RIKSDAGENS R E VISOR ER (Framställning / redogörelse 1874:RB)

B E R Ä T T E L B E

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS R E VISOR ER,

År 1873.

----»-3KS ty 3)

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG.

1873.

Till 1874 års Lagtima Riksdag.

Undertecknade, utsedde att innevarande åi granska Statsverkets, Riksbankens
och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva, jemlikt föreskriften
i § 1 af den för Riksdagens Revisorer af Riksbanken gällande instruktion,
den 15 Augusti sammanträdt i Riksbanken samt, efter pröfning af vår behörighet
att i revisionen deltaga, densamma påbegynt.

Riksbankens räkenskaper för år 18/1 granskades af sistlidet års Revisorer,
och sist församlade riksdag beviljade fullmäktige decharge för förvaltningen i sin
helhet under år 1871 samt för de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i
fullmäktiges protokoll för år 1872. I följd häraf har den nu förrättade granskningen
omfattat räkenskaperna för år 1872 samt den del af löpande årets förvaltning,
som är redovisad i fullmäktiges protokoll till och med den 14 Augusti innevarande
år.

I och för denna granskning hafva vi från bankofullmäktige emottagit dels
deras berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning samt om
Tumba pappersbruk, dels deras protokoll och brefvexling för tiden från detta års
början till och med den 14 Augusti, jemte riksbankens och Tumba bruks räkenskaper
för år 1872, dels ock styrelsernas för afdelningskontoren berättelser angående
dessa kontors förvaltning, äfvensom de utaf särskild! utsedde revisorer
afgifna berättelser angående dels upp- och utlåningen vid hufvudkontoret dels afdelningskontorens
förvaltning under år 1872.

Efter nu förrättad granskning, få revisorerna deröfver meddela följande
berättelse, i hvilken ärendena förekomma hufvudsakligen i den ordning, hvartill
bankoreglementets uppställning föranleder.

— 4 —

Riksbankens (/rund- och reservfond m. m.

§ 1.

Bankens Den med allmänna tidningarne offentliggjorda öfversigten åt riksbankens

^öfversigt af ställning etter 1872 års bokslut angitver:

bankens Inkomster och tillfälliga vinster under året ................................ Rdr 2,167,426: 83.

ställning. Ränteutgifter, förvaltningskostnader, välgörenhetsbidrag och förluster
........................................................................................... „ 643,565: 17.

Behållen vinst alltså......................................................................... Rdr 1,523,861: 66.

Förutom grundfonden, 25,000,000 Rdr, innehade banken

derjemte åt vinstmedel från åren 1866—1871 ............................. Rdr 2,306,527: 72.

Rdr 3,830,3891 38.

hvadan, med tillägg af grundfonden, ........................................... „ 25,000,000:

bankens hela kapitalöfverskott vid 1872 års slut utgjorde Rdr 28,830,389: 38.

Af den utredning rörande de särskilda delarne af riksbankens tillgångar
och skulder, nämnde öfversigt lemnar, få revisorerne meddela följande sammandrag:

Tillgång ar:

Metallisk kassa, beräknad i enlighet med 5 § i bankoreglementet Rdr 22,872,856: 69.
Tillgång i andra valutor, hvarå sedelutgifning får grundas

(bankoreglementet § 6).......................................................... „ 6,859,863: 29.

Fordringar:

a) i obligationer ................................................. Rdr 11,280,498: 66.

b) utestående lån mot s. k. lånebanksobliga tioner

............................................................... „ 9,510: 90.

c) hos allmänna hypoteksbanken för öfvertagna

landtfastighetslån ......................................... „ 5,063,718: 79.

d) i lån mot inteckning i stadsfastigheter......... „ 431,776: 51.

e) kreditiv till filialbanker ................................. „ 1,400,000; —

f) förlag till diskontering, utlåning och kredi tivrörelse

vid hufvud- och afdelningskon toren

.................................................... „ 32,700,000: —

g) obetalda och innestående räntor................... „ 532,765: 44.

h) bokförda värden och förskott........................ „ 10,330,095: 58.

I diskontering, utlåning och kassakreditiv-rörelse använda medel,

insatta pa upp- och afskrifning sräkning ................................. Rdr

Upp- och utlåningsrörelsen vid hufvud- och afdelningskontoren

Postvexelrör elsen................................................................................

Statslänefonden ...............................................................................

61,7 48,365: 88.

3,595,204: 47.
42,205,128: 49.
4,824,866: 30.
29,106: 55;

Summa Rdr 142,135,391: 67.

......... Rdr 298,458: 89.

Transport 298,458: 89.

1) Äldre lånebanksskuld

Skulder:

- B —

Transport 298,458; 89.

2) Sedelstock:

a) utelöpande sedlar ............................................ 45,261,825: 15.

b) på depositionsräkning innestående medel, som

skola insättarne vid anfordran tillhandahållas 6,338,078: 04.
e) på upp- och aCskrifnmgsi åkning innestående 3,595,204: 47.

d) utelöpande postvexlar ...................................... 1,124,866: 30. 56,319,973: 90.

3 a) Obegagnade andelar af bane- och kreditiv) örlog .................. Reta. 5,901,739: 31.

b) Innestående medel .................................................................. „ 23,781: 01.

4) Förskott till postvexelrörelsen .........:............................................ „ 3,700,000: •—

o) Upp- och utlåning srör elsen i hufvud- och afdelningskontoren „ 42,205,128: 49.

6) Postvexelrörelsen.......................................................................... » 4,824,866: 30.

7) Statslära)''onden ...................... ,, 31,054: 33.

8) Bankens kapital, eller behållen tillgång utöfver skuld.-....... „ 28,830,389: 38.

Summa Rdr 142,135,391: 67.

Den i öfversigten intagna utredning rörande bankens inkomster och vinster
å ena samt utgifter och förluster å andra sidan angifver i sammandrag:

Inkomster och vinster:

1) Ränteinkomster:

a) af fordringar, som numera äro ställda på utredning .............

b) af obligationer ........................................................................

c) af utlåningsrörelsen........................................................................

2) Tillfälliga inkomster och vinster, deribland vinst å köp och för säljning

af utländska vexlar...............................................— •

Rdr 327,129: 93.
„ 462,441: 20.

„ 1,066,478: 05.

„ 311,377: 65.

Rdr 2,167,426: 83.

Utgifter och förluster:

1) Ränteutgifter ....................... ........... Rdr 11,679: 14.

2) Förvaltningskostnad:

aflöningar.................................... Rdr 276,796: 24.

pensioner......:............................... „ 47,724: 99.

extra arvoden ........*...................... „ 40,020: 15.

skrifmaterialier, sedel tillverkning,
byggnader och utskyl der,

tryck m. m...................... „ 164,260: 26. w 528,801: 64.

3) Välgörenhetsbidrag.................................................. „ 11,213: 50.

4) Afskrifningar och förluster, deribland myntskatt,
ommyntning af gammalt kopparmynt, minskning

i räntefordran.......................................................... „ 91,870: 89. 643,565: 17.

Behållen vinst alltså Rdr 1,523,861: 66.

Vid jemförelse med år 1871 betinnes behållna vinsten för 1872 öfverstiga
den för förstnämnde år med Rdr 99,646: 82,

- 6 —

Bankens
“reservfond
och “Reserverade
medel
till framtida
förfogande^.

Inventering
verkställd af
Revisorer ne.

§ 2.

Efter det fullmäktige erhållit del af det vid sistlidue riksdag fastställda
bankoreglemente, hvars § 4 innehåller, bland annat, att riksbankens reservfond
för närvarande utgöres af 3,523,861 Rdr 66 öre; att åtminstone så stort belopp af
bankens tillgångar, som motsvarar reservfonden, skall användas till inköp af goda
utländska statspapper; samt att det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden
och reservfonden, enligt sednast uppgjorda bokslut, eger, utgör “reserverade
medel till framtida förfogande", beslöto fullmäktige, den 5 Juni, att nyssnämnde
summa af Rdr 3,523,861: 66 skulle i hufvudboken uppföras såsom “reservfond",
och att återstoden af det, enligt bokslutet för 1872, befintliga kapitalöfverskottet,
eller Rdr 306,527: 72, skulle upptagas under den sist anförda rubriken,
under hvilken det löpande årets vinst äfven ansågs böra vid det blifvande bokslutet
uppföras.

Vid 1873 års ingång egde riksbanken utländska statspapper å 80,000 t St.,

i bokfördt värde motsvarande............................................... Rmt Rdr 1,313,500: —

samt å 236,400 francs, i bokfördt värde motsvarande ... „ „ 134,766: 62.

I och för vidare fullgörande af föreskriften om
anskaffande af ytterligare utländska statspapper till så
stort belopp, att de, sammanlagda, minst motsvarade reservfonden,
hafva fullmäktige vidare efter hand inköpt:
engelska 3:procents consols å .b St. 70,000, i bokfördt

värde motsvarande........................................................... » » 1,152,640: 62.

samt ryska 5:procents-statsobligationer å £ St. 45,000,

i bokfördt värde motsvarande............................. » » 749,050: —

så att banken för närvarande eger utländska statspapper

till ett beräknadt värde i svenskt mynt af ............... Rmt Rdr 3,349,957: 24.

På anskaffande af det ytterligare belopp utländska statspapper, som enligt
reglementets föreskrift erfordras, hafva fullmäktige, enligt hvad deras protokoll
utvisa, varit betänkte, men i anledning af det stegrade priset å dylika och dådet
bristande när som helst kunde utan svårighet erhållas, låtit dermed tills vidare anstå.

