RIKSDAGENS REVISORERS (Framställning / redogörelse 1923:SV)

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1922 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1921

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

NORRKÖPING

NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAGS TRYCKERI
1922

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Åt gärdei'' i syfte att ytterligare förenkla och inskränka det revisionsberättelsen

tillhörande tabellverket ............................................ 1

Översikt av statsverkets finansiella ställning vid slutet av år 1921 ............ 4

Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet ................................ 6

Fångvårdsanstalterna ........................................... 6

Skyddshemmet å Viebäck ........................................ 7

Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet ................................ 9

Utrikesdepartementets räkenskaper .............................. 9

Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet ............................... 11

Upphandling av tvättmedel för armén ............................ 11

Värmlands regementes kasernetablissemang i Karlstad................ 14

Sjukhuset vid Västernorrlands regemente .......................... 15

Norrlands trängkår i Sollefteå ................................... 15

Nya bostadshus för officerare i Sollefteå .......................... 15

Inköpt bostadshus i Sollefteå ..........................;......... 16

Sollefteå rullföringsområdes expedition ........................... 16

Norrlands artilleriregementes artillerimateriel .................... 16

Remontdepån å Frösön .......................................... 17

Fortifikationsverkstäder i Boden .................................. 17

Kaserner för Hemsö kustartillerikår invid Hemösand .............. 17

Vissa skiljedomar .............................................. 18

Femte huvudtiteln. Socialdepartementet .................................. 19

Norrlands statsarbeten .......................................... 19

Pensionsstyrelsen ............................................... 20

Medicinalstyrelsen .............................................. 21

Västerviks hospital .............................................. 21

Östersunds „ 22

Vissa kostnader för hälso- och sjukvård ............................ 22

Reglering av vissa sjuksköterskebefattningar ....................... 25

Länsresidenset i Karlstad ........................................ 29

Landsstatshuset i Härnösand ..................................... 30

Gamla residensbyggnaden i Härnösand .......... 30

Vissa tjänstemäns inkomster av expeditionslösen för pass............ 31

Sid.

Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet ........................

.Rese- och arvodesräkningar för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

maskininspektör ............................................

Tjänstemännens i väg- och vattenbyggnadsdistrikten befattning med

statsunderstödda vägbyggnadsarbeten ........................

Byggnadsstyrelsen ..............................................

Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet ................................

Riksräkenskapsverket ...........................................

Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet ..........................

Landsarkivet i Uppsala ..........................................

Svenska akademiens ordboksarbete ................................

Gustavianum i Uppsala ..........................................

Akademiska sjukhuset i Uppsala ..................................

Skolöverstyrelsens anslag till inspektion och sakkunniga biträden......

Viss av skolöverstyrelsen utbetald tryckningskostnad ................

Uppsättnings- och organisationskostnader för skolöverstyrelsens yrkes skolavdelning

............................................

Särskild ersättning till rektorer vid provårsläroverk ................

Nybyggnaden för folkskoleseminariet i Karlstad..................

Folkskoleseminariet i Umeå ......................................

Seminariebyggnaden jämte rektorsbostaden i Härnösand ............

Statens småskoleseminarium i Lycksele ............................

Understöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning..............

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda ........................

Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet ..............................

Svenska mosskulturföreningens försöksgård vid Gisselås ..............

Fiskodlingsanstalten vid Borensliult ..............................

Utgifter för vissa av Svenska skogsvårdsföreningen anordnade exkursioner
.....................................................

Lantmäteristyr elsen .............................................

Lantmäterikontoret i Östersund ..................................

Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet ................................

Kommerskoilegii räkenskaper ....................................

Patent- och registreringsverket ...................................

Försäkringsinspektionen .........................................

Navigationsskolan i Härnösand....................................

Elfte huvudtiteln. Pensions- och indragningsstaterna ......................

Statens järnvägars änke- och pupillkassa ..........................

Uttalanden rörande särskilda statsförvaltningen berörande frågor ............

Kommittéväsendet m. ..........................................

Granskningen av kommittéväsendet under år 1921 och anslagsbelastningen
.........................................

45
45
45

49
51

55
55

57
59

66
66

68
68
69
69
73
73

III

Sid.

1919 års tull- och traktatkommitté .......................... 74

Patentlagstiftningskommittén .............................. 75

Kommittén för industriell demokrati ........................ 75

Marinens redovisningssakkunniga .......................... 76

Krigsmaterielkommissionen ................................ 77

Elektrifieringskommittén .................................. 77

Flottans skolsakkunniga ................................... 78

Organisationskommittén för trettonde internationella sjöfarts kongressen

........................................... 78

Lagerhusbyggnadskommissionen samt statens lagerhus- och fryshusstyrelse
........................................... 80

Kolonisationskommitténs räkenskaper ....................... 81

Revisionskostnaderna vid kristidskommissionerna år 1921 ...... 81

Rese- och traktamentspenningar .................................. 83

Anslagsbelastningen år 1921 ................................ 83

Iakttagelser i fråga om utgifterna å rese- och traktamentsanslagen 83
Iakttagelser i fråga om begagnandet av sovplats under resa .... 85

Gymnastikinspektionen .................................... 85

Fattigvårdsinspektionen ................................... 91

Skrivmaterialier, expenser m. m................................... 92

Belastningen å expensanslagen år 1921 ...................... 92

Allmänt uttalande rörande utgifterna å expensanslagen ...... 93

Av vissa befattningshavare i statens tjänst innehavda sysslor vid sidan
av statstjänsten ............................................ 93

Extra ersättningar till vaktmästare.......................... 102

Statens affärsdrivande verk .............................................. 102

Postverket ..................................................... 102

Postverkets utgifter för resor och vikariat .................... 102

Rätten till lokalporto ...................................... 104

Postkontoret i Härnösand .................................. 105

Postverkets fastighet i Karlstad..................... 106

Tomt för nytt posthus i Kristinehamn ...................... 106

Posthusbyggnaden i Storvik .............................. 106

Postkontoret i Hudiksvall ................................ 107

» „ Mjölby .................................... 107

Postverkets bostadshus i Sundsvall ...................... 107

„ „ „ Lycksele .......................... 108

Posthuset i Västervik ...................................... 108

Telegrafverket ................................................. 108

Telegrafstationsbyggnaden i Uppsala ........................ 108

Telegrafbyggnaden i Sundsvall .•...... 109

Telegrafstationen i Mjölby ....... 109

Sid

Telegraf stationsbyggnaden i Härnösand ...................... 109

Telegrafstationen i Kristinehamn .......................... 109

Telegrafverkets bostadshus i Sundsvall ...................... 110

Telegrafverkets i Nynäshamn förlagda verkstadsanläggning .... 110

Statens järnvägar .............................................. Hl

Järnvägsstyrelsens organisation och arbetsuppgifter .......... Hl

Fribiljetter vid statens järnvägar............................ 113

Avgift vid kunglig persons resa å statens järnvägar............ 116

Inlandsbanan ..... 117

Sveg—Hedebanan ........................................ 132

Tvärbanan Hällnäs—Stensele .............................. 133

Statsbanan Umeå—Holmsund .............................. 134

Ombyggnad av Storviks bangård............................ 135

Järnvägsstationen i Mjölby ................................ 139

Katrineholms järnvägsstation .............................. 140

Hallsbergs rangerbangård ........... 141

Bangården vid Nässjö .................................... 142

Bangården i Kristinehamn ................................ 143

Statens järnvägars centralverkstad Östersund—Bollnäs ........ 144

Lokomotivstationen vid Örebro ............................. 144

Besök å vissa maskiningenjörs- m. fl. expeditioner............ 145

Besök i manskapshus i Nässjö och Örebro .................... 146

Drift med oljemotorvagnar vid statens järnvägar ............ 147

Statens järnvägars förråd av ved ........................... 151

Hinderpålar å statens järnvägars stationer .................. 154

Svenska trafikförbundet ................................... 155

Statens vattenfallsverk .......................................... 166

Vattenfallsstyrelsens förvärv för kronans räkning av vissa vattenfall
i Ångermanälvens och Indalsälvens flodområden...... 156

Vattenfallsstyrelsens behandling av vissa ärenden genom cirkulation
............................................. 162

Vänerns reglering ..... 163

Särskilt arvode till en ledamot av vattenfallsstyrelsen för utfört

utredningsarbete ........ 163

Kraftstationen vid Motala ................................. 164

- Statens domäner ............................... 165

Domänstyrelsen .......................................... 165

Tomt för jägmästarebostad i Östra Stensele revir ....../...... 168

Ett virkesparti å kronoparken Jovan inom östra Stensele revir 170

Utbildning av personal vid skogsskolorna .................... 171

Kronotorpskolonien vid Juktån ............................ 171

Kolonaten å Aronsjökullama och Rönnliden ................ 171

Sid.

Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande verken .......... 173

Utgifter för representationskostnader inom vissa verk.......... 184

Ostkustbanan ............................................ 185

Kristidskommissionernas avveckling ...................................... 185

Av revisorerna avlagda besök ............................................ 190

Reservationer ........................................................ 197

Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fulländat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning år 1921, som enligt stadgandet i § 72 riksdagsordningen och
k^&örelsen den 19 maj 1893 tagit sin början den 2 nästlidna oktober,
fa härmed avgiva den berättelse, som i 6 § av samma kungörelse föreskrives.

Under revisionsförrättningen hava revisorerna från finansdepartementet
fått emottaga av myndigheter, verk och inrättningar till Kungl.
Maj :t ingivna berättelser rörande förvaltningen under år 1921 av de till
deras förfogande ställda medel.

Åtgärder i syfte Att ytterligare förenkla och
inskränka det revisionsberättelsen
tillhör Ande tabellverket*

I sin den 30 november 1921 avgivna berättelse om den nämnda år verkställda
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1920 omförmälde revisorerna, att revisorerna
funnit sig böra föreslå fullmäktige i riksgäldskontoret vissa åtgärder
med avseende å revisionsberättelsens uppställning och tryckning i syfte att
dels göra sagda berättelse mera lätthanterlig och dels nedbringa kostnaderna
för densamma, ävensom att revisorerna låtit vidtaga vissa förkortningar
och förenklingar med avseende å de berättelsen tillhörande tabellbilagorna,
bland annat genom inskränkning av den å ett flertal tabeller förekommande
specificeringen av inkomster och utgifter m. m. ävensom genom
uteslutande av vissa tabeller, vilkas fortsatta införande i berättelsen ansetts
överflödigt med hänsyn till att de antingen i annat sammanhang
offentliggjordes i tryck eller ock ansetts vara av ringa intresse för riksdagen.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 2 —

Under uttalande av sitt gillande av de sålunda vidtagna åtgärderna
hemställde riksdagens statsutskott i punkt 1 av sitt den 16 maj 1922 avgivna
utlåtande n:r 84, att riksdagen måtte besluta uppdraga åt 1922 års revisorer
att taga i övervägande, huruvida icke — utöver vad i sådant avseende av
revisorerna redan åtgjorts — ytterligare förenklingar kunde och borde vidtagas
i avseende å de revisionsberättelsen över statsverket afföljande tabellbilagorna
samt, i den mån så påkallades, framlägga förslag till de andringar
i instruktionen för revisorerna, som kunde befinnas erforderliga tor
vinnande av berörda syfte.

Denna utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

I anledning härav hava revisorerna till förnyad prövning upptagit
frågan, om och i vad mån ytterligare förenklingar och inskränkningar kunde
vidtagas beträffande ifrågavarande tabellbilagor.

Revisorerna hava härvid likväl icke ansett sig kunna underlåta att
taga en viss hänsyn till det förhållandet, att berörda tabellverk är den enda
fullständiga finansiella redogörelse beträffande statens ambetsmyndigheter
och institutioner, som utgives från trycket eller över huvudlaget finnes
att tillgå, och att förty sagda tabellverk är av stor betydelse såsom uppslagsbok
för såväl riksdagen som statsförvaltningen.

Även med vederbörlig hänsyn till detta förhållande hava emellertid
revisorerna funnit sig kunna och böra vidtaga vissa avsevärda förenklingar
och förkortningar i merberörda tabellverk. Så hava ytterligare inskränkningar
vidtagits med avseende å speoificeringen av de olika tabellerna
tillhörande räkenskapsposter, särskilt i fråga om fond- och diversemedelsposter
samt balansposter.

Vidare hava de å tabellerna över utrikesdepartementet, arméförvaltningen
och marinförvaltningen förekommande specifikationerna av anslagsutgifter
respektive uppbördsmedel under tredje respektive fjärde huvudtiteln
ersatts med hänvisningar till den av riksräkenskapsverket från
trycket utgivna budgetredovisningen. Den omfångsrika tabellen över merutgifter
å förslagsanslagen under en femårsperiod har uteslutits såsom
mindre behövlig med hänsyn till att de å densamma införda sifferuppgifterna
kunna hämtas ur budgetredovisningen för respektive år.

Ävenså hava de revisionsberättelsen hittills bifogade tabellerna över
de olika pensionsanstalternas medelsförvaltning inskränkts till allenast en
hela förvaltningen omfattande sammandragstabell.

— 3 —

Dessutom hava, såsom ägande mindre intresse för riksdagen, ur tabellverket
ytterligare uteslutits tabellerna över:

Jämtlands roteringskassa,

Stämpeluppbörden,

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande samt

Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen.

, .. ^e.nom av reyisorema sålunda vidtagna förenklingarna och inskränkningarna
torde det tryckta tabellverket komma att minskas med omkring
150 sidor.

Slutligen vilja revisorerna meddela, att, då ifrågavarande förenklings-
och inskränkningsåtgärder kunnat vidtagas, utan att de i den för
revisorerna gällande instruktion meddelade bestämmelser därav berörts,
revisorerna funnit sig sakna anledning att föreslå några ändringar i sagda
instruktion.

— 4 —

Översikt

av statsverkets finansiella ställning vid slutet av år 1921.

Beträffande statsverkets finansiella ställning vid 1921 års slut få revisorerna
meddela följande. .. ,

Enligt den på sid. 5 i del I av 1921 års revisorers berättelse over deras

granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1920 intagna översikten utgjorde det sammanlagda
värdet vid 1918 års slut av statsverkets i rikshuvudboken icke
bokförda fastigheter och lösören samt sådana kontanta medel och utestående
fordringar, som ej ingå i nämnda huvudbok ; . 614,671,051.41

Om härtill läggas behållningarna vid 1921 ars slut
enligt det tryckta utdraget ur rUjs'' nfi2.7~

huvudboken, sid 9, ................... 3,619,766,062.73

minskade med skulderna vid samma

tidpmit ......................., 2,121,162,491:03 1,498,603,571:70

visar sig, att ungefärliga värdet av samtliga tillgångar

vid 1921 års slut utgjorde ..................‘ 7 ^ i " • 2’113’Z7^6 *1 ’

i vilken summa riksbankens tillgångar samt värdet dels a
riksdagens hus och lösören, dels ock å staten tillhöriga
malmfält och gruvor samt aktier i Mertamens gruvaktie bolag

dock icke ingå. .

Då enligt senaste revisionsberättelse statsverkets

nettotillgångar vid 1920 års slut utgjorde .............. 2,238,090,91)5. rfj

tiar alltså vid 1921 års slut uppstått en kapitalminsk- m m . 2g

ning av ............................................. ’ ’

Sagda kapitalminskning liar huvudsakligen uppkommit genom minskade
behållningar å statsverkets kassafond och fond av rusdrycksmedel,
beroende på, ifråga om båda dessa fonder, att högst betydande belopp av
dem tagits i anspråk för finansiering av statsbudgeten för år 1921, och beträffande
kassafonden, att i statsregleringen för nämnda år uppstått en
större brist.

Att berörda kapitalminskning icke blivit större, än fallet är, har förnämligast
sin förklaring däri, att reservationerna å budgetens utgiftsanslag
samt statens affärsfonders ävensom egnahemslånefondens tillgångar
under år 1921 högst avsevärt ökats. Beträffande ökningen av sagda fondtillgångar
är emellertid att märka, att denna ökning i betydande grad motsvaras
av den ytterligare upplåning för statsverket, som måst ske för täckande
av anslag till kapitalökning för ifrågavarande fonder.

— 6 —

Fåagvårds anstalterna.

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

Eevisorerna hava besökt centralfängelset i Härnösand, straffängelset
i Karlstad samt kronohäktena i Västervik och Östersund.

Eevisorerna hava med anledning härav ansett sig böra införskaffa
uppgifter, avseende tiden den 1 januari 1915—1 oktober 1922 rörande
antalet fångar vid fångvårdsanstalterna inom riket samt den vid anstalterna
anställda vaktpersonalen.

Uppgifterna i fråga hava sammanställts i följande tablå.

År och dag	Fångantal		1	''ers	o n	a 1
Män	Kvin- nor	Summa	Uppsy-ningsman och yrkes-mäatare 1. klass	Överkon-staplar och yrkes-mästare 2. klass	Vaktkon-staplar och yrkes-ledare	Första vakt- fruar	Vakt- fruar	Koker- skor	Summa
1.1 1915	2106	152	2258	10	49	357	2	45	14	477
1.1 1916	2109	167	2276	10	48	355	2	44	13	472
1.1 1917	2084	159	2243	10	51	360	2	46	13	482
1.1 1918	2562	194	2756	11	53	387	2	44	13	510
1.1 1919	3770	226	3996	12	61	485	4	52	13	627
1.1 1920	2223	170	2393	16	77	484	4	50	13	644
1.1 1921	1869	135	2004	18	72	475	4	47	13	629
1.1 1922	1867	125	1992	17	78	471	4	47	13	630
1.10 1922	1580	100	1680	18	75	453	4	47	10	607

Vidkommande särskilt centralfängelset i Härnösand anse sig revisorerna
böra omnämna den till fängelset förlagda sinnessjukavdelningen.
Antalet patienter å denna avdelning har under tiden 1 januari 1921—30
oktober 1922 växlat mellan 5 och 10. Under tiden 1 januari 1921—31 juli
1922 hava 6 vaktkonstaplar tjänstgjort uteslutande å sinnessjukavdel -

ningen. Vid revisorernas besök tjänstgjorde vid avdelningen 5 vaktkonstaplar.

Fångvårdsstyrelsen har i en till revisorerna ingiven promemoria anfört,
att den möjlighet att begränsa vaktpersonalen vid fangvardsanstalterna,
som synes föreligga på grund av minskningen i antalet fångar, beskurits
dels genom tillämpningen vid anstalterna av åttatimmarslagen, dels
genom den rätt till utsträckt semester, som genom 1921 års avlöningsreglemente
tillerkänts personalen, dels ock genom den vidgade yrkesdriften vid
fängelserna, som nödvändiggjort anställandet av allt flera arbetsledare.
Styrelsen har vidare erinrat om att under de senare aren åtskilliga anstalter
indragits eller föreslagits till indragning samt att andra anstalter delvis
utrymts eller på annat sätt reducerats.

Förestående tablå utvisar, att fångantalet vid samtliga anstalter under
ifrågavarande tid nedgått från 2,258 till 1,680 under det att vaktpersonalen
under samma tid ökats från 477 till 607.

De av fångvårdsstyrelsen åberopade omständigheterna, som enligt
styrelsens mening begränsa möjligheterna till en personalindragning, förhindra
måhända en indragning av vaktpersonalen, som fullt motsvarar
sänkningen av antalet fångar. Det synes likväl revisorerna, som om minskningen
i fångantalet under den avsedda tiden varit så stor, att, oaktat de
av styrelsen förebragta skälen, en ytterligare reducering av personalen
borde kunnat äga rum antingen genom ett fortsättande på den redan inslagna
vägen med indragning av vissa anstalter eller ock genom andra åtgärder.

Med avseende särskilt å centralfängelset i Härnösand synes det revisorerna
med hänsyn till det jämförelsevis ringa antalet fångar vid sinnessjukavdelningen
kunna ifrågasättas, huruvida icke genom en lämpligare
fördelning av tjänstgöringen mellan fängelsets vaktpersonal en inskränkning
av antalet vid nämnda avdelning tjänstgörande vaktkonstaplar skulle
kunna äga rum.

I övrigt hava besöken vid ovannämnda fångvårdsanstalter icke föranlett
något särskilt uttalande från revisorernas sida.

§2.

Revisorerna hava besökt det av svenska diakonissällskapet anordnade
skyddshemmet å Viebäck i Almeåkra socken av Jönköpings län.

Revisorernas

uttalanden.

Skyddshemmet
å Vieb&ck.

— 8

För vårdande av minderåriga kvinnor, som begått brott och om vilka
domstol förordnat, att de skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, finnes
ingen statsanstalt inrättad utan har staten träffat avtal med nämnda
sällskap, varigenom detta förbundit sig mottaga sådana minderåriga i hem,
som för ändamålet anordnats av den av sällskapet ledda diakonissanstalten
i Stockholm. Skyddshemmet å Viebäck är sedan år 1906 erkänt såsom allmän
uppfostringsanstalt, avsedd att mottaga minderåriga kvinnor, som enligt
domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt.

För år 1922 utgår till diakonissällskapet för skyddshemmet ett anslag
av 60,000 kronor. Anstalten är avsedd för ett 60-tal elever. Vid revisorernas
besök funnos vid hemmet omkring 35 elever.

Besöket har icke föranlett något särskilt uttalande från revisorernas

sida.

— 9 —

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

Såsom revisorerna i annat sammanhang påpeka har utrikesdepartementets
förslagsanslag till skrivmaterialier och expenser i hög grad överskridits.
Utgifterna under anslaget uppgå till mera än fyra gånger det av
riksdagen för ändamålet anvisade beloppet.

Revisorerna hava med anledning härav ansett sig böra något närmare
undersöka orsakerna till detta förhållande.

De för år 1921 redovisade utgifterna å anslaget kunna uppdelas i föl -

jande grupper:

kr.

Skrivmaterialier ............................................... 119,363:43

Renskrivning .................................................. 714,898:06

Ved, ljus m. ................................................... 58,473:98

Underhåll och komplettering av inventarier........................ 89,128: 84

Prenumeration, inköp av böcker, kartor och trycksaker .............. 74,235:36

Inbindning .................................................... 14,427:57

Postporto ............................................... 57,028:01

Telegraf- och telefonporto ....................................... 256,150:20

Fraktkostnader ................................................ 11,830:90

Diverse utgifter:

kr.

premier för riskförsäkring i anledning av krediter
till vissa lönade konsuler. Nådiga besluten den 24 januari
och 31 december 1908, 10 juli 1909, 19 juli

1914, 5 maj 1916 och 27 augusti 1920 ...........''... 752: —

ersättning till förste vaktmästaren i utrikesdepartementet
för nötning av frackkostym. Nådigt beslut

den 30 april 1920 .............................. 150: —

ersättning till generalkonsulatet i London för kost

nader i rättegång. Nådigt beslut den 8 april 1921 .. 1,205: 51

kostnader för beskickningens i Kristiania passbyrå 598:78

kostnader för beskickningens i Berlin passbyrå---- 23,574:33

diverse utgifter för utrikesdepartementets automobil.

Nådigt beslut den 7 september 1920 .............. 6,871: 36

Utrikesdepartementets
räkenskaper.

— 10 —

kr. kr.

ersättning för städning av utrikesdepartementets lokaler
under år 1921 ............................ 10,059:60

kostnader för åkning i tjänsteärende vid beskickningar
och konsulat år 1920. Nådigt beslut den 8

september 1921 ................................ 19,904:20

utgifter för drickspengar och gratifikationer i ämbetsverk
samt till post-, telegram . tidnings- m. fl.
bud vid beskickningar och konsulat under år 1920 .. 1,191: 38

ersättning till beskickningschefer för kostnader vid
audienser samt för drickspengar åt vaktbetjäningen i
utrikesministerierna under år 1920. Nådigt beslut

den 14 februari 1908 ............................ 1,035:17

Smärre utgifter:

i utrikesdepartementet .......................... 10,534: 58

vid beskickningar och konsulat ................. 11,732: 95 87,609: 86

Kronor 1,483,146:21

Särskilt måste kostnaderna för renskrivning samt telegraf- och telefonporto
anses vara anmärkningsvärt höga och synas genomgripande åtgärder
vara av nöden för nedbringande av dessa utgifter. Revisorerna
vilja i detta sammanhang erinra om att 1921 års riksdag ansett sig böra
framhålla angelägenheten av att all möjlig sparsamhet med dessa medel
iakttages, samt att i sådant syfte verksam kontroll övas från utrikesdepartementet
beträffande omfattningen av de anspråk på medel av ifrågavarande
anslag, som framställas från beskickningar och konsulat ävensom rörande
sagda medels användning.

11 —

FJÄRDE HUVUDTITELN.

F örsvarsdepartemeniet.

§ 1.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 februari 1918 både arméns upp- Upphandling
liandlingssakkunniga gjort framställning om vidtagandet av vissa för ned- ftjö*v^t“ée^iel
bringandet av kostnaderna för arméns tvätt avsedda åtgärder, innefattande
bland annat, användandet vid arméns tvättinrättningar av en då i Danmark
bruklig tvättmetod, det s. k. Sörensen-Almindska systemet. För exploaterandet
av detta system verkade i Danmark ett bolag, Thors Kemiske
Fabrikkers A/S, Köpenhamn.

Med anledning av denna framställning anbefallde Kungl. Maj :t genom
nådigt brev den 12 juli 1918

dels Arméförvaltningens intendentsdepartement att med Thors Kemiske
Fabrikkers A/S, Köpenhamn, avsluta kontrakt, i enlighet med skrivelsen
bifogat preliminärt avtal, för förvärvande av inköps- eller tillverkningsrätt
av det s. k. Sörensenska tvättmedlet på i avtalet angivna villkor;

dels fortifikationsdepartementet att i samråd med intendentsdepartementet
uppgöra underdånigt förslag jämte kostnadsberäkning till en för
samtliga i Stockholm förlagda truppförband gemensam tvättinrättning i
enlighet med det s. k. Sörensen-Almindska tvättsystemet och av sådan omfattning,
att vid densamma jämväl kunde ombesörjas tvätt för den till
Stockholm förlagda delen av flottans personal;

dels ock arméns kasernbyggnadsnämnd att inkomma med förslag ej
mindre till en för samtliga i Linköping förlagda truppförband gemensam
tvättinrättning enligt nyssnämnda system än även till sådana förändrade
anordningar beträffande tvättinrättningarna vid de blivande kasernetablissemangen
i Strängnäs, Växjö och Eksjö, att samma system därstädes
kunde tillämpas.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har på grund av förenämnda
departementet meddelade bemyndigande med det danska bolaget
träffat följande avtal.

— 12

Kontrakt.

Mellan Kung!. Arméförvaltningens intendentsdepartement, här nedan kallat departementet,
och Thors Kemiske Fahrikkers A/S i Köpenhamn, här nedan kallat aktiebolaget, eller dettas rättsinnehavare
har ifråga om tillverkningsrätten av här nedan sagda tvättmedel denna dag träffats
följande avtal:

§ I Till

Kung! Arméförvaltningens intendentsdepartement, Stockholm, överlåter aktiebolaget tillverkningsrätten
för tillverkningen av det tvättmedel, som användes i aktiebolagets tvättinrättning
i Köpenhamn och enligt kontrakt av den **/fl 1917 med Direktionen för Köpenhamns Hospitalvsesen
levereras till Köpenhamns kommuns sjukhus, ävensom av de liknande tvättmedel, som genom senare
eller framtida förbättringar komma att av aktiebolaget tillverkas och i dess tvättinrättning användas,
så länge sagda tvättinrättning drives efter samma principer som f. n., d. v. s. med uthyrning
och tvätt av linne, duktyg m. m. till hoteller, kliniker etc.

§ 2.

Överlåter aktiebolaget tillverkningsrätten till annan i Sverige, skall uppgörelsen härom omedelbart
tillställas departementet, varjämte i överlåtelsen skall inryckas, att köparen skall till departementet
samtidigt lämna skriftligt erkännande om godtagande av de i mom. 3, 4 och 5 gjorda överenskommelserna,
varjämte i mom. 7 och 8 gjorda bestämmelser därvid skola lända till efterrättelse.

§ 3.

I överlåtelse enligt mom. 2 skall intagas bestämmelser varigenom departementet tillförsäkras
rätt till inköp av det avsedda fabrikatet, att i mån av arméns behov levereras till pris, som fastställes
på grundval av råmaterialemas pris fritt magasin vid den svenska tillverkarens fabrik, på
så sätt, att priset för armén icke får innesluta högre ersättning till fabriken för förarbetning av
råmaterialiema till tvättmedel än 33 Vs °/o av dessa råmaterialiers inköpspris, och tjäna dessa 33 1/3 °/o
till täckning för arbetslön, hyra, räntor, reparationer och amortering av byggnader, maskiner och
inventarier, försäkring, administrationsutgifter, lokala transporter inom fabrikens ort samt för fabrikens
vinst, men däremot ej för emballage eller frakt å järnväg eller fartyg.

§ 4-

I överlåtelsen skall vidare den svenska tillverkaren gent emot departementet tillförbindas dels
att hos departementet deponera en strängt förtrolig förteckning av de råmaterialier och mängder
därav, som till varje tid användas för framställning av tvättmedlen, så att departementet städse
äger kännedom om detsammas sammansättning, dels också att fabrikens inköpsböcker och fakturor
till varje tid å fabriken ställas till departementets disposition för kontroll av priset å tvättmedlen,
varvid för kontrollens underlättande vid fakturering hänvisas till den senast deponerade förteckningen
över tvättmedlets sammansättning.

§ 5.

Den svenska fabrikanten skall slutligen tillförpliktas att först efter tio år efter överlåtelsens
datum med ett års förutgående uppsägning frånträda sina skyldigheter, medan departementet å sin
sida skall äga rätt att efter tre månaders uppsägning, när helst den önskar, kunna uppsäga avtalet.

§ 6.

I överlåtelse enligt moln. 2 får ej den svenska fabrikantens rätt att inköpa råvarorna fritt
i marknaden var helst de billigast kunna erhållas direkt eller indirekt inskränkas, dock utan hinder
av att överenskommelse om gemensamma inköp men för direkt leverans träffas mellan aktiebolaget
och den svenska fabrikanten.

§ 7.

Sker överlåtelse enligt mom. 2 och begagnar sig departementet av de rättigheter, som enligt
mom. 3, 4 och 5 här ovan därvid tillkommer detsamma, skall departementet förplikta sig att på det
strängaste gentemot envar leverantör av tvättmedel eller annan, som i sin yrkesutövning eller annorledes
därav kan hava intresse, hemlighålla allt rörande sammansättningen och fabrikationen av de
av den svenska fabrikanten framställda produkterna.

§ 8.

För den händelse att departementet önskar använda ovan avsedda tvättmedel, ehuruväl någon
tillverkning därav vid denna tidpunkt icke skulle förefinnas inom Sverige, skall departementet äga
rätt att från aktiebolaget inköpa erforderliga tvättmedel på de villkor, som ovan i mom. 3, 4, 5 och
7 blivit fastställda.

§ 9.

Dock skall så länge nuvarande krig pågår, och därigenom ett fritt och obehindrat varuutbyte
länderna emellan hämmas av krigsförhållandena någon leveransskyldighet enligt mom. 8 icke åligga
aktiebolaget.

§ 10.

Tvist på grund av detta avtal skall slutgiltigt avgöras efter underställande av Stockholms
skiljenämnd för handel, industri och sjöfart.

§ 11.

Utav detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, varav ett förvaras hos Kungl.
Arméförvaltningen och ett avlämnas till leverantören.

Sedermera har det danska bolagets rättigheter och skyldigheter den
36 juni 1922 överlåtits på det svenska aktiebolaget Thors kemiska fabriker
i Stockholm, i vilket bolag, enligt vad revisorerna erfarit, trenne tjänstemän
i arméförvaltningen innehava uppdrag, en såsom styrelsens ordförande och
de två övriga såsom revisorer.

Sedan det s. k. Sörensenska tvättmedlet någon tid varit i bruk vid de
av arméns truppförband, som hade egna tvättinrättningar, lät arméförvaltningens
intendentsdepartement inhämta uppgifter rörande de vunna erfarenheterna.
Vid de flesta truppförbanden ansågs effektiviteten och avverkningsförmågan
hos detsamma god och överlägsen tidigare använda
tvättmedel. Vid fyra truppförband åter ställde sig cheferna tveksamma

Revisorernas

uttalande.

Värmlands
regementes
kasernetablissemang

i Karlstad.

— 14 —

gent emot tvättmedlets lämplighet och fördelarna av detsamma ur ekonomisk
synpunkt,

Enligt vad revisorerna erfarit har från representanter för den svenska
tvättmedelsindustrien framställts begäran om att få från intendentsdepartementet
inköpa en mindre kvantitet av det s. k. Sörensenska tvättmedlet
för att verkställa analys och göra jämförande prov med svenska tvättmedel.
Intendentsdepartementet har emellertid icke ansett sig kunna tillmötesgå
denna begäran, alldenstund departementet ägde inköpa ifrågavarande
tvättmedel allenast för arméns behov och sålunda icke för att tillhandahållas
enskilda. En till a. b. Thors kemiska fabriker framställd begäran
i samma sak, har av bolaget avböjts.

Vid upphandling av tvättmedel för arméns behov liksom vid upphandling
i allmänhet för statens räkning synas enligt revisorernas mening sådana
anordningar böra vidtagas att fri och öppen tävlan mellan olika fabrikat
kan få göra sig gällande. Härigenom synas statens intressen bäst bliva
tillgodosedda. Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna, att från
arméförvaltningens sida åtgärder bort kunna vidtagas för tillmötesgående
av de framställda kraven på anordnande av jämförande prov mellan det
s. k. Sörensenska och olika svenska tvättmedel.

Det förut påpekade förhållandet, att tre tjänstemän hos arméförvaltningen
innehava uppdrag i det för bedrivandet av den för arméns behov
avsedda tillverkningen av tvättmedel bildade bolaget, hava revisorerna funnit
synnerligen anmärkningsvärt.

§2.

Revisorerna hava avlagt besök vid Värmlands regementes kasernetablissemang
i Karlstad.

Revisorerna lade därvid märke till, att i arrestlokalerna de sanitära
anordningarna voro bristfälliga samt att renhållningen inom etablissemanget
i allmänhet var otillfredsställande. Ehuru vid revisorernas besök
utryckning från regementsmötet pågick, borde dock enligt revisorernas menlig
större ordning och snygghet kunnat vara rådande.

Enligt vad revisorerna vid besöket erforo, förorsaka uppvärmningsanordningarna
onödiga kostnader, särskilt för uppvärmning under vissa
tider av i kasernhusen inrymda bostadslägenheter.

— 15 —

§3.

Revisorerna hava avlagt besök vid Västernorrlands regementes sjukhus
i Sollefteå.

Sjukhuset, som är avsett jämväl för Norrlands trängkårs behov, innehåller
ett 90-tal sängplatser och har nyligen tagits i bruk. Medel för sjukhusets
uppförande hava anvisats av 1918 års lagtima riksdag. Kostnaderna
för sjukhusets byggande hava uppgått till i det närmaste 7,000 kronor
för sängplats.

Revisorerna lade vid besöket märke till, att inredning verkställts fölen
fullständig röntgenavdelning inom sjukhuset. Anordnandet av en sådan
avdelning ingick i den ursprungliga planen för sjukhuset. 1921 års riksdag
ansåg emellertid, att någon särskild röntgenavdelning icke borde anordnas
vid detta sjukhus, enär röntgenavdelning funnes inrättad vid civilt sjukhus
i Sollefteå och hinder icke syntes möta för regementets sjuka att anlita densamma.
I enlighet härmed avslog också riksdagen gjord framställning om
anvisande av medel för röntgenutrustning vid sjukhuset.

§4-

Revisorerna hava avlagt besök vid Norrlands trängkårs etablissemang
i Sollefteå.

Beträffande kårens sjukhus, vilket är avsett att ombyggas, hava revisorerna
inhämtat, att entreprenadsanbud å ombyggnaden infordrats, men
att, då desamma visat sig för höga, vissa ändringar i sjukhusets planläggning
ifrågasatts i och för kostnadernas nedbringande. Nya ritningar till
sjukhuset äro för närvarande under utarbetande.

I kårens matsalsbyggnad, vilken under en stor del av året icke behöver
tagas i anspråk i sin helhet, synes för en jämförelsevis obetydlig
kostnad en vägg, eventuellt med skjutdörrar, kunna insättas, varigenom eu
väsentlig besparing i uppvärmningskostnaden lärer kunna ernås.

Besöket har icke i övrigt föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§5.

Revisorerna hava avlagt besök vid två under byggnad varande bostadshus
för officerare i Sollefteå.

Byggnadsarbetena påbörjades våren 1922 och beräknas vara avslutade,
det ena huset omkring den 15 november samma år och det andra senast

Sjukhuset vid
Vcsternorrlands
regemente.

Norrlands
trängkår i
Sollefteå.

Nya bostadshus
för officerare
i
Sollefteå.

— 16 —

Inköpt bostadshus
i
Sollefteå.

Sollefteå
rullföringsområdes
expedition.

Norrlands artilleriregementes
artillerimateriel.

den 1 mars 1923. Byggnadskostnaderna för båda husen, som innehålla vardera
3 lägenheter om i allmänhet 4 rum, kök och badrum, hava beräknats
uppgå till 160,000 kronor.

Besöket har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

§6.

Revisorerna hava avlagt besök i det bostadshus i Sollefteå, som efter
medgivande av 1921 års riksdag enligt kung! brev den 17 juni samma år
inköpts för statsverkets räkning för beredande av bostäder åt officerare.

Kostnaden för inköp av huset utgjordes enligt vad revisorerna inhämtat,
200,000 kronor, varjämte för reparation och ombyggnad av detsamma
anvisats 9,295 kronor. De från och med den 1 oktober 1922 fastställda hyrorna
utgöra tillhopa 15,138 kronor, ersättning för uppvärmning däri inbegripen.

Den för år 1922 gällande staten för ifrågavarande fastighet utvisar
en behållning av 8,500 kronor.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§7.

Revisorerna hava besökt Sollefteå rullföringsområdes expedition, belägen
i ett staten tillhörigt hus i Sollefteå och i anslutning till rullföringsbefälhavarens
lägenhet därstädes.

Besöket har icke givit anledning till erinran från revisorernas sida.

§8.

Revisorerna hava avlagt besök vid Norrlands artilleriregementes kasernetablissemang
i Östersund i syfte att bese den artillerimateriel, som
under de senaste åren ny anskaffats.

Ett av regementets batterier skall enligt 1914 års härordningsplan
utrustas med bergsbatterimateriel. Medel härtill hava anvisats av 1917
års riksdag att utgå av värnskattefonden. Enligt vad revisorerna erfarit
hava försök för erhållande av för svenska förhållanden lämplig materiel
utförts på olika platser. Sedan modell för materielen fastställts, har tillverkningen
av densamma numera påbörjats.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

17 —

§9.

Revisorerna hava avlagt besök vid den till Frö sön i Jämtland förlagda
remontdepån. Vid besöket funnos därstädes ett 50-tal yngre remonter.
Omedelbart före besöket både depåns äldre remonter utlämnats till truppförbanden.

Rörande vissa för depån avsedda markområden, tillhörande Kungsgården
nr 1 m. fl. kronoegendomar å Frösön, bar 1918 års lagtima riksdag
begärt utredning i fråga om fördelaktigaste dispositionen av områdena.

Denna utredning, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1918 arméförvaltningens
intendentsdepartement har att i samråd med domänstyrelsen
verkställa, är emellertid ännu icke slutförd.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 10.

Revisorerna liava avlagt besök vid fortifikationens verkstäder i Bo- Förtänka ^

tionsyprKQtii*

dens fästning. Å det till verkstäderna hörande området var under uppfö- der i Boden,
rande en verkstadsbyggnad. Vidare hade å området utförts omfattande
planerings- och schaktningsarbeten, sten- och stubbrytning, dikesgrävning
m. m. för beredande kring verkstäderna av ordnad och inhägnad materialgård.
För ändamålet hava medel av arbetslöshetsanslaget anvisats till
belopp av sammanlagt 93,300 kronor.

Enligt vad som framgick av en vid besöket verkställd granskning av
anbudshandlingar, avseende vissa plåtslageri- och målningsarbeten å därvarande
kasernetablissemang, har vid infordrande av anbud å arbetenas utförande
merendels så förfarits, att vederbörande under hand eller genom
särskilda skrivelser hänvänt sig till inom orten bosatta yrkesutövare med
begäran om anbuds avgivande. Såvitt revisorerna kunnat finna hava i åtskilliga
av dessa fall arbetena varit av den beskaffenhet att desamma bort
utbjudas genom offentlig kungörelse för beredande av möjlighet till allmän
tävlan om uppdraget.

I övrigt har besöket icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas

sida.

§11-

Revisorerna hava avlagt besök vid det för Hemsö kustartillerikår Kaserner för
uppförda kasernetablissemanget invid Härnösand. ^rtnierikir"

Enligt Kungl. Maj :ts beslut skall med fullbordandet av detta kasern- invid Hämöetablissemang
anstå i avvaktan på resultatet av den pågående revisionen av
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I. 2

— 18 —

Vissa skiljedomar.

Revisorernas

uttalande.

försvarsväsendet. Inom etablissemanget har efter medgivande av Kungl.
Maj :t bostad provisoriskt inrättats för kommendanten i Hemsö fästning.
Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 12.

Revisorerna hava vid sin granskning av armé- och marinförvaltningarnas
räkenskaper funnit att statsverket pa grund av skiljedomsutslag
ålagts att gälda högst betydande belopp. Då revisorerna ansett det vara
av intresse att något närmare undersöka, vilka kostnader som för ifrågavarande
gren av statsförvaltningen härigenom uppstått, hava revisorerna
införskaffat under de tre senaste åren avkunnade skiljedomar, som beröra
denna förvaltningsgren. I de 16 skiljedomsutslag, som revisorerna därvid
undersökt, har statsverket alagts att gälda tillhopa 938,821 kronor 21 öie,
varjämte kostnaderna för skiljemannaförfarandet uppgått till 83,400
kronor, av vilken summa omkring hälften fallit på statsverket.

Beträffande de utsedda skiljemännen hava revisorerna funnit, att åtskilliga
justitieråd gång efter annan fungerat såsom skiljedomare. Sålunda
hava i 10 av de undersökta 16 fallen justitierådet Å. Thomasson, och
i 4 fall justitierådet A. Borgström varit en av skiljedomarna. I vardera
av två fall hava deltagit justitieråden S. Skarstedt, A. Berglöf och E. W.
Molin.

Att ledamöter av Högsta domstolen såsom skiljedomare medverka
vid avgörandet av rättstvister är ett förhållande, som vid olika tillfällen,
varit föremål för uppmärksamhet inom riksdagen. Härvid har från flera
håll framhållits såsom betänkligt att domare i denna eller liknande ställning
åtaga sig skiljemannauppdrag. Revisorerna vilja för sin del bestämt
giva sin anslutning åt denna mening.

— 19 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

§ 1.

Med hänsyn till den knappa tid, som för revisionsarbetet stått till
buds, hava revisorerna icke hunnit ingå i någon närmare granskning av räkenskaperna
för de medel, som ställts till förfogande för arbetslöshetens
bekämpande.

Emellertid hava revisorerna under sina resor jämväl besökt arbetschefsexpeditionen
för Norrlands statsarbeten, vilken är förlagd till Umeå.
Härvid infordrades från expeditionen vissa upplysningar rörande sistnämnda
statsarbetens organisation och kostnaderna för desamma. Med
ledning av de uppgifter, som i anledning härav kommit revisorerna till
banda, få revisorerna meddela följande.

Å expeditionens olika avdelningar samt avdelningskontoren voro under
september 1921 anställda 48 personer, under mars 1922 88 personer och
under september 1922 95 personer. Avlöningarna till personalen uppgingo
till 21,179, respektive 35,056 och 39,457 kronor, allt för månad.

Den personal, som vid motsvarande tidsperioder utövat den direkta
arbetsledningen, avlöningskostnaden till denna ävensom antalet sysselsatta
arbetare framgå av följande sammanställning:

I.edningspersonal:

	30/9 1921	31/3 1922
Arbetsföreståndare ....	..... 41	73
inrättare .............	..... 21	55
Redogörare ............	.... 36	69
Biträdande redogörare	.... 4	15

Summa 102 212

30/9 1922
61
48
48
8

—165

Avlöningskostnadema

för ledningspersonalen ........ 31,269:04 kr. 76,950:22 kr. 51,154:91 kr.

Antal sysselsatta arbetare .......... 3,611 13,575 4,550

Norrlands

statsarbeten.

— 20 —

Vid centralkontoret för Norrlands statsarbeten, vilka med nuvarande
organisation trätt i verksamhet i mitten av år 1921, hava under senare halvåret
1921 utbetalts reseersättningar med tillhopa 88,724 kronor, varav
10,190 kronor falla på av arbetschefen företagna resor.

Revisorernas Av de anförda siffrorna framgår, att kostnaderna för Norrlands statsuttalande.
arbeteng expedition och den direkta arbetsledningen å arbetsplatserna
ävensom för inspektionsresor torde kunna uppskattas till mera än 1,000,000
kronor för år 1922. Härvid är även att märka att arbetsledningen vid de
betydande arbetena vid flottlederna, som utförts genom statsarbetena, betalats
av vederbörande flottningsföreningar.

Tages i betraktande att statsarbetena organiserats uteslutande for
beredande av arbete åt arbetslösa och att givetvis sådana slag av arbetstillfällen
i möjligaste mån utnyttjats, som kunna bereda arbete åt största
antal arbetare, måste, särskilt om hänsyn tagas till antalet i nödhjälpsarbete
sysselsatta arbetare, kostnaderna för expeditionen, den direkta arbetsledningen
och inspektionen vid Norrlands statsarbeten enligt revisorernas
mening anses väl höga. En bidragande orsak till att kostnaderna för inspektionsresor
för Norrlands statsarbeten uppgått till mycket betydande
belopp, torde vara att söka i den omständigheten, att gällande reseieglementes
bestämmelser i fråga om traktamentsersättning i åtskilliga fall enligt
särskilt beslut av direktionen frångåtts och ersättningen bestämts till belopp,
som väsentligt överstiga de enligt reglementet fixerade.

Revisorerna hava vidare uppmärksammat, att ett stort antal personer
vid Norrlands statsarbetens expedition i Umeå äro sysselsatta med revisionsgöromål.
Då det synes revisorerna önskvärt att kostnaderna för revisionen
vid statsarbetena icke onödigt ökas, hava revisorerna särskilt med
tanke på den överrevision av statsarbetenas räkenskaper, som anordnats,
velat fästa uppmärksamheten å detta förhållande.

Pensions styrelsen.

Fastigheten, Engelbrektsgatan nr 5 och 7, dar pensionsstyreisens iokaler
äro inrymda, har nyligen påbyggts med ytterligare en vanmSQ a‘
byggnadsarbetena, som dragit en kostnad av tillhopa 475,444 kronor 88 ore.
slutbesiktigades den 30 juni 1922, men pensionsstyrelsen hade redan dar -

Revisorerna hava besökt pensiönsstyrelsen.

slutbesiKtigaaes uen ou juni

förut successivt tagit de nya lokalerna i besittning.

— 21 —

Vid besöket inhämtade revisorerna, att inom styrelsens lokaler 1‘rukostservering
är anordnad för personalen. Härför utgår intet annat bidrag
från statens sida än genom tillhandahållande av fri lokal, lyse, värme
och servis.

Revisorerna vilja med anledning härav framhålla, att där i andra statens
verk och inrättningar åtgärder vidtagas för tillhandahållande av måltider
åt personalen, det enligt revisorernas mening bör iakttagas, att statens
bidrag till kostnaderna härför begränsas på sätt inom pensionsstyrelsen
ägt rum.

§3.

Revisorerna hava besökt medicinalstyrelsen.

Nya lokaler för medicinalstyrelsen äro för närvarande under inredning
i statens under ombyggnad varande fastighet å kvarteret Grönlandet
norra bär i staden och torde vara färdiga att tagas i bruk senast hösten
1923.

Revisorerna hava besökt Västerviks hospital.

På framställning av Kungl. Maj :t medgav 1917 års riksdag, att två
paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera av Säters och Västerviks hospital
finge i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten G. Wickman i
augusti 1916 uppgjorda ritningar uppföras för en beräknad kostnad av
998,400 kronor, av vilken kostnad 498,700 kronor beräknades komma på Västerviks
hospital. Uti det kostnadsförslag, som låg till grund för beräkningen
av det utav riksdagen beviljade anslaget, hade kostnaderna för
grundläggningsarbetena upptagits till 40,000 kronor.

Sedan medicinalstyrelsen genom annons den 28 augusti 1918 utbjudit
grundläggningsarbetena för de två paviljongerna vid Västerviks hospital
på entreprenad men intet av de inkomna anbuden befunnits antagligt, föranstaltades
av styrelsen om utredning rörande möjligheten av kostnadernas
nedbringande. I den med^ anledning härav framlagda utredningen
iöreslogos vissa förenklingar i grundläggningsarbetena. Sedan Kungl.
Maj :t den 21 mars 1919 godkänt dessa förändringar, utbjödos arbetena
ifraga den 12 maj 1919 ånyo pa entreprenad. Av de med anledning härav
inkomna anbuden antog medicinalstyrelsen efter bemyndigande av Kungl.
Maj :t den 1 juli 1919 firman W. Jungmarker & Helgert Anderssons an -

Medicinal styrelsen.

Västerviks

hospital.

— 22 —

bud å 91,250 kronor samt undertecknade den 5 augusti 1919 kontrakt med
nämnda firma rörande arbetenas utförande.

Sedan firman den 8 januari 1921 anmält, att grundläggningsarbetena
voro färdiga, besiktigades desamma och godkändes av medicinalstyrelsen,
varefter slutlikvid den 7 mars 1921 utbetalades till firman.

Den 15 juni 1922 uppdrogs åt arméns kasernbyggnadsnämnd att uppföra
ifrågavarande paviljonger. Med anledning härav verkställdes besiktningar
av grunderna, varvid vissa brister anmärktes och preliminärt avtal
träffades om dessas avhjälpande. Den 16 augusti 1922 godkände medicinalstyrelsen
avtalet ifråga och uppdrog åt kasernbyggnadsnämnden att bota
de anmärkta felen å grunder och socklar.

Vid revisorernas besök voro bristerna ifraga avhjälpta. Enligt Tippgift
har arbetet härmed dragit en kostnad av mellan 8,000 och 9,000 kronor.

§5.

Östersunds Revisorerna hava besökt Östersunds hospital.

hospital yid begöket iakttogo revisorerna, att hospitalets område icke var in hägnat.

Portvaktstuga var likväl uppförd vid infartsvägen till hospitalet.
Inhägnad anses emellertid av vederbörande läkare obehövlig.

§6.

Vissa_kosta»- j)et ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader för all od!

Sjukvård män hälso- och sjukvård, som under vart och ett av åren 1919 1921 utgick
“• m- med ett belopp av 275,000 kronor, har sedermera höjts, så att det mnevaflfUSÄ
''''ande år utgör 1,000,000 kronor och för förra halvåret 1923 600,000 kronor.

der,sökning Anslagets belastning för vissa större utgiftsgrupper under aren 19
angående1921 framgår av följande sammanställning:

gärder mot utbredning
av

könssjuk- Könssjukdomar
domar. Pest och kolera
Diverse .....

1919

253,646:31
48,575:96
679,847:06

982,069:33

1920

849,129:50
109,222:44
877,782:59

1,836,134:53

1921

1,000,828:13
52,073:43
818,782:95

1,871,684:51

Enligt 1 § i kungörelsen den 13 december 1918 angående ersättning av
statsmedel för läkarundersökning, läkemedel m. m. enligt 6 § i lagen den
20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar utgar
för verkställande av undersökning eller behandling eller utfärdande av in -

— 23 —

tyg, varom förmärs i 4 § av ovannämnda lag, till vissa läkare ersättning
med följande belopp:

För första besöket hos läkaren (rådfrågning, undersökning,

behandling) .......................................

„ undersökning enligt 14 § i nämnda lag (undersökning

på anmaning av sundhetsinspektör) ..................

„ förnyat besök ......................................

„ „ „ med intravenös insprutning ............

„ bakteriologisk undersökning ........................

, . , , .... (tagning av blodprov ........

,, serologisk undersökning 1 ° .

° (undersökning ..............

» intyg ..............................................

kronor 5:—

Enligt vad revisorerna vid sin granskning av medicinalstyrelsens
räkenskaper för år 1921 funnit, har den ersättning, som på grund av berörda
bestämmelser tillkommit vederbörande läkare, i vissa fall uppgått
till betydande belopp. Sålunda har exempelvis till en läkare i en landsortsstad
för behandling av könssjukdomar för tiden september 1919—september
1920 under år 1921 utbetalats tillhopa icke mindre än 42,202 kronor.

För att nedbringa ifrågavarande kostnader har Kungl. Maj :t genom
kungörelse den 26 september 1921 vidtagit vissa ändringar i ovannämnda
genom kungörelsen den 13 december 1918 meddelade bestämmelser. Genom
nämnda ändringar, vilka trätt i kraft med 1922 års ingång, hava å de vederbörande
läkare enligt förut stadgade grunder tillkommande ersättningsbelopp,
i den mån desamma överstiga 500 kronor, föreskrivits procentuella
och i mån av beloppens storlek progressivt stigande avdrag.

Den minskning av statens utgifter för ifrågavarande ändamål, som
härigenom kommer att äga rum, beräknas emellertid för närvarande enligt
vad som från medicinalstyrelsen uppgivits uppgå till endast omkring 75,000
kronor och torde med hänsyn härtill enligt revisorernas mening tagas under
övervägande, huruvida icke ytterligare åtgärder böra vidtagas i syfte att
nedbringa ifrågavarande för statsverket synnerligen betungande utgifter.
Revisorerna vilja i detta avseende erinra om, hurusom vid innevarande års
riksdag andra lagutskottet i sitt uttalande i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i ovanberörda lag
den 20 juni 1918 ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till nu rådande pen -

— 24 —

ningvärde anledning funnes till övervägande, om till ytterligare besparing
någon jämkning jämväl kunde ske beträffande vissa poster i den uti kungörelsen
den 13 december 1918 innefattade läkartaxan för förrättningar av
nu ifrågavarande slag.

Det ordinarie anslaget till skyddskoppympningen utgår från och med
trStamenfs- år 1918 med ett belopp av 240,000 kronor. För förra halvåret 1923 är anersättuing
vid ylaget i riksstaten uppfört med ett belopp av 130,000 kronor. Anslaget har
e^gUa^en under de senare åren överskridits med avsevärda belopp; under år 1920 med
om skydds- 28,280 kronor 93 öre och under år 1921 med 105,928 kronor 85 öre.
koppympning yid granskningen av räkenskaperna under ifrågavarande utgiftstitel
hava revisorerna funnit, att anmärkningsvärt höga belopp utbetalts i reseoch
traktamentsersättningar till ympare och besiktningsförrättare.

Revisorerna vilja med anledning härav erinra om de möjligheter att
begränsa ifrågavarande utgifter, som gällande författningar lämna. Enligt
12 § i lagen om skyddskoppympning den 2 juni 1916, bör skyddskoppympning,
som ej äger rum i stad, köping eller municipalsamhälle
med egen tjänsteläkare, i den omfattning, som befinnes möjlig,
företagas å ympnings- och besiktningsmöten. Plan för dylika möten
skall uppgöras av hälsovårdsmyndigheten i samråd med vederbörande
ympare och underställes, när ymparen är civil tjänsteläkare, vederbörande
förste provinsialläkare. Vidare kan enligt 11 § i samma lag under
vissa angivna förutsättningar, å annan ort än stad, köping eller municipalsamhälle
med egen tjänsteläkare, till besiktningsförrättare antagas annan
än vederbörande ympare, under villkor likväl att sådan särskild besiktningsförrättare
undergått föreskriven kurs i besiktning av skyddskoppympade.
Enligt instruktionen för ympare och besiktningsförrättare den 24 november
1916 § 8 må slutligen förutvarande, av kommunen anställda vaccinatörer
och vaccinatriser under viss angiven förutsättning anses hava fullgjort
föreskriven kurs.

Berörda författningsbestämmelser lämna enligt revisorernas mening
en utväg till att begränsa här ifrågavarande rese- och traktamentskostnader
dels genom en omsorgsfull planläggning av ympnings- och besiktningsmötena,
så att rese- och traktamentsersättningar komma att draga minsta
möjliga kostnad, dels ock genom anlitande i större utsträckning än vad för
närvarande synes ske av annan än läkare för besiktningarnas verkställande,
till exempel barnmorskor och kvalificerade sjuksköterskor.

I fråga om länsstyrelsernas redovisning till medicinalstyrelsen hava Lansstyrelserrevisorerna
bemärkt, att vissa länsstyrelser inkomma med sin redovisning na8n^''goyis"
så sent, att exempelvis i 1921 års räkenskaper redovisas utgifter, som gjorts
redan under år 1919. Åtgärder böra enligt revisorernas mening vidtagas
för att åstadkomma en snabbare redovisning från länsstyrelsernas sida.

§ 7.

Revisorerna hava ansett sig böra taga närmare kännedom om de åt- yigf^gjukskö^
gärder, som av medicinalstyrelsen vidtagits beträffande reglering av vissa terskebefattr
sjuksköterskebefattningar och få i sådant avseende anföra följande. mngar‘

Först må framhållas, att distriktssköterskors avlöningsförmåner äro »istriktsskö ''

’ terskas av bestämda

av Kung!. Maj :t såsom villkor för statsbidrags åtnjutande. Här- löningsförutinnan
gäller enligt kungörelsen den 30 april 1920 angående statsbidrag måliertill
avlöning åt distriktssköterskor, § 3 mom. 7, följande.

”Distriktssköterska, till vars avlöning statsbidrag utgår, skall hava
eu kontant begynnelselön av minst 500 kronor för år och en kontant slutlön
efter tio års väl vitsordad tjänstgöring av minst 700 kronor för år samt därjämte
åtnjuta fri kost, fri möblerad bostad, fri värme, fritt lyse och fri tvätt
eller ock kontant ersättning för nämnda naturaförmåner. I den kontanta
lönen må icke inräknas ersättning, som kan tillkomma distriktssköterska för
utförande av särskilda förrättningar. Under tid, då hon utövar sjukvård
i mindre bemedlades hem, skall hon i stället för fri kost av sjukvårdsområdet
åtnjuta ersättning för kost. För tid, varunder hon utövar sjukvård i bemedlades
hem och där åtnjuter fri kost, må kostersättning indragas. Utöver
nu angivna löneförmåner äger distriktssköterska av bemedlade personer,
av vilka hon anlitas för sjukvård eller rådfrågning, erhålla ersättning
enligt taxa, som fastställes av styrelsen för sjukvårdsområdet, så ock reseersättning.
För förrättningsresor till och från mindre bemedlades hem erhåller
distriktssköterska ersättning av sjukvårdsområdet.”

Vidare åtnjuter distriktssköterska dyrtidshjälp av statsmedel, i vilket
hänseende enligt kungörelse den 7 juli 1921 gällde huvudsakligen följande
:

Dyrtidshjälp av statsmedel utgår med det belopp, varmed den inkomst
— dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad — som distriktssköterska åtnjutit
under år 1920, understiger 1,500 kronor, dock i intet fall med högre
belopp än 200 kronor. Från åtnjutande av dyrtidshjälp undantages di -

— 26 —

Medicinalstyrelsens

cirkulärskrivelse
den 13
juli 1920.

striktssköterska, som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel
ej inräknad, av 1,500 kronor eller därutöver.

Beträffande åter andra sjuksköterskor i av staten, landsting, kommun
eller annan samfällighet anordnad vård av sjuka, barn eller åldringar äro
deras avlöningsförmåner icke reglerade genom några av Kung]. Maj :t utfärdade
bestämmelser. Emellertid skola, enligt Kungl. Maj :ts reglemente
den 31 december 1919 för statens anstalt för pensionering av folkskollärare
med flera, huvudbestämmelserna i reglementet äga tillämpning å sistnämnda
grupp av sjuksköterskor, under förutsättning att dessa befattningar i
vissa, i reglementet angivna hänseenden reglerats av den, hos vilken vederbörande
befattningshavare är anställd (huvudmannen), samt pensionsanstalten
bifallit huvudmannens framställning om befattningens förenande
med pensionsrätt för innehavaren. Uti reglementet ifråga stadgas vidare
bl. a., att framställning, som nyss sagts, skall beviljas under förutsättning,
att regleringen avser behörighetsvillkor, den ordning i vilken befattningens
innehavare tillsättes och entledigas, tjänstgöringens art och omfattning
samt minimiavlömng, ävensom att regleringen godkänts av Konungen eller
den myndighet, som Konungen förordnar.

Enligt kungl. kungörelsen den 31 december 1919 skall sådan reglering,
vad angår ifrågavarande grupp av sjuksköterskor, godkännas av medicinalstyrelsen.

I anslutning härtill har medicinalstyrelsen med cirkulärskrivelse den
13 juli 1920 till direktioner och styrelser för vissa sjukvårdsinrättningar
samt till tuberkulosdispensärer och dispensärnämnder m. fl. utsänt två inom
medicinalstyrelsen uppgjorda, såsom ”utkast till normalförslag” betecknade
handlingar rörande dels reglering av sjukskötersketjänst å anstalt,
dels reglering av dispensärskötersketjänst.

Revisorerna anse sig böra återgiva nämnda handlingars innehåll i följande
delar:

”För att reglering av sjukskötersketjänst å anstalt i och för befattningens
förenande med pensionsrätt skall kunna godkännas, synas böra
uppställas följande fordringar:

4. Sköterskas kontanta minimiavlöning får icke understiga 700 kronor
för år, vartill skola komma tre ålderstillägg, vartdera å 150 kronor efter
respektive 3, 6 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.

— 27 —

Sköterska, vars arbete är av särskilt ansträngande beskaffenhet, t. ex.
operationssköterska, tillkommer därutöver ett arvode för år räknat av
minst 200 kronor.

Dyrtidstillägg på samtliga ovanstående avlöningsbelopp bör utgå enligt
samma grunder och till minst samma belopp, som äro eller varda bestämda
för statsanställda.

Sköterska skall dessutom å anstalten fritt erhålla kost, möblerad bostad
i eget ruin, värme, lyse, tvätt samt sjukvård.

För att reglering av di&pensärskötersketjänst i och för befattningens
förenande med pensionsrätt skall kunna godkännas, synas böra uppställas
följande fordringar.

6. Sköterskas kontanta minimiavlöning får icke understiga 1,600 kronor
per år, vartill komma tre ålderstillägg, vartdera å 150 kronor efter 3,
6 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.

Dyrtidstillägg å samtliga ovanstående avlöningsbelopp bör utgå enligt
samma grunder och till minst samma belopp, som äro eller varda bestämda
för statsanställda.

Sköterska skall dessutom fritt erhålla möblerad lämplig bostad, bestående
av minst ett rum och kök jämte värme och lyse (kök bör emellertid
kunna vara gemensamt för två eller flera sköterskor vid samma dispensär).

Sköterska skall åtnjuta fri sjukvård, däri inbegripen erforderlig sanatorie-
eller annan sjukhusvård å anstalt inom länet.

Vid tjänstgöring såsom dispensärsköterska utom stationen äger sköterska
dels undfå ersättning för havda resekostnader (och disponera cykel,
då sådan kan användas) dels, såvida hon varit frånvarande mera än ett
dygn från sin bostad, erhålla minst 4 kronor i dagtraktamente”.

Beträffande de principer, medicinalstyrelsen följt vid uppgörande av
omförmälda ”normalförslag” anföres i en från ämbetsverket genom revisorernas
försorg införskaffad promemoria bland annat följande:

”Då det för medicinalstyrelsen gällde att bestämma minimilön åt anstaltssköterska
och dispensärsköterska, var det uteslutet, att deras lön
skulle, såsom förhållandet är beträffande distriktssköterska, delvis utgå

Promemoria
från medicinalstyrelsen.

— 28 —

såsom ersättning enligt taxa. Därför bestämdes de kontanta lönerna för
de båda kategorierna sköterskor till högre begynnelselön och högre slutlön
än vad som är stadgat för distriktssköterska, och höjningen av lönen skulle
då motsvara den inkomst, en distriktssköterska erhölle genom taxan.

För en specialutbildad sköterska, exempelvis operationssköterska, har
medicinalstyrelsen ansett, att därutöver ett arvode av 200 kronor borde
utgå. Denna åsikt har ock socialdepartementets byrå för barnavårds- och
fattigvårdsärenden delat, då den yttrat sig angående den lön, som borde tillkomma
en husmoder å sjukhus.

Enligt medicinalstyrelsens åsikt torde dispensärsköterskor böra hänföras
till de specialutbildade sköterskor, som skola hava att uppbära det
extra arvodet på 200 kronor (jfr kungl. kungörelsen den 1 oktober 1914,
nr 400).

Vid tidpunkten för utsändandet av ovanberörda cirkulärskrivelse utgjorde
en anstaltssköterskas lön i allmänhet 500 kronor -f- ”allt fritt” och
en dispensärsköterskas lön 1,200 kronor -j- fri bostad, värme och lyse.
Skillnaden, 700 kronor, beräknades utgöra ersättning för de naturaförmåner,
som anstaltssköterska, men icke dispensärsköterska, åtnjöt, nämligen
kost och tvätt. Genom medicinalstyrelsens normalförslag sattes sålunda
en avdelningssköterskas kontanta begynnelselön till 700 kronor, eu specialutbildad
anstaltssköterskas till 900 kronor och en dispensärsköterskas till

1,600 kronor.

Vederbörande huvudmän hava, då de begärt godkännande av uppgjord
reglering, i allmänhet tillämpat de principer, medicinalstyrelsen uppställt i
ovannämnda normalförslag. Endast i en del fall hava vissa mindre jämkningar
gjorts såsom beträffande ålderstilläggen.

Vad beträffar dyrtidstilläggets storlek har medicinalstyrelsen i ovannämnda
cirkulärskrivelse endast angivit att detsamma borde utgå enligt
samma grunder och till minst samma belopp som för statsanställda. Stockholm,
Kungl. medicinalstyrelsen den 24 oktober 1922.

E. Sederholm.”

Revisorernas Genomförande av reglering utav anstalts- och dispensärsköterskors
uttalande. avlöning i enlighet med de utav medicinalstyrelsen utfärdade ”normalförslagen”
medför, på sätt av det ovanstående framgår, att dessa sköterskor,
särskilt på grund av föreskrifterna i fråga om ålderstillägg och dyrtidstilllägg,
kunna komma i en uti avlöningshänseende förmånligare ställning än

29 —

distriktssköterskor, ett förhållande, som icke torde varit avsett vid frågans
avgörande inom riksdagen. I fråga om ålderstilläggen giva medicinalstyrelsens
föreskrifter anvisning på mer än dubbelt det belopp, som Kungl.

Maj:t funnit skäligt fastställa för distriktssköterskorna. Visserligen har
medicinalstyrelsen i förenämnda cirkulärskrivelse betecknat de av styrelsen
uppställda villkoren för reglerings godkännande såsom allenast ”utkast
till normalförslag”, men utkasten lära dock hava varit avsedda att angiva
de grunder, som styrelsen i förevarande hänseende ansett böra lända
till efterrättelse, och, enligt vad revisorerna äga sig bekant, hava berörda
villkors uppfyllande av vederbörande huvudmän allmänt uppfattats såsom
en oeftergivlig förutsättning för reglerings godkännande.

Då det synts revisorerna ligga vikt däruppå, att enhetlighet råder mellan
avlöningssystemen för här ifrågakomna grupper av sjuksköterskor och
att icke genom ett godtyckligt handhavande av befogenheten att godkänna
reglering för samma befattningshavare vederbörande huvudmän varda
oskäligt betungade, hava revisorerna härmed velat fästa uppmärksamheten
å medicinalstyrelsens åtgärder i denna sak.

§8.

Bevisorerna hava besökt länsresidenset i Karlstad. Länsresiden För

1921 års riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag om en tillbygg-8Ct 1 Karlstad
nåd av länsresidenset i Karlstad. Förslaget, som beräknades draga en
kostnad av 300,000 kronor, avsåg att utöka landskansliets nuvarande lokaler,
något förändrade, med en flygel å residenstomtens norra del, vilken flygel
skulle sammanbinda huvudbyggnaden med den nuvarande norra flygelbyggnaden.
I denna sammanbindande flygels bottenvåning skulle landskansli
vinna ökat utrymme och i våningen 1 trappa upp skulle inrymmas
lantmäterikontoret, för vilket sedan flera år tillbaka tjänstelokaler förhyrts.

Biksdagen ansåg emellertid, att den gynnsammaste lösningen av ovannämnda
lokalfrågor borde kunna vinnas icke genom uppförande av ytterligare
eu flygel, utan genom påbyggnad av ännu en våning, avsedd till bostad
för landshövdingen, varvid i stället genom de utrymmen, som sålunda frigjordes
i den nuvarande, en trappa upp belägna landshövdingebostaden,
skulle inom länsresidenset kunna tillgodoses hela länsstyrelsens och lantmäterikontorets
lokalbehov. Enligt riksdagens mening borde möjligheterna
för ett ordnande av de föreliggande lokalfrågorna på av riksdagen

— 30 —

Landsstatsliuset
i
Härnösand.

Gamla residensbyggnaden
i
Härnösand.

antytt sätt tagas under förnyad omprövning och nytt förslag i ämnet framläggas
för 1922 års riksdag. I anslutning till vad sålunda anförts anvisade
riksdagen dels för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i
Karlstad m. m. på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 100,000
kronor, dels ock till bestridande av kostnader, förbundna med nämnda byggnadsarbeten
ett reservationsanslag av 2,500 kronor. Sistnämnda belopp
avsåg täckande av kostnaderna för beredande av bostad åt landshövding,
intill dess den nya landshövdingbostaden blivit färdigställd.

I enlighet med de direktiv, riksdagen sålunda lämnat, avlät Ivungl.
Maj h till 1922 års riksdag förslag till påbyggnad av länsresidenset i Karlstad.
Riksdagen biföll Kung!. Maj :ts förslag och anvisade för ändamålet
för förra halvåret 1923 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Ombyggnadsarbetet, som vid revisorernas besök pågick, har begynts
under år 1922 och beräknas vara avslutat inom utgången av år 1923.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande.

§9.

Revisorerna hava besökt landsstatshuset i Härnösand.

Till uppförande av nytt landsstatshus i Härnösand beviljade 1907 års
riksdag ett belopp av 275,000 kronor. Byggnaden uppfördes härefter under
åren 1908—1910.

Revisorerna iakttogo vid sitt besök, att de inre taken i övervåningen
på åtskilliga ställen blivit skadade genom dropp, som uppstått till följd av
bristfälligheter i yttertaket.

§ 10.

Revisorerna hava besökt gamla residensbyggnaden i Härnösand.

Byggnaden, som uppfördes för inemot 150 år sedan, består av tre våningar
förutom källare och inrymmer i vardera av de båda översta våningarna
11 rum samt i bottenvåningen 6 rum, 2 kök, tvättstuga ävensom kassavalv.
Härav disponeras av länets lantmäterikontor hela mellanvåningen,
3 rum i översta våningen och ett rum och kök i bottenvåningen, av föreningen
Svenska Röda korset 4 rum i översta våningen samt av föreningen för
Norrlands hembygdsforskning 2 rum i bottenvåningen. I övrigt står byggnaden
oanvänd.

Det synes revisorerna, att de förefintliga utrymmena borde kunna
bättre tillvaratagas och byggnaden i sin helhet på ett mera enhetligt och

— 31 —

värdigt sätt disponeras. Revisorerna hava inhämtat, att förslag föreligger
till byggnadens restaurering, i syfte att den ånyo skall kunna tagas i anspiak
till bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län. Denne bebor för
närvarande förhyrd bostad, för vilket ändamål utgår ett extra ar^lag av

7,000 kronor för år.

Ul.

Revisoiei na hava ansett sig böra taga närmare kännedom om de in-Vissa tjänstekomster
av expeditionslösen för pass, som åtnjutas av vissa tjänstemän. 1
sådant avseende hava revisorerna införskaffat uppgifter, avseende år 1921 ditionslösen
från överståthållarämbetet i Stockholm samt länsstyrelserna i Stockholms for pa8S''
län, Malmö, Göteborg, Karlstad, Östersund och Luleå. En redogörelse för
vissa av dessa uppgifter följer här nedan.

Överståthållarämbetet i Stockholm meddelar, att antalet av ämbetet
utställda med lösen belagda pass för utrikes resor uppgått till 26,106 samt
att nämnda lösen uppgått till sammanlagt 100,647 kronor och odelad tillfallit
en sekreterare i överståthållarämbetet för polisärenden, vilken emellertid
på grund av enskilt och till sitt innehåll i övrigt inom ämbetet okänt
avtal avstått en del därav åt passbyråns föreståndare, mot det att denne
bestritt de utgifter för byrån, som ej gottgjorts av kommunen.

Länsstyrelsen i Stockholms län har utfärdat 1,921 pass. Sunnnan av
lösenbeloppen för dessa pass har utgjort 5,763 kronor, som tillfallit landssekreteraren.
Kostnaden för tryckning under år 1921 av 1,000 passböcker
bär belöpt sig till 173 kronor 50 öre. Kostnaden för tryckning av passen har
gäldats av landssekreteraren. Översättningsavgiften har uppburits av den
person, som utskrivit passen.

Länsstyt elsen i Malmö lämnar följande uppgift å antalet pass, som utställts
av länsstyrelsen samt de lösenbelopp, som därför uppburits av landssekreteraren
i länet eller den, som hans tjänst förrättat.

Antal utfärdade pass 25,381.

Lösen ................................................ kr. 50,762: —

Översättningsavgifter ............................... ggy._

Lösen för bevis å företedda pass och handlingar.......... ,. 538; 50

Summa kronor 62,167: 50

— 32 —

Av förestående belopp har nppburits:

av landssekreteraren ....................

av länsassessorn ........................

av en länsnotarie

.......... kr. 48,674

.......... „ 13,193

.......... „ 300

Summa kronor 62,167

Av magistraten i Landskrona hava utställts 1,536 pass, varav i lösen
influtit tillhopa 5,164 kronor, som tillfallit andre rådmannen.

Poliskammaren i Hälsingkorg meddelar, att poliskammaren utfärdat
14,424 pass samt att nettolösenbeloppet utgjort 24,709 kronor 37 öre. Ifrågavarande
sportelinkomst har uppburits av polismästaren ensam.

Av magistraten i Ystad hava utställts 724 pass. Summan av lösenbeloppen
härför har utgjort 1,781 kronor, vilket belopp i sin helhet tillfallit
borgmästaren.

Magistraten i Trälleborg har utfärdat 74/ pass med ett sammanlagt
lösenbelopp av 1,961 kronor, vilket uppburits av borgmästaren eller hans
vikarie.

Länsstyrelsen i Göteborg lämnar följande uppgift.

Under år 1921 hava utfärdats 17,250 pass.

I lösenavgifter för desamma ha influtit tillhopa...... kr. 63,376:

Från detta belopp avgår

dels utbetald ersättning för utskrift av pass kr. 6,034:70
dels kostnader för tryckning och bindning av

passböcker ......................... „ 1,994:80 „ 8,029:50

Kronor 55,346:50

Av sistnämnda belopp har tillkommit:

landssekreteraren ..................................... Kr- ‘yö •

en t. f. landssekreterare .............................. „ 1,435: 50

en t. f. landssekreterare .............................. • » : ^

Kronor 55,346:50

Länsstyrelsen i Karlstad har, enligt vad inom länsstyrelsen föxda anteckningar
utvisa, utfärdat 3,803 pass, för vilka erlagts dels lösen med tillsammans
10,838 kronor, dels ock, uti förekommande fall, avgifter för över -

— 33 —

sättningar till främmande språk med tillhopa 1,525 kronor. Omförmälda
belopp hava uppburits av landssekreteraren, vilken dock fått vidkännas
kostnaderna under året för passböcker och utskrifter m. m. med sammanlagt
2,450 kronor.

Länsstyrelsen i Östersund har utfärdat 2,748 pass, för vilka summan
av lösenbeloppen utgjort 8,244 kronor. Härifrån bör dock, enligt vad länsstyrelsen
anför, avräknas landssekreterarens utgift för tryckning och häftning
av passblanketterna, uppgående till omkring 850 kronor. Någon fördelning
av influten lösenavgift mellan särskilda befattningshavare har icke
ägt rum.

Länsstyrelsen i Luleå har utfärdat 1,675 pass, för vilka den behållna
summan av lösenbeloppen utgjort 5,095 kronor. Nämnda belopp har odelat
uppburits av landssekreteraren.

Landsfiskalen i Nedertorneå distrikt har utfärdat 1,587 så kallade
gränspass. Summan av de härför influtna lösenavgifterna har uppgått till
2,777 kronor 25 öre.

Av stadsstyrelsen i Haparanda hava utfärdats 1,579 pass, varför i lösen
influtit 2,883 kronor 25 öre. Härav har 2,731 kronor 50 öre uppburits
av stadsstyrelsens ordförande och 151 kronor 75 öre av en hans vikarie.

De nu anförda uppgifterna hava revisorerna funnit vara av sådan Revisorernas
innebörd, att revisorerna ansett sig icke kunna underlåta att bringa desam- uttalandema
till riksdagens kännedom. Även om det är att förvänta, att expeditionslösen
för pass vid en återgång till normala förhållanden icke kommer att
aPPé?a till sa avsevärda belopp, som åtskilliga av de ovan angivna, kunna
lösenavgifterna i allt fall tillföra vissa tjänstemän inkomster, som i betraktande
av det arbete, för vilket dessa avgifter skola anses utgöra ersättning,
måste betecknas såsom oskäligt höga, vartill kommer att de skapa en icke
befogad olikhet i avlöningshänseenden mellan berörda tjänstemän och andra
befattningshavare i motsvarande tjänsteställning. Det synes revisorerna
med hänsyn härtill vara önskvärt, att här berörda förhållanden bliva föremål
för reglering, därvid det enligt revisorernas mening bör tagas under
övervägande, huruvida icke allmänna bestämmelser böra meddelas i syfte
att sportelinkomster av denna art skola tillgodoföras det allmänna.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 34 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.

§ i.

Bland väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verifikationer hava revisorerna
uppmärksammat två utanordningar, den ena å kr. 6,547: 65 ’ ''för maskininspektioner,
verkställda 1919 och 1920”, den andra å kr. 3,357:— ior
samma ändamål år 1921. Till grund för dessa utanordningar ligga tre reseoch
arvodesräkningar, en för vart och ett av åren 1919, 1920 och 1921, s utande
å resp. kr. 2,624: -, 3,745: - och 3,357: -, vilka alla äro utställda den
15 december 1921 samt ytterligare en räkning jämte verifikationer, avseende
telegram- och telefonutgifter å tillsammans kr. 178: 65. Av dessa verifikationer
äro ett stort antal odaterade; de flesta sakna årtal och de daterande
omfatta tiden 6 juli 1918—december 1921. Vid utanordmngen å kr.
6,547: 65 är angivet att likvid har skett genom förskott år 1919 å kr.

5,343: 50 och förskott år 1920 å kr. 1,204: 15.

Av handlingarna framgår, att vederbörande maskininspektör under
uttalande. ^ j förskott uppburit mer än dubbla beloppet av det, hans sedermera
den 15 dec. 1921 angivna arvodesräkning för sagda år upptager. Revisorerna
anse sig böra framhålla, att det ej synes vara med god ordning överensstämmande,
att arvodesräkningar för ett flertal år samtidigt avgivas,
enär härigenom kontrollen över att förskottsanordningarna för visst ar ej
gå till högre belopp än sig bör, bliver utesluten. Likaledes torde de ovan
påpekade bristerna med avseende å verifierandet av havda expensutgifter
giva anledning till erinran.

Rese- ocli
arvodesräkningar
för
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
maskininspektör.

Tjänstemännens
i vägoch
vattenbyggnadsdistrikten
befattning
med
statsunderstödda
vägbyggnadsarbeten.

§2.

Revisorerna hava vid sin granskning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förvaltning uppmärksammat vissa förhållanden med avseende a
styrelsens och därunder lydande distriktstjänstemäns verksamhet i fråga
om väganläggningar, som utföras med understöd av statsmedel.

Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till väganläggningar och
vägförbättringar må statsbidraget utgå med högst 2/3 av den beraknade
kostnaden enligt arbetsplanen. Arbetsplanen samt beräkning over de med

— Sö -

arbetets utförande förenade kostnaderna skall underställas Kungl. Maj :ts
prövning för fastställelse. Den förberedande granskningen och beredningen
av sådant ärende tillkommer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som
jämväl har att utöva tillsyn över arbetenas utförande, dock utan att ingripa
i den särskilda förvaltning och ledning av arbetena, som tillkomma arbetsdirektionerna.
Då vägarbetes utförande överlämnas till menighet, bolag
eller enskilda, bör kontrakt därom vax-a i vederbörlig ordning avslutat samt
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänt. Kontraktet skall innefatta
förbindelse för menighet, bolag eller enskilda bl. a. att under skyldighet att
vara underkastade vederbörandes kontroll påbörja och fullborda arbetet
inom viss bestämd tid. Därest icke Kungl. Maj :t med avseende å särskilda
förhållanden prövar skäligt annorlunda förordna bör någon del av statsanslaget
innestå hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, intill dess arbetet är
vederbörligen avsynat och godkänt.

Vidare gäller enligt instruktionen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt de ordinarie tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,
att distriktsclief har att företaga inspektionsresor inom distriktet, enligt
honom av styrelsen meddelad särskild befallning, och därvid — utan ingripande
i den särskilda förvaltningen för enskildas arbeten, som med statsbidrag
understödjas — tillse och kontrollera, att undersökningarna verkställas
och dylika arbeten utföras i enlighet med fastställda planer under
ledning av lämplig person, samt förrätta besiktning å verkställda anläggningar
och utfärda sådant intyg, som erfordras för bedömande, huruvida
arbetsföretag må kunna såsom fullbordat av styrelsen godkännas. Därest
tjänstebefattning eller uppdrag, som distriktschef eller distriktsingenjör
åtager sig, angår arbeten, som stå under styrelsens kontroll, skall inspektionen
över dem uppdi-agas åt annan av styrelsen förordnad tjänsteman.

Enligt vad revisorerna erfarit förekommer det i stor utsträckning, att
distriktstjänstemännen åtaga sig uppdrag såsom arbetsledare och kontrollanter
vid statsunderstödda vägbyggen inom vederbörande distrikt, varvid
de uppbära avlöning av vägstyrelsen eller den, som eljest handhar arbetets
förvaltning. Till belysande av i vilken omfattning dylika privatuppdrag
av distriktstjänstemännen bestritts under år 1921 må nämnas, att enligt
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen införskaffade uppgifter vederböx-ande
distriktschef tjänstgjort såsom arbetsledare inom Norrbottens distrikt
i 1 fall, inom Västerbottens distrikt i 7 fall, inom Nedre Norra distriktet
i 9 fall, inom Mellersta distriktet i 1 fall, inom Västra distriktet i 6 fall,

36 —

inom Östra distriktet i 4 fall och inom Södra distriktet i 8 fall samt att
distriktsingenjör tjänstgjort såsom arbetsledare inom Norrbottens distrikt
i 7 fall, inom Västerbottens distrikt i 6 fall, inom Nedre Norra distriktet i
10 fall, inom Mellersta distriktet i 3 fall, i Västra distriktet i 10 fall, i Östra
distriktet i 12 fall samt i Södra distriktet i 2 fall, eller för båda kategorierna
distriktstjänstemän tillhopa 96 fall. Däremot hava under ifrågavarande
år inom samtliga distrikt annan person än distriktstjänstemän fungerat såsom
arbetsledare i allenast 18 fall.

Till utrönande av den ersättning, som i allmänhet utgår till distriktstjänsteman
för uppdrag av ovan omförmälda beskaffenhet, hava revisorerna
genomgått ett antal för dem tillgängliga kontrakt rörande utförande
av statsunderstödda vägarbeten. Enligt berörda kontrakt inräknas kostnaden
för arbetsledning eller kontroll i entreprenadsumman. Kontrollantens
eller arbetsledarens arvoden utgå vanligen med viss procent å nämnda
summa — i de av revisorerna granskade kontrakten varierande mellan 3—4
% — samt dessutom med visst belopp, i samma kontrakt växlande mellan

50_150 kronor, för varje besök på platsen av kontrollanten eller arbetsle daren

eller hans ombud. I kontrakten tillfogas härvid den bestämmelsen,
att besöken normalt kunna beräknas återkomma i genomsnitt en gång i månaden
under den tid, arbetet pågår.

Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att i här avsedda
fall såsom regel iakttages den ordningen, att, där distriktschef innehar
uppdrag av nyss angiven beskaffenhet, de honom underlydande tjänstemännen,
distriktsingenjörerna, fungera såsom inspektionsförrättare.

Revisorernas Här ovan påpekade förhållanden i fråga om distriktstjänstemännens

uttalande, befattning med statsunderstödda vägarbeten synas revisorerna i flera avseenden
giva anledning till starka betänkligheter. Till en början må framhållas,
hurusom med hänsyn till den kontrollerande verksamhet, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och dess underlydande distriktstjänstemän såsom
statens organ till befrämjande av dess syften hava att utöva a ifrågavarande
arbeten, det principiellt måste anses av vikt, att berörda funktionärer i sin
tjänsteutövning uteslutande företräda statsintresset utan att i någon man
eller på något sätt vara bundna av enskilda hänsyn. Att med den omfattning,
vari på sätt ovan visats, distriktstjänstemännens uppdrag hos vägförvaltningarna
förekomma, så icke gärna kan vara fallet, synes revisorerna
ligga i öppen dag. Då härtill kommer att enligt de kontraktsbestäm -

— 37

melser, vilka vanligen tillämpas, distriktstjänstemannens gottgörelse såsom
arbetschef eller kontrollant ställes i relation till kostnadssumman för anläggningens
utförande, bör det fastslås, att berörda anordning ingalunda
synes ägnad att verka i riktning mot nedbringande av statens utgifter för
ifrågavarande ändamål, i det att statsbidraget utgår i viss proportion till
den beräknade kostnaden för företaget.

Ur synpunkten av betydelsen för det allmänna av att väganläggningarna
verkställas på ett tillfredsställande sätt, måste vidare såsom särskilt
anmärkningsvärt betecknas det förhållandet, att för den händelse uppdraget
såsom arbetsledare eller kontrollant hos vägförvaltningen innehaves
av distriktstjänsteman, statens inspektion över arbetets utförande utövas
genom annan distriktstjänsteman, vilken ofta i förhållande till den förre
intager en underordnad tjänsteställning. Det är uppenbart, att en sålunda
organiserad kontroll svårligen kan komma att ske under frihet från obehöriga
hänsyn och bliva till verklig nytta.

Enligt vad revisorerna äga sig bekant har från väghållningsdistriktens
sida gjort sig gällande ett starkt och enligt revisorernas mening fullt
berättigat missnöje med den praxis, som här påtalats. Den föreställningen
är nämligen tämligen allmänt utbredd, att för erhållande av statsbidrag till
vägbygge anlitandet av distriktstjänstemän såsom arbetsledare och kontrollanter
utgör en nödvändig förutsättning. Förklaringen till den uppfattningen
torde vara att finna däri, att i de s. k. ”allmänna bestämmelser”,
som åtfölja vederbörande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställda
arbetsplaner, flerstädes förekommer uttryck av innebörd, att här ovan berörda
och liknande uppdrag vid vägbyggnadsföretag ”skola” eller ”höra”
utföras av vederbörande distriktstjänstemän. Då sålunda utvägen till en
fri konkurrens i detta hänseende praktiskt sett varit stängd, har den möjlighet,
som eljest skulle hava förefunnits, att vid uppdragets lämnande taga
hänsyn till vederbörandes kvalifikationer för uppdraget och att med uppdragstagaren
ernå en för vägförvaltningen i ekonomiskt hänseende gynnsam
uppgörelse, även varit utesluten. Vägarbetsstyrelserna hava i verkligheten
varit hänvisade att godtaga de av distriktstjänstemannen för hans
medverkan såsom arbetsledare eller kontrollant uppställda villkoren, vilka
enligt vad det ovan sagda utvisar, i allmänhet ställt sig för arbetsledaren
eller kontrollanten särdeles förmånliga. Revisorerna anse sig med anledning
av vad som härutinnan vid deras undersökning framkommit böra betona
vikten av att statens funktionärer i sin verksamhet undvika varje för -

38 —

Byggnads styrelsen.

Byggnads styrelsens förskotts väsende.

farande, som kan få karaktär av att statsanställningen utnyttjas till främjande
av privata förvärvssyften.

Vad sålunda förekommit, hava revisorerna funnit vara av sådan betydelse,
att revisorerna ansett sig därå böra fästa riksdagens uppmärksamhet.

§ 3.

Vid granskning av byggnadsstyrelsens räkenskaper för år 1921 hava
revisorerna funnit, att i nämnda räkenskaper balanserats förskott till betydande
belopp, nämligen vid nämnda års början kronor 434,560: 76 och vid
dess slut kronor 335,499: 07. En närmare undersökning av de vid 1921 års
slut utestående förskotten har givit vid handen, att desamma utbetalats
under nedannämnda år med följande belopp:

	........ 10	—
	........... 30	—
	........ 40	—
	......... 775	—
	........ 255	—
	............ 800	—
	.......... 3,915	—
» ............................	............ 4,090	—
„ ±y±± ................	............ 10,134	—
„ ............................	............. 2,792	25
1Q14 ......	............ 6,329	92
1Q1Ei .....	.............. 5,200	—
IQlfi ......	............ 8,322	30
1 Q17	.............. 9,200	—
1Q1R .......	................ 12,503	90
1Q1Q .....	.................... 29,020	73
1Q90	.................. 51,850	73
1921 ......................	................... 190,230	24
	tillhopa kronor 335,499	07

I fråga om de olika kostnader, som bestritts med dessa förskott, har
det befunnits, att de före år 1921 utbetalda förskotten till största delen utgöras
av kostnader för upprättande av förslagsritningar och kostnadsberäkningar
samt vidtagande av andra förberedande åtgärder för tillämnade
byggnadsföretag för statsverkets räkning, uppgörande av förslag till inredningsarbeten
i statsverket tillhörande byggnader ävensom förslag till
stadsplaner å kronomark. I de under år 1921 utanordnade förskottsbeloppen
ingå dylika kostnader med omkring 42,000 kronor.

— 39 —

Rörande anledningen till att sådana kostnader, som nu omförmälts,
av byggnadsstyrelsen bestritts från förskottstitel samt angående sättet för
berörda förskottsutgifters ersättande har byggnadsstyrelsen i skrivelse till
Kungl. Maj :t den 26 september 1922, utan att dock därvid närmare angiva
lörskottsrörelsens omfattning, anfört bl. a. följande. Då byggnadsstyrelsen
läte uppgöra förslagsritningar och kostnadsberäkningar m. in. för byggnadsföretag
för statsverkets räkning eller förslag till stadsplaner å kronan
tillhöriga områden, skedde detta i regel på uppdrag i eu eller annan form
från Kungl. Maj :t. Antingen meddelades dylikt uppdrag genom en direkt
uttalad befallning och med vissa direktiv för uppdragets utförande eller
ock överlämnades uppgiften till ämbetsverket i form av Kungl. remiss å
exempelvis framställning från en myndighet om uppdrag för styrelsen att
verkställa utredning rörande ett eller annat tillämnat byggnadsföretag.
A7id mottagandet av en dylik remiss hade alltså den omständigheten, att
ärendet remitterats till styrelsen, hittills ansetts innebära, att Kungl. Maj :t
funnit den begärda utredningen böra komma till verkställighet. Ett av
Kungl. Maj :t till byggnadsstyrelsen meddelat sådant uppdrag lämnades i
regel till utförande av någon av ämbetsverkets tjänstgörande arkitekter
utom stat eller i enstaka fall till någon utomstående arkitekt, beroende på
denna arkitekts särskilda förtrogenhet med eller tidigare kännedom om den
föreliggande uppgiften.

Av .byggnadsstyrelsen för dylika förberedande åtgärder för vissa
företag utbetalda förskott ersattes, då anslag för respektive företag bleve
beviljade, från sagda anslag. I sådana fall åter, då anslag eller andra medel
icke finnas att tillgå för förskottens täckande gjorde styrelsen framställning
hos Kungl. Maj :t om åtgärders vidtagande för förskottens reglering.

Då med hänsyn till de av riksdagen år 1918 gjorda uttalanden rörande
statens förskottsväsende och dess avveckling förskottsutbetalningar vid
statens ämbetsmyndigheter och institutioner givetvis måste inskränkas till
det minsta möjliga, hava revisorerna icke kunnat undgå att finna den omfattning,
förskottsrörelsen hos byggnadsstyrelsen äger, synnerligen anmärkningsvärd.
Ävenså hava revisorerna funnit styrelsens förfaringssätt
att låta förskott till avsevärda belopp kvarstå oreglerade år efter år föga
överensstämmande med de krav på en välordnad medelsförvaltning, vilka
enligt revisorernas åsikt böra ställas på ett statens ämbetsverk. Härtill
kommer dessutom med avseende å de av styrelsen efter förenämnda av riks -

Revisorernas

uttalande.

40 —

Arkitektarvoden,
expensmedel

m. m.

dagen år 1918 gjorda uttalanden förskjutna kostnader för vissa förberedande
åtgärder för tillämnade byggnadsföretag m. m., att nämnda kostnader
icke äro förskott av den beskaffenhet, att de enligt de av riksdagen i
förberörda uttalanden hävdade principer bort förekomma.

Revisorerna anse sig fördenskull böra förorda, att åtgärder vidtagas
i syfte att frigöra byggnadsstyrelsens medelsförvaltning från dylika förskott,
därvid tillika synes böra undersökas, huruvida icke, särskilt med hänsyn
till den utökning av den dagliga tjänstgöringstiden för byggnadsstyrelsens
befattningshavare, som från och med innevarande år inträtt, sådana
uppdrag, vilka här ovan omförmälts, kunde i större omfattning än hittills
skett, anförtros åt styrelsens ordinarie personal.

Vid granskningen av byggnadsstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
vidare uppmärksammat de betydande arvoden, som utgått för ritningar,
kontroll och arbetsledning vid byggnadsarbeten, utförda genom styrelsens
försorg. Så hava exempelvis till en av styrelsens arkitekter utom
stat för ritningar och arbetsledning vid ombyggnaden inom kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm (Vetenskapsakademiens f. d. fastighet) och en
seminariebyggnad i Karlstad utgått

under år 1920 ........................................ 55,051 kronor

„ „ 1921 ........................................ 40,650

„ första halvåret 1922 ............................ 20,975 „

I sistnämnda arvode ingår jämväl ersättning för ritningar till påbyggnad
av länsresidenset i Karlstad.

Av de kontrakt, som avslutats mellan byggnadsstyrelsen och ifrågavarande
arkitekt, inhämtas beträffande byggnadsarbetet inom kvarteret
Grönlandet norra, att, med utgångspunkt från en beräknad byggnadskostnad
av 4,590,000 kronor, arkitektarvodet bestämts till ett totalbelopp av
109,250 kronor, varav för huvudritningar, kostnadsberäkning, arbets- och
rumsbeskrivning sammanlagt 30,250 kronor, för arbets- och detalj ritningar
49,750 kronor samt för arbetsledning 29,250 kronor. Vid denna beräkning
har tillämpats Svenska teknologföreningens nya arkitekttaxa klass II med
en reducering av 10 %.

Beträffande ombyggnaden inom kvarteret Grönlandet norra bör uppmärksammas,
att samtidigt en annan arkitekt varit anställd såsom kontrollant
vid nämnda företag mot ett månadsarvode av 900 kronor.

— 41 —

Förstnämnda arkitekt liar dessutom haft i uppdrag bl. a. att företaga
resor i och för besiktning in. in. till kyrkor i landsorten varför särskild ersättning
till honom utgått. Vidare har till honom utbetalts gratifikationer
med dyrtidstillägg, varav för år 1921 524 kronor 5 öre, ävensom ytterligare
reseersättningar och dagtraktamenten.

Vidare må nämnas, att en enskild civilingenjör i Stockholm, som anlitats
av byggnadsstyrelsen vid uppgörandet av förslag till värmeanläggningar
inom olika fastigheter, samtidigt haft liknande uppdrag från andra
statens verk och inrättningar, exempelvis medicinalstyrelsen. I vissa fall
hava uppdragen jämväl omfattat kontroll över arbetets utförande. Ensamt
från byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen har han därvid uppburit:

under år 1918: byggnadsstyrelsen ....................... 8,074: —

medicinalstyrelsen ....................... 1,645:— 9,719: —

„ „ 1919: byggnadsstyrelsen ....................... 18,192: —

medicinalstyrelsen ....................... 20,000: — 38,192: —

„ „ 1920: byggnadsstyrelsen ....................... 35,197: 95

medicinalstyrelsen ....................... 28,100:— 63,297:95

„ „ 1921: byggnadsstyrelsen ....................... 9,761:10

medicinalstyrelsen ....................... 27,467:78 37,228:88

Dessutom hava inom styrelsen förekommit vissa andra utanordningar,
där totalbeloppen visserligen icke varit anmärkningsvärt höga, men som
dock knappast kunna sägas stå i överensstämmelse med en sund och försiktig
medelsförvaltning.

Sedan arbetet vid patent- och registreringsverkets nybyggnad slutbesiktigats,
utbetalades kontrollantarvode i nära tre månader med 600 kronor,
ehuru under nämnda tid allenast två arbetare voro sysselsatta med vissa
planeringsarbeten.

En räkning, avseende arbeten vid Luleå seminarium och utställd av en
arkitekt i Djursholm, upptager arvode dels för ’ ''diverse utredningar såsom
arkitektoniskt sakkunnigt biträde åt seminariets rektor, förslag till målning,
förändringar m. m.” med 2,950 kronor, dels ock för ritning till skolkök
vid samma seminarium med 537 kronor. Vid revisorernas granskning av
denna räkning har framgått, att ifrågavarande arkitekt är intendent i byggnadsstyrelsen.

För ”programhandlingar” för värme-, vatten- och avloppsledningar
till en bastu- och bagarstuga vid Murj eks småskoleseminarium har utgivits
900 kronor 20 öre.

— 42 —

För ny flaggstång vid seminariet i Göteborg betalades 450 kronor och
för konsultation av arkitekt rörande samma flaggstång 75 kronor.

För ritning till avledande av regnvatten å lekplanen vid Göteborgs seminarium
betalades 981 kronor.

För 6 modeller till skulpturer å trappbarriärer till posthuset i Göteborg
har utbetalts ett belopp av 3,900 kronor och för 2 karyatidmodeller
till patent- och registreringsverkets nya byggnad ett belopp av 6,600
kronor.

Till åskledarkontrollanstalten i Stockholm har under år 1921 utbetalts
kronor 3,075: 50 i arvode och 1,170: 50 i reseersättning för besiktning av
åskledare å 18 olika platser.

Ej heller vid handhavandet av expensmedlen synes alltid hava iakttagits
tillbörlig omsikt och noggrannhet. För renskrivning å maskin har i
vissa fall betalning utgått efter så högt pris som kronor 2: 50 per sida.
Även fall av dubbelbetalning synas hava förekommit. Enligt de granskade
verifikationerna har under sommaren 1921 ett stadsbud, som utfört vissa
arbeten vid statens centrala möbelförråd, vid två särskilda tillfällen erhållit
likvid för samma arbete, vid vardera tillfället med 227: — kronor.

Kostnaderna för tryckning i 500 exemplar av styrelsens årsberättelse
för år 1919 uppgingo enligt i 1921 års räkenskap förefintlig verifikation till
nära 8,000 kronor. För en upplaga anordningsblanketter om 1,000 exemplar
hava betalats kronor 105: 65, d. v. s. över 10 öre pr styck.

Revisorernas Även om vissa av de ovan anförda, vid granskningen av 1921 års räuttalande.
kenskaper framkomna exemplen på mindre befogade medelsutbetalningar
i och för sig kunna synas vara av mindre betydelse, måste de dock anses belysande
för det sätt, varpå styrelsens ekonomiska förvaltning utövas. Det
torde kunna sägas, att nämnda förvaltning icke alltid kännetecknats av tillbörlig
varsamhet vid handhavandet av de stora belopp, som stått till styrelsens
disposition.

Det har, såsom ovan nämnts, särskilt varit de stora av arkitekt- och
kontrollantarvoden betingade utgifterna, som tilldragit sig revisorernas
uppmärksamhet. Att märka är emellertid att utom angivna utgifter för ritningar,
arbetsledning och kontroll förekomma stora kostnader för besiktningar,
inspektioner, specialritningar, omarbetning av ritningar m. m. För
varje byggnadsföretag synas utgå två kontrollantarvoden, varav det ena till
en kontrollant, boende i Stockholm, och detta även i sådana fall, då bygg -

— 43

nadsföretaget är beläget i landsorten ganska avlägset från huvudstaden.
Såsom exempel på platser, där detta förekommit, må nämnas Lund, Karlstad
och Luleå.

Med avseende särskilt å beräkningen av arkitekt- och kontrollantarvodena
vilja revisorerna framhålla, hurusom Svenska teknologföreningens
arkitekttaxa i regel härvid lagts till grund, icke sällan utan att någon
större reduktion i de däri angivna procentsatserna förekommit. Det torde
vara allmänt känt, att nämnda taxa betraktas såsom en maximitaxa, vilkens
tillämpning utan avsevärd nedsättning i allmänhet icke plägar påfordras
av anlitad arkitekt. Det förhållandet, att byggnadsstyrelsen i ett stort antal
fall ansett sig kunna medgiva denna taxas tillämpning utan mera
nämnvärd reduktion, utgör en bekräftelse på, att de inom statens byggnadsverksamhet
utbetalade arkitektarvodena i vissa fall överskridit vad som
efter vanliga grunder bort ifrågakomma.

Ett annat förhållande, varom revisorerna i detta sammanhang vilja
erinra, är, hurusom enligt nämnda taxa arvodet i regel utgår i proportion
efter den beräknade byggnadskostnaden. På detta sätt torde icke befordras
utan tvärtom i viss mån motarbetas det intresse för förenklingar och besparingar,
vars förekomst hos arldtekten det bör ligga i statens intresse att söka
befrämja.

Det torde icke kunna förnekas, att de byggnadsföretag, som utförts av
styrelsen, i allmänhet dragit mycket höga kostnader. Revisorerna vilja
ifrågasätta, huruvida icke härutinnan en ändring till det bättre kunde vinnas
genom att i större utsträckning, än hittills varit fallet, inom styrelsen
beredes plats åt den praktiska erfarenheten.

Revisorerna anse sig slutligen böra erinra, hurusom i Kungl. Maj :ts
kungörelse den 22 juni 1921 nr 452 stadgas att med ordinarie fast befattning
inom byggnadsstyrelsen ej må förenas sådant enskilt arkitektuppdrag,
som befinnes inverka hinderligt för tjänstgöring i ämbetsverket Särskilt
med hänsyn till de svårigheter, som visat sig möta för styrelsen att
utan anlitande i synnerligen stor utsträckning av främmande kostsam arkitekthjälp
fullgöra sina arbetsuppgifter, anse sig revisorerna böra inskärpa
vikten av att tillsyn utövas över att nämnda stadgande noga efterleves.

Riksräken skapsverket.

— 44 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet.

§1.

Revisorerna hava besökt riksräkenskapsverkets lokaler. Besöket har
icke föranlett särskilt uttalande.

Sammanlagda nettokostnaden för verket under revisionsåret uppgår
enligt verkets egna räkenskaper till 982,006 kronor 70 öre.

— 45 —

ÅTTONDE HUVUDTITELN.
Ecklesiastikdepartementet.

§ 1.

Revisorerna hava besökt landsarkivet i Uppsala.

Landsarkivet, som för närvarande omfattar arkivalier från Svealand
utom Värmland samt från Gävleborgs län, är inrymt i Uppsala slotts
södra flygel, av vilken arkivet disponerar den västliga delen. Arkivlokalerna
omfatta fyra våningar, vartill kommer en del av källarvåningen, som
användes till pannrum, lokal för bränsleförråd m. m.

Besöket har icke föranlett något särskilt uttalande av revisorerna.

§2.

Vid granskning av svenska akademiens räkenskaper hava revisorerna
särskilt uppmärksammat de kostnader, som föranledas av svenska
akademiens ordboksarbete.

Enligt de för svenska akademien den 17 mars 1786 utfärdade stadgarna
åligger det akademien att utarbeta bland annat en ”Svensk Ordabok
och Gramatica”.

I en inom ecklesiastikdepartementet utarbetad sakkunnig-utredning,
varom nedan närmare förmäles, lämnas följande uppgifter rörande ordboksarbetets
fortgång.

Initiativet till svenska akademiens ordboksarbete i den form det för
närvarande bedrives, togs under år 1883 av en utav akademiens dåvarande
ledamöter, som i en skrivelse till akademien meddelade sin åsikt, ”att akademien
utan att vidare uppoffra några medel på utarbetandet av specialavhandlingar
i svensk språkforskning nu borde främst använda möjligen
tillgängliga penningbelopp på förberedelser till sitt på grund av åtskilliga
förhållanden länge avbrutna lexikaliska verk”. Akademien anvisade med
anledning härav under de närmast följande åren medel för insamlande av
språkprov till det förberedande arbetet. När ordboken sedermera år 1893

Landsarkivet
i Uppsala.

Svenska akademiens
ordboksarbete.

började utkomma, var det enligt subskriptionsanmälan redaktionens avsikt,
att den i färdigt skick skulle omfatta 18% band eller noga räknat 186 häften,
och att hela arbetet skulle taga en tid av omkring 40 år. Den ursprungliga
planen för arbetet hade emellertid icke följts. Man kunde beräkna,
att redan åren 1900—1901 ordbokens omfång nått det dubbla mot det först
avsedda och under perioden 1906—1916 hade det stigit till minst det fyrdubbla.
I ännu högre grad än omfånget växte den beräknade utgivningstiden.
I subskriptionsanmälan angavs, att omkring 4 2/3 häften skulle utkomma
om året. Redan under de fem första åren utkommo blott ett eller
högst två häften om året, och detta förhållande hade i stort sett förblivit
detsamma även i fortsättningen. År 1916 beslöts att omlägga ordboksarbetet
så, att det beräknade omfånget inskränktes till mindre än hälften.
Oaktat de begränsningar, varom sålunda i de sakkunnigas utredning förmäles,
har arbetet med ordboken gått så sakta, att år 1920 alltjämt blott
1/8 av ordboken var utgiven. Numera har dock utgivningen påskyndats,
så att omkring 7 häften beräknas utkomma under år 1922. Hela ordboksarbetet
beräknas för närvarande av redaktören kunna med nuvarande arbetstakt
vara avslutat om 35 år.

Ordinarie anslaget till akademien utgår sedan åtskilliga år tillbaka
med ett belopp av 8,250 kronor. Akademien äger härjämte åtnjuta inkomsten
av Post- och inrikestidningar. Denna inkomst uppgår numera till betydande
belopp. Den utgjorde sålunda år 1920 104,718 kronor 71 öre samt
år 1921 ej mindre än 128,830 kronor 16 öre. Från och med år 1895 hava
posttidningsmedlen oavkortade använts för ordboksarbetet. Det belopp,
som ej årligen förbrukats, har överförts till en ordboksfond, vilken fond
även tillförts överskott å det ordinarie anslaget till akademien. Fonden utgjorde
vid ingången av år 1919 414,266 kronor 88 öre, vid ingången av år
1920 405,403 kronor 14 öre, vid ingången av år 1921 398,751 kronor 32 öre
samt vid ingången av år 1922 389,033 kronor 63 öre. Angående fondens
användning har akademien meddelat, att akademien avsett den till pensionering
av ordbokens och posttidningens personal. Räntan å fonden uppgick
för år 1920 till 18,826 kronor 97 öre och för år 1921 till 18,673 kronor 41
öre. Emellertid hava jämväl utgifterna för ordboksarbetet under senare tiden
uppgått till högst avsevärda belopp. För år 1920 utgjorde dessa utgifter
sålunda 128,880 kronor 36 öre och för år 1921 139,873 kronor 15 öre.

Ur räkenskaperna för år 1921 anse sig revisorerna böra särskilt
nämna följande utgifter:

— 47 —

Redaktören för ordboken tiar i arvode och dyrtidstillägg uppburit
16,731 kronor 15 öre, varjämte lian för extra arbeten, utförda under sommarferierna
1921, erhållit 2,750 kronor. En medarbetare har i arvode, dyrtidstillägg
och ersättning för redigering uppburit sammanlagt 18,312
kronor 55 öre. I arvode och dyrtidstillägg hava vidare uppburits av en
medarbetare 14,806 kronor 66 öre och av en annan medarbetare 10,642 kronor
33 öre. Ersättning till extra arbetskraft har även uppgått till betydande
belopp. Exempelvis har sålunda till en professor vid Lunds universitet
för extra arbete under tiden 31 mars—21 december 1921 utbetalats tillhopa
10,458 kronor.

Svårigheten för akademien att finansiera ordboken har tagit sig uttryck
i akademiens skrivelse den 9 juli 1919, däri akademien förklarat sig
hava kommit till den övertygelsen, att det vore i alla avseenden riktigast,
att akademien frånträdde sin befattning med posttidningen samt därmed
ock ordbokens finansiering, samt att denna i stället övertoges av staten,
som, såvida detta prövades lämpligt, kunde åt akademien överlämna den
vetenskapliga ledningen. Den 5 februari 1920 tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
med anledning av nämnda skrivelse särskilda sakkunniga
för att biträda vid utredande av frågan, huru lämpligen borde ordnas
vid ett fortsatt bedrivande av svenska akademiens ordboksarbete. De
sakkunnigas utlåtande avlämnades den 8 mars 1920 men har icke föranlett
någon åtgärd från Kung! Maj :ts sida.

De nu omförmälda förhållandena i fråga om svenska akademiens ordboksarbete
hava revisorerna ansett sig böra bringa till riksdagens
kännedom.

§3.

Revisorerna hava besökt det s. k. Gustavianum i Uppsala.

Byggnaden har under senare tid varit föremål för en genomgripande
restaurering, vilken bekostats med universitetets medel. I Gustavianum
inrymmas nu följande institutioner och samlingar, nämligen mineralogiskgeologiska
institutionens paleontologiska avdelning, museet för nordiska
fornsaker, Viktoriamuseet för egyptiska fornsaker, seminariet för klassisk
fornkunskap och antikens historia samt seminariet för konsthistoria.

Under de senare åren har statsbidrag lämnats till byggnadens uppvärmning.
Riksdagen har sålunda för ändamålet anvisat för år 1921 17,500
kronor, för år 1922 9,000 kronor och för förra halvåret 1923 1,750 kronor.

Gustavianum
i Uppsala.

— 48 —

Akademiska
sjukhuset i
Uppsala.

Besöket har icke föranlett något särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§4-

Revisorerna hava besett de pågående nybyggnadsarbetena för akademiska
sjukhuset i Uppsala.

Akademiska sjukhuset i Uppsala, till vilket den kliniska medicinska
undervisningen vid Uppsala universitet är förlagd, tillhör universitetet,
men Uppsala läns landsting är intresserat i dess upprätthållande, ity att
landstinget genom ett mellan universitetet och landstinget upprättat kontrakt
är berättigat att belägga 170 sjuksängar därstädes. Tidigare har
landstinget genom räntefria lån bidragit till sjukhusets utvidgande.

Till ny- och ombyggnad för akademiska sjukhuset i Uppsala har riksdagen
å extra stat för vart och ett av åren 191o—1921 samt a tilläggsstat
för år 1920 anvisat särskilda anslag, uppgående till ett sammanlagt belopp
av 5,600,000 kronor. Under de gångna åren hava kostnadsberäkningarna
för ifrågavarande nybyggnadsföretag gång efter annan skjutit i höjden.
De kostnadsförslag, som år 1914 förelädes riksdagen, slutade å 1,868,000
kronor; den summa, som enligt de av byggnadsstyrelsen senast — i slutet
av år 1919 — uppgjorda beräkningarna skulle erfordras, uppgick till omkring
9,600,000 kronor. Denna kostnadssumma skulle enligt den till grund
för 1920 års riksdags beslut i ämnet liggande utredningen fyllas med statsanslag
till belopp av 6,500,000 kronor och bidrag från landstinget med

3,000,000 kronor, varjämte till en viss del av byggnadsföretaget ur en vid
universitetet befintlig fond, den Regnellska fonden, skulle tillskjutas ett
belopp av 100,000 kronor. Beslut av landstinget föreligger nu om beviljande
av tillhopa 3,000,000 kronor, varjämte från bemälda fond anvisats

100.000 kronor.

Enligt revisorerna tillhandakommen avskrift av sjukhusets byggnadskonto
den 8 november 1922 har för byggnadsarbetena hittills utanordnats

2.375.000 kronor av statsmedel och 2,000,000 kronor av landstingsmedlen
varjämte från Regnellska fonden överförts till byggnadskontot ett belopp
av 65,000 kronor. Förutom nämnda belopp äro å kontots inkomstsida upptagna
influtna räntor med ett belopp av 118,567 kronor 29 öre samt extra
inkomster (försäljning av grus och sand) med ett belopp av 1,810 kronor.
Till och med nämnda dag hava bestritts utgifter med ett belopp av
4.212,278 kronor. Av kommunikationsdepartementets byggnadsfullmäktige

— 49 —

har upplysts, att en avsevärd besparing å de beräknade byggnadskostnaderna
är att förvänta.

Vid revisorernas besök pågingo samtliga nybyggnadsarbeten. Kirurgiska
paviljongen samt paviljongerna för bad, röntgen, poliklinik och
pediatrik beräknas kunna tagas i bruk den 1 januari 1924. Ångpannehuset
beräknas vara färdigställt under december 1922 samt kolhus och bostadshus
för maskinisten under augusti 1923. Ombyggnaden av den gamla sjukhuspaviljongen,
som kan påbörjas först sedan de nya lokalerna tagits i
bruk, beräknas vara avslutad inom utgången av år 1924.

Besöket har icke givit anledning till något särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 5.

A extra stat för skolöverstyrelsen finnes uppfört ett anslag till inspek- Skolöveretytion
och sakkunniga biträden, som för år 1921 utgjorde 20,800 kronor. An-relsens anslagslaget
är huvudsakligen avsett för mera fast anställda inspektörer och sak- “ÄSST
kunniga biträden. niga biträden.

Beträffande användningen under år 1921 av ifrågavarande anslag
hava revisorerna vid granskning av skolöverstyrelsens räkenskaper iakttagit,
att från detsamma utbetalats ett belopp av 600 kronor såsom ersättning
till en amanuens hos överstyrelsen för utfört sekreterarearbete vid en
utredning av fragan om tilldelande av stipendier till elever vid läroanstalter
av skilda slag, vilken utredning enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22
juni 1921 uppdragits åt skolöverstyrelsen och lantbruksstyrelsen gemensamt.
Ytterligare har uppmärksammats, att såsom ersättning till en sakkunnig
för avgivet yttrande över en till överstyrelsen ingiven inlaga angående
uppgifter om katolsk lära och praxis uti vid svenska statsskolor
använda historiska läroböcker utbetalats 500 kronor samt till en annan sakkunnig
för bitiäde vid utarbetande av överstyrelsens utlåtande i anledning
av samma inlaga 100 kronor. Vidare har skolöverstyrelsen enligt beslut
den 30 maj 1921 till en folkskolinspektör, som inom överstyrelsen biträtt med
utarbetande av tabeller och anvisningar till hjälp för beräkningen av dyrt
i ds tillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier ävensom uppgörande av särskilda
formulär för rekvisition av ifrågavarande dyrtidstillägg, från samma
anslag utbetalat ett belopp av 425 kronor, avseende kostnader för av
honom anlitat biträde för utförande av mera mekaniskt räknearbete korrekturläsning
m. in., vilken ersättning avsåg de båda första kvartalen’l921.

Rev.--berättelse mg. statsverket för år 1921. I. 4

— 50 —

Beträffande sistnämnda utbetalning anse sig revisorerna hora meddela,
att härutöver under år 1921 till förenämnda folkskolinspektör ävensom
en lektor vid högre allmänt läroverk i Stockholm avsevärda belopp utanordnats
för utarbetande inom överstyrelsen av tabeller och formulär för beräkning
av dyrtidstillägg till lärare, vilka ersättningar anvisats från åttonde
huvudtitelns allmänna besparingar. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30
december 1920 anförde nämligen skolöverstyrelsen, att överstyrelsen for
utarbetande av tabeller och formulär, avseende tredje och fjärde kvartalet
1920 för ifrågavarande dyrtidstillägg anlitat förenämnda två personer
samt att styrelsen ansåge, att härför borde utgå ersättning med 1,024
kronor 50 öre till omförmälda lektor, varav dock 24 kronor 50 öre skulle utgöra
ersättning för mistade löneförmåner, samt 4,000 kronor till folkskolinspektören,
av vilket sistnämnda belopp 1,000 kronor enligt överstyrelsens
uppgift erfordrades för bestridande av ersättning till personer, som biträtt
den sistnämnda vid arbetets utförande. Med bifall till överstyrelsens
hemställan anvisade Kungl. Maj :t genom beslut den 18 februari 1921 de
begärda ersättningsbeloppen. I skrivelse den 9 maj 1921 hemställde överstyrelsen
vidare — med förmälan att det på grund av vidtagna ändringar
av grundtalet för beräknandet av ovannämnda dyrtidstillägg blivit nödvändigt
för överstyrelsen att utfärda nya kungörelser beträffande sagda
dyrtidstillägg och att överstyrelsen vid nämnda arbete funnit sig behova påkalla
fortsatt biträde av ifrågavarande personer — om gottgorelse åt dem
för sagda uppdrags fullgörande. Kungl. Maj:t medgav genom beslut den
27 maj 1921, att ersättning till omförmälda biträden finge utgå med i ett
för allt till omnämnde lektor 500 kronor och till folkskolinspektören 1,000
kronor. Slutligen har överstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 november
1921 anhållit om ersättning till samma personer för utarbetande
av motsvarande tabeller, anvisningar och formulär, avseende tredje och
fjärde kvartalen 1921, med 650 kronor till lektorn och 1,500 kronor till folkskolinspektören.
Jämväl de nu begärda ersättningsbeloppen anvisades av
Kungl. Maj :t.

Enligt vad handlingarna i dessa ärenden utvisa har skolöverstyrelsen
till stöd för förberörda framställningar åberopat, att till skolöverstyrelsens
disposition stående medel icke lämnade tillgång för gäldande av ifragalcomna
ersättningsbelopp. Av skolöverstyrelsen har meddelats, att tjänstledighet
för ifrågavarande utredning icke, så vitt för överstyrelsen tillgängliga
handlingar utvisade, åtnjutits av sist omförmälda sakkunniga i

vidare man än att lektorn åtnjutit sådan tjänstledighet under tillhopa två
dagar under år 1920.

Då på sätt av det nu anförda framgår, skolöverstyrelsens anslag till
inspektion och sakkunniga biträden visat sig otillräckligt, så att ytterligare
medel för ändamålet måst av Kungl. Maj :t anvisas, kunna revisorerna icke
underlåta giva uttryck för ett tvivel, huruvida handhavandet av berörda
anslag kan anses hava skett med tillräcklig omtanke och sparsamhet. Det
kan enligt revisorernas mening ifrågasättas, om icke i de här ovan omtalade
fallen överstyrelsens egna arbetskrafter kunnat åtminstone i viss utsträckning
tagas i anspråk för utförande av ifrågavarande arbete, så att särskilda
kostnader för statsverket därigenom undvikits.

Vad särskilt angår anlitande av sakkunniga för uppgörande av tabeller
och formulär för beräknande av dyrtidstillägg hava revisorerna funnit
anmärkningsvärt, att sedan Kungl. Maj:t den 27 maj 1921 till de av
överstyrelsen anlitade biträdena anvisat ersättning, vilken enligt beslutets
formulering angivits såsom slutgiltig, överstyrelsen genom beslut den 30
samma månad funnit sig kunna tilldela ett av de ifrågavarande biträdena
ytterligare gottgörelse för samma uppdrag.

§ 6.

Genom nådigt brev den 11 oktober 1912 bemyndigades läroverksöverstyrelsen
att utarbeta förslag till omorganisation av gymnasierna vid rikets
allmänna läroverk. Sedan överstyrelsen härefter i skrivelse den 30 mars
1921 meddelat, bland annat, att nämnda utredningsarbete fortskridit så
långt, att ett förslag till betänkande i ärendet vore tillstörsta delen utarbetat
och färdigt att tryckas, ställde Kungl. Maj :t enligt beslut den 16 april
1915 för tryckning av betänkandet i en upplaga av högst 2,000 exemplar till
styrelsens förfogande ett belopp av intill 8,000 kronor att utgå av reservationsanslaget
till de allmänna läroverken.

Utredningen blev emellertid icke av läroverksöverstyrelsen befordrad
till trycket utan handlingarna i ärendet överlämnades den 15 maj 1919 av
läroverksöverstyrelsen till ecklesiastikdepartementet. Den 4 juni samma
ar överlämnades handlingarna från ecklesiastikdepartementet till skolkommissionen.
Utredningen ifråga har sedermera av skolkommissionen
tryckts och ingår i vissa delar av skolkommissionens betänkande.

Revisorernas

uttalande.

Viss av skolöverstyrelsen

utbetald
tryckningskostnad.

52 —

Av skolöverstyrelsens räkenskaper inhämtas, att ifrågavarande utredning
utlämnades till sättning under tiden 1913—1919 och att tryckningskostnaderna
därför uppgått till ett belopp av 8,214 kronor 15 öre. Enligt
räkenskaperna har dessutom såsom ersättning från och med ar 1913 för
stående stil till ifrågavarande förslag till Aktiebolaget P. A. Norstedt &
söners tryckeri utbetalts ett belopp av 3,000 kronor, som enligt Kung!
Maj :ts bemyndigande den 15 april 1921 anvisats likaledes från reservationsanslaget
till de allmänna läroverken.

Revisorernas Den omständigheten, att såsom tryckningskostnad för ifrågavarande
uttalande. utredning måst ufanordnas ett avsevärt belopp i ersättning för stående
stil ådagalägger enligt revisorernas mening, att läroverksöverstyrelsen vid
ifrågavarande utredningsarbete icke ägnat erforderlig uppmärksamhet
åt önskvärdheten av arbetets planläggande på sådant sätt, att kostnaden
för tryckning av utredningen begränsades till minsta möjliga belopp.

§7.

Uppsättnings- j skrivelse den 24 maj 1918, nr 248, angående upprättande av prak°£nSTtiska
ungdomsskolor, förklarade sig riksdagen icke hava något att erinra
der lör skol- mof att de med inrättande inom skolöverstyrelsen av en yrkesskolavdelnmg
Öyrkesskokiv1-8 förenade uppsättnings- och organisationskostnader finge, efter Kungl.
delning. Maj :ts beprövande, utgå av åttonde huvudtitelns förslagsanslag till skriv materialier

och expenser, ved m. m.

Sedan skolöverstyrelsen, under åberopande av detta riksdagens beslut,
i skrivelse den 11 december 1920 hemställt, att Kungl. Maj :t måtte
enligt en i skrivelsen lämnad specifikation å av överstyrelsen bestridda eller
då ännu oguldna uppsättnings- och organisationskostnader i samband med
förenämnda avdelnings upprättande, anvisa ett belopp av 25,000 kronor,
blev genom Kungl. Maj :ts beslut den 11 mars 1921 berörda belopp anvisat

att utgå av omförmälda förslagsanslag.

Vid granskning av skolöverstyrelsens räkenskaper för år 1921 hava
revisorerna funnit, att av de uti ovan omförmälda kostnadssumma å

25,000 kronor ingående utgiftsposterna endast ett relativt ringa belopp
eller kr. 4,397: 86 utbetalts under år 1921. Återstående beloppet, kr.
20,602: u har utbetalts förskottsvis med kr. 3,465:72 år 1917, kr.
2,505: 30 år 1918, kr. 4,614: 20 år 1919 och kr. 10,016:92 år 1920.

— 53 —

Att sålunda år efter år såsom förskott balansera expensutgifter måste,
enligt vad revisorerna kunnat finna, ur synpunkten av ordning och reda
i räkenskaperna anses mindre tillfredsställande och torde näppeligen stå
i överensstämmelse med de principer, som hävdats vid den av riksdagen år
1918 beslutade avvecklingen av statens förskottsväsende.

Revisorerna hava fördenskull ansett sig böra bringa förhållandet till
riksdagens kännedom.

§8.

Vid granskningen av skolöverstyrelsens räkenskaper, hava revisorerna
funnit, att till rektorer vid provårsläroverk utöver dem tillkommande
särskilt arvode a 1,500 kronor utbetalats ersättning för handledning av
provårskandidater. Revisorerna anse sig med anledning härav böra erinra
om gällande författningsbestämmelser i ämnet och grunderna för desamma.

hånligt kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken skall rektor vid
provårsläroverk, därest han tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år. Samma arvode utgick redan
töre ikraftträdandet av nu gällande lönereglering till rektorer vid nämnda
läroverk.

Någon ändring i det till rektor vid provårsläroverk utgående arvodesbeloppet
ifrågasattes icke av den s. k. lärarlönenämnden i dess den 31 oktober
1914 avgivna förslag till löne- och pensionsreglering för lärarpersonalerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I sitt den 21 februari 1918 avgivna betänkande rörande ifrågavarande
lönereglering anförde 1902 års löneregleringskommitté rörande lärarlönenämndens
förslag i denna del, att i fråga om det till rektor vid provårsläroverk
utgående arvode av högst 1,500 kronor någon ändring icke ifrågasatts
samt att kommittén förutsatte, att rektor utöver berörda arvode ej
måtte komma i åtnjutande av något ytterligare arvode eller ersättning för
handledning av provårskandidater.

Vid anmälan inför Kungl. Maj :t den 22 mars 1918 av ifrågavarande
lönereglering gjordes, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet i
ärendet, ingen ändring i vad sålunda av förenämnda kommittéer föreslagits.
J enlighet härmed avläts av Kungl. Maj :t proposition till 1918 års riksdag.

Särskild ersättning
till
rektorer vid
provårsläroverk.

— 54 —

Riksdagen, som ansåg sig höra i allt väsentligt biträda Kung!. Maj :ts
förslag, förklarade sig finna de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen
väl avvägda. Förslaget i vad detsamma avsag avlöningsförmåner
åt rektorer vid provårsläroverken föranledde intet särskilt uttalande från
riksdagens sida.

Revisorernas Av den lämnade redogörelsen för författningsbestämmelserna angåuttalande.
ende särskilt arvode åt rektor vid provårsläroverk och grunderna för dessa
bestämmelser synes oförtydbart framgå, att rektor vid provårsläroverk,
utöver det arvode av högst 1,500 kronor, som tillerkänts honom, icke må
åtnjuta någon ytterligare ersättning av vad slag det vara må för den befattning
han tager med handledning av provarskandidater. Att skolöverstyrelsen
det oaktat ansett sig kunna tillerkänna ifrågavarande rektorer
gottgörelse i nu nämnt hänseende finna revisorerna anmärkningsvärt.

§9.

Nybyggnaden Revisorerna hava besett de pågående nybyggnadsarbetena för folkskoleseminariet
i Karlstad.

Karlstad. Till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

B. Almqvist upprättade ritningar av byggnader för dubbelseminarium i
Karlstad beviljade 1919 års riksdag ett anslag av 1,800,000 kronor och anvisade
därav på extra stat för år 1920 ett belopp av 600,000 kronor. Återstoden
av anslaget 1,200,000 kronor anvisades av 1920 års riksdag. Hos
1921 års riksdag begärde Kungl. Maj :t för ifrågavarande byggnadsföretag
ett ytterligare anslag av 900,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag^ vann emellertid
icke riksdagens bifall.

Till inventarier vid den nya seminariebyggnaden beviljade riksdagen
på extra stat för år 1922 ett anslag å 12,000 kronor. Vidare anvisade riksdagen
till inredning av den nya byggnaden samt till inköp av undervisningsmateriel
och böcker för seminariet pa extra stat för förra halvaret
1923 ett belopp av 100,000 kronor. Slutligen har riksdagen på extra stat
för nämnda halvår till anläggande av en trädgård vid seminariet anvisat
ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Enligt vad revisorerna inhämtat beräknas totalkostnaden för nybyggnaderna
numera till 1,660,000 kronor. De nya seminarielokalerna beräknas
vara färdiga att tagas i bruk med höstterminen 1923.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§ 10.

Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Umeå och i samband Folkskolesediirmed
besett tomten för den beslutade nybyggnaden för seminariet. "”umel

Beträffande riksdagens beslut om anslag till ifrågavarande nybyggnad
och de övriga åtgärder, som i anslutning härtill av vederbörande vidtagits,
få revisorerna hänvisa till den redogörelse i ämnet, som återfinnes
i riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse, del I sid. 30—33.

Grunden för den nya seminariebyggnaden var vid revisorernas besök
i huvudsak färdigställd.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande.

Ul.

Revisorerna hava besökt folkskoleseminariets i Härnösand lokaler
samt rektorsbostaden vid seminariet.

Vid sitt besök i seminariet iakttogo revisorerna, att seminariebiblioteket
var förlagt till seminariets kollegierum och att detta jämväl användes
till läsrum för eleverna.

Då staten år 1904 av Härnösands stad förvärvade seminariets nuvarande
tomtområde, var den byggnad, som för närvarande användes till rektorsbostad,
redan uppförd å detta område och inbegreps i den med staden
träffade överenskommelsen. Byggnaden inrymmer två våningar om 6 rum
och kök i bottenvåningen och 6 rum i övre våningen samt innehåller i övrigt
rikliga utrymmen. Rektor, som äger disponera över hela byggnaden, bebor
bottenvåningen samt uthyr ett par rum i den övre våningen.

Det bör enligt revisorernas mening tagas under övervägande, huruvida
icke det outnyttjade utrymmet inom sistnämnda byggnad bör användas
antingen som bostad eller för ordnande på ett mera tillfredsställande
sätt av bibliotek och läsrum för seminariets elever.

Seminariebyggnaden

jämte rektorsbostaden
i
Härnösand.

§ 12.

Revisorerna hava besökt statens småskoleseminarium i Lycksele och Statens småi
samband därmed besett tomtplatsen för den beslutade nybyggnaden för "nariunfi*
seminariet. Lycksele.

Seminariet, som jämlikt beslut av 1920 års riksdag, trätt i verksamhet
med höstterminen 1921, är för närvarande inrymt i lokaler, som tillhandahållas
av Lycksele församling.

— 56

1922 års riksdag har till uppförande av nya byggnader för seminariet
anvisat för förra halvåret 1923 ett anslag av 245,000 kronor. Totalkostnaden
för de nya byggnaderna har beräknats till 715,000 kronor, varav 675,000
kronor ansetts erforderliga av statsmedel och sammanlagt 40,000 kronor,
enligt utfästelse, skola utgå i form av bidrag från Västerbottens läns landsting
och Lycksele kommun. Härjämte har kommunen med full äganderätt
upplåtit tomt för seminariet.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till annan erinran, än
att, med hänsyn till de sjunkande byggnadspriserna, det synes revisorerna,
att kostnaden för de nya byggnadernas uppförande borde kunna väsentligt
nedbringas.

§ 13.

Understöd till Revisorerna hava fäst sin uppmärksamhet vid de betydande kostnastalter''föran".
d er > som understöden till de av enskilda inrättade läroanstalter för yrkeskesundervis-
utbildning åsamka statsverket. Förslagsanslaget till enskilda anstalter
ning. för yrkesundervisning utgjorde för år 1921 375,000 kr. I understöd till sådana
anstalter har emellertid för nämnda år åtgått ett belopp av 380,337
kronor 52 öre. Bristen, 5,337 kronor 52 öre har täckts av kassafonden. Vad
angår år 1922, för vilket år anslaget varit upptaget med oförändrat belopp,
har enligt vad revisorerna inhämtat, intill den 1 oktober i understöd utgått
sammanlagt ett belopp av 614,265 kronor 27 öre, vadan alltså bristen sistsagda
år redan vid utgången av årets tredje kvartal uppgick till icke mindre
än 239,265 kronor 27 öre. Förslagsanslaget till beredande av arvodesförhöjning
åt lärare vid ifrågavarande läroanstalter, vartill riksdagen för
år 1922 anvisat 25,000 kronor, utvisade vid utgången av september 1922 en
brist av 5,878 kronor 71 öre.

De bestämmelser, som gälla för utdelande av ifrågavarande understöd,
återfinnas i kungl. kungörelsen den 4 november 1921, nr 705. Enligt
denna kungörelse må till enskild anstalt för yrkesundervisning, efter
prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, utgå understöd med
belopp, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Enligt vad revisorerna inhämtat,
plägar Kungl. Maj:t såsom regel tillämpa samma grunder
för understödets beräknande som de, vilka jämlikt förenämnda kungörelse
skola följas vid utdelande av understöd till kommunala anstalter
för yrkesundervisning, d. v. s. understöd beviljas till lärares avlöning

och till undervisningsmateriel med ett högst-belopp, beräknat, vad angår
lärares avlöning till visst belopp för varje undervisningstimine och vidkommande
undervisningsmateriel, till hälften av anstaltens kostnader härför.

Revisorerna, som icke vilja ifrågasätta annat, än att de sålunda tilllämpade
principerna för understödens utdelning stå i överensstämmelse
med riksdagens beslut i ämnet, måste dock påpeka det betänkliga i att gällande
bestämmelser icke erbjuda någon säkerhet för att statsverkets utgifter
för ifrågavarande ändamål hållas inom en på förhand beräknad anslagsram.
Det synes därför revisorerna böra tagas under övervägande, om icke
till vinnande av nyssnämnda syfte de till understödjande av berörda skolor
utgående anslagens naturbeteckning borde ändras till förslagsanslag högst.

1 sammanhang härmed torde enligt revisorernas mening det spörsmålet
vara förtjänt av beaktande, huruvida icke vid understöds utdelning ett visst
avseende bör fästas vid vederbörande skolas ekonomiska ställning, så att
för läroanstalter, vilka genom höga elevavgifter tillföras avsevärda inkomster
eller på grund av donationer eller annorledes hava en tryggad ekonomi,
understödet med hänsyn härtill begränsas.

Genom åläggande för de skolor, som önska komma i åtnjutande av understöd
för ett visst budgetår, att ingiva sina ansökningar härom i så god
tid, att uppgifter i sådant hänseende komme att vara för nästkommande
riksdag tillgängliga, kunde riksdagen erhålla en tillförlitlig grund för bestämmande
av anslagets belopp. Eventuellt under budgetåret nytillkommande
skolor finge vid sådant förhållande måhända bliva utan understöd
under det första året av sin tillvaro, vilket emellertid förefaller befogat, då
ju härigenom vederbörande kunde bliva i tillfälle att bilda sig en stadgad
mening om skolans behövlighet, dess skötsel m. m. Om vidare den ordningen
iakttoges, att skolornas ansökningar, i stället för att, såsom nu
sker, i regel företagas till avgörande allt eftersom de inkomma, prövades
och avgjordes mera i ett sammanhang, bleve det möjligt att bättre bedöma
vilket belopp som i varje särskilt fall skäligen kunde och borde beviljas.

§ 14.

Revisorerna hava besökt hantverksskolan i Kristinehamn för blinda. Hantverks Till

uppförande av nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn ^sUneha^f''
för blinda beviljade 1918 års lagtima riksdag ett anslag av 450,000 kronor. f8r blinda.
Härav anvisades på tilläggsstat för år 1918 200,000 kronor, på extra stat

— 58 —

för år 1919 likaledes 200,000 kronor samt på extra stat för år 1920 50,000
kronor. Av 1919 års riksdag medgavs, att viss ändring av den beslutade
byggnadsplanen finge äga rum, att för utvidgning av den för seminariet
föreslagna tomten samt för beredande av bostäder åt rektor och en lärare
finge inköpas vissa angränsande fastigheter samt att medel för dessa inköp
finge utgå av det för skolbyggnaden beviljade anslaget. Utöver förenämnda
anslag å 450,000 kronor anvisades till ifrågavarande byggnadsföretag
på extra stat för år 1921 ytterligare 160,000 kronor. Slutligen medgav
1922 års riksdag att av den reservation, som kunde uppkomma å de av
riksdagen till omförmälda nybyggnad anvisade anslag å sammanlagt

610,000 kronor, ett belopp av högst 26,800 kronor finge användas till inredning
och möblering av byggnaderna samt till uppförande av ett automobilgarage,
avsett för en till hantverksskolan inköpt lastbil.

Ifrågavarande nybyggnad har tagits i bruk från och med höstterminen
1922. Automobilgaraget var vid revisorernas besök icke fullt färdigställt.

Besöket har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

NIONDE HUVUDTITELN.

J ordbruksdepariementet.

*1.

Revisorerna hava besökt svenska mosskulturföreningens försöksgård
vid Gisselås anhaltstation på Inlandsbanan i Hammerdals socken i
Jämtland.

Till svenska mosskulturföreningen anvisade 1918 års lagtima riksdag
ett förslagsanslag å högst 70,000 kronor, vari ingick ett belopp av

10.000 kronor för anordnande av fasta försök i Jämtland. Vid närmare
prövning av frågan befanns, att för försöken borde anordnas fasta försöksgårdar
med uppsättning av kreatur och redskap in. in. För möjliggörande
härav beviljade 1919 års lagtima riksdag för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 22,600 kronor för en försöksgård i Jämtland. Sistnämnda anslag
utbetalades emellertid icke till föreningen, emedan föreningen i stället
för att, såsom med Kungl. Maj :ts av riksdagen bifallna förslag avsetts,
arrendera en för ändamålet lämplig gård, inköpt ett mossområde, vars bebyggande
och sättande i stånd för ändamålet komme att kräva medel utöver
ovan berörda båda anslag. Anslaget bär såsom varande förslagsanslag,
högst, automatiskt återfallit till kassafonden.

Till driftkostnader för ifrågavarande gård har för vart och ett av åren
3 920 och 1921 anvisats ett anslag av 9,000 kronor. Med hänsyn till beräknade
inkomster av foderskörd och förefintlig behållning ansågs anslag till
driftkostnaden för försöksgården för år 1922 icke böra äskas hos 1921 års
riksdag. Däremot beviljade samma års riksdag låneunderstöd till föreningen
för bestridande av anläggningskostnaderna för försöksgården med

60.000 kronor å tilläggsstat för år 1921 och 20,000 kronor å extra stat för år
1922. Emellertid måste sedermera, då jorden till försöksgården på grund
av försenad upplöjning icke hunnit bli iordningställd inom avsedd tid och
som en följd härav inkomsterna under åren 1922 och 1923 ansågos komma
att understiga vad eljest beräknats, framställning göras till 1922 års riksdag
om bidrag till driftkostnaderna för år 1922 och förra halvåret 1923.

Svenska mösskulturföreningens
försöksgård
vid
Gisselås.

— 60 —

Riksdagen anvisade för ändamålet på tilläggsstat för år 1922 ett belopp av
7,300 kronor och på extra stat för år 1923 ett belopp av 5,000 kronor.

Förutom de av riksdagen beviljade anslagen har till försöksgården
anvisats medel dels enligt Kung! Maj :ts beslut den 4 november 1921 från
anslaget till arbetslöshetens bekämpande med 11,617 kronor 30 öre, dels
ock, enligt uppgift från föreningen, i form av dikeslån av Jämtlands läns
hushållningssällskap, med ett belopp av 7,500 kronor.

Anläggningen av försöksgården påbörjades under år 1920. Driften
var avsedd att baseras på eu kreatursbesättning av endast 5 kor och det
producerade fodret skulle till huvudsaklig del försäljas. Emellertid föreligger
för närvarande från mos skulturföreningens sida förslag till en omläggning
av driften till jordbruk med större kreatursbesättning. Numera
är en areal av något över 50 hektar fullt iordningställd för odling och
försök.

Här förn tom planerar mosskulturföreningen, att på den ouppodlade
arealen, som utgör omkring 45 hektar, anlägga två kolonat av sådan storlek,
att deras innehavare kunde göra ett erforderligt antal dagsverken på
gården. Härigenom skulle man kunna inskränka sig till att å försöksgården
uppföra endast en arbetarbostad. Dessutom skulle anläggas ett
kolonat med en areal av 15 hektar, vilket under föreningens ledning
skulle drivas på ett rationellt sätt, så att säkra erfarenheter kunde vinnas
om ett dylikt jordbruks bärighet på myrjord av jämtlandstyp.

Anläggningskostnaderna uppgingo vid slutet av år 1921 till i runt
tal 114,500 kronor, vartill beräknas under år 1922 komma ytterligare omkring
20,000 kronor. Den planerade omläggningen av driften beräknas
av föreningen draga en kostnad av 67,000 kronor.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna kostnaderna för ifrågavarande
jordbruksanläggning avsevärt höga, även om hänsyn tages till
anläggningens karaktär av ett försök, och att anläggningsarbetet delvis utförts
under den svåraste dyrtiden. Försöksgården har emellertid genom
sina redan vunna resultat tilldragit sig intresse bland befolkningen i trakten.
I övrigt har besöket icke givit anledning till särskilt uttalande från
revisorernas sida.

$2.

Fiskodlingsanstalten
vid
Borenshult.

Revisorerna hava besökt fiskodlingsanstalten vid Borenshult.
Förutom nämnda anstalt, som är avsedd för odling av laxöring, röding,
sik m. m., har staten anlagt och underhåller fiskodlingsanstalter å

Cl —

i oljande orter inom landet: vid Älvkarleby för laxodling, vid Kvarnbäcken
vid Indalsälven i Jämtland för laxodling, i Vittskövle vid Mörrumsån
i Blekinge för laxodling, där verksamheten dock för närvarande ligger
nere, samt vid Kälarne i Håsjö socken i Jämtland.

Till anläggning av förenämnda fiskodlingsanstalt vid Borenshult har
riksdagen anvisat ett belopp av 28,000 kronor. Vidare bär vattenfallsstyrelsen
anlagt dammar för laxodlingen vid anstalten för en kostnad, som
vid slutet av oktober 1922 uppgick till 35,750 kronor, vilket belopp utbetalats
från anslaget till Motala kraftverk. Då nämnda anslag å 28,000 kronor
visade sig otillräckligt, anvisade Kungl. Maj :t, för att arbetena icke skulle
avbrytas och anstalten bliva ofullbordad, under år 1918 förskottsvis 7,700
kronor. Nämnda belopp ersattes av riksdagen genom anslag å tilläggsstat
för år 1919. På tilläggsstat för år 1921 beviljades sedermera ett reservationsanslag
av 19,000 kronor i och för vissa utvidgningar av anstalten.
Anstaltens driftkostnader hava årligen bestritts huvudsakligen med
medel, som anvisats av den till Kungl. Maj:ts disposition stående delen
av ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd. För år 1922 har
från detta anslag anvisats ett belopp av 10,000 kronor.

Verksamheten vid anstalten började hösten 1917. Under hösten

1920 inlades vid anstalten 520,000 laxrom, 1,250,000 rödingrom samt omkring
10,000,000 sikrom. Av det yngel, som härav erhölls, utsläpptes våren

1921 vid pass 490,000 lax-, 1,040,000 röding- och 8,000,000 sikyngel. Under
hösten 1921 inlades i anstalten 540,000 laxrom, 843,000 rödingrom och

4.635.000 sikrom. Laxöringynglet utsättes på olika platser i Motala ström
samt röding- och sikynglet i Vättern.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§3-

I domänstyrelsens räkenskaper har uppmärksammats en utgift å utgifter för

7.000 kronor, utgörande kostnader för Norsk forstmandsforenings delta- V18ka skogs6-11"
gande i av Svenska skogsvårdsföreningen under juni 1921 anordnade ex- värdsföreninkursioner
å bland annat vissa kronoskogar. Domänstyrelsen hade i skri- gde exkurfrio**
velse till Kungl. Maj :t begärt anslag i syfte att staten skulle bliva i till- nerfälle
att utöva värdskap vid ifrågavarande exkursioner, därvid genom
domänstyrelsens försorg komme att anordnas vissa måltider, varjämte av
anslaget skulle utgå bidrag till tryckning av en ”exkursionsledare”. Ovannämnda
belopp beviljades för ändamålet genom Kungl. Maj :ts beslut den

— 62 —

Lantmäteri styrelsen.

3 juni 1921 att utgå av de till driftkostnader för statens skogsdomäner
under rubrik ”oförutsedda och diverse ändamål” anvisade medel.

Av handlingarna framgår, att domänstyrelsen ställt anslaget till
Svenska skogsvårdsföreningens förfogande. Redovisningen utvisar, bland
annat, att för en middag för 114 personer utgivits tillhopa 2,531 kronor,
samt att för vin och spritdrycker utbetalts sammanlagt 1,084 kronor 55
öre. Av återstoden har ett belopp av 2,619 kronor 35 öre använts till andra
måltider, 322 kronor till cigarrer och cigaretter och 443 kronor 10 öre utgått
som bidrag till tryckning av beskrivning över kronoparkerna.

Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida det beviljade anslaget i allo
kan anses hava kommit till användning på lämpligt sätt.

§4-

Revisorerna hava besökt lantmäteristyrelsen samt de för lantmäteriundervisningen
upplåtna lokalerna.

Lantmäteriundervisningen omorganiserades genom beslut av 1910
års riksdag i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen
den 6 november 1909 framlagt, i statsrådsprotokollet den 8 april 1910
återgivet förslag. Anslaget till lantmäteriundervisningen, som utgår på
extra stat, utgjorde år 1921 41,500 kronor, år 1922 49,700 kronor och för
förra halvåret 1923 24,850 kronor. Bestämmelser om de anvisade medlens
användning meddelas årligen av Kungl. Maj :t, som därjämte efter för slag
av lantmäteristyrelsen fastställer läroplaner och läsordningar för undeivisningskurserna.
För läsaren 1920—1923 fördela sig de anvisade medlen
på följande sätt: läsåret 1920—1921 40,400 kronor, läsåret 1921—1922
48,007 kronor 89 öre och läsåret 1922—1923 51,150 kronor. Tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg har för år 1921 uppgått till 40,338 kronor
67 öre samt för år 1922 till 16,854 kronor 23 öre. Frånsett tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg uppgår kostnaden för undervisningen för läsåret
1920—1921 till 65,400 kronor samt för läsåret 1921—1922 till 84,997
kronor 89 öre.

I fråga om undervisningen hava revisorerna uppmärksammat, hurusom
den byråchef inom styrelsen, på vilken föredragningen av ärendena
angående lantmäteriundervisningen ankommer, J. Hamrin, tillika meddelar
undervisning vid anstalten i ämnet rättskunskap under tillhopa 300
timmar årligen, fördelade med en lektion varje morgon under läsåret under
tiden kl. 8,45—9,30 f. m. samt återstående timmar, såsom från styrel -

sens sida uppgivits, enligt föreskrift, som meddelas av honom själv. Dessutom
tjänstgör han under innevarande läsår såsom föreståndare för undervisningen.
Hans avlöning såsom lärare, som under läsåret 1920—1921 utgjorde
3,600 kronor, höjdes från och med läsåret 1921—1922 till 4,500 kronor,
med vilket belopp det för närvarande utgår. Såsom föreståndare
uppbär han ett arvode av 1,200 kronor för år räknat.

Vidare hava revisorerna fått sin uppmärksamhet riktad på en annan
omständighet i samband med förenämnda byråchefs tjänstgöring. Revisorerna
hava nämligen varit i tillfälle att taga del av följande cirkulär..

JOH. (HAMiRIN.

Byråchef i K. Landtmäteristyrelsen.

E. o. Hovrättsnotarie.

Riddargatan 43 rv.

Rikstelefon

71338 samt kl. 10—4 14023.

Postadress: Stockholm 16.

Tele,gr.-adress: Byråchefen Hamrin.

S. H. T.

Till kännedom har jag härmed äran meddela, att jag åtager mig utförande
av uppdrag, avseende:

allehanda utredningar rörande fastigheter i fråga om äganderätt,
strand-, vatten- och fiskerätt, frälseränterätt och avlösning av sådan, fideikommissegenskap
och förändring av dylik;

utredningar rörande beskaffenheten och beståndet av verkställda
lantmäteriförrättningar samt upprättande av förslag till lämpligaste och i
ekonomiskt avseende fördelaktigaste styckning av fastigheter;

utredningar och förslag i fråga om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning, bildande av köpingar och municipalsamhällen samt i fråga
om ändring av dylika samhällens områden;

uppsättande företrädesvis inom ovan angivna områden av ansökningar
och andra inlagor av juridisk och administrativ natur, ingivande

— 64 —

av handlingar och bevakande av mål och ärenden samt ombudsmannaskap
i övrigt;

förmedling av köp och försäljning av fastigheter.

De i kameralt och lantmäteri tekniskt hänseende invecklade jordförhållanden,
som här och var- i vårt land äro rådande, samt den svårtolkade
lagstiftning, som gällt och gäller på ifrågavarande områden, föranleda
ofta stora svårigheter och ödesdigra misstag. Genom min mångåriga erfarenhet
såsom lantmätare, jurist och administrativ ämbetsman är jag i tillfälle.
att kunna erbjuda en verkligt sakkunnig hjälp inom ovan angivna
områden.

Jag kommer att vinnlägga mig om skyndsam handläggning av förekommande
ärenden samt facil debitering.

Stockholm i oktober 1922.

JOH. HAMRIN.

Byråchef i Kung! Landtmäteristyrelsen.

E. o. hovrättsnotarie.

Statens Reproduktionsanstalt.

65422.

Cirkuläret i fråga är enligt uppgift av bemälda byråchef avsett att
utsändas till bland andra alla skiftesgodemän inom riket.

I samband härmed anse sig revisorerna böra meddela, att enligt vad
revisorerna inhämtat, byråchefen i fråga å tjänstens vägnar från samtliga
länsstyrelser i riket infordrat uppgift å skiftesgodemännens inom respektive
län adresser. På förfrågan har byråchefen förklarat att han behövde
adresserna i fråga för en honom ålagd utredning angående bidrag
från statens sida till lantmäteriförrättningar, men att han, då han lät infordra
adresserna, förmodat, att de funnes tryckta hos länsstyrelserna och
att upprättandet av uppgifterna icke skulle förorsaka ett så drygt extra
arbete för länsstyrelserna, som sedermera visat sig bliva fallet.

Revisorernas Av förestående redogörelse framgar, till en början, att föredraganden
uttalande. undervisningsärenden inom lantmäteristyrelsen innehar befattning

såsom föreståndare och lärare vid den undervisningsanstalt, vars frågor
av ekonomisk och annan art han på grund av sin ämbetsställning själv har
att inom styrelsen handlägga.

Vad vidare beträffar ovan intagna cirkulär framgår av detsamma,
att bemälde ämbetsman bedrivit eller i allt fall åsyftar att bedriva en om -

— 65 —

lättande juridisk privatverksamhet, som står i nära samband med hans
ämbetsutövning. Även om skiftesmålen, varom här närmast torde vara
Iråga, i regel icke handläggas å den byrå, vars chef den avsedde befattningshavaren
är, synes det dock kunna inträffa, att han genom sin ämbetsställning
kan komma att öva inflytande på avgörande av mål eller ärenden,
i vilka han i verkligheten är ombud för någon av parterna eller biträtt någon
av dem vid utredningen i målet. Då tjänstemannen ifråga vidare i
cirkulär uppgivit sin tjänstetelefon såsom sin telefonadress under tjänstetiden,
synes härav framgå, att han avser att under tjänstetid taga befattning
med den omfattande juridiska verksamhet, som i cirkuläret angives.

Vad sålunda förekommit, finna revisorerna innebära ett så anmärkningsvärt
missförhållande, att revisorerna ansett sig böra bringa detsamma
till riksdagens kännedom.

*ö.

Revisorerna hava besökt lantmäterikontcret i Östersund. Lantmäteri Lantmäterikontorets

nuvarande lokaler äro belägna i nya rådhuset i KSd*
Östersund. Till Östersunds stad erlägges för berörda lokaler en årlig hyra
av 4,500 kronor. Gällande hyreskontrakt utlöper den 30 september 1926,
efter vilken tidpunkt, enligt vad revisorerna inhämtat, utsikt icke förelinnes
att vidare få förhyra ifrågavarande lokaler för lantmäterikontorets
räkning.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§ 6.

Revisorerna hava besökt lantmäterikontoret i Umeå. Lantmateri Lantmäteriliontorets

nuvarande lokaler, som utgöras av fyra rum i ^Time? *
Umeå stads rådhus, hava förhyrts för lantmäterikontorets räkning alltsedan
den 1 januari 1909 för en årlig hyra av 1,700 kronor. Nu gällande
hyreskontrakt utlöper den 30 september 1924. Då, enligt vad revisorerna
inhämtat, utsikt icke förefinnes att efter sistnämnda tidpunkt vidare få
förhyra lokalerna för ifrågavarande ändamål, har förslag uppgjorts om
beredande av nya lokaler för kontoret från och med den 1 oktober 1924.

Detta förslag är för närvarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

Besöket har icke föranlett något särskilt uttalande från revisorernas

sida.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 66 —

TIONDE HUVUDTITELN.

lian delsdep artementet.

% 1.

Kommerskol- Vid granskningen av kommerskollegii räkenskaper för år 1921 hava
legii räken- revisorerna uppmärksammat följande förhållanden.

8kaPM Kostnaderna för den av ämbetsverket utarbetade statistiken samt

för utgivandet av tidskrifterna ”Kommersiella meddelanden” och Ekonomisk
översikt” synas revisorerna vara jämförelsevis höga.

Kommersiella meddelanden, som utgår i en upplaga om för.närvarande
2,000 exemplar och utkommer två gånger i månaden har för ar
dragit en utgift för allenast tidskriftens tryckning av omkring 3,100 kronor
per häfte. Motsvarande kostnad för år 1921 uppgår till omkring 2,900
kronor. Genom vissa åtgärders vidtagande i förenklande syfte har emelertid
kostnaden för innevarande år kunnat nedbringas tdl mellan 1,800
och 1,900 kronor per häfte. Till nämnda kostnader komma redigenngskostnaderna
för tidskriften. Inkomsterna vid prenumeration och försäljning
av tidskriften uppgå till obetydliga belopp.

3 Ekonomisk översikt, som utkommer en gång i kvartalet i en för varje
häfte växlande upplaga, har under senare halvåret 1921 dragit en kostnad
av omkring 8,000 kronor per häfte och i inkomst givit i medeltal 125 kronor
per häfte. Motsvarande belopp för första halvåret 1922 utgöra omkring

3,600 kronor respektive 150 kronor.

Revisorernas Av det anförda framgår, att kostnaderna för de båda tidskrifterna
uttalande. j rimlig proportion till de inkomster, de lämna. Ytterligare a -

gärder synas därför vara av nöden för nedbringande av statens utgifter
för tidskrifterna. Detta torde möjligen kunna ske genom att en ändring
av utgivningsplanerna för tidskrifterna vidtages i sådan riktning, att Ekonomisk
översikt uppgår i Kommersiella meddelanden, vars redigering därvid
i någon mån torde böra omläggas. Vidare synas åtgärder kunna vid -

— 67 —

tagas för ökad spridning av Kommersiella meddelanden samt inkomster
för tidskriften beredas genom införandet av annonser i densamma. Enligt
vad revisorerna inhämtat, äger Kommerskollegium enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 24 oktober 1913 rätt att låta i Kommersiella meddelanden
införa annonser. Det synes revisorerna som om kollegium bort kunna anlita
denna utväg för minskande av statens utgifter för tidskriften och samtidigt
bereda tidskriften ökad spridning.

§ 2.

Patent- och registreringsverkets sammanlagda inkomster och utgifter
för de senaste 10 åren hava uppgått till följande belopp:

År

1912

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

Inkomster	Utgifter	Överskott (-\|-) eller brist i—)
Kr.		Kr.	Kr.
535,731:	89	451,311:32	+ 84,420:	: 57
577,796:	88	458,084s55	+ 119,712:	: 33
537,919:	90	514,866:97	+ 23,052:	: 93
544,644:	18	553,232:18	— 8,588:	; -,
715,404:	65	1,049,917:48	— 334,512:	: 83
1,112,793:	13	709,227:07	+ 403,566:	06
1,406,419:	56	1,529,336:14	— 122,916:	58
1,154,104:	09	2,196,365:11	—1,042,261:	02
2,170,362:	72	2,220,264:49	— 49,901:	: 77
1,250,489:	84	2,640,260:30	— 1,389,770:	46

I 1920 års inkomster ingår 1,000,000 kronor, utgörande köpeskillingslikvid
för fastigheten n:r 6 i kvarteret Kännilen i Stockholm.

I utgifterna ingå för tomtinköp år 1916 500,000 kronor, för nybyggnad
och andra därmed sammanhängande utgifter år 1917 130,000 kronor,
år 1918 650,000 kronor, år 1919 945,450 kronor, år 1920 525,671 kronor 88
öre och år 1921 854,814 kronor 4 öre. Nybyggnaden har till 1921 års utgang
kostat 3,040,885 kronor — kostnaden för tomten, 500,000 kronor, häri
inberäknad; möblerings- och inredningskostnaderna hava uppgått till
265,050 kronor 92 öre. Avdrages från dessa utgifter behållningen å den
försålda fastigheten, 700,000 kronor, uppgå sammanlagda kostnaderna för
verkets nya fastighet ävensom dess möblering till 2,605,935 kronor 92 öre.
Bortses från de inkomster, som varit förenade med försäljning av ovannämnda
fastighet och medräknas allenast utgifterna för löner, expenser och
andra omkostnader för verkets drift framgår, att medan verket år 1912
och 1913 lämnade ett överskott å 84,420 kronor 57 öre resp. 119,712 kro -

Patent- ocli
registreringsverket.

— 68 —

nor 33 öre, resultatet åren 1920 och 1921 utvisar ett underskott å 524,229

kronor 89 öre resp. 534,956 kronor 42 öre.

Härav framgår oförtydbart att åtgärder böra snarast möjligt vidtagas
i syfte att nedbringa patent- och registreringsverkets utgiftsstat, i
första hand genom reduktion av antalet befattningshavare. Att verket
ifråga, som har 1 generaldirektör, 6 byråchefer, 18 byrådirektörer, 5 extra
byrådirektörer, 5 förste byråingenjörer, 5 byråingenjörer, 4 notarier, 25 biträdande
ingenjörer m. fl. tjänstemän, måste anses överorganiserat, synes

enligt revisorernas mening vara påtagligt.

Sedan föregående års revisorer hava framhållit att nödig sparsamhet
med till verkets förfogande ställda expens- m. fl. medel icke syntes iakttagas.
Detta uttalande hava innevarande års revisorer vid sm granskning
av ämbetsverkets räkenskaper funnit ytterligare bestyrkt.

* 3-

Försäkrings- Revisorerna hava avlagt besök i försäkringsinspektionens lokalei.

inspektionen. Begöket jiar icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

Vid granskningen av inspektionens räkenskaper har det väckt revisorernas
uppmärksamhet, att avsevärda belopp utbetalts för verkställandetav
specialundersökningar, samt att kostnaderna för den av inspektionen
utarbetade statistiken äro jämförelsevis höga. Sålunda har under ar 1921
såsom arvoden för extra arbeten utbetalats ett sammanlagt belopp av
6,685 kronor 96 öre och inspektionens tryckningskostnader för samma år

uppgå till 40,074 kronor 50 öre. o

Totalkostnaden för inspektionen under år 1921, vilken uppgått till
205,225 kronor 30 öre, måste enligt revisorernas mening anses avsevärt hög.
Det synes kunna ifrågasättas huruvida icke genom förenklad organisation,
möjligen genom inspektionens inordnande under något annat nu befintligt
ämbetsverk, besparingar skulle kunna vinnas. De nuvarande höga kostnaderna
torde nämligen icke motsvaras av inspektionens nytta för försäkringsväsendet.

§ 4.

Navigations- Revisorerna hava avlagt besök vid navigationsskolan i Härnösand.

Härnösand Vid skolan hava under läsåret 1921—22 utexaminerats i navigations arnosan

. ay(le]ningen 4() elever och i niaskinistavdelningen 24 elever.

• Besöket har ej föranlett någon erinran från revisorernas sida.

— 69

ELFTE HUVUDTITELN.

Pensions- och indragningsstaterna.

Enligt § 2 i reglementet för statens järnvägars änke- och pupillkassa
utgöras kassans tillgångar av:

a) den vid tiden för reglementets trädande i kraft förefintliga behållningen
i statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa;

b) delägares bidrag, nämligen:

1) inträdesavgifter,

2) årsavgifter,

3) retroaktivavgifter,

4) i § 6 mom. 1 och § 10 i kassans reglemente omförmälda avgifter;

c) böter, ådömda järnvägspersonalen för tjänstefel;

d) avkastningen av sådana statens järnvägar tillhöriga jordstycken, vilka
icke äro upplåtna till boställsjord eller erforderliga för trafikens skötande
eller annat allmänt behov;

e) inkomster vid försäljning av sådana inom järnvägens område tillvaratagna,
men icke inom behörig tid återfordrade effekter, och av sådant
kvarliggande outlöst gods, som på grund av gällande trafikreglemente
avyttras på offentlig auktion;

f) inkomster för registrering och förvaring av sådana tillvaratagna eller
till förvaring inlämnade effekter, som av ägaren återfås emot avgift;

g) inkomster för medgivna rättigheter till försäljning och till annonsering
inom järnvägens område;

h) inkomster av försålda gångbiljetter och inträdesbiljetter till stationernas
väntsalar och plattformer;

i) inkomster av den från statens järnvägars expeditioner samlade och försålda
makulatur;

k) gåvor;

Statens järnvägars
änkeoch
pupillkassa.

— 70

1) sådana pensionsbelopp, som förverkas;

m) räntevinst;

n) avkastning av kassans fasta egendomar.

Revisorerna hava ansett det vara av intresse, att något närmare undersöka
till vilka belopp en del av ifrågavarande inkomster uppgå. Kassans
huvudbok upptager för år 1921 nedan angivna poster:

böter.............................

avkastning jordstycken ............

försålda tillvaratagna effekter m. m

förvaring av effekter .............

försäljnings- och annonsrättigheter .

gång- och plattformsbiljetter .....

såld makulatur ..................

gåvor ...........................

avkastning byggnader ...........

delägares bidrag ................

intressekonto ...................

för Wiklanders understödsfond ....

Er. Kr.

15,674:70
86,251:39
35,032:34
232,043:72
104,559:41
241,667:62
10,877:54

168:70 726,275:42

.......... 561,229:65

..........2,144,314:75

.......... 1,419,813:58

........... 5,121:81

Summa 4,856,755:21

Vid 1921 års utgång uppgick kassans behållning till 36,525,655 kronor
6 öre. Kassan har under år 1921 tillförts en nettoinkomst av 3,471,205
kronor 34 öre, vadan behållningen vid 1921 års utgång uppgick till
39,996,360 kronor 40 öre. De under år 1921 utbetalade pensionerna uppgingo
till 1,337,690 kronor 21 öre.

Beträffande förvaltningen av kassans vid 1921 års ingång till mer
än 12 millioner kronor uppskattade fastigheter gäller att desamma uthyras
till statens järnvägar mot i allmänhet 4,5 procent årlig hyra, beräknad å
anläggningskostnaderna. Järnvägsstyrelsen har föreskrivit, att å kassans
fastigheter erforderliga underhållsarbeten skola, då kostnaderna överstiga

5,000 kronor, bekostas av änke- och pupillkassan, samt att hyresbeloppen
för de hus, i vilka ifrågavarande arbeten utföras, skola ökas med 4,5 procent
av kostnaderna för arbetenas utförande.

Av statens järnvägars trafikavdelnings berättelse för år 1921 framgår,
att inkomsterna av plattformsbiljetter till en mindre del tillfalla järifvägen
men till större delen kassan. Kostnaderna för spärranordningarna
bestridas av statens järnvägar. Revisorerna hava ansett det vara av in -

— 71 —

tresse att meddela ett ur samma berättelse hämtat sammandrag över kostnaderna
år 1921 för spärranordningar vid statens järnvägar och inkomsterna
av plattformsbiljetter.

	''Kostnad	Inkomsten av
''Distrikt för spärran-	plattformsbiljetter
ordning pr år	IS. J.	Ä. o. P.
. I	309,307:74	60,650:90	165,087:70
II	4,847:74	2,461:40	7,384:10
III	128,759:79	14,297:50	42,891:82
IV	4,002:97	1,445:89	4,337:71
V	3,720:20	1,284:46	3,853:34
Summa	450,638:44	80,140:15	223,554: 67

Av förenämnda redogörelse framgår, att betydliga belopp under år Revisorernas
1921 tillförts änke- och pupillkassan på grund av bestämmelserna i 2 § av uttalandekassans
reglemente. Då jämväl under de föregående åren avsevärda summor
på samma grund kommit kassan tillgodo, har dess behållning årligen
växt, och uppgår vid 1921 års utgång såsom tidigare nämnts till närmare

40,000,000 kronor. Pensionsutbetalningarna från kassan utgå emellertid
allenast till ett belopp, som ungefärligen motsvarar kassans årliga ränteinkomster.
Det överskott, som varje år tillfaller kassan synes alltså i stort
sett motsvaras av de inkomster, som beredas kassan från statens järnvägar
i enlighet med omförmälda författningsföreskrift. Å andra sidan
åsamkas statens järnvägar en avsevärd inkomstminskning genom de belopp,
järnvägarna enligt nämnda föreskrift hava att utan vederlag utgiva
till kassan.

Med anledning av berörda förhållanden synes det revisorerna, som
om en undersökning borde verkställas till utrönande av huruvida kassan
fortfarande kan anses vara i behov av ifrågavarande inkomster från statens
järnvägar i hittills varande omfattning och om icke en revision av stadgandet
i 2 § av reglementet för kassan, vilket lärer i stort sett hava kvarstått
oförändrat sedan år 1876, bör komma till stånd.

Även i ett annat avseende synes revisorerna en undersökning vara
önskvärd, nämligen rörande den sammankoppling av statens järnvägars
och kassans affärer, som förefinnas. Den omständigheten att järnvägssty -

— 72 —

relsen, vars tjänstemän mot särskilda arvoden handhava kassans förvaltning,
fattar beslut om kassans byggnadsverksamhet och fastställer villkoren
för uthyrning och underhåll av kassans byggnader, synes över huvud
taget icke lämplig. Rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan järnvägarna
och kassan hava revisorerna icke kunnat erhålla full kännedom;
dock synes det sätt, varpå kassans förvaltning för närvarande är ordnad,
vara för statens järnvägar oförmånligt.

Uttalanden rörande särskilda statsförvaltningen
berörande frågor.

Kommittéväsendet m. m.

S l.

Då riksdagens år 1921 församlade revisorer ägnat kommittéväsendet
en jämförelsevis ingående granskning, hava innevarande års revisorer ansett
sig böra verkställa undersökning endast beträffande vissa särskilda
kommittéer och därmed jämställda sakkunnigberedningar, vilka i allmänhet
icke varit föremål för granskning av föregående års revisorer. Då
vidare de år 1921 gjorda anmärkningarna i fråga om kommittéväsendet i
stort sett icke hunnit föranleda rättelser i fråga om kommittéernas förvaltning
och räkenskaper under år 1921, hava revisorerna icke ansett sig böra
ånyo fästa uppmärksamheten på åtskilliga allmänna missförhållanden, som
då iakttogos, och jämväl under år 1921 bestått.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för år 1921 hava de
under de särskilda huvudtitlarna upptagna anslagen till utredningar genom
kommittéer och sakkunniga, utgörande tillhopa 2,420,000 kronor, överskridits
med 2,608,667 kronor 43 öre. Det belopp, varmed samma anslag
överskridits år 1920, utgjorde 4,274,137 kronor 63 öre.

Revisorerna hava ansett sig liksom föregående år böra lämna en sammanställning
av de belopp, som för de särskilda huvudtitlarna anslagits,
och av de kostnader, som av samma medel bestritts.

Anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga.

Andra huvudtiteln
Tredje „

Fjärde „

Femte „

Sjätte „

Sjunde „

Åttonde „

Nionde „

Tionde „

Anslagna Verkliga

belopp. utgifter,

kr. kr.

..... 300,000	— 693,664	87
.... 150,000	— 236,351	23
.... 265,000	— 587,510	71
.... 225,000	— 647,146	85
80,000	— 389,713	05
.... 400,000	— 1,076,149	70
.... 450,000	— 576,568.	44
.... 400,000	— 515,279:	71
.... 150,000	306,282:	87
S:a 2,420,000	5,028,667	43

Granskningen
av kommittéväsendet
under
år 1921
och anslagsbelastningen.

— 74 —

1919 års tulloch
traktatkommitté.

% 2.

Revisorerna hava beträffande 1919 års tull- och traktatkomniitté verkställt
granskning av såväl till kommitténs ledamöter och kanslipersonal utbetalda
ersättningar i statskontoret som till kommitténs förfogande ställda
expensmedel.

Kommittén, som tillsattes den 31 januari 1919, har till uppdrag, att
skyndsamt verkställa en allsidig utredning av det gällande tullsystemets
verkningar och i samband därmed av spörsmål rörande Sveriges traktatpolitik,
med särskild hänsyn tagen till vikten av att befrämja det ekonomiska
samarbetet inom Norden.

Till kommitténs ordförande har under året utbetalts månadsarvoden
av 500 kronor, ävensom reseersättning med tillhopa 968 kronor 40 öre. Till
kommitténs vice ordförande har utbetalts månadsarvoden av 333 kronor
33 öre jämte ersättning för mistade avlöningsförmåner med tillhopa 3,612
kronor 38 öre. Till ställföreträdare för ordföranden å traktatavdelningen
har likaledes utgått månadsarvoden med 333 kronor 33 öre. I övrigt hava
till kommitténs ledamöter utgått dagarvoden jämte i förekommande fall
reseersättning enligt för kommittéledamöter i allmänhet gällande grunder.
Av chefen för finansdepartementet hava för biträde åt kommittén tillkallats
9 särskilda sakkunniga, av vilka eu uppburit ett månadsarvode av 1,000
kronor, tillhopa för revisionsåret 12,000 kronor. Dessa ersättningar hava
utgått efter medgivande av Kungl. Maj :t.

Hos kommittén hava under året varit anställda omkring 70 personer.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet under år 1921 hava uppgått
till 494,804 kronor 21 öre, och sammanlagda summan av kostnaderna
för kommittén utgjorde vid 1921 års utgång 1,160,830 kronor 18 öre.

Det har vid granskningen väckt revisorernas uppmärksamhet, att till
kommitténs ordförande och vice ordförande, vilka äro chefer för var sitt
centrala ämbetsverk, utgått bestämda månadsarvoden, beräknade efter ett
belopp av 6,000 respektive 4,000 kronor för år, oberoende av antalet bevistade
sammanträden.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet måste enligt revisorernas
mening anses alltför höga.

Bland annat har det synts revisorerna, som om vid handhavandet av
kommitténs expensmedel större sparsamhet kunnat iakttagas.

Bland kommitténs räkenskaper ingår en räkning å en middag den 26
november 1920 för 27 personer. Kostnaden för denna middag med spritdrycker
och spel uppgår till 1,279 kronor 75 öre.

— 75 —

Nämnda belopp, ävensom 20 kronor 15 öre för bjudnings- och placeringskort,
har sedermera enligt kungl. brev den 21 jan. 1921 blivit kommittén
ersatt av utrikesdepartementet. Ifrågavarande kostnader hava anvisats
att utgå från tredje huvudtitelns allmänna besparingar.

§ 3.

Revisorerna hava granskat den alltsedan år 1908 arbetande patent- Putentlaglagstiftningskommitténs
expensmedelsredovisning, ävensom de till kom- kommittén,
mittens ledamöter utbetalda ersättningarna.

Expensutgifterna under revisionsåret belöpa sig å 636 kronor 6 öre,
varav 400 kronor utbetalats såsom julgratifikationer till 13 inom patentoch
registreringsverket tjänstgörande vaktmästare.

Kommitténs ordförande har under år 1921 uppburit dagarvode för
hela året allenast med undantag av tiden den 3 augusti — den 11 september
och har ersättningen till honom uppgått till 4,136 kronor 31 öre, varav
såsom gottgörelse för mistade avlöningsförmåner 272 kronor 31 öre. För
innevarande år utgår allt fortfarande ersättning på enahanda sätt och har
för första halvåret utgått för varje dag. Det synes revisorerna som om
debitering av dagarvoden på sätt, i detta fall förekommit, icke står i överensstämmelse
med gällande föreskrifter.

§ 4.

Vid granskningen av den expensmedelsredovisning för år 1921, som Kommittén
avgivits av kommittén för industriell demokrati, hava revisorerna lagt ^gj^krati6*1
märke till att kommitténs i mars 1922 daterade räkenskap jämte därtill hörande
verifikationer först den 25 oktober 1922 inkommit till riksräkenskapsverket.
Enligt § 10 i kungörelsen den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser
angående kommittéer åligger det emellertid kommittén att årligen
för omhänderhavda medel avgiva redovisning till riksräkenskapsverket för
varje kalenderår före den 1 april nästföljande år.

Kommitténs räkenskap för år 1920 har först ytterligare två dagar
senare eller den 27 oktober 1922 inkommit till riksräkenskapsverket.

Revisorerna hava velat påpeka dröjsmålet med avlämnandet av kommitténs
årsräkenskaper, liksom ock det förhållandet att riksräkenskapsverket
underlåtit att övervaka räkenskapernas ingivande inom föreskriven
tid.

— 76 —

Marinens redovisningssakkunnige.

§5.

Revisorerna hava för granskning rekvirerat de medelsredovisningar,
som avgivits av den år 1919 tillkallade sakkunnige för utredande av vissa
frågor rörande det nya redovisningssystemets tillämpning vid marinen. I
anledning liärav har till revisorerna överlämnats eu för åren 1919 och 1920
gemensam redovisning, men har för 1921 års vidkommande genom anteckning
å rekvisitionen meddelats, att någon redovisning för år 1921 icke förekommit,
enär alla av den sakkunnige omhänderhavda medel redovisats i
1919 och 1920 års räkenskap. I sistnämnda räkenskap, dagtecknad den 31
december 1920, upptagas såsom inkomster eller debetposter dels i marinförvaltningen
lyftade 5,000 kronor, dels ett förskott av redogöraren på 1,086
kronor till arvoden åt biträden, för vilka ersättning enligt kungl. brevet den
20 september 1919 må, på anmälan, framdeles bestämmas, dels förskott i
övrigt med 750 kronor, varjämte såsom utgiftsposter redovisas sammanlagt
6,836 kronor.

Räkenskapen, som upptager såväl expensmedel som dagarvoden åt
den sakkunnige med 12 kronor för varje dag uppdraget varat med undantag
av juli 1920, utvisar alltså en den sakkunniges fordran på statsverket
med 1,836 kronor. Denna redovisning har först den 23 augusti 1921 inkommit
till riksräkenskapsverket, där den påföljande dag slutgranskats
utan erinran. När redovisningen överlämnades till revisorerna fanns
emellertid i densamma infästat ett inlevereringsreversal å 1,362 kronor,
vilket reversal var daterat den 15 augusti 1922. Enligt vad revisorerna erfarit
avser inlevereringen 900 kronor återbetald hyra för av den sakkunnige
förhyrda lokaler och 462 kronor, utgörande för högt debiterade dagarvoden.
Den sakkunnige har nämligen, samtidigt som han innehaft detta
uppdrag, även innehaft annat av Kugl. Maj :t meddelat uppdrag, för vilket
utgått dagarvode med 12 kronor för dag.

Den omständigheten, att förseglingen å en redan till riksräkenskapsverket
avlämnad och där granskad redovisning sedermera brutits och en
ny verifikation, låt vara ett inlevereringsreversal, tillfogats, är enligt revisorernas
mening anmärkningsvärd och åtgärden i fråga synes ej hava
bort inom riksräkenskapsverket godkännas.

Genom att den sakkunige själv av omhänderhavda medel till sig utbetalt
dagarvoden, har granskningen av arvodenas debitering icke
kommit att ske inom vederbörande ämbetsverk. Detta förfaringssätt synes
revisorerna så mycket mera egendomligt som enligt revisorernas mening

— 77 —

stöd härför saknas i kiuigl. brevet den 20 september 1920, som bl. a. innehåller
föreskrifter om ersättningen till den sakkunnige.

Då enligt Kung!. Maj :ts beslut den 22 december 1921 med fullföljandet
av ifrågavarande uppdrag skall anstå tills vidare och intill dess Kungl.
Maj .t annorledes förordnar, lärer åtgärd böra vidtagas för reglerandet av
den sakkunniges ännu i räkenskapen kvarstående fordran på statsverket.

Med anledning av den dubbeldebitering av dagarvoden, som i detta
i all skett, anse sig revisorerna böra framhålla lämpligheten av att sådana
åtgärder för vinnande av eu effektivare kontroll vidtagas, att utbetalning
av medel å fjärde huvudtitelns kommittéanslag, vilken utbetalning nu sker
genom armé- och marinförvaltningarna, verkställes av statskontoret, varifrån
i allmänhet övriga huvudtitlars kommittémedel anordnas.

Samtidigt torde böra föreskrivas, att samtliga medel å kommittéanslagen
skola anordnas och redovisas av statskontoret.

§ 6.

Vid granskningen av krigsmaterielkommissionens redovisning för
år 1921 hava revisorerna uppmärksammat, att till kommissionens ordförande
för varje dag under året utgått dagarvode efter 18 kronor per dag
samt att dagarvodena till såväl honom som kommissionens övriga ledamöter
utbetalts av till kommissionens förfogande ställda medel. Såsom revisorerna
tidigare framhållit böra dagarvodena icke utgå av omhänderhavda
medel, utan gäldas direkt av vederbörande ämbetsverk, i detta fall av marinförvaltningen.

§ 7.

Kostnaderna för den år 1917 tillsatta elektrifieringskommittén hava
vid 1921 års utgång uppgått till närmare 340,000 kronor. Inom kommittén
har organiserats en teknisk byrå, bestående av en föreståndare, 2 å 3 ingenjörer
och ett kvinnligt biträde, för verkställande av undersökningar rörande
elektrifieringen inom olika landsdelar.

Vid granskningen av 1921 års expensmedelsredovisning för kommittén
hava revisorerna uppmärksammat, att, oaktat expensmedel till så avsevärt
belopp som ungefär 250,000 kronor av kommittén uppburits under
åren 1919—1921, kommittén likväl vid flera olika tillfällen måst begära tillfälliga
lån av vattenfallsstyrelsen för sina löpande utgifter. Ett sådant

Krigsmate rielkommis sionen.

Elektrifie ringskom mittén.

78 —

förfaringssätt synes revisorerna anmärkningsvärt och hade, därest vid
kommitténs förvaltning större förutseende visats, bort kunna undvikas.

Beträffande kommitténs fortsatta verksamhet synes det böra tagas
under övervägande, huruvida icke fullföljandet av kommitténs återstående
arbetsuppgifter skulle kunna överlämnas till nu befintliga arbetskrafter
inom vattenfallsstyrelsen.

$8.

Flottans skol- Vid granskningen av den redovisning, som avlämnats av de enligt
sakkunniga. KungL Maj ;ts beslut den 16 maj 1919 tillkallade sakkunniga rörande undervisningen
i marinens korprals- och underofficersskolor (flottans skolsakkunniga),
har det väckt revisorernas uppmärksamhet, att till sekreteraren,
som tillika varit ledamot av de sakkunniga, utgått, förutom dagarvoden
med 6 kronor för dag, ersättning för fullgörandet av sekreterareuppdraget
med ett belopp av 350 kronor i månaden från och med den 26 maj
1919 till och med den 31 augusti 1921 med tillhopa 9,517 kronor. Ifrågavarande
ersättning av 350 kronor i månaden skall enligt Kungl. Maj .ts beslut
till sekreteraren utgå under den tid, han varit sysselsatt med detta
uppdrag. Sekreteraren, som är ordinarie undervisningsråd, har för nämnda
uppdrags fullgörande åtnjutit tjänstledighet i skolöverstyrelsen under
inemot fem månader av år 1921 före den 1 september samma ar. Enligt
vad revisorerna under hand inhämtat har han emellertid jämväl tjänstgjort
tidvis i överstyrelsen, där han under år 1921 uppburit avlöning med tillhopa
14,638 kronor 69 öre samt i reseersättningar utkvitterat 1,943 kronor
75 öre.

Det synes revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida Kungl. Maj :ts
nämnda beslut ger stöd för utbetalning av dagarvoden och särskild ersättning
för sekreterareuppdraget på sätt i förevarande fall ägt rum jämväl
under den tid, sekreteraren uppehållit sin befattning i överstyrelsen.

Dagarvodena hava till flottans skolsakkunniga utbetalts av till de
sakkunnigas förfogande ställda medel. Såsom revisorerna i annat sammanhang
framhållit, synes ett sådant förfaringssätt vara mindre lämpligt.

§9.

Organisa- Med bifall till Kungl. Maj :ts därom gjorda framställning beviljade

ten för tretton-1913 års riksdag såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den tretdTinteraatio-londe
internationella sjöfartskongressens hållande i Stockholm år 1915 å
nkÖVrKS8''extra stat för år 1914 ett anslag av 35,000 kronor.

— 79 —

Sedan Kungl. Maj:t besluta utfärda officiell inbjudning till vederbörande
främmande makter att deltaga i berörda kongress, tillsattes genom
Kungl. Maj :ts beslut den 18 april 1914 en organisationskommitté av 11 personer
för vidtagande av de för kongressens anordnande erforderliga åtgärder;
och anbefalldes genom samma beslut statskontoret att till organisationskommittén
på rekvisition och mot redovisningsskyldighet utanordna
ovannämnda anslag, att användas för det därmed avsedda ändamålet.

Med förmälan att ifrågavarande anslag i sin helhet lyftats, och att av
detsamma ett belopp av 2,272 kronor 83 öre redan förbrukats, anförde sedermera
organisationskommittén i en till Kungl. Maj :t ställd skrift, att,
då rådande internationella förhållande omöjliggjorde kongressens hållande
år 1915, densamma syntes böra uppskjutas, samt hemställde, att Kungl.

Maj:t måtte dels vidtaga åtgärder för att anslaget till kongressens hållande
måtte få disponeras år 1916 eller ett följande år, dels låta meddela
de främmande makter, som officiellt inbjudits att deltaga i kongressen, att
denna icke kunde äga rum år 1915.

Genom beslut den 5 december 1914 förklarade Kungl. Maj:t att den
icke disponerade delen av ovanberörda, å riksstaten för år 1914 anvisade
anslag borde statsverket besparas och föreskrev tillika, att de främmande
makter, som officielt inbjudits att deltaga i förenämnda kongress, skulle
genom utrikesdepartementets försorg underrättas, att kongressen icke
komme att äga rum under år 1915.

Kungl. Maj :ts beslut, att den icke disponerade delen av ifrågavarande Revisorernas
anslag borde statsverket besparas, lärer få anses hava inneburit, att be- uttalandeloppet
utan dröjsmål skulle inlevereras till statsverket. Emellertid hava
revisorerna funnit, att medlen, som den 3 juni 1914 uttogos från riksbanken
och insattes å Stockholms handelsbank och den 23 februari 1916 överflyttades
från sistnämnda bank till kommitténs giroräkning i riksbanken, först
den 27 oktober 1922 åter insatts å statsverkets giroräkning. Då Kungl.

Maj :t den 28 oktober 1921 återkallat det kommittén meddelade uppdraget,
har alltså ytterligare nära ett år förflutit, till dess de av kommittén omhänderhavda
odisponerade medlen, inberäknat ränta, utgörande tillhopa 34,740
kronor 41 öre, återburits.

Vad sålunda förekommit, hava revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.

— 80 —

§ 10.

Lagerhus- Revisorerna hava underkastat de av lagerhusbyggnadskommissionen

komSonen°ch statens lagerhus- och fryshusstyrelse avgivna räkenskaperna en sumsamt
statens niarisk granskning. Därjämte har av revisorerna besök avlagts vid spannlanyshussty-hmålslagerhuset
och fryshuset i Hallsberg.

I fråga om byggnadskommissionens räkenskaper hava revisorerna
funnit att nödig omtanke och sparsamhet icke i allo iakttagits. Besiktnings-
och kontrollarvodena hava uppgått till belopp, som te sig synnerligen
höga i förhållande till omfattningen av de utförda arbetena. Vidare
tiar kommissionen i åtskilliga fall nödgats betala ränta å räkningar. I ett
fall hava sålunda i räntegottgörelse utbetalts icke mindre än 5,212 kronor
92 öre. Det har slutligen väckt revisorernas uppmärksamhet att på sätt
av räkenskaperna utvisas, betydande ändringsarbeten å de nyuppförda lagerhusen
måst vidtagas.

Särskilt anse sig revisorerna böra påpeka, att intet av kommissionens
protokoll justerats.

Beträffande lagerhus- och fryshusstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
allenast velat konstatera, att, medan enligt i styrelsens stat för
året viss vinst beräknats uppstå å verksamheten, bokslutet emellertid anger,
att verksamheten gått med förlust.

Såväl spannmålslagerhuset som fryshuset i Hallsberg stodo vid revisorernas
besök oanvända. Personalen därstädes utgjordes av en maskinmästare
och eu lagermästare. Byggnaderna befunnos vara i ett synnerligen
bristfälligt skick. Särskilt fryshuset företedde å ytterväggarna ett
stort antal sprickor i rappningen, som på sina ställen kunde plockas bort
med händerna. I spannmålslagerhuset s trapphus förefanns i ena hörnet en
omkring 2 meter lång och ungefär 2 cm. bred spricka, genom vilken dagsljuset
kunde skönjas.

Fryshuset och spannmålslagerhuset hava uppförts under åren 1917
—1919. Anläggningskostnaden utgjorde för fryshuset, inberäknat bostadshus
för frysdirektör och personal, 4,315,900 kronor 31 öre. För spannmålslagerhuset
har anläggningskostnaden uppgått till 734,733 kronor 33
öre. I nämnda belopp ingår för maskinella anordningar i fryshuset
1,489,005 kronor 64 öre och i lagerhuset 72,203 kronor 87 öre.

81 —

§ 11.

Vid granskning av kolonisationskommitténs räkenskaper har upp- Kolonisationsmärksammats
att till en extra lantmätare, som på kommitténs uppdrag ut- räkenskaper.
fort vissa förrättningar å kolonisationsområden i Norrland, utbetalts förskott
i jämförelsevis stor utsträckning. Sålunda har den 3 maj 1921 till
bemälde lantmätare utbetalts ett förskott å 8,000 kronor för bestridande
av utgifter i samband med vissa förändringar i Norrland, vilka togo sin
början först den 19 maj samma år. Till och med den 31 maj 1921 uppgingo
utgifterna till 1,668 kronor 6 öre, vadan behållningen då utgjorde 6,331
kronor 94 öre. Den 13 juni 1921 erhöll lantmätaren ett förskott å ytterligare
4,000 kronor, medan utgifterna under juni månad uppgingo till 3,235
kronor 80 öre med en behållning den 30 juni 1921 av 7,096 kronor 14 öre.

Den 11 juli 1921 utbetaltes till samma person ett förskott å 2,000 kronor.

Utgifterna under juli 1921 uppgingo till 4,495 kronor 29 öre med en behållning
den 31 juli 1921 av 4,600 kronor 85 öre. Den 20 augusti 1921 utbetaltes
till honom ytterligare 4,000 kronor. Utgifterna under augusti 1921 uppgingo
till 4,713 kronor 53 öre med en behållning den 31 augusti 1921 av 3,887
kronor 32 öre. Den 11 september 1921 utbetaltes ytterligare 3,000 kronor.

Utgifterna under september 1921 utgjorde 3,422 kronor 51 öre med en behållning
den 30 september 1921 av 3,464 kronor 81 öre. Utgifterna under
oktober 1921 uppgingo till 309 kronor 21 öre jämte kostnaden för gäldande
av en icke attesterad räkning av bemälde lantmätare å 3,228 kronor 60 öre
å reseersättning, huvudsakligen skjutsar. Vidare må nämnas, att, enligt
vad som framgår av en utav kommittén till riksräkenskapsverket avgiven,
den 22 mars 1922 dagtecknad redovisning, en distriktslantmätare, som uppburit
förskott å tillhopa 4,500 kronor, trots påminnelser från kommittén icke
lämnat redovisning.

Den omfattning, vari utlämnande av förskott i ovannämnda fall förekommit,
kan enligt revisorernas mening icke anses stå i överensstämmelse
med god ordning.

§ 12.

Kostnaderna för överrevisorerna för kristidskommissionerna hava Revisionsår
1921 uppgått till 82,989 kronor 98 öre. Till ordföranden hos överrevi- £akSXsorerna,
byråchefen K. A. Beckman, har, förutom ersättning för mistade kommissioavlöningsförmåner,
utgått ett arvode av 8,000 kronor för år samt tillnernaär1921''
övriga för alla kommissionerna gemensamma överrevisorer arvoden i ett
fall efter 8,000 kronor, i ett annat fall efter 6,666 kronor och i övriga fall
Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 82 —

efter 2,000 kronor för år. Till den särskilt för folkhushållningskommissionen
tillsatta överrevisorn, kaptenen S. A. von Heijne, har förutom ersättning
för mistade avlöningsförmåner utgått ett arvode av 7,200 kronor.
Kostnaderna för överrevisorernas kansli hava uppgått till icke mindre än

26,040 kronor 8 öre.

Revisorerna vilja här meddela en sammanställning rörande genomsnittliga
månadsersättningarna till hos överrevisorerna anställd personal.

■i

sekreterare ................................

revisor ....................................

» ....................................

revisorer å 240: —..........................

revisor ...................................

siffergranskare ............................

av Kungl. Maj :t förordnade revisorer å 166: 66
siffergranskare ............................ I

. 400	— kr.
. 450
. 333	33 „
. 250
. 480
. 200	>>
. 175
. 333	32 „
50
2,671	65 kr.

I viss utsträckning hava därjämte särskilda ersättningar för siffergranskning
och specialrevision utgått. Särskilt har kaptenen von Heijne
i stor omfattning begagnat sakkunnigt biträde för revisionsgöromålen, vaiför
kommissionen fått vidkännas betydande utgifter.

Med anledning av de avsevärda belopp, kostnaderna för överrevisionen
medfört under år 1921, hava revisorerna ansett det vara av intresse att
undersöka, till vilka belopp de sammanlagda revisionskostnaderna för knstidskommissionerna
uppgått. Det har därvid visat sig att revisionskostnaderna
för folkhushållningskommissionen (livsmedelskommissionen)
uppgått till en summa av i det närmaste 585,000 kronor samt att revisionskostnaderna
i dess helhet för samtliga kristidskommissioner kunna uppskattas
till mera än 800,000 kronor.

Vid den detalj granskning, revisorerna underkastat överrevisorernas
medelsredogörelse för år 1921, hava revisorerna icke kunnat undgå att
finna, att med hänsyn till det revisionsmaterial, som under året förelegat,
biträden icke behövt i den omfattning, som skett, anlitas. Revisorerna
hava vidare velat ifrågasätta, huruvida det vid fastställandet av arvodena
till överrevisorernas ordförande och den särskilt för folkhushallningskommissionen
tillsatte revisorn varit avsett att de sålunda bestämda arvodena

— 83

skolat utgå för hela året även om överrevisorernas arbeten, såsom i själva
verket torde hava skett, i huvudsak koncentrerats till särskilda tidsperioder.
De uppburna ersättningarna synas icke stå i rimlig proportion till
omfattningen av revisionens arbete.

Det bär vidare synts revisorerna egendomligt, att icke överrevisorernas
medelsredovisning undergått vederbörlig granskning. Enligt revisorernas
mening måste det anses höra till god ordning, att alla medelsredovisningar
göras till föremål för granskning och revision av sakkunnig
myndighet.

Vad revisorerna sålunda funnit, hava de ansett vara av den beskaffenhet,
att de velat bringa detsamma till riksdagens kännedom.

Rese- och traktamentspenningar.

Revisorerna hava här nedan velat meddela en med ledning av riks- Ansiagsräkenskapsverkets
budgetredovisning uppställd tablå över de utgiftsbelopp,
som för år 1921 belasta de särskilda huvudtitlarnas anslag till reseoch
traktamentspenningar.

År 1921

Anvisat

Direkt

utanordnat

Andra huvudtiteln ............... Tredje „ ...............	............... 80,000 ............. 165 000	— 120,523:63 — 486,936:62 — 696,815:30 — 924,401:14 — 163,691:16 — 68,929:35 — 258,933: 86 — 1,181,442:93 75,896:56
Fjärde „ ...............	............... 189 500
Femte „ ...............	............... 400 000
Sjätte „ ...............	............... 50000
Sjunde ,, ...............	............... 80,000
Åttonde „ ...............	............... 110000
Nionde „ ............... Tionde „ ...............	............... 30 000

	2,104,500	3,977,570:55

§2.

\id den granskning, revisorerna ansett sig böra underkasta i räken- iakttagelser
skaperna förekommande reseräkningar hava åtskilliga i huvudsak på det1 V"

nuvarande resereglementets bestämmelser grundade missförhållanden upp-rese-och trakmärksammats.
tamentsansla gen.

— 84 —

I ett flertal fall förekommer, att skjutsersättning debiteras, oaktat
1 ''änsteresan utan olägenhet kunnat företagas med järnväg till betydligt
lägre kostnad. I nu nämnda avseende synas snarast möjligt en revidering
av resereglementets bestämmelser till förhindrande av här påpekade förfarande
böra komma till stånd. Beträffande särskilt reglementets bestämmelse,
att för I—IV klasserna ersättning får beräknas för färd med skjuts
efter två hästar, synes det revisorerna kunna sättas i fråga, huruvida över
huvud denna föreskrift bör bibehållas. Enligt revisorernas mening borde
ersättningen kunna begränsas att utgå för skjuts efter allenast en häst.

Ett par av de granskade fallen äro av sådan beskaffenhet, att de synas
förtjäna ett särskilt omnämnande.

Ett undervisningsråd har under samma år företagit icke mindre an 9
tjänsteresor till Göteborg eller södra Västergötland, nämligen en resa under
envar av månaderna januari, februari, mars, april, maj, juni och november
samt två resor under oktober månad. Samme person har under ar 192
varit på tjänsteresor under mera än 110 dagar och har kostnaden härtor
uppgått till omkring 8,250 kronor.

Av det hos riksräkenskapsverket den 4 juni 1921 förda protokollet
framgår, att verkets chef anmält, att han komme att avresa till Lund för att
under dagarna 6—8 juni konferera med vissa myndigheter samt att han
Tillika anmält, att han, med stöd av företett läkarintyg, under tiden 9/&—
15/6 ämnade taga tjänstledighet för hälsans vårdande och därefter hade for
avsikt att under tiden 16/6—31/7 begagna sig av semester.

Den sedermera avlämnade reseräkningen upptager såväl ersättning
för resan Stockholm—Lund som återresan till Stockholm. Någon annan
tjänsteresa har icke av ifrågavarande verks chef under året företagits.

Det synes som om förstnämnda tjänsteresor kunnat planläggas på
sådant sätt att icke resor till samma trakt behövt så ofta återkomma. Det
synes även mindre lämpligt att tjänsteresor, såsom i sistnämnda fall skett,
anordnas i samband med semesterresor, enär härigenom svårigheter uppstå
att särskilja rena privatutgifter från utgifter i och för tjänsten.

Revisorerna hava velat framhålla dessa synpunkter för att visa, att
förändringar i det nuvarande resereglementet äro av behovet i hög grad
påkallade.

— 85 —

gagnandet
av sovplats
under resa.

$3-

9 § av resereglementet den 13 december 1907 bar under år 1921 haft iakttagelser
följande lydelse. "*«* “ *

”Har resa med järnväg skett nattetid, och den resande därunder begagnat
sig av plats i sovvagn, må gottgörelse för den avgift, sådan plats
betingat, honom tillkomma, dock ej med högre belopp än avgiften för den
vagnsklass, för vilken ersättning utgår.”

Då det vid granskningen av 1921 års räkenskaper väckt revisorernas
uppmärksamhet att ersättning för sovplats i första klassens vagn i stor utsträckning
debiterats och uppburits av personer, tillhörande första, andra
och tredje klasserna i resereglementet, hava revisorerna verkställt undersökningar,
huruvida i vissa fall verkligen den sovplats, varför ersättning
utgått, av vederbörande begagnats.

Av de undersökta tolv fall, där ersättning för sovplats i första klass
utgått under år 1921, har framgått att i sex fall någon sovplats icke begagnats,
i fyra fall sovplats i andra klass och i två fall i tredje ldass.

I samtliga undersökta fall har alltså den sovplats, varför vederbörande
uppburit ersättning, icke av dem använts. Uppgifterna rörande begagnandet
av sovplats hava lämnats av statens järnvägars resebyrå.

Med anledning av de sålunda gjorda iakttagelserna vilja revisorerna
framhålla vikten av att, vid granskning inom vederbörande ämbetsverk av
reseräkningar, noggrant undersökes, huruvida sovplats, varför ersättning i
räkningen debiterats, verkligen använts.

Kostnaderna för de av statens gymnastikinspektörer företagna re- Gymnastiksorna
hava under år 1921 uppgått till inemot 110,000 kronor. inspektionen.

Kostnaderna för dessa inspektionsresor hava inom olika distrikt uppgått
till mycket växlande belopp. Sålunda hava kostnaderna för inspektörens
inom Ångermanlands, Medelpads och Hälsinglands norra inspektionsområden
uppgått till 14,041 kronor 62 öre, medan kostnaderna för envar
av åtskilliga andra inspektörers resor uppgått till allenast mellan 1,000
och 2,000 kronor.

Förstnämnda inspektörs resor hava särskilt tilldragit sig revisorernas
uppmärksamhet. Av reseräkningarna framgår, att han under 126 dagar
under loppet av ett år företagit inspektionsresor, varav 4 resor förlagts till
Hudiksvall och 5 resor till Delsbo. Inspektionerna hava så förlagts, att ett

— 86 —

stort antal skolor besökts ett flertal gånger under samma år. Oaktat järnvägsförbindelse
funnits, har i åtskilliga fall färd med skjuts debiterats,
varigenom onödiga kostnader uppstått.

Revisorerna hava ansett sig böra i sin berättelse intaga två av ifrågavarande
inspektörs reseräkningar (Bil. a och b).

I allmänhet synes planläggningen av inspektionsresorna icke hava
skett på sådant sätt, att kostnaderna hållits inom skäliga gränser.

Med hänsyn till det sätt, varpå ifrågavarande inspektion för närvarande
är ordnad, synes det kunna tagas under övervägande, huruvida icke
för kostnadernas nedbringande gymnastikinspektörernas åligganden kunde
till väsentlig del överflyttas på folkskoleinspektörerna, vilka i allt fall i och
för sin tjänst måste företaga vidsträckta inspektionsresor.

Bil. a.

Räkning

å rese- och traktamentsersättning för undertecknad, som av Kungl. Maj :t förordnats
att vara gymnastikinspektör inom Ångermanlands, Medelpads och Norra Hälsinglands
folkskoleinspektörsområden.

Resor under vårterminen 1921.

Månad Dag
1921

Febr. 27 An Transport av saker i Sollefteå

Resgodsbiljett.................................................... ®

II klass Sollefteå—Anundsjö ...................................... 14

Skjuts m. 2 hästar Anundsjö—Bredbyn, 0,5 mil, å 5: — pr mil o. häst 5

Kr. öre

Mars 1

Bredbyn—Bredbyns småskola, 0,5 mil,
Bredbyns småskola—Bredbyn, 0,5 mil,
Bredbyn—Myckelgensjö, 3 mil,
Myckelgensjö—Bredbyn, 3 nm.,
Bredbyn—Normesunda, 0,7 nm.,
Normesunda—Bredbyn, 0,7 nm.,
Bredbyn—Norrflerke folk., 1,0 nm.,
Norrflerke—Kubbe, 0,5 nm.,

Kubbe—Norrflerke småsk., 0,5 nm.,
Norrflerke—Bredbyn, 0,8 nm.,
Bredbyn—Bredbyns folksk., 0,5 nm.,
Bredbyns folksk.—Bredbyn, 0,5 nm.,
Bredbyn—Remmarbäck, 2,4 nm.,
Remmarbäck—Skalmsjö, 0,5 nm.,

8
5
5

-— Förrätta.

— 87 —

MÅnad Dag
1921

Kr. öre

Mars 2 Skjuts m. 2 hästar Skalmsjö—Bredbyn, 2,1 nm., å kr. 5: — ,pr mil o. häst 21

i* kj »j n it

Resgodsbiljett

Bredbyn—Seltjärn, 2 nm.,
Seltjärn—Klucken, 1 nm.,
Klucken—Bredbyn, 3 nm.,
Bredbyn—V. Gensjö, 0,5 nm.,

V. Gensjö—Bredbyn, 0,5 nm.,
Bredbyn—Sörmesunda, 0,6 nm.,
Sörmesunda—Bredbyn, 0,6 nm.,
Bredbyn—Sörflerke, 1,1 nm.,
Sörflerke—Långsele, 0,7 nm.,
Långsele—Ödsbyn, 0,9 nm.,
Ödsbyn—Bredbyn, 10 nm.,
Bredbyn—Anundsjö stn, 0,5 nm.,

6
6

II klass Anundsjö—Sollefteå..................................... 14

Transport av saker i „ ...................................... 1

6 Skjuts m. 2 hästar Sollefteå—Sånga, 1,8 nm., å kr. 5 pr mål o. häst 18

„ „ „ „ Sånga—folkskolan, 0,5 nm., „ 5

„ „ „ „ folkskolan—Sånga, 0,5 nm., „ 5

„ „ „ „ Sånga—Sollefteå, 1,8 nm., „ 18

18 „ „ „ „ Sollefteå—V. Spansjö, 0,7 nm., „ 7

„ „ „ „ V. Spansjö—Sollefteå, 0,7 nm., „ 7

„ „ „ „ Sollefteå—Tidt järn, 2,5 nm., „ 25

„ „ „ „ Tilitjäm—Sollefteå, 2,5 nm., „ 25

29 Transport av saker i Sollefteå.................................... 1

Resgodsbiljett................................................... 0

Biljett II klass Sollefteå—Nyland ................................ 5

Skjuts m. 2 hästar Nylands stn—Nyl. g.-g., 0,5 nm., å kr. 5 pr mil o. häst 5

30 „ „ „ „ Nylands—Hammarsön, 0,5 nm., „ 5

Hammarsön—Nyland, 0,5 nm., „ 5

Nyland—Viksmon, 0,7 nm., „ 7

Viksmon—Nyland, 0,7 nm., „ 7

„ 31 „ „ „ „ Nyland—Nylands stn, 0,5 nm., „ 5

II klass Nyland—Prestmon....................................... 1

Resgods ........................................................ 0

Transport av saker i Prestmon.................................... 1

„ „ „ „ Sollefteå.................................... 1

II klass Prestmon—Sollefteå .......................... 4

Transport av saker i Sollefteå.................................... 1

April 3 Resgodsbiljett................................................... 0

II klass Sollefteå—Örnsköldsvik .................................. 18

Transport av saker i Örnsköldsvik................................ 1

Förrätta.

Instr. möte

Förrätta.

Förrätta,
i Flöda
folkhögskola.

— 88 —

Månad Dag:

1921

April 4 Skjuts med 2 hästar Örnsköldsvik—Järveds folkskola, 0,6 nm., å kr.

5:— pr mil och häst. Instr.-möte ..........................

Skjuts med 2 hästar Järved—Örnsköldsvik, 0,6 nm., å kr. 5: — pr mil

och häst.....................................................

Resgodsbiljett...................................................

II klass Örnsköldsvik—Sollefteå...................................

Transport av saker i Sollefteå....................................

„ 5 Transport av saker i Sollefteå ....................................

Resgodsbiljett...................................................

II klass Sollefteå—Härnösand....................................

Transport av saker i Härnösand..................................

Förrättning i Johannis bergsskola.

it 0 ,, „ „ t>

Transport av saker i Härnösand..................................

Resgodsbiljett...................................................

II klass Härnösand—Stockholm ..................................

I klass sovvagn .................................................

I „ prisskillnad ..............................................

I „ snälltågstillägg ...........................................

,, 7 Transport av saker i Stockholm ..................................

„ 8 Sammanträde m. Kungl. Skolöverstyrelsen.

tt ^ ,, ,, ,, n

Transport av saker i Stockholm..................................

II klass Stockholm—Sollefteå ...................................

I „ sovvagn ................................................

I „ prisskillnad .............................................

Snälltågstilläggsbiljett ...........................................

10 Transport av saker i Sollefteå ...................................

„ 11 Transport av saker i Sollefteå ...................................

Resgodsbiljett...................................................

II klass Sollefteå—Ramvik ......................................

Skjuts m. 2 hästar Ramvik—Röö, 1,6 nm., å kr. 5:— pr mil o. häst

„ 12 Färja Röö—Hemsön.

