissa
		distrikt	utgifter i tjänsten	247: 90
		Statskontoret.
1918	14/u	Forstmästaren, friherre	Kostnader i och för kro-
		Carl Rappe	nans rättegång mot Orrefors Bruks Aktie-bolag angående bättre rätt till vissa fastigheter	2,000: —	1 \| EnligtKnngl.Maj:ts tvenne särskilda beslnt den 17 jnli
		Andra förskotts-			1925 skulle ifrågavarande
		tagare.			kostnader anmälas till er-
1916 1922	272, s7e 7»	Extra lantmätaren C. Mohlin Distriktslantmätaren E. Jung	Kostnader i och för den under statskontoret omförmälda rättegång	443: 08 1,121: 40	sättande, när lagakraftvun-net utslag i rättegången före-Uåge. Sedan denna förutsätt-ning inträtt genom Kungl.
1923 1923	7i 27l2	Orrefors Bruks Aktiebolag Distriktslantmätaren E. Jung		1,459: 0 7 103: 9 4	Maj:ts dom den 29 novem-ber 1928, har länsstyrelsen uti underdånig skrivelse den
1924 1924	2‘/i 26/<	Orrefors Bruks Aktiebolag Landskamrerare!! W.		213: 51	26 mars 1929 till Kungl. Majit begärt ersättning för
Lange		15: 4 6	de förskotterade utgifterna.
1920	4/''io ''l
1922	27T }	f. Landskamreraren E. Ahl		827: 85
1924	,4/e 1
1925	’7»	» » E. Ahl	Kostnader för utarrende-	7,100: -
			ring av ecklesiastika bo-ställen
		Enligt särskild redovis-
		ning	Förskott å statsbidrag för	583: 4 6
			år 1930, anslutande sig till följande titlar i 1929 —1930 års riksstat en-ligt särskild förteckning		i 1 \|

Anordnings-		Förskottets		Anteckningar om vidtagna
		Utanordna! till			åtgärder för förskottets

år	datum		art	belopp	ersättande m. m.
1930	2A-l%	Skolrådet i Agunnaryds	VIII. H. 24	26,100: —
		skoldistrikt m. II.	VIII. I. 19	570,300: —
			VIII. I. 20 VIII. I. 37	61,260: — 52,830: —
			VIII. N. 11	215,530: —
1930	7/s	Lantbruksingenjörsassi-	Reselörskott	500: —
		stenten K. O. G. Hult-krantz
1930		e. Lantmätaren O. Sunn-	D:o	300: —
		qvist			( Den 13 juni 1930 skri-
1930	,a/«	Auditören Th. Hammar	Ersättning lör biträde åt straffånge	25: —	1 velse till magistraten i Göte-bborg för indrivning av be-loppet.
		Förskott att hos Kungl.
		Majit anmälas till
		ersättande.
1929	ls/s	Sveriges Riksbank	Kungl. Maj:t och Kronan
			ådömd ersättning för rättegångskostnader i mål om bättre rätt till
			skogsavkastning från biskopssätet Östrabo	10,600: —
			Summa	954,338: SS

Växjö, i landskontoret, den 30 juni 1930.

På tjänstens vägnar:
Per Malmer.

Länsstyrelsens i Kalmar
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 december 1930 anbefalld att avgiva utlåtande
över Riksdagens revisorers uttalande angående länsstyrelsernas utbetalning
av förskott till magistrater och landsfiskaler samt redovisning av
sådana förskott, får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Summan av de härstädes till magistrater och landsfiskaler under vart
och ett av de fem sistförflutna budgetåren utbetalta förskott samt i vad
mån dessa redovisats framgår av följande tablå:

1924— 1925 utbetalts kr. 4,200: —

1925— 1926 » » 5,200: —

1926— 1927 » » 4,600: —

1928— 1929 » » 6,300: —

1929— 1930 » » 5,500: —

Oersatt vid årets slut kr. 1,000: —

» » » » » 1,406: so

» » » » » 1,300: -—■

» » » » » 1,100: —

» 300: —.

— 49 —

De vid utgången av budgetåren 1924/1925, 1926/1927 och 1927/1928 balanserade
förskotten ersattes inom en å två månader efter de respektive årens
utgång. De vid slutet av budgetåret 1925/1926 oersatta förskottsmedlen
avsågo vittnesersättningar i ett enda, vid Ölands Norra mots häradsrätt
anhängig! mål, och var målet ej i det skick, att kontant redovisning av
förskottet kunde före budgetårets utgång lämnas. Vad slutligen angår det
vid utgången av budgetåret 1929/1930 oersatta förskottet, så hade detta
utanordnats så sent som den 13 maj 1930.

Magistraterna i Kalmar och Västervik ha vardera erhållit 500 kronor i
förskott. De övriga magistraterna ha icke begagnat sig av rättigheten
till att utbekomma förskott. Enahanda är förhållandet med några
av landsfiskalerna, vilka med hänsyn till det med förskottets
redovisande förenade besvär föredragit att av egna medel förskjuta vittnesersättningar
m. m. En var av de övriga landsfiskalerna ha bekommit
300 kronor vardera såsom ett lämpligt ansett förskott. Under de fem senaste
åren har dock, på grund av vittnesersättningarnas storlek i enstaka
mål, i tre fall förskott till högre belopp än 300 kronor måst utanordnas till
vederbörande landsfiskaler — det ena fallet rörde ovannämnda vid Ölands
Norra mots häradsrätt handlagda mål —, men har i dessa fall ej utanordnats
större belopp än som visats erforderligt, och hava förskotten redovisats,
så snart omständigheterna det tillåtit.

Något nytt förskott har icke utlämnats, förrän förut bekommet förskott
redovisats.

Av det nu anförda bör tydligt framgå, att någon anmärkning mot utbetalningen
och redovisningen av förskott till magistrater och landsfiskaler
här i länet icke rimligen kan göras.

Kalmar i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

JOHN FALK.

ALBERT LILJA.

Länsstyrelsens i Gotlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till kungl, socialdepartementet.

Jämlikt remisskrivelse den 20 nästlidne december anbefalld till socialdepartementet
inkomma med utlåtande i anledning av riksdagens senast
församlade revisorers uttalande (§ 11) rörande vissa förskottsutbetalningar
vid länsstyrelserna får Kungl. Maj:ts befallningshavande härmed överlämna
och som eget yttrande åberopa en av föredraganden upprättad promemoria
i ärendet.

Visby i landskontoret den 7 januari 1931.

A. E. RODHE.

GUSTAF MELIN.

4 — Rev-bernitelse anil. statsverket för dr 1930. III.

— 50 —

Bil.

Kongl. MaJ:ts befallningshavandes
i Gotlands ian

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

P. M.

i anledning av kungl, socialdepartementets remisskrivelse den 20 december
angående vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna.

De till länets sex landsfiskaler, landsfogden och magistraten i Visby utbetalda
förskott för vittneskostnaders bestridande hava uppgått till följande
belopp under senare åren:

den	3%	1923 kronor	1,132	48 fördelade	å	5	olika förskottstagare
»	»	1924	»	350	— »	»	2	»	»
»	»	1925	»	772	4 6 »	»	4	»	»
»	»	1926	»	1,100	- »	»	4	»	»
»	»	1927	»	1,050	- »	»	5	»	»
	»	1928	»	1,500	- »	»	8	»	»
»	»	1929	»	750	- »	»	3	»	»
»	»	1930	»	1,950	- »	»	6	»	»
De den	3% 1930 utestående förskotten fördela sig	sålunda:

Utbetalningsdag

1929 juli 2 landsfiskalen i Hemse distrikt............................ kronor 150

» » 12 landsfiskalen i Visby distrikt ............................ » 500

» nov. 11 landsfogden i länet ............................................... » 200

1930 jan. 18 landsfiskalen i Hemse distrikt ............................ » 600

(»uppvaktande» landsfiskal för södra häradet)

» maj 22 magistraten i Visby ................................................ » 200

» juni 12 landsfiskalen i Slite distrikt ................................ » 300

Summa kronor 1,950.

Av ovanstående specifikation framgår, att samtliga den 30 juni 1930
utestående förskott hava utanordnats under budgetåret 1929/1930 och förty
tidigare förskott då hunnit bliva redovisade.

Förskottsbeloppen kunna icke anses för höga.

Länsstyrelsen har städse haft sin uppmärksamhet riktad på att dylika
förskott bliva inom rimlig tid redovisade. Påminnelser härom — skriftliga
eller muntliga — hava vid ett flertal tillfällen gjorts hos vederbörande
förskottstagare.

Det må härvid erinras örn att redovisningen av dylika förskott ej sällan1
fördröjas på grund av nödvändigt avvaktande av domstols slutliga beslut
angående vittneskostnadernas gäldande. Sådant avvaktande kan stundom
komma att omfatta en tid av flera år. Vid sådant förhållande måste förskott
alltid i viss mån vara utestående, då det ej torde kunna påkallas, att
en förskottstagare skall behöva anlita egna medel för avlämnande av tidigare
redovisning av i tjänsten bestridda utgifter. Av denna anledning
Ilar också i en av riksräkenskapsverket i skrivelse den 20 juli 1928 gjord
anvisning att till landsfiskaler och magistrater utgivna förskott böra redovisas
under löpande budgetår ej ansetts obetingat kunna föranleda order

— 51

från länsstyrelsen till vederbörande förskottstagare om redovisning å viss
dag av uppburna förskott för bestridande av ersättningar till vittnen i
brottmål m. m. Förnyelse under budgetåret av förskott har däremot i
förekommande fall verkställts.

Gotlands läns landskontor den 7 januari 1931.

På tjänstens vägnar:

Gustaf Melin.

Länsstyrelsens i Blekinge
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 december 1930 anmodad att i anledning av
riksdagens revisorers anmärkning mot vissa förskottsutbetalningar vid
länsstyrelserna avgiva utlåtande får länsstyrelsen i underdånighet anföra
följande.

Revisorerna göra gällande, att, då förskott av länsstyrelse utlämnas för
vissa utgifters bestridande, länsstyrelsen bör tillse, att dylikt förskott så
fort ske kan redovisas. Så snart det gäller tjänsteman, som rekvirerat förskott
för omkostnader vid egna tjänsteresor, brukar länsstyrelsen alltid
förfara på det sätt, att vid utanordning av vederbörandes resekostnadsersättningar
enligt insända reseräkningar bekommet förskott i första hand
ersättes genom omför ing och endast eventuellt överskott kontant utanordnas.
Vad åter angår magistraters och landsfiskalers förskott för utbetalning
av vittnesersättningar, advokatarvoden, fångforslingskostnader
m. m., har länsstyrelsen icke ansett sig kunna förfara på samma sätt, då
nämnda myndigheter omöjligen kunna begära ersättning eller anordning
för alla vid visst tillfälle inneliggande kostnadsräkningar, som av dem
torskotterats. I alla brottmål måste nämligen utdömda ersättningar utbetalas
genast eller strax efter målets handläggning vid domstolen, men
vederbörande landsfiskal eller magistratstjänsteman kan, först sedan målet
vunnit laga kraft och härom anskaffats bevis, vidtaga åtgärder för att
få förskjutna beloppen ersatta. Då länsstyrelsen i regel lämnat landsfiskalerna
ett förskott av 500 kronor, har länsstyrelsen ansett detta belopp
ungefär motsvara inneliggande förskotterade räkningar och därför kontant
utanordnat ersättningar för insända kostnadsräkningar. Vid många
vidlyftigare och längre tids handläggning krävande brottmål hava kostnaderna
av ifrågavarande slag ofta överskridit landsfiskalens förskott,
varför ytterligare förskott måst utlämnas, men har dylikt förskott brukat
indragas, så fort ifrågavarande mål slutligt avgjorts och kostnaderna ifråga
ersatts. .

Till landsfiskalerna i de två största distrikten och magistraterna i Karlskrona
och Karlshamn har länsstyrelsen efter noggrann prövning funnit
större förskott erforderliga. Det skulle kunna ifrågasättas, något som

— 52

också synes ske vid vissa länsstyrelser, att förskotten indrivas före budgetårets
utgång, men Ilar länsstyrelsen icke ansett riktigt eller lämpligt
att låta tjänstemannen, låt vara endast under några dagar, av egna medel
förskjuta för statsverket utbetalda ersättningar till kanske ganska avsevärda
belopp. Vad som möjligen kunde åtgöras härutinnan vore, att förskottstagarna
ålades att före juni månads utgång redovisa förskotten på
det sättet, att de insände förteckningar över inneliggande räkningars belopp
och inlevererade det belopp, varmed bekomna förskottet överskrede
ifrågavarande räkningars slutsumma.

Slutligen får länsstyrelsen påpeka, att vid landsfogdens inventeringar
hos magistrater och landsfiskaler i länet framgått, att i regel större delen
av förskotten varit använda till likviderande av inneliggande räkningar,
och detta även när förskottsbeloppet kontant i sin helhet redovisats enligt
inventeringsinstrumentet.

Karlskrona i landskontoret den 7 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

ERIK WESTERLUND. GUSTAF GYLLENKROK.

Länsstyrelsens i Kristianstads
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Genom remiss den 20 december 1930 har länsstyrelsen anbefallts avgiva
utlåtande i anledning av vad riksdagens senaste församlade revisorer an
fört i sin berättelse beträffande vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna,
och får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet anföra
följande.

Enligt Kristianstads läns förskottsredogörelse för budgetåret 1929/1930
balanserade vid budgetårets utgång såsom oersatt ett förskottsbelopp av
1,481,887 kronor 65 öre. Härav har under budgetåret 1930/1931 ersatts tillhopa
23,295 kronor 81 öre, och balanserade vid 1930 års slut 1,458,591 kronor
84 öre, vilket belopp fördelar sig sålunda:

Förskott till lärareavlöningar ........................ kronor 1,455,955:_

» » magistrater och förste notarier för be stridande

av kostnader enligt lagen örn

fri rättegång den 19 juni 1919.......... » 7ll: 42

» för ecklesiastika löneboställen ............ » 825:42

Reseförskott ........................................ » 1,100:_

Summa kronor 1,458,591: 84.

De utbetalda förskotten till lärareavlöningar avse 1930 års förra hälft och
komma att författningsenligt avföras å vederbörande utgiftstitlar vid slut -

— 53 —

lig utanordning av statsbidrag m. m. för sagda år. Förskotten för bestridande
av kostnader enligt lagen om fri rättegång redovisas av vederbörande
medelsförvaltare innevarande januari månad. De balanserade förskotten
för ecklesiastika löneboställen inom länet komma likaledes att ersättas
vid utanordnande av inflytande arrendemedel instundande april
månad. De ännu oredovisade reseförskotten hava av länsstyrelsen utbetalats
den 6 och 17 juni 1930.

Det förskottshelopp av 3,172 kronor 74 öre, som finnes balanserat i länsstyrelsens
förskottsredogörelse för budgetåret 1929/1930, avseende till magistrater
och landsfiskaler inom länet utanordnade förskott för utbetalande
av ersättningar till vittnen i brottmål och vissa andra mål, har av
vederbörande blivit slutligen ersatt den 30 augusti 1930.

Länsstyrelsen har städse vinnlagt sig örn att äldre förskott icke någon
längre tid förbliva oersatta, och äro de äldsta förskott, som för närvarande
finnas balanserade i länsstyrelsens räkenskaper, av länsstyrelsen utanordnade
den 21 juni 1929. Vid beviljandet av förskott brukar länsstyrelsen
noggrant pröva det föreliggande förskottsbehovet, och utlämnas icke
några nya förskott av länsstyrelsen, innan redan erhållna blivit av vederbörande
redovisade.

Kristianstad i landskontoret den 7 januari 1931.

Underdånigst:

JOH. NILSSON.

RICHARD LUNDBERG.

Länsstyrelsens i Malmöhus
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, §11.

Till kungl, socialdepartementet.

Jämlikt remiss den 20 december 1930 har länsstyrelsen att avgiva utlåtande
med anledning av vad riksdagens revisorer anmärkt angående vissa
förskottsutbetalningar vid länsstyrelsen; och får länsstyrelsen härmed
anföra följande.

De förskott, som av denna länsstyrelse i anmärkta avseende lämnats,
hava i förhållande till länets omfattning varit av ganska ringa omfattning
och torde få anses hava varit för ändamålet erforderliga.

Beträffande de från budgetåret 1929/1930 balanserade förskotten, tillsammans
3,744 kronor 10 öre, får länsstyrelsen meddela, att detta belopp er
satts omedelbart efter ingången av budgetåret 1930/1931, nämligen med
1,444 kronor 10 öre den 1 och 2,300 kronor den 2 juli 1930.

Vad revisorerna i föreliggande fråga haft att anföra synes alltså för
detta läns vidkommande icke böra till någon åtgärd föranleda.

Malmö i landskontoret den 5 januari 1931.

G. V. EISERMAN.

A. ADLElt

— 54 —

Länsstyrelsens i Hallands

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § IX.

Till Konungen.

Genom remiss den 20 nästlidne december har länsstyrelsen anmodats avgiva
utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
anfört i § 11 av sin berättelse rörande vissa förskottsutbetalningar till
magistrater och landsfiskaler; och får länsstyrelsen med anledning härav
anföra följande.

Av statsrevisorernas utredning framgår att vad Hallands län beträffar
utbetalts dylika förskott med ett sammanlagt belopp av 7,100 kronor.
Detta belopp fördelar sig på följande sätt:

Landsfiskalen i Skottorps distrikt .......................... kronor 500

» i Laholms » » 500

» i Halmstads » » 1,000

» i Årstads » » 500

» i Ullareds » » 500

» i Viske » » 300

» i Fjärås » » 500

» i Kungsbacka » » 1,000

Magistraten i Laholm .................................. » 200

» i Halmstad ................................ » 1,000

» i Varberg ..........................,....... » 500

» i Kungsbacka .............................. » 600

Summa kronor 7,100.

Samma utredning visar därjämte att inom Hallands län utestod oersatt
vid utgången av budgetåret 1929/1930 ett belopp av 1,500 kronor, vilket

fördelar sig på följande sätt:

Landsfiskalen i Laholms distrikt .......................... kronor 500

» i Ullareds » » 500

» i Fjärås » » 500

Summa kronor 1,500.

Såsom framgår av dessa specifikationer kunna de under budgetåret utbetalda
förskotten eller de vid budgetårets utgång utestående förskotten
icke anses vara höga. Av de vid budgetårets slut utestående förskotten
hava de hos landsfiskalerna i Laholms och Ullareds distrikt utestående
förskotten i räkenskaperna bokförts såsom ersatta den 1 juli 1930 och det
hos landsfiskalen i Fjärås distrikt utestående bokförts såsom ersatt den
4 i samma månad. De två förstnämnda förskotten hava av landsfiskalerna
före budgetårets utgång ersatts över postgirokonto, ehuru reversalen på
grund av omgången över nämnda konto icke kommit länsstyrelsen tillhanda
förrän den 1 juli.

Härav torde framgå, att länsstyrelsen i Hallands län icke låtit någon
försummelse komma sig till last med avseende å till magistrater och landsfiskaler
utbetalda förskott.

Halmstads slott i landskontoret den 7 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL MÖRNER.

BIRGER KARLBERG.

— 55 —

Länsstyrelsens i Göteborgs

och Bohus län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, §11.

Till Konuiigen.

Genom nådig remiss den 20 dennes har Eders Kungl. Majlis befallningsningsha
vandes utlåtande infordrats i anledning av vad riksdagens revisorer
i sin granskningsberättelse under § 11 anfört ifråga örn vissa ior skottsutbetalningar

vid länsstyrelserna. , 1

Revisorerna hava funnit de bos vissa magistrater och landsfiskaler utestående
förskotten väl höga samt framhållit vikten av att vid beviljandet
av förskott en noggrann prövning av det föreliggande förskottsbehovet
äger rum och att nya förskott icke utlämnas, innan de redan erhållna blivit
redovisade. , , . 1 ... ...

I revisorernas sammanställning av förskottsbeloppen i de olika lanea
upptages för Göteborgs och Bohus län en summa oersatta förskott den
30 juni 1930 av 34,383 kronor 34 öre.

Till en början får Eders Kungl. Maj:ts befallmngshavande meddela,
att med ifrågavarande förskottsmedel bestridas utgifter av mångå olika
slag, såsom till vittnesersättningar, rättegångsbiträden, vägsynekostnader,

polisresor m. m. .. . .... , .„ , _

Eders Kungl. Maj:ts befallningskavande vill hänvisa till bifogade specifikation
av summan samt meddela, att av beloppen redan under maj manad
1930 ersatts 3,899 kronor 90 öre, som dock innestått i landskontorets
räkenskaper å titel deponerade kronouppbörds- m. fl. medel och torst under
budgetåret 1930/1931 genom omföring ersatts förskottskontot. Pa samma
sätt har under september månad 1930 ett belopp av ytterligare 400 kronoi
ersatts. För närvarande utestå sålunda 30,083 kronor 44 öre.

I specifikationen angivas de dagar, då förskottsbeloppen lörsta gången
utbetalats. Hela summan 34,383 kronor 34 öre har emellertid efter riksräkenskapsverkets
på sin tid därom uttalade önskemal — genom omföringsanordning,
senast den 29 juni 1929, blivit ersatt med nya förskott,
som i sålunda förnyad form påförts vederbörande till redovisning. Da
förskotten sålunda i verkligheten, örn än icke formellt, kvarsta såsom oersatta
och »stående» sedan flera år tillbaka, anser sig Eders Kungl. Majrts
befallningshavande behöva förklara den uppfattning, som föranleder sa

dant förhållande. „ . m -

I medelsförvaltningsförordningen av den 21 december 1917 ^ 4 morn. o
förutsättes, att landsfiskaler och magistrater tillhandahallas nödiga förskott
för bestridande av allmänna utgifter. A

Att förskotten användas för sitt avsedda ändamål och behörigen redovisas,
kontrolleras bland annat vid de inventeringar, som en ligt gillande
föreskrifter en gång årligen, stundom oftare, hos landsfiskalerna och en
del magistrater verkställas av landsfogden. I inventermgsprotokollen intages
uppgift om beloppet av de utgifter, som vederbörande bestritt med
förskottsmedlen. Med ledning av dessa uppgifter saint sammanställning
av alla de utgifter, vilka av vederbörande under ett helt ar anmälts till
ersättande av länsstyrelsen, herodes Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
möjlighet att bedöma, att förskottet icke kvarstår till (»nödigt

— 50 —

.stort belopp och kail — på sätt enligt specifikationen även skett —• dä
anledning därtill linnes återfordra, vad som anses skäligt. I månadsräknmgarna
lämna landsfiskaler och magistrater månatligen redovisning
lör ifrågavarande förskottsmedel och påföra sig därvid förskottsbeloppet i
sm helhet till redovisning.

Att döma av uppgifterna i revisorernas sammanställning uppgå förskotten
i en del län till förhållandevis små belopp, vilket torde förklaras
därmed, att vederbörande tvingas att kontant ersätta förskott före ett budgetårs
slut.

Edeis Kungl. Maj:ts befallningskavande vill dock förmena, att det icke
med fog kan begäras, att t. ex. landsfiskal skall före ett budgetårs slut
kontant, till länsstyrelsen återleverera bekommet förskott enbart för att
sådant icke skall behöva balanseras såsom oersatt i länsstvrelsens räkenskaper
vid övergången till nytt budgetår. Om så påfordrades, skulle landsfiskal
nödgas att av egna privata tillgångar likvidera räkningar rörande
exempelvis ersättning till vittnen eller rättegångsbiträden i brottmål. Vid
varje tid av året torde sådana inneligga hos landsfiskalen i avvaktan på
komplettering med bevis örn vidtagna åtgärder för beloppets ersättande
av enskild betalningsskyldig. Först efter sådan komplettering kunna nämligen
räkningarna slutligt ersättas av länsstyrelsen eller av enskild person.
Landsfiskalernas löneförmåner äro icke så tillmätta, att de kunna
förutsättas lämna möjlighet till dylikt förlag för tjänstekassan, varför måhända
i stället den utvägen i många fall av tjänstinnehavarna skulle väljas,
att räkningarna betalades eller förskottet ersattes med inneliggande,
indrivna utskylder till stat eller kommun. Detta innebure dock en sammanblandning
av i tjänsten omhänderhavda medel, varemot allvarliga
betänkligheter måste uttalas. Det måste synas staten ovärdigt att bringa
vederbörande därhän, att sådant lån av andras medel framstår som enda
utväg.

.Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande finner det sålunda icke vare
sig ur redovisnings- eller kontrollsynpunkt erforderligt eller med hänsyn
till konsekvenserna lämpligt att påfordra kontant ersättning före budgetarets
slut av föievarande förskott i sin helhet, och då en återleverering
av de mindre delar av förskottsmedlen, som vederbörande kunna hava inneliggande
i kassan vid budgetårsskiftet, näppeligen lärer vara i något
avseende av betydelse, synes det Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
ofrånkomligt, att förskotten ifråga bliva på visst sätt stående, så att de
balanseras från ett år till ett annat.

Då enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening vederbörande
förskottstagare med beloppen endast beretts möjlighet att bestrida
utgifter i och för tjänsten samt statsverkets intresse genom förfarandet
icke lärer vara eftersatt, anser Eders Kungl. Mairts befallningshavande
revisorernas uttalande i ämnet icke ägnat att påkalla någon åtgärd för
ändrad ordning av berörda förskottsredovisning.

Göteborg, i landskontoret, den 29 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

BIRGER GILLNER.

OSVALD LINDOW.

— 57 —

Bil.

Göteborgs och Bohus län.

Sammandrag å den 30 juni 1930 balanserade förskott till nedannämnda landsfiskaler
och magistrater för allmänna utgifters bestridande.

Förskottstagare	Förskott, utestående den 30/6 1 9 30, Ilar utgivits första gången	Genom omföring den 29/e 1929 ersatt oell ut-an ordnat	Ersatt förskott	Icke er-satt be-lopp av förskottet den "/12 1930
den	kronor \|	summa	den	kronor
Landsfiskalen i
Fässbergs distrikt-..	1920 19/i	800	—
»	»	1927 23/i2	700	—	1,500: —	1,500: —	1930 33Ju	300: —	1,200: —
Askims	»	1918 27i	799	90
	»	1926 16/io	700	—	1,499: 90	1,499: 90	1930 29/i2	299: 90	1,200:-
Sävedals	»	1918 22/i	300	—
»	»	1919 ’/a	300	—
	»	1926 ''lii	400	—	1,000: -	1,000: —	1930 22/is	500: —	500: -
Hisings	» ...	1918 22/i	500	-
»	»	1920 6/t	500	—
T»	»	1921 nh	800	—	1,800: —	1,800: —	1930 29/is	1,000: —	800: —
Inlands Södra	»	1918 22/>	150	—
» »		1918 23/4	450	—
» »		1922 13l ii	400	—	1,000: -	1,000: —			1,000: —
» Norra	»	1918 22/>	300	—
> »	»	1920 27/,	500	—
» »	»	1928 Vii	500	—	1,300: -	1,300: —	1930 "/12	300: —	1,000: —
» Torpe		1918 22/i	300	—
» »	»	1920 2,/2	500	—	800: —	800: —			800: —
» Fräkne	»	1920 19/i			1,300: —	1,300: —	1930 "/12	500:-	800: —
Orusts Östra	»	1918 22/i	400	—
» »	»	1918 18/u>	200	—
» »	» ...	1928 “/a	400	—	1,000: -	1,000: —			1,000: —
» Västra	»	1918 22/i	800	—
» »	»	1919 7n	600	—	1,400: —	1,400: -	1930 29/i2	600: —	800: —
Tjörns	»	1918 2ä/i	800	—
»	»	1924 l/u	400	—	1,200: —	1,200: —	1930 "/12	400: —	800: —
Lane	»	1920 u/i	500	—
»	»	1926 8/n	300	—	8C0: —	800: —			800: —
Sotenäs	»	19 1 8 22/.	30(	—
»		1918 6/o	500	—	800: —	800:-			800: —
Kungshamns	»	1918 22/i	300	—
»	»	1918 *•/»	103	44
»	»	1919 3/io	500	—	903: 4 4	903: 4 4			903: 44
Stångenäs	»	1920 19/i			1,500: -	1,500: —			1,500:-
Tunge	y>	1920 19/i			1,000: —	1,000: —			1,000: -
Sörbygdens		1918 22/i	500	—
»	»	1918 4/u	500		1,000:-	1,000: —			1,000: —
Vette		1918 22/i	800	—
»		1918 7n	500	—	1,300: —	1,300: —			1,300: -
Kville	»	19 1 8 22/x	300	—
»	''>	1919 6/is	500	—	800:-	800: —			800: —
Tanums	y>	1918 22/.	300	—
»	»	1918 23/s	300	—

— 58 —

Förskottstagare	Förskott, utestående den 30/e 1930, har utgivits första gången	Genom omföring den 28/e 1929 ersatt och ut-anordna!	Ersatt förskott	Icke er-satt be-lopp av förskottet
den	kronor	summa	den	kronor	den **/u 1930
Tanums distrikt...	1919 S9/s	400
» »	1926 ls/9	400	—	1,400: —	1,400: —	1930 30/9	400: —	1,000: —
Bullarens »	1918 22/i	300	—
» »	1925 16/a	300	—	600: —	600: —			600: —
Magistraten i
Göteborg (rest) .........	1920 27/2	1,000	—
» ..................	1924 18/is	1,000	—
» ..................	1926 so/9 2,000	—
» ..................	1927 !2/i2	2,000	-	6,000: —	6,000: —			6,000: —
Marstrand ...............	1917 22/s	100	—
» ...............	1922 23/9	100	—	200: —	200: —			200: —
Uddevalla..................	1919 17/i			1,600: -	1,600: —			1,600: —
Strömstad ...............	1919 17/i	1,300	—
» ..........	1921 14/u	700	—	2,000: —	2,000: —			2,000: —
Lysekil.....................	1920 17/i			680: —	680: —			6H0: —
Summa kronor	\| 34,383: 34	34,383: 34		4,299: 90	30,083: 4 4

Länsstyrelsens i Älvsborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till kungl, socialdepartementet.

I anledning av remiss den 20 december 1930 å riksdagens revisorers uttalande
rörande av länsstyrelserna till magistrater och landsfiskaler utbetalade
tjänsteförskott får länsstyrelsen anföra följande.

Revisorerna hava till en början funnit de hos vissa magistrater och
landsfiskaler i riket den 30 juni 1930 utestående förskotten väl höga. 1
anledning härav får länsstyrelsen beträffande detta län meddela, att, då
landsfiskalerna vid kronofogdarnas indragning år 1918 övertogo dessas
åligganden i fråga om utbetalning av vittnesersättningar m. m., varje
landsfiskal i länet erhöll ett tjänsteförskott å 500 kronor för dylika utbetalningar.
Länsstyrelsen fann emellertid redan inom ett år, att detta förskott
för flertalet landsfiskaler var alltför lågt tilltaget, vadan det till en
början utökades med belopp, varierande mellan 200 och 500 kronor för
olika distrikt. Under de följande åren, då utbetalningar för nya ändamål
tillkommit, hava beloppen för åtskilliga distrikt måst ytterligare ökas, så
att de förskott, som för närvarande innehavas av 27 landsfiskaler, tillhopa
belöpa sig till 39,500 kronor. Av länets magistrater innehava de i Ulricehamn
och Amål förskott å respektive 700 och 600 kronor. Slutligen har
kronokassören i Vänersborg under senaste budgetår haft ett förskott å
3,000 kronor, vars storlek betingats av utbetalda ersättningar åt rättegångsbiträden
och vittnen i ett vidlyftigt brottmål. — Länsstyrelsen anser
för sin del, att samtliga ifrågavarande förskott icke för närvarande kunna
minskas.

— 59 —

I kontrollsyfte har å landskontoret alltifrån år 1918 förts kortregister
över till landsfiskaler och magistrater utbetalda förskott; och äro korten
så uppställda, att vederbörande förskottstagares mellanhavande med länsstyrelsen
vid varje tidpunkt omedelbart kan utläsas. Genom detta system
kan lätt utrönas, huruvida en reduktion av ett visst förskott bör företagas.

Revisorerna hava därjämte uttalat, att nya förskott icke böra utlämnas,
innan de redan erhållna blivit redovisade. I anledning härav får länsstyrelsen
meddela, att vederbörande förskottstagare här i länet hava att
omedelbart före budgetårets utgång till länsstyrelsen insända redovisning
å, särskilda av landskontoret tillhandahållna blanketter av det utseende,
som härvid fogade bilaga utvisar. Därvid skola till granskning företes
alla hos förskottstagaren inneliggande kvittenser, för vilka han ännu
icke hos länsstyrelsen begärt likvid. Det belopp, som icke kan redovisas
genom sålunda'' företedda kvittenser eller hos länsstyrelsen inneliggande
ersättningsrekvisitioner eller till andra myndigheter avlåtna handräckningsskrivelser
med bifogade kvittenser måste vid redovisningens avgivande
kontant inbetalas. Den summa, 19,900 kronor 32 öre, som i revisorernas
sammanställning för detta län återfinnes såsom oersatt vid budgetårets
utgång, utgöres alltså i sin helhet av belopp, som belöpa på dylika
i samband med redovisningen företedda verifikationer. Först efter det
ifrågavarande redovisning granskats och godkänts utbetalas nytt förskott.

Vänersborg i landskontoret den 5 januari 1931.

AXEL von SNEIDERN.

CARL MALM.

Bil.

.........stad landsfiskalsdistrikl.

Redovisning över förskottsmedel.

Debet:

Av länsstyrelsen bekomna förskottsmedel...............

................. kr.

Summa kronor:

Kredit:

Till Länsstyrelsen insända rekvisitions förslag, för vilka likvid ej erhållits
(specifikation å omstående sida).......................................

Till vederbörande handräcknings- m. fl. myndigheter översända kvittenser
(specifikation å omstående sida)....................................

Hos undertecknad inneliggande kvittenser (specifikation å omstående

sida) ..................................................................................

Kontant i kassan .....................................................................

kr. ...........................

kr.1...........................

kr. ..........................

• kr.

kr.

Summa kronor: ..........................

den..................... 192--

Redovisningen åtföljes av tre tabeller för specificering av detta sammandrags kreditposter.

1 Detta belopp redovisas kontant till länsstyrelsen.

— 60

Länsstyrelsens i Skaraborgs

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Uti nådig remiss den 20 sistlidne december anbefalld avgiva utlåtande i
anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse
under § 11 anfört ifråga örn vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna
får länsstyrelsen i underdånighet meddela, att samtliga de i revisorernas
berättelse omförmälda, hos landsfiskaler och magistrater i länet
den 1 juli 1929 utestående tjänsteförskott örn tillhopa 29,195 kronor, vilka
utanordnats den 25 juni 1929, redovisats före den 30 juni 1930. Länsstyrelsen
tillser alltid, att utlämnade förskott såvitt möjligt redovisas före budgetårets
utgång. Beträffande vissa befattningshavare, vilka hava utgifter
som icke omedelbart kunna avföras å vederbörande anslag, låter sig detta
emellertid icke alltid göra utan måste förskott i enstaka fall överbalanseras
till kommande budgetår. De nu bos landsfiskaler och magistrater
utestående förskotten, vilka såsom framgår av länsstyrelsens vid huvudboken
för budgetåret 1929/1930 fogade förskottsredogörelse utanordnats
den 17, 18 och 26 juni 1930, komma att indrivas före den 30 juni 1931. Beträffande
förskottens storlek hava dessa efter noggrann prövning avpassats
efter varje distrikts behov.

På grund av vad sålunda anförts får länsstyrelsen i underdånighet hemställa,
att revisorernas berättelse i denna del icke måtte föranleda till någon
Eders Kungl. Maj:ts åtgärd beträffande detta län.

Mariestad i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL EKMAN.

NILS ÅHGREN.

Länsstyrelsens i Värmlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 20 december 1930 anbefalld inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört under § 11
i deras berättelse angående vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna
får Eders Kungl. Majrts befallningshavande i underdånighet anföra
följande.

Revisorernas anmärkning i förevarande hänseende torde icke i väsentlig
grad avse Värmlands län. Såsom framgår av närslutna utdrag av

— 61 —

Eders Kungl. Maurts befallningsha vandes balanslängd, över utlämnade
förskott kvarstodo den 30 juni 1930 allenast fyra dylika förskott till ett
sammanlagt belopp av 3,850 kronor, av vilka det äldsta å 800 kronor, som
utanordnats först den 11 november 1929, redovisats redan den 1 juli 1930
samt ett annat till belopp av 1,000 kronor redovisats den 21 november 1930.
De två övriga förskotten å sammanlagt 2,050 kronor hade av särskild anledning
måst utanordnas endast några dagar före budgetårets utgång.

De under budgetåret utanordnade förskotten kunna måhända synas tillsammans
höga. Från ifrågavarande förskott hava emellertid bestritts
kostnader jämväl för, bland annat, transporter av fångar och tredskande
värnpliktiga, för vägsyner, polisundersökningar samt nämndemäns inställelse
vid urtima ting.

Genom att vederbörande landsfiskaler och magistrater få förskjuta sådana
kostnader och sedan på en gång rekvirera ersättningar därför, besparas
icke oväsentligt arbete hos länsstyrelsen. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
plägar å andra sidan vara angelägen örn, att förskotten
i allmänhet icke få utestå längre tid.

Karlstad i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

ERNST STRIDSBERG. GUSTAF HEINTZ.

Bil.

Transund. * 11

Förteckning över den 30 juni 1930 utestående förskott.

1929.

1930.

Förskott till landsfiskaler och magistrater.

11/11 Landsfiskalen i Årjängs distrikt ........ 800: — ers.

25/6 Magistraten i Kristinehamn ................ 950: —

26/6 Landsfiskalen i Kristinehamns distrikt 1,100: —

3% Magistraten i Karlstad (omföring) 1,000:— ers.

Kronor 3,850: —

V, 1930
21/n 1930

— 62 —

Länsstyrelsens i Örebro län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till Konungen.

Genom nådig resolution den 20 december 1930 anbefalld att före den 8
januari 1931 inkomma med utlåtande i anledning av riksdagens revisorers
under § 11 framställda erinringar i fråga örn redovisning av till magistrater
och landsfiskaler utlämnade förskott för utbetalande av vittnesersättningar
till vittnen i brottmål och vissa andra mål, får länsstyrelsen i
underdånighet anföra följande.

Det till budgetåret 1930/1931 balanserade oersatta förskottsbeloppet utgör
3,953 kronor 69 öre och fördelar sig på olika förskottstagare sålunda:

landsfiskalen i

Askers	distrikt, enligt anordning	24A	1924 .......	... 23:94
			1B/B	1927 ........	... 100: —
			6Ao	1928 ........	... 400: —
Karlskoga	» , »	»	%	1924 ........	... 57: —
			*7,	1928 ........	... 500: —
			UU	1930 ........	... 300: —
Nora	» , »	»	77	1928..........
Glanshammars	» , »	»	UA	1928..........
Grimstens	» , »	»	“/»	1928..........
Fellingsbro	» , »	»	11 h	1928 ...........
Fjugesta	» , »	»	7lfl	1928..........
Hällefors	» , »	»	WU	1929...........
Lindes	» , »	»	Va	1930 ...........

magistraten i

Askersunds stad, enligt anordning s/2 1925 ........................ 22: 7 5

''/, 1929 ........................ 250: -

523:94

857: —
500: —
200: —
200: —
300: —
200: —
500: —
400: —

272: 7 5..

De till de olika förskottstagarna utlämnade beloppen äro avpassade efter
en vars behov av dylika medel.

I fråga örn förskottstagarnas handhavande av erhållna förskottsmedel
har inom detta län brukat förfaras så, att av förskottsmedel bestridda utgifter
för vittnesersättningar m. m. vid utbetalningen avföras i kassajournalen
såsom utgift, varefter förskottstagaren i samband med avgivandet
av månadsräkningen rekvirerar ersättning för under månaden gjorda
dylika utbetalningar. Efter granskning utbetalas härefter godkänt belopp
till förskottstagaren, som uppdebiterar detsamma i kassajournalen såsom
inkomst.

Tidigare brukade varje år före budgetårets utgång förskottstagarna få
inleverera hela förskottsbeloppet till länsstyrelsen, varpå efter nya budgetårets
ingång erforderligt ansett nytt förskott i mån av rekvisition utanordnades.
Så sker emellertid icke numera och torde icke heller vara erforderligt,
alldenstund förskottsmedlen, efter ikraftträdandet av kungörelsen
den 29 januari 1926 angående skyldighet för utmätningsman m. fl. att
anlita postgirorörelsen, lika med övriga tjänstemedel skola innestå å förskottstagarens
tjänstepostgirokonto samt kontroll såväl över att så skei’

— 63 —

som över medlens användning i övrigt övas av landsfogden vid de honom
åliggande årliga inventeringarna.

Anledning till erinran mot handhavandet och redovisningen av förskottsmedlen
inom detta län lärer enligt länsstyrelsens förmenande icke
finnas.

Länsstyrelsen finner sig emellertid hava anledning ifrågasätta, huruvida
numera egentligt behov av förskottsmedel finnes för redogörare, som
omhänderhava andra tjänstemedel än förskottsmedel, såsom fallet är med
landsfiskalerna. Vid undersökning av deras redovisningsräkningar befinnes
att vid varje månads utgång å deras tjänstepostgirokonto finnes
innestående större eller mindre belopp, vilka mera än väl skulle kunna
medgiva likviderande av sådana utgifter, för vilka förskottsmedlen äro
avsedda. Alla landsfiskalens tjänstemedel skola, såsom ovan framhållits,
innestå å hans tjänstepostgirokonto och i praktiken lärer icke tillgå så, att
landsfiskalen, då han skall göra utbetalning av vittnesersättning eller dylikt,
först kontrollerar att bland å postgirokontot innestående medel så
mycket finnes kvar av förskottsmedlen, som för denna utbetalning erfordras.
Av här ovan lämnad redogörelse för utlämnade förskott framgår,
att allenast 9 av länets landsfiskaler innehava förskott, medan de övriga 8,
ehuru uti de distrikt, inom vilka de tjänstgöra, utbetalningar av den natur,
för vilka förskottsmedlen äro avsedda, torde vara minst lika ofta förekommande,
icke ansett sig hava behov av förskottsmedel. För magistrastraternas
vidkommande ställer det sig måhända annorlunda, enär i flertalet
fall arbetsuppgifterna äro uppdelade på olika befattningshavare, av
vilka den, som har att ombesörja utbetalningar av här förevarande art,
icke förvaltar andra tjänstemedel, i varje fall icke sådana, som redovisas
i månadsräkning.

Örebro slott i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

BROR C. HASSELROT.

A. WIJKMAN.

Länsstyrelsens i Västmanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till kungl, socialdepartementet.

I anledning av remissresolution den 20 innevarande december ifråga om
riksdagens revisorers uttalande angående tjänsteförskott till magistrater
och landsfiskaler får Konungens befallningshavande såsom infordrat utlåtande
vördsamt anföra följande:

De 2,155 kronor 80 öre, som enligt revisorernas förteckning utbalanserats
såsom oersatt den 30 juni 1930 i detta län, utgöras av följande del
summor:

64 —

Anoria.-dag Befattningshavare Belopp

1929 juli 5 Landsfiskalen i Arboga distrikt.................................... 617:95

» » 26 » i Ramnäs » .................................... 184:2 o

» » 27 Magistraten i Västerås.................................... 353: 6 5

» okt 18 * » » 1.000: ~ 1,353: 65

Kronor 2,155: so.

Befallningsliavanden bar vid sina utanordningar av förskott tillämpat
den av revisorerna hävdade grundsatsen att icke utbetala mera än som
oundgängligen kräves.

Principen att icke utlämna förskott förrän de redan erhållna blivit
ersätta, kan emellertid icke alltid iakttagas. Örn exempelvis en magistrat
fått ett förskott å 1,000 kronor, vilket belopp ansetts behövligt för densamma,
och sedan redovisar 900 kronor torde ett nytt förskott å 900 kronor
kunna utlämnas, oaktat det förra icke till fullo redovisats. Likaså kan ett
redan beviljat förskott bliva otillräckligt och ett tilläggsförskott vara erforderligt.
Befallningshavanden bör då hava rätt att efter prövning av
behovet utanordna tilläggsförskott till erforderligt belopp.

Västerås slott i landskontoret den 29 december 1930.

WALTER MURRAY.

CARL JOHANSON.

Länsstyrelsens i Kopparbergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, gil.

Till Konungen.

Jämlikt i remiss den 20 december 1930 given befallning får länsstyrelsen
i Kopparbergs län härmed avgiva underdånigt utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört i fråga örn förskott till magistrater
och landsfiskaler för utbetalande av vittnesersättningar till vittnen i
brottmål och vissa andra mål och i sådant hänseende anföra.

I enlighet med riksräkenskapsverkets föreskrift plägar länsstyrelsen
hålla hand över att förskotten årligen bliva av vederbörande ersatta.
Innan nytt förskott utlämnas prövar länsstyrelsen behovet därav med
ledning av från förskottstagarna infordrade uppgifter enligt bilagda cirkulär
och formulär till redogörelse ävensom med beaktande av vad månadsräkningarna
innehålla örn den kontanta behållningen av förskotten
vid utgången av de olika månaderna.

Revisorernas förslag att nya förskott icke böra utlämnas, innan de redan
erhållna blivit ersatta torde icke utan olägenhet kunna genomföras.
En dylik begränsning av vederbörandes rätt till förskott skulle ofta medföra
att andra medel än därtill avsedda måste tillgripas för att ersätta
den del av förskottet, som tagits i anspråk för t. ex. utbetalning av vittnesersättningar
i brottmål i sådana fall, där genom slutligt utslag icke

65 —

avgjorts, vem gäldandet av de förskjutna ersättningarna i sista hand
skall åvila.

Till undvikande av nu berörda olägenhet brukar länsstyrelsen först i
samband med utanordnandet av nytt förskott anmoda vederbörande att
inom viss tid ersätta äldre oredovisade förskott.

Falun i landskontoret den 5 januari 1931. ,

Underdånigst:

S. H. KVARNZELIUS.

LARS FERNQVIST.

Bil. 1.

Cirkulär

till samtliga landsfiskaler i länet.

Länsstyrelsen anmodar härigenom Eder att senast den 10 oktober 1930
till länsstyrelsen inkomma dels med redogörelse enligt bilagda formulär
för förskott, som erhållits till bestridande av i landsfiskalsinstruktionen
§ 17 omförmälda ersättningar dels ock, med angivande av beräkningsgrunden,
uppgift örn storleken av det förskott, som anses erforderligt för
sådana ersättningars utbetalande under tiden 1 november 1930—31 oktober
1931.

Tillika erinrar länsstyrelsen örn följande bestämmelser i 4 § 5 mom.
kungl, kungörelsen den 21 december 1917 med föreskrifter angående médelsförvaltningen
i länen (nr 893):

»I avseende å redovisning av från länsstyrelsen erhållet förskott iakttages:
att i månadsräkningen inbalanseras dels sammanräknade beloppet
av inneliggande kvitton å sådana utbetalningar som ännu icke blivit
till ersättning anmälda, och dels kontant behållning; att till redovisning
uppdebiteras såväl under månaden uppburet förskott och erhållen gott
görelse enligt avgivna rekvisitioner som även belopp, vilket i anledning
av anmärkning vid sådan rekvisition blivit vid anordning avdraget; att
såsom utbetalta avföras beloppen av de under månaden till länsstyrelsen
insända ersättningsrekvisitioner; och att utgående balansen, enligt specifikation
å räkningen, angiver vad vid månadsavslutningen är oredovisat.
»

Falun i landskontoret den 12 september 1930.

På länsstyrelsens vägnar:

René Ahrenberg. R. Sundelius.

Hev.-berättelse äng. statsverket för är ISSI). III.

— 66

Bil. 2.

Redogörelse för förskott, som av landsfiskalen i ................................................

........................... erhållits till bestridande av i landsfiskalsinstrnktionen

§ 17 omförmälda ersättningar.

Debet	.	K	e d	i t
Oredovisat enligt utgå-ende balans i månads-räkningen för septem-ber 1930..................	300: —	A. Verkställda utbetal-ningar, vilka ännu icke blivit till ersättning hos länsstyrelsen anmälda	Kr.	Dag för utbetal-ning	Vidtagna åtgärder för ersättningens uttagande: hinder som mött; samt anmärkningar i övrigt
		1) N. N. vittnesersättning 2) N. N. ersättning såsom rättegångsbiträde ..... B. Kontant behållning..	50: — 100: — 150: —	*73-30 10/s-30	10/e-30. Domha-vanden för be-vis. Målet icke av-dömt.
Summa kronor	300: —	Summa kronor	300: —

i landsfiskalskontoret den........................ 1930.

Länsstyrelsens i Gävle

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till herr statsrådet och chefen för kungl, socialdepartementet.

Till åtlydnad av Eder remissresolution den 20 nästlidna december i anledning
av statsrevisorernas anmärkning rörande vissa förskottsutbetalningar
vid länsstyrelserna får länsstyrelsen anföra följande.

Vad beträffar till landsfiskaler och magistrater utbetalda förskott för
bestridande av utgifter i tjänsten äro samtliga sådana förskott utanordnade
den 28 juni 1930. Förskottens storlek variera, för landsfiskalerna
mellan 200 och 3,500 kronor alltefter distriktens storlek. De större landsfiskalsdistrikten
Valbo, Bollnäs och Ljusdal hava sålunda förskott med
respektive 2,000, 2,500 och 3,500 kronor. Magistraterna i Gävle och Söderhamn
hava fått vardera 2,000 kronor, och magistraten i Hudiksvall 1,500
kronor. Förskottsmedlen redovisas varje månad i samband med månadsräkningarna
och länsstyrelsen har låtit sig angeläget vara, att verkställa
skyndsam granskning av de vid månadsräkningarna fogade verifikationer
å utbetalningar, varigenom landsfiskalen och magistraten omedelbart
därefter fått ersättning för sina utbetalningar. Genom detta förfaringssätt
har länsstyrelsen ständig kontroll över förskottsmedlens användning
samtidigt som krav på ytterligare förskott eliminerats.

Därest emellertid, såsom i några fall inträffat, begäran örn höjt för -

— 67

skott framställts, har länsstyrelsen alltid plägat infordra fullständig redogörelse
över dispositionen av det ursprungliga förskottet.

Beträffande förskott till inspektionstjänstemän m. fl. får länsstyrelsen
meddela, att samtliga den 30 juni 1930 utestående reseförskott äro täckta
av inkomna reseräkningar.

Av äldre oredovisade förskott till s. k. andra förskottstagare återstå
endast sex dylika å tillhopa 20,883 kronor 70 öre, av vilka det äldsta är
utanordna! den 28 oktober 1921. Dessa förskott, som under åren 1921—
1925 utbetalats till direktionen för Wahlsjöns reglering av år 1919 utgöra
kronans andel i kostnaderna för Wahlsjöns reglering och komma att ersättas
av kungl, domänstyrelsen, sedan kostnaderna blivit slutligen fördelade
på sakägarna. Då sammanträde för sådan fördelning ägde rum
under nästlidna december månad, komma dessa förskott att ersättas inom
den närmaste tiden.

• Slutligen får länsstyrelsen framhålla, att länsstyrelsen städse sökt tilllämpa
de av riksdagens revisorer uttalade principer vid behandling av
frågor angående erforderliga förskott.

Gävle slott i landskontoret den 8 januari 1931.

SVEN LIJBECK.

ZACHARIAS NORDIN.

.. Länsstyrelsens i Västernorrlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till kungl, socialdepartementet.

I remiss den 20 december 1930 har herr statsrådet och chefen för kungl,
socialdepartementet anmodat länsstyrelsen att inkomma med utlåtande i
anledning av vad riksdagens revisorer anfört rörande vissa förskottsutbetalningar
till landsfiskaler och magistrater.

Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

De förskott, vilka utlämnas till landsfiskaler och magistrater, äro till
sin huvudsakligaste del avsedda för utbetalande av ersättning till vittnen
i brottmål, av fångtransportkostnader, ersättning till nämndemän för
närvaro vid rannsakningar och för vägsyner, kostnader i tredskomål med
mera.

Av länsstyrelsen till landsfiskalerna utlämnade förskott växla till beloppen
mellan 400 kronor och 2,500 kronor och till magistraterna emellan
900 kronor och 3,600 kronor.

Förskottet-å 3,600 kronor är utlämnat till magistraten i Sundsvall. Förskottets
storlek är huvudsakligen betingat av de vid rådstuvurätten därstädes
förekommande höga vittnesersättningarna.

v I de fall förskotten till landsfiskalerna uppgå till mera avsevärda belopp,
har detta sin grund, förutom i höga vittnesersättningar. i fångtransportkostnaderna,
vilka i distrikt, belägna på långt avstånd från fängelse,

68 -

kräva stora belopp. Det är sålunda icke sällsynt, att en enda fångtransport
från sådant distrikt drager en kostnad av 200 kronor och därutöver.

Användningen av förskotten kontrolleras dels vid de årliga inventeringarna
hos landsfiskalerna, dels genom årliga redovisningar från förskottsemottagaren
till länsstyrelsen. Det har härvid visat sig, att utlämnade
förskottsbelopp icke i något enda fall kan nedbringas. Å andra sidan
hava förekommit fall, då landsfiskalen av egna medel tillskjutit avsevärda
belopp.

Beträffande vittnesersättningarna är att märka, att framställning hos
länsstyrelsen örn ersättning för utbetalda sådana icke kan göras, förrän
domstolen meddelat slutligt beslut örn, vem det åligger att gälda vittneslönen.
På grund härav förgår i allmänhet en relativt lång tid innan,
landsfiskal eller magistrat, som utbetalt förskott till vittnen, kan få dessa
förskott ersatta.

Givetvis måste användningen av förskotten och deras redovisning ägnas
den största uppmärksamhet. Att, såsom revisorerna uttalat, icke utlämna
nya förskott, innan de redan erhållna blivit redovisade, låter sig
måhända icke lätt göra, örn därmed avses att ett tidigare förskott skall
vara ersatt, innan nytt utlämnas. Förskottshavaren kan nämligen icke,
såsom ovan anförts, ersätta förskott, som använts för vittnesersättningar,
innan det avgjorts, vem som skall gälda desamma. Ungefär enahanda
gäller vid tredskomål.

Enligt länsstyrelsens mening kunna de av länsstyrelsen till landsfiskalerna
och magistraterna inom länet utlämnade förskotten icke till sina
belopp nedbringas, utan att allmänhetens berättigade krav eftersättas.

På grund av vad ovan anförts, tillåter sig länsstyrelsen uttala, att vad
revisorerna anfört för detta läns vidkommande icke synes påkalla någon
åtgärd.

Härnösand i landskontoret den 7 januari 1931.

På länsstyrelsens vägnar:

RAGNAR STATTIN. OSKAR RUNDQVIST.

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, § 11.

Till kungl, socialdepartementet.

Stockholm.

Jämlikt föreskrift i kungl, socialdepartementets remiss den 20 nästlidne
december får länsstyrelsen härmed avgiva utlåtande med anledning av
vad riksdagens revisorer anfört (§ 11) i fråga örn vissa förskottsmedel,
som av länsstyrelserna utbetalas till magistrater och landsfiskaler; och får
länsstyrelsen i sådant avseende anföra följande.

Enligt ett flertal författningar åligger det magistrater och landsfiska -

— 69 —

ler att ombesörja vissa utgifter, till vilkas bestridande de sakna andra
tillgångar än de förskottsmedel, som bekommas hos länsstyrelserna.

Bär i länet förekomma dylika utgifter:

l:o) till ersättning åt vittnen i brottmål,

2:o) till ersättning åt rättegångsbiträde åt häktad person,

3:o) till ersättning åt vittnen i mål, vari fri rättegång åtnjutes,

4:o) till ersättning för förundersökning i brottmål,

5:o) till ersättning åt värnpliktiga för inställelse i vissa fall vid inskrivningsförrättning,

6:o) för hemsändande av nödställda svenska undersåtar i gränsorterna,

7:o) för tillhandahållande av nummerplåtar till utländska automobiler
i gränsorterna,

8:o) till förskjutande av kostnader för fångtransport, och

9:o) för utspisning av i polisarrest förvarade personer.

De förskott, som rekvirerats av magistraten i Östersund, pläga icke uppgå
till mer betydande belopp.

I vissa landsfiskalsdistrikt däremot kunna förskotten stundom bliva
rätt höga, beroende på de stora avstånden med därav föranledda resekostnader,
som göra, att kostnaderna t. ex. i en enda rättegång kunna
uppgå till många hundra kronor.

Länsstyrelsen har alltid varit angelägen att övervaka detta förskottsväsen
och anbefallde i sådant syfte redan år 1923 landsfiskalerna och magistraten
i Östersund att varje år till länsstyrelsen inkomma med redovisning
över bekomna förskott och därvid återleverera eventuell behåll-''
ning, varefter nya förskott erhållits i mån av behov. På sådant sätt avslutas
förskottsräkningen för varje år.

Av de årliga invénteringsinstrumenten har länsstyrelsen icke heller
kunnat finna att landsfiskalerna ligga inne med förskottsmedel till oskäliga
belopp. Prövning av föreliggande behov företages alltid, innan nytt
förskott utbetalas. Däremot låter det sig icke alltid göra, att, såsom revisorerna
föreslagit, fordra redovisning för redan erhållna förskott, innan
nya utbetalas, då landsfiskalen ofta nog kan bliva i behov av nytt förskott,
innan en tidigare utgift av här omhaudlade beskaffenhet hunnit
slutligt utredas.

Östersund i landskontoret den 7 januari 1931.

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL ANDERSSON. S. J. NILSSON.

Länsstyrelsens i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 42, § 11.

Kungl, socialdepartementet.

Såsom infordrat utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer under § 11 i sin berättelse uttalat rörande utbetalningar
vid länsstyrelserna av förskott till landsfiskaler och magistrater

— 70 —

för utbetalande av ersättningar till vittnen i brottmål och vissa andra
mål får Kungl. Majlis befallningshavande vördsamt anföra följande.

Vad detta län beträffar hava på grund av dess stora avstånd och sparsamt
förekommande järnvägsförbindelser utgifter för resekostnader helt
naturligt städse legat mycket högt.

Antalet mål, vari fri rättegång åtnjutes, är stort, vadan resekostnadsersättning
till vittnen i dylika mål årligen uppgå till avsevärda belopp.

Enligt på sin tid av Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelad föreskrift
lämnas halvårsvis redovisning för de nu ifrågavarande förskotten,
varvid de utlämnade beloppen successivt ersättas.

Befallningshavanden skall givetvis icke underlåta att söka nedbringa
förskottsbeloppen.

Örn något mera väsentligt härvid står att vinna, är emellertid ovisst.

Umeå i landskontoret den 5 januari 1931.

NILS G. RINGSTRAND.

AXEL RUDBERG.

Länsstyrelsens i Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, f 11.

Till kungl, socialdepartementet.

Genom remiss den 20 dennes anbefalld att före den 8 januari 1931 inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
rörande vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna får länsstyrelsen
i ärendet anföra följande.

Enligt den i revisorernas anmärkningsakt intagna sammanställningen
över utbetalta och ersatta förskott hos magistrater och landsfiskaler till
bestridande av kostnader för ersättningar åt vittnen i brottmål samt i
mål, där fri rättegång åtnjutits, under budgetåret 1929/1930 utgör sammanlagda
beloppet av vid budgetårets utgång utestående förskott i Norrbottens
län 34,754 kronor 42 öre. Detta belopp, som fördelas på 25 redogörare,
kan visserligen synas högt i jämförelse med motsvarande belopp
inom andra län av motsvarande storlek, men detta förhållande har sin
naturliga förklaring i de härstädes rådande stora avstånden och därav
följande högre reseersättningar i medeltal till dessa vittnen.

Enligt av länsstyrelsen utfärdad föreskrift hava magistrater och landsfiskaler,
som mottagit förskott för ifrågavarande ändamål, att halvårsvis
per 30 juni och 31 december inkomma med redovisningar över erhållna
förskottsmedel. På grund av dessa redovisningar låter länsstyrelsen två
gånger årligen å vederbörliga titlar avföra de vittnesersättningar, som
slutligen skola stanna å statsverket, och med ledning av dem kan länsstyrelsen
också alltid pröva, huruvida vid rekvisition av nytt förskott verkligt
behov därav föreligger.

Länsstyrelsen bifogar härjämte en med ledning av redogörarnas redovisningar
per 30 juni 1930 uppgjord specifikation över vid slutet av bud -

71 —

getåret 1929/1930 utestående oersatta förskott, utvisande att därav innestå

kontant hos redogörarna ..............•............... kronor 4,814:34

bero på indrivning hos ersättningsskyldig part........ » 14,632 : 61

bero på domstols slutliga utslag ........................ » 15,307: 47

tillhopa kronor 34,754: 42.

Av denna specifikation framgår även, att största kontant utestående
förskottet hos någon redogörare vid budgetårets slut utgör 546 kronor

96 öre. .

Några gamla förskott av nu ifrågavarande slag utestå ej här i länet,
utan de allra flesta äro utbetalda under budgetåret.

Vad sålunda anförts torde ge vid handen, att revisorernas anmärkning
i denna punkt, vad Norrbottens län beträffar, saknar fog.

Luleå i landskontoret den 31 december 1930.

A. B. GÄRDE.

A. HOLM.

Bil.

Uppgift

a de vittnesersättningar m. m., som utestå enligt landsfiskalers och magistraters redovisningar
för förra halvåret 1930.

	Ersättnings-belopp, som bero på in-drivning	Ersättnings-belopp, som bero på dom-stols sintliga utslag	t Medel, som innestå hos redogöraren	Summa
		1 326: 20 !	213: 92	540:12
	198: 40	104: 20	173: —	475: 60
		212: os	254: 69	1,027: 44
		133:88	27: 9 7	161: 30
	2,184: 49 458: —	383:17	460: 7 9	3,028: 45
	446: so	167: 86	1,072: 16
	593: 83	1,345: 58 274: 86	7: 47	1,946: 38
	205: 87	507: 09	987: 82
	675: 02	2,702: 89	110:41	3,488: 32
	1,894: 81 670: 4 3	12: —	81: 23	1,987: 54
	996: 14	546: 9 G	2,213: 58
	131: —	173: 50	220: 80	524: so
	227: 9S	742:7 5	110: 16	1,080: 88
	432: 36	447:56	312: 6 0	1,193: 02
	676:12	126: 20	260: 96	1,063: 2 8
	512: 94	616: 59	—	1,129: 53
	1,324:8 2 499: 01	1,044: 72 820: 82	216:9 7	2,586: o 1
	—	1,319: 83
	1,596: 6 2 825: 54	1,979: 7 1	358: 7 5	3,935: os
	829: 68	197: 41	1,852: 68
	451: 88	359: —	117:17	927: 5 5
	301: 82	1,039: 5 5	194: 0 9	1,534: 9 6
		175: 14	80: 14	355: 28
	213: —	15: —	—	228: —
	—	_	i 194:91	194: »i
Summa	14,632: G l	15,307:4 7	j 4,814:34	34,754: 4 2

Piteå södra landsfiskalsdistrikt
Piteå norra *

Nederluleå »

Edefors »

Överluleå

Älvsby »

Arvidsjaurs »

Arjepluogs »

Jokkmokks
Hakkas
Gällivare
Malmbergets e.

Råneå 9

Nederkalix 9

Töre 9

Överkalix

Nedertorneå 9

Övertorneå

Korpilombolo »

Pajala »

Vittangi
Kiruna

Karesuando »

Luleå stad ...................

Piteå stad ...................

i Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 42, §11.

Till kung 1. socialdepartementet.

Genom remiss den 20 december 1930 har riksräkeuskapsverket anbefallts
att till socialdepartementet inkomma med utlåtande över vad riksdagens
år 1930 församlade revisorer i sin berättelse under § 11 anfört
beträffande vissa förskottsutbetalningar vid länsstyrelserna; och får riksräkenskapsverket
i anledning härav anföra följande.

Riksräkenskapsverket, som årligen verkställer granskning av i länsräkenskaperna
redovisade förskott, har för räkenskapsåren 1927/1928 och
1928/1929 hos flera länsstyrelser framfört erinringar rörande i huvudböckerna
redovisade äldre förskott ävensom framhållit vikten av att nya
förskott icke utlämnas, innan tidigare till viss förskottstagare utlämnade
sådana redovisats.

De av riksräkenskapsverket gjorda erinringarna rörande förskottsredovisningen
hava i allmänhet medfört rättelse i räkenskaperna för nästföljande
budgetår. Beträffande Östergötlands läns räkenskaper har emellertid,
såsom riksdagens revisorer i sitt uttalande framhållit, rättelse beträffande
de påtalade missförhållandena ännu icke skett.

Sedan länens huvudböcker för räkenskapsåret 1929/1930 — efter att tidigare
hava varit överlämnade till riksdagens revisorer — numera blivit
tillgängliga för riksräkenskapsverket, har granskningen inom ämbetsverket
av nämnda räkenskapshandlingar påbörjats, och har härvid särskild
uppmärksamhet ägnats de av riksdagens revisorer angivna förhållandena.
Riksräkenskapsverket kommer icke att underlåta att beträffande sådan
länsräkenskap, i vilken redovisningen av utlämnade förskott jämväl för
räkenskapsåret 1929/1930 kan befinnas otillfredsställande, vidtaga erforderliga
åtgärder för ernående av rättelse.

Stockholm den 7 januari 1931.

BRIK STRIDSBERG.

P S. HIJNKMARK.

Länsstyrelsens i Kronobergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 46, § 12.

Till herr statsrådet och chefen för kungl, socialdepartementet.

Genom skrivelse den 20 nästlidne december har herr statsrådet infordrat
länsstyrelsens utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer
år 1930 i avgiven berättelse anmärkt i fråga om bokföringen hos länsstyrelserna
av inkomster, avseende viss andel av provisionen för uppbörd

— 73 —

och redovisning av sådana enskilda medel, som uppdebiteras och uppbäras
i sammanhang med kronouppbörden.

Länsstyrelsen, som i följd av missuppfattning av gällande föreskrifter
från och med budgetåret 1925—1926 uppfört allenast för landskamrerare!!
belöpande, men icke övriga till statsverket indragna provisionsandelar å
»Diverse inkomster», kommer från och med innevarande år att å nämnda
uppbördstitel uppföra samtliga ifrågavarande provisionsandelar.

Växjö, i landskontoret, den 7 januari 1931.

A. BESKOW.

WILHELM LANGE.

Länsstyrelsens i Älvsborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid- 46, § 12.

Ti lik ungh socialdepartementet.

I anledning av remiss den 20 december 1930 å riksdagens revisorers
uttalande rörande bokföringen hos vissa länsstyrelser av till statsverket
indragna provisionsandelar för debitering och uppbörd av landstingsskatt
m. m. får länsstyrelsen meddela, att anledningen till, att kronofogdarnes
och lanträntmästarnas i detta län provisionsandelar även under
budgetåren 1925—1930 uppdebiterats å elvte huvudtitelns anslag till
allmänna indragningsstaten, varit den, att riksräkenskapsverkets skrivelse
den 24 november 1925 förmodats avse allenast de landskamrerarne
tillkommande provisionsandelar, vilka indragits till statsverket i samband
med den 1 juli 1925 inträdd ny lönereglering för länsstyrelsernas
tjänstemän. Från riksräkenskapsverket bär någon anmärkning mot ifrågavarande
bokföringssätt hittills icke framställts.

Vänersborg i landskontoret den 5 januari 1931.

AXEL von SNEIDERN.

CAHL MALM.

Länsstyrelsens i Värmlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 46, § 12.

9’ i 11 Konungen.

Edligt nådig remiss den 20 december 1930 anbefalld inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört i
fråga örn bokföringen av till statsverket indragna andelarna av jjrovi -

74 —

siouerna å landstingsmedel, vägskatt och försäkringsavgifter med flera
medel, som debiteras och uppbäras i samband med kronouppbörden, får
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet meddela, att
ifrågavarande inkomster framdeles komma att av Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande bokföras under inkomsttiteln »Diverse inkomster».

Karlstad i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

ERNST STRIDSBERG. GUSTAF HEINTZ.

Länsstyrelsens i Kopparbergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 46, § 12.

Till Konungen.

Jämlikt i remiss den 20 december 1930 given befallning far länsstyrelsen
i Kopparbergs län härmed avgiva underdånigt utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört i fråga örn redovisning i länets räkenskaper
av till statsverket indragna provisionsandelar för debitering och
uppbörd av landstingsskatt m. m. och i sådant hänseende anföra.

På grund av förbiseende av riksräkenskapsverkets skrivelse till länsstyrelserna
den 24 november 1925 angående redovisningen av ifrågavarande
medel, hava medlen under budgetåren 1926—1930 uppdebiterats å
elfte huvudtitelns anslag »Allmänna indragningsstaten, diverse föremål»
i stället för å inkomsttiteln »Diverse inkomster».

Länsstyrelsen skall emellertid bålla band över att för framtiden ifrågavarande
provisionsandelar tillgodoföras behörig inkomsttitel.

Falun i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

S. H. KVARNZELIUS.

LARS FINNQVIST.

Länsstyrelsens i Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 46, § 12.

Till kungl, socialdepartementet.

Genom remiss den 20 dennes anbefalld att före den 8 januari 1931 in
komma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
rörande bokföringen bos länsstyrelserna av vissa inkomster, får länsstyrelsen
i ärendet anföra följande.

— 75

Det är riktigt som revisorerna anmärkt, att de till statsverket indragna
provisionsandelar för debitering och uppbörd av landstingsskatt
ävensom statsverket i övrigt tillkommande provisionsandelar av medel,
vilka debiteras och uppbäras i samband med kronouppbörden, i Norrbottens
läns räkenskaper under budgetåren 1926—1930 uppdebiterats å elfte
huvudtitelns anslag »allmänna indragningsstaten, diverse föremål». Detta
synes hava berott på rent förbiseende: man har ej uppmärksammat riksräkenskapsverkets
skrivelse den 24 november 1925, enligt vilken ifrågavarande
medel för framtiden borde tillgodoföras inkomsttiteln »diverse
inkomster».

För den händelse någon omföring i en eller annan form nu anses böra
ske, angiver länsstyrelsen här nedan beloppet av för varje år härstädes
influtna provisionsandelar av ifrågavarande slag:

kronor 10,437:41
» 9,409:87

» 10,769:76

» 8,320:62

tillhopa kronor 38,937: 66.

Luleå i landskontoret den 31 december 1930.

budgetåret 1926/1927
» 1927/1928

» 1928/1929

» 1929/1930

A. B. GÄRDE.

A. HOLM.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 46, § 13.

Till Konungen.

Enligt remiss åligger det statskontoret att avgiva utlåtande i anledning
av vad riksdagens senast församlade revisorer anfört i fråga om
uttagande av expeditionslösen för legitimationshandling för resa i Norge
i vissa fall; och får ämbetsverket till åtlydnad härav, med remissaktens
återställande, i underdånighet anföra följande.

De av revisorerna lämnade uppgifterna angående de belopp, som i expeditionslösen
uttagits för ifrågavarande legitimationshandlingar, synas
giva vid handen, att de betraktats såsom »bevis, annat», dragande en
lösen i tredje avdelningen, då det tecknas å företedd handling, av 1 krona
och, då det särskilt utfärdas, av 1 krona 50 öre. Beträffande beloppet
av stämpelavgiften lämnas ingen upplysning, men det lärer kunna antagas,
att densamma påförts jämväl såsom för »bevis, annat», eller i samma
avdelning med 1 krona.

Statskontoret kan icke dela revisorernas uppfattning, att berörda förfaringssätt
beträffande expditionslösen skulle vara felaktigt. Att handlingen
i fråga icke skulle i och för sig vara av beskaffenhet att jämlikt
förordningarna örn stämpelavgift och örn expeditionslösen draga dylika
avgifter har icke påståtts, och revisorerna synas ej heller hava något att
erinra mot påförande av stämpelavgift. Deras anmärkning beträffande
lösen grundar sig däremot på att den tjänsteställning, vederbörande utfärdare
av handlingen intager, icke är sådan, att den berättigar honom

— 76 —

till uppbärande av expeditionslösen. De ifrågavarande- tullstjänstemännen
äro emellertid av länsstyrelsen förordnade såsom extra polismän för
granskning av pass m. m. och måste således, därest annorledes icke är
stadgat, anses berättigade att för av dem i denna egenskap utfärdade
expeditioner uppbära lösen jämlikt expeditionslösenförordningens bestämmelser.
Mot användandet härvid av rubriken »bevis, annat» för ifrågavarande
handlingar synes intet vara att erinra. Statskontoret anser
sålunda, att mot lagligheten av det av revisorerna påtalade förfaringssättet
någon anmärkning icke kan göras.

Ett annat spörsmål är emellertid, örn det kan anses lämpligt att lösen
för utfärdande av legitimationshandling uttages och uppbäres av ifrågavarande
befattningshavare. Revisorerna hava såsom stöd för sin åsikt,
att lösen ej bör utgå, framhållit dels att befattningen med legitimationshandlingarnas
utfärdande torde utan olägenhet med hänsyn till övriga
arbetsuppgifter kunna ingå i vederbörande tjänstemäns åligganden, dels
ock att den särskilda ersättningen för passgranskningen skäligen borde
kunna anses innesluta även gottgörelse för nu ifrågavarande bestyr.

I avseende härå är emellertid att märka, att någon skyldighet att utföra
passkontrollen icke åligger vederbörande i bans egenskap av tulltjänsteman,
utan att uppdraget är frivilligt åtaget och att alltså, därest
vederbörande efter den utökning av uppdraget, som utfärdandet av legitimationsbandling
medför, skulle finna den nu utgående ersättningen för
låg, han icke lärer kunna tillförbindas att bibehålla uppdraget. Visserligen
vill det synas som örn, på sätt revisorerna uttalat, nämnda ersättning skulle
vara tillräcklig jämväl för utfärdande av legitimationshandlingar, men i
avsaknad av någon kännedom örn den utsträckning, vari sådant förekommer
i Storlien och vid de olika posteringarna, är statskontoret icke i
tillfälle att härom uttala något mera bestämt omdöme. I varje fall finner
statskontoret, i likhet med revisorerna, det lämpligt att expeditionslösen
upphör, detta närmast med hänsyn till att den ifrågavarande handlingen
i och för sig icke synes vara av beskaffenhet att böra draga högre
kostnad än den stämpelavgiften innebär. Den ersättning till passkontrollanterna,
som må finnas på grund av indragningen av lösen böra utgå,
skulle då, i anslutning till vad ovan anförts, komma dem tillgodo i form
av höjning av månadsarvodet.

För upphävande av rätten till lösen vore det principiellt riktigast att
i förordningen örn expeditionslösen införa en ny rubrik förslagsvis lydande:
»Legitimation för resa i Norge enligt kungl, brev den 13 juli 1926
— fri —». Med hänsyn emellertid till den skäligen obetydliga fråga det
här rör sig örn, synes saken mera praktiskt kunna ordnas genom att i
Eders Kungl. Maj:ts nästa beslut angående ersättning för passkontrollen
förklaras, att de beviljade ersättningarna även avse utfärdande av ifrågavarande
legitimationshandlingar och att sålunda expeditionslösen icke
får för dem uttagas.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknad, deltagit
statskommissarierna friherre Leijonhufvud, Nissen, Spilhammar och
Tottie.

Stockholm den 3 januari 1931.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

C. THORSTENSON.

Thure Kihlström.

— 77 —

Generattullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagen»
revisorers uttalande del I, sid. 46, § lii.

• Underdånigt utlåtande.

Med överlämnande av från tullkamrarna i Östersund oell Storlien infordrade
yttranden i ämnet får generaltullstyrelsen i anledning av förestående
remiss anföra följande.

Frågan, huruvida de av riksdagens revisorer avsedda tulltjänstemannen
vid utförande av dem av länsstyrelsen i Jämtlands län lämnade uppdrag
att verkställa passgranskning m. m. ävensom att utfärda legitimationshandlingar
av omförmäld beskaffenhet äro att betrakta såsom tulltjänstemän
eller icke, torde icke kunna anses fullt klar. Enligt styrelsens
mening kunna vissa skäl åberopas för den av tjänstemännen hävdade
uppfattningen, att de vid fullgörandet av uppdragen äro närmast
hänförliga till tjänstemän vid landsstaten och fördenskull berättigade att
tillgodonjuta lösen för ifrågavarande legitimationshandlingar. Då saken
emellertid synes vara av ringa betydelse, är från styrelsens sida icke något
att erinra mot att bestämmelse meddelas örn frihet från lösen för
berörda handlingar.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknad
generaltulldirektör, byråcheferna Beyer, föredragande, och Jansson.

Stockholm den 5 januari 1931.

Underdånigst:

NILS WOHLIN.

Ed. Linders.

Bil. 1.

Till kungl, generaltullstyrelsen.

Med återställande av hit för yttrande remitterad avskrift av riksdagens
revisorers framställning till kungl, socialdepartementet rörande vissa legitimationshandlingar
får tullkammaren vördsamt anföra följande.

Inom Östersunds gränsdistrikt utfärdas legitimationsbevis för svenska
medborgare av gränsuppsyningsmännen vid posteringarna i Valsjön,
Gäddede och Vågen, av länsstyrelsen i Jämtlands län för granskning av
pass m. m. förordnade såsom extra polismän mot viss av Kungl. Majit
fastställd ersättning. Enligt inhämtade upplysningar hava bevisen vid
utfärdandet å ovan angivna platser belagts med lösen och stämpel sålunda: i

Valsjön lösen kronor 1: 5 o stämpel kronor 1:—;

» Gäddede » »lisö » » 1:—;

» Vågen »■ » utgår ej » » 1: —.

— 78

Dock har vid utfärdandet i Gäddede efter det nordiskt resekort kommit
till användning bevisen belagts med lösen av endast 50 öre.

Enligt tullkammarens förmenande böra bevisen, då några särskilda bestämmelser
därom ej utfärdats, lösen- och stämpelbeläggas såsom »bevis,
annat», med lösen av 1 krona respektive 1 krona 50 öre samt stämpel 1
krona. Då bevisen utfärdas av gränsuppsyningsmannen i egenskap av
extra polisman och ej som tulltjänsteman, torde lösen ej — jämlikt kungl,
kungörelsen angående redovisning till statsverket av viss expeditionslösen
den 6 juni 1925 — böra redovisas till statsverket. Utfärdaren av bevisen
har således varit berättigad att, örn han så funnit för gott, ej uttaga
någon lösen. Skulle bevisen däremot anses vara utfärdade i tulltjänsten,
skall stämpel till belopp motsvarande lösen utgå.

Tullkammaren i Östersund den 29 december 1930.

Fredrik Forsberg.

Bil. 2.

Till kungl, generaltullstyrelsen.

Med anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer anfört
i bifogade skrivelse, som remitterats till tullkammaren för avgivande av
yttrande, beträffande att tulltjänstemännen inom Storliens och Östersunds
gränsdistrikt i egenskap av passkontrollanter vid utfärdande av
s. k. tredagarspass för resor till Norge belagt ifrågavarande legitimationshandlingar
med lösen av 1 krona och 50 öre, får tullkammaren, bekräftande
den i skrivelsen av länsstyrelsen i Jämtlands län lämnade redogörelsen,
med återställande av remisshandlingen för sin del vördsamt
anföra följande:

Här ifrågavarande tulltjänstemäns egenskap av passkontrollanter grundar
sig på, dels kungl, generaltullstyrelsens åtagande att omhänderhava
passgranskningsarbetet vid vissa av rikets gränsorter, dels av länsstyrelsen
i Jämtlands län utfärdade skriftliga förordnanden. Enligt dessa äga
tulltjänstemännen att med den befogenhet och det skydd polisman enligt
lag tillkommer verkställa sådan granskning och påteckning av pass, som
omförmäles i 8 § kungl, kungörelsen den 4 september 1920 örn övervakande
av utlänningar i riket ävensom att vidtaga de övriga åtgärder
med avseende å utlänningar, som jämlikt härutinnan gällande författningar
eller eljest meddelade föreskrifter åligga polismyndighet i gränsort.
Genom nådigt beslut den 13 juli 1926 uppdrogs åt här berörda tulltjänsteman
samt vissa angivna landsfiskaler att utfärda ovanberörda legitimationshandlingar.

På grund av dessa förordnanden, som jämväl varit personliga, hava
tulltjänstemännen vid denna arbetsuppgifts utförande ansett sig böra
närmast jämnställas med landsstatens tjänstemän och därför i enlighet
med förordningen om expeditionslösen av den 7 december 1883 (avd. III)
pålagt attesterna stämpelavgift med 1 krona samt lösen med 1, respektive
1 krona 50 öre.

Skulle denna tulltjänstemännens uppfattning icke anses kunna vinna
gillande, torde ifrågasättas, huruvida icke attesterna, enär de i så fall

— 79 -

utfärdas av tullverkets tjänstemän, borde beläggas med en stämpelavgift
av 2, respektive 2 kronor och 50 öre, men utan lösen.

Tullkammaren vill dessutom vördsamt framhålla, att utfärdandet av
tredagarspassen numera torde vara ganska ringa genom införandet av de
s. k. nordiska resekorten, som utfärdas av postkontoren samt vissa postanstalter,
däribland Storlien, för en avgift av 50 öre och en giltighetstid
av 6 månader. De få tillfällen, då tulltjänstemännen i Storlien, som har
den ojämförligt största resandetrafiken bland de i skrivelsen uppräknade
orterna, utfärdat tredagarspass, hava varit under tågets gång från Storlien
till Norge örn någon av resandena förbisett att anskaffa legitima
tionshandling före avresan, trots det att sådan kunnat erhållas å senast
Storlien å postanstalten.

Storliens tullkammare den 29 december 1930.

E. f. Rudolf Janson.

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 46, § 13.

Till Konungen.

Genom beslut den 20 december 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
Eders Kungl. Majlis befallningshavande att avgiva utlåtande över ett
av 1930 års statsrevisorer under § 13 i berättelsen gjort uttalande angående
avgifter för utfärdande av legitimationshandlingar för resor till
Norge (s. k. tredagarspass). I anledning härav får Eders Kungl. Majlis
befallningshavande i underdånighet anföra.

På grund av nådigt bemyndigande den 13 juli 1926 att från och med
den 1 augusti 1926 tills vidare uppdraga åt bland andra passkontrollanterna
i Storlien, Malmagen, Skalstugan, Valsjön, Gäddede och Vågen
samt tulltjänstemännen i Melen och Äng att enligt närmare angivna
grunder utfärda legitimationshandlingar med en giltighetstid av tio dygn
efter utfärdandet, har Eders Kungl. Majits befallningshavande förordnat
dessa befattningshavare att var inom sitt område utfärda sådana handlingar.
Behörighet såsom passkontrollant hade redan åtskilliga år tidigare
av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande tillagts vissa under generaltullstyrelsen
lydande tjänstemän genom förordnanden att med det
skydd som enligt 10 kap. 5 § strafflagen tillkommer polisman, och mot
ersättning av för ändamålet anvisade medel verkställa sådan granskning
av utlännings legitimationshandling, som avses i 3 § lagen den 2 augusti
1927 örn utlännings rätt att här i riket vistas, ävensom att vidtaga de
Övriga åtgärder i avseende å utlänningskontrollen, som jämlikt gällande
författningar åligga polismyndigheter i gränsorter. Sådan behörighet
innehaves jämväl av tulltjänstemännen i Melen och Äng.

Vid utfärdande av legitimationshandlingar på grund av förstnämnda
förordnande hava tulltjänstemännen i regel belagt dessa med lösen 1
krona 50 öre jämte stämpelavgift eller, då attest tecknats å prästbevis,

— 80 —

med lösen 1 krona jämte stämpel; och hava enligt tjänstemännens egen
uppgift lösenbeloppen behållits av dem själva. Revisorerna hava i sitt
uttalande förklarat sig icke kunna biträda den av tjänstemännen framförda
meningen, att dessa, enär deras befattning med ifrågavarande
attesters utfärdande grundar sig på förordnande av länsstyrelsen, skulle
vara berättigade att vid utfärdandet av legitimationshandlingarna pålägga
lösenavgift, samt därjämte anfört, att någon särskild ersättning
för bestyret med ovannämnda legitimationshandlingars utfärdande icke
heller syntes vara av förhållandena påkallade, då nämligen befattningen
därmed utan olägenhet med hänsyn till övriga arbetsuppgifter torde
kunna ingå i vederbörande tjänstemäns åliggande, vartill koni mc att den
särskilda ersättning, som utginge för bestyret för passgranskning skäligen
borde kunna innesluta även gottgörelse för bestyret med utfärdande
av ifrågavarande legitimationshandlingar.

Vad först angår frågan huruvida tulltjänstemännen för utfärdandet av
ifrågavarande legitimationshandlingar äga pålägga och själva behålla lö
senavgift, vill Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande för sin del uttala,
att därest handlingarna över huvud taget skola beläggas med någon av
gift, vilket för sådant fall synes böra ske enligt fjärde avdelningen av
kungl, förordningarna angående stämpelavgiften och angående expeditionslösen,
denna avgift även beträffande lösen torde böra utgå i form
av stämpel på grund av stadgandet i kungl, kungörelsen den 6 juni 1925
angående redovisning till statsverket av viss expeditionslösen.

Beträffande frågan huruvida tulltjänstemännen skäligen kunna anses
berättigade till särskild ersättning för bestyret med utfärdande av ovannämnda
legitimationshandlingar, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
endast anföra, att den särskilda ersättning, som tilldelats dem
för bestyret med passgranskningen, icke blev ökad, när arbetet med legitimationshandlingarnas
utfärdande pålades dem.

Östersund i landskansliet den 5 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL ANDERSSON. ERLAND MONTELL.

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 48, § 14.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne december har domänstyrelsen anmodats
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
rörande de så kallade lappfonderna jämte vissa i samband därmed stående
frågor.

I anledning härav får styrelsen underdånigst anföra följande.

Statsrevisorerna anföra å sidan 68, bland annat, följande.

— 81

>Vad angar övriga ovannämnda fonder hava såsom av tabellerna framgår
avsevärda belopp år efter år utgått från desamma för tillgodoseendet
av lapparnas intressen. Det förefaller uppenbart, att lapparna för sin
existens under nuvarande yttre betingelser i väsentlig grad äro beroende
av dessa fonder. Av största vikt är fördenskull, att avkastningen av
fonderna användes på sådant sätt, att lappbefolkningen därigenom herodes
största möjliga nytta. Av uppgifterna i nysnämnda tabeller vill det
synas, som örn kostnaderna för förvaltning och dylikt vore ganska avsevärda.
Å andra sidan synes det påfallande, att fonderna i jämförelsevis
ringa utsträckning användas för produktiva ändamål. Enligt revisorernas
mening bör större aktgivenket ägnas frågan i vad mån avkastningen
av fonderna må kunna finna användning för höjandet av själva
den näringsgren, som för lappbefolkningen är den ojämförligt viktigaste,
nämligen renskötseln. Utan att för övrigt vilja upptaga denna sak till
närmare dryftande vilja dock revisorerna i sådant syfte ifrågasätta, huruvida
ej större uppmärksamhet bör agnäs exempelvis förädlingsarbetet
beträffande renarna, renlavens tillväxt, renbetesmarkernas bärighet och
liknande för renskötselns ekonomi betydelsefulla frågor, vilka hittills endast
i ringa grad varit föremål för undersökning.»

Det torde vara statsrevisorernas uttalande angående kostnaderna för
förvaltning och dylikt, i den mån de beröra domänstyrelsens verksamhet,
tor vården av de Jämtländska renbetesfjällens skogar, som för utlåtande
delgivits styrelsen.

I kungl, brev till domänstyrelsen den 22 maj 1891, angående disposition
av de till utvidgning av renbetesfjällen i Jämtlands län förvärvade
områden, har Eders Kungl. Majit förordnat, bland annat, att den å ifrågavarande
områden befintliga skogsmark skulle ställas under skogsstatens
förvaltning med rätt för domänstyrelsen att meddela erforderliga
bestämmelser rörande tillsynen av densamma, samt att i övrigt inseendet
över ifrågavarande områden skulle tillkomma Konungens befallningshavande
i länet. Det är sålunda de utgifter, som föranledas av skogsmarkens
förvaltning och tillsyn, för vilka styrelsen har att bära ansvaret.

Ifrågavarande utgifter utgöras av arvoden och annan ersättning till
ilen extra skogsstatspersonal, som förordnats att jämte den ordinarie
revirpersonalen handhava skogskötseln och tillsynen å skogarna, av
skogarna påförda skatter och onera samt av särskilda kostnader för
skogsskötseln, såsom för avverkningar, skogsodlingar, vattenavledningar,
vägar m. m. I fråga om arvoden m. m. till extra personal har Eders
Kungl. Majit i brev till domänstyrelsen den 9 december 1910 förordnat,
att avlöningar till en assistent i vart och ett av Frostvikens, Åre, Hal
iens och Hede revir skola tillsvidare utgå av renbetesfjällens skogsmedel.
t övrigt hava av dessa medel utgått avlöningar till särskilt för tillsynen
ä ifrågavarande skogar förordnad extra bevakande personal. Emellertid
har domänstyrelsen under senare åren begränsat anställandet av
revirassistenter å ovannämnda revir pä sä sätt, att åtminstone under senast
förflutna tio år icke varit därå anställda flera än två dylika; under
vartdera av åren 1928 och 1929 allenast en. Däremot hava kostnaderna
för den anställda extra personalen avsevärt ökats från och nied år 1921
på grund av den då inträdda löneregleringen för domänverkets personal.
Styrelsen har emellertid under senaste åren sökt, i den mån så varit möjligt,
ytterligare begränsa anställandet av även dylik personal.

t> llev.-berättelse ang. statsverket lör år 1930. lil

— 82 —

Om än de kostnader, som drabba Jämtländska renbetesfjällens skogslund,
kunna synas rätt avsevärda i förhållande till de inkomster, som
under senare åren, med därunder rådande svårigheter för försäljning av
virke från dessa avlägsna skogar, därifrån influtit, får styrelsen dock
erinra, att fonden rätteligen bort debiteras ej obetydligt högre kostnader
härför. Fonden bidrager nämligen icke till någon del till avlöning
av de ordinarie jägmästare, som handhava förvaltningen av även renbetesfjällens
skogar inom de fem revir, där dylika skogar äro belägna.
Ej heller bidrager fonden till avlöningen av å respektive revir anställda
ordinarie kronojägare, vilka även tjänstgöra å renbetesfjällen. Kostnaderna
för avlöning av denna ordinarie personal bestridas helt av domänfonden
och belasta domänverkets driftsresultat.

Renbetesfjällens skogar upptaga en areal av omkring 1,051,900 hektar,
varav omkring 150,500 hektar skogsprodukt^ mark. Utgifter för förvaltning
och tillsyn av dessa skogar under senast förflutna 5 år framgå
av nedanstående sammanställning.

		U t g i f t e	v för
År	löner oell	skatter	skogs-	Summa
arvoden	och onera	skötseln	utgifter
1925	............................................... 31,858	45,655	38,016	115,529
1926	............................................... 35,535	44,698	40,541	120,774
1927	.............................................. 36,175	46,540	29,072	111,787
1928	............................................... 27,565	40,516	35,798	103,879
1929	............................................... 23,924	25,585	35,568	85,077
	Summa kronor 155,057	202,994	178,995	537,046
	medeltal för år, kronor 31,011	40,599	35,799	107,409.

Denna utgift för löner och arvoden, motsvarande omkring 3 öre per
hektar totalareal och omkring 20 öre per hektar skogsprodukt^ mark
måste betecknas såsom synnerligen blygsam.

Förklaringen härtill ligger i att domänverket, såsom förut framhållits,
belastas med samtliga kostnader för den ordinarie personalen, vilken personal
dock till stor del utnyttjas även för arbeten å renbetesfjällens
skogar.

Vid detta ärendes avgörande hava, förutom undertecknad, närvarit
extra byråchefen Lindeberg och t. f. byråchefen Rasch, föredragande.

Stockholm den 8 januari 1931.

Underdånigst:

G. KUYLENSTJERNA.

Sixten Bellander.

88 —

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 48,114.

Till Ko ii u n g e n.

Enligt remiss åligger det statskontoret att avgiva utlåtande i anledning
av vad riksdagens senast församlade revisorer anfört i fråga örn de s. k.
lappfonderna; och får ämbetsverket till åtlydnad härav, med remissaktens
återställande, anföra följande.

Lånefonden för inköp av renar inrättades genom beslut av 1913 års
riksdag, som för år 1914 anvisade ett belopp av 6,000 kronor att utgå under
år 1913 till lån åt fattiga eller mindre bemedlade lappar inom Västerbottens
och Norrbottens län för inköp av renar. Sedan Kungl. Majit den
30 januari 1914 fastställt villkor för erhållande och tillgodonjutande av
lån från fonden samt av det anvisade beloppet ställt 3,000 kronor till förfogande
av vardera länsstyrelsen i Västerbottens och Norrbottens län,
utlämnades medlen i sin helhet såsom lån under åren 1914 och 1915. Ytterligare
lån från fonden hava icke anvisats, och de av riksdagen anslagna
medlen torde icke heller hava varit avsedda att disponeras för annat än
den sålunda verkställda utlåningen. Enligt gällande lånevillkor hade de
utlämnade lånen bort vara till fullo gnidna redan under år 1925, vid vilken
tid fondens kapitalmedel under sådana förhållanden kunnat återlevereras
till riksgäldskontoret. Då låntagarna emellertid, enligt vad från
länsstyrelserna inhämtats, varit oförmögna att fullgöra sina förpliktelser,
har återbetalningen av lånen fördröjts, så att ännu den 30 juni 1930 ett
belopp av 3,761 kronor 8 öre utestod i lån. I och med att denna fondens
fordran indrivits eller i vederbörlig ordning avskrivits är fondens avveckling
slutförd.

I anledning av vad revisorerna anfört beträffande övriga fonder vill
statskontoret erinra örn att —- såsom jämväl framgår av 1927 års statsrevisorers
uttalanden under § 34 av deras berättelse angående granskningen
av statsverket — likartade kostnader för närvarande bestridas
från dessa fonders avkastning och från extra reservationsanslaget till
ersättning åt lappfogdar m. m. Det synes på grund härav önskvärt, att
en utredning kommer till stånd i syfte att klarlägga, vilka slag av utgifter
framdeles böra bestridas av fondmedlen och vilka böra utgå från anslag
under riksstatens femte huvudtitel.

I handläggningen av förevarande ärende hava förutom undertecknade,
deltagit statskommissarierna Thorstenson, Nissen och Tottie.

Stockholm den 5 januari 1931.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

NILS SPILHAMMAR.

Carl Peyron.

— 84 -

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 48, $ 14

Till K o n un g eu.

Genom beslut den 20 december 1930 har Kungl. Majit anbefallt Eders
Kungl. Marits befallningshavande att inkomma med utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört angående de s. k. lappfonderna,
och får Eders Kungl. Marits befallningshavande härmed anföra följande.

Enligt vad som framgår av den av revisorerna meddelade tablån över
utgifterna från jämtländska renbetesfjällens skogsfond äro de ojämförligt
största posterna följande: skogsavverknings- och skogsvårdskostnader,
utskylder samt arvoden och pensioner.

Förstnämnda kostnader äro särskilt året 1921 abnormt höga beroende
på den då gjorda, synnerligen betydande avverkningen och de vid denna
tid gällande höga arbetspriserna. I sin helhet tillhöra emellertid dessa
kostnader den grupp, som debiteras av domänstyrelsen på grund av den
förvaltning, som enligt Eders Kungl. Majda och riksdagens beslut är
anförtrodd åt styrelsen i avseende å de till renbeteslanden hörande skogarna.
Utgifterna torde dock icke kunna anses improduktiva, enär det
är huvudsakligen genom skogens avkastning som fondens behållning uppkommit.

Utskylderna äro enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningskavandes uppfattning
anmärkningsvärt höga. Denna omständighet beror huvudsakligen
på taxeringsvärdet på de till renbeteslanden hörande fastigheterna.
Vid senaste (1928 års) fastighetstaxering har dock taxeringsvärdet blivit
nedsatt, och med nu gällande skattelagstiftning lärer särskild åtgärd i
anledning av dessa utgifter icke kunna vidtagas.

Arvoden och pensioner utgöras av utgifter för personal, som tillhör
domänstyrelsens förvaltning. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
delar revisorernas uppfattning att denna post är i förhållande till avkast
ningen mycket hög. Enligt senaste budgetredovisning uppgår den av
domänverket debiterade förvaltningskostnaden (med undantag av utskylder)
till 66,676 kronor 82 öre samt bruttoavkastningen till 96,080 kronor
57 öre.

Såväl nyssnämnda personalkostnad som de först omförmälta avverknings-
och skogsvårdskostnaderna torde vid den av Eders Kungl. Majit
den 30 maj 1930 anbefallda utredningen av vissa lappväsendet berörande
frågor komma under granskning. I avvaktan härå kan Eders Kungl.
Majits Befallningshavande icke nu uttala någon uppfattning, huruvida
ifrågavarande kostnader kunna nedbringas, eventuellt genom en överflyttning
av förvaltningen från domänverket.

Övriga i tablån upptagna utgifter äro antingen av beskaffenhet att
drabba kronan i egenskap av fastighetsägare eller ock avse de att underlätta
renskötseln eller bereda vissa mindre förmåner åt det stora antalet
arrendatorer (omkring 130 stycken) på renbeteslanden inom Jämtlands
län.

Utgifter av dessa slag torde alltjämt vara ofrånkomliga.

Av egentliga förvaltningskostnader, bortsett från vad som debiterats

— 85 —

av domänverket, torde endast arvoden till lapptillsyningsmännen, renbeteskonsulenten
och den numera indragna befattningen såsom biträdande
lappfogde hava bekostats med medel från renbetesfjällens skogsfond.

Vad beträffar revisorernas erinran örn användning av fondmedel för
produktiva ändamål må först framhållas det betydande belopp, som, enligt
vad ovan sagts, nedlagts på skogsvård.

Revisorerna torde väl emellertid med sin anmärkning huvudsakligen
ha åsyftat åtgärder för att höja själva renskötselns produktivitet.

I detta avseende synes det lia varit revisorerna obekant att mycket
omfattande undersökningar på föranstaltande av delegerade för de förhandlingar
med Norge, som ledde till 1919 års konvention, blivit verkställda
angående såväl renlavens tillväxt som betesmarkernas — gräseller
lavbeten — omfattning och möjlighet att bereda näring. Ytterligare
utredningar i detta ämne torde komma att verkställas i anledning av
Eders Kungl. Majrts förutnämnda den 30 maj 1930 meddelade beslut.

För Jämtlands län synes dock frågan härom lia sekundär betydelse.
Problemet här gäller nämligen med nuvarande relativt låga antal renar
i första rummet icke så mycket örn betet är tillräckligt, — det är det
otvivelaktigt för närvarande även för större renantal, — utan framför
allt möjligheten att hålla kvar lapparna vid den nomadiserande renskötseln
i trots av alla de lockelser, cie bofastas levnadssätt, som trängt dem
så nära in på livet, utövar. Vid sidan därav kommer som en särskild
och betydelsefull fråga de svårigheter i förhållande till Norge, som förorsakats
av gällande konvention.

Vad angår »förädlingsarbetet beträffande renarna» synas revisorerna
med detta uttryck ha åsyftat någon verksamhet för rasförbättring, jämförlig
med avelsarbetet bland hästar eller nötboskap m. fl. tamdjur. Häremot
kan erinras, att renarna äro halvvilda djur, vilka under parningstiden
bliva så gott som alldeles förvildade. En målmedveten sammanföring
av utvalda han- och hondjur såsom bland tamboskap kan därför icke
ske. De enda åtgärder, som kunna vidtagas i syfte att öka livrenarnas
storlek, uthållighet och köttighet torde vara att slakta ned de svaga eller
överåriga djuren, samt kastrera de för avel olämpliga tjurarna. Redan
nu torde dessa åtgärder vidtagas av de goda renskötarna. De icke fullvuxna
tjurkalvarna lära för övrigt av de äldre oell kraftigare tjurarna
under parningstiden hållas på avstånd från korna. Några åtgärder i det
antydda syftet utöver vad som redan göres av de bättre renskötarna
torde således knappast erfordras. Frågan sammanhänger med en god renskötsel
över huvud.

Enligt vad sålunda här blivit anfört torde för närvarande icke andra
åtgärder med avseende å användningen av de jämtländska lappfondernas
medel vara erforderliga än de som redan äro föremål för utredning.

Östersund i landskontoret den 31 december 1930.

AXEL ANDERSSON.

Underdånigst:
S. LINNÉR.

86 —

Länsstyrelsens i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 48, § 14.

Till Konuugen.

Genom remiss den 20 nästlidne december bar Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts att avgiva utlåtande med anledning av vad
riksdagens revisorer efter verkställd undersökning anfört rörande de så
kallade lappfonderna jämte vissa i samband därmed stående frågor.

Eders Kungl. Märets befallningsliavande får beträffande vad i detta
hänseende berör Västerbottens län i underdånighet anföra följande.