Metalliska kassan och sedelstocken.

§ 3.

Revisorerne hafva den 29 sistlidue September verkställt inventering i bankens
kassor och öfriga förvaringsrum efter af vederbörande upprättade inventariiförteekningar,
enligt hvilka de här på platsen varande behållningarne i guld,
silfver och koppar nämnde dag utgjorde:

Guld:

304 st. carolin er............................................... Caroliner 304.

973 „ dukater ............................................. „ 1,139684.

341,180 „ eng. sovereigns .................................... „ 852,950.

5 „ tyska 20:mark-stycken ä 2,5 ............ „ 12 aoo.

3 „ 20:francs-stycken ............... „ 6.

7 „ 10:francs-stycken .............................. „___7. 852,975 soo.

Omyntadt.......................r................................................................................ 596,37435?.

Caroliner 1,450,793641,

- 7 -

Silfver:

Myntadt före år 1830:

hela specier.............................

% ilo ..............................

% d:o ..............................

<l:o .............................

7i. d:o .............................

''in d:o ...........................

7SS d:o ..............................

Myntadt. efter år 1830:

4 Rdr Riksmynt......................

2 „ u ......................

1 » » ......................

50 öre „ ......................

25 „ ,, ......................

10 ,, )! .....................

Utländskt mynt förvandladt i rmt
Norska, Danska och Holsteinsba:

1,750 i/g-.st. specier å 3:96.......

Ryska rubler .................................

Omyntadt silfver............................

... Rdr	98,708: —
	20,693: 33.
	86,237: 33.
	11,582: 67.
	4,008: 67.
	3,512: 83.
...... »	5,400: —
..... Rdr 1,449,500: —
	80,734: —
	345,020: —
	257,158: 50.
	163,660: 75.
..... V	7,949: 40.
.. Rdr	6,931: 98.
---- V)	468,578: 52.

230,142: 83

2,304,022 : 65.

475,510: 50.
12,689,603: 51,
15,699,279: 49.

Då härtill lägges tillgången i caroliner 1,450,793m!, som i bokfö ringsvärde

efter 7 Rdr per carolin, uppgår till................ Rdr 10,155,554 : 79,

befinnes bankens guld- och silfverförråd här på platsen den 29

nästlidne September hafva utgjort .................................... Rdr 25,854,834: 28.

Öremynt:

i 5 öre

i 2 „

i 1 »

i 72 „

Kopp a r s k i Ij e my n t:

12,750: —

8,100: —

8,550: —

2,700: — 32,100: —

Af äldre prägel:

sk. .
» •
» •

% ,,

7« ».

Va „ ,

Riksgäldskontorets polletter

bokförda för ett sammanräknadt värde

675.

22,950.

1,625.

43.500.
500.

13.500.
250.

83,000.

Transport 81,823: 31,

Silfvermynt
af äldre
prägel.

Silfvermynt
af nu bruklig
prägel.

Utländskt

silfvermynt.

- 8 —

hvartill kommer i vexlingskassan befintligt:

öresmynt ....................................................

af äldre prägel........................................

Transport 81,823: 31.

. 1,668: 07.

2,088: — 3,756: 07.

Sgr Rdr 85,579: 38.

Af silfvermynt utaf äldre prägel fanns vid årets början
Invexladt under året till den 29 September......................

Rdr

Utaf silfvermynt med nu bruklig prägel

i 4 Rdr klut......................................

j 2 „ j) .......................................

i 1 H » ........................................

i 50 öre „ ........................................

i ''25 „ „ ......................................

Intill den 29 September äro utmyntade:

i 1 Rdr Rmt........................................

i 10 öre „ ........................................

fanns vid 1873 års början:

...................... 1,404,600: -

............. 73,200: —

................ 191,400: —

............ 273,000: —

........ 264,000: —

165,600: —-63,000: —

Då vid den af Revisorerne nämnde dag verkställda inventering

behållningen af dylikt mynt utgjorde ................................■•••

hade densamma på det hela minskats med.................................

Rdr

Af utländskt silfvermynt fanns i bankens liufvudkontor vid

detta års början ................................................................................»

hvaraf i Holsteinska, Danska och Norska specier... 64,227: 24.
i Ryska rubler .............................................................. 640,605: 36.

704,832: 60.

Denna behållning har sedermera ökats genom inköp af

Norska, Danska och Holsteinska specier med ......................... »

Rdr

men minskats genom försäljning af Norska,

och Holsteinska specier med...................

och Ryska rubler med.....................................

Danska

.............. Rdr 109,593: —

............ „ 172,026: 84.

hvadan förrådet af utländskt silfvermynt vid den af Revisorerne
den 29 September anställda inventering, enligt hvad här ofvan
är nämndt, uppgick till ..................................................... Rdr

eller i Norska, Danska och Holsteinska specier

inköpta för ..................................................... Rdr 6,931: 98.

Ryska rubler, inköpta för ................................. „ 468,578: 52.

Rdr 475,510: 50.

Förrådet i Caroliner var vid årets början
och den 29 September.........................................

222,544: -7,598: 83.

230,142 : 83.

2,206,200: -

228,600: -2,434,800: —

2,304,022: 65.
130,777: 35.

''704,832: 60.

52,297 : 74.
757,130: 34.

281,619: 84.

475,510: 50.

314: —
304: —

Caroliner.

9 —

Utländskt guldmynt fanns vid årets början till ett

värde af..................................................................

sedermera hafva tillkommit........................

hvarifrån afgå försålda dylika mynt, till värde af...............

så att behållningen den 29 September utgjorde ................7

Caroliner 2,828: —
„ 853,00l5oo.

Caroliner 855,829 500.
„_2,854: -

Caroliner 852,975 500.

i silfver

4,392: 94.

§ 4.

Bankens metalliska kassa har under tiden från den 31 December 1872 till
och med den 30 Juni 1873:

ökats:

i guld

5,225,785: It.
minskats:

i guld
51,590: 65.

Nämnde kassa utgjorde den 31 i guld

December 1872 ...................................... 6,657,715: 74.

då härtill lägges ökningen.................... 5,225,785: 11.

Säger 11.883,500: 85.

men atdrages minskningen..................... 51,590: 65.

så befinnes metalliska kassan den 30

Juni hafva utgjort........................... 11,831,910: 20.

i silfver
845,229: 16.
i silfver
16,215,140: 95.

4,392: 94.
16,219,533: 89.
845,229: 16.

15,374,304: 73.

Andra valutor, hvarå sedel utgifning får grundas, hafva under samma tid

ökats med

men minskats med ................................................7 77.

Behållningen utgjorde den 31 December 1872......

då härtill lägges ökningen..................................................

och afdrages minskningen ................................

utgör behållningen i nämnde valutor den 30 Juni 1873

Den 30 Juni 1873 bestod metalliska kassan af följande:

Rdr 3,947,741: -28,
„ 5,985,601: 36.

„ 6,859,863: 29.

„ 3,947,741: 28.

Rdr 10,807,604: 57.

„ 5,985,601: 36,

Rdr 4,822,003: 21.

Mynta dt, gångbart, i kassa liggande

Utländskt mynt, efter evalvation......

Omyntadt silfver och guld ..............

Bos Kongl. Myntverket innestående.

Caroliner.

887.

872,987,500.
813,974,385.
2,447.

afgår depositionsskuld.......................

återstående carolinbeloppet..........................

motsvarar å 7 Rdr per carolin i riksmynt

tillsammans 1,690,295,885.
.................... 23.

Silfver
i Riksmynt.

1,977,128: —
615,705: 42.
12,694,330: 79.
87,140: 52.

15,374,304 : 73.

1,690,272,885.

................... Rdr 11,831,910: 20.

Summa Rdr 27,206,214: 98.

Förändrin
tjarne i me
talliska
kassan,

Revisorernes Berätt. ang. Riksbanken,

— 10 -

» 0 W » £ :

crq M.

O V

er1

v go ce

^ - i —>

w te

x ö
® ^ o
3 O

. ■ ."•; ... k. ro H MUr* h1 WtOH1 tO 4* OJHKOj

SKgHK-3H&5ooStöHW <giODODP«CPh»OOj^L -

i CJt m U'' O1 o»
‘b-4i—4 J—* bo bo bo

) W 05 O H
- x totop''X 4*
>''© Vj''iobJi''*<J bo

‘HGi05 0''00
WCOOCCC^

O1 Öl O1 O?1 Öl O'' X X X X X.X XX öiJ3i CiJ3i X

bo bobo bo bebo ö bo cch tf tf 2$ £r JS

igisgsssssssé^sssss.Si-M^

o OO Oi §? C'' CJi O0 X CO^IOp^i ce- tO er. JiCDw. o_

^ «c yi oi c

a -i-i " ''"

CO ^4 --t
4* i o i o
p er. er.
fpp
en bi bo

0005

X x

ce ce er

xccx

X 4* 4^*

oo oo oo

ce ce

gigg!

er ce ce

ce ce o . . __

oo ce o o o
x h-i t-4 —4p4 Oi
b1 CO1 bi
o» ce* X
) —J

O'' O1 .

ce ce ce —t
x xbo —i
»-t m
CO'' ce» O'' O1
-1 -1 -1 -1

41 4* 4^-

o* co'' oi

x ce ce
ce ce ce
0>i O'' o

x 4* ce
oo

4* to x

x x x x
m o o

Öl Öl

XXX

X X

oo oo oo

Oi oo

Oi Oi

co« oi Oi er.

to CO CO

X X 4*

o» er.