Skjuts m. 2 hästar Hemsön—Kojbacken, 0,5 nm., å kr. 5 pr mil o. häst
„ „ „ „ Kojbacken—Hemsö kyrkskola „

„ „ „ „ Hemsö skola—Dalom, 0,5 nm., „

„ 13 „ „ „ „ Dalom—Röö, 1,3 nm.,

„ „ „ „ Röö—Ramvik, 1,6 nm., „

„ „ „ „ Ramvik—Röö—Korvhamn, 2,2 nm., „

„ „ „ „ Korvhamn—Röö—Ramvik, 2,2 nm., „

Resgodsbiljett...................................................

II klass Ramvik—Sollefteå.......................................

Transport av saker i Sollefteå ... -................................

Kr. öre

6: —

6: —
0:50
18:20
1: —
1: —
0; 50
14:70
1: —

1: —
0:50
55:30
30: —
55:30
7:50
1: —

1	—
55	30
30	—
55	30
7	50
1	—
1	—
0	50
10	50
16	—

5: —
10: —
5: —
13: —
16: —
22: —
22: —
0:50
10:50
1: —

Förratt n.
»» J

89 —

Månad Dag

1921 Kr. öre

April 14 Transport av saker i Sollefteå.................................... 1: —

Resgodsbiljett................................................... 0:50

II klass Sollefteå—Mellansel...................................... 14:70

Skjuts m. 2 hästar Mellansels stil—Mellansels skola, 0,50 nm, pr mil

och häst..................................................... 5

Skjuts m. 2 hästar Mellansels skola—Mellansel, 0,5 nm., å kr. 5 pr mil o. häst 5

II klass Mellansel—Anundsjö..................................... 1:40

Resgodsbiljett ................................................... 0:50

Skjuts m. 2 hästar Anundsjö—Bredbyn, 0,5 nm., å kr. 5 pr mil o. häst 5

Bredbyn—Å, 2,3 nm.(

„ „ „ „ Å—Källom, 1,5 nm.,

„ „ „ „ Källom—Å, 1,5 nm.,

„ „ „ „ Å—Bredbyn, 2,3 nm.,

„ „ „ „ Bredbyn—Anundsjö, 0,5 nm.,

II klass biljett Anundsjö—Sollefteå.............

Resgodsbiljett ................................

Transport av saker i Sollefteå .................

Traktamente under tiden 27/2—28/2

1/3—6/3
1/3

29/3—31/3

2 dagar å 19:—
6 dagar „ 19:—
1 dag „ 19: —

3 dagar „ 19: —

3/4—15/4 13 dagar „ 19:—

114

257

Förrätta.

Kronor 1,591: 30 kvitteras.
Sollefteå d. 15/4 1921.

1,591:30

M. Berggren,
Kapten.

Bil. b.

Räkning

å rese- och traktamentsersättning för undertecknad, som enligt förordnande av Kungl.

Maj :t skall utföra inspektioner i gymnastik vid folkskolor inom Ångermanlands, Medelpads
och Hälsinglands norra inspektionsområden.

Resor under vårterminen 1921.

Månad Dag

1921 Kr. öre

Jan. 17 Skjuts m. 2 hästar Sollefteå—Övergård, 0,5 nm., å kr. 5 pr mil o. häst

småskola. 5:— Förrätta.

„ Övergård—Sollefteå, 0,5 nm., „ 5: —

„ Sollefteå—Remsle, 0,5 nm., „ 5: —

förrätta, vid småskola.

— 90 —

Månad Dag
1921

Jan. 17 Skjuts m. 2 hästar Remsle—Sollefteå, 0,5 nm.,

„ Sollefteå—Y. Spannsjön, 0,7 nm,

„ V. Spannsjön—Sollefteå, 0,7 nm.,

„ 18 „ Sollefteå—Ö. Nyland, 0,5 nm.,

„ Ö. Nyland—Sollefteå, 0,5 nm.,

„ Sollefteå—V. Granväg, 0,7 m.,

„ Granväg—Sollefteå, 0,7 nm.,

„ Sollefteå—Skärfsta småsk., 0,5 nm.,

„ Skärfsta—Sollefteå, 0,5 nm.,

,, 19 „ Sollefteå—Kläppame, 0,5 nm.,

„ Kläpparne—Sollefteå, 0,5 nm.,

„ Sollefteå—Remsle folksk., 0,5 nm.,

„ Remsle—Sollefteå, 0,5 nm.,

„ Sollefteå—Skänsta, 0,5 nm.,

„ Skänsta—Sollefteå, 0,5 nm.,

,, 20 Förrättning vid Lillängets folkskola (6 klasser)

„ 21 „ „ Lillängets småskola („ „ )

„ 22 Transport av saker i Sollefteå......................

Resgodsbiljett.....................................

II klass Sollefteå—Skorped ........................

Skjuts m. 2 hästar Skorped—gäst.-g., 0,5 nm., å kr. 5 pr mil o. häst
i> 23 „

„ 24

Kr. öre

— Förrätta.

Gästg.-g.—Överå, 1,4 nm.,	11	14: —
Överå—Djupsjö, 0,5 nm.,	11	5:— ,,
Djupsjö—Överå, 0,5 nm.,	11	5: —
Överå—Överå folksk., 0,5 nm.,	11	5:— .<
Överå folksk.—Överå, 0,5 nm.,	11	5: —
Överå—Skorped, -1,4 nm.,	11	14: —
Skorped—Skorped stn, 0,5 nm.,	11	5: —
		... 38:50
..................... 30: —
............... 38:50

I klass sovvagn
I klass prisskillnad

Snälltågstilläggsbiljett........

Resgodsbiljett...............

25 Transport av saker i Ljusdal

Skjuts m. 2 hästar Hudiksvall-Idenor kyrkskola, 0,5 nm.,

5(.

	11	Idenor—Hudiksvall, 0,5 nm.,	11	5: —
26		Hudiksvall—Saltvik, 1,5 nm.,	11	15:— ,,
		Saltvik—Hudiksvall, 1,5 nm.,	11	15: —
		Förrättning i Centralskolans
		småskola.
27	11	Hudiksvall—Nätvik, 1,3 nm.,	11	13:— ,,

— 91 —

Månad Dag
1921

cii • , ... Kr. örc

Skjuts ni. 2 hästar Nätvik—Hudiksvall, 1,3 nm., å kr. 5 pr mil o. häst 13:_

Förrättning i Centralskolans
folkskola.

m- 28 Hudiksvall—Mellanbyn, 1,0 nm., „ 10:

» Mellanbyn—Hudiksvall, 1,0 nm., „ io;

Förrättning i Akrokens folkskola
i Hudiksvall.

Transport av saker i Hudiksvall ... .............................. 1.

» », „ „ Ljusdal ..................................... i:__

Resgodsbiljett.................................................’ ’ 0: 50

II klass Hudiksvall—Sollefteå................................... 35- 70

I „ prisskillnad ............................................. 35-70

I „ sovvagn ................................................ 30: —

I „ snälltågstilläggsbiljett.................................... 7 -.50

,, 29 Transport av saker i Sollefteå.................................... \ ._

Traktamente under tiden 17—29 januari 13 dagar å kr. 19 pr dag. .'' 247 i —

Summa kr. 728: 90

Kronor 728:90 kvitteras. Sollefteå den 31 januari 1921.

Körrättn.

Magnus Berggren,

Kapten

§5.

Revisorerna hava ansett sig böra undersöka de med statsinspektionen Rattigvårdsav
fattigvården förenade kostnaderna. inspektionen.

Kostnaderna för fattigvårdskonsulenterna i de särskilda distrikten
framgå av följande tablå:

Lön

Första distriktet ............... 3,000

Andra .................3,000

Tredje .................3,000

Fjärde „ 3,000

Femte „ 3,000

Sjätte ......... 3,000

Sjunde „ .....-.......... 3,000

Åttonde „ 3,000

Nionde „ 3,000

Tjänstgö- ringspen- ningar.	Orts- tillägg	Resekost- nader	Summa
1,500	—	500	—	6,326: —	11,326: —
1,500	—	—	—	3,240: 20	7,740 : 20
1,500	—	—	—	6,952: 85	11,452 : 85
1,500	—	—	—	5,687: 10	10,187: 10
1,500	—	—	—	8,177: 85	12,677: 85
1,500	—	—	—	6,382: 94	10,882: 94
1,500	—	—	—	6,450: 37	10,950: 37
1,500	—	500	—	4,301: 36	9,301: 36
1,500	—	500	—	6,229: 30	11,229: 30
					95,747: 97

Härtill komma såväl utgifter för expenser och vikariatersättningar
för konsulenterna, 9,000 kronor, som den till minst 30,000 kronor uppskattade
kostnaden för verksamheten inom fattigvårdshyrån i socialdepartementet.
Kostnaden för under år 1921 å de ordinarie avlöningarna utbetalda
dyrtidstillägg uppgå därjämte till ungefär 40,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden för fattigvårdsinspektionen kan alltså uppskattas till i

runt tal 175,000 kronor. .

Med hänsyn till de jämförelsevis dryga kostnader fattigvårdsinspektionen
medfört, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke åtgärder för
kostnadernas minskande skulle kunna vidtagas. Då inspektionen nu vant
i verksamhet under flera år, synas undersökningarna beträffande förhållandena
inom fattigvården i samtliga kommuner hunnit framskrida så långt,
att de ur fattigvårdssynpunkt viktigaste rönen gjorts. Besök å samma
orter torde i framtiden icke behöva så ofta företagas, och torde konsulenternas
antal såsom följd härav kunna minskas.

Skrivmaterialier, expenser m. m.

Belastningen Revisorerna hava ansett sig böra meddela en med ledning av riksrä
ÄT kenskapsverkets budgetredovisning uppställd tablå över de utgifter, som
1921 under år 1921 belastat förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser
in. in. å de särskilda huvudtitlarna.

År 1921	Anvisat	utanordnat
	...... 200,000	_ 362.693:59
	........ 350,000	_ 1,483,146:21
" ..... 547,610	— 1,240,479:19
1'' J »1 liv .......	............. 1,000,000	— 2,094,767:28
I1 GDltC yy ••••••••	......... 100,000	— 184,377:36
" .................. i90’000	— 407,866:88
	_ 332,321:79
Å ‘"T ''........... ................... 250,000	_ 393,855:25
Tionde .............................. ™,000	— 241,787:62

2,962,610

6,741,295:17

Av ovanstående sammanställning framgar, att ifrågavarande anslag,
särskilt under tredje och tionde huvudtitlarna, i betänklig grad överskridits.

— 93 —

§ 2.

Revisorerna hava vid granskningen av utbetalningarna från anslagen
till skrivmaterialier och expenser icke kunnat undgå att finna, att större
sparsamhet med dessa medel bort kunna iakttagas.

Med hänsyn till de årligen återkommande avsevärda överskridandena
å dessa anslag synes det revisorerna, som om åtgärder borde vidtagas för
begränsande av rätten för vederbörande ämbetsverk att disponera anslagen
i fråga. Detta synes kunna vinnas antingen genom att, sedan erforderliga
beräkningar rörande de olika departementens och verkens medelsbehov uppgjorts,
anslagen, såsom i vissa fall under fjärde huvudtiteln redan nu är
fallet, givas natur av reservationsanslag eller ock därigenom att till de
olika myndigheternas disposition ställas vissa begränsade belopp, som icke
utan Kungl. Maj :ts medgivande få överskridas.

Av vissa befattningshavare i statens tjänst innehavda sysslor vid sidan

av statstjänsten.

Med anledning av det under de senaste åren vid upprepade tillfällen
framställda kravet på ökade arbetskrafter vid statsförvaltningen hava revisorerna
ansett det vara av intresse att närmare undersöka, i vilken utsträckning
befattningshavare i statens tjänst jämte statstjänsten innehava
andra sysslor. Då med hänsyn till den för revisionen knappt tillmätta tiden
det icke varit revisorerna möjligt att låta undersökningen omfatta samtliga
kategorier av statens befattningshavare, vilket eljest varit önskligt, har
utredningen måst inskränkas till endast vissa förvaltningsområden. Revisorerna
hava sålunda införskaffat uppgifter å under år 1921 innehavda befattningar
eller uppdrag vid sidan av befattning i statens tjänst av fast
eller tillfällig natur samt avlönad av statsmedel eller eljest av offentlig
natur, ävensom uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, försett med Kungl. Maj :ts oktroj eller registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, beträffande samtliga befattningshavare
vid nedannämnda verk och inrättningar nämligen

1) högsta domstolen, regeringsrätten, nedre justitierevisionen, rikets
hovrätter, justitiestaten å landet samt vattendomstolarna;

Allmänt uttalande
rörande
utgiiterna &
expensanslagen.

Revisorernas

uttalande.

— 94 —

2) försäkringsrådet;

3) socialstyrelsen;

4) pensionsstyrelsen;

5) väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

6) byggnadsstyrelsen;

7) kammarrätten;

8) kontrollstyrelsen;

9) kommerskollegium;

10) patent- och registreringsverket ;

11) arméförvaltningen;

12) marinförvaltningen;

13) länsstyrelserna (jämväl överståthållarämbetet) med landsstaten;

14) domänstyrelsen;

15) järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten, dock med undantag av de
befattningshavare, vilka åtnjuta lön enligt lönegraden A 12 eller lägre
lönegrad.

En sammanställning av de inkomna uppgifterna från justitiestaten,
de centrala verken (11 st.) och länsstyrelserna hava revisorerna ansett sig
böra intaga i sin berättelse.

(Bil. A—C.)

Vid revisorernas undersökningar i förevarande fråga hava några fall
uppmärksammats, som enligt revisorernas mening äro av mera uppseendeväckande
art. Sålunda har chefen för kommerskollegium — förutom
vissa officiella uppdrag — under år 1921 tjänstgjort såsom ordförande i
styrelserna för Sveriges privatanställdas pensionskassa och Nya försäkrings
a. b. Hansa samt såsom ledamot i styrelsen för livförsäkrings a. b.
Framtiden. Chefen för arméförvaltningens civila departement har förutom
sakkunniguppdrag och uppdrag att vara ordförande i styrelsen för a.-b.
Vin- och spritcentralen under år 1921, tjänstgjort dels såsom ordförande i
a. b. Stockholmssystemet, dels såsom ledamot av styrelsen för Ostkustbanans
a. b., dels ock såsom ledamot av styrelsen för a. b. Nordiska handelsbanken
samt ordförande i dess Stockholmsdirektion. Chefen för riksförsäkringsanstalten
har varit ombud för ett brandförsäkringsbolag, i vilken
egenskap han upptager försäkringar av staten tillhöriga byggnader. Chefen
för byggnadsstyrelsen har innehaft uppdrag att vara arbetschef (dock
ej arbetsledare) vid stadshusbygget i Stockholm. Häradshövdingen i Oxie

— 95 —

och Skytts härads domsaga har varit ledamot i icke mindre än åtta bolagsstyrelser.
En byrådirektör i patent- och registreringsverket har under
större delen av år 1921 varit överlärare, avdelningsföreståndare och rektors
sekreterare vid tekniska skolan i Stockholm. Chefen för statens järnvägars
andra distrikt är ledamot i styrelsen för a. b. Transportkompaniet
samt revisor i Turisttrafikförbundets restaurant a. b.

I allmänhet synas bisysslor ofta av omfattande beskaffenhet innehavas
av befattningshavare i chefsställning. Särskilt i fråga om länsstyrelsernas
personal synas bisysslor och uppdrag innehavas i en utsträckning,
som icke kan anses önskvärd.

Icke utan förvåning hava revisorerna funnit, att nära nog samtliga
chefer för de ämbetsverk, till vilka undersökningen utsträckts, i synnerligen
stor omfattning innehava uppdrag såsom ordförande eller ledamöter
i bolag eller ock anställning såsom tjänstemän i bolag. De bolag, i vilka
ifrågavarande chefer sålunda äro engagerade, hava ofta sin verksamhet
på sådana områden, som beröra vederbörande verks förvaltningsområden,
och synes en viss strävan hava förefunnits från affärs- och näringslivet att
med sig associera representanter för de statliga intressena inom olika verksamhetsgrenar.

Här påpekade förhållanden måste revisorerna finna ur flera synpunkter
förkastliga. Icke nog med att vederbörande tjänstemans arbete i
statens tjänst ofta kan bliva lidande på en splittring av hans arbetskraft,
utan hans uppträdande såsom representant för de statliga intressena kommer
givetvis att försvagas. Såväl med hänsyn till en möjlig kollision mellan
statens och enskilda intressen som ock för bibehållande i största utsträckning
åt staten av tjänstemannens odelade arbetskraft synes en effektiv
kontroll böra av vederbörande myndigheter utövas å av tjänstemännen
innehavda bisysslor. För länsstyrelsernas vidkommande bör uppmärksammas,
att icke uppdrag såsom ordförande och ledamöter i beskattningsnämnder
tilldelas underlydande tjänstemän i större omfattning än som av omständigheterna
med nödvändighet påkallas. I den utsträckning, som dylika
uppdrag nu lämnas länsstyrelserna underställda tjänstemän, måste enligt
revisorernas mening vederbörandes arbete bliva eftersatt och följaktligen
behov uppstå av ökade arbetskrafter.

— 96

Bil. A.

Antal bisysslor
1 1	2	3	flora
4	1
1	2	1	—
11	2	1	—
1	1	_	1
19	6	4	1
7	1	2	—
15	2	—	—
2 1	—	1	—
33	22	5	6
6	1	—	—
1	1	—	—
2	2	—	1
5	—	—	—

Justitie

Justitieråd.................

Regeringsråd.............

Revisionssekreterare.

Hovrätterna.

Presidenter........................................

Hovrättsråd ....................................

Assessorer ........................................

Hovrättsfi skaler................................

Notarier, protokollssekreterare

m. fl..............................................

Kvinnliga biträden ........................

Vaktmästare ....................................

Domsagorna m. m.

Häradshövdingar ............................

l:e notarier ...................................

2:e notarier ....................................

Vattenrättsdomare ........................

Vattenrättssekreterare....................

Antal befattnings- havare		B i	8 y S 8
Ordf. och led. av styrelse i bolag	Revisor i bolag	I enskild tjänst
utan \| bisys	med slör
19	5		_	*_
3	4	1	—
23	14	8	—	1
	3	6	_	_
20	30	7	1	3
33 3	10	5		4
36	17	1	1	2
54	2	—	—	1
23	2	3	—	—
54	66	59	2	7
20	7	1	1	—
15	2	—	—	—
1	5	4	—	1
3	5		—	2

— 97

staten.

1 o r
I statens tjänst	I kommu-nens tjänst		T i 1	1 f ä 1 1 i	ga u p	p d r a g			I övrigt
Ordf. o. led. av beskatt-nings-nämnd	Allmänt ombud i bank	Kommit- téupp- drag	Ordf. o. led. av hyres-nämnd	Av offent-lig myn-dighet i övrigt meddelat	Såsom lärare	Andra
—	—	_				4		2
3	—	—	—	1		3	_
4	2			1	—	2	—	—	—
9	1	1	—	1 8	2	14	1	—	1
4	_
						1	—	—	—
		—	—	—	—	—	—	—	—
10	2	1			2
1
						—	—	—	—
1		—	—	—	—	—	—	—	—
									•
30	2	1	—	2	7	15	_	1
1	1	—	—	—	—	4	_
—	—	—	—	—	—	3	__
3	—	—	—	—	1	1	_	_	_
1	1	—	—	—	—	1	—	—	—

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 98 —

Bil. B.

Centrala

Kammarrätten, Byggnadsstyrelsen, Socialstyrelsen, Pensionsstyrelsen, Patent- och Registrerings Yäg-

och Vatten -

Antal bisysslor				B i	8 y 8 s
1 \|2\|	3 jflera		Antal be-
					fattnings- havare med bisysslor	Ordf. och led. av styr. i bolag	Revisor i bolag	I enskild tjänst
	1	O	3		9	13
23	12	6	7	Tjänstemän av 3:dje lönegraden, byrå-	48	20		14
	A	Q			10	6	1	4
36	10	4		Tjänstemän av 2:a lönegraden, sekre-	50	2	1	18
35	10	—	—	Tjänstemän av l:a lönegraden, nota-	45	7		6
15 10		1			16	_	_	1
2 •		—	Vaktmästare ...............................-	12	—	—	6

Anm. Antalet tjänstemän av ovan angivna kategorier uppgår till omkring 600.

— 99 —

verken.

verket, Försäkringsrådet, Kommerskollegiet, Kontrollstyrelsen, Armé- och Marinförvaltningen,
byggnadsstyrelsen.

1 o r
i statens tjänst	I kommu- nens tjänst		T i 1	1 f ä 1 1 i	ga u p	p d r a g		I övrigt
Ordf. och ledamot i beskatt-nings-nämnd	Allmänt ombud i bank	Kommitté- uppdrag	Ordf. och ledam. av hyres-nämnd	Av offent-lig mynd. i övrigt meddelat	Såsom lärare	Andra
1	—	—	—	4	1	8	—	2	—
9	6	5	—	23	2	16	__	3
2	—	—	—	3	—	5	2	—	—
23	4	4	—	2	—	6	8	—	—
29	6	1	__	1	_	3	2
12	1	—	—	—	—	1	3	_	.
7	—	1	—	—	—	—	—	—	—

— 100 —

Bil. G.

L ä n s s t y

					Antal			B i -
Antal bisysslor		befattnings-
					havare
1	2	3	liera				Qrdf,
									I
					bisvsslor	och led.	i	enskild
							av styrel-	bolag	tjänst
							se i bolag
6	4	1	9	Landshövdingar...............................	2	20	46	4	1
13	9	8	7	Landssekreterare och landskamre-
				rare................................................	5	37	20	5	8
9	5	5	25	Länsassessorer ..............................	3	44	6	5	17
18	24	14	30	Länsnotarier och länsbokhållare....	6	86	2	5	23
56	24	23	18	Landskanslister och landskonto-
				rister ............................................	153	121	8	5	18
2	1	—	—	Kvinnliga biträden ........................	95	3	—	—	2
9	1	6	—	Vaktmästare ....................................	13	16		——	5
37	20	19	16	Häradsskrivare ..............................	27	92	31	5	19
140	106	57	87	Landsfiskaler..................................	140	390	180	26	100
4	—	5	9	Landsfogdar ....................................	4	18	4	—	1

Anm. Antalet av länsstyrelsernas tjänstemän av här ovan angivna kategorier utgör omkring

— 101 —

relserna.

8 y 8 8	1 o r
			Tillfälliga uppdrag
I statens tjänst	i kommu- nens tjänst	Ordf. och led. i be-skatt-nings-nämnd	Allmänt ombud i bank	Led. av inskriv-nings-nämnd	Ordf. av hyres-nämnd	Av offent-lig myn-dighet i övrigt meddelat	Såsom lärare	Andra	I övrigt
—	—	—	—	—	—	3	—	1	—
9	2	—	9	_	_	33
23	10	39	13	—	_	34	1	1
39	18	98	12	1	10	46	—	7	—
29	19	122	—	1		58	1	6
—	2	—	—	—	—	_	_	_
14	4	1			- ~~	—	—	—
9	8	103	5	2	2	29	_	2	_
33	52	469	7	2	3	87	_	12
6	—	32	4	—	—	3	—	—	—

1,250.

— 102 —

Extra ersättningar
till
•vaktmästare.

Postverkets
utgifter för
resor och
vikariat.

§2.

Vid granskning av olika verks räkenskaper hava revisorerna funnit,
att arbeten, som med bättre organisation i många fall bort hava kunnat
förrättas av fast avlönade vaktmästare och som bort tillhöra deras arbetsuppgifter,
utförts av andra mot extra betalning. Understundom hava vaktmästarna
själva mot extra ersättning utfört arbetet.

Enär ovanstående förhållanden påtalats av 1920 års revisorer liksom
även tidigare års revisorer utan att åtgärder synas vara vidtagna för att
tillse, det alla de göromål, som kunna utföras av de olika verkens vaktmästare
också bliva av dem utan extra ersättning verkställda, hava revisorerna
velat ånyo erinra härom.

Statens affärsdrivande verk.

Postverket.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att postverkets utgifter
under titel ”resekostnader och traktamenten i allmänhet” under de senare
åren uppgått till synnerligen betydande belopp. Sålunda uppgå dessa
omkostnader för åren 1918—1921 till resp. kronor 405,720: 50, kronor
763,054: 82, kronor 975,600: 11, och kronor 586,801: 12. Från och med år
1920 har titeln ifråga i postverkets officiella statistik uppdelats i ”ersättning
för tjänsteresor i allmänhet” — för år 1920 uppgående till kronor
381,841: 33 och för år 1921 till kronor 324,632: 16 — och ”traktamentsersättning
för tjänsteuppdrag å annan ort än stationsorten”, — för år 1920
kronor 593,758: 78 och för år 1921 kronor 262,168: 96.

I fråga om kostnader för tjänsteresor hava revisorerna i annat sammanhang
gjort vissa erinringar.

Vad beträffar traktamentsersättning för tjänsteuppdrag å annan
ort än stationsorten har generalpoststyrelsen i cirkulär 1914, nr 8, fäst
”vederbörandes uppmärksamhet därå, att, när fråga är om semesterförordnande
eller annat förordnande på kortare tid samt lämplig vikarie finnes
på platsen, denne i allmänhet bör anlitas, även om annan meriterad tjänste -

— 103 —

man, som är stationerad å annan ort, anmält sig till erhållande av förordnandet.
”

Revisorerna hava från generalpoststyrelsen införskaffat uppgift å
vikariat som under tiden 1 jan.—30 sept. 1922 uppehållits av tjänstemän i
8:de eller högre grad, stationerade å annan ort än där vikariaten uppehållits.
Av dessa uppgifter framgår, att sådana förordnanden förekommit i anmärkningsvärt
stor omfattning och att den i ovanberörda cirkulär givna
föreskriften icke som sig bort blivit tillämpad. Sålunda har eu posttjänsteman
för 10 dagars vikariatstjänstgöring haft att å järnväg tillryggalägga
512 km. från Sollefteå till Boden, en för 11 dagars vikariatstjänstgöring 827
km. från Östersund till Luleå, en för 6 dagars tjänstgöring 585 km. från
Ragunda till Luleå, en för 4 dagars tjänstgöring 1016 km. från Stockholm
till Skellefteå, en för 7 dagars tjänstgöring 584 km. via Bollnäs från Sveg
till Sollefteå, en för 5 dagars tjänstgöring 924 km. från Gällivare till
Sundsvall, en för 3 dagars tjänstgöring 509 km. från Sundsvall till Umeå

O. S. V.

På grund av ansökan har generalpoststyrelsen till vikariatstjänstgöring
i Övertorneå förordnat posttjänstemän.från Norrtelje och från Norrköping.
Såsom motivering för att vikarie tagits från annan ort, har uppgivits
att närmast i grad varande tjänsteman på platsen vore för ung. För
ung att bestrida vikariat å närmast högre tjänstegrad vid postanstalt, där
han sedan ett flertal år haft tjänstgöring, har sålunda uppgivits vara en
tjänsteman född 1890, ordinarie 1914, anställd vid vederbörande postkontor
sedan 1916, en född 1884, ordinarie 1911, anställd vid ifrågavarande postkontor
sedan 1915, en född 1888, ordinarie 1913, anställd på platsen
sedan 1918, en född 1879, ordinarie 1908, anställd vid postkontoret
sedan 1916.

Till belysande av vilka kostnader, som en tillämpning av ifrågavarande
system med förordnande av vikarie från annan plats kan medföra,
må nämnas hurusom för uppehållandet av postmästaretjänsten i Örebro
under 45 dagars semester statsverket åsamkats en extra utgift på omkring
1,500 kronor, därav största delen utgått i traktamenten för tjänst''
göring å annan ort än stationsorten. Därvid har utbetalts

till postmästaren i Norrtelje, som vikarierat i Örebro: tr_ öre

i tjänstgöringstraktamenten ........................ 575: 60

„ vikariatsersättning ............................... 45: —

„ reseersättning .................................... 83: 60 704: 20

104 —

till förste postexpeditör å postdirektionen, som vikarie -

rat i Norrtälje:

i tjänstgöringstraktamenten ........................ 409: 50

„ vikariatersättning ................................ 33: 75

„ reseersättning, approximativt ...................... 40: —

till postexpeditör i Östhammar, som vikarierat å postdirektionen
:

i * tjänstgöringstraktamenten ........................ 409: 50

„ vikariatersättning ................................ 22: 50

,, reseersättning, approximativt ...................... 40: —

483:25

472: —

Summa 1,659:45

Därest ifrågavarande förordnande bestritts av å platsen tjänstgörande
befattningshavare hade utgifterna uppgått till följande belopp, nämligen
för vikariatersättning till en

kontrollör ............... kronor 67: 50

förste postexpeditör ...... „ 33: 75

postexpeditör ........................................ „ 22:50

Summa kronor 123: 75

Vid postkontoret i Örebro finnas två kontrollörer.

Revisorernas Kevisorerna hava vid genomgående av postverkets förteckning över
uttalande, tjänstemannapersonal trott sig finna, att för vikariattjänstgöring fullt
kvalificerade tjänstemän ofta förefunnits på plats, dit vikarie beordrats
från annan ort. På grund härav och särskilt med hänsyn till de stora kostnader,
som ifrågavarande vikariatsförordnanden medfört för postverket,
vilja revisorerna understryka vikten av en strängare tillämpning av ovan
återgivna cirkulär. I detta sammanhang vilja revisorerna tillika ifrågasätta,
huruvida icke vid kortare tjänstledighet för postexpeditör vikariat i
vissa fall kunde bestridas av dugande tjänstemän i postiljonsgraderna.

*2.

Rätten till Allmänna poststadgan § 26 mom. 7 föreskriver, att ”med lokalförsänlokalporto.
jgjgg förstås försändelse, som inlämnas å fast postanstalt eller som dit inkommer
utan att hava vare sig behandlats av lantbrevbärare eller genom

— 105 —

postverkets försorg befordrats å järnvägs-, ångbåts- eller landsvägslinje
och vilken försändelse från sagda postanstalt eller annan fast postanstalt
å samma ort tillstädes adressaten direkt eller genom lokalbrevbärare,
ävensom

försändelse, som postbchandlas allenast inom ett särskilt, av Kung].
Maj:t fastställt lokalportoområde----

Revisorerna hava inhämtat, att Stockholms lokalportoområde omfattar
Stockholms stad med Brännkyrka och Bromma församlingar, Solna,
Spånga, Danderyds och Nacka socknar, Djursholms stad samt Sundbybergs,
Stocksund, Lidingö och Saltsjöbadens köpingar.

Enligt revisorernas förmenande torde knappast avsikten med ovannämnda
bestämmelse i allmänna poststadgan vara att postförsändelse skulle
mot lokalporto kunna befordras mellan så från varandra skilda platser som
exempelvis städerna Stockholm och Djursholm samt Saltsjöbadens köping.
En dylik utsträckning av rätten att använda lokalporto synes innebära ett
oskäligt gynnande av korrespondenterna i huvudstaden med omkringliggande
orter, vilket ter sig särskilt påfallande i jämförelse med den inskränkta
tillämpning, som eljest ansetts böra givas åt ämnda stadgande.
Revisorerna, som hava velat påpeka ifrågavarande förhållande, anse sig
böra ifrågasätta, huruvida icke en omarbetning av gällande lokalportobestämmelser
borde ske, så att dylika ojämnheter beträffande rätten till postbefordran
med lokalporto kunde undvikas.

§3.

Revisorerna hava avlagt besök å det inom telegrafstationsbyggnaden
i Härnösand inrymda postkontoret.

Besöket har icke föranlett annan erinran från revisorernas sida, än
att den för allmänheten upplåtna delen av postlokalen liksom ock det för
paketexpeditionen avsedda utrymmet syntes revisorerna knappt tilltagna.
Erforderlig utökning av dessa båda avdelningar torde emellertid kunna äga
rum genom disponerande för ändamålet av någon del av den övriga postexpeditionslokalen,
vilken syntes så rymlig, att den utan olägenhet torde
kunna inknappas.

Revisorernas

uttalande.

Postkontoret
i Härnösand.

— 106 —

Postverkets
fastighet i
Karlstad.

Revisorerna hava besökt postverkets fastighet i Karlstad.

Ifrågavarande fastighet, nr 41 i kvarteret Gruvan, inköptes av postverket
enligt köpebrev den 1 oktober 1918 för 375,000 kronor.

Enligt vad från generalpoststyrelsen inhämtats, inflyter för uthyrda
lokaler i fastigheten på grund av de hyresavtal, som gälla från och med den
1 oktober 1921, ett belopp av sammanlagt 29,880 kronor för år. Före inköpet
erlade postverket för postkontorslokal i samma fastighet en årshyra av

9,000 kronor, inberäknat avgift för värme. Vid 1922 års fastighetstaxering
har, enligt vad revisorerna inhämtat, fastigheten åsatts ett taxeringsvärde
av 470,000 kronor.

Såsom av dessa uppgifter framgår, synes ifrågavarande fastighetsförvärv
hava varit för staten fördelaktigt.

Besöket föranleder i övrigt intet särskilt uttalande från revisorernas

sida.

§ 5.

Tomt för nytt För uppförande av posthus i Kristinehamn har i enlighet med beslut
Kristinehamn.av 1921 års riksdag, som för ändamålet anvisade ett anslag av 32,900
kronor, inköpts en i hörnet av Nya Kungsgatan och Tvärgatan belägen
tomt. Tomten har en areal av 2,193 kvm.

Revisorernas På sätt framgår av § 5 angående telegrafstationen i Kristinehamn är

uttalande. denna för närvarande inrymd i förhyrda lokaler, vilka disponeras till den
1 oktober 1924. I sammanhang med utarbetandet av planerna för en blivande
posthusbyggnad bör, enligt revisorernas förmenande, undersökas,
på vilket sätt telegrafverkets lokalfråga efter nämnda tid bör ordnas.
Därest icke en tillfredsställande överenskommelse om förlängning av nu
gällande hyresavtal på avsevärd tid därvid kan uppnås, torde böra tagas
under övervägande, huruvida icke telegraf- och telefonstation bör inrymmas
inom ifrågavarande nybyggnad för postverket.

§6.

Posthusbygg- Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret i Storvik.

Storvik Ifrågavarande postkontor är inrymt i en för ändamålet uppförd

byggnad av sten. I bottenvåningen finnas förutom postkontoret inrymda
lokaler för telefonstationen, ävensom ett ytterligare lokalutrymme, som ti -

— 107 —

digare mot hyra disponerats av häradsskrivaren å orten, men som vid revisorernas
besök stod oanvänt. 1 våningen en trappa upp var inredd eu bostadsvåning
för postmästaren om 5 ruin och kök samt överliggningsrum för
personal, anställd vid reseposten. I övrigt funnos inom fastigheten 2
bostadslägenheter om 2 ruin och kök och en bostadslägenhet om ett rum
och kök. Av de båda lägenheterna om 2 rum och kök var den ena outhyrd.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 7.

Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret i Hudiksvall.

Ifrågavarande postkontor är beläget vid Stora torget och inrymt i
förhyrda lokaler. Hyran utgör för närvarande 3,200 kronor, för år räknat.
För paketexpeditionen hava särskilda lokaler förhyrts mot en årshyra av
2,300 kronor.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 8.

Postkontoret är förlagt till Vifolka sparbanks byggnad, där kontoret
disponerar 4 rum för en årlig hyra av 3,000 kronor, avgift för värme ej
inräknad.

Enligt revisorernas mening borde det tagas under övervägande, huruvida
icke postkontoret kunde förläggas till den i § 3 angående telegrafstationen
i Mjölby omnämnda telegrafstationsbyggnaden, vars första våning,
på sätt av i sagda § inhämtas, icke användes för telegrafstationens räkning.
En sådan anordning synes revisorerna ändamålsenlig och jämväl ur ekonomisk
synpunkt förmånlig.

§ 9.

Revisorerna hava besökt två av postverkets nyuppförda bostadshus
i Sundsvall.

Ifrågavarande båda hus, som äro uppförda av trä i två våningar,
innehålla sammanlagt 61 eldstäder. Utgifterna för desamma hava, inberäknat
tomtkostnad, uppgått till sammanlagt 285,000 kronor. Medel för
ändamålet hava utgått från det vid 1920 års riksdag beviljade anslaget till
bostadsbyggande vid affärsverken. Vid tidpunkten för revisorernas besök

Postkontoret
i Hudiksvall.

•Postkontoret
i Mjölby.

Postverkets
bostadshus i
Sundsvall.

Postverkets
bostadshus i
Lycksele.

Posthuset i
Västervik.

Telegrafstationsbyggnaden
i Uppsala.

— 108 —

voro arbetena å ifrågavarande byggnader i det närmaste slutförda och
hade byggnaderna redan tagits i bruk.

Besöket har icke föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 10.

Revisorerna hava besökt ett för postverkets räkning nyuppfört bostadshus
i Lycksele. Ifrågavarande nybyggnad, som innehöll 19 eldstäder,
har, inberäknat tomt, dragit en kostnad av cirka 73,000 kronor, vilket belopp
utgått från det av 1920 års riksdag beviljade anslaget till bostadsbyggande
vid affärsverken.

Besöket bär icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§11.

Revisorerna hava besökt posthuset i Västervik.

Med hänsyn till rådande bostadsbrist har 1921 års riksdag anvisat

95,000 kronor för på- och tillbyggnad av posthusets flygelbyggnad för beredande
av bostadslägenheter. Arbetet har emellertid icke kommit till utförande,
enär behov av nya bostäder numera icke förefinnes.

Revisorerna uppmärksammade att postkontorets lokaler, vilka upptaga
ett utrymme av sammanlagt omkring 575 kvm., erhållit väsentligt större
dimensioner än som kan anses erforderligt för poströrelsens behöriga
skötsel, varigenom uppstå bl. a. onödigt stora kostnader för uppvärmning,
belysning och städning. Enligt revisorernas mening bör det tagas under
övervägande, huruvida icke någon del av ifrågavarande utrymme skulle
kunna disponeras för annat ändamål, exempelvis för uthyrning till affärslokaler.

Telegrafverket.

§1.

Revisorerna hava besökt telegrafstationsbyggnaden i Uppsala.
Nämnda byggnad har tillkommit i enlighet med beslut av 1915 och
1916 års riksdagar. Byggnaden blev fullbordad under år 1918. Kostnaderna
hava uppgått till 460,000 kronor för själva byggnaden och 85,000
kronor för tomten.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

— 109

§ 2.

Revisorerna hava besökt telegrafbyggnaden i Sundsvall jämte dess Telegrafbyggtillbyggnad.
naden i

„ Sundsvall.

Ifrågavarande tillbyggnad beslutades vid 1918 års riksdag. Kostnaderna
beräknades da komma att uppgå till 450,000 kronor. I proposition
till 1921 års riksdag upptogs kostnaden till 930,000 kronor.

Vid tiden för revisorernas besök pågingo inredningsarbeten inom tillbyggnaden.

§ 3.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Mjölby. Telegrafsta Telegrafstationen

är inrymd i en nära järnvägsstationen belägen Mjölby!
byggnad, som år 1919 inköptes av telegrafstyrelsen för 100,000 kronor.
Byggnadens första våning är för närvarande uthyrd till apotek. Vid besöket
pågingo vissa arbeten för stationens utvidgning.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Härnösand. Telegrafsta För

nämnda telegrafstation är uppförd en särskild byggnad, som, ^nåden^F
förutom vissa bostads- och affärslokaler, inrymmer lokaler även för post- Härnösand,
verket. Byggnaden, som tillkommit enligt beslut av 1905 års riksdag, har,
inberäknat tomt, dragit en kostnad av i runt tal 320,000 kronor.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 5.

Revisorerna hava besökt telegraf- och telefonstationen i Kristine- Teiegrafstahanm.
tionen i

Föi nämnda station förhyras lokaler om 9 rum i våningen en trappa
upp i Värmlands enskilda banks fastighet vid Störa torget. Enligt gällande
kontrakt, som utlöper den 1 oktober 1924, utgör hyran, inberäknat
avgift för värme, 2,900 kronor för år.

Beträffande sina iakttagelser vid besöket få revisorerna hänvisa till
§ 5 under ”Postverket” angående tomt för nytt posthus i Kristinehamn.

— no —

§6.

Telegrafverkets
bostadshus
i Sundsvall.

Revisorerna liava besökt telegrafverkets nyuppförda bostadshus i
Sundsvall.

Ifrågavarande nybyggnad, som innehåller 56 eldstäder, har dragit
en kostnad av 345,000 kronor, vartill kommer ett belopp av 39,000 kronor,
utgörande tomtkostnad.

Besöket bär icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§7.

Telegrafverkets
i Nynäshamn
förlagda
verks tadsanläggning.

Revisorerna hava besökt telegrafverkets till Nynäshamn förlagda
verkstadsanläggning.

Ifrågavarande verkstad har tillkommit genom beslut av 1911 ars
riksdag, som under visst villkor medgav att verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad
och portvaktsstuga finge uppföras för eu kostnad, ej översti,
rande 410,000 kronor. För utvidgning och tillbyggnad av verkstaden har
sedermera 1917 års riksdag anvisat ytterligare 800,000 kronor.

Av 1916 och 1919 års riksdagar ha därjämte anvisats sammanlagt

1,560,600 kronor för uppförande och inköp av arbetarbostäder.

Kostnaderna för verkstadsanläggningen hava uppgått till kronor
2 368 069: 50, därav kronor 1,179,659: 96 för verkstads- och kontorsbyggnader
samt portvaktsstuga, kronor 249,598: 44 för smärre byggnader,
kronor 786,004: 83 för maskiner och kronor 152,806: 27 för verkstadsmredning
Utöver förutnämnda riksdagsanslag ä sammanlagt 1,210,000 kronor,
ha tagits i anspråk kronor 1,158,069: 50 av telegrafverkets driftmedel.

Det förhållandet att sålunda av telegrafverkets driftmedel ett betydande
belopp tagits i anspråk utan riksdagens hörande,^ finna revisorerna
vara av sådan beskaffenhet, att revisorerna velat därå fasta riksdagens
uppmärksamhet.

Revisorerna hava av verkstadsdirektören inhämtat, att antalet tjänstemän,
underbefäl i verkstaden och arbetare i oktober månad 1920, 1921

och 1922 utgjort

tjänstemän respektive 69, 63 och 60,
underbefäl „ 8, 9 „ 10,

arbetare „ 808, 586 „ 566.

in —

Dessa siffror giva vid handen att antalet tjänstemän icke minskats
i samma grad som arbetarantalet tillföljd av bristande arbetstillgång reducerats,
vilket förhållande revisorerna finna anmärkningsvärt.

Till verkstaden ifråga hör jämväl eu avdelning för sinckeriarbetare,
vilken är utrustad med modärna maskiner, men där arbetet i avsevärd grad
minskats i följd av minskade beställningar. Revisorerna ifrågasätta, huruvida
icke statens verk borde anmodas att vid behov av vissa möbler införskaffa
kostnadsförslag även från ovannämnda verkstad.

Statens järnvägar.

§ 1.

Med hänsyn till det betydande antalet i järnvägsstyrelsen anställda
ordinarie tjänstemän hava revisorerna här nedan velat i någon mån närmare
beröra vissa förhållanden med avseende å nämnda ämbetsverks organisation
och arbetsuppgifter.

Antalet ordinarie befattningshavare inom styrelsen samt antalet balanserade
eller inkomna ärenden under de senaste åren framgå av följande
:

År	Ordinarie- befattningar	Antal ärenden (balan-serade eller inkomna)
1912 .....	........... 517	16,898
1913 .....	........... 550	18,665
1914 .....	........... 562	21,677
1915 ......	........... 582	30,550
1916 ......	........... 603	49,177
1917 ......	........... 682	72,862
1918 ......	........... 793	81,406
1919 ......	........... 877	77,039
1920 ......	.......... 905	57,496
1921 ......	.......... 934	54,794
1922 ......	.......... 935	—

Ehuru antalet ärenden sedan år 1918 avsevärt nedgått, har antalet
ordinarie befattningshavare inom styrelsen likväl ökats.

Ärendenas mängd utgör givetvis ingen tillförlitlig mätare på arbetets
omfattning. Av under år 1921 inom styrelsen avgjorda ärenden hava emellertid
av styrelsen 848 betecknats såsom ”större”, 11,087 såsom ”ordinära”
och 39,343 hava hänförts till ”mindre” ärenden.

Järnvägsstyrelsens
organisation
ocli
arbetsuppgifter.

— 112 —

Inom militärbyrån i järnvägsstyrelsen balanserades 47 ärenden till
år 1921 och under året ingingo 294 ärenden. Av dessa 341 ärenden ha 14
betecknats såsom större, 154 såsom ordinära och 115 såsom mindre.. För
handläggningen av dessa ärenden, som till antalet motsvarade omkring 1
om dagen, sysselsattes å byrån 1 förste militärassistent, 1 andre militäxassistent,
1 militärassistent vid enskilda järnvägar, 1 sekreterare, 1 notarie,
1 bokhållare, 1 kontorsskrivare, 1 kvinnlig kontorsskrivare och 1 expeditionsvakt.

Inom verkstadsbyrån balanserades från ar 1920 44 ärenden och inkomrno
499, tillhopa 543 ärenden, varav 28 större, 39 ordinära och 439 mindre.
Den ordinarie personalen utgjordes av 1 byrådirektör, 1 underingenjör,
1 bokhållare, 1 kontorsskrivare och 2 ritare.

Inom förrådsbyrån balanserades från år 1920 32 ärenden och inkommo
1880, tillhopa 1912 ärenden, därav 27 större, 1011 ordinära och 848 mindre.
Den ordinarie personalen utgjordes av 1 byråchef, 1 sekreterare, 1 förste
byråingenjör, 1 byråingenjör, 1 förrådskontrollör, 1 notarie, 1 underingenjör,
2 bokhållare, 5 manliga kontorsskrivare och’ 5 kvinnliga kontorsskrivare.

Inom kontrollkontoret uppgick de ordinarie tjänstemännens avlöning
och dyrtidstillägg under november 1921 till 187,489 kronor 13 öre. Dessutom
utgick avlöning till extra personal. För januari 1921 utbetaltes i ersättning
till ordinarie tjänstemän för övertid under december månad 1920

8,000 kronor.

Till ordinarie tjänstemän å statistiska kontoret utbetaltes för december
1921 en övertidsersättning av 7,889 kronor, därav till en förste bokhållare
ej mindre än 540 kronor.

Utom ovan angivna antalet ordinarie tjänstemän inom järnvägsstyrelsen
fanns därstädes under år 1921 anställd jämväl extra personal till
stort antal.

Det synes revisorerna, att åtgärder snarast möjligt böra vidtagas för
nedbringande av antalet befattningshavare i järnvägsstyrelsen, eventuellt
genom minskning av antalet byråer. Särskilt ifrågasätta revisorerna,
huruvida det kan vara erforderligt att bibehålla militärbyrån.

Eevisorerna anse sig jämväl böra påpeka, att av banavdelningens berättelse
för år 1921 anföres bland annat att ”oaktat de under året nedgående
konjunkturerna även på byggnadsomradet har arkitektavdelningens
arbetsbörda icke märkbart minskats. Visserligen har det icke varit fråga
om några större egentliga nybyggnader, men desto flera moderniserings -

— 113 —

och tillbyggnadsarbeten”. Det vill synas som om med hänsyn till driftresultatet
vid statens järnvägar dylika arbeten tills vidare borde anstå och
endast produktiva anläggningar komma till utförande.

§ 2.

Revisorerna hava ansett sig böra införskaffa uppgifter rörande den
vid statens järnvägar förekommande fribiljettstrafiken, och hava i sådant
hänseende inhämtat följande.

Enligt den av järnvägsstyrelsen fastställda fribiljettordningen vid
statens järnvägar gällde under år 1921 för fri resa å nämnda järnvägar två
slag av fribiljetter, nämligen dels stående fribiljetter (skandinavisk fribiljett,
årskort, frikort samt stående fribiljett för resa å bandelen Tomteboda
—Stockholm C, avsedd för personal tillhörande kontrollkontoret, statistiska
kontoret, biljett- och blankettkontoret samt inrikes taxebyråns tariffavdelning),
dels ock tillfälliga fribiljetter (tjänstebiljett, specialfribiljett,
pensionärsfribiljett och hushållsfribiljett).

Vad först beträffar frikorten utfärdas under vissa villkor sådana,
gällande å samtliga statens järnvägar under viss tid av året eller å särskild
handel av nämnda järnvägar under hela året eller viss tid därav för bland
andra ordinarie och extra tjänstemän vid statens järnvägar, samt för barn,
tillhörande ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänstemäns eller arbetares
familj. Den närmare utsträckning, i vilken nämnda frikort under år 1921
tilldelats tjänstemännen, framgar av följande, revisorerna från järnvägsstyrelsen
tillhandahållna uppgifter: En ordinarie tjänsteman hade 24 fribiljetter
pr år, varav 4 gällande för resa, som översteg 600 km. längd.
Extra ordinarie tjänsteman hade 12 fribiljetter pr år, varav 2 gällande för
resa, överstigande 600 km. längd. Extra tjänsteman hade efter 1 års tjänstgöring
6 fribiljetter för ar, av vilka 1 gällande för resa, överstigande 600
km. längd. Dessutom utlämnades hushållsbiljetter i följande omfattning,
nämligen för ordinarie tjänsteman 48 biljetter för år, för extra ordinarie
tjänsteman 24 biljetter för år samt för extra tjänsteman 12 biljetter för år.
Beträffande långresor gällde för hushållsbiljetterna samma inskränkningar
som ovan sagts. I fråga om fribiljetter för barn till järnvägspersonal
gäller, att maximiåldern numera utgör 18 år.

I detta sammanhang ma nämnas, att enligt en överenskommelse med
statens järnvägar och järnvägsföreningen de enskilda banornas tjänstemän
(i stort sett dock icke familjemedlemmar) berättigats, att utan avgift färdas
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I. g

Fribiljetter
vid statens
järnvägar.

— 114 —

å statsbanorna i samma omfattning som statsbanornas egen personal, likväl
mot att samma rätt tillerkänts statens järnvägars personal beträffande de
enskilda banorna.

I fråga om stående fribiljetter för personer, som icke äro anställda i
statens järnvägars tjänst, må återgivas följande från järnvägsstyrelsen
meddelade uppgifter rörande den utsträckning, i vilken sådana fribiljetter
förekomma.

ning

tjänstemän vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen---- 2

generaldirektörer vid andra statens verk samt f. d.
ämbetsmän vid statens järnvägar m. fl. enligt särskilt
bemyndigande ........................... 8

tjänstemän vid Svenska järnvägsföreningen ........ 4

„ „ enskilda järnvägar .............

106

87
19

„ „ utländska järnvägar och ångbåtsbolag 521 483

„ „ svenska ångbåtsbolag .............. 4

resebyråpersonal ................................ 1°

statens järnvägars kommissionär .............. 1

direktören i Europeiska varu- och resgodsförsäkringsaktiebolag
........................... 1

Vagnsklass.

Uppgifter å stående fribiljetter, gällande under år 1922 för personer,
som icke äro anställda i statens järnvägars tjänst.

Stående fribiljetter över hela statens järnvägar
(årskort och skand. fribiljetter).

A. Antalet bilj.

Statsråden ....................................... 13

kommunikationsdepartementsämbetsmän ........... 6

järnvägsfullmäktige .............................. 3

statens järnvägars överrevisorer .................. 3

riksdagens talmän ................................ 2

kommittéledamöter och sekreterare ................ 22

officerare vid generalstabens kommunikationsavdel -

summa 716 biljetter
(därav 658 I klass,
58 II klass).

— 115 —

Stående fribiljetter över vissa sträckor av statens järnvägar (frikort).

B. Ärkebiskopen ......	Antal bilj. 1	Vagnsklasa. T
landshövdingar ....	21
biskopar ....	1 0
landsfogdar	‘21		yy Tf
landsfiskaler .....	918
länsdetektiver ....	4		yy
överstathallarämbetets ämbets- och tjänstemän	. 27	6	yy i
-		9	ii
		12	in
polismän i Norrbottens län ____	7	1	ii
		6	in
polismannen Paul Henning Jansson .	1		i
komministern i Jukkasjärvi gamla kyrkoby	1		ii
turisttrafikförbundets restaurantaktiebolag	. 22	5	ii
		17	in
restauratör Pettersson i Långsele	1		ii
direktören för transportkompaniet ......	1
eu tjänsteman i Europeiska varu- och resgodsförsäk-
ringsaktiebolaget .........	1
• 1. d. tjänstemän i statens järnvägar	2
tjänstemän vid enskilda järnvägar	11		yy

summa 349 (därav 39 I
klass, 275 II klass, 35 III
klass).

Summa summarum 1065 stående fribiljetter (därav 700 I klass, 330
II klass, 35 III klass).

Av förestående uppgifter framgår, att rätt till avgiftsfri färd å statens
jarnvagar förekommer i synnerligen stor omfattning, icke allenast för
jarnvagarnas egen personal utan jämväl för andra statens befattningshavare
och även för enskilda personer, vilka icke på grund av tjänsteställning
kunna hänföras till någon av nyssnämnda kategorier. Härvid är att
märka att denna rätt icke är beroende av huruvida resa sker i tjänsten eller
lör något offentligt ändamål utan tillkommer vederbörande även för resor
av helt och hållet privat natur. Det torde vara uppenbart, att genom be -

Kevisoremae

uttalande.

— 116 —

Avgift vid
kunglig persons
resa å
statens järnvägar.

rörda förhållande statens järnvägar årligen gå miste om en icke oväsentlig
inkomst. Enligt revisorernas mening är det fördenskull angeläget att de
bestämmelser, som i detta avseende av järnvägsstyrelsen meddelats, underkastas
en närmare granskning och revidering. Härvid synes i första rummet
böra uppmärksammas ovanberörda mellan statens järnvägar och järnvägsföreningen
träffade överenskommelse, beträffande vilken det synes revisorerna
kunna starkt sättas ifråga, huruvida den bör bibehållas. En
långtgående inskränkning av rätten till stående fribiljetter för enskilda
personer, som icke äro i statens järnvägars tjänst, synes vidare befogad,
överhuvud förefaller det revisorerna föreligga goda skäl för en omläggning
av principerna för tilldelande av fribiljetter i riktning mot att rätten till avgiftsfria
resor förbehålles allenast sådana fall, där bärande och sakliga skäl
motivera dess förekomst.

§3.

Revisorerna hava från järnvägsstyrelsen skaffat vissa uppgiftei beträffande
den omfattning, vari transportavgift utgår vid kunglig persons
resor å statens järnvägar, och därvid inhämtat följande:

Genom ltungl. brev den 17 september 1915 har Kung! Maj .t funnit gott

förordna,

att då Konungen och Drottningen eller Kronprinsen eller annan prins
av det kung! huset såsom regent med gemål företaga resor a statens järnvägar
i statsärenden, icke någon avgift skall utgå vare sig för Konungen
och Drottningen och övriga kung! personer jämte svit eller för med dessa
resor sammanhängande transporter av res-, il- och fraktgods, hundar, hästar
och åkdon;

att vid resor å statens järnvägar i egna ärenden med ordinarie tåg
någon avgift för Konungen och Drottningen samt Kronprinsen personligen
icke skall utgå; samt

att järnvägsstyrelsen äger utfärda närmare bestämmelser angående
nämnda avgiftsfria resor liksom beträffande avgifter för andra resor, som
å statens järnvägar företagas av det kung! husets medlemmar.

De av järnvägsstyrelsen utfärdade närmare bestämmelserna återfinnas
i styrelsens order den 28 oktober 1917, B 828. Enligt dessa bestämmelser
skall vid resor, som andra medlemmar av svenska konungahuset än
Konungen, Drottningen och Kronprinsen företaga i egna ärenden, avgift
uttagas efter särskilda grunder jämväl för svit och medfört resgods.

117 —

Enligt vad från järnvägsstyrelsen inhämtats, iakttages emellertid av
styrelsen ”efter samråd med vederbörande departementschefer” den ordningen,
att avgift icke uttages för den uppvaktning och betjäning, som åtfölja
Konungen, Drottningen eller Kronprinsen på deras resor i egna ärenden
å statens järnvägar, ej heller för medfört resgods, allt för så vitt intet
annat utrymme upptages än i den vagn, i vilken de kungl. personerna resa
eller i ordinarie resgodsutrymme, ej heller, därest resa i egna ärenden företages
med extratåg, för de vagnar, i vilka ovannämnda kungliga personer
med svit resa.

Utan att taga ställning till frågan, huruvida de grunder, järnvägsstyrelsen
sålunda följt vid tillämpningen av ovanberörda bestämmelser kunna
i och för sig anses berättigade, vilja revisorerna framhålla, att berörda åtgärder
icke synas stå i överensstämmelse med de genom kungl. brevet av
den 17 september 1915 givna föreskrifterna.

*4.

Revisorerna, som hava berest Inlandsbanan, komma att i det följande tntmdsbanan.
lämna redogörelse för vissa i samband med resan gjorda iakttagelser, även- 18 °n ''
som till särskild behandling upptaga frågan om statens järnvägars förvaltning
av f. d. Mora—Vänerns järnväg.

Av Inlandsbanans södra delar har bandelen Kristinehamn—Mora—

Or sa—Sveg (358 km.) redan tidigare funnits utbyggd såsom enskild järnväg.
Den sydligaste sträckan Kristinehamn—Mora (221 km.) med bilinjen
Brintbodarna—Limedsforsen (59 km.) förvärvades, på sätt av det följande
närmare framgår, enligt beslut av 1916 års riksdag för 11,273,000 kronor
av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag. Inköpet av närmaste fortsättningen
norrut eller järnvägen Mora—Noret—Orsa (14 km.) beslutades år
1917. Köpeskillingen till säljaren, Falun—Rättvik—Mora järnvägsaktiebolag,
utgjorde i runt tal 1,300,000 kronor. Den nordligaste delen Orsa—

Sveg (123 km.) förvärvades enligt beslut av 1918 års riksdag. Köpeskillingen
utgjorde 7,600,000 kronor. Säljare var Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag.

Beslut om Inlandsbanans utbyggande å den 170 km. långa sträckan
Sveg—Brunflo (Östersund) fattades vid 1912 års riksdag. I anslag för
ändamålet hava anvisats sammanlagt 26,300,000 kronor. Ursprungligen
beräknades kostnaden till 11,250,000 kronor.

— 118 —

I samband med förvärvet år 1917 av den enskilda järnvägen Mora
Nore t—Orsa beslutades att en ny broförbindelse skulle anordnas från Mora
station till lämplig punkt å nyssnämnda järnväg norr om Mora Norets
station. Kostnaden beräknades till 750,000 kronor. I statsanslag för ändamålet
hava äskats och anvisats 1,900,000 kronor, varav 700,000 kronor vid
1921 års riksdag. Härtill kommer ett bidrag från Falun—Rättvik—Mora
järnväg på 107,000 kronor.

Den 244 km. långa sträckan Östersund—Vilhelmina (Volgsjön) öppnades
redan under år 1918 för allmän trafik.

Vid 1916 års riksdag fattades beslut om Inlandsbanans fortsatta utbyggande
upp till Gellivare. I enlighet härmed hava arbetena fortsatts
norrut upp mot Storuman (== Stensele) (70 km.). Omkring 50 km. äro rälslagda,
d. v. s. sträckan Vilhelmina—Vinlid. Vid 1922 års riksdag förutsattes
såsom icke osannolikt att arbetena å Inlandsbanans södra byggnadsdistrikt
skulle avbrytas, sedan järnvägen utbyggts till Storuman och en
material väg blivit färdigställd norrut till Blattnicksele (Storuman—Blattnicksele
50 km.). Förslag härom har hösten 1922 framställts av järnvägsstyrelsen.

Efter fredspris beräknades totala byggnadskostnaden för linjen Vilhelmina
(Volgsjön) upp till Gällivare (c:a 500 km.) till omkring 30,000,000
kronor. I anslag hava hittills beviljats sammanlagt 25,000,000 kronor.

Till bedömande av Inlandsbanebyggets omfattning må meddelas föl -

jande avstånd:			543 km.
			244 „
Vilhelmina—Storuman (Stensele) (50 km. rälslagd)....	70	km.
Storuman—Jokkmokk (Kaskerlinjen) ...............	287
Jokkmokk—Porjus funder byggnad närmast Porjus)	46	5?	457 „
Porjus—Gällivare (öppnad för trafik) ..............	54

1244 km.

Hall- och last- Under resor å linjen Kristinehamn—Mora lade revisorerna märke till
RlaS att tåget passerade en nyanlagd station, Ryssån, belägen mellan Vimo och
jm D'' Vika stationer. Då trafiken vid Ryssån syntes vara ringa, hava reviso -

— 119 —

rema under hand införskaffat upplysningar från järnvägsstyrelsen rörande
ifrågavarande anläggning.

Av den P. M., som tillställts revisorerna, inhämtas bl. a. följande.

I sitt hösten 1917 ingivna förslag till utförande av vissa arbeten å bandelen
Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet hade distriktsförvaltningen
vid 2 :a distriktet upptagit även utbyggnad av Kyssåns
lastplats till mötesplats. Anläggningen avsåg uppförande av stationsstuga
och anordnande av ett 600 meter långt mötesspår. Mötesplatsen vore behövlig
på grund av det stora avståndet mellan Vimo och Vika stationer och
skulle bliva till fördel bl. a. vid inträffande tågförseningar. Då en tjänsteman
komme att anställas för mötesplatsens skötsel och då bostad saknades
såväl för denne som för en banvakt, borde stationsstuga uppföras, inrymmande
bostäder för dessa båda tjänstemän. Distriktsförvaltningens ifrågavarande
förslag hade av järnvägsstyrelsen medtagits i dess den 29 september
1917 till Kungl. Maj :t ingivna framställning om anslag till höjande
av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn—Mora. Styrelsen beräknade
kostnaderna för utbyggnad av Ryssåns lastplats till 31,000 kr. för
spårsystemet och 34,000 kr. för stationsstugan. Kungl. Maj :t, som ej haft
något att erinra mot järnvägsstyrelsens förslag om anslag till trafikkapacitetens
höjande å förenämnda handel, för vilket ändamål beräknats av anslagsmedel
en kostnad av 1,310,000 kr., hemställde hos 1918 års riksdag om
beviljande av det av järnvägsstyrelsen begärda anslagsbeloppet, 800,000
kr., för arbetenas bedrivande under åren 1918—1919. Denna hemställan
blev ock av riksdagen bifallen. Ytterligare medel hade sedermera anvisats,
varav för arbeten vid Ryssån 118,000 kr.

Den 27 mars 1919 meddelades beslut av järnvägsstyrelsen om utförande
av arbetet vid Ryssån. De härvid fastställda ritningarna för stationsstugan
anslöto sig till vissa utbyggnads stadier för högre typ av stationsstuga.
Kostnaderna för anläggningen hade uppgått till 136,800 kr.,
varav 116,000 kr. av förenämnda anslag, 8,800 kr. för markförvärv, samt
för spårsystemet 12,000 kr., som bestritts med medel, avseende kostnader
för i samband med ombyggnaden utförda förstärkningsarbeten beträffande
den förut befintliga spåröverbyggnaden genom stationen.

Trafikens omfattning vid platsen från och med juni 1920, då den förutvarande
lastplatsen övergick till håll- och lastplats, till och med augusti
1922 framgår av nedanstående tablå.

— 120 —

Revisorernas
uttalande.

I medeltal pr månad

		Till- och av-kopplade gods-vagnar.	Försålda per-sonbiljetter.	Avsända och emottagna ex-peditioner.
1/6—31/12	1920 ........	............. 61	24	7
1/1—31/12	1921 ........	............. 91	25	29
1/1—31/8	1922 .......	............. 23	16	19

Gröromålen vid Ryssån bestridas för närvarande av en banvakt, vilken
därjämte utför banvaktsgöromål. De båda bostäderna äro uthyrda till
två banvakter.

I den av järnvägsstyrelsen åberopade skrivelsen den 29 september
1917 angives beträffande den ifrågavarande anläggningen allenast, att
kostnaden för föreslagna husbyggnader vid bl. a. Ryssån inginge i den beräknade
kostnaden för utvidgning av vissa bangårdar.

I ovannämnda från järnvägsstyrelsen till revisorerna tillhandakomna
P. M. har angivits, att utvidgningen ägt rum huvudsakligen i syfte att erhålla
mötesplats, så att tågen ”icke behövde framföras under natten eller
mycket sent resp. tidigt”. I anledning härav vilja revisorerna påpeka dels
att avståndet mellan Vimo och Vika stationer är 17 km., dels att tågen å
denna sträcka för närvarande äro förlagda till tiden mellan kl. 9 f. m.—7
e. m., dels ock att tågens antal under år 1920 icke var större än i medeltal
5 per dag. Å andra statsbanelinjer funnos lika långa stationshåll med
större antal tåg. Behovet av anläggningen har ur denna synpunkt allts.å
icke varit i någon män trängande. I järnvägsstyrelsens P. M. angives att
håll- och lastplatser vid Ryssån ”icke tillkommit för att tillgodose något
lokalt trafikbehov”, vilket även framgår av trafikuppgifterna härovan.
Vid sådant förhållande synes det dels att utom förutvarande sidospår om
nära 300 meters längd anlagts ytterligare ett spår om 600 meters längd, dels
att i stationsstugan inrättats varmrum och godsbod med sammanlagt över
80 kvm. golvyta. Enligt vad revisorerna inhämtat har därjämte inrättats
32 postfack, avsedda för den trafikerande allmänheten. Emellertid har på
förfrågan hos generalpoststyrelsen upplysts, att styrelsen varken inrättat
eller har för avsikt att vid Rvssån inrätta någon poststation, enär orten utgöires
av ödemark.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.

— 121 —

Revisorerna hava besökt Svegs järnvägsstation.

Vid ifrågavarande järnvägsstation är anställd följande personal: 1
stationsinspektor, 1 stationsskrivare, 1 förste kontorsbiträde, 2 kontorsbiträden,
1 stationsförman och 6 stationskarlar. Av stationskarlarna hade
emellertid två tjänstgöring som tågbefälhavare å gruståg.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet, att för expeditionsgöromålens
skötsel ett lika stort antal tjänstemän anses erforderligt, som för
vagnväxling och godslastning in. fl. yttre göromål.

Så länge trafiken å nyanlagda statsbanelinjer är ringa och tågantalet
obetydligt, synes det vara angeläget, att driften ombesörjes på ett så enkelt
och billigt sätt som omständigheterna tillåta. I sådant avseende är det av
vikt, att överkvalificerad personal icke någonstädes kommer till användning,
och att personalens antal så mycket som möjligt inskränkes. Genom
ökad samverkan mellan ban-, maskin- och trafikavdelningarna torde besparing
av arbetskraft även kunna åstadkommas.

Beslut om Inlandsbanans utbyggande å den 170 km. långa sträckan
Sveg—Brunflo fattades vid 1912 års riksdag. I anslag har anvisats ett
sammanlagt belopp av 26,300,000 kronor. Den ursprungligen beräknade
kostnaden uppgick till 11,250,000 kronor. Sedan bandelen Sveg—Åsarne
under hösten 1922 fullbordats, är hela sträckan Sveg—Brunflo numera öppnad
för allmän trafik.

Under sin resa å ifrågavarande handel gjorde revisorerna besök å
vissa järnvägsstationer och hållplatser. Enligt upplysningar, som lämnades
av vederbörande arbetschef, hava två typer av hållplatsstationer kommit
till användning vid denna bana. Avsikten är att varje hållplats skall
förestås av en banvakt med biträde av dennes hustru. Denna anordning
synes revisorerna synnerligen ändamålsenlig.

Emellertid har i varje sådan stationsstuga inretts bostadslägenhet
för stationsförman, medan bostad för banvakt anordnats i för ändamålet
uppförd byggnad i närheten av varje hållplats. De invid hållplatserna
uppförda banvaktsbostäderna äro uppenbarligen överflödiga, till dess trafiken
i en framtid ökats i sådan grad att ytterligare personal vid hållplatserna
kan bliva erforderlig. Beslutet om att hållplatserna skola skötas
på angivet sätt lär emellertid hava fattats så sent, att bostäder såväl för

Sveps järnvägsstation.

Bandelen
Sveg—
Brunflo.

— 122 —

stationsförmän som banvakter redan hunnit färdigställas. Därest beslutet
om hållplatsernas skötsel på ett mera praktiskt och billigt sätt fattats
under ett tidigare skede, hade åtskilliga husbyggnader inbesparats.

Vid Ytterhogdals järnvägsstation har uppförts, bland annat, en
särskild byggnad, inrymmande tre lägenheter för stationskarlar. Tva av
lägenheterna voro inredda men ingendera var bebodd.

Vid byggande av nya statsbanelinjer synes det vara av vikt, att de
”statsbanemässiga” anordningarna, som hittills i allmänhet fatt göra sig
allt för mycket gällande, ersättas med anordningar, som äro avpassade
efter förefintligt trafikbehov. Detta gäller särskilt mötesspårens längd. ^
Om i sistnämnda avseende militära fordringar uppställas och tillgodoses,
synas därmed förenade kostnader icke höra belasta statens järnvägar utan
i stället utgå genom anslag, som uppföras under fjärde huvudtiteln.

Järnvagssty- På grund av sina iakttagelser under resan utmed Inlandsbanan hava
relsens för- revisorerna ansett sig böra till särskild granskning upptaga järnvägsstyV<L
Mora-Vä- relsens ekonomiska förvaltning av bandelen Kristinehamn Mora jämte
nerns järnväg. övriga bibanor, som förvärvats enligt 1916 års riksdags beslut och som
övergått i statens ägo från och med den 1 januari 1917. I sådant syfte hava
revisorerna från järnvägsstyrelsen införskaffat vissa uppgifter rörande
det ekonomiska resultatet av driften å Mora—Vänerns järnväg under olika
år, trafikrörelsen å densamma, kostnader för därå utförda förbättringsarbeten
m. m. För innehållet av dessa uppgifter redogöres, i det följande.

I anledning av Kungl. Maj :ts proposition beslöt 1916 års riksdag att,
för förvärvande av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga bandelen
Mora—Persberg med bilinjen Brintbodarna—Malung samt Persberg—
Kristinehamn och Malung—Limedsforsen jämte en bolaget tillhörig byråbyggnad
i Kristinehamn, för år 1917 anvisa ett anslag av 11,275,000
kronor. I sammanhang med nämnda inköp anvisade dessutom 1916 ars
riksdag ett belopp av 630,000 kronor till vissa kompletteringsarbeten å
banan samt till förändringsarbeten å dess rullande materiel. ^ Dessa arbeten
avsågo i huvudsak dränering och isolering av banvallen å vissa platser,
komplettering av ballasten samt vissa husbyggnadsarbeten och andra liknande
arbeten. ......

I sitt förslag rörande inköpet av banan hade emellertid järnvägsstyrelsen
också lämnat redogörelse för vissa andra åtgärder, som enligt styrelsens
förmenande borde företagas å banan i och för höjande av dess tra -

123 —

fikkapacitet. Enligt ett alternativ skalle linjen Kristinehamn—Mola å
vissa delar ombyggas för att i avseende å stignings- och kurvförhållanden
bliva likvärdig med bandelen Sveg—Brunflo, varvid i huvudspåret befintliga
24,8 kg. räler borde utbytas mot sådana av 27,5 kg. vikt per meter.
.Enligt ett andra alternativ åter skulle ingen ombyggnad av kurvor och
stigningar äga rum men i stället banans trafikförmåga ökas genom inläggande
av 34 kg. räler, varigenom det bleve möjligt, att använda tyngre och
kraftigare lokomotiv.

Beträffande dessa förstärkningsarbeten framhöll emellertid järnvägsstyrelsen,
att tidpunkten, då desamma komma att erfordras, icke kunde
angivas, enär detta vore beroende på trafikens utveckling, och departementschefen
uttalade, att fragan om dylika arbeten ej behövde företagas
till prövning, förrän linjen Brunflo—Sveg färdigbyggts samt trafiken å
linjen vuxit, sa att verkligt behov av sådan förstärkning förelåge eller densamma
kunde förutses bliva erforderlig i en nära framtid.

Emellertid framlades sedermera vid 1918 års riksdag förslag till
vissa förstärkningsarbeten, avseende att öka trafikkapaciteten å bandelen
Kristinehamn—Mora och anvisades på grund härav av nämnda riksdag ett
belopp av 700,000 kronor. Planen för dessa arbeten avsåg dels förstärkande
av spåröverbyggnaden genom ökning av slipersantalet samt utbytande
och förstärkande av broöverbyggnaderna, vilka arbeten skulle utföras
med till järnvägsstyrelsens disposition stående medel, dels ock utvidgning
av bangårdarna,, förbättring av kol- och vattenstationer samt telefon-
och telegrafväsendet ävensom uppförande av en del boställshus m. fl.
byggnader. Kostnaderna för de arbeten, som voro avsedda att utföras med
anslagsmedel, hade i den till 1918 års riksdag avlåtna framställningen beräknats
till sammanlagt 1,310,000 kronor. Dock måste på grund av stegrade
arbets- och materialpris sedermera vid 1919 och 1920 års riksdagar i
anslag beviljas ytterligare 1,320,000 kronor, vadan alltså sammanlagt, inräknat
det vid 1918 års riksdag beviljade anslaget, tillhopa anvisats

2,020,000 kronor.

Dessutom hava vid 1919—1921 års riksdagar anvisats vissa belopp till
uppförande av bostadshus i Vansbro och Mora ävensom för tillbyggnad av
lokomotivstallarna i Vansbro.

Till utredning rörande de kostnader, som hittills nedlagts för utförda
arbeten å de bandelar, som ingingo i Mora—Vänerns järnväg, alltsedan

— 124 —

nämnda järnvägs övergång till staten den 1 januari 1917, hava revisorerna
från järnvägsstyrelsen mottagit bland annat en här återgiven tablå.

Kostnader för arbeten, utförda å f. d. Mora—Vänerns järnväg från dess
övergång i statens järnvägars ägo till och med september månad 1922.

Arbeten bestridda av kapitalökningsmedel.

Kostnader för kompletteringsarbeten å f. d. Mora—
Vänerns järnväg, bestridda av 1916 års riksdag beviljade
anslag å kronor 630,000 ..................

Kostnader för arbeten å bandelen Mora—Kristinehamn
för ökande av dess trafikkapasitet, bestridda av vid
1918—1920 års riksdagar beviljade anslag å sammanlagt
2,020,000 kronor ..........................

Kostnader för övriga med särskilda riksdagsanslag bestridda
arbeten

460,367:53

1,910,439:19

1919 års riksdag:

Vansbro, uppförande av bostadshus
Mora, ., ,i „

1920 års riksdag:

Vansbro, uppförande av 2 bostadshus .
Mora, ,, >> ,,

52,516:30
53,756:99

121,274:97
118,232:41

1921 års riksdag:

Vansbro, tillbyggnad av lokomotivstallarna ......

Kostnader för övriga arbeten, bestridda av till styrelsens
förfogande ställda kapitalökningsmedel ......

38,061:85

613,060: 50 3,367,709: 74

Arbeten bestridda med förnyelsefondsmedel.

1,479,901:39

Kostnader

Summa kronor 4,847,611:13

— 125 —

Dessutom hava revisorerna från järnvägsstyrelsen mottagit följande
skrivelse:

”.Till

Riksdagens Herrar Revisorer.

Stockholm.

Ang. trafikrörelse m. rn. ä f. d. Mora—Vänerns järnväg.

I anledning av underhand framställd förfrågan meddelas följande
tablå över trafik, inkomster, utgifter, ekonomiskt resultat och personalantal
å Mora—Vänerns järnväg åren 1915 och 1916 samt å statsbanelinjen
Kristinehamn—Mora med bilinjer åren 1917—1921.

	Personkm.	Godstonkm.	Inkomster	Utgifter	Överskott	Personal i
År 1915	tusental	tusental	1000 kr.	1000 kr.	1000 kr.	medeltal för året
.... 6,500	38,282	1,842	1,263	679	422
„ 1916	.... 7,026	37,995	2,133	1,476	657	441
„ 1917	.... 10,424	42,608	2,576	3,315	—x) 739	513
„ 1918	.... 11,003	37,206	4,598	6,846	— 2,248	604
„ 1919	.... 11,633	38,308	6,323	7,315	— 992	716
„ 1920	.... 9,464	37,221	6,706	7,453	— 747	691
„ 1921	.... 8,005	19,177	3,100	5,660	— 2,560	601

Beträffande denna tablå anmärkes i första hand, att såväl inkomstsom
utgiftsuppgifterna äro åstadkomna genom statistiska överslagsberäkningar,
medan faktiska bokföringsmässiga uppgifter i sådant avseende
icke förefinnas. Dylika statistiska beräkningar innesluta i sig tämligen
■vida felmarginaler och åsyfta huvudsakligen att giva en ungefärlig överblick
över det ekonomiska resultatet å olika delar av det synnerligen heterogena
statsbanenätet och därmed en vägledning för bedömande av statsbanornas
affärsresultat; men beräkningar av sådant slag äro däremot icke
avsedda till och kunna heller icke vara dugliga för en ingående jämförande
betraktelse över driftskötselns ekonomi. Som exempel på skillnaden mellan
ifrågavarande statistiska beräkningar och en verklig bokföringsmässig
uppgift må anföras, att järnvägsstyrelsen samt distrikts- och sektionsledningarnas
utgifter statistiskt taget fördelas på olika bandelar, varvid på
linjen Mora—Kristinehamn kommit ett belopp av c:a y2 milj. kronor
under vart och ett av åren 1918—1921, men det är tydligt, att detta i ovan -

*) Betecknar underskott.

— 126 —

stående utgiftssiffror inneslutna belopp på intet sätt motsvaras av en
verklig kostnad, som tillkommit för statsbanorna i samband med övertagandet
av Mora—Vänerns järnväg. Vid meddelandet av de anförda sifferuppgifterna
för perioden närmast före och efter förstatligandet av Mora
Vänerns järnväg måste styrelsen sålunda anföra en bestämd reservation
både för felmarginalen i de statistiska uppgifterna och överhuvud för deras
användbarhet för en verklig ekonomisk jämförelse för tiden före och efter
förstatligandet.

Utöver denna allmänna reservation önskar styrelsen i korthet anföra
följande.

Det synnerligen ogynnsamma ekonomiska resultatet år 1921 är såsom
av siffrorna lätt synes en direkt följd därav, att godstrafiken fallit till blott
omkring hälften av 1920 års trafikomfattning; tämligen självfallet är, att
den allmänna depressionen skall särskilt starkt ha träffat denna handel,
som främst fraktar varor, såsom exempelvis trävaror och träkol, vilka varit
mest utsatta för konjunkturnedgången.

Utgifternas stegring är mycket avsevärd, nämligen från 1,263,000
kronor år 1915 till 5,625,000 kronor år 1921. Härvid anmärkes, att den
ojämförligt största delen av denna utgiftsökning faller på höjda enhetspriser.
Exempelvis utgjorde lön, inklusive dyrtidstillägg, för stationskarl
å billigaste ort:

år 1915 å Mora—Vänerns järnväg lägst 938 kr.

högst 1,188 kr.

år 1921 å statens järnvägar lägst 3,602 kr.

högst 4,341 kr.

Tages hänsyn till viss genomförd förhöjd klassificering i dyrortshänseende,
torde sålunda kunna sägas, att lönenivån fvrdubblats eller i allt
fall mycket nära fyrdubblats från 1915 till 1921. Den ovan angivna utgiftsstegringen
ånger, att totalutgifterna stegrats i något starkare tempo, nämligen
4,5 gånger.

I den mån de ovan angivna statistiska utgiftsuppgifterna äro användbara
för en jämförelse, bör sålunda kunna sägas, att den betydande utgift.sstegringen
huvudsakligen är att tillskriva stegrade enhetspriser, men att
även därutöver en viss faktisk utgiftsstegring förefunnits. Denna.har betingats
därav, att banan före förstatligandet icke skötts på ett sätt, som
motsvarade berättigade anspråk — exempelvis var underhållet av banan -

127 —

läggningen i hög grad försummat, tidtabellen var lagd utan skälig hänsyn
till resemöjligheterna (jlr den betydande persontrafikökningen efter förstatligandet),
och stationspersonalen var somligstädes så knapp, att trafikanterna
nödgades biträda vid stationsarbetet, varjämte det bör beaktas,
att tillfällig oskolad personal i icke ringa utsträckning synes hava använts
i stället för iackligt utbildad sådan. På grund av sådana omständigheter
var det oundgängligen nödvändigt dels att höja standarden och dels att
återhämta vad förut blivit försummat ifråga om underhåll.

Det bör särskilt bemärkas, att linjen Kristinehamn—Mora genom de
utförda arbetena icke bringats till högre standard än den nybyggda linjen
Brunflo—Sveg, å vilken den ju utgör en fortsättning och avslutning med
iortatad trafik, utan att den tvärtom icke endast beträffande lutnings- och
kurvforhållanden är underlägsen denna handel, utan även allt fortfarande i
regel har mindre ballastdjup och bankbredder än nämnda linje.

} skrivelse Riksdagens Herrar Revisorer den 21 november 1919
har järnvägsstyrelsen utvecklat anledningarna till den då påvisade personalokmngen.
Styrelsen tillåter sig härmed hänvisa till denna skrivelse och
lar i övrigt beträffande de olika avdelningarna hänvisa till här bilao-da
specialpromemorior.1) Stockholm den 11 november 1922.

Kungl. järnvägsstyrelsen.

För generaldirektören.

John Flodin.

Per Kjellin. ’ ’

V.n^AV <le lämnade statistiska uppgifterna framgår, att medan Mora— Revisorernas
erns järnväg under tiden före statsinlösen lämnat ett jämnt årligt »halande,
overskott, omkring 4-5 % på inköpspriset vid statens förvärv

P57nnn T ’ ’ kronor> eIler åren 1915 och 1916 resp. 579,000 och

bo 000 kronor, överskottet, sedan järnvägen kommit i statens hand, för bytts

i en årlig förlust, som exempelvis åren 1918 och 1921 uppgått till så
höga belopp som 2,248,000 resp. 2,560,000 kronor, siffror, som bliva desto
mera iögonenfallande, om man betänker, att de avse ett järnvägssystem
icke uppgående till fullt 300 km. (huvudlinjen Kristinehamn—Mora 220 km!
och linjen Bnntbodarna—Limedsforsen jämte Övriga bilinjer 67 km ) Det
bor fastslas, att då förslaget om inköp av Mora-Vänerns järnväg år 1916
framlades for riksdagen, det ingalunda räknades med att förvärvet skulle

!) ®j återgivna i revisorernas berättelse.

123 —

medföra så ogynnsamma ekonomiska verkningar; tvärtom ställdes därvid
i bestämd utsikt, att genom ifrågavarande inköp skulle vara att påräkna,
förutom stora indirekta fördelar, även en tillfredsställande ränta på det
nedlagda kapitalet. Det ansågs, att även om statsinköpet skulle medföra
högre personalkostnader och nödvändiggöra tillämpning av lägre taxor,
man dock skulle i stället kunna räkna med en så gott som omedelbar trafikstegring,
som även oavsett trafiken från den övriga delen av Inlandsbanan,
uppskattades bliva så stor, att avkomstprocenten efter statsinköpet komrne
att ökas i stället för att minskas.

Att inköpet sålunda ur räntabilitetssynpunkt blivit en så stor besvikelse
torde till någon del hava berott på bristande förutseende vid köpets
planläggning, men lärer i övrigt få i huvudsak tillskrivas banans förvaltning,
som i hög grad synes hava kännetecknats av ett tillbakasättande av
de rent ekonomiska synpunkterna för kraven på åstadkommande av en s. k.
statsbanemässig anläggning. Orsaken till att företaget blivit förlustbringande
torde i första hand vara att finna i den betydande utökning av
personalen, som blev en följd av statsinköpet. Av de från järnvägsstyrelsen
införskaffade uppgifterna framgår, att medan personalen aren 191o
och 1916 eller alltså de båda senaste åren, då Mora—Vänerns järnväg drevs
som enskild bana, uppgick till 422 resp. 441 personer, personalantalet
exempelvis år 1919 nått en siffra av 716 och år 1921 601 eller alltså en öknino-
med 40—50 %. Härtill komma också de betydligt ökade underhållskostnaderna,
vilka ensamt för banans över- och underbyggnad under vart
och ett av åren 1919 och .1920 uppgått till nära 1,000,000 kronor å den 220
km långa linjen Kristinehamn—Mora, belopp, som per bankm. räknat,
avsevärt överstiga underhållskostnaderna även på synnerligen starkt trafikerade
statsbanelinjer. Givetvis har, såsom av järnvägsstyrelsen framhållits,
den höjda lönenivån i sin mån bidragit till att öka driftkostnaden.
Emellertid bör det beaktas dels att det redan vid inköpet förutsågs och räknades
med att personalens avlöning efter statsbanegrunder skulle medföra
ökade utgifter, dels ock att de höjda lönerna i den män dessa betingats av
kristiden, motsvarats av höjd prisnivå och höjda taxor.

Om således de vunna driftsekonomiska resultaten under den tid,
ifrågavarande järnvägslinjer varit i statens hand, visat sig högst ogynnsamma
och i och för sig giva anledning till allvarliga erinringar, synes det
än mer anmärkningsvärt, att järnvägsstyrelsen det oaktat företagit kostsamma
utvidgnings- och förstärkningsåtgärder å anläggningen, låt vara

129 —

del™ e^er inhämtande av Kung], Maj:ts och riksdagens samtycke. Dessa
iörstärknmgsarbeten hava enligt järnvägsstyrelsens ovan lämnade uppgifter
intill oktober månad 1922 dragit eu kostnad av nära 5,000,000 kronor.
1 verkligheten torde dock kostnaderna härför på sätt nedan visas böra
uppskattas till betydligt högre belopp. Förutom i rena förnyelsearbeten,
avseende att ersätta vad som förslitits, hava ifrågavarande arbeten bestått
i ett förstärkande av spårbyggnaden genom ökning av slipersantalet samt
okande av bärkraften å vissa broar, allt i syfte, bland annat, att å banan
skall kunna framföras en av statens järnvägars mera moderna gods tå"'',slokomotivtyper,
litt. E, för vilken andra delar av Inlandsbanan blivit utfrySljd.
Men dessutom hava företagits betydande utvidgningsarbeten å
bangårdarna, vilka givits eu längd, lika med den, som tillämpas vid statens
järnvägars huvudlinjer. Slutligen har ytterligare under de senare åren
påbörjats ett omfattande och kostsamt arbete med inläggande av grövre
räler å banan, bestående i ett ersättande av de gamla rälerna, som hade
en vikt av 24,8 kg. pr meter, med statens järnvägars räler av 31 kg. eller
34,5 kg. pr meter. Så har under år 1921 den 11,6 km. långa sträckan
Vakern—Tretjärn och under år 1922 den 12 km. långa linjen Storfors—Nykroppa
omlagts med räler av sistnämnda typ. Detta rälsutbyte synes
desto mera ägnat att väcka uppmärksamhet som det, enligt vad som framhår
av tidigare av järnvägsstyrelsen gjorda uttalanden, ingår som ett led
i ett antytt framtidsprogram för en påbyggnad av ifrågavarande sydliga
del av Inlandsbanan, så att å densamma kunde framföras lokomotiv av
ännu tyngre typ än den nyssnämnda, nämligen av så kallad B-typ.

Revisorerna vilja framhålla, att de sålunda verkställda förstärkningsåtgärderna
gå vida utöver vad som ansågs erforderligt, då inköpet beslutades
vid 1916 års riksdag, men därjämte sträcka sig längre än som förutsattes
vid 1918 års riksdag. Till belysande härav må erinras, att av ovannämnda
slutsumma å vad som nedlagts å banan, nära 5,000,000 kronor,
endast omkring 2,750,000 kronor bestritts från för detta särskilda ändamål
av riksdagen anvisade anslag, medan återstoden utgått från förnyelsefonden
eller från andra av riksdagen anvisade allmänna anslag, exempelvis
det.årligen återkommande anslaget till växel- och signalsäkerhetsanläggningar.
Det belopp av 630,000 kronor, som beviljades av 1916 års riksdag,
var i huvudsak avsett endast till vissa reparationsarbeten å banvallen,
såsom dränering och isolering mot ^skjutning, utbyte av särskilt slitna
räler och andra sådana arbeten, som huvudsakligen voro att anse som för Rev.

-berättelse ang. statsverket för år 1921. I. 9

nyelsearbeten, men som dock icke voro att hänföra till det vanliga årliga
underhållet. Visserligen antyddes samtidigt behovet av ytterligare för
bättringsåtgärder, men beträffande dessa betonades uttryckligen, att de
ingingo som ett led i ett framtidsprogram, vars förverkligande ingalunda
påkallades av den rätt stora omedelbara trafikökning, som förutsägs.

De vid 1918 och 1920 års riksdagar beviljade anslagen avsågo otvivelaktigt
banans förstärkande genom inläggande av större antal slipers sam
utvidgning av vissa bangårdar, allt i avsikt att gorå banan trafl™ ^r
E-lok. Något rälsutbyte ingick dock icke i denna plan. Såsom huvudsak
lic motivering för behövligheten av dessa förstärkmngsatgarder åberopades
från järnvägsstyrelsens sida behovet av en avlastning av norra
stambanan å sträckan Krylbo-Storvik-Bollnäs genom överförande av
en del av denna trafik till linjen Kristinehamn-Mora. Det bor upp^t
sammas, att behovet av en dylik avlastning i och med den efter kristiden
uppkomna nedgången i trafik upphört och att.spörsmål*
sammanhänger med frågan om färdigbyggandet av Ostkustbanan till vilken
bana redan 1913 års riksdag beviljat statslån och for vars ytterligar
understödjande 1922 års riksdag uttalat sig.

Så vitt revisorerna kunnat finna, inskränker sig icke de hittillsvarande
kostnaderna för höjande av ifrågavarande linjers tra apaci e
till ovannämnda belopp, nära 5,000,000 kronor. Vissa delar av de arbeten,
vilka angåvos som erforderliga vid 1916 och 1918 ars riksdagar, exempelvis
vissa dränerings- och slipersomläggningsarbeten, synas hava bestritts
av trafikmedel, medan i stället motsvarande del av anslagen kommit till
användning för andra ändamål. Skälet till en sådan åtgärd or e
varit att de på detta sätt bekostade arbetena ansetts såsom underhållsarbeten
ett betraktelsesätt, som icke torde vara hållbart Enligt revisorernas
förmenande torde ett användande av trafikmedel för dylika ändamål
innebära ett överskridande av järnvägsstyrelsens allmänna befogenhet
i fråga om medelsförvaltningen och därjämte strida mot vad som forutsattes
vid 1916 och 1918 års riksdagar. Det har icke vant revisorerna möjligt
att skaffa närmare utredning om storleken av de belopp, somi stunda
i form av underhållskostnad utgått till banans förstärkande. Pa grund av
omfattningen särskilt av de företagna slipersomläggnmgarna torde det
emellertid få antagas, att nämnda belopp vant högst betydande och att
alltså ovan angivna siffra, nära 5,000,000 kronor, maste icke oväsentligt

— 131 —

liöjas för erhållande av eu riktig uppfattning om vad som i verkligheten
nedlagts å Mora—Vänerns järnväg för dess förbättrande.

Till stöd för de sålunda företagna förstärkningsåtgärderna kunde måhända
åberopas den tillfälliga trafikökning, som inträffade under kristiden.
Det bör emellertid uppmärksammas att vid statsinköpet år 1916 det
förutsattes, att en betydande trafikökning skulle komma att inträffa utan
att dock några mera omfattande förstärkningsåtgärder skulle behöva ifrågakomma.
Först sedan linjen Sveg—Brunflo färdigbyggts, vilket inträffat
helt nyligen, samt trafiken å linjen vuxit så, att verkligt behov av sådan
förstärkning förelåge eller kunde förutses bliva erforderlig i en nära framtid,
ansågs det att frågan om dylika arbetens företagande behövde komma
under omprövning.

Beträffande den plan till förstärkningsåtgärder, som framlades för
1918 års riksdag, vilja revisorerna erinra, att såsom huvudskäl för behövligheten
av dylika åtgärders företagande åberopades nödvändigheten av
att från den då hårt belastade Norra stambanan till linjen Kristinehamn—
Mora överflytta viss trafik, som ansågs påkalla denna sistnämnda linjes
förstärkande. På sätt ovan anförts har emellertid frågan härom numera
kommit i ett förändrat läge, och behovet av dylik avlastning bortfallit.

Till vad som sålunda anförts rörande obehövligheten av en stor del av
de företagna omfattande förstärkningsåtgärderna bör ytterligare framhållas
en omständighet, som synes giva anledning att ifrågasätta om berörda
åtgärder under den närmaste framtiden ens kunna komma att bliva till
någon egentlig nytta. En geoteknisk undersökning, som ägt rum under
hösten 1921 och således efter det de omtalade förstärkningsarbetena i huvudsak
hunnit slutföras, har nämligen givit vid handen, att den grund,
varöver banan går fram, på ett stort antal ställen är av sådan beskaffenhet,
att den icke kan bära de lokomotiv, för vilkas framförande banan förstärkts,
åtminstone icke utan stora nedsättningar i hastigheten, vilka genom ökad
kolåtgång torde komma att visa sig ganska kostsamma. I anledning av
framkommet förslag att börja trafikera linjen Kristinehamn—Mora med
E-lok hava sålunda anordnats belastningsprov å vissa platser utmed denna
bana. Det har därvid visat sig, att avsevärda sjnnkningar uppkommit å
ett stort antal platser, i ett fall ända till 120 mm. under själva belastningen.
Med hänsyn till vad som sålunda framkommit har skärpt bevakning ansetts
böra införas på icke mindre än ett tjugotal ställen utmed banlinjen, varjämte
föreskrivits, att å vissa lösa mossar samt å platser i övrigt, där banan

— 132 —

Sveg—Hedebanan.

framgår å låg bank på svag grund, lokomotiv litt. J, Kc, L och Y icke må
framföras med högre hastighet än 20 km. i timmen. Med anledning av det
framkomna förslaget om trafik med E-lok meddelades det hösten 1921 distriktsförvaltningen,
att användandet av sådana lok borde undvikas, på
grund av att hastigheten måste nedsättas på ett för stort antal platser.
Emellertid har sedermera medgivande lämnats, att få framföra dylika lok,
dock under förbehåll att de inskränkningar i avseende på hastigheten, som
gälla beträffande övriga lok, även skola tillämpas för E-loken.

Såsom av det ovan sagda framgår, hava stora förluster tillskyndats
staten genom inköpet av Mora—Vänerns järnväg. De årliga underskott,
som uppkommit, hava sammanlagt uppgått till belopp, vilka för ett enskilt
företag säkerligen ansetts så gott som ruinerande och som för järnvägsstyrelsen
bort utgöra en maning till försiktighet vid banans förvaltning.
Icke desto mindre har i densamma nedlagts stora kapitalbelopp a förstärkningsarbeten,
vilka, företagna under dyrtid, ställt sig mycket kostsamma
och som till stor del varit onödiga och till icke ringa del onyttiga. Revisorerna
hava därvid icke förbisett, hurusom en del av dessa fördyrande åtgärder
framkommit såsom en eftergift för de krav på förbättringar, som
alltid från den trafikerande allmänhetens sida uppstå i och med att ett enskilt
banföretag införlivas med statens järnvägar. Otvivelaktigt uppväga
emellertid de sålunda åstadkomna förbättringarna i trafikhänseende endast
i ringa mån de gjorda utläggen. Av vad som förekommit synes framgå, att
järnvägsstyrelsen vid sin förvaltning av Mora—Vänerns järnväg ådagalagt
brist på varsamhet med statsmedlen, ehuru sådan varsamhet särskilt under
rådande tidsförhållanden bort vara en bjudande nödvändighet.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett vara av sådan anmärkningsvärd
beskaffenhet, att revisorerna velat därå fästa riksdagens
uppmärksamhet.

§ 5.

■ Revisorerna hava berest linjen Sveg—Glissjöberg a den under byggnad
varande bibanan Sveg—Hede.

I .propositionen nr 145 till 1912 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
förslag om byggande av bland annat statsbana från Sveg till Hede. Arbetet
skulle emellertid påbörjas först år 1915. Kostnaden för den 73,3 kilometer
långa banan, inberäknat för bispår till Vikarsjön 49,500 kronor och

— 133

för rullande materiel 366,500 kronor, beräknades till 2,952,000 kronor eller
för själva huvudlinjen till 2,536,000 kronor. År 1918 beräknades kostnaden
till 6,300,000 kronor.

Då trafiken å ifrågavarande handel komme att bliva mycket ringa, ansågs
trafikbehovet kunna vara tillfredsställt med tre å fyra ordinarie tåglägenheter
i veckan i vardera riktningen, och hade järnvägsstyrelsen tänkt
sig, att de ordinarie tågen skulle bestå av lämplig motorvagn med en å två
släpvagnar.

Beträffande byggnadssättet för denna bana ansåg järnvägsstyrelsen,
att de tekniska bestämmelser, som uppställts i en år 1910 utarbetad tablå
rörande sekundär- och tertiärbanor borde följas. Riksdagen, som biföll
förslaget, har hittills för ändamålet anvisat sammanlagt 4,300,000 kronor.

Banan var vid revisorernas resa rälslagd till 34 kilometers längd.

På grund av vad revisorerna under resan iakttogo, har från järnvägsstyrelsens
byggnadsbyrå införskaffats upplysningar rörande de tekniska
bestämmelser, som tillämpats vid arbetets utförande. Härvid har framgått,
att ovannämnda bestämmelser, mot vilka från riksdagens sida ingen
erinran gjorts, icke blivit i alla avseenden tillämpade. Sålunda avsågs, att
rälerna skulle hava en skenvikt av 21,5 kg. per meter; i stället hava å den
hittills rälslagda delen av banan inlagts 27,5 kg.-räler å 31,5 kilometer och
å återstoden 24,8 kg.-räler från Mora—Vänerns järnväg, vilka där ersatts
med nya räler. Största stigning i kurvor med 200 meters radie har minskats
från bestämda 20,7 till 20,52 meter å 1,000 meter. Banvallens krönbredd
å rak bana har delvis ökats. Jordskärningens bredd i balansplanet
har ökats från 6,7 meter till 7,5 meter. Skärningsdikenas djup och bottenbredd
hava ökats från 0,3 till 0,4 meter. Samtliga angivna ändringar hava
givetvis inverkat fördyrande på anläggningen.

Med hänsyn till den ringa trafik, som för framtiden torde vara att
emotse å denna handel, böra enligt revisorernas mening alla åtgärder vidtagas
i syfte att å den del av banan, som återstår att bygga, nedbringa kostnaderna
genom förenklade anordningar.

Vad sålunda förekommit, hava revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.

§6.

I anledning av de pågående arbetena å tvärbanan Hällnäs—Stensele
hava revisorerna berest sagda sträcka från Stensele till Hällnäs.

Revisorernas

uttalande.

Tvärbanan
Hällnäs—
Stensele.

— 134 —

Under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. har
1917 års riksdag beslutat anläggande av en tvärbana från Hällnäs å norra
stambanan till Stensele vid Inlandsbanan för en med tillämpning av de före
kristidens början år 1914 rådande arbets- och materialpriserna beräknad
anläggningskostnad av 11,150,000 kronor. För bananläggningen hava i vanliga
anslagsmedel intill 1 juli 1923 anvisats tillhopa 6,075,000 kronor. Dessutom
hava vissa arbeten utförts med arbetslöshetsmedel. Banan har en
längd av 166 km., varav sträckan Hällnäs—Lycksele 63 km. och sträckan
Lycksele—Storuman (Stensele) 103 km. Sträckan Hällnäs—Åmsele (28
km.) var vid tiden för revisorernas besök rälslagd.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§7.

Statabanan Revisorerna hava berest statsbanan Umeå—Holmsund, varvid jäm ^Ime

frami °lm*väl avlades besök vid hamnen i Holmsund.

Ifrågavarande bana, som har en längd av 16 km., tillkom enligt beslut
av 1917 års riksdag. I anslag för ändamålet har av riksdagen anvisats
ett sammanlagt belopp av 2,670,000 kronor. Ett förbehåll härvid har varit,
att Umeå stad anlade ovannämnda hamn vid Holmsund.

Banan, som öppnades för provisorisk trafik inemot slutet av år 1921,
har från och med oktober 1922 upplåtits för allmän trafik.

Det ekonomiska resultatet av den provisoriska driften å denna linje
framgår av nedanstående tabell, innefattande uppgift a storleken av inkomster
och utgifter för driften under manaderna januari september
1922.

Inkomster: Persontrafiken ................................ 36,488: 70

Godstrafiken .................................. 12,326: 60

Summa Kr. 48,815: 30

Utgifter: Maskinavdelningen ............................. 18,813: 74

Banavdelningen ............................... 14,267: 95

Trafikavdelningen ..........................••• 9,492:20

Summa Kr. 42,573: 89

Vid tiden för revisorernas resa pågingo å bansträckan vissa arbeten
för en beslutad linjeomläggning i trakten av Sofiehem, där med hänsyn till

— 135 —

hanans ursprungliga sträckning genom industrianläggningar och brädgårdar,
för vilka järnvägstrafiken visat sig medföra vissa risker och olägenheter,
ett nytt trafikspår ansetts böra anläggas längre upp från stranden
av Ume älv; det nuvarande utmed älven framdragna spåret skulle
på detta sätt erhålla så gott som uteslutande karaktären av ett industrispår.
För berörda linjeomläggning finnes närmare redogörelse lämnad i
statsverkspropositionen till 1922 års riksdag (Bil.: Utg. för kapitalökn.,
sid. 93 och 94). Arbetet å hamnanläggningen vid Holmsund var i det närmaste
slutfört.

Ifrågavarande färd utmed banan och besöket vid hamnen i Holmsund
hava icke givit anledning till någon särskild erinran från revisorernas sida.

§ s.

Revisorerna hava under sina resor besökt järnvägsstationen i Storvik.

I statsverkspropositionen till 1920 års riksdag hemställdes om ett an- bangård,
slog av 200,000 kronor för ombyggnad av Storviks bangård. Arbetet beräknades
draga en kostnad av 540,000 kronor, varav 60,000 kronor voio avsedda
att bestridas av medel ur förnyelsefonden. Riksdagen biföll denna
hemställan.

Vid 1921 års riksdag förelåg en av järnvägsstyrelsen verkställd ny
beräkning av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, enligt vilken desamma
lomme att uppgå till 624,000 kronor, varav 550,000 kronor skulle utgå av
anslagsmedel. Styrelsen hade därför hemställt om anvisande av återstående
350,000 kronor för år 1922, varemot Kungl. Maj :t med hänsyn.till att
en fördelning på två år ansågs möjlig, äskade ett anslag av 200,000 kronor,
medan återstående beloppet 150,000 kronor skulle äskas av 1922 års riksdag.

Riksdagen anförde, att enligt riksdagens mening under dåvarande
tidsförhållanden ifrågavarande ombyggnad av bangården vid Storvik,
varå arbetena ännu ej påbörjats, icke borde komma till utförande. Riksdagen,
som av denna anledning ansett ytterligare anslag för ändamalet ej
för det dåvarande böra ifrågakomma, anmälde därför, att Kungl. Maj :ts
ifrågavarande förslag icke av riksdagen bifallits.

Då revisorerna vid sitt ovannämnda besök uppmärksammade, att omfattande
arbeten å bangården likväl pågingo, hava revisorerna under hand
införskaffat utredning i ärendet och därvid inhämtat följande.

I skrivelse den 20 juli 1921 till Kungl. Maj :t hemställde järnvägsstyrelsen,
att ett belopp av 350,000 kronor ur det av 1921 års riksdag beviljade

136 —

anslaget å 9,000,000 kronor för arbetslöshetens bekämpande snarast möjligt
måtte ställas till styrelsens förfogande, att användas för ombyggnad av
bangården vid Storvik. Beträffande den föregående riksdagsbehandlingen
av frågan omnämnde järnvägsstyrelsen allenast, att för arbetets påbörjande
härjämte funnos tillgängliga 200,000 kronor, beviljade av 1920 års riksdag.
Styrelsen anförde vidare, att på grund av önskvärd försiktighet med nya
kapitalinvesteringar arbetet emellertid hittills ej igångsatts. Då genom
bangårdens ombyggnad åstadkommes en avsevärd besparing i de framtida
driftskostnaderna, och då det givetvis vore angeläget att beslutade åtgärder
vidtoges för lindrande av den även bland förut vid järnvägen anställda rådande
arbetslösheten, ansåge järnvägsstyrelsen, att arbetet med ombyggnad
av bangården vid Storvik lämpligen borde kunna utan uppskov igångsättas.

I infordrat yttrande uttalade arbetslöshetskommissionen, att ifrågavarande
arbete syntes böra komma till utförande med anlitande av det särskilda
arbetslöshetsanslaget.

Detta ärende upptogs av Kungl. Maj :t till behandling i sammanhang
med en från järnvägsstyrelsen inkommen framställning om anvisande av
medel från arbetslöshetsanslaget till sammanlagt belopp av 2,945,000 kronor
för utförande av ett flertal andra nödhjälpsarbeten vid statens järnvägar;
och bemyndigade Kungl. Maj :t den 26 augusti 1921 järnvägsstyrelsen
att av de i styrelsens förevarande båda framställningar avsedda arbeten
tillsvidare utföra arbeten, svarande mot en sammanlagd kostnad av högst

2,200,000 kronor, därvid det dock ålåge styrelsen, att efter samråd med
statens arbetslöshetskommission tillse, att arbetena igångsattes i den ordning,
de vore mest av behovet påkallade för bekämpande av arbetslösheten
samt tillika bleve till största nytta för statens järnvägar.

I skrivelse den 29 september 1921 anmodade järnvägsstyrelsen distriktsförvaltningen
vid IV distriktet att gå i författning om utförande av
ombyggnad av bangården i Storvik, och bestämdes tillika, att av kostnaderna
för arbetet, som då beräknades till 435,000 kronor, exklusive markförvärv
samt växel- och signalsäkerhetsanläggningar, 74,000 kronor skulle
bestridas av medel ur förnyelsefonden och redovisas under rubrik: ’ ''Storvik,
förändring av bangården” samt återstående på statens järnvägar belöpande
kostnader av från ovannämnda av 1920 års riksdag anvisat anslag
och redovisas under rubrik: ”Storvik, ombyggnad av bangården”. Distriktsförvaltningen
anmodades därjämte taga under övervägande samt till

— 137 —

styrelsen meddela, vilka uti den sålunda beslutade bangårdsombyggnaden
ingående arbeten, som lämpligen kunde särskiljas och bedrivas som ltristidsarbeten
med lägre arbetslöner än de i allmänhet gällande.

Beträffande den ståndpunkt till frågan om bangårdens ombyggande,
som vid ifrågavarande tid intogs av förvaltningen för den anslutande banan,
Gävle—Dala järnväg, framgår av ett utav distriksförvaltningen med
skrivelse den 21 oktober 1921 till järnvägsstyrelsen överlämnat protokollsutdrag,
att bolagsstyrelsen vid sammanträde den 24 september 1921 beslutat
meddela distriktsförvaltningen, att enligt bolagsstyrelsens förmenande
förhållandena numera utvecklats dithän, att befintliga anläggningar vid
Storviks station för det dåvarande vore fullt tillräckliga och jämväl för en
tid framåt tillfyllest, varför styrelsen ville hemställa, huruvida ej lämpligen
under nuvarande osäkra förhållanden borde anstå med ifrågavarande ombyggnad.

För egen del anförde distriktsförvaltningen, som ansett sig böra inhämta
järnvägsstyrelsens ställning till järnvägsbolagets framställning,
innan distriktsförvaltningen upptoge förnyade förhandlingar med bolaget
om kostadsfördelningen, att befintliga anläggningar vid Storvik visserligen
för närvarande vore tillfyllest, men att desamma redan vid normal trafik
vore otillräckliga, vadan en utvidgning och förändring av bangården lämpligen
borde ske under nuvarande lågtrafik för att kunna möta de ökade kraven
vid trafikens uppgång. Slutligen ville distriktsförvaltningen meddela,
att det av utredningen om personalöverskottet vid olika avdelningar ville
synas, som om arbetena med bangårdens ombyggnad borde bedrivas med
uteslutande övertalig personal, tillhörande trafikavdelningen vid stationen
ifråga.

I skrivelse till järnvägsstyrelsen den 2 november 1921 uttalade distriktsförvaltningen
att det av 1920 års riksdag beviljade anslaget för bangårdens
ombyggnad torde bliva tillräckligt för nu beslutade arbeten med
hänsyn dels till att 74,000 kronor finge tagas ur förnyelsefonden, dels till det
bidrag, som sannolikt komme att erläggas av Gävle—Dala järnväg. I anledning
härav hemställde distriktsförvaltningen, att ombyggnaden måtte
få bedrivas på sätt som av distriktsförvaltningen planerats och att sålunda
nämnda arbete icke måtte till någon del bedrivas såsom kristidsarbete.

Vid ett sammanträde i Storvik den 6 december 1921 mellan representanter
för statens järnvägar och Gävle—Dala järnväg dryftades ingående
frågan om bangårdens ombyggande. Av det vid tillfället förda diskussions -

138 —''

protokollet, varav revisorerna tagit del, synes framgå, att huvudsakligen
tekniska skäl låg till grund för järnvägsstyrelsens önskan att omedelbart
genomdriva en lösning av bangårdsfrågan. Arbetslöshetsfrågan berördes
endast i någon mån av vederbörande bandirektör vid statens järnvägar,
vilken meddelade, att om Gävle—Dala järnväg vidhölle, att bangårdsombyggnaden
ej nu skulle utföras, arbetena måste nedläggas. För den statens
järnvägars personal, som härigenom bleve övertalig, funnes arbeten å andra
platser längre norrut. Då personal för dessa arbeten måste anskaffas,
vore det för statens järnvägar av största vikt, att Gävle—Dala järnvägs
ställning till bangårdsombyggnaden snarast bleve klar. Bandirektören
framhöll vidare, att om bangården ej nu ombyggdes, frågan sannolikt bleve
undanskjuten för en ganska lång framtid. Sedan statens järnvägars representanter
ställt i utsikt åtskilliga lättnader med avseende på Gävle—Dala
järnvägs bidrag till omkostnaderna, medgav bolagets representanter fördelarna
av bangårdsombyggnaden och ansågo, att på grundvalen av förhandlingarna
överenskommelse möjligen skulle kunna träffas mellan de
båda banornas styrelser.

På grund av de sålunda förda förhandlingarna har sedermera genom
skriftväxling mellan vederbörande järnvägsförvaltningar i december 1921
träffats överenskommelse angående bolagets bidrag till bangårdens ombyggande
efter en viss i en tidigare överenskommelse angiven beräkningsgrund,
varvid emellertid bolaget bland annat medgivits rätt att likvidera sin andel
av kostnaderna med 1/6, när ombyggnaden färdigställts och därefter med
1/6 årligen under 5 år, dock med skyldighet att erlägga viss ränta, varjämte
från statens järnvägars sida gjorts vissa andra eftergifter, avseende material-
och arbetspriser.

Revisorernas Enligt revisorernas mening borde det för järnvägsstyrelsen hava statt
uttalande. klart> attj gedan 1921 års riksdag uttalat, att ombyggnaden icke under nuvarande
tidsförhållanden borde komma till utförande, endast synnerligen
tvingande skäl kunde motivera, att arbetena det oaktat påbörjades. Handlingarna
i ärendet synas emellertid utvisa, att sadana skäl ingalunda förefunnits.

Visserligen kan i ärendet åberopas ett tillstyrkande utlåtande av arbetslöshetskommissionen.
Det bör emellertid uppmärksammas, att i järnvägsstyrelsens
ovanberörda till arbetslöshetskommissionen remitterade

— 139 —

skrivelse av den 20 juli 1921 uppgivits, att 200,000 kronor för ändamålet
stode till förfogande av vanliga anslagsmedel. För arbetslöshetskommissionen,
som givetvis icke haft att bedöma, huruvida denna järnvägsstyrelsens
uppgift vore riktig, utan vars huvudsynpunkt torde hava varit att befrämja
tillkomsten av arbetstillfällen, måste det hava legat nära till hands
att gärna se utförandet av ifrågavarande arbete, desto mer som detta endast
kornme att i mindre omfattning belasta arbetslöshetsanslaget.

I själva verket torde arbetena icke hava varit särskilt av behovet påkallade
för arbetslöshetens bekämpande vid statens järnvägar. Av utredningen
framgår nämligen, att arbeten funnits å andra platser vid statsbanorna,
för vilka personal måste anskaffas, och att möjlighet till sysselsättning
därstädes för den i Storvik övertaliga personalen alltså varit för
handen. Vidare har, såsom nämnts, distriktsförvaltningen i skrivelse till
järnvägsstyrelsen den 2 november 1921 såsom sin mening givit tillkänna,
att några medel från anslaget till arbetslöshetens bekämpande icke behövde
för ändamålet tagas i anspråk.

Det torde knappast kunna sägas att ifrågavarande ombyggnad i verkligheten
haft karaktären av nödhjälpsarbete. Av vederbörande distriktsförvaltning
synes den hava planerats till utförande som vanligt arbete.

I skrivelse den 29 september 1921 anmodade visserligen järnvägsstyrelsen
distriktsförvaltningen att taga under övervägande och till styrelsen meddela
vilka uti bangårdsbyggnaden ingående arbeten som lämpligen kunde särskiljas
och bedrivas som kristidsarbeten. Frågan härom synes emellertid
sedermera hava förfallit efter det distriktsförvaltningen i nyssnämnda skrivelse
den 2 november 1921 hemställt, att ombyggnaden av Storviks bangård
måtte få bedrivas på sätt som av distriktsförvaltningen planerats och
att sålunda arbetet icke måtte till någon del bedrivas som kristidsarbete.

Revisorerna kunna med hänsyn till vad sålunda i ärendet förekommit
icke finna, att efter den utgång frågan fått i riksdagen år 1921, tillräckliga
skäl förelegat för att på sätt som skett igångsätta och utföra ombyggnaden
vid Storvik utan måste för sin del beteckna järnvägsstyrelsens åtgärder
i denna sak såsom ett anmärkningsvärt åsidosättande av 1921 års riksdagsbeslut.

§9.

Revisorerna hava besökt järnvägsstationen i Mjölby. Jarnvägssta Till

utvidgning av lokomotivstationen därstädes anvisades vid 1918 Mjölby1
års riksdag ett belopp av 225,000 kronor. På grund av uppkommen mer -

— 140

Revisorernas

uttalande.

Katrineholms

järnvägs station.

kostnad beviljades vid 1919, 1920 och 1921 års riksdagar konjunktur tillägg
å förstnämnda anslag med respektive 85,000, 60,000 och 108,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har härförutom av förnyelsefondsmedel anvisat

178.000 kronor. Sammanlagt har alltså för ändamålet stått till förfogande

656.000 kronor.

Arbetet omfattar anläggning av 15 nya stallplatser samt byggnad, inrymmande
ångpannerum, förråd m. m.

Kostnaderna till och med oktober månad 1922 hava uppgått till 630,000
kronor.

Vid tidpunkten för revisorernas besök var arbetet i det närmaste slutfört.
De gamla lokomotivstallarna voro nedrivna, men platsen var dock
icke avröjd.

Revisorerna ifrågasätta, huruvida berörda anläggning kan anses hava
varit av behovet oundgängligen påkallad.

§ 10.

Revisorerna hava under sina resor besökt Katrineholms järnvägsstation,
där ombyggnadsarbeten i stationshuset pågingo.

I en till Kungl. Maj :t år 1919 avlåten skrivelse framhöll järnvägsstyrelsen
nödvändigheten av en utvidgning och ombyggnad av Katrineholms
stationshus för erhållande av större väntsalsutrymmen och bekvämare anordningar
för in- och utlämnande av resgods salut i sammanhang härmed
modernisering av byggnaden såväl in- som utvändigt. Kostnaderna beräknades
till 150,000 kronor, varav 75,000 kronor ansågs böra utgå ur förnyelsefonden.
Kungl. Maj :t tillstyrkte förslaget, varemot 1921 års riksdag med
hänsyn till tidsförhållandena ansåg sig ej kunna bevilja anslag för ifrågavarande
ändamål.

Emellertid ingick järnvägsstyrelsen i juli 1921 till Kungl. Maj :t med
begäran att få disponera medel för ombyggnad av Katrineholms station ur
det av riksdagen beviljade anslaget för bekämpande av arbetslösheten vid
kommunikationsverken. Denna framställning blev av Kungl. Maj :t den 26
augusti 1921 bifallen. Kostnaderna för stationshusets ombyggnad beräknades
av järnvägsstyrelsen i november 1921 till 85,000 kronor, varav 27,000
kronor skulle utgå av arbetslöshetsanslaget och 58,000 kronor ur förnyelsefonden.

— 141 —

Handlingarna i ärendet, av vilka revisorerna tagit del, utvisa, att vederbörande
distnktsförvaltning i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 31
augusti 1920 ifrågasatt, huruvida det vore lämpligt att lägga ned så stor
kostnad på det gamla stationshuset. Vad som närmast erfordrades, vore
enligt distriktsförvaltningens mening en utökning av resgodsrummet jämte
ett par andra förändringar, vilket allt kunde utföras för en kostnad av
23,000 kronor.

. 1 banavdelningens berättelse för år 1921 inhämtas rörande nu ifrågavarande
arbete, att detta avser att åt den gamla stationshusbyggnaden
giva ett mera tilltalande utseende, något mera överensstämmande med de
statliga hus, som på senare år uppstått i närmaste grannskapet.

Vid besöket iakttogo revisorerna, att invid stationshuset jämväl andra
arbeten voro under utförande. Sålunda pågick rivning av tvenne mindre,
bredvid järnvägshotellet belägna byggnader, vilka skola ersättas med en
nybyggnad. I stationshusets förlängning åt söder skall uppföras en mur
varnande den närbelägna stationsinspektorsbostaden skall förändras.’

.ssa arbeten skola enligt järnvägsstyrelsens skrivelse till distriktsförvaltmngen
den 8 juli 1922 utföras för vinnande av ”bättre helhetsverkan”.
Kostnaderna for förändring av stationsinspektorsbostaden och ombyggnad
av hotellets uthus hava i augusti 1922 beräknats till 65,000 kronor vilket
belopp enligt styrelsens beslut skall bestridas med medel ur förnyelsefonden.
Sistnämnda arbeten synas hava beslutats av järnvägsstyrelsen.

iqoo SarT,a.n!aifd,a„ kostnaden för utförda arbeten har till och med oktober
1922 uppgått till 57,315 kronor. Återstående arbeten beräknas komma att
draga en kostnad av omkring 92,000 kronor.

<Pa behovet av här ifrågavarande arbeten icke varit trängande och Revisorernas
da, såsom av handlingarna synes framgå, de vidtagna åtgärderna huvud- nttalande''
sakligen avsett att åstadkomma en utvändig modernisering av stationshuset
och vissa närliggande byggnader, hava revisorerna ansett sig icke
kunna underlåta att bringa förhållandet till riksdagens kännedom.

ui.

Revisorerna hava besökt Hallsbergs bangård. Hallsbergs

Till anläggning av en huvudrangerbangård vid Hallsberg har vid 1917 raneerj,an■1921
års riksdagar i anslag anvisats sammanlagt 5,670,000 kronor. I

— 142 —

järnvägsstyrelsens trafikavdelnings berättelse för år 1921 meddelas beträffande
denna anläggning följande: ,

”Hallsbergs nya rangerbangård, som torde vara en av de modarnaste
i norra Europa, blev under år 1921 fullbordad i så stor utsträckning, att den
under året kunde tagas i bruk. Detta skedde den 1 oktober. Hämd överflyttades
ett avsevärt väriingsarbete från andra stationer till Hallsberg.

I och med det att godstrafiken ökas, kommer givetvis bangårdens betydelse
för ett välorganiserat transportarbete att stegras, och de störa mojligheter
till förbättrad driftekonomi, som en dylik bangard erbjuder, kun

därvid än ytterligare tillvaratagas”. 1Qiq

För tillbyggnad av lokomotiv stationen vid Hallsberg anvisade 19iy

års riksdag ett anslag av 150,000 kronor. , li1r

Vid revisorernas besök var arbetet å bangardsombyggnaden - liksom
beträffande tillbyggnaden av lokomotivstationen - i det narmaste slutfört.
Dock pågingo arbetena för utförande av ett större omlastmngsmagasin.
Likaledes återstå, enligt vad som upplysts, utförandet av vis

växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

Intill september månads utgång 1922 har å bangardsombyggnaden
sammanlagt nedlagts 4,770,000 kronor. Återstående kostnad beraknas
komma att uppgå till 900,000 kronor.

Revisorernas

uttalande.

Revisorerna vilja erinra om de inskränkningar beträffande arbetena
å Hallsbergs bangård, som beslutades vid 1921 års riksdag. Det tor e ic e
kunna förnekas, att trots dessa inskränkningar företaget tagit dimensio
och dragit kostnader som icke stå i rätt förhållande till behoven- Det har
emellertid icke varit revisorerna möjligt att ägna ärendet en mera ingående
behandling och till närmare undersökning upptaga fragan om räntabiliteten
av företaget. Fn sådan undersökning torde också for närvarande vara a
mindre ekonomisk betydelse, sedan arbetet i det narmaste hunnit slutföra .

Bangården
vid Nässjö.

§ 12.

Revisorerna hava besökt bangården vid Nässjö. ^ , ,

Vid nämnda bangård har under de senaste åren pagatt anlaggan
av eu större rangerbangård. Kostnaderna för denna anläggning, vilkenvid
tinfället för revisorernas besök var i stort sett färdigställd, bär d g
kostnad av i runt tal 2,400,000 kronor.

143 —

Ifrågavarande kostnad liar utgått på följande sätt:

från anslaget till 1913 års bangårdsombyggnad ............ 76,000: —

„ särskilda vid 1917 års och följande riksdagar anvisade

anslag ............................................. 1,392,000: —

„ av riksdagen anvisat anslag till dubbelspåret Aneby—

Sandsjö ........................................... 856,000: —

„ anslutande enskilda banor .......................... 76,000: —

Kronor 2,400,000: —

Beträffande ifrågavarande bangårdsbyggnad och lämpligheten av Revisorernas
dess företagande under rådande kristid vilja revisorerna endast hänvisa uttalandetill
de i 1921 års revisionsberättelse gjorda erinringarna i anledning av de
då avlagda besöken å vissa bangårdar.

§ 13.

Revisorerna hava besökt Kristinehamns bangård. Bangården i

Av 1919 och 1920 års riksdagar anvisades sammanlagt 245,000 kro- Kn8tinehamn‘
nor till ny godsbangård i Kristinehamn, varförutom för ändamålet tagits i
anspråk medel ur förnyelsefonden. Ifrågavarande arbete är utfört.

Vid Kristinehamns järnvägsstation pågingo vid besöket omfattande
arbeten, vilka igångsatts utan att särskilda anslag härför av riksdagen beviljats.
Enligt vad revisorerna av vederbörande baningenjör inhämtat,
har Kungl. Maj:t den 22 december 1921 av arbetslöshetsanslaget anvisat

55,000 kronor till grundläggning för ny vändskiva och lokomotivstall. För
anordnande av vägport under bangården utgår 46,000 kronor av arbetslöshetsanslaget,
6,000 kronor av anslaget för markförvärv och 218,000 kronor av
anslaget för anordnande av skenfria vägkorsningar, varjämte Kristinehamns
stads bidrag uppgår till omkring 90,000 kronor. För flyttning av lokomotivstallar
utgår ur förnyelsefonden ett anslag av 60,000 kronor,
och för uppförande av nytt lokomotivstall utgår 90,000 kronor av anslaget
för kompletteringsarbeten å f. d. Mora—Vänerns järnväg.

Godsmagasinet vid den nyanlagda godsbangården ligger nära en
kilometer från närmast bebyggda del av staden, varför läget är för den trafikerande
allmänheten mindre tillfredsställande. Den för allmänheten avsedda
godsexpeditionen har förlagts en trappa upp i en påbyggnad å godsmagasinets
mitt, vilken anordning synes vara för trafikanterna mindre
lämplig.

— 144

Statens järnvägars
centralverkstad

Östersund
—Bollnäs.

Lokomotivstationen
vid
Örebro.

§ 14.

Revisorerna hava avlagt besök vid statens järnvägars centralverkstad
Östersund—Bollnäs.

Besöket, som omfattade såväl de till Östersund som till Bollnäs förlagda
avdelningarna, har icke föranlett något uttalande från revisorernas
sida.

§ 15.

Revisorerna hava besökt nya lokomotivstationen vid Örebro.

För påbörjande av arbetet med uppförande av ny lokomotivstation i
Örebro för en beräknad kostnad av 835,000 kronor beviljade 1917 års riksdag
för år 1918 ett anslag av 175,000 kronor. Enligt den då framlagda
planen skulle av riksdagen sammanlagt beviljas 500,000 kronor att fördelas
på tre år, medan återstoden 335,000 kronor skulle utgå av förnyelsefonden.
Trots vidtagna förenklingar i byggnadens konstruktion beräknades kostnaderna
av järnvägsstyrelsen hösten 1917 till 750,000 kronor. Vid avgivande
av förslag till anslagsäskanden av 1919 ars lagtima xiksdag ansag sig järn
vägsstyrelsen emellertid med hänsyn till det ekonomiska nödläget nödsakad
låta med begäran om ytterligare anslag anstå till ett följande år. Av 1920
års riksdag äskades och beviljades för ändamalet, sedan styrelsen meddelat,
att enligt dess beräkningar kostnaderna för anläggningen skulle
uppgå till sammanlagt 1,210,000 kronor av anslagsmedel, ytterligare 685,000

kronor. o

Det bör nämnas, att järnvägsstyrelsen i sitt anslagsäskande ar JJ17
motsatte sig en fördelning av anslaget på längre tidsrymd än den beräknade,
enär tidpunkten för lokomotivstationens färdigställande icke kunde
uppskjutas, samt att järnvägsstyrelsen i samband med anslagsäskanden av
1920 års riksdag uttalade, att det icke gärna vore möjligt att längre undanskjuta
ifrågavarande anläggning. Av 1921 års statsverksproposition inhämtas,
att det anvisade beloppet, 1,210,000 kronor, vore otillräckligt men
att styrelsen, som vore betänkt på att vidtaga vissa förenklingar av de planerade
anläggningarna i avsikt att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna,
ansåge lämpligast att låta till ett kommande år anstå med begäran om
eventuellt erforderligt konjunkturtillägg.

Anläggningen var vid revisorernas besök fullbordad. Lokomotivstationen
har 18 stallar utan mellanväggar, reparationsverkstad, som sysselsätter
12 arbetare under 5 dagar i veckan, två stycken tvåvåningsbygg -

— 145 —

nader, den ena för maskiningenjörsexpedition och överliggningsrum, den
andra för lokomotivmästareexpedition in. m., vattentorn m. fl. byggnader
och anläggningar. Vid lokomotivstationen finnes jämväl för mobiliseringsändamål
nyuppförd förrådsbyggnad av betydande dimensioner. För lokomotivstationen
har anlagts ett större spårsystem.

De gamla lokomotivstallarna i närheten av stationshuset voro nedrivna,
men området var icke avröjt.

Med hänsyn därtill, att Örebro icke är någon centralpunkt för lokomotivrörelsen
utan endast utgör uppställningsplats för ett antal lokomotiv,
som användas huvudsakligen i lokaltågen, ifrågasätta revisorerna, huruvida
det vore av behovet påkallat att här utföra ifrågavarande dyrbara anläggning.
Riktigare synes hava varit att bibehålla de gamla lokomotivstallarna
i Örebro och att i mån av behov utvidga lokomotivstationen i Hallsberg,
vilken station är belägen allenast 25 kilometer söder om Örebro och
utgör förbindelsestation för statsbanor åt fem olika håll, nämligen till Stockholm,
Göteborg, Malmö och Kristiania samt till Norrland.

§ 16.

Under sina resor hava revisorerna besökt vissa expeditioner vid sta- Besök å vissa
tens järnvägar och därvid inhämtat, att följande befattningshavare tjänstgöra
å nedannämnda av revisorerna sålunda besökta expeditioner: expeditioner.

Maskiningenjörsexpeditionen i Kristinehamn: 1 maskiningenjör, 1
underingenjör, 1 bokhållare, 2 kontorsskrivare, 1 f. d. kassör från Mora—

Vänerns järnväg, 3 kontorsbiträden, 1 vagn- och stallkarl och 1 eldare,
summa 11. Dessutom finnas i Kristinehamn 3 lokmästare, därav en för
verkstaden, samt 1 reselokmästare;

baningenjörsexpeditionen vid nionde bansektionen i Kristinehamn: 1
baningenjör, 1 underingenjör, 1 ritare, 1 överbanmästare, 1 förste banmästare,
1 hallmästare, 1 kvinnligt kontorsbiträde, 1 kvinnligt skrivbiträde
samt 1 banmästare från Mora—Vänerns järnväg, summa 9;

maskiningenjörsexpeditionen i Östersund: 1 maskiningenjör, 1 underingenjör,
1 kontorsskrivare, 1 förste kontorsbiträde, 1 kontorsbiträde, 1 lokomotivförare
(partiellt tjänstledig) och 1 kontorsvakt, summa 7;

förrådet i Östersund: 1 förrådsintendent, 1 förste bokhållare, 2 bokhållare,
6 kontorsskrivare, 6 kontorsbiträden och 1 kontorsvakt, summa 17;

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 146 —

distriktchef sexpeditionen i Östersund: 1 distriktschef, 1 distriktssekreterare,
2 kontorsskrivare, 1 distriktskassör, 1 kassakontrollant och
bokhållare, 1 förste kontorsbiträde; 3 kontor sbiträden (därav 2 i kassan)
och 1 kontorsvakt, summa 11;

maskiningenjör sexpeditionen i Bollnäs: 1 maskiningenjör, 2 underingenjörer,
1 bokhållare, 2 kontorsskrivare, 1 kontorsbiträde, 1 extra ordinarie
kontorsbiträde, 2 kontorsvakter, summa 10;

lokomotivmästareexpeditionen i Bollnäs: 1 maskininspektör, 1 lokomotivmästare,
3 kontorsbiträden (därav 1 kontorsbiträde för reparationsverkstaden)
och 1 kontorsvakt, summa 6.

Beträffande besöket å distriktschefens expedition i Östersund, anse
sig revisorerna böra omnämna, att pa förfrågan, huruvida i anledning av
de under föregående år vid distriktskassan förekomna förskingringarna
någon förändring med avseende å kontrollen företagits, av den under besöket
närvarande distriktschefen upplystes, att samma kontrollant alltjämt
kvarstode, samt att distriktschefen, som tillträtt sin befattning först sedan
förskingringarna upptäckts, ansett sig sakna anledning närmare undersöka
vad som förekommit.

I anledning av sina övriga iakttagelser under besöken å ovannämnda
expeditioner vilja revisorerna såsom sin uppfattning uttala, att med hänsyn
till de jämförelsevis enkla ärenden, som vederbörande expeditioner
hava att handlägga, personalen måste anses icke blott för talrik utan även
i viss utsträckning överkvalificerad. Detta omdöme gäller i särskild grad
förrådsrörelsen, där enligt revisorernas mening ett för stort antal tjänstemän
av högre grad sysselsättas med bokföringsgöromål och annat arbete,
som torde kunna utföras av kontorsbiträden.

*17.

Besök i man- Revisorerna hava besökt de vid Nässjö och Örebro järnvägsstationer
Nässjö “och uppförda manskapshusen.

öreh ro. Manskapshus hava under de senare åren uppförts vid åtskilliga järn vägsstationer.

I statsverkspropositionen till 1918 års riksdag begärdes anslag
till ett 20-tal sådan byggnader, däribland vid Nässjö och Örebro. Järnvägsstyrelsen
anförde beträffande detta anslagskrav, att det är först under
senare åren och då i enstaka fall, som styrelsen hemställt om medel för manskapshus.
Kravet på dylika byggnader framträder emellertid allt starkare

— 147 —

å ett flertal platser cell ansluter sig även till de principer, vilka varit ledande
vid utfärdande av lagen om arbetarskydd.

Manskapshuset i Nässjö bär dragit eu kostnad av 48,112 kronor 37
öre och i Örebro 24,756 kronor 5 öre.

Byggnaderna i fråga äro uppförda av trä i eu våning med cementgolv
och indelade i två avdelningar, den ena utrustad med bord och bänkar och
avsedd att bereda personalen möjlighet att intaga måltider ur medförd matsäck,
den andra inrymmande klädskåp, tvättställ, duschrum och avträden.
Manskapshuset i Nässjö, som oaktat den vid tillfället rådande svåra snöstormen
stod oeldat, enligt uppgift beroende på pannrengöring, gjorde intryck
av att icke nämnvärt begagnas i annan mån än vad angår de däri inrymda
avträdeslokalerna. Manskapshuset i Örebro var visserligen uppeldat,
men ej heller denna byggnad syntes hava kommit till större användning.
Sistnämnda manskapshus var ostädat och uppfyllt av danun, uppenbarligen
beroende på den opraktiska värmeanordningen. Denna''utgöres
av en oskyddad värmepanna, som placerats i en mitt på golvet förefintlig
fördjupning, vilken lämnade ett mycket begränsat utrymme för bränsleförråd
och eldare

Utan att vilja taga ställning till frågan om behövligheten av manskapshus
i allmänhet, måste revisorerna framhålla, att de av besöken bibragts
den uppfattningen, att förenämnda båda byggnader äro i stort sett
överflödiga för sitt ändamål och sannolikt kunde bättre utnyttjas på annat

§ 18.

•i ?eV11SOferna hava med motorvag''nståg berest sträckan Bollnäs—Stor- Drift med
vur. l anledning av de därvid gjorda iakttagelserna hava revisorerna an- oliemotorSett
sig höra införskaffa vissa upplysningar rörande den med dylika vagnar STjS
pågående forsoksdnften å linjen Bollnäs—Krylbo, ävensom möjligheterna väffartill
en utsträckt användning av sådana vagnar vid trafiken å statsbanorna.

Från järnvägsstyrelsen hava revisorerna därvid inhämtat följande:

Efter i januari 1922 påbörjade förhandlingar angående från Dieselelektnska
Vagn A.-B., Västerås, till järnvägsstyrelsen gjort erbjudande att
kopa, resp. förhyra firman tillhöriga två dieselelektriska motorvagnar
den ena å 250, den andra å 120 hkr., av firman värderade till 240 000 resp''

150,000 kronor pr styck, träffades den 30 april 1922 med firman den överenskommelsen,
att Statens järnvägar utan erläggande av hyra, men mot

— 148 —

vissa åtaganden (underhålls- och driftkostnader, förande av utförlig statistik
rörande bränsleförbrukning m. m.) skulle få låna den större vagnen
t:ll den 30 april 1923. Innan vagnen den 10 juni 1922 insattes i trafik, hade
undersökning verkställts för att finna den för dieselvagnen lämpligaste
tjänstgöringen. Med hänsyn till dieselvagnarnas mycket höga anskaffningskostnad,
böra de nämligen helst användas i långdistanstrafik, där möjlighet
finnes att uppnå ett högt antal vagnkm., på vilka den höga amorteringskostnaden
kan fördelas. Valet föll på tågen nr 490—489—107—108
Bollnäs—Vallsta—Krylbo—Bollnäs. Det dagliga km.-antalet är för dessa
tåg relativt högt, vartill kommer att resandefrekvensen å desamma är så
måttlig och utan avsevärda ”spetsbelastningar” att trafiken i regel kan
ombesörjas av motorvagnståg. (Enär motorvagnen utom sitt stora maskinrum
endast rymmer en bagageavdelning, kan plats för passagerare endast
beredas i tillkopplade släpvagnar.)

Vagnen insattes som nämnts i trafik den 10 juni 1922. Bemanningen i
förarhytten utgjordes av förare samt av en av bolaget tillhandahållen montör.
Denna medföljde sedermera varannan tur, till dess järnvägsstyrelsen
i början av oktober månad 1922 för bolaget framhöll, att montörens medföljande
icke var önskvärt ur den synpunkten, att klarhet på dylikt sätt
icke erhölles, huru dieselvagnen redde sig på egen hand. Montören har sedermera
av firman återkallats, och framföres vagnen numera av endast förare,
vartill givetvis kommer en konduktör för biljettvisering m. m.

Det utförda trafikarbetet, brännoljeförbrukning m. m. framgår av
nedanstående tablå.

Tid	Motorvagns- tågkilometer	Transportar-bete i brutto-to nkm.	Kostnad för brännolja å 10 öre kg.	Kostnad för tågpersonal.
10. 6—30. 6 ........................	........................ 4,028	414,484	363 kr.	1,952 kr.
1. 7-31. 7 ........................	........................ 9,119	1,063,020	798 „	2,625 „
1. 8—31. 8 ........................	........................ 5,968	734,166 1,035,064	491 „	2,017 „
1. 9—30. 9 ........................	......................... 8,800	752 „	2,240 „

Till dessa kostnader kommo även utgifter för smörjolja med omkring
150 kronor, för rengöring med 25 å 30 kronor och för reparation och underhåll
med 150 å 200 kronor per månad. Härå ingår icke kostnaden för den
storreparation, som vagnen jämlikt träffat avtal skall undergå före återlämnandet,
vilken kostnads storlek nu icke kan bedömas.

Även bör framhållas att i här ovan angivna kostnader icke ingå ränta
och amortering av anskaffningskostnad för en dylik vagn.

149 —

i illika hava revisorerna från Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag
pa framställd begäran erhållit en utförlig redogörelse rörande de erfarenheter
som a nämnda järnväg ävensom Västra centralbanan vunnits vid
dieselelektrisk motorvagnsdrift.

Av denna redogörelse framgår, att redan under år 1914 en dieselelektrisk
motorvagn å 75 hk av Diesel-Elektriska Vagn-Aktiebolagets i Västerås
tillverkning insattes vid Halmstad—Nässjö järnvägar. Med hänsyn
till de goda resultat, som ernåtts med förenämnda motorvagn och för att
bättre kunna tillgodose persontrafiken beslöts inköp av ytterligare tvenne
dieselelektriska motorvagnar, vardera å 160 hk, vilka levererades i juni
1921. Vagnarna insattes omedelbart i reguljär trafik, den ena å sträckan
Halmstad—Nässjö och den andra å sträckan Jönköpings hamn—Vaggeryd,
som dragkraft för där befintliga persontåg jämte nytillkomna sådana!
Nämnda vagnar betjäna fortfarande förenämnda trafik.

I den från bolaget lämnade redogörelsen återfinnes en ingående jämförelse
av driftsresultaten vid motorvagnsdrift och ånglokomotivdrift, vilken
sammanfattats sålunda:

Anskaffningskostnad för 160 hk motorvagn, 175,000 kronor, varå ränta,
amorterings- och underhållskostnader beräknas efter 15 %

utgor kronor kronor 2,187:50

totalkostnad för 12,152 tågkilometer .......... „ 3,797: 20

eller för 12 månader ....................7 kronor 45,566:40

Per tågkilometer ........................ v 31:21

Då lokdriften under 12 månader kostar____ „ 81,880: 68

och motorvagnsdriften under samma tid........ „ 45,566: 40

göres alltså en driftskostnadsbesparing av...... kronor 36,314:28 pr år

Pa grund av minskad personal-, bränsle-, bränslegivnings-, vattenoch
putsningskostnader — anföres det som slutomdöme — bär motorvagnsdriften,
jämfört med ångtåg, visat sig ekonomiskt mycket fördelaktig.
Vid jämförelsen är då även amortering samt underhålls- och ränteutgifter
medräknade.

Förutom de direkta kostnadsminskningar, som uppstå genom användande
av endast en man på motorvagnen samt billigare, bränsle etc. ernås
följande fördelar: ingen kostnad eller tidspillan för banans omgivningar,

— 150 —

vilket är personalbesparande därigenom att under torr väderlek sommartid
behovet av efterbevakning ej gör sig gällande; inge''n kostnad för vändning,
enär motorvagnen kan köras från båda ändar; mindre arbete med putsning
och rengöring av tågsätten på grund av att rök ej förekommer; minskad
belysningskostnad på grund av att all belysning för motorvagnen erliålles
från generatorn; minskad uppvärmningskostnad, enär motorvagnen
uppvärmes genom kylvattnet från dieselmotorn.

Vid lokdrift uppvärmas personvagnarna och ångfinkan medelst ånga
från loket. Uppvärmningskostnaden ingår således i kostnaden för dragkraften.
Vid motorvagnsdrift tillkommer däremot särskild bränslekostnad
för personvagnarnas uppvärmning vid de fall, da släpvagnar användas,
men inbesparas vid denna drift tågfinkan och eventuellt postvagnen.

I och för uppvärmning av släpvagnarna ha ”koksgrytor”, mindre
pannor för vattenuppvärmning och kaminer visat sig lämpliga.

Någon olägenhet har icke''förekommit därigenom att motorvagnstågen
äro bemannade med endast förare och konduktör. Någon ökning av konduktörens
arbete har härvid praktiskt taget ej uppstått.

Motorvagnarna ha i driftsäkerhet visat sig fullt jämförliga med ånglok
och lämpa sig synnerligen väl för framförande av ej allt för tunga
persontåg.

Revisorerna* Revisorerna vilja erinra, hurusom dieselmotorvagnar redan flera år
uttalande. tpp>aka vaiat i bruk å ett flertal enskilda banor inom landet. Förutom
Halmstad—Nässjö järnväg och Västra centralbanan kunna i detta hänseende
nämnas Nordmarks—Klarälvens järnväg och Hälsingborg—Hässleholms
järnvägar. Av den ovan lämnade redogörelsen från Halmstad—
Nässjö järnvägsaktiebolag synes framgå, att dylik drift är i viss
trafik icke blott möjlig utan även ekonomiskt mycket fördelaktig.
Revisorerna hava därför med tillfredsställelse konstaterat, att pa
senaste tiden försök med dylik drift påbörjats vid statens järnvägar.
Enligt vad revisorerna inhämtat pågå försök härmed icke blott å förutnämnda
banlinje Bollnäs—Krylbo, utan hava sådana försök hösten 1922
igångsatts även å vissa bansträckor i Skåne, för vilket ändamål ett antal
motorvagnar inköpts från Tyskland för en kostnad av 48,000 kronor
per vagn.

Revisorerna vilja understryka vikten av att från järnvägsstyrelsens
sida största beaktande ägnas frågan om införande av motorvagnsdrift i

— 151

större utsträckning vid statens järnvägar och rörande de föreliggande möjligheterna
att på detta sätt åstadkomma bättre resultat av driften på vissa
bansträckor.

§ 19.

Under sin resa utmed södra och norra Inlandsbanan iakttogo revisorerna
på ett stort antal platser betydande partier ved, som, enligt vad som
upplystes, tidigare med hänsyn till befarad bränslebrist inköpts för statens
järnvägars räkning men som ännu icke hunnit förbrukas. Särskilt tilldrogo
sig de vid lokomotivstationen i Östersund och vid Gulåstjärns station befintliga
vedupplagen revisorernas uppmärksamhet. Veden vid dessa platser
syntes vara av mindervärdig beskaffenhet, enär den i hög grad var angripen
av röta. Beträffande den vid Östersund förvarade veden har sedermera
från vederbörande distriktschef på förfrågan meddelats, att det ifrågavarande
partiets ursprung numera icke kunde med bestämdhet utrönas,
men att en verkställd undersökning givit vid handen, att detta antingen levererats
från bränslekommissionen, från vilken statens järnvägar fått mottaga
en del mindervärdig ved, som eljest hade förfarits, eller ock att partiet
tillhört leverans från enskild. I senare fallet hade emellertid veden
såsom undermålig blivit avräknad vid inmätningen och hade sålunda icke
betingat någon som helst kostnad i inköp. Att den överhuvudtaget medtagits,
hade berott på önskvärdheten att få den ursprungliga vedupplagsplatsen
fullständigt avröjd.

Särskilt med anledning av de sålunda gjorda iakttagelserna hava revisorerna
ansett sig höra taga närmare kännedom om statens järnvägars
förråd av vedbränsle, och hava revisorerna i sådant syfte från järnvägsstyrelsen
införskaffat uppgifter rörande storleken av nämnda förråd, medelinköpspris,
sättet för dess bokföring m. m.

De erhållna uppgifterna hava på framställd begäran lämnats i form
av en tabell, upprättad i huvudsaklig överensstämmelse med en liknande
tabell rörande kolbränsle, som finnes intagen i statens järnvägars överrevisorers
berättelse för år 1921 (sid. 23). Den nu införskaffade tabellen är av
följande utseende:

Statens järnvägars
förråd
av ved.

— 152 —

Statens järnvägars vedförråd.

Lager den	Kbm.	'' Lagrets bok-förda värde kronor	Boldört me-delpris kronor	Medelinköps pris kronor
1/10	1917	29,400	98,000	3:	33	15:64
1/1	1918	600	2,600	3:	33	11:89
1/4	11	D 63,600	1)213,400			14:79
1/7	11	254,400	3,388,000	13	32	—
1/10	11	575,400	11,507,000	20	—	10:42
1/1	1919	598,800	11,971,000	20	—	—
1/4	11	507,600	10,147,000	20	—	11:85
1/7	11	442,200	8,843,000	20	—	—
1/10	Jf	352,200	7,045,000	20	—	13: —
1/1	1920	303,600	6,078,000	20	—	12:02
1/4	11	210,600	4,208,000	20	—	13:81
1/7	11	173,400	3,466,000	20	—	12:68
1/10	11	433,200	8,667,000	20	—	10:96
1/1	1921	603,000	10,135,000	16	81	2:75
1/4	11	818,400	12,005,000	14	67	2:75
1/7	11	1,014,000	14,022,000	13	84	—
1/10	11	1,011,600	13,504,000	13	35	—
1/1	1922	936,600	11,887,000	12	69	—
1/4		850,200	10,558,000	12	42	—
1/7	11	784,200	9,046,000	11	53	—

Såsom av ovanstående tabell framgår utgjorde statens järnvägars
sammanlagda förråd av ved vid senaste årsskiftet 936,600 kbm med ett bokföringsvärde
av 11,887,000 kronor och den 1 juli 1922 784,200 kbm med ett
bokföringsvärde av 9,046,000 kronor. Dessa siffror äro i och för sig ägnade
att väcka uppmärksamhet och bliva särskilt påfallande vid en jämförelse
med motsvarande siffror för kolförrådet. Detta utgjorde den 1 juli 1922

257,500 ton, med ett bokfört värde av 4,779,000 kronor. Det inneliggande
vedlagret hade alltså vid sistnämnda tidpunkt ett bokföringsvärde, som med
nära dubbla beloppet översteg värdet av då inneliggande kolkvantitet — en
kvantitet, som motsvarar omkring ett helt års bränslebehov vid statens
järnvägar.

Såsom särskilt betänkligt framstår det nu påpekade förhållandet med
hänsyn till svårigheterna att genom vedens användning huvudsakligen som
lokbränsle åstadkomma en snar förbrukning av densamma. Användningen
av ved för dylikt ändamål har av järnvägsstyrelsen ansetts som en kristids -

i) överkonsumtion.

153 —

företeelse, som borde upphöra så snart det bleve möjligt att åter anskaffa
stenkol till rimligt pris; under normala förhållanden anses nämligen vedeldning
ställa sig oekonomisk. Också har under senaste tid med dess jämförelsevis
låga kolpris vedeldningen i hög grad avtagit. Under det att från
vedeldningens början till och med år 1921 enligt tillgängliga uppgifter förbrukats
i runt tal 2,875,000 kbm. ved och ännu så sent som under år 1921
åtgått en kvantitet av 566,000 kbm., har, såsom av ovanstående tabell framgår,
vedlagret under första kvartalet av innevarande år minskats med
allenast 86,000 kbm. och under andra kvartalet med 66,000 kbm. Under
tredje kvartalet lär dock, enligt vad under hand från järnvägsstyrelsen inhämtats,
en viss ökning i åtgången inträtt.

Därest veden i fortsättningen förbrukas i samma långsamma takt,
torde det kunna befaras, att en stor del av densamma kommer att bliva
så gott som värdelös. Det ligger nämligen i öppen dag, att de skilda vedpartierna,
vilka redan varit länge lagrade, i många fall under olämpliga
förhållanden, oavbrutet komma att undergå allt större värdeminskning.

Enligt revisorernas mening krävas därför snara och genomgripande
åtgärder från järnvägsstyrelsens sida för att i möjligaste mån förebygga
att genom ytterligare dröjsmål med tillvaratagandet och förbrukningen
statens järnvägars nu inneliggande vedförråd ytterligare förfares. En
utväg, som därvid bör stå till buds är, utom ökad användning av veden till
lokomotivbränsle, vedens försäljning till allmänna verk och inrättningar,
möjligen även till allmänheten. Visserligen komma härigenom förluster att
uppstå, i det veden givetvis måste utbjudas till ett pris, som icke tillnärmelsevis
motsvarar medelinköpspriset, men dessa förluster lära icke bliva
större, än om veden, såsom hittills synes hava skett, huvudsakligen konsumeras
som lokbränsle.

Det höga bokföringsvärde, som hittills åsatts statens järnvägars vedförråd,
har väckt revisorernas uppmärksamhet. Enligt vad ovanstående
tabell utvisar var vid sist förflutna årsskifte nämnda förråd i räkenskaperna
upptaget till ett värde av kr. 12: 69 per kbm. och den 1 juli 1922 kr.
11: 53 per kbm.

De på detta sätt erhållna värdena torde vida överstiga de verkliga, ett
förhållande, som framträder särskilt tydligt, om i betraktande tages vedens
ringa värde såsom lokbränsle i förhållande till stenkol. Det har i detta hänseende
upplysts, att 1 ton kol i bränslevärde motsvarar c:a 6 kbm. prima

— 154 —

Hinderpålar
å statens järnvägars
stationer.

ved, vilken sistnämnda kvantitet självfallet ökas, i den mån vedens kvalitet
är sämre. Vidare tiar inhämtats, att under år 1922 kol i större kvantiteter
kunnat inköpas för ett pris, icke överstigande 30 kr. pr ton fritt
svensk hamn. Vid förbrukningen av ved debiterar förrådet maskinavdelningen
ett konsumtionspris av 13 kr. pr kbm. Vid vedeldningen betalas
alltså för en vedkvantitet, i bränslevärde motsvarande 1 ton stenkol, ett pris
av omkring 6 X 13 = 78 kronor, detta under förutsättning att veden är av
prima beskaffenhet.

De höga värden, som sålunda i räkenskaperna åsatts statens järnvägars
vedförråd, synas giva desto större anledning till erinran, som de innebära ett
avsteg från de grunder, som tillämpas i sund och rationell affärsverksamhet
samt därjämte innefatta en avvikelse från den princip, som man sökt följa
vid bokföringen av statens järnvägars kolförråd. Beträffande detta har
nämligen gjorts'' gällande såsom eftersträvansvärt, att detsamma hölles
lågt uppskattat. Härutinnan vilja revisorerna särskilt erinra om statens
järnvägars överrevisorers berättelse för år 1921, vari framhålles, att kollagret
vid statens järnvägar i regel under krigstiden kunnat hållas vid eller
under 20 kronor pr ton, samt i anslutning härtill fastslås, hurusom det tilllämpade
systemet för bokföring av detta lager således i stort sett motsvarat
sitt ändamål. Den av överrevisorerna sålunda antydda fördelen av
att kollagret på angivet sätt kunnat upptagas till ett lågt pris synes revisorerna
i väsenlig grad förringad genom det förhållandet att samtidigt
i statens järnvägars förråd finnas stora kvantiteter vedbränsle, bokförda
till ett betydande överpris.

Enligt revisorernas förmenande påkallar alltså frågan om bokföringen
av vedförrådet särskilt beaktande. Omedelbara avskrivningsåtgärder
synas vara av nöden, i syfte att bringa bokföringsvärdet å veden till
bättre överensstämmelse med det värde, vartill denna i verkligheten skäligen
kan uppskattas.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna funnit vara av den beskaffenhet,
att de ansett sig böra därå fästa riksdagens uppmärksamhet.

§ 20.

I banavdelningens berättelse för år 1919 inhämtas, att å vissa bangårdar
försök gjorts att ersätta hinderpålarna med i röd emaljfärg målade
märken å rälerna, men att dessa försök givit mindre tillfredsställande resultat.
De målade märkena hade efter relativt kort tid så förorenats av

— 155 —

olja, sot, regn och damm, att de blivit nästan osynliga. Under vintertiden,
när rälerna varit översnöade, hade det varit mycket svårt att urskilja märkenas
lägen. Märkena hade dessutom ej varit synliga för personalen å
tågen, varför denna ej med säkerhet kunnat avgöra, om ett fordon stått
hinderfritt eller ej. Då avsikten med hinderpålarnas borttagande varit
att minska risken för olycksfall för växlingspersonalen, men fördelarna
härav ej ansetts*uppväga de många olägenheter, som saknaden av ett fullt
tydligt hindermärke medför, hade de under försökstiden borttagna hinderpålarna
ånyo blivit uppsatta.

Vid besöket å Hallsbergs rangerbangård uppmärksammade emellertid
revisorerna, att hinderpålar mellan spåren saknades. Stationsinspektoren
upplyste på förfrågan, att hinderpålarna befunnits obehövliga och ej
komme att uppsättas.

Med hänsyn till de av banavdelningen i 1919 års berättelse gjorda uttalanden
och den fara för olyckshändelser, som avsaknaden av fullt tydliga
hindermärken kan medföra, hava revisorerna ansett sig böra bringa nu
påpekade förhållande till riksdagens kännedom.

§ 21.

Revisorerna hava funnit anledning undersöka vilken ställning statens
järnvägar intager till Svenska trafikförbundet.

I sådant avseende hava revisorerna av byråchefen å järnvägsstyrelsens
utrikes taxebyrå erhållit följande upplysningar.

Trafikförbundets uppgift vore att verka för utveckling av persontrafiken
till Sverige. Antalet medlemmar i förbundet uppginge till 30 å 40
huvudsakligen järnvägs- och ångbåtsbolag. Förbundets styrelse utgjordes
av 20 å 25 ledamöter, men de löpande ärendena handlades av ett inom styrelsen
utsett ekonomiutskott, bestående av 5 personer. Förbundets inkomster,
som utgjordes av medlemmarnas bidrag, hade för 1921 uppgått till

191.000 kronor, varav statens järnvägar bidragit med 145,000 kronor. Kapitalbehållningen
hade vid 1921 års utgång uppgått till 23,531 kronor 70 öre.

Inom järnvägsstyrelsen föredragas ärenden rörande anslag till trafikförbundet
av ovannämnda byråchef, som även vore ledare för trafikförbundets
verksamhet. För sistnämnda befattning åtnjöte han en årlig lön av

6.000 kronor. Samme byråchef företoge emellanåt resor för förbundets

Svenska tralikförbundet.

— 156 —

räkning. Utländska resor brukade kombineras med uppdrag för statens
järnvägar. Förbundets arbeten sköttes å lokal i centralstationens hus, och
viss arbetskraft inom styrelsen komme därvid till användning i förbundets
jänst.

Förbundet hade upprättat resebyråer i Berlin, Paris, London och New
York samt agentur i Holland. Kostnaderna för dessa byråer hade uppgått
till 22,000 kronor för byrån i Paris, 100,000 kronor för byrån i London, och

16,000 kronor för byrån i New York samt 7,000 kronor för agenturen i Holland.
Byrån i Berlin hade själv burit sina kostnader.

Vid granskningen av järnvägsstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
funnit, att till förutnämnda byråchef av statens järnvägar utbetalts
ersättning för två resor till Köpenhamn i december 1921 för förhandlingar
om resebyrå därstädes.

Revisorernas Utan att vilja uttala något omdöme om betydelsen av den av trafikuttalande.
förbundet hittills bedrivna verksamheten eller om gagnet för statens järnvägar
av en så betydande utgift som den angivna, anse sig revisorerna böra
ifrågasätta lämpligheten av den sammanblandning av trafikförbundets och
statens järnvägars rörelse, som synes förekomma.

Statens vattenfallsverk.

§ 1.

Vattenfalls- yfd sin granskning av vattenfallsstyrelsens förvaltning hava reviÄ*
sorerna uppmärksammat vissa förhållanden i samband med styrelsens förnans
rakningvärv för kronans räkning av åtskilliga fastigheter med tillhörande vattena<enfalM
Ån-" rätt m. in. i Ångermanälvens och Indalsälvens flodområden och få med ledgermanälvensning
av införskaffad utredning härutinnan meddela följande:
vens blodörn-" I skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 juni 1921 anförde vattenfallsstyrel se11-

sen: ”Under de tre sist förflutna åren eller noga räknat från slutet av
1917 har vattenfallsstyrelsen till fullföljande av den plan för kronans
vattenfallsköp, som styrelsen utvecklat i underdånig skrivelse den 20 oktober
1917, med Kungl. Maj :ts samtycke till kronan förvärvat ett flertal vattenfall
i mellersta Norrland, hörande huvudsakligen till Indalsälvens och
Ångermanälvens flodområden. Dels för preliminära undersökningar rörande
de vattenrätter, som kunde ifrågakomma, dels för underhandlingar

— 157

med vederbörande säljare, dels ock slutligen även för köpens genomförande
med lantmäteriförrättningar, köpeskillingarnas gäldande o. s. v. bär vattenfallsstyrelsen
anlitat som biträden fil. lic. S. A. AVebjörn ocli ingenjören
Olot Webjörn, vilka såsom väl förtrogna med ortsförhållandena även fullgjort
de dem lämnade uppdrag till vattenfallsstyrelsens belåtenhet. Då i
stort sett vattenfallsstyrelsens köp av vattenfall i dessa trakter numera äro
avslutade och endast vissa kompletteringsköp återstå, har vattenfallsstyi
elsen anmodat bröderna Webjörn att ingiva arvodesräkning. Arvodesräkningen,
som innehåller en redogörelse för de av dem utförda uppdrag,
slutar a ett belopp av 162,500 kronor. Då vattenfallsstyrelsen fann detta
belopp väl högt, vände sig styrelsen för att erhålla ett auktoritativt uttalande
om beloppets skälighet till förre ordföranden i Sveriges advokatsamfund,
vice häradshövdingen Erik Martin, med begäran om hans utlåtande
om det fordrade beloppets skälighet. Detta utlåtande, undertecknat, förutom
av Martin, även av två hans meddelägare i O. Wallins advokatbyrå,
utmynnar i det uttalandet, att det fordrade beloppet icke kan anses oskäligt.
Av det fordrade beloppet utgöra 55,000 kronor ersättning för utförda
utredningar och arbete i samband med anläggningar, vilket belopp kan bestridas
av tillgängliga medel. Återstoden eller 107,500 kronor torde böra
utgå av det reservationsanslag av 2,000,000 kronor, som riksdagen för år
1919 anvisat för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar.
’ ’

Under åberopande av förenämnda utlåtande hemställde vattenfallsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t täcktes bemyndiga vattenfallsstyrelsen att av
förbemälda anslag lyfta 107,500 kronor för gäldande av från S. A. Webjörn
och O. Webjörn ingiven arvodesräkning.

Till vattenfallsstyrelsens ovannämnda skrivelse den 28 juni 1921 var
fogad en av S. A. Webjörn och O. Webjörn undertecknad, den 1 mars 1921
avgiven P. M. angående den av dem fordrade ersättningen. I denna an1‘öres
bland annat följande: ”Sedan undertecknade i oktober 1917 till

styrelsen försålt Österåsforsarna i Indalsälven, hava undertecknade under
vintern 1917—1918 för styrelsens räkning inköpt de i enskild ägo befintliga
fallandelarna av Stadsforsen och ovanför liggande vattenfall inom
byarne Böle samt Åsen—Oppasen. I mars 1918 godkändes förvärven
av Kungl. Maj :t, samtidigt som även godkändes undertecknades försäljning
till styrelsen av de sedan augusti 1917 i undertecknades ägo varande
fallandelarna. Köpeavtalen voro beträffande byarna Böle och Åsen
—Oppåsen endast preliminära. I samband med undertecknades försälj -

— 158 —

ning bekräftades emellertid överenskommelse att de, där de voro stallda
direkt på kronan, skulle av undertecknade fullföljas utan särskild ersättning.
I övrigt har det icke varit tal om någon ersättning till undertecknade
för de ovannämnda inköpen i Stadsforsen, och någon sådan ifrågasättes ej
heller av undertecknade. För de sedermera tillkomna kompletterande förvärven,
vilka icke hava något samband med undertecknades försäljning
1918, bör däremot ersättning utgå. Härunder falla alltså köpen av de tallandelar
m. in., som tillhört J. Berglund, Krylbo, Anton Ljung, Vasterasen,
J. A. Anderssons sterbhus, Bispgården, samt Fors kommun. Hit far aven
hänföras det arbete, som av undertecknade nedlagts för avtalet med Wits a
Warfs Aktiebolag, varom underhandling pågår. Alltsedan avslutandet av
vattenfallsköpen i Fors socken hava undertecknade därjämte käft att utföra
en hel del arbeten för provisoriska kraftstationen i Stadsforsen och
lör bygdenätet i trakten däromkring samt för lantmäteriforrattnmgar, tor
utbrytning av kronans fastigheter, för utredningar rörande vattenmalen och
dylikt För dessa arbeten bör ersättning lämnas. Undertecknade hava vidare
utfört arbeten för inköp av vattenfall i Sillreån, i Ångermanälven, i
Ume älv — Vindeln samt i Indalsälven i Lits socken (Medskogs- och bkarhällsforsarna).
För dessa arbeten bör ersättning lämnas. Då det torde
vara önskvärt att erhålla en bestämd siffra för den sammanlagt använda
tiden, anse sig undertecknade kunna angiva densamma till tre och ett fjärdedels
år. Så tillvida har denna tid givetvis icke varit oavbrutet upptagen,
att varje dag medfört regelbunden, normal arbetstid; det sammanhänger
med arbetets beskaffenhet att så icke kan vara fallet, men den årliga arbetstiden
torde fördenskull icke hava varit mindre, och framfor allt har tiden
måst reserveras uteslutande för ändamålet och sålunda icke kunnat disponeras
för annat förvärvsarbete. Vid beräkningen av ersättningsbeloppet
synes oss'' ett för såväl styrelsen som undertecknade acceptabelt resultat
helst kunna uppnås, om beloppet så anpassas, att det innebär en skälig årlig
förtjänst för undertecknade. Med hänsyn dels till arbetets beskaffenhet
och dels till det förhållande, att inkomsten varit tillfällig och förvärvats genom
uppoffrande av tid, som bort användas för vinnandet av stadigvarande
utkomst, anse vi det icke oskäligt, att denna förtjänst beraknas till

20,000 kronor om året för vardera av oss. Ersättningsbeloppet bör därjämte
lämna ersättning för de med arbetet förenade utgifterna.”

På grund av vad S. A. Webjörn och O. Webjörn sålunda samt i
nämnda P. M. i övrigt anfört, bestämde de sitt ersättningsanspråk till

162,500 kronor.

— 159 —

Genom beslut den 29 juli 1921 bär Kungl. Maj :t bemyndigat vattenfallsstyrelsen
att i riksgäldskontor av angivet anslag lyfta 107,500 kronor,
för utbetalande av ersättning till S. A. Webjörn och O. Webjörn för av
dem på uppdrag av styrelsen lämnat biträde vid inköp för kronans räkning
av vissa vattenfall ävensom vid vissa i samband med köpen företagna åtgärder.

Nämnda av Kungl. Maj :t anvisade belopp har av vattenfallsstyrelsen
utbetalats till S. A. Webjörn och O. Webjörn, varjämte vattenfallsstyrelsen
av tillgängliga medel till dem utbetalat återstoden av den fordrade ersättningen,
vadan de sålunda i nämnda hänseende uppburit det belopp, de betingat
sig i ersättning, eller 162,500 kronor.

De köp, för vilka S. A. Webjörn och O. Webjörn enligt vad ovan sagts
erhållit ersättning, äro, enligt vad som framgår av en från vattenfallsstyrelsen
lämnad uppgift, kronans förvärv av andelar i nedanstående vattenfall: -

Fallande!:

Säljare:

Stadsforsen

Stuguforsen
Medskogs- och
Skärhällsforsarna
Fall i Sillreån
Forsmoforsen

Tarsleforsen
Nämforsen m. fl.
forsar i Ångermanälven -

J. Berglund ..........................

J. A. Anderssons sterbhus..............

A. N. Ljung ..........................

J. Björk .............................

| A. A:son Johnsson och A.-B. Georg....

Byamän i Dacke by ....................

A. E. Edenmark ......................

A. J. Hansson ........................

P. och G. Sjödin ......................

Byamän i Yttersels by ................

J. Berglund ..........................

P. Sjödin ............................

Svenska vattenfallsaktiebolaget och Aktiebolaget
Holaforsen .................

Köpesumma:
53,000	—
6,000	—
6,000	—
100,000	—
1,300,000	—
96,692	70
115,000	—
47,700	—
477,000	—
52,645	83
20,000 200,000	—

4,301,982:50

Summa 6,776,021:03

Därutöver hava S. A. Webjörn och O. Webjörn biträtt vid ett köp,
varigenom vattenfallsstyrelsen av Fors kommun förvärvat viss andel av

— 160 —

Stadsforsen, för vilket förvärv köpeskillingen utgått i form av leverans

av elektrisk energi. ,

Såsom av S. A. Web,i örns och O. Webjörns ovanberörda P. M. och
vattenfallsstyrelsens skrivelse i ämnet framgår, hava S. A. Webjörn oc
O. Webjörn däremot icke fordrat någon ersättning för sin medver an
förvärv för kronans räkning av vissa fastigheter med tillhörande veto -rätt i Stadsforsen. Sistberörda förvärv innefattas dels i ett flertal köp -avtal, varigenom särskilda jordägare till kronan för en köpesumma av
tillhopa 641,600 kronor försålt vissa fastigheter jamte därtill hörande va
tenrätt, dels ock i tre särskilda avtal, varigenom S. A. Webjorn för en köpesumma
av sammanlagt 371,260 kronor till kronan forsalt ytterligare

andelar i samma vattenfall.

Vid en närmare granskning av sistberörda köpeavtal hava revisorerna
funnit, att S. A. Webjörn, som, enligt vad som framgår av en av nuvarande
överdirektören i vattenfallsstyrelsen W. Borgquist lämnad redogörelse
för en av honom i juni 1917 företagen resa för undersökande av
möjligheterna för inköp av vattenrätt i Indalsälven, från och med sommaren
1917 biträtt vattenfallsstyrelsen vid inköp av andelar i ifrågavarande
vattenfall, huvudsakligen under denna tid för egen del inköpt vissa
andelar i samma vattenfall, vilka andelar han sedermera forsalt till Kronan
genom ovanberörda tre avtal.

Den närmare innebörden av dessa tre avtal framgår av nedanstående
tabell:

Fastighet

Del av 9/224 mtl Västeråsen n:r 2
Del av 3/448 mtl Västeråsen n:r 1
Del av 3/448 mtl Västeråsen n:r 1
Del av 187/1260 mtl Västeråsen

Lägenhet, avsöndrad från 99/2520

mtl Västeråsen n :r 1............

Del av 15/1260 mtl Västeråsen

n :r 1 .........................

Del av 59/672 mtl Åsen n:r 1

Dag för
Webjörns
inköp

b/s 1917
1917
1917

''/•

15/s

25/s

J9/l0

16/ 6
25/s

1917

1916

1917

Webjörns

köpesumma

75,000:—''}
5,500: -6,000: —

4,000: —

6,000: —

3,500: —
14,000: —

Dag för
kronans
inköp

Kronans

köpesumma

20/3 1918 271,260: —

20/

3 1918
6/3 1919

20,000: —

80.000:—

Summa 114,000:—

871,260: —

— 1G1 —

Av ovanstående tabell framgår alltså,

1 ro) att S. A. Webjörn, samtidigt därmed att lian medverkat vid
Kronans inköp av vattenrätt i det vattenfallskomplex, vari Stads- och
Oseråsforsarna ingå, för egen del förvärvat vattenrätt i samma komplex;
2:°) att S. A. Webjörn under tid, då han och O. Webjörn biträtt vid
ronans inköp av vattenrätt såväl i Stadsforsen som i andra här ovan närmare
angivna vattenfall, för vilken medverkan ersättning genom Kung].
Maj :ts ovanberörda beslut till dem utgått, ävensom vid förvärv för kronans
räkning till belopp av 641,600 kronor av viss vattenrätt i Stadsforsen,
varför anspråk på ersättning ej framställts, till kronan försålt vad han

sålunda inköpt och därvid gjort en handelsvinst av omkring 250,000
kronor.

Beträffande det förut omnämnda förvärvet av vattenrätt i Österåsforsarna
förtjänar påpekas följande:

Genom köpeavtal den 20 oktober 1917 har S. A. Webjörn dels till
kronan försålt vissa fastigheter jämte tillhörande vattenrätt i Österåstorsarna
för en köpeskilling av 325,000: — kronor, dels ock å kronan överlåtit
vissa servitutsrättigheter rörande samma forsar för en summa av

275.000 kronor. Köpeskillingen för ifrågavarande fastigheter kunde enligt
avtalet, under viss förutsättning ökas med 200,000 kronor. De av S. A.
Webjörn försaka fastigheterna jämte vattenrätt hava av honom under
ar 1915 forvarvats for en köpesumma av tillhopa 35,800 kronor. För erhållande
av ovanberörda servitutsrättigheter har S. A. Webjörn erlagt
ett sammanlagt kontant belopp av 37,900 kronor.

S. A. Webjorns vinst å här ovan berörda försäljningar till Kronan
oJnnnnT tlllhöri£a fastigheter m. m. kan alltså beräknas till i runt tal

800.000 kronor, varförutom han och O. Webjörn för medverkan vid andra

Kronans fastighetsförvärv, såsom förut nämnts, uppburit i arvode 162 500
kronor. ’

Slutligen må framhållas, att det icke kunnat undgå väcka revisorernas
uppmärksamhet, att i de vid vattenfallsstyrelsens framställningar ‘till
Kung! Maj :t om godkännande av ovanberörda två, den 20 oktober 1917 och
den 20 mars 1918 dagtecknade köpeavtal fogade avskrifter av de avtal
varigenom S. A. Webjörn förvärvat de av honom till vattenfallsstyrelsen
torsalda fastigheterna, utelämnats de i sistsagda avtal intagna bestämmelserna
angående köpeskillingarnas belopp och sättet för deras gäldande.
ö

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 162 —

Revisorernas De kostnader, staten, enligt vad av det ovan sagda inhämtas, fatt
uttalande. ^dkännag £ och för förvärv av ifrågavarande vattenfall, synas revisorerna
anmärkningsvärt höga, även om hänsyn tages till den betydelse, det
för staten kan hava ägt att komma i besittning av desamma. Under alla
förhållanden förefaller det revisorerna, som om berörda kostnader skulle
kunnat i icke oväsentlig mån nedbringas, därest vattenfallsstyrelsen såsom
ombud vid inköpen anlitat personer, för vilka tanken på egen vinning pa
statens bekostnad varit främmande. Att så icke varit förhållandet med
de i förevarande fall begagnade ombuden, synes såvitt den förebrakta utredningen
ger vid handen, icke hava varit för vattenfallsstyrelsen

obekant.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna icke ansett sig kunna underlåta
att bringa till riksdagens kännedom -

§ 2.

Vattenfalls- Vid verkställd genomgång av föredragningslistorna för vattenfalls 8hanS

av styrelsens sammanträden under år 1921 hava revisorerna iakttagit att
vissa ärenden styrelsen hållit 9 plenisammanträden under aret, nämligen den 25 januari,
ge7a?ioCnrkU'' 11 februari, 10 maj, 9 juli, 25 augusti, 27 september, 8 november och 16 december.
Vid några av dessa sammanträden anmäldes att handlingarna i
vissa ärenden cirkulerat bland ledamöterna samt de däri föreslagna åtgärderna
i denna form godkänts. Bland dessa ärenden förekomma ett stort
antal, som avse inköp för statens vattenfallsverks räkning till betydande
belopp. Sålunda anmäldes vid sammanträdet den 10 maj 1921 att genom
cirkulation godkänts
inköp av

transformatorer ......................... för kronor

20.000 kedjeisolatorer .................... „ „

4 oljeströmbrytare ........................ » »

• 5 jordslutningspoler .......................

5.000 hängisolatorselement .................

2 transformatorer .......................

upphandling av 88,000 säckar cement.

dollars

kronor

179,470

304.400
151,200

35,130

12,500

135.400

Vid sammanträdet den 25 augusti 1921 gjordes liknande anmälan
rörande beslutat inköp av strömbrytare till ett belopp av 129,500 kronor,
ävensom upphandling av ett parti cement, uppgående till 100,000 sackar.

— 163

Revisorerna vilja ifrågasätta lämpligheten av att så betydande eko- Revisorernas
nomiska frågor som de ovannämnda avgjorts genom cirkulation, vilket be- ,lttalandehandlingssätt
knappast torde hava inneburit garantier för en grundlig och
allsidig prövning av ifrågavarande ärenden. Det vill förefalla revisorerna,
som om styrelsen bort utan svårighet kunna sammanträda in pleno även vid
behandlingen av ovannämnda ärenden och detta så mycket mera, som de
under året hållna sammanträdena varit jämförelsevis få.

§3.

Vid sin granskning av räkenskaperna för statens vattenfallsverk hava Vänerns
revisorerna iakttagit, hurusom enligt huvudboken för Trollhätte kraftverk reglenng''
kostnaderna för Vänerns reglering intill utgången av år 1921 uppgått till
1,682,116 kronor 51 öre, varav ensamt för år 1921 639,021 kronor 8 öre.

Vid en undersökning av de till den vid företaget anställda personalen
utgående avlöningar och arvoden förefaller det som i vissa fall dessa vore
väl högt tilltagna och att kvalificerad arbetskraft bort kunnat erhållas för
lägre arvoden. Sålunda har en lantbruksingenjör uppburit 60 kronor i dagarvode
samt därtill under en stor del av förrättningsdagarna uppburit dagtraktamente
efter tredje klassen i gällande resereglemente; och har i vissa
fall detta arvode utgått även under sön- och helgdagar.

Vid 1922 års riksdag visade det sig nödvändigt att för Vänerns reglering
anvisa, utöver tidigare beviljade belopp av 1,550,000 kronor, ett ytterligare
anslag av 500,000 kronor. Riksdagen uttalade därvid, att riksdagen
funne den uppkomna kostnadsökningen anmärkningsvärt hög.

Revisorerna vilja framhålla nödvändigheten av att omkostnaderna Revisorernas
för nu berörda arbeten i största möjliga mån begränsas samt att största uttalandesparsamhet
med de för ändamålet anslagna medlen iakttages. Särskilt med
hänsyn till den uppkomna höga merkostnaden synes det angeläget att
så sker.

§4-

Vid sin granskning av vattenfallsstyrelsens räkenskaper hava revi- Särskilt arsorema
uppmärksammat, hurusom till en av ledamöterna av styrelsen, ledamot1 a*
förutom det ordinarie årsarvodet, utbetalats ett belopp av 10,552 kronor vattenfaiis80
öre för utfört utredningsarbete i två ärenden, det ena avseende profil- utfört^n-ed"
regleringen vid Trollhättan och det andra Vänerns reglering. Av ovan- ningsarbete.

— 164 —

Revisorernas

uttalande.

Kraftstationen
vid
Motala.

liämnda belopp utgjorde 10,000 kronor arvode och återstoden reseersättning.

Enligt revisorernas förmenande lärer ifrågavarande ^anordning få
anses innebära en avvikelse från de grunder, som i allmänhet pläga tillämpas
beträffande uppdrag av den beskaffenhet, varom här är fråga. Det
torde böra tagas under övervägande, huruvida icke beträffande ledamöterna
av vattenfallsstyrelsen borde, liksom i andra fall ägt rum,
meddelas föreskrift av innebörd, att ledamot av styrelsen icke må för
styrelsens räkning åtaga sig eller utföra annat med ersättning i någon
form förenat uppdrag än sådant, som åligger honom i egenskap av styrelseledamot.

§ 5.

Revisorerna hava besökt kraftstationen vid Motala.

Den vid 1918 års riksdag beslutade kraftstationen vid Motala, vilken
invigdes i början av 1922, omfattar två maskinaggregat (vartdera omfattande
vattenturbin och generator) om vartdera 6,000 turbinhästkrafter,
givande en sammanlagd effekt av 8,400 kilowatt. Anläggningen utgör i sitt
nuvarande skick en första utbyggnad, varvid dock färdigställts den väsentliga
delen av dammbyggnaderna och övriga vattenbyggnader för en senare
installation av de ytterligare 3 maskinaggregat, till vilkas anläggande en
blivande framtida reglering av Vättern lämnar möjlighet.

År 1918 beräknades ifrågavarande första utbyggnad draga en kostnad
av 2,820,000 kronor efter fredspris och 5,875,000 kronor för dåvarande
prisläge. Sammanlagt har emellertid sedermera måst anvisas

12,000,000 kronor. Härå har uppstått ett överskott av cirka 950,000 kronor.
Såsom förklaring till den stora prisstegringen har vattenfallsstyrelsen
åberopat, förutom den allmänna fördyringen, överraskningar med avseende
å grundförhållandena. I stället för att, såsom man antagit, påträffa
berggrund, befanns grunden utgöra moränlera med inblandning av sten.

Ovannämnda maskininstallation om två aggregat var anpassad efter
en antagen högsta vattenförbrukning av 70 sekundkubikmeter. Det ansågs
nämligen att de båda turbinerna skulle kunna upptaga icke blott den vid
medelvatten framrinnande mängden av cirka 45 sekundkubikmeter utan
ock lämna möjlighet att åstadkomma s. k. dygns- och veckoreglering, d. v. s.
att uppdämma vattnet (utan märkbar höjning av vattenståndet i Vättern,

— 165 —

vilket förutsätter en omfattande rättsprocedur) och sedermera kunna använda
det sålunda erhållna magasinet för ökad kraftalstring under vissa
timmar, då kraftbelastningen komme att vara störst. Vid dessa tillfällen
beräknades omkring 70 sekundkubikmeter komma att framrinna, vilket gav
omkring 12,000 turbinhästkrafter.

För att kunna utnyttja de möjligheter till dygns- och veckoreglering
av vattenföringen mellan Vättern och Boren, varmed man således vid Motalastationens
anläggande räknat, är det emellertid nödvändigt att företaga
en utvidgning av Vätterns utlopp ovanför kraftstationen samt jämväl
vissa andra arbeten nedanför kraftstationen i Boren. Förslag till dessa
arbeten framlades till 1921 års riksdag, varvid kostnaderna uppskattades
till 1,400,000 kronor, varav hittills anvisats 700,000 kronor. Ifrågavarande
anslagsäskande har framlagts i särskild ordning och fristående från framställningarna
om fortsatt anslag till själva kraftverket.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

Statens domäner.

Den korta tid, som stått revisorerna till buds, har icke medgivit en ingående
granskning av domänstyrelsens räkenskaper och förvaltning.

Revisorerna hava emellertid låtit utarbeta följande tablå över inkomster
och utgifter för domänverket under åren 1920 och 1921, vilken åskådliggör
resultatet av de båda senaste årens verksamhet.

Domän styrelsen.

— 166 —

Inkomster och utgifter för domänverket under åren 1920 och 1921.

Inkomster:

Skogsdomänema:

Skogsförsäljningsmedel .......

Arrendemedel av jord ........

„ „ bete, fiske m.m.

Diverse .....................

Säger

Löneavdrag för skogsstatens boställen
och bostadslägenheter .
Amorteringsavgifter för flottleder
Uppdebiteras:

Till rättelse av vissa felaktigheter
.......................

1920 års utgifter för flottleder
Jordbruksdomänema:

Arrendemedel av jord.......

„ „ kvarnar och

fisken ....................

Diverse .....................

Återbetalda pensionsmedel......

Nionde huvudtitelns anslag.....

Självkostnadspris å domänfondens

virkeslager ................

Förnyelsefonden för återväxtkostnader
.....................

Summa

Utgifter:

Styrelsen:

Avlöningar...........

Pensioner ............

Postbefordringsavgifter
Expenser ............

telse ..
Sjukvård

1920	19 2 1
52,309,547	47			20,456,028	23
579,310	17			653,240	11
119,522	71			135,898	75
883,549	22			824,268	84
53,891,929	57			22,069,435	93
87,867	98			165,622	58
241,022	Öl
	10			295	98
—	—	54,220,819	66	935,902	68	23,171,257	17
2,035,619	20			2,285,413	68
40,266	06			25,116	93
47,113	14	2,122,998 2,965	40	60,733	54	2,371,264	15
		56			4,776	67
		847,000	—			1,339,000	—
		7,440,068	12			9,932,406	16
		—	—			2,918,156	39
		64,633,851	74			39,736,860	54
409,275	52			540,473	38
1,952	57			48C	77
94,121	57			140,718	97
71,624	4E			80,748	03
13,561	98			11,252	02
10,24C	2c			—	—
—		600,77C	38	7,24c	72	780,91(	5 89

— 167 —

	1920	1 9
kogsdomänerna:
Skogsstatens ordinarie personal	2,513,157	53			3,525,701	87
„ extra „	337,012	43			489,921	55
Pensionering ................	137,665	44			129,893	03
Kvinnlig personal vid överjäg-
mästarnas expeditioner.....	—	—			18,858	15
Rese- och traktamentsersättning	1,714,421	97			1,341,420	73
Skogsindelning och skogsupp-
skattning .................	244,368	04			328,689	33
Skogsstatens boställen och bo-
stadslägenheter ............	536,792	46			492,988	Öl
Över jägmästarnas expensmedel	77,226	bb			43,342	76
Skogsstatens vidare utbildning	—	—			39,003	26
Jägmästarnas och skogsingenjö-
rernas förvaltningsmedel ...	23,117,656	55			23,064,362	56
Anläggning av flottleder.....	—	—			252,324	86
Statens skogsskolor ..........	—	—			200,472	73
Klotens fortsättningsskola ....	—	—			17,847	50
Boställshavares andelar ......	45,441	76			28,839	39
Säger	28,723,742	83			29,973,665	73
Avskrivning av osäkra fordrin-			4
gar.......................	—	—			2,611,103	90
Till rättelse av vissa felaktighe-
ter.......................	—	—	28,723,742	83	556	60
ordbruksdomänerna:
Domänintendenternas arvoden .	55,144	—			53,700	—
Resekostnader ...............	49,658	55			57,929	61
Övriga förvaltningskostnader ..	126,659	40			109,248	49
Dyrtidstillägg ...............	58,259	24			51,837	81
Skatter .....................	—	—			5,773	94
Minskad husröta.............	3,638	30			2,379	—
Arrendeavkortningar .........	134,936	81			476,175	41
Säger	428,296	30			757.044	26
Till rättelse av vissa felaktig-
heter .....................	2,058,270	68	2,486,566	98		—

32,585,326

757,044

— 168

	1920	19 2 1
Avsättning till fömyelsefonden
för återväxtkostnader ........			1,503,597	14			1,597,302	93
Avföres:
1919 års kostnader för domän- fondens virkeslager ........ Virkeslagrets bokförda värde vid årets början ........... Nedskrivning av virkeslagret vid	—	—	4,883,913	48	7,440,068	12	—	—
årets slut .................	-	—			1.673,744	03	9,113,812	15
Summa			38,198,596	81			44,834,402	46

Revisorernas Av tablån framgår att under det inkomsterna såsom en naturlig följd
uttalande. ay (]e rådande konjunkturerna högst avsevärt minskats, utgifterna för förvaltningen
i motsats härtill ökats. Synnerligen anmärkningsvärt synes
det revisorerna, att ehuru kostnaderna för den ordinarie personalen betydligt
stegrats, utgifterna för extra personal trots rörelsens minskade omfattning
i hög grad vuxit.

Revisorerna anse sig böra framhålla angelägenheten av att en ingående
undersökning av domänstyrelsens förvaltning måtte komma till stånd,
därvid särskilt synes böra uppmärksammas dels organisationsfrågan, dels
förvaltningen av de sågverk, som domänstyrelsen anlagt.

§ 2.

Tomt för jäg- Domänstyrelsen hemställde i skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 de mästarbostad

• •

i östra sten- cember 1919 om bemyndigande att för 2,000 kronor inköpa en avsöndring
sele revir, om 1 hektar från hemmanet 9/256 mantal Bastuträsk litt. Gabi i Stensele
socken, avsedd att användas till tomtplats för beslutad jägmästarbostad i
Östra Stensele revir. Domänstyrelsen anförde i nämnda skrivelse bl. a.,
att den för revirets skötsel mest centrala bostadsorten var Bastuträsk by,
belägen omedelbart intill landsvägen mellan Stensele och Lycksele, samt att
den föreslagna tomten vore för sitt ändamål särdeles lämplig. Kungl. Maj :t
lämnade den 27 februari 1920 domänstyrelsen det begärda bemyndigandet.

Kil) —

Sedermera liar domänstyrelsen den .17 oktober 1922 hos Kungl. Maj:t
anmält, att vid en av vederbörande tjänsteman hos domänstyrelsen under
år 1921 företagen inspektion konstaterats, att den ifrågasatta tomten icke
vore för sitt ändamål lämplig, samt att styrelsen i anledning därav icke ansett
sig böra fullfölja köpet. Som emellertid jägmästaren i Östra Stensele
revir med hänsyn till nu befintliga vägars sträckning inom reviret utan
olägenhet syntes kunna bo i Stensele, förklarade sig styrelsen hava för avsikt
att där låta uppföra bostad åt nämnda jägmästare å tomt, som styrelsen
redan disponerade. Vid denna anmälan har Kungl. Maj :t enligt beslut
den 3 november 1922 låtit bero.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att innan fråga uppstod om inköp
av ovan angivna avsöndring, underhandling pågått om förvärv för
ifrågavarande ändamål av annat område i Bastuträsks by, och att förhandlingarna
härom fortskridit så långt, att vederbörande jägmästare i enlighet
med domänstyrelsens order utstämpla! 695 träd, som erfordrades för
jägmästarebostadens uppförande. Att avverkning och framforsling av det
utstämplade virket ej skett, synes hava berott uteslutande därpå, att överenskommelse
om arbetets utförande till pris, som jägmästaren ansåg
skäligt, icke kunnat träffas.

Revisorerna, som under sina resor besökt Bastuträsk by, anse jämväl,
att den av domänstyrelsen i dess ovan först omnämnda skrivelse föreslagna
tomten har ett mycket lämpligt och tilltalande, för reviret centralt
läge, och enligt revisorernas mening borde denna tomt hava kommit i fråga,
så mycket hellre som revirförvaltaren därvid fått bo inom sitt revir.

Nödvändigheten av att jägmästarna i regel äro bosatta inom sina revir
eller i^ dess omedelbara närhet har av domänstyrelsen vid olika tillfällen
framhållits. Därvid har uttalats, bland annat, att jägmästarna i annat fall
ej skulle kunna i erforderlig grad ägna sitt arbete åt förvaltningen eller
bliva i stånd att utöva det nödvändiga personliga överinseendet och tillsynen
av de löpande arbetena, varförutan skogsskötseln aldrig kunde gå
framåt mot sin fulländning.

Revisorerna vilja understryka riktigheten av de sålunda anförda synpunkterna
och tillika framhålla, att da allmänheten ofta behöver hänvända
sig till jägmästaren i tjänsteangelägenheter, dessa krav på att jägmästaren
skall vara bosatt inom sitt tjänstgöringsområde måste anses fullt berättigat.
Härtill kommer, att genom tjänstebostadens belägenhet utom reviret
— i förevarande fall omkring 15 km. från dess västra gräns — statsverket
åsamkas ökade kostnader genom befattningshavarens tjänsteresor.

— 170 —

§ 3.

Ett virkes- Å kronoparken Jovan inom Östra Stensele revir har, enligt vad revi PMken

jö0vansorerna under sin resa av ortsbefolkningen inhämtade, sedan flera år tillsnöra
östra baka kvarlegat ett virkesparti, vilket numera vore statt i förruttnelse.

Stensele revir. Revisorerna hava föranstaltat om närmare undersökning rörande ifrågavarande
virkesparti och därvid inhämtat följande:

Partiet i fråga utgjorde återstoden av en del virkesposter, som under
år 1913 av domänstyrelsen försålts till enskild och sedermera år 1915 utstämplats.
Köparen hade på hösten 1917 beviljats anstånd till den 1 juli
1918 med avverkningen av dessa och ett flertal andra från olika kronoparker
inköpta virkesposter. Sedan under vintern 1917—1918 avverkning
av det å kronoparken Jovan inköpta virket ägt rum, hade emellertid på
grund av transportsvårigheter, bland annat framkallade av den under ki istiden
rådande foderbristen, en del av det sålunda avverkade virket, cirka
255 kbm., blivit kvarliggande på kronoparken. Då sedermera nytt anstånd
begärdes med avforslingen av detta virke till vintern 1918—1919, avslogs
denna framställning av domänstyrelsen. Besvär anfördes av köparen, men
fann Kung! Maj :t genom beslut den 29 november 1918 besvären ej föranleda
ändring i domänstyrelsens beslut. I enlighet med gällande bestämmelser
återgick alltså ifrågavarande virkesparti till kronan. I sitt över besvären
avgivna utlåtande hade domänstyrelsen anfört, att enligt köpekontraktet
kronan åtagit sig ersätta köparen flottningskostnaden för det försålda
virket samt att emellertid nämnda kostnad efter den tid, då virket
enligt köpekontraktet bort nedflottas, hunnit stegras så att densamma vintern
1918—1919 överstege kronan tillkommen ersättning för virket, varför
kronan alltså komme att tillskyndas direkt förlust genom att bevilja det begärda
anståndet med avforslingen av virket.

Revisorerna hava genom två sakkunniga personer låtit besiktiga ifrågavarande
virkesparti, varvid framkommit följande:

Virkespartiet i fråga befanns vid den sålunda företagna besiktningen
till största delen vara sammanför slät och upplagt vid ”basvägen” i två
större och några smärre vältor; det sålunda sammanforslade virket utgjorde
ungefär 1,100 stockar eller klampar. Dessutom funnos efter basvägen
i närheten av vältorna ungefär 25 vägslanor och vägträd, därav de flesta
s. k. helträd, d. v. s. två stocklängder i ett stycke. Hela virkesmassan beräknades
numera hålla medan 3,500 å 4,000 kubikfot. Virket, som bestode av
gran, syntes hava varit av god beskaffenhet, men vore numera förstört av

— 171 —

röta och torde ej kunna säljas ens för något pris. Möjligen kunde en upptining
av detsamma i skogen giva valuta för arbetskostnaden.

Såsom framginge av uppgivna kubikinnehållet å virkespartiet, vore
detsamma i allmänhet av små dimensioner, men med de priser, som voro
gällande för dylikt virke åren näst efter virkets avverkning, borde i allt fall
en försäljning då hava kunnat inbringa omkring 1,000 kronor; en dylik försäljning
borde lätt kunna hava ägt rum.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att ifrågavarande å kro- Revisorernas
noparken Jovan kvarliggande virkesparti onödigtvis förfarits. Det synes uttalande,
revisorerna anmärkningsvärt, att, sedan genom domänstyrelsens vägran att
medgiva anstånd med avforslingen av virket, köparen betagits möjligheterna
att förfoga över detsamma, åtgärder från vederbörande myndigheters sida
icke vidtagits för virkets försäljning eller nyttiggörande på annat sätt.

Av den företagna undersökningen synes framgå, att möjlighet härtill förelegat.

Revisorerna hava uppmärksammat att vid skogsskolorna fortfarande utbildning av
pågår utbildning av personal, ehuru för närvarande flera hundra extra P7kogssko''-’d
kronojägare och andra skogsskolebildade personer sakna anställning. Re- loma.
visorerna anse, att det bör undersökas, huruvida ej utbildning av skogspersonal
bör tillsvidare inställas eller åtminstone avsevärt begränsas.

§ 5.

Revisorerna hava avlagt besök i kronotorpskolonien vid Juktån i
Stensele socken.

Ett 30-tal torp och lägenheter hava därstädes anlagts å kronomark
under de senaste 25 åren. Ifrågavarande koloni är belägen omkring 3 kilometer
från landsvägen och omkring 4 kilometer från Gunnarn, där närmaste
skola är belägen. Befolkningen är emellertid ännu i saknad av utfartsväg.

Kronotorpskolonien
vid
Juktån.

§6.

Revisorerna hava under sina resor besökt kolonat å Aronsjökullarna Koionaten
i Vilhelmina socken och Rönnliden i Stensele socken. å AroMiökul .

lama och

A Aronsjökullarna voro vid 1921 års slut upplåtna 27 kolonat, å vilka Rönnliden.
husbyggnadsarbeten genom kolonisternas egen försorg äro under utförande.

— 172

Å Rönnliden voro upplåtna 36 kolonat, därav 24 å vilka staten har byggnadsskyldighet
och 12 å vilka sådan skyldighet påvilar kolonisterna. Såväl
mangårds- som uthusbyggnaderna voro vid 1921 års utgång färdiga å
20 av de kolonat, å vilka staten har byggnadsskyldigheter. Endast en kolonist
hade själv färdigställt sina byggnader, varemot å åtskilliga kolonat
sådana voro under uppförande.

Inom Metsekens kolonisationsområde i Lycksele socken har staten
under år 1921 fullbordat byggnaderna å 8 kolonat. Kostnaderna för dessa
byggnader per kolonat, som år 1917 med då gällande arbets- och materialpriser
beräknades till 6,700 kr., hava å ifrågavarande område uppgått till
8,203 kr., därav 5,088 kronor för byggnadsarbete, 996 kronor för inköpta
materialier, 1,720 kronor för sågning och 399 kronor för tillverkning av
andra materialier. Härtill bör dock läggas förvaltningskostnader och virkets
värde.

Å såväl Aronsjökullarna som Rönnliden voro statens dikningsarbeten
i huvudsak slutförda. A förstnämnda kolonisationsområde hade grävningsmassan
uppgått till 27,304 kbm. Kostnaderna härför hade beräknats till
43,200 kronor, men hade dessa arbeten slutförts för 33,500 kronor eller omkring
1 krona 25 öre pr kbm.

Revisorerna fingo det intrycket, att dikningen icke utförts till tillräckligt
djup. Därjämte anse sig revisorerna böra framhålla vikten av, att
dräneringen sker i god tid, så att jorden är torrlagd, när den första gången
besås.

Beträffande kolonatens förläggning ifrågasätta revisorerna, huruvida
det ej varit mera ändamålsenligt att till en början utnyttja sådana områden,
som äro belägna nära järnvägsstation. Därigenom inbesparas allt för långa
vägbyggnader, varjämte kolonisternas kostnader och tidsspillan för transport
av förnödenheter till och från järnvägen minskas.

Slutligen vilja revisorerna framhålla vikten av att ifrågavarande kolonister
i möjligaste mån lämnas stöd och hjälp av vederbörande tjänstemän,
så att inga onödiga hinder eller dröjsmål uppstå, då det gäller fullgörandet
från statens sida av gjorda åtaganden.

Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande verken m. m.

§ 1.

Å sid. 119 och följande i del I av sin år 1921 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bl. a. de anslag av lånemedel, som av riksdagen
beviljats för olika ändamål samt de beslutade anläggningar och företag
för statens affärsdrivande verk, varför medel återstode att anvisa; och
meddelade revisorerna en på grundval av berörda översikt verkställd beräkning
av beloppet av de medel, som skulle behöva upplånas under de närmaste
åren.

Till. fullfölj ande av den redogörelse, som sålunda framlades för innevarande
års riksdag, anse sig revisorerna böra även i denna revisionsberättelse
meddela vissa uppgifter i ifrågavarande hänseenden.

Till en början få revisorerna lämna nedanstående i tabellform uppställda -

— 174 —

översikt av för åren 1855—S0/6 1923

Till utgifter för

Anvisat

för år

Statens affärsverksamhet

Statens

aktier

Kronor

Statens

utlånings-

fonder

Kronor

Postverket

Kronor

Telegraf-

verket

Kronor

Statens

järnvägar

Kronor

Statens

vattenfalls-

verk

Kronor

Summa sta-tens affärs-verksamhet

Kronor

1855-1911

1912

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

t/i-3%1923

1,493,400

2,515,000

1.173.600

3.714.600
5,925,500
1,289,900

400,000

45,064,400

4.000. 000

4.600.000

4.975.000

5.800.000

7.250.000
30,021,700
28,442,300
33,127,600
35,598,900
20,885,000
15,000,000

402,033,243
15,684,900
15,437,300
17,084,000
20,278,600
19,000,000
37,624,400
111,216,700
1111,442,400
4 83,543,100
5101,134,100
6 32,782,000
5,043,100

49,232,248

13.950.000

13.705.000
2 9,123.000

7.410.000

7.175.000
10,386,500

23.745.000
24,449,260
40,323,050
45,742,300
21,437,530

3.750.000

496,329,891

33,634,900

33.142.300

30.807.000
32,663,600

31.975.000

56.754.300
167,498,400
165,507,560
160,708,350
188,400,800

76,394,430

24,193,100

5,000,000

1,010,000

1,250,000

750,000

143,432,511

10.155.000

11.663.000

11.507.000

9.775.000

1.500.000

11.910.000

17.850.000

21.780.000

18.840.000

22.580.000

19.420.000

11.250.000

Summa

| 16,512,000

238,764,900| 972,303,843| 270,428,888| 1,498,009,631

8,010,000

311,662,511

1 Härav kominer ett belopp av 15,001,885 kronor icke att disponeras,

a j » d d d 30,000 v icke att disponeras.

3 c »»»» 43® icke att disponeras.

4 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och

5 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och
vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten å

6 Häri ingår gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk

— 175

anvisade lånemedel.

k a p i t	a 1 ö k n	i n g
Kostnader för tobaks-mono-polet	Spann- måls- lagerhus och fryshus	Förlag till stats-verket	Låne- under- stöd	Rörel- se- kapital	Varu- kredit	Summa utgifter för kapital-ökning	Till verkliga utgifter	Summa anvisade lånemedel
Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	kronor	Kronor	Kronor	Kronor
100,000 20,200,000 8,650,000	10,500,000 1,300,000	20,502,949	3.350.000 65,000 5,909,780 3.020.000	50,000	10,000,000	644,762,402 43,789,900 44.805.300 42.314.000 42,538,600 53.675.000 77.314.300 220.711.349 187,352,560 180.848.350 228,190,580 99,584,430 35,443,100	3 28,280,612 7,132,000 5,013,669 1,255,300 7,000	644,762,402 43,789,900 44,805,300 42.314.000 42,538,600 53.675.000 77 314,300 248,991,961 194,484,560 185,862,019 229,445,880 99,591,430 35,443,100
28,950,000	11,800,000	20,502,949	12,344,780	50,000	10,000,000	1,901,329,871	41,688,581	1,943,018,452

vattenfallsverk för uppförande av bostadshus & 7,500,000 kronor

r000n000Skronor5r nppf5rande av bostadshua a 10.000,000 kronor samt gemensamt anslag till arbeten,
för bekämpande av arbetslösheten å 5,000,000 kronor.

— 176 —

I tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive

27,000,000 kronor till. täckning av neutralitetskostnader och 135,648,300 kronor
till täckning av brist i 1918 "års riksstat, som voro uppförda bland inkomsterna
i respektive 1917 och 1918 års riksstater, liksom ej heller de anslag
av tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital för kristidskommissionerna.

Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava anvisats
till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med förlaget
till statsverket till täckande av vissa förskjutna kostnader, anslagen till
rörelsekapital och varukredit, ävensom vissa belopp av låneunderstöden och
av anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.

Anslagen av tillfälliga lånemedel, anvisade till och med riksstaten för
första halvåret 1923, uppgå sammanlagt till ett belopp av 170,552,440 kronor,
därav för verkliga utgifter 41,688,581 kronor och för utgifter till kapitalökning
128,863,859 kronor, vilka belopp böra ökas med de summor, varmed
vissa förslagsanslag, anvisade att utgå av tillfälliga lånemedel, överskridits.
Härav hava från riksgäldskontoret utbetalts inalles 139,716,629
kronor 23 öre och till riksgäldskontoret intill den 15 innevarande november
återbetalts sammanlagt 59,967,491 kronor 1 öre, vadan riksgäldskontorets
fordran å ifrågavarande anslag nämnda dag utgjorde 79,749,138 kronor
22 öre.

På grundval av från statens affärsdrivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade anläggningar,
företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka de erforderliga
anslagen icke före den 1 oktober 1922 i sin helhet beviljats av riksdagen,
anvisats av Kungl. Maj :t eller disponerats av vederbörande verk:

177 —

		Beviljat
	Beräknad kostnad	Beviljat av riksdagen till och med “/a 1923	Därav anvisat av K. Maj:t	Därav dispo- nerat genom beslut av vederbörande verk Kronor	Återstår att bevilja
	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Postverket	1	2	3	4	5
Centralposthus i Göteborg ........	x8,711,304:31 32,900 70.000 40.000 26.000 1,622,000 95,000	''7,926,062:71 32,900 4 70,000 4 40,000 4 26,000 1,622,000 96,000 600,000	7,926,062:71 3 32,900 *70,000 40.000 26.000 1,522,000 95,000 335,525	5,596,100:-	785,241:60
Tomt i Kristinehamn .............
Fastighet i Krylbo ...............
Inredning av ytterligare bostadslä-genheter inom posthuset i Kristian-stad .........................
Inredning av ytterligare bostadslä-genhet inom posthuset i Udde-valla ..........................
Ombyggnad av centralposthuset i Stockholm .....................	5799,235:26 1,850 310,525
Tillbyggnad av postverkets fastighet i Västervik ....................	.
Inköp av fastigheter..............

				Säger	785,241:60
Telegrafverket.
Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall......................	930.000 128.000 6 424,000	930.000 128.000 260,000	930.000 128.000	770,000 6,000
Telegrafstationsbyggnad i Strömsund Stationsbyggnad i Sveg...........	174,000

1 Kostnaden har tidigare beräknats till kr. 10,008,904: 31, därav kr. 711,304 : 31 till inköp av tomt

2 Härav kr. 279,962: 71 av tidigare beviljade anslag för uppförande av två byggnader för post- och
telegrafverkens behov i Gällivare.

3 Beloppet är lyftat i riksgäldskontoret, men har ännu ej av postverket disponerats.

4 Sagda belopp skall på grund av K. M:ts och riksdagens beslut utgå av de av riksdagen för uppförande
av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt kr. 350,000, av vilket belopp dessutom
kr. 7,105 : 63 utbetalts av byggnadsstyrelsen för ritningar och kostnadsförslag. Återstoden kr.
206,894: 37 har generalpoststyrelsen ifrågasatt att få disponera för påbörjande av post- och telegrafhusbyggnad
i Hudiksvall.

b Därav för tillbyggnaden kr. 785,269: 26.

6 Kostnaden torde kunna nedbringas, när bygget kommer till stånd.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. I.

— 178 —

1	2	3	4	5
645,000	1 490,000	330,000	30,000	—
170.000 182.000	170.000 182.000	182,000	—	—
* 1,221,000	351,000	101,000	—	870,000
* 1,214,000 76,000 500,000	400.000 76,000 500.000	150.000 3 76,000 500.000	4 300,000	814,000
200,000	200,000	5 200,000	—	—
30,000,000 46,973,584	30.000. 000 20.000. 000	30.000. 000 20.000. 000	19,300,000 646,973,584	26,973,584
7 4,850,000	2,000,000	2,000,000	—	2,850,000
10,000,000	10,000,000	10,000,000	»10,000,000	—
			Säger	31,681,584
8,500,00C	9 8,500,000	8,500,000	8,200,000	—
7,439.90C	7,439.90C	7,439,900	7,326,900	—

Stationsbyggnad i Motala .........

Tillbyggnad av stationshuset i Söderhamn
.........................

Stationsbyggnad i Wilhelmina ....
Fastigheten n :r 13 i kvarteret Pelar backen

större i Stockholm.....

Fastigheten n :r 4 i kvarteret Morell trädet

i Stockholm ............

Arbetarebostäder i Norrköping ...
Arbetarebostäder i Nynäshamn ...
Bostadshus för ogifta arbetare i Nynäshamn
......................

Fortsatt utveckling av statens tele

fon- och telegrafväsende ........

Inköp av A.-B. Stockholmstelefon ..
Radiostation för trafik med Nordamerikas
förenta stater .......

Kabel för riksledningar Stockholm—
Göteborg ....................

Statens järnvägar.

Dubbelspår Göteborg—Alingsås ..
Förändringar vid centralstationen i
Stockholm m. m..............

1 Härav kr. 30,000 av 1918 ärs anslag till inköp ock bebyggande av fastigheter. Av det utav riksdagen
beviljade beloppet äro kr. 160,000 obehövliga på grund av att byggnadskostnadema nedgått.

2 Kostnaden torde kunna nedbringas, när bygget kommer till stånd.

3 Beloppet är lyftat i riksgäldskontoret, men har ännu ej av telegrafverket disponerats, enär anslaget
tillsvidare är obehövligt.

4 Återstoden av anslaget är tillsvidare obehövligt.

5 Anslaget är tillsvidare obehövligt.

e Reverser äro utfärdade å hela köpesumman.

7 Kostnaden har tidigare beräknats till kr. 10,000,000, men har reducerats på grund därav att anläggningen
kommer att utföras i mindre omfattning, än vad ursprungligen avsetts, samt att byggnadskostnadema
nedgått.