Lånefonden för inköp av renar bildades år 1918 och i enlighet med bemyndigande
i nådigt brev av den 13 januari 1914 har till åtta lappar inom
detta län utlånats tillsammans 3,000 kronor. Av detta belopp har återbetalts
tillsammans 1,294 kronor 90 öre utgörande dels kapitalavbetalningar
och dels räntor på en del av lånen. Tre av lånen äro slutbetalda mén
av de övriga fem är blott i ett fall en avbetalning verkställd. Samtliga
låntagare befinna sig i små omständigheter och hava upphört med rem
skötseln samt torde aldrig bli i stånd att återbetala, beloppen.

Beträffande revisorernas uttalande, att lappfonderna »i jämförelsevis
ringa utsträckning användas för produktiva ändamål» och'' att det vill
synas, »som om kostnaderna för förvaltning och dylikt vöre ganska avsevärda»,
förtjänar framhållas beträffande Västerbottens läns lappfond, att
denna för närvarande användes till avlöning av fyra lapptillsyningsmän
och till utförande och underhåll av sådana anläggningar, som kunna
ifrågakomma för renskötselns befrämjande. Dessa, anläggningar äro nödvändiga
för att underlätta eller överhuvudtaget möjliggöra en ordnad
renskötsel inom länet, där odling och renskötsel måste utföras sida vid
sida, och utgöras av stängsel, enklare vägar, broar, telefonledningar, vaktkåtor
och vaktstugor. Behovet av nya anläggningar torde för framtiden
bliva jämförelsevis mindre, men underhållet av de redan utförda drager
givetvis en viss ej obetydlig kostnad årligen.

Frågan örn renlavens tillväxt och renbeteslandens bärighet har varit
föremål för undersökning i samband med förhandlingarna rörande konventionen
mellan Sverige och Norge örn flyttlapparnas rätt till renbetning.

Angående förädlingsarbetet beträffande renarna bedrives detta av vederbörande
renägare genom urval av lämpliga avelsdjur, i det att mindervärdiga
renar snarast möjligt slaktas. Genom den dislokation av lappar
med renar från Karesuando socken, som inom närmaste tided kommer att
ske, och därigenom att dessa renar utplaceras inom samtliga länets fjällsocknar,
kommer för övrigt en bloduppfriskning att äga rum, örn nu en
sådan kan tänkas önskvärd.

Tilläggas kan, att genom nådigt brev den 80 maj 1930 Eders Kungl.
Maj:ts befallningsliavande anbefallts att verkställa utredning rörande de
åtgärder, som för överskådlig tid kunna inom länet behÖVa vidtagas för
renskötselns ändamålsenliga bedrivande och rörande de kostnader, som
därav föranledas. Denna utredning pågår för närvarande.

På grund av vad sålunda framhållits, får Eders Kungl. Maj:ts befall -

— 87 —

ningshavande med instämmande i vad revisorerna anfört i maude lånefonden
för inköp av renar av år 1913 i underdånighet föreslå, att denna
avvecklas, samt hemställa, att revisorernas uttalande beträffande länets
lappfond icke måtte för närvarande föranleda till någon Eders Kungl.
Maj:ts vidare åtgärd.

Umeå i landskansliet den 7 januari 1931.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

GUSTAF HULTMAN.

Länsstyrelsens i Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 48, § 14.

Till kungl, socialdepartementet.

Genom remiss den 20 dennes anbefalld att före den 8 januari 1931 inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer anfört rörande de s. k. lappfonderna, får länsstyrelsen i ärendet
anföra följande.

Länsstyrelsen biträder revisorernas förslag örn avveckling av lånefonden
för inköp av renar, då densamma numera är obehövlig. Län för inköp
av renar utbetalas numera från länets lappfond, och örn sådana tor
framtiden komma att beviljas, torde väl även i fortsättningen denna tond

kunna anlitas. .

Revisorerna hava uttalat den mening, att »kostnaderna tor. förvaltning
och dylikt vore ganska avsevärda». Örn härmed åsyftas utgifter för arvoden
och resekostnader åt lappfogdar och lapptillsyningsmän, bidrag till
telefonlinjer, kostnader för stängselbyggnader, spärrnings- och lednmgsgärden,
ersättning åt lappar, som nödgats lämna sina gamla betesplatsei
o. d., så är det sant, att dessa utgifter, som dock alltid grunda sig på beslut
av Kungl. Majit eller avse åtgärder, som äro föreskrivna i konventionen
mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt till renbetning
den 5 februari 1919, under årens lopp stigit till avsevärda belopp,
men de hava alla betingats av nödvändigheten att få till stånd en bättre
ordning med avseende å renskötseln, särskilt under den.tid, lapparna med
sina renar uppehålla sig i Norge, eller på annat sätt bidragit till att underlätta
lapparnas tillvaro eller deras möjligheter att utan allt tor stort
intrång från andra intressen utöva sin näring.

Revisorerna förmena vidare, att lappfonden allt för litet användes för
produktiva ändamål, särskilt själva renskötselns höjande, och alise, att
större uppmärksamhet bör ägnas exempelvis förädlingsarbete beträffande
renarna, åtgärder för renlavens tillväxt, renbetesmarkernas bärighet m.
m. Härvid anser sig länsstyrelsen böra erinra, att vid det arbete, länsstyrelsen
har med lappärendena, särskilt då det gäller rättande av missför -

— 88 —

hållanden på renskötselns område, framstår det alltid som den första och
angelägnaste åtgärden att fa till stånd en minskning av renantalet. Innan
en avsevärd reduktion härutinnan blivit genomförd, kan någon verklig
reformering av renskötseln icke komma till stånd. Och till utrönande
av bland annat till vilken omfattning och på vad sätt denna grundförutsättning
för rationalisering av rennäringen skall kunna vinnas, har
länsstyrelsen genom den s. k. lapputredningen av år 1930 satt i gång med
en inventering av renbetesmarkerna inom länet, innefattande förutom
annat, även en undersökning örn de olika landens bärighet, d. v. s. förmåga
att lämna uppehälle för renar. I en undersökning för dylikt ändamål
ingår givetvis också utredning örn renlavens tillväxtförhållanden och
andra därmed sammanhängande problem.

Frågan örn renrasens förädling synes icke höra till dem, som närmast
kräva sin lösning, men kommer ej heller vid utredningen att lämnas åsido.

Länsstyrelsen anser sålunda för sin del, att det väsentliga av revisorernas
uttalade önskemål antingen redan blivit beaktade eller gjorts till
föremål för vidare utredning.

Luleå i landskontoret den 31 december 1930.

A. B. GÄRDE.

A. HOLM.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 78, § 16.

Till Konungen.

Genom nådig remiss anbefalld avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens år 1930 församlade revisorer under § 16 i sin berättelse anfört
i fråga örn ledamöter av vägstyrelse såsom entreprenörer för arbeten åt
vägdistriktet får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i ärendet infordrat
här bilagt yttrande från de vägstyrelseledamöter, mot vilka anmärkningen
närmast riktats, för sin del i underdånighet anföra följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sedan länge haft sin uppmärksamhet
riktad på det missförhållande, som riksdagens revisorer nu påtala.
Under det. att tjänstemän i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på
grund av föreskrift i gällande avlöningsreglemente äro förhindrade åtaga
sig byggnadsarbetes utförande på entreprenad saknas bestämmelse som
förhindrar ledamot av vägstyrelse eller revisor att åtaga sig entreprenad
för vägdistrikts räkning.

Styrelsen har därför hittills endast på övertygelsens väg kunnat inverka
till förhindrande härav. Särskilt har styrelsen verkat i detta syfte
under den tid, då styrelsen handlagt frågor rörande godkännande av
entreprenör för väganläggningar och vägförbättringar.

Jämväl i fråga örn entreprenad för vägunderhåll har styrelsen vid stickprovsgranskningar
sökt bibringa vägstyrelsen sin uppfattning om olämp -

— 89 —

ligheten av att vägstyrelseledamot innehar entreprenaduppdrag från väg
styrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som sålunda till fullo delar statsrevisorernas
mening i denna sak, hemställer i underdånighet, att det av revisorerna
väckta spörsmålet måtte föranleda sådan ändring i väglagen
att det av revisorerna åsyftade ändamålet vinnes.

Stockholm den 12 januari 1931.

Underdånigst:

FR. ENBLOM.

G. LINDENCRONA.

Bil.

Till riksdagens revisorer, riksdagshuset,

Stockholm.

Genom tidningspressen har i dagarna meddelats allmänheten ett utdrag
ur statsrevisorernas berättelse för innevarande år rörande entreprenadförhållandena
inom Selebo härads vägdistrikt i Södermanlands län. Vägstyrelsen
i nämnda distrikt förutsätter, att meddelandet ifråga, som disstribuerats
av Tidningarnas telegrambyrå och Heijnes byrå, utlämnats
av statsrevisorernas sekreteriat och att de lämnade uppgifterna följaktligen
äro fullt autentiska.

De anmärkningar, som statsrevisorerna ansett sig böra göra mot förvaltningen
av vägkassans affärer och särskilt det sätt, varpå dessa anmärkningar
framförts, äro av den art, att vägstyrelsen, som anser sig ha
rätt att fordra ett lojalt bemötande från myndigheternas sida, icke utan
vidare kan låta saken passera opåtalad. Vägstyrelsen vill ej tro, att statsrevisorerna
grundat sina anmärkningar på andrahandsmeddelanden, även
örn mycket talar för, att så varit fallet.

Statsrevisorerna ha funnit det anmärkningsvärt, att ledamöter och
suppleanter i vägstyrelsen ävensom en revisor inom vägdistriktet stå som
entreprenörer för vägkassan och statsrevisorerna framhålla, att uppenbarlig
fara föreligger, att ett fullt objektivt bedömande av vägarbeten
under sådana förhållanden icke kan ske. Styrelsens ställning i förhållande
till övriga entreprenörer kan dessutom under sådana omständigheter
lätt försvagas, säga statsrevisorerna.

Statsrevisorerna synas förutsätta, att entreprenör, vilken tillika är ledamot
eller suppleant eller revisor inom vägdistriktet, med nödvändighet
måste utföra ett åtaget entreprenadarbete på ett mindervärdigt sätt. Är
detta i verkligheten förhållandet, ja då är statsrevisorernas anmärkning
fullt befogad. Men motsatsen kan ju också tänkas och då skulle ifrågavarande
slag av entreprenörer kunna tjäna som föredöme för de övriga
entreprenörerna och därigenom vara vägdistriktet till dubbel nytta. Selebo
vägstyrelse vill icke göra gällande, att entreprenör-styrelseledamöter
m. fl. inom Selebo vägdistrikt varit av det sistnämnda slaget, men bestrider
bestämt, att dessa tillhört det slag av entreprenörer, som statsreviso -

— 90 —

reina förutsätta. Vägstyrelsen har med detta endast velat uppvisa, att
utgångspunkten för statsrevisorernas anmärkningar är diskutabel.

Vägstyrelsen finner det i högsta grad egendomligt, att statsrevisorerna
framkommit med dessa anmärkningar först i år, samt att desamma synas
lia drabbat enbart Selebo vägdistrikt. Det entreprenadsystem, som statsrevisorerna
i år funnit klandervärt, är nämligen av mycket gammal datum
och har i Selebo liksom i de flesta vägdistrikten tillämpats under
mångå år. Inom Selebo vägdistrikt har emellertid hela detta system.
med vägunderhållet utlämnat på entreprenadkontrakt, på vägstyrelsens
förslag, som ansett, att det endast varit ett maskerat na turaunderhåll,
slopats i och med att de 1926 sista gången upprättade entreprenadkontrakten
gällande för åren 1927—1928—1929 utgingo den 31 december 1929. Det
synes vägstyrelsen, som örn anmärkningarna under sådana förhållanden
borde ha kommit tidigare och örn inte förr så åtminstone förra året, dä
Selebo vägkassas räkenskaper och förvaltning voro underkastade statsrevisorernas
granskning.

Man förvånar sig dock ännu mera över, att anmärkningarna nu drabba
uteslutande Selebo vägdistrikt, trots att inom vårt granndistrikt Åker,
vars räkenskaper och förvaltning av statsrevisorerna likaledes granskades
i år, liksom även i flera vägdistrikt liknande förhållanden, som de i Selebo
påtalade, förekommit och förekomma. Det kan ju också förtjäna
erinras, att den person, länets vägkonsulent, som närmast är satt att bevaka
statens intressen gentemot resp. vägkassor, icke haft något att erinra
mot det av statsrevisorerna påtalade förhållandet, vilket dock för honom
varit känt under alla år.

Vägstyrelsen i Selebo skulle likväl trots allt ha atnöjt sig med statsrevisorernas
anmärkningar, därest dessa icke varit så påtagligt felaktiga
och tillika framförda på ett sätt, som vi våga beteckna som ohemult och
sorn är ägnat att inge allmänheten den föreställningen, att ledamöterna
inom Selebo vägstycke på alla sätt söka utnyttja sin ställning för skapande
av personliga fördelar på vägkassans bekostnad. Det är oss således
fullständigt ofattbart, vad styrelseledamöternas arvoden och resekostnader
lia att göra med entreprenadförhållandena, för så vida man
icke menar, att styrelsens arvoden och reseersättningar utgå med så höga
belopp, att allt annat arbete, som styrelsen utför för vägdistriktets räkning,
bör göras utan ersättning.

Vad först styrelseordförandens arvode beträffar, så bär detta av statsrevisorerna
felaktigt uppgivits till 2,500 kronor för är 1929 i stället för
1,000 kronor per år, som det är och hela tiden varit. När detta belopp år
1923 bestämdes — den nuvarande ordföranden tillhörde icke vägstyrelsen
då — sköttes vägunderhållet som naturaunderhåll. Sedan dess hår sommarvägunderhållet
år 1925 och vintervägunderhållet år 1929 övertagits
av vägkassan och skötes f. n. så gott som uteslutande av vägstyrelsen
utan biträde av särskilt avlönad tjänsteman. I vilken utsträckning arbetet
under sådana förhållanden i första hand för styrelsens ordförande
men även för ledamöterna ökats, torde för en initierad vara lätt att förstå.
Men arvodet till ordföranden är fortfarande detsamma, som bestämdes
för 7 år sedan och styrelsens ledamöter åtnjuta icke något arvode.

Den av statsrevisorerna, som styrelsearvode för 1929 felaktigt uppgivna
summan 1,500 kronor torde hänföra sig till den ersättning, som vägstämman
1929 beslöt tilldela ordföranden som gottgörelse för hans uppdrag
att under 3 år ha varit ordförande och kassaförvaltare i arbetsdirektionen

- - 91 —

för brobyggnaden vid S lallarbo Iniss unde! — ett arbete, som uppgick till
en kostnad av 330,000 kronor. I vad mån denna ersättning, icke fullt 1h
procent å byggnadssumman befinnes oskälig i förhållande till det arbete,
som lian under dessa år nedlade, tillkommer det ej vägstyrelsen att uttala
sig örn, och det undandrager sig säkerligen statsrevisorernas möjlighet
att bedöma. Det kan därlör förtjäna framhållas, att ifrågavarande summa
vid ärendets behandling å vägstämman av vägkonsulenten betecknades
såsom synnerligen lågt tilltagen och beslutet örn denna ersättning fattades
enhälligt.

Vad ordförandens resekostnader beträffar, sa är det icke vägstyrelsen
bekant, vilken möjlighet statsrevisorerna haft att bedöma deras storlek i
förhållande till utfört arbete. Då emellertid detta belopp liksom också
styrelseledamöternas resekostnadssummor av statsrevisorerna anförts pä
ett sätt, som inger allmänheten den uppfattningen, att penningarna äro
synnerligen lätt förtjänade och beloppen skulle vara onaturligt höga, vill
vägstyrelsen framhålla: 1) att vägkassan icke har vägmästare anställd,
utan att allt arbete inom distriktet lebes och övervakas av vägstyrelsen;

2) att vägdistriktet, som är spritt i 3 delar, har en väglängd från östra
gränsen till den nordvästra på icke mindre än 90 kilometer, ett i förhållande
till vägdistriktet» folkmängd tämligen enastående förhållande; samt

3) att i de angivna resekostnadssummorna ingå jämväl ersättning för de
många resor, som numera förekomma för styrelseledamöterna — för bevistande
av gemensamma vägdistriktssammanträden, vägdagar o. d., för
studerande av vägar och maskinella utrustningar, för verkställande av
maskininköp och en mångfald liknande uppdrag, som en vägstyrelse för
endast 5 å 10 år sedan knappast hade en aning örn.

Att det skulle befinnas olämpligt, att ett vägdistrikt inköper ett större
grustag av ett bolag, bland vars intressenter befinner sig en av vägstyrelsens
ledamöter, liksom även att en styrelseordförande icke bör försälja
virke till vägdistriktet, har man inom Selebo vägdistrikt aldrig kunnat
tänka sig och icke heller har vägkassans revisorer, vägkonsulenten eller
auktoriserad revisor ansett sig böra anmärka häremot.

Då statsrevisorerna rikta anmärkning mot att styrelsens ledamöter, en
styrelsesuppleant och en av revisorerna — den andra revisorn, baron H.
Wrangel, Säby, som ävenledes varit entreprenör, har undgått statsrevisorernas
anmärkning — varit entreprenörer, vill vägstyrelsen framhålla, att
då dessa entreprenörskontrakt år 1926 upprättades, var styrelseledamoten
P. Löfstedt icke ledamot av vägstyrelsen, och icke heller var agronom E.
Johansson da revisor. Dåvarande ordföranden i vägstyrelsen, greve K.
Risön Posse, Taxinge-Näsby, antogs också vid nämnda tillfälle som entreprenör
pä samma sätt som förut under alla år varit fallet, icke endast
med honom utan även med hans tidigare styrelsekollega, ingenjör Wilh.
Kumlin, St. Sundby. Att detta skulle vara oriktigt, svävade man då lik
sorn sedan i alla år i okunnighet örn. Skulle den av statsrevisorerna nu
förordade principen lia följts, att ingen, som innehar förtroendeuppdrag
inom vägdistriktet, samtidigt bör vara entreprenör, lär det lia ställt sig
ganska svårt att fä några personer, åtminstone av ortens lantbrukare, att
åtaga sig styrelse- eller revisorsuppdrag inom vägkassan. Och fråga är
viii örn icke även sockenombuden, vilka äro de, som a vägstämman utöva
den egentliga bestämmanderätten, efter statsrevisorernas förordade princip
böra utestängas från entreprenaduppdrag. De av statsrevisorerna i
är påtalade förhållandena lia sålunda icke införts av den nuvarande väg

— 92 —

styrelsen, utan tillämpats jämväl av den föregående styrelsen. 1 detta
sammanhang kan det nämnas, att inom Selebo vägdistrikt har t. ex. ordföranden,
ingenjör Wilh. Kumlin, St. Sundby, i arbetsstyrelsen för den
stora vägbyggnaden, Södertäljevägen, som under flera år pågått, själv
utfört de flesta extraarbeten, som legat utanför själva entreprenaden.
Men ingen har gjort gällande, att detta skulle vara oriktigt, trots att förhållandet
förefaller vara analogt med det, som vägstyrelsen nu klandrats
för.

De av statsrevisorerna angivna entreprenadsummorna äro i avsevärd
grad felaktiga. Så har styrelsesuppleanten, Carl Jungners, entreprenadsumma
för år 1929 uppgivits till 16,800 kronor, då den i verkligheten varit
1,800 kronor. Statsrevisorerna mena väl ej, att det förhållande, att J. under
1929 som kassör i arbetsdirektionen för Södertäljevägen av vägstyrelsen
emottagit och till entreprenörer överlämnat ett belopp av 15,000 kronor
också bör stämplas som otillbörligt? För övrigt är intet av de av
statsrevisorerna angivna beloppen riktigt, då i samtliga medräknats ersättning
för grus och väghyvling, vilka belopp aldrig komma entreprenörerna
till godo. I den entreprenadsumma, som statsrevisorerna tilldelat
ordföranden, ingår jämväl avsevärda summor, som han endast mottagit
och överlämnat till andra personer såsom ersättning till motorskötare m.
fl. Revisorn, agronom E. Johansson, har fått sig påförd en summa, som
han delat med en annan väghållare.

Den form, som statsrevisorerna givit framställningen av styrelseledamöternas
m. fl:s entreprenadförhållanden — åtminstone i den utstyrsel,
som de meddelats i tidningarna — ger lätt en icke initierad den uppfattningen,
att den huvudsakligaste delen av entreprenadarbetet inom vägdistriktet,
utförts av styrelseledamöterna, en suppleant och en revisor.
För den skull vill vägstyrelsen här nedan lämna förteckning över samtliga
vägentreprenörer under de 3 senaste åren. Styrelsen tillåter sig dock
påpeka, att dessa entreprenadkontrakt åtföljde räkenskaperna, då dessa
överlämnades till statsrevisorerna.

Entreprenadsummorna avse år 1929 och i beloppen ingå jämväl grus -

och hyvlingskostnaderna:

A. Teglund, Bergsätra, och A. Andersson, Korv ........ kronor 750:_

H. Gustafsson, Duvlöt .................................. » 833:33

K. E. Olsson, Hammarby .............................. » gig: gg

Axel Jansson, Vinberga ................................ » 1,133: 33

E. V. Lundkvist, Lida .................................. » 1,400:_

B. Månsson, Ekeby (styrelseledamot) .................. » 3*225:_

G. Lindkvist, Nybygget ................................ » 2^316:66

Fredrik Larsson, Spännarstugan ........................ » 900:

Oskar Jansson, Stenvik ................................ » 1,500:

Wilh. Kumlin, St. Sundby .............................. >, 4J08: 66

C. Jungner, Kungsladugården (styrelsesuppleant) ...... » 1*800: —-

A. Grewesiniihl, Ekhof .................................. > 53g; 33

E. Kumlin, Norrby .................................... >, 3,916:66

Hilmer Åsberg, Vannersta (delv. overt, av C. A. Pettersson
på grund av konkurs) ............................ » 864:66

St. Eneby gård.......................................... » 833:33

C. A. Pettersson, Gesta (styrelseordförande) ............ » 866:66

J. F. Karlsson, Vånga .................................. > 666 : 66

— 93 —

E. Johansson, Klahammar, och A. L. Andersson, Hesselby

Erik Andersson, Husby ................................

E. Johansson, Klahammar (revisor) ....................

Erik Thirén, Eneby ....................................

Sture Lagergren, Fröberga ..............................

E. Jansson, Jättne ....................................

P. Löfstedt, St. Lundby (styrelseledamot) ..............

Viktor Gnalin, över-Selö ..............................

H. Wrangel, Säby, (revisor) ............................

kronor	700: —
»	716:68
»	633:33
»	613:33
»	250: —
»	250: —
»	908:33
»	378: —
»	2,500: —

Av vad som här ovan anförts vågar Selebo vägstyrelse bestrida, att
styrelsen företagit sig någonting, som har kunnat motivera den anmärkning
mot förvaltningen inom Selebo vägdistrikt, som gjorts i årets statsrevision
och vägstyrelsen anhåller att få inlägga sin bestämda protest
emot att så ovederhäftiga och vilseledande uppgifter och påståenden, av
statens högsta granskande myndighet utlämnas till offentligheten, varigenom
misstro skapas och arbetet för vägdistriktets förtroendemän i hög
grad försvåras.

Gesta per Malmby den 23 december 1930.

Selebo härads vägstyrelse:

C. A. Pettersson, B, Månsson,

ordförande. v. ordf.

P. Löfstedt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 80, § 17.

Till Konungen.

Genom nådig remiss anbefalld avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens år 1930 församlade revisorer anfört i fråga örn standardiseringen
av vägingenjörernas granskningsrapporter får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
som i ärendet infordrat yttrande från samtliga vägingenjörer
i underdånighet anföra följande:

Statsrevisorerna säga sig hava iakttagit att de till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ingivna uppgifterna å vägkassörernas kostnader för vinterväghållning
och vägunderhåll voro av ett mycket summariskt innehåll och
dessutom icke uppställda på ett enhetligt sätt, varigenom kontrollen inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av det belopp, varå statsbidragen böra
utgå i väsentlig grad försvårades.

I avsikt att nå större kontroll hava revisorerna framhållit önskvärdheten
av att ifrågavarande uppgifter åtföljdes av dels ett sammandrag av de
kostnader, för vilkas täckning statsbidrag må anlitas, fördelade å olika

94 —

huvudrubriker, dels ock en specificerad förteckning å sådana i vägkassornas
räkenskaper redovisade utgifter för vägunderhåll och vinterväghållning,
varå enligt vederbörande vägingenjörs uppfattning statsbidrag
icke borde utgå. För vinnande av enhetlighet härvid syntes lämpligen
böra upprättas formulär till granskningsrapport.

Tillika hava revisorerna uttalat önskvärdheten av att vägingenjörens
granskningsrapport tillhandahålles ordinarie vägstämma eller därest rapporten
icke skulle vara avgiven tillräckligt tidigt före avhållandet av
nämnda stämma en därpå följande vägstämma.

Väl kan det synas som örn de ingivna granskningsrapporterna äro knapphändiga,
men bakom de i rapporten upptagna klumpsiffrorna ligger i varje
fall en omsorgsfull granskning av räkenskaperna med verifikationer för
utrönande vilka poster som äro anslagsberättigade. Över denna granskning,
som oftast sker tillsammans med ordföranden i vägdistrikten, upprättas
i regel av vägingenjören en P. M. upptagande de poster, varemot
anmärkning av honom gjorts, vare sig anmärkningen avser att en viss
post ej enligt vägingenjörens åsikt är anslagsberättigad eller posten lämpligen
bör överföras till annat konto.

Genom insändande på sätt statsrevisorerna önska av dessa P. M. till
styrelsen vinnes ej direkt någon skärpt kontroll från styrelsens sida, då
för detta ändamål förteckningen givetvis måste jämföras med originalverifikationerna.
Härigenom skulle endast vinnas, att styrelsen av storleken
av befintliga skillnader mellan vägingenjörens och vägstyrelsens
åsikt örn vilka kostnader som äro att anse såsom anslagsberättigade eller
om sättet för deras bokföring finge stöd vid valet av distrikt, som skulle
underkastas stickprovsgranskning. Till stöd härför har styrelsen under
det förflutna halvåret endast haft vägingenjörernas muntliga meddelanden
att tillgå. Ett infordrande av samtliga verifikationer för samtliga
anslagsberättigade vägdistrikt, varigenom effektiv kontroll inom styrelsen
skulle ernås, synes ej hava varit Kungl. Maj:ts och riksdagens mening,
då man ju för undvikande av därmed förenade kostnader endast beviljat
styrelsen rätt till s. k. stickprovsgranskning.

I enlighet med statsrevisorernas önskan ämnar styrelsen ålägga vägingenjörerna
att i sin granskningsrapport lämna uppgift örn sådana i vägkassornas
räkenskaper redovisade utgifter varå enligt vägingenjörernas
uppfattning statsbidrag icke bör utgå.

I avsikt att vinna mera enhetlighet vid uppställningen av granskningsrapporterna
kommer styrelsen att inom den närmaste tiden fastställa ett
gemensamt formulär, avsett att användas vid granskningen av 1930 års
räkenskaper.

Styrelsen har ej något att erinra mot statsrevisorernas uttalade önskan
att granskningsrapporten, sedan densamma av styrelsen granskats och
godkänts, i avskrift översändes till vägstyrelsen för att delgivas vägstämma.

Stockholm den 10 januari 1931.

GUSTAF LINDENCRONA.

Underdånigst:
FR. ENBLOM.

— 95 —

Generaltullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 82,

§§ 18 och 19.

Till Konungen.

Genom remiss elen 19 december 1930 har Kungl. Maj:t anbefallt generaltullstyrelsen
att avgiva utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast
församlade revisorers berättelse yttrats rörande vissa depositioner vid tullkamrarna
samt rörelsen vid tullanstalterna i Lysekil, Marstrand, Mon,
Simrishamn, Storlien, Strömstad och Visby.

Till fullgörande härav får styrelsen anföra följande.

Revisorerna hava under § 18 omförmält, att de vid sina besök å vissa
tullkamrar uppmärksammat, att depositioner av kontanta medel förekomme
i betydande utsträckning vid tullkamrarna, utan att någon verifiering
av de sålunda mottagna medlen ifrågakomme och utan att tullkammaren
lämnade deponenten något erkännande örn inbetalningen. I anslutning
därtill hava revisorerna uttalat sig för införandet vid tullverket av en
anordning, varigenom kvitto av liknande slag som räkningar vid inbetalning
av tullbelopp skulle vid depositioner utställas utan stämpelkostnad.

Dä revisorerna förordat ett system med depositionsbevis, liknande tullräkningarna,
synas revisorerna hava tillmätt den vid tullräkningar fogade
kupongen ett kontrollvärde, som den i själva verket icke äger. Den ifrågavarande
kupongen har tillkommit för ett annat ändamål än att utgöra
verifikation till en inbetald avgift. Anledningen till dess införande var
väsentligen att underlätta avprickningen i inkommande journalen av de
belopp, som i kassajournalen under dagen inbetalts; de inbetalta posterna,
vilka antecknas i kassajournalen allteftersom likviden sker, bliva nämligen
därigenom i denna journal införda i helt annan ordning än den, vari
motsvarande belopp på sin tid debiterats i inkommande journalen. Denna
avprickning synes emellertid kunna utan minskning i tullverkets säkerhet
ske även direkt från kassajournalen; detta torde också å en del platser
ske, ändå att möjlighet till avprickning mot kupong föreligger. Ett tecken
på att ifrågavarande kuponger icke tillmätas något egentligt värde
ur kontrollsynpunkt är, att någon skyldighet för tullanstalt att bilägga
dessa såsom verifikationer till de redogörelsehandlingar, som insändas till
styrelsen för granskning, icke finnes föreskriven; § 102 mom. 2 i tjänstgöringsreglementet
för tullverket innehåller i fråga örn tullräkningskupong
endast det stadgandet, att »vid räkningen fästad kupong frånskiljes oell
behålles» av uppbördsmannen, da debiterade avgifter inbetalas till denne.

Den möjlighet till kontroll, som för närvarande utövas å den behöriga
redovisningen av hos tullanstalt mottagna deponerade medel, lärer knappast
kunna anses vara mindre än den, som utövas å inbetalta tullavgifter.
Det kontrollsystem, som tillämpas med avseende å de deponerade beloppens
redovisning, är liksom i fråga örn kontrollen ä mottagandet av likvid
av tullbelopp ytterst grundat på i tullstadgan givna bestämmelser att gods,
sorn förtullas, icke må från tullverket utbekommas, förrän å godset belöpande
införselavgift erlagts eller deponerats eller ock betryggande säkerhet
därför ställts. De godsinventeringar, som tid efter annan måste företagas
bos tullanstalterna, giva vid jämförelse med den bokföring över inkommet
gods oell därför mottagna medel, som är föreskriven, omedelbart

vid handen, huruvida utlämnande av något gods, vars införselavgifter
icke erlagts eller tryggats medelst säkerhet, ägt ram utan att den för sådant
fall erforderliga kontanta depositionen bokförts. Enligt §§ 153 och.
145 i tjänstgöringsregleinentet skall dylik bokföring specifikt ske så väl i
kassajournal som i för ändamålet särskilt inrättad liggare; denna senare
är så uppställd, att en snabb överblick över de ställda depositionerna och
förekomna uppgörelser beträffande desamma erhålles. Möjligheten att
fördröja boldörandet av en verkställd deposition torde vidare icke vara
större än i fråga örn en verkställd likvid av tullräkning; för båda fallen
gäller enligt tullstadgan, att medlen skola finnas i tullkassan inom viss
tidrymd, vars utgångspunkt är förut angiven å skilda ställen i tullanstaltens
redogörelsehandlingar, och alltså före denna tidrymds utgång vara
bokförda såsom uppburna, för så vitt godset ej kvarligger hos tullverket.
Kontroll därå, att ett såsom deposition bokfört belopp icke obehörigen antecknas
såsom helt eller delvis återbetalt, är möjliggjord genom det detaljerade
bokföringssätt beträffande utbetalningar och uppbörd, som är
vederbörande ålagt.

Styrelsen är sålunda icke övertygad örn nödvändigheten av att såsom
kontroll å tullverkets redovisning av deponerade medel vidtaga en anordning,
sådan som den av revisorerna ifrågasatta. Däremot anser styrelsen
i likhet med revisorerna, att allmänheten möjligen kan hava något intresse
av att få genomfört ett system, enligt vilket utfärdandet av bevis å hos
tullanstalt ställda depositioner bleve obligatoriskt och kostnadsfritt. Enligt
styrelsens mening är det emellertid icke möjligt att utan ändringav
gällande expeditionslösen- och stämpelförordningar medgiva den förordade
kostnadsfriheten. De bevis, örn vilka här är fråga, avse nämligen
i ett stort antal fall depositioner för utfående av varor, vilka sedermera
befinnas vara tullfria eller som äro ämnade att under viss tid disponeras
tullfritt bär i riket och därefter återutföras. Dessa depositioner torde således
icke gärna kunna vara att anse såsom en förskottsbetalning av tullavgiften
utan böra likställas med sådana medelsinbetalningar, för vilka
hos andra institutioner verkliga depositionsbevis utfärdas. Det må här
upplysas, att ett förfarande med stämpelbelagda depositionsbevis vid nedsättande
hos tullmyndighet av belopp, svarande mot införselavgifterna för
varor, tillämpats sedan äldre tider och att styrelsen enligt beslut den 9
oktober 1884 fäst uppmärksamheten å att depositionsbevis, som utfärdats
på grund av då gällande bestämmelser av motsvarande innehåll som nu
varande 152 § i tullstadgan, borde påföras lösen och stämpelavgift enligt
expeditionslösen- och stämpelförordningarna.

linder § 19 hava revisorerna — med hänvisning till vissa vid paragrafen
fogade uppgifter rörande inkomster och utgifter för vart och ett av
budgetåren 1925/1926—1929/1930 vid tullkamrarna i Lysekil, Marstrand,
Mon, Simrishamn, Storlien, Strömstad och Visby — anfört, att enligt berörda
uppgifter tullrörelsen vid dessa tullanstalter under flera år av be
rörda period visat betydande underskott, i åtskilliga fall även örn sådan
uppbörd, som icke vore hänförlig till tullmedel, medräknades. Särskilt
vid tullkammaren i Marstrand hade år efter år utgifterna i betydande
grad överstigit inkomsterna. Revisorerna ville framhålla angelägenheten
av att vederbörande ägnade uppmärksamhet åt frågan örn på vad sätt genom
organisationsändringar eller annorledes administrationskostnaderna
för ifrågavarande tullanstalter kunde, utan eftersättande av kontroll- och
bevakningsintressena, nedbringas.

- - 97 —

Med anledning härav får generaltullstyrelsen anföra följande.

Det är givetvis en angelägenhet av största betydelse, att kostnaderna
för tullverkets administration begränsas till vad som är strängt nödvändigt
för behörigt tillvaratagande av de viktiga och mångskiftande intres
sen, tullverket har att bevaka. Styrelsen anser sig ock städse hava haft
siri uppmärksamhet fästad å denna angelägenhet. Särskilt under de senaste
åren hava av styrelsen vid olika tillfällen framställts förslag, avseende
indragning eller förändring av mindre tullanstalter, vilka förslag
i allmänhet vunnit statsmakternas bifall. Vidare hava i andra hänseenden
undersökningar verkställts eller påbörjats, avseende bland annat möjlighet
att nedbringa tullverkets omkostnader. Sålunda har, bland annat,
enligt styrelsens beslut den 5 november 1930 vidtagits förberedande åtgärd
för en undersökning, huruvida icke användande av överkvalificerad
arbetskraft kunde i större grad än för närvarande vore förhållandet undvikas.
Styrelsen måste dock betona, att strävandena i denna riktning icke
torde kunna förväntas medföra alltför stora resultat, därest säkerheten
för statsverkets intressen och berättigade krav fran trafikens sida
skola kunna vederbörligen tillgodoses; i alla händelser lärer det vara uteslutet
att komma därhän, att icke kostnaderna för vissa tullanstalter åtminstone
periodvis komma att överstiga den inflytande uppbörden. Detta
kan nämligen inträffa ej blott vid de minsta tullanstalterna utan även vid
åtskilliga tullkamrar, vilkas uppbörd av tull- och andra medel visserligen
är jämförelsevis mindre betydande men som det oaktat i följd av belägenheten
och andra förhållanden äro av den vikt, att deras ersättande med
tullanstalter av lägre ordning eller minskning av därstädes placerad personal
med högre kvalifikationer icke från styrelsens sida kan tillrådas.

Med avseende å de av revisorerna särskilt nämnda tullkamrarna får
.styrelsen, vad beträffar tullkammaren i Marstrand, erinra, att frågan örn
denna tullkammares förändring till tullstation förevarit vid behandlingen
av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 men då ansetts böra
anstå i avvaktan förnämligast på den utveckling, provianteringsfrilagerrörelsen
i staden kunde komma att undergå. I skrivelse till Kungl. Maj;t
den 15 september 1930 rörande reglering av tullverkets utgiftsstater för
budgetåret 1931/1932 anförde styrelsen i denna fråga, att styrelsen ansåge
sig icke för det dåvarande böra göra framställning i ämnet men att styrelsen
hade för avsikt att omedelbart vidtaga åtgärder för frågans närmare
utredning. Så har även skett; ärendet är för närvarande vilande
hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Tullförvaltartjänsten i Marstrand
uppehälles jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 10 oktober 1924 allenast
medelst förordnande.

Förslag örn förändring av tullkammaren i Simrishamn till tullstation
väcktes på sin tid av den jämlikt Kungl. Majds bemyndigande den 9 juni
1922 av generaltullstyrelsen tillsatta tjänstgöringskommissionen för tullverket.
Efter verkställd utredning anförde styrelsen i skrivelse lill Kungl.
Maj:! den 26 september 1927 angående tullverkets utgiftsstater för bud
getåret 1928/1929, att styrelsen ansåge sig sakna anledning ifrågasätta sådan
förändring. Frågan föranledde icke någon åtgärd.

Vad beträffar övriga av revisorerna angivna tullkamrar anser styrelsen
sig kunna såsom sin uppfattning uttala, att dessa tullkamrar av olika
skäl synas hänförliga till här ovan omförmälda tullanstalter av sådan be
skaffenhet, att någon nedsättning av desammas kvalifikationer, vare sig
på ena eller andra sättet, icke för närvarande svans kunna ifrågakomma.

7 lien.-berut/vise nn</. slntsnvrkcl för ur 19*10. lil.

— 98 —

Tullkamrarna i Mon oell Storlien äro belägna vid gränsorter med jämförelsevis
stor resande- och annan trafik, för vars behöriga handhavande
kräves personal med högre kvalifikationer, än som kan förutsättas hos
personal vid tullanstalter av lägre ordning. Tullkammarens i Lysekil föreståndare
är tillika chef för ett svårbevakat kustdistrikt, omfattande Marstrands,
Uddevalla och Lysekils tulldistrikt, med två kustöveruppsyningsmansområden
och underlydande personal till ett betydande antal. Inom
Lysekils tulldistrikt finnas utom tullkammaren i Lysekil två lägre tullanstalter.
Tullförvaltaren i Strömstad är tillika chef för såväl Strömstads
kustdistrikt som Strömstads gränsdistrikt, båda med stor personal,
varjämte sju tullstationer lyda under honom. Distriktets närbelägenhet
till ett främmande land ställer givetvis särskilda krav på ledningen av
den talrika personalens verksamhet. Vad slutligen angår tullkammaren
i Visby, lyda därunder likaledes sju lägre tullanstalter; tullförvaltaren i
Visby är tillika chef för Visby kustdistrikt, omfattande Gotlands län. De
säregna förhållandena inom distriktet torde till fullo motivera befintligheten
av en tullanstalt inom detsamma, utrustad med ett visst mått av
högre kvalificerad personal och all den befogenhet, som tillkommer en tullkammare.

Slutligen får styrelsen erinra, hurusom styrelsen i skrivelse, till Kungl.
Majit den 24 september 1926 angående tullverkets utgiftsstater för budgetåret
1927/1928 i samband med då avgivet förslag till klassificering av rikets
tullkamrar framhållit, att prövning av denna fråga syntes böra periodvis
ifrågakomma, exempelvis vart femte år. Förnyad sådan prövning torde
sålunda komma att inom en nära framtid äga rum.

I behandlingen av förevaranden ärenden hava deltagit, förutom undertecknad
generaltulldirektör, byråcheferna Beyer, föredragande beträffande
revisorernas framställning under 19 §, och Jansson, föredragande beträffande
framställningen under 18 §.

Stockholm den 9 januari 1931.

Underdånigst:

NILS WOHLIN.

Ed. Linders.

Länsstyrelsens i Stockholms
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har länsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer i den av dem avlämnade berättelsen yttrat rörande ersättning till
länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän för taxeringsarbe
te. Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

— 99 —

Vid besvarande av finansdepartementets ämbetsskrivelse den 31 oktober
1930 angående tillhandahållande åt riksdagens revisorer av vissa uppgifter
rörande befattningshavares inom landsstaten ersättningar för av
dem utfört taxeringsarbete, ansåg länsstyrelsen, med hänsyn till den uppmärksamhet
riksdagens revisorer tidigare ägnat berörda ämne, lämpligt
att för ett riktigt och rättvist bedömande av frågan meddela vissa upplysningar
rörande de betingelser, varunder detta arbete hittills bedrivits.
Länsstyrelsen anförde därvid följande.

»Beträffande ersättningar för taxeringsarbete till befattningshavare vid
fögderiförvaltningarna får länsstyrelsen erinra örn att häradsskrivare
och landsfiskaler icke äro bundna vid tjänsterummet längre tid dagligen
än två timmar, då expeditionerna skola vara för allmänheten tillgängliga.
I övrigt är deras arbete att betrakta såsom ett beting; arbetsuppgifterna
skola vara färdiga å föreskriven tid men befattningshavaren äger själv
välja arbetstiden för desamma. I den mån dessa befattningshavare tilldelats
taxeringsuppdrag, har detsamma skett med noggrant aktgivande på
vederbörandes möjlighet att utan eftersättande av ordinarie arbetsuppgifter
utföra uppdraget; något eftersättande har ej heller ägt rum. Häröver
har länsstyrelsen varit angelägen att noga vaka och har länsstyrelsen
tillsett, att vederbörande, där så erfordrats, begagnat sig av ledighet med
behörigt avdrag.

Vidkommande ersättningarna för arbete såsom taxeringsnämndsordförande
eller kronoombud till de befattningshavare inom länsstyrelsen,
som erhållit dylika uppdrag, må framhållas, att de utbetalade arvodena
utgöra bruttobelopp. På grund härav lämnas tillika med de infordrade
uppgifterna örn bruttobeloppen redogörelse för vederbörandes nettoinkomst
av uppdragen. Att arbetet bör av vederbörande organiseras genom
anlitande av biträden för de mindre kvalificerade delarna av arbetet framgår
av gällande taxeringsförordning.

Länsstyrelsen har vid tilldelandet av ifrågavarande förordnanden noggrant
övervägt vederbörandes förmåga att organisera och medhinna arbetet
utan eftersättande av tjänsten. Möjligheten av ett effektivt organiserande
av taxeringsarbetet inom länet är helt beroende av tillgången på
för ändamålet tränade och lämpliga arbetskrafter; utan tillgång till de
ifrågavarande arbetskrafterna ser länsstyrelsen ingen möjlighet att organisera
taxeringsarbetet.

Det torde vara uppenbart, att de för ändamålet bäst lämpade arbets
krafterna icke böra utestängas från detsamma; för länsstyrelsernas befattningshavare
böra icke större begränsningar gälla än för andra befattningshavare
i statens tjänst.

De taxeringsnämndsordförande och kronoombud, som äro befattning»
havare vid länsstyrelsen, utgör endast 9.29 procent av samtliga taxerings
nämndsordförande och kronoombud i länet. Enär länsstyrelsen måste
tillse, att nödigt antal befattningshavare hos länsstyrelsen erhålla och
bibehållas vid erfarenhet av taxeringsärendenas handläggning inom
taxeringsnämnderna, samt taxeringsarbetet inom länet icke utan allvarligt
men kan undvara ifrågavarande, för uppdragen väl utrustade arbetskrafter,
har länsstyrelsen icke ansett möjligt att i större utsträckning än
som skett inskränka förordnanden av detta slag.

Någon befattningshavare hos länsstyrelsen har icke förordnats såsom
ledamot av prövningsnämnden, ehuru denna nämnd otvivelaktigt genom
dylika förordnanden skulle tillföras nyttig sakkunskap.

— 100 —

Taxeringsarbetet Ilar icke fatt bedrivas under deri stadgade tjänstgöringstiden
(t jänsteorder i januari 1927); detta är en självklar sak och borde
icke behöva ytterligare understrykas. I vissa fall hava, såsom framgår
av nedanstående redogörelse, vederbörande utverkat semesterledighet för
att under denna ledighet kunna utföra taxeringsarbete. Länsstyrelsen har
icke ansett sig böra avslå dylika framställningar, i all synnerhet som tidigare
i flera fall inträffat att befattningshavare, som erhållit ledighet för
ändamålet emot D-avdrag, senare icke kunnat — pä grund av den stegrade
arbetsanhopningen under årets senare del och den otillräckliga personalen
— fullt utnyttja den möjlighet till semester, som författningsenligt
bort tillkomma honom.

I fråga örn ersättningarna för prövningsnämndsarbetet erinras, att det
författningsenligt utförda prövningsnämndsarbetet icke med nuvarande
organisation kan effektivt bedrivas utan biträde av landskontorets tjänstemän.
Tillräckligt antal kompetenta arbetskrafter står icke att erhålla på
annat håll. Det måste ihågkommas, att det här gäller ett säsongarbete för
tiden 15 juni—15 oktober; att för denna tid hålla tillgänglig en kvalificerad
medarbetarkår ät landskamrerare!! har icke varit görligt utan mili
tande av landskontorets personal.

Landskamrerare!! torde få anses äga befogenhet att ålägga landskontorets
tjänstemän att a stadgad tjänstetid deltaga i granskningsarbetet i
den utsträckning så kan ske utan eftersättande av ordinarie arbetsuppgifter.
Da emellertid härigenom erforderlig tid för granskningsarbetet icke
kan erhållas och då tränade arbetskrafter icke finnas att tillgå utom landskontoret,
har arbetet organiserats på det sätt, att förutom särskilt tillkallade
sakkunniga tillgängliga arbetskrafter å landskontoret anmodats
att — utöver det taxeringsarbete, som utan eftersättande av andra löpande
göromål kan medhinnas a tjänstetid — ä annan tid verkställa den erforderliga
granskningen. A landskontoret bedrives således under hela
den ifrågavarande tiden ett intensivt övertidsarbete.

Det är detta senare arbete, sorn gottgöres av prövningsnämnden, därvid
efter förslag av länsstyrelsen, ersättningarna utmätas efter detta arbetes
omfattning och kvalitet.

Någon annan form för organiserande av ifrågavarande taxeringsarbete
kan icke utfinnas inom ramen av gällande författning. Den stora betydelsen
av prövningsnämndsarbetet torde vara odisputabel. Avsevärda höjningar
av skatteunderlaget vinnas genom detsamma; innevarande år
hava genom detta arbete taxeringarna inom Stockholms län kunnat höjas
med omkring en och en halv miljon kronor. Betydelsen av arbetet sträcker
sig emellertid längre; vetskapen örn eftergranskningen sporrar myndigheterna
i primärinstanserna till ökad omsorg samt föranleder deklaranterna
till större eftertanke vid avfattandet av deklarationerna. Med
insikt härom har 1929 års riksdag begärt utredning örn åtgärder för åvägabringande
av mera effektiv skattekontroll.

I avbidan på resultaten av denna utredning måste det vara angeläget att
tillse, att den nuvarande organisationens effektivitet icke förlamas. Åtgärder
för åstadkommande av ökad likformighet mellan länen, därest sådan
erfordras, kunna visserligen vara önskvärda, men det måste betecknas
såsom ett statsintresse av stor betydelse att tillse, att dessa åtgärder
icke drabba granskningsarbetets effektivitet. Sannolikt torde för övrigt
åtgärder av ifrågavarande beskaffenhet komma under övervägande vid
den redan pågående utredningen.»

lin

''Länsstyrelsen får vid besvarandet av nu förevarande remiss åberopa
ovan citerade uttalanden samt dessutom anföra följande.

Vid meddelande av förordnande såsom ordförande eller ledamöter av
taxeringsnämnd bär länsstyrelsen noga beaktat innehållet i socialdepartementets
cirkulärskrivelse den 30 juni 1927 till samtliga länsstyrelser, angående
vissa av riksdagens revisorer och statsutskott gjorda uttalanden i
fråga om förordnande av ordförande och ledamöter i vissa taxeringsnämnder
med mera. Vid uppkomna ledigheter meddelas således icke förordnanden
av avsedd beskaffenhet åt nu ifrågavarande befattningshavare,
då jämngod arbetskraft inom vederbörande kommun står att erhålla. Av
landskansliets befattningshavare innehar endast en uppdrag såsom taxeringsnämndsordförande,
vilket förordnande meddelades först sedan länsstyrelsen
vid undersökning funnit, att för förordnandet icke lämpligen
borde anlitas person inom vederbörande kommun. Likaledes har uppdrag
såsom kronoombud tilldelats endast en av landskansliets befattningshavare.
Beträffande befattningshavarna inom landskontoret, där taxeringsärendena
beredas, må erinras örn att i förenämnda cirkulär angives, att det
måste anses vara för länsstyrelsens taxeringsarbete fördelaktigt, att dess
befattningshavare erhålla erfarenhet av taxeringsärendenas handläggning
inom taxeringsnämnderna. Länsstyrelsen har meddelat dylika förordnanden
ät landskontorets befattningshavare i den utsträckning länsstyrelsen
funnit erforderligt för att ifrågavarande befattningshavare skola
erhålla och bibehållas vid nödig erfarenhet av taxeringsarbetet inom primärinstanserna.
I fråga örn fögderiförvaltningens tjänstemän må upplysas,
att av länets sex häradsskrivare endast 4 och av länets 22 landsfiskaler
endast 10 innehava taxeringsuppdrag.

Vad angår prövningsnämndsarbetet uttala revisorerna, att, då handläggningen
av löpande ärenden lägger hinder i vägen för taxeringsarbetets
fullgörande inom föreskriven tid. tion riktiga utvägen vore att förordna
vikarie för den med taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen under dea''
tid taxeringsarbetet krävde hela lians arbetstid. Ur principiella synpunkter
kan utan tvivel en sådan anordning synas tilltalande. T praktiken
lärer del emellertid knappast låta sig göra att förfara på angivet sätt.
Ovan bar framhållits, att landskontorets personal mäste biträda vid taxeringsarbetet,
enär tränade arbetskrafter icke finnas att tillgå utom landskontoret.
Men ej heller för landskontorets övriga, så kallade löpande göromål
finnas lämpliga arbetskrafter att tillgå utom landskontoret; den
utbildning och ofta specialiserade arbetsträning, som kräves av dessa befattningshavare.
kan givetvis icke stå till buds bos personer, som eventuellt
kunna vara i tillfälle att leflektera å några få månaders vikariatstjänstgöring
inom länsstyrelsen under sommar och höst. Arbetsuppgifterna
och arbetsmedhjälparna bliva följaktligen desamma, även örn den
av revisorerna förordade utvägen anlitas; jämväl för detta fall måste således,
om arbetet skall kunna i vederbörlig ordning slutföras, övertidsarbete
tillgripas. Kvalificerat, omfattande och under sommartid utfört
övertidsarbete lärer icke kunna erhållas utan skälig gottgörelse.

Revisorerna framhålla såsom en egendomlighet, att olika, förfarande
praktiserats, då det gällt ledighet för arbetets utförande och därav följande
avdrag från löneförmåner. T detta hänseende får länsstyrelsen, med
hänvisning till vad ovan anförts rörande förhållandena i Stockholms län,
vidhålla sitt i redogörelsen till revisorerna gjorda uttalande derutinnan,
att ökad likformighet mellan himm visserligen kan synas önskvärd, men

— 102 —

att det måste betecknas såsom ett statsintresse av stor betydelse att tillse,
att icke granskningsarbetets effektivitet hämmas.

Slutligen uttala revisorerna, att den utbetalda ersättningen i vissa fall
förefölle väl rundligt tilltagen. I de exempel å ersättningstagare, som enligt
revisorernas åsikt skulle hava erhållit väl riklig gottgörelse, återfinnes
icke någon befattningshavare från Stockholms län. I fråga örn ersättningsbeloppen
från detta län vill länsstyrelsen likväl erinra, att länet
med avseende å arbetsmaterialet för taxeringsarbete måste anses intaga
tredje platsen bland rikets län; ett förhållande som framgår vid granskning
av statistiska centralbyråns publikation »Skattetaxeringarna år
1930». Enligt denna statistik överstiges summan av enligt kommunalskattelagen
beskattningsbar inkomst och summan av statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt här i länet icke av motsvarande summor i andra av rikets
län än Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län. Detta förhållande
ävensom den omständigheten, att det övervägande antalet taxeringar i
Stockholms län avse landsbygd, där icke såsom i magistratsstäderna biträde
vid taxeringarna erhålles av städernas tjänstemän, måste beaktas
vid bedömande av ersättningarnas skälighet. Likaledes bör ihågkomma»,
att Stockholms stad, där prövningsnämndsarbetet utföres och de ersätiningsberättigade
i regel äro bosatta, utgör högsta dyrort.

Stockholm å landskontoret den 10 januari 1931.

Underdånigst;

NILS EDÉN.

ALARIK WIGERT.

Länsstyrelsens i Uppsala län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
länsstyrelsen att avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer
i sin för nämnda år avgivna berättelse yttrat rörande ersättning till länsstyrelsernas
och fögderiförvaltningarnas tjänstemän för av dem utfört
taxeringsarbete (§ 20).

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

Beträffande först de av revisorerna upprättade och åberopade tabellerna
i vad desamma angå Uppsala län — anmärkes, att de i hänvisning 2 till
tabell lia omförmälda 1,200 kronor, vilket belopp dock icke ingår i tabellens
slutsumma, icke tillfallit landsfogden i länet utan en på indragningsstat
uppförd kronofogde, och att till denne jämväl utgått de 1,300
kronor, som enligt tabell II e felaktigt angivits såsom utbetalda till landsfogden.
(Jämför den till revisorerna härifrån lämnade uppgiften.)

Gent emot det av revisorerna förordade tillvägagångssättet med tjänstledighet
för de ordinarie tjänstemän vid länsstyrelsen, som under längre
eller kortare tider varit upptagna av prövningsnämndsarbetet, och för -

— 105) —

ordnande av vikarier iör dem ilar länsstyrelsen velat erinra, a-tt —aven
om sådan tjänstledighet kunnat framtvingas — en sådan anordning icke
kunnat träffas, enär, såsom framgår av den till revisorerna härifrån lämnade
uppgiften, jämväl landskontorets extra personal till större delen
måst anlitas för taxeringsår betet samt landskontorets övriga, kanskeic
alldeles oviktiga göromål icke kunnat anfortros åt for dessa goiomål alldeles
främmande arbetskrafter. r .

Då revisorerna vidare uttalat, att det syntes revisorerna egendomligt,
att så olika förfarande praktiserats, då det gällt ledighet för i taxeringsnämnderna
utfört arbete och därav följande avdrag fran löneförmåner,
får länsstyrelsen framhålla, att behovet av tjänstledighet for uppdragets
fullgörande i hög grad växlar, beroende av dels anhopningen av de med
den egna tjänsten förenade göromålen vid tiden för taxeringsarbetets fullgörande
samt taxeringsdistriktens storlek och besvärlighet dels den forordnades
vana vid taxeringsarbetet, benägenhet att arbeta på Övertid och
tillgång till extra hjälp m. fl. omständigheter. Någon för alla lan gemensam
norm för tjänstledighet torde vid sådant förhållande icke vara möjlig
att fastställa. För övrigt torde observeras att, därest taxenngsnamndsordförandena,
av vilka häradsskrivare och landsfiskaler icke längre aro
ovillkorligen skyldiga att åtaga sig uppdraget, skola vara skyldiga att avstå
från alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner, de givetvis mäste
anses berättigade till högre arvoden för taxeringsarbetets fullgörande an
örn de utan att begära tjänstledighet kunna utföra arbetet vid sidan av de
egna tjänsterna.

Uppsala slott i landskontoret den 8 januari 1981.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

JACOB EKELUND.

FRITZ SELMER.

Länsstyrelsens i Södermanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens,
revisorers uttalande del 1, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har infordrats länsstyrelsens
utlåtande med anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer i
sin berättelse under § 20 anfört rörande ersättning till lansstyrelsernas
och fögderiförvaltningarnas tjänstemän för taxeringsarbete, och får på
grund härav länsstyrelsen i underdånighet anföra följande:

Revisorerna hava funnit anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas tjänstemän
i så stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete
som enligt revisorernas mening bort tillhöra deras tjänsteåligganden
Här synes då ligga närmast till hands att fråga: vilka åligganden
ha länsstyrelsens tjänstemän beträffande taxeringsarbetet? Svaret på

— 104 —

den trugan torde böra sökas dels i gällande »instruktion för landshöfdmgarna
i rikets län samt de vid länsstyrelserna anställda tjänstemän»»
och dels i taxeringsförordningen. Instruktionen lämnar emellertid föga
ledning for iragans besvarande. Bär stadgas i 16 § att i fråga örn skatters
och vissa allmänna avgifters utgörande fullgör länsstyrelsen densamma
iorfattningsenligt tillkommande åligganden nied avseende a bland annat
taxering.

Det är dock icke tjänstemännens arbete för utförande av länsstyrelsens
befattning med taxeringsverket, som förorsakat särskilda kostnader. Länsstyrelsen
som sadan bär icke att verkställa eller granska själva taxerna
»en eller att träffa något som helst avgörande i fråga örn egentliga faxe
rmgsfragor. Länsstyrelsens befattning med taxeringsverket, varom faxe
ringsforordnmgen innehåller närmare föreskrifter, berör egentligen allenast
vad man skulle kunna kalla den yttre ramen för detta arbete. Däri
ingar som huvudsakliga delar att övervaka taxeringsarbetets behöriga
jortgang att bestämma taxeringsdistriktens omfattning, tillsätta ordförande
och kronoombud i taxeringsnämnderna, förordna prövningsnämndsledamoter
utfärda vissa taxeringsverket rörande kungörelser, tillhandahålla
deklarationsblanketter m. m. dylikt.

, Enligt taxeringsförordningen åläggas sedan landshövdingen och landsxamreraren
vissa skyldigheter. Så skall landshövdingen vara ordförande
i provmngsnamnd, och på landskamreraren lägges enligt 93 § taxeringstorordnmgen
skyldigheten att granska taxeringarna inom länet och att
vidtaga åtgärder för rättelse av felaktigheter, som därvid förekommit
Limm stadgandena i sagda paragraf i själva verket göra landskamreraren
ansvarig for hela taxeringsutfallet inom länet och därmed göra befattningen
med taxeringsverket till hans viktigaste och mest krävande åliggande
linnés detsamma icke ens uttryckligen omnämnt i instruktionens § }.‘j''
dar landskamrerare^ åligganden angivas, utan innefattas allenast i denna
paragrafs slutpunkt: »att i övrigt fullgöra vad enligt denna instruktion
eller eljest meddelade bestämmelser tillhör hans befattning».

Med avseende på landskamreraren finnes dock oaktat nu antydda egendomlighet
i instruktionen icke något tvivel örn vad som i fråga örn taxeringsarbetet
tillhör hans tjänsteåligganden. Beträffande honom förekommer
ej heller någon extra ersättning utöver lönen.

Beträffande övriga befattningshavare å landskontoret torde emellertid
nunna sattas i fråga, huruvida och i vilken utsträckning de må kunna anses
sky diga att i tjänsten fullgöra sådana åligganden beträffande taxeringsår
betet, som ej tillkomma, länsstyrelsen som sådan
Härvid torde utan vidare vara klart, att det arbete, som av vissa lands
nontoiets tjänstemän utföre* i taxeringsnämnderna, icke kan åläggas dem
1 tjänsten, och att detta arbete alltså bör till fullo ersättas, likasom också
att utförandet av sadan! arbete ej kan få ordnas så, att detsamma inkräktar
pa tiden for fullgörandet av vederbörande tjänstemans egentliga åligganden.

Vad äter angar arbetet Iros prövningsnämnderna, är detta av två skilda

knif’ 1 v-8 Sildan ai‘betel me<? förandet av prövningsnämndernas proh.
-toll och längder samt uppassning hos dessa nämnder med vad därtill hör
och a andra sidan biträde åt landskamreraren vid hans arbete enligt 93 &
taxeringsförordningen. s v

Beträffande den förstnämnda gruppen av arbeten torde vara osiri -

— 105 -

iligt, att desamma icke åligga någon länsstyrelsens tjänsteman i tjänsten
utan först efter särskilt förordnande; oell att ersättning för dessa arbeten
skall särskilt anvisas framgår av 145 § 5 moni. taxerings förord ningen.

Vidkommande däremot biträde a t landskamreraren ställer sig saken
annorlunda. Härom säger 94 § 1 morn. taxeringsförordningen att »vid
fullgörande av vad i 93 § stadgas må landskamrerare åtnjuta biträde av,
förutom till lians förfogande stående tjänstemän, jämväl andra personer,
sorn av honom tillkallas». Med uttrycket »till hans förfogande stående
tjänstemän» lärer icke kunna förstås annat än landskontorets tjänstemän
i allmänhet, som ju äro landskamreraren i tjänsten underställda. Härav
lärer dock icke alltid följa, att de stå till hans förfogande för taxeringsarbete.
Sa väl länsassessor som länsbokhållare hava ju enligt instruktionen
sina bestämda åligganden, som forst måste fullgöras, och hänsynen
härtill måste ju väsentligen inskränka landskamrerarens förfoganderätt
över deni. Vad särskilt länsassessorn angår, är han i regel under den tid
ifrågavarande arbete pågår, förordnad att i landskamrerarens ställe sköta
den löpande tjänsten, och lärer hail i sådant fall lia att självständigt avgöra,
huruvida lian kan åtaga sig mera arbete än landskamreraretjänsten
medför. Ej heller länsassessor, som ej innehar landskamrerare! orörd -ilande, likasom ock länsbokhållare, som förordnas att under ifrågavarande
tid i länsassessorns ställe sköta dennes tjänst, torde utan vidare kunna
anses stå till landskamrerarens förfogande, då omfattningen av deras biträdesskyldighet
enligt instruktionen skall bestämmas av länsstyrelsen. Ä
andra sidan torde just länsassessorer och länsbokhållare vara av landskontorens
tjänstemän de, som genom kunskaper och erfarenhet äro i stånd
att lämna det mest kvalificerade biträdet vid landskamrerarens granskningsarbete.
I en del residensstäder lärer visserligen utom länsstyrelsen
finnas tillgång på skickliga personer att anlita för detta arbete, och till
sådana får ju ersättning utbetalas efter vad som anses skäligt, men då sådan
tillgång ej finnes likasom ock då lokala och andra omständigheter
försvåra eller omöjliggöra anlitandet av utomstående arbetskraft, synes
det vara klok hushållning att med någon ersättning stimulera intresset
hos de egna tjänstemännen att söka i största möjliga utsträckning lämna
landskamreraren det biträde, han för sitt granskningsarbete behöver, helst
örn denna ersättning kan hållas inom så snäva gränser, som hittills varit
fallet här i länet.

Flertalet av landskontorets personal i övrigt ingés ju i anspråk för det
mera formella granskningsarbetet, och även örn dess skyldighet att stå till
landskamrerarens förfogande torde vara otvivelaktig, lärer dock vara obilligt
att av denna personal under så lång tid fordra dagligt övertidsarbete
utan någon ersättning.

Med vad sålunda anförts, vill länsstyrelsen hava sagt, att det ingalunda
kan anses vara i gällande författningar klart föreskrivet, att allt det arbete,
som a landskontoren ut föres för läxor i ngsverket, åligger befattningshavarna
där i och för deras tjänst, och därmed torde också uteslutas möjligheten
att, som revisorerna synas önska, giva vissa befattningshavare
ledighet från deras övriga göromål för att lämna dem tillfälle att med
bibehållna avlöningsförmåner helt ägna sig åt arbetet som biträden åt
landskamreraren.

Statsrevisorerna hava vidare funnit egendomligt, att sä olika förfarande
praktiserats, då det gällt, ledighet för taxeringsarbetets utförande och

— 106 —

därav följande avdrag från löneförmåner, och har det synts revisorerna
önskvärt, att i dessa hänseenden samma norm såvitt möjligt, måtte följas
inom alla län. Här i länet har för taxeringsarbetet ej förekommit annan
ledighet för tjänstemän å landskontoret än semesterdagar, och för tjänstemän
vid fögderiförvaltningen har ledighet beviljats, då sådant efter vederbörandes
begäran befunnits nödigt, och har länsstyrelsen i fråga örn avdrag
från löneförmånerna i sådana fall efter bästa förstånd tillämpat
gällande bestämmelser. Annat svar kan ej givas, då revisorerna ej yttrat
sig örn vilken norm de själva ansett böra göras gemensam för alla län.

Länsstyrelsen kan till sist ej underlåta att framhålla, hurusom statsrevisorernas
nu ifrågavarande påpekanden tydligt giva vid handen önskvärdheten
och nödvändigheten av sådan ändring i taxeringsverkets organisation,
att det åtminstone bleve fullt klarlagt, vilka befattningshavare
skola därmed taga befattning, och vilka göromål, som skola i tjänsten tillkomma
en var av dessa befattningshavare.

Nyköping i landskontoret den 8 januari 1931.

Underdånigst:

G. SEDERHOLM.

EDWARD AHLNER.

Länsstyrelsens i Östergötlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Länsstyrelsen får härmed i underdånighet avgiva utlåtande över vad
riksdagens revisorer i sin senast avgivna berättelse under § 20 anfört
rörande till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän under
budgetåret 1929/1930 utbetalda ersättningar för taxeringsarbete.

Vad först beträffar ersättningarna till de personer, som utfört prövningsnämndsarbete,
är ju anledningen till att landsstatstjänstemän i relativt
stor utsträckning anlitats för dylikt arbete att söka däri att förarbetena
till prövningsnämnden organiseras och ledas av respektive
chefer för landskontoren och att vissa av dessa tjänstemän redan genom
sin utbildning och sin dagliga verksamhet stå prövningsnämndens arbetsområde
synnerligen nära. Under sådana förhållanden förefaller det
ganska självklart att landskamreraren i första hand söker sina biträden
i prövningsnämndsarbetet bland just dessa tjänstemän, och bör det
framhållas att detta synnerligen omfattande arbete måste medhinnas på
en relativt kort tid, varför det är av största vikt att den därför anlitade
personalen är väl skickad för uppgiften och att arbetet anordnas på ett
så effektivt sätt som möjligt. Att bedriva detta arbete helt och hållet
genom länsstyrelserna utomstående personer skulle möta mycket stora

— 107 —

svårigheter genom bristen på lämpliga arbetskrafter, och skalle säkerligen
liknande svårigheter möta för erhållande av lämpliga vikarier,
därest länsstyrelsens tjänstemän endast under beviljad tjänstledighet
finge anlitas för ifrågavarande uppgifter. I båda fallen skulle, vad
Östergötlands län vidkommer, ännu ett hart när oöverstigligt hinder
möta så länge nöjaktiga lokaler för arbetets bedrivande på antytt sätt
icke stå tillbuds.

Olägenheterna nied det nu rådande systemet ligga påtagligen däri, att
vissa tjänstemän vid länsstyrelserna under tiden juni—oktober belastas
av en arbetsbörda som är onormalt stor. Det enda förnuftiga sättet att
åstadkomma ändring härutinnan är emellertid att söka i en omorganL
sation av länsstyrelserna genom upprättande av särskilda taxeringsbyråer
å landskontoren eller vid sidan av dessa. Innan en reform i denna
riktning blir genomförd torde en bättre organisering av prövningsnämndsarbetet
än den nu existerande svårligen kunna utfinnas. Huruvida
i vissa fall arvoden utgått med väl höga belopp kan givetvis ifrågasättas;
länsstyrelsen anser sig emellertid böra framhålla att arbetets i
hög grad skiftande art och kvalitet gör det ytterligt svårt att inordna
ersättningarna efter skematiska tariffer.

I fråga örn arbete, utfört i taxeringsnämnderna av landsstatstjänstemän,
har det väckt revisorernas uppmärksamhet att olika förfaranden
praktiserats då det gällt ledighet för respektive uppdrags utförande och
därav följande avdrag för löneförmåner. Härvidlag bör framhållas, att
för- och efterarbetena till taxeringsnämndssammanträdena helt och hållet
kunna utföras utom tjänstetid. Sammanträdena åter taga ju, då det
gäller taxeringsarbete å landsbygden, i regel hela dagar i anspråk och
har i dylika fall vederbörande, örn han är tjänsteman i länsstyrelse, beviljats
tjänstledighet emot avstående av samtliga löneförmåner. I taxeringsnämnderna
i Linköpings stad, där åtskilliga av länsstyrelsens tjänstemän
varit sysselsatta, hava däremot sammanträdena hållits på kvällarna
och något intrång i den ordinarie arbetstiden alltså icke förorsakats.
Åt fögderitjänstemän har tjänstledighet (med löneavdrag) beviljats
där så varit behövligt, vilket givetvis icke alltid varit fallet då
7 timmars kontorstid ju icke är föreskriven för häradsskrivare och landsfiskaler.

Att en eller annan semesterdag undantagsvis kunnat utnyttjas för
taxeringsarbete är givetvis icke uteslutet. Något ingripande däremot
torde dock svårligen kunna äga rum från länsstyrelsens sida örn icke det
praktiseras i så stor utsträckning att det kan bliva tal örn missbruk av
semesterrätten.

Linköpings slott i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL JACOBSON.

E. STÅRCK.

— 108 —

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 86, § 20.

Till Ko n tt n g e n.

Genom remiss den 19 december 1930 Itai* länsstyrelsen anbefallts avgiva
utlåtande med anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
under § 20 i sin berättelse anfört rörande ersättning till länsstyrelsernas
oell fögderiförvaltningens tjänstemän för taxeringsarbetet.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande:

Beträffande ersättningarna för prövningsnämndsarbetet hava revisorerna
såsom anmärkningsvärt framhållit, att länsstyrelsernas tjänstemän
i så stor utsträckning, som. den av revisorerna föranstaltade utredningen
givit vid handen, erhållit ersättning för »sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillhöra deras
tjänsteåligganden». Till tjänsteåligganden för länsstyrelsens befattningshavare
torde emellertid icke kunna hänföras de uppdrag, som ornförmälas
i 98 § 3 stycket taxeringsförordningen (Protokolls- och längdföring).
Med hänsyn till att landskamrerare!! för prövningsnämndsarbetet
mäste, befrias från övriga tjänstegöromål, komma dessa göromål
att under tiden överflyttas å länsassessorn och länsbokhållare!!. Dessa
befattningshavare bliva härigenom så betungade med. tjänstegöromål,
att deras biträde med i 94 § samma förordning avsett arbete måste
lämnas å övertid. Det vore icke rimligt att utan ersättning avkräva
dem dylikt arbete av den omfattning, varom här är fråga, även örn detsamma
jämlikt instruktionen är att anse som tjänsteåliggande.

Vad beträffar grunderna för bestämmande av ersättningarnas belopp
får länsstyrelsen meddela, att länsstyrelsen vid avgivande av förslag till
ersättningar ansett sig böra taga hänsyn, förutom till för arbetet använd
tid, även till arbetets art samt den omständigheten, att detsamma
huvudsakligen utförts å sommartid, då i stället för eljest medgiven inskränkning
i tjänstgöringstiden, en utökning av densamma blivit erforderlig
ävensom till att på grund av berörda arbete semesterledighet icke
kunnat medgivas de härmed, sysselsatta befattningshavarna under sommartid,
utan måst försakas eller, där så kunnat ske, förläggas till annan,
för sådan ledighet mindre behaglig tid.

Vad härefter angår revisorernas förslag att förordna vikarie för den
med taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen under den tid taxeringsarbetet
krävde hela hans tjänstetid, synes detsamma vila pä bristande
kännedom örn arbetsförhållandena å landskontoren. En del av länsstyrelsens
befattningshavare äro hela året indelade till tjänstgöring med
taxeringsarbete; att förordna vikarier för dessa för beredande av möjlighet
för befattningshavarna att syssla nied taxeringsgöromål är sålunda
uteslutet. För de befattningshavare åter, vilkas ordinarie tjänstgöring
ej omfattar taxeringsarbete, föreligger en teoretisk möjlighet att
förordna vikarier. Emellertid kunna vikariat icke i den av revisorerna
påyrkade utsträckningen förekomma, enär å länsstyrelserna ej finneg
att tillgå någon personal för dessa vikariat, då all tillgänglig sådan
måste anlitas för taxeringsgöromålen oell länsstyrelserna icke kunna anlita
tillfälligt inkallade personer som vikarier för handhavandet av de

— 109 —

löpande ärendena. För länsstyrelserna är det, såsom länsstyrelsen framhållit
i sin skrivelse till revisorerna, av vikt, att landskontorets tjänstemän
kunna anlitas för prövningsnämndsarbetet, detta särskilt med hänsyn
till deras erfarenhet i dessa saker, varigenom den av revisorerna
framhållna enhetligheten i taxeringen vinner. Det nu tillämpade förfaringssättet
att till det yttersta utnyttja landskontorets personal för
taxeringsarbetet medför dock vissa olägenheter. Så kan ej undvikas,
att nämnda arbete inkräktar pä den tid, som behövt användas för andra
landskontorets ärenden, varjämte det verkat uppslitande på tjänstemännen,
vilket i sin tor givetvis har en menlig inverkan på arbetet under
den tid av året, då taxeringsarbetet ej pågår.

För åstadkommande av bästa möjliga resultat i fråga örn förarbeten
för prövningsnämnden och till undvikande av de olägenheter, som enligt
vad ovan framhållits, det nuvarande arbetssättet medför, borde fullt''
kvalificerade tjänstemän få anställas å landskontoren för utförande ej
blott av förarbete till prövningsnämnden utan också för en fortgående
revision av taxeringsmaterialet. Vikten av en så fullständig revision
som möjligt av taxeringsnämndernas åtgärder kan ej nog framhållas.
Förutom den inkomst, som därigenom tillföres statsverket och kommunerna
i ökade skatteintäkter (1930 års förarbeten resulterade i att de av
prövningsnämnden bifallna yrkanden av landskamrerare!! medförde en
förhöjd skatteintäkt för statsverket av ej mindre än 45,000 kronor) måste
det anses vara en rättmätig fordran av de skattskyldiga, som behörigen
fullgöra sin deklarationsskyldighet, att sakkunnig granskning verkställes
å länsstyrelserna till förekommande av att ett överlastande sker
a sådana skattskyldiga ar^ den skattetunga, som bort bäras av andra,
vilka obehörigen sökt undandraga sin skatteplikt.

Vad slutligen angår arbetet i taxeringsnämnderna, hava revisorerna
uttalat önskvärdheten att örn möjligt samma norm följdes i alla län
i fråga örn ledighet för utförande av sådant arbete och härav följande
avdrag från löneförmåner. Häruti får länsstyrelsen visserligen instämma,
men ifrågasätter dock, huruvida den av revisorerna förebragta utredningen
verkligen visar någon olikformighet härutinnan. Behovet av
tjänstledighet är nämligen synnerligen växlande, beroende kanske mest
på örn resor för hållande a!'' sammanträden bliva erforderliga. Det förberedande
granskningsarbetet torde i allmänhet, åtminstone såvida icke
flera distrikt förenats på en hand, kunna verkställas vid sidan om
tjänsten — för befattningshavare vid länsstyrelserna alltså utom ordinarie
arbetstid. Länsstyrelsen Ilar i den måll ledighet erfordrats, beviljat
sådan, varvid länsstyrelsen icke ansett sig böra förvägra silia befattningshavare
att erhålla ledigheten i form av semester. Beträffande
fögderiförvaltningens tjänstemän särskilt landsfiskalerna, får länsstyrelsen
framhålla, att i detta län endast undantagsvis förordnande som
ordförande i taxeringsnämnd förekommit. Där så skett, har detta föranletts
av att andra för uppdraget lämpliga personer ej funnits att tillgå.

Jönköping i landskontoret den 10 januari 1931.

TTnderdånigst:
CAHL MALMROTH.

.1 ohan WrdUnder.

— no —

Länsstyrelsens i Kronobergs

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 nästlidne december bar länsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens senast
församlade revisorer i avgiven berättelse yttrat rörande ersättning till
länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän för taxeringsarbete.

Länsstyrelsen får i detta ärende i underdånighet anföra följande.

Med avseende å prövningsnämndsarbetet hava revisorerna anmärkt,
att länsstyrelsens tjänstemän i stor utsträckning erhållit ersättning för
sådant prövningsnämndsarbete, som borde tillhöra deras tjänsteåligganden.
Därest löpande ärenden vid länsstyrelserna lade hinder i vägen för
taxeringsarbetets fullgörande inom föreskriven tid, syntes revisorerna
den riktiga utvägen vara att förordna vikarie för den med taxeringsår
betet sysselsatte tjänstemannen under den tid taxeringsarbetet krävde
hela hans arbetstid; enligt revisorernas mening borde ett sådant förfaringssätt
lända till sänkning av kostnaderna på samma gång taxeringens
enhetlighet skulle vinna härpå. Länsstyrelsen vill häremot erinra
följande.

Vid härvarande länsstyrelse anställas icke flera befattningshavare,
extra ordinarie och extra inberäknade, än att för dem finnes jämt arbete
året lunt. Tiden för prövningsnämndsarbetet sammanfaller huvudsakligen
med den tid av året, under vilken en kortare daglig arbetstid än
den för vanliga fall lagstadgade kan medgivas, och det är naturligt, att
länsstyrelserna vilja lämna medgivande i sådan riktning; samma tidsperiod
är ju ock den, som bäst lämpar sig för semester, och slutligen
är det så gott som oundvikligt att under tiden för prövningsnämndsarbetet
medgiva landskamreraren befrielse från handläggning av andra
tjänstegöromål än det till taxeringsarbetet hörande. Det oaktat kan.
tack vare det förhållandet, att flertalet (åtta) av landskontorets befattningshavare
emot en modest ersättning åtager sig ett drygt, tidvis forcerat
övertidsarbete, taxeringsarbetet fortgå och utföras på ett tillfredsställande
sätt. Skulle saken härvid ordnas på det sätt, som riksdagens
revisorer synas förorda, beräknar länsstyrelsen att det skulle bliva nödvändigt
att vid härvarande landskontor under tiden för prövningsnämndsarbetet,
omkring tre månader, meddela tjänstfrihet från andra
göromål än taxeringsärenden hela tiden åt minst tre av landskontorets
befattningshavare; för bestridande av arbetet vid landskontoret bleve då
för motsvarande tid erforderliga betydande arbetskrafter, som icke
stöde att finna vid verket. Att å denna ort kunna under sommartiden
uppbringa tillfälliga vikarier med den nödiga erfarenhet och duglighet
i landskontorsarbete, att de nöjaktigt kunna ersätta de tjänstlediga befattningshavarna,
finner länsstyrelsen svårt för att icke säga ogörligt.
Skulle emellertid mot förmodan detta lyckas, håller länsstyrelsen före.
att en sådan anordning icke skulle medföra minskade kostnader i förhållande
till de av riksdagens revisorer påtalade.

Länsstyrelsen finner den anordning, som för närvarande härstädes och

— lil —

antagligen även vid andra länsstyrelser praktiseras, efter förhållandena
bäst lämpad och ändamålsenlig, detta även i det avseendet, att det stora
flertalet av landskontorets befattningshavare genom praktiskt deltagande
i taxeringsarbetet bliva insatta i och förtrogna i dithörande för landskontoret
synnerligen viktiga och krävande göromål. Länsstyrelsen kan
sålunda icke biträda riksdagens revisorers förslag till en ändrad, enligt
länsstyrelsens mening mindre lycklig lösning av frågan.

Vidkommande landsstatstjänstemännens deltagande i taxeringsarbetet
i taxeringsnämnderna, vare sig såsom ordförande eller länsstyrelses
ledamot däri, hava riksdagens revisorer i här förevarande berättelse uttalat
sig för önskvärdheten av att inom olika län samma normer böra
iakttagas såväl då fråga gäller härav föranledd ledighet från tjänstegöromål
som avstående av löneförmåner under dylik ledighet. Häri kan
länsstyrelsen instämma med uttalande av den meningen, att sådan tjänstledighet
bör åtnjutas, därest och i den mån det för taxeringsarbetets utförande
finnes erforderligt, ävensom att härvid löneförmåner böra avstås
i enlighet med vad i gällande författningar stadgas. Vad länsstyrelsens
befattningshavare vidkommer, synes i sådant avseende icke fullt
klart, örn vid sådan ledighet skall beräknas D-avdrag, edligt kungl, kungörelsen
den 26 juni 1925 med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller örn avdraget
må göras enligt någon av de i nämnda kungörelse givna billigare
alternativen. För sin del skulle länsstyrelsen vilja förorda att B-avdrag
för här ifrågavarande fall medgåves.

Att de ersättningar, som tillerkännas landsstatstjänstemännen för deltagande
i taxeringsarbetet, vare sig i prövningsnämnd eller i taxeringsnämnd,
icke böra utmätas annorledes än till skäligt belopp, finner länsstyrelsen
uppenbart. Länsstyrelsen tror, att någon anmärkning härutinnan,
vad detta län vidkommer, icke med fog kan framställas.

Växjö, i landskontoret, den 10 januari 1931.

Underdånigst:

A. BESKOW.

WILHELM LANGE.

Länsstyrelsens i Kalmar län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 86, § 20

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 anbefalld att avgiva utlåtande
över riksdagens senast församlade revisorers berättelse i vad det
rör ersättning till länsstyrelsernas och fögderilörvaltningens tjänstemän
för taxeringsarbete. får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

112 —

i anledning av revisorernas uttalande, att de funnit det anmärkningsvärt,
att länsstyrelsernas tjänstemän i så stor utsträckning som skett
erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete, som enligt revisorernas
mening borde tillhöra dessa tjänstemäns tjänsteåligganden, får
länsstyrelsen lämna följande redogörelse för huru därmed förhållit sig
härstädes.

Till att biträda landskamrerare!! med granskning av deklarationer och
taxeringslängder har under de senare åren i det närmaste hela personalen
på landskontoret måst anlitas. Under tjänstetiden bär en högst obetydlig
del av detta synnerligen omfattande arbete utförts och har det ej
heller i någon nämnvärd grad kunnat medhinnas, i synnerhet som den
dagliga arbetstiden å tjänsterummet varit inskränkt till 5 1/3 timmar under
större delen av granskningstiden. För det arbete, som utförts å
tjänstetiden, har emellertid icke beräknats någon ersättning.

Innevarande år har ifrågavarande arbete varit fördelat pa tre kategorier.
Den första kategorien, vilken befattat sig uteslutande med deklarationsgranskning,
har bestått av länsassessorn, länsbokhållare!!, två
landskontorister och en extra befattningshavare. Till var och en ordessa
Ilai'' utgått ersättning med 515 kronor samt till länsbokhållare!!
dessutom 150 kronor för biträde ät landskamrerare!! med till granskningen
icke llän förligt arbete. Den andra kategorien, vilken utgjorts av
en landskontorist, en extra ordinarie tjänsteman oell en extra befattningshavare,
Ilar haft till åliggande att granska dels deklarationer, ehuru i
mindre omfattning, och dels längder. De lia härför uppburit 315 kronor
vardera. Den tredje kategorien, bestående av kameralbiträdet samt tre
extra befattningshavare, har haft endast längdgranskning på sin lott.
Härför lia två av dem erhållit 290 kronor och de två andra 150 kronor i
ersättning.

Länsassessorn och länsbokhållare]! kunna enligt gällande instruktion
icke åläggas att utföra arbete av förevarande art annat än under
tjänstetiden och i den män deras egentliga tjänstegöromål det medgiva.
Det är belt naturligt, att de böra vara berättigade till ersättning för arbete,
som ej är att hänföra till deras tjänsteåligganden. Övriga ordinarie
tjänstemän samt de extra ordinarie tjänstemännen äro enligt avlöningsförfattningarna
berättigade till ersättning med fastställda belopp
för övertidsarbete. Enär emellertid de till tjänstemännen av dessa kategorier
utbetalda ersättningarna, våda understiga den ersättning, som är
bestämd för övertidsarbete, kail sa mycket mindre fog för anmärkning
härutinnan anses föreligga. Vad de extra befattningshavarna angår, sa
finnes visserligen intet stadgande örn rätt för dem till ersättning för övertidsarbete,
men det bör vara klart, att man icke kan. fordra, att de skola
utföra ett så omfattande arbete som ifrågavarande granskningsarbete
är utan att därför erhålla någon gottgöreise. Såsom ett exempel på att de utbetalda
ersättningarna långt ifrån äro oskäliga, kan anföras, att den i första
kategorien härovan upptagna extra befattningshavaren enligt av honom
förda anteckningar för granskningsarbetet använt 450 timmar a icketjänstetid,
vadan den av honom uppburna ersättningen, 515 kronor, uppgår
till en krona 14 öre i timmen, medan ersättning till extra ordinarie
tjänstemän för övertidsarbete är fastställd till två kronor 15 öre per
timme. Det bör anmärkas, att lian är synnerligen förfaren på taxeringsområdet.

I detta sammanhang torde det ej vara ur vägen att framhålla, att

— 113 —

granskningsar betet härstädes saväl innevarande år som de närmast föregående
åren medfört bortåt 2,000 anmärkningar. År 1929 — för i år
föreligger ännu icke någon uträkning härutinnan — tillfördes genom
granskningen enbart statsverket 35,177 kronor i skatt, medan sammanlagda
kostnaden för detta arbete utgjorde 5,065 kronor. Andra år har
beloppet av skatteökningen stundom varit betydligt större, beroende på
att anmärkningar till särdeles stora belopp kunnat göras i enstaka fall.
vilket emellertid icke var fallet år 1929. Det bör också framhållas, att
under deklarationsgranskningen ofta uppdagats underlåtenhet att erlägga
föreskriven gåvoskatt, varigenom icke oväsentliga belopp kommit
statsverket till godo. Sålunda har, tack vare1 denna granskning, statsverket
innevarande år bekommit 4,077 kronor i gåvoskatt.

Revisorerna uttala vidare som sin mening, att den riktiga utvägen vore
att förordna vikarie för den med taxeringsarbete sysselsatta tjänstemannen
under den tid taxeringsarbetet kräver hela hans arbetstid, varigenom
kostnaderna för taxeringsarbetet sannolikt skulle kunna nedbringas
och varpå taxeringen borde vinna i enhetlighet.

På grund av granskningsarbetets stora omfattning låter sig ett sådant
förfaringssätt, icke genomföras utan betydande kostnader, helt enkelt av
det skälet att det icke skulle kunna uppbringas erforderligt antal kompetenta
vikarier för de med granskningsarbetet sysselsatta tjänstemännen
utan att väsentligt utöka antalet av de extra befattningshavarna eller
de extra ordinarie tjänstemännen, vilka alla måste ha sin utkomst men
icke kunna beredas tillräcklig sysselsättning under den tid granskningsarbetet
icke pågår. Ett tjänstemannaproletariat inom länsstyrelserna är
icke ömkligt och för enhetligheten bör det vara tillräckligt sörjt därigenom
att alla anmärkningar underställas landskamrerarens prövning.

Slutligen ha revisorerna, under framhållande av de olika förfaringssätt,
som inom de särskilda länen gjort sig gällande beträffande ledighet
för länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän för utförande
av arbete i taxeringsnämnder samt beträffande därav följande avdrag
från löneförmåner, uttalat önskvärdheten av att i dessa hänseenden
samma norm, såvitt möjligt, följes inom alla län.

Länsstyrelsen får för sin del förklara sig instämma i detta revisorernas
uttalande samt framhålla önskvärdheten av att löneavdraget för
landsstatens tjänstemän vid tjänstledighet för fullgörande av taxeringsuppdrag
måtte bestämmas till högst det vid ledighet på grund av
sjukdom bestämda avdraget.

Kalmar i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

JOHN FALK.

AI.KKRT LILIA

li -

Rev.-bcrättelse ang. statsverket för dr 1930. lil.

— 114 —

Länsstyrelsens i Gotlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 80, § 20.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 19 sistlidne december bar Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande anbefallts att avgiva utlåtande med anledning av
vad riksdagens senast församlade revisorer i § 20 av sin berättelse yttrat
rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens
tjänstemän för taxeringsarbete. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
får i ärendet i underdånighet anföra följande. Redan den 3 februari
1928 hade Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande tillfälle att i underdånigt
utlåtande med anledning av erinringar från riksdagens revisorer
i fråga om bland annat landsstatstjänstemännens befattning med
taxeringsbestyret och ersättningen härför göra vissa uttalanden i frågan.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande yttrade härvid:

»Ehuru statsrevisorerna i detta sammanhang icke gjort någon anmärkning
mot att länsstyrelsens tjänstemän överhuvudtaget användas
för uppdrag av ifrågavarande art, anser sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
böra göra det allmänna uttalandet, att å ena sidan taxeringsarbetet
är av den art, att länsstyrelserna icke utan väsentlig olägenhet
för dess behöriga fullgörande kunna avstå från anlitande för desamma
av sina egna befattningshavande, och att å andra sidan det för dessa
tjänstemän, särskilt landskontorets, är med hänsyn till deras i så hög
grad på taxerings- och uppbördsärenden inriktade verksamhet av mycket
stor betydelse, att de genom arbetet i sammanhang med beskattningsnämndernas
verksamhet förvärva och bibehålla praktisk erfarenhet och
träning i hithörande kamerala angelägenheter. Enligt Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes uppfattning är tjänstemännens anlitande
för angivna ändamål en fördel ej minst för det allmänna och detta även
nr den ej oviktiga synpunkten, att genom utfyllnad för den extra personalen
i den ofta nog ännu efter mångårig tjänstgöring klena ersättning,
som i anställningen vid länsstyrelserna kommer denna personal till
del, ökad möjlighet beredes för tillgodoseende av det för länsstyrelsernas
verksamhet så viktiga kravet på tillgång till nödig reservpersonal.

Det av riksdagens revisorer angivna önskemålet örn normerande bestämmelser
för antydda ersättningar anser Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
sig kunna i viss mån biträda. Det borde då i första hand
åligga länsstyrelserna att tillse, att i män som utförande av utdrag av
angiven beskaffenhet beräknades komma att väsentligt inkräkta på vederbörandes
egentliga tjänstgöring hos länsstyrelsen, tjänstledighet
meddelades och tjänstledighetsavdrag finge vidkännas. Då åter tjänstledighet
icke komme i fråga, finge vid förslag till ersättningar tagas en
viss hänsyn till i vad mån det särskilda arbetet utförts under tjänstetid.
Att vid bedömande av frågan örn ersättning helt och hållet bortse från
under tjänstetid utfört arbete med uppdraget torde icke kunna anses skäligt.
Taxeringsbestyren, särskilt de, som sammanhänga med arbetet i
prövningsnämnden, bliva i regel av särdeles forcerad art och motivera
något tillskott till vad som utgår för ordinarie tjänstgöring.

— 115 —

Återstår slutligen ersättningar för arbetet, i den mun det helt laller
utom tjänstgöringstiden. En viss frihet i avseende å ersättningens utmätande
synes allt fortfarande böra härvid stå till buds. I vissa fall
torde väl den reglementsenliga övertidsersättningen kunna anses utgöra
skälig norm för arvodets utmätande, men merendels är hithörande arbete
av den art, att dess skäliga ersättande icke kan utmätas efter tillsatt
tid, utan måste hänsyn tagas till rent personliga kvalifikationer och
förmåga att inom till buds stående tider åstadkomma värdefulla resultat.
Några fixa normer härför torde knappast kunna åstadkommas och
bestämmelser härom synas mången gång kunna bliva till väsentlig olägenhet.
2

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande hyser fortfarande i allo den
uppfattning, som i detta utlåtande kommit till synes.

Under arbetets gång hava 1930 års revisorer berett sig tillgång till uppgifter
från länsstyrelserna angående under senast tilländagångna budgetåret
utbetalda ersättningar till tjänstemännen för taxeringsbestyr.
Av den härstädes upprättade tablån häröver ävensom av Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes vid densammas avlämnande till revisorerna
avgivna yttrande hava avskrifter tillställts finansdepartementet; och
får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande härtill hänvisa.

Revisorerna hava funnit det anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas
tjänstemän i stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillhöra deras tjänsteåliggande.
Det lärer väl ej gärna kunna ifrågasättas, att hit skulle vara
hänförligt utförande av uppdrag att vara protokolls- eller längdförare hos
prövningsnämnden, örn än formellt taget länsstyrelsen förordnar dessa
funktionärer. Däremot skulle, med hänsyn till den ställning landskamrerare
i tjänsten intager till granskningen av taxeringarna, det honom
av landskontorets personal härutinnan lämnade biträdet möjligen kunna
betraktas såsom ett tjänsteåliggande för denna personal. Liknande
kunde förhållandet vara med bestyret att upprätta besvärsförteckningar
till prövningsnämndens sammanträden. Emellertid är förhållandet det,
att vid disponerande av landskontorets arbetskrafter för de angivna ändamålen
särskild hänsyn mäste tagas till personliga kvalifikationer, som i
regel icke överlag äro tillfinnandes hos de anställda. Att sålunda utan
vidare utgå från att göromålen såsom sådana åligga eller kunna läggas
pä personalen i allmänhet lärer icke vara att se denna angelägenhet ur
vederbörlig synpunkt.

Vad så vidkommer ersättningarna måste enligt Eders Kungl. Majrts
befallningshavandes uppfattning hänsyn tagas till den redan förut antydda
omständigheten, att det här gäller ett arbete, som måste forceras
inom en kort tidrymd och, med nuvarande anordning, infaller under
sommaren. Dess begränsande inom den under sommarmånaderna i viss
mån reducerade kontorstiden medför praktiska svårigheter för utförandet.
Det måste å andra sidan synas obilligt att begära, att den för det ifrågakomna
bestyret avsedda personalen skall vid utförande av ofta mera kvalificerat
arbete än vad som är förenat med den ordinarie tjänstgöringen
sätta till övertidsarbete utan att detta särskilt ersättes. Det lärer vid
sådant förhållande knappast vara att vänta, att, såsom revisorerna ansett
sannolikt, kostnaderna för taxeringsarbetet skulle nedbringas genom av
dem föreslagen anordning.

Beträffande del av revisorerna framhållna önskemålet örn normerande

— 116 —

bestämmelser för ledighet från tjänst för utförande av arbete i taxeringsnämnderna
och därav följande avdrag från löneförmåner överensstämmer
detta med vad Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande redan i sitt
yttrande av år 1928 uttalat. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anser sig emellertid böra framhålla, att förutsättningar för behovet såväl
av ledighet som av reglering härvid av avlöning väl huvudsakligen,
örn ej uteslutande, föreligga i avseende å de tjänstemän, som i sin tjänst
äro bundna vid bestämd tjänstgöringstid å ämbetslokalen.

Vidkommande slutligen ersättningarna för olika slags taxeringsbestyr
må hänvisas till förut åberopad tablå häröver. Av densamma, liksom av
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes nyss åberopade yttrande till revisorerna
vid dess överlämnande framgår uppenbart, att med de utgående
arvodena måste täckas vissa, i flera fall betydande omkostnader
för uppdragens utförande. Tablån visar också — ej minst vid jämförelse
med uppgifter från andra håll — att förhållandena i detta län ej gärna
kunna falla under revisorernas anmärkning örn att ersättningarna i en
del fall måste synas väl rundligt tilltagna. Den år efter år skeende reduceringen
av de belopp, som härifrån begäras för beredande av skäliga
ansedda ersättningar till vederbörande, ställer regelbundet prövningsnämnden
inför nödvändigheten att vid fördelning till funktionärerna —
särskilt ordförandena i taxeringsnämnderna —■ stanna vid ersättningar,
som varken av vederbörande eller av nämnden kunna anses rimligen
motsvara nedlagt arbete och tidsspillan för ett bestyr av ifrågavarande
art.

Visby i landskontoret den 10 januari 1931.

TTnderdånigst:

A. E. RODHE.

GUSTAF MELIN.

Länsstyrelsens i Blekinge
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 anmodad avgiva utlåtande
i anledning av riksdagens år 1930 församlade revisorers yttrande rörande
ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas tjänstemän
för taxeringsarbete får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Vad först angår de förberedande arbetena för prövningsnämnden, är
det länsstyrelsens bestämda uppfattning, att nuvarande tillvägagångssätt
medför de minsta kostnaderna för statsverket på samma gång en grundlig
granskning av taxeringsnämndernas arbeten i sin helhet därigenom
kan ske. Här i länet granskas av landskamreraren och liane biträden
i stort sett alla deklarationer, och likaledes underkastas alla taxerings -

— 117 —

längder formell granskning. Skulle dessa arbeten utföras av utomstående,
bleve med säkerhet kostnaderna betydligt större och effektivteten vida
mindre. Att för några månaders säsongarbete kunna anskaffa dugliga
tillfälliga medarbetare vid landskamrerare^ förberedande arbeten för
prövningsnämnden torde åtminstone här i länet vara omöjligt, och skulle
sådana, örn de kunde anskaffas, kräva en ganska rundlig avlöning, under
det att landskontorets tjänstemän, då det för dem endast utgör en bisyssla
och tillfälle till extra förtjänst, få utföra arbetet mot ganska blygsam
gottgörelse. Såsom bevis på att länsstyrelsens förfarande medför besparingar
för statsverket kan nämnas, att besvärsförteckningarna till
prövningsnämnden, som förut utförts å boktryckeri i staden och säkerligen
numera skulle betinga en kostnad av omkring 1,000 kronor, under
senare åren upprättas å landskontoret med skrivmaskin, varför arbetet
har betalats med 250 kronor till tvenne av landskontorets tjänstemän.

Revisorerna ifrågasätta, att, örn länsstyrelsens tjänstemän anlitas som
biträde till landskamrerare!! för de förberedande arbetena till prövningsnämnden,
de skulle erhålla fullständig ledighet och vikarier förordnas
på deras ordinarie befattning. En sådan anordning torde näppeligen bliva
billigare än det nuvarande förfaringssättet utan tvärtom, varjämte det
övriga arbetet å landskontoret, som finge utföras med till väsentlig del
oövad personal, uppenbarligen komme att bliva lidande därpå. Arbetet
bör därför så anordnas, att dylik ledighet i minsta möjliga utsträckning
erfordras. Därtill kommer, att den starkt begränsade personal, som med
den föreslagna ändringen skulle stå till förfogande för land skamrer ar ens
förberedande arbeten för prövningsnämnden, även skulle försvåra detta
arbete.

Länsstyrelsen anser därför, att den ifrågasatta ändringen av prövningsnämndsarbetet
skulle vara synnerligen olycklig; den skulle ingalunda
gagna utan säkerligen skada såväl detta arbete som länsstyrelsens arbete
i övrigt under samma tid. Visserligen beredes den lägre tjänstepersonalen
vid länsstyrelsen en rätt god extra inkomst, men denna är välförtjänt på
grund av det intensiva arbete, som måste utföras, och som utföres utom
den ordinarie tjänstetiden. Örn tillfälligt anställd personal anlitades på
föreslaget sätt, skulle detta, såsom ovan anmärkts, säkerligen medföra
sämre arbetsresultat men betinga högre kostnad. Att tvinga den ordinarie
personalen till extra arbete under sommarmånaderna utan någon
som helst gottgörelse härför kan väl varken anses rättvist eller skäligt.

Beträffande länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas tjänstemäns
förordnanden till ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnderna har
länsstyrelsen flera gånger förut framhållit, att stora svårigheter i annat
fall skulle möta för länsstyrelsen att få kompetenta och lämpliga personer
att fullgöra dessa uppdrag. Visst finnas för sådant uppdrag kompetenta
personer inom andra kategorier jin landsstaten, och länsstyrelsen begagnar
varje tillfälle, som gives, att förordna dylik person till ifrågavarande
uppdrag, men det är att märka, dels att många anse, att taxeringsarbetet
är alltför tidskrävande i förhållande till det arvode, som erhålles. och
skulle vålla konflikter med de skattskyldiga, ett obehag, som de ej vilja
underkasta sig, dels ock att påtryckningar från deni socialt eller eljest
närstående håll betaga andra den självständighet och förmåga att bevaka
det allmännas intresse, som måste fordras för uppdraget.

Inom många taxeringsdistrikt finnes ingen för länsstyrelsen känd person.
som passar för ifrågavarande uppdrag, och privatpersoner vilja

— 118

ogama ataga sxg taxeringsuppdrag inom annat taxeringsdistrikt än där
de aro bosatta samt torde för övrigt i flertalet fall ses med oblida ögon av
befolkningen eller de skattskyldiga i distriktet. Erfarenheter i berörda
hänseende har länsstyrelsen allt som oftast och vill särskilt understryka,
att privatpersoner, som forordnas tili ordförande i taxeringsnämnder
otta klaga över den daliga avlöningen, ehuru de erhålla fullt jämförligt
arvode med landsstatstjänstemännen. Att åtminstone i Anssa avseenden
länsstyrelsens i taxering tränade tjänstemän åstadkomma ett bättre taxeringsår
bete än andra ordförande, är nog ostridigt och för övrigt rätt
naturligt. Av revisorerna lämnade tabellariska översikter utvisa, att i
-Blekinge Ian jämförelsevis stora ersättningsbelopp utgått till länsstyrelsens
tjänstemän för arbete i taxeringsnämnderna, vilket torde hava sin
naturliga förklaring däri, att residensstaden, där dessa tjänstemän utnyttjas
tor taxeringsarbetet, har en relativt stor befolkning i förhållande
till länets befolkning i övrigt.