4* ►£* 4*

4^ OO OO

ce 4* x
bo ce''ce
-J CO o
O CO 4*
bo o 4*
4* O X
X oo 4*

^cona

. er. 4*
; X -t
4* OO

X X X

oo X o

Oi O'' co

4* er. x

oo x x

X. oo Öl

ce - i oo

X 4* X CT

X CO oo

X -4 O''
X o o
4* OC O O

CO X

ro o* X.

X to

X 0)1 X

X to

C X- oo

X X

4*- to O

O 03 03 U.
05 -

to to to'' to

X X X X

)b^

4»- —4 O'' X

x x >—i te
4*. bo Öl''ci
X -4 X. 4*

o —► ce

Cl 05
OI 03 OI

to ce ce

DS OS OS

to oo oo

to to to

ce to ce

—►XX

X QO OS to
o O ce- x

XXX

^ 4* O

XXX

xxx

JO.

tfa» O'' X
to X 4*
—JXp*

xbo ce

X O'' —4

x ce» o

X to
—J to X
0X4*

X 4* O
Öl X X
X X O''

X O 4*

X 4* O- to
to

O X X -J

xxx

<c er.

to 4* X

to X o

w Ä
-t o
to to Öl

x -O X

O''

x x ce o
x x •— ce

—4 0X4*

X 4* X

4* Öl X

x to to

xxx

1 O) Öl te

^ ^ oo ce

00 X

xxx

45*- o o X

00 X X

4* X X

X'' 45* 45* 4*
X 4* 4—

4* X 4*
0X0

X X 4*
X X o

X X

X X -1

xxx

o- X X

XX*JCv
—1 tO O Öl
to —1 O 4*
bo co ''x
-1 to to X
—} 4* X to

to —» X
O -4 -f
00 4* X

-a x. x

X x
ce —► to
X to

O'' O''
-I X X
X -IX
bi''x x

X -► Öl

X to Öl

4* X X

4* X X
X X to
X Xpi
JO!
xxx

X X o

00 Öl X

X 4* X

X4-JW

X
X O X

1 O'' o
►-‘OX
004

DO —)

4* 4* ce

to ^ Öl o

to X X

X X Öl to

<D rf* w

»MW

X X Öl X

ce x ce

4* Ö X

01 ce to

-Ij-JOO
tO O 4*

01 to X
O —1 —I

► X X

X X

■srfj-s

S- tf o ° “ P ÖB!
!P P 4 £3 0.

P CL ^ O 0 B
H.g 3 P
I pp -

—► —1 X CJi

xxx

xpi_pi X

b—1 bo —3 tO
X -4 X Öl
X X X -1
4* X 4*0
C04Wii
4^* Öl X OS

ce x to o

Öl X •

► O'' o»
X 4*

X Öl X
O! to X
4* X 44

-4 —(
X -J
XX
to 4*

Öl

-5 4* -1 X
4* X O OO
05 10 014

ctoo.x

o 4* X X

to ce o»

X 4* to

4* X

<« eu

-4 x o o
45» -4 —4 —l

os cd ce ce

10 xxx

X C7i Öl X
X to
xxx

to X

ce —1 Öl X

x o» ce

X Öl O'' X

4* pipyx

x 4A''cc''o
X -3 O O
Öl t-1 o X

—1 X X

O'' O'' 4*

X -4 X X

X X

-4—4-4X

xbo''01''01
X to X X
X Öl X X

-1 4* to Öl

ce ^ -1
X O'' o
to os X

xxx

4* X
-4 X
4- -►

b-4 Öl X
4* X O
10 X X

4* o» X X

xxx

X to 4*

4*- X Oi Öl

X X

X O X to
X 4* X O

X X 4* X
o to-Öl -1
x ce x 01

CC-34
X Öl 10

x os to

ce to o

O X
X X

QCCM4*
to to X 4*

4 X X
—4 —1 X
01 4* ce

ce 4** o

O'' X o

Öl X O -4

X -J to o

jq tr

ce x

to to to

x ce x o

4*X X. X
Öl X Öl

X tO -4

OS —4 —►

xxx

X X

Öl O X Öl
X —4 4* O
i-» to 4* to

ce cd

!0>XC

ce 4*
X -4

ce —4
to o«

O» 4* X

X O X o

X H-4 to X
X X O X

h-4 —j to ce

4* X X
4* 4* 4*

DO to

X X
O'' X
4* -4

0X44
4* —J 4* O
O X X —►

to
to X
X Öl X

4* to ce

o to 4^ 4*

w ce

X X -4 X

X X Öl X

X O!

4* O O 4^

Mwp
—►bo bo''—4

804*4

x —4 ce

to 4*

X CTi xpi

pi 4*
biH4 X

bo X 4*
X X Öl
i X

X 4* X X

x to 10
4* X X
-► ce er.

4* 45*

Öl O -4 X
X 4* X o
X X

X —4 to

X X Öl 4*

DO X O''

4* 4*

O» to

Öl to

10 X -4 X

X 45* -4
4*4 4*
X 4* X

x 4*

x x o« X

-i —4 —4 44
Öl Öl XX
44 X O to

x to X

DO —4

-1 4* X

X 44 45* 4*

X X X X

pi O'' X X

bibc 4* Öl
O'' —1 45* 4*
4* pj 4* H*
Öl ''4* X X
X X

DO to X 45*

X os
ci''01

X 4*

x ce

DS OS to
cexV»

4* X X
X —4 X

X pi p» 4*

xoixx
4*00 4*

X X X pi

ce 4*
xxxo

2- a> eu

-4 X X to
o Öl X 4*
x Öl X o

DO 4*

WH‘Öl

xbox tO

X Öl X X
X 4* O O

CD CD

Öl to
ce to
o» X

O» Öl -4
Öl X ►—4
-1 X *4 X

4* Öl

X 4* 4* to

xxx

ce c
01 O

Från de till bankofullmäktige ingående uppgifter öfver Riksbankens metalliska Kassa och tillgång
andra valutor, hvarå sedelutgifning får grundas, äfvensom öfver beräknad sedelstock samt obegagnad sedeltgifningsrätt
och köpta, ej förfallna vexlar, betalbara på utrikes ort, meddela Revisorerne här nedan ett
imraandrag, utvisande ställningen vid hvarje veckoslut.

11 —

''§5.

Under innevarande år har införskrifning från utlandet af silfver lör riksbankens
räkning ej skett; och sedan, enligt hvad redan i fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet'' vid sistlidne riksdag är omförmäldt, riksbanken i slutet af år
1872 öfvertagit ett af en enskild penningeinrättning infördt silfverparti äf 54 st:n
silfverplantsar, emot betalning efter silfrets värde i svenskt mynt med afdrag af
myntskatten, har omyntadt silfver icke vidare inköpts, än att för attester Öfver
silfver, som till myntverket aflemnats, utbetalts Rdr 2,292: 44.

Under årets första hälft hafva deremot 9 silfverplantsar, värderade med
afdrag af myntskatten till Rdr 42,251: 26, försålts efter ett pris, motsvarande 37
Rdr Rmt för en kölnisk mark finsilfver.

J 6. .........

Införskrifning från utlandet eller inköp i större parti af omyntadt guld
har ej under den förflutna delen af innevarande år förekommit.

Deremot hafva i särskilda poster inköpts sammanlagdt 300,000 st:n myntade
engelska sovereigns, deraf 35,000 gt:n efter 17 Rdr 97% öre, 65,000 stm efter c17
Rdr 95 öre och de öfriga efter 18 Rdr för en sovereign.

Enligt hvad § 3 när ofvan upplyser, motsvarade bankens förråd af mynt ad t
och omyntadt guld d. 29 September earoliner 1,450,793,541, och hafva fullrhäkfige,
sedan de af Riksdagen antagna lagar om rikets mynt och om öfvergångeri till
det nya myntsystemet blifvit under den 30 Maj af .Kongl. Maj:t gillade och fastställda,
samt, efter hvad fullmäktige inhemtat, Kongl. Maj:t jemväl meddelat föreskrifter
om myntstyckenas yttre utseende, till fullgörande af den föreskrift, som
lemnats genom de vid bankoreglementet fogade “öfvergångsstadganden", under d.
21 Augusti aflåtit anmodan till Öfverdirektören vid mynt- och kohtlollyelrj&ufatt
så skyndsamt ske kunde få för riksbankens räkning präglade 200,OÖÖ myntstycken
om tjugu kronor och 200,000 om tio kronor, motsvarande tillhopa 6
millioner kronor.

I sammanhang dermed anböllo fullmäktige, för att kunna beräkna ,tiden
när utvexling af guldmynt måtte kunna börja och för att kunna ordna de arbeten
inom riksbanken, som samtidigt borde vara fullbordade, dels att 100,000 stycken
af hvardera guldmyntet matte först göras färdiga, dels att, så snart sådant läte
sig göra, underrättelse blefve fullmäktige meddelad om liden, då nyssnämnda
belopp mynt kunde blifva till riksbanken aflemnadt.

§ 7.

Under sistförflutna halfåret äro försålda 3 plantser, motsvarande 8,058
earoliner, efter ett pris af 1055 Rdr per skålpund fint guld för tillsammans Rdr
58,184 : 73.

§ 8.

Uti de af Fullmäktige den 14 November sistlidet år fastställda invexljngsnrisen
å guldmynt, nämligen för earoliner och Iranska lOfrancsstycken 7:il^;saint
>för ;aQ,yareigpS;l7: $5 oqh i det under den 25 Januari detta år bestämda invexlings -

Inköp och
försäljning
af omyntadt
silfver.

Inköp af
guld.

Försäljning
af omyntadt
guld.