8 Härav äro i riksgäldskontoret lyftade endast kr. 3,000,000''.

9 Härav kr. 500,000 att utgå av överskott å anslag till vissa andra statsbanebyggnader.

179

	1	2	3	4	5
Dubbelspår Tranås—Aneby och
Sandsjö—Sä vs jo ...............	1 5,440,000	2 3,520,000	3,520,000	1,820,000	1,920 000
Dubbelspår Ballingslöv—Hässleholm Elektrifiering av linjen Kiruna—	1,340,000	400,000	400,000	400,000	940,000
Svartön ......................	22,200,000	22,200,000	22,200,000	15,500,000	_
Statsbanan Dagarn—Hultebo...... Ombyggnad av Malmö stadsban-	557,000	3 567,000	505,000	505,000	—
gård ..................... Huvudrangerbangård vid Hallsberg	6,710,000	6,716,000	6,716,000	6,166,000	—
m. m........................ Ombyggnad av bangården i Sunds-	6,550,000	5,670,000	5,670,000	4,075,000	880,000
vall.........................	4 540,000	100,000	100,000	—	440,000
Dubbelspår Norrköping—Mjölby ...	11,550,000	11,550,000	11,550,000	11,140,000
D:o Örebro—Hallsberg—Laxå .....	5 7,950,000	6,760,000	6,750,000	5,245,000	1,200,000
D:o Aneby—Sandsjö ............. Ordnande av brandväsendet vid sta-	8,862,700	6 8,862,700	8,862,700	6,862,700
tens järnvägar.................	320,000	7 320,000	320,000	195,000
Statsbanan Forsmo—Hoting....... Ombyggnad av Yarbergs ban-	819,500,000	911,350,000	11,350,000	7,972,000	6,150,000
gård ...................... Nya stationer och mötesplatser .... Spåranordningar i anslutning till	726,000 211,900	726,000 211,900	726,000 211,900	176,000 26,900	—
förefintliga spårsystem .........	1,137,100	1,137,100	1,137,100	925,100	_

1 Enligt 1915 åra prisnivå kr. 5,558,300.

2 Härav kr. 500,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.
sund—uSkStef’ 70,000 aU UtSä aV ÖVerSk0tt å anslag U11 statsbanorna Morjärv-Lappträsk och. öster -

4 Enligt 1918 års prisnivå.

5 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6,750,000.

« Härav kr. 300,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå,
t Harav kr. 25,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.
8 Enligt 1914 års prisnivå kr. 8,700,000.

9 Härutöver kr. 1,000,000 av nedanstående anslag till arbeten vid telegrafverket samt statAno iärnfÖr
^kämpande av arbetslösheten samt kr. 1,000,000 av nedanstående anslag
till bostadshus for tjänsteman vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk

— 180 —

	1	2	3	4	5
Speciella anläggningar å bangår-	163,000	1163,000	163,000	105,000
	973,600	973,600	973,600	76,800	—
Dispositionsanslag för oförutsedda	3,500,000	8 3,500,000	3,500,000	400,000	—
	26,300,000	26,073,000	26,073,000	24,057,000	227,000
	6,050,000	3 4,300,000	4,300,000	3,330,000	1,750,000
	3,000,000	4 2,670,000	2,670,000	2,340.000	330,000
	1,400,000	1,400,000	1,400,000	300,000
Ombyggnad av bangården vid Stor-	200,000	200,000	200,000	—	—
Anläggningar vid kol- och vattensta-	703,000	703,000	703,000	25,000	—
Omläggning av linjen Kållered—	1,500,000	1,125,000	1,125,000	285,000	375,000
Malmvagnsverkstad vid Notviken ... Innertak i vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna i Örebro och	51,558,000 400,000	380.000 400.000	380.000 400.000		1,178,000
Ny lokomotivstation vid Örebro----	1,210,000 695,000	1,210,000 695,000	1,210,000 695,000	525.000 200.000
Anordningar för förbättrad drifts-ekonomi vid vissa lokomotivstatio-	200,OOC	200,000	200,000	—	_
	500,00C 396,OOC	500,000	500,000	—	—
Telegraf- och sektionstelefonlednin-srar m. .......................	396,000	396,000	—	—

1 Härav kr. 29,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

2 Härav kr. 500,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

3 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

4 Härav kr. 85,000 av överskott å anslaget till statsbanan Vännäs—Umeå.

5 Enligt 1919 års prisnivå. Enligt riksdagens år 1921 uttalade mening bör under nuvarande tidsförhållanden
ifrågavarande anläggning, vilken ännu icke påbörjats, icke komma till utförande.

— 181 —

	1	2	3	4	5
Elektriska belysningsanläggningar .	1,650,000	*650,000	650,000	100,000
Växel- och signalsäkerhetsanläggnin-gar ...........................	1,925,000 725,000	*1,925,000 725,000	1,925,000 725,000
Förhindrande av störningar i svag-'' strömsledningarna vid bandelen Ki-! runa—Riksgränsen .............	225,000
Elektrifiering av linjen Stockholm— Göteborg ......................	42,500,000	23,000,000	—	—	19,500,000
Kompletteringsarbeten å bandelen Orsa—Sveg ....................	480,000	480,000	480,000	250,000
Statsbanan Hällnäs—Stensele .....	310,375,000	46,075,000	6,075,000	4,500,000	3,300,000
Genomgående tryckluftbroms beträf-fande statens järnvägars rullande materiel .......................	523,422,000	610,800,000	10,800,000	5,270,000	12,622,000
Broförbindelse över Dalälven vid Mora..........................	1,900,000	1,900,000	1,900,000	1,825,000	_
Särskilt godstågsspår mellan Malmö rangerbangård och Arlöv........	225,000	225,000	225,000	—	_
Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare ......................	730,150,000	*25,000,000	25,000,000	21,075,000	4,800,000
Avloppsledningar för Järva lokomo-tivstation ......................	291,000	*291,000	291,000	156,200	—
				Säger \|	55,612,000

1 Härav kr. 100,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

2 Härav kr. 125,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

3 Enligt 1914 års prisnivå kr. 11,150,000.

4 Härutöver kr. 1,000,000 av nedanstående anslag till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar
och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten.

8 På grundval av 1919 års material- och monteringskostnader.

8 Härav kr. 656,900 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

t Härav har K. M:t anvisat kr. 150,000 av de å 1921 års tilläggsstat under femte huvudtiteln upp förda

anslag till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd å tillhopa kr. 34,500,000.

8 Härutöver kr. 200,000 av nedanstående anslag till arbeten vid telegrafverket samt .statens järnvägar
och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten.

9 Härav kr. 134,800 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

— 182 —

	1	2	3	4	5
Statens vattenfallsverk. Företa utbyggnaden av kraftstatio-nen vid Lilla Edet ............	M3,850,000	7,750,000	7,750,000	6,250,000	2,600,000
Profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön .........	3,700,000	*8,700,000	3,700,000	2,500,000	_____
Förberedande åtgärder för Vänerns reglering ......................	2,050,000	2,050,000	2,050,000	1,850,000	— -
Dalälvens reglering...............	1,290,140	»1,290,140	1,290,140	1,242,610	—
Första utbyggnaden av kraftstatio-nen vid Motala ................	11,900,000	11,900,000	11,900,000	10,900,000	_
Första utbyggnaden av kraftstatio-nen vid Hareprånget ...........	4 _	57,960,000	7,960,000	7,910,000	—
Stora Lule älvs reglering ........	12,750,000	611,450,000	11,450,000	10,450,000	1,300,000
Ombyggnad av Trollhätte kanal jäm-te vissa kompletterings- och för-bättringsarbeten ................	724,570,000	24,570,000	24,570,000	24,440,000
Ombyggnad av Södertälje kanal ...	813,700,000	98,800,000	8,800,000	8,800,000	531,000
Reglering och upprensning av Motala ström mellan sjöarna Roxen och Glan ..........................	101,205,000	100,000			111,105,000
Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar		20,800,000	19,264,992	19,264,992	—
		Säger	5,536,000

1 Härav bar K. M:t anvisat kr. 3,500,000 av det ä 1022 års tilläggsstat under femte huvudtiteln

uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr. 85,000,000 .

2 Härav kr. 500,000 av 1920 års anslag till nyanläggningar vid Trollhdtte kraftverk.

3 Häri ingå anslag till regleringsarbeten vid Skattungen och OresjÖn, Amungen, Ljugaren, Balungen,
Flaten- och Snesensjöama. _ „ . . , .. . ,

4 Enär arbetena tillsvidare icke skola fullföljas, har vattenfallsstyrelsen icke ansett sig kunna

lämna någon kostnadsuppgift. ,___. .

s Förutom nämnda belopp å kr. 7,960,000, vari ingå anslag till inlösen av egna hem och handelslokaler
vid Harsprånget samt till fortsatt underhåll av anläggningar och byggnader m. m. vid Harsprånget
har riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat kr. 4,100,000, vilket belopp emellertid disponerats
för’ distributionsanläggningar för statens vattenfallsverk. Vidare har utöver förstnämnda belopp beviljats
kr. 150,000 av nedanstående anslag till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk
för bekämpande av arbetslösheten.

6 Häri ingå anslag till reglering av Stora Lulevatten och Snorvaseoarna.

7 Härtill kommer visst skadeståndsbelopp, som är beroende på domstols provning.

8 Härav har K. M:t anvisat kr. 978,000 av de å 1921 och 1922 års tilläggsstater under femte huvudtiteln
uppförda anslag till bekämpande av arbetslösheten.

9 Härutöver kr. 3,391,000 av nedanstående anslag till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar
och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten.

10 statens andel i kostnaden.

11 Ifrågavarande belopp kommer ej att äskas av 1923 års riksdag.

— 183 —

	l	2	3	4	5
Gemensamma anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk. Bostadshus för tjänstemän vid post-verket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk ...		17,500,000	12,736,391	7,036,530
Arbeten vid telegrafverket samt sta-tens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten	—	14,000,000	14,000,000	4,650,000	—
Statens domäner. Jägmästarebostäder i vissa revir ...	2,223,384	‘2,223,384	1,860,384	1,297,452
Inköp av skogbärande eller till skogs-börd tjänlig mark m. m. (1915 års anslag) ........................	1,000,000	‘1,000,000	1,000,000
				Summa	93,614,825:60

1 Ätt täckas av andra statsinkomster än länemedel.

Enligt förestående tablå skulle för fullföljandet av de å densamma
upptagna anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse med
före den 1 oktober 1922 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar erfordras,
att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett sammanlagt belopp
av kronor 93,614,825: 60. Härifrån bör emellertid dragas återstående kostnad
för en malmverkstad i Notviken, 1,178,000 kronor, enär enligt riksdagens
år 1921 uttalade mening anläggningen ifråga, vilken ännu icke påbörjats,
icke bör under nuvarande förhållanden komma till utförande.

Om det belopp, som därefter återstår, kronor 92,436,825: 60, minskas
med det belopp av 1,750,000 kronor, som utöver tillförene beviljade anslag
skulle erfordras för fullbordande av statsbanan Sveg—Hede, vilket belopp
i likhet med tidigare anslag för nämnda bananläggning torde böra täckas
av andra statsinkomster än lånemedel, erhålles den summa av kronor
90,686,825: 60, som under förutsättning av oförändrade planer, kostnadsberäkningar
och medelsanskaffningssätt skulle återstå att upplåna för nu
ifrågavarande företag, anläggningar och anordningar.

— 184 —

Utgifter för
representationskostnader
inom
vissa verk.

Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som riksdagen
anvisat för tiden till och med år 1922, återstodo den 15 innevarande
november att utbetala 198,6 miljoner kronor. På riksstaten för första
halvåret 1923 har, såsom av ovanintagna översikt av för åren 1855—30/6
1923 anvisade lånemedel framgår, för samma ändamål av lånemedel anvisats
inalles 35,4 miljoner kronor. Då härtill lägges det belopp av i runt
tal 90,7 miljoner kronor, som, enligt vad ovan meddelats, skulle återstå att
anvisa för beslutade företag, anläggningar och anordningar, därest dessa
komme att enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar fullbordas, kommer
man till ett belopp av omkring 324,7 miljoner kronor, som inom de närmaste
åren skulle behöva upplånas för hittills beslutade utgifter av lånemedel.
Sistnämnda belopp anger emellertid ej hela upplåningsbehovet,
då därtill givetvis måste läggas de anslag av lånemedel, som torde komma
att anvisas på de närmaste årens riksstater, dels för åtskilliga årligen återkommande
utgifter för statens affärsverksamhet och utlåningsfonder m. m.,
vilka plägat bestridas av upplånade medel, dels ock för de nyanläggningar
och utvidgningar för statens affärsdrivande verk, som även med iakttagande
av den strängaste sparsamhet ej torde helt kunna undvikas.

§ 2.

Vid granskningen av räkenskapen för vissa av statens verk hava revisorerna
Uppmärksammat representationskostnader, uppgående till avsevärda
summor. Genom Kungl. brev av den 3 september 1920 har Kungl.
Maj :t bemyndigat vissa styrelser att tills vidare årligen till representationskostnader
använda vissa belopp, nämligen järnvägsstyrelsen 12,000 kronor
samt generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen vardera 5,000 kronor. I
samma kungl. brev erinras om att genom kungl. brev av den 31 december
1919 vattenfallsstyrelsen bemyndigats att för utövande av enkelt värdskap
för representanter för utländska statsmyndigheter samt representanter
för utländska kanalförvaltningar och kraftverk tills vidare årligen använda
högst 2,500 kronor. Verifikationerna till de havda utgifterna hava givit
vid handen, att ifrågavarande värdskap och representationskostnader ej
alltid varit av den art, som kan betecknas som enkelt värdskap och tagit en
omfattning, som föranleda revisorerna att erinra om vikten av att behörig
sparsamhet iakttages.

— 185 —

§3.

Revisorerna hava i sammanhang med sina besök i vissa norrländska Ostkustbanan,
kuststäder, vilka enligt planen för Ostkustbanan komma att genomlöpas av
denna bana (Härnösand, Sundsvall och Hudiksvall), ansett det vara av intresse
att taga någon närmare kännedom om nämnda järnvägsbyggnad, till
vilken såsom statslån redan anvisats tillhopa 6,000,000 kronor och rörande
vars fortsatta finansiering genom statens medverkan 1922 års riksdag hos
Kungl. Maj :t hemställt om utredning.

I sådant syfte hava revisorerna berest sträckan mellan Sundsvall och
Hudiksvall. Vid tidpunkten för revisorernas färd pågingo utmed denna
sträcka omfattande arbeten å banbyggnaden. Av dylika arbeten, vilka till
väsentlig del redan voro utförda, må särskilt nämnas bron över Ljungan
och en större terränggenomskärning i närheten av Hudiksvall. Å vissa
andra delar av ifrågavarande bansträcka var arbetet så långt fortskridet,
att själva banvallen i det närmaste färdigställts.

Kristidskommissionernas avveckling.

De av Kungl. Maj :t utsedda överrevisorerna för kristidskommissionerna
hava rörande verksamheten inom de kommissioner, vilkas avveckling
vid 1921 års ingång ännu icke avslutats, nämligen bränslekommissionen av
januari 1921, statens industrikommission av september 1919, folkhushållningskommissionen
av juni 1919 och statens krigsförsäkringskommission, avgivit
berättelser, omfattande för bränslekommissionen tiden 1 maj 1921—30
april 1922, för folkhushållningskommissionen och statens krigsförsäkringskommission
tiden 1 januari 1921—30 april 1922 samt för industrikommissionen
år 1921.

På grundval av dessa berättelser hava revisorerna låtit upprätta följande
tabeller:

— 186 —

Bränslekommissionen av januari 1921.

Debet.

Balans den 1 maj 1921:

Tillgångar ................................................... 5,262,214:17

Inkomster:

Statsanslag ..................................... 64,300,000: —

Försäljning av ved .............................. 2,053,896: 60

Diverse ........................................ 197,883:19 66,551,779:79

Balans den 30 april 1922:

Skulder:

Till riksgäldskontoret ....................... 55,022,120: 65

Övriga skulder .............................. 61,461:69 55,083,582:34

Summa 126,897,576:30

Kredit:

Balans den 1 maj 1921:

Skulder ...................................................... 118,903,020:80

Utgifter:

Administrationskostnader ............. 561,104: 91

Arbetslöner ........................ 431,957:09

Inkasseringar och rättegångar ........ 91,215: 58

Överrevisorer och sifferrevisorer ...... 19,444: 90

Räntor ............................ 3,963,598: 96

Frakter ........................... 535,528:57

Skogsodlingar m. m.................. 731,317:13 6,334,167:14

Avskrivningar .................................. 95,760:30 6,429,927:44

Balans den 30 april 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ............................ 40,544:80

Innestående i bank .......................... 649,490: 06

Aktier ..................................... 99,601: —

Fordringar ................................. 758,992:20

Inventarier ................................. 15,000: —

Förråd ..................................... 1,000:— 1,564,628:06

Summa 126,897,576:30

187

Statens industrikommission av september 1919.

Debet.

Inkomster:

Statsanslag ........................................ 5,700,000: —

Provisioner ........................................ 7,117:14

Diverse ........................................... 392:27 5,707,509:41

Skulder:

Till riksgäldskontoret

Balans till år 1922:

...... 29,975:90

Summa 5,737,485:31

Kredit:

Balans från år 1920:

Skulder ....................................................... 5,355,267: 99

Utgifter:

Avlöningar ...............................

Revisionskostnader ........................

Räntor ..................................

Kursförluster och osäkra fordringar .........

Tryckningskostnader ......................

Allmänna omkostnader ....................

Balans till år 1922 :

Tillgångar:

Innestående i bank .......................

Fordringar ...............................

Inom linjen:

Lager av metaller i retrograd .... 3,241,018: 36
Fordran hos Naftaindustri- och
bankaktiebolaget Mazout i retrograd
................... 48,247:76

3,738:89

58,374:56 62,113:45

26,593:28
5,894:78
201,540:62
34,415:40
14,750:61

36,909:18 320,103:87

3,289,266:12

Summa 5,737,485:31

— 188 —

Folkhushållningskommissionen av juni 1919.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar ................................................... 7,876,546: 86

Inkomster:

Försålda varor ................................... 658,836:80

Räntemedel ....................................... 127,803:33

Från fonder och reserverade medel taget i anspråk .... 252,080: 95 1,038,721:08

Balans den 30 april 1922:

Skulder i allmänhet ........................................... 1,449,330: 78

Summa 10,364,598:72

Kredit:

Balans från år 1920:

Skulder ...................................................... 2,462,597:27

Utgifter:

Förvaltningskostnader ................ 140,615:90

Upphandlade varor m. m............... 233,011: 88

Diverse .............................. 348,852:57 722,480:35

Avskrivningar:

å fordringar ...................... 38,929: 69

å tillgodohavanden i främmande valutor
........................ 1,655,390:17 1,694,319:86 2,416,800:21

Balans den 30 april 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ............................... 105:88

Innestående i bank ............................. 14,691: 67

„ hos riksgäldskontoret ............... 1,500,000: —

Fordringar ................................... 3,524,154:10

Tillgodohavanden i främmande valutor:

i riksmark 29,755,376: — 410,624:19

i finska mark 450,954: 45 .................. 35,625: 40

5,485,201:24

Summa 10,364,598:72

— 189 —

Statens krig sförsäkring skom mission.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

Inkomster:

Ersättningsreserv ................................

Reassuradörers ersättningsreserv ..................

Livrän tefond

Reassuradörers livräntefond ......................

Premier för kaskoförsäkring .......................

Provenyer .......................................

Reassuradörers andel i skadeersättningar ............

Räntor ..........................................

Kursvinst .......................................

Haveriförskott ...................................

Vinst vid försäljning av varulager ................

Riksförsäkringsanstaltens andel i utbetalta livräntor
Diverse .........................................

Skulder i allmänhet

Balans den 30 april 1922:

Kredit:

32,046,335:72

4,207,500: —

100,000: —

349,938: —

44,835: —

700: —

2,673,227:10
961,623:26
1,123,980:63
355,838:09
266,431:58
310,604:27
14,095:09

39,364:25 10,448,137:27

....... 861,718:58

Summa 43,356,191:57

Ersättningsreserv ............

Reassuradörers ersättningsreserv

Livräntefond ................

Reassuradörers livräntefond

Skadeersättningar ...........

Omkostnader ................

Diverse .....................

I/everering till statskontoret

Utgifter:

.... 500,000: —

.... 1,009,293:65
,... 334,021: —

49,154: —

... 1,655,854:67
... . 43,762 : 38

44,466:12 3,636,551: 82
................ 30,000,000:— 33,636,551:82

Balans den 30 april 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..............................

Innestående i bank ..........................

„ i riksgäldskontor! ................

Inventarier ..................................

Förråd ......................................

Reassuradörers livränte- o. olycksfallsersättningar
„ ersättningsreserv för varuskada ..

„ livräntefond ..................

1,465:80
7,671,538:90
1,387,703:96
1: —
500,000: —
14,095:09
100,000: —
44,835: —

9,719,639:75

Summa 43,356,191:57

— 190

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande från

revisorernas sida.

Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk och inrättningar
m. m. hava icke föranlett något uttalande från revisorernas
sida, nämligen vid

Garnisonssjukhuset i Stockholm, Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissemang,
Norrlands dragonregementes sjukhus, nya officersbyggnaden
vid Bodens artilleriregemente, Garnisonssjukhusets i Boden nybyggnad,
sjukhusbygget vid Upplands artilleriregemente, för en särskild
hovrätt för de fyra nordligaste länen ifrågasatta lokaler i Umeå, Härnösand
och Sundsvall, hospitalet i Härnösand, tullkamrarna i Västervik,
Östersund och Härnösand, domkapitlet i Karlstad, högre allmänna läroverket
i Västervik, Tekniska gymnasiet i Örebro, statens reproduktionsanstalt,
försäkringsinspektionen, kommerskollegii inspektion för elektriska anläggningar,
elektrifieringskommitténs lokaler, telegrafverkets fjärde linjedistrikts
förråd i Stockholm, telegrafverkets undervisningsanstalt, telegrafstationerna
i Västervik, Sveg, Sollefteå, Örebro och Hudiksvall, postdirektionen
i Norra distriktet, postkontoren i Kristinehamn, Vilhelmina, Nässjö,
Sundsvall och Sveg, statens järnvägars stationer i Sollefteå, statens järnvägars
bostadshus i Lycksele, Vännäs och Bollnäs, samt jägmästarebostaden
inom västra Stensele revir vid Vallnäs.

Under revisionsberättelsen hava besök avlagts å nedannämnda platser,
och hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:

vid garnisons sjukhuset i Stockholm: undertecknade Lithander, Boberg,
Olsson, Jansson, Karlsson och Waldén;

vid kommerskollegii inspektion för elektriska anläggningar: undertecknade
Lithander, Jansson och Waldén;

vid elektrifiering skommitténs lokaler: undertecknade Lithander, Boberg,
Jansson, Karlsson och Waldén;

vid försäkringsinspektionen: desamme;
vid statens reproduktionsantalt: desamme;
vid medicinalstyrelsen: desamme;

— 191

vid riksräkenskapsverket: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Pålsson, Jansson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid lantmäteristyrelsen: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg, Johansson,
Nilsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid postverkets verkstad i Stockholm: undertecknade Rosén, Lithander,
Jansson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid pensions styr elsen: undertecknade Rosén, Lithander, Johansson,
Nilsson, Pålsson, Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid telegrafverkets fjärde linjedistrikts förråd i Stockholm: undertecknade
Rosén, Nilsson, Norman och Waldén;

vid telegrafverkets undervisningsanstalt: undertecknade Rosén, Norman
och Waldén;

vid folkskoleseminariet i Karlstad: undertecknade Rosén, Lithander,
Boberg, Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist,
Norman och Waldén;

vid länsstyrelsen i Karlstad: desamme;

vid domkapitlet i Karlstad: undertecknade Rosén, Boberg, Jansson,
Nilsson, Karlsson och Waldén;

vid Värmlands regementes kasernetablissemang: undertecknade Rosén,
Lithander, Boberg, Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson,
Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid postkontoret i Karlstad: undertecknade Rosén, Boberg, Johansson,
Nilsson, Karlsson och Waldén;

vid telegrafstationen i Karlstad: desamme;

vid straffängelset i Karlstad: undertecknade Lithander, Olsson, Pålsson,
Jansson, Lindqvist och Norman;

vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn: undertecknade Lithander,
Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson och Lindqvist;

^ vid statens järnvägars anläggningar i Kristinehamn: undertecknade
Rosén, Boberg, Johansson, Norman och Waldén;
vid postkontoret i Kristinehamn: desamme;
vid telegrafstationen i Kristinehamn: desamme;
vid statens järnvägars lokstallar och boställshus i Vansbro: undertecknade
Rosén, Lithander, Boberg, Olsson, Jansson, Karlsson, Norman och
Waldén;

vid stationshuset i Sveg: undertecknade Rosén, Lithander, Olsson
Pålsson, Norman och Waldén;

— 192

vid posthuset i Sveg: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg, Olsson,
Jansson, Karlsson, Lindqvist och Waldén;

vid telegrafstationen i Sveg: undertecknade Rosén, Boberg, Johansson,
Nilsson, Olsson, Norman och Waldén;

vid Sveg—Hedebanan: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg, Johansson,
Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman
och Waldén;

vid Sveg—Brunflobanan: desamme;

vid statens järnvägars anläggningar i Östersund: undertecknade Rosén,
Johansson, Nilsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissemang i Östersund:
undertecknade Rosén, Lithander, Boberg, Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson,
Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid Norrlands artilleriregementes förråd m. m. i Östersund: undertecknade
Rosén, Lithander, Boberg, Johansson, Olsson, Pålsson, Jansson,
Karlsson, Lindqvist och Norman;

vid hospitalet i Östersund: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman
och Waldén;

vid remontdepån å Fräson: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist och
Waldén;

vid telegrafverkets bostäder i Östersund: undertecknade Lithander,
Boberg, Olsson, Pålsson, Jansson och Karlsson;

vid statens järnvägars bostadshus i Östersund: desamme;
vid tullkammaren i Östersund: desamme;

vid riksbankens lokaler i Östersund: undertecknade Lithander, Boberg
och Olsson;

vid lantmäterikontoret i Östersund: undertecknade Lithander, Boberg,
Olsson, Pålsson, Jansson och Karlsson;

vid kronohäktet i Östersund: desamme, utom undertecknad Pålsson;
vid Svenska mosskultur för eningens försöksgård vid Gisselås: undertecknade
Rosén, Lithander, Boberg, Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson,
Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;
vid statsbanan Östersund—Storuman: desamme;
vid postkontoret i Vilhelmina: undertecknade Rosén, Lithander, Johansson,
Nilsson, Pålsson och Waldén;

193 —

vid järnvägsstationen i Vilhelmina: undertecknade Rosén, Lithander,
Boberg, Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist,
Norman och Waldén;

vid hamnen vid Storholmen: desamme;
vid kolonaten vid Rönnliden och Aronsjökullarna: desamme;
vid kronotorpen vid Juktån: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson och Norman;

vid jägmästarebostället Vallnäs: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist,
Norman och Waldén;

vid järnvägsstationen vid Storuman: desamme;
vid statens järnvägars och postverkets bostadshus i Lycksele: desamme; vid

statens småskoleseminarium i Lycksele: desamme;
vid stationshuset vid Åmsele a banan Lycksele—Hällnäs samt bandelen
Åmsele—Hällnäs: desamme;

vid Holmsundsbanan jämte Holmsunds stationshus: desamme;
vid folkskoleseminariet i Umeå och nya seminariebygget: undertecknade
Rosén, Lithander, Boberg, Johansson, Olsson, Pålsson, Jansson,
Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid sjukhuset vid Norrlands dragonregemente: desamme;
vid lantmäterikontoret i Umeå: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist,
Norman och Waldén;

vid Norrlands statsarbeten i Umeå: desamme;

vid statens järnvägars bostadshus i Vännäs: undertecknade Rosén,
Lithander, Boberg, Nilsson, Olsson,* Pålsson, Jansson, Lindqvist, Norman
och Waldén;

vid sjukhuset vid Västernorrlands regemente i Sollefteå: undertecknade
Rosén, Lithander, Boberg, Nilsson, Olsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist
och Norman;

vid bostadshus för officerare i Sollefteå: desamme;
vid rullf öring sområdesexpeditionen i Sollefteå: desamme;
vid Norrlands trängkars etablissemang i Sollefteå: desamme;
vid telegrafstationen i Sollefteå: desamme;

Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1921. I.

— 194

vid järnvägsstationen i Sollefteå: undertecknade Rosén, Lithander,
Boberg, Nilsson, Olsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman och
Waldén;

vid fortifikationsanläggningarna och Badens artilleriregementes nya
officer sbyggnad samt garnisonssjukhusets nybyggnad i Boden: undertecknade
Johansson och Pålsson;

vid Gustavianum i Uppsala: undertecknade Lithander, Johansson,
Jansson och Lindqvist;

vid sjukhusbygge vid Upplands artilleriregemente: desamme;
vid akademiska sjukhusets i Uppsala nybyggnader: desamme;
vid telegrafstationen i Uppsala: desamme;
vid landsarkivet i Uppsala: desamme;

vid telegrafverkets verkstäder i Nynäshamn: undertecknade Rosén,
Nilsson, Lindqvist och Norman;

vid hospitalet i Västervik: undertecknade Rosen, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Jansson, Lindqvist och Norman;

vid postkontoret i Västervik: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Lindqvist och Norman;
vid telegrafstationen i Västervik: desamme;
vid högre allmänna läroverket i Västervik: desamme;
vid kronohäktet i Västervik: desamme;
vid Södra Sveriges statsarbeten i Västervik: desamme;
vid tullkammaren i Västervik: desamme;

vid statens järnvägars anläggningar i Nässjö: undertecknade Rosén,
Lithander, Johansson, Nilsson, Pålsson, Lindqvist och Norman;
vid postkontoret i Nässjö: desamme;

vid svenska diakonissällskapets skyddshem i Viebäck: undertecknade
Boberg, Olsson och Jansson;

vid telegrafstationen i Mjölby: undertecknade Rosen, Lithander, Boberg,
Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Lindqvist och Norman;
vid postkontoret i Mjölby: desamme;
vid lokomotivstallarna i Mjölby: desamme;
vid Motala kraftverk: desamme;
vid postkontoret i Motala: desamme;
vid telegraf stationen i Motala: desamme;
vid fiskodling sanstalten vid Borenshult: desamme;
vid statens järnvägars anläggningar i Örebro: desamme;

vid ''postkontoret i Örebro: desamme;
vid telegrafstationen i Örebro: desamme;
vid tekniska gymnasiet i Örebro: desamme;

vid statens järnvägars anläggningar i Hallsberg: undertecknade Rosén,
Boberg, Johansson, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Lindqvist och
Norman;-

vid spannmålslag erhus och fryshus i Hallsberg: desamme;
vid Katrineholms järnvägsstation: desamme;

vid kasernbyggnaderna vid Hemsö: undertecknade Rosén, Lithander,
Boberg, Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman
och Waldén;

vid landsstatshuset i Härnösand: desamme;
vid gamla länsresidenset i Härnösand: desamme;
vid hospitalet i Härnösand: undertecknade Rosén, Boberg, Nilsson,
Lindqvist och Norman;

vid straffängelset i Härnösand: undertecknade Lithander, Olsson,
Pålsson, Jansson, Karlsson och Lindqvist;

vid telegrafbyggnaden i Härnösand: undertecknade Rosén, Lithander,
Nilsson, Pålsson, Norman och Waldén;

vid postkontoret i Härnösand: undertecknade Rosén, Lithander, Nilsson,
Lindqvist, Norman och Waldén;

vid riksbanken i Härnösand: undertecknade Rosén, Boberg, Nilsson,
Norman och Waldén;

vid folkskoleseminariet i Härnösand: undertecknade Lithander, Olsson,
Pålsson, Jansson och Karlsson;

vid navigationsskolan i Härnösand: undertecknade Lithander, Olsson,
Pålsson, Jansson, Karlsson och Lindqvist;

vid tullkammaren i Härnösand: desamme;

vid postkontoret i Sundsvall: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg,
Nilsson, Olsson, Pålsson, Lindqvist och Norman;

vid telegrafbyggnaden i Sundsvall: undertecknade Rosén, Lithander,
Boberg, Nilsson, Olsson, Pålsson, Lindqvist och Norman;

vid bostadshus för post- och telegrafverket i Sundsvall: undertecknade
Rosén, Lithander, Boberg, Pålsson, Lindqvist och Norman;

vid Ostkustbanan: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg, Nilsson,
Olsson, Pålsson, Karlsson, Lindqvist och Norman;

vid postkontoret i Hudiksvall: undertecknade Rosén, Lithander, Bo -

— Isberg,
Nilsson, Olsson, Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist och Norman;
vid telegrafstationen i Hudiksvall: desamme;

vid statens järnvägars centralverkstad jämte lokomotivverkstaden i
Bollnäs: undertecknade Rosén, Lithander, Boberg, Nilsson, Pålsson, Jansson,
Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;

vid boställshus för järnväg sper sonalen i Bollnäs: desamme;
vid bangården i Storvik: undertecknad Rosen, Lithander, Boberg,
Pålsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist, Norman och Waldén;
vid posthuset i Storvik: desamme;

Stockholm den 30 november 1922.

GUSTAV ROSÉN. EDVARD LITHANDER. CARL BOBERG.

C. R. JANSSON. J. B. JOHANSSON. ROB. KARLSSON.

GUST. NILSSON. AXEL LINDQVIST. OSCAR OLSSON.

DAVID NORMAN. JÖNS PÅLSSON.

O. H. WALDÉN. /

/ Nils Löwbeer.

— 197 —

Reservationer.

Litt. A.

Beträffande av revisorerna fattat beslut att icke till behandling upptaga
frågan om kontrollstyrelsens verksamhet av herrar Lithander, Norman
och Johansson, som anfört:

Vid granskning av kontrollstyrelsens protokoll hava revisorerna
funnit anmärkningsvärt att desamma befunnos i mycket bristfällig ordning,
i det att de icke voro inbundna eller genomdragna.

Litt. B.

som vidare anfört: Revisorerna finna det vara anmärkningsvärt att tjänstemän
i kontrollstyrelsen under 1921 haft inkomst såsom siffergranskare
i aktiebolaget vin och spritcentralens dotterbolag.

Litt. C.

som vidare anfört, att enligt deras mening revisorerna bort göra följande
uttalande: Vid granskning av kontrollstyrelsens räkenskaper och handlingar
hava revisorerna uppmärksammat följande skrivelser.

”Till Kung! kontrollstyrelsen.

(D:ii n:r 797, doss. n:r 61, ink. 22 febr. 1921, Till Bergvall, besv. 7/3 21.

F. 1414, 1415.) *

Uti skrivelse den 28 jan. 1921 har kung! kontrollstyrelsen meddelat
systembolagsföreningarnas förtroendenämnd, att så snart förslag till inkomst-
och utgiftsstat för innevarande år uppgjorts av förtroendenämnden
och granskats av kontrollstyrelsen, bemyndigande av styrelsen skulle lämnas
till pris- och inköpsnämnden att tillhandahålla förtroendenämnden er -

— 198 —

forderliga medel för nämndens verksamhet under förutsättning dock att
instruktionen för nämnden så ändrades, att kontrollstyrelsen sättes i tillfälle
att utse en revisor för granskning av nämndens räkenskaper och verksamhet.

Med anledning härav får förtroendenämnden härmed dels meddela,
att instruktionen ändrats i överensstämmelse med kontrollstyrelsens önskan
och dels Överlämna följande inkomst- och utgiftsstat, under anhållan
att pris- och inköpsnämnden måtte bemyndigas att till förtroendenämnden
utbetala det erforderliga beloppet 87,500 kronor. Stockholm den 22 febr.
1921.

A Förtroendenämndens vägnar:

G. Lindman.

(Till D :ii n:r 747 ink. 22 febr. 1921)

Inkomst- och utgiftsstat för systembolagsföreningarnes förtroendenämnd
år 1921.

Inkomst av tidskriften .

Bidrag av systembolagen

Utgifter:

Förtroendenämndens ledamöter ........•................... 4,500: —

„ suppleanter .......................... 2,500: —

Nämndens reseersättning ................................. 22,500:

Tryckningskostnader, tidskriften .......................... 5,000: —

„ i övrigt ............................. 3,000:

Författarearvoden ....................................... 2,500:

Arvode till redaktören .................................... 4,500:

- „ „ kassaförvaltare och sekreterare.................. 5,000:

Avlöningar till konsulenterna ............................. 25,000: —

Reseersättning till desamma .............................. 15,000: ■_

Porto och skrivmaterial m. ................................ 3,000:

Oförutsedda utgifter ..................................... 5,000: —

Inkomster:

10,000

87,500

Summa kronor 97,500

199

Till kontrollstyrelsens pris- och inköpsnämnd.

Kungl. kontrollstyrelsen vill härmed meddela Eder, att från kontrollstyrelsens
sida intet hinder möter för Eder att på rekvisition av systembolagsföreningarnes
förtroendenämnd under innevarande år till förtroendenämnden
mot behörigt kvitto utbetala ett belopp av högst 87,500 kronor
såsom de till systembolagsföreningarna anslutna bolagens Bidrag till förtroendenämndens
verksamhet under år 1921.

I samband härmed vill kontrollstyrelsen föreskriva, att ifrågavarande
belopp skall utgå av den del av pris- och inköpsnämndens överskottsmedel,
som kan anses belöpa å de rusdrycksförsäljningsbolag, som äro anslutna
till någon systembolagsförening.

Stockholm den 7 mars 1921.

John Bergvall.
Ink. F. 797.

Fredrik Zethelius. ''

Ernst P :son Pehrzander.

T. 1415. Till Systembolagsföreningarnas förtroendenämnd.

Kungl. kontrollstyrelsen vill härigenom meddela Eder, att kontrollstyrelsen
i anledning av Eder skrivelse den 22 denna månad meddelat sin
pris- och inköpsnämnd, att hinder från kontrollstyrelsens sida icke möter
för nämnden att till Eder efter rekvisition, mot behörigt kvitto, utbetala ett
belopp av högst åttios jutusenfemhundra (87,500) kronor såsom systembolagens
bidrag till Eder verksamhet under år 1921. Stockholm den 7 mars
1921.

John Bergvall.
Ink. F. 797.

Fredrik Zethelius.

Ernst P:son Pehrzander.”

Revisorerna hava därvid funnit anmärkningsvärt
dels att utan riksdagens hörande 87,500 kronor ställts till systembolagens
förtroendenämnds förfogande i stället för att inlevereras till statsverket,

dels att frågan inom kontrollstyrelsen remitterats till byråchefen
Bergvall, som i egenskap av byråchef tillstyrkt beslutet, däribland även tilldelandet
åt sig själv i egenskap av förtroendenämndens redaktör ett arvode
av 4,500 kronor.

— 200 —

I sin egenskap av byråchef har herr Bergvall därefter delgivit såväl
kontrollstyrelsens pris- och inköpsnämnd som ock systembolagens förtroendenämnd
beslutet.

. Litt. D.

som vidare anfört, att enligt deras mening revisorerna bort göra följande
uttalanden: Riksdagens revisorer vilja fästa uppmärksamheten på det

anmärkningsvärda förhållande

dels att aktiebolaget vin- och spritcentralen, som under åren 1917—
1920 till egna reserv- och pensionsfonder avsatt 5,050,000 kronor och nedlagt
betydande belopp i byggnader och andra företag, först så sent som den
16 december 1921 inlevererat ett belopp av kronor 5,000,000, ehuruväl den
nuvarande finansministern i samma egenskap i första kammaren den 16 januari
1919 uttalat sin tillfredsställelse med den skedda monopoliseringen:
’ ’i all synnerhet som statsverket genom det sätt, varpå detta organ är bildat
och fungerar, har att påräkna de miljoninkomster, som denna rörelse skall
giva .därigenom, att bolagen ha försäkrat sig vara nöjda med 7 procent
ränta på nedlagt kapital, och alla övriga inkomster på grund av bolagens
bestämmelser komma att tillfalla statsverket”; dels att detta faktiska monopol,
som beskattar svenska folket med samma verkan som eljest endast
riksdagen kan göra, till sin förvaltning är undandragen riksdagens revisorers
granskning.

Det synes statsrevisorerna synnerligen angeläget med hänsyn till sistnämnda
förhållande, att snara åtgärder vidtagas för att riksdagens revisorer
må äga rätt granska detta genom regeringens och kontrollstyrelsens åtgärder
skapade monopols räkenskaper.

Litt. E.

Vid berättelsen angående svenska akademiens ordboksarbete av herrar
Olsson och Waldén, som anfört:

Svenska akademiens ordboksarbete finansieras till huvudsaklig del
av akademiens inkomster av Post- och inrikestidningar. Av akademiens
statsanslag, 8,250 kronor, användes endast en obetydlighet för ordboksarbetet,
som de senaste åren dragit en kostnad om 128,880 kronor 36 öre år 1920

— 201 —

och 139,873 kronor 15 öre år 1921. Då ordboksarbetet är en av Svenska akademiens
förnämsta uppgifter, då endast eu mycket obetydlig del av statsanslaget
användes för täckande av de med arbetet förbundna stora utgifterna
och då akademien inte framställer några anspråk på höjt statsanslag,
anse vi, att ingen anledning förelegat för statsrevisorerna att taga ordboksfrågan
upp till behandling på sätt som nu skett. Det måste nämligen
anses uteslutet, att statsrevisorerna utan något som helst hörande av sakkunniga
kunna framlägga en sakligt grundad motivering till ett riktigt bedömande
av arbetets betydelse och art eller kostnadernas rimlighet i förhållande
därtill. Något behov av utredning i frågan kan inte heller ha föranlett
statsrevisionen att framföra denna till riksdagen, enär av statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga avlämna
yttrande så sent som den 8 mars 1920. Att denna utredning inte föranlett
någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida, tyder väl närmast på, att de finansiella
svårigheter, som föranlett utredningen, inte längre äro aktuella,
och att så verkligen är förhållandet ha för övrigt statsrevisorerna under
ärendets behandling fått bekräftat från ordboksredaktionens chef.

Då statsrevisorerna ansett sig böra bringa omförmälda förhållanden
ifråga om ordboksarbetet till riksdagens kännedom, ha vi emellertid funnit
oss nödsakade att komplettera framställningen med de uppgifter, som
ställts till statsrevisionens förfogande ifråga om ordboksarbetets nuvarande
läge. Vi anse det nämligen vara av större vikt, då frågan nu upptagits, att
riksdagen erhåller en korrekt framställning av de aktuella förhållandena
efter ordboksarbetets omläggning 1920 och 1921, än att sammanställningar,
huvudsakligen av utvecklingen och förhållandena före omläggningen, lämnas,
som kunna föranleda en uppfattning, att svårigheter fortfarande föreligga,
som äro övervunna.

Den första delen av utlåtandet ägnas en historik om långsamheten i
arbetet, varefter helt knapphändigt intagits en notis om de sju häften, som
kommit ut under 1922. Det torde vara skäl att i det sammanhanget visa
vad som ligger bakom denna förändring i arbetstakten, vilken förändring
ingalunda är av tillfällig art. Det är nämligen den förändringen, som, enligt
chefen för ordboksredaktionen, gjort, att Svenska akademien uppgivit
sina betänkligheter mot ordboksarbetets fortsättande. Dessa betänkligheter
berodde på svårigheterna att finansiera ordboken, vilka föranledde
den i slutet på statsrevisorernas utlåtande omnämnda skrivelsen från akademien
med därpå följande utredning. Utredningen gav vid handen, att

— 202 —

Hven med begränsning i orboksarbetets omfång det dock skulle kräva

275.000 kronor om året, såvida nödig fart i arbetet skulle uppnås. Efter
den av den nuvarande chefen för arbetet företagna omorganisationen har
resultatet blivit, dels att det årliga arbetsresultatet kunnat flerdubblas, och
dels att årsbudgeten kunnat, trots uppnående av detta resultat, begränsas
till mindre än den av ordbokschefen föreslagna summan 150,000 kronor i
stället för de i utredningen beräknade 275,000. Belysande för arbetsresultatet
är också, att chefen för ordboksarbetet, då Svenska akademien våren
1921 beslöt kompletteringen av de påbörjade häftena, ansåg sig kunna lova
detta närmaste arbete färdigt först sommaren 1925, men nu finner, att det
med den uppnådda arbetstakten bör vara färdigt vid slutet av 1923, d. v. s.
på en tid av 2y2 år i stället för 4 år. Enbart denna tidsvinst av iy2 år
betyder en ekonomisk besparing på — om årsbudgeten räknas till ungefär

150.000 kronor — inte mindre än 200,000 kronor. Det är bland annat mot
belysningen av dessa resultat statsrevisorernas anmärkning om löner och
arvoden bör ses.

Enligt de till statsrevisorernas förfogande ställda upplysningarna
uppbära de som redaktörer anställda vetenskapsmännen löner, som beräknats
till ett belopp, liggande mellan lektors- och adjunktslön för en daglig
arbetstid om fem timmar. Redaktör, som under den äldre organisationsformen
tjänstgjort som avdelningschef, åtnjuter full lektorslön. Det är redaktör
obetaget att arbeta över fem timmar, t. ex. sex timmar om dagen. För
överskjutande timme erhåller han ersättning, beräknad efter grundlön utan
dyrtidstillägg. Chefen uppbär, utom redaktörsavlöningen, ett belopp av

1,500 kronor om året utan dyrtidstillägg. Den vetenskapliga kompetens arbetet
kräver är ingalunda lägre än lektorskompetensen, och skolan med dess
kortare arbetstid på tjänstelokalen och längre ferier har också visat sig
utöva stark lockelse på ordbokens medarbetare. Den fastställda lönen kan
således inte i jämförelse med skolarbetet anses vara på något sätt oskälig.

Men härtill kommer ytterligare en omständighet, som bör tagas i betraktande
vid denna jämförelse. Efter omläggningen av arbetet är fastställt
ett bestämt arbetskvantum, som skall medhinnas för utbetalande av
full lön. Medhinnes det inte på ordinarie arbetstid, måste det utan någon
som helst ersättning utföras på övertid. Exempel finnes också på att i något
fall halva sommarferien fått användas till sådant obetalt extra arbete.

Nödvändigheten att påskynda ordbokens utgivning påkallar extraarbete
eller anställande av flera redaktörer inom ramen av de till buds stå -

— 203 —

ondo medlen, för närvarande något under 150,000 kronor om året. Nya
medarbetare är det svårt att erhålla, och de ställa sig dyrare än extraarbete
av de gamla, eftersom arbetet för på en gång snabbt och omsorgsfullt
utförande kräver en rutin, som inte förvärvas de första åren. Chefen
har därför också strävat att få redaktörerna att avstå från allt extraarbete
på annat håll, t. ex. föreläsningar och lektioner, för att ägna all sin lediga
tid åt ordboksarbetet. Genom att arbetet i största utsträckning på så sätt
lagts om till ackordsarbete, ha de goda resultat även i ekonomiskt hänseende
vunnits, som förut påvisats. Att en professor vid Lunds universitet,
förut anställd vid ordboksarbetet som en av dess främsta arbetskrafter,
även hela år 1921 på enträgen anhållan av chefen för ordboksredaktionen
atagit sig arbete för dess räkning och helt måst offra sin lediga tid under
terminer och sommarferier för att medhinna det förelagda arbetet, torde
närmast vara att beteckna som en uppoffring från denne vetenskapsman,
vilken här av statsrevisorerna användes som belysande exempel på extra
arbetskraft med ersättning, som uppgått till betydande belopp. Statsrevisorernas
uppgift om chefredaktörens ersättning för under sommaren 1921
utförda extraarbeten bör kompletteras med, att akademien tillerkänt honom
denna ersättning för att han helt offrat sina sommarferier både 1920 och
1921 (således fyra månader) för ordboksarbetet.

Då slutligen statsrevisorerna påvisa ordboksfondens ständiga minskning
under de senaste åren med den risk detta kan innebära för blivande
pensionstagare, som nu äro i ordbokens tjänst, torde detta böra kompletteras
med den statsrevisorerna lämnade upplysningen, att i år med visshet
överskott kan beräknas tillföras fonden, att samma överskott kunna påräknas
följande år samt att akademiens ombudsman inte för närvarande önskar
höja ordboksstaten utan med dess överskott först vill bringa fonden
upp till dess gamla belopp och vidare låta den växa, så att den, när pensioneringen
av ordbokspersonalen blir aktuell, må kunna fullt motsvara de
krav, som då komma att ställas på den.

Litt. F.

Beträffande skolöverstyrelsens anslag till inspektion och sakkunniga
biträden av herr Waldén som ansett, att det icke förelegat tillräckligt bärande
skäl för revisorerna att framställa anmärkning mot skolöverstyrelsens
förfarande beträffande nämnda anslag.

— 204 —

Litt. G.

Vid berättelsen angående försäkring sinspektionen av herrar Nilsson,
Olsson, Karlsson, Lindqvist och Waldén, vilka med häsyn till den ofullständiga
utredning av ärendet, som statsrevisorerna kunnat medhinna, ej
ansett sig böra ge anvisning på försäkringsinspektionens inordnande i
annat verk för nedbringande av kostnaderna.

Litt. H.

Vid berättelsen angående iakttagelser i fråga om utgifterna å resevch
traktament sanslag en av herr Waldén.

Litt. I.

Vid berättelsen angående gymnastikinspektionen av herrar Olsson och
Waldén, som visserligen anslutit sig till revisorernas mening, att gymnastikinspektionen,
där så lämpligen kan ske, bör utövas av folkskoleinspektörerna,
men ansett, att i samband med en eventuell omläggning av gymnastikinspektionen
i denna riktning det ovillkorligen också måste tagas under
övervägande, på vilket annat sätt än i förening med de nuvarande inspektionsresorna
nödig inspektion ifråga om gymnastiken i folkskolorna bör
ordnas.

Litt. J.

Vid berättelsen angående fattigvårdskonsulenterna av herrar Nilsson,
Olsson, Jansson, Karlsson, Lindqvist och Waldén, som ansett att då fattigvårdskonsulenterna
varit i verksamhet endast sedan år 1919 och riksdagen
så sent som från och med 1920 funnit sig böra gå med på ökandet av konsulenternas
antal, allt för kort tids erfarenhet vunnits för att kunna motivera
en hemställan om indragning av konsulentbefattningar.

Litt. K.

Vid berättelsen angående statstjänstemännens bisysslor av herr Pålsson,
som anfört:

— 205 —

Statsrevisionen har bland exemplen på mångsyssleri, som hinder för
vederbörande befattningshavares arbete i statens tjänst, och orsak till krav
på av staten bekostade ökade arbetskrafter, anfört, ”att domhavanden i Oxi
och Skytts härader varit ledamot i åtta bolagsstyrelser”.

Som bekant får en domare själv vidkännas den ökade kostnad, som
uppkommer vid behov av förstärkning av arbetskrafterna å kansliet, varför
jag vid behandling av denna § yrkat att berörda exempel som bevismaterial

då många andra sådana stått till buds — icke i detta sammanhang bort
anföras.

Likaså anser jag, att revisorerna, då de i allt fall särskilt omnämnt
saken, till belysande av verkliga förhållandet bort tillfoga den uppgiften
som framgår av tillgängliga handlingar, att beträffande två av bolagen i
vilka Malmö stad äger aktiemajoritet, domhavanden i sin egenskap av innehavare
av ett kommunalt förtroendeuppdrag — ordförandeskapet i stadens
drätselkammare — utsetts till ledamot i bolagens styrelser, samt att
vidkommande de övriga bolagen, ett av dessa är ägare av aktier i samtliga
de fyra andra bolagen, och att domhavanden tillhör de senare bola-ens styrelse
i egenskap av representant för det förra bolaget. °

Litt. L.

Vid berättelsen angående järnvägsstyrelsens organisation och arbetsuppgifter
av herrar Lithander, Boberg, Johansson och Norman, som anfört:

Vi hava ej kunnat ansluta oss till uttalandet om att helt indraga militärby
rån. Däremot hava vi trott möjligt åstadkomma personalminskning
vid densamma och därför yrkat på ett uttalande av följande lydelse:

”Särskilt ifrågasätta revisorerna, huruvida det kan vara erforderligt
att bibehålla militärbyrån i dess nuvarande omfattning”.

Litt. M.

Vid berättelsen angående avgift vid Kungl. persons resa å statens
järnvägar av herrar Lithander, Johansson och Norman, vilka ansett att
nämnda § bort ur berättelsen utgå.

Litt, N.

Vid utlåtande angående fribiljetter på statens järnvägar av herrar
Olsson och Waldén.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1922 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STATSVERKET

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1921

DEL II

TABELLER

TRYCKT HOS

P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 192ft

■ f.

h.....

f~ ''fr

r~ ~4

■ '' '' •; n

I / f vVi>

i r

Innehållsförteckning.

Första huvudtiteln.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de

kungl. hoven upplåtna byggnader .........

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott
Brandväsendet och yttre lyshållningen vid

Stockholms slott.................................

Drottningholms slott ..............................

Gripsholms d:o ........•......................

Ulriksdals d:o ..............................

Haga lustslott och park...........................

Strömsholms slott .................................

Rosersbergs d:o .................................

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet..............................

Justitiekanslersexpeditionen .....................

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen

Svea hovrätt .......................................

Göta d:o .....................................

Hovrätten över Skåne och Blekinge .........

Fångvårdsstyrelsen.................................

Statens uppfostringsanstalt å Bona............

D:o d:o å Venngarn......

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet..............................

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningen .................................

Arméns totalkostnader ...........................

Krigshögskolan ....................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan ...............

Ridskolan.............................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet...

Krigsskolan ..........................................

Marinförvaltningen .................................

Sjökrigshögskolan .................................

Sjökrigsskolan.......................................

Sjökarte verket.......................................

Sid.

Femte huvudtiteln.

Socialdepartementet .............................. 36

Riksförsäkringsanstalten........................... 37

Försäkringsrådet.................................... 38

Socialstyrelsen....................................... 40

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt
för alkoholister å Svartsjö ......... 42

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona ... 43

Statens vårdanstalt för alkoholister å Salbohed 44

Arbetsrådet .......................................... 45

Centrala skiljenämnden........................... 45

Pensionsstyrelsen.................................... 46

Allmänna barnhuset i Stockholm ............ 48

Medicinalstyrelsen med hospitalen ............ 49

Danviks hospital.................................... 54

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna ... 56

Statens byggnadsbyrå.............................. 58

Sjätte huvudtiteln.

Kommunikationsdepartementet.................. 59

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen ............ 60

Byggnadsstyrelsen ................................. 61

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet .............................. 65

Kammarkollegium ................................. 66

Statskontoret ........................................ 68

Mynt- och justerings verket ..................... 69

Kammarrätten....................................... 70

Statistiska centralbyrån........................... 71

Bank- och fondinspektionen ..................... 72

Postsparbanken .................................... 73

Postsparbanken, riksförsäkringsanstalten...... 74

Riksräkenskapsverket.............................. 75

Tullverket....,........................................ 76

Kontrollstyrelsen.................................... 78

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet......................... 79

Riks- och landsarkiven ........................... 80

Sid.

— IV —

Kungl. biblioteket .................................

Nationalmuseet ....................................

Li vrustkammaren....................................

Konsistorier, domkyrkor m. m...................

Svenska akademien.................................

Vetenskapsakademien..............................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

Akademien för de fria konsterna...............

Musikaliska akademien ...........................

Uppsala universitet.................................

Lunds d:o .................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet......

Seraflmerlasarettet .................................

Farmaceutiska institutet ........................

Allmänna barnbördshuset och asylen för fattiga
barnaföderskor och deras barn i Stockholm
................................................

Tekniska högskolan ..............................

Chalmers tekniska institut .....................

» d:o, materialprovningsanstalten

Skolöverstyrelsen....................................

Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan
.............................................

Allmänna läroverken ..............................

Statens folk- och småskoleseminarier.........

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
................................................

Läroanstalterna för blinda.....................

Statens biografbyrå.................................

Tekniska skolor ....................................

Gymnastiska centralinstitutet ..................

Aug. Abrahamsons stiftelse .....................

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet...........................

Lantbruksstyrelsen .................................

Lantbruksakademien ..............................

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
....................................

Lantbruksinstitutet vid Ultuna..................

Ultuna egendom ....................................

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ..

Alnarps egendom .................................

D:o trädgårdar.................................

Övriga läroverk för lantbruket..................

Sid.

Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåema ...... 156

Fiskeriadministrationen ........................... 158

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 159

Statens skogsskolor................................. 161

Lantmäteristyrelsen................................. 162

Statens reproduktionsanstalt..................... 164

Rikets allmänna kartverk........................ 164

Sveriges geologiska undersökning ............ 166

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt 167

Veterinärhögskolan................................. 168

Veterinärinrättningen i Skara .................. 169

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse......... 170

Tionde huvudtiteln.

Han delsdepartem entet.............................. 172

Kommerskollegium................................. 173

Navigationsskolorna .............................. 176

Lotsstyrelsen ....................................... 178

Nautisk-meteorologiska byrån .................. 179

Patent- och registreringsverket.................. 180

Försäkringsinspektionen........................... 181

Statens provningsanstalt ........................ 182

Ingenjörsvetenskapsakademien ................. 183

Elfte huvudtiteln.

Statsunderstödda pensionsanstalter ............ 184

Statens affärsdrivande verk.

Postverket............................................. 186

Telegrafverket....................................... 188

Statens järnvägar ................................. 190

Statens vattenfallsverk ........................... 192

Statens domänverk................................. 194

Statens utarrenderade domäner.................. 198

Statsverkets inkomster och utgifter............ 200

Kommittétabellen ................................. 202

Huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder:

2 huvudtiteln.................................... 222

3 , .................................... 222

4 , 223

5 - 223

6 > 224

7 > 225

8 » 225

9 > .................................... 226

10 > .................................... 226

Sid.

100

102

103

104

107

108

112

113

114

115

117

119

120

122

126

128

130

131

132

136

138

139

140

144

145

146

147

148

150

151

152

FÖRSTA HUVUDTITELN

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl.
hoven upplåtna byggnader.

I) e b e t.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott in. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader

2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott etc................

TB 1. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott etc................

Från kungl. hovförvaltningen.....................................................................

Försäljningsmedel .......................................................

Summa

63.000
31,600
31,600

23.000
110

149,110

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden..................................................

Reparations- och underhållsarbeten.............................

.......... 12,112: so

.......... 136,997: so

Summa 149,110: —

Polis-, lys- oeh renhållning vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ........................ 22 600- —

4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ............................................................. 22 600*_

Rabatt å gasförbrukning m. m................................................../" l’l65* 05

Från kungl. hovförvaltningen............................"....‘.‘."."I.''.''66,825: 87 m,980: ss

Skulder ......................	Kredit. Balans från År 1920:	Summa	111,980: ss
Avlöning m. m................	Utgifter:
Belysning, renhållning m in.......			64,721: oo

		Summa	111,980: ss

1—Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1921. II.

— 2 —

Brandväsendet oeh yttre lyshållningen vid
Stockholms slott.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 6. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott...............VI ärr

6. Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms
slott .......................................................................................

Från kungl. hovförvaltningen ..........................................................*...................

Summa

11,250: —

3,800: —
20,599: 96

36,649: 9G

Kredit.

Skulder

Balans från år 1920:

9,649: 9C

Utgifter:

Avlöningar m. ...................................................

Till kungl. hovförvaltningen.....................................

Övriga utgifter ....................................................

10,767: 21
12,271: 19

2,961: 57 26,000: —

Summa 35,649:96

Drottningholms slott.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

100,593: 3 2

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 7. Drottningholms slott ......................................

8. Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott

Hyres- och arrendemedel...............................................

Intressemedel..............................................................

Vinst å jordbruket m. ..............................................

24,600: —
12,300: —
26,094: 25
655: 37
26,476: 07

89,024: 69

Skulder:

Till diverse myndigheter m. fl.

Balans till år 1922:

.......... 35,816:47

Summa 226,434: 48

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder

17,324: 88

— a —

Utgifter:

Avlöningar och pensioner in. ra.......................................................... 33 334. g4

Underhåll av byggnader och inventarier ................................................ 26^394: 77

Förlust å parken och trädgården ......................................................... 30,879: 62

Avskrivning å inventariers värde .................... . 2 491- 87

Övriga utgifter.....................................................................114>690: 0i

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................... 15-7 -,

Inventarier............................................ " q» ana-a o

....................................................... »3.4U3. 88 93,419: 58

Summa 225,434:48

Gripsliolms slott.

Debet.

Balans från dr 1920:

IMgångar......................................................................................................... 27,668: 80

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 9. Gripsliolms slott ................................................................. g 000:_

10. Förstärkning av anslaget till Gripsliolms» slott ........................... 3’ooo- —

Intressemedel .................................................................................... ''^g- 94

Hyres- och arrendemedel ....................................................................’ g 370-_

Slottets andel av förevisningsmedel .............................. 2 940- os

Vinst å skogen m. m............................................................|||||||||| U,325: 94 33,432: 91

Skulder:

Till kungl. hovförvaltningen............................................................................. 6,050__

Summa 66,151:71

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder.............................................................................................................. 8,900:-

Utgifter:

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt .......................................... 3,761: o4

Löner, arvoden, pensioner m. m............................................................. 16169-_

Slottets underhåll .........................................................

Underhåll av övriga byggnader och inventarier ....................................... 2’669- 60

Avskrivning å inventarier.................................. 461-74

Övriga utgifter ............................................................13,862104 37,398:81

Tillgångar:

Kassabehållning .............................................................................. 444. 4g

Innestående i bank...............................................................!!!!!!!!!!!! 1 845- 37

Inventarier ........................... ................. .

...................................................................... 17,663: 10 19,852: 90

Summa 66,161:71

Ulriksdals slott,

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar.....................................................................

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 11. Ulriksdals slott .....................••••••...................

12. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott .......

Bidrag från Djurgårdskassan ...........................................

Arrende- och hyresmedel ..............................................

Försäljningsmedel m. in.................................................

Uppdehiterat värde å inventarier.......................................

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden ni. in.....................................;........

Underhållskostnader ................................................

Fouragekostnader ..................................................

Belysning, renhållning och expenser ..........................

Avskrivning å inventarier m. in.................................

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................v.................

Innestående i bank......................................................

Inventarier ...............................................................

10,249: 88

8,250: —

4,200: —

12,000: —

23,858: 7 5
4,277: 99

29: — 52,615:7 4

Summa 62,866: 07

11,472: og
36,650: 99
893: 29
6,838: 12

681: — 66,441: 40

39: 84
2,621: 7 7

3,862:— 6,423:01

Summa 62,866: o 7

Haga lustslott oeli park.

Debet..

Balans från år 1920:

Tillgångar ......................................................................

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 13. Haga lustslott och park ...................................•••

14. Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park

Bidrag från Djurgårdskassan ..............................................■

> » Stockholms stad...............................................

Arrenden, tomtören och hyresmedel .....................................

Intressemedel...................................................................

112,611: 4i

8,000: —
4,000: —
3,000: —
3,000: —
27,411: 85
6,768: »5

Försäljningsmedel.............................................................................. 2,171: 45

Inventariers värde.............................................................................. 2,366: 70 55 71g. 36

Summa 168,329: 7 6

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder ......................................................................................................... 800: —

Utgifter:

Löner, arvoden, pensioner m. m.......................................................... 16,633: sa

Underhållskostnader........................................................................... 41,769:85

Avskrivning å inventarier m. m.......................................................... 1,168: —

Övriga utgifter ................................................................................. 9,643: 89 68,104: 57

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................... 396:7 5

Innestående i hank ........................................................................ 10,660: 74

Obligationer ................................................................................. 87,170: —

Inventarier................................................................................. 1,198:70 99,425: 19

Summa 168,329:70

Sandförsäljningen vid Haga.

Debet.

Inkomster:

Försäljningsinedel för sand, grus och rullsten......................................................... 11,956: —

Summa 11,966: —

Kredit.

Utgifter:

För kontrollkarta över grustagen ........................................................................ 220: —

Leverering:

Till statskontoret ..........................................;.................................................. 11,736: —

Summa * 11,966: —

Strömsholms slott.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar......................................................................................................... 1,694:66

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 15. Strömsholms slott............................................................... 3,000: —

16. Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott........................ 3,000: —

— 6 —

TB. 5. Vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd mot eldfara... 21,805: —

Hyres- och arrendemedel ..................................................................... 1,290: 29,095: —

Summa 30,689: Sfi

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. in.................................................................................. 1,831: 66

Underhållskostnader ........................................................................... 4,702: 28

Anordningar till skydd mot eldfara ....................................•.............18,693: 82

Reparations- och undersökningsarbeten i anledning av år 1919 timad eldsvåda 600:

Diverse........................................................................................ 1,787: 63 27,514: 89

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .............................................................................. 58

I bank innestående.............................................................................. 3,169: 19 3,174: 77

Summa 30,689: 6

Rosersbergs slott.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar......................................................................................................... 61,820:7 0

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 17. Rosersbergs slott .................................................................. 3,000:

Intressemedel .................................................................................... 1,466: 94

Hyres- och arrendemedel ..................................................................... 6,990:

Vinst å skogen ............................................................................ 14,304: 37 25,760: si

Balans till dr 1922:

Skulder............................................................................................................ 2,764: 33

Summa 90,346: s 4

Kredit. .

Utgifter:

Avlöningar, pensioner m. m................................................................ 11,246: 67

Underhållskostnader ...............................................................''•........... 32,697:31

Avskrivning å inventariers värde............................................................ 222: 16

Diverse....................................................•........................................ 2,511: • 46,676:14

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .............................................................................. 263: 48

Innestående i bank........................................................................... 3,656: 48

Utlånta medel.................................................... 12,000:

Inventarier ...............................................................................■•••• 27,669:24 43,669:20

Summa 90,346: 34

ANDRA HUVUDTITELN

Justitiedepartementet.

		Debet	Kredit
		Behåll- ning irån år 1920	Leverering från stats- kontoret	Utgifter	Levere- ring till stats- kontoret	Behåll- ning till år 1922	Summa
Andra huvudtiteln: Riksstaten: A. 1. Statsministern, lönefvllnad ............			5,416 2,916 45.000 16.000 17,000 7,000 100,982 11,437 1,977 94,170 3,716 106,000 70,760 2,190 7,816 1,841 94,099 22,064 3,650 268,699 6,333	67	6,416 2,916 46.000 16.000 17,000 7,000 100,982 11,424 1,977 94,170 3,716 107,324 69,935 2,190 7,816 1,819 94,099 22,064 3,650 268,286 6,333	67 67					6,416 2,916 45.000 16.000 17,000 7,000 100,982 11,437 1,977 94,170 3,716 107,468 71,050 2,190 *7,816 1,841 94,099 22,064 3,650 268,699 6,333
2.	Provisorisk förhöjning av lönefyllna-den till statsministern ...............			67
3.	Statsråden utan departement .........
4.	Provisorisk löneförhöjning för stats-råden utan departement...............
6.	Departementschefen .....................
6.	Provisorisk löneförhöjning för departe-mentschefen ..............................			Öl 41 BO 42 55 65	Öl 41 59 42 55 65 31
7.	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ...........................							41 60 42 55 65 22 23
8. 9. D. 3.	Departementschefens ombud för till-syn å tryckta skrifters allmängörande Handsekreterare åt statsministern ... Regeringsrätten ...........................	—	—	12	91	_	__
G. 1.	Ålderstillägg ..............................
4. 6.	Skrivinaterialier o. expenser, ved m. m. Tryckningskostnader.....................	2,458 300	22 23		—	—	133 1,115	91 01
10.	Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern.........			30	30
12.	Kommittéer och utredningar genom			15 94						15 24 72 05 34 75 69
13.	Extra utgifter..............................			73 72 05 34	21	Öl
Tilläggsstaten:
3.	Tillfällig löneförbättring för vissa be-fattningshavare å ordinarie stat inom			05
4.	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an-visade medel..............................			34
5.			22	53	65	312			22
Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond......	—		69	69			—
	Summa j	2,758	671	886,962	90	888,126	03	347	40	1,249!	14	889,721	67

— 8 —

Justltlekanslersexpeditlonen.

Debet	Kredit
Behåll-	Levere-							Behåll-	Summa
ning från		ring från stats-	Omföring	Utgifter	Omföring	ning till
år 1920	kontoret							år 1922
		30,387	Öl			30,387	Öl					30,387	Öl
_	—	1,200	—	—	—	1,200	—	—	—	—	—	1,200	—
—	—	1,400	—	—	—	1,400	—	—	-*	—	—	1,400	—
6	67	14,776	—	—	—	13,260	61	—	—	1,621	16	14,781	67
—	—	3,336	87	67	49	3,393	36	—	—	—	—	3,393	36
		300	66			243	07	67	49			300	66
—	—	27,200	48	—	—	27,200	48	—	—	—	—	27,200	48
6	67	78,698	92	57	49	77,084	43	67	49	1,621	16	78,663	08

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Justitiekanslersexpeditionen:

C. 1 a. Bestämt anslag.........

1 b. „ Förslagsanslag .........

G. 1. Ålderstillägg ............

4. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m..........

Tilläggsstaten:

E. 3.

Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila

statsförvaltningen ......

Förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befatt
ningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel............

Dyrtidstillägg..............

Summa

Högsta domstolen och nedre Justitierevisionen.

A. Egentliga statsinkomster:

IV. Diverse inkomster:

Expeditionslösen ...............

Andra huvudtiteln :

Riksstaten:

Högsta domstolen:

D. 1. Högsta domstolen...

2. Extra vaktmästare...

Nedre justitierevisionen:

D. 4 a. Bestämt anslag ...

4 b. Förslagsanslag ....

5. Tillfällig förstärkning
av arbetskrafterna
...............

Ipxtra vaktmästare...

Alderstillägg.........

Extra lönetillägg ...
Skrivmaterialier och
expenser, ved m. in.
Tilläggsstaten:

E. 3. Tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare
å ordinarie
stat inom den
civila statsförvaltnin

gen .....................

4. Förstärkning av de till
avlönande av vissa
extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningarm.
m. anvisade
medel .........

ö. Dyrtidstillägg .........

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond
........................

Summa

I) e b e t

Kredit

Behåll-ning från år 1920	Uppbörd	Levere- ring från stats- kontoret	Skuld till år 192i	Skuld från år 192(1	Utgifter	Levere- ring till stats- kontoret	Summa
—	—	5,063		—	—	—		—		—		5,063		6,063
—	_	_	_	315,691	07					314,608	83	1,083	34	315,691	67
		''		1,570	—	—	—	—	—	1,670	_	—		1,670	—
—	30		-	200,523	79	—	—	—	—	200,523	79	_	SO	200,524	09
				5,360	01		~		—	5,350	61	—	—	5,3öC	61
—	—	—	—	44,714	67	_	_	_	_	44,714	67			44,714	67
—	—	—	—	1,670	—	—	—	—	—	1,670	—	—	—	1,670
—	—	—	—	12,394	88	—	—	—	—	12,394	88	—	—	12,394	88
			—	600	—	—	—	—	—	600	—	—	—	600
				79,081	60	229	77	676	88	78,735	54	—	—	79,311	87
—	—	—	—	59,976	86	—	—	—	—	59,976	86	—	—	59,976	86
				13,736	53					13,736	53			13,736	53
				706,629	78	—		10		706,619	78	-		706,629	78
—		—		109,987	18	—		- 1	—	109,987	18	—		109,987	18
_ [	SO	5,063		1,551,827) 571	229\|77	58ö\|	88 1,560,388	7	6,146	*4)	l,567,120\| 6 4

2'' Rev.-berättelse ang. statsverket för år ,1921. II.

— 10 —

Svea

Riksstaten:

A. Egentliga statsinkomster:

IV. Diverse inkomster:

Intressemedel...................................................

Andra huvudtiteln:

Svea hovrätt:

Hovrätten med därunder lydande justitiestat:

D. 7 a. Bestämt anslag.......................................

7 b. Förslagsanslag .......................................

8. Extra division ..........................................

9. Extra ledamot i hovrätten...........................

10. Extra notarie å krigshovrättsavdelningen i hovrätten

11. Ipxtra vaktmästare i hovrätten.....................

G. 1. Alderstillägg.............................................

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......

6. Tryckningskostnader .................................

Elfte hnvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål.............................................

Tilläggsstaten:

Andra huvudtiteln:

E. 3.

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen —

ningshavare inom den civila statsförvaltningei
till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel
Dyrtidstillägg ..............................................

Förskott:

Avlöning till viss personal

		D e	■
Behållning från år 1920	Upphörd
—	—	1,013	34
831	03	73	60
''-	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	Öl	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
298	32	—	—

—

—	—	—	—
—	—
—	—	—	—

Summa

1,129 | se | 1,086 | 94

hovrätt.

b ©	t					K r	©	d i		t		—
Leverering från statskontoret	Skuld till år 1922	Skuld från år 1920	Utgifter	Leverering till statskontoret	Behållning till år 1922	Summa
—	—	—	—	-	—	—	—	1,013	34	—	_	1,013	34
658,860 7,000 40,070 6,833 3,900 1,670 39,300 60,921 2,788	85 82 09 89	6,000 120	03	6,000	08	647,994 6,712 39,366 6,688 3,900 1,670 39,219 56,623 2,908	41 52 31 52 34 26	10,930	04	831 287 713 244 80 4,596	03 48 69 80 01 75 45	664,766 7,000 40,070 6,833 3,900 1,670 39,300 61,219 2,908	51 32 01 09 71
6,348	17	—	—	—	—	5,348	17	—	—	-	—	5,348	17
56,194	—	4,873	87	—	—	61,067	37	—	—	—	—	61,067	37
47,280 723,100	82	—	—	9,092	39	47,249 712,117	27 69	—	—	31 1,889	55 92	47,280 723,100	82
—		409	71	—		409	71					409
1,663,166 \|	64 \|	10,403 \|	«l	14,092 \|	42	1,631,064 \|	57 \|	11,943 \|	38 \|	8,676 \|	68 \|	1,566,776 jo 5

— 12 —

Göta hovrätt.

1	Debet	Kredit
	Leverering från läns- styrelsen	Skuld till år 1922	Skuld från år 1920	1 Utgifter	Levere-ring till läns-styrelsen	Summa
Andra huvudtiteln: Riksstaten: Göta hovrätt: Hovrätten med därunder lydande justitiestat:	289,667 2,000 37,500 400 24,266 24,000	44					286,610	71	4,146	78	289,657	44
		Öl	80	—	—	2,061	80	—	—	2,061	80
	_	_	—	.-	—	37,500	—	—	—	37,500	—
14. Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet J. M. Håkansson	77	—	—	—	—	400 22,691	58	1,574	19	400 24,265	77
4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.		2,101	81	366	40	26,746	41	—	—	26,101	81
Tilläggsstaten: Göta hovrätt:	7,666 32,782 19,462	24					7,656	24			7,656	24
B. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsför-	27					32,673	11	109	16	32,782	27
4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningsha-vare inom den civila statsför-valtningen samt till vikariats-ersättningar m. m. anvisade	76					19,452	76			19,462	76
6. Dvrtidstilläge .....................	365,631	60	—	—	—	—	355,624	36	7	24	366,631	60
Summa	793,346	08	2,163	61	366	40	786,306\| 9 7	6,837	82	795,499\|69

13 —

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1	Debet	Kredit
	Leverering
	från stats-	Skuld	Skuld
	kontoret	till år	från	år	Utgifter
	och läns-	1922	1920
	styrelsen
Andra huvudtiteln:
Riksstaten:
Hovrätten över Skåne och Blekinge:
D. 15 a. Bestämt anslag.......................................	143,293	94	—	—	—	—	143,293	94	143,293	94
15 h. Förslagsanslag .......................................	2,661	98	—	—	—	—	2,661	98	2,661	98
G. 1. Älderstillägg ..........................................	7,432	26	—	—	—	—	7,432	26	7,432	26
4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......	16,300	—	60	42	271	67	16,088	75	15,360	42
Tilläggsstaten:
Hovrätten över Skåne och Blekinge:
B. 2. Extra division..........................................	39,903	56	—	—	—	—	39,903	56	39,903	56
E. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings-
havare å ordinarie stat inom den civila stats-
förvaltningen .......................................	17,073	60	—	—	—	—	17,073	60	17,073	60
4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvalt-
ningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel ....................................	17,608	12	—	—	—	—	17,608	12	17,608	12
5. Dyrtidstillägg..........................................	197,089	09	—	—	—	—	197,089	09	197,089	09
Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond .....................	7.202	11	—	—	—	—	7,202	11	7,202	11
Summa	447,664	66	60	42	271	67	447,363	41	447,626	08

— 14

Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar................................................................................

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster: .

IV. Diverse inkomster ............................................................ 300: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Fångars vård och underhåll:

E. 2 a. Bestäiiit anslag.................................... 366: 26

„2b. Förslagsanslag .................................... 342,800:65

4. Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och

fångvården anställda ämbets- och tjänstemän 435: 24

G. 6. Tryckningskostnader................................... 3: —

E. 9/1920. Byggnads- och ändringsarbeten vid centralfängelset
å Långholmen........................ 27: 15

E. 5/1918. Omändring av straffängelset i Mariestad

till jordbruksfängelse ............................... 396: 41

G. 3/1918. Krigstidstillägg och krigstidshiälp för år

1917 ............................................... 348: 86 344,377:57

Tilläggsstaten:

E. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.......................................... 33: 22

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel ....................................... 311: oi

E. 5. Dyrtidstillägg............................................ 3,220: 52

D. 3/1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp ......... 469: —

1918 års extra tilläggsstat:

Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare i statens
tjänst...................................................... 158: so 4 J94. 95

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken......................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.............................................

Balans till år 1922:

Skulder:

Utgiftsrester .............................................................................. 82,903: 46

Diverse medel ........................................''................................... 840,437:71

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

3,626,168: 72

348,869: 52
6,168,266: 66
1,223,612: 9S

923,341: 17
12,189,148: 90

1,147,611: 60

And-a huvudtiteln:

Riksstatrn:

E. 1. Fångvårdsstyrelsen..................................... 103,697:58

Fångars vård och underhåll:

E. 2 a. Bestämt anslag.................................... 930 211:7 5

2 b. Förslagsanslag ................................... 2,842’800: 65

3. Förstärkning av förslagsanslaget till fångars

„ vård och underhåll .............................. 267,935: n

4. Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen

och fångvården anställda ärnbets- och tjänstemän
............................................. 113,166:58

6. Extra aktuarie i fångvårdsstyrelsen............ 3,124: 19

7. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars

skydd .............................................. 26,000: —

9. Hägnadsmur kring straffangelset i Karlskrona 8,066:85

10. Hörsal vid centralfängelset å Härianda ...... 66: —

G. 2. Extra lönetillägg.................................... 100:_

6. Tryckningskostnader ..... 4,134: 96

13. Extra utgifter ....................................... 261: 20

E. 9/1920. Byggnads- och ändringsarbeten vid centralfängelset
å Långholmen............. 72,803: 42

E. 6/1918. Omändring av straffängelset i Mariestad

till jordbruksfängelse..................... 1,887: 88

1913. Till ändrings- och tillbyggnadsarbeten för anordnande
av sinnessjukavdelningar vid kronohäktet
i Västervik och centralfängelset i Härnösand
................................................ 608:70

1912. Till uppförande av ny hägnad vid straffängelset
i Kristianstad och nya fånggårdar vid strafffängelset
i Vänersborg ........................... 3,967: 48

1910. Till uppförande vid centralfängelset å Härianda

av fem bostadshus för vaktkonstaplar ...... 684: 35 4 aQft. no

Tilläggsstaten: : ’

C. 1. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars

skydd.................................................... 10,000: —

2. . Bostadshus för bevakningspersonal vid vartdera
av centralfängelsema å Långholmen och å Här landa

m. m........................................... 2,060: is

E. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen.
......................................... 214,662:75

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel.............................. 61,844: 99

6. Dyrtidstillägg .......................................... 1,873*684! 15

2/1920. Tillbyggnad till straffängelset i Gävle ... 23,062: 62

3/1920. Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset
i Växjö.............................. 395: 45

B. 4/1919. Upphuggning av cellfönster vid straffängelset
i Gävle................................. 075._

B. 7/1919. Koloni för strafiangar vid Singeshult...... 648:65 2 177 023-74

Insättningar å statsverkets giroräkning....................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

6,645,419: 88
1,302,796: 8 2
46,690: 04

— 16 —

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kontant behållning ....................................................

Förskott...................................................................

Utlånta medel ..........................................................

Inkomstrester............................................................

Proviant, bränsle och materialförråd...............................

Fordringar................................................................

95,273: 45
263,478: 85
621,360: —
631,669: 37
1,232,128: 74
313,732: 20

Summa

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Tillgångar

Debet.

Balans från dr 1920:

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

F. 1 a. Bestämt anslag.......................................

1 b. Förslagsanslag.......................................

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

F. 3. o Kost och beklädnad åt eleverna..................

G. 1. Ålderstillägg .............................................

F. 2/1919. Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Byggnadsarbeten och inventarieanskaffning.
............................................

Tilläggsstaten:

E. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings havare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
..........................................

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel..........................................

6. Dyrtidstillägg.............................................

F. 2/1920. Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Ordnande av anstaltens vattenförhållanden
och elektrifiering ...........................

Arrendemedel m. ......................................................

Vinst å verkstadsdriften ..............................................

Inkomst av jordbruksfastigheten.....................................

60,943: 02
260,062: 69

36,000: —
4,300: —

62,284: s»

13,245: 86

2,824: 59
109,860: 29

49,000: —

577,610: 84
919: 90
3,873: os
23,462: 04

Skulder:
Utgiftsrester ,
Diverse medel.

Balans till dr 1922:

998: 60
3,867: 34

3,147,632: 11
12,189,148: 90

311,873: 20

605,765: 81

4,866: 94

Summa

922,496: 01

17 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

Utgifter:

Avlöningar in in .................................................................. 222,526: so

Styrelsens resekostnader ............................................................... 2 133- sa

Elevers kosthåll in. in....................................................."!!!!!!!!!''.!! 193110-04

Eldning, belysning och allmänna omkostnader.................................... 68 247- is

Underhåll av anstaltsbyggnaden...................................................... 7 766-o i

Anskaffning och underhåll av anstaltsinventarier................................. 10,879: ao

Underhåll m. m. av jordbruksbyggnader ................................... 9’396- 25

Nybyggnadsarbeten ..................................................................... 63’,640: 23

Anskaffning av diverse inventarier................................................... 17 863: 04

Elektrifiering och ordnande av vattenförhållanden .............................. 49''eOl: 60

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 24- 2c

Innestående i bank ................................................. ........ 3 473- 90

Fordringar ................................................1,054:'' 32

Värde å anstalts- och jordbruksförråd............................................. 264’244: 71

Summa

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

Riksstaten.

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

F. 2. Avlönande av tjänstemännen ..................... 26,052: 45

3. Kost och beklädnad åt eleverna m. m.......... ll2/>00 —

TilläggsStaten:

E. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
....................................... 7,123: jo

6. Dyrtidstillägg..................................... 48,616: 2.5

Vinst å verkstäderna
Vårdersättningar ....

194,292: 40
4,906: 69
656: ox
192: 40

Skulder

Kredit.

Balans från dr 1920:

Summa

Avlöningar..........................................

Styrelsens rese- och representationskostnader

Utgifter:

3—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

93,144: so
3,234: 02

8,644: ss

645,162: 94

268,797: 19

922,495: 01

210,801: cs

200,045: so

410,847: is

15,169: 52

— 18 —

Kosthållet ....................................

Underhåll m. m. å anstaltsbyggnaden

Dito å anstaltsinventarier ...............

Elevers beklädnad m. ....................

Skolundervisning ...........................

Värme, lyse och expenser m. m.......

Avgående elevers utrustning m. m. ...

21,000: 8i

6,223: 97
1,267: 98
9,376: 25
2,606: 89
37,709: 7 8
16,605: 18

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

Balan« den SO september 1921:

Tillgångar:

Värde å anstaltsförråden......................................................

Dito å kungsgårdens förråd m. ...........................................

6,777: 48
190,085: 81

190,067: 88

8,767: 09

196,863: 24

Summa

410,847: 18

— 19

TREDJE HUVUDTITELN
Utrikesdepartementet.

Tillgångar

Debet.

Balans frän dr 1920:

Inkomster:

Uppdebiteras på grund av ändrat redovisningssätt ..........................

Egentliga statsinkomster:

A. IV. Diverse inkomster .................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen :

Tredje huvudtiteln:

Eiksstaten: Enligt specifikation i budgetredovisningen för år 1921
sid. 24-27................................. .......

Tilläggsstaten: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1921, sid. 134—135 ...............

Avgår: I arméförvaltningen redovisade uppbördsmedel
å anslaget »D. 2/1919. Vissa demoleringsarbeten
å Åland» ............................

21,380: 07

70: —

Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond ........

Remisser från statskontoret.................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

21,261: bo

21,310: 07

2,326: 24
832,485: 37

42,571: 67
600: —

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder.

Balans till dr 1922:

430,280: 63
4: 91

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt ................................

Avkortningar och restitutioner.....................................................

Verkliga utgifter:

Riksstaten: x

Andra huvudtiteln:

G. 13. Extra utgifter......................................................

Tredje huvudtiteln: Enligt specifikation i budget redovisningen

för år 1921, sid. 24—27 ............ 6,318,869: 02

Avgår: I statskontoret redovisad utgift
å anslaget C. 4. Riksdagens
interparlamentariska grupp............ 36,600: —

1,208,617: 40
143: 68

2,632,063: n

877,882: 28
9,808,979: 43
1,115,966: 64

430,285: 64

14,866,176: 90*

— 20 —

I statskontoret redovisad utgift å anslaget
D. 9. Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga............ 8,143: 40 38,643: 40

Femte huvudtiteln: ,

B. 20. Internationella föreningen för arbetslöshetens bekännande

21. Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ...........................

49. Fattigvården i allmänhet ................•....................

F. 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .........

Sjätte huvudtiteln:

B. 15. Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen
för frågor rörande vägväsendet ...........................

B. 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .........

Sjunde huvudtiteln:

D. 4. Restitutioner ......................................................

13. Vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset i
Stockholm ......................................................

15. Internationella statistiska institutets permanenta byrå

i Haag............................................................

22. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.........

Åttonde huvudtiteln:

B. 12. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris ...........................

C. 6. Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn

10. Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.........

16. Svenska kyrkan i Paris..........................................

D. 4. Internationella jordmätningen .................................

90. Akademien för de fria konsterna..............................

M. 14. Statistiska tabeller över Öresundstullen.....................

23. Bidrag till bekostande av professor J. G. Anderssons

naturhistoriska insamlingar i Kina ........................

24. Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memo

rial Fund .........................................................

Nionde huvudtiteln:

E. 4. Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven................................................

K. 9. Internationella lantbruksinstitutet i Rom ..................

23. Extra utgifter........................................i.............

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten

C. 1. Diverse föremål...................................................

Oförutsedda utgifter............................................................

Tilläggsstaten:

Tredje huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1921, sid. 135 .................. 2,426,430: 51

Avgår : I statskontoret redovisad utgift
å anslaget C. 2. Ytterligare
bidrag till interparlamentariska
unionens nittonde konferens i Stockholm
år 1921........................... 16,000: —

I dito dito å dito C. 2/1920. Bidrag
till interparlamentariska unionens
nittonde konferens i Stockholm

år 1920 ................................. 115,000: — 130,000: —

Femte huvudtiteln:

D. 2. Hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta svenska
undersåtar, vilka genom världskriget kommit i nödläge

6,280,226: 62

760: —
760: —
4,285: 38
2,623: 84

166: 26
881: 73

19,331: 45

1,079: 64

1,000: —
319: 60

1,600: —
6,000: —
6,000: —
4,119: —
132: —
1,000: —
1,421: 26

30,000: —
5,269: —

3,469: 50
1,612: 50
2,960: —

188: 75
728,888: 23

2,296,430: 61

96,116: 36

— 21 —

Åttonde huvudtiteln:

L. 3. Understöd åt ryska undersåten Alexander Sibiriakoff...... 3,000: —

P. 21/1920. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet 7,700: —

18/1919. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet 2,100: —

Nionde huvudtiteln:

H. 3. Internationella lantbruksinstitutet i Rom .................. 6,400: —

4. Internationella frysinstitutet i Paris........................... 2,800: —

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

9,809,466: 35
1,813,420: 22
22,666: 19

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.......... 672: 59

Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond .............................. 82,060: 58

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................... 812: so g gg q gg4. 32

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken...............................................................

Remisser till statskontoret.....................................................................................

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kontant behållning.

Förskott .............

Utlånta medel.......

Fordringar ..........

140,605: oi
2,916,004: 71
16,193: 50
148,032: 92

3,219,736: 14

Summa 14,865,176: 90

— 22

FJÄRDE HUVUDTITELN

Arméförvaltningen.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

44,287,160: 08

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. IV. Diverse inkomster ................................................... 191,927: 82

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Eiksstaten:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i
budgetredovisningen för år 1921:

sid. 28—31 .............................. ........... 30,938,040:7 c

Avgår: I länen redovisad uppbörd å anslaget
2. H. 1. Ersättning för rustning

och rotering.....................................2,994: 49 30,936,046: 27

sid. 36—39.................................................................. 461,609: 57

Elfte huvudtiteln:

B 11. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap............ 366: 60

12. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap 694,209: 51
Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1921 sid. 116—117..................... 1,157,667: 32

Tilläggsstaten:

Tredje huvudtiteln:

D. 2/1919. Vissa demoleringsarbeten å Aland..................... 70: —

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetsredovisningen
för år 1921:

sid. 136—136............................................................... 266,103: 49

» 140—141............................................................... 32,889:18

3. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ............ 1,726: —

3. Pyrtidstillägg ...................................................... 212,728: 72

Elfte huvudtiteln:

B. 4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare 400: —

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond...............................65,784:11

Remisser från statskontoret och riksgäldskontoret .............................................

34,019,426: 59
163,983,789: 87

Skulder:
Utgiftsrester ..
Diverse medel
Övriga skulder

Balans till år 1922:

2,686,882: io
8,406,966: 40

148,870:42 11,142,718:98

Summa 263,433,095: 47

— 23

Skulder.

Kredit.

Balans från dr 1920:

Utgifter:

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt.......................... 9 881 334- 4»

Verkliga utgifter: '' > > •

Riksstaten :

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation
för år 1921:

sid. 28—31 .................. 166,050,779: is

Avgår: I länen redovisade utgifter å anslaget
2. H. 1. Ersättning för rustning

och rotering............... 423,260: »5

sid. 36—39 ..........................................

Femte huvudtiteln:

B. 19. Bekämpande av arbetslösheten ......

Elfte huvudtiteln:

12,683,074:

budgetredovisningen

166,627,629: 10
2,426,742: 9 9

160,000: -

B. 11.

12.

13.

Förhöjning i gratialen åt avskedat

manskap .................................

Ytterligare förhöjning i gratialen åt

avskedat manskap .....................

Tillfälligt understöd åt f. d. förråds vaktmästare

..............................

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ........................

Oförutsedda utgifter .................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt
specifikation i budgetredovisningen för

år 1921, sid. 116—117 ........................

Till äggsstaten:

Fjär do huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1921:

sid. 136—137 ....................................... 3,372,739: os

» 140—141 .................... 2,412,831: 28

Avgår: I byggnadsstyrelsen
redovisad utgift å anslaget v

G. 6/1919. Merkostnader
för vissa ändringsarbeten
vid garnisonssjukhuset i

Stockhol,n .................. 18 2,411,816:15

366: 60

387,912: is

1,120: —

6,600: —
178,061: 68

1,187,169: 64

3. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen............

3 Dyrtidstillägg ................................. 33,992,360: ''si

Femte huvudtiteln:

Bekämpande av arbetslösheten och lindrande
av nöd, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel:

A. 4 b. Reservationsanslag
Elfte huvudtiteln:

A. 2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst
m. fl. pensionärer.................. 6,370:

83,084: 39

483,300:

24 —

B. 4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän
och marinsoldater etc....... 1,425,994: 76

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond: ..._149,187: 82 201,888.343: 29

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........................................

Remisser till statskontoret ...........................................................................

Balans till år 1922:

.................................... 10,608: 27

.................................... 16,633,708: oi

.................................... 176,667:90

.................................... 12,826,626:90 28,551,610: 08

Summa 253,433,096: 47

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Förskott..............

Fordringar...........

211,269,677: 7 7
38,236: 8 2
890,597: 07

Arméns totalkostnader.

Den kasernerade armén.

Infanteriet:

Svea livgarde ...........................................................................................

Göta » ..........................................................................................

Livregementets grenadierer ........................................................................

Västgöta regemente....................................................................................

Karlskrona grenadierregemente.....................................................................

Upplands infanteriregemente........................................................................

Skaraborgs regemente.................................................................................

Södermanlands regemente...........................................................................

Kronobergs regemente.................................................................................

Jönköpings regemente.................................................................................

Dalregementet..........................................................................................

Hälsinge regemente...................................................................................

Älvsborgs regemente .................................................................................

Hallands regemente....................................................................................

Bohusläns regemente.................................................................................

Västmanlands regemente ...........................................................................

Norrbottens regemente ..............................................................................

Västerbottens regemente..............................................................................

Kalmar regemente ....................................................................................

Värmlands regemente.................................................................................

Jämtlands fältjägarregemente .....................................................................

Norra skånska infanteriregementet ...............................................................

Vaxholms grenadierregemente .....................................................................

Gottlands infanteriregemente........................................................................

Västernorrlands regemente...........................................................................

Säger

2,809,774: 58
3,020,116: 06
2,402,003: 14
2,106,238: 57
2,019,340: 68
2,406,421: 90
2,400,934: 48
2,041,386: 81
2,190,993: 77
2,318,458: —
2,307,111: 58
2,396,050: 22
2,308,660: ll
2,295,594: 60
2,269,138: 60
2,488,432: 25
3,458,037: 17
2,281,539: 92
2,361,136: 54
2,409,288: 4 8
2,678,142: 14
2,286,004: 07
2,119,963: si
1,918,703: 48
2,637,505: 86
59,829,975: 62

Kavalleriet:

Livgardet till häst .................................................................................... 2,096,104: 60

Livregementets dragoner ........................................................................... 2,012,363: 15

Livregementets husarer .............................................................................. 1,866,619: 9 8

Smålands husarregemente ........................................................................... 2,189,336: 66

Skånska husarregementet i Hälsingborg......................................................... 2,020,493: ss

» » i Landskrona......................................................... 1*011*766:7 0

> dragonregementet ........................................................................ 3,328,046. is

Kronprinsens husarregemente ..................................................................... X 898 247: 7 8

Norrlands dragonregemente ........................................................................ 2,040^913: 84

Säger 18,461,790: Ti

Artilleriet:

Svea artilleriregemente .............................................................................. 3,260,946: 05

Göta » .............................................................................. 2,''802*384: 48

Vendes » •••••......................................................................... 3,287,036:04

Norrlands » i Östersund............................................................... 2,438,200: 68

* » i Boden .................................................................. ’967’896: oi

Upplands » 1 .............................................................................. 3,669,146: 4 2

Smålands » .............................................................................. 2,766,300:96

Gottlands artillerikår................................................................................. 906,904: si

Bodens artilleriregemente ...............................................................*.......... l,66l’033: 74

Positionsartilleriregementet ........................................................................ t 827 616: so

Karlsborgs artillerikår................................................................................. ’922''384: 7 8

Säger 24,468,847: 67

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår.................. 2,100,922:04

Göta •» ....................................................................................... 1,961,336:19

Fälttelegrafkåren....................................................................................... 2,349,801: 7 4

Bodens ingenjörkår.................................................................................... 1,262,487: 25

Säger 7,664,647: 22

Trängen:

Svea trängkår.......................................................................................... 1,138,699: 68

Göta » 1,242,474:70

Norrlands trängkår................................................................................... 1,247,966:12

Skånska trängkåren ................................................................................. 1,187,933: 69

Yästmanlands trängkår.............................................................................. 1,060 428: 10

Östgöta trängkår........................................................................l)ll6’o24!gs

Säger 6,992,416: 84

Armén i allmänhet....................................................................................... 2,403,718: 47

Säger för den kasernerade armén 119,811,295: os

Den icke kasernerade armén.

Infanteriet:

Första livgrenadjärregementet .....................r............................................... 2 214 070:46

Andra 8 ..................................................................... 2,419,934: 08

Södra skanska infanteriregementet ............................................................... 2,417,646: 21

Säger 7,061,649: 70

Armén i allmänhet....................................................................................... 191,006: 81

Säger för den icke kasernerade armén 7,242,656: 51

, Summa 127,063,960: 54

4—Rev .-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 26 —

Krigshögskolan.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar.........................................................................................................

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbild -

ningskurser..................................................................... 18,646: —

T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gym nastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser 6,330: —
Ersättningsmedel m. m...................................................................... 340: so

Summa

Kredit.

Utgifter:

Gottgörelse för anordnande av övningsritter............................................. 500: —

Praktiska övningar.............................................................................. 14,766:76

Inventarier ....................................................................................... 2,039: 57

Expenser m. m............................................................................... 6,265: 9 8

Återleverering

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank........................................................................... 2,265: 99

Förskott ....................................................................................... 1,000: —

Fordringar ................................................................................. 2,149: 60

Summa

Artilleri- oeh Ingenjörhögskolan.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar......................................................;..........................................

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbild -

ningskurser ..................................................................... 23,200: —

H. 2. Extra utgifter........................................................................ 660: —

T. l.A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser 9,230: —■

5,416: 59

26,215: so
30,630: 89

23,562: so
1,663: —

6,416: 59
30,630: 89

9,296: 09

27 —

B. 4. Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden................................. 5 900-_

Försäljnings- och ersättningsmedel m. m............................................."... 1*207. 85 40 197- 86

Praktiska övningar................	Kredit. Utgifter:	Summa	49,493: 4 4
Inventarier .........................
Expenser ...........................
Reseersättningar..................
			36,924: 81
	Balans till dr 1922:
Tillgångar:
Innestående i bank.............
Fordringar ......................
			13,669: is

Summa 49,493: 44

Ridskolan.

Debet.

Inkomster:

Jjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbild ningskurser.

................................................................... 24,867: —

T. 1. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gym nastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser 31,727: so
Ersättnings- och försäljningsmedel m. m................................................. 19,781-16 76 876-46

Balans till dr 1922:

Skulder i allmänhet .................................................................................. 26 435- 4 g

Summa 101,810: 88

Kredit.

Balans från år 1920:

Sknlder............................................................................................................ 29,466: 7 2

Utgifter:

Underhåll av inventarier m. m................................. 6 279- is

f.xpe.n?e/.....................................................................S9

Släp] akter .................................................................................... 2,066:47

Rese- och traktamentskostnader ............................................................ 13 753. 70

Pris vid hinderlöpningar ............................................... ............ l^OO-

Diverse............................................................................................. 14,726; 47 72.354: ,e

Summa 101,810: 88

— 28 —

Skjutskolan för infanteriet ock kavalleriet.

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbild ningskurser

.................................................................. 27,546:

T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser 3,969: 19
Ersättnings- och försäljningsmedel m. .................................................. 26,648: 89 57;i64: os

Summa 67,164: 08

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder............................................................................................................ 3,229: 19

Utgifter:

Reseersättningar och transporter............................................................ 15,125: 51

Ersättning för skadegörelse vid skjutningar m. m..................................... 3,601: 50

Inventarier, böcker m. ...................................................................... 12,073: 63

Expenser ..................................................................................... 10,948: 57 4i;649: 21

Återleverering ................................................................................................... 740: —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................................... 3,961: 17

Förskott .......... 1,000:

Fordringar ............................................................................... 6,584: 51 h;54ö: eg

Summa 57,164: os

Krigsskolan.

A. Officerskursens statsmedel.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ............................................................................................................ 353: 05

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser
..................................................................... 23,911: lo

T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings-och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser 2,300: —
Försäljningsmedel m. .................................................................. 8,984: 12 35,196: 22

Summa 35,548: 27

Kredit.

Utgifter:

Praktiska övningar.............................................................................. 1,934: so

Bibliotek, tavelsamling, skrivmaterialier ................................................ 4,334: 05

Inventarier och husgeråd ..................................................................... 15,264: so

Övriga utgifter ................................................................................. 13,944:''3 2 36,467: «7

Aterleverering ................................................................................................... ’ g(): 60

Summa 35,648: 27

B. Reservofflcerskursens statsmedel.

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbild -

ningskurser ..................................................................... 14,108: —

T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser 2,160: — yg 258: —-Försäljningsmedel .................................................;......................~................. l’,868: 89

Summa 18,116: 89

Kredit.

Utgifter:

Bibliotek och skrivmaterialier .............................................................................. 262: 40

Inventarier och husgeråd .................................................................................... 3 742: 56

Allmänna utgifter ............................................................................................. 14111:9 3

Summa 18,116: 89

O. Förslagsanslaget till vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 4. Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet .......................................... 63,900: —

Diverse ............................................................................................................ ’ 27-_

Summa 53,927: —

Kredit.

Utgifter:

............................................ 22,878: 29

.........7................................. 30,066: — 62,944: 29

............................................................ 982; 71

Avlöningar ..................

Praktiska övningar m. m
Aterleverering ..............

Summa 53,927: —

— 30 —

D. Offlcerskursens elevmedel.
Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar .....................................			34,883: 52
	Inkomster:
Elevavgifter ................................... Esättnings- och försäljningsmedel........		............ 89,300: —	97,190: 85
		Summa	132,074: 37

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel ...................................................... 12,490: io

Sablar och floretter m. m................................................................... 1,076: 45

Ridhästars och ridtygS underhåll ......... 3,314: 91

Mathållning .................................................................................... 8,628: 68

Tvätt och lagning.............................................................................. 10,843: 55

Medikamenter m. .......................................................................... 3,694: 68

praktiska övningar och diverse ............................................................ 65,055: o 9

Återbetalda elevavgifter .................................................................. 1,104:90 96,208:31

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank ........''............................................................................... 36,866: 06

Summa 132,074: 3 7

E. Vinterreservofficerskursens elevmedel.

Debet.

Balans frdn dr 1920:

Tillgångar ......................................................................................................... 191: 17

Inkomster:

Elevavgifter ..................................................................................................... 2,500:

Summa 2,691:17

Kredit.

Utgifter:

2,691: it

Diverse

Summa 2,691: 17

P. Sommarreservofficerskursens elevmedel.

Debet.

Inkomster:

Elevavgifter ...................................................

Diverse ................................ 1,800: —

............................................................ 14: ep

Summa 1,814: 60

Böcker, instrument och ritmateriel
Diverse ..................

Kredit.

Utgifter:

........... 49: —

........... 1,765:60

Summa 1,814: 60

Marin förvaltningen.

Debet.

Balans från år 1920:
Tillgångar .......................................''

16,464,641: 87

Inkomster:

Uppdebiteras på grund av ändrat redovisningssätt...............

Egentliga statsinkomster:

A. IV. Diverse inkomster .............................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Eiksstaten:

^ärde^vudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen för
sid. 32—37 ............

» 38—43 ...................""■ ................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1921 6

sid. 116—117 .....................................

Tilläggsstaten:

^,uv“<ltit.el!1: Enligt specifikation i budgetredovisningen för
ar 1921 för sjöförsvaret, s

sid. 138—139 ................

» 140—141 ................................

3. 3. Dyrtidstillägg .............................................

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond ..................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........................... “—

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

28,218: i*

4,692: 78

4,621,700: 16
1,283,278: 24

122,447: 98

101,178: 68
2,361: 99
116,193: 61
291: 38

6,180,262: 84
69,112,623: 48
40,444: 87

— 32 —

Balans till är 1922:

Skulder:

Utgiftsrester...
Diverse medel

1,419,404: 67
16,120,281: 88

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från är 1920:

Utgifter:

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt .................................

Verkliga utgifter:

Riksstaten: . .

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen för
år 1921,

sid. 32—37................................................ 43,539,164: so

Avgår: I länen redovisad utgift å anslaget
3. C. 4. Ersättning för rustning och rotering
..............................■■■ 1,709: 17

I statskontoret redovisad utgift
å anslaget 3. F. 19. Kommittéer
och utredningar genom

sakkunniga........................ 1,340: 3,049:17

sid. 38—43 ..................................................................

Sjätte huvudtiteln:

E. 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .........

Nionde huvudtiteln:

E. 8. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets kuster

Oförutsedda utgifter............................................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1921,

sid. 116-117 ...............................................................

Tilläggsstaten: . .

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen för
år 1921,

sid. 138—139..................................................................

> 140—141

6,423: 81

3. 1.

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen .........

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till

vikariatsersättningar m. m. anvisade medel...............

Dyrtidstillägg.........................................................

Femte huvudtiteln: _

Bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel:

A. 4 b. Reservationsanslag.............................................

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond...............................••

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .......................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..........................

43,636,106: 18
6,794,387: 08

20,166: 67

60,361: 9»
762,719: 09

1,978,129: 91

932,640: 3 7
214,221: 67

38,347: 7 7

6,218: 94
16,864,906: 78

195,089: 46
29,700: 60

17,639,686: o»
99,327,668: 06

16,166,864: 21

71,419,419: 87
314,003: 24
131,606: 39

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 601,343: «f.

Innestående i bank.................................................................. 2,957,938: sb

Förskött .............................................................................. 8,742*609: 86

F°rdnnf?ar ......................................................................... a,982: 61 1 2 305 774- ar.

Summa 99,327,668: 06

Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans från dr 1920:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok..................................................... 43,469: r>s

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. B. 1. Sjökrigshögskolan............................................................... 27,626:__

E. 3. Militär-pedagogisk kurs för officerare vid marinen..................... 4,220:79

F. 2. Alderstillägg ..................................................................... 300:_

10., Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrätt „

ningar ........................................................................... 2,477: 56

17. Extra utgifter..................................................................... 1 6g0;_

18. Hyresutgifter ..................................................................... 10*860 —

T. 3. 3. Dyrtidstillägg..................................................................... 2,165:81 49;289: xe

Summa 92,768: 6»

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................... 23,853: si

Militär-pedagogisk kurs........................................................................ 4,220: 79

Hyresutgifter ................................................ 12*600: —

Expenser ................................................... 6,963: 52 47,537- gg

Balans till dr 1922:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok..................................................... 46,221: 07

Summa 92,768: 69

S j ökPlgsskolan.

Debet.

Balans frän dr 1920:

Tillgångar............. 3,609: ro

Inom linjen .......................................................... 12,466: 12

5—Rev .-berättelse ang. statsverket för är 1921. II.

— 34 —

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. B. 2. Sjökrigsskolan ................................................................. 48,469: —

F. 2. Älderstillägg .................................................................... 4,300:

T. 2. A. 1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning
..................................................................... 6,000: —

2. 8. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen ........................... 1,800: —

3. 3. Dyrtidstillägg .................................................................. 16,074:25

Anmälningsavgifter jämlikt § 13 mom. 2 av skolans reglemente.................. 210: —

Terminsavgifter:

För vårterminen av 32 kadetter......................................................... 2,400:

» höstterminen * 24 > ......................................................... 1,800: 80,063: 25

Summa 83,662: 8 5

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ....................................................................................... 63,687: 61

Tre ekiperingsstipendier ........................................•.■•••........................ 1,800:

Ved, belysning, skrivmaterialier ............................................................ 19,638: 03

Leverering:

Till statskontoret av avgifter till pensionsfonden till civila tjänsteinnehavare 366: —

» civilstatens änke- och pupillkassa av avgifter ..................................82: 40 75,474; 04

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok................................................... 8,188: si

Inom linjen.................................................................. 12,641: 85

Summa 83,662: 35

Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde:

vid 1920 års slut ....................................................................... ........ 33

År 1921 intogos ....................................................................................H 47

Samma år avgingo ................................................................................ 9

och utexaminerades..... ...........................................................................21

vadan antalet kadetter vid 1921 års slut utgjorde ....................................... 26

Sj ökarte verket.

Debet.

Balans från dr 1920:

Behållning enligt marinförvaltningens huvudbok ................................................... 96,961: 81

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. F. 17. Extra utgifter.................................................................. 2,466: —

Sjökarteverket:

3. 6. 1 a. Bestämt anslag ...........................•''............................. 78,200: —

b. Förslagsanslag........................................................... 12,254:98

c. Reservationsanslag ...................................................... 49,000: —

2. Sjömätningar ............................................................... 233,200: —

T. 2. F. 1. Utförande av sjömätningar ............................................. 60 000:

Bidrag från handels- och sjöfartsfonden ................................................ 21 000-

Försäljningsmedel för sjökort m. in....................................................... 63*481: 82 609 692-30

Summa 606,644: n

Kredit.

Utgifter:

Avlöning till sjökarteverkets personal m. in........................................... 90,706: 52

Mätningsexpeditioner och resekostnader ................................................ 149*362: n

Rustning och underhåll av fartyg m. m................................................. 164*772: 95

Komplettering av båtmateriel m. m.................................................... 10*813: 57

Tryckningskostnader m. m................................................................... 63,191:63

Underhåll av kartverkets fastighet m. m.............................................. 14^731: 78

Expenser......................................................................................... lo’,963: ro

Till fjärde huvudtitelns allmänna •besparingsfond överförd behållning å bestämda
anslaget till sjökarteverket ................................................ 2,206: 46 506 746- 02

Balans till dr 1922:

Behållning enligt marinförvaltningens huvudbok:

A reservationsanslaget till sjökarteverket...............*............................. 46,316: 77

» kontot sjökarteverkets kart- och bokförsäljningsmedel ........................ 63*481: 39 98 798-09

Summa 606,644: 11

— 36 —

FEMTE HUVUDTITELN
Socialdepartementet.

		Debet	Kredit
		Levere								Levere-
		ring		Skuld	Skuld			ring		Summa
		från		till		från		Utgifter	till
		stats-		år 1922	år 1920			stats-
		kontoret					*		kontoret
Femte huvudtiteln:					•
Riksstaten:
A. 1.	Departementschefen .....................	17,000	—	—	—	—	—	17,000	—	—	—	17,000	—
2.	Provisorisk löneförhöjning för departe-
	mentschefen..............................	7,000	—	—	—	—	—	7,000	—	—	—	7,000	—
3.	Departementets avdelning av Kungl.
	Maj:ts kansli ...........................	164,602	57	—	07	—	—	164,602	64	—	—	164,602	64
4.	Övergångsstat..............................	9,961	32	—	—	—	—	9,961	32	—	—	9,961	32
5.	Departementets verksamhet...........	9,799	99	—	—	—	—	9,799	99	—	—	9,799	99
E. 9.	Avlöning och underhåll av särskild
	polisstyrka på landet..................	2,600	—	—	—	—	—	2,500	—	—	—	2,500	—
F. 3.	Alderstillägg ..............................	5,783	46	—	—	—	—	5,783	46	—	—	5,783	46
6.	Extra utgifter..............................	1,800	—	—	—	—	—	1,800	—	—	—	1,800	—
7.	Skrifmaterialier och expenser, ved
	m. m.....................................	126,000	—	527	78	6,681	47	118,846	31	—	—	126,527	78
Tilläggsstaten:
D. 3.	Tillfällig löneförbättring för vissa be-
	fattningshavare å ordinarie stat
	inom den civila statsförvaltningen	19,925	—	—	—	—	—	19,925	—	—	—	19,925	—
4.	Förstärkning av de till avlönande av
	vissa extra befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen samt
	till vikariatsersättningar m. m. an-
	visade medel ..........................	3,795	11	—	—	—	—	3,795	11	—	—	3,796	11
5.	Dvrtidstillägg..............................	199,967	86	—	—	—	—	199,864	SO	103	56	199,967	86
Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond......	6,000	—	—	—	—	—	5,000	—	—	—	6,000	—
	Summa	672,136	31	627	85	6,681	47	665,878	13	103	56	572,663	16

Rlksförsftkplngsanstalten.

A. Statsmedel.

Debet.

Tillgångar

Balans frän dr 1920:

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 1. Riksförsäkringsan stalten...........................

2. Riksförsäkringsan staltens verksamhet .........

3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om

. försäkring för olycksfall i arbete ...........

F. 3. Alderstillägg..........................................

Tilläggsstaten:

A. 1. Riksforsäkringsanstaltens verksamhet .........

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen.......,.........................

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ...............

5. Dyrtidstillägg .......................................

Pyresmedel........................................................7T!7

Återdebiterade....................................

112,729: es
1,373,600: -

603,547: 84
900: —

6,350: —

11,500: —

114,000: —
944,000: —

3,166,577: 58
7,878: 80
2,165: 02

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ......................................................

Kostnad for ombud ...............................................

Läkarintyg ...................................................

Hyra för ämhetslokal.....................................

Resekostnader .......................................................

Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser.....................

Tryckningskostnader ................................................

Paföres olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning.........

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank...................................

1,904,691: 51
256,953: 5 6
7,262: 68
146,437: 50
11,677: 58
127,410; 88
38,658: 31
603,647: 84

3,629: 65
76,661: 84

Summa

16,169: 6S

3 176,621: 35

3,191,790: 88

3,096,539: 86

16,169: 53

80,081: 49

3,191,790: 88

— 38 —

B. Olycksfallsförsäkringsfonden.

D e bet.

Inkomster:

Försäkringsavgifter (efter avdrag av återreglerade avgifter) ............... 7,950,021: 48

Av statsmedel förskjutna avgifter enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
i anledning av olycksfall i arbete.................................... 603,647: 84

Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag....................................... 526,333: o 6

Skadestånd m. m. ..................................................................... 12,677:93

Räntor .................................................................................... 1,162,896:7*

Kursvinster m. m. ...................................................................... 11,887: oi

10,267,364: 04

Kredit.

Utgifter:

Courtage m. ........................................

Tilläggsavgifter (levererade till statskontoret)

Summa	10,267,364: 04
.... 2,799,345:11
4,844:57

.... 6,936,841:30	10,267,364: 04
Summa	10,267,364: 04

Fondens ställning den 31 december 1921:

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................................

Utlånta medel ........................................................................

Fordringar..............................................................................

.......... 322,097:7 2

.......... 21,987,603: 3 6

.......... 304,936: 10

Summa 22,614,637: 18

Skulder:

Utgiftsrester ......

Övriga skulder ...
Kapitalbehållning

.......... 14,827: 41

.......... 3,900: —

....... 22,595,909:7 7

Summa 22,614,637: 18

Försäkringsrådet.

Debet.

Balans frän dr 1920:

Tillgångar...........................................................................

Inkomster-:

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 7. Försäkringsrådet.....................................................

8. Försäkringrådets verksamhet......................................

F. 3. Ålderstillägg ........................................................

60,011: 60
60,000: —
900: —

662: 26

Tilläggsstaten:

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ...............

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vika riatsersättningar

in. m. anvisade medel........................

6. Dyrtidstillägg............................................................

Aterdebiterade.....................................................

4,526: —

3,200: —
86,400: —
760: 15

204,786: 7 5

Summa 206,449: oi

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .........................................................

Hyra för ämbetslokal..............................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ......

Till statskontoret

Leverering:

184,204: 78
11,833: so
6,719: 85

202,767: 08

662: 2 6

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans till år 1922:

2,029: 12

Summa

205,449: 01

— 40 —

Soclal -

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 9. Socialstyrelsen................................................................................................

10. Socialstyrelsens verksamhet ..............................................................................

11. Allmän bostadsräkning .........................•..........................................................

13. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens

befolkning...................................................................................................

14. Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbetstvister ..............................

17. Offentliga arbetsförmedlingen i riket ..................................................................

18. Medellösa arbetssökandes resor..,........................................................................

22. Yrkesinspektionen ..........................................................................................

23. Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren .................................

24. Yrkesinspektionens verksamhet...........................................................................

31. Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader..........................................

33. Anordnande av erkända alkoholistanstalter............................................................

34. Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården ...............

36. Sjukkasseväsendets befrämjande .......................................................................

37. Extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor..........................................

38. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd......................................................

39. Tillsyn över understödsföreningarna..................................•..................................

40. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m......................

F. 3. Ålderstillägg..................................................................................................

6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ...................................................

6. Extra utgifter ................................................................................................

7. Skrivmaterialier och expenser, ved m. ..............................................................

8. Tryckningskostnader ......................................................................................

VI. G. 16/1920. Yrkesinspektionens verksamhet .................................................•..........

Tilläggsstaten:

A. 3. Socialstyrelsens verksamhet ..............................................................................

6. Yrkesinspektionens verksamhet...........................................................................

11. Understöd åt nykterhetsnämndema m. .................................................••.....•/••••

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen..........................................................................................

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ..................

6. Dyrtidstillägg ...............................................................................••••••..........

VI. G. 3/1920. Resestipendier åt arkitekter m. fl. för studier i utlandet av bostadsfragan......

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 22. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...................................................

Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond........................................................................

Summa

styrelsen

Debet			K	r e d I t
Behållning			Leverering	Skuld				Leverering	Behållning	Summa
från		Uppbörd	från		från		Utgifter	till		till
ar 1920			statskontoret	år 1920			statskontoret	år 1922
		108	33	207,300				206,246	99	1,161	34			207,408	33
4,655	6 8	2,305	—	78,300	—	—	—	80,401	76	10	79	4,748	13	85,160	68
—	—	—	—	75,000	—	—	—	12,088	78	—	—	62,911	22	75,000	—
25,387	81	—	—	20,000	—	—	—	7,912	74		_	37,475	07	45,387	81
—	—	• -	—	22,125	—	—	—	15,995	74	6,129	26	—	—	22,125	—
—	—	—	—	231,843	68	415	—	231,404	49	24	19	—	—	231,843	68
—	—	—	—	6,736	27	—	—	6,736	27	—	—	—	—	6,736	27
710	—	—	—	164,100	—	—	—	162,625	30	2,184	70	—	—	164,810	__
—	—	—	—	1,000	—	—	—	1,000	—	—	—	—	—	1,000	—
—	—	—	—	60,000	—	—	—	45,234	97	1,297	34	3,467	69	50,000	—
—	—	—	—	153,209	—	17,934	—	135,275	—	—	—	—	—	153,209	—
—	—	—	—	10,672	96	—	—	10,672	96	—	—	—	—	10,672	96
—	—	—	—	3,600	—	—	—	3,600	—	—	—	—	—	3,600	—
13,867	94	—	—	2,433,000	—	—	—	2,427,158	17	19,709	77	—	—	2,446,867	94
—	—	1	75	1,660,000	—	—	—	1,656,694	75	4,307	—	—	—	1,660,001	75
—	—	—	—	161,000	—	—	—	159,409	20	1,590	80	—	—	161,000	—
—	—	—	—	6,000	—	—	—	6,000	—	—	—	—	—	6,000	—
269	89	783	34	29,816	78	—	—	29,051	69	1,818	27	—	—	30,869	96
—	—	—	—	22,533	38	13	12	22,516	24	4	02	—	—	22,533	38
1,107	76	—	—	9,000	—	—	—	10,100	—	7	76	—	—	10,107	76
99	40	—	—	—	—	—	—	98	40	1	—	- -	—	99	40
—	—	6,533	10	159,000	—	—	—	164,211	78	321	37	—	—	164,533	10
—	—	2,976	72	153,400	—	—	—	154,006	56	2,370	16	—	—	156,376	72
3,309	89	25	—	310	—	—	—	3,601	Öl	43	88	—	—	3,644	89
—	—	—	—	16,920	—	—	—	15,322	11	_	_	1,597	89	16,920	_
—	—	—	—	2,160	—	—	—	2,160	—	—	—	—	—	2,160	—
—	—	- ''	—	24,300	—	—	—	21,128	62	—	—	3,171	88	24,300	—
—	—	—	—	60,500	—	—	—	50,218	46	281	54	—	—	50,500	—
—	—	141	67	44,500	—	—	_	43,497	37	1,144	SO	_	_	44,641	67
—	—	706	61	650,000	—	—	—	649,329	75	1,376	86	—	—	660,706	61
~				26,350		--	—	26,350	—	—	—	-.	—	26,350	—
2,523	51	_	_	_	_	_	_	2,523	51					2,523	51
8,931	91	286	98	67,335	90	—	—	54,674	07	137	10	11,842	57	66,563	74
60,763	79\|	12,867	45I	6,530,012	9 s\|	18,362	»»I	6,416,146	64	43,921	45J	126,213	95	6,603,644	16

6—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

Statens tvångsarhetsanstalt och statens vårdanstalt
för alkoholister å Svartsjö.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras från fångvårdsstyrelsen övertagna tillgångar:

Värdet å till Svartsjö kungsladugård hörande byggnader, levande och

döda inventarier samt förråd......................................................

Femte huvudtiteln:

Eiksstaten:

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö:

B. 26 a. Bestämt anslag ..................................... 86,626: 65

26 h. Förslagsanslag....................................... 194,663:02

B. 28. oNy statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö 9,000: —

F. 3. Ålderstillägg................................................ 10,280: io

Tilläggsstaten:

A. 6. Ombyggnad av ekonomihuset vid statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö m. m...................... 16,000: —

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen 18,363:48

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade
medel ............................................. 4,589: 05

5. Dyrtidstillägg......................................... 159,688: 7 0

Vårdavgifter för intagna alkoholister ................................................

Hyres- och ersättningsmedel m. m....................................................

Försålda jordbruksprodukter m. m....................................................

Diverse .......................................................................................

513,677: 95

497,000: —

9,888: 59
3,117: 32
130,103: 77

1,786: ää 1,156,472: 85

Kredit.

Summa 1,166,472: 85

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 301,457: 52

Byggnader........................................................ 45,186: 77

Förplägnad .................................................................................. 30,718: 77

Beklädnad m. m.................... 14,962: 71

Inventarier.................................................................................... 9,766: 02

Undervisning, hälso- ''och sjukvård..................................................... 7,707: 63

Värme, lyse, renhållning och expenser m. m.......... 69,820: 52

Arbetspremier m. m...................................................................... 16,700: 36

Verkstadsdriften för egen räkning.......................................... 3,657: 62

Jordbruket.................................................................................... 106,034:89

Vattenledningsanläggning m. m....................................................... 36.300: —

Avföres minskat värde å inventarier och förråd............................. 1,988: 97 633,200: 28

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................................... 10,683: 59

Fastigheter ............................................................................... 216,000: —

Levande och döda inventarier....................................................... 187,669: 68

Förråd ...................................................... 109,029: 30 622,272:57

Summa 1,156,472: 85

— 48 —

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona.

Debet.

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona:

B. 27 a. Bestämt anslag ..................................... 36 400: -

„b. Förslagsanslag....................................... 136’400: ■

F. 3. Alderstillägg................................................ 3 goo: -

Tilläggsstaten:

A. 7. Vissa sanitära anordningar vid statens tvångsar betsanstalt

i Landskrona.............................. 20,000: -

8. Anordnande och drivande av en ny statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona...............

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.............................................

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ............................................. 2,670:_

6. Dyrtidstillägg............................................... 79’84l! 3 6

Vårdavgifter för alkoholister............................................................

Vinst å trädgården ................................................................

» » verkstadsdriften..................................

500: —

7,700: —

286,211: 36
442: —
2,768: 97
6,365: 90

Skulder:

Diverse medel.

Balans till år 1922:

295,778: 23

1,412: 44

		Summa	297,190: 67
	Kredit.
Avlöningar.................... ....	Utgifter :
Byggnader.........................
Förplägnad .......................
Beklädnad m. m.................
Inventarier.........................
Hälso- och sjukvård m. m.....
Värme, lyse, renhållning och Arbetspremier ...................	expenser m. m...............................
		272,002: ss
Tillgångar: Kassabehållning .............. Innestående i bank ..........	Balans till år 1922:''
Fordringar......................
Inventarier .....................
Förråd ..........................			25,188: 34

		Summa	297,190: 67

Statens vårdanstalt för alkoholister å Salhohed.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar .....................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 29. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Salhohed

för alkoholister..........................................

30. Driftkostnader i övrigt för statens vårdanstalt å

Salhohed för alkoholister ...........................

Främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder:

B. 36 b. Reservationsanslag.................................

Tilläggsstaten:

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.............................................

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel .............................................

5. Dyrtidstillägg...............................................

T. Yl. E. 6/1920. Avlöningar och vikariatsersättningar åt

befattningshavare vid statens vårdanstalt
å Salbohed för alkoholister ...............

Vårdavgifter..................................................................

Nettoinkomst av verkstäderna ..........................................

Kredit.

79,760: 24

19,848: 7 5
62,087: se

2,100: —

6,018: 7 5

736: —
21,000: —

1,800: — 103,689: 86

............ 24,734: —

............ 3,274. ii 131.697: 97

Summa 211,368: 21

Balans från år 1920:

Skulder........................................................................

Utgifter:

Löner...........................................................................

Värme, lyse, renhållning och allmänna omkostnader...............

Kosthållet.....................................................................

Beklädnad.....................................................................

Jordbruket.....................................................................

Rese- och fraktkostnader...................................................

Avskrivning av jordbruksinventarier m. .............................

Fastighetens underhåll m. ............................................

Leverering:

Till statskontoret...........................................................

Balam till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..........................................................

Inventarier.................................................................

Förråd ....................................................................

Fordringar..................................................................

43,462: 24
33,660: 8 2
23,882: 92
4,888: 25
26,660: 18
3,435: 14
9,068: 04
7,166: 44

11,198: 80
16,049: —
10,093: 84
344: 40

19,766: 60

161,002: 58
3,913: 04

36,686: 04

Summa 211,368: 21

— 45 —

Artoetsrädet

Tillgångar

Debet.

Balans från dr 1920:

24,718: «»

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 40. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning 134,300: —
Tilläggsstaten:

D. 4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats -

ersättningar m. m. anvisade medel ............ 2,300: —

5. Dyrtidstillägg.................................................................. 69,400: —

Prenumerationsavgifter ..................................................................... 10,426: 66

Hyresmedel .................................................................................. 2,000: — 208,426: 65

Balans till dr 1922:

Skulder:

Utgiftsrester ...............................................................................		6,251: 59
	Summa	239,396: 87
Kredit.
Utgifter: Avlöningar ....................................................................................	168,457: 75 . 16,344: 14 9,656: 47
Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser.................................	183,357: S6
Leverering: Till statskontoret ............................................................................		24,718: 68
Balans till dr 1922: Tillgångar: Kassabehållning ........................................................................... Innestående i bank........................................................................	26,320: 88 6,000: —	31,320:88
	Summa	239,396: 87
Centrala skiljenämnden.
I Debet.
Inkomster: Uppdebiteras i 1920 års räkenskaper utbalanserade tillgångar ................... Femte huvudtiteln: Riksstaten: B. 16. Central skiljenämnd för vissa arbetstvister............................	.. 23,700: —	23,868: 85
	Summa	23,868: 85

46 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................... 20,760: —

Hyra för ämbetslokal........................................................................... 2,000: —

Skrivmaterialier och expenser .......................................................... 691: 66

23,461: ««

Till statskontoret

Leverering:

168: sr.

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans till dr 1922:

.......... 248:34

Summa 23,868: 85

Penslonsstyrelsen.

A. Statsmedel.

Debet.

Balans från Sr 1920:

Tillgångar ................................................................................................... 12,109:87

Inkomster:

Femte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

B. 41. Pensionsstyrelsen.................................... 379,000: —

42. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m.......... 496,000: —

43. Statens kostnad för pensionstillägg och under stöd

åt de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen
den 8 juni 1916 ................................. 806,000: —

44. Bidrag till understöd åt de personer, som ge nom

lagen den 8 juni 1916 blivit delaktiga

i den allmänna pensionsförsäkringen ...... 5,860,000: —

F. 3. Ålderstillägg.......................................... 16,000: —

Tilläggsstaten:

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings havare

å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen................................. 39,000: —

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersätt ningar

m. m. anvisade medel ............... 40,000: —

6. Dyrtidstillägg ....................................... 645,000: —

Från pensionsförsäkringsfonden tillgodoförda ....................................

Ersättning av kommuner och enskilda för andel i sjukvårdskostnader ...

Försäljningsmedel........................................................................

Återdebiterade medel ..................................................................

8,269,000: —

29,972: 96
170,949: 41
28: 7 5

24,550.08 8,494,601:20

Summa 8,606,611: 07

1-7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................

Resekostnader ..........................................

Kostnader för ombud ................................

För åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

Barntillägg.............................................

Skrivmaterialier, värme, lyse och expenser m. m............

Tryckningskostnader...........................................♦ ’

Underhåll av fastigheterna, diverse .............................

Påföres pensionsförsäkringsfonden för redovisning............

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

Tillgångar:
Kassabehållning

Balans till dr 1922:

1,321,860: 57
4,998: so
93,337: so
819,028: so
169,256: 55
86,183: 46
76,196: 78
17,616: 89

5,860,000: — 8,437,468:7 4

68,824: 41

..........317: 98

Summa 8,606,611: 07

B. Pensionsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag.

Inkomster:

Innestående i riksgäld skontoret och banker den 1 januari 1921....................

Obligatoriska pensionsavgifter ................................................

Frivilliga pensionsavgifter ..........................................

Statens bidrag till kostnaderna för understöd enligt lagen den 8 iuni 1915

Räntor och utdelningar ..........................................

Återbetalda lån och utlottade obligationer.............

Summa

20,120,760: 40
21,896,418: 79
2,410,649; 71
5,860,000: —
7,889,096: 63
1,130,794: 22

59,297,708: 75

Utgifter:

Fasta placeringar .....................................................

Pensioner ........................................

Understöd enligt lagen den 8 juni 1915...............

Restituerade pensionsavgifter..........................................

Fonden för sjukvårdande uppgifter ..............................................

Förvaltningskostnader ..........................................

Innestående i riksgäldskontoret och banker den 31 december 1921..''.''."......

Summa

30,936,090: 81
189,784: 90
10,765,341: 58
86,970: —
46,404: 39
16,374: 45
17,268,742: 62

59,297,708: 75

Fondens ställning den 31 december 1921.

Tillgångar:

Innestående i bank.......................................

Förskott ...................................................

Inkomstrester ...........................................

Utlånta medel................................

9,268,742: 63
4,077,258: 51
1,979,476: 55
137,267,680: 88

Aktier .....

Fastigheter

Skulder:

Frivilliga försäkringens fond..................

Särskild till förvaltning överlämnad fond

Fonden för sjukvårdande uppgifter.........

Allmänna fonden ..............................

.......... 12,100,000: —

.......... 1,179,351: 09

Summa 166,862,609: 65

.......... 2,712,009: 82

.......... 1,182: 62

.......... 4,172,679: 50

.......... 158.976,638: si

Summa 166,862,609: 65

Allmänna barnhuset i Stoehbolm.

Debet.

Tillgångar

Balans från dr 1920:

8,227,762: 81

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 53. Allmänna barnhuset i Stockholm
56. Barnhusen i landsorten.............

Intressemedel ...................................

Bötesmedel ......................................

Tolagsmedel......................................

Förmyndarkammarens överskottsmedel ..

Anslag av riksbankens räntevinst ........

Hyres- och fattigpenningmedel m. m......

Avgifter för inlösta barn ....................

Ersättning för barns vård och underhåll
Överföring från Barnhusets reservfond ..

84,700:

26,750:

111,450: —
264,346: 46
10,070: 47
70,617: 98
147,088: 68
■ 4,600: —

36,286: 87
108,699: 98
181,045: 90
26,497: 24

960,603: 58

Balans till år 1922:

Skulder:

TJtgiftsrester....
Diverse medel.
Övriga skulder

19,825: 62
1,203,691: 86

740,000: — 1.963,517: 48

Summa 11,151,883: 87

Kredit.

Skulder

Balans från år 1920:

1,790,676: 68

Avlöningar och pensioner.........................

Utspisning ...........................................

Beklädnad m. ....................................

Sjukvård och diverse förbrukningsartiklar....
Uppvärmning, belysning, renhållning m. m..

Fastigheten Mimer 1...............................

Underhåll m. m. av barn utom inrättningen

Utgifter:

................................. 255,354: Öl

............................. 106,939: 69

................................. 29,129: 91

........................... 39 996: 91

......................... 137,365: 54

.:................. 12,669: 22

................................ 489,414: 4 2

Malmö barnhusfond, uppfostringshjälp
Barnbördshuset Pro Patria ..............

1,089,769: 70

18,600: —
300: —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ...................................................

Utbulta medel...........................................................

Fordringar ...............................................................

Fastigheter ..............................................................

3,128: 4 5
106,469: 98
6,101,205: 88
69,467: 77
1,991,185: 40

8,271,447: 49
11,161,883: 87

Summa

Medicinalstyrelsen med liospltalen.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar.-.................................................................................................. 2,762,338:21

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. IV. Diverse inkomster...........................................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

D. 27. Medikolegala besiktningar .................................... 181: —

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ...........................

4. Statens bakteriologiska laboratorium ...

6. Statens rättskemiska laboratorium ......

6. Förstärkning av anslaget till statens rättskemiska
laboratorium ..................

16. Hospitals underhåll ........................

20. Bostadshus för hospitalspersonal.........

81. Bidrag för driftskostnaderna vid tuber kulossjukvårdsanstalter

..................

46. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård

66. Skyddskoppympningen .....................

66. Karantänsanstalten på Känsö ............

F. 3. Alderstillägg .................................

4. Rese- och traktamentspenningar.........

6. Kommittéer och utredningar genom sak kunniga

....................................

7. Skrivmaterialier och expenser ved m. m.

VI. F. 13/1920. Nytt hospital på biskopsbo stället

Sundby ...........................

Nionde huvudtiteln:

D. 28. Förekommande och hämmande av smitto -

samma sjukdomar bland husdjuren... 564,456: is
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

J. 4 a. Avlöningar m. m............................ 6,026:87

7—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

1,526: 37
162,691: 59
1,057: 65

38: 66
10,831,711: 26

6: 40

19,678: —
92,264: 22
30: 25
1: 80
33: 34
100: —

601: 68
2,265: 84

18,866: 45

11.130.762: oi

194: —

— 50 —

4 b. Beredning av tuberkulin och sera m. m. 70,333: so
J. 5. Förstärkning av anslagsposten till belysning,
bränsle m. m................._295: 88 641,111: 33

Tilläggsstaten:

Femte huvudtiteln:

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen ......... 143:7 5

D. 4. Förstärkning av de "till avlönande av
vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel 44: 16 .

5. Dyrtidstillägg................................. 29,867: ss 30,056''- is

Nionde huvudtiteln:

H. 11. Dyrtidstillägg.......................................................90

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

11,802,124: 97
26,805,098: 5 8
6,700,408: 71

Balans till dr 1922:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................ 12,905:

Diverse medel ................................................................... 1,052,912:92 1,065,817:9a

Summa 48,136,982: 89

Skulder

Kredit.

Balans från dr 1920:

426,326: ig

Utgifter:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

D. 27. Medikolegala besiktningar ....................................

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ........................... 228,041: si

2. Medicinalstyrelsens verksamhet ......... 23,676: 89

3. Personligt avlöningstillägg till en befatt ningshavare

i medicinalstyrelsen...... 1,050: —

4. Statens bakteriologiska laboratorium ... 357,113: 48

6. Statens rättskemiska laboratorium ...... 19,466:7 8

6. Förstärkning av anslaget till statens

rättskemiska laboratorium............... 354: 8 o

7. Statens farmaceutiska laboratorium...... 20,700: —

10. Åstadkommande av ett omedelbart pro visoriskt

avhjälpande av läkarbristen
i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands
län.................................... 26,400: —

11. Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare 600: —

12. Resestipendier åt förste provinsialläkare

m. fl........................................... 2,000: —

13. Avlöning åt civila läkarstipendiater ... 11,749: 99

16. Hospitals underhåll ........................ 17,464,414: as

16. Bidrag till befordringsavgifter för vissa

befattningshavare vid statens hospital

och asyler.................................... 38,752: 64

3,197: —

— 51

17. Besestipendier åt vid statens hospital och

asyler anställda läkare ..................

18. Nytt hospital vid Hälsingborg............

19. Nya paviljonger för oroliga sjuka vid

Säters och Västerviks hospital.........

20. Bostadshus för hospitalspersonal .........

21. Bostadshus för personal vid Stockholms

hospital.......................................

22. Bostadshus för personal vid Uppsalahospi tal

och asyl.................................

C. 23. Vattenledningsverk vid Östersunds hospital
.............................................

24. Anstalter för obildbara sinnesslöa ......

26. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandesjuka ..................

26. Epileptikeranstalter ........................

29. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska

30. Täckande av brist å anslaget till under håll

av Järvsö sjukhus för spetälska

31. Bidrag för driftkostnaderna vid tuber kulossjukvårdsanstalter

..................

33. Resestipendier åt läkare för studier i

tuherkulossjukvård........................

34. De genom medel ur Konung Oscar ILs ju bileumsfond

inrättade folksanatoriema

35. Statsbidrag till dispensärverksamhet ...

36. Behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten ...........................

37. Radiumhemmets verksamhet...............

38. Resebidrag till vissa patienter vid radium hemmet.

......................................

39. Statsbidrag för uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjukhus ......

40. Statsbidrag för driften av epidemisjukhus

41. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock holm,

Göteborg och Hälsingborg......

42. Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stock holm,

Göteborg och Hälsingborg......

43. Underhåll av skol- och uppfostringshem

för vanföra .................................

44. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare

45. De i Stockholm, Göteborg och Hälsing borg

inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m.........................

46. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård

C. 48. Anordnande av en statens skola för utbildning
av distriktssköterskor.........

49. Stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av en statens skola för utbildning
av distriktssköterskor.........

52. Banmorskeundervisuingen och barnbörds husen

.......................................

63. Fortbildningskurser för barnmorskor ...
65. Skyddskoppympningen ........,............

56. Karantänsanstalten på Känsö ............

57. Skötsel av den å karantänsanstalten på

Känsö befintliga koloxid apparaten...

600: —
611,849: ss

33,264: —
129,392: o

490: 70

100,000: —

4,770: 15
463,833: 07

677,276: 48
126,176: so
23,600: —

16,500: —

2,762,977: 7 5

2,250: —

760,000: —
326,803: 5 4

66,896: 7 5
26,250: —

12,118: 50

819,694: 61
674,788: —

161,625: —

16,000: —

84,810: —
103,213: 61

161,646: —
1,963,610: 7S

6,000: —

8,000: —

37,160: 26
3,993: 68
346,969: 10
14,918: —

947: 50

— 52 —

68. Personligt lönetillägg åt karantänsläka ren

på Känsö G. E. Hjortzberg ...... 600: —

59. Bidrag till odling av frön för uppdra gande

av medicinalväxter m. m....... 3,000: —

60. Svenska läkarsällskapet..................... 3,000: —

61. Stipendier för deltagande i medicinska

fortsättningskurser m. m............. 10,000: —

62. Resestipendier åt civila läkare............ 2,000: —

63. Sveriges andel i kostnaderna för den in o

ternationella hälso vårdsbyrån i Paris 4,681: 25

P. 3. Ålderstillägg ................................. 42,007: 82

4. Rese- och traktamentspenningar ......... 77,669: 40

6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
...................................... 16,173:7 5

6. Extra utgifter................................. 333: 40

7. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 80,447: 20

8. Tryckningskostnader ........................ 44,202: 97

VI. P. 13/1920. Nytt hospital å biskopsbo stället

Sundby.............................. 1,174,477: 18

15/1920. Bostadshus för viss betjäning
vid Säters och Västerviks hospital ... 78,100: —

18/1920. Bostadshus för personal vid

Härnösands hospital ..................... 27: so

16/1919. Ny ekonomibyggnad vid Göteborgs
hospital .............................. 41,894: 07

19/1916. Till stipendier för läkare, som
genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvård
................. 650: —

23/1915. Till resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett och därmed likställda
sjukhus ........................... 1,600: —

1913. Till uppförande av bostadshus
vid Vänersborgs hospital och asyl ..._3,070: — 30,200,959

Åttonde huvudtiteln:

E. 112. Allmänna bambördshuset i Stockholm ..................... 24,853

Nionde huvudtiteln:

D. 28. Förekommande och hämmande av smitto samma

sjukdomar bland husdjuren ... 6,276,518: 94

29. Karantänsanstalten i Haparanda för hus djur

.......................................... 1,423: 05

30. Ändringsarbeten vid karantänsanstalten

i Haparanda för husdjur ............... 10,390: 25

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

J. 4 a. Bestämt anslag:

Avlöningar m. m.......... 66,061: 27

4 b. Reservationsanslag:

Beredning av tuberkulin

och sera m. m....''...... 110,627: 47 176,688: 74

J. 6. Förstärkning av anslagsposten till belys ning,

bränsle m. m.................. 4,296: 83

7. Kostnader för utövande av bakteriologisk

köttkontroll................................. 3,760: —

8 a. Länsveterinärer och veterinärstipendiater 6,000: —

K. 1. Ålderstillägg ...................... 1,783: 32

C. 26/1920. Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur ........................ 169: 81

— 53

I. 7/1920. Kostnader för anordningar för

bakteriologisk köttkontroll ............ 3,532: 19

6/1919. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt ............ 414: 26

'' Tionde huvudtiteln:

C. 8. Läkarundersökning av sjöfolk .............

Elfte huvudtiteln:

A. 6. Bidrag till sjuksköterskors pensionering .
Tilläggsstaten:

Femte huvudtiteln:

B. 1. Förstärkning av viss anslagspost å medi -

cinalstyrelsens stat ........................ 8,285:_

2. Upprätthållande av driften vid statens

bakteriologiska laboratorium ............ 119,265: 70

3. Upprätthållande av driften vid statens

rättskemiska laboratorium ............... 3,581: 05

7. Ombyggnad av bro vid Lunds hospital

och asyl....................................... 6,545:20

9. Täckande av brist å radiumhemmets

verksamhet.................................... 36,000:_

10. Eugeniahemmet .............................. 25,000:_

D. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen ............ 56,626: 43

4. Förstärkning av de till avlönande av

vissa extra befattningshavare inom
. den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel ......................................... 19,608: 88

6. Dyrtidstillägg ................................. 6,446,768: 02

VI. D. 8/1920. Om- och tillbyggnad av

Lunds hospital och asyl ............ 228,669: 87

10/1920. Påbyggnads- och ändringsarbeten
vid Kristinehamns hospital 48,809: 73

8/1919. Inköp av röntgenapparater
för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings
sjukhem i Stockholm.
...................................... 14,269:81

Nionde huvudtiteln:

G. 1. Nordiskt veterinärmöte ..................... 4,056: 25

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befatt ningshavare

å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen .................. 4,631: so

10. Förstärkning av de till avlönande av

vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade
medel.......................................... 3,835: 28

11. Dyrtidstillägg ............................... 76^237: 04

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Likvider med särkilda ämbetsverk och myndigheter

5,482,966: 89
41,303: —
21,406: —

7,012,327: 69

88,760: 3 7

42,876,762: 20
813,503: 50
619,347: 20

— 54 —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning..................................................................... 2,104,822: <5

Innestående i bank ............................................................... 743,010: 87

Förskott ................. 206,518: 12

Inkomstrester ....................................................................... 42,163:65

Obligationer ......................................................................• •.305,538: 28

Summa

Danviks hospital.

D ebet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ...........................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

it Qfitilfpn •

C. 27. Lasaretts underhåll ......................... 3,670: —

Hyres- och arrendemedel m. m.................................................... 62,343: 2 2

Underhållsmedel.......................................................... 174,032: 04

Danvikspenningar, tolags- och rekognitionsmedel.............................. 86,441: 94

Intressemedel ........................................................................... 196,917: 81

Försäljningsmedel ................................,..................................... 27,731: oi

Diverse........................ 18,148: 57

ökat värde å arrendehemman och frälseräntor.............................. 263,808: 9 4

Balans till dr 1922:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................... 3,682: 83

Diverse medel........................................................................ 13,346: 28

Övriga skulder........................................................................ 4,097,437: 99

Summa

Skulder

Kredit.

Balans frdn dr 1920:

Utgifter:

Avkortning av hemmansräntor och arrenden.................................... 1,438:06

Löner, arvoden och understöd m. .............................................. 140,269: 58

Utspisning .............................................................................. 167,843: 64

Beklädnad och sängkläder............................................................ 2,941: 69

Bränsle, lyse, renhållning, sjukvård m. m........................................ 63,078: 71

Anskaffning och underhåll av inventarier ....................................... 16,936: ie

Underhåll av egendomarna m. m................................................. 48,640: 34

3,402,043: 37
48,136,982: 39

7,763,210: 26

832,093: 58

4,114,466: 60
12,699,770: 39

4,067,936: 58

— 55 —

Omkostnader för hospitalets hemman och skogar..........

Bidrag till Stockholms hospital ........................

Diverse............................

Tillgångar:
Innestående i hank

Obligationer.........

Utlånta medel.......

Fastigheter ..........

Förråd ...............

Fordringar ..........

Balans till dr 1922:

29,455: 68
14,000: —
4,639: 28

199,072: 82
4,490,469: 86
3,200: —
3,387,925: 88
9,667: 26
63,457: so

Summa

488,142: 04

8,143,692: 77

12,ö99,77U: 39

— 56 —

Överståthållarämbetet

Överståthållar ämbetet

......

Stockholms län
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gottlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Halland
Göteborgs och
Bohus
Älvsborgs
Skaraborgs
Värmlands
Örebro

Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs
Västernorrlands »
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens

Summa

Ingående

balans

Tillgångar

Inkomster

Likvider
med särskilda

ämbetsverk
och
myndigheter -

Uttag å
statsverkets
giroräkning
i riksbanken

44,847,333

6,68n,168

1,878,023

1,463,846

10,177,776

3,771,863

1,853,111

3,346,806

819,731

977,746

4,120,666

22,663,682

2,477,944

43,142,288

7,682,263

3,213,864

4,039,443

3,840,760

1,660,709

6,925,327

6,364,667

6,153,663

2,110,432

4,110,419

6,107,334

196,318,744

99,601,162
11,826,021
6,689,313
7,943,087
14,816,522
9,357,782
3,276,810
7,873,149
1,817,232
4,018,904
12,164,298
65,629,238
6,296,089 03

67,739,724

12,282,026

9,820,736

10,616,183

8,237,661

4,873,871

8,902,168

12,676,826

14,394,479

4,809,038

6,374,687

3,098,229

8,648,240

208,269

175,890

289,237

241,140

233,231

163,632

267,407

133.186

63,263

208,848

305,044

91,804

149,650 69
228,260
210,404
446,618
296,202
622,797
417,690
434,805
411,177
662,697
84,432
66,742|29

Utgående

balans

Skulder

Ingående

balans

Skulder

Utgifter

16,871,383
13,310,336
12,113,861
18,048,963
12,813,933
8,793,442
13,264,124
3,607,290
7,786,624
12,423,727
35,961,743
8,672,296 —

49,984,304

16,188,399

15,348,069

16,721,966

11,888,143

12,102,463

19,087,604

14,692,223

18,443,476

10,389,128

26,687,379

17,288,062

3,746,153

6,898,567

2,872,266

4,496,742

2,601,304

2,243,396

2,461,826

3,586,680

664,664

1,739,067

3,642,666

7,648,660

1,660,808

4,268,031

2,446,690

4,161,830

2,601,628

2,437,596

4,290,236

2,906,264

5,038,082

4,776,997

3,444,763

2,412,298

4.390.824

äl
08
9 G
16
67
52
82
18
86
88
52
92
67

6*|394,934,144|49|l4,969,366|ii|391,278,85o|59|86,214,728 74

1,644,797

6,211,289

2,823,022

4,185,856

2,958,532

1,682,082

2,382,530

3,702,682

666,127

2,110,668

3,812,124

9,094,016

1,643.104

3,309,861

2,679,686

6,046,976

2,431,422

2,424,982

2,239,777

3,069,638

4,841,948

6,674,379

3,667,196

3,029,816

4.492,598

85,604,908 61

11,916,144

7,377,478

9,624,018

6,477,913

9,384,365

11,807,929

3,828,099

11,163,265

2,448,736

3,166,989

6,397,043

20,106,424

6,468,311

43,404,366

10,380,874

8,671,960

7,332,169

3,660,046

4,868,323

7,646,338

7,027,912

10,791,647

6,137,682

12,882,628

8,636,308

240,486,867|4S

och länsstyrelserna,

		K		red		i t								Summa
Likvider med sär-skilda ämbetsverk och myndig-heter	Insättningar & statsverkets giroräkning i riksbanken	4	Utgående	balans f ö i	tillgångar
Kontant behåll- ning	Förskott	Inkomst- rester	Fordringar	Summa
		114,934,624	31	4,884,355	80			22,187,435	75	1,275,631	48	28,347,423	03	156,842,889
706,798	27	21,426,268	88	60,430	85	3,663,712	85	1,038,430	82	—	—	4,762,574	52	40484409
676,316	93	10,246,198	57	—	—	1,628,711	72	28,562	36	—	—	1,657,274	08	24,826^830
654,264	46	14,716,088	34	64,964	03	109,272	96	98,415	79	—	—	272,652	78	26^306^775
l,077,ööl	57	26,677,604	41	123,883	54	3,375,429	52	2,287,350	85	—	_	6,786,663	41	46^884^707
1,033,066	71	13,747,454	75	53,428	28	63,931	48	32,306	13	—	—	149,665	89	28,420 198
762,191	97	7,273,116	2 5	68,145	52	2,139,993	16	94,647	85	—	—	2,302,786	58	16648724
1,11 b,386	46	11,994,665	91	1,109	79	274,327	33	73,830	58	—	—	349,267	70	28 326 166
508,601	40	2,687,287	23	108 598	70	731,060	82	1,602	50	• - ''	—	841,252	02	7,042 004
286,415	04	7,135,059	64	36,282	17	1,812,030	56	49,159	07	—	—	1,896,471	80	14,586*694
686,471	20	18,129,046	82	24,100	24	3,228,540	12	283,760	01	—	—	3,536,400	3 7	32,460 085
6,033,168	41	77,249,205	83	26,680	75	6,782,219	63	2,907,466	64	—	—	9,716,366	02	122*098,170
372,048	14	10,603,832	49	9,664	64	966,844	08	165,137	42	—	—	1,121,646	14	19*198^942
537,223	33	94,341,332	11	169,687	05	6,329,451	74	8,151,486	70	40,592	96	13,681,218	45	156,274,000
1,133,008	28	20,680,551	92	48,162	32	3,325,228	89	579,139	80	—	—	3,952,521	01	38*726 641
1,298,967	73	14,466,205	97	141,613	82	3,062,920	29	56,260	46	—	—	3,260,794	57	32,744 904
904,477	87	19,265,328	47	33,759	52	4,049,919	69	307,671	79	—	—	4,39L361		34,324 740
536,310	91	16,530,393	07	10,059	33	2,796,036	07	742,425	17	—	—	3,648,620	57	26 700 263
508,098	82	11,420,715	16	78,577	67	4,211,180	79	223,405	04	—	—	4,513,163	50	23660078
719,919	62	20,609,791	05	64,936	07	4,536,992	39	610,337	98	—	—	5,202,266	39	37237864
835,103	85	21,690,641	06	25,086	11	3,619,430	47	166,583	55	—	—	3,811,100	18	38^106 606
920,968	10	22,744,626	84	43,912	10	3,681,128	15	423,143	27	—	—	4,148,183	52	44*179 796
656,164	98	8,946,712	72	22,624	52	1,924,024	98	62,643	29	—	—	2,009,292	79	21,316 049
646,971	78	18,792,698	78	204,836	86	3,019,869	58	92,506	32	—	—	3,317,201	76	38,569 217
862,672	59	11,494,816	521	29,752	74	4,321.811	83	113,232	45	—	—	4,464,797	02	29!96U92
23,071,146	42	617,603,067	10	6,313,641	4*1	68,644,049	10	40,766,940	04	1,316,224\|44	117,040,855	—11,083,705,834

8—Rev. berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

Öl

|55

— 58

Statens byggnadstoyrå.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar .................................................................................

Inkomster:

Riksstaten:

Femte huvudtiteln:

F. 1. Understöd åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader,
reservationsanslag, att av byggnadsskatt

direkt utgå ............................................................ 46,000: —

6. Extra utgifter............................................................ 850: —

Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond.................................—.6,000: —

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .............................................................................. 27,052: 41

Granskning av ritningar m. m.................................................... 4,111: —

Reseersättningar........................................................................ 1,270: —

Lokalhyra................................................................................. 3,000: —

Anordnande av en byggnadsutställning ........................................ 6,u00: —

Tryckningskostnader, expenser m. m.......................................... 3,913: —

Balans till är 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 120: 44

Innestående i bank.................................................................. 7,60»: —

1,216: 85

51,850: —
63,066: 85

46,346: 41

7,720: 44

Summa

63,066: 85

— 59

SJÄTTE HUVUDTITELN
Kommunikationsdepartementet.

Sjätte huvudtitelns anslag:
Riksstaten:

A. 1. Departementschefen ...
2. Provisorisk löneförhöj

chefen..................

3. Departementets avdel ning

av Kungl. Maj:ts
kansli .....................

4. Departementets verk

samhet.....................

E. 7. Alderstillägg ............

11. Extra utgifter .........

12. Skrivmaterialier och ex

penser, ved m. m.......

Tilläggsstaten:

C. 4. Tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare
å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen

5. Förstärkning av de till

avlönande av vissa extra
befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m.
anvisade medel .........

6. Dyrtidstillägg............

Summa

		D	e	>	e t					K	red	i	t		Summa
Behåll- ning från år 1920	Leverering från stats-kontoret	Upp- börd	Om- kring	Skuld till år 1922	Utgifter	Om- föring	Levere-ring till stats-kontoret
—	—	17,000		—	—	—	—	—	—	17,000	—	—	—	—	—	17,000	_
—	—	7,000	—	—	—	—	—	—	—	7,000	—	—	—	—	—	7,000	—
—	—	120,395	83	—	—	—	—	—	-	120,396	83	—	—	—	—	120,395	83
—	—	24,800	—	—	—	—	—	—	—	24,800	_	_	_	_	_	24,800
—	—	3,700	—	—	—		—	—	—	3,700	—	—	—	—	—	3,700	_
		2,740	51	—	—	—	—	—	—	2,740	51		—	—	—	2,740	Öl
3,183	79	113,000		556	24			15,705	40	132,445	43	—	—	—	—	132,445	43
2,000	—	15,497	72	—	—	2,002	28	—	—	16,050	-	—	—	3,460	—	19,500	—
		6,147	49							4,146	21	2,002	28			6,147	49
—		170,711	59	—	—	—	—	—	—	170,711	59	—	—	—		170,711	59
6,183\| T 91480,9931141666\|	24	2,0021	2 81	16,70ö\|	4o\|498,988\|57	2,002\| 2813,450\|	~	504,440\|	85

— 60 —

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar ...................................•............................................

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

Riksstaten:

Väg- och vattenhyggnadsstaten:

B. 1 a. Bestämt anslag .............................. 3,189: 43

Reservationsanslag:

B. 1 c. Vägundersökningar ..................... 12,271: 03 16,460: 46

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vatten byggnadsstyrelsen

m. m..................................... b: —

6. Undersökningar av mindre hamnar och farleder ......... 13,688: 4i

17. Utförande av vissa fiskehamnar .............................. 46,991: 9 6

18. Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader......... 106,860: —

Tilläggsstaten:

C. 4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen......... 1,126: 34

6. Dyrtidstillägg ......................................................... 331: 82

3/1919 Sandvikens hamn .......................................... 106,621: 18

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Skulder:

Diverse medel

Balans till dr 1922:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från dr 1920:

Utgifter:

Riksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

Väg- och vattenhyggnadsstaten:

B. la. Bestämt anslag .............................................

Reservationsanslag:

B. 1 b. Expenser för allmänna, arbeten.......;........,.............

c. Vägundersökningar .............................................

B. 2. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. ......................................

6. Undersökningar av mindre hamnar och farleder .........

7. Understödjande av brobyggnader och företrädesvis mindre

hämnhyggnader m. m......................t.................

8. Anläggningar eller förbättringar av vägar..................

9. Anläggning av enklare vägar i Norrbottens, Västerbot tens,

Jämtlands och Västernorrlands län ...............

141,284: 68

116,231: 94
187,184: 17

40,877: 09
23,769: 87

993,998: 68
6,336,048: 43

851,828: 60

1,268,308: 55

290,884: 66
12,779,441: 35
6,621: 06

23,614: 64
14,358,870: 25

33,963: 04

10. Anläggning av ödebygdsvägar inom Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernörrlands län...............

12. Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobygg nads-

m. fl. företag ...(.........................................

13. Iståndsättande av ödebygdsvägen mellan Tärna kyrkby

och Stensele sockengräns m. m...............................

17. utförande av vissa fiskehamnar .................................

E. 7. Alderstillägg .........................................................

8. Rese- och traktamentspenningar .................................

Tilläggsstaten:

Femte huvudtiteln:

A. 4 b. Bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd......

Sjätte huvudtiteln:

A. 2. Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki ochMuonionalusta

i Norrbottens län ...................................................

4- Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanläggningar......

6. Undersökningar m. in. för vissa mindre fiskehamnsbyggnader

6. Rätning av Edstabäcken .............................................

C. 4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ...............

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel........................

6. Dyrtidstillägg ............................................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken...........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ........................

310,959: SB

1,484,700: —

207,719: sb
2,182,382: 22
8,804: s7
11,013: 27

99.359: 44

112,123: bo
12,369: so
14,999: —
6,067: —

21,134: io

16,636: 9 7
308,169: 9 0

12,487,651: 99
133,630: 70
10: —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Förskott ................................................................................................... 1,703,624: S2

- Summa 14,368,870: 25

Byggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans frän dr 1920:

Tillgångar ................................................................................................... 661,164: 94

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Riksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen ................................................... 1,497: 88

4. Lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m....... 160: —

7. Byggnader och reparationer....................................... 373,795: 14

11. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5 och 7

i Stockholm m. m...........................:..................... 693:02

E. 12. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....... .............. 379: —

13. Tryckningskostnader ................................................ 82: so

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

G. 8/1914 Anordnande av dräneringsledning för statsinstitutionerna

„ å nordvästra Djurgården .................................... 6,834: —

Åttonde huvudtiteln:

L 71. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda 500: —

— 62

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln:

B. 3. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

reparationer........................................................

C. 5. Förstärkning av de till avlönande av vissa pxtra befatt ningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till

vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ..............

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

F. 1/1920. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

reparationer ...................................................

11/1920. Inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement
m. fl. institutioner avsedda lokaler...............

Åttonde huvudtiteln:

H. 1/1919. Införande av elektrisk belysning i vissa av institutets

och förskolans för blinda & Tomteboda lokaler ......

Uttag & statsverkets giroräkning i riksbanken ................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..........................

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1922:

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

4,612: 85

27: 10

227: —

460: 9 5

40: 50

Summa

Skulder

Tillkommen ingående balans:

Riksstaten: Utgifter.

Andra huvudtiteln:

G. 4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 12,468: 9 0

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen ...................................................... 161,307: 58

2. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariats ersättningar

m. m................................................. 43,990: 15

3. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader ... 2,323: 90

4. Lokaler för två av byggnadssyrelsens byråer m. m.......... 17,920: —

7. Byggnader och reparationer.......................................... 1,018.164: 88

8. Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms

slott..................................................................... 310,240. 3 8

9. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm befintliga byggnaderna..................... 1,124,499: 20

11. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5 och 7 i

Stockholm m. m.................................................... 304,256: so

12. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i Stockholm 211,751:45

13. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå ............... 158,600: 93

14. Befrämjande av brandsäkerheten inom kammarkollegii första

arkivkontors lokaler ................................................ 24,262: 70

15. Inlösen av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren samt för

uppförande å denna tomt och i kvarteret Kandidaten av
byggnader för inrymmande av i huvudstaden förlagda
ämbetsverk och statsinstitutioner .............................. 26,914: ic

16. Jlytt landsstatshus i Göteborg....................................... 142,243: 85

E. 7. Ålderstillägg ............................................................ 3,108:35

8. Rese- och traktamentspenningar.................................... 29,787: 97

10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............... 6,846: —

389,299: 39
10,039,601: 58
654,678: 33

459,981: 6 2
12,094.615: 86

707,544: 22

67,816: 85

11. Extra utgifter.........................................................

12. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in.........................

13. Tryckningskostnader............................................

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

B. 27/1918. Byggnadsstatistik .............................................

G. 3/1916. Reparation av Riddarholmskyrkan ..........

5/191G- Utvidgande och förbättrande av Värmlands läns lånt
mäterikontors lokaler, ävensom inredande av arkivlokaler

för länsstyrelsen i samma län m. m............................

Till underhåll och reparationer av publika byggnader
Sjunde huvudtiteln:

o D. 20. Skrivmaterialier och expenser, ved in. m......................

Åttonde huvudtiteln:

B. 17. Anordning och uppställande av vissa samlingar inom natio nalmuseibyggnaden

................................

29. Eldsäkerhetsanordningar inom riksmuseets byggnader vid

Frescati ....................................................

I. 7. Nya byggnader för folkskoleseminariet i Karlstad

9. Ombyggnads- och inredningsarbeten för folkskoleseminariet

i Stockholm m. m................................

13. Ekonomibyggnad m. m. för statens småskoleseminarium i
Murjek................................................

49. Ersättande av förskjutna kostnader för upprättande av normalritningar
till folkskolebyggnader på landsbygden ......

65. Reparationer å institutets och förskolans för blinda å Tomteboda
byggnader .......................................

71. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda ’..

78. Byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat

lyte .....................................................................

79. Asylbyggnad vid vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte .............................................................

N. 6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

D. 10/1920. Konservering av Bohus fästningsruin.....................

F. 38/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folkskoleseminariet
i Luleå............................................

B. 19/1919. Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader ......

F. 38/1919. Ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet i

Lund....................................................

40/1918. Ytterligare anslag till folkskoleseminariets i Lund

nybyggnad ............................................................

Till istandsättande av Södra Råda ödekyrka..................

Till uppförande av nybyggnader för folkskoleseminariet i Göteborg
Nionde huvudtiteln: 6

K. 21. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

G. 3/1917. Observationspaviljong för rikets allmänna kartverks

geodetiska avdelning m. m..............................

Tionde huvudtiteln:

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....

Tilläggsstaten:

Fjärde huvudtiteln:

G. 5/1919. Merkostnader för vissa ändringsarbeten vid garnisons sjukhuset

i Stockholm .............................

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar
m. m..........................................

2. Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. .........

3. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och re parationer

.........................................

3,680: —
69,616: 38
12,179: 12

13,738: 27
25,987: 68

32,476: —
2,996: 7 8

16,478: 6 7

3,000: —

37,163: 98
286,630: 51

166,711: 36

1,619: so

21,958: —

2,200: 18
251,288: 95

842,567: 42

200,000: —
9,269: 79
9,998: 51

42,766: 27
36,721: 84

100: —

24,262: 7 5
336: —
1,316: —

23,137: 95

600: —

23,137: 96

1,015: 13

16,000: —
900: —

634,861: 4 3

— 64 —

4. Täckande av merkostnader å vissa pågående byggnadsföretag

6. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdags huset

..................................................................

7. Täckande av förskott för vissa byggnadsarbeten inom Gävle

slott samt bergsskolans hus i Stockholm.....................

10. Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar........................

C. 4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ...............

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikari -atsersättningar m. m. anvisade medel ........................

6. Dyrtidstillägg............................................................

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

F. 1/1920. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

reparationer............................................................

4/1920. Undersökningsarbeten å Malmöhus slott m. m..........

7/1920. Merkostnad för ordnande av övre Bernadottska gravkoret
i Riddarholmskyrkan .......................................

11/1920. Inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement
m. fl. statsinstitutioner avsedda lokaler ...............

13/1920. Inlösen av patent- och registreringsverkets fastighet

nr 6 i kvarteret Rännilen i Stockholm m. m................

5/1919. Reparations- och inredningsarbeten i länsresidenset i

Jönköping ....................................................•''■••••••

8/1919. Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbets lokaler

..................................................................

10/1919. Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län äm betslokaler

............................................................

11/1919. Merkostnader för pågående byggnadsföretag m. m. ...

3. a/1918. Beredande av lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret

Sjöhästen för viss del av krigsarkivet ........................

6/1918. Utvidgnings- och förbättringsarbeten m. m. vid landsstatshuset
i Mariestad .............................................

9/1918. Utvidgnings- och förbättringsarbeten m. m. vid landsstatshuset
i Karlskrona.............................................

12/1918. Utvidgning av länsstyrelsens i Västmanlands län äm betslokaler

i Västerås slott m. m...............................

14/1918. Inredande i Västerås slott av lokaler för Västmanlands

läns lantmäteri kontor m. .....................................

Åttonde huvudtiteln:

C. 4. Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klosterkyrka
..................................................;...............

14. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad ...............................................................

B. 1/1920. Hyllinredning i riksarkivet....................................

6/1919. Ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden............—

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................••.....

11,116: —

190,224: 7 2

10,417: 82
2: 10

17,835: 59

12,817: 67
223,768: 85

200,227: —
7,016: 12

55,878: 22

474,412: 06

65,621: 81

6,666: 51

11,200: —

34,000: —
35,684: 19

19,602: 99

16,784: 40

9,616: 88

9,120: —

13,200: —

3,000: —

39,769: 26
10,641: 50
13,346: 42

7,880,879: 37
2,956,960: 88
14,217: 63

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kontant behållning.....................................................

Förskott .................................................................

Utlånta medel...........................................................

Fordringar ..............................................................

Aktier ....................................................................

18,782: 25
335,499: 07
109,986: 29
824: 80
2,015: —

467,107: 41

Summa 12,094,516: 86

65 -

SJUNDE HUVUDTITELN
Finansdepartementet.

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

A. 1. Departementschefen ..

2. Provisorisk löneförhöj

ning för departements
chefen ...........

3. Departementets i

kansli.............

4. Departementets verk

samhet...........

5. Biträde inom departe

mentet vid bere
av ärenden rö
bank- och fondväsen
„det m. m...............

D. 1. Alderstillägg............

20. Skrivmaterialier och ex

penser, ved m. m. ...

21. Tryckningskostnader ...

23. Extra utgifter ..........

Tilläggsstaten:

C. 3. Tillfällig löneförbätt
ring för vissa befatt
ningshavare å ordinarie
stat inom den civilastatsförvaltningen 4.

Förstärkning av de til.
avlönande av visss
extra befattningsha
vare inom den er
vila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade
medel ..........

6. Dyrtidstillägg............

Elfte huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Fyllnadsbelopp

åt
vissa å äldre stat
kvarstående registratorer
inom departementen
.......

Summa

9—Rev .-berättelse ang. statsverket för dr 1921. IT.

		Hell	e	t		Kredit	Summa
Beh nir från 19!	ätl- ig år !0	Levere- ring från stats- kontoret	Skuld till år 1922	Skuld från år 1920	Utgifter	Levere- ring till stats- kon- toret	Behåll-ning till år 1922
—	—	17,000	—	—	—	—	—	17,000	—	—	—	—	—	17,000	—
—	—	7,000	—	—	—	—	—	7,000	—	—	—	—	—	7,000
	-	163,994	25	—	—	—	—	163,917	38	76	87	—	—	163,994	25
''	—	9,000	—	—	—	—	—	9,000		—	—	—	—	9,000	—
		4,298	92					4,298	92					4,298	92
90	70	7,601	SO	—	—	—	—	7,692	—	—	—	—	—	7,692
—	—	66,000	—	16,781	06	14,216	82	67,664	24	_	_	_		81,781	06
—	—	70,000	—	—	—	16,148	95	46,366	97	—	—	7,496	08	70,000
		8,797	71			8,797	71							8,797	71
271	51	18,760	87	—	—	—	—	18,976	05	66	83	—	—	19,031	88
		6,036	38					6,036	88					6,036	88
266	31	196,400		263	69			196,929						196,929
		1,000						1,000						1,000
627\|62	662,788	931	17,044)	7 ö\| 39,163)	4«\|	633,669)	94	132)70)	7,496	os\|	680,46l\|äO

— 66 —

Kammar -

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

G. 7. Jordregister för landsbygden..............................................................................

Femte huvudtiteln:

Riksstaten:

F. 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ...................................................

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

Kammarkollegium:

B. 1 a. Bestämt anslag..........................................................................................

1 h. Förslagsanslag ..........................................................................................

B. 2. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.............................................

3. Qrdnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor tillhörande handlingar .......:.......

D. 1. Alderstillägg...................................................................................................

20. Skrivmaterialier och expenser, ved m. ..............................................................

22. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.......................................................

23. Extra utgifter ................................................................................................

B. 2/1920. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium ....................................

3/1920. Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor tillhörande handlingar........

Tilläggsstaten:

A. 1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.......................................••••••

C. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare & ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen..........................................................................................

i. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel........................

5. Dyrtidstillägg .................................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 11. Utredning rörande ecklesiastika boställen............................................................

N. 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...........................-.......................

Sjunde huvudtitelns allmänna besparingsfond........................................................................

Summa

kollegium

Debet	Kredit	Summa
Behållning från år 1920	Uppbörd	Leverering från statskontoret	Utgifter	Leverering till statskontoret	Behållning till år 1922
344	76		—	7,660	—	7,660	—	344	76	—	—	7,994	76
—	—	—	—	3,123	22	3,123	22	—	—	—	—	3,123	22
7,341	66			182,314	58	182,314	78	7,341	46			189,656	24
192	54	—	—	2,870	78	2,870	78	192	5 4	—	—	3,063	32
—	—	—	—	63,169	79	63,169	79	—	—	—	—	63,169	79
—	—	—	—	1,916	86	1,915	86	—	—	'' -''	—	1,916	86
—	—	—	—	11,082	84	11,082	84	—	—	—	—	11,082	84
6,719	04	930	42	79,000	—	86,118	54	—	—	630	92	86,649	46
1,386	56	1	95	16,620	81	16,603	81	1,406	51	—	—	18,009	32
2,079	18	—	—	9,733	31	8,993	56	2,818	93	—	—	11,812	49
16,860	22	—	—	—	—	—	—	16,860	22	''-	—	15,850	22
48	71	—	—	—	—	—	—	48	71	—	—	48	71
—	—	—	—	11,803	69	11,803	69	—	—	—	—	11,803	69
9,170	52	—	—	21,326	07	21,326	07	9,170	52	—	—	30,496	59
—	—	—	—	20,836	52	20,836	52	_	_	_	_	20,835	52
352	79	—	—	310,676	77	310,676	77	362	79	—	—	310,929	56
196	46	_	_	12,294	96	12,294	96	196	46			12,490	42
—	—	—		2,688	73	2,688	78	—	—	—	—	2,688	78
—	—	—		1,399	99	1,399	99	—	—	—	—	1,399	99
43,68114 4	932	87	768,296	92	764,668	91	37,720	90	630	9 21	802,910	78

— 68 —

Statskontoret.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

Inkomster:

Statsmedel ........................................................................

Fonden för statens aktier...........................•''.........................

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare

Rederilånefonden ...............................................................

Hantverkslånefonden.........................•.................................

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby .....................

Odlingslånefonden................................................................

Torvindustrilånefonden.........................................................

Egnahemslånefonden.............................................................

Fiskerilånefonden ...............................................................

Norrländska nyodlingsfonden ................................................

Jordförmedlingsfonden .........................................................

Täckdikningslånefonden ....................................................

Allmänna nyodlingsfonden ...................................................

Norrländska andelsmejerifonden .............................................

Kraftledningslånefonden ......................................................

Gödselvårdslånefonden .........................................................

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter...........................

Kolonisternas kreaturslånefond .............................................

Statsverkets fond av rusdrycksmedel.......................................

Lånefonden för inköp av ädla avelston....................................

Vattenkraftslånefonden .........................................................

Fonden för räntefria studielån ...........................................

Vämskattefonden ...............................................................

Uttag och remisser..............................................................

212,602,641. is
10,180,260: —
76,069: ss
647,900: oi
10,683: 57
87,840: 7 3
672,078: so
180,665: 67
2,969,385: 24
96,446: so
22,061: 44
26,744: 49
10,306: 84
3,607: 57
2,022: 92

228,777: 84
22,611: 87
6,290: 56
729: 25
1,696,384: 68
531: 68
19,733: 55
248,920: —
819: 83

Balans till år 1922:

Skulder:

Överleverering.
Utgiftsrester .
Diverse medel.
Övriga skulder

97: 46
126,405: 05
98,890,127: 06
115,196,016: 33

Summa

Skulder ....
Statsmedel

Kredit.

Balans från år 1920:

Avkortningar och restitutioner:
Utgifter:

461,606,851: 82

229,698,290: 7 6
1,229,881,878: 97

214,212,646: 90
2,135,198,667: 45

169,102,660: 65

1,869,623: 7 3

Statsmedel ............

Hantverkslånefonden

261,758.290: 84
200: —

Odlingslånefonden ........................

Egnahemslånefonden.....................

Gödselvårdslånefonden ..................

Statsverkets fond av rusdrycksinedel

Fonden för räntefria studielån.........

Värnskattefonden ........................

Insättningar och remisser .............

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Förskott ..................................................................

Fastigheter...............................................................

Utlånta medel .........................................................

Fordringar ...............................................................

Aktier........................................................

16,619: 46
324,392: 2j
4,061: 76
127,446; 09
836: —
17,726: so

262,249,061: 95
1,266,863,478: ss

1,660,101: 06
3,198,000: —

273,690,887: 34
46,418,297: 67

120.266,666:67 446,123,962:7 4

Summa 2,136,198,667: 45

Mynt- oeli Justeringsverket.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar .................................................................................................. 4,427,176:63

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Inkomst av myntning och justering ............ 860.498: 27

7. Kontrollstämpelmedel................................. 143,913: 24

IV. Diverse inkomster .................................... 9: — 7 004 42o- R1

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen: ’ ’

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 6. Bestridande av de med mynt- och justerings verkets

drift förenade kostnader............... 3,806: 62

Elfte huvudtiteln:

Riksstaten:

A. 2. Förvaltningsbidrag till en ny änke- och pupillkassa
för civilstaten..........................• 7,861:13 11)666.76 g(.

Uppdebiteras ökat värde å mynt- och justeringsverkets fastigheter........................... ’ 40*679: 87

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................................. 1,180- 10

Balans till dr 1922:

Skulder:

Överleverering ........................................................................ 4. S9

Utgiftsrester ..........................................................i.''...;;.''.......6,817: so 6 822. S9

Summa 6,491,936:25

Skulder

Kredit.

Balans från dr 1920:

1,080,904: se

— 70 —

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten: _

B. 6. Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade
kostnader, reservationsanslag, att av inkomst av myntning
och justering direkt utgå....................................

Tilläggsstaten:

A. 2. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,
att av inkomst av myntning och justering direkt
utgå ......................................................................

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Kontrollstämpelmedel ...............................................................

Bötesmedel..............................................................................

Pensionsavgifter ............ .........................................................

771,464: 07

115,003: 56

163,663: 63
9: —
1,180: 10

886,467: 62

164,862: 7 8

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .......................................................

Utväxlingskassan ....................................................•••

Innestående i hank ....................................................

Fastigheter................................................................

Inventarier................................................................

Metaller ...................................................................

Bränsle och materialförråd ........................■..................

Inkomstrester.............................................................

Fordringar................................................................

10,049: 59
114,281: 98
2,316.279: 96
139,007: 56
76,000: —

644,654: 47
14,931: 55
33,076: 47

12,429:96 3,369,711.54

Summa 6,491,936: 25

Kammar -

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 6. Kammarrätten.............................................................................................

7. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m.....................................

D. 1. Ålderstillägg .............................................................................................

20. Skrivmaterialier och expenser, ved m. ...........................................................

Tilläggsstaten: ....... , ...

C. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen ............................................................................ ......••••••

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel..................

6. Dyrtidstillägg ................................................................................................

B. 4/1920. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m..................................

Aktoratsmedel ................................................••••>••••••....................................................

Summa

— 71 —

Statistiska centralbyrån

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

11,642: js

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 9. Stämpelomkostnader ....................

D. 21. Tryckningskostnader.......................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ......

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

1,884: os

2,123; 81 4,007: 39

............ 898,367: 19

............ 3,954: 48

Summa 917,871: 49

Kredit.

Skulder

Balans från år 1920:

8: oo

Andra huvudtiteln:
Riksstaten:

G. 12. Kommittéer och

Utgifter:

utredningar genom sakkunniga

20,646: 10

rätten.

		D	e b e	t						K	redit			Summa
Behål ning fr år 192	1- ån >0	Leverering från stats-kontoret	Uppbörd	Om- föring	Skuld till år 1922	Utgifter	Om- föring	Levere-ring till statskon-toret	Behåll-ning till år 1922
6,394	65	194,272	72							190,638	54	3,634	18	6,394	65			200,667	87
—	—	89,700	—	—	—	—	—	—	—	83,602	21	6,097	79	—	—	_	_	89,700
2,858	77	13,113	81	—	—	2	86	—	—	13,116	67	—	—	2,868	77	. -	_	16,975	44
31	92	44,000				424	71	—	—	44,424	71	—	—	31	9 2	—	—	44,456	68
2,393	61	26,480	70	—	—	28	79	—	—	25,609	49	—	—	2,393	61	—	—	27,903	10
—	—	11,800	—	—	—	'' --	—	__’	—	11,734	45	66	55	_ ''	_			11,800
—	—	262,600	—	—	—	9,341	16	3,168	65	276,009	81							275,009	81
2,579	68													2,579	68	_	_	2,679	68
281,264	90	—	—	301,104	68											682,369	58	682,369	58
295,523	58	640,867	28	301,104\|68\|9,797	52	3,168	65	644,036	88	9,797	52	14,258	63	682,369	58\|l,260,461	61

— 72 —

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

Statistiska centralbyrån:

B. 8. Avlöningsmedel............................•••••.....•_•••

9. Amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga

biträden ................................................

10. Bibliotekets underhållande ............*.............

11. Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska

centralbyrån ..........................................

12. Förstärkning av reservationsanslaget till amanu enser,

vikariatsersättningar och tillfälliga biträden
...................................................

13. Personal vid valstatistik..............................

14. Personal vid 1920 års folkräkning..................

C. 9. Stämpelomkostnader....................................

D. 1. Ålderstillägg .............................................

20. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..........

21. Tryckningskostnader....................................

23. Extra utgifter.............................................

Tilläggsstaten:

Statistiska centralbyrån:

A. 3. Personal vid äktenskapsregistret ....................

C. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.........................•••••;...........

6. Dyrtidstillägg ...........................................•_

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken..............

160,899: 9 7

28,316: 81
1,882: 40

29,091: 99

10,614: 18
14,907: 54
38,962: 99
4,884: 08
10,654: 42
47,381: 71
212,711: 18
2,916: —

2,613: —

14,778: 27

16,131: 55

308,446: 72 896,081: 8i

Summa

Bank- ock fondinspektionen.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar .........................................................................................

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 16. Upprätthållande av bank- och fondinspektionens verksamhet,
reservationsanslag, att av bidrag till bankinspektionen och av

bidrag till fondinspektionen direkt utgå..........................

Tilläggsstaten:

A. 4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslagsanslag,
att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och

av bidrag till fondinspektionen............................-.........

Aterdebiterade medel......................................................................

160,067: so

41,978: 15
62: so

916,727: 91
2,134; 98

917,871: 49

742: 04

192,098: 2 5

Summa 192,840: 29

— 73 —

Kredit.

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar .............................................
Resekostnader.......................................
Hyra, värme, lyse och expenser m. m................. För fondinspektionen: Avlöningar ........................................... Resekostnader.....................................		113,066: 84
Hyra, värme, lyse och expenser m. m.................		78,013: 09

Tillgångar:
Kassabehållning

Balans till dr 1922:

.......... 1,760: se

Summa 192,840: 8»

Postsparbanken.

Debet.

Tillgångar

Balans från dr 1920:

89,141,914: se

Inkomster:

Rån temedel ........................................................................ 4,936,666: 4 6

Obligations- och kursvinster ................................................... 70,767: 41

Ersättning för förmedling av vissa pensionsutbetalningar ............ 2*190: 64

Preskriberade medel, efter avdrag av efterskänkta........................ 81,810: 46

Aterdebiterade medel ............................................................ 6,164:_

Balans till dr 1922:

Skulder:

Överleverering ..........................................................

Till insättarna ..........................................................

» diverse myndigheter..............................................

Diverse medel .....................................................

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

Utgifter:

Avlöningar och understöd ........................................

Ersättning till postverket för postsparbanksgöromål .......

Gratifikationer till poststationsföreståndare m. fl...........

Hyror, lyse, värme och expenser m. m.......................

10—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. IT.

11,036: 08
100,276,464: 89
12,435,937: 48
274,022: 91

112,997,460: 81

Summa 207,236,964: 14

89,044,931: 16

724,470: 66
89,917: 05
13,668: —
121,326: 19

Avkortningar och restitutioner ...
Räntemedel, gottgjorda delägarna

74 —

..................................... 6,041: 9s

.................................. 4,427,881: 4a 6,382,204: 15

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ............................................................... 200,881: 93

Förskott ...''........................................................................ 38,008: 8 6

Obligationer ..................................................................... 74,813,470:27

Utlånta medel .................................................................. 36,673,497: 46

Förråd.............................................................................. 156,920: 60

Fordringar...................................................................... 2,026,050: 21 112,808,828: 83

Summa 207,236,964: 14

Postsparbanken, riksförsäkringsanstalten.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ................................................................................................... 8,412,978: 44

Inkomster:

Försäkringsmedel ........................................................................ 6?2: 3»

Räntemedel .............................................................................. 398,081: 83

Obligationsyinst m. m. .............................................................—_2,838: 57 401,692: 7 5

Balans till dr 1922:

Skulder

.......... 23,677: 08

Summa 8,838,248: 27

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder ...................................................................................................... 11,438: 9 5

Utgifter:

Sjukhjälp m. .......................................................................... 464,198: 18

Förlust å obligationer...............................................................—_36: so 464,234: 9 8

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Obligationer .............................................................

Utlånta medel ..........................................................

Fordringar................................................................

247,166: 85 •

6,328,616: 64
1,676,332: 24

110,559:61 8.362.674:34

Summa 8,838,248: 27

- 75

R lksräkenskapsverket.

		I) e b e	t				K	red	1	t
	Leverering			Skuld			Leverering	Behåll-	Summa
	från stats-	Uppbörd	till		Utgifter	till stats-	ning till
	kontoret			år 1922			verket	år 1922
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 17. Riksräkenskapsverket ......	311,526	56	190	49	—	—	311,717	05	—	_	_	_	311,717	05
18. Förstärkning av arbetskraf-
terna hos riksräkenskaps-
verket m. m................	33,878	88	160	—	—	—	34,028	88	—	—	—	_	34,028	88
D. 1. Alderstillägg..................	28,127	83	41	67	—	—	28,169	50	—	—	—	—	28,169	50
19. Rese- och traktamentspen-
ningar ........................	—	—	—	—	1,964	20	1,964	20	—	—	—	—	1,964	20
20. Skrivmaterialier och expen-
ser, ved m. m.............	97,000	—	2	60	—	—	92,272	52	—	—	4,730	08	97,002	60
21. Tryckningskostnader.........	64,000	—	94	75	—	—	63,550	—	—	—	644	75	64,094	75
Tilläggsstaten:
C. 3. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den
civila statsförvaltningen...	39,616	49	70	10	—	—	39,686	59	—	_	_	_	39,685	59
4. Förstärkning av de till av-
lönande av vissa extra he-
fattningshavare inom den
civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersätt-
ningar m. m. anvisade
medel ........................	14,789	98	69	57	—	—	14,849	55	—	_	_	_	14,849	55
5. Dyrtidstillägg ...............	396,378	59	146	46	—	—	396,626	05	—	_	_	_	396,525	05
Aktoratsmedel..............................	—	—	913,719	54	—	—	17,939	21	393,578	16	502,202	17	913,719	54
Anmärkningsprovisiöner..................	—	—	76,297	54	—	—	76,281	42	—	-	16	12	76,297	54
Summa	986,317	33	990,772	72	1,964	20	1,076,982	97	393,678	16	607,493	12	1,978,064	25

— 76

Tillgångar.

Tullverket.

Debet.

Balans från år 1920:

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

Åt 3 e. Lastpenningar................................................... 686,919: so

4 a. Tullmedel......................................................... 104,518,441: 87

b. Sockerskatt ...................................................... 1,094,634: 4S

II. 12. Fyr- och båkmedel............................................. 1,991,963: 64

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Balans till år 1922:

Skulder:

Överleverering .................................................................. 112: 50

Diverse medel ...................................................................7,676: so

Summa

Skulder.

Kredit.

Balans från år 1920:

Utgifter:

Avkortningar och restitutioner:

AI. 3 e.	Lastpenningar ..................	......... 1,408: 79	*
4 a.	Tullmedel ........................
b.	Sockerskål........................	......... 178: so
II. 12.	Fyr- och båkmedel ............	......... 44,748: 88	2,231,479: is

Verkliga utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 1. Tullverket .................................

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos

generaltullstyrelsen''.....................

3. Förstärkning av arbetskrafterna vid

tullverkets lokalförvaltning .........

4. Ortstillägg åt befattningshavare å

extra stat vid tullverkets lokalförvaltning
m. fl............................

6. Tillfälliga lönetillägg åt viss personal
vid tullverket ...........................

D. 2. Ersättning till städerna för mistad

tolag.......................................

Tilläggsstaten:

C. 3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen......... 30,968: 4 o

11,766,341: 78
26,364: 95
396,820: 6 3

43,601: 96
941,806: 25

6,899,847: 08 20.063.782: 60

16,422,674: is

108,191,849: 24
11,266,761: 28

7,688: 7 0
136,878,873: 85

7,678: 87

t. Förstärkning av de till avlönande av
vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel.............................. 47,698: 12

ö. Dyrtidstillägg.........................i.... 11,066,339: 82

F. 9/1920. Bostadshus för tullpersonalen i Mon 139,626:2 8

H. 8/1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp 7,411: 74

1918 års extra tilläggsstat:

VI. 1. Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare
i statens tjänst...... 3,769: 67

Elfte huvudtiteln:

Riksstaten:

A. 8. Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt
Tilläggsstaten:

A. 2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

pensionärer ............................. 619,482: 27

yrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. 484,163: 12

11,294,704: —

107,000: —

1,103,646: 89

34,800,611: 12

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Lastpenningar ..............................................

Tullmedel ....................................................

Sockerskatt....................................................

Fyr- och båkmedel .........................................

Pensionsavgifter..............................................

686,000: —
84,690,000: —
1,070,000; —
1,960,000: —
90,842: 13

88,286,842: is

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kontant behållning ........................................................... 3,769,490: 47

Förskott................................................................ 2,177,230: 44

Fordringar....................................................................... 6,838,120: 82

12,784,841: 7 8

Summa 136,878,873:85

— 78 —

Kontrollstyrelsen.

		D e	b	e	t				K r e	d i	t
Behåll-ning från år 1920	Leverering rån stats-kontoret	Upp- börd	Om- föring	Utgifter	Omföring	Levere-ring till stats-sontoret	Behåll-ning till år 1922	Summft ✓
474	29	75,394	07	—	—	—	—	75,394	07	—		474	29	—	—	75,868	86
—	—	119,961	89	—	—	—	—	76,963	90	43,007	99	—	—	—	—	119,961	89
28	11	32,684	24	—	—	—	—	32,197	68	—	—	28	11	486	56	32,712	35
2,793	95	78,000	__	_	_	_	_	73,807	18	—	—	’ -	—	6,986	77	80,793	95
		3,000						3,000								3,000
—	—	46,438	11	—	—	—	—	46,438	11	—	—	—	—	—	—	46,438	11
95	—	9,100	—	—	—	—	—	9,100	—	—	--	96	—	i	—	9,195	—
—	_	4,271	74	. -		—		4,271	74							4,271	74
42	17	106,100		—		—		105,014	05	—	—	42	17	So	95	105,142	17
1,025	59					43,007	99	1,025	59	_		_		43,007	99	44,033	58
—		—		478	80			—	—	—		478	80	—	—	478	80
4,469	11	473,960	05	\|478\|so\|43,007	99	\|427,202	82	43,007	99	1,118	37	60,567	27(621,896	95

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

Kontrollstyrel sen:

C. 6. a. Bestämt anslag,..

6. b. Reservationsanslag
att av denature
ringsavgifter direkt
åtgå............

C. 7. Verksamheten å kon trollstyrelsens

avdelning
för rusdrycksförsäljningsärenden.
.

8. Kontroll å tillverk
ningsavgifter.........

D. 1. Alderstillägg.........

Tilläggsstaten:

B. 2. Dyrtidstillägg vid
kontrollstyrelsens av
delning för ärenden
angående skattefri
sprit m. m., reserva
tionsanslag, att av de
natureringsavgifter
direkt utgå............

ring för vissa befattningshavare
å ordinarie
stat inom den
civila statsförvaltnin
gen.....................

till avlönande
vissa extra be
ningshavare i:
den civila statsför

5. Dyrtidstillägg.
Denatureringsavgifter,
skott att till AB. Sk
sprit återlevereras ....

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Ecklesiastikdepartementet.

			i»	t II c t					K r c	(1	i t
	Behåll- ning från år 1920	Upp- börd	Levere- ring	Skuld till år 1922	Utgifter	Levere- ring	Behåll- ning till år 1922	Summa
Åttonde huvudtiteln:					1
Riksstaten:
A. 1. Departementschefen...	—		_		17,000	—			17,001						17,00C
2. Provisorisk löneförhöj-
ning för departe-mentschefen .........					7,000				7,000						7,000
3. Departementets av-												—	—
delning av Kung!. Maj:ts kansli.........	66		627		187,127 4,807	38 33			187,722 4,808		66		32		187,821
4. Övergångsstat.........			1		13	91	45	49
5. Extra föredragande						33					4,808	33
m. in.............					16,332 7,865 5,837	99 87 49		95	16,410 7,865 6,970	94					16,410
N. 1. Älderstillägg ..........								—	—	94
4. Extra utgifter..........						38	87			—	—	7,866	87
G. Skrivmaterialier och						87					6,970	87
expenser, ved m. m. 7. Tryckningskostnader.. Tilläggsstaten:	26 12	36 67	18	50	73.000 57.000	—	—	—	69,678 65,356	06 0 3	18	50	3,448 1,666	30 64	73,044 67,012	86 67
M. 1. Dyrtidstillägg .........	88		134		242,986	12			242,930		222		56		243,208
2. Tillfällig löneförbätt-						75	12	87
ring för vissa befatt-ningshavare å ordi-narie stat inom den civila statsförvalt-ningen ..............									22,438	40			8		22,447
3. Förstärkning av de till											87	27
avlönande av vissa extra befattningsha-vare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariats-ersättningar m. m.
anvisade medel......	309 \| x 6	21S	5	6,650	11	—		6,686	6	624	51	64	25	7,176	)2
Summa	503 14 61	99ö\|54\|	648,054186	212	m\|f	S43,666\| 7 91	832j7 7 \|	5,266jes\| 649,766) 19

— 80 —

Rlks-^ocli

A. Riks -

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Riks- och landsarkiven:

B. 1 a. Bestämt anslag......................................................

Ib. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet .

2. Förstärkning av riksarkivets anslag till amanuenser m. m. .

3. Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia
6. Registrering av vissa rättshistoriska källor.

N. 1. Alderstillägg........................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. .

7. Tryckningskostnader ............................

Tilläggsstaten:

Dyrtidstill ägg ...................................................................................■ •...... ■

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen....................................................................... .......••••••••••••

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ....................

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ..................................................................

Summa

B. Landsarkivet

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Riks- och landsarkiven:

B. 1 a. Bestämt anslag.....................................................................

1 d. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Uppsala

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven ..........................................

N. 1. Alderstillägg...........................................................................

4. Extra utgifter ......................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. ......................................

Tilläggsstaten:

Dyrtidstillägg ................................................................ ..........................y

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen................................................—.........;......••.....•

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila stats

förvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ........................

Summa

— 81

landsarkiven.

arkivet.

		Del»	0	t			K	r e d i	t
Behållnii från år 1	ig 920	Leverering	Uppbörd	Utgifter	Leverering	Behållning till år 1922	Summa
		93,380	58			92,146	07	1,235	51			93,380	58
19	08	2,000	—	—	—	2,003	52	—	—	16	56	2''()19	08
10,804	98	2,900 6,000	—	—	—	2,900 10,658	74	—	—	6,246	24	2,900 16,804	98
		1,800	—	—	—	1,800	—	—	—	_		1,800
5,210	76	600 45,000	—	1,194	25	500 51,051	Öl	—	—	»* 363	50	500 61,406
492	09	7,600		204	10	7,495	—	—	—	701	19	8''l96	19
—	—	107,162	55	—	—	107,162	55	—	—	—	—	107,162	55
—	—	9,880	19	—	—	9,880	19	—	—	—	—	9,880	19
—	—	4,766	75	—	—	4,766	75	—	-		—	4,756	75
261	68	6,085	58	188	22	6,288	75	—	_	246	68	6,635	4 8
16,788	69	285,965	60	.1,586	57	295,542	08	1,236	51	7,663	17	304,340	76

i Uppsala.

		D e		hel				K	red	I t
Behållning från år 1920	Levererir	ig	Omföring	Uppbörd	Utgifter	Omföring	Behållning till år 1922	Summa
8	55	8,137 250 2,800 100	50	—	—	—	—	8,120 226 2,800 100	—	17	50	33	55	8,137 258 2,800 100	50 55
1,334	38	1,000 16,000	—	—	—	1,192	75	799 16,869	10 10	—	—	200 1,658	90 08	1,000 18,627	13
—	—	16,753	04	-	—	—	—	16,763	04	—	—	—	—	16,753	04
-	—	900	—	—	—	—	—	900	—	—	—	—	—	900	—
1 ~	—	809	17	17	50	—	—	826	67	_	_			826	67
1,342	93	46,749	7l\|	17 ,\|	5<)\|	1,192	7ö\|	47,392	9l\|	17	50	1,892	4»\|	49,302	89

11—Rev. berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 82 —

O. Landsarkivet

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Riks- och landsarkiven:

B. 1 a. Bestämt anslag..........................................................................................

1 c. Inköp av arkivalier och tryckta arheten för landsarkivet i Vadstena.....................

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven ...............................................................

N. 1. Ålderstillägg................................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..........................................................

Tilläggsstaten:

M. 1. Dyrtidstillägg ...................................................................................••.....

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen ..........................................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila stats förvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ........................

Summa

D. Lands -

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Riks- och landsarkiven:

B. la. Bestämt anslag.................................................;.....;..................................

1 f. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Lund ........................

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven ...............................................................

N. 1. Ålderstillägg................................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. ...........................................................

Tilläggsstaten:

M. 1. Dyrtidstillägg ................................................................................... -.....——

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen...............................................................;....... ......

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila stats förvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel ........................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till förstärkande av hand- och referensbiblioteket...............................................................

Summa

8;5

i Vadstena.

		I)ebe	t			K r	©	*1 i t		Summa
Behållning från år 1920	Leverering	Uppbörd	Utgifter	Behållning till år 1922
		8,295				8,295				8,295
46	74	260	—	92	45	292	50	96	69	389	19
—	—	2,200	—	—	—	2,200	—	—	—	2,200	—
—	—	1,300	—	—	—	1,300	—	—	—	1,300	—
193	27	10,600	—	—	—	10,437	54	365	73	10,793	27
—	—	12,746	69	—	—	12,746	69	—	—	12,746	69
—	—	900	—	—	—	900	—	—	—	900	—
•	—	733	68	—	—	733	68	—	—	733	68
240	Öl	37,025	8 7	92	45	36,906	41	462	42	37,367	83

arkivet i Lund.

	Del»	e t				K	red	i	t
Behållning från år 1920	Leverering	Omföring	Utgifter	Omföring	Behållning till år 1922	Summa
89	31	11,695				11,696		89	31			11,784	31
—	—	250	—	—	—	249	44	—	—	—	56	260	—
—	—	1,000	—	—	—	1,000	—	—	—	—	—	1,000	—
• -	—	800	—	—	—	800	—	—	—	—	—	800	—
790	82	9,000	—	—	—	8,976	07	—	—	814	75	9,790	82
—	—	15,810	38	—	—	15,810	38	—	—	—	—	15,810	38
. —	—	1,729	09	—	—	1,729	09	—	—		—	1,729	09
—	—	388	75	—	—	388	75	—	—	—	—	388	75
—	—	—	—	89	31	89	31	—	—	—	—	89	31
880	13	40,673	22	89	81	40,738	04	89	31	816	31	41,642	66

— 84 —

E. Landsarkivet

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Riks- och landsarkiven:

B. 1 a. Bestämt anslag..........................................................................................

1 e. Inköp av arkivalier och tryckta arheten för landsarkivet i Göteborg.....................

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven ...............................................................

N. 1. Ålderstillägg................................................................................................

• 6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................................

Tilläggsstaten:

M. 1. Dyrtidstillägg ................................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen..........................................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den,civila stats förvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ........................

Summa

F. Arkiv -

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Riks- och landsarkiven:

B. la. Bestämt anslag ............

1 g. Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för arkiv „

depån i Visby...............

N. 1. Ålderstillägg.....................

6. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m......................

Tilläggsstaten:

M. 1. Dyrtidstillägg .....................

2. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen...............

Summa

i Göteborg.

- H5 -

Debet

Behållning
från år 1920

Leverering

Kredit

Utgifter

Behållning
till år 1922

S u in ni a

40 9 5

8,120

260

2,800

300

14,600

13,384

843

908

41,107

8,120

260

2,800

300

13,801

13,384

843

908

40,408 | 90

737

739 |so |

8,120

261

2,800

300

14,639

13,384

843

908

41,148 | 20

depån i Visby.’

Debet	Kredit	Summa
Leverering	Utgifter
2,400	1	2,400	—	2,400	_
100	_	100		100
700	—	700	—	700	—
2,427	25	2,427	25	2,427	25
3,666	93	3,666	98	3,666	93
300	_	300		300
9,694	18 \|	9,694	18	9,694 \|	18

— 86 —

Kungl. biblioteket.

	Debet	K r	e d i t
	Behåll-ning från år 1920	Levere-ring från stats-kontoret	In- komster	Ut- gifter	Levere ring ti stats-kontor	11 et	Behål ning till år 192	l- 2	Summa
Statsanslag: Åttonde huvudtiteln: Kiksstaten:			153,457	80	650		154,107	80					154,107 so
7. Sveriges offentliga biblioteks ge-mensammaaccessionskatalogs 36:e årgång, omfattande år 1920 ........................			4,500				4,600						4,600 —
8. Bokbindning för kungl. biblio- fptpt ...........................			20,000		_	_	20,000	_	—	—	—	—	20,000 —
9. Katalogiseringsarbeten inom	693	47	18,460				18,488	07	665	40	—	—	19,143 47
			8,150	—	—	—	8,160	—	—	—		—	8,150 —
4. Extra utgifter: Inlösen av 25 ex. av »Acta et processus canonisationis			5,000				5,000						6,000 —
6. Skrivmaterialier och expenser,			33,000		381	78	33,381	78	_	—	—	—	33,381 78
	_	_	67,130	G8	176	25	57,306	93	—	—	—	—	57,306 93
Tilläggsstaten:			146,651	82	_		146,561	82	_		—		146,551 82
2. Tillfällig löneförbättring ^ för vissa befattningshavare å or dinarie stat inom den civila			13,257	40			13,257	40					13,267 40
3. Förstärkning av de till avlö nande av vissa extra befatt ningshavare inom den civil! statsförvaltningen samt til vikariatsersättningar m. m			6,846	89	—		6,846	89	—		3,355 717		6,846 89
Av Gustaf Berghmans testamentsfond.....	3,355 68?	57 56	7,967	09	— 34	sr	7,967	09	—		5r 91	11,319 ce 717 91
Summa	4,729jec	\| 474,311	68	\| l,242\|ssj 475,657	78	j m	I40I 4,070\|48\| 480,283 ce

— 87

Nationalmuseet.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ........................................................................

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Nationalmuseet:

Museet:

Reservationsanslag:

B. 13 b. Målnings- och Bkulptursamlingarnas ökande.........

d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ...

e. Samlingarnas vård och underhåll samt eipenser...

f. Ökande av samlingen av konsthantverk ............

g. Boksamlingen................................................

B. 16. Försäkring och transport av konstföremål ............

Tilläggsstaten:

M. 1. Dyrtidstillägg............................................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................T

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.............................

Balans till dr 1922:

Skulder:

Diverse medel...............................................................

Summa

14,173: 67
1,300: —
2,938: 79
24: 85
166: 44
27: 15

7: 95

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder.....................................................................

Utgifter:

ttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 13 a. Bestämt anslag ............................................. 102,044: 57

Reservationsanslag:

B. 13 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande......... 69,776: 68

c. Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten ... 29,820: —

d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ... 8,772: 32

e. Samlingarnas vård och underhåll samt expenser ... 13,938: 79

f. Ökande av samlingen av konsthantverk............... 16,462: 68

g. Boksamlingen................................................ 3,377: 89

B. 14. Juridiskt och administrativt biträde hos museet............ 600: —

16. Försäkring och transport av konstföremål .................. 2,760: 67

16. Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom

museet.''.............................................................. 3,218:6 3

622,260: 54

18,638: 75
419,619: 85
1,666: 40

615,441: is

1,677,416: 17

620,176: 20

— 88

N. 1. Ålderstillägg............................................................... 1,900: —

3. Rese- och traktamentspenningar .................................... 209: 60

4. Extra utgifter ............................................................ 8,056: 77

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 13,729: 6»

B. 18/1920. Montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska
föremål i museets antiksal..................... 1,416: s 5

19/1920. Konservering av två hautelissetapeter inom museet ... 1,000: —

17/1918. Inredningsarbeten i museibyggnaden........................ 426: ss

Tilläggsstaten:

A. 3. Förstärkning av museets anslag till tjänstedräkter åt vakt mästare.

.............................................................. 1,698:7 0

M. 1. Dyrtidstillägg ......................................................... 104,360: 17

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ........ 5,666: os

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt ningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ............... 3,628: so

B. 5/1919. Uppställning i museet av biblioteket och katalogise ring

av detsamma .......................................... 676: —

7/1919. Anordnande av tavelskärmar å museets nordvästra vind _776: - 383,993: is

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 61,717: 89

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................................. 5,000: —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kontant behållning .................................................................. 23,066:71

Förskott................................................................................. 7,461: —

Fastigheter............................................................. 416,000: —

Utlånta medel ........................................................................ 171,000: so 616,627: 96

Summa 1,677,416: 17

Livrustkammaren.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar......................................................................................................... 9,473: 8 c

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 18. Tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar ..................................................

19. Iståndsättande av vissa föremål i livrustkammarens

samlingar ...................................................

20. Tekniskt biträde för vård av livrustkammarens sam lingar.

........................................................

21. Avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående

livrustkammarens samlingar...........................

22. Extra biträden samt vikariatsersättning vid livrust kammaren

...................................................

8,100: —
1,700: —
2,160: —
1,200: —
4,300: —

23. Montering av föremål i livrustkammarcns samlingar 1,000: —

24. Påbörjande av etikettering av livrustkammarens sam lingar.

........................................................ 1,000: —

Tilläggsstaten:

A. 4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid liv rustkammaren

............................................. 1,800: —

13. Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets och livrustkammarens
personal....................................... 20,868: 2»

B. 7/1920. Lönetillägg åt vaktmästarna vid livrustkammaren 476: —

8/1920. Tillfällig löneförbättring åt viss personal vid

livrustkammaren .................................... 381: 25

Intressemedel ..................................................................... 293: 15

Försälj ningsmedel ............................................................... 6,100: 56

Tillskott från nordiska museet................................................ 6,600: —

42,974: 58

11,893: 71 04,868: 24

Balans till dr 1922:

Skulder:

I allmänhet ................................................................................................... 13,704: 24

Summa 78,046 84

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder ............................................................................................................ 866: 25

Utgifter:

Avlöningar ....................................................................................... 46,048: 29

Avskrifter av inventarieförteckningar ..........''............................................ 1,200: —

Tryckningskostnader ........................................................................... 19,098: 04

Vård och expenser m. m...................................................................... 3,263: oc 68,699:89

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning.............................................................................. 2,667: 90

Utlånta medel ................................................................................. 6,922:80 8 690:70

Summa 78,046:3 4

12—Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921.

IT.