I fråga örn särskild ledighet för taxeringsarbetet oell avdrag härför å
den ordinarie avlöningen är att märka, att i Karlskrona stad alla sex
taxeringsnämnderna, fransett vem som varit ordförande eller kronoombud
i nanmden, haft små sammanträden på eftermiddagar och kvällar
sa att de i arbetet deltagande varit oförhindrade att under dagen utföra
sina vanliga arbeten av ena eller andra slaget. Kommer så härtill att
aven sondagarna anlitats för de förberedande arbetena, är det ganska
klart att ingen särskild ledighet behövt tagas av länsstyrelsens tjänsteman
foi detta arbete. Pa grund av korta avstånd och goda kommunikationer
har aven länsstyrelsens tjänstemäns arbete i landsbygdens taxeringsdistrikt
delvis kunnat ske utan större ledighet från det ordinarie arbetet
och, som förut anmarkts, har länsstyrelsen ansett fördelaktigast att så
mycket som möjligt fa behålla sin ordinarie personal i daglig tjänstgöring
härstädes I vissa fall Ilar semesterledighet använts för taxeringsarbetet.
utan att detta angnats i de av revisorerna infordrade uppgifterna.

Vad slutligen angår fögderiförvaltningarnas tjänstemäns deltagande i
taxeringsarbetet, kan länsstyrelsen ej finna, att statsverket härigenom tillskyndats
någon förlust eller annan nackdel. Häradsskrivarnas arbeten
krava som bekant en betydlig kontorspersonal eller andra biträden som
haradsskrivaren själv avlönar, och sysslar han själv med taxeringsarbete
och därigenom undandrager tjänsten sin egen arbetskraft, får han hålla
flera biträden och betala härför. Ungefär enahanda är förhållandet med
landsfiskalerna, och då det får anses som en självklar sak, att dessa under
nuvarande löneförhållanden delvis måste leva på extra inkomster
utom tjänsten, synes det länsstyrelsen långt ifrån olämpligt, att de förvarva
dylik extra inkomst just genom arbete i taxeringsnämnd.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer länsstyrelsen att riksdagens
revisorers ifrågavarande framställning icke måtte föranleda någon
åtgärd.

Karlskrona i landskontoret den 10 januari 1931.

TJnderdånigst:
SVEN HAGSTRÖMER.

ERIK WESTERLUND.

— 119 —

Länsstyrelsens i Kristianstads
län

^yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har länsstyrelsen anmodats
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfort ro
rande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän
för taxeringsarbete, och får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet
anföra följande.

Beträffande arbetet i taxeringsnämnderna torde av de vid revisorernas
berättelse fogade tabeller framgå, att vad Kristianstads Ian angår
tjänstemän i länsstyrelsen och fögderiförvaltningen i jämförelsevis stor
utsträckning anlitats för uppdrag som ordförande i taxeringsnämnder.
Detta förhållande är beroende på de stora svårigheter, som inom detta
län alltid förefunnits, att utanför kretsen av landsstatens tjänsteman erhålla
ordförande i taxeringsnämnderna, som på samma gång äro villiga
att åtaga sig sådant uppdrag och även därför tillräckligt kvalificerade.

Svårigheterna i nämnda avseende torde bero dels därpå, att privatpersoner
i allmänhet icke hava tillfälle att åt uppdraget som taxeringsnämndsordförande
ägna den tid, som det år efter år ökade taxenngsarbetet
kräver, dels ock på en hos dem förefintlig obenägenhet, som särskilt
framträder på landsbygden, att syssla med taxeringsarbete och darmed
förbundna tolkningsfrågor samt en i tekniskt hänseende ofta ^ besvärlig
längdföring, vartill även kommer den omständigheten, att manga anse
sig genom ordförandeskap i taxeringsnämnd komma i en för dem ofördelaktig
ställning gentemot de skattskyldiga. =

Det arbete, som länsstyrelsens tjänstemän utfört såsom ordförande eiler
kronoombud i taxeringsnämnder, har givetvis icke fått verkställas under
tjänstetid. För detta arbete har ledighet från tjänstegöromål av dem åtnjutits
allenast under de dagar, då respektive taxeringsnämnders sammanträden
hållits, vilken ledighet åtnjutits som semester.

Ersättningarna till länsstyrelsens och fögderiförvaltningens tjänstemän
för deras arbete i taxeringsnämnderna hava givetvis beräknats efter samma
grunder som ersättningarna till övriga ordförande och kronoombud

i dessa nämnder. ,... , .. ,, , . , ....

Vad därefter angår de till länsstyrelsens tjänstemän utbetalade ersättningar
för prövningsnämndsarbetet far länsstyrelsen framhålla följande.

Enligt taxeringsförordningen åligger det landskamrerare!! att i fråga
örn de taxeringar, som handläggas av den prövningsnämnd, hos vilken
han tjänstgör, noggrant undersöka, huruvida dessa taxeringar aro med
skatteår fattningarna överensstämmande, och för sådant ändamål granska
tillgängliga handlingar rörande samma taxeringar.

För detta granskningsarbete, särskilt granskningen av skattskyldigas
deklarationer och den sakliga granskningen ay taxeringarna i övrigt,
måste uppenbarligen anlitas särskilt kvalificerade arbetskrafter. Då Badana,
'' vad detta län beträffar, endast i högst ringa omfattning kunna
nonbringas utanför kretsen av länsstyrelsens och särskilt landskontorets
tjänstemän, torde det få anses ofrånkomligt, att dessa tjänsteman anlitas
för ifrågavarande arbete.

120 —

Riksdagens revisorer hava iunnit anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas
tjänstemän i sä stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövmngsnämndsarbete.
som enligt revisorernas mening borde tillhöra deras
tjänsteåligganden.

Även länsstyrelsen bär utgått ifrån, att granskningsarbetet för prövningsnämnden
får anses åligga landskontorets tjänstemän såsom tjenstegöromål.
Detta arbete har även av dem utförts under tjänstetid i den
utsträckning, som varit möjlig utan att landskontorets ordinarie arbetsuppgifter
härigenom eftersatts.

Da granskningsarbetet emellertid är synnerligt vidlyftigt och tidsödande,
har den huvudsakliga delen av detsamma måst av tjänstemännen utforas
under annan tid än vederbörandes tjänstetid. Det är för detta övertidsarbete.
som ersättningarna till länsstyrelsens tjänstemän utgått.

Rhuru samtliga för granskningsarbetet lämpliga arbetskrafter inom
länsstyrelsen använts härför, har likväl, vad detta län beträffar, granskningen
ej kunnat utföras i sådan omfattning, sorn varit önskvärd

Revisorerna hava anfört, att därest övriga löpande ärenden lade hinder
i vägen för taxeringsarbetets fullgörande inom föreskriven tid det
syntes revisorerna, som örn den riktiga utvägen vore att förordna vikarie
tor den med taxeringsår bete sysselsatta tjänstemannen under den tid
taxeringsarbetet krävde hela hans arbetstid. Förutom att på detta sätt
kostnaderna sannolikt kunde nedbringas, ansåge revisorerna, att även
taxeringens enhetlighet borde vinna härpå.

I anledning av revisorernas berörda uttalande får länsstyrelsen anmär
ka, att därest granskningsarbetet för prövningsnämnden här i länet skulle
kunna i full omfattning utföras av landskontorets tjänstemän under deras
tjänstetid, härför skulle krävas, att ledighet från ordinarie tjänstegöromål
bereddes nästan samtliga landskontorets tjänstemän under en
tid av minst tre månader från medio av juni månad varje år. Att under
denna tid överlämna landskontorets ordinarie arbetsuppgifter till tillfälligt
anställda vikarier, synes länsstyrelsen otänkbart, så mycket mera.
som härunder inträffar ett budgetårsskifte med viktiga och omfattande
tjänstegöromål av olika slag och beskaffenhet, bland andra, avslutande
av budgetårets räkenskaper för länet.

Länsstyrelsen anser fördenskull den av revisorerna sålunda ifrågasatta
anordningen i detta avseende ej möjlig att genomföra.

, Huruvida nämnda anordning, såsom revisorerna förmenat, skulle nedormga
kostnaderna för prövningsnämndsarbetet, torde vara svårt att. bedöma.
Däremot synes det uppenbart, att, då ifrågavarande granskningsarbete,
vad detta län beträffar, under alla förhållanden måste fördelas
på alla härför lämpliga arbetskrafter å landskontoret, anordningen i fråga
ej skulle kunna medföra någon större enhetlighet i arbetet än hittills.
Sadan enhetlighet åstadkommes givetvis säkrast genom av Iandskamreraren
lämnade direktiv för granskningen.

Beträffande beloppet av ifrågavarande ersättningar för prövningsnämndsarbetet
vöre det utan tvivel önskvärt, om enhetliga grunder härför
kunde fastställas i den mån detta vore möjligt. Den synnerligt skiftande
beskaffenheten i den mångfald av arbetsuppgifter, som ingå i
granskningen av taxeringarna, och de olika kvalifikationer, som krävas
lor detta arbete, göra det emellertid synnerligen svårt, örn ens möjligt,
att fastställa några för alla fall tillämpliga föreskrifter ''•''drande dessa
ersättningsbelopp.

— 121 —

Länsstyrelsen anser för sin del, att den landskamreraren författningsenligt
åliggande granskningen av taxeringarna svårligen kan inom ramen
av nuvarande organisation av taxeringsarbetet åvägabringas på
annat sätt än hittills ägt rum.

Sedan emellertid 1929 års riksdag, med hänsyn till granskningsarbetets
stora betydelse, begärt utredning angående åtgärder för åstadkommande
av mera effektiv skattekontroll samt i anledning härav särskilda sakkunniga
— de s. k. skattekontrollsakkunniga — tillkallats för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i berörda ämne, torde jämväl frågan
angående organisation av prövningsnämndsarbetet i sammanhang
härmed vinna sin lösning. Vid sådant förhållande torde särskild utredning
angående ordnandet av frågan örn ersättning till länsstyrelsens tjänstemän
för prövningsnämndsarbetet möjligen ej vara erforderlig.

Kristianstad i landskontoret den 9 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

IVAN PK, REGNER.

GÖSTA EK.

Länsstyrelsens i Malmöhus
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Enligt nådig föreskrift i remiss den 19 december nästlidet år får länsstyrelsen
härmed avgiva underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers berättelse rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas
tjänstemän för taxeringsarbete.

Länsstyrelsen tillåter sig att i sådant avseende i underdånighet åberopa
vad länsstyrelsen i sin skrivelse den 8 därförutgångna november till riksdagens
revisorer anfört (bil. 1).

Vad beträffar taxeringsnämndsordförandeskapen, som lämnats åt länsstyrelsetjänstemän,
får länsstyrelsen, eftersom en utav denna länsstyrelses
extra länsbokhållare i riksdagens revisorers berättelse särskilt utpekats,
översända, åberopa och vitsorda en av denne tjänsteman den 6 innevarande
månad upprättad promemoria (bil. 2). Det förhåller sig med
denne tjänsteman så, att han har en alldeles särskild läggning för taxeringsarbetet
på landet, där han är uppfödd vid ett lantbruk och närmare
känner till lantbruksförhållandena. Han har på grund härav företrädesvis
använts just för att fungera såsom ordförande i vanskötta taxeringsdistrikt.
intill dess han kunnat föreslå lämplig person i orten. Där -

— 122

igenom har han haft den besvärligheten att mycket ofta få utbyta taxeringsdistrikt.
Såsom framgår av hans P. M. hava icke obetydliga omkostnader
varit förenade med hans arbete, vilket arbete emellertid alltid
icke blott tillfredsställande utan mycket väl skötts.

Vad slutligen beträffar ersättningarna för biträde i prövningsnämndsarbetet
skulle det omöjligen låta sig göras att, såsom riksdagens revisorer
ifrågasatt, förordna vikarie för den med ifrågavarande arbete sysselsatte
tjänstemannen för ombesörjande av hans egen tjänst. Skulle det
systemet begagnas, bleve oavvisligen nödvändigt att utöka arbetskrafterna
hos länsstyrelsen. Enligt länsstyrelsens förmenande har det här
begagnade systemet varit det enda möjliga och lämpliga för att avpressa
tjänstemännen ett så betydande och brådskande arbete, som det nu ifrågavarande.
Man måste komma ihåg, att det rör sig örn ett säsongarbete.
En utökning av tjänstemannakåren för att kunna på ett tillfredsställande
sätt ombesörja detta säsongarbete skulle helt visst bliva en dålig hushållning.
En avlöning av säsongarbetet efter principerna för övertidsbetalning
skulle svårligen kunna medföra ett arbetsresultat, motsvarande vad
som ernås genom en bättre tilltagen ersättning åt den, som visar sig förtjänt
därav genom ett intensivt arbete.

Malmö i landskontoret den 9 januari 1931.

A. ADLER.

Underdånigst:

G. V. EISERMAN.

— 123 —

Bil. 1.

Till riksdagens herrar revisorer.

Länsstyrelsen har av Kungl. Maj:t anbefallts att avlämna uppgifter
till riksdagens revisorer angående de ersättningar, som för budgetåret
1929/1930 utbetalats åt olika befattningshavare dels vid länsstyrelsen dels
ock vid fögderiförvaltningarna för arbete, som utförts i taxeringsnämnderna
och i prövningsnämnden; och får länsstyrelsen till fullgörande bärav
härmed överlämna en sådan förteckning, som av riksdagens revisorer
begärts.

Skulle länsstyrelsen utan några som helst kommentarer överlämna denna
förteckning, kunde länsstyrelsen riskera att den bleve delvis missuppfattad.
På grund härav har länsstyrelsen ansett sig böra till riksdagens
revisorer meddela följande.

Örn riksdagens revisorer vilja anställa jämförelse mellan detta län och
övriga län beträffande den omfattning, i vilken landsstatstjänstemännen
i länet tagit del i taxeringsarbetet och därvid endast skulle tagas hänsyn
till antalet landsstatstjänstemän, som för ändamålet anlitats, måste en
dylik jämförelse bliva fullständigt missvisande och oriktig. Givetvis bör
man i stället vid en sådan jämförelse taga hänsyn till länens storlek samt
antalet taxeringsdistrikt och taxeringsman samt därefter tillse, huru stor
procent utav hela antalet av de senare utgjorts utav landsstatstjänstemän.

Här i länet finnas 177 taxeringsdistrikt. Alltså har länsstyrelsen att
till ordförande och ledamöter utse 354 personer. Emellertid hava de utav
länsstyrelsen utsedda ordförandena och ledamöterna utgjort ett antal av
allenast 308 personer, emedan åt vissa personer kunnat anförtros mera
än ett distrikt. Utav dessa 308 personer hava 22 utsetts bland länsstyrelsens
tjänstemän och 21 bland fögderiförvaltningarnas tjänstemän.
Detta utgör 7.14 procent för länsstyrelsens tjänstemän och 6.82 procent av
fögderiförvaltningarnas tjänstemän eller tillhopa 13.% procent av antalet
utsedda personer. Göres jämförelsen med andra län på detta sätt, vill
länsstyrelsen förmoda, att ett jämförelsevis mindre antal befattningshavare
inom landsstaten blivit utsedda inom detta län än i andra län.
Detta är också helt naturligt med de principer länsstyrelsen städse tilllämpat
vid utseende av de förtroendemän, som skola handhava taxeringsbestyret.
Länsstyrelsen har nämligen alltid låtit sig angeläget vara att
till dessa uppdrag utse personer bland länets övriga innevånare i den
mån lämpliga krafter stå till buds. Endast i sådana fall, då dessa saknas
— och dylika fall komma helt visst alltid att jämväl för framtiden
förekomma — har länsstyrelsen anlitat egna arbetskrafter för uppdragens
fullgörande. Principerna hava nämligen varit att, då vid granskningsarbetet
i prövningsnämnden vissa distrikt befunnits vanskötta, utbyta
de taxeringsmän, vilka icke skött sina uppdrag tillfredsställande,
emot landsstatstjänstemän, som därvid haft till uppgift att under arbetets
gång tillse, huruvida och i vad man bland de kommunvalda ledamöterua
skulle finnas lämpliga personer att övertaga distriktet. På grund av
bristande personkännedom hos den utseende myndigheten har detta också
visat sig vara ett lämpligt sätt att utfinna nyttiga arbetskrafter för ändamålet.
Endast i ett avseende har länsstyrelsen frångått denna princip.
Det har nämligen gällt taxeringsnämndsordförandeskapen i residensstaden.
En tjänsteman, som på nyssnämnda sätt länge använts i olika di -

— 124 —

strikt pa landsbygden, bar såsom belöning omsider tilldelats ordförandeskapet
i ett taxeringsdistrikt i Malmö. Icke desto mindre utgöra av taxei''ingsmännen
i Malmö stad allenast 9 landsstatstjänstemän emot 21 utav
stadens tjänstemän. Att helt utestänga länsstyrelsens tjänstemän med
påföljd att länsstyrelsen i ännu större omfattning skulle se sig nödsakad
att för dessa uppdrag anlita stadens tjänstemän vore dessutom orimligt,
då stadens tjänstemän i genomsnitt hava avlöningsförmåner, som avsevärt
överstiga länsstyrelsens tjänstemäns, varförutom de förra i stor utsträckning
beredas bisysslor vid stadens egen förvaltning.

Till stor del just därigenom att länsstyrelsens tjänstemän använts i
taxeringsnämndernas arbeten har kronoombudet hos prövningsnämnden
här i länet alltid haft till sitt förfogande en stab av medhjälpare, med
taxeringsmäns förmåga att verkställa materiell granskning av skattskyldigas
deklarationer samt därtill upptränade i allt maskinellt taxeringsarbete.
Ett intensivt granskningsarbete i prövningsnämnden är
nödvändigt icke blott ur den synpunkten, att man därigenom alltid kan
hålla sig underkunnig om vad taxeringsmännen i länet duga till, utan
framför allt därigenom att de skattskyldiga vid sina deklarationers upprättande
helt visst bliva mera aktsamma, då de veta, att andra än taxeringsnämnderna
hålla noggrann uppsikt över deras sätt att deklarera.
Dessutom spelar ju granskningen för varje ar i fiskalisk! avseende en
ganska betydande roll för staten.

Vidare mäste ihågkommas, att man vid prövningsnämndsarbetet är pa
grund av omständigheterna hänvisad till en mycket kort tid av året, vilken
tid mäste noggrant tillvaratagas genom ett högst forcerat arbete för
att allt skall kunna uträttas. Vore det hos prövningsnämnden allenast
fråga örn granskning av inkomna besvärshandlingar, så bleve ju arbetet
betydligt underlättat, fastän i ett län som detta göromålen i allt fall bleve
högst betydande. Men då därtill kommer det synnerligen viktiga gransk -ningsarbetet, måste vid bedömande av de kostnader, som för ändamålet
förbrukats, hänsyn jämväl tagas härtill.

Prövningsnämndsarbetet här i länet har plägat pä det sätt organiseras,
att fem olika granskningsavdelningar inrättats. Varje sådan avdelning förestås
utav en av landskontorets jurister med biträde av en av andra
tjänstemän hos länsstyrelsen. Dessa hava till uppgift att var och en
inom sitt område av länet granska taxeringslängderna och tillse, att formella
oriktigheter varda rättade, ävensom att granska deklarationerna
och undersöka, huruvida och i vad mån anmärkningar mot dem böra
framställas. I senare fallet göres anmälan till kronoombudet hos prövningsnämnden,
som med biträde av bokföringssakkunniga eller andra
sakkunniga personer — kostnaderna åt dessa beröras ej av riksdagens
revisorer, varför denna fråga förbigås — fullföljer anmärkningen gent
emot vederbörande deklarant. Dessutom hava granskningsavdelningarna
till uppgift att komplettera samtliga taxeringsakter, vare sig de tillkommit
genom besvär eller genom kronoombudets anmärkningar, så att
alla äro försedda med deklarationer, taxeringslängdsutdrag, taxeringsnämndsprotokoll
och andra nödiga handlingar.

Såsom exempel på omfattningen av detta arbete bör nämnas, att under
ifrågavarande budgetår i särskild ordning handlagts 2,106 beskattningsärenden,
att från kronoombudet utgått cirka 1,650 promemorior och skrivelser
ävensom cirka 4,500 bankförfrågningar samt att prövningsnämndens
protokoll omfattat ett sidania! av 5.196. Allt detta måste med till -

— 125 —

hjälp av nämnda biträden ombesörjas på en för detta arbete alldeles för
snävt tilltagen tid.

Nu skulle ju kunna ifrågasättas, huruvida icke alla dessa betalningar
borde ske genom tillämpning av lagstadgad övertidsersättning. Emellertid
är arbetets beskaffenhet sådant, att detsamma måste forceras under
tjänstetid och efter tjänstetid även med tillhjälp av nattens timmar, vilket
förhållande uppenbarligen omöjliggör varje som helst kontroll ifråga
örn övertidsersättningens belopp. Dessutom bleve ersättningen efter
sådana grunder alldeles för ringa för ett arbete av nu ifrågavarande art.
Skulle man försöka sig på att med tillgängliga arbetskrafter avlasta en
så betydande arbetsbörda emot vanlig övertidsersättning på den anslagna
korta tiden, under vilken ett så stort mått av arbete omöjligen kan av
en befattningshavare i tjänsten påfordras, bleve också alldeles säkert resultatet
betydligt sämre och tillika kostbarare. Nya tjänstemän bleve i
stället givetvis erforderliga, och kostnaderna bleve högst betydligt större,
såvitt man vill vinna jämförligt resultat med det som genom nuvarande
organisation erhålles. Det kan i förbigående nämnas, att granskningsarbetet
i prövningsnämnden under nu ifrågavarande år tillförde enbart
statsverket ett belopp av 597,883 kronor 66 öre.

Länsstyrelsen har givetvis i sin tid beaktat den anmärkning, som riksdagens
revisorer den gången framställde i nu förevarande avseende. Att
emellertid ingenting åtgjorts, beror ingalunda på obstruktion från länsstyrelsens
sida, utan har sin grund i att länsstyrelsen funnit ingenting
kunnat härutinnan åtgöras.

Så länge en taxeringsorganisation fortgår, grundad på användande av
förtroendemän i stället för tekniskt utbildade fackmän — länsstyrelsen
önskar ingalunda någon förändring härutinnan — är det absolut nödvändigt
att i viss omfattning använda länsstyrelsens tjänstemän för detta
arbete. Och så länge nuvarande prövningsnämndsorganisation äger bestånd,
är det ej annat än rimligt, att ett så intensivt arbete, som det nu
ifrågavarande hos prövningsnämnden, belönas med ej alltför njuggt tilltagna
arvoden. Länsstyrelsen skulle emellertid gärna vilja se en förändring
i sådan riktning, att en särskild organisation infördes i syfte att
året örn granska deklarationer med möjlighet att frambringa granskningsresultaten
först hos vederbörande taxeringsnämnd, i den mån resultaten
då ligga färdiga, samt därefter hos prövningsnämnden. Därigenom
kunde en avlastning av prövningsnämndsarbetet ske på andra tider av
året. En sådan organisation är enligt länsstyrelsens mening nödvändig,
men intill dess detta skett, kan länsstyrelsen icke se någon möjlighet att
vidtaga förändring i sådan riktning, som riksdagens revisorer tidigare

antytt.

Malmö i landskontoret den 8 november 1930.

G. V. Eiserman.

T. Thene.

126 —

Förteckning

över arvodesbelopp, som under budgetåret 1929/1930 utbetalts till beiattningshavare vid
länsstyrelsen och fogderiförvaltningen i Malmöhus län för taxeringsuppdrag i taxerings nämnder

och prövningsnämnd.

Länsstyrelsens tjänstemän.

Namn	Befattning-	Ersätt- ningens belopp
T. Thege	Länsbokhåll-	2,000
	re av l:a klass	2,850
T. Kinnman	Länsassessor a	2,000
	landskansliet
A. Adler	Länsassessor å	2,000
	landskontoret	3,000
S. Wiegert	Länsbokhålla-	2,000
	re av 2:a klass	1,500
		850J
O. Lindberg	Landskanslist	2,000
C. Nielsen	Länsbokhålla-	2,000
	re av 2:a klass	1,500
		850
S. Dahlrup	Extra länsbok-	2,000
.	hållare	720
		1,500
i		850
E. Kräge j	Landskontorist	770
j		850
		1,100
		615
T. Gynner-	Extra länsbok-	1,900
stedt	hållare	1,500
		850
0. Rud-Olson	Länsnotarie av	2,000
	Ira klass
E. Behle	Landskontorist	875
		1,300
	■	900
		615 ’
C. A. Ericson	Landskontorist	670
		800 ’

Taxeringsnämnd eller prövningsnämnd

»-•» ■< i

Tax.-ordf. i Malmö stads V distrikt
Biträdande landskamrerare
Tax.-ordf. i Malmö stads VI distrikt

Tax.-ordf. i Malmö stads VII distrikt
Biträdande landskamrerare
Tax.-ordf. i Malmö stads VIII distrikt
Biträde åt landskamrerarna vid utredningar
till prövningsnämnden samt granskning
av deklarationer

Sekreterare hos prövningsnämnden
Tax.-ordf. i Malmö stads IX distrikt
Tax.-ordf. i Malmö stads XI distrikt
Biträde åt landskamrerarna vid utredningar
till prövningsnämnden samt granskning
av deklarationer

Sekreterare hos prövningsnämnden
^ax.-ordf. i Malmö stads XVIII dis
''ax.-ordf. i Särslövs
ringsnämnd

m. fl. socknars faxe

till prövningsnämnden
av deklarationer

samt granskning

’ax.-ordf.

nämnd

id i Malmö stads XXIV distrikt
Fuglie m. fl. socknars taxerings -

år ärenden till prövningsnämnden och
granskning av taxeringslängder
■ängdförare hos prövningsnämnden
ax.-ordf. i Lunds stads II distrikt
liträde åt landskamrerarna vid utredning
till prövningsnämnden samt granskning
av deklarationer

*---■““uvnamitiaiua JUi -thulli JJ1 e l lc~

ring av ärenden till prövningsnämnden
samt granskning av taxeringslängder

ax.-ordf. i V. Ingelstads
taxeringsdistrikt

m. fl. socknars 1

1 Uppenbarligen har i en del fall semester utnyttjats för taxeringsuppdragens fullgörande,
men i huru stor omfattning så skett kan icke uppgivas.

- 127 —

Namn	Befattning	Ersätt- ningens belopp	Taxeringsnämnd eller prövningsnämnd	Ledighet, dagar1	> o: “ B ^ SCO Pa 0 P ® Jr? h O:
C. A. Ericson	Landskontorist	900	Biträde åt landskamrerarna för komplette-	—	—
			ring av ärenden till prövningsnämnden
;			samt granskning av taxeringslängder
		660	Längdförare hos prövningsnämnden	—	—
C. Norrman	E. o. lands-	800	Tax.-ordf. i V. Kärrstorps m. fl. socknars	—	—
	kontorist		taxeringsdistrikt
		350	Kronoombud i Arlövs m. s. tax.-nämnd	—	—
		235	Längdförare hos prövningsnämnden	—	—
i		2,100	Biträde åt landskamrerarna såsom hand-	—	—
!			sekreterare och komplettering av ärenden
			till prövningsnämnden samt granskning
			av taxeringslängder
T. Lindh	Landskontorist	1,100	Tax.-ordf. i Anderslövs m. fl. socknars faxe-	—	—
			ringsdistrikt
		800	Tax.-ordf. i Lunds landsförsamling	—	—
		900	Biträde åt landskamrerarna för komplette-	—	—
			ring av ärenden till prövningsnämnden
			samt granskning av taxeringslängder
\|		615	Längdförare hos prövningsnämnden	—	—
M. Ringblom	T. f. lands-	665	Tax.-ordf. i V. Alstads m. fl. socknars faxe-	—	—
	kanslist		ringsdistrikt
G. Andersson	Extra län sbok-	880	Tax.-ordf. i Veberöds socken	—
	hållare	960	Tax.-ordf. i Fjelie socken	—	—
		1.250	Tax.-ordf. i Reslövs socken	—	—
		1,000	Tax.-ordf. i Gustafs socken	—	—
		1,500	Biträde åt landskamrerarna vid utredningar	—	—
			till prövningsnämnden samt granskning
			av deklarationer
		850	Sekreterare hos prövningsnämnden	—	—
H. Swensson	Landskanslist	800	Tax.-ordf. i Dalby socken	—	—
		900	Tax.-ordf. i Öveds m. fl. socknar	—	—
! E. Kvistberg	Länsnotarie av	450	Tax.-ordf. i V. Hoby m. fl. socknar	—	—
	2:a klass	560\| Tax.-ordf. i Skabersjö m. fl. socknar	—	—
		900J Tax.-ordf. i Genarps m. fl. socknar	—	—
	T. f. lands-	885j Tax.-ordf. i Balkåkra m. fl. socknar	—	—
	kontorist	250 Kronoombud i Åkarps municipalsamhälle	—	—
		350 Biträde åt landskamrerarna för komplette-	—	—
			ring av ärenden till prövningsnämnden
			samt granskning av taxeringslängder
		600[ Upprättandet av progressivskattelängden	—	—
		235	Längdförare hos prövningsnämnden	—	—
1 E. Lundblad	E. länsnotarie	925	Tax.-ordf. i Holmby m. fl. socknar	—	—
B. Hagvik	E. länsnotarie	1,050	Tax.-ordf. i Källstorps m. fl. socknar	—	—
		600	Tax.-ordf. i Bjäresjö m. fl. socknar	—	—
T. Burran	E. länsnotarie	1,175	Tax.-ordf. i V. Nöbbelövs m. fl. socknar	—	—
	Extra biträde	50(	Biträde åt landskamrerarna för komplette-	—	—
			ring av ärenden till prövningsnämnden
			samt granskning av taxeringslängder
P. Mellblom	Extra biträde	200	D:o
j H. Ericson	Extra biträde	i 300	Dro
A. Andersson	Extra biträde	60(1	Längdförare hos prövningsnämnden	—	—
M. Ekström	Kontorsbiträde	600	Biträde åt landskamrerarna
\| Agda Jönsson	E. kontorsbitr	150	D:o
Svea Carlsson	E. kontorsbitr	30(	lito
		30C	För utskrift av provningsnamndens proto-	—	—
.			koll jämte expediering därav
\| Olga Larsén	E. kontorsbitr	300	D:o	—
Olga Dahl	Kameralbitr.	300	Bro

1 Se noten å föregående sida.

— 128 —

		Ersätt-		t-	t- s; s.
Namn	Befattning	ningena	Taxeringsnämnd eller prövningsnämnd	g* P. &	B p jao jo.
		belopp	g® t*	0 so
					1 §’
Siri Norrman Tonny Wahl-	Kontorsbiträde	300	För utskrift av prövningsnämndens proto-koll jämte expediering därav	—	-
kvist	Kontorsbiträde	300	D:o
Ruth Person	Kontorsbiträde	300	D:o
J. Jönsson A. Bernac	Exped.-vakt l:e exp.-vakt	200 200	För uppassning vid prövningsnämnden D:o	—	—
B. Rosén	Exped.-vakt	200	D:o
P. N. Skoogh	Ex. exp.-vakt	100	D:o	_	_
	Summa kronor	72,760
	Fögderi förvaltningens tjänstemän.
A. Camp	Landsfogde	2,000	Tax.-ordf. i Malmö stads XII distrikt	—	—
S. Brahme	J Häradsskrivare	2,000	Tax.-ordf. i Eslövs stad	—	—
G. Ringblom	j Landsfiskal	1,300	Tax.-ordf. i Mellan-Grevie	—	—
	1 ■: ''	1,040	Tax.-ordf. i Tygelsjö	—	—
J. Aug. Dahl-	\| Häradsskrivare	1,010	Tax.-ordf. i Husie	—	—
berg	i	1,700	Tax.-ordf. i Fosie	—	—
E. Gullstrand	Landsfiskal	970	Tax-ordf. i Svedala köping	—	—
B. H. Bergenow		1,300	Tax.-ordf. i Svedala socken	—	—
Landsfiskal	17(«	Kronoombud i Hyby m. fl. socknar	—	—
E. Grimlund	Landsfiskal	1,500	Tax.-ordf. i Arlövs m. s.	—	—
		900	Tax.-ordf. i Åkarps m. m.	—	—
A. Ekelin	Häradsskrivare	730	Tax.-ordf. i Stora Harrie socken	—	—
P. Sjöberg	Landsfiskal	1,080	Tax.-ordf. i Barsebäcks socken	—	—
E. V. Johansson		925	Tax.-ordf. i Kävlinge socken	—	—
Landsfiskal	625	Tax.-ordf. i Asmundtorps socken	—	—
J. Godlund	Landsfiskal	1,000	Tax.-ordf. i Svalövs m. fl. socknar	—	—
B. K. Wollter	Landsfiskal	100	Kronoombud i S:t Ibbs socken	—	—
J. Nibelius	Landsfiskal	2,150	Tax.-ordf. i Höganäs socken #	—	—
A. Peterson	Landsfiskal	800	Tax.-ordf. i Fleninge socken	—	—
		600	Tax.-ordf. i Vikens socken	—	—
		780	Tax.-ordf. i Kropps socken	—	—
		530	Tax.-ordf. i Bårslövs socken	—	—
		600	Tax.-ordf. i Frillestads socken	—	—
John Brown	T. f. landsfiskal	550	Tax.-ordf. i Hässlunda socken	—	—
Eug. Bjäre	T. f. landsfiskal	730	Tax.-ordf. i Höörs m. s.	—	—
		400	Tax.-ordf. i S. Rörums socken	—	—
E. Hartlow	T. f. landsfiskal	1,200	Tax.-ordf. i Hörby köping	—	—
A. Wetter-	Häradsskrivare	880	Tax.-ordf. i Harlösa socken	—	—
mark		900	Tax.-ordf. i Högsereds socken	—	—
Aug. Olsson		730	Tax.-ordf. i Vanstads socken	—	—
Landsfiskal	700	Tax.-ordf. i Skeglinge socken	—	—
G. Kinberg	Landsfiskal	1,050	Tax.-ordf. i S. Åsums socken	- .	—
L. Callmer		435	Tax.-ordf. i Röddinge socken	—	—
Häradsskrivare	700	Tax.-ordf. i Solberga socken	—	—
		960	Tax.-ordf. i Ö. Klagstorps socken	—	—
		480	Tax.-ordf. i Herrestads socken	—	—
Summa kronor	33,525		—	—

Sammanfattning.

Länsstyrelsens tjänstemän ...............................

Fögderiförvaltningens tjänstemän .........................

Malmö i landskontoret den 8 november 1930.

........... kronor 72,760

.......... » 33 525

Summa kronor 106,285

Se noten å sid. 126.

T. Thege.

— 129 —

Bil. 2.

P. M.

angående undertecknad extra länsbokhållares arbete såsom taxerings nämndsordförande

år 1929.

Nämnda år bade jag länsstyrelsens förordnande att vara ordförande i
följande taxeringsdistrikt:

Veberöds sockens taxeringsdistrikt,

Fjelie och Flädie socknars »

Reslövs och Ö. Karaby »

Gustavs sockens »

För att hålla sammanträde med taxeringsnämnderna åtnjöt jag semester
den 8, 9, 25 och 26 mars, den 11, 12, 13, 20, 25 och 30 april samt den 16 maj,
vilket sammanlagt utgör 11 dagar. Någon annan tjänstledighet för taxeringsuppdragets
fullgörande har jag icke haft under ifrågavarande år.
Jag har icke gjort framställning örn mera tjänstledighet än vad som varit
oundgängligen nödvändigt, enär detta skulle hava vållat avbräck i det
arbete, som varit mig tilldelat såsom tjänsteman vid landskontoret. Det
har nämligen förhållit sig så, att vid åtnjuten ledighet hava de mig anförtrodda
arbetsuppgifterna icke kunnat medhinnas av någon annan tjänsteman
och hava således fått anstå tills jag kunnat återinträda i tjänstgöring.
Det må i detta sammanhang framhållas att jag, såvitt jag nu kan
erinra mig, aldrig åtnjutit ledighet under längre tid i följd än högst 6
dagar, och så lång ledighet har jag under min snart 10-åriga tjänstgöring
vid länsstyrelsen åtnjutit på sin höjd 2 å 3 gånger. Av vad jag nu framhållit
torde framgå, att min tjänstgöringstid varit fullt upptagen med
tjänstgöromål. . Allt taxeringsarbete har varit förlagt till min fritid. Dock
måste jag härvid göra det medgivande, att jag under min tjänstgöringstid
emottagit personliga besök av skattskyldiga ävensom stått dem till tjänst
med upplysningar vid telefonpåringningar. För övrigt har jag alltid
ansett det vara uteslutet att taxeringsarbetet skulle få kollidera med
tjänstgöringen, och även örn jag icke insett denna självklara sak, skulle
jag med den regim, som råder å det ämbetsverk jag tillhör, icke hava vågat
eftersätta min tjänsteplikt för angelägenheter av mera privat karaktär.
Jag kan alitsa bestämt påstå, att det mig anförtrodda taxeringsarbetet
med ovan nämnda undantag, utförts under min fritid. Detta har också
mycket väl kunnat gå för sig dels på grund av att jag i stor utsträckning
haft hjälp till mitt förfogande med sådana taxeringsgöromål, som utan
olägenhet kunnat uträttas av härstädes anställd personal1 dels ock på
grund därav, att jag genom den erfarenhet, jag vunnit sedan jag år 1922
första gången erhöll uppdrag som taxeringsnämndsordförande, kunna ordna
arbetet på ett som jag funnit ändamålsenligt sätt. Jag vill här nedan
lämna en kortfattad redogörelse för huru taxeringsarbetet bedrivits.

Under januari månad utsändas kungörelser till de olika distrikten. I
dessa kungörelser meddelas de skattskyldiga bland annat att deklarationerna
kunna, örn så önskas, förutom till undertecknad, även avlämnas till
vederbörande kronoombud i taxeringsnämnden. De deklarationer, som in 1

Naturligtvis uträtta mina medhjälpare det dem anförtrodda arbetet å sin fritid.

9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1930. III.

130 —

lämnats till undertecknad, översändas den lö februari till kronoombuden,,
som med ledning av de dem samtidigt tillställda mantalslängderna ordna deklarationerna.
I mantalslängderna göra kronoombuden anteckningar
dels örn vilka skattskyldiga, som iullgjort sin deklarationsplikt samt dels
örn vilka, som böra genom anmaning avfordras deklaration. Kronoombuden
kontrollsummera därefter deklarationerna samt underkasta dem en
första granskning, därvid de enligt av mig lämnade föreskrifter böra
skriftligen anteckna de anmärkningar, som enligt deras åsikt kunna göras
mot de lämnade uppgifterna. Sedan kronoombuden därefter till mig avlämnat
samtliga deklarationer jämte mantalslängderna utskrivas anrnaningar
till de skattskyldiga, som försummat att avlämna deklaration. Da
anteckning i mantalslängden gjorts av kronoombuden örn vilka dessa
skattskyldiga äro, kar jag utan risk kunnat låta mili hustru utskriva
och avsända anmaningarna. Hon har städse varit mig behjälplig härmed.
Själv har jag sålunda kunnat efter deklarationernas emottagande omedelbart
börja med granskningsarbetet, samt infordra kompletterande uppgifter
från de skattskyldiga. Av alla brev till de skattskyldiga tages kopia,
och samtliga de anmärkningar och reflexioner från min sida, vartill
granskningen giver anledning, antecknas å deklarationerna. Sedan granskningen
är fullbordad antingen utsändas deklarationerna ånyo till kronoombuden
för att de må kunna taga del av mina anmärkningar eller också
sammanträffar jag personligen med vederbörande kronoombud för att vi
tillsammans skola kunna genomgå deklarationerna och så att säga kollationera
våra intryck av desamma. Genom detta förfaringssätt vinnes den
fördelen att såväl kronoombudet som jag redan före sammanträdet bildat
oss en uppfattning örn varje ärende. Jag vill i detta sammanhang påpeka,
att jag alltid ansett granskningen av deklarationerna vara den ojämförligt
viktigaste delen av taxeringsarbetet.

Vid sammanträdena lämnar jag en kortfattad redogörelse av taxeringsärendena
och de avvikelser som anses böra göras från deklarationen antecknas
å densamma med någon kort anteckning, som senare gives den
avfattning, som i sinom tid meddelas den skattskyldige. Med ledning av
den sålunda gjorda avvikelsen fastställes vid sammanträdet det till statsskatt
taxeringsbara beloppet. Sedan detta belopp är fastställt kan ju
taxeringen till kommunal inkomstskatt icke bliva mera än på ett sätt, och
jag anser det därför icke vara nödvändigt att upptaga taxeringsnämndens
tid med att vid sammanträdet uträkna även denna taxering. Denna
sak ombesörjer jag efter sammanträdena och ifyller dä fullständigt beträffande
alla deklarationer den kolumn a deklarationsformulärets 4:de
sida, som är avsedd för anteckningar av taxeringsnämnden. Vidare utsätter
jag å deklarationsblanketten de taxerade beloppen, de skattefria avdragen
samt de beskattningsbara beloppen. De skattefria avdragen fastställas
med ledning av mantalslängden. Härefter överlämnas deklarationen till
en medhjälpare, som har att verkställa införandet av deklarationens siffror
i taxeringslängderna. I taxeringslängderna hava vederbörande häradsskrivare
mot ersättning infört de skattskyldigas namn och civilstånd samt
det antal barn, varför skattefria avdrag skola åtnjutas. Min medhjälpare
har bland annat att kontrollera mina uträkningar beträffande de beskattningsbara
beloppen samt tillse att det av mig med ledning av mantalslängden
fastställda skattefria avdraget överensstämmer med det avdrag, som
jämlikt häradsskrivarens anteckningar i taxeringslängden om civilstånd
och barnantal bör åtnjutas. Varje uträkning av de beskattningsbara be -

loppen göres av medhjälparen på själva deklarationsblanketten, och kan
jag på så sätt kontrollera att slarv icke förekommer. För att konstatera
att medhjälparen ägnar nämnda uträkning nödig omsorg brukar jag understundom
med flit räkna fel, och jag har till min tillfredsställelse kunnat
konstatera, att dylika fel aldrig undgått vederbörandes uppmärksamhet.
I de lall då taxering sker utan alt deklaration avlämnats göres uträkningen
på ett i deklarationspacken inlagt numrerat pappersark. Jag vill här
passa på framhålla, att det varit i ytterst få fall, som särskilda prövningsnämnden
haft att taga befattning med ärenden från mina taxeringsdistrikt,
där felräkning blivit begången.

För att emellertid någon tid icke skall försittas efter deklarationstidens
utgång den 15 februari brukar jag beträffande ett av taxeringsdistrikten,
vanligen Veberöd, iakttaga en från ovan relaterade något avvikande arbetsordning.
I stället för att låta kronoombudet ordna deklarationerna
ombesörjer jag detta själv efterhand som de inkomma. Den 16 februari
äro deklarationerna ordnade och jag har i mantalslängden antecknat vilka
skattskyldiga, som skola anmanas. Den 17 februari ombesörjer min
hustru utsändandet av anmaningarna och jag själv har redan börjat
granskningen av deklarationerna. I början på mars månad, år 1929 den
8 och 9 mars, hållas de första sammanträdena.

Under halva februari, hela mars och nästan hela april månader är jag
utom örn söndagarna sysselsatt med taxeringsarbete mellan kl. 6.so och 11.50
e. m. å vardagarna, mången gång också en eller annan timme på morgnarna
innan tjänstetiden tager sin början. De under ovannämnda tid inträffande
helgdagarna Maria Bebådelsedag, Långfredagen och Annandag
Påsk äro också synnerligen värdefulla extra arbetsdagar. Mot slutet av
april månad brukar arbetet vara så pass långt framskridet, att jag huvudsakligen
kan ägna mig åt övervakning och kontrollering av mina medhjälpares
arbete. Jag skulle emellertid då gott hava haft både lust och tid
att ombesörja taxeringsarbetet för ytterligare ett eller två taxeringsdistrikt.
Jag hyser nämligen intresse för arbetet och mina fysiska förutsättningar
möjliggöra mycket väl en arbetstid av åtminstone 14 timmar
dagligen. Jag har sedan jag år 1921 erhöll anställning vid länsstyrelsen
icke åtnjutit tjänstledighet för sjukdom under mera än 2 dagar.

I ersättning för mitt uppdrag såsom taxeringsnämndsordförande uppbar
jag under år 1929 ett bruttobelopp av kronor 4,090

Mina utgifter för uppdraget voro följande:

Skrivmaterialier ........................................................................ 30

Ersättning till häradsskrivarna för utskrivande av stommen
till taxeringslängderna ................................................ 55

Ersättning åt å landskontoret anställda medhjälpare 924

Uppehålls- och resekostnader vid sammanträdena, vilka

samtliga hållits utom Malmö 200 » 1,209

Återstår kronor 2,881

Dessutom har såsom ovan framhållits min hustru i viss mån varit mig
behjälplig.

Netto har jag således haft 2,881 kronor, ett belopp som ju ter sig betydligt
blygsammare än det uppburna bruttobeloppet, 4 090 kronor. Det klav
vad jag nu påvisat tydligt, att jag hade haft bättre ekonomisk reveny
av att endast hava haft tre taxeringsdistrikt och uträttat allt arbete själv.

— 132 —

Jag tror emellertid, att arbetsresultatet ingalunda blivit lidande på den
grund, att jag åtagit mig ordförandeskapet i fyra distrikt samt överlåtit
en del av arbetet åt andra. Jag har fastmera anledning antaga att arbetsresultatet
varit till mina förmäns belåtenhet, alldenstund jag aldrig fått
uppbära klander för det sätt varpå jag fullgjort uppdraget som taxeringsnämndsordförande.

Jag anser mig således utan att min tjänst blivit därpå lidande hava gjort
fullt skäl för den ersättning jag uppburit. I detta sammanhang vill jag
dessutom påpeka, att av mig flitigt gjorda bankförfrågningar beträffande
skattskyldigas förmögenhet och ränteinkomster givit anledning till taxeringar,
varå den till staten utgående skatten med all säkerhet uppgått till
belopp, som överstiga mina inkomster som taxeringsnämndsordförande.

Jag skulle önskat att min ovan lämnade redogörelse kunnat bliva mera
klar och fullständig, men min tid har därtill tyvärr varit alltför knapp av
den anledning, att jag på grund av under julhelgen åtnjuten semesterledighet
måst använda en stor del av min fritid till att ombesörja de göromål
å min tjänst, varmed måst anstå under min frånvaro.

Malmö den 6 januari 1931.

Gunnar Andersson.

Länsstyrelsens i Hallands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Sedan länsstyrelsen den 19 december 1930 anbefallts avgiva utlåtande
över vad riksdagens senast församlade revisorer under § 20 i sin berättelse
anfört rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens
tjänstemän för taxeringsarbete, iår länsstyrelsen anföra följande.

Enligt revisorernas mening borde prövningsnämndsarbetet tillhöra vid
länsstyrelserna anställda tjänstemäns tjänsteåligganden. Länsstyrelsen
fattar detta såsom ett önskemål, då för närvarande några uttryckliga författningsbestämmelser
härom icke finnas. Enligt 94 § mom. 1 i taxeringsförordningen
må landskamreraren vid sitt prövningsnämndsarbete åtnjuta nödigt
biträde av till hans förfogande stående tjänstemän samt av andra personer,
som av honom tillkallas. Då landskontorets ordinarie arbetsuppgifter
icke kunna tillbakasättas, måste prövningsnämndsarbetet bedrivas så gott
som uteslutande såsom övertidsarbete. Det av revisorerna gjorda förslaget,
att de tjänstemän, som biträda landskamreraren, skulle erhålla tjänstledighet
från sina befattningar under den tid, taxeringsarbetet krävde hela deras
arbetstid, samt vikarier förordnas för dem, synes länsstyrelsen omöjligt att
genomföra. Till att biträda landskamreraren uti prövningsnämndsarbetet
användes landskontorets mest kvalificerade personal. I detta län deltaga
såväl länsassessorn som länsbokhållaren uti arbetet ifråga. Vid det förhållande
att landskamreraren själv för fullgörande av sitt taxeringsarbete

— 133 —

måste åtnjuta partiell ledighet, skulle vid ett genomförande av revisornas
förslag de tre högsta tjänstemännen på landskontoret samtidigt åtnjuta
tjänstledighet och deras tjänster uppehållas av vikarier, vilket med hänsyn
till otillräckligheten av kvalificerad personal är otänkbart. Någon besparing
torde icke härigenom kunna uppkomma, då förslaget jämväl skulle
nödvändiggöra anställande av större extra personal.

Vidare har det synts revisorerna önskvärt, att samma norm, såvitt möjligt,
måtte följas inom alla län ifråga örn ledighet för taxeringsarbetets
utförande och därav följande avdrag från löneförmåner. Länsstyrelsen
anser särskilda bestämmelser härutinnan obehövliga, enär de i gällande
avlöningsreglemente stadgade bestämmelser, särskilt de som reglera avlöningsförmånerna
vid s. k. partiell ledighet, äro fullt tillräckliga och
smidiga.

Länsstyrelsen vill som sin åsikt framhålla, att för taxeringsarbetets behöriga
fullgörande det oundgängligen är nödvändigt anlita tjänstemännen
vid länsstyrelsen och fögderiförvaltningen, särskilt som dessa tjänstemän
enligt vunnen erfarenhet visat sig vara bäst skickade för ifrågavarande
arbete.

Vad revisorerna i övrigt anmärkt avser icke förhållanden inom Hallands
län, på grund varav länsstyrelsen anser sig sakna anledning att upptaga
detsamma till bemötande.

Halmstads slott i landskontoret den 9 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL MÖRNER,

BIRGER KARLBERG.

Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har Eders Kungl. Majrts befallningshavandes
utlåtande infordrats med anledning av vad riksdagens
revisorer under § 20 i sin berättelse yttrat rörande ersättning till länsstyrelsernas
och fögderiförvaltningens tjänstemän för taxeringsarbetet.
Revisorerna uttala, att de »finna det anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas
tjänstemän i så stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillhöra deras
tjänsteåligganden. Enligt inkomna uppgifter har visserligen ersättning
allenast utgått föt arbete, som icke medhunnits under tjänstetid, men det
synes revisorerna, som örn, ifall övriga löpande ärenden lägga hinder i vägen
för taxeringsarbetets fullgörande inom föreskriven tid, den riktiga utvägen
vore ätt förordna vikarie för den med taxeringsarbetet sysselsatta

— 134 —

tjänstemannen under den tid taxeringsarbetet kräver hela hans arbetstid.
Förutom att på detta sätt kostnaderna sannolikt kunde nedbringas, borde
även taxeringens enhetlighet vinna härpå».

Revisorernas kritik i detta avseende av det sätt, på vilket taxeringsarbetet
hittills bedrivits, giver anledning till övervägande av möjligheten
och lämpligheten av annan anordning för arbetets utiörande.

Taxeringsförordningen 93 § ålägger landskamreraren att ifråga örn de
taxeringar, som enligt 96 § skola handläggas av länsprövningsnämnden,
noggrant undersöka, huruvida dessa taxeringar äro medskatteiörfattningarna
överensstämmande och för sådant ändamål granska tillgängliga
handlingar rörande samma taxeringar. Landskamreraren skall även sörja
för införskaffandet av erforderliga yttranden över de hos prövningsnämnden
anförda besvären saint åvägabringa för besvärens prövning eljest erforderlig
utredning. Enligt 94 § äger landskamreraren för arbetet ilråga
åtnjuta nödigt biträde av, förutom till hans förfogande stående tjänstemän,
jämväl andra personer, som av honom tillkallas.

1 1929 års prövningsnämndsarbete hava deltagit — förutom särskilt förordnad
landskamrerare samt protokolls- och längdförare, örn vilkas arbetsuppgifter
i detta sammanhang näppeligen kan vara tal, då taxeringsförordningen
innehåller föreskrifter därom —- sammanlagt trettiofyra biträden.
Av dessa voro

5 ordinarie tjänstemän å landskontoret,

6 e. o. och extra tjänstemän å landskontoret.

2 e. o. och extra tjänstemän å landskansliet,

9 kvinnliga biträden vid länsstyrelsen,

9 befattningshavare vid Göteborgs mantalskontor,

3 andra personer från privat verksamhet.

Länsstyrelsens personal har året ruut ungefär enahanda arbeten utan att
någon som helst lättnad i de vanliga tjänstegöromålen inträder under de
fyra månader, från början av juni till början av oktober, då prövningsnäinndsarbetet
måste utföras. Det lärer därför få anses självfallet, att
möjlighet icke finnes att få det senare utfört av den vanliga personalen
under den ordinarie arbetstiden. Endast för emottagande av muntliga
upplysningar från anmanade skattskyldiga, kommunieering av besvär och
yrkanden samt för utskriftsarbeten har under senare åren mera regelbundet
brukat under ordinarie tjänstetid sysselsättas en ordinarie landskontorist
samt två ä tre skrivbiträden. Dessa hava under nämnda månader
avkopplats från andra tjänstegöromål och uteslutande fått utföra taxeringsarbetet
— utan extra ersättning för vad som utförts å ordinarie tjänstetid.
Redan härigenom har övrigt arbete å landskontoret i viss mån
eftersatts. När därtill kommer, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
icke kan helt avvisa alla anspråk på semester för personalen under
sommarmånaderna utan brukar bereda vederbörande någon del men sällan
hela semesterledigheten även under de månader, taxeringsarbetet pågår,
har sålunda bristen på personal, förtrogen med de vanliga tjänstegöromå
len, blivit än mera kännbar. Arbetet vid länsstyrelserna ställer sådana
krav på tjänstemännen, att tillgången till användbara vikarier är mycket
begränsad. För landskontorets del har det sålunda icke brukat vara möjligt
att erhålla extra arbetshjälp annat än genom någon enstaka vikarie.
Av examinerat eller oexaminerat folk utan tidigare vana vid arbetet och
ärendena vid länsstyrelsen kan icke någon nämnvärd hjälp erhållas under

— 135 —

några ia månaders tjänstgöring; vid vikariat under så kort tid hinna nämligen
veiler börande ej vänja sig vid arbetet, utan kunna ibland vara till
mera hinder än nytta. Därför brukar i regel till vikarietjänstgöring anlitas
aspiranter å landsfiskalstjänst, sorn åtminstone besitta någon kännedom
om göromålen. Då dessa aspiranter emellertid under sommarmånaderna
även behöva tagas i anspråk som vikarier å landsfiskalstjänsterna,
erbjuder vikariefrågan stora svårigheter.

Eders Kungl. Majlis befallningsliavande har i besparingssyfte inriktat
sig på att bedriva arbetet med lägsta möjliga antal arbetskrafter.. Trots
den oerhört ökade arbetsbördan -— föranledd förutom av utvecklingen i
dess helhet, av Gen mängd nya arbetsuppgifter, som genom lagstiftningen
pålagts länsstyrelsen — har sålunda antalet befattningshavare icke på
långt när hållit jämna steg med det ökade arbetet. — Hur arbetsmängden,
respektive befattningshavares antal ställt sig under åren 1912, 1922 och
1929 framgår av bilagda sammanställning. — Det är uppenbart, att med
så begränsat antal tjänstemän det måste ställa sig synnerligen svårt att
erhålla vikarier för tiden utöver stadgade semesterledigheter.

Allt detta förklarar, att den av revisorerna förordade utvägen, att förordna
vikarie för den med taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen under
den tid detta kräver hela hans arbetstid icke alls står till buds: revisorerna
hava härutinnan tagit miste.

Att större enhetlighet vid taxeringsarbetet skulle vinnas genom den av
revisorerna ifrågasatta ändrade ordningen kan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
ej inse. Ej heller ur kostnadssynpunkt kan det beräknas
att anordningen — örn den kunde genomföras — bleve fördelaktig, ty
det plägar icke vara ekonomiskt att arbeta med otränade biträden.

För taxeringsarbetets behöriga gång har det å andra sidan visat sig nödvändigt
att äga tillgång till det biträde, som landskontorets personal kan
lämna. Genom uppdrag som ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna
bibringas vederbörande insikt och erfarenhet i granskningsarbete,
som gör dem särskilt lämpade för uppdrag.som granskningsbiträden
åt landskamreraren. Uppgifterna här ovan visa att även annan arbetskraft
än länsstyrelsens personal använts. Det torde dock härvid få er
inras örn svårigheten att bereda arbetslokal at biträden, som väljas utanför
länsstyrelsen, samt örn de risker, ifråga örn deklarationshemlighet och tystnadsplikt,
som anlitandet av biträden utan tjänstemannaställning kan

innebära. . .

Efter den skärpning av motsvarande äldre stadgande, som innefattas i
1928 års taxeringsförordnings föreskrift i 93 § om noggrann undersökning
av taxeringarna framstår det för landskamreraren som en ofrånkomlig
tjänsteplikt att föranstalta om dylik eftergranskning av taxeringarna i
minst den utsträckning, som hittills förekommit. Biträde i detta arbete
har icke kunnat erhållas på annat sätt än som skett. Anmärkningen mot
anordningen finner Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande sålunda sak
na berättigande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande vill ifrågasätta, örn revisorerna
möjligen förbisett, vilka avsevärda summor i ökade skatter, som stat och
kommun årligen vinner — eller kan vinna — genom en effektiv granskning
av taxeringen; det kan även frågas, om det allmänna har råd att även
tyra ett gott resultat av granskningen genom försämrade möjlighetertill
kunnig arbetshjälp för ändamålet.

Revisorerna hava ytterligare funnit det egendomligt, att så olika för

— 136 —

i aran de praktiserats, då det gällt ledighet och löneavdrag för arbete i taxeringsnämnderna,
samt ansett önskvärt, att i dessa hänseenden samma
norm, sa vitt löjligt, matte följas inom alla län. I anledning härav får
lyders Kungl Maj:ts befallmngshavande meddela, att i detta län vid tjänstledighet
för taxermgsarbete vederbörande fått avstå samtliga löneiörmaner.
-Några enstaka semesterdagar hava vederbörande i några fall med givits

använda till dylikt arbete, vilket icke torde kunna anses varit obehörigt.

Slutligen hava revisorerna påpekat, att den utbetalda ersättningen synes
vara val rundligt tilltagen, därvid som exempel anförts bland annat två
rsattmngstagare i detta län. Att i detta sammanhang ersättningsbeloppen
ställts i jämförelse med det antal dagar av ledighet, som vederbörande

, d.°Ck -Cke- Vara ägDat att giva nåS°n riktig uppfattning örn
förhållandena .utan i stället vara missvisande. Med den knapphet å tjänsteman,
som vid denna länsstyrelse råder, hava dessa icke medgivits ledighet
Iran ordinarie tjänst för att kunna uteslutande ägna sig åt ett särskilt
bernit taxermgsarbete, såsom ordförandeskap i taxeringsnämnd, annat än
i särskilt undantagsfall för enstaka dagar. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
har nämligen utgått från, att dylikt taxermgsarbete icke får
inkräkta på tjänsten i övrigt utan måste skötas på tid utanför ordinarie
tjänstetid.

Ifraga örn beräkningsgrunden för ersättningen har densamma motsvarat
vad som med hänsyn till arbetets mängd och kvalificerade art varit skäligt
och icke överstigit vad som i andra fall och i andra län för motsvarande
uppdrag utgått i ersättning. Det lärer ligga i sakens natur att med växlande
arbetsförmåga hos olika personer taxeringsuppdragen för personalen
kunna vara av olika omfattning; de sammanlagda ersättningsbeloppens
storlek hava givetvis däri sin förklaring.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande kan till sist icke underlåta att
fasta uppmärksamheten på den omständigheten att länet innefattar en
stad av Göteborgs storlek och att taxeringsarbetet i länet därför blir kvantitativt
så val som kvalitativt betydande; särskilt inverkar detta på förarbetet
for prövningsnämnden. Förhållandena äro sådana, att det överväldigande
arbetet mången gång tett sig orimligt stort i förhållande till
arbetsmöjligheterna med den bristfälliga organisation, som landskamrerare^
kunnat skapa med de till buds stående otillräckliga arbetsbiträdena.
Utan att närmare känna arbetsförhållandena vid Stockholms stads prövningsnämnd
vill Eders Kungl. Majlis befallningshavande dock erinra örn
den fordel av ordnade arbetsförhållanden, som där finnas genom att aderton
taxeringskommissarier samt åtskilliga taxeringsassistenter hava möjlighet
ätt, kanske odelat under flera månader, ägna sig åt granskningsarbete
tor prövningsnämnden. Säkerligen skulle en jämförelse mellan taxermgskostnader
och arbetshjälp i Stockholm och Göteborg visa fog för vad
här anförts. Det är icke antagligt, att dylika för taxeringsarbetet mera
direkt anställda arbetsbiträden ställa sig billigare än de tillfälliga biträden
med övertidsarbete, som bär hittills anlitats, varför ur denna synpunkt
Edeis Kungl. Maj:ts befallningshavande förmenar, att revisorernas uttalande
ifråga örn storleken av hittillsvarande taxeringskostnader saknar
tog. for sig. Å andra sidan giver utvecklingen i detta län Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande anledning att framhålla som önskemål, att en
särskild taxeringsavdelning finge upprättas vid länsstyrelsen med nödig

137 —

personal. Taxeringsarbetet och det allmännas bästa skulle otvivelaktigt
därmed gagnas, även örn detta medförde större utgifter för statsverket än
de hittillsvarande.

Göteborg, i landskontoret, den 10 januari 1931.

Underdånigst:

OSCAR von SYDOW.

E. CENTERWALL.

Bil.

Sammanställning rörande antal ärenden och arbetskrafter i Göteborg och
Bohus län.

Landskansliet och landskontoret tillhopa:

	Inkomna ärenden	Ordi- narie	a n i/ a i u Extra i medel-tal för året	cxcbi<tiuiiigoua,v Kvinnliga (ordinarie och extra)	alu Summa
1912 ............	............ 26,577	18	9	(uppgift saknas)	—
1922 ............	............ 52,031	22	14	16	52
1929 ............	............ 70,640	22	15	20	57

Landskontoret, separat:

Inkomna ärenden tillhopa....................

därav besvär till prövningsnämnd

ang. inkomsttaxering....................

Anordningsbeslut .................................

Utgiftsverifikationer ............................

Befattningshavare:

Ordinarie ................................................

Extra i medeltal för år.......................

Kvinnliga (ordinarie och extra) ........

Summa

1912 1922 1929

(1929 Vi 1930)

9,911 15,913 20,826

501 1,079 2,039

2,729 3,528 4,900

(uppgift saknas) 18,856 29,871

9 10 10

4 7 5

(uppgift saknas) 9__ 11

26 26

Länsstyrelsens i Älvsborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 19 december 1930 anbefalld avgiva utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens
tjänstemän för taxeringsarbete får länsstyrelsen anföra följande.

138 —

Taxerings- oell skatteförfattningarna ställa numera synnerligen stora
krav på de personer, som kava att tillämpa dessa författningar. Det gäller
att till ordförande i taxeringsnämnderna finna personer, vilka jämte
tor sådant uppdrag nödvändiga personliga kvalifikationer besitta träning
i tillämpning av författningar samt förmåga att prestera ett även i formellt
avseende fullgott arbete. Sä långt det varit möjligt bär länsstyrelsen
sökt att såväl till ordförande som till kronoombud i taxeringsnämnderna
förvärva kommunala förtroendemän och enskilda personer
med nödiga kvalifikationer. Men deras antal, vilka såväl fylla de numera
stegrade fordringarna för uppdraget, som kunna disponera för detsamma
numera även ökad tid och som därjämte äro villiga att åtaga sig
ett arbete, vars plikttrogna utförande oftast medför en viss grad av impopularitet,
motsvarar ej behovet. Länsstyrelsen är därför tvungen att
i stor omfattning rekrytera den nödiga arbetskraften ur tjänstemannaklassen.
De personer, vilka då såväl genom utbildning som tjänsteverksamhet
äro framför andra skickade att väl fullgöra en taxeringsmans
åligganden, äro tjänstemännen å landskontoren och häradsskrivarna
samt, ehuruväl i mindre grad, landsfiskalerna. Det är därför helt naturligt,
att länsstyrelsen för taxeringsuppdragen förvärvat dessa personer
i den utsträckning som varit behövligt. Länsstyrelsen har därvid tillsett,
att statsverket icke vidkänts några utgifter för beredande åt ifrågavarande
personer av för uppdragens fullgörande erforderlig ledighet från
statstjänst, liksom även att vederbörandes tjänsteåligganden icke eftersatts
till följd av taxeringsuppdragen. För länsstyrelsens tjänstemän,
vilka måste fullgöra vissa timmars dagligt arbete å tjänsterummet, gäller
föreskrift örn avstående av samtliga löneförmåner under dag, som upptages
av avlönat arbete utom tjänsten. Denna föreskrift har medfört, att
de länsstyrelsetjänstemän, som innehava taxeringsuppdrag, vilka de
icke kunna fullgöra å tid efter avslutandet av det dagliga arbetet å tjänsterummet,
i regel förlägga en del av sin semesterledighet till tiden för
taxeringen. Endast i undantagsfall kunna dessa tjänstemän medgivas
att få använda en eller annan timme av den dagliga tjänstgöringstiden
för sammanträde med taxeringsnämnd, men då alltid mot villkor, att
sådan ''ledighet kompenseras genom tjänstearbete å annan tid. Då riksdagens
revisorer mena, att olika förfarande praktiseras i fråga örn ledighet
och avdrag från löneförmåner, torde därvid hava förbisetts, att dessa
olikheter i huvudsak betingas av skillnaden mellan landsstatstjänstemän
med fastställd och med icke fastställd daglig arbetstid samt av den omständigheten,
att åtskilliga tjänstemän av förstnämnda kategori fullgöra
taxeringsuppdraget under semesterledighet.

Det är helt naturligt, att en landsstatstjänstemans ordförandeskap i en
taxeringsnämnd utgör god garanti för tillkomsten av i formellt avseende
felfria taxeringslängd-. Då samtliga dessa längder skola undergå granskning
före prövningsnämnden, är det av stor betydelse, att längderna äro
i möjligaste mån felfria, så att de icke föranleda till en mängd anmärkningar
med därav följande ändringsyrkanden hos prövningsnämnden
samt därigenom hindra det betydligt viktigare arbetet med granskningen
av deklarationsmaterialet. Såväl med hänsyn härtill som till landsstatstjänstemännens
lämplighet i övrigt för taxeringsuppdrag vore det syn
nerligen olyckligt, örn dessa tjänstemän skulle förmenas mottaga sådana
uppdrag.

I anledning av vad revisorerna yttrat i fråga örn användningen av läns -

— 139

styrelsetjänstemän för granskningsarbete m. m. före och i samband med
prövningsnämnden får länsstyrelsen meddela, att det för granskningsarbetets
verkställande visat sig synnerligen svårt att erhålla andra kvalificerade
arbetskrafter än landskontorets tjänstemän. Två erfarna taxeringsman,
som icke tillhöra landsstaten, hava emellertid under en kortare
tid årligen förmåtts deltaga i detta arbete. Då länsstyrelsens begränsade
lokalförhållanden därjämte utgjort hinder för anställande av flera arbetskrafter
vid sidan av den vanliga tjänstemannapersonalen har granskningsarbetet
måst uppdelas på landskontorets befattningshavare, vilka för
detsamma använt sin övertid. Därigenom, att samtliga befattningshavare
anlitats för arbetet, har detsamma kunnat utföras utan att tillfälliga arbetskrafter
behövt anskaffas vare sig för själva granskningsarbetet eller
såsom vikarier för landskontorets tjänstemän. Den av riksdagens revisorer
föreslagna utvägen att låta tjänstemännen odelat syssla med granskningsarbetet
samt anförtro deras ordinarie tjänsteåligganden åt vikarier
är åtminstone vad detta län beträffar outförbart såväl på grund av bristande
lokalutrymme som framför allt på grund av omöjligheten att anskaffa
kompetenta vikarier utom ämbetsverket.

Intilldess man nått en fullt tillfredsställande lösning av frågan örn taxeringsgranskningens
organisation, vilken fråga för närvarande är föremål
för utredning genom särskilda sakkunniga, torde det, liksom hittills, böra
överlämnas åt varje länsstyrelse att med hänsyn till förhanden varande
förhållanden och möjligheter på lämpligaste sätt ordna ifrågavarande angelägenhet.

Vänersborg i landskontoret den 9 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL von SNEIDERN.

CARL MALM.

Länsstyrelsens i Skaraborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Uti nådig remiss den 19 december 1930 anbefalld avgiva utlåtande med
anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens
tjänstemän för taxeringsarbete (§ 20) får länsstyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Taxeringsförfarandet har numera blivit av den vikt och betydelse för
statsverket och jämväl så komplicerat att man måste ställa mycket stora
krav på de personer, som därmed skola taga befattning. Det gäller därför
att till ordförande i taxeringsnämnderna finna personer, vilka jämte
för sådant uppdrag nödvändiga personliga kvalifikationer besitta träning
i tillämpning av författningar samt förmåga att även i formellt av

— 140 —

seende^ prestera ett fullgott arbete. På landsbygden finnas visserligen
åtskilliga kommunala förtroendemän med en viss träning i författningstillämpning,
men erfarenheten har visat, att många sådana förtroendemän,
som beklätts med taxeringsordförandeskap, kommit till korta vid
tillämpning av skattelagarnas detaljbestämmelser, varjämte de icke alltid
haft sinne eller fallenhet för det synnerligen viktiga formella utarbetandet
av taxeringslängderna. De personer, vilka såväl genom utbildning
som tjänsteverksamhet äro framför de flesta andra skickade att väl
fullgöra en taxeringsman åligganden, äro tjänstemännen å landskontoren
och häradsskrivarna samt även åtskilliga landsfiskaler. Det är därför
helt naturligt, att länsstyrelserna velat för taxeringsuppdragen förvärva
sådana personer i den utsträckning som varit möjlig. Länsstyrelsen
i detta län har därvid tillsett, att statsverket icke fått vidkännas
några utgifter för beredande åt ifrågavarande personer av för uppdragens
fullgörande erforderlig ledighet, liksom även att vederbörandes
tjänsteåligganden icke blivit eftersatta till följd av taxeringsuppdragen.
bör länsstyrelsens tjänstemän, vilka hava att fullgöra vissa timmars
dagligt arbete å tjänsterummet, gäller föreskrift örn avstående av samtliga
löneförmåner under dag, som upptages av avlönat arbete utom tjänsten.
Denna föreskrift har medfört, att de länsstyrelsetjänstemän, som
mnehava taxeringsuppdrag, vilka icke kunnat fullgöras å tid efter avslutandet
av det dagliga arbetet å tjänsterummet, såsom framgår av den vid
remissen fogade sammanställningen förlägga en del av sin semesterledighet
till tiden för taxeringen.

Revisorerna framhålla, att det synts dem egendomligt, att så olika förfarande
praktiserats, da det gällt ledighet för utförande av taxeringsuppdrag
och därav följande avdrag fran löneförmåner. Revisorerna synas
därvid ha förbisett, att dessa olikheter i huvudsak betingas av skillnaden
mellan landsstatstjänstemän med fastställd och icke fastställd daglig
arbetstid samt av den omständigheten, att somliga tjänstemän avremissen
fogade sammanställningen, förlägga en del av sin semesterledighet.

Vad angår revisorernas uttalande i fråga örn användningen av länsstyrelsens
egna tjänstemän för granskningsarbete före och i samband med
Prövningsnämnden far länsstyrelsen meddela, att det för granskningsarbetets
utförande, åtminstone i detta län, torde vara omöjligt att uppleta
andra kvalificerade arbetskrafter än landskontorets egna tjänstemän.
Därigenom, att snart sagt samtliga befattningshavare å landskontoret anlitats
för arbetet och dessa befattningshavare under hela sommaren och
hösten lämnat varje möda ospard att åstadkomma ett gott arbetsresultat.
Ilar detsamma kunnat utföras på ett tillfredsställande sätt, varom
prövningsnämndens protokoll och ändringslängder lämna nogsamt vittnesbörd,
utan att tillfälliga arbetskrafter behövt anställas vare sig för
själva granskningsarbetet eller såsom vikarier för landskontorets tjänstemän.
Den av revisorerna föreslagna utvägen att låta vissa tjänstemän
odelat ägna sig åt granskningsarbetet samt anförtro deras ordinarie
tjänsteåligganden åt vikarier är åtminstone vad detta län beträffar outförbar!
på grund av omöjligheten att anskaffa kompetenta vikarier utom
ämbetsverket. Jämväl rådande lokalförhållanden lägga hinder i vägen
för en dylik anordning.

Enligt länsstyrelsens förmenande har statsverket svårligen råd att avvara
den tillgång, som ligger i landsstatstjänstemännens sakkunskap och

— 141 —

rutin i fråga om taxeringsarbete. Ett förbud mot överlämnande av dylika
uppdrag till dessa tjänstemän eller andra bestämmelser, som på ena
eller andra sättet skulle lägga hinder i vägen mot landsstatstjänstemännens
användande i taxeringsarbete såväl i taxerings- som prövningsnämmdenia,
skulle helt visst högst väsentligt återverka på taxeringsarbetets
resultat och därigenom bliva ett för statsverket synnerligen dyrbart experiment.

På grund av vad sålunda anförts och då frågan örn taxeringsgranskningens
organisation, vilken enligt vad länsstyrelsen tror sig veta, är
föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, torde det, liksom hittills,
höra överlämnas åt varje länsstyrelse att med hänsyn till förhandenvarande
förhållanden och möjligheter på lämpligaste sätt ordna ifrågavarande
angelägenhet.

Slutligen får länsstyrelsen beträffande de av statsrevisorerna framlagda
sammanställningarna framhålla, att någon som helst hänsyn icke
tagits till de för vederbörande befattningshavare uppgivna kostnaderna
för taxeringsuppdragens fullgörande. Därest dessa kostnader fråndragas,
reduceras den behållna inkomsten för varje befattningshavare högst betydligt.

Mariestad i landskontoret den 9 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL EKMAN.

JOHN NELSÉN.

Länsstyrelsens i Värmlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

TillKonungen.

Enligt nådig remiss den 19 december 1930 anmodad att avgiva yttrande
över riksdagens senast församlade revisorers under § 20 i deras berättelse
framställda anmärkningar rörande utbetalda ersättningar till länsstyrelsernas
och fögderiförvaltningens tjänstemän för taxeringsarbete
får länsstyrelsen i Värmlands län i underdånighet anföra följande.

Vidkommande först revisorernas anmärkning att länsstyrelsernas tjänstemän
i stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillhöra deras tjänsteåligganden,
får länsstyrelsen för sin del framhålla, att för det detaljerade
och ingående granskningsarbete, som äger rum hos prövningsnämnden,
måste erfordras personal, som är fullt inne såväl i taxeringsförfattningarna
som i de mera taxeringstekniska spörsmålen. Bestämmelserna i
gällande taxeringsförordning och särskilt stadgandena i dess 94 § 1 mom.
giva också anvisning på den anordning av granskningsarbetet hos prövningsnämnden,
som allmänt torde användas av länsstyrelserna. Annan
personal än de egna tjänstemännen står icke länsstyrelsen till buds. Läns -

142 —

styrelsen har under något ar för granskningsarbetet sökt använda sig av
särskilt inkallad personal, men har länsstyrelsen upphört därmed, enär
det visat sig omöjligt att erhålla personal, som besitter nödig träning i
taxeringsgöromålen. Länsstyrelsen håller för sin del före, att det skulle
visa sig lika omöjligt att realisera revisorernas förslag att avdela viss
del av personalen uteslutande för taxeringsarbetet oell att låta de löpande
göromålen skötas av vikarier för de med taxeringsarbetet sysselsatta
tjänstemännen. För taxeringsarbetet måste särskilt vid tiderna
före och efter prövningsnämndernas sammanträden avdelas så gott som
hela personalen å landskontoret. Att inkalla vikarier för alla dessa tjänstemän
är enligt länsstyrelsens mening otänkbart — härtill saknas framför
allt lämplig och tillräcklig personal. Let kan förtjäna framhållas,
att under tiden för prövningsnämndsarbetet i landskontoret jämväl pågå
alla slutredovisningar för budgetåret. För detta arbete liksom lör arbete
med ulanordningar, med utarrendering av domäner med mera kan ny och
med förhållandena ovan personal ej användas. Någon kostnadsbesparing
skulle därmed icke heller vara att vinna.

En annan åtgärd, som mera rationellt skulle lösa den av statsrevisorerna
uppmärksammade frågan, vore givetvis, att länsstyrelserna finge ökad,
för taxeringsarbetet särskilt avsedd personal. Att frågan härom inom
kort blir aktuell anser länsstyrelsen vara helt naturligt med hänsyn till
den ökning av taxeringsarbetet, som blivit en följd av de nya skatteförfattningarnas
tillämpning.

Medan länsstyrelsen alltså vidhåller, att anlitandet av personal för
prövningsnämndsarbetet och ersättning till densamma tillsvidare bör få
äga rum på sätt hittills varit vanligt, vill länsstyrelsen för sin del instämma
i riksdagens revisorers uttalande örn önskvärdheten att avdragen
vid ledighet för taxeringsarbetes utförande bestämmas efter enhetliga
grunder, särskilt som praxis i detta avseende inom de olika länsstyrelserna
synes vara mycket växlande.

För sin del vill länsstyrelsen ifrågasätta, huruvida semesterledighet bör
få användas för utförande av taxeringsarbete. Sådan ledighet för nämnda
ändamål har icke givits inom Värmlands län. Därest tjänsteman vid
länsstyrelsen eller fögderi förvaltningen begärt annan tjänstledighet för
utförande av taxeringsuppdrag, har det synts länsstyrelsen icke vara rättvist,
att han för denna tid skall avstå sina samtliga löneförmåner, helst
som särskilt länsstyrelsens tjänstemän ansetts skyldiga att under tiden
fortfarande svara för löpande göromål. Tjänstemän vid fögderiförvaltningen
hava också ansett sig i vissa fall behöva endast partiell ledighet.
Det förefaller länsstyrelsen vara naturligt, att under sådana förhållanden
vederbörande bör avstå endast viss del av sin avlöning.

Lämpligast synes länsstyrelsen vara, att efter närmare utredning i
ärendet särskilda bestämmelser om avdrag vid ledighet för taxeringsarbete
bliva utfärdade.

Vad slutligen angår revisorernas anmärkning, att utbetald ersättning
till länsstyrelsernas tjänstemän för taxeringsarbete skulle i vissa fall vara
väl rundligt tilltagen, kan anmärkningen i denna del icke drabba Värmlands
län. För arbete hos 1929 års prövningsnämnd har till tjänsteman hos
länsstyrelsen icke utbetalts högre ersättning än 1,000 kronor, vartill i
några fall tillkommer ersättning för längd- eller protokollsföring. Att
märka är därvid, att vid 1929 års taxering för första gången tillämpades
nya skatteförfattningar, vilka förorsakade ett mycket besvärligt och lång -

— 143 —

varigt granskningsarbete. Den utbetalda ersättningen avser en tidrymd
av omkring 4 ‘/a månader eller tiden från mitten av juni till slutet av
oktober månad. De för motsvarande arbete under innevarande år medgivna
ersättningarna hava varit väsentligt mindre.

Karlstad i landskontoret den 8 januari 1931.

Underdånigst:

ABR. UNGER.

GUSTAK HEINTZ.

Länsstyrelsens i örebro län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers nttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remissresolution den 19 december 1930 anbefalld att avgiva
och senast den 11 januari 1931 inkomma med utlåtande i anledning
av vad i riksdagens senast samlade revisorers berättelse yttrats rörande
ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän för
taxeringsarbete, får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Revisorerna säga sig hava funnit det anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas
tjänstemän i så stor utsträckning, som skett, erhållit ersättning för
sådant prövningsnämndsarbete, som enligt revisorernas mening borde tillhöra
deras tjänsteåligganden. Ersättning skulle visserligen endast hava
utgått för sådant arbete, som icke medhunnits under tjänstetid, men förmena
revisorerna, att det skulle vara riktigare att, örn de löpande göromålen
lägga hinder i vägen för taxeringsarbetets besörjande, förordna vikarie
för den, som sysslar med taxeringen. Sannolikt skulle på detta sätt
kostnaderna kunna nedbringas och taxeringens enhetlighet vinna.

Länsstyrelsen kan icke dela den sålunda uttalade uppfattningen. Under
den i taxeringsförordningen bestämda, skäligen begränsade tid, varunder
det tidkrävande och ansvarsfulla granskningsarbetet av taxeringshandlingarna
före prövningsnämndens sammanträden skall utföras, måste
dessutom samtidigt besörjas landskontorets vanliga funktioner, vilka under
denna tid i stort sett äro lika arbetskrävande som under den övriga
delen av året. Skulle, på sätt revisorerna ifrågasätta, detta arbete i
större eller mindre utsträckning överlämnas åt andra personer för att
den personal, som anses bäst lämpad för taxeringsarbetet, skulle kunna
sättas i tillfälle att helt och odelat ägna sig åt detta, måste detta förutsätta,
att landskontoret äger tillgång till erforderlig reserv av duglig
arbetskraft, beredd att just under tiden för prövningsnämndsarbetet rycka
in för att, sedan detta arbete för året slutförts och till dess det skall taga
sin början påföljande år, icke kunna påräkna någon inkomst från landskontoret
annat än möjligen under sjukvikariat. Sådan reserv finnes emellertid
icke och torde vara svår att erhålla. Det är visserligen sedan
några år tillbaka ingen brist på aspiranter å anställning å landskontoret,

144 —

Ulen dessa önska givetvis mera stadigvarande anställning och, när sådan
icke kan beredas, nödgas de för sin utkomst söka sig in på andra banor.
Länsstyrelsen Ilar vid sådant förhållande funnit sig nödsakad att förfara
på sätt som skett eller att låta dem av personalen, som anses lämpliga
för taxeringsgöromål, utföra sådana vid sidan av deras ordinarie arbete
och har icke ansett oskäligt eller stridande mot gällande bestämmelser,
att de för detta extra arbete, i den mån det måste förläggas utanför den
ordinarie arbetstiden, tillerkännas med hänsyn till utfört arbetes kvalité
och omfång avpassad ersättning.

Revisorerna hava vidare framhållit, att de uppgivna ersättningarna för
arbete, utfört i taxeringsnämnderna, helt naturligt icke lämna grund för
jämförelse de olika länen emellan. Däremot synes det revisorerna egendomligt,
att olika förfarande praktiserats, då det gällt ledighet för arbetets
utförande och därav följande avdrag för löneförmåner och anse det
önskvärt att i dessa hänseenden samma norm, så vitt möjligt, måtte följas
inom alla län.

Länsstyrelsen,. som erinrar, att ersättningen för varje län till ersättningstagarna
vid taxeringsnämndsarbetet bestämmes av Eders Kungl.:
Maj:t och att fördelningen inom varje län verkställes av länsprövningsnämnden,
som får sig förelagt ett av länsstyrelsen uppgjort förslag, grundat
på vissa å-priser för olika arbetsdetaljer, därvid visserligen hänsyn
tagits till det sätt, varpå arbetet inom de olika distrikten utförts, får, beträffande
ledighet för arbetets utförande och därav följande avdrag från
löneförmåner, anföra, att länsstyrelsen givetvis icke har något att erinra
mot föreskrift örn enhetliga normer härför att gälla för alla län, men finner
sig länsstyrelsen böra framhålla, att i flertalet fall, då befattningshavare
vid länsstyrelsen inom detta län förordnats såsom ordförande eller
kronoombud i taxeringsnämnd, sådant förordnande avser taxeringsnämnd
inom Örebro stad eller dess omedelbara närhet och att sammanträdena
inom dessa taxeringsnämnder regelmässigt hållas på kvällarna, sedan
såväl ordförandens och kronoombudets som de kommunvalda ledamöternas
ordinarie arbeten för dagen avslutats.

Vad slutligen angår revisorernas påpekande att den utbetalda ersättningen
i vissa fall synes väl rundligt tilltagen, därvid revisorerna särskilt
åberopa utbetalningar till befattningshavare inom Göteborgs och
Bohus, Kopparbergs och Malmöhus län, finner sig länsstyrelsen kunna
framhålla, att så knappast kan sägas hava varit fallet vad detta län beträffar.
Även inom detta län har emellertid förekommit, att befattningshavare
vid länsstyrelsen erhållit uppdrag samt ersättning såväl för arbete
i taxeringsnämnd som vid prövningsnämndsarbetet, men har länsstyrelsen
icke ansett sådant tillvägagångssätt vara till skada, utan tvärtom
till fördel, då vederbörande härigenom kunnat vid prövningsnämndsarbetet
tillgodogöra sig den erfarenhet och tekniska färdighet, år från år
fortsatt arbete som ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd obestridligen
tillför honom.

Örebro slott i landskontoret den 8 januari 1931.

Underdånigst:

BROR C. HASSELROT.

A. WIJKMA>

— 145 —

Länsstyrelsens i Västmanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del l.sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Till följd av nådig remissresolution den 19 december 1930 Ilar Eders
Kungl. Majlis
dagens senast församlade revisorer anfört under § 20 i sin berättelse rörande
viss ersättning för taxeringsarbete; och får befallningshavanden i
anledning därav i underdånighet anföra följande:

Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att länsstyrelsernas tjänstemän
i så stor utsträckning erhållit ersättning för sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillhöra deras tjärn
steåligganden och revisorerna anse den riktiga utvägen vara att förordna
vikarie för den med taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen. Revisorerna
förmena att därigenom kostnaderna sannolikt kunde nedbringas
och taxeringens enhetlighet vinna därpå.

Gent emot vad revisorerna anfört, vill befallningshavanden göra gällande
att det sätt, varpå befallningshavanden i likhet med ett flertal
andra befallningshavande ordnat denna sak, är det för taxeringsresultatet
bästa och för statsverket billigaste. Örn man såsom revisorerna förutsätta
skulle bevilja de med taxeringsarbete sysselsatta tjänstledighet
under tiden för detta arbete, skulle detta förutsätta att lämpliga vikarier
å ledigheten alltid skulle vara att tillgå. Så är emellertid icke alltid
händelsen. I många fall skulle en sådan anordning medföra att vikarien
endast till namnet uppehölle befattningen, under det den tjänstledige i
allt fall finge splittra sin tid med att giva råd och anvisningar och i vissa
fall själv utföra arbetet.

Beträffande kostnaden för statsverket kan befallningshavanden, som
vitsordar att såsom revisorerna jämväl uppmärksammat ersättning utgår
endast för arbete, som icke medhunnits under tjänstetid, icke finna
annat än att den av revisorerna förordade anordningen skulle hilva dyrare.
Den tjänstledige måste nämligen av taxeringsanslaget beredas ersättning,
för vad han fått avstå av lönemedel. Skall han, såsom nu sker,
syssla med arbetet långt utöver fastställd arbetstid, måste därjämte beredas
honom ett arvode i förhållande till använd övertid, det vill säga
vid lika övertid lika med det nuvarande arvodet. Därtill skulle emellertid
komma vikariatsersättning till den å ledigheten förordnade vikarien.

Befallningshavanden får på grund av det anförda hemställa, att revisorernas
anmälan örn förhållandet icke måtte till någon åtgärd föranleda.
Om befallningshavandens handlingsfrihet härutinnan begränsas och inlåses
i mer eller mindre trånga former, är det fara, att resultatet av det
arbete, varom nu är fråga, kan komma att förryckas. Huvudsaken är
väl dock, att detta arbete utföres på bästa möjliga sätt till båtnad 1''årO
för det allmänna och för den enskilde skattdragare!!.

Västerås slott i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

WALTER MURRAY.

CAHL Ht. JOHANSON.

/feli.-berättelse ang. statsverket lör år 1930. lil.

— 146 —

Länsstyrelsens i Kopparbergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har länsstyrelsen anbefallts
avgiva underdånigt utlåtande över riksdagens senast församlade revisorers
berättelse i vad den rörer ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens
tjänstemän lör taxeringsarbete.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsn i underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer uttala till en början under hänvisning till en i
berättelsen intagen tabell, att kostnaderna för taxering under de senaste
tre åren visat en stigande tendens.

Nu gällande skattelagar och taxeringsförfattningar äro betydligt- vidlyftigare
och mera svårtillämpade än tidigare gällande sådana och fordra
betydligt större kunskaper, skicklighet och expeditionsvana hos taxeringsnämndernas
ordförande än vad tidigare varit fallet. Härtill kommer att
bestyret med virkestaxeringen överflyttats från kommunalnämnderna
till taxeringsnämnderna. Bestämmelserna i 93 § och ett flertal andra paragrafer
i taxeringslörordningen hava ålagt landskamrerarna i länen en
väsentligt ökad granskningsskyldighet av taxeringen i första instans.
Samma paragrafs föreskrifter föranleda skriftväxling mellan landskamrerarna
å ena sidan samt de skattskyldiga och taxeringsnämndernas ordförande
å andra sidan i en utsträckning, som tidigare icke ifrågakommit.
Landsltamrerarnas liksom taxeringsnämndernas arbetsbörda har sålunda
genom de nya skattelagarna i hög grad ökats. En ofrånkomlig följd härav
är, att landskamrerarna i större utsträckning än förut måste påkalla
biträde, dels av länsstyrelsens tjänstemän, dels ock av särskilt tillkallade
sakkunnige.

Taxeringsarbetet har sålunda både för taxeringsnämnd samt länsstyrelse
och prövningsnämnd genom lagstiftarens åtgörande blivit väsentligt
mera krävande och tidsödande än förut, varjämte införandet av sakkunnigeinstitutionen
påkallat icke ringa höjning av taxeringskostnaderna.

Ökade arbetsbördor medföra i regel ökade kostnader. Förvånansvärt
är därför ej att taxeringskostnaderna stigit, utan fastmera att denna
kostnadsökning ej blivit högre.

Riksdagens revisorer framhålla vidare, att en icke oväsentlig del av
taxeringskostnaderna hänföra sig till ersättningar, som utbetalas till länsstyrelsernas
och fögderiförvaltningarnas tjänstemän.

Innan länsstyrelsen yttrar sig i detalj rörande riksdagens revisorers
nyssnämnda uttalande och särskilda anmärkningar i övrigt, finner länsstyrelsen
sig på grund av anmärkningarnas icke fullt tydliga formulering
nödsakad att framhålla vissa allmänna synpunkter rörande ifrågakomma
ersättningar för taxeringsarbetets utförande.

Man måste strängt hålla isär frågorna örn ersättning för arbete i taxeringsnämnder
och i prövningsnämnder. Beträffande förstnämnda ersättningar
hava desamma utgått till samtliga taxeringsnämndsordförande
enligt enahanda grunder. Det torde väl ej vara revisorernas mening att
en taxeringsnämndsordförande, som är landsstatstjänsteman, skall betalas
sämre, än en ordförande, som icke tillhör landsstaten. Man måste under

— 147 —

dylikt antagande göra den frågan, huruvida revisorerna tilläventyrs
anse mindre lämpligt, ''att täxeringsarbete i första instans anförtros åt
landsstatstjänstemän. Till en dylik uppfattning kan i varje fall länsstyrelsen
icke ansluta sig oell får som skäl härför anföra följande. Taxeringsnämndernas
ordförande utgöras av tjänstemän vid landskontoret,
övriga landsstatstjänstemän, vilka här nedan angivas under denna beteckning
i motsats till tjänstemän vid landskontoret, samt av lekmän.
Den största erfarenheten och rutinen besitta självfallet tjänstemännen
vid landskontoret, av vilka ett flertal så gott som året örn syssla med
taxeringsfrågor. Erkännas må dock att vissa landsstatstjänstemän ävensom
vissa lekmän ådagalagt skicklighet och rutin vid taxeringsarhetets
utförande. Det möter emellertid ofta oöverkomliga svårigheter att bland
lekmännen finna fullt kvalificerade personer, vilka mot den ersättning,
som enligt revisorernas mening »synes vara väl rundligt tilltagen», äro
villiga att åtaga sig uppdrag såsom taxeringsnämndsordförande, och avsägelser
från ifrågavarande uppdrag på grund av därmed förenad otillräcklig
ersättning hava tid efter annan förekommit. Följden härav är,
att länsstyrelsen finner sig nödsakad att i avsevärd utsträckning anlita
landsstatstjänstemän för taxeringsuppdrag. Särskilt gäller detta beträffande
sådana taxeringsdistrikt, inom vilka industriens eller industriarbetarnas
intressen stå i viss motsättning till jordbruksintresset.

Det må även framhållas, att en mindre kunnig taxeringsnämndsordförande
förorsakar landskamrerare!! och dennes biträden vid prövningsnämndsarbetet
avsevärt besvär och stor tidsspillan, olägenheter som i
sin tur draga med sig ökade kostnader.

Länsstyrelsen övergår nu till frågan örn ersättning för arbete utfört i
samband med prövningsnämnden.

Riksdagens revisorer finner det anmärkningsvärt, att länsstyrelsens
tjänstemän i så stor utsträckning erhåller ersättning för sådant prövningsnämndsarbete,
som enligt revisorernas mening borde tillhöra dessa
tjänstemäns tjänsteåliggande.

Länsstyrelsen får i anledning av denna anmärkning framhålla följande
synpunkter.

Provningsnämndsarbetet utföres från början av juni till mitten av oktober,
d. v. s. under den tid av året, då ämbetsverken i allmänhet i möjligaste
mån söka minska arbetet och söka bereda sina tjänstemän ledighet.
Under denna tid av året måste landskontorets tjänstemän arbeta
mest intensivt och äro i allmänhet uteslutna från förmånen av semesterledighet
under härför tjänligaste årstid. Granskningen av årets taxering.
förberedandet av arbetet i prövningsnämnden och slutförandet av
det äv samma nämnds verksamhet föranledda bestyr kräver ett arbete,
varom en utomstående icke äger någon föreställning. Arbetet pågår ofta
långt in på nätterna. Som exempel må nämnas att vid en prövningsnämnd
i detta län ett flertal tjänstemän nödgades arbeta å tjänsterummet
ett helt dygn utan sömn och att en tjänsteman till och med måste
arbeta på tjänsterummet 36 timmar i sträck utan vila. Vilket^ arbete det
foiklras och vilken tid det'' tager för protokollförarna i prövningsnämnden
ätt läsa in besvärsärendena och landskamrerarcns yrkanden om rät
telse torde kunna inses örn mart betänker att besvärsärendena i detta län
i genomsnitt uppgå till cirka 1,000 och att landskamrerarens yrkanden,
fränkel)t doth, sorn avse rättelser äv mera formell natur, uppgå till över
1,000. Yrkaildeha ofri rättelser av formella fel uppgå till över 2,000. Pro -

— 148 —

tokollförarnas inläsande av ärendena är en ovillkorlig förutsättning för
att arbetet i själva prövningsnämnden skall kunna ske relativt snabbt.
I annat fall skulle nämnden nödgas arbeta kanske i veckor, vilket ju
komme att föranleda avsevärda kostnader. Läugdförarna bos prövningsnämnden
ater hava att inom en tid av cirka sex veckor verkställa omkring
3,900 rättelser i längderna under samarbete oell kollationering med
protokoll förarna.

Landskamrerare^ granskningsarbete omfattar förutom granskning av
inkomst-, fastighets- och virkestaxeringslängder i detta län över 74,000 inkomstskattedeklarationer
med därvid fogade bilagor, taxeringsuppgifter
och räkenskapsutdrag samt över 3,500 virkesdeklarationer. Att landskamreraren
vid utiörandet av sin enligt nu gällande författningar i ling grad
utvidgade granskningsskyldighet i stor utsträckning måste påkalla biträde
av å länsstyrelsen anställda tjänstemän ligger i sakens natur och
är även i författningarna förutsett. Granskning av taxeringsarbete, som
utförts av mindre erfarna taxeringsnämndsordförande kan kräva en tidsutdräkt,
som måste förefalla i taxeringsarbetet icke initierade oförståelig.
Så har till exempel granskningen av taxeringsarbetet i ett medelstort
distrikt med endast cirka 1,500 deklarationer givit en tjänsteman fullt
övertidsarbete till långt in på nätterna under tre veckors tid och föranlett
en omfattande skriftväxling oell 131 ändringsyrkanden av landskamreraren.
Huru noggrant granskningsarbetet än må utföras, kan genom
detsamma likväl icke utvinnas ett taxeringsresultat av samma värde,
som om taxeringen i lägsta instans utförts med skicklighet och noggrannhet.
1 detta avseende är länsstyrelsen fullt ense med de skattekontrollsakkunniga.
Hade länsstyrelsen i stället för nyss åsyftade ordförande
haft möjlighet att till orten sända en av landskontorets för taxeringsarbete
kvalificerade tjänstemän, skulle taxeringsarbetet hava utförts på kortare
tid än som skett, givit ett bättre resultat och i prövningsnämnden
varken föranlett nämnvärt arbete eller nämnvärd kostnad. Att granskningen
av taxeringen i ett större distrikt drager två å tre veckors eller
till och med en månads arbete under övertid är icke ovanligt.

Vid granskningsarbetet måste de särskilt kvalificerade landskontorstjänstemännens
arbetskraft först oell främst anlitas. Blott den formella
granskningen av taxeringslängderna kan anförtros åt de mindre kvalificerade
tjänstemännen. Sålunda äro samtliga tjänstemän i full verksamhet
vid prövningsnämndsarbetets utförande och endast därigenom kan
detta arbete medhinnas.

Det synes riksdagens revisorer som örn, i fall övriga löpande ärenden
lägga hinder i vägen för taxeringsarbetets fullgörande inom föreskriven
lid, den riktiga utvägen vore att förordna vikarie för den med
taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen under den tid taxeringsarbetet
kräver hela hans arbetstid».

I anledning härav vill länsstyrelsen erinra, att antalet tjänstemän vid
länsstyrelsen är begränsat, att i trots av taxeringsarbetets genom de nya
skattelagarna föranledda avsevärda utökning, antalet tjänstemän vid
landskontoret i detta län icke ökats och att förty tillgång till kompetenta
vikarier, åt vilka expeditionsarbetet utan erforderlig handledning av de
äldre och mera erfarna tjänstemännen kunde anförtros, icke finnes i den
utsträckning riksdagens revisorer synas antaga. Därest emellertid några
av de för prövningsnämndsarbetet kvalificerade tjänstemännen helt kunde
befrias från dylikt arbete, vilket likväl i själva verket icke torde vara

— 149

möjligt, skulle visserligen de återstående, som befriades fran expeditionsgöromål,
fä mera tid att ägna sig åt taxeringsarbetet. Detta är riktigt,
men ä andra sidan måste ilen omväxling i arbetet, som åstadkommes genom
att en del av dagen ägnas åt expeditionsgöromälen oell en annan
del av dagen ät det brådskande prövningsnämndsarbetet, anses såsom
nödvändig för att vederbörande tjänstemän skola orka utföra sitt arbete,
därest landskontorets tjänstemannakår icke i väsentlig grad utökas. Härtill
kommer, att det torde övergå mänsklig förmåga att inläsa ett obegränsat
antal ärenden på sådant sätt att de ens i stora drag bibehållas
i minnet oell kunna föredragas och protokollföras utan förnyat noggrant
och tidsödande studium. Arbetet måste därför med nödvändighet fördelas
på flera personer, och antalet för detta ändamål tillgängliga personer
vid denna länsstyrelse är icke så stort, att någon av de mera kvalificerade
kan befrias från att taga del i prövningsnämndsarbetets börda.

Riksdagens revisorer hava framhållit, att det syntes dem egendomligt,
att så olika förfarande praktiserats, då det gällt ledighet för arbetets
utförande och därav följande avdrag från löneförmåner. Det syntes vidare
revisorerna önskvärt att i dessa hänseenden samma norm, såvitt
möjligt, måtte följas inom länen.

Denna anmärkning torde hänföra sig tili frågan örn ledighet i oell för
fullgörande av arbete i taxeringsnämnder.

Vad då först angår fögderi förvaltningens tjänstemän sa äro dessa, som
känt, icke bundna vid vissa timmars arbete å tjänsterummet. Dock hava
inom detta län tjänstemännen vid fögderiförvaltningen för taxeringsändamål
haft ledighet under sammanlagt 291 dagar under år 1980, varigenom
för statsverket inbesparats ett belopp av 4,950 kronor 50 öre.

Beträffande åter länsstyrelsens tjänstemän, så hava dessa inom detta
län undantagslöst utfört taxeringsarbetet under författningsenlig tjänstledighet
av ett eller annat slag. Därvid Ilai- i icke ringa utsträckning förfarits
på sätt riksdagen i skrivelse nr 190 år 1928 föreslagit, nämligen
så att vederbörande tjänstemän beviljats ledighet från tjänsten under
vissa av dagens arbetstimmar, därvid dessa tjänstemän avstått den mot
ledigheten svarande delen av sin lön. Detta förfaringssätt har dock blott
kunnat tillämpas i de fall, då vederbörande taxeringsdistrikt varit beläget
inom eller i närheten av residensstaden.