Prisbestämning
å caro■
liner samt
utländskt
guldmynt.

Vexelhan deln.

— 12 —

priset å tyska riksmark 8: 78 för 10:markstycket, har den förändring den 7 Augusti
innevarande år vidtagits, att desamma blifvit för ifrågavarande myntsorter
förhöjda: för caroliner och franska 10:francsstycken till 7: 14, för sovereigns till
18: — och för tyska 10:markstycken till 8: 80.

Beträffande åter utvexlingsprisen hafva Fullmäktige, med afseende å beslutet
om införande af guldmyntfot, och då i följd deraf prisen å utländska guldmyntsorter
behöfde undergå förändring, den 23 sist!. Maj bestämt, att all försäljning
af caroliner samt utländska guldmynt skulle tills vidare inställas.

§ 3.

Riksbankens utländska vexelrörelse har under förra hälften af innnevarande
år haft följande omfattning:

	X st.			Hamb.-B. för-vandlade i Riksmark.	Francs.		Floriner.	Danska Riksdaler.	Norska Specier.
Behållning vid ,årets början	544,461	17	9	2,339,632	40	2,180,436	93	2,035	41	73,002	74	1,216	24
Ökning t. o. m. den 30 Juni...	637,294	2	4	3,562,236	25	1,337,036	22	57,320	65	379,925	23	43	11
Sgr Rdr	1,181,756	_	i	5,901,868	65	3,517,473	15	59,356	06	452,928	1	1,259	35
Minskning un-der samma tid	697,594	19	10	3,737,093	71	2,377,829	32	551	39	407,627	83	631	5lj
Behållning den 30 Juni .........	484,161	_	3	2,164,774	94	1,139,643	83	58,804	67	45,300	14	627	103*

Inkomst och utgift i följd af vexelhandel!! under år 1872 har förhållit sig
sålunda;

Inkomst:

Vinst å köpta och sålda vexlar ...................................................... Rdr 132,415: 41.

Räntor å behållningarne på utrikes orter.......................................... „ 256,203 : 25.

Rdr "388,618: 66i

Utgift:

Skilnad emellan inköps- och bokföringspris å från London indra -

get guld .......................................................................................... Rdr 24,950: 81.

Provision, stämpel och porto på utrikes orter................................. „ 24,623: 53.

För vågning och probering af silfver och guld .............................. „ 1,288: 75.

Frakt m. m. för silfver och guld ...................................................... „ 5,402: 40.

Transportkostnader till och från myntverket för d:o ..................... „ 37 7: 50.

Transport Rdr 56,642: 99.

— 13 —

Mäklarekurtage:

Stockholm
Göteborg .

Transport Rdr

........ 21,181: 18.

........ 3,172 : 67.

Post- och telegramporto, vexelblanketter, stämpel m. fl. utgifter Rdr

Arvoden: i Stockholm, till biträden vid vexelhandeln........... 6,400: —

„ i Göteborg, till vexelombuden och deras biträde. • 2,000: —
Förlust genom kursskilnad för remitterade vexlar........................... Rdr

56,642: 99.

24,353: 85.
1,052: 35.

8,400:

2,349:

57.

Inkomster
Utgifter ..

......'' -™< —Rdr

........ Rdr 388,618: 66.

........... „ 93,698: 76.

Vinst Rdr 294,919: 90.

93,698:

76.

I öfversigten af Bankens hela ställning efter 1872 års bokslut är vinsten
på vexelhandeln upptagen till allenast ............................................ Rdr 241,070: 34.

Skilnaden mellan denna och den ofvan angifna

summan .............................................................................. Rdr 294,919: 90.

eller ....................................................................................................... Rdr 53,849 : 56.

härör deraf, att åtskilliga poster, tillhörande 1871, bokförts under år 1872, under
det att andra, som tillhöra sistnämnda år, först under år 1873 blifvit kända och
i räkenskapen influtit.

Sålunda utgöra räntorna å behållningen på utrikes orter

i sjelfva verket.................................................................................... Rdr 256,203: 25.

men äro i hufvudboken upptagna till allenast................................. „ 208,148: 41.

Alltså tillkommer

en inkomst af........................................................ Rdr

Provision, stämpel och porto på utrikes orter äro i hufvudboken

upptagna till .............................................................. 27,879 : 89.

men utgöra endast.............................................................. 24,623: 53.

hvadan en minskning i utgiften, ökande vinsten, bör beräknas med Rdr
Frakt m. fl. kostnader för hitförande af guld och silfver upptagas
i hufvudboken till ........................................................... 6,864: 13.

men utgöra i sjelfva verket endast .......................................... 5,402: 40.

hvadan till vinsten bör läggas............................................................ Rdr

Mäklarekurtaget skulle enligt hufvudboken uppgå till 25,542: —

men utgör rätteligen ............................................................... 24,353: 85.

så att likaledes en till ökning i vinsten ledande minskning i utgifter
bör iakttagas med........................................................................... Rdr

48,054 : 84.

3,256: 36.

1,461: 73.

1,188: 15.

Sgr Rdr 53,961: 08.

Härifrån bör likväl, enär kostnaderna för post- och telegramporto,
vexelblanketter samt stämpel- m. fl. utgifter i sjelfva

verket utgöra ........................................................................ 1,952: 35.

ehuru i hufvudboken upptagna till............................................. 1,840: 83.

ett belopp af ...................................................................................

frånräknas, då ofvan nämnda skillnadssumma ...........................

erhålles.

Rdr

ill: 52.

Rdr 53,849: 56.

— 14

Bankens tillgång
i obligationer.
......Twmi, it

Bankens tillgång i

Riksgftldskontorets för lån till 1808 och 1809 årens krigskostnader

Dito för anskaffande af medel till statens jernvägsbyggnader.........

Dito för dito dito.....................

Dito för dito dito......................

Arméens Ackords-amorteringsfonds ................................................

Skånska hypoteks-föreningens i Hamb.-B:ko ........................................

Mälareprovinsernas hypoteksförenings................................ ........

Dito	dito	i Ham.-B:o
W ermlands	difo
Dito	dito	i Hamb.-B:o
Smålands och Hallands	dito ...
Dito dito	dito	i Hamb.-B:o
Östgöta
dito	i Hamb.-B:o
Örebro

Elfsborgs samt Göteborgs och Beskus hypoteksföregings i Hamb..-B:o

Franska statsobligationer..........................................................................

Engelska consols............................................................................................

Ryska statsobligationer................................................................................

- 15

10.

obligationer utgjorde:

a m ?!	Ränta.	Låneta ursprungliga belopp.	Amorte- j ringstid. i	Den 31	Dee. 1872.		Den 30 Juni 1873.
Nominal-värdet. - ____	Inköpta för R:mt.	Nominal- värde!.	Inköpta för R:mt.
				Rdr Rmt.			Rdr Rmt.
1830	4 %	Rdr 6,600,000	1884	1,584,000	1,584,000	—	1,584,000	1,584,000	-
				Th:r Pr. kur.			Th:r Pr. kur.
1860	4 \%	Th-.r 10,000,000	38 år	1,496,100	3,709,007	ll	1,466,800	3,669,321\|77
				Tli:r Pr. kur.			Th:r Pr. kur.
1866	5 %	Tli:r 9,932,300	65 åi-	181,300	438,408	18	181,100	437,933136
				£ st.			£ St.	O '' t.
1868	K * Os t) /0	i* St. 1,150,000	62 V. år	72,100	1,193,967	08	72,100	1,193,967108
				Rdr Rmt.			Rdr Rmt.
1840	4 %	Rdr 4,287,877: 75	40 år	1,437,150	1,411,290	—	1,437,150	1,411,290	—
				B:ko-m.			B:ko-m.
1858	4 %	B.>4 8,766,600	40 Va år	10,900	14,533	33	10,900	14,533	33
				Rdr Rmt.			Rdr Rmt.
1854	4 %	Rdr 4,000,000	40 år	116,000	105,560	—	116,000	105,560
				B:ko-m.			R:ko-m.
^ 1855	4 &	B. 5,000,000	401 i &r	48,000	62,923	33	48,000	62,923	33
				Rdr Rmt.			Rdr Rmt.
1855	4 %	Rdr 1,353,200	40 år	198,000	178,260	—	194,000	174,700	—
				B:ko-m.			B:ko-m.
1851	4 %	B.''4 3,300,000	40 Va år	6,000	7,260	—	6,000	7,260	~ !
				Rdr Rmt.			Rdr Rmt.
1854	4 %	Rdr 2,344,800	40 år	217,000	189,352	—	217,000	189,352	— ;
				B:ko-m.			B:ko-m.
1849	4 %	B.# 5,000,000	40 år	191,500	236,855	Öl	188,000	233,746	67!
				Rdr Rmt.			Rdr Rmt.
1854	4 %	Rdr 7,289,200	40 år	712,000	654,148	—	698,600	641,918
				B:ko-m.	''		B ikorn.
1851	4 %	B. v/. 6,000,000	40 V* år	26,100	31,668	—	26,100	31,668	_;
				B:ko-m.			B:ko-m.		i
1857	4 %	B.>4 5,000,000	40 år	12,500	15,000	—	12,500	15,000
				Fröa.			Fröa.
1872	5 %	perpetuel a räntor		236,400	134,766	62	236,400	134,766	62
				£ st.			tj st.
	3 %	dito		80,000	1,313,500	—	80,000	1,313,500	—
1862							£ st.
och	5 %			--—^	—--		25,000	410,025
1872
				Summa! 11,2807498\|66	—	11,631,46516

— 16

Inkomna
för slitna och
förfärdigade
nya sedlar.