90 —

Konsistorier, dom -

		D	e b	e	t
	Balans från			Balans till	Balansfrån
	år 1920.	Inkomster	år 1922.	år 1920.	Utgifter
-	Tillgångar			Skulder	Skulder
	1	2	8	4	5
Uppsala ärkestift:
Konsistorium i Uppsala ......................	305,658	83	62,569	03	346	62	466	12	50,876	SO
Uppsala domkyrka..............................	465,651	12	66,813	82	81,461	36	83,843	90	62,207	48
Summa	771,309	95	118,382	85	81,807	98	84,310	02	113,083	78
Linköpings stift:
Konsistorium i Linköping....................	277,216	22	212,644	61	1,396	78	2,782	74	60,266	70
Stiftsbiblioteket.................................	94,723	64	8,476	95	—	—	—	—	6,463	72
Linköpings domkyrka ........................	7,620	22	9,627	72	42,912	70	44,912	70	6,622	20
Ljungstedtska tekniska yrkesskolan i Lin-
köping..........................................	471,106	—	33,672	74	469,283	50	467,933	12	32,229	59
Leonard och Ida Westmans fonder.........	21,889	38	1,611	49	—	—	—	—	491	96
Summa	872,555	46	265,932	Öl	613,592	98	515,628	56	106,073	17
Skara stift:
Konsistorium i Skara .........................	120,696	02	22,466	47	221	—	814	28	20,046	98
Skara domkyrka ................................	18,117	03	11,605	29	46,993	95	47,783	55	7,736	90
Mariestads kyrkas stora kista...............	1,749	65	4,956	56	—	—	—	—	3,252	65
Summa	140,561	70	39,027	32	47,214	95	48,597	83	31,034	53
Strängnäs stift:
Konsistorium i Strängnäs ....................	37,191	72	31,836	28	1,014	87	974	76	24,868	11
Strängnäs domkyrka...........................	163,346	29	21,241	90	—	—	—	—	13,463	59
Summa	190,638	Öl	63,077	18	1,014	87	974	76	38,331	70
Väster ds stift:
Konsistorium i Västerås .....................	417,288	89	128,749	81	2,214	83	1,844	59	114,148	Öl
Västerås domkyrka..............................	118,932	28	23,821	91	192,642	88	138,422	21	94,437	94
Summa	636,220	67	162,671	72	194,857	66	140,266	80	208,686	95
Växjö stift:
Konsistorium i Växjö..........................	170,207	58	36,976	51	480	88	618	76	33,489	45
Växjö domkyrka.................................	16,963	84	6,119	79	23,387	50	25,726	—	6,361	85
Kalmar d:o .................................	88,017	37	20,116	83	—	—	—	—	11,948	71
Summa	275,188	79	63,211	68	23,868	88	26,343	76	60,790	Öl

kyrkor m. m

— 91

				K	r	e	d	i t			—			Summa
		Balans ti	11	år 1 9 2 2.	Tillgångar

Kontant	IJtlånta	Ford-		Fastigheters	Inventariers	Materialiers
behållning	medel		ringar		värde		värde		värde		Summa
6	7	8	9	10	11		12		13
11,902	15	293,455	0 5	1,874	86							307,232	06	358,574	48
44	—	248,001	59	87,079	3 3	131,600	—	250	—	—	—	466,874	92	612,926	SO
11,946	15	641,456	64	88,964	19	131,500	—	250	—	—	—	774,106	98	971,500	78
37	69	421,588	35	6,683	« 13							428,209	17	491,267	61
37	69	96,573	19	124	99	—	—	- •	—	—	—	96,736	87	103,199	59
8,625	74											8,625	74	60,060	64
211	08	328,979	33	14,427	58	120,234	65	6,519	64	4,627	85	473,899	53	974,062	24
—	—	23,008	91									23,008	91	23,600	87
8,812	15	870,149	78	21,135	65	120,234	65	5,619	64	4,627	3 5*	1,030,379	22	1,652,080	95
9,044	29	110,883	91	2,694	03							122,622	23	143,382	49
1,249	56	15,695	39	4,172	76	—	—	79	11	—	—	21,196	82	76,716	27
—	—	2,923	57	628	99	—	—	—	—	—	—	3,452	56	6,706	21
10,293	85	129,502	87	7,296	78	—	—	79	11	—	—	147,171	61	226,803	97
203	55	42,996	23	1,000	22							44,199		70,041	87
5,237	82	108,298	53	2,994	20	—	—	44,694	05	—	—	161,124	60	174,588	19
5,441	37	151,293	76	3,994	42	—	--	44,694	05	—	—	206,323	60	244,630	06
5,842	08	417,587	45	8,830	90							432,260	43	548,263	08
—	—	102,536	87									102,636	87	336,397	02
6,842	08	520,124	32	8,830	90	—	—	—	—	—	—	534,797	SO	883,650	05
2,120	17	170,800		636	59							173,656	76	207,664	97
'' -	—	2,827	67	—	—	—	—	12,566	61	—	—	15,394	28	46,471	18
491	47	94,401	09	1,291	43	—	—	—	—	—	—	96,183	99	108,132	7 0
2,611	64	268,028	76	1,928	02	—	—	12,566	61	—	—	285,136	08	362,268	80

— 92 —

	1	2	3	• 4	5
Lunds stift:
Konsistorium i Lund........................	322,335	26	88,067	90	63	52	49	98	100,349	86
Lunds domkyrka..............................	1,484,664	75	274,631	62	167,688	57	179,842	38	169,609	70
Summa	1,807,000	Öl	362,699	52	167,742	09	179,892	36	269,869	56
Göteborgs stift:							■
Konsistorium i Göteborg..................	334,367	Öl	36,181	74	668	43	982	33	32,146	35
Göteborgs domkyrka........................	3,042	99	62,873	95	—	—	—	—	65,184	75
Summa	337,410	—	98,056	69	668	43	982	33	97,330	10
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad ..................	282,625	78	137,078	36	1,720	02	2,062	58	132,026	31
Karlstads domkyrka........................	60,677	66	11,229	04	73,904	12	75,486	74	10,106	29
Lidbackska stipendiefonden...............	23,962	97	1,214	02	—	—	—	—	943	70
Summa	367,166	41	149,621	42	76,624	14	77,648	32	143,076	30
Härnösands stift:
Konsistorium i Härnösand ...............	1,118,129	96	157,748	20	11,131	02	12,974	87	170,327	70
Härnösands domkyrka .....................	681,487	49	61,583	98	62,780	33	78,496	91	74,093	90
Summa	1,799,617	45	209,332	18	73,911	35	91,471	78	244,421	60
Lideå stift:
Konsistorium i Luleå........................	119,430	23	181,480	78	9,117	09	16,504	33	184,593	50
Visby stift:
Konsistorium i Visby ......................	16,754	81	18,339	54	1,438	34	900	—	19,637	66
Visby domkyrka.............................	1,006	32	1,000	—	—		—	—	1,163	50
Summa	17,761	13	19,339	54	1,438	34	900	—	20,791	16
Stockholms stad:
Konsistorium .................................	96,786	82	22,683	76	889	30	2,032	46	21,609	56

— 93 —

«.	7		8		i »		10	11	12	18
2,372	36	307,212	31	472	17							310,066	84	410,466	68
1,667	72	826,620	97	223,626	30	883,325	69	139,210	06	382	12	1,577,632	86	1,926,884	9 4
3,940	08	1,136,733	28	223,998	47	383,325	69	139,210	06	382	12	1,887,689	70	2,337,341	6 2
14,977	58	320,054	79	1,967	13							336,989	50	370,117	18
732	19											732	19	65,916	94
16,709	77	320,064	79	1,957	13	—	—	—	—	—	—	337,721	69	436,034	12
1,364	47	284,046	32	1,925	48							287,335	27	421,424	16
232	59	49,886	20									50,118	79	185,710	82
88	69	24,144	60									24,233	29	25,176	99
1,686	75	368,076	12	1,925	48	—	—	—	-	—	—	361,687	35	582,311	97
_	_	1,089,441	54	14,266	07							1,103,706	61	1,287,009	18
34	84	39,279	5 B		—	681,600	—	22,346	62	—	—	643,260	99	795,861	80
34	84	1,128,721	07	14,265	07	681,600	—	22,346	62	—	—	1,746,967	60	2,082,860	98
6,446	54	94,360	64	9,124	09	—	—	—	—	—	—	108,930	27	310,028	10
—	—	16,996	03									16,996	03	36,632	69
1	5 7	851	25									852	82	2,006	32
1	57	16,846	28	—	—	—	—	—	—	—	—	16,847	85	38,639	Öl
6,732	52	90,356	50	727	86	—	—	—	—	—	_	96,816	87	120,368	88

— 94 —

Svenska akademien.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar .............................................................................

Inkomster

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 1. Svenska akademien .................................

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar ............

Intressemedel ................................................

Överföring från ordboksfonden.................................

Bidrag från svenska akademien ..............................

8,260: —
128,830: ie
23,046: 92
18,746: to
1,861: 46

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1922:

Summa

Kredit.

Utgifter:

För ordboksarbetet....................................................

» Post- och inrikestidningar...........................•''........

Understöd och gratifikationer ....................................

Besestipendium ......................................................

Omkostnader för högtidsdagen m. m...........................

Överföring till arrendemedlen ..................................

Avbetalning å honorar för staty av Esaias Tegnér.........

För ordlistan ........................................................

Diverse.................................................................

139,873: in
8,377: 20
16,350: —
4,000: —
4,101: 40
18,746: 10
10,000: —
1,148: so
322: 21

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank.....................................................

Fordringar ..............................................................

Obligationer..............................................................

48,332: 60
66,396: 68
365,820: 80

Summa

Vetenskapsakademien.

A. Under akademiens överinseende.
Debet.

Balans från år 1920:

499,696: 62

180,723: 64

1,148: 90
681,469: 16

201,919: 02

479,550: 14
681,469: 10

Tillgångar

3,882,122: 90

— 95 —

Inkomster:

Statsanslag:

Ritjsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 26 a. Bestämt anslag ...................................................

26 b—28, anslag enligt riksstaten ....................................

N. 1. Alderstillägg ......................................................

Tiljäggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet:

A. 6. Förstärkning av den å museets stat för avdelningarna vid

Frescati upptagna anslagsposten till expenser ............

6. Täckande av under åren 1919 och 1920 uppkomna brister
i det å museets stat för etnografiska avdelningen uppförda
anslaget till expenser m. m............................

7—11, anslag enligt tilläggsstaten....................................

M. 1. Dyrtidstillägg .........................................................

2. Tillfällig avlöningsförbättring för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen............

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom .den civila statsförvaltningen samt till vika riatsersättningar

m. m. anvisade medel ........................

Nionde huvudtiteln:

F. 6. Täckande av brist i meteorologiska centralanstaltens räkenskaper
för år 1918...................................................

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning ....................................

Gåvomedel.................................................................

Hyresmedel ...................................................

Försäljningsmedel ..................................................!!!!””!

Inträdesavgifter ..............................................

Aterlevererade medel ...................................

Intressemedel ..................................................

Ökade värden å samlingar, inventarier, böcker m. m..........................

194,936: os
61,600: —
7,600: —

62,000: —

5,253: 70
26,795: —
185,000: —

16,750: —

1,060: —

18,714: —
11,260: so
5,460: —
1,000: —
10: —
2,639: 70
1,400: 19
3,471: si
158,237: 55

Skulder...

Balans till år 1922:

Summa

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder.................''............................................

. Utgifter:

Avlöningar..........................................................

Ritningar och fotografier.........................

Vard och underhåll m. m. av museets samlingar .................

Överföring till särskilda statsanslag ..................................

Tillgångar:

I bank innestående

Förskott..............

Fordringar...........

Inventarier m. m...

Balans till dr 1922:

367,035: 05
7,000: —
213,656: 89
18,714: —

50,316: 88
3,700: 80
26,412: si
3,892,936: 12

752,867: so

80,429: 91

4,715,410: 20

135,638: 20

606,406: 94

3,973,366: oo

Summa 4,716,410: 20

— 96 —

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

I. Statsanslag.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

Inkomster:

Statsanslag:

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Vetenskapsakademien:

D. 2 och 3, anslag enligt riksstaten ........................................

M. 6. Tidskriften »Acta mathematica» ............ .....................

15. Forskningsarbete vid utländska biologiska stationer.........

Nionde huvudtiteln:

I. 14. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko........................

K. 13. Kostnader för nationalparker ..............................

14. Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden ...

Åttonde huvudtiteln:

M. 1. Dyrtidstillägg....................................-.........................

Nionde huvudtiteln:

H. 6. Kostnader för nationalparker ..........................................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Sveriges bidrag till »The international Research Council» ...............

Deponerade köpeskillingsmedel för tomterna i kv. Grönlandet norra i

Stockholm ..............................................................................

Intressemedel .................................................................................

Återlevererade medel........................................................................

Arrende- och försäljningsmedel............................................................

Överföring från naturhistoriska riksmuseet ........................................"

10,060: —
3,Öl 0: —
3,600: —

8,760; —
2,600: —
3,800: —

859: 7 8
500: —

162: 50

60,000: —
4,660: 92
134: —
1,268: 7 8
18,714: —

Skulder

Balans till dr 1922:

Summa

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder .........................................................................................

Utgifter:

Planscher för akademiens skrifter .......................................................

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg ....................................

Meteorologiska centralanstaltens avveckling ..............•••••••;■•..............

Upprätthållande av den för en internationell fortlöpande katalog över naturvetenskaplig
litteratur anordnade regionalbyrån för Sverige ..................

Utgivande av tidskriften »Acta Mathematica»................. ....."

Bearbetande och utgivande av de viktigaste resultaten av docent O. Nordenskölds
expedition till Södra Ishavet år 1902 ....................................

Naturminnesmärken ........................................................................

Överföringar till akademiens statsmedel och donationer............................

6,000: —
3,776: 45
18,786: 86

1,936: —
3,000: —

17,066: 09
4,983: 99
3,722: 18
63,960: —

101,032: 81

123,999: 9 8

12: 97
225,046: 7C

213: 02

123,218: 57

Till statskontoret

Leverering

Balans till år 1923

Tillgångar:

Innestående i bank....................................................

Förskott ................................................................

Fordringar .............................................................

1,949: so

96,633: 88
17: 4»

3,012:97 99,664:28

Summa 225,045:7 c

II. Statsmedel och donationer samt egna tiilhöi-igheter.
Debet. Vetenskaps -

Balans från dr 1920:	akademiens huvudbok	Letterstedtska föreningen	Letterstedts donationsfond	Summa
Tillgångar ..........................................	5,289,913. 98	1,147,880: 09	369,679:	60	6,807,373: 07
Inkomster: Almanacksarrendet................................. Intressemedel m. m...............................	316,400: — 121,180: 9i 15,013: 37 59,381: 44 63,960: —	53,436: oi	19,614: 1,068:		316,400: —
Diverse besparingar ............................. TJppdebiteras ökade värden å inventarier m.m. Överföring från under akademiens förvalt-ning stående statsanslag ..................... Från Letterstedtska föreningen ...............	70	15,013: 37 69,381: 44 63,960: — 1,068. 70
Säger	675,936: 7 3	63,436: oi	20,683:	4j!	660,064: it;
Balans till dr 1922: Skulder: Diverse medel....................................	2,685,860: 88				2,685,860: 88
Summa	8,651,710: 59	1,201,315: io	390,263:	02	10,143,288: 71

Kredit.

Balans f rån dr 1920:
Skulder ...............................

Utgifter:

Förvaltningskostnad ..............................

Akademiens publikationer .....................

Dito sammankomster..............................

Observatoriet .......................................

Fastigheters underhåll...........................

Fysiska kabinettet.................................

Biblioteket...............-..........................

Zoologiska stationen Kristineberg ............

Ve mtl. Fiskebäck.................................

Diverse understöd .................................

Till disposition av Letterstedtska föreningens

styrelse ..........................................

Till dito av Vetenskapsakademien............

Stipendier och pris ..............................

Expenser.............................................

Säger

,536,538:	53	—	—	16:	20	2,636,554:	78
76,579:	37					76,579:	37
107,719:	50	—	—	—	—	107,719:	50
3,446:	45	—	—	—	—	3,446:	45
33,469:	24	—	—	—	—	33,469:	24
10,878:	2 4	—	—	—	—	10,878:	24
12,160:	64	—	—	—	—	12,160:	64
62,427:	60	—	—	—	—	62,427:	60
21,150:	60	—	—	—	—	21,150:	60
760:	—	—	—	—	—	750:	—
191,089:	7 5	—	—	—	_	191,089:	7 5
—	—	19,424:	74	—	—	19,424:	74
—	—	1,068:	70	—	—	1,068:	70
—	—	—	—	12,133:	01	12,133:	01
—	—	—	—	174:	53	174:	53
519,671:	SO	20,493:	44	12,307:	54	652,472:	87

13 -—Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. II.

— 98 —

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank ............

Fastigheter.........................

Inventarier ........................

Förskott ...........................

Fordringar ........................

Obligationer .....................

Utlånade medel ..................

Vetenskaps akademiens huvudbok -

........ 24,046: ss

........ 1,109,482: 63

........ 1,700,167: so

........ 16,024: 4 7

........ 33,486:71

........ 1,736,806: 88

........ 876,600: —

Säger 5,495,600: 67

Letterstedtska

föreningen

3,052: 89

15: 50
17,457: 17
1,160,296: 60

1,180,821: 66

Letters tedts
donationsfond

10,870: 97

3,714: 94
253,353: 87
110,000: —
377,939: 28

Summa

37,968: 68
1,109,482: 58
1,700,167: 26
16,039: 97
64,667: 82
3,149,465: 8 5
986,500: —
7,054,261: 61

Summa 8,661,710:59 1,201,316: lo 390,263:02 10,143,288:71

Debet.

Balans från är 1920:
Tillgångar ................................

Vega- Bergianska P.E. Lindahls

fonden stiftelsen stipendiefond Summa

83,217: 08 1,618,586: 12 -- 1,601,803: 20

Inkomster:

Intressemedel............................................. 3,911:92 30,730:85 19,029:87 63,672:64

Diverse ................................................... — — '' 50: — 473: 18 523. is

Försäljningsmedel....................................... — — 1,366:48 1,366:48

Donationsmedel.......................................... — —_— — 450,545: 8i 450,546: 8i

Säger 3,911: 92 32,147: 38 470,048: 81 506,108: 06

Balans till år 1922:

Skulder:

Diverse medel .......................

— 330,718: 51 18,751: 48 349,469: 94

Summa 87,129: — 1,881,451: 96 488,800: 24 2,457,381: 20

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder

320,720: 90---- 320,720: 90

Utgifter:

Stipendier ................................................ 2,507: 86 — — 18,038: 13 20,546: 99

Förvaltningskostnad.................................... 78: 24 1,368: 21 1,444: 84 2,881: 29

Trädgården m. m........................................ — — 20,660: so — — 20,660: so

Acta Horti Bergiani.................................... — — 3,322: 87 -- 3,322: 87

Diverse ........................................... — — 43: 58 9,700: 03 9,743: 61

Byggnadsfonden ............................................6,712: 37----6,712: 87

Säger ,2,586:io 32,097:88 29,183:— 63,866:43

Balans till år 1922:

Tillgångar:

I bank innestående ................................. 6,481:22 11,801:97 17,930:28 36,213:47

Obligationer ..... 77,762:88 702,727:80 236,122:7 8 1,016,612:91

Utlånta medel ....................................... ... 218,100: — 201,123: so 419,223: 50

Fordringar............................................. 298: 85 9,684: 7 8 4,440: 68 14,324: 81

Vega- liergianska P. E. Lindahls

fonden stiftelsen stipendiefond Summa

Förskott .................................................. 6,204: 81 -- 6,204: 81

Inventarier............................................... 85,460:88 -- 85,460:8»

Fastigheter............................................... 495,754; 04 -- 495,754- or

Säger 84,542:90 1,528,633:7» 459,617:84 2,072,793:87

Summa 87,129:— 1,881,461: 96 488,800:24 2,457,381:20

Tillgångar

Debet.

Balans från dr 1920:

Makarna

Fonden för veten- Mittag-Lefflers
skapliga och matematiska Summa

sociala ändamål stiftelse

1,061,386:82 1,581,001:16 2,642,387:98

Inkomster:

Intressemedel..........................

Hyresmedel ..........................

G&vomedel.............................

Skulder:

I allmänhet

Balans till dr 1922:

........ 651: 05 60,723: 82 61,274: 87

........ 6,475: — -- 6,476: —

........ 6,000: —_50,000: — 56,000: —

Säger 13,026: os 100,723: 82 113,749: 87

.......... 114,002: 27 5: 93 114,008: 20

Summa 1,188,416: 14 1,681,730: 9i 2,870,146: os

Skulder

Kredit.

Balans från är 1920:

Utgifter:

Avlöningar...........................

Förvaltningskostnad ...............

Diverse ..............................

Balans till är 1922:

Tillgångar:

Innestående i hank ....................

Obligationer .............................

Utlånta medel ..........................

Fordringar................................

Fastigheter................................

Inventarier................................

107,990: ss 11; 44

........ .. 63,801: 94

........ 15,160: 01 7,607: 87

.........911: 52_427: 08

Säger 16,061: 5»_61,836: 89

........ 23,911: 67

........ 660,134: 55

........ 16,000: —

........ 2,446: 66

........ 426,000: —

........ 37,870:40

Säger 1,064,363: 28

9,382: 58

ljo00,000: —

18,500: —
642,000: —
50,000: —

1,619,882: 58

1,681,730: 91

108,001: 77

53,801: 94
22,757: 88
1,338: so
77,898: 4 2

33,294: 25
660,134: 55
1,015,000: —
20,946: 66
967,000: —
87,870: 40
2,684,245: 86

2,870,146: 05

Summa 1,188,415: 14

— 100 --

Vitterhets-, hlstorie -

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

D. 6 a. Bestämt anslag:

Avlöning .............................................................................-•.....•••••.....

Till amanuenser och vikariatsersättning samt extra biträden och vaktbetjäning...
Till underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar
För tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fomsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m............................

För rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m..........

För underhåll! och fortsättning av inredningen i statens historiska museum och

myntkabinett ....................................................................................

Till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m.......

5 b. Reservationsanslag:

För Visby ruiners vård och underhåll ...............................<.....................

6. Förstärkning av akademiens anslag till amanuenser och vikariatsersättning m. m.

7. Ökade medel till akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården ...

M. 22. Arkitekturhistorisk monografi över Vishy stadsmur .............................................

N. 1. Alderstillägg................................................................................................

4. Extra utgifter .............................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..........................................................

D. 8/1919. Undersökning av en pålhyggnad vid Alvastra................................................

j Tilläggsstaten:

C. 1. Ökade medel till akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården ............

2. Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Vishy .......................................

3. Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra ..........................................

6. Konserveringsarbeten å Kronobergs slottsruin ......................................................

6. Konservering av Hemmesjö ödekyrka ..................................................................

7. Konservering av Svenneby ödekyrka ..................................................................

8. Konservering av Sjösås ödekyrka........................................................................

M. 1. Dyrtidstillägg ................................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen..........................................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila stats förvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel ........................

D. 1/1920. Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum....................................

4/1918. Konserverande av S:t Karins kyrkoruin i Vishy .............................................

Akademiens enskilda medel................................................................................................

Summa

1 Beloppet avser behållningar å vissa för fornlämningarnas vård och underhåll tidigare anvisade

2 Beloppet inlevereras år 1922.

3 Behållning å anslag från Eksjö stad.

101

och antikvitetsakademien.

Debet

K r e d

Behåll-ning från
år 1920

Upp-

börd

Leverering
från stats-kontoret

Om-

föring

Skuld

till år

1922

Skuld
från år

1920

Ut-

gifter

Leve-

rering

till

stats-

kon-

toret

0m föring -

Behållning
till
år 1922

Summa

				30,849	39
—	—	813	—	23,800	—	—	—	—	—	—	_
—	—	9,000	—	18,000	—	—	—	2,499	16	4,114	94
—	—	908	60	18,000	_	_	_	_	08	_	19
,098	48	2,333	76	7,000	—	—	—	—	68	—	—
—	—	—	—	1,000	_	_	_	_	_	_	02
—	—	600	—	6,000	—	—	—	—	—	—	—
655	25	—	—	1,000	—	_	_	1,000	_	1,000	_
—	—	—	—	9,800	—	—	—	_	—	—	—
—	—	—	—	16,000	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	16,000	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	4,113	50	125	—	—	—	—	—
665	19	—	—	10,046	16
—	—	—	—	5,785	40
58	68
—	—	—	_	2,000	_	_	_	_	_____	_	_
—	—	—	—	3,600	—	—	—	—	—	—	—
—	—	'' -	—	4,500	—	—	—	—	—	_	_
—	—	—	—	11,000	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	4,000	—
—	—	—	—	1,000	—	—	—	—	—	—	—

—	—	—	—	90,035	19	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	6,437	49	—	01	—	-	—	—
—	—	—	—	8,830	_	_	_	_	_
179	70
494	81
641	39	66,812	20

1,562

4,238

10,021

5,784

1,999

3,111

4,481

11,000

1,000

89,997

5,437

8,830

3,169

so	4	09	125				30,849	39
—	—	—	—	—	—	—	24,613	—
22	—	—	—	—	—	—	29,499	16
49	—	—	—	—	—	—	18,908	68
99	—	—	—	—	1 2,800	88	12,432	87
G4	—	—	—	—	2 1	34	1,000	_
60	—	—	—	—	J 27	40	6,600	—
40	—	—	—	—	106	85	2,655	2 5
—	—	—	—	—	—	—	9,800	—
—	—	—	—	—	—	—	16,000	—
50	—	—	—	—	14,437	50	16,000	—
50	—	—	—	—	—	—	4,238	50
72	—	—	—	—	578	68	10,600	35
22	—	—	—	—	1	18	5,785	40
60	—	—	—	—	56	08	68	68
70	—	—	—	—	—	30	2,000	_
04	—	—	—	—	388	96	3,500	—
55	—	—	—	—	18	45	4,500	—
—	—	—	—	—	—	—	11,000	—
					4,000	—	4,000	—
—	—	—	—	—	—	—	1,000	—
					1,200	—	1,200	—
42	—	—	—	01	37	76	90,036	19
50	—	—	—	—	—	—	6,437	50
—	—	—	—	—	—	—	8,830	_
60	—	—	—	—	10	10	3,179	70
					494	81	494	81
12	—	—	—		942,025	47	1,009,463	59
»1	4\|osi\|l25	0i\|966,184\|7i\|l,333,672	07

960,683|5o|80,467

extra anslag.

|298,896

i8|l26|oi|3,499|8 7|ö,115

|362,243

102 —

Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Tillgångar:

Statsmedel ....................

Akademiens enskilda medel

Balans från dr 1920:

12,628: 97
660,650: 7«

673,079: 71

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Eiksstaten:

Akademien för de fria konsterna:

D. 9 a. Bestämt anslag.......................................

b. Reservationsanslag....................................

10. Förstärkning av vissa anslagsposter i staten

för akademien.......................................

11. Skolan för dekorativ konst.........................

N. 1. Ålderetillägg.............................................

4. Extra utgifter ..........................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..........

Tilläggsstaten:

C. 9. Täckande av för år 1920 motsedd brist i staten
för akademien för de fria konsterna uppförda

anslagsposter .............................................

M. 1. Dyrtidstillägg .............................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel .............................................

72,626: —
43,100: —

18,700: —
16,000: —
4,600: —
2,398: 90
28,000: -

4,700: —
77,288: 42

9,718: 7 B

200: —

Diverse...........................

Akademiens enskilda medel

276,231: 07
164: 30
49,236: 17

326,621: eo

Skulder:

Inom linjen:

Akademiens enskilda medel

Balans till dr 1922:

665,401: 64

Summa 998,701: si

Kredit.

Balans frdn dr 1920:

Skulder:

Statsmedel: ................................................................

Akademiens enskilda medel.......................................•••■

Inom linjen:

Akademiens enskilda medel .......................................

206: 25
149: 47

366: 72

Utgifter:

Statsmedel:

Avlöningar m. m..............................................

Belysning, undervisningsmateriel m. m...................

162,236: 29
13,493: 47

Levande modeller ...........................

Samlingarnas ökande och underhåll ...

Bese- och studiestipendier m. m.........

Skrivmaterialicr, expenser, ved m. m_____

Täckande av år 1920 uppkomna brister

Skolan för dekorativ konst ................

Akademiens enskilda medel ...................

Till statskontoret

Leverering:

7,603: Sfi
6,817: 44
23,693: 73
42,796: 67
1,610: 40
14,963: 2 8
64,236: SO

„ Balans till dr 1922

I ulgangar:

Statsmedel:

Kassabehållning ...................................................

Innestående i bank.......................................

Akademiens enskilda medel ...........................

Summa

Antalet elever i konsthögskolan har under revisionsåret utgjort:

Vårterminen....................................... no

Höstterminen .................................... 123

10: —
10,802: 99
666,401: 84

Musikaliska akademien.

Debet.

Tillgångar:

Akademiens enskilda medel
Inom linjen .................

Balans från dr 1920:

Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:

Inkomster:

Musikaliska akademien:

D. 12 a. Bestämt anslag ..........................................

12 b. Reservationsanslag...........................................

K. 7. Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för

„ allmänheten m. m..............................................

N. 1. Alderstillägg ...............................................

4. Extra utgifter..............................................

Tilläggsstaten:

C. 11. Förstärkning av musikaliska akademiens anslag till arvoden
åt biträdande lärare m. m................

12, Förstärkning av musikaliska akademiens anslag för biblioteket

13. Förstärkning av musikaliska akademiens anslag till expenser

m. m..........................................................

M. 1. Dyrtidstillägg......................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

i stat inom den civila statsförvaltningen,...........................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel.................................

839,600: —

81,166: 22
25,000: —

1,600: —
10,400: —
6,000: —

2,600: —
3,000: —

10,000: —

89,901: 4 2

11,636: 34

4,626: 30

327,238: 23
4,892: 73

666,214: 63

998,701: 31

678,246: 50

— 104 —

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Nordisk musikfest i Helsingfors ...................................................

Akademiens enskilda medel ............................................................ 117,546. 84 364,165: sa

Skulder:

Akademiens enskilda medel:
Inom linjen ..................

Balans till dr 1922:

698,313: 7 7

Summa 1,042,411: 02

Skulder:

Akademiens enskilda medel:
Inom linjen ..................

Kredit.

Balans från dr 1920:

675,683: 52

Utgifter:

Statsmedel:

Avlöningar in. .......................................................................

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare .....................■•••*• • • •

Resekostnadsbidrag för deltagande i Nordiska musikfesten i Helsingfors

Redaktion m. m. av en festskrift till akademiens 160-årsdag...............

Inköp för biblioteket ..................................................................

Lyse och bränsle........................................................................

Diverse ....................................................................................

Akademiens enskilda medel .........................................................

197,134: 2»
25,000: —
1,000: —
6,000: —
4,000: —
9,258: 01
4,226: 9 6
89,825: so

336,444: 78

Tillgångar:

Akademiens enskilda medel
Inom linjen .................

Balans till dr 1922:

.............. 706,960: 24

839,500: —

Summa 1,042,411:02

Under revisionsåret har vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet meddelats
undervisning, vårterminen åt 127 manliga och 50 kvinnliga elever samt höstterminen åt 125
manliga och 51 kvinnliga elever.

Uppsala universitet.

Debet.

Tillgångar

Balans frdn dr 1920:

Inkomster:

Statsanslag:

Riksstaten: ,

Femte huvudtiteln:

C. 31. Bidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossj
ukvårdsanstalter........................

13,420: —

12,679,016: 76

105

Åttonde huvudtiteln:

UppBala universitet:

E. 2 a. Bestämt anslag.........

Förslagsanslag:

E. 2 b. Avlöningsfyllnad åt
professorn i

växtbiologi..... 1,000: —

2 c. Arvoden
åt vikarierande
akademiska lärare
............ 10,641: 22

E 3. Akademiska sjukhuset...

4—6, 8—13, 16—32 och 34
—40. Anslag enligt riksstaten
7. Ny- och ombyggnad vid

akademiska sjukhuset......

14. Biträdande lärare i öron-,
näs- och halssjukdomar ...

38. Undervisning i bokföring

E. 104. Klinisk undervisning i
epidemiologi åt medicine

kandidater.....................

106. Tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten
i Uppsala och Lund
samt karolinska medico kirurgiska

institutet ......

108. Kurser i skyddskoppympning
.....................

M. 19. Utgivande av Carl von

Linnés brev..................

26. Resestipendier samt läroböckers,
tidskrifters och
lärda verks utgivande......

N. 1. Ålderstillägg..................

4. Extra utgifter ...............

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål............

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

D 1. Materiel m. m. för vissa institutioner

och inrättningar ............ 40,000: —

2. Förstärkning av universitetsbibliotekets
anslag till
arvoden, flitpenningar m. m. 891: —

M. 1. Dyrtidstillägg ............ 1,168,101: 62

2. Tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen... 92,646: o c

3. Förstärkning av de till
avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen

1,050,867: —

11,641: 22
162,903: 84

160,930: —

1,300,000: —

1,600: —
160: — •

1,600: —

27,168: 37
222: —
6,000: —

7,600: —
41,343: 47
960: —

2,761,676: so
42,710: —

14—Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. II.

— 106 —

samt till vikariatsersättnin gar

m. m. anvisade medel 12,067: 98 i 313 606: ce
Elfte huvudtiteln:

Civila pensionsväsendet:

A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl................ 39,960: »7 4 171,272: is

Universitetets egna medel:

Spannmåls-, persedel- och hemmansräntor ............ 363,961: 17

Intressemedel................................................... 627,441:05

Bidrag från vissa donationer .............................. 1,924:9 2

Inkomst av skogar .......................................... 216,627: 5S

Pensionsavgifter ............................................. 26,246: 27

Diverse inkomster........................................... 106,927: 21 1,241,018: 15 6,412,290:29

Balans till dr 1922:

Skulder:

Fonder, donationer och besparingar .......................................... 12,187,788: 75

Övriga skulder ..................................................................... 1,032,811:88 13,220,600: 13

Summa 31,211,906: 17

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder ...................................................................................................... 12,579,016:7 6

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och gratial.............................,................. 2,479,823: 90

Kungl. och riksstatens stipendier................................................ 13,700: —

Institutionernas materiel m. m.................................................... 300,943:40

Reparationer .............................................. 19,268:44

Lantmäteri- och rättegångskostnader............................................. 16,616: 31

Disponerande av donationers och fonders avkastning ..................... 644,684: 38

Universitetsbiblioteket; böcker, bindning m. m....:.......................... 22,660: —

Tryckningskostnader m. m........................................................... 77,449: 23

Täckande av brist vid akademiska sjukhusets förvaltning ............... 162,903:84

Bidrag till driftkostnaderna vid akademiska sjukhusets tuberkulosavdelning
........................................................................... 13,420: —

Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset .............................. 1,300,000: —

Diverse ................................................................................. 22,637: 19

Reservfonden påföres överskottet ................................................ 439,303: 53 5 412 290- 28

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning..................................................................... 82: 71

Innestående i bank ............................................................... 1,396,000: —

Utlånta medel ..................................................................... 9,819,911: 15

Fordringar........................................................................... 109,866: 47

Förskott .............................................................................. 942,396: 7 7

Fastigheters värde.........................................\...................... 962,364: 08 13,220600:18

Summa 31,211,906: 17

Antalet studerande utgjorde år 1921:

Vårterminen .................................... 2,420

Höstterminen.................................... 2,679

— 107

Lund» universitet.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ...........................................................................

Statsanslag:
Riksstaten:

Inkomster.

Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet: E. 41 a. Bestämt anslag.........	906,116: —
42—46, 47—76. Anslag enligt riksstaten ...............	161,714. —
46. Undervisning i medicin m. m......................	13,750: —
E. 104. Klinisk undervisning i epi-demiologi åt medicine kandidater..................	1,500: —
105. Utgivande i tryck av an-teckningar efter juridiska föreläsningar vid rikets universitet..................	500: —
106. Tryckning av doktorsav-handlingar vid universi-teten i Uppsala o. Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ...	8,934: 3 4
108. Kurser i skyddskoppymp-ning ........................	200: —
M. 25. Resestipendier samt läro-böckers, tidskrifters och
. lärda verks utgivande...	7,500: —
N. 1. Ålderstillägg..................	32,302: 36
Tilläggsstaten: Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet: D. 3—6, 7—22. Anslag enligt tilläggsstaten..................	191,981: —
M. 1. Dyrtidstillägg...............	907,424: 28
2. Tillfällig löneförbättring . för vissa befattningsha-vare å ordinarie stat inom den civila stats-förvaltningen ............	87,826: 30
Elfte huvudtiteln:

Civila pensionsväsendet:

A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.............

Universitetets egna medel:

Hemmansräntor m. in...........................................

Intressemedel......................................................

Gåvomedel ........................................................

1,122,516: ro

1,187,230: 58

16,195: 28 2,326,942: 51

129,413: 26
317,729: 85
98,530: 7 9

6,813,005: s

— 108 —

Pensionsavgifter ............................ 6,687: so

Hyres- och försäljningsmedel ................................. 14,161: 6i

Laborations- m. fl. avgifter....................... 16,619: 90

Diverse inkomster................................................ 21,868: 3 7

Återburna medel .............................................•••_2,085: 6o

606,986: 88

2,931,929: 39

Balans till dr 1922:

Skulder.

Kredit.

.......... 883,168: la

Summa 9,628,102: se

Skulder

Balans från dr 1920:

801,614: 63

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 1,906,866: 41

Institutionernas materiel m. ..................................................... 611,472:57

Hyresmedel, utskylder, avgälder m. m........................................... 6,119: 82

Stipendier och premier............................................................... 69,395: 69

Byggnads- och reparationsarbeten ................................................ 39,866: 38

Pensioner och livräntor.......................................*....................... 49,764:98

Inköp och bindning av böcker...................................................... 76,623: 91

Diverse utgifter ........................................................................ 12,043: —

Aterlevererat till statskontoret...................................................... 460: —

2,672,691: 7 6

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 1,443: so

Utlånta medel.................................................................. 6,147,305: 98

Fordringar ........................................................................ 5,246: 69 6,163,996: 47.

Summa 9,628,102: 86

De studerandes antal utgjorde år 1921:

Vårterminen .................................... 1,402

Höstterminen.................................... 1,402

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Tillgångar

Balans frdn dr 1920:

1,406,374: 8

. Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen :

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för år
1921, sid. 72—75.......................................

123,222: 79

109

N. 1. Alderstillägg ....................................... 25:_

Tilläggsstaten:

T “i1'' ??:rjti<l8til!äfg ................................. 311=» 123,669:08

Institutets enskilda medel:

Hyresmedel ...................................................... 36,661: B#

Intressemedel...................................................... 61,034: 2»

Återdebiterade medel ............................ 142-7» „„

........................n:_tlzi 96,838: 45

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken................................. 1 132 683: 21

» från enskild bank ............................................................• ’ 9ö’616: sb

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

220,397: 58

1,228,299: 08
8,222: 92

Skulder:

Diverse medel

Balans till dr 1922:

.......... 1,420,470: 14

Summa 4,282,764: 58

Skulder

Kredit.

Balans från dr 1920:

Utgifter:

Iliksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för år 1921

sid. 72—76..................................................[

E. 104. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater...........................

106. Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet .........

108. Kurser i skyddskoppympning............

N. 1. Ålders tillägg....................... ..................

4. Extra utgifter .......................................

E. 81/1920. Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna
barnhuset i Stockholm.....................

63/1916. Till anskaffande av skåp och skåpbord
för patologisk-anatomiska museet vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet ........................

1910 års anslag till inköp av psykiatriska tidskrifter
för den psykiatriska kliniken vid Stockholms hospital
för sinnessjuka ....................................

Elfte huvudtiteln:

C. 1. Allmänna indragningsstaten .....................

Tilläggs stat en:

Åttonde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för ?.r 1921.
sid. 164—166................................................

D. 29. Täckande av under år 1919 uppkomna mer kostnader

å anslaget till tandläkarinstitutet''

M. 1. Dyrtidstillägg.......................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ..............................

615,191: 11
6,000: —

4,430:	—
600:	—
17,749:	98
2,600:	—
3,984:	—
316:	—
46:	56
10,160:	—
6,948:	89
12,314:	84
447,472:	88
42,016:	75

1,387,330: 84

— no —

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersätt ningar

m. m. anvisade medel ............... 7,403: 24

E. 48/1920. Förstärkning av reservationsanslaget till
karolinska mediko-kirurgiska institutets mate teriel

i allmänhet .................................—_4,538: 41 1,181,660: 60

Institutets enskilda medel:

Avlöningar, stipendier, understöd m. .................... 39,684: 48

Ohligationsköp ................................................... 39,600: —

Kantor.................................................''•.............. 7,250: —

Omkostnader m. m. för fastigheten nr 16 A Nybrogatan

i Stockholm .................................................. 8,406: o 5

Diverse .........................................................—_775: 40 95,616: 88

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ........................ 91,379: 24

» » giroräkning i enskild bank.................................... 96,838: 45

1,277,276: 54
188,217: c»

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................. 36,469: 55

Förskott ..................................... 8,881: 94

Obligationer........................................................................... 633,099: 22

Aktier ................................................................................. 4,830:

Utlånta medel..................... 513,775: —

Fastighet ........................................................................ 317,382:

Fordringar ........................................................................... 16,026: 50

Inkomstrester ..................................................................... 476: 25

Summa

Antalet studerande utgjorde år 1921:

Vårterminen....................................... 676

Höstterminen .................................... 659

1,429,939: 4 6
4,282,764: 53

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar ................................................................................................... 1,135,639: 43

Inom linjen .................................................''........................ 2,047,000:

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Serafimerlasarettet:

E. 102. Understöd och ersättningar..................

103. Inrättningen för sjukas behandling med

elektricitet....................................

T. D. 30. Täckande av brist i lasarettets räkenskaper
för år 1920 .....................

31. Täckande av motsedd brist i lasarettets
räkenskaper för år 1921 ...............

120,000: —
750: —
133,187: 0G
200,000: —

— in

32. Kylanläggning vid lasarettets köksavdelning
................................. 7 500: —

Intressemedel m. m.............................................................

Donationsmedel ................................................

Sjukvårdsavgifter..........................................................

Allmänna lasarettsfonden ...............................

461,437: oo
84,086: 15
144,630: —
926,007: 18
133,187: oe

1,749,347: 40

.Skulder:

Utgiftsrester.....

Övriga skulder..
Inom linjen:
Diverse medel

Balans till dr 1922:

104,281: öi
7,566: öo

1,296,603: 40

Summa

111,838: o i

2,996,824: 8 4

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder ................................................................

Inom linjen ...................................................... 1,140,986: 86

350,443: 95
21,234: »2
963,670: 59

Balans till år 1922:

................. 1,787: 67

................. 356,833: 31

................. 481,101: 70

................. 222,645: 67

................. 366,026: io

2,317,000: —

Summa 2,996,824: 84

Enligt redogörelse för sjukvården och ekonomien inom lasarettet under år 1921 hava under
året därstädes vårdats 6,631 patienter, därav 2,593 på medicinska och 4,038 på kirurgiska avdelningarna.
Underhållsdagamas antal har utgjort 163,648.'' Kostnaderna för sjukvården uppgingo efter
avdrag av 32,874 kronor för poliklinikerna och undervisningen m. m. till 1,283,916 kronor 20 öre.
Om sistnämnda summa fördelas på antalet underhållsdagar för året, visar sig dagskostnaden för varje
sjuk i medeltal hava utgjort 8 kronor 36,i o öre. Utgifterna för sjukvården, fördelade på antalet
vårdade individer, angiva en kostnad i medeltal för varje patient av 220 kronor 67 öre. Enligt vad
i nämnda redogörelse vidare meddelats, hade mathållningen under året kostat 338,406 kronor 68 öre,
utvisande en medelkostnad för varje underhållsdag av 2 kronor 20,s öre eller 85,3 öre lä»re kostnad
än år 1920.

Tillgångar:
Kassabehållning ...
Innestående i bank

Obligationer.........

Utlånta medel......

Fordringar............

Inom linjen ........

# Utgifter:

Avlöning m. in................................................

Pensioner och understöd m. in...............................

Driftkostnader m. m.............................1........

244,181: os ’

1,335,348: 7 o

1,417,294: 45

112 —

Farmaceutisk^ institutet.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar.................................................................................................... 7,924: 09

Inom linjen ................................................... 113,911: 4i

Statsanslag: Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Eiksstaten:

E. 111., Farmaceutiska institutet.....................

N. 1. Alderstillägg.......................................

Tilläggsstaten:

D. 33. Täckande av under år 1920 uppkommen
brist å de i institutets stat upptagna
anslagsposterna till materialier m. m.,
till uppvärmning m. m. och till egendomens
underhåll m. m..................

34. Förstärkning av de i institutets stat upptagna
anslagsposterna till materialier
m. m., till uppvärmning m. m. och till

egendomens underhåll m. m.............

M. 1. Dyrtidstillägg....................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen ..................

3- Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariats ersättningar

m. m. anvisade medel......

Termins- och kursavgifter m. m.................................

60,900: —
1,500: —

7,750: —

16,000: —
47,357: 25

5,676: —

1.0°0: — 144,232: 25

............ 19,724: —

163,956: 25

Summa 171,880: 84

Kredit.

Utgifter

Avlöningar m. ..............................;..................

Materialier, instrument, böcker och samlingar ...........

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m......

Egendomens underhåll, renhållning och diverse ........

Hyror.................................................................

Leverering:

Till statskontoret...................................................

103,103: —
22,644: 42
12,180: 9 8
8,416: so
15,000: —

162,344: 25

1,535: —

Tillgångar:

Innestående i bank
Inom linjen:

Diverse medel ..

Balans till dr 1922:

9,001: os

114,119: —

Summa 171,880: 34

Under revisionsåret hava vid institutet varit inskrivna, vårterminen 124 och höstterminen 130
farmacie kandidater, varjämte 75 apotekselever deltagit i den för dem anordnade kursen.

Allmänna barnbördshuset och asylen för fattiga
barnaföderskor och deras barn 1 Stockholm.

l)ebe t. Balans från dr 1920:	1. Allmänna barn-bördshuset	2. Asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn	3. Summa
Tillgångar.............................................	1,601,600: 40	979,211: os	2,480,812: os
Inkomster: Statsanslag: Åttonde huvudtitelns anslag: E. 112. Allmänna barnbördshuset i Stockholm ..................... 113. Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm Intressemedel ....................................... Ersättningsmedel.................................... Dito från Stockholms stads hälsovårdsnämnd Hyresmedel .......................................... Donationsmedel .................................... Kursvinst .............................................	24,863: — 226,600: — 26,429: io 60,178: 44 84,163: os 6,468: ic	42,639: 7 7 240: — 1,260: —	24,863: — 226,600: — 68,068: 8 7 60,178: 44 84,163: 08 6,458: 16 240: — 1,260: —
Säger	416,681: 7 8	44,129: 77	460,711: 55
Balans till dr 1922: Skulder: Utgiftsrester....................................... Fonder m. m..................................... Övriga skulder....................................	70,606: 98 1,449,729: 17	7,206; 92 969,679: so 6,668: 55	77,712: 85 2,409,308: 47 6,668: 55
Säger	1,620,236: 10	972,344: 77	2,492,679: 87
Summa	3,438,417: 28	1,995,686: 17	6,434,103: 4 5
Kredit.
Balans frdn dr 1920:
Skulder................................................	1,487,416: 92	979,211: 68	2,466,628: 65
Utgifter:
Avlöning ............................................. Driftkostnader....................................... Inventariers anskaffning och underhåll ...... Fastighetens underhåll och omkostnader...... Instrumenter m.-m.................................. Hyreskostnad ....................................... Livräntor............................................. Diverse ................................................ Fonderna tillgodoförda ...........................	92,862: 56 209,396: 6 7 21,113: 47 66,827: 7 9 7,641: 85 200: — 6,443: 4 8 3,491: 88	11,412:99 31,078: 43 2,229: 9 0 227: 57 36: 44 2,100: — 2,302: 99 300: —	104,266: 55 240,476: io 23,343: 87 67,066: 86 7,678: 29 2,100: — 200: — 8,746: 47 3,791: 88
Säger	397,867: 70	49,688: 32	447,666: 02

15—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 114 —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank

Obligationer.........

Utlånta medel......

Fordringar............

Fastigheter .........

Inventarier .........

....... 117,765: 40

....... 125,664: 38

....... 160,000: —

....... 16,322: 98

....... 1,137,000: —

........7,500: —

Säger 1,663,132: 66

17,298: 92
796,491: 7 8
60,000: —
11,231: 85
91,763: 67

966,786: 22

136,064: 82
922,046: n
200,000: —
26,654: 78
1,228,763: 67
7,600: —

2,519,918: 88

Summa 3,438,417:28 1,996,686:17 6,434,103:45

Antalet av de å allmänna bambördshuset under revisionsåret vårdade patienter har utgjort 3,629.

Tekniska liögskolan.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

1,391,771: 20

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Tekniska högskolan:

F. 1 a,—17, anslag enligt riksstaten ................................. 1,046,440: —

N. 1. Ålderstillägg ......................................................... 14,233: 3 8

x Tilläggsstaten:

Tekniska höggskolan:

E. 1—2, anslag enligt riksstaten...................................... 134,000: —

M. 1. Dyrtidstillägg......................................................... 470,000:

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å or dinarie

stat inom den civila statsförvaltningen ......... 44,060: —

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt ningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till

vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ............... 2,960: —

Elevavgifter........... 113,252: 50

Ersättningsmedel m. ................................................................. 9,429: 58

Intressemedel ........................................................................... 68,411: 98

Gåvomedel ........................................................................... 51,986: •

1,944,752: 84

Balans till dr 1922:

Skulder:

Inom linjen

1,199,307: 38

Summa 3,336,623: 54

— 115 —

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder:

Inom linjen ...................................................... 1,139,476:81

131,386: 90
21,261: 65
323: 68
1,036,317: »9
208,936: 05
462,780: 90
44,942: 17

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................

Utgifter:

För de olika avdelningarna ....................................

Biblioteket- .........................................................

Mekaniska^verkstaden.............................................

Avlöningar .........................................................

Utrustning av högskolans laboratorier........................

Allmänna omkostnader ..........................................

Stipendie- och gåvomedel m. m................................

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 8,510: co

Innestående i bank.................................................................. 203,919:29

Obligationer........... 1,066,903:25

Utbulta medel........................................................................ 140,980: 15

Fordringar ....................................................................... 11,607.- 84

Summa

Elevernas antal under revisionsåret utgjorde:

Vårterminen....................................... 781

Höstterminen .................................... 770.

Chalmers tekniska institut.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ........................................................................................

Tillgångar

Tillkommen ingående balans:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Chalmers tekniska institut:
F. 18 a. Bestämt anslag

Inkomster:

167,938: 57

1,906,947: 41
9,766: -

1,420,821: is
3,336,623: 54

49,252: so

10,000: —

— 116 —

18 b. Reservationsanslag........................ 23,660: —

19—21, anslag enligt riksstaten ....................................... 76,000: —

N. 1. Ålderstillägg ............................................................ 8,900:

Tilläggsstaten:

Chalmers tekniska institut:

E. 3—6, anslag enligt tilläggsstaten....................................... 37,892: —

M. 1. Dyrtidstillägg............................................................ 186,691: 24

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordi narie

stat inom den civila statsförvaltningen .................. 19,683:8 8

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats ersättningar

m. m. anvisade medel .............................. 3,240:

Elevavgifter.................................................................................... 36,900:

Hyresmedel ........................................................ 1,432: 66

Ersättningsmedel.............................................................................. ö0®:

Intressemedel ............................................................................... 17,488: 46 669,216: 26

Balans till år 1922:

Summa 671,788: 49

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder ......................................................................................................... 83,169: so

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 398,637: 69

Stipendier och premier ..................................................................... 11,187: 9 2

Bibliotek, samlingar, laboratorier m. m.............................................. 69,842:58

Allmänna omkostnader ..................................................................... 69,937: 13

Räntor ................................... 1,398: 6 2

För deltagande i jubileumsutställningen .................. 393: —

Till Chalmerska institutets under friinurarbarnhusdirektionens vård och förvaltning
stående fonder återlevererade medel .................................. 2,777: 25 544,174: 19

Balans till dr 1922:

.............................................. 2,003: 54

............................................... 11,996:24

............................................. 30,446: 02 44,444; 80

Summa 671,788: 49

Antalet lärjungar under år 1921 utgjorde:

Vårterminen....................................... 633

Höstterminen ................................... 666.

Tillgångar:

Kassabehållning ....
Innestående i bank
Förskott ............

— 117 —

Chalmers tekniska Institut, materialprovnings anstalten.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar ..................................................................................................... 12,412: 6 2

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

D. 2 a. Bestämt anslag ............................................................ 6,000: —

Intressemedel .................................................................................... 399: 38

Avgifter för materialprovningar m. m.................................................... 44,309; 7 8 60 709- n

Summa 63,121: 78

Kredit.

Utgifter:

Omkostnader för materialprovningsanstalten ........................................................... 46,971: 04

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .............................................................................. 1,300: 55

Innestående i bank...................................................................... 14,850: 14 16 16n; 69

Summa 63,121: 7 8

118 —

Skolöver -

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Skolöverstyrelsen:

G. 1. Skolöverstyrelsen ..........................................................................................

2. Övergångsstat .............................................................................................

3. Byggnadskunnigt biträde ..............................................................................

4. Extra vaktmästare .......................................................................................

6. Inspektion och sakkunniga biträden ................1............................................

6. Förstärkning av skolöverstyrelsens anslag till expenser m. m...............................

7. Förhyrande av ämbetslokal åt skolöverstyrelsen, inklusive dess statistiska avdelning

8. Förstärkning av skolöverstyrelsens arbetskrafter ................................................

Allmänna läroverken:

H. 5. Allmänna läroverken ....................................................................................

16. Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter ..................

Folkundervisningen:

Anstalter för lärarutbildning:

I. 1 a. Folkskoleseminarierna ................................................••••••........................

6. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m.............

10. Lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök vid folkskolor ..............................

15. Begynnande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Lycksele höstter minen

1921 m. m..................................................................................

16. Verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström ..............................

24. Utbildningskurs för lärare och lärarinnor vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn

Folkskolor:

I. 36. Befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar

37. Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål ..........................................

47. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ...................................................

Folkhögskolor:

I. 66. Understöd åt folkhögskolor ........................................................................

Abnormundervisningen:

I. 81. Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn ......

Yrkesundervisningen:

J. 23. Yrkespedagogisk centralanstalt........................................................................

Folkbildningsåtgärder i övrigt:

K. 1. Understöd åt folkbibliotek.........................................................-....................

3. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar

Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande:

K. 6 a. Förslagsanslag .......................................................................................

Åtgärder för fysisk utbildning:

L. 7. o Understödjande av skididrotten bland ungdomen ................................................

N. 1. Ålderstillägg..................................................................................................

4. Extra utgifter ................................................................................................

6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ...................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved in. ..............................................................

F. 4/1919. Allmänna läroverken .................................................................................

11»

styrelsen.

)) e b

Behållning
från
år 1920

Uppbörd

Leverering
från statskontoret -

Skuld till
år 1922

e d 1 t

Skuld
från år
1920

Utgifter

Leverering
till
statskontoret -

Behållning
till
år 1922

Summa

1,813

183

168

1,504

726

3,063

311

6,000

310,211

5,944

3,500

2,437

20,800

18,500

55,790

15.000

4,214

30.000

215

336,699

3,000

8,860

31.000
4,300

23.000
711

60.000
3,000
1,500

60,000

10,450

3,000

600

30.000
11,274

8,176

8,041

25.000

1,679

3,347

310,380

6,944

3,600

2,437

20,799

18,500

68,973

16,000

4,214

29,258

216

333,261

2,626

8,079

31,000

4,300

21,223

620

65,989

3,000

1,500

53,262

10,761

3,000

35,904

11,274

7,416

7,176

25,000

1,467

69 07
375

770

1,776

4,010

9,801

500

1,613

183

758

1,165

310,380

6,944

3,600

2,437

20,800

18,600

68,973

15,000

4,214

30,726

216

336,658

3,000

8,860

31.000
4,300

23.000
711

60.000

3,000

1,600

63,063

10,761

3,000

600

36.000
11,274

8,176

9,864

26.000
183

— 120 —

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål.............................................................................................

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Skolöverstyrelsen:

F. 1. Täckande av under år 1920 uppkommen brist i staten för skolöverstyrelsen ............

2. Förstärkning av den i staten för skolöverstyrelsen uppförda anslagsposten till expenser

m. ..................................................................................•••••;..........

3. Förstärkning av den i staten för skolöverstyrelsen för dess statistiska avdelning upp förda

anslagsposten till extra arbetskrafter m. m.........................................._••••

H. 1. Studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund samt parallelavdelning

vid folkskoleseminariet i Landskrona ............................................................

7. Förstärkning av det på extra stat för år 1921 uppförda reservationsanslaget till verksamheten
vid statens småskoleseminarium å Hagaström ....................................

J. 1. Utgivande av en grundkatalog över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur......

M. 1. Dyrtidstillägg ....................................;•••••.............................................•;••••

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen.................................................................................•/••••

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ...............

F. 2/1920. Täckande av under år 1919 uppkommen brist i staten för läroverksöverstyrelsen

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond .....................................................................

Av influtna studentexamensavgifter ......................................■............................................

» » realskoleexamensavgifter...................................................................................

Till grundkatalogens utgivande anordnade medel ..................................................................

Summa

Högre lärarinneseminariet Jämte hushållsskolan.

Debet.

Tillgångar ...
Inom linjen

Balans från dr 1920:

Inkomster:

302: 50

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Högre lärarinneseminariet:

H. 3. Stipendier, lokalhyra m. m................

Tilläggsstaten:

Högre lärarinneseminariet:

G. 1. Lokalhyra, expenser samt täckande av brist

i hushållsskolans räkenskaper............

M. 1. Dyrtidstillägg ....................................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Expenser vid högre lärarinneseminariet..................

Terminsavgifter ......................................................

Inkomster på hushållet.............................................

Intressemedel .........................................................

Hyresmedel............................................................

Säger

Balans till år 1922:

Seminariet Hushållsskolan Summa

2U9,949; 7 5_5,798: 19 215,747: 94

14,060: —	24,000: —	38,060: —
6,100: —	2,800: — 15,100: 58	7,900: — 16,100: 58
1,100: — 33,362: 50 107: S4	6,135: — 16,730: so 496: 08 600: —	1,100: — 39.497: 50 16,730: 20 603: 42 600: —
63,729: 84	66,761: 86	119,491: 70
35,063: 7 6	618: 82	36,582: 58

Skulder

Summa 298,743:35

72,078: 87

370,822: 22

121

1	2	8		4		5	6	7	8	9
—	—	—	—	4,163	7 5	—	—	—	—	4,163	75	—	—	—	-	4,163	75
—	—	—	—	45,000	—	—	—	—	—	46,000	—	—	—	—	—	46,000	—
—	—	—	—	45,000	—	—	—	—	—	46,000	—	—	—	—	—	46,000	—
—	-	—	—	25,000	—	• —	—	—	—	25,000	—	—	—	—	—	26,000	—
—	—	—	—	32,816	06	—	—	—	—	32,816	06	—	—	—	—	32,816	06*
—	—	—	—	4,400	—	—	—	—	—	4,400	—	_	_	_	_	4,400
—	—	—	—	10,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	10,000	—	10.00U
1,941	90	—	—	396,186	85	—	—	—	—	393,920	12	4,138	63	70	—	398,128	75
—	—	—	—	32,717	39	8	34	—	—	32,726	73	—	—	—	-	32,726	78
1	—	160	—	20,333	84	—	—	—	—	19,737	53	747	31	_	_	20,484	84
7,163	40									3,031	75	4,131	65	*-	—	7,163	40
—	—	—	—	20,086	70	24	—	—	—	20,066	05	64	65	—	—	20,109	70
9,816	40	334	50	61,751	87	—	—	—	—	66,694	37	2,149	90	3,157	60	71,901	77
32	65	290	25	13,852	88	—	—	—	—	11,852	88	322	90	2,000	—	14,176	78
699	54	—	—	—	—	1	50	—	—	664	—	—	—	147	04	701	04
21,650	23	12,607	65	1,806,313	15	1,712	99	3,347	45	1,789,461	16	32,187,	57;	17,297	8 41 1,842,284	02

Kredit.

Balans från år 1920: Seminariet

Skulder ............................................................... 36,531: 65

Utgifter:

Avlöningar ............................................................ 19,760: —

Bibliotek, undervisningsmateriel och inventarier............ 3,074: os

Utgifter för mat...................................................... — —

Stipendier ............................................................ 760: —

Hyror .................................................................. 3,800: —

Räntor.................. 886: —

För undervisning i fjärde årskursen ........................... 2,876: 71

Allmänna omkostnader............................................. 22,199: 69

Hushållsskolan
3,283: 65

28,779: 58
1,797: 02
18,844: 28

3,000: —

10,424: 92

Säger 53,344: 42

.Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................. ..

Fordringar ........................................................ 17,831:65

Inom linjen.......................................... 292: 5o

Fastigheter......................................................... 139,106: si

Inventarier ......................................................... 62,929: 32

62,846: 75

293: 90

6,666: 57

Säger 209,867: 28

6,949: 47

Summa 298,743:85 72,078:8 7

Lärjungarnas antal har under revisionsåret utgjort: Vår terminen I

högre lärarinneseminariet........................... 76

I seminariets hushållsskola........................... 47

I normalskolan .......................................... 278

16—Rev. berättelse ang. statsverket för dr 1921 II.

Höst terminen 97 66 287 -

Summa
38,816: so

48 639: 58
4,871: 04
18,844: 28
760: —
6,800: —
885: —
2,876: 71
32,624: 61
116,190: 17

293: 90
17,831: 65

139,106: 31
68,684: 89

215,816: 75

370,822: 22

122 —

Allmänna

Uppsala ärkestift:

Uppsala högre allmänna läroverk
Gävle » » »

Hudiksvalls högre » »

Enköpings realskola ................

Söderhamns » ................

Norrtälje samskola...................

Linköpings stift:

Linköpings högre allmänna läroverk
Norrköpings » » »

Västerviks » » »

Eksjö realskola .........................

Viinmerby Barnskola ...................

Vadstena » ...................

Skara stift:

Skara högre allmänna läroverk.........

Vänersborgs högre allmänna läroverk
Borås » » »

Mariestads realskola .....................

Lidköpings » .....................

Skövde » .....................

Alingsås samskola ........................

Falköpings » ........................

Strängnäs stift: ''

Strängnäs högre allmänna läroverk
Örebro » » »

Nyköpings » » »

Eskilstuna realskola ..................

Södertälje ■» ..................

Askersunds Barnskola ..................

Säger

Antal lärj ungar1		D e b e	t
Balans från år 1920 Tillgångar	Inkomster
Vår- terminen 1921	Höst- terminen 1921
1	2	ft	4
612	622	99,343	16	515,906	22
608	519	212,770	66	430,218	75
204	225	79,679	66	219,656	75
87	93	22,912	86	99,033	13
176	186	24,519	38	120,474	6 4
183	187	18,055	44	116,942	72
. 1,770	1,832	467,281	16	1,501,231	21
663	656	199,950	18	610,667	42
664	683	173,867	36	610,045	81
232	230	118,493	46	207,345	64
227	253	31,235	62	118,763	13
166	166	16,111	56	101,435	38
no	121	17,440	42	103,176	88
2,062	2,099	657,098	60	1,661,424	26
349	347	189,210	06	361,037	09
266	273	83,661	56	258,414	53
485	503	93,084	63	346,746	09
113	no	29,498	54	127,287	21
138	141	95,942	—	110,663	63
233	241	21,415	80	132,937	54
209	233	25,407	75	131,461	48
281	287	13,643	4 6	152,262	76
2,074	2,135	651,763	80	1,619,800	33
163	167	393,921	97	206,764	06
719	714	197,013	64	630,181	50
289	302	70,166	15	282,411	34
372	381	26,220	16	186,148	79
321	339	36,803	57	282,329	78
90	101	22,620	45	89,697	34
1,944	2,004	745,645	94	1,676,432	81

Lärjungarnas antal är angivet efter uppgifter från skolöverstyrelsen.

128

läroverken.

						K r	*	ed!		t
Balans till år 1922	Balans	...			Balans till år	1922. Tillgångar		Sura in a
Skulder	Skulder	Utgifter	Kontant behållning	Utlånta medel	Fordringar	Summa
5		6		7		8		9		10		11		12
7,438	37	4,458	73	512,680	29	280	30	104,834	34	434	09	105,648	73	622,687	75i
2,603	92	6,226	74	418,612	22	1,896	42	217,097	45	1,662	50	220,656	37	645,493	33
—	—	916	21	220,069	64	388	74	77,173	71	787	11	78,349	56	299,335	41
136	78	637	22	97,714	53	236	62	23,273	40	220	—	23,730	02	122,081	7 7:
1,759	61	2,936	95	117,298	57	515	68	24,148	03	1,864	40	26,518	11	146,753	6 3.
24	50	—	—	117,297	39	100	98	16,615	41	108	88	16,726	27	134,022	6 6
11,862	18	16,174	85	1,483,672	64	3,417	74	463,042	34	5,066	98	471,527	06	1,970,374	5 5
3,669	12	10,400	39	688,038	77	3,863	75	207,716	46	4,167	35	216,737	56	814,176	72
—	—	'' ''-	—	500,420	50	291	42	182,959	94	241	31	183,492	67	683,913	17
—	—	—	—	206,536	28	439	70	118,692	29	1,170	83	120,302	82	325,839	10
—	—	—	—	117,479	84	81	05	32,427	86	—	—	32,508	91	149,988	7 5
—	—	—	—	100,264	24	740	21	16,542	49	—	—	17,282	70	117,546	94
	—	1,667	44	100,817	19	575	27	17,667	40	—	—	18,242	67	120,617	so;
3,659	12	11,957	83	1,612,556	82	5,991	40	676,006	44	5,669	49	587,567	33	2,212,081	98
130	86	706	17	359,683	08	9,595	84	178,773	39	1,619	53	189,988	76	550,378	Öl
—	—	—	—	259,021	16	—	—	82,724	10	330	88	83,064	98	342,076	09
8,998	20	11,120	65	324,565	89	383	45	106,173	79	6,585	14	112,142	38	447,828	92-
—		—	—	111,039	22	—	—	45,682	37	64	16	45,746	58	156,785	7 5
—	—	—	—	107,659	88	—	—	96,174	—	2,761	75	98,936	75	206,596	63
—	—	101	72	129,266	82	180	79	24,804	Öl	—	—	24,984	80	154,363	34
2,413	SO	5,369	88	126,129	23	4,309	—	21,061	12	2,413	30	27,783	42	159,282	53
—	—	225	—	153,050	21	134	12	12,396	89	—	—	12,631	Öl	165,806	22
11,642	36	17,523	42	1,570,415	49	14,603	20	566,789	67	13,774	71	596,167	58	2,183,106	49
396	68	585	49	200,226	51	606	70	392,468	22	6,196	79	399,271	71	600,082	7 r
1,001	44	413	82	526,262	49	—	—	198,530	10	2,990	17	201,620	27	728,196	58
3,600	34	947		279,587	30	226	—	72,194	54	3,123	99	75,543	58	356,077	83
—	—	—	—	184,289	13	7,379	82	19,700	—	—	—	27,079	82	211,368	9 5
646	12	1,743	81	277,968	11	231	91	39,189	52	645	12	40,066	55	319,778	47
1,676	51	948	95	87,451	58	—	—	23,607	44	1,785	33	25,392	77	113,793	30
7,219	09	4,639 \|	07	1.556,784\|is	8,443\| 4 3)	7 46,689\| 8 2	14,741	4 0 ]	7 68,874\| 6&\|	2,329,297)	J

124

Västerds stift:

Västerås högre allmänna läroverk ..................

Falu » » » ..................

Arboga Barnskola..........................................

Sala » ..........................................

Köpings » ..........................................

Säger

Växjö stift:

Växjö högre allmänna läroverk........................

Jönköpings högre allmänna läroverk ...............

Kalmar » » »

Kalmar högre allmänna läroverks delegation......

Oskarshamns realskola .................................

Säger

Lunds stift:

Lunds högre allmänna läroverk .....................

Malmö » » 1 .....................

Kristianstads högre allmänna läroverk ............

Karlskrona » » » ............

Hälsingborgs » » » ............

Ystads » » » ............

Malmö realskola .........................................

Karlshamns realskola...................................

Landskrona » ....................................

Ängelholms samskola....................................

Trälleborgs » ....................................

Säger

Göteborgs stift:

Högre latinläroverket i Göteborg.....................

Högre realläroverket i » .....................

Halmstads högre allmänna läroverk.................,

Varbergs realskola ......................................

Uddevalla » .......................................

Göteborgs västra realskola.............................

Göteborgs östra » .............................

Strömstads Barnskola ...................................

Säger

Karlstads stift:

Karlstads högre allmänna läroverk .................

Arvika realskola .........................................

ristinehamns realskola................................

måls samskola .........................................

Filipstads » .........................................

Säger

1	2	3		4
420	430	72,677	46	373,532	85
460	451	148,414	55	402,289	38
131	129	20,069	93	101,605	97
177	169	14,235	51	97,442	79
162	166	16,498	25	106,162	82
1,330	1,345	271,895	70	1,081,033	81
424	430	99,428	38	382,397	76
684	628	146,148	21	462,200	74
399	419	12,117	73	374,485	14
—	—	279,932	04	16,619	89
130	136	18,740	28	98,924	99
1,637	1,612	565,366	64	1,334,628	52
652	542	96,012	07	474,378	09
707	746	133,198	■37	663,271	64
451	479	400,121	21	382,062	33
436	478	182,435	32	368,228	96
613	632	106,908	60	467,142	62
306	337	111,414	61	273,840	19
552	646	28,299	91	300,622	69
180	197	27,839	86	117,566	12
216	241	24,496 34,776	48	213,467	01
219	228	44	131,026	42
226	266	25,964	45	136,171	56
4,468	4,681	1,170,467	47	3,427,777	63
834	862	197,888	52	693,164	80
666	671	130,334	11	582,140	35
439	453	96,811	73	380,456	36
144	146	16,476	18	118,931	40
282	282	18,641	21	144,256	97
605	621	41,796	78	285,628	98
602	627	16,587	06	279,913	07
137	132	6,532	58	91,833	86
3,509	3,594	623,068	17	2,476,225	79
602	615	148,556	39	484,991	78
162	166	10,652	97	109,610	33
195	226	22,161	81	147,541	25
161	172	34,932	64	95,004	22
166	174	69,666	41	112,847	54
1,276	1,363	276,760	22	949,996	12

125 -

5		•		7	8		1 9		1 i»		1		1 12
3,224	63	2,376	56	370,749	58	532	07	71,706	79	4,069	99	76,308	85	449,434	94
—	—	88	64	400,408	7 8	375	10	149,180	7 4	660	72	150,206	56	650,703	93
—	—	—	—	101,440	87	216	53	19,994	35	24	15	20,235	03	121,675	90
1,780	85	3,352	89	96,937	46	154	07	11,233	88	1,780	3 5	13,168	30	113,468	65
—	—	3,048	90	103,702	86	63	43	16,856	88	—	—	15,909	31	122,661	07
5,004	98	8,866	99	1,073,239	4 5	1,331	20	267,971	64	6,525	21	275,828	05	1,357,934	49
20,061	56	22,206	04	376,062	87	318		102,207	05	1,086	24	103,610	29	601,877	70
3,855	76	1,466	85	464,695	40	230	16	140,956	54	3,856	76	146,042	46	611,204	7 1
4,169	25	4,806	85	371,347	81	—	—	14,108	63	498	83	14,607	46	390,762	12
—	—	—	—	13,894	65	—	—	271,562	17	11,096	11	282,657	28	296,561	93
354	85	1,776	—	97,734	86	—	—	18,166	91	364	85	18,510	76	118,020	12
28,421	42	30,253	74	1,323,734	59	548	16	546,990	SO	16,889	79	664,428	25	1,918,416	58
57,280	85	58,919	82	469,510	89	659	55	97,908	88	771	87	99,240	30	627,671	Öl
—	—	2,973	60	555,407	93	1,437	70	136,650	98	—	—	138,088	68	696,470	21
—	—	2,053	56	367,166	84	298	19	412,664	95	—	—	412,963	14	782,183	54
—	—	—	—	374,641	80	—	—	176,494	15	628	33	176,022	48	560,664	28
33,250	—	33,250	—	467,608	05	2,493	66	102,949	51	—	—	106,443	17	606,301	22
—	—	77	87	268,337	56	884	16	114,331	43	1,624	28	116,839	87	386,264	80
2,768	88	8,645	57	297,810	67	1,524	88	21,041	58	2,768	83	25,335	19	331,691	43
—	—	—	—	118,589	91	236	77	26,579	SO	—	—	26,816	07	145,405	98
1,287	19	379	87	159,461	61	—	—	78,121	96	1,287	19	79,409	15	239,260	63
—	—	—	—	130,636	61	221	50	34,944	75	—	—	36,166	25	165,802	86
—	—	6,941	89	125,208	80	702	87	29,282	45	—	—	29,985	32	162,136	Öl
94,586	87	113,141	68	3,334,380	67	8,359	23	1,229,969	89	6,980	50	1,246,309	62	4,692,831	97
_	_	5,501	59	580,485	67	3,266	71	199,783	10	2,016	25	206,066	06	791,053	32
—	—	3,200	—	668,140	41	4,895	40	136,238	65	—	—	141,134	05	712,474	46
2,156	78	—	—	382,621	15	1,019	74	94,237	39	1,645	54	96,802	67	479,423	82
1,759	91	1,370	56	118,727	08	402	98	13,819	19	1,847	68	16,069	85	136,167	49
—	—	—	—	143,083	13	99	95	19,716	10	—	—	19,816	05	162,898	18
4,281	95	1,036	70	275,350	78	2,541	54	48,314	24	4,364	45	55,220	23	331,607	71
215	—	—	—	277,894	11	—	—	18,606	02	—	—	18,606	02	296,600	13
05	—	—	90,337	75	423	14	6,659	55	161	05	7,243	74	97,681	49
8,412	64	11,108	85	2,436,640	08	12,649	46	537,373	24	9,934	97	569,957	67	3,007,706	60
2,749	22	5,307	34	487,352	03	699	15	139,536	32	3,402	55	143,638	02	636,297	39
—	—	—	—	107,322	24	717	95	12,123	11	—	—	12,841	06	120,163	30
—	—	367	53	136,368	97	134	54	32,832	02	—	—	32,966	56	169,693	06
—	—	29	29	95,381	68	226	16	34,189	75	109	98	34,625	89	129,936	86
652	47	112	88	111,032	06	11	64	61,092	37	817	47	61,921	48	173,066	42
3,401	66	5,807	0 4 f	937,466\|	9 81	1,789	4 4 J	279,773	5?\|	4,330	—	285,893\|	Öl	1,229,167	08

126 —

	1	2	8		4
Härnösands stift:
Härnösands högre allmänna läroverk ...............	329	344	36,160	48	406,370	69
Östersunds » » » ...............	401	397	61,222	97	323,526	08
Sundsvalls » » » ...............	402	426	156,769	92	346,929	54
Ömsköldsviks samskola.................................	239	247	20,919	97	134,138	80
Säger	1,371	1,414	265,053	34	1,210,964	11
Luleå stift: Luleå högre allmänna läroverk........................	318	340	50,530	43	273,988	81
Umeå » » » ........................	333	317	82,655	32	283,476	54
Piteå samskola.............................................	185	193	38,261	49	114,725	03
Haparanda samskola ....................................	134	133	59,823	66	110,023	60
Skellefteå » ....................................	232	262	58,191	30	138,904	49
Säger	1,202	1,246	289,462	20	921,118	47
Visby stift:
Visbv högre allmänna läroverk........................	244	240	66,766	38	293,672	51
Stockholms stad:
Direktionen över Stockholms stads undervisnings-verk:
Undervisningsverkens m. fl. fonder...............	—	• —	556,750	28	3,316,661	58
Högre latinläroverket å Norrmalm ...............	757	793	71,179	21	103,404	37
Högre allmänna läroverket å Södermalm ......	795	824	55,318	33	132,568	31
Högre realläroverket å Norrmalm ...............	673	713	37,964	38	109,623	87
■» » å Östermalm ...............	806	831	35,340	11	120,761	03
Jakobs realskola .......................................	402	399	31,418	19	41,247	43
Katarina » .......................................	418	449	38,473	38	50,086	22
Kungsholms realskola.................................	542	632	10,344	35	71,695	38
Nya elementarskolan .................................	485	496	37,603	79	91,199	52
Stockholms stads läroverksbyggnadsfond.........	—	—	—	—	101,837	01
Säger	4,878	5,036	874,392	02	4,138,883	22
Summa	1 27,655	2 28,590	6,604,021	64	22,183,187	79

Statens folk- ock

	1	2	3		4
Folkskoleseminariet i:					277,788
Stockholm (för lärarinnor)..............................	150	152	7,001	77	86
	169	233	4,660	65	387,461	79
Strängnäs...................................................	127	141	3,294	29	274,454	68
Linköping...................................................	136	168	—	—	306,669	24

1 Härav antalet flickor: i realskolorna 12 och i samskoloma 1,549.

2 . » ,. . » » i högre läroverk (Ystad och Hudiksvall) 13, i realskolorna 24 och i

127

5	6		7		1 «		1 »		1 10		1 n		1 12
		878	48	306,216	20			132,719	3 3	2,707	16	135,426	4 9	442,521	17
—	—	1,616	28	320,684	23	63	25	51,930	34	565	—	52,548	59	374,748	05
193	—	—	—	342,218	46	233	95	159,776	07	1,460	98	161,471	_	503,689
08	433	98	131,406	9 3	236	55	23,174	89	—	—	23,410	94	löö/iöl	8 5
193	08	2,827	69	1,100,526	82	533	75	367,600	13	4,723	14	372,867	02	1,476,210	58
4,489	61	2,632	63	273,691	79	740	60	50,037	71	2,006	12	52,784	43	329,008	85
—	—	768	70	281,358	16	—	—	83,917	50	87	50	84,005		366,131	86
—	—	—	—	114,133	45	208	76	38,587	76	56	55	38,853	07	152,986	52
6,747	89	6,240	77	117,668	10	1,490	27	40,688	3 3	10,607	18	52,685	78	176,694	65
—	—	—	—	146,131	72	237	93	50,726	14	—	—	50,964	07	197,096	79
11,237		9,642	10	932,883	22	2,677	56	263,867	44	12,757	3 5	279,292	85	1,221,817	67
—	—	—	—	264,610	34	1,030	75	104,706	13	91	67	105,828	55	360,438	89
4,616	75	6,640	67	3,312,960	45	1,437	89	545,743	92	11,355	18	558,536	49	3,878,027	61
8,18ö	39	3,969	53	99,016	87	267	82	70,027	88	9,498	87	79,793	57	182,769	97
435	64	309	—	117,030	80	87	73	70,417	45	477	30	70,982	48	188^322	28
2,641	76	264	99	103,240	43	66	62	43,746	05	2,821	42	46,634	09	150,129	51
736	83	1,091	72	114,754	29	2,719	53	37,536	60	735	83	40,990	96	156,836	97
46	16	1,312	18	37,968	07	133	08	32,717	29	681	16	33,431	53	72,711	78
—	—	—	—	44,092	41	139	66	44,164	03	162	50	44,466	19	88,658	60
2,113	22	95,366	—	67,096	49	314	05	14,629	19	2,113	22	16,956	46	84,052	9 5
88,022	—	44	81,616	19	1,241	05	38,690	63	22	—	39,853	68	216\|825	31
—	—	—	—	101,837	Öl	—	—	—	—	—	—	—	—	101,837	01
106,796	75	108,824	53	4,079,602	Öl	6,406	43	897,471	54	27,767	48	931,646	45	5,120,071	99
292,237	18	339,767	79	21,695,602	23	67,781	75	6,847,242	15	129,152	69	7,044,176	59	29,079,446	61

småskoleseminarier.

5	6		7	8	9	10	11	12
		8,100	48	270,736	06	68	57	5,885	52			5,954	09	284,790	63
—	—	4,567	95	376,994	80	483	18	10,076	56	—	—	10,559	69	392,112	44
1,835	03	7,140	36	268,186	98	2,327	44	1,110	50	819	72	4,267	66	279^584
		4,795	14	293,118	63	2,440	47	6,306	—	—	—	8,746	47	306^659	24

samskolorna 1,658.

128 —

	1	2	8		4
Växjö....................................................<—	141	148	8,991	47	266,795	SO
Kalmar (för lärarinnor) .......................-........	132	136	—	—	244,112	70
Lund.........................................................	194	244	176	—	469,968	75
Landskrona (för lärarinnor) ...........................	118	148	171	94	208,094	51
Göteborg ...................................................	216	232	1,162	89	408,260	08
Skara (för lärarinnor)....................................	122	160	23	28	231,741	27
Karlstad ...................................................	169	197	8,610	5.8	311,033	45
Falun (för lärarinnor)....................................	226	230	19,113	80	370,053	74
Härnösand ................................................	96	119	9,463	87	214,765	72
Umeå (för lärarinnor)....................................	161	180	14,689	06	279,667	48
Luleå (för såväl manliga som kvinnliga lärare)... Småskoleseminariet i:	172	212	364	91	412,611	79
Haparanda ................................................ Murjek ......................................................	54	56	84	58	88,298	05
71	71	8,626	90	94,622	48
Hagaström ................................................	60	60	—	—	60,636	73
Lycksele ...................................................	—	20	—	—	11,206	94
Summa	2,611	2,895	86,303	94	4,897,123	51

Institutet oeli förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1920:

1,030,276: 7 4

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

I. 63. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda............... 76,943: 28

74. Tryckning av blindskrifter .......................................... 1,633: 67

Tilläggsstaten:

M. 1. Dyrtidstillägg ............................................................74 78,747: 69

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................................................... 429,637:85

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................................. 7,162:

Balans till är 1922:

Skulder:

Utgiftsrester.............................................................................. 394: 88

Diverse medel ........................................................................... 974,902: 27 976,296: 60

Summa 2,621,009: 88

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

1,016,893: 83

129

5	6	7	8	9	10	11	1 2
150	58	2,587	18	262,366	7 5	1,417	69	8,408	53	167	20	9,983	42	264,937	3 5
10	G 5	5,345	8 6	238,777	49	-.	—	—	—	—	—	—	—	244,123	3 5
—	—	20,142	14	408,639	65	480	4 5	30,881	51	—	—	31,361	96	460,143	7 5
—	—	5,210	89	202,233	—	—	—	822	56	—	—	822	56	208,266	45
134	79	8,803	84	399,973	9 9	769	93	—	—	—	—	769	93	409,547	7 6
1,984	67	1,780	35	226,834	47	1,401	8 9	3,732	51	—	—	5,134	40	- 233,749	2 2
—	—	6,370	12	302,906	7 6	217	16	11,149	9 4	—	—	11,367	10	319,643	98
—	-	6,016	3 9	361,508	27	288	49	21,365	89	—	—	21,643	88	389,167
3,208	23	5,883	68	214,394	76	3,208	28	3,931	15	—	—	7,139	38	227,417	82
—	~	4,164	34	266,825	81	262	28	24,114	06	—	—	24,366	34	294,356	4 9
1,327	65	6,679	14	406,266	70	1,131	86	—	—	1,327	65	2,459	51	414,304	35
	—	41	86	86,877	69	125	4 6	_	_	1,337	62	1,463	08	88,382	68
941	20	6,571	09	90,468	53	8,049	96	—	—	—	—	8,049	96	104,08*9	58
—	—	—	—	67,993	84	479	89	2,063	—		—	2,542	89	60,636	73
—	—	—	-i	11,104	48	102	4 6	—	—	—	—	102	46	11,206	94
9,692	80	101,089	8l\|	4,735,206	Ofi	23,245	Sfi	129,836	23	3,642	19	156,723	78	4,993,020	25

, Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

I. 63. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ............... 277,489: s»

64. Bekostande av elevers vid institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda ävensom åtföljande vårdares resor å statens

järnvägar ..............................................................5,022: ofi

74. Tryckning av blindskrifter .................... 8,633: 67

76. Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare 1,900: —

N. 1. Alderstillägg ........ 9,850: —

Tilläggsstaten:

H. 13. Täckande av ytterligare brist för år 1920 i staten för institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda .................. 30,000: —

M. 1. Dyrtidstillägg .............................................................. 90,213:02 423.108-27

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 69*393: r>s

Båtens till år 1923:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................................................

Förskott....................................................................

Fastigheter ..............................................................

Inkomstrester ...........................................................

Utlånta medel ...........................................................

Fordringar.................................................................

21,448: 29
30,666: Sä
58,000: —

6,400: —

895,463: 98

646:16 1,012,614: 79

Summa 2,521,009: 8»

Lärjungarnas antal utgjorde under revisionsåret vid vårterminens början 152, därav 99 gossar
och 53 flickor, samt vid höstterminens början 156, därav 103 gossar och 53 flickor.

17—Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. II.

— 130

Läroanstalterna för blinda.

Debet.	Växjö	Kristinehamn	Summa
Balans från dr 1920: Tillgångar ................................................................	169,292: 61	71,682: oi	240,974: 69
Inkomster: Statsanslag: Åttonde huvudtiteln: Biksstaten: I. 66. Förskolan för blinda i Växjö.....................	20,600: —		20,600: —
. 67. Förstärkande av anslaget till förskolan för blinda i Växjö ....................................	12,240: —	_ _	12,240:
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda: I. 68 a. Bestämt anslag.................................	_ _	17,300: —	17,300: —
68 b. Beservationsanslag ............................	—	11,710: —	11,710: —
69. Förstärkning av reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda..........................................		10,640: -	10,640: —
72. Bidrag till fria frakter för arbetsmateria-lier till blinda hantverkare från hant-verksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå .................................		10,000: —	10,000: —
I. 73‘. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter...............	---	900: —	900: —
N. 1. Ålderstillägg...........................................	1,800: —	2,860: —	4,650: —
Tilläggsstaten: M. 1. Dyrtidstillägg .......................................	18,214: 99	28,701: 40	46,916: S9
Elevavgifter ............................................................	14,350: —	- -	14,360: —
Intressemedel............................................................	- -	656: 9 0	656: 90
Försäljningsmedel...........................-.........................	356: 94	205,698: so	205,964: 6 o
Diverse ..................................................................	- -	1,468: 50	1,468: so

Säger 67,561: 16 289,814: 16 357,375: s*

Balam till dr 1922:

Skulder:
JJtgiftsrester

......... 4,942: 86

Summa 241,796: os

361,496: 17

4,942: a«
603,292: so

Kredit.

Skulder

Balans från dr 1920:

9,175: is

Utgifter:

Avlöningar.........................................................

Utackorderingsbidrag till behövande elever................

Kosthåll, beklädnad och sjukvård............................

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier ,
Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier för blinda

37,480: 95

14,692: 91
1,873: 78

67,631: 10
• 4,772: —
3,700: —
196,318: os
10,831: 66

95,012: sr»
4,772: —
18,392: 9 4
198,191: 86
10,831: 66

131

Allmänna omkostnader.......

Minskat värde å inventarier

Väijö Kristinehamn Summa

........ 9,280:59 12,340:4 2 21,621: o i

........ 3,118: 7»---3,118: 78

Säger 66,446:9» 286,493:56 361,940: sr,

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning...................................................... .. 276: os 276: os

Innestående i bank ................................................ — — 7,666: so 7,666: so

Förskott............................................................... — — _ 8,644: 02 8,644: os

Fastigheter............................................................ 160,000: — -- 160,000: —

Inventarier m. m.................................................... 16,173:8» 59,527:61 75,701: 4»

Säger 166,173:88 76,002: si 242,176: 4»

Summa 241,796: os 361,496:17 603,292: so

Antalet lärjungar utgjorde vid blindskolan i Väijö under vårterminen 1921 36 och höstterminen
samma år 38 samt vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn vårterminen 1921 49 och höstterminen
samma år 49.

Statens biografbyrå.

Debet.

Balans frän dr 1920:

Tillgångar ...................................................................................................... 21,902: io

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

K. 8. Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå, reservationsanslag,
att av avgifter för granskning^ biografbilder direkt utgå 9,349: s 6
Granskningsavgifter ........................................................................; 110,802:_

Summa

Kredit.

120,161: 36

142,063: 46

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 70,890: so

Hyra............................................................................................. 6,000: —

Allmänna omkostnader ........................... 7,032: ss

83,923: ss

Till statskontoret

Leverering:

36,281: 55

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Inventarier ..............................................................

71: 59

9,079: 79
12,697: si

21,848: 69

Summa 142,063: 46

— 132

Tekniska


Debet.	Stockholm	Västerås
1		2
Balans från dr 1930:	754,242	25	8,577	94
Inkomster: Åttonde hududtitelns anslag: Eiksstaten: J. 1. Tekniska läroverk ......................................................			38,897	86
2. Laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriel för tekniska läroanstalten i Härnösand..............................			_	_
3. Utrustning av ett maskinlaboratorium vid tekniska gym-nasiet i Örebro ......................................................	_	_	_	___
4. Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro	—	—	—	—
5. Förstärkning av reservationsanslaget till tekniska läroverk	—	—	2,524	—
Tekniska skolan i Stockholm: 11—lö, anslag enligt riksstaten..................................:.......	129,752	_	_	_
Tekniska skolan i Eskilstuna: 16—18, anslag enligt riksstaten..........................................	_	_	—	—
Vävskolan i Borås: 20—22, anslag enligt riksstaten.......................................... N. 1. Alderstillägg...............................................................	—	—	—	—
—	—	—	—
Tilläggsstaten: I. 1. Laboratorieutrustning m. m. för elektrotekniska fackskolan i Västerås ...............................................................			10,000
2. Täckande av för år 1920 uppkommen brist i staten för tek-niska elementarskolan i Borås....................................	_	_	_	____
3. Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm anslagna medel till uppvärmning m. m.................................................	24,617
4. Täckande av för år 1920 beräknad brist i de för tekniska skolan i Stockholm anslagna medel till uppvärmning m. m.	16,167	51	_	__
6. Tillfällig löneförbättring åt föreståndaren, lärare m. il. vid tekniska skolans i Eskilstuna fackskola för finare smides-och metallindustri ...................................................
8. Dyrtidstillägg vid de tekniska skolorna i Stockholm och Eskils-tuna, vävskolan i Borås samt bergsskolorna i Filipstad o. Falun	74,467	16	_	__
M. 1. Dyrtidstillägg ............................................................	—	—	—	—
2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordi-narie stat inom den civila statsförvaltningen ...............		_	1,800	03
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-havare inom den civila statsförvaltningen samt till vika-riatsersättningar m. m. anvisade medel ........................
4. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervis-ningsanstalter .........................................................	—	—	28,951	05
Stockholms stads anslag ............................................................	115,404	SO	—	—
Älvsborgs läns landstings bidrag...................................................	—	—	—	—
Eskilstuna stads bidrag...............................................................	—	—	—	—
Donations- och gåvomedel............................................................	2,347	73	570	—
Inträdes- och terminsavgifter ......................................................	30,672	—	2,050	—
Intressemedel in. m..................................................................	36,016	38	210	34

skolor.

	'' e	k n i s k	a	skolo	r n a						Summa
Örebro	Makrill		Norrköping	Borås	Eskilstuna	Härnösand
s	4	5		6		7		1		9
84,983	26	46,811	31	90,941	24	362,231	96	65,922	4 7	7,483	59	1,401,194	0 2
122,031	42	110,587	68	55,300	56	47,346	48			69,815	70	443,979	65
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	25,000	—	25,000	—
20,000	—	—	—	—	—	_	_	_	_			20,000
12,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	12^000	_
8,000	—	10,000	—	3,200	—	3,200	—	—	—	—	—	26^924	-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	129,752	—
—	—	—	—	—	—	—	—	39,700	—	—	-	39,700	—
—	—	—	—	—	—	9,600	—	_	_	_	_	9,600
2,266	66	4,000				2,300		—	—	2,600	—	11,766	66
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	10,000	—
—	—		—	—	—	4,642	—	—	—	—	-	4,642	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	24,617	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	16,167	51
—	—	—	—	—	—	—	—	999	—	—	—	999	—
—	—	—	—	—	—	2,420	46	22,729	17	_	_	99,616	79
108,600	—	86,099	45	40,208	76	42,316	—	—	—	54,692	35	331,916	56
6,624	41	6,077	88	2,278	51	2,397	92	— ''	—	3,570	31	22,748	56
4,328	17	2,302	—	2,481	50	1,184	04	—	—	1,396	98	11,692	64
—	—	—	—	2,885	87	—	—	—	—	—	—	31,836	92
	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	116,404	20
—	—	—	—	—	—	12,132	21	—	—	—	—	12,132	21
—	—	—	—	—	—	—	—	23,284	80	—	—	23,284	80
3,571	88	10,500	—	200	—	—	—	—	—	1,360	—	18,639	61
7,460	—	3,985	—	1,666	—	3,466	—	—	—	1,697	50	60,784	50
4,377	93	496	90	4,186	99	8,611	87	3,982	96	361	8 4	58,234	71

134 —

	1	S
	216	50
	2,700	_	_
	_	196	10
Uppdebiteras ökat värde å fastigheter ..........................................	—	—
Säger för inkomster	432,269	48	86,199	38
Balans till dr 1922: Skulder....................................................................................	6,226	94
Summa Kredit. Balans frdn dr 1920: Skulder....................................................................................	1,192,728 43,038	67 4 3	93,777	32
Utgifter:	299,708 37,186 10,160 400	29	69,176 270	95

	02	11,436	36

	_	_	_	_
	_	_	_	_
Allmänna omkostnader m. m.......................................................	46,176	07	8,466	64
Säger för utgifter	392,628	38	79,348	95
Leverering:	18	2 5
Balans till dr 1922: Tillgångar: Kassabehållning ....................................................................	121 133,274	01 10	14,428	37
	568^334 19,600	50
		''_	_
	46,714	_	_	_
		_	_	_
	—	—	—	—
Säger för tillgångar	767,043	61	14,428	37
Summa	1,192,728\|67	93,777\|ss

Antalet lärjungar under revisionsåret utgjorde:
vid tekniska elementarskolan i Örebro:

under vårterminen....................................................

> höstterminen .................................................

vid dito i Malmö:

under vårterminen....................................................

> höstterminen .................................................

vid dito i Norrköping:

under vårterminen....................................................

» höstterminen .................................................

vid dito i Borås:

under vårterminen....................................................

» höstterminen ................................................

287

291

167

139

136

3	4	5	6		7	K	9
_	—	1,740		_	_	1,907	56	390				4,263	06
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,700	—
969	45	—	—	4,262	43	6,428	78	—	—	1,186	3 0	12,032	—
—	—	—	—	—	—	40,000	—	—’		—	—	40,000	—
300,219	9 S	236,388	41	116,669	61	186,942	22	91,085	93	161,559	43	1,610,324	38
2,000	—	—	—	_	_	4,877	17	8,085	08			21,189	19
387,203	18	283,199	73	207,610	8 5	644,061	86	155,093	48	169,043	02	3,032,707	59
2,000	_					16,877	17	« 9,867	05			70,772	6 5
231,783	35	181,366	51	92,449	87	106,767	06	71,457	60	116,042	18	1,156,741	81
6,017	93	400	—	3,106	99	7,326	33	3,670	3 8	1,676	3 2	69,652	95
6,299	54	49,837	54	8,086	53	1,026	28	—	—	5,692	86	91,638	13
16,821	41	1,257	50	1,672	70	1,116	64	—	—	11,444	53	31,712	78
629	38	1,303	40	646	06	2,267	39	—	—	—	—	4,846	13
—	—	—	—	—	—	5,162	04	—	—	—	—	6,162	04
26,231	19	18,811	59	8,066	89	7,223	78	12,636	9S	12,485	94	138,096	03
284,782	70	262,976	54	114,028	04	129,869	52	87,763	91	146,341	83	1,487,739	87
639	43	_	_	1,460		29	60					2,137	28
726	96	247	46	66	17	1,976	56	1,800	85			4,937	01
61,666	09	29,976	7*	—	—	45,624	19	27,058	67	22,701	19	334,617	33
37,600	—	—	—	40,162	50	23,000	—	—	—	—	—	668,997
—	—	—	—	38,600	—	83,600	—	28,613	—	—	—	170,213	—
—	—	—	—	—	—	1,875	31	—	—	. -	—	47,589	81
—	—	—	—	—	—	164,000	—	—	—	—	—	164,000	—
—	—	—	—	13,404	14	78,400	—	—	—	—	—	91,804	14
99,781	05	30,223	18	92,132	81	398,276	06	67,472	52	22,701	19	1,472,057	79
387,203\|is	283,199\|7*	207,610	85	644,051	35	166,093(48	169,043	02	3,032,707	59

Tid tekniska skolan i Stockholm:

under vårterminen.....................................

» höstterminen ..................................

vid dito i Eskilstuna:

under vårterminen.....................................

» höstterminen ..................................

vid tekniska läroverket i Härnösand:

under vårterminen......................................

» höstterminen ..................................

vid statens elektrotekniska fackskola i Västerås:

under vårterminen.....................................

> höstterminen ..................................

1,342

979

278

122

Gymnastiska

— 136 —

			D	e	b e	t
	Behållning från år 1920	Upphörd	Oinföring
Statsanslag: Åttonde huvudtiteln: Riksstaten: •
I. 21. Särskilda fortbildningskurser i gymnastik......	—	—	1,769 417	50 42	22,628	—
2. Extra vaktmästare träde vid gymnastiska cen-
3. Undervisning jämte läkarvård vid en med gym-nastiska centralinstitutet förenad kvinnlig
4. Litteratur och bokbindning för gymnastiska
5. Gymnastikövningar vid gymnastiska central-o institutet för Stockholms fören. studentkårer	—	—	—	—	—	—
Till äggsstaten: K. 1. Täckande av brist för ir 1919 i de för gym-nastiska centralinstitutet anslagna medel till
2. Täckande av motsedd brist i gymnastiska centralinstitutets anslag till ved m. m. för år 1920 .............................................
	_	_	—	—	—	—
2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings-havare å ordinarie stat inom den civila
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond: För anskaffande av vissa apparater för en klinik vid	676	50
Förskott: Handbok i gymnastik med lek och idrott för landets	891
	12,119 76,603	25	17,919	50	—	—
C. M. Edholms stipendiefond.......................................	18	3,204	19	—	—-
Summa	89,189	98	23,300	61	22,628	1-

Antalet elever under revisionsåret utgjorde 194, därav 106 manliga och 88 kvinnliga. Därbehandlade
patienter uppgick till 1,149, därav 631 manliga, av vilka 67 voro betalande, samt 618
därav 162 manliga och 121 kvinnliga.

centralinstitutet

			K	r e d		i t				Summa
Leverering från stats- kontoret	Skuld till år 1922	Skuld från år 1920	Utgiftei	Omförin	S	Leverering till stats- kontoret	Behållning till år 1922
1,200								1,200						1,200
45,621	17	—	—	2,219	02	46,161	6 5	—	—	—	—	—	—	47,380	67
72,005	—	5,320	18	9,602	51	87,418	09	—	—	3,360	—	—	—	100,370	60
1,200	—		—	—	—	1,200	—	—	—	—	—	—	-	1,200	—
1,000	—	-	—	-	—	1,000	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—
600	—	—	—	—	—	600	—	—	—	—	—	—	—	600	—
1,000	—	:—	___	_	_	1,000	_	_	_	_	_		_	1,000
2,700						2,700		—	—	—	—	—	—	2,700	—
1,428	—	—	—	—	—	—	—	1,428	—	—	—	—	—	1,428	—
20,000	_	_	___	_	_	_	_	20,000						20,000
72,800	61				—	72,800	61	—	—	—	—	—	—	72,800	61
6,500	—	—	—	—	—	6,600	—	—	—	—	—	—	-	6,500	—
—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	67 6	50	676	50
6,000	—	—	—	—	—	2,118	29	_	_	_		4,772	71	6,891
—	—	—	—	—	—	9,370	84	—	—	—	—	20,667	91	30,038	75
—	—	—	—	—	—	2,943	—	—	—	—	—	76,764	37	78,707	37
232,054	7 81	6,320 \|	is\|	11,821 \|	58	232,812 \|	48	22,628	—	3,350	-1	101,881	49]	372,493	50

jämte har undervisning åtnjutits av skolungdom till ett antal av 2,572. Antalet med sjukgymnastik
kvinnliga, av vilka 7 voro betalande. Antalet patienter vid sommarpolikliniken uppgick till 283,

18—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. H.

— 138 —

Aug. Abrahamsons stiftelse.

Debet.

Balan» från dr 1920:

Tillgångar ................................................................................................... 720,133: ss

Inkomster:

Intressemedel .............................................................................. 19,695: in

Hyresmedel m. m......................................................................... 21,362:7*

Undervisnings- och inskrivningsavgifter ............................................. 6,770: e*

Inkomster av hushållet .................................................................. 16,634: so

Dito av skogsdriften ..................................................................... 11,040: s*

Från utvidgningsfonden överförda...................................................... 10,400: —

Försäljningsmedel ...................................................................... 10,763: 61 96,557: 49

Balans till dr 1922:

Skalder:

Utgiftsrester.............................................................................. 37,196: 48

Övriga skulder........................................................................... 426,382: 9S 463,678: 44

Summa 1,279,269: si

Kredit.

Balans från år 1920:

Skulder......................................................................................................... 468,856: 47

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 36,615: —

Omkostnader för undervisningen ...................................................... 18,611: so

Dito för lantbruk, trädgård och park ................................................ 8,666: is

Underhåll, reparationer och nybyggnader .......................................... 22,390: is

Understöd och pensioner m. ........................................................ 3,363: 66

Skatter m. m............................................................................ 3,721: *1 92,256: 98

, Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ............................................... 7,368: 45

Innestående i bank.................................................................... 2,663: 4S

Utlånta medel .....................................*..................................... 10: —

Inventarier m. in...................................................................... 128,861: *7

Fastigheter .............................................................................. 180,100: —

Fordringar................................................................................. 11,038: 4S

Under statskontorets förvaltning .................................................. 388,235: 7 8 718,167: ss

Summa 1,279,269: si

NIONDE HUVUDTITELN

Jordbruksdepartementet.

		Debet		Kred		t
		Behåll-	Leverering	Skuld	Skuld			Levere-	Summa
		ning från	från stats-	till år	från år	Utgifter
		år 1920	kontoret	1922		1920				kontoret
Nionde huvudtiteln:
Kiksstaten
A. 1.	Departementschefen .........	—	—	16,738	67	—	—	—	—	16,738	67	—	—	16,738	67
2.	Provisorisk löneförhöjning för
	departementschefen ......	—	—	7,000	—	—	—	—	—	7,000	—	—	—	7,000	—
3.	Departementets avdelning av
	Kungl. Maj:ts kansli......	—	—	112,247	55	—	—	—	—	110,321	78	1,925	77	112,247	55
4.	Egnahemsavdelning inom
	. jordbruksdepartementet...	189	83	20,000	—	—	—	—	—	17,863	25	2,326	08	20,189	3 3
K. 1.	Alderstillägg ..................	—	97	6,668	84	—	—	—	—	6,068	34	—	97	6,669	31
21.	Skrivmaterialicr och cipen-
	ser, ved m. m.............	—	—	34,000	—	681	82	7	36	34,664	46	—	—	34,661	82
26.	Tryckningskostnader .........	—	—	33,600	—	637	89	420	31	33,717	58	. -	—	34,137	89
Tilläggsstaten:
H. 9.	Tillfällig löneförbättring för
	vissa befattningshavare å
	ordinarie stat inom den
	civila statsförvaltningen...	—	—	13,900	—	—	—	—	—	13,864	28	46	77	13,900	—
10.	Förstärkning av de till av-
	lönande av vissa extra be-
	fattningshavare inom den
	civila statsförvaltningen
	samt till vikariatsersätt-
	ningar m. in. anvisade
	medel ........................	—	—	6,901	72	—	—	—	—	6,901	72	—	—	6,901	71
11.	Dvrtidstillägg..................	—	—	170,600	—	—	—	—	—	162,180	28	8,319	72	170,600	—
	Summa	190	30	419,446	28	1,199	71	427	67	407,790	31	12,618	31	420,836	29

140

Lantbruks -

				c
	Behållnin från år 1920	s	Uppbörd
.	1	2
Nionde huvudtiteln: Riksstaten: B. 1. Lantbruksstyrelsen ......................................................			1,269 29,371
D. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar 3. Lantbruksingenjörer och deras biträden ...........................	34,169	88	GO
4. Assistenter hos lantbruksingenjörer.................................	7,920	68
5. a. Lantbruksinstituten in. m.........................................
d. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-anstalter .............................................................			1,935 1,722
12. Undervisning i trädgårdsskötsel .....................................
16. Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-anstalter ................................................................
16. Utbildningskurser för kontrollassistenter...........................	5,060 4,789 9 160
17. Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl......................
18. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna......................................................
21. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel ...............
22. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m....... 31. Avelscentra för nötboskap.............................................	6 754		—	—
33. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nöt-kreaturen ...............................................................	589	80	22	48
34. Höjande av landets svinavel..........................................	8,063 5,218	3,548 2,696 13,043 39
30. . Fåravelns befrämjande.................................................	05
• 30. Maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid Ultuna och Alnarp m. m..........................................................	09
48. Höjande av det mindre jordbruket .................................	1,602	22
49. Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk .........
E. 1. Fiskerinäringens understöd.............................................			171	92
7. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt............	1,636	21
K. 1. Ålderstillägg...............................................................	125
3. Belöningar för rovdjurs dödande ....................................
8. Befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska lantbruket m. m........................................
21. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................
22. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ................
23. Eitra utgifter ............................................................
25. Tryckningskostnader ....................................................			228
D. 1/1920. Fiskerinäringens understöd.....................................	1,582 3,464 1,534
D. 1/1918. » “ » .....................................	98 99
1913. Till anläggning av en fiskodlingsanstalt vid Motala ... Tilläggsstaten: A. 4. Tillskott till dyrtidstillägg till lantbruksingenjörer ............	—	—
14. Utbildningkurs för förrättningsmän vid täckdikningsföretag 22. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nöt-kreaturen ...............................................................	—	—	—	—
24. Bedskapsprovningsanstalter ...........................................	—	—	—	—

141

styrelsen.

hot

Leverering

från

statskontoret

			K r	edil
Skuld till år 1922	Skuld från år 1926	Utgifter	1 J Leverering till stats-kontoret	Behållning till år 1922	Summa
4	5	6	7	8	9
				169,481	4 i	395	1	—		159,87C	52
—	—	—		26,438	52	148	10	37,754	86	64,341	48
	—	—		16,354	Sb	—		—	—	16,364	86
		—		59,125	50	3,628	75	5,162	4 3	67,920	fiS
				63,205	95	189	—	—	—	53,394	95
—	—	178	—	93,664		8,271	_	_	_	102,113
			—	7,282	95	—	—	-	—	7,282	95
—	—	—	—	30,000	—	—	_	_	_	30,000
	—	—	—	12,480	—	—	—	12,580	—	25,060	_
		~		21,480	—	—	—	3,309	71	24,789	71
—	—	—	—	6,530	—	—	—	3,630	_	9,160
	—	1-	—	2,802	65	—	—	—	—	2,802	65
	—	—	—	1,500	—	—	—	—	—	1,500
				22,908	56	—	—	1,746	15	24,664	71
—	—	—	—	88,308	77	73	23	_	_	88,382
		—	—	6,355	75	—	—	5,255	77	11,611	52
			~	2,931	02	—	—	4,883	08	7,814	05
—	—	—	—	63,043	09	—	—	_	_	63,043	09
	—	—	—	1,558	66	—	—	1,641	22	3,199	88
—	—	4,787	50	1,152	50	—	—	—	—	5,940
—	—	—	—	28,475	45	779	39	287	24	29,542	08
	—	—	—	19,026	82	—	—	1,109	39	20,136	21
	—	—	—	7,274	33	—	—	—	—	7,274	33
			—	9,694	78	10,305	27	—	—	20,000
—	—	—		28,032	27	120	96	_	_	28,163	23
—		—		2,000	—	—	—	—	_	2,000
2,646	93	710	58	43,013	10	—	—	—		43*723	68
—		—		3,225	—	—	—	—	—	3,225
—		2,993		26,150	15	—		—		29,143	15
		—		1,269	61	1,513	10	—		2,782	71
		—		2	25	462	68	3,000		3,464	98
				1,421	75	113	24	—		1,634	99
—		—		2,690	1	_		_		2,590	81
				11,457	11	—		—		11,457	41
—		—		58,617	72	—		'' 1,482	8	60,000
		—		900		—		—		900

168,60''-	5 2
80C	—
16,354	36
60,000	—
53,394	95
100,178
6,56(	9 5
30,000
20,000	—
20,000	—
7,000	_
2,802	6 5
1,500	—
17,900	—
87,769	72
60,000
1,658	66
5,940	—
29,370	16
18,600	—
7,149	33
20,000	— ''
28,153	28
2,000	—
41,176	75
3,225
28,915	15
1,200
2,590	31
11,457	11
60,000
900

142

1	s
—	—	48,091
	"	46	83
—	1 1 I	2,626	50
11,632	60	907	20
1,000	—	—	—
346	45	—	—
6,146	07	161	83
2,000	z	Z	z
		3,276	50
—		7,166	67
—		10,000	—
_		16,020	—
—		197,384	18
106,675	5 31 339,749	75

30. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk ............................

B. 1. Fiskodlingsanstalten vid Borenshult.................................

H. 8. Sillfiskeförsök vid Island ..............................................

9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordi
narie stat inom den civila statsförvaltningen..................

10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ..............................

11. Dyrtidstillägg.

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar...............

Kalender över svenska lantbruket................................................

Undersökning av vattenhalten i saluhållet smör ............................

Alyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan.....................................

Förskott:

Fast ålfiske vid Öland ..............................................................

Kräftundersökningar..................................................................

Vissa arbeten vid Alträsks kolonisationsområde..............................

Särskilda av statskontoret förvaltade medel:

Vissa avgifter jämlikt vattenlagen (fiskodlingsanstalten vid Kälarne)
För byggande i kungsådran i Indalsälven (fiskodlingsanstalten vid Kvarnbäcken)
..........................................................................

För byggande i kungsådran i Gullspångsälven ...........................

Hammarströms fiskacklimatisationsfond......................................

För byggande i kungsådran i Dalälven (fiskodlingsanstalten vid Älvkarleby)
..........................................................................

Försälj ningsmedel..................................••••••;...........................

Ersättning för skada å fisket i Tolken och Öresjön .......................

Lantbruksstyrelsens egna förskott:

- Till sälbelöningar.................................................................

» andra ändamål ..............................................................

Summa

Behållningen till år''1922 utgöres av:

Innestående i bank ....................

Förskott)...................................

143

s		T 4		i 5		«		1 i		«		I
6,847 19,000	50 —		—	—	—	6,847 18,150	50 03		—	849	97	6,847 19,000	50 —
100,000	—		—	—	—	137,165	07	10,926	93			148^091	—
23,000	—	—	~	—	—	19,414	65	3,631	18	—	—	23,046	83
21,000	—	—	—	_	_	17,613	32	3,386	6 H			21,000
S^ö^OOu	~	—	—	—	—	286,102	19	38,897	81	—	—	326^000	-
2,160 2,276	—	_	—	—	—	2,160 4,800	—	100	50	—	—	2,160 4,900	50
300	~	—■	—	—	—	29	—	—	—	271	—	300
						899	12	—	—	11,640	68	12,639	SO)
—	—	—	-	—	—	1,000	—	—	—	—	_	1,000	A_
			—	—	—	—	—	346	45	—	—	346	45
					—	4,267	89	—	—	2,040	Öl	6,307	90
—	—	1,739	95	—	—	1,739	95	—	—	-	—	1,739	95
1,149	50	—	—	—	—	3,149	50	_	_,			3,149	50
300 625	—	—	-	160	—	160 626	—	— .	—	—	—	300 626
—	—	—	—	—	—	3,026	85	—	—	249	65	3,276	50
				—	—	—	—	7,166	67	—	—	7,166	67
				~		—	—	10,000	—	—	—	10,000	—
—	-	22,397	50	16,681	50	22,736	_	_	_			38,417 202,324	50 t 4
	—	4,940	Öl	7,846	07	194,478	07	—	—	—	—
1,396,661	65	31,624	sa\|	32,346\|g5\|	1,643,006	24	100,452\|o4\|	96,893	39	1,872,698)	82

65,269. —

-- 31,624:89 96,893: sa

— 144 —

Lantbruksakademien.

Debet.

Balans frän dr 1920:

Tillgångar

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 1. Lantbruksakademiens sekreterare........................ 5,600:

2. Lantbruks- och flskerimuseum ........................... 13,000: —

3. Lantbruksakademiens tidskrift m. m................... 6,000: —

4. Lantbruksakademiens bibliotek ........................ 6,000: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

D. 5 a. Lantbruksinstituten m. m......................... 12,000: —

K. 23. Extra utgifter ............................................. 2,286: 15

Tilläggsstaten:

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen 1,000:

11. Dyrtidstillägg.............................................. 7,478: 8 2

Hyresmedel m. ..........................................................................

Intressemedel ..............................................................................

52,364: 97
19,144: io
39,524: 4 2

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

. Balans till dr 1922:

444,744: 20
2 694: 28

Summa

Kredit.

Balans från dr 1920:

Skulder

Avlöningar ..................................

Expenser m. m.............................

Akademiens hus ............................

» museum ......................

> bibliotek......................

» tidskrift ......................

Experimentalfältets trädgårdsavdelning
Avföras fonderade donationsmedel ....

Utgifter:

............................... 28,810: 12

..................................... 8,967:8i

............................... 3,903: 58

..................................... 13,292: 68

..................................... 3,218: 85

.................................. 14,166: 78

................................ 12,000: —

................................... 300,000: —

736,091: so

111,033: 49

)

447,438: 48
1,294,563: 88

63,640: —

384,339: 9 2

Till statskontoret

Leverering :

2,016: —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank

Utlånta mede ......

Fastigheter .........

Förråd ...............

Fordringar .........

3,861: 11
683,010: 5»

162,680: 77

1,100: —

4,119: 80 854,667:91

Summa 1,294,663: ss

Centralanstalten för försöksväsendet på Jordbruksområdet.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras vid 1921 års ingång redovisad behållning av donerade medel 86,121: 97
Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna -

näringar ................................................... 278,400: —

36. Avkastningsbedömning rörande avelssvin............ 6,000: —

K. 1. Ålderstillägg ................................................ 7,160: —

Tilläggsstaten:

A. 1. Täckande av brist vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet........................ 16,009: —

2. Diverse utgifter vid centralanstalten för försöks väsendet

på jordbruksområdet ........................ 39,200: —

3. Rönnbärsmalens bekämpande ........................... 6,500: —

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
...................................................... 26,073: 76

11. Dyrtidstillägg............................................... 145,868: 58 523,191:84

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond....................................... 3,632: 48

Inkomster av experimentalfältet......................................................... 26,860: 9 B

Dpnerade medel.............................................................................. 86,000: —

Intressemedel in. m......................................................................... 8,153: 08

732,959: 7 7

Summa 732,969: 7 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 284,916:68

Jordbruksavdelningen ...................... 39,902: oi

Kemiska avdelningen ..................................................................... 13,183: 44

Husdjurs- » 32,767: 9 4

Mejeri- » 16,806: 56

Botaniska » 13,012: 59

Entomologiska avdelningen.............................................................. 16,174: 87

Bakteriologiska » ............................................................... 8,657:7 5

19—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 14«

Allmänna omkostnader .................................................................. 63,924: j»

Rönnbärsmalens bekämpande............................................................ 6,918: 5s

Avkastningsbedömning rörande avelssvin............................................. 3,020: o 5

Potatisinspektion ........................................................................... 2,996: 45

Utvidgad försöksverksamhet vid jordbruksavdelningen ........................... 60,197:47 560 476-is

Leverering:

Till statskontoret...........................................................*................................. 21,007: st

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 6,006: ss

Innestående i bank ..................................................................... 166,470: 60 161,475:9*

Summa 732,969: 77

Lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Debet.

Tillgångar

Balans från dr 1920:

195,071: st

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 6 a. Lantbruksinstituten m. m............................ 88,913: »«

6. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid LTtuna 21,000: —

8. Reparationsarbeten vid Ultuna........................... 8,000: —

K. 1. Ålderstillägg ......................................... 6,300: —

Tilläggsstaten:

A. 6. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 6,139: ss

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen 8,000: —

11. Dyrtidstillägg ................................................ 70,326: os

Elevavgifter .................................................................................

Ökat värde å inventarier m. m..........................................................

208,679: »5
8,072:91
3,674: 5.1

220,426: 99

Balans till dr 1922:

Skulder:

I allmänhet ................................................................................................ 46,132: is

Summa 461,630: 69

Kredit.

Balans frdn dr 1920:

Skulder ......................................................................................................... 42,906: —

Utgifter:

Avlöningar
Frielever...

142,089: 6i
5,642: »5

147 -

Undervisningsmateriel in. in.........................

Nybyggnad av loge ....................................

Underhåll av byggnader och inventarier ni. in.

»Stallet......................................................

Diverse expenser in. m...............................

Till statskontoret

Leverering:

Balans till dr 1921!:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Fordringar ................................................................

Inventarier................................................................

Förråd.......................................................................

Tillgångar

Ultima egendom

Debet.

Balans från <lr 1920:

Inkomster:

Arrendemedel...............................................................

Intressemedel...............................................................

Ultima gård ...............................................................

Kungsängens gård.........................................................

Granebergs gård ,.......................................................

Dioritberget ...............................................................

Skulder:

I allmänhet

Balans till dr 1922:

Skulder

Kredit.

Balans från är 1920:

Utgifter:

Ultuna gård ........................................................

Kungsängens gård..................................................

Granebergs gård ..................................................

Kreatursskötsel .....................................................

Byggnader och anläggningar.........................’.........

Gratial m. in.....................................................

Balans till är 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

11,318: ÖB
33,900: —

39,397: s«

3,663: ss

7>011: 58 243,023: im

8,119: 7»

36,500: —

12,304: c109,
377: —

9,400: — 167,681: B7

Summa	461,630: «9
	677,123: 91
2,193: ss
1,098:15
23,741:7 0
30,898:7 0
1,776: 89
1,126: —	60,833: S7
	129,307: ib

Summa 767,264: S7

160,142: B«

46,169: oi
26,785: 97
6,603: to
20,176: 7 5
8,036: »i

l.°74: 96 107,744: so

290: 7 5
144,978: os

— 148 —

Inventarier och förråd ............................................................ 327,168: 92

Fordringar ........................................................................... 36,939:83 509,377: 51

Summa 767,264: 37

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1920:

För institutet:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 5 a. Lantbruksinstitutet in. m.

10. Restaurationsbyggnad vid
o Alnarp .....................

K. 1. Ålderstillägg ...............

Tilläggsstaten:

A. 6. Bränsle m. m. vid lantbruksoch
mejeriinstitutet vid
Alnarp ........................

H. 9. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den
civila statsförvaltningen...

10. Förstärkning av de till av lönande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel......

11. Dyrtidstillägg ..................

Elevavgifter ....................................

Hyres- och ersättningsmedel m. m.......

För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 5 a. Lantbruksinstituten m. m. 4,500: —■
Tilläggsstaten:

A. 8. Hovbeslagsskolan vid Alnarp 2,600: —

Elevavgifter m. m..............................................

För mejeriet:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 5 a. Lantbruksinstituten m. in...................

Försålda mejeriprodukter m. m...............................

Inkomster:

110,988: 90

200,000: —
6,200: —

49,200: —

10,043: 75

5,484: 18
105,493: 08

487,409: 91
94,038: i»
4,486: 60

7,000: —
8,409: —

5,000: —
381,946: 69

585,934: 64

15,409: —

386,946: 09

788,761: 71

988,290: s:s

Balans till dr 1922:

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 30,516:66

Övriga skulder...................................................................... 45,558:06 76 074:72

Summa 1,853,126: 76

Skulder

Balans från dr 1920:

74,831: ao

Utgifter:

För institutet:

Avlöningar m. in..........................................i...... 195,767: ce

Kvinnliga mejeriskolan.......................................... 7,468: or>

Laboratorier och avdelningar ................................. 7,638: 9 g

Uppvärmning, belysning och renhållning.................. 37,608: o 7

Underhåll av byggnader, inventarier, stall m. m....... 27,910: 15

Elevernas kosthåll............................ 72,114; 56

Diverse expenser ................................................ 12,220: 81

Tackande av brist för år 1920 .............................. 10,037: ös 370 «46- 70

För hovbeslagsskolan:

Avlöningar......................................................... 3,726:20

Kosthåll ..................... 8,430: so

Diverse expenser ................................................ 3,094: se 15.250-91

För mejeriet:

Avlöningar......................................................... 9,129: is

Bränsle och belysning.......................................... 25,439: 07

Underhåll av byggnader och inventarier .................. 10,017: 05

Förbrukningsartiklar och diverse expenser ............... 11,667: 7 g

Inköp av mjölk och smör ..................................... 329,199: »8 385.452- 99

Avskrivningar ........................................................................ .5,313: so

777,263: 1 9

Leverering:

Till statskontoret ................................................................................... 12 180- so

Balans till dr 1922

Tillgångar:

Kassabehållning .......................................................

Innestående i bank....................................................

Förskott ................................................................

Fastigheter .............................................................

Inventarier och förråd ..............................................

Fordringar .............................................................

Summa 1,863,126: 7 g

4,402: 89
48,000: —

5,336: GG
612,716: —

127,769: 15

190,638: 35 988,852; 05

Vid institutets agronomkurs har under år 1921 undervisningen begagnats av 56 ordinarie lantbrukselever,
av vilka 29 tillhört den äldre och 27 den yngre årskursen. Två i vardera kursen hava
vant frielever. Dessutom hava här studerat 1 lantbruksingenjörsaspirant och 3 extra elever.

I konsulentkursen hava deltagit 6 agronomer, varav en såsom frielev.

Under året hava dessutom undervisats:

i mejeriskolan ..................... 16 elever, varav eu såsom frielev;

> hovbeslagsskolan ............... 27 »

» trädgårdsskolan.................. 23 »

» kvinnliga mejeriskolan......... 10 >

— 1.50 —

Alnapps egendom.

Tillgångar

D e b e t.

Balans från år 1920:

Inkomster-:

Jordbruket .............................................................................. 222,632: 54

Kreatursskötsel........................................................................... 179,194:06

Arrendemedel ........................................................................... 3,380: —

Lärlingsavgifter ........................................................................ 23,400: —

Från Alnarps lantbruksinstitut:

För utfodring och körslor...................................................... 3,661: S6

Balans till dr 1922:

Skulder ......................................................................................................

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

Utgifter:

Avlöningar och understöd............................................................ 137,841: ss

Kost för lärlingar ..................................................................... 46,632: so

Foder, utsäde m. m................................................................... 124,941: 60

Mjölk och vassle........................................................................ 29,892: ss

Bränsle och diverse förbrukningsartiklar ....................................... 39,127: os

Underhåll av byggnader och inventarier m. m............................... 69,888: si

Diverse expenser.................................................................... 20,342: 75

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 2,037: is

Innestående i bank.................................................................. 139,000: —

Fastigheter ............................................................................ 394,719:55

Inventarier och förråd ............................................................ 326,178: #5

Fordringar ........................................................................ 41,611: ss

894,139: 50

432,267: »5

74,660. u
1,401,067: 6*

30,844: it

467,866: 7 4

902,646: 7 1

Summa 1,401,067: s»

Alnarps trädgårdar,

Tillgångar

I) e 1> e t.

halan* från dr 1920:

... , , , Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Rikastaten:

D. 6 a. Lantbruksinstituten in. in......................

9. Arbetarbostad vid Alnarps trädgård ......

Tilläggsstaten :

A. 7. Försöksverksamhet med köksvälter vid Alnarps
trädgårdar .................................

H. J 0. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersätt ningar

m. m. anvisade medel ...............

11. Dyrtidstillägg.......................................

Försäljningsmedel för trädgårdsprodukter m. in.............

13,500: —
25,000: —

16,600: —

4,706: oi
38,081: 68

97,787: 69
186,314: 58

Skulder

Balans till dr 1922:

Kredit.

Summa

Skulder

Balans från dr 1920:

Utgifter:

Avlöningar ...................................

Kost för elever ...........................................

Extra arbeten, körslor m. m...............................

Inköp av växter och frö .......................................

■Underhäll av byggnader och inventarier.....................

Förbrukningsartiklar och diverse expenser.................

Försöksverksamheten ...................................''

Reparation å Mellangård ................................

Tillgångar:

Kassabehållning .......

Fastigheter .............

Inventarier och förråd
Fordringar .............

Balans till dr 1922:

63,469: 85
24,190: 75
30,465: 74
33,379: Öl
30,176: 7 5
38,768: 95
16,709: 90
4,696: 14

1,128: 09
136,306: 71
60,928: —
23,644: 60

Summa

176,799: 0»

283,102: 97

24,434: 46

484,336: 76

31,493: 54

241,834: 89

211,007: 8»

484,336: 7 6

152 —

Övriga läroverk för lantbruket.

Lantbruksskolor:

Ulvhäll i Södermanlands län...
Bjärka-Säby i Östergötlands län
Gårdsby i Kronobergs län...
Bollerup i Kristianstads län
Klagstorp i Skaraborgs län
Yarpnäs i Värmlands län ...
Tomta i Västmanlands län...
Vassbo i Kopparbergs län...
Nordvik i Västemorrlands län
Brattby i Västerbottens län ..

[Säger

Lantmannaskolor:

Tierp i Uppsala län ......

Asa i Södermanlands län

Strängnäs i dito dito......

Lunnevad i Östergötlands län

Hamra i dito dito ...........

Tenhult i Jönköpings län .
Stora Segerstad i dito dito
Grimslöv i Kronobergs län.

Markaryd i dito dito .......

Högalid i Kalmar län.......

Gamleby i dito dito .......

Högsby i dito dito..........

Hemse i Gottlands län ....

IX. D. 1. Befräm-jande i all-mänhet av jordbruk och lant-manna-näringar	IX. D. 6 a. Lantbruks-instituten m. in.	IXo. D. öe. Alders-tillägg åt förestån-dare och lärare vid lantbruks-skolor	T. IX. A. 11. Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmanna-skolor, lant-hushålls-skolor och lantbruks-skolor	Summa
500		10,000		600		3,728	19	14,728	19
600	—	10,000	—	—	—	3,561	70	14,061	70
600	_	10,000	—	—	—	4,306	69	14,806	69
600	_	10,000	—	500	—	3,504	67	14,604	67
600	_	10,000	—	—	—	3,358	91	13,858	91
500	_	10,000	—	1,000	—	8,086	02	19,586	02
500	_	10,000	—	1,500	—	4,216	87	16,216	87
500	_	8,000	—	—	—	3,846	90	12,346	90
500	__	8,000	—	500	—	3,770	84	12,770	84
600	—	8,000	—	1,000	—	3,966	42	13,466	42
6,000	—	94,000	—	5,000	—	42,337	2l\|

146,331

IX. D. 1 Befräm-jande i all-mänhet av jordbruk och lant-manna-näringar	IX. D. 5 b. Understöd åt lant-manna-skolor	IX. I). 13 Ökat understöd åt lant-manna-skolor	T. IX. A. 11 Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmanna-skolor, lant-hushållsskolor och lantbruks-skolor	Summa
1		2		8		4		5
		7,500		1,400		4,487	46	13,387	46
_	_	8,500	—	1,400	—	3,997	55	13,897	55
_	_	8,000	—	1,400	—	3,661	80	13,061	80
_	_	7,500	—	1,400	—	4,345	10	13,246	10
_	_	9,000	—	1,700	—	3,361	86	14,061	86
_	_	8,500	—	1,700	—	6,826	47	16,026	47
_	_	7,000	—	1,400	—	4,346	64	12,746	64
_	_	8,760	—	1,400	—	4,803	68	14,963	68
_	_	8,000	—	1,400	—	4,347	87	13,747	87
_	_	7,018	50	1,400	—	4,230	92	12,649	42
_	_	6,123	—	1,300	—	3,660	22	10,983	22
_	_	6,281	50	1,400	—	3,761	99	11,443	49
—	—	6,781	—	1,300	—	4,780	45	12,861	45

Önnestad i Kristianstads län...

Hammenhög i dito dito.........

Tomelilla i dito dito ............

Osby i dito dito f.................

Munka-Ljnngby i dito dito ....

Vilan i Malmöhus län .........

Fridhem i dito dito...............

Skurup i dito dito ...............

Katrineberg i Hallands län ....
Simmersröd i Göteborgs och

Bohus län........................

Tyft i dito dito ..................

Färgelanda i Älvsborgs län ...

Herrljunga i dito dito .........

Sätila i dito dito..................

Skara i Skaraborgs län.........

Vara i dito dito ..................

Molkom i Värmlands län ......

Kristinehamn''i dito dito ......

Älgå i dito dito ..................

Kävesta i Örebro län............

Karlskoga i dito dito............

Fellingsbro i dito dito ........

Tärna i Västmanlands län......

Kolbäck i dito dito...............

Mora i Kopparbergs län.........

Västerberg i Gävleborgs län...

Bollnäs i dito dito...............

Hampnäs i Västernorrlands län

Hussbörg i dito dito ......

Törsta i Jämtlands län ...
Degerfors i Västerbottens län
Matarengi i Norrbottens län
Gran i dito dito ...............

Säger

1	—	*		3	1	5
_	_	0,781	_	1,300	—	3,934	49	12,016	49
—	—	14,243	—	3,000		7,254	02	24,497	0 2
500	—	16,500	—	3,000	—	6,754	90	26,754	9 6
—	—	6,781	—	1,400	—	4,008	3 7	12,189	3 7
—	—	9,000	—	1,700	-	6,876	4 7	17,575	47
—	—	6,281	—	1,400	—	3,532	H 2	11,213	82
—	—	12,112	12	2,400	—	3,222	88	17,735	—
—	—	9,000	—	1,700	—	4,268	21	14,968	21
—	—	7,000	—	1,400	—	2,951	09	11,351	69
	—	6,921	—	1,328	—	3,923	48	12,172	48
500	—	8,000	—	1,400	—	3,923	15	13,823	15
—	—	3,281	—	700	—	3,689	87	7,670	87
—	—	6,000	—	1,100	—	4,272	93	11,372	93
—	—	6,781	—	1,300	—	3,473	01	11,554	01
—	—	7,000	—	1,400	—	3,790	82	12,190	8 2
—	—	9,000	—	1,700	—	3,846	20	14,646	20
—	—	8,500	—	1,600	—	7,272	71	17,372	71
—	—	7,500	—	1,400	—	3,861	55	12,761	55
—	—	7,600	—	1,400	—	3,522	51	12,422	51
—	—	3,500	—	700	—	3,486	62	7,686	62
—	—	8,500	—	1,400	—	4,446	40	14,346	40
—	—	6,781	—	1,400	—	3,933	31	12,114	31
600	—	7,000	—	1,400	—	4,506	69	13,406	69
—	—	8,281	—	1,400	—	9,014	66	18,695	66
—	—	9,500	—	1,700	—	6,180	73	17,380	73
500	—	6,781	—	1,400	—	3,946	74	12,627	74
500	—	7,281	—	1,400	—	7,777	71	16,958	71
—	—	5,668	—	1,200	—	3,332	5 7	10,190	57
—	—	6,781	—	1.400	~	7,392	97	15,673	97
—	—	7,500	—	1,400	—	3,664	18	12,554	18
—	—	8,000	—	1,400	—	4,569	11	13,969	11
500	—	7,000	—	1,400	—	3,000	—	11,900	—
—	—	8,448	—	1,400	—	4,295	98	14,143	98
—	—	8,000	—	1,400	—	4,386	7 5	13,786	75
3,000	-1	365,146	1 21	69,628	—	213,815 \|	571	1	e

Lanthushållsskolor:

Vackstanäs i Stockholms län...

Kumlan i Uppsala län .........

Benninge i Södermanlands län
Bimforsa i Östergötlands län...

20—Bev.-berättelse avg. statsverket för dr 1931.

IX. D. 5 c. Understöd åt lanthushålls-skolor ‘	IX. D. 14. Ökat under-stöd åt lant-hushållsskolor	T. IX. A. 11 Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmanna-skolor, lant-hushållsskolor oclTlantbruks-skolor	Summa
1	2	3	4
4,262	50			1,500		6,762	50
7,738	90	2,836	—	9,488	52	20,062	42
8,425	SO	2,760	—	4,867	56	16,052	86
7,769	80	2,820	—	2,997	94	13,687	74

651,589

154

	1	2	3	4
Värnamo i Jönköpings län......	2,379	15	480	_	3,881	18	6,740	38
Tenhult i dito dito...............	—	—	—	—	2,294	76	2,294	76
Stora Segerstad i dito dito ... Markaryd i Kronobergs län ...	6,626	45	640	—	1,848	91	8,015	36
300	—	870	—	3,861	80	6,031	80
Kottneskvarn i dito dito 4......	2,926	45	765	—	2,900	18	.6,581	63
Bräkne-Hoby i Blekinge län...	6,626	45	—		2,769	84	8,296	29
Tollarp i Kristianstads län ....	7,764	35	1,170	—	3,395	85	12,320	20
Hammenhög i ‘dito dito.........	7,873	80	1,675	—	9,804	81	19,253	61
Osby dito dito..................	5,826	45	2,330	—	3,968	91	12,115	3 6
Fridhem i Malmöhus län ......	3,319	15	1,120	—	1,737	50	6,176	65
Åkersberg i dito dito............	6,526	45	—	—	2,729	50	8,255	95
Katrineberg i Hallands län ...	3,019	15	880	—	1,302	14	6,201	2 9
Vendelsberg i Göteborgs och
Bohus län........................	3,019	15	1,120	—	1,298	71	5,437	86
Färgelanda i Älvsborgs län ...	3,319	15	1,120	—	861	5 2	5,290	67
Sätila i dito dito ................	3,019	15	1,190	—	2,475	16	6,684	31
Bjärtorp i Skaraborgs län......	4,862	50	676	—	4,497	55	10,036	05
Stenstorp i dito dito............	2,600	—	—	—	3,742	32	6,342	32
Vara i dito dito..................	3,019	15	800	—	1,491	06	5,310	21
Karlstad i Värmlands län......	—	—	467	50	1,445	68	1,903	18
Uddeholm i dito dito............	6,769	72	—	—	1,327	04	8,096	76
Karlskoga i Örebro län.........	6,769	80	2,590	—	3,191	29	12,561	09
Kävesta i dito dito..............	3,019	15	800	—	1,683	46	5,602	61
Fellingsbro i dito dito .........	3,019	15	800	—	1,642	64	5,361	79
Tärna i Västmanlands län......	7,369	80	1,965	—	7,553	51	16,888	31
Mora i Kopparbergs län.........	3,019	15	1,120	—	3,419	91	7,559	06
Snöån i dito dito ...............	6,769	80	—	—	3,183	46	9,953	26
Hälsinggården i dito dito......	7,738	90	1,720	—	3,443	40	12,902	SO
Hussborg i Västernorrlands län	3,397	40	1,316	—	3,026	28	7,738	68
Birka i Jämtlands län .........	—	—	480	—	1,302	14	1,782	14
Degerfors i Västerbottens län	—	—	—	—	3,349	52	3,349	52
Strömsör i dito dito ............	8,654	35	480	—	4,942	40	14,076	75
Tornedalen i Norrbottens län	—	—	480	—	—	—	480	—
Gran i dito dito..................	5,266	45	1,610	—	3,040	60	9,817	05
Matarengi i dito dito............	3,019	15	640	—	2,236	4 9	5,895	64
Säger	162,826	27	37,497	50	118,383	54

Mejeriikolor:

Nionde huvudtiteln:

I). 5 a. Lantbruksinstituteri m. pi.:

Mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands län ...............

Till mejerielevers undervisande.......................................

Trädgårdsskolor:

Nionde huvudtiteln:

D. 6 a. Lantbruksinstituten m. m.:

Lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet...

Apelryds trädgårdsskola i Kristianstads län .....................

Trädgårdsskolan vid Adelsnäs .......................................

Trädgårdsskolan i Härnösand.........................................

5,000

16,225

12,000

5,800

12,000

10,000

318,707

21,226

D. 11.	Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand ........	15,000 5,660
12.	Undervisning i trädgårdsskötsel...............!.................		60,360	95

diverse anslag: Nionde huvudtiteln: Riksstaten: P. 16. Utbildningskurser för kontrollassistenter ..................			20,000 20,000 7.000 2,802 12,000 19,400 11,467 8.000
17.	Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. il................
18.	Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr-land och Dalarna.............................................
21.	Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel............
23.	Lanthushållningsskolan vid Rimforsa........................			G o
48.	Höjande av det mindre jordbruket: Diverse nersoner för undervisningsverksamhet ............
Tilläggsstaten: A. 14. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdiknings-företag .....................................................
17.	Lanthusbållningsseminariet i Rimforsa ........................
	Summa			1,298,880	22

Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna,

	Stuteriöver styrelsen		Strömsholms hingstdepå	Flyinge hingstdepå	Summa
	1		2		3		4
Debet. Balans från år 1920: Tillgångar .......................................	159,072	29	641,585	33	1,029,121	Öl	1,829,778	63
Inkomster: Biksstaten: Nionde huvudtiteln: D. 24 a. Hästavelns förbättrande......	396,100				•		396,100
25. Extra personal vid Flyinge hingstdepå .................	4,630	_	_	_	_	_	4,630	_
K. 21. Skrivmaterialier och expen-ser, ved m. m................	7,995	21	_	_	_	_	7,995	21
Tilläggsstaten: Nionde huvudtiteln: A. 18. Stuteriöverstyrelsen............	1,400						1,400
19. Prisbelöningar av hästar.....	4,000	—	—	—	—	—	4,000	—
20. Förstärkning av viss del av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande ...	150,000						150,000
H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den ci-vila statsförvaltningen......	7,437	75					7,437	75
10. Förstärkning av de till av-lönande av vissa extra be-fattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättnin-gar m. m. anvisade medel	11,072	90					11,072	96
11. Dyrtidstillägg ..................	136,363	05	—	—	—	—	136,363	05
Elfte huvudtiteln: A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsbe-rättigade änkor och barn efter civila befattningsha-vare i statens tjänst m. fl.	852	02					852	02
Bidrag från statens hästavelsfond.........	3,000	—	—	—	—	—	3,000	—
Dito från Olof Amilons donationsfond ...	4,033	59	—	—	—	—	4,033	59
Arrende av Ottenhy kungsladugård........	11,060	61	—	—	—	—	11,060	61
Från Myntverket bekomna skådepenningar	35,000	—	—	—	—	—	35,000	—
Diverse inkomster..............................	5,951	6 4	1,057	45	1,056	67	8,066	76
Språngavgifter....................................	—	—	18,610	—	47,115	—	65,626 16,762	—
Vinst av jordbruket ...........................	—	—	3,669	Öl	13,093	60	61
Ökat värde av hästbesättningen............	—	—	23,144	58	2,426 9,961	50	25,671	08
Värdet av överflyttade hingstar............	—	—	—	—	73	9,961	73
Värdet av överskott vid inventering in. m.	—	—		—	1,411	54	1,411	54
Säger	778,896	83	46,381	04	75,065	04	900,342	91
Levereringar: Från stuteriöverstyrelsen .....................		_	166,300		321,988	7 3	488,288	73
Summa	937,969	12	854,266	37	1,426,174	78	3,218,410	27

157

	1		1		3		4	—
Kredit. Utgifter:
Avlöningar .......................................	00,508	09	94,476	63	140,610	54	285,595
Resekostnader.................................	14,515	76	562	80	199	60	15,278
Utdelade prisbelöningar för hästar.........	133,887	50	—	—	_		133,887
Premieringsnämnderna........................	45,343	93	—	—	_	_	45*343	9 8
Utmyntning av skådepenningar............	33,643	32	—	—	—	_	33,643	82
Diverse utgifter.............................	15,487	46	12,385	77	17,692	79	45,466	Öl
Furageringskostnader..........................	—	—	29,276	47	36,098	46	65,374	98
Lantbeskäilares underhåll.....................	—	—	34,656	79	36,251	SO	70,808	09
Inventariers underhåll ........................	—	—	3,997	57	6,695	58	10,593	10
Byggnaders dito .................. Avskrivning å värdet av levande och döda	—	—	8,146	21	15,280	91	23,427	12
inventarier samt foder .....................	—	—	33,895	56	90,011	43	123,906	99
Värdet av överflyttade hingstar ............	—	—	■ —	—	22,644	58	22^644	58
Säger	293,386	05	217,297	80	365,286	14	875,968	99
Levereringar:
Till statens hingstdepåer.....................	488,288	73	—	—	—	—	488,288	7 3
Balans till dr 1922: Tillgångar:
Kassabehållning..............................	1,221	85	2,006	34	2,401	98	5,629	17
Innestående i bank ........................	112,176	15	2,907	58	_	_	115,082	73
Förskott ....................................	31,867	34	—	_	_	31,867	34
Värde å:
Hästbesättningen ........................	—	—	147,112	45	430,695	17	577,807	62
Inventarier.................................	—	—	13,958	64	11,316	50	25,276	14
Fastigheter.................................	—	—	460,000	—	607,300	—	1,067,300
Förråd................................	11,030	—	10,984	56	4,904	59	26,919	15
Fordringar .................................	—	—	—	—	4,271	40	4,271	40
Säger	156,294	34	636,968	57	1,060,889	64	1,864,162	55
Summa	937,969	12l	864,266	37	1,426,174	78	3,218,410	27

— 158 —

Flskeriadministrationen.

Statens fiskeriadministration :

Av nionde huvudtitelns anslag E. 1. Fiskerinäringens understöd, K. 1. Alderstillägg samt K. 20.

Rese- och traktamentspenningar:

Sex fiskeriintendenter:

J/öner, tjänstgöringspenningar och ortstillägg............... 32,600: —

Alderstillägg............................................................ 3,600: —

Reseersättningar ...................................................... 26,762: so 62,862: s»

* Fiskeriassistenten:

Lön och tjänstgöringspenningar .................. Alderstillägg............................................ Reseersättning ..........................................	................ 1,097: 85	4,711: 21
Fiskeriingenjören: Arvode ..................................................
Reseersättning .........................................	................ 2,686: so	6,686: 25
Två fiskeristipendiater: Arvoden ..................................................	................ 4,166: k 7
Reseersättningar .......................................		11,126: 27
Två eitra fiskeristipendiater: Arvoden..................................................	................ 4,086: os
Reseersättningar .......................................		7,791: 58

92,167: 55

Fiskeriadministrationen å de särskilda orterna:

Av nionde huvudtitelns anslag E. 1. Fiskerinäringens understöd och nionde huvudtitelns allmänna

besparingsfond:

Stockholms läns hushållningssällskap............................................. 4,100: —

Östergötlands » » 6,600: —

Jönköpings » » 1,650: —

Kronobergs » > 7,260: —

Kalmar läns norra » 1,200: —

> » södra » 4,900: —

Gottlands läns » 1,600: —

Blekinge » » 6,600: —

Kristianstads läns » 2,800: —

Malmöhus » > 3,460: —

Hallands » » 3,209: —

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap................................. 4,600: — .

» » > > havsfiskeförening .................................... 4,100: —

Älvsborgs läns norra hushållningssällskap ....................................... 3,400: —

» » södra > ....................................... 2,600: —

Skaraborgs > hushållningssällskap ......... 2,900: —

Yärmlands » » 2,900: —

Örebro » > 2,000: —

Västmanlands läns hushållningssällskap .......................................... 1,660: —

Kopparbergs » » 3,660: —

Gävleborgs » » 2,600: —

Västernorrlands» > .......................................... 3,660: —

Jämtlands » » 3,160: —

Västerbottens » » 2,250: —

Norrbottens » * 3,000: — 83,609: —

Summa 176,676: r>5

159

SlcogsJiögskolan ocli statens skogsförsöksanstalt.

Tillgångar

1) e b e t.

Balans från dr 1920:

3,334: :t

Inkomster

Nionde huvudtiteln.

Riksstaten:

F. 1. Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt......

2. Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg

3. Diverse behov vid skogshögskolan ......................

4. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt ......

5. Specialundersökningar rörande de norrländska sko garnas

föryngring .......................................

K. 1. Ålderstillägg...................................................

Tillåggsstaten:

C. 1. Diverse behov vid skogshögskolan .....................

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt ......

3. Specialundersökningar rörande de norrländska sko garnas

föryngring .....................................

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen

10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be fattningshavare

inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel.........................................................

11. Dyrtidstillägg ................................................

Bidrag från enskilda.......................................................~

Kursavgifter....................................................................

Försåljningsmedel m. in...................................................

328,776: —
600: —
40,100: —
61,200: —

20,000: —
10,000: —
7,400: —

6,200: —

23,000: —

2,060: —

9,460: —

8,276: •
194,000: -

710,960: —
6,000:
2,100: —
401: S3

718,461: js

Skulder

Balans till år 1922:

.......... 277: 84

Summa 722,063: >9

Kredit.

Skulder

Balans från dr 1920:

1,309: <i

Utgifter:

Avlöningar m. m.:

vid skogshögskolan ...................................................... 201,786:79

> statens skogsförsöksanstalt....................................... 169,090:58 370 876 »*

Bränsle, lyse, böcker och övriga expenser:

vid skogshögskolan ...................................................... 69,112: a

» statens skogsförsöksanstalt.............;........................ 13*930: to 73 042 J8

— 160 —

Stipendier och studieunderstöd............................................................ 12,200: —

Jägmästarkursens praktiska övningar................................................... 72,247: 97

Forstmästarkursens*1 > » ................................................... 17,399: 47

Utbildningskurs i flottning ............................................................... 9,692: 27

Diverse inredningar och anläggningar m. m.:

vid skogshögskolan...................................................... 12,489: 58

» statens skogsförsöksanstalt...................................... 9,408: 79 21,898: 37

Resekostnader ............ 45,340: 09

Hantlangnings- och undersökningskostnader .......................................... 36,038: se

Publikationer ................................................................................ 27,426: 74

686,161: 91

Leverering:

Till statskontoret ............................................................................................ 9,902: 07

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................... 10,810: »r>

Innestående i bank .................................................................... 12,484: 95

Fordringar ............................................................................... 1,394:06 24,689: se

Summa 722,063: 2»

Elevantalet vid skogshögskolan under år 1921 utgjorde:

Vår- Höstterminen
terminen

Vid jägmästarkursen................................................ 75 98

> förberedande jägmästarkursen .............................. 35 34

» forstmästarkursen ............................................. 16 34

» utbildningskursen i flottning .............................. 14

Kil

Statens skogsskolor.''

	Hällnäs	Bisp- gården	Grön- sinka	Baggå	Bjurfors	Omberg	Ham- marsebo	Kolle- berga	Summa
Debet.
Balans från är 1920: Tillgångar.............			795		976			45					475				27,450
										62	—	—	8 8
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
F. 7. Statens skogssko
lor ..............	21,200		25,200		31,600		25,200		26,000		23,600		23,700		30,500		210,000
Domänfonden:								—
Tillskott.....................	7,294	06	6,434		7,676		3,499	10	4,617	78	12,817	81	9,007		7,905		59,162
Uppdebiteras på grund av ändrat redovisningssätt			48	15	42

m. m.........................	294	18								81	1,275	32	524	70	5,743		8,832
Säger								04	05
31,788\|24\|31,634	87	39,276	22	28,699	10	31,512	54	37,693	13	33,232	18	44,148	19	277,984	47
Summa	31,788	24	32,430	81	40,253	09	53,901	55	31,512	54	37,693	13	33,707	80	44,148	19	305,435	85
Kredit.''
Balans från dr 1920:-Skulder.....................	61	8 7								81	323	65			6,692		7,072
								—	—	49	8 2
Utgifter:
Avlöningar ..................	12,637	25	12,959		12,935		11,629	17	11,169	53	14,804	20	13,349	57	13,560		102,945 44,826 46,293 68,679
Stipendier.....................			49	51
6,376		5,326		5,100		4,650		6,000		6,775	5’600
Expenser .....................	77		11,114		94	01	29		—	—
3,765	4,312	4,234	7,407	6,057	5,305	4’09ö
Dyrtidstillägg ............			51	68	4 8
8,816	04	8,569 467	9,226	7,734	99	7,291	19	9,556	32	8,277	9>08 5,940
Byggnädskostnader.........	98		40	1 7	69
Avföres på grund av änd-													81	b,408	79
rat redovisningssätt in. m.	232	81	795	94	976	87	14,313	75	—	—	951	67	1,000	82	50	55	18,321	41
Säger	31,726	37	12,430	81	40,253	09	43,012	85	30,517	78	37,369	48	33,707	80	38,456	70	287,473	8 3
Balans till år 1921:
Tillgångar.....................	—		—		—		10,888	70									10.888	70
Summa	31,788\|	S4\|32,43oj(Si \|40,253) o» 153,901	55	31,512	54	37,693\|	13	33,707	80	44,148\|i»\|305,435\|s5

1 Tabellen är upprättad inom domänstyrelsen.

21— Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 162 —

Lantmäteri -

			D e	-
	Behållning från år 1920	Uppbörd
Andra huvudtiteln: Eiksstaten:	8,343
G. 7. Jordregister för landsbygden .......................................	77	—	—
Nionde huvudtiteln: Eiksstaten:
G. 1. Lantmäteristyrelsen ...................................................	—	—	—	—
2. Upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet, förslagsanslag, att i första hand direkt utgå av inkomster	9,666
av reproduktionsanstalten .......................................	83	—	—
4. Lantmäteriundervisningen ..........................................	3	27	—	—
5 b. Eenovation av kartor för lantmäterikontoren i länen ...	12,291	60	—	—
6. Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ............	12,067	98	—	—
7. Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen ...	1,122	59	—’	—
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av lant-mäteriförrättningar:
G. 8 a. Avlöningar...................................................	—	—	—	—
b. Ersättning för publik renovation .....................	—	—	—	—
G. 9. Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior utav	3,524
vissa kartor m. ..................................................	71	—	—
10. Kopior av kartor m. in. angående statens järnvägars jord-	305
områden..............................................................	98	—	—
12. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar...............	—	—	—	—
. 13. Bidrag till skiften och hemmansklyvningar.....................	—	—	-.	—
14. Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sam-
manhang med skiften och hemmansklyvningar ............	—	—	—	—
16. Avvittringar ............................................................	471	80	—	—
K. 1. Ålderstillägg .............................................................		—	—	—
20. Bese- och traktamentspenningar....................................	1,270	81	—	—
21. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. .....................	22,671	74	4,816	01
25. Tryckningskostnader...................................................	851	39	—	''—
F. 4/1920. Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter..................	4,500	—	—	—
Tilläggsstaten:
D. 2. Lantmäteriundervisningen ..........................................		—	—	—
3. Lantmäterikontoren i länen..........................................	—	—	—	—
4. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare...............	9,993	35	—	—
H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordi-	24
narie stat inom den civila statsförvaltningen ...............	65	—	—
10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt-ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till	212		5,293
vikariatsersättning m. m. anvisade medel ..................	40	64
11. Dyrtidstillägg ........................................................	1,< 7y	72	5,081	9 3
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:
	—		—	—
	63 f
	70	—	—
Summa	89,739\|sf	15,19l\|58

styrelsen

hot			K r	O	d i t				Summa
Leverering från stats-kontoret	Oraföring	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Omföring	Behållning till år 1922
10,000	—	—	—	7,419	67		—	—	—	10,924	10	18,343	77
132,948	59	—	—	121,851	46	11,097	13	—	—	—	—	132,948	59
—	—	—	—	9,666	83	_	_	_				9,666	83
41,500	—	—	—	41,503	27	—	—	—	—	—	—	41,503	27
4,000	—	—	—	4,126	24	—	—	6,061	03	6,104	33	16,291	60
69,000	—	19,233	68	65,702	69	—	—	—	—	34,598	97	90,301	66
6,000				4,127	90	—	—	1-	—	1,994	69	6,122	59
147,600	—	_	_	139,620	86	7,979	14					147,500
20,000	—	—	—	8,839	97	11460	03	—	—	—	—	20,000	—
10,000	—	—	—	12,932	24	—	—	—	—	592	47	13,524	71
12,200	—	—	—	11,970	83	—	—	_	_	535	15	12,506	98
6,000	—	—	—	986	52	4,013	48	—	—	_	_	5,000
30,000	—	—	—	25,102	—	4,898	—	—	—	—	-	30,000	—
30,000	—	—	—	29,835	05	164	95	_	_			30,000
1,035	40	—	—	1,035	40	471	80	—	—	_	_	1,607
7,686	88	—	—	7,686	88	—	—	—	—	_	_	7,686
6,000	—	—	—	6,474	10	1,796	71	—	—	_	_	7 270
108,660	—	—	—	116,678	61	—	—	13,172	65	6,186	49	136*037	75
30,000	—	—	—	24,726	55	6,126	84	—	—	—		30^861	39
	~	—	—	—	—	4,600	—	—	—	—	-	4,600
9,200	—	—	—	9,021	94	—	—	_	_	178	06	9,200
160	—	—	—	150	—	—	—	—		_		150
145,000	—	—	—	144,938	52	10,054	83	—	—	—	—	154,993	85
13,000	—	—	—	12,356	32	668	33	—	-	—	—	13,024	65
25,000	—	__	_	30,378	07	128	03					30 506
426,000	—	—	—	425,748	66	6,112	99	—	—	-	—	431*861	65
1,500	—	—	—	1,600	—	—	—	—	—	_	_	1,600
				—	—	—	—	—	—	636	70	636	70
1,279,270	87	19,233\|e8	1,253,279	58	69,171	26	19,233\|68	61,760	96	1,403,435	48

Behållningen till år 1922 utgöres av:

Kassabehållning ......................................................... 12t303. 35

Innestående i bank ...................................................... 49,447:61 61)75o: 96

— 164 —

Statens reproduktionsanstalt.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras i 1920 års räkenskaper utbalanserade tillgångar.................. 9,666: 83

A. Egentliga statsinkomster:

II. 11. Inkomster av statens reproduktionsanstalt .............................. 125,626:8»

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

G. 2. Upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet ... 66,000: —

3. Nyanskaffningar vid statens reproduktionsanstalt................... 60,000: — 260,192: it

Summa 250,192: "S

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 90,449: 84

Retuschering ................................................................................. 3,084: 55

Förbrukningsartiklar för maskiner in. in.............................................. 6,680: 40

Papper ......................................................................................... 26,446: 41

Diverse driftkostnader .................................. 7,400: 21

Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser .............. 19,871: se

Nyanskaffningar ............................................................................ 50,000: — 202,932: 77

Leverering:

Till statskontoret ............................................................................................. 10,000: —

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ,.......................................................................... 5,708: 59

Innestående i bank........................................................................ 9,246: so

Förskott ................................... 22,304: so 37,269: 95

Summa 250,192: 7 a

Rikets allmänna kartverk.

Debet.

Balans från år 1920:

Tillgångar ...................................................................................................... 25,519: 04

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

Rikets allmänna kartverk:

H. la. Bestämt anslag:

Avlöningar.......

Inkomster:

211,620: —

165 —

1 b. förslagsanslag:

Alderstillägg............................................. 48,196: —

1 c. .Reservationsanslag:

Kartarbeten in. in..................................... 201,800: —

H. 2. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk ...... 26,000: —

3. Namngranskning för rikets allmänna kartverks

behov...................................................... 3,000: —

K. 21. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......... 9,437: so

23. Extra utgifter............................................. 524: io

Tilläggsstaten:

E. 1. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk ...... 36,200: —

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
................................................... 36,000: —-

10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ............. 3,700: —

11. Dyrtidstillägg ............................................. 276,000; — 846,476: so

Förskott:

Till förhyrande av lokaler för vissa avdelningar ................................. 9,376: —

Försäljningsmedel m. m................................................................... 67,106: 47

911,958: 07

Skulder

Balans till år 1922:

Skulder

Kredit.

Balans från år 1920:

Utgifter:

Avlöningar ..........................................................

Geodetiska arbeten...................................................

Topografiska arbeten ..............................................

Ekonomiska och stomkartearbeten ............................

Namngranskning....................................................

Lokalhyror ..........................................................

Instrument m. m..................................................

Till statskontoret

Leverering:

Balans till år 1922:

Tillgångar:

Innestående i bank.....................................................

Förskott ..................................................................

...........222: 89

Summa 937,699: 50

10,388: os

649,207: 02
76,636: 77
140,176: 76
88,132: 01
1,627: 45
18,812: 50

4>087:— 877,679: 5 1

16,768: os

14,230: 78

18,731.85 32,962:68

Summa 937,699:5 0

— 166 —

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ....................................................................................................... 19,432: ss

Inkomster:

Riksstaten: - •*.

Nionde huvudtiteln:

I. 1. Sveriges geologiska undersökning.......... 108,765: —

2. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m................ 107,500: —

3. Expenser för Sveriges geologiska undersökning........................ 25,000: —

4. Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings museum...... 1,865: —

5. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län 9,600: —

6. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.................... 132,600: —

15. gydrogeologiska specialundersökningar..............................!..... 12,000: —

K. 1. Alderstillägg..................................................................... 8,916: e*

Tilläggsstaten:

Nionde huvudtiteln:

F. 1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning .................. 8,200: —

2. Expenser vid Sveriges geologiska undersökning...................''..... 3,500: —

3. Undersökning av torvmarker i södra Sverige.....i..................... 20,800: —

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen.............................. 12,200: —

10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättning
in. m. anvisade medel........................................ 8,400: —

11. Dyrtidstillägg .................................................................. 156,000: —

Tionde huvudtiteln:

C. 6. Undersöknings- och försvarsarbeten å för kronans räkning inmutade

områden inom Norsjö socken av Västerbottens län ............... 40,000: —

Förskott:

Till hopbringande av geologiska skolsamlingar.................................... 21,900: —

> inköp av ett radiometriskt instrument ....................................... 300: —

Försäljnings- och gåvomedel m. m....................................................... 8,184- 8S

Till undersökning på andra statsinstitutioners och enskildas bekostnad...... 15,294: 68 699,826. i*

Summa 719,258: e«

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 279,286: 78

Fältarbeten och tryck m. m................................................................ 110,253: 40

Värme, lyse och expenser.................................................................. 38,600: —

Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län............ 11,867: 49

Undersökning av torvmarker............................................................... 154,413: 89

Hydrogeologiska specialundersökningar ............................. 12,000: —

Undersöknings- och försvarsarbeten å för kronans räkning inmutade områden

. i Norsjö....................................................................................... 40,000: —

Hopbringande av geologiska skolsamlingar ........................................... 14,973: 16

Inredningsarbeten samt inköp av diverse inventarier .......... 2,695: 02

Diverse undersökningar..................................................................... 18,278: 68 682 168: st

107

Till statskontoret

Leverering:

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank.......................................;............

Förskott ..................................................................

9,328: si

12: is
23,050: l K
4,700: —

27,762: so

Summa 71.9,258: 9»

Statens meteorologisk-hydrograflska anstalt.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ...................................................................................................... 56,680: o»

Inkomster:

Kiksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

E. 1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges
vattenfall .........................................

Nionde huvudtiteln:

Statens meteorologisk-hydrograflska anstalt:

Bestämt anslag:

I. 7 a. Avlöningar.............................. 99,200: —

Reservationsanslag:

I. 7 b. Arvoden åt observatörer ............ 40,000: —

7 c. Expenser .............................. 8,000: —

I. 8. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrograflska
anstalt....................................

9. Pegelstationemas förbättring .....................

10. Stormvarningar vid rikets kuster ...............

11. Meteorologiska telegram från Färöarna och Island

12. Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m....

. 13. Geofysisk station i samarbete med Roald Amund „

sens polarexpedition ..............................

K. 1. Alderstillägg ..........................................

21. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......

VII. D. 12/1919. Stormvarningar vid rikets kuster...

Tilläggsstaten:

• Sjätte huvudtiteln:

C. 1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges
vattenfall.............................................

Nionde huvudtiteln:

F. 4. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrograflska
anstalt ......................................................

H. 7. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
8. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvalt -

52,500: —

147,200: —

138,500: —
25,000: —
38,000: —
2,000: —
13,000: —

10,000: —
6,311: —
36,500: —
15,000: —

6,600: —

30,000: —
11,010: oa

— 168

ningen samt till vikariatsersättningar m. m. an -

visade medel ............................................. 9,670: ji

11. Dyrtidstiilägg .............................................._162,831: 44 702,023: 24

■ ---- '' “ “ J--w • “ *

Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till anordnande av stormvarningar vid rikets kuster................. 6,000: —

Bidrag från diverse intressenter ......................................................... 3,529: so

Försäljningsmedel m. ................................................................... 36,917: 77

Återdebiterade medel...................................................................... 69,533: 72

818,004: 2s

Skulder:

T allmänhet

Balans till dr 1922:

Kredit.

.......... 1,935: ss

Summa 876,619: sb

Balans från år 1920:

Skulder ......................................................................................................... 20,736 54

Utgifter:

Avlöningar ............................................................

Allmänna expenser...................................................

V attenfallsförteckningen.............................................

Väderlekstjänst m. ...............................................

Pegelstationemas förbättring ....................................

Stormvarningar .......................................................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island .........

Meteorologiska iakttagelser i Abisko ...........................

Geofysisk station i samarbete med Amundsens expedition

Mälarisundersökning ................................................

Lokalhyra...............................................................

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................... 2,423: 98

Inneståcnde i bank.................................................... 72,676: 98 "6,100: 98

Förskott .................................................................................. 1,936: 2» 77.036: 24

Summa 876,619: 29

336,889: so
36,430: 61
59,990: 05
204,298: 48
19,123: 09
56,177: 25
3,920: so
15,018: 41
10,096: 0 7
1,400: 75

35,500: — "78,846: 51

V eterinärhögskolan.

Tillgångar

Debet.

Balans från dr 1920:

24,897: 53

Inkomsttr:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Nionde huvudtiteln:

Biksstaten:

J. 1. Veterinärundervisningen .........

20,766: 04

Utta# å statsverkets giroräkniug i riksbanken ...................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..........

Balans till dr 1922:

Skulder:

Utgiftsrester..............................................................

Diverse medel ...........................................................

Kredit.

0,536: 41
58,667: 51

Summa

002,055: 7 2
2,589: ss

05,203: 9 5

715,513: 65

Skulder

Balans frän dr 1920:

Utgifter:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

J. 1. Veterinärundervisningen ............................................. 220,199: 4i

2. Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare

vid veterinärhögskolan............................................. 4,800:

3. Diverse behov vid veterinärhögskolan ........................... 115,000: —

K. 1. Alderstillägg ............................................................ 7*249: 90

23. Extrautgifter............................................................ 1,988: ss

Tilläggsstaten:

H. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ............... 14,674: 92

11. Dyrtidstillägg............................................................ 164,682: os

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 2 989-4 s

Förskott ......................................................................1*191: so

Inkomstrester ........................................................................ 4 107- 89

Utlånta medel........................................................................ 15 328:91

Förråd ................................................................................. ’l93! 0 5

Summa

33,596: 27

528,495: 74
129,549: 85

23,871:79
715,513: 65

Antalet veterinärelever utgjorde under vårterminen 1921 110 och under höstterminen samma
år 107. I hovbeslagsskolan hava undervisats respektive 8 och 10 elever.

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans frän dr 1920:

Tillgångar .................................................................................................. 44,242: 25

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten: ^

J. 1. Veterinärundervisningen ............................................. 8,600: —

22 -Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 170

K. 1. Ålderstillägg ............................................................ 1,000: —

Tillåggsstaten:

H. 9. Tillfällig löneförbättring till vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ............... 846: —

11. Dyrtidstillägg............................................................ 16,117: 45

Hyres- och arrendemedel m. m.................................................... 4,206: 96

Intressemedel ........................................................................... 2,164: 54

Foderavgifter ........................................................................... 3,043: so

Instruktionssmedjan ...............................................................—_1,944: 46 36,821: 91

. Balans till år 1922:

Skulder ......................................................................

Summa

83,483: 26

Kredit.

Balans från dr 1920:

			300: 13
	Utgifter:
		1,019:52

Värme, lyse, renhållning och expenser			38,940: 88
Balans till år 1922:
Tillgångar:		37,807:72
Osäker fordran.............................			44,242: 25
		Summa	83,483: 26

Statens lagerhus- och ffysliusstyrelse.

Debet.

Inkomster:

TJppdebiteras vid 1921 års ingång redovisade tillgångar .................. 696,763: 79

Intressemedel ........................................................................... 1,266: 89

Vinst å fryshuset i Malmö ......................................................—_9,889: 06 606,908: 24

Balans till år 1922:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................ 281:97

Övriga skulder........................................................................ 38,887: 39_39,169: 36

Summa 646,077: co

— 171 —
Kredit.

Utgifter:

Avföras vid 1921 års ingång redovisade skulder .............................. 14,832: os

Avlöningar ............................................................................. 42,363: 12

Reseersättningar .........................7.............................................. 13,422: 7 o

Expenser ................................................................................. 11,666: 53

Förlust å följande lagerhus:

i Eskilstuna ...................................................... 13,289: 67

> Eslöv ............................................................ 18,609: 95

» Hallsberg ...................................................... 18,784: so

» Klagstorp ...................................................... 7,626: 71

> Linköping ...................................................... 28,185: 44

» Tomelilla ...................................................... 23,604: 10

» Yara............................................................... 16,622: 85

> Åstorp.......................................... 19,047: 95

> Roma ............................................................ 5,666:4 8

Gemensamma utgifter för lagerhusen ........................ 1,832:79 152 959: os

Förlust å följande fryshus:

i Eskilstuna ...................................................... 29,297: 25

> Hallsberg ...................................................... 84,138: 74

» Göteborg......................................................... 41,709: 10

> Linköping ...................................................... 14,510: 47

» Norrköping...................................................... 26,660: 50

> Nyköping ...................................................... 38,470: 34

> Alvesta ........................... 2,815: 85

Gemensamma utgifter för fryshusen ........................... 796: 05 237 397: so

Fruktlagring.............................................................................. 3,178: 26

Balam till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 79: 08

Innestående i bank.................................................................. 164,733:90

Fordringar ........................................................................... 5,466: 54

Summa

476,799: os

170,278: 52
646,077: eo

— 172 —

TIONDE HUVUDTITELN

Handelsdepartementet.

			D e		» e t						K r		b d i	t
>	Behåll-ning från år 1920	Levere- ring från stats-kontoret	Uppbörd	Skuld till år 1922	Skuld från år 1920	Utgifter	Behåll-ning till är 1922	Summa
Tionde huvudtiteln: Riksstaten: A. 1. Departementschefen			17,000								17,000				17,000
2. Provisorisk löneför-bättring för depar-tementschefen .....			7,000								7,000				7,000
3. Departementets av-delning av Kungl. Maj:ts kansli.......			94,266	27							94,263	79	2	48	94,266	27
4. Departementets verksamhet.........		_	12,000	_	_	_	■_		_	_	12,000				12,000
F. X. Aldgrstillägg.........	—	—	2,160	—	—	—	—	—	—	—	2,150	—	—	—	2,150	—
3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.	1,238	46	63,000		3,426	36	_			_	63,572	92	4,091	90	67,664	82
4. Tryckningskostnader 6. Extra utgifter ......	—	—	6,726	97	—	—	—	—	—	—	6,726	97	- .	—	6,726	97
—	—	—	—	—	1,200	—	—	—	1,200	—	—	•—	1,200	—
Tilläggsstaten: D- X. Tillfällig löneför-bättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen.	-		11,100	02							11,100	02			11,100	02
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt-ningshavare inom den civila statsför-valtningen samt till vikariatsersätt ningar m. m. an-visade medel ......			2,512	84							2,512	84			2,512	84
3. Dyrtidstillägg........	—	—	119,758	79	—*	—	934	50	—	—	120,693	29	—	—	120,693	29
Förutvarande sjunde huvud-titeln : A. 3/1920. Handelsdepar-tementets verksamhet			1,402	78					299	98			1,102	80	1,402	78
Exportlicensavgifter..............	35,428	41	20,607	91							36,626	29	19,411	03	66,036	32
Summa	36,666\|s7	357,526	58	3,426	36	2,134	50	299	98	374,846	12	24,608	21	399,753	31

— 17;*

Kommerskollegium.

I) e b e t.

Tillgångar

Balans från år 1920:

Egentliga statsinkomster:

A. IV. Diverse inkomster:

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 1. Kommerskollegium...................................

5. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för
behandling av vissa ärenden rörande elektriska

anläggningar ..........................................

7. Kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå............

12. Arvoden åt två assistenter ...........................

13. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet............

14. Navigationsskolorna .................................

17. Skeppsmätningskostnad.................................

C. 3. Handelsstudiestipendier.................................

D. 1 b. Befrämjande i allmänhet av bergsbruket (reser vationsanslaget)

.......................................

2 b. Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda n äriDgs yrkena

...................................................

2 c. Reseunderstöd åt idkarc av hantverk och annan

mindre industri.......................................

2 d. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien ........................

2 e. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen

D. 7. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande...

F. 1. Ålderstillägg ............................................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..........

4. Tryckningskostnader ....................................

ö. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
6. Extra utgifter.............................................

E. 4/1920. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar m. in...............................

Tilläggsstaten:

A. 2. Anställande å kommerskollegii industribyrås elektriska
sektion av extra personal ..................

D. 2. Förstärkning av de till avlönande av extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ..........................................

3. Dyrtidstillägg.............................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

2,477: s

7,371: io

316: er
116: 66
200: —
1,119: ar,
550: 4i
485: o»
84: is

1,687: so

88,816: 25

1,468: 05

63: 75

2,325: —
2,194: —
83: 33
1,434: 4 7
9,210: 19
— 20
42: io

100: —

200: —

76: ia

232: 8ä 118,167: 5 4

Skulder:

Diverse medel

Balans till dr 1922:

Summa

244,994: l»

120,644: 85
4,745,361: 5 2
339,550: 8»

571,392: so

6,021,943: 6»

Skulder.

Kredit.

Balans frän dr 1920:

336,639: Öl

174

Utgifter:

k riksstatens inkomsttitlar:

A. IV. Diverse inkomster...........................................

k utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 22. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

402,100: —

Till äggsstaten:

B. 7/1920. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsm spektörerna

m. ............................................

C. 2/1919. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsin spektörema

m. ............................................

Nionde huvudtiteln:

Eiksstaten:

D. 47. Linodlingens främjande..............................

K. 18. Undersökning av staten tillhöriga mossar......

20. Rese- och traktamentspenningar ..................

Tilläggsstaten:

H. 11. Dyrtidstillägg..........................................

Tionde huvudtiteln:

Eiksstaten:

B. 1. Kommerskollegium...............................

2. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskol legii

kamrerar- och kassakontor ...............

3. Upplysningssektion å kommerskollegii handels byrå.

........................................•••••■•••

4. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter

för handläggning av ärenden rörande kraftledningslånefonden.
................................

5. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter

för behandling av vissa ärenden rörande elek -

triska anläggningar ..............................

6. Assistent & kommerskollegii industribyrå ......

7. Kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå.........

8. Bergsstaten.............................................

10. Sprängämnesinspektionen...........................

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring:

11. Inspektionen ....................................

12. Arvoden åt två assistenter ..................

13. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.........

14. Navigationsskolorna ................................

15. Navigationslärarkursen ..............................

16. Ålderstillägg för personalen vid undervisnings anstalterna

för sjöfart ...........................

17. Skeppsmätningskostnad..............................

C. 1. Handelshögskolan i Stockholm.....................

2. Exportstipendier.......................................

3. Handelsstudiestipendier..............................

4. Auktoriserade handelskammare i riket .........

6. . Svenska handelskamrar i utlandet ...............

7. Ersättning till sjömanshusen .....................

10. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten
................................................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

D. 1 b. Reservationsanslag ..............................

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

2 a. Bestämt anslag .......................................

2 b. Eeseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena.
.........................................

8,383: 85
2,210: 57

7,081: 94
8,931: 35
3,070: 75

2,674: n

351,807: 67
1,960: —
20,698: 67

7,150: —

7,466: 67
3,799: so
43,324: 86
7,600: —
6,600: —

19,800: —
7,987: 90
225,021: 09
172,763: 85
1,400: —

17,593: 15
32,842: 09
30,000: —
32,750: —
6,926: os •
36,000: —
65,000: —
162,000: —

10,221: 08

5,831: 85

1,250: —
65,670: —

183: 18

— 175 -

2 c. Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri ........................... 32,162: so

2 d. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industrien.......................................... 23,396: 2 5

2 e. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen
................ 32,362: so

3. Befrämjande av husslöjden ..................... 2,126: so

6. Arvodesförhöjning åt extra instruktören i

husslöjd .......................................... 1,000: —

6. Personligt ålderstillägg till extra instruktören

„ i husslöjd O. O. Hagner ..................... 600: —

7. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande 2,941:74

8. Torvingenjörer och torvassistenter ............ 47,634: s:i

9. Personligt ålderstillägg åt vissa torvingenjörer 3,000: —

10. Torvbiträden ....................................... 14,436: 24

11. Torvskola............................................. 10,400: —

12. Sveriges liantverksorganisation.................. 4,000: —

13. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbil dande

av lärlingar m. m...................... 1,290: —

16. Fortsättning och ytterligare utvidgning av

. Svenska slöjdföreningens verksamhet...... 20,000: —

F. 1. Ålderstillägg .......................................... 13,039: es

2. Rese- och traktamentspenningar.................. 67,843: io

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....... 155,649: 66

4. Tryckningskostnader ................................. 313,833: os

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga 48,653: 82

6. Extra utgifter.......................................... 2,947: so

D. 4/1920. Svenska handelskamrarna i London och i

Frankrike m. m........................................ 10,000: —

E. 4/1920. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbil dande

av lärlingar m. m............................ 8,485: —

Tilläggsstaten:

A. 1. Anställande hos kommerskollegium av kvinn liga

biträden av första lönegraden m. m.... 2,583: ss

2. Anställande å kommerskollegii industribyrås

elektriska sektion av extra personal ......... 2,799: 46

4. Förstärkningavanslagettillnavigationsskoloma 5,335: 34

B. 1. Sveriges allmänna exportförening ............... 25,000 —

C. 1. Förstärkning av anslaget till torvingenjörer

och torvassistenter samt till beredande av
skrivhjälp åt förste torvingenjören............ 356: oa

2. Förstärkning av anslaget till torvskola......... 1,100: —

3. Undersökning av staten tillhöriga mossar ... 3,600: —

D. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings havare

å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ................................. 69,448: »e

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m.m.
anvisade medel .................................... '' 79,269: 4 9

3. Dyrtidstillägg.......................................... 906,222: 72

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

3,667,900: 47

Tillgångar: Balans till dr 1922:

Innestående i bank ........................................................... 28 080-5 7

Ffskott........................................................................44,841:''36

Obligationer ........................................................................... 189,787: so

3,668,083: 65
1,388,122: 17
366,889: 11

262,209: n

Summa 6,021,943: 6»

Navigations

— 176 —

Debet.

Balans från dr 1920:
Tillgångar.........................

Inom linjen

Stockholm

Göteborg

Malmö

Härnö-

sand

Kalmar

Summa

42,779

4,290

6,087

6,609 7 0

81,967 9i

Inkomster:

Leverering från kommerskollegium ...........

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter.

Intressemedel.......................;.................

Extra upphörd ..........................;...........

Säger

Summa

Kredit.

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 14. Navigationsskolorna ..........................................................................................

16. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart ...........................

T. A. 4. Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna .........''.......................,..•••..........

1). 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila stats
förvaltningen.....................................................................................—...........

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila stats

förvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ...........................

3. Dyrtidstillägg ..................................................................................................

Expensutgifter, bestridda av inskrivnings- in. fl. avgifter.........................................................

Vikariatsersättning under föreståndares semester ..................................................................

Säger

Balans till år 1922:

Tillgångar

Inom linjen:

1 Diverse medel

Stockholm

Göteborg

Malmö

Härnö-

sand

Kalmar

Summa

43,732 19

4,326 is

25,017 62

5,139 si

6,617

83,831

Summa

De inom linjen förda siffrorna äro meddelade ur till navigationsskoleiuspektören ingående

skolorna.

Examens-förrättaren i maskinist klasserna			N a v i g a	t i o ii s i k	o 1 a n				Summa
Stockholm	Götehorg	Malmö	Härnösand	Kalmar
—	—	5,059	48	3,066	26	1,175	01	238	24	6,192	23	15,731	22
4,072	75	96,594	32	134,443	12	89,237	96	61,060	94	28,904	83	413,313	92
—	—	4,377	—	7,063	—	4,082	—	2,486	—	2,268	—	20,266	—
—	—	—	—	30	—	—	—	—	—	180	—	210	—
—	—	—	—	1,551	69	—	—		—	254	20	1,805	89
4,072	75	99,971	32	143,087	81	93,319	96	63,646	94	31,597	03	435,595	81
4,072	75	105,030	80	146,154	07	94,494	97	63,785	18	37,789	26	461,327	03
1,800		40,845		54,697	79	33,369	11	28,596	92	12,894	62	172,203	44
—	—	6,250	—	5,143	15	6,000	—	700	—	500	—	17,693	15
—	—	2,797	96	426	89	—	—	2,110	99		—	5,336	34
—	—	4,100	—	5,608	01	4,100	—	2,708	33	1,405	51	17,921	85
300	—	1,993	75	5,398	44	2,976	91	2,498	41	975	_	14,141	51
1,972	75	35,926	22	62,935	11	42,763	08	23,169	77	13,048	45	179,816	38
—	—	8,806	48	9,441	72	3,372	86	2,724	25	'' 2,245	47	26,590	78
—	—	109	85	91	67	127	77	87	50	81	25	497	54
4,072	75	100,828	76	143,742	28	91,708	73	62,696	17	31,150	30	434,098	99
		4,202	04	2,411	79	2,786	24	1,189	01	6,638	96	17,228	04
		•
4,072	75	105,030	80	146,154	07	94,494	97	63,785	18	37,789	26	451,327	08

handlingar.

23—Rev .-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 178 —

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar ....................................................................................•''.............. 455,641: 9»

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

AII: 13. Lotspenningar ......................................................... 1,462,642:54

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

Lots- och fyrväsendet:

Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna:

B. 18 a. Direkt anvisning........................... 77,260:07

19. Säkerhetsanstalter för sjöfarten............... 141,033: — 218,283: 07

T. D. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen......... 901: 24

3. Dyrtidstillägg......................................................... 1,553: —

Elfte huvudtiteln:

T. A. 2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .....................................289: so 1,683,669: 35

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken............................................. 8,580,087:4»

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .......................................... 31,085: 23

Skulder:

Diverse medel

Balans till dr 1922:

.......... 30,085: 88

Summa 10,780,469: 42

Kredit.

Balans frdn dr 1920:

Skulder ..................................................................................................... 7,075: 6 2

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

Lots- och fyrväsendet:

Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna:

B. 18 a. Direkt anvisning ...................,............................

19. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .......................................

P. 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ..................

7. Semester åt vid lotsverket anställda arbetare .....................

Lots- och fyrväsendet:

T. A. 6. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .................................

T. D. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ............

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel .....................

3. Dyrtidstillägg............................................................

5,330,133: 26
923,849: 14
68,907: so
1,664: 15

169,000: —

177,567: so

32,838: 92
2,536,683: 89

179

Elfte huvudtiteln:

T. A. 2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .......................................... 191,662: ss

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.............................................

9,431,277: oi
866,599: 7 7
40,616: 92

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Förskott ..................................................................

Obligationer...............................................................

Fordringar.................................................................

2,325. r,a
193,233: 4S
231,762: 19
5,125: oi

2,653:9 2 435,000:io

Summa 10,780,469: 42

Nautisk-meteorologiska byrån.

Debet.

Balans från dr 1920:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok ............................................... 13,518:25

Inkomster:

Uppdebiteras på grund av ändrat redovisningssätt ...........................

Tionde huvudtitelns anslag: .

Nautisk-meteorologiska byrån:

B. 20 a. Bestämt anslag......................................................

b. Reservationsanslag...................................................

21. Förstärkning av reservationsanslaget till nautisk-meteoro logiska

byrån ......................................................

22. Assistent vid nautisk-meteorologiska byrån.....................

23. Tillfällig löneförbättring åt personalen vid nautisk-meteoro logiska

byrån .........................................................

24. Förhöjda arvoden åt vissa kontrollstationsföreståndare......

T. D. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ...............

3. Dyrtidstillägg ...............................................................

Influtna undersökningsavgifter för lanternor, kompasser in. m.............

Summa 101,458: 45

5,522: 94

10,000: —

20,100: —

2,700: —

4,000: —

2,400: —

4,000: —

2,650: —

1 24,476: 64

12,090: 62 87.940: 20

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .............................................................................. 52,672: 84

Instrument .............................................................................. 2,378: 85

Jordmagnetiska undersökningar .................. 4,374: 84 1

1 Härav äro 626 kr. 64 öre levererade år 1922.

— 180 —

Kontrollstationerna..................................................................... 3,846: 34

Allmänna utgifter ................................................................_8^284: 24

Balans till dr 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 6,334: si

Innestående i bank.................................................................. 5,000: —

Förskott .............................................................................. 526: 64

Fordringar..............................................................t............... 19,041: 19

Summa

71,556: ii

29,902: 84
101,458: 45

Patent- och registreringsverket.

Debet.

Balans från dr 1920:

Tillgångar

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 14. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter:

Avgifter för patentansökningar ............ 220,250: —

Årsavgifter för patent ........................ 380,227: —

Avgifter för registrering av varumärken.. 126,640: —

Dito för förnyad registrering av varumärken.
......................................... 32,550: —-

Dito för registrering av mönster och modeller
.......................................... 560: —

Dito för dito rörande aktie- m. fl. bolag 397,345: 70

Försålda publikationer........................ 9,879: 75

Expeditionslösen................................. 33,374: 75

Utfärdningsavgifter ........................... 10,600: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 26. Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet
............................................................

Tilläggsstaten:

A. 7. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket............

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..........................

1,211,427: 26

7,697: 72
476: ss

13,684: 40

1,219,501: 36
2,638,969: 77
10,122: «4

Balans till dr 1922:

Skulder:

Diverse medel .......................................................................................... 1,430: —

Summa 3,883,708: 17.

Skulder

Kredit.

Balans frdn dr 1920:

60: -

— 181 —

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 20. Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet;
reservationsanslag, att av patent- och varumärkes
samt registreringsavgifters medel direkt utgå:

Avlöningar in. m.................................. 659,440: s i

Renskrivning, skrivmaterialier in. m.......... 147,315: 15

Böcker och tidskrifter m. in................... 330,016: so

Återställda registreringsavgifter............... 22*221: 9!■>

Bidrag till patentunionens internationella

byrå i Bern .................................... 1,608:53

Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare ... 1,810: —

Möblering och inredning av ämbetslokaler

i kvarteret Doktorn ........................... 118,929: or

Nybyggnad i kvarteret Doktorn............... 650,000: —

Skiljedom i anledning i nybyggnaden i kvarteret
Doktorn.................................... 85,885: -- 2,017,255: r,i

B. 27. Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och

länsstyrelsernas befattning med vissa slag av registrering 38,990: 82
Til läggsstaten:

A. 7. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket ............ 692,016: 3i

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....................................

„ Balans till år 1922:

Tillgångar:

Fordringar .........................................................

Summa

Försäkringsinspektionen.

Debet.

■Balans från dr 1920:

Tillgångar ...............................................................

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

B. 28. Upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet, reserva -n

n tionsanslag, att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå 137,101: —

i. A. 9. Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsanslag, att

av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå.................. 55 481-»c

D. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen .............. 7 svr- ns

Registreringsavgifter..................................... .......................'' Z\\ZZ 579- —

Expeditionslösen.............................................. ....................... Öp?!. .

Hyresmedel................................................................ 325- —

Försäljningsmedel ............................................. ........................... iiil-o,

Aterdebiterade........................ ................................ .

..................................................................... 57: 50

Avlöningar .....................

Reseersättningar...............

Tryckningskostnader .........

Lyse, värme, hyra, expenser

Kredit.

Utgifter:

Summa

128,610: as
4,648: sb
40,074: 50
25,100: 97

2,648,262: <u
1,233,702: 01
143: 52

1,550: -

3,883,708: it

2,268: it

202,135: 28

204,403: 4 6

198,334: or.

— 182 —

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning

........ 6,069: ro

Summa 204,403: 45

Statens provningsanstalt.

Tillgångar

Debet.

Balans från dr 1920:

60,899: o 5

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

II. 16. Inkomster av statens provningsanstalt...........................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslageu:

Tionde huvudtiteln:

Riksstaten *

B. 29. Upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet ...
Tilläggsstaten:

A. 10. Förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens provnings anstalt

upptagna anslaget till expenser m. m.......—•••••

11. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med tekniska

hjälpmedel...............................................................

D. 3. Dyrtidstillägg....................................-..........................

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

F. 4/1919. Byggnad för en statens provningsanstalt m. m..........

Leverering från statskontoret:

Tionde huvudtiteln:

Biksstaten:

B. 29. Upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet ...
Tilläggsstaten:

A. 11. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med tekniska

hjälpmedel..............................................................

D. 3. Dyrtidstillägg .............................................................

235,559: 29

9,686: 9 4

100: —

126: 67
8: 17

820: —

40,000: —

60,000: —
170,000: —

516,300: 97

Skulder:

Diverse medel

Balans till dr 1922:

.......... 3,126: 07

Summa 580,326: o 9

Kredit.

Skulder

Balans från dr 1920:

9,063: sb

Utgifter:

Avlöningar m. ..................................................

Undersökningar m. .............................................

Uppförande av byggnad för anstalten........................

Fortsatt utrustning av anstalten..............................

364,953: 25
111,366: 14
22,882: 45
38,972: 91

628,164: 75

Balans till dr 1922:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

3,233: 16

39,864:80 43,097: 9f,

Summa 580,326: o 9

51,462: 32

Tillgångar ...
Inom linjen

Ingenjöpsvetenskapsalcademien.

I) e b e t.

Balans från år 1920:

....................................................................... 1,661,000: —

Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

Riksstaten:

D. 17. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet på

kraft- och bränsleområdet...........................

18. Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet
...........................................

E. 1. Verksamheten vid ingenjörsvetenskapsakademien
Tilläggsstaten:

C. 4. Försök med framställning ur alunskiffer av olja

m. m.....................................................

Intressemedel..................................................

Gåvomedel...........................................................

Från ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse överförda medel
Diverse .........................................

200,000: —

75,000: —
40,000: —

30,000: —
9,288: 05
3,500: —
186,762: so
1,780: —

345,000: —

200,330: 85

545,330: 85-

Skulder ......

Inom linjen

Balans till dr 1922:

Kredit.

............ 34,108: 10

6,604: 05

Summa 630,891: 27

Utgifter:

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt .............

Avlöningar och föreläsningar ........................... 67,094: 47

Undersökningar m. m..................................... 29 396: 8 7

Hyra, trycknings- och övriga omkostnader ........... 37A56: 39

Inventarier och böcker .................................... 37,455: 19 171 0,

Kraft- och bränsleforskning ............................................. 206 418- 97

Byggnadsundersökningar......................................8o’429: 58

Skifferundersökningar...................................................... 32,000:

533,269: 14

Tillgångar:
Kassabehållning ...
Innestående i hank

Förskott ..............

Utlånta medel.......

Fordringar ..........

Inventarier m. m. .
Inom linjen ........

Balans till dr 1922:

................. 104: —

................. 9,027: 50

................. 8,017:42

................. 6,673: —

................. 6,604: 05

................. 68,196: ic

1,642,604: 05

97,622: is

Summa 630,891: sr

184 —

ELFTE

Statsunderstödda

Civilstatens änke- och pupillkassa1 ......

Extra provinsialläkarnas pensionskassa...

Lasarettsläkarnas pensionskassa............

Handelsflottans pensionsanstalt ............

Hovkapellets pensionsinrättning............

Lärarnas vid elementarläroverken nya änke och

pupillkassa..............................

Lärarinnornas pensionsanstalt...............

Statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl................................

Dövstumlärarnas pensionsanstalt ..........

Prästerskapets änke- och pupillkassa2 ....

Telegrafverkets pensionsanstalter ..........

Statens järnvägars änke- och pupillkassa.

Arméns pensionskassa .........................

Flottans pensionskassa.........................

Nettobehållning vid

1921 års

I n

Statsbidrag
eller därmed

början	slut	jämförlig förmån	tillskott
28,869,882	62	31,468,972	73	60,000	_	2,201,520	18
101,686	62	129,443	94	7,183	32	18,825	49
824,437	58	898,559	48	—	—	38,596	83
1,218,516	25	1,233,602	72	281,460	—	—	—
1,182,372	36	1,227,391	28	3,000	—	11,014	52
8,591,869	66	9,028,756	33	637,276	—	174,619	15
2,201,560	92	2,650,620	32	271,077	58	190,694	99
61,496,055	83	68,022,114	38	14,813,701	88	1,112,899	81
57,423	53	62,505	69	91,000	—	i 97,677	75
14,834,642	95	15,113,058	58	180,601	84	226,674	58
16,221,218	01	17,439,374	21	56,397	10	710,763	04
36,626,155	06	39,996,360	40	726,106	7?	2,144,314	75
23,134,621	71	24,082,681	17	9,527,722	90	716,536	96
6,608,675	09	5,699,853	38	2,286,017	42	320,360	47

Delägarnas

1 De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från denna
1 Käkenskapsåret = 1 maj—30 april.

185

HUVUDTITELN

pensionsanstalter.

koms	; e r						U t g	i	f t e r
Rån tevinst	Annan		Summa		Förvaltnings-	Pensions		Andra		Summa
		inkomst				kostnader	. utgifter		utgifter
1,508,703	16	72,667	80	3,842,891	14	129,909	94	1,113,714	49	176	60	1,243,801	03
6,852	17	—	—	31,860	98	4,103	66	—	—	—	—	4,103	66
44,039	72	—	—	82,636	55	8,514	65	—	—	—	—	8,514	6 5
66,101	70	8,843	13	346,394	83	12,493	84	315,130	40	3,684	62	331,308	36
64,023	96	28,630	57	106,569	05	6,838	89	55,711	74	—	—	61,550	13
422,426	73	425	—	1,134,646	88	16,128	16	677,310	44	4,322	61	697,761	21
122,269	67	700	—	584,642	24	14,094	34	194,746	18	26,843	32	235,682	84
3,016,329	79	•4,603	04	18,947,534	52	142,993	18	12,266,158	21	22,324	58	12,421,475	97
4,638	98	—	—	193,216	73	10,217	57	174,608	46	3,308	54	188,134	57
810,316	39	—	—	1,217,591	81	65,506	04	869,826	88	3,743	36	939,076	23
620,466	65	92,172	21	1,479,788	—	13,611	—	248,020	80	—	—	261,631	80
1,424,936	39	661,398	35	4,866,765	21	64,234	45	1,329,626	38	1,689	04	1,385,649	87
1,302,036	11	15,803	—	11,561,098	97	162,617	93	10,418,032	84	32,489	2 1	10,613,139	Öl
304,156	03	504	—	2,911,037	92	64,962	03	2,741,794	42	13,103	IS	2,819,859	63

tabell uteslutna.

24—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921.

II.

— 186 —

STATENS AFFÄRSPost -

• Debet. Ingående balans: Tillgångar .......................................	1912		1913		1914		1915
12,943,041	09	23,625,653	55	25,138,667	12	26,622,095	97
Tillkommen ingående balans:
Tillgångar .......................................	8,794,737	01 2	69,130	59 8	1,754	08 8	—	—
Inkomster: Försålda frankotecken samt övriga post-
och befordringsavgifter m. m.............	24,664,894	49	25,707,140	96	26,671,188	76	29,612,691	03
Ersättning för handhavande av kronoupp-
börden..........................................	—	—	—	—	—	—	—	—
D:a » stämpelväsendet............	—	—	—	—	—	—	—	—
D:o » pensionsutbetalningar......	—	—	—	—	-•	—	1,349	11
D:o » postsparbanksgöromål......	—	—	—	—	—	—	-;	—
D:o » riksförsäkringsgöromål ....	—	—	-.	—	—	—	—	—
Säger	24,664,894	49	25,707,140	96	26,671,188	76	29,614,040	14
Uppdebiteras ökat värde å inventarier ...	—	—	—	—	—	—	—	—
Biksstatsanslag till utgifter för kapital-					478,300		1,111,700
ökning..............i...........................	298,400	—	560,520	88	—	—
Driftförlust.......................................	—	—	—	—	—	—	—	—
Utgående balans:
Skulder ..........................................	9,585,454	89	9,985,598	04	11,344,321	37	11,198,303	72
Summa Kredit.	56,286,527	48	59,948,044	02	63,634,121	33	68,546,139	83
Ingående balans:
Skulder ..........................................	8,878,709	35	9,585,454	89	9,985,698	04	11,344,321	37
Tillkommen ingående balans:
Skulder ..........................................	—	—	—	—	32,050	4 2 4	—	—
Utgifter: Avlöningar och pensioner jämte dyrtids-			12,797,611		13,571,418		14,036,324
tillägg..........................................	12,382,231	94	40	24	67
Postbefordran....................................	6,112,376	56	6,170,927	68	6,401,914	70	7,676,533	40
Övriga omkostnader...........................	2,422,433	78	2,290,656	34	2,547,998	42	2,594,399	14
Avsättning till förnyelsefond ...............	—	—	216,000	—	240,000	—	265,000	—
Avföres bland inkomsterna upptaget kapi-talökningsanslag, som ej tagits i bruk	790		2,084
vid 1912 års utgång.......................	56	38	—	—	—	—
Säger	20,917,832	84	21,476,179	80	22,761,331	36	24,572,257	21
Leverering till statskontoret ................	2,864,331	74	3,747,862	21	4,233,046	54	3,909,857	40
Avföres minskat värde å inventarier......	—	—	—	—	—	—	—	—
Utgående balans:							28,719,703
Tillgångar ......................................	23,626,653	55	25,138,557	12	26,622,095	97	85
Summa	66,286,527	48	\|69,948,044\|o2	\|63,634,12l\|s3	\|68,646,139\|8S

1 Tabellerna upprättade på grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser.

2 Av postverket vid 1911 års utgång disponerat kapitalökningsanslag.

3 Under åren 1911 och 1912 för lågt upptaget värde av postverkets fastigheter.

DRIVANDE VERK1
verit et.

- 187 —

1916	1917	1918	1919	1920	1921	—
28,719,703	85	34,820,548	02	46,988,837	62	60,716,191	60	47,332,506	31	52,685,313	12
—	—	_	_	_
32,307,355	50	36,525,292	75	46,167,792	94	65,312,662	23	63,409,004	63	74,997,222	40
—	—	—	—	—	—	_	_	1,050,000	_	820,000
44,810	—	56,600	—	87,000	—	128,000	—	198,600	—	241,800	_
7,957	65	24,852	23	28,976	23	31,137	41	49,162	66	136,528	85
		—	—	—	—	—	—	—	—	87,000	—
		—	—	—	—	—	—	—	—	11,700	—
32,360,123	15	36,606,744	98	46,283,769	17	55,471,799	64	64,706,667	29	76,294,251	25
—	—	—	—	—	—	254,092	76	—	—	—	—
1,326,000	—	1,400,000	—	1,798,400	—	848,600	_	2,069,025	_	4,078,030	35
—	—	—	—	—	—	—	—	4,774,040	23	—	—
14,368,508	04	22,745,629	14	31,881,344	42	28,178,799	71	31,462,582	52	26,890,259	64
76,773,336	04	95,572,822	14	126,952,361	21	135,469,483	71	150,344,820	35	159,947,864	36
11,198,303	72	14,368,508	04	22,745,529	14	31,881,344	42	28,178,799	71	31,462,582	52
—	—	4	12 4	_
14,343,743	48	16,038,717	67	28,660,866	24	36,511,408	12	43,506,404	37	43,476,920	70
8,262,635	88	8,674.466	SO	9,386,573	13	10,997,940	20	18,280,788	84	16,965,456	91
2,826,321	01	3,546,065	61	6.079,605	70	6,554,861	56	7,094,514	31	6,651,131	29
280,000		308,800		336,900		359,600		600,000		810,000
26,712,700	37	27,668,049	58	44,461,935	07	54,423,799	88	69,480,707	52	65,892,607	90
6,041,782	98	6,647,422	78	9,038,695	40	1,831,834	10	—		1,047,999	76
—				—	—	—		—		254,092	76
34,820,548	02	46,988,837	62	50,716,191	60	47,332,505	31	62,686,313	12	61,290,671	42*
76,773,335\|o4\|	96,672,822\|i4 \|	126,962,361	21	136,469,483	71	150,344,820	3 51	159,947,854\|s6

* För högt upptaget värde av postverkets fastigheter under föregående år
... Här*.postverkets driftöverskott för ar 1921, kronor 10,401,743: S5, som först den 1 mars
1922 blivit till statsverket inlevererat.

— 188 —~

Telegraf -

	1912	1913	1914	1915
Debet.
Ingående balans:
Tillgångar .................................	79,658,478	68	89,332,447	93	94,231,614	85	103,156,179	Öl
Inkomster:
	14,574,354 2,692,651	SO	15,686,329 2,771,676	51	16,859,192	77	18,625,699	32
Telegrafinkomster ......................	13	28	4,004,378	33	6,139,975	09
Säger	17,267,005	43	18,358,004	74	20,863,671	10	24,765,674	41
ökade värden på grund av lyftade riksstatsanslag till utgifter för ka-pitalökning...............................	5,628,906	20	5,034,536	42	5,090,068	59	4,754,027	41
Utgående balans:
Skulder ....................................	7,223,528	74	7,088,159	24	10,922,655	31	12,274,535	78
Summa	109,677,918	—	119,813,148	33	131,107,909	85	144,950,417	11
Kredit.
Ingående balans:
Skulder ....................................	3,078,464	64	7,223,528	74	7,088,159	24	10,922,656	81
Utgifter:
Avlöningar, pensioner och dyrtidstill-	6,665,817 4,162,216	51	7,321,662 4,744,000	67	7,873,252 5,103,109	35	8,685,694	07
	64	29	47	5,371,935	12
Avskrifningar ..............................			—	—	—
Säger	10,828 034	15	12.065,562	96	12,976,361	82	14.057,629	19
överskott d telegrafverkets fond, att till statskontoret inlevereras.........	6,438,971	28	6,292,441	78	7,887,209	28	10,708,045	22
Utgående balans:
Tillgångar .................................	89,332,447	93	94,231,614	85	103,156.179	51	109,262,087	89
Summa	109,677,918	—	119,813,148	33	131,107,909\|86	144,950,417	11

1 Häri ingå överskott för:

år 1917 ................................................... kronor 8,685,620: so

> 1918 ................................................... » 8,076,545: »3

» 1921 ................................................... » 950,838: si; 17,713,004: *n, varav

189 —

verlcet.

1910	1917	1918	1919	1920	1921
109,282,087	39	120,341,966	18	139,877,768	25	173,886,043	66	239,372,183	74	265,902,613	79
22,043,753	41	26,662.603	66	41.444,616	50	57,625,792	59	77,233,783	56	88,677,397	72
6,995,184	53	8,351,623	35	10,856,740	70	12,327,332	86	12,898,567	57	10,887,011	49
29,038,937	94	35,014,127	Öl	52,301,357	20	69,853,126	45	90,132,361	18	99,664,409	21
9,606,520	49	9,863,668	7 8	21,950,966	20	26,665,179	32	23,311,179	23	24,071,379	11
13,747,883	03	23,420,027	3 7	36,477,336	58	74,298,297	34	77,617,548	16	84,591,694	08
161,656,428	85	188,639,778	29	249,607,428	23	344,702,645	77	430,333,262	26	474,130,096	19
12,274,535	78	13,747,883	03	23,420,027	3 7	35,477,336	58	74,298,297	34	77,517,548	16
9,722,345	56	11,628,921	26	29,382,488	70	46,435,764	39	50,807,553	97	46,072,471	45
0,991,869	86	8,888,326	59	14,842,323	17	22,486,152	46	28,742,278	45	29,546,386	06
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4,995,713	84
16,714,205	42	20,517,247	85	44,224,811	87	68,921,906	85	79,549,832	42	80,613,570	8 5
12,324,732	52	14,496,879	16	8,076,545	83	931,218	60	10,582,518	71	18,950,838	36
120,341,955	13	139,877,768	25	173,886,043	66	239,372,183	74	265,902,613	79	1297,048,138	82
161,656,428	85	188,639,778	29	249,607,428	23	344,702,645	77	430,333,262	26	474,130,096	19

kronor 7,713,004: 49 inlevererats till statsverket under år 1922.

190

Statens 1

Debet.	1912	1913	1914	1915
Ingående balans : Tillgångar .....................................	591,126,867	87	611,127,146	41	629,907,790	44	651,266,116	38

Inkomster: Trafikinkomster.................................	82,689,953 513,703		88,108,491 684,774		92,679,602 609,192	40 51	117,722,462 391,866
Inkomster av bushyror och arrenden m. m. Riksstatsanslag för täckande av driftförlust	42	19	55
Säger	83,203,657	40	88,693,266	—	93,288,794	91	118,114.329	27
Driftförlust ....................................

Riksstatsanslag till utgifter för kapital-ökning: Verklig kapitalisering ........................	20,536,545	94	19,267,400		21,079,600		29,304,700
Tillfällig försträckning för täckande av driftförlust..................................


Utgående balans: Skulder ...........................	2,540,202	01	2,113,446	04	2,392,271	98	9,382,225

Summa	697,407,273	22	721,191,258	45	746,668,357	33	808,067,370	97
Kredit. Ingående balans: Skulder ..............................	3,076,469	41	2,540,202	01	2,113,446	04	2,392,271	98

Utgifter: Styrelsen..........................................	1,365,215 3,679,091 51,546,409 6,318,000		1,427,285 3,736,113 55,203,963 6,500,000	84	1,608,413 4,185,990 67,294,664 6,771,000		1,745,300 4,638,633 77,198,721 6,992,000	10
Gemensamma utgifter ........................	03	91
Linjeförvaltningarna...........................	66	90
Avsättning till fömyelsefond ...............

Säger	62,908,715	69	66,867,363	65	69,860,067	94	90,574,654	55
Överskott å statens järnvägars fond, att tiU statskontoret inlevereras .........	20,294,941	71	21,825,902	35	23,428,726	97	27,539,674
Från kapitalkontot avförd försträckning till täckande av driftförlust enligt riks-dagens skrivelse nr 349 år 1919 ......

Återleverering av riksstatsanslag .........	_		50,000

Utgående balans: Tillgångar .......................................	611,127,146	41	629,907,790		661,266,116		687,560,769

Summa	697,407,273	ss\|721,191,258\|45	746,668,357\|3s\|808,067,370	97

1 Häri krigstidshjälp för år 1916............ kronor 2,214,522: 20.

2 » krigstidstillägg för år 1917 ......... »'' 8,259,072: 99.

» krigstidshjälp för år 1917 och 1918 » 10,262,697: 76 ig 521 770: 75.

* Härav kronor 13,619,032: 91 å Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag uppdebiterad fordran.

4 » » 13,470,943: 79»» » » » »

6 » från statsbanan Rönninge—Södertälje—Jama överlämnade vinstmedel enligt kungl. brev

den ‘Vs 1920 .........................*............................. kronor 82,246:88

> av riksgäldskontoret å exekutiv auktion inropade Skara—

Timmersdala järnväg...''.......................................... » 408,000:— 490 246-88.

191 —

järnvägar.

1916	1917	1918	1919	1920	1921
687,560,769	72	723,203,065	66	782,750,604	25	941,722,961	55	1,013,023,381	98	1,091,762,306	08
149,781,434	38	161,943,053	60	254,934,891	39	297,418,575	11	3 341,959,230	11	4 252,979,709	90
392,946	82	494,298	79	489,066	29	649,665	19	1,058,638	31	4,264,688	94
—	—	—	—	—	—	11,070,939	50	—	—	—
160,174,381	20	162,437,362	39	256,423,947	68	309,039,179	80	343,017,868	42	267,244,398	84
—	—	—	—	60,298,170	96	—	—	_	_	_
25,706,702	63	47,993,100		67,606,800		79,426,300		6 66,588,146	88	“43,765,931	60
—	—	—	—	49,000,000	—	11,298,170	96	_	_
19,317,818	63	30,872,257	22	73,237,814	52	63,813,804	46	90,989,681	68	87,440,692	06
882,769,672	18	964,605,775	27	1,288,317,337	41	1.395,300,416	77	1,513,618,978	96	1,480,213,328	58
9,382,225	32	19,317,818	63	30,872,267	22	73,237,814	52	53,813,804	46	90,989,681	6a
2,353,101	10	2,377,221	43	4,096,696	68	5,139,926	14	6,693,067	31	6,801,594	88
5,172,907	29	1 8,427,986	84	2 35,416,658	97	14,926,076	43	10,002,209	93	11,851,132	79
110,801,623	54	134,698,624	56	266,243,762	99	271,814,179	28	278,857,611	38	207,672,937	27
7,226,000	—	9,676,000	—	9,965,000	—	17,169,000	—	18,882,000	—	24,790,000
125,553,631	93	155,179,832	88	315,722,118	64	309,039,179	80	313,434,888	62	250,016,664	94
24,620,749	27	7,257,619	56					29,582,979	80	7,228,733	90
_	_	_	_			40	47	25,000,000
—	—	—	—	—	—	—	—	25,000	—	4,806,700	_
723,203,065	66	782,750,604	25	941,722,961	35	1,013,023,381	98	1,091,762,306	08	7 1,127,172,648	06
882,759,672	18	964,605,775	27	1,288,317,337	411	1,395,300,416	77\|	1,513,618,978	96	1,480,213,328	58

Härav kronor 134,931: 6 0 till statskontoret inbetald köpeskilling, enl. kungl. brev den 24/7 1903,
för vissa för utförande av provisoriska bangårdsanläggningar i Stockholm behövliga fastigheter.