Vid ledighets beviljande för utförande av taxeringsarbete nödgas man
laga efter lägligheten, därvid hänsyn måste tågås bland annat till följande
omständigheter:

1) Taxeringsortens belägenhet i förhållande till ordförandens bostad
eller tjänstgöringsdistrikt.

2) Ordförandens ålder och arbetsförmåga. Vissa ordförande kunna
framte en daglig arbetstid av ända till tolv timmar och därutöver. Andra
äter kunna icke bära en dylik arbetsbörda.

8) Kronoombuilets i taxeringsnämnden förmåga att biträda ordföranden
vid liingdföring och expedition. Vissa kronoombud, som i övrigt
genom orts- och personkännedom ma vara lämpliga för sitt uppdrag,
kunna i avseende å längdföring och expedition icke lämna ordföranden
erforderligt biträde, vadan taxeringsarbetet antingen mäste bedrivas
långsammare eller ordföranden nödgas förkorta nämndens arbetstid för
att därefter ugna sig åt längdförings- och expeditionsarbete.

4) Taxeringsnämndsledamöternas villighet att arbeta längre eller kortare
lid under dagen. Det förefaller som örn taxeringsnämnderna i stä

—• 3,50 —

der och samhällen icke ville agna taxeringsår betet lika lång daglig tid
som taxeringsnämnderna på landet. Ledamöterna i städerna, särskilt
affärsmännen, vilja ogärna arbete i nämnden under den brådaste affärstiden
på dagen. På landet i sådana taxeringsdistrikt, där ledamöterna bo
på avsevärt avstånd från taxeringsorten, vilja i allmänhet ledamöterna,
med tanke på den långa hemfärden, icke arbeta allt för sent på aftnarna.

5) Taxeringsnämndens större eller mindre villighet att arbeta under
sön- och helgdagar.

Vad nyss anförts visar, att det knappast låter sig göra att följa fasta
normer beträffande ledighet för taxeringsarbetets utförande ens inom
ett och samma län. Än mindre synas dylika klavbindande regler kunna
fastställas för hela riket.

I anledning av revisorernas anmärkning att till en landskontorist i
detta län under år 1930 utbetalats 4,550 kronor för arbete i taxeringsnämnd
och 2,900 kronor för prövningsnämndsarbete, må först och främst
beträffande arbetet i taxeringsnämnd anföras följande. Nämnda landskontorist
har under taxeringsnämudsarbetet medgivits partiell ledighet
under 47 dagar och under de timmar han dagligen varit tjänstledig halima
avstått den dessa timmar åbelöpande avlöningen. Genom intensivt
arbete före den dagliga arbetstidens början å landskontoret och under
de timmar han dagligen tjänstgjort därstädes har han anmärkningsfritt
skött sin tjänst. Ledamöterna i den taxeringsnämnd, i vilken han varit
ordförande, hava icke varit villiga att arbeta ett obegränsat antal timmar
dagligen. Det har för den skull varit särdeles lämpligt att använda
sig av partiell ledighet. Det må icke glömmas att allt taxeringsarbete
icke utföres i taxeringsnämnden utan att en stor del av arbetet ut töres
innan taxeringsnämndens sammanträden för året begynna och efter det
nämndens arbete avslutats, och att en icke ringa del av expeditionsarbetet
vid god tillgång pä biträden kan utföras parallellt med arbetet i taxeringsnämnden.
Landskontorist^! ifråga bär visserligen avlönat sina biträden
vid taxeringen med allenast något över 5Q0 kronor, men bär icke
desto mindre i stor utsträckning anlitat biträden nämligen flere honom
närstående personer, som hava rutin med avseende å taxeringsarbete.
Det taxeringsdistrikt, i vars taxeringsnämnd samma landskontorist varit
ordförande, är det största oell mest svårarbetade i länet. Taxeringsarbetet
har utförts till länsstyrelsens belåtenhet. Ersättningen i förevarande
fall har utgått efter samma grunder som till andra taxeringsnämndsordförande.
Länsstyrelsen har icke till sitt förfogande haft någon lekman,
som kunnat anförtros eller velat åtaga sig att vara ordförande i taxeringsnämnden
i fråga.

Beträffande samma landskontorists verksamhet i prövningsnämnden må
framhållas, att han till biträden utbetalat cirka 700 kronor. Biträdeskostnaden
hade blivit avsevärt, måhända 50 procent, större örn oftanämnde
landskontorist icke även i detta fall haft tillfälle att erhålla hjälp av
närskylda vid arbetets utförande. Nämnda landskontorist har förutom
granskningsarbete, haft att i egenskap av längdförare hos prövningsnämnden
i längderna införa inemot 3,000- rättelser. Detta senare arbete
måste utföras under den sammanträngda tiden av sex veckor. Därest
icke de ovan omförmälda omständigheterna ; förelegat och därest icke
land skontoristen i fråga haft den rutin och expeditionsvana han besitter,
skulle säkerligen förutom nu ifrågavarande landskontorist och en annan

— 151 —

tjänsteman, som utfört en mindre del av längdföringsarbetet, ytterligare
en längdiörare måst anlitas.

Länsstyrelsen kan icke finna att någon överbetalning i detta fall ägt
rum.

Som sammanfattning av vad härovan anförts och under hänvisning i
tillämpliga delar till skattekontrollsakkunnigas av Eders Kungl. Majit
kända uttalanden rörande taxeringsväsendet i riket får länsstyrelsen med
tagen hänsyn till de former, under vilka taxeringsväsendet fungerar, i
underdånighet uttala, att det synes länsstyrelsen lämpligt och fördelaktigt
att, i den mån fullt kvalificerade lekmän icke stå till förfogande,
fortfarande såsom hitintills ombetro därtill skickade tjänstemän vid landskontoret
och övriga tjänstemän i landsstaten ordförandeskap i taxeringsnämnder,
att dessa tjänstemän för sitt arbete fortfarande liksom hittills
måtte bekomma ersättning enligt samma grunder som lekmännen, att
länsstyrelsen icke måtte klavbindas med avseende å formen för beviljande
av tjänstledighet åt densamma underlydande tjänstemän för taxeringsarbetets
utförande, att landskontorets tjänstemän, vilka särskilt under
sommarmånaderna betungas med ansvarsfullt och nervslitande övertidsarbete,
fortfarande liksom hittills måtte tillerkännas skälig ersättning
för sitt arbete vid prövningsnämnden, att åtminstone så länge särskilda
av de skattekontrollsakkunniga ifrågasatta taxeringsavdelningar
icke inrättats vid länsstyrelserna och så länge landskontorens högre kvalificerade
personal icke väsentligen ökats, länsstyrelsen och landskamreraren
fortfarande liksom hittills måtte anförtros att mellan landskontorets
tjänstemän fördela expeditionsarbetet och prövningsnämndsarbetet
på det sätt länsstyrelsen genom mångårig erfarenhet funnit vara mest
praktiskt, allt självfallet inom den ram gällande författningar medgiva.

Under åberopande av vad ovan anförts får länsstyrelsen underdånigst
hemställa, att revisorernas anmärkningar icke måtte till någon åtgärd
föranleda.

Falun i landskontoret den 10 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

LARS FERNQVIST. JOHN FAHLROTH.

Länsstyrelsens i Gävleborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till herr statsrådet och chefen för kungl, finansdepartementet.

Genom remiss den 19 nästlidna december har länsstyrelsen anmodats
avgiva utlåtande med anledning av riksdagens senast församlade revisorers
erinringar ifråga örn vissa ersättningar för taxeringsarbete. Till
åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

— 152 —

Då revisorerna i fråga om arbetet för prövnmgsnämnden anmärkt, att
länsstyrelsernas tjänstemän i alltför stor utsträckning erhållit ersättning
for »sådant» prövningsnämndsarbete, som bort tillhöra deras tjänsteåligganden,
får länsstyrelsen till en början lämna en redogörelse för det arbete,
som i sådant avsende utförts av tjänstemän vid länsstyrelsen.

Länsassessorn på landskontoret, som varit förordnad såsom biträdande
landskamrerare, bär, enär länsstyrelsen föranstaltat dels örn formell
granskning av . samtliga inkomsttaxeringslängder, dels om ingående
granskning av tillhopa 45,616 deklarationer, haft i uppdrag att kontrollera
ocn sainmanl atta alla de anmärkningar, som föranletts av de sålunda
verkställda granskningarna, att därefter remittera de avfattade anmärk
nmgarna till vederbörande taxeringsnämndsordtorande och därefter uppsätta
sina yrkanden till länsprövningsnämnden. Då han därjämte haft
länsstyrelsens förordnande att fullgöra pä landskamrerare!! enligt bestämmelserna
i gällande taxeringsår ordning ankommande åligganden
beträffande besvär till länsprövningsnämnden, som berört taxeringar i
Gävle, Storviks och Söderhamns fögderier och på grund av förordnande
uppehållit landskamrerarens utom taxeringsarbetet åliggande tjänstgöring,
torde det ligga i öppen dag, att det arbete för prövnmgsnämnden,
som påvilat honom, icke kunnat utföras under den dagliga tjänstgöringstiden
utan att eftersätta löpande arbetsuppgifter. Arvodet, som beräknats
avse allenast gottgörelse för det utom tjänstetiden utförda arbetet,
har utgått med 2,400 kronor och torde enligt länsstyrelsens förmenande
icke vara för högt tilltaget.

Länsbokhållare!! och extra länsbokhållaren hava ombesörjt uppsättandet
av prövningsnämndens protokoll, den senare för nämndens första
sammanträde, därvid behandlats besvär av skattskyldiga inom Gävle
Storviks och Söderhamns fögderier, den förre för andra sammanträdet]
därvid behandlats besvär av skattskyldiga för övriga delar av länet, ävensom
besvär rörande skogsaccistaxeringen och besvär, anförda i särskild
ordning. Arvodet för protokollsförningen har utgått med 1,100 kronor
till länsbokhållaren och 700 kronor till extra länsbokhållaren.

Dessutom hava dessa tjänstemän åtagit sig att granska deklarationer
och verkställa formell granskning av taxeringsiängder. Sålunda har
länsbokhållaren granskat tillhopa 7,089 och extra länsbokhållaren 5,825
deklai ationei, var jämte den senare verkställt längdgranskning omfattande
4,847 skattskyldiga. Ersättningen för detta granskningsarbete har
beräknats efter 12.5 å 13 öre per deklaration och i medeltal 3 öre per skattskyldig.

Med kännedom örn länsbokhållarnas ordinarie arbetsbörda torde stå
klart, att dessa arbeten icke kunnat utföras under tjänstetid. — I detta
sammanhang får länsstyrelsen meddela, att arbetet med deklarationsgranskningen
i övrigt varit anförtrodd åt två personer utom länsstyrelsen.
Dessa hava granskat tillhopa 32,702 deklarationer och därför åtnjutit
ersättning nied sammanlagt 3,680 kronor.

Landskontor istei na, tre ordinarie och en extra, hava haft i uppdrag att
verkställa formell granskning av inkomsttaxeringslänederna ävensom
ombesörja längdförningen.

Eör gi anskningsarbetet, som omfattat samtliga taxeringsiängder med
102,720 skattskyldiga, har utgått ersättning med tillhopa 3,130 kronor
därav, såsom ovan nämnts, till extra länsbokhållaren 150 kronor och till

— 153 —

kronobokhållare!! C. Sundberg 500 kronor, allt elter en beräkning av 3 öre
per skattskyldig.

Någon möjlighet att utan förryckande av landskontoristernas ordinarie
arbete förlägga det av dem utförda granskningsarbetet till den dagliga
tjänstgöringstiden har icke förefunnits. — Det arbete med utskrift av biträdande
landskamrerarens anmärkningar och förteckningarna å taxeringsbesvären
till prövningsnämnden, som verkställts av ett extra skrivbiträde,
har icke heller kunnat medhinnas på ordinarie arbetstid.

I full insikt örn granskningsarbetets stora betydelse bär länsstyrelsen
sökt inom ramen av nuvarande taxeringsorganisation åvägabringa så genomgående
granskning som möjligt. Att länsstyrelsen därvid i viss omfattning
nödgats anlita landskontorets tjänstemän torde ligga i sakens
natur, ty kompetenta arbetskrafter utom landskontoret stå icke till buds
i den omfattning, som kräves, och då landskontorets ordinarie arbetsuppgifter
icke kunna tillbakasättas för prövningsnämndsarbetet i sådan
utsträckning, som skulle vara nödvändigt för nämnda arbetes effektiva
bedrivande, synes det länsstyrelsen som örn granskningsarbetets fördelning
på tillgängliga arbetskrafter inom landskontoret på sätt som skett
må anses utgöra en lämplig åtgärd. Befattningshavare vid länsstyrelsen
böra väl icke i högre grad än andra statliga befattningshavare vara förhindrade
emottaga uppdrag inom taxeringsväsendet. Emot statsrevisorernas
förslag örn bestämmande av enhetliga normer, då det gäller ledighet
för landsstatstjänstemäns arbete i taxeringsnämnderna, har länsstyrelsen
intet att erinra.

Gävle slott i landskontoret den 10 januari 1931.

SVEN LUBECK.

ZACHR. NORDIN.

Länsstyrelsens i Västernorrlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande det I, sid. 86, § 20.

Till Konungen.

Jämlikt nådig remiss den 19 december 1930 får länsstyrelsen avgiva utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse yttrats rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens
tjänstemän för taxeringsarbete.

Revisorerna anföra, att kostnaderna för taxeringsarbetet under de senaste
tre åren visa en stigande tendens. Jämföres de av revisorerna lära
nado uppgifterna angående nettoutgifterna för de fem senaste budgetåren
befinnes, att utgifterna falla från under budgetåret 1925/1926
3,076,522 kronor 2 öre till 2,784,877 kronor 67 öre under budgetåret 1927/
1928. Efter sistnämnda år visa ersättningsbeloppen tendens till ökning.
Denna ökning är förklarlig och enligt länsstyrelsens mening ofrånkomlig,

— 154 —

då den uppenbarligen hänför sig till de nya skattelagarna av år 1928,
genom vilka taxeringsarbetet i hög grad komplicerades på samma gång
som arbetet genom åtskilliga bestämmelser utökades och gjordes mera
tidsödande.

Beträffande den egentliga anmärkningen, att en icke oväsentlig del
av kostnaderna för taxeringsarbetet hänförde sig till ersättningar, som
utbetalats till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas tjänstemän,
tillåter sig länsstyrelsen hänvisa till de av revisorerna i tabellerna lämnade
uppgifter, varav torde framgå, att till länsstyrelsens tjänstemän utbetalda
ersättningar för arbetet i taxeringsnämnderna i förhållande till
länets storlek äro anmärkningsvärt små. Den stora arbetsmängden vid
länsstyrelsen har helt enkelt gjort det till en tvingande nödvändighet att
i största möjliga utsträckning söka utanför länsstyrelsen anskaffa ordförande
och ledamöter i taxeringsnämnderna. Endast i de fall, då ingen
annan utväg funnits, hava sådana tagits bland länsstyrelsens befattningshavare.

Allt förberedande och efterföljande arbete för taxeringsnämnderna såsom
deklarationsgranskning, anmaningar, underrättelse om avvikelse från
deklaration med mera har givetvis utförts utom tjänstetiden. Ju grundligare
det förberedande arbetet utföres, ju mindre tid behöver användas
för själva sammanträdena. Det är också endast för den tid dessa pågått,
som någon ledighet från tjänsten åtnjutits. Sålunda för hållandet av
sammanträden åtnjuten ledighet varierar emellan tre till åtta å tio dagar.
Visserligen har länsstyrelsen endast i undantagsfall låtit göra avdrag
från löneförmånerna under de dagar tjänsteman varit upptagen av
sammanträden med taxeringsnämnderna, men skälen därtill äro många.
Uppdrag såsom ordförande i taxeringsnämnd är förenat med avsevärda
utgifter för biträde, för resor och vivre å annan ort o. d. För dessa utgifter
kan ersättning icke beredas vederbörande, beroende på de knappt
tillmätta medel, som för taxeringsarbetet ställas till länsstyrelsens förfogande.
Vidare kan vederbörande tjänsteman på grund av bristen på
arbetskrafter och mängden av göromål icke beredas någon som helst befrielse
från arbete vid länsstyrelsen. Det vederbörande åliggande arbete
måste sedan sammanträdena avslutats av honom utföras på övertid och
för det övertidsarbete, som sålunda utföres, lämnar länsstyrelsen icke
någon ersättning, även örn tjänsteman tillhör sådan lönegrad, att övertidsersättning
författningsenligt kan utgå. Vad som emellertid för länsstyrelserna
är av den allra största betydelse i denna fråga äro de hart
när oöverstigliga svårigheterna att med den utveckling taxeringsväsendet
numera erhållit skaffa lämpliga personer för taxeringsarbetet samt
nödvändigheten att isynnerhet för prövningsnämndsarhetet erhålla tillgång
till tränade arbetskrafter. Arbetet i taxeringsnämnderna är en utmärkt
skola, den bästa som överhuvud kan tänkas för utbildande av kompetent
folk för det icke minst ur ekonomisk synpunkt så viktiga förberedande
arbetet för prövningsnämnderna. Någon förlust för statsverket
uppstår sannerligen icke genom det av länsstyrelsen praktiserade förfarandet.
Det är länsstyrelsens bestämda mening att förhållandet är det
motsatta.

Såsom framgår av det ovan sagda, är det antal dagar, varför ledighet
från arbetet vid länsstyrelserna åtnjutes, mycket ringa. Ett eller annat
hundratal kronor skulle måhända besparas anslaget till avlöning, örn avdrag,
på sätt revisorerna ifrågasätta, gjordes från vederbörandes lön, men

— 155 —

motsvarande belopp måste givetvis utgå av annat anslag. Länsstyrelsen
vill ånyo framhålla, att arbetet vid länsstyrelsen dock under alla förhållanden
mäste av vederbörande utföras. Det är härutinnan jämväl att
märka, att tillgång på lämpliga vikarier icke finnes och att, även örn så
vore fallet, vikariatsarvodet skulle till största delen konsumera den besparing,
som genom ett avdrag skulle uppstå.

Till den del revisorernas uttalande avser ersättningar för prövningsnämndsarbetet
tillåter sig länsstyrelsen anföra.

Inom länsstyrelsen fortgår prövningsnämndsarbetet från den 20 juni
till omkring den 15 oktober varje år. Det övriga länsstyrelsen åliggande
arbetet måste givetvis även under denna tid så vitt möjligt utföras. För
alla dessa uppgifter stå inga andra än länsstyrelsens egna arbetskrafter
länsstyrelsen till buds. Det är för länsstyrelsen förenat med utomordentliga
svårigheter, ja bekymmer, att så ordna, att allt under denna tid länsstyrelsen
åliggande arbete kan på ett tillfredsställande sätt och inom föreskriven tid
utlöras. Alla för länsstyrelsen tillgängliga arbetskrafter måste till det
yttersta tagas i anspråk. Enligt instruktionen för länsstyrelserna kan
arbetet å tjänsterummet under sommarmånaderna inskränkas till 51h
timmar. Härunder får det löpande arbetet så gott det medhinnes utföras.
Vad därav som utan men för allmänheten kan uppskjutas måste anstå,
till dess arbetet för prövningsnämnden avslutats. Sistnämnda arbete
utföres utan undantag å tid utanför den fastställda arbetstiden och även
här i allt väsentligt av länsstyrelsens egna tjänstemän. Orsaken till att
länsstyrelsens egna tjänstemän måste anlitas, ligger i öppen dag: för arbetet
kompetenta arbetskrafter kan helt enkelt icke erhållas utanför länsstyrelsen.
Härutinnan av länsstyrelsen gjorda försök hava i allmänhet
lämnat mindre gott resultat i det utfört arbete varit mindervärdigt och
krävt så omfattande kontrollarbete av länsstyrelsens egna befattningshavare,
att annat och värdefullare arbete fått stå tillbaka. Även ur ekonomisk
synpunkt har en dylik anordning visat sig ofördelaktig, då utanför
länsstyrelsen stående personer kräva avsevärt högre ersättning än den
som tillerkännes länsstyrelsens eget folk.

Revisorerna göra det uttalandet, att den riktiga utvägen vore att förordna
vikarie för den med taxeringsarbetet sysselsatte tjänstemannen under
den tid taxeringsarbetet krävde hela hans arbetstid,

Redan av vad ovan anförts torde framgå, att den av revisorerna såsom
riktig betecknade utvägen är oframlcomlig. Den är oframkomlig av
det skälet, att varenda en av landskontorets tjänstemän ända ned till
skrivbiträdet måste under ovan angivna tid — 20 juni—15 oktober —. tagas
i anspråk även för taxeringsarbetet. Den dagliga arbetstiden under
denna tid på året, då de flesta kategorier tjänstemän eljest åtnjuta en
avkortad arbetstid, utgör 12 timmar och därutöver. Då sålunda alla landskontorets
befattningshavares arbetskrafter till det yttersta utnyttjas var
och en för sin uppgift, finnes inom landskontoret icke någon enda person
att förordna till vikarie. Och arbetet är av den beskaffenhet, att det icke
kan anförtros åt otränade krafter. Någon möjlighet att utanför landskontoret
anskaffa vikarier finnes sålunda icke.

Något bemötande av revisorernas uttalande att kostnaderna sannolikt
kunde nedbringas genom förordnande av vikarier torde vid dessa förhållanden
icke tarvas. Länsstyrelsen håller för egen del före, att, även
om vikarier kumle anskaffas, denna utväg icke skulle vara ägnad att
nedbringa kostnaderna.

156 —

Genom den nu tillämpade ordningen för prövningsnämndsarbetets utförande
erhåller länsstyrelsen en fast stab av tränade oeh skickliga tjänstemän,
vilka var och en på sitt område utföra ett synnerligen värdefullt
och fruktbärande arbete. Att icke blott taxeringens enhetlighet utan hela
arbetet inom länsstyrelsen skall vinna härpå måste anses ligga i öppen
dag.

Väl kan det med skäl antagas, att fördelar för taxeringen vore att vinna
om vissa därtill skickade tjänstemän kunde helt sysselsättas med taxeringsarbetet
under den tid detta pågår inom länsstyrelsen. Men med nuvarande
organisation, då samtidigt med taxeringsarbetet allt övrigt länsstyrelsen
åliggande arbete måste utföras, kan detta icke ske. Revisorernas
förslag synes länsstyrelsen syfta till en organisation av taxeringsarbetet,
som redan tidigare varit ifrågasatt, nämligen inrättandet
av en särskild taxeringsavdelning vid länsstyrelserna. Med den omfattning
taxeringsarbetet numera tagit och det oerhörda arbete, som härför
kräves, skulle en sådan lösning av frågan förvisso hälsas med tillfredsställelse
såväl av länsstyrelsen som dess tjänstemän. Förrän taxeringsarbetet
blivit på detta sätt organiserat, kan länsstyrelsen icke finna någon
annan utväg till lösning av frågan än den, på vilken länsstyrelsen
efter många års erfarenheter slagit in oeh vilken för länsstyrelsen tack
vare dess tjänstemäns offervilja och arbetsförmåga gjort det möjligt
att föra i land ett arbete, som år efter år blivit allt mera omfattande och
maktpåliggande.

Örn det finnes ändamålsenligt och gagneligt att en bestämd norm fastställes
för avdrag från lön vid ledighet för fullgörande av uppdrag i taxeringsnämnd
vill länsstyrelsen givetvis icke motsätta sig att så sker. Det
må endast tillåtas länsstyrelsen att såsom sin mening uttala, att det ekonomiska
utbytet därav måste antagas bliva mycket ringa.

Då det är länsstyrelsens bestämda uppfattning, att taxeringsarbetet
med dess nuvarande organisation icke kan ordnas på ett för taxeringsresultatet
mera gagneligt eller med hähsyn till utgifterna för taxeringsarbetet
mera tillfredsställande sätt, tillåter sig länsstyrelsen till sist hemställa,
att revisorernas uttalanden måtte finnas icke böra föranleda någon
Eders Kungl. Maj:ts åtgärd i den av revisorerna föreslagna riktning.

Skulle däremot Eders Kungl. Majit finna revisorernas uttalanden böra
föranleda åtgärder till en genomgripande omläggning av taxeringsväsendets
och då särskilt prövningsnämndsarbetets organisation, vill länsstyrelsen
för sin del livligt förorda sådana åtgärder.

Härnösand i landskontoret den 10 januari 1931.

MAGNUS FALCK.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

JACOB TORBY.

— 157 —

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20

T i 11 Konungen.

Jämlikt föreskrift i nådig remiss den 19 nästlidne december får Eders
Kungl. Maurts belallningshavande härmed i underdånighet avgiva utlå
tande med anledning av vad riksdagens revisorer anfört (§ 20) rörande ersättning
till länsstyrelsernas och fögderiförvaltningens tjänstemän för
taxeringsarbete; och får Eders Kungl. Maj:ts belallningshavande i sådant
avseende i underdånighet anföra följande.

Till en början får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande fästa uppmärksamheten
vid en felanteckning i den vid revisorernas berättelse fogade
»Tabell II a» angående ersättning till länsassessorer m. fl. för deltagande
i arbetet för prövningsnämnden. Där angives under hänvisning 9) att en
länsassessor i Västernorrlands län av sina löneförmåner under tiden för
taxeringsarbetet avstått 1,079 kronor 45 öre. Denna hänvisning torde rätteligen
avse assessorn å landskontoret i Jämtlands län, vilken av sin avlöning
fått avstå just detta belopp under tjänstledighet för utförande av
prövningsnämndsarbete. Då t. f. länsbokhållare här i länet därjämte
fått avstå 379 kronor 95 öre under den tid han åtnjutit tjänstledighet för
uppsättande av prövningsnämndens protokoll, bör från det belopp, som utbetalts
till länsstyrelsens tjänstemän för deltagande i arbetet för prövningsnämnden
avgå nastad e avlöningsförmåner med sammanlagt 1,459
kronor 40 öre.

Beträffande ersättning åt skrivbiträden och expeditionsvakter, 800 kronor,
därav 600 kronor utgått till skrivbiträden, får Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande meddela, att, bl. a., samtliga föredragningslistor här
i länet maskinskrivas, varigenom en avsevärd tryckningskostnad inbesparas.

Granskningen av taxeringsnämndernas arbete göres numera, sedan riksräkenskapsverkets
granskningsskyldigliet inskränkts, hos länsstyrelsen
mera ingående än förut, i det även taxeringslängderna underkastas en
detaljerad teknisk undersökning, därvid jämväl de skattskyldigas rätt beaktas.
Detta har skett i överensstämmelse med en senare tids rättsåskådning
och givetvis medfört en avsevärd ökning av arbetet för länsstyrelsernas
tjänstemän.

Samtidigt med detta arbete måste länsstyrelsens övriga löpande göromål
ombesörjas. Följden blir, att taxeringsarbetet mäste till största delen utföras
på övertid.

Att såsom revisorerna föreslå anställa vikarier för den med taxerings
arbetet sysselsatta tjänstepersonalen låter sig knappast genomföra, då
kompetenta och rutinerade vikarier ej finnas att tillgå i tillräckligt antal
för en dylik mera tillfällig anställning. En länsstyrelses arbote är så
mångskiftande och ansvarsfullt, att man icke kan påräkna något nämnvärt
gagn av en vikarie, förr än denne varit anställd någon längre tid i
länsstyrelsens tjänst. Tvivelaktigt synes också, huruvida man på den av
revisorerna anvisade vägen skulle vinna någon kostnadsbesparing.

T övrigt får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande åberopa vad som

— 158 —

anförts i länsstyrelsens skrivelse i ärendet till riksdagens revisorer den 8
sistlidne november, av vilken skrivelse med därvid fogade bilaga styrkt
avskrift bifogas härjämte.

Östersund i landskontoret den 10 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL ANDERSSON. ERLAND MONTELL.

Bil. 1.

Till riksdagens revisorer, Stockholm.

Jämlikt föreskrift i kungl, finansdepartementets skrivelse den 31 nästlidne
oktober får länsstyrelsen härmed överlämna tablå över de ersättningar,
som utbetalats åt olika befattningshavare dels vid länsstyrelsen och
dels vid fögderiförvaltningen i länet för arbete, som under budgetåret
1929/1930 utförts i taxerings- och prövningsnämnderna m. m.

Förutom i tablån upptagna kostnader i form av mistade avlöningsför
måner och utgifter för resor hava, enligt vad länsstyrelsen har sig bekant,
många av taxeringsnämndernas ordförande fått vidkännas utgifter för
skrivhjälp och annat biträdesarbete.

Anledningen till att jämförelsevis stort antal landsstatstjänstemän förordnats
till taxeringsnämndsordförande, är beträffande detta län att söka
i svårigheten att finna andra kompetenta och lämpliga personer, som tilllika
kunna offra nödig tid för fullgörande av detta mödosamma och icke
odelat angenäma uppdrag.

I fråga örn arbetet för prövningsnämnden må erinras, att det landskamreraren
åliggande granskningsarbetet icke kan nöjaktigt bedrivas utan
biträde av landskontorets tjänstemän; andra för detta bestyr skickade
arbetskrafter stå icke till buds; och som de löpande göromålen i övrigt
icke heller få åsidosättas, blir följden att taxeringsarbetet måste till huvudsaklig
del utföras å tid, som ligger utanför den stadgade tjänstetiden.
Nämnas må även, att ifrågakomna arbete pågår under månaderna juni
—september, eller just under den del av året, då andra tjänstemän pläga
få glädja sig åt någon ledighet och rekreation. För landskontorets tjänstemän
bliva till följd av dessa omständigheter sommarmånaderna de
mest arbetstyngda; och det förefaller icke mer än skäligt, att någon ersättning
beredes dem därför.

Det är givetvis önskvärt, att även denna ersättningsfråga kunde ordnas
efter enhetliga grunder, men detta önskemål synes knappast kunna uppnås
på annan väg än genom en omläggning av taxeringsarbetets nuvarande
organisation.

Östersund i landskontoret den 8 november 1930.

På länsstyrelsens vägnar:

Axel Andérsson.

Erland Montell.

— 159 —

Bil. 2.

Av riksdagens revisorer infordrade uppgifter angående ersättningar, som
utbetalats åt befattningshavare vid länsstyrelsen och fögderiförvaltningen för
under budgetåret 1929/1930 utfört arbete i prövningsnämnd och taxeringsnämnd
i Jämtlands län.

Namn	Befattning	Ersättnin-gens be-lopp Cb rutto)	Taxeringsnämnd eller prövningsnämnd	Ledig- het dagar	Avstådda löneför- måner	Verklig kostnad för resor
G. Lekander .....	länsassessor	‘3,763	95	prövningsnämnd	32	1,079:4 5
		1,042	—	taxeringsnämnd
E. Sundberg.....v-	t. f. länsbokhållare	12,599	9 5	prövningsnämnd	20	379: 05
J. Lind ..............	extra »	1,945	—	»
		1,479	—	taxeringsnämnd
G. Heimer .........	landskontorist	750	—	prövningsnämnd
0. Öfsti	»	635	—	»
		*581	—	taxeringsnämnd	12	178: 49	63: 72
0. Olsson ............	e. o. landskontorist	150	—	prövningsnämnd
H. Amnelius.........	landskontorist	710	—	»
		‘617	—	taxeringsnämnd	18	231: 68	34: -
R. Halén ............	»	465	—	prövningsnämnd
H. Wallner .........	»	3100	—	»
A. Arnström.........	kontorsbiträde	3 300	—	»
G. Heimer .........	e. o. kontorsbiträde	3 300	—	»
N. 0. Nyström......	Este exp. vakt	100	—	»
V. Ling............	exp. vakt	100	—
G. Wretmark ......	häradsskrivare	1,085	—	taxeringsnämnd			191	30
N. Sundqvist ......	»	2,161	—	»			562: —
P. Hedenmark;.....	»	2,466	—	»
I. Tollin ............	t. f. häradsskrivare	966	—	»			181	—
0. Tengwall.........	landsfogde	1,292	—				293	50
J. Svedberg .........	landsfiskal	31.740	—	»	7	125: 05	216	—
A. 0. Åsander......	»	31,835	—	»	30	379: lo	139	—
L. Segerstéen ......	»	741	—	»			54	75
J. Johnsson.........	»	837	—	»			113	—
I. Gärdin ............	»	618	—				66	—
G. Leander .......	»	360	—	»
N. Byström.....	»	970	—	»			70	—
K. E. Byström	»	733	—	»			204	—
A. 0. Holmqvist ..	»	3 744	—	»	13	236: 60	132	—
Kj. Bromée .........	»	150	—	»
V. Collin ..........	»	198	—				78: 3 0
J, Mårtén...........	»	42	—	»

1 Tjänstledighetsavdrag jämlikt kungl, kungörelsen nr 357/1925 § 2 mom. I).

3 Renskrivningsarbete, besvärslörteckningar och föredragningslistor tryckas icke.

3 Tjänstledighetsavdrag jämlikt kungl, brev 81/i 1930 angående skyldighet för befattningshavare
vid fögderiförvaltningen att vid ledighet av annan anledning än sjukdom eller
semester avstå vissa avlöningsförmåner.

Östersund i landskontoret den 6 november 1930.

Joel Lind,

länsbokhållare.

.(i11 A.'' i\ i .: : • i. 1 ‘:

— 160 —

Länsstyrelsens i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 86, S 20.

Till kungl, finansdepartementet.

Såsom infordrat utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer under § 20 i sin berättelse uttalat rörande ersättning till
länsstyrelsernas och iögderiförvaltningens tjänstemän för taxeringsarbete
får Kungl. Maurts befallningshavande vördsamt anföra följande.

Att inom ramen av den nuvarande organisationen ordna frågan örn bi
trädesskap åt landskamreraren vid prövningsnämndsarbetet på ett ur olika
synpunkter fullt rationellt sätt låter sig näppeligen göra, i allt fall icke i en
residensstad som Umeå med dess små egna resurser i fråga om tillgång å
tillfällig arbetskraft samt dess från rikets centrala delar avlägsna läge.

För taxeringsarbetet kräves kvalificerad arbetskraft; sådan besittes företrädesvis
av de tränade tjänstemän, som i tjänsten i övrigt fullgöra viktiga
funktioner.

Ryckas dessa befattningshavare från den löpande tjänsten, äventyras
arbetsresultatet i övrigt. Man har därför stannat för att avkräva vederbörande
dubbelt arbete i trots av att befattningshavarna härigenom utsatts
för betydande pressning.

Att taxeringsarbetet infaller under den del av året, då flertalet befatt
ningshavare måste tillerkännas semester, gör förhållandena ännu svårare,
särskilt i övre Norrland, där de dyrbara resorna nödvändiggöra, att semester
i all huvudsak uttages i ett sammanhang.

Statsrevisorerna finna, att den personal å länsstyrelserna, som utför
taxeringsarbete, bör under tiden vara befriad från annat arbete.

Denna uppfattning delas givetvis förbehållslöst av befallningshavanden.

Vägen till ett sådant bättre sakernas tillstånd är tvåfaldig: ökad extra
personal för övertagande på ett ur arbetets synpunkt fullt betryggande
sätt av de med taxeringsarbetet sysselsatta befattningshavarnes löpande
uppgifter eller, vilket torde vara det enda rationella, inrättande av särskilda
taxeringsavdelningar å landskontoren, rekryterade med för ända
målet skolade tjänstemän.

Ingendera av dessa lösningar torde emellertid leda till besparing för det
allmänna i förhållande till nu praktiserade metoder.

Tvingas taxeringsmännen att i stor utsträckning avstå löneförmåner under
taxeringsarbetet, blir påföljden, i allt fall för befattningshavare i högre
lönegrader, att de ansvarsfulla och krävande taxeringsuppdrägen få
utföras utan eller mot allenast ringa gottgörelse.

Frånsett att ett sådant sakernas tillstånd icke synes staten värdigt, inses
lätt, vilken svårighet det bomme att bereda länsstyrelserna ur rekryteringssynpunkt.

Kungl. Maj:ts befallningshavande tillåter sig för övrigt hänvisa till och
åberopa sin till riksdagens revisorer den 7 november 1930 avlåtna skrivelse
i saken, vilken skrivelse härvid Inlägges i bestyrkt avskrift.

Umeå i landskontoret den 7 januari 1931.

NILS G. RINGSTRAND.

AXEL BUDBERG.

— 161 —

Bil.

Biksdagens revisorer.

Genom Kungl. Majit infordrade uppgifter om ersättningar, som för under
budgetåret 1929/1930 utfört taxeringsarbete inom länet utbetalats till
befattningshavare vid länsstyrelsen och fögderiförvaltningen, får Kungl.
Marits befallningshavande härmed överlämna och härvid anföra följande.

Då för ett stort antal taxeringsnämndsordförande uppstått utgifter för
arvodets förvärvande, har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett sig
Döra i särskild kolumn angiva dessa utgifter med belopp, vartill desamma
enligt från vederbörande infordrade besked uppgått.

Uppdrag såsom ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd hava, vad
angår länsstyrelsens befattningshavare, utförts under semestertid eller
tjänstledighet eller eljest å icke tjänstetid. I enstaka fall, då tjänstetid
till någon del fått tillsättas, har detta skett mot arbetskompensation.

Det förberedande arbetet till prövningsnämnden måste ju enligt sakens
natur bedrivas av landskontorets personal, såväl å tjänstetid, i den mån
det för ämbetsverkets skötsel i övrigt låter sig göra, som å övertid.

Vid utmätandet av ersättningarna för det utförda arbetet tages naturligen
örn någon, så endast ringa hänsyn till det å tjänstetid fullgjorda
arbetet.

Lämpligheten av att de länsstyrelsen underställda befattningshavare i
den utsträckning, som verkligen här sker, tagas i anspråk för taxeringsarbete,
kan i och för sig starkt ifrågasättas.

Visst är emellertid, att det viktiga taxeringsarbetet varit väl betjänt med
anordningen ifråga och att befallningshavanden mången gång skulle sett
sig strandsatt vid rekrytering av ordförande- och kronoombudsposter å
länets landsbygd, örn ej en skolad tjänsteman stått till förfogande.

Till frågan om ordnande på ett rationellare sätt av biträdesskapet i taxe
ringsarbetet åt landskamrerare^ lärer man våga förvänta, att skattekontrollsakkunniga
skola avgiva förslag.

Umeå i landskontoret den 7 november 1930.

Nils G. Ringstrand.

Axel Hudberg.

Länsstyrelsens i Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 86, § 20.

Till kungl, finansdepartementet.

Genom remiss den 19 dennes anbefalld att före den 11 januari 1931 inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
anfört rörande ersättning till länsstyrelsernas och fögderiförvalt
ningens tjänstemän för taxeringsarbetet får länsstyrelsen i ärendet anföra
följande.

Utö.-berättelse ting. statsverket för år 1930. lil.

— 162

Till en början torde böra påpekas, att de i revisorernas berättelse angivna
ersättningarna för taxeringsarbetet utgöra bruttobelopp. I regel hava vederbörande,
åtminstone för arbetet i taxeringsnämnderna, att vidkännas
avsevärda kostnader, såsom för avlöning åt vikarier och skrivhjälp även
som resor samt logi och vivre i de ej sällan förekommande fall, då förrättningsstället
är beläget utom hemorten. Det finns här i länet fall, då dessa
kostnader uppgå till 50 å 60 procent å hela ersättningsbeloppet.

Revisorerna hava i fråga örn arbetet i prövningsnämnderna funnit an
märkningsvärt, att länsstyrelsernas tjänstemän i så stor utsträckning erhålla
ersättning för sådant arbete, som enligt deras mening borde tillhöra deras
tjänsteåliggande, och ansett, att i fall övriga löpande ärenden lägga hinder
i vägen för detta arbetes fullgörande inom föreskriven tid, den riktiga
utvägen vore atf förordna vikarie för den med taxeringsarbetet syssel
satta tjänstemannen under den tid, taxeringsarbetet kräver hela hans ar
betstid. En sådan anordning är emellertid, åtminstone vad detta län beträffar,
omöjlig att genomföra av den anledning, att här icke finnes att
tillgå extra arbetskraft i tillräcklig mängd. Med arbetet för prövningsnämnden
sysselsättas här under tiden juni—september månader de två
iänsbokhållarna och de tre landskontoristerna, och då utöver dessa samt
kameral- och skrivbiträden endast finnas två extra befattningshavare,
varav ingen med länsbokhållarekompetens, är det uppenbart, att den av
revisorerna föreslagna utvägen här är omöjlig att tillgripa.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att det omfattande gransknings
arbete, som enligt gällande författningar åligger länsstyrelserna och landskamreraren,
icke kan effektivt bedrivas utan biträde av landskontorets
tjänstemän, då andra kompetenta arbetskrafter icke finnas att tillgå, särskilt
då det som här är fråga örn ett rent säsongarbete, som infaller under
en tid, då folk i allmänhet önskar ha så stor ledighet som möjligt, och då
vederbörande i stor utsträckning använda sig av semester. Likaså kan
framhållas, att landskontorets ordinarie arbetsuppgifter äro så omfattande,
att dess tjänstemän icke å ordinarie tjänstetid kunna medhinna någon
avsevärd del av detta granskningsarbete.

Som bekant har 1929 års riksdag, med insikt örn granskningsarbetets
stora betydelse, begärt utredning örn åtgärder för åstadkommande av en
mera effektiv skattekontroll och därvid bland annat ifrågasatt anställande
av särskilda tjänstemän för ändamålet. Därest en sådan anordning kommer
till stånd, är det ju möjligt, att den ordinarie personalen å landskontoret
icke behöver tagas i anspråk för detta arbete, men med den nuvarande
organisationen är det enligt länsstyrelsens förmenande omöjligt att ernå
någon verklig effektivitet av granskningen utan att i stor utsträckning
anlita landskontorets ordinarie personal och att därvid låta dem utföra arbetet
på övertid.

Vad taxeringsnämndsarbetet beträffar, så gäller här i länet, att det på
många håll skulle vara nästan omöjligt att för detta viktiga och krävande
arbete få lämpliga och kompetenta personer, örn man ej härför hade att
tillgå landskontorets och landsstatens tjänstemän. Härvid bör ej heller
förbises, att deltagandet i det praktiska taxeringsarbetet är en nyttig skola,
åtminstone för landskontorets tjänstemän, som i sin tjänst ständigt hava
att handlägga ärenden rörande taxering, och att det torde vara ägnat att
bättre sätta dem in i de nog så invecklade skatteförfattningarna än ett en
bart teoretiskt studium förmår göra.

— 163

I fråga om ersättningen för taxeringsnämndsar betet är det bär i länet så,
att prövningsnämnden vid fördelningen av denna ersättning alltid tilllämpat
den principen, att taxeringsmännen i första hand skola erhålla gottgörelse
för sina direkta utgifter för uppdraget, däribland för förlorade avlöningsförmåner,
och att vad som återstår av anslaget fördelas mellan dem
efter vissa grunder. För en taxeringsnämndsordförande spelar det således
ej någon egentlig roll, örn han för uppdragets utförande nödgas taga
tjänstledighet och därunder avstå någon del av sina löneförmåner, då han
i alla fall erhåller gottgörelse fö*r dessa.

Emellertid kan det, såsom revisorerna framhållit, vara lämpligt, att samma
normer för bestämmande av ersättningen åt taxeringsmännen tillämpas
inom alla län, och har länsstyrelsen sålunda ej anledning att motsätta
sig en utredning av möjligheten att lösa denna fråga.

Luleå i landskontoret den 31 december 1930.

A. B. GÄRDE.

A. HOLM.

Kammarkollegii

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har kammarkollegiet anbefallts
att med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse (§ 24) yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten
(VIII C. 1) efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande, vilket skulle
insändas till ecklesiastikdepartementet senast den 12 innevarande januari.

Kollegiet har med anledning härav i ärendet inhämtat utlåtanden av
länsstyrelserna i Uppsala, Nyköping, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar,
Visby, Malmö, Halmstad, Göteborg, Vänersborg, Mariestad, Karlstad,
Västerås, Härnösand, Östersund och samtliga domkapitel, utom domkapitlet
i Luleå, ävensom Stockholms stads konsistorium.

Med återställande av remissaklen och överlämnande av nämnda utlåtanden
får kollegiet anföra följande.

l:o) Revisorerna hava ansett det böra utredas, huruvida något stöd funnes
för en av länsstyrelsen i Västerås under budgetåret 1929/1930 från anslaget
till kleresistaten gjord utbetalning till kyrkofonden av 602 kronor
80 öre;

2:o) Beträffande av länsstyrelsen i Linköping i indelningsersättning till
kyrkoherdar m. fl. åren 1920 och 1922 utbetalda belopp örn tillhopa 26,437
kronor 43 öre hava revisorerna anfört, att ifrågavarande utgifter vore av
beskaffenhet att böra bestridas av kyrkofonden, vilken genom det från
och med år 1916 å riksstaten uppförda anslaget till ersättning för vissa
prästerskapet tilldelade statsanslag (VIII C. 4) avsetts att beredas gottgörelse
jämväl i berörda hänseende. Beträffande dessa utbetalningar av
länsstyrelsen i Linköping hava revisorerna framhållit, att anslaget till

164 —

kleresistateu fran kyrkofonden, borde erhålla vederlag: för vad sålunda felaktigt
utbetalts.

3:o) Vad beträffade frän anslaget till kleresistateu utgående indelnings
ersättningar till 34 klockare och en organist syntes i anslutning till revi
sorernas uttalande under 26 § angående vissa utbetalningar från åttonde
huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll, ersättningar (VIII C. 16) böra
tagas under övervägande, huruvida icke ifrågavarande indelningsersätt
ningar, vilka för närvarande till övervägande delen beräknades efter me
delmarkegångspris, lämpligen kunde utgå med bestämda årliga belopp
eller ock av statsverket helt avlösas.

Länsstyrelsen i Västerås har i fråga om det ovan under l:o anmärkta
förhållandet åberopat en P. M. angående i länsstyrelsens arkiv av extra
länsbokhållaren G. Ahlin verkställd undersökning och tillika meddelat, att
tiden icke medgivit ytterligare forskningar i ärendet. Enligt nämnda
P. M. avser det ifrågavarande beloppet ersättning, som ursprungligen ut
gått till prästerskapet i Simtuna och Torstuna församlingar för s. k. veder
lagsspannmål, 43.6 hektoliter spannmål 7, råg och V2 korn jämte forsellön.
I sammanhang med ikraftträdandet av nya löneregleringar enligt nådiga
förordningen den 11 juli 1862 för Simtuna och Altuna församlingars pastorat
(den 18 december 1868) och för Torstuna församlings pastorat (den 26
augusti 1870) hade ersättningen indragits till prästerskapets lönereglerings
fond. Fonden hade tillgodoförts ersättningen från Simtuna fr. o. m. år
1876 och från Torstuna fr. o. m. år 1878. Indragningsåtgärden hade åtmin
.stone beträffande Torstuna inrapporterats till Kungl. Majit den 26 juni
1879. Då Kungl. Majit icke föreskrivit, huru de indragna medlen skulle
disponeras, hade desamma alltjämt tillgodoförts iöneregleringsfonden och
— efter kyrkofondens tillkomst — denna fond.

Länsstyrelsen i Linköping har beträffande det under 2io anmärkta förhållande
tillstyrkt, att anslaget till kleresistateu från kyrkofonden erhölle
vederlag för ifrågavarande utbetalningar.

De av ovan angivna i ärendet hörda myndigheter, som i sak yttrat sig
över revisorernas förslag beträffande under 3io omförmälda indelnings
ersättningar, hava förordat en fixering i penningar av ersättningsbeloppen
eller en avlösning av statsverkets skyldighet att utgiva dem eller ock helt
allmänt, en »förenkling vid deras utbetalande» (länsstyrelsen i Nyköping).
Huru denna avlösning skall äga rum har i regel icke angivits. Länsstyrelsen
i Karlstad har föreslagit, att ersättningen fastställes till ärsanslagets
kapitaliserade belopp, beräknat efter ersättningarnas medeltal un
der senaste 10 år samt efter en räntefot av 5 procent. Domkapitlet i Sträng
näs har erinrat, att en ändring av redan utnämnd tjänstinnehavares löne
förmåner icke borde ske utan dennes medgivande. Domkapitlet i Växjö hatbeträffande
båda alternativen, fixering av årsbeloppen och avlösning, ut
talat att det vore oundgängligen nödvändigt, att dessa åtgärder föreginges
av en undersökning, som ådagalade den rättsliga möjligheten och de rätts
liga följderna av en av åtgärderna föranledd förändring, och att därför en
sådan undersökning borde göras i samband med en allmän utredning örn
grunderna för lagstiftningen örn prästerskapets avlöning och förvaltningen
av den därtill anslagna egendomen

Beträffande den under Ilo omförmälda vederlagsersättning har genom
nådigt brev den 18 december 186S angående lönereglering för prästerskapet
i Simtuna och Altuna församlingars pastorat förordnats, att den kyrko -

165

hördén i pastoratet, dittills anslagna vederlagsspannmal, 47 kubikfot 6 kan
tior, icke vidare skulle, då tillämpning av löneregleringen vidtoge, tillkomma
bemälde kyrkoherde, och ville Kungl. Majit framdeles på vederbörandes
anmälan besluta rörande användningen av samma spannmålsanslag, på
sätt 9 § i förordningen den 11 juli 1862 stadgade. Enahanda föreskrilt meddelades
genom nådigt brev den 26 augusti 1870 angående lönereglering för
prästerskapet i Torstuna församlings pastorat beträffande den kyrkoherden
i detta pastorat anslagna vederlagsspannmal, 119 kubikfot. Enligt 9
§ 2 mom. i nämnda förordning skulle inkomster, som grundade sig på statsanslag
i kontanta penningar, kronotionde och hemmansrautor m. m. i händelse
av befogenhet från en till niman församling överflyttas eller alldeles
indragas, det senare dock blott i det fall att de icke vore prästerskapet för
all framtid tillförsäkrade. Jämlikt nådiga brevet den 14 februari 1868 angående
uppbörd och. förvaltning av medel, som under pågående lönereglering
för prästerskapet i riket blivit eller bleve frän vissa prästerliga beställningar
avskilda men icke till statsverket indragna, skulle dessa medel
under benämningen prästerskapets löneregleringsfond för varje län särskilt
bokförda förvaltas av statskontoret utan sammanblandning med statsmedel.
Ersättningen för den ifrågavarande vederlagsspannmålen har synbarligen
icke anslagits annat pastorats prästerskap, och har den antagligen
av sådan anledning kommit att stanna hos löneregleringsfonden.

Då löneregleringsfonden fr. o. m. den 1 januari 1914 överfördes till kyrkofonden,
borde jämlikt grunderna för 3 § 2. i lagen örn kyrkofond ifrågavarande
årliga ersättning hava inräknats i de medel, för vilka ersättning
från statsverket skulle beredas fonden. Vid beräkningen av detta ersättningsbelopp,
som för närvarande i riksstaten upptages under titeln »ersättning
för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag:) (VIII C. 4), har, att
döma av statskontorets cirkulärbrev den 17 juni 1915 med föreskrifter angående
anslag till prästerskapets avlöning, så ej skett, och ersättningen
för Simtuna och Torstuna f. d. vederlag kommit att belasta nu ifrågavarande
anslag a riksstaten (VIII C. 1), samt synbarligen utgjorts efter en
för statsverket oförmånligare grund än eljest blivit fallet. Vid sålunda
föreliggande förhållande synes efter närmare undersökning, vartill kollegiet
på grund av den knappt utsätta remisstiden saknat tillfälle, böra tagas
under övervägande, huruvida ej ersättningen i fråga bör försvinna från
anslaget till kleresi staten, vilket skulle undergå därav påkallad minskning,
samt i stället, efter vederbörlig omräkning, belasta anslaget »ersättning förvissa
prästerskapet tilldelade statsanslag'') (VIII G. 4) och detta undergå
bärav påkallad höjning.

Länsstyrelsen i Linköping har tillstyrkt det under 2:o avsedda vederlag
till statsverket från kyrkofonden och torde det fördenskull få förutsättas,
att utbetalningarna skott av misstag. Emellertid synes en närmare utredning
härutinnan påkallad, och har kollegiet, därest en sådan utredning
skulle bestyrka det gjorda antagandet, intet att erinra mot bifall till revisorernas
hemställan härvidlag.

Vad beträffar den av revisorerna, väckta, under 3:o refererade frågan
tillstyrker kollegiet, av skäl som framgå av dess samtidigt avgivna utlåtande
över revisorernas yttrande under § 26 angående åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll: ersättningar (VIII C. 16), lil redning, vilken
möjligen bör avse även andra ersättningar under anslaget. Emellertid
torde iakttagas, att redan utnämnd tjänstinnehavare icke under sin tjenste
tid underkastas minskning i värdet av ersättning, sorn bär är i fråga.

166

I handläggningen av detta ärende hava förutom undertecknade deltagit
kammarråden friherre von Otter, Wohlin och Nyborg samt t. f. kammarrådet
Prawitz.

Stockholm den 12 januari 1931.

ERIK SCHALLING
föredragande

Underdånigst:
LENNART BERGLÖF’.

Länsstyrelsens i Uppsala län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom kommunikationsresolution den 23 december 1930 har Eders
Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium anmodat länsstyrelsen att inkomma
med underdånigt utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin
innevarande år avgivna berättelse (§ 24) yttrat rörande åttonde huvudtitelns
anslag till kleresistaten.

I anledning härav får länsstyrelsen i underdånighet meddela att, då
revisorernas berörda yttrande icke hänför sig till inom Uppsala län rådande
förhållanden, länsstyrelsen icke har något att i ärendet anföra.

Uppsala slott i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

JACOB EKELUND. EINAR ROLANDER.

Länsstyrelsens i Södermanlands
län

yttrande i anledning av riksdagen»
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Av Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium avfordrad underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
under § 24 i sin berättelse yttrat beträffande åttonde huvudtitelns anslag:
kleresistaten, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet
anföra följande:

Då de i remissen örn förmälda särskilda utbetalningarna ej avse Söder -

— 167 —

manlands län, finner Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande ej anled
ning göra annat uttalande, än att Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
finner sig böra tillstyrka en utredning rörande möjligheten av att genomföra
ett förenklat förfarande vid här ifrågavarande ersättningars utbetalande.

Nyköping i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

G. SEDERHOLM.

ELIAS BRANDEL.

Länsstyrelsens i Östergötlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Anmodad avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin senast
avgivna berättelse under § 24 anfört angående vissa från åttonde huvudtitelns
anslag, kleresistaten, verkställda utbetalningar av indelningsersättningar
får länsstyrelsen beträffande de i Östergötlands läns landskontor
gjorda, särskilt angivna utbetalningar till kyrkoherdar m. fl. i underdånighet
tillstyrka, att anslaget till kleresistaten från kyrkofonden er
håller vederlag för sistberörda utbetalningar, och får länsstyrelsen jämväl
i övrigt biträda revisorernas under samma paragraf gjorda uttalanden.

Linköpings slott i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL JACOBSON. E. STARCK.

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till kungl, kammarkollegiet.

I resolution den 23 december 1930 har kungl, kammarkollegiet anhållit, att
länsstyrelsen måtte avgiva och till kollegiet inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer i sin
berättelse anfört rörande åttonde huvudtitelns anslag till kleresistaten.

— 168 —

'' Länsstyrelsen får härigenom anmäla, att länsstyrelsen icke anser sig
böra i ärendet avgiva något utlåtande, enär revisorernas hemställan i
ärendet icke, såvitt av berättelsen framgår, berört i detta län förekommande
utbetalningar.

Jönköping i landskontoret den 29 december 1930.

CAEL MALMROTH.

Johan Wallinder.

Länsstyrelsens i Kronobergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till kungl, kammarkollegiet.

Genom remiss den 23 nästlidne december har kungl, kammarkollegiet
infordrat länsstyrelsens utlåtande med anledning av vad riksdagens senast
församlade revisorer i sin berättelse yttrat rörande åttonde huvudtitelns
anslag: kleresistaten.

Länsstyrelsen vill med avseende härå anföra att länsstyrelsen icke finner
något att erinra emot den av revisorerna ifrågasatta utredningen, huruvida
icke omhandlade indelningsersättningar till 34 klockare och 1 organist,
vilka ersättningar för det närvarande till övervägande delen beräknades
efter medelmarkegångspris, lämpligen kunde fixeras till be
stämda årliga ersättningsbelopp eller ock av .statsverket inlösas.

Växjö, i landskontoret, den 8 januari 1931.

A. BESKOW.

WILHELM LANGE.

Länsstyrelsens i Kalmar län

yttrande i anledning av riksdagens
Tevisorers uttalande del I, sid, 106, § 24.

Till Konungen.

Av kungl, kammarkollegiet anmodad att avgiva underdånigt utlåtande
över riksdagens revisorers framställning i fråga örn ändrat betalningssätt
för å åttonde huvudtitelns anslag till kleresistaten utgående ersättningar,
får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

För minskning av det arbete, som är förenat med utbetalningen av desfea
ersättningar, där de utgå efter markegångspris, är en förenkling i formen

— 169 —

för utbetalningen givetvis önskvärd, och får länsstyrelsen, i likhet nied
revisorerna, tillstyrka, att ersättningarna utgå med bestämda årliga belopp
eller ock av statsverket avlösas.

Kalmar i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

JOHN FALK.

ALBERT LILJA.

Länsstyrelsens i Gotlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de) I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Enligt remiss från kammarkollegium hade Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anmodats avgiva underdånigt yttrande med anledning av
vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse, § 24, yttrats rörande
åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande får i anledning härav meddela,
att utgifter för indelningsersättningar till i revisorernas erinringar berörda
befattningshavare icke förekomma här i länet. Eders Kungl. Maurts
befallningshavande finner med hänsyn härtill något uttalande från dess
sida icke vara påkallat.

Visby i landskontoret den 7 januari 1931.

Underdånigst:

A. E. RODHE.

GUSTAF MELIN.

Länsstyrelsens i Malmöhus
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Jämlikt kammarkollegii remiss har länsstyrelsen att avgiva underdånigt
utlåtande över vad riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse
yttrat rörande åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten; och får
länsstyrelsen i anledning härav i underdånighet anföra följande.

— 170 —

Av den i revisorernas berättelse intagna redogörelsen för nu utgående
indelningsersättningar åt klockare och organister synes framgå, att det
icke gäller några mera betydande ersättningsbelopp för en och samma
ersättningstagare. Under sådana förhållanden torde en förenkling av ut
betalningarna i den av revisorerna angivna riktningen böra kunna utan
olägenhet genomföras. Länsstyrelsen får därför för sin del i underdånighet
tillstyrka den ifrågasatta utredningen, vilken — i varje fall för
detta läns vidkommande — lämpligen torde kunna gå ut på ett helt avlösande
av ersättningen ifråga.

Malmö i landskontoret den 31 december 1930.

A. ADLER.

Underdånigst:

G. V. EISERMAN.

Länsstyrelsens i Hallands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106,§ 24.

Till kungl, kammarkollegium.

I anledning av Eder remiss den 23 innevarande månad rörande riksdagens
senast församlade revisorers uttalande angående åttonde huvudtitelns
anslag: kleresistaten, får länsstyrelsen meddela, att från berörda
anslag utanordnas i detta län endast indelningsersättning till biskopen i
Göteborgs stift. Vid detta förhållande synes revisorernas uttalande icke
beröra detta län.

Halmstads slott i landskontoret den 31 december 1930.

AXEL MÖRNER.

PER KJELLMAN.

Länsstyrelsens 1 Göteborgs
och Bohus län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom kammarkollegii remiss den 23 denna månad har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes underdåniga utlåtande infordrats över vad
riksdagens revisorer i sin granskningsberätteise anfört under § 24 angående
åttonde huvudtitelns anslag till kleresistaten.

— 171 —

Pä grund härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande meddela,
att från nämnda anslag i detta läns räkenskaper icke avföres annan utgift
än indelningsersättning till biskopen i Göteborgs stift, vilken utbetalning
grundar sig å föreskrift i statsliggaren. Vad revisorerna uttalat
under denna punkt synes därför icke beröra något förhållande, varom
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i detta sammanhang har anledning
att uttala sig.

Göteborg i landskontoret den 29 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

BIRGER GILLNER. OSVALD LINDOW.

Länsstyrelsens i Älvsborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Av kammarkollegium anmodad avgiva underdånigt utlåtande med anledning
av vad i riksdagens revisorers senaste berättelse yttrats rörande
åttonde huvudtitelns anslag till »kleresistaten» får länsstyrelsen anföra
följande.

I anslutning till sitt yttrande angående vissa utbetalningar till kyrkor
från åttonde huvudtitelns anslag till »kyrkors underhåll: ersättningar»
anse riksdagens revisorer, att det bör tågås under övervägande, huruvida
icke de från anslaget till »kleresistaten» utgående indelningsersättningar
åt tillhopa 34 klockare och en organist lämpligen borde utgå med bestämda
årliga belopp eller ock av statsverket helt avlösas.

I samtidigt härmed avgivet utlåtande över revisorernas yttrande ifråga
örn de från anslaget till »kyrkors underhåll» utgående ersättningsbelopp
har länsstyrelsen på närmare angivna skäl uttalat sig för en avlösning,
eller snarare, med hänsyn till beloppens storlek, ett fixerande av dessa
ersättningar till bestämda belopp, beräknade efter medelmarkegångsprisen
för tioårsperioden 1922—1931 med utjämning till närmaste krontal.

Med hänsyn till de obetydliga årliga belopp, vartill ifrågavarande ersättningar
till klockare och organist uppgå, anser länsstyrelsen en omedelbar
avlösning här höra ifrågakomma.

Vänersborg i landskontoret den 3 januari 1931.

CAHL MALM.

Underdånigst:
AXEL von SNEIDERN.

— 172

Länsstyrelsens i Skaraborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Av Eders Kungl. Maj:ts oell rikets kammarkollegium anmodad avgiva
underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens senast samlade revisorer
i sin till riksdagen avgivna berättelse under § 24 anfört ifråga
om åttonde huvudtitelns anslag till kleresistaten (VIII. C. 1) får länsstyrelsen
i underdånighet anföra, att länsstyrelsen numera endast har att från
nämnda utgiftstitel årligen verkställa utbetalning av löningsränta till
biskopen i Skara stift med 3 kronor 36 öre och indelningsersättning till
samme befattningshavare, utgörande dels penningar och forsellönsersättning
med 47 kronor 8 öre, dels ock 40.233 hektoliter korn, 79.916 hektoliter
råg och 8.502 kilogram smör att lösas med penningar efter 10-årigt medelmarkegångspris.
Båda dessa utbetalningar finnas upptagna i statsligga
ren för budgetåret 1930/1931, sid. 293—294. Någon indelningsersättning
till klockare har icke i detta län utbetalts från berörda anslag.

Då länsstyrelsen finner den av revisorerna föreslagna utredningen välbetänkt,
anser sig länsstyrelsen böra i underdånighet tillstyrka densamma.

Mariestad i landskontoret den 3 januari 1931.

TJnderdånigst:

AXEL EKMAN.

NILS ÅHGREN.

Länsstyrelsens i Värmlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, s 24.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii remiss den 23
innevarande månad anmodad att avgiva utlåtande över statsrevisorernas
i deras senaste berättelse under § 24 gjorda uttalande i fråga örn indragning
av vissa å åttonde huvudtitelns anslag till kleresistaten utgående
ersättningar till 34 klockare och 1 organist, får Eders Kungl. Majrts befallningshavande
i Värmlands län i underdånighet föreslå, att ersättningarna
i fråga avlösas på en gång med deras kapitaliserade belopp, be -

— 173 —

räknat efter ersättningarnas medeltal under senaste 10 år samt efter en
räntefot av fem procent.

Karlstad i landskontoret den 29 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

BERTIL JULIN. GUSTAF HEINTZ.

Länsstyrelsens i Västmanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, som enligt kungl, kammarkollegii
resolution den 23 december 1930 anmodats att avgiva underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer anfört
under § 24 rörande åttonde huvudtitelns anslag till kleresistaten, får
såsom eget yttrande i underdånighet åberopa bilagda p. m. rörande resultatet
av i härvarande arkiv verkställda undersökningar och samtidigt
meddela, att tiden icke medgivit ytterligare arkivforskningar i ärendet.

Västerås slott i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

WALTER MURRAY.

CARL FR. JOHANSON.

Bil.

P. M.

över verkställd arkivforskning i anledning av riksdagens senast försam
lade revisorers anmärkning rörande en av länsstyrelsen i Västmanlands
län verkställd utbetalning från åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten
till kyrkofonden av ett belopp å 602 kronor 80 öre.

Det ifrågavarande beloppet avser ursprungligen ersättning till prästerskapet
i Simtuna och Torstuna församlingar för s. k. vederlagsspannmål,
43.6 hl. spannmål, hälften råg och hälften korn, efter medelmarkegångs
pris jämte forsellön 13 kronor 33 öre.

Då det genom Kungl. Maj:ts resolutioner den 18 december 1868 (Simtuna—Altuna
pastorat) respektive den 26 augusti 1870 (Torstuna pasta -

174

rat) fastställda löneregleringarna trädde i kraft, indrogs ersättningen och
tillgodofördes prästerskapets löneregleringsfond, förmodligen på grund
av föreskrift i löneregleringsresolutionerna (möjligen på grund av en
skrivelse till länsstyrelsen från statskontoret av den 12 mars 1874 »ang.
beräkningen av den prästerskapets löneregleringsfond tillkommande ersättning
för indragen vederlagsspannmål m. m.», vilken emellertid berör
»vederlaget» från andra församlingar än nu ifrågavarande. Löneregleringsfonden
har tillgodoförts »vederlaget» från Simtuna från och med år
1876 och »vederlaget» från Torstuna från och med år 1878.

Jämlikt nådigt brev den 24 mars 1876 »ang. lönetillskott för åtskilliga
innehavare av prästerliga tjänster» har indragningsåtgärden rapporterats
till Kungl. Maj:t beträffande Torstuna den 26 juni 1879. (Huruvida
»vederlaget» beträffande Simtuna även rapporterats har icke kunnat utrönas.
)

Då Kungl. Maj:t tydligtvis icke föreskrivit, hur de indragna medlen
skulle disponeras, hava desamma alltjämt tillgodoförts löneregleringsfonden
samt — efter kyrkofondens tillkomst — denna fond.

Västerås i landskontoret den 5 januari 1931.

G. Ahlin.

E. länsbokhållare.

Länsstyrelsens i Västernorrlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii kommunikationsresolution
den 23 december 1930 får länsstyrelsen avgiva utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten.

Under innevarande och föregående budgetår har länsstyrelsen härstädes
å ifrågavarande titel avfört allenast den biskopen i Härnösands stift
tillkommande indelningsersättning, beräknad efter grunder, som finnas
angivna i statsliggaren för vederbörande år.

Då emellertid statsrevisorernas yttrande rörande anslaget i fråga icke
avser utbetalningar av indelningsersättning till biskoparna, torde revisorernas
yttrande i denna del icke påkalla något länsstyrelsens utlåtande.

Härnösand i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

RAGNAR STATTIN.

OSKAR RUNDQVIST.

175 —

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,sid. 106, § 24.

Till Konungen.

På grund av remiss från kammarkollegium den 23 innevarande december
får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande härmed i underdånighet
avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer anfört (§
24) i fråga örn utbetalningar från VIII huvudtitelns anslag C 1, Kleresistaten;
och får Eders Kungl. Marits befallningshavande i sådant avseende
i underdånighet anföra följande.

Här i länet förekomma inga andra utbetalningar från denna titel än
till vissa i statsliggaren förtecknade klockare, uppgående för budgetåret
1929/1930 till sammanlagt 429 kronor 34 öre.

Den årliga uträkningen av dessa talrika men små ersättningar, som
utgå enligt nådiga förordningen den 23 juli 1869 angående förändring av
grundräntor och kronotionde samt till beloppet grunda sig på årligt medelmarkegångspris
med tillägg av forsellön, är ganska tidsödande. Utan
tvivel vore det därföre en tidsenlig och önskvärd reform, om, såsom revisorerna
föreslagit, ifrågavarande ersättningar kunde efter överenskommelse
med vederbörande antingen fastställas till bestämda årliga belopp
eller helst av statsverket helt avlösas.

Östersund i landskontoret den 30 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL ANDERSSON. ERLAND MONTELL.

Uppsala domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii remissresolution
den 23 innevarande december har domkapitlet i Uppsala anmodats avgiva
underdånigt utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin innevarande
år avgivna berättelse yttrat och anmärkt rörande åttonde huvudtitelns
anslag till kleresistaten.

I anledning härav får domkapitlet i underdånighet giva till känna, att,
då Uppsala ärkestift icke beröres av de fall, varutinnan revisorerna funnit
utredning önskvärd, domkapitlet för sin del icke bär något att i ärendet
anföra.

— 176 —

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknad ärkebiskop,
domprosten Lizell, professorerna Linder, Andrae, Bohlin och
Westman,

Uppsala den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar'':

NATHAN SÖDERBLOM.

Anders Radhe.

Linköpings domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Av kammarkollegium har domkapitlet i Linköping anmodats att senast
den 5 januari 1931 avgiva och till kollegium inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse under § 24 yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten.

Till åtlydnad härav får domkapitlet i fråga örn de av revisorerna omförmälda
indelningsersättningar till 34 klockare och 1 organist i underdånighet
tillstyrka, att en utredning i ärendet måtte verkställas.

Linköpings domkapitel den 29 december 1930.

Underdånigst:

ERIK AURELIUS.

SVEN CARLSON. NILS JACOBSSON. G. WITT.

RAGNAR ALVIN. NILS ENEWALD. SVEN LILLIEDAHL.

Daniel Gadd.

Skara domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maurts och rikets kammarkollegium anmodat avgiva
underdånigt utlåtande med anledning av vad som anförts utav riksdagens
senast församlade revisorer beträffande åttonde huvudtitelns an -

— 177

slag: kleresistaten, får domkapitlet i underdånighet anföra att, enär revisorernas
uttalande ej berör förhållanden inom Skara stift, domkapitlet
anser sig ej böra avgiva något utlåtande i ärendet.

Skara domkapitel den 29 december 1930.

Underdånigst:

EMIL BEEGLUND. S. E. MELANDER E. LAESSON.

L. A. CEDEEBOM. C. G. DEAKENBEEG.

Nils R. Hermanssom.

Domkapitlets i Strängnäs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium anbefallt avgiva
underdånigt utlåtande över vad riksdagens senast församlade revisorer
i sin berättelse under § 24 yttrat, huruvida icke borde tagas under
övervägande att vissa från åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten utgående
indelningsersättningar, vilka för närvarande till övervägande delen
beräknas efter medelmarkegångspris, lämpligen kunna utgå med bestämda
årliga belopp eller ock av statsverket helt avlösas, får domkapitlet
i underdånighet anföra.

Tiden har icke tillåtit en närmare granskning av statsrevisorernas förslag,
men domkapitlet får för sin del tillstyrka, att en utredning äger
rum i berörda fråga.

Med hänsyn till penningvärdets fall synes det emellertid domkapitlet
riktigast vara, att indelningsersättningen fortfarande i regel utgår i persedellösen
och endast beträffande smärre belopp av praktiska skäl utgår
med bestämda belopp eller helt avlöses.

Skulle en ändring ske beträffande ersättningarna, bör en sådan icke
kunna äga rum rörande redan utnämnd tjänsteinnehavares löneförmåner
utan dennes medgivande.

Strängnäs domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

OTTO NOEBEEG.
GUNNAE TINGDAL.

P. J. GUSTAFSSON.
GUSTAV LÖW.

Ivar Gosselman.

12 — Kev.-berättelse äng. statsverket för är 10.10. lil.

— 178 —

Domkapitlets i Västerås stift

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Kungl, kammarkollegium Ilar med remissresolution den 23 december
1930 överlämnat en nådig remiss med anledning av vad riksdagens senast
församlade revisorer yttrat i sin berättelse rörande åttonde huvudtitelns
anslag till kleresistaten, och har kungl, kollegium anhållit om
domkapitlets yttrande i ärendet senast den 5 januari 1931.

Med anledning härav får domkapitlet, som på den korta tid, som varit
efter ankomsten av kammarkollegii remiss till domkapitlet, omöjligen
kunnat skaffa sig någon närmare annan kunskap örn ärendet än den, som
innefattas i statsrevisorernas berättelse eller är känd för domkapitlet
från dess räkenskaper, i underdånighet förklara sig anse, att tillräckliga
grunder förefinnas andragna i berättelsen för den påyrkade utredningen
i allmänhet i ärendet och det övervägande beträffande anslaget till klockare
och organisten vid domkyrkan i Västerås, som statsrevisorerna anhållit
örn.

Västerås domkapitel den 30 december 1930.

Underdånigst:

B. BILLING.

FRED. FÅHRAEUS.
EMIL LIEDGREN.

S. LANDTMANSON.

M. NYLUND.

Aug. Wetterling.

Växjö domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Anmodat avgiva underdånigt utlåtande med anledning av riksdagens
år 1930 församlade revisorers berättelse, i vad densamma rörer åttonde
huvudtitelns anslag till kleresistaten får domkapitlet i underdånighet anföra
följande.

Beträffande vad av revisorerna anförts angående av länsstyrelserna i
Västmanlands och Östergötlands län gjorda utbetalningar anser sig domkapitlet
sakna anledning att yttra sig. Vad åter angår de allmänna yrkandena,
att det bör tagas under övervägande, huruvida icke ifrågavarande
indelningsersättningar, vilka för närvarande till övervägande del
beräknas efter medelmarkegångspris, lämpligen kunna utgå med bestämda
årliga belopp eller ock av statsverket helt avlösas, anser domkapitlet

— 179 —

för sin del, att det beträffande båda dessa alternativ torde vara oundgängligen
nödvändigt att nämnda åtgärder föregås av en undersökning,
som ådagalägger den rättsliga möjligheten och de rättsliga följderna av
en av åtgärderna föranledd förändring, och att därför en sådan undersökning
bör göras i samband med en allmän utredning örn grunderna för
lagstiftningen örn prästerskapets avlöning och förvaltningen av den därtill
anslagna egendomen.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit förutom undertecknad,
biskop, domprosten Brundin samt lektorerna Borelius, Pira, Cavallin, Rosén
och Terner.

Växjö domkapitel den 30 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

EDGAR REUTERSKIÖLD.

N. Cervin.

Lunds domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium har domkapitlet
i Lund anmodats att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av
vad riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse anfört rörande
åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten.

I anledning härav får domkapitlet i underdånighet anföra följande.

Efter meddelande av vissa upplysningar dels angående det ordinarie
anslag som funnes uppfört i riksstaten under titel: ersättning för vissa
prästerskapet tilldelade statsanslag dels ock angående det anslag, som i
riksstaten anvisats till täckande av de å anslagen till kleresistaten kvarstående
utgifterna — vissa till biskopslöneregleringsfonden eller biskopar
i de särskilda stiften, domkyrkosysslomän, klockare och organister m. fl.
— hava revisorerna i vad anginge de från sistnämnda anslaget utgående
indelningsersättningar till 34 klockare och 1 organist, vilka ersättningar
under budgetåret 1929/1930 utgått med tillhopa 462 kronor 6 öre, därav
1 krona 12 öre till klockaren i Karaby av Lunds stift — med framhållande
av att ersättningsbeloppen i många fall vore ytterst obetydliga samt att
den årliga omräkning av ersättningsbeloppen, som i regel måste verkställas,
åsamkade vederbörande utbetalningsmyndighet ett avsevärt arbete
som ej stöde i rimlig proportion till den utgående ersättningen —
funnit en utredning böra verkställas huruvida icke ifrågavarande indelningsersättningar,
vilka för närvarande till övervägande delen beräknades
efter medelmarkegångspris, lämpligen kunde utgå med bestämda årliga
belopp eller ock av statsverket helt avlösas.

— 180 —

Domkapitlet Ilar icke något att erinra mot att en ändring vidtages i den
av revisorerna angivna riktningen.

Lunds domkapitel den 29 december 1930.

Underdånigst;:

Ä domkapitlets vägnar:

EDY. BODELE.

Fr. Callmer.

Domkapitlets i Göteborg

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom remiss från Eders Kungl. Maurts och rikets kammarkollegium
har domkapitlet anbefallts att avgiva underdånigt utlåtande i anledning
av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande
åttonde huvudtitelns anslag: kleresistaten.

I anledning härav får domkapitlet anföra följande.

Från anslaget utgående indelningsersättningar till 34 klockare och 1
organist — vilka, så vitt domkapitlet kunnat finna, allenast avse Jämtlands,
Östergötlands och Västmanlands län — synas domkapitlet vara av
så obetydlig art att desamma lämpligen böra av statsverket helt avlösas.

I övrigt finner domkapitlet icke anledning till något yttrande i ärendet.

Götaborg den 31 december 1930.

Underdånigst:

Å domkapitlets vägnar:

C. E. D. BLOCK

Fridolf Wildte.

Karlstads domkapitels

yttrande i anledning av riksdagen»
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen,

Genom Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium har domkapitlet
fått sig ålagt att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad i
riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande åttonde
huvudtitelns anslag: kleresistaten; och får domkapitlet, som icke an -

- 181 -

Ber sig böra ingå i prövning angående de av länsstyrelserna i Västmanlands
och Östergötlands län gjorda utbetalningarna, i underdånighet anföra,
att domkapitlet icke har något att erinra emot, att indelningsersättningar
till klockare och organist genom överenskommelse med vederbörande
ersättningstagare antingen utgå med bestämda årliga belopp eller
ock av statsverket belt avlösas.

I detta ärendes behandling hava deltagit undertecknad biskop, domprosten
Bromander samt lektorerna Dalgren och Fänge.

Karlstads domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

J. A. EKLUND.

Gustaf Braunerhielm.

Domkapitlets i Härnösand

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom remiss från kammarkollegiet har domkapitlet anmodats avgiva
underdånigt utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast församlade
revisorers berättelse, § 24, yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag:
kleresistaten.

Med anledning härav får domkapitlet i underdånighet anföra, att domkapitlet,
som av den föreliggande undersökningen icke kunnat bilda sig
en bestämd uppfattning av de i ovannämnda paragraf behandlade sakfrågorna,
finner sådana skäl vara förebragta, som motivera en ytterligare
utredning av dessa frågor.

Härnösands domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

ERNST LÖNEGREN.

J. Waltersson.

Visby domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

•'' Av kungl, kammarkollegium anmodat att avgiva underdånigt utlåtande
över vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats
rörande åttonde huvudtitelns1 anslag: kleresistaten. får domkapitlet här -

— 182 —

nied i underdånighet anföra, att förhållandena i förevarande avseenden
inom Visby stift ej torde beröras av de utav riksdagens revisorer gjorda
anmärkningarna samt att i varje fall från domkapitlets sida intet synes
vara att erinra eller upplysa i anledning av den föreliggande framställ
ningen.

I behandlingen av detta ärende hava, förutom undertecknad biskop,
deltagit lektorerna Björkegren, Toijer, Nyström och Värmon, den sistnämnde
i egenskap av adjungerad ledamot.

Visby den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

VIKTOR RUNDGREN.

Hialmar Endre.

Stockholms stads konsistoriums yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom remiss fran kungl, kammarkollegium har Stockholms stads konsistorium
anmodats avgiva underdånigt ulåtande med anledning av vad
i riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande åttonde
huvudtitelns anslag: kleresistaten.

Med anledning härav får konsistoriet i underdånighet tillstyrka utredning
i de av riksdagens revisorer påpekade hänseenden.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit utom undertecknad
pastor primarius kyrkoherdarna Larsson, Hallberg, Lindskog och Bokander.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

På konsistoriets vägnar:

NILS WIDNER.

Enar Sahlin.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagen»
revisorers uttalande del I, sid. 106, § 24.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har statskontoret anbefallts
avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad av riksdagens senast
församlade revisorer yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag: klare -

— 183 —

sistuten. oell teir statskontoret till åtlydnad härav med remissaktens återställande
i underdånighet anföra följande:

Anslaget till kleresistaten har från och med år 1916 undergått väsentliga
förändringar, vilka sammanhänga med införandet i riksstaten för
nämnda år av en ny utgiftstitel: ersättning för vissa prästerskapet till
delade statsanslag. I 3 § 2 mom. av lagen örn kyrkofond den 9 december
1910 stadgas, att till kyrkofonden skall ingå årlig ersättning av statsver
ket ej mindre för de anslag i krono- och kyrkotionde samt oindelt spann
inål ävensom hemmansräntor, för vilka gottgörelse av statsmedel lämnas
prästerskapet det ecklesiastikår, som tilländagår näst föra den 1 maj
1914 än även för de statsanslag i penningar, som för samma ecklesiastikår
av prästerskapet åtnjutas. Enligt 5 § i samma lag skall överföring
till kyrkofonden av. bland andra, de i 3 § 2 mom. omförmälda tillgångar
äga rum från och med den 1 januari 1914, varefter det åligger kyrkofonden
att svara för samtliga de utgifter, som enligt allmän författning
eller särskilda, i behörig ordning meddelade bestämmelser vid tiden för
överföringen redan blivit anvisade till utgående från dessa tillgångar.

Genom nådigt brev den 20 juni 1913 anbefalldes kammarkollegium ej
mindre att verkställa uträkning av de belopp, som enligt 3 § 2 mom. i
ovannämnda lag skulle inbetalas till kyrkofonden, än även att, sedan ut
räkningen blivit verkställd, i den mån gällande bestämmelser om reglering
av prästerskapets avlöning och vad därmed sammanhänger därtill
föranledde, till Kungl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande och förslag
i ämnet. Det infordrade utlåtandet avgavs av kammarkollegium den
27 februari 1914. Genom nådigt brev den 11 december 1914 fastställdes
det belopp, som jämlikt nyssberörda stadgande i lagen örn kyrkofond
skulle årligen, från och med den 1 januari 1914 räknat, av statsverket inbetalas
till kyrkofonden, varjämte statskontoret anbefalldes att upprätta
och till samtliga Kungl. Maj:ts befallningshavande översända länsvis
uppgjorda specificerade förteckningar å alla i nyssnämnda ersättnings
belopp ingående anslag att Ilinda vederbörande till ledning vid bokföring
och redovisning.

Till åtlydnad av denna befallning överlämnade statskontoret med skrivelser
till Kungl. Majlis befallningshavande i samtliga län dels förteckning
(litt. A) å de inom vederbörande län förekommande anslag av ifrågavarande
ari. vilken förteckning salunda utvisade de utgifter i länet,
för vilka det jämlikt 5 § i lagen örn kyrkofond ålåge denna fond att svara
från oell med den 1 januari 1914, dels ock förteckning (litt. B) å de utgifter
inom länet för kyrkliga ändamål, vilka allt fortfarande skulle be
stridas från de riksstatsanslag, a vilka de i förteckningen litt. A upptagna
utgifter före den 1 januari 1914 avförts.

Enligt vad nämnda förteckningar utvisa, skola från anslaget till Mere
sistaten utgå dels vissa under rubriken: friheter, upptagna prästutlagor
i prebendegäll och gäll bestående av stads- och landsförsamlingar, vilka
äro kyrkoherdarna eftergivna, men höra komma statsverket till godo,
därest de förhållanden, som föranlett eftergifterna, upphöra (kungl, brev
den 18 mars 1887, Sv. förf.sami. nr 13 sid. 6), dels ock vissa till biskops
lönereglerings fonden eller biskopar i de särskilda stiften, till domkyrkosyssloman
m. fl. utgående anslag, som ej avses med de åberopade stad
gandena i lagen örn kyrkofond.

Såsom av revisorernas berättelse framgår, hava frän anslaget under
luid getåret 1929/1930 icke avförts några utgifter av förstnämnda slag. En

— 184 —

h&t vad statskontoret mhämtat, kava sedan lång tid tillbaka några utbetalningar
icke verkställts för omförmälda ändamål. Statskontoret finner
i anledning härav en undersökning påkallad, huruvida vid anslagets
beräkning all tjärn t hänsyn bör tagas till dylika under rubriken- friheter,
upptagna ersättningsbelopp.

Revisorerna hava ansett, att det bör tagas under övervägande, huruvida
icke de från anslaget utgående indelningsersättningar till vissa kloekare
lämpligen kunna utgå med bestämda årliga belopp eller ock av statsverket
helt avlösas. Statskontoret, som finner att en ändring i den av
revisorerna angivna riktningen skulle vara ägnad att medföra större enkelhet
och reda i räkenskaperna och därför tillstyrker en dylik åtgärd
V fi. e1me^er^fl ifrågasätta, örn icke samtidigt en utredning i angivna
syfte bör verkställas beträffande övriga å anslaget anvisade utgifter.

Beträffande det från anslaget av länsstyrelsen i Västmanlands län till
kyrkofonden utbetalade beloppet, 602 kronor 80 öre, synes detsamma rätteligen
hava bort upptagas bland de utgifter, för vilka kyrkofonden av
statsverket berndes ersättning. Statskontoret vill därför hemställa, att
nämnda ersättningsbelopp icke vidare må utbetalas från förevarande anslag
utan efter vederbörlig omräkning överföras till anslaget: ersättning
för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag, som i anledning härav bör
höjas med motsvarande belopp.

Revisorerna hava vidare i anledning av vissa under åren 1920 och 1922
av länsstyrelsen i Östergötlands län å anslaget till kleresistaten avförda
ersättningsbelopp till kyrkoherdar m. fl. framhållit, att detta anslag borde
fran kyrkofonden erhålla vederlag för vad sålunda oriktigt utbetalts,
statskontoret, som tagit del av länets räkenskaper för nämnda år vitsordar
de av revisorerna lämnade uppgifterna och hemställer, att’ förevarande
anslag måtte beredas ersättning av kyrkofonden för de oriktigt
utbetalada beloppen. Det synes emellertid antagligt, att dylika felaktiga
utbetalningar skett jämväl under tidigare år, varför enligt statskontorets
mening en närmare undersökning härutinnan torde vara påkallad.

Stockholm den 31 december 1930.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

ERIK HÖGSTRÖM.

Carl Peyron.

Kain mar kollega

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 25.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har kammarkollegiet anbefallts
att, med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse (§ 251 yttrats rörande ersättning för vissa prästerskapet till -

— 185 —

delade .statsanslag, elter vederbörandes börande avgiva utlåtande, vilket
skulle insändas till ecklesiastikdepartementet senast den 12 innevarande
januari. Kollegiet har i ärendet inhämtat utlåtanden av länsstyrelserna
i Östersund, Umeå och Luleå samt domkapitlen i Härnösand och Luleå
och får med återställande av remissakten samt överlämnande av nämnda
utlåtanden härmed anföra följande.

Revisorerna hava erinrat, att enligt 3 § 2 mom. i lagen örn kyrkofond
den 9 december 1910 skall till kyrkofonden ingå årlig ersättning från
statsverket ej mindre för de anslag i krono- och kyrkotionde samt oin
helt spannmål ävensom kemmansräntor, för vilka gottgörelse av statsmedel
lämnades prästerskapet det ecklesiastikår, som tilländagick näst
före den 1 maj 1914, än även för de statsanslag i penningar, som för samma
ecklesiastikår av prästerskapet åtnjötes. I den ursprungliga anslagssumman
hade inberäknats dels ett belopp av 35,431 kronor 68 öre, som
förut avförts å det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
dels ett belopp av 17,300 kronor, vilket dittills utgått från olika
under åttonde huvudtiteln uppförda extra anslag till anställande av vissa
e. o. prästmän i lappmarken samt resekostnadsersättning till dylika prästmän.

I förstnämnda summa hade ingått ett belopp av 500 kronor till bidrag
jämlikt nådigt brev den 13 januari 1913 för avlönande av en e. o. prästman
för vissa delar av Ströms, Alanäs och Frostvikens församlingar under
en tid av tre år fran och med en 1 maj 1913. Sedan numera lönereglering
för prästerskapet genomförts, funnes icke anställd någon gemensam
prästman för ifrågavarande församlingar. I samma summa, 35,431 kronor
68 öre, hade jämväl ingått ersättning enligt nådigt brev den 15 mars
1907 till kyrkoherdarna i Vilhelmina och Malå församlingar för skattelappallmogens
befrielse från utgörande av 2/3 av det renkött, som allmogen
enligt lönereglering skulle erlägga. Ny lönereglering vore numera
genomförd för prästerskapet i ifrågavarande församlingar, i samband
varmed lappallmogens nyssnämnda skyldighet till prästerskapet också
upphört. I summan hade ock inräknats gratial till två prästdöttrar, som
avlidit år 1921, respektive år 1929.

Bland de utgifter, som skulle bestridas av ifrågavarande anslag, hade
ock upptagits ett belopp av 3,500 kronor för anställande jämlikt nådigt
brev den 14 september 1914 av en e. o. prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen
samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus, vilket
belopp förut utgått från särskilt för ändamålet anvisat extra anslag.
De arbetsuppgifter, som ålegat ifrågavarande prästman, finge emellertid
numera anses hava upphört.

Den verkställda utredningen hade — anförde revisorerna — givit vid
handen, att vid beräkningen av anslaget ifråga medtagits vissa anslagsposter
av mera tillfällig natur. Då de skäl, som motiverat upptagandet
av berörda poster bortfallit, utan att dock anslaget i anledning härav
undergått motsvarande minskning, hade kyrkofonden kommit att erhålla
ersättning i större utsträckning än som bort tillkomma densamma. Revisorerna
ville i anledning härav ifrågasätta, huruvida icke en närmare
undersökning borde verkställas rörande det belopp, vartill ifrågavarande
anslag numera rätteligen borde fastställas.

De av ovan angivna i ärendet hörda myndigheter, som i sak yttrat sig
i fråga örn revisorernas hemställan, hava tillstyrkt den begärda utred
ningen.

— 186 —

Vid tillkomsten av o vali berörda lagstadgande Ilar man fullt medvetet
utgått ifrån, att summan av de anslagsbelopp, tillfälliga och mera per
manenta, som under ecklesiastikåret 1 maj 1913—30 april 1914 av statsmedel
faktiskt lämnades det territoriella prästerskapet, skulle bliva be
stämmande för det anslag, som från och med den 1 maj 1914 skulle tillgodoföras
kyrkofonden. Så anförde kollegiet i sitt underdåniga utlåtande
den 27 februari 1914 angående uträkning av vissa belopp som skola inbetalas
till kyrkofonden m. m. i nu ifrågavarande hänseende bland annat,
att kollegiet ansett sig sakna anledning att sträcka granskningen så långt
som till en undersökning, huruvida varje anslag, som åtnjutits, utgått
med behöriga belopp. En undersökning av ifrågavarande omfattning,
vilken för övrigt i betraktande av de synnerligen talrika och ofta på
beslut, som lage sekler tillbaka i tiden, grundade anslagen, blivit i hög
grad tidsödande och sannolikt kommit att draga ett arbete, som icke stått

1 rimligt förhållande till det därav vunna resultatet, torde ej heller hava
varit avsedd. Härför talade ordalagen i 3 § 2 mom. lagen om kyrkofond,
som bestämde statsverkets ersättningsskyldighet till att avse de anslag,
som åtnjutits under ett särskilt ecklesiastikår, nämligen året 1913/1914. I
motiveringen till bestämmelserna i fråga antyddes ej heller annat än att
man hade att taga i betraktande de anslag, vilka faktiskt utgått under
nämnda år. I avseende å enstaka anslag hade dock smärre skiljaktig
heter uppmärksammats mellan det belopp, som enligt vederbörande läns
styrelses uppgift utgått och det som syntes hava bort utgå. I uppgifterna
hade dels upptagits anslag, vilka icke vore av den beskaffenhet, som
avsåges i ifrågavarande lagrum, dels uteglömts eller av missförstånd
uteslutits vissa anslag, som bort däri redovisas. Rättelse i sålunda anmärkta
oegentligheter hade vidtagits vid uträknande av ersättningsbeloppet.
Med anledning av eu möjlig invändning därom, att de belopp,
som utbetalades till prästerskapet från det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, med hänsyn till detta
anslags särskilda beskaffenhet och ändamål icke borde tagas i beräkning
vid fastställande av det ersättningsbelopp, som jämlikt ifrågavarande 3 §

2 mom. skulle av statsverket inbetalas till kyrkofonden, ville kollegiet
erinra därom, att såväl prästlöneregleringskommittén i dess år 1903 avgivna
betänkande och förslag angående reglering av prästerskapets avlöning
(sid. 240—242) som vederbörande departementschef (i statsrådsprotokollet
6 mars 190S till propositionen nr 88 till 1908 års riksdag angående
prästerskapets avlöningsförhållanden m. m„ sid. 321 och 350) avsett,
att sä skulle ske. och hade någon gensaga däremot icke framställts
vid löneregleringslagarnas behandling inom riksdagen.

Av de utav revisorerna omförmälda utbetalningar från lappmarks
ecklesiastikverk, hava, enligt vad framgår av utlåtandet, i kollegiets be
räkning ingått anslaget till e. o. prästman vid järnvägslinjen Gällivare—
Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus, synbarligen
på grund av ett äldre beslut än nådiga brevet den 14 september 1914 nämligen
nådigt brev den 4 juli 1913, samt gimdalen till två prästdöttrar ä
400 kronor. Att även anslaget till en e. o. prästman för vissa delar av
Ströms, Alanäs och Frostvikens församlingar samt anslaget till gottgörelse
åt kyrkoherdarna i Vilhelmina och Malå församlingar för skattelappallmogens
befrielse från utgörande av visst renkött ingått i beräkningen
framgår av statskontorets brev till vederbörande länsstyrelse den

— 187 —

17 juni 1915 med föreskrifter angående anslag till prästerskapets avlöning
(på grund av nådigt brev den 11 december 1914).

I gengäld för anslagen från statsverket och andra inkomster har å
kyrkofonden genom 5 § i lagen lagts skyldigheten att svara för samtliga
de utgifter, som vid tiden för överföringen redan blivit anvisade till utgående
från angivna statsanslag, ävensom uppgiften att i allmänhet stå
i sistahandsansvar för ordinarie och tillfälliga behov för uppehållande
av den prästerliga organisationen. Givetvis förutsattes icke vid lagens
tillkomst, att dessa behov skulle vara inskränkta till de belopp eller knutna
vid just de uppgifter, som existerat ecklesiastikåret 1913—1 maj 1914.
Vid sådant förhållande torde man icke med fog kunna göra gällande, att
därför att vissa utgiftstitlar som existerat sagda ecklesiastikår numera
försvunnit, anslaget ifråga bör minskas.

Den av revisorerna påkallade undersökningen synes förty icke motiverad.

I beslutet hava jämte undertecknade deltagit kammarråden friherre
von Otter, Wohlin och Nyborg samt t. f. kammarrådet Prawitz.

Stockholm den 12 januari 1931.

Underdånigst:

LENNART BERGLÖF.

EMIK SCHALLING.

Föredragande.

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 25.

Till Konungen.

På grund av remiss frän kammarkollegium den 23 innevarande december
får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande härmed i underdånighet
avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer anfört (§ 25)
i fråga örn till kyrkofonden utgående ersättning för vissa prästerskapet
tilldelade statsanslag; och får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
i sådant avseende i underdånighet anföra följande.

Från detta anslag, som i statsliggaren upptages under VIII huvudtiteln
C 4, ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag, förekomma
numera inom detta län inga utbetalningar, som ombesörjas av Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Bland utgifter, som äro hänförliga till den grupp, som av revisorerna
här avses, förekomma visserligen understöd dels från anslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, och dels från kyrkofonden till
två ännu levande prästdöttrar, nämligen Brita Selma Augusta Nordenmark
och Hilda Medin, men på grund av statskontorets skrivelse den 23
december 1926 har utbetalningen av dessa understöd från och med den
1 januari 1927 överflyttats till statskontoret.

Då emellertid uti ifrågakomna anslag till ersättning för vissa präster -

— 188 —

skåpet tilldelade statsanslag beräknats ingå en del poster av mera tillfällig
natur, som numera bortfallit, har Eders Kungl. Majlis befallningshavande
icke något att erinra mot revisorernas förslag.

Östersund i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL ANDERSSON. ERLAND MONTELL.

Länsstyrelsens i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 25.

Till Konungen.

Såsom infordrat utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer under § 25 i sin berättelse yttrat rörande ersättning för
vissa prästerskapet tilldelade statsanslag får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anföra följande.

Befallningshavanden finner uppenbart, att från det ifrågavarande anslaget
böra utrensas poster, som icke längre utgå eller böra utgå, och
förordar följaktligen den av statsrevisorerna ifrågasatta utredning i
saken.

Vad detta län beträffar torde denna utredning redan vara slutförd
genom vad i statsrevisorernas berättelse anförts.

I och med nya lönregleringars ikraftträdande för prästerskapet i Vilhelmina
och Malå församlingar upphörde utbetalningen av de kyrkoherdarna
i samma pastorat enligt omnämnda kungl, brevet den 15 mars 1907
utgående ersättningar.

Umeå i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

AXEL RUDBERG.

Länsstyrelsens I Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 24.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium anmodat länsstyrelsen
att inkomma med underdånigt utlåtande med anledning av vad
riksdagens senast samlade revisorer yttrat rörande ersättning för vissa

— 189 —

prästerskapet tilldelade statsanslag, får länsstyrelsen i ärendet underdånigst
anföra följande.

Revisorernas erinran i denna punkt utmynnar däri, att vid beräkning
av åttonde huvudtitelns anslag till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag medtagits vissa anslagsposter av mera tillfällig natur,
vilka numera ej äro erforderliga.

Bland dessa anslagsposter omnämna revisorerna beträffande Norrbottens
län särskilt tvenne, nämligen dels 3,500 kronor för anställande jämlikt
nådigt brev den 14 september 1914 av en e. o. prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—
Porjus, dels 400 kronor till gratial åt tvenne prästdöttrar.

Länsstyrelsen kan vitsorda, att dessa bägge anslag numera äro obehövliga,
då de arbetsuppgifter, som ålegat ifrågavarande prästman, numera
övertagits av på annat sätt avlönade kontraktsadjunkter samt en komminister
i Jukkasjärvi kyrkoby, samt de tvenne prästdöttrar, som uppburit
gratialen, för flera år sedan avlidit, varom anmälan på sin tid härifrån
gjorts till kungl, statskontoret.

Under sådana förhållanden synes revisorernas förslag örn en närmare
undersökning rörande de belopp, vartill ifrågavarande anslag numera
rätteligen bör fastställas, vara värt beaktande.

Luleå i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

A. B. GÄRDE.

A. HOLM.

Domkapitlets i Härnösand

yttrande i anledning av riksdagen;,
revisorers uttalande del I, sid. 110, fä 25.

Till Konungen.

Genom remiss från kammarkollegiet har domkapitlet anmodats avgiva
underdånigt utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast församlade
revisorers berättelse, § 25, yttrats rörande ersättning för vissa prästerskapet
tilldelade statsanslag.

I anledning härav får domkapitlet i underdånighet anföra följande.

Domkapitlet vitsordar, att efter den 1 maj 1923, då ny lönereglering
trädde i kraft för prästerskapet i Frostvikens pastorat, e. o. prästman,
gemensam för Ströms, Alanäs och Frostvikens församlingar, icke varit
därstädes anställd. Anslaget till nämnda prästmans avlönande, vilket
anslag sista gången beviljades genom nådigt brev den 2 december 1921,
upphörde därmed att utgå.

På grund härav och med anledning av vad revisorerna i övrigt anj
fört, synes det domkapitlet motiverat, att en närmare undersökning verkställes
rörande det belopp, vartill ifrågavarande anslag numera rätteligen
bör utgå. Innan emellertid beslut meddelas i frågan örn minskning

— 190 —

av berörda anslag, böra dock de kyrkliga myndigheterna beredas tillfälle
att taga del av den vidare undersökningen i ämnet i och för intagande
av definitiv ståndpunkt i sakfrågan.

Härnösands domkapitel den 31 december 1930.

Under dånigst:

På domkapitlets vägnar:

ERNST LÖNEGREN.

./. Waltersson.

Luleå domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 25.

Till kungl, kammarkollegium.

I anledning av Eder remiss den 23 december 1930 på av statsrevisorerna
gjord framställning rörande ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag får domkapitlet giva till känna, att domkapitlet icke har något
att erinra emot vidtagande av i statsrevisorernas skrivelse ifrågasatt
närmare undersökning angående det eller de belopp, vartill ifrågavarande
anslag numera rätteligen böra fastställas.

Luleå den 31 december 1930.

ALBERT CARLGREN.

På domkapitlets vägnar:

O. BERGQVIST.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 110, § 25.

Underdånigt utlåtande.

Revisorerna hava anmärkt, att vid beräkningen av anslaget till ersättning
för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag jämväl medtagits vissa
anslagsposter av mera tillfällig karaktär, varigenom kyrkofonden skulle
hava erhållit ersättning i större utsträckning än som bort tillkomma densamma.
Sålunda har i anslagssumman inberäknats bland annat ett belopp
å 3,500 kronor till anställande av en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gellivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gellivare

- l‘Jl

—Porjus, vilket belopp torill utgått från ett särskilt under åttonde huvudtiteln
anvisat extra anslag.