Efter nominal värdet innehade banhen:

Riksgäldskontorets obligationer
löpande med 4 %. . .
» •» ..

» >'' 5 %. . .

Arméens ackordsamorterings fonds

obligationer......

Hypoteksföreningars obligat.

Engelska consols........

Ryska Statsobligationer. . . .
Franska dito........

Summa

den 31 December 1872.		den 30	Juni	1873.
Rmt.	Th:r Pr. kur.	Hamb.- b:o.	Fröa.	list.	Rmt.	Th:r Pr. kur.	Hamb.- b:ko.	Frcs.	£ St. .......
1.584,000					1.584.000				__
—	1.496,100			—	---------	1.466,800		— .	___:_
----	181,300		..... —	72,100	—	181.100			72.100 ''
i 1.437,150	_______		. _		1,437.150	_______		____	, _______
i 1,243,000		295,000	—	—	1,225.600	—	291,500	—	—
1 -	—			80,000		... __	—	-—	80,000
\| ---------	........	- _		.......		_ . _	—	•----	25,000
	—		236,400	—		- ''--		236,400	—
4,264,150	1,677,400	295,000	236,400	152,100	4,246.750	1,647,900	291,500	236,400	177,100

Efter den 30 Juni äro, enligt hvad i § 2 här ofvan redan omförmälts, inköpta dels

engelska consols till ett belopp af te St. 70,000 för................................. Rmt 1,152,640: 62.

dels ryska statsobligationer te 20,000 för..................................................... Rmt 339,025: ~

§ 11.

Angående antal och belopp inkomna förslitna och förfärdigade nya sedlar af hvarje
särskild valör meddelas följande uppgift, omfattande detta års första hälft:

			\| Inkomna förslitna sedlar.	Förfärdigade nya sedlar.
			Antal.	Riksmynt.	Antal.	Riksmynt.
		kiksrnynlsedlar:
ftf	valöran	1.000 Rdr.......	...........\| 2.745	2.745,000	—	5,000	5,000,000
D	»	500 )>	......... 1 604	302,000		---	---___
»	JO	100 B ........	.......... 9.952	995,200	—	12,000	1,200,000
)J	i)	50 t) .....	8,358	417,900	—	5,000	250,000
X>	D	10 » ...........	..... 147,350	1.473,500	—	236,000	2,360.000
»		f> )) ...........	............ 233,800	1.169,000		261,000	1,305.000
	»	1 » ........	...........I 2,909,000	2,909,000		3,100,000	3,100,000
			Stimma! 3,311,809	10,011,600	-	3,619,000	13,215,000
		Bankosedlar:					''
)>	))	500 Rdr..........	...........j 1	750	_
»	»	100 » ........	..........i 20	3.000
»	»	S3J. ). ............	.......... 38	1,900	-
i>	i)	i t'', i >- .........	......... I 40	1,000
i)	»	10 >» .......	...........1 150	2,250
f)	D	.''.i B ............	........... 150	1,500	—
»	»	2 i. .........	..........! 400	1,200	—
))	J>	32 sk.......	.......... 750	750	—
D		16, 12 & 8 sk.	...........\| 750	281	25
			Summa! 2,299	12,631	25

— 17 —

„ Bankens inom linien förda skuld för utelöpande transportsedlar samt sedlar
a 3 och 2 Rdr på ofärgadt papper utgjorde vid 1873 års

början Rdr Rmt 340,600: 40,

Under förflutna halfår äro inlösta i sedlar å 3 och 2 Rdr... „ „ 87: —

hvadan denna skuld den 30 sistlidne Juni utgjorde............... Rdr Rmt 340,513: 40,

1 enlighet med 1871 års riksdags beslut att från beräkningen af Bankens
sedelskuld skulle uteslutas så stort belopp af utgifva, ännu oinlösta sedlar å 16,
12 och 8 skillingar banko samt 14 och 10 skillingar uti koppar, som motsvarade
det belopp, hvartill afskrifningen för år 1871 å det äldre kopparskiljemyntets bokfönngsvärde
uppgick, under iakttagande att en lika summa såsom Bankens skuld
fördes inom linien, balanseras oförändradt dylika sedlar till ett belopp af Rdr
60,328: 04 inom linien.

Vid 1872 års slut utgjorde beloppet af nämnde slags sedlar, hvilka fortfarande
inräknas uti Bankens sedelstock, tillsammans Rdr 716,380: 59.

§ 12.

I anledning af de öfvergångsstadganden, som blifvit meddelade att tillämpas
i den mån verkställigheten af de vid nästlidne riksdag beslutade lagarne om
rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet dertill föranleda, hafva
Fullmäktige redan vidtagit nödiga åtgärder på det att sedlar å det nya guldmyntet
krona må finnas i förråd, då utgifvande i allmänna rörelsen kan vidtaga, och
i sådant afseende fastställt ritningar å sedlar till alla de af Riksdagen bestämda
valörer.

§ 13.

I följd af föreskriften i § 15 mom. 2 af bankoreglementet, äro sedlar af l:Rdrsvalören,
som tillverkats från början af nästl. Juli månad, försedda med tryckta namnteckningar,
och från och med samma tid är jemväl iakttaget, att den ena af namnteckningarne
å 10:Rdrs-sedlar anbringas genom tryck.

§ 14.

Genom antagna vexlingsförrättare äro under första hälften af innevarande
år i landsorterna invexlade förslitna sedlar å B Rdr och derunder till belopp af
Rmt 957,259: 74, hvarför provisionen, som fortfarande vexlat, emellan T\j och \
procent, utgjort Rdr 1,913: 0U.

Antalet vexlingsförrättare har under nämnde tid uppgått till 39. §

§ 15-

In- och utvexling af kopparmynt har under detta års första hälft förhållit
sig som följer:

Revisorer^ s berätt. ang. Riksbanken. 3

Ang. sedlar
å det nya
guldmyntet
krona.

Ang. tryckt
namnteckning
å sedlar,

Invexling i
landsorterna
af förslitna
småsedlar.

In- och utvexling
af
kopparskiljemynt.

— 18 —

Om mottagande
vid insättningar

och liqvider
i Riksbanken
af enskilda
penningeanstalters

vexlar.

Depositions rörelsen.

Af äldre prägel som icke utvexlas:	Behållning vid årets början.	Från Kongl. Myntverket levereradt.	Från allmän-heten in-vexladt.	Från Riks-banken ut-vexladt.	Till Kongl. Myntet för omprägling levereradt.	Behållning vid halfårets slut.
4 1. Va, Vt, Vo ocl* V12 sk. samt Riks-gäldskontorets po-letter ..................	224: 99.		1,124: 95.		• 224: 99.	1,124 : 95.
4 4. 2, 1, Vs och Vo ....................... Öresmynt........	75,372: 41. 13,500: —	48,750: —	1,799: 92. 3,600: —	34,950: —	17,774: 37.	59,397: 96. 30,900: —!
Summa\| 89,097 : 40.	48,750: —	6,524: 87.	34,950: —	17,999: 36.	91,422: 91.

Bankens förråd i kopparmynt af äldre prägel utgjorde den 30 sistl. Juni
efter prägelvärde Rdr 104,675: — bokfördt efter det värde, detsamma vid utmyntning
lemnar, till Rdr Rmt 60,522: 91.

Under den första hälften af innevarande år hafva Fullmäktige vid tvenne
särskilda tillfällen anmodat vederbörande å Kongl. Myntverket låta verkställa
utmyntning af tillsammans

33.750 Rdr i 5:ören,

22,500 „ i 2:ören,

15.750 „ i Boren,

till hvilken utmyntning gammalt kopparmynt skulle användas.

§ 16.

I afseende på tillämpningen af föreskriften i reglementets 18:de § inom. 1
om mottagande, vid insättningar och liqvider i riksbanken, af enskilda penningeanstalters
vexlar hafva Fullmäktige förordnat: att alla svenska enskilda solidariska
bankers samt Skandinaviska Kreditaktiebolagets och Aktiebolaget Stockholms
Handelsbanks vid anfordran förfallna samt på någon af dessa bankers kontor i
Stockholm eller, för hvardera af Riksbankens afdelningskontor, på förstnämnda
bankinrättningars kontor i den stad, hvarest afdelningskontoret har sitt säte, utställda
vexlar skola mottagas, dock att vexlarne företes så tidigt, att de före
kassaafslutningen för dagen kunna till inlösen uppvisas, utom hvad angår sådana
vid afdelningskontoren mottagna vexlar, som äro betalbara i Stockholm, hvilka
med första post hitsändas.

§ 17.

Depositionsrörelsen utan ränta visar för förra hälften af år 1873.

1 Caroliner. Riksmynt.

21 4 7,416,127 : 02.

— 109,513,857: 91.

Behållning vid årets början
Insättningar under halfåret

Transport 214 116,929,984: 93.

— 19 —

Caroliner. Riksmynt.

Transport 214 116,929,984: 93.

Uttag under halfåret ......................................................... 191 109,094,213: 29,

Behållningen utgjorde alltså den 30 Juni ...............#...... 23 7,835,771: 64.

hvartill böra läggas i afdelningskontoren samma dag

innestående ..................................................................... —_277,100:

Summa 23 8,112,871: 64,

Då härifrån afdragas de uti nämnde rörelse inbegripna
medel, som bestå dels af låne- och kreditivförlag till
åtskilliga verk och inrättningar, dels af förskott till
postvexelrörelsen samt andra, banken tillhöriga medel,
tillhopa................................■.................................... - 1,689,499 : 88,

återfinnes den summa, som i tryckta uppgiften rörande
metalliska kassan och sedelstocken den 30 sistl.