Häri ingår statens järnvägars driftöverskott för år 1920 ... kronor 13,619,032: 91

* * 1921 ... » 7,228,733: 90 20,747 766'' 8i

som den 20/n 1922 ännu icke till statsverket inlevererats.

192

Statens vatten -

Debet. Ingående balans: Tillgångar .......................................	1912	1913	1914	1915
73,536,792	03	82,635,904	24	92,888,793	86	103,959,914	48
Inkomster:	746,193	11	847,776 1,746,347 357,291	56	725,144 2,124,654	75	708,181 3,522,646 365,633	07
	1,278^350 350,488	73	03	65	58
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	95	13	360,688	34	88
Säger	2.374,032	79	2,951,414	72	3,200,387	64	4,696,361	48
Driftförlust: Statens kanalverk..............................
Riksstatsanslag till utgifter för kapitalökning:	2.930.000 7.200.000 195,808		4,368,742 5,825,000 125,000	54	3.150.000 7.563.000		4.825.000 7.410.000 56,000
	_		_
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	70	—	—	—

Säger	10,325,808	70	10,318,742	54	10,703,000	—	12,291,000	—
Omföringar:
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	/ 2,800 \ 1 280,000	_	} -	—	—	—	—	—
Säger	282,800	—	—	—	. —	—	—	—
Utgående balans: Skulder:	1,018,444 107,187 649,614	65	1,236,050 132,895 379,763 64,435	38	1,433,864 363,762 145,512 41,311	05	1,307,497 169,027 571,835 39,648	71
	57	65	12	87
	93	07	34	8 3
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-	51,991	89	21	Öl	9 5
Centralförrådet ..............................
Säger	1,827,239	04	1,813,144	26	1,984,439	52	2,088,010	36
Summa	88,346,672	56	97,719,206	76	108,776,621	02	122,936,286	32
Kredit. Ingående balans:	2,988,648	69	1,827,239	04	1,813,144	26	1,984,439	5 2

Utgifter:	283,535 616,286 41,789	62	311,791 669,277 69,659	83	370,848 699,960 65,124	57	365,089 1,109,498 62,788
	80	11	99	52
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	98	68	72	37
Säger	841,611	40	940,728	62	1,126,934	28	1,617,376	—

* Egendom, som överflyttats från statens domäner.

fallsverk

1910	1917	1918	1919	1920	1921
117,274,678	4 0	129,802,313	2 6	151,362,953	69	181,177,654	97	224,393,326	24	266,342,697	67
712,962	90	709,049	21	977,174	84	1,035,935	41	1,333,433	51	1,046,292	29
5,717,613	97	7,393,332	35	9,634,130	07	12,491,807	91	15,374,062	68	14,936,895	48
398,114	20	441,100	32	395,680	14	363,494	15	405,720	81	470,263	04
6,828,591	13	8,543,481	88	11,006,986	05	13,891,237	47	17,113,216	95	16,463,460	81
	_	_	_			29,391	09	74,371	17	140,596	1 21
1 1 2,126,000		515,000		1,700,000		2,449,000		2,320,000		3,402,000
8,626,000	—	11,649,000	—	12,990,000	—	19,056,760	—	29,278,366	67	39,144,317	50
10,000	—	586,376	—	4,712,308	—	1,679.602	70	5,086,834	02	4,806,384	08
—	—	400,000	—	300,000	—	1,000,000	—	775,000	—	3,025,000	—
10,760,000	—	13,160,375	—	19,702,308	—	24,086,362	70	37,459,200	69	50,377,701	58
—	—	—	—	—	_	_	_	148,608	70	117,554	65
—	—	—	—	—	—	—	—	350,000	—	3,03\|	*
—	—■	—	—	—	—	—	—	498,608	70	120,574	65
1,361,770	44	3,243,575	02	6,040,850	05	13,251,869	92	15,136,964	09	5,805,208	36
451,792	Öl	1,214,536	39	1,383,097	—	769,882	47	884,370	86	1,118,014	81
642,080	26	1,580,229	37	2,865,544	28	11,933,471	62	13,841,430	41	7,866,469	11
75,309	96	667,912	—	2,148,289	81	1,832,892	11	3,884,107	24	743,919	10
—	—	853,818	04	1,279,684	61	4,399,411	15	4,248,461	44	446,296	38
2,420,953	27	7,560,070	82	13,717,465	75	32,177,527	27	37,995,334	04	16,969,907	26
137,284,222	89	159,056,240	96	195,789,712	49	251,361,173	50	317,534,067	79	348,404,928	18
2,088,010	36	2,420,953	27	7,560,070	82	13,717,465	75	32,177,527	27	37,995,334	04
391,830	63	499,207	93	908,582	81	1,065,326	50	1,407,804	68	1,186,888	50
1,490,798	98	2,069,366	Öl	3,989,238	48	6,328,890	9 7	8,944,862	94	8,751,623	88
65,667	42	59,926	08	99,289	25	204,792	13	279,943	57	444,669	73
1,938,297	08	2,628,489	0 21	4,997,110	5 41	7,599,009	SO	10,632,611\|	19\|	10,383,181\|	61

26—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

194 —

	1912		1913		1914		1916

överskott:
Statens kanalverk..............................	341,248	40	710,056	54	336,984	73	354,296	18
Dito kraftverk .................................	1,346,119	78	1,172,678	89	1,428,205	92	1,674,593	66
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	110,340	05	179,708	81	113,437	35	129,902	47
Säger	1,796,708	23	2,062,444	24	1,877,628	-	2,158,792	31
Om/öringar:
Statens kanalverk..............................	2,800	—	—	—	—	—	—	—
Dito kraftverk .................................	—	—	.. -	—	—	—	■ •■. V • —	—
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	J 80,000	—	—	—	—	—	• r.'':TT	—
Säger	82,800	—	—	—	—	—		—
Utgående balans:
Tillgångar:
Vattenfallsstyrelsen .......''.................	1,018,444	65	1,236,060	33	1,433,854	05	1,307,497	71
Statens kanalverk...........................	14,434,081	14	18,654,459	95	22,053,637	87	26,682,699	40
Dito kraftverk ..............................	48,821,366	55	54,380,905	72	61,696,042	73	70,270,820	62
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-
ning..........................................	18,362,011	90	18,617,377	86	18,776,379	83	19,013,660	76
Centralförrådet ..............................	—	—	—	—	—	—	—	—
Säger	82,636,904	24	92,888,793	86	103,959,914	48	117,274,678	49
Summa	88,345,672	56	97,719,205	76	108,776,621	02	122,935,286\|sä

Statens

Debet. Ingående balans: Tillgångar (netto)..............................	1912	1913	1914	1916
190,008,900		206,230,629	77	216,567,539	58	235,031,000	66
Inkomster:	13,091,430 2,340,659	49 66	14,961,786 1,827,066	94 38	17,336,363 1,757,323	50 57	22,921,172 1,718,977	55 92

^Förnyelsefonden för återväxtkostnader ...
Riksstatsanslag:
Självkostnadspris å domänfondens vir-keslager ....................................
Säger Driftförlust.......................................	16,431,990	15	16,788,853	27	19,093,687	07	24,640,150\|47
—	—	—	—	—	—	— \|—

1 Därav utgöra 6,000 kronor avskrivning av utbetalt bidrag till Trollhättans kommun enligt
kungi. brev den S9/e 1906 och 75,000 kronor avskrivning av de delar av landerierna Fredrikslund och
Källshagen, vilka överflyttats till arméförvaltningen genom kungl. brev den n/s 1909-

2 Häri ingå överskott för:

år 1916............................................................... 257,906:65

> 1916............................................................... 237,338:91

1916	1917	1918	1919	1920	192!
353,091	9 6	160,132	3 3	209,841	28	68,592	0 3
2,961,962	31	2,302,944	86	1,660,206	79	5,381,388	99	8,723,910	94	6,165,264	57
140,657	97	120,767	7 9	194,829	09	201,390	89	158,702	02	125,777	24
3,466,602	24	2,643,844	98	2,054,876	16	5,651,371	91	8,882,612	9 6	6,291,041	81
—	—	—	—	—	—	—	-	350,000	—	3,020	—
—	—	—	—	—	—	—	—	148,608	70	117,654	65
—	—	—	—	—	—	—	—	498,608	70	120,574	6 5
1,351,770	44	3,243,675	02	6,040,850	05	13,251,869	92	15,136,964	09	5,805,208	86
29,068,604	51	30,385,957	24	32,113,268	60	33,870,462	04	36,314,960	43	39,947,673	88
80,130,827	7 8	95,779,008	32	114,049,009	08	142,955,224	32	171,645,4 47	2 3	204,942,366	Öl
19,261,210	58	20,700.596	07	26,994,842	68	28,216,358	81	35,521,874	48	36,973,351	79
—	—	1,263,818	04	1,979,684	61	6,099,411	15	6,723,461	44	5,946,296	38
129,802,313	26	161,362,953	69	181,177,654	97	224,393,326	24	265,342,697	G7	2 293,614,796	02
137,284,222	89	159,066,240	96	195,789,712	49	251,361,173	50	317,534,057	79	348,404,928	13

domänverk.

1916	1917	1918	1919	1920	1921
236,190,605	89	241,257,892	24	257,078,854	92	280,299,930	SO	450,045,703	59	445,269,694	28
28,251,831	40	56,011,728	8 6	61,562,441	02	49,026,577	12	54,220,819	66	23,171,257	17
1,778,449	26	1,820,624	15	1,765,788	65	1,868,107	82	2,122,998	40	2,871,264	15
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,918,166	39
1,095	60	1,248	50	1,419	28	2,083	85	2,965	56	4,776	67
307,400	—	308,776	22	435,000	—	410,000	—	847,000	—	1,339,000	—
—	—	—	—	—	—	4,883,913	48	7,440,068	12	9,932,406	16
30,338,776	26	57,142,376	7 3	03,764,648	95	56,190,682	27	64,633,861	74	39,736,860	54
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6,097,541	92

år 1917 ............................................................... 263,391:87

> 1918............................................................... 263,602: so

> 1919............................................................... 269,006: —

• 1920............................................................... 263,936: is

'' 6,210,866: 41 7,765,945: Sfi, varav

kronor 6,972,071: sr. hava under år 1922 till statsverket inlevererats.

196 —

	1912	1913	1914	1916
ökat värde d domänfondens fastigheter
och inventarier:
Skogsdomänema ..............................	1,105,533	56	2,655,509	3 4	34,254,939	10	1,236,819	50
Jordbruksdomänerna...........................	—	—	—	—	4,552,105	02	180,656	17
Inventarier.......................................	—	—	190,277	31	23,252	4 8	42,712	79
Säger	1,105,533	5G	2,846,786	65	38,830,296	60	1,460,087	46
Medel till inköp av skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark ..................	5,229,955	68	4,674,489	G1	6,079,634	57	7,647,318	61
Flottledsfonden.................................		_	_	_	_	_		_
Riksstatsanslag till utgifter för kapital-
ökning..........................................	21,005	43	—	—	42,436	59	58,915	42
Summa	211,797,384	77	229,539,759	30	280,613,493	41	268,837,472	62
Kredit.
Utgifter:
Styrelsen..........................................	172,922	27	206,218	73	200,601	79	206,158	67
Skogsdomänema ..............................	5,068,221	60	6,050.774	72	7,014,143	38	7,739,963	68
.Tordbruksdomänerna...........................	229,806	11	215,516	47	185,021	87	156,831	68
Fömyelsefonden för återväxtkostnader ...	—	—		—	—	—	—	—
Domänfondens virkeslager ...... ...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Säger	6,470,949	98	6,472,508	92	7,399,766	54	8,102.954	03
Levereringar till statskontoret ............	_	_	''-	—	31,971,305	05	16,537,196	4 4
Minskat värde ä domänfondens
fastigheter:
Skogsdomänema ..............................	—	—	—	—	—	—	38,000	—
Jordbruksdomänerna...........................	1,095,805	02	1,269,755	17	1,536,931	55	1,889,181	69
Inventarier.......................................	—	—	—	—	—	—	—	—
Säger	1,095,805	02	1,269,755	17	1,636,931	55	1,927,181	69
Medel till inköp av skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark ..................	—	—	5,229,955	63	4,674,489	61	6,079,534	57
Utgående balans:
Tillgångar (-netto)..............................	205,230,629	77	216,567,639	58	235,031,000	66	236,190,605	89
Summa	211,797,384\| 7 7	229,639,759\|so	280,613,493	4i\|268,8B7,472\|g2

1 Häri ingår ett belopp & kr. 2,058,270: 68, utgörande under tidigare år för mycket redovisade

2 > ingå ej levererade överskottsmedel:

för år 1919 med kr. 16,904,268: 55
> år 1920 » » 26,435,254: 93 43,339,523; 4 8.

11)7

1916	1917	1918	1919	1920	1921
3,096,810	49			311,761	03	135,235,934	0 2	1,344,401		2,013,874	8 C
1,672,813	24	—	—	—	—	26,612,278	2 6	731,100	—	3,986,700	—
74,108	—	—	—	—	—	—		878,616	3 3	256,883	44
4,843,731	78	--	—	311,761	0 3	161,848,212	28	2,954,016	3 8	6,257,468	no
8,168,066	57	9,128,365	04	10,563,330	35	12,758,435	85	14,184,033	07	15,047,713	so
—	—	—	—	_	_	_	_	_	_	4,647,255	10
—	—	—	—	—	—	191,628	27	427,384	—	579,689	48
279,631,179	45	307,528,634	Öl	331,718,686	25	511,288,888	97	532,244,988	73	516,626,212	92
230,837	80	272,686	43	485,712	70	675,967	16	600,776	38	780,916	89
10,336,902	27	16,330,959	68	21,460,888	76	24,401.469	18	28,723,742	83	32,585,326	28
156,132	74	266,702	47	202,208	25	505,046	85	'' 2,486,666	98	757,044	2G
—	—	2,416,461	54	2,214,472	38	1,218,840	42	1,503,597	14	1,697,302	93
—	—	—	—	—	—	—	—	4,883,913	48	9,113,812	15
10,722,872	81	19,275,810	07	24,363,282	09	26,801,323	61	38,198,696	81	44,834,402	4 6
18,600,000	—	23,015,903	45	17,937,007	82	23,878,631	42	25,947,484	39	.	_
3,967	05							1,929,840
1,270,728	26	—	—	—	—	—	—	8,089,236	—	487,600	—
28,400	48	—	—	—	—	—	—	61,702	40	49,869	91
1,303,095	79	—	—	—	—	—	—	10.080,777	40	537,469	91
7,647,318	61	8,168,065	57	9.128,365	04	10,563,330	35	12,758,435	85	14,184,033	07
241,257,892	24	267,078,854	92	280,299,930	30	450,045,703	59	445,259,694	28	9 457,070,307	48
279,531,179	45	307,528,634	Öl	331,718,585	25	611,288,888	97	532,244,988)	78	516,626,212	92

inkomster av jordbroksdoinänerna.

198

Statens utarren -

		I	n k o m s t e	r
	Arrende- medel		Diverse inkomster		Summa
Stockholms län.......................................	122,768	11	5,268	62	128,026	7 8
Uppsala » .......................................	73,279	06	804	85	74,083	91
Södermanlands » .......................................	122,907	89	3,908	10	126,815	99
Östergötlands » .......................................	265,864	13	449	22	266,313	35
Jönköpings * .......................................	97,696	46	408	95	98,105	41
Kronobergs » .......................................	29,473	85	2,121	54	31,595 106,574	39
Kalmar » .......................................	106,561	95	12	92	87
Gottlands » .......................................	8,971	—	10	—	8,981	—
Blekinge » .......................................	26,006	93	—	—	26,006	93
Kristianstads » .......................................	201,433	52	3,158	05	204,591	57
Malmöhus » .......................................	486,999	44	2,446	14	489,445	58
Hallands » .......................................	48,801	45	—	—	48,801	45
Göteborgs och Bohus » .......................................	100,150	—	1,270	66	101,420	66
Älvsborgs » .......................................	79,128	15	7,722 10,641	11	86,850	26
Skaraborgs » .......................................	291,082	18	93	301,624	11
Värmlands » .......................................	30,005	—	5,190	—	35,195	—
Örebro » .......................................	93,183	80	234	35	93,418	15
Västmanlands » .......................................	106,240	6 9	7,626	37	113,867	06
Kopparbergs » .......................................	6,885	—	6,683	12	13,508	12
Gävleborgs » .......................................	5,422	—	73	61	5,495	61
Västemorrlands » .......................................	400	—	—	—	400	—
Jämtlands » ..................................	3,666	—	1,983	—	5,648	—
Västerbottens » .......................................	3,605	—	830	—	4,435	—
Norrbottens » .......................................	—	—	—	—	—	—
Summa	2,310,530	61	60,733	54	2,371,264	15

derade domäner,

		u	t g i f t	e	r				Överskott + Brist —
Avkortningar	Avlöningar åt domän-intendenter	Resekostnader vid doinäu-förvaltningen	Övriga kostnader	Summa
16,264	SO	7,693	95	2,678	18	15,453	33	42,089	76	+ 86,936	9 7
31,627	G0	6,689	57	1,140	93	6,182	03	46,640	18	+ 28,643	78
9,299	38	6,941	40	1,720	G 2	6,814	26	24,775	6 6	+ 102,040	33
08,667	84	8,503	65	5,447	35	9,015	85	81,634	69	+ 184,678	66
6,768	04	7,640	27	3,076	58	5,447	65	22,932	49	+ 76,172	!♦-''
969	03	5,889	90	1,126	90	1,733	74	9,718	57	+ 21,876	82
18,621	31	6,889	82	3,165	28	3,026	89	30,603	30	+ 76,971	57
6,000	—	—	—	9	50	10	—	6,019	50	+ 2,961	50
—	—	—	—	136	47	1,841	25	1,977	72	+ 24,029	21
38,079	15	8,310	67	1,572	63	7,525	50	55,487	95	+ 149,103	6 2
71,011	27	8,901	45	6,684	71	18,946	94	105,544	37	+ 383,901	21
9,162	—	2,736	40	372	SO	1,618	52	13,788	22	+ 36,013	23
23,708	03	6,941	40	2,680	01	4,518	51	37,847	95	+ 63,572	71
24,346	78	8,310	6 7	4,021	—	9,605	24	46,282	69	+ 40,667	57
87,454	20	7,968	l 5	12,931	5 5	45,281	62	163,635	52	+ 147,988	59
5,279	—	—	—	58	—	1,829	71	7,166	71	+ 28,028	29
12,238	78	5,932	24	1,939	79	8,696	65	28,807	46	+ 64,610	69
55,664	70	7,289	27	6,940	99	7,190	12	76,085	08	+ 37,781	98
—	—	—	—	771	95	20,831	88	21,603	83	— 8,035	71
1,115	—	—	—	1,581	35	47	20	2,743	55	+ 2,752	06
—	—	—	—	—	—	37	9 5	37	95	+ 362	05
—	—	_	_	874	57	133		1 007		+ 4 fUQ
—	—	_	—			6,939	55	5*939	55	— 1*604	55
476,175	41	105,537	81	67,929	61	181,627	49	821,270	32	1,549,993	83

— 200 —

Statsverkets in -

Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att uppgöra tabell till jämförelse
anslagen och utgifterna å dessa under samma tid, utvisande överskott eller brist, få i sådant avseende av -

Statsverkets inkomster: Riksstaten: Egentliga statsinkomster...... Inkomster av statens produk	Tillgång	Avdrag
Utestående från före-gående år	Debiterad inkomst för året	Summa	Avkortningar och restitu-tioner	Utestående till näst-följande år	Summa
10,773,933	99	674,676,974 61,232,097 104,915,687 167,635,165	87 62 10 12	685,450,908 61,232,097 104,915,687 167,535,165	86 62 10 12	8,617,027	47	14,683,161	32	23,300,188	79
I anspråk tagna kapitaltill-
Lånemedel ........................
Säger för riksstaten Tilläggsstaten: Egentliga statsinkomster...... Andel i aktieboi. vin- och sprit-centralens vinst för år 1920 I anspråk tagna kapitaltill-	10,773,933	99	1,008,359,924	71	1,019,133,868	70	8,617,027	47	14,683,161	32	23,300,188	79
33,978	06	30,079,971 5,000,000 96,770,613 62,008,780	05	30,113,949 6,000,000 96,770,613 62,008,780	11	22,059	54	19,071	60	41,131	14
Lånemedel ........................
Säger för tilläggsstaten Summa	33,978	06	193,859,364	05	193,893,342	11	22,059	54	19,071	60	41,131	14
10,807,912	oöj 1,202,219,288	76	1,213,027,200	81	8,639,087\|oi	14,702,232	92	23,341,319	98

Statsverkets utgifter: Riksstaten:	Tillgång
Reservation från före-gående år	Anvisat för år 1921	Inkomster för anslaget	j Summa
Från andra anslag	Från inkomst- titlar	Särskilda uppbörds- medel
109,987,798 70,938,734	25 45	716,670,183 195,825,200	—	69,717,958 16,789,900	83	1,745,937 19,863,696	19 99	62,554,093 2,612,000	44	960,575,970 306,029,531	71 44
Utgifter för kapitalökning ... Säger för riksstaten Tilläggsstaten:
180,926,532	70	912,395,383	—	86,507,868	83	21,609,634	18	65,166,093	44	1,266,606,502	15
13,297,263 11,608,800	70	293,144,613 136,812,580	—	10,133,802	41	—	—	2,842,694 94,500	67	319,418,373 148,515,880	78
Utgifter för kapitalökning ... Säger för tilläggsstaten Summa
24,906,063	70	429,957,193	—	10,133,802	41	—	—	2,937,194	67	467,934,253	78
205,832,596	40	1,342,362,576	—	96,641,661	24	21,609,634	18	68,103,288	11	1,734,539,755	93

Beträffande specifikationen av i förestående tabell redovisade inkomster och utgifter hänvisas till förenämnda, av

201

komster och utgifter.

mellan statsinkomsternas beräknade ocli influtna belopp under revisionsåret samt mellan de i stat uppförda
•fiva följande på den av riksräkenskapsverket upprättade budgetredovisningen för år 1Ö21 grundade tabell.

O Behållen inkomst	I riksstaten beräknad inkomst	Brister, som ersatts av:	Behållning, soin	tillförts:	\|
TJtgifts- anslag	Kassafondeu	Summa	Utgifts- anslag	Kassafonden	Summa
662,856,680	‘JO	570,526,885	—	5,110,561	3 3	10,773,909	24	15,884,470	57	20,465,806	76	87,042,498	88	107,598,305	64
61,232,097	62	69,581,050	-		—	46,125,271	71	46,125,271	71	1,143,827	42	36,632,491	91	37,776,319	8 3
104,915,687	10	104,850,348	—	—	—	1,665	43	1,665	43	_		67,004	53	67,004	- V
167,535,165	1 2	167,437,100	—	—	—	—	—	—	—	—	—	98,065	12	98,065	12
996,539,630	74	912,395,383	—	5,110,561	3 3	56,900,846	8 8	62,011,407	71	21,609,634	18	123,840,060	44	145,449,694	6 2
30,072,817	9 7	37,514,000	—	1,387,736	4 7	6,106,263	53	7,494,000	_			22,817	97	22,817	97
5,000,000	—	5,000,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
96,770,613	—	325,404,413	_	228,633,766	86	33	14	228,633,800
62,008,780	—	62,008,780	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_
I93.852,210\|	9 71	429,957,193,	—	230,021,503\|88\|	6,106,296	S7\|236,127,800	—	—	—	22,817	97	22,817197
1,190,391,81l\|	7 11	1,342,352,576	—	235,132,064\|	661	63,007,143	051	298,139,207	71	21,609,634	18	123,862,878;	41	145,472,512	59

		D i s p	O	sition				Merutgift, som ersatts av kassa-fonden	Behållning, som	tillförts
Utgifter för	anslaget		Reservation till näst-följande år	Summa	Kassa- fonden	Huvud- titlarnas allmänna besparings- fonder	Summa
Direkta utgifter	Till andra anslag eller inkomsttitlar
649,301,811	3 4	262,525,892	06	110,089,972	46	1,021,917,675	86	89,576,811	63	26,961,429	47	1,273,677	01	28,235,106
159,698,792	61	3,802,249	19	142,469,202	57	305,970,244	37	—	—	69,287	07			59,287	07
809,000,603	95	266,328,141	25	262,559,175	03	1,327,887,920	23	89,576.811	68	27,020,716	54	1,273,677	01	28,294,393	55
307,166,792	05	44,621,917	79	12,587,730	09	364,376,439	93	62,221,554	70	17,263,488	55			17,263,488
106,761,680	—	20,823,666	86	20,930,500	—	148,515,846	86	—	—	33	14	—	—	33	1 4
413,928,472	05	65,445,584	65	33,518,230	09	612,892,286	79	62,221,654	70	17.263,521	69	—	—	17,203,521	69
1,222,929,076	—	331,773,725	90	280,077,405	12	1,840,780,207	02	151,798,366	33	44,284,238	23	1,273,677	01	45,557,915	24

riksräkenskapsverket upprättade budgetredovisning.

26 —Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 202 —

Kostnader för kommittéer oeli utredningar genom

sakkunniga m. m.

Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndigheter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m.

			U	t b e t a	1 t
Kungl. brev
	A) Kommittéer och utredningar	före år 1921	under år 1921	Totalkostnad
			O
	genom sakkunniga, vilkas upp-	—
	drag avslutats.
	Justitiedepartementet.
1916 10/8	Gruvlagstiftningskommittén .....................	52,091	83	loo	—	52,191	83
1916 15 9	Utredning rörande vissa inbördes testamenten	—	—	1,008	78	1,008	78
1916 16/is	1916 års stadsplanelagskommitté...............	43,309	65	17,101	59	60,411	24
1916 19/i	Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan
	om särskild instansordning för mål ang.
	avlöningsförmåner och pensioner m. m. ...	44,969	14	11,031	83	55,990	97
1916 I8/io	Vanhävdlagstiftningssakkunniga för Norrland
	och Dalarna.......................................	46.116	58	22,728	87	68,845	40
1916 ,s/is	Sakkunnig för behandling av frågan om ide-
	ella föreningar....................................	31,394	76	—	—	31,394	76
1918 s8/«	Tvångsuppfostringssakkunniga ..................	51,375	82	2,075	40	53,451	22
1918 2''J ''n	Församlingsfrihetssakkunniga ..................	1 13,368	51	—	—	13,368	51
1918 ie/7	Sakkunniga för utredning av frågan om ny
	lagstiftning rörande förundersökning och
	häktning i brottmål m. m...................	19,886	83	1,534	5 2	21,421	35
1919 S4/i	Dito för fortsatt behandling av frågan om
	ny lagstiftning ang. torrläggning av mark
	m. ...............................................	35,876	12	—	—	35,81 b	12
1919 lä/i	Biträde vid behandling av frågor rörande
	jordregister och fastighetsregister för stad	5,800	—	—	—	5,800	—
1919 Vs	Utredning ang. omyndigas förmögenhetsför-
	hållanden ..........................................	—	—	7,716	33	7,716	33
1919 l,/i	Biträden vid handläggning av ärenden rö-
	rande passförordningen m. m................	13,640	27	—	—	13,640	27
1919 le/e	Biträde för utredning rörande ägostycknings-
	och jordavsöndringsinstituten ...............	33,130	16	12,143	37	45,273	53
1919 »V»	Dito dito rörande de vid fångvården nu bruk-
	liga disciplinstraffen ...........................	11,417	08	6,947	97	17,365	05
1919 *Vs	Sakkunniga rörande löneförbättring för hä-
	radshövdingarna m. ..........................	17,937	95	—	—	17,937	95
1919 28/u	1919 års proportionsvalsakkunniga ............	65,024	15	67,787	98	122,812	13
1919 S1/is	F. d. hovrättsrådet G. Lilienberg för biträde
	med visst arbete.................................	7,600	—	9,084	90	16,584	90

1 Härav 870 kr. 45 öre återlevererade år 1921.

2o:-{

j		1		3
{ 1 .20 6/s	Biträde vid behandling av iråga om rättslig
!	reglering av byggnads borgenärernas ställ-ning ................................................	3,771 11,105		3,436 4,916			53
1920 vi/e	Konkurslagstiltningssakkunniga ...............		6 4	16,082
\| 1920 22/o	Trustlagstiftningskommittén (se jämväl linans-
	departementet)....................................	8,846 3,815		14,793 8,011		23,640 11,827	29
\| 1920 *%	Sakkunnig för ny medborgarrättslagstiftning	31	6 9
1920 31/ia \| 1921 28/i,s/»	Biträde vid utarbetande av propositioner och
‘Vs, >7. m. fl.J	laglörslag in. in..................................			12,147
Biträde vid fortsatt behandling av frågan om
1921 11 it
1921 24 3	lagstiftningen mot illojal konkurrens ...... Dito vid fortsatt behandling av frågan om	—	—	2,637	83	2,637	83
	lagstiftning mot förorening av luft och vatten	—	—	4,857	80	4,857	80
1921 22 5	Sakkunniga vid uppgörande av förslag till vissa
1921 27-	ändringar i hovrätternas arbetsordningar... Utredning rörande icke rättsbildade domsago-	—	—	578	14	578	14
	biträdens ställning ni. m......................			o,159		5,159
1921 13 .''io	Biträde vid fortsatt behandling av frågan om
	lagstiftning rörande församlingsfriheten ...	—	—	6,827	69	6,827	69
1921 >“/,»	Dito vid utredning rörande sportelsystemet
	såsom avlöningsform för domare ............			5,511

	Säger för justitiedepartementet	620,428\|i3	217,442	74	737,870	87
1918 s0/„, Viol	Utrikesdepartementet.
1919 */«, 27c(	Kommittén för utredning av frågan om neu-
1920 ,B/i (	träl konferens ....................................	19,385	91	6,560
1921 8/a ) 1918 “/io	Arvode för sammanfattning av gällande för-

	fattningar rörande konsulatväsendet in. in.	15,200	—	7,200	_	22,400
1920 28 ö	Omkostnader för överläggning med de utav
	riksdagen enligt 64 § R.F. och 50 § R.O. utsedda särskilda deputerade..................	1,116	45	343		1,459	85
1920s/io,S3/i21 1921 ■Vi/Vä.l	Utredningar och undersökningar m. m. i

*7a, Va, -"/c, (	Ålandsfrågan ....................................	9,516		40,198		49,714	50
1920 7io	Generalkonsul T. Undén och t. f. legations-

	sekreteraren D. Montgomery för mistade löneförmåner under tjänstledighet för sär-
	skilda uppdrag....................................			9 836		9,835	97
1921 4 $	Utarbetande av visst upplysningsmaterial för
	nationernas förbund..............................			350
1921 •/t	Direktörerna A. F. Wennersten och S. A.
	Westerberg samt förste legationssekretera-ren V. Assarsson för tjänsteresor från Stock-
	bolin till Berlin och åter .....................			8,662		8,662	,,
1921 3 o	Sveriges ombud i Nationernas förbunds delo-
	geradeförsamling den 15 november—20 de-cember 1920 (kostnader för rum, expenser m. m. samt järnvägsvagnar)..................			65,693		65,693
1921 8 a	Förutvarande statsministern Hj. Westring och

— 204

1921 50 ,''e
1921 Vs
1921 n/u
1921 ,6/is

1917	a8/s
1917	*/n
1918	,8/i
1918	3 ''
1918	“/«
1919	“/»
1920	l)Q il
1920	1Ö9
1920	,6/io
1920	!6/ll
1921 “/» a9/o 0. 18/.
1921 1921	S9/4 ,S/6
1921	27 / / 5
1921	22/,

attachén T. Wistrand för tjänsteresa från

Geneve över Paris till Stockholm .........

Anlitande av amerikansk expert för vissa arbeten
vid beskickningen i Washington ...
Attachén C. M. Gunne för tjänsteresa Paris

—Geneve och åter..............................

Kommittén för understöd åt Rysslandssven skar,

för expenser ..............................

Resekostnader m. m. till Sveriges delegerade
vid nationernas förbunds församling i Geneve
september 1921 ...........................

Säger för utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet.

Lånt försvaret.

Utarbetande av förslag till ändring beträffande
bokförings- och redovisningsväsendet

inom arméförvaltningen........................

Kommitté för utredning rörande samarbete

mellan civila och militära sjukhus .........

Sakkunniga för utredning rörande arméns behov
av tekniska officerare m. m.............

Dito för utredning angående behovet av sanitetshundar
för det militära sjukvårdsväsen det

m. ............................................

Dito för utredning rörande förbättrad sedlig och
andlig vård för den värnpligtiga ungdomen
Dito för utarbetande av förslag till bestämmelser
för transporter av sjuka hästar under
krig.......................................

Utredning beträffande åtgärder för tillvaratagande
av matavfall m. m. vid arméns

truppförband...................................•••■

Omarbetning av vissa delar av gällande skjut instruktioner.

......................................

Utredning i fråga om behovet av övningsam munition

..........................................

Sakkunniga för avgivande av förslag rörande
värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga av

1921 års klass in. m............................

Arvode till generallöjtnanten P. A. P. Holm

missionen ....................................

Notarien hos arméförvaltningen N. Rosén ...

arbete m. ................................

Kaptenen E. G. Lilliehöök för utredning angående
truppförbandens behov av iörva -

av tjänstgöringsförhållandena för värnplik -

1	2		8
_	_	1,260	08	1,260	G8
—	—	1,950	-	1,950	—
—	—	425	09	425	09
—	—	15,000		15,000	—
_	_	51,423	-u\	51,423	42
40,218	4S\|	208,903	—	254,121	48
		236		236
19,003	95	82	16	19,086	10
30,322	90	5,607	S8	35,930	7 8
12,282	83	489	70	12,772	03
24,251	33	10,079	15	34,330	48j
4,556	70	644	50	5,201	20
4,311	0 0	—	—	4,311	00
1,482	8 8	—	-	1,482	38
1,831	45	—	—	1,831	45
—	—	1,140	—	1,140	—
		1,500	—	1,500	—
—		300		300	—
—		627	9 5	627	95
		300	—	300	—

		1	2	3
	tiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
	värnpliktstjänstgöring...........................	—	—	700	—	700	—
1921 ‘"a	Löjtnanten vid Svea livgarde II. G:son Uggla
	för visst arbete .................................	—	—	300	—	300	—
1921 “Vio	Professor E. Heckscher för visst uppdrag ...	—	—	500	—	500	—
1921 13 io	Kommendörkaptenen E. H. Bergmark och
	kaptenen C. S- I!. Vrång för visst uppdrag	—	—	200	—	200	—
1921 11 u	Sakkunniga för prövning av ansökningar ro-
	rande uppskov för värnpliktiga med instäl-
	lelser till tjänstgöring vid mobilisering ...	—	—	1,596	-■	1,696	—
	Säger för lantförsvaret	98,042	64	24,303	28	122,345	92
	Sjöförsvaret.
1918 0/u	Sakkunniga för omarbetning av kustartille-
	riets skolreglemente ...........................	48,375	—	3,005	21	51,380	21
1919 ''Va o.	Dito för utredning angående marinens ut-
1920 6/ä	spisningsväsende in. in.........................	25,214	65	—	—	25,214	65
1919 8%	Dito angående fordringarna å diverse för-
	brukningsartiklar.................................	13,796	—	2,697	58	16,493	58
1919 IS/s	Dito för ytterligare utredning angående and-
	rad uppställning av femte huvudtiteln ...	0,942	—	—	—	6,942	—
1919 !0 ''o	Sakkunnig för verkställande av undersökning
	beträffande det nya redovisningsväsendet
	vid marinen......................................	5,000	—	—	—	5,000	—
1919 ‘"/u	Överläkaren K. Marcus för visst arbete......	150	—	—	_	150	—
1920 o/iä	Utredning beträffande ordnandet av den cell-
	träla förvaltningen under försvarsdeparte-
	mentet .............................................	993	33	—	—	993	33
1921 Va o.	För utredning rörande undervisningen vid
-••.7	marinens underbefälsskolor ..................	—	—	1,340	—	1,340	—
	Säger för sjöförsvaret	100,470	9 8	7,042	79	107,513	77
	Säger för försvarsdepartementet	198,513	62	31,346	07	229,859	69
	Socialdepartementet.
1912 “Vi	Sakkunniga i fråga om de mindre bemedlade
	klassernas bostadsförhållanden (Bostads-
	kommissionen)....................................	344,411	4 4	—	—	344,411	44
1912 “/i o.	Dito angående åtgärder mot faran av kronisk
1920 o/2	arsenikförgiftning ...............................	137,828	65	612	—	138,440	65
1912 2S/o	Apotekskommittén .................................	223,594	1 2	2,971	65	226,565	77
1916 »% o.	Sakkunniga i fråga om tillgodoseende i stä-
1918 “Vä	der under landsrätt av magistrat eljest
	åliggande kommunala och administrativa
	uppgifter (1918 års magistratskommitterade)	19,784	48	—	—	19,784	48
1916 so/,i	Kommittén i fråga om reglering av avlönings-
	förhållandena för förste provinsialläkare och
	provinsialläkare .................................	71,617	74	14,316	44	85,934	18
1917 »/„	Posteheckskommittén ..............................	89,440	07	—	—	39,440	07
1918 “/,	Kommittén för utredning angående lagstift-
	ning för reglering av arbetstidens längd och
	förläggning m. in. (Arbetstidskommittén)	138,282	SO	14,969	42	153,251	72

206

		1	»	3
1918 ''•/*		4,038				4,038
1918 85Ao	Sakkunniga för viss utredning rörande köns-
		26,131 19,484	10 11	12,183 119	46 50	38,314 19,603	56 61
1918 16 u	1918 års bostadssakkunniga .....................
1918 I6Ai	Granskning och komplettering av gällande
	föreskrifter beträffande akuta, smittosam ma	9,201	10	2,028	07	11,229	17

1919 a%	Sveriges delegation för det internationella
		8,32-5	35			8,325	35
1919 s%
Delegationen för Sverige av den permanenta
	nordiska socialpolitiska kommissionen......	1,332	70	—	—	1,332	70
1919 13 «	Sakkunniga för utredning av frågan om nor-
	malritningar för ålderdomshem m. in.......	1 29.061	—	—	—	29,061	—
1919 18 u	Automobiltrafiksakkunniga........................	4,503	76			4,503	76
1919 “/*	Eeseunderstöd för bevistande av en social-
1919 ”Ao	politisk konferens i Washington m. m. ...	54,000	—	15,923	60	69,923	60
Gruvarbetstidssakkunniga ........................	19,380	90	18,331	09	37,711	99
1919 sViu	Sakkunniga för beredning till föredragning
1920 S7. 2	av socialförsäkringskommitténs förslag till allmän sjukförsäkring...........................	8 4,070	93			4,070	9 3
Dito för viss utredning rörande smålägenhets-
	produktionen m. in............................	7,221		30,613	71	37,834	91
1920 s,.5	Dito för ytterligare överarbetning av förslaget
	till allmän sjukförsäkring.....................	14,045	87	12,608	9 5	26,654	82
1920 "A	Dito för utarbetande av författningsförslag
	angående statens tvångsarbetsanstalter......	13,370	4 8	11,294	SO	24,664	78
1920 »A		500	_	3,123 2,350	2 2	3,623 4,975
1920 >»Ao	Farmakopékommittén..............................	2,625	—
1920 ®Vu	Ombud vid ett internationellt socialpolitiskt
	möte i Köpenhamn..............................		_	1,031		1,031
1920 S1''»	Sakkunniga för granskning av ansökningar
	om resestipendier för studier i utlandet om bostadsfrågan ....................................			789	60	789	60
1921 21 i	Sekreteraren H. I. Heyman för vissa rese-
				984	03	984
1921 *B/i	Amanuensen G. H. Nordström för en studie-
	resa till Köpenhamn ...........................	—	—	650	—	650	—
192 1 58 .	Socialattachéer för vissa kostnader ............	—	—	6,243	56	6,243	56
1921 11 2	Tryckning av ett utav delegerade för medici-
	nalstyrelsen och röda korset avgivet be-tänkande ..........................................			4,438	87	4,438	87
1921	Sakkunniga för utredning beträffande vården
1921 ”/«	av kroniskt sjuka .............................. Vissa sakkunniga biträden hos socialstyrel-	—	—	3,949	28	3,949	28
				1,500		1,500
1921 ”/«	Ombud för Sverige vid internationella kon-
	ferenser i Geneve år 1921 rörande vita			23,034 1,500	88	23,034 1,500	88
1921 ’5A	1920 års torpsakkunniga .......................	—	—
1921 MA	Professor C. G. Santesson för viss under-
	sökning.............................................	—	—	300	—	300	—

7 Härav 8,168 kr. 49 öre återlevererade är 1921.
- » 2,000 kronor » » » .

207 1

		1		»	8
1921 -°/7	Utredning rörande förhållandena inom de
	brandskadade områdena i Lohults och Gliin-
	åkra socken .......................................	—	—	271	25	271	25
1921 ,a/8	Dito om statens övertagande av stiftelsen
	»Fristad» ..........................................	—	—	53	75	53	75
1921 :"/8	Vice häradshövdingen E. 0. Hagelin för ett
	uppdrag.............................................	—	—	3,787	—	3,787	—
1921 3%	Förste provinsialläkaren C. J. F. Lundbergs
	deltagande i ett av arméförvaltningens sjuk-
	vårdsstyrelse anordnat sammanträde ......	—	—	202	10	202	10
1921 V10	Tolk åt Sveriges arbetarrepresentant i inter-
	nationella emigrationskommissionen.........	—	—	1,142	50	1,142	50
1921 ’3/10	Professorn E. F. E. Alin för offentligt upp-
	drag ................................................	—	—	400	—	400	—
1921 3S/4,	Biträden vid utarbetande av propositioner
5> /l0	in. in..............................................	—	—	9,291	48	9,291	48
	Säger för socialdepartementet	1,192,260	SO	201,014	71	1,393,266	Öl
	Kommunikationsdepartementet.
1917 "/,	Betongbronämnden.................................	36,052	90	17,167	25	53,220	15
1920 30/„	Ostkustbanekoinmissionen ........................	18,467	7 5	43,026	08	61,493	8S
1920 3,/12	1920 års automobilsakkunniga..................	—	—	18,526	43	18,526	43
1920 37,2	Ombud för Sverige vid eu konferens i Barce-
	lona rörande kommunikations- och transi-
	teringsfrihet.......................................	—	—	27,660	37	27,660	37
1921 13/4, */„,	Biträden vid utarbetande av propositioner...	—	—	19,943	19	19,943	19
n/ll 0. Vl2	Säger för kommunikationsdepartementet	54,620	65	126,323	32	180,843	97
	Finansdepartementet.
1902 s«/9	Statsbokföringskommittén ........................	723,543	02	4,282	74	727,825	76
1913 ,ll,	Sakkunniga angående centralisering av stats-
	understödda pensionsanstalter ...............	1 43,410	98	—	—	43.410	98
1913 ''%	Utredning rörande levnadskostnader och ar-
	betslöner m. m..................................	24,318	Öl	—	—	24,318	Öl
1913 ''*/«	Sakkunniga rörande ökad centralisering av
	upphandlingen för statens räkning m. in.	153,778	OS	33,129	09	186,907	12
1916 76	Utredning rörande alkoholbruk och fattig-
	vårdsbehov m. in...............................	11,299	25	—	—	11,299	25
1916 3%	Sakkunniga för utredning rörande omorga-
	nisation av rikets sjömanshus m. m.......	17,589	90	—	—	17,589	90
1910 V,	Sakkunnig rörande den handelspolitiska ut-
	vecklingen under den närmaste framtiden	3 46,250	—	—	—	46,250	—
1916 7„ o.	Utredning rörande handels- och sjöfartstrak-
1917 “/it	tater ................................................	32,683	38	—	—	32,683	38
1917 “/,	Finansrådet ..........................................	3 65,254	44	—	—	66,264	44
1917 «/,	1917 års bankkommitté...........................	148,129	15	—	—	148,129	15

1 Härav 386 kr. 33 öre återlevererade år 1921.

’ . 634 ■ 40 . > » . .

s » 374 > 86 » » » » .

— 208

			1	2	3	—
1917	7„	Kommissionen för undersökning och tillgodo-
		görande av vissa mineralfyndigheter å kro-nojord .............................................	42,856	44	6,517	26	49,373	70
1918		Sakkunniga för utredning rörande ideella
	“/*	föreningars skattskyldighet ..................	1 6,715	—	4,567	32	11,282	3 2
1918	Sakkunniga för revision av gällande rese-
	18/ / 9	reglemente .......................................	40,958	12	14,818	25	65,776	37
1918	Dito för utredning rörande brännässlans före-
	80/ / 8	komst i riket och densammas lämplighet såsom spånadsämne (jmfr handelsdep.) ...	313	40	1,152		1,465	40
1918	Dito för beskattning av aktiebolag och soli-
	16/ / 5	danska bankbolag ..............................	16,098	19	TT-	-t-	16,098	19
1919	Dito för behandling av frågan om inrättande
		av ett riksrevisionsverk........................	8,432	02	—		8,432	02
1919	’6/6	Budgetårskommittén ..............................	34,048	93	3,626	48	37,675	36
1919	*7,	Sakkunniga för utredning rörande vissa änd-
		ringar i stämpelförordningen..................	10,038	95	—	-r	10,038	95
1919 /«	Kommunalskattereformsakkunniga ............	0,209	12	—	—	6,209	12
1919	17/ Ilo	Sakkunniga inom kommerskollegium rörande
	n/ /10	arbetstiden å svenska fartyg..................	337	80	—	—	337	80
1919	Sakkunnig för undersökning rörande statens
	24/ 110	pappersförbrukning..............................	17,688	20	—	—	17,688	20
1919	Sakkunniga jämlikt § 4 av förordningen med
		närmare föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om arbetstiden å svenska fartyg den 24 oktober 1919 ...........................	1,004	50			1,004	50
1919	»«/ hi	Biträde med granskning av förslag till om-
		läggning av den kommunala beskattningen	7,647	77	—	—	7,647	77
1919	Statistiksakkunniga.................................	18,000	37	17,981	62	35,981	99
1920	7.	Sakkunnig för vissa utredningar på trust-
		lagstiftningens område (se jämväl justitie-dep.) ................................................	829	87			829	87
1920	Sakkunniga för utredning angående omorga-
	’7„	nisation av postsparbanken ..................	6,042	—	13,419	90	19,461	90
1920	Besa till England för att där ordna exporten
		av stenkol från England till Sverige......	2,986	49	—	—	2,986	49
1920 16/l0	Maltdryckssakkunniga..............................	2,000	—	4,235	84	6,236	84
1920	/10	Utredning av frågan om tillvaratagande av
		statens inlösningsrätt till norrländska malrn-fyndigheterna in. m............................	615	55			615
1920	''20 j /10	Sakkunnig för utredning i fråga om städer-
	15/ '' 10	nas uppbördsväsende ...........................	1,265	—	10,434	65	11,699	65
1920	Sakkunniga inom kontrollstyrelsen för utred-
		ning rörande revision av brännvinstillverk-ningsförordningen ..............................			217	50	217	50
1920	11/ ''12	Internationella finanskonferensen i Bryssel
		år 1920.............................................	—	—	1,616	15	1,616	15
1920	27u	Ekonomiska rådet .................................	—	—	37,462	49	37,462	49
1921	“/s	Förberedande arbete med organisation av riks-
	“A,	räkenskapsverket .................................	—	—	2,770	37	2,770	37
1921	Tryckningskostnader för vintersjöfartskom-
		mittén för Norrland ...........................	—	—	4,778	39	4,778	39

Beloppet förut ej redovisat.

		I	2		3
11121 13/r,	Utarbetande av en handledning för beskatt-
	ningsnämnderna vid 1921 års taxeringar...	—	—	1,100	_	1,100
1921 27 s	Överdirektören W. Borgquist in. fl. för visst
	arbete .....................................		_	3,113 2,855
1921 27/r.	Professorn G. Cassel för eu utrikes resa ...	—	_	59	2.855	59
1921 V»	T. f. byråchefen C. W. U. Kuylenstierna för
	en utrikes resa för studium av utländsk skattelagstiftning.................................			1,910		1,910
1921 ls/o	Sakkunniga för utredning angående organi-
192 1 2%	sation av partihandeln med rusdrycker ... Dito för utredning rörande kontrollen över	—	—	2,988	05	2,988	05
1921 ”/,	sockertillverkningen ........................... Dito rörande vissa åtgärder med avseende å	—	—	2,426	29	2,426	29
	statens budgetredovisning.....................	_		72		72
1921 16 it	Biträde vid upprättande av vissa kommitté-
	utgiftsredogörelser ..............................			100		100
	Biträden vid utarbetande av vissa proposi-
	tioner m. in..............................			11,450		11,450

	Säger för finansdepartementet	1,490,343	88	187,025	61	1,677,369	49
	Ecklesiastikdepartementet.
1913 10/i	Nämnden för överarbetning av provöversätt-
	ning av gamla testamentets apokryfiska böcker .................................	25,428		738		26,166
1913 21 u	Kommittén för omorganisation av feminin-
	nesvården i riket..............................	59,437	25	1,169	80	60,607
1915 Vio,	Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan
S0''10	om ändrade bestämmelser rörande klockar-institutionen....................................	84,470 163,895		1,800 3,962		86,270 167,857
1916 £,/a	Koralbokskommittén ........................	25	02
i 1917 "/»	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för ut-
- ! 1918 2%	redning i fråga om vissa åtgärder till folk-undervisningens befrämjande..................	32,686	fil	14,284	40	46,970	Öl
Dito för utredning rörande tandläkarinstitu-
	tets utvidgning m. m.........................	76,658		20,351		96,910
1918 s%	Dito för utarbetande av normalritningar för
	folkskolebyggnader.............................	120,922	08	40,448		161,370
1918 "Vn	Dito rörande tillsättande av professors in. fl.
	befattningar vid universiteten och karo-linska institutet ......................	23,795 15,246	56 70	8,118 935		31,913 16,181
1919 31/i	Psalmboksnämnden.................................
1919 >%	Kommittén för omorganisation av Lunds stift
1919	(Skånekommittén) .............................. Sakkunniga för utredning i fråga om folk-	25,390	95	6,119	10	31,510	05
	skoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens län ..	1 5 .373		] 2 872
1919 */«	Dito för behandling av frågan om omorga-
1919 "Vo	nisation av dövstumundervisningsväsendet 1919 års sakkunniga för Chalmerska insti-	20,313	23	12,656	82	32,970	05
	tutets omorganisation...........................	55,295	70	22,282	40	77,578
1919 V»	Sakkunniga för utredning av frågan om dyr-
	tidstillägg åt kommunalt anställda lärare	23,765	67	—	—	23,765	67

27Sev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 210

1	2	o
5,296	—	1,500	—	0,795	—
1 7,138	75			7,138	75
4,356	—	10,350	—	14,706	—
180	12	828	—	1,008	12
306	—	212	66	608	66
		3,490	16	3,490	16
—	—	27,910	72	27,916	7 2
—	—	40,696	56	40,696	56 1
—	—	1,082	6 7	1.082	67
—	—	2,299	43	2,299	43
—	—	3,627	3 0	3,627	SO
—	—	6,825	74	6,825	74
759,943	IT	244,569jö7	1,004,512	7 1
162,347	7 5	21,512	95	183,860	70
546,822	71	14,456	91	561,278	6 2
12,459	3 2	6,466	5 0	18,925	8 2
38,828	11	8,260	7 8	47,08S	8 9
583,363	7 5	97,433	5 6	680,797	31
58,502	54	4,649	32	58,151	86
138,796	96	12,304	90	151,101	86
28,530	05	14,563	77	43,093	82
18,361	20	13,262	85	31,624	05
10,744	85	—	-	10,744	85
37,290	75	28,135	77	65,426	5 2
3,760	80	927	58	4,088	8 3

19X9 Vio
1920 ie i

1920 2V<s
1920 Vio

1920 10Ai
1920 19 u

1920 Vis

1921 V*

1921 %

1921 17 c
1921 V?

1912 ''Ve

1913 Vn

1914 ,6/is

1915 >/io

1916 ''Va

1917 V»

1917 ”/e

1918 13 »

1919 ‘Va
1919 ‘Vs
1919 *7«
1919 ''Vio

E. o. assessorn G. Söderlund för biträde rörande
lönetillskott åt vissa prästmän ......

Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för utredning
angående handelsgymnasiers organisation
.............................................

Dito för utredning av frågan om vården av blinda
Sakkunnig för utredning angående uppehållande
av verksamheten vid direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk ......

Sakunniga för biträde med utredning av vissa
frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter......

Dito för utredning av vissa frågor rörande
avlöning åt lärare vid kommunala läroanstalter
med statsunderstöd.....................

Högskolornas löneregleringskommitté .........

Läroverkslöneregleringskommittén ............

Sakkunnig för utarbetande av förslag till bestämmelser
och formulär augående rekvisition
av statsbidrag ..............................

Sakkunniga för utarbetande av undervisningsplaner
för statens småskoleseminarier i Haparanda,
Murjek och Hagaström ............

Dito för vissa utredningar rörande tandläkar institutets

blivande lokaler ..................

Dito för utredning av frågan om statsunderstöd
till idrottens befrämjande...............

Säger för ecklesiastikdepartementet

Jordbruksdepartementet.

Kronolägenhetskommissionen.....................

Sakkunniga angående förändrad bokföring rörande
statens domäner ........................

Domänsakkunniga .................................

Sakkunniga i fråga om tillgodogörandet av kronans
fisken samt jakten å viss kronomark

Kolonisationskommissionen .....................

Sakkunniga för utredning om ändrad organisation
av lantbruksstyrelsen ...............

Lagerhusbyggnadskommissionen ...............

Sakkunniga för utredning angående förläggning
till Göteborg av eu avdelning av statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt...
Dito för utredning angående omorganisation

av hushållningssällskapen.....................

Dito för utredning angående avvecklingen av
den statliga spannmålsregleringen in. in.
Dito för utredning rörande statlig skogsför ädling

.............................................

Dito rörande pensionering av vissa befattningshavare
lins hushållningssällskap in. fl.

Härav 854 kronor återlevereradc år 1921.

1920 18 t	Sakkunniga Inträden vid det internationella	1		2		3
	rådets för hydrograllsk-biologiska havsunder-
	sökningar sammanträde i London 1920 ...	3,542	15	768	61	4,311	06
1920 27 a	Dito inom lantbruksstyrelsen för utredning
	rörande ändrade bestämmelser för premie-
	ring av nötboskap ..............................	1,765	—	1,513	70	3,278	70
1920 22 o	Dito för utredning beträffande vissa allmänna
	föreskrifter i avlöningsreglementet för do-
	mänverket..........................................	9,219	15	5,103	31	14,322	76
1920 80 o	Dito för utredning angående organisations-
	och avlöningsförhållandena vid domänverket
	in. in..............................................	—	—	9,448	48	9,448	48
1920 "V;	Mellanhandssakkunniga ...........................	11,162	55	24,637	Öl	36,799	59
1920 ’%	Sakkunniga för utredning angående främjande
	av fiskerinäringen m. m......................	8,023	SO	20,693	35	28,616	65
1920 aI/is	Biträden vid beredning av propositioner m. in.	—	—	2,636	90	2,636	90
1921 14 i	1921 års sockersakkunniga .....................	—	—	13,661	50	13,661	50
1921 28 o	Sakkunniga rörande omorganisation av frö-
	kontrollverksamheten m. m...................		—	5,143	6 7	5,143	67
	Säger för jordbruksdepartementet	1,668,521	54	305,480	40	1,974,001	94
	Handelsdepartementet.
1916 ,4/i	Torvkommittén...................1...................	102,947	57	24,336	21	127,283	78
1917 I3/a	Vintersjöfartskommittén för Norrland.........	—	—	7,860	80	7,860	80
1917 13 s	Sakkunniga för utredning rörande behovet
	av ändringar i förordningen den 29 mars
	1912 angående befäl å svenska handels-
	fartyg in. in.....................................	—	—	1,251	74	1,251	74
19 1 7 22/«	Lotsförfattningskommittén........................	—	—	67,929	80	67,929	80
1918 13 9	Sakkunniga för utredning rörande brännäss-
	lans förekomst i riket och densammas lämp-
	lighet såsom spånadsämne (se jämväl finans-
	departementet)....................................	—	—	239	76	239	76
1920 2%	Sakkunnig rörande handel med ved .........	2,500	—	4,500	—	7,000	—
1920 14,8	Sakkunniga för utredning rörande prisförhål-
	landena inom pappersindustrien ............	3,000	—	11,312	45	14,312	45
1920 “/»	Dito för utredning rörande statslotteri ......	1,217	60	11,002	84	12,220	44
1920 36 u	Dito för utredning rörande det kommersiella
	informationsväsendet ...........................	3,000	—	21,397	Öl	24,397	Öl
1920 30 i a	Bearbetning av uppgifter jämlikt k. kungörel-
	sen den 9 juli 1920 å inom riket den 31
	juli 1920 befintliga förråd av bränsle, ved
	m. in..............................................	2,989	25	—	—	2,989	25
1921 *Jt	Sakkunniga för utredning rörande fartygs
	lastlinje.............................................	—	—	668	90	668	90
192 1 23/o	Studieresa till Tyskland...........................	—	—	771	74	771	74
1921 ,2,s	Sakkunniga för utredning av verkningarna av
	lagen om arbetstiden å svenska fartyg ...	—	—	935	80	935	80
1921 4/u	Löneregleringssakkunniga för lotsverket......	—	—	978	—	978	—
	Säger för handelsdepartementet	115,654\|42	163,185	05	268,839	47
	Summa	6,04ö,394\|i9	1,676,290	47	7,720,684\|ee

1909

1910

1911

1914

1915
1915
1915

1915

1916
1919

1916
1918

1917

1918

1919
1918

1918

1919

— 212

B) Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilkas uppdrag
ännu icke avslutats.

•V»

,0/n

<6
,8/«

"Va o.l
*/« /
13/a 0.1

*/. /

13/..

“/*

a3/s

7»

Justitiedepartementet.

Sakkunnig för utredning angående vissa ändringar
i gällande lagstiftning angående

bötes- och förvändlingsstralfen ...............

Obligationsrättskommittén........................

Sakkunniga för revision av fiottningslagstift ningen

.............................................

Kommittén för de kyrkliga konsistoriernas

omorganisation....................................

Revision av skiftesstadgan m. m.............

Sakkunniga rörande ny vattenrättslagstiftning

S trafflagstiftningssakkunniga.....................

Vattenrättslagstiftningssakkunniga ............

Straflflagskommissionen ...........................

Rättshjälpssakkunniga ...........................

Sakkunniga för revision av fattigvårds- och

utskyldsstrecken .................................

Sakkunnig för utredning rörande lekmannaelementets
användning och ställning inom

civilprocessen m. m............................

Sakkunniga beträffande frågan om utträde ur
statskyrkan m. m. (Religionsfrihetssakkun niga)

................................................

Utredning rörande förflyttning av Venngams

alkoholistanstalt .................................

Sakkunniga vid fortsatt behandling av frågan
om ny giftermålsbalk.....................

Dito för omarbetning av lagförslag rörande

rätt till elektrisk kraft ........................

Sakkunnig för utredning om införande av en
jordvärde- eller jordräntestegringsskatt ...
Ersättning för biträde vid behandling av frågor
rörande vattendomstolarna m. m.......

Jordkommissionen .................................

Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder
för bekämpande av ungdomsbrottsligheten.
............................................

Sjölagstiftningskommittén........................

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan

om ny jordabalk m. m.........................

Sakkunnig för ny lönereglering för fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsstaten ...............

1		2		8
1 93,414	65	10,800		104,214	6 5
202,838	76	53,190	58	256,029	3 4
136,470	05	—	-	136,470	05
134,732	54	_	_	134,732	54
61,201	05	9.151	50	70,352	5 5
67,315	63	—	—	67,315	68
3,146	74	■-	—	3,146	7 4
2,065	—	—	—	2,065	—
105,462	09	32,901	6 6	138,363	75
15,772	41	—	—	15,772	41
8,779	27	—	—	8,779	27
11,340	56	—	—	11,340	56
27,672	61	10,382	91	38,055	52
3,805	10	—	—	3,806	10
10,515	81	—	—	10,615	m
5,967	74	- -	—	5,967	74
749	60	—	—	749	00
12,767	3 4	—	_	12,767	34
311,135	—	92,549	81	403,684	81
67,436	71	16,603	64	74,040	3 5
101,447	05	56,141	10	157,588	15
40,679	70	32,893	54	73,573	24
13,428	66	1,778	27	15,206	98

	1	1	2	3
J OJ 9 " o	Sakkunniga rörande anstaltsvård åt minder-
	ånga förbrytare ................................	3,333	58	_		tf,333
1019 2,.''s	Dito för utredning av vissa frågor på straff-
	lagstiftningens område (utredning rörande
	dödsstraffets avskaffande) ..................	24,28(	04	34,47.8	61	58,769	6 5
1919 2%	Dito att överlägga med processkommissionen	14,589	20	11,430	4 6	26*01 9	6 6
1919 ‘Vid	Dito rörande kvinnors statsanställning ......	28,702	3 8	10,254	55	38*956	9 3
191 ’J 7/ n	Registrator)! H. Salomon för företagande i
	Amerikas Förenta Stater av eu studieresa	3,000				3,000
1920 “,''s	Gruvlagstiftningssakkunniga.....................	9,928	15	11,776	96	21,705
1920 **/«	Folkomröstningskommittén ...................	13,373	07	34,046	92	47,419
192 0 22 g	Biträden vid handläggning av ärenden rö-
	rande passförordningen ........................	4,250	_	1,000	_	6,250
1920 31/#	Kommittén för utredning rörande krigsdom-
	stolarnas avskaffande i fredstid...............	6,481	58	15,320	65	21,802
1920 7/u	Biträde vid behandling av frågan rörande ny
	patent- och mönsterlagstiftning ............	1,051	67	10,536	11	11,587	78
1920 15/io	Rikets vattenrättsdomare och vattenrätts-
	ingenjörer för deltagande i en samman-
	komst i Stockholm..............................	2,012	_	1,705	20	3,717	20
1920 “/*	Sakkunniga för utredning rörande fångvårds-
	väsendets ordnande..............................	6,353	05	8,471	08	14,824	13
1921 S6/i	Professor 0. Sillen för granskning av utkast
	till lag om handelsböcker och handels-
	räkningar........................................	—	_	200	_	200
1921 28/i	Prisockersakkunniga ..............................	—	—	9,006	05	9,006	05
1921 Va	Biträde inom statistiska centralbyrån vid ut-
	arbetandet av rättsstatistiska berättelser...	—	_	600	_	600	_
1921 18/3	Sakkunniga för utredning ang. sjunkvirkets
	tillvaratagande....................................	—	—	591	09	691	09
1921 ,s''g	Tryckning m. m. av betänkande i fråga om
	beredande åt den rättssökande allmänheten
	av lättnader beträffande handlingars in-
	givande till offentlig myndighet ............	—	—	1,680	—	1,680	__
1921 V»	Utredning av vissa kyrkomötet rörande frågor	—	—	6,269	15	6,259	15
	Säger för justitiedepartementet	1,645,604	79	472,744	84	2,018,249	63
1913 ls/« \	Utrikesdepartementet.
1918 S4/c 1	Delegerade för förhandlingar med Norge om
1920 3,/u (	iiyttlappars rätt till renbete in. m..........	289,733	02	330	75	290,063	77
192 1 29 c 1
1917 S8/(.	Utredning rörande utsträckningen av svenskt
	territorialvatten .................................	24,835	70	2,800	—	27,635	70
1918 20 e	Sakkunniga för utredning angående föränd-
	ringar och utvidgningar inom utrikesde-
	partementet och Sveriges representation i
	utlandet.............................................	30,462	46	14,717	48	45,179	94
1920 ,0''o	Förvaltningskostnader för International Com-
	mittee for Relief Credits .....................	10,000	—	-,	—	10,000	_
1920 10''8	Redaktör N. Lindh för vissa utredningar rö-
	rande förhållandena i Ryssland...............	3,767	74	9,600	—	13,367	74
	Säger för utrikesdepartementet	358,798	92	27,448	23	386,247	15

— 214 -

		1		2		3
	Föisvarsdepartem entet.
	Lånt för mar et.
1915 *''/j	Kommissionen för organiserandet av samar-
	betet mellan militära förvaltningsmyndig-
	och industrien....................................	229,300	—	17,021	80	246,321	80
19 1 7 29 e	Sakkunniga för utredning angående åtgärder
	mot den försvarsfientliga propagandan ...	10,147	24	38,692	95	48,840	19
1917 29/o	Dito för utredning rörande organisation av
	arméns och marinens flygvapen ............	108,533	98	29,729	65	138,263	68
1918 25 i	Dito för utredning i fråga om värnpliktiga
	tillkommande penningbidrag och penning-
	tillskott vid tjänstgöring såsom underbefäl	—	—	120	—	120	—
1918 14 e	Dito för utredning rörande definitiv lönereg-
	lering för arméns och marinens personal...	1 10,157	18	60,338	25	170,495	38
1919 10 s	Dito för utredning rörande militärapoteks-
	väsendets ordnande i fredstid (militärapo-
	tekssakkunniga) .................................	6,726	—	6,969	—	13,695	—
1919 s*/5	Flygkommissionen (se jämväl sjöförsvaret
	samt social- och kommunikationsdeparte-	...
	menten).............................................	0,401	78	12,666	67	19,071	4 5
1919 12 u	Kommissionen för utredning angående en re-
	vision av Sveriges försvarsväsende m. in.
	(försvarsrevisionen)........................... ...	122,423	12	142,814	72	265,237	84
1919 10/i2	Riks värderings- och lokala nämnder .........	22,914	62	9,928	75	32,843	37
1919 19/i2	Sakkunniga för planläggande och ledande av
	försök med vissa beklädnadspersedlar för
	armén in. m.....................................	15,974	50	18,581	09	34,555	59
1919 19 i .-	Sakkunniga för följande av försök med ut-
	byte av lejda hästar mot inköpta m. m.
	(disposition av vid armén befintliga över-
	taliga hästar m. in.) ...........................	6,936	—	9,429	75	16,305	7 5
1920 •/,	Utredning ifråga om ordnandet av den cen-
	träla förvaltningen under försvarsdeparte-
	mentet och därmed sammanhängande frågor	22,696	49	37,305	75	60,002	24
1920 16/4	Sakkunniga för uppgörande av förslag till
	svenska infanteriets beväpning...............	5,055	25	19,196	89	24,252	14
1920 “ u	Dito för verkställande av utredning m. m.
	beträffande förvaltnings- och handräcknings-
	göromål vid armén och marinen ............	—	—	4,010	70	4,010	70
1921 7i	Dito för verkställande av utredning av vissa
	frågor rörande förplägnadshusliållningen
	inom armén m. m. (arméns förplägnads-
	sakkunniga).......................................	—	—	8,700	60	8,700	60
1921 "It	Kostnader i anledning av gjord framställ-
	ning ifråga om det avskedade indelta man-
	skåpets underhåll m. m......................	—	—	4,115	94	4,115	94
1921 4/s	Sakkunniga för verkställande av utredning
	med avseende å arméns beklädnadspersedlar	—	—	5,516	05	5,516	05
1921 4/n	Försvarsväsendets lönenämnd ..................	—	—	459	—	459	—
1921 n/n	T. f. kanslirådet C. 0. H. Humble för biträde
	med viss utredning å sjukvårdsstyrelsen...	—	—	271\|20	271	20
	Säger för lantförsvaret	667,269\|n	425,868\|76	1,093,137	87

i 5> 18

lena %
1919 M

1919 31 T

1919 "/»

1919 Sl. u

1920 10 .*

1921 "c
1921 4/io

1907 2I/g

1913 »*/•

1914 "Vs

1915 ''Vis

1916 ®/s

1919 Vs

1919 ''%
1919 “/«
1919 ”/i»

1919 31 is

1919 31 12

1920 2Vio, *°/j
1920 30 i

1920 30/4
1920 *V»

Sjöförsvaret.

Sakkunniga för utredning angående officerskårens
rekrytering in. in......................

Dito för utredning rörande undervisning i

korprals- och underoffieersskolor ............

Flygkoininissionen [se jämväl lantförsvaret
samt social- och kommunikationsdeparte menten).

............................................

Kommissionen för standardisering av viss

materiel.............................................

Marinens förrådssakkunniga .....................

Sakkunniga för utredning av vissa frågor angående
marinen .................................

Sakkunnig beträffande ordnandet av den centrala
förvaltningen under försvarsdepartementet
.............................................

Sakkunniga rörande minskning av artilleri personalen

vid flottans varv ..................

Utredning angående marinläkares anställning
såsom underläkare vid civila sjukvårds anstalter

..........................................

Säger för sjöförsvaret

Säger för försvarsdepartementet

Socialdepartementet.

Fattigvårdslagstiftningskommittén ............

Sakkunniga för revision av stadgan angående

sinnessjuka in. m...............................

Statens arbetslöshetskommission ...............

Socialförsäkringskommittén .....................

Kommittén i fråga om enhetlig, utvidgad

livsmedelslagstiftning...........................

Sakkunniga vid vissa utredningar rörande

alkoholistvården .................................

Kommunalförfattningssakkunniga...............

1919 års lappkommitté ...........................

Biträde med beredning av ärenden på bostadsfrågans
område...................................

Utredning av fråga om användande av vissa
militära övningsplatser till asyler för kroniskt
sinnessjuka.................................

Sakkunniga inom socialstyrelsen för utredning
i fråga om affärsanställdas arbetsvillkor
in. m.....................................

1920 års lasarettsstadgekommitté...............

Flygkommissionen (se jämväl försvars- och

kommunikationsdepartementen)...............

Byggnadsarbetarkommissionen ..................

Sakkunniga för utredning rörande obligatorisk
undervisning m. m. för sinnesslöa och !
fallandesjuka ..................................... I

1		1 '' .		3
43,558	89	12,057	86	55,611	75
39,088	-	42,581	-	81,672	—
45,936	61	—	—	45,936	oi
11,520	3 2	11,020	50	22,540	82
26,000	—	19,002	—	44,002	—
19,600	—	27,675	2 2	47,275	22
—	—	1,080	91	1,080	91
—	—	1,218	90	1,218	90
—	—	500	—	500	_
184,698	8 2	116,139	39	299,838	21
851,967	93	541,008	15	1,392,976	08
299,288	77	52,795	88	352,084	60
51,068	77	25,745	52	76,814	29
87,781	47	16,226	40	104,007	87
521,264	12	14,398	50	535,662	62
114,841	88	48,552	31	163,394	19
28,436	85	5,412	44	33,849	29
39,990	G6	41,134	22	81,124	88
145,167	53	49,238	17	194,405	70
7,118	55	4,500	-	11,018	55
952	85	1,526	40	2,478	25
619	80	520	_	1,139	80
13,047	30	15,842	81	28,890	11
3,631	11	_	_	3,531	11
30,464	20	34,443	10	64,907	30
16,974	13	25,847	C 5	41,821	78

— 216 -

1920 8/e
1920 “no

1920 u''/n
192 1 28/i

1921 99/j

1921 */io

1911 29 9
1916 87is

1918 28 «

1918 22/n

1919 7 5
1919 %
19 1 9 23 5

1919 19

1919 19 e

1919 31 12

1920 2I/s

1920 24/s

1920 20 »

1921 6,s

1921 6»

1921 5 »

1921 19.»
1921 80/«

Kommittén för utredning angående den industriella
demokratiens problem ............

Kommittén för utredning rörande organisation
av socialförsäkringen.....................

Sveriges socialpolitiska delegation ............

Socialdepartementets polisutredning .........

Sakkunnig för utredning angående frågan om
åtgärder för arbetsfredens bevarande in. m.
Dito för utredning rörande vissa medicinal ärendens

behandling ...........................

Säger för socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet.

Vägskattesakkunniga ..............................

Sakkunniga rörande brandskyddsföreskrifter

för offentliga samlingslokaler m. m.......

Kommunikationsverkens lönekommitté (se

även jordbruksdepartementet) ...............

Nordiska lufttrafikkommittén ..................

Lufttrafikkommittén ..............................

Byggnadssakkunniga ..............................

Flygkommissionen (se jämväl försvarsdepartementet
och socialdepartementet ............

Kommissionen för utredning angående ordnandet
av Stockholms förortsbanefråga ...

1919 års kommission angående statsbane ekonomien

.......................................

Sakkunniga för maskinell vägtrafik............

Kommissionen för utredning rörande bokföringen
vid de enskilda järnvägarna.........

1920 års postkommitté ...........................

1920 års vägsakkunniga..........................

Delegation för Sverige i fråga om framdragande
av en skandinavisk elektrisk kraftledning
.............................................

Sakkunnig att biträda byggnadsstyrelsen vid
upprättande av förslag till förteckning över

byggnadsminnesmärken in. m................

Dito att biträda byggnadsstyrelsen med verkställande
av utredning rörande klimatisk

inverkan å byggnader m. m................

Biträden vid beredning av förslag till stadga
angående offentliga samlingslokaler ni. m.
Undersökningar av vissa vattendrag inom

Vilhelmina socken ..............................

Säger för kommunikationsdepartementet

1	2	\|	3
20,909	60	34,363	60	55,273	20
6,848	50	36,600	85	42,448	85
6,000	—	17,554	05	22,654	05
—	—	12,257	95	12,257	95
—	-	2,000	—	2,000	—
—	—	2,000	—	2,000	—
1,391,306	09	440,968	SO	1,832,264	39
115,723	71	18,239	47	133,963	18
94,646	68	24,370	04	119,016	72
103,233	41	8,956	65	112,190	06
38,578	55	6,201	90	43,780	45
50,432	20	18,862	9 7	69,295	2 3
1 5,000	—	12,765	54	17,755	54
—	—	20,166	67	20,166	67
48,247	87	32,632	—	80,879	87
113,337	78	46,244	88	159,582	56
20,920	20	2,643	60	23,563	80
12,387	80	1,670	_	13,957	80
23,825	55	31,597	72	55,423	27
7,401	86	17,206	8 9	24,608	7 5
—	—	1,504	70	1,504	70
—	—	2,346	—	2,346	—
—	—	3,500	-	3,500	—
—	—	7,398	—	7,398	—
—	—	7,000	—	7,000	—
633,735je2	\| 262,196	98	895,932\|so

Beloppet förut ej redovisat.

217 1

		1	*	3
	Finansdepartementet.			i
1902 Vid	Lönereglo ringskorn mitten ........................	565,944 3,872 281,296	21 9 6 58	51,650 733 16,581		617,595 4,606 297,878
1911 ''Va	Mjöltypskommissionen ...........................
1911 Va	Nykterhetskommittén..............................	9 7
1912 2,/s	Utredning rörande den s. k. regalrätten till
	inom riket förekommande vattendrag......	66,375	87	1,139	—	67,514	87
1916 8%2	Strömfallsutredningar..............................	19,984	28	11,305		31,289
1918 3%	Sakkunniga för revision i vissa delar av lag-
	stiftningen rörande den direkta beskatt-ningen till staten ..............................	92,216	3 9	44,177	6 G	136,394
1918 *•/«	Statistisk utredning rörande den direkta be-
	skattningen till staten ......................	151,797		1,659	SO	153,456
1918 •*/»	Sakkunnig för utredning rörande alkohol-
	missbrukets motarbetande...................	3,768	58	1,427	10	6,195
1918 s,/is	Arvoden till extra tjänstemän i kammarkol-	f 3
	legium .......................................	8,104		1,399
1918 ,5/u	Fil. d:r P. E. Fagerholin för viss utredning
	rörande civila pensionsfonden ...............	1 6,000		3,000		9,000
1919 31/i	1919 års tull- och traktatkommitté (se järn-
o. Vs	väl handelsdepartementet).....................	730,729	68	479,743		1,210,472
1919 V4	Utarbetande av »Svenska statsmakterna och
	kristidens folkhushållning» ..................	106,325	85	8,044	05	114,369
1919 ls/s	Statistisk utredning rörande den kommunala
	beskattningen ...............................	11,413 34,700		238 31,936		11 651
1919 ls/>2	Vissa finansstatistiska undersökningar.........		43	66,636
1920 2Vi	Sakkunniga för revision av sparbankslagstift-
	ningen ..........................................	11,851		10,923		22,774
1920 ’%	Dito för viss utredning rörande riktlinjer för
	svensk finanspolitik (1920 års finanssak-kunniga) ...............................	14,007		98
1920 ‘Va	Utredning i fråga om fiskerättsförhållandena
	vid rikets kuster m. m........................	6,840 51,524	24	2,529 123,732		9,369 175,257
1920 so/e	Socialiseringsnämnden ..................
1920 ’%	Sveriges representerande vid en internationell
	kommission i Paris.....................	1,000 2,000		206 4,000		1 205	r o
1920 17/»	Sakkunnig för skatteköp ........................			6,000
1920 26A>	Kommittén för utredning rörande den kom-
1920 “/»	munala beskattningen av skog m. m....... Sakkunniga för utredning angående ändrade grunder för beskattningsnämndernas orga-nisation in. m. (sakkunniga för fastighets-	7,390		9,113	80	16,503	SO
1921 ”/«	taxeringsväsendets omorganisation m. in.)	5,662	71	16,452	32	22,115	03
1921 års kommunalskattekommitté............	—	—	21,341	08	21,341	08
1921 2V«	Allmänna civilförvaltningens löneuämnd......	—	—	15,526	49	15,626	49
1921 2 Ve	Dito dito bostadsnämnd.........
192 1 22/,	1921 års pensionskommitté .....................	_	_	12,969	78	12,969	78
1921 2 Ve	Kommittén för utredning av frågan om kvinn-
192 1 8%	liga befattningshavares avlönings- och pen-sionsförhållanden (1921 års lönekommitté)			1,062	60	1,062	60
Sakkunniga för utredning rörande en utsträckt
	lyx- och nöjesbeskattning .....................	—	—	2,819	20	2,819	20

1 Beloppet förut ej redovisat.

28—Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1921. II.

— 218

1921 *''»	Utredning av frågan om ändring i sättet för	i		g		3
	kommuns medverkan vid avgörandet av
	ärenden, som röra handeln med rusdrycker
	(det s. k. lokala vetot) ........................	—	—	971	59	971	59
	Säger för finansdepartementet	2,182,805	65	879,980	35	3,062,786	—
	Ecklesiastikdepartementet.
1902 •/*	Ortnamnskommittén ..............................	69,256	51	1,980	60	71,237	11
1906 2S7n o.	Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan
1908 18/o	om prästerskapets löneförmåner ............	141,702	11	—	—	141,702	11
1915 V io	Kyrkofondskommittén..............................	175,793	69	36,504	86	212,298	55
19 1 8 28/n	Släktnamnssakkunniga ...........................	18,261	95	23,797	55	42,059	50
1918 18/i2	Bibliotekssakkunniga..............................	20,453	48	2,563	20	23,016	6 8
1918 31/i2	Biträde för vissa kameralhistoriska utred-
		9,575	—	2,392	08	11,967	08
1918 S1/i2	Skolkommissionen .................................	221,800	91	130,048	65	351,849	56
1918 S1/i2	Sakkunniga för viss utredning rörande den
	kyrkliga kommunen ...........................	41,147	40	17,182	5 4	58,329	94
1919 21/i	Studielånenämnden.................................	9,893	67	5,183	20	15,076	87
1919 26''o	1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga .........	9,910	—	6,226	—	16,136	—
1919 17/io	Sakkunnig rörande utarrendering av präster-
	skåpets löneboställen...........................	14,589	47	13,613	90	28,203	87
1919 18/i 2	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för viss
	utredning angående den tekniska under-
	visningen ..........................................	8,935	54	3,223	20	12,158	74
1920 20 2	Dito för utredning rörande vissa ekonomiska
	förhållanden vid Karolinska institutet ...	—	—	1,530	—	1,530	—
1920 30/ä	Dito inom skolöverstyrelsen för utredning rö-
	rande den rektorerna vid de allmänna läro-
	verken tillkommande bostadsförmånen ...	—	—	1,032	—	1,032	—
1920 s#/o	Dito för utredning av frågan om åtgärder för
	en vidgad folkbildningsverksamhet .........	3,649	67	9,041	90	12,691	57
1920 Vi	Biträde vid utredning angående delning av
	Vilhelmina kommun ...........................	—	—	1,479	77	1,479	77
1920 Vi	Utredning ang. indelningsärenden in. in. ...	—	—	2,588	7 3	2,588	7 3
1920 “/o	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen vid plan-
	läggning av vissa yrkespedagogiska kurser	912	80	—	—	912	80
1920 14/s	Sakkunnig för utarbetande av plan för in-
	samlande av skolhistoriska arkivalier......	—	—	3,770	—	3,770	—
1920 Vu	Sakkunniga för viss utredning rörande den
	svenska allmogekultnren (Folkminneskom-
	mittén) .............................................	4,870	21	16,187	53	21,057	74
1921 14 i	1921 års psalmboksnämnd........................	—	—	1,898	40	1,898	40
1921 Va	1920 års koralbokskommitté.....................	—	—	14,233	85	14,233	8 5
1921 Va	1920 års evangeliebokskommitté ...............	—	—	10,160	45	10,160	45
1921 16A	Sakkunniga för slutligt beredande av ärende
	rörande ny psalmbok ...........................	—	—	2,163	90	2,163	90
1921 Vt	Folkskolebyggnadssakkunniga .................	—	—	10,111	42	10,111	4 2
1921 6/s	Skolmaterielsakkunniga ...........................	—	—	8,609	91	8,509	91
1921 Vi	Sakkunniga för utredning rörande förskaf-
	fande av lik för den anatomiska undervis-
1	ningen .............................................	—	—	1,000		1,000	“

		1	2	8
1921 ''Vio ■	Sakkunniga för utarbetande av vissa fomiu-
	lär in. in. för folkskolor, fortsättningsskolor			202	60	202	60
1921 ,e/i2 ''	Dito för omorganisation av dövstumlärarnas
		_	_	1,000	_	1,000
1921 14/u
Utredning rörande vissa prästerliga tjänster	—	—	3,763	16	3,753	16
	Säger för ecklesiastikdepartementet	750,752	41	331,379	40	1,082,131	81
	Jordbruksdepartementet.
1912 Va	Sakkunniga rörande åtgärder för nötkreaturs-
	tuberkulosens bekämpande.....................	3,738	62	3,310	60	7,049	22
1917 % o.	Utredning rörande naturskydd för s. k. raukar,
1918 Va		3,947 289,581				3,947 357,116	32 76
19 1 7 28/o	Elektrifieringskommittén ........................	86	67,633	90
1917 a/io	Sakkunniga för utredning om anordnande av
	skogsavverkningsstatistik och taxering av	138,122	25	75,568	33	213,690	58
1918 Vt	Kommunikationsverkens lönekommitté (se
1918 ,3/8	även kommunikationsdepartementet) ...... Sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk	13,274	61	—	—	13,274	61
		14,918		687	20	15,605	20
1920 8/io	Kommissionen rörande regala laxfisket i Torne
		2,092 1,876		1,886 2,769		3,978 4,646
1920 n/n			60	60
Utredning inom lantbruksstyrelsen rörande
1920 ''Vit
	kostnaderna för brödsädesproduktionen i			41,000		41,000
1921 Vt,	Sakkunniga angående ändring i vissa delar
	av de beträffande tilläggsavvittringen i Västerbottens lappmark gällande bestäm-melser .............................................			1,400		1,400
1921 10/e	Kommitterade för utredning om anordnande
	av fasta försöksgårdar för jordbruket ......	—	—	3,498	86	3,498	86
1921 !%	Ersättning till experter för deltagande i sam-
	manträde med internationella rådet för hydrografisk-biologiska havsundersökningar	_	_	491	ro	491	70
1921 28/,o	Sakkunniga för utredning rörande den sekun-
	dära fastighetskrediten ........................	—	—	2,966	80	2,966	80
192 1 26/ii	Dito för viss utredning rörande statsgaran-				i
	tier för inköp m. m. av svensk sockerbets-			4,390	40	4,390	4 o!

	Säger för jordbruksdepartementet	467,661	46	205,602	79	673,054	25^
	Handelsdepartementet.				i i ;
1908 Va	Patentlagstiftningskommittén ..................	229,833	92	16,373	51	246,207	43*
1913 24/io :	Malmkommissionen.................................	124,068	56	16,451	SO	139,519	861
1917 Vn	Kommissionen för utredning rörande mineral-
	fyndigheter å kronojord........................	—	—	5,205	15	5,205	15;

— 220 —

		1	2	3
1917 *°/ii	Sakkunniga för utredning angående erforder-
1919 24/io	liga bestämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden (skepps-tjänstkommitterade)..............................	122,279	18	20,451	20	142,730	38
Sakkunniga jämlikt § 4 av förordningen den
	24 oktober 1919 med närmare föreskrifter
	rörande tillämpningen av lagen om arbets-tiden å svenska fartyg ........................	1,004	50	251	90	1,256	40
1919sl/i o. Vs		_	__	15,061 4,346	05	16,061 7,673	05
1920 20/a	Partygsbyggnadssakkunniga .....................	3,326	15	85
1920 2S/?	Svenska hjälpkreditkommittén..................	10,034	—	750	—	10,784	—
1920 “/•	Utredning av frågan om tillvaratagande av
1920 10/i2	statens inlösningsrätt till de norrländska malmfyndigheterna m. m......................	—	—	3,949	_	3,949	_
Sakkunnig för deltagande såsom Sveriges
1921 ”/«	representant vid överarbetning av uppgjort utkast för gemensamma skandinaviska reg-ler för sjötransport av farligt gods.........			1,018	90	1,018	90
Svenska teknologföreningen för vissa utred-
		—	—	6,381	31	6,381	31
1921 14 s	Professorn C. E. L. Hubendick för visst upp-
	drag ................................................	—	—	701	GO	701	60
1921 I8/s	Förberedande utredning för revision av nä-
	ringsfrihetsförordningen m. fi. författningar	—	—	15,981	25	15,981	25
1921 8/«	Sakkunniga för biträde åt kommerskollegium
	och socialstyrelsen vid upplysningsverk-samheten å de ekonomiska och sociala om-			19,819	45	19,819	45
1921 */s	Dito angående skyddsåtgärder för den sven-
	ska industrien mot utländsk konkurrens...	—	—	15,934	40	15,934	40
1921 ''Va	Statssekreteraren E. Hennings för en utrikes
	resa ................................................	—	—	750	—	750	—
1921 l2/»	Anslag till Sveriges allmänna exportförening	—	—	6,300	—	6,300	—
1921 Vio	Biträden vid beredning av vissa ärenden
	m. m..............................................	—	—	1,800	—	1,800	—
	Säger för handelsdepartementet	490,546	31	150,626	87	641,073	18
	Summa	8,672,969	18	3,311,746	91	11,984,715	09
	Summa summarum	14,718,363	8 7	4,987,036	38	19,706,399	7 5

		Kostnader	Särskilda uppbörds-	Summa ut-
		för år 1921	gifter enligt
		enligt före-	budgetredo-
		stående tabell			visniDgen
	Justitiedepartementet:	217,442 472,744
		74	j. 3,477		693,664
	i > B) ...........................	84	29	87
	Utrikesdepartementet:
		208,903 27,448	_	1		236,351
	» »" B) ...........................	28			23

221

	1	2	8
Försvarsdepartementet: Lantförsvaret: Kostnader enligt A) ......................	24,303 425,868 7,042 115,139 201,014 440,958 126,323 262,196 187,025 879,980 244,569 331,379 306,480 206.602 163,185 150,626		\
» »“ B) .........................		> 809	07	460,981	11
Sjöförsvaret: Kostnader enligt A) .....................		\
» »" B) ....................		> 14,347	42	136,529	00
Socialdepartementet: Kostnader enligt A) .....................		) \|
» »” B) ........................		} 5,173	84	647,146	85
Kommunikationsdepartementet: Kostnader enligt A) .......................		\
> »“ B) ...........................		} 1,192	75	389,713	05
Finansdepartementet: Kostnader enligt A) ...........................		\|
> »“ B) .........................		9,143	74	1,076,149	70
Ecklesiastikdepartementet: Kostnader enligt A) ...........................	57	\ 619
» » B) ...........................	47	676,568	44
Jordbruksdepartementet: Kostnader enligt A) ...........................	40
> »" B) ........................	} 4,296	52	515,279	71
Handelsdepartementet: Kostnader enligt A) ...........................
> >” B) ...........................	87	^ 2,570	95	306,282	87

Summa	4,987,036	88	41,631	05	6,028,667	48

— 222

Disposition av de särskilda huvudtitlarnas allmänna

toesparingsfonder.

Andra huvudtiteln.

Avlöning åt vissa befattningshavare i justitiedepartementet ........................................

i Arvoden åt t. f. revisionssekreterare .....................•......•....................................••••

Ersättning för vård av Svea hovrätts bibliotek.........................................................

» » » » regeringsrättens bibliotek.......................................................

i » » j » högsta domstolens och lagrådets bibliotek ..............................

För utgivande av »Nordisk Tidskrift for strafret» ................•...............................••••

Avlöning åt extra personal vid hovrätten över Skåne och Blekinge.............................

Vikariatsersättningar in. in. vid Svea hovrätt .....................................................;...

Vikariatsersättning vid Göta hovrätt .....................................................................

Ersättning till ledamöter i häradsrätt för handläggning av Hadjetlachémålet ................

Kurs rörande tillämpningen av nya bestämmelser om röstsammanräkning vid val till riksdagen
Ersättning till vissa personer för deltagande i en av föreningen för skyddshemsarbete anordnad

kurs ..............................................................................................

För reparation av gränsröset nr 1 mellan Sverige och Finland....................................

Viss ersättning till häradshövding A. Hj. Boos .......................................................

6,374: so
109,987: is
200: —
350: —
4,825: —
1,200: —
6,730: 4 7
667: 69
94: 08
1,458: —
4,429: so

583: so
108: —
209: 6»

Summa 137,216: 79

Tredje huvudtiteln.

Arvode till konsuln A. Carlheim-Gyllensköld för tjänstgöring i utrikesdepartementet

Lön och ortstillägg åt vissa tjänstemän...........................................................

Arvode för år 1921 till utrikesdepartementets chaufför ..................................—

Gratifikationer...............................................................................

Hyra för beskickningens i Berlin passbyrå .........................................

» > » » Kristiania passbyrå.....................................

Kostnader för förhyrande av lokaler för utrikesdepartementets räkning ....
Kostnader för kanslilokaler för beskickningen i Bom ...........................

> i » » »i Helsingfors ...................

> » det nya beskickningshuset i London ...............................

För reparationer m. m. å beskickningshuset i Kristiania ......................

> > > » » » i London ..........................

» > > » > » i Berlin..........................

» > » » » » i Madrid..........................

, » > » » » i Paris.............................

Lektioner åt kanslibiträdet vid beskickningen i Tokio i japanska språket

Bepresentationskostnader för tull- och traktatkommittén..............................

Konsuln J. F. von Scherling för passviseringar...........................................

Assuranskostnader vid transport av vävda tapeter Paris—Stockholm .............

Envoyén, friherre E. Palmstierna, för förhyrande av bostad i London............

Ersättning åt vissa personer för förlust, liden under tjänstgöring i Pysslande,

En svensk flagga till internationella lantbruksinstitutet i Bom ....................

Kontorskostnader vid beskickningen i Washington ....................................

Besebidrag åt svenska föreningen för Nationernas förbund ...........................

Professorskan Anna Bugge-Wicksell för vistelse i Genéve............................

Beparationer vid generalkonsulatets i Batavia expeditionslokal .....................

Generalkonsul C. V. Lexow, för förluster, lidna med anledning av världskriget,
Understöd till framlidna pressombudet H. Wallentins änka .........................

5,200: —
1,268: 43
5,400: —
260: —
951: 03
2,148: —
9,1-12: 45
2,500: —
922: 88
1,587: os
4,289: 09
2,083: 68
7,307: 09
520: 56
554: 25
161: io
1,299: 90
1,460: —
1,693: so
6,560: 94
1,562: —
12: —
4,745: SB
750: —
1,000: —
293: 14
3,000: —
1,200: —

22;i

Ingenjören P. H. Mall för cn rapport angående förhållandena i Ryssland..................... 600: —

Vissa utgifter i samband med avyttrandet av besittningsrätten till fastigheten nr 73 Portland
Place i London ....................................................................................... 1,261: 57

Rättelse av för högt krediterad besparing från anslaget till beskickningar och konsulat år 1920 1,000: —

Rättelse av felaktigt krediterad besparing från anslaget till hemliga utgifter för år 1920 11,467: 10

Summa 82,000: 68

Fjärde huvudtiteln.

1. Lantförsvaret.

Anordnande av sjukhuslokaler för vissa truppförband vid armén ................................. 56,623: 4 7

Reparation av ett stall vid Skånska dragonregementet .............................................. 547: so

Förändrings- och reparationsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm........................ 195: —

Inlösen av en byggnad vid Första livgrenadjärregementet.......... 40,600: —

Inlösen av en byggnad vid Andra livgrenadjärregementet .......................................... 20,000: —

Ersättning till underofficerskåren vid Kronobergs regemente för förlust vid försäljning av

kåren tillhörig byggnad.................................................................................... 4,767: ss

Uppehållande av regementspastorsgöromålen vid Göta och Östgöta trängkårer ............... 1,000: —

Utgivande av arbetet »Sveriges krig 1808—1809» ................................................... 2,318: 92

Vissa förmåner till kadetter vid krigsskolan, som äro officerare eller underofficerare i reserven 1,614: 56

Gratifikation åt andre kanslisekreteraren T. A. Ericsson-Ärje..,.................................... 500: —

Qivila expeditions- och skrivbiträden vid vissa expeditioner ....................................... 19,347: xo

A allmänna besparingarna orätt avförda belopp ....................................................... 1,772: 94

Säger 149,187: 32

II« Sjöförsvaret.

Arvode till marinöverintendenten J. B. Malström..................................................... 2,000: o 4

Gratifikationer till aktuarien D. Lagercrantz m. fl.................................................... 1,200::—

F. d. marinintendenten H. Sandahl m. fl. för extra revision....................................... 900: 65

Upprättande av fartygsliggare ................................................................... 56: —

Begravningshjälp................................................................................................ 7,197: 05

Salutammunition............................................................................................... 13,878:8»

Gratifikation till läraren J. Andersson ............... 1,800: —

Ändringsarbeten i skeppsgossekasemen i Karlskrona ................................................ 123: —

Ordnande av arkivet vid flottans station i Karlskrona .............................................. 2,545: 58

Säger 29,700:60
Summa 178,887: 92

Femte huvudtiteln.

För utgivande under år 1920 av »Svensk sjukkassetidning» ....................................... 1,800: —

» » » » > > tidskriften »Arbetarskyddet» ..................................... 2,100: —

> > » » » » »Allmänna svenska läkartidningen» ........................... 3,000: —

> » » > » » tidskriften »Hertha»..........................i..................... 1,000: —

Socialstyrelsen:

För undersökning rörande livsmedelsförbrukningen m. m. bland de mindre bemedlade

klasserna av landsbygdens befolkning ............................................................. 4,000: —

Till förstärkande av arbetskrafterna för handläggning av vissa passärenden ............... 10,626: —

» upprätthållande av socialstyrelsens avdelning för livsmedelspris- och kooperations statistik.

.................................................................................................. 10,905: —

För utredning angående löneförhållanden inom olika verksamhetsområden.................. 10,000: —

» dito ang. dito under År 1920 för icke statsanställd förvaltnings- och arbetarpersonal 3,500: —

— 224 —

För kontroll över bränsleförbrukningen inom vissa av statsverket disponerade byggnader

och lokaler .............................................................................................. 8,625: —

Till förstärkande av arbetskrafterna å socialstyrelsens tredje byrå ............................ 2,800: —

För deltagande vid de danska sjukkassornas samverkande centralföreningars möte i Yejle 680: 90

» undersökning ang. blyförgiftningsfara inom porslins- och lervaruindustrier............ 3,600: —

> deltagande i Luleå stads jubileumsutställning ................................................ 3,000: —

För reparation av takbeklädnaden å kustsjukhuset för skrofulösa barn på Styrsö............ 6,000: —

Stockholms byggnadsingenjörsförening, för anordnande av en byggnadsutställning .......... 6,000: —

Ilomänstyrelsen, för utarbetande av handledning för uppförande av vissa arbetarbostäder... 325: —

Statsbidrag till den svenska sektionen av nordisk sammanslutning för barn- och ungdomskydd 3,500: —

För mottagande i Stockholm av styrelsen för internationella arbetsbyrån...................... 5,000: —

Statsbidrag till nordiska administrativa förbundets svenska avdelning........................... 10,000: —

Till täckande av kostnader för en redogörelse rörande den svenska barnavårdslagstiftningen 267: —

Overståthållarämbetet, för tryckning av register till tidningen »Polisunderrättelser»......... 2,500: —

För utgivande av en lärobok i psykiatri ................................................................. 6,000: -—

» tryckning av förhandlingar vid barnavårdskonferens............................................. ! ,000: —

Centrala hjälpkommittén för det hungrande Ryssland, för löpande utgifter ................... 6,000: —

Sakkunnigt biträde åt statens fattigvårdsinspektör ................................................... 5,000: —

För fortsatt utgivande under år 1921 av tidskriften »Arbetarskyddet» .......................... 600: —

Statsbidrag åt apotekarsocietetens direktion och Sveriges farmaceutförbund .................. 1,000: —

För utgivande under år 1921 av »Svensk sjukkassetidning» ....................................... 1,800: —

» > » » » » »Tidskrift för hemmet» .......................................... 250: —

Reseunderstöd m. m. åt diverse personer ................................................................ 40,914: as

För ordnande av landskansliets i Jönköpings län arkiv ............................................. 574: —

Medicinalstyrelsen:

Lön till d:r B. Lindberger såsom t. f. föreståndare för statens rättskemiska laboratorium 4,720: —
Vissa reparationsarbeten vid förhyrda stallbyggnader för statens bakteriologiska laboratorium
....................................................................................................... 8,510: —

Resestipendium till T. S. Rietz ................................V........................................ 750: —

Overståthållarämbetet och länsstyrelserna, ersättning för röstsammanräkning m. in.......... 40,071: sa

Gottlands länsstyrelse, för uträkning av prästerskapets till statsverket indragna tionde ... 844: eu

Arvode m. m. till gränskommissarien i Norrbottens län O. Glad................................. 17,043: 71

Statsbidrag till R. von Scliultz för utgivande av polishandbok.................................... 3,000: —

Restitution av anmärkningsmedel .......................................................................... 2,902: 10

Vissa länsstyrelser, avlöningsförmåner m. m. till diverse befattningshavare .................. 4,206: se

Vikariatsersättningar åt t. f. fattigvårdskonsulenter................................................... 1,569: ss

Vissa kostnader för könssjuka .............................................................................. 62: 70

För ordnande av landskontorets i Västerbottens län arkiv........... 260: —

Jämtlands m. fl. länsstyrelser, ersättning för vissa förskott ........................................ 170: —

Summa 242,967: is

Sjätte huvudtiteln.

Till ersättning av å förskottstitel avförda hyresmedel för bostad åt landshövdingen i

Västernorrlands län ......................................................................................... 1,000: —

Överstelöjtnanten K. Amundson, för bestridande av vissa kostnader vid ett sammanträde

i Stockholm med ledamöter i nordiska luftfartskommissionen .................................. 2,000: —

Statsbidrag till automobilklubben för deltagande i en internationell konferens i Paris...... 500: —

Fyllnadsavlöningar åt vikarier å byråchefs- och sekreterartjänster hos byggnadsstyrelsen 3,704: r>s

För uppehållande av regelbunden ångbåtstrafik å Vojmsjön och Vojmån ...................... 1,000: —

Dyrtidstillägg åt åboma vid vissa fjällstugor ......................................................... 1,820: —

Kostnader för vissa militärkommenderingar ............................................................ 8,949:5 5

Arvode under uppehållande av ledig länsmanstjänst i Torsåker .................................. 814: 12

Utgifter för röstsammanräkning ............................................................................ 192: —

— 225 —

transport av militär vid eldsläckning..................................................................... 5: —

A besparingsfonden år 1919 felaktigt avfört belopp ..................................................93: 34

Summa 20,078: so

Sjunde huvudtiteln.

Till avlönande av en extra arkivarie i kammarkollegium för lantmäteriutredningar......... 1,399: 99

Keseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena............................................. 39,040: —

Summa 40,439: 9 9

Åttonde huvudtiteln.

Till styrelsen för föreningen G. C. 1...................................................................... 3,000: —

Reseunderstöd till diverse personer ........................................................................ 19,550: —

Skolöverstyrelsen:

Vikariatsersättningar m. m............................................................................... 3,498: —

Gottgörelse åt diverse personer för utarbetande av vissa tabeller.............................. 8,474: 50

För tryckning av redogörelser över vissa sammanträden.......................................... 3,876: —

För en kurs i bränsleekonomi ........................................................................... 4,238: so

Understöd åt gymnastikinspektörer ......................................................,.....,........... 190: —

Högre lärarinneseminariet i Stockholm, expensmedel ............. 1,100: —

Musikaliska konstföreningen, understöd ................................................................. 1,500: —

Musikaliska akademien, anslag till kostnader för deltagande i en nordisk .musikfest i

Helsingfors .................................................................................................... 1,000: —

Svenska nationalförbundet för munhygienens befrämjande, för anordnande av föreläsningar

i munhygien................................................... 3,400: —

Länsstyrelsen i Östergötlands län, för utbetald ränta & köpeskilling för viss fastighet...... 489: 33

Byggnadsstyrelsen, för inledande av elektrisk belysning i vissa bostadslägenheter vid

Karolinska mediko kirurgiska institutet samt i vissa lokaler inom nationalmuseibyggnaden 3,077: 47

Understöd till föreningen »Gottlands fornvänner», för inköp av fornsaker..................... 2,000: —

Länsstyrelsen i Gottlands m. fl. län, ersättning till diverse personer för minstade avlöningsförmåner
m. m.................................................................................................. 97: 54

Kyrkoherden C. J. Renström, bidrag till flyttningskostnader....................................... 400: —

Länsstyrelsen i Kronobergs län, för iståndsättande av arkivalier ................................. 2,000: —

Dito i Västernorrlands län, för till domkapitlet i Härnösand utgivet förskott för ordnande

av domkapitlets arkiv....................................................................................... 2,290: —

För kulturmässan i Malmö...................................................................... 5,000: —

» » i Östersund .................................................<............................ 700: —

Ecklesiastikdepartementet, ytterligare avlöning åt ordinarie befattningshavare för år 1920 237: 46

Kostnader för distribuering i Frankrike av Hans Larssons »Poesiens logik» ............... 812: so

Till inlösen av 125 ex. »Svensk arkitektur».................................................... 1,250: —

Förste arkivarien L. M. Bååth, för forskningar i Yatikanens arkiv........................ 3,000: —

Frofessor H. Schäck, för ett litteraturhistoriskt arbete .......................................... 3,000: —

Statsunderstöd till ärkebiskopen N. Söderblom, för deltagande i Wormsminnesfesteni Stuttgart 1,200: —

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund, anslag till idrottsklubben Hephata 600: —

Svenska föreningen för dövas väl ............................. 4,000: —

Bidrag år 1921 till »The International research council» ............................... 162: 5 0

Kostnader för utgivande av en historisk framställning över den svenska folkhögskolan ... 1,800: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

För utförande av vissa inredningsarbeten vid institutets kemiska institution............... 947: —

Ersättning till viss person för mistade löneförmåner ............................................. 1,260: —

Ersättning till diverse personer för mistade löneförmåner .......................................... 2,445: 62

Å besparingsfonden felaktigt avfört belopp ............................................................ 812: so

Summa 87,297: 62

29—Rev. berättelse ang. statsverket för är 1921. II.

226 —

Nionde huvudtiteln.

För utgivande av »Svensk lantmäteritidskrift» ......................................................... 1,600: —

» > » geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar............................. 2,000: —

» » » »Skandinavisk veterinärtidskrift» ................................................... 1,600: —

» » > »Tidskrift för hemmet» ............................................................... 260: —

> » » »Kalender för svenska jordbruket» ................................................ 2,276: —

» » » en hok om billiga bostäder ......................................................... 1,260: —

» » » under år 1920 av tidskriften »Nordisk jordbruksforskning» ................. 6,000: —

> » »av »Svensk fiskeritidskrift» ......................................................... 1,800: —

Svenska jägarförbundet ....................................................................................... 1,600: —

Ersättning till H. V. Arnell för vetenskapligt arbete................................................ 1,600: —

Keseunderstöd åt diverse personer ......................................................................... 22,644: 02

Stipendium för studerande av trädgårdsskötsel i främmande länder.............................. 600: —

Vikariatsersättning m. m. åt diverse personer ........................................................ 1,200: so

Södermanlands läns hushållningssällskap, ytterligare statsbidrag för år 1920 till premiering

av nötboskap ................... 2,172: 48

Blekinge läns hushållningssällskap, till premiering av nötboskap................................. 1,310: 65

Alträsks nybyggesnämnd, för indelning till kolonat................................................... 3,600: —

För vissa undersökningar angående kolsyregödsling.................................................6,000: —

» anskaffande av vissa skioptikonbilder............................................................... 100: —

Lantmäteristyrelsen för deltagande i en jubileumsutställning i Luleå........................... 1,500: —

Marinförvaltningen, för försök med det s. k. Kidderstadska minskyddet ........................ 6,453: 11

Till avhjälpande av vanhävd å viss jord................................................................. 1,616: 86

För nya försök med konstgjord bevattning å egendomen Målhammar........................... 10,000: —

Sveriges pomologiska förening, understöd för år 1921 .............................................. 10,000: —

För utbildningskurs för potatisinspektörer ............................................................... 2,000: —

» undersökning av vattenhalten i salubållet smör ................................................. 300: —

Statsbidrag för trädgårdsskolan i Apelryd ............................................................... 6,800: —

För undervisning i rättskunskap för lantbruksingenjörsaspiranter................................. 2,160: —

» rapporter rörande sillfisket vid rikets västkust m. m........................................... 1,200: —

Fiskerinäringens understöd:

Diverse läns hushållningssällskap m. fl................................................................ 82,056: so

Arvode till inspektrisen över undervisningen vid lanthushållsskolor.............................. 750: —

Domänstyrelsen, för den lägre skogsundervisningen och skogshushållningen ................... 48,372: 56

Summa 227,300: 98

Tionde huvudtiteln.

Keseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena

49,720: —

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1922 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1921

DEL III

FÖRKLARINGAR

NORRKÖPING .

NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAGS TRYCKERI
1923

— 3

Fångvårdsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 6, § 1.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 dennes har Eders Kungl. Maj :t infordrat fångvårdsstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i avgiven
berättelse uttalat rörande fångvårdsanstaltema.

Med återställande av remisshandlingarna tillåter sig styrelsen i detta ärende
anföra följande.

Revisorerna hava inhämtat, att fångantalet vid samtliga anstalter under
tiden den 1 januari 1915 till den 1 oktober 1922 nedgått från 2,258 till 1,680, medan
vaktpersonalen under samma tid ökats från 477 till 607. Det har synts revisorerna,
som om berörda minskning i fångantalet varit så stor att, trots av styrelsen förebragta
skäl, en ytterligare reducering av personalen borde kunnat äga rum, antingen
genom ett fortsättande på redan inslagen väg med indragning av vissa anstalter
eller ock genom andra åtgärder. Med avseende särskilt å centralfängelset i Härnösand
hava revisorerna, med hänsyn till det jämförelsevis ringa antalet fångar vid
därvarande sinnessjukavdelning, ifrågasatt, huruvida icke en inskränkning av antalet
vid avdelningen tjänstgörande vaktkonstaplar skulle kunn^ äga rum.

Såsom styrelsen redan hos revisorerna gjort gällande, har den möjlighet att
minska personalen vid bevakning och arbetsdrift, som ansetts föreligga på grund
av det sjunkande fångantalet, begränsats genom flere samverkande omständigheter.
Den starka ökning av tjänstemännens antal, som under tiden från 1917 till 1919 ägt
rum, hade föranletts av ett växande fångantal, vilket nödvändiggjort uppsättandet
av tre tillfälliga centralfängelser med tillhopa ett hundra bevakningsmän och yrkesledare,
varjämte övriga anstalter måst överbeläggas och ökade transporter anordnas
för fångarnas fördelning mellan uppkommande lediga utrymmen. När fångsiffran
från och med år 1919 visade nedgående tendens, vidtogs en avveckling av de provisoriska
centralfängelserna, på samma gång som de andra fängelserna lättades från
överbeläggningen. Men samtidigt yppades nya förhållanden, som var för sig påfordrade
ökad bevakning och yrkesledning. Friluftsarbete anordnades för fångar
vid centralfängelset i Mariestad, ungdomsfängelset i Uppsala och fångkolonien å
Singeshult. En särskild sinnessjukavdelning inrättades vid centralfängelset å Långholmen.
Den nya verkställighetslagen medförde växande krav på individuell fång -

Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

— 4 —

behandling och på fångarnas vidgade användning i gemensamhetsarbete. Än kraftigare
verkade från och med år 1920 arbetstidslagens konsekvenser, som nedsatte befattningshavarnas
tjänstgöringstid per vecka från omkring 70 timmar till 56 timmar
för bevakningsmän och 54 timmar för yrkesledare, motsvarande en reduktion i arbetskraft
av omkring 20 procent. Enbart denna sista omständighet bör således hava
fordrat en höjning av 1915 års tjänstemannaantal med en femtedel eller från 477^ till
572. Om härtill beaktas övriga omnämnda förändringar och förbättringar i fångvårdens
organisation och verksamhet samt det behov av ökad vikariatstjänstgöring,
som uppkommit genom den rätt till utsträckt semester, vilken i 1921 års avlöningsreglemente
tillerkänts fångvårdens befattningshavare, torde nuvarande personal,
som genom styrelsens fortgående åtgärder kommer att vid instundande årsskifte utgöra
omkring 587, icke få anses oskäligt stor. Styrelsen vill emellertid begagna varje
tillfälle ått än ytterligare nedbringa sist angivna siffra.

Beträffande fångantalet är visserligen sant, att det för närvarande står åtskilligt
lägre än 1915. Siffran var den 21 december 1,742. Svårligen låter sig dock
avgöra, huruvida detta låga antal kommer att fortbestå. Åtskilliga tecken tyda på
ett stigande. Nedgången i fångantalet möjliggör ej heller i och för sig en omedelbar
och proportionerlig sänkning i tjänstemännens antal. Skötseln av ett fängelse av
given art kräver nämligen ett konstant grundtal av befattningshavare, vilket väl behöver
ökas vid osedvanlig tillväxt i beläggningen men icke kan minskas vid osedvanligt
lågt fångantal. För sådan minskning fordras en omläggning av fängelsets
uppgift.

Med iakttagande härav har styrelsen, för att kunna ytterligare nedbringa tjanstemannaantalet,
låtit sammanföra vissa fångkategorier i de större fängelserna. Styrelsen
har sålunda bortflyttat till straffarbete dömda fångar från en del mindre kronohäkten,
vid vilka bevakningsstyrkan härigenom kunnat nedbringas. Tvänne
straffängelser, förut yrkesfängelser med en jämförelsevis omfattande arbetsdrift,
hava jämväl'' omlagts till att huvudsakligen tjäna såsom rannsaknings- och bötesfängelser
för fångar från orten. Ännu ett straffängelse, som hittills använts såsom
ungdomsanstalt, har reducerats genom de yngre fångarnas sammanförande i återstående
ungdomsfängelser.

Styrelsen har dock vid genomförandet av den avsedda reduktionen i tjänstemännens
antal ansett sig böra i möjlig mån taga hänsyn till de icke-ordinarie befattningshavarnas
berättigade anspråk att ej utan åtnjutande av skälig uppsägningstid
skiljas från anställning, som de flera år innehaft. Samtliga dessa befattningshavare
äro likväl uppsagda till den 1 januari 1923, efter vilken tid styrelsen får tillfälle att
friare genomföra de möjligheter till indragningar, som än vidare kunna föreligga.

Vad angår en fortsatt indragning av vissa anstalter torde få erinras, hurusom
styrelsen redan i underdåniga framställningar till Eders Kungl. Maj :t åren 1920 och
1921 föreslagit nedläggandet av kronohäktena i Karlshamn, Ängelholm och Varberg
samt vidtagit förberedande åtgärder för indragning av kronohäktet i Lycksele. I underdånig
skrivelse den 12 innevarande december har styrelsen hemställt om indragning
av nuvarande straffängelset å Östermalm i Stockholm samt fängelsets förläggande
till kronohäktesbyggnaden vid centralfängelset å Långholmen.

För sinnessjukavdelningen vid centralfängelset i Härnösand har styrelsen
minskat bevakningsstyrkan till tre konstaplar, det lägsta antal, som med eu tjänstgöringstid
av åtta timmar per dygn för var konstapel kan beräknas, såvitt de sinnessjuka
skola övervakas hela dygnet igenom, vilket av lätt insedda skäl icke torde kunna
utan våda åsidosättas.

I ärendets handläggning har förutom undertecknad, överdirektör, deltagit
byråchefen Sandell, föredragande.

Stockholm den 27 december 1922.

Underäånigst:

VIKTOR ALMQUIST.

Henry Lindberg.

Utrikesdepartementets personalavdelnings yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid 9, § 1

V. P. M.

Till vad statsrevisorerna under § 1 i sin berättelse över granskningen av utrikesdepartementets
räkenskaper för år 1921 anfört får jag härmed vördsamt meddela
följande.

Revisorerna hava med anledning därav, att utgifterna under förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser uppgått till mera än fyra gånger det av riksdagen
för ändamålet anvisade beloppet, ansett sig höra närmare undersöka orsakerna till
detta förhållande och därvid funnit kostnaderna för renskrivning samt telegraf- och
telefonporto anmärkningsvärt höga, varför genomgripande åtgärder befunnits vara
av nöden för nedbringande av dessa utgifter.

Med anledning härav torde böra erinras om det förhållandet att utrikesdepartementets
administration omfattar icke blott departementet i Stockholm utan därjämte
beskickningar och konsulat i utlandet och att de i utlandet anställda skrivbiträdenas
löner självfallet måst regleras med hänsyn till den å anställningsorten gällande
prisnivån. I ett flertal länder, särskilt de utomeuropeiska, voro priserna å arbetskraft
under ifrågavarande år högt uppdrivna, och härav blev följden, att kostnaderna
för renskrift blevo högre ån under normala förhållanden. Utrikesdepartementet
har emellertid med uppmärksamhet följt de förändringar i prisnivå och valutaförhållanden,
som kunnat motivera en sänkning av skrivbiträdenas löneförmåner,
och i ett flertal fall hava löneregleringar, avseende att nedbringa renskrivningskostnaderna,
ägt rum. Resultatet härav torde komma att visa sig däri, att utgifterna från
anslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m. under innevarande

— 6 —

år i betydande grad minskats i jämförelse med föregående år. Ytterligare sänkningar
i ifrågavarande hänseende, avseende att jämväl under nästkommande år reducera
utgifterna, hava nyligen anbefallts.

Vad angår telegramkostnaderna äro dessa huvudsakligen beroende av antalet
och vikten av de frågor, som äro föremål för handläggning i utrikesdepartementet och
hos dess underlydande organ, men för sakens bedömande torde jämväl böra tagas i
betraktande, att telegramtaxorna under det år som avses voro betydligt högre än de nu
gällande. Emellertid har från utrikesdepartementets sida icke försummats att hos
underlydande tjänstemän inskärpa vikten därav, att onödig telegramväxling undvikes,
och att telegrafiska meddelanden icke innehålla ord, som, utan eftersättande av erforderlig
tydlighet, kunna utelämnas. När så kunnat ske, hava telegram till avlägsna
orter expedierats med beteckningen ”différé”, varigenom kostnaderna i ett flertal
fall avsevärt nedbragts.

Då några konkreta fall, som kunna ådagalägga, att nödvändig sparsamhet ej
blivit i allt iakttagen, icke blivit av statsrevisorerna angivna, torde anledning icke föreligga
att mera ingående än som här ovan skett avgiva yttrande över vad revisorerna
beträffande utgifterna under ifrågavarande anslag anfört.

Stockholm den 30 december 1922.

ERIC EINAR EKSTRAND.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements utlåtande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkning del I, sid. 11, §1—10.

Till Konungen.

I enlighet med nådig remissresolution den 11 innevarande december får
Aiméförvaltningens fortifikationsdepartement anföra följande i anledning av riksdagens
revisorers under nedanangivna §§ i deras berättelse av den 30 nästlidne november
framställda anmärkningar.

§ 1.

I sammanhang med anmärkning mot upphandling av tvättmedel för armén,
varöver det tillkommer Arméförvaltningens intendentsdepartement att avgiva förklaring,
hava revisorerna funnit synnerligen anmärkningsvärt, att tre tjänstemän
hos Arméförvaltningen innehade uppdrag, den ene såsom ordförande och de båda
övriga såsom revisorer, i det för bedrivandet av den för arméns behov avsedda tillverkningen
av tvättmedel bildade svenska bolaget Thors kemiska fabriker i Stock -

— 7 —

holm. Fortifikationsdepartementet, hos vilket ifrågavarande tjänstemän äro anställda,
men som icke har något att skaffa med upphandling av arméns tvättmedel,
får i underdånighet hänvisa till tjänstemännens här vidfogade förklaringar.

§ 3.

Fortifikationsdepartementet har ej tagit befattning vare sig med uppgörandet
av ritningar eller utförandet av arbetet för den under denna § omförmälda sjukhusbyggnad
vid Västernorrlands regemente, än mindre med inredningen av den anmärkta
röntgenavdelningen inom sjukhuset.

§ 4.

Enligt revisorernas mening skulle i Norrlands trängkårs matsalsbyggnad,
vilken under en stor del av året icke behövde tagas i anspråk i sin helhet, för en
jämförelsevis obetydlig kostnad kunna anbringas en vägg, eventuellt med skjutdörrar,
varigenom en väsentlig besparing i uppvärmningskostnaderna kunde ernås.
Förslag till uppförandet av sådan vägg har förut framställts. Även om väggens anbringande
skulle medföra någon minskning i eldningskostnaden, lärer denna minskning
ej kunna bliva så väsentlig, att densamma kunde uppväga olägenheterna under
de tider, matsalen i sin helhet behövde användas. Vid sådant förhållande och då
väggen, för att göra någon nytta i anmärkta avseende, måste effektivt ombonas, varför
dess anbringande komme att medföra ej obetydliga kostnader, har fortifikationsdepartementet
ansett sig icke för närvarande böra anvisa medel härför; men kommer
frågan att företagas till förnyad prövning efter det kårens organisation enligt den
väntade nya härordningen fastställts.

§ 10. .

Mot vad revisorerna under denna § anmärkt i fråga därom, att åtskilliga plåtslageri-
och målningsarbeten å kasernetablissemang i Boden bort utbjudas genom
offentlig kungörelse i stället för, såsom skett, genom anbuds infordrande under hand
eller genom särskilda skrivelser, kan fortifikationsdepartementet i saknad av uppgift
å det eller de särskilda fall, anmärkningen avser, endast förklara, att departementet i
varje förekommande fall efter kända eller under tjänstemannaansvar uppgivna förhållanden
beslutat om arbetenas utbjudande på sätt, som departementet funnit mest
ändamålsenligt och för staten fördelaktigast, utan att upphandfingsförordningens
bestämmelser överskridits.

Stockholm den 23 december 1922.

Underdåmigst:

A. ODELSTIERNA.

M. MORTON.

IIj. Leth.

— 8 —

Bilaga 1

till Arméförvaltningens fortifikationsdepartements
utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers anmärkning
del I, sid. 11, § 1.

Till Kungl. Arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Som riksdagens revisorer funnit synnerligen anmärkningsvärt, att vi, tjänstemän
hos Arméförvaltningen, innehava uppdrag såsom revisorer i aktiebolaget
Thors Kemiska fabriker i Stockholm, å vilket bolag det danska Thors Kemiska Fabrikers
A/S i Köpenhamn rättigheter och skyldigheter enligt kontrakt med Arméförvaltningens
intendentsdepartement angående tillverkningsrätten av sistnämnda bolags
tvättmedel, överlåtits, anse vi oss såväl förpliktade som berättigade att avgiva
förklaring över det anmärkta förhållandet.

Vi äro icke främmande för det svenska bolagets bildande. Tvärtom har detta
tillråtts av undertecknad Morton efter samråd med undertecknad Bruhn på grund
av förfrågan utav den av Kungl. Maj :t utsedda konsulenten för arméns tvättinrättningar.
Såväl frågan som rådet grundades uteslutande på hänsyn till statens intressen
under de föreliggande förhållandena. Arméns upphandlingssakkunnige hade
nämligen efter en allsidig utredning, varunder fri och öppen tävlan förekommit mellan
olika fabrikat, tillstyrkt användningen för arméns behov av det danska tvättmedlet
såsom det bästa, och Kungl. Maj :t hade, enligt deras tillstyrkan, anbefallt
Arméförvaltningens intendentsdepartement att med det danska bolaget avsluta det
i revisorernas berättelse intagna kontrakt. Då det sålunda var bestämt, att detta
tvättmedel skulle användas för svenska arméns tvättkläder, men tillverkningen därav
skedde i Danmark, kunde det, enligt vår åsikt, ej vara annat än fördelaktigt för svenska
staten, om tillverkningen kunde förläggas till Sverige, varigenom svensk arbetskraft
kunde anlitas, besparingar av transportkostnader ske och övriga av fabriksrörelse
inom landet uppkommande förmåner för staten åtnjutas. Lämpligaste sättet
för åstadkommandet härav ansågs vara bildandet av ett svenskt aktiebolag, och detta
desto hellre, som även ett par svenska affärsmän vore villiga att ingå i bolaget och tillskjuta
en väsentlig del av det erforderliga aktiekapitalet. För att fylla det i aktiebolagslagen
föreskrivna antal delägare i aktiebolag anmodades även vi att ingå i bolaget
; och då sedermera val av styrelse och revisorer skulle ske, måste alla de svenska
delägarna därför anlitas; och vi, som avböjde uppdrag såsom ledamöter eller suppleanter
i styrelsen, ansågo oss oförhindrade att mottaga uppdrag såsom revisorer, då
vi i vår egenskap av tjänstemän hos Arméförvaltningens fortifikationsdepartement
icke kunde komma att taga någon som helst befattning med upphandling eller anskaffning
av tvättmedel.

Vi bestrida på det bestämdaste, att vår befattning med ifrågavarande bolag
förestavats av egennytta eller haft annan grund än den ovan angivna.

Stockholm den 23 december 1922.

M. MORTON.

O. N. BRUHN.

— 9 —

Bilaga 2

till Arméförvaltningens fortifikationsdepartements
utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers anmärkning
del I, sid. 11, § 1.

Ö. P. M.

ang. riksdagens revisorers anmärkning § 1 sista stycket.

Undertecknad, byråchef i fortifikations-departementet, har icke och kan icke
hava något som hälst inflytande vid intendents-departementets uppköp eller val av

tvättmedel. „ ,

Genom n. brev den 31 december 1921 har K. M :t lämnat mig tillstånd att under
år 1922 innehava uppdrag som ordförande i styrelsen för aktiebolaget Thors Kemiska
fabriker.

Stockholm den 21/12 1922.

G. GARTZ.

överste.

Arméförvaltningens intendentsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 11, § 1.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj :t genom nådig remiss den 11 innevarande månad anbefallt
Arméförvaltningens intendentsdepartement att avgiva utlåtande över riksdagens
revisorers uttalanden angående upphandling av tvättmedel vid armén, får mtendentsdepartementet
i underdånighet anföra följande.

Vad först beträffar revisorernas uttalande ”hurusom vid upphandling av
tvättmedel för arméns behov liksom vid upphandling i allmänhet för statens räkning
sådana anordningar syntes böra vidtagas, att fri och öppen tävlan mellan olika fabrikat
kunde få göra sig gällande”, får departementet erinra därom, att dylik tävlan
ägde rum, innan Eders Kungl. Maj :t fann för gott att genom nådigt brev den 12 juli
1918 anbefalla Arméförvaltningens intendentsdepartement att i enlighet med samtidigt
överlämnat kotnraktsformulär avsluta kontrakt med Thors Kemiske Fabrikkers
A/S, Köpenhamn, för förvärvande av inköps- eller tillverkningsrätt till det s. k. Sörensenska
tvättmedlet. Anledningen till den förändring, som sålunda vidtogs i sättet
för tvättmedelsanskaffningen, är att söka i det resultat, vartill de jämlikt nådigt brev
den 31 december 1915 tillkallade särskilda sakkunniga kommit i av dem avgivet yttrande
och förslag till åtgärder för nedbringande av kostnader för tvätt vid armén,

— 10 —

uti vilket yttrande bland annat skarpt klandrades det sätt, på vilket upphandling av
tvättmedel vid ifrågavarande tidpunkt ägde rum vid armén, eller just genom ”fri
och öppen tävlan”.

Vid bedömandefav frågan om ”fri och öppen tävlan” bör den omständigheten
icke förbises, att prövning av avgivna anbud å ett tvättmedel icke, såsom vid flertalet
förekommande upphandlingar för statens räkning, kan ske medelst blott okulär besiktning,
kemisk analys eller annan undersökning av varan, begränsad till viss enligt
gällande upphandlingsförordning knappt tillmätt tidsperiod. För ett allsidigt bedömande
av ett tvättmedels lämplighet erfordras, åtminstone för arméns vidkommande,
en längre tids, hälst något års, erfarenhet för utrönande särskilt av tvättmedlets inverkan
ifråga om skonsamhet mot kläderna, dess avverkningsförmåga o. s. v.

Under sådana förhållanden och då ett med det Sörensenska tvättmedlet jämförligt
eller detsamma överträffande tvättmedel — intendentsdepartementet veterligen
— ännu icke framkommit i marknaden, saknar departementet fortfarande anledning
att föreslå Eders Kungl. Maj :t upphävande av det enligt ovan nämnda nådiga
brev den 12 juli 1918 ingångna kontraktet. Departementet förbiser därvid icke
sin skyldighet att, såframt ändrade förhållanden i nu nämnt avseende därtill skulle
giva anledning, anmäla detta för Eders Kungl. Maj :t, under förutsättning dock att
den enhetlighet beträffande tvättens utförande och ledningen av arméns tvättinrättningar,
som Eders Kungl. Maj :t genom nyssnämnda nådiga brev avsett att vinnas,
icke äventyras.

Vad sedermera gäller det förhållandet, att revisorerna ”icke kunnat undgå
att finna, att från Arméförvaltningens sida åtgärder bort vidtagas för tillmötesgående
av de framställda kraven på anordnande av jämförande prov mellan det s. k. Sörensenska
och olika svenska tvättmedel”, får intendentsdepartementet, i likhet med vad
redan skett i departementets underdåniga utlåtande den 27 juni 1922, åter anmäla, att
sådana jämförande prov påbörjades redan år 1921 och att prov fortfarande pågå vid
vissa arméns tvättinrättningar. På sådant sätt hava hittills prövats de tre fabrikanters
tvättmedel, som därom gjort framställning hos departementet. Därjämte hava
under december månad tvänne nya preparat anmälts till prövning, vartill departementet
ännu ej fattat ställning.

Skulle revisorerna med sin erinran förmena, att departementet icke tillmötesgått
ett av föreningen Sveriges såpfabrikanter u. p. a. i underdånig skrivelse den 30
oktober 1922 framställt förslag om anställande av jämförande försök med tvättmedel,
får departementet i underdånighet erinra därom, att denna skrivelse den 31 i sistnämnda
månad remitterades till intendentsdepartementet för yttrande, samt att ärendet
fortfarande är under utredning, vadan departementets ståndpunkt i denna
fråga ännu icke kan vara för revisorerna känd.

Rörande denna sista framställning vill departementet emellertid redan nu
hava uttalat, att departementet, som givetvis har det största intresse av att det bästa
till buds stående svenska tvättmedel användes inom arméns tvättinrättningar, gärna
ser, att av tvättmedelsfabrikanterna ifrågasatta jämförande prov komma till stånd
och att departementet är benäget att härtill lämna sin medverkan genom personinval
i den tilltänkta kontrollnämnden, under villkor dock att sagda säkerligen både

— 11 —

omfattande och tidsödande samt kostsamma prov i början helt förläggas utom arméns
tvättinrättningar och sker utan särskild kostnad såväl för statsverket som ock för den
från armén tilläventyrs särskilt beordrade personal.

Först sedan ”det bästa tvättmedlet” enligt kontrollnämndens förslag blivit
funnet, böra fortsatta försök företagas genom intendentsdepartementets försorg vid
de truppförbands tvättinrättningar, som intendentsdepartementet bestämmer, för
utrönande av huruvida och i vad mån detta tvättmedel är med hänsyn till alla på
frågan inverkande omständigheter att anse såsom lämpligt för användning i de mi-,
litära tvättinrättningarna.

Intendentsdepartementet blir inom den närmaste framtiden i tillfälle att vid
besvarandet av ovan nämnda remiss av den 31 oktober 1922 närmare ingå på detta
spörsmål.

Såsom sammanfattning av vad ovan anförts får intendentsdepartementet som
sin åsikt uttala, att rätta tidpunkten ännu icke synes vara kommen att genom upphävande
av gällande kontrakt utlysa fri och öppen tävlan vid upphandling av tvättmedel
för arméns vidkommande, men att departementet, som hittills i överensstämmelse
med vad ovan anförts och i motsats till vad revisorerna framhålla tillmötesgått
framställda krav på anordnande av prov med olika slags tvättmedel vid arméns tvättinrättningar,
givetvis icke har någon erinran emot, att jämförande försök i större
omfattning anställas av särskild kontrollnämnd mellan det s. k. Sörensenska och andra
såsom svenska ansedda tvättmedel, dock under de villkor, som här ovan principiellt
uppställts.

Stockholm den 27 december 1922.

Underdånigst:

FREDRIK FRÖLICH.

ERIC von GEGERFELT.

Fritz Björkman.

Arméförvaltningens fortifikations-
och intendentsdepartement i

anledning av riksdagens revisorers
uttalande del I, sid. 14, § 2.

Till Konungen.

I sin den 30 nästlidne november avgivna berättelse under § 2 hava riksdagens
revisorer efter besök i Värmlands regementes kasemetablissement i Karlstad framställt
anmärkningar angående dels de sanitära anordningarna i arrestlokalerna, dels
ordning och snygghet vid regementet, dels ock uppvärmningsanordningarna i etablissementet.

— 12 —

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement, som häröver
infordrat yttrande av regementschefen, få i underdånighet hänvisa till vad denne
i vidfogade den 19 innevarande december dagtecknade skrivelse till intendentsdepartementet
anfört; och har intendentsdepartementet för sin del ej något att tillägga.

Vidkommande de sanitära anordningarna i arrestlokalerna får fortifikationsdepartementet,
som har anledning antaga, att anmärkningen avser ventileringen, i
underdånighet meddela, att anordningarna i sådant avseende äro likartade med dylika
vid flera andra av arméns kasernbyggnadsnämnd uppförda etablissement, mot
vilka anmärkning eller klagomål ej försports, men att departementet i anledning av
anmärkningen och vad regementschefen anfört, kommer att verkställa undersökning
för att utröna, huru möjliga bristfälligheter må kunna avhjälpas.

Vad slutligen angår värmeanordningarna, har chefen för fortifikationsdepartementets
maskin- och värmebyrå för revisorerna redogjort för dessas beskaffenhet,
och såsom regementschefen anfört, hava redan ändringar vidtagits i syfte att begränsa
kostnaderna för uppvärmningen. Huruvida ytterligare besparingar kunna
med det tillämpade anläggningssystemet åstadkommas, är beroende av förläggningen
inom etablissementet, i det att värmeledningen kan avstängas för lokaler, som ej härför
äro använda.

Stockholm den 23 december 1922.

Underdånigst:

A. ODELSTIERNA. FREDRIK FRÖLICH.

M. MORTON. ERIC von GEGERFELT.

föredragande.

Hj. Leth.

Chefens för Kung Värmlands
regemente

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 14, § 2.

Till Kungl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement,

På grund av Kungl. Arméförvaltningens Intendentsdepartementets skrivelse
D:ii n :r 5037/1922 har jag härmed äran avgiva yttrande i anledning av vissa utav
riksdagens revisorer framställda anmärkningar avseende regementet.

Revisorerna synnerligen allmänt hållna erinringar avse dels bristfälligheten av
de sanitära anordningarna i arrestlokalerna, dels bristfälligheten av renhållningen i
allmänhet inom etablisementet, dels ock olämpligheten ur kostnadssynpunkt av vissa
uppvärmningsanordningar i kasernerna.

Vad den första erinringen angår torde den avse, att vid revisorernas besök
vatten stod kvar å golvet till den pissoir, som i arrestbyggnaden avses för vaktman -

— 13 —

skåpet (ej arrestantema). Vaktlokalen i fråga användes endast under regementsövningarna.
Saken var — såsom jag vid tillfället också anmälde — fönit observerad
och skulle avhjälpas genom reparation (asfaltpåläggning för att öka fallet). När
medel härför i och med nästa års anslag står till förfogande, kommer ifrågavarande
bristfällighet att avhjälpas. Vid besöket gjordes däremot icke, så vitt jag känner,
någon erinran mot luften i cellerna. Erfarenhet ger emellertid vid handen, att vid
tät beläggning ventileringsanordningarna i arrestbyggnaden icke äro tillfredsställande.
Här vid regementet har icke sakkunskapen räckt till för att framlägga kostnadsförslag
för erforderliga förbättringar av ventilationssystemet. Med hänsyn till
önskvärdheten av att förbättra de sanitära förhållandena inom arrestbyggnaden vore
det sålunda av vikt, om fortifikationsdepartementet självt ville taga frågan om hand.

Inför revisorernas andra anmärkning måste man ställa sig spörjande vilka
utomordentliga krav revisorerna måtte ställa på ordning och snygghet under pågående
storrengöring inom ett kasernetablissement. Det heter nämligen: ”Ehuru vid revi sorernas

besök utryckning från regementsmötet pågick, borde dock enligt revisorernas
mening större ordning och snygghet vara rådande”. Vid besöket i matsalen pågick
avdukning och diskning efter frukosten och vid besöken inom kompanilokalerna pågingo
rengöring av persedlar och skurning och grundlig rengöring av lokaler. Att
promenaden genom lokalerna för revisorerna under dessa förhållanden måhända ej
var så behaglig må vara förklarligt, men att därför komma med anmärkning på bristande
renhållning under pågående renhållningsarbete synes mig icke berättigat.
Man frågar sig ock till vad nytta skall regementet offentligen brännmärkas för bristande
renhållning under avrustning från regementsmöte? Någon förbättring i ordning
och snygghet under avrustningsdagens pågående avrustnings- och rengöringsarbete
kan jag åtminstone ej ställa i utsikt. Huvudsaken torde vara att renhållningen
är tillfredsställande efter verkställt rengöringsarbete. Jag bestrider befogenheten av
revisorernas anmärkning och beklagar tillkomsten av en anmärkning, vars enda praktiska
resultat blir ett nedsättande av regementet i allmänhetens ögon.

Den tredje erinran rör värmeanordningarna i kasernerna sedda ur kostnadssynpunkt.
Det är ju klart, att värmeanordningar i kaserner, byggda för vinterförläggning
icke utan vidare kunna ekonomiskt lämpa sig för den partiella uppvärmning,
som blivit en följd av värnpliktstidens omläggning. Genom anvisning av chefen för
fortifikationsdepartementets maskin- och värmebyrå, som med anledning av revisorernas
erinran besökte regementet, ha emellertid vissa anordningar träffats, vartill
medel ställts till förfogande av arméfördelningschefen, avsedda att möjliggöra ekonomisering
av uppvärmningen.

Karlstad den 19 december 1922.

G. A:SON LEIJONHUFVUD.

Regementschef.

Nils Björkman.

— 14 —

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses utlåtande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid 15,
§§ 3 och 4.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 11 innevarande månad har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
Arméförvaltningens vederbörande departement att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers berättelse av den 30 november 1922 om
verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1921, ”fjärde huvudtiteln, arméförvaltningen §§ 1, 2, 3,
4 och 10”.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som har att uttala sig vad angår §§ 3
och 4, får till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.

§ 3. I den ursprungliga, av Eders Kungl. Maj :t fastställda planen för Västernorrlands
regementes sjukhus i Sollefteå ingick vård även av eivila sjuka från länet,
lidande av invärtes sjukdomar, för vilkas behandling icke å lasarett inom länet funnes
specialutbildad läkare.

Sedan Västernorrlands läns landsting för sin del godkänt av Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse uppgjort preliminärt förslag till överenskommelse mellan
staten och landstinget angående villkoren för vård å sjukhuset av civila sjuka, torde
det kunna antagas, att sådan vård även kommer att få därstädes anordnas. Helt
säkert skall det, om så sker, också visa sig, att för tillfredsställande diagnos och behandling
av vissa sjukdomar erfordras tillgång å sjukhuset till röntgeninstrumentarium,
samt att för röntgenbehandling avsett utrymme måste i full utsträckning tagas
till användning.

§ 4. Vad angår Norrlands trängkårs etablissemang i Sollefteå, får sjukvårdsstyrelsen
i underdånighet erinra därom, att arbetet med ombyggnaden nu påbörjats.

Stockholm den 19 december 1922.

Underdånigst:

FRITZ BAUER.

OSKAR NORDLANDER.

Ossian Hagelin.

15 —

Statens Arbetslöshetskommission,

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 19, § I.

Till Konungen.

Sedan statens arbetslöshetskommission anbefallts att efter hörande av arbetsdirektionen
för Norrlands statsarbeten avgiva utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar gentemot vissa Norrlands statsarbeten berörande förhållanden,
får arbetslöshetskommissionen, med överlämnande av närslutna yttrande från Norrlands
statsarbetens arbetsdirektion anföra följande.

På grund av den stagnation inom näringslivet, särskilt i fråga om sågverksindustrien,
som med växande styrka gjorde sig gällande under våren 1921, började
arbetslösheten i Norrland att antaga mycket avsevärda proportioner. Understödsverksamhet
måste till följd härav igångsättas på åtskilliga orter längs Norrlandskusten.
Inför utsikten att denna i och för sig ej önskvärda form av det allmännas
hjälpåtgärder skulle komma att erhålla en utomordentlig omfattning, ansåg arbetslöshetskommissionen
sig böra hos dåvarande chefen för socialdepartementet framhålla
nödvändigheten av att statliga nödhjälpsarbeten anordnades för de arbetslösa
även i denna del av landet. Med hänsyn till svårigheten av att åstadkomma en
sådan organisatorisk utbyggnad av kommissionens dåvarande verkställande organ,
skogssällskapets statsarbeten, som medgåve statsarbeten att även omhänderhava ledningen
av nödhjälpsarbetena i Norrland, föreslog kommissionen i skrivelse den 7
juni 1921 till chefen för socialdepartementet, att en fristående från södra Sveriges
statsarbeten skild organisation under ledning av en arbetsdirektion måtte upprättas
för anordnande utav nödhjälpsarbeten i Norrland. Genom Kungl. Maj :ts beslut
den 10 i samma månad blev denna framställning bifallen. Den nya organisationen,
vilken blev benämnd ”Norrlands statsarbeten”, ställdes under överinseende
av en särskild arbetsdirektion, bestående av sju ledamöter, bland vilka en delegation
utsågs att såsom arbetsutskott handhava arbetenas omedelbara ledning. Ät arbetslöshetskommissionen
uppdrogs att utöva allmän kontroll över verksamhetens bedrivande.
Kommissionens befogenheter i förhållande till arbetsdirektionen hava sedermera
av Kungl. Maj :t omreglerats genom nådigt brev den 10 mars 1922.

Det trängande behovet av snabba åtgärder i Norrland föranledde, att nödhjälpsarbeten
med största möjliga skyndsamhet sattes igång på de orter, där läget
syntes mest bekymmersamt. Nedanstående siffror torde vara ägnade att giva en
föreställning om de anspråk på snabb utveckling, som arbetslöshetens synnerligen
hastiga stegring i Norrland under nästlidne höst och vinter ställde på den nystartade
organisationen.

— 16 —

Antal arbetare i nödhjälpsarbete hos Norrlands Statsarbeten.

1921. 31 juli ........................ 348

31 augusti .................... 2,030

30 september .................. 3,600

31 oktober .................... 6,450

30 november .................. 6,830

31 december ................... 7,620

1922. 31 januari ..................... 10,090

28 februari .................... 12,300

31 mars ....................... 13,575

30 april ....................... 8,490

31 maj .............. 4,610

30 juni ........................ 4,520

31 juli ........................ 3,710

31 augusti ..................... 4,025

30 september .................. 4,550

• 31 oktober ..................... 5,270

30 november ................... 3,960

Den starka och plötsliga nedgång i de arbetsanställdas antal, som inträffade
under våren 1922, avspeglar det då inträdande konjunkturomslaget på den norrländska
arbetsmarknaden.

Den bild utav Norrlands statsarbetens verksamhet, som här anförda siffror
velat teckna, torde böra fullständigas med följande uppgifter, vilka angiva antalet
arbetsföretag, som under vissa här nedan angivna tidpunkter bedrivits i Norrlands
statsarbetens regi.

1921. 31 juli ...

31 oktober

1922. 28 februari
31 maj
31 augusti
30 november

Det har synts arbetslöshetskommissionen lämpligt att sammanställa dessa uppgifter
rörande Norrlands statsarbetens utveckling, då det endast mot bakgrunden av
anförda fakta torde vara möjligt att med full rättvisa bedöma de sidor av statsarbetens
verkamhet, vilka gjorts till föremål för statsrevisorernas erinringar.

Statsrevisorerna hava gentemot Norrlands statsarbeten anmärkt följande:

1) att kostnaderna för arbetschef sexpeditionens olika avdelningar samt för
avdelningskontoren varit väl höga;

2) att organisationen av och kostnaderna för den direkta arbetsledningen å arbetsplatserna
likaledes dragit för höga kostnader;

6 företag
53 „

205 „

208 „

100 „

— n —

3) att av arbetsledningspersonalen företagna inspektionsresor åsamkat statsverket
för höga kostnader; samt

4) att personalbeståndet vid statsarbetens revisionsavdelning varit större än
förhållandena påkrävt.

Under erinran att de sålunda framställda anmärkningarna synas väsentligen
hänföra sig till innevarande räkenskapsår, får kommissionen nu upptaga desamma
till behandling i nyss angiven ordning.

Att en ansvällning från år 1921 räknat kunnat noteras för den å arbetschefs- Angående arexpeditionen
anställda personalen, har sin förklaring däruti, att behovet av personal bctd-{^f®°*pe''
vuxit, allt eftersom verksamheten utvecklats. Sålunda ha de administrativa anordningarna
för de arbetslösas uttagning till nödhjälpsarbetena påkrävt

upprättande av en social avdelning, som även haft i uppdrag att kontrollera
och utbetala familjeunderstöd och ortstillägg. Den omläggning utav revisionsarbetet,
som blev en följd av Kungl. Maj ds beslut den 10 mars 1922 och varom mera längre
fram, medförde även upprättandet av en särskild revisionsavdelning med delvis
nyanställd personal.

Av arbetsdirektionens protokoll har kommissionen kunnat konstatera, att direktionen
haft sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att vidtaga de personalreduktioner,
som varit möjliga. Det måste emellertid betonas, att det icke gärna
låter sig göra att direkt och omedelbart anpassa den administrativa apparatens storlek
efter den varierande avgången av nödhjälpsarbetare på de olika arbetsplatserna,
då det ju ligger i sakens natur, att en icke oväsentlig del av förvaltningsuppgifterna
kvarstå även en viss tid efter nödhjälpsarbetenas upphörande.

Även om kostnaderna för arbetschefsexpeditionen liksom för avdelningskontoren
obestridligen blivit höga, beror detta förhållande likväl icke därpå, att statsarbeten
betalat sin förvaltningspersonal oskäligt höga löner. Kommissionen har även
tidigare varit i tillfälle att följa avlöningsspörsmålens handläggning inom Norrlands
statsarbeten och för egen del ej funnit orsak att, förrän under sistlidne november
månad, uttala önskemål om en allmännare lönereducering från början av år 1923.

Enligt kommissionens uppfattning måste den ledande personalen tillerkännas förmåner,
som svara mot tjänsternas betydelse och ansvar, vederbörandes kompetens och anställningens
provisoriska natur. Endast därigenom kunde det bliva möjligt för en
tillfälligt arbetande institution sådan som Norrlands statsarbeten att förvärva och bibehålla
en för sina uppgifter väl kvalificerad ledande personal.

Statsrevisorerna hava vidare framhållit, att kostnaderna för även den direkta Angående ar_
arbetsledningen på arbetsplatserna måste anses väl höga, särskilt med hänsyn tagen betsledningen
till antalet i nödh jälpsarbeten sysselsatta arbetare. Kommissionen tillåter sig till en på arbetsplatbörjan
fästa uppmärksamheten på, att den mycket betydande variationen i arbets- sernastyrkans
storlek under olika tidpunkter av år 1921 och 1922 medfört, att tjänstemännens
antal vid olika tidpunkter icke kan anses giva något exakt uttryck för det rätta
personalbeståndet i förhållande till nödhjälpsarbetarnas antal. Lika litet som det
låtit sig göra att smidigt anpassa personalbeståndet å arbetschefsexpeditionen efter
de växlande arbetsstyrkorna, har det varit möjligt att åvägabringa en dylik anpassning
av ledningspersonalen efter arbetsstyrkornas månad till månad varierande stor -

— 18 —

lek. Det framgår av redan meddelade uppgifter, att antalet arbetsföretag varit
mycket stört, beroende på angelägenheten av att såvitt möjligt placera de arbetslösa
i närheten av hemorterna. Härav hava naturligen förorsakats större ledningskostnader
än om verksamheten kunnat koncentreras till endast étt fåtal större arbetsplatser.
Därjämte må erinras, att vid såväl påbörjandet som avslutandet av de många
olika företagen ledarepersonalen på platsen och kostnaderna för denna måste ställa
sig jämförelsevis höga i förhållande till antalet arbetare och deras löner. Arbetslöshetskommissionen
har icke kunnat tillägna sig den uppfattningen, att arbetsdirektionen
genom slöseri med personal hållit administrationskostnaderna högre än som varit
av förhållandena betingat. Kommissionen anser sig hava grundade skäl att i stället
fälla det omdömet, att statsarbetens ledningspersonal hållits vid knappaste laget, och
att i varje fall sagda personal vid tidpunkten för den hårdaste påfrestningen näppeligen
varit större, än att det kan antagas att liknande arbetsföretag på öppna marknaden
skulle hava erfordrat betydligt talrikare befälsnumerär.

I detta sammanhang torde få beröras några av de faktorer, som särskilt bidragit
till en ökning av kostnaderna för ledningspersonalen. Den tekniska personalen måste,
såsom i det föregående motiverats, tillerkännas löner, som icke gärna kunna understiga
öppna marknadens löner för motsvarande befattningshavare. Den utomordentligt
grannlaga ställning, som icke minst det högre befälet intager vid statsarbetena,
har medverkat till, att man understundom, med bortseende från eljest följda
grundsatser, ansett sig böra erbjuda relativt gynnsamma lönevillkor för att kunna
förvärva personer med särskilda förutsättningar att fylla ledande platser hos statsarbetena.

Vidare är att påpeka, hurusom de vid statsarbetena anställda arbetarna i regel
icke äga yrkesvana vid de arbeten, till vilka de anvisas. På grund härav ställas här
större anspråk på arbetsledning och tillsyn än vid ett vanligt arbete på öppna marknaden,
där man uteslutande använder sig av yrkeskunnigt folk.

Det bör även tagas i betraktande, att nödhjälpsarbetena i regel utvalts på sådant
sätt, att materialkostnaderna betinga minsta del av utgifterna för arbetena. En
följd härav måste bliva, att ledningskostnaderna vid de på detta sätt utvalda arbetena
utgå med relativt höga belopp i förhållande till totalkostnaden.

Enligt de uppgifter, som arbetsdirektionen delgivit kommissionen, kunna administrationskostnaderna
under år 1921 beräknas uppgå till omkring 10,8 % av nödfa
jälpsarbetenas totala utgifter. För år 1922 förmodas siffran komma att något understiga
den nyss anförda. Den omständigheten, att flottledsarbetenas lokala arbetsledning
icke medräknats, kan enligt arbetsdirektionens förmenande härvidlag ej spela
någon avgörande roll, enär arbetschefsexpeditionen såväl som avdelningskontoren belastas
med vissa förvaltnings- och kontrollkostnader även för dessa slags arbetsföretag.

För att utröna administrationskostnadernas vid de statliga nödhjälpsarbetenas
storlek i förhållande till samma kostnader vid andra större byggnadsföretag har arbetsdirektionen
verkställt en utredning rörande trenne större statsbanebyggnadsföretag.
Sedan från dessas totalkostnader avräknats alla de utgifter, som ej äro av
natur att kunna jämföras med statsarbetens administrationskostnader, framgår det
resultatet, att förvaltningsbeloppets procentuella andel i totalkostnaden för nämnda

— 19 —

företag uppgått till respektive .10,2 %, 10,9 % och 9,9 % eller genomsnittligen 10,2
c/o• Siffrorna ha håmtats ur ”Meddelanden från kungl. järnvägsstyrelsen” n:r 9,

11 resp. 12.

När Norrlands statsarbeten upprättades, bestämde arbetsdirektionen, att sam- A »gående inma
rese- och traktamentsersättning skulle beräknas för Norrlands statsarbetens lunk- sPcktionstionärer
som för befattningshavarne hos dåvarande skogssällskapets statsarbeten. De re8°r''
av direktionen fastställda traktamentsersättningarna utgingo då på följande sätt:

Direktionens ledamöter och intendenten ........................ 24 kr. per dag

Avdelningschefer, avdelningsingenjörer och reseinspektörer ...... 20

Direktionen beslöt emellertid vid sitt sammanträde den 10 juni 1922 att härutinnan
vidtaga förändringar, och fastställdes därvid ersättningen för ovannämnda
ledamöter och funktionärer till den i gällande resereglementes III klass angivna.

Ändring har sålunda företagits på den punkt, som närmast synes hava föranlett revisorernas
påpekanden. Det förtjänar även framhållas, att statsarbeten i vissa fall utbetalat
lägre ersättning än den, som vederbörande befattningshavare torde varit berättigad
att komma i åtnjutande av enligt nyssnämnda reglemente.

Vad beträffar de jämförelsevis stora kostnader, som arbetschefens resor åsamkat
statsarbeten, torde bemärkas, att arbetschefen haft att beresa vidsträckta områden,
och att dessa resor med direktionens särskilda begivande företagits för att möjliggöra
för arbetschefen såväl att kunna överblicka arbetenas gång som också att
kunna ingripa vid företag, där rådande förhållanden gjort arbetschefens personliga
närvaro särskilt önskvärd. Kostnaderna för nämnda resor ha alltid debiterats efter
av direktionen fastställda grunder. Det synes kommissionen naturligt och lämpligt,
att arbetschefen, med hänsyn till sitt ansvar för hela verksamheten, sökt oavlåtligt
övervaka densamma även genom besök på de olika arbetsplatserna.

Slutligen ha statsrevisorerna uppmärksammat, att ett stort antal personer vid Angående reNorrlands
statsarbetens expedition i Umeå sysselsatts med revisionsgöromål, vilket Gsionsarbe1''öranlett
dem uttala önskemål, att revisionskostnadema icke måtte onödigt ökas, sär- tet''
skilt med tanke på den överrevision av statsarbetens räkenskaper, som enligt Kungl.

Maj :ts beslut även skall verkställas.

I anslutning till vad aibetsdirektionen härom anfört, vill kommissionen erinra
om, att det nuvarande revisionssystemet anordnats på grund av Kungl. Maj ds beslut
den 10 mars 1922. Den vid revisionsavdelningen i Umeå utförda sifferrevisionen,
som närmast motsvarar arbetet å kommunikationsverkens revisionskontor, torde få
anses ändamålsenlig och icke vidlyftigare organiserad än den omfattande verksamheten
kräver.

Beträffande åter den genom nyssnämnda Kungl. Maj ds beslut jämväl upprättade
överrevisionen torde kommissionen icke hava att yttra sig.

Remissakten återgår.

Stockholm den 30 december 1922.

Undernådigst:

På Arbetslöshetskommissionens vägnar:

F. W. H. PEGELOW.

Rev.-berättelse ang. statsverket för ur 1921. III.

G. H. Nordström.

— 20 —

Norrlands Statsarbetens
arbetsdirektions

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 19, § 1.

Till Statens Arbetslöshetskommission, Stockholm.

I anledning av A. K :s remiss den 10 d :s angående Statsrevisorernas uttalanden
rörande administrationen m. m. vid N. S. får direktionen med remisshandlingarnas
återställande anföra följande.

Statsrevisorerna uttala att kostnaderna för expeditionen, den direkta arbetsledningen
och inspektionen vid N. S. äro att anse såsom väl höga. Därvid åberopa
revisorerna från Arbetsehefsexpeditionen erhållna uppgifter på antal personal i tjänstemannaställning
den 30 sept. 1921, den 31 mars samt den 30 sept. 1922 ävensom
kostnaderna härför, varemot statsrevisorerna ej anföra några siffror rörande totala
utgifterna i sin helhet under år 1921 eller 1922 eller söka på annat sätt giva en bild
av de arbetsuppgifter, som N. S. haft sig ålagda. Visserligen lämna Statsrevisorerna
en uppgift om ledningspersonalens storlek jämfört med arbetsstyrkans enligt följande.

	1921	1922
	30/9	31/3	30/9
Antal ledningspersonal........................................................	102	212	165
„ sysselsatta arbetare ...............................................	3,611	13,575	4,550

Härtill må först anmärkas att den ledningspersonal, som flottningsföreningarna
bekostade, ej finnes medtagen. Denna ökar personalantalet den 31/3 1922
medan den åter ej nämnvärt ändrar uppgifterna för den 30/9 1921 och 1922. Tages
hänsyn jämväl till denna personal, vilket bör göras då antalet arbetslösa vid flottledsarbetena
ingår i uppgiften å antal sysselsatta arbetare den 31/3 1922, bliva siffrorna
å antal ledningspersonal och arbetare följande.

	1921	1922
	30/9	31/3	30/9
Antal ledningspersonal........................................................	102	322	165
„ sysselsatta arbetare ................................................	3,611	13,575	4,550

— 21 —

... ^en aven om man genom denna tillrättaläggning av antal ledningspersonal
jamlort med sysselsatta arbetare får en bättre proportion, bli siffrorna mycket missvisande,
om man därav skall söka utläsa, huruvida organisationen haft lämplig omfattning
eller ej. Vid just de tidpunkter, som statsrevisorerna utvalt, har nämligen en
mycket stark variation i antalet sysselsatta arbetare ägt rum, vilket framgår av följande
sammanställning.

3/9	c :a	2,000	man
30/9	tf	3,611	ff
22/10	ff	5,500	ff
1/3	ff	12,500	ff
31/3	ff	13,575	ff
22/4	ff	11,000	ff
12/5	ff	5,500	ff
3/6	ff	4,200	ff
1/9	ff	4,000
30/9	ff	4,530	ff
31/10	ff	5,200	ff

Det torde utan vidare vara klart att då man rör sig med en dylik oerhört varierande
arbetsstyrka, siffrorna å antal tjänstemän vid olika tillfällen ej på något
\is exakt kunna giva uttryck för det verkliga behovet av samma personal i förhållande
till arbetsstyrkan. Det torde även av de angivna siffrorna tydligen framgå
de störa svårigheter, som måste vara förenade med organisationens ekonomiska anpassning
efter en på detta sätt växlande arbetsstyrka. Att det i stort sett lyckats
hålla nere administrationskostnaderna i rimligt läge såsom i det följande kommer att
visas kan bl. a. förklaras därav, att administrationens omfattning hållits lägre än som
egentligen motsvarat det verkliga behovet omkring den tidpunkt, då arbetsstyrkan
nådde sin höjdpunkt, vilket givetvis haft till följd att en hel del arbeten i bokföringshänseende
m. m. återstått sedermera, då arbetsstyrkan nedgått och sålunda personalantalet
varken kunnat eller behövt minskas i samma proportion som arbetsstyrkan.

För att en utomstående skall kunna bedöma huruvida X. S. har för vidlyftig
administration eller ej torde det säkraste sättet vara att ingående studera de arbetsuppgifter
av olika slag, organisationen har sig förelagda, och därefter de medel, som
använts för lösandet av dessa uppgifter, varjämte administrationskostnadernas jämförelse
med de totala utgifterna under viss period blir en god ledning vid frågans bedömande.
Direktionen skulle givetvis med nöje sett om statsrevisorerna under en
längre tid än vad som stod dem till buds vid deras korta besök i Umeå hade haft tillfälle
till en mera omfattande undersökning. Då så ej varit fallet vill direktionen i
detta sammanhang inskränka sig till att framlägga några siffror rörande relationen
mellan kostnaderna för administrationen och de totala utgifterna. Dessförinnan vill
dock direktionen i allmänhet beröra några av de faktorer, som särskilt måste bidraga
till ökning av administrationskostnaderna vid statsarbetena jämfört med andra större
arbetsföretag.

— 22 —

Beträffande tjänstemännen gäller såsom genomgående princip att dessa avlönas
med de löner, som förekomma i öppna marknaden för motsvarande tjänstemannapersonal.
Har det gällt att på vissa poster anskaffa särsailt kvalificerad personal
har direktionen ej heller dragit sig för de särskilda utgifter, som varit förenade
härmed. Den svåra ställning som särskilt arbetsledare intaga vid nödhjälpsarbeten
nödvändiggör enligt direktionens åsikt, att man förser sig med endast den bästa tekniska
personal, som står till buds. Men om nu tjänstemännens löner ligga i höjd med
öppna marknadens, medan åter arbetarnas enligt statsmakternas direktiv skola ligg®-i viss mån under öppna marknadens, — i Norrland c :a 20 % följer härav att tjänstemannalönerna
vid statsarbetena måste komma att utgå med jämförelsevis högre
c/0 av arbetareavlöningarna än vid ett vanligt arbete i öppna marknaden.

De vid statsarbetena anställda arbetarna äga i regel icke yrkesvana vid de arbeten,
å vilka de placeras — detta enär de oftast bli tagna från andra yrken än anläggningsarbetarnes.
Detta åter innebär att mera arbetsledning och tillsyn erfordras
än vid ett motsvarande arbete i öppna marknaden, där man uteslutande använder sig
av yrkesvant folk. Vad speciellt beträffar den öppna marknadens vägarbeten i Norrland
må framhållas, att dessa alltid bedrivas i småentreprenader med vägskiftena utlämnade
till i sitt fack synnerligen förtrogna vägarbetare, för vilka erfordras ytterst
liten handledning. Arbetsledningen för dessa vägar brukar därför i regel inskränka
sig till ett kontrollantarbete.

Vid Statsarbetena måste viss social-statistisk verksamhet utövas som ej erfordras
vid andra väg- och vattenbyggnadsföretag, såsom t. ex. fördelning av tillgängliga
platser på olika kommuners arbetslösa med hithörande korrespondens; ic e
minst vidlyftigt arbete härmed har tillkommit i och med hänvisningen av sorlannmgar
till Norrland; vidare — ända till den 18 april 1922 —prövning efter behovspnncipen
av familj eunderstödens utdelning, även medförande en betydlig korrespondens med
Norrlands olika kommuner m. in.

De arbeten, som utvalts som nödhjälpsarbeten, äro i regel av sådan art afltarbetskostnaderna
bli huvuddelen av kostnaderna medan åter materialkostnader hora
bliva de minsta möjliga. En följd härav blir å andra sidan att ledningskostnaderna
måste vid på detta sätt utvalda arbeten uppgå till relativt högre belopp än vid sådana
arbeten, där proportionen mellan material- och arbetskostnaderna intager ett mera
normalt läge.

Under år 1921 uppgingo de totala utgifterna vid N. S. till 4,685,618: 83 kr.,
varav 505,891: 72 kr. eller c :a 10,8 % åtgingo till administrationskostnader. Under
år 1922 beräknas de totala utgifterna uppgå till 14 å 15 mill. kr. Administrationskostnaderna
under denna tid kunna nu ej angivas bl. a. till följd av en pågående omläggning
av bokföringen, men håller direktionen ej för otroligt, att dessa kostnader
uppgå till c:a 1,5 mill. kr., sålunda i runt tal c:a 10 % av de totala utgifterna. I beloppet
14 å 15 mill. kr. ingå kostnader för flottledsarbeten med c-.a 1,3 null. kr., beträffande
vilka statsrevisorerna mycket riktigt framhålla, att resp. flottningsförenin<>ar
själva bekosta den lokala arbetsledningen. Det tillkommer dock även för dessa
arbeten andel i Arbetschefsexpeditionens och avdelningskontorens kostnader och aro
dessa organs verksamhet och utgifter ej i någon nämnvärd grad mindre för ett flott -

— 23 —

ledsarbete än för ett annat arbetsföretag. Man kan sålunda säga, att administrationskostnaderna
i dess helhet ej i någon högre grad minskas därigenom att kostnaderna
för flottledsarbetenas lokala arbetsledning utgår.

För bedömandet huruvida förenämnda administrationskostnad, e :a 1,5 mili.,
står i lämplig proportion till de totala utgifterna, 14 å 15 mill. kr., torde jämförelse
lämpligen kunna göras med andra större byggnadsföretag. Den statistik som i detta
hänseende hunnit anskaffas under den korta tid, som .stått till buds för remissens besvarande,
är från trenne i Norrland utförda statsbanebyggnader. De totala utgifterna
för dessa ha i nedanstående tablå minskats med utgifterna för rullande materiel
och spåröverbyggnadsmaterielen (räler, spårväxlar och sliprar), vilka anskaffningar
i stort sett torde ligga utanför byggnadsförvaltningarnas verksamhetsområde och i alla
händelser ej inverka på dess administrationskostnader.

Statsbanebyggnad.	Summa kostnader excl. mat-kostn. för spåröverbygg. o. trafikutredn.	Däri ingående administrations-kostnader.	3 i O/o av 2.
1.	2.	3.	4.
Morjärv—Lappträsk ....................	2.839.896: 52	290.117: 39	10.2
Bastuträsk Skellefteå—Kallholmen .......	3.760.661:09	408.995: 06	10.9
Östersund—Ulriksfors med bibanor till Ilam-merdal och Strömsund .................	7.220.275: 25	711.496: 20	9.9
	18,820,832: 86	1,410,608: 65	10.2

Samtliga siffror äro hämtade från teknisk-ekonomisk redogörelse för resp.
statsbanebyggnader, (meddelanden från Kungl. Järnvägsstyrelsen n:r 9, 11 resp.
12). Trots det att flera omständigheter ogynnsamt inverka på statsarbetenas administrationskostnader
visar dock förenämnda tablå, att dessa kostnader procentuellt
sett ej överstiga berörda statsbanebvggnaders, i vilkas utgiftssummor ingå säkerligen
betydligt mera materialkostnader — frånsett de redan gjorda avdragen för rullande
materiel och spåröverbyggnaden — än vad som förefinnas vid statsarbetena.

Direktionen har alltifrån den stund, den fick Kungl. Maj :ts uppdrag att handhava
ledningen av N. S., strävat efter att inskränka administrationen till det minsta
möjliga med hänsyn till de arbetsuppgifter, som organisationen fått sig förelagda
av statsmakterna. Därom torde för övrigt protokollen från de olika direktions- och
utskottssammanträdena vittna. Eventuell minskning av administrationen är beroende
på minskningen av arbetsuppgifterna, och då dessa ansluta sig till av statsmakterna
lämnade direktiv, torde det ligga utanför direktionens befogenhet att härutinnan vidtaga
några nämnvärda ändringar.

Statsrevisorerna beröra även resekostnaderna och därvid gällande traktamentsersättningar.
I anledning härav vill direktionen påpeka följande. Då N. S. igångsattes
i juli månad 1921 gällde som allmänt direktiv från A. K. att samma organisationsformer
och föreskrifter ifråga om avlöningar, resekostnader m. m. i huvudsak
borde gälla som vid dåvarande Skogssällskapets Statsarbeten. I anslutning härtill
fastställde direktionen traktamentsersättningar för de högre tjänstemännen enligt
följande:

— 24 —

Direktionsledamöter och intendenten ............................ 24 kr. pr dag

Avdelningschefer å arbetschefsexpeditionen, avdelningsingeniörer

och reseinspektörer .......................................... 20 „ „ „

Det torde vara dessa traktamenten, som statsrevisorerna närmast åsyfta.

Emellertid beslöt direktionen ändring härutinnan på sitt sammanträde den
10 juni 1922, i enlighet med vilket traktamentsersättningar för direktionsledamöter,
avdelningschefer å Arbetschefsexpeditionen samt avdelningsingeniörer skulle utgå
enligt Kungl. Maj :ts resereglemente 3 kl. Då Statsrevisorerna påpekat att traktamentsersättningar
legat i vissa fall högre än vad som föreskrivits i Kungl. Maj :ts resereglemente
torde det ock i detta sammanhang höra framhållas att för vissa befattningshavare
lägre reseersättningar utbetalats än enligt resereglementet. Sålunda utbetalas
för resor å landsväg till avdelningsingenicrerna i Väster- och Norrbottens län
på grund av direktionens särskilda beslut ersättning med enbait 75 öre pr km. i st. f.
enligt resereglementet 1 kr. pr km. Samma bestämmelse gäller jämväl för reseinspektörer.
För posthavande ingeniörer och ledningspersonalen på arbetsplatserna
— d. v. s. personal, som ständigt vistas utanför placeringsorten — gäller att traktamente
ej utbetalas annat än vid bortovaro över natt och då endast ett traktamente pr
natt. Vidare få resor å landsväg endast debiteras efter självkostnad, varjämte, då
velociped kan användas, ersättning för sådan utgår med 6 kr. pr månad och någon
debitering därutöver ej tillätes.

Statsrevisorerna meddela, att av resekostnaderna för Arbetschefsexpeditionen
i Umeå, kr. 88,024:—, kr. 10,190:— falla på av arbetschefen företagna resor. Direktionen
har alltid önskat och framhållit, att arbetschefen företager inspektionsresor
i största möjliga utsträckning och så mycket som hans arbete på expeditionen kan
tillåta. Vid de omfattande och spridda, delvis grannlaga och svåra arbeten, som N. S.
haft sig anförtrodda, måste inspektionsresoma vara av alldeles särskild betydelse och
gagn. Kostnaderna för nämnda resor hava debiterats efter av direktionen fastställda
grunder.

Statsrevisorerna fästa uppmärksamheten på omfattningen av det revisionsarbete,
som utföres å Arbetschefsexpeditionen i Umeå. Direktionen får i anledning
därav framhålla, att revisionsgöromålen vid N. S. utföras i överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts brev den 10 mars 1922. I enlighet härmed skola nämligen räkenska
P''-rna granskas av en å huvudkontoret inrättad revisionsavdelning, som månadsvis
avlämnar rapport över revisionsarbetets resultat till direktionen, som i sin tur överlämnar
densamma såväl till A. K. som till överrevisorerna. Den revision, som enligt
samma Kungl. Maj :ts skrivelse skall verkställas av överrevisorerna, har direktionen
uppfattat vara avsedd bli en revision i stora drag och framförallt åsyftande större
principiella saker. Den revision åter som revisionsavdelningen utför i Umeå är sifferrevision
o. d., närmast motsvarande arbetet å kommunikationsverkens revisionskontor.

Umeå den 20 dec. 1922.

För Direktionen:

AXEL SCHOTTE.

Sven Nerell.

— 25 —

Medicinalstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 21, § 4.

Till Konungen.

Genom remiss den 6 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t befallt medicinalstyrelsen
att avgiva utlåtande angående, bland annat, ett av riksdagens revisorer gjort
uttalande rörande vissa byggnadsarbeten vid Västerviks hospital.

Medicinalstyrelsen får med anledning av den erhållna befallningen härmed anföra
följande.

På framställning av Eders Kungl. Maj :t medgav 1917 års riksdag, att två paviljonger
för oroliga sjuka vid vartdera av Säters och Västerviks hospital finge, i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten G. Wickman i augusti 1916 uppgjorda
ritningar, uppföras för en beräknad kostnad av 998,400 kronor, av vilken kostnad
499,700 kronor komme på Säters och 498,700 kronor på Västerviks hospital.

Därefter har Eders Kungl. Maj :t genom brev den 29 juli 1917 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande paviljonger i huvudsaklig överensstämmelse
med berörda ritningar jämte därtill hörande kostnadsförslag.

Sedan styrelsen utfärdat annons angående grundläggningsarbetena för paviljongerna
vid Västerviks hospital samt sex anbud å samma arbeten inkommit till styrelsen,
hemställde styrelsen i skrivelse den 16 juni 1919, att Eders Kungl. Maj :t måtte
bemyndiga styrelsen att antaga det lägsta, av firman W. Jungmarker & Helgert Andersson
avgivna anbudet, slutande å en summa av 91,250 kronor; och genom brev den
27 i samma månad bemyndigade Eders Kungl. Maj :t styrelsen att antaga anbudet
ifråga.

Med stöd av detta bemyndigande antog styrelsen detsamma den 1 juli 1919,
och den 5 augusti samma år undertecknade styrelsen kontrakt med firman rörande
arbetenas utförande.

Till kontrollant vid arbetena antog styrelsen den 22 augusti 1919 stadsingenjören
i Västervik F. G. Ericsson och utfärdade samma dag instruktion för honom.

Uti denna instruktion föreskrevs, bland annat, att det skulle åligga kontrollanten
att genom täta besök på arbetsplatsen noga övervaka, att samtliga byggnadsarbeten
bleve fackmässigt, omsorgsfullt och väl utförda av fullgoda materialier; att
alla å ritningarna angivna konstruktioner noga följdes; att kontraktets med tillhörande
bilagors och ritningars föreskrifter och bestämmelser bleve av entreprenörerna
noga iakttagna; samt att kontrollanten skulle vid varje månads slut till styrelsen ingiva
rapport över arbetena under nästförflutna månad.

Sedan Jungmarker & Andersson därefter den 8 januari 1921 anmält arbetena
färdiga till avsyning, föranstaltade styrelsen om dylik genom kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
J. Mattsson, vilken, sedan avsyningen blivit verkställd, den 30 januari
1921 insände besiktningsinstrument till styrelsen.

Samtidigt härmed anhöllo Jungmarker & Andersson i skrivelse den 29 januari
1921, att styrelsen måtte utbetala hela deras till ansvarstidens utgång hos sty -

— 26

relsen innestaende tillgodohavande, och anförde till stöd för denna begäran, att arbetet
praktiskt taget varit fullbordat sedan den 1 april 1920, men att detsamma till
följd av strejk, lockout under en tid av åtta månader icke kunnat fullbordas till avsyning
förrän i december. Arbetet hade alltså varit färdigt nästan ett år, fastän avsyning
icke kunnat ske förrän i januari 1921.

Medicinalstyrelsen godkände därefter den 2 februari 1921 arbetena under viss
förutsättning och bestämdes, med hänsyn till vad Jungmarker & Andersson anfört
i sin nyssberörda skrivelse, att ansvarstiden, ett år, skulle räknas från och med den 1
april 1920 och sålunda utgå den 31 mars 1921.

Med skrivelse den 5 mars 1921 överlämnade direktionen för Västerviks hospital
en till styrelsen ställd skrift med begäran från entreprenörerna att, då arbetet vore
av sådan beskaffenhet, att det vid ansvarstidens utgång icke kunde ifrågakomma
sådana brister, vilkas avhjälpande behövde kräva kostnad, utbekomma slutlikvid för
arbetena. Denna begäran tillstyrktes av hospitalsdirektionen och i intyg den 5 mars
1921 förklarade kontrollanten, att vid av honom samma dag företagen besiktning
några fel å arbetena icke kunnat konstateras, och att, då erforderliga skyddsanordningar
mot köld och regn vidtagits, någon fara för sättning genom temperaturväxlingar
eller dylikt under den återstående delen av ansvarstiden icke förefunnes.

Med anledning härav godkändes arbetet definitivt av styrelsen den 7 mars 1921
och samtidigt utbetalades slutlikvid till entreprenörerna.

Redan innan arbetena godkändes, hade styrelsen den 20 oktober 1920 uppdragit
åt hospitalsdirektionen att vidtaga åtgärder till skyddande av grundmurarna mot
köld, och hade, enligt vad senare meddelats, dessa åtgärder vidtagits under vintrarna
såväl 1920—1921 samt 1921—1922.

Sedan Kungl. Maj :t därefter den 15 juni 1922 uppdragit åt arméns kasernbyggnadsnämnd
att uppföra ifrågavarande paviljonger, verkställdes den IT juli 1922
besiktning av de redan lagda grunderna av kasernbyggnadsnämnden, vid vilken jämväl
ombud för styrelsen närvar. Uti de inkomna besiktningsutlåtandena anmärktes
en hel del bristfälligheter å arbetena och uttalades, att arbetena utförts utan sakkunskap
både från entreprenörens och kontrollantens sida.

Med anledning härav uppdrog medicinalstyrelsen den 4 juli 1922 åt arkitekten
C. Westman att i samråd med ingenjören A. Gelin på platsen göra undersökning
av arbetena ifråga, och verkställdes denna undersökning den 28 juli 1922, varvid
anmärktes, bland annat, att stengrundernas baksidor och utbottningar utförts på ett
synnerligen slarvigt sätt utan några som helst förband, att socklarna uppförts på ett
sätt, som strede mot föreskrifterna i arbetsbeskrivningen, till följd varav nubbstenssockeln
på flera ställen skilt sig från betongmuren, så att vertikala sprickor uppstått
mellan beklädnadsmuren och bakmuren m. m.

Medicinalstyrelsen träffade sedermera den 17 augusti 1922 överenskommelse
med arméns kasernbyggnadsnämnd om avhjälpande av de anmärkta felen.

Med anledning av de vid nämnda besiktningar framställda anmärkningarna
infordrade styrelsen förklaringar från byggmästarna Jungmarker & Andersson samt
stadsingenjören Ericsson och kaptenen Mattsson, vilka däri uttalade den åsikten, att

— 27 —

anledningen till bristernas uppkomst vore att söka i den under vintrarna rådande
kölden.

Av det ovan anförda synes det styrelsen framgå, att styrelsen vidtagit erforderliga
åtgärder för betryggandet av arbetenas utförande på ett fullgott och tillfredsställande
sätt. Styrelsen har till kontrollant vid arbetena förordnat eu person, som
styrelsen haft all anledning antaga vara fullt kbmpetent för det honom lämnade
uppdraget, och har uti den för honom fastställda instruktionen meddelat noggranna
bestämmelser om sättet för kontrollens utövande. Uti de månatliga rapporter, det
ålegat kontrollanten att ingiva till styrelsen, har denne icke framställt några anmärkningar
mot arbetena utan städse vitsordat entreprenörernas sätt att utföra desamma.

Vid den på styrelsens föranstaltande av kompetent person verkställda avsyningen
blevo arbetena även av denne lämnade utan anmärkning.

Styrelsen har på grund härav icke haft något skäl att vare sig under arbetenas
gång eller efter deras avslutande misstänka, att de skulle hava utförts på ett mindre
tillfredsställande och mot entreprenadhandlingarna stridande sätt.

I likhet med vad arkitekten Westman uti bifogade, av styrelsen infordrade yttranden
anfört, anser medicinalstyrelsen, att kölden i viss mån kunnat skada grunderna,
men att med ett omsorgsfullt arbete och med användande av god cement för
betongen skadorna sannolikt skulle blivit av mindre omfattning, särskilt som, enligt
vad hospitalsförvaltningen meddelat, grunderna under de båda vintrar, de legat färdiga,
skyddats med papp och granris.

Beträffande kostnaderna för avhjälpandet av nu ifrågavarande brister har
medicinalstyrelsen infordrat uppgifter från arméns kasernbyggnadsnämnd, och har
denna uti skrivelse den 22 december 1922 uppgivit, att dessa skulle uppgå till ett
belopp av 16,237 kronor 59 öre. Härtill vill styrelsen dock anmärka, att i denna summa
ingå administrationskostnader m. m. med cirka 6,200 kixmor. Själva byggnadskostnaderna
för bristernas avhjälpande hava sålunda uppgått till omkring 10,000
kronor. Den av kasernbyggnadsnämnden uppgjorda beräkningen har styrelsen emellertid
ännu icke varit i tillfälle att granska.

Slutligen vill styrelsen meddela, att styrelsen med anledning av vad sålunda
förekommit, i skrivelse den 15 december 1922 till hospitalsdirektionen i Västervik
framhållit, att då firman W. Jungmarker & Helgert Andersson visat grov vårdslöshet
vid fullgörande av nu ifrågavarande leverans, firman på grund av bestämmelserna
uti 3 § 1 mom. e) av gällande entreprenadstadga icke vidare borde anförtros
några arbeten för hospitalets räkning samt att stadsingenjören Ericsson icke borde
lämnas något uppdrag, varför ersättning skulle utgå av statsmedel.

Stockholm den 30 december 1922.

Underdånigst:

B. BUHRE.

RICHARD STENBECK.

Karl Leijer.

Bilaga.

Till Kungl. Medicinalstyrelsen.

Vid de byggnadsarbeten Kungl. Styrelsen har att utföra vid de olika
anstalterna och vilka icke äro av så ringa omfattning att resp. syssloman eller hantverkare
vid anstalten kan tillse och kontrollera desamma, har Kungl. Styrelsen tillsatt
en sakkunnig kontrollant boende vid eller i närheten av byggnadsplatsen, i en
del fall den person, som anstaltens direktion anlitar vid reparationsförslagens uppsättande
och beräkning eller vid utredning av andra vid anstalten förekommande byggnadsfrågor.

Vid tillsättande av kontrollant för grundarbetena vid Västerviks hospital antogs
stadsingenjören i Västervik F. G. Ericsson. Denne hade förut av direktionen
använts i byggnadsfrågor vid anstalten, och kunde man förutsätta att han skulle
vara fullt kompetent att utöva tillsyn över ifrågavarande grundarbeten. Instruktion
gällande hans åligganden blev honom av Kungl. Styrelsen tillställd.

Emellertid har det visat sig att den av Ericsson verkställda kontrollen varit i
högsta grad bristfällig. Grundentreprenören har utfört sitt arbete beträffande delar
av grunderna på ett synnerligen underhaltigt sätt. I vissa fall har grund ej lagts på
bärkraftigt lager, undergrunderna på flera ställen utan tillräckliga förband mellan
stenarna och med användande av slarvigt lagda jordstenar. Den använda betonen
har på vissa delar visat sig mycket dålig likaså det cementblandade kalkbruket, murdelar
ha ej uppförts enligt ritningarnas mått, och sockelsättningen ej gjorts på tillfredsställande
och kontraktsenligt sätt, allt fel som kontrollanten ej uppmärksammat
eller ej beivrat. Vid besiktning i januari 1921 av grunderna ha dessa fel ej kommit
till synes. Befintlig snö har även försvårat en noggrann besiktning. Sedan grunderna
avsynats hava de skyddats med papp och granris mot tjäle och frost. Då ny besiktning
av grunderna verkställdes 1 juli 1922 framträdde felen. Att i vissa fall tjälen
och frosten har under de två vintrarna förorsakat en del skador är nog säkert,
men med ett omsorgsfullt arbete och med användande av god cement för betonen
skulle dessa av tjälen eller frosten förorsakade skador sannolikt varit av mindre omfattning.
Nu måste i största utsträckning de uppkomna felen tillskrivas det underhaltiga
arbetet och de dåliga materialen. Den merkostnad för byggnadernas uppförande
som uppstår genom dessa fels avhjälpande torde uppgå till omkring 10,000
kr. I denna summa ingår närmare 2,000 kr. för avhjälpande av skador genom tjälens
och frostens inverkan.

Stockholm den 28 december 1922.

C. WESTMAN.

Medicinalstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 22, § 6.

— 29 —

Till Konungen.

Genom remiss den 6 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt medicinalstyrelsen
att i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen bifogade handlingar
anfört till socialdepartementet inkomma med utlåtande så tidigt, att detsamma
före 1922 års utgång kan till fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnas för att tilllika
med revisionsberättelsen befordras till trycket.

Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen beträffande kostnaderna för lagen
angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar och för förrättningar enligt lagen
om skyddskoppympning anföra följande.

Statsrevisorerna anföra, att de vid granskning av 1921 års räkenskaper funnit,
att den ersättning, som enligt förstnämnda lag tillkommit vederbörande läkare i vissa
fall uppgått till betydande belopp.

Antalet anmälda fall av smittsam könssjukdom utgjorde såsom av bifogade
statistiska bilaga framgår, åren 1919—20—21 -resp. 29,781, 19,615 och 15,946.

Könssjukdomar

i smittsamt skede.

Sverige.

Sjukdomsfall i riket	1912 i/7-31/12	1913	1914	1915	1916	1917	1918	1919	1920	1921	1922
Lues congenita ............	42	70	79	68	57	87	67	146	161	124
Syfilis acq. primaria .... » d secundaria.	630 365	1,330 611	1,497 674	1,745 712	1,809 740	1.921 781	2,885 1,155	3,295 2,528	1,728 1,493	1.303 929
i) acquisita Summa	995	1,941	2,171	2,457	2,549	2,702	4,040	5,823	3,221	2,232
Gonorrhoea ................... Ulcus molle..................	—	10,271 1,448	10,676 1,452	10,968 1,260	12,100 1.101	12,444 1,118	16,648 3,148	20,471 3,341	14.996 1,237	12,723 867
Summa summarum	1,037	13,730	14,378	14,753	15,807	16,351	23,903	29,781	19,615	15,946	12912*

* Beräknat efter antalet anmälda fall för tiden 1/i—l5/u 1922: IT,478.

Under år 1922 har antalet sjukdomsfall ytterligare sjunkit och kan med ledning
av hittills kända siffror beräknas komma att uppgå till omkring 12,900.

Då ett stort antal sjukdomsfall kräva upprepad behandling under 3 års tid är
det lätt att förstå, att vart och ett av åren 1919—1922 medfört behandling på statens

— 30

bekostnad av ett betydande antal sjuka, högst väsentligt överstigande antalet under
året nyanmälda sjukdomsfall. Genom den avsevärt minskade sjukligheten komma
givetvis statens utgifter redan på grund härav att längre fram bliva mindre.

Beträffande de betydande belopp, som i vissa fall tillkommit vederbörande
behandlande må framhållas följande.

Den ovannämnda stora sjukligheten under åren 1919—1921 har naturligen
medfört ett avsevärt arbete för de läkare, som haft i uppdrag att utföra behandling
på statens bekostnad. Har lönen varit stor, så har emellertid arbetet även varit mycket
omfattande. Då medicinalstyrelsen emellertid fann, att taxan för de läkare, som
hade ett mera betydande klientel, var för hög, hemställde styrelsen i skrivelse till Eders
Kungl. Maj :t den 21 mars 1921 om ändring i taxan, varom även av statsrevisorerna
erinras. Det var egentligen i de större städerna i riket, där läkarna fingo ett större
klientel av här ifrågavarande sjuka såsom i Norrköping, Gävle, Örebro, Västerås, Jönköping
och Linköping, som dessa höga arvoden förekommo. Då emellertid denna
sjukvård å statens bekostnad helt överlämnades åt polikliniker i Örebro den 1 januari
1921 och i Jönköping den 1 april 1922, bortfölio flera större räkningsposter.
Från och med den 1 januari 1923 skall sjukvården jämlikt den av. statsrevisorerna
omnämnda lagändringen den 15 juni 1922 helt överlämnas åt polikliniker även i Norrköping
och Gävle, varefter antalet månadsräkningar, som uppgå till större belopp,
ytterligare kommer att avsevärt minskas. Inom snar framtid torde anordnande av
polikliniker även ske i Västerås och Linköping.

Är 1921 utbetalades för könssjukdomarnas bekämpande 1,000,828 kronor 13 öre.
Under år 1922 kan med ledning av hittills gjorda utbetalningar kostnaden beräknas
till 925,000 kronor, d. v. s. en minskning med i runt tal 75,000 kronor. Anledningarna
till att minskningen icke blivit större torde vara följande. Det belopp, som utbetalades
år 1921, avsåg i rätt stor utsträckning räkningar för år 1920. Antalet behandlade
sjuka var trots minskningen i antalet nya fall betydande, på grund av att ett stort
antal sjuka från 1919 och 1920 åtnjöto fortsatt behandling under 1921. Det finnes
även skäl för det antagandet, att de sjuka i allt större utsträckning övergått från den
för dem dyrbara vården hos de enskilt praktiserande läkarna till den kostnadsfria
av staten anordnade sjukvården, allt omständigheter, som förorsaka kostnader för
staten.

Den starka minskningen i antalet sjukdomsfall och den kostnadsfria behandlingens
överlåtande å polikliniker i de större städerna måste emellertid komma att
medföra större kostnadsminskning under de närmast kommande åren.

Erinras må, att i de ovan omnämnda kostnaderna ingå ingalunda enbart arvoden
till läkare utan även ersättningar för läkemedel och utensilier, vilka torde kunna
beräknas till minst 1/4 av samtliga kostnader. Genom taxeändring från och med den
1 januari 1923 medföres någon minskning i dessa utgifter och medicinalstyrelsen
har för att ytterligare söka nedbringa utgifterna vid flera tillfällen erinrat vederbörande
läkare att vid utskrivning av läkemedel med undvikande av receptformen i största
möjliga utsträckning använda rekvisitionsformen för att därigenom undgå de
större kostnader, som äro förenade med receptet.

Statsrevisorerna hava erinrat om innevarande års riksdags andra lagutskotts
uttalande i anledning av Eders Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om

— 31

ändrad lydelse av 5 § i ovanberörda lag den 20 juni 1918, i vilket uttalande ifrågasatts,
huruvida icke med hänsyn till nu rådande penningvärde anledning funnes till
övervägande, om till ytterligare besparing någon jämkning jämväl kunde ske beträffande
vissa poster i den uti kungörelsen den 13 december 1918 innefattande läkartaxan
för förrättningar av nu ifrågavarande slag.

Vid bedömandet av denna fråga måste man taga den största möjliga hänsyn
till, att den kostnadsfria vården hålles uppe vid en hög kvalité, ty det torde vara
uppenbart, att kärnpunkten i 1918 års lag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
ligger i den kostnadsfria behandlingen.

I sin underdåniga skrivelse den 21 mars 1921 angående taxereauktion anförde
medicinalstyrelsen, att taxan beträffande läkarna i allmänhet befunnits väl svara mot
läkarnas rimliga krav, och framhölls därvid, att för läkare, som hade en mera begränsad
praktik inom detta område, bleve läkarnas egna omkostnader för utövande
av denna praktik proportionsvis dyrare än för läkare med mera betydande sådan praktik.
Behandlingen bleve även för de förra avgjort mera tidsödande än för de senare,
vilka kunna anordna behandlingen mera poliklinikmässigt. Detta gäller fortfarande.
Då, såsom ovan nämnts, flera läkare, som förut i större omfattning lämnat behandling
på statens bekostnad till könssjuka, ersatts med eller snart komma att ersättas med
poliklinikläkare med fasta arvoden, kan det starkt ifrågasättas, huruvida ytterligare
ändring i taxan skall vara önskvärd eller av behovet påkallad. En jämförelse mellan
utgifterna för könssjukdomarnas bekämpande år 1921 och år 1922 utvisar, såsom
ovan framhållits, att utgifterna sistnämnda år sjunkit med omkring 75,000 kronor,
och all anledning finnes antaga, att kostnaderna under 1923 även utan att ändring
i taxan göres skola minskas med större belopp; att redan nu avgöra huru stort är
dock icke möjligt. Den bilagda statistiken utvisar, att antalet anmälda sjukdomsfall
under år 1922 understiger motsvarande siffra för år 1913 med omkring 800 fall.
Om man tager hänsyn till, att anmälningarna under åren före lagens tillkomst ingalunda
av alla läkare fullgjordes på föreskrivet sätt och siffrorna för år 1913 alltså
med säkerhet kunna påstås vara för små, ställes 1922 års statistik i ännu bättre dager.
Att åtminstone en av anledningarna till sjukdomsfrekvensens så starka minskning
är att söka i den av staten anordnade kostnadsfria behandlingen av könssjuka, torde
man vara berättigad att antaga. Det synes därför medicinalstyrelsen, att man bör
vara varsam med åtgärder, som kunna befaras inverka ogynsamt på sagda behandlings
god art. En sänkning av taxan kan medföra en sådan verkan och medicinalstyrelsen
är därför synnerligen tveksam ifråga om önskvärdheten av en sådan sänkning.
Det torde i detta sammanhang även böra framhållas, att den förbättrade behandlingen
av dessa sjukdomar och den påvisade stora minskningen i antalet sjukdomsfall medverka
därtill, att de nu så vanliga följdsjukdomarna efter syfilis och gonorrhoea såsom
paralysie generale, tabes, hjärt- och kärlsjukdomar, sterilitet, kroniska underlivssjukdomar
hos kvinnor o. s. v. kunna förväntas komma att avsevärt avtaga i antal,
vilket å sin sida kommer att medföra minskning i sjukvårdskostnader m. m. för att
icke ingå på de övriga för såväl samhället som individerna lyckliga förhållanden, som
bliva en direkt följd av dessa sjukdomars begränsning.

Om Eders Kungl. Maj :t likväl anser en sänkning av taxan nödvändig, må följande
framhållas.

Det är tvenne taxeposter, som vid sådant fall kunde tänkas böra ändras, nämligen
de som hänföra sig till bakteriologiska undersökningar och till tagning av blodprov.
Beträffande de förstnämnda kunde utförandet av de undersökningar, som avse
gonorrhoea — och de äro de mest förekommande —, utföras av läkarna utan extra
gottgörelse. Beträffande motsvarande undersökningar vid syfilis äro läkarna ofta
ej speciellt utbildade på området och behöva därför anlita annan läkare för undersökningars
utförande, varför ersättning fortfarande bör utgå för desamma.

Efter gjord beräkning — genom stickprov — kunna utgifterna för samtliga
bakteriologiska undersökningar, frånräkna! arvoden till poliklinikläkare, beräknas
under år 1922 uppgå till 20 % av samtliga läkararvoden eller till omkring 104,650
kr. Då de bakteorologiska undersökningarna för gonorrhoea utgöra det stora flertalet
av samtliga dylika undersökningar, torde borttagandet av ersättning för bakteriologiska
undersökningar vid gonorrhoea medföra en minskning av läkarnas arvode beräknat
för år 1922 med omkring 95,000 kronor. Någon säkrare beräkning härav låter
sig dock icke göra.

Ersättning för tagande av blodprov kan på grund av den gjorda beräkningen
uppskattas till omkring 2,5 % av samtliga läkararvoden eller för år 1922 till omkring
13,081 kronor, därvid likaledes frånräknats arvoden till poliklinikläkare. Den ovan
ifrågasatta taxeändringen skulle alltså, beräknat efter år 1922 utgående läkararvoden,
medföra en kostnadsminskning av omkring 108,000 kronor. För de närmast kommande
åren, då totalkostnaderna oavsett taxeändringen med stor säkerhet kunna antagas
komma att rätt avsevärt minskas, medför tydligtvis en taxesänkning i ifrågasatt
riktning en proportionellt med totalkostnaden stående minskning i de för år 1922
beräknade siffrorna.

Ändring av taxans övriga poster måste medicinalstyrelsen bestämt avstyrka.

Beträffande de av statsrevisorerna ifrågasatta åtgärderna för begränsning av
kostnaderna för rese- och traktamentsersättning vid förrättningar enligt lagen om
skyddskoppympning får medicinalstyrelsen framhålla, att styrelsen redan beaktat
denna fråga och såsom framgår av bifogade cirkulär n:r 3 den 23 januari 1922 meddelat
anvisningar i berörda syfte. Styrelsens avsikt är att även framdeles verka i
samma riktning.

I handläggningen av detta ärende har beträffande kostnaderna för lagen angående
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar deltagit medlemmen av medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd, medicine doktorn K. Marcus.

Stockholm den 30 december 1922.

TJnderdånigst:

B. BUHRE.

FR. BISSMARK.

C. B. von Mentzer.

— 33 —

Bilaga.

1922. Kungl. Medicinalstyrelsens kungörelser och cirkulär. N:r 3.

Cirkulär

till samtliga förste provinsial-, provinsial- och extra provinsialläkare samt hälsovårdsnämnder
i landskommuner, angående förslag till upprättande av formulär för uppgörande
av planer till ympnings- och besiktningsmöten.

Jämlikt lag om skyddskoppympning den 2 juni 1916 12 § 2 mom. bör skyddskoppympningen
å landsbygden i den omfattning, som befinnes möjlig, företagas å
ympnings- och besiktningsmöten och skola planerna för dylika möten uppgöras av
hälsovårdsmyndigheterna i samråd med vederbörande ympare och underställas förste
provinsialläkaren för fastställelse.

I instruktionen för ympare och besiktningsförrättare den 24 november 1916
lämnas i § 1 en del närmare föreskrifter rörande tiden för mötena och platserna för
dem, till vilka hänvisas.

Jämlikt lagen om skyddskoppympning 11 § 1 mom. 2 :dra och 3 :dje stycket kan
för besiktning av hälsovårdsmyndigheten under vissa angivna förhållanden till särskild
besiktningsförrättare antagas person, som undergått föreskriven kurs i besiktning
av skyddskoppympade. Enligt ovannämnda instruktion den 24 november 1916
§ 8 må förutvarande, av kommunen anställda vaceinatörer och vaccinatriser under
viss angiven förutsättning anses hava fullgjort föreskriven kurs.

Under de sedan lagens ikraftträdande gångna åren har det visat sig, att de
för ympnings- och besiktningsmötena uppgjorda planerna icke alltid varit uppgjorda
så, som med hänsyn till önskvärd tidsbesparing för läkaren och kostnadsbesparing för
staten varit önskligt.

Vid uppgörande av planerna bör därför noga iakttagas, dels att ympnings- och
besiktningsmöten som regel endast anordnas en gång årligen å varje plats och så vitt
möjligt gemensamt för närliggande kommuner samt att antalet ympningsmöten icke
heller i övrigt tilltagas större än nödvändigt, dels ock att mötena inom de olika kommunerna,
så vitt möjligt till tid och plats så anordnas i förhållande till varandra, att
flera kommuner kunna besökas under en resetur. För att ernå detta synes det lämpligt,
att ymparen på grund av vunnen erfarenhet uppgör förslag till en för hela distriktet
eller den del därav, där han skall utföra ympningarna, gemensam plan för
ympnings- och besiktningsmöten och verkar för, att denna plan godtages av sagda
myndigheter.

Det är vidare anmärkningsvärt, att särskilda besiktningsförrättare hittills i
blott ringa utsträckning anlitats. Visserligen är det av betydelse, att ymparen får
tillfälle att själv bedöma resultatet av ympningen och att vid atypiska ympningsförlopp
lämna råd och anvisningar, men på grund av den avsevärda besparing av tid och
kostnader, som ett anlitande av särskilda besiktningsförrättare medför, anser Medicinalstyrelsen,
att så bör ske i större utsträckning än hittills, och då tydligtvis i första
rummet å platser, där besiktningsmötena skulle medföra avsevärd tidsförlust för ym -

— 34 —

paren och kostnadsökning för staten, om ymparen själv skulle utföra besiktningarna.
Vid planernas uppgörande och fastställande bör därför även denna omständighet noga
beaktas.

För att förste provinsialläkaren må erhålla erforderlig tid för granskning av
planen och för vinnande av rättelse, när han finner sådan önskvärd, bör planen insändas
till denne minst 2 månader före ympningsresornas början. För vinnande av
en viss enhetlighet i planerna för ympnings- och besiktningsmötena har Medicinalstyrelsen
till ledning för hälsovårdsmyndigheter och ympare uppgjort formulär för dessa
planer. Bil.

I provinsialläkardistrikt med flera kommuner är det lämpligt, att de av de
särskilda hälsovårdsmyndigheterna uppgjorda planerna av ymparen sammanfattas
i en gemensam plan efter i huvudsak samma formulär som det ovannämnda och sålunda
överlämnas till förete provinsialläkaren för granskning.

Stockholm den 23 januari 1922.

KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN.

Formulär.

Bilaga.

Plan för ympnings- och besiktningsmöten under år ......

inom ................................................................ kommun.

Plats för mötet	Lokal	Ympning	Besiktn.	Besiktning verk-ställes av
(lag	tid	dag	tid

I samråd med

(ymparens namn)
uppgjort av hälsovårdsnämnden.
................ / 19....

ordförande.

Medicinalstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 25, § 7.

Till Konungen.

Genom remiss den 6 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t befallt medicinalstyrelsen
att, i anledning av vad riksdagens revisorer uti remissen bifogade handlingar
anfört, till socialdepartementet inom viss förelagd tid avgiva utlåtande.

Medicinalstyrelsen får, med anledning av den erhållna befallningen, härmed
anföra följande, berörande vad revisorerna anfört ifråga om åtgärder, som av styrelsen
vidtagits beträffande reglering av vissa sjuksköterskebefattningar.

Uti en till Eders Kungl. Maj :t ställd, den 9 december 1921 dagtecknad skrift
anhöll Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott, att Eders Kungl. Maj :t,
bland annat, måtte till lägre belopp, än medicinalstyrelsen bestämt, fastställa den
minimiårslön, som fordrades för att sjuksköterskebefattning skulle kunna regleras
för inträde i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. Skriften i fråga
hade följande lydelse:

”Till Konungen.

Jämlikt § 60 i Kungl. Maj :ts reglemente för statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. den 31 december 1919 äger sjuksköterska, anställd i av landstinget
anordnad vård av sjuka, rätt till inträde i denna anstalt. Enligt § 5 i nämnda
reglemente är, då minimiårslönen ej är fastställd i författning, detta reglemente ej
gällande för denna befattning med mindre befattningen reglerats av den, hos vilken
befattningshavaren är anställd, och pensionsinrättningen bifallit framställning om
befattningens förenande med pensionsrätt för innehavaren. Denna reglering, som
bland annat avser minimiårsavlöning, skall godkännas av Konungen eller den myndighet,
som Konungen förordnat.

I kungörelse av den 31 december 1919 har Kungl. Maj :t förordnat, att Medicinalstyrelsen
skall vara den myndighet, som har att godkänna dylik reglering beträffande
kommunalt anställda sjuksköterskor.

I cirkulärskrivelse den 13 juli 1920, varav ett tryckt exemplar närslutes1)
har Medicinalstyrelsen bland annat föreskrivit, att minimiårsavlöningen skall vara för
vid sjukhus anställd sjuksköterska 700 kronor med 3 ålderstillägg, vartdera å 150
kronor efter respektive 3, 6 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, samt för dispensärsköterskor
1,600 kronor jämte 3 ålderstillägg, vartdera å 150 kronor efter 3, 6 och
10 års tjänstgöring.

Västernorrlands läns landsting fastställde år 1915 lönereglering för befattningshavare
vid länets sjukhus och år 1917 för länets dispensärsköterskor (bil. 1 och
2>. Dessa löneförmåner ansågos då vara goda och voro bättre än på de flesta andra
ställen. Därjämte åtnjuta samtliga ifrågavarande befattningshavare dyrtidstillägg
på sina löneförmåner efter i huvudsak samma grunder, som gälla för befattningshavare
i statens tjänst. Våren 1920, då prisnivån stod högst, fastställde Medicinal- 1

1) Cirkulärskrivelsen överlämnas till riksdagens statsutskott.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

36 —

styrelsen den minimiårslön, som skulle fordras för att en sjuksköterskebefattning
skulle anses reglerad. Ehuru Medicinalstyrelsen fordrade, att dyrtidstillägg enligt
samma grunder, som gällde för befattningshavare i statens tjänst därtill skulle utgå,
så torde dock kunna antagas, att Medicinalstyrelsen i detta sitt beslut lät den höga
prisnivån i någon mån influera på sitt beslut, då dessa minimiårslöner förefalla synnerligen
höga.

Till 1921 års landsting inkommo emellertid samtliga sjukhusdirektioner och
dispensärstyrelsen inom länet med anhållan, att landstinget skulle höja samtliga sjuksköterskors
löner till den storlek, som av Medicinalstyrelsen fordrades såsom minimiårslön
för att respektive befattningar skulle anses reglerade. ''Genom beslut den 15
september 1921 avslog landstinget med 45 röster mot 13 denna anhållan.
Enligt den i landstinget förda diskussionen torde motivet för detta avslag varit det,
ätt, då i Västernorrlands län, som är ett industrilän, en stor del, ja kanske större delen,
av länets invånare måst se sina löner förminskade, landstinget ej ansåg sig kunna
i så väsentlig grad, i en del fall ända till 40 %, höja lönerna för sina befattningshavare,
så mycket mera som dessa befattningshavares antal är så stort, att denna lönehöjning
jämte dyrtidstillägg skulle för landstinget utgöra en årlig summa av cirka
trettiofemtusen kronor, vilken summa å andra sidan skulle uttaxeras även på dem, som
fått sina löner sänkta. Samtidigt beslöt emellertid landstinget, som under år 1915 beslutit
pensionera all vid länets sjukhus anställd personal, att själv även pensionera
övriga i landstingets tjänst anställda sjuksköterskor.

Samtliga inom länet anställda sjuksköterskor hava nu till landstingets förvaltningsutskott
inkommit med en skrivelse, varuti de påpekat, att då landstinget ej beviljat
för inträde i ovannämnda pensionsanstalt föreskrivna minimilöner, de ej, om
de också själva skulle vilja ingå i denna pensionsanstalt och själva betala såväl årliga
avgifter som retroaktiva sådana, (de ej) kunde detta, då deras befattningar ej blivit
nyreglerade, samt att, om även landstinget ett kommande år skulle höja lönerna till
föreskriven storlek, de då ej kunde komma i åtnjutande av den nedsättning i engångsavgiften,
som enligt Kungl. kungörelsen den 17 december 1920 medgåves dem, som
vunne inträde i pensionsanstalten före 1921 års utgång.

På grund härav får förvaltningsutskottet i underdånighet anhålla

dels att Kungl. Maj :t måtte fastställa den minimiårslön, om fordras
för att en sjuksköterskebefattning skall kunna regleras för inträde i pensionsanstalten,
till lägre belopp än Kungl. Medicinalstyrelsen bestämt;

dels ock att Kungl. Maj :t måtte besluta att bestämmelserna i mom.
2 st, 2 i övergångsstadgarna till kap. VI av reglementet den 31 december
1919 (n:r 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.,
ändrad genom Kungl. kungörelsen den 17 december 1920 (n:r 873), måtte
utsträckas att gälla för sådana befattningar, som före den 1 januari 1923
anmälas för beredande av pensionsrätt åt innehavaren.

Underdånigst:

Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott:

S. H. KVARNZELIUS.

Härnösand den 9 december 1921”.

Abr. Löf.

— 37 —

Uti infordrat underdånigt utlåtande häröver den 26 januari 1922 (exp.-n:r A
304 år 1922) anförde medicinalstyrelsen följande:

”Flertalet av sjuksköterskorna, som avses i § 60 c) uti reglementet för statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. den 31 december 1919 (nr 878) och
vilkas befattningar reglerats jämlikt § 5 i sagda reglemente, åtnjöto, innan dylik reglering
ägde rum, löneförmåner, som voro mycket knappt tilltagna i förhållande till det
fysiskt krävande och i övrigt synnerligen maktpåliggande arbete, vilket merendels
åligger befattningarnas innehavare. Det lärer nämligen icke kunna bestridas, att i
avseende å det ekonomiska vederlaget sjuksköterskornas arbete tidigare i regel icke
uppskattats i lika hög grad som andra befattningshavares med ungefär samma grad
av allmänbildning och lika lång specialutbildning. Det torde ock kunna sättas ifråga,
huruvida det överhuvud skulle hava blivit möjligt att fylla det starkt ökade behovet
utav sjuksköterskor, därest icke dessas löneförmåner avsevärt förbättrats. Medicinalstyrelsen
vill härvid icke underlåta att framhålla att numera många relativt goda
lörvärvsmöjligheter stå kvinnlig arbetskraft till buds, förutsättande kortare specialutbildning
än den, sjuksköterskan måste förvärva, ja i eu del fall ingen som helst
sådan utbildning, och innebärande förmånligare arbetsvillkor än sjuksköterskans.

Vid bestämmandet av de avlöningsförmåner, som enligt medicinalsyrelsens
åsikt böra tillkomma vederbörande för att reglering av sjukskötersketjänst å anstalt
respektive dispensärskötersketjänst skall kunna godkännas i och för befattningens
förenande med pensionsrätt jämlikt förenämnda reglemente den 31 december 1919,
bär styrelsen utgått från de löneförmåner, som jämlikt Eders Kungl. Maj :ts kungörelse
den 30 april 1920 angående statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor (nr
234) skola tillkomma distriktssköterska, till vars avlöning statsbidrag utgår. Med
hänsyn därtill, att distriktssköterska men icke annan sjuksköterska eller dispensärsköterska
äger att av bemedlade personer, av vilka hon anlitas för sjukvård eller rådfrågning
erhålla ersättning enligt särskild taxa, har medicinalstyrelsen ansett denna
distriktssköterskans förmån böra beträffande de övriga sköterskorna kompenseras
genom höjd lön.