Enligt 1915 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, p. 20, hade
kammarkollegium i underdånigt utlåtande den 27 februari 1914 rörande
beräkningen av anslaget till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag beträffande vissa under åttonde huvudtiteln på extra stat uppförda
anslag, däribland ovanberörda anslag å 3,500 kronor, erinrat därom,
att enligt 6 § 8 mom. av lagell örn kyrkofond skulle av nämnda fond, i den
mån dess tillgångar det medgåve, utgivas »anslag, som Konungen till främjande
av den kyrkliga organisationens utveckling må finna skäligt bevilja
extra ordinarie präst för särskild prästerlig tjänstgöring.» Av det vid
propositionen till 1910 års riksdag, nr 85, med förslag till lag örn reglering
av prästerskapets avlöning med mera fogade statsrådsprotokollet den 4
mars 1910 (sid. 86) framginge, att man genom införande i lagen örn kyrkofond
av nyssberörda stadgande velat bereda tillgång till anställande på kyrkofondens
bekostnad av extra ordinarie prästmän av nu ifrågavarande art.
Omförmälda anslag vore följaktligen att hänföra till dem, för vilka årlig
ersättning skulle för framtiden tillgodoföras kyrkofonden. Desamma vore
ock av vederbörande departementschef i hans uttalande till statsrådsprotokollet
den 6 mars 1908 (sid. 321) uttryckligen upptagna i där framlagda beräkningar.

I underdånigt utlåtande den 15 juni 1914 förklarade sig statskontoret dela
den av kammarkollegium hävdade uppfattningen, att ifrågavarande, å
åttonde huvudtitelns extra ordinarie stat uppförda anslag vore att hänföra
till sådana, för vilka årlig ersättning skulle för framtiden tillgodoföras
kyrkofonden.

Kammarkollegii ovanberörda uttalande, som icke föranledde någon erinran
från Kungl. Majlis sida, gav icke riksdagen anledning till något uttalande.

I den av kammarkollegium i omförmälda utlåtande föreslagna ersättningssumman
ingick även ett belopp (3*1,431 kronor 68 öre), som avförts å det ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk. Kammarkollegium
förklarade, att kollegium väntat sig den invändningen, att detta belopp,
pä grund av det ifrågavarande anslagets särskilda beskaffenhet och
ändamål, icke borde i förevarande sammanhang tagas i beräkning. Till
bemötande härav anförde kammarkollegium — med hänvisning till prästlöneregleringskommitténs
den 19 juni 1903 avgivna betänkande och förslag
angående reglering av prästerskapets avlöning och därmed sammanhängande
frågor (sid. 240) samt vederbörande departementschefs anförande till
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 6 mars 1908 (sid. 321 och
350), då till riksdagen avläts proposition med förslag till lag örn reglering
av prästerskapets avlöning m. m. — att såväl av kommittén som av departementschefen
varit avsett, att dylika, från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk
utbetalade belopp borde vid ersättningssummans fixerande
tagas i beräkning; och hade någon gensaga däremot icke framställts vid
löneregleringslagarnas behandling inom riksdagen.

Enligt statskontorets uppfattning torde sålunda avsikten vid bestämmande
av anslaget till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag
hava varit, att samtliga de av revisorerna anmärkta belopp skulle
inberäknas i nämnda anslag. Vid sådant förhållande finner sig statskontoret.
icke övertygat, att en undersökning, på sätt revisorerna föreslagit.

— 192 —

skulle komma att medföra något avsevärt resultat, men vill statskontoret
likväl icke motsätta sig, att en dylik utredning kommer till stånd.
Stockholm den 31 december 1930.

Underdånigst:

A. B. M. ERICSSON.

ERIK HÖGSTRÖM

Carl Peyron.

Kammarkoliegii

yttrande i anledning av riksdagen»
revisorers uttalande del I, sid, 112, g 26.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 bar kammarkollegiet anbefallts
att med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse (§ 26) yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors
underhåll: ersättningar (VIII C. 16), efter vederbörandes börande avgiva
utlåtande, vilket skulle insändas till ecklesiastikdepartementet senast den
12 innevarande januari. Kollegiet har med anledning härav i ärendet inhämtat
utlåtanden av samtliga länsstyrelser utom de i Visby och Karlskrona
ävensom alla domkapitel utom det i Visby och får med överlämnande
av dessa utlåtanden samt remissakten härmed anföra följande.

Revisorerna hava erinrat att ifrågavarande anslag (275,000 kronor), som
av ålder utgått och successivt ökats (inpå 1890-talet) samt numera utginge
till icke mindre än nära 1,500 kyrkor, vore synnerligen växlande och mången
gång ytterst obetydliga. Så t. ex. hade revisorerna uppmärksammat,
att ersättningsbeloppen i vissa fall uppgått till endast några ören. Enligt
gällande beräkningsgrunder måste i regel en årlig omräkning av de utgående
ersättningsbeloppen verkställas (efter 10-årigt medelmarkegångspris).
Det vore obestridligt, att härigenom vederbörande utbetalningsmyndighet
åsamkades ett avsevärt arbete, som i många fall icke stöde i
rimlig proportion till den utgående ersättningen. Det syntes revisorerna
en utredning böra verkställas, huruvida icke ifrågavarande ersättning genom
överenskommelse med vederbörande ersättningstagare kunde avlösas
mot ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

Av en revisorernas yttrande bifogad tablå framgår, att under budgetåret
1929/1930 till domkyrkor (9 st.) och Kalmar f. d. domkyrka utgått sammanlagt
50,950 kronor 49 öre och till församlingskyrkor (1,480 st.) 191,652
kronor 6 öre, tillhopa 242,602 kronor 55 öre.

De av ovan angivna i ärendet hörda myndigheter, som i sak yttrat sig
över revisorernas förslag, hava i regel förordat en fixering i penningar av
ersättningsbeloppen eller en avlösning av statsverkets skyldighet. Huru
detta skulle äga rum har icke närmare angivits. En del länsstyrelser hava
emellertid framhållit, att arbetet med uträkningarna icke vore synnerligen
betungande. Länsstyrelsen i Nyköping har tillstyrkt utredning rörande
»möjligheten att ordna utbetalningarna från anslaget mera rationellt».
I samband med denna utredning torde redogörelse komma att lärn -

— 193 —

nas huru ersättningarna från anslaget uppkommit. — Länsstyrelsen i Jönköping
har erinrat, att om ersättningsbeloppen fixerades att utgå med en
gång för alla bestämda penningbelopp, komme den nuvarande relationen
till penningvärdets fluktuationer cj att bibehållas. En periodvis, förslagsvis
vart tionde år, skeende omräkning av ersättningsbeloppen skulle däremot
ej blott bereda utbetalningsmyndigheterna den av revisorerna avsedda
lättnaden vid arbetet utan även möjliggöra bibehållande av ersättningarnas
relation till penningvärdet. Emellertid vore en sådan fixering
av ersättningsbeloppen erforderlig endast därest den av revisorerna föreslagna
avlösningen med kapitalbelopp ej kunde åstadkommas. Vid avlösningen
skulle visserligen för statsverket uppkomma en engångskostnad av
cirka 5 miljoner kronor, men kunde genom avlösningens successiva genomförande
kostnaden fördelas på flera år. Föreskrift borde i sammanhang
med avlösningen lämnas örn lösenbeloppens förvandling i värdebeständig
valuta eller örn annan åtgärd till motverkande av penningvärdets fall. —
Länsstyrelsen i Göteborg har förklarat sig icke kunna påstå, att uträkning
av indelningsersättningens värde efter markegång vore ur arbetssynpunkt
av sådan besvärlig art, att hänsyn därtill borde föranleda ändring i hittillsvarande
förhållanden. Det förefölle, som örn icke heller i övrigt skäl funnes
till omläggning av ersättningen till bestämt årligt belopp. Örn det för
statsverket, allmänt taget, kunde vara av intresse att få förpliktelsen att
utgiva årlig indelningsersättning avlöst med ett kapitaliserat belopp, undandroge
sig länsstyrelsens bedömande. Då en avlösning nog borde beräknas
ske efter 4 procent kapitalisering av 10-åriga medelvärdet av indelningsersättningen,
torde en sådan avlösning för statsverket innebära en
kapitalutgift å icke mindre än 6 å 7 miljoner kronor. För församlingarna
kunde det eljest — bortsett från beloppen av oväsentlig storlek — knappast
finnas något intresse för sådan avlösning, då det för församlingarna
säkerligen vore lika lämpligt att årligen uppbära ersättningen i fråga.
Möjligen kunde det synas lämpligt, att avlösning skedde av de minsta beloppen,
förslagsvis understigande 100 kronor årligen, och givetvis vore det
önskligt. att bagatellbeloppen å endast några ören kunde på sådan väg försvinna.
Länsstyrelsen i Vänersborg har förordat ett fixerande av ersättningarna
till bestämda årliga belopp, beräknade efter medelmarkegångspriset
för tioårsperioden 1922-—1931 med utjämning till närmaste
krontal. Därigenom bleve länsstyrelserna åtminstone befriade från de tidsödande
uträkningarna. En avlösning av de på antydda sätt fixerade ersättningsbeloppen
kunde sedermera äga rum, antingen på en gång eller successivt.
— Länsstyrelsen i Karlstad har förordat, att särskilt de mindre ersättningsbeloppen
bleve på en gång avlösta, och att övriga ersättningar
finge utgå efter bestämda belopp. I båda fallen kunde förslagsvis senaste
tio års medeltal ligga till grund för kapitalisering, respektive beräkning av
bestämt årligt belopp. — Länsstyrelsen i örebro har framhållit, att, därest
beslut i av revisorerna angivet syfte fattades och avlösning komme till
stånd, behovet av bibehållande av markegångssättningen sä till vida min
skades, att det därefter allenast skulle vara uträknandet av de relativt fåtaliga
kvarvarande frälseräntorna, som krävde upprättande av marke
gångstaxa, och saknades icke utvägar att påskynda in- eller avlösning järn
väl av dessa. Visserligen f drosk re ves i ett antal författningar, att presta
tioner skulle likvideras enligt i markegångstaxa satta pris men torde
oöverstigliga svårigheter icke möta för att finna annan form för sådan
prissättning, liksom flir de fall dä i näringslivet prissättning enligt marke

irs Rev.-berättetse orig. statsverket för år 19.10. lil.

— 194 —

gangstaxa brukade förekomma exempelvis av prestationer i arrendekon
trakt och dylikt. Största vinsten med här ifrågavarande ersättningars avlösande
läge, enligt länsstyrelsens uppfattning, i de möjligheter det beredde
att påskynda det föråldrade och otidsenliga markegångsväsendets avskrivande.

Domkapitlet i Uppsala har ansett att, dä det gällde större belopp, såsom
de till Uppsala domkyrka utgående (13,227 kronor 99 öre) eller ock
belopp, uppgående till minst 50 kronor, avlösning eller fixerande av visst
årligt belopp icke borde ifrågakomma. Vad åter anginge belopp understigande
50 kronor syntes det vara lämpligt, att medelbeloppet för de
sista 10 åren finge utgöra det bestämda, årligen utgående beloppet. Ifråga
örn mycket små belopp borde dock avlösning ske. — Domkapitlet i Skara,
har förklarat sig med hänsyn till penningvärdets fall ej kunna biträda
förslaget örn ersättningsbeloppens kapitalisering eller dessas fastställande
till fixa summor men föreslår domkapitlet, att ersättningssummorna,
efter vart tionde år verkställd omräkning grundad på det 10-åriga medelmarkegångspriset,
fastställas att gälla för en tidsperiod av 10 är. — Domkapitlet
i Växjö har, med hänvisande till »den allmänna utredning, som
angående indelningsersättning för till domkyrkor anslagna domkyrkotunnor
samt för indragen vin- och byggnadssätt bland annat förekommer i
kyrkofondskommitténs betänkande och vidare uti prästlöneregleringssakkunnigas
betänkande», förordat, att den av revisorerna begärda utredningen
borde verkställas i samband med frågan örn förändrade bestämmelser
över huvud beträffande förvaltningen av kyrkofonden och övriga
till prästerskapets avlöning anslagna medel och icke enbart beträffande
kyrkornas anslag. Utan en sådan allsidig utredning vore det förenat
med stor svårighet att avlösa indelningsersättningarna med ett kapitaliserat
belopp, då man rättvisligen icke kunde avgöra, vilket markegångspris,
som skulle ligga till grund för kapitaliseringen. Slutligen kunde
det icke utan en utredning i detta större sammanhang avgöras, vilka rättigheter
och skyldigheter, som härvidlag upphörde. Domkapitlet har därför
tillstyrkt, att revisorernas hemställan måtte överlämnas till de kommitterade,
som bomme att tillsättas för nämnda större utredning. — Domkapitlet
i Göteborg har förordat avlösning av obetydligare ersättningar.
Andra ersättningar kunde ofta lämpligen avlösas, därest ej vederbörande
föredroge att erhålla ett årligt belopp. För de fall, där ersättningarna
vore mera betydande, vore en fixering av det årliga beloppet att föredraga,
åtminstone till dess betryggande garantier skapats för förvaltningen
av de medel, vilka omhänderhades av församlingarna. Beträffande
ersättningarna till domkyrkorna borde någon förändring icke ske utan
desamma alltjämt utgå efter markegång. — Domkapitlet i Luleå har
framhållit, att domkyrkan i Luleå, för vilken någon ersättning av här
ifrågavarande art hittills icke utgått, borde med hänsyn till dess centrala
betydelse för stiftet, dess församlingar och prästerskap bliva delaktig av
ett bidrag till domkyrkans underhåll av förslagsvis 3,000 kronor.

Av det anslag, som här är i fråga, utgår ersättning dels till domkyrkorna
(och Kalmar f. d. domkyrka) för indragna domkyrkotunnor, dels
till stads- och landskyrkor jämte Karlstads och Härnösands domkyrkor
för indragen vin- och hyggnadssäd, dels ock till olika kyrkor, även Skara
domkyrka, för avskrivna gran dräntor, möjligen ock anslag av annan natur,
förut ingående till kyrkorna.

Vid Gustaf Vasas reformation indrogos till kronan domkyrkornas egen -

— 195 —

domar i huvudsak och i sin helhet deras tionde. Sa var icke tallet i Danmark,
varför Lunds domkyrka behöll säväl jord som tionde. 1 det gamla
Sverige tilldelades emellertid domkyrkorna understöd av den till kronan
indragna tionden. Detta tiondeanslag bestod huvudsakligen av den s. k.
domkyrkotunnan. Genom prästerskapets privilegier den 16 oktober 172B
(p. 4) hava domkyrkor och andra kyrkor tillförsäkrats skydd för vad de
åtnjuta till underhåll ävensom för kyrkornas vin- och byggnadssäd oell
domkyrkotunnan. Genom nådiga förordningen den 23 juli 1869 angående
förändring av grundräntor och kronotionde stadgades i § 2, att indelta
och anordnade räntor och tiondeanslag med undantag av militie-, civiloch
ecklesiastikboställens räntor samt av sådana, som vore påförda hemman
och lägenheter, av vilka något besvär i stället utgjordes, skulle indragas
till statsverket mot ersättning medelst statsanslag i penningar
(mom. 1). Dessa statsanslag skulle, intill dess annorlunda bleve förordnat
eller innehavare av ränte- och tiondeanslag förklarade sig nöjd med
gottgörelse efter medelvärdet mellan 1834—1853 års medelmarkegångspris
jämte forsellön samt 1862 års medelmarkegångspris, utgå till belopp,
motsvarande de indelta och anordnade räntornas och tiondeanslagens
värden efter årligt medelmarkegångspris.

Vid reformationen i Sverige indrogs till kronan även stads- och landskyrkornas
tionde — vilket ej skedde i Danmark-Norge och följaktligen
ej heller i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. I det gamla Sverige
anslog emellertid kronan till kyrkorna den s. k. vin- och byggnadssäden
att åtgå av kronotionde!!.1 Sådant anslag uppgives även hava skett till
ett fåtal kyrkor i Skåne, Halland och Bohuslän.2 Rätten till vin- och
byggnadssäden skyddas, såsom ovan nämnts, av 1723 års prästerliga privilegier.
På grund av de bestämmelser, som intill sen tid varit gällande
för kronotionden, levererades vin- och byggnadssäden av de tiondeskyldiga
inom församlingen till kyrkan och, i den mån vin- och byggnadssäden
ej var tillräcklig för behovet, skulle församlingarna själva sammanskjuta
vad som ytterligare erfordrades. Dessa stadgande!! ändrades,
på sätt ovan nämnts, genom nådiga förordningen den 23 juli 1869 så att
jämväl denna del av kronotionden indrogs till statsverket mot ersättning
till kyrkorna efter medelmarkegångspris (jämte forsellön sersättning).
På Gotland hade av gammalt prästerskapet åtnjutit hela kyrkotionden,
med förbehåll att, i fall allmogen ej förmådde förse kyrkorna med vinsell
byggnadssäd, prästerna skulle vara skyldiga att fylla denna brist.

Huru de genom 1869 ars förordning till statsverket indragna ränteunslag
till kyrkor för vilka ersättning utgår, ursprungligen tillagts kyrkorna
samt med vad rätt de innehafts, är kollegiet ej i tillfälle att upplysa
utan särskild undersökning, som den korta remisstiden ej tillåtit kollegium
att nu verkställa.

Frågan örn avskaffande eller förenkling av nu ifrågavarande ersättningar
har vid åtskilliga tillfällen varit föremål för övervägande.

Riksdagen anhöll i skrivelse den 11 maj 1876, att Kungl. Majit måtte
låta utreda, örn och i avseende å vilka av de till verk och inrättningar
m. m. utgående ersättningar för indragna ränte- och tiondeanslag en sådan
förändring kunde äga rum, att ersättningen blev bestämd till visst
ärligt belopp. Skatteregleringskommittén anförde i sitt den 13 september

1 Vin- oell byggnadssäden nlgjorde ieke kyrkotionde utan behandlades såsom en avkortning
å kronotionden.

2 Nåd. prop. 52/1898 s. 75.

— 196

1882 avgivna betänkande angående skatteförhållandena i riket (lil s. 197).
att, örn såsom kommittén föreslagit, kronobonden bleve avskriven, det
icke syntes vara billigt, att staten fortfarande skulle utgiva en så nyligen
tillkommen ersättning som till kyrkorna för vin- oell byggnadssäd, helst
någon i sakens natur grundad anledning ej förefunnes. varför staten skulle
vidkännas utgift särskilt för detta kommunala behov, oeh då vin- och bygg
nadssäden inom de särskilda församlingarna icke uppginge till något avsevärt
belopp samt det sålunda icke vore att befara, att svårighet skulle beredas
någon församling genom indragning av ifrågavarande ersättning, helst,
utan tvivel redan första avskrivningsåret, eftergiften å kronobonden inom
de allra flesta församlingar åtminstone komme att motsvara värdet å
vin- och byggnadssäden. Kommittén hemställde fördenskull, att stats
verket från och med avskrivningstidens början mätte befrias från skyldigheten
att årligen utbetala ersättning för vin- och byggnadssäden samt
kyrkorna hållas skadeslösa på det sätt, att församlingarna tillförbundes
att var till sin kyrka årligen betala nämnda ersättning. Över förslaget
hördes domkapitlen samt avgåvo kammarkollegiet och statskontoret gemensamt
utlåtande (14/n 1882). De flesta domkapitel avstyrkte förslaget.
Kollegiet och statskontoret meddelade att vin- och byggnadssäden
blivit kyrkorna tilldelad med olika belopp, så att den i allmänhet utginge
med lägst 1 tunna och högst 15 tunnor. I Dalarna växlade anslagen till
kyrkornas vin- och byggnadssäd mellan 4 tunnor och 43 Vs tunnor och inom
Jämtland mellan 1 tunna och 25 tunnor. Kyrkornas inkomst av vin
och byggnadssäd, stadfäst genom prästerskapets privilegier, vore i allmänhet
kyrkornas enda bestämda årsinkomst och grunden för kyrko
kassorna. Oeh då. på sätt domkapitlet i Kalmar jämväl erinrat, det för
kyrkorna måste anses vida fördelaktigare att i enahanda ordning som
dittills utfå denna inkomst än att för densamma vara beroende av församlingens
beslut samt några på rättvisa eller billighet grundade skäl
för statsverkets befrielse från skyldigheten att utgiva ifrågavarande ersättning
enligt ämbetsverkens åsikt icke förefunnes, helst den tillökning
i kommunala utskylder, som härav bleve en följd, otvivelaktigt skulle
för många församlingar kännas i ej ringa grad tryckande, avstyrkte ämbetsverken
bifall till kommitténs förslag. För den händelse emellertid
att detta förslag funnes vara av beskaffenhet att höra vinna godkännande
erinrade ämbetsverken att då kyrkornas rätt till vin- och byggnadssäd
vore i prästerskapets privilegier bekräftad, ifrågavarande ärende såsom
varande av privilegienatur jämlikt 114 § regeringsformen borde till handläggning
av allmänt kyrkomöte överlämnas. Samtidigt avgåvo ämbetsverken
utlåtande över ett jämväl av kommittén framlagt förslag angående
indragning till statsverket och avskrivning i likhet med vad för grund
skatter bleve stadgat, allt mot ersättning till vederbörande, av den del av
kyrkotionde», inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, som vore anordnad
till andra än församlingarnas egna ändamål. Ämbetsverken anförde
däri bland annat, att statsverket icke kunde anses äga samma dis
positionsrätt till kyrkotionde!! som över den sedan lång tid till statsverket
indragna kronotionde!!. Vidare kunde den omständigheten, att tid
efter annan utav kyrkornas överskottsmedel anslag med församlingarnas
begivande lämnats även till andra än församlingarnas egna ändamål, icke
i och för sig innebära, att kyrkorna för all framtid avstått från sin rätt
att själva få disponera över sådana medel, därest desamma icke vidare
skulle befinnas vara erforderliga för de ändamål, vartill de en gäng an -

— 197 —

visats. Det hade därför synts ämbetsverken betänkligt att, innan församlingarna
lämnats tillfälle att yttra sig i frågan, tillstyrka bifall till en
åtgärd, varigenom kyrkornas rätt i omförmälda hänseende skulle för all
framtid avskäras. Härtill komme, att genom bifall till kommitténs förslag
blott en mindre del av hela kyrkotionde!! i nämnda landskap komme
att avskrivas men den större delen fortfarande utgöras. Ett av de huvudsakligaste
ändamålen med avskrivningen eller likformighet i beskattningen
skulle därför i väsentlig mån förfelas, och hemställde ämbetsverken
huruvida förslaget skulle »omedelbart och för det närvarande föranleda
till någon Kungl. Maj:ts nådiga framställning till riksdagen». I
underdånigt utlåtande den 18 november 1882 föreslog kommittén ytterligare,
att jämväl den kyrkorna i ifrågavarande provinser behållna eller i
övrigt till församlingarnas egna behov använda kyrkotionde borde, där
den icke redan med visst penningbelopp utgjordes, omsättas i penningar
enligt nämnda grund samt avskrivas, dock, där densamma användes ej
för kyrkornas utan för andra församlingarnas ändamål eller tillfölle
patroni, endast under villkor att församlingarna åtoge sig att till vederbörande
lämna full ersättning efter årliga medelmarkegångspriset å fiondell,
uttaxerad såsom örn kommunalutskylder i allmänhet vore stadgat.
Den 30 december 1885 avgåvo kollegiet och statskontoret utlåtande över
detta förslag och förklarade sig ej heller kunna tillstyrka bifall varken
till den föreskrivna successiva avskrivningen av kyrkotionde]!, av vilken
kyrkorna vore i behov, eller till dess omsättning i penningar, varigenom
denna tionde med penningvärdets fall skulle bliva en ren obetydlighet,

I den 31 december 1883 avgivet underdånigt utlåtande hade statskon törel
med anledning av riksdagens omförmälda skrivelse den 11 maj 1876, anfört
att av det å riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken kyrkors
underhåll uppförda anslag till indelningsersättningar bestredes gottgörelse
för domkyrkorna i riket anslagna domkyrkotunnor samt för indragen
vin- och byggnadssäd till stads- och landskyrkor, och hemställt, att
då den av skatteregleringskommittén väckta frågan örn indragning till
statsverket av all den landskyrkorna anslagna vin- och byggnadssäd vore
på Kungl. Maj:ts prövning beroende, någon åtgärd i anledning av riksdagens
framställning, i vad den avsåge de i detta hänseende utgående ersättningar,
ej för det dåvarande måtte vidtagas, samt att någon ändring
i avseende å ersättningarna till domkyrkor och andra stadskyrkor ej
heller måtte äga rum förrän nyssnämnda fråga blivit slutligen avgjord.

Den 1 oktober 1886 förklarade Kungl. May.t, med refererande av riksdagens
framställning år 1876 och statskontorets utlåtande den 31 december
1883, skatteregleringskommitténs förslag angående vin- och byggnadssäden
ej till vidare åtgärd föranleda, och anbefallde statskontoret att inkomma
med förslag i fråga om förändring till bestämda årliga belopp
av .samtliga de ersättningar, vilka från det under rubriken kyrkors underhåll
uppförda anslag till indelningsersättningar utginge. Ämbetsverket,
som i utlåtande den 1 juni 1887 (tryckt) meddelade en specificerad förteckning
å samtliga dessa ersättningar, i huvudsak utgående i spannmål
efter medelmarkegångspris, anförde därvid bland annat följande. T riksdagens
år 1875 församlade revisorers berättelse hade förekommit ett yttrande
angående landskyrkorna, att ersättningarna till dessa kyrkor för
indragna indelningar borde beräknas efter det år 1869 stadgade medelpris.
Statskontoret hade ock förklarat sig anse ifrågavarande indelningsersättningar
i allmänhet kunna fastställas till bestämda belopp efter den

— 198 —

av revisorerna ifrågasätta beräkningsgrund samt hemställt, att från det
ulider rubriken kyrkors underhåll uppförda anslag till indelningsersättmngar
utgående, a förenämnda uträkningar upptagna ersättningar måtte
förklaras bora utgå efter det i nådiga förordningen den 23 juli 1869 (angaende
förändring av grundräntor och kronotionde) stadgade mede tvär
.Vld de ilesta under senaste år beslutade utbyten av indelningsersattningar
mot bestämda anslag hade, i enlighet med ämbetsverkets förslag,
dessa anslag beräknats efter medeltalet av vissa års medel marke
gangspris. Statskontoret ansåge sig emellertid under då synnerligen
vacklande låga spannmålspris icke kunna förorda verkställande på
sadan grund av ett utbyte av ett så betydligt ersättningsanslag som det
förevarande (1886 150,582 kronor 14 öre). Beräknade efter medeltalet av
»II • 886 ars mfdelmarkegångspris skulle de pä detta pris beroende ersättningar
uppgå till ................................ kronor 156,635: 32

oell, örn därtill lades summan av de ersättningar, sorn

ej vore på markegång beroende, ...................... » 5,538:52

bomme ersättningsanslaget att utgöra ................ kronor 162,173: 84

?on’nn''11d 3amitu;else med utgiften för 1886, visa en tillökning av omkring
1^,000 kronor. Lades till grund för utbytet medeltalet för åren 1882—1886
skulle tillökningen belöpa sig till omkring 10,000 kronor. Med visshet
kunde a,ntagas, att 1887 års på 1878—1887 årens årspris grundade medel
markegångspris i allmänhet bomme att understiga de för år 1886 med
ledning av årsprisen för åren 1877—1886 fastställda, och ett utbyte, sådant.
som ovan omförmälts, skulle alltså, efter vad kända förhållanden
gave vid handen, förorsaka statsverket en uppoffring, allt för stor i förhallande
till de fördelar, vars vinnande med förändringen åsyftats. Dessa
fördelar vöre förenkling i redovisningen och vederbörande landskontors
befriande från det med de årligen återkommande uträkningarna förenade
arbete. Så länge indelningsersättningar utginge på oförändrat sätt till
kleresistaten ävensom till flera andra ersättningstagare, vilka vägrat ingå
på något utbyte, skulle förändring i förevarande ersättningar ej medföra
någon avsevärd förenkling i redovisningen. Med beredande av den ytterägare
lindi ilig, som genom ifrågavarande ersättningars utbyte mot bestämda
anslag skulle ernås, kunde utan olägenhet anstå, tills densamma
utan alltför stor uppoffring för statsverket kunde åstadkommas. Under
förutsättning att Kungl. Maj:t icke funne skäligt godkänna statskontorets
ovan avgivna förslag, hemställde statskontoret alltså, att riksdagens förevarande
framställning, i vad den avsåge det under rubriken kyrkors underhåll
förekommande anslag till indelningsersättningar, icke måtte föranleda
vidare åtgärd.

Någon ändring i grunderna för ersättningarnas bestämmande har ej
heller vidtagits.

Vid riksdagsbehandlingen är 1898 av frågan örn avskrivning av kyrkotionden
i Skåne, Halland och Blekinge samt Bohuslän m. m. upptogs visserligen
till övervägande frågan örn indragning till statsverket av de till
kyrkorna i gamla Sverige utgående ersättningar för vin- och byggnadssäd
ur den synpunkt, att dessa kyrkor skulle efter en indragning av kyrkotionden
i de nya provinserna komma i en fördelaktigare ställning än
kyrkorna i dessa. Tanken på en dylik indragning avvisades dock i den
nådiga propositionen av det skäl, att den förmånligare ställning, församlingarna
i gamla Sverige salunda skulle intaga, ansågs »icke oväsentligen

— 199 —

uppvägas» av elen förmån åtminstone församlingarna i Skåne hade genom
att prästgårdarna på landet därstädes byggdes och underhölles av bo
ställshavarna själva (prop. 52/1898 s. 75 f.). Riksdagen gjorde häremot
ingen erinran. Särställningen i angivna hänseende för de skånska för
samlingarna har numera, sedan 1910 års prästerliga löne!agstiftning trätt
i tillämpning, upphört.

Däremot blev såsom en konsekvens av den allmänna grundskatteavskrivningen
kyrkotionde!! jämlikt nådiga förordningen i ämnet den 14
oktober 1898 (nr 91) föremål för avskrivning från och med år 1900 utan
särskild ersättning till kyrkorna. På sätt framgår av riksdagens skrivelse
nr 52 år 1898, ansågs det vid beslutet om avskrivningen riktigt, att
ersättningsskyldigheten till de institutioner och befattningshavare,, som
åtnjöte denna kyrkotionde, skulle åligga staten i de fall, där kyrkotionde
utgick till statsändamål, och kommunerna, »däri inbegripna kyrkorna
och församlingarna», då kyrkotionde utgick till kommunala ändamål.
Med tillämpning av denna grundsats hava också församlingarna och kom
munerna i nämnda provinser genom uttaxering fyllt den brist i tillgodo
seendet av kyrkligt och borgerligt kommunala utgiftsbehov, som uppkom
mit genom avskrivningen.

Av den ovan lämnade redogörelsen torde framgå, att den av revisorerna
begärda utredningen är av behovet påkallad. Den nu utgående
ersättningen för vin- och byggnadssätt torde utgöra en olämplig anordning
redan genom den därav betingade årliga, i förhållande till beloppens
storlek i regel omständliga omräknings- och utanordningsproceduren.

Kollegiet delar revisorernas uppfattning örn önskvärdheten av en förenkling
beträffande ifrågavarande, till antalet många men ofta obetydliga
ersättningsbelopps utgörande. Men den av kollegium ovan lämnade
redogörelsen ger ock vid handen, hurusom förslag i senare tid — såväl i
visst sammanhang med de utredningar, som ledde till besluten örn den
allmänna grundskatteavskrivningen, som ock därefter i sammanhang
med tillkomsten av 1898 års lagstiftning angående avskrivning av kyrkofonden
i Skåne med flera landskap — varit å bane i syfte att ersättningen
för vin- och byggnadssäd skulle utan vidare indragas. Vad vid denna
speciella frågas behandling förekommit synes icke hava inneburit,, att
tanken på en sådan åtgärd blivit av statsmakterna definitivt avvisad.
Vid sådant förhållande torde ej blott de av revisorerna angivna möjligheterna
för omläggning av det nuvarande systemet böra bliva föremål
för övervägande vid en utredning av angivet slag utan ock alternativet
indragning av ersättningarna utan vederlag.

Annorlunda är i viss mån läget beträffande de till domkyrkorna (och
Kalmar f. d. domkyrka) utgående ersättningar för domkyrkotunnor, varmed
torde böra i avseende å behandlingen likställas vissa anslag till dom
kyrkorna i Karlstad och Härnösand, sannolikt av vin- och byggnadssäds
natur. Dessa ersättningar spela en långt större roll för de särskilda kyr
kornas ekonomi än vad fallet är för de vanliga församlingskyrkorna be
träffande ersättningarna för vin- och byggnadssäden. Pä grund av dom
kyrkornas dubbla natur av stifts- och församlingskyrkor samt deras med
stiftskyrkokaraktären sammanhängande skyldigheter att bestrida vissa
kostnader för biskopsgård och domkapitelslokal kan ej i samina män som
ifråga örn övriga kyrkor det subsidiära ansvaret för deras uppehållande

— 200 —

sagås åvila respektive församlingar. Dessa omständigheter torde speciellt
böra beaktas vid en utredning.

De ersättningar för indragna grundräntor, eventuellt ersättningar av
annan natur, till kyrkorna, som ingå i det nu ifrågavarande anslaget, synas
i allmänhet utgå i fixa penningbelopp eller efter det i 1869 års förordning
fixerade medelvärdet (i några fall, såsom till Skara domkyrka
för 24.4 kubikfot råg och 48.8 kubikfot korn, efter årligt medelmarkegångspris).
Någon omräkning beträffande dessa ersättningar äger följaktligen
i regel icke rum och torde någon förändring beträffande sådana ersättningar
icke av sådan anledning vara påkallad. Däremot är att märka, att
bland dessa ersättningsposter förekomma de till beloppen obetydligaste,
stundom blott några ören. Skulle en indragning till statsverket eller omläggning
av till de två föregående grupperna börande ersättningar äga
rum, är det givet, att frågan blir aktuell åtminstone för vissa poster inom
denna grupp.

Kollegiet, som i följd av den korta tid, som stått till dess förfogande,
icke kunnat i ovan angivna hänseenden förebringa fullständig utredning
och förslag, tillstyrker alltså en utredning, varvid ovan angivna synpunkter
torde tågås i beaktande. Kollegiet anser sig tillika böra erinra,
att en indragning till statsverket eller minskning på annat sätt av ifrågavarande
ersättningars realvärde såsom i huvudsak berörande prästerskapets
privilegier torde erfordra medverkan av kyrkomötet. En dylik utredning,
som synes böra avse även visst anslag till »underhåll» (VIII C.
15), skulle dock icke äga något sakligt sammanhang med en utredning
rörande grunderna för lagstiftningen örn prästerskapets avlöning och förvaltningen
av den därtill anslagna egendomen. Den av domkapitlet i
Växjö under motsatt förutsättning gjorda hemställan torde fördenskull
icke kunna tillstyrkas.

Den av domkapitlet i Luleå gjorda framställningen örn särskilt statsanslag
till domkyrkan i Luleå torde icke böra i förevarande sammanhang
bliva föremål för bedömande.

I handläggningen av detta ärende bar, förutom undertecknade, deltagit
kammarråden friherre von Otter, Wohlin och Nyborg samt t. f. kammarrådet
Prawitz.

Protokollsutdrag, utvisande en vid ärendets föredragning uttalad särskild
mening, bifogas.

Stockholm den 10 januari 1931.

Underdånigst:

LENNART BERGLÖF.

ERIK SCHALLING.

Föredragande.

Bil.

Utdrag av Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii protokoll,
hållet i Stockholm den 10 januari 1931.

3 §.

Kammarrådet Schalling föredrog Kungl. Majrts remiss den 19 december
1930 i ärende angående av riksdagens senast församlade revisorer
gjord framställning i fråga om de från åttonde huvudtitelns anslag till

— 201 —

kyrkors underhåll: ersättningar utgående indelningsersättningar för till
domkyrkor anslagna domkyrkotunnor samt för indragen vin- och byggnadssäd
till stads- och landskyrkor; och beslöts utlåtande enligt kollegiets
koneeptbok (se koncept B IV nr 10).

T. f. kammarrådet Prawitz yttrade: »Jag anser ej att anledning föreligger
att upptaga till övervägande att utan vederlag indraga några av
ifrågavarande förmåner. I övrigt biträder jag majoritetens beslut.»

Vid protokollet:

Ernst P. Pehrzatider.

Länsstyrelsens i Stockholms
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Sedan kammarkollegium genom kommunikationsresolution den 23^ december
1930 anhållit, att länsstyrelsen ville avgiva och senast den 5 januari
1931 till kollegium inkomma med utlåtande i anledning av riksdagens
senast församlade revisorers förslag örn utredning, huruvida icke
utgående ersättning till kyrkors underhåll genom överenskommelse med
vederbörande ersättningstagare kunde avlösas med ett kapitaliserat belopp
eller utgå med ett bestämt årligt belopp, får länsstyrelsen, enär lättnad
i arbetet med utbetalningen av ifrågavarande ersättningar skulle vinnas
genom dylik anordning, för sin del förklara sig icke hava något att erinra
mot den föreslagna utredningen.

Stockholm å landskontoret den 2 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

A. M. BECKIUS.

ALARIK WIGERT.

Länsstyrelsens i Uppsala län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, s 26.

Till Konungen.

Genom kommunikationsresolution den 23 december 1930 har Eders
Kungl. Maj :ts och rikets kammarkollegium anmodat länsstyrelsen att
inkomma med underdånigt utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin
innevarande år avgivna berättelse (§ 26) yttrat rörande åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll.

— 202 —

I anledning härav får länsstyrelsen i underdånighet anföra, att länsstyrelsen
icke har något att erinra mot revisorernas förslag om verkställande
av utredning, i syfte att den till vissa kyrkor utgående indelningsersättningen
finge genom överenskommelse med vederbörande ersättningstagare
avlösas med ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett
bestämt årligt belopp.

Uppsala slott i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

JACOB EKELUND. EINAR ROLANDER.

Länsstyrelsens i Södermanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Av Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium avfordrad underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer
under § 26 i sin berättelse yttrat beträffande åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll: ersättningar, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
i underdånighet anföra följande:

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande får för sin del tillstyrka, att
utredning verkställes rörande möjligheten att ordna utbetalningarna från
anslaget mera rationellt.

I samband med denna utredning lärer redogörelse komma att lämnas,
huru ersättningarna från anslaget uppkommit.

Nyköping i landskontoret den 5 januari 1931.

Underdånigst:

G. SEDERHOLM.

ELIAS BRANDEL.

Länsstyrelsens i Östergötlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Anmodad avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer i sin senast
avgivna berättelse under § 26 anfört angående vissa från åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll utbetalade ersättningar får läns -

— 203 —

styrelsen i underdånighet anföra att länsstyrelsen finner revisorernas
förslag om utredning i och för åstadkommande av förenklad utbetalnings
ordning synnerligen beaktansvärt.

Linköpings slott i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL JACOBSON. E. STÅRCK.

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 112, § 2fi.

Till Konungen.

Riksdagens senast församlade revisorer hava i sin berättelse under
§ 26 framställt förslag örn viss utredning rörande ersättningar, utgående
från åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll, ersättningar.

Av kammarkollegiet anbefalld avgiva underdånigt utlåtande häröver,
får länsstyrelsen anföra.

Revisorerna hemställa örn utredning, huruvida icke de nu utgående
ersättningarna för till domkyrkor anslagna domkyrkotunnor och för indragen
vin- och byggnadssäd till stads- och landskyrkor kunde avlösas
mot ett kapitaliserat belopp eller utgå med bestämt årligt belopp.

Genom att ersättningarna utgå huvudsakligen efter tioårigt medelmarkegångspris
vinnes, att ersättningsbeloppen stå i relation till penningvärdets
fluktuationer. Skulle ersättningsbeloppen fixeras att utgå med
en gång för alla bestämda penningebelopp, bomme denna relation ej att
bibehållas. En periodvis, förslagsvis vart tionde år, skeende omräkning
av ersättningsbeloppen skulle däremot ej blott bereda utbetalningsmyndigheterna
den av revisorerna avsedda lättnaden vid arbetet utan även
möjliggöra bibehållandet av ersättningarnas relation till penningvärdet.
Emellertid torde en sådan fixering av ersättningsbeloppen vara erforderlig
endast därest den av revisorerna föreslagna avlösningen med kapitalbelopp
icke kan åstadkommas. Vid avlösningen skulle visserligen för
statsverket uppkomma en engågnskostnad av cirka fem miljoner kronor,
men kunde genom avlösningens successiva genomförande kostnaden fördelas
på flera år. Föreskrift torde i samband med avlösningen böra
lämnas örn lösenbeloppens förvandling i värdebeständig valuta eller örn
annan åtgärd till motverkande av penningvärdets fall.

Jönköping i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

CARL MALMROTH.

Johan Wallinder.

204 —

Länsstyrelsens i Kronobergs

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 112, § 26.

Till kungl, kammarkollegiet.

Genom remiss den 23 nästlidne december har kungl, kammarkollegiet
infordrat länsstyrelsens utlåtande med anledning av vad av riksdagens
senast församlade revisorer i sin berättelse yttrat rörande åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll: ersättningar.

Länsstyrelsen vill med avseende härå anföra följande.

Det arbete, som den årliga omräkningen av här ifrågavarande ersättningar
förorsakar vid härvarande länsstyrelse, torde för vederbörande
tjänsteman kräva endast några timmars arbete. Då emellertid en avlösning
av dessa ersättningar eller deras fixerande i bestämda årliga ersättningsbelopp
torde innebära en praktisk fördel, har länsstyrelsen icke något
att erinra emot en ifrågasatt undersökning, huruvida och på vilket
sätt en dylik avlösning eller fixering av ersättningarna lämpligen låter
sig genomföra.

Växjö i landskontoret den 8 januari 1931.

A. BESKOW.

WILHELM LANGE.

Länsstyrelsens i Kalmar län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom resolution den 23 december 1930 har kungl, kammarkollegiet
anmodat länsstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över riksdagens
revisorers framställning i fråga örn ändrat betalningssätt för de å åttonde
huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll utgående ersättningar, och får
länsstyrelsen i anledning härav i underdånighet anföra följande.

Den uträkning efter markegångspris, som beträffande förevarande ersättningar
i regel årligen måste ske, kräver helt naturligt ett icke ringa arbete,
vilket skulle kunna undvikas genom ändrade bestämmelser härutinnan,
och får länsstyrelsen i likhet med revisorerna, tillstyrka, att dessa ersättningar
efter överenskommelse med vederbörande ersättningstagare avlösas
eller utgå med ett bestämt årligt belopp. Avlösning bör särskilt
vara att föredraga i de fall, där ersättningarna uppgå till mindre belopp.

Kalmar i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

JOHN FALK.

ALBERT LILJA.

— 205 —

Länsstyrelsens i Kristian stads

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, S 26.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maj :ts och rikets kammarkollegii remissresolution
den 23 december 1930 har länsstyrelsen anmodats att avgiva utlåtande
i anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll:
ersättningar, och får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet
anföra följande.

Riksdagens revisorer hava i sin förevarande berättelse ansett utredning
böra verkställas, huruvida icke ifrågavarande ersättningar genom överenskommelse
med vederbörande ersättningstagare kunde avlösas med ett
kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

Av bifogade förteckning över de av länsstyrelsen i Kristianstads län
under budgetåret 1930/1931 utanordna^ ersättningar av ifrågavarande
slag framgår, att dessa ersättningar, som utbetalas till 21 kyrkor, med
undantag av ersättningen till Övraby kyrka, utgå i bestämda årliga penningebelopp.

Med hänsyn till ersättningarnas ringa belopp torde det få anses uppenbart,
att desamma icke hava någon betydelse för den årliga utdebiterin
gen inom respektive församlingarna för de kyrkliga behoven.

Länsstyrelsen får för sin del, vad Kristianstads län beträffar, i underdånighet
förorda av riksdagens revisorer ifrågasatta åtgärder för ersättningarnas
avlösning med kapitaliserade belopp.

Kristianstad i landskontoret den 3 januari 1931.

IVAN KR. REGNER.

Underdånigst:
JOH. NILSSON.

206

Bil.

Specifik förteckning över indelningsersättningarna i Kristianstads län år 1930.

Ersättning i penningar
utan förvandling

dadé på kungl, för-ordningen den 23 juli 1869	Pen- ningar	! . 1 Forsel- lön	Summa	Slag och kvantiteter att ersättas efter tioårigt medel-markegångspris för Kristianstads län	Värde efter 1869 års ersätt-ningspris
Råg Ihektol ter	Korn hektoliter	Havre hektotiter
Åttonde huvud-		\|		1		\|	I							1
titeln:						’
Kyrkors under-		■
håll:
Oderljunga kyrka	3	94			3	94
Perstorps »	6	5 3			6	53
Riseberga »	0	28		!	0	28
Vedby »	2	19			2	19
Kvidinge »	2	63			2	63	*
Barkåkra »	4	90			4	90
Båstads »	10	84			10	34
Förslövs »	3	45			3	45
Hjämarps »	1	9 ]			1	94
Havs »	0	6 0 i			0	50
VästraKarups »	0	98]			0	98
Rebbelberga »	2	09,			2	09
T orekovs »	5	02!			5	02
Östra Vrams »	1	89!			1	89
Linderöds »	0	84\|			0	84
Everöds »	3	4 7			3	47
Ravlunda »	0	4S\|			0	48
Södra Mellby :>	2	251			2	25
Övraby »	0	04,1	0	83	0	87	0	77.3	1	34.0	0	79.0	16	96
Landskrona »	14	38 j			14	3 8
Malmö »	5	811			5	81
Summa	73	0 5 j	0	83	741	7é\|	0	77.8	1	34.oj	Oj 7 9.o\|	16	9 61

d 1

Tärde
tionde
efter
1930 års
pris

Ersättningen

utgör enligt
specifik
uträkning

för år
1930

3
6
0
2
2

5
1
0
3
0
2

109Ul

Kristianstad i landskontoret den 12 december 1930.

Thom Ehrenborg.

Länsstyrelsens i Malmöhus
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Jämlikt kammarkollegii remiss har länsstyrelsen att avgiva underdånigt
utlåtande över vad riksdagens senast församlade revisorer i sin
berättelse anfört rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll:
ersättningar; och får länsstyrelsen i anledning härav i underdånighet
anföra följande.

— 207 —

De ersättningar av ifrågavarande slag, som inom detta län utgå, överstiga
i endast fyra fall etthundratalet kronor, under det att övriga fjorton
ersättningsbelopp äro helt ringa, sex stycken till och med understigande
en krona. I åtskilliga fall står alltså det arbete och de kostnader, som
äro förknippade med uträknandet och utbetalningen av dessa belopp knappast
i rimligt förhållande till den nytta, vederbörande ersättningstagare
kunna bereda sig av desamma. Det synes därför önskvärt att åtgärder
vidtagas i syfte att på ena eller andra sättet åstadkomma en förenkling
härvidlag, vilket så mycket lättare bör kunna ske, som inga direkt enskilda
intressen härav beröras. Länsstyrelsen vill därför i underdånighet
tillstyrka en utredning av frågan i av revisorerna antydd riktning.

Malmö i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst:

G. V. EISERMAN.

A. ADLER.

Länsstyrelsens i Hallands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till kungl, kammarkollegium.

I anledning av eder remiss den 23 innevarande månad rörande riksdagens
senast församlade revisorers uttalande angående åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll: ersättningar, får länsstyrelsen anföra
följande.

De å anslaget utgående ersättningarna inom länet utgöras endast av
1 krona 12 öre till Vinbergs kyrka för Möllan nr 8 i Vinbergs socken
samt 8.5 kilogram smör, att lösas efter tioårigt medelmarkegångspris, till
Vessige församlingskyrka för en mjölkvarn å Stomhemmanet nr 10 Kyrkokvarn
i Vessige socken. Då ifrågavarande ersättningsbelopp, vad
detta län angår, som synes, äro ytterst obetydliga, får länsstyrelsen tillstyrka
att åtgärder vidtagas i syfte av deras avlösning.

Halmstads slott i landskontoret den 31 december 1930.

AXEL MÖRNER.

PER KJELLMAN.

Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom kammarkollegii remiss den 23 denna månad har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes underdåniga utlåtande infordrats över vad
riksdagens revisorer i sin granskningsberättelse anfört under § 26 angående
åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll, ersättningar.

— 208 —

Revisorerna hara fästat uppmärksamheten å de till kyrkors underhåll
utbetalta ersättningarna för ecklesiastikåret 1929—1930, uppgående i
detta län till 5,311 kronor 61 öre, samt påkallat utredning, huruvida icke
ifrågavarande ersättningar genom överenskommelse med vederbörande
ersättningstagare kunde avlösas med ett kapitaliserat belopp eller utgå
med ett bestämt årligt belopp.

Bifogade uppställning visar fördelningen av ersättningsbeloppet å tjugotre
kyrkor i detta län. Av dessa uppbära nio årligen kontant penningbelopp,
varierande mellan 2 öre och 2 kronor, medan till övriga fjorton
kyrkor utgår viss kvantitet korn eller råg, att lösas efter medelmarkegångspris.

För egen del kan Eders Kungl. Maj:ts befallningskavande icke påstå
att uträkning av indelningsersättningens värde efter markegång är ur
arbetssynpunkt av sådan besvärlig art, att hänsyn därtill bör föranleda
ändring i hittillsvarande förhållanden. Det förefaller som örn icke heller
i övrigt skäl finnas till omläggning av ersättningen till bestämt årligt
belopp.

Örn det för statsverket, allmänt taget, kan vara av intresse att få förpliktelsen
att utgiva årlig indelningsersättning avlöst med ett kapitaliserat
belopp, undandrager sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes bedömande.
Då en avlösning nog bör beräknas ske efter 4 procents kapitalisering
av tioåriga medelvärdet av indelningsersättningen, lärer, att döma
av uppgivna summan ersättningar för hela riket, sådan avlösning för
statsverket innebära en kapitalutgift å icke mindre än 6 å 7 miljoner
kronor.

För församlingarna torde det eljest — bortsett från beloppen av oväsentlig
storlek — knappast finnas något intresse för sådan avlösning, då det
för församlingarna säkerligen är lika lämpligt att årligen uppbära ersättningen
i fråga. Möjligen kan det synas lämpligt att avlösning sker av
de minsta beloppen, förslagsvis understigande etthundra kronor årligen,
och givetvis är det önskligt, att bagatellbeloppen å endast några ören kunde
på sådan väg försvinna.

Göteborg, i landskontoret, den 29 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

BIRGER GILLNER.

OSVALD LINDOW.

— 209 —

Bil.

Indeiningsersåttningar na för år 1929.

Att anordnas å Kyrkors underhåll. Göteborgs domkyrka: 19.7 846 hl. korn å kr. 14: 15 forsellönersättning	279:95 (i: 0 5	286: —
Lundby kyrka: 3.956» hl. korn å kr. 14: 15 ......... forsellönersättning	55: 99 1:21	57: 2 0
Örgryte kyrka: 3.2974 hl. korn å kr- 14: 15 ......... forsellönersättning	46:6 6 1: —	47: 66
Marstrands kyrka: 303.1771 lil. korn å kr. 14:15... forsellönersättning	4,289: 9 6 92: 68	4,382: 64
Mölndals kyrka: 5.9364 hl. korn å kr. 14: 15......... forsellönersättning	83: 99 1: so	OO
	41: 99
forsellönersättning	—: 9i	42: 90	''
Råda kyrka: 1.9785 hl. korn å kr. 14: 15............... forsell önersättning	28: — —: 60	28: 60
V. Frölunda kyrka: 4.9461 hl. korn å kr. 14: 15 ... forsellönersättning	69: 99 1: 51	71: 50
Askims kyrka: 3.9569 hl. korn å kr. 14: 15............ forsellönersättning	55: 99 1: 21	57: 20
Partille kyrka: 4.9461 hl. kom å kr. 14: 15............ forsellönersättning	69: 99 1: 51	71: 60	.
Landvetters kyrka: 3.9569 hl. korn å kr. 14: 15...... forsellönersättning	55: 9 9 1: 21	57: 20
Härryda kyrka: 2.9677 hl. korn å kr. 14: 15 ......... forsellönersättning	41: 99 —: 91	42: 90
Tuve kyrka: 3.9569 hl. korn å kr. 14: 15............... forsellönersättning	55: 99 1: 21	57: 20
Nödinge kyrka: 0.4122 hl. råg å kr. 15:60............ 0.8244 hl. korn å kr. 13:78 ......... forsellönersättning	6: 48 11: 36 —: 38	18: 17 o-__	\|


		—: 06	•\|
		1- 50
		—: 0 2	''1
		oo
		—: 05	i
		—: 76	5,311:61

Summa kronor		! 5,311:61

Göteborg i landskontoret, den 25 november 1929.
På tjänstens vägnar:

14 — Kety.-berättelse ang. statsverket för dr 1930. lil.

Birger Gillner,

tf. landskamrerare.

— 210 —

Länsstyrelsens i Älvsborgs

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Av kammarkollegium anmodad avgiva underdånigt utlåtande med anledning
av vad i riksdagens revisorers senaste berättelse yttrats rörande
åttonde huvudtitelns anslag till »kyrkors underhåll: ersättningar» får
länsstyrelsen anföra följande.

Då de ifrågavarande ersättningarna huvudsakligen utgå efter markegångspris
är givet, att uträknandet av beloppen för varje år tager åtskillig
tid i anspråk. Ur denna synpunkt vore en avlösning av ersättningarna
eller deras fixerande till bestämda årliga belopp givetvis önskvärd.
Ur statsfinansiell synpunkt torde emellertid ett för åtgärder i sådant
syfte lämpligt tillfälle hittills icke hava förelegat. En avlösning
med tioårigt medelmarkegångspris till grund skulle nämligen, därest den
kommit till stånd under kristiden eller åren närmast därefter, hava blivit
synnerligt betungande för statsverket. Till belysande härav må några
siffror anföras. Medelmarkegångsprisen för råg och korn, vilka ingå i
ersättningarna för detta län, utgjorde för tioårsperioden 1916—1925 respektive
18 kronor 59 öre och 16 kronor 04 öre, men hava sedermera nedgått,
så att de för tioårsperioden 1921—1930 utgjorde respektive 13 kronor 93
öre och 12 kronor 53 öre. Då medelprisen för de nio åren 1922—1930 äro
ännu lägre, nämligen respektive 12 kronor 43 öre och 10 kronor 92 öre,
samt den sista större nedgången i årsprisen ägde rum vid 1922 års prissättning,
är antagligt, att medelprisen för tioårsperioden 1922—1931 bliva
lägre än såväl de för tioårsperioden 1921—1930 som de för de närmast
kommande tioårsperioderna. Till bestyrkande av det nu anförda meddelas
följande uppgifter:

År		Arspris	Medelpris för senaste tioårsperiod
	Råg	Korn	Råg	Korn
1916.........................	....................... 15: 36	13: 9 7	11: 32	10: 7 4
1917	...................... 19: 60	16: 22	12: 04	11: 35
1918.........................	....................... 26: 12	20: 8 9	13: 21	12: 14
1919........................	....................... 26: o i	20: 5 2	14: 9 6	13: 3 6
1920 ..........................	...................... 22: 74	20: 6 8	16: 7i	14: 61
1921..........................	..................... 16: 73	14: 2 8	17: 94	15: 7 2
1922 ..........................	....................... 11: 12	9: 77	18: 28	15: 92
1923 ..........................	...................... 10: 6 f>	9: 6 5	18: 41	15: 99
1924 .........................	....................... 14:59	12:7i	18: 50	16: 12
1925 ..........................	....................... 12:13	11: U	18: 59	16: 04
1926 ..........................	....................... 12:78	11: 07	18: 21	15: 6 8
1927 ..........................	...................... 13: 97	12: 14	17:9 0	15: 32
1928 ..........................	...................... 13:65	11: 71	17: 07	14: 82
1929 ..........................	...................... 12:07	10: 6 7	15: 60	13: 7 8
1930 ..........................	...................... 10: 90	9: 5 2	13: 93	12: 53

Från statsverkets sida torde sålunda först innevarande år anledning
förefinnas att taga frågan örn en avlösning eller ett fixerande av ifrågavarande
ersättningar under övervägande. Genom en engångsavlösning

— 211 —

skulle länsstyrelserna för framtiden befrias från besväret med de årliga
uträkningarna och utbetalningarna. Å andra sidan får statsverket vid avlösningen
vilkännas en avsevärd engångsutgift, nämligen tillhopa omkring
6,000,000 kronor. Det vore därför måhända lämpligast att tillsvidare
stanna vid ett fixerande av ersättningarna till bestämda årliga belopp, beräknade
efter medelmarkegångspriset för tioårsperioden 1922—1931 med
utjämning till närmaste krontal. Därigenom bleve länsstyrelserna åtminstone
befriade från de tidsödande uträkningarna. En avlösning av
de på nu antydda sätt fixerade ersättningsbeloppen kunde sedermera äga
rum, antingen på en gång eller successivt.

Vänersborg i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL von SNEIDERN.

CARL MALM.

Länsstyrelsens i Skaraborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 24.

Till Konungen.

Av Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium anmodad avgiva
underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer uti sin till riksdagen avgivna berättelse under § 26 anfört rörande
åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar
(VIII. C. 16) får länsstyrelsen, med vitsordande av den i berättelsen förekommande
uppgiften att uträkningen av ifrågavarande ersättningar vållar
länsstyrelsen avsevärt besvär, i underdånighet tillstyrka revisorernas
förslag örn utredning, huruvida icke berörda ersättningar genom överenskommelse
med vederbörande ersättningstagare kunde avlösas med ett kapitaliserat
belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

Mariestad i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL EKMAN.

NILS ÅHGREN.

Länsstyrelsens i Värmlands

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 112, § 20.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammar kölle gii remiss den 23
innevarande månad anmodad att avgiva utlåtande över statsrevisorernas
i deras senaste berättelse under § 26 gjorda uttalande i fråga om

— 212

åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll utgående ersättningar
får Eders Kungl. Maurts befallningskavande i Värmlands län i underdånighet
anföra följande.

Statsrevisorerna ifrågasätta, huruvida icke ersättningarna skulle efter
överenskommelse med vederbörande ersättningstagare kunna avlösas med
ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

För länsstyrelserna liksom de myndigheter, vilka hava att årligen uträkna
och utbetala ifrågavarande ersättningar, vore givetvis till fördel,
örn särskilt de mindre ersättningsbeloppen bleve på en gång avlösta och
att övriga ersättningar finge utgå efter bestämda belopp. I båda fallen
kunde förslagsvis senaste tio års medeltal ligga till grund för kapitalisering,
respektive beräkning av bestämt årligt belopp.

Med framhållande härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
i underdånighet tillstyrka utredning i det av statsrevisorerna angivna
hänseende.

Karlstad i landskontoret den 29 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

BERTIL JULIN. GUSTAF HEINTZ.

Länsstyrelsens i Örebro län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii kouununika
tionsresolution den 23 december 1930 anbefalld att avgiva och senast den
5 januari 1931 inkomma med utlåtande i anledning av riksdagens revisorers
hemställan örn utredning, huruvida icke å åttonde huvudtitelns
förslagsanslag till kyrkors underhåll, ersättningar, till domkyrkor samt
stads- och landskyrkor utgående indelningsersättningar skulle kunna genom
överenskommelse med vederbörande ersättningstagare avlösas med
ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp, får länsstyrelsen
i underdånighet anföra följande.

Såsom revisorerna framhållit, beräknas ersättning som från förevarande
anslag utbetalas efter gällande tioårigt medelmarkegångspris, därest densamma
icke utgår i bestämt årligt penningebelopp. Det sistnämnda är, vad
detta län angår, fallet allenast med ersättningen till Lännäs kyrka, vilken
ersättning utgår enligt 1869 års omsättningspris och för 168 kubikfot råg
och 8.938 kubikfot korn är fixerad till 54 kronor 44 öre, vartill kommer
forsellönsersättning 2 kronor 2 öre eller sammanlagt 56 kronor 46 öre.
Övriga ersättningar utbetalas till domkyrkorna i Strängnäs, Västerås och
Karlstad samt till 54 kyrkor inom och 1 kyrka utom länet och uträknas
varje år efter det för året fastställda tioårsmedelmarkegångspriset för
däri ingående persedlar, 347.0850 hektoliter råg, 154.3813 hektoliter korn,
43.4287 hektoliter havre och 45.or>s deciton tackjärn, vartill kommer i pen -

— 213 —

ningar och forsellönsersättning sammanlagt 167 kronor 45 öre. För de
sistförflutna 10 åren har den med ledning av medelmarkegångspriset uträknade
ersättningen för spannmål och tackjärn utgjort:

vartill för varje är kommer i penningar och forsellöneersättning 167 kronor
45 öre.

Av år 1930 utbetalade ersättningarna belöper sig ersättningen till Fellingsbro
kyrka till allenast 2 kronor 74 öre. Lägst därefter kommer 4
ersättningsbelopp å vardera 43 kronor 88 öre och 2 belopp å resektive 46
kronor 36 öre samt 47 kronor 80 öre. Endast 16 belopp överstiga 100 kronor,
varav till domkyrkorna i Strängnäs och Västerås respektive 1,667
kronor 59 öre och 320 kronor 5 öre.

Uträkningen kräver givetvis en viss mängd arbete och även örn detta
med numera tillgängliga mekaniska hjälpmedel är väsentligt mindre betungande
än tidigare, är uppenbart, att förenkling, på sätt revisorerna
ifrågasatt, vare sig den kommer att ske genom utbetalning på en gång
av kapitaliserat belopp eller genom ersättningsbeloppens fixerande till
bestämda årliga belopp, skulle vara till gagn.

Frågan vilken form för avlösningens bestämmande, som bör väljas,
därest avlösning beslutas, finner sig länsstyrelsen i ärendets nuvarande
läge icke hava anledning ingå på i vidare mån än att länsstyrelsen vill
erinra, att fortsatt årlig utbetalning förutsätter årligt anordningsbeslut
och därav betingade åtgärder för ersättningarnas utbetalande, medan vid
utgivande av ett kapitaliserat belopp, länsstyrelserna helt befrias från
befattning därmed.

Härutöver finner sig länsstyrelsen böra framhålla, att, därest beslut i
av revisorerna angivet syfte fattas och avlösning kommer till stånd, behovet
av bibehållande av markegångsersättningen så till vida minskas,
att det därefter allenast skulle vara uträknandet av de relativt fåtaliga
kvarvarande frälseräntorna, som kräver upprättande av markegångstaxa
och torde utvägar icke saknas att påskynda in- eller avlösning jämväl av
dessa. Visserligen föreskrives i ett antal författningar att prestationer
skola likvideras enligt i markegångstaxa satta pris, men torde oöverkomliga
svårigheter icke möta för att finna annan form för sådan prissättning,
likasom för de fall, då i näringslivet prissättning enligt markegångstaxa
brukar förekomma, exempelvis av prestationer i arrendekontrakt
och dylikt. Största vinsten med bär ifrågavarande ersättningars
avlösande skulle enligt länsstyrelsens uppfattning ligga i de möjligheter,
det bereder, att påskynda det föråldrade och otidsenliga markegångsväsendets
avskrivande.

Örebro slott i landskontoret den 3 januari 1931.

år 1921
» 1922
» 1923
» 1924
» 1925

9,954: 2 6 år 1926

10,051: 7 0 » 1927

10,092: 7 0 » 1928

10,159:2 8 » 1929

10,125: 20 » 1930

9,914: 34
9,664: 17
9,175: 17
8,216: 4 2
7,355: 9 8

Underdånigst:
BROT? C. HASSELROT.

A. WIJKMAN.

— 214 —

Länsstyrelsens i Västman lands

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, f 26.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Marits och rikets kammarkollegium har Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande anbefallts att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer under § 26 anfört i fråga örn
åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar; och får
befallningshavanden i sådant avseende i underdånighet anföra följande:

Ehuru de särskilda utbetalningsposterna, som varje år skola omräknas,
i detta län icke äro av den omfattning, att något väsentligt arbete vid uträkningen
förorsakas, vore det givetvis förenat med någon lättnad, därest
beloppen bleve fixerade. Även för betalningsmottagarna synes detta innebära
en fördel så till vida, att de kunde räkna med bestämda belopp.

Befallningshavanden får därför i underdånighet tillstyrka revisorernas
hemställan örn utredning i det av revisorerna angivna syfte.

Västerås slott i landskontoret den 2 januari 1931.

Underdånigst:

WALTER MURRAY.

CARL F. JOHANSON.

Länsstyrelsens i Kopparbergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112,1 26.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Majlis och rikets kammarkollegii kommunikationsresolution
den 23 sistlidne december anmodad avgiva underdånigt utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll får
länsstyrelsen i underdånighet anföra, det länsstyrelsen anser ifrågavarande
ersättning böra genom överenskommelse med vederbörande ersättnings -tagare avlösas med ett kapitaliserat belopp.

Falun i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

S. H. KVARNZELIUS.

LARS FERNQVIST.

— 215 —

Länsstyrelsens i Gävleborgs

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

I anledning av kammarkollegii remissresolution den 23 innevarande december
får länsstyrelsen härmed avgiva infordrat utlåtande rörande av
1930 års statsrevisorer ifrågasatt utredning, huruvida icke nu utgående ersättningar
till kyrkors underhåll kunde avlösas med ett kapitaliserat belopp
eller utgå med ett bestämt årligt belopp; och får länsstyrelsen i sådant
avseende anföra, att länsstyrelsen obetingat ansluter sig till statsrevisorernas
förslag örn utredning i sådant syfte.

Gävle slott i landskontoret den 30 december 1930.

Underdånigst:

SVEN LUBECK.

ZACHK. NORDIN.

Länsstyrelsens i Västernorrlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del T, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Jämlikt Eders Kungl. Marits och rikets kammarkollegii kommunikationsresolution
den 23 december 1930 får länsstyrelsen avgiva utlåtande
med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll,
ersättningar.

Det arbete, som erfordras för uträkning av ersättningsbeloppen, kan väl
icke anses vara så omfattande, att enbart detta arbete i och för sig motiverar
en ändring av nu gällande ordning för beräkning av utgående ersättningsbelopp.
Men icke desto mindre finner länsstyrelsen vad revisorerna
anfört vara värt beaktande. Ersättningens beräknande efter markegångspris
måste anses vara otidsenligt och knappast betingat av det historiska
sammanhanget. En avlösning av ifrågavarande ersättning synes därför länsstyrelsen
böra ske. För egen del finner länsstyrelsen avlösningen böra ske
med ett efter 5 procent kapitaliserat belopp, som överlämnas till indelningshavaren
för att av honom förvaltas såsom en särskild fond.

Möjligen kan tänkas, att ett rättvisare resultat erhölles, örn till grund
för avlösningen lades medeltalet av de ersättningar, som utbetalts under
ett visst antal år, exempelvis fem, och det sålunda erhållna medeltalet
kapitaliserades efter den procent, som finnes skälig.

Utgifterna under åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll hava
under vart och ett av nedannämnda år uppgått till följande belopp:

— 216 —

kronor 10,621: 82
» 10,529:63

» 10,418:89

» 10,008:51

» 9,467:84.

Under sistnämnda förutsättning skulle avlösningsbeloppet för detta län
uppgå till 204,186 kronor 60 öre och samma belopp, örn 1930 års ersättningar
läggas till grund, till 189,356 kronor 80 öre.

Örn avlösning av ersättningarna av statsfinansiella eller andra skäl anses
icke böra äga rum, synes den ordning för ersättningarnas beräkning,
som andra alternativet i revisorernas förslag innebär, vara att föredraga
framför nu gällande.

Härnösand i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

RAGNAR STATTIN. OSKAR RUNDQVIST.

år 1926
» 1927
» 1928
» 1929
» 1930

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I.sid. 112, § 26.

Till Konungen.

På grund av remiss från kammarkollegium den 23 innevarande december
får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande härmed i underdånighet
avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens revisorer anfört (§ 26) i
fråga örn utbetalningar från VIII huvudtitelns anslag C 16, Kyrkors underhåll,
ersättningar; och får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i
sådant avseende i underdånighet anföra följande.

Utbetalningarna här i länet från denna titel avse dels gottgörelse för till
statsverket indragna räntor och tionde och dels ersättning för vin och
byggnadssäd. De uppgingo för budgetåret 1929/1930 till ett sammanlagt belopp
av 11,209 kronor 14 öre.

Den årliga uträkningen av dessa till ett sextiotal uppgående ersättningar,
som utgå enligt nådiga förordningen den 23 juli 1869 angående förändring
av grundräntor och kronotionde samt till beloppet grunda sig på årligt
medelmarkegångspris. med tillägg av forsellön, är ganska tidsödande.
Utan tvivel vore det därföre en tidsenlig och. önskvärd reform, om, såsom revisorerna
föreslagit, ifrågavarande ersättningar kunde efter överenskommelse
med vederbörande antingen fastställas till bestämda årliga belopp
eller helst av statsverket helt avlösas.

Östersund i landskontoret den 30 december 1930.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

AXEL ANDERSSON.

ERLAND MONTELL.

— 217 —

Länsstyrelsens i Väster bottens

län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Såsom infordrat utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer under § 26 i sin berättelse yttrat rörande åttonde huvudtitelns
anslag till kyrkors underhåll: ersättningar får Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande förklara sig till alla delar instämma i det av statsrevisorerna
gjorda uttalande i saken.

Umeå i landskontoret den 3 januari 1931.

Underdånigst:

NILS. G. RINGSTRAND.

AXEL RUDBERG.

Länsstyrelsens i Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium anmodat länsstyrelsen
att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens
senast församlade revisorer anfört rörande åttonde huvudtitelns anslag till
kyrkors underhåll: ersättningar, får länsstyrelsen i ärendet nnderdånigst
anföra följande.

Ifrågavarande ersättningar till kyrkors underhåll hava här i länet under
senaste budgetåret 1929/1930 utgått med ett sammanlagt belopp av 1,528
kronor 35 öre, fördelat på 13 församlingar och med högsta belopp av 336
kronor till en församling. Då desea ersättningar sålunda ej äro av någon
betydelse för respektive församlingars budget och ersättningsbeloppens
uträkning och utbetalning alltid kräver ett visst arbete, synes intet vara
att erinra emot revisorernas förslag örn en utredning, huruvida ej denna
ersättning genom överenskommelse med vederbörande ersättningstagare
kunde avlösas med ett kapitaliserat belopp eller eventuellt med ett bestämt
årligt belopp.

Luleå i landskontoret den 31 december 1930.

Underdånigst: , ■ ,

A. B. GARDE.

A. HOLM.

— 218 —

Uppsala domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid.112,1 26.

Till Konungen.

Genom remiss frän Eders Kungl. Ma.j:ts och rikets kammarkollegium
den 23 innevarande december har domkapitlet i Uppsala anmodats avgiva
underdånigt utlåtande över riksdagens revisorers yttrande rörande åttonde
huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar; och får i anledning
härav domkapitlet i underdånighet anföra följande.

Under åberopande av att ifrågavarande ersättningsbelopp, som utgå till
icke mindre än 1,500 kyrkor, äro synnerligen växlande och mången gång
ytterst obetydliga, hava revisorerna ansett, att utredning borde verkställas,
huruvida icke ifrågavarande ersättning genom överenskommelse med vederbörande
ersättningstagare kunde avlösas med ett kapitaliserat belopp
eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

Mot en sådan utredning har domkapitlet icke något att erinra, men anser
domkapitlet, att då det gäller större belopp såsom de till Uppsala domkyrka
utgående eller ock belopp, uppgående till minst 50 kronor, avlösning
eller fixerandet av ett visst årligt belopp icke bör ifrågakomma.

Vad åter angår belopp understigande 50 kronor, synes det domkapitlet
vara lämpligt, att medelbeloppet för de sista 10 åren må utgöra det bestämda
årligen utgående beloppet.

I fråga örn mycket små belopp bör dock enligt domkapitlets mening avlösning
ske.

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknad ärkebiskop,
domprosten Lizell, professorerna Linder, Andrae. Bohlin och
Westman.

Uppsala den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

NATHAN SÖDERBLOM.

Anders Radhe.

Linköpings domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers nttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Av kammarkollegium bar domkapitlet i Linköping anmodats att senast
den 5 januari 1931 avgiva och till kollegium inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
under § 26 yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors
underhåll: ersättningar.

— 219 —

Till åtlydnad härav får domkapitlet i underdånighet meddela, att domkapitlet
finner revisorernas uttalande i ämnet värt beaktande, samt att
domkapitlet i likhet med revisorerna anser, att en utredning i ärendet bör
verkställas.

Linköpings domkapitel den 29 december 1930.

Underdånigst: .

ERIK AURELIUS.

SVEN CARLSON. NILS JACOBSSON. G. WITT

RAGNAR ALVIN. NILS ENEWALD. SVEN LILLIEDAHL.

Daniel Gadd.

Skara domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid.112, § 26.

Till Konungen.

Genom remiss från Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium anmodat
avgiva underdånigt utlåtande med anledning av vad av riksdagens
senast församlade revisorer anförts rörande åttonde huvudtitelns anslag
till kyrkors underhåll får domkapitlet, som inhämtat yttrande från t. f.
domkyrkosysslomannen S. Fogelqvist, i underdånighet anföra, att domkapitlet
med hänsyn till penningvärdets fall ej kan biträda förslaget örn
ersättningsbeloppens kapitalisering eller dessas fastställande till fixa summor,
men vill domkapitlet föreslå, att ersättningssummorna efter vart
tionde år verkställd omräkning grundande sig på det tioåriga medelmarkegångspriset
fastställas att gälla för en tidsperiod om 10 år.

Skara domkapitel den 29 december 1930.

Underdånigst:

EMIL BERGLUND. S. E. MELANDER. R. LARSSON.

L. A. CEDERBOM. C. G. DRAKENBERG.

Nils R. Hermansson.

Bil. 1.

P. M.

Från åttonde huvudtiteln utgående anslag till Skara domkyrka utgjorde
enligt bifogade uträkningsgrunder år 1929 7,178 kronor 95 Öre och för 1930
6,540 kronor 36 öre. Huru detta belopp stämmer med det av statsrevisorerna
angivna 3,345 kronor 62 öre framgår ej av mig tillgängliga handlingar.

— 220

Mot förslaget om kapitalisering synes intet vara att invända, blott
åtgärder vidtagas t. ex. genom årlig avsättning av viss del av räntan till
att motverka penningvärdets fall.

Ifrågasättes ett bestämt årligt belopp, må tillses att det ej blir som med
skatten av stadsjord till domkyrkan i Skara, vilken 1740 bestämdes till en
viss summa, som nu till följd av penningvärdets fall är knappt en tjugondedel
av vad den skolat vara, örn anknytning till markegången bibehållits.
Årlig omräkning må anses ej löna mödan, men en omräkning av beloppet
vart tionde år efter tioårig medelmarkegång torde behövas till garanti för
bibehållande av prestationens värde.

Skara den 29 december 1930.

Sven Fogelqvist.
t. f. Domkyrkosyssloman.

lill. 2.

Utdrag av förteckningen över de inom Skaraborgs län utgående indel ningsersättningar.

	Enligt kungl, förordningen den !s/? 1869	Enligt länsstaten
	Pen-	Elg	Korn	Smör	Pen- j Eåg	Korn
	Ringar	Hl.	Hl.	Kg.	n ingar \| Hl.	Hl.
Åttonde huvudtiteln. Kyrkors underhåll. Skara domkyrka ............	103:02	96.028	. 167.495	21.254	\| 1 —: 19 j 6.8855	12.7710

Rätt utdraget betygar,

Mariestad i landskontoret den 3 mars 1898.

Ex officio

H. Undén.

Bil. 3.

Att ersättning till Skara domkyrka för från densamma inom Älvsborgs
län indragna ränte- och tiondeanslag utgår efter medelmarkegångspriset för
69 hektoliter 90.8 7 liter råg och 139 hektoliter 82.7 6 liter kom med tillagd
forsellön av 64 kronor 12 öre; intygas på begäran.

Älvsborgs läns landskontor den 4 mars 1898.

A. Wibom.

— 221 —

Domkapitlets i Strängnäs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Marits och rikets kammarkollegium anbefallt avgiva
underdånigt utlåtande över vad riksdagens senast församlade revisorer
i sin berättelse under § 26 yttrat angående utredning, hurvida icke de
från åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar utgående
indelningsersättningar för till domkyrkor anslagna domkyrkotunnor
samt för indragen vin- och byggnadssäd till stads- och landskyrkor
genom överenskommelse med vederbörande ersättningstagare kunde avlösas
med ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp,
får domkapitlet i underdånighet anföra.

Tiden har icke tillåtit en närmare granskning av statsrevisorernas för
slag, men domkapitlet får för sin del tillstyrka, att en utredning äger rum
i berörda fråga.

Med hänsyn till penningvärdets fall synes det emellertid domkapitlet riktigast
vara, att indelningsersättningen fortfarande i regel utgår i persedellösen
och endast beträffande smärre belopp av praktiska skäl utgår med
bestämda belopp eller helt avlöses.

Strängnäs domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

OTTO NORBERG. P. J. GUSTAFSSON.

GUNNAR TINGDAL. GUSTAF LÖW.

Ivar Gosselman.

Domkapitlets i Västerås

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande dei l, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Kungl, kammarkollegium har med remissresolution den 23 december 1930
överlämnat en nådig remiss med anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer yttrat i sin berättelse rörande åttonde huvudtitelns anslag
till kyrkors underhåll, och har kungl, kollegium anhållit örn domkapitlets
underdåniga yttrande i ärendet senast den 5 januari 1931.

— 222 —

tillräckliga grunder förefinnas andragna i berättelsen för den påyrkade
utredningen.

Västerås domkapitel den 30 december 1930.

Underdånigst:

E. BILLING.

FRED. FÅHRAEUS.
PAUL LIEDGREN.

S. LANDTMANSON.

M. NYLUND.
Äng. Wetterling.

Växjö domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, S 26.

Till Konungen.

Anmodat avgiva underdånigt utlåtande med anledning av riksdagens
år 1930 församlade revisorers berättelse, i vad densamma rörer deras yttrande
rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll får
domkapitlet i underdånighet anföra följande.

Domkapitlets underdåniga utlåtande skall enligt remissen, som inkommit
till domkapitlet den 24 innevarande december, avgivas senast den 5
nästkommande januari, varför domkapitlet beträffande vad revisorerna
yttrat angående Växjö domkyrka icke ser sig i stånd att avgiva någon
ingående historisk utredning örn de rättsliga grunderna för av revisorerna
omförmält ersättningsbelopp utan får domkapitlet i detta hänseende hänvisa
till den allmänna utredning, som angående indelningsersättning för
till domkyrkor anslagna domkyrkotunnor samt för indragen vin- och
byggnadssäd bland annat förekommer i kyrkofondskommitténs betänkande
och förslag och vidare uti prästlöneregleringssakkunnigas betänkande.
Emellertid anser domkapitlet, att den av revisorerna begärda utredningen
bör verkställas i samband med frågan örn förändrade bestämmelser över
huvud beträffande förvaltningen av kyrkofonden och övriga till prästerskapets
avlöning anslagna medel och icke enbart beträffande kyrkornas
anslag. Utan en sådan allsidig utredning lärer det vara med stor svårighet
förenat att avlösa indelningsersättningarna med ett kapitaliserat belopp,
då man rättvisligen icke kan avgöra, vilket markegångspris, som
skall ligga till grund för detta kapitaliserande. Slutligen torde det icke
utan en utredning i detta större sammanhang kunna avgöras, vilka rättigheter
och skyldigheter, som härvidlag upphöra. Domkapitlet får därför
i underdånighet tillstyrka, att revisorernas hemställande överlämnas till
de kommitterade, som säkerligen komma att tillsättas för denna större
utredning.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit förutom undertecknad,

— 223 —

biskop, domprosten Brundin samt lektorerna Borelius, Pira, Cavallin, Rosén
och Terner.

Växjö domkapitel den 30 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

EDGAR REUTERSKIÖLD.

N. Cervin.

Lunds domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

I anledning härav får domkapitlet i underdånighet anföra, att domkapitlet
— med hänsyn till vad revisorerna anfört därom att de till kyrkorna
utgående ersättningsbeloppen mången gång vore ytterst obetydliga
och i vissa fall uppginge till endast några ören samt att den årliga omräkning
av ersättningsbeloppen, som i regel måste verkställas, åsamkade
vederbörande utbetalningsmyndighet ett avsevärt arbete, som ej stöde i
rimlig proportion till den utgående ersättningen — finner en utredning
påkallad för åvägabringande av ändring i den av revisorerna angivna
riktningen, avseende ifrågavarande ersättnings avlösning eller utbyte
mot ett bestämt årligt belopp.

Lunds domkapitel den 29 december 1930.

Underdånigst:

A domkapitlets vägnar:
EDY. RODHE.

Fr. Callmer.

Domkapitlets i Göteborg

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom remiss från Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium
har domkapitlet anbefallts att avgiva underdånigt utlåtande i anledning
av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande
åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar.

— 224 —

I anledning härav får domkapitlet anföra följande.

I den mån ifrågavarande ersättningar äro av obetydlig art — och detta
torde vara fallet med flertalet av dem — anser domkapitlet att desamma
böra avlösas. Även då ersättningarna icke äro så obetydliga lärer det
ofta vara lämpligt, att en avlösning sker, därest icke vederbörande föredrager,
att ersättning utgår med ett bestämt årligt belopp. Det årliga beloppet
bör i dylika fall beräknas efter medeltalet av de ersättningar, som
utgått under de senaste tio åren.

Emellertid anser domkapitlet att för de fall, där ersättningarna äro
mera betydande, en fixering av det årliga beloppet är att föredraga, åtminstone
intilldess betryggande garantier skapats för förvaltningen av
de medel, vilka omhänderhavas av församlingarna. Beträffande ersättningarna
till domkyrkorna bör någon förändring icke ske utan desamma
alltjämt utgå efter markegång.

Göteborg den 31 december 1930.

Underdånigst:

Ä domkapitlets vägnar:

C. E. D. BLOCK.

Fridolf Wildte.

Karlstads domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del l, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium har domkapitlet
fått sig ålagt att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad
i riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande åttonde
huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll: ersättningar; och får domkapitlet
i underdånighet anföra följande.

Den korta tid, som stått domkapitlet till buds, har omöjliggjort en närmare
utredning, men har domkapitlet ingen anledning att motsätta sig en
utredning i saken, och då beloppen i vad stiftet angår äro jämförelsevis
ringa, har domkapitlet intet att erinra emot, att ifrågavarande ersättningar
genom överenskommelse med vederbörande ersättningstagare antingen
avlösas med ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt
belopp.

I detta ärendes behandling hava deltagit undertecknad biskop, domprosten
Bromander samt lektorerna Dalgren och Fänge.

Karlstads domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

J. A. EKLUND.

Gustaf Braunerhielm.

— 225 —

Domkapitlets i Härnösand

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom remiss från kammarkollegiet Ilar domkapitlet anmodats avgiva
underdånigt utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast församlade
revisorers berättelse, § 26, yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag
till kyrkors underhåll: ersättningar.

Med anledning härav får domkapitlet i underdånighet anföra, att domkapitlet
finner det av omständigheterna påkallat, att — såsom revisorerna
hemställt — utredning verkställes, huruvida icke ifrågavarande ersättning
genom överenskommelse med vederbörande ersättningstagare kunde
avlösas med ett kapitaliserat belopp eller utgå med ett bestämt årligt belopp.

Härnösands domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

ERNST LÖNEGREN.

J. Waltersson.

Luleå domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii remiss
den 23 december 1930 på av statsrevisorerna gjord framställning rörande
under åttonde huvudtiteln uppförda ersättningar till kyrkors underhåll
får domkapitlet i underdånighet giva till känna, att domkapitlet finner
sig böra tillstyrka föranstaltande av i nämnda skrivelse ifrågasatt utredning
örn ovanberörda ersättningars avlösande med ett kapitaliserat eller
årligen utgående bestämt belopp.

Domkapitlet önskar i samband härmed starkt framhålla, att domkyrkan
i Luleå, för vilken någon ersättning av här ifrågavarande art hittills icke
utgått, bör med hänsyn till dess centrala betydelse för stiftet, dess församlingar
och prästerskap bliva delaktig av ett bidrag till domkyrkans
underhåll av förslagsvis 3,000 kronor.

Luleå domkapitel den 31 december 1930.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

O. BERGQVIST.

ALBERT CARLGREN.

15 — Rev.-berättelse äng. statsverket för dr 1930. lil.

— 226 —

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 112, § 26.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 Ilar statskontoret anbefallts
att med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande åttonde huvudtitelns anslag till kyrkors underhåll:
ersättningar, avgiva underdånigt utlåtande; och får statskontoret i anledning
härav i underdånighet antora följande.

I skrivelse den 11 maj 1876, föranledd av den år 1875 verkställda granskning
av statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år
1873, anförde riksdagen, hurusom revisorerna anmärkt, bland annat, att,
sedan den från 15 särskilda län till Stora barnhuset i Stockholm utgående
så kallade fyrtiondespannmålen jämte halmstädja från Malmöhus och
Kristianstads län på grund av förordningen den 23 juli 1869 till statsverket
indragits, barnhuset av kronan undfinge ersättning därför, beräknad efter
årligt medelmarkegångspris, för vilket ändamål i vart och ett av dessa 15
län årligen gjordes uträkning å det barnhuset tillkommande ersättningsbelopp,
men att dessa årligen återkommande uträkningar kunde undvikas
på det sätt, att barnhuset i stället för berörda ersättningar tillförsäkrades
ett till siffran bestämt penningebelopp att årligen från statskontoret utgå.
Då riksdagen i likhet med revisorerna vore av den meningen, att den av
dem föreslagna förändringen skulle leda till enkelhet och reda i räkenskaperna
samt, efter vad riksdagen inhämtat, förhållandena vore enahanda vid
flera allmänna verk och inrättningar m. m., bland vilka exempelvis nämndes
de i revisionsberättelsen omförmälda landskyrkor, universiteten i Uppsala
och Lund, vissa städer o. s. v., och det syntes riksdagen önskvärt, att
den föreslagna förändringen, såvitt möjligt vore, komme att med alla sådana
verk och inrättningar vidtagas, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit
måtte låta utreda örn och i avseende å vilka verk och inrättningar m. m.
en sådan förändring, som revisorerna i avseende å Stockholms allmänna
barnhus föreslagit, kunde äga rum samt därefter till riksdagen avlåta
förslag i ämnet.

Genom nådig remiss anbefalldes statskontoret att häröver avgiva yttrande.
I underdånigt utlåtande den 31 december 1883 anförde statskontoret
bland annat, att ämbetsverket i likhet med riksdagen och dess revisorer
ansåge, att den till kyrkorna utgående ersättningen för indragna ränteoch
tiondeanslag till vin- och byggnadssäd i allmänhet kunde fastställas
till bestämda belopp efter det i 1869 års förordning stadgade medelvärde.
Enahanda åtgärd syntes statskontoret lämpligen böra äga rum med ersättningen
för domkyrkorna tillkommande andel av den till statsverket
indragna Londén ävensom med den vissa kyrkor anslagna oindelta spannmålen.
Då emellertid en av 1879 års skatteregleringskommitté väckt fråga
örn indragning till statsverket av all den landskyrkorna anslagna vin- och
byggnadssäd ännu vore på Kungl. Maj:ts prövning beroende, borde enligt
statskontorets mening riksdagens framställning, i vad den avsåge de i
detta hänseende utgående ersättningar, icke för det dåvarande föranleda
till någon åtgärd. Någon ändring i fråga örn ersättningarna till domkyrkorna
och andra stadskyrkor borde ej heller lämpligen ifrågakomma,
förrän nyssnämnda fråga blivit slutligen avgjord.

— 227 —

Genom nådigt brev den 1 oktober 1886 förklarade Kungl. Majit, att skatteregleringskommitténs
omförmälda förslag icke skulle till vidare åtgärd
föranleda, varjämte statskontoret anbefalldes att inkomma med förslag
i fråga om förändring till bestämda årliga belopp av samtliga de ersättningar,
vilka från det under rubriken kyrkors underhåll uppförda anslag
till indelningsersättningar utginge.

I underdånigt utlåtande den 1 juni 1887 erinrade statskontoret bland annat
örn, att riksdagens här ovan omförmälda framställning vore närmast
föranledd av dess år 1875 församlade revisorers yttrande i fråga örn de
till Stora barnhuset i Stockholm då utgående indelningsersättningar. Uti
revisorernas berättelse förekomme även ett i riksdagens skrivelse omnämnt
yttrande angående landskyrkorna, däri revisorerna uttalat den åsikten,
att ersättningarna till dessa kyrkor för indragna indelningar borde beräknas
efter det år 1869 stadgade medelpris. I ovanberörda utlåtande av den
31 december 1883 hade statskontoret förklarat sig anse ifrågavarande indelningsersättningar
i allmänhet kunna fastställas till bestämda belopp efter
den av revisorerna ifrågasatta beräkningsgrund, och finge statskontoret
under åberopande av vad revisorerna anfört i underdånighet hemställa, att
de från det under rubriken kyrkors underhåll uppförda anslag till indelningsersättningar
utgående, å av statskontoret verkställda uträkningar
upptagna ersättningar måtte förklaras böra utgå efter det i nådiga förordningen
den 23 juli 1869 stadgade medelvärde.

Av det vid den till 1887 års riksdag avlåtna nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesistikärenden den 25 april 1887 hade statskontoret inhämtat,
att Kungl. Majit icke funnit skäl godkänna statskontorets i likartat
syfte gjorda framställningar i fråga örn ersättning till Tryserums och Visingsö
församlingars fattigvård för indragna indelningar, utan beslutat
att hos riksdagen föreslå dessa ersättningars utbyte mot bestämda årliga
belopp, beräknade för Tryserums församling efter medeltalet av ersättningsbelopp
enligt medelmarkegångspris för åren 1876—1885 och för Visingsö
församling till 200 kronor, eller till ett belopp något understigande
berörda medeltal. För den händelse ej heller statskontorets ovan omförmälda
förslag skulle vinna nådigt godkännande, ansåge sig statskontoret
böra yttra sig därom, huruvida ett utbyte borde äga rum av de till kyrkors
underhåll då utgående ersättningar för indragna indelningar, där
dessa ersättningar vore på årliga medelmarkegångspris beroende, mot bestämda
årliga belopp, beräknade efter medeltalet av ersättningarnas värde
under föregående år, och finge statskontoret i detta avseende anföra följande.

Vid de flesta av de under tiden närmast före år 1887 beslutade utbyten
av indelningsersättningar mot bestämda anslag hade i enlighet med statskontorets
förslag dessa anslag beräknats efter medeltalet av antingen
1873—1882 årens medelmarkegångspris eller i några fall de vid tiden för
beslutet om utbytet senast förflutna tio årens enahanda pris. Statskontoret
ansåge sig emellertid under dåvarande synnerligen vacklande, låga spannmålspriser
icke kunna förorda verkställande på sådan grund av ett utbyte
av ett så betydligt ersättningsanslag som förevarande. Enligt röken
skaperna hade samtliga de under rubriken kyrkors underhåll utgående indelningsersättningar,
efter avdrag av bland annat viss forsellön, utgjorl

— 228 —

år 1882 ............... kronor 168,116: 6o år 1885 kronor 154,560: 9 3

» 1883 ......... » 166,329:5 7 » 1886 » 150,582:14

» 1884 ............... » 161,831: 32

och således, till följd av den under dessa år fortgående minskningen i de
särskilda länens medelmarkegångspris å råg och korn, därav huvudsakligaste
delen av anslagen bestode, under samma år minskats med omkring
18,000 kronor. Beräknade efter medeltalet av 1877—1886 årens medelmarkegångspris
skulle de på detta pris beroende ersättningar uppgå

till ............................................• •......kronor 156,635: 32

och örn därtill lades summan av de ersättningar, som ej
vore på markegång beroende ...................... »__5,538: 52

komme ersättningsanslaget att utgöra ................ kronor 162,173: 84

och, vid jämförelse med utgiften för år 1886, visa en tillökning av omkring
12,000 kronor. Lades till grund för utbytet medeltalet lör åren 1882
—1886, skulle tillökningen belöpa sig till omkring 10,000 kronor. Med visshet
kunde antagas, att 1887 års på 1878—1887 årens årspris grundade medelmarkegångspris
i allmänhet komme att understiga de för år 1886, med
ledning av årsprisen för åren 1877—1886, fastställda, och ett utbyte, sådant
ovan omförmälts, skulle alltså, efter vad då kända förhållanden gåve vid
handen, förorsaka statsverket en uppoffring, enligt statskontorets åsikt
alltför stor i förhållande till de fördelar, vars vinnande med förändringen
åsyftats. Under förutsättning att Kungl. Maj:t icke skulle finna skäligt
godkänna statskontorets i ämnet avgivna, här ovan omförmälda förslag
hemställde statskontoret, att riksdagens framställning, i vad den avsåge
det under rubriken kyrkors underhåll förekommande anslag till indelningsersättningar,
för det dåvarande icke måtte till någon vidare åtgärd
föranleda.

Någon ändring i grunderna för bestämmande av ifrågavarande ersättningar
har sedermera icke vidtagits.

Den av statskontoret i samband med 1887 års utlåtande framlagda utredningen
gav vid handen, att anslaget till kyrkors underhåll: ersättningar
med tillämpning av det i 1869 års förordning stadgade medelvärde
skulle komma att uppgå till 139,356 kronor 74 öre. Under tidsperioden 1
januari 1890—30 juni 1930 skulle statsverkets utgifter för ifrågavarande
ändamål sålunda hava utgjort ungefär 5,643,947 kronor. Till jämlörelse
torde kunna nämnas att, enligt vad statskontoret inhämtat, motsvarande
utgifter under nedannämnda år uppgått till följande belopp, nämligen:

år 1890	......... 142,724:17	år	1902 ..............	137,860:7 9
» 1891 ...........	138,927: 82	»	1903	138,263: 08
» 1892 .............	140,486: 3 9	»	1904 ............	........... 139,962: is
» 1893 ............	139,046: 52	»	1905 .............	143,010: 66
» 1894 ..............	137,561: 18	»	1906 ..............	.............. 146,362: 70
» 1895 .............	135,704: 2 9	»	1907 ..............	.............. 148,303: 80
» 1896 ..............	............ 135,362: 84	»	1908 ..............	.............. 149,980: n
» 1897 .............	............. 136,778: 7 9	»	1909 ..............	.............. 151,614: 78
» 1898 ..............	.............. 140,491: 73	»	1910 ..............	.............. 151,021: 59
» 1899 ..............	.............. 142,179: 6 8	»	1911 ..............	.............. 151,165: 64
» 1900 ..............	............. 140,188: 68	»	1912 ...........	.............. 153,927: n
» 1901 ..............	.............. 140,969: 7 7	»	1913 ..............	.............. 155,362: 36

229 —

år 1914	165,212:2 8	l:a halvåret 1923
» 1915	........... 131,841:14	budgetåret 1923/1924
» 1916 .............	........... 156,269: 48	» 1924/1925
» 1917 ..............	........... 162,690:52	» 1925/1926
* 1918 ..............	........... 152,307:68	» 1926/1927
» 1919	........... 184,668:45	» 1927/1928
» 1920	........... 254,662:56	» 1928/1929
* 1921 .............	........... 261,441:0 7	» 1929/1930
» 1922 ..............	........... 283,814:20	Summa kronor

46,390: 02
264,853: 68
269,804: 9 6
264,395: 9 3
391,687: 62
272,087: 5 9
262,982: so
242,602: 5 5
77204,969: 5 5

I likhet med revisorerna finner statskontoret, att en förnyad utredning
bör verkställas, huruvida icke nu omförmälda ersättningar skulle kunna
antingen av statsverket avlösas med ett kapitaliserat belopp eller ock fastställas
att utgå med bestämda årliga belopp. Statskontoret förutsätter
härvid att frågan angående de rättsliga grunderna för utbetalandet av
ersättningarna ifråga samtidigt bliva vederbörligen klarlagda.

Remissakten återgår bärjämte.

Stockholm den 31 december 1930.

ERIK HÖGSTRÖM.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Carl Peyron.

Akademiens för de fria
konsterna

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 114, § 27.

Till Konungen.

Med anledning av nådig skrivelse den 19 december 1930 till akademien för
de fria konsterna med transumt av riksdagens revisorers berättelse får akademiens
förvaltningsnämnd, med överlämnande av bifogade yttrande av
akademiens kamrerare, i underdånighet anmäla, att nämnden skall låta
sig angeläget vara att ställa sig den av revisorerna gjorda erinringen till
efterrättelse.

Stockholm den 12 januari 1931.

Underdånigst:

Å förvaltningsnämndens vägnar:

AXEL EDELSTAM.

Erik Lindberg.

— 230 —

Bil.

Akademien för de fria konsterna

Kamreraren.

Till kungl, akademiens för de fria konsterna förvaltningsnämnd.

I nådig remiss den 19 innevarande december bär akademien anbefallts
att avgiva utlåtande med anledning av vad i riksdagens senast församlade
revisorers berättelse yttrats rörande akademien.

Vid granskning av akademiens räkenskaper lör budgetåret 1929/1930
hava revisorerna funnit, att vid halvårsskiftena den 31 december 1929 och
den 30 juni 1930 i akademiens kassa innestode kontanta belopp av 6,305
kronor 28 öre, respektive 3,283 kronor 73 öre, och hava revisorerna framhållit,
att då akademien genom sin belägenhet i huvudstaden har möjlighet
att snabbt och utan olägenhet för dem, vilka hava att utfå medel av
akademien, verkställa sina medelsutbetalningar medelst checker i riksbanken,
det icke torde vara nödvändigt att för bestridande av förestående utgifter
hava så stora kontanta belopp inneliggande i kassan som de ovan
angivöa.

Revisorerna hava därför ansett sig böra framhålla vikten av att bestämmelserna
i kungörelsen den 19 december 1924 angående skyldighet för medelsförvaltande
allmänna verk och inrättningar samt kommittéer eller
kommissioner att i vissa fall anlita riksbanken och postgirorörelsen noggrant
efterlevas, så att icke större kontanta behållningar hållas innestående
i akademiens kassa, än som av behovet oundgängligen påkallas.

Då jag i egenskap av kamrerare hos akademien erhållit del av förenämnda
nådiga remiss, får jag i anledning av vad riksdagens revisorer
erinrat vördsamt anföra följande.

Akademiens utbetalningar å statsmedels räkning omfatta en betydande
mängd poster till skilda betalningsemottagare och avse förutom löner utbetalningar
mot räkningar eller särskilda utanordningar. I regel röra de
skilda utbetalningarna belopp i tiotal eller hundratal kronor, någon gång
större belopp. I fråga örn räkningar sker betalning direkt till betalningsemottagaren
antingen genom avhämtande å akademiens kassakontor eller,
örn sådant icke inom kortare tid sker, genom betalning hos betalningsemottagaren.
För särskilda utanordningar sker likvid i regel å akademiens
kassakontor. I allmänhet finnas räkningar och utanordningar inneliggande
till sammanlagt icke obetydliga belopp.

•Utbetalningarna av statsmedel fullgöras i huvudsak med kontanta medel.
Anledningen härtill är dels en del betalningsemottagares obenägenhet
att emottaga betalning i checker, dels och framför allt hänsyn till det
betungande av expeditionen, som skulle bliva en följd av ett allmännare
användande av checker som betalningsmedel för akademien. Skulle checker
användas för poster, överstigande t. ex. 100 eller 200 kronor, komme
expeditionsarbetet, därest checkerna skulle utskrivas och förses med behörig
kompletterande namnunderskrift av akademiens sekreterare eller direktör
omedelbart före utlämnandet, att i synnerligt hög grad försvåras till
tunga för såväl betalningsemottagare som expeditionshavanden. Skulle
checker utskrivas i förväg, vållade detta visserligen icke särskilt besvär
för andra betalningsemottagare än icke-bankkunder, men för akademiens

231 —

del komme det att innebära dels ökade expeditionsgöromål, dels att ett
betydande antal utskrivna och undertecknade checker komme att förbliva
liggande å kassakontoret, ofta under lång tid, ett förhållande som icke
synes önskvärt.

När utbetalning sker kontant, erfordras en viss dagskassa för att möta
förefintliga och omedelbart uppkommande betalningsbehov. Att bestämt
angiva vad som vid skilda tillfällen kräves, är givetvis svårt. För min del
har jag ansett mig böra räkna med en inneliggande kassa av i genomsnitt
2,000—3,000 kronor.

Vad beträffar de av riksdagens revisorer angivna tiderna, då inneliggande
kassan utgjort respektive 6,305 kronor 28 öre och 3,283 kronor 73
öre, får jag till upplysning meddela följande.

I det förstnämnda beloppet ingår dels ett belopp av 500 kronor som extra
läraren i materiallära ägt att uppbära den sista december 1929, men avhämtade
först den 2 januari 1930, dels ett belopp av 1,750 kronor, uttagna
och reserverade för ett resestipendium och två konstnärsarvoden, som utbetalades
den 2 nyssnämnda januari.