Juni är upptagen i beräkningen af dåvarande sedelstock
eller...................................................................— ■__23_6,423,371: 76,

§ 18.

Kassarörelsen har under förra hälften af detta år haft följande omfattning:

Insättningar:

för Depositionsrörelsen ..............

„ Upp- och Utlåningsrörelsen
„ Bankkontoret .......................

Uttagning ar:

för Depositionsrörelsen..............

>. Upp- och Utlåningsrörelsen
„ Bankkontoret .....................•_

Specialkassornas debet
,, kredit

saldo

Caroliner.

Silfver
i Riksmynt.

854,724m 542,894: 28,

Summa 854,724Vb4Titr 542,894: 28,

191

Summa

12,796m

12,987m

2,198

2,175

856,952: 20

856,952: 20.

Riksmynt.

109,513,857: 91.
99,365,120: 15.
18,195,880: 58.

227,074,858: 64.

109,094,213: 29.
93,639,406: 63.
23,097,985: 31.

225,831,605: 23.

462,097,072: 69.
462,042,564: 50.

54.508: 19. I

Kassa rörelsen.

— 20 —

Postvexel rörelsen.

Om emottagning
till förvar
af utländskt
guldmynt.

Depositionshvalfvets
begagnande.

§ 19,

Postvexelrörelsens omfattning under förra hälften af innevarande år inhemtas
åt nedanstående sammandrag:

		Antal vexlar.	R i	£ S	mynt.
Postvexlar, utelöpande vid 1872 års slut . .. ..				1,124,866	30
99	utfärdade af Riksbanken ...........	536	12,246,566	27
99	» » Afdelningskontoret i
	Göteborg	606	12,366,208	35
99	» » d:o i Malmö ...	316	4,783,651	24
	» „ d:o i Luleå......	544	384,060	63
99	» ,, d:o i Wisby ...	439	736,781	59	30,517,268	08
	Säger	2441			31,642,134	38
»	infriade af Riksbanken ...........		19,531,846	44
99	„ „ Afdelningskontoret i
99	» „ Göteborg...		7,009,932	49
5)	„ „ d:o i Malmö ......		4,146,705	46
99	» ,, d:o i Luleå.........		1,945	—
»	» » d:o i Wisby ...... utelöpande den 30 Juni..........		214,856	71	30,905,286	10
99				736,848	28
Förskott	för rörelsens bedrifvande oliqvideradt vid 1872 års utgång ......................		3,700,000

	anordnadt den 24 Mars 1873 ...............		500,000	—	4,200,000	•_
Tillgång:	Summa skuld				4,936,848	28
kontant i Riksbanken.................		889,651	18
99	„ i Afdelningskontoret i'' Göte-
	borg		1,959,315	09
99	» 1 d:o i Malmö		1,324,969	11
99	» i d:o i Luleå		51,766	33
99	» i d:o i Wisby		705,333	03
99	remitterade och under transnort va-				I
rande medel från Afdelningskontoret i Göteborg		5,813	54	4,936,848	28 j

§ 20.

,Df närmare bestämmelser, som ansetts erforderliga för bringande till verkställighet
af föreskriften i reglementets § 22 mom. 1 om emottagning till förvar i
dd 1 d af Ut ändskt SuI(lmynt, äro under den 24 sistl. Juli af Fullmäktige.

f„01i o,.? af il>/öSr emottagna deposita har den influtna afgiften

under ar 1872 uppgått till Rdr 865: 66.

Under detta års första hälft har till förvar emottagits paketer och annan
flyttbar egendom mot utfärdade 193 st. bevis, och hafva de under samma tid influtna
afgifter för dylika depositioner uppgått till 283 Rdr 87 öre. Af sådana
depositioner qvarstodo i Riksbanken den 30 nästl. Juni 222 stycken.

§ 22.

Låne- och kreditiv-rörelsens ställning den 30 Juni utvisade:

							I lånerörel-sen använda
	Utestående.	Oanvändt.	Förlag.		upp- och af-skrifnings-
							samt deposit-
							medel.
Filialbanken i Hudiksvall, kreditiv............	143,265	41	156,734	59	300,000
d:o i Skaraborgs län d:o ...............	94,888	74	305,111	26	400,000	—
d:o i Sundsvall d:o ..............	22,200	—	77,800	—	100,000	—
Säger	260,354	15	539,645	85	800,000	—
Riksbankens hufvuäkontor:
Diskontering af vexlar .................................	3,991,332	58	i
Lån på löpande förskrifning.......................... » B vågförda effekter .............................	10,412,837 1,622,634	82 42	—		16,700,000	-	5,145,656	13
Kassakreditiv af beviljade 11,765,650 Rdr .....	5,818,851	31	;
Utlåning med omsättningsrätt........................	2,408,256	59	2,891,743	41	5,300,000	—
Afdelningskontoret i Göteborg.
Diskontering af vexlar .................................	959,505	25	\
Lån på löpande förskrifning.......................... » B vågförda effekter ............................	2,859,639 454,500	13	—		5,000,000	-	243,576	11
Kassakreditiv af beviljade 1,624,300 Rdr.........	969,931	73	)
Utlåning med omsättningsrätt........................	2,147,885	59	452,114	41	2,600,000	—
Afdelningskontoret i Malmö.
Diskontering af vexlar .................................	1,263,709	53
Lån på löpande förskrifning...........................	1,696,434	40	—		3,500,000	—	71,607	99
Kassakreditiv af beviljade 1,052,900 Rdr .........	611,464	06
Utlåning med omsättningsrätt........................	794,797	25	605,202	75	1,400,000	—
Afdelningskontoret i Luleå.
Diskontering af vexlar .................................	424,450	—	l
Lån på löpande förskrifning...........................	45,300	—	(----		650,000	—	6,383	75
Kassakreditiv af beviljade 259,450 Rdr ......... Utlåning med omsättningsrätt........................	186,633	75	(
192,020	—	307,980	—	500,000	—
Afdelningskontoret i Wisby.
Diskontering af vexlar .................................	122,838	61
Lån på löpande förskrifning...........................	40,700	—	17,720	39	300,000	—
Kassakreditiv af beviljade 216,700 Rdr............	118,741	—
Utlåning med omsättningsrätt........................	120,980	—	79,020	—	200,000	—
Säger	37,523,797	17	4,893,426	81	36,950,000	—	5,467,223	98

42,417,223: 98. 42,417,223: ds.

Låne och
kreditivrörelsen.

— 22

Vid tiden för afgifvande af Fullmäktiges berättelse till sist församlade

Riksdags bankoutskott, utgjorde förlaget till filialbanker.................. Rdr 1,400,000.

Sedan dess hafva filialbanken i Carlskrona samt Skaraborgs läns filialbank upphört,
den sistnämnde med d. 30 sistl. September, då dess försträckning från Riksbanken
inbetaltes; och utgör fördenskull förlaget numera allenast Rdr 400,000,
deraf till filialbanken i Hudiksvall 300,000 och till filialbanken i Sundsvall 100,000
Rdr. Oktrojerna för dessa filialbanker tilländagå under September och Oktober
månader år 1875,

Till diskontering och utlåning på kort tid eller uppsägning, samt kassakreditivrörelse
vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor utgjorde den 30
Juni 1872 förlaget sammanlagdt Rdr 19,500,000, men har intill den 30 Juni innevarande
år ökats till Rdr 26,150,000.

1 nyssnämnda rörelsegrenar hade Riksbanken d. 30 sistl. Juni utestående

ett belopp af .................................................................................... Rdr 31,599,503: 59;

hvartill kommer det å omsättningslånefonden utestående beloppet
.......................................................................................... i» 5,663,939: 43.

Rdr 37,263,443: 02.

Såsom af ofvanstående synes, var å förlaget till lån med omsättningsrätt
Rdr 10,000,000, obegagnadt ett belopp af Rdr 4,336,060: 57.

§ 23.

Utlåning Med afseende å den förändring, som vidtagits i föreskrifterna angående

mot pant af utlåning mot pant af vågförda effekter, hvilka föreskrifter äro intagna i reglemenvågförda
30:de §, hafva Fullmäktige dels anmodat Styrelserna öfver afdelningskontoren

effekter, j Malmö, Luleå och Wisby att inkomma med såväl uppgift om och hvilka jernvågar,
som finnas inom kontorens distrikt, som äfven med förslag^rörande de bestämmelser
och vilkor, som kunna erfordras i och för sådan utlånings verkställande
vid kontoret, dels oek, med afseende derå att det numera vore medgifvet
att vid hufvudkontoret i Riksbanken och afdelningskontoren i orterna belåna de
i nämnda § uppräknade effekter, ehvad dessa effekter äro upplagda å våg inom
eller utom det lånedistrikt, hvartill lånsökanden hörer — anmodat Styrelsen öfver
afdelningskontoret i Göteborg föranstalta derom att attester, som utfärdas
från vågar, lydande under kontorets distrikt, utställdes icke å afdelningskontoret
utan å riksbanken. §

§ 24.

Belånings- I anledning af de förändringar prisen å jern samt andra vågförda effekter

pris å jern undergått, sedan belåningsprisen derå sednast den 29 Februari sistlidet år fastS
Tåg förda ställdes, hafva Fullmäktige den 27 Februari detta år något höjt de för belåning
effekter, af berörde slags varor bestämda pris.

— 28 —

§ 25.