Gentemot det av Västernorrlands läns landsting gjorda uttalandet, att här
ifrågavarande, av medicinalstyrelsen fordrade minimiårslöner förefalla synnerligen
höga, vill styrelsen framhålla, att denna landstingets åsikt icke synes hava delats av
de 21 av landets 25 landsting, som reglerat sina sjuksköterskebefattningar. Vid dessa
tjugoen regleringar hava av landstingen fastställts minimiavlöningar, som kunnat
av medicinalstyrelsen godtagas, och hava endast i ett fåtal fall jämkningar, ehuru obetydliga
sådana vidtagits i de av styrelsen i dess cirkulär av den 13 juli 1920 uppställda
fordringar i avseende å minimiavlöning.

Medicinalstyrelsen anser det ovan anförda giva vid handen, att skäl icke föreligga
för ändring av de minimiavlöningar, som styrelsen jämlikt ovanberörda cirkulär
den 13 juli 1920 ansett sig böra uppställa för godkännande av reglering av sjuksköterskebefattning,
som avses i § 60 c) uti ovanberörda reglemente, i och för sådan befattnings
förenande med pensionsrätt uti den i reglementet omförmälda anstalt. Vad
angår den av Västernorrlands läns landsting gjorda hemställan att Eders Kungl. Maj :t
måtte besluta, att bestämmelserna i mom. 2, andra stycket, i övergångsstadgandena
till kap. VI av nyssnämnda reglemente, sådant detta författningsrum lyder enligt

— 38 —

Klin_, kungörelsen den 17 december 1920 (nr 873), måtte utsträckas att gälla sådana
fSÄnnurar som före den 1 januari 1923 anmälas för beredande av pensionsratt åt
S2£S'' hrmedicSålst^relsen icke något att erinra mot bifall till densamma.
En sammanställning, utvisande skiljaktigheterna mellan de har ifrågavarande

Bilaga 1. Samman av

de utav Västernorrlands läns landsting beslutade avlöningsförmåner, för år
motsvarande avlöningsförmåner enligt av medicinalstyrelsen^ ett dess cirkulär
dispensärskötersketjänst respektive sjukskötersketjänst a anstalt i och for
e sionenng av

Befattningens art

Grundlön

Kr.

Ålderstillägg

tillhopa

Kr.

Dyrtidstillägg å

grundlön och,
där sådant utgår,
ålderstillägg

Kr.

Dispensärsköterska

enligt landstinget................

enligt medicinalstyrelsen...

Översköterska

enligt landstinget...............................

med undantag för en översköterska,
vilken åtnjuter samma avlöningsförmåner
som operationssköterska.
enligt medicinalstyrelsen..........................

Operationssköterska
enligt landstinget...............

enligt medicinalstyrelsen........................

Avdelningssköterska och därmed
jämförlig sköterska
enligt landstinget....................................

enligt medicinalstyrelsen.

Nattsköterska
enligt landstinget.............

enligt medicinalstyrelsen..

1,200

1,600

600

900

550

900

500

700

400

700

nej

450

(efter 10 år)

400

(efter 10 år)

450

(efter 10 år)

qno

(efter 7 år)
450

(efter 10 år)

300

(efter 7 år)
450

(efter 10 år)
300

(efter 7 år)
450

(efter 10 år)

er ■”

_ a

— 39 —

avlöningsförmånernas belopp enligt Västernorrlands läns landstings beslut, respektive
medicinalstyrelsens fordringar, bifogas härjämte.

En avskrift av nyssnämnda sammanställning bilägges nu föreliggande underdåniga
utlåtande.

räknat, för länets dispensärsköterskor och sköterskor vid länets sjukhus och
den 30 juli 1920 uppställda minimifordringar för godkännande av reglering u av
befattningens förenande med pensionsrätt i statens anstalt för pen -

folkskollärare m. fl.

Fri kost eller er-sättning härför	Fri bostad eller hyresersättning	Fritt värme och lyse eller ersätt-ning härför	Fri tvätt	Fri sjuk- vård	Reseersättning och dagtraktamenten
nej nej	300 kr. fri bostad	nej fritt värme och lyse	nej nej	nej ja	600 kr. ersättning för havda rese-kostnader och minst 4 kr. i dagtraktamente vid från-varo från bostaden längre tid än ett dygn.
fri kost eller 300 kr,	fri bostad eller 170 kr.	fritt värme och lyse eller 30 kr.	nej	nej	—
fri kost	fri bostad	fritt värme och lyse	ja	ja	—
fri kost eller 300 kr.	fri bostad eller 170 kr.	fritt värme och lyse eller 30 kr.	nej	nej	—
fri kost	fri bostad	fritt värme och lyse	ja	ja
fri kost eller 300 kr.	fri bostad eller 150 kr.	fritt värme och lyse eller 30 kr.	nej	nej	—
fri kost	fri bostad	fritt värme och lyse	ja	ja
fri kost eller 300 kr.	fri bostad eller 120 kr.	fritt värme och lyse eller 20 kr.	nej	nej	—
fri kost	fri bostad	fritt värme och lyse	ja	ja

— 40 —

Eders Kungl. Maj :t, som den 10 februari 1922 beslutit utfärda kungörelse
angående ändrad lydelse av, bland annat, ovanberörda stadgande i reglementet för
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., fann genom beslut den 31
mars 1922 den av Västernorrlands läns landsting gjorda framställningen icke föranleda
någon Eders Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Då den av riksdagens revisorer omnämnda, av föredraganden å medicinalstyrelsens
allmänna byrå medicinalrådet E. Sederholm avgivna P. M. av den 24 oktober
1922 icke finnes i sin helhet införd i remissakten, tillåter sig styrelsen, som biträder,
vad i denna P. M. anförts, härmed bifoga en styrkt avskrift av denna.

Underdånigst:

B. BUHRE.

ERIK ÅBERG.

Stockholm den 30 december 1922.

Gustaf T äg t st rom.

Bilaga 2.
Avskrift.

P. M.

I anledning av för statsrevisionens räkning under hand begärda upplysningar
angående villkoren för godkännande av företagen reglering av sjuksköterskoränster
får undertecknad anföra följande.

Enligt §§ 5 och 60 c) i Kungl. Maj ds reglemente för statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. den 31 december 1919 (nr 878), jämförda med
Kungl. Maj ds kungörelse samma dag angående godkännande av reglering av vissa
i berörda reglemente avsedda befattningar (nr 879) kan sjuksköterska med viss anställning,
för vilken minimiårsavlöning icke fastställts i författning, vinna inträde
i nämnda anstalt, under villkor, att hennes tjänst blivit av huvudmannen reglerad på
sätt som angives i sagda § 5, att den verkställda regleringen blivit godkänd av Medicinalstyrelsen,
och att pensionsanstalten bifallit av huvudmannen gjord framställning
om befattningens förenande med pensionsrätt för innehavaren.

För att i möjligaste mån enhetliga principer skulle komma att tillämpas vid
regleringar av sådana tjänster, varom här är fråga, utsände Medicinalstyrelsen genom
här bilagd cirkulärskrivelse den 13 juli 19201) till direktioner och styrelser för vissa
sjukvårdsinrättningar samt till tuberkulosdispensärer med flera tvenne normalförslag
rörande reglering av sjukskötersketjänst å anstalt och dispensärskötersketjänst.

l) Cirkulärskrivelsen överlämnad till riksdagens statsutskott.

— 41

Vid uppgörandet av dessa båda förslag hade Medicinalstyrelsen till ledning
dels bestämmelsen i kungl. kungörelsen den 30 april 1920 (nr 236) angående den kompetens,
som fordras för sköterskas inträde i pensionskassan, dels bestämmelserna i
kungl. kungörelsen den 30 april 1920 (nr 234), § 3, mom. 7 och 8, angående minimilön
och semester för distriktssköterska, till vars avlöning statsbidrag utgår.

Vad den lön beträffar, som enligt sistberörda kungörelse skall tillkomma distriktssköterska
för att statsbidrag skall utgå till hennes avlöning är denna bestämd
till 500 kronors begynnelselön, 700 kronors lön efter 10 års tjänst, dessutom fri möblerad
bostad, fri vedbrand, fritt lyse, fri tvätt och fri kost (eller ett kontant belopp
motsvarande dessa naturaförmåners värde) samt ersättning enligt taxa för vård av
bemedlade personer och för särskilda förrättningar.

Då det för Medicinalstyrelsen gällde att bestämma minimilön åt anstaltssköterska
och dispensärsköterska, var det uteslutet att deras lön skulle, såsom förhållandet
är beträffande distriktssköterska, delvis utgå såsom ersättning enligt taxa. Därför
bestämdes de kontanta lönerna för de båda kategorierna sköterskor till högre begynnelselön
och högre slutlön än vad som är stadgat för distriktssköterska, och höjningen
av lönen skulle då motsvara den inkomst, en distriktssköterska erhölle genom taxan.

För en specialutbildad sköterska, exempelvis operationssköterska, har Medicinalstyrelsen
ansett, att därutöver ett arvode av 200 kronor borde utgå. Denna åsikt
har ock Socialdepartementets byrå för barnavårds- och fattigvårdsärenden delat, då
den yttrat sig angående den lön, som borde tillkomma en husmoder å sjukhus^ i vilket
hänseende jag får hänvisa till här bilagda meddelande nr 1, november 1920, från sagda
byrå.1)

Enligt Medicinalstyrelsens åsikt torde dispensärsköterskor böra hänvisas till
de specialutbildade sköterskor, som skola hava att uppbära det extra arvodet på 200
kronor (jfr kungörelsen den 1 oktober 1914, nr 400).

Vid tidpunkten för utsändandet av ovanberörda cirkulärskrivelse utgjorde
en anstaltssköterskas lön i allmänhet 500 kronor + ”allt fritt” och en dispensärsköterskas
lön 1,200 kronor + fri bostad, värme och lyse. Skillnaden, 700 kronor, beräknades
utgöra ersättning för de naturaförmåner, som anstaltssköterska, men icke dispensärsköterska,
åtnjöt, nämligen kost och tvätt. Genom Medicinalstyrelsens normalförslag
sattes sålunda en avdelningssköterskas kontanta begynnelselön till 700
kronor, en specialutbildad anstaltssköterskas till 900 kronor och en dispensärsköterskas
till 1,600 kronor.

Vederbörande huvudmän hava, då de begärt godkännande av uppgjord reglering,
i allmänhet tillämpat de principer, Medicinalstyrelsen uppställt i ovannämnda
normalförslag. Endast i en del fall hava vissa mindre jämkningar gjorts såsom beträffande
ålderstilläggen.

Vad beträffar dyrtidstilläggets storlek har Medicinalstyrelsen i ovannämnda
cirkulärskrivelse endast angivit, att detsamma borde utgå enligt samma grunder och
till minst samma belopp som för statsanställda.

Stockholm, Kungl. Medicinalstyrelsen den 24 oktober 1922.

E. SEDERHOLM.

l) Meddelandet överlämnat till riksdagens statsutskott.

42 —

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 34
§§ 1-2.

Till Konungen.

I nådig remiss den 5 december 1922 har Eders Kungl Maj :t anbefallt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört beträffande tjänstemännens i väg- och vattenbyggnadsdistrikten befattning
med statsunderstödda vägbyggnadsarbeten m. m.

Till åtlydnad av den givna befallningen får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
efter distriktsehefernas hörande i underdånighet anföra följande.

Enligt Eders Kungl. Maj :ts nådiga instruktion den 30 december 1911 med
ändring den 31 december 1921 åligger det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i avseende
ä utförandet av statsunderstödda väg- och broföretag bland annat,

att i rådgivande egenskap lämna biträde, då sådant av vederbörande begäres,
i avseende å arbetenas tekniska utförande och ledning,

att hava tillsyn över arbetenas utförande i enlighet med fastställda planer och
givna föreskrifter, och

att i mån av tillgång å biträden anvisa lämpliga arbetsledare.

Dessa bestämmelser hava av styrelsen tillämpats på sådant sätt, att i det kontrakt,
som styrelsen avslutar med de väghållningsskyldige rörande arbetets utförande
med bidrag av statsmedel, den föreskriften intagits, att den av de väghållningsskyldige
utsedda arbetsledaren för företaget skall av styrelsen godkännas. Styrelsen har
nämligen ansett denna anordning nödvändig för utövande av den kontroll över arbetets
utförande, som åligger styrelsen, och för att staten skall hava nödig säkerhet för
att statsunderstödda företag utföras på ett sakkunnigt sätt, enär inspektion av företagen
äger rum blott en eller två gånger om året, och sålunda inspektionsförrättaren
icke kan utöva den detaljerade kontroll under arbetets fortgång, som är önsklig och
nödvändig.

Såsom arbetsledare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i regel godkänt den
person, arbetsdirektionen föreslagit, såvida denne ägt tillräcklig sakkunskap på vägeiler
brobyggnadsområdet. I stor utsträckning hava härvid arbetsdirektionerna
anlitat och föreslagit distriktstjänstemän eller andra ingenjörer såsom arbetsledare,
men har även i rätt stor omfattning förekommit, att arbetsdirektion föreslagit och
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänt såsom arbetsledare en av direktionens egna
inedlemmar eller annan person utan ingenjörsutbildning, för så vitt företaget avsett
väg av enkel beskaffenhet utan konstarbeten.

Nämnda förhållande, att distriktstjänstemän i många fall utses till arbetsdirektionernas
arbetsledare, torde enbart vara till fördel för såväl arbetsdirektionerna
själva som för företaget. Distriktstjänstemännen besitta oomtvistligen en god erfarenhet
beträffande väg- och vattenbyggnader och äro därjämte inne i alla sådana frågor
av ekonomisk eller administrativ art, vilka beröras av företaget, varför både
arbetsdirektionerna och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom bevakande statens
intressen hava god säkerhet för att företaget blir väl skött av arbetsledaren.

— 43 —

Då distriktstjänstemännen åtnjuta en ringa lön -— 3,000: — kronor per år för
distriktschef ocli 1,500: -— kronor för distriktsingenjör — och icke kunna utvinna
för sin utkomst tillräckligt överskott å dem anförtrodda tjänsteuppdrag, äro de hänvisade
till att i konkurrens med andra ingenjörer skaffa sig uppdrag utom tjänsten.
Det ligger då nära till hands, att tjänstemännen söka sig dessa uppdrag inom de
verksamhetsområden, som nära sammanhöra med deras tjänst, och i främsta rummet
åtaga sig arbetsledareskap för utförande av statsunderstödda företag, särskilt då gällande
författningar förutsätta detta.

Redan i det reglemente, som år 1851 utfärdades, bestämmes nämligen, att distriktseheferna
må efter styrelsens medgivande åtaga sig ledning av ett eller flere
större arbetsföretag inom distriktet ävensom åtaga sig andra till yrket hörande befattningar.
Denna hävdvunna rättighet har sedermera icke blivit inskränkt, utan tvärtom
framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda instruktion, § 39, att
distriktstjänstemännen äga rätt att efter därom hos styrelsen gjord anmälan åtaga
sig uppdrag angående arbeten, som stå under styrelsens kontroll. Det har till och med
utgjort ett motiv för distriktstjänsternas inrättande, att det borde i orterna finnas
sakkunniga ingenjörer att tillhandagå arbetsdirektionerna med ledning av arbeten
m. m.

Såsom revisorerna framhålla, beräknas arvodet för dylika uppdrag som arbetsledare
i regel efter viss procent av kostnadssumman för företagets utförande, och finner
styrelsen dessa beräkningsgrunder fullt rimliga. Det arbete, som en arbetsledare
behöver nedlägga till fullgörande av sitt uppdrag står nämligen i förhållande till
arbetets storlek och omfattning samt till ingående konstarbeten, vilket allt i sin tur
står i proportion till byggnadssummans storlek. Att beräkna arvodet i procent av
kostnaderna är även en vedertagen beräkningsgrund hos alla slag av ingenjörer och
arkitekter, vilka på uppdrag övervaka utförandet av arbeten inom olika områden, och
har vunnit tillämpning i svenska teknologföreningens taxa för ingenjörsarbeten inom
väg- och vattenbyggnadsfacket. Mqn torde fördenskull kunna utgå ifrån att arbetsledarens
arvode i de fall, då han icke är distriktstjänsteman, beräknas i procent av
byggnadssumman och till minst samma belopp, som distriktstjänstemännen betinga
sig, såvida arbetsledaren besitter samma mått av erfarenhet som tjänstemannen.

Revisorernas erinring, att det förhållandet, att distriktstjänstemännens gottgörelse
ställes i relation till kostnaden för företaget ingalunda synes ägnat att verka
i riktning mot nedbringande av statens utgifter för ifrågavarande ändamål, i det
att statsbidraget utgår i viss proportion av den beräknade kostnaden för företaget,
finner styrelsen icke vara väl grundad.

Innan statsbidrag föreslås av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till ett företag,
blir nämligen kostnadsberäkningen i styrelsen omräknad till då gällande priser samt
granskad i vederbörlig ordning, varvid tillses, att alla i kostnadsberäkningen införda
arbetskvantiteter äro riktiga och rimliga. Kontrollen över att den kostnad, som av
Eders Kungl. Maj :t eller i vissa fall av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera
fastställes för företaget, blir skälig, ligger sålunda helt och hållet hos styrelsen och är
fullkomligt oberoende av distriktstjänstemännen. Att under dessa förhållanden icke
den av distriktstjänstemännen tillämpade beräkningsgrunden för arvodets bestämmande
kan verka i riktning att höja statens utgifter för företaget, torde vara tydligt.

— 44

Ej heller kan detta bliva fallet, därest arvodet för arbetsledningen beräknas i
relation till den entreprenadsumma, som avgivits för arbetet i fråga. Distriktst jänstemannen
har nämligen ingen bestämmanderätt över avgivet entreprenadanbuds antagande,
utan detta avgöres i varje fall av byggherren, vederbörande arbetsdirektion.
Man torde även kunna med bestämdhet utgå ifrån att arbetsdirektionen, som består
av ansedda och betrodda män, valda av de väghållningsskyldige, söker hålla kostnaderna
nere så mycket som möjligt, då väghållningsdistriktet skall betala en tredjedel
av kostnaderna för företaget enligt den fastställda kostnadsberäkningen och därjämte
hela den kostnad, som företaget till äventyrs betingar utöver den fastställda
kostnaden.

För att emellertid med hänsyn till statens och vägdistriktets ekonomiska intressen
erhålla garanti för att det arvode, vilket arbetsledaren betingar sig såsom ersättning
för sitt arbete icke må sättas för högt, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för avsikt att hädanefter anmoda arbetsdirektionerna att i samband med begäran om
styrelsens godkännande av arbetsledare även uppgiva betingad ersättning och sålunda
i varje särskilt fall underställa denna fråga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning
och godkännande.

Genom en dylik anordning och genom att styrelsen själv har kontrollen över
kostnaden i sin hand, anser styrelsen, att statens ekonomiska intressen bliva väl tillgodosedda,
vare sig distriktstjänsteman eller annan anlitas såsom arbetsledare.

Revisorerna hava vidare erinrat att, för den händelse uppdraget såsom arbetsledare
hos vägförvaltningen innehaves av distriktstjänsteman, statens inspektion
c-ver arbetets utförande utövas genom annan distriktstjänsteman, vilken till den förra
intager en underordnad tjänsteställning, och att en sålunda organiserad kontroll svårligen
kan komma att ske under frihet från obehöriga hänsyn och bliva till verklig
nytta.

Det av revisorerna anmärkta förhållandet har inträffat i det fall, att en distriktschef
varit vägstyrelsens arbetsledare och en distriktsingenjör inspektionsförrättare.

Ehuru enligt instruktionen för tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten
distriktsingenjören har till närmaste förman distriktschefen, till vars biträde
i tjänsten han är anställd, så har dock distriktsingenjören gentemot distriktschefen
en fullt självständig ställning i fråga om de förrättningar han verkställer, vilket
även framhålles i instruktionen, där det bestämmes, att han har skyldighet att på
eget ansvar verkställa de inspektioner eller andra förrättningar, vartill han förordnas.
Distriktsingenjören skall sålunda direkt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och oberoende av distriktschefen redovisa alla förordnanden att upprätta arbetsplaner
till allmänna arbeten eller verkställa avsyningar och besiktningar. Distriktsehefens
överordnade ställning kommer blott till uttryck i det hänseende, att i regel
alla förordnanden ställas på distriktschefen, som sedermera överlåter en del av desamma
på distriktsingenjören. Har det emellertid varit fråga om ett inspektionsförordnande
angående ett företag, där distriktschefen själv varit arbetsledare, har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i varje fall själv bestämt, att inspektionen skall
verkställas av distriktsingenjören.

Då sålunda distriktsingenjören vid inspektion av arbeten under distriktschefens
arbetsledning skall handla på eget tjänstemannaansvar, anser styrelsen, att det

— 45 —

av revisorerna anmärkta förhållandet i sak icke kan åsidosätta statens intressen, och
att denna kontroll bör kunna ske utan obehöriga hänsyn och vara till åsyftad nytta.

Emellertid har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under den gångna hösten av
annan anledning företagit en förändring i det tillämpade systemet för utövande av
kontrollen under nyssberörda omständigheter.

Under de närmast förflutna åren hava en mängd framställningar*) inkommit
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om tillstånd att få påbörja ett företag utan
hinder av att sökt statsbidrag ännu ej beviljats till företaget. Då det i dessa fall varit
fråga om åstadkommande av arbetstillfälle för arbetslösa personer, har styrelsen ansett
sig böra i regel bifalla de gjorda framställningarna. Då det skulle kunna inträffa,
att ett dylikt företag är fullbordat vid tiden för statsbidrags beviljande till
detsamma och styrelsen bör hava säkerhet för att arbetet på betryggande sätt handliaves
i ekonomiskt och tekniskt avseende, har styrelsen förordnat om inspektion i vanlig
ordning av företagen, för vilka varken kontrakt eller fastställd arbetsplan föreligga.
Enär dessa inspektioner tillkomma utöver de, som årligen förrättas för redan
fastställda företag, hava kostnaderna för inspektionerna avsevärt ökats.

I syfte att nedbringa inspektionskostnaderna har styrelsen fördenskull börjat
tillämpa den bestämmelsen, att därest en distriktschef är av arbetsdirektionen utsedd
såsom arbetsledare för ett företag, skall inspektion av detsamma icke verkställas av
distriktsingenjören, utan distriktschef en skall två gånger årligen till styrelsen insända
en på tjänstemannaansvar avgiven berättelse över arbetets fortgång, varefter styrelsen
förordnar tjänsteman inom styrelsen eller annan distriktschef att förrätta avsyning
eller, om så erfordras, verkställa inspektion. Styrelsen har även ansett, att genom
detta förfaringssätt kunna tjänstemännen inom styrelsen bliva i tillfälle att få
närmare erfarenhet om de arbeten, som de genom sin tjänsteställning i styrelsen hava
att granska.

För att i statsverkets intresse söka i största möjliga mån ytterligare inskränka
kostnaderna för inspektionerna har styrelsen för avsikt att även för de arbetsföretag,
vilkas ledning omhänderhaves av distriktsingenjör tillämpa ett liknande förfaringssätt,
i vilka fall således dessa arbeten endast skulle komma att av distriktschefen avsynas
eller i fall av behov inspekteras.

Vidare framhålla revisorerna, att bland väghållningsdistrikten den föreställningen
är tämligen allmänt utbredd, att för erhållande av statsbidrag till vägbygge utgör
anlitandet av distriktstjänstemän såsom arbetsledare en nödvändig förutsättning.
Förklaringen till denna uppfattning torde, framhålla revisorerna, vara att finna däri,
att i de allmänna bestämmelser, som åtfölja vederbörande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
fastställda arbetsplaner, flerstädes förekommer uttryck av innebörd, att
arbetsledningar m. m. ”skola” eller ”böra” utföras av vederbörande distriktst jänstemän.

Då storleken av de till understödjande av bland annat vägbyggnader årligen
utgående anslagen endast medgiver, att en ringa del av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vilande ansökningarna om statsbidrag till dylika företag kunna hugnas med
statsbidrag, har styrelsen beträffande närmast vägbyggnadsmedlen, i syfte att åstad- 1

1) Vid augusti månads ingång ej mindre än 139 st.

46 —

komma en möjligast rättvis fördelning av tillgängligt anslagsbelopp på de olika länen,
hittills begagnat sig av följande förfaringssätt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har därvid utgått från den förutsättningen, att de i styrelsen för visst län vilande
ansökningarna om statsbidrag till vägbyggnadsföretag kunna betraktas såsom uttryck
för det inom samma län förefintliga anslagsbehovet, och att dessa ansökningar
i förhållande till ansökningarna för samtliga län representera det ifrågakommande
länets anslagskrav vid fördelning av tillgängligt anslagsbelopp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har sålunda med stöd av de härstädes för varje län vilande ansökningarna
om statsbidrag till vägbyggnadsföretag plägat beräkna den varje län tillkommande
andelen av det tillgängliga anslagsbeloppet, varefter denna länets andel uppdelats
på företagen inom vederbörande län så långt beloppet räckt och i den ordning
de olika företagen emellan, i vilken vederbörande länsstyrelse ansett de ifrågakommande
vägföretagen med hänsyn till nyttan för den allmänna samfärdseln eller av
andra skäl böra förordas till erhållande av statsbidrag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är det sålunda i första hand vederbörande
länsstyrelser, som avgöra vilka företag böra komma i åtnjutande av statsbidrag
och distriktstjänstemännen hava intet som helst inflytande å denna fråga, varför
den enligt revisorerna förefintliga föreställningen, att distriktstjänstemännens
arbetsledarskap skulle hava något sammanhang med frågan om statsbidrag måste
anses beroende på missuppfattning och obekantskap med tillvägagångssättet vid anslagens
fördelning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vill vidare erinra därom, att de av revisorerna
påtalade uttrycken i de allmänna bestämmelserna, vilka tidigare hava använts
av blott tre distriktstjänstemän, redan före revisionen på styrelsens order hava blivit
borttagna och ändrade. Det må vidare framhållas, att nämnda uttryck i de allmänna
bestämmelserna icke någon gång utgjort anledning för styrelsen att frångå
det i kontraktet med de väghållningsskyldige angivna förfaringssättet, att arbetsdirektionen
skall till styrelsen föreslå arbetsledare att av styrelsen godkännas.

Av det ovanstående torde framgå, att andra sakkunniga vägingenjörer hava
all möjlighet att fritt konkurrera med distriktstjänstemännen om arbetsledareskapen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också, som ovan framhållits, i regel såsom arbetsledare
godkänt den person, som arbetsdirektionen föreslagit. Att likväl distriktstjänstemännen
i relativt stor utsträckning anlitats såsom arbetsledare torde hava sin
naturliga förklaring i dels att tjänstemännen skött sina åtaganden till arbetsdirektionernas
fulla tillfredsställelse, och dels att det ute i orterna hittills varit brist på andra
sakkunniga vägbyggnadsingenjörer.

I fråga om statsrevisorernas anmärkning mot maskininspektörens förskott för
rese- och arvodesräkningar tillåter sig styrelen åberopa innehållet i bilagda av maskinmspektören
Ståhle avlämnade promemoria i ämnet.

På grund av det anförda får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda i underdånighet
hemställa, att de av riksdagens revisorer framställda erinringarna icke
måtte föranleda till någon åtgärd.

Stockholm den 28 december 1922.

Underdånigst:

FRIDOLF WIJNBLADH.

G. C. A. LINDENCRONA.

FR. ENBLOM.

— 47 —

Maskininspektörens

vid kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
yttrande i anledning av
riksdagens revisorers erinran del I,
sid. 34, § 1.

V. P. M.

Beträffande under år 1919 uppburna förskott, hänföra sig dessa icke blott
till de underhållsinspektioner å enskilda järnvägarnas rullande materiel, vilkas reseoch
arvodeskostnader skola av statsverket gäldas, utan även till de resor, som jag på
grund av tjänsten varit pliktig företaga i och för kontroll av tillverkningen av samma
banors nyanskaffade materiel. Dessa senare resors kostnader skola visserligen sedermera
enligt fastställd taxa gäldas av de enskilda järnvägarnas förvaltningar, som påkallat
kontrollen, men då särskilt under år 1919 ett flertal längre resor bl. a. till utlandet
måste i tjänsten företagas för detta ändamål, för vilka kostnader jag först
längre fram kunnat erhålla likvid, kan det uppburna förskottet icke betraktas som
förskott i egentlig mening, då jag städse haft större tillgodohavanden i tjänsten än
det uppburna beloppet från statsverket.

Genom kombination av dessa tjänsteresor, som betalas av enskilda med dem,
som betalas av statsverket, hava i övrigt statsverkets kostnader, som framgår av mina
avgivna reseräkningar, i många fall kunnat nedbringas till fördel för statsverket.

Beträffande de odaterade telefon- och telegrafräkningarna hava dessa i befintligt
skick kommit mig tillhanda och av mig likviderats, men har jag hittills saknat
anledning att exempelvis av Telegrafverket påfordra fullständig datering.

Stockholm den 20 december 1922.

L. WALD. STÄHLE.

Byggnadsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 38,
§ 3.

Till Konungen.

Med anledning av Eders Kungl. Maj :ts nådiga remiss den 5 december 1922 å
vissa av riksdagens revisorer gjorda anmärkningar rörande byggnadsstyrelsens ämbetsförvaltning
får styrelsen i underdånighet anföra följande.

Såsom revisorerna beträffande byggnadsstyrelsens förskottväsende meddelat,
utestodo vid 1921 års slut av förutvarande överintendentsämbetet och byggnadsstyrelsen
utbetalda förskott till ett sammanlagt belopp av 335,499 kronor 7 öre.
Revisorerna förklara sig finna omfattningen av förskottsrörelsen hos byggnadsstyrelsen
synnerligen anmärkningsvärd. Av revisorernas framställning kan läsaren
måhända ej heller undgå att bibringas en dylik uppfattning. De förklaringar byggnadsstyrelsen
här nedan lämnar, torde emellertid vara ägnade att ställa frågan i helt
annan dager. Styrelsen måste finna den omständigheten, att revisorerna icke meddelat
några som helst uppgifter rörande de olika förskottens innebörd så mycket

— 48 -•

egendomligare, som styrelsens kamrerare å revisorernas kameralavdelning härom
lämnat muntliga upplysningar.

Av de från år 1921 till år 1922 balanserade förskotten, 335,499 kronor 7 öre,
hava under innevarande år ersatts förskott till ett sammanlagt belopp av 222,467
kronor 63 öre. Av dessa ersatta förskott kunna i första hand framhållas sådana utgifter,
som röra underhåll av gamla riksdagshuset. Styrelsen tillåter sig erinra,
att Eders Kungl. Maj :t genom nådigt brev den 2 november 1917, bland annat, förordnat,
att överintendentsämbetet skulle hava att med tillgängliga medel förskjuta
vad som erfordrades till bestridande av vissa för de i gamla riksdagshuset inrymda
ämbetsverken gemensamma kostnader samt att vid utgången av varje år år gottgöra
sig sålunda förskotterat belopp genom att å de särskilda huvudtitlarnas expensanslag
avföra utgifterna enligt de av Eders Kungl. Maj :t fastställda grunderna för
deras fördelning. Vidare har Eders Kungl. Maj :t genom nådigt brev den 22 december
1921 bemyndigat byggnadsstyrelsen att hädanefter, med hänsyn tagen till inträffade
förändringar beträffande dispositionen av lokaler inom sistnämnda fastighet,
fastställa grunder för fördelningen mellan berörda ämbetsverk av ifrågavarande
kostnader. Härjämte har Eders Kungl. Maj :t lämnat föreskrifter rörande sättet
för ersättandet av de under året för ifrågavarande ändamål förskotterade beloppen.
Slutligen har Eders Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombesörja
driften och skötseln av de i fastigheterna Drottninggatan 36 och Birgerjarlsgatan
7 befintliga centralvärmeledningarna samt förordnat, att såväl de utgifter, som härav
föranledas, som ock de kostnader, vilka påkallas av det styrelsen den 23 september
1921 meddelade uppdrag att ombesörja driften och skötseln av centralvärmeledningen
i de statsverket tillhöriga fastigheterna i kvarteret Mercurius, skulle av
styrelsen med tillgängliga medel förskjutas, och skulle i fråga om fördelningen av
dessa kostnader mellan i berörda fastigheter inrymda ämbetsverk samt sättet för beredande
av gottgörelse för av byggnadsstyrelsen förskotterade belopp i tillämpliga
delar gälla vad stadgats beträffande gamla riksdagshuset.

På grund av dessa Eders Kungl. Maj ds föreskrifter hava under år 1921 förskottsvis
bestritts utgifter till belopp av 38,644 kronor 32 öre, vilka förskott under
innevarande år på föreskrivet sätt ersatts.

I den av revisorerna för år 1921 angivna förskottssumman 190,230 kronor
24 öre ingår vidare ett belopp å 68,000 kronor, varom förhåller sig sålunda. Under
de sista dagarna av år 1921 företeddes för styrelsen en räkning å nämnda belopp
för arbeten vid posthusbygget i Göteborg. För detta byggnadsföretag ställas medel
av generalpoststyrelsen till byggnadsstyrelsens förfogande. Då emellertid vid
nämnda tillfälle tillräckligt belopp icke fanns innestående för räkningens likviderande
och räkningsutställaren icke borde för erhållande av betalning nödgas avvakta
inlevererandet av ytterligare medel från generalpoststyrelsen, ansåg sig byggnadsstyrelsen
böra likvidera räkningen av under händer varande medel, vilket skedde
den 30 december 1921. Sedan medel av generalpoststyrelsen ställts till förfogande,
ersattes förskottet i början av år 1922.

Av liknande anledning gäldade byggnadsstyrelsen av under händer varande
medel den 30 december 1921 vissa räkningar rörande ombyggnadsarbetena vid U1-

— 49 —

riksdals slott å tillhopa 15,647 kronor 45 öre. För detta byggnadsföretag har riksmarskalksämbetet
ställt de anvisade medlen till styrelsens förfogande. Jämväl i
detta fall ersattes förskottet så snart erforderliga medel inlevererats.

Vidare vill byggnadsstyrelsen erinra, att Eders Kungl. Maj :t genom särskilda
beslut den 25 februari och den 15 juli 1921 bemyndigat byggnadsstyrelsen att inom
vissa för statsverkets räkning i huset Idungatan n :r 1 i Stockholm förhyrda lokaler
låta utföra vissa ändringsarbeten ävensom att förskottsvis av tillgängliga medel
gälda kostnaden härför med högst 11,000 krouor, och har Eders Kungl. Maj :t förklarat
sig vilja framdeles, på anmälan av byggnadsstyrelsen meddela beslut angående
ersättande av de utav styrelsen för dessa ändamål förskotterade medel. Till följd
härav har under år 1921 för ifrågavarande arbeten förskottsvis utbetalts 10,952 kronor
46 öre.

Sedan såsom ovan nämnts av de till innevarande år balanserade, till 335,499
kronor 7 öre uppgående förskotten 222,467 kronor 63 öre blivit ersatta, återstå alltså
för närvarande av de före år 1922 gjorda förskotten oersatta förskott till ett belopp
av 113,031 kronor 44 öre.

Byggnadsstyrelsen tillåter sig nu erinra, att styrelsen tid efter annan i skilda
framställningar hos Eders Kungl. Maj :t hemställt om medel till ersättande av dylika
förskott. För närvarande äro på Eders Kungl. Maj :ts prövning beroende framställningar
om förskottsersättningar till ett sammanlagt belopp av 66,249 kronor 29 öre,
därav emellertid 414 kronor 60 öre avse under år 1922 på Eders Kungl. Maj :ts uppdrag
utbetalda förskott.

Styrelsen vill dock framhålla, att medel finnas anvisade till ersättande av
förskott till ett sammanlagt belopp av 33,366 kronor 62 öre. Sålunda har för utredning
av seminariets i Linköping byggnadsfråga förskotterats sammanlagt 12,357
kronor 75 öre, som skall ersättas av det å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisade anslaget VIII.I.7 till byggnader för seminariet, sedan byggnadsarbetet
igångsatts och anslaget ställts till styrelsens förfogande. Likaså komma för uppgörande
av förslag till byggnader för småskoleseminariet i Lycksele förskotterade utgifterna
å 4,005 kronor att efter den 1 januari 1923 ersättas av det å övergångsstaten
anvisade anslaget VIII.1.14, som genom Eders Kungl. Maj :ts nådiga brev den 27
oktober 1922 ställts till byggnadsstyrelsens förfogande.

Genom nådigt brev till domänstyrelsen den 19 mars 1920 har Eders Kungl.
Maj :t till byggnadsstyrelsens förfogande ställt ett belopp av högst 20,000 kronor för
täckande av kostnader för upprättande av en nivåkarta över kronoegendomen Bergshamra
samt för verkställande av viss utredning rörande egendomens användning,
och har Eders Kungl. Maj :t anbefallt domänstyrelsen att till byggnadsstyrelsen i
mån av rekvisition utanordna beloppet från de till driftkostnader för statens jordbruksdomäner
anvisade medel. För ändamålet har före år 1922 förskotterats 7,860
kronor, som alltså komma att ersättas sedan utredningsarbetet fullbordats.

Slutligen komma för anordnande av lokaler för farmaceutska institutet gjorda
förskott å 9,143 kronor 87 öre att ersättas av det å övergångsstaten härför anvisade
anslaget VIII.E.38, vilket ställts till byggnadsstyrelsens förfogande genom nådigt
brev den 15 juni 1922.

— 50

Av de förskott till belopp av 33,366 kronor 62 öre, vartill alltså finnes täckning,
äro 12,848 kronor 87 öre (Lycksele seminarium och farmaceutiska institutet)
tidigare anmälda till ersättande hos Eders Kungl. Maj :t, vadan byggnadsstyrelsen
med anledning av styrelsens framställningar i nämnda två fall numera icke väntar
särskilda beslut av Eders Kungl. Maj :t.

På grund härav innestå för närvarande hos byggnadsstyrelsen förskott, som
icke äro hos Eders Kungl. Maj :t till ersättande anmälda eller vartill täckning icke
finnes tillgänglig, till ett sammanlagt belopp av 26,679 kronor.

Dessa förskottsvis bestridda utgifter avse:
utredning för förslag till nybyggnad för musikaliska akademien
(1914, 1918) ......................................... kr.

ritningar och kostnadsförslag till historiskt museum (1912) „

skisser till nytt landsstatshus i Gävle (1918) ................ „

förslag till nytt kanslihus (1911 och 1912) ................ „

förslag till landshövdingeresidens i Härnösand (1917) ...... „

utredningar rörande nya lokaler för lantmäterikontoren i
Östersund, Umeå, Härnösand, Gävle, Linköping, Växjö och Visby
(1910, 1911, 1914 och 1915) .................................. „

9,550: —
3,000: —
3,000: —
4,659: —
2,100: —

4,370: —

Summa kr. 26,679 : —

Beträffande dessa förskott, vilka hittills avsetts skola täckas av blivande
byggnadsanslag, skall byggnadsstyrelsen givetvis i sinom tid vidtaga åtgärder för desammas
ersättande.

Rörande byggnadsstyrelsens förskottsrörelse har styrelsen, såsom revisorerna
erinrat, uttalat sig i underdånig skrivelse den 26 september 1922. Utöver vad styrelsen
där anfört och vartill styrelsen tillåter sig underdånigst hänvisa, vill styrelsen
endast framhålla, att i vissa enstaka fall — alltså frånsett de fall, då Eders Kungl.
Maj :t bemyndigat styrelsen att förskottsvis gälda vissa utgifter eller då förskottet
föranletts av tillfälliga orsaker, sådana som vissa ovan nämnda —- byggnadsstyrelsen
även efter år 1918 ansett sig för fullgörande av vissa utredningsuppgifter, som krävt
särskilda kostnader, alltjämt böra anlita förskottsvägen vid gäldandet av dessa kostnader.
Styrelsen har nämligen icke kunnat finna det riktigt, att en person, som fullgjort
visst utredningsuppdrag, icke skulle bliva omedelbart härför ersatt efter uppdragets
fullgörande. Till undvikande av förskottsanordningar i dylika fall har byggnadsstyrelsen
emellertid ansett det önskvärt, att ett särskilt årligt anslag ställdes
till styrelsens förfogande till bestridande av utgifter för utredningar rörande tilliimnade
byggnadsföretag, och har styrelsen också i ovanberörda, av revisorerna anförda
skrivelse gjort framställning i sådant syfte.

Med anledning av revisorernas uttalande att styrelsens förfaringssätt att låta
förskott till avsevärda belopp kvarstå oreglerade år efter år föga överensstämde med
de krav på en välordnad medelsförvaltning, vilka enligt revisorernas åsikt borde
ställas på ett statens ämbetsverk, samt att åtgärder borde vidtagas i syfte att frigöra
styrelsens medelsförvaltning från dylika förskott, vill styrelsen endast erinra om att
från ämbetsverkets sida tid efter annan framställningar gjorts om beredande av för -

— 51 —

skottsersättningar. Att de av förutvarande överintendentsämbetet före år 1918
gjorda förskotten på en gång skulle kunna bliva ersatta har styrelsen icke kunnat
förvänta eller ens funnit lämpligt. Att från styrelsens sida åtgärder vidtagits för
förskottens reglerande torde framgå av ovan lämnade uppgifter, och vill styrelsen
påpeka att i den sammanställning av oersatta förskott, som, slutande å 26,679 kronor,
ovan lämnats, endast i två fall förekomma förskott, som gjorts år 1918 och intet
därefter. Byggnadsstyrelsen vågar hålla före, att sistnämnda summa, som alltså
avser sådana innestående förskott, till vilkas ersättande styrelsen ännu icke vidtagit
åtgärder eller medel icke finnas, näppeligen kan sägas vara påfallande stor.

Revisorerna anse det vidare böra undersökas, huruvida icke särskilt med hänsyn
till den utökning av den dagliga tjänstgöringstiden för byggnadsstyrelsens
befattningshavare, som från och med innevarande år inträtt, sådana uppdrag, som
avse vissa förberedande åtgärder för tillämnade byggnadsföretag m. m., kunde i
större omfattning än hittills skett anförtros åt styrelsens ordinarie personal. Styrelsen
tillåter sig med anledning härav erinra om vad styrelsen i ovanberörda skrivelse
framhållit, nämligen att styrelsens byggnadsbyrå, där nybyggnadsärendena förberedas
och handläggas, icke är organiserad såsom ett ritkontor samt att den ordinarie
personalen icke är avsedd att utföra exempelvis ritningsförslag till eu nybyggnad,
och tror sig styrelsen kunna påstå, att den fåtaliga ordinarie personalen å
nämnda byrå, ett byggnadsråd och två intendenter, föreståndare, den ene för byråns
byggnadsavdelning och den andre utredningsavdelning, i varje fall icke skulle kunna
medhinna att själva utarbeta dylika ritningsförslag. De båda intendenternas tid
ar fullt upptagen med ledandet av pågående byggen å den ena avdelningen och å
den andra granskning av byggnadsförslag av olika slag samt ärendenas beredning
till föredragning i styrelsen.

Revisorerna hava vidare i sin berättelse anfört, att tillbörlig omsikt och noggrannhet
icke alltid syntes hava iakttagits vid handhavandet av expensmedlen, och
meddela revisorerna, att för renskrivning å maskin i vissa fall utgått betalning efter
så högt pris som 2 kronor 50 öre per sida. Revisorerna hava icke närmare angivit
de avsedda fallen. Styrelsen vågar emellertid hålla före, att om någon räkning å
maskinskrivning skulle utvisa betalning efter nämnda pris per sida, därvid måste
vara fråga om maskinskrift med kopior.

Beträffande det fall av dubbelbetalning, som av revisorerna anförts, kan styrelsen
meddela, att sådan vid det nämnda tillfället av förbiseende förekommit, men
att felet omedelbart upptäckts och beloppet, 227 kronor, snarast möjligt återlevererats
till statsverket.

Revisorerna framhålla vidare, att kostnaderna för tryckning i 500 exemplar
av styrelsens årsberättelse för år 1919 uppgingo till nära 8,000 kronor. I anledning
härav vill styrelsen underdånigst erinra, att då styrelsen, som jämlikt sin instruktion
har att årligen avgiva berättelse rörande byggnadsväsendet i riket, utarbetat
dylik berättelse för styrelsens första verksamhetsår, 1918, vilket år tydligen av revisorerna
avses, styrelsen i skrivelse den 26 oktober 1920 underställt frågan om arbetets
tryckning statsrådets och chefens för kommunikationsdepartementet prövning.
Styrelsen meddelade därvid, att styrelsen beräknat en upplaga å 500 exemplar,
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. III. 4

52 —

vilken med erforderliga illustrationer och statistiska tabeller skulle enligt uppgift
från tryckeriet komma att betinga en kostnad av omkring 7,500 kronor, vartill komme
något över300 kronor för särtryck beträffande två av styrelsens byråer. Genom
nådigt brev den 19 november 1920 förklarade Eders Kungl. Maj :t hinder icke möta
för styrelsen att till trycket befordra styrelsens årsberättelse för år 1918 i den upplaga
och med de särtryck, som styrelsen föreslagit.

Vad beträffar revisorernas anmärkning att för en upplaga anordningsblanketter
om 1,000 exemplar betalts 105 kronor 65 öre, det vill säga över 10 öre per
styck, får styrelsen endast påpeka att häri jämväl ingår pris å papper, och kan meddelas
att den år 1921 anlitade firman enligt uppgift numera på grund av sänkta priser
kan utföra samma beställning för 81 kronor 5 öre.

I det följande rikta revisorerna både många och betydelsefulla anmärkningar
mot byggnadsstyrelsens sätt att handhava sin medelsförvaltning i övrigt och att
organisera styrelsen anförtrodda husbyggnadsarbeten.

Beträffande medelsförvaltningen anföra revisorerna till en början, att även
om vissa av revisorerna angivna, vid granskningen av 1921 ars räkenskaper framkomna
exempel på mindre befogade medelsutbetalningar i och för sig kunde synas
vara av mindre betydelse, de dock måste anses belysande för det sätt, varpå styrelsens
ekonomiska förvaltning utövades. Det kunde sägas, att nämnda förvaltning
icke alltid kännetecknades av tillbörlig varsamhet vid handhavandet av de störa belopp,
som stått till styrelsens disposition. Det hade särskilt varit de störa av arkitektoch
kontrollantarvodena betingade utgifterna, som tilldragit sig revisorernas uppmärksamhet.

Såsom bevis på styrelsens ovarsamhet vid sin medelsförvaltning anföres dels
ett exempel på ett arvode, som enligt revisorernas förmenande beräknats med tilllämpning
av svenska teknologföreningens nya arkitekttaxa, klass II, med en reducering
av 10 %, dels ock att styrelsen i ett stort antal fall ansett sig kunna medgiva
denna taxas tillämpning utan mera nämnvärd reduktion. Revisorerna anse sålunda
en reduktion av 10 % otillfredsställande. I själva verket tillämpar byggnadsstyrelsen
också en dubbelt så stor reduktion, vilken ägt rum även i det av revisorerna anförda
fallet.

Då muntlig demonstration genom en styrelsens tjänsteman av sättet för byggnadsstyrelsens
beräkning av arkitektarvodena inför såväl detta som föregående års
statsrevisorer icke synes lyckats skingra missuppfattningen i denna fråga får byggnadsstyrelsen,
under åberopande av vad styrelsen rörande beräkningen av arkitektarvoden
i underdånig skrivelse den 22 december 1921 anfört med anledning av vad
riksdagens revisorer i då föreliggande berättelse i ämnet uttalat, i underdånighet
meddela följande.

Vid uppgörelse med en arkitekt om ersättning för arbete inom hans yrkesområde
finnes ingen annan utgångspunkt för en överenskommelse än svenska teknologföreningens
arkitekttaxa, vilken redan vunnit hävd vid avgörandet av tvistemål rörande
ersättning för arkitektuppdrag. Huruvida denna taxa är en ”maximitaxa ”,
såsom revisorerna säga vara den allmänna uppfattningen, beror naturligtvis i viss
mån på arbetets natur, men i ännu högre grad pa kompetensen hos den arkitekt, till
vilken man vänder sig. Byggnadsstyrelsen kan för sin del icke använda sig av andra
än yrkesmän med sådana kvalifikationer i fråga om kunskaper och erfarenhet, att
bästa garanti vinnes för ett fullgott arbete.

53 —

Ett normalt arkitektuppdrag för statens räkning har följande förlopp.

A. Arbeten för påbörjandet av byggnadsarbetena.

1) Utredningar, ledande fram till vad som i taxan kallas skiss med approximativa
kostnadsberäkningar.

2) Utarbetande av huvudritningar och kostnadsberäkningar, avsedda för
fastställelse av vederbörande myndighet.

3) Utarbetande av entreprenadhandlingar, omfattande fullständiga arbetsritningar,
beskrivningar och konstruktionsberäkningar, kontraktsförslag m. m.

B. Arbeten under pågående byggnadsarbeten.

4) Utarbetande av uppställnings- och detaljritningar.

5) Högsta tillsynen och ledningen av byggnadsarbetena, införskaffande och
granskning av anbud å alla arbeten, färdigställande av kontrakt om leveranser av
material och arbete, granskning av alla till byggnadsarbetet hörande räkningar m. m.

C. Arbeten efter byggnadsarbetets avslutande.

6) Avslutning av räkenskaperna och tillsynen av de vid slutbesiktningarna
föreskrivna kompletteringsarbetena.

Arkitekttaxan uppdelar arkitektarvodet på följande poster:

Huvudritningar jämte kostnadsberäkning

A rhftt.shftskri vn i n g ........................

... 26 %
5 „

Arbets- och detalj ritningar ...............

... 45 „

Byggnadsledning .................,......

... 24 „

Summa 100 %

De tre första posterna, omfattande tillsammans 76 % av arvodet, motsvara
de i ovanstående uppgift å arkitektens arbete angivna momenten 1—4. Posten
”byggnadsledning” betingande 24 % av arvodet, motsvarande momenten 5 och 6.

Vid uppgörelse med arkitekter förfares inom byggnadssyrelsen på följande
sätt. Från den beräknade byggnadskostnaden avdrages 7 %, motsvarande administrationskostnader,
vari ingå arvoden för ritningar, arbetsledning, tillsyn, kontroll,
besiktningar m. m. På den sålunda reducerade byggnadskostnaden beräknas, enligt
arkitekttaxan, arvodet med avdrag av 10 % å taxans tre första poster och 50 % å
den fjärde posten, vilka avdrag å det hela uppgå till, noga räknat 19,6 %, eller i runt
tal 20 %. Anledningen till den kraftiga reduktionen å ersättning för byggnadsledningen
är den, att en del av ledningen utövas av styrelsens ordinarie tjänstepersonal.
Då en arkitekt antages såsom ledare för ett av styrelsens byggnadsarbeten, kan han
och hela hans ritkontor betraktas såsom en del av styrelsens byggnadsbyrås byggnadsavdelning.
Det skulle säkerligen vid en närmare undersökning visa sig, att
detta system att för varje byggnadsarbete tillfälligt anställa en arkitekt med hans

54 —

personal är för statsverket betydligt mera ekonomiskt fördelaktigt än att belasta ett
ämbetsverk med motsvarande fast personal, en mening, som i varje fall på sin tid
delades av de sakkunniga för överintendentsämbetets omorganisation. Revisorerna
anse mödan värt att framdraga det gamla påståendet, att eftersom arkitektarvodet
växer med byggnadskostnaden det läge i arkitektens intresse att öka denna kostnad.
Lika många gånger som detta påstående framkastats, har det svarats, att erfarenheten
icke bekräftar detsamma, och att den fria konkurrensen och de i varje fall begränsade
medlen motverka dylika tendenser, om de skulle vilja göra sig gällande.
I alla händelser har man ännu icke i något land funnit någon annan grund för beräkning
av arkitektens arvode. Byggnadsstyrelsen har redan i ovanberörda underdåniga
utlåtande den 22 december 1921 kunnat uppvisa, att den svenska arkitekttaxan
hör till de lägsta.

Revisorerna anföra även såsom anmärkningsvärt, att stora summor under
åren 1918—1921 utgått till en enskild civilingenjör i Stockholm, specialist på uppvärmnings-
och ventilationsanläggningar samt vatten- och avloppsledning, och att
denne samtidigt uppburit belopp ”från andra statens verk och inrättningar, exempelvis
medicinalstyrelsen ’ Med samma fog torde anmärkning kunna göras mot att
avsevärt större summor, uppgående till miljoner, under samma år utgått till en och
samma entreprenör, som samtidigt utfört flera arbeten åt byggnadsstyrelsen och andra
statens verk. Även värmeledningsingenjörerna hava sin taxa, vilken av byggnadsstyrelsen
tillämpas med överenskommen reduktion. Byggnadsstyrelsen har
funnit det billigare för statsverket att även på detta område använda privata specialister
efter behov än att utvidga styrelsen med ett antal tjänstemän, motsvarande
exempelvis den ifrågavarande civilingenjörens konstruktionskontor.

För så vitt revisorernas anmärkning beträffande byggnadsstyrelsens användande
av ifrågavarande ingenjör riktar sig mot att styrelsen icke vänt sig till flere
dylika specialister, vill styrelsen häremot genmäla, att, så länge styrelsen av nämnde
ingenjör blir såsom hittills på ett utomordentligt kunnigt och klokt sätt betjänad
med all önskvärd precision, från styrelsens sida icke kan finnas någon anledning att
vända sig till annan med dylika beställningar.

Då styrelsen emellertid av särskild anledning vänt sig till annan ingenjör för
uppgörande av entreprenadhandlingar — i räkningen kallade ”Programhandlingar”
— för värme-, vatten- och avloppsledningar till bad- och bagarstuga vid
Murjeks seminarium, har detta icke lyckats bättre än att även det därför betalade
arvodet, 900 kronor 20 öre,ådragit styrelsen revisorernas anmärkning, trots det att
av den saken rörande räkningen, varav revisorerna alltså haft del, framgår, att det
efter taxan beräknade arvodet reducerats med 25 %, att arvodet utgått med 547
kronor, att de för entreprenaden nödiga sex omgångar kopior av handlingarna betalats
med vad ingenjören härför utgivit, 126 kronor, samt att i den av revisorerna
angivna summan även ingår ersättning för två resor mellan Luleå och Murjek med
227 kronor 20 öre.

Beträffande arkitekt- och ingenjörsarvodena anser sig byggnadsstyrelsen
jämväl böra framhålla, att de utbetalda beloppen givetvis icke är o arkitektens eller
ingenjörens nettoförtjänst å uppdraget i fråga, utan att dessa måste vidkännas avsevärda
utgifter för lokal, ritbiträden m. m.

— 55

Såsom ytterligare exempel på utanordningar, där totalbeloppen visserligen
icke varit anmärkningsvärt höga, men som dock enligt revisorernas förmenande
”knappast kunna sägas stå i överensstämmelse med en sund och försiktig medelsförvaltning”,
anföra revisorerna, att, sedan arbetet vid patent- och registreringsverkets
nybyggnad slutbesiktigats, kontrollantarvode utbetalats i nära tre månader med 600
kronor, ehuru under nämnda tid allenast två arbetare varit sysselsatta med vissa planeringsarbeten.
Härmed förhåller sig sålunda. Efter slutbesiktningen av nämnda
nybyggnad överflyttades kontrollanten vid detta bygge till de genom byggnadsstyrelsens
försorg under utförande varande om- och påbyggnadsarbetena å egendomen
i kvarteret Grönlandet norra mot enahanda arvode, 900 kronor i månaden, som kontrollanten
uppburit vid det förra bygget. Förutom nämnda planeringsarbeten pågingo
inom patent- och registreringsverkets nya byggnad under tre månader efter
slutbesiktningen dels de efter- och kompletteringsarbeten, som påfordrats av de olika
besiktningsmännen för byggnadsarbetena, för värmeledningen och för hissarna, dels
ock åtskilliga arbeten, som vid byggnadens tagande i bruk visade sig önskvärda eller
behövliga. För dessa senare arbeten måste kostnadsanbud infordras, granskas och
av vederbörande godkännas. Byggnadsstyrelsen anmodade nu kontrollanten att vid
sidan av sin befattning med kontrollen å arbetena inom kvarteret Grönlandet norra
även tillse de sålunda förekommande arbetena vid patent- och registreringsverkets
nybyggnad, dock utan någon förhöjning av arvodet. Vid bokföringen delades emellertid
månadsarvodet så att för berörda tre månader fördes 700 kronor på byggnadsarbetena
inom kvarteret Grönlandet norra och 200 kronor å kontot för patent- och
registreringsverkets nybyggnad, allt per månad.

Beträffande vad revisorerna anfört, att en arkitekt, som samtidigt vore intendent
hos byggnadsstyrelsen, mottagit betalning med 2,950 kronor för ”diverse utredningar
såsom arkitektonisk sakkunnigt biträde åt seminariets (i Luleå) rektor, förslag
till målning, förändringar m. m.”, vill styrelsen meddela, att härmed avses arbeten,
huvudsakligast utförda av arkitekten i fråga före dennes tillträde den 1 januari
1918 av intendentsbefattningen. Den av revisorerna omtalade ritningen till
skolkök vid seminariet, för vilken arkitekten uppburit 537 kronor och som avser inredning
av hela vindsvåningen i seminariebyggnaden, har beställts av rektorn och
sedermera även legat till grund för inredningens utförande. Arkitektens ursprungliga
uppdrag omfattade icke denna inredning. De uppburna beloppen har byggnadsstyrelsen
funnit fullt skäliga, så mycket mera som arkitekten på grund av sin
ordinarie befattning hos styrelsen icke bekommit ersättning i sin egenskap av byggnadschef
vid bygget i fråga.

Revisorerna hava anmärkt att för ny flaggstång vid seminariet i Göteborg
betalats 450 kronor och för konsultation av arkitekt rörande samma flaggstång 75
kronor. Byggnadsstyrelsen infordrade anbud å leverans och resande av en 18 meter
hög flaggstång, sedan den förra blåst ned, och antog härefter det lägsta anbudet. Arkitektarvodet
avser olika förslag till plats för stången och till anordningar för stångens
fästande vid marken.

Vidare hava revisorerna anfört, att för ”ritning till avledande av regnvatten
å lekplanen vid Göteborgs seminarium'' ’ betalats 981 kronor. Styrelsen har icke

— 56 —

brinna t. finna annat än att revisorerna härmed avse en utbetalning å nämnda belopp
enligt en av en arkitekt utställd räkning av följande utseende:

”Ritningar till förstärkning av taklaget över skolbyggnadens flyglar i överensstämmelse
med--förslag med den omarbetning, som förorsakats av

behovet att på lämpligt sätt förlägga vindstrapporna samt av byggnadens

anordning....................................................

Med anledning härav gjord uppmätning .........................''.....

2 st. blåkopior av ovannämnda ritningar ............................

Förslag till förändring av lekplanen för avledning av regnvatten samt till

damm i trädgården, 2 blad, med devis och anbud......................

Avvägning med anledning härav ......................................

Ritningar till förstärkning av flyglarna ...............................

250: —
150: —
6: —

250: —
75: —
250: —

981: —

y y

Beträffande revisorernas anmärkning att till åskledarkontrollanstalten i
Stockholm under år 1921 utbetalts 3,075 kronor 50 öre i arvode och 1,170 kronor 50
öre i reseersättning för besiktning av åskledare å 18 olika platser, vill styrelsen meddela,
att någon årlig tillsyn av åskledarne å byggnaderna i landsorten icke ansetts
behöva förekomma. Med vissa års mellanrum måste därför en grundlig besiktning
äga rum. Sådan har också företagits under åren 1920—1921. Räkningarna
avse dock icke endast arvoden för besiktningarna och kostnader för resa för två personer
till de över så gott som hela landet spridda byggnaderna i fråga utan även uppmätningar
av anläggningarna och i många fall ganska omfattande förslag till förbättringar.

Vidare har av revisorerna framhållits, att för 6 modeller till skulpturer å
trappbarriärer till posthuset i Göteborg utbetalats 3,900 kronor och för 2 karyatidmodeller
till patent- och registreringsverkets nybyggnad 6,600 kronor. Härom vill
styrelsen endast anföra, att styrelsen icke kan stå till svars att utan gipsmodeller låta
utföra skulpturarbeten i natursten. De härför erlagda beloppen finner styrelsen
fullt skäliga.

Beträffande byggnadsstyrelsens sätt att organisera sina byggnadsarbeten
göra revisorerna vissa uttalanden. För varje byggnadsföretag, säga sålunda revisorerna,
synas utgå två kontrollantarvoden, varav det ena till en kontrollant, boende
i Stockholm, och detta även i sådana fall, då byggnadsföretaget är beläget i landsorten,
ganska avlägset från huvudstadean. Vad revisorerna härmed avse är icke
fullt klart, Något sådant förekommer i varje fall icke i verkligheten. Man skulle
kunna misstänka, att det förhållandet, att byggnadsstyrelsen vid varje husbyggnadsföretag
anställer en så kallad dagkontrollant för den stundliga tillsynen på byggnadsplatsen
och kontrollen över, att alla arbeten utföras enligt ritningar, beskrivningar
och kontrakt och att alla materialier äro av fullgod beskaffenhet, samt att samtidigt
arkitekten-arbetschefen i det med honom uppgjorda kontraktet pålägges skyldigheten
att hava högsta tillsynen över byggnadsarbetena, av revisorerna uppfattats
såsom om vid styrelsens byggnadsarbeten vore anställda två kontrollanter. Dagkontrollanten
står under arkitekten-arbetschefens befäl; med honom står arkitekten i
ständig rapport och från honom avlämnas till arkitekten månatligen skriftliga

— 57

tablåer över arbetets fortskridande. Detta sätt att organisera större byggnadsföretag
har visat sig lämna största möjliga säkerhet för ett tekniskt fullgott utförande
och mot ekonomiska överraskningar i form av extra räkningar vid arbetets avslutande.
Byggnadsstyrelsen hade snarare väntat sig, att då uppmärksamheten blivit
riktad härpå, revisorerna med hänsyn till de intressen dessa hava att bevaka skulle
hava ansett sig närmare böra studera byggnadsstyrelsens sätt att organisera ett husbyggnadsföretag
för att möjligen finna det förebildligt för statens husbyggnadsföretag
i allmänhet.

Revisorerna synas vidare förvåna sig över att utom utgifter för ritningar,
arbetsledning och kontroll jämväl förekomma stora kostnader för besiktningar, inspektioner,
specialritningar, omarbetning av ritningar m. m. Det torde vara revisorerna
bekant, att en husbyggnad i våra dagar och i vårt klimat är ganska komplicerad,
då däri ingår eu del anordningar, såsom värmeledningar, vatten- och avloppsledningar,
hissar, elektriska kraft-, ljus- och ljudledningar, åskledare m. m. Så länge
icke arkitekttaxans arvode är beräknat så att det täcker omkostnaderna för åstadkommande
av förslag, ritningar och beskrivningar m. m. till alla dessa mer eller mindre
maskinella anordningar, måste byggherren anskaffa dessa genom att hänvända
sig till specialister. Det måste naturligtvis också vara specialister, som kontrollera
och avsyna dylika arbeten. Detta sätt att lösa frågan blir i alla händelser mycket
billigare för statsverket än att anställa tjänstemän med en stab av biträden för utförande
av samma arbete.

Att ritningar behöva omarbetas är tyvärr ett förhållande, som icke kan helt
undvikas, då i allmänhet de som skola använda byggnaden sakna förmåga att av ritningar
bedöma lokalernas alla egenskaper. Under arbetets gång inträffa jämväl
ofta ändringar beträffande lokalernas användning. I byggnadsstyrelsens och arkitektens
intresse ligger att söka förbereda arbetet så, att minsta möjliga ändringar behöva
förekomma. Varje ändring eller avvikelse från en gång godtagna ritningar
medför alltid kostnader, mindre dock om ändringen göres på ritningen än om den
skall företagas på utfört byggnadsarbete.

Det torde icke kunna förnekas, säga revisorerna, att de byggnadsföretag, som
utförts av styrelsen, i allmänhet dragit mycket höga kostnader, och ifrågasätta revisorerna
huruvida icke härutinnan en ändring till det bättre kunde vinnas genom att
i större utsträckning, än hittills varit fallet, inom styrelsen bereddes plats åt den
praktiska erfarenheten. Vad av revisorerna härmed avses är icke gott att veta. Avses
den ekonomiskt-praktiska erfarenhet, som en byggmästare besitter, så använder
sig styrelsen därav i mycket hög grad genom att låta dylika yrkesmän deltaga i konkurrensen
om utförandet av ett byggnadsarbete för billigast möjliga kostnad. År
det åter den tekniskt-praktiska erfarenheten i fråga om husbyggnadskonst, som avses,
vågar byggnadsstyrelsen påstå, att de krafter, styrelsen för närvarande förfogar
över, fylla måttet i fråga om kapacitet, om än icke i fråga om antalet.

Revisorerna anse sig slutligen böra inskärpa vikten av att tillsyn utövas över
att stadgandet i Eders Kungl. Maj ds kungörelse den 22 juni 1921, n :r 452, att med
ordinarie fast befattning inom styrelsen ej må förenas sådant enskilt arkitektuppdrag,
som befinnes inverka hinderligt för tjänstgöring i ämbetsverket, noga efter -

— 58 —

leves. Revisorerna anse sig härmed hava pekat på ett enkelt sätt att minska behovet
för styrelsen att i ”synnerligen stor utsträckning” anlita ”främmande kostsam
arkitekthjälp” för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Häremot vill styrelsen endast
i sak erinra om att byggnadsstyrelsen är en granskande och förvaltande myndighet
och att tjänstemännens antal och kompetens äro avpassade efter dessa uppgifter,
vilka helt upptaga deras arbetstid. Såsom redan ovan påpekats skulle ämbetsverkets
personal behöva ökas högst avsevärt, om alla för ett husbyggnadsföretag erforderliga
ritningar och handlingar skulle uppgöras inom ämbetsverket och om byggnadernas
utförande skulle ske i ”egen regi” i stället för såsom nu medelst entreprenad.

Slutligen får byggnadsstyrelsen meddela, att den bristfällighet, som av revisorerna
iakttagits å landsstatshuset i Härnösand, även av byggnadsstyrelsen uppmärksammats.

Remissakten bifogas.

I handläggningen av förevarande ärende hava, förutom undertecknad generaldirektör,
som själv föredragit ärendet i styrelsen, deltagit byggnadsråden Clason,
Ourman och Nilsson samt byråchefen Loven.

Stockholm den 20 december 1922.

Underdåaiigst:
CARL MÖLLER.

Sten Zethelius.

— 59

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 5.

Till Konungen.

Med återställande av bilagda nådiga remiss får Skolöverstyrelsen i anledning
av riksdagens revisorers uttalande angående användningen under år 1921 av det å
extra stat för sagda år åt Skolöverstyrelsen anvisade anslag å 20,800 kronor till inspektion
och sakkunniga biträden i underdånighet anföra följande.

Innebörden av revisorernas här ifrågavarande uttalande synes vara den, att
de särskilda medel, som genom olika beslut av Eders Kungl. Maj :t anvisats såsom ersättning
till sakkunniga, vilka inom Överstyrelsen biträtt med utarbetande av tabeller
och anvisningar till hjälp för beräkning av dyrtidstillägg åt lärare vid vissa kommunala
och enskilda läroanstalter, skulle kunnat helt eller delvis inbesparas, därest
dels Överstyrelsens egna arbetskrafter åtminstone i viss utsträckning tagits i anspråk
för arbetet med uppgörandet av här ifrågavarande tabeller och anvisningar, dels tre
angivna poster om tillhopa 1,200 kronor, vilka utbetalats från det Överstyrelsen å
extra stat för år 1921 anvisade anslaget till inspektion och sakkunniga biträden, icke
utgått eller utgått med lägre belopp. Till frågan om en av revisorerna i detta sammanhang
omnämnd, från ifrågavarande anslag utbetalad post å 425 kronor återkommer
överstyrelsen i det följande.

Till en början vill Överstyrelsen framhålla, att arbetet med berörda tabeller
och anvisningar, särskilt då det gällde det första uppgörandet sommaren 1920, hade
en sådan omfattning och var förenat med så stora svårigheter, att den, som ej deltagit
däri, näppeligen kan därom göra sig en riktig föreställning. Yad det därvid gällde
var ju nämligen att tillämpa bestämmelser rörande dyrtidstillägg, vilka uppgjorts
med huvudsaklig hänsyn till det för statens befattningshavare gällande lönesystemet,
på de i många hänseenden såväl i fråga om grundprinciper som beträffande detaljer
skiljaktiga och jämväl sins emellan avvikande lönesystem, som gälla för lärarpersonalerna
vid kommunala och enskilda läroanstalter. Därvid uppkommo en mångfald
svårlösta spörsmål om den verkliga innebörden av riksdagens beslut, vid vilkas lösning
det uppenbarligen gällde att tillse, att å ena sidan det allmännas rätt icke träddes
för nära och å den andra befattningshavarna verkligen kommo i åtnjutande av de
förmåner, som kunde anses innefattade i nämnda beslut. Vidare var det av vikt, att
såväl tabeller som anvisningar, till vilka inga som helst förebilder funnos, erhöllo den
avfattning, att de erbjödo bästa möjliga ledning för de tusentals lokala skolmyndigheter,
vilka med desammas tillhjälp skulle utföra de i och för sig synnerligen besvärliga
och betungande beräkningarna av lärarpersonalernas dyrtidstillägg. Framförallt
var det Överstyrelsen angeläget att med hänsyn till skolråden och skolkassörerna
inom de nära 2,500 skoldistrikten verkställa detaljerade uträkningar av dyrtidstill1
äggsbeloppen, så långt det var möjligt, och icke blott lämna formler. Helt visst har
härigenom mycket svårartat arbete besparats icke blott nämnda styrelser utan även

— 60 —

de kontrollerande myndigheterna, i första hand folkskolinspektörerna och länsstyrelserna.
Slutligen krävdes det, att arbetet utfördes med största möjliga skyndsamhet,
så, att icke den av vederbörande lärare med största iver avvaktade utbetalningen av
dyrtidstilläggen allt för mycket fördröjdes.

Det torde härav vara klart- att det för Överstyrelsen, vars ledamöter i allmänhet
icke hava att taga mera ingående befattning med lönetekniska spörsmål, var oundgängligen
nödvändigt att anlita biträde av i nämnda hänseende erfarna och sakkunniga
personer. Ej heller var det möjligt att med de arbetskrafter, som stodo till buds
inom Överstyrelsen, hinna utföra allt det tidsödande mekaniska räknearbete, som var
behövligt. Emellertid har arbetet med ifrågavarande tabeller och anvisningar ingalunda
utförts av de tillkallade sakkunniga ensamma, utan både ledamöter och kanslipersonal
inom Överstyrelsen hava i betydlig utsträckning deltagit däri. Under år
1920 påbörjades sålunda, så snart riksdagens beslut i fråga om dyrtidstilläggen var
bekant, överläggningarna rörande beslutens tolkning samt beträffande tabellernas
uppställning och anvisningarnas innehåll. Några fastare former kunde dock detta
förberedande arbete ej få, förrän Eders Kungl. Maj :ts kungörelser i ämnet utkommit.
Under närmast följande månad ägnade ämbetsverkets tillförordnade chef samt
två av folkskolavdelningens ledamöter en mycket stor del av sin tid åt arbetet med tabellerna
och anvisningarna för de kommunala läroanstalterna, vilka först måste färdigställas.
Liknande var under följande månad, då det gällde att slutföra arbetet
med tabeller och anvisningar för de enskilda läroanstalterna, förhållandet beträffande
då tjänstgörande chef och en ledamot från läroverksavdelningen.

Givetvis har arbetet med de sedermera utgivna tabellerna och anvisningarna
icke haft lika stor omfattning, men det har, särskilt då det gällt tillämpning av nya
kungörelser i ämnet, varit nog så krävande. Alltjämt ha också vederbörande medlemmar
av Överstyrelsen deltagit däri, och detta har varit desto mer av nöden, som
överstyrelsen eftersträvat att på grundval av vunna erfarenheter åstadkomma förenklingar
och förtydliganden i såväl tabeller som anvisningar.

Överstyrelsen anser sig kunna med full bestämdhet försäkra, att dess egna arbetskrafter
i så stor utsträckning, som förhållandena gjort möjligt, tagits i anspråk
för här ifrågavarande arbete, och att alltså icke genom någon försummelse i detta
hänseende onödiga kostnader tillskyndats statsverket.

Återstår alltså frågan, huruvida Överstyrelsen genom undvikande helt eller
delvis av förutnämnda av revisorerna berörda tre utgiftsposter från anslaget till inspektion
och sakkunniga biträden kunnat bereda bidrag till arvode åt de tillkallade
sakkunniga för dyrtidstilläggstabellernas utarbetande; att ifrågavarande belopp, tillhopa
1,200 kronor, icke kunnat utgöra tillräcklig ersättning för nämnda sakkunnigas
synnerligen omfattande och krävande arbete, torde utan vidare vara uppenbart.

Beträffande nämnda utgiftsposter är då följande att bemärka.

Den genom nådigt beslut den 22 juni 1921 åt Överstyrelsen och Lantbruksstyrelsen
uppdragna utredningen angående elevstipendier vid olika läroanstalter utfördes
till sin väsentliga del under hösten 1921. Jämte det de båda ämbetsverken
hade flera gemensamma sammanträden för detta ärendes behandling, verkställdes
särskilda utredningar av vissa ledamöter eller inspektörer inom ämbetsverken. Mate -

(il —

rialets samman rörande oeli bearbetning samt betänkandets avfattning utfördes under
vissa ledamöters inseende av en hos Skolöverstyrelsen anställd amanuens, som därvid
ådagalade synnerligen stor insikt och duglighet. Under omkring tre månader ägnade
han åt ifrågavarande arbete största delen av sin dagliga tjänstetid men måste därutöver
använda ungefärligen lika mycken tid. Att för det arbete, som sålunda utfördes
utom tjänstetiden och till vars utförande befattningshavaren i fråga ej var förpliktad,
måste utgå särskild ersättning, torde vara uppenbart. Huru pass stor omfattning det
ifrågavarande utredningsarbetet hade framgår av det av ämbetsverken den 23 november
1922 avgivna utlåtandet, som omfattar 145 sidor och innehåller en mängd statistiska
och andra utredningar.

Enligt Överstyrelsens uppfattning måste det belopp, som utbetalats till ifrågavarande
amanuens, betecknas som en mycket blygsamt tillmätt ersättning för det
arbete, som av honom utförts utom tjänstetid, men skulle på intet vis kunna anses
utgöra tillräcklig ersättning för det arbete, som han i det hela nedlagt på ifrågavarande
utredning.

Vad vidare angår den ersättning, som av Överstyrelsen utbetalats till tvänne
utanför Överstyrelsen stående personer, av vilka den ene på Överstyrelsens anmodan
avgivit yttrande med anledning av en till Överstyrelsen ingiven inlaga angående
uppgifter om katolsk lära och praxis uti vid svenska statsskolor använda historiska
läroböcker och den andre biträtt vid utarbetande av Överstyrelsens svar å nämnda
inlaga, får Överstyrelsen anföra följande.

Den 24 oktober 1921 inkom till Överstyrelsen en den 18 oktober 1921 daterad
omfångsrik skrivelse från biskop Albert Bitter, vari påtalades åtskilliga i vissa mer
eller mindre allmänt använda historiska läroböcker förekommande, enligt skrivelsens
uppfattning falska och oriktiga påståenden angående den katolska kyrkans lära och
praxis samt påyrkades vissa åtgärder i syfte att garantera, att den historiska objektiviteten
komme fullt till sin rätt även på detta område av undervisningen.

Den fråga, som sålunda blivit väckt, krävde uppenbarligen en synnerligen noggrann
behandling redan på grund av sakens egen svåra och grannlaga natur; och särskilt
tydligt framträdde nödvändigheten härav på grund av den auktoritativa ställning,
biskop Bitter intog, den starka form han ansett sig böra giva sina klagomål, och
den stora allmänna uppmärksamhet desamma väckte. Nu finnas inom Överstyrelsen
två personer med teologisk fackbildning, nämligen generaldirektören Bergqvist och
undervisningsrådet Johansson. Vid den tid, då skrivelsen inkom till Överstyrelsen,
var emellertid generaldirektören Bergqvist för offentligt uppdrag tjänstledig under
fyra veckor från och med den 13 oktober 1921, en ledighet som sedermera av olika
anledningar kom att utsträckas till och med den 28 februari 1922, samt vistades under
ledighetstiden utomlands. Och undervisningsrådet Johansson måste betraktas såsom
jävig i ärendet, emedan han för svenska läroverk bearbetat en av de i skrivelsen särskilt
påtalade läroböckerna, vilken ursprungligen utgivits i Finland. Men även om
Bergqvist och Johansson hade varit oförhindrade att deltaga i ärendets behandling,
är det icke sannolikt, att Överstyrelsen kunnat undgå att anlita särskilt sakkunnigt
biträde. De i skrivelsen berörda frågorna voro nämligen till icke ringa del sådanasom
höra till den katolska teologiens mest omstridda, såväl till sin teoretiska innebörd

62 —

som till sin praktiskt-religiösa betydelse mest olika tolkade punkter, t. ex. Mariakulten
och avlaten. Och givet är, att för att kunna åstadkomma en i möjligaste mån ingående
och vederhäftig utredning i dylika avseenden fordras vida utöver en vanlig teologisk
allmänbildning gående speciella fackstudier, överstyrelsen beslöt därför den
29 oktober 1921 att anhålla, att läraren i symbolik vid Uppsala universitets teologiska
fakultet docenten S. von Engeström måtte avgiva yttrande i ärendet.

Det sålunda begärda yttrandet avgavs den 24 november 1921 och inkom till
Överstyrelsen den 29 november. Dess utarbetande har alltså tagit i runt tal en månad.
Docenten von Engeström har i sitt arbete strävat att på alla punkter gå till primära
källor och har enligt egen uppgift på detsamma nedlagt cirka 100 timmar.

Saken var emellertid icke av Överstyrelsen slutbehandlad med yttrandets inkommande.
Överstyrelsen ansåg sig icke kunna nöja sig med att överlämna detsamma
till biskop Bitter utan ansåg sig också böra själv taga ståndpunkt i frågan. Då nu
de enda båda av Överstyrelsens medlemmar, som på grund av såväl studier som lärarerfarenhet
kunde anses sakkunniga i frågan, av ovan angivna skäl fortfarande voro
förhindrade att deltaga i ärendets behandling, tillkallade Överstyrelsen såsom sakkunnigt
biträde lektorn vid högre lärarinneseminariet i Stockholm A. Ahlberg, vilken
såsom tidigare tillförordnat läroverksråd jämväl äger erfarenhet av Överstyrelsens
arbete. Ahlberg hade således att komplettera Engeströms vetenskapliga sakkunskap
med sin pedagogiska och administrativa sakkunskap. Och deltog Ahlberg, utom det
hemarbete, han nedlade på ärendet, i åtskilliga sammanträden inom Överstyrelsen.
Den 30 januari 1922 avgav Överstyrelsen svarsskrivelse till biskop Bitter.

På grund av vad sålunda anförts måste Överstyrelsen anse, att ifrågavarande
arbete för att bliva utfört med den omsorg, sakens vikt krävde, ovillkorligen förutsatte,
att Överstyrelsens egna arbetskrafter förstärktes med utomstående krafter, som
representerade den mera speciella fackkunskapen, samt att de arvoden, som för detta
ändamål utbetalats, icke i någon mån kunna betraktas såsom oskäliga. Statsrevisorerna
ifrågasätta, om icke Överstyrelsens egna arbetskrafter kunnat åtminstone i viss
utsträckning tagas i anspråk för utförande av ifrågavarande arbete, så att särskilda
kostnader för statsverket därigenom undvikits. För det arbete- som utförts av docenten
von Engeström, hade detta varit omöjligt. I det arbete, vid vars utförande
lektor Ahlberg biträtt, hava faktiskt vissa av Överstyrelsens ledamöter deltagit; det
är ingen tom form, då Överstyrelsens svarsskrivelse till biskop Bitter underskrivits
av t. f. generaldirektören överdirektören Falk och avdelningschefen undervisningsrådet
Sandberg. Men deras del i arbetet har icke gjort Ahlbergs del överflödig.

Överstyrelsen måste alltså anse, att fullgiltiga skäl förelegat för nu berörda
utgifter, och att alltså icke från Överstyrelsens anslag till inspektion och sakkunniga
biträden kunnat genom nämnda utgifters inhiberande beredas ytterligare medel till
ersättning åt de i fråga om dyrtidstilläggstabellema tillkallade sakkunniga. Då därjämte,
såsom överstyrelsen genom det förut anförda anser sig hava uppvisat, Övertyrelsens
egna arbetskrafter tagits i anspråk för här ifrågavarande arbete i all den
utsträckning, som förhållandena medgivit, måste överstyrelsen fasthålla, att i nu berörda
avseende skäl icke föreligger till anmärkning mot det sätt, varpå Överstyrelsen
handhaft det anslag, varom fråga är.

— 63 —

Vad slutligen angår det av revisorerna omnämnda, av Överstyrelsen från anslaget
till inspektion och sakkunniga biträden utbetalade beloppet å 425 kronor såsom
ersättning till den som sakkunnig vid utarbetandet av dyrtidstilläggstabellernå
tillkallade folkskolinspektören för av honom anlitat biträde för utförande av mera
mekaniskt räknearbete, korrekturläsning m. m., förhåller sig därmed sålunda.

Do ersättningsbelopp, som här avses, utbetalades förskottsvis allt eftersom arbetet
utfördes i 7 olika poster, respektive den 28 januari, 2 februari, 29 april samt
2 och 9 maj. Då överstyrelsen den 9 maj gjorde underdånig framställning om ersättning
åt de sakkunniga- voro nämnda ersättningsbelopp å tillhopa 425 kronor alltså
av Överstyrelsen kända, och vid Överstyrelsens uppskattning av beloppet av de sakkunnigas
arvode togs i beräkning, att sagda 425 kronor skulle kunna ersättas ur anslaget
till inspektion och sakkunniga biträden, så att icke särskilda medel för detta
ändamål skulle behöva begäras. I nyssberörda underdåniga framställning den 9 maj
begärdes också blott ersättning till de båda sakkunniga med 500 kronor till den ene
och 800 kronor (icke såsom revisorerna av misstag uppgivit 1,000 kronor) till den
andre för deras arbete med dyrtidstilläggstabellema för de båda första kvartalen
1921, men ingenting anfördes om ersättning till biträden — detta i olikhet med vad
fallet var beträffande Överstyrelsens motsvarande underdåniga framställningar den
SO december 1920 och den 10 november 1921. Då sedermera, efter det Eders Kungl.
Maj :t den 27 maj 1921 anvisat de begärda arvodena till de sakkunniga, slutlikvid
skulle ske, sammanfördes för enkelhetens skull de förutnämnda förskottsvis bestridda
ersättningsbeloppen till en utgiftspost, som kvitterades av den bland de sakkunniga,
som förmedlat utbetalningen till de anlitade biträdena. Någon som helst ersättning
till nämnde sakkunnige utöver vad som tillerkänts honom av Eders Kungl. Maj :t innebär
alltså nämnda utgiftspost icke, och Överstyrelsen måste därför vidhålla, att icke
heller i nu berörda avseende skäl föreligger till anmärkning mot det sätt, varpå Överstyrelsen
handhaft ifrågavarande anslag.

Stockholm den 22 december 1922.

Underd&nigst:

AUG. FALK.

K. E. SANDBERG.

Föredragande.

Axel Berlin. I

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit avdelningschefen överdirektören
Falk, som under år 1921 tjänstgjorde som generaldirektör, föredraganden
samt undervisningsråden Aström och Nylund.

— 64 —

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 51, § 6.

Till Konungen.

I anledning av härhos återgående nådiga remiss, innehållande en av riksdagens
revisorer gjord framställning beträffande vissa tryckningskostnader för en av Läroverksöverstyrelsen
verkställd utredning angående omorganisation av gymnasierna
vid rikets allmänna läroverk, får Skolöverstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Såsom i berörda framställning meddelas, bemyndigade Eders Kungl. Maj :t
genom nådigt brev den 11 oktober 1912 den dåvarande Läroverksöverstyrelsen att
verkställa utredning och utarbeta förslag beträffande eventuell omorganisation av de
allmänna läroverkens gymnasier och att på närmare angivet sätt tillkalla sakkunniga
att biträda vid sagda utredning. Den då gällande undervisningsplanen för gymnasiet
hade fastställts genom nådiga kungörelsen den 30 april 1909 angående undervisningsplan
för gymnasiet, och studentexamen enligt den nya ordningen avlades första
gången vårterminen 1910. Vid tiden för ovannämnda bemyndigande hade sålunda
den nya gymnasieorganisationen varit i tillämpning omkring tre år.

Det utredningsarbete, som på grund av ovannämnda bemyndigande under vårterminen
1913 påbörjades inom Läroverksöverstyrelsen, visade sig vara en synnerligen
omfattande och tidskrävande uppgift. Utredningen verkställdes under ledning
av överstyrelsens medlemmar med biträde av ovannämnda sakkunniga, vilka under
utredningens lopp växelvis avlöste varandra, på det att olika ämnesgrupper m. m.
skulle bli representerade. En följd av denna anordning blev» att under utredningens
fortskridande ett avsevärt antal personer från läroverk, universitet och högskolor
blevo anmodade att under längre eller kortare tid inom överstyrelsen deltaga i utredningsarbetet.
För att de sålunda tillkallade sakkunniga skulle kunna få del av de
inom överstyrelsen verkställda förarbetena, såsom upprättad statistik rörande den
närvarande skolorganisationen och dess verkningar, redogörelser för skolförhållandena
i vissa främmande länder, utarbetade organisationsförslag in. in., måste de i
vissa fall ganska omfattande redogörelserna för dessa förarbeten mångfaldigas i ett
ganska stort antal exemplar, som sedermera tillställdes de sakkunniga, för att de
skulle kunna sätta sig in i de föreliggande arbetsuppgifterna före deltagandet i förhandlingarna
inom överstyrelsen. Då möjligheterna att med skrivmaskin reproducera
manuskript särskilt under den första tiden för ifrågavarande utredning voro mycket
begränsade inom överstyrelsen och icke alls motsvarade nuvarande förhållanden i
detta avseende, måste den utväg anlitas som i dylika fall den tiden var den vanliga,
nämligen att uppsätta ifrågavarande skriftliga utredningar å tryckeri och sedermera
tillhandahålla de inkallade sakkunniga korrekturavdrag härå i den mån utredningsarbetet
fortskred. Att dessa uppsatta stilar kommit att bliva stående längre tid än
från början var beräknat och sålunda medföra vissa kostnader i form av stilhyra,
liar till stor del berott på omständigheter över vilka överstyrelsen icke kunnat råda
och som i det hela verkat fördröjande på den ifrågavarande utredningens fullföljande.
Då nämligen överstyrelsens medlemmar jämsides med utredningsarbetet måste sköta

— 65

sina tjänster inom överstyrelsen — endast vid ett par tillfällen förekomino kortare
tjänstledigheter — och därför ofta voro på grund av tjänsteresor och andra göromål
hindrade att ägna sig åt nämnda arbete, måste detta ofta avbrytas för längre eller
kortare tider och sålunda komma att i det hela draga ut på tiden. Därtill bidrog ock
i väsentlig män den omständigheten, att under ifrågavarande tid en stark omsättning
skedde bland överstyrelsens ordinarie medlemmar, i det både överstyi’elsens chef
och ett par ledamöter under tiden lämnade sina poster inom överstyrelsen och förflyttades
till annan tjänst eller erhöllo avsked. En ytterligare orsak till arbetets
försvårande var även den ovan antydda omständigheten, att den dåvarande gymnasiecrdningen
varit gällande endast eu jämförelsevis kort tid och att därför någon fullt
stadgad erfarenhet om dess verkningar inom olika områden knappast ännu kunde
erhållas, särskilt icke vid organisationsarbetets början, vilket bidrog att göra utgångspunkterna
för detta mindre säkra och bärande.

För bedömande av de verkliga kostnader för den utgiftspost, som av riksdagens
revisorer i förevarande sammanhang berörts, torde därjämte följande omständigheter
förtjäna beaktande.

Sedan Eders Kungl. Maj :t genom beslut den 31 december 1918 uppdragit åt
en skolkommission att verkställa förarbeten för en revision av det allmänna skolväsendet,
överlämnade Läroverksöverstyrelsen den 15 maj 1919 enligt anmodan den av
överstyrelsen verkställda utredningen, så långt densamma fullföljts, till Chefen för
Ecklesiastikdepartementet, varefter de av överstyrelsen avlämnade handlingarna
överlämnades till skolkommissionen. I dennas sedermera avgivna betänkande ingå
såsom bilagor vissa delar av överstyrelsens utredning. Andra delar av denna hava
överlämnats i form av manuskript och icke blivit tryckta. Vidare hava vissa partier
av utredningen, såsom den principiella undersökningen angående grunderna för en
omorganisation av gymnasierna ävensom själva organisationsförslaget, stått uppsatta
å tryckeriet men icke blivit tryckta. För kommissionen hava sistnämnda delar av utredningen
dock varit tillgängliga i form av avdrag och därigenom varit till gagn för
dess arbete i lika grad som om de befordrats till trycket. Den besparing i tryckningskostnad,
som härigenom vunnits, torde till avsevärd del motsvara den kostnad, som
åsamkats i form av stilhyra.

Av skolkommissionens betänkande framgår för övrigt, att kommissionen tillgodogjort
sig Läroverksöverstyrelsens utredning i all den utsträckning detta varit
möjligt och att denna utredning i väsentliga avseenden legat till grund för det av kommissionen
framlagda förslaget i vad detta angår den betydelsefulla och svårlösta frågan
om en ändamålsenlig omorganisation av de allmänna läroverkens gymnasier. För
det inom Läroverksöverstyrelsen utförda utredningsarbetet och därmed förenade kostnader
torde sålunda härigenom ersättning till fullo kunna anses ha vunnits.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit avdelningschefen
överdirektören Falk, föredragande, samt undervisningsråden Rydberg och Åström.

Stockholm den 20 december 1922.

Underdånigst:

För Skolöverstyrelsens läroverksavdelning:

AUG. FALK.

O. Sellgren.

— 66 —

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 52, § 7.

Till Konungen.

Med återställande av bilagda nådiga remiss får Skolöverstyrelsen beträffande
riksdagens revisorers uttalande i fråga om uppsättnings- och organisationskostnaderna
för Överstyrelsens yrkesskolavdelning i underdånighet anföra följande.

Sedan av 1918 års riksdag beslut fattats om folkskolöverstyrelsens utvidgning
med en yrkesskolavdelning och ombildning till en skolöverstyrelse samt fråga uppstod
om anskaffande av lokal för den nya avdelningen, visade det sig icke möjligt att vare
sig i det hus, där folkskolöverstyrelsen var inrymd eller annorstädes inom rimligt avstånd
därifrån kunna anskaffa erforderliga utrymmen. Det blev därför nödvändigt
att tills vidare bereda plats för avdelningen i rum, som voro belägna inom de av folkskolöverstyrelsen
förhyrda lokalerna i huset Barnhusgatan 18, och vilka redan tagits
i anspråk för dennas behov. Vid sådant förhållande var det icke möjligt att närmare
beräkna, huru stora kostnader som skulle komma att behövas för avdekiingens utrustande
med möbler och andra inventarier. Efter samråd med vederbörande departementschef
beslöts därför, att erforderlig utrustning skulle anskaffas efter hand i mån
av behov och kostnaderna sedermera i ett sammanhang anmälas till ersättande.

Från och med början av år 1920 erhöllos lokaler för yrkesskolavdelningen i den
s. k. Auditoriumbyggnaden, och för dessa anskaffades då oundgängligen nödvändiga
möbler och annan- utrustning. Då det emellertid kvarstod som ett viktigt önskemål
att kunna anskaffa lokaler för ifrågavarande avdelning i samma lägenhet, där läroverks-
och folkskolavdelningarna alltjämt voro inrymda, och då utsikter härtill syntes
yppa sig, ansågs det böra få anstå med den slutliga anskaffningen av uppsättning för
avdelningen. Då det sedermera lyckades att i nyssnämnda hus från den 1 april 1921
få förhyra ytterligare en våning, kunde äntligen frågan om anskaffande av lokaler
för yrkesskolavdelningen få en mera slutgiltig lösning. Redan dessförinnan gjorde
Överstyrelsen den 11 december 1920 underdånig framställning om anvisande av erforderligt
anslag till täckande av uppsättnings- och organisationskostnaderna för yrkesskolavdelningen,
och togos därvid i beräkning dels de kostnader, som redan blivit
bestridda, dels de, som kunde anses ytterligare bliva erforderliga för utrustningoss
fullständigande efter inflyttningen i de nya lokalerna. Jiämväl medräknades, såsom
i framställningen angavs, kostnaderna för anskaffning av möbler m. m. till de rum
i folkskolavdelningens lokaler, som under år 1919 voro upplåtna åt yrkesskolavdelningen.

Har alltså den förnämsta anledningen till att utgifterna för här berörda ändamål
kommit att sträcka sig ut över en jämförelsevis lång tidrymd varit att söka i svårigheterna
att anskaffa lämpliga lokaler för yrkesskolavdelningen, så har därtill även
bidragit Överstyrelsens strävan att genom avvaktande av lämplig tidpunkt för inköpens
verkställande så långt möjligt nedbringa kostnaderna. Sålunda ha i vissa fall,
då tillfälle därtill yppats, begagnade men i fullgott skick befintliga möbler övertagits,

— 67

inköp hava gjorts vid realisationer och från kristidskommissioner, vilkas verksamhet
upphört o. s. v.

Någon särskild utgift för statsverket har icke föranletts genom den balansering
av här berörda utgifter, som ägt rum. I stället hava, enligt överstyrelsens bestämda
övertygelse, de uppsättnings- och organisationskostnader, varom fråga är, därigenom
att de utsträckts över en längre tid och gynnsammaste tillfällena för inköpens verkställande
så långt möjligt iakttagits, kunnat hållas vid väsentligen lägre belopp än
fallet skulle blivit, om allt vad som kunde anses behövligt anskaffats i ett sammanhang.

Stockholm den 22 december 1922.

Underdånigst:

AUG. FALK.

K. E. SANDBERG.

Axel Berlin.

,. , J d^tf1 ärendes slutliga handläggning hava deltagit avdelningschefen överdirektören
Falk, som under år 1921 tjänstgjorde som generaldirektör, föredraganden
samt avdelningschefen undervisningsrådet Fredriksson.

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 53, § 8.

Till Konungen.

Med anledning av härhos återgående nådiga remiss får Skolöverstyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Såsom överstyrelsen erinrar i sin underdåniga framställning den 8 juni 1922
med förslag till bestämmelser angående det till rektor, som tjänstgör såsom provårsforeståndare
vid högre allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, utgående särskilda
arvode, har av ålder till sådan rektor i hans egenskap av föreståndare först för den
praktiska provårskursen, sedermera — efter den teoretiska provårskursens indragning
för provårskursen i dess helhet utgått ett arvode, som varit fixerat till visst belopp.
Detta belopp har till en början varit 1,000 kronor om året men höjdes genom beslut
av 1900 års riksdag från och med år 1901 till 1,500 kronor om året; härvid fanns icke
ordet högst tillagt, utan det var fortfarande fråga om ett fixt belopp. Vid sidan av
detta arvode har till rektor, i den mån han i egenskap av ämneslärare deltagit i arbetet
med handledning av lararkandidater, utgått en mot hans del i detta arbete svarande
del av det handledararvode, vars sammanlagda belopp för varje särskild termin beRev.
-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

räknas efter antalet lärarkandidater och fördelas på de lärare vid läroverket, vilka
under terminen tjänstgjort såsom handledare; de grunder, som för närvarande gälla
för beräkning av ifrågavarande belopp, äro fastställda genom nådigt brev den 23
oktober 1915, i vilket bland annat föreskrives, att vid de allmänna läroverken må tills
vidare utgå ersättning till handledare av provårskandidater med högst etthundrafemtio
kronor för termin för lärarkandidat, som genomgår provår i två eller tre
ämnen, med högst tvåhundra kronor för termin för lärarkandidat, som med vederbörligt
tillstånd genomgår provår i fyra ämnen, samt med högst tvåhundrafemtio kronor
för lärarkandidat» som med vederbörligt tillstånd genomgår provår på en termin.
Angående rektors rätt till eventuellt sådant handledararvode synes icke hava funnits
någon uttrycklig föreskrift, utan har denna rätt ansetts självfallen, enär det arbete,
för vilket detta arvode utgår, faller helt utanför rektorsarbetet. Dessutom har från
och med år 1916 i sammanhang med den teoretiska provårskursens av 1915 års riksdag
beslutade indragning utgått ytterligare en form av arvode till provårsrektorer.
Den indragna teoretiska kursen skulle nämligen ersättas bland annat med vissa konferenser
och föreläsningar. I den till sagda riksdag avlåtna nådiga propositionen i
ärendet (n:r 67) redogör chefen för Ecklesiastikdepartementet för ett av Läroverksöverstyrelsen
och Folkskolöverstyrelsen gemensamt avgivet underdånigt förslag.
Enligt detta skulle sagda konferenser i regeln hållas av rektor vid provårsläroverket
och i avseende å arvode likställas med föreläsningarna (sid. 9—13 av propositionen).
I den på bland annat dessa grunder byggda av överstyrelserna verkställda kostnadsberäkningen
gjordes ingen ändring i den nådiga propositionen, ej heller i riksdagens
beslut; särskilt tydligt framträder riksdagens gillande av beräkningen däri, att riksdagen
biföll ett på densamma grundat förslag om höjning av anslaget till provårskurser
vid de högre allmänna läroverken i Göteborg.

I de för rektor vid provårsläroverk gällande avlöningsförhållandena föreslogs
ingen ändring i den s. k. lärarlönenämndens den 31 oktober 1914 avgivna underdåniga
betänkande, ej heller i Läroverksö ver styrelsens den 10 juni 1915 avgivna underdåniga
utlåtande över sagda betänkande. Däremot yttrar 1902 åra löneregleringskommitté
i sitt den 21 februari 1918 avgivna underdåniga utlåtande över sagda betänkande
bland annat ^sid. 98) : ”1 fråga om det till rektor vid provårsläroverk nu utgående

arvode av högst 1,500 kronor har icke ifrågasatts någon ändring. Kommittén förutsätter,
att rektor utöver berörda arvode ej må komma i åtnjutande av något ytterligare
arvode eller ersättning av det slag ovan berörts.” De sista orden kunna, jämförda
med närmast föregående sidor i kommitténs utlåtande, icke gärna avse annat än dels
det särskilda arvode, som enligt såväl lärarlönenämndens som löneregleringskommitténs
mening borde tillkomma varje ordinarie adjunkt och ordinarie lektor vid provårsläroverk
utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner, dels det ovan omtalade
handledararvodet. Däremot faller konferens- eller föreläsningsarvodet utanför
kommitténs yttrande, likasom ej heller statsrevisorerna torde hava kunnat avse
detsamma. Att överstyrelsen ändock nyss har berört det, beror på önskan att giva
föreliggande fråga en så mångsidig belysning som möjligt.

Över löneregleringskommitténs nämnda underdåniga utlåtande fick Läroverksöverstyrelsen
intet tillfälle att yttra sig. Hade överstyrelsen haft sådant tillfälle,

skulle överstyrelsen utan tvivel hava redogjort för ovannämnda utveckling av provårsrektorernas
avlöningsförhållanden och med stöd därav påpekat, att kommittén
oriktigt uppfattat såväl gällande bestämmelser och därpå vilande praxis som — vilket
ar en naturlig följd därav — innebörden av sitt eget yttrande. Kommittén utgår
ifrån att provårsrektors arvode utgör högst 1,500 kronor; i verkligheten utgjorde det
1,500 kronor. Kommittén synes icke avse att föreslå någon ändring i gällande ordning;
i verkligheten innebär dess yttrande såväl, att ordet högst tillägges som att
rektors rätt att eventuellt uppbära särskilt handledararvode skulle komma att upphävas
— genom vilka förändringar provårsrektorernas avlöningsförmåner givetvis
skulle komma att avsevärt försämras.

I den till 1918 års riksdag avlåtna nådiga propositionen (n:r 260) angående
löne- och pensionsreglering för vissa lärarpersonaler har i själva förslaget influtit
bestämmelsen om ett arvode av högst 1-500 kronor för år till rektor vid provårsläroverk,
därest han tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen, men däremot ingenting
rörande begränsning av hans rätt till eventuell andel i handledararvodet. I motiveringen
förklarar departementschefen å ena sidan (sid. 141), att han i allt väsentligt
kan ansluta sig till de förslag, som av löneregleringskommittén framlagts, å andra
sidan (sid. 161), att han icke ämnar föreslå någon ändring av beräkningsgrunderna
för den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagsposten
till provåret.

I riksdagens beslut i ärendet göres, såsom statsrevisorerna erinra, intet särskilt
uttalande angående avlöningsförmånerna åt rektorer vid provårsläroverken;
däremot äro givetvis sådana allmänt hållna uttryck i riksdagsskrivelsen, som att riks
dagen anser sig böra i allt väsentligt biträda Eders Kungl. Maj ds förslag, tillämpliga
jämväl på denna punkt.

Såsom resultat av riksdagens beslut angående löne- och pensionsreglering för
lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ha sedermera följt en rad av nådiga kungörelser
(n:r 660/1918, 364/1919, 475/1919, 434/1921). I dessa kungörelser finnas
endast följande föreskrifter rörande det arvode, som tillkommer rektor vid provårsläroverk.

I Kungl. kungörelsen n:r 660/1918: ”----lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken skall från och med år 1919 i avlöning åtnjuta----rektor

vid provårsläroverk, därest han tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen, utöver
honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner särskilt arvode av högst 1,500
kronor för år----”

I Kungl. kungörelsen n:r 475/1919 § 11: ”Av det särskilda arvode å--—.

högst 1-500 kronor, — —--vilket tillkommer rektor, som tillika tjänstgör såsom

föreståndare för provårskurs,-----skall en tredjedel anses motsvara tjänstgö ringspenningar

och under tid, då frågavarande ordinarie befattningshavare åtnjuter
tjänstledighet, efter fördelning på arbetstid och ferier, på sätt i § 4 stadgas, med det
belopp, som belöper å tiden för ledigheten, uppbäras av vederbörande vikarie utöver
det denne enligt övriga bestämmelser tillkommande vikariearvode.”

Genom Kungl. kungörelsen n:r 434/1921 har senast anförda bestämmelse
fått följande förändrade lydelse: ”Av det särskilda arvode å----högst 1,500

70 —

kronor, —---vilket tillkommer rektor, som tillika tjänstgör såsom föreståndare

för prövårskurs,----skall, därest ej Kungl. Maj :t i särskilda fall annorlunda

bestämmer, under tid, då ifrågavarande ordinarie befattningshavare åtnjuter tjänstledighet,
en tredjedel för helt år räknat, efter fördelning på arbetstid och ferier på
sätt i § 4 stadgas, utgå till vikarien med det belopp, som belöper å tiden för ledigheten,
samt uppbäras utöver det denne enligt övriga bestämmelser tillkommande vikariearvode.
’ ’

I de från nådiga brevet den 23 oktober 1915 förut anförda föreskrifterna angående
handledararvode har ingen ändring gjorts.

Såsom synes, finnes i de anförda stadgandena ingen uttrycklig begränsning
av rektors rätt till eventuell andel i handledararvodet. Möjligen skulle man kunna
anse en dylik begränsning ligga innesluten i föreskriften om högst 1,500 kronor såsom
särskilt arvode. Att så icke kan vara fallet, framgår emellertid av förhållandet vid
de folkskoleseminarier, vid vilka provårskurs är inrättad. Genom nådigt brev den 30
december 1916 har Eders Kungl. Maj :t föreskrivit bland annat, att till föreståndare
för provår vid folkskoleseminarium skall tills vidare utgå ersättning med 150 kronor
för termin jämte ett belopp, beräknat efter 60 kronor för varje under terminen
närvarande lärarkandidat, dock tillhopa högst 750 kronor för termin. Denna
bestämmelse utgår från en av Folkskoleöverstyrelsen verkställd utredning, till vilken
hänvisas i statsverkspropositionen till 1916 års riksdag (åttonde huvudtiteln,
punkt 140) och i vilken bland annat framhålles, att till provårsföreståndare vid allmänt
läroverk utgår ett årsarvode av 1,500 kronor, men att provårsföreståndare vid
seminarium borde erhålla ett växlande och åtminstone i regeln lägre arvode, enär antalet
lärarkandidater där komme att bli växlande och åtminstone i de flesta fall lägre
än tio, vilket vid ett provårsläroverk betraktas som det normala. Såsom synes, äro
nyssnämnda belopp så bestämda, att de för ett antal av tio lärarkandidater uppgå
till sammanlagt 1,500 kronor om året. Om handledarearvode är i detta sammanhang
intet tal, utan växlingen beror allenast på antalet lärarkandidater, oberoende av
vilka lärare som tjänstgöra såsom deras handledare. I verkligheten har också till
rektorerna vid folkskoleseminariema i Stockholm och Göteborg vid upprepade tillfällen,
senast under höstterminen 1922, utgått särskilt handledarearvode.

Då nu bestämmelsen ”högst 1,500 kronor” utsträckts från att gälla rektorerna
vid provårsseminarierna till att gälla rektorerna jämväl vid provårsläroverken, finns
det ingen anledning antaga, att Eders Kungl. Maj :t därmed avsett, att växlingarna i
arvodet skulle bero vid seminarierna endast på antalet lärarkandidater, men vid läroverken
både på antalet lärarkandidater och på rektors andel i handledararbetet. Härmed
skulle till de olikheter mellan läroverk och seminarier, som överstyrelsen i sin
ovannämnda underdåniga framställning den 8 juni 1922 påpekat såsom olämpliga
och orättvisa, komma ytterligare en ny, som vore icke mindre olämplig och orättvis.

Av allt det sagda framgår, att överstyrelsen i gällande författningar eller eljest
givna föreskrifter, i Kungl. propositioner eller riksdagsbeslut, i hittills följd och
aldrig påtalad praxis icke finner något stöd för den tolkning av uttrycket ”högst
1,500 kronor”, att rektor vid provårsläroverk, i den mån han — i sin egenskap av
ämneslärare, således helt vid sidan av rcktorsarbetet — deltager i handledningen av

— 71 —

lärarkandidater, .skulle förmenas rätt till däremot svarande andel i handledararvodet,
men väl åtskilliga stöd för en sådan rätt. Mot alla dessa stöd står allenast ett på
misstag beroende yttrande av löneregleringskommittén, vilket dessutom fälles mer i
förbigående och icke tagit form av något uttryckligt förslag, överstyrelsen kan icke
hysa något tvivel därom, att skälen på den förra sidan väga tyngre och att överstyrelsen
följaktligen haft fullt fog för de av statsrevisorerna påtalade åtgärderna.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit avdelningschefen
överdirektören Falk, som under år 1921 tjänstgjorde såsom t. f. generaldirektör, avdelningschefen
undervisningsrådet Sandberg och undervisningsrådet Johansson,
föredragande.

Stockholm den 21 december 1922.

Underdånigst:

AUG. FALK.

AUGUST JOHANSSON,

föredragande.

Bell Kruse.

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 55, § 11.

Till Konungen.

Genom beslut den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt skolöverstyrelsen
att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers bilagda framställning. Till åtlydnad härav får överstyrelsen,
med överlämnande av vederbörande kollegiums, rektors och domkapitels i
ärendet avgivna yttranden, i underdånighet anföra följande.

Frågan om förbättrade och ökade lokalutrymmen åt folkskoleseminariet i
Härnösand har sedan åtskilliga år varit under övervägande inom överstyrelsen. I
detta avseende vill överstyrelsen erinra, att seminariets rektor i skrivelse den 29 december
1914 hos domkapitlet hemställde, att domkapitlet måtte till folkskolöverstyrelsen
insända framställning om att hos Kungl. Maj :t underdånig anhållan skulle
göras, att överintendentsämbetet måtte erhålla i uppdrag att verkställa utredning rörande
ändamålsenligaste sättet att förse folkskoleseminariet i Härnösand med den
lokalutvidgning, som av den nådiga stadgan för rikets folkskoleseminarier betingades
— bland annat för anordnande av ett biblioteks- och läsrum — och låta uppgöra ritningar
och kostnadsförslag för nämnda lokalutvidgning, samt därom, att Kungl.

— 72 —

Maj :t täcktes i nåder, så snart statsverkets förhållanden det medgåve, föranstalta,
att nämnda lokalutvidgning måtte komma till stånd.

I underdånig skrivelse den 27 januari 1915 hemställde domkapitlet i Härnösand
i anledning av rektors berörda framställning om den nämnda utredningen,
ävensom att lokalutvidgningen måtte komma till stånd, så snart statsverkets förhållanden
det medgåve. Anmärkas må vidare, att domkapitlet jämväl erinrat om att
i den övre våningen av det till rektorsbostad avsedda huset funnes två å tre rum,
som skulle kunna för ett eller flera av de ifrågavarande ändamålen användas, men
att domkapitlet ”av lätt insedda skäl” funne en sådan anordning mindre lämplig.

På grund av de förhållanden, som under och efter världskriget varit rådande,
har överstyrelsen icke ansett här förevarande lokalfråga så trängande, att överstyrelsen
funnit sig böra hos Eders Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder för den i och
för sig välbehövliga och nödvändiga lokalutvidgningens omedelbara förverkligande.
Under den stora lärarbrist, som rått och säkerligen ännu råder, har överstyrelsen i
första rummet måst ägna uppmärksamhet åt och påkalla Eders Kungl. Maj :ts medverkan
för lösningen av sådana byggnadsfrågor, som föranlett en ökning av lärarproduktionen.
Med hänsyn härtill hava förslag om i och för sig synnerligen behövliga
tillbyggnader vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Härnösand, Landskrona
och Kalmar fått anstå, förstnämnda ärende trots att riksdagen redan anvisat medel
för arbetenas igångsättande.

För att emellertid nödtorvtigt avhjälpa de mest oavvisliga behoven av förbättrade
lokaler vid folkskoleseminariet i Härnösand har överstyrelsen, på hemställan
av rektor, hos Eders Kungl. Maj :t i skrivelse den 4 mars 1921 gjort framställning
om medel för inredning av fysiskt laboratorium i den jämförelsevis rymliga
övre korridoren av byggnaden. För detta ändamål anvisade Eders Kungl.
Maj :t genom beslut den 15 juli 1921 1,625 kronor.

Yad beträffar behovet av biblioteks- och läsrum för seminariets elever, delar
överstyrelsen fullständigt den till grund för riksdagens revisorers skrivelse liggande
uppfattningen, att de nuvarande förhållandena äro allt annat än tillfredsställande.
Häremot måste överstyrelsen av väsentligen de skäl, som finnas anförda i de av
kollegiet och domkapitlet avgivna yttrandena, beteckna den anvisade vägen för frågans
lösning såsom mindre ändamålsenlig. Över huvud ter det sig för överstyrelsen
betänkligt att i den gamla träbyggnad, som rektorsbostaden utgör, förlägga undervisningslokaler
med samma ingång och trappuppgång, som skall användas av rektor
och hans familj. Yäl är det sant, att byggnadens utrymme är icke oväsentligt
större, än vad som skäligen kan böra tillkomma seminarierektor. Men skall
det nu outnyttjade lokalutrymmet i rektorsbyggnaden kunna för undervisningsändamål
tillgodogöras, måste förutsättningen vara, att en uppdelning av huset kommer
till stånd, så att ena delen med särskild ingång överlämnas till rektors disposition
och den andra delen tages i anspråk för undervisningen. En sådan anordning
kan givetvis tänkas, och överstyrelsen skulle för sin del ingenting haft att erinra
emot att undersökningar rörande möjligheterna för densamma företoges, därest
icke en särskild omständighet förelegat, som synes kunna bringa hela Hämösandsseminariets
lokalfråga i ett nytt och väsentligen förmånligare läge.

— 73 —

Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand låtit komma till överstyrelsens kännedom,
kan den för kustartilleriets räkning i Härnösand i det väsentliga färdigbyggda
kasernen numera förutsättas möjligen icke bliva behövlig för sitt ursprungliga
ändamål. Dess dimensioner och inredning torde efter jämförelsevis obetydande
förändringar motsvara ungefär de krav, som ställas på byggnader för ett dubbelseminarium.
Genom seminariets utvidgning till dubbelseminarium och eventuella
förflyttning till ifrågavarande kasernbyggnad skulle seminariets nuvarande byggnader
bliva lediga för att disponeras för andra statsändamål i enlighet med inom
byggnadsstyrelsen under utarbetande varande plan. I frågans svävande läge synes
det överstyrelsen icke tillrådligt, att kostnader offras på en undersökning rörande
eventuell förändring av rektorsbostaden, synnerligast som den lösning av seminariets
lokalfråga, som på denna väg möjligen skulle kunna vinnas, under alla omständigheter
måste från begynnelsen bära ofullkomlighetens och ofullständighetens
märke.

Stockholm den 19 december 1922.

Underdéunigst:

B. J:n BERGQVIST.

WILHELM BJÖRCK.

Föredragande.

Axel Berlin.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Bergqvist,
avdelningschefen undervisningsrådet Sandberg samt föredraganden.

Härnösands domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 55, § It.

Till Konungen.

Genom remiss från Skolöverstyrelsen har domkapitlet anmodats att efter
hörande av rektor och lärarkollegiet vid folkskoleseminariet i Härnösand avgiva underdånigt
utlåtande i anledning av riksdagens revisorers på sätt transsumt av revisionsberättelsen
för år 1921 utvisade gjorda framställning, huruvida icke det outnyttjade
utrymmet inom den till bostad åt rektorn vid nämnda seminarium upplåtna
byggnaden borde användas antingen såsom bostad eller för ordnande på ett mera
tillfredsställande sätt av bibliotek och läsrum för seminariets elever.

Efter att hava inhämtat yttranden i ärendet av rektor och lärarkollegiet,
vilka yttranden härjämte överlämnas, får domkapitlet i underdånighet anföra följande.

— 74 —

, .. ®^®om handlingarna i ärendet utvisa, är den byggnad, i vilken rektorsbosta den

ar inrymd, ursprungligen en privat bostadsbyggnad, som staten i samband med
uppbyggandet av seminariets år 1907 i bruk tagna lokaler på utomordentligt billiga
villkor förvärvat för att användas som bostad åt seminariets rektor. Den förmån,
som dess ovanliga rymlighet innebär, uppväges emellertid av kännbara olägenheter,
främst svårigheten och dyrheten av en tillfredsställande uppvärmning. En annan
olägenhet är, att särskild torkvind saknas, vilket gör, att för tillgodoseende av behovet
darav måste tagas anspråk för annat ändamål avsett utrymme i byggnadens
ovre våning.

Visserligen är ifrågavarande rektorsbostad onödigt stor. och särskilt måste två
gavelrum åt söder på övre våningen betraktas såsom överflödiga för rektors bostadsbehov,
men på grund av ovan anmärkta omständigheter och med hänsyn till rektors
berättigade anspråk på att den för hans behov överflödiga delen av byggnaden icke
.invändes på sådant sätt, att lugn och hemtrevnad i rektorsbostaden därigenom obeorigen
störes, anser domkapitlet, att bärande skål icke föreligga för vidtagande av
förändring beträffande den nuvarande dispositionen av berörda byggnad. Dom™pitlet
ansluter sig fördenskull till koUegiets i första hand framställda förslag om
bibehållande av de nuvarande förhållandena i fråga om byggnadens användning.

Härnösands domkapitel den 13 december 1922.

På domkapitlets vägnar:

ERNST LÖNEGREN.

Joh. Waltersson.

Bilaga

till Härnösands domkapitels yttrande
i anledning'' av riksdagens revisorers
uttalande del I, sid. 55, § 11.

Till Domkapitlet i Härnösand.

Härmed får jag, med återställande av remissakten, vördsamt insända lärarkollegiets
vid härvarande folkskoleseminarium yttrande med anledning av en statsrevisorernas
anmärkning beträffande utnyttjande av visst utrymme i den byggnad
i vilken seminariets rektorsbostad är inrymd. Då min egen mening i frågan överensstämmer
med den, åt vilken lärarkollegiet givit uttryck, anhåller jag att få lärarkollegiets
yttrande betraktat som mitt eget uttalande beträffande förevarande spörsmål.

Härnösand den 12 december 1922.

MARTIN GRANÉR.

— 75 —

Bilaga.

Avskrift.

Protokoll vid sammanträde av kollegiet vid folkskoleseminariet i Härnösand
den 11 december 1922.

Närvarande kollegiets samtliga ledamöter utom lektor Mehn och övningsskolläraren
Vallmark, vilka anmält godkänt förfall.

§ 1.

Att justera protokollet valdes musikläraren F. Janson och vik. lektorn E.
Nilsson.

§ 2.

Sedan domkapitlet genom remiss den 9 december anmodat rektor att inhämta
kollegiets yttrande angående en av statsrevisorerna framställd anmärkning rörande
utnyttjande av utrymmet i den byggnad, i vilken seminariets rektorsbostad är inrymd
diskuterades nämnda fråga. Därvid framförde rektor följande förslag till
kollegieuttalande:

”Den byggnad, i vilken seminariets rektorsbostad är inrymd, är ursprungligen
en privatboning, som staten i samband med uppbyggandet av seminariets år 1907 i
bruk tagna lokaler på utomordentligt billiga villkor förvärvat för att användas som
bostad åt seminariets rektor. Den förmån, som dess ovanliga rymlighet innebär
— vilken sålunda icke för staten medfört större kostnader utan tvärtom mindre än
dela, som övriga seminarierektorsbostäder i riket betingat — uppväges av vissa mycket
kännbara olägenhetr, främst svårigheten och dyrheten av en tillfredsställande
.uppvärmning. Det förefaller vid sådant förhållande, som om en mera betydande
inskränkning i innehavarens nyttjanderätt till byggnaden skulle försätta denne i
en ogynnsammare ställning i förevarande avseende än övriga seminarierektorer, som
innehava ämbetsbostad. Under alla förhållanden synes rättvisa och billighet kräva,
att, om någon del av byggnadens utrymme skall användas för något annat seminariets
ändamål än det, för vilket den egentligen är avsedd, detta icke sker i en utsträckning
och på ett sådant sätt, att rättmätiga krav på hemfrid och hemtrevnad
åsidosättas. Med hänsyn härtill anser sig kollegiet böra bestämt avstyrka, att någon
del av byggnaden inredes till bostad åt någon annan än rektor. Beträffande tanken
att inom nämnda byggnad anordna bibloteks- och läsrum för seminariers elever anser
kollegiet, att detta skulle medföra avsevärda olägenheter nr seminariets synpunkt,
i främsta rummet den, att biblioteket, som nu i sin helhet är inrymt i seminariets
huvudbyggnad, därigenom skulle splittras och en del litteratur, som är behövlig för
den dagliga undervisningen och för lärarnas behov, därigenom skulle inrymmas i
en avsides belägen byggnad och bliva alltför svårtillgänglig. Ur rektorsbostadens
innehavares synpunkt åter synes det kunna bliva hart nära outhärdligt, om samtliga
seminariets alumner, vilka skulle bliva nödsakade att använda samma ingång som bostadsinnehavaren,
året om när som helst skulle få vandra ut och in här i denna
ytterst obetydligt ljuddämpande träbyggnad. Däremot anser kollegiet, att ett annat

— 76 —

seminariets ändamål skulle utan större svårighet eller olägenhet kunna förverkligas
inom rektorsbyggnaden, nämligen ett biologiskt laboratorium, vilket nu alldeles
saknas, jämte förvaring av en del utav de biologiska samlingarna, vilka under nuvarande
förhållanden måste förvaras i en korridor av huvudbyggnaden och till en del
till och med i högtidssalen. En sådan åtgärd får kollegiet därför förorda. Kollegiet
vill emellertid framhålla, att en del av utrymmet i byggnadens övervåning, fortfarande
bör disponeras av rektor, särskilt med hänsyn till behovet av torkvind”.

Under diskussionen, i vilken de flesta av kollegiets medlemmar deltogo, framlade
vik. lektor Forsvall, med instämmande för övrigt i rektors förslag till uttalande,
ett förslag till anordnande inom huvudbyggnaden av biblioteks- och läsrum. Kollegiet
beslöt emellertid att icke i förevarande sammanhang göra något uttalande
härom. Lektor Martin föreslog med instämmande av två andra kollegieledamöter,
att kollegiet med hänsyn till de olägenheter, som måste vara förbundna med förevarande
förslags förverkligande, i första hand skulle uttala sig för nuvarande förhållandens
bibehållande men, om detta icke läte sig göra, ansluta sig till rektors ovan
anförda förslag till uttalande. Lektor Martins förslag antogs utan meningsskiljaktighet.

Som ovan

Justerat den 12 dec. 1922.

MARTIN GRANÉR.

ERIC NILSSON.

FREDRIK JANSON.

Byggnadsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers erinran del I, sid. 55, § 12.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
Byggnadsstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i revisionsberättelsen för år 1921 anfört rörande statens småskoleseminarium
i Lycksele.

Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Sedan Eders Kungl. Maj :t genom nådigt beslut den 25 september 1920 anbefallt
byggnadsstyrelsen att i samråd med skolöverstyrelsen låta utarbeta ritningar
och kostnadsförslag till erforderliga byggnader för ifrågavarande småskoleseminarium,
överlämnade styrelsen med underdånig skrivelse den 3 februari 1921 ett av
arkitekten G. Birch-Lindgren uppgjort ritningsförslag jämte kostnadsberäkning,
slutande å en summa av 870,000 kronor.

77 —

Till följd av nådig remiss avgav byggnadsstyrelsen förnyat underdånigt utlåtande
i ämnet den 27 oktober 1921 och överlämnade därvid en av arkitekten BirchLindgren
uppgjord ny specificerad kostnadsberäkning, enligt vilken de totala byggnadskostnadema
dåmera icke ansåges behöva beräknas till högre belopp än 750,000
kronor. Emellertid hade arkitekten Birch-Lindgren föreslagit, att med hänsyn till
behovet av den största sparsamhet byggnadskostnaden borde ytterligare nedbringas
genom en minskning av vissa av de olika byggnadernas storlek. Skolsalarnas höjd
skulle minskas till omkring 3 meter och utrymmen i lärår- och rektorsbostäder inskränkas.
Härigenom skulle åstadkommas såväl en besparing av omkring 35,000
kronor i byggnadskostnaderna som ock sedermera en årlig besparing i uppvärmningskostnaderna.
I vad mån ett eventuellt nytt löneavtal inom byggnadsindustrien
efter den 1 april 1922 kunde komma att ytterligare verka minskning i nu beräknade
totala byggnadskostnaden, vore givetvis för det dåvarande omöjligt att avgöra.
Byggnadsstyrelsen fann för sin del de av arkitekten Birch-Lindgren föreslagna inskränkningarna
i byggnadernas storlek väl motiverade och hemställde, att Eders
Kungl. Maj :t måtte till grund för proposition i ärendet lägga det sålunda reducerade
förslaget med en beräknad byggnadskostnad av 715,000 kronor.

Revisorerna, som erinrat om denna sistnämnda kostnadsberäkning, vilken
förelagts 1922 års riksdag, hava emellertid i sin berättelse meddelat, att ett av dem
avlagt besök vid seminariet icke givit anledning till annan erinran än att med hänsyn
till de sjunkande byggnadsprisema det syntes revisorerna, att kostnaden för de
nya byggnadernas uppförande borde kunna väsentligt nedbringas.

I anledning härav vill byggnadsstyrelsen erinra, att styrelsen i underdånig
skrivelse den 18 augusti 1922 angående anvisande av anslag för byggnadsföretaget
i fråga för budgetåret 1923—1924 meddelat, att en förnyad undersökning givit vid
handen att kostnaden torde komma att stanna vid 640,000 kronor. Sedan sistnämnda
kostnadsberäkning verkställts, har emellertid å byggnadsmarknaden- intet inträffat,
som skulle kunna motivera ett antagande, att de totala byggnadskostnaderna skulle
kunna än ytterligare nedbringas.

Av vad styrelsen ovan anfört framgår således, att det för ifrågavarande byggnadsföretag
ursprungligen beräknade kostnadsbeloppet, 870,000 kronor, redan reducerats
till 640,000 kronor eller med omkring 26,5 % samt att styrelsen för det härvarande
icke har anledning förvänta, att en ytterligare sänkning må kunna företagas.

Remissakten bifogas.

I ärendets slutliga handläggning har jämväl byråchefen Lovén deltagit.

Stockholm den 14 december 1922.

Underdåmigst:

CARL MÖLLER.

(JUST. HERMANSSON.

Sten Zethelius.

— 78 —

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 56, § 13.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
Skolöverstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers, på sätt remissen bilagt transsumt av revisionsberättelsen för år 1921 utvisar,
gjorda framställning rörande understöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning.

För fullgörande bärav får överstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Revisorerna vilja icke ifrågasätta annat än att de tillämpade principerna för
understödens utdelning stå i överensstämmelse med riksdagens beslut i ämnet, men
anse sig dock nödgade att påpeka det betänkliga i att gällande bestämmelser icke erbjuda
någon säkerhet för att statsverkets utgifter för ifrågavarande ändamål hållas
inom en på förhand beräknad anslagsram.

Då detta utalande närmast berör frågan om formen för det av riksdagen anvisade
anslaget och det belopp, vartill detta förslagsvis upptagits, finner sig överstyrelsen
böra något omnämna förhållandet mellan vad av överstyrelsen för ifrågavarande
ändamål begärts och de belopp, som av riksdagen förslagsvis anvisats.

Det första år, rörande vars anslagsbehov överstyrelsens yrkesskolavdelning
varit i tillfälle att yttra sig, är budgetåret 1921. Samma år var också det första,
för vilket understöden till enskilda anstalter för yrkesundervisning utgingo från särskilt
anslag. Med hänsyn härtill hava i en här nedan upprättad tablå intagits dels
de anslagsbelopp, som för varje budgetår från och med år 1921 till och med förra
hälften av år 1923 av överstyrelsen i samband med överstyrelsens övriga riksdagspetita
begärts, dels de belopp, som av Eders Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
äskats, dels de belopp, som av riksdagen såsom förslagsanslag anvisats, dels ock, i
den mån så ske kunnat, de belopp, som efter av vederbörande skolor gjord ansökning
av Eders Kungl. Maj :t beviljats.

Budgetår	Skolöverstyrelsens riksdagspetita	Kungl. Maj:t i statsverksproposi-tionen	Riksdagen	Av Kungl. Maj:t beviljat
1921	375.000	375.000	375.000	584.070
'' 1922	500.000	425.000	1 375.0004- \| + 25.000 ''	680.000-+ + 70.000 (sannolikt)
1923 Vl—S0/6	250.000	187.500 + 12.500	/ 187.000 + \ +- 12,500	—

— 79 —

Beträffande denna tablå torde böra bemärkas, att de av överstyrelsen föreslagna
beloppen grunda sig på en förhandsuppskattning, gjord nära V/i år före
början av det år, för vilket anslaget avsetts. Helt naturligt måste en sådan uppskattning
bliva ytterst svävande, då det gäller ett av staten ej förut understött undervisningsområde,
och detta särskilt beträffande år 1921, i vilket fall överstyrelsen icke
hade ett enda avslutat års verksamhet att bygga på vid beräkningen.

Beträffande år 1921 hade föredragande departementschefen ingen erinran
att göra mot överstyrelsens beräkning, utan 1920 års statsverksproposition upptog av
överstyrelsen begärt belopp, vilket också blev av riksdagen anvisat.

För år 1922 hade överstyrelsen att utgå från vad som under år 1919 beviljats
(det första anslagsåret), medan 1920 års understödsbehov vid riksdagspetitås avgivande
ännu icke på långt när kunde överblickas. Överstyrelsen ansåg sig dock böra
för år 1922 beräkna ett till 500,000 kronor förhöjt anslag för att möta det ökade
understödsbehovet, varvid dock hänsyn tagits jämväl till av överstyrelsen ifrågasatt
förändring i grunderna för understödens utgående. Eders Kungl. Maj :t hade i 1921
års statsverksproposition intet att erinra mot de av överstyrelsen föreslagna förändrade
grunderna men ansåg en höjning till 425,000 kronor tillfyllest, vilket belopp
också begärdes i statsverkspropositionen. Riksdagen anvisade dels å ordinarie
stat 375,000 kronor eller samma belopp som anvisats för år 1921, dels å extra stat
25,000 kronor till arvodesförhöjning å lärare.

Beträffande förra hälften av år 1923 hade överstyrelsen föreslagit ett belopp
å 250,000 kronor. Ehuru för år 1921 understöd hade beviljats å tillhopa 584,070
kronor, begärde Eders Kungl. Maj :t av riksdagen i 1922 års statsverksproposition
för förra hälften av år 1923 allenast 187,500 kronor å ordinarie stat och 12,500
kronor å extra stat, vilket också blev riksdagens beslut.

Såsom redan framhållits, torde det böra anses självfallet, att noggranna beräkningar
över anslagsbehovet i förevarande fall icke på förhand kunnat göras, utan
måste alla beräkningar vara i hög grad approximativa. Det torde också vara med
tanke härpå som vederbörande departementschef i 1918 års statsverksproposition
uttalade, att anslaget —- då gällande såväl kommunala som enskilda anstalter för
yrkesundervisning — borde givas formen av förslagsanslag ”för att under alla förhållanden
lämna tillgång” till ^anordnande av de statsbidrag, som enligt av honom
anförda grunder borde utgå. Så vitt överstyrelsen kan finna, har utvecklingen på
ifrågavarande undervisningsområde visat, att från anslagsbehovssynpunkt samma
skäl allt fortfarande tala för att anslaget har formen av förslagsanslag. Att åter
från statsfinansiell synpunkt kunna andragas skäl för att anslaget göres till ett ”förslagsanslag
högst”, inser även överstyrelsen, men finner sig därvid böra framhålla,
att det här gäller ett mycket omfattande och i stark utveckling statt undervisningsområde,
som endast under några få år varit understött av staten, och att de summor,
som till detta undervisningsområde för närvarande utgå i form av statsunderstöd,
dock äro mycket små i förhållande till vad som av statsmedel offras på andra undei’-visningsområden. En begränsning av understödsmöjligheterna skulle helt säkert i
en del fall nästan omöjliggöra skolornas existens i form av enskilda anstalter, så att
ansvaret för undervisningen i stället komme att avvältas på kommunerna. Härvid

— 80

skulle statsmedel i åtskilliga fall pa grund av bestämmelserna rörande understöd till
kommunala anstalter för yrkesundervisning behöva anvisas till högre belopp än som
skett, så länge ifrågavarande anstalter tillhört enskilda, vilka genom donationer och
elevavgifter kunnat täcka en väsentlig del av kostnaderna. Det torde vidare höra beaktas,
att hithörande anstalter avse att, förutom det att de skola tillgodose ungdomens
ubildningsbehov med avseende å det praktiska livets olika levnadsbanor, genom
skapande av väl kvalificerad arbetskraft höja individernas förvärvsförmåga och
stärka produktionen samt därigenom även, tack vare de ökade beskattningsmöjligheterna,
höja samhällets ekonomiska bärkraft. Som följd härav torde med fog kunna
sägas, ^att vad som här av statsmedel offras mer än väl uppväges av vad staten framdeles
återfår i form av ökade skatter.

I likhet med statsrevisorerna finner överstyrelsen det emellertid önskvärt,
att av riksdagen anvisat förslagsanslag och det understödsbehov, som ifrågavarande
anslag skall tillgodose, stå i samklang med varandra. Men överstyrelsen måste för
sin del anse det som ett hinder för utvecklingen på här ifrågavarande undervisningsområde,
om detta skall nås genom att nedpressa understöden under vad som riksdagen
tidigare avsett, för att ett på förhand tilläventyrs för lågt beräknat anslag ej
skulle behöva överskridas. Enligt överstyrelsens förmenande bör samklangen nås
därigenom, att ifrågavarande anslag sättes till belopp, som någorlunda motsvarar
det sannolika behovet. Större möjlighet härtill synes förefinnas efter budgetsreformens
fullständiga genomförande, då överstyrelsen vid avgivande av sina riksaagspetita
redan har till sin disposition de ansökningar, som gälla budgetåret närmast
löre det år, som petita skola avse. Att däremot gå så långt, att man, såsom av statsrevisorerna
förslagsvis framkastats, skulle ålägga de enskilda anstalterna att så
tidigt inkomma med sina ansökningar rörande det kommande budgetåret, att dessa
ansökningar skulle kunna föreläggas riksdagen, innan beslut fattades om anslag för
det budgetår, som ansökningarna avse, vore enligt överstyrelsens förmenande att till
skolornas ansökningar överflytta den osäkerhet i uppskattningen av anslagsbehovet,
som i viss grad måste vidlåda varje förhandsberäkning på ett undervisningsområde^
där förhållandena vid skolorna äro i så hög grad beroende på förhållandena på
arbetsmarknaden och i affärslivet som här. Överstyrelsen kan ej finna annat än
att skolomas ansökningar böra så nära som möjligt ansluta sig till de förhållanden,
som under ifrågavarande budgetår kunna bliva gällande. Därför böra de ej heller
infordras tidigare än som är nödvändigt för att understödens beviljande må kunna
— åtminstone i vad på vederbörande myndigheter ankommer — ske snarast möjligt
efter budgetårets början. Med den erfarenhet på här ifrågavarande förvaltningsområde,
som överstyrelsen under de gångna åren hunnit förvärva sig, synes det icke
för överstyrelsen vara oöverkomligt att någorlunda beräkna anslagsbehovet för ett
kommande budgetår vid en tidpunkt, då överstyrelsen redan torde komma att hava
handlagt för det löpande året gällande ansökningar, och detta så mycket säkrare
som överstyrelsen hittills med endast ett undantag — Porjus privata tekniska skola,

för vilken de säregna förhållandena påkallade ett frångående av principen _ icke

tillstyrkt understöd för nyinrättade skolor att utgå redan från början av deras verksamhet.
Om av riksdagen anvisat anslag till sitt belopp bestämmes enligt en sådan
av överstyrelsen gjord förhandsberäkning, skulle överstyrelsen icke hava något annat

— Sl -

ätt erinra mot att anslaget gives formen av liögstanslag, än att erforderlig smidighet
i anpassningen av understöden efter de förhandenvarande behoven skulle omöjliggöras.
Men överstyrelsen kan icke anse en dylik åtgärd ur sparsamhetssynpunkt
behövlig, då överstyrelsen själv i mycket hög grad tagit hänsyn till de faktorer, som
av statsrevisorerna anförts såsom skäl till begränsning av understöden. I en stor
mängd fall har nämligen överstyrelsen, bland annat just med hänsyn till skolomas
ekonomiska ställning, ansett sig böra föreslå betydligt lägre understöd än som skolat
utgå, om ifrågavarande skolor varit kommunala anstalter. Vidare har också överstyrelsen
i åtskilliga fall dels före ansökningars ingivande under hand förmått sökande
att begränsa sina understödsanspråk, dels även föranlett återkallande av ansökningar,
då överstyrelsen på grund av skolans .ställning såsom affärsföretag ej ansett
sig kunna tillstyrka understöd. Även om bedömandet av skolornas ekonomiska
ställning måste synas överstyrelsen mycket vanskligt, har överstyrelsen dock redan
under innevarande år sökt på bästa sätt vinna klarhet därutinnan genom utarbetande
av formulär till inkomst- och utgiftsförslag, avsedda att av skolorna användas
vid ansökning om understöd. Dessa formulär komma till användning första gången
beträffande budgetsperioden 1 januari—30 juni 1923. I samband med frågan om
skolornas ekonomi vill dock överstyrelsen framhålla, att det vid prövningen av hithörande
ärenden synts överstyrelsen vara för undervisningen mera gagneligt att,
när en skolas ekonomi och förhållanden i övrigt det medgivit, påkalla förbättring av
skolans lärarkrafter och undervisningsmateriell samt nedsättning av elevavgifterna
än att låta den förbättrade ekonomien bliva orsak till allt för kännbar sänkning av
statsunderstödet.

Beträffande vad statsrevisorerna anfört om så vitt möjligt samtidig handläggning
av samtliga här ifrågavarande anstalters ansökningar, delar överstyrelsen
statsrevisorernas önskemål. Överstyrelsen finner sig emellertid i detta sammanhang
böra framhålla, att på överstyrelsens förslag bestämd ansökningstid, som i 1918 års
kungörelse i ämnet ej fanns föreskriven, införts i nådiga kungörelsen angående statsunderstöd
till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning n:r 705/1921.
Att ändock skolornas ansökningar ej kunnat behandlas i ett sammanhang, beror väsentligen
därpå, att under hittillsvarande förläggning av budgetåret detta omfattat
delar av två skilda arbetsår, vadan beträffande många skolor ansökningshandlingarna
ej kunnat göras fullständiga förrän långt in på det budgetår, som ansökningarna
avsett. Denna olägenhet torde i det väsentliga bliva undanröjd efter budgetsreformens
genomförande, enär då budgetår och arbetsår i regel komma att sammanfalla.
En viss brist på administrativ vana hos vederbörande skolstyrelser har också
gjort, att fullständigandet av nyssnämnda handlingar kunnat ske först efter ingående
samrådanden med överstyrelsen. Vid avgivande av sina utlåtanden i hithörande
ärenden har överstyrelsen emellertid icke ansett sig kunna fördröja handläggningen
av vid budgetårets början färdiga ansökningar för att avvakta, att andra
ansökningar skolat kunna samtidigt behandlas. Även denna olägenhet torde i hög
grad bliva undanröjd genom budgetsreformens genomförande, då av nyss antydda
skäl ansökningarna i väsentlig mån komma att förenklas, vartill kommer, att skolornas
styrelser så småningom komma att vänja sig vid hithörande göromål, som

— 82 —

överstyrelsen sökt, i vad på den ankommit, att underlätta genom utarbetande av
ovannämnda och andra formulär, som i allmänna handeln finnas tillgängliga.

På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört får överstyrelsen, med remissaktens
återställande, i underdånighet som sin mening uttala, att anslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning allt fortfarande bör utgå såsom förslagsanslag
och ej såsom förslagsanslag högst, samt att det bör upptagas med belopp,
som, såvitt på förhand kan beräknas, motsvarar vad som kan vara för ändamålet erforderligt.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit överdirektören
Falk, som under år 1921 varit förordnad som generaldirektör i Skolöverstyrelsen,
avdelningschefen undervisningsrådet Fredriksson, undervisningsrådet Berglund,
föredragande, undervisningsrådet Sehenke och konsulenten Ingeborg Walin.

Stockholm den 13 december 1922.

Underdånigst:

AUG. FALK.

VILH. BERGLUND.

Carl Fredrik von Rosen.

Lantbruksstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 59, § t.

Lantbruksstyrelsen, som infordrat bifogade yttrande i ämnet från svenska
mosskulturföreningen, har intet att tillägga till vad nämnda förening däri anfört.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Insulander
samt byråcheferna Bjurstedt och von Zweigbergk.

Stockholm den 22 december 1922.

Underdånigst:

ERIK INSULANDER.

GEORG von ZWEIGBERGK.

83 —

Svenska Mosskulturföreningens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 59, § 1.

Till Kungl. Lantbruksstyrelsen.

Med anledning av Kungl. Lantbruksstyrelsens skrivelse av den 13 dennes får
Svenska Mosskulturföreningen härmed vördsamt avgiva begärt yttrande med anledning
av Riksdagens revisorers uttalande i fråga om anläggningskostnaderna för
föreningens försöksgård Gisselås i Jämtland.

Då revisorerna påpeka, att de funnit kostnaderna för ifrågavarande jordbruksanläggning
avsevärt höga, så kan ju visserligen så synas vara fallet, men måste
dock härvid tagas i betraktande, dels huru denna anläggning tillkommit och dels
dess karaktär av försöksgård.

När amiral Lindman med instämmande av ett stort antal av riksdagens ledamöter
vid 1916 års riksdag väckte motion om snara åtgärders vidtagande för att
genom exakt försöksverksamhet dels påvisa de produktionsmöjligheter, som förefunnos
i Norrlands omfattande myrmarker, dels utröna huru desamma i odlingsavseende
rationellt borde utnyttjas, vann denna sak Riksdagens gillande och Svenska
Mosskulturföreningen blev genom anslag satt i tillfälle att förverkliga detta betydelsefulla
uppslag. Det visade sig emellertid vara svårt att erhålla för dylik försöksverksamhet
lämplig areal, men då det efter energiska ansträngningar slutligen
lyckades föreningen år 1920 att förvärva det område, till vilket ovan berörda försöksgård
blivit förlagd, framstod det för föreningen såsom synnerligen viktigt, att
arbetet på gårdens iordningställande bleve så forcerat, att densamma snarast möjligt
kunde fylla sin produktionsbefordrande uppgift och detta därtill under en tid,
då ett allmännare tillgodogörande av Norrlands myrmarker för kolonisation och
annan jordbruksbildning stod på dagordningen. För att snarast få gården iordningställd
beslöt föreningen, då tillfälle erbjöds att under år 1921 på till synes billigt
pris få uppodlingen verkställd med s. k. fräsmaskin, att genast från början
uppodla större areal än som ursprungligen planerats; det gällde alltså att forcera
arbetet, så att fräsningsarbetet på våren 1921 kunde påbörjas; så skedde också i
det arbetena påbörjades i slutet av juli 1920, och påföljande vår voro icke mindre
än 50 hektar avdikade, tuvhackade, rothuggna och i stort sett färdiga för fräsning.
En dylik forcering under en tid och i eu trakt med höga arbetspriser måste nödvändigtvis
stegra arbetskostnaderna. När fräsningsarbetet i mitten av juni månad
1921 hade börjat, inträdde emellertid en synnerligen intensiv nederbördsperiod, som
först i hög grad försvårade och genom stor benzinåtgång m. m. fördyrade samt slutligen
omöjliggjorde detsammas fortsättande. Forceringen av uppodlingsarbetena i
förening med onormala nederbördsförhållanden hade alltså i icke ringa grad bidragit
till att fördyra anläggningskostnaderna.

Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

84 —

En annan omständighet, som också bidragit till att stegra nämnda kostnader
i högre grad än om det gällt ett verkligt jordbruk är gårdens egenskap av försöksgård,
ty då det gäller en gård för försöksändamål, måste avdikningen verkställas
med mera omsorg, man måste söka få jämna och ordentliga fält i lämpliga figurer,
och man måste — från demonstrations- och agitationssynpunkt sett — laga så att
gården synes för den å den närbelägna järnvägen passerande allmänheten. Av sistnämnda
anledning måste ett utmed järnvägen beläget skogbevuxet och därigenom
svår odlat skogskärr om 164 har uppodlas. Av övriga arbeten kunna nämnas, att
å stora områden måste ytligt belägna vitmosstuvor och -strängar upphackas och bortföras,
en del dyfläckar, gamla diken och tvenne över myren löpande bäckar om 2
km :s längd igenläggas. Öppna diken hava upptagits till en sammanlagd längd av
7 km. och täckdiken till en längd av nära 10 km., täekdikeskostnaderna hava på de
omfattande avdikningsförsöken — c:a 22 har — uppgått till höga belopp, 250—275
kronor per har. På en försöksgård måste också ej oväsentligt med broar och vägar
anläggas.

I fråga om byggnaderna kan anföras, att desamma uppfördes 1920, då såväl
arbets- som materialpris voro mycket höga. •

Samtliga anläggningskostnader kunna hittills beräknas hava uppgått till
omkring 125,000 kronor, vartill för byggnader tillkommer e a 55,000 kronor. Gården
skulle alltså fullt färdig kosta c:a 180,000 kronor, ett belopp, som ju kan synas
högt, men vilja vi i detta sammanhang omnämna, att Det norske Myrselskapets försöksgård
på Maeresmyren, belägen ungefär på samma breddgrad som Gisselås, har i
anläggningkostnader hittills betingat ett belopp av c :a 150,000 kronor och dock omfattar
denna försöksgård endast 24,5 har odlad jord, saknar ladugård och kreatursbesättning
samt har anlagts under en lång följd av år delvis före kristiden.

Av vad ovan anförts torde framgå, att anläggningkostnadema för föreningens
försöksgård Gisselås visserligen genom oförutsedda omständigheter stegrats,
men att desamma ej torde vara högre än för gårdar av liknande slag på annat håll.
Av stor vikt torde väl dock vara, att Sveriges största försöksgård på knappa 2 år
uppbrutits i en fullkomlig ödemark och nu i stort sett står färdig att påbörja sin
för den norrländska myrodlingen så betydelsefulla verksamhet. Verkan av denna
gårds inrättande har redan börjat visa sig i ett stegrat intresse för myrodling i
kringliggande trakt, och ett 100-tal har myrjord äro därstädes planerade att nästa
år uppodlas.

Jönköping den 18 december 1922.

För Svenska Mosskulturföreningen:

HERNFRID WITTE.

— 85 —

Domänstyrelsens

utlutande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 61, § 3.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
domänstyrelsen att avgiva yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer i sin
berättelse anfört ifråga om utgifter för vissa av Svenska skogsvårdsföreningen anordnade
exkursioner. Till åtlydnad härav får domänstyrelsen i underdånighet anföra
följande.

Det belopp, som Eders Kungl. Maj :t jämlikt nådigt brev till domänstyrelsen
den 3 juni 1921 anvisat för bestridande av kostnader för Norsk forstmandsforenings
deltagande i av Svenska skogsvårdsföreningen anordnade exkursioner å svenska sko -

gar under tiden 13—19 juni 1921, har disponerats på följande sätt: *

1) lunch vid Malingsbo under exkursionen å Klotens kronopark

den 15 juni för 82 personer ........................................ 506:_

2) lunch vid skogsskolan å Omberg under exkursionen å Ombergs

kronopark den 14 juni för 88 personer .............................. 264: —

3) middag å Alvastra turisthotell vid Omberg samma dag som

exkursionen å Ombergs kronopark den 14 juni för 114 personer.......... 2,525: 50

4) lunch å Visingsö under exkursionen å Visingsö kronopark den 15

juni för 127 personer ............................................. 254: —

5) middag å Visingsö under exkursionen under 4) för 110 personer 798: —

6) middag vid Garpenberg under exkursionen å Garpenbergs kronopark
den 16 juni för cirka 80 personer ............................ 802:85

7) vin- och spritvaror från A.-B. Stockholmssystemet, använda i hu vudsak

vid ovan angivna måltider med undantag av middagen å Alvastra
turisthotell ....................................................... 1,084: 55

8) rökvaror, använda i huvudsak vid under 7) angivna måltider 322: —

9) bidrag till tryckning av beskrivning över Klotens, Bjurfors, Garpenbergs,
Ombergs och Visingsö kronoparker.......................... 443:10

Säger kronor 7,000: —

Av det anförda framgår, att kostnaden för utövande av värdskap vid ifrågavarande
exkursioner å Klotens, Garpenbergs, Ombergs och Visingsö kronoparker
genom anordnande av sex luncher eller middagar, inklusive vin- och spritvaror samt
rökvaror, belöpt sig till 6,556 kronor 90 öre eller per deltagare och måltid till 10
kronor 91 öre.

Med hänsyn till det värdskap för utländska skogsmän, som det, för återgäldande
av svenska skogmäns tidigare besök i Norge, ålegat svenska staten att vid

— 86 —

dessa tillfällen utöva och i betraktande av att måltiderna i vissa fall måst anordnas
å avlägset belägna skogstrakter, varigenom kostnaderna givetvis ökats, torde enligt
styrelsens förmenande icke med fog kunna göras gällande, att anslaget ifråga icke
kommit till användning på lämpligt sätt.

I detta ärendes avgörande hava deltagit överdirektören, byråchefen Johanson,
föredragande, och t. f. byråchefen Aminoff.

Stockholm den 29 december 1922.

Underdånigst:

KARL FREDENBERG.

Martin Seth..

Lantmäteristyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 62,
§ 4-6.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 4 i denna månad har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
lantmäteristyrelsen att efter vederbör andes hörande avgiva utlåtande över vad Riksdagens
revisorer anfört i ett vid remissen fogat utdrag av deras innevarande år avgivna
berättelse. Styrelsen får i anledning av denna remiss i underdånighet anföra
följande.

Revisorernas uttalande under § 4.

Lantmäteristyrelsen har infordrat byråchefen Hamrins yttrande, vilket härmed
överlämnas.

Riksdagens revisorer hava funnit ett anmärkningsvärt missförhållande ligga
däri, att byråchefen Hamrin, som inom lantmäteristyrelsen är föredragande i ärenden
angående lantmäteriundervisningen, innehar befattning såsom föreståndare och lärare
vid den undervisningsanstalt, vars frågor av ekonomisk och annan art han på grund
av sin ämbetsställning själv har att inom styrelsen handlägga.

Det ifrågavarande föreståndarskapet har alltsedan dess inrättande varit förenat
antingen med lärarebefattning vid undervisningsanstalten eller med annan till
lantmäteriet hörande syssla. Särskilt arvode därför har städse utgått. Innan detsamma
under innevarande år anförtroddes åt byråchefen Hamrin, har senast annan
tjänsteman inom lantmäteristyrelsen innehaft samma uppdrag från år 1918 till våren
1922, då han lämnade verket för att tillträda befattning i landsorten. Med uppdraget

— 87 —

är ett icke ringa arbete förenat, och torde det icke vara mera än billigt, att ett särskilt
arvode därför utgår, även när uppdraget är lämnat åt befattningshavare inom
verket. Detta måste för övrigt anses vara godkänt genom statsmakternas beslut i de
dem årligen underställda frågorna rörande lantmäteriundervisningen. Så länge
uppdraget, såsom fallet är, skötes med nit och intresse och arvodet stannar vid ett
skäligt belopp, synes berättigad anledning till anmärkning icke vara för handen. Detsamma
torde enligt lantmäteristyrelscns mening med allt fog kunna anföras även i
fiåga om byråchefen Ilamrins lärarebefattning. Rättsläran måste betraktas såsom
ett av de viktigaste och mest omfattande ämnena vid lantmäteriundervisningen. Måhända
bör detta ämne härvidlag sättas i främsta rummet. Den ersättning, som utgår
för undervisningen däri, torde få anses måttlig. Vid bedömandet härav synes det
riktigast att taga hänsyn allenast till det bestämda grundarvodet. Evalvering till
ersättning för timme räknat och jämförelse efter denna grund mellan lärarnas ersättningar
måste på grund av undervisningens olika art, tillgången på biträdande lärare
m. m. bli relativt godtycklig och intetsägande, varför lantmäteristyrelsen avstår från
att försöka en sådan jämförelse. Mot lägre ersättning än den nu utgående, eller efter
ett grundarvode av 4,500 kronor för år, kan enligt styrelsens övertygelse en tillfredsställande
undervisning i rättslära icke åstadkommas.

De anmärkta förhållandena torde än mindre föranleda till erinran, därest
ärenden angående lantmäteriundervisningen såsom vissa andra viktigare ärenden
av lantmäteristyrelsen handläggas in pleno, och har styrelsen för avsikt att tillämpa
en sådan ordning för handläggningen av desamma.

Vad härefter angår den av revisorerna uppmärksammade omständigheten, att
byråchefen Hamrin genom ett i oktober detta år utfärdat cirkulär erbjudit sig mottaga
vissa enskilda uppdrag, får lantmäteristyrelsen, i anledning av revisorernas meddelande
om att från länsstyrelserna införskaffats förteckningar å skiftesgodemän,
inledningsvis nämna, att anledning förefunnits att i tjänsten rekvirera dessa förteckningar,
som för styrelsen komma att bliva av praktisk nytta.

Den egentliga sakfrågan berör ett ämne av principiell betydelse, nämligen
spörsmålet i vad mån privatverksamhet kan vara förenlig med statstjänst. Tidigare
iakttagna missförhållanden härutinnan hava föranlett, att sedan åtskilliga år tillbaka
i stadgade avlöningsvillkor för statstjänstemännen inryckts bestämmelse om att med
tjänsten icke utan särskilt tillstånd må förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj :ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst. Härmed har man åsyftat
förebygga de vanligaste och lättast iakttagbara fallen, då tjänstemannen av enskilda
uppdrag kunnat hindras att ägna erforderlig tid åt sin tjänst. Däremot hava inga
bestämmelser kommit till stånd för att hindra anledningar till kollision mellan enskilda
intressen och tjänsteutövning, om man frånser vad som i 13 kap. rättegångsbalken
är stadgat om domarejäv samt några specialföreskrifter. Lantmäteristyrelsen
anser det ingalunda obehövligt, att motsvarande bestämmelser stadgas även beträffande
andra befattningar. Detta erfordrar givetvis ett omsorgsfullt och allsidigt
övervägande.

— 88 —

Inom lantmäteriets område äro ofta sådana förhållanden närliggande, där ett
enskilt uppdrag kan medföra kollission med tjänsteutövningen eller åtminstone
närma sig att vara jävsanledning. För närvarande lärer icke finnas någon författningsenlig
och effektiv form för att hindra en tjänsteman att åtaga sig enskilda uppdrag,
när dessa mindre väl låta förena sig med tjänstemannens ställning som sådan.

Byråchefen Hamrins enskilda verksamhet torde knappast hunnit få någon
större omfattning, och någon olägenhet av densamma har hittills icke förmärkts.
Skulle sådan visa sig uppstå, skall lantmäteristyrelsen icke underlåta att vidtaga därav
påkallad åtgärd.

Revisorernas berättelse §§ 5 och 6.

Förberedelser för anskaffande av nya lokaler för lantmäterikontoren i Umeå
och Östersund hava vidtagits av byggnadsstyrelsen. Lantmäteristyrelsen följer med
uppmärksamhet dessa ärenden.

I den slutliga behandlingen av detta ärende har förutom undertecknade deltagit
t. f. byråchefen O. Bagger-Jörgensen.

Underd&nigst:

G. GREFBERG.

KARL GRUBBSTRÖM.

Stockholm den 23 december 1922.

89 —

Byråchefen Hamrins

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. (>2,

§ 4.

Till Konungen.

I anledning av statsrevisorernas anmärkningar under § 4 tillåter jag mig
härmed i underdånighet anföra följande. .

Statsrevisorerna hava meddelat, att av riksdagen för lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåren 1920—1923 anvisade medel fördela sig
på följande sätt: läsåret 1920—1921 40,400 kronor, läsåret 1921—1922 48,007 kronor
89 öre och läsåret 1922—1923 51,150 kronor.

Här må först erinras, att beloppet 48,007 kronor 89 öre är oriktigt. Uppgiiten
har tydligen hämtats från lantmäteristyrelsens senaste underdåniga berättelse
men där står 48,997 kronor 89 öre. Om man emellertid med dessa uppgifter avsett
att visa en fortgående stegring av utgifterna för lantmäteriundervisnmgen, så ar
sammanställningen missvisande. För läsåret 1920—1921 förbrukades hela det anvisade
beloppet 40,400 kronor, men för läsåret 1921—1922 inbesparades av det anvisade
beloppet eller 49,700 kronor 702 kronor 11 öre och därför begränsades utgifterna till
48 997 kronor 89 öre. Av 1922 års statsverksproposition framgår tydligt, att årsanslaget
utgör 49,700 kronor. Att Eders Kungl. Maj :t för läsåret 1922—1923 kunnat
ställa till lantmäteristyrelsens förfogande ett belopp av 51,150 kronor beror utes utande
på budgetårets omläggning och i samband därmed stående tudelnmg av anslagen
samt därpå att anslagen hava naturen av reservationsanslag. _

Statsrevisorerna hava vidare meddelat, att tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
till personalen för år 1921 uppgått till 40,338 kronor 67 öre samt för år
1922 till 16 854 kronor 23 öre. Även mot dessa uppgifter kunna erinringar
framställas. Det förhåller sig nämligen så, att dyrtidstillägg och aven tillfällig
löneförbättring till befattningshavare, som innehar flera befattningar
i statens tjänst, utbetalas, där han äger uppbära den största ersättningen. Da laget
är sådant, att styrelsen haft att utbetala berörda ersättningar för större belopp an
som utgått för meddelad undervisning, är det klart, att en del av de utgifter styrelsen
bestritt till dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring icke kunna anses såsom utgifter
för lantmäteriundervisnmgen. Då uppgiften för år 1922 givetvis ej kan avse
hela året, som ännu icke helt gått till ända, och upplysning saknas vilken del av aret
uppgiften avser, är densamma helt och hållet utan värde. ...

Statsrevisorerna hava än vidare meddelat att, frånsett tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg, kostnaden för undervisningen uppgått för läsåret 1920—1921
till 65 400 kronor och för läsåret 1921—1922 till 84,997 kronor 89 ore. Med avseende
å dessa uppgifter är emellertid att märka, att uti kostnaden för läsåret 1921—
1922 ingå omkring 6,000 kronor för inredning av lokal samt att uti uppgifterna för
båda åren ingår hyra för läsåret 1920—1921 med 7,000 kronor och för lasaret 1921

_1922 med 10,000 kronor. I anslutning härtill tillåter jag mig erinra om huru kost nadssummorna

skulle komma att gestalta sig om man exempelvis för tekniska högskolan
för att icke tala om våra folkskolor uti årskostnaderna även medtoge hyreskostnad.

— 90 —

Då statsrevisorerna icke åtnöjt sig med att ifrågasätta lämpligheten av det
förhållandet att jag jämte mitt byrachefsämbete även innehar uppdrag såsom lärare
i rättskunskap vid ifrågavarande undervisning och utövar föreståndareskap för densamma
utan även meddelat uppgifter om min undervisningsskyldighet och den ersättning
jag därför åtnjuter, men dessa uppgifter äro av den beskaffenhet, att de rent
av inbjuda till felaktiga konklusioner, har jag ansett mig böra förebringa en fullständig
utredning i ämnet.

Jag tillåter mig därför närsluta förteckning på lärarna, dem tillkommande
ersättning och deras undervisningsskyldighet. Denna förteckning gäller för
löpande läsår och grundar sig på redan fattade beslut eller hittills följd praxis. Vad
angår i förteckningen lämnade uppgifter på tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
må meddelas, att, där vederbörande lärare innehar även annan statstjänst, av
honom tillkommande totala belopp under dessa ersättningstitlar endast medtagits Vad
som belöper på arvode för ifrågavarande undervisningsuppdrag. Dyrtidstillägget
bär beräknats enligt nu gällande grunder och den så kallade grundplåten medtagits,
där den ej tillkommer vederbörande på grund av innehavande statstjänst. Av förteckningen
i fråga framgår, att utgifterna kunna beräknas på följande sätt: arvoden
samt kostnader för resor och traktamenten 49,390 kronor, tillfällig löneförbättring
2,725 kronor, dyrtidstillägg 21,515 kronor eller tillhopa 73,630 kronor. Härförutom
star till lantmäteristyrelsens förfogande till lyse, eldning, städning, övriga expenser
samt till underhåll och komplettering av instrumentsamlingen ävensom till övriga
inventarier 20,000 kronor. Det är emellertid ingalunda uteslutet, att förvaltningen
ledes pa sadant sätt att, i likhet med vad som skedde föregående läsår och som visat
sig vara fallet med en del andra anslag, som stå till styrelsens förfogande, besparingar
komma att uppstå. Det bör emellertid här framhållas, att lantmäteriundervisningen
aldrig haft något engångsanslag till en fullständig utrustning utan att nyanskaffning
måst ske successivt år efter år.

Att kostnaderna för lantmäteriundervisningen emellertid äro anmärkningsvärt
stora, om man tar hänsyn till det jämförelsevis ringa elevantalet, är påtagligt, men
detta är ett förhållande, som i regel åtföljer all specialutbildning. En jämförelse
med liknande undervisningsanstalter torde emellertid icke ställa sig särskilt ogynnsam
för lantmäteriundervisningen. Emellertid bör saken även ses ur synpunkten av betydelsen
för landet att hava tillgång till en lantmäterikår, som motsvarar de anspråk,
som dess grannlaga och mången gång svåra uppgift ställer på densamma.

Vid upprättandet av ifrågavarande förteckning har vid uträknandet av uppgifterna
a reducerad tid så förfarits, att antalet timmar för övning å lärorummet reducerats
till hälften för att motsvara föreläsningstimmar, varjämte dagar, som använts
till fältövningar eller exkursioner, ansetts motsvara sex timmars övningar å lärorummet
eller tre föreläsningstimmar. Med ledning av denna redogörelse kan inhämtas,
att sammanlagda ersättningen till lärarna med undantag av ersättningen för tre
månads fältövningar uppgår till 54,662 kronor. Då deras sammanlagda undervisningsskyldighet
uttryckt i reducerat antal timmar uppgår till 2,067 utgör ersättDingen
i medeltal 26 kronor 45 öre för timme. Detta medeltal ligger emellertid under
vad som betalas på andra håll. Om från detsamma avdrages dyrtidstillägget återstår
närmast 18 kronor, och detta är lägre än vad som redan 1908 ansågs för lågt. Till
bevis härför må framhållas följande.

— 91 —

Förteckning på lärare vid lantmäteriundervisningen, dem tillkommande ersättning

och deras undervisningsskyldighet. l

Namn	Läroämne	Arvode	11) Tillfäl-lig löne-förbätt-ring	13) Dyrtids- tillägg	Summa arvode	Under-vis-nings-sk väl-dighet; antal timmar	12) Redu- cerat antal timmar	Ersätt- ning för timme
Fil. doktor Berwald	Matematik	4,500	400	2,523	7,423	3001)	275	26: 99
Fil. doktor Rubin	Geodesi	7,500	800	4,019	12,319	580 2)	440	28: -
Lantmätaren Willén	Praktiskt lantmäteri	5,400	800	3,095	9.29510)	360 3)	270	25: 34
Byråchefen Hamrin	Rättslära	4,500	—	1,980	6,480	2704)	255	25:41
Direktör Nathorst	Agronomi m. m.	4,500	400	2,523	7,423	225 6)	264	28: 12
Byrådirektör Slettenmark	Kulturteknik	4,500	—	1,980	6,480	300 6)	261	24: 82
Byråchefen Aminoff	Skogslära	1,500	—	660	2,160	607)	69	31:30
Byråingenjör Myrbeck	J ordvärderingslära	800	—	352	1,152	60 8)	72	16: —
Torvingenjör frih. Falkenberg	Torv teknik	250	—	—	250	20»)	15	16:67
Tjänstemän i Mosskulturföreningen	Mosskultur	240	—	—	240	16	16	15:-
Stadsplanedirektör Hallman	Stadsplanelära	1,000	250	550	1,800	45	45	40: —
Professor frih. De Geer	Fysisk geografi	300	75	195	570	10	10	57:-
Amanuensen fil. lic. Hallström	Fornlämningar och natur-
	skydd	200	—	88	288	15	15	19:20
Arkivrådet Brulin	Tolkning av äldre hand-
	skrifter	300	—	132	432	20	20	21:60
Lektor Nyberg	Bokhålleri	300	—	162	462	20	20	23: 10
StatskartografenPettersson-Berger	Kartskrift	200	—	88	288	20	20	14:40
Assistenter under 24 månader å	250 kr. för månad	6,000	—	2,640	8,640	—	—	—
Arvode till censorer		600	—	—	600	__	—	_ *
Arvode till föreståndaren		1,200	—	528	1,728	_	_	_
Kostnader för lärares och elevers	resor	5,600	—	—	5,600	—	—	—
	Summa	49,390	2,725	21,515	73,630	—	2,067	—

l) Häri ingå 50 timmar övningar på lärorummet. 2) Häri ingå 280 timmar övningar på lärorummet; ytterligare
120 timmar övningar ledas av assistent. ®) Av detta antal timmar upptagas hälvten av övningar på lärorummet;
till undervisningen höra emellertid, utöver här angivet antal timmar, fältövningar under 3 månader. 4) Häri
ingå 30 timmar övningar; ytterligare 30 timmar övningar ledas av assistent. 6) Härtill komma 13 dagar exkursioner
och övningar. 6) Häri ingå 90 timmar övningar; ytterligare 100 timmar övningar ledas av assistent. Lärare och
assistent leda tillsammans 2 dagars fältövningar. 7) Härtill komma fältövningar under 3 dagar. *) Härtill komma
fältövningar under 4 dagar. 9) Av detta antal upptages hälvten av övningar. 10) För praktiska övningar under 3
månader beräknas en ersättning av 800 kronor för månad, vadan av totala ersättningen återstå 6,895 kronor till ersättning
av undervisningen på lärorummet. xl) Tillfällig löneförbättring utgår på grund av utslag av regeringsrätten.
!*) Timmar, avsedda för övningar på lärorummet, hava här reducerats till hälvten för att bliva likvärdiga
med föreläsningstimmar, och varje dag fältövningar och exkursioner ha ansetts motsvara 6 övningstimmar eller 3
föreläsningstimmar. 13) Dessa äro uträknade under förutsättning av försörjningsplikt för en familjemedlem.

— 92 —

I det betänkande, som år 1908 avgavs av kommittén för den högre tekniska undervisningen,
anföres på sid. 178: ”Vid bestämmandet av arvodena till speciallärarna
har vid Högskolan vanligen beräknats 20 kronor för varje lektion, således i huvudsaklig
överensstämmelse med beräkningsgrunderna för de ordinarie lärarnas avlöning,
dock naturligtvis med hänsyn i varje fall till läroämnets och undervisningens beskaffenhet
och elevernas antal. På senare tider har dock, i den mån tillgångarne varit
tillräckliga, en högre siffra lagts till grund för arvodets beräkning. Enligt kommitténs
åsikt torde det även i närvarande förslag bliva nödvändigt att för speciallärarne
beräkna något högre arvoden än hittills, om man skall hava utsikt till att för ändamålet
förvärva tillräckligt dugliga krafter”.

År 1908 avgav även kommittén för skogsundervisningens ordnande sitt betänkande.
Kommittén utgick därvid ifrån att fortfarande såsom dittills undervisningen
borde uppehållas genom extra lärare i skogspolitik med skogsstatistik, lagkunskap,
författningskunskap och tjänsteexpedition med bokföring, organisk, fysikalisk
och teknisk kemi samt i jordbruksekonomi. Kommittén framhöll, att, ehuru för
dessa ämnen endast ett ringa timantal kunnat i undervisningsplanen inrymmas, det
dock läge i öppen dag, att de voro för skogstjänstemannens fullständiga utbildning
av mycket stor betydelse. Det vore därför enligt kommitténs mening av vikt, att för
denna undervisning erhölles de bästa av de krafter, som huvudstadens högskolor, vetenskapliga
och ämbetsinstitutioner erbjöde. • För detta ändamål vore det nödvändigt
att bjuda något så när antagliga villkor. Kommittén ansåg sig finna en tillfyllestgörande
jämförelsepunkt i dem som allmänt erbjödes enskilda föreläsare av arbetarinstituten
eller liknande organisationer i huvudstaden, vilka betalade 25 kronor
för föreläsning. Kommittén kom till det resultat, att ersättningen för varje timme
ej borde sättas lägre än till 20 kronor.

Vid tekniska högskolan betalas för närvarande till extra lärare genomsnittligt
25 kronor för timme, vartill kommer dyrtidstillägg eller sålunda tillhopa 36 kronor
för timme, och vid skogshögskolan uppgår samma ersättning för närvarande till något
högre belopp, varierande efter omfattningen av vederbörande åliggande examinationsskyldighet
jämte andra förhållanden.

Av den närslutna redogörelsen inhämtas, att ersättningen för timme till mig
uppgår till 25 kronor 41 öre. Densamma understiger alltså medeltalet för den till
lärarna vid lantmäteriundervisningen utgående ersättningen, som i sin ordning är
lägre än vad som för jämförliga uppdrag ansågs skäligt redan 1908. Ersättningen
till mig ligger på det hela taget 50 procent under vad som för närvarande betalas vid
tekniska högskolan eller skogshögskolan. Att ersättningen åt lärarna vid lantmäteriundervisningen
ej är hög framgår jämväl av det förhållandet, att, ehuru läraren i
geodesi har långt större undervisningsskyldighet än någon professor, understiger det
oaktat hans avlöning en ordinarie professors med i runt tal 1,100 kronor.

För med lantmäteriets uppgift och undervisningens natur obekanta torde insändas,
att jämförelsen med ovannämnda högskolor ej är berättigad. Tvänne särskilda
på Eders Ivungl. Maj :ts initiativ verkställda utredningar hava emellertid givit
ett motsatt resultat, och av förteckningen på lärare torde framgå, att lantmäteristyrelsen
för undervisningen lyckats förvärva var på sitt område erkända kapaciteter
från huvudstadens högskolor, vetenskapliga och ämbetsinstitutioner.

— 93 —

Statsrevisorerna hava även funnit sig höra meddela, att ersättningen till mig
såsom lärare, vilken ersättning under läsåret 1920—1921 utgjorde 3,600 kronor, höjdes
från och med läsåret 1921—1922 till 4,500 kronor. Revisorernas mening har
tydligen varit, att denna upplysning får sin rätta belysning, då densamma ställes i
samband med deras erinran att jag är föredragande för undervisningsärenden inom
lantmäteristyrelsen och samtidigt innehar befattning såsom föreståndare och lärare
vid den undervisningsanstalt, vars frågor av ekonomisk och annan art jag på grund
av min ämbetsställning själv har att inom styrelsen handlägga.

Till en början må nu här först framhållas, att jag, även efter den med läsåret
1921—1922 skedda förhöjningen av mitt arvode, har något lägre ersättning än
andra lärare. Uppenbart är, att jag därförut varit underbetald. Och så förhåller
sig saken. Jag har meddelat undervisning i rättskunskap vid lantmäteriundervisningen
från och med år 1903 och från och med år 1907 varit föredragande i undervisningsfrågor
inom styrelsen. Denna min ställning har jag utnyttjat på det sättet,
att jag i väsentlig mån bidragit till att vinna gehör för lantmäteriets uppgift och betydelse
samt såsom följd därav godtagande av de anslagskrav, som varit nödvändiga
för att lantmätarna måtte få en utbildning, som gjorde det möjligt för dem att på
ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Men härvid har jag vad ersättningen
angår i sista rummet tänkt på ämnet rättskunskap. Exempel finnas däremot
på att jag åtagit mig ökad undervisning men samtidigt underkastat mig nedsättning
i min särskilt vid den tiden löjligt låga ersättning och detta för att möjliggöra en någorlunda
nöjaktig undervisning i andra ämnen.

Först när den tidpunkt nalkades, då det kunde bliva fråga om att jag av viss
anledning skulle kunna komma att lämna undervisningen, vidtogos åtgärder för att
ersättningen för undervisningen i rättskunskap skulle komma upp i paritet med den,
som utgick till övriga lärare. Den 20 september 1920 avlät lantmäteristyrelsen, därvid
bestående av chefen och undertecknad jämte byråchefen Eriksson, en framställning
till Eders Kung! Maj :t om ökat anslag till undervisningen. Styrelsen framhöll
därvid, att, även om hänsyn toges till att dyrtidstillägg utginge på arvodesbeloppen,
visade det sig, att ersättningen i åtskilliga fall bleve ringa i jämförelse med vad som
annorstädes betalades för likartad verksamhet. Härtill komme, att flera lärare tjänstgjort
sedan 1910 och andra sedan åren 1912 och 1914, utan att någon förbättring kommit
dem till godo. För att möta kommande behov (här avsågs rättskunskap) och för
att kunna bereda åtminstone en del av lärarna ökad ersättning ansåge styrelsen, att
ett belopp av 5,000 kronor borde göras tillgängligt. Samtidigt begärdes anslag till
traktamenten till lärarna under fältövningar samt ökade medel till censorer.

Departementschefen uttalade vid ärendets föredragning den mening, att han
ej ansåge sig böra göra någon invändning mot att det till lärararvoden avsedda beloppet
höjdes, men att för ändamålet erforderligt belopp lämpligen kunde beräknas
till jämt 36,000 kronor innebärande en ökning av 4,870 kronor eller ungefär 15 procent.
Även i övriga ovan omförmälda delar tillstyrkte han lantmäteristyrelsens förslag,
och i anslutning härtill föreslog Eders Kungl. Maj :t riksdagen att till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 49,700 kronor. Detta innebar en förhöjning med 8,200. Samti -

— 94 —

digt begärdes på tilläggsstat för år 1921 9,200 kronor. Dessa belopp hava av riksdagen
anvisats.

Uti sin underdåniga framställning den 6 maj 1921 angående anslagets användning
föreslog lantmäteristyrelsen, att ersättningen till nedan nämnda lärare måtte
ökas med följande belopp eller

till läraren i matematik .................

„ „ ,, rättskunskap ..............

„ „ „ jordbrukslära m. m.........

,, „ skogshushållning ...........

„ „ „ kulturteknik ..............

„ „ „ fysisk geografi ............

„ „ „ tolkning av äldre handskrifter

500

900

500

250

kronor

Härjämte föreslog styrelsen ökning av ett censorsarvode och att ersättningen
till föreståndaren för undervisningen skulle ökas med 200 kronor. Skälet varför styrelsen
föreslagit en så jämförelsevis stor höjning av arvodet till läraren i ämnet rättskunskap
upplyste styrelsen vara bland annat, att undervisningen i detta ämne till
följd av tillkommen ny lagstiftning måst betydligt utvidgas. Styrelsen upplyste vidare,
att genom den föreslagna ökningen komme ersättningen till läraren i rättskunskap att
utgå med samma belopp som ersättningen till lärarna i matematik, jordbrukslära och
kulturteknik, vilket vore så mycket mera berättigat som undervisningen i rättskunskap
hade större omfattning och toge lärarens tid i anspråk i större utsträckning än
vad fallet vore med lärarna i de övriga nyssnämnda trenne ämnena.

Denna expedition är undertecknad endast av chefen och mig och densamma är
icke signerad av annan, vilket tyder på att någon mer ej heller deltagit i ärendets
behandling. Ärendet är tydligen efter vad som synes av expeditionen handlagt av
byrådirektören Blombergsson, som då var föreståndare för undervisningen, och uppmärksammas
bör, att, sedan Kungl. Maj :t och riksdagen fattat beslut i fråga om anslagets
beviljande, ett dylikt ärende är av företrädesvis formell art.

Vad här ovan nämnts om att undervisningen i rättskunskap hade större omfattning
och toge lärarens tid i anspråk i större utsträckning än vad fallet vore med
lärarna i övriga ovan nyss angivna ämnen motsäges i viss mån av uppgifterna i den
närslutna förteckningen. Så är emellertid icke fallet. Givet är nämligen, att jag vid
upprättandet av samma förteckning varit alldeles särskilt mån om att göra sammanställningen
sådan, att ingen skulle kunna påstå, att jag velat framställa förhållandena
i fråga om mitt ämne i särskilt gynnsam dager. Även om med stöd av uppgifterna
i ifrågavarande förteckning det kan sägas, att undervisningen i ämnena matematik,
rättslära, agronomi och kulturteknik i lika mån taga lärarnas tid i anspråk, tillkommer
emellertid, att undervisning i rättskunskap meddelas alla dagar i veckan och i
regel endast en timme varje gång, under det lärarna i övriga nyssnämnda ämnen i stor
utsträckning hava sin undervisning ordnad med dubbeltimmar, vilket i viss mån innebär
en fördel. Detta förhållande bör givetvis ses i samband med vad ovan meddelats
om den mig tillkommande ersättningen.

Uppgiften i fråga om ersättningen till mig såsom föreståndare eller rektor är
lämnad fristående utan sammanställning, som kan tyda på någon särskild avsikt och
föranleder därför intet mitt särskilda yttrande. Jag finner mig endast höra meddela,
att jag uppehållit denna befattning under månaderna april—juni innevarande
år utan ersättning.

Vad härefter angår uppgiften om min undervisningsskyldighet, som säges utgöra
300 timmar årligen, fördelade med eu lektion varje morgon under läsåret under
kl. 8,45—9,30 f. m. samt återstående timmar enligt föreskrift som meddelas av mig
själv, finner jag mig böra meddela följande. Under höstterminen skall genomgås de
huvudsakliga delarna av civil- och processrätt, finans- och kamerallagfarenhet särskilt
vad angår äldre och gällande fastighetsbeskattning samt eu helt elementär kurs
i stats- och förvaltningsrätt. Givet är, att denna uppgift ställer stora fordringar på
läraren, men måhända ännu större på eleverna. Såväl på grund häray som till följd
av att eleverna samtidigt hava att följa en ansträngande undervisning i matematik,
är det angeläget, att undervisningen i rättskunskap drives med hänsyn företrädesvis
till vad eleverna kunna hinna med. Detta gör att undervisningen på lärorummet
vissa dagar kan inskränkas till den normala tiden för en föreläsning eller 45 minuter
under det densamma andra dagar kan utsträckas till både full timme och åtskilligt
därutöver. På enahanda sätt förhåller det sig med undervisningen under vårterminen.
Under denna termin förekomma dessutom på extra tid företrädesvis på eftermiddagarna
omfattande skrivövningar, genomgång av rättsfall samt undervisning
i expeditionsgöromål. Under denna termin har läraren att taga hänsyn till undervisningen
i praktiskt lantmäteri, med vilken undervisningen i rättskunskap i vissa delar
korresponderar, samt även till elevernas prestationsförmåga.

Nu förhåller det sig vidare så, att jag förut städse haft undervisningen förlagd
mellan kl. 8,15—9,30 f. m. men att densamma från mitten av sista vårterminen börjats
8,45 f. m. Även under föregående år, då läsordningen upptagit en daglig föreläsningstid
av 75 minuter, har jag ansett mig berättigad att sluta, när uppgiften för dagen
var genomgången. Emellertid uppvaktades jordbruksutskottet sistliden riksdag med
en anonym skrivelse, däri man sökte på allt sätt misstänkliggöra lantmäteriväsendet,
undervisningen och statens reproduktionsanstalt. Detta förhållande, varav jag betraktar
statsrevisorernas nu gjorda ingripande såsom en fortsättning, föranledde mig
att vid uppgörande av läsordningen för nu löpande läsår upptaga endast minimitiden
med tillägg ”i övrigt enligt föreskrift av läraren”. Hade jag följt förut använt förfaringssätt
kunde jag befara, att jag blivit sökt av statsrevisorerna vid tid, då jag ej
funnits tillstädes, under det nu ett motsatt förhållande inträffat, ehuru föreläsningstiden
enligt läsordningen var tilländalupen. Ovanberörda tillägg avser emellertid
dels utsträckning av de särkilda föreläsningstimmarna i mån av behov, dels rättighet
för läraren ej mindre att anordna extra timmar, vilket, vad höstterminen angår, endast
undantagsvis sker utom under repetitionstiderna, än även att själv bestämma
tiden för övningar med hänsyn till vad som ställer sig lämpligast och bäst. Att bestämma
tid härför på förhand komme endast att medföra ständiga ändringar. Motsvarande
bestämmanderätt ha även lärarna i vissa andra ämnen. Att emellertid
lärarna och icke minst jag själv vid utövande av denna bestämmanderätt uteslutande

tar hänsyn till eleverna och undervisningens bästa, därom har jag icke trott att några
tvivel hava förefunnits.

Ej heller har jag kunnat tänka mig, att det skulle falla någon in att misstänka,
att jag ej fullgjorde mina åtagna skyldigheter i fråga om lantmäteriundervisningen.
En undersökning komme att visa, att jag städse även vad tiden angår mer än
väl fullgjort mitt undervisningsuppdrag. Ett färskt exempel finnes från sistlidne
vårtermin, som enligt läsordningen borde hava slutat den 31 maj, men som dock ej
avslutades förr än den 8 juni. Anledningen var, att jag fann, att eleverna behövde
den sålunda utökade tiden för att nå ett tillfredsställande resultat. Denna utsträckning
innebar för mig en extra tjänstgöring av 15 å 20 timmar. För övrigt anhåller
jag få nämna, att jag uppfattar mitt undervisningsuppdrag icke blott såsom innebärande
skyldighet att undervisa ett visst antal timmar utan såsom en uppgift att bibringa
eleverna de kunskaper de äro i behov av för att fullgöra sina framtida tjänsteåligganden.
Jag har därvid städse vinnlagt mig om en pliktuppfyllelse av beskaffenhet
att vara ett föredöme för de andra lärarna och i övrigt sådan, att den bleve så
inetsad hos eleverna, att de aldrig må kunna glömma den.

I samband med behandlingen av mitt cirkulär, varigenom jag bjuder allmänheten
mina tjänster, hava revisorerna meddelat, att cirkuläret ifråga enligt uppgift
vore avsett att utsändas till bland andra alla skiftesgodemän inom riket och ” att enligt
vad revisorerna inhämtat, byråchefen ifråga å tjänstens vägnar från samtliga
länsstyrelser i riket infordrat uppgift å skiftesgodemännens inom respektive län
adresser ’ ’.

Detta har jag icke kunnat fatta annat än såsom en tillvitelse att hava infordrat
från länsstyrelserna skiftesgodemännens i riket adresser för att sedan använda
dessa för spridandet av mitt cirkulär.

Ehuru det givetvis kunde vara av ett ingalunda ringa intresse att forska efter
på vilka vägar statsrevisorerna fått reda på en av mig i slutet av oktober månad till
flertalet länsstyrelser avlåten helt obetydlig skrivelse, avstår jag emellertid därifrån
då allt sådant för mig är särskilt motbjudande.

Skrivelsen i fråga är med uteslutande av adress av följande lydelse:

”Kungl. lantmäteristyrelsen får härmed anhålla om översändande av senaste
förteckning på skiftesgodemän. Stockholm den 30 oktober 1922. På Kungl. lantmäteristyrelsens
vägnar: Joh. Hamrin”.

Vid den tidpunkt skrivelsen angiver var jag sysselsatt med handläggning av
ett vidlyftigt ärende angående ytterligare lindringar i obemedlades och mindre bemedlades
kostnader för lantmäteriförrättningar, ett ärende som uppkommit till följd
av olika meningar inom riksdagen huruvida staten borde övertaga kostnaderna för
godemännens biträde vid lantmäteriförrättningar eller icke. Redan härutav torde
vara tydligt att jag haft fullgiltig anledning att införskaffa berörda förteckningar.
Av lantmäteristyrelsens numera avlåtna expedition i ärendet framgår det sätt, varpå
ifrågavarande uppgift vid ärendets handläggning begagnats.

Jag tillbakavisar bestämt den tillvitelse, som på sätt ovan framhållits riktats
mot mig.

— 07

Att statsrevisorernas framställning fått en form, som kan uppfattas på sätt jag
gjort, beror närmast på att desamma oriktigt meddelat, att jag infordrat uppgift på
gode männens adresser i stället för på gode männen. Emellertid synes man hava rätt
att vänta, att när en så allvarlig sak bringas på tal det i främsta rummet tillses att
uppgifterna äro korrekta. Det har givetvis stått revisorerna fritt både att se konceptet
till skrivelsen med dess nr 2296 och att få en avskrift av densamma. Det har
emellertid uppenbarligen stått bättre i överensstämmelse med den såsom det vill synas
på förhand uppgjorda planen att använda ordet ”adresser”, och att så skett torde i
sin ordning böra tillskrivas den tillit man hyst till tillskyndare bakom kulisserna och
frånvaron av en sakkunnig och objektiv undersökning.

Mitt införskaffande av ifrågavarande förteckningar har emellertid medfört
en nyttig biprodukt så till vida som åtgärden torde komma att bidraga till att ifrågavarande
förteckningar för framtiden i alla län bliva befordrade till trycket, varjämte
genom densamma uppmärksamheten blivit fäst vid att man ej i alla orter vid
val av gode män håller sig inom de lämpligaste klasserna.

Jag tillåter mig nu övergå till behandling av den fråga, som synes mig hava
bort vara den huvudsakligaste för att ej säga enda av betydelse att tilldraga sig statsrevisorernas
och därmed även allmänhetens uppmärksamhet eller frågan om lämpligheten
att med min statstjänst förena de befattningar jag innehar såsom lärare och föreståndare
eller rektor vid ifrågavarande undervisning samt den enskilda verksamhet
jag sökt sätta i gång.

Yad härvid först angår uppdraget såsom lärare tillåter jag mig framhålla, att
redan genom 1628 års instruktion, genom vilken man anser att lantmäteriet tillkom
såsom statsinstitution, uppdrogs åt den förste chefen att utbilda lantmätare. Allt
ifrån 1687 har lantmäteriexamen funnits och städse avlagts inför styrelsen. I anslutning
härtill utbildade sig tidigt den praxis, att styrelsens ämbets- och tjänstemän
meddelade erforderlig undervisning först i överensstämmelse med tidens sed mot ersättning
av eleverna själva men sedermera mot ersättning av statsmedel.

Frågan huruvida jag bör tillåtas förena uppdragen vid undervisningen med
mitt byråchefsämbete torde i främsta rummet böra bero på om desamma verka Underligt
för min verksamhet inom verket. Denna fråga har emellertid varit föremål för
Eders Kungl. Maj ds nådiga prövning.

Den 11 juli 1922 avlät lantmäteristyrelsen en underdånig skrivelse av följande
innehåll. Lantmäteristyrelsen meddelade häri, att sedan flere eller färre år
tillbaka hade undertecknad, tjänstförrättande byråchefen i domänstyrelsen F. Aminoff,
byrådirektören i statens meteorologiska och hydrografiska anstalt G. C. W.
Slettenmark och arkivrådet i riksarkivet, fil. doktor J. O. H. Brulin innehaft lantmäteristyrelsens
uppdrag att meddela undervisning vid de årliga undervisningskurserna
för lantmätare samt att styrelsen hade för avsikt att förnya dessa uppdrag vad
anginge läsåret 1922—1923 och vad mig anginge utsträcka uppdraget att även avse
föreståndareskap för undervisningen. Då nämnda personer med stor framgång meddelat
undervisning i respektive ämnen och vunnit erfarenhet i fråga om lämpligaste

98 —

sättet därför samt då anskaffande av andra jämngoda lärarkrafter vore förenat med
svårigheter, hade det synts styrelsen önskvärt, om personerna i fråga fortfarande
kunde få anlitas för ifrågavarande uppdrag. Vad särskilt anginge det ifrågasatta
uppdraget för mig såsom föreståndare för undervisningen förhölle det sig enligt styrelsens
uppgift så, att jag såsom föredragande i undervisningsfrågor inom styrelsen
vore mest lämpad för uppdraget i fråga och att andra anordningar, som tidigare prövats,
icke i alla avseenden utfallit lyckligt. Styrelsen framhöll även att de åligganden,
som tillhörde föreståndareskapet, icke heller torde kunna anbefallas mig i egenskap
av byråchef inom verket.

Sedan lantmäteristyrelsen hänvisat till de författningsrum, som synts böra föranleda
frågans hänskjutande till nådig prövning, meddelade styrelsen, att vederbörande
verkschefer tillsports och att samtliga förklarat, att de ifrågasatta uppdragen
icke inverkat hinderligt för utövande av vederbörande statstjänster samt att de därför
icke hade något att invända mot att uppdragen förnyades. För egen del vitsordade
lantmäteristyrelsen, att mitt undervisningsuppdrag icke inverkat hinderligt
på min verksamhet såsom byråchef och att vad anginge uppdraget såsom föreståndare
detta mycket väl kunde utföras på annan än expeditionstid. Lantmäteristyrelsen
hemställde om nådigt tillstånd för ovannämnda personer att mottaga och tills vidare
bibehålla uppdragen i fråga. Denna hemställan bifölls av Eders Kungl. Maj :t den 28
juli 1922 vad angår mig, Slettenmark och Brulin, varjämte framställningen i vad
densamma avsåg Aminoff överlämnades till domänstyrelsen för avgörande.

Ovanberörda fråga tyckes alltså i vad densamma angår mig vara i vederbörlig
ordning prövad. Emellertid torde statsrevisorernas erinringar i ämnet framkalla
en förnyad prövning och i och för denna må det tillåtas mig att anföra följande.
Jag nödgas därvid förutskicka, att det icke från något håll förut ens påståtts än mindre
visats, att min tjänst såsom byråchef eller mina uppdrag vid undervisningen blivit
eftersatta. Tvärt om torde det kunna vitsordas, att jag i båda verksamhetsgrenarna
givit hellre mer än vad som rimligen kunnat fordras än mindre. Jag har under
en mer än trettioettårig verksamhet i statens tjänst sannerligen aldrig sparat mig,
och under de mer än femton år jag tjänstgjort såsom ledamot i lantmäteristyrelsen
torde Eders Kungl. Maj :t haft tillfälle att erfara, att jag fullgjort mina åligganden
med stor framgång och mycket stort intresse. Det förhåller sig ock så, att gjord beräkning
visar, att jag för mitt arbete såsom byråchef använt mer än 6,000 timmar utöver
den stadgade tjänstgöringstiden, underlåtit att uttaga semester under tre månader
och haft full verksamhet under andra två månader, då jag till namnet åtnjutit
semester. Visas kan även, att förhållandena gestaltat sig ungefär på likartat sätt vad
angår mitt undervisningsuppdrag.

Ej heller torde det ens närmelsevis kunna göras troligt, att jag på något sätt
med användande av min ställning såsom byråchef sökt att tillskansa mig några fördelar
för mitt undervisningsuppdrag men väl däremot att jag, såsom jag ovan utvecklat,
offrat hänsyn till egna intressen för att fora fram undervisningen. Med ovan
omförmält enda undantag har jag aldrig deltagit i något styrelsens beslut i fråga om
undervisningen, som kunnat på något sätt beröra mig, utan att styrelsen mig förutan
varit beslutför.

— 99 —

Genomgående för våra högskolor gäller, att rektor skall vara lärare vid respektive
anstalt och vidare med ett undantag att rektor skall vara föredragande i styrelsen.
Rektorerna vid tekniska högskolan och Stockholms högskola äro självskrivna ledamöter
av styrelserna för respektive högskolor. Det är just behovet av en dylik anordning,
som under årens lopp framträtt inom lant.mäteristyrelsen i det att jag, ehuru
särskild föreståndare varit förordnad, funnit mig böra ombestyra en god del av föreståndarens
åligganden. Mitt förordnande till föreståndare kan därför sägas till huvudsaklig
del endast vara en konfirmation av vad som redan förut gällde i verkligheten.

Skulle det emellertid nu befinnas, att en lämpligare anordning karl träffas
eller att det finnes någon, som anser sig vara mera skickad till föreståndareskapet,
skall jag ej stå hindrande i vägen. Och detsamma gäller, om det visar sig möjligt att
uppbringa någon, som för lägre ersättning är villig att övertaga mitt uppdrag såsom
lärare och anledning finnes antaga, att han skall kunna uppnå lika goda resultat och
om möjligt bättre än dem, som framgått av min undervisning.

Under årens lopp har jag kostnadsfritt stått allmänheten, statsliga och kommunala
funktionärer samt även yrkesjurister till tjänst i stor utsträckning med råd
och upplysningar inom lantmäteriets och därtill angränsande områden på det hela
råget i den omfattning, som angives i mitt s. k. cirkulär. Härvid har jag kommit
till den uppfattning, att ett verkligt behov föreligger av sakkunnigt biträde inom
samma områden. Det må väl då vara ganska naturligt, om jag inför den ej alltför
avlägsna pensionsåldern börjat tänka på att till egen fördel utnyttja läget, och så beslutat
mig för att bringa till kännedom, att jag åtager mig uppdrag av frågavarande
art. Härvid har jag icke haft ens den mest avlägsna tanke på att jag skulle kunna
komma i kollision med min verksamhet i styrelsen, där jag numera i regel icke deltager
vid behandlingen av skiftesmål eller därmed likartade ärenden. Dessa äro för
övrigt mycket fåtaliga. De hava under sista tiotalet år ej uppgått till mer än omkring
20 å 25 årligen. Om det nu kan beräknas, att jag deltoge i högst fem dylika
ärenden årligen, så skulle det väl vara en utomordentlig tillfällighet, om däribland
just skulle finnas ett eller annat, där jag på ett tidigare stadium givit något råd eller
på annat sätt biträtt en sakägare. Möjligheterna till en dylik konflikt vore säkerligen
större, om jag vore delägare i ett bolag, som vore ägare av ett större antal fastigheter.
Det kan väl för övrigt icke förutsättas annat än att jag i likhet med andra ämbetsmän,
därest ett kollisionsfall inträffar, anmäler förhållandet och underlåter att deltaga
i behandlingen av ett sådant ärende.

Att påstå att jag genom min ämbetsställning kunde komma att öva inflytande
på avgörandet av mål och ärenden, i vilka jag i verkligheten vore ombud för någon
av parterna eller biträtt vid utredningen i målet, innebär ett misstroendevotum icke
blott mot mig utan även mot dem, som hava att handlägga dylika ärenden. Har jag
haft mm hand med i något mål, torde det nog synas, och det torde väl ej kunna ifrågasättas,
att jag söker påverka en kamrat inom verket i hans ämbetsåtgärder. Om sådant
förekommer på andra håll, känner jag ej, men för egen del står jag helt främmande
inför den tanken. Härtill kommer, att inom lantmäteristyrelsen aldrig träffas
något avgörande i ärenden av den art, varom här är fråga. Styrelsen är ingen domstol.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

100 —

Ett eventuellt förbud för mig att fortsätta min tilltänkta verksamhet innebure,
att allmänheten berövades en på ifrågavarande områden särskilt sakkunnig hjälp och
jag förvägrades att på lediga stunder förkovra min ekonomi. Men det innebure något
ännu mycket mera eller fastslående av den princip, att en statstjänsteman skall
avstängas från all beröring med det praktiska livet och även så gott som från alla
möjligheter att till egen fördel utnyttja sin lediga tid. Något sådant kan icke bliva
annat än till skada för staten, och motverkar statens intresse av att till sin disposition
hava en praktisk och duglig ämbets- och tjänstemannakår.

Meddelande av ett förbud för mig att fortsätta med min verksamhet torde
emellertid i enlighet med vanliga lagstiftningsgrundsatser ej kunna ifrågakomma
av den anledning, att dess efterföljd icke kan framtvingas, och jag vill hoppas, att
man ej genom ett dylikt förbud nödgar eller lockar mig att överträda detsamma.
Min uppfattning är, att man här givit sig ut något för tidigt. Man torde böra avvakta
tiden och spara med vidtagande av åtgärder till dess det visat sig, att några
missförhållanden inträffat eller att jag på något sätt missbrukat min ställning.

Man har emellertid vidare anmärkt på att jag i cirkuläret uppgivit min tjänstetelefon
såsom min telefonadress under tjänstetiden. I anledning härav vill jag
framhålla, att vare sig den stått å cirkuläret eller icke torde allmänheten ändock under
tjänstetid kommit att söka mig å tjänsterummet eller å min tjänstetelefon, så mycket
hellre som jag i telefonkatalogen vid mitt namn och privata adress i likhet med flertalet
i min ställning även låtit införa min tjänstetelefon likaväl som till allmänhetens
tjänst även min bostadstelefon finnes införd vid min tjänstetelefon bland lantmäteristyrelsens
telefoner. Det kan väl ej vara meningen att förbjuda mig att mottaga enskilda
samtal på min tjänstetelefon, även om dessa skulle angå min nu ifrågavarande
privata verksamhet eventuellt för uppgörelse om ett sammanträffande.
Skulle så ske, förbehåller jag mig även att avstänga min privata telefon för tjänstesamtal
vare sig de komma från lantmätare eller Eders Kungl. Maj ds kansli, vilket
icke är alltför ovanligt.

Statsrevisorernas erinran att jag, på grund därav att i cirkuläret angivits
min tjänstetelefon, syntes hava för avsikt att under tjänstetid taga befattning med
den omfattande juridiska verksamhet, som i cirkuläret angives, torde jag kunna lämna
åsido. Ingen, som i någon mån känner till mig och mitt sätt att sköta mina åligganden,
torde kunna ifrågasätta något dylikt. Om statsrevisorerna själva saknat kännedom
i ämnet, torde det hava varit synnerligen lätt för dem att förskaffa sig sådan.
I denna del synes emellertid den goda viljan hava saknats. I sak ber jag emellertid
få i underdånighet framföra såsom min mening, att man även i detta avseende bör
avstå från att framställa anmärkningar till dess anledning därtill i verkligheten föreligger
och icke bygga på blotta antaganden om avsikter.

Jag beklagar att mitt yttrande i föreliggande ämne blivit så vidlyftigt som nu
skett och att jag däri nödgats i besvärande utsträckning beröra mig själv och min
verksamhet. Detta har jag emellertid funnit nödvändigt för att i någon mån skydda
mig mot följderna av de direkta och indirekta anmärkningar, som innefattas i statsrevisorernas
framställning.

— 101 —

Hade herrar statsrevisorer inskränkt sig till att ifrågasätta lämpligheten av att
lörena statstjänsten med mina uppdrag och att spörja efter huru jag oaktat den arbetsbörda,
som därigenom ålåge mig, kunde hava tid till privat verksamhet, hade frågan
haft en uteslutande principiell innebörd, och svaret hade kommit att anpassas
därefter.

Men då man vid sidan av detta spörsmål genom sammanställning på ett högst
egendomligt sätt av uppgifter uppenbarligen sökt misstänkliggöra min verksamhet
och därtill även framkonstruerat en lämplig bakgrund för att få en min tjänstehandling
att framstå såsom företagen i syfte att gagna mina privata intressen, då finner
jag mig nödsakad att nedlägga en bestämd protest.

Vinner sådant gillande, då ådagalägger detta enligt min mening, att det i vårt
samfundsliv finnes något osunt av den art, som kan innebära fara för framtiden.
Säkert är emellertid, att vad som här förekommit minst av allt är ägnat att befrämja
statens behov av en arbetsam, skicklig, intresserad och rakryggad ämbetsmannakår
men däremot ett ganska osvikligt medel, om staten önskar att få en ämbetsmannakår
med motsatta egenskaper och framförallt en samling av ögontjänare och baktalare.

Stockholm den 18 december 1922.

Underdånigst:

JOH. HAMRIN.

Kommerskollegii

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers erinran del I, sid. 66, § 1.

Till Konungen.

Statsrevisorerna hava framhållit, att tryckningskostnaderna för Kommersiella
Meddelanden för 1921 äro icke oväsentligt lägre än för 1920. Genom olika åtgärder
hava desamma under innevarande år kunnat nedbringas ännu mer. Kollegium
har också genom vissa ändringar och omläggningar samt införskaffande av
nya kostnadsförslag för tidskriftens tryckning planerat en ytterligare minskning av
ifrågavarande utgifter för år 1923.

I fråga om Ekonomisk översikt, vars utgivande anbefalldes kollegium och
socialstyrelsen med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga genom nådigt brev
till ämbetsverken den 8 april 1921, vill kollegium erinra därom, att ämbetsverken i
underdånig skrivelse den 16 december samma år gjorde framställning till Eders
Kung! Maj :t om viss omläggning av upplysningsverksamheten i ekonomiska och
sociala ämnen bl. a. i besparingssyfte, vilken framställning även vann nådigt bifall.
Som statsrevisorerna framhålla hava också kostnaderna för Ekonomisk översikt under
innevarande år väsentligt nedgått. Genom de åtgärder, som vidtagits, komma
desamma att för år 1923 ännu ytterligare minskas.

— 102 —

Ett uppgående av Ekonomisk översikt i Kommersiella Meddelanden som statsrevisorerna
föreslagit kan emellertid enligt kollegii mening för närvarande icke äga
rum. Ekonomisk översikt är nämligen en publikation som utges mera tillfälligt,
under det att utgivandet av Kommersiella Meddelanden utgör en av kollegii ordinarie
ämbetsupp gifter. Ekonomisk översikt är också avsedd att spridas till en bredare
publik än Kommersiella Meddelanden. Kollegium vill emellertid framhålla,
att det vore önskligt, att en del av innehållet i Ekonomisk översikt och i synnerhet
av dess tabellavdelning vid denna tidskrifts upphörande finge inflyta i Kommersiella
Meddelanden i anslutning till dess konjunkturöversikter och marknadsberättelser. Tidpunkten
för Ekonomisk översikts upphörande finner kollegium dock ännu icke
vara inne.

Vad beträffar frågan om införande av annonser i Kommersiella Meddelanden
har kollegium icke begagnat sig av det i nådigt brev till kollegium den 24 oktober
1913 angående utgivande av Kommersiella Meddelanden givna bemyndigandet att
upptaga sådana från enskilda firmor och företag, då kollegium fått tvekan redan
beträffande lämpligheten överhuvudtaget att göra en av staten utgiven publikation
till annonsorgan och att anordna konkurrens å området med den övriga pressen,
samt vidare, för senaste tiden, av det skäl att kollegium för varje fall icke under rådande
depression velat ifrågasätta ökad belastning av näringslivet genom annonsavgifter.
Kollegium har i stället sökt verka för en ökad spridning av tidskriften
samt för minskande av statens utgifter för densamma — liksom för övrigt tryck,
statistik o. d. — genom vilka åtgärder tidskriftens officiella ställning ansetts bliva
bättre hävdad.

I detta ärendes avgörande hava, jämte undertecknad deltagit kommerseråden
Friberg och Sohlman.

Stockholm den 18 december 1922.

Underdånigst:

CARL MALMÉN.

MARTIN JANSSON.

Patent- och registreringsverkets utlåtande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 67, § 2.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 7 innevarande december har patent- och registreringsverket
anbefallts avgiva utlåtande över riksdagens revisorers berättelse, i vad
avsåge ämbetsverket, och får patent- och registreringsverket med anledning härav i
underdånighet anföra följande.

— 103 —

Revisorerna hava låtit gorå en sammanställning av patent- och registreringsverkets
inkomster och utgifter under de senaste tio åren och hava uttalat, att nödig
sparsamhet med till ämbetsverkets förfogande ställda medel icke syntes vara
iakttagen.

Vad föist angår utgifterna för patent- och registreringsverkets nya ämbetslokal,
har riksdagen medgivit, att av ämbetsverkets reservationer finge tagas i anspråk
500,000 kronor till inköp av den Kungl. Maj :t och kronan tillhöriga tomten
samt 2.505.000 för själva nybyggnaden eller tillhopa 3.005.000 kronor. I det av revisorerna
angivna beloppet 3,040,885 kronor, som nybyggnaden jämte tomten till
1921 års utgång skulle hava kostat, ingår ett belopp av 85.885 kronor, som på grund
av skiljedom i tvist mellan huvudentreprenören och byggnadsstyrelsen, vilken handhaft
nybyggnaden, patent- och registreringsverket utbetalat. Detta belopp skall
emellertid ej utgå av byggnadsanslaget, utan enligt nådigt brev den 7 juli 1921 av
ämbetsverkets reservationer i övrigt. Utbetalningarna å ifrågavarande anslag utgjorde
alltså vid 1921 års slut 2,955,000 kronor.

Vidare har riksdagen medgivit, att högst 300,000 kronor finge användas för
möblering och inredning av patent- och registreringsverkets nya ämbetslokal. Såsom
revisorerna uppgivit, hade vid 1921 åra slut härav tagits i anspråk 265,050 kronor
92 öre.

Föregående års revisorer framställde anmärkning i fråga om såväl nybyggnaden
som möbleringen av densamma, varöver patent- och registreringsverket avgav utlåtande.
Denna anmärkning var icke bland dem, som av statsutskottet underställdes riksdagens
prövning. Sedan utskottet redogjort för dessa, yttrade utskottet, att vad i
övrigt blivit av revisorerna anmält och erinrat hade utskottet funnit dels hava medfört
åsyftad eller i utsikt ställd rättelse, dels vara av vederbörandes utlåtande nöjaktigt
förklarat, dels ej vara av den vikt att, oaktat förklaringen ej varit fullt tillfredsställande,
någon riksdagens åtgärd bort av förhållandena föranledas, dels slutligen icke
hava varit av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande.

Vidkommande därefter ämbetsverkets löpande utgifter vill patent- och registreringsverket
framhålla, att dessa utgifter år 1915 — det första år den nya organisationen
var i kraft — med omkring 39,000 kronor överstego utgifterna under år 1914 och
att motsvarande utgifter för år 1916 något understego de för år 1915. Sedermera ökades
dessa utgifter och blevo störst imder åren 1920 och 1921, för vilka år jämväl en
betydande brist uppstod. Patent- och registreringsverket tillåter sig framhålla, att det
var under dessa år som dyrtidstilläggen, vilka ämbetsverket hade att vid sidan av staten
utbetala, nådde sin största storlek. Beloppet av de dyrtidstillägg, som patent- och registreringsverket
under åren 1920 och 1921 hade att utbetala till sina befattningshavare,
utgjorde 613,876 kronor 83 öre resp. 591,539 kronor 93 öre. Vidare hade vid denna tid
kostnaderna för tryckning och bindning i hög grad stegrats. Denna omständighet är
av stor betydelse för ämbetsverkens ekonomi, då det enligt lag åligger patent- och registreringsverket
att utgiva en hel del publikationer och att inom alla de olika grenarna
av dess verksamhet — patent, varumärken, mönster och aktiebolagsregistrering — utfärda
kungörelser. Det torde förtjäna anmärkas, att ju större arbetsresultatet hos
ämbetsverket är, desto större bliva ifrågavarande utgifter. De avtal, som under denna
tid träffades angående tryckning av ämbetsverkets publikationer, godkändes av Kungl.