Frånräknas dessa nu nämnda poster, utgjorde kassan för mötande av
andra utgifter vid avsedda tid 4,055 kronor 28 öre. Detta belopp överstiger
vad av mig angivits såsom genomsnittligt. Anledningarna härtill
äro dels svårigheten att bedöma kassabehovet vid årsskiftet, dels en kanske
för långt gående önskan att utan oundvikligt dröjsmål kunna möta inkommande
betalningskrav. I kassaposten per 30 juni innevarande år,
3,283 kronor 73 öre, innefattas ett belopp av 750 kronor, utgörande konstnärsarvoden,
som reserverats för utbetalning den 1 påföljande juli och då
också bokförts. Frånräknas detta belopp, utgjorde kassan för mötande
av andra utgifter 2,533 kronor 73 öre, ett belopp, som enligt mina beräkningar
synes skäligt.

Att i allmänhet nedbringa inneliggande kontanta kassan under de belopp,
som vid olika tider pläga finnas inneliggande, synes mig icke låta
sig göra, men är det självfallet, att jag skall ägna den av riksdagens revisorer
gjorda erinringen uppmärksamhet.

Stockholm den 24 december 1930.

G. Wetterström.

Styrelsens för Chalmers
tekniska institut

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 114, § 28.

Till Konungen.

I nådig skrivelse den 19 december 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
styrelsen för Chalmers tekniska institut att avgiva utlåtande med anledning
av, vad riksdagens senast församlade revisorer i § 28 av sin berättelse
anfört.

Till åtlydnad härav får styrelsen i underdånighet anföra följande:

I enlighet med given föreskrift har redogöraren för Chalmers tekniska

— 232 —

institut månatligen hos länsstyrelsen i Göteborg rekvirerat avlöningar och
arvoden åt befattningshavare vid institutet utan att särskilt specificera,
av vilka anslag löneförmånerna skulle utgå. Av denna anledning hava
under budgetåret 1929/1930 2,300 kronor, som rätteligen bort bestridas med
det extra anslaget till avlöningsförbättring åt innehavarna av de å övergångsstat
uppförda befattningarna, utgått av förslagsanslaget till avlöningar.

För framtiden komma emellertid vid varje rekvisition av löneförmåner
att angivas, hur stort belopp, som skall utgå av extra anslaget till avlömngsförbättring.

Göteborg den 2 januari 1931.

Underdånigst:

Å styrelsens för Chalmers tekniska institut vägnar:

OSCAR von SYDOW.

G. Bodman.

Styrelsens för Chalmers
tekniska institut

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 115, § 29.

Till Konungen.

I nådig skrivelse den 19 december 1930 bar Eders Kungl. Maj:t anbefallt
styrelsen för Calmers tekniska institut att avgiva utlåtande med anledning
av, vad riksdagens senast församlade revisorer i § 29 av sin berättelse
anfört.

Styrelsen bar med anledning härav infordrat förklaring av föreståndaren
för materialprovningsanstalten professor S. Lindström och får härmed
i underdånighet översända densamma såsom eget yttrande.

Göteborg den 2 januari 1931.

Underdånigst:

Å styrelsens för Chalmers tekniska institut vägnar:

OSCAR von SYDOW.

G. Bodman.

Bil.

Materialprovningsanstalten

Chalmerska institutet. Göteborg.

Till styrelsen för Chalmers tekniska institut.

Undertecknad, ansvarig för räkenskaperna vid materialprovningsanstalten
i sammanhang med Chalmerska institutet har tagit del av riksdagens
senast församlade revisorers berättelse i vad denna berör materialprovningsanstalten
och får härmed anföra följande.

— 233

På därom framställd förfrågan har det meddelats från statens provningsanstalt,
att beträffande inkomsterna översändes ett vidimerat utdrag ur
intygsjournalen, varvid de olika posterna verifieras av genomslagskopior
av räkningarna. Då förhållandena vid härvarande materialprovningsanstalt
i viss mån äro lika dem vid statens provningsanstalt, får jag föreslå,
att inkomsterna härstädes framdeles verifieras på sätt likartat med det.
som användes vid statens provningsanstalt.

Göteborg den 30 december 1930.

Svante Lindström.

Föreståndare för
Materialprovningsanstalten
i sammanhang med
Chalmerska Institutet.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 116, § 30.

Till herr statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet.

Genom härhos återgående nådiga remiss den 19 december 1930 har skolöverstyrelsen
anbefallts att efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande
i anledning av vad i § 30 av riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande granskningen av de allmänna läroverkens räkenskaper.
Med anledning härav har överstyrelsen inhämtat yttranden i
ärendet av vederbörande rektorer och kollegier samt lokalstyrelser vid de
av ärendet berörda allmänna läroverken. Sedan dessa yttranden numera
till överstyrelsen inkommit, får överstyrelsen härmed överlämna desamma
samt för egen del i ärendet anföra följande.

överstyrelsen vill då särskilt fästa sig vid det av revisorerna gjorda uttalandet,
att det, med hänsyn till den i viss mån beroende ställning, som
de extra ordinarie lärarna intaga till rektor, har synts revisorerna mindre
lämpligt, att dylika lärare utses till revisorer för granskning av de i
§§ 217 och 224 av läroverkstadgan angivna kassor.

överstyrelsen instämmer i det av revisorerna sålunda gjorda uttalandet
men vill, i överensstämmelse med vad som anförts i några av de inkomna
yttrandena, framhålla, att det vid ett litet läroverk med få lärare kan inträffa,
att ingen eller eventuellt endast en ordinarie lärare finnes att tillgå
vid den tid, då ifrågavarande revision skall utföras, eller ock att de
ordinarie lärare, som då tjänstgöra vid läroverket, icke äro lämpliga för
uppdraget. Den utvägen kunde visserligen i sådana fall tillgripas, att en
läroverket helt utomstående person valdes till revisor. Emellertid torde
ifrågavarande uppdrag knappast kunna lämnas åt en utomstående utan
att denne erhåller någon ersättning för arbetet. Härtill finnas dock inga
medel och ej heller kan man begära, att kollegiets ledamöter själva skulle
avlöna den sålunda utsedde revisorn, i all synnerhet om en vid läroverket
anställd extra ordinarie lärare är både villig och lämplig att åtaga sig
uppdraget.

— 234 —

Av det anförda torde framgå, att det vid tillämpningen av de i nu förevarande
hänseende gällande bestämmelser många gånger uppstå svårigheter
vid läroverken att ordna revisionen av ifrågavarande kassor på ett
lämpligt och fullt betryggande sätt. överstyrelsen vill härvid framhålla,
att gällande föreskrifter rörande den ekonomiska förvaltningen vid de
allmänna läroverken i vissa avseenden ej synas överstyrelsen fullt lämpliga,
och erinra om överstyrelsens och riksräkenskapsverkets i gemensam
underdånig skrivelse den 10 december 1925 gjorda hemställan, att Kungl.
Maj:t täcktes föranstalta en allsidig utredning angående den ordning, som
gäller för den ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken och
med dessa i förvaltningsavseende jämförliga läroanstalter.

Vad beträffar de av revisorerna anmärkta förhållandena i avseende å
granskningen av byggnadsfondens räkenskaper vid vissa läroverk, framgår
av de inkomna yttrandena, att rättelse därutinnan är för framtiden
vidtagen.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl och avdelningschefen undervisningsrådet Wallin, föredragande.

Stockholm den 10 januari 1931.

OTTO HOLMDAHL.

HARALD WALLIN,

Föredragande.

Bell Kruse.

Bil. 1.

Högre allmänna läroverket i
Härnösand.

Till kungl, skolöverstyrelsen. Läroverksavdelningen.

Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens skrivelse den 29 december
1930 har undertecknad infordrat kollegiets vid härvarande högre allmänna
läroverk yttrande över vad riksdagens senast samlade revisorer anfört vid
granskningen av de allmänna läroverkens räkenskaper. Detta yttrande
får jag härmed insända och vill för egen del uttala, att jag givetvis icke
har något som helst att erinra mot att sådana personer utses att granska
de av mig förda räkenskaperna, vilka icke blott besitta erforderlig sakkunskap
för detta uppdrag utan även intaga en sådan ställning, att de
kunna känna sig fullt oförhindrade att framföra de anmärkningar, vartill
revisionen eventuellt kan giva anledning.

Härnösand den 5 januari 1931.

Vördsamt:

Gösta Bucht.

Rektor.

— 235 —

Protokoll vid kollegiets vid högre allmänna läroverket i
Härnösand sammanträde den 5 januari 1931. Närvarande: Lektorerna
Rosander, Betzén och Häggman, adjunkterna Arbman,
Thedéen, Elger och Bergström, vik. adjunkten Ljunggren, ämneslärarinnorna
Kjelsson och Silén, gymnastikläraren Hulthén
samt undertecknad ordförande. Övriga medlemmar av kollegiet
hade avrest från staden under julferierna.

§ 1.

Genom skrivelse den 29 december 1930 hade kungl, skolöverstyrelsen anmodat
rektorsämbetet vid läroverket att inhämta läroverkskollegiets yttrande
med anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer anfört
vid granskningen av de allmänna läroverkens räkenskaper. Nämnda
revisorer hade påpekat, att vid högre allmänna läroverket i Härnösand
till revisor av rektors ekonomiska förvaltning utsetts, förutom en ordinarie
lärare, även en av skolans extra ordinarie lärare, och med anledning
härav gjort det uttalandet, att med hänsyn till den i viss mån beroende
ställning, extra ordinarie lärare intaga till rektor, det syntes mindre
lämpligt, att dylika lärare utses till revisorer för granskning av de i
§§ 217 och 224 läroverksstadgan angivna kassor.

över vad riksdagens revisorer sålunda anfört beslöt kollegiet avgiva
följande yttrande:

»Kollegiet vill först framhålla, att dess åtgärd att utse en extra ordinarie
lärare till revisor av läroverkets räkenskaper står i full överensstämmelse
med gällande läroverksstadga, vilken icke någonstädes _ föreskriver,
att revisor skall vara ordinarie lärare vid läroverket. Riksdagens
revisorer hade ej heller i sin anmärkning velat göra gällande, att
kollegiet genom denna åtgärd överträtt gällande författningsbestämmelser.
Orsaken till att kollegiet utsett ifrågavarande extra ordinarie lärare
att revidera läroverkets räkenskaper var den, att nämnde lärare genom
mångårigt arbete i enskild tjänst blivit särskilt förtrogen med bokföringsgöromål
och därför var synnerligen lämplig för uppdraget att tjänstgöra
såsom revisor. Kollegiet vill emellertid för framtiden beakta den princip,
för vilken riksdagens revisorer uttalat sig, nämligen att de personer,
som granska de av rektor förda räkenskaperna, icke böra intaga en alltför
beroende ställning till denne.»

Härnösand som ovan.

Gösta Bucht.

Justerat:

H. A. Rosander. Ture Betzén.

Bil. 2.

Samrealskolan i Lysekil.

Till kungl, skolöverstyrelsen, Stockholm.

Sedan undertecknad tagit del av kungl, skolöverstyrelsens resolution
den 29 december 1930, vari läroverkskollegiet anmodas yttra sig över
granskningen av läroverkets räkenskaper för läsåret 1929/1930, får undertecknad
härmed vördsamt avgiva följande yttrande:

— 236

Då det under pågående julferier är förenat med stora svårigheter att
sammankalla kollegiet i och för avgivande av yttrande i ovan angivna
ärende, har detta ej skett, men undertecknad vill för sin del söka tillse,
att för framtiden läroverksstadgans paragrafer i fråga örn granskning
av läroverkets räkenskaper efterlevas.

Beträffande extra ordinarie eller vikarierande lärares deltagande i
granskning av läroverks räkenskaper anser undertecknad, att dessa lärarekategorier
böra helt ställas utanför densamma, men vid Lysekils
samrealskola fanns utom undertecknad endast en ordinarie lärare under
läsåret 1929/1930, varför vikarien å den nyinrättade adjunktstjänsten torde
böra anses självskriven för granskningsuppdraget i fråga.

P. t. Rämshyttan den 6 januari 1931.

Sigfrid Sandström
Rektor vid samrealskolan i Lysekil.

Bil. 3.

Lysekils kommunala mellanskola.

Till kungl, skolöverstyrelsen, Stockholm.

Sedan styrelsen för Lysekils kommunala mellanskola, vilken även fungerar
som styrelse för Lysekils samrealskola, tagit del av kungl, skolöverstyrelsens
resolution av den 29 december 1930, vari lokalstyrelsen vid
läroverket anmodats avgiva yttrande beträffande granskning av läroverkets
byggnadsfond, får lokalstyrelsen anföra följande:

Lokalstyrelsen hade vid underskrivandet av redogörelsen för byggnadsfonden
räkenskapsåret 1929/1930 uppmärksammat, att revisorer för granskning
av byggnadsfonden icke förordnats i enlighet med läroverksstadgan,
varför rektor hos stadsfullmäktige i Lysekil gjorde framställning örn
förordnande av dylika. Dessa revisorer, som nu äro tillsatta, hunno emellertid
icke förordnas i tid före räkenskapernas insändande till riksräkenskapsverket.

Lysekil den 5 januari 1931.

På styrelsens för Lysekils kommunala mellanskola och Lysekils samrealskola
vägnar:

O. Johansson.

Ordförande.

Bil. t.

Ronneby samrealskola.

Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverksavdelningen,

Stockholm.

Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens anmodan att inkomma med
yttrande över statsrevisorernas uttalande angående det mindre lämpliga
i att utse extra ordinarie lärare till revisorer för granskning av de i

— 237 —

§§ 217 och 224 angivna kassorna, får jag utöver vad kollegiet yttrat, framhålla,
att det vid ett mindre läroverk torde kunna inträffa, att kollegiet
hellre väljer en extra ordinarie lärare med förutsättningar för uppdraget
än en ordinarie, som icke är lämplig härför.

Örn varje läroverkskollegium förrättar detta val i fullt medvetande örn
sitt medansvar för läroverkets kassor enligt nämnda paragrafer, torde
det nog till revisorer utse sådana personer, som det har största förtroende
för och som bäst tjänar kollegiets sak.

Kan det emellertid påvisas, att det brustit i revision och säkerhet för
vederbörande kassor i de fall, då till revisorer utsetts extra ordinarie lärare
eller örn det av andra skäl anses olämpligt att utse sådan revisor,
anser jag i likhet med kollegiet, att stadgeändring bör göras, som utesluter
sådant val. Men skall en stadgeändring ske, borde enligt min mening
sättet för den lokala revisionen helt ändras och kollegieledamöternas
medansvar för kassor och fonder upphävas.

Ronneby den 3 januari 1931.

K. W. Hallberg.

Rektor.

Bil. k a.

Avskrift av protokoll vid sammanträde med kollegiet vid
Ronneby samskola den 3 januari 1931.

§ 1.

Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens infordrade yttrande över
statsrevisorernas uttalande angående granskningen av de allmänna läroverkens
kassor, beslöt kollegiet yttra följande.

Sedan kungl, skolöverstyrelsen i resolution den 29 december 1930 anmodat
rektor vid samrealskolan i Ronneby att inhämta läroverkskollegiets
yttrande över statsrevisorernas uttalande angående granskningen
av de allmänna läroverkens räkenskaper, får kollegiet framhålla, att kollegiet
vid valet av revisorer att granska räkenskaperna för år 1929/1930
över de kassor, för vilka rektor enligt §§ 217 och 224 ansvarar, anser sig
ha handlat i full överensstämmelse med gällande läroverksstadgas föreskrifter,
samt att kollegiet endast tagit hänsyn till lämpligheten hos de
valda revisorerna att för det ansvariga kollegiet framlägga en klar och
betryggande berättelse över nämnda räkenskaper. De båda revisorerna
voro en ordinarie adjunkt i matematik samt en på vakant adjunktstjänst
vikarierande adjunkt med undervisning bland annat i samma ämne. Att
det skulle vara mindre lämpligt att utse en vikarierande adjunkt till
den ena revisorn, tänkte icke kollegiet på, då det ansåg honom lämplig
för uppdraget. Emellertid vill kollegiet principiellt instämma i statsrevisorernas
uttalande och för sin del föreslå, att, därest icke extra ordinarie
lärare böra väljas till revisorer, § 225 mom. 1 av gällande läroverlcs stadga

får följande ändrade lydelse: i räkenskaperna----av två utav

kollegiet bland läroverkets ordinarie lärare utsedda revisorer---

— 238 —

§ 2.

Att justera dagens protokoll utsågos adjunkt G. Ljungvik och ämneslärarinnan
Lova Nilsson.

Som ovan.

In fidem
K. W. Hallberg.

Bil. 5.

Samrealskolan i Säffle.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens resolution av den 29 december
1930 får undertecknad utöver vad kollegiet anfört i ärendet (avskrift
av protokoll bifogas) för egen del vördsamt anföra följande:

I detta sammanhang kan undertecknad icke underlåta att påpeka vissa
egendomligheter rörande kollegium, revision etc. vid de samrealskolor,
som uppstå genom ombildning av kommunala mellanskolor.

Enligt § 160, mom. 1, av läroverksstadgan är rektor och varje vid läroverket
tjänstgörande ordinarie lektor etc. ledamot av läroverkskollegiet.
Vid en samrealskola, som uppkommer genom ombildning av en kommunal
mellanskola, är således rektor under första året strängt taget den
enda kollegieledamoten, åtminstone vid de flesta av dessa skolor. Under
andra ombildningsåret tillkommer i de flesta fall endast en ny kollegieledamot.

Örn nu läroverksstadgans bestämmelser strängt skola följas, huru skall
då under de första ombildningsåren förfaras vid val av revisorer, underteckning
av räkenskaper etc.?

I detta hänseende böra genom kungl, kungörelse klara bestämmelser
givas angående sammansättningen under övergångstiden av läroverkskollegium
vid samrealskola, som uppstår genom ombildning av kommunal
mellanskola.

Vid samrealskolan i Nederkalix, vars rektor jag var t. o. m. den 30
juni 1930, betraktade jag kommunala mellanskolans ordinarie ämneslärare
som kollegieledamöter. Men är detta riktigt, och har detta förfaringssätt
stöd i gällande författningar?

Säffle den 5 januari 1931.

Martin P. Norén.

Rektor.

Bil. 5 a.

Avskrift av protokoll, fört vid kollegium vid samrealskolan
och kommunala mellanskolan i Säffle fredagen den 2 januari
1931.

Närvarande: Adjunkten Hermodsson, ord. ämnesläraren Dijsing, samt
undertecknad, rektor.

§ 1.

Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens resolution av den 29 december
1930, vari infordrades kollegiets yttrande över de anmärkningar,

— 239

som statsrevisorerna framställt med avseende på valet av revisorer av
läroverkets räkenskaper för budgetåret 1929/1930, beslöt kollegiet avgiva
följande yttrande:

Vid samrealskolan och kommunala mellanskolan i Säffle voro under
läsåret 1929/1930 förutom rektor anställda följande lärare: 1 ämneslärarinna
vid samrealskolan, 2 ordinarie ämneslärare och 1 extra ordinarie
ämneslärarinna vid kommunala mellanskolan samt 5 för läsåret förordnade
timlärare i övningsämnen.

Ämneslärarinnan och en ordinarie ämneslärare skulle under sommarferierna
vistas i utlandet, varför endast en ordinarie ämneslärare och
extra ordinarie ämneslärarinnan under sommarferierna vistades i Säffle.
Då nu den föreskrivna inventeringen av läroverkets kassor, vilken skulle
ske den 30 juni 1930, enligt kollegiets mening borde verkställas av de utsedda
revisorerna, hade kollegiet icke något annat val än att utse de i
Säffle kvarvarande ämneslärarna till revisorer av läroverkets räkenskaper
för budgetåret 1929/1930.

Emedan det vid ett mindre läroverk lätt kan inträffa, att icke någon
av de ordinarie lärarna vare sig vistas å läroverksorten vid tiden för inventeringen
av läroverkets kassor eller är så kunnig i bokföring, att en
effektiv revision av räkenskaperna kan verkställas, hemställer kollegiet
örn sådan ändring i nuvarande bestämmelser, att även person, som icke
är anställd som ordinarie lärare vid läroverket, kan av kollegiet väljas
till revisor av läroverkets räkenskaper.

Vidare anser kollegiet, att bestämmelsen i § 225, mom. 1, av gällande
läroverksstadga angående kollegiets ansvarighet bör bortfalla.

Enligt kollegiets mening bör detta moment få följande lydelse:

Räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor enligt § 217 mom. 4
och § 224 ansvarar, skola efter ganskning av två utav kollegiet utsedda
revisorer föreläggas kollegiet och av dess ledamöter underskrivas. Till
revisorer kunna väljas i ordinarie tjänst vid läroverket anställda lärare;
dock kan, örn kollegiet så finner lämpligt, till revisor jämte en ordinarie
lärare även väljas allmänt aktad, bokföringskunnig person, änskönt han
icke är anställd vid läroverket.

Säffle den 2 januari 1931.

Martin P. Norén.

Rektor.

Justerat:

H. Hermodsson. Dysing.

Bil. 6.

Tomelilla samrealskola.

Utdrag av protokoll, fört vid sammanträde med lokalstyrelsen
för samrealskolan och styrelsen för kommunala mellanskolan
i Tomelilla den 3 januari 1931.

Närvarande: Styrelsens ordförande doktor Johan Jepsson samt ordinarie
ledamöterna fru Dagmar Andrén och herrar A. W. Haker, M.
Knutsson, Theodor Persson och O. Hjorth.

— 240 —

§ 5.

Som yttrande med anledning av skolöverstyrelsens resolution av den
29 december 1930 beslöt lokalstyrelsen meddela, att den på grund av förbiseende
underlåtit anmoda kommunalstyrelsen utse revisor av byggnadsfonden
vid samrealskolan för räkenskapsåret 1929/1930. Detta förbiseende
är för innevarande räkenskapsår rättat, såsom framgår av närslutna
protokollsutdrag från kommunalfullmäktige i Tomelilla.

§ 7.

Att justera detta protokoll utsågos fru Dagmar Andrén och fabrikör
A. W. Haker.

Som ovan.

Johan Jepsson.
Ordf.

Olof Hjorth.

Dagmar Andrén.

Justeras:

A. W. Haker.

Bil. 6 a.

Tomelilla samrealskola.

Till kungl, skolöverstyrelsen, läroverksavdelningen,

Stockholm.

Härhos remissakten av 29 december 1930 i retur jämte protokollsutdrag
från kommunalfullmäktige i Tomelilla utvisande, att revisor av byggnadsfondens
räkenskaper numera är av kommunalfullmäktige utsedd,
ävensom lokalstyrelsens yttrande i ärendet. Till det senare kan jag icke
foga någon annan förklaring, än att förbiseendet har sin grund i att det
var första gången kommunalfullmäktige hade att utse revisor av den
dittills obefintliga byggnadsfondens räkenskaper.

I tjänsten:

Olof Hjorth.

Rektor.

Bil. 6 b.

Utdrag av protokoll, fört vid sammanträde med Tomelilla köpings
kommunalfullmäktige'' den 22 december 1930.

Närvarande: Samtliga ledamöter med undantag av herrar Yngwe Andrén,
Alfred Henriksson och Joh. N. Lovén. Anmält förfall för de båda
förstnämnda godkändes. Lovén ålades böta två kronor för förfallolös
utevaro.

§ 1.

Sammanträdet förklarades vara lagligen kungjort.

- 241 —

§ 2.

Nästföregående sammanträdes protokoll upplästes och godkändes.

§ 3.

Åt herr M. W. Björck och fru Davida Håkansson-Liwång uppdrogs att
justera protokollet.

§ 11.

Valdes följande personer till de kommunala befattningar, som vid årsskiftet
bliva lediga, nämligen:

till revisor för sa mrealskolans byggnadsfond:
handelsföreståndaren Fritz Persson.

Som ovan.

Oscar Hederström.

Ordförande.

Justeras:

Davida Håkansson-Liwång. \j w Björck.

Bil. 7.

Högre allmänna läroverket,

Östersund.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

I anledning av statsrevisorernas anmärkning beträffande Östersunds
läroverks byggnadsfonds räkenskaper för är 1929/1930, vilka ej i enlighet
med nya läroverksstadgan blivit granskade av stadsfullmäktiges därtill
utsedda revisorer får jag anföra:

l:o) att det påtalade förhållandet beror på ett förbiseende från min
sida,

2:o) att till detta förbiseende medverkade det förhållandet, att en av
lokalstyrelsens nuvarande medlemmar, som deltog i detalj granskningen
av fondens räkenskaper, innan de underskrevos, f. d. häradsskrivaren
E. E. Livén, förut i en lång följd av år tjänstgjort som revisor, varför
jag i brådskan, då det gällde att före 15 september få samtliga läroverkets
räkenskaper klara, fick för mig att den ifrågavarande granskningen
var en revision,

3:o) att en revision, örn ock formellt oriktig, ägt rum av därtill fullt
kompetenta personer, av vilka två tillhöra stadsfullmäktige i egenskap
av dess ordförande och v. ordförande (Livén och Åslund), den senare jämväl
drätselkammarens ordförande;

4:o) att statsrevisorernas uttryck »icke satts i tillfälle» synes mig vilseledande
så till vida, att det av mig aldrig lagts något hinder i vägen för
stadsfullmäktiges revisorer att efter anmälan, när och hur ofta de önskat,
fullgöra sitt uppdrag.

Östersund den 5 januari 1931.

Ragnar E. G. Arbman.

16 — Bev.-bcrätlelse ang. statsverket för dr 1930. III.

— 242 —

Bil. 7 a.

Protokoll vid Östersunds läroverks lokalstyrelses sammanträde
den 2 januari 1931.

§ 1.

Närvarande: f. d. häradsskrivarén E. E. Livén, länsassessor G. Lekander,
handlanden P. Åslund samt undertecknad.

Frånvarande: tillsyningslärarinnan Signe Johansson, som för närvarande
är bortrest från staden.

§ 2.

Rektor hade sammankallat lokalstyrelsen på grund av en till rektorsämbetet
från skolöverstyrelsen den 31 sistlidne december inkommen skrivelse
med infordrande av lokalstyrelsens yttrande i anledning av statsrevisorernas
anmärkning, att Östersunds läroverks byggnadsfonds räkenskaper
för år 1929/1930 ej blivit i behörig ordning granskade, i det att de
av stadsfullmäktige utsedda revisorerna »icke satts i tillfälle» att utföra
sin uppgift.

§ 3.

Lokalstyrelsen får i anledning härav för sin del anföra, dels att enligt
rektors förklaring det påtalade förhållandet berott på ett förbiseende av
rektor, dels att byggnadsfondens räkenskaper för år 1929/1930 i detalj
blevo granskade av tre av lokalstyrelsens medlemmar, dess ordförande,
häradsskrivaren E. E. Livén, dess vice ordförande, länsassessorn G. Lekander,
och handlanden Per Åslund, innan de av lokalstyrelsen underskrevos.

Östersund som ovan.

Ragnar E. G. Arbman.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid- 117, § 31.

Till herr statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet.

Genom nådig resolution den 19 december 1930 har Kungl. Majit anbefallt
skolöverstyrelsen att med anledning av vad i ett resolutionen bifogat
transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats
rörande förening av uppdrag såsom inspektor och kassör vid kommunala
mellanskolan i Storvik efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande,
att senast denna dag till kungl, ecklesiastikdepartementet insändas.

Genom skrivelse den 29 december 1930 till inspektor vid den ifrågavarande
kommunala mellanskolan, häradshövdingen K. G. R. Grönhagen,
har överstyrelsen, med remissaktens överlämnande till bemälde inspek -

— 243 —

tor, anmodat denne att, sedan skolans styrelse satts i tillfälle att i ärendet
avgiva förklaring, därmed ävensom med det yttrande, vartill inspektor
för egen del kunde finna anledning, inkomma till överstyrelsen.

Sedan numera skolans inspektor till överstyrelsen inkommit med berörda
förklaring ävensom med eget yttrande i ärendet, av vilka handlingar
framgår, att skolstyrelsen på därom av inspektor gjord anhållan vid
sammanträde den 29 december 1930 befriat inspektor trän uppdraget såsom
skolans kassaförvaltare samt utsett annan person att från och med
den 1 januari 1931 handhava ifrågavarande uppdrag, får överstyrelsen
härigenom hemställa, att vid vad i ärendet sålunda förekommit måtte få
bero.

Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 12 januari 1931.

OTTO HOLMDAHL.

NILS HÄNNINGER.

O. Sellgren.

Bil. 1.

Inspektors vid kommunala
mellanskolan i Storvik yttrande.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

Med anledning av kungl, styrelsens skrivelse av gårdagen beträffande
yttrande av statsrevisorerna rörande föreningen av uppdragen såsom
inspektor och kassör vid kommunala mellanskolan härstädes, vilka
båda uppdrag lämnats mig, får undertecknad härmed vördsamt överlämna
yttrande av skolstyrelsens ordförande, å styrelsens vägnar, ävensom
för egen del anföra följande.

Befattningen såsom skolans kassaförvaltare tillträdde undertecknad vid
nyår 1924, innan ännu det blivit avgjort, örn skolan skulle från högre
folkskola ombildas till kommunal mellanskola och sålunda även innan
uppdraget att vara inspektor blivit mig lämnat. Varken skolstyrelsen
eller undertecknad funno något hinder föreligga mot att uppdragen innehades
av samme person och under de gångna sex åren har förut ingen
anmärkning från vare sig statsrevisorer eller annan myndighet framställts
emot föreningen av dessa uppdrag.

Statsrevisorernas nu gjorda ingripande synes därför en smula senkommet.

Någon närmare grund för sitt vaga uttalande att ifrågavarande båda
uppdrag »icke lämpligen synas böra innehavas av en och samma person»,
hava de förra icke angivit. Möjligen har tanken varit, att den skyldighet
till granskning av skolans rekvisitioner av statsbidrag, som ålegat mig
såsom inspektor, icke skulle stå väl tillsammans med kassaförvaltarens
intresse för skolans ekonomi i övrigt. Då undertecknad handhaft uppdraget
såsom kassör utan något som helst vederlag och är mantalsskriven
å ort utom Storvik, synes något eget intresse för min del i denna fråga
knappast kunna föreligga.

— 244 —

Utan att Vilja, tillerkänna det gjorda uttalandet något berättigande har
undertecknad emellertid vid styrelsesammanträde under gårdagen förnyat
min redan tidigare gjorda anhållan att icke vidare beklädas med
uppdraget såsom skolans kassaförvaltare; och annan person har därtill
blivit utsedd, på sätt framgår av styrelseordförandens yttrande.

Kemissakten återgår.

Storvik den 30 december 1930.

Ragnar Grönhagen.

Bil. 2.

Ordförandens vid kommunala
ine Ilan sko Ian i Storvik yttrande.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

Med anledning av kungl, skolöverstyrelsens skrivelse till inspektor för
kommunala mellanskolan i Storvik av den 29 innevarande december, får
jag härmed vördsamt såsom förklaring meddela, att styrelsen för Storviks
kommunala mellanskola vid sammanträde den 29 december 1930, befriat
skolans inspektor från uppdraget som kassör vid skolan och valt annan
person att från den 1 januari 1931 handhava ifrågavarande uppdrag.

Storvik den 30 december 1930.

Å styrelsens för Storviks kommunala mellanskola vägnar:

D. A. Nyström.

Ordförande.

Skolöverstyrelsens

yttrande t anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 117, § 32.

TillKonungen.

I anledning av härmed återgående remiss och med överlämnande avstyrelsens
för tekniska läroverket i Malmö den 29 december 1930 däröver
avgivna yttrande får skolöverstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Frågan örn de tekniska läroverkens annonsering har länge varit föremål
för1 skolöverstyrelsens uppmärksamhet. Bland annat syntes det bekanta
förhållandet, att de efter år 1918 nyinrättade tekniska fackskolorna
blevo allt för litet besökta, åtminstone delvis bero på att de icke voro
tillräckligt kända bland allmänheten, varför särskilt i fråga örn dessa
en mera omfattande annonsering syntes behövlig. Annonseringens betydelse''fr
abia tod så mycket tydligare som åtskilliga enskilda tekniska läroanstalter,
trots höga elevavgifter och ringa garantier i fråga örn undervisningens
beskaffenhet, tack vare en omfattande annonsering drogo till
sig betydande skaror av elever, av vilka många säkerligen skulle haft

— 245 —

större fördel av att besöka någon av de statliga läroanstalterna. Det var
därför som skolöverstyrelsen, i avsikt att inom den förefintliga kostnadsramen
öka annonseringens effektivitet, på förslag från tekniska läroverket
i Malmö sökte åvägabringa en för statens tekniska läroverk gemensam
annonsering såsom närmare framgår av skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse
den 15 februari 1922 (bil. 1). En dylik gemensamhetsannonsering
kunde emellertid icke då komma till stånd, enär några av de tekniska
läroverkens styrelser ställde sig avböjande till förslaget. Möjligt är, att
tanken kan återupptagas och realiseras längre fram.

Vad nu särskilt angår den anmärkta annonseringen rörande tekniska
läroverket i Malmö, får skolöverstyrelsen påpeka, att de till detta hörande
kemi- och byggnadsfackskolorna äro de enda i landet av ifrågavarande
slag och att för den skull en över hela landet utsträckt annonsering beträffande
dessa torde få anses väl motiverad. Av tekniska maskinfackskolor
finnas, förutom den i Malmö, visserligen en i Eskilstuna, men
denna arbetar till större delen med aftonundervisning och kan således
icke gärna begagnas av andra än sådana, som höra hemma i Eskilstuna.
På grund härav måste även den till tekniska läroverket i Malmö hörande
maskinfackskolan anses vara avsedd att mottaga elever från alla delar
av landet. Att en över hela landet utsträckt annonsering, vilken sålunda
här måste anses påkallad, skall draga betydande kostnad synes ofrånkomligt.
I betraktande av förenämnda omständigheter finner skolöverstyrelsen
fullt förklarligt, att annonskostnaderna vid tekniska läroverket
i Malmö bliva högre än vid de övriga tekniska läroverken. Även örn
skillnaden för budgetåret 1929/1930 kan anses väl stor, så kan skolöverstyrelsen
dock icke finna något oegentligt i att en kraftigare annonsering
vid något tillfälle äger rum. En begränsning uppåt förefinnes alltid i
summan av de tillgängliga medlen. Det torde också kunna antagas, att
annonseringskostnaden i varje fall skulle bliva lägre under nästföljande
år. Enligt vad skolöverstyrelsen inhämtat ha läroverkets annonskostnader
under de närmast föregående åren varierat mellan lägst 2,027 och
högst 5,112 kronor. Olikheten uppgives delvis bero på att betalningen
i något fall kommit att erläggas senare än under det budgetår annonserna
varit införda. Att annonsering fortfarande är behövlig, särskilt i fråga
örn de förutnämnda fackskolorna, synes uppenbart, i betraktande av att
elevtillströmningen till dessa för hela landet avsedda skolor alltjämt är
så ringa som framgår av närslutna sammanställning (bil. II).:

I övrigt får skolöverstyrelsen hänvisa till vad läroverkets styrelse anfört
(bil. III) och slutligen såsom sin uppfattning uttala, att en kraftigare
annonsering av de tekniska läroverkens utbildningsmöjligheter kunde
vara motiverad även med hänsyn till önskvärdheten av att ungdomen
ledes in på de praktiska levnadsbanorna i större utsträckning än för närvarande
sker.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade,
deltagit undervisningsrådet Schenke och t. f. undervisningsrådet
Hallström.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

OTTO HOLMDAHL.

NILS FREDRIKSSON.
Tored rakande.

Gustaf Brunnbcrti.

— 246 —

Bil. 1.

Till styrelsen för statens tekniska läroverk.

Under framhållande av att förefintliga privata tekniska läroanstalter
bedriva en mycket omfattande annonsering och därigenom, fastän deras
studerande måste erlägga högst betydande avgifter, draga till sig en stor
del ungdom, som skulle haft större fördel av att söka sin utbildning vid
något av statens tekniska läroverk, har det föreslagits, att skolöverstyrelsen
skulle föranstalta en kraftig annonsering, som kunde upplysa allmänheten
örn de goda utbildningsmöjligheter och andra fördelar, nämnda
läroverk kunna erbjuda.

Utan att ingå på frågan örn de privata läroanstalternas förehavanden
finner överstyrelsen önskligt, att statens tekniska läroverk bliva mera
kända bland landets ungdom och ungdomens målsmän, än nu synes vara
fallet. Åtskilliga medel härför kunna tänkas bliva anlitade, och ett av
dessa är tydligtvis anDonsering. Emellertid har överstyrelsen icke något
anslag, som kunde anlitas för täckande av kostnad för dylik annonsering,
och det torde icke vara möjligt att under nuvarande förhållanden erhålla
något sådant. Men det kunde möjligen tänkas, att de kostnader, som av
de tekniska läroverken var för sig utgivas för annonser, kunde bliva till
större nytta, i fall annonseringen skedde gemensamt. Efter som en stor
del av annonsernas innehåll kan vara ungefär lika för det ena läroverket
som för det andra, skulle en sammanslagning av innehållet ej behöva
göra den gemensamma annonsen mycket större än den enskilda, men den
gemensamma annonsen skulle, införd i alla de tidningar, i vilka de olika
läroverken annonsera var för sig, sprida kännedom om dem alla till en
vida större allmänhet än den, som nås genom den enskilda annonseringen.
Detta vore kanske av största betydelse beträffande de tekniska fackskolorna,
vilka mindre än de tekniska elementarskolorna och de tekniska
gymnasierna äro inriktade på att tillgodose utbildningsbehovet inom viss
trakt, men även de sistnämnda böra givetvis bli kända i vidaste kretsar,
alltså även på de orter, där andra tekniska läroanstalter äro belägna, så
att ungdomen kan erhålla bästa möjlighet att välja den läroanstalt, som
för vars och ens förutsättningar och utbildningsmål synes mest lämplig.

För att utröna i vad mån förutsättningar och intresse för en dylik för
de tekniska läroverken gemensam annonsering äro för handen, får överstyrelsen
härmed anmoda Eder att inkomma med uppgift å den annonsering,
som för Edert läroverk förekommit under år 1921, nämligen:

1. annonsernas innehåll och utseende (helst urklipp),

2. de tider annonseringen ägt rum, antal gånger för vardera annonsen
för var och en av de tidningar eller andra publikationer, som anlitats,

3. sammanlagda kostnaden för den sålunda angivna annonseringen.

Därjämte torde meddelas, huruvida Ni anser, att den ifrågasatta ge mensamlie

tsannonser ingen bör åstadkommas, vilka önskemål eller förslag
Ni med avseende därå vill framställa samt vilket belopp som från Edert
läroverks sida kan ställas till överstyrelsens förfogande för den gemensamma
annonseringen under år 1922, i händelse en sådan komme till stånd.

Stockholm den 15 februari 1922.

Nils Fredriksson.

Äng. Falk.

Olof Wibelius.

Bil. 2.

Sammanställning av

antalen kompetenta Inträdessökande till törsta årsklassen vid de tekniska läroverken under åren

1918—1930.

Läroverk			Antal kompe	ten	ta inträ	d e s s ö k a	n d e
1918 \|	1919	1920	1921	1922	1923	1924	1925	1926	1927	1928	1929	1930
Tekniska elementarskolan i Norrköping.........	80	29	26	24	21	20	25	21	18	21	27	29	35
»	» i Borås ...............	41	42	40	33	24	17	114	11	14	11	22	26	28
»	» i Örebro ...............	124	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—
»	gymnasiet i * .............	—	162	144	100	96	92	84	70	55	103	97	143	181
»	elementarskolan i Malmö ............	86	—	—	—	—	—	—	—			—
»	gymnasiet i » ............	—	33	30	22	28	18	15	14	28	21	32	53	75
»	maskinfackskolan i Malmö............	—	22	25	28	27	19	10	5	10	10	10	11	19
	byggn ^fackskolan i » ............	—	—	9	3	9	3	3	9	7	5	15	8	13
»	kemifackskolan i » ............	—	—	—	4	4	2	3	6	4	6	4	O	5
»	elementarskolan i Härnösand .........	32	35	—	—	—	—	—	—	—	—	~
	gymnasiet i » .........	—	—	24	17	14	13	313	10	11	12	812	19	51
	fackskolan i » .......	—	—	4	3	4	1	8 4	3	3	1	*4	—
»	» i Västerås ............	—	31	38	21	11	7	5	5	6	6	13	6 28	8 30
»	skolan i Eskilstuna, högre avd..........	46	41	42	—	—	—	—	—	—	—	—	—	~
»	fackskolan i Eskilstuna ..................	—	—	—	58	46	34	28	30	26	i 35	29	29	1 37

1 dessutom 4 kompetenta inträdessökande, som ej lulllöljt sina ansökningar. ......

5 varav 1 under förutsättning av Kungl. Maj:ts dispens beträffande praktikfordran, vilken dispens beviljats den

8 »	2 »	»	» viss dispens.
‘	2 »	»	» » »
5 »	14 »	»	» » »
8 »	11 »	»	» » »

17/io 1924.

— 248

Uppgift angående antalet extra lärjungar i första klassen vid tekniska läroverken
vid början av höstterminerna 1925—1928.

Vid tekniska elementarskolan i Norrköping antogs höstterminen 1926
1 extra lärjunge och höstterminen 1927 1 extra lärjunge.

Vid tekniska elementarskolan i Borås antogs höstterminen 1926 1 extra
lärjunge samt höstterminen 1928 1 extra lärjunge och 1 specialelev

Vid tekniska gymnasiet i Malmö antogs höstterminen 1925 1 extra lärjunge.

Vid tekniska maskinf ackskolan i Malmö antogs höstterminen 1925 1
extra lärjunge, höstterminen 1926 1 extra lärjunge, höstterminen 1927 1
extra lärjunge samt höstterminen 1928 1 extra lärjunge.

Vid tekniska byggnadsfackskolan i Malmö antogos höstterminen 1926 2
extra lärjungar samt höstterminen 1927 1 extra lärjunge.

Vid tekniska kemifackskolan i Malmö antogs höstterminen 1925 1 extra
lärjunge.

Vid tekniska fackskolan i Västerås antogs höstterminen 1925 1 speciallärjunge,
höstterminen 1926 1 speciallärjunge, höstterminen 1927 8 speciallärjungar
samt höstterminen 1928 10 speciallärjungar.

Bil. 3.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

Genom remiss den 23 december 1930 har styrelsen för tekniska läroverket
i Malmö anmodats avgiva yttrande över ett av riksdagens revisorer
gjort uttalande angående annonskostnader, och får styrelsen i anledning
härav anföra följande.

Det har, allt sedan de 3-åriga tekniska gymnasierna och de 2-åriga tekniska
fackskolorna inrättades, stått klart, att de senare, av vilka blott en
enda för varje industriell bransch kommit till stånd, för att kunna fylla
sin uppgift mäste göras kända över hela landet. För gymnasierna, som
äro tre till antalet och som därjämte i många avseenden stå nära de håda
icke omorganiserade tekniska elementarskolorna, synes det däremot i huvudsak
vara nog att annonsera i den landsända, där läroanstalten är belägen.
Då Malmö har förutom gymnasium icke mindre än tre fackskolor
kan det icke undvikas, att annonskostnaderna därstädes hilva avsevärt
högre än för de övriga skolorna. Det var också från Malmö, som det initiativ.
utgick, vilket föranledde kungl, skolöverstyrelsen att den 15 februari
1922 framlägga förslag örn gemensam annonsering för statens
samtliga sju tekniska skolor (Malmö, Borås, Norrköping, örebro, Västerås,
Eskilstuna och Härnösand), avsedd att i en och samma annons lämna
upplysning örn alla de olika utbildningsmöjligheter, som stöde till buds i
nämnda läroanstalter. Givetvis skulle härigenom för en viss totalkostnad
uppnåtts ett bättre resultat, än da varje skola annonserar för sig.
Da förslaget efter att pa en del håll hava avvisats icke kunde realiseras,
var Malmöskolan hänvisad att annonsera för de medel, som i staten anvisats
på kontot tryckningskostnader, annonser och skrivmateriell. Denna
anslagspost visade sig emellertid vara för liten, varför styrelsen i underdåniga
skrivelser den 7 april 1923, 11 april 1924, 12 april 1925 och 29

— 249 —

april 1926 hemställde om extra statsanslag. Härvid angavs uttryckligen,
att medlen skulle användas till annonser och att för samma ändamål
ytterligare komrrie att i någon mån anlitas besparingar, som väntades
uppstå på andra anslagsposter. De av styrelsen såsom extra anslag för
ifrågavarande ändamål under ovan angivna fyra år begärda beloppen
uppgingo till sammanlagt 11,500 kronor. Härav beviljade Kungl. Majit
sammanlagt 11,000 kronor. Styrelsen har härigenom fått den uppfattningen,
att Kungl. Majit funnit syftet vara behjärtansvärt och tillvägagångssättet
riktigt. Emellertid föranledde det sist beviljade extraanslaget
örn 2,500 kronor, avseende räkenskapsåret 1925/1926, kungl, riksräkenskapsverket
att framställa anmärkning, som sedermera fastställdes genom
verkets utslag den 23 januari 1928, av innehåll, att, enär å vissa anslagsposter,
varå styrelsen ägde att å en post göra minskning och å en annan
ökning, endast statens slutsumma icke överskredes, uppstått besparingar,
tillräckligt stora att utan anlitande av det extra anslaget täcka hela den
å posten tryckningskostnader, annonser och skrivmateriell eljest uppkommande
bristen, det extra anslaget skulle återbäras. Det ordinarie anslaget
på ifrågavarande post 2,300 kronor hade nämnda år överskridits,
så att utgiftssumman slutade på 6,412 kronor 25 öre. Då riksräkenskapsverket
icke anmärkt härpå utan endast på att icke överskotten på andra
anslagstitlar i erforderlig utsträckning tagits i bruk för att täcka bristen,
har styrelsen icke kunnat få annan uppfattning, än att överförande av
medel från en post till en annan i den omfattning, som besparingarna tillläte,
vore i full överensstämmelse med de av Kungl. Majit och riksdagen
givna anvisningar.

Att annonskostnaderna för Malmö tekniska läroverk äro höga i jämförelse
med de övriga statliga tekniska skolornas, kan icke bestridas, och
styrelsen skall givetvis icke motsätta sig en minskning, örn sådan anbefalles.
Förutom de i det föregående lämnade förklaringar vill styrelsen
emellertid framhålla, att styrelsen efter det strandade försöket till
gemensam annonsering saknat all kännedom örn de övriga statliga läroanstalternas
annonskostnader. Däremot har styrelsen genom den omständigheten,
att Malmö tekniska läroverks rektor av kungl, skolöverstyrelsen
är förordnad att vara inspektor för Hässleholms av staten understödda,
privata tekniska skola, haft tillfälle att göra jämförelse med denna
anstalts utgifter för annonser, och vill styrelsen nämna, att, ehuru
Hässleholmsskolan är mindre än Malmöskolan, dess annonskostnader dock
hittills i genomsnitt varit avsevärt högre än dennas.

Statsrevisorerna återgiva en i tekniska läroverkets katalog införd tablå
över elevernas hemorter. Av densamma framgår, att det övervägande
flertalet elever härstammar från Malmöhus län. Detta gäller emellertid,
i överensstämmelse med vad förut anförts, framförallt gymnasiet. Av
husbyggnadsfackskolans elever är mer än hälften hemmahörande i andra
län.

Malmö den 29 december 1930.

Å styrelsens vägnar:

Fr. de Shärengrad.

I‘''r. Montén.

— 250 —

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 120, § 33.

Till Konungen.

Genom remiss den 19 december 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
medicinalstyrelsen att, efter hörande av styrelsen för veterinärinrättningen
i Skara, i anledning av vad riksdagens revisorer uti § 33 av remissen
bifogat transumt anfört i fråga örn nämnda inrättnings bibehållande såsom
statlig institution, till jordbruksdepartementet inkomma med underdånigt
utlåtande så tidigt, att detsamma kunde före den 11 januari 1931
till fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnas.

Med remisshandlingarnas återställande och med överlämnande av ett
från styrelsen för veterinärinrättningen i Skara under gårdagen mottaget
yttrande i ärendet får medicinalstyrelsen, under framhållande av att
den korta tid, som stått styrelsen till buds, icke möjliggjort någon mera
ingående prövning av den föreliggande frågan, tillstyrka den av riksdagens
revisorer föreslagna utredningen rörande veterinärinrättningens
upphörande såsom statlig institution, varvid särskilt avseende bör fästas
vid frågan, huruvida ett beslut örn inrättningens upphörande såsom statlig
institution icke måste anses strida mot villkoren för den donation,
som staten en gång mottagit och varå inrättningen till avsevärd del vilar.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit
byråchefen F. von Dardel.

Stockholm den 10 januari 1931.

Underdånigst:

NILS HELLSTRÖM.

NILS FRYKHOLM.

C. B. von Mentzer.

Bil.

Till kungl, medicinalstyrelsen.

Till styrelsen för veterinärinrättningen i Skara har kungl, medicinalstyrelsen
den 23 december 1930 översänt remisshandlingar med anledning
av statsrevisorernas yrkande örn verkställande av utredning snarast möjligt
rörande veterinärinrättningens upphörande såsom statlig institution,
med anhållan örn utlåtande i ärendet, och får styrelsen därför, samtidigt
som remisshandlingarna återsändas, avgiva följande yttrande.

Med hänsyn till den korta tid, som stått till styrelsens förfogande för
följande utredning kan densamma likväl icke få anses vara uttömmande.

Genom kungl, brev av den 8 maj 1775 uppläts dåvarande prebendehemmanet
Brogården invid Skara till lektor P. Hernqvist. Kungl, brevet säger
bland annat: »Hemmanet Brogården må upplåtas till H. till en lasarettsinrättning
därstädes för sjuka kreatur och han (H.) vid besittningen

— 251 —

därav orubbad bibehållas, så länge han med den drift och nytta, som vederbör,
sköter sin syssla och uppfyller det därmed förknippade villkor för
lärlingars antagande och behöriga undervisande.»

Å Brogården organiserades nu av Hernqvist Sveriges första veterinärläroverk.
Följande år, 1776, tillerkändes Hernqvist ett anslag av 4,000
D. s:mt såsom byggnadslijälp. Detta anslags otillräcklighet framgår tydligt,
då man i hans testamente erhåller uppgiften att enbart huvudbyggnaden
kostat honom »långt över» 18,000 D. s:mt. Lägger man härtill, att
han lät uppföra tvenne flygelbyggnader, sjukstall och nödiga ekonomihus
och samtidigt till läroanstaltens löpande utgifter åtnjöt ett årligt anslag
av endast 640 D. s:mt, så förstår man alltför väl, att Hernqvists personliga
utgifter för veterinärinrättningen måste hava varit avsevärt större
än statsanslaget. Så fortgick intill år 1808, då Hernqvist till följd av att
huvudbyggnaden nedbrann åter ställdes inför en stor utgift vid uppbyggandet
av denna, utan statshjälp. Hernqvist säger själv i sitt testamente,
att han måste offra sina besparingar och därjämte sätta sig i skuld.

Hernqvist avled den 18 december 1808. Dessförinnan hade han till sin
stiftelse, veterinärinrättningen i Skara, donerat huvudparten av sin egendom,
vilken utgjordes av: byggnaderna å Brogården — bebyggda och obebyggda
tomter i Skara stad — Horshaga kvarn — rusthållet Vs mantal
Fersen — Forsens kvarn — instrumentarium — bibliotek — cirka 27,500
rdr, m. m. Donationens sammanlagda värde har beräknats till 75,000 rdr
(se Lindskogs beskrivning över fromma stiftelser i Skara stift).. Dessutom
hade Hernqvist bestämt, att hans arvingar skulle vara pliktiga att
lämna fri bostad och kost åt 7 behövande elever. (Bil. 1.)

Efter Hernqvists frånfälle låg veterinärinrättningen nere till år 1810,
enär ingen lämplig efterträdare kunde erhållas under pågående krig. Av
Hernqvist förordnad testamentsexekutör, Norling, realiserade en del av
Hernqvists kvarlåtenskap, verkställde en del kostsamma nybyggnader och
reparationer å inrättningens byggnader och överlämnade därefter omkring
16,500 rdr till stiftelsen. År 1810 den 12 juli tillerkändes institutionen
besittningsrätt i fortsättningen av Brogården och återfick det tidigare
indragna lilla statsanslaget. Den 13 mars 1813 utkom det första
reglementet för läroanstalten i vilket stadgas att densamma »har att omfatta
Botemedel för hustama djur i allmänhet---».

Hemmanet Brogården, då 46 tunnland åker, var 1775 statens egendom
och skulle avkastningen därifrån jämte otillräckligt statsanslag icke endast
bestrida rikets enda veterinärläroverks utgifter, utan även delvis
utgöra Hernqvists lön såsom föreståndare. Med visshet var densamma
därför mer beroende av Hernqvists gåvor än av statsanslaget. Sedan
donationen år 1810 trätt i kraft har densamma årligen tills dato tillfört
veterinärinrättningens kassa en icke oväsentlig del av nödigt rörelsekapital,
vilket staten även hela tiden tagit i betraktande vid fastställande
av statsanslaget. Ränteinkomsten av veterinärinrättningens fonder (vilka
uppstått huvudsakligast genom Hernqvists, men även genom andra personers
donationer) ha utgjort:

1850..........	676: l 9	rkmt.	1890	1,211: 83	kr.
1860...............	.....1,091:55	»	1900	1,460: 14	»
1870..............	980:68	»	1910	1,100: si	»
1880..........	1,371:64	»	1920 ......	1,916: 18	»
			1930	......... 1,894:26	»

— 252 —

Från donationen ha därjämte ingått arrenden för del av Brogården
(nu 103 tunnland åker), Forsens kvarn, 3/s mantal Forsen, Horshaga kvarn,
Balsum med flera jordägor. Under budgetåret 1929/1930 var inrättningens
arrendeinkomst följande:

Brogården, 46	tunni. ...........................	Statens jord ............ kronor 1,578: —	Donationsjord
» ,56 » ............................	............ » -	1,921: —
Hederstorpet Fribergsäng Baden		............ » 1,625: —
Ängaberget Forsen :‘/s ma	utål ....................................	............ » -	1 500: —
Balsum		............ » -	475: —
Lergärdet, Bergsgärdet ...........................	............ » -	175: —
Föreståndaren, hyra ................................	kronor 3,203: — ............ » —	8,071: — 2 500: —
Instruktionssmeden, hyra ........................	............ » 1 2 300: —
Direkta inkomsten blir sålunda: Av statsegendom ........................................	kronor 3,503: — ............ » —	3,571: — 3,503: -r-
Av donation, arrenden ...........................	............ » 3,571: —	_
»	räntor ................................	............ » 1,894:2 6	5,465: 2 6

1875 värderade riksdagens revisorer veterinärinrättningen som följer:
Donation 99,850 kronor; statsegendom 63,400 kronor. (Se riksdagens revisorers
underdåniga berättelse av år 1875, sid. 167.)

1879 uppgjordes av borgmästareämbetet i Skara en fullständig »Förteckning
över Kongl. Veterinärinrättningens i Skara fasta och lösa egendom»
och utvisar denna att värdet av donationerna då utgjorde 132,598
kronor 25 öre och av statens egendom 81,676 kronor 51 öre. (Bil. 2.)

Sedan år 1879 har veterinärinrättningen erhållit följande större gåvor:

1885 Löwenskiöldska donationen ........................................ kronor 2,500: —

1908 Skaraborgs läns hushållningssällskap till arkivbyggnad
.................................................................... » 1,000: -

1908 Enskilda personer till arkiv ....................................... » 714: 50

Arkivbyggnadens totalkostnad: 2,637 kronor 82 öre, varav cirka 2/3 av
för densamma erforderliga medel blivit skänkta. Återstoden är bekostad
av veterinärinrättningen, utan extra anslag.

År 1902 byggdes för extra statsanslag nytt boningshus och ny ladugård
å donationen Balsum för en kostnad av 2,570 kronor. Till nybyggnad
å hemmanet Brogården, Fribergsäng, Grindtorp och ett mindre uthus
vid institutionen erhölls under åren 1901 och 1902 sammanlagt 18,110 kronor
i extra statsanslag. År 1914 erhöll veterinärinrättningen, mot säkerhet
i tomter å Brogården, 28,000 kronor för nybyggnader å Brogården. I
och för återbetalning av detta lån har inrättningen år 1924 ingått preli -

1 250 kronor kontant, 250 kronor nybyggnadsavdrag 1921 — 1931.

2 Å hyresbeloppen utgående dyrtidstillägg tillfalla statsverket, enär de icke utbetalas till
befattningshavarne.

— 253 —

minärt bytesavtal med Skara stad, vilket sedan samma år ligger under
Kungl. Maj:ts prövning. Avtalet innebär att veterinärinrättningen avstår
visst jordområde å s. k. Surbrunnsgärdet (delvis donation) mot lika
stor areal staden tillhörig mark och skulle inrättningen dessutom erhålla
en mellanavgift av 28,500 kronor. Därest Kungl. Majit därtill giver sitt
nådiga tillstånd, kommer inrättningen att bliva i stånd, och det utan
marklörlust, att direkt inlösa lånet av år 1914.

Inrättningens byggnader äro den 31 december 1930 försäkrade för nedanstående
belopp:

		Statsegen-	Dona-	Brandförsäk-
		dom	tion	rings värde
Huvudbyggnaden .................	............... kronor	—	70,000	70,000
ö. flygelbyggnaden	............... »	—	25,000	25,000
Sjukstallet .............................	............... »	70,000	—	70,000
Smedjan .................................	............... »	40,000	20,000	1 60,000
Kolbod m. m.........................	............... »	—	3,000	3,000
Ekonomihus..........................	............... »	5,000	—	5,000
Arkiv .....................................	............... »	1,700	3,300	2 5,000
	kronor	116,700	121,300	238,000

Byggnaderna å hemmanet Brogården äro den 31 december 1930 försäk -

rade för nedanstående belopp:	Statsegen-	Dona-	Brandförsäk-
	dom	tion	ringsvärde
Huvudbyggnaden .............................	...... kronor —	35,000	35,000
Stall och ladugård.............................	» 7,000	28,000	35,000
Foderlada ..........................................	..... » -	20,000	20,000
Statbyggnad ......................................	..... » -	5,000	5,000
Rotfruktsbod .......................................	..... » -	5,000	5,000
	kronor 7,000	93,000	100,000

För byggnaderna å Brogården har åtnjutits extra statsanslag 7,000 kronor
år 1902 samt statslån 28,000 kronor år 1914.

Veterinärinrättningens egendom har den 31 december 1930 följande
värde::,

Donation. Byggnader vid inrättningen (brandfors.) .........	................... kronor	121,300
Tomt 107	(tax.-värde) .........	................... »	4,000	—
Brogården, 56 tunni, åker	» .........	.................. »	45,200	—
» ,20 » skog	» .........	.................. »	6,500	—
Balsum	» .........	.................. »	6,500	—
Lerlidsgärdet	» .........	.................. »	1,400	—
Lia Bergsgärdet	» .........	.................. »	1,000	—
Forsen	» .........	.................. »	9,300	—
Boksamling............................		.................. »	1,000	—
Fonderat kapital ................		.................. »	39,742	61
		Summa kronor 235,942	6 1

1 2/3 (15,771 kr.) statsanslag: 1/3 (7,088 kr.) gåvor till byggnaden.
a Statsmedel 9/26 (923: kr.): gåvor 17/26 (1,714: 50 kr.) till byggnaden.

— 254 —

Statsegendom.

Brogården, 46	tunni, åker (tax.-värde) .............	..................... kronor	37,200
» , 75		» skog » .............	...................... »	24,300
Hederstorpet
Baden
Fribergsäng			...................... »	25,700
Ängaberget
Sjukstallet		(brandfors.) .....	...................... »	70,000
Smedjan		» .....	...................... »	1 40,000
Ekonomihus vid	institutionen »	...................... >	5,000
Arkiv		» .....	...................... »	21,700
Inventarier			...................... »	2,761
			Summa kronor 206,661

För veterinärinrättningen gällande stadga säger i § 1: »Inrättningens
ändamål är att vara en fullständig hovbeslagsskola för utbildning av
civila och militära hovslagare samt sjukvårdsanstalt för husdjur, varest
lämplig praktisk undervisning i behandling av enklare åkommor bos husdjuren
meddelas dem, som vilja begagna sig därav.»

Statsrevisorernas uppfattning, att veterinärinrättningen i Skara icke
längre skulle hava någon uppgift att fylla såsom undervisningsanstalt
kan icke delas av styrelsen. Visserligen förhåller det sig så, att elevantalet
i hovbeslagskurserna nedgått under de senaste åren, men är detta
beroende på den depression å jordbruksområdet, som varit rådande under
en följd av år. Djurägaren strävar att minska sina direkta utgifter
så långt som möjligt och anlitar icke bovslagaren. Efterfrågan på yrkesutbildade
hovslagare blir mindre. Med visshet kommer likväl kravet på
yrkesutbildade hovslagare åter att resas. Förslaget att förflytta hovbeslagsskolan
från ett av landets förnämsta bästuppfödningsdistrikt anser
styrelsen vara mindre välbetänkt, ty avståndet till Alnarp, vilket förslagsvis
nämnes såsom lämplig ^bildningsanstalt för västra Sverige, är
för stort för att icke i avsevärd omfattning avskräcka den unge smideslärlingen.
Härav följer, att en hel del smeder komma att etablera sig
såsom hovslagare, utan att äga erforderliga förkunskaper och kommer
detta med visshet att återverka menligt inom hästavelns område. — Vid
inrättningen hava eleverna åtnjutit fri undervisning och dessutom fri
bostad med värme och lyse.

Styrelsen anser därför att hovbeslagsskolan vid veterinärinrättningen
bör bibehållas.

Revisorerna anse vidare, att inrättningens sjukvårdsverksamhet icke
bör föranleda anslag från statsverket. Det förtjänar då omnämnas, att,
så sent som 1917, Kungl. Majit fattat det beslutet, att veterinärassistent
vid inrättningen skulle äga rätt till tjänsteårsberäkning. Detta anser styrelsen
vittna om, att Kungl. Majit vid nämnda tidpunkt var av den uppfattningen
att sjukvårdsverksamheten var av sådan omfattning och betydelse,
att den krävde tvenne veterinärer. Den stora betydelsen för djurägare
och veterinärer, att det i västra delen av riket finnes att tillgå ett
djurlasarett, varest framför allt långvariga sjukdomsfall kunna erhålla
nödig vård, torde ej kunna bestridas. Med visshet har det varit donato -

1 2/3 (15,771 kr.) statsanslag: 1/3 (7,088 kr ) gåvor till byggnaden.

’ Statsmedel 9/20 (923: 32 kr.): gåvor 17/26 (1,714: 50 kr.) till byggnaden

— 255 —

rernas avsikt att tillförsäkra denna del av riket en dylik förmån. Det
förhållandet att fri djursjukvård förekommer endast vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara kan näppeligen vara anledning
nog för staten att avsäga sig en donation, som med tacksamhet mottogs
år 1808.

Revisorernas förslag, att, så länge inrättningen uppehälles, till densamma
utgående ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
icke såsom hittills skulle utbetalas av statsverket, kan styrelsen icke biträda.
Då även dessa äro löneförmåner och grundlönen utbetalas av
statsanslag, så böra de utbetalas från riksstatsanslaget.

Statsanslaget till veterinärinrättningen utgår på följande sätt:

1) Direkt statsanslag.

2) Indirekt statsanslag: a) avkastningen från inrättningens fastigheter
och fonder; b) inkomster från smedja och sjukstall.

Det förhållandet, att veterinärinrättningen för närvarande äger ett icke
förbrukat rörelsekapital å cirka 15,000 kronor, får icke föranleda att statsanslaget
anses för stort. Detta förhållande beror nämligen enbart därpå,
att byggnaderna icke varje år kräva lika stort underhåll, att vissa nyanskaffningar,
som delvis redan äro beslutade, av olika skäl blivit uppskjutna
och att arrendeavtalens utlöpande kräva vissa engångsutgifter, som
egentligen skulle uppföras på varje års utgiftsstat. (Bil. 3.)

Skulle, såsom revisorerna föreslå, vissa löneutgifter bestridas av donationsmedlen,
så måste samtidigt det direkta statsanslaget höjas, ty en
minskning av nuvarande anslag skulle förorsaka, att inrättningens byggnader
förfölle.

När staten år 1810 emottog donationen, så skedde det utan förbehåll.
Riksdagen har prövat denna fråga upprepade gånger och därvid funnit
donationen vara så ortsbetonad, att den icke kunde förflyttas från Skara.
När veterinärläroverket sedermera upphörde, så måste staten, för att äga
rätt behålla donerade medel, på något sätt uppfylla donationsvillkoren.
Den direkta följden härav blev då, att den gamla institutionen (hovbeslagsskolan
och fria djursjukvården) måste få kvarstå, med risk att donatorernas
arvingar annars krävde donationernas återgång. Det har alltså
icke varit statens önskan att vid veterinärinrättningen i Skara hålla en
hovbeslagsskola och sjukstall, som gjort, att inrättningen åtnjutit statsanslag,
utan obenägenhet att bryta donations helgd och att avstå från
betydande egendom.

Under hänvisning till det ovanstående anser styrelsen det vara med
statens verkliga intresse förenat, att låta veterinärinrättningen i Skara
kvarstå såsom statsunderstödd stiftelse, örn ock dess verksamhet möjligen
på något sätt, som icke bryter mot donationsvillkoren, skulle kunna utvidgas.

Skara den 7 januari 1931.

Å styrelsens för veterinärinrättningen i Skara vägnar:

Axel Ekman.

Vidar Behm.

— 256

Bil. 1.

»Professor P. Hernqvists testamentariska dispositioner till förmån för
Kongl. Veterinär-Inrättningen i Skara», tryckt i Mariestad år 1864;

samt Bil. 2,

tryckt »Berättelse över Kongl. Veterinär-Inrättningens i Skara verksamhet
och förvaltning under arbetsåret ifrån d. 30 aug. 1877 till samma
dag 1878, avgifven af inrättningens föreståndare N. E. Forsell», tryckt i
Skara år 1879;

hava överlämnats till vederbörande utskott.

Bil. 3.

Veterinärinrättningen i Skara äger den 30 juni 1930 ett banktillgodohavande
(ej fonder) av femtontusentvåhundrafyrtio (15,240) kronor 80 öre.

Bland utbetalningar, som komma att krävas inom närmaste 2 åren, må
nämnas (summan beräknad):

Avdikningsbidrag till Hornborgas jöns sjösänkningsförening kronor

Täckdikning å Brogården ................................ »

Byggnad å Brogården, som av arrendatorn bekostats och

som skall inlösas av inrättningen ...................... »

Beslutade husreparationer ................................ »

Reparation å smedjans byggnader ........................ »

Operationsbord ............................................ »

Reparation å sjukstallet .................................. »

Husbygge å rusthållet Forsen ............................ »

Summa kronor 16,900.

Dessutom kräves under närmaste åren, i den mån medel därtill föreligga,
grundförbättringar å en del av inrättningens byggnader, omläggning
av yttertak, yttre och inre målning, skogsdikning m. m.

Skara den 31 december 1930.

900

3.000

400

2,700

2.000
500

7,000

400

I tjänsten:
Vidar Behm.

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 125, § 34.

Till Konungen.

Sedan riksdagens revisorer ifrågasatt, huruvida statsverket längre
skulle bidraga till upprätthållande av verksamheten vid svenska mosskulturföreningens
försöksgård vid Gisselås och framhållit önskvärdheten
av att utredning verkställdes rörande statens framtida ställning till företaget,
har lantbruksstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet.

— 257

I anledning därav får lantbruksstyrelsen, med bifogande av rebiissakten
och ett utav styrelsen för svenska mosskulturföreningen avgivet
yttrande, i ärendet anföra följande.

Efter att hava lämnat en redogörelse för de kostnader, som ifrågavarande
försöksgård åsamkat statsverket dels genom engångsanslag och utlämnande
av räntefria lån för försöksgårdens anordnande, dels för upprätthållande
av driften vid densamma, framhålla riksdagens revisorer,
att, örn verksamheten därstädes jämväl för framtiden skulle upprätthållas
i samma omfattning som nu, statsverket otvivelaktigt torde hava att
emotse ytterligare krav på betydande bidrag. Då en avsevärd del av
försöksgårdens åkerareal lider av marksjukdom ifrågasätta revisorerna
därjämte jordens lämplighet för sitt ändamål.

Lantbruksstyrelsen anser sig till en början böra erinra, att styrelsen
med anledning av ett uttalande utav statskontoret i utlåtande den 15
september 1930 till Kungl. Maj:t uttalat sig i frågan om fortsatt statsunderstöd
för upprätthållande av driften vid försöksgården Gisselås.
Styrelsen hade i detta sammanhang anledning taga ställning till båda
de frågor, som av riksdagens revisorer här upptagits, eller såväl frågan
örn betydelsen av ett fortsatt understöd till den försöksverksamhet, som
bedrives vid Gisselås, som den inverkan på denna, som det av revisorerna
konstaterade förhållandet, att en del av jorden vid Gisselås på grund av
marksjukdom endast lämnar obetydlig avkastning, kunde hava för sagda
försöksverksamhet.

Under åberopande av ett uttalande av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
i bilagan till 1927 års statsverksproposition, IX H. T., p. 74,
vilket uttalande av riksdagen lämnats utan erinran och som enligt styrelsens
förmenande anlade en fullt riktig syn på förhållandena vid Gisselås,
framhöll styrelsen, att först därest det visades, att värdet av vid Gisselås
gjorda undersökningar icke kunde anses motivera de uppoffringar, som
det allmänna underkastade sig för deras utförande, frågan örn försöksgårdens
nedläggande eller driftens omläggande borde upptagas till omprövning.
Lantbruksstyrelsen förmenade emellertid, att sådana förhållanden
icke för det dåvarande kunde anses vara för handen. Det förhållandet,
att skörderesultatet i viss utsträckning påverkades av en mark
sjukdom, vars natur måste undersökas för utforskande av botemedlen
däremot, talade, syntes det styrelsen, särskilt för behovet av försökens
fortsättande.

De synpunkter lantbruksstyrelsen dä anförde, äga enligt styrelsens förmenande
fortfarande giltighet. Vad styrelsen för svenska mosskulturföreningen
nu anfört, bestyrker endast lantbruksstyrelsen uppfattning i
denna sak.

Emellertid fann sig lantbruksstyrelsen i sitt förenämnda utlåtande böra
framhålla, att den av styrelsen där framförda åsikten angående behovet
av en fortsatt försöksverksamhet vid Gisselås ingalunda finge tagas till
intäkt för den uppfattningen, att lantbruksstyrelsen skulle vara blind för
de följder ur statsekonomisk synpunkt, som ett upprättande av försöksgårdar
för olika statliga och statsunderstödda institutioners räkning
utan en noggrann undersökning i varje särskilt fall av det verkliga behovet
kunde medföra. Lantbruksstyrelsen framhöll vidare, att det kunde
ifrågasättas, örn icke en grundlig utredning av detta spörsmål borde
komina till stånd i syfte att tillse, att för försöksändamål å lantbruketsi
område anvisade statsmedel bleve så effektivt som möjligt utnyttjade.
17 - Ren.-berättelse rinn. statsverket får är 1!).‘I0. lil.

258 —

Lantbruksstyrelsen syftade därvid särskilt på det förhållandet, att flera
institutioner med varandra synnerligen närliggande och delvis varandra
täckande arbetsområden numera eftersträvade egna, med statsmedel drivna
försöksgårdar.

Av vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört torde framgå, att, även örn
styrelsen finner den av riksdagens revisorer ifrågasatta separata utredningen
angående fortsatt understöd till upprätthållande av verksamheten
vid Gisselås knappast för närvarande vara av förhållandena påkallad,
styrelsen dock ingalunda står främmande för tanken på en allmän utredning
i syfte att klarlägga på vad sätt, bland annat genom ett ordnat
samarbete mellan olika institutioner, som med stöd av statsmedel bedriva
jordbruksförsök, de medel, som av det allmänna ställas till förfogande för
sådan försöksverksamhet, skola kunna komma till lämpligaste användning,
därvid givetvis även frågan om statens utgifter för ändamålet lärer
komma under omprövning.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander samt byråcheferna Bjurstedt och von Zweigbergk.

Stockholm den 8 januari 1931.

Underdånigst:

ERIK INSULANDER.

GEORG von ZWEIGBERGK.

Bil.

Till kungl, lantbruksstyrelsen, Stockholm.

Med anledning av remiss från kungl, lantbruksstyrelsen med begäran
örn yttrande över det uttalande, riksdagens revisorer gjort beträffande
svenska mosskulturföreningens försöksgård Gisselås, får styrelsen för
svenska mosskulturföreningen härmed vördsamt anföra följande.

Vid bedömandet av kostnaderna för försöksgården måste man enligt
styrelsens mening erinra sig, att planerna för försöksgården uppgjordes
och de första arbetena vid densamma utfördes under den svåraste dyrtiden.
Revisorerna anföra nu, att redan 1922 års revisorer funnit kostnaderna
avsevärt höga, även örn hänsyn toges härtill. Om man emellertid
också tager i betraktande den mångfald arbeten, som här behövde utföras,
måste man enligt styrelsens mening komma till en annan uppfattning.
Det gällde ju nämligen icke blott att dika, odla och bygga som för ett
vanligt praktiskt jordbruk, utan en del äldre diken måste läggas igen,
nya upptagas och därjämte vitmosstuvor från ett betydande område avhackas
och bortföras, för att försöksjorden skulle bli jämn och likformig.
Särskilt det sistnämnda arbetet drog mycket betydande kostnader.

Den utpräglade högkonjunktur, under vilken planerna till försöksgården
uppgjordes, och den för denna tidsperiod utmärkande ekonomiska optimismen
satte också sin prägel på beräkningarna för framtiden. Sålunda
räknade man med, att försöksgården efter iordningställande skulle
kunna drivas med mycket obetydliga driftsanslag, en uppfattning, som
återspeglas i det av revisorerna på sid. 170 citerade uttalandet i 1922 år*

— 259

statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkt 86, vari departementschefen
bland annat yttrar, att det statslån å tillhopa 80,000 kronor, som
försöksgården erhållit, löpte utan ränta, och att detta vore en förmån, som
i och för sig syntes vara att anse såsom ett tillräckligt statsunderstöd för
ändamålet.

Men redan då den första skörden skulle föras i marknaden hade hela
vårt näringsliv och icke minst jordbruket drabbats av ett starkt prisfall,
och därför stannade inkomsterna långt under de beräknade. Dels på
grund härav, och dels emedan de statsmedel, som disponerades för anläggningen,
icke visade sig fullt tillräckliga måste föreningen under en
följd av år lämna försöksgården ytterligare lån, dels från Torestorpsfonden
och dels av för ändamålet särskilt upplånat kapital. Då 1927 års riksdag
ordnade försöksgårdens ekonomiska förhållanden, bestämdes bland
annat, att den sistnämnda skulden skulle amorteras genom årliga avbetalningar
å 4,500 kronor mot villkor bland annat, att hela skulden till Torestorpsfonden,
i runt tal 34,000 kronor, avskreves.

Av det årliga statsanslaget, som försöksgården under de senaste budgetåren
erhållit, 17,000 kronor, äro sålunda endast 12,500 kronor att betrakta
såsom egentligt driftsanslag. För nästkommande budgetår har
föreningen endast begärt en sådan förhöjning härav, som motsvaras av
föreståndarens ålderstillägg. Det är styrelsens uppfattning, att försöksgården
i framtiden skall kunna drivas med ett statsanslag för driftskostnaderna
av ungefär nuvarande storlek — naturligtvis under förutsättning
att icke konjunkturerna för jordbruket i Norrland ytterligare försämras.
Denna sin uppfattning stöder styrelsen bland annat därpå, att under det
senast tilländalupna budgetåret försöksgårdens skulder utöver tillgångar
minskats med nära 1,000 kronor. Att detta relativt gynnsamma resultat
kunnat uppnås, trots de mycket ogynnsamma skördeförhållanden, som
under ifrågavarande år voro rådande med därav följande mycket låga inkomster
från jordbruket, beror i främsta rummet därpå, att det lyckats
föreningen att nedpressa arbetskostnaderna högst avsevärt. Dessa, som
tidigare varit uppe i över 10,000 kronor per år, uppgingo sålunda under
senaste budgetår till cirka 6,660 kronor (bil. I)1. Att arbetskostnaderna
kunnat nedpressas så avsevärt sammanhänger dels därmed, att föreningen
under senare år strävat efter att koncentrera den egentliga försöksverksamheten
till en begränsad del av försöksgårdens areal, medan återstoden
i enlighet med riksdagens år 1927 uttalade önskan disponeras för normal
jordbruksdrift. Men det beror också på ändrade avsättningsförhållanden
för gårdens produkter.

I sitt uttalande framhålla revisorerna bland annat, att »därest verksamheten
vid försöksgården jämväl i framtiden skall uppehållas i samma omfattning
som nu, torde statsverket otvivelaktigt ha att motse ytterligare krav
på betydande bidrag». Enligt föreningens här ovan framlagda mening
torde de ifrågavarande kraven i framtiden komma att begränsas till ungefär
det belopp, som för närvarande utgår till driftskostnaderna jämte
under ett antal år framåt det belopp, som avses för amortering av försöksgårdens
skuld till föreningen. Att så icke kunde ske under det senast
tilländalupna budgetåret berodde dels på den dåliga skörden år 1929, dels
på de låga priser, som under detta år betalades för mjölken, och vilka i
sin tur berodde på de synnerligen låga ostpriserna. Föreningen fick där 1

Bilagan utgöres av tryckt årsberättelse in. in. för verksamhetsåret *''* 1929—*•/• 1930
och har överlämnats til) riksdagens vederbörande utskott.

—'' 260 —

för Kungl, Majlis tillstånd att för gårdens räkning upptaga ett tillfälligt
lån på 3,000 kronor. Att gärdens ställning likväl förbättrades med nära
1,000 kronor beror på, att skulden till föreningen minskades i enlighet med
den av riksdagen fastställda amorteringsplanen.

Det otillfredsställande ekonomiska resultatet vid försöksgården sam
manhänger i främsta rummet med låga hektarskördar och icke med höga
omkostnader, såsom bland annat synnerligen tydligt framgår av den
driitsanalys, som verkställts av Sveriges allmänna lantbrukssällskaps
driftsbyrå för budgetåret 1929/1930, och varvid Gisselås jämförts dels med
Flahult, dels med den bästa fjärdedelen av de mellansvenska storbruken.
Det visar sig t. ex. vad beträffar totalskörden, att Gisselås under nämnda
skördeår hade 1,150 skördeenheter per har, medan Flahult hade 2,290 och
de mellansvenska storbruken 2,280. Driftskostnaderna per har uppgingo
icke till mera än 80 procent av motsvarande kostnader vid de mellansven
ska storbruken. Vidare må nämnas, att skörden utgjorde 50 procent, realisationspriset
per skördeenhet 58 procent och produktionskostnaderna per
skördeenhet 181 procent av motsvarande medeltal för de nämnda stor
bruken.

Den synnerligen ogynnsamma siffran för produktionskostnaderna sam
manhänger sålunda i främsta rummet med de abnormt låga hektarskör
darna. Dessa bero emellertid icke blott på den olämpliga väderleken under
senare år utan även därpå, att en betydande del av försöksgårdens
areal, sannolikt på grund av någon marksjukdom icke lämnar mera än
•V* å Va av vad den borde ge och vad övriga delar av myren ge. Revisorerna
befara, att detta skulle »kunna menligt inverka på det syfte, för
söksgårdens verksamhet har att tjäna». Föreningens styrelse har emellertid
i detta avseende en annan uppfattning. Det olämpliga marktillståndet
är nämligen ej något för försöksgårdens jord utmärkande, tvärtom
är det en ganska vanlig företeelse på norrländska myrjordar, och den
tycks bland annat ha till följd, att jordarnas rika kväveförråd ej kan
utnyttjas. Då nu en stor del av försöksgårdens jord har dessa olämpliga
egenskaper, har föreningen stora möjligheter att studera orsakerna till
det ogynnsamma tillståndet och söka finna medel att avhjälpa bristerna.
Ett betydande arbete har också redan nedlagts härpå, och vissa resultat
ha också redan vunnits (bil. 2 och 3).1

Den vid gården bedrivna försöksverksamheten har ej heller lidit något
avbräck av de nu behandlade markförhållandena. Utom de undersökningar,
som gälla detta markproblem, pågå för närvarande ett stort antal
försök, och flera av dessa ha nu genomförts så långt, att resultaten
kunna väntas föreligga inom de närmaste åren. I stället för en del äldre
försök, som redan avslutats och vilkas resultat under innevarande och närmast
följande år komma att publiceras i föreningens tidskrift, ha en del
nya och för mosskulturen i Norrland särskilt betydelsefulla försök påbörjats.

Bland arbetsuppgifter, som upptagits på försöksgårdens program, må
även framhållas arbetena för att få till stånd en ordnad betesdrift på
myrjordarna i det inre Norrland. Redan de erfarenheter, som nu föreligga
vid försöksgården, äro synnerligen gynnsamma, vilket haft tili följd
att allt större delar av myren lagts till bete. Trots den korta sommaren
vid Gisselås utgjorde under året 1928/1929 betet 23.5 procent och 1929/1930

'' '' Bilagorna utgöra särtryck ur Svenska Mosskuiturföreningens tidskrift, årgång 44, häftena

4 och 5, och hava överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

— 261 —

36<s procent av det förbrukade fodret, medan motsvarande siffra för de
mellansvenska storbruken, med vilka Gisselås i driftsanalysen jämfördes
och som ju kunna räkna med en avsevärt längre betesperiod, var 23.2
respektive 30.3 procent. Kraftfoder och mjölk uppgingo till endast 15.3
och 11,4 procent av fodret vid Gisselås gentemot 34.3 respektive 25.o procent
vid de mellansvenska storbruken.

Genom sitt läge i én trakt med ett mycket strängt klimat måste försöksgården
tillämpa en i jämförelse: med mera gynnade trakter ganska
ensidig driftsform. Men å andra sidan blir också just på grund av läget
de resultat, som vinnas av försöksverksamheten, av sådan beskaffenhet,
att de kunna tillämpas vid jordbruket i det inre Norrland. Och försöksgården
utgör därför ett stöd och en ledning för detta jordbruk, som ehuru
kvantitativt jämförelsevis obetydligt dock måste anses vara av stor social
betydelse.

De skäl, som talade för upprättandet av försöksgården föreligga alltjämt,
och de kunna enligt styrelsens mening med ännu större fog anföras
såsom motiv för bibehållandet av försöksgården. Då nu revisorerna
anse, att det kan ifrågasättas, »huruvida statsverket längre skall bidraga
till försöksgårdens verksamhet», vill styrelsen erinra örn dåvarande departementschefens
yttrande i bilagan till statsverkspropositionen 1927,
nionde huvudtiteln .punkt 74: »I anledning av statskontorets uttalande
rörande den bristande ekonomiska bärigheten av verksamheten vid försöksgården,
anser jag mig böra erinra därom, att här icke är fråga örn
ett affärsföretag, vars drift i första hand måste inriktas på att lämna ett
direkt ekonomiskt utbyte. Gården har anskaffats såsom medel för en
försöksverksamhet avseende utforskande av lämpligaste metoderna för
ett ekonomiskt lönande jordbruk på myr jord i inre Norrland. Först vid
omsättning i det praktiska jordbruket av de vid försöksgården vunna
resultaten kan prövas vinsten för den enskilde och det allmänna av där
nedlagda kostnader. På sätt framgår av handlingarna i ärendet, äro å
gården, vars inägovidd uppgår till allenast 55 hektar, utlagda omkring
1,400 försöksparceller. Avkastningen av ett under dylika omständigheter
drivet jordbruk får mätas efter andra grunder än ett vanligt normaljordbruk.
Härtill bör läggas de särskilda kostnaderna för kvalificerad
föreståndare och den personal, som tarvas för försökens skötsel.

Jag håller före att försöksgården vid Gisselås — ---har en mycket

betydelsefull uppgift att fylla för det norrländska jordbruket och att
värdet av den vid försöksgårdarna bedrivna verksamheten väl torde motsvara
statens uppoffringar därför.»

Det har förut framhållits, att statsanslaget till de egentliga driftskostnaderna
vid försöksgården för framtiden kan beräknas till cirka 13.000
kronor årligen. Detta belopp är ingalunda större utan snarare mindre
än motsvarande anslag till de flesta andra försöksgårdar i Skandinavien.

Även försöksgården på myrjord i Norrbotten, Alträsk, åtnjuter ett årligt
statsanslag, som i förhållande till gårdens storlek är ungefär lika
stort som det Gisselås erhåller. För nu löpande budgetår, då statsanslagen
för de egentliga driftkostnaderna voro för Gisselås 12,500 kronor och
för Alträsk 7,400 kronor, var driftsanslaget till Gisselås cirka 227 kronor
per har och till Alträsk cirka 205 kronor per har.

Föreningens styrelse vill slutligen framhålla, att då stora uppoffringar
nu göras för att främja jordbruksforskningen i vårt land genom upprättandet
av nya försöksgårdar, vore det enligt styrelsens mening inkon -

- 262 —

sekvent att nu nedlägga en försöksgård, som ägt bestånd i 10 år och på
vilken under denna tid avsevärda belopp offrats. Endast genom att fullfölja
verksamheten vid Gisselås kan den enskilde och det allmänna bli i
tillfälle att skörda frukterna av det arbete, som där nedlagts.

Med stöd av vad sålunda anförts vill styrelsen för Svenska mosskulturföreningen
vördsamt hemställa

att kungli lantbruksstyrelsen måtte tillstyrka att statsmakterna allt
framgent måtte understödja den verksamhet, som bedrives vid försöksgården
Gisselås.

Jönköping den 8 januari 1931.

Å styrelsens för Svenska mosskulturföreningen vägnar:

AXEL EKMAN.

Hugo Osvald..

Statens egnahemsstyrelses

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 128, § 35

Till Konungen.

Sedan statens egnahemsstyrelse genom remiss den 19 december 1930 an
befallts avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
rörande egnahemslåneverksamheten, får egnahemsstyrelsen härmed anföra
följande.

Revisorernas uttalande kommer att genom styrelsens försorg bringas
till egnahemsnämndernas kännedom för de åtgärder, som därav kunna
föranledas.

I fråga örn de särskilda av revisorerna anmärkta förhållandena får
styrelsen framhålla följande.

Revisorerna hava påpekat, att kostnaderna för besiktningar ställa sig
mycket olika inom olika län. Uträknad medelkostnad per besiktning och
län torde härvidlag närmast hava legat till grund för revisorernas omdöme.
Ifrågavarande olikhet lärer emellertid delvis kunna förklaras därav,
att revisorernas till egnahemsnämnderna för ifyllande utsända upp
giftsformulär uppfattats olika. Sålunda torde vid besvarandet av formulärfrågorna
»antal utförda besiktningar för beviljande av lån» och
»utförda besiktningar å lägenheter, till vilka lån förut beviljats» somliga
egnahemsnämnder hava uppgivit antal besiktigade lägenheter, medan
andra nämnder åter meddelat antalet besiktningsförrättningar. I senare
fallet bliver givetvis antalet högre, då flera resor för samma lägenhets
besiktigande ofta erfordras. Vidare torde det efterfrågade antalet besiktningar
kommit att stiga ytterligare på de håll, där även avsyningsförrättningar
i anledning av såväl egnahemslån som premielån medtagits
bland antalet uppgivna besiktningar. Då å andra sidan nämnderna vid
formulärets ifyllande genomgående torde hava såsom utgifter för besiktningar
under året uppgivit den bokförda kostnaden för alla slag av be
siktningsförrättningar, bliver givetvis medelkostnaden för olika uppgifts -

263 —

lämnare mycket olika. Såsom exempel å det anförda kan framhallas egnahemsnämnden
i Södermanlands län. Där uppgår medelkostnaden enligt
revisorernas uträkning till 32 kronor 17 öre. Enligt vad egnahemsstyrelsen
under hand inhämtat bliver medelkostnaden för samma Ian
9 kronor 99 öre, därest såsom »utförda besiktningar» räknas antalet besiktningsförrättningar
i stället för antalet besiktigade lägenheter.

Egnahemsnämndernas personalkostnader hava i vissa fall synts revisorerna
höga. Egnahemsstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad härå
och har under 1930 medverkat till inskränkning av egnahemsnämnds personal
i fall, där sådan inskränkning synts befogad och möjlig att genom
föra utan att kravet på snabb och grundlig handläggning av ärenden»

därigenom behövt eftersättas. ,

Den av revisorerna uttalade önskvärdheten, att egnahemslånearendena
behandlas med största möjliga skyndsamhet har redan, i fall, sorn kommit
till styrelsens kännedom, varit föremål för styrelsens uppmärksamhet.
Revisorernas berörda uttalande kommer givetvis att understryka
kravet på, att nämnderna icke onödigtvis fördröja provning av inkomna
ansökningar.

Stockholm den 7 januari 1931.

Underdånigst:

V. EKEROT.

E. Bring.

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 132, § 36.

Till Konungen.

Genom remiss har Kungl. Majit anbefallt lantbruksstyrelsen att inkom
ma med underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer,
efter fullbordad granskning av statsverkets jamte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930.,
under § 36 i revisionsberättelsen anfört rörande nionde huvudtitelns anslag
till rese- och traktamentspenningar.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Riksdagens revisorers ifrågavarande uttalande innebär, att utgitterna
å nionde huvudtitelns förutnämnda anslag synts dem synnerligen hoga
och att ökningen av samma utgifter under senaste budgetår vore särskilt
påfallande, ben huvudsakliga orsaken härtill funné revisorerna vara
att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas och deras biträdens
förrättningsresor. Det syntes revisorerna nödvändigt, att for nedbringande
av de höga kostnaderna för sagda befattningshavares resor åtgärder
snarast vidtoges, därvid revisorerna ifrågasatte huruvida icke liknande
besparingsbestämmeiser, som gällde Draga örn traktamentsersattning till
viss personal vid domänverket även borde komma i tillämpning beträffande
traktamentsersättning till distriktslantmätare och deras biträden.

264

Revisorerna hava vidare ifrågasatt, huruvida icke nyssberörda för viss
personal vid domänverket gällande besparingsbestämmelser även borde
komma i tillämpning för lantbruksingenjörer och deras biträden, och det
(torde vara denna del av revisorernas förevarande uttalande, varöver lantbruksstyrelsen
har att yttra sig.

Vid framförande av sitt ifrågavarande förslag hava revisorerna särskilt
fästat uppmärksamheten på dels den för vissa befattningshavare vid
domänverket tillämpade anordningen med fasta månatliga respenninganslag,
innefattande att domänstyrelsen årligen på grund av vunnen erfarenhet
inordnar befattningshavarna i vissa resekostnadsgrupper, för vilka
bestämda respenninganslag äro fastställda, och dels grunderna för beräkningen
av traktamentsersättningens storlek vid sådana i avlöningsreglementet
för domänverket omnämnda, ofta eller regelbundet återkommande
resor, vilka innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning.

Vad först beträffar anordningen med fasta respenninganslag synes densamma
emellertid icke lämpligen böra införas beträffande lantbruksingenjörernas
och deras biträdens förrättningsresor. Dessa företagas nämligen
i motsats mot vad fallet är beträffande i avlöningsreglementet för domänverket
angivna resor, i regel på rekvisition av enskild intressent. Att
vid sådant förhållande låta förrättningens verkställande bliva beroende
a.v’ „ huruvida åt förrättningsmannen utmätt respenninganslag lämnar
tillgång till täckande av resekostnaderna, skulle icke vara ägnat att befrämja
det med lantbruksingenjörernas verksamhet avsedda syftet att
bistå den jordbrukande allmänheten.

Dét dynes uti förevarande hänseende förefinnas en bestämd skillnad
mellan, å ena sidan, domänverkets befattningshavare, vilka företaga sina
förrättningsresor direkt i statens ärenden och, å andra sidan, lantbruksmgenjörerna,
vilkas uppgift det är att tillhandagå allmänheten, i den mån
begäran därom framställes. Med avseende härå må jämväl, under hänvisning
till lantbruksstyrelsen utlåtande till Kungl. Maj:t den 6 september
1930 över ett av generaldirektören Stridsberg såsom särskilt tillkallad
sakkunnig avgivet betänkande angående, bland annat, förslag till besparingsreglementen,
åberopas vad lantbruksstyrelsen i sagda utlåtande
anfört angående ifrågasatt maximering av i*eseanslag.

Beträffande de särskilda grunder för traktamentsersättningens beräknande,
som gälla för vissa i avlöningsreglementet för domänverket angivna
förrättningar, och som innebära en nedsättning av enligt allmänna
resereglemente! utgående traktamenten, synas desamma icke heller kunna
utan vidare tillämpas på lantbruksingenjörernas och deras biträdens resor.
Såsom lantbruksstyrelsen framhållit i nyssberörda utlåtande den
6 september 1930 tala nämligen synnerligen starka skäl mot en beskärning
av traktamentsersättningen till ifrågavarande förrättningsmän, utöver
vad redan skett genom för dem utfärdat särskilt besparingsreMemente.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander samt byråcheferna Bjurstedt och Fredholm.

Stockholm den 31 december 1930.

’ Underdånigst:

ERIK INSULANDER.

OLOF FREDHOLM

La nt mäteristyr elsena

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 132,1 36.

— 265

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har Eders Kongl. Majit anbefallt
lantmäteristyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer nti § 36 av deras berättelse för budgetåret 1929/1930
anfört.

Med återställande av remissakten får lantmäteristyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Revisorerna hava funnit utgifterna under nionde huvudtitelns anslag
till rese- och traktamentspenningar synnerligen höga, och särskilt har
den betydliga ökningen under budgetåret 1929/1930 synts dem påfallande.
För att utröna anledningen härtill hava revisorerna gjort en sammanställning
av utgifterna under anslaget för de senaste sex åren enligt följande
tabell.

Budgetår

1924/1925
1925/1926.
1926/1927.
1927/1928.
1928/1929
1929/1930

Anvisat anslag
kronor

700,000: —
1,350,000: —
1,350,000: —
1,225,000: —
1,225,000: —
1,225,000: —

Utgifter

kronor

1,348,017:3 0
1,222,401: 4#
1,222,376: 16
1,227,109: 29
1,228,920: 7 6
1,460,101: 82

Vidare har av revisorerna den till distriktslantmätare och deras biträden
utbetalade resekostnads- och traktamentsersättningen av statsmedel
under de senaste sex kalenderåren angivits på följande sätt.

år 1924
» 1925
» 1926

kronor 847,458 år 1927

» 791,191 » 1928

» 818,116 * 1929

kronor 833,887
» 784,895

» 908,905

Revisorerna hava jämväl gjort vissa jämförelser mellan bestämmelserna
i »resereglemente för lantmätare» och motsvarande bestämmelser för
domänverket, varefter vissa synpunkter, som generaldirektören Stridsberg
framlagt i en av honom den 28 juni 1930 avgiven utredning angående
planläggning av tjänsteresor och besparingsreglementen, upptagits.

Av sin utredning hava revisorerna funnit, att den huvudsakliga orsaken
till den påfallande ökningen av utgifterna under här ifrågavarande
anslag torde vara att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas och
deras biträdens resor. Enligt revisorernas mening hade riksdagen förutsatt
— i samband därmed att statsverket i huvudsak åtagit sig utgifterna
för resekostnads- och traktamentsersättning till distriktslantmätare och
deras biräden —, att åtskilliga begränsningar i rätten till reseersättning
borde stadgas för ifrågavarande personal liksom exempelvis skett beträffande
liknande ersättningar till skogsstatens personal. Att några sådana
begränsningar av betydelse enligt reyisorernas uppfattning ännu icke
genomförts, bade de icke kunnat undgå att finna märkligt. Det hade

266

synts revisorerna nödvändigt, att, för nedbringande av de boga kostnaderna
för distriktslantmätare och deras biträden, åtgärder snarast vid
foges för begränsning i rätten till traktamentsersättning i likhet med vad
som i besparande syfte skett beträffande ett flertal grupper befattnings
havare.

Revisorerna hava därvid ifrågasatt, huruvida icke liknande besparingsbestämmelser,
som gällde ifråga örn traktamentsersättning till viss personal
vid domänverket, även borde komma i tillämpning beträffande sådan
ersättning till distriktslantmätare och deras biträden. Till slut har
det synts revisorerna, med anledning av generaldirektören Stridsbergs
förslag om utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna
för vissa grupper av befattningshavare, att det vore förtjänt
att tagas under övervägande, huruvida det icke skulle vara lämpligt
att genomföra en utsträckt tillämpning av berörda anordning.

Lantmäteristyrelsen tillåter sig till en början till belysande av frågan
örn den resekostnads- och traktamentsersättning, som ovan angivits hava
utbetalats av statsmedel till distriktslantmätare och deras biträden, framhålla
följande.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förordning den 31 december 1920 (nr 909)
angående distriktslantmätare m. fl. tillkommande resekostnads- och traklamentsersättning
(resereglemente för lantmätare) skulle från och med
den 1 januari 1921 av statsmedel bestridas distriktslantmätare och extra
lantmätare tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning ävensom
till tekniska biträden och lantmäterielever utgående traktamentsersättning
för vissa angivna tjänsteförrättningar. Genom Eders Kungl.
Maj:ts kungörelse den 8 juni 1923 (nr 239) ändrades dessa bestämmelser
på sådant sätt, att jämväl reseersättning till tekniska biträden skulle utgå
av statsmedel. I Eders Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 juni 1926 (nr
356) förordnades, att resekostnads- och traktamentsersättning från och
med den 1 juli 1926 skulle gäldas av statsmedel jämväl beträffande förrättningar
enligt lagen örn enskilda vägar.

Det ligger i sakens natur, att sålunda och i övrigt skedda ändringar
i grunderna för resekostnadernas utgående ävensom -— och detta icke
minst — omfattningen av lantmätarnas förrättningar under olika år med
föra variationer i de årliga resekostnaderna. Sålunda torde den ökning,
som ovanstående tabell över lantmätarnas resekostnader utvisar för år
1926 delvis sammanhänga med statsverkets åtagande att bestrida rese
kostnads- och traktamentsersättning jämväl för förrättningar enligt la
gen om enskilda vägar, och torde detta gälla även ökningen för år 1927,
då ifrågavarande bestämmelser angående förrättningar enligt lagen örn
enskilda vägar voro i tillämpning under hela året. Nedgången av berörda
utgifter för år 1928 torde däremot direkt sammanhänga med omfattningen
av under året handlagda lantmäteriförrättningar. Den 1 januari
1928 trädde den nya jorddelningslagen i tillämpning, och med den
genomgripande förändring i fråga om förrättningarnas handläggning,
som genom denna lagstiftning åstadkommits, är det givet, att viss tid
åtgått för lantmätarna att sätta sig in i den nya lagens stadganden, vilka
jämväl till en början måste verka tidsödande och vålla svårigheter vid
tillämpningen, och en följd härav har blivit, att den produktiva verksamheten
inom lantmäteridistrikten under detta första år. då lagen varit i
tillämpning, ställt sig lägre än under åren därförut. Såsom belysande

-- 267 —

härvidiag ina nämnas, att under är 1927 avslutades i runt tal 16000 förrättningar,
under år 1928 14,100 förrättningar och under år 1929 16,800 förrättningar.
(Av dessa voro år 1928 3,766 ägostyekningar och jordavsöndringar
samt 6,152 avstyckningar och år 1929 motsvarande antal 1,368
och 11,088.)

Då för lantmätarnas vidkommande exceptionella förhållanden sålunda
påverkat storleken av resekostnaderna under år 1928, bör uppenbarligen
den av revisorerna påtalade ökningen av berörda kostnader, under senaste
budgetåret icke bedömas genom jämförelse med förhållandena lin
der nämnda år utan i stället genom jämförelse med förhållandena under
är 1927.

Den ökning av ifrågavarande kostnader, som år 1929 utvisar i jämfö
reise med år 1927 är till stor del att hänföra till den ökade omfattning av
förrättningsverksamheten, som på sätt ovan antecknats ägt rum. Emellertid
låter ökningen i resekostnader icke förklara sig enbart av den
förekomna stegringen i verksamheten. Till ungefär lika stor del torde
den hava förorsakats av den nya jorddelningslagstiftningen. Genom den
nya jorddelningslagen har avsönd ringsinstitutet utbytts mot avstyckningsförfarandet,
och avstyckningsförrättningarna erfordra i motsats till
förutvarande avsöndringar sammanträde med sakägarna å ort och ställe
samt i samband därmed prövning såväl av frågan om fastigheternas gränser
som huruvida tillstånd till ifrågasatt fastighetsbildning må meddelas,
genom vilket allt en utökning av lantmäteripersonalens tjänsteresor
uppkommit. Jämväl i övrigt har den nya jorddelningslagen medfört vidlyftigare
utredning och behandling av vid lantmäterilörrättningarna förekommande
frågor ävensom avbrott och uppskov i förrättningarnas
handläggning i större omfattning än tidigare förekommit, varigenom givetvis
nu ifrågavarande kostnader för de särskilda förrättningarna ställa
sig högre än förut.