Den i § 31 af 1872 års reglemente sparbanker och folkbanker i riket medgifna
kreditivrätt utan inträdesafgift bar under nästlidet år begagnats af:

40 st. sparbanker med ett kreditivbelopp af tillsammans......... Rdr 314,900: —

och 3 „ folkbanker „ ,, d:o ,, d:o ............... „ 25,000: —

eller 43 st. med ett sammanlagdt kreditivbelopp af .*....!................ Rdr 339,900: —

För år 1871 voro kreditiv beviljade åt 51 stycken dylika inrättningar på
ett belopp af 351,900 Riksdaler.

Då, vid granskningen af Fullmäktiges beslut och åtgärder beträffande utlåningen,
det befunnits, att ansökningar af sparbanker och folkbanker om erhållande
af kassakreditiv blifvit afslagna när såsom säkerhet för kreditivet erbjudits
personlig borgen, och då det syntes som om afslaget icke berott på anmärkning
mot vederhäftigheten hos borgensmännen, utan härledt sig från en inom bankstyrelsen
antagen grundsats, hvars riktighet så mycket mindre kunde erkännas, som
kreditiv beviljades enskilda personer mot borgenssäkerket af sådan beskaffenhet,
att densamma ej kunde anses öfverträffa den, hvilken ifrågavarande inrättningar
vore i tillfälle att lemna, aflat den Afdelning inom revisionen, som haft att förberedelsevis
granska riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning, till Fullmäktige
en hemställan huruvida giltigt skäl funnes att fortfarande tillbakavisa ifrågavarande
slags ansökningar, eller om icke kassakreditiv kunde beviljas äfven sparoch
folkbanker emot enahanda säkerhet, som enskilda personer eller bolag, då
denna vore för det sökta kreditivet fullt betryggande.

Uti det svar, Fullmäktige härå till Revisorerne afgifvit, hafva Fullmäktige,
med vitsordande att den mening gjort sig hos bankstyrelsen gällande,
att sparbanker och folkbanker, hvilka i fråga om kreditiv^ erhållande i Riksbanken
åtnjuta så väsentliga fördelar, som befrielse från kreditivafgift och räntans
betalande under alla förhållanden med endast fyra procent, också borde för erhållna
kreditiv lemna en säkerhet, som i möjligaste måtto ställde riksbanken
utom äfventyr af förlust, anfört att, då för dessa inrättningar det icke borde möta
svårighet att kunna ställa realsäkerhet för det kreditiv, ej öfverstigande 10,000
Rdr, som för deras rörelse kunde vara behöfligt, och det icke vore skäl att befrämja
eftersträfvandet af större kreditiv, än vederbörande inrättningars rörelse
erfordrade, syntes det Fullmäktige som det hittills följda bruket icke saknat goda
skäl, så framt vid sidan af de kreditivtagarne lemnade stora fördelar också för
Riksbanken åtminstone full trygghet för dess medel bort beredas. Men härtill
kommer dessutom, att bruket af personlig borgen såsom säkerhet för försträckningar
väl ej borde så uppmuntras, att i fall, der sådan säkerhet under en följd
af år visat sig obehöflig, densamma skulle utan verkligt behof böra åter sättas i
bruk; att om pröfningen af dylika säkerheter redan vid lån på kortare tider ofta
nog vore svår, vanskligheten ännu mera ökades vid kreditiver, hvilka vanligen
söktes för helt år; att om man än, för att icke från möjligheten att erhålla kreditiv
utestänga de många enskilda, hvilka för yrke eller annan affärsverksamhet
behöfde kreditiv, men icke kunde ställa annan säkerhet än borgen, funnit skäl
att för enskilda medgifva kreditivs beviljande på dylik säkerhet, detta icke ut -

Kassakreditiv
till sparbanker
och
folkbanker.

— 24 —

Ang. tillämpningen
af
bankoreglementets
förbud
för Riksbankens

tjensteman
att åtaga sig
kommissionsuppdrag
i
låneangeläg
enheter.

gjorde något skäl att utsträcka bruket af borgen till särskild! gynnade penningeinrättningar,
för hvilka icke någon svårighet borde möta att ställa annan, säkerhet
för det kreditiv, de för sin rörelse verkligen kunde behöfva. För öfrigt och
då den borgen, som erbjödes, i de flesta fall torde komma att bestå af vederbörande
direktionsledamöters personliga ansvarighet, borde måhända uppmärksamhet
äfven fästas på det vanskliga uti att, sedan en dylik flertalig borgen en
gång blifvit godkänd, kunna bedöma rätta tiden då vid inträffande personalförändringar
i direktionen vederhäftigheten förändrats derhän, att inrättningen borde
gå i mistning af det kreditiv, den längre tid åtnjutit. Emellertid och då icke någon
gällande föreskrift förbjöde Fullmäktige att äfven för kreditiv, som beviljades
åt sparbanker och folkbanker, godkänna erbjuden borgenssäkerhet, funno sig fullmäktige,
ehuru de, på anförda grunder, ansågo hittills iakttagna förfarande förtjena
att i allmänhet fortfarande efterlefvas, deraf icke förhindrade att, om särskilda
förhållanden skulle dertill berättiga, bevilja kreditiv åt sparbank eller folkbank
emot säkerhet af vederhäftig borgen såsom för egen skuld.

De skäl, Fullmäktige för den af dem följda grundsats i nu förevarande afseende
anfört, kunna revisorerne för sin del icke godkänna. Så länge beviljande
af kreditiv mot borgenssäkerhet är i allmänhet medgifvet, torde det icke vara
skäligt att härvid göra undantag för sparbanker och folkbanker, allraminst för
sådana bland de sistnämnde, som äro grundade på solidarisk ansvarighet mellan
delegarne samt dymedelst i och för sig lära erbjuda fullt lika stor säkerhet,
som flertalet bland andra kreditivsökande. Genom vägran att för kreditiv, som
af dessa inrättningar begäras, antaga personlig borgenssäkerhet, motverkas i icke
ringa mån det syfte, som bankoreglementets uttryckliga medgifvanden till förmån
för dessa slags inrättningar synas innebära, att uppmuntra uppkomsten af dylika
och befordra deras verksamhet; och pröfningen af den erbjudna borgenssäkerbetens
tillräcklighet lärer icke kunna vara svårare när det gäller dessa, än i fråga
om enskilda personer. Revisorerne anse sig fördenskull böra uttala det omdöme,
att Fullmäktige icke haft giltiga skäl att i afseende på beviljande af kreditiv till
spar- och folkbanker uppställa andra och strängare fordringar, än i fråga om bolag
i allmänhet eller enskilda personer. §

§ 26.

1 26 § af sistlidet års revisionsberättelse är omförmäldt, hurusom Fullmäktige
beslutat, att stadgandet i § 35 mom. 1 af 1872 års bankoreglemente om rättighet
för allmänheten att i upp- och utlåningsärenden omedelbart skriftvexla med
Riksbanken tills vidare, hvad angick hufvudkontoret samt afdelningskontoren i
Göteborg och Malmö, icke borde utsträckas till omsättningsutlåningen vidare, än
att slutbetalningar å omsättningslån finge direkt insändas.

Det omförmälda stadgandet har emellertid numera, från och med d. 1 sist!.
April, trädt i full tillämpning, så att vid Riksbankens samtliga kontor direkt
skriftvexling kan få ega rum i alla upp- och utlåningsangelägenheter.

Uti 2:dra mom. af 35 § i 1872 års reglemente stadgades förbud för de
tjensteman i Riksbanken och dess kontor i landsorterna, hvilka hade att af allmänheten
emottaga diskonterings-, låne- eller kreditivhandlingar, bereda dem till
föredragning eller hafva dem under vård, äfvensom ombudsmännen i hufvud- och

- 25 -

avdelningskontoren jemte de i ombudsmansexpeditionen anställda tjensteman, att
såsom kommissionärer taga befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande
af lån eller kreditiv i Riksbanken och afdelningskontoren; och detta förbud
är i 1878 års reglemente utsträckt till samtliga tjensteman i Riksbanken och dess
afdelningskontor.

Då bankoreglementet genast efter dess utfärdande träder i verkställighet,
torde äfven nämnde förbud för tjenstemännen att befatta sig med lånekommissioner
rätteligen hafva bordt genast tillämpas; men Fullmäktige hafva den 5 Juni, vid
meddelande af de föreskrifter, som erfordrades för reglementets tillämpning, förklarat
att förbudet skulle, i afseende på de tjensteman, hvilka icke redan voro
detsamma underkastade, träda i tillämpning från och med den 1 Oktober.

Revisorerna anse sig böra omförmäla detta, enär det ovilkorliga reglementsstadgandet
icke synes medgifva Fullmäktige att uppskjuta detsammas tillämpning;
men _ revisorerna vilja tillika uttala sin åsigt, att ett billigt afseende på den förändring,
stadgandets tillämpning föranleder i sättet för allmänhetens beröring
med banken och de olägenheter, som derigenom kunde ådragas dem, hvilka icke
hunnit om förändringen erhålla kännedom, icke bordt lemnas ur sigte och att
denna omständighet innebär ett ej ogiltigt skal för det beslutade uppskofvet.

§ 27‘

1 de för medels emottagande på upp- och afskrifningsräkning samt depositionsräkning
bestämda räntesatser är, sedan förlidet års revisionsberättelse afgafs.
ingen förändring vidtagen, men under den 26 nästl. Juni hafva Fullmäktige förordnat
om mottagande af medel på depositionsräkning jemväl på 6 månaders uppsägning
emot ränta af 4 dock under vissa inskränkningar och förbehåll, åsyftande
att förebygga det medel insattes i Riksbanken till större belopp, än att de
måtte kunna ändamålsenligt användas.