— 104

Maj :t. Slutligen vill patent- och registreringsverket till förklaring av de ökade utgifterna
åberopa en omständighet, som är beroende av ämbetsverkets egna åtgöranden,
nämligen ökning av extra arbetskrafter. Dels gjorde patent- och registreringsverket
framställningar till Kungl. Maj :t angående förordnande av adjungerade ledamöter,
vilka framställningar av Kungl. Maj :t biföllos, dels antog ämbetsverket ny extra personal.
Anledningen härtill var en betydande ökning av antalet inkommande ärenden
såväl å patentavdelningen som å bolagsavdelningen. Under det före kriget största
antalet under ett år inkomna patentansökningar var 3,683 (år 1913), utgjorde motsvarande
antal år 1918 4,919, år 1919 6,165 och år 1920 6,046. Antalet inkomna ansökningar
om aktiebolagsregistrering var år 1913 4,521, år 1918 9,603, år 1919 9,134 och
år 1920 8,775. Patent- och registreringsverket ansåg det vara sin plikt mot den allmänhet,
vars intressen ämbetsverket är satt att tjäna, att tillse, det åtgärder vidtoges
för att möta denna oväntat stora arbetsbörda. Upprepade klagomål förspordes över
ärendenas allt för långsamma behandling; betydelsen av att ärendena, såväl patentansökningar
som ansökningar om bolagsregistreringar, bliva utan allt för stor tidsutdräkt
avgjorda torde vara för väl känd för att ämbetsverket skulle behöva här närmare
ingå härpå. Kungl. Maj :t har även beaktat dessa allmänhetens intressen, i det, såsom
förut omnämnts, Kungl. Maj :t vid upprepade tillfällen bifallit patent- och registreringsverkets
framställning om arbetsförstärkning. Genom de vidtagna åtgärderna
har det lyckats ej blott att hindra balansens ökning utan även åstadkomma en icke
oväsentlig minskning av densamma. Balansen, särskilt å patentavdelningen, är dock
fortfarande betydande; antalet inkomna ärenden har minskat.

Ökningen i utgifter för bränsle, lyse, skrivmaterialier o. d. under de senaste
åren sammanhänger med den allmänna prisstegringen.

Revisorerna hava ansett åtgärder böra snarast möjligt vidtagas i syfte att nedbringa
patent- och registreringsverkets utgiftsstat, i företa hand genom reduktion av
antalet befattningshavare. Härtill vill patent- och registreringsverket svara, att ämbetsverket,
som är livligt medvetet om nödvändigheten av besparingar inom statsförvaltningen
och givetvis önskar inom eget förvaltningsområde åstadkomma största möjliga
besparingar, redan under detta år minskat antalet extra befattningshavare och
under sistlidne höst uppgjort en plan för ytterligare inskränkning från och med nästa
år i de extra arbetskrafterna. Dessutom har patent- och registreringsverket, som först
sedan ämbetsverket efter inflyttningen i sin nya ämbetslokal varit i stånd att själv
övertaga lagringen och distribueringen av ämbetsverkets publikationer kunnat infordra
konkurrerande anbud därå, infordrat dylika anbud, varigenom priset för tryckning
väsentligt reducerats. Då emellertid arbetet under år 1922 givit ett betydligt större
resultat, har detta med nödvändighet medfört ökning i tryckets omfattning. Även i
fråga om blanketters tryckning och bindning av böcker har genom infordrande av
anbud en avsevärd minskning i priset ernåtts. Jämväl i övrigt har patent- och registreringsverket
låtit sig angeläget vara att vidtaga förbilligande åtgärder. Ämbetsverket
har därvid handlat i samråd med och med godkännande av statens tryckerisakkunnige,
såvitt dennes verksamhetsområde angår.

Slutligen hava revisorerna gjort följande uttalande: ”Att verket i fråga, som
har 1 generaldirektör, 6 byråchefer, 18 byrådirektörer, 5 extra byrådirektörer, 5 förste

— .105 —

byråingenjörer, 5 byråingenjörer, 4 notarier, 25 biträdande ingenjörer m. fl. tjänstemän,
måste anses överorganiserat, synes enligt revisorernas mening vara påtagligt.”

Den omständigheten, att ett ämbetsverk har ett visst större antal tjänstemän i
vissa grader, kan enligt patent- och registreringsverkets mening icke i och för sig utgöra
något som helst bevis för att verket är överorganiserat. För att så skall vara
förhållandet måste det visas, att ämbetsverket har flere tjänstemän eller flere tjänstemän
i högre grad än som kräves för behörigt utförande av det arbete, som åvilar ämbetsverket.
Detta hava revisorerna icke ens påstått, än mindre visat. Patent- och registreringsverket
tillåter sig erinra därom, att en grundlig utredning i berörda hänseende
verkställdes vid ämbetsverkets omorganisation från och med år 1915. Patentlagstiftningskommittén,
förstärkt med ledamöterna av riksdagen Anders Pers och Carl
Persson i Stallerhult, framlade organisationsförslaget, och detta blev sedermera antaget
av Kungl. Maj :t och riksdagen. Att en utökning av de extra arbetskrafterna skett har,
såsom förut framhållits, berott på den tillfälliga anhopningen av ärenden under högkonjunkturen.

Remissakten återgår.

I ärendets handläggning, hava, förutom generaldirektören såsom föredragande,
deltagit byråcheferna A. Kuylenstjerna, P. Wistrand, K. P. Dahlström, C. Landin och
F. A. Berg samt t. f. byråchefen W. Bergenstråhle.

Stockholm den 15 december 1922.

Underdånigst:

EUG. BJÖRKLUND.

Rudolf Hellberg.

Försäkringsinspektionens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 68, § 8.

Till Konungen.

Genom remiss den 7 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt försäkringsinspektionen
att avgiva utlåtande över statsrevisorernas revisionsberättelse för
år 1921, i vad densamma avsåge försäkringsinspektionen.

Med anledning härav får försäkringsinspektionen anföra följande.

Det belopp, som utbetalts såsom arvoden för extra arbeten under år 1921, för -

delar sig på följande poster:

för vissa försäkringstekniska utredningar ........................ 2,035:18 kr.

„ biträden vid inspektioner .................................... 4,650:78 „

6,685:96 kr.

— 106

De försäkringstekniska utredningarna avsågo att undersöka dels den av den s. k.
spanska sjukan förorsakade överdödligheten bland alla bolagens livförsäkringstagare,
dels dödlighetsförhållandena inom svenska livförsäkringsanstalten Tryggs stora folkförsäkringsbestånd.
Den förra frågans allmänna intresse och betydelse för livförsäkringen
torde vara klar. Den senare frågan har betydelse ej blott för Trygg utan även
för andra bolag, som driva liknande verksamhet, samt därjämte för försäkringsinspektionen,
som skall bedöma de beräkningsgrunder, som må användas av sådana bolag.

Vad angår utgifterna för biträden vid inspektioner må följande påpekas. Ett
belopp av 841: 10 kronor utgör kostnaden för undersökning av ett maskinförsäkringsbolags
avsättning för oreglerade skador vid 1920 års slut. Vid inspektion under 1920
hade bolagets ställning befunnits undergrävd, varför bolaget måst öka sitt kapital. Det
låg därför synnerlig vikt på att bolagets balansräkning per 1920 års slut noggrant
kontrollerades. Men för bedömande av maskinskadors värde fordras insikter, som försäkringsinspektionens
tjänstemän icke hava. En expert med ingenjörsutbildning måste
därför anlitas. Återstoden av ifrågavarande utgifter utgör arvoden åt en bokföringsexpert,
som undertecknad Laurin hade som biträde under de talrika och ingående
inspektioner, som verkställdes under året, speciellt av sjöförsäkringsbolag. Anledningen
till att ett större antal sådana inspektioner gjordes var, att, då den allmänna
depressionen medförde stark nedgång i sjöförsäkringsbolagens premieinkomst, det
kunde förväntas, att svårigheter skulle uppstå för dem, som tilläventyrs avsatt mindre
starka försäkringsfonder. Det förhåller sig nämligen så, att sjöförsäkringsfonden ej
kan beräknas med samma säkerhet som annan försäkringsfond, utan måste uppskattas
skönsmässigt. Av denna anledning var det av synnerlig vikt att övervaka, att den
minskade premieinkomsten ej förledde bolagen att göra för låg uppskattning av försäkringsfonden.
Med de begränsade arbetskrafter, som stå till försäkringsinspektionens
förfogande, var det ej möjligt att utan anlitande av extra biträde verkställa dessa
inspektioner, som togo en tid av ungefär 4 månader. Det må nämnas, att den, som
biträdde vid inspektionerna därunder vann sådan förtrogenhet med sjöförsäkringen,
att, då han under innevarande år förordnats som försäkringsinspektionens revisor hos
sjöförsäkringsbolagen, inspektionerna av dessa bolag krävt mycket mindre tid och
kunnat utföras utan extra biträde. Som revisor åtnjuter han arvode av bolagen och
icke av försäkringsinspektionen.

Yad tryckningskostnaderna angår, utgöra, såsom en närmare granskning av
verifikationerna giver vid handen, 21,726 kronor betalning för räkningar från år 1920.
På år 1921 faller endast återstoden, 18,348: 50 kronor, varav 1,752: 50 kronor utgöra
kostnader för tryckning av cirkulär och blanketter. Vid 1921 års slut funnos inga
obetalda räkningar å tryckning. För bedömande av tryckningskostnaderna för försäkringsinspektionens
redogörelse för försäkringsbolagens verksamhet må även nämnas,
att desamma utgjorde

för redogörelsen för 1918 års verksamhet

ff tf

ff if

„ 1919 „
„ 1920 „

20,050:50 kr.
15,250:50 „
7,322:80 „

Som synes har kostnaden reducerats betydligt, beroende på dels lägre pris å
tryckning, dels — och framför allt — på den inskränkning, som försäkringsinspektio -

— 107 —

nen vidtagit i sin statistiska publikation. Redogörelsen för år 1921 kommer att draga
15-—20 % mindre kostnad än den för 1920 i följd av ytterligare prisnedgång och någon
mindre, ytterligare reduktion av publikationen. Försäkringsinspektionen anser det
icke möjligt att reducera publikationen än mera, om den skall kunna fylla sin uppgift
att giva en klar bild av bolagens ställning och deras verksamhet.

Statsrevisorerna hava uppgivit totalkostnaden för försäkringsinspektionen för
är 1921 till ett belopp av 205,225: 30 kronor. Från detta belopp, som med 821: 85
kronor överstiger det av försäkringsinspektionen uppgivna, torde emellertid böra avgå
den post å 21,726 kronor, som, enligt vad ovan nämnts, avser tryckeriräkningar från
år 1920. Från beloppet i fråga torde jämväl böra avdragas den besparing å 3,800
kronor, som försäkringsinspektionens till statsrevisorerna överlämnade räkenskapssammandrag
för år 1921 utvisar. Göras berörda avdrag återstår ett belopp av

179,699 kronor.

En effektiv tillsyn torde ej hava kunnat under dåvarande tider åstadkommas
för mindre kostnad.

Statsrevisorerna hava slutligen anfört, att de nuvarande höga kostnaderna icke
torde motsvaras av försäkringsinspektionens nytta för försäkringsväsendet. Statsrevisorerna
hava icke anfört något som helst skäl till stöd för detta yttrande, som givetvis
icke kan grunda sig på deras granskning av försäkringsinspektionens räkenskaper,
utan måste vara ett uttryck för statsrevisorernas på annat sätt förvärvade uppfattning.
Då sålunda försäkringsinspektionen saknar kännedom om statsrevisorernas
motivering för sin värdesättning av tillsynens nytta, kan försäkringsinspektionen icke
ingå på något egentligt bemötande. Försäkringsinspektionen anser sig dock böra framhålla,
att en tillsynsmyndighets verksamhet är av den art, att en mångfald ärenden,
kanske de ur tillsynssynpunkt viktigaste, avgöras under hand, utan att utomstående
få någon kännedom om att tillsynsmyndigheten befattat sig med dessa ärenden. Det
är uppenbart, att det är lyckligast, om tillsynsmyndigheten kan på detta sätt undgå
att behöva officiellt inskrida. Och försäkringsinspektionen vågar — även med risk
att delvis tala i egen sak — uttala den övertygelsen, att sakkunniga bedömare icke bestrida,
att det svenska försäkringsväsendet i det stora hela bibehållit en hög ståndpunkt
trots de påfrestningar, som krisåren medfört, och att försäkringsinspektionens verksamhet
ej är utan andel i att så skett.

Stockholm den 20 december 1922.

Underdånigst:

P. G. LAURIN.

PER HASSELROT.

F. v. KRUSENSTJERNA.

RAGNAR WOLLERT.

— 108 —

Järnvägsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar del I, sid. 69, § 1.

Utlåtande.

Med överlämnande av ett från direktionen för statens järnvägars änke- och
pupillkassa infordrat, den 15 innevarande månad avgivet yttrande i ärendet ävensom
utdrag av protokoll vid direktionens sammanträde sistnämnda dag får Järnvägsstyrelsen
för egen del anföra, att Styrelsen anser sig kunna i allt huvudsakligt biträda
direktionens yttrande. Särskilt vill Styrelsen framhålla angelägenheten därav, att en
omläggning av det nu enligt § 2 av kassans reglemente utgående statsbidraget vidtages
i sådan riktning, att kassan, utan att statens nuvarande utgifter för densamma ökas,
berättigas att i stället åtnjuta ett enligt försäkringstekniska grunder bestämt årligt bidrag,
avpassat antingen i förhållande till delägarnas bidrag till kassan eller efter andra
mera rationella grunder än de nuvarande.

Frågan om en omläggning av statsbidraget till kassan har sedan åtskilliga år
tillbaka varit föremål för Styrelsens uppmärksamhet, men åtgärder från Styrelsens
sida i syfte att få till stånd dylik omläggning hava fått anstå i avvaktan på resultatet
av de utredningar rörande kassans ekonomiska ställning, som på direktionens föransaltande
utförts av sakkunniga under de senare åren i och för pensionernas anpassande
efter de nya avlöningsbestämmelserna. Då resultatet av dessa utredningar nu
är tillgängligt, har Styrelsen för avsikt att upptaga frågan om statsbidragets omläggning
till behandling och eventuellt framlägga förslag i ämnet.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknade, överdilektören
Flodin samt jämvägsfullmäktige Strömberg och friherre Adelswärd.

Sockholm den 27 december 1922.

H. WILLERS.
fjf -

Umderdånigst:

AXEL GRANHOLM.

— 109 —

Direktionens för statens änkeoch
pupillkassa

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar del I, sid. 69, § 1.

Till Kungl. Järnvägsstyrelsen, Kameralbyrån.

Genom skrivelse den 7 dennes har Kungl. Styrelsen anmodat Direktionen att
avgiva yttrande i anledning av Kungl. Maj :ts remiss den 5 dennes å 1922 års statsrevisorers
uttalanden rörande Statens järnvägars änke- och pupillkassa.

I anledning härav får Direktionen med återställande av remissakten härmed anföra
följande.

I sin berättelse hava statsrevisorerna intagit, förutom en översikt över kassans
inkomster år 1921, en redogörelse för utgifterna för spärranordningar vid Statens
järnvägar samt för de inkomster som från försäljningen av plattformsbiljetter tillförts
Statens järnvägar, resp. Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Denna redogörelse
är emellertid i saknad av meddelanden rörande grunderna för inkomsternas fördelning
och kan därför giva anledning till misstolkning. Till upplysning om Statens järnvägars
och änke- och pupillkassans förhållande till varandra i denna fråga, får Direktionen
meddela följande.

I sin den 8 juni 1911 till Kungl. Maj :t avgivna underdåniga berättelse över
granskning av kassans räkenskaper och förvaltning år 1910 framställde fullmäktige för
kassans delägare anmärkning emot Kungl. Järnvägsstyrelsens den 19 november 1910
meddelade beslut att kassan skulle tillgodoföras inkomsten av försäljningen av plattformsbiljetter
efter avdrag av alla kosnader icke blott för tryckning av biljetterna, inköp
av biljettautomater o. d. utan också för alla kostnader för vakthållning vid spärren.
Fullmäktige framhöllo därvid, bland annat, att spärranordningarna ingalunda
vore behövliga för försäljningen av plattformsbiljetterna, utan ur ordningssynpunkt
för att förhindra obehöriga att erhålla tillträde till väntsalar och plattformar samt för
kontroll av de resandes tågbiljetter.

Efter det fullmäktiges underdåniga framställning remitterats till Järnvägsstyrelsen,
avgav Styrelsen den 25 maj 1912 underdånigt utlåtande, vari Styrelsen, under
förmälan att de av Styrelsen den 19 november 1910 meddelade föreskrifter angående
fördelningen av inkomsterna av plattformsbiljetternas försäljning vore att betrakta
såsom provisoriska, anmält, att Styrelsen funnit skäl föreskriva, att kassan skulle tillgodoföras
75 % av försäljningsinkomsterna och återstående 25 % tillgodoföras Statens
järnvägar såsom ersättning för alla de med försäljningen förenade kostnader, inberäknat
kostnader för spärranordningar och spärrvakter. Såsom skäl för att Styrelsen
bestämt den kassan tillkommande andel till 75 % av bruttoinkomsten anförde Styrelsen,
att kassans andel av bruttoinkomsten för försålda plattformsbilj etter för åren
1908—1910 utgjort resp. 74, 75 och 73 procent av denna inkomst.

Emot detta Styrelsens beslut förklarade sig Direktionen i underdånigt utlåtande
den 7 oktober 1912 icke hava något att erinra.

— no —

Kungl. Maj :t fann vid ärendets föredragning den 1 november 1912 den av fullmäktige
i frågan gjorda framställning icke till någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd föranleda.

Det är sålunda med tillämpning av utav Järnvägsstyrelsen fastställda och Kungl.
Maj :ts prövning underställda grunder, som den av statsrevisorerna refererade fördelningen
blivit gjord.

Den till synes rätt stora kapitalbildning, som förekommit i kassan under de senare
åren, har givit statsrevisorerna anledning att hemställa om en undersökning, huruvida
det indirekta statsbidrag, som enligt nu gällande reglemente tillkommer kassan,
fortfarande är behövligt. I anledning härav får Direktionen framhålla, att i en kassa
med den storlek, som Satens järnvägars änke- och pupillkassa har, och med den betydande
ökning av antalet delägare, som vissa år förekommer, det är oundgängligen
nödvändigt, att kassans kapitalbehållning oavbrutet förökas. Den omständigheten att
kapitalbehållningen ökas kan alltså icke i och för sig utgöra något bevis för att statsbidraget
är obehövligt. Till upplysning i detta avseende hänvisar Direktionen till den
matematiska utredning angående kassans ställning, som nyligen blivit verkställd av
förste revisorn O. Ericson och som i Direktionens underdåniga skrivelse den 28 nästlidne
november blivit för Kungl. Maj :t anmäld i sammanhang med förslag till ändringar
i kassans reglemente. Såvitt Direktionen kan bedöma, ger denna utredning vid
handen, att det statsbidrag, som nu utgår till kassan, är erforderligt för att kassan skall
kunna utbetala pensioner med tillämpning av det nu gällande avlöningsreglementet
och nu gällande pensionsreglemente med iakttagande av de utav fullmäktige och Direktionen
ifrågasatta ändringar, vilka huvudsakligen avse att bringa pensionsvillkoren
i ungefärlig överensstämmelse med dem, som gälla i telegrafverkets änke- och pupillkassa.

Då det väl icke kan ifrågasättas, att icke staten skall lämna bidrag till pensioneringen
av statsbanetjänstemäns änkor och barn i ungefär samma utsträckning som
till sistnämnda kassa, torde det för statsverket icke vara av någon större betydelse, i
vilken form detta statsbidrag utgår. För Statens järnvägars änke- och pupillkassa
har Kungl. Maj :t, efter det Riksdagen haft tillfälle att yttra sig, genom för kassan fastställt
reglemente tillförsäkrat densamma att uppbära vissa inkomster, vilka icke äro
att anse såsom trafikinkomser. Dessa inkomster, uttryckta i kronor, voro under kassans
första år jämförelsevis små, men hava under de senare åren avsevärt ökats. Verkställd
undersökning har emellertid givit vid handen, att inkomsterna i förhållande till
delägarebidragen icke undergått någon nämnvärd förändring sedan kassan bildades.

Emellertid anser sig Direktionen i detta sammanhang böra uttala, att enligt Direktionens
mening en ändring av grunderna för beräkningen av statsbidraget nog vore
önskvärd. Statsbidraget innefattar de inkomster, som angivas i § 2 c—i i kassans
reglemente. Det sätt, på vilket detta bidrag beräknas, medför å ena sidan för Statens
järnvägars olika tjänsteställen ett ganska besvärligt bokföringsarbete, samtidigt som
de i vissa avseenden vaga bestämmelserna lämna utrymme för en oenhetlig och individuell
tolkning och å andra sidan är detta beräkningssätt olägligt för kassan därigenom,
att bidraget blir växlande och obräkneligt. Ur dessa synpunkter vore det därför
lämpligt, om de nuvarande grunderna för statsbidragets beräkning kunde, utan

— in —

att några ökade anspråk på statskassan därigenom förorsakades, omläggas, så att
bidraget utginge av trafikmedel med ett enligt vissa grunder avpassat årligt belopp.
Huru detta bidrag rätteligen skulle beräknas kan givetvis icke utan ingående utredning
avgöras, om exempelvis i ett visst förhållande till delägarebidragen eller på något
annat sätt. Den ändring i kassans reglemente, som en omläggning i den ena eller
andra riktningen skulle nödvändiggöra, erfordrar emellertid författningsenligt hörandet
av fullmäktige för kassans delägare.

Vad slutligen angår statsrevisorernas uttalande angående kassans förvaltning
och dess förhållande till Järnvägsstyrelsen får Direktionen anföra följande.

De hos Direktionen anställda tjänstemännen äro visserligen samtliga tjänstemän
i Järnvägsstyrelsen, men det är att märka, att arbetet för kassans räkning i regel och
till allra största delen utföres på annan tid än den ordinarie tjänstetiden. Då av praktiska
skäl vid vissa tillfällen arbete för kassans räkning utföres på ordinarie arbetstid
i Kungl. Järnvägsstyrelsen, skall ersättning härutinnan lämnas genom en utsträckning
av nämnda tid. Det är givetvis en fördel för kassan att kunna på detta sätt begagna
sig av Styrelsens tjänstemän, enär därigenom arvodena för skötande av kassans göromål
kunna hållas relativt låga. Det förhållandet att kassan för sin förvaltning använder
Styrelsens lokaler måste ävenledes anses såsom en förmån för kassan och som
ett indirekt statsbidrag. Då emellertid, om ett statsbidrag utgår till en kassa, detta väl
måste innefatta även bidrag till kostnaderna för kassans ifråga förvaltning, synes det
Direktionen, som om även ur statens synpunkt en anordning som den nuvarande icke
skall kunna anses såsom för staten oförmånlig. 1 den händelse nämligen att kassans
förvaltning skulle göras helt fristående, måste förvaltningskostnaderna säkerligen väsentligt
ökas och därigenom även större krav på ett ökat statsbidrag framkomma.

Det förhållandet att kassans tjänstemän jämväl äro tjänstemän i Järnvägsstyrelsen
har, såvitt Direktionen har sig bekant, icke förorsakat några olägenheter för
Satens järnvägar och än mindre förorsakat Statens järnvägar någon förlust. Fastmer
håller Direktionen före, att den nära förbindelsen kassan haft med Järnvägsstyrelsen
varit till en stor fördel för Statens järnvägar. I detta avseende får Direktionen särskilt
erinra därom, att enligt kassans reglemente kassans disponibla tillgångar får användas
även till uppförande av bostadshus för järnvägspersonal, vilka sedan uthyras till
Statens järnvägar på villkor, som angivas i Kungl. brevet av den 17 mars 1876. Av
kassans medel voro vid utgången av år 1921 icke mindre än omkring 15 miljoner kronor
använda för detta ändamål. Härigenom har Statens järnvägar och statsverket besparats
annars behövliga betydande kapitalutlägg. I detta sammanhang vill Direktionen
framhålla, att det icke skulle möta några svårigheter för Direktionen att på ett annat
och måhända för kassan mera fördelaktigt sätt placera kassans kapital, men har Direktionen
med hänsyn till sitt förhållande till Järnvägsstyrelsen ansett sig höra fästa stort
avseende vid de önskningar angående uppförande av för järnvägspersonalen erforderliga
bostadshus, som av Järnvägsstyrelsen uttalats.

Att under kristiden själva arbetet med uppförandet av dylika hus av Direktionen
överlämnats till Järnvägsstyrelsen att utföras mot räkning har föranletts därav att
under denna tid ett utlämnande av byggnadsarbeten på entreprenad varit praktiskt uteslutet.
Anordningen som avsett erhålla lägsta möjliga byggnadskostnad, måste därför,

— 112 —

då behovet av nya bostadshus för Statens järnvägars personal särskilt under denna tid
varit synnerligen trängande, anses hava varit till fördel såväl för Statens järnvägar som
ock fast i mindre mån för kassan.

Utdrag av Direktionens protokoll innefattande skiljaktig mening av ledamoten
Allander bifogas.

Stockholm den 15 december 1922.

På Direktionens vägnar:

TVÄR VIRGIN.

L. H. Gyllenhaal.

Bilaga.

Utdrag av protokoll, hållet hos Direktionen för Statens
järnvägars änke- och pupillkassa den 15 december 1922.

•vV3

Närvarande:

Ordföranden, överdirektören Virgin.

vice Ordföranden, Överingenjören Fogelmarck.

Kassadirektören, Byråchefen Iacobi.

Ledamoten, Sekreteraren Allander.

§ 10.

Kungl. Järnvägsstyrelsen hade genom skrivelse den 7 dennes anmodat Direktionen
att avgiva yttrande i anledning av 1922 års Statsrevisorers uttalanden angående
kassan, vilka genom Kungl. remiss den 5 dennes remitterats till Styrelsen för utlåtande.

Detta ärende föredrogs nu inför Direktionen, som därvid beslöt att till järnvägsstyrelsen
avlåta skrivelse av den lydelse registraturet utvisar.

Från Direktionens beslut var ledamoten Allander skiljaktig och ansåg att Direktionens
skrivelse borde erhålla följande lydelse:

’ Till Kungl. Järnvägsstyrelsen, Kameralbyrån.

Genom skrivelse den 7 dennes har Kungl. Styrelsen anmodat Direktionen att avgiva
yttrande i anledning av Kungl. Maj :ts remiss den 5 dennes å 1922 års statsrevisorers
uttalanden rörande Statens järnvägars änke- och pupillkassa.

I anledning härav får Direktionen med återställande av remissakten härmed
anföra följande:

— 113 —

Statsrevisorernas uttalande avser de beslut av riksdagen och Kungl. Maj :t, enligt
vilka § 2 i kassans reglemente är avfattad.

Till en början vill Direktionen därför lämna eu allmän redogörelse för dessa bestämmelsers
tillkomst och verkningssätt.

Den 17 september 1869 föreskrev Kungl. Maj :t i den då utfärdade instruktionen
för järnvägsstyrelsen, att böter, ådömda personalen för tjänstefel, skulle avsättas till
förmån för en änke- och pupillkassa. Genom brev den 3 juni 1870 och den 4 juli 1871
bemyndigade Kungl. Maj 4 järnvägsstyrelsen att upptaga vissa avgifter för rätt att
beträda järnvägsområde och väntsalar och för rätt att annonsera eller idka viss försäljning
inom järnvägens område samt att låta försälja obehövlig makulatur, och skulle
samtliga dessa medel särskilt bokföras och årligen redovisas. Den 23 februari 1872
avlät Kungl. Maj :t proposition till riksdagen om statsbidrag till pensionering av personalen
vid Statens järnvägstrafik. I denna proposition framlades även för riksdagen
förslag till reglemente för en änke- och pupillkassa. Enligt förslaget skulle kassan äga
uppbära de förut berörda inkomsterna jämte vissa andra. Förslaget stämmer i detta
hänseende fullständigt överens med kassans nu gällande reglemente. Det angavs i propositionen,
till vilket belopp detta indirekta statsbidrag var uppskattat. Reglementsförslaget
innehöll besämmelser om pensions- och avgiftsprocent. Därmed var således
även ett visst procentuellt förhållande förutsatt mellan delägarebidragen och statsbidragen.
Förslaget i dess helhet förelädes visserligen riksdagen, men Kungl. Maj :t
hemställde om dess beslut allenast ifråga om vissa av diverseinkomsterna, vilka Kungl.
Maj :t icke ansåg sig utan riksdagens medverkan kunna ställa till kassans förfogande.
Riksdagen biföll propositionen. Under överläggningen uttalades i andra kammaren,
att genom denna form för statsbidraget lade man en mindre börda på staten än genom
att begära anslag vare sig i form av en fix summa direkt i penningar eller i viss procent
av den behållna inkomsten av järnvägsdriften.

Den nuvarande ordningen har således tillkommit efter riksdagens prövning och
medverkan. Efter 50 års erfarenhet kan man nu säga, att formen för statsbidraget ur
kassans synpunkt var synnerligen lyckligt funnen. Hade till kassan i stället anslagits
exempelvis en viss procent av netto-avkastningen från Statens järnvägar, hade
kassan sannolikt för längesedan delat pensionsinrättningens öde — blivit insolvent.
Nu däremot hava diverseinkomsterna, som naturligt är, följt trafikkonjunkturen och
penningvärdets variationer t. o. m. känsligare än delägarebidragen och — vad som är
synnerligen anmärkningsvärt — de hava under alla dessa femtio år genomsnittligt sett
behållit den ursprungligen tänkta proportionen till delägarebidragen, nämligen en
tredjedel av dessa. Om det hävdvunna förhållandet mellan lön, avgifter och familjepension
i kassan icke skall rubbas, måste alltså antingen diverseinkomsterna bibehållas
i sitt nyssnämnda förhållande till delägarebidragen eller oek direkt statsbidrag till motsvarande
procent av delägarebidragen tillföras kassan.

I sin berättelse hava statsrevisorerna intagit, förutom en översikt över kassans
inkomster år 1921, en redogörelse för utgifterna för spärranordningar vid Statens järnvägar
samt för de inkomster som från försäljningen av plattformsbiljetter tillförts
Statens järnvägar, resp. Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Denna redogörelse
är emellertid i saknad av meddelanden rörande grunderna för inkomsternas fördelning
och kan därför giva anledning till misstolkning. Till upplysning om Statens järnvä -

— 114 —

gars och änke- och pupillkassans förhållande till varandra i denna fråga, får Direktionen
meddela följande:

I sin den 8 juni 1911 till Kungl. Maj :t avgivna underdåniga berättelse över
granskning av kassans räkenskaper och förvaltning år 1910 framställde fullmäktige
för kassans delägare anmärkning emot Kungl. Järnvägsstyrelsens den 19 november
1910 meddelade beslut att kassan skulle tillgodoföras inkomsten av försäljningen av
plattformsbiljetter efter avdrag av alla kostnader icke blott för tryckning av biljetterna,
inköp av biljettautomater o. d. utan också för alla kostnader för vakthållning
vid spärren. Fullmäktige framhöllo därvid, bland annat, att spärranordningarna ingalunda
voro behövliga för försäljningen av plattformsbiljetterna, utan ur ordningssynpunkt
för att förhindra obehöriga att erhålla tillträde till väntsalar och plattformar
samt för kontroll av de resandes tågbiljetter.

Efter det fullmäktiges underdåniga framställning remitterats till järnvägsstyrelsen,
avgav Styrelsen den 25 maj 1912 underdånigt utlåtande, vari Styrelsen, under
förmälan att de av Styrelsen den 19 november 1910 meddelade föreskrifter angående
fördelningen av inkomsterna av plattformsbiljettemas försäljning vore att betrakta
såsom provisoriska, anmält, att Styrelsen funnit skäl föreskriva att kassan skulle tillgodoföras
75 % av försäljningsinkomsterna och återstående 25 % tillgodoföras Statens
järnvägar såsom ersättning för alla de med försäljningen förenade kostnader, mberäknat
kostnader för spärranordningar och spärrvakter. Såsom skäl för att Styrelsen bestämt
den kassan tillkommande andel till 75 °/0 av bruttoinkomsten anförde Styrelsen,
att kassans andel av bruttoinkomsten för försålda plattformsbiljetter för åren 1908—
1910 utgjort resp. 74, 75 och 73 procent av denna inkomst.

Emot detta Styrelsens beslut förklarade sig Direktionen i underdånigt utlåtande
den 7 oktober 1912 icke hava något att erinra.

Kungl. Maj :t fann vid ärendets föredragning den 1 november 1912 den av fullmäktige
i frågan gjorda framställning icke till någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd föranleda.

Det är sålunda med tillämpning av utav järnvägsstyrelsen fastställda och Kungl.
Maj :ts prövning underställda grunder, som den av statsrevisorerna refererade fördelningen
blivit gjord.

Den till synes rätt stora kapitalbildning, som förekommit i kassan under de senare
åren har givit statsrevisorerna anledning att hemställa om en undersökning,
huruvida det indirekta statsbidrag, som enligt nu gällande reglemente tillkommer kassan,
fortfarande är behövligt. I anledning härav får Direktionen framhålla, att pensionerna
för närvarande utgå efter äldre avlöningsstater medan delägarebidragen äro
tillmätta efter den gällande avlöningsstaten och att i en kassa med^den storlek, som Statens
järnvägars änke- och pupillkassa har, och med den betydande ökning av antalet
delägare, som vissa år förekommer, det är oundgängligen nödvändigt, att kassans kapitalbehållning
oavbrutet förökas. Den omständigheten att kapitalbehållningen ökas
kan alltså icke i och för sig utgöra något bevis för att statsbidraget är obehövligt. Till
upplysning i detta avsende hänvisar Direktionen till den matematiska utredning angående
kassans ställning, som nyligen blivit verkställd av förste revisorn O. Ericson och
som i Direktionens underdåniga skrivelse den 28 nästlidne november blivit för Kungl.

115 —

Maj :t anmäld i sammanhang med förslag till ändringar i kassans reglemente. Så vitt
Direktionen kan bedöma, ger denna utredning vid handen att det statsbidrag, som nu
utgår till kassan, är erforderligt för att kassan skall kunna utbetala pensioner med
tillämpning av det nu gällande avlöningsreglemcntet och nu gällande pensionsreglemente
med iakttagande av de utav fullmäktige och Direktionen ifrågasatta ändringar.

Då det väl icke kan ifrågasättas, att icke staten skall lämna bidrag till pensioneringen
av statsbanetjänstemäns änkor och barn i ungefär samma utsträckning som till
telegrafverkets änke- och pupillkassa, torde det för statsverket icke vara av någon
större betydelse i vilken form detta statsbidrag utgår. För Statens järnvägars änkeoch
pupillkassa har Kungl. Maj :t, efter det riksdagen haft tillfälle att yttra sig, genom
för kassan fastställt reglemente tillförsäkrat densamma att uppbära vissa inkomster,
vilka icke äro att anse såsom trafikinkomster i egentlig mening och måhända i vissa
fall icke skulle förefinnas, därest de icke tillfördes kassan. Dessa inkomster, uttryckta
i kronor, voro under kassans första år jämförelsevis små, men hava under de senare
åren avsevärt ökats. Verkställd undersökning har emellertid givit vid handen, att inkomsterna
i förhållande till delägarbidragen icke undergått någon nämnvärd förändring
sedan kassan bildades.

Emellertid anser sig Direktionen i detta sammanhang böra uttala, att enligt Direktionens
mening en ombildning av dessa s. k. diverse inkomster till ett direkt statsbidrag
nog vore önskvärd. Nuvarande bestämmelser hava visserligen icke för kassans
del hittills medfört någon praktisk olägenhet utan tillfört kassan en inkomst-, som i
stort sett stått i ett fast förhållande till delägarnas bidrag.

Men med skiftande och nedgående trafikkonjunktur kan bidraget bli växande
och oberäkneligt. Ur denna synpunkt vore det därför lämpligt, om de nuvarande
grunderna för statsbidragets beräkning kunde, utan att några ökade anspråk på statskassan
därigenom förorsakades, omläggas så att bidraget utginge av trafikmedel i ett
fast förhållande till delägarebidragen. Den ändring i kassans reglemente som en omläggning
i denna riktning skulle nödvändiggöra, erfordrar emellertid författningsenligt
hörandet av fullmäktige för kassans delägare.

En sådan förändring, att det inbördes förhållandet mellan delägarebidrag och
statsbidrag bleve ett annat än det vid den förberörda matematiska utredningen förutsatta
förhållandet mellan delägarebidrag och kassans nuvarande s. k. diverse inkomster
kräver sannolikt en ny fullständig matematisk utredning och ändrade förslag från
fullmäktiges sida.

Då bestämmelserna angående de s. k. diverseinkomstema (§ 2 mom. c—1) i kassans
reglemente i vissa delar fastställts enligt riksdagens uttryckliga bemyndigande och
även i övrigt varit förelagda riksdagen, torde ändring i berörda hänseende kräva riksdagens
medverkan.

Med hänsyn därtill, att det nu rådande provisoriet inom kassan, som jämväl
medför, att pensionsbeloppen bliva mindre i jämförelse med kassans inkomster, än
vad eljest skulle varit fallet, icke bör fortfara längre, än vad är oundgängligen nödvändigt,
och enär dyrbara och tidsödande matematiska utredningar i och för förslag,
som icke hava utsikt att vinna Kungl. Maj ds fastställelse, såvitt möjjigt höra undvikas,
är det önskvärt, att statsmakterna redan inom den allra närmaste tiden taga ständig.
-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

116 —

punkt till frågan om diverseinkomsternas ombildning till ett direkt statsbidrag, för att,
i händelse en sådan anses böra genomföras, proposition må kunna avlåtas redan till
1923 års riksdag angående upphävande av riksdagens tidigare beslut och den nya ordning,
som skulle träda i stället.

Först efter det riksdagens och Kungl. Maj rts beslut angående denna del av kassans
reglemente föreligger, är det nämligen möjligt för kassan låta verkställa eventuellt
erforderlig ny matematisk utredning och avge definitivt förslag till reglementets
lydelse i de delar, som beröra pensionsavgifter och pensionsbelopp.

Vad slutligen angår statsrevisorernas uttalande angående kassans förvaltning
och dess förhållande till järnvägsstyrelsen får Direktionen anföra följande:

De hos Direktionen anställda tjänstemännen äro visserligen samtliga tjänstemän
i järnvägsstyrelsen, men det är att märka, att arbetet för kassans räkning i regel
och till allra största delen utföres på annan tid än den ordinarie tjänstetiden. Då av
praktiska skäl vid vissa tillfällen arbete för kassans räkning utföres på ordinarie järnvägstid
ersättes detta arbete med en utsträckning av järnvägstiden. Det förhållandet
att kassan för sin förvaltning använder Styrelsens lokaler måste ävenledes anses såsom
en förmån för kassan och som ett indirekt statsbidrag. Då emellertid, om ett statsbidrag
utgår till en kassa, detta bidrag väl måste innefatta även kostnaderna för kassans
ifråga förvaltning, synes det Direktionen, som om även ur statens synpunkt en anordning
som den nuvarande icke skall kunna anses såsom för staten oförmånlig.

I detta sammanhang får Direktionen särskilt erinra därom att enligt kassans
reglemente kassans disponibla tillgångar få användas även till uppförande av bostadshus
för jämvägspersonal, vilka sedan uthyras till Statens järnvägar på villkor som angivas
i Kungl. brevet av den 17 mars 1876. Av kassans medel voro vid utgången av år
1921 icke mindre än omkring 15 miljoner kronor använda för detta ändamål. Härigenom
har Statens järnvägar och statsverket besparats annars behövliga betydande
kapitalutlägg. Direktionen vill framhålla att det icke skulle möta några svårigheter
för Direktionen att på ett annat och måhända för kassan mera fördelaktigt sätt placera
kassans kapital men har Direktionen likväl ansett sig böra fästa stort avseende vid de
önskningar angående uppförande av för jämvägspersonalen erforderliga bostadshus
som av järnvägsstyrelsen uttalats.

Att under kristiden själva arbetet med uppförandet av dylika hus av Direktionen
överlämnats till järnvägsstyrelsen att utföras mot räkning har föranletts därav
att under denna tid ett utlämnande av byggnadsarbeten på entreprenad varit praktiskt
uteslutet. Anordningen som avsett erhålla lägsta möjliga byggnadskostnad,
måste därför, då behovet av nya bostadshus för Statens järnvägars personal särskilt
under denna tid varit synnerligen trängande, anses hava varit till fördel såväl för Statens
järnvägar som ock fast i mindre mån för kassan.

Såsom sammanfattning av det ovan anförda får Direktionen uttala,

att det icke synes vara uteslutet, att ombildning av de s. k. diverseinkomstema
till ett direkt statsbidrag i förening med ett noggrannare särskiljande av kassans och
Statens järnvägars verksamhet kunde vara till fördel både för kassans delägare och
för staten,

— 117 —

att kassans delägare icke för närvarande hava uttalat sig för dylika förändringar
samt

att i följd av det nu rådande provisoriet och sättet för de nuvarande bestämmelsernas
tillkomst det synes böra ankomma på statsmakterna att redan inom den närmaste
tiden avgöra, huruvida och eventuellt på vad sätt ändring skall ske. ’ ’

L. H. Oyllenhaal

Rätt utdraget:

O. Fredberg.

Patentlagstiftnings kommitténs yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 75, § 3.

Till Konungen.

Beträffande anmärkningen mot patentlagstiftningskommittén i fråga om utbetalande
av en gratifikation å 400 kronor till de inom patent- och registreringsverket
tjänstgörande vaktmästare får kommittén i underdånighet anföra följande.

Kommittén, som håller sina sammanträden i patent- och registreringsverkets
ämbetslokaler, har ansett sig böra för år 1921 likasom under föregående år utbetala en
gratifikation till ämbetsverkets vaktbetjäning, som biträtt kommittén med förefallande
bestyr, och har kommittén ansett ett belopp av 400 kronor vara skäligt. Detta belopp
har utbetalats till förste expeditionsvakten, och har denne, då än den ene, än den andre
uppvaktat, ansett det lämpligast fördela beloppet mellan samtliga expeditionsvakter.

Vidkommande anmärkningen mot det till ordföranden under år 1921 utgående
dagarvodet, torde endast undertecknad, Björklund, kunna besvara densamma. Anmärkningen
avser, att arvodet till mig utgått under hela året med undantag allenast
av tiden 3 augusti—11 september, och har det synts revisorerna, att detta icke stode i
överensstämmelse med gällande föreskrifter. Med ”gällande föreskrifter” torde avses
Eders Kungl. Maj :ts kungörelse med vissa bestämmelser angående kommittéer den 29
augusti 1921, vilken kungörelse skulle gälla till efterrättelse fr. o. m. den 1 september
1921. Enligt denna kungörelse får dagarvode beräknas endast för dagar, varunder
arbete för kommitténs räkning uträttats; dock att arvode må utgå jämväl för sön- eller
helgdag, som infaller under loppet av arbetsperioden. Räkning å ersättning för kommittéuppdrag
skall, därest dagarvode debiterats, innefatta specificerad uppgift å de
dagar, vederbörande deltagit i sammanträde med kommittén, och skall, om arvode de -

— 118 —

biterats jämväl för andra dagar, skälet härför uppgivas. Ersättningar åkning skall
ingivas till statssekreteraren i vederbörande departement, som, därest han med hänsyn
till i kungörelsen stadgade ''föreskrifter finner anledning till anmärkning, och
rättelse icke åstadkommes under hand, har att om det anmärkta förhållandet gorå
anmälan hos departementschefen och anteckning å räkningen. Räkning, som ej föranlett
anmärkning, skall av statssekreteraren förses med attest härom, varefter räkningen
skall av honom överlämnas till statskontoret eller annat vederbörande ämbetsverk,
om efter granskning av densamma utbetalar det belopp, vilket finnes rätteligen
skola utgå.

Att samtliga ovan angivna formella föreskrifter blivit, sedan de trätt i kraft,
iakttagna samt räkningarnas granskning av statssekreteraren verkställd är tydligt;
eljest skulle statskontoret icke hava kunnat utbetala beloppen. Enda förutsättningen
för att anmärkningen skall vara befogad torde alltså vara, att jag lämnat
oriktiga uppgifter rörande mitt arbete för kommittén och därigenom sökt bereda mig
ekonomisk vinst. Jag tillbakavisar kraftigt en sådan misstanke. Självfallet har jag
icke begärt och icke uppburit arvode för andra dagar — frånsett under arbetsperioden
infallande sön- och helgdagar — än sådana, under vilka arbete för kommitténs räkning
av mig uträttats. Det må nämnas, att utöver den av revisorerna angivna tid under år
1921, under vilken jag ej uppburit något arvode, så jämväl är förhållandet i fråga
om tiden 24—26 december.

Arbetet inom kommittén är så ordnat, att frågorna i första hand, på föredragning
av kommitténs sekreterare, behandlas i en suhkommitté. Då jag själv är
föredragande i kommittén in pleno, är jag mellan sammanträdena sysselsatt med att
bereda frågorna till denna föredragning, därvid jag underkastar desamma förnyad
ingående prövning och uppsätter en p. m., vilken sedermera tjänar till ledning vid
motivskrivningen. Dessutom är jag jämte sekreteraren sysselsatt med avfattande av
lagtext och slutliga motiv.

Stockholm den 18 december 1922.

Underdånigst:

EUG. BJÖRKLUND.

PER ANDERSON. JOHN EDBERG. AXEL HASSELROT.

SETH KARLSON.

TORD MAGNUSON.

— 11!) —

Kommitténs för industriell
demokrati

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 75, § 4.

Till Ku n g 1. Socialdepartementet.

I anledning av påpekande från riksdagens revisorer, att expensmedelsredovisning
för kommittén för industriell demokrati, jämte därtill hörande verifikationer,
icke jämlikt 10 § i Kungl. Kungörelse med vissa bestämmelser om kommittéer överlämnats
till riksräkenskapsverket före den 1 april 1922, utan först senare data, far
jag vördsamt anföra följande:

Kommitténs expensmedelsredovisningar för åren 1920 och 1921 voro i behörig
tid färdiga, och något laga skäl för dröjsmålet med överlämnande av handlingarna
till riksräkenskapsverket åberopas visserligen icke; likväl må ifragasättas, om icke
en erinran från det övervakande verkets sida kunnat förväntas, när den nya ordningen
första gången skulle tillämpas; detta synes ju även av revisorernas skrivelse
framgå.

Sedan riksdagens revisorer år 1922 börjat sin verksamhet hade för övrigt under
hand försports, att revisorerna önskade taga del av kommitténs räkenskaper,
och i sammanhang härmed uppkom den uppfattningen, att kommitténs sekretariat
skulle hålla expensmedelsredovisningen i beredskap för direkt överlämnande till revisorerna,
vilket kom att något fördröja överlämnandet till riksräkenskapsverket.
Beträffande expensmedelsredovisningen för ar 1920 förhöll sig därmed pa följande
sätt: Då revisorerna icke hänvände sig till kommittén direkt, utan till riksräkenskapsverket
med begäran om ifrågavarande handlingar, meddelades kommittén från
verket, att så skett. Enär revisionen kunde antagas gälla 1921 års expenser, kommo
dessa att överlämnas till verket två dagar före handlingarna avseende år 1920.

Stockholm den 16 december 1922.

Georg Branting.
Sekreterare.

ERNST WIGFORS.

Ordförande.

120 —

Riksräkenskapsverkets

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 75, § 4.

Till Konungen.

.. Genom nådig remiss den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
riksräkenskapsverket att avgiva underdånigt utlåtande över en av riksdagens senast
samlade revisorer gjord erinran därom, att kommittén för industriell demokrati icke
inom föreskriven tid till ämbetsverket inkommit med expensmedelsredovisning.

Med föranledande härav har riksräkenskapsverket infordrat yttrande från
den förste revisor, som enligt för riksräkenskapsverket fastställd arbetsordning har
att vaka däröver, att kommittéers medelsredovisningar inkomma på föreskrivna tider
och, då något härutinnan brister, omedelbart vidtaga åtgärder för rättelse; och får riksräkenskapsverket,
med överlämnande av samma yttrande, i övrigt endast anföra
att till kontroll i nu ifrågakomna hänseende numera föreskrivits, att förste revisorn
skall föra ett kortregister med ett kort för varje kommitté för anteckning, enligt ankommande
nådiga brev och i övrigt inhämtade upplysningar, av alla data beträffande
kommittén. Härigenom möjliggöres tillsynen därå att redovisningarna inkomma i
rätt tid, utan att slutgranskningen av andra räkenskaper avvaktas.

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknade, byråcheferna
Beckman och Litzén.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

AND. ANDERSSON.

Stockholm den 20 december 1922.

E. Norberg.

— 121

Bilaga.

Avskrift.

Till Riksräkenskapsverket.

Med anledning av den utav 1922 års statsrevision under ”Kommittéväsendet
m. m.” § 4 framställda anmärkningen får undertecknad i egenskap av chef för civilkontoret
anföra följande.

Såsom riksdagens revisorer erinrat, skall kommitté för omhänderhavda medel
i regel avgiva redovisning för varje kalenderår och före den 1 april nästföljande
år insända densamma till Riksräkenskapsverket. Ett avsevärt antal kommittéer ställa
sig emellertid denna föreskrift icke till efterrättelse.

Här i fråga varande kommitté ”Kommittén för industriell demokrati”, skulle
alltså för de expensmedel, densamma under år 1920 bekommit från statskontoret,
hava till Riksräkenskapsverket avlämnat redovisning senast den 31 mars 1921. Övervakandet
härav ålåg riksbokslutbyrån jämlikt § 11 i den för Riksräkenskapsverket
gällande instruktionen (S. F. S. n:r 869 år 1920). Denna bestämmelse har från 1
januari 1922 ändrats genom kungl. kungörelsen den 31/12 1921 (S. F. S. n :r 844), så
att numera påvilar övervakandet att kommittéernas räkenskaper avgivas inom föreskriven
tid andra revisionsbyrån, och, enligt arbetsordningen, särskilt civilkontoret, där
kommittéräkenskaperna efter innevarande års ingång granskas.

En nödvändig förutsättning för framställande av erinran om bristande redovisning
är givetvis, att Riksräkenskapsverket förskaffat sig visshet därom, att en viss
kommitté verkligen bekommit expensmedel, för vilka den är redovisningsskyldig.
Denna visshet erhålles först då det ämbetsverks räkenskap, från vilket medlen utbetalts,
blivit slutgranskad. I förevarande fall hava medlen bekommits från Statskontoret.
I avsaknad av tillräckliga arbetskrafter hava Statskontorets räkenskaper för
år 1920 härstädes icke blivit slutgranskade förr än den 23 maj 1922. Vid sådant förhållande
har det varit omöjligt för både riksbokslutsbyrån och civilkontoret att före
den tiden vidtaga några anmaningsåtgärder.

Då dels uppgiften att leda arbetet å kontoret och dels löpande göromål, som ej
tåla uppskov, i regel taga förste revisorns hela tjänstgöringstid i anspråk, hava dylika
anmaningsåtgärder, vilkas uppskjutande hittills ej förorsakat någon olägenhet,
måst vidtagas, då mellanstunder sådant medgivit. Nämnda förhållanden äro orsaken
till att här ifrågavarande kommittés redovisning för år 1920 icke blivit tidigare infordrad.

122 —

Vad kommittéredovisningarna för år 1921 beträffar, har kontoret icke kunnat
vidtaga några anmaningsåtgärder, enär Statskontorets räkenskaper för samma år ännu
icke äro slutgranskade.

Då i slutet av sistlidne oktober den anordningen vidtagits, att granskningen av
Statskontorets räkenskaper för år 1922 redan påbörjats och kommer att fortsättas samtidigt
med revisionen av räkenskaperna för år 1921, torde det för framtiden bliva kontoret
möjligt att tidigare än nu är förhållandet komma till visshet om vilka kommittéer
skola avgiva redovisning och i förekommande fall vidtaga nödiga anmaningsåtgärder.

Stockholm, Riksräkenskapsverkets andra revisionsbyrås civilkontor den 14 december
1922.

HENRIK SCHULTZBERG.

Förste revisor.

Marinens redovisningssakkunniges yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 76, § 5.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 11 innevarande månad åligger det mig att avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer i sin berättelse av den 30 november
1922 anfört under ”fjärde huvudtiteln, kommittéer § 5”; och får jag i anledning härav
i underdånighet anföra följande.

Den ifrågakomna medelsredovisningen genomdrogs av mig själv vid inlämnandet.
Då sedermera ett återlevereringsreversal tillkom, ansågs det lämpligast, att detta
vidfogades redovisningen. Detta skedde utan någon som hälst rubbning av förut befintliga
handlingar och verifikationer. Reversalet lades efter och utanför redovisningen.
För att sammanhålla det hela försågs akten med ett omslag och genomdrogs ånyo
under ämbetsverkets sigill.

Dagarvodenas utbetalande från de till mitt förfogande ställda medel har stått i
full överensstämmelse med föreskrifterna i nådiga brevet den 20 september 1920 och
har skett på enahanda sätt som städse praktiserats beträffande kommittéer under marinens
förvaltning.

Jag påkallar för min del icke, att min kvarstående fordran på statsverket ännu
regleras. Jag önskar att därmed må få anstå till dess jag blivit i tillfälle att i ett eller
annat lämpligt sammanhang — utan anspråk på vidare ersättning — inkomma till
Eders Kungl. Maj :t med vissa förslag, till vilka undersökningen givit anledning.

— 123 -

Statsrevisorerna hava slutligen framhållit lämpligheten av att sådana åtgärder
för vinnande av en effektivare kontroll vidtagas, att utbetalning av medel å fjärde
huvudtitelns kommittéanslag, vilken utbetalning nu sker genom änne- och marinförvaltningarna,
verkställes av statskontoret, varifrån i allmänhet övriga huvudtitlars
kommittémedel anordnas, och uttala tillika, att samtidigt torde böra föreskrivas att
samtliga medel å kommittéanslagen skola anordnas och redovisas av statskontoret.

Jag vill icke bestrida, att en sådan organisation är tekniskt genomförbar men
tvivlar på att densamma, skulle i någon nämnvärd grad skärpa kontrollen. Man skulle
genom den av revisorerna föreslagna anordningen förlora en gruppering av utgifterna,
som ur andra synpunkter än kontrollens är önskvärd; och man skulle beröva armé- och
marinförvaltningarna en för dem önskvärd kännedom om en icke oviktig del av de åt
dem anförtrodda förvaltningsområdena, ett lösryckande som utan tvivel skulle ha sina
nackdelar. Konsekvensen skulle då också — om det skulle bli någon uttömmande kontroll
— kräva att de kostnader, som uppkomma av kommittéer hänförliga till de affärsdrivande
verken jämväl skulle anordnas och redovisas av statskontoret, vilket emellertid
icke alls är genomförbart. De anordningar, som i riksräkenskapsverket vidtagits
för den samlade kontrollen över hela statsförvaltningen, särskilt beträffande kontrollen
å kommittéarvodena, äro fullt effektiva. Här föras nämligen utförliga kortregister
med ett kort för varje kommitté och ett kort för varje kommittéledamot, vare sig kommittén
är att hänföra under statsverket (inclusive armé- och marinförvaltningama)
eller de affärsdrivande verken. Endast en ren försummelse från vederbörande granskares
sida kan numera i längden medföra att en dubbeldebitering icke uppmärksammas.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

Stockholm den 28 december 1922.

— 124 —

Krigsmaterielkommis sionens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 6.

Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Försvarsdepartementet.

Sedan Krigsmaterielkommissionen den 11 december 1922 erhållit nådig befallning
att senast den 29 i samma månad till Försvarsdepartementet inkomma med utlåtande
med anledning av Riksdagens revisorers anmärkningar vid granskning av Kommissionens
redovisning för år 1921, får Kommissionen vördsamt anföra följande:

Anmärkningarne gälla dels att till Kommissionens ordförande varje dag under
året utgått dagarvode efter 18 kr. per dag, dels att dagarvodena till såväl honom, som
Kommissionens övriga ledamöter utbetalts av till Kommissionens förfogande ställda
medel.

Vad beträffar den första anmärkningen, så har dagarvodet till ordföranden utgått
varje dag under år 1921 av det skäl, att denne, vilken var den ende ledamot, som
kunde helt disponera sin tid för kommissionsarbetet, dagligen under hela det året inom
Kommissionens lokal varit sysselsatt med arbete för Kommissionens räkning. I sin
redogörelse till Herr Statsrådet den 30 november samma år över verksamheten från
och med den 30 december 1920 har Kommissionen också anmält, att dess arbete ’ ''under
detta år liksom under det föregående pågått utan avbrott, där så vederborts under
intimt samarbete med de militära förvaltningarnas därför utsedda representanter, men
har detta arbete i huvudsak utförts av ordföranden och sekretariatet, dock med biträde,
när så påfordrats, av Kommissionens olika ledamöter... Att till ordföranden utgått
arvode med 18 kr. per dag är i full överensstämmelse med Kungl. Maj :ts nådiga
Kungörelse den 8 februari 1918 (Sv. Författa :s Samling nr 96), i vilken bestämmes
att dagarvode skall utgå för kommissionsledamot, "som icke är bosatt å den ort, där
arbetet försiggår, eller där uppehåller sig till följd av annat allmänt uppdrag, för
vilket ersättning åtnjutes, med aderton kronor”. Ordföranden är nämligen icke bosatt
i Stockholm, där Kommissionens arbete hela tiden försiggått, och har icke haft
annat allmänt uppdrag.

Beträffande den andra anmärkningen, eller att dagarvodena till ledamöterna
utbetalats av till Kommissionens förfogande ställda medel, så beror detta förfarande
på att Kommissionen, som ej hade sig någon annan föreskrift om arvodens utbetalande
bekant, till följd av ordalydelsen i Statsrådsprotokollet den 26 juli 1915 (vilket protokoll
varit Kommissionens enda instruktion) att Arméförvaltningens civila departement
skulle förskjuta erforderliga medel för bestridande av expens- och övriga för
Kommissionen uppkommande kostnader, ansett att dagarvodena vore att hänföra till
sådana "Övriga för Kommissionen uppkommande kostnader” och därför också alltifrån
sitt tillsättande 1915 utbetalat arvodena ur de från civila departementet förskjutna
medlen. Denna åsikt har tydligen också delats av såväl detta departement,
som av Statskontoret och Riksräkenskapsverket, till vilka ämbetsverk Krigsmaterielkommissionen
i tur och ordning insänt sina årliga medelsredogörelser, ty någon an -

— 125 —

märkning över detta tillvägagångssätt har från deras sida icke försports under alla
dessa år. Att Kommissionen även efter tidpunkten för Kungl. Maj :ts nådiga Kungörelse
den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser angående kommittéer utbetalat dagarvodena
av omhänderhavande medel beror därpå, att sedan statssekreteraren i Försvarsdepartementet,
till vilken ersättningsräkningarne varje månad efter den 1 september
samma år författningsenligt ingivits, efter verkställd granskning överlämnat
räkningarne till Arméförvaltningens civila departement, detta sedan i sin tur för utbetalning
till vederbörande översänt dem till Krigsmaterielkommissionen. Då detta
förfarande emellertid syntes Kommissionen vara en omväg, överenskoms sedermera
med nämnda departement om arvodenas utbetalande direkt från detsamma, och så har
också under innevarande år gjorts.

Slutligen anser sig Krigsmaterielkommissionen böra vördsamt erinra om, att
det var på chefens för lantförsvarsdepartementet föredragning, som Kommissionen tillsattes,
och att det var Arméförvaltningens civila departement, som anbefalldes
förskottera densamma nödiga medel, vadan Riksdagens revisorers åsikt att det
skulle vara Marinförvaltningen, som skulle gäldat Kommissionens ersättningsräkningar,
måtte bero på någon missuppfattning.

Stockholm den 27 december 1922.

På Kommissionens vägnar:

L. W:SON MUNTHE.

Elektrifieringskommitténs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 7.

Till Konungen.

Härmed får elektrifieringskommittén i underdånighet avgiva anbefallt utlåtande
över vad riksdagens revisorer innevarande år anfört beträffande kommitténs
verksamhet.

Kommitténs verksamhetsområde har många beröringspunkter med vattenfallsstyrelsens
arbetsfält, varför deit varit naturligt, att kommittén i flera avseenden samarbetat
med vattenfallsstyrelsen. En bidragande orsak härtill har även varit det förhållandet,
att kommitténs ordförande jämväl varit chef för vattenfallsstyrelsen. I åtskilliga
fal], då medel ännu icke blivit anvisade av Eders Kungl. Maj :t, har vattenfallsstyrelsen
tillhandagå^ kommittén med försträckningar ur sin kassa. Dessa hava
dock gällt relativt obetydliga belopp, vilka det varit nödvändigt för kommittén att utbetala
på en viss dag. I regel har det varit fråga om bidrag till utbetalning av löner
till tjänstemän hos kommittén. Dessa utbetalas i efterskott, varför desamma inneburit
en ofrånkomlig fordran å statsverket. Visserligen hade det sålunda använda för fa -

126

ringssättet kunnat undvikas genom att underdånig hemställan tidigare gjorts hos
Eders Kungl. Maj :t om anvisande av medel, men kommittén är dock av den övertygelsen,
att någon som helst förlust icke har kunnat åsamkas statsverket genom det valda
förfaringsättet. Revisorerna hava icke heller påstått och mycket mindre kunnat påvisa,
att någon som helst skada skett. Anmärkningen måste därför anses vara av rent
principiell natur, då det möjligen icke anses formellt riktigt, att ett statsorgan på ifrågavarande
sätt anlitar ett annat sådant. Med hänsyn härtill kommer kommittén för
framtiden att undvika det påtalade förfaringssättet.

Beträffande revisorernas påpekande, att kommitténs återstående arbetsuppgifter
skulle kunna överlämnas till nu befintliga arbetskrafter inom vattenfallsstyrelsen, får
kommittén endast erinra om, att densamma blivit ålagd att upphöra med sin verksamhet
senast den 31 maj 1923.

Remisshandlingama återgå.

Underdånigst:

F. W. HANSEN.

Stockholm den 18 december 1922.

Sven Nordmark.

Flottans skolsakkunnigas

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 78, § 8.

Till Konungen.

Med anledning av härmed återgående nådiga remiss angående av riksdagens
revisorer gjord anmärkning i fråga om utbetalande av dagarvoden och särskild ersättning
åt sekreteraren hos flottans skolsakkunniga få de sakkunniga i underdånighet
anföra följande.

Revisorerna ifrågasätta, huruvida Eders Kungl. Maj :ts beslut angående ersättning
åt sekreteraren hos flottans skolsakkunniga ger stöd för utbetalning av dagarvoden
och särskild ersättning för sekreterareuppdraget på sätt som skett jämväl under den
tid sekreteraren uppehållit sin befattning i skolöverstyrelsen.

Då revisorerna åberopa endast Eders Kungl. Maj :ts beslut om den särskilda ersättningen
för sekreterareuppdraget men icke beslutet om dagarvoden åt de sakkunniga,
torde härav få anses framgå, att anmärkningen gäller utbetalningen av förstnämnda
ersättning. Enligt det åberopade beslutet har Eders Kungl. Maj :t, utan angivande
av något undantag, bestämt, att ersättning till sekreteraren skall utgå under
den tid han varit sysselsatt med sekreterareuppdraget. De sakkunnigas arbete har pågått
under hela den tid, som i revisorernas berättelse angives, och de sakkunniga kunna

127 —

vitsorda, att sekreteraren under denna tid utan avbrott varit sysselsatt med utförande
av sådana särskilda åligganden, som tillhöra sekreterareuppdraget. Vid sådant förhållande
kunna de sakkunniga icke finna annat än att sekreteraren under samma tid
jämlikt Eders Kungl. Maj ds beslut ägt uppbära den bestämda ersättningen. Någon
antydan om att sådan ersättning icke skulle utgå under den tid sekreteraren bestritt
sin ordinarie befattning i skolöverstyrelsen återfinnes icke i det nådiga beslutet. Att
sekreteraren vissa tider ansett sig böra själv bestrida nämnda befattning har, enligt vad
överstyrelsens chef meddelat, berott därpå, att hans medverkan inom överstyrelsen ansetts
oundgängligen nödvändig. Han har därför tidvis ansett sig böra utföra de till
sekreterareuppdraget hörande åliggandena på tid, som kunnat bliva övrig från göiomålen
i överstyrelsen, trots den betydande ökning i arbetsbördan, som sålunda för honom
uppstått. Att härigenom icke vållats något dröjsmål i de sakkunnigas arbete
kunna de sakkunniga bestämt vitsorda. De sakkunniga vilja dessutom framhålla,
att den ifrågavarande anordningen i stället för att åsamka statsverket ökade kostnadei
i själva verket medfört en ej obetydlig besparing. Hade sekreteraren åtnjutit tjänstledighet
jämväl den tid han utfört sekreteraruppdraget vid sidan av sin ordinarie befattning,
hade han givetvis även för denna tid fått uppbära ersättning för mistade avlöningsförmåner,
liksom eljest skett, då tjänstledighet för honom förekommit.

Såsom ov det anförda framgår, anse de sakkunniga sig kunna gorå gällande,
dels att Eders Kungl. Maj :ts beslut, att till sekreteraren skall utgå särskild ersättning
under den tid han varit sysselsatt med sekreteraruppdraget, icke ger något stöd åt den
uppfattningen, att sekreteraren icke skulle äga uppbära sådan ersättning under den
tid han bestritt sin ordinarie befattning samtidigt med sekreteraruppdraget, dels att
sistnämnda anordning utan att i någon mån hava fördröjt de sakknnigas aibete medfört
besparing för statsverket.

Stockholm den 19 december 1922.

För Flottans skolsakkunniga
Umderdånigst:

A. WACHTMEISTER.

Konteramiralen A. Lindmans yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 78, § 9,
angående organisationskommittén för
trettonde internationella sjöiartskongressen.

Med anledning av vad statsrevisorerna under § 9 anfört, får jag vördsamt anföra
följande. , ......

Genom beslut den 5 december 1914, vilket föranleddes av organisationskommitténs
underdåniga skrivelse den 6 fiovember 1914, föreskrev Kungl. Maj :t, såsom statsrevisorerna
omnämnt, bland annat, att den icke disponerade delen av riksdagens a 1914

— 128 —

års riksstat anvisade anslag å 35,000 kronor borde statsverket besparas. Statsrevisorerna
säga nu, att detta beslut lärer få anses hava inneburit, att beloppet utan dröjsmål
skulle inlevereras till statsverket i stället för att, såsom skett, förbliva insatt på
kommitténs giroräkning. Kommittén var av en annan uppfattning.

Kommittén framhöll redan i sin ovan angivna underdåniga skrivelse den 6 november
1914, att det ifrågavarande internationella samarbetets betydelse borde utesluta
inställandet av all medverkan från Sveriges sida till den planerade kongressen
och detta sa mycket mera, som vårt land denna gång stode som den inbjudande nationen,
samt att det sålunda endast återstod att uppskjuta kongressen till en lämplig tidpunkt.
Kungl. Maj :t har icke heller i sitt beslut den 5 december 1914 talat om något
inställande utan endast föreskrivit, att vederbörande makter skulle underrättas, att
kongressen icke komme att äga rum under år 1915. Detta var också helt naturligt.
Kommitténs uttalande gjordes efter samråd med representanter för den internationella
föreningen för sjöfartskongressen i Bryssel, vilken förenings ”ständiga kommission”
är beslutande i fråga om kongressernas anordnande. Organisationskommittén
ansåg sig på grund härav och efter samråd med vederbörande departement böra tills
vidare låta det resterande anslagsbeloppet kvarstå på sin bankräkning, intill dess definitivt
beslut om tiden för kongressens hållande i Stockholm eller dess eventuella inställande
bleve fattat.

Först den 7 juni 1921 beslöt den permanenta kommissionen i Bryssel, att på
grund av föreliggande förhållanden den XIII :de internationella sjöfartskongressen
skulle hållas i London och ej i Stockholm. Först därmed var frågan om kongressens
hållande i Stockholm avförd och de tillgängliga medlen obehövliga för sitt ändamål.
I underdånig skrivelse den 6 oktober samma år anmälde organisationskommittén detta
beslut, hemställde, att Kungl. Maj :t skulle återkalla sitt den 18 april 1914 åt kommittén
meddelade uppdrag, samt avlämnade slutredovisning, utvisande en behållning av
34,740 kronor 41 öre, insatta å kommitténs giroräkning hos riksbanken.

Det torde i detta sammanhang och till förekommande av varje missförstånd höra
anmärkas, att anslagsmedlen till en början voro insatta på kommitténs giroräkning i
enskild bankinrättning, men sedan det meddelats, att en överflyttning till riksbanken
borde ske, medlen med upplupna räntor insattes å för kommittén upplagd giroräkning
i riksbanken, där de kvarstått, till dess de inreverserats till statsverkets giroräkning i
samma bank.

Att med denna inreversering, såsom statsrevisorerna anmärkt, dröjt nära ett
år, sedan Kungl. Maj :ts beslut om organisationskommitténs upphörande fattats, beror
helt enkelt därpå, att kommitténs generalsekreterare, vilken närmast handhaft dessa
frågor, icke förrän helt nyligen fått klart besked om huru inreverseringen lämpligen
skulle ske.

Genom att pänningarna under motsvarande tid stått på organisationskommitténs
i stället för på statsverkets giroräkning i riksbanken, har emellertid statsverket icke
tillfogats någon som hälst skada, förlust eller olägenhet.

Stockholm den 15 december 1922.

ARVID LINDMAN.

— 129

Statens lagerhus- och
fryshusstyrelses

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 80, § 10.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 4 innevarande december har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
statens lagerhus- och fryshusstyrelse att efter vederbörandes hörande avgiva
underdånigt utlåtande i anledning av vad Riksdagens revisorer anfört i 10 § av sin berättelse,
och får styrelsen till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.

Ifråga om lagerhusbyggnadskommissionen hava revisorerna anmärkt, att nödig
omtanke och sparsamhet icke i allo iakttagits, att besiktnings- och kontrollantarvodena
uppgått till belopp, som te sig synnerligen höga i förhållande till omfattningen av de
utförda arbetena,, att komissionen i åtskilliga fall nödgats betala ränta å räkningar,
samt att betydande ändringsarbeten i de nyuppförda lagerhusen måst vidtagas, varjämte
påpekats, att intet av kommissionens protokoll justerats.

Lagerhusbyggnadskommissionen är som bekant upplöst och erhöll styrelsen den
29 juni 1921 i uppdrag att likvidera dess skulder och avsluta några mindre arbeten
vid lagerhusen. Beträffande de två första anmärkningarna torde vara tillräckligt att
hänvisa till vad lagerhusbyggnadskommissionen i sitt den 15 december 1921 avgivna
underdåniga utlåtande härom anfört. För övrigt har styrelsen under hand inhämtat,
att det förhållande, att kommisionen i åtskilliga fall nödgats betala ränta, i flertalet fall
beror på att det av Riksdagen från början anslagna belopp på grand av de oerhörda
prisstegringarna under byggnadstiden icke förslog till fullbordandet av de planerade
anläggningarna, oaktat tre av spannmålslagerhusen icke kommo till utförande. Då det
var nödvändigt att hos Riksdagen begära ytterligare medel för anläggningarnas fullbordande,
men kommissionen icke kunde nedlägga de pågående byggnadsarbetena i avvaktan
på Riksdagens beslut om nya anslag, träffade kommissionen med vederbörande
departementschefs samtycke avtal med en del leverantörer och byggmästare av innehåll,
att dessa skulle låta sina fordringar hos kommissionen innestå mot ränta, tills
Riksdagen ställt erforderliga medel till kommissionens förfogande. Det av revisorerna
särskilt omnämnda fallet torde hänföra sig till förvärvet av tomt för lagerhuset i Vara.
Den för lagerhuset erforderliga tomten togs i bruk redan 1917 med jordägarens samtycke,
men då överenskommelse om köpeskillingen ej kunde träffas, måste kommissionen
begära expropriation; och i expropriationsmålet ålades kommissionen att betala
ränta efter 6 procent från dagen för tillträdet av tomten.

Att ändringsarbeten måst vidtagas å lagerhusen, har sin grund i dels att vid
uppförandet av anläggningarna i vissa fall måste användas kristidsmaterial, som sedan
mera normala tider inträtt, måste utbytas mot fullgott material, dels ock att, sedan
husen tagits i bruk, från vederbörande som disponerade husen framställdes vissa önskemål,
avseende att underlätta skötseln av anläggningarna, vilka kommissionen i möjligaste
mån ville tillmötesgå .

Det hos lagerhusbyggnadskommissionen förda protokollet avsåg endast att vara
minnesanteckningar och justering ansågs därför icke nödvändig. Samma torde för -

130

hållandet vara beträffande såväl livsmedelskommissionen som folkhushållningskommissionen.
Hos lagerhusbyggnadskommissionen var dessutom fallet, att de flesta besluten
gingo ut på ^anordning av medel; och alla utbetalningar skedde genom checkar å riksbanken,
vilka omedelbart underskrevos av kommissionens ordförande sedan besluten
fattats.

Ifråga om styrelsens verksamhet hava några egentliga anmärkningar icke framställts.
Revisorerna anse sig emellertid hava konstaterat, att lagerhuset och fryshuset
i Hallsberg befunnit sig i synnerligen bristfälligt skick. Särskilt fryshuset företedde
ett stort antal sprickor i rappningen, och i spannmålslagerhusets trapphus förefanns
i ena hörnet en omkring två meter lång och ungefär två cm. bred spricka. I detta sammanhang
vill styrelsen ei*inra,att Eders Kungl. Maj :t enligt nådigt brev till byggnadsstyrelsen
den 29 september 1922 efter av styrelsen därom gjord framställning uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att förrätta besiktning å samtliga spannmålslagerhus och fryshuset
i Hallsberg för utrönande av deras beskaffenhet.

Beträffande de särskilt påpekade bristerna vill styrelsen framhålla, att sprickor
i rappningen uppkomma å alla putsade trähus; i all synnerhet om putsytorna äro
så stora, som vad fallet är vid centralfryshuset och spannmålslagerhusen. Med hänsyn
tagen till sistnämnda omständighet måste man därför tvärtom anse, att byggnaderna
stått sig ovanligt väl. Den påpekade sprickan i spannmålslagerhuset beror på att träväggen
emot tegelväggen, som skiljer maskinhuset från lagerhuset i övrigt, överst i
trappan å östra gavelväggen torkat ihop något. Denna brist är emellertid avhjälpt,
genom att litet kalkbruk slås på inifrån, vilket endast torde draga en kostnad av några
kronor.

Remissakten återgår härjämte.

Stockholm den 21 december 1922.

Umderdånigst:

GEORG von ZWEIGBERGK.

Landshövdingen N. Ringstrands

i egenskap av ordförande i kolonisationskommittén
yttrande i anledning
av riksdagens revisorers uttalande
del I, sid. 81, § 11.

Till Konungen.

I min egenskap av förutvarande ordförande i kolonisationskommittén har jag
för avgivande av utlåtande mottagit transumt av Riksdagens revisorers berättelse i
vad densamma berör nämnda kommittés medelsförvaltning.

I anledning av den nådiga remissen vill jag först erinra, att redovisningsskyldigheten
för till kommitténs förfogande ställda medel ålegat dess biträdande sekrete -

131 —

rare länsnotarie» Oskar Forssgren. Kedan då Eders Kungl. Maj :t genom skrivelse
till Statskontoret den 10 november 1910 ställde till kommitténs förfogande ett belopp
av 3,000 kronor till bestridande av kommitténs löpande utgifter, förordnades att detta
belopp skulle mot redovisningsskyldighet utbetalas till Forssgren. Alltsedan hava de
medel, som anvisats för bestridande av de med kommitténs verksamhet förenade kostnader,
på samma sätt på rekvisition och mot redovisningsskyldighet utbetalats till
Forssgren, som sålunda haft att inom ramen av Eders Kungl. Maj :ts eller — då avgörandet
varit överlämnat till kommittén —dennas beslut verkställa utbetalningar. Då
kommittén icke varit permanent samlad och sålunda i tillfälle att förordna om varje
utbetalning, som vore en följd av i vederbörlig ordning fattade beslut, har denna anordning
givetvis varit den enda praktiskt möjliga. Under den tid exempelvis, som
de av Riksdagens revisorer omnämnda förskotten utbetalades, var kommittén ingen
gång samlad och undertecknad, som då uppehöll landshövdingetjänsten i Norrbottens
län, kunde förklarligt nog ej deltaga i handhavandet av kassagöromålen.

Eu förklaring till att redogöraren utbetalat förskott i den utsträckning, som
föranlett Riksdagens revisorers anmärkning, torde kunna sökas i den omständigheten,
att han, som även varit föredragande i awittringsärenden hos länsstyrelserna i Västerbottens
och Norrbottens län, tidvis uppehållit sig på resor inom dessa län och
därför nödgats utlämna belopp till den storlek, att vederbörande förrättningsman
vore försäkrad om att ej behöva avbryta arbetena på grund av brist på medel. Förrättningsmannen
åter, som varit ledare för arbeten, vilka samtidigt bedrivits på
flera platser, har i sin ordning varit nödsakad att lämna förskott åt de på dessa platser
stationerade förmännen och i stånd att redovisa uppburna medel endast i den
mån som förmännens redogörelser inflöte till honom. Såvitt jag kan finna måste i
dessa omständigheter sökas förklaringen till de anmärkningsvärt stora förskott, som
utlämnats.

Sedan detta nedskrivits har från den förrättningsman, distriktslantmätaren
S. Engstrand, som mottagit förskotten, till mig anlänt bifogade skrivelse, som utgör
svar på en min begäran om upplysningar i saken. Genom denna skrivelse dels bekräftas
mina förestående antaganden, dels framhållas även andra omständigheter, som
övat inflytande på frågan.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

Stockholm den 28 december 1922.

Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1921. III.

— 132

Bilaga.

Till Herr Landshövdingen m. m. N. Ringstrand.

Med anledning av mig avfordrat yttrande angående Riksdagens revisorers anmärkning
emot Kolonisationskommitténs räkenskaper för år 1921 får jag härmed
vördsamt meddela följande:

Enligt anmärkningen utbetaltes till undertecknad i förskott den 3 maj 1921
kronor 8,000: — för bestridande av utgifter i samband med vissa förrättningar i Norrland.

Anledningen till att dessa utbetaltes den 3 maj var att avsikten ursprungligen
varit att undertecknad skulle avresa till Norrland för arbetenas påbörjande omedelbart
den 4 maj, men omlades arbetsplanen i sista stund och dirigerade undertecknad
frbetet från Stockholm och gjordes utbetalningar genast till jägmästare ''Wiström, som
ledde arbetet i Långträsk. Som förskottskvitton annuleras vid kvitterandet av dagsverkslistan
framgår ej av räkenskaperna att förskott sänts jägmästare Wiström, men
var så förhållandet.

Yad sedan anmärkningarna mot räkenskaperna i övrigt beträffar och då med
hänsyn tagen till de ofta återkommande förskotten och de stora behållningarna vid
månadsskiftena äro de beroende därav att den tjänsteman inom kommittén, som hade
utanordnandet av förskotten om hand, kronofogde O. Porssgren, under sommarmånaderna
var sällan anträffbar i Stockholm och själv uppmanade undertecknad att taga
ut så mycket att ej tråkigheter uppstode med telegrafering av pengar i sista stund,
som hänt föregående år.

Vidare hade jag ju arbeten i gång samtidigt på 3 å 4 kronoparker i Norrbotten
och Västerbotten och måste jag i min tur följaktligen förskottera ledarna av dessa
arbeten så mycket pengar att de ej stodo strandsatta vid likvidens utbetalande till
arbetarna.

Först sedan jag fått in dagsverkslistorna från alla ledarna kunde läget överblickas.
Därav anledningen till den olika behållningen vid månadsskiftena.

Statsarbeten inne i lappmarksskogarna med deras dåliga postförbindelser kunna
ej jämföras med statsarbeten i mellersta och södra Sverige.

Kungsbacka den 27 december 1922.

STEN ENOSTRAND.

Diatriktslantmäitare.

— 133 —

överrevisorernas för kristidskominissionerna yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 81,
S 12.

''I'' i I 1 Konungen.

Enligt nådig remiss åligger det Överrevisorerna vid revision av statskommissionemas
medelsförvaltning att avgiva utlåtande över ett vid remisskrivelsen fogat
utdrag ur Riksdagens revisorers berättelse, i vad den avser överrevisorerna. Till åtlydnad
härav få Överrevisorerna i underdånighet anföra följande.

I första rummet vilja överrevisorerna erinra, att samtliga de kostnader, som
av statsrevisorerna framhållits såsom anmärkningsvärda, hava gjorts i enlighet med
Eders Kungl. Maj :ts bestämmelser dels i nådiga breven den 18 och 25 januari och den
11 oktober 1918, genom vilka Eders Kungl. Maj :t fastställt ersättningar åt Överrevisorerna
och de revisorer, Eders Kungl. Maj :t förordnat till Över revisorer nas biträde,
dels i nådiga hreven den 7 december 1917, den 26 september 1918 och den 20 februari
1920, genom vilka medel till övriga revisionskostnader anvisats och grunderna för deras
beräknande godkänts.

För övrigt få vi framhålla,

att vår granskning omfattat så gott som landets hela hushållning under kristiden
;

att kommissionerna arbetat i ett flertal avdelningar och haft lokala byråer
över hela riket;

att vi icke blott utövat kontroll över kommissionerna, utan också utfört den
fortlöpande revision, som för kommissionernas eget arbete varit nödvändig;

att vi för ändamålet efter en på förhand för Eders Kungl. Maj :t framlagd
plan haft en stab över hela riket spridda revisorer;

att revisionsarbetet varit så organiserat, att detsamma hela tiden övervakats
för alla kommissionerna av ordföranden och för varje kommission av en annan av
Överrevisorerna;

att dessa i detalj följt granskningsarbetet, genomgått framställda anmärkningar
och sökt omedelbart åvägabringa rättelse;

att denna verksamhet också i regel haft till följd, att vederbörande tagit gjorda
anvisningar till efterrättelse;

att endast då så ej skett ärendena förelagts de Övriga överrevisorerna;

att ersättningen till överrevisorerna bestämts av Eders Kungl. Maj :t med hänsyn
till den anordning av arbetet, som nyss omförmälts;

att besparingar i möjligaste måtto åstadkommits, t. ex. genom att vi, för att
undvika kostnaden för egen lokal, haft sammanträden i lokaler, som än den ena, än
den andra av oss ställt till förfogande utan ersättning för hyra eller lyse, samt att
med ett oväsentligt undantag inga kostnader för lokaler åt överrevisorerna, revisorer -

— 134

na eller siffergranskarna utgått, ehuru desammas arbete i ej obetydlig omfattning
måst förläggas till andra lokaler än kommissionernas egna;

att, då vi för kvalificerade granskningsuppgifter haft biträde av auktoriserade
revisorer, den till dessa utgående ersättningen varit låg i jämförelse med vad inom
affärsvärlden betalas för dylikt arbete;

att givetvis proportionen mellan arbetets omfattning och ersättningen till överrevisorerna
varit varierande, men att helt säkert ersättningen i stort sett kan betecknas
såsom snarare väl knapp än motsatsen, i vilket hänseende även bör beaktas, att
då överrevisorerna 1917 och 1918 erhöllo sitt uppdrag, det även kom att åligga dem att
granska vissa kommissioners föi''valtning för tidigare år, för vilket arbete ingen särskild
ersättning utgick;

att arbetet särskilt för folkhushåliningskommissionen under år 1921 hven till
avsevärd del avsett granskning av 1920 års vidlyftiga och komplicerade förvaltning
och avgivande av revisionsberättelse däröver;

att vi då jämväl haft att aATgiva utlåtande i förut väckta frågor, t. ex. angående
Svensk Import och livsmedelskommissionen, vilka krävt omfattande utredningar;

att statsrevisorernas förmodan, att vårt arbete varit koncentrerat till särskilda
tidsperioder, torde bero på, att vi, för att undvika de med sammanträden förenade
dryga resekostnaderna, alltmera övergått till att behandla ärendena pr korrespondens,
ett förfaringssätt som ökat arbetet för oss men minskat kostnaden för staten;

att det av statsrevisorerna särskilt anmärkta anlitandet av sakkunnigt biträde
under år 1921 står i överensstämmelse med vad statsministern utlovade vid 1920 års
remissdebatt, ehuru vi kunnat hålla oss inom ramen för de redan förut för revisionen
av folkhusliållningskommissionen beviljade anslag och icke behövt taga i anspråk den
samtidigt gjorda utfästelsen att tillmötesgå eventuellt av oss framställda önskemål om
särskilt anslag för ändamålet;

att beträffande revisionens avslutande vi redan den 1 juni 1921 i vår revisionsberättelse
angående folkhusliållningskommissionen för år 1920 anfört, att denna kommissions
ställning då syntes vara sådan, att dess återstående arbete skulle lämpligen
lämna överlämnas till annan myndighet, varigenom vår befattning med revision av
denna förvaltning skulle hava upphört;

att vi sedermera begärt att bliva befriade från vårt uppdrag samt beslutat att
icke lyfta våra arvoden, efter det vi granskat räkenskaper och förvaltning för tiden
intill slutet av sistlidne april månad.

Huruvida de av statsrevisorerna angivna beloppen av genomsnittliga månadsersättningar
äro riktiga, hava vi icke kunnat specifikt kontrollera. Dock synes häri
jämväl ingå icke blott en avsevärd del av de av statsrevisorerna särskilt framhållna
kanslikostnaderna utan även de såsom därjämte guldna, av statsrevisorerna omnämnda
ersättningarna för siffergranskning och specialrevision.

Då statsrevisorerna anmärkt, att revisionskostnadema för folkhushållningskommissionen
(livsmedelskommissionen) sammanlagt uppgått till en summa av i det
närmaste 585,000 kronor samt att revisionskostnadema i dess helhet för samtliga
kristidskommissioner kunna uppskattas till mera än 800,000 kronor, vilja vi fram -

135

hålla, huru små dessa belopp i verkligheten äro i jämförelse med de omsättningssummor
det gällt att kontrollera. I detta hänseende äro vi i tillfälle att meddela, att enligt
en företagen utredning enbart livsmedels- och folkhushållningskommissionemas
medelsförvaltning intill utgången av år 1921 avsett ett belopp av mera än 3 1/4 miljarder
kronor.

I fråga om statsrevisorernas anmärkning angående granskningen av överrevisorernas
medelsredovisningar kunna vi endast erinra, att desamma år för år ingivits
till Eders Kungl. Maj :t.

Stockholm den 27 december 1922.

Å överrevisorernas vägnar:

Underdånigst:

K. BECKMAN.

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers iakttagelser i fråga om
utgifterna å rese- och traktamentsanslagen.
Del I, sid. 84, § 2.

Till Konungen.

Med återställande av bilagda nådiga remiss ävensom av från undervisningsrådet
P. Holmén inhämtat underdånigt yttrande får Skolöverstyrelsen rörande de
förhållanden, som omförmälas i här ifrågavarande punkt av riksdagens revisorers
berättelse, för egen del i underdånighet anföra följande.

Såsom framgår av nyssnämnda underdåniga yttrande, hava de flesta av de uti
riksdagens revisorers framställning avsedda resor föranletts av till Överstyrelsen för
yttrande remitterade ansökningar från skoldistrikt om rätt att upptaga lån för skolbyggnadsändamål.

Sedan statsrådet och chefen för finansdepartementet genom cirkulärskrivelse
den 26 november 1920 anbefallt sträng sparsamhet i fråga om den kommunala upplåningen,
återremitterades under senare delen av år 1920 till Överstyrelsen för förnyat
underdånigt utlåtande en stor mängd låneärenden, och genom ändrad arbetsfördelning
inom Överstyrelsen i början av år 1921 blevo samtliga låneärenden överflyttade till
femte roteln med undervisningsrådet Holmén som föredragande. Anledningen till
att nämnda ärenden tilldelades Holmén var den, att han redan före sitt inträde i överstyrelsen,
bland annat genom deltagande i utarbetandet av normalritningar för folkskolor
(först såsom sekreterare och sedermera jämväl såsom ordförande hos de sakkunniga)
, vunnit ingående förtrogenhet med skolbyggnadsfrågor. Antalet samtidigt
å roteln inneliggande låneärenden uppgick i början av året till nära ett sextiotal, och

136 —

nya låneärenden inkommo, såsom framgår av bilagda översikt, ständigt. På grund
av de i berörda cirkulärskrivelse och jämväl under hand av vederbörande departementschef
givna direktiven ansåg sig Överstyrelsen höra underkasta samtliga låneärenden
en så vitt möjligt omsorgsfull granskning i avsikt att, där detta vore möjligt,
få till stånd uppskov med eller begränsning och förbilligande av byggnadsföretagen.
Från vederbörande folkskolinspektörer, skolrådsordförande och byggnadskommitterade
inhämtades kompletterande upplysningar, som i åtskilliga fall visade sig vara
tillfyllest. I andra fall åter ansåg sig Överstyrelsen böra genom besök på platsen förskaffa
sig mera ingående kännedomom förhållandena. Sådana besök ha dessutom
ofta företagits efter av folkskolinspektörer, skolrådsordförande eller andra vederbörande
uttryckt önskan att vid bedömandet av frågor angående behovet av nya skolbyggnader
kunna rådgöra med någon ledamot av Överstyrelsen. För åstadkommande
av största möjliga likformighet i bedömandet var det uppenbarligen av vikt, att ifrågavarande
besök företogos av samme person. Det blev därför nödvändigt att betunga
nämnde ledamot med resor i långt större utsträckning än någon annan av Överstyrelsens
medlemmar. Överstyrelsen måste anse det som en lycklig omständighet, att Holmens
hälsa och krafter medgivit honom att företaga alla de i många fall synnerligen
ansträngande resor, som för behandlingen av här berörda ärenden befunnits nödiga.
Att han därjämte kunnat handlägga övriga till hans rotel hörande ärenden har blivit
möjligt blott därigenom, att han i stor utsträckning tillgripit nattarbete.

Holmén har, såsom av hans redogörelse framgår, under år 1921 för besiktning
av skolbus företagit ett flertal resor till olika delar av landet. Att särskild uppmärksamhet
måste ägnas åt Västergötland sammanhänger med den omständigheten, att förslag
och yrkanden om omorganisation av skolväsendet samt därav föranledda krampa
nj a skolbyggnader och låueansökningar förelegat inom ett mycket stort antal skoldistrikt
i detta landskap, och att nämnda förslag och yrkanden i icke ringa utsträckning
mötts av motstånd från befolkningens sida, vadan i ett flertal fall ett slutligt
omdöme om föreliggande låneansökningar och till grund för dem liggande byggnadsförslag
icke kunde vinnas utan besök på platsen och förhandling med vederbörande.

Vid planläggningen av resorna har alltid största hänsyn tagits därtill, att så
stort antal besiktningar som möjligt kunde företagas i samma trakt under en och
samma resa. Detta gäller såväl de resor, som berört Västergötland, som de, vilka avsett
andra delar av landet. Då emellertid avgörandet, huruvida besök å eu plats
behövde företagas eller ej, oftast icke kunde träffas, förrän det platsen berörande
ärendet efter vederbörliga yttrandens inhämtande låg färdigt till föredragning, och
då vidare vissa ärenden varit av brådskande natur, varom skoldistrikten icke sällan
påmint med anhållan om skyndsam behandling, har det icke alltid varit möjligt att
anordna resorna på ur resekostnadssynpunkt lämpligaste sätt. Slutligen må framhållas,
att föredraganden för att kunna undgå en allt för stor anhopning av ärenden
på roteln jämte därav följande dröjsmål med ärendenas behandling måst begränsa
varje resa till att omfatta i regel högst en vecka.

Beträffande det gagn de ifrågavarande resorna medfört anser sig Överstyrelsen
böra meddela, att genom de iakttagelser, som gjorts vid besiktningarna, och de uppslag,
som framkommit under överläggningarna med vederbörande, ofta kunnat åstad -

— 137 —

kommas avsevärda inskränkningar och besparingar i fråga om skolbyggnadskostnader,
i vissa fall uppgående till hundratusentals kronor. Enligt överstyrelsens uppfattning
måste därför de kostnader ifrågavarande resor medfört, tillsammans omkring
6,000 kronor, betecknas såsom synnerligen väl motiverade.

Vad angår de resor i inspektionssyfte, som av Holmen under år 1921 företagits,
hava dessa såsom framgår av den av honom lämnade redogörelsen, måst bliva jämförelsevis
fåtaliga. Det har dock ansetts vara av vikt, att han, som hösten 1920 förordnades
till ledamot i Överstyrelsen, så snart som möjligt och i den mån tillfälle därtill
kunde beredas genom inspektionsbesök vid vederbörande läroanstalter förvärvade den
närmare kännedom om dessa, som var av betydelse för handläggningen av de ärenden,
som tillhöra hans arbetsrotel.

Av det anförda torde framgå, att de särskilda förhållanden, till vilka hänsyn
måst tagas vid bestämandet av undervisningsrådet Holmens tjänsteresor under år
1921 och vilka förhållanden uppenbarligen icke varit för revisorerna kända, varit av
den art, att någon inskränkning av dessa resor eller annan planläggning av desamma
icke kunnat utan synnerlig skada för de syften, som med resorna avsetts, eller för arbetet
inom Överstyrelsen vidtagas, ävensom att genom ifrågavarande resor för det
allmänna åstadkommits besparingar av den omfattning, att i jämförelse därmed de
med resorna förknippade kostnaderna måste betraktas som fullkomligt betydelselösa.

Stockholm den 22 december 1922.

Underdånigst:

AUG. FALK.

K. E. SANDBERG

föredragande.

Axel Berlin. I

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit avdelningschefen överdirektören
Falk, som under år 1921 tjänstgjorde som generaldirektör, och föredraganden.

— 138 —

Bilaga L

Förteckning

över å skolöverstyrelsens folkskolavdelning under de olika månaderna år 1921
inkomna och avgjorda låneärenden.

T i d	inkommo	avgjordes	kvarlågo
Vid årsskiftet 1920—1921 ................
Den 31 januari.....................................			oo
Under februari ............................................	22	15	oo
Vid månadsskiftet...........................	72
Under mars ............................................	12	32
Vid månadsskiftet..................................	52
Under april ....................................	19	30
Vid månadsskiftet...........................	41
Under maj........................................	12	19
Vid månadsskiftet............................	34
Under juni............................................	12	11
Vid månadsskiftet........... ..............	35
Under juli ...........................................	10	17
Vid månadsskiftet..............................	28
Under augusti ...................................	21	4
Vid månadsskiftet.............................	45
Under september ..............................	16	20
Vid månadsskiftet..................................	41
Under oktober .........................................	16	24
Vid månadsskiftet............................	QQ
Under november ...........................	11	26
Vid månadsskiftet.......................	18
Under december .........................	16	9
Vid årsskiftet 1921—1922	25

— 139 —

Bilaga 2.

Undervisningsrådet Per Holmens

yttrande.

Till K o n u n g c n.

Sedan Eders Kungl. Maj :t den 4 december 1922 anbefallt Skolöverstyrelsen
att inhämta och till Eders Kungl. Maj :t överlämna vederhörandes underdåniga utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers framställning i revisionsberättelsens för
år 1921 § 2, Iakttagelser i fråga om utgifterna å rese- och traktamentsanslagen, får jag
i underdånighet anföra följande.

Enligt för Överstyrelsens ledamöter fastställd arbetsfördelning åligger det mig
bland annat att särskilt följa arbetet vid abnormskolor och skyddshem samt dessutom
vid folk- och småskolor inom 17 av rikets folkskolinspektionsområden. Den egentliga
inspektionsverksamheten har emellertid hittills måst inskränkas till det minsta möjliga.
I stället har min tid i mycket stor utsträckning tagits i anspråk för arbetet med
låne- och byggnadsärenden, vilka frågor bland annat föranlett ett stort antal resor
till skilda delar av landet för besiktning av skollokaler och för överläggning med vederbörande
folkskolinspektör och skolråd. De av mig under år 1921 företagna tjänsteresorna
hava sålunda till sin väsentliga del ägnats åt ovannämnda låne- och byggnadsärenden,
medan inspektion under dessa resor kunnat i blott ringa omfattning
förekomma.

Med anledning av det anmärkta förhållandet, att nio tjänsteresor företagits till
Göteborg eller södra Västergötland, lämnas här nedan redogörelse för de tjänsteresor,
som helt och hållet eller till någon del berört Västergötland.

1. Resa den 3—5 januari 1921:

Den 4 januari förrättades inventering å Göteborgstraktens folkskolinspektörsiiiventarium,
vid vilket tillfälle jag i egenskap av frånträdande folkskolinspektör var
nödsakad att närvara.

2. Resa den 17—23 februari 1921:

Den 18 och 19 februari förrättades inspektion av Marstrands skeppsgosseskola,
den 21 februari besiktigades skollokaler inom Bäve skoldistrikt samt den 22 februari
inom Höganäs och Norra Vrams skoldistrikt.

3. Resa den 9—15 mars 1921:

Besiktning av skollokaler i Mölltorp, Bred vik, G revbäck och Fridcue den 10
mars, i Dala, Kungslena, Varv, Falköping och Ullene den 11 mars, i Långared den 12
mars och i Sexdräga den 14 mars.

4. Resa den 12—17 april 1921:

Besiktning av skollokaler i Karlstad den 13 och 14 april, i Alster och Östra
Fågelvik den 13 april, i Sandhem den 15 april och i Sörby den 16 april.

— 140 —

5. Resa den 11—14 maj 1921:

Besiktning av skollokaler i Nvsund ock Rudskoga den 12 maj och i Sätila och
Kungsbacka den 13 maj.

0. Resa den 26—28 juni 1921:

Inspektion av kurs för fortsättningsskollärarc i Simmersröd den 27 juni.

7. Resa den 9—19 oktober 1921:

Besiktning av skollokaler i Frösve och Högstena den 10, i Sörby och Vänga den
11 och i S:t Peder, Skepplanda, Hålanda och Lagmansered den 12, besök vid Drottning
Sofias stiftelses vårdanstalt i Vänersborg för överläggning med föreståndarinnan
i anledning av åt Överstyrelsen givet uppdrag beträffande inredning och möblering
av vårdanstaltens nya byggnader i Lund samt besök vid dövstumskolan i Vänersborg
den 13 och 14, besiktning av skollokaler i Våxtorp den 15, besök i Lund och
Malmö med anledning av möbleringen av vårdanstaltens för blinda nya lokaler m. m.
den 17 och besiktning av skollokaler i Bolshög, Borrby och Gladsax den 18 oktober.

8. Resa den 25—30 oktober 1921:

Inspektion av Stretereds sinnesslöanstalt den 26, avsöndringsskolan i Göteborg
den 27, folk- och småskolor i Västra Frölunda den 28 samt folk- och småskolor i Fässberg
den 29 oktober.

9. Resa den 27 november—1 december 1921 :

Besiktning av skollokaler i Ödsmål den 28 och i Berfendal den 29 november.
Inspektion av Kragenäs skyddshem den 29 och av Vrångsholmens skyddshem den 30
november.

Under år 1921 bär jag företagit 21 tjänsteresor, omfattande sammanlagt 112
dagar. 14 resor om tillsammans 74 dagar hava till sin huvudsakliga del ägnats åt besiktning
av skollokaler och överläggning med vederbörande ortsmyndigheter om byggnads-
och lånefrågor, 4 resor om sammanlagt 21 dagar åt inspektion, 2 resor om sammanlagt
14 dagar åt examen vid folkskoleseminarier och en resa om 3 dagar åt inventering
vid frånträdande av folkskolinspektörsbefattning. Besiktning av skollokaler
och inspektion av läroanstalter av olika slag hava företagits inom 24 av rikets 52 inspektionsområden.
Av dessa hava två inspektionsområden, nämligen Bohusläns och
Skaraborgs södra, besökts 3 gånger, 8 inspektionsområden, nämligen Södermanlands
östra, Nordsmålands mellersta, Nordsmålands västra, Sydskånes östra, Sydskånes
västra, Göteborgstraktens, Alvsborgs norra och Älvsborgs södra, två gånger samt 14
inspektionsområden en gång. Den sammanlagda kostnaden för mina tjänsteresor under
år 1921 uppgår till omkring 8,290 kronor, av vilka cirka 6,000 kronor komma på
resorna för besiktning av skollokaler och överläggningar angående skolbyggnads- och
lånefrågor.

Samtliga av mig företagna tjänsteresor hava föregåtts av överläggning med
och beslut av vederbörande chef.

Stockholm den 20 december 1922.

Underdånigst:

PER HOLMEN.
U ndervisningsråd.

— 141 —

Riksräkenskapsverkets

chefs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers iakttagelser i fråga om
utgifterna å rese- och traktainentsanslagen
del T, sid. 84, § 2.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den -1 innevarande månad åligger det mig att med anledning
av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse förekommit rörande
ersättning för viss resa avgiva utlåtande, och får jag i anledning liärav i underdånighet
anföra följande.

Den undersökning av redovisningsväsendet vid Lunds universitet och den överläggning
med universitetsmyndigheterna därstädes, som var avsikten med ifrågakomna
tjänsteresa, hänförde sig till ett nu 25-årigt krav från statsverkets sida beträffande
universitetens .ställning i budgetärt hänseende. Sedan riksdagen i underdånig
skrivelse den 10 maj 1898, i anledning av dess år 1897 församlade revisorers berättelse
angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896, på anförda skäl anhållit, att Eders
Kungl. Maj :t täcktes taga i övervägande, huruvida icke nytt formulär för Uppsala
universitets räkenskaper borde uppgöras och till efterrättelse fastställas, anförde
statskontoret och kammarrätten uti infordrat underdånigt utlåtande den 10 maj
1901, att icke oviktiga erinringar kunde göras mot den nuvarande uppställningen av
nämnda huvudbok, samt att riksdagens uttalade önskningar borde beaktas. Ämbetsverken
erinrade tillika därom, att ehuru båda universiteten förvaltade statsmedel av
ansenliga belopp, särskilda konti för dem icke funnes i rikshuvudboken intagna. Det
skulle emellertid såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt vara önskligt, att sådana
konti där kunde införas, såsom fallet vore, exempelvis, med karolinska medico-kirurgiska
institutet.

Och i ett förnyat underdånigt utlåtande den 2 april 1903 anförde statskontoret,
att det vore av den största betydelse för Eders Kungl. Maj :t och riksdagen, att den
statistik, som funnes bearbetad i rikskuvudboken och i det tryckta kapitalkonto därtill
som årligen förelädes Eders Kungl. Maj :t och riksdagen, kunde bliva så uttömmande,
överskådlig och likformig som möjligt. Och då numera universiteten förvaltade
statsmedel till ansenliga belopp, syntes det från statsverkets sida vara en lika
naturlig som billig fordran, att universitetens räkenskaper så uppställdes, att de lämnade
material till en sådan statistik samt att dessa räkenskaper icke — såsom fallet
vore vid Uppsala universitet — fullkomligt omöjliggjorde en effektiv och lätt kontroll
å särskilt de belopp, som av förslagsanslag toges i anspråk för universitetets avlöningsbehov.

Frågan om modernisering av universitetens räkenskapsväsen och närmare anslutning
till statsverket har därefter i olika sammanhang tid efter annan varit föremål
för Eders Kungl. Maj ds överväganden, men ligger alltjämt olöst. Det torde under
sådana förhållanden vara helt naturligt att jag, som förut gjort mig noga under -

rättad om redo violin oväsende t vid Uppsala universitet och. haft personlig överläggning
med dess räntmästare, skulle låta mig angeläget vara att såsom chef för riksräkenskapsverket,
vilket det enligt gällande instruktion åligger att utöva ständig tillsyn
därå att statens räkenskapsväsen funktionerar tillfredsställande och att erforderliga
törbättringar vidtagas inom detsamma, så snart som möjligt söka kontakt med vederbörande
universitetsmyndigheter i Lund för att förvissa mig om, vilket mottagande
ett förslag från riksräkenskapsverkets sida skulle hos dessa myndigheter röna, hälst
riksräkenskapsverket, enligt samma instruktion, visserligen äger fastställa formulär
men endast i samråd med vederbörande ämbetsverk och myndigheter. Frågan om universitetens
budgetära förhållanden är för övrigt mycket ömtålig med hänsyn till
deras ställning såsom gentemot statsverket jämförelsevis fria institutioner och dessutom
synnerligen komplicerad, då de disponera betydande donationer, domäner och
dylikt, till vilka statens kontrollrätt icke obetingat sträcker sig.

Det kan därför icke väcka klander att jag under de antydda förhållandena beslöt
mig för att å tjänstens vägnar avresa till Lund för att med stöd av § 3 i den för
ämbetsverket gällande instruktionen göra mig noga underrättad om universitetets
redovisningsväsende ävensom inhämta de underrättelser i övrigt rörande förvaltningen
och kontrollen därå, som kunde erfordras för utförande av ämbetsverkets åligganden.

Jag anträdde resan den 5 juni -— alltså en söndag — med dagtåg och använde
andra klass. Jag hade enligt resereglementet haft rätt att använda nattåg och första
klass, varigenom resan blivit för statsverket högst betydligt dyrare. Under den
6 och 7 juni studerade jag ingående universitetets drätsel under ledning av dess kamrerare
och den hos drätselkammaren anställda amanuensen samt konfererade med
universitetets prorektor om eu eventuell omläggning av räkenskapsväsendet med anslutning
till statsverkets giroräkning och omorganisation av räntekammaren. Jag
fick därvid också uppmärksamheten riktad på den otillfredsställande skötseln av de
s. k. Kanikeängarna, vilkas avkastning är anslagen till ålderstillägg åt professorer
och direkt påverkar storleken av statsverkets utgifter för detta ändamål.

Då universitets rektor emellertid icke befann sig i staden och åtskilligt förekommit,
som jag ansåg nödvändiggöra ett sammanträffande även med honom för att jag
skulle kunna draga all den nytta jag önskade av denna viktiga tjänsteresa, avbröt jag
förrättningen och avreste den 8 juni i avsikt att återkomma i juli, då rektor antogs
kunna träffas. Jag infann mig också ånyo den 26 juli, mitt under min semester, och
fortsatte mina undersökningar, vilka nu dels ledde till en preliminär överenskommelse
med rektor om hur arbetet med räkenskapsväsendets omläggning med biträde
av amanuensen å universitetets räntekammare borde närmast bedrivas och dels till
eu insamling av material till bedömande av frågan om Kanikeängarna, om vilken riksräkenskapsverket
någon tid därefter också gjorde en underdånig framställning med
bifogande av nämnda mycket vidlyftiga material.

Min reseräkning upptager emellertid endast två förrättningsdagar och två
resedagar. Den omständigheten att jag — med uppoffrande av egen bekvämlighet
— företog sista delen av denna förrättning under min semester, lärer väl icke betaga
mig rätten till reseersättning. Jag erinrar tillika, att jag icke heller för resan från

— 143 —

Lund debiterade högre ersättning än jag gjorde för resan till Lund eller andra klass
i dagtåg, ehuru jag kunnat anordna resan med plats i första klass och nattkupé.

Jag är enig med statsrevisorerna därom, att förändringar i det nu gällande resereglementet
äro av behovet påkallade, men jag bestrider på det bestämdaste, att nu
ifrågavarande resa kan åberopas som motiv för nödiga förändringar.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

Stockholm den 28 december 1922.

Skolöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 85, § 4.

Till Konungen.

Genom beslut den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt Skolöverstyrelsen
att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
av härmed återgående framställning från riksdagens revisorer. Till åtlydnad
härav får Överstyrelsen, med överlämnande jämväl av ett från gymnastikinspektören
kapten M. Berggren infordrat yttrande, för egen del i underdånighet anföra följande.

Vad först angår kostnaderna för här ifrågavarande inspektionsverksamhet i allmänhet
vill Överstyrelsen erinra, att gymnastikinspektörerna icke åtnjuta någon som
helst ersättning eller något arvode för sitt arbete utan allenast reseersättning och dagtraktamente
enligt tredje klassen i gällande resereglemente. Uppenbart är, att vid
sådant förhållande de för sin försörjning äro hämisade till annan verksamhet, militär
eller civil. Åtskilliga av de av Eders Kungl. Maj :t förordnade inspektörerna äro
officerare i aktiv tjänst, andra gymnast ik lä ra re vid olika läroanstalter och ett mindre
antal pensionerade officerare. Det ligger under dessa omständigheter i sakens
natur, att vederbörande i allmänhet icke utan kännbara uppoffringar kunna vara i
stånd att under längre sammanhängande tid fullgöra inspektionsåliggandena, liksom
att möjligheterna för resors företagande väsentligen växla för olika inspektörer och
under olika år. I detta avseende vill Överstyrelsen erinra, att Överstyrelsen tidigare
i skrivelse den 17 december 1920 för Eders Kungl. Maj :t framlagt resultatet av vissa
undersökningar rörande inspektionsverksamhetens omfattning under åren 1919 och
1920. Därvid upplystes bland annat, att under förstnämnda år antalet rese- och förrättningsdagar
för samtliga inspektörer utgjort lägst 18 högst 182, samt att under
första halvåret 1920 antalet rese- och förrättningsdagar växlade mellan 10 och 105.
överstyrelsen önskar vidare framhålla, att överstyrelsen sökt genom ändamålsenliga
åtgärder begränsa omfattningen av inspektionsverksamheten utan att dennas effekti -

— 144 —

vitet därigenom i alltför hög grad inskränktes. I sådant avseende må anmärkas, att
Överstyrelsen vid godkännande av inspektionsplanerna, vilket instruktionsmässigt försiggår
vid varje halvårs början, sökt förhindra, att de olika skolorna bliva föremål
för alltför täta besök. Sistidna halvår gjordes i detta syfte ganska avsevärda uteslutningar
i de ingivna förslagen. Då Överstyrelsen vid företagna undersökningar av
vederbörande inspektörers berättelser — enligt gällande bestämmelser saknar Överstyrelsen
annan möjlighet att över resorna utöva närmare kontroll — fann, att resorna
icke alltid syntes hava planlagts med tanke på att de måtte åsamka statsverket så
små kostnader som möjligt, utsände Överstyrelsen den 15 september 1922 till samtliga
inspektörer cirkulär, däri dessa anmodades att dels till Överstyrelsen snarast
möjligt och senast före den 5 oktober 1922 inkomma med uppgift på de särskilda
sammanhängande resor, som för de redan insända inspektionsplanernas förverkligande
beräknats vara erforderliga, dels hädanefter vid avgivande av förslag till inspektioner
och instruktionsmöten lämna enahanda uppgift, dels oek att i inspektionsbeiättelsen
meddela, huru inspektions- och instruktionsverksamheten fördelats på
olika resor med angivande tillika av antalet använda rese- och förrättningsdagar.
De uppgifter, som i anledning av cirkuläret kommo Överstyrelsen tillhanda, syntes
utvisa, att inspektörerna, i all den utsträckning, som skälig hänsyn till deras övriga
verksamhet möjliggjorde, sökt planlägga resorna med aktgivande på nödvändigheten
att ekonomisera med allmänna medel. Genom de åtgärder, som sålunda vidtagits,
torde under innevarande år en väsentlig nedgång i resekostnaderna kunna förutses.

Till främjande av enahanda syfte har Överstyrelsen, i samförstånd med direktionen
för gymnastiska centralinstitutet, vid avgivande av förslag beträffande inspektörer
för år 1923 sökt inskränka antalet inspektörer utan att därmed de olika
inspektörernas områden gjordes så stora, att därav betingades stegrade resekostnader.
Såmedelst blev det möjligt, ätt dels minska inspektörernas antal från 22 till 20, dels
i ett fall vinna en ändamålsenligare begränsning av området.

Vad därefter angår den gymnastikinspektör, vars resekostnader särskilt ådragit
sig uppmärksamhet från riksdagens revisorers sida, torde den av kapten M. Berggren
avgivna detaljerade redogörelsen för den av honom utvecklade energiska verksamheten
för den fysiska fostrans främjande få anses tillräckligt talande, överstyrelsen
vill med hänsyn härtill inskränka sig till att erinra, att det av kapten Berggren
innehavda inspektionsområdet är ett av de största i riket, omfattande ej mindre
än fyra folkskolinspektörsdistrikt, och därtill i kommunikationshänseende synnerligen
vanlottat. På grund av dessa omständigheter måste resekostnaderna med nödvändighet
ställa sig höga. Jämväl bör understrykas, att samtliga folkskolinspektörer inom
området, vilka varit i tillfälle att på nära håll följa kapten Berggrens verksamhet
som gymnastikinspektör, vitsordat hans intresserade, nitiska och framgångsrika arbete
för den fysiska fostrans höjande inom folkskolan, en uppfattning, som Överstyrelsen
för sin del finner styrkt av den kännedom överstyrelsen äger rörande instruktionsoch
inspektionsarbetet inom området.

På grund av att riksdagens revisorer ansett sig böra giva uttryck åt den åsikten,
att det syntes kunna tagas under övervägande, huruvida icke för kostnadernas
nedbringande gymnastik inspektörernas åligganden kunde till väsentlig del överflyttas

— 145 —

på folkskolinspektörerna, vilka i allt fall i och för sin tjänst måste företaga vidsträckta
inspektionsresor, vill överstyrelsen slutligen framhålla följande, överstyrelsen
delar i princip den av revisorerna uttalade uppfattningen, vilken jämväl hävdats av
den genom nådigt beslut den 9 juli 1915 förordnade kommittén för avgivande av utlåtande
och förslag angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet. Berörda
förslag avser att sätta vederbörande folkskolinspektörer i stånd att på ett tillfredsställande
sätt inspektera den fysiska fostran inom sina respektive inspektionsområden
genom att bereda dem tillgång till erforderlig sakkunskap, från vilken råd
och upplysningar kunde erhållas. Denna rådgivande, upplysande och initiativtagande
myndighet skulle representeras av särskilda befattningshavare, konsulenter i
fysisk fostran. Efter kommitténs mening borde landet uppdelas i 10 sådana konsulentdistrikt.
I fråga om avlöningsförmånerna borde konsulenterna, som skulle tagas
helt i anspråk av sina tjänster, närmast jämföras med folkskolinspektörerna.

Visserligen skulle det enligt Överstyrelsens mening för den fysiska fostran vara
till största fördel, om den nuvarande provisoriska ordningen med alldeles oavlönade
gymnastikinspektörer ersattes av en definitiv i principiell anslutning till ovannämnda
kommittéförslag men å andra sidan skulle det vara till bestämd nackdel, om gymnastikinspektionen
bragtes ur funktion, innan någonting bättre kunde träda i dess ställe.
Ur statsekonomisk synpunkt torde den nu gällande ordningen under alla omständigheter
icke ställa sig ofördelaktigare än den föreslagna, om det ock knappast kan själas
i längden rimligt och försvarligt, att det allmänna, på sätt nu i snart ett tiotal år
skett, tager i anspråk enskildas ai''bete och intresse utan att lämna något som helst
vederlag.

Stockholm den 22 december 1922.

Underdånigst:

B. J :n BERGQVIST.

WILHELM BJÖRCK

föredragande.

Axel Berlin. I

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Bergqvist,
avdelningscheferna överdirektören Falk och undervisningsrådet Sandberg, undervisningsrådet
Bruce samt föredraganden.

146 —

F olkskolegymnastikinspektören
kapten M. Berggrens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 85, § 4.

Till Knngl. Skolöverstyrelsen.

På grand av anmärkningar framställda av Riksdagens Revisorer mot gymnastikinspektören
inom Helsinglands norra, Medelpads och Ångermanlands norra och
södra inspektionsområden får jag jämte remisshandlingarnas återställande vördsamt
anföra.

Inspektionsområdet, som innefattar fyra folkskoleinspektörsområden, sträcker
sig från Västerbottensgränsen ett gott stycke in i Helsingland. Det innesluter icke
blott de tätt befolkade industricentra kring Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och
Ljusnan, där skolornas antal är synnerligen stort, utan även de svårtillgängliga trakterna
i västra Ångermanland, södra Medelpad och norra Helsingland. Sin nuvarande omfattning
ernådde inspektionsområdet år 1920, då Helsinglands-distrikten ävensom de
svårtillgängliga skolorna i nordvästra Ångermanland tillädes. Inspektionsområdet
omfattar härigenom omkring 90 st. skoldistrikt samt över 1,100 skolor. På grund av
utsträckning, skolantal och svårframkomlighet i förening är inspektionsområdet säkei’-ligen det största och mest svårbearbetade inom landet. För att uppnå ett nöjaktigt
resultat har jag ansett mig böra årligen inspektera omkring 300 skolor och utföra omkring
20 instruktionsmöten. Området medhinnes då under loppet av fyra år. Verksamheten
skulle därvid i stort sett fördelas över samtliga folkskoleinspektörsområden,
även om särskilda orsaker föranledde, att tyngdpunkten förlädes till ett eller två områden.
I samband härmed får jag göra några jämförelser. Om en folkskoleinspektör
inom något av nämnda områden behöver 130 dagar för att medhinna en tredjedel
eller hälften, bör det då anses för mycket, om eu gymnastikinspektör med fyra gånger
så stort antal skolor härför använder 126? Bland södra gymnastikinspektörsområdena
finnas sådana, där skolornas antal icke ens uppgår till eller håller sig vid ett antal
av omkring 300. Under sådana förhållanden synes det förklarligt, att både kostnader
och dagantal måste vara mycket lägre, ej minst beroende på tätare kommunikationer,
som onödiggöra anlitande av landsvägsskjuts. Jag har även med de största personliga
ansträngningar sökt nå jämväl de mest avlägsna och svårtillgängliga skolorna, väl vetande,
att kanske just där hjälpen behövdes allra bäst. Detta förhållande iakttages
kanske icke alltid vid andra inspektionsområden. Enbart för att komma fram till
utgångspunkten för vissa inspektioner inom de från Sollefteå sett perifera distrikten
äro kostnaderna både stora och antalet resdagar betydligt. Några exempel härpå:

Tåsjö, två	resdagar,	kostnad 160	kr.
Bodum	,,	yy	160	yy
Fjällsjö	>>	yy	177	yy
Nianfors	yy	yy	188	yy
Hassela	yy	yy	138	yy

— 147 —

„ av an^edningarna till de av Riksdagens Revisorer påtalade förhållandena
är således att söka uti inspektionsområdets stora utsträckning, skolornas talrikhet och
svårtillgängligh et.

När gymnastikinspektörens av Kungl. Skolöverstyrelsen godkända arbetsplaner
för år 1921 skulle utföras, hade det ju varit önskvärt, om förrättningarna kunnat utföras
i mera sammanhang än vad förhållandet nu blivit. Detta hade emellertid varit
synnerligen svårt för att icke säga omöjligt, enär jag ej kunnat disponera tiden som
önskvärt varit. Det har visserligen varit relativt lätt att få möjlighet till inspektionsverksamhet
under kortare perioder, men det betydande ekonomiska ansvar, som varit
förbundet med den militära tjänsten — vapenofficer, kasärnofficer samt under kortare
tid kompanichef — har omöjliggjort både längre tids frånvaro och framför allt
ett konsekvent genomförande av de planlagda resorna. Antingen hade jag måst minska
inspektionsarbetet, så att någon egentlig kontinuitet varit omöjlig eller också avstå
från inspektörsskapet. Det har sålunda inträffat, att verksamheten måst avbrytas,
innan ett distrikt hunnit slutinspekteras, för att därefter upptagas vid senare lämpligt
tillfälle eller att närgränsande distrikt icke kunnat tagas i en följd. I detta sammanhang
omnämnes såväl Delsbo, Idenor som Nianfors, till vilka senare resorna i
skilda omgångar företagits över Hudiksvall. Jag är den förste att beklaga detta förhållande,
vilket givetvis förorsakat avsevärt ökade kostnader. Vid besök, som jag
gjort å Statskontorets revision, har det dock under hand bekräftats, att man där ansåg
sig icke kunna begära av en i aktiv tjänst varande officer samma planläggning och utförande
av verksamheten, som fordrades av en person, vilken helt disponerade sin tid.

Den andra orsaken till de påtalade förhållandena är givetvis den militära
tjänstgöringen.

Ännu en bidragande orsak är att söka i de förrättningar, som med Kungl. Skolöverstyrelsens
särskilda medgivande företogos inom Bodum, Fjällsjö och Anundsjö
distrikt, omfattande mindre folk- och flyttande skolor. Besöken utfördes å tidpunkt,
då jag eljest skulle åtnjutit ledighet från militärtjänst. Svårigheterna att under den
regnperiod, som då övergick dessa ödsliga trakter, nå de i obygden belägna skolorna,
voro mycket stora och tvingade till långa omvägar. Endast i undantagsfall ledde banade
vägar eller spångade myrar till målet, och inspektören befann sig åtminstone vid
ett tillfälle mellan Grundsjö och Hocksjö — Bodums distrikt — i livsfara, att drunkna.

Med avseende å de till Hudiksvall förlagda fyra stycken resorna får jag anföra.
En resa avseende inspektion av skolor i Hudiksvall och Idenor förlädes delvis
till Hudiksvall. Nästa resa förlädes ock till samma stad, enär den omfattade instruktionsmöten
därstädes. De återstående påtalade resorna hava däremot icke förlagts
till Hudiksvall, men staden har passerats på väg till andra förrättningsplatser. Exempel:
För att resa till Hassela ansåg jag vägen över Hudiksvall vara billigare än om
den förlagts över Ange—Attmar—N. Hassel med omkring 5 mils landsvägsskjuts. Instruktionsmötet
i Hudiksvall anordnades som omedelbar följd av inspektionen därstädes
och på framställning från lärarehåll. Mötet hade icke beräknats i resplanerna.
Sammalunda var förhållandet med resan till Hassela.

I fråga om Delsbo-resorna, fem till antalet, hava tre förlagts till Delsbo, under
det att tvenne använt Delsbo för genomresa, till Norrbo, Bjuråker m. m. Detta förRer.
-berättelse ang. statsverket för år 1921. III.

— 148

hållande betingades av hänsyn till kostnaderna, som därigenom blevo mindre. Av
nämnda fem resor voro fyra upptagna i resplanerna, fördelade på vardera vår- och
höstterminen. En femte avsåg sammanträde med skolråd för dryftande av gymnastiska
spörsmål i likhet med förut angiven resa till Hassela. Om dessa särskilda möten
med skolråd får jag anföra. Det har visat sig synnerligen svårt för att icke säga
omöjligt att samla såväl skolråd som lärarepersonal till ett centralt möte en viss dag.
De förra hava varit förhindrade att infinna sig dylika vardagar på grund av enskilda
sysselsättningar. Jag har därför sökt råka dem vid andra tillfällen, särdeles å söndagar,
varvid lämpligt föredrag hållits angående gymnastik, resultatet av inspektionsverksamheten
framlagts, och redskap föreslagits m. m. Inspektörens förslag gå vid
dylika personliga sammankomster lättare igenom än om blott en skrivelse avlåtes. Sådana
möten, skolrådsinstruktionsmöten, äro emellertid svåra att beräkna på förhand
och att till tidpunkten angiva. De äro beroende av många faktorer såsom inspektionsarbetet
inom distriktet, av inspektionsmaterialets behandling (redskapsförslag), av
militära tjänstgöringsförhållanden och jämväl måste hänsyn tagas till skolråden
m. m. Det har inträffat, att mötet ej kunnat hållas, förrän efter ett halvår, men tiden
bliver dock vanligen kortare. Instruktionsmöten med lärarepersonal måste ock anpassa
sig efter militärtjänst och för lärarepersonalen eller för skolan lämpade förhållanden.
Det har under år 1921 visat sig svårt att få resorna utförda i lämpligare
följd.

Jag har härmed velat framhålla, att inom ett så pass stort inspektionsområde
och under en sådan intensiv verksamhet, som fallet varit år 1921, önskemål om extra
förrättningar med nödvändighet uppstå. Jag har ej heller gjort någon hemlighet
härav. Skolrådsinstruktionsmötena hava exempelvis alltid angivits i respektive terra
insrapporter, och jag har alltid vid insändande av förslag till verksamheten reserverat
mig mot oförutsedda förändringar i planernas utförande. Jag har därjämte trott
att det vore förmånligare för tjänsten ju mera omfattande arbetet bedreves och har
ännu aldrig lyckats komma upp till inspekterande av vare sig 300 skolor, avhållande
av 20 instruktionsmöten för lärare, som i början av denna skrivelse angivits som önskvärt
för arbetet inom inspektionsområdet. Jag beklagar, att ovan anförda resor ej
hava kunnat ordnas i lämpligare följd och med mindre kostnader för statsverket. Jag
har emellertid under innevarande års förrättningar både sökt och uppnått bättre
resultat.

Mot anmärkningen att under samma år hava besökt ett flertal skolor upprepade
gånger får jag anföra.

Det har inträffat i ett fall att jag besökt samma skola tvenne gånger under
samma termin. Anledningen härtill var, att utbildningen vid skolan var så pass underhaltig,
att jag ansåg mig nödsakad göra om besöket. Det har vidare förekommit i
ett fall, att jag inspekterat en skola under vårterminen och på särskild anmodan av
skolrådsordföranden besökt samma skola, sedan dess ombygd, för att lämna förelag
till gymnastikredskap. Jag har ej vidare besökt någon vare sig folk- eller småskola
tvenne gånger under samma år. Däremot har inträffat, att jag på en dag ej medhunnit
inspektera två större a-skolor med inemot tio klasser vardera, ty tiden skulle ej
räcka till härför under en dag. Det har inträffat i tvenne fall att jag ej inspekterat

— 149 —

folkskolan samma dag som småskolan, enär1 gymnastikundervisning ej stode upptagen
på programmet för ifrågavarande dag, enär småskolan ej låg inom samma lokal som
folkskolan, enär barnen ej hade gymnastikkläder med sig annat än gymnastikdagar,
enär jag ej hann avsluta inspektion av den ena skolformen förrän den andra hade
slutat skolan för dagen. Det har inträffat i tvenne fall med varannandagsläsande
skolor, att jag under vårterminen inspekterat folkskolestadiet och att jag under höstterminen
— i respektive skolors närhet -— jämväl inspekterat småskolan. Jag har å
ena sidan ej velat i onödan annonsera min ankomst genom att efterhöra, huruvida
gymnastik förekom eller icke, medan jag å andra sidan sökt att så litet som möjligt
störande ingripa i den övriga undervisningen. De här ovan relaterade förrättningarna
hava aldrig varit fristående utan förbundits med andra. De höra ock ses i samband
med 200 förrättningar under år 1921.

Anmärkningar hava vidare riktats mot mig för att jag icke använt tåglägenhet,
då sådan stått till buds. Med avseende härpå får jag anföra. Vid förrättningar omkring
Sollefteå såsom Långsele, Helgum, Multrå och Sånga har detta inträffat, och
haft sin grund i militära tjänstgöringsförhållanden, vilka ej medgivit inväntande av
ordinarie tåglägenhet. Vid andra tillfällen åter har önskemålet att medhinna de för
dagen avsedda förrättningarna icke möjliggjort inväntande av tåglägenhet. Det är
sällsynt att förrättningarna för dagen avslutas t. ex. kl. 3 e. m. vid skoltidens slut. Vanligen
förekomma också här förfrågningar och önskemål i gymnastiskt hänseende, som
nödvändiggöra ytterligare förrättningar. Lika vanligt som det är, att förrättningsdagen
börjar kl. 7 f. m. eller ännu tidigare, lika ofta inträffar det, att den ej slutar
förr än kl. 8 e. m., ja, kanske ännu senare. Detta övertidsarbete har sin grund i önskan
att medhinna så mycket som möjligt under dagens lopp. Det hör emellertid till undantagen,
att jag debiterar statsverket sådana övertidsresor.

Om således å ena sidan kostnaden för min inspektionsverksamhet varit avsevärd,
bär den inspekterande dock alltid eftersträvat, att genom intensivt arbete — organisations-
och instruktions--kompensera densamma. De här nedannämnda för hållandena

— visserligen önskvärda — hava dock aldrig påfordrats i någon inspektörsinstruktion.
Detta har skett på frivillighetens väg och för den goda saken.

I fråga om det instruktiva arbetet hava sålunda en mängd fortbildnings- och
instruktionskurser organiserats och delvis finansierats av mig. Den första kursen
kom till stånd redan år 1919, sedermera har antalet varit i ständig tillväxt. Genom
anskaffande av lämpliga ledare har resultatet blivit gott och min mening är givetvis
att fortsätta om så låter sig göra. Under innevarande år voro exempelvis tvenne
större fortbildningskurser för lärarinnor anordnade i Medelpad och Ångermanlands
södra områden, under det att en mindre kurs gick av stapeln i ett nordligare distrikt.
Vid dessa kurser utbildades således omkring sextio lärarinnor. Även med bidrag från
Kungl. Skolöverstyrelsen har jag själv deltagit med omkring 600: —, dels för att
resultatet skulle bliva så mycket bättre, dels för att ett större antal skulle kunna beredas
tillfälle att deltaga. Då det instruktiva arbetet lagts på lång sikt hava redan under
medio av detta år förarbeten blivit gjorda till flere andra utbildningskurser. Jag
omnämner således en skidkurs (överenskommelse träffad med skidaelegationen), en
simkurs (överenskommelse träffad med sekreteraren för Svenska Livräddningssällskapet
angående anställande av lämplig ledare), två större fortbildningskurser i Hel -

— 150 —

singland och norra Ångermanland (härtill har medgivande under hand lämnats avföreståndaren
för Gymnastiska Centralinstitutet). För de båda sistnämnda ävensom
för simkursen har jag icke lyckats erhålla anslag, utan är det min avsikt att om
möjligt finansiera dem själv. Enbart en sådan kurs drager med sig ett avsevärt arbete,
omfattande ett hundratal skrivelser till skolråd, deltagare, annonser i tidningar,
anskaffande av lämpliga ledare, lokaler, ordnande av förplägnad, husmoder m. m.
för allt skall gå väl ihop. Jag har fått utföra detta arbete ensam mestadels och på lediga
stunder. Vid ett eller annat sydligare inspektionsområde hava visserligen dylika
kurser ägt ram, men jag är troligtvis hittills den ende, som bidragit med egna medel
till avsevärt belopp. För att skapa en mera enhetlig grund till utövande av fysisk
fostran i skolorna hava detaljerade kursplaner och lämpliga föredrag om gymnastikens
fysiologiska verkan uppgjorts. Kursplanerna äro utarbetade både för folkskola och
småskola, för samtliga skolformer var för sig. De äro grundade på tvenne moderna
gymnastikböcker. Min strävan har varit att göra de s. k. instruktionsmötena så givande
som möjligt. I stället för att inskränka dessa till en å två timmar, hava de pågått
fyra till fem och om möjlighet funnits, har jag ej skytt att på egen bekostnad
hämta klasser från angränsande distrikt för att såsom åskådningsmateriel uppvisa en
eller annan aktuel detalj ur skolgymnastiken. Så var fallet med instruktionsmötet i
Sundsvall för någon tid sedan, därvid en klass från ett angränsande distrikt demonstrerade
hållnings-, tänjnings- och avspänningsrörelser. Jag har trätt i förbindelse
med seminarier både för lärare och lärarinnor i avsikt, att genom föredrag, meddelande
av erfarenheter från skolgymnastiken giva en smula förtrogenhet och vana på
det blivande arbetsfältet. I liknande syfte har jag samarbetet med folkhögskolor inom
mspektionsområdet. För egen utbildning och på egen bekostnad har jag som studiebesökare
följt gymnastiklägret i Bosjökloster.

Med avseende på organisationsarbetet har detta ej heller inskränkt sig till att
utföra, vad som nätt och jämt erfordrades. Under år 1920 påbörjades och under
1921 fullständigades ett omfattande kortregister till största delen bekostat av mig
ensam. Korten, varav ett bifogas, upptaga bland annat detaljerade uppmätningar
av lektionssalar, avklädningsrum och andra för gymnastik lämpliga lokaler och detta
inritas därefter i lämplig skala.1) Likaväl som registret varit till ovärderlig nytta
vid uppgörande av redskapsförslag, besvarande av frågor angående gymnastiska förhållanden,
lika visst är att det dragit mycket arbete på övertid. Jag har ej försport,
om ett dylikt omfattande arbete utförts vid något annat gymnastikinspekionsområde.
Ritningar till redskap hava kostnadsfritt tillhandahållits skolråd och enskilda lärare.
För att bättre åskådliggöra redskap, och huru dessa skola uppsättas, hava miniatyrmodeller
anskaffats och förevisats vid skolrådssammanträden och instruktionsmöten.
På egen bekostnad har jag ehuru i mindre skala bekostat både redskap och dessutom
gymnastikkläder till medellösa barn.

Expeditionsarbetet har på grund av här ovannämnda förhållanden blivit nog
så betungande, men det har enligt mitt förmenande varit nödvändigt, ehuru icke på- i)

i) Berörda bilagor överlämnade till riksdagens statsutskott.

— 151 —

fordrat. Under 1920 utgjorde inkommande och utgående skrivelser omkring 800
stycken, år 1921 ökades antalet till omkring 900 för att under detta år överstiga tusentalet.
Expenser och arbetshjälp, när egna krafter ej längre förslagit, hava till största
delen — under innevarande år helt och hållet — bekostats av mig. Även om några
skrivelser äro av nog så enkel beskaffenhet taga dock redskapsförslagen och P. M.
till skolråden mycken tid att uppgöra. Under år 1921 uppgjordes sålunda detaljerade
förslag till anordnande av redskap för Delsbo — 15 skolor, Norrbo — 3, Hassela

— 10, Nianfors — 3, Ljusdal — 17, Rogsta — 1, Bodum — 4, Fjällsjö — 6, Forsa

— 14, Bjärtrå — 9, Graninge — 2, Långsele — 3, Kyrkdal — 2, Hemsö — 2, Sånga

— 2, Torsåker — 3, Ytterlännäs — 8, Boteå — 4, Skog — 2, Sidensjö — 4, Anundsjö
— 13, Resele — 3, Nätra — 14, Yibyggerå — 3, Skorped — 2, Selånger ■— 4 och
Sättna — 4. Förslagen som avse i bruk tagna skolor hava redan föranlett anskaffning
av redskap i de flesta distrikten. Genom rundskrivelser till samtliga skolråd
har jag kunnat hålla mig i kontakt med nybygnadsarbeten likaväl som med förändringsarbetena
för året vid samtliga nittio distrikten. Redskap hava sålunda vid lägligt
tillfälle kunnat anordnas genom mitt initiativ.

Detta jäktande arbete mellan å ena sidan militär tjänst och inspektionsverksamheten,
vilket i allt mer stegrad skala pågått sedan 1918 — jag har under denna
tid ej åtnjutit någon dags ledighet för eget behov — har icke opåtalt gått förbi. Under
år 1920 ådrog jag mig sjukdom av överansträngning, behandlades härför av Stoekholmsspeeialist
och jag är ännu ej återställd från en i början av detta år ådragen
annan kroppslig svaghet.

Under år 1918, 1919 och början av 1920, medan ännu relativt goda tider rådde,
försiggick det gymnastiska arbetet inom skolorna under rätt gynnsamma förhållanden.
Redskap anskaffades, gymnastikkläder förfärdigades och vederbörande skolmyndigheter
ställde sig förstående till gymnastikinspektörens arbete. Med den inträdande
depressionen började svårigheterna också härvidlag att hastigt ökas. För att
hålla uppe det hittills framgångsrikt utförda arbetet och för att särskilt kunna i hastigare
tempo genomföra småskolans i modern riktning lagda gymnastik har jag under
år 1921 insatt hela min personlighet. Jag ville med andra ord slå ett slag för gymnastiken.
Härpå äro mer än två hundra förrättningar, sjutton instruktionsmöten och
tretton särskilt för skolråd avsedda sammankomster, varunder gymnastiska spörsmål
för distriktet dryftades, bevis nog. Hade det varit förmånligare för den tjänst, jag
är satt att utöva, om inspektionsverksamheten och kostnaden för densamma gått ned
till ett minimum ?

Erkännande för verksamheten har på flerfaldigt sätt mött mig från såväl lärare,
skolråd som från folkskoleinspektörerna.

Med uppoffrande av militär befordran, kroppslig hälsa och personlig trevnad,
har jag sökt göra allt, vad i min förmåga stått att bereda de tusentals bamen inom
inspektionsområdet bättre fysisk fostran och därmed ökad hälsa och glädje. Då jag
hittills haft förmånen att vara ekonomiskt oberoende har mitt arbete endast avsett att
befordra det mål, för vilket jag under 5 år arbetat: gymnastikens utbredande bland
folkskolor.

152 —

Efter de stora ansatser, som härför blivit gjorda under föregående år, har det
gymnastiska arbetet under 1922 kunnat ske i enklare omfattning och till betydligt
mindre kostnader för statsvei’ket.

Sollefteå den 18 december 1922.

M. BERGGREN.

Folkskol,g-ymnas tit inspektör.

Kapten.

Statens fattigvårdsinspektörs yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 91, § 5.

Till Konungen.

Genom beslut den 6 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt undertecknad,
statens fattigvårdsinspektör, att avgiva utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande fattigvårdsinspektionen; och får jag i anledning
härav och sedan jag inhämtat yttrande från fattigvårdskonsulentema anföra
följande.

Riksdagens revisorer hava meddelat vissa kostnadsuppgifter ifråga om fattigvårdsinspektionen
och med hänsyn till de ”jämförelsevis dryga kostnader fattigvårdsinspektionen
medfört” ifrågasatt, om ej åtgärder skulle kunna vidtagas i syfte
att förminska utgifterna för densamma. Revisorerna hava vidare anfört, att, då
inspektionen nu varit i verksamhet under flera år, undersökningarna beträffande förhållandena
inom fattigvården i samtliga kommuner borde hunnit framskrida så
långt, att de ur fattigvårdssynpunkt viktigaste rönen gjorts. Besök å samma orter
torde — framhålla revisorerna vidare — i framtiden icke behöva så ofta företagas
och torde konsulenternas antal såsom en följd härav kunna minskas.

Revisorerna torde med sitt uttalande om de ”jämförelsevis dryga omkostnaderna”
för inspektionen icke hava avsett att på ifrågavarande humanitära område
borde tagas ett steg tillbaka och en återgång ske till äldre tiders föga hedersamma
ståndpunkt beträffande samhällets vård av invalider och värnlösa barn. Uttalandet
torde väl snarare vara ett uttryck för en ej minst i dessa dagar berättigad strävan,
att, med bibehållande av den nu gällande fattigvårdslagens sociala krav, söka begränsa
omkostnaderna så långt det är möjligt. Emellertid är det tydligt, att vårt
lands ofantliga storlek, dess uppdelning i två och ett hälft tusen fattigvårdssamhällen,
understödstagarnas stora antal (omkring 240,000) och deras fördelning över snart
sagt hela landet nödvändiggör att en fattigvårdsinspektion i vårt land blir dyrare än
i många smärre och tätt befolkade länder. Trots detta vore uppgiften dock järn -

— 153 —

förelsevis överkomlig, för den händelse densamma, såsom revisorerna ant} da, allenast
avsåg att utröna hur fattigvården fungerar. Men inspektionen torde i själva verket
innebära den vida svårare uppgiften att verksamt förbättra fattigvården genom att
höja den till den nivå som 1918 års lag uppställt. Det hör ej förgätas, att fattigvården
i vårt land är en uråldrig institution, som allt intill de sista aren varit behäftad
med allvarliga fel och brister och därför från de fattigas sida mötts med mycken
misstro. Det torde krävas ett långt och tålmodigt arbete innan det överallt kan skapas
eu sund understödsverksamhet, vilken å ena sidan ej tillämpar en till snålhet
gränsande sparsamhet och å den andra sidan ej förfaller till ett prineiplöst allinosesystem,
som verkar försvagande på det arbetande folkets drivkraft till själförsörjning.

Ett annat hinder för en snabb omdaning av fattigvården äro de mångenstädes
rådande svåra ekonomiska förhållandena. Särskilt gäller detta anstaltsvården, som
skall vara slutgiltigt genomförd före 1928 års utgång. Vid lösningen av denna för
kommunerna rätt så betungande fråga, måste konsulenterna noga sätta sig in i varje
orts särskilda förhållanden, pröva om gemensamhet med flere kommuner därvid bör
etableras på grund av de små kommunernas ringa ekonomiska bärkraft, om äldre hus
lämpligen kunna omändras till ålderdomshem m. m. Konsulenterna måste med andra
ord ej allenast företaga en ytlig undersökning och ge några råd i största allmänhet,
utan det kräves av dem med rätta, att de skola lämna de isolerade och i fattigvårdsfrågor
ofta föga bevandrade fattigvårdsstyrelserna en verkligt sakkunnig hjälp. Inspektionen
bör, enligt ett uttalande i 1918 års proposition till ny fattigvårdslag,
”underlätta kommunernas och fattigvårdsfunktionärernas svåra uppgift att med
kravet på tillfredsställande vård förena nödvändigheten att hålla kostnaderna för
denna vård inom måttliga gränser”. Erfarenheterna visa ock, att det i många fall
lyckats konsulenterna att genom kloka råd och förslag inbespara för kommunerna
betydliga utgifter, exempelvis vid ordnandet av ålderdomshemmen.

Tages hänsyn till allt detta, torde en ökning av distriktens storlek bestämt böra
avrådas. Frånsett de nordliga konsulentdistrikten, som av naturliga skäl måste omfatta
ett mindre antal kommuner, har varje konsulent på sin lott mellan 300 och 400
fattigvårdssamhällen (tvänne distrikt respektive 410 och 491 stycken). Intill den
31/3 1922 hade också konsulenterna sedan inspektionens tillkomst allenast medhunnit
ett enda besök i 73 % av landets kommuner. I själva verket torde redan under nuvarande
förhållanden konsulenterna hinna besöka varje kommun allenast vart tredje
eller fjärde år (om de nordliga distrikten ej tagas i betraktande) och det kan sålunda
ej vara tal om ”ofta” upprepade besök. Visserligen kan det synas, som om de framsynta
kommunerna, vilkas hjälpverksamhet nått ett jämförelsevis högt plan, ej voro
i behov av upprepade besök. Erfarenheten visar dock, att en försämring lätt nog kan
inträda, t. ex. på grund av nyval av ordförande och ledamöter i fattigvårdsstyrelsen,
genom én olämplig föreståndarinna för ålderdomshemmet o. s. v., och att därför ett
handtag av konsulenten även i dessa kommuner kan vara i hög grad påkallat.

Om jag sålunda ej vågar tillstyrka att indragning sker av en eller flera konsulentbefattningar,
återstår frågan, om kostnaderna kunna förminskas genom inskränkning
av resorna inom kommunerna. Givetvis är denna del av inspektionen den
dyrbaraste, men det är också den som har den ojämförligaste största praktiska betydelsen.
Genom besöken i kommunerna beredas konsulenterna tillfälle att ej allenast

154 —

f“ska fattigvåi-dsstyrelsens protokoll och räkenskaper, att eventuellt sammantratla
med hela fattigvårdsstyrelsen samt inspektera anstalten, utan ock att besöka
understödstagarna i deras^ hem. Därjämte beredas de tillfälle, i den mån deras tid
medger, att lämna barnavårds- och hälsovårdsnämndernas ordförande hjälp och råd i
vården och kontrollen av fosterbarn och utom äktenskapet födda barn. Endast genom
besök i kommunerna är det möjligt för konsulenterna att i enlighet med ovan?.
ai!m1(f Proposition^ uttalande upptäcka och förebygga ”sådana beklagliga missförhållanden
och svarartade lidanden för de fattiga som hittills flerstädes förekommit
samt att klargöra en hel del svårlösta fall, inför vilka fattigvårdsstyrelserna ej
sällan sta radlosa. I regel torde aven kommunerna själva vara tacksamma för dessa
besök enar arbetet för dem i hög grad härigenom underlättas. Någon inskränkning
i besöken anser jag mig därför ej kunna förorda, men väl att resorna — såsom i konsuienternas
instruktion också framhålles — måtte företagas så, att minsta möjliga
kostnad asamkas staten. For att om möjligt vinna ökad kontroll i detta avseende
i • konsulenternas resplaner böra bli föremål för granskning av statens fattigvårdsinspektör,
vad beträffar såväl vilka kommuner som skola besökas som ock reseturerna.
Vidare torde kunna föreskrivas, att, när kommun själv begär ett besiik t. ex.
i or beseende av en tomt till ålderdomshem, kostnaden för skjutsen bestrides av kommunen
och ej får debiteras statsverket.

Den betydande upplysningsverksamhet, som konsulenterna utöva, t. ex. angående
fattigvårdslagens bestämmelser, möjligheterna att erhålla specialvård för vissa
understödstagare, åtgärder till förebyggande av fattigdom o. s. v., torde så långt det
ar möjligt böra ske genom skriftväxling och telefonsamtal mellan konsulenten och
fattigvårdsstyrelsernas ordförande. Redan nu förekommer en ganska livlig sådan förbmdelse,
men det är min tro att den skulle kunna ytterligare ökas. Beträffande
skriftväxlingen är det min avsikt, att härutinnan giva konsulenterna vissa ytterligare
direktiv, och ifråga om telefonen torde böra övervägas, om ej genom en något utsträckt
rätt till fria tjänstesamtal eller andra åtgärder detta bekväma och relativt billiga
förbindelsemedel i större utsträckning kunde användas till ordnandet av sådana
frågor, som ej nödvändigtvis kräva besök i vederbörande kommuner. De försök, som
under de senaste åren föranstaltats, att konsulenterna på vissa för fattigvårdsstyrelserna
kungjorda dagar äro tillgängliga å sin expedition för besök av ordförandena
och andra intresserade, torde böra utsträckas därhän att dylika mottagningstider förekomma
även å andra centrala platser i länen. Vidare torde konsulenternas arbete
underlättas och kostnaderna för resor i någon mån reduceras, om någon jämkning
skedde av konsulentdistrikten. Redan i propositionen till ny fattigvårdslag förutsattes,
att en dylik reglering skulle äga rum, om och när erfarenheterna därtill gåve
anledning. Sedan någon tid föreligger ock ett förslag till jämkning av distriktsindelnmgen
och det är min avsikt att underställa detsamma Kungl. Maj ds prövning.

V i cl a ro torde en i ilsk räck n ilig av omkostnaderna för konsulentverksamheten
åtminstone tillsvidare kunna ske därigenom att, såsom från konsulenthåll föreslagits,
efter frivillig överenskommelse med statens fattigvårdsinspektör, konsulenternas årliga
semester om 30 dagar ej uttoges på en gång utan i två eller tre perioder, varigenom
behovet av vikarier utan större olägenhet kunde bortfalla.

— 155 —

Slutligen torde ett par ord böra sägas om samarbetet mellan fattigvårdsinspektionen
och konsulenterna. Någon ändring i syfte att vinna enhetlighet och kontroll
i konsulenternas arbete torde, så vitt jag kan finna, ej vara erforderlig. Redan
nu erhåller inspektionen konsulenternas berättelser, vilka bli föremål för sorgfällig
prövning. Därjämte granskas konsulenternas diarier av inspektören, vilken ock
månatligen erhåller uppgift om konsulenternas arbete från dag till dag. Och slutligen
förekommer varje år gemensam överläggning mellan konsulenterna och inspektören
angående årets erfarenheter.

Stockholm den 29 december 1922.

G. H. von KOCH.

Kungl. Generalpoststyrelsens utlåtande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden rörande postverket
del I, sid. 102—108, § 1—11
samt sid. 184, § 2.

Till Kungl. Kommunikationsdepartementet.

Genom remiss den 5 dennes har generalpoststyrelsen anbefallts att till Kungl.
Kommuunikationsdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av vissa av riksdagens
revisorer gjorda erinringar. Till åtlydande härav får generalpoststyrelsen
vördsamt anföra följande.

Utgifter för representationskostnader.

(Del I, sid. 184, § 2.)

Av de 5,000 kronor, vilka generalpoststyrelsen jämlikt av riksdagens revisorer
åberopade Kungl. brev av den 3 september 1920 disponerat för bestridande under
år 1921 av representationskostnader har styrelsen använt tillhopa 3,428 kronor 23 öre.

Statsrevisorerna anse om de utgifter, som gjorts på ifrågavarande anslag, att
desamma dels icke alltid motsvarat begreppet enkelt värdskap dels gjorts i för stor
omfattning.

Generalpoststyrelsen vill för sin del framhålla, att anslaget icke överskridits, och
detta tack vare att enskilda posttjänstemän icke undandragit sig att som egna gäster
mottaga främlingar, som i postalt studiesyfte besökt vårt land, i fall, där man på
detta sätt ansett sig kunna återgälda något av det tillmötesgående, man fått röna vid
besök i resenärernas hemland från kolleger därute. Att det värdskap, som general -

— 156 —

poststyrelsen ansett sig vid ett antal tillfällen böra utöva, skulle hava överskridit
gränsen för enkelt värdskap måste bestridas. Det har tvärtom präglats av stor
enkelhet och har ingalunda kunnat jämföras med det mottagande, för vilket svenska
deltagare i internationella konferenser och svenska studieresande göras till föremål
utomlands, icke minst hos våra grannländer. Svenska postverket har de sista åren
gjorts till föremål för studiebesök från andra länder i betydligt högre grad än tillförne,
och det är givet, att dessa studiebesök jämväl giva svenska posttjänstemän
utbyte och fördel. Det måste anses som olyckligt, om det svenska postverket icke
kunde begagna de tillfällen, som erbjudas, att visa erkänsla för det osparda tillmötesgående
från främmande förvaltningars och kollegers sida, som representanter för
svenska postverket eller enskilda svenska tjänstemän vid hänvändelse i tjänsten eller
vid resor utomlands röna.

Postverkets utgifter för resor och
vikariat.

(Del I, sid. 102, § 1.)

Med anledning av vad revisorerna anmärkt i fråga om ordnandet av vissa vikariat
får styrelsen anföra följande.

Att förordnanden, som icke äro av längre varaktighet, så vitt möjligt böra tilldelas
tjänstemän, stationerade å de platser, där förordnandena skola uppehållas, är
uppenbart, enär ett annat förfarande vore både opraktiskt och kostsamt. Såsom revisorerna
meddela, har styrelsen ock i ett år 1914 utfärdat cirkulär för vederbörande
postdirektörer, vilka det i allmänhet tillkommer att meddela dylika förordnanden,
framhållit angelägenheten att iakttaga denna grundsats.

Det må emellertid framhållas, att särskilt vikarier å postexpeditörstjänster
ofta måste tagas från annan ort, enär det är omöjligt att hålla utbildade reservtjänstemän
å var och en av de många orter i riket, där postkontor finnas. För bestridande
av sådana vikariat finnes ett antal reservtjänstemän, som sakna fast placering. Dessa
erhålla traktamenten endast under de femton första dagarna av sin vistelse å en främmande
ort och endast med tre kronor om dagen.

Förordnanden av längre varaktighet, i synnerhet mera viktiga sådana, lära
däremot icke böra förbehållas tjänstemän, stationerade å de platser, där förordnandena
skola fullgöras. Ett dylikt förfarapde skulle ej endast ofta kränka i tjänsten
äldre och mera meriterade tjänstemäns rätt utan ej sällan även hava till följd, att
tjänster under lång tid komme att uppehållas av för deras skötande mindre lämpliga
tjänstemän. I fråga om meddelandet av sådana förordnanden lära tvärtom böra
gälla väsentligen samma regler som beträffande tillsättandet av tjänster. På framställningar
av Posttjänstemännens förening hava ock sedan flera år tillbaka sådana
förordnanden av styrelsen anslagits lediga till ansökning. Förordnandena hava därefter
av styrelsen tilldelats dem bland sökandena, som i fråga om förtjänst och skicklighet
ansetts överlägsna de övriga.

157

Revisorernas anmärkningar gälla i allmänhet av postdirektörerna meddelade
förordnanden. Revisorerna ha trott sig finna, att för vikariatstjänstgöring fullt
kvalificerade tjänstemän ofta förefunnits på plats, dit vikarie beordrats från annan
ort. Styrelsen har mod anledning därav anmodat postdirektörerna i de distrikt —
norra och mellersta — i vilka av revisorerna särskilt angivna vikariat, uppehållna av
tjänstemän från andra orter, förekommit, att avgiva yttranden i ärendet. Dessa
yttranden bifogas (bil. 1 och 2).

Styrelsen har nu hos postdirektörerna inskärpt angelägenheten att iakttaga i
ovan åberopade cirkulär utfärdade föreskrift.

Revisorerna hava emellertid även gjort anmärkning mot två av styrelsen meddelade
förordnanden. Mod dessa förordnanden förhåller sig på följande sätt. Postmästaren
i Övertorneå P. A. A. Lindhagen hade erhållit vikariat å annan tjänst.
Detta vikariat kunde med stor visshet påräknas komma att fortgå under lång tid.
På grund därav anslogs förordnandet å postmästare tjänsten i Övertorneå ledigt till
ansökning. Bland sökandena var förste postexpeditören vid postkontoret i Norrtälje
K. G. F. Sjödin i tjänsteår och meriter överlägsen de övriga. Förordnandet tilldelades
därför honom. Efter någon tid ådrog sig emellertid Sjödin en sjukdom, som
nödgade honom att avsäga sig förordnandet. Detta anslogs därför ånyo ledigt till
ansökning. Bland de nya sökandena var förste postexpeditören vid postkontoret i
Norrköping 1 Carl Fredrik Petersson med hänsyn till tjänsteår och meriter överlägsen
de övriga, varför förordnandet tilldelades honom. Vid postkontoret i Övertorneå
är, utom postmästaren, endast anställd en tjänsteman av högre grad än brevbärares,
nämligen en postexpeditör. Denne — som för övrigt, då det senare förordnandet meddelades,
var och ännu är ledig för sjukdom —- var ej endast i tjänsteår och meriter betydligt
underlägsen sökandena utan är även, enligt vad postdirektören i distriktet
meddelat, fullständigt inkompetent att sköta förordnandet. Det må i detta sammanhang
framhållas, att på grund av postkontorets i Övertorneå avskilda läge, som fordrar
ganska stor förmåga hos postmästaren av självständigt handlande, och det vidsträckta,
ej mindre än 21 poststationer och 25 landsvägspostlinjer omfattande område,
som lyder under postkontoret, postmästaretjänsten därstädes är en både viktig och
krävande befattning.

Av revisorerna omnämnda uppgifter, enligt vilka en del tjänstemän betecknats
såsom för unga för erhållande av vissa vikariat, hava icke avgivits av styrelsen, som
endast till revisorerna utan granskning överlämnat från distrikten infordrade redogörelser.

Styrelsen anser sig här böra anmärka, att det jämförelsevis höga belopp, vartill
traktamentena uppgingo under år 1920, berodde därpå, att under nämnda år
ett stort antal tjänstemän i postiljonsgraderna deltog i s. k. förste postiljonskurser.
Deltagare i sådan kurs äger nämligen enligt gällande bestämmelser åtnjuta
traktamente vid vistelse utom stationsorten. Styrelsen är betänkt att föreslå inskränkning
i denna rätt för kursdeltagare.

Slutligen må framhållas, att under tiden 1 januari—30 november innevarande
år traktamentskostnaden uppgått till endast 190,770 kronor.

158 —

Rätten till lokalporto.

(Del I, 8id. 104, § 2.)

Vad vidare angår revisorernas yttrande angående rätten till lokalporto tilllåter
sig generalpoststyrelsen erinra därom, att den i Allmänna Poststadgans § 26: 7
intagna definitionen å lokalförsändelse grundar sig på ett av 1917 års riksdag fattat
beslut (riksdagens skrivelse n:r 247). Beträffande omfattningen av vissa särskilda
lokalportoområden har förordnats genom nådigt brev till generalpoststyrelsen
den 18 oktober 1918.

I en den 1 maj 1918 expedierad underdånig skrivelse i fråga om fastställande
av särskilda lokalportoområden gjorde generalpoststyrelsen bland annat det uttalandet
att det vid bestämmande av särskilt lokalportoområde syntes ur flera synpunkter
ej minst ur den korresponderande allmänhetens, lämpligt, att områdets gränser, så
vitt möjligt, sammanfölle med stads- eller sockengränser. Vad särskilt angår Stockholms
lokalportoområde anförde generalpoststyrelsen följande:

”1 fråga om Stockholm torde det till en början vara uppenbart, att lokalportoområdet
bör omfatta hela Stockholms stad, således jämväl de inkorporerade områdena
(Brännkyrka och Bromma församlingar). Men jämväl i grannkommunerna
finnas samhällen, vilka i avseende å befolkningsförhållanden, kommunikationer m. m.
äro så nära förbundna med Stockholm, att deras intagande i Stockholms lokalportoområde
synes vara av omständigheterna påkallat. Detta gäller företrädesvis Hagalund,
Råsunda och Huvudsta i Solna socken, Sundbybergs köping, Dufbo och Bromsten
i Spånga socken, Stocksunds köping med Mörby, Djursholms stad, Långängen
och andra villasamhällen i de delar av Danderyds socken, som återstå, sedan Stocksund
och Djursholm utbrutits, villasamhällena å Lidingön, vilken ö i sin helhet utgör
Lidingö köping, de i Nacka socken invid järnvägen Stockholm—Salsjöbaden belägna
villasamhällena ävensom Saltsjöbadens köping. Vad särskilt beträffar Sundbyberg,
medfölja brevlådor spårvagnarna mellan denna ort och Stockholm, och enär det möter
praktiska svårigheter att avgöra, å vilken plats ett brev nedlagts i sådan brevlåda,
befordras redan nu försändelser mellan nämnda orter mot lokalporto i de fall, då spårvagnsbrevlåda
anlitas, varemot försändelser, inlämnade å fast postanstalt å någon av
orterna, draga riksporto. Enahanda förhållande torde komma att äga rum beträffande
Lidingön, sedan denna medelst fast bro förenats med Stockholm. I överensstämmelse
med vad ovan anförts angående önskvärdheten av att ett lokalp ortoområdes gränser
sammanfalla med administrativa gränser, anser generalpoststyrelsen sig fördenskull
böra föreslå, att nu nämnda socknar i sin helhet hänföras till Stockholms lokalportoområde
och att detta således må omfatta Stockholms stad med Brännkyrka och Bromma
församlingar, Solna, Spånga, Danderyds och Nacka socknar, Djursholms stad samt
Sundbybergs, Stocksunds, Lidingö och Saltsjöbadens köpingar.”

Såsom av nu återgivna yttrande framgår, är det vissa särskilda omständigheter,
som föranlett, att Stockholms lokalportoområde ansetts höra erhålla den jämförelsevis
stora omfattning, som det nu har. Även om detta, såsom revisorerna framhålla, innebär
ett gynnande av korrespondenterna i huvudstaden med omkringliggande orter,
synes detta näppeligen utgöra någon anledning till att även å andra orter utsträcka

— 159 —

rätten till lokalporto. Enda lämpliga sättet för undvikande av den utav revisorerna
påtalade ojämnheten i förevarande hänseende vore väl att vidtaga en inskränkning i
omfattningen av Stockholms lokalportoområde. Mot en sådan inskränkning vore från
generalpoststyrelsens sida intet att invända, under förutsättning att därav icke föranleddes
praktiska svårigheter eller orättvisor, som vore ännu mera påtagliga än vad
fallet är med lokalportoområdets nuvarande omfattning. I sådant hänseende tillåter
sig generalpoststyrelsen att hänvisa till vad i styrelsens ovan åberopade underdåniga
skrivelse anförts angående spårvagnsbrevlådorna, vilka påkalla lokalporto till, bland
andra orter, Sundbyberg och Lidingön. Det vill också synas generalpoststyrelsen som
skulle det innebära en orättvisa, att icke i förevarande hänseende likställa de med
Stockholm inkorporerade Brännkyrka och Bromma församlingar med övriga församlingar
i Stockholm. Men säkerligen skulle det väcka berättigat missnöje från allmänhetens
sida, därest Stockholms lokalportoområde komme att omfatta Stockholms stad
med Brännkyrka och Bromma församlingar, Solna och Spånga socknar samt Sundbybergs
och Lidingö köpingar, men icke övriga till området nu hörande socknar och
orter. Det ligger nämligen närmare till hands att göra jämförelse mellan exempelvis
Sundbyberg och Stocksund eller Nacka än att — såsom revisorerna gjort — göra en
jämförelse mellan förhållandena i Stockholmstrakten och förhållandena i andra trakter
av landet.

Nu gällande bestämmelser om vilka försändelser som skola anses såsom lokalförsändelser
hava tillkommit efter omfattande utredningar, varvid det varit nödvändigt
att taga hänsyn till en hel del olika omständigheter. Även om en eller annan ändring
i förevarande hänseende kan ifrågasättas synes det dock generalpoststyrelsen
tvivelaktigt huruvida i stort sett några verkliga förbättringar skulle kunna åstadkommas
genom en omarbetning av bestämmelsenia i fråga, en omarbetning, vid vilken man
oupphörligen skulle stöta på svårigheter, som av det anförda torde framgå.

Postkontoret i Härnösand.

(Del I, sid. 105, § 3.)

Det anmärkta förhå.llandet är föremål för postdirektionens i Norra distriktet
uppmärksamhet, men postdirektören har anmält, att han funnit en annan lösning av
frågan än den av revisorerna föreslagna vara lämpligare och att han ämnar tillse att
kassaplatserna mera fördelas utefter diskutrymmet, varigenom publiken i allmänhet
kommer att fördela sig så att trängsel undvikes.

Postverkets fastighet i Karlstad.

(Del I, sid. 106, § 4.)

Revisorernas yttrande i denna paragraf föranleder intet uttalande från generalpoststyrelsens
sida.

160

Tomt för nytt posthus i
Kristinehamn.

(Del I, sid. 106, § 5.)

Rörande bebyggande av postverkets tomt i Kristinehamn föreligger för närvarande
ingen uppgjord plan. Undernandlingar hava förts mellan postverket och telegrafverket
om tomtens utnyttjande för båda verkens räkning, men hava dessa förhandlingar
ännu ej slutförts. Postverket disponerar för egen räkning lokal i Kristinehanin,
förhyrd till och med den 30 september 1923.

Posthusbyggnaden i Storvik.

(Del I. sid. 106. § 6.)

Av de två lokaler inom posthuset i Storvik, vilka vid statsrevisorernas besök
voro outhyrda, är sedan den 1 november den ena, nämligen bostadslägenheten uthyrd.
Den andra, vilken huvudsakligen torde lämpa sig som kontorslokal, är utbjuden som
liyresledig, men det tryckta affärsläget har så minskat behovet av dylika lokaler, att
ingen spekulant, å vilken postverket ansett sig kunna reflektera, ännu anmält sig.

Postkontoret i Hudiksvall.

(Del I, sid. 107, § 7.)

På grund av nödvändigheten att genom nybyggnad för postverkets räkning
tillgodose det trängande behovet av rymligare och ändamålsenligare lokaler för postkontoret
i Hudiksvall anvisade 1920 års riksdag 40,000 kronor för tomtköp till posthusbygge.
Generalpoststyrelsen, som inköpt välbelägen tomt, sökte att få förslag
framlagda om tomtens bebyggande till såväl 1921 som 1922 års riksdag, men av statsfinansiella
skäl ansågo sig vederbörande departementschefer icke kunna vidareföra
dessa förslag.

Generalpoststyrelsen har lyckats säkerställa postkontorets innehav av nuvarande
lokaler under ytterligare två års tid, d. v. s. till och med den 30 september
1925. Postkontorets huvudlokal är emellertid så trång att särskild paketexpedition
måst förhyras. Kostnaden pr år uppgår från och med den 1 oktober 1923 till

för huvudlokalen ............ 5,000 kr. eller 25,00 kr. pr kvm s golvyta

„ paketexpeditionslokalen ... 2,300 „ „ 20,91 „ „ „ „

tillhopa 7,300 kr. eller 23,55 kr. pr kvm :s golvyta.

Hyreskontrakten äro så formulerade att postverket kan på vissa villkor bliva

fritt från desamma redan med utgången av september månad 1924.

Generalpoststyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1922 angående anslag
för kapitalökning på nytt framfört till Kungl. Maj :t förslag om tomtens bebyggande
med posthus (som jämväl skulle inrymma lokaler för telegrafverkets behov) och har

— 161

därvid framlast ett kostnadsförslag, som stannar vid tillhopa 227,000 kronor. Generalpoststyrelsen
har vid förslagets framläggande betonat, att i och med postkontorets
förläggande till ändamålsenlig lokal skulle postkontorets driftkostnader kunna nedbringas
genom minskning i personalens antal. Tillsammans med minskade utgifter
för städning och transporter torde härigenom en besparing av cirka 10,000 kronor
per år bliva en omedelbar följd av postkontorets förläggande till en enda lokal. Då
nu kostnaden för posthusbygget skulle utgöra

för tomt ............ 40,000

„ byggnad ......... 227,000

tillhopa 267,000 kronor och 7 % av detta
belopp eller 18,690 kronor torde böra anses vara skälig avkastning av fastigheten, har
postkontoret att häremot uppsätta

sagda besparing ............................................. 10,000

hyressumman för de nuvarande postlokalerna .................. 7,300

blivande inkomst av uthyrda lokaler till telegrafverket och till enskild,
minst ............................................. 10,000

eller 27,300 kr.

Härav torde framgå att ett bifall till generalpoststyrelsens ovanberörda förslag
om posthusbygge i Hudiksvall skulle redan av statsekonomiska skäl vara fördelaktigt.

Postkontoret i Mjölby.

(Del I, sid. 107, § 8.)

Den rätt avsevärda hyran för postkontoret i Mjölby har föranlett två förslag
om lokalombyte. Dels har föreslagits, att postkontoret skulle förläggas invid statens
järnvägars stationshus på platsen. Dels har man, på sätt revisorerna ifrågasätta,
tänkt sig kunna få förhyra den lokal i telegrafverkets hus, som apoteket för närvarande
innehar. I det förra fallet skulle posttransporterna i Mjölby högst avsevärt
underlättas, och antagligen skulle härigenom en tjänstemannabefattning i lägsta grad
kunna indragas. Visserligen skulle en postlokal invid järnvägsstationen icke kunna
beträffande läget mäta sig med den nuvarande, vilken ligger i samhällets centrum,
men någon egentlig olägenhet skulle flyttningen säkerligen icke vålla korrespondenter
i allmänhet, då skäl för besök vid järnvägsstationen naturligtvis ofta förekomma.

Telegrafverkets hus har ett avskilt läge vid en bigata och postkontorets inrymmande
där skulle helt visst bliva föremål för starka anmärkningar från posttrafikanternas
sida. Även om hyran i telegrafverkets hus skulle komma att ställa sig billigare
än i ett möjligen blivande hus vid järnvägsstationen, bleve posttransporterna till telegrafverkets
hus besvärligare än för närvarande och skulle nödvändiggöra att personalen
i lägsta grad bibehölles i nuvarande numerär, varemot genom postlokalens förläggande
invid stationshuset enligt vederbörande postdirektörs utsago åtminstone en
tjänsteman i lägsta lönegraden skulle kunna inbesparas. Frågan kommer att av generalpoststyrelsen
upptagas till närmare utredning och prövning.

— 162 —

Postverkets bostadshus i Sundsvall
och Lycksele.

(Del I, sid. 107 och 108, §§ 9 och 10.)

Revisorernas yttrande på dessa punkter torde ej påkalla något uttalande från
generalpoststyrelsens sida.

Posthuset i Västervik.

(Del I, sid. 108, § 11.)

Postkontoret disponerar i posthuset ett nyttigt ytutrymme av 401 kvadratmeters
golvyta och innehar i allt 475 kvadratmeters golvyta. Större delen av lokalen
har en höjd av 5,5 meter, vilket bidrager att giva intryck, att lokalerna äro större,
än de i själva verket äro. Över cirka 55 kvadratmeter av postlokalens yta är huset
entresolerat. De rum av mycket låg takhöjd, som på detta sätt uppstå, kunna ej
användas som egentliga arbetslokaler, och att genom ytterligare entresolering skaffa
sig onödig golvyta för postkontoret, för att kunna avstå någon del av dess nuvarande
lokal till uthyrning, låter sig icke gorå. Att utan vidare minska postlokalen med så
stor del, att därav kunde bildas affärslokaler, kan ej ske utan olägenhet för postkontorets
arbete, och även om man anser, att man kunde bortse från sådant, så länge
nuvarande depression är för handen, bleve en återgång till det nuvarande måhända
ofrånkomlig, om trafiken på nytt börjar öka i den omfattning, som skedde vid den
tidpunkt, då posthuset i Västervik planerades och byggdes.

Det skulle dessutom vara ytterst ovisst, att en i posthuset inrymd affärslägenhet
skulle kunna uthyras mot förmånlig hyra, då posthuset icke har något affärsläge.
Att nedlägga kostnader på att söka åstadkomma bostadslägenheter av någon
del av postlokalen anser sig generalpoststyrelsen ej kunna tillråda. Sedan generalpoststyrelsen
på sin tid under pågående bostadskris lyckats utverka det av revisorerna
omnämnda anslaget å 95,000 kronor, hava förhållandena numera ändrats därhän, att
det ej längre är behövligt att i posthuset anordna bostäder för statens tjänstepersonal.’
Generalpoststyrelsen har därför beslutat att för sagda ändamål icke taga anslaget i
anspråk, utan kommer detsamma att stå till statsverkets disposition. Styrelsen skall
emellertid icke underlåta att undersöka möjligheten för att med ekonomisk fördel för
staten i något hänseende ändra postkontorets här omskrivna lokaler. Stockholm den
21 december 1922.

JULIUS JUHLIN.

ERNST HÖGNER.

Aldo Hammarquist.

— 163 —

Bilaga 1.

Transumt.

Enligt postdirektionen tillställt utdrag ur statsrevisorernas senaste berättelse
säga sig statsrevisorerna av en av Kungl. Generalpostst.vrelsen lämnad uppgift å vikariat,
som uppehållits av tjänstemän i 8 :de eller högre grad, stationerade å annan ort
än där vikariaten uppehållits, hava funnit, att sådana förordnanden förekommit i anmärkningsvärt
stor omfattning.

Såsom exempel härpå hava statsrevisorerna framdragit en del fall utvisande
huru personal skickats från den ena platsen till den andra för kortare vikariat.

Dessa exempel, som huvudsakligen hänföra sig till Norra distriktet, avse emellertid
till största delen reservpersonal, som saknar fast placering och som är avsedd
just för bestridandet av uppkommande vikariat å olika orter.

Då den e. o. personalen enligt av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser
äger uppbära full avlöning även för tid, då densamma icke tages i anspråk för
tjänstgöring, har det givetvis varit postdirektionen angeläget att i möjligaste mån
bereda denna personal ständig sysselsättning. Att det därvid icke kunnat undvikas,
att reservpersonalen ibland måst företaga längre resor jämväl för kortare tjänstgöringsuppdrag
är uppenbart.

Beträffande de angivna exemplen får postdirektionen vördsamt meddela
följande.

Resorna för vederbörande tjänstemän från Sollefteå till Boden, från Östersund
till Luleå och från Ragunda till Luleå hava påkallats därav, att utbildad vikarie icke
funnits att tillgå på närmare håll;

resan för en tjänsteman från Stockholm till Skellefteå har ägt rum i samband
med vederbörande tjänstemans, en e. o. postexpeditör, förflyttning från Stockholms distrikt
till Norra distriktet;

den tjänsteman, en e. o. postexpeditör, som företagit resan från Svag till Sollefteå,
erhöll efter slutat förordnande vid postkontoret i Sveg, där vederbörande icke längre
kunnat beredas tjänstgöring, semester. Efter semesterns slut förordnades denne tjänsteman,
som under semester vistats i sitt hem i Sollefteå, att tjänstgöra vid postkontoret
där;

resan för en tjänsteman från Gällivare till Sundsvall har i verkligheten icke
företagits direkt. Vederbörande tjänsteman har efter slutat förordnande vid postkontoret
i Gällivare beviljats enskild ledighet, under vilken tjänstemannen vistats i sitt
hem i Kilafors. Efter ledighetens utgång har vederbörande disponerats för tjänstgöring
vid postkontoret i Sundsvall och med anledning härav bekommit ersättning för
resa Gällivare—Sundsvall. Annan vikarie än den anlitade har vid tillfället icke funnits
att tillgå för förordnandet ifråga; och

resan från Sundsvall till Umeå har företagits av en postexpeditörsaspirant med
hemort i Umeå. Denna aspirant, som icke längre kunde beredas förordnande i Sundsvall,
har då det förutsetts, att aspiranten inom kort icke skulle kunna sysselsättas, tilldelats
några dagars förordnande i Umeå, dit postverket i allt fall måst bekosta aspi■Rev.
-berättelse ang. statsverket för år 1921. III. n

— 164 —

rantens resa. Efter sistnämnda förordnande bär aspiranten under någon tid gått

utan tjänstgöring. . o

Såsom förut framhållits, hava vederbörande befattningar mast uppehållas.
Att därför anlita personer utom verket, om sådana funnits att tillgå, vilket knappast
är troligt, och låta extra personalen gå utan sysselsättning men likväl uppbära avlöning,
torde sannolikt ej hava blivit ekonomiskt förmånligare för postverket.

En sådan åtgärd hade dessutom ej främjat allmänhetens betjänande utan snarare
tvärtom.

Sundsvall den 14 december 1922.

ERNST LJUNGGREN.

Bilaga 2.

Anmodad yttra mig i anledning av statsrevisorernas anmärkning beträffande
ett förordnande å postmästartjänsten i Örebro, får jag vördsamt anföra följande.

Enär sagda tjänst — jämte postmästartjänsten i Uppsala — är den mest krävande
postmästartjänsten inom mellersta postdistriktet, kunde av olika skäl ingen^av
de båda kontrollörerna i Örebro komma i fråga för ett förordnande under så lång
tid som 45 dagar. Det blev därför nödvändigt att taga vikarie från annat håll. Härtill
utsågs postmästare Wennersten i Norrtälje. För denne skulle under normala förhållanden
hava förordnats förste postexpeditören å platsen, men då denne var sjuk,
förordnades som vikarie för Wennersten en förste postexpeditör vid postdirektionen.
Denna anordning medförde för distriktsförvaltningen den fördelen, att en av dess
tjänstemän fick tillfälle att grundligt sätta sig in i förhållandena vid postkontoret i
Norrtälje, vars underlydande distrikt — med 30 poststationer, 9 postföringslinjer och
15 lantbrevbäringslinj er — hör till de större. Åtgärden har förut praktiserats beträffande
andra postkontor inom distriktet, beträffande vilka inhämtandet av på direkta
iakttagelser under en längre tid grundade upplysningar varit ömkligt.

Såsom vikarier för meranämnde förste postexpeditör vid postdirektionen
tjänstgjorde icke tjänsteman från annan ort, utan dels en postexpeditör vid postdirektionen,
dels en i Gävle utan fast placering stationerad postexpeditör.

De av statsrevisorerna lämnade uppgifterna beträffande kostnaderna för ifrågavarande
förordnande äro felaktiga. Kostnaderna uppgingo

för postmästaren Wennersten ..............till kr. 704:60

„ förste postexpeditören Dahlgren ........ „ „ 509:65

„ postexpeditören Löf .................... >> >> 15:50

„ postexpeditören Hansson .............. „ „ 8:50

— 1C5 —

Det torde böra anmärkas, att postmästare Wennersten åtnjöt semester i omedelbar
följd efter förordnandet i Örebro och att samma vikarie då användes, men att, så
snart förste postexpeditören i Norrtälje efter sjukdomens slut återinträdde i tjänst,
postmästarförordnandet överflyttades på honom.

ERIK G. LANNGE.

T elegraf styrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden rörande telegrafverket
del I, sid. 109—111, § 5
och 7 samt sid. 184, § 2.

Till Konungen.

Genom remiss den 5 december 1922 anbefalld att avgiva utlåtande över vad
riksdagens senast församlade revisorer i remissen bifogade handlingar anfört får telegrafstyrelsen
anföra följande.

Särskilda uttalanden beträffande
de affärsdrivande verken,

(Del I, sid. 184, § 2.)

Telegrafstyrelsen har alltid sökt iakttaga behörig sparsamhet beträffande representationskostnader.
Också har av de anslagna 5,000 kronor per år endast åtgått,
under år 1920 3,081 kronor, under år 1921 3,069 kronor och under år 1922 3,686 kronor.
För att ytterligare belysa arten och omfattningen av telegrafstyrelsens värdskap
torde få anföras, att anslaget under år 1922 måst tagas i anspråk vid ej mindre än
16 olika längre eller kortare besök av flera eller färre representanter för utländska
förvaltningar.

Telegrafstationen i Kristinehamn.

(Del I, sid. 109, § 5.)

Telegrafstyrelsen underhandlar för närvarande med hyresvärden i Kristinehamn
angående förlängning av hyreskontraktet. Om dessa underhandlingar utfalla
enligt önskan, kan telegrafverkets station med fördel kvarstanna i nuvarande
lokaler så länge växelborden räcka. Därefter, d. v. s. 12—15 år framåt, torde ny
telefonsal kunna inredas i samma hus. På detta sätt skulle en dyrbar flyttning av stationen
kunna undvikas och en avsevärd byggnadskostnad besparas statsverket.

— 166

Telegrafverkets i Nynäshamn förlagda
verkstadsanläggning.

(Del I, sid. 110, § 7.)

Revisorerna hava anfört att, under det att riksdagen dels år 1911 medgivit,
att verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad och portvaktsstuga finge uppföras i Nynäshamn
för en kostnad ej överstigande 410,000 kronor och dels år 1917 för utvidgning
och tillbyggnad av verkstaden anvisat ytterligare 800,000 kronor, hade kostnaderna
för verkstadsanläggningen uppgått till 2,368,069 kronor 50 öre, varav 1,179,659
kronor 96 öre belöpte sig på verkstads- och kontorsbyggnader samt portvaktsstuga,
249,598 kronor 44 öre på smärre byggnader, 786,004 kronor 83 öre på maskiner och
152,806 kronor 27 öre på verkstadsinredning.

Innan telegrafstyrelsen går att avgiva förklaring över det sålunda anmärkta
förhållandet, får styrelsen erinra om, att revisorerna bland anslagen icke medtagit
ett belopp av 52,200 kronor, vilket 1918 års riksdag anvisade till inköp av mark, som
utgör en del av den nuvarande verkstadstomten. Dessutom får styrelsen i viss mån
tillrättalägga några av de utav revisorerna anförda siffrorna.

Revisorernas beräkningssätt för fastställande av det belopp, vilket blivit utan
riksdagens hörande använt, skulle, om det vore riktigt, förutsätta, att de av riksdagen
anslagna medlen blivit på öret använda för det ändamål, vartill de anvisats. Men
så är icke förhållandet. Kostnaden har uppgått till ovan angivna 1,179,659 kronor
96 öre. I verkligheten har sålunda, då 1918 års anslag bör medräknas i anslagssumman,
uppstått en besparing å 82,540 kronor 4 öre, som givetvis icke använts eller fått
användas till täckande av någon del av de övriga här ovan uppräknade utgiftsposterna
för verkstadsanläggningen, utan om vars användning för helt annat ändamål styrelsen
tidigare gjort framställning hos Kungl. Maj :t för att framföras till riksdagen
i sammanhang med äskandet av anslag till utgifter för kapitalökning beträffande
telegrafverket. I följd härav belöpa sig rätteligen de belopp, vilka skulle tagits i
anspråk utan riksdagens hörande, till 1,188,409 kronor 54 öre.

De utgifter, till vilka dessa medel använts, kunna med ett gemensamt namn
benämnas utgifter för verkstadsutrustning. För åskådliggörande av dessa utgifters
natur får styrelsen lämna en redogörelse för var dessa hava sin plats i telegrafverkets
bokföring.

Det bundna kapitalet innefattar värdet av verkets färdiga anläggningar, vilka
användas för någon av de tre rörelsegrenarna: lokalnäten, riksnätet och telegrafnätet,
och som genom av dessa nät förmedlad trafik lämna avkastning till kapitalets förräntning
och amortering. Vid sidan av de tre egentliga rörelsegrenarna finnes en
fjärde: fastigheterna, för vilka värdet måste uppföras bland det bundna kapitalet
och som förräntas genom influtna hyror. Alla telegrafverkets övriga tillhörigheter
— i den mån de icke inköpas för driftmedel och direkt avföras å driftkostnadsstaten,
såsom sker beträffande verktyg och möbler m. m. — bokföras såsom tillhörande rörelsekapitalet.
Dit höra alltså alla inventarier i förråden samt verkstadens maskiner,
transmissioner, material, halvfabrikat o. s. v. Dessa värdeföremål kunna ju ej i och
för sig bidraga till resultatet av telegrafverkets rörelse, då de ännu ej användas för
trafik. Vartefter de, medelbart eller omedelbart, komma till sådan användning, av -

föras de antingen å driftkostnaden (stationers och linjers underhåll) eller å vederbörande
anslag till telefon- och telegrafnätets utveckling. Vad särskilt verkstaden
beträffar inåste alla dess omkostnader — vilka icke äro upptagna i staten — återkomma
i form av värde på levererade apparater. I detta värde måste ingå icke blott
arbetslöner och kostnader för använda materialier, utan även avskrivningar å maskiner
och övrig verkstadsutrustning. I annat fall vore verkstadens leveranspriser ej
jämförliga med enskilda verkstäders.

För bland annat materiel i förråd och verkstadsutrustningen disponerar telegrafstyrelsen
ett rörelsekapital (kassaförlag). Angående detta lämnades en fullständig
utredning till 1921 års riksdag (utg. för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat,
sid. 17 och ff.). Telegrafstyrelsen tillåter sig erinra att telegrafstyrelsen sedan
år 1903 haft rättighet att såsom kassaförlag behålla vinstmedel, att kassaförlaget sedan
år 1912 uppgått till 3,237,833 kronor 87 öre, att 1921 års riksdag i avbidan på en
närmare undersökning angående det verkliga behovet av rörelsekapital förklarat
hinder från dess sida icke möta för att telegrafstyrelsen tills vidare icke till statsverket
inlevererade viss uppkommen vinst och att riksdagen år 1922 till förstärkning
av telegrafverkets rörelsekapital anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000.000 kronor.

Av en i ovannämnda utredning till 1921 års riksdag intagen tablå framgår, att
verkstaden av rörelsekapitalet (således utom för fastigheten) vid slutet av år 1919
tagit i anspråk 4,485,900 kronor. Denna post hade vid 1921 års slut vuxit till
5,543,449 kronor. Tio år tidigare eller 1911, då verkstadens förflyttning till Nynäshamn
beslutades, utgjorde samma värde 1,610,332 kronor. Dessa siffror framgå av
telegrafstyrelsens räkenskaper och finnas för varje år publicerade i tyrelsens årsberättelser.
I dessa berättelser ser man också ända sedan år 1892, då verkstaden första
gången ingick med särskilda siffror i berättelsen, huru mycket av de verkstaden tilldelade
medlen vid slutet av varje år varit bundna i verkstadsutrustningen. Sålunda
var denna summa år 1891 18,303 kronor, år 1901 261,739 kronor, år 1911, då budgetreformen
genomfördes och telegrafstyrelsen för första gången erhöll anslag för telefon-
och telegrafväsendets utveckling, 303,595 kronor, år 1913, då verkstaden flyttades
till Nynäshamn, 465,673 kronor, år 1917, före utvidgningen, 279,289 kronor, år 1918,
efter utvidgningen, 742,120 kronor, år 1919 1,151,987 kronor och år 1921, såsom förut
nämnts, 1,188,410 kronor.

Telegrafstyrelsen har här ovan påvisat, hurusom alltifrån verkstadens egentliga
tillkomst medel under särskild form disponerats för verktadsutrustningen samt
att, såvida verkstaden skulle drivas enligt vanliga affärsmetoder, det varit nödvändigt
att på sådant sätt disponera medel för sagda ändamål. Telegrafstyrelsen får ytterligare
understryka, att dessa medel ej kunna redovisas varken såsom förbrukade (i
driftkostnadsstaten) eller såsom kapitalökning, enär de först måste omsättas till apparatvärden,
innan de kunna avföras å endera av dessa utgiftsposter och då antingen
enligt fastställd driftkostnadsstat eller på av riksdagen beviljade anslag.

Ett gillande av revisorernas anmärkning skulle medföra den konsekvensen, att
användningen av telegrafverkets rörelsekapital måste underställas riksdagen, som
sålunda skulle komma att taga befattning med inköp av kablar, stolpar, tråd etc. samt
maskiner och dylikt för verkstaden. Likaså skulle uppförandet vid verkstaden av
ett lådskjul eller ett garage för en ny lastbil behöva underställas riksdagen. Detta

— 168 —

kan ju icke vara revisorernas mening och har tydligen ej heller varit riksdagens.
Eljest borde väl, om också icke år 1911, då verkstadsrörelsens flyttning till Nynäshamn
beslöts, så dock år 1917, då 800,000 kronor anvisades till utvidgning av verkstaden,
riksdagen ha måst fråga sig, vartill en så stor verkstad skulle användas, om
den icke försåges med utrustning, vartill ju några medel icke begärts.

Vidare hava revisorerna, efter att hava av verkstadsdirektören inhämtat upplysning
om antalet tjänstemän, underbefäl och arbetare vid verkstaden i oktober månad
vart och ett av åren 1920, 1921 och 1922, anmärkt, att antalet tjänstemän icke
minskats i samma grad, som arbetareantalet i följd av bristande arbetstillgång reducerats.

För att rätt bedöma denna fråga torde man höra utgå från förhållandet mellan
antalet arbetare och tjänstemän under mera normala förhållanden än som varit rådande
under de av revisorerna observerade åren. År 1917 utgjorde sålunda medelantalet
arbetare 544, under det att antalet tjänstemän steg till 56. Då motsvarande
siffror i oktober 1922 voro respektive 566 och 70, har sedan 1917 en nu kvarstående
ökning av antalet tjänstemän vid en obetydlig ökning av antalet arbetare varit 14.
Denna ökning har föranletts av inrättande av nya avdelningar, av vilka intressekontoret
tillkommit huvudsakligen för att tillgodose ett arbetarnas behov, byggnadsavdelningen
för arbete med nyanläggning av bostadshus samt underhåll av såväl sådana
som verkstadsbyggnaden, men de övriga, nämligen statistikavdelningen, planeringsavdelningen,
verktygsritkontoret och transportavdelningen, tillkommit för att nedbringa
tillverkningskostnaderna.

Intressekontoret inrättades år 1918 för att förverkliga ett gammalt önskemål
hos arbetarna. För närvarande äro 300 arbetare anslutna till detsamma. Kontoret
sköter utom vanliga intressekontorsgöromål även marketenterirörelsen samt förmedlar
inköp av matvaror och kläder för arbetarnas räkning. Kontoret sysselsätter 4 tjänstemän.

Byggnadsavdelningen sysselsätter 3 tjänstemän inclusive vice värden. Denna
avdelning kan nu efter de nya bostadshusens färdigställande reduceras.

De å statistikavdelningen sysselsatta 2 tjänstemännen utarbeta lönestatistik
samt handhava alla frågor rörande pensionering, värnpliktsförhållanden och dylikt
samt verkställa utredningar, som påkallas av myndigheter.

Planeringsavdelningen har till uppgift att följa arbetets gång i verkstäderna
och att ordna tillverkningen så, att behövliga detaljer framkomma i sådan tid, att de
äro tillgängliga när de behövas, så att icke någon försening av leveranser äger rum.
Det åligger jämväl denna avdelning att göra tidsstudier beträffande tillverkningen
samt att söka utröna lämpligaste och billigaste tillverkningsmetoder. Å avdelningen
äro 4 tjänstemän anställda.

Å verktygsritkontoret äro anställda 2 konstruktörer. Det torde för en var vara
tydligt, att om ett dyrbart verktyg på ett par tusen kronors värde skall utföras, det har
en viss betydelse att icke mera arbete nedlägges på detsamma än som för den speciella

— 169 —

tillverkningen ur oundgängligen nödvändigt.'' Därför bör verktygsmakaren ha en fastställd
ritning, visande hur verktyget skall utföras. Genom att ritning utfores kan
verktygskostnaden på förhand beräknas, vilket även medför den störa fordelen, att
vid lämnande av kostnadsanbud man vet vad man räknar med, och ej famnar åt
slumpen att avgöra om åtagandet går ihop eller lämnar förlust. En genialisk konstruktion
för dylika verktyg kan vid den masstillverkning, som här förekommer exempelvis
inom pressavdelningen, medföra oerhörda besparingar i driftkostnad, och hava

även erfarenheter här visat detta. ... ,

Vad slutligen beträffar transportavdelningen som sysselsätter 1 tjänstemän, nar
denna tillkommit för att undvika användandet av produktiv arbetskraft f°r förflyttning
av material under tillverkningen. Man har i ett pressorgan framhållit att
transportarbetarna själva kunna sköta detta arbete utan forman. Tillampas en sådan
princip på en avdelning, kan man ju lika gärna gorå det genomgående. Resultatet

käos

Å de nya avdelningarna äro således 16 tjänstemän anställda. Som hela ökningen
var 14, har, delvis genom de nya avdelningarnas tillkomst, antalet tjänsteman
å övriga avdelningar kunnat minskas med 2.

Slutligen hava revisorerna ifrågasatt, huruvida icke statens verk borde anmodas
att vid behov av vissa möbler införskaffa kostnadsförslag aven från telegratverkcts
ycrkstäd.

Åtgärder i berörda syfte hava redan för länge sedan vidtagits. Så hava till
exempel 84 stycken toalettskåp för 1 :sta klassens vagnar levererats till statens järnvägar
under en period, då ej fullt arbete fanns för hela snickeriet. Under hosten år
1921 har telegrafstyrelsen hos arméförvaltningen, marinförvaltningen, generalpoststyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen
och domänstyrelsen förfrågat sig angående behov av snickerier, men har svarats,
att något sådant icke förelåge. Slutligen har under december 1922 från generalpoststyrelsen
inkommit beställning å 20 stycken specialskåp för postsparbanken.

Vad revisorerna anfört- under §§ 1, 2, 3, 4 och 6 torde icke påkallå något yttrande
från telegrafstyrelsen. . , „

Vid avgörandet av detta ärende hava styrelsens samtliga byråchefer narvant.

Stockholm den 20 december 1922.

Underdånigst:

HERMAN RYDIN.

K. E. LANDSTRÖM.

Fr. Funch.

— 170 —

Representa tionskost nader.

Järnvägsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 111
-156, §§ 1-21.

Till Konungen.

Genom remiss den 5 december 1922 har Järnvägsstyrelsen anbefallts att avgiva
utlåtande över vad riksdagens revisorer i remissen bilagda handlingar anfört; och får
Styrelsen med remissaktens återställande till åtlydnad härav anföra följande.

Särskilda uttalanden beträffande
de affärsdrivande verken.

(Del I, sid. 184, § 2.)

Under § 2 i särskilda uttalanden betträffande de affärsdrivande verken hava
revisorerna uttalat, att verifikationer till utgifter för representationskostnader givit
vid handen att ifrågavarande värdskap och representationskostnader ej alltid varit av
den art, som kan betraktas som enkelt värdskap och tagit en omfattning, som föranleder
revisorerna att erinra om vikten av att behörig sparsamhet iakttages.

Något överdåd beträffande värdskapets beskaffenhet torde icke kunna läggas
Järnvägsstyrelsen till last, i det Styrelsens värdskap i genomsnitt torde hava varit
varken bättre eller sämre, än vad som plägat bjudas Styrelsens representanter vid resor
till förhandlingar på utrikes ort. Det synes Styrelsen obetingat som borde likstälhet
härvidlag vara bäst förenlig med landets och statens järnvägars värdighet och för
övrigt även med deras skyldigheter i det internationella umgänget. Beträffande värdskapets
omfång har det visserligen på grund av den för allt nyordnande efter kriget
allt livligare korrespondensen med främmande järn vägsförvaltningar betingat så stora
kostnader, att de torde varit oöverkomliga, ifall de i stället för på affärsföretaget
skulle ha fallit på en ämbetsman utan privatförmögenhet. I förhållande till statsbanornas
omslutning bliva anmärkta kostnader dock så små, att de praktiskt taget ej
kunna äga inflytande på deras ekonomi.

1920 förbrukades således kr. 11,848: 68 mot anslagna kr. 12,000: —

1921 „ „ „ 8,817:42 „ „ „ 12,000: —

1922 „ „ „ 9,841:36 „ „ „ 12,000: —

För 1923 har med den fallande prisnivån begärts allenast 7,500 kronor mot de
i Kungl. brevet den 3 september 1920 såsom skäliga ansedda 12,000 kronor i förhållande
till verkets storleksordning.

171

Järnvägsstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter.

(Del I, sid. 111, § 1.)

Under förmälan aitt ehuru antalet ärenden år 1918 avsevärt nedgått, antalet
ordinarie befattningshavare inom Styrelsen likväl ökats samt att under år 1921 fanns i
Styrelsen anställd jämväl extra personal till stort antal, hava revisorerna ansett, att åtgärder
snarast möjligt borde vidtagas för nedbringande av antalet befattningshavare
i Styrelsen eventuellt genom minskning av antalet byråer och ifrågasätta revisorerna
särskilt, huruvida det kunde vara erforderligt att bibehålla militärbyrån.

Som revisorerna själva anmärka, är ej antalet ärenden avgörande för Styrelsens
arbetsbörda, utan erfordras förvisso annat material till grund för bedömandet
av möjligheten att indraga byråer.

Beträffande åtgärder härutinnan skall Styrelsen yttra sig i samband med infordrat
utlåtande över statsbaneekonomikommissionens betänkande del II angående
förvaltningens ledning och organisation.

Styrelsen vill dock här erinra om den, redan innan kommissionens betänkande
avgavs, inom Styrelsen igångsatta utredning angående i viss mån förändrad byråindelning,
som med generaldirektörens skrivelse den 12 november 1921 bragtes till kommunikationsministerns
kännedom.

Undersökningen ifråga hade avsett att förverkliga ett önskemål, att inom den
bestående organisationens ram vidtaga vissa till besparing och andra fördelar syltande
ändringar av arbetsfördelningen mellan Styrelsens byråer ävensom en eventuell
sammanslagning av de båda taxebyråerna. Den undersökning, som sedermera
utförts enligt detta program, hade emellertid givit vid handen, att så föga vore åtminstone
för det närvarande att vinna med en sammanslagning av taxebyråerna, att
åtgärden ej kunde försvaras med. hänsyn till de olägenheter och de risker, som
samtidigt kunde vara därmed förenade. Inrikes taxebyråns arbetsbörda vore i stället
— särskilt vid nu rådande så skiftande faxe- och samtrafikförhållanden i landet —
så stor, att byrån även bestående såsom egen byrå måste beredas någon arbetslättnad.

Ehuru Styrelsen, såsom nämnts, vid besvarandet av ekonomikommissionens betänkande,
blir i tillfälle att närmare yttra sig rörande den av revisorerna särskilt ifrågasatta
indragning av militärbyrån, vill Styrelsen dock bär förutskicka, att en organisation
utan särskild militärbyrå bleve tyngre och arbetade långsammare än den
nuvarande organisationen med en särskild militärbyrå, där såväl militär som järnvägsteknisk
sakkunskap finnes förenad. Tillförlitligheten i järnvägarnas krigsförberedelser
bleve avsevärt minskad. Ansvaret för krigsförberedelserna påvilar nu militärbyrån.
Genom att fördela ansvaret på ett flertal tjänsteställen torde detta ansvar
i avsevärd grad få stå tillbaka för de uppgifter, som driften av statens järnvägar ställer
på vederbörande tjänsteställen.

Beträffande den av revisorerna äskade minskningen av antalet tjänstemän
inom Styrelsen i allmänhet, må erinras, att Styrelsen senast i skrivelse den 1 december
1922 till kommunikationsministern framhållit beträffande expeditionsarbetet hu -

rasom såväl i Styrelsen som å linjens förvaltningsställen genom tyngden av nya
författningar och komplicerade förordningar rörande såväl personalens löne- och anställningsvillkor
som förvaltningen i allmänhet ävensom vid den på alla områden så
oroliga utvecklingen genom alltjämt i stor utsträckning avfordrade utredningar och
svar på remisser rests stora hinder i Styrelsens strävan att söka nedpressa personalstocken
för förvaltningsarbetet i anslutning till det nedgående trafikarbetet och penningomslutningcn.
Styrelsen vill dock här uttala att bestämda .tecken nu börja tyda
på att reducering av personalantalet inom Styrelsen kan ske. Under de senaste månaderna
har antalet i Styrelsen anställda ordinarie och icke ordinarie tjänstemän nedgått
med resp. 15 och 10 man och i det redan i september avgivna statförslaget för
år 1923 har upptagits 20 ordinarie befattningar mindre än i den för innevarande
år fastställda personalstaten. Lediga befattningar hållas vakanta i den män så är
möjligt; sålunda hava endast beträffande befattningarna inom 13—20 lönegraderna
så förfarits med en byrådirektörs-, en förste byråingenjörs-, tre överinspektörs- och två
konstruktörsbefattningar. Vid avgivande av kostnadsstatförslaget för 1923 har ock
strävan inriktats på att entlediga extra ordinarie personal delvis utan ersättning av
annan arbetskraft; denna kostnadsstat för Styrelsen exkl. de det direkta linjearbetet
mera berörande fyra större kontoren har från 6,825,700 kronor 1921 och 4,875,300
kronor 1922, vilka belopp i verkligheten blivit i runda tal resp. 6,177,000 och 4,606,000
kronor, beräknats minskad med c :a 900,000 kronor i förhållande till sistnämnda belopp
eller alltså till omkring 3,700,000 kronor.

Revisorerna hava ansett sig böra påpeka en passus i banavdelningens berättelse
för år 1921 ”oaktat de under året nedgående konjunkturerna även på byggnadsområdet
har arkitektavdelningens arbetsbörda icke märkbart minskats. Visserligen
har det icke varit fråga om några större egentliga nybyggnader, men desto flera
moderniserings- och tillbyggnadsarbeten”, och med anledning härav hava revisorerna
gjort uttalandet, att det ville synas dem som om med hänsyn till driftsresultatet vid
statens järnvägar, dylika arbeten tills vidare bort anstå och endast produktiva anläggningar
komma till utförande. Ett vidare anförande av vad som i berättelsen
relaterats skulle emellertid hava åskådliggjort också med vilka alldeles icke onyttiga
arbeten det relativt, emot statens järnvägars storleksordning och Styrelsens arbetsomfång
på området, bila arkitektkontoret varit sysselsatt. Det redogöres nämligen i
berättelsen omedelbart efter citerade parti närmare för dessa moderniserings- och
tillbyggnadsarbeten. Sålunda redogöres för om- och tillbyggnaden av stationshuset i
Malmö, vilket mycket omfattande arbete ansluter sig till av riksdagen fattat beslut om
Malmö stations utvidgning och icke kan betecknas såsom vare sig onödigt eller lämpligt
att uppskjuta. Vidare omnämnes Katrineholms stations hus fullt så angelägna
utvidgning och modernisering för driften, närmare föremål för behandling i annat
sammanhang i denna skrivelse, en mindre sedan länge önskvärd ändring av stationshuset
i Luleå, vilken ansågs böra realiseras till utställningen därstädes, en ur trafikerings-
och ordningssynpunkt nödvändig utvidgning och modernisering av Norrköpings
stationshus sammanhörande med riksdagsbeslut angående hela bangårdens i
Norrköping numera färdiga ombyggnad, mindre utvidgningar och förändringar av
Skellefteå, Åre, Karlstads och Älmhults stationshus för vinnande av nödiga utrym -

— 173 —

men för och god ordning vid trafikens avvecklande samt vidtagna även av skyldig
hänsyn till trafikanterna. Därjämte hava givetvis alltid vanliga utredningar pågått
och därför bland annat skissförklag upprättats för utvidgning av stationshusen i
Lund och vid Stockholms Central, sammanhörande med ifrågasatta ombyggnader och
utvidgningar av dessa stationer. Att ett verk med statens järnvägars väldiga fastighetsinnehav
och under alla förhållanden mycket stora arbetsomfång inom husbyggnads-
och underhållsområdet skall kunna behöva ett arkitektkontor sysselsättande ej
mera än ien ledande arkitekt och 11 medhjälpare torde ej vara ägnat att förvåna och
Styrelsen vill fritaga sig från den utan fog gjorda antydningen att tjänstestället
skulle syssla med arbeten, vilka böra kunna anstå till bättre drifitsresultat vunnits.
De arbeten med stationshus och andra byggnader, som av arkitektkontoret förberedas,
kunna icke rimligtvis hänföras till icke produktiva anläggningar, utan hava i regel
just till uppgift att genom bättre och rymligare anordningar underlätta trafik- och
oxpeditionsarbetets avvecklande och därigenom inskränka personalbehov och ty åtföljande
driftskostnader.

Hänsynen till driftsresultatet under revisionsåret — ett extremt lågkonjunktursår,
under vilket även de flesta privatföretag gjort förluster och under vilket för
övrigt statens järnvägars mindre tillfredsställande ekonomiska resultat trots den
abnorma lågtrafiken, har sin grund allenast uti de tidigt beslutade taxesänkningarna
och i jämförelse med privatföretagen väsentligt höga lönerna till personalen — kan
ej få föranleda statsbaneanläggningarnes bringande i förfall. En affär som statsbanan
måste enligt Styrelsens förmenande tagas på längre sikt och åtgärder för underhåll
och utveckling rättas därefter.

Fribiljetter vid statens järnvägar.

(Del I, sid. 113, § 2.)

Järnvägsstyrelsen, som sedan länge haft den uppfattningen att förmånen av
fria resor å statens järnvägar, framför allt i vad angår utom statsbaneförvaltningen
stående personer, nått en utsträckning, som synes böra i möjligaste mån beskäras, har
därför under de senare åren för åstadkommande av inskränkning härvidlag vidtagit
följande åtgärder.

Beträffande fribiljetter till utomstående personer.

I skrivelse den 2 september 1919 till statsrådet och chefen för civildepartementet
gjorde generaldirektören framställning om återkallande av det genom Kungl.
Maj :ts beslut den 8 december 1911 givna bemyndigande att under vissa villkor för
svensk konsul utfärda fribiljett för resa å statens järnvägar.

I ämbetsskrivelse från civildepartementet den 14 maj 1920 meddelades, att
Kungl. Maj :t funnit gott återkalla nämnda beslut.

— 174 —

Den 14 november 1919 översände Styrelsen till statsrådet och chefen för Kungl.
Civildepartementet en förteckning å de personer, som i egenskap av kommittéledamöter
m. fl. samt vissa polismän tillhörande en särskild polisbyrå, innehade statens
järnvägars årskort samt hemställde, huruvida icke en inskränkning borde äga ruin
i utfärdande av stående biljetter till dylika personer.

I skrivelse den 12 januari 1920 gjorde Styrelsen framställning hos Kungl. Maj .-t
om åtgärder i syfte att få till stånd indragning av fribiljetter å statens järnvägar
för åtskilliga tjänstemän vid post-, telegraf- och tullverket.

Denna framställning blev genom Kungl. brev den 30 januari 1920 bifallen,
därvid förordnades att bestämmelserna i Kungl. brevet den 20 mars 1908 angående
bemyndigande för Styrélsen att utfärda biljetter till fria resor å statens järnvägar
för personal, tillhörande nämnda verk, skulle upphöra att gälla med utgången av
februari 1920.

Om denna Styrelsens åtgärd underrättades Generalpoststyrelsen och Telegrafstyrelsen
genom skrivelser den 15 november 1919, varvid som svar Poststyrelsen förklarade
sig icke hava något att erinra mot indragningen av fribiljetterna ifråga.
Telegrafstyrelsen däremot framhöll, att förmånen av fribiljetter, som visat sig vara
till stor fördel för vederbörande tjänstemän, så mycket mindre borde utan tvingande
nödvändighet borttagas, som de även komme statens järnvägar till godo vid dessa
tjänstemäns befattning med de gemensamma stolplinjerna.

Då Styrelsens framställning i skrivelse den 14 november 1919 icke föranledde
till någon åtgärd, förnyade Styrelsen densamma i skrivelse den 10 december 1920 till
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet, varvid hemställdes om åtgärders
vidtagande i syfte dels att utfärdandet av årskort å statens järnvägar för
kommittéledamöter måtte upphöra, dels och att indragning i största möjliga utsträckning
måtte ske av de fribiljettsförmåner, som genom Kungl. brev den 20 mars 1908
jämte i anslutning därtill meddelade beslut samt andra Kungl. brev och ämbetsskrivelser
äro medgivna landshövdingar, biskopar, landsfogdar, landsfiskaler och länsdetektiver
samt vissa ämbets- och tjänstemän i överståthållareämbetet för polisärenden
och Stockholms poliskår.

I brev den 28 januari 1921 meddelades att Kungl. Maj :t funnit gott förordna,
att den i brevet den 20 mars 1908 vederbörande departementschef tillagda rätt att
besluta i fråga om beviljande av fria resor eller fria transporter i andra än de i
samma brev nämnda fall inskränktes sålunda, att chefen för kommunikationsdepartementet
hädanefter icke må äga befogenhet att bevilja fria resor å statens järnvägar
för ordförande och ledamöter i kommittéer, kommissioner och nämnder eller innehavare
av därmed jämförliga uppdrag, därest vederbörande enligt meddelat beslut
äga åtnjuta ersättning för av uppdraget föranledda resor samt att beträffande ifrågasatt
inskränkning i rätten till fria resor å statens järnvägar för landshövdingar m. fl.
framställningen icke kunde föranleda annan åtgärd än att vederbörande länsstyrelser
anbefallts att före den 15 oktober 1921 till kommuikationsdepartementet dels inkomma
med så vitt möjligt specificerade uppgifter beträffande den omfattning, vari landsfogdar
landsfiskaler och, där sådant äger rum, polismän, samt vad angår tjänstemännen
hos överståthållareämbetet för polisärenden eller Stockholms poliskår under

175 —

andra och tredje kvartalen år 1921 begagna sig av dem tillerkänd rätt aitt å resp.
statsbanelinjer färdas å fribiljett ävensom i vad män dylika resor företagits i tjänsten,
dels ock angiva det yttrande i ärendet, vantill den gjorda utredningen må föranleda.