Huruvida det för år 1929 utbetalade beloppet resekostnads- och traktamentsersättning
för lantmätare kan anses normalt under nu rådande förhållanden,
anser sig styrelsen emellertid icke för närvarande utan vidlyftigare
undersökning kunna bedöma. Givetvis är, såsom ovan framhållits,
den utgående resekostnads- och traktamentsersättningen direkt
beroende av det antal förrättningar, som under året handlägges, samt
dessa förrättningars omfattning. För tillgodoseende av allmänhetens berättigade
krav på en någorlunda snabb handläggning av begärda förrättningar,
äro lantmätarna skyldiga att fortast möjligt företaga och avsluta
dessa. I synnerhet beträffande avstyckningsförrättningar är det för
allmänheten av synnerlig vikt, att en snabb handläggning kan äga rum.
Lantmäteristyreisen har redan under januari 1928 utfärdat föreskrifter
angående lantmätares med Heres dagböcker m. m. (bilaga till lantmäteristyrelsens
meddelanden 1928:4. cirkulärserien nr 7) och därvid bland an
nät erinrat om följande:

»Arbetena böra ordnas planmässigt, så att rese- och traktamentskostnaderna
i största möjliga mån nedbringas. Förrättningarna laira, där
så ske kan. utan uppskov fortsättas och avslutas. Endast där särskilda
förhållanden därtill föranleda, böra längre resor företagas för verkställande
av enstaka förrättningar av mindre omfattning. Sådana förrättningar
böra såsom regel företagas i samband med andra förrättningar i
samma ovt eller vid särskilda för ändamålet anordnade rundresor. Vidare
må framhållas angelägenheten av att resor till residensstaden för

— 268

verkställande av för förrättningar erforderliga utredningar i lantmäteri
kontoret icke företagas oftare än nödigt är. De fall, där sådan utredning
visat sig erforderlig, böra därför i görligaste mån samlas.»

Lantmäteristyrelsen är övertygad örn, att några onödiga resor för
lantmäteripersonalen icke förekomma, i synnerhet som någon ersättning
för den av resorna förorsakade, givetvis ganska avsevärda tidsförlusten
icke erhålles.

Statsrevisorerna hava i de anförda tabellerna funnit stöd för den uppfattningen,
att huvudsakliga orsaken till ökningen av utgifterna under
nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar under
senaste budgetår vore att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas
och deras biträdens resor. Styrelsen har däremot på grund av samma
material kommit till den uppfattningen, att berörda ökning till huvudsaklig
del förorsakats av andra förrättningsmän. Till stöd härför har
styrelsen, med anledning av vad i det föregående framhållits, verkställt
en jämförelse mellan ifrågavarande utgiftsplan för år 1927 och 1929 till
distriktslantmätare och deras biträden samt övriga förrättningsmän.
Enär uppgifterna beträffande lantmätarna hänföra sig till kalenderår
och övriga uppgifter till budgetår, har styrelsen då några på frågan inverkande
felaktigheter härigenom icke torde uppstå, ansett sig kunna
jämföra utgifterna för distriktslantmätarna och deras biträden under
åren 1927 och 1929 med motsvarande övriga utgifter för budgetåren 1927/
1928 och 1929/1930. Resultatet av denna jämförelse framgår av följande
tabell.

1 • 1 ! • \|	Till distriktslant-mätarna och deras tjänstebiträden utbe-talda rese-och trakta-mentspenningar under nionde huvudtiteln, i avrundade tusental kronor	Till övriga förrätt-ningsmän utbetalda rese- och trakta-mentspenningar under nionde huvud-titeln, i avrundade tusental kronor	Summa rese-och traktaments-penningar, i avrundade tusental kronor
Budgetår 1927/1928 .....................	834	393	1,227
Budgetår 1929/1930 .....................	909	551	1,460
Ökning................ .....................	75	lös	233
Ökning i procent av beloppet under budgetåret 1927/1928 .................	9	. 40

Av utgiftsökningen från budgetåret 1927/1928 till budgetåret 1929/1930.
i runt tal 233,000 kronor, belöper sig alltså omkring 75,000 kronor på distriktslantmätarna
och deras tjänstebiträden och omkring 158,000 kronor
på andra förrättningsmän. Statsrevisorernas ovan angivna uttalande uti
ifrågavarande avseende lärer alltså ingalunda kunna anses vara med
verkliga förhållandena överensstämmande.

I fråga örn det av revisorerna angivna medeltalet, 2,490 kronor per person,
för den av distriktslantmätarna och deras tjänstebiträden åtnjutna,
av statsmedel utgående resekostnads- och traktamentsersättningen anser
sig styrelsen — utan att ingå på använd beräkningsgrund för fixerande
efter antalet tjänstemånader av personalens antal — endast böra erinra,
att ifrågavarande lantmäteripersonal i stort sett under större delen av

269 —

året av sin tjänst tvingas att vistas på förrättningar och resor utom stationsorten,
ett förhållande, som med nödvändighet måste medföra, att
lantmätarnas reseutgifter — för vilka de givetvis måste gottgöras, vare
sig denna gottgörelse skall såsom nu, utgå av allmänna medel eller, i likhet
med vad tidigare skett, påvila de enskilda jordägarna — bliva avsevärda
i jämförelse med dylika utgifter för statstjänstemän i allmänhet.

Beträffande de av revisorerna avsedda begränsningar i rätten till reseersättning,
som enligt 1918—1920 års riksdagar borde stadgas för ifrågavarande
personal, ävensom i fråga örn vad revisorerna i övrigt anfört, har
lantmäteristyrelsen ingående yttrat sig härom i underdånigt utlåtande
den 3 september 1930 i anledning av förenämnda av generaldirektören
Stridsberg avgivna sakkunnigeutlåtande angående planläggning av tjänsteresor
och besparingsreglementen, och då revisorerna nu i sin berättelse
visserligen icke såsom eget yttrande upptagit men dock i huvudsakliga
hithörande delar åberopat innehållet uti berörda sakkunnigeutlåtande,
tillåter sig lantmäteristyrelsen i underdånighet hänvisa till styrelsens
sagda yttrande över samma sakkunnigeutlåtande, vilket yttrande därför
härvid i avskrift bilägges.

Uti slutliga handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade
deltagit byråchefen Palm.

Stockholm den 10 januari 1931.

Underdånigst:

O. BAGGER-JÖRGENSEN.

AXE!. SANDBERG.

Bil.

lantmäteristyrelsen angående planläggning av tjänsteresor och besparingsreglementen
samt med förslag till nytt resereglemente för lantmätare.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 10 juli 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
lantmäteristyrelsen avgiva dels yttrande över ett av generaldirektören
Erik Stridsberg den 28 juni 1930 dagtecknat sakkunnigeutlåtande angående
planläggning av tjänsteresor och besparingsreglementen dels ock — i
anslutning till de i samma utlåtande angivna grunder — förslag till besparingsreglemente
eller däremot svarande föreskrifter för styrelsen underlydande
befattningshavare.

Till åtlydnad härav får lantmäteristyrelsen, med överlämnande av från
rikets överlantmätare ävensom från styrelserna för Sveriges lantmätareförening,
Sveriges distriktslantmätareförening och Extra lantmätarnas
förening infordrade yttranden, för egen del i underdånighet anföra följande.

Lantmäteristyrelsen anser sig först böra bringa till erinran de inom
lantmäteri väsendet rådande förhållandena i förevarande hänseende i den
omfattning, vartill frågan giver anledning.

Den med utförande av lantmäteriförrättningar sysselsatta personalen,

— 270 —

distriktslantmätare, extra lantmätare, tekniska biträden och lantmäteri
elever, utföra sitt arbete på ansökan av vederbörande jordägare, som tidigare
hade att ej blott efter fastställd taxa utbetala arvodet för förrättningen
utan även gälda lantmätarens och hans tjänstebiträdens resekostnad.
För att denna ej skulle onödigt fördyras, var förrättningsmannens
rätt till ersättning vid hemresa under förrättningen begränsad till vissa
fall, då tvingande anledning till avbrott i förrättningen förelåg. Stats
makterna hava emellertid i allt större omfattning gått in för att ekonomiskt
understödja jorddelningsväsendet och såsom en åtgärd i sådan riktning
avsågs medgivandet, att reseersättning och traktamente under resa
finge utgå av allmänna medel i fråga örn flertalet lantmäteriförrätt
ningar.

Lantmäteristyrelsen har städse ägnat uppmärksamhet åt att söka hålla
resekostnads- och traktamentsersättningen nere vid skäliga belopp. En
av styrelsen för några år sedan verkställd ingående undersökning rörande
möjligheten av att införa fasta ersättningsbelopp i förevarande hänseende
för de olika lantmäteridistrikten gav negativt resultat; arbetsbördan växlar
allt för mycket år från år, och ett iixerande av resekostnads- och
traktamentsersättningen skulle medföra, att en del förrättningar, särskilt
å avsides belägna orter, komme att stå över till men för vederbörande
sakägare.

Ej heller låter det sig göra att följa en på förhand uppgjord resplan.
Lantmätaren vet ej i förväg, huru lång tid, han blir sysselsatt å ett förrättningsställe,
och mellankommande hinder av olika slag, såsom exem
pelvis uppkommande äganderätts- eller gränsetvister, nödvändigheten att
underställa avgivna utlåtanden ägodelningsrättens prövning m. m., kunna
föranleda opåräknade avbrott, som rubba arbetsplanen; att märka är nämligen,
att flertalet förrättningar, för att lagligen kunna företagas, måste
vara kungjorda i god tid förut, vadan förrättningsmannen kan finna sig
nödsakad att utfylla en lucka i den uppgjorda reseplanen med arbeten å
andra förrättningar, som ej behöva i förväg kungöras, eller med arbe
len, som ej erfordra handläggning å utlysta sammanträden. Härtill kom
mer, att mellankommande brådskande göromål, exempelvis en angelägen
avstyckning för egnahemsändamål, kunna vålla avbrott i arbetsplanen.

Emellertid har en betryggande och god kontroll ordnats på annat sätt
Lantmätarens rätt till reseersättning vid avbrott i förrättning är begränsad
till vissa fall, då giltigt skäl till avbrott förelegat. Han är skyldig
att föra detaljerad dagbok över sin resor, och hans reseräkningar underkastas
en ingående granskning å lantmäterikontoret, varvid även den
ändamålsenliga planläggningen av resorna blir föremål för övervägande.
Först efter denna granskning sker utbetalning genom vederbörande
länsstyrelse. För varje år hava lantmätarna att till lantmäteristyrelsen
lämna redogörelse för sina resekostnads- och traktamentsersättningar;
och föranleda dessa uppgifter understundom detaljerade undersökningar
från styrelsens sida.

De tjänsteresor, som företagas av överlantmätarna, äro av annan art.
Dessa befattningshavare hava numera ej rättighet att åtaga sig lantmäteriuppdrag;
resorna ske antingen i inspektionssyfte eller i ändamål att
lämna sakkunnigt biträde åt ägodelningsrätter eller andra domstolar. I
motsats mot de praktiserande lantmätarnas resor, vilka måste företagas
i den mån enskilda sakägare så påkalla och vilka ske till dessas enskilda
tjänst, tillgodose överlantmätarnas tjänsteresor ett rent statsända

— 271 —

mål. Granskningen och utbetalningen av överlantmätarnas reseräkningar
åvila väl vederbörande länsstyrelse, men för att erhålla överblick över
det sätt, varpå överlantmätarna planerat sina resor och kännedom av
under dessa resor gjorda rön, har lantmäteristyrelsen föreskrivit, att överlantmätare
skall över verkställda inspektionsresor föra liggare av närmare
angivet innehåll. Denna liggare göres till föremål lör granskning
vid inspektion å lantmäterikontoren. Därjämte har styrelsen fastställt
den längsta tid, som i de särskilda länen får användas till överlantmätarens
inspektionsresor.

Lantmäteristyrelsens resor planläggas så ändamålsenligt, som i styrelsens
förmåga står. Befattningshavare inom styrelsen, som förordnats
företaga inspektionsresa, åligger att till verkets chef avlämna skriftlig
redogörelse för resan.

Vad då först angår det av den sakkunniga framlagda förslaget till cirkulär
angående planläggning av tjänsteresor m. m., föranleda de allmänna
riktlinjerna i detsamma icke i och för sig någon styrelsens erinran,
detta så mycket mindre som i fråga om den styrelsen underställda
personalen redan finnes anordnad en effektivare och längre gående kontroll,
än cirkuläret kommer att medföra. Emellertid anser sig styrelsen,
som förutsätter, att den i lantmäterikontoren anordnade kontrollen å den
med utförande av lantmäteriförrättningar sysselsatta personalens reseräkningar
motsvarar vad i 3:e punkten av cirkuläret avses, böra hemställa
örn sådan jämkning i ordalydelsen, att lantmäteristyrelsen befrias
från en utbetalningen föregående granskning av överlantmätarnas reseräkningar.

Ehuru den sakkunnige funnit det saknas möjlighet att för närvarande
annat än undantagsvis fastställa maximibelopp för enskilda, befattningshavares
tjänsteresor, har den sakkunnige ansett, att särskilt för vissa
grupper av iörrättningsmän, för vilka resekostnaderna uppgå till mera
avsevärda belopp, en utbrytning från de allmänna resepenningsanslagen
under respektive huvudtitlar och till anslag för varje särskild förvaltningsgren
borde ske av resekostnaderna. Den sakkunnige har därvid ansett
att, även örn det till en början bleve nödvändigt att i regel giva de
ifrågavarande anslagen eller anslagsposterna förslagsanslags natur, genom
den föreslagna anordningen dock skulle vinnas, att vederbörande
myndighet utan omgång kunde erhålla besked örn utgifternas storlek och
lättare kunde bedöma, när åtgärder för begränsning av utgifterna erfordrades.
Det torde ock, enligt den sakkunniges mening, ej vara utan
betydelse, rent psykologiskt sett, att de särskilda förvaltningsgrenarnas
resekostnader tydligt avspeglades i budget och räkenskap och ej försvunne
i ett stort anslag för en hel huvudtitel, beträffande vilket ingen
viss myndighet hade något bestämt ansvar för medelsåtgången.

Det sålunda framförda förslaget och därför anförda skäl synas .lantmäteristyrelsen
onekligen vara värda visst beaktande. Då lantmäteristyrelsen
emellertid, såsom styrelsen ovan påvisat, redan med nu gällande
bestämmelser har tillfälle att i full utsträckning erhålla översikt över
medelsåtgången för de olika befattningshavarnas resor och däråt ägna
erforderlig uppmärksamhet samt statsverkets utgifter för ändamålet redan
nu väl komma till synes, lärer för lantmäteriets del något egentligt
behov icke kunna anses föreligga av dea föreslagna anordningen. Lantmäteristyrelsen
har dock icke någon anledning att avstyrka ett upptagande
av resekostnaderna beträffande lantmäteriväsendet såsom särskil -

— 272 —

da anslag, därest eu uppdelning av de olika huvudtitlarnas reseanslag a
olika befattningshavaregrupper i allmänhet skulle befinnas lämplig. Då
den sakkunnige emellertid föreslår, att för bestridande av statsverkets
utgifter för tjänsteresor för lantmäteriväsendet i allmänhet å riksstaten
skulle uppföras ett särskilt anslag örn 800,000 kronor under benämning
»resekostnadsersättningar vid lantmäteriväsendet», synes den sakkunnige
hava förbisett artskillnaden mellan å ena sidan de för styrelsens befattningshavare
samt överlantmätarna förekommande tjänsteresorna av i
huvudsak inspektionsnatur och å andra sidan den med utförande av lantmäteriiörrättningar
sysselsatta personalens förrättningsresor, för vilka
statsverket iklätt sig i annat fall vederbörande sakägare åvilande kostnader,
och vilka kostnader således närmast äro att betrakta såsom i övrigt
vid lantmäteriförrättningar förekommande statsbidrag. Skall därför
den sakkunniges förslag örn utbrytande från nionde huvudtitelns anslag
till resekostnader genomföras ifråga örn lantmäteriet, ligger det i
sakens natur, att det blivande reseanslaget bör upptagas såsom två olika
poster, den ena avseende styrelsens befattningshavares och överlantmätarnas
inspektionsresor samt andra därmed jämförliga tjänsteresor och
den andra den med utförande av lantmäteriförrättningar sysselsatta personalens
förrättningsresor.

Den sakkunnige förutsätter, att det till en början blir nödvändigt att i
regel giva de ifrågavarande anslagen eller anslagsposterna förslagsan
slags natur; att detta så vitt rörer lantmäteriet måste bliva förhållandet
icke allenast »till en början» utan allt framgent är påtagligt. Ett fixerande
av resekostnaderna för överlantmätarna är sålunda, då det gäller
dessa befattningshavares i många fall rätt så omfattande verksamhet såsom
biträde åt vederbörande ägodelningsrätter, uppenbarligen helt uteslutet.
Det torde härvid endast behöva påpekas, att överlantmätarnas av
sistnämnda, i lag stadgade arbetsuppgift betingade tjänsteresor icke bero
av tjänstemännens egna eller överordnad myndighets beslut utan måste
företagas i den mån, dylikt biträde påkallas vid förekommande ägodelningsrättssammanträden
och därmed sammanhängande undersökningsförrättningar,
samt att det till följd härav icke låter sig göra att på förhand
angiva eller ens beräkna antalet och omfattningen av dylika resor.

Vad sålunda sagts ifråga örn fastslående av anslagsbeloppet för överlantmätarens
sistnämnda tjänsteresor gäller uppenbarligen, fast i ojämförligt
mycket högre grad, den med utförande av lantmäteriförrättningar
sysselsatta personalens resor. Då såsom nämnts de praktiserande lantmätarnas
resor betingas av de förrättningar, som av enskilda påkallas,
och lantmätarna författningsenligt åligger att i föreskriven ordning till
handläggning företaga inkommande förrättningar och uppdrag, vare sig
dessa draga större eller mindre rese- och traktamentskostnader, lärer det
icke var tänkbart att, med bibehållande av nu gällande eller av den sakkunnige
förordade principer för resekostnads- och traktamentsersättnings
beräknande, på förhand fixera den årliga medelsåtgången i dess helhet.
De åtgärder, som ur besparingssynpunkt kunna ske, är dels en begränsning
av rätten att för en och samma förrättning företaga flera resor
dels en effektiv kontroll över resornas planmässiga ordnande, allt emellertid
åtgärder, vilka på sätt ovan påvisats redan äro lör ifrågavarande
befattningshavare genomförda.

Styrelsen finnér sig således, för den händelse det skulle befinnas lämpligt
med en utbrytning nr nionde huvudtitelns allmänna reseanslag av

— 273

resekostnaderna .för lantmäteriväsendet, böra föreslå, att blivande anslag
upptages såsom två särskilda poster, avseende resekostnadsersättningar
den ena för styrelsens och lantmäterikontorens befattningshavare
samt den andra för lantmäteripersonal, som sysselsättes med utiörande
av lantmäterilörrättningar, ävensom att båda dessa anslagsposter givas
förslagsanslags natur,

Beträffande storleken av berörda anslagsposter saknar styrelsen anledning
att i detta sammanhang närmare yttra sig men kan dock icke,
då den sakkunnige lagt endast för ett budgetår (1927/1928) utgående reseocli
traktamentskostnader till lantmäteripersonal, som sysselsättes med
utförande av lantmäterilörrättningar, till grund för beräknande av hela
reseanslagets till lantmäteriet storlek, underlåta omnämna, att ifråga örn
enbart sagda resekostnader under senare år förekommit variation av upp
till 100,000 kronor och därutöver.

Den sakkunnige finner det naturligt att — även örn så icke med nödvändighet
behöver ske — i samband med överflyttning av resekostnaderna
från de allmänna reseanslagen till anslag för respektive förvaltningsgren
utbetalningen av reseersättningarna i regel förlägges till den
myndighet, som utbetalar förrättningsmans avlöning, under motivering att
härigenom skulle undvikas dubbelarbete, som i viss mån blir ofrånkomligt,
därest utbetalningsmyndighetens granskning skall kompletteras av
en föregående kontroll av reseräkningarna genom den myndighet, varunder
förrättningsmannen lyder. Av motiveringen lärer väl få utläsas,
att den sakkunnige avsett att utbetalning av reseräkningar bör ske av
den myndighet, varunder vederbörande befattningshavare sorterar, och
ej av den myndighet, som utbetalar hans avlöning. För lantmäteriväsendets
del betalas nämligen avlöningen till styrelsens befattningshavare,
lantmäterikontorens icke-ordinarie befattningshavare samt extra lantmätarna
genom lantmäteristyrelsen, under det att överlantmätarna och
övrig ordinarie personal å lantmäterikontoren samt distriktslantmätarna
erhålla avlöningen utbetalad av vederbörande länsstyrelse. Men även med
denna tolkning av utlåtandet kan lantmäteristyrelsen beträffande styrelsens
förvaltningsområde icke dela den sakkunniges mening.

Ifråga örn den med utförande av lantmäteriförrättningar sysselsatta
personalen sker, såsom tidigare framhållits, jämlikt gällande bestämmelser
— 14 § i resereglemente! för lantmätare — granskning genom vederbörande
överlantmätare av förekommande reseräkningar, innan desamma
för likvidering inlämnas till länsstyrelsen. Det ligger i sakens natur,
att den hos överlantmätaren skeende granskningen av lantmätarnas
reseräkningar, till följd av överlantmätarens ingående lokalkännedom,
hans kännedom örn hos vederbörande lantmätare inneliggande förrättningar
samt hans tillgång till förrättningsakterna i lantmäterikontoret,
kan verkställas synnerligen detaljerat och effektivt, och någon möjlighet
för styrelsen att så i detalj granska räkningarna är helt utesluten. Styrelsen
har emellertid, såsom i frågan tidigare påvisats, tillfälle att med
ledning av lantmätarnas till styrelsen avlämnade årsredogörelser och till
lantmäterikontoren inkommande dagböcker ägna erforderlig uppmärksamhet
åt de olika befattningshavarnas tjänsteresor. Även örn, såsom den
sakkunnige torde ifrågasatt, utbetalning av reseräkningarna skulle överflyttas
på lantmäteristyrelsen, mäste i allt lall den sakliga räknings.
granskningen verkställas genom vederbörande överlantmätare, och någon
ändring i vad nu gäller härvidlag torde således icke lämpligen kunna
!8 Ren.-berättelse liny. stolsnerkel för är WHO. TIT.

— 274

ske. De förmåner, som med en centralisering av utbetalningarna torde
avses, hava redan uppnåtts genom granskningen hos överlantmätarna.
och någon besparing genom räkningarnas ytterligare granskning i iantmäteristyrelsen
lärer ej heller stå att ernå. Däremot kan nu tillämpade
anordning med länsstyrelserna såsom utbetalningsmyndigheter innebära,
någon ökad kontroll, särskilt med hänsyn till länsstyrelsens ingående
kännedom örn förhållandena i olika avseenden inom länet. Ett överflyttande
av ifrågavarande utbetalningsskyldighet till lantmäteristyrelsem
skulle utan någon nytta för statsverket medföra ökat behov av tjänster
inom styrelsen och måste därför anses ur besparingssynpunkt olyckligt.
Ej heller lärer finnas anledning att på lantmäteristyrelsen överflytta utbetalningen
av reseersättning till överlantmätare och styrelsens befattningshavare.

På nu anförda skäl finner sig lantmäteristyrelsen böra avstyrka förslaget
i denna del.

Såsom den sakkunnige framhållit, har den genomgående grundtanken
i de allmänna resereglemente^ av åren 1925, 1927 och 1929 tydligtvis
varit att söka bringa resekostnads- och traktamentsersättningarna i närmast
möjliga överensstämmelse med de verkliga kostnaderna, och huvudsyftet
med de allmänna besparingsbestämmelserna bör i anslutning härtill
vara att för sådana fall, då av speciella anledningar ersättningen enligt
resereglementet kan anses bliva högre än sagda kostnader, jämka ersättningen
härefter.

Genom antagandet av nu gällande allmänna resereglemente lärer riksdagen
hava avsett att fastslå de grunder, efter vilka reseersättningar
i allmänhet böra utgå, och den Kungl. Maj:t medgivna rätten, att bestämma
dessa ersättningar till lägre belopp, än vad i resereglementet stadgas,
har enligt 1 § andra stycket i samma reglemente tydligt angivits
gälla undantag eller avse »vissa grupper av befattningshavare». Vid behandlingen
av väckt förslag örn att riksdagen måtte göra det uttalandet,
»att de s. k. besparingsreglementen, som gälla för vissa statsverk, utformas
så, att de giva befattningshavarna lägre ersättning vid resor än
vad som i allmänna resereglementet stadgas endast i undantagsfall, då
verkligt starka skäl för undantagsbestämmelsers införande kunna anföras»,
uttalade ock riksdagen, att riksdagen utginge från att Kungl. Maj.‘t
komme att begagna ovannämnda Kungl. Majit tillkommande rätt med
försiktighet oell med iakttagande av såväl statsverkets som vederbörande
befattningshavares berättigade intressen. Likaledes ansåg sig riksdagen
i detta sammanhang och på ett framställt yrkande, »att det icke
må införas restriktioner, som kunna föranleda ekonomiska förluster för
tjänstemännen» kunna uttala, att man kunde antaga, att Kungl. Maj:ts
förslag, särskilt med de jämkningar riksdagen beslutat beträffande 17 §,
icke komme att medföra sådana konsekvenser. I propositionen hade som
bekant under denna paragraf bland annat intagits bestämmelser örn att
traktamentsersättning ej utginge vid förrättning, som droge en tid av
högst sex dagtimmar, att traktamentet skulle beräknas med hänsyn till
visst antal dagtimmar samt att reducering av traktamentsersättningen
skulle ske efter 15 dygns vistelse å samma plats, men fann riksdagen skäligt
utesluta dessa bestämmelser såsom allt för långt gående begränsningar,
med framhållande dock av att sistnämnda bestämmelse borde
beredas plats i vederbörliga besparingsreglementen. De i propositionen
framlagda men av 1929 års riksdag sålunda tydligt och klart underkända

— 275 —

principer synes den sakkunnige nu åter vilja införa genom sitt förslag
om tilläggsbestämmelser till resereglemente^ Den sakkunnige uttalar
själv, att de grundläggande allmänna reduktionsregler, som av honom
förordas vid sidan av de speciella besparingsreglementena, äro av sådan
innebörd, att de väl skulle kunna tillämpas på praktiskt taget alla förrättningsmän,
som i och genom tjänsteresor utöva fast avlönad befattning
i statens tjänst, och att det endast är avfattningen av allmänna
resereglementet 1 § andra stycket samt riksdagens merberörda yttrande
örn varsamhet vid tillämpningen av detta stadgande, som föranlett till
att tillämpningsområdet för de av honom nu föreslagna allmänna besparingsreglerna
måst göras något trängre än i och för sig varit sakligt betingat.
De allmänna reduktionsreglerna hava emellertid givits ett så
omfattande tillämpningsområde, att desamma uppenbarligen kunna sägas
bliva regel, för den händelse den sakkunniges förslag av Eders Kungl.
Majit skulle godtagas, och det genom riksdagens medverkan tillkomna,
nu gällande resereglementet härutinnan komma att tillämpas endast såsom
undantag. Besparingsregler, i den mån sådana kunna anses erforderliga,
böra emellertid enligt styrelsens uppfattning ej göras tillämpliga
för andra befattningshavaregrupper än sådana, där förekommande
förrättningars art och tjänsteresors beskaffenhet motivera ett undantag
från allmänna resereglementets bestämmelser. Den sakkunnige har gått
vida längre och utsträckt sitt förslag till att avse befattningshavare, beträffande
vilka särskild anledning till undantagsbestämmelser ej föreligger.

Då enligt förslaget de allmänna besparingsreglerna skola tillämpas
icke endast, såsom för närvarande i viss utsträckning är förhållandet, på
distriktslantmätare och extra lantmätare utan även på överlantmätarna,
har den sakkunnige förbisett den helt olika arten av överlantmätarnas
tjänsteresor i förhållande till de praktiserande lantmätarnas. Även med
den sakkunniges utgångspunkt i fråga örn besparingsreglernas tillämpningsområde
lära sagda regler lämpligen icke böra komma i tillämpningbeträffande
överlantmätarna. I detta sammanhang kan styrelsen icke
underlåta att ånyo erinra örn att en väsentlig del av överlantmätarnas
tjänsteresor äro betingade av överlantmätarens lagstadgade skyldighet
att biträda vid förekommande ägodelningsrättssammanträden och att ett
godtagande av den sakkunniges förslag skulle innebära den enligt lantmäteristyrelsens
mening felaktiga konsekvensen, att överlantmätaren
skulle erhålla reseersättning efter andra grunder än den vid sammanträdet
närvarande domhavanden, för vilken besparingsreglerna ju icke skulle
komma i tillämpning.

Enligt lantmäteristyrelsens mening finnas alltså icke några sakliga
skäl för »de allmänna besparingsreglernas» tillämpning å rikets över
lantmätare.

Enligt de föreslagna tilläggsbestämmelserna till allmänna resereglementet
skulle ersättning vid färd med annan automobil än taxeautomobil
ersättning utgå med 30 öre kilometern mot den i allmänna
resereglementet medgivna ersättningen av 40 öre. Sistnämnda ersättning
finner den sakkunnige vara väl hög, enär dylik färd praktiskt taget
alltid skulle hava natur av rundresa eller tur- och returresa, och grundtaxan
för rundresa i genomsnitt håller sig vid 40 öre kilometern eller
därunder. Dessa taxeavgilter äro, framhåller den sakkunnige, avsedda
att ej blott täcka den verkliga driftkostnaden utan även att bereda er -

— 276

forderlig inkomst ät automobilägaren, under det att för den förrättningsman,
som använder egen automobil, det däremot endast gäller att få den
egentliga driitkostnaden täckt.

Tydligen är förslagsställaren även härvidlag mindre väl underkunnig
örn iörhållandena inom lantmäteriet. Då det gäller den med utlörande
av lantmäterilörrättningar sysselsatta personalen äro tjänsteresorna
praktiskt taget så gott som aldrig eller åtminstone i synnerligen ringa
omfattning av rundresenatur; .därtill kräva lantmäterilörrättningar nas
utlörande i regel allt lör lång tid å iörrättningsstället, även där det gäller
blott en enda dag. Därtill komma emellertid åtskilliga förhållanden,
som den sakkunnige synes iörbisett och som göra, att den av honom
gjorda beräkningen av skälig ersättning vid begagnande av egen bil är
helt ohållbar. Det ligger i sakens natur, att en automobil i yrkesmässig
tralik under ett och samma år går mångdubbelt större väglängd än en
tjänstemans privata automobil, och att däriör kostnaderna lör den egna
automobiien per iärdmil måste bliva betydligt större än för taxeautomobiien.
Man har nämligen uppenbarligen icke att räkna med enbart de
direkta driftkostnaderna lör bensin, oljor m. m., vilka äro jämiörelsevis
obetydliga, utan framför allt med sådana kostnader som garagehyra, amortering
och ränta å nedlagt kapital, försäkringar av olika slag, skatt samt
kostnader lör skötsel och reparation, allt omkostnader, som i mycket ställa
sig lika, vare sig automobiien går flera eller färre mil. Därtill kommer
ytterligare, att en yrkeschauiför otta nog själv kan utföra förekommande
underhålls- och reparationsarbeten, vilket den private bilägaren knappast
har möjlighet till. Omkostnaderna lör taxeautomobilen elter färdmil
räknat huva däriör väsentligt lägre än för den privata.

Undertecknad generaldirektör har ock under företagna inspekt!onsresor
inom riket varit i tillfälle att med lantmätare, som i tjänsten använt
egen automobil, ingående drylta frågan och har kommit till den bestämda
uppfattningen, att den nu utgående ersättningen av 40 öre kilometern
icke täcker lantmätarens omkostnader. Att lantmätarna ändock i den
utsträckning, som nu är lörhållandet, hålla sig med egen automobil, sammanhänger
med arten av deras verksamhet. Dels har lantmätaren med
egen automobil möjdghet att bättre utnyttja den tid, som kan ägnas åt
arbetet, samt undgå eljest med nödvändighet uppkommande tidsspillan,
dels har han lättare att på lämpligt sätt kunna ordna logis- och matlörhållandena
lör sig och tjänstebiträden, allt givetvis ägnat att underlätta
det redan i och lör sig nog så ansträngande arbetet. En sänkning,
på sätt förslaget innehåller, av ersättningen vid användande av egen
automobil skulle dock med all sannolikhet leda till, att anordningen i
regel komme att för lantmätarnas del frångås och att resorna bomme att
företagas med anlitande av i övrigt tillgängliga färdsätt. Detta skulle
för statsverket medi öra ökad resekostnadsersättning, enär i de fall, där
nu debiteras ersättning lör egen automobil, i stället skulle komma att
utgå den i regel ej obetydligt högre ersättningen vid förhyrning av taxeautomobil.
Men då egen automobil nu i synnerligen stor utsträckning
användes även i de fall, där enligt gällande bestämmelser reseersättningen
måste debiteras elter järnväg och dylikt, komme även sistnämnda betydligt
mera tidsödande lärdsätt att bliva regeln. Detta åter skulle medföra.
att lantmäteriiörrättningarna komme att taga mera tid i anspråk
och, lör att ej bliva oskäligt fördröjda, jämväl kräva mera arbetskralter.

Lantmäteristyrelsen iår alltså avstyrka den föreslagna sänkningen av

— 277 —

den i allmänna resereglemente! medgivna ersättningen för lard med
»annan automobil», en sänkning, som skulle leda till rakt motsatt resultat
mot det åsyitade. 1

Uti nu ifrågavarande tilläggsbestämmelser till allmänna resereglemente!
hava bestämmelser iniörts örn samåkning med användande av förrättningsmannen
tillhörig eller av honom disponerad automobil. Bestämmelser
örn dylik samåkning infördes lörsta gången i 1927 års allmänna
resereglemente, och i den därom framlagda propositionen föreslogs, att
gottgörelse skulle, förutom resekostnadsersättning lör egen resa, utgöra
10 öre per kilometer för varje medresande lörrättningsman. Emellertid
föreslog statsutskottet och antog riksdagen den bestämmelsen, att gottgörelse
skulle utgå enligt lör taxeautomobil gällande taxa. I den för
1929 års riksdag framlagda propositionen förekom enahanda ersättningsform,
och framhölls därvid att, som praktiskt taget inga erinringar framställts
mot storleken av den ersättning, som utginge i olika fall vid samåkning,
den slutsatsen kunde dragas, att de år 1927 antagna ändrade bestämmelserna
i stort sett vore väl avvägda. Riksdagen gjorde härutinnan
ingen ändring men gjorde väl ett förtydligande tillägg, varav framgår
att jämväl den automobilägande förrättningsmannen äger rätt till
kilometerpenningar.

De av den sakkunnige nu föreslagna bestämmelserna stå visserligen i
nära överensstämmelse med den i 1927 års proposition framförda, då underkända
principen men i bestämd strid emot 1929 års allmänna resereglemente.
Inga speciella förhållanden synas motivera detta försök att genomföra
en princip, som visserligen tidigare gjorts gällande men som av
riksdagen otvetydigt förkastats. Lantmäteristyrelsen avstyrker för sin
del de ifrågasatta bestämmelserna örn ersättning vid samåkning, vilka,
för den händelse desamma ändock anses hava fog för sig, böra underställas
riksdagens prövning.

Vad så angår de föreslagna bestämmelserna örn allmän reducering av
traktamentsersättningen, stå dessa, med undantag av förslaget om reducering
vid förrättningsmans bortovaro utöver 15 dygn, såsom förut påvi- ,
sats, i strid mot den ståndpunkt, som 1929 års riksdag i frågan intog, och
som jämväl kommit till synes i gällande allmänna resereglemente. Läget
är ej annorlunda för den, som ofta företager kortvariga resor, än för den,
vilken mera sällan gör sådana; i båda fallen böra enhetliga bestämmelser
gälla.

I anslutning till den föreslagna ovan berörda reduceringen av dagtraktamenten
föreslår den sakkunnige, att örn bortovaron icke omfattar mera
än halva natten, nattraktamente skulle utgå endast med halva beloppet.
Huru detta låter förena sig med den av förslagsställaren hävdade principen,
att resekostnads- och traktamentsersättningen bör motsvara den
verkliga kostnaden, är svårförståeligt; kostnaden för nattlogis å hotell
och gästgivaregårdar är ju densamma, vare sig fråga är örn flera eller
färre timmar av natten. Den sakkunniges motivering, att nu gällande bestämmelser
skulle fresta till att förrättningsresor påbörjades före klockan
5 på morgonen, torde ej bestyrkas av förhållandena inom lantmäteriet.
Skulle läget på annat håll giva fog för en dylik uppfattning, vore
riktigare att helt slopa rätten till traktamente för natt, under vilken
resa påbörjas. Men även en sådan bestämmelse har sin plats i allmänna
resereglemente! och ej i besparingsreglementen.

Bestämmelserna örn traktamentsreducering vid förrättningsmans bor -

■ 278 - -

tovaro över 15 dygn linnas i stort sett redan införda i gällande resereglemente
för lantmätare, varför lantmäteristyrelsen härvidlag endast tilllåter
sig hänvisa till styrelsens ovannämnda underdåniga yttrande den
15 juni 1929 över då föreliggande av generaldirektören Levinson avgivet
utlåtande.

Med ifrågavarande reduceringsbestämmelser sammanhänga emellertid,
efter den sakkunniges förslag, de av honom ifrågasatta ändringarna beträffande
tjänstgöringstraktamente enligt tilläggsbestämmelserna till gällande
avlöningsreglemente (kungörelseförslaget bilaga D). Mot dessa
ändringar finnes väl i stort sett intet att erinra förutom rörande den föreslagna
reduceringen av tjänstgöringstraktamentet för det fall, att befattningshavare
under tjänsteutövning å annan ort kan tillbringa nätterna i
sitt hem.

För kommunikations ver ken gäller för närvarande att, därest orten för
tjänsteutövningen är så belägen, att tjänstemannen lämpligen kan tillbringa
nätterna i sitt hem, tjänstgöringstraktamente icke i något fall
utgår med högre belopp än som skolat tillkomma honom i ersättning enligt
de för verket gällande bestämmelserna angående resekostnads- och
traktamentsersättning. Dylika bestämmelser finnas för närvarande icke
för dea allmänna civilförvaltningen, och den uniformitet, som den sakkunnige
synes eftersträva, lärer icke vara tillräckligt skäl för bestämmelsernas
införande där, åtminstone icke sä vitt gäller lantmäteriet med
dess säregna arbetsförhållanden. Dessa arbetsförhållanden tyckas emel
lertid vara för den sakkunnige okända, då han uttalar att vid ifrågavarande
fall »befattningshavaren i regel kan intaga en måltid i hemmet
såväl före som efter arbetet». I regel är det så, att lantmätarens arbetsdag,
i all synnerhet då det gäller fältarbeten och arbeten å förrättningsstället,
ingalunda inskränker sig till 7 timmar utan sträcker sig långt
därutöver, ett förhållande, som givetvis i stor utsträckning sammanhänger
därmed, att den årstid, som lämpar sig för fältarbeten, måste till det
yttersta utnyttjas, för att lantmätaren skall andel- arbetsåret medhinna
sina tjänsteåligganden. Ej heller låter det sig alltid göra att, såsom för
tjänstemän i allmänhet torde kunna sägas vara fallet, avbryta arbetet
efter viss på förhand bestämd tid på dagen, utan påbörjade detalj goro
mål, exempelvis vissa mätningar och stakningar, måste ofta nog i görligaste
män slutföras under dagen, för att man icke skall riskera, att
arbetet dagen därpå i större eller mindre utsträckning skall behöva göras
örn. Arbetsdagen kommer därför ofta att för lantmätaren ställa sig betydligt
längre jin för den helt statsavlönade tjänstemannen och, i motsats
till för denne, rätt sa olika vid skilda tillfällen. Även örn således
förrättningsställets belägenhet skulle vara sådant, att lantmätaren under
förrättningen lämpligen skulle kunna tillbringa nätterna i hemmet,
är det därför icke givet, att förrättningsgöromålens beskaffenhet gör
hemresa möjlig. Och örn lantmätaren kan ställa det så, att han reser
hem över nätterna, torde det så långt ifrån vara regel att det lärer höra
till undantagen att han i hemmet kan intaga en måltid såväl före som
efter arbetet.

Under ovan påvisade förhållanden är det tydligt, att nu berörda traktamentsreducering
icke rättvisligen kan komma i tillämpning för lantmätarnas
vidkommande.

Den sakkunnige har genom att iastsla förut berörda allmänna bespara
gsbestämmelser tänkt sig. att behovet av särskilda besparingsregler

— 279 -

skulle minskas, i det ytterligare föreskrifter icke skulle erfordras förvissa
grupper av befattningshavare och att för andra »förenkling» av
bestämmelserna skulle kunna äga rum. Till den sistnämnda kategorien
belattningshavare äro lantmätarna tydligen att hänföra, då särskilt besparingsreglemente
för dem skulle såsom hittills gälla. Någon förenkling
i detta reglemente har den sakkunnige med sitt förslag dock icke
åstadkommit.

Elter att hava omnämnt nu gällande resereglemente för lantmätare
samt lantmäteristyrelsens vid förenämnda underdåniga utlåtande den 15
juni 1929 avgivna förslag till nytt sådant reglemente, vilket i huvudsak
ansluter sig till vad som nu gäller, har den sakkunnige framställt vissa
erinringar, som hänföra sig till bestämmelserna i styrelsens berörda förslag.

Mot vad den sakkunnige sålunda anfört i fråga örn under 1, 2 och 14 §§
i styrelsens tidigare förslag införda bestämmelser har styrelsen intet att
erinra, vadan den sakkunniges erinringar härvidlag föranlett motsvaran
de ändringar i nedanintagna förslag till nytt resereglemente för lantmätare.

3 § finner den sakkunnige med hänsyn till bestämmelserna i 16 § första
stycket i allmänna resereglementet knappast behövlig. Emellertid förefinnes
en saklig skillnad mellan sagda 3 § i fråga örn »annan plats, där
vederbörande i tjänsteärende befinner sig» och allmänna resereglementets
motsvarande bestämmelse eller »annan plats inom hans tjänstgöringsområde,
där han i tjänsteärende befinner sig». Distriktslantmätaren har
visserligen att i allmänhet endast företaga förrättningar inom sitt eget
distrikt, d. v. s. tjänstgöringsområde, men det åligger honom jämväl enligt
bestämmelser i gällande lantmäteriinstruktion (407/1927; 35 och 52
§§), att i vissa fall utföra lantmäteriförrättningar jämväl utom det egna
distriktet, och för reseersättningen beträffande sistnämnda förrättningar
bör givetvis gälla samma bestämmelser som för förrättningar inom distriktet.
Härtill kommer att stationsorten för distriktslantmätare i några
fall till följd av kommunikationer och andra förhållanden måst förläggas
utom distriktet, då nämligen enligt 58 § i lantmäteriinstruktionen stationsorten
skall bestämmas med hänsyn till att verksamheten inom distriktet
på bästa sätt befrämjas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser styrelsen även att omhandiade,
nu gällande 3 § bör bibehållas oförändrad.

Mot förslaget därom, att stadgandet i S § skall helt utgå, torde knappast
var något att erinra, då i denna paragraf avsedda fall lärer täckas av
bestämmelsen i 20 § i allmänna resereglementet. Att överhuvud 8 $
bibehölls i styrelsens förberörda förslag berodde därpå, att styrelsen redan
i underdånigt yttrande den 13 december 1920 rörande då föreliggande
förslag till resereglemente för lantmätare hemställde, att stadgandet
ifråga icke skulle meddelas, men att denna styrelsens hemställan icke syntes
hava föranlett någon åtgärd.

De under 9 § nu meddelade bestämmelserna i fråga örn traktamentsreducering
vid vistelse på samma plats över femton dygn föreslås skola
utgå. Med hänsyn till de föreslagna tilläggsbestämmelsernas till allmänna
resereglementet innehåll i förevarande hänseende och under förutsättning,
att den av lantmäteristyrelsen ovan beträffande tjänstgöringstraktamente
påyrkade ändringen i kungörelseförslaget bilagan D
vinner gillande, torde intet annat vara att erinra mot att bestämmelserna

— 280 —

i 9 § utgå, än vad som framgår av styrelsens tidigare yttrande i fråga
örn traktamentsreduceringen. ,

Däremot finner sig styrelsen icke kunna tillstyrka det av den sakkunnige
i detta sammanhang gjorda förslaget örn allmän reducering av traktamentet
lör dag lör distriktslantmätare vid förrättningar, för vilka på
grund av 2 § ersättning skall utgå av statsmedel.

Den uppdelning av tjänstelörrättningar, som gjorts genom förslaget,
att traktamentsreducering skulle äga rum vid förrättningar, där reseersättningen
gäldas av statsmedel, under det att vid övriga tjänsteför
rättningar eller sådana, där ifrågavarande ersättning gäldas av vederbörande
sakägare, någon dylik traktamentsreducering icke skulle förekomma,
är ohållbar, ty det kan icke rimligtvis göras gällande, att lantmätaren
skulle vara i behov av mindre traktamentsersättning när staten
betalar ersättningen, än där samma ersättning åvilar sakägaren. Förslagsställaren
har icke heller gjort något påstående i denna riktning
utan helt underlåtit att motivera detta särskiljande av förrättningar.
Särskilt anmärkningsvärt förefaller det, att den sakkunnige ansett sig
icke hava att förorda någon begränsning av traktamentsersättningen i
motsvarande hänseende för lantbruksingenjörerna eller den tjänstemannakår,
varmed distriktslantmätarna närmast äro jämställda.

Då lantmäteristyrelsen i underdåniga yttrandet den 15 juni 1929 fram
hållit, att visst fog utan tvivel funnes för framkomna erinringar därom,
att de enligt nu gällande bestämmelser reducerade traktamentena icke
alltid räckte till att täcka de omkostnader, för vilka traktamentsersättningen
avsetts, har den sakkunnige sökt påvisa, att dylik reducering, i
likhet med vad som angives vara fallet beträffande lantbruksingenjörerna,
förekommer jämförelsevis sällan. Även örn så skulle vara, ställer
sig denna reducering helt olika icke blott på olika län utan än mera på
olika distrikt och under skilda tider, beroende, som den är. av omfattningen
av förekommande förrättningar; och att den befattningshavare, som
drabbas av reduceringen, i många fall icke får sina omkostnader täckta
torde vara ofrånkomligt.

Den omhandlade reduktionen skulle för övrigt enligt den sakkunnige
vara mindre kännbar för lantmäteripersonalen än för de tjänstemän, som
enligt hans förmenande äro i avsaknad av förmånen att åtnjuta billig —
stundom kanske helt kostnadsfri — inkvartering hos sakägare. Frånsett
att samma »förmån» förekommer för lantbruksingenjörerna, men av den
sakkunnige där, i motsats till vad den sakkunnige synes göra för distriktsiantmätarna,
icke ansetts böra »tagas till intäkt för en allmän nedsättning
av ifrågavarande traktamenten», är omhandlade »förmån» i stort
sett icke till finnandes mera för lantmätarna än för andra tjänstemän,
då lantmätaren i regel har att erlägga »i orten gängse pris», vilket i allmänhet
blir detsamma som å närmaste hotell eller annat gästgiveri betingade.
Sammaledes är förhållandet med den »helt kostnadsfria inkvarteringen».
Även örn lantmätaren någon gång verkligen skulle komma i
åtnjutande av sådan — det måste dock understrykas, att detta utgör synnerligen
sällsynta undantagsfall — så åtnjuter han denna förmån säkerligen
icke i egenskap av förrättningsman i tjänsten utan såsom en personlig
vän till sin värd eller dylikt, och är detta i så fall icke specifikt
för lantmätaren utan torde gälla varje annan tjänsteman, som har att
med sin tjänsteutövning förena resor. Att taga sagda förhållanden till

intäkt för en ullman traktamentsreducering för distriktslantmätaren är
ej i någon mån motiverat.

Till lantmäteristyrelsen inkomna yttranden visa även, att lantmätarna
i allt större utsträckning under sina iörrättningar av åtskilliga anledningar
söka taga sin bostad å hotell, gästgivaregårdar, pensionat och
dylikt; starka skäl tala även för att detta i görligaste mån möjliggöres
och att lantmätaren icke genom en, såsom föreslagits, »allmän traktamentsreducering»
anvisas att mer eller mindre köpslå med vederbörande
sakägare örn inackordering, ty därtill är hans ställning gent emot sakägaren
allt för ömtålig. Distriktslantmätaren har att i sin tjänsteutövning
ständigt avgöra frågor av otta betydande ekonomisk vikt lör sakägarna,
och denna hans ställning såsom beslutande myndighet har än
ytterligare markerats i den nya jorddelningslagen. Lantmätaren har ock
att vid sina förrättningar söka ena sakägarna rörande förekommande
tvister samt fatta beslut i åtskilliga för dem utomordentligt betydelsefulla
frågor, varjämte han har att bevaka det allmännas intresse gentemot
den enskilde genom att söka förebygga en ur allmän synpunkt
olämplig jorddelning. Otta nog måste han därför framtvinga för den
enskilde kostsamma ändringar i dennes förslag till disposition av ägorna,
flans ställning är också i hithörande delar i mångt och mycket likartad
en domares, och för att framgångsrikt kunna fullgöra sin tjänsteutövning
kräves hos lantmätaren en betydande fasthet i förhållandet till allmänheten,
varför lantmätaren i görligaste mån bör vara oberoende av sakägarna.

Såsom lantmäteristyrelsen i sitt föregående yttrande i frågan anfört,
och enligt vad redan i sammanhang med tillkomsten av nu gällande bestämmelser
framhölls, avser traktamentsersättningen för lantmätarnas
vidkommande att täcka icke enbart lantmätarens direkta utgifter för vistelsen
utom stationsorten, utan även, frånsett däri ingående ersättning
för transport av reseeffekter, att utgöra ersättning för de särskilda besvär
och de förberedande göromål som så gott sorn undantagslöst måste
föregå en lantmätares tjänsteresa, såsom genomgående av kartor och
handlingar, justering och iordningställande av instrument, förberedelser i
övrigt i fråga örn utrustning för förrättningen m. m. Styrelsen anförde
vidare, att det även vore att märka, att lantmätarnas huvudsakliga inkomst
utginge i form av arvode för utfört arbete, och att lantmätarna
därför under resor till och från förrättningsstället samt under de i stor
utsträckning förekommande färderna vid arbetets bedrivande,_ ginge miste
örn sin egentliga inkomst, varför även för denna inkomstminskning ersättning
för lantmätarnas vidkommande borde — i motsats till vad förhållandet
vore med helt statsavlönade befattningshavare — utgöras.

Lantmäteristyrelsens i sistnämnda uttalande liggande uppfattning skulle
emellertid enligt den sakkunnige stå i bestämd strid med det allmänna
syftet med resetraktamentet, som är att utgöra gottgörelse för merutgiften
för livsuppehället under resorna. Därjämte har den sakkunnige ordagrant
uttalat t »För en utomstående är det ock svart att förstå, att ifrågavarande
resor kunna anses såsom inkomstminskande, då de väl snarast
utgöra förutsättning för, att lantmätarna skola kunna komma i åtnjutande
av inkomst enligt taxa.»

Vad sistberörda svårighet angår, borde det väl ändå för e,n var stå
klart, att om en tjänstemans inkomst endast till en del består av fast
lön - i detta fall statsavlöning — men tjänstemannen i övrigt har sin

— 282 —

inkomst i lorm av efter taxa utgående arvode för av honom utfört arbete,
han under den tid, som användes till resor, helt och hållet går miste
örn den av arvodet härflytande inkomsten, då han ju under resorna givetvis
icke är i tillfälle utföra något arbete. Det skulle knappast behöva påpekas,
att örn således en lantmätare för att utföra visst bestämt efter
taxa ersatt lantmäteriarbete behöver en dag och i ett fall ej behöver företaga
någon resa för att verkställa arbetet men i ett annat fall måste
använda exempelvis en dag före och en dag efter förrättningen såsom
resetid, lantmätarens inkomst för den tid han måst sätta till för arbetet
i senare fallet blir avsevärt mindre per dag än i förra fallet. Annat är
förhållandet givetvis beträffande den helt statsavlönade tjänstemannen,
för vilken inkomsten ställer sig lika, vare sig han tillbringar sin tid på
tjänsteresor eller är befriad från dylika. Det lärer därför vara tydligt,
att ju längre tid en lantmätare får offra på resor, ju mindre blir den
tid, han kan ägna sig åt arbete, och till följd därav även den inkomst,
han kan erhålla i form av arvode för samma arbete. Såväl i norrlandsdistrikten
med deras långa resor som i distrikt med relativt korta, men
på grund av där föreliggande förrättningars i allmänhet mindre omfattning
oftare förekommande resor, är, såsom de inkomna yttrandena även
visa, lantmätarens rese- och väntetid ingalunda obetydlig, till följd varav
den av resorna förorsakade inkomstminskningen icke helt kan lämnas å
sido. Att lantmätarna före tillkomsten av traktamentsersättningen voro
berättigade till ersättning för »kost och tidsspillan» under sina resor, har
lantmäteristyrelsen i tidigare yttrande framhållit, och denna ersättning
utgick i förhållande till vägens längd samt färdsättet. Vid traktamentsersättningens
införande för lantmätarna bortföll denna ersättning för
kost och tidsspillan och ersattes, såsom av förarbetena till då meddelade
bestämmelser framgår, av traktamentet, och då några taxe- eller andra
bestämmelser sedermera icke återinfört ifrågavarande ersättning, är det
ofrånkomligt — även örn det enligt den sakkunniges mening strider
mot det allmänna syftet med resetraktamentet — att traktamentsersättningen
för lantmätarnas vidkommande också till en del utgör kompensation
för berörda tidsspillan.

I detta sammanhang torde ånyo böra papekas, att lantmätarna, till
följd av dem åliggande skyldigheten att övervaka sina tjänstebiträdens
arbeten, ofta måste företaga särskilda resor till förrättningsstället, för
vilka resor ersättning icke utgår av vare sig statsverket eller vederbörande
jordägare, utan vilka i sådant avseende helt och hållet drabba
lantmätarna.

De begränsningar i reseersättningen, som enligt 1918, 1919 och 1920 års
riksdagsuttalanden borde stadgas för distriktslantmätarna, liksom skett
exempelvis beträffande liknande ersättningar till skogsstatens personal,
vörö föremål för undersökning såväl av 1917 års lantmäterikommission
vid framläggandet den 30 november 1918 av kommissionens förslag till
rese- och traktamentsförordning för lantmätare som ock av de sakkunniga
för revision av resereglementet, då dessa sakkunniga den 27 november
1920 avgåvo underdånigt utlåtande över kommissionens nämnda förslag,
och tillåter sig styrelsen hänvisa till vad därvid förekommit. Av
sistnämnda utlåtande framgår även, att de sakkunniga just med hänsyn
till det uppdragna exemplet eller skogsstatens personal tagit under ingående
omprövning vilka för denna personal gällande begränsningar, som
kunde komma ifråga för även distriktslantmätarna, men funno de sak

— 283 —

kunniga, att omständigheterna ifråga om lantmätarna i åtskilliga fall
vore helt annorlunda än lör befattningshavare vid domänverket. De för
sistnämnda befattningshavare härvid gällande begränsningar kommo därför
icke i tillämpning lör lantmätarna i vidare mån, än vad de sakkunnigas
omarbetade, med nu gällande bestämmelser härutinnan närmast
överensstämmande förslag till resereglemente för lantmätare innehåller.

Då den sakkunnige nu åter med hänvisning tili lörenämnda riksdags
uttalande upptager jämtörelsen med jägmästarna, sker det emellertid under
motiveringen, att de ersättningsinskränkningar, som nu gälla lör lantmätarna
vore tämligen obetydliga i iörhållande till vad som vöre fallet
med jägmästarna, med vilka distriktslantmätarna vore närmast jämförliga,
och att jägmästarnas revir vore avsevärt färre till antalet än lantmäteridistrikten
och alltså genomsnittligt större till omfattningen.

Jämförelsen med skogsstatens förvaltande personal lärer emellertid i
förevarande hänseende icke låta sig göra på det sätt, den sakkunniga
tänkt sig. En reviriörvaltares tjänstgöringsområde kan visserligen till
ytter gränserna synas stort — i Norrbottens lärn omfattar ett lantmäteridistrikt
dock oftast flera revir — men utgöres i verkligheten endast av
den minimala del av det inom dessa gränser belägna område, som består
av boställen och kronoparken En reviriörvaltares förrättningsställen äro
desamma år ut och år in, och han kan ofta nog i befintliga, kronan tillhöriga
byggnader inrätta sig elter sitt kynne. Därvid må särskilt erinras
örn föreiintligheten av s. k. kronkojor samt örn möjligheten till
inkvartering hos kronojägare i orten. Hans tjänstgöring ute å reviret
består så gott som uteslutande av övervakande och ledande^ av underlydande
personal, och någon expeditionstjänst förekommer så gott som
aldrig å lörrättningsställena. En distriktslantmätare har däremot att
verkställa för jorddelning erforderliga förrättningar inom hela sitt distrikt,
och hans verksamhet berör i stort sett alla fastigheter inom distriktet.
Då det därvid sällan händer, att han två förrättningar å rad
kan bo på samma ställe — utom i fall, där han Ilar att anlita hotell,
gästgivaregårdar eller andra allmänna näringsställen — saknar lantmätaren
möjlighet att såsom jägmästaren inrätta sig å lörrättningsställena
under särskilt billiga förhållanden. För övrigt har förut påvisats det
till följd av distriktslantmätarens ömtåliga ställning till vederbörande
sakägare olämpliga uti, att han i allmänhet tar sin bostad hos sakägare
vid förrättningen. När jägmästaren i undantagsfall företager extra förrättningar
elter särskilt förordnande, utgår resekostnads- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet.

Det lärer även av vad förut anförts framgå, att den sakkunniges påstående,
att lantmätarnas jämförelsevis små tjänstgöringsområden skulle
ställa lantmätarna i betydligt bättre ställning än lantbruksingenjörerna,
med vilka de i rese- och traktamentsklass nu äro likställda, saknar allt
fog. Att det för lantmätarnas del skulle föreligga större möjligheter än
för lantbruksingenjörerna att leva och bo billigt, är givetvis uteslutet.
Vilka hotell, pensionat eller gästgivaregårdar, som förefinna» vid förekommande
förrättningar, har lantbruksingenjören lika stora möjligheter
att komma under lund med som distriktslantmätaren, och även örn di
striktslantmätaren oftare under året skulle besöka dessa näringsställen.
får han betala samma pris som lantbruksingenjören och för övrigt varje
arman resande, som gästar stället. Och i de fall, där förrättningsmannen
kan tänkas bo hos någon jordägare, har lantbruksingenjören lika lätt

— 284 —

sorn distriktslantmätare]! att taga reda pa de inkvarteringsmöjligheter,
som linnas vid förrättningen; det är blott den skillnaden, att distriktslantmätaren
därvid Ilar att taga än större hänsyn till sin ställning som
dömande myndighet gent emot sakägarna än lantbruksingenjören. Vad
lantbruksstyrelsen synes hava framhållit i fråga örn olämpligheten av
att genom beskärning av lantbruksingenjörernas traktamente leda utvecklingen
in på en inkvartering i ökad utsträckning hos sakägarna, och
vilken mening den sakkunnige även synes dela, gäller i än högre grad
vidkommande distriktslantmätarna.

Likheten i arbetslörhållandena mellan lantbruksingenjörerna och distriktslantmätarna
har den sakkunnige med rätta påpekat, och i verkligheten
torde lantbruksingenjörerna utgöra snart sagt den enda befattningshavaregrupp,
som uti ifrågavarande avseende kan jämföras nied
lantmätarna. Förrättningarnas tillkomst och allmänna handläggning äro
likartade, och förrättningarna äga rum efter regiementerade lonner på
ansökning av den enskilde jordägaren. Båda grupperna befattningshavare
åtnjuta ersättning i form av dels statslön och dels förrättningsarvode
enligt taxa. För närvarande gäller för dem även ensartade bestämmelser
med avseende ä resekostnads- och traktamentsersättningen. Det
är därför ägnat att förvåna, att den sakkunnige anser, att särskilda reduktionsåtgärder
skulle vara befogade endast beträffande distriktslantmätarna,
och att härvid avseende bör fästas vid den »allmänna inkomstställningen»
endast ifråga örn distriktslantmätarna. Örn ett dylikt resonemang
över huvud skulle kunna godtagas, borde den sakkunnige kommit
till motsatt resultat. Det torde nämligen vara känt, att lantbruksingenjörernas
medelinkomst uppgår till väsentligt högre belopp än distriktslantmätarnas,
och enligt ett vid årets riksdag gjort uttalande hava
lantbruksingenjörerna ansetts böra åtnjuta en årsinkomst av 12,000 kronor.
Framhållas må även, att utnämningsåldern för lantbruksingenjörer
är i genomsnitt flera år lägre än för distriktslantmätarna.

Frånsett den olika utgångspunkt, den sakkunnige således intager, då
det gäller förslaget till besparingsreglemente för lantbruksingenjörerna
och varvid det sägs, att traktamentsersättningen icke är någon löneförmån,
utan blott är avsedd att utgöra gottgörelse för merutgifter för
uppehållet under resorna, är det synnerligen anmärkningsvärt, att den
sakkunnige tager en befattningshavares förmenta allmänna inkomstställning
till intäkt för att reducera traktamentsersättningen för honom. Konsekvensen
därav skulle bliva, att de högst avlönade befattningshavarna
överhuvud icke alls skulle hava något traktamente under sina tjänsteresor.

Den sakkunnige har i detta sammanhang åberopat ett i samband med
1926 års lönereglering för överlantmätarna gjort, av lantmäteristyrelsen
biträtt uttalande därom, att överlantmätarbefattningarna vore svåra att
rekrytera av bland annat den anledningen, att många distriktslantmätare
föredroge att förbliva å redan innehavd befattning med dess större inkomstmöjligheter.
Det torde då böra erinras örn, huru distriktslantmätarnas
inkomster beräknats vid deras bestämmande. Dessa i form av
dels fast statslön dels efter fastställd taxa av jordägarna erhållen gottgörelse
utgående inkomster hava, för att likställas med andra tjänstemäns,
avvägts i förhållande till vad en person med normal arbetsförmåga
kan anses medhinna med en daglig arbetstid av åtta timmar och med åtnjutande
av en månads semester. Den högre inkomst, till vilken vissa

- - 285 —

driftiga distriktslantmätare, såsom styrelsen tidigare yttrat, kommit har
möjliggjorts allenast därigenom, att den dagliga arbetstiden avsevärt
ökats och att någon ledighet motsvarande andra tjänstemäns semester
icke uttagits, och detta utgör uppenbarligen endast en skälig ersättning
för utöver den såsom normal ansedda ökade arbetstiden. Den inkomstnivå,
som kan uppnås av ett fatal särskilt dugande tjänstemän bland
vilka urvalet till överlantmätare bör ske, uppnås givetvis ej av det stora
flertalet lantmätare. Vidare är att märka, att inkomstlörhållandena för
lantmätarna ställa sig betydligt ogynnsammare efter den nya jorddelningslagens
tillkomst. Lantmäteristyrelsen har även erinrat härom vid
av lantmäteristyrelsen hos Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar
rörande anställnings- och avlöningsförhållanden inom lantmäteristaten,
och från styrelsens underdåniga skrivelse i ämnet den 23 mars 1930 tilliåter
sig styrelsen i detta sammanhang anföra:

»Vad angår den med utförande av lantmäteriförrättningar sysselsatta
personalen så har, på sätt i det föregående visats, arbetsbördan efter antalet
förrättningar räknat sedan år 1920 vuxit med omkring 40 procent.
Denna siffra motsvarar i det närmaste även den av styrelsen beräknade
erforderliga ökningen av denna personal, nämligen från omkring 340 (200
distriktslantmätare, 100 extra lantmätare och 40 tekniska biträden) till
omkring 450 (nu 199 distriktslantmätare, 140 extra lantmätare och 110
tekniska biträden). Enär man vid 1920 års organisation räknade med, att
en viss relation skulle förelinnas mellan å ena sidan de från statsverket
utgående lönerna och arvodena samt å andra sidan inkomsterna enligt
lantmäteritaxan, samt dennas arvodessatser bestämdes med hänsyn härtill,
så borde antalet löner och arvoden rätteligen ökas i proportion med
den för arbetet erforderliga personalen. Någon sådan ökning har ej skett.
Härtill kommer att efter den nya jorddelningslagens ikraftträdande även
taxeinkomsterna minskat. De sammanlagda bruttoarvoden, som under
de tre sista åren (1925—1927) före jorddelningslagens ikraftträdande utgingo
enligt lantmäteritaxan, belöpte sig till i genomsnitt 1,828,889 kronor
örn året: motsvarande genomsnittssiffra för de båda år, varunder
den nya jorddelningslagen varit i tillämpning, är 1,624,148 kronor eller
alltså mera än 200 000 kronor lägre för år. Även örn detta förhållande till
en del är att tillskriva de svårigheter och den därav föranledda minskning
i arbetsresultatet, som tillämpningen av en ny lagstiftning till en
början medför, kan dock den betydande inkomstminskningen icke förklaras
enbart därav, särskilt som personalen under samma år ökats samt
lantmätarna därjämte, i ändamål att så vitt möjligt förhindra en för allmänheten
menlig tillväxt av arbetsbalanser, pålagt sig en ökning av arbetstiden,
som ej i längden kan uppehållas. Till väsentlig del torde inkomstminskningen
böra tillskrivas dels de alltjämt ökade anspråken på
förrättningsarbetenas noggranna och omsorgsfulla utförande, dels genom
jorddelningslagen ökade utredningsarbeten, protokollsföring och andra
tidsödande expeditionsarbeten. Därjämte föreligger anledning antaga,
att den alltjämt pågående förskjutningen i verksamheten från större till
mindre förrättningar kommer att, med nuvarande taxebestämmelser, ver
ka i riktning mot minskning av inkomsterna på förrättningsarvoden.

Lantmäteristyrelsen anser sig än en gång böra understryka, att arbetsbördan
för personalen inom denna gren av statsförvaltningen ökats med
omkring 40 procent, utan att antalet avlönade tjänster fikats och utan

280

att ens ökade avlöningsbidrag anvisats. I första hand ter sig förhållandet
som en obillighet mot de därav berörda befattningshavarna, men i
sista hand går detsamma ut över den allmänhet, som har att för sina
angelägenheter taga i anspråk dessas tjänster.»

Att en minskning i lantmätarnas inkomster skett efter den nya jorddelningslagens
tillkomst iraxnhålles även allmänt i de till styrelsen inkomna
yttranden i nu föreliggande ärende.

Då av vad ovan anförts torde framgå, att de av den sakkunnige framförda
skälen för en allmän traktamentsreducering för distriktslantmätarna
icke kunna tillmätas betydelse, och då distriktslantmätarens såväl
utbildning som tjänsteställning och verksamhet fullt jämställer honom
med övriga befattningshavare, vilka liksom distriktslantmätaren nu av
Eders Kungl. Maj:t hänförts till rese- och traktamentsklass II C, anser
lantmäteristyrelsen, att någon förändring i vad för distriktslantmätare
härvidlag för närvarande gäller icke bör äga rum. Bestämmelserna i 9 §
i resereglemente! för lantmätare böra därlör under förut angivna lörutsättningar
i sin helhet utgå, till följd varav och då på sätt förut anförts
jämväl 8 § bör utgå, efterföljande paragrafer erhålla ändrad nummerbeteckning.

Nuvarande 10 § anser den sakkunnige böra ändras därhän, att i fall,
där sakägare tillhandahåller förrättningsmannen kost och husrum, traktamentsreducering
skall ske i överensstämmelse med vad som gäller för
vistelse över 15 dygn. Såsom motiv anför den sakkunnige endast, att det
synes honom skäligt att, där förrättningsmannen begagnar sig av ifrågavarande
»förmån», traktamentsreducering äger rum, samt att härför
tala samma skäl — och i verkligheten med starkare fog — som föranlett
reducering vid långtidsvistelse.

En dylik reducering vid långtidsvistelse lärer väl bygga på den i oell
för sig riktiga principen, att en befattningshavare vid en vistelse över
15 dygn på samma ort har tillfälle ordna inackorderingsförhållandena på
ett billigare sätt än vid en kort vistelse. Men den här föreslagna reduceringen
bygger däremot på principen, att en sakägare skulle hava någon
sorts skyldighet eller åtminstone för vana att tillhandahålla kost och logis
för en lägre kostnad än eljest skulle vara fallet. Detta har styrelsen
emellertid ovan påvisat icke vara förhållandet och tillika framhållit det
olämpliga i, att lantmätaren med vederbörande sakägare, i vilkens rättsförhållande
gent emot rågrannar, andra skiftesdelägare med flera han
skall i första instans träffa ett rättsligt avgörande, inlåter sig på ett köpslående
örn inackorderingspriset.

Lantmäteristyrelsen finner därför ifrågavarande traktamentsreducering
icke vara skälig eller sakligt motiverad och tillåter sig för övrigt
erinra om, att styrelsen tidigare framhållit, att jämväl traktamentsreduceringen
vid långtidsvistelse är alltför stor.

I detta sammanhang torde böra erinras, att den i 10 § stadgade skyldigheten
för sakägare att under vissa förhållanden tillhandahålla kost
och husrum motiverats, såsom av förarbetena till lantmätarnas nu gällande
resereglemente framgår, därav, att i vissa delar av landet och särskilt
i Norrland med dess stora avstånd lantmäteriverksamhetens bedrivande
i annat fall skulle i hög grad försvåras.

Bestämmelsen, att förrättningsmannen är berättigad att av sakägaren
uppbära ersättning för merkostnad utöver traktamentet, örn sakägaren ej
tillhandahåller kost och husrum, lärer, då man väl såsom den sakkunnige

287 —

säger, får förutsätta att traktamentet enligt resereglementet skall täcka
merutgifterna för livsuppehället under resan, numera kunna utgå. Någon
bestämmelse att i stället, såsom föreslås, ålägga sakägaren att ersätta
den resekostnad, som må förorsakas av att förrättningsmannen
måste skaffa sig bostad annorstädes, torde emellertid med hänsyn till nu
gällande bestämmelser i 11 § första och andra styckena icke vara erforderlig.

Mot borttagandet av uttrycket »i dess närhet» ur 10 § andra stycket
synes knappast något vara att erinra.

Däremot finner lantmäteristyrelsen det mindre lyckligt att, såsom föreslagits,
stadga skyldighet för förrättningsmannen att å reseräkningen
göra anteckning örn anledningen till, att förrättningsmannen icke begagnat
sig av kost och husrum bos sakägare. Anledningen torde i regel
vara den, att vederbörande sakägare har det så ställt, att lantmätaren
icke rimligen kan bo bos honom, men ett officiellt intyg örn ett dylikt
förhållande torde icke vara ägnat att befrämja det i och för sig ofta nog
så ömtåliga förhållandet mellan förrättningsman och sakägare. För övrigt
torde det undandraga sig varje möjlighet för granskaren av räkningen
att bedöma, örn däri angiven orsak är giltig eller icke. Med den
ståndpunkt lantmäteristyrelsen intager beträffande den i 10 § föreslagna
traktamentsreduceringen torde ifrågavarande stadgande dessutom vara
överflödigt.

I anslutning till vad lantmäteristyrelsen ovan och i underdåniga utlåtandet
i ämnet den 15 juni 1929 anfört bar styrelsen utarbetat förslag till
förordning angående nytt resereglemente för lantmätare, vilket förslag
styrelsen härmed tillåter sig i underdånighet överlämna.

Beträffande den sakkunniges i utlåtandet framförda synpunkter ifråga
örn ändringar i allmänna resereglementet har lantmäteristyrelsen, utöver
vad styrelsen härutinnan ovan anfört, ansett sig i detta sammanhang
sakna anledning att yttra sig.

Uti slutliga handläggningen av detta ärende hava förutom undertecknade
deltagit byråcheferna Bagger-Jörgensen och Palm.

Stockholm den 3 september 1930.

Underdånigst:

TORSTEN NOTHIN.

AXEL SANDBERG.

Lantmäteristyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 138, § 37.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 har Eders Kungl. Majit anbefallt
lantmäteristyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer uti § 37 av deras berättelse för budgetåret 1929/1930 anfört.

— 288 —

Med återställande av remissakten får lantmäteristyreisen i underdånighet
anföra följande.

Revisorerna hava funnit det anmärkningsvärt, att det under nionde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. år elter år överskridits med avsevärda belopp, varför
de ansett, att en närmare undersökning angående orsakerna härtill
vore påkallad, samt att åtgärder borde vidtagas i syfte att i görligaste
mån nedbringa utgiiterna för här ifrågavarande ändamål. I detta syfte
hava revisorerna ifrågasatt lämpligheten av att för utgifterna för lokalhyra,
bränsle, lyse, renhållning och städning maximibelopp fixerades liksom
för övriga utgiitstitlar. Vidare hava revisorerna ansett det önskvärt,
att för vinnande av bättre överblick och kontroll, samtliga expensmedelsutsgiiter
för lantmäterikontoren gäldades av lantmäteristyreisen
och ej, såsom nu sker, dels genom lantmäteristyreisen och dels genom vederbörande
länsstyrelse.

Den korta tid, som stått lantmäteristyreisen till förfogande för handläggning
av nu ifrågavarande ärende, har givetvis omöjliggjort för lantmäteristyreisen
att avgiva någon detaljerad redogörelse för medelsåtgången
under de olika åren för de ändamål, varom nu är fråga. Såvitt
rörer lantmäteristyrelsens förvaltningsområde torde emellertid för Eders
Kungl. Majit orsakerna till det stegrade behovet av expensmedel vara
väl kända, då lantmäteristyreisen årligen i sammanhang med avgivande
av förslag till användning av expensmedel, i den mån så låtit sig på
förhand göra, redogjort lör föreliggande behov av anskaffningar m. m.
för de ändamål, som med anslaget avses. Även statsrevisorerna synas
icke vara helt främmande för dessa orsaker, då i berättelsen aniöres, att
anledningen till anslagets överskridande under budgetåret 1929/1930 till
en del är att söka i de avsevärda utbetalningar, som ägt rum för bestridande
av kostnader för inköp av inventarier m. m. i samband med nybyggnader
för vissa lantmäterikontor.

Innan lantmäteristyreisen något närmare redogör för nu föreliggande
spörsmål, tillåter sig lantmäteristyreisen emellertid framhålla, att styrelsen
städse sökt att i görligaste mån begränsa åtgången av expensmedel.
Av vad nedan aniöres torde utan vidare vara uppenbart att, då såväl
lantmäteristyrelsens som lantmäterikontorens verksamhet till följd
av under senare åren skedd lagstiftning avsevärt utökats, jämväl ett ökat
behov av expensmedel måste komma till synes. Det har alltså gällt att
göra en av omständigheterna framtvingad utgiftsökning i minsta mån
kännbar, och har lantmäteristyreisen i sådant syfte, såsom styrelsen i underdånig
framställning den 14 maj 1928 angående expensmedel framhållit,
bland annat redan under april månad nämnda år, efter en ingående
undersökning av möjligheterna att nedbringa utgifterna för skrivmaterialier
och papper, beslutat att inköp av blanketter, papper, kuvert och vissa
skrivmaterialier jämväl för lantmäterikontorens behov skulle ske genom
lantmäteristyrelsens försorg. Denna centralisering av uppköp, vilken
sedermera utsträckts jämväl till vissa andra förnödenheter, har visat sig
medföra avsevärda besparingar, varför den allt fortfarande tillämpas.
Samtidigt framhöll lantmäteristyreisen, att de utgifter, som enligt av
Eders Kungl. Majit för varje år meddelat beslut skulle för lantmäterikontorens
del gäldas av det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., sedan gammalt betalades
genom vederbörande länsstyrelsers försorg, men att genom denna anord -

— 289 —

ning dubbelarbete av anförda orsaker i viss man uppkomma. För att
undvika detta och för att bereda lantmäteristyrelsen större möjlighet att
följa anslagets belastande samt tid etter annan reglera ifrågakomna utgifter
ävensom att övervaka en enhetlig tillämpning beträffande de olika
utgiftstitlarnas anlitande, hemställde lantmäteristyrelsen, att kostnaderna
för ändamål, som avsages med de anslagstafla^ för vilka Eders Kungl.
Majit bestämde vissa maximibelopp, finge gäldas genom lantmäteristyrelsens
försorg. Genom beslut den 22 juni 1928 fann Eders Kungl. Majit
gott bifalla denna styrelsens hemställan.

Med den inställning till frågan örn utbetalningsmyndighet beträffande
expensmedel, som lantmäteristyrelsen sålunda intagit, har styrelsen givetvis
så mycket mindre anledning till erinran mot statsrevisorernas förslag
därom, att samtliga kostnader, som avses med ifrågavarande anslag,
skola gäldas av lantmäteristyrelsen, som de av revisorerna för en dylik
anordning nu anförda skill helt sammanfalla med styrelsens i ovannämnda
underdåniga framställning framförda mening. Under förutsättning
att detta revisorernas förslag vinner Eders Kungl. Majits gillande, synes
lantmäteristyrelsen icke heller något vägande skäl vara att andraga mot
revisorernas förslag beträffande de under anslagstitlarna lokalhyra.
bränsle, lyse, renhållning oell städning förekommande utgifter örn bestämmande
— i likhet med vad för närvarande sker ifråga örn övriga titlar
under ifrågavarande anslag — av vissa maximibelopp.

Beträffande expensmedelsåtgången för lantmäteristyrelsen liro, såsom
lantmäteristyrelsen vid upprepade tidigare tillfällen för Eders Kungl.
Majit framhållit, utgifterna under utgiftstitlarna inköp och underhåll
av möbler samt bokinköp m. m. till avsevärd del beroende på det arbete,
som för närvarande pågår med omläggningen av styrelsens kartarkiv.
Vid omläggningen bär, såsom för Eders Kungl. Majit torde vara känt,
förutvarande förvaringsanordningar för arkivalierna måst undergå avsevärda
förändringar, i det dels skåp och hyllor måst utbytas mot dylika
av järnkonstruktion dels samtliga kartband måst utbytas mot förvaringspärmar
av s. k. skruvliggaretyp. Under budgetåren 1928/1929 oell 1929/
1930 har i medeltal för nyanskaffning av inventarier för arkivet beträffande
skåp och dylikt algatt omkring 11,000 kronor och beträffande för
varingspärmar för kartor och register samt inbindning oell vad därmed
sammanhänger omkring 22,000 kronor, och för budgetåret 1930/1931 har
lantmäteristyrelsen i underdånig skrivelse den 17 maj 1930 beräknat ifrågavarande
belopp till respektive 10,750 och 26,100 kronor. Berörda utgifter
hava emellertid varierat avsevärt under de olika åren, vilket vis
serligen till en del bernit på omfattningen av arbetet med omläggningen
men till avsevärd grad även på tillgången av medel under de olika åren.
En begränsning av anslagen har medfört, att uppgörelser örn leveranser
icke kunnat göras på så lång sikt, som varit önskvärt, och givetvis måste
infordrade offerter bliva i hög grad beroende på storleken av de ifrågasatta
leveranserna. Givet iir att en inskränkning i erforderlig anskaffning
av berörda inventarier skulle lända arbetet med arkivets omläggning
till men och verka rubbning i arbetsplanen. Då Eders Kungl. Majit
alltsedan budgetåret 1926/1927 anvisat särskilda medel för beredande av
tillgäng till erforderlig arbetskraft för arkivets omläggning och då an
slaget för detta ändamål från och med budgetåret 1928/1929 blivit böjt,
har det för styrelsen stått klart, att ifrågavarande arbete icke finge vara
beroende av möjligheten att anskaffa därför behövliga inventarier.

1*) — Rev.-bcrutlclsc ang. statsverket för ur 1930. lil.

— 290 —

Att relativt stora belopp under budgetåret 1929/1930 förbrukats under
utgiftstitlarna inköp och underhäll av möbler samt bokinköp m. m. beror,
förutom av ovannämnda kostnader för arkivets omläggning, på dels den
av Eders Kungl. Majit den 11 april 1930 beslutade lokalutvidgningen för
styrelsen dels iordningställandet av vissa styrelsens övriga lokaler. Till
de nya tjänsterum, som styrelsen genom sistnämnda beslut erhållit, hava
givetvis erfordrats ritbord och förvaringsskåp, möbler, belysningsanordningar
och andra inventarier och för styrelsens lokaler i övrigt hava
vissa nya möbler måst anskaffas samt gamla iordningställas. Därjämte
har för styrelsens bibliotek, som helt omordnats, inbindning av böcker
m. m. måst ske i större omfattning än vanligt. Allt detta har givetvis
bidragit till att expensmedelsåtgången för lantmäteristyrelsen ökats.

Anledningen till att expensmedelsåtgången för lantmäterikontoren un
der de senare budgetåren i avsevärd grad ökats, har sin naturliga forida
ring först och främst däri, att arbetena å lantmäterikontoren årligen
ökats i en omfattning, som tidigare knappast räknats med, och detta i synnerhet
efter den nya jorddelningslagstiftningens ikraftträdande, varigenom
helt nya uppgifter från andra myndigheter överflyttats å kontoren.
Härigenom har expeditionsarbetet alltjämt ökats och ytterligare personal
måst anställas. Härtill kommer arbetet med fastighetsregistret, vilket
för allt fler samhällen numera föres å lantmäterikontoren. Detta har givetvis
medfört ökat behov av kontorsmöbler samt blanketter och övriga
skrivmaterialier. Det har vidare visat sig nödvändigt att åvägabringa
en omsorgsfull konservering och vård av lantmäterikontorens oersättliga
arki valier, därest dessas bestånd icke skall äventyras; och även detta har
bidragit till att expensmedelsbehovet stegrats.

Beträffande vidare utgifterna under anslagstiteln inköp och underhåll
av möbler, äro dessa, såsom lantmäteristyrelsen vid upprepade tillfällen
tillåtit sig framhålla för Eders Kungl. Majit, till avsevärd del att hänföra
till sådana, som direkt sammanhänga med utvidgningar av lantmäterikontorens
lokaler och därmed följande omläggning av arkiven. Dylika
utvidgningar hava efter lantmäteristyrelsens ofta upprepade framställningar
tid efter annan av Eders Kungl. Majit i nåder medgivits. Sålunda
hava utvidgade eller helt nya lokaler under de senare åren anskaffats till
lantmäterikontoren i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Gotlands,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvs
borgs, Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län. Av dessa lantmäterikontor
hava de i Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län
erhållit lokaler i särskilda nybyggnader.

Såsom för Eders Kungl. Majit torde vara känt, har lantmäteristyrelsen
efter försök i olika riktningar ansett sig böra övergå till förvaringsskåp
av stålplåt för lantmäterikontorens arkivalier. Dylika skåp hava givetvis
av kostnadsskäl ej kunnat göras brandsäkra i den mening, att de skydda
inneliggande kartor och handlingar mot förkolning, men de erbjuda ett
effektivt skydd mot eldens snabba spridning, vilket med nutidens utveck
lade brandväsen måhända är det viktigaste. Jämväl torde de på grund av
sin täthet skydda akterna mot vattenbegjutning. Uti underdånig framställning
den 26 november 1928 lämnade lantmäteristyrelsen en närmare
redogörelse över det behov av dylika arkivskåp, som för närmaste tiden
förelåge, samt framhöll att kostnaderna för anskaffningen därav skulle
kunna nedbringas genom infordrande av anbud på leverans av hela behovet
men att denna leverans då borde fördelas på jämförelsevis lång tid.

—: 291

Då emellertid några medel för beställning av arkivskåp i den ifrågasatta
omfattningen icke funnes för lantmäteristyreisen tillgängliga utan inköpen
av arkivskåp'' måste hållas inom den kostnadsram, som betingades
därav, att Eders Kungl. Majit lör varje budgetår bestämde vad lantmäteristyrelsen
finge disponera för inköp och underhåll av möbler m. m. till
lantmäterikontoren, hemställde styrelsen, att Eders Kungl. Majit täcktes
bemyndiga lantmäteristyrelsen att — efter infordrande av anbud i behörig
ordning för leverans på de närmare villköl’, som styrelsen kunde
komma att bestämma, av visst antal arkivskåp, utförda i huvudsaklig
överensstämmelse med bifogade ritningar — från det under nionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier oell expenser, ved
m. lii. bestrida kostnaden för skåpens inköp, oberoende av det fixerade
beloppet till möbelinköp för kontoren. Lantmäteristyrelsen verkställde
samtidigt en utredning angående kostnaderna för stålskåp i jämförelse
med träskåp och fann därvid, att om hänsyn toges till, att de väsentligt
mindre stålskåpen möjliggjorde ett effektivt utnyttjande av utrymmen,
även där ingen som helst plats funnes för de större träskåpen, stålskåpen
jämväl ekonomiskt sett ställde sig fördelaktigare. Emellertid föranledde
styrelsens sistnämnda framställning icke någon Eders Kungl. Majits åtgärd,
varför kostnaderna för anskaffande av stålskåp till de lantmäterikontor,
som erhållit nya lokaler, måste gäldas av det för respektive budgetår
fixerade beloppet under titeln inköp och underhåll av möbler,
vilket anslag härigenom blivit belastat i en omfattning, som i allmänhet
icke torde räknas med beträffande möbelinköp för statsinstitutioner.

Det ligger vidare i sakens natur, att förutom förvaringsskåp för arkivalierna
även möbler, armatur och andra inventarier erfordrats till de
nya lokalerna. Under budgetåret 1929/1930 bär sålunda ny arkiv- och
inventarieutrustning erfordrats till de nybyggda lokalerna för Kopparbergs
och Jämtlands län, varjämte lantmäterikontoren i Uppsala, Gotlands
och Kalmar län erhållit avsevärt utvidgade lokaler och i samband
därmed en del nya inventarier, vilket, jämväl med hänsyn till att såväl
Kopparbergs som Jämtlands läns lantmäterikontor höra till rikets största
kontor, gjort att expensmedelsåtgången för lantmäterikontoren detta
budgetår varit anmärkningsvärt stor.

Vid avgivande av förslag till användningen av expensmedel för innevarande
budgetår har lantmäteristyrelsen emellertid ansett sig kunna
nedbringa beloppet av expensmedel för lantmäterikontoren med omkring
30,000 kronor i jämförelse med föregående budgetår. Lantmäteristyrelsen
har även kunnat åstadkomma en begränsning av utgifterna för skrivmaterialier
och papper för lantmäterikontoren genom ovannämnda centralisering
av inköpen av blanketter, papper och största delen av skrivmaterialierna
för lantmäterikontoren.

Av vad ovan anförts torde framgå, att lantmäteristyrelsen städse sökt
att i största möjliga utsträckning nedbringa expensmedelsåtgången för
styrelsen och lantmäterikontoren; och kommer styrelsen givetvis allt fortfarande
att hava uppmärksamheten riktad på att söka begränsa ifrågavarande
utgifter. Det torde emellertid jämväl framgå, att medelsåtgången
närmast sammanhänger med de omläggningar av såväl lantmäteristyrelsens
som lantmäterikontorens arkiv, som av omständigheterna framtvingats,
och att stegringen i utgifterna därför är att betrakta såsom
i viss mån tillfällig. Först sedan omläggningen av styrelsens arkiv slutförts
samt återstående lantmäteri kontor erhållit sina lokalfrågor ordnade,

— 392 —

torde dock ifrågavarande utgifter kunna beräknas komma att nedgå i
mera avsevärd omfattning.

Uti slutliga handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade
deltagit byråchefen Palm. ,

Stockholm den 10 januari 1931.

Underdånigst:

O. B AGGER-JÖRGENS W.

AXE!, SANDBERG.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 144, § 40.

Till Konungen.

Med återställande av bilagda remissakt, innefattande av riksdagens
senast församlade revisorer i berättelsen rörande statsverket, elfte huvudtiteln,
pensionsväsendet, § 40, framställd erinran mot fortsatt beviljande
av dyrtidstillägg av statsmedel till 55-åriga döttrar efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa, får statskontoret anföra följande.

När under år 1916 de svåra dyrtidsförhållandena under världskriget
föranledde framställningar örn beredande av krigstidshjälp — förutom
åt befattningshavare och f. d. befattningshavare i statstjänst — även åt
pensionerade änkor och barn efter statstjänare, gjordes av centralstyrelsen
för allmänna svenska prästföreningen framställning att krigstidshjälp
måtte beredas jämväl åt nödställda prästänkor. Direktionen över
prästerskapets änke- och pupillkassa framhöll i avgivet utlåtande, att
kassan saknade medel för bringande av hjälp, samt tillstyrkte vissa understöd,
under framhållande tillika, att nödhjälpen icke borde inskränkas
endast till den grupp av kassans pensionärer, som utgjordes av änkor,
utan utsträckas även till kassans övriga pensionärer, nämligen omyndiga
barn, vilkas moder avlidit, vuxna sjuka barn och ogifta 55-äriga döttrar.
Sedan även statskontoret avgivit utlåtande och föreslagit vissa grunder
för understöden även åt s. k. annan pensionär (äldre-sjuka-fattiga eller
äldre ogifta döttrar), framlade Kungl. Maj:t förslag i ämnet till 1917
års riksdag (prop. nr 335); och sedan riksdagen lämnat bifall, utfärdades
den 13 augusti 1917 (nr 551) kungörelse angående krigstidshjälp under år
1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa, däruti såsom delaktiga av hjälpen upptogos
— utom änkor samt minderåriga barn utan pensionsberättigad moder —
även »annan pensionär .. Sedan utvecklades detta understöd i likhet med
motsvarande förmåner för andra innehavare av familjepensioner, och efter
krigstidstilläggens eller, såsom de numera kallades, dyrtidstilläggens behandling
vid 1919 års riksdag blev en och samma kungörelse gällande rörande
dyrtidstillägg av statsmedel till familjepensioner, såsom framgår av kungörelsen
den 19 juni 1919 (nr 349) med allmänna grunder för dyrtidstilllägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst m. fl. Där stadgades i § 5, att dyrtidstillägg enligt de för
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst stadgade grunder skulle utgå jämväl till, bland andra, pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pu -

*298 -

lånkassa. Att man därvid var fullt på det klara med att tilläggsförrnånen
fortfarande skulle tillkomma andra familjepensionärer än änkor oell minderåriga
barn, framgår av propositionen i ämnet till 1919 års riksdag
(nr 227). Detsamma gäller enligt den nu tillämpade kungörelsen i ämnet
(nr 267/1923) utan annan ändring än som betingas dätav, att dessa familjepensionärer
från prästerskapets änke- och pupillkassa äro i avseende å
tilläggsförmånens beräkning att hänföra till innehavare av icke-nyreglerade
familjepensioner.

Då man nu synes vilja göra gällande, att dyrtidstillägg av statsmedel
icke böra tillkomma andra innehavare av familjepensioner än änkor och
minderåriga barn, må det framhållas, att med minderårigt barn förstås
enligt den ena familjepensionskåssans reglemente den, som är under 21
år gammal, medan däremot en annan kassas reglemente sätter gränsen vid
20 år; och när riksdagen beviljat uppfostringsbidrag, har plägat föreskrivas,
att bidraget får åtnjutas intill utgången av det kalenderår, under
vilket 18 års ålder uppnåtts. Till alla utgår emellertid dyrtidstillägg
av statsmedel, så länge de åtnjuta understöd. Härav synes framgå, att
man icke sökt att vid beviljande av dyrtidstillägget i någon mån rätta till
de olikheter eller relikter, som i pensioneringsgrunderna för olika kassor
förefinnas.

Vidare må framhållas, att enligt stadgandet i § 1 av kungörelserna
i ämnet alltsedan år 1920 dyrtidstillägg tillkommer änkor och barn samt
övriga anhöriga efter befattningshavare i statens tjänst, som etc.; och
såsom framgår av vad som meddelats å sid. 11 i propositionen nr 266 till
1920 års riksdag, har detta tillägg ansetts hava betydelse, där i särskilda
fall pension utgår från allmänna indragningsstaten till exempelvis föräldrar
eller andra anhöriga efter i statens tjänst avlidna befattningshavare.

Att fall förekomma, där innehavare av familjepension tillika innehar
avlöning såsom befattningshavare i statstjänst eller pension såsom förutvarande
befattningshavare, är känt och Ilar uppmärksammats i gällande
dyrtidstilläggsbestämmelser, som i sådant fall leda till viss reducering
av eljest utgående dyrtidstillägg.

På grund av vad sålunda förekommit och då, såvitt statskontoret kan
finna, tiden snart måstd anses'' vara inne att avveckla dyrtidstilläggen
till; pensionärerna på satt som utredningsvis påbörjats beträffande dyrtidstilläggen
till befattningshavarna, vill det förefalla statskontoret, som
örn förevarande ärende icke borde till någon särskild åtgärd föranleda.

Befinnes emellertid en ändring i det syfte, som här avses, böra utan
uppskov vidtagas, synes detta kunna ske genom att mom. 3) i § 7 av förepämnda
kungörelse nr 267/1923 erhåller följande lydelse: pensionsberättigade
änkor och barn — med undantag för 55-åriga döttrar — efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa.

• I handläggningen av detta ärende i statskontoret hava, förutom undertecknade,
deltagit statskommissarierna Thorstenson. Nissen, .Spilhammar
och Tottie.

Stockholm den 8 januari 1931.

Underdånigst:

A E. M. ERICSSON.

C AMON LEIJONHl)l?V.l)I);

. Carl Peyron.

— 294 —

Direktionens för prästerskapets
änke- och pupillkassa yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de! I, sid. 144, § 40.

Sedan direktionen genom nådig remiss den 19 december 1930 anbefallts
att häröver avgiva utlåtande får direktionen antora följande.

Statsrevisorerna framhålla, att en änke- och pupillkassas uppgift principiellt
vore att sörja endast för änkor och minderåriga barn och att till
icke minderåriga barn pension i regel icke utginge i annat fall än att vederbörande
på grund av sjukdom eller lyte vore oförmögna att försörja sig.
Någon motsvarighet till den för prästerskapets änke- och pupillkassa gällande
bestämmelsen örn pensionsrätt för ogifta döttrar efter 55 år funnes
icke beträffande någon annan av statsmedel understödd änke- och pupillkassa
med undantag av vissa pensionsinrättningar vid universiteten och
flottan. Statsrevisorerna kunde för sin del icke finna några skäl föreligga,
valdör staten skulle utbetala dyrtidstillägg i större utsträckning till
efterlevande efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa än till
efterlevande efter statens befattningshavare m. fl. I särskilt hög grad
förefölle detta obefogat i fråga örn de 55-åriga döttrar, vilka tillika åtnjöte
dyrtidstillägg av statsmedel i egenskap av befattningshavare eller
f. d. befattningshavare. Revisorerna framhålla därjämte, att det icke
vore någon obillig fordran att, där förmån av dyrtidstillägg skäligen ansågs
böra tillkomma verkligt behövande ogifta döttrar efter 55 år, kostnaderna
härför bestredes av kassan själv. Av vad revisorerna sålunda
anfört anse de följa, att en sådan ändring i gällande bestämmelser rörande
dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. bör vidtagas, att dyrtidstillägg av statsmedel
ej må utgå till 55-åriga döttrar efter delägare i prästerskapets änke- och
pupillkassa.

I prästerskapets änke- och pupillkassa har den av statsrevisorerna örn
förmälda principen, att familjepension endast bör utgå till änkor och
minderåriga barn, börjat tillämpas först genom det den 17 december 1926
fastställda förnyade reglementet för kassan. Med delaktighet i hassan,
vunnen genom inträde i kassan före den 1 november 1926, är däremot
under vissa förutsättningar fortfarande förenad pensionsrätt eller viss
begränsad sådan även för överåriga sjuka barn och ogifta döttrar efter
uppnådda 55 års ålder. I nådiga kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267)
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn etter befattningshavare i statens tjänst m. fl. finnes icke angivet
något undantag för den senare gruppen pensionärer från rätten att
åtnjuta dyrtidstillägg utan utgår sådant till prästerskapets änke- och pupillkassas
liksom till övriga pensionskassors samtliga pensionärer. Denna
omständighet är beroende på författningeus ordalag och kan sålunda icke
innebära någon anmärkning mot kassan.

Direktionen finner emellertid revisorernas anmärkning befogad vad
beträffar dyrtidstillägg för sådana 55-åriga döttrar, som i egenskap av
befattningshavare eller f. d. befattningshavare i statens tjänst redan åtnjuta
dyrtidstillägg av statsmedel å lön, respektive pension. För deras

— 295 —

vidkommande bleve förlusten av här omskrivna dyrtidstillägg säkerligen
mindre kännbar. Annorlunda ställer det sig för de många andra
inom samma grupp. Oell statsrevisorernas förslag, att kassan själv skulle
bestrida kostnaden för dyrtidstillägg åt verkligt behövande pensionärer
av nämnda kategori, är på grund av reglementets bestämmelser icke utförbart.
Och en reglementsändring, som möjliggjorde ett sådant förfogande,
kan säkerligen aldrig lagligen genomlöras, då övriga pensionärers
rätt därigenom skulle kränkas. En pensionsminskning skulle nämligen
följa för änkor och minderåriga barn, för vilka kassan enligt statsrevisorernas
mening principiellt borde hava till uppgift att uteslutande
sörja.

Den av statsrevisorerna uppgjorda tablån över av statsmedel utbetalda
dyrtidstillägg för tiden 1 maj 1929—30 april 1930 är emellertid missvisande.
De sjuka prästdöttrar, som uppnå 55 års ålder, överföras automatiskt
till gruppen 55-åriga döttrar, varför blanc! dessa för närvarande
finnas minst 132 stycken sådana, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom
äro urståndsätta att bidraga till sitt uppehälle eller att sig nödtorfteligen
försörja. En undersökning skulle måhända ytterligare öka
antalet, men då läkarbetyg icke behöver företes efter uppnådda 55 års
ålder, äger direktionen icke kännedom örn alla dem, som eljest enbart på
grund av sjukdom skulle vara pensionsberättigade. Dyrtidstilläggen för
de 55-åriga döttrar, som tidigare åtnjutit pension såsom sjuka och icke
i egenskap av f. d. befattningshavare i statens tjänst åtnjuta dyrtidstilllägg,
uppgick emellertid under senaste ecklesiastikår till 22,322 kronor,
varför den genom dyrtidstilläggets indragning på sätt statsrevisorerna
föreslagit uppkommande besparingen för ecklesiastikåret 1929/1930 icke
skulle hava utgjort mer än 74,668 kronor i stället för beräknade 96,980
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får direktionen hemställa att
ifråga örn dyrtidstillägg åt andra efterlevande efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa än sådana 55-åriga döttrar, som för närvarande
åtnjuta dyrtidstillägg i egenskap av befattningshavare eller f. d.
befattningshavare i statens tjänst, ingen ändring vidtages i nu gällande
bestämmelser.

Stockholm den 15 januari 1931.

På direktionens för prästerskapets änke- och pupillkassa vägnar:

OTTO NORBERG.

OLOF SUNDBORG.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 149, § 4.".

Underdånigt utlåtande.

Enligt § 72 av Kungl. Maj:ts den 17 december 1926 utfärdade förnyade
reglemente för prästerskapets änke- och pupillkassa skulle kassans då
varande befattningshavare bibehållas vid de rättigheter i avseende å
tjänsteställning samt avlönings- och pensionsförmåner, de innehade den
30 april 1927. Bland kassans befattningshavare var i då gällande stat

— 296 —

upptagen en sekreterare och ombudsman med avlöning å 5,000 kronor för
år jämte tre ålderstillägg å 400 kronor efter 5, 10 och 15 tjänstår. I sammanhang
med kassaförvaltningens omorganisation, som enligt förenämnda
nya reglemente fullt genomfördes från och med den 1 maj 1929, indrogs
sekreterare- och ombudsmansbefattningen, som ansågs obehövlig, i
det att större delen av de med befattningen förenade bestyren borde ankomma
på den nyinrättade befattningen såsom verkställande direktör;
och i stället uppfördes i den nya staten ett årsarvode å 1,500 kronor åt
en ombudsman. Dåvarande innehavaren av sekreterare- och ombudsmansbefattningen
T. S. Ekberg var emellertid genom förenämnda reglementsstadgande
tillförsäkrad att bibehållas vid den tjänsteställning samt
de avlönings- och pensionsförmåner, som han den 30 april 1927 innehade.

Vid sådant förhållande och i trots av att Ekberg endast innehaft sin
tjänst i åtta år och att det ur denna synpunkt måste anses synnerligen
otillfredsställande att med honom vidtaga en för kassan mycket dyrbar
anordning, som närmast motsvarade hans uppförande å indragningsstat.
torde visserligen icke annan utväg stått öppen än att träffa den påtalade
överenskommelsen, vilken i varje fall var för kassan mindre betungande
än att under Ekbergs hela återstående tjänstetid betala den
honom tillförsäkrade avlöningen. Anmärkning synes därför mindre kunna
drabba kassan för att densamma i det juridiska tvångsläge, vari den
kommit, träffat det ifrågavarande avtalet, än för att kassan genom en
avsevärd löneförhöjning för Ekberg så sent som i september 1925 försatt
sig i ett onödigt ogynnsamt utgångsläge vid förhandlingarna om hans
avgång från tjänsten. Vid nämnda tid arbetade nämligen tillkallade sakkunniga
på den sedan lång tid tillbaka aktuella frågan örn beredande av
förbättrad pensionering från kassan och därmed sammanhängande frågor,
och till dessa sakkunniga hade överlämnats ett av fullmäktige utarbetat
förslag till förnyat reglemente för kassan, innefattande jämväl bestämmelser
örn organisationen av förvaltningen av kassan, i huvudsak
av enahanda innehåll som de förut gällande. Efter kritik av förslaget
i sistnämnda hänseende framlade de sakkunniga i betänkande den 14 november
1925 förslag till förändrade grunder för förvaltningen, däribland
indragning av sekreterare- och ombudsmanstjänsten. Enligt i betänkandet
lämnad uppgift hava också under arbetet överläggningar ägt rum
mellan de sakkunniga och olika representanter för kassan. Att under sådana
förhållanden, då frågan örn omorganisation av förvaltningen var å
bane och nära sin lösning, vidtaga en väsentlig förhöjning av en befattningshavares
löneförmåner — allra helst en, vilkens tjänst är ifrågasatt
till indragning — måste betecknas såsom synnerligen anmärkningsvärt.
Förfaringssättet har också, såsom ovan antytts, lett till den beklagliga
situation, vilken för kassan medfört en avsevärt större utgift än som annars
behövt ifrågakomma.

Såsom förhållandena nu utvecklat sig, lärer emellertid intet vara att
från statsverkets sida i saken åtgöra.

Protokollsutdrag, utvisande vid ärendets föredragning uttalad skiljaktig
mening, bifogas härjämte.

Stockholm den 8 januari 1931.

Underdånigst:

A. EM. ERICSSON.

C. A .son LEIJONHUFVUD,
ut in prof.

Carl Peyron.

— 297

Bil.

Utdrag av protokoll, hållet i kungl, statskontoret vid sammanträde
in piano den 8 januari 1931.

Närvarande:

Herr generaldirektören Ericsson,
statskommissarien friherre Leijonhufvud,
statskommissarien Thorstenson,
statskommissarien Nissen,
statskommissarien Spilhammar, samt
statskommissarien Tottie.

S. D. Statskommissarien friherre Leijonhufvud föredrog Kungl. Maj:ts
nådiga remiss angående av riksdagens revisorer gjort uttalande örn kostnaderna
för avlösning av en befattningshavare hos prästerskapets änkeoch
pupillkassa; och beslöts underdånigt utlåtande enligt registraturet.

Föredraganden, med vilken statskommissarie Spilhammar instämde,
ansåg, att utlåtandet bort hava följande lydelse: »Enligt § 72 av Kungl.
Maj:ts den 17 december 1926 utfärdade förnyade reglemente för prästerskapets
änke- och pupillkassa skulle kassans dåvarande befattningshavare
bibehållas vid de rättigheter i avseende å tjänsteställning samt avlönings-
och pensionsförmåner, de innehade den 30 april 1927. Bland kassans
befattningshavare var i då gällande stat upptagen en sekreterare
och ombudsman med avlöning å 5,000 kronor för år jämte tre ålderstilllägg
å 400 kronor efter 5, 10 och 15 tjänstår. I sammanhang med kassaförvaltningens
omorganisation, som enligt förenämnda nya reglemente
fullt genomfördes från och med den 1 maj 1929, indrogs sekreterare- och
ombudsmansbefattningen, som ansågs obehövlig, i det att större delen av
de med befattningen förenade bestyren borde ankomma på den nyinrättade
befattningen såsom verkställande direktör; och i stället uppfördes i
den nya staten ett årsarvode å 1,500 kronor åt en ombudsman. Dåvarande
innehavaren av sekreterar- och ombudsmansbefattningen T. S. Ekberg
var emellertid genom förenämnda reglementsstadgande tillförsäkrad att
bibehållas vid en tjänsteställning samt de avlönings- och pensionsförmåner,
som han den 30 april 1927 innehade; och under sådana förhållanden lärer
det icke hava varit annat att välja emellan än att antingen låta Ekberg
under ett 30-tal år bibehållas vid sina avlöningsförmåner såsom sekreterare
och ombudsman samt vid därtill hörande pensionsrätt eller ock, såsom
skett, träffa överenskommelse med honom örn avlösning av hans berörda
rättigheter. Då det senare alternativet enligt verkställd utredning
befanns vara till fördel för kassan, torde avgörandet icke med fog kunna
bliva föremål för klander. Därest såsom revisorerna antyda kännedom om
förslaget rörande befattningens indragning förefunnits redan vid fattande
av beslutet i september 1925 örn en väsentlig höjning av den med befattningen
å stat förenade avlöningen, kan det icke förnekas, att försiktigheten
borde hava bjudit att avvakta förslagets prövning, innan annat
än tillfällig avlöningsförhöjning beviljats; och i allt fall måste det anses
beklagligt, att kassan drabbas av så betydlig kostnad för ordnande av
denna angelägenhet. Såvitt statskontoret kan finna, lärer emellertid under
föreliggande förhållanden icke vara något att åtgöra vid vad som
förekommit.»

Som ovan.

in fidem:

Carl Peyron.

- 298

Direktionens för prästerskapets
änke- och pupillkassa yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 149, § 43.

Sedan direktionen genom nådig remiss den 19 december 1930 anbefallts
avgiva utlåtande i rubricerade fråga, får direktionen härmed anföra följande.

Riksdagens revisorer utgå i sitt uttalande ifrån att prästerskapets änke-
och pupillkassa i större utsträckning än någon annan änke- och pu
pillkassa åtnjuter bidrag från det allmännas sida. Något belägg därför
lämnas icke. Det är därför omöjligt lör direktionen att undersöka de synpunkter,
som givit anledning till det till synes löst gjorda påståendet.
Revisorerna finna sig emellertid oförhindrade att från 1925 års pensionssakkunnigas
betänkande låna kravet på statens medbestämmanderätt vid
förvaltningen av ifrågavarande kassa. Örn det nu vore riktigt — vilket
för övrigt kan anses omtvistligt — att allmänna medel i stor utsträckning
inginge i kassan och att detta berättigade till en statens medbestämmanderätt
över kassans förvaltning, så är att märka, att en sådan gives
redan. Kassans reglemente har i vissa stycken redan tidigare och nu senast
förelegat inför riksdag och kyrkomöte. Ingen ändring däri kan ske
utan Kungl. Majrts prövning och stadfästelse. Den av kassans revisorer,
som tillika är ordförande, utses av Kungl. Majit. Slutligen är kassans
förvaltning underkastad riksdagens revisorer, ehuru därom intet säges i
kassans reglemente.

Sin egentliga anmärkning rikta revisorerna mot det av bolagsstämman
1928 gjorda uttalandet örn »indragning av sekreterare-ombudsmannabefattningen».
De finna åtgärden »synnerligen anmärkningsvärd». Det är
dock svårt att förstå, vari det anmärkningsvärda ligger. Den försäkringstekniska
beräkningen torde icke kunna underkännas. Den är utförd
av oomtvistligt kvalificerade personer. Icke heller hava kassans
revisorer haft något att erinra. I revisionsberättelsen för räkenskapsåret
1928/1929 heter det: »Vidare har under året förberetts en överenskommelse
med kassans ombudsman örn dennes avlösning från hans ordinarie tjänst
hos kassan. Slutgiltig överenskommelse har träffats under maj 1929, och
synes denna vara till kassans fördel.» I följande års revisionsberättelse
yttras: »Den i förra årets revisionsberättelse omnämnda, under förra revisionsåret
förberedda överenskommelsen med kassans ombudsman örn
dennes avlösning från hans ordinarie tjänst hos kassan har linder året
slutgiltigt träffats. Den gjorda överenskommelsen finna revisorerna vara
för kassan förmånlig och innebär en icke oväsentlig minskning i kassans
framtida utgiftsstat.» Det förtjänar ock framhållas, att den av Kungl.
Maj:t utsedde ordföranden för revisorerna, och suppleanten för denne
båda äro försäkringstekniker och således i särskild grad kompetenta att
bedöma en fråga av detta slag. Då ingen som helst anmärkning riktats
mot beräkningen eller mot den praktiska fördelen av avlösningen, varigenom
kassan tillförts en försäkringsteknisk vinst av omkring 40,000 kronor,
torde vara nog med den gjorda erinran.

Revisorernas framställning synes emellertid mindre riktad mot den

299 -

gjorda avlösningen, mera mot andra saker, som sta i samband därmed.
Dels ifrågasattes, huruvida sekreteraren-ombudsmannens ställning Som
ordinarie befattningshavare i kassan kan anses hava samma innebörd
som motsvarande anställningsform i statens tjänst, dels vända sig revisorerna
mot den löneförhöjning, som tillerkänts sekreteraren-ombudsmannen
vid 1925 års bolagsstämma och som lagts till grund för de försäkringstekniska
beräkningarna av till sekreteraren-ombudsmannen utgående engångsbelopp.

I först anförda hänseende kail anställningsformen icke i ringaste mån
inverka pä ersättningsbeloppets storlek, då sekreteraren-ombudsmannen
jämlikt bestämmelserna i § 72 mom. 2 i det av Kungl. Majit fastställda
förnyade reglementet var berättigad att för framtiden bibehållas vid de
avlönings- oell pensionsförmåner, som han innehade den 30 april 1927.
Ostridigt är ock, att han vid denna tidpunkt åtnjöt de löneförmåner, varmed
i avtalet räknats.

Vad beträffar löneförhöjningen vid 1925 års bolagsstämma finna revisorerna
det »synnerligen anmärkningsvärt», att den beviljats »vid en
tidpunkt, då det icke kunnat vara för direktionen eller bolagsstämman
obekant, att en omorganisation av kassan med därav sannolikt följande
indragning av nu ifrågavarande tjänst var omedelbart förestående».
Huru direktionen och bolagsstämman i september 1925 skulle kunna sitta
inne med kännedom örn ett förslag, som avgavs först den 14 november,
säga icke revisorerna, men även örn de känt några av de riktlinjer, som
följdes av de pensionssakkunniga, så var därmed ingen visshet vunnen
rörande samma förslags framtida betydelse för kassans förvaltning. Den
omskrivna löneförhöjningen underställdes Kungl. Maj:ts prövning och
blev av Kungl. Maj:t fastställd. Riksdagens revisorer hava ock sedan
dess upprepade gånger haft kassans lönestat för sina ögon utan att tillförne
funnit något anmärkningsvärt däri.

Rörande sist behandlade löneförhöjning tillägga revisorerna: »Ifrågavarande
löneförhöjning motiveras med den ökning i arbetsbördan för sekreteraren-ombudsmannen,
som inträtt genom föreskriften örn avlämnande
av vissa deklarationsuppgifter. Bolagsstämman förklarade uttryckligen,
att de beslutade löneförmånerna skulle utgå under villkor, att sekreteraren-ombudsmannen
utan särskild ersättning fullgjorde alla till befattningen
hörande åligganden. Enligt vad revisorerna funnit har det oaktat
särskild ersättning utgått för arbetet med ifrågavarande deklarationsuppgifter.
:- Revisorerna tro sig hava funnit, att, ehuru sekreteraren-ombudsmannens
år 1925 förhöjda löneförmåner skulle utgå under villkor,
att han utan särskild ersättning fullgjorde alla till befattningen hörande
åligganden, det oaktat särskild ersättning utgått för arbetet med uti revisionsberättelsen
angivna deklarationsuppgifter. Dä 1925 års bolagsstämma
beslöt löneförhöjning at ombudsmannen, skedde detta visserligen under
det av statsrevisorerna angivna villkoret, att sekreteraren-ombudsmannen
utan särskild ersättning fullgjorde alla till befattningen hörande
åligganden. Det torde dock hava undgått statsrevisorernas uppmärk
samhet, att i den av 1925 års stämma antagna och av Kungl. Majit fastställda
utgiftsstnten för åren den 1 maj 1926—den 1 maj 1929 förutom anslag
för de nya löneförmånerna åt sekreteraren-ombudsmannen finnes
ett särskilt anslag: arvode till kansliamanuensen 1,000 kronor för vart
och ett av de tre angivna räkenskapsåren. Denne kansliamanuens var
såsom framgår av hilagda arbetsordning för tjänstemän hos direktionen

— 300 —

för prästerskapets änke- och pupillkassa uteslutande anställd som biträde
åt sekreteraren-ombudsmannen. När sedan år 1926 direktionen på ombudsmannens
av dåvarande direktören framförda förslag beslöt indraga
kansliamanuensbefattningen och att i stället av de för nämnda befattning
anslagna medel använda ett belopp av 500 kronor till avlönande av
annat nödigt biträde åt ombudsmannen samt till avlöning åt vikarie under
ombudsmannens semester, kom detta biträde att få syssla med deklarationsuppgifterna,
vilket arbete på grund av sin speciella natur lättast
kunde utbrytas från sekreteraren-ombudsmannens tjänsteåligganden. När
så bestyret med deklarationsuppgifterna i och med det nya vakansåret
utökades, beslöt direktionen att av de å amanuensbefattningen besparade
medlen till nämnda biträde utanordna ytterligare 300 kronor per år. Besparingen
å anslaget utgjorde i alla fall 200 kronor årligen. Den vidtagna
regleringen av tjänsteåliggandena mellan sekreteraren-ombudsmannen
och kansliamanuensen å ena sidan och sekreteraren-ombudsmannen
och deklarationsbiträdet å den andra kan icke anses innebära någon ändring
i sak av 1925 års bolagsstämmas beslut, utan är en ren lämplighetsåtgärd
för åstadkommande av mera rationella arbetsformer.

Med hänvisning till ovanstående får direktionen hemställa, att statsrevisorernas
framställda anmärkning icke måtte föranleda någon åtgärd.

Stockholm den 15 januari 1931.

På direktionens för prästerskapets änke- och pupillkassa vägnar:

OTTO NORBERG.

OLOF SUNDBORG.

En detta yttrande bifogad tryckt »Arbetsordning för tjänstemän hos
direktionen för prästerskapets änke- och pupillkassa», fastställd den 10
december 1925, bär överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

Generalpoststyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 161, § 47.

Till Konungen.

Genom remiss den 19 december 1930 har generalpoststyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer anfört beträffande postverkets fastighet i Arvika.

Med anledning härav får generalpoststyrelsen anföra följande.

Sedan, på generalpoststyrelsens framställning, Kungl. Majit genom
brev den 23 oktober 1925 bemyndigat generalpoststyrelsen att för postverkets
räkning inköpa tomten nr 61 i kvarteret nr 67 i Arvika stad,
iordningställdes fastigheten för att tjäna postalt ändamål, och erhöllos
härvid lokaler för postkontoret, vilka väl fyllde behovet.

De ökade utrymmen, som poströrelsens stegring numera betingar, kun -

— 30J —

na, enligt vad verkställd utredning visar, erhållas genom tillbyggnad till
det nuvarande posthuset

Enligt generalpoststyrelsens uppfattning torde fastighetsförvärvet —
även efter nedläggande av medel i fastigheten för tillbyggnad av densamma
— få anses vara för postverket ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande.

I detta ärendes slutliga behandling hava, förutom undertecknade, jämväl
deltagit byråcheferna Döss, Lager, Högner och Carstensen.

Stockholm den 9 januari 1931.

Underdånigst:
ANDERS ÖRNE.

GUSTAF KIHI.MAUK.

Åke Eliesson.

Järnvägsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 163,
48—50.

Till Konungen.

Genom remiss den 19 december 1930 har Kungl. Majit anbefallt järnvägsstyrelsen
att före den 11 innevarande januari avgiva utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer under §§ 48, 49 och 50 anfört i fråga
örn statsbaneförvaltningens omorganisation, statens järnvägars förnyelsefond
samt statens järnvägars mellanhavanden med vissa företag.

Till åtlydnad härav får styrelsen, med remissaktens återställande, anföra
följande.

Ang. § 48.

Vad angår revisorernas uttalande ifråga örn styrelsens sätt att ställa
sig till efterrättelse föreskrifterna i kungl, breven den 7 december 1928
och den 20 december 1929 angående utnyttjande av personal, som vid
1928 års omorganisation försatts å övergångsstat, får styrelsen framhålla
följande.

De i anledning av omorganisationen å övergångsstat försatta befattningshavarna
äro att hänföra till endera av två grupper, den ena bestående
av tjänstemän, innehavande befattningar, som vid omorganisationen
försvunnit, och den andra bestående av befattningshavare med
tjänster, som av samma anledning nedbringats i antal. Beträffande den
förra gruppen, vartill hörer ett fåtal högre tjänstemän i relativt framskriden
ålder, låter det sig icke alltid lämpligen göra att överflytta dem
till andra för dem mer eller mindre främmande tjänster, men hava de dä
i stället utnyttjats för särskilda uppdrag, utredningar och dylikt. Ifråga
örn den senare gruppen har styrelsen vid utväljandet av de befattningshavare,
som skolat sättas å övergångsstat, i regel förfarit så, att befattningshavare,
som på grund av ålder, sjuklighet eller annan orsak varit
mindre tjänstedugliga, i Hämsta rummet överförts dit. Det är därför
klart, att dessa befattningshavare endast i viss begränsad omfattning

302

lämpa sig för befattningar å aktiv stat, helst de i sådan tjänst regelmässigt
skulle erhålla lör dem ovant arbete. Härvid må framhållas, att icke
blott sådana högre tjänstemän, som av revisorerna anförts som exempel
på beiattningshavare, vilkas speciella inriktning omöjliggör deras överflyttning
till annan tjänst med samma benämning som, men av annan
art än deras egen, utan även sådana tjänstemän som exempelvis bokhållare
i många fall hava sådana speciella arbetsuppgifter, som utesluta
eller i vart fall avsevärt försvåra dessa befattningshavares placering
inom annat verksamhetsområde än det, därinom de fått sin utbildning
och halt sin hittillsvarande verksamhet.

De av revisorerna berörda Kungl. Majlis direktiv ålägga icke styrelsen
annat än att, då så lämpligen kan ske, placera övertaliga befattningshavare
att uppehålla befattningar å aktiv stat. De övertaligas arbetskraft
lämnas icke outnyttjad, och styrelsen anser sig därför icke hava
underlåtit något för att ställa sig direktivens såväl ordalag som verkliga
mening till efterrättelse. Det är visserligen riktigt, att styrelsen i
stället lör att giva befordran till ordinarie respektive högre tjänst åt
därav väl förtjänta tjänstemän hade kunnat formellt placera övertaliga
beiattningshavare ä lediga tjänster och sålunda åt statens järnvägar spara
den löneförhöjning, som därigenom skulle berövats den eljest befordrade
tjänstemannen, men styrelsen håller före, att ett sådant förfarande,
som skulle resulterat uti, att den obefordrade tjänstemannen ändock lått,
ehuru för allenast sin tidigare lön, eventuellt kompletterad med vikariatsersättning,
i realiteten utföra det å den högre respektive ordinarie tjänsten
belöpande arbetet, varken är i vidsträcktare bemärkelse lämpligt
eller mot personalen rättvist.

Det må vidare i detta sammanhang anmärkas, att ej alla uti revisorernas
tablå upptagna befattningshavare kommit å övergångsstat i anledning
av omorganisationen. Den redovisade distriktschef! är sålunda
övertalig på grund av stadgandet i 14 § sista stycket avlöningsreglementet.
Och de i tablån upptagna före detta kamreraren, före detta kassören
och förrådsförvaitaren hava av statens järnvägar övertagits vid inköp
av enskilda banor.

Styrelsen får slutligen framhålla, att kostnaderna för de övertaliga
tjänstemännens avlöningar hava i kungl, styrelsens underdåniga förslag
till kostnadsstat för år 1931 beräknats till 474,000 kronor. Då den för år
1930 fastställda kostnadsstaten för angivna ändamål upptager 575,000 kronor,
innebär sålunda lörslaget för år 1931 en avsevärd minskning av dessa
kostnader. En jämförelse mellan de inom styrelsen bokförda utgifterna
för ifrågavarande avlöningar under olika månader utvisar även en alltjämt
fortlöpande nedgång av kostnaderna; sålunda uppgingo till exempel
de bokförda utgifterna, i avrundade tal, för februari 1929, januari
1930 och november 1930 till respektive 55,100, 46 000 och 40,400 kronor.
Då det är styrelsens målmedvetna strävan att efter hand i möjligaste
mån utnyttja de övertaliga tjänstemännen för aktiv tjänst, synes det
också vara all anledning antaga, att den sålunda successivt företagna
avvecklingen av övergångsstaten skall kunna fortskrida i samma raska,
takt som hittills och inom en icke alltför avlägsen framtid vara i stort
sett slutförd.

Ang. § 49.

Under § 49 hava revisorerna behandlat vissa frågor rörande statens
.järnvägars förnyelsefond. Mot den redogörelse revisorerna därvid lärn -

— 303

nät angående fondens tillblivelse, tillkomsten av nu gällande föreskrifter
samt storleken av avsättningar till, uttagningar från och behållning i fonden
vid vissa tidpunkter med mera är från järnvägsstyrelsens sida ingen
erinran att göra.

Det må framhållas, att å sid. 237 lämnad uppräkning av de fall, för
vilka särskilt medgivande av riksdagen inhämtats, är praktiskt taget
fullständig, i det att samtliga större arbeten medtagits.

Däremot har styrelsen ej kunnat finna fullt grundade alla de slutsatser
revisorerna dragit ur i redogörelsen ingående, i och för sig riktiga
uppgifter. fM har å sid. 237 visats, hurusom den del av det i statens
järnvägar investerade kapitalet, som är föremål för värdeminskningsreglering
genom avsättning till förnyelsefond, särskilt under de senaste
åren stigit högst avsevärt. Vidare anföres, att den årliga avsättningen
till förnyelsefonden uppgår till omkring 2.4 procent av tillgångarnas bokförda
värde, motsvarande en amorteringstid av i avrundat tal 40 år. Ur
dessa båda premisser dragés slutsatsen, att förnyelsefonden särskilt under
de senaste åren borde hava ökats för varje år. Faktiskt har emellertid
från och med år 1924 till år 1928 en stark nedgång ägt rum.

Berörda argumentering torde få anses visa, att revisorerna låtit leda
sig av analogier från den enskilda affärsverksamheten och därvid icke
beaktat, att förnyelsefondens konto i statens järnvägars räkenskaper ej
motsvarar vad i 1910 års lag örn aktiebolag betecknas med samma uttryck.

Nämnda användning av samma beteckning för två olika begrepp, vilken
revisorerna i likhet med många andra, som uttalat sig angående statens
järnvägars förnyelsefond, icke observerat, har enligt järnvägsstyrelsens
uppfattning varit en av huvudorsakerna till den diskussion, som
vid olika tillfällen kommit att föras rörande fondens förhållanden. Styrelsen
måste därför här något uppehålla sig vid förevarande i och för
sig föga betydande fråga rörande bokföringsterminologi.

Vad först beträffar aktiebolagens beteckning torde det numera vara
allmänt erkänt, att densamma är mindre lyckligt vald, eftersom det ingalunda
är fråga örn en fond i vanlig mening, utan blott örn en å balansräkningens
skuldsida upptagen korrigeringspost, avsedd att motverka, att
tillgångsposterna, trots inträdd värdeminskning, bibehållits vid sitt ursprungliga
anskaffnings- eller tillverkningsvärde. Genom bokföringslagen
den 31 maj 1929, vilken gäller bland annat för aktiebolag, har också
införts det riktigare uttrycket värdeminskningskonto.

Av förenämnda redogörelse rörande tillblivelsen av statens järnvägars
förnyelsefond torde tydligt framgå, att avsikten ej varit att införa
något värdeminskningskonto, vilket givetvis krävt en revision för gången
tid. Ej heller var meningen åstadkomma någon större eller mindre
behållning av likvida medel utan dels att — för kommande år — säkerställa,
att arbeten och anskaffningar, bestridda med för ändamålet avsatta
trafikmedel, företoges i sådant omfång, att desamma lämnade tillräcklig
ersättning för den värdeminskning, som uppstode genom ålder
och slitning, dels möjliggöra, att arbetena kunde vidtagas vid den lämpligaste
tidpunkten, utan att detta föranledde fluktuationer i driftkostnaderna
(revisorernas berättelse, sid 22S fl''). Kompensationen av värdeminskningen
skulle alltså i princip ske genom insättning av nya realvärden
och den så kallade fonden i huvudsak tjänstgöra som ett utjämningskonto.
— Järnvägsstyrelsen medgiver, att ordet förnyelsefond såsom
beteckning för detta konto kan vara missvisande och att något an -

304 —

nät uttryck kunnat vara bättre; några egentliga olägenheter torde den
nu sedan länge vedertagna benämningen dock ej ha förorsakat.

Under de lörsta åren av fondens tillvaro och fram till år 1918 gingo
också fondens inkomster och utgifter ungefär ihop, i det behållningen
vid slutet av sistnämnda år uppgick till endast omkring 1 miljon kronor.
Den kraftiga ökningen under åren 1919—1924 upp till nära 43 miljoner
kronor berodde icke på tillämpning av några nya principer ifråga örn
avsättning eller användning utan på de egenartade tidsförhållandena.
Den sedermera inträdda starka minskningen beror i sin tur på, att det
varit nödigt att genom återupptagna ersättningsarbeten och ersättningsanskaffningar
delvis taga igen vad som under nyssnämnda år på grund
av ogynnsamma prisnivålägen ansetts lämpligt att uppskjutas. Tillkomsten
av nu gällande i kungl, brev den 19 mars 1926 intagna bestämmelser
kunna däremot icke anses hava i förevarande hänseende åstadkommit någon
väsentlig ändring gentemot tidigare praxis.

Det torde vara uppenbart, att revisorernas ovan refererade argumenteringf
hänför sig till vad bokföringslagen benämner värdeminskningskonto,
ej till förnyelsemedlen, under det att de anförda beloppen avse de senare.
De dragna slutsatserna kunna alltså ej anses vara tillräckligt grundade.

Den av revisorerna berörda uppdelningen av förnyelsefonden mellan
malmbanan och statens järnvägar i övrigt är i detta sammanhang utan
större betydelse. Man kan nämligen knappast säga, att »hos statens
järnvägar rätteligen förefinnas två förnyelsefonder»; fonden är en; vad
som benämnes malmbanans förnyelsefond är egentligen en sammanfatt
ning av vissa, närmast statistiska konton, vilka införts med anledningav
1922 års malmavtal. — En motsvarighet till malmbanans förnyelsefond,
ehuru i mindre skala, utgör det särskilda kontot för postvagnar,
vilket konto är motiverat av gällande bestämmelser rörande ersättning
för posttransporter å statens järnvägar.

Av sammanställningen å sid. 239 följer endast, att användningen a v
för viss objektgrupp avsatta förnyelsemedel icke varit begränsad till
gruppen ifråga. Däremot visar sammanställningen ingenting beträffande
avsättningarnas tillräcklighet, vilket också torde framgå av vad revisorerna
själva anföra å sid. 241 angående de omständigheter, som betingat
bristen å konto »räler oell växlar med tillbehör».

Vad som å sid. 240 sägs beträffande tillräckligheten av avsättningarna
för räler med mera, kan järnvägsstyrelsen icke finna riktigt, enär argumenteringen
bygger på förutsättningen, att man vid procenttalets avvägande
icke tager hänsyn till omständigheten, att avsättningen sker å
bokförda värdet, ej å anskaffningsvärdet. — Järnvägsstyrelsen har emellertid
sökt välja procenttalen med hänsyn till alla förevarande omständigheter.
I jämförelse med övriga svårigheter ifråga örn valet av avsättningsprocent
torde den av revisorerna berörda ej spela någon större
roll.

Å nämnda sid. 240 uttalas också, att ifråga örn rälerna en brist före
finnes å icke blott det belopp av 8,230,440 kronor, som utgör skillnaden
mellan de disponerade och avsatta förnyelsefondsmedlen, utan även å det
belopp, som borde varit avsatt för upplupna värdeminskningskostnader.

Att avsättningen för räler med mera under vissa år varit för låg är
obestridligt och detta har även vid upprepade tillfällen framhållits av
järnvägsstyrelsen. Härav följer emellertid icke, att bristen är närmelsevis
så stor, som revisorerna vilja göra gällande. Anförda uttalande är

805 —

tydligen framkallat av den sammanblandning mellan tva olika begrepp
— värdeminskningskonto respektive förnyelsemedel — vilken ovan berörts.

Järnvägsstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att, vad beträf
får tillgången på likvida förnyelsemedel, statens järnvägar ingalunda äro
mindre gynnsamt ställda än affärsföretag i allmänhet, till exempel de
enskilda järnvägarna, utan tvärtom. 1 de fall, då en enskild järnväg
bokför förnyelsefond (värdeminskningskonto), torde denna mycket sällan
till någon större del motsvaras av likvida tillgångar. De avsatta medel,
som ej åtgå för ersättningsarbeten, användas till nyanskaffningar,
återbetalning av lån nied mera. Att ett enskilt företag skulle placera
förnyelsemedel i till exempel värdepapper och samtidigt upptaga nya lån
för utvidgningsarbeten torde vara uteslutet. — Det förfaringssätt ifråga
örn medlens användning, som alltifrån fondens tillkomst brukats vid sta
tens järnvägar, torde alitsa kunna sägas ganska nära överensstämma
med vanlig affärspraxis.

Revisorerna föreslå, att frågan örn förvaltningen med mera av de under
kommunikationsdepartementet lydande afiärsdrivande verkens förnyelsefonder
tages under förnyad prövning. Järnvägsstyrelsen har ingen
anledning resa hinder mot en ny utredning i och för sig, för den hän
heise det å annat håll anses önskvärt, att en sådan kommer till stånd, ej
heller synes vara något att erinra mot, att vid densamma närmast tages
sikte på de spörsmål, som revisorerna angivit. — Däremot kan järnvägsstyrelsen
icke finna nuvarande tidpunkt val vald för utrednings verkställande.
Saväl da det gäller att bedöma nuvarande avsättnings tillräcklighet
som resultatet för gången tid spela givetvis prisförhållandena
en avgörande roll, och mäste det då anses vara en väsentlig olägenhet,
örn priserna äro så rörliga och svårberäkneliga, som de ännu för närvarande
synas vara vid det taktum att de allmänna prisnivåerna påtagligen
återigen kommit i en ganska stark rörelse.

Styrelsen kan ej heller finna nuvarande ordning sa otillfredsställande,
att en omedelbar omprövning kan vara av nöden. — Man måste därvid
beakta, att hela frågan för föga mer än fem är sedan varit föremål för
en både grundlig och omfattande utredning av sakkunniga och därefter
behandlats av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Järnvägsstyrelsen vill vidare framhålla, att en utredning sådan som
den ifrågasatta kommer att bli förenad med stort arbete och medföra
betydande kostnader. Särskilt gäller detta genomförandet av den första
punkten i utredningsprogrammet, nämligen fastställandet av vad revisorerna
benämna förefintliga brister i förnyelsefonderna», med hänsyn
bland annat till penningvärdets ändringar, da härför torde krävas en
verklig inventering och därmed följande värdering av all statens järnvägars
egendom; enbart med ledning av räkenskaperna torde man nämden
icke kunna få fram alla erforderliga uppgifter. Att resultatet av
en sådan värdering måste bli i hög grad beroende av, vilka priser läggas
till grund, har ovan framhållits. Däremot torde det vara svårt på
förhand uttala sig örn, huruvida densamma kan bli av nämnvärd finan
sidi betydelse eller endast av statistiskt intresse. Det synes vid sådant
förhållande finnas goda skiil se tiden an åtminstone vad rör denna punkt
av utredningen.

Besvarandet av frågan, huruvida tillämpade ordinarie förnyelsefonds
avsättningar kunna anses tillfredsställande, kräver också ett omfattande

-0 Itel*.-berättelse ani), statsverket för (h UKN). lil

— 306 —

utredningsarbete. Frågan kan uppdelas i tvä spörsmål, det ena av mera
teoretisk natur rörande reglerna för avsättningens beräkning, det andra
ett praktiskt-iinansiellt och gällande avsättningens storlek. Det förstnämnda
har ingående behandlats av 1924 års sakkunniga. — Revisorerna
hava i själva yrkandet ej uppdragit några riktlinjer för utredningen angående
denna fråga. Av vissa uttalanden i motiveringen och ännu tydligare
av en tidigare översänd skrivelse torde mellertid få anses framgå,
att revisorerna ej anse nuvarande system med kollektiv avsättning tillfredsställande.
Revisorerna hava nämligen begärt uppgift örn summa
avsättningar för vissa angivna, numera utrangerade objekt, att jämställa
med dels för samma objekt använda förnyelsemedel, dels kostnaden
för det som ersättning tillkomna nya objektet. — Såsom järnvägsstyrelsen
i en svarsskrivelse sökt visa, har den angivna f råg oställningen
ingen bestämd mening enligt systemet med kollektiv avsättning, vilket
tillämpas vid statens järnvägar, varför man måste för besvarandet anknyta
till det för statens järnvägar främmande individuella systemet.

Beträffande de båda systemens säregenheter tillåter sig järnvägsstyrelsen
att hänvisa till förenämnda sakkunnigas betänkande sid. 25—26. Enligt
styrelsens uppfattning äro det individuella systemets fördelar av
övervägande teoretisk natur, och mot dessa stå avsevärda praktiska olägenheter,
bland annat, en betydande ökning av bokföringsarbetet. I likhet
med nyssnämnda sakkunniga anser järnvägsstyrelsen därför den kollektiva
avsättningen avgjort vara att föredraga för statens järnvägars
del.

En utredning av här berörda spörsmål försvåras tydligen icke av tidsförhållandena.
Detta är däremot i hög grad fallet med frågan rörande
procenttalens avvägning. Då avsättningen sker å de bokförda värdena,
men förnyelsen, så att säga, verkställes till dagspriser, blir tydligen avsättningens
tillräcklighet starkt beroende av prisutvecklingen, och synes
man följaktligen i varje fall böra avvakta en stabilisering. Ett annat
skäl att se tiden an, är att verken ännu ha relativt kort erfarenhet beträffande
nuvarande procenttal.

Revisorerna synas hålla före, att nuvarande avsättning är för låg.
Enligt järnvägsstyrelsens uppfattning har man däremot anledning hoppas,
att densamma kommer att visa sig fullt tillräcklig. I varje fall bör
givetvis en utredning av frågan komma till stånd, sedan nuvarande kris
avlösts av lugnare förhållanden. Styrelsen har emellertid svårt att inse,
att något skulle vinnas med att låta densamma verkställas av för alla
kommunikationsverken gemensamma sakkunniga.

Vad slutligen angår den sista punkten i revisorernas uttalande, vilken
rör förnyelsemedlens användning, vill styrelsen först hänvisa till förenämnda
betänkande sid. 32—36. Av vad där anföres torde framgå, att de
sakkunnigas av statsmakterna redan i stort sett godtagna uppfattning i
denna punkt är väsentligt skild från den, ät vilken revisorerna givit uttryck.
— Då järnvägsstyrelsens ståndpunkt helt överensstämmer med
den i de sakkunnigas betänkande utvecklade, torde styrelsen här kunna
fatta sig kort. Det må blott framhållas, att styrelsen ej kunnat finna
några bärande skäl, varför man skulle pålägga medelsanvändningen restriktioner
i syfte att garantera en stor likvid behållning å konto »Förnyelsemedel».
-— Något motsvarande krav ställes icke på privata affärsföretag
eller på de enskilda järnvägarna, vilka, som nämnt, i allmänhet
redovisa nästan hela sin förnyelsefond i anläggningar. — Järnvägssty -

- 307

reisen kan ej heller finna det vara något statsintresse att framtvinga
en sådan ordning, att en stor del av anslagen till anläggningar redovisas.
i en statens järnvägars fordran å riksgäldskontoret för deponerade
förnyelsemedel. — Vid varierande prisnivå måste det också anses principiellt
riktigare och för ändamålet effektivare, att realvärden skapas
genom förnyelsemedlens investering i nya objekt, åtminstone blir själva
meningen nied hela värdeminskningsregleringen därigenom klarare.

Däremot kan man icke göra gällande, att den antydda ändringen skulle
nämnvärt påverka statens järnvägars räntabilitet. Varje miljon kronor
i utvidgningar investerade anslagsmedel möjliggör ju deposition av samma
belopp iömyelsemedel, och riksgäldskontoret gottgör ränta å deponerade
medel elter ungefär samma räntefot sorn den, efter vilken statens
järnvägars ränteplikt beräknas. Från samlad statssynpunkt är det
hela givetvis en ren bokföringsfråga. Vid sådant förhållande torde ett
uppskov med utredningen i denna punkt icke kunna anses förorsaka några
som helst olägenheter.

Med stöd av vad här anförts får järnvägsstyrelsen föreslå, att revisorernas
uttalande under § 49 icke måtte åtminstone för det närvarande
föranleda någon åtgärd.

Äng. § 50.

Efter det statsrevisorerna lämnat en redogörelse för den ekonomiska
innebörden av statens järnvägars mellanhavande med Svenska trafikförbundet,
Turisttraiikförbundets restaurantaktiebolag, förlagsaktiebolaget
Sveriges kommunikationer, aktiebolaget Svenska pressbyrån samt
aktiebolaget Alga, hava revisorerna framhållit svårigheten att bedöma,
huruvida statens järnvägars inkomst av denna affärsverksamhet är skälig
eller icke, enär densamma bedrives genom ett flertal enskilda företag
med en delvis invecklad bolagsbildning som underlag. De hava i
anledning härav uttalat önskvärdheten av att man genom koncentration
eller på annat sätt söker komma fram till en organisation, som
samtidigt med att den ger statens järnvägar ökade inkomster bättre än
den hittillsvarande fyller de anspråk, man ifråga örn inflytande och kontroll
från det allmännas sida bör kunna ställa på en affärsverksamhet,
vilken bedrives i hägnet av ett statens verk.

Innan styrelsen övergår till behandlingen av själva huvudfrågan, nämligen
det ifrågasatta sammanförandet av den sålunda bedrivna verksamheten
under ett enda företag, anser sig styrelsen böra komplettera den
av revisorerna lämnade redogörelsen med en del uppgifter av väsentlig
betydelse.

Rättigheten till annonsering å järnvägsbiljetter grundar sig på en
mycket gammal, nämligen den 11 februari 1909, träffad överenskommelse.
Enligt denna sknlle, sedan statens järnvägars kostnader för tryckningen
blivit täckta, 10 procent av nettovinsten tillföras statens järnvägars
änke- och pupillkassa. Genom tillägg den 27 januari 1925 ändrades procentsatsen
Dråga till 25. Statsverkets ekonomi beröres av denna överenskommelse
på följande sätt. Enligt Kungl. Maj:ts reglemente för statens
järnvägars änke- och pupillkassa skola alla inkomster av annonsering
inom statens järnvägars områden tillfalla nämnda kassa. För närvarande
har alltså vinsten från annonseringsrätten föga betydelse, men
kommer den att få en något större sådan, då en gång den gamla frågan
örn avvecklande av nuvarande form för bidragsgivningen till änke- och

pupiilkassans verksamhet kail fa sin lösning neli sedermera alla dylika
extrainkomster kunna komma att inflyta till statens järnvägar själva.
För närvarande skulle en höjning av procentsatsen endast medföra, att
bidraget till änke- och pupillkassan ökades på den utan tvivel för stats
verkets inkomster fördelaktigt inverkande turistpropagandans bekostnad.

Ifra gä om annonseringens karaktär må nämnas, att densamma efter ett
i slutet av ar 1930 av Svenska trafikförbundets ledning fattat beslut icke
kommer att fä ske för ett enda företags räkning, utan kommer annonseringsrätt
att medgivas ett flertal större firmor för annonsering av uteslutande
svenska produkter.

Vad beträffar Turisttrafikförbuudets restaurantaktiebolag anser sig
styrelsen böra framhålla, att bolaget icke åtnjuter något monopol ifråga
örn stationsrestaurangerna, i det bolaget endast är innehavare av ett fåtal
dylika. Ett sådant monopol kan sägas vara förbanden endast ifråga
om restaurangvagnarna och detta först från oell med den 1 oktober 1929,
då den förut av annan restauratör bedrivna restaurangvagnsrörelsen å
linjen Långsele—Boden av nära till bands liggande praktiska skill även
överläts till bolaget.

Det må väl erkännas, att bolagets rörelse under är 1929 lämnade ett
synnerligen gott resultat. Uppmärksammas bör emellertid, att, sedan
till statens järnvägar under detta år av bolagets inkomster överlämnats
262,083 kronor, endast 37,500 kronor kommit aktieägarna tillgodo och ett
så avsevärt belopp som 60,000 kronor överlämnats till befrämjande av
trafikförbundets propaganda. Den före ta gar vinst, som bär utgått, torde
knappast kunna anses oskäligt stor jämfört med andra företag av motsvarande
storleksordning inom samma verksambetgren. Uppmärksammas
bör ävenledes, att del ekonomiska resultatet hädanefter icke torde
kunna komma att visa så fördelaktiga siffror, i det att bolaget under
föregående år på grund av strejkbot nödgats medgiva sin personal en
löneförhöjning, betydande en driftskostnadsökning av i runt tal 125,000
kronor per år. Vidare torde bemärkas, att den under de senare åren
inträdda ökningen i bolagets rörelse torde i icke ringa omfattning kunna
tillskrivas den turistpropaganda, som av trafikförbundet under bolagets
ökade stöd i allt större utsträckning bedrivits.

I övrigt kan styrelsen hänvisa till dels vid fogade vördsamma promemoria,
som av bolaget på grund av revisorernas uttalande ingivits och
av vilken framgår bolagets synpunkter på denna fråga, dels styrelsens
uttalande den 18 januari 1927 i anledning av vad överrevisorerna i ämnet
anfört i sin berättelse rörande granskning av statens järnvägars räkenskaper
och förvaltning under år 1925.

Förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer har sedan år 1921 utdelat
högst 6 procent, det vill säga »Sveriges Kommunikationer» har sammanlagt
under dessa 10 år givit den ganska blygsamma vinsten av 10,500
kronor. På de sista 6 åren bar emellertid förlusten varit över 42,000
kronor. Att bolaget likväl kunnat varje år utdela 6 procent beror dels
på ränteinkomster, dels ock på att bolaget även utgiver andra publikationer,
till vilkas utgivande järnvägarna ej lämna något annonsbidrag
och över vilka järnvägarna ej hava någon kontroll. Erfarenheten från
den tid, da tågtidtabellen utgavs av de enskilda järnvägarna, giver vid
handen, att utgivandet enbart av en tidtabellspublikation sådan som
Sveriges kommunikationer ej är något vinstgivande företag.

Beträffande Sveriges kommunikationer gäller frågan således ej, örn

— 309 —

statens järnvägar få skälig inkomst utan om statens järnvägars utgifter
äro så låga som möjligt.

Före den tid, då Sveriges kommunikationer blev det officiella organet,
utgåvo de enskilda järnvägarna tidtabellspublikationen Tågtidtabellen,
i vilken statens järnvägar lingö sina tidtabellsannonser införda mot
en avgift av 4,200 kronor per år. Dessutom betalade statens järnvägar
för sina tidtabellsannonser i Sveriges kommunikationer ett årligt belopp
av omkring 6,000 kronor (1914: 6,078 kronor 94 öre). Järnvägsstyrelsens
utgifter för tidtabellsannonsering i dessa båda publikationer uppgingo
således 1914 till ett belopp av 10,278 kronor 94 öre. Motsvarande utgifter
till Sveriges kommunikationer voro 1929 4,946 kronor 3 öre. Enär indextalet
1914 var 100 och 1929 170, bliva jämförelsesiffrorna och statens järnvägars
kostnader 10,278 kronor 94 öre för 1914 oell 2,909 kronor 42 öre för
1929. För sina avgifter på över 10,000 kronor 1914 fick järnvägsstyrelsen
sina tidtabeller införda mea hade icke det ringaste inflytande på de båda
tidtabellspublikationernas redigering med mera. Nu däremot behärskar
järnvägsstyrelsen för sin avgift, enligt index, på mindre än 3,000 kronor
jämte Svenska järnvägsföreningen den officiella tidtabellspublikationen.

Som ovan nämnts hav utdelningen till bolagets aktieägare begränsats
till 6 procent. Då denna avkastning ej torde vara oskälig, kan ingen
minskning av järnvägarnas annonskostnader ernås genom nedskärningav
vinsten. Skulle emellertid denna avkastning anses vara oskälig och
utdelningen nedskäras till till exempel 5 procent, skulle det betyda en
minskning av statens järnvägars utgifter med 250 kronor, ett belopp som
måste anses betydelselöst.

Det kan då tänkas, att en oskälig vinst skulle uppstå för den gemensamme
huvuddelägaren i förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer
och Svenska tryckeriaktiebolaget, därigenom att tryckeriet debiterar för
höga kostnader för arbetet med Sveriges kommunikationer. Det bör därvidlag
bemärkas, att tryckerikostnaderna alltid måste bliva relativt höga,
när, såsom är fallet med denna publikation, manuskript ej kan avlämnas
i slutgiltig form, utan, på grund av de ideliga tidtabellsändringarna, rättelser
och ändringar, ibland fullständig omsättning av sidor, måste i
mycket stor utsträckning vid olika tidpunkter företagas i korrekturet.
Det blir under sådana förhållanden ytterligt svårt om ens möjligt för
järnvägsstyrelsen att rätt värdesätta utfört tryckeriarbete. Men dels
har järnvägsstyrelsen en allmän erfarenhet örn Svenska tryckeriets
prissättning, dels har styrelsen 1928 verkställt en jämförelse mellan priserna
å en del liknande publikationer, vilken kan tjäna till ledning vid
bedömandet av denna fråga. Enligt styrelsens allmänna erfarenhet ligga
ifrågavarande tryckeris priser ej på högre plan än andra Stockholmstryckeriers,
utan snarare något lägre, ty vid flera tillfällen, då anbud infordrats,
har Svenska tryckeriets anbud antagits. Nyssnämnda jämförelse
verkställde järnvägsstyrelsen av förekommen anledning år 1928
och, då förhållandena sedan dess väl icke avsevärt ändrats, torde den
kunna ligga till grund för ett bedömande även nu. En jämförelse gjordes
då rörande det pris allmänheten fick betala per kvadratmeter i de
officiella svenska, danska, finska och norska tidtabellspublikationerna, av
vilken framgick följande:

Svenska publikationen kostar 50 öre, innehåller 104 sidor, i format ISIS x 255, god karta,

Danska	50 » ,	181	> * »	175 x 120, enkel karta
Norska	60 » ,	• 132	, »	230 X 220, god karta,
Finska	7 mark,	40	, »	190 x 225, enkel karta

— 310 -

Av ovanstående framgår, att allmänheten betalar per kvadratmeter

för den svenska publikationen 5. o o öre

» » danska » 12.8 8 » (enligt kursen 4/i 1928)

» » norska » 8.65 » ( » » » » )

» » finska » 37.4 » ( » » » » )

De danska och norska publikationerna utgivas av danska respektive
norska statsbanorna. Den finska utgives däremot av finska turistföreningen.
Järnvägsstyrelsen bär anledning att antaga, att danska och
norska järnvägsstyrelserna icke vilja använda tidtabellspublikationerna
som en inkomstkälla utan besjälas av samma intresse som statens såväl
som de enskilda järnvägarna i Sverige, nämligen att låta allmänbeten
betala minsta möjliga pris, eller med andra ord reglera vinsten nedåt
genom prissättning på publikationen. Rörande den finska publikationen
är det bekant, att priset, enär publikationen var förlustbringande, under
år 1927 höjdes från 5 mark till 7 mark.

Järnvägsstyrelsen är icke i tillfälle att lämna någon jämförande redogörelse
för framställningskostnaderna i de olika länderna, men även örn
typograferna hava högre löner i Norge än i Sverige, torde detta icke
rubba det bestämda intryck man får av ovanstående siffror, nämligen att
den svenska publikationen icke tynges av oskäligt höga framställningskostnader.

Av vad ovan anförts anser styrelsen framgå, att statens järnvägars
utgifter för annonsering av tidtabellerna äro lägre än örn järnvägarna
själva skulle utge en kursbok, att bolagets vinst ej är oskälig och att
publikationens pris är rimligt. Det torde med fog kunna sägas, att statens
järnvägar häri äga en fullgod tidtabellspublikation för en kostnad
lägre sannolikt än något annan trafikföretag av motsvarande storleksordning.

Vad beträffar statens järnvägars förhållande till aktiebolaget Svenska
pressbyrån anser sig styrelsen nödsakad att framhålla, hurusom överenskommelsen
med detta bolag träffats efter infordrande av anbud, varvid
bolaget var den enda anbudsgivaren. Vidare bör bemärkas, att statsverkets
ekonomi för närvarande icke direkt beröres av överenskommelsen
i annan mån än i vad avser de statens järnvägar tillhöriga kiosker, som
av bolaget disponeras. Dessa äro till antalet 14, nämligen i

Stockholm C .................................... 1

Flen .................................................... 1

Uppsala C ........................................ 1

Norrköping C.................................... 1

Linköping C .................................... 1

Göteborg C........................................ 1

Jönköping C .................................... 1

Hässleholm........................................ 1

Eslöv ................................................ 1

Malmö C ........................................ 2

Hälsingborg F ................................ 1

Alvesta ............................................ 1

Haparanda........................................ 1

I hyra för dessa kiosker erlägger bolaget till statens järnvägar 22,500
kronor. Avgifterna för all annan tomtupplåtelse och försäljningsrätt
skall enligt Kungl. Maj:ts reglemente för statens järnvägars änke- och
pupillkassa tillfalla denna kassa. Häri kan dock, som redan anförts,
ändring komma att inträda, då statens järnvägars nuvarande onödigt
och olämpligt komplicerade ekonomiska mellanhavanden med änke- och
pupillkassan en gång bliva reglerade.

311 —

Styrelsen nödgas vidare komplettera revisorernas redogörelse för bolagets
ekonomi med den upplysningen, att bolagets rörelse endast till en
mindre del hänför sig till försäljning inom statens järnvägars områden.
Bolaget bedriver nämligen sin verksamhet även vid de enskilda järnvägarna
och inom de större samhällenas trafikområden. Enligt av bolaget
lämnad bestyrkt uppgift hänför sig av bolagets totalomsättning endast
12.7 procent tili statens järnvägar.

För bedömande av innebörden utav det ekonomiska mellanhavandet
mellan statens järnvägar och bolaget torde det vidare böra annoteras,
att bolaget har att inköpa 3:e klassens biljetter för tidningsbuden å tågen,
vilket tillför statens järnvägar en årlig inkomst av omkring 36,000
kronor. I fraktavgifter för utsändande av tidningar och tryckalster till
respektive distributionsställen inom och utom statens järnvägar erlägger
Svenska Pressbyrån till statens järnvägar årligen ett belopp av
mellan 400- och 500,000 kronor.

I fråga örn mellanhavandet med aktiebolaget Alga anser sig styrelsen,
under hänvisning till vad styrelsen i ämnet anfört rörande överrevisorernas
anmärkningar för år 1926, böra framhålla, hurusom aktiebolaget
Alga icke tillförsäkrats något monopol beträffande den verksamhet, som
av bolaget utövas. Såsom framgår av nedanstående sammanställning
avseende slutet av år 1929, utövas liknande verksamhet av ett flertal andra
företagare:

		Avgifter,	tillfallande
Miltal försäljningsställen, tillhörande		Statens järnvägar	Änke- och pupill-
		kronor	kassan, kronor
Aktiebolaget Alga ..............................	..... 124	4,100	28,120
Aktiebolaget Järnvägsautomaten........	..... 217	694	11,756
Andra företagare...................................	..... 46	152,861	6,914

Sammanställningen ger vidare vid handen, att mellanhavandet mellan
aktiebolaget Alga och statens järnvägar för det närvarande har väsentligt
mindre betydelse för statsverkets ekonomi än mellanhavandet med övriga
företagare inom samma verksamhetsgren. Detta har ävenledes sin
orsak i förut åberopade bestämmelse i Kungl. Maj:ts reglemente för statens
järnvägars änke- och pupillkassa, enligt vilken avgifter för försäljning
inom statens järnvägars områden skola tillfalla nämnda kassa,
i den mån statens järnvägar icke tillhandahålla särskilt anordnade försäljningslokaler.

Även beträffande aktiebolaget Alga gäller vad styrelsen tidigare anfört
i fråga örn aktiebolaget Pressbyrån, nämligen, att bolagets verksamhet
endast till en del utövas inom statens järnvägars områden. Enligt lärn
nåd bestyrkt uppgift skulle denna del belöpa sig till omkring 22 procent
av hela rörelsen. Den omständigheten, att även de enskilda järnvägarna
funnit sig böra överlämna försäljningsrättigheter till bolaget, torde för
övrigt utgöra ett bevis för, att bolagets verksamhet utövas på ett sätt,
som för allmänheten är till avsevärt storrö fördel än den tidigare i betydligt
större utsträckning än för närvarande bedrivna ambulerande
plattformsförsäljningen, vid vilken för övrigt företagarvinsten torde
procentuellt varit betydligt större.

Av de utav styrelsen sålunda lämnade kompletterande uppgifterna
framgå,

1 Härav kronor 52,500 vid Stockholm C, Malmö (''. och Götebor;; t.

312

l:o) att i fragu om Svenska trafikförbundet deri medgivna annonseringsrätten
ä personbiljetternas baksida icke berör statsverkets ekonomi
på annat sätt, jin att en beskärning av vinsten skulle drabba den för
statsbanans ekonomi fördelaktiga ;turistpropagandan;

2:o) att i fråga om Turisttraf ^förbundets restaur ant aktibolag något
monopol icke medgivits beträffande stationsrestaurangerna och att bola
gets inkomster på grund av avsevärd löneökning komma att hädanefter
betydligt nedgå;

3:o) att i fråga örn Förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer
uppkommen vinst härrör av utgivandet utav andra statens järnvägar
ej vidkommande publikationer, att statens järnvägars utgifter för an
nonsering av tidtabellerna äro lägre än örn järnvägarna själva skulle
utge en kursbok och sannolikt bland de lägsta, som pläga förekomma vid
trafikföretag av statens järnvägars storleksordning;

4:o) att i fråga örn aktiebolaget Svenska pressbyrån mellanhavandet
ordnats efter infordrande av anbud, varvid bolaget var den ende anbuds
givaren, att bolaget bedriver endast liten del av sin verksamhet innanför
statens järnvägars områden;

5:o) att i fråga om aktiebolaget Alga något monopol icke medgivits, att
bolaget bedriver endast den mindre delen av sin verksamhet innanför
statens järnvägars områden.

Statsrevisorerna ifrågasätta nu, huruvida icke de olika rörelsegreuarna
borde till undvikande av de olägenheter, som äro förknippade med den
nuvarande ordningen, sammanföras till ett enda företag, ställt under
verksam offentlig kontroll och med lämpligt avvägd vinstbegränsning.
Såvitt styrelsen fattat revisorerna rätt, skulle antydda olägenheter bestå
i dels svårigheten att bedöma, huruvida statsverkets inkomst av verksamheten
i dess olika delar blir skälig, dels i bristande inflytande och kontroll
från det allmännas sida.

Vad angår Svenska trafikförbundet anser sig styrelsen böra i före
nämnda hänseenden erinra därom, att frågan örn förbundets ställning
till det allmänna varit föremål för utredning och förslag av inom kommunikationsdepartementet
tillkallade sakkunniga och att styrelsen den
31 december 1927 och den 16 oktober 1928 till Kungl. Majit ingivit yttranden
i frågan. Då denna alltså för närvarande ligger under helland
ling hos statsmakterna, anser sig styrelsen icke hava anledning att i vidare
mån än som skett böra ingå på densamma.

L fråga örn mellanhavandet med Turisttrafikförbundets restaurangaktiebolag
får styrelsen i vad avser bolagets bidrag till trafikförbundet
ävenledes hänvisa till vad nyssnämnda sakkunniga härvidlag anfört
och till styrelsens yttrande i ämnet. De sakkunniga hava utgått från.
att detta bidrag fortfarande skulle utgå, men ansett, att detsamma borde
kimna ökas till 75,000 kronor per år. Styrelsen har för sin del ansett, att
en sådan ökning icke gärna vore tänkbar; förut omnämnda löneökning till
personalen örn 125,000 kronor per år kommer också som naturligt är nu
mera att väsentligt inverka på möjligheterna för bolaget att lämna trafikförbundet
understöd av större betydelse i ekonomiskt hänseende.
Framför allt bör härvidlag emellertid beaktas den av styrelsen även tidi
gare hävdade principiella ståndpunkten, att restaurangrörelsen å statens
järnvägars tåg och stationer icke är till för något självändamål och icke
inriktad på att söka skörda största möjliga affärsvinst; en utökning av

313 —

bolagets vinst bör enligt styrelsens mening i främsta rummet användas till
restaurangrörelsens utveckling till en allt högre standard oell till förbilligande
av restaurangpriserna, allt till fördel för den resande publiken.
Härigenom lär även järn vägsaffärens intresse indirekt på bästa
sätt tjänas.

Vad angår frågan örn inflytande oell kontroll fran det allmännas sida
ä bolagets verksamhet får styrelsen hänvisa därtill, att som styrelsens
ordförande fungerar en före detta överdirektör vid statens järnvägar,
vilken valdes under den tid, lian var i aktiv tjänst, och som med järnvägsstyrelsens
fulla förtroende fortfarande bevakar statens järnvägars
intressen vid bolagets ledning. Vidare tjänstgör sedan gammalt som revisor
en högre tjänsteman vid statens järnvägar. Statsverket torde härigenom
hava beretts de möjligheter till löpande kontroll och inflytande, som
rimligen kunna begäras.

Några olägenheter med den nuvarande ordningen i fråga om mellanhavandet
med förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer kan styrelsen
ej finna.

I fråga örn möjligheten, att man skulle med det av revisorerna ifrågasatta
sammanförandet av de av revisorerna omnämnda rörelsegrenarna
till ett enda företag, ställt under verksam offentlig kontroll, kunna vinna
några fördelar för det allmänna, vill styrelsen uttala följande.

Förlagsaktiebolaget Sveriges kommunikationer har nu i över 15 år skött
utgivandet av Sveriges kommunikationer som officiell tidtabell till styrelsens
och, såvitt styrelsen känner, även de enskilda järnvägarnas fulla
belåtenhet. Bolaget har givetvis under denna tid förvärvat en ej ringa
erfarenhet i fråga örn att bedriva arbetet på ett lämpligt och ekonomiskt
sätt. Skulle nämnda arbete övertagas av ett nytt bolag, som ej har någon
erfarenhet att stödja sig på och som dessutom skulle lia flera andra rörelsegrenar
att administrera, är det fara värt, att tidtabellspublikationen
skulle skötas sämre, oell inga utsikter finnas, att den skulle skötas
bättre.

Beträffande en verksam offentlig kontroll så hava järnvägsstyrelsen och
svenska järnvägsföreningen rätt att i förlagsaktiebolagets styrelse insätta
var sin representant, vilka jämte en bolagets representant bilda en redaktionskommitté.
Genom denna anordning hava statens och enskilda järnvägar,
vilka i fråga örn tidtabellernas publicering hava ett gemensamt intresse,
tillsammans det övervägande inflytandet i avseende å publikationens re
digering, dess utstyrsel och allmänna innehåll, lån god offentlig kontroll
av fackmän i ansvarig ställning föreligger alltså för närvarande. Skulle
utgivandet av tidtabellen övertagas av ett bolag med diverse andra tidtabellerna
fullkomligt ovidkommande uppgifter, torde plats i bolagets
styrelse ej kunna beredas i den utsträckning, att statens och de enskilda
järnvägarnas faekmässiga inflytande å publikationens redigering bleve
lika stort som nu. Järnvägsstyrelsen har givetvis icke i frågans miva
rande liige fört några förhandlingar med de enskilda järnvägarna, men
järnvägsstyrelsen är fullt övertygad örn, att de enskilda järnvägarna,
som nu hava lika makt beträffande Sveriges kommunikationers redigering
med mera som statens järnvägar och dessutom liro aktieägare i för
lagsbolaget, icke komma att gä med på ett minskande av de enskilda
järnvägarnas bestämmanderätt. Även örn en åtgärd i enlighet med revé
sörenius förslag skulle genomföras beträffande statens järnvägar, kan

- 314 —

staten likväl ej tvinga de enskilda järnvägarna att anförtro sagda arbete
åt det ifrågasatta bolaget.

Att åter tänka sig en tudelning på så sätt, att statens järnvägar utgåve
en tidtabellspublikation oell de enskilda järnvägarna en annan, anser
järnvägsstyrelsen ej minst av hänsyn till allmänheten vara absolut förkastligt.

Både för allmänheten och för järnvägarna är det enligt järnvägsstyrelsens
åsikt bäst för att ej säga det enda rationella, att utgivandet av en
officiell tågtidtabellspublikation såsom hittills baseras på ett förtroendefullt
_ samarbete mellan statens järnvägar och de enskilda järnvägarna,
varvid statens järnvägar och de enskilda järnvägarna hava lika bestämmanderätt.
Järnvägsstyrelsen ser icke förutsättningarna för ett dylikt
samarbete praktiskt möjliga i det av revisorerna åsyftade stora bolaget,
utan anser den nuvarande formen för samarbetet vara den bästa och billigaste
såväl för järnvägarna som för allmänheten.

Vad beträffar frågan örn inflytande och kontroll över aktiebolaget
Svenska pressbyråns verksamhet synes det styrelsen varken nödvändigt
eller lämpligt att påyrka åtgärder i sådan riktning vid det förhållande,
att dels statens järnvägars inkomst genom infordrandet av anbud måste
anses vara den högsta, som under nuvarande förhållanden kan påräknas,
dels bolagets rörelse till endast en förhållandevis ringa del bedrives vid
statens järnvägar. De av revisorerna antydda olägenheterna lära under
sådana omständigheter icke kunna anses vara förhanden i detta fall.

I fråga örn aktiebolaget Alga får styrelsen framhålla, hurusom avgiften
fastställes särskilt och efter särskild prövning för varje försäljningsrättighet.
För icke länge sedan företogs av representant för styrelsen
med tillgång till bolagets böcker en undersökning rörande affärsomslutningen
vid varje kiosk, och verkställdes med stöd därav en revidering och
reglering av avgifterna. Don kontroll, som sålunda utövats och som vid
behov kommer att utövas, synes styrelsen fullt tillräcklig för sitt ändamål.
Styrelsen vill i detta sammanhang ock framhålla, att de ur affärsekonomisk
synpunkt fördelaktigaste försäljningsrättigheterna, nämligen
i Stockholms. Göteborgs och Malmö centralstationer, icke överlämnats till
bolaget.

Slutligen torde i detta hänseende böra bemärkas, att bolaget, ställt under
statsbanebefälets löpande kontroll, är i den trafikerande allmänhetens
intresse skyldigt att vid sin försäljning icke överskrida gängse minuthandelspriser.

Av vad styrelsen ovan anfört torde framgå, att de av statsrevisorerna
antydda olägenheterna i fråga örn bristande kontroll och inflytande å
företagen icke kunna anses vara förhanden. Ej heller hava revisorerna
gjort gällande, att de ifrågavarande företagen skulle i något avseende
skötas på ett sätt, som kan göras till föremål för klander från den resande
allmänhetens sida, och det är ju främst till denna allmänhets tjänst
företagen av järnvägsstyrelsen engagerats till viss verksamhet vid statens
järnvägar. Att under sådana omständigheter skrida till den av revisorerna
ifrågasatta åtgärden att sammanföra samtliga företag under
en gemensam organisation är redan av denna anledning icke påkallat.
Men även örn några olägenheter verkligen skulle vara tillfinnandes, skulle
enligt styrelsens mening en sådan åtgärd komma att visa sig allt annat
än lämplig. Styrelsen vill lämna öppen frågan hur den i det hela taget
skulle kunna praktiskt realiseras. Att den i varje fall ej skulle kunna

— 315 —

genomföras utan ekonomiska offer synes styrelsen uppenbart. Enbart
de olika rörelsegrenarnas skiftande karaktär skulle i en ny central ledning
medföra överorganisation för tillgodoseende av behovet av specialister
på de olika områdena. Jämväl bör ihågkommas, att de flesta av
företagen hava större delen av sin intressesfär och anslutning förlagd
utanför statens järnvägar, och att vad som återstår blir av den minskade
omfattning, att den nya organisationen icke på långt när kan väntas
därav skörda procentuellt lika stor vinst, som de förutvarande företagen
inom var sitt större område. Den koncentration, som av revisorerna
ifrågasättes, ''skulle härigenom i själva verket bliva motsatsen av vad
som åsyftats.

På grund av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört måste järnvägsstyrelsen
avstyrka revisorernas i § 50 av deras berättelse avgivna försläg.

I behandlingen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
överdirektören och souschefen Virgin, byråchefen Englund samt tillförordnade
byråchefen Malmkvist.

Stockholm den 10 januari 1931.

Underdånigst:

AXEL GRANHOLM.

GEORG JACOBI.

Bil.

V. P. M.

till statsrevisorernas uttalanden rörande Turisttrafikförbundets
restaurantaktiebolag.

A. Redogörelse för bolagets avkastning under år 1929.

Bolagets bruttovinst var efter avdrag för löner, driftskostnader, skatter, avskrivningar
och räntor...................................................... kronor 532,616: S2

I anspråk från vinst- och förlustfonden togos ................ » 734:89

Summa kronor 533,351: 51

Detta belopp disponerades sålunda:

	Belopp	O/ /O	Samma belopp	%
I. Hgror. S. .1., O. K. B., I). .1. och Norges Statsbanor R 1 S W R ...................................	274,648: 22 21.0R1: 03	51.6 4.0
	20,122: 26	3.8	315,851:51	59.8
II. Nettovinst.	30,000: — 7,500: —	5-r.
	1.6
o v elihad a l miRivi sj * yowuuR/ • •. •»....	60,000: —	11.2
	60,000: —	11.2
Dispositionsfonden ...................................	60,000; —	11.2	217,500: —	40.7
	Summa kronor	533,351: 61	lOO.o

Som av ovanstaende framgår disponerades alitsa sammanlagt 70.5 procent
av ovannämnda totalbelopp dels för järnvägar och övriga hyresvärdar,
dels för Svenska trafikförbundet, vilket senare uteslutande arbetar
för främjande av resandetrafiken d. v. s. direkt i järnvägarnas intressen.

Till bolagets aktieägare gingo endast 37,500 kronor, d. v. s. 7.i procent
av totalbeloppet eller cirka 17.2 procent av nettovinsten 217,500 kronor.
Det torde väl vara något i svensk bolagsbildning ganska enastående, att
aktieägarna få åtnöjas med ungefär en sjättedel av nettovinsten. Uttalandet
i en av morgontidningarna om en guldflod, som »hamnar i privata
fickor», torde härmed vara till fullo vederlagt.

B. Detaljuppgifter beträffande bolagets rörelse.

I. Hestaurantvay narna.

Under 1929 bedrev bolaget rörelse för S. J. i följande vagnar:

Ost.—M.................................	....... 2	vägnar	i	12	månader =	: 24 vagnmånader
» —N...............................	....... 2	»	i	4	» —	8 »
» -G................................	..... 4	»	i	12	»	48
» —Lå...............................	1	»	i	12	» =	12 »
» —Bii..............................	...... 2	»	i	12	» =	24 »
Bä. — Bdn...............................	...... 2		i	3	» =	6 »
Lå.—Cg.............................	1	»	j	3	» =	3 »
M. —Oslo ...........................	...... 2	»	i	12	» =	24 »
M. —G...................................	...... 1	»	i	4	»	4 »
					Summa	153
d. v. s. knappt 13 vagnar	i 12 mannder

För dessa vagnar erlade bolaget i hyror sammanlagt 121,507 kronor.

Detta belopp kan, om det betraktas såsom ett tillskott till statens järnvägars
inkomster på resandetrafiken, anses ringa, men som ränta och
amortering å i vagnarna investerat kapital torde det likväl representera
ett avsevärt belopp. (Om vagnarnas värde uppskattas till 75,000 kronor
per styck, d. v. s. sammanlagt 975,000 kronor, skulle bolagets inbetalning
utgöra cirka 12.5 procent av sagda belopp.)

Bolaget förbiser icke, att statens järnvägar måste utöver dessa kostna
der för förräntning och amortering av i vagnarna investerat kapital, räkna
även med drifts- och underhållskostnader. Men härvidlag tillåter sig bolaget
hänvisa till kungl, järnvägsstyrelsens eget uttalande i denna fråga i dess
underdåniga skrivelse den 18 januari 1927 i anledning av överrevisorernas
berättelse för år 1925.

Givetvis kan frågan örn bolagets deltagande i driftskostnaderna upptagas
till diskussion. Men denna måste då vila på tvenne förutsättningar,
nämligen dels att bolaget göres delaktigt i driftsinkomsterna, dels ock att
bolaget har fullt fria händer beträffande sin prissättning.

Dessa förutsättningar föreligga emellertid icke nu och ha aldrig vare
sig från statens järnvägars eller från bolagets sida ifrågasatts, utan har
det hittills tillämpade sättet för hyresbeloppens bestämmande ansetts
för samtliga parter och alltså även för allmänheten med hänsyn till prisfrågan
vara det lämpligaste.

II. De stationära restaur anter na.

Av intresse skulle vara, att här kunna göra en liknande utredning beträffande
de stationära restauranterna, men ett bedömande av hur stort

hyresbelopp, som för olika restaurautlokaier inom t. ex. vissa större järn
vägsstationer rätteligen bör erläggas, är hart när omöjligt. Restaurantlokalen
ingär nämligen såsom integrerande del i hela stationsanläggningen
och fyller i viss mån samma behov som väntsalen. Så mycket kan
emellertid framhållas att bolaget vid jämförelse med andra närbelägna
restauranter icke kan anses otillbörligt gynnat. Den nya restauranten
å Strömsborg, som disponerar så gott som hela nedre och övre vånin
gärna inom fastigheten, och sora innehar spriträttigheter, betalar härför
en årshyra av 28,000 kronor. Restaurantbolaget betalade år 1929 för Cen
tralstationens restaurant 39,665 kronor. Frimurarerestauranten i Göteborg,
vilken är jämförlig med järnvägsrestauranten därstädes men har
spriträttigheter, betalar en årshyra av 10,000 kronor. Järnvägsrestauranten
gav år 1929 statens järnvägar 18,590 kronor och kommer efter i år
genomförda förändringar vid Göteborg C. att ge cirka 50 procent högre
hyra.

Statsrevisorernas utta landi* att bolaget intager någon sorts monopolställning
är icke med rätta förhållandet överensstämmande. Ingen som
helst bestämmelse föreligger därom, att bolaget skulle vara självskrivet
att övertaga en restaurant, som av en eller annan anledning skall byta
ägare. Helt nyligen har sådant ombyte ägt rum vid tvenne restauranter
utan att desamma hembjudits åt bolaget. Men å andra sidan har erfa
renheten visat att, när bolaget fått övertaga en av en förutvarande inne
havare avträdd restaurantrörelse, statens järnvägar härigenom kommit
i åtnjutande av större hyra, på samma gång som, enligt vad erkänts,
rörelsens standard kunnat höjas. Vidare har bolaget på grund av sin
ställning till landets största trafikföretag alltid ansett sig förpliktat att,
då kungl, järnvägsstyrelsen så önskat, övertaga även sådana rörelser, som
bevisligen icke bära sig, oell för vilka statens järnvägar alltså knappast
eller endast med svårighet skulle erhålla en entreprenör, i stånd att uppe
hålla den standard, som statens järnvägar av omsorg för sin resandetrafik
anser sig böra fordra.

Bolaget tillåter sig slutligen framhålla en synpunkt, vilken av såväl
statsrevisorerna som allmänheten förbisetts. Bolaget bildades på sin tid
(1909) av Svenska trafikförbundet. Dess syfte var och är fortfarande
att verka til! allmänhetens och trafikföretagens fromma. Om bolaget upphör,
skola jämlikt bolagsordningen eventuella återstående tillgångar tillfalla
Svenska trafikförbundet. Skulle älven detta förbund upphöra, gå
dess tillgångar till statens järnvägar för att användas för turisttrafikens
främjande.

Bolaget är sålunda icke under några förhållanden att förlikna vid ett
affärsföretag, vars verksamhet tjänar enskilda personers intressen, vil
ket för övrigt med tillräcklig tydlighet torde framgå av vad ovan under
A. framhållits.

Stockholm den 17 december 1930.

Turist t rålik förbundets restaura ^aktiebolag:

E. W. Edelsvärd.

— 318 —

Lantmäteristyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 195. § 52.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1930 bar Eders Kungl. Maj:t
anbefallt lantmäteristyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad
riksdagens revisorer uti § 52 av deras berättelse för budgetåret 1929/1930
anfört.

Med återställande av remissakten får lantmäteristyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Efter att hava framhållit, att för telegrafverket, statens järnvägar och
vattenverk, statens domäner samt riksbanken i avseende å tjänstebrevsrättens
åtnjutande gäller, att vederbörande affärsverk av egna inkomster
skola bestrida kostnaderna för postavgifterna, under det att täckningen
av portokostnaderna för statens reproduktionsanstalt, i likhet med för
övriga tjänstebrevsberättigade myndigheter, ägt rum med anlitande av
det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser, anse revisorerna, att samma principer i
avseende å tjänstebrevsrättens åtnjutande, som äro gällande för övriga
affärsdrivande verk, böra tillämpas jämväl för statens reproduktionsanstalt,
som från och med den 1 juli 1926 ombildats till affärsdrivande verk.
Då så för närvarande icke sker, bibringas man av anstaltens räkenskaper
en felaktig uppfattning rörande dess ekonomiska driftsresultat, varför
revisorerna anse, att anstaltens portokostnader böra redovisas såsom utgiftspost
i dess räkenskaper.

Till belysande av i vilken omfattning, reproduktionsanstalten åtnjuter
tjänstebrevsrätt, hava revisorerna anfört, att denna i en utav generalpoststyrelsen
avgiven underdånig utredning uppskattats till 9,156 kronor
20 öre för tiden 1 februari 1927—31 januari 1928, och att enligt anstaltens
räkenskaper för år 1929 å dess verksamhet för detta år uppkommit ett
överskott av 26,730 kronor 38 öre.

Lantmäteristyrelsen tillåter sig till en början erinra därom, att frågan
örn tjänstebrevsrätt för statens reproduktionsanstalt tidigare varit
föremål för utredning, och att lantmäteristyrelsen så sent som den 17
oktober 1929 avgivit underdånigt utlåtande i anledning av en av Eders
Kungl. Maj:ts statskontor på sin tid väckt fråga om ändring beträffande
anstaltens tjänstebrevsrätt. Avskrift av detta utlåtande jämte därvid
fogat yttrande av reproduktionsanstaltens direktör bilägges härvid.

Såframt statsrevisorernas protokoll är att anse såsom uttömmande för
deras uppfattning örn den ekonomiska betydelsen av reproduktionsanstaltens
tjänstebrevsrätt, vill det synas som örn revisorerna av en eller annan
anledning icke varit i tillfälle att taga del av lantmäteristyrelsens
ovannämnda underdåniga utlåtande. Av detta utlåtande, vartill lantmäteristyrelsen
tillåter sig hänvisa, torde nämligen med tydlighet framgå,
att endast en ringa eller omkring 13.5 procent av den av revisorerna
anförda totalsumman för anstaltens portokostnader kan hänföras till anstaltens
rena driftskostnader, under det att återstående postavgifter äro
helt jämförliga med de icke affärsdrivande statsinstitutionernas tjänstebrevsrätt.
Den av revisorerna gjorda jämförelsen mellan anstaltens be -

— 319 —

räknade ärliga portokostnader och dess nettoöverskott torde således iå
anses synnerligen missvisande.

Även om revisorernas mening beträffande statens reproduktionsanstaits
jämförande med övriga statens aliärsdrivande verk måste i och
för sig anses fullt. riktig, torde emellertid av vad lantmäteristyrelsen tidigare
i frågan anfört och ovan framhållits utan vidare vara uppenbart
att, i händelse anstalten fortfarande skall kunna tillämpa nuvarande
anordning med distribution av trycksaker för statens verk och institutioner
—en anordning som givetvis för det allmänna medför avsevärda
icke minst ekonomiska fördelar — anstaltens samtliga portokostnader
icke, såsom revisorerna anse, böra redovisas såsom utgiftspost i anstaltens
räkenskaper. Ett redovisande av samtliga portokostnaderna såsom
en anstaltens utgift skulle givetvis leda till en felaktig uppfattning rörande
anstaltens ekonomiska driftsresultat eller just vad revisorerna med
sitt förslag synes vilja förhindra. Endast till den del samma kostnader
kunna hänföras till driftskostnader, lärer ett dylikt redovisande vara berättigat.
Frånsett det mera än olämpliga i ett dylikt uppdelande av portokostnaderna,
håller lantmäteristyrelsen emellertid med hänsyn till det
jämförelsevis ringa belopp, varom på sätt ovan visats fråga är, före att
något bokförande av anstaltens portokostnader ej bör äga rum.

Lantmäteristyrelsen finner för sin del alltså, att täckningen av portokostnaderna
för statens reproduktionsanstalt fortfarande såsom hittills bör
äga rum med anlitande av det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget
till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser.

Uti slutliga handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade
deltagit byråchefen Palm.

Stockholm den 10 januari 1931.

Underdånigst:

O. BAGGER-JÖRGENSEN.

AXEL SANDBERG.

Bil. 1.

Lantmäteristyrelsen.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 17 nästlidne september har Eders Kungl. Majit
anbefallt lantmäteristyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av en av
Eders Kungl. Maj:ts statskontor väckt fråga örn ändring beträffande statens
reproduktionsanstalts tjänstebrevsrätt.

I anledning härav får lantmäteristyrelsen med remissaktens återställande
och med bifogande av infordrat yttrande från direktören för anstalten
i underdånighet anföra följande.

Den utredning direktören förebragt synes visa, att dot knappast bör
kunna bliva tal om att helt borttaga anstaltens tjänstebrevsrätt. Detta

- 320

gäller i främsta rummet de fall, då anstalten utan särskild ersättning
ombesörjer distribution av trycksaker för andra statens verk, som åtnjuta
sådan rätt. I stort sett samma skäl för tjänstebrevsrättens bibe
hållande synas vara för handen även vad angår de försändelser, som avses
i kolumnerna 2 och 3 i den sammanställning av anstaltens postavgifter,
som finnes i direktörens yttrande. De i dessa tre kolumner avsedda
försändelser motsvara ej mindre än i det närmaste 82 procent av
hela expeditionen. Tveksam synes frågan vara beträffande den i kolumn
4 upptagna gruppen försändelser, som emellertid motsvarar blott 4.5 pro
cent av de totala postavgifterna. Sedan återstå endast de postavgifter,
som äro upptagna i kolumnerna 5 och 6 i berörda sammanställning och
som motsvara omkring 13.5 procent av totalsumman postavgifter. Rörande
dessa synas icke utan fog kunna göras gällande, att tjänstebrevsrätt
ej bör gälla. Ett ståndpunktstagande i denna riktning komme emel
lertid att leda till införande av partiell tjänstebrevsrätt. En föreskrift
härom komme emellertid att medföra en mindre tillfredsställande ordning.
På grund härav samt med hänsyn till det jämförelsevis oansenliga
belopp frågan gäller och vad direktören anfört rörande naturen avanstaltens
verksamhet finner sig lantmäteristyrelsen böra hemställa, att
någon ändring ej företages beträffande reproduktionsanstaltens tjänste
brevsrätt.

»Stockholm den 17 oktober 1929.

Underdånigst:

TORSTEN NOTHIN.

.IOH. HAMMIN.

Ilil.

Till k u n g 1. 1 a n t m ä t e r i s t y r e 1 s e n.

Genom resolution den 21 sistlidne september har kungl, lantmäteristyrelsen
anmodat mig att skyndsammast inkomma med yttrande i anled
ning av ifrågasatt förändring rörande statens reproduktionsanstalts tjänstebrevsrätt.

Till åtlydnad härav får jag vördsamt anföra följande.

Statens reproduktionsanstalts (här nedan kallad SRA) tjänstebrevsrätt
förskriver sig från år 1921, då densamma, sedan direktören för SRA
därom hemställt i skrivelse av den 16 april, beviljades genom kungl, brev
till statskontoret den 20 maj samma år.

Kungl. Majrts bifall till denna direktörens framställning torde väl närmast
lia. grundats på SRA:s huvuduppgift, sådan densamma framträtt
alltsedan anstalten under namn av kungl, lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt
utgjorde en integrerande del av samma styrelse — den uppgiften
nämligen att genom mekanisk reproduktion giva Sveriges lant
mätare, och för övrigt alla de statsverk och statstjänstemän, som i sitt
arbete äro i behov av kartreproduktioner, möjlighet att erhålla dessa
snabbare och billigare än »sorn är möjligt genom manuellt arbete.

Härigenom och till följd av de utvidgade uppgifter, SRA senare erhål -

— 321 —

lit, har denna blivit ej vad statskontoret såsom huvudmotiv för sin framställning
anger en konkurrent å den allmänna affärsmarknaden utan
fastmer ett statligt instrument i rådgivande, prisreglerande och penningbesparande
syfte, fullt i stil med vad på den allmänna affärsmarknaden
många mindre företagare än statsverket funnit med sin nytta förenligt
att etablera. Ej obetydlig är nämligen den tid, som av SRA nedlägges
vid betjänandet av statsverken med råd, upplysningar och offerter,
såväl preliminära i och för anslagsberäkning som ock definitiva.
Här kan tilläggas, att SRA, ehuru en liten anstalt, dock genom sin mångsidiga
utrustning och verksamhet har de största möjligheter att effektivt
betjäna statsverken och i varje särskilt fall råda till bästa och för statsverket
billigaste reproduktionssätt.

Av den här nedan i skrivelsen upptagna sammanställningen av SRA:s
portoavgifter, såsom dessa fördela sig å olika kategorier beställare, framgår
för övrigt, att densamma, evad det rör försändelser till enskilda beställare,
utgöra endast 6.7 procent av totalsumman, 9,250 kronor 65 öre.
Frånsett att SRA allvarligt strävar efter täckning av sitt arbetsbehov
genom statens egna verk med borteliminerande i möjligaste mån av enskilda
beställare, torde det aldrig bliva möjligt att helt utestänga dessa,
åtminstone ej då det gäller kartreproduktioner. Här framträder nämligen
SRA:s intresse för hög kvalité å medelst autografisk reproduktion
framställda kartkopior såsom ett riks- och därmed statsintresse, ytterligare
markerat genom en del existerande, här nedan omnämnda förordningar
rörande kartkopiering.

Med vad nu anförts, har jag endast önskat att i största allmänhet antyda
nödvändigheten av en mera allsidig syn på SRA:s uppgifter inom
administrationen.

Det av generalpoststyrelsen angivna beloppet av 9,156 kronor och 20 öre,
utgörande under undersökningsåret den 1 februari 1927 den 31 januari
1928 på SRA förda postavgifter, har jag ej kunnat få att stämma med
nedan angivna utdrag och sammanställning av SRA:s postböcker för
samma tid. Differensen, omkring 100 kronor, torde emellertid ej hava
något att betyda i sak.

Månad

Distribu-

tion

Stats

verk

Lantin.

Kom-

muner

Enskilda

Brev

Summa

19 2 7

Februari .....................

Mars...........................

April...........................

Maj ........................

604:

58:

169:

23: 6 5

51:

48:

956:20

148:

85:

133:

33: 9 5

54:

64:

521: 05

159:

242:

165:

59: lft

50:

47:

724: 66

305:

21:

220:

32: 05

54:

34:

668:75

901:

77:

163:

17:25

55:

67:

1,283: —

Juli ...........................

Augusti .....................

September ..............

Oktober ...................

November ..................

December ..................

265:

71:

184:

25: 06

39:

24:

610: 20

203:

116:

275:

51: —

68:

45:

760: 60

44:

98:

125:

24: 36

57:

55:

—

405: 30

279:

61:

156:

28: 10

57:

—

72:

654: 76

278:

100:

208:

—

35: 10

43:

42:

707: 95

754:

53:

—

232:

53: 4 5

46:

47:

1,187: 40

19 2 8

Januari........................

32:

502:

40; 10

43:

—

82:

—

1 771: —

Summa

4,015: 6 5

1,019:

2,537:

—

423: 20

622: 8 5

| 632: 20

9,250: 6 5

21 — Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1930. lil.

322 —

I tabellens första kolumn »distribution» äro upptagna avgifter för postbefordran,
vilka rätteligen bort gäldas av de statsverk, för vilka beställningarna
utförts, ity att anbuden varit gällande exklusive fraktkostnader.
I kraft av sin tjänstebrevsrätt har SRA här endast stått vederbörande
till tjänst vid distribueringen av de tryckta upplagorna, vilket för
statsverket varit till enbart fördel, emedan SRA ju besitter erfarenhet
och rutin nog för att garantera statsverket de minsta kostnaderna härvid;
i motsatt fall, eller örn beställaren själv haft att ombesörja distribueringen,
hade upplagorna måst först översändas till denne, där kontrolli
äknas, fördelas, paketeras, vartill kommit utskrivning av reversal,
adresskort och adresslappar samt upplagornas överlämnande till postverket.
Då härvid distribueringen fått utföras av mindre rutinerat folk och
det därför erforderliga materialet helt säkert måst inköpas till högre priser
än de SRA, tack vare större inköp, kan betinga sig, hade distributionskostnaderna
i detta senare fall blivit statsverket mera tyngande. Redan
vad i detta stycke sagts utgör ett understrykande av tidigare i denna skrivelse
framförda allmänna synpunkter på SRA:s uppgifter inom statsförvaltningen,
men ger dessutom ett kraftigt bevis på hur SRA kan utnyttja
sin tjänstebrevsrätt till effektiv och penningbesparande hjälp åt statsverken.

Kvar står, .sedan sistberörda avgifter frånräknats. ett belopp av 5,235
kronor.

Härav utgör 1,019 kronor 75 öre portoavgifter för försändelser till statsverk
(länsstyrelser och hospital) med egen tjänstebrevsrätt, 2,537 kronor
portoavgifter för försändelser till rikets lantmätare, 423 kronor 20 öre
portoavgifter för försändelser till kommuner och 622 kronor 85 öre portoavgifter
för föisändeiser till enskilda. T kolumnen »brev» äro upptagna
alla avgifter förutom för vanliga brev även för postanvisningar, vilka
båda slag av postförsändelser det ej varit möjligt att sortera in under
de andra rubrikerna.

Vad angår försändelser, som avses i kolumnerna 2 oell 3 eller sådana
till länsstyrelser och hospital med flera samt till lantmätare, vilka samtliga
hava tjänstebrevsi''ätt, torde särskilt starka skäl böra förefinnas innan
ändring sker beträffande SRA:s tjänstebrevsrätt, oell vad särskilt
angår lantmätare lior uppmärksammas, att de jämlikt 64 § i den för dem
gällande instruktionen (Svensk författningssamling 407/1927) äro skyldiga
att anlita statens reproduktionsanstalt, oell att detta skall ske mot
taxa, som fastställts av lantmäteristyrelsen, samt att vid fastställande
av till dem utgående ersättning för kartkopior såväl till enskilda som till
statsverket hänsyn tagits till möjligheten av reproduktion till billigt pris

Aven vad angår kommuner synas starka skäl tala för fritt porto. Särskilt
upplysande i denna del av ämnet synes vara dels kungörelsen den
18 juli 1928 (nr 307) angående expediering av beslut rörande ändring i
rikets indelning m. m. dels fastighetsregisterkommissionens cirkulär nr 7,
intaget i svensk författningssamling för år 1921 (nr 223), örn anlitande
av statens reproduktionsanstalt vid anskaffande av kopior av registerkarta.

Vad sedan återstår, eller försändelser som avses i kolumnerna 5 och 6
synes i förhållande till det hela vara av så ringa betydelse att för dess
del något undantag från tjänstebrevsrätten ej synes böra ifrågakomma.

Kungl, statskontoret avser givetvis med sin framställning att möjliggöra
ett rättvisare bedömande av det ekonomiska resultatet av SRA-s

— 323 —

drift till jämförelse med annan motsvarande privat verksamhet, men förbiser
därvid:

1) att SRA såsom statsverk har många åligganden och uppgifter, vilka
ej tynga privata anstalter;

2) att SRA, i enlighet med det sätt, på vilket den fattar sin uppgift
inom administrationen vid arbete för statsverk i rådgivande och upplysande
syfte, ofta helt får bortse från företagarvinst och osjälviskt gå in
för statsverkets intresse samt

3) att till sist ett slopande av SRA:s tjänstehrevsrätt enligt statskontorets
ledmotiv komme att såsom här ovan visats, medföra mycket stora
nacudelar i främsta rummet för statsverket självt.

Stockholm den 15 oktober 1929.

H. Örtenblad.

— 324 —

	De I sid	De II sid	Del III sid.
A. i Abrahamson, Aug., stiftelse..... ! Affärsdrivande verk, statens, sär- i skilt uttalande ..................... Akademien för de fria konsterna 1 Allm. barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor m. m. 1 Allmänna civilförvaltningens löne-	196 114	144 102 114 74 122	229
Allmänna läroverken m. m.......	—
: Alnarps egendom ....................	—	158
j Alnarps lantbruks- och mejeriin-stitut jämte hovbeslagsskola ...	_	156	_
Alnarps trädgårdar jämte träd-gårdsskolan ...........................	_	159
j Arbetsdomstolen .....................	—	36	—
! Arbetsrådet............................	—	36	—
Arméförvaltningen ..................	—	17	—
Armén, totalkostnader..............	—	19	—
Arméns underofficersskola ........	—	26	—
Artilleri- och ingenjörhögskolan	—	23	—
B. \| Bank- och fondinspektionen ......		72
Barnhuset, allmänna ...............	—	48	—
Besök, vilka ej föranlett uttalande	201	—	—
Bokföring av vissa inkomster hos länsstyrelserna .....................	46		72
Brandredskap vid vissa regemen-	5		7
Bränslekommissionen i likvidation		224
Byggnadsstyrelsen.....................	—	61	—
C. Centralanstalten för försöksväsen-det pä jordbruksområdet ......		152
Centralfängelset å Långholmen, mjölkleverans till ..................	8		18
Chalmers tekniska institut.........	114	118	231
* * » , mate- rialprovningsanstalten ............	115	119	232
D. Danviks hospital .....................		54
Djurgårdskassan........................	—	7	—
Domänfonden, ersättning till, för för bestyret med de ecklesiastika skogarna ..............................	193


	De	De	Del
	I	II	III
	sid.	sid	sid.
Dyrtidstillägg av statsmedel til
vissa pensionärer i
flottans pensionskassa ...........	148		—
prästerskapets änke- och pupill-
kassa.................................	144		292
universitetens pensionsinrätt-
n ingar ..............................	146	—	—
E.
Ecklesiastikdepartementet .........	106	78	_
Egnahemslåneverksamheten ......	128	—	262
F.
Farmaceutiska institutet............	_	115	_
Fejans karantänsanstalt ............	38	—	26
Finansdepartementet ...............	82	65	—
Flygstyrelsen ...........................	—	32	—
Flygstyrelsen, viss upphandling...	6	—	15
Fångvårdsstyrelsen ..................	—	12	—
Förskott till kompanichefer m. fl.,
kontroll å ...........................	4	—	3
Förskottsutbetalningar vid läns-
styrelserna ...........................	42	—	28
F örsvarsdepartementet...............	4	—	—
Försäkringsinspektionen ............	—	191	—
Försäkringsrådet .....................	—	42	—
G.
Gymnastiska centralinstitutet......	—	143	_
Göta hovrätt ..........................	—	11	—
H.
Handelsdepartementet...............	—	182	__
Hovrätten över Skåne oell Blekinge	—	11	—
Huvudtitlar
första .................................	—	1	_
andra .................................	—	8	_
tredje .................................	—	14	—
	\	17

	8	33
	78	58
sjunde .................................	82	65	_
	106	78
nionde.................................	120	145	_
		162
	142	194
Högsta domstolen och nedre jus-
titierevisionen........................	—	9	—

— 325 —

Infanteriskjutskolan ..................

Ingenjörsvetenskapsakademien

Institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda .....................

Jordbruksdepartementet ......

Justitiedepartementet .........

Justitiekanslersexpeditionen

Kammarkollegium...............

Kammarrätten ..................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
.............................

Kassainventeringar.....................

Kleresistaten, anslag till ............

Kommerskollegium ..................

Kommissionärsväsendet ............

Kommittétabellen .....................

Kommittéväsendet.....................

Kommunala mellanskolan i Storvik,
förening av uppdrag som

inspektor och kassör vid ......

Kommunikationsdepartementet...
Konsistorier, domkyrkor m. m...

Kontrollstyrelsen .....................

Krigshögskolan .......................

Krigsskolan.............................

Kristidskommissionernas avveckling
...............................

Kulturhistoriska museet i bune

Kungl, biblioteket....................

Kyrkors underhåll: ersättningai
Känsö karantänsanstalt ...........

Lantbruksakademien ■

trädgårds -

Lantbruksinstitutet vid Ultuna •

Lantbruksstyrelsen .................

Lantmäteristyrelsen ................

Lappfonderna.........................

Legitimationshandlingar för resi
till Norge, se »tredagarspass^..

Livrustkammaren ..............

Lotsstyrelsen ....................

Lunds universitet........... —

Läkemedelspriserna ...........

Länsstyrelsernas och fogdt
valtningens tjänstemän, e
ning för taxeringsarbete --läroanstalterna för blinda ••
Läroverken, allmänna, granskningen
av deras räkenskaper

Del	Del	Del		Del	Del	Del
I	II	lil		I	n	III
sid.	sid.	sid.		sid.	sid.''	Bid.
			M.
	25	—	Marinförvaltning .....................	—	27	—
—	193	—	Medicinalstyrelsen m. m. ......... Militärmeteorologiska informa-		49	16
—	131	—	tionstjänsten, telegramkostnader Mosskulturföreningens försöks-	7 125
256
			gård Gisselås ........................
120	145 8	—	Motorfordon, statens.................. Musikaliska akademien...............	98	103	—
		Musikhistoriska museet ...........	—	91	—
			Mynt- och justeringsverket........	—	69	—
	66		N.		87
—	70	—	Nationalmuseet ........................	—	—
			Navigationsskolorna ..................	—	186	—
—	110	—
201	—	—	P.
106	—	163		189
—	182	— -	Patent- och registreringsverket •••	—	—
69	—	—	Pedagogiska biblioteket ...........	—	87	—
—	212	—	Pensionering, förtids-, av vakt-
94	—	—	mästare vid bakteriologiska la-boratoriet..............................	143	—	—
			Pensionsanstalter, statsunder-		194
117	—	242	stödda................................	—	—
78	58	—	Pensionskassa, arméns, uppbörds-
—	92	—	arvode å redovisade tjänstepen-	158
—	77	—	sionsavgifter .......................	—	—
—	22	—	Pensionskassors, vissa statsunder-
—	21	—	stödda, förvaltningskostnader...	159	43	—
			Pensionsstyrelsen .....................	—	—
—	224	—	Pensionsväsendet .....................	142	—	—
—	91	—	Postverket ..............................	—	196	—
—	84	—	Postverkets fastighet i Arvika	161	—	300
112	—	192	Prästerskapet tilldelade statsan-	110		184
39	—	27	anslag, ersättning för vissa...... Prästerskapets änke- och pupill-

			kassa, kostnaderna för avlös-
			liing av viss tjänsteman vid, ...	149	—	295
—	150
—	151	_	R.		115
. -	153		Rasbiologiska institutet ...........	—
—	146		Rese- och traktamentspenningar	132		263
	176		9:e huvudtitelns anslag till.....
. 48		80	Resereglementet.......................	101		—
r			Reservationer..........................	213		—
			Ridskolan .............................	—	24
	90	—	Rikets allmänna kartverk ........	—	178
	188	—	Riksförsäkringsanstalten ...........		38	—
	107		Riks- och landsarkiven ...........		78	—
. 10	—	21	Riksräkenskapsverket ..............		74
. 86		96	S		112
	133	—	Serafimerlasarettet .................
_			Sjökarteverket..........................		31
. lil		233	Sjökrigshögskolnn ....................		21	—

326 —

		De	1 De	De		De	De	Del
		I	II	III		I	II	lil
		j sid	. sid	sid		sid	sid	sid.
Sjökrigsskolan..........................		3C	i?	Statens vattenfallsverk..............		204	—
Skogshögskolan .......................	—	175	_	» vårdanstalt på Venngarr	—	47
Skolöverstyrelsen ..................	—	12C	—	Statistiska centralbyrån ...........		7C	—
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m ,9:e huvudtitelns anslag til		—	287	Statsbaneförvaltningens omorgani sation ...............................	168		301
Slott, Drottningholms..............		S	_	Statskontoret ..........................
»	Gripsholms ...................		3		Statsverkets inkomster och utgifter		222	_
»	Haga lustslott och park ...		5	—	Stifts- och landsbiblioteket i Lin-
»	Rosersbergs .....................		6		köping................................		86
	Strömsholms ..................		5		Stuteriväsendet .......................		163
»	Ulriksdals........................		4		Svea hovrätt ..........................		10
Slottet, kungl., polis-, lys-, renhåll-				Svenska akademien .................		96
	nings- samt brandväsen-				Svenska hydrografisk-biologiska
	det ...........................	—	1	—	kommissionen ....................	_	171	_
» reparationer .................. Socialdepartementet ..................	8	1 33	—	Sveriges geologiska undersökning		179	—
Socialstyrelsen ........................		34
Sparbanksinspektionen...............		73	—	T
Statens affärsverksamhet............	161	—	_
»	biografbyrå ..................		142	_
»	bostadsnämnd...............	_	75		Tekniska högskolan ..................	—	116	—
	byggnadsbyrå ...............	—	37	_	läroanstalter, statens.
»	centrala frökontrollan-				annonseringskostnader..	117	—	244
	stalt ...........................	_	168		» läroverk .....................	—	136	-\|
»	domänverk .................	_	206		Telegrafverket...........................	—	200
	egnahemsstyrelse............	_	169		Tjänsteårsberäkning, viss, enligt
»	folkhushållningskommis-				civila pensionslagen ...............	142	—	—!
	sionsfond .....................	_	226		Tredagarspass, s. k„ utfärdande av	46	—	77
	folk- och småskolesemi-				Tullanstalterna i Lysekil, Mar-
	narier...........................	_	128		strand, Mon, Simrishamn, Stor-
»	industrikommissions fond	_	225		lien, Strömstad och Visby ......	83	—	95
	järnvägar .....................	—	202	_	Tullkamrarna, vissa depositioner
»	järnvägars förnyelsefond	165	—	302	vid ......................................	82	—	95
»	d:o mellanhavanden med				Tullverket ..............................	—	76
	vissa företag..................	177	—	307	Tysta skolan å Lidingön............	—	130	— 1
»	lagerhus och fryshussty-
	reise ..........................	—	167	—
»	lokala fiskeriadministra-				U.
	tion m. m...................	—	170	__
	meteorologisk-hydrogra-				Ultuna egendom m. m.............	—	155
	fiska anstalt..................	—	180	—	Undervisningsanstalter för jord-
	provningsanstalt............	—	192	—	bruk och lantmannanäringar...	—	160
»	reproduktionsanstalt......J	—	210	—	Uppsala universitet ..................	—	104	_
»	» tjänstebrevs-				Utrikesdepartementet ...............	—	14	—
	rätt............	195		318
»	skogsförsöksanstalt.........	—	173	—
»	skogsskolor och fortsätt-				V.
	ningsskolan vid Kloten...	—	174	—
	tryckeri sakkunnige.........		76	—	Vetenskapsakademien med natur-
»	tvångsarbetsanstalt och)				historiska riksmuseet ............		97
	vårdanstalt föralkoholisteri				Veterinärhögskolan ..................	_	165	_
	i Landskrona ...............		46	—	Veterinärinrättningen i Skara ...	120!	166	ISO
	å Svartsjö.....................\|	—	45	—	Vitterhets-, historie- och antikvi-
*	uppfostringsanstalt				tetsakademien........................		100
	å Bona ........................	—	13	—	Vårdanstalten i Lund för blinda
	å Salbohed .................\|	—	52	—	med komplicerat lyte ...........		135	__
	i Vänersborg ...... .......	—	53	--	Vägingenjörersgranskningsrappor-
	utarrenderade jordbruks-				ter, standardisering av............	80	_\|	93''
	domäner .....................	—	210\|	—	Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen!	_	59\|	-1

— 327 —

	Del	Del	Del		Del	Del	Del
	I	11	lil		I	II	lil
■	sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
Vägstyrelse, ledamöter av, såsom
entreprenörer för arbeten åt
vägdistrikt ...........................	78	—	88	O.
				Översikt av statens finansiella
Y.				ställning .............................	2	—	—
				Överståthållareämbetet och läns-
Yrkesundervisningen, särskilda an-				styrelserna ........................	—	55	—
stalter för ...........................		140
Ä.					1		1
j Änke- oell pupillkassor, ersätt-
ning till fullmäktige i ............	lön		—