Denna fråga vilar sålunda fortfarande hos Kungl. Maj :t, som enligt vad Styrelsen
inhämtat, låtit verkställa en utredning om den ekonomiska innebörden av Styrelsens
förslag.

I skrivelse till Svenska Järnvägsföreningen den 14 december 1920 föreslog
Styrelsen dels indragning av en del itillfälliga fribiljetter vid vissa resor i ärenden,
som huvudsakligen beröra de enskilda järnvägarnas intressen, nämligen biljetter,
som utfärdats för ordförande i styrelse eller verkställande direktör för enskild svensk
järnväg, uppå framställning för varje särskilt fall, vid resa som avser förhandling
med Styrelsen eller bevistande av sådant sammanträde med ombud för enskilda järnvägar,
vid vilket vederbörande styrelse anses böra ställföreträdas av ordförande eller
verkställande direktör, samt för ledamot eller suppleant i styrelsen för Svenska Järnvägsföreningen,
Enskilda järnvägarnas pensionskassa och Järnvägsassuransföreningen
in. fl. dylika sammanslutningar vid resa i vederbörande förenings eller kassas ärenden,
dels uppsägning från Styrelsens sida av gällande överenskommelse angående utfärdande
av tillfälliga fribiljetter för resa å statens och vissa enskilda järnvägar och dels
upphörande med utväxlingen av årskort å statens järnvägar och Svenska Järnvägsföreningens
stående fribiljetter.

Efter underhandlingar med Svenska Järnvägsföreningen blev överenskommet,
att utfärdande av tillfälliga fribiljetter för ordförande i styrelse eller verkställande
direktör för enskild svensk järnväg skulle inskränkas till ledamot eller suppleant i
styrelsen för Svenska Järnvägsföreningen, dels att gällande överenskommelse angående
utfärdande av tillfälliga fribiljetter för resa å statens och vissa enskilda järnvägar
skulle uppsägas samt dels att utbytet av årskort mellan statens järnvägar och
Svenska Järnvägsföreningen i hög grad skulle inskränkas.

Från och med år 1922 blev även en väsentlig inskränkning beträffande utdelande
av årskort till befattningshavare vid enskilda järnvägarna genomförd, varigenom
endast vissa trafikchefer bibehöllos vid ifrågavarande förmån och antalet årskort
minskades från 112 itill omkring 20 stycken.

Beträffande överenskommelsen angående utbyte av tillfälliga fribiljetter med
enskilda järnvägarna uppsades densamma i skrivelse till Järnvägsföreningen den 20
mars 1922 och har förslag till ny överenskommelse, att gälla från och med den 1
januari 1923, av Styrelsen överlämnats till Svenska Järnvägsföreningen, enligt vilket
förslag högst 6 samtrafiksfribiljetter skulle tillkomma ordinarie tjänsteman per år
med viss inskränkning beträffande resornas utsträckning i längd.

Även härigenom skulle en högst betydande inskränkning inträda beträffande
enskilda järnvägars tjänstemäns fribiljettsresor å statens järnvägar.

Beträffande fribiljetter till statens järnvägars egen personal.

I underdånig skrivelse den 10 december 1920 hemställde Styrelsen, att Kungl.
Maj :t måtte föreskriva att den tjänsteman, boende utom tjänstgöringsorten, på grund

— 176 —

härav tillkommande rätt att utfå stående fribiljett mellan boningsorten och tjänstgöringsorten
upphäves;

att åldersgränsen, under vilken tjänstemans hemmavarande, icke självförsörjande
barn nu äger utfå hushållsfribiljetter, nedsättes från 20 till 18 år,

samt att hushållsfribilj ett för tjänstemäns kvinnliga tjänare allenast må utfärdas,
då fråga är om husföreståndarinna i familj, varest barn under 18 år finnes.

Som svar å Styrelsens hemställan förordnade Kungl. Maj :t genom brev den
28 januari 1921 dels att rätten att utfärda s. k. bostadsbiljetter skulle upphöra att
gälla från och med den 1 januari 1922 dock med rätt för tjänsteman att under åren
1922 och 1923 vid köp av säsongbiljett åtnjuta förmånen av nedsatt avgift för resor
mellan bonings- och tjänstgöringsorten sålunda att under år 1922 erlägges en tredjedel
och under år 1923 två tredjedelar av för allmänheten gällande pris för sådan
biljett, dels att övriga av Styrelsen föreslagna inskränkningar skulle gälla från och
med den 1 oktober 1921.

Närmast med anledning av att Kungl. Maj :t i brevet den 28 januari 1921 anbefallt
Styrelsen att taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning inskränkning
i rätten till fria resor å statens järnvägar kunde vidtagas, har Styrelsen
sedermera utfärdat bestämmelser innefattande inskränkning i rätten till hushållsfribilj
etter å längre sträckor så att dylik biljett för resa mellan stationer på större avstånd
från varandra än 300 km., må under ett och samma kalenderår lämnas högst:

en gång till tjänstehavare, för vilken antalet hushållsfribiljetter per år icke
överstiger sex;

två gånger till tjänstehavare, som bär erhållit högst 12 hushållsfribilj etter
per år samt

fyra gånger till tjänstehavare, som kan erhålla 24 hushållsfribilj etter per år.

Vid sidan av de ovan omförmälta, redan vidtagna och nyligen föreslagna åtgärderna
för åstadkommande av minskning i de enskilda järnvägarnas tjänstemäns
fria resor å statens järnvägar har inom Styrelsen ifrågasatts en anordning i syfte att
utjämna det förhållande, som framgått av en av Styrelsen verkställd utredning, nämligen
att tjänstemän vid enskilda järnvägarna i betydligt större utsträckning fritt
befara statens järnvägar än vad som äger rum i motsatt avseende, d. v. s. beträffande
statsbanepersonalens fria resor å de enskilda järnvägarna. Denna anordning avser
införande av ett clearingsystem, varigenom beträffande samtliga fria resor, som företagas
å statens resp. de enskilda järnvägarna, årligen en avräkning skulle ske av de
kostnader, som de fria resorna betingat, om de betalts enligt gällande taxa. Emellertid
har detta förslag mött bestämt motstånd från de enskilda järnvägarnas sida och
har alltså ännu ej någon åtgärd till dess realiserande kunnat företagas. Frågan är
dock därmed ej avförd från dagordningen.

Slutligen får Styrelsen meddela att Styrelsen enligt Kungl. Maj :ts uppdrag
har under övervägande huruvida och i vilken mån ytterligare inskränkningar böra
kunna vidtagas i fribiljettsförmånerna för statens järnvägars egen personal, särskilt
beträffande hushållsmedlemmarnas resor.

— 177 —

Avgift vid kunglig persons resa
å Statens järnvägar.

(Del I, sid. 116, § 3.)

Den ordning, som enligt vad revisorerna omförmält, iakttages i avseende å
debitering av resor för den uppvaktning och betjäning, som åtfölja D. D. M. M.
Konungen och Drottningen eller H. K. H. Kronprinsen på deras resor i egna ärenden
å Statens järnvägar torde få erkännas icke stå i full överensstämmelse med de i
Kungl. brevet den 17 september 1915 givna föreskrifterna om man tolkar bestämmelserna
rent efter bokstaven.

En rent bokstavlig tillämpning kan emellertid på grund av skål, för vilka
här nedan redogöres, i förevarande fall icke anses vara lämplig.

H. M. Konungen kan på grund av den ställning han intager icke resa ensam.
Även då han befinner sig på resa i s. k. egna angelägenheter, är han icke fri från
sina konungsliga plikter, varför han, var han än befinner sig, städse måste åtföljas av
uppvaktning och betjäning.

Avgiften för vagn i vilken H. M. Konungen reser skulle utgå pr km., oberoende
av antalet resande, då Konungens svit är så stor, att detta beräkningssätt blir
billigare än om biljetter lösts för antalet resande. Då detta så gott som undantagslöst
är fallet, skulle således vid resa i H. M. Konungens vagn, om avgift uttoges för
den H. M. Konungen åtföljande sviten, densamma bliva precis lika stor, vare sig
H. M. Konungen reste i vagnen eller ej, eller med andra ord, den förmån, som man
genom Kungl. brevet avsett att bereda H. M. Konungen, skulle bortfalla.

Då detta måste anses strida mot den verkliga innebörden i det Kungl. brevet,
har Styrelsen efter samråd med vederbörande departementschef tillämpat bestämmelserna
i Kungl. brevet mera i dess verkliga anda.

Vad som här ovan anförts rörande H. M. Konungens resor gäller i stort sett
också för H. M. Drottningens och H. K. H. Kronprinsens resor.

Det må härvidlag bemärkas att den sålunda antagna praktiska tillämpningen
icke föranleder någon som helst ökning i Statens järnvägars utgifter och att de anmärkta
avgiftsbefrielserna spela en synnerligen liten ekonomisk roll för statens järnvägar.

Inlandsbanan.

(Del I, sid. 117, § 4.)

Under denna paragraf anföra revisorerna att de vid resor å linjen Kristi- Håll- och lastnehamn
Mora lagt märke till, att tåget passerade en nyanlagd station, Ryssån, belä- platsen Ryssgen
mellan Vimo och Vika stationer. Då trafiken vid Ryssån syntes vara ringa, ånhava
revisorerna under hand införskaffat upplysningar från Styrelsen rörande ifrågavarande
anläggning. Efter relaterande av vad därav framgått uttala revisorerna,

— 178 —

att utvidgningen ägt rum huvudsakligen i syfte att erhålla mötesplats, så att tågen
icke behövde framföras under natten eller mycket sent resp. tidigt. Styrelsen vågar
här framhålla, att Styrelsen beträffande den vidtagna åtgärden samtidigt upplyst
även att vederbörande distriktsförvaltnings av Styrelsen godtagna förslag att anlägga
en mötesplats vid Ryssån, borde ses mot bakgrunden av den vid förslagets framförande
rådande trafiken — vilken särskilt med tanke på Inlandsbanebygget Brunflo—Sveg
kunde förväntas bliva bestående — samt att det gällde att åstadkomma sådana
mötesanordningar för tågen, att dessa icke behövde framföras under natten eller
mycket sent resp. tidigt, enär härigenom personalökningen å stationerna nödvändiggjorts.
Det reella skälet och målet för mötesplatsens anläggning var alltså att undvika
personalökning d. v. s. att solka åstadkomma driftbesparing för framtiden. Då
revisorerna uttala att tågen å sträckan Vika—Vimo för närvarande äro förlagda till
tiden mellan 9 f. m. och. 7 e. m. och att det å andra statsbanelinjer funnos lika långa
stationshåll, med större antal tåg samt att alltså behovet av anläggningen ur tågledningssynpunkt
icke varit i någon mån trängande, så nödgas Styrelsen framhålla att
just genom mötesanordningens befintlighet det är möjligt att låta tågen hålla sig
inonr tiden 9 f. m.—7 e. m. och vinna den personalbesparing, som uppstår genom att
tidigare eller senare framgående tåg icke behövt passas på angränsande stationer.
Förhållandet är därjämte att det icke å andra statsbanelinjer med större antal tåg
finnas lika långa stationshåll. Stationshåll lika långa eller längre än här förefintliga
— 17,0 km. — finnas däremot å följande platser på den svagare trafikerade linjen
Orsa—Sveg, där tågantalet är mindre än fem, nämligen mellan Tallhed och Emådalen
17,0 km., mellan Älvho och Lillhamra 17,9 km. och mellan Fogelsjö och Bodarsjön
21,5 km., men även å denna linje är det av tågledningsskäl planerat att anlägga
mötesplatser mellan de nämnda stationerna.

Vid anordnandet av tågmötesplatser på en under byggnad varande bana eller
på en bana, som undergår ombyggnad för att upptaga andra trafikeringsuppgifter
än förut, måste ju bestämmande ske efter antagande om vad trafikrörelsen under
normala förhållanden kan komma att kräva. Alltför långa stationssträckor hava till
följd en begränsning av linjens utnyttjande med hänsyn till antalet tåg under viss
tid, varvid samtidigt är att märka att rubbning i ett tågs gång inverkar på övriga
tåg, en omständighet som även vid normala förhållanden inverkar synnerligen ofördelaktigt
på tågföringen. Dessa allmänna motiv för anordnande av mötesplatser,
vilka även voro bestämmande vid bedömande av behovet av en mötesplats vid Ryssån,
ha andragits inför Kungl. Maj :t och Riksdagen vid ingivande av äskanden för dylika
anläggningar och ha befunnits bärande. De hava också allt fortfarande vitsord i
särskilt här förevarande fall, ifall man ser frågan på något längre sikt och ej utgår
vid bedömandet blott från förhållandena sådana de tett sig under år med abnorm
lågtrafik.

Det är sant att vid mötesplatsens anordnande något lokalt trafikbehov ej var
för handen. Då emellertid bostad för platsvakt i varje fall måste anordnas för mötesplatsens
behov har det ansetts klokt med sikte på framtiden att i denna bostad inrymma
även små lokaler för en trafikplats behov. Byggnaden är alltså uppförd enligt
för ändamålet vid Statens järnvägsbyggnader använd minsta standardmodell och

— 179

i deu ingår även anmärkta, skäligen oväsentliga detaljen, postfack i väntrummet för
allmänheten.

Beträffande personaluppsättningen i Sveg får Styrelsen anföra följande.

Vid tiden för revisorernas besök funnos vid Sveg anställda
i expeditionstjänst: 1 stationsinspektor.

1 stationsskrivare (föreståndare för godsexp.).

1 förste kontorsbiträde.

1 kontorsbiträde; alltså 4 man.

Det andra av revisorerna omnämnda kontorsbiträdet har tillkommit
först efter besöket. Ditflyttningen var nödvändig på
grund av den stora ökning i arbetet, som öppnandet av linjen
Sveg—Åsarna medförde,
i yttert jänst: 1 stationsföman.

7 tjänstemän i stationskarlsgrad.

Av dessa senare användes till en början 3 och sedermera 2 man varannan dag
i ordinarie tågtjänst. Härtill komma 2 tillfälligt till Sveg beordrade tjänstemän,
vilka på sätt, revisorerna angivit, tjänstgjort med gruståg. Dessa hava bortflyttats
i och med grustågens upphörande. Den fasta stationspersonalen i Sveg utgör således
6 1/2 man.

Det av revisorerna uppgivna antalet man i inner- och yttertjänst är således
icke fullt riktigt. Tidigare under året har personalställningen vid Sveg varit:

I innertjänst: 4 man (inkl. stationsinspektoren).

I yttertjänst: 5 man.

Proportionen mellan inner- och ytterpersonal i Sveg är ingalunda anmärkningsvärd.
Vid en hel del medelstora och mindre stationer är relationen densamma,
eller antalet personal i innertjänst t. o. in. relativt större än vad fallet är i Sveg. En för
olika stationer konstant proportion mellan antal inner- och ytterpersonal är otänkbar,
enär personaluppsättningen måste avpassas efter å olika områden förekommande arbetsmängder.

Beträffande den av revisorerna berörda frågan om överkvalificerad arbetskraft
må ifråga om Sveg framhållas hurusom innerpersonalen därstädes, då Statens järnvägar
den 1/1 1919 övertog Orsa—Härjedalens järnväg, bestod av:

1 stationsinspektor, 2 stationsskrivare, 1 förste kontorsbiträde, 1 notisbud.

Den ene stationsskrivaren har efter övertagandet utbytts mot kontorsbiträde.
Det enda fall av överkvalificering, som här kan bli tal om, är att det övertagna förste
kontorsbiträdet fått kvarbliva i Sveg. Utbyte av denne tjänsteman mot annan lägre
hade emellertid varit ändamålslöst, enär behov av förste kontorsbiträde på annat håll
ej förelegat utan tvärtom visst överskott föranletts av trafikminskningen. Notisbudet
har på sin tid entledigats.

Personalen i Sveg är begränsad till minsta möjliga och är för övrigt snarare
otillräcklig än för riklig så tillvida som erforderlig reserv saknas.

Beträffande revisorernas antydan att överkvalificerad arbetskraft skulle
komma till användning vid nyanlagda statsbanelinjer, så är en sådan uppfattning så
Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1921. III. -jo

Svcgs järnvägsstation.

— 180 —

långt ifrån riktig, att med större fog en motsatt åsikt skulle kunna göras gällande. Av
de å den nya bandelen Åsarna—Sveg befintliga 10 trafikplatserna är tillsvidare, såsom
nedan närmare utvecklas, ingen bemannad med stationsmästare, två med lägre trafiktjänstemän
och 8 med banvaktshustrur. Det är visserligen att förvänta, att efterhand
och sannolikt mycket snart flera trafikplatser måste bemannas med trafikmän,
men den principen har tillämpats i fråga om nya järnvägslinjer, att trafikplatserna
från början skola erhålla en bemanning som under inga omständigheter är högre
kvalificerad än vad som kan komma att av rörelsen å platsen oundgängligen erfordras.
Vid sådant förhållande kan revisorernas antydan i denna punkt icke anses berättigad.

Styrelsen är av den uppfattning att samverkan avdelningarna emellan numera
förefinnes i all den utsträckning, som lämpligen kan och bör ifrågakomma. Såsom
exempel härpå kan anföras bl. a. följande.

Trafikplatserna skötas i regel med biträde från banavdelningen. Denna avdelnings
personal biträder även i stationstjänst. I sådan tjänst lämnas vid ett
flertal platser biträde av maskinavdelningens personal, å andra platser har pumpskötseln
omhänderhafts av personal vid trafik- eller banavdelningen. Trafikavdelningens
bromsarpersonal biträder i viss utsträckning med vedgivning till lokomotiv.
Stationskarlar biträda under ledighet från stationstjänsten med slipersutbyte. överskottspersonal
vid trafikavdelningen beredes sysselsättning vid de båda andra avdelningarna
o. s. v.

Sveg—Brun- Beträffande trafikplatserna å bandelen Sveg—Brunflo hava revisorerna an flobanan.

fort, att en del hållplatser vid denna linje förestodes av banvakt med biträde av dennes
hustru, en anordning, som synes revisorerna synnerligen ändamålsenlig. Revisorerna
ansågo sig emellertid böra påtala, att, oaktat en sådan anordning vidtagits,
bostad å varje plats inretts för en trafikföreståndare, vilket enligt revisorernas mening
skulle hava berott på, att beslutet om platsernas förenklade skötsel skulle hava
fattats så sent, att bostäder såväl för stationsförmän som banvakter redan hunnit
färdigställas.

I anledning av dessa revisorernas uttalande får Järnvägsstyrelsen anföra
följande.

Vid planerande av husbyggnader å under byggnad varande nya linjer måste
man givetvis utgå från den bottenuppsättning av personal, som enligt vunnen erfarenhet
med hänsyn till de olika platsernas trafikområden äro för den normala trafiken
oundgängligen nödvändiga. Beträffande här ifrågavarande linje kom man vid undersökning
om den behövliga personaluppsättningen till den uppfattningen, att stationsmästare
av lägsta klass, klass 6, skulle placeras vid Röjan och Ytterhogdal med
vardera en stationskarl som biträde samt en trafiktjänsteman i lägre tjänstegrad vid
vardera Bryngelhögen, Överliogdal och Älvros, och föreslogos av distriktsförvaltningen
i samråd med arbetschefen de bostadslägenheter, som med beräkning av ovannämnda
personalbestånd skulle komma att visa sig erforderligt. Detta förslag, som
var grundat på uppskattning av bottenbehovet av bostäder under antagna normala
trafikförhållanden, fastställdes ock av Styrelsen med vissa mindre nedprutningar.
Till en allra första början ansåg sig Styrelsen dock ej för eu nyöppnad linje kunna

— 181

räkna med vare sig lokal- eller genomgångstrafik till den omfattning man utgått
ifrån vid beräkningen av det normala personalbehovet. Som följd härav beslöt Styrelsen
att på försök ordna trafiken efter ännu enklare linjer än de som normalt
avsedda, varför trafikpersonal tillsvidare placerades endast vid de två största platserna
Röjan och Ytterhogdal. Trafikgöromålen vid de övriga beslöts skola tillsvidare
ombesörjas av banvaktshustrur. Ej heller kunde Styrelsen godkänna distriktsförvaltningens
förslag att vid de båda nämnda stationerna, där trafikpersonal placerades,
erhålla tillstånd till utnämnande av stationsmästare, enär Styrelsen ville avvakta,
huruvida ej trafiken vid Åsarna, förut ändstation vid den färdiga banan, med
omexpedieringsskyldighet beträffande allt gods för den av statens järnvägsbyggnader
anordnade trafiken, skulle komma att minskas till den omfattning att stationen
kunde sänkas till trafikplats och den där placerade stationsmästaren förflyttas till
Röjan eller Ytterhogdal.

En dylik anordning med anlitande i viss omfattning av icke trafikutbildad
personal eller personer utom statens järnvägars tjänst för utförande av trafikgöromål
måste emellertid — det anser sig Styrelsen böra uttryckligen betona — då det som
bär gäller platser av ej ringa betydelse, uppfattas såsom en rent provisorisk åtgärd
och möjlig endast under nuvarande lågtrafik. Åtgärden medför därtill vissa olägenheter
och större kostnader för trafikanterna, enär biljettförsäljning å de platser,
där banvaktshustrur äro föreståndare, av välförstådda skäl måste begränsas till ett
fåtal stationer med påföljd att fördyrande omköp av biljetter och omexpediering av
resgods oftast måste ske.

Genom denna nu företagna försöksåtgärd komma visserligen fyra mindre lägenheter
och två enkelrum att tillsvidare under någon kortare tid bliva för avsett
ändamål icke använda — de komma dock givetvis att tillfälligtvis uthyras — men
anser Styrelsen det vara en bjudande nödvändighet att vid en nyanläggning av en
bana äga den utrustning, som är nödvändig för täckande av bottenbehovet vid normal
trafik. De trafikresultat för den nyöppnade linjen Åsarna—Svag, som redan
löreligga — för oktober månad — inkomster 22,500 kr. — utgifter för trafikplatserna
1,500 kronor — ingiver ock Styrelsen säkert ''hopp om att den tiden ej skall
vara långt avlägsen, då rörelsen ökas till den omfattning, som kan anses svara mot
mera norma1 trafik och då blir den ursprungligen avsedda personaluppsättningen
ofrånkomligen nödvändig Om Styrelsen då för tillhandahållande av bostadslägenheter
ej vidtagit de åtgärder, som nu klandras, skulle Styrelsen helt säkert blivit föremål
for ännu skarpare klander för uraktlåtenhet och brist på förutseende.

Då lägenheter ej finnas uppförda .till större antal eller omfång än som Statens
järnvägsbyggnader otvivelaktigt ägt skyldighet anskaffa för den normala trafikens
upptagande och avveckling, kan Styrelsen på grund av det anförda ej anse revisorernas
anmärkning i denna del vara befogad.

Revisorerna framhålla vidare vikten av att vid byggandet av nya statsbanehnjer
statsbanemassiga anordningar, som hittills i allmänhet fått göra sig alltför
mycket gällande, ersättas med anordningar, som äro avpassade efter förefintligt trafikbehov.
Då detta uttalande endast är hållet i allmän form utan angivande av i vilka''
hanseenden revisorerna funnit de nya banorna utförda uti allt för hög standard _

— 182

vilket val med det odefinierade uttrycket statsbancmässigt avses — är Styrelsen icke
i tillfälle att närmare ingå på något bemötande. Man synes åt det ej definierade begreppet
statsbanemässighet i detta sammanhang hava velat förläna betydelsen av att
en alltför hög standard i såväl byggnads- som underhålls- och drifthänseende skulle
kommit till synes vid statsbanorna. Så är emellertid ej fallet. Styrelsen åligger instruktionsenligt
att övervaka och ombesörja rörelsen å Statens järnvägar, vården och
vidmakthållandet av dessa järnvägars fasta och lösa egendom, utförandet av erforderliga
byggnader och anläggningar, som kunna betingas av växande rörelse, samt anskaffandet
av erforderligt materiel. Sin plikt likmätigt har alltså Styrelsens strävan
härvidlag städse inriktats på att allt är i gott skick och driften ombesörjas i god ordning
och har Styrelsen haft sin synnerliga uppmärksamhet riktad på att standarden
vid statsbanorna i varje fall avpassas efter behoven vid varje särskild banlinje. Ingående
har Styrelsen i sitt utlåtande den 25 oktober 1921 (sid. 114 och följande)
över statsbaneekonomikommissionens betänkande behandlat förevarande spörsmål rörande
de av kommissionen berörda olika delar av denna, standard eller byggnads-, underhålls-
och driftsväsendet och vill Styrelsen här endast erinra om vederbörande
statsråds uttalande vid besvarande av viss interpellation år 1919 att det ej kan ifrågakomma
att vinna bättre driftresultat genom en sänkning av statsbanornas gamla
standard. Utöver vad Styrelsen i sagda utlåtande anfört rörande broars konstruktion,
lägre axeltryck, inbesparing av stängselsättning m. m., har Styrelsen förutom
för Sveg—Hedebanan, för vilken närmare redogöres under § 5, jämväl för de övriga
under byggnad varande tvärbanorna och i viss mån även för Inlandsbanan bland annat
bestämt, att trafikplatserna i regel skola anordnas med enklast tänkbara utrustning
avseende såväl spårutrymme som signal- och säkerhetsanläggningar och med
tanke på att desamma skola kunna skötas av bankvakter eller dessas hustrur, samt
att beträffande linjen banbevakningssträckorna avpassats i sådana längder att minsta
möjliga banbevakningspersonal åtgår.

Styrelsen har sålunda med tydlig försiktighet, dock utan uppgivande av den
enligt Styrelsens förmenande kloka synpunkten att ej bygga alldeles för stunden, och
i den utsträckning, som ansetts möjlig utan åsidosättande av trafiksäkerheten, sökt
avpassa anordningarna efter det beräknade sannolika trafikbehovet. Något, som
revisorerna säga, förefintligt d. v. s. antagligen av dem menat på förhand fullt bestämbart
trafikbehov efter vilket anordningarna skola avpassas, har man givetvis
icke under en banas byggande att räkna med.

Vad slutligen beträffar uttalandet att kostnaderna för tillgodoseendet av de
militära fordringarna på en statsbana icke böra belasta statens järnvägar utan utgå
genom anslag, som uppföras under 4 :e huvudtiteln, är givetvis från styrelsens sida
intet att i princip erinra, men i en dylik fråga torde det tillkomma statsmakterna
att bestämma.

Hora—Va- På grund av iakttagelser under resan utmed Inlandsbanan hava revisorerna

nerns järnväg. ansett sjg böna. till särskild granskning upptaga Järnvägsstyrelsens ekonomiska förvaltning
av bandelen Kristinehamn—Mora jämte de övriga bibanor, som förvärvats
enligt 1916 års riksdags beslut.

183 —

Efter vissa redogörelser för riksdagsbeslut rörande banans inköp och komplettering,
Järnvägsstyrelsens byggnads- och förvaltningsåtgärder och vid banan vunna
resultat m. in. uttala revisorerna, att då inköpet ur räntabilitetssynpunkt blivit eu
så stor besvikelse, detta till någon del torde hava berott pa bristande förutseende vid
köpets planläggning men i övrigt lärer i huvudsak få tillskrivas banans förvaltning,
som i hög grad synts hava kännetecknats av ett tillbakasättande av de rent ekonomiska
synpunkterna för kraven på åstadkommande av en s. k. statsbanemässig anläggning.

Det vill härav och även i övrigt av anmärkningsaktens innehåll synas framgå,
att revisorerna vilja rikta sig dels mot den inköpta bandelens löpande, förment alltför
dyrbara skötsel och drift och dels mot dess likaledes enligt deras förmenande alltföi
kostsamma samt delvis onödiga och onyttiga komplettering och förstärkning.

Vad då föi-st banans skötsel och drift beträffar, vill Styrelsen tillåta sig erinra,
att fråga härom redan flera gånger förut varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet
och Styrelsens redogörelse och förklaringar.

Sålunda avlämnade Styrelsen den 21 november 1919 en vidlyftig redogörelse
härutinnan genom skrivelse till statsrevisorerna den 21 november 1919. Denna skrivelse
innefattade detaljerad redogörelse för personalökningen avdelningsvis för varje
av då förevarande bandelar, däribland Mora—Kristinehamn.

Samma redogörelse åberopades ock i Styrelsens utlåtande den 19 januari 1920
över statsrevisorernas berättelse för år 1918.

Vidare hava överrevisorerna vid Statens järnvägar i sin Kungl. Maj :t underställda
berättelse för år 1919 med förmälan, att de företagit en resa å, bland andra
järnvägslinjer, linjen Mora—Kristinehamn, uttalat, att, såvitt de kunnat finna, de
inträffade personalförändringarna i stort sett varit betingade av de genom ifrågavarande
banors övertagande i statens hand inträdda, i många avseenden grundligt
ändrade förhållandena; i sin mån hade även åtta timmars arbetsdagen framkallat
personalökning.

Likaledes har eu subkommitté inom den på grund av riksdagens uttalanden
tillsatta statsbaneekonomikommissionen, vilken subkommitté bestod av ledamöterna
av riksdagen A. C. Lindblad och A. Andersson i Råstock jämte tillkallade sakkunniga,
trafikinspektören O. Söderberg, numera vice verkställande direktören i Svenska Järnvägsföreningen
L. Lundqvist och kontorsbiträdet O. Malmlöf under sensommaren
1920 studerat station efter station personalfrågorna för denna linje; och har därvid
såsom slutresultat av personalgranskningen framkommit att vid ett första påseende
väl kunde talas om en betydande ökning av personalantalet inom trafikavdelningen
eller den avdelning, som frågan närmast gällt, från augusti 1916 till september 1920
vid de stationer, som vid förstnämnda tidpunkt tillhörde Mora—Vänerns järnväg och
att väl en eller annan på personalantalet inverkande detalj syntes mer eller mindre
lämpligt planerad, men ansågs dock vid belysning av orsakerna till ökningen, att
med tillämpade organisations- och driftformer det vid nämnda avdelning anställda
personalantalet krävdes.

Slutligen må nämnas att rörande personalbeståndet i dess helhet vid statens
järnvägar Styrelsen vid upprepade tillfällen lämnat ingående redogörelser först i
preliminär redogörelse för statens järnvägar under 1918 och sedan i årsberättelsen

— 184 —

för samma år, vidare i utlåtande den 15 december 1919 över överrevisorernas berättelse
för 1918 och den 25 oktober 1921 över statsbaneekonomikommissionens betänkande,
Del I, och slutligen nu senast i skrivelse till kommunikationsministern den 1 december
1922.

_ Styrelsen finner det alltså knappast erforderligt att vid detta tillfälle än en
gång ingå på detaljer i berörda spörsmål utan vill Styrelsen beträffande driftsskötseln
i huvudsak här inskränka sig till ett anförande av vad vederbörande distriktsförvaltning
mera allmänt uttalar i frågan, lydande som följer.

”På grund av den knappa tid, som stått till distriktsförvaltningens förfogande
för ärendets behandling, har det icke varit möjligt att ens söka företaga några
grundligare utredningar, än de som redan äro i Styrelsens hand, beträffande driftkostnadsfrågan
åren 1918—1922 och den därmed sammanhängande personalökningen
under första perioden efter nämnda handels övergång i statens ägo. Men även om
en längre tid stått till distriktsförvaltningens förfogande, skulle distriktsförvaltningen
icke sett sig i stånd att förebringa eu tydlig bild av trafikskötseln och personaldispositionen
under de sista åren, som banan var i enskild ägo. Och utan en sådan
bild är det ej möjligt att fullt klart bedöma, huruvida den driftkostnadsökning, som
uppstått med banans övergående i statens ägo, varit befogad eller ej. Distriktsförvaltningen
måste därför inskränka sig till att åter framhålla vissa omständigheter,
som enligt distriktsförvaltningens förmenande i rättvisans namn måste beaktas vid
bedömandet av ovanberörda frågor, samt i övrigt åberopa de utredningar, som förut
avgivits till Kungl. Styrelsen angående samma ämne.

Av dessa utredningar framgår, att de förhållanden, som förelågo redan vid
liden för statens järnvägars övertagande av Mora—Vänerns, järnväg den 1 januari
1917, med nödvändighet föranledde en ganska kraftig ökning av personalstyrkan.

Underhållet av saväl banan med tillhörande byggnader som den rullande
materielen var i hög grad eftersatt. Utan överdrift kunde sägas, att järnvägen med
hänsyn till trafiksäkerhetens och traf iber ingsförmågans nödvändigaste fordringar icke
befann sig i ett tillfredsställande skick. Man torde väl icke behöva frukta att vara
orättvis, om man antager, att Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag, i förväntan att
staten skulle övertaga banan, funnit det vara i sitt intresse att nedlägga minsta möjliga
kostnader å densamma, och det synes sannolikt, att det från räntabilitetssynpunkt
gynnsamma resultat, som framgår av tillgängliga uppgifter från de sista åren av
bolagets förvaltning, till ej oväsentlig del har sin förklaring i detta förhållande. Statens
järnvägar måste därför under de första åren successivt igångsätta kraftiga
reparations- och förstärkningsarbeten. Distriktsförvaltningen vill härvid ånyo framhålla,
att det icke kan vara tal om att hänföra dessa underhållsarbeten till endast ett
begär att bringa banan i ”statsbanemässigt ” skick. Dessa dryga underhållsarbeten
voro med nödvändighet betingade som följd av banans förutnämnda, genom eftersatt
underhåll otillfredsställande tillstånd.”

Här nödgas också Styrelsen göra ett papekande nämligen, att revisorerna till
stöd föi ett sitt uttalande att underhållskostnaderna på linjen Kristinehamn—Mera
avsevärt överstiga underhållskostnaderna även på synnerligen starkt trafikerade statsbanelinjer
— hava anfört siffror endast för åren 1919 och 1920, då underhållskostnaderna
av särskilda skäl blivit abnormt höga. Ett anförande av motsvarande siffror

185 —

för 1921 skulle hava för riksdagen visat, att underhållet redan detta år sjunkit till
endast ungefär hälften av kostnaden under de åberopade helt onormala åren och en
uppgift för den gångna tiden av 1922 skulle vidare i sin tur hava visat, huiu underhållskostnaden
numera icke uppgår till mei’a än ungefär hälften av kostnaden för motsvarande
tid av året 1921.

Distriktsförvaltningen fortsätter:

”Dessa arbeten togo i anspråk all tillgänglig ban- och verkstadspersonal, samt
påkallade dessutom anskaffande av personal, som förut icke varit anställd vid Mora
Vänerns järnväg.

Den under dessa år inträffade, betydliga trafikökningen krävde också ökning
av personalstammen, som var synnerligt knapp tillmätt. . .....

Det må i detta sammanhang framhållas, att förut vid Mora—Vänerns järnväg
all trafikavdelningens reserv t jans t ävensom behovet av bromsare för extra tåg
samt erforderlig arbetskraft för renhållning av bangårdar, snöskottning m. m. tillgodosetts
genom banarbetare och verkstadsarbetare samt genom användandet av tillfällig,
icke fackutbildad arbetshjälp. På grund av ovannämnda omfattande arbeten
blev det för statens järnvägar nödvändigt att anskaffa ny bromsare- och reservpersonal.
Endast ökningen av bromsarpersonalen utgjorde till den 1 januari 1919 40 man
på grund av de vid statens järnvägar gällande, strängare bromsningsbestämmelserna
samt av ökningen i antalet tågkilometer, som var större än under Mora—Vänerns
järnväg.

Vidare måste beaktas, att det under de första åren efter statens järnvägars
övertagande av banan icke var möjligt att såsom förr anskaffa tillfällig arbetskraft
vid uppkommande behov, enär de höga arbetsförtjänsterna i skogarna särskilt på
grund av bränslekommissionens verksamhet, lockade alla tillgängliga arbetare till
dylikt arbete. Statens järnvägar blevo därför hänvisade till användning av fast
anställd personal.

Även de i Kungl. Styrelsens skrivelse till riksdagsrevisorerna den 11 november
1922 antydda, enklare förhållanden, som vid statens järnvägars övertagande av Mora
—Vänerns järnväg voro rådande ifråga om tidtabell, expeditionstjänst och trafikskötseln
överhuvud taget, påkallade med nödvändighet personalökning.

De allbekanta verkningarna av genomförandet utav 8-timmarsdagen och nya
avlöningsreglementets semesterbestämmelser med avseende på personalökningen under
de senare åren torde ej behöva närmare utvecklas.

I övrigt torde beträffande de påpekade, ogynnsamma ekonomiska resultaten
böra anmärkas, att den höga förlustsiffran för år 1918 i mycket hög grad framkallats
av de enormt stegrade kolpriserna.

I övrigt må framhållas, att personalstyrkan å ifrågavarande handel för närvarande
nedbringats till det minsta antal, som för banans skötsel nödvändigtvis erfordras,
samt att genom indragandet av verkstaden vid Persberg innevarande år åstadkommits
personalbesparing.”

Till dessa distriktsförvaltningens uttalanden, i vilka Styrelsen i huvudsak
kan instämma, vill Styrelsen emellertid foga ett par ytterligare påpekanden. Styrelsen
har nyss anfört till revisorerna att uppgivna tal, visande bandeiens ekonomiska

— 186 —

driftsresultat före och efter statsinköpet, icke äro med varandra jämförbara. De höra
därför icke få läggas till grund för något bedömande av den ekonomiska förvaltningen,
utan måste ett sådant riktigare och rättvisare ske genom ett objektivt beaktande
av vissa väsentliga på bandelens hela ekonomi — om den i brist på särskild för den
upplagd bokföring över huvud taget kunde särskiljas — inverkande helt och hållet
omvälvande faktorer. Främst torde här framträda tillämpningen av — i stället
för den enskilda banans egna, mycket högre taxa — av statsbanans särskilt under
krisåren mycket för låga taxa och inflytandet på inkomsterna av det större zonfallet
och övergångsavgifternas bortfallande vid samtrafik. Vidare framträder såsom jämförelsen
helt förryckande den oerhörda ökningen av lönekostnaderna såväl direkt som
genom de i lagar och författningar efter hand av statsmakterna fastställda kostsamma
anställnings- och tjänstgöringsförmånerna för personalen. Om ökningen av materialkostnader
i driften behöver väl Styrelsen knappast påminna. Det synes Styrelsen,
att man vid framställandet av kritik icke får ställa sig helt främmande för den alla
beräkningar trotsande världskrisen och lägga Styrelsen till last, att den vid sin år
1916 gjorda utredning beträffande den ekonomiska innebörden av banans inlösen ej
På förhand kunnat förutse denna allt omvälvande kris. Ingen torde väl heller
kunna säga, hurudana de ekonomiska förhållandena för banans ägare och trafikerings-
och t axe f ör h å 11 a n den a. för den av banan beroende allmänheten kunnat komma
att under krisåren utveckla sig, ifall banan fortfarande förblivit i privat ägo.

Då revisorerna därför säga, att banans inköp ur räntabilitetssynpunkt blivit
en stor besvikelse och att grunden härtill synes vara brister i Järnvägsstyrelsens förvaltning
av densamma, synes det Styrelsen, att revisorerna ej velat tillräckligt beakta
mellankommande omständigheter, om vilka ingen kunnat profetera. Styrelsen
vill för övrigt här tillåta sig erinra också, att Styrelsen för sin del aldrig, såsom revisorerna
synas utgå ifrån, ställt i bestämd utsikt, att genom banans inköp skulle vara
att påräkna, förutom stora indirekta fördelar, även så gott som omedelbart en tilliredsställande
ränta på det nedlagda kapitalet eller åtminstone en bättre avkomstprocent.
Vid avgivande av sitt förslag till statsinköp anförde Styrelsen, efter att
hava framhållit de indirekta stora fördelarna av en direkt förbindelse i statens
hand mellan övre Norrland och Västkusten — fördelar, vilka tvivelsutan nu såväl
som förut antagits äro till fullo förhanden -— att givetvis behörig hänsyn måste tagas
även till den sannolika avkastningen av järnvägen i statens ägo. Styrelsen sade sig
för berörda ändamål hava låtit utföra en approximativ beräkning rörande banans
inkomster, driftkostnader och nettobehållning åren 1910—1914 under den förutsättning,
att järnvägen under denna tid ingått i statsbanenätet. Denna beräkning visade
eu väsentlig minskning i nettobehållningen. Visserligen framhölls sedan vissa
faktorer, vilka borde kunna förväntas medföra högre avkomstprocent än den sålunda
approximativt beräknade, men Styrelsen betonade dock samtidigt, att beräkningar
över förbättrade driftresultat å banan med hänsyn till de många faktorer, som här
spelade in, icke kunde anställas med något anspråk på tillförlitlighet. Det vill nu
synas Styrelsen som hade denna tydliga reservation nu bort givas ett svnnerligen
starkt beaktande, då ju utvecklingen, som väl alla känna, så helt och hållet avvikit
flan den noimala. I lider en annan vanligare och normal utveckling av konjunkturer

— 187 —

och trafikförhållanden hade nog med sannolikhet Styrelsens antaganden kunnat besanna
sig, men det är även därvid att beakta, all Styrelsen stött sina antaganden om
avkomstprocentens förbättring på bland annat, att trafikökning skulle komma att uppträda,
då inlandsbanan anknötes till linjen Orsa—Kristinehamn. Denna anknytning
har emellertid, såsom också väl är bekant, blivit mycket försenad och har skett helt
nyligen, och resultatet därav kan givetvis ej genast konstateras eller utläsas. Det
kan dock i detta sammanhang förtjäna anföras, att, medan trafiken å bandelen Mora
—Kristinehamn under år 1921, — såsom ock Styrelsen anfört i sin skrivelse till
revisorerna av den 11 november 1922 — under den allmänna depressionens inverkan
varit abnormt liten, så har den redan innevarande år — vilket likväl också är ett
utpräglat lågtrafiksår — tett sig ganska tillfredsställande. Också finnes det- väl
knappast någon anledning nu antaga annat, än att trafikrörelsen skall med efter hand
förbättrade och till det normala återgående konjunkturer komma att stiga och stiga,
och desto mera bör detta bliva fallet, som Styrelsen genom vissa i system satta t.axenedsättningar
för de inom banans rayon typiska och dominerande varuslagen söker
animera och uppamma trafik främst på banan men även därifrån ut på statens
ägande Trollhätte kanal.

Revisorerna hava uttalat, att störa förluster tillskyndats staten genom inköpet
av Mora—Vänerns järnväg. Styrelsen kan ej biträda detta uttalande och Styrelsen
anser det vara i det hela taget allt för tidigt att döma i denna sak. Visserligen hava
de första trafikåren under onormala tider och vidriga omständigheter blivit förlustbringande
—• hur mycket kan dock som ovan sagts ej med siffror belysas — men det
faktum kvarstår, att staten genom köpet av före detta Mora—Vänerns järnväg förvärvat
och iordningställt för ett för tidsförhållandena synnerligen billigt pris —
härtill återkommer Styrelsen senare — en bansträcka, vilken utgör en mycket viktig,
integrerande del av dess ägande och funktionerande bansystem. Ännu är visserligen
endast första kapitlet av den nu knutna sandardselsledens -— Östersund—Mora—
Kristinehamn-—Trollhätte kanal — historia skriven, och, så som samhällslivets funktioner
rubbats av ett förödande krig och dess ännu mera förödande efterverkningar,
kan det måhända vara i någon mån ovisst, om gamla lagar och erfarenheter skola
gälla för utvecklingen av och genom densamma, eller om den skall komma att visa
sig vara en dyrbar felspekulation. Styrelsens säkra tro och hopp är dock, att denna,
den nedre delen av Inlandsbanan, av vilken den inköpta Mora—Vänerns järnväg
utgör den avslutande och viktigaste länken, skall visa sig komma att bliva, ej endast
uti statens regi till välsignad nytta för de orter den genomlöper och skall tjäna, utan
även ett för statens järnvägar ur ren affärssynpunkt ett i längden vinstgivande och
gott företag.

Beträffande de på banan utförda förstärknings- och kompletteringsarbetena
vill Styrelsen, då det av revisorernas framställningar synes framgå vara deras mening,
att Styrelsen härvidlag gått utöver, vad som av statsmakterna avsetts och vartill
Styrelsen av dem bemyndigats, först uttryckligen hävda, att så icke är förhållandet.

Styrelsen vill, då Styrelsen nu går att visa detta, ingalunda bestrida, att icke
under förhållandenas utveckling andra tankar och planer beträffande förstärkningsåtgärderna
framförts och även genomförts än de, som ursprungligen vid prövandet

— 188 —

av frågan om banans inköp förelågo. Detta har Styrelsen också låtit framkomma i
senare framställningar angående banans komplettering på sätt, som torde tydliggöra,
att dessa förändringar i planerna tillkommit efter gjorda erfarenheter och ytterligare
prövning av medel och mål och att de gått ut på att åstadkomma de önskvärda förbättringarna
på enklare och billigare sätt än ursprungligen avsetts.

I sin framställning i ämnet, som förelädes 1918 års riksdag, erinrade Styrelsen
om sitt uttalande vid statsinköpet, att tidpunkten, då förstärkningsarbetena kunde
komma att erfordras, vore beroende på trafikens utveckling och erinrades tillika om
departementschefens uttalande vid föredragning av ärendet rörande samma inköp,
att det givetvis icke vore nödvändigt, och kanske icke heller möjligt att redan då
intaga en bestämd ståndpunkt till frågan, om vilket av två föreliggande alternativ
för ifrågavarande arbeten borde väljas, men att det syntes, som om man vid företagandet
av kommande förstärkningsarbeten å linjen Mora—Kristinehamn borde kunna
stanna vid det billigare alternativet innebärande ett uteslutande av vissa linjeomläggningar
för förbättrande av lutnings- och kurvförhållanden. I alla händelser
syntes det departementschefen, som om frågan om förstärkningsarbetena icke behövde
företagas till prövning förrän linjen Orsa—Sveg kommit i statens hand och
linjen Brunflo—Sveg färdigbyggts samt trafiken å linjen vuxit så, att verkligt behov
av en sådan förstärkning förelåge eller densamma kunde förutses bliva erforderlig i
en nära framtid.

I sin motivering till berörda framställning till 1918 års riksdag med förslag
till vissa förstärkningsarbeten, avseende att öka trafikkapaciteten å bandelen i fråga,
meddelade Styrelsen, att under det senaste året inträffat förhållanden, som gjorde
att banans högsta trafikförmåga redan måst tagas i anspråk, varvid bidragit dels en
ökning av banans lokaltrafik, dels också eu för banan ny trafik, som Styrelsen ansett
sig nödsakad ditleda för avlastning av,trafiken å linjen Krylbo—Bollnäs. Den
trafik, som på detta sätt tillförts och komme att tillföras bandelen, kunde icke besörjas
med de lokomotiv, som övertogos från den enskilda banan, utan hade lokomotiv
från statens järnvägars övriga linjer måst ditbeordras. Emellertid tilläte banans
överbyggnad icke att statens järnvägars modernare och bränslebesparande godstågslokomotiv
framfördes över banan, utan måste en så gammal lokomotivtyp, som byggdes
på 1860-talet, användas. Det behövde icke kraftigare utsägas, att driften på detta
sätt icke blott ställde sig synnerligen dyrbar, utan att trafikförmågan på banan med
dylik otidsenlig materiell icke kunde i nämnvärd omfattning utökas. Styrelsen ansåg
därför, att åtgärder omedelbart borde vidtagas till banans utbyggande för högre
trafikkapacitet, och att denna utbyggnad borde vara fullbordad vid den tidpunkt,
då statsbanebyggnaden Sveg—Brunflo vore färdigbyggd. Anslutande sig till departementschefens
ovan relaterade uttalande i samband med inlösen av Mora—Vänerns
järnväg, fann Styrelsen, att banans trafikförmåga nu endast borde ökas genom
mindre kostsamma åtgärder, än som i ovannämnda dyrare alternativ förutsattes. Med
hänsyn till då föreliggande svårighet att anskaffa för genomförandet av det billigare
alternativet erforderliga räler, hade Styrelsen tänkt sig, att de för linjens förhöjda
trafikförmåga nödvändiga förstärkningsarbetena skulle genomföras efter en annan
plan. Spåröverbyggnaden borde förstärkas genom ökning av slipersantalet, varjämte

— 189

förstärkning av broarna skulle ske till motsvarighet mot den sålunda för spåröverbyggnaden
erhållna, varigenom .statens järnvägars moderna godstågslokomotiv litt.
E. med 12,5 tons axeltryck kunde framföras med sin största tillåtna hastighet, 60
km/tim. Med angivande av olika kolpris uppgav Styrelsen den härigenom vunna
årliga besparingen. Därjämte meddelade Styrelsen, att en dylik förstärkning av
överbyggnaden synnerligen väl anslöte sig till en fortsatt framtida förstärkning.
Genom inläggande av 34 kilograms räler och utbyte av vissa broöverbyggnader, som
då tillsvidare endast vore avsedda att förstärkas till en bärförmåga motsvarande 12,5
tons axeltryck mot en överbyggnad för 18 ton komme nämligen överbyggnaden att
medgiva framförandet av den moderna lokomotivtypen litt. B. Vidare vore avsett
att utbygga mötesspåren å bangårdarna till i regel 600 meters fri längd, varvid
Styrelsen ansett, att då bandelen skulle erhålla en omfattande utbyggnad, skäl föreläge
att tilltaga denna längd lika stor, som numera är gällande vid statens järnvägars
huvudlinjer, och som å denna handel kunde ifrågakomma för tomvagnståg. Styrelsen
meddelade oek, att behov förelåge för förbättring av vissa kol- och vattenstationer
för uppförande av boställshus och stationsbyggnader samt för förbättring av telefon-
och telegrafväsendet. Beträffande de av Styrelsen angivna arbetena, förklarade
Styrelsen sin avsikt vara, att låta förstärka spår- och broöverbyggnaderna för till
Styrelsens disposition stående medel, varemot övriga arbeten enligt Styrelsens mening
vore av det slag, att anslagsmedel för desamma erfordrades.

Anslag beviljades vid 1918 års riksdag i anslutning till de av Styrelsen förelagda
motiven till äskat belopp av 700,000 kronor, varjämte efter statsmakternas
vidare prövning av saken vid 1919 och 1920 års riksdagar ytterligare anslag beviljades
till sammanlagt belopp av 1,320,000 kronor. Sålunda har tillhopa anvisats
2,020,000 kronor avseende såväl ökande av bandelens trafikkapacitet som utvinnande
av bästa driftsekonomi.

Dessutom hava vid 1919—1921 års riksdagar anvisats vissa belopp till uppförande
av bostadshus i Vansbro och Mora, ävensom för tillbyggnad av lokomotivstallarna
i Vansbro. Av en av Styrelsen lämnad av revisorerna åberopad uppgift
framgår sålunda, att från bandelens övergång i statens ägo till och med september
månad 1922 kostnaderna för arbetena å bandelen, använda fömyelsefondsmedel däri
inräknade, uppgår till sammanlagt 4,847,611: 13 kronor.

De av Styrelsen inför statsmakterna såsom behövliga uppgivna medel hava
ock använts på sätt av statsmakterna vid framläggandet av 1918 års plan och vid
efterprövningar gillats. Sålunda hava mötesspåren å bangårdarna, förbättring av
kol- och vattenstationer, uppförande av stations- och bostadsbyggnader, förbättring
av telefon- och telegrafväsendet utförts av de av statsmakterna härför särskilt
anvisade anslagsmedel. Beträffande de av revisorerna anförda signal- och säkerhetsanläggningarna
vid banan har Styrelsen ej haft anledning omnämna desamma,
då de ej tillhört förstärkningsplanen och Styrelsen för dylika anordningar av ålder
disponerar ett allmänt anslag att fritt av Styrelsen användas på alla statens järnvägars
linjer efter tillräcklighet och behov. Däremot har kostnaden för själva
förstärkningen av överbyggnaden såsom förstärkning och utbyte av broar samt inläggning
av flera sliprar skett med till Styrelsens disposition stående driftsmedel ur

190 —

förnyelsefonden eller de årliga av Kungl. Maj :t godkända underhållsstaterna (driftmedel).
Det är således icke riktigt, såsom revisorerna förmena, att de ytterligare
förbättringsåtgärderna inginge som ett led i ett framtidsprogram, och likaså är det
ej riktigt, att vissa dränerings- och slipersomläggningsarbeten skulle hava bestritts av
trafikmedel, medan i stället motsvarande del av anslagen kommit till användning för
andra ändamål, samt att Styrelsen alltså skulle i så hänseende hava ''överskridit
sin allmänna befogenhet i fråga om medelförvaltningen.

Efter dessa mera allmänt framhållna synpunkter till belysande av att Styrelsen
noga följt och fullföljt av Styrelsen till 1918 års riksdag föreslagna och av
statsmakterna godkända riktlinjer för och syfte med komplettering av bandelen, vill
Styrelsen ingå på ett bemötande av vissa av revisorerna i ämnets detaljer gjorda
erinringar.

Revisorerna säga, att det icke varit dem möjligt att skaffa närmare utredning
om storleken av de belopp, som i form av underhållskostnad utgått till banans
förstärkande. Styrelsen vill med anledning härav framhålla, att Styrelsen, om så
hos Styrelsen begärts, givetvis gärna skulle ha varit till tjänst med en utredning
härom, men att det dock därvid — såsom arbetena enligt sakens natur flyta i varandra
— måst möta svårigheter att precis avgöra, Amd som kunnat tillhöra det normala
underhållet, återhämtandet av förut försummat sådant eller slutligen dess
anpassning för vinnande av framtida bättre underhållsekonomi. Då revisorerna emellertid
synas särskilt fästa sig vid de företagna slipersomläggningarna och antaga, att
ifrågavarande merkostnader varit högst betydande, vill Styrelsen här upplysa, att
den under åren 1919 och 1920 utförda spårförstärkningen genom ökat antal sliprar
uppgått, approximativt beräknat, till respektive 275,000 och 215,000 kronor, vilka
belopp ju visserligen äro stora i och för sig men dock icke kunna förrycka det hela.
Beträffande det anmärkta rälsutbytet, som icke angetts ingå i det av 1916 års riksdag
i samband med beslut om inköpet anslagna beloppet 630,000 kronor, vill Styrelsen
framhålla, att det blott är fråga om en normal underhålls- och förnyelseåtgärd,
vilken alltså ej sammanhör med den förevarande frågan om banans komplettering
och förstärkning. De räler, som upptagits och ersatts, hava nämligen nått en så
hög grad av förslitning — de torde hava legat i spåret sedan bandelen Persberg—
Kristinehamn år 1876 öppnades för trafik — att de i varje fall, om banan förstärkts
eller ej, skulle ha utbytts med hänsyn till säkerheten för den på banan förekommande
trafiken. Att man, då ett dylikt rälsutbyte skall verkställas, på en gång
inlägger räler av den vikt och typ, som framdeles skall användas för hela banan, är
väl ej heller mera än riktigt och klokt, särskilt som den utbytta sträckan, det gäller,
ligger på den nedersta, livligast och tyngst trafikerade delen av banan. Det påtalade
rälsutbytet har sålunda hittills omfattat endast 28 kilometer å den av tyngre
trafik mest slitna linjen Kristinehamn—Persberg. Ett ytterligare under de närmaste
åren på grund av rälernas tillstånd erforderligt rälsutbyte torde emellertid komma
att omfatta hela denna 58 kilometer långa linje. På den övriga delen av banan, den
163 kilometer långa linjen mellan Persberg och Mora, är det däremot — sannolikt
för många år framåt — ej erforderligt och nu ej avsett att gå till några rälsutbyten
av betydenhet, och detta torde kanske bäst tydliggöra, att verkställda och förestå -

— 1.91 -

ende rälsutbyten ej utgöra något upptagande av eller övrgång till 1916 års senare
forstärkningsalternativ.

Revisorerna anföra vidare vid kritiken av Styrelsens åtgärder eu omständighet,
som har givit dem anledning ifrågasätta, huruvida berörda förstärkningsåtgärder
under den närmaste framtiden ens kunna komma att bliva till någon egentlig
nytta, nämligen att banans grund skulle på ett stort antal ställen vara av sådan
beskaffenhet, att den icke kan bära de lokomtiv, för vilkas framförande banan förstärkts.
Ingenting kan emellertid1 vara mera felaktigt än denna revisorernas uppfattning.
För belysande av saken vill Styrelsen anföra följande. Alltsedan 1914
bär Styrelsen låtit genom särskilda'' fackorgan företaga geotekniska undersökningar
angående grundens för banan och bankroppens bärighet, varvid alla statsbanelinjer,
där ovisshet beträffande grundförhållandena kunnat anses för handen, gåtts över och
undersökningen alltså efter hand kommit att omfatta även den nyförvärvade Mora—
Vänerns järnväg. Resultatet av dessa geotekniska undersökningar hava, vare sig det
gällt gamla statsbanelinjer eller nya, ofta blivit, att upptäckta svaga partier på banan
fått förstärkas och att misstänkta platser med samtidigt föreskrivna liastighetsnedsättningar
fått ställas under observation och till och med givas särskild fast bevakning.
Så har också förhållandet blivit vid linjen Kristinehamn—Mora, där vissa hastighetsnedsättningar
— dock icke till stort antal, vid revisorernas besök på banan gällde det.
hela endast sex platser — måst göras för ställenas vidare observation. Dessa hastighetsnedsättningar
drabba emellertid ej endast de omliandlade för bandelen nya Elokomotiven
utan även alla övriga nu och tidigare använda lättare lokomotiv för
banans trafiker in g och hade måst företagas vare sig banan senare kompletteras eller
iveke. Den skärpta bevakning, varom revisorerna tala, består däri, att vissa punkter å
banan utmärkts vara av beskaffenhet att vid banvaktssträckornas dagliga besiktning
de skola av banvakterna särskilt noggrant observeras. Den skärpta bevakningen bär
sålunda icke medfört några extra kostnader. Tydligt är ju också, att de merkostnader,
som kunna tillsvidare uppträda genom anmärkta hastighetsnedsättningar på
ett fåtal observationsställen och som blivit desamma, även om banan befunnit sig i
gammalt skick och trafikerats med sin gamla materiel, äro av en helt försvinnande
betydelse, särskilt vid jämförelse med fördelarna av utnyttjandet av de ekonomiserande
E-lokomotiven över banans hela längd. Detta sker nämligen numera å den
tyngst trafikerade linjedelen Kristinehamn—Persberg sedan november 1921 och —
efter det E-lokomotiv över huvud taget kunnat från andra statsbanelinjer avses —
ända upp till Mora sedan juni 1922. Revisorernas farhågor i berörda hänseende äro
sålunda fullkomligt oberättigade och Styrelsen håller för sin del för sannolikt, att
ensamt den vunna fördelen med att för framtiden kunna operera på bandelen med
moderna bränslebesparande och dragkraftiga lokomotiv skall uppväga utläggen för de
åstadkomna förbättringarna på banan. Då revisorerna för sin del uttala, att så otvivelaktigt
icke kan vara fallet, står detta revisorernas uttalande i varje fall helt obestyrkt.
Så som den nu står färdig och bildar en i tågdriften ekonomisk och till det
framtida banunderhållet billig linje, kostar den av staten inköpta och nu iordningställda
före detta Mora—Vänerns järnväg staten exklusive rullande materiel en sammanlagd
summa av 15,634,000 kronor, motsvarande en kostnad av 54,300 kronor

— 192

por bankilometer. I denna siffra har då inräknats det väsentliga av det påtalade
förstärkta underhållet — spårförstärkningen genom ökat antal sliprar — all kostnad
bestridd med kapitaliseringsmedel samt all kostnad, som täckts med förnyelsefondsmedel.
Detta är under nuvarande tidsförhållanden icke dyrt. Till jämförelse
kan nämnas, att den samtidigt med Mora—Vänerns järnvägs inköp och komplettering
byggda och färdigblivna nya statsbanelinjen Sveg—Brunflo dragit en kostnad
av 136,700 kronor per kilometer. Hela den genom inlösen av enskilda järnvägar
bildade statsbanelinjen Sveg—Kristinehamn kostar — inklusive den nya järnvägsbron
vid'' Mora ungefär 70,000 kronor per bankilometer och kostnaden för hela den nyskapade
stambanan Östersund—(Brunflo)—Kristinehamn — 527 kilometer — uppgår
till ungefär 97,000 kronor per bankilometer. Likaledes må ur jämförelsesynpunkt
framhållas, att den under byggnad varande Limedsforsen—Särna järnväg beräknas
draga en kostnad, exklusive rullande materiel, av omkring 76,000 kronor per
kilometer och den jämväl under byggnad varande Arvika—Melleruds järnväg, exklusive
rullande materiel, en kostnad per kilometer av för de olika linjerna Arvika—
Billingsfors, Billingsfors—Mellerud och Järnskog—Skillingsfors av respektive cirka
80,000, 110,000 och 86,000 kronor. Den sedan några år under byggnad varande, låt
vara uti väsentligt högre klass och typ anlagda, Ostkustbanan har slutligen beräknats
kosta exklusive rullande materiel över 40 miljoner kronor, motsvarande mer än
130,000 kronor per bankilometer.

Det är alltså Styrelsens ovillkorliga mening, att genom Styrelsens åtgärder,
som hänfört sig till öppet kungjorda och av statsmakterna gillade intentioner och som
icke betinga några vare sig onödiga eller onyttiga utlägg, har åstadkommits en
statsbaneegendom av högt framtidsvärde för ett synnerligen billigt pris. Styrelsen
anser sig därför icke förtjäna den, synbarligen också endast av ett otillräckligt inträngande
i ärendet, förklarade statsrevisorernas slutsats, att Styrelsen skulle vid fullgörandet
av sina uppgifter beträffande Mora—Vänerns järnväg hava ådagalagt brist
på varsamhet med statens medel.

Sveg—Hedebanan.

(Del I, sid. 132, § 5.)

Vidkommande Sveg—Hedebanan hava revisorerna erinrat om ett Styrelsens
uttalande, då förslaget till banans byggande på sin tid framlades, att, enär trafiken
å ifrågavarande handel komme att bliva mycket ringa, trafikbehovet borde kunna
vara tillfredsställt med 3 till 4 ordinarie tåg i veckan i vardera riktningen, varvid
Styrelsen tänkt sig, att de ordinarie tågen skulle bestå av en lämplig motorvagn med
1 å 2 släpvagnar.

Detta uttalande gällde huvudsakligen person- och styckegodstrafiken. Den
egentliga vagnslastgodstrafiken tänktes givetvis även då ombesörjd av lämpligt antal
godståg per vecka.

193 —

Såsom anmärkning mot benbyggnadens utförande har anförts, att de tekniska
bestämmelser, som förelegat vid beslut om banans utförande, och mot vilka bestämmelser
från riksdagens sida ingen erinran gjorts, icke blivit i alla avseenden tillämpade.
Sålunda har å banan inlagts 27,5 kg. räler å 31,5 kilometer bana samt å återstoden
24,8 kg. räler från Mora—Vänerns järnväg i stället för såsom ursprungligen
avsetts räler av 21,5 kg -s vikt per meter.

Styrelsen får med anledning därav anföra, att de räler av 21,5 kg:s vikt per
meter, som upptagits i det ursprungliga förslaget hade måst nyanskaffas. En ekonomisk
utredning, som verkställdes innan definitivt beslut om rälsanskaffning för
ifrågavarande banbyggnad fattades, gav emellertid vid handen, att sådan nyanskaffning
skulle vara oekonomisk, så länge man hade tillgång till äldre å vissa hu\mdlinjer
begagnade men brukbara räler, även om dessa äldre räler vore något tyngre.
Sålunda utgjorde, vid tidpunkten, då de begagnade 27,5 kgs rälerna översändes till
Sveg—Hedebanan, priset för dessa 315 kronor per ton, under det att nya räler av
21,5 kg:s vikt skulle hava kostat minst 425 kronor per ton. Detta motsvarar ett
pris för nya räler av 9,14 kronor per meter och för gamla. 27,5 kg s räler 8,66 kronor
per meter, medförande således en direkt besparing av cirka 37,000 kronor för hela
banbyggnaden. Dessutom innebar det givetvis en fördel för statsverket, att statsbanebyggnaden
kunde av statsbanans förråd övertaga och utnyttja dessa räler, som
blivit å huvudlinjen utbytta. Åtgärden har därjämte möjliggjort för framtiden ett
mera valfritt utnyttjande av tillgänglig rullande materiel.

Att vidare såsom revisorerna påtalat största stigningen i kurvor med 200
meters radie har minskats från bestämda 20,7 till 20,52 å 1,000 meter är beroende
därpå, att de tekniska bestämmelserna rörande största tillåtna stigningar å banan
äro grundade på eu vid tidpunkten för dessa bestämmelsers fastslående riktigare
befunnen formel för beräknande av kurvmotståndet än den som tidigare använts.

650

Sålunda räknades ifrågavarande motstånd tidigare efter formeln S = R _ 5Q som

för anmärkta fallet ger ett kurvmotstånd svarande mot ett stigningstal av 4,33
meter, varmed sålunda största tillåtna stigning 25:1000 skall minskas. Därvid erhål 650 les

stigningstalet 20,67, avrundat till 20,7, under det att numera formeln S = -R _

användes, varigenom motsArarande siffror bliva: kurvmotstånd = 4,48 och största
stigning 20,52 på 1000 meter. Den härigenom uppkomna höjdskillnaden skulle för
en maximistigning av 1 kilometers längd uppgå till endast 16 cm. Betydelselös i
och för sig blir den framställda anmärkningen i själva verket helt opåkallad vid
det förhållandet att å intet ställe å ifrågavarande statsbana förhållandena krävt,
att största tillåtna stigning och minsta tillåtna kurvradie behövt tillgripas. Styrelsen
anser sig böra i anslutning härtill erinra om, hurusom i allmänhet vid banbyggnader
de yttersta gränserna för stigningar och kurvradier i görligaste män undvikas, enär
dessa för all framtid medföra olägenheter för driften. Till dessa gränser går man
endast i de fall, då ogynnsamma terrängförhållanden sådant kräva, eller då fördelaktigare
stignings- och krökningsförhållanden ej kunna utan större anläggningskostnader
ernås.

— 194 —

Att vidare banvallens krönbredd å rak bana sträckvis ökats är en nödvändig
och vid varje statsbanebyggnad förekommande byggnadsdetalj. Vid bankfyllningar
över 1 meters höjd, vilka på grund av sättningar i fyllnadsmassan efter någon tid
måste påfyllas såväl som vid bankfyllning å sådan mark, där sjunkningar beräknas
inträffa och förty bankpåfyllning måste företagas, är det ändamålsenligt att i viss
utsträckning krönbredden redan från början ökas för att icke efter verkställd påfyllning
densamma skall komma att understiga den för banan fastställda.

Vidkommande anmärkta förhållandet att jordskärningars bredd i balansplanet
ökats från 6,7 meter till 7,5 meter sammanhänger detta med det därefter likaledes
påtalade förhållandet, att skärningsdikenas djup och bottenbredd har ökats från
0,3 till 0,4 meter, vilket har till följd en breddning av balansplanet i jordskärningen.
Anledningen åter till att skärningsdikenas djup och bottenbredd ökats till 0,4 är
likaledes mera en byggnadsteknisk detalj och förklaringen till åtgärden är den, att
därmed visat sig följa för bankroppen bättre dränering och därmed bättre framtida
bestånd. Dimensionen ifråga är alltså ändamålsenligare och ur framtida underhållssvnpunkt
billigare. Den synnerligen obetydligt ökade anläggningskostnaden, som
dessa smärre detaljändringar medföra, beräknas sålunda mer än väl uppvägas av
därigenom ernått bättre bestånd av banan och därmed följande mindre underhållskostnader.

Revisorerna framhålla vidare, att med hänsyn till den ringa trafik, som för
framtiden torde vara att emotse å denna handel, böra alla åtgärder vidtagas i syfte
att å den del av banan, som återstår att bygga, nedbringa kostnaderna genom förenklade
anordningar. Styrelsen vill med anledning därav framhålla, att för så
vitt med detta påpekande avses minskning av sektionen för terrasseringen och anskaffandet
av nya 21,5 kg:s räler Styrelsen anser sådana åtgärder av skäl, som av
det ovan anförda torde framgå, icke verka i förbilligande riktning och att de alltså
icke böra vidtagas. Däremot ''bär Styrelsen i flera andra avseenden redan vidtagit
förenklingar. Sålunda är inhägnad av banan avsedd att till huvudsaklig del
icke komma till utförande. Ej heller skall telegraflinje längs banan anordnas utan
endast bantelefonlinje uppläggas. Å trafikplatserna skola ej fasta signaler uppsättas
eller växelförreglingar anordnas utan skall ett förenklat system med spårspärrar
och kontrollväxellås komma till användning. Beträffande militärmötesspåren bär
efter samråd med generalstabschefen beslutats att endast utföra själva terrasseringen
för föreskrivna 400 meter långa fria mötesspårlängder, varemot själva spåren icke utläggas
till större längd än vad som för den ordinarie trafiken kan erfordras. Ytterligare
förenklingar hava av Styrelsen vidtagits därigenom, att banbevakningssträckorna
givits största möjliga längd, varigenom antalet banvaktsstugor kunnat minskas.
Bankvaktsstugorna hava huvudsakligast förlagts till trafikplatserna i avsikt att
dessas skötsel skall handhavas av banvakter med biträde, där så erfordras, av deras
hustrur eller i vissa fall av i orten lejd hjälp. Styrelsen anser sig alltså redan hava
gjort vad som lämpligen göras kan för kostnadernas nedbringande genom förenklade
anordningar.

— 195 —

Ombyggnad av Storviks bangård.

(Del I, sid. 135, § 8.)

I fråga om den pågående och snart avslutade ombyggnaden av Storviks bangård
hava revisorerna, efter en framställning av vad som i ärendet förevarit, uttalat,
att de icke kunnat finna, att efter den utgång frågan om stationens ombyggnad fått
i riksdagen år 1921, tillräckliga skäl förelegat att på sätt som skett igångsätta och
utföra bangårdsombyggnaden ifråga utan att de måste för sin del beteckna Styrelsens
åtgärder i denna sak såsom ett anmärkningsvärt åsidosättande av 1921 års riksdagsbeslut.

Styrelsen vill med anledning av detta uttalande tillåta sig framhålla, att, då
Styrelsen i sina åren 1919 och 1920 ingivna framställningar angående anslag för nya
byggnader och anläggningar m. m. även begärda medel för ombyggnad av bangården
vid Storvik, detta var starkt motiverat av nödvändigheten att snarast åstadkomma
en förbättring i de ur driftssynpunkt miserabla och ur säkerhetssynpunkt vådliga
trafikförhållandena vid stationen. Det torde i detta avseende böra erinras om att
den gamla bangården vid Storvik i stort sett var densamma, som anledes vid norra
stambanans byggande, då Gävle—Dala järnvägs förutvarande station flyttades och
sammanslogs med Statens järnvägars station. Den egentliga tågbangården hade nämligen
före de nu pågående ombyggnadsarbetenas igångsättande icke undergått annan
förändring än att tågspåren något förlängts. De gamla plattformsanordningarna
hade bibehållits oförändrade. Den egentliga godstågsbangården med uppställningsoch
rangerspår låg inklämd mellan Gävle—Dala järnvägs och statens järnvägars
persontågsspår, så att allt utbyte av resande, ilgods, resgods och post måste ske över
godstågsspåren. Avsevärda störningar och höjda växlingskostnader förorsakades
härigenom rangeringsarbetet. Den resande allmänheten var utsatt för fara till liv
och lem genom att vid gång till och från Gävle—Dala järnvägs tåg nödgas passera över
samtliga godstågsspår, å vilka i regel rangeringsrörelser förekommo.

Behovet av en förbättring i förhållandena vid Storvik har ej heller, såvitt
Styrelsen har sig bekant, bestritts eller underkänts vare sig av Kungl. Maj :t eller av
riksdagen. De driftsfördyrande förhållandena på bangården ha också, enligt vad
Styrelsen under hand vet, varit föremål för uppmärksamhet inom statsbaneekonomikommissionen.
Då 1021 års riksdag vid behandlingen av den förevarande frågan
anförde, att ombyggnaden under dåvarande tidsförhållanden icke borde komma till
utförande, så torde detta uttalande därför ej få anses innebära, att arbetet såsom
sådant av riksdagen befunnits obehövligt, utan att det blott varit svårigheter beträffande
kapitalanskaffningen som motiverat ett uppskov med anläggningen i fråga.
När Styrelsen sedermera erhållit anmodan föreslå utförandet av arbeten vid verket
till lindrande av arbetslösheten, varvid enligt riksdagens egna direktiv i första hand
sådana företag borde utväljas, som bleve till verklig nytta för verket, så har Styrelsen
alltså givetvis ansett sig oförhindrad att föreslå Kungl. Maj :t till utförande
ett så nyttigt och nödvändigt arbete, som ifrågavarande, vilket, så vitt Styrelsen kunnat
finna, undanskjuta blott på grund av den allmänna penningnöden. Det bör
här också framhållas och understrykas att Styrelsen i sin skrivelse den 20 juli 1921,
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1921. III. -

— 196 —

genom vilken frågan om utförandet av ombyggnadsarbetena i Storvik såsom nödhjälpsarbete
framlades för Kungl. Maj rt till prövning, ingalunda fördolt sin avsikt
att för arbetena taga i anspråk det av 1920 års riksdag härför beviljade anslaget
å 200,000 kronor. Styrelsen har tvärtom tydligt angivit detta. I sitt den 26 augusti
1921 meddelade beslut i anledning av Styrelsens ifrågavarande hemställan har Kungl.
Maj :t ej heller haft någon erinran att göra beträffande den sålunda avsedda dispositionen
av berörda riksdagsanslag.

Beträffande den ståndpunkt, som i ombyggnadsfrågan intagits av Styrelsen
för den till stationen anslutande, bidragsskyldiga enskilda banan äger det sin riktighet,
att bolagsstyrelsen vid de förda förhandlingarna först hävdat den uppfattningen,
att arbetena tills vidare borde undanskjutas. Då syftet med arbetets upptagande
då var att skapa arbetstillfälle för statens järnvägars genom trafiknedgången
övertaliga personal vid stationen och i dess närhet, kan det ju också vara i viss mån
förklarligt, att det enskilda företaget ej vid detta tillfälle visade samma intresse för
saken, som statens järnvägar. Emellertid har den enskilda banan vid sedermera i
ämnet förda vidare förhandlingar frångått denna sin ståndpunkt och medgivit fördelarna
även för järnvägsbolaget att anläggningen komme till stånd. Vid bedömandet
av föreliggande fråga om ombyggnadens värde bör till slut beaktas, att den nya anläggningen
även vid nuvarande trafik medför driftkostnadsbesparing för statens
järnvägar.

Revisorerna förmena, att ombyggnadsarbetena icke torde hava varit särskilt
av behovet påkallade för arbetslöshetens bekämpande vid statens järnvägar, då det
nämligen av utredningen framginge, att arbeten funnits å andra platser vid statsbanorna,
för vilka personalen måste anskaffas, och att möjlighet till sysselsättning därstädes
för den i Storvik övertaliga personalen alltså varit för handen. Arbetets behövlighet
just såsom nödhjälpsarbete har dock vitsordats även av arbetslöshetskommissionen,
som väl haft att pröva saken särskilt ur dylik synpunkt och Styrelsen vill
för sin del med bestämdhet hävda att ombyggnadsarbetena vid Storvik hava varit
mycket önskvärda och betydelsefulla för arbetslöshetens lindrande. Vid denna station
har genom trafiknedgången uppstått stort personalöverskott och Styrelsen kan
ej vitsorda att en överflyttning av den övertaliga personalen till nödhjälpsarbete å
annan plats gärna var möjlig. En dylik åtgärd kunde i varje fall ej vara lämplig,
då vid en bortflyttning av personalen svårigheter skulle hava uppstått bland annat
med inkvartering, förstorade till följd av nu rådande allmänt kända förhållanden å
bostadsmarknaden. Åtgärden skulle dessutom hava förminskat eller omintetgjort
möjligheterna, av vilka man nu använt sig, att vid förefallande behov utnyttja den
vid ombyggnaden på platsen sysselsatta personalen för trafikarbetet å stationen.

Styrelsen vill också framhålla att ombyggnaden haft karaktären av nödhjälpsarbete
också i sådant hänseende, att all vid arbetet sysselsatt tim- och ackordsavlönad
personal fått vidkännas den nedsättning i arbetslönen, som fastställts för övriga nödhjälpsarbeten
vid statens järnvägar.

Med det ovan anförda anser sig Styrelsen hava visat dels att Styrelsen korrekt
hos Kungl. Maj ± andragit frågan om ombyggnaden av Storviks bangård, dels att
Styrelsen erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att utföra ombyggnaden, dels att arbe -

— 197 —

tet är ett för verket nyttigt och för arbetslösheten lindrande sådant. Styrelsen har sålunda
icke med sina åtgöranden i frågan på något sätt åsidosatt 1921 års riksdags
beslut.

Lokomotivstationen i Mjölby.

(Del I, sid. 139, § 9.)

Redan år 1913 påbörjades med statsanslag en ny lokomotivstation i Mjölby,
vilken station utgör en viktig knutpunkt för en stor del av lokomotivrörelsen å huvudlinjen
Stockholm—Malmö. De förut där befintliga lokomotivstallarna voro otillräckliga
till antalet och voro dessutom belägna på sådan plats å bangården, att någon
utvidgning av lokomotivstationen eller anordnande av en för de större lokomotiven
erfoderlig större vändskiva icke var möjlig. De nya stallarna förlädes därför på
ett Arméförvaltningen tillhörigt område i södra änden av bangården. Redan vid begäran
av anslaget för den första utbyggnaden anmälde Styrelsen sin avsikt att framdeles
efter hand till den nya anläggningen överflytta de på gamla platsen varande
lokomotivstallarna; en åtgärd, som ansågs motiverad dels därav att de äldre lokalerna
voro mycket bristfälliga och dels därav att man måste söka undvika en splittring
av arbetet på två ställen med ty åtföljande försvårad tillsyn, extra transporter
in. m. Behovet av ytterligare stallplatser i Mjölby gjorde sig därefter snart åter
gällande. Styrelsen hemställde därför under år 1917 om nytt anslag för ett fortsatt
utbyggande av den nya lokomotivstationen. Därvid anmälde Styrelsen sin avsikt
att i samband med de nya stallarnas uppförande vidtaga den redan år 1913 förebådade
åtgärden att till den nya lokomotivstationen överflytta hela lokomotivrörelsen
i Mjölby. Enligt de beräkningar, som vid ifrågavarande tid utfördes vid planläggningen
av arbetet, skulle, förutom fördelar i en hel del andra avseenden, endast i
personalkostnader inbesparas ett belopp av 5,000 kronor per år genom en sådan sammanflyttning.
Denna summa förräntade då väl det belopp, som erfordrades för
gamla stallarnas flyttning och om även genom kristidens inverkan de beräknade
byggnadskostnad erna stegrats så har å andra sidan också arbetslöner för personalen
i ännu högre grad stegrats så att kalkylen beträffande den ekonomiska innebörden av
cn sammanflyttning av de båda arbetsplatserna håller fortfarande streck. Då den
nya anläggningen sålunda varit av behovet oundgängligen påkallad och. den verkställda
sammanflyttningen av de båda lokomotivstallarna ur såväl ekonomisk som
andra synpunkter väl motiverad, anser Styrelsen att mot dispositionerna för lokomotivstationens
ordnande i Mjölby icke kan vara någon befogad anmärkning att göra.

Katrineholms stationshus.

(Del I, sid. 140, § 10.)

Revisorerna hava under denna paragraf meddelat, att de under sina resor
besökt Katrineholms järnvägsstation, där ombyggnadsarbeten i stationshuset pågingo,
samt hava uttalat, att behovet av de ifrågavarande arbetena icke varit trän -

— 19S —

gande samt att det synts av handlingarna framgå, att de vidtagana åtgärderna huvudsakligen
avsett att åstadkomma en utvändig modernisering v stationshuset och vissa
närliggande byggnader.

Styrelsen vill härvidlag först anföra att det enligt Styrelsens uppfattning måste
av den till revisorerna av Styrelsen under hand lämnade redogörelsen för bland annat
anledningen till ifrågavarande arbetens utförande hava tydligt framgatt, att ombyggnaden
av stationshuset ägt rum huvudsakligen för att åstadkomma nödvändigtvis
erforderliga väntsalsutrymmen och bekvämare och alltså driftsbesparande anordningar
för in- och utlämnande av resgods m. m. för trafikarbetets avveckling. Till
närmare belysning härav får Styrelsen emellertid meddela följande,

Redan i sin underdåniga framställning till Kungl. Maj :t i oktober 1910
angående behovet av nya byggnader och anläggningar begärde Styrelsen anslag för
uppförande av ett helt nytt stationshus i Katrineholm. Den dåvarande Styrelsen anförde
därvid, bland annat, att de allmänna lokalerna och särskilt expeditionsrummen
i det år 1862 uppförda stationshuset voro små och otidsenliga, och icke kunde
genom ändring eller tillbyggnad göras ändamålsenliga. Den trafik, som uti dessa
lokaler skulle ombesörjas, hade under år 1896—1908 utvecklat sig så, att antalet försålda
personbiljetter ökats med 59 % och antalet lokalt resgods med 64 % — sedan
år 1908 har såväl person- som resgodstrafiken ökats med ytterligare 40 %.

Statsutskottet anförde emellertid vid behandlingen av denna anslagspost, att
frågan om nytt stationshus vid Katrineholm borde undanskjutas, intill dess den under
anläggning varande statsbanan Järna—Norrköping börjat trafikeras.

I sin underdåniga framställning av år 1916 upptog Styrelsen åter frågan om
förbättring av anordningarna vid Katrineholms personstation men hemställde då i
sparsamhetssyfte om anslag blott för stationshusets utvidgning och ombyggnad. Styrelsen
anförde därvid, att Styrelsen på grund av nyssnämnda riksdagsbeslut varit
hänvisad till att under den gångna tiden fylla de allt kraftigare framträdande kraven
på ökade utrymmen genom tillbyggnader och förändringar av det gamla stationshuset,
som vore att anse som helt provisoriska och ingalunda avsedda att kunna fylla
behovet en längre tid framåt. Det vore nämligen att beakta, att utrymmena i stationshuset
i mycket ringa grad rönte inflytande av den genomgående trafiken och
att sålunda öppnandet av trafiken å bandelen Jäma—Norrköping med visshet icke
komme att inverka på behovet av nytt stationshus i Katrineholm, vilket behov uteslutande
kan anses förestavat av ökning i den lokala trafiken å platsen.

I sitt förslag till nya byggnader och anläggningar att föreläggas 1921 års
riksdag återkom Styrelsen igen till den trängande frågan om stationshusets förbättring
i Katrineholm och anförde igen, att då en fullständigt ny stationsbyggnad enligt
Styrelsens beräkning skulle medföra alltför stora kostnader, Styrelsen med hänsyn
till för handen varande ekonomiska förhållanden icke ansåg sig vilja framkomma
med krav härå. Styrelsen hade därför låtit uppgöra ett förenklat förslag till om- och
tillbyggnad av stationshuset för att erhålla större väntsalsutrymmen och erforderliga
bättre anordningar för resgods’ in- och utlämnande m. m. samt i sammanhang härmed
modernisering av byggnaden såväl in- som utvändigt. Då stationshusets ombyggnad
på sålunda föreslaget sätt kunde komma att motsvara behoven för åtskil -

— 199 —

liga år framåt, ansåg Styrelsen det välbetänkt att verkställa sådan nödvändig ombyggnad
i stället för att invänta den fullständiga nybyggnad, som förut ifrågasatts.

Såsom av revisorernas berättelse framgår, upptog Kungl. Maj :t forenamnda
förslag med gillande, varemot 1921 års riksdag med hänsyn till tidsförhållandena ic o
ansåg sig kunna bevilja anslag till ifrågavarande ändamål. Då tvekan torde

hava kunnat föreligga, om att icke stationshuset var alldeles otillräckligt och otillfredsställande
för trafikens avvecklande och behov, kan detta riksdagens beslut med
säkerhet sägas hava grundat sig enbart på svårigheterna att under en ekonomiskt
brydsam tid anskaffa erforderliga penningmedel för arbetets utförande.

När Styrelsen sedermera erhållit anmodan föreslå utförandet av arbeten vid
verket till lindrande av arbetslösheten, varvid enligt riksdagens egna direktiv i första
hand sådana företag borde utväljas, som bleve till verklig nytta för ^verket, så har
Styrelsen i varje fall med sin uppfattning om nödvändigheten att fa till stånd en
bättre ordning för’ persontrafikens avveckling vid Katrineholm ansett sig oförhindrad
att som ett nyttigt och nödigt arbete föreslå utförandet även av ifrågavarande
ändring och utbyggnad av stationshuset där.

Järnvägsstyrelsen har alltså i juli 1921 ingått till Kungl. Maj :t med framställning
att få disponera medel för detta ombyggnadsarbete ur det anslag årets
riksdag beviljat för bekämpande av arbetslösheten vid kommunikationsvcrken. Denna
framställning torde också hava varit fullt motiverad med hänsyn till den på orten
rådande stora arbetslösheten. Kungl. Maj :t har sedan bifallit denna Styrelsens framställning
och därefter bär byggnadsarbetet igångsatts.

Det är riktigt, vad revisorerna anfört, att vederbörande distriktsförvaltning
vid granskningen av förslaget till ifrågavarande ombyggnad av Katrineholms stationshus
ifrågasatt, huruvida det vore lämpligt att nedlägga så stora kostnader på det
gamla stationshuset, då en utökning av resgodsrummet jämte några andra förändringar
kunde utföras för en kostnad av 23,000 kronor. Detta distriktsförvaltningens
uttalande måste dock ses mot bakgrand av att distriktsförvaltningen hela tiden vidhållit
sin åsikt om, att ett fullständigt nytt stationshus snarast möjligt borde komma
till utförande. Distriktsförvaltningen har alltså för sin del ifrågasatt ännu större
kapitalutlägg på platsen. Styrelsen måste under sådana förhållanden värja sig för
en anmärkning mot Styrelsen för att den — i stället för att nu först bekosta
en relativt dyrbar omändring av byggnaden och inom några få år gå till uppförandet
av ett fullständigt nytt stationshus -— som icke torde betinga mindre kostnad än

500,000 kronor — låtit verkställa en grundlig till- och ombyggnad för endast en bråkdel
av denna summa och därmed vunnit en anordning, som efter allt att döma kommer
att bliva tillräcklig för en överskådlig framtid. Beträffande den hänsyn revisorerna
tydligen tagit till ett i banavdelningens berättelse för år 1921 av banbyråns arkitektsavdelning
gjort uttalande, att ändamålet med ombyggnaden skulle hava varit att åt
den gamla byggnaden giva ett mera tilltalande utseende, bättre överensstämmande
med de stadens hus, som på senare år uppstått i närmaste grannskapet, torde Styrelsen
ej behöva vidare yttra sig sedan Styrelsen här ovan fäst uppmärksamheten på
den av Styrelsen gjorda synnerligen noggranna utredningen om och de tydligt förebragta
skälen för ifrågavarande ombyggnadsarbete, i syfte att med lägsta möjliga

— 200

ekonomiska uppoffring uppfylla sedan många år tillbaka framkomna krav på förbättrade
utrymmen och anordningar för persontrafikens avvecklande vid Katrineholms
stora station.

Beträffande slutligen stationsinspektorsbostadens samtidiga uppsnyggning och
ombyggnaden av hotellets gamla, otillfredsställande uthus medgiver Styrelsen gärna,
att ett ordnande av hela den framträdande platsen på ett för samhället angeläget och
för statens järnvägars värdighet önskvärt sätt varit för Styrelsen ett bidragande skäl
till arbetenas företagande. Det förelag dock givetvis även andra mera avgörande
orsaker till dessa ombyggnadsarbetens utförande. Hotellets uthus och andra berörda
anordningar voro förfallna och otillräckliga, och skulle i varje fall hava förnyats.
För att erhålla god och för den trafikerande allmänheten tillfredsställande drift av
järnvägshotellet, måste Styrelsen ordna så, att hotellet finge konkurrensmöjligheter
och för detta ändamål erfordrades vissa förbättrade utrymmen i hotellet. Rappningen
av stationsinspektorens bostad har utförts i stället för annars behövlig reparation och
målning och har för övrigt betingat ett jämförelsevis ringa utlägg, vilket Styrelsen
ansett vara motiverat av skyldig hänsyn till trafikanterna och samhället. Såsom
ytterligare skäl till att ifrågavarande ombyggnads- och förbättringsarbeten å stationsinspektorsbostaden
och uthuset verkställts just nu må slutligen anföras att det givetvis
är konstnadsbesparande att få arbeten, som beträffande arbetsplats intimt sammanhöra,
utförda samtidigt med stationshusets ombyggnad, vartill kommer att det
ännu i dag är ur arbetslöshetssynpunkt angeläget att bereda arbetstillfällen på platsen.

Med stöd av ovanstående vill Styrelsen alltså bestrida det berättigade i revisorernas
uttalade förmodan att de anmärkta åtgärderna icke vidtagits på grund av
trängande behov utan huvudsakligen avsett blott att vinna en utvändig modernisering
av stationshuset och vissa närliggande byggnader.

Hallsbergs bangård.

(Del I, sid. 141, § 11.)

Hallsbergs nya rangerbangård, som togs i bruk den 1 oktober 1921, är anordnad
efter det nya växlingssystemet med vagnarnas förflyttning genom egen tyngd
utför spår, lagda i lutande plan.

Bangården har befunnits medföra följande fördelar:

1) Indragning av tvenne växellokomotiv, innebärande en minskning i växlingskostnaden
per godsvagn från 60 till icke fullt 20 öre. Under detta års första nio
månader hava i medeltal per månad å bangården växlats 22,800 vagnar; besparingen
i pengar kan sålunda, trots den tillfälligt rådande extrema lågtrafiken, beräknas till
inemot 110,000 kronor per år;

'' 2) betydligt större driftssäkerhet; de å större bangårdar ofrånkomliga vagnskadorna
samt personliga olycksfallen hava här praktiskt taget upphört;

— 201 —

3) möjlighet att övertaga en stor del av den vagnrangering, som förut påvilat
andra stationer; i alla till Hallsberg ankommande tåg behöver vid yagntillsattnmg
någon särskild stationsrangering icke förekomma, utan sammanvaxlas vagnarna i
Hallsberg i ordnade grupper, till lättnad även för de stationer, som skola mottaga
vagnarna;

4) en snabbare och mer regelbunden vagnomsättning har ernåtts, i ^t vagnarna
automatiskt avgå i de bestämda tåglägenheterna och i den inbördes tidsföljd,
uti vilken de ankommit till Hallsberg;

5) möjlighet att frånskilja personvagnsväxlingen från godsvagnsyäxlmgen;
båda kunde förut ej ske samtidigt, vilket hade till följd, att den senare växlingen ofta
försenades av den förra.

Styrelsen vill också omnämna den ekonomiska vinst, som man väntar sig a\
det nya omlastningsmagasinet. Det nuvarande magasinet är beläget på 850 meters
avstånd från stationen i den motsatta delen av bangården, och måste alla styckegodSvagnar
sammanväxlas och medelst lokomotiv ditföras respektive avhamtas därifrån
varjämte särskild växling med lokomotiv påkallas även for rangering av vagnarna
inom magasinet. På grund av dessa förhållanden blir denna växling synnerligen
dyrbar — under detta år i medeltal 94 öre per vagn. Det under uppförande
varande nya magasinet är beläget omedelbart invid rangerbangården, varigenom
styckegodsvagnarna kunna ditföras och rangeras genom egen tyngd, sålunda utan
användande av lokomotiv. Då antalet styckegodsvagnar vid Hallsberg ar avsevart
— under år 1922 i medeltal 4,300 i månaden — inses lätt, att även härigenom en
högst betydande besparing ernås.

Revisorernas uttalande, att arbetena å Hallsbergs bangård dragit kostnader
och antagit dimensioner, som icke stå i rätt förhållande till behoven, torde vila på
förutsättningen, att de normala och normalt förutsebara behoven skulle sammanfalla
med de inskränkta behoven under nu rådande lågtrafik. Därest emellertid alla anordningar
för transportarbetets besörjande icke voro tilltagna i större skala, än att
med deras tillhjälp nätt och jämnt kunde avvecklas nuvarande ringa trafik, skulle
vid den trafikökning, som dock är att emotse — och för övrigt redan börjat —- trafiken
icke kunna nöjaktigt avvecklas utan utvidgningar av spårsystem och övriga bangårdsanordningar,
för vilka nya framställningar om anslagsmedel skulle behöva ingivas.
I avvaktan på bifall härtill och sedermera under den tid, som kräves för de
nödiga utvidgningsarbetenas utförande skulle sålunda trafiken under en längre tid
bliva lidande på att man ej i behörig tid vidtagit åtgärder för mötande av ett normalt
trafikbehov.

Av ovanstående torde framgå, att bangårdsanläggningarna vid Hallsberg —
efter de utav Styrelsen företagna och av revisorerna beaktade inskränkningarna —
redan under nu rådande lågtrafik medföra avsevärda besparingar och att dessa besparingar
kunna vid kommande trafikökning förväntas bliva vida större. I motsats
till revisorerna hyser därför Styrelsen den uppfattningen, att ombyggningarna vid
Hallsbergs bangård icke tagit större dimensioner eller dragit större kostnader än behovet
kräver.

— 202 —

Bangården i Nässjö.

(Del I, sid. 142, § 12.)

Rörande ombyggnaden av Nässjö bangård får Styrelsen, under hänvisning i
övrigt till vad Styrelsen yttrat i anledning av de utav 1921 års revisorer i ämnet
framförda anmärkningar, inskränka sig till att framhålla, hurusom den nya anordningen
med vagnväxling medelst s. k. ”åsnerygg” medfört besparing av växlingslokomotivtimmar
i följande omfattning:

År 1919 ...................... 6,000 timmar

„ 1920 .............''......... 10,800

„ 1921 ...................... 3,500

„ 1922 (approximativt ........ 6,000 „

Denna besparing motsvarar i kronor resp.

96,000

172,800

57,200

_82,000

Summa 408,000 kronor

vilken summa fördelad på fyra år utgör en årlig besparing av omkring 100,000 kronor.

Anläggningen ifråga — vilken i själva verket beslutats före kristiden fast dess
utförande i ett senare skede, då man i varje fall icke kunnat stanna vid halvgjort
arbete, glidit in i krisperioden — kan icke anses vara tyngande för statens järnvägars
ekonomi i annan mån, än den som på grund av lågtrafiken vidlåder alla anordningar,
vilka, på sätt som måste anses vara riktigt, tilltagits under förutsättning av normal
trafik.

Bangården i Kristinehamn.

(Del I, sid. 143, § 13.)

Revisorerna, som besökt Kristinehamns bangård, hava anfört, att där påginge
omfattande arbeten, vilka hade igångsatts utan att särskilda anslag härför av
riksdagen beviljats. Av vederbörande baningenjör hade revisorerna inhämtat närmare
upplysning rörande de anslag, som disponerades för de olika arbetena. Styrelsen
vill med vitsordande av riktigheten i stort sett av de av baningenjören härutinnan
lämnade upplysningarna, här endast meddela att den anmärkta vägportsanläggningen
till väsentlig del bekostas med det till Styrelsens disposition stående anslaget
för anordnande av skenfria vägkorsningar, övriga kostnader bestridas av staden.
Vägporten utföres nämligen efter krav från stadens sida enligt en den 15 maj
och 3 juni 1919 med staden träffad överenskommelse rörande utvidgning och ombyggnad
av Kristinehamns bangård.

— 203 —

Arbetet med uppförande av nytt lokomotivstall bekostas med 90,000 kronor från
det av 1916 års riksdag beviljade anslaget för kompletteringar å före detta Mora—
Vänerns järnväg, däri det ingår bland de arbeten, som Styrelsen vid riksdagsanslagcts
äskande sagt sig ämna utföra för dessa medel.

Revisorerna hava vidare anmärkt, att godsmagasinet vid den nyanlagda godsbangården
dels läge nära en kilometer från närmast bebyggda del av staden, varför
läget vore för den trafikerande mindre tillfredsställande, dels att den däri för allmänheten
avsedda godsexpeditionen förlagts en trappa upp i en påbyggnad å magasinets
mitt, vilken anordning synts revisorerna vara för trafikanterna mindre lämplig.

Styrelsen får i anledning härav framhålla att läget för godsmagasinet är framkommet
efter långa och ingående förhandlingar med stadens vederbörande myndigheter
och att det är av dem vederbörligen godkänt. Styrelsen har sedan varken från
myndigheternas sida eller från allmänheten hört något klander beträffande läget
liksom ej heller beträffande den för utrymmes- och byggnadsbesparings vinnande
träffade anordningen med expeditionen för allmänheten en trappa upp. Denna senare
anordning har för övrigt även kommit till användning i godsmagasinet vid Karlstad
och ej heller därifrån har Styrelsen sig bekant någon missbelåtenhet med densamma.

Lokomotivstationen vid Örebro.

(Del I, s/d. 144, § 15.)

Med anledning av sitt besök vid lokomotivstationen i Örebro uttala revisorerna,
att de ifrågasätta, huruvida det varit av behovet påkallat att i Örebro utföra den dyrbara
anläggningen av en ny lokomotivstation. Det synes dem hava varit riktigare
att bibehålla de gamla lokomotivstallarna därstädes och att i mån av behov utvidga
lokomotivstationen i Hallsberg.

Ehuru — såsom även förhållandet varit rörande den i § 9 berörda lokomotivstationen
i Mjölby — ifrågavarande åtgärd redan varit under riksdagens prövning
och dess verkställande grundar sig på ett riksdagens eget beslut, vill Styrelsen med
anledning av anförda lämna följande redogörelse.

De äldre anläggningarna för lokomotivstationen i Örebro bestodo dels av ett
i omedelbar närhet av stationshuset beläget cirkulärstall, innehållande 9 stallplatser,
dels av ett rektangulärt stall med 6 platser, övertaget av statens järnvägar i samband
med statens inköp av bandelen Örebro—Frövi. Förutom att detta antal stallplatser
var allt för litet, så att en del lokomotiv måste stå ute varje natt, voro de båda stallbyggnaderna
av så små dimensioner, att i dem icke kunde inrymmas de större lokomotiv,
som på grund av trafikens ökade krav efter hand anskaffats. Vändskivan till
cirkulärstallet — rektangulärstallet saknade vändskiva — hade en diameter av endast
15 meter och kunde därför icke användas för de större lokomotiven, en omständighet
som förorsakade stora besvärligheter och kostnader — förutom därigenom att då

— 204 —

vändning av lokomotiv av större typer påfordrades sådan endast kunde ske efter
isärkoppling av lokomotiv och tender — även därigenom att den fria användningen
av de kraftigare lokomotivtyperna på linjen till Örebro förminskades. Lokomotivstationsförhållandena
i Örebro voro därför obetingat otillfredsställande och kravet
på förbättring i desamma blev mer och mer trängande. Vid undersökning, huru
förhållandena i stället skulle kunna lämpligast ordnas, framgick genast att en tilleller
ombyggnad av lokomotivstationen på samma plats, där de gamla lokomotivstallen
voro belägna, vore av utrymmesskäl utesluten och att den för övrigt med hänsyn till
framtida med staden diskuterade byggnadsplaner för Örebro stations bangårdsgestaltning
varit i hög grad olämplig. För den såväl ur ekonomisk som driftsteknisk synpunkt
nödvändiga förbättringen av lokomotivstallsanordningarna i Örebro fanns
därför intet annat val än att uppföra nya lokomotivstallar med tillhörande anordningar
på ny lämplig plats.

Innan emellertid Styrelsen beslöt sig för att föreslå statsmakterna detta, verkställdes
en utredning om möjligheten ekonomiskt och trafiktekniskt sett, att lämpligare
förlägga de nya anordningarna till Hallsberg, där redan en stor lokomotivstation
förefanns. Den synpunkt beträffande lokomotivstationsfrågan i Örebro, som revisorerna
nu, efter lokomotivstationens färdigställande, framlägga, har sålunda redan i
mycket tidigt stadium av frågans behandling varit under beaktande av Styrelsen.

Ifrågavarande utredning gav emellertid vid handen, att någon fördel med en
sådan överflyttning icke skulle kunna vinnas. Ett studium av tidtabellen visade
nämligen, att Örebro station måste bliva slutpunkten för en del tåg, vilkas lokomotiv
därför måste längre tider kvarligga, varjämte behov i varje fall förefanns av stallplatser
för dels å stationen placerade växellokomotiv och dels för de lokomotiv, som
erfordrades för den från Örebro utgående grenlinjen Örebro—Svartå. Även om det
medelst omkastning av lokomotivens och personalens tjänstgöringsturer skulle varit
möjligt att överflytta en del av lokomotiven och personalen från Örebro till Hallsberg,
skulle dock i alla händelser det kvarstående behovet av lokomotivstationsanordning
på den förra platsen blivit så stort, att nyanläggning i Örebro måste företagas.
Någon fördel att under sådana förhållanden uppdela den nödvändiga utökningen av
anläggningarna på såväl Örebro som Hallsberg fann Styrelsen icke föreligga och detta
desto mera, som ej heller någon besparing av vare sig befäls- eller annan personal
skulle därigenom kunnat vinnas. Däremot hade vid det förhållandet, att bostadsbrist
i så gott som alla tider förefunnits i Hallsberg, krav på uppförande genom statens
försorg av nya bostäder för den till Hallsberg förflyttade personalen säkerligen och
icke utan fog kommit att framställas.

I anslutning till vad Styrelsen här ovan anfört får Styrelsen uttala, att Styrelsen
icke kan instämma i den av revisorerna hävdade meningen, att den nya lokomotivstationen
i Örebro lämpligare bort förläggas i Hallsberg.

Besök å vissa expeditioner.

(Del I, sid. 145, § 16.)

Revisorerna uttala, att de vid besök å distriktschefsexpeditionen i Östersund
förfrågat sig, huruvida i anledning av de under föregående år vid distriktskassan
förekommande förskingringarna någon förändring på kontrollen företagits, samt att

— 205 —

distriktschefen med anledning därav upplyst, att samma kontrollant alltjämt kvarstode
och att distriktschefen, som tillträtt sin befattning först sedan förskingringarna
upptäckts, ansett sig sakna anledning närmare undersöka, vad som förekommit.

I anledning härav har vederbörande distriktschef upplyst, att hans uttalande
till revisorerna var av den innebörd, att förskingringsaffären år 1920 varit föremål
för ingående undersökningar och att därvid, såvitt man hade sig bekant, ingen anmärkning
kunnat riktas mot kontrollantens sätt att sköta sin tjänst, varför han ansett
sig sakna all anledning att göra något ingripande eller företaga någon ytterligare
undersökning i detta hänseende.

För egen del vill Styrelsen tillägga, att förändring i kontroll ju kan företagas
och även företagits, trots det samma kontrollant kvarstått. Vad som tarvades i
anmärkta fall var därför icke en personalförändring å kontrollant posten, utan en
förändring av kontrollsystemet, vilken förändring såsom redan planerad, då förskingringarna
upptäcktes, även sedermera vidtagits.

Beträffande revisorernas erinran mot alltför stor expeditionspersonal — i de
anmärkta fallen berörande sju angivna expeditioner inom andra och fjärde distrikten

_får Styrelsen åberopa Styrelsens redan förut i detta utlåtande berörda, sedan länge

pågående strävanden att minska personalantalet vid statens järnvägar i förhållande
till trafikens nedgång. Att icke alltid expeditionsarbetet kunnat nedbringas i paritet
med trafiksänkningen, är även framhållet. Att strävandena ifråga dock även bär
burit frukt, belyses bl. a. därav, att minskningen i kostnadsstaten för år 1923 jämfört
med senaste tolvmånad rsperiod utgör för distriktsledningsexpeditionerna omkring

543,000 kronor. Styrelsen har också nyligen återigen framhållit för distriktsförvaltningarna
att alla ansträngningar böra inriktas på att söka än ytterligare nedbringa
personalbeståndet å distriktslednings- och sektionsexpeditionerna utöver vad härutinnan
redan åtgjorts.

Vidkommande slutligen revisorernas erinran om överkvalificerad arbetskraft
för expeditionsarbetet torde de av 1912 års personalkommission efter noggrannaste
och mest detaljerade utredning angivna och av Kungl. Maj :t gillade riktlinjer härutinnan
ännu äga vitsord. Dessa regler hava ock strängt följts vid statens järnvägar
ej minst ifråga om noggrann prövning, huruvida vid ledig tjänsts återbesättande,
ej ändrade förhållanden kunna medgiva tjänstens fulla indragning eller tjänstens besättande
med mindre kvalificerad arbetskraft.

Manskapshusen i Nässjö och
Örebro.

(Del I, sid. 146, § 17.)

Revisorerna hava efter besök i manskapshusen i Nässjö och Örebro utan att
vilja taga ställning till frågan om behövligheten av manskapshus i allmänhet, framhållit,
att de bibragts den uppfattningen, att förenämnda båda byggnader i stort sett
äro överflödiga för sitt ändamål och sannolikt kunna bättre utnyttjas på annat sätt.

Med anledning av detta revisorernas uttalande anser sig Styrelsen böra framhålla,
att vid förevarandet av frågan om dessa byggnader skulle anordnas starka krav

206 —

härpå gjorde sig gällande från personalens och det. lokala befälets sida. Dessa krav
ansåg sig Styrelsen icke kunna förbise, då anordnandet av dylika lokaler anslöt sig
till de principer, vilka varit ledande vid utfärdande av lagen om arbetsskydd. Även
Styrelsen har emellertid sett med beklagande, att de påfordrade manskapshusen icke
endast bär utan även på andra platser ej tagas anspråk, på sätt som man förväntat
och önskligt varit. Styrelsen är dock viss om, att, om lokalerna icke anordnats, Styrelsen
fått uppbära klander även härför. Styrelsen är likväl fortfarande av den uppfattningen,
att dylika anordningar äro lämpliga och erforderliga för personalens rätta
vård och allmänna hygien. Styrelsen vill icke medgiva anläggningarnas obehövlighet
och kan alltså icke heller, åtminstone icke förrän större erfarenhet vunnits, biträda
tanken på de särskilt anmärkta lokalernas utnyttjande på annat sätt.

Vid anordnandet av dylika manskapshus — här liksom på andra ställen — har
Styrelsen sökt utföra anläggningarna med relativt små kostnader och ha lokalerna
därför numera oftast anordnats blott uti halvprovisoriska hus i stället för såsom tidigare
skett ,särskilt för maskinavdelningen, utan fasta stenhus. Denna sparsamhetssträvan
ger också förklaringen till revisorernas anmärkning på värmeanordningen i
manskapshuset i Örebro, vilken av ekonomiska hänsyn endast utgöres av en värmepanna,
placerad i en mitt på golvet murad fördjupning. Beträffande de framställda
anmärkningarna mot städning och renhållning, vilka tyvärr lämnat mycket övrigt att
önska vid revisorernas besök, beklagar Styrelsen att platsbefälet synes hava gjort
sig skyldigt till försummelse. Härpå har Styrelsen emellertid riktat vederbörande
distriktsförvaltningens uppmärksamhet och hoppas att påtalade ej skall vidare förekomma.

Drift med oljemotorvagnar.

(Del I, sid. 147, § 18.)

Beträffande drift med oljemotorer vid statens järnvägar hava revisorerna velat
understryka vikten av att från Styrelsens sida största beaktande ägnas frågan om
införande av motorvagnsdrift i större utsträckning vid statens järnvägar och rörande
de föreliggande möjligheterna att på detta sätt åstadkomma bättre resultat av driften
på vissa bansträckor.

Styrelsen har sig väl bekant, att dieselmotorvagnsdriften kan ställa sig ekonomiskt
gynnsam för vissa speciella trafikförhållanden och särskilt då för långdistanstrafik
med gles och jämn resandefrekvens och med relativt låga anspråk på befordringshastighet.
Den mycket ofta framhållna användningen av dieselmotorvagn å
Halmstad—Nässjö järnväg förefaller vara väl motiverad, då persontrafikförhållandena
vid denna långsträckta, genom glest bebyggda orter gående järnväg torde vara
synnerligen gynnsamma för sådan drift. Däremot möter det vissa svårigheter, att
vid statens järnvägars linjer finna lika lämpliga uppgifter för dylika vagnar. Vad
beträffar de nordliga linjerna finnas nog ur ren trafiksynpunkt vissa förutsättningar

— 207 —

för dieselvagnsdrift, men ställa därvarande svåra snöförhållanden hinder i vägen för
användning av motorvagnar i allmänhet med dessas starkt begränsade kraftresurser
och därav betingade oförmåga att forcera även måttliga snöhinder. Ifråga om de
mellersta och södra linjerna möta för långdistanstrafiken andra svårigheter i form
av kravet på relativt hög hastighet för uppehållande av behövliga anslutningar och i
form av ojämn eller för stor resandefrekvens m. m. Ehuru tågen nr 490—489—107
—108 Bollnäs—Vallsta—Krylbo—Bollnäs anses vara de för dieselvagnstrafik kanske
mest lämpliga vid statens järnvägar, ställer sig dieselvagnsdriften för dem långt
ogynnsammare än för dieselvagnstågen å Halmstad—Nässjö järnväg. Bland annat
kräves för tågets tidtabellsenliga framförande den större synnerligen dyrbara dieselvagnstypen.
Antalet kilometer kan av tidtabellshänsyn ej uppdrivas till mer än
cirka 9,000 kilometer per månad, varav följer, att kostnaden enbart för amortering,
ränta och underhåll vid inköp av ny vagn skulle uppgå till 0.15 X 240.000 X

_1_

9000

= 0.33 kronor per kilometer eller till ungefär samma belopp som

totalkostnaden per kilometer för den mindre motorvagnen å 160 hästkrafter å Halmstad—Nässjö
järnväg.

Vid jämförelse med ångdriften tillkommer dessutom en synnerligen viktig
omständighet. Vid statens järnvägar finnes vid nuvarande trafikdepression riklig
tillgång på ånglokomotiv och skulle anskaffandet av dieselvagnar därför medföra avställandet
av motsvarande antal ånglokomotiv. Vid jämförelse mellan motorvagnsoch
lokomotivdrift kan man för statens järnvägars vidkommande därför ej rätteligen
belasta kontot för lokomotivdriften med den höga amorteringskostnaden för de i
båda alternativen redan befintliga ånglokomotiven.

Slutligen må framhållas, att statens järnvägar först av alla svenska järnvägar
eller redan år 1912 anskaffade dieselelektriska vagnar för försöksdrift. På grund av
dessa första vagnars ej fullt lyckade konstruktion måste dock driften med desamma
snart inställas och hava vagnarna sedermera ombyggts till elektriska motorvagnar
med ström från kontaktledning.

Ehuru — såsom av det sagda torde framgå — förutsättningarna för motorvagnstrafik
ej äro desamma för statens järnvägar, som för en del privata järnvägar,
har Styrelsen givetvis för avsikt att med uppmärksamhet följa motorvagnsfrågans utveckling
både i in- och utlandet samt har i detta syfte igångsatt, efter inköp av 3
stycken bensinmotorvagnar litt. X 4 a/Col, prov å statens järnvägar även med motorvagnar,
byggda efter helt nya principer och i landet ej förut införda och prövade.

Statens järnvägars förråd av ved.

Del I, sid. 151, § 19.

Under denna paragraf ha revisorerna anfört att de iakttagit på ett stort antal
platser utmed södra och norra Inlandsbanan betydande partier ved, vilka tillhörde
statens järnvägar, samt att de vid lokomotivstationen i Östersund och vid Gulåstjärns
station av dem besiktigade vedupplagen syntes vara av mindervärdig beskaffenhet.

— 208 —

Beträffande det vid revisorernas besök vid Östersunds station upplagda vedpartiet
utgjordes det av den relativt ringa kvantiteten av 4,000 kubikmeter, varav
cirka 70 % sekunda och 20 % tertia ved. Ursprunget för dessa mindervärdiga vedpartier
har icke med bestämdhet kunnat utrönas, beroende på den kontinuerligt och
Titan särskiljande av de olika vedförsändningarna skeende tillförseln från linjen till
lokomotivstationen, men torde de härröra antingen från bränslekommissionen eller
från enskilda leverantörer, i senare fall då överlämnade utan att någon eller i varje
fall ringa kostnad för veden drabbat statens järnvägar. En förklaring till att proportionsvis
så mycket underhaltig ved kan finnas på en plats vill Styrelsen också
finna däri, att bestämmelser utfärdats därom, att lokomotivved n skall i möjligaste
mån förbrukas efter sin beskaffenhet sålunda att i första hand den för fortsatt upplagring
minst lämpliga veden konsumeras. Härav blir nämligen ofta följden, att den
■vid vedgivningsstationerna förefintliga för användning genast apt rade veden varit
av avsevärt sämre beskaffenhet än den ved som finnes kvar i förlag ute å linjen.

Vad det vid Gulåstjärn förefintliga vedpartiet beträffar, förefanns vid statsrevisorernas
besök därstädes upplagt förutom ett stort parti långved även ett mindre
parti för omedelbar användning uppsågad ved. Beträffande detta senare partis dåliga
beskaffenhet och orsakerna därtill gäller vad som ovan anförts angående den vid
Östersund befintliga veden. Revisorernas uppmärksamhet har tydligen företrädesvis
varit riktad på detta mindre parti dålig ved. Den övervägande delen av den vid
Gulåstjärn på ett stort område upplagrade långveden är nämligen av synnerligen god
beskaffenhet.

Såsom allmänt omdöme om det befintliga lagret av lokomotivved torde kunna
sägas, att densamma i stort sett är av god och för ändamålet fullt lämplig kvalitet och
beskaffenhet. De partier, som äro underhaltiga äro sådana som enligt Kungl.
Maj :ts bestämmelse övertagits av bränsle kommissionen och till en mindre del sådana,
som för leveransplatsernas avröjning jämte fullgod ved mottagits från enskilda
leverantörer för mycket låg eller ingen ersättning.

Efter att hava anfört en från Styreis n erhållen tabell utvisande storleken av
statens järnvägars vedlager och dettas bokföringsvärde vid varje kvartal uttala revisorerna,
att de i tabellen angivna siffrorna vid senaste årsskiftet, 936,600 kubikmeter,
bokförda till 11,887,000 kronor, och den 1 juli 1922, 784,200 kubikmeter, bokförda
till 9,046,000 kronor, äro i och för sig ägnade att väcka uppmärksamhet och att de
bliva särskilt påfallande vid jämförelse med motsvarande siffror för kolförrådet.
Detta utgjorde den 1 juli 1922 257,500 ton med ett bokfört värde av 4,779,000 kronor.

Med anledning av detta uttalande vill Styrelsen först lämna en kort redogörelse
för den ledande princip, som av Styrelsen anlagts och i möjligaste mån tillämpats
under kristidens konjunkturssvajningar beträffande bokföring av och sättande
av konsumtionspris på driftsmaterial av större omfång och vikt, vilka hållits lagrade
i statens järnvägars förråd. Denna ur affärssynpunkt för övrigt alldeles enkla och
naturliga princip har varit ,att, oberoende av varornas i förrådet bokförda värden, för
förbrukningen i driften åsätta dem ett konsumtionspris, som vid varje tillfälle ungefärligen
svarar emot dagens marknadspris, för vilket ju nya kvantiteter till täckning
av förbrukningen måste anskaffas. Följden härav är tydligen den, att om för -

- 209 —

brukning och återanskaffning uppväga varandra, sker ingen ändring uti det i
lager liggande partiets bokförda värde och enhetspris. Har man gatt in i kris- och
dyrtiden med ett visst lager av en vara bokfört till förkrispris har man alltså kunnat
bibehålla detta låga bokföringsvärde genom dyrtiden. Dyrtidens belastning har därmed
för de flesta förrådsvarors vidkommande drabbat driften endast under kristiden
och statens järnvägar har, sedan den våldsamma prisstegringen upphört och efterträtts
av en lika kraftig prissänkning, i allmänhet kunnat omedelbarligen tillgodogöra
sig detta prisfall. Några allmänna och omfattande avskrivningar för att återföra de
vanliga förrådsvarornas bokförda värde och enhetspris till värden, som motsvara de
nya marknadsprisen, har på grund härav icke erfordrats vid statens järnvägar och
Styrelsen torde utan förhävelse kunna säga, att Styrelsen vid skötseln av statens
järnvägars stora förrådsrörelse även för sin del sökt framsynt följa en så klok och
konsoliderande politik, som antytts att privata företagarna förstått och kunnat
göra det.

Denna princip har givetvis kunnat följas och har även i stort sett följts beträffande
stenkolen, varav lagret fanns före kristidens inbrott och varav lager fortfarande
skall hållas i förråd. De avvikelser från principens verkningar, som lika väl
i praktiken förekommit och som vållats av kända skiftande återanskaffningsmöjligheter
med därav följande oregelbundenheter i tillförseln — särskilt märkbara under
år 1921 — torde i detta sammanhang sakna betydelse.

Beträffande veden för lokomotiveldning åter har principen ifråga icke kunnat
följas, emedan det bär gällde nyuppläggning under kristidens höga prisläge av en
vara, vilken förut ej funnits i förråd. Utan ett ingångsvärde på en viss lagerstomme
har givetvis det efter hand i förrådsräkenskapen bokförda värdet av veden måst
komma att bestämmas av det pris för varans anskaffning, som under dyrtiden och
för övrigt under alldeles särskilda förhållanden vid statens järnvägars kända beroende
av bränslekommissionen betingats.

Trots denna särställning för lokomotivveden kan emellertid betydelsen därav
för driftens ekonomi näppeligen få betraktas vara'' så allvarlig som av revisorerna
antages.

Styrelsen vill härvidlag först hänvisa till nedanstående tablå, vilken utvisar
kolbränslekontots och vedbränslekontots ställning vid 1921 års slut i jämförelse med
vad den numera efter vanliga regleringar inom förrådsräkenskapen kan beräknas
bliva vid 1922 års slut. Yedlagret har härvid för bättre jämförelses skull evalverats
till ton stenkol enligt antagande att på ett ton stenkol belöpa sig sex kubikmeter ved.

Ställning den 31 december 1921:

	Kvantitet	Värde	å-pris	Bränslefondens
	ton	kr.	kr.	storlek kr.
Kolbränsle .	........... 387,000	7,530,000	19,60	627,160
Vedbränsle .	........... 156,000	11,887,000	76,15
	Beräknad ställning	den 31 december	1922:
Kolbränsle ..	........... 254,600	4,990,000	19,60	1,641,528
Vedbränsle ..	.......... 77,200	4,546,000	58,90

—210 —

Stenkolskontot har härvid inom för rådsräkenskapen reglerats så, att stenkolen
stå bokförda till samma som 1921 bokförda priset 19,60 kronor per ton och bränslefonden
har i enlighet med principen för densamma reglerats till erforderligt belopp
för täckande av skillnaden mellan detta pris och anskaffningskostnaden för den i
det erforderliga reservlagret felande mängden. De härefter disponibla beloppen ha
gottskrivits vedkontot såsom inom förrådets räkenskap plägar ske med varor hänförande
sig till likartade behov uti driften.

Som härav framgår är ställningen för det gemensamma lokomotivbränslekontot
redan väsentligen förbättrad och Styrelsen bär också ansett sig kunna uti sitt nyligen
avlämnade förslag till kostnadsstat för år 1923 räkna med ett genomsnittspris
för lokomotivbränslet av 30 kronor per ton för stenkol, oberoende av om lokomotiveldningen
sker med ved eller stenkol. Härvid är att märka att upphandlingspriset
för stenkol numera understiger 28 kronor per ton eif svenska, av statens järnvägar
använda importhamnar.

Några särskilda avskrivningsåtgärder för lokomotivveden anser Styrelsen alltså
icke erforderliga och lämpliga. Styrelsen vill framhålla, att Styrelsen saknar härför
nödigt anslag och att ett sådant väl icke heller, om framställning därom verkligen
skulle göras, kan få antagas bliva beviljat utan den enligt Styrelsens förmenande alldeles
riktiga förutsättningen att detsamma skall till sin summa belasta statens järnvägars
driftsresultat. Och där har vedens anskaffningskostnad eller, om man så vill
rättare uttrycka det, förlusten på vedeldningen redan gjort och kommer att göra sig
gällande även med Styrelsens förfaringssätt. I detta sammanhang torde Styrelsen
slutligen böra säga, att den av revisorerna föreslagna utvägen att försälja den ännu
i förråd befintliga veden till allmänna verk och inrättningar icke torde hava
verkligheten för sig. Denna utväg har utan större framgång prövats redan av bränslekommissionen
vid dess avveckling och avsättningsförhållandena hava sedan dess ej
väsentligen förändrats. Det ur såväl nationalekonomisk som järnvägsekonomisk
synpunkt riktiga är nog därför utan tvivel även numera att det återstående vedlagrets
förbrukning sker, utan andra är> de nödvändigaste transporterna genom den lokomotiveldning,
som pågår och som alltså bör pågå tills veden är slutligen förbrukad.

Revisorerna synas emellertid vilja hävda att förlusterna på veden skulle ökas
genom förstöring under en på grund av den ringa förbrukningen återstående lång
lagringstid. Denna uppfattning är dock i stort sett icke riktig. Styrelsen vill här
först erinra om givna direktiv och tillämpat förfaringssätt att den sämsta veden, som
minst tål lagring, skall förbrukas i första hand. Den ved, som sedan återstår och
som är av fullgod beskaffenhet, tager ej större skada av lagringen under den jämförelsevis
korta tid, som återstår, innan även den blivit förbrukad. Vidare vill Styrelsen
framhålla, att vedkonsumtionen går raskt för sig och att den snarare till- än
avtagit, ifall man ej räknar med de distrikt och linjer — I och II distrikten — där
vedeldning över huvud taget ej längre pågår, emedan för dem avsedd ved redan
förbrukats.

För att påvisa huru vedeldningen i stället avtagit hava revisorerna angivit
förbrukningsmängden från vedeldningens början till och med 1921 till i runt tal
2,871,000 kubikmeter ved, under år 1921 till 566,000 kubikmeter och under första och

— 21!

andra kvartalet innevarande år till respektive 86,000 och 66,000 kubikmeter. I de
tvenne första siffrorna ingå då icke de mängder, som använts för uppvärmningsändamål.
Totala förbrukningen under de förstnämnda perioderna var 3,146,000 kubikmeter
respektive 610,000 kubikmeter. Förbrukningsmängderna under de två första
kvartalen i år synes revisorerna hava kommit till genom att taga skillnaden mellan
lagermängderna den 1 januari och 1 april respektive 1 april och 1 juli. Revisorerna
hava emellertid därvid förbisett, att leveranser av ved även ägt rum under nämnda
tidsperioder. De verkliga förbrukningsmängderna under första och andra kvartalen
i år voro 180,000 respektive 162,000 kubikmeter. Under tredje kvartalet var förbrukningen
154,000 kubikmeter och under årets sista kvartal, då förbrukningen i och med
vinterns inträde alltid blir större, beräknas den bliva 180,000 kubikmeter. Vedförbrukningen
under hela innevarande år beräknas sålunda komma att uppgå till 676,000
kubikmeter eller 66,000 kubikmeter mera än under år 1921. Vedeldningen har följaktligen
icke under senaste tid, såsom det av revisorerna uttalats, i hög grad avtagit, utan
har i stället en viss ökning i förbrukningen inträffat.

Då det möjligen kan synas anmärkningsvärt att leveranser av ved hava ägt
rum så sent som under innevarande år vill Styrelsen i förbigående förklara anledningen
härtill. En del av de avtal rörande vedleverans, som under år 1920 träffades
och som. vid dåvarande bränslesituation avsågo täckande av behovet av lokomotivved
för tiden till mitten av år 1922, medgåvo respektive leverantörer rätt till leverans i
viss angiven utsträckning jämväl under innevarande års fyra första månader. I
fråga om de jämförelsevis obetydliga efterleveranser, som ägt rum efter nämnda tid,
är att märka, att av den under maj till uppbörd tagna veden största delen levererats
under april kalendermånad, d. v. s. under tiden 24—30 april och att övriga leveranser
under tiden efter april månad företrädesvis avse s. k. stubbved, vars leverans för
undvikande av lagringssvåriglieter på distriktsförvaltningens önskan blivit till tiden
något förskjuten. Denna framflyttning av leveranstiderna har för övrigt i allmänhet
varit för statens järnvägar fördelaktig med hänsyn till den längre varaktighet för—”''
vedeldningen, vilken föranletts av trafikens katastrofartade nedgång från och med
vintern 1921 och 1922 på sätt, som icke kunde förutses vid tiden för vedupphandlingen
år 1920.

Återkommande till frågan om förbrukningen av veden vill Styrelsen slutligen
meddela, att, såvitt nu kan bedömas och beräknas, vedeldningen efter vedlagrens
uttömmande skall komma att upphöra på IV distriktets alla huvudlinjer och grenlinjer
till kusten redan under försommaren 1923, på V distriktets huvudlinje Långsele—Jörn
med bibanor under loppet av år 1923 och på dess återstående huvudlinjer
Jörn—Boden med Pitebanan under försommaren 1924. På linjerna Orsa—Östersund—Vilhelmina
och Boden—Haparanda — där emellertid åtgången är obetydlig
och frågan alltså av mera underordnad ekonomisk betydelse — kan man däremot ej
beräkna de befintliga lagren förbrukade förrän under loppet av år 1924. Det är för
övrigt möjligt att vedeldningen å dessa avsides liggande och genom skogstrakter löpande
linjer kommer att fortsätta även för framtiden såsom mera ekonomisk än
koleldning. Med detta eventuella undantag har det annars givetvis, såsom ock revisorerna
anföra, varit Styrelsens mening att låta vedeldningen upphöra, så snart det
bleve möjligt att åter anskaffa stenkol, men att denna avsikt dock ej låtit sig genomRev.
-berättelse ang. statsverket för år 1921. III. ia

212

föra beror därpå, att man givetvis först måste göra slut på veden, vilket emellertid,
som förut framhållits, gått långsammare, än som ursprungligen för mera normala
trafikförhållanden beräknades. Vad som alltså är riktigt endast till en del, är revisorernas
antagande att Styrelsen skulle hava låtit vedeldningen avtaga på grund
av inträffade gynnsamma förändringar i kolpriset. Övergång till koleldning av detta
skäl har ägt rum endast på linjer, där vedlagren blivit förbrukade och dit det ej
lönat sig att frakta veden från upplag vid andra linjer.

Revisorerna hava velat uttala, att de höga värden, som i räkenskaperna åsatts
statens järnvägars vedförråd, skulle innebära ett avsteg från de grunder, som tillämpas
i sund och rationell affärsverksamhet samt hava velat hävda att den av statsbanans
överrevisorer i berättelsen för år 1921 antydda fördelen av ett lågt pris å kollagret
i väsentlig grad förringats genom förhållandet att samtidigt i statens järnvägars
förråd finnas stora kvantiteter vedbränsle bokförda till ett betydande överpris.
Styrelsen vill härvidlag blott hänvisa till vad som ovan anförts beträffande den
fullgiltiga princip för förrådets ekonomiska förvaltning och bokföring, för vilken
Styrelsen ovan redogjort, och erinra om de samtidigt anförda hindren att tillämpa
den på det tillfälligt som en kristidsföreteelse förekommande vedlagret. Styrelsen
vill också framhålla, hurusom i realiteten påfordrade avskrivning redan i stor utsträckning
skett under år 1922, och att Styrelsen, då Styrelsen, som ovan anförts, för
år 1923 räknar med ett genomsnittspris för allt lokomotivbränsle, evalverat till stenkol,
av 30 kronor per ton, förväntar sig med säkerhet, att all kvarvarande ved skall
under året kunna nedbringas i bokfört värde och enhetspris icke överstigande evalvera!
gällande marknadspris på stenkol.

Hinderpålar vid statens järnvägars
stationer.

(Del I, sid. 154, § 20.)

Beträffande den av revisorerna vid besöket å Hallsbergs rangerbangård gjorda
iakttagelsen, att hinderpålar saknades mellan spåren samt att stationsinspektoren på
förfrågan upplyst, att hinderpålarna befunnits obehövliga och ej komme att uppsättas,
får Styrelsen meddela, att från statens järnvägars specialinspektörer för yrkesinspektionen
påpekanden gjorts till Styrelsen över, att hinderpålar å rangerbangårdarna
utgjorde en fara för den med växelarbete sysselsatta personalen. Styrelsen
bär därför under omprövning, huruvida icke åtminstone å vissa spår av sådana bangårdsanläggningar
som Hallsberg och därmed jämförliga det skulle vara med statens
järnvägars och personalens fördel förenligt att utesluta dylika märken. Någon
fara ur säkerhetssynpunkt å Hallsbergs bangård, där vagnarna icke behöva stanna
vid vissa växelförbindelser, kan i regel ej gärna uppstå.

213 —

Svenska trafikförbundet.

(Del I, sid 155, § 21.)

Revisorerna hava ej velat uttala något omdöme om betydelsen av den av svenska
trafikförbundet hittills bedrivna verksamheten eller om gagnet för statens järnvägar
av en så betydande utgift, som den av dem angivits, och Styrelsen vill därför
beträffande denna del av frågan bär inskränka sig till att hänvisa till vad Styrelsen
anfört i sitt den 4 december 1922 avgivna förslag till kostnadsstat vid statens järnvägar
för år 1923. Då revisorerna däremot ansett sig böra ifrågasätta lämpligheten
av den sammanblandning av trafikförbundetsi och statens järnvägars rörelse, som
synes förekomma, vill Styrelsen därvidlag anföra att Styrelsen visserligen ej heller
skulle hava något att erinra emot en sådan organisation av trafikförbundets verkställande
organ att dylik sammanblandning undvikes, men Styrelsen finner dock att
för det närvarande övervägande skäl tala för ett bibehållande av nuvarande anordning,
som'' i själva verket ej heller är förenad med några så synnerligen stora olägenheter.
Det bör nämligen beträffande de motiv på vilka revisorerna stödja sitt uttalande
anmärkas följande.

Byråchefens å utrikes taxebyrån föredragning av ärenden rörande anslag till
trafikförbundet inskränker sig normalt till en anmälan, att en utanordning behöves
av medel för förbundet. Då en dylik utanordning givetvis alltid måste hålla sig
inom ramen av det för året beviljade anslaget, är alltså ifrågavarande föredragning
endast en ren expeditionsåtgärd.

Att samme byråchef vid behov av förhandlingar för och inspektion av förbundets
resebyråer m. m. söker ordna så, att sådant kan utföras samtidigt med utrikes
tjänsteresor i Styrelsens uppdrag är väl blott, såsom förenat med besparing av tid
och penningar klokt och lämpligt. Det har därvid iakttagits att kostnaderna för
extra uppehållsdagar m. m. belasta förbundet och icke Styrelsen.

För förbundets lokal m. m. i centralstationen betalar förbundet hyra enligt
vanliga normer, och där använd arbetskraft betalar förbundet självt.

De omtalade resorna till Köpenhamn i december 1921 (vardera på en dag och
hela saken alltså ytterligt oväsentlig) skedde enligt Generaldirektörens order och avsågo
i första hand att för Styrelsens, icke trafikförbundets räkning, inhämta danska
statsbanornas ställning till den då väckta frågan om öppnandet av en svensk resebyrå
i Köpenhamn.

Beträffande ekonomien är det för övrigt klart att en mycket väsentlig besparing
uppkommer genom den kombination, vars lämplighet ifrågasatts. Skulle en
särskild verkställande direktör behöva tillsättas för förbundets arbete, skulle detta
medföra en långt högre kostnad än de 6,000 kronor per år som revisorerna framhålla
tillkomma byråchefen, verkställande direktören. Det är under nuvarande förhållanden
också så, att, om en dylik ökning i utgifterna skulle bliva nödvändig, därav
sannolikt skulle följa att anspråk måste ställas på staten att täcka även dessa kostnader,
som trafikförbundet för närvarande ej självt kan bära.

Styrelsen kan alltså icke finna att de skäl, som revisorerna anfört för sitt
uttalande om den sammanblandning, som synes äga ruin mellan Styrelsens och

214 —

trafikförbundets rörelse, äro bärande. Det arbetssätt som praktiseras — och som i
själva verket, om än med användande av andra personer, praktiserats i tjugo år —
kan icke karaktäriseras som en sammanblandning, utan hellre som ett intimt samarbete,
vilket enligt Styrelsens åsikt också medför en fördel däri att kontroll över förbundets
verksamhet kan vinnas för den medelbeviljande myndighetens räkning. Att
arbetssättet kan i någon mån inverka på vederbörande byråchefs arbetsbörda vid skötseln
av hans befattning i Styrelsen vill Styrelsen ej helt förneka, men så länge det
är möjligt för byråchefen att på ett tillfredsställande sätt fylla bägge sina arbetsuppgifter
kan icke därför något skäl föreligga att gå till en utökning av trafikförbundets
administrativa organisation och en ökning av därmed förbundna kostnader.

I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit överdirektörerna Virgin
och Flodin, järnvägsfullmäktige Strömberg och friherre Adelswärd, överingenjörerna
Fogelmarck och Sundberg samt byråcheferna Tausen, Åberg, Englund, Stjerna och
Svensson.

Stockholm den 19 december 1922.

Underd&nig&t:

AXEL GRANHOLM.

PER KJELLIN.

V attenfallsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 156
-165, §§ 1-5.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet.

I enlighet med nådig remiss den 5 december 1922 får vattenfallsstyrelsen härmed
avgiva följande utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i årets berättelse
anfört:

Anmärkning mot lör höga kostnader
vid vissa vattenfallsköp.

(Del I, sid. 156, § 1.)

Riksdagens revisorer hava anmärkt, att det kostnader, som staten fått vidkännas
i och för förvärv av vissa vattenfall, synts revisorerna anmärkningsvärt höga,
samt att det förefallit revisorerna, som om berörda kostnader skulle kunnat i icke

— 21 r» —

oväsentlig mån nedbringas, därest vattenfallsstyrelsen såsom ombud vid inköpen anlitat
personer, för vilka tanken på egen vinning på statens bekostnad varit främmande.
I sistnämnda hänseende hava revisorerna i motiveringen framhållit, att
dessa personer, bröderna Webjörn, dels tillfört sig en betydande handelsvinst vid
försäljning till staten av sina egna vattenfallsandelar i Österasforsarna och Stadsforsen
i Indalsälven, dels därefter uppburit ett arvode såsom vattenfallsstyrelsens
kommissionärer av 162,500 kronor.

Vattenfallsstyrelsen vill först beträffande sakens konstitutionella sida anmärka,
att de köp i österåsforsarna och Stadsforsen, som sålunda äro föremål för anmärkning,
godkänts av Kung! Maj :t den 26 oktober 1917, den 30 november 1917 och
den 26 mars 1918, att statsrådsprotokollen granskats av konstitutionsutskottet utan
att bliva föremål för anmärkning, samt att revisorernas anmärkning alltså i själva
verket riktar sig mot Kungl. Maj :t. Detsamma gäller även rörande bröderna Webjöms
kommissionsarvode, i vilket avseende vattenfallsstyrelsen vill erinra, att Kungl.
Maj :ts beslut om godkännande av detta arvode, dagtecknat den 29 juli 1921, blev
föremål för anmärkning från konstitutionsutskottet vid innevarande års riksdag,
men att kamrarna lade anmärkningen till handlingarna.

Då emellertid den framställningen av händelseförloppet, som statsrevisorerna
framlagt, på flera punkter är synnerligen missvisande och särskilt hos allmänheten
givit anledning till felaktig uppfattning av saken, nödgas vattenfallsstyrelsen taga
upp till bemötande statsrevisorernas anförande i sin helhet. Revisorerna hava först
refererat de sista, under åren 1918—1920 verkställda köpen, varunder bröderna Webjörn
varit vattenfallsstyrelsens kommissionärer mot arvode, därefter övergått till
köpet av Stadsforsen 1917—1918, då de dels sålt sina egna andelar, dels utan särskilt
arvode för statens räkning köpt kompletterande delar av samma fors, samt
hava slutat med det näst äldsta köpet, nämligen av Österåsforsarna 1917, då bröderna
Webjön uteslutande handlade för egen räkning. Denna uppställning har
givetvis icke bidragit till frågans klarläggande, men sannolikt varit betingad av nödvändigheten
att anknyta anmärkningen till någon vattenfallsstyrelsens åtgärd under
år 1921 eller det år, revisionen omfattat. Händelseförloppet var i kronologisk ordning
följande:

Sedan vattenfallsstyrelsen i underdånig skrivelse den 21 mars 1917 farmhållit
behovet av ett större anslag för vattenfallsköp och därvid särskilt framhållit önskvärdheten
av vattenfallsförvärv i nedre Norrland, beviljade riksdagen i anledning
av nådig proposition (N :r 179/1917) i ämnet nödiga medel. Vattenfallsstyrelsen fann
snart vid verkställda undersökningar, att alla mera betydande och välbelägna fall
i Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden antingen redan förvärvats av enskilda
kraftföretag eller vattenfallsspekulanter eller ock voro föremål för underhandling
angående eventuellt förvärv. Det var vid denna tid — våren 1917 — som
vattenfallsstyrelsen kom i kontakt med bröderna Webjörn. De meddelade, att do
voro ägare till större delen av österåsforsarna samt hade anbud att köpa vissa delar
av Stadsforsen. Sina andelar i Österåsforsarna hade de emellertid i sin tur lämnat
på hand till ett bolag, som kort därpå skulle lämna definitivt besked. I Stadsforsen
voro de under stark konkurrens med enskilt företag, Stadsforsens Aktiebolag, i färd
med att komplettera sina förvärv.

— 216

Sedan emellertid förstnämnda spekulant på Österåsforsarna inom betänketidens
utgång icke antagit bröderna Webjörns erbjudande, fingo dessa fria händer
att underhandla med vattenfallsstyrelsen. Vid midsommartiden 1917 slöts mellan
bröderna Webjörn och överdirektören Borgquist den första muntliga uppgörelsen,
som med hänsyn till den senares befogenhet givetvis var av preliminär art och som
omfattade löfte från bröderna Webjörn om dels förvärv av Österåsforsarna, dels
förmedling utan särskilt arvode av köp i kronans namn av en viktig falldel i Stadsforsen
(godkänt av Kungl. Maj :t den 26 oktober 1917). Då dessa förhandlingar
ägde rum under skarp konkurrens från enskilt håll och vattenfallsstyrelsens ombud
icke kunde lämna några garantier för att kronan skulle fullfölja köpet, kunde han ej
tillförbinda bröderna Webjörn att icke fullfölja sina påbörjade vattenfallsköp i
Stadsforsen; detta var så mycket mindre skal, som man kunde hoppas att för kronans
räkning lättare förvärva dem från bröderna Webjörn än från annan. Senare
på hösten träffades även uppgörelse med bröderna Webjörn såväl om medverkan
utan särskild ersättning till förvärv av vissa i enskild ägo befintliga vattenfallsandelar,
som om överlåtelse av deras egna andelar efter ett genomsnittspris av 41,600
kronor per fallmeter. Dessa preliminära uppgörelser blevo definitiva, då Kungl.
Maj :t godkände kontraktet om Österåsforsarna den 30 november 1917. Den första
uppgörelsen och de förutsättningar, varunder den ingicks, framgå med all tydlighet
av överdirektören Borgquists, av revisorerna åberopade redogörelse av den 28 juni
1917, men revisorerna synas hava sammanblandat bröderna Webjörns ovan anmärkta
förmedling av förvärv av en andel i Stadsforsen med deras senare avlönade kommissionärsskap
och härav dragit förhastade och oriktiga slutsatser.

Revisorerna hava uttalat, att kostnaderna för dessa förvärv skulle kunnat i
icke oväsentlig mån nedbringas, om vattenfallsstyrelsen såsom ombud anlitat personer,
för vilka tanken på egen vinning på statens bekostnad varit främmande. Då
bröderna Webjörn emellertid voro ägare till vissa vattenfallsandelar eller ock hade
andra andelar på hand, när vattenfallsstyrelsen lärde känna dem, måste ju underhandlingarna
föras med dessa personer. De hava därvid — som vid alla affärsuppgörelser
är brukligt — räknat med viss handelsvinst, som dock näppeligen torde uppgå
till det av revisorerna beräknade beloppet. Beträffande övriga i samma köp förvärvade
andelar har kronan därvid icke åsamkats några som helst förmedlingskostnader.
Vattenfallsstyrelsen vill vidare betyga, att bröderna Webjörn lojalt ställt sig
förenämnda överenskommelser till efterrättelse, och att deras arbete i enlighet med
desamma icke givit rum för någon anmärkning från vattenfallsstyrelsen sida.

Då det kan synas egendomligt, att statsrevisorerna, som haft vattenfallsstyrelsens
egna akter till granskning, lämnat ett från vattenfallsstyrelsen så avvikande
referat, må det framhållas, att en stor del särskilt av de förberedande underhandlingarna
skedde muntligt, varför akterna icke lämna någon upplysning härom.
Givetvis hade emellertid statsrevisorerna härom kunnat vinna kännedom genom förfrågan
hos vattenfallsstyrelsen, men någon som helst begäran härom har icke framställts.
Detta är så mycket mer att beklaga som revisorerna anlitat andra källor,
vilkas vederhäftighet vattenfallsstyrelsen med hänvisning till vad som ovan anförts,
nödgas bestrida. Den framställning av saken, revisorerna lämnat, har vidare givit

- 217 —

anledning till uttalanden i pressen, som därvid byggt icke blott på revisorernas skriftliga
anmärkning utan även på uppgifter från ”initierat hall inom statsrevisionen ,
uppgifter, vilka saknat allt stöd i verkligheten.

Det torde icke vara ur vägen att i detta sammanhang klarlägga, huruvida statens
kostnader för de anmärkta förvärven av österåsforsarna och Stadsforsen vant
anmärkningsvärt höga. En granskning av köpeskillingarna giver vid han ® ’
staten för dessa fall fått betala en köpeskilling, som or vane 9-månaders hastkiaf
utsrör 43 kronor 50 öre, om hänsyn tages endast till den kontanta kopeskillinge ,
eller 62 kronor 20 öre, om hänsyn jämväl tages till kostnaden för de gratisleveranser
som de ursprungliga säljarna betingat sig. Bestammandet av köpeskillingen ronte
givetvis intryck av den året förut och sålunda under lider med bättre penningvärde
skedda försäljningen av de betydande Krångedeforsarna längre upp i Indalsälven,
därvid köparen — enligt inhämtade upplysningar — fick erlägga ett kontant pris av
3,800,000 kronor, vilket, oavsett skyldighet till leverans av gratisenergi åt annan och
senare verkställda kompletteringsköp, torde motsvara cirka 52 kronor per luckrait.

En bättre jämförelsepunkt erbjuder den strax ovan Stadsforsen begagna
Svarthålsforsen, som år 1920 förvärvades av Stockholms stad för en kontant köpeskilling
av 1,250.000 kronor jämte gratisleveranser till de ursprungliga saljarna, motsvarande
ett pris per hästkraft av 80 kronor, om hänsyn tages endast tdl det kontanta
utlägget och 92 kronor 80 öre, om järn val Övriga omkostnader och gratiskrait

Sätnaf Av de anförd, exemp.en ta* «* pris -J.

denna tid av stark konkurrens betalat vid inköpet av ifrågavarande fall, vant lägre
än vad andra vattenfallsköpare i dessa trakter kunnat betinga sig och att sålunda
Påståendet, att kostnaderna för fallens inköpande varit anmärkningsvart höga, icke
är överensstämmande med verkliga förhållandet.

Köpeskillingarna bestämdes till övervägande grad av den vid tidpunkten radande
konkurrensen om vattenfall i dessa trakter. I jämförelse härmed agde de köpeskillingar,
som S. A. Webjörn i sin tur betingat sig vid små inköp en underordnad
betydelse Att icke genomföra en för staten förmånlig affär, därför att den enskilda
säljaren därigenom skulle kunna tillgodoräkna sig en handelsvinst, kan knappast
vara en riktig affärspolitik från statens sida. Det torde icke saknas exempel på sadana
fall, där myndigheterna av dylika skäl förkastat ett visst anbud, men sedermera

haft anledning att ångra sitt beslut. A .

Statsrevisorerna hava anmärkt på de alltför höga kostnaderna för forva
av ”ifrågavarande vattenfall”. Då motiveringen till övervägande grad beror iorvärvet
av Österåsforsarna och Stadsforsen, vilka i vad det beror broderna Webjorns
befattning med ärendet tillfört dem ersättning i form av handelsvinst pa egna andelar
men icke någon form av kommissionärsarvode, har vattenfallsstyrelsen har ovan
uteslutande behandlat statens förvärv av dessa forsar. Ordalagen i revisorernas anmärkning
kunna emellertid även givas den tolkning, att revisorerna funnit kostnaderna
anmärkningsvärt höga jämväl för de vattenfall, vid vilkas forvary broderna
Webjörn arbetat mot arvode som vattenfallsstyrelsens kommissionärer. I detta avseendet
föreligger emellertid ingen som helst motivering för ett dylikt påstående.
Revisorerna hava blott konstaterat, att de i arvode för detta kommissionarskap ge -

— 218

nom Kungl. Maj :ts beslut den 29 juli 1921 tilldelats ett arvode på 162.500 kronor. I
detta arvode ingår — såsom synes av den av revisorerna i vissa övriga delar citerade
promemorian av bröderna Webjörn — ersättning icke blott för de av revisorerna
särskilt omnämnda köp utan även för underhandlingar rörande framdragande av
ledningsnätet i Fors socken, för ombudsmannaskap vid lantmäteriförrättningar, för
utredningar och underhandlingar angående vattenfallsköp, som sedan icke kommo
till stånd o. d.

Skäligheten av detta arvode har tidigare varit föremål för såväl Kungl. Maj :ts
som riksdagens bedömande. Formuleringen av statsrevisorernas anmärkning giver
emellertid ej tydligen vid handen om det varit deras mening eller icke att framhålla
att jämväl storleken av detta arvode bidragit till att göra statens kostnader för ifrågavarande
vattenfallsförvärv anmärkningsvärt höga. Då emellertid vattenfallsstyrelsen
redan tidigare avgivit utförlig förklaring i denna sak, som gjorts till föremål
för yttrande i konstitutionsutskottets memorial N :o 22 vid 1922 års riksdag, synes det
vara tillräckligt att erinra om att detta arvode utgör ersättning för tvl’ personers
arbete under något över tre år och alltså på var och en av dem gör efter avdrag för
kostnader, cirka 20,000 kronor om året, vilket icke kan anses oskäligt för ett högt
kvalificerat och väl utfört arbete i en tillfällig anställning.

I detta, sammanhang torde med några ord beröras revisorernas uppgift, att
S. A. Webjörn samtidigt med att han varit vattenfallsstyrelsens kommissionär köpt
och till vattenfallsstyrelsen försålt vattenfall för egen räkning. Detta uttalande är
icke överensstämmande med verkliga förhållandet.

S. A. Webjörns sista köp äro, som revisorerna bemärkt, dagtecknade sommaren
1917 och skedde, som ovan anförts,, på grundval av tidigare till honom lämnade
anbud, varom han redan på våren samma år underrättat vattenfallsstyrelsen. I samband
med den underdåniga skrivelsen angående godkännande av inköpet av Stadsforsen
den 20 mars 1918 överlämnades som bilagor översikter av förvärven från de
olika byalagen, däri S. A. Webjörns köpeskillingar för hans egna fallandelar återmnas
fixerade. Det torde vid sådant förhållande sakna betydelse, om den formella
överlåtelsen till kronan skedde senare t. ex. beträffande S. A. Webjörns andel i
Åsen, varom kontrakt tecknades med kronan först den 6 mars 1919, då övriga kompletteringsköp
i denna by förelågo klara. Köpeskillingen, 80,000 kronor, var nämligen
bestämd redan hösten 1917 och återfinnes i en av de ovan omtalade bilagorna,
vilka jämte övriga handlingar varit överlämnade till revisorernas granskning I
detta sammanhang kan det måhända icke vara utan intresse att jämföra de °pris,
f • A- ™jörn bfitin"ade siS för egen räkning, med de pris, som vid hans förmedling
irån säljare direkt till staten bestämdes. Det visar sig då, om man tager Österås- och
Stadsforsarna som ett vattenfallskomplex, att. S. A. Webjörn för sina andelar erhöll
etu-?inSLar clrka 35 kronor 10 öre per hästkraft, under det att andra säljarna
erhollo 69 kronor 18 öre per hästkraft. Att genomsnittet blev så gynnsamt för staten
som ovan angivits, eller 43 kronor 50 öre per hästkraft, beror på, att S. A. Webjörns
andelar voro de ojämförligt viktigaste.

Slutligen har det väckt revisorernas uppmärksamhet, att i de vid vattenfallsstyrelsens
underdåniga skrivelser i ärendet fogade avskrifter av S. A. Webjörns egna

- 219

köpebrev ”utelämnats de i sistsagda avtal intagna bestämmelserna angående köpeskillingarnas
belopp och sättet för deras gäldande”. Denna anmärkning bör ses
mot bakgrunden av revisorernas tidigare lämnade uppgifter dels att Webjörns köpeskillingar
för Västeråsinköpen, intagna i en av revisorerna uppsatt tabell, utgjort sammanlagt
114,000 kronor, vilket, eftersom kronans köpeskilling för samma fastigheter
varit 371,260 kronor, skulle tillfört Webjörn en handelsvinst av omkring 250,000
kronor, dels ock att Webjörns köpeskillingar för rättigheterna i Österåsforsarna utgjort
sammanlagt 73,700 kronor, vilket skulle tillfört honom en motsvarande handelsvinst
av ej mindre än 526,300 kronor. Den, som läser dessa rader, får ovillkorligen
det intrycket, att vattenfallsstyrelsen vid överlämnande till Kungl. Maj ds godkännande
av handlingarna i målet borttransumerat beloppen av Webjörns köpeskillingar
för att ej hans handelsvinster skulle sticka Kungl. Maj :t i ögonen, men att statsrevisorerna,
som haft tillgång till vattenfallsstyrelsens akter, nu dragit fram denna
fråga. Saken förhåller sig emellertid icke alls på det sättet. Ovan har redan visats,
att kronans köpeskilling bestämdes av marknadsläget och ej av vad bröderna Webjörn
på sin tid betalat för fallen. I vattenfallsstyrelsens av revisorerna granskade
akter finnas heller inga som helst upplysningar om Webjörns inköpskostnader, varom
vattenfallsstyrelsen lika väl som Kungl. Maj :t saknat kännedom. Vattenfallsstyrelsen
känner icke, vilken källa revisorerna anlitat för vinnande av kunskap härutinnan, men
det torde väl vara lagfarts- och inteckningsprotokollen. Med kännedom om det tidsödande
arbete och de betydande kostnader, som, köpeskillingarna oberäknade, äro
förenade med inköp av större vattenfallskomplex, står det emellertid för vattenfallsstyrelsen
klart, att bröderna Webjörns köpeskillingar enligt lagfarts- och inteckningsprotokollen
icke äro identiska med deras utgifter för ifrågavarande vattenfallsförvärv.

Av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört, torde tydligen framgå:

att kronans kostnader i och för förvärv från eller genom bröderna Webjörn
av Österåsforsarna och Stadsforsen i och för sig varit icke oväsentligt lägre än vad
andra vid samma tid fått vidkännas för förvärv av likartade vattenfall i samma
trakter samt under inga omständigheter kunna kallas anmärkningsvärt höga;

att köpeskillingarna för kronans köp bestämts av konkurrensen med andra
köpare och icke av bröderna Webjörns tidigare köpeskillingar, vilkas storlek icke
kunna läggas till grund för bedömande av skäligheten av kronan.- kostnader för
köpen;

samt att påståendet att S. A. Webjörn skulle köpt och till kronan försålt vattenfallsandelar
samtidigt som han varit vattenfallsstyrelsens kommissionär icke är med
faktiska förhållandet överensstämmande utan är beroende på en missuppfattning från
revisorernas sida.

— 220 —

Vattenfallsstyrelsens behandling
av vissa ärenden genom cirkulation.

(Del I, sid. 162, § 2.)

Revisorerna hava ifrågasatt lämpligheten av att vissa särskilt uppräknade
betydande ekonomiska frågor angående upphandlingar till avsevärda belopp avgöras
genom cirkulation och synas anse, att detta behandlingssätt icke skulle innebära garanti
för en grundlig och allsidig prövning av hithörande ärenden.

Anmärkningen synes bero på en uppfattning angående styrelsens arbetssätt och
särskilt behandlingen av cirkulationsärenden, som knappast överensstämmer med det
verkliga förhållandet. Vad särskilt uppliandlingsärenden angår, avgöras det stora
flertalet av dem i den riktningen, att det billigaste anbudet antages. Upphandlingssummans
storlek är icke alltid avgörande, då det gäller att bedöma frågan om ett sammanträde
för sakens avgörande behöves eller icke. Däremot är det en given fördel
för ledamöterna, att i lugn och ro kunna hemma grundligare granska och sätta sig in
i de förekommande ärendena med stöd av föredragandens promemorior eller memorial.
1 den mån ytterligare upplysningar önskas eller olika synpunkter framföras, stå såväl
generaldirektören som föredragandena nästan dagligen i kontakt med styrelseledamöterna
genom brev eller telefon. Därest någon tvekan uppkommer hänskjutes
ärendet till behandling i plenum. Ofta hava jämväl å plenum stora och viktiga ärenden
varit föremål för diskussion men ej för definitivt beslut. Beslutet har fattats
först sedan vederbörande föredragande sammanfattat det hela i ett på cirkulation utsänt
memorial. Att ärendet avgjorts genom cirkulation betyder sålunda icke, att det
ej varit föremål för muntliga förhandlingar. Det torde icke vara någon anledning
att betunga statsverket med kostnaderna för tjänsteresor, när ärendena i nyss angiven
ordning kunna bliva vederbörligen handlagda.

Anmärkning mot kostnaderna
för Vänerns reglering.

(Del I, sid. 163, § 3.)

Vid granskning av räkenskaperna för Vänerns reglering hava statsrevisorerna
funnit, att avlöningar och arvoden till den vid företaget anställda personalen i vissa
fall voro väl högt tilltagna och att kvalificerad arbetskraft bort kunnat erhållas för
lägre arvoden. Sålunda har en lantbruksingenjör uppburit 60 kronor i dagarvode
samt därtill under en stor del av förrättningsdagarna uppburit dagtraktamente efter
tredje klassen i gällande resereglemente, och bär i vissa fall detta arvode utgått även
under sön- och helgdagar.

Beträffande avlöningsförmånerna för lantbruksingenjören bestämdes dessa i
augusti 1919 till 60 kronor per förrättningsdag, inklusive dyrtidstillägg, varjämte vid
Tjänsteresor skulle utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen
i resereglementet. Vattenfallsstyrelsen vill framhålla, att det var med största svårighet
som vattenfallsstyrelsen efter förda underhandlingar lyckades att för detta arvode

förvärva en för ändamålet kvalificerad person. Vid fastställande av avlöningsförmånerna
gjordes jämförelser med vattenrättsingenjörernas av Kungl. Maj :t fastställda
löner, enär dessa befattningshavare ansågos hava med ifrågavarande förrättningsman
likvärdigt arbete.

I förhållande till vattenrättsingenjörernas löneförmåner kan knappast med fog
sägas, att lantbruksingenjörens varit för högt tilltagna, enär de förras dagersättningar,
inklusive under olika år utgående dyrtidstillägg, icke oväsentligt överstigit den
senares.

Med hänsyn till den stora nedgången i levnadskostnadsindexen från 257
under år 1919, då lantbruksingenjörens lön fastställdes, till 190 i mitten av år 1922
reducerades från 1 augusti 1922 dagersättningen på honom från 60 kronor till 45 kronor.
Som lantbruksingenjören ifråga icke erhållit tjänstledighet från sin ordinarie
befattning, får han vidkännas vissa extrakostnader för tjänstens uppehållande under
den fortsatta handläggningen av arbetena med Vänerns reglering och tillerkändes han
härför samtidigt med lönereduceringen en ersättning å 1,300 kronor i ett för allt, att
utgå för tiden från 1 augusti 1922 till förrättningens avslutande, vilket beräknas ske
först på våren 1924. I de fall att arvode utgått jämväl för sön- och helgdagar hava
enligt förrättningsmannens uppgifter under dessa dagar arbete utförts för styrelsens
räkning.

Vattenfallsstyrelsen har i likhet med vad som gällt för lantbruksingenjören sökt
anpassa lönerna för all vid Vänerns reglering anställd personal i enlighet med vad
som på den allmänna lönemarknaden betalats till tjänstemän med motsvarande kvalifikationer
och kommer givetvis även i fortsättningen att se till att sparsamhet iakttages.

Anmärkning mot att en ledamot
av vattenfallsstyrelsen mot arvode
utfört särskilt utredningsarbete.

(Del I, sid. 163, § 4.)

Revisorerna hava uppmärksammat, att en ledamot av vattenfallsstyrelsen utöver
sitt årsarvode erhållit särskild ersättning för kostnader och utredningar i två
ärenden, det ena avseende profilregleringen vid Trollhättan och det andra Vänerns
reglering. Revisorerna anse, att denna utanordning innebär en avvikelse från eljest
vid dylika uppdrag tillämpade grunder och ifrågasätta, huruvida icke beträffande ledamöter
i vattenfallsstyrelsen borde, liksom i andra fall ägt rum, meddelas föreskrift
av innebörd att ledamot av styrelsen icke må för styrelsens räkning åtaga sig eller utföra
annat med ersättning i någon form förenat uppdrag än sådant som åligger honom
i egenskap av styrelseledamot.

Denna anmärkning riktar sig — i likhet med den tidigare bemötta angående
kostnaderna för vissa vattenfallsköp — i själva verket mot Kungl. Maj :t. Uppdragen
äro nämligen givna av Kungl. Maj :t genom nådigt brev den 14 juni 1917 beträffande
Vänerns reglering och den 22 november 1918 beträffande profilregleringen.

909

I själva saken bör erinras, att ifrågavarande ärenden icke utgöra några utredningsarbeten.
För arbeten av dylik art har icke något arvode utgått, ehuru ifrågavarande
styrelseledamot utfört sådant arbete av omfattande beskaffenhet. Berörda
ärenden avse däremot uppdrag av Kungl. Maj :t, att såsom juridiskt ombud för kronan
utföra talan i två rättegångar av särdeles stor omfattning och betydelse, vilka
beröra flera tusen strandägare vid Vänern och Göta älv. Det torde icke kunna ifrågasättas,
att en ledamot i styrelsen skall vara skyldig att såsom sådan utföra uppdrag
av dylik beskaffenhet, lika litet som ledamotskap av styrelsen kan sägas utgöra något
hinder för honom att åtaga sig dylika uppdrag. Tvärtom torde det vara en bestämd
fördel för staten och ärendenas behandling, om sådant uppdrag, varom i detta
fall är fråga, kunnat lämnas åt en person, som förutom att han är specialist på området,
genom sin föregående verksamhet äger alldeles särskild kunskap om de förhållanden,
som i målen speciellt beröras. Det bör därjämte framhållas, att ifrågavarande
mål äro så omfattande och deras handläggning så tidskrävande, att de icke kunna behandlas
av administrativa byråns tillgängliga arbetskrafter.

Utgifter för representationskostder
inom vissa verk.

(Del I, sid. 184, § 2.)

Revisorerna hava funnit, att utgifterna för representationskostnader inom,
bland annat, vattenfallsstyrelsen visa, att dessa kostnader ej alltid varit av den art,
som kan betecknas som enkelt värdskap och tagit en omfattning, som föranleda revisorerna
att erinra om vikten av att behövlig sparsamhet iakttages. Vattenfallsstyrelsen
har genom nådigt brev den 31 december 1919 bemyndigats att för utövande av
enkelt värdskap för representanter för utländska statsmyndigheter samt för utländska
kanalförvaltningar och kraftverk tillsvidare använda årligen högst 2,500 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har alltid låtit sig angeläget vara att utöva sitt värdskap i så
enkla former som möjligt, men har å andra sidan icke ansett det vara svenska staten
värdigt att alltför mycket underskrida den standard, som plägar tillämpas, då svenskar
mottagas som gäster av statens representanter i andra land.

Stockholm den 19 december 1922.

F. V. HANSEN.

Fr. Malm.

Domänstyrelsens

uttalande i anledning av riksdagen»
revisorers uttalanden del I, sid. 165,
§§ 1-6.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 4 december 1922 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt domänstyrelsen
att avgiva yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer i §§ 1—6
av sin berättelse anfört rörande statens domäner. Till åtlydnad härav får domänstyrelsen
i underdånighet anföra följande.

Domänstyrelsens förvaltning.

(Del I, sid. 165, § 1.)

Revisorerna göra gällande, att under det inkomsterna såsom en naturlig följd
av de rådande konjunkturerna högst avsevärt minskats, utgifterna för förvaltningen
i motsats härtill ökats. Härtill får domänstyrelsen genmäla, att orsaken till denna
ökning är att söka i den omständigheten, att genom det från den 1 januari 1921 gällande
avlöningsreglementet avlöningen till verkets ordinarie personal i betydande grad
ökats. Därjämte utgingo under året 1921 avsevärt höjda dyrtidstillägg. I vad revisorernas
anmärkningar avse till nämnda personal utgående avlöning och dyrtidstilllägg,
grundar sig sålunda ökningen på riksdagens beslut. Av samma anledning har
ersättningen till verkets icke ordinarie personal stigit. Att denna personal under år
1921 icke minskats beror därpå, att domänstyrelsen liksom enskilda företagare vid
planläggandet av 1921 års verksamhet hyste förhoppning, att trävarumarknaden under
sagda år icke skulle komma att försämras i den grad, som blev fallet. Enär styrelsen
av uppgjorda kontrakt var förhindrad inskränka avverkningar och kolningar, kunde
styrelsen icke såsom önskvärt varit minska antalet icke ordinarie personal.

Vad revisorernas anmärkningar i denna § i övrigt angår får domänstyrelsen
erinra om, att verkets omorganisation är föremål för utredning av särskilda sakkunniga
och att styrelsen nyligen utfärdat sådana föreskrifter för sågverksbokföringen
att av styrelsens räkenskaper kommer att framgå varje sågs driftresultat.

Tomt för jägmästarebostad 1

östra Stensele revir.

(Del I, sid. 168, § 2.)

I likhet med statsrevisorerna hade även domänstyrelsen till en början tänkt sig,
att Bastuträsk skulle vara lämplig förläggningsort för jägmästaren i Östra Stensele
revir. Med anledning därav anmodade styrelsen också i april 1919 revirförvaltaren
att ombestyra avverkning av erforderligt byggnadsvirke för en jägmästarbostad, avsedd
att uppföras å lämpligt område, som kunde förvärvas inom Bastuträsk by, ävensom
att söka träffa preliminär överenskommelse angående förvärvande av lämplig
tomtplats.

__ 224 _

Å kronopark söder om Bastuträsk by, så belägen att virket med minsta kostnader
kunde framforslas till såg med den enda i byn då befintliga hyveln, utsynades
C95 träd byggnadsvirke. Enär det fordrade priset ansågs oskäligt högt,’kunde avverkningen
och framforslingen av virket dock ej bortsättas.

Att förvärva en lämplig tomtplats stötte emellertid på svårigheter, i det jordägare
voro obenägna att sälja samt fordrade höga köpeskillingar. Såsom vederbörande
jägmästare i skrivelse till domänstyrelsen den 12 december 1919 framhöll, kunde
till en början någon uppgörelse med ägaren av den av statsrevisorerna sist omnämnda
tomten icke träffas, och, när en dylik äntligen ställdes i utsikt, uppställde ägaren villkor,
som måste anses oantagbara. Mot tomten kunde dessutom anmärkas, att framför
densamma fanns ett för kommunen gemensamt område, för vars förvärvande för kronans
räkning svårigheter mötte. Slutligen lyckades dock jägmästaren förmå ägaren
till hemmanet Bastuträsk litt. Gab att försälja en avsöndring från detta hemman, och
den 10 december 1919 underskrevs av säljaren prel.minärt köpekontrakt. Då emellertid
denna tomt var belägen i norra ändan av byn skulle, om det redan utstämplade
virket hade kommit till användning, kostnaderna för virkets transport till och från
sågen, där detsama var avsett att förädlas, hava blivit icke obetydligt högre än för
virke, som toges från norr om byn belägen kronopark, detta så mycket mer som fråga
om anskaffande av hyvel vid en Bastuträsk byamän tillhörig såg, där virket kunnat
försågas, hösten 1919 varit på tal. Detta senare virke kunde flottas ända fram till
tomten, då däremot det redan utstämplade virket måste flottas till sågen och därifrån
köras den cirka 3 kilometer långa vägen till byggnadsplatsen. Att med det läge tomtplatsen
kom att få de utstämplade 695 träden ej blevo avverkade måste sålunda helt
betraktas såsom en fördel för kronan, enär därigenom det erforderliga byggnadsvirke^
så snart hyvel även vid andra sågen anskaffats, kunde tagas från bättre belägen
trakt och kostnaderna för dess framforsling minskas.

På grund av de svårigheter, som sålunda mötte vid anskaffande av lämplig
tomt och de kostnader, tomtens iordningställande skulle betinga fann styrelsen skäl
att frångå sin ursprungliga tanke beträffande jägmästarebostadens förläggande till
Bastuträsk.

Att sagda bostad i stället kom att förläggas till Stensele berodde icke blott på
den omständigheten att domänstyrelsen därstädes var ägare av lämplig tomt. Ehuru
Stensele icke är beläget inom reviret, äger det nämligen såsom bostadsort för revirförvaltaren
vissa fördelar.

I Stensele finnas bank, präst, läkare och sjukstuga, landsfr kal m. m. I Stensele
hållas vidare alla stämmor o. d. Befolkningen inom reviret kommer sannolikt alltid
att hava Stensele till sin centrala samlingsort. Att jägmästaren är bosatt i Stensele
innebär sålunda icke för allmänheten några nackdelar.

Arealen av de enskildes ske gar, vilkas befolkning har sin utfartsväg söderifrån,
nämligen byarna Pauträsk, Björnabäck, Bergnäs och där Börtingberg och Jovanträsk
även en gång torde komma att få sina utfartsvägar, utgör i runt tal 25,500
hektar, varav 21,000 hektar produktiv mark, då däremot arealen av övriga inom reviret
belägna enskildes skogar, vilkas befolkning helt eller delvis har sin utfartsväg
efter landsvägen Lycksele—Stensele, utgör 18,000 hektar, varav 13,700 hektar produktiv
mark.

— 225

A11 statsverket skulle komma att åsamkas ökade kostnader för befattningshavarens
tjänsteresor med Stensele som bostadsort kan icke ifrågasättas. Snarare torde
motsatsen vara fallet. Vid t. ex. en resa från Bastuträsk till revirets södra delar måste
befattningshavaren resa över Stensele.

Genom de förbättrade avsättningsmöjligheter för skogsprodukter från inom
revirets södra delar belägna kronoparker, vilka inom allra närmaste framtiden komma
att inträda genom Inlandsbanans färdigbyggande till Vinlidens station och Jovanbäckens
reglering, kan ett intensivare skogsbruk komma till tillämpning å dessa
trakter, varigenom befattningshavarens resor dit ofta komma att påkallas.

Av det anförda torde framgå, att de åtgärder, som vidtagits beträffande inköp
av tomt samt anskaffande av byggnadsvirke för jägmästarbostad i Bastuträsk by under
rådande förhållanden varit de för statsverket mest förmånliga, liksom även att ur
såväl allmänhetens som det allmännas synpunkter icke med fog kan riktas någon anmärkning
mot jägmästarebostadens förläggande till Stensele kyrkby.

Ett virkesparti å kronopark i
Östra Stensele revir.

(Del I, sid. 170, § 3.)

År 1915 utstämplades i enlighet med ett med Aktiebolaget Scharins Söner av
domänstyrelsen upprättat leveranskontrakt å kronoparken Jovan inom nuvarande
Östra Stensele revir 10,314 träd om 1,593 kubikmeter och utgjorde köpeskillingen
8,223 kronor 26 öre, vilket belopp enligt försäljningssedel och indrivningsanmälan
skulle erläggas den 1 augusti 1916, dock med rätt för bolaget att vid betalning för
nästkommande leverans avdraga, vad bolaget utbetalat för flottning av 1915 års virke.
Avforslingstiden för under år 1915 utstämplat virke utgick den 1 juli 1916, men då
virket ej avforslades erhölls anstånd med avforsling till 1 juli 1917, men ej heller
då ägde avforslingen rum. Av domänstyrelsen beviljades sedermera förlängd avforslingstid
till den 1 juli 1918. Först i november 1917 träffades emellertid av Aktiebolaget
Scharins Söner avtal angående avverkning av det under år 1915 utstämplade
virket. Anledningen till att virket ej avforslats torde ej såsom revisorerna synas
vilja göra gällande vara att söka i foderbrist, enär försök till avverkningens påbörjande
ej gjordes förrän 2 år efter det stämplingen verkställdes och virket överlämnades
till Aktiebolaget Scharins Söner.

Vintern 1917—1918 avforslades virkesposten för Aktiebolaget Scharins Söners
räkning med undantag av 1,371 råa och 10 torra träd, beräknade tillsammans utgöra
215 kubikmeter. Av kvarvarande virke befunnos 1,176 bitar om 93,7 kubikmeter —
icke, såsom statsrevisorerna uppgiva, 255 kubikmeter — huggna kvarhggande i skogen
och det övriga virket stående å rot. Ifråga om det kvarvarande virket begärde
Aktiebolaget Scharins Söner hos domänstyrelsen förlängd avforslingstid. Revirförvaltaren,
som anmodades med anledning härav avgiva yttrande, avstyrkte emellertid
förlängd avforslingstid för ifrågavarande parti, enär bolget åsamkat kronan avsevärd
förlust genom att först 1917 börja avverka det redan 1915 disponerade virket.
Flottningskostnaden från Urnan distrikt VI B, dit virket ifråga skulle avforslas, hade
nämligen från våren 1916 till våren 1918 stigit så, att flottningskostnaden för de min -

— 226 —

sta dimensionerna 1918 översteg den erlagda köpeskillingen för sagda dimensioner.
Flottningskostnaden syntes också komma att framgent stiga. Bolaget ägde enligt
kontraktet, såsom förut omnämnts, att av kronan återbekomma, vad det för flottning
av inköpt virke visade sig hava utbetalat.

Domänstyrelsen avslog också bolagets framställning om anstånd. Eders Kungl.
Maj :t, hos vilken bolaget med anledning av styrelsens beslut anförde besvär, fann ej
anledning göra ändring i domänstyrelsens beslut. Eders Kungl. Maj ds ifrågavarande
beslut kom revirexpeditionen tillhanda i december 1918. Då upptumning av i skogen
kvarliggande till kronan återfallet virke omöjliggjordes av snö och då avtal om leveranser
vid allmän flottled från allmänna skogar inom reviret träffats för vintern
1918—1919, vilka avtal möjliggjorde att det sålunda återfallna virket kunde levereras,
ansåg skogsförvaltningen detta fördelaktigast och träffade med samma awerkare
som Aktiebolaget Scharins Söner anlitat, avtal om framforslande under våren 1919
för kronans räkning av det återfallna virket. Ifrågavarande awerkare ville köpa
det avverkade, men ej framforslade virket för 5 öre per kubikfot; men då jägmästaren
för honom framhöll svårigheterna att under våren 1919 sälja virke, och att kronans
vinst genom att ej sälja till honom skulle bliva ojämförligt större, träffades den överenskommelsen
att han, som kostat på huggning av virket, skulle erhålla 21 öre per
kubikfot för avforsling av det återfallna virket, Enär bolaget icke kunnat förmås
avgiva antagligt anbud å de inom samma hygge befintliga 1,410 träd, som höllo mera
än de i leveranskontraktet med bolaget såsom maximidimension föreskrivna 26 centimeter
— och sålunda ej ingått i leveransen till sagda bolag — medgavs, att avverkaren
skulle få disponera jämväl dessa träd. På grund av den långa avforslingsvägen hade
det visserligen varit lämpligare, om såväl nämnda träd som de rotstående av det återfallna
virket fått kvarstå för att vid framtida stämpling ingå i annan större virkespost.
ilen för att kunna förmå avverkaren att avforsla den awerkade delen av det
återfallna virket den över 4 kilometer långa vägen måste emellertid jägmästaren låta
detta ingå; varken avverkaren eller någon annan ville nämligen taga upp den långa
vägen för endast det avverkade virket. Meningen var, att ifrågavarande avverkning
skulle påbörjas så snart awerkaren avslutat annan avverkning och snötäcket på våren
börjat smälta ihop. Emellertid sjuknade på våren båda hans hästar, så att han varken
kunde avsluta sitt vinterarbete eller påbörja ovan omnämnda awerkning åt kronan.
Ej heller lyckades det jägmästaren att då få andra personer att åtaga sig avverkningen
av ifrågavarande virke.

Hösten 1919 mötte inom Östra Stensele revir sådana svårigheter att försälja
virke —• av 18 ordinarie virkesposter blevo endast 2 försålda å första auktionen — att
ett utbjudande vid nämnda tid av det återfallna virket endast beräknades medföra
annonskostnad utan resultat. Det upphuggna virket, som upphöggs genom Aktiebolaget
Scharins Söners försorg vårvintern 1917 och kvarlämnades i skogen hade
dessutom, redan innan det återföll till kronan, så försämrats genom angrepp av barkoch
vedborrar samt vedätare och genom torksprickor, att det, då det återföll till kronan,
kunde intummas endast som torrvirke; men såsom sådant kunde det bibehålla
saluvärde, tills lämpligt tillfälle inom ett eller annat år yppade sig att försälja
detsamma genom att väg i närheten togs upp.

Vintern 1918—1919 avverkades inom Östra Stensele revir genom kronans försorg
ej mindre än 11,700,3 kubikmeter, men ehuru eu hel del avverkare i så god tid
fullgjort sina avverkningskontrakt, att de ej skulle medhunnit avverkningen av meranämnda
virke, kunde de ej härtill förmås. Sistnämnda avverkningsår är enligt styrelsens
förmenande det enda, då ifrågavarande virke skulle kunnat med ekonomisk
fördel för kronan finna avsättning. Vintern 1919—1920 förekommo inga leveranser
inom reviret. Med de åren 1920—1921 rådande låga virkesprisen och den därmed
förenade ringa efterfrågan på virke var en försäljning av nu förevarande virkesparti
helt utesluten. Att såsom de av statsrevisorerna anlitade sakkunniga föreslagit, kola
virket, hade givetvis icke mött något hinder; men som trakten är belägen omkring
10 mil från närmaste järnvägsstation kunde man av helt naturliga skäl icke räkna
med någon avsättning å annan ort för kolen, vilka ej heller skulle kunnat finna köpare
bland ortsbefolkningen.

Under sistförflutna sommar utstämplades emellertid en ordinarie auktionsvirkespost
i trakten, och därvid intogos de å rot kvarstående stämplade träden i nämnda
post. Då sålunda basväg komme att till ifrågavarande trakt upptagas, erbjöd sig
tillfälle att söka försälja jämväl det i skogen liggande virket. I kungörelse den 3
oktober 1922 — sålunda innan statsrevisorerna under sin resa fått kännedom om virkespartiets
befintlighet — infordrade jägmästaren i Mellersta Stensele revir, dit kronoparken
Jovan numera hör, anbud å partiet ifråga. Ett anbud erhölls även, och
detta anbud, 173 kronor 76 öre för hela partiet, antogs av jägmästaren, enär något
annat anbud med säkerhet aldrig skulle kunna erhållas.

Att virkespartiet innevarande höst kunde försäljas, torde uteslutande få tillskrivas
det förhållandet, att genom den utstämplade auktionspostens avverkning basväg
komme att upptagas till trakten; ty det ligger i sakens natur, att ingen kan tänkas
villig att köpa 93,7 kubikmeter torrvirke av smådimensioner och upptaga en basväg
av flera kilometer allenast för detta virkes avforsling, då torrvirke för ortsbehovet
finnes att tillgå på mycket centralare belägna platser.

Beträffande statsrevisorernas anmärkning angående vägslanorna får domänstyrelsen
meddela, att desamma likaledes av Scharins Söner köpts som råa, men att de,
när de återföllo till kronan, endast kunde intummas som torrvirke. Då ifrågavarande
basväg allt framgent kommer att användas som avforslingsväg för stora virkespartier
och innevarande år utgör avforslingsväg för ej mindre än 3 ordinarie virkesposter,
synas de allt framgent böra bibehållas som vägslanor; ditläggande av nya för
varje gång skulle endast fördyra avverkningarna, varjämte det dessutom ej torde
kunna anses ekonomiskt att skamfila och slita ut rått virke som vägslanor, då torrt
virke, som är billigare och mera långsamt utslites, finnes att tillgå därtill. Vederbörande
skogsförvaltning ämnar därför ej söka träffa avtal om försäljning av ifrågavarande
vägslanor.

Av det ovan anförda framgår:

att det för kronan i detta fall var ekonomiskt fördelaktigare att skilja Aktiebolaget
Scharins Söner från dispositionsrätten av ifrågavarande virke även om det
skulle förfaras, än att medgiva begärt anstånd med avforslingen av detsamma;
Rev.-berätteUe ang. statsverket för år 1921. III.

228 —

att reduceringen av värdet å ifrågavarande virke från rått till torrt förorsakats
av att genom Aktiebolaget Scharins Söners försorg mera virke fälldes och upparbetades,
än som hann avforslas, och ej genom revirförvaltningens förvållande;

att skogsförvaltningen sökt utnyttja möjligheterna till att ännu en gång bereda
kronan största möjliga inkomst för det en gång av kronan försålda virket; samt

att de en gång av kronan försålda vägslanorna av ekonomiska skäl böra såsom
dylika bibehållas.

Skogsskolorna.

(Del I, sid. 171, § 4.)

Vid statens åtta skogsskolor finnas 130 ordinarie läroplatser. Jämlikt nådigt
brev den 21 juni 1922 skulle emellertid på förslag av domänstyrelsen antalet lärjungar
under lärokursen 1922 1/10 1923 nedbringas till högst 120. På grund av bristande
kvalifikationer hos de inträdessökande hava emellertid endast 116 eller 78 % av ordinarie
antalet antagits till nu pågående kurs.

I det underdåniga utlåtande den 7 juni 1922, vari domänstyrelsen föreslog
minskning av lärjungeantalet under kursen 1922 1/10 1923, meddelade styrelsen, att
styrelsen hade för avsikt att efter hörande av Sveriges skogsägarförbund, skogsvårdsstyrelserna
m. fl. verkställa utredning angående behovet av skogsskolutbildad personal
för att därefter i god tid under år 1923 till Eders Kung! Maj :t ingå med förslag
angående det antal, som under de närmast kommande åren borde utbildas. Ifrågavarande
utredning har inom styrelsen påbörjats innevarande höst och torde resultatet
därav föreligga i början av år 1923.

Kronotorpskolonien vid Juktån.

(Del I, sid. 171, § 5.)

Frågan om utfartsväg för kronotorpskolonien vid Juktån har länge varit
aktuell, men har hittills strandat på de med vägföretaget förenade höga kostnaderna,
särskilt för brobyggnader m. m., ävensom på svårigheten att enas om rätta sträckningen,
varom olika förslag föreligga. Då det emellertid gäller väg uteslutande över
enskild mark, har ansetts skäligt, att även de enskilda, vilkas intressen härav beröras,
borde kunna åtminstone deltaga i kostnaderna. På förslag av vederbörande överjägmästare
ordnades på sin tid kommunernas inom Västerbottens län vägfrågor så, att
kommunvis uppgjordes förslag angående vilka vägar, som under närmaste framtid
vore för kommunerna mest erforderliga, och som alltså först borde komma till utförande.
Dessa förslag uppgjordes efter samråd mellan vederbörande kommunala
myndigheter och revirförvaltare, och framgår av nu verkställd utredning att koloniens
intressen i förevarande avseende av revirförvaltaren kraftigt bevakats. Att vägen
ifråga icke ansetts än mér av behovet påkallad, torde bero därpå, att från kolonien sommartid
finnes roddväg till landsvägen såväl vid Bastuträsks by (= Gunnarn) som
ock vid Åskilje (eller Rånäset). Att emellertid året om körbar utfartsväg för kolo -

— 229 —

nien är mer än välbehövlig, är ju uppenbart, men synes det domänstyrelsen som om
bidrag till densamma borde kunna påräknas av Bastuträsks byamän, som också torde
liava ganska stort intresse av densammas tillkomst.

Vissa kolonat.

(Del I, sid. 171, § 6.)

De i denna § framhållna synpunkterna liava redan av domänstyrelsen beakt
its och komma jämväl för framtiden att beaktas. För övrigt får styrelsen hänvisa
till det av kolonisationsnämnden avgivna särskilda yttrandet.

I detta ärendes avgörande hava deltagit överdirektören samt byråcheferna
Giöbel, Cassel, Johanson, Aminoff och Maass. Föredragande har varit byråchefen
Johanson.

Stockholm den 28 december 1922.

Underdånigst:

KARL FREDENBERG.

Martin Setli.

Statens kolonisationsnämnds yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 171,

§ 6.

Till Konungen.

I skrivelse den 18 dennes har Kungl. Domänstyrelsen, som anmodats avgiva
yttrande över statsrevisorernas berättelse i vad den avser domänverket, anmodat Statens
kolonisationsnämnd att inkomma med underdånigt utlåtande över statsrevisorernas
erinringar i anledning av Statens kolonisationsnämnds verksamhet.

I anledning härav får Statens kolonisationsnämnd i underdånighet anföra följande.

Statsrevisorerna hava vid besök inom vissa kolonisationsområden erhållit det intrycket,
att dikningen icke utförts tillräckligt djupt.

För så vitt revisorernas ifrågavarande erinran avser det av dem besökta kolonisationsområdet
å Rönnlidens kronopark, vill nämnden lämna den upplysningen, att
dikenas djup därstädes grunda sig på av lantbruksingenjör verkställd undersökning.
Samma är förhållandet å det av revisorerna besökta Metsekens kolonisationsområde,
där dock ett och annat dike upptagits till något mindre djup än som i planen före -

230

slagits. Härav torde dock någon olägenhet ej uppstå, särskilt som under senare tider
den erfarenheten allmänt gjorts av sakkunniga å torvodlingens område, att växtligheten
motverkas av en alltför långt gående sänkning av grundvattenytan.

Revisorerna hava vidare framhållit vikten av att dräneringen sker i god tid,
så att jorden är torrlagd, när den första gången hesås.

Sedan kolonisationsnämnden ombesörjt den del av dikningen å kolonatet, som
staten åtagit sig att bekosta, ankommer på kolonisten själv att detaljdika och odla
området. För detta ändamål ställes till kolonistens förfogande en genom ledningens
försorg, av sakkunnig utarbetad odlingsplan, som kolonisten är skyldig följa vid
uppodling av den första hektaren. För den fortsatta odlingen blir planen eu god
ledning, och har kolonisten tillfälle att företaga dräneringen i lämplig tid före odlingsarbetet
i övrigt. Något större tidsmellanrum är dock i allmänhet icke fördelaktigt,
enär skogstillväxten å den torrlagda marken då försvårar och fördyrar brytningen.
Det erforderliga upplysningsarbetet härutinnan söker kolonisationsnämnden befrämja
genom att bereda kolonisterna råd och anvisningar av vandringsrättare och andra
j or dbruk skunniga.

Revisorerna hava vidare ifrågasatt huruvida det ej varit mer ändamålsenligt
att till en början utnyttja sådana områden för kolonisation, som äro belägna nära
järnvägsstation, varigenom vissa fördelar vunnits för såväl det allmänna som för
kolonisterna.

Planläggningen av hittillsvarande kolonisationsföretag har omhänderhafts av
kolonisationskommittén, som därvid ur olika synpunkter prövat frågan om respektive
kolonisationsföretags förläggning. För den myndighet, som kommer att i framtiden
handlägga dylika frågor, bör det vara angeläget att noggrannt pröva desamma och
därvid även taga hänsyn till de önskemål statsrevisorerna framfört.

Slutligen påpeka revisorerna vikten av att kolonister i möjligaste mån lämnas
stöd och hjälp av vederbörande tjänstemän, så att inga onödiga hinder eller dröjsmål
uppstå, då det gäller fullgörandet från statens sida av gjorda åtaganden.

Denna av revisorerna understrukna grundsats torde hittills vara, i den mån det
ankommer på nämnden, iakttagen. Skogsstatens förvaltande och bevakande personal
har även städse beredvilligt stått bi vid det hittills utförda kolonisationsarbetet och
strävat efter att vara kolonisterna till stöd och hjälp.

Underdånigst:

KARL FREDENBERG.

KARL GRUBBSTRÖM. AND. HOLMGREN.

Stockholm den 28 december 1922.

231 —

	Del	Del	Del		Del	Del	Del
	I	II	III		I	II	III
	sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
A. Abrahamsons, Avig., stiftelse ..		138		Arméns sjukhus vid Vester-
Af färsdrivande verk, statens ..	102	186	155	norrlands regemente .	15	—	7,14
„ „ , särskilda				„ , upphandling av tvätt-
uttalan-				medel ...............	11	—	6,9
den	173	—	—	„ , vissa skiljedomar.....	18	—	—
„ „ , utgifter				„ , Värmlands regementes			11,
för reprt				kasernetablissemang .	14	—	12
sen ta-			155	„ , pensionskassa ........	—	184	—
tions-			165	„ , totalkostnader........	—	24	—
kostna-			170	Artilleri- och ingenjörhögsko-
der ....	184	—	222	lan ........................	—	26	—
Akademien för de fria konsterna	_	102	—	Asylen för fattiga barnaföder-
		144				113
Musikaliska .......	__	103	—
„ Svenska ..........	45	94	—
Vetenskaps- .......	_	94	—
Vitterhets-, historie-				B.
och antikvitets ...	_	100	—
Akademiska sjukhuset i Upp-				Bank- och fondinspektionen ...	—	72	—
sala........................	48	_	—	Barnbördshuset och asylen för
Allmänna barnbördshuset.....	_	113	—	fattiga barnaföderskor m. m.	—	113	—
„ barnhuset i Stock-				Barnhuset, allmänna .........	—	48	—
holm..............	—	48	—	Besparingsfonder, huvudtitlar-
		129				222
		150		Besök, statsrevisorernas ......	190
		151				131
Arbetsr&det ..................	_	45	•_	Bisysslor, vissa befattningshava-
Arméförvaltningen .........	—	22	—	res i statens tjänst, se Sysslor
Armén, bostadshus för officera-	15,			vid sidan av statstjänsten ..	—	—	—
re i Sollefteå .......	16	_	_	Blinda, läroanstalterna för----	—	130	—
„ , fortifikationsverkstä-				Blindinstitutet, Tomteboda ....	—	128	—
der i Boden .........	17	_	7	Bona, statens uppfostringsan-
„ , kaserner för Hemsö				stalt å .....................	—	16	—
kustartilleri .........	17	_	_	Bostadshus, nya för officerare i	15,	—	—
„ , Norrlands artide drege-				Sollefteå ...................	16	—	—
	16				38	61
, Norrlands trängkår			„ , arkitektar-
Sollefteå.............	15	—	7,14	voden, ex-
„ , remontdepån å Frösön	17	—	—	penser ....	40	—	47
, rullföringsområdets ex				„ , förskottvä-
pedition i Sollefteå ..	16	—	—	sendet ....	38	—	47

— 232 —

Del	Del	Del		Del	Del	Del
I	II	in		I	II	m
sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
			Gymnastikinspektionen .......	85		146
			Gymnastiska centralinstitutet . Göta hovrätt .................	136 12

—	115	—
—	117	—	H.
			Hallsbergs rangerbangärd..... Hamrin, Joh., se Lantmäteri-	141	—	200
			styrelsen ..................	—	—	—
			Handelsdepartementet ........	66	172	_
			Hantverksskolan i Kristine-	57
	222 90		hamn ......................	—	—
		Hernösand, landstatshuset ....	30	—	—
	198		„ , gamla residens-	30
			—	—
			Hospitalet i Västervik .......	21	__	25
				22	_	_
45 77 92	79				12	_
125	„ , Svea ................	_	10	_
_	Hovrätten över Skåne och Ble-
			kinge ......................	—	13	—
				_	1	_
				6	7	_
_	112	_		9	19
91		152		11	22	_
44	65	_	,, femte ............	19	36	_
_	158	_		34	59
			,, sjunde ..........	44	65	_
60	_	_		45	79	__
	184	_	nionde ...........	59	139	_
78		126	tionde ...........	66	172
	126			69	184
		Huvudtitlarnas besparingsfon
54	_	—			222	_
			133
55	—	—	Hälso- och sjukvård, vissa kost-
				22		29
17	—	7	Högre lärarinneseminariet järn-
			te hushållsskolan...........		120	_
—	—	—	Högsta domstolen och nedre ju
6	_	3			9	_
	14
11	—	—
68	181	105	1.
—	38	—	Industriel demokrati, kommit-
				75	_	119
			Ingenjörsvetenskapsakademien .		183	177
				117	__
_	166	_	Institutet och förskolan för blln-
47	—	—	da å Tomteboda ............	—	128	—

Centrala skiljenämnden.....

Centralanstalten för försöksväsendet
pä jordbruksområdet
Chalmers tekniska institut ....
„ , materialprovnings anstalten

..........

Danviks hospital .............

Disposition av de särskilda huvudtitlarnas
allmänna besparingsfond
er ................

Domkyrkor ..................

Domäner, utarrenderade ......

Ecklesiastikdepartementet ....

Elektrifieringskommittén .....

Expensanslag ................

Farmaceutiska institutet......

Fattigvårdsinspektionen ......

Finansdepartementet .........

Fiskeriadministrationen ......

Fiskodlingsanstalten vid Bo renshult

...................

Flottans pensionskassa........

Flottans skolsakkunniga......

Folk- och småskoleseminarier..
Folltskoleseminariet i Karlstad,

nybyggnad .................

Folkskoleseminariet i Umeå, nybyggnad
...................

Fortifikationsverkstäder i Boden
........................

Fribiljetter vid statens järnvägar,
se Statens järnvägar ..

Fångvårdsanstalterna.........

Fångvårdsstyrelsen ...........

Försvarsdepartementet........

Försäkringsinspektionen ......

Försäkringsrådet .............

Geologiska undersökningen, statens
.......................

Gustavianum i Uppsala.......

— 233 —

Del	Del	Del		Dol	Del	Del
I	11	in		I	II	III
sid	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
			Kristinehamns bangård .......	143		202
			Kung! biblioteket ............	—	86	—
59	139		Könssjukdomar, ersättning för
6	7	—	läkareundersökningar ......	22	—	29
—	9	—	L.
in	—	171	Lagerhusbyggnadskommissio-
			nen samt statens lagerhus ocn
			fryshusstyrelse .............	80	—	129
			Landsarkivet i Uppsala .......	45	—	—
_	66	_	Landstatshuset i Hernösand . .	30	—	—
_	70	_	Lantbruksakademien..........	—	144	—
29	_	_	Lantbruksinstitutet vid Ultuna	—	146	—
			Lantbruks- och mejeriinstitutet
—	108	—	vid Alnarp ...................	—	148	—
_	164	_	Lantbruksstyrelsen ...........	—	140	—
			Lantmäterikontoret i Umeå .. •	65	—	—
17	_	_	„ „ Östersund	65	—	—
140	—	197	Lantmäteristyrelsen ..........	62	162	86
			Livrustkammaren ............	—	88	—
81	—	130	Lokalporto, se Postverket.....	—	—	—
66	173	101	Lotsstyrelsen ................	—	178	—
_	202	_	Lunds universitet ............	—	107	--
			Läkareundersökningar vid köns-
73	—	—	sjukdomar, ersättning för ...	22	—	29
			Länsresidenset i Karlstad ....	29	—	—
34	59	—	Länsstyrelsernas redovisning .	25	—	—
_	90	_	Läroanstalterna för blinda ....	—	130	—
_	92	_	Läroverk för lantbruket ......	—	152	—-
_	92	_	Läroverken, allmänna ........	—	122	—
_	92	—
_	90	_
_	92	_	M.
_	92	—
_	90	—	Marinens redovisningssakkuni-
_	92	_	ge .........................	76	—	122
_	90	_	Marinförvaltningen ............	—	31	—
_	90	_	Maskiningenjörsexpeditionen
_	92	_■	(statens järnvägar) besök å	145	—	—
_	90	_	Medicinalstyrelsen............	21	49	25
_	90	_	Meteorologisk—hydrografiska
_	78	_	anstalt, statens .............	—	167	—
_	26	_	Mjölby järnvägsstation .......	139	—	197
77	_	124	Mora—Vänerns järnväg, järn
_	28	_	vägsstyrelsens förvaltning av	122	—	182
			Mosskulturföreningen, se Sven-
81	_	133	ska Mosskulturföreningen ...	—	—	—
			Motordrift vid statens järnvä-
185	—	—	gar, se Statens järnvägar ..	—	—

Jordbruksdepartementet ......

Justitiedepartementet.........

Justitiekanslersexpeditionen ..

Justitierevisionen, nedre ......

Järnvägsstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter.........

Kammarkollegium ............

Kammarrätten ...............

Karlstad, länsresidenset .,.....
Karolinska mediko-klrurgiska

institutet ..............

Kartverk, rikets allmänna
Kaserner för Hemsö kustartilleri
........................

Katrineholms järnvägsstation .
Kolonisationskommitténs räken

skaper .....................

Kommerskollegium ...........

Kommittétabellen.............

Kommittéväsendet under år
1921 och anslagsbelastningen
Kommunikationsdepartementet
........................

Konsistorier, domkyrkor m. m.:

i Göteborg .................

i Härnösand ...............

i Karlstad .................

i Linköping .................

i Luleå ....................

i Lund ....................

i Skara .....................

i Stockholm ................

i Strängnäs ................

i Uppsala ........,...........

i Visby ....................

i Västerås ......,...........

i Växjö ....................

Kontrollstyrelsen .............

Krigshögskolan ..............

Krigsmaterielkommissionen ..

Krigsskolan ..................

Kristidskommissionerna, revi sionskostnader

för ,..........

Kristidskommissionemas avveckling
...............

— 234 —

	Del	Del	Del		Del	Del	Del
	I	II	in		I	n	m
	sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
		103		Postverket, postkontoret i Hu-	107		160
Mynt- och justeringsverket ....			diksvall..........
—	69	—	„ , postkontoret i Mjöl-
				by ..............	107 104		161 158
N.				„ , rätten till lokalporto „ , tomt för posthus i	—

Nationalmuseet..............		87 179		Kristinehamn ...	106	—	160
Nautisk-meteorologiska byrån .	_	_	„ , utgifter för resor o.	102	*	156
Navigationsskolan i Härnösand	68			vikariat ..........
176		Provningsanstalt, statens......	182
	_	_
Norrlands artilleriregementes
materiel ..................	16 19
Norrlands statsarbeten.......		15	R»
		Remontdepån å Frösön ......	17
Norrlands trängkår i Sollefteå	15	—	14	Representationskostnader, se
Nässjö bangård ..............	142		205 205
„ , manskapshus ........	146		Reproduktionsanstalt, statens .

		Rese- och traktamentsanslagen,
				iakttagelser ang. utgifterna s	83	—	135
0*				Rese- och traktamentspennin-
Ordboksarbetet, Svenska akade-miens .....................	45			gar, anslagsbelastning ., „ '' iakttagelser ang. begag-	83	—	—
Organisationskommittén för			nandet av sovplats ____	85	—	—
trettonde internationella sjö-fartskongressen ...........	78		127	Rese- och traktamentsersättnin-
		24 197	—	32
		gar vid skyddskoppympning.. Reservationer ..............
P.				Revisionsberättelsen,
Pass, vissa tjänstemäns inkom-	SI			inskränkning av tabellverket Ridskolan ....................	1	27	—
			Rikets allmänna kartverk ....
Patentlagstiftningskommitten Patent- och registreringsverket	75 67	180	117 102	—	164 37	—
Riksförsäkringsanstalten.....
Riks- och landsarkiven ....
Pensionsanstalter, statsunder	—	80	—
		184		Riksräkenskapsverket ........	44	75	120
Pensions- och indragningsstaten Pensionsstyrelsen ...........	69 20 105	—	Ryssåns håll- och lastplats ....	118		177
46
Postkontoret i Härnösand .... Postsparbanken ............	159	s.
	73
Postsparbanken, riksförsäK-			Salbohed, se Statens vårdanstalt	__	_	__
ringsanstalten ..............		74 186		Seminariebyggnaden m. m. i
Postverket ...................	102	155		55		71
„ , bostadshus i Lyck-	Seminarier, folk- och småskole-	126
sele ....	108	—	—	Serafimerlasarettet .......... Sjuksköterskebefattningar, reg-	—	no	—
„ „ i Sundsvall	107	_		lering av ..................	25		35
„ , fastighet i Karlstad	106	—	159	Sjukvård, vissa kostnader för ..	22	_	29
„ , „ „ Västervik	108	—	162	Sjöfartskongressen, 13: a inter-
„ , posthusbyggnaden i				nationella, se Organisations-
Storvik ..........	106	—	160	kommittén för..............	—	—	—

235 —

	Del	Dell	Del		Del	Del	Del
	I	II	III		I	II	III
	sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
				Statens biografbyrå ........		131
				„ byggnadsbyrå ........	—	58	—
		34		domäner .............	165	_	223
		33				194
Sjökrigsskolan ...............	—	33	_	„ folk och småskolesemi-
Skjutskolan för infanteriet och				narier .............	—	126	—
kavalleriet ................	—	28	—	„ järnvägar ...........	in	190	170
Skogshögskolan och statens				„ „ drift med olje-
skogsförsöksanstalt .........	—	159	—	motorvagnar ..	147	—	206
Skogsskolor, statens ..........	—	161	—	„ „ fribiljetter
Skogs vårdsföreningen, se Sven				vid .......	113	—	173
ska skogsvård sföreningen ...	—	—	—	„ „ hinderpålar .	154	—	212
Skolöverstyrelsen:	—	118	—	„ „ kunglig per-
— „ — anslag till inspektion				sons resa ..	116	—	177
och sakkunnigbiträde	49	—	59	„ „ vedförråd ......	151	—	207
— „ — ersättning till rektor				„ järnvägars änke- och
vid provårsläroverk . .	53	—	67	pupillkassa..........	69	—	108
— „ — tryckningskostnad,	51	—	64	„ lagerhus- och fryshus-
				styrelse .............	—	170	—
— „ — yrkesskoleavdelningen,				„ meteorologisk- och hy-
organisationskostna-				drografiska anstalt ..	—	167	—
	52		66	„ provningsanstalt......	_	182	—
Skrivmaterialier och expenser,		„ reproduktionsanstalt ..	—	164	—
anslagsbelastningen .	92	—	—	„ skogsskolor ..........	—	161	—
— „ — allmänt uttalande ...	93	—	—	„ tvångsarbetsanstalt i
Skyddshemmet å Viebäck ...	7	—	—	Landskrona .........	—	43	—
Skyddskoppympning, reseersätt				„ tvångsarbetsanstalt och
nin gar vid.................	24	—	32	statens vårdanstalt för
Slott, Drottningholms .......	—	2	—	alkoholister å Svartsjö	—	42	—
„ Gripsholms............	—	3	—	„ utarrenderade domäner	—	198	—
„ Haga lustslott och park.	—	4	—	„ vattenfallsverk .......	156	192	214
„ Rosersbergs ...........	—	6	—	„ „ förvärv av
„ Stockholms, anslaget til				vissa vat-
reparationer & .......	—	1	—	tenfall ..	156	—	214
„ Strömsholms ..........	—	5	—	„ „ kraftsta-
„ Ulriksdals.............	—	4	—	tion vid
Slottet, kungl., anslag till brand				Motala ..	164	—	—
väsendet m. m. vid	—	2	—	„ „ särskilt ar-
„ „ anslaget till po				vode för
lis-, lys-, o. ren				visst ut-
hållning.....	—	1	—	rednings-
				arbete ..	163	—	220
Småskoleseminariet i Lycksele	55	—	76	„ „ Vänerns
Socialdepartementet ..........	19	36	—	reglering	163	—	220
Socialstyrelsen ...............	—	40	—	„ „ ärendens be-
Sollefteå rullföringsområdes ex-				handling
pedition....................	16	—	—	genom
Sovplats, begagnandet av, se				cirkula-
Rese- och traktamentspennin-				tion ....	162	—	220
gar ........................	—	:-	—	Statens vårdanstalt för alköho-
Statens affärsdrivande verk ..	102	186	155	lister å Salbohed ....	—	44

— 236 —

	Del	Del	Del
	I	II	m
	sid.	sid.	sid.
Statistiska centralbyrån ......		71
Statsarbeten, Norrlands.......	19	—	15
Statskontoret ................	—	68	—
Statsunderstödda pensionsan-
stalter .....................	.-	184	—
Statsverkets inkomster och ut-
gifter ....................	—	200	—
Storviks bangård .............	135	—	195
Stuteriöverstyrelsen och hingst-
depåerna...................	—	156	—
Svartsjö, se statens tvångsar-
betsanstalt .................	—	—	—
Svea hovrätt ..................	—	10	—
Svag—Brunflo, bandelen ......	121	—	180
	132	_	192
Svegs järnvägsstation ........	121	—	179
Svenska akademien...........	—	94	—
„• „ ordboksarbetet	45	—	—
Svenska mosskulturförenin- gens försöksgård vid			83
Gisselås............	59	—
„ skogsvårdsföreningens	61		85
exkursioner ........	—
„ trafikförbundet......	155	—	213
Sveriges geologiska undersök-
ning .......................	—	166	—
Sysslor vid sidan av statsman-
sten .................	93	—	—
— „ — centrala verken ......	98	—	—
— „ -— justitiestaten .........	96	—	—
— ,, —- länsstyrelserna .......	100	—	—
— „ — vaktmästare, extra - er-	102
sättning till.........	—
T.
Tekniska högskolan ..........	—	114	—
„ skolor ..............	—	132	—
Telegrafverket................	108	188	165
„ bostadshus i Sunds-
vall .............	no	—	—
„ telegrafstationen i:
Härnösand.....	109	—	—
Kristinehamn ..	109	—	165
Mjölby ........	109	—	—
Sundsvall .....	109	—	—
„ verkstäder i Nynäs-
hamn ............	no	—	166
Tjänstemäns inkomster av expe-
ditionslösen för pass......	31	—	—

Del	Del	Del
I	H	in
sid.	sid.	sid.
74	—	—
—	76	—
11	—	6,9
	147
134	—	—
—	16	—*
_	17	_
—	104	—
9	19	—
9		5
102	—	—
	17
—	94	—
—	168	—
—	169	—
—	100	—
—	60	—
34	—	47
34	—	42
14	—	11
15	_	14
21		25
56		78

Trafikförbundet, se Svenska trafikförbundet
................

Tull- och traktatkommittén,

1919 års ....................

Tullverket ....................

Tvättmedel för armén, upphandling
av.....................

Ultuna egendom..............

Umeå—Holmsund-banan ......

Uppfostringsanstalten å Bona .

„ „ Venn garn

Uppsala universitet...........

Utrikesdepartementet .........

„ räkenskaperna

Vaktmästare, extra ersättning

till .......................:

Vedförråd, statens järnvägars

se Statens järnvägar ........

Venngam, Statens uppfösning®

anstalt å ..................

Vetenskapsakademien .........

Veterinärbögskolan ...........

Veterinärinrättningen i Skara..
Vitterhets-, historie- och ant!

kvitetsakademien ...........

Väg- och vattenbyggnad-sstyrel
sen .................

— „ — maskininspektörens re seräkningar

.........

— „ — tjänstemännens befatt ning

med statsunderstödda
vägbyggnads arbeten

.............

Värmlands regementes kasern etablissemang

..............

Västernorrlands regemente,

sjukhuset vid ..............

Västerviks hospital ...........

Yrkesundervisning
till ...........

understöd

237 —

	Del	Del	Del
	I	II	in
	sid.	sid.	sid.
A.
Änke- och pupillkassa, civilsta-
tens ................	—	184	_
— „ — lärarnes vid elementar-läroverken nya......		184
— „ — prästerskapets........	—	184	—
— „ — statens järnvägars ....	69	184	108

	Del	Del	Del
	I	II	III
	sid.	sid.	sid.
ö.
Örebro, lokomotivstationen i . .	144	_	203
„ manskapshus .........	146	—	205
Östersunds hospital ...........	22	—	_
översikt över statsverkets fi-
nansiella ställning..........	4	—	—
överståthållareämbetet och läns-
styrelserna .................	—	56	—