Räntesatserna vid diskontering och utlåning blefvo deremot den inte i nyssnämnde
månad, att gälla från och med nästpåföljde dag, sålunda förändrade,
att> räntan vid diskontering samt utlåning på kort tid eller uppsägning vid såväl
hufvudkontoret som samtliga afdelningskontoren höjdes med V-j procent, och utgjorde
dessa räntesatser således:

F/sä för vexlar på 3 månader eller kortare tid samt för lån på enahanda
tid eller på högst en månads uppsägning mot säkerhet dels af aktier eller publika
papper och dels af vågförda effekter;

5 In för vexlar på längre tid än 3 månader och för lån på längre tid än
3 månader eller på längre uppsägningstid än en månad mot ofvannämnda slag af
säkerhet, äfvensom för lån på 3 månader eller derunder mot säkerhet af löpande
förskrifning; och

;,1/2 1 för lån på längre tid än 3 månader, när säkerheten bestod aflöpande

förskrifning.

Räntan för kassakreditiv bibehölls oförändrad vid 5 11...

1 nu nämnde räntesatser för diskontering, utlåning och kassakreditiv
hafva, efter hvad Revisorer^ erfarit, Fullmäktige den 18 Sept. beslutat höjning
med en half procent.

§ 28.

Af Bankens hufvudkontors samt afdelningskontorens i Göteborg, Malmö,
Luleå och Wisby räkenskaper för år 1872 meddelas nedanstående med ledning af
de från vederbörande Revisorer inkomna berättelser upprättade sammandrag.

Revisorernas Berätt. ang. Riksbanken. A

Upp- och
utlåning s yäiHiin.

Diskont rörelsen.

A. Vexeldis konteringen, utlåningen på kort ti

Anvisad fond jemte förstärkningar
derå från bankens
reservfond.

Vid urets början anvisade anslag samt innestående medel:

i bankens hufvudkontor .......................................................

i Göteborgs afdelningskontor................................................

i Malmö dito ............................................................

i Luleå dito ............................................................

i Wisby dito ..........................................................

= 26,711,7 89: 96.

Under året anordnade förstärkningar i anslagen samt insatta medel.

i bankens hufvudkontor .......................................................

i Göteborgs afdelningskontor ................................................

i Malmö dito ...........................................................

i Luleå dito ............................................................

i Wisby dito ............................................................

Säger

Återbetalda förstärkningar samt uttagna medel:

från bankens hufvudkontor ...................................................

„ Göteborgs afdelningskontor .........................................

„ Malmö dito ......................................................

„ Luleå dito ............... ....................................

„ Wisby dito ......................................................

Vid årets slut anvisade anslag oph innestående medel:

i bankens hufvudkontor................................................

i Göteborgs afdelningskontor............................./.........

i Malmö dito ...................................................

i Luleå dito ...................................................

i Wisby dito ..................................-...............

- 28,298,484: 97.

11,500,000 4,500,000 3,000,000 300,000 300,000	- 1
21,250,000


54,000	—

18,150,000	—


54,000
14,600,000 4,500,000 3,000,000 300,000 300,000	—

19,600,000

21.304.000 -

40.904.000 -

18,204,000 -

22,700,000

- 27 -

eller uppsägning samt kassakreditivr öreisen.

			Upplå n i	n g.			j
Upp- och afskrifnings-räkning.	Deposit-räkning-	Summa.
4,352,344	32			1,909,462	16
230,902	38			56,900	—
403,518	30
157,462	80	5,144,227	80	1,200	—	1,967,562	16	7,111,789	96
46,161,299	43			937,510
2,773,261	32			22,500	—
2,189,080	—				I
1,166,183	61	52,289,824	36	1,600	—	961,610	—	53,251,434	36
	57,434,052	16		2,929,172	16	60,363,224	32
47,614,861	16			898,042	16
2,872,071	69			30,700	—
2,062,268	43				I
1,289,646	41	53,838,847	69	2,200	—	930,942	16	54,769,789	85
2,898,782	59			1,948,930
132,092	Öl			48,700	—
530,329	87				—
34,000		3,595,204	47	600	—	1,998,230		5,593,434	47
/

— 28

				U
		Yexel-diskontering.
	Utestående vid årets början;
i bankens hufvudkontor....................................................................	2,641,802	02
i Göteborgs afdelningskontor .........................................................	1,245,748	14
i Malmö	dito .........................................................	1,055,623	57
i Luleå	dito ........................................................
i Wisby	dito ........................................................	114,366	92	5,057,540
	Under året utlemnade:
i bankens hufvudkontor....................................................................	10,986,634	03
i Göteborgs afdelningskontor ........................................................	3,010,918	28
i Malmö	dito .........................................................	4,013,296	18
i Luleå	dito .........................................................	158,600
i Wisby	dito .......................................................	415,341	40	18,584,789
	Säger		23,642,330
	Under året inbetalda eller affärda:
i bankens hufvudkontor....................................................................	9,713,196	50	a)
i Göteborgs afdelningskontor .........................................................	3,353,365	73	d)
i M.almö	dito .........................................................	3,888,094	43
i Luleå	dito ........................................................	29,200	—
i Wisby	dito .........................................................	409,217	60	17,393,074
	Utestående vid 1872 års slut:
i bankens hufvudkontor..................................................................	3,915,239	55
i Göteborgs	afdelningskontor .........................................................	903,300	69
i Malmö	dito .........................................................	1,180,825	32
i Luleå	dito .........................................................	129,400
i Wisby	dito .....................................,...................	120,490	72	6,249,256
a) Häraf	inom linien förda 12,682 rdr 15 öre.
b) „	7 119 11 » n » *
<■)	„ „ „ 2,358 „ 26 „
d)	v » v 11,771 „ 86 „
o)	„ „ „ 13,442 „ 48 „
f)	» !> » 7,448 „ 18 „

aning-.

mot hypothek af	Kassa-kreditiv.	Summa.
löpande förskrifningar m. m.	vågförda effekter.
5,396,801	17			I 1,151,554 21			4,123,573	,85
2,001,312	29			422,290!			686,497	61
1,060,523	13				—			593,811	71
22 400	__
13''300		8,494,336	59		_	1,573,844	21	99,010		5,502,893	17	20,628,614	62
28,597,770				2,419,655				62,896,036	78
6,108,340				650,950				10,525,671	77
4,045,730	_							6,029,243	40
45,900					—			112,614	69
88,580		38,886,320	—			3,070,605	—	1,234,553	29	80,798,119	93	141,339,834	82
		47,380,656	59		4,644,449	21		86,301,013	10	161,968,449	1 44
24,693,511	35	b)		2,855,081	70			61,562,734	67	c)
6,016,178	91	e)		813,190	—			10,422,619	39	f)
3,514,512	34				—			6,021,400	50
22,400					—			62,130	29
85,600		34,332,202	30			3,668,271	70	1,232,369	79,301,253	85	134,694,802	41
9,301,059	82			716,127	51			5,456,875	96
2,093,473	38			260,050	—			789,549	99
1,591,740	79				—			601,654	61
45,900	—				—			50,484	69
16,280	~	13,048,453 99		—	976,177	51	101,194	—	6,999,759	25	27,273,647 03

— 30

Nedanstående tabell utvisar medelbeloppen af vexeldiskonteringen, utlåningen
på kort tid eller uppsägning samt kassakreditivrörelsen vid samtliga kontoren
under år 1872.

Under Januari
„ Februari
„ Mars
„ April
„ Maj.

„ Juni
„ J uli
„ Augusti
„ September
„ Oktober
„ November
„ December

månad

Innestående

upp- och
afskrif-nings
räkning.

deposit.-

räkning.

5.971.700

4.004.900

3.090.900
4,265,000

3.760.700

3.990.200
4,172,400

4.112.900

3.801.200

Utestående

vexel diskon tering.

mot hypotek af

1,969,400 4,919,100
l,983,300l!4,797,800
2,003,5005,352,600
2,017,1005,682,200
2,037,900''5,950,700
2,326,300''5,787,400

2.110.500 5,235,100
2,140,000,4,796,400

2.084.500 5,044,200
4!092''30q2,045,400 4,921,300
3,932,800 2,094,200 4,978,700
4,305,400(2,074,100||5,777,100

löpande
förskrifningar
m. m.

vågförda

effekter.

8.529.200

8.113.200

9.633.200
9,919,500
9,735,600

10,109,900

9,927,000

10.049.800
10,386,200

11.086.800

11.138.000

11.759.000

1,662,400

1,891,900

2,133,700

2,061,100

1,650,600

1.491.200
1,466,100

1.162.200
977,900
807,300
748,500
798,100

genom
ä kassakreditiv

lyftade.

—

5,123,3001

4,942,000;

5.603.7001
5,529,600.
5,644,200

4.198.600
5,160,000

4.994.600
5,508,400
5,539,700;
5,023,900]

5.365.7001

B. Rörelsen i fonden för lån med omsättnings rätt.

Det under år 1872 anvisade förlag hav utgjort:

„ , (vid årets början: 5,900,000.

i bankens hufvudkontor (återbetaide: 600,000.

i Göteborgs afdelningskontor....................• ——-

i Malmö
i Luleå
i Wisby

eller tillsammans

(vid arets början: i,ddO,uuu.

förstärkningunder

året ................. 70,000.

dito ..........................................

(vid årets början: 170,000.

dito (förstärkning under

låret ........... 30,000.

5,300,000: —
2,600,000: -

1,400,000: —
500,000: —

200,000: —
10,000,000: —

Häraf voro vid årets början utestående:

i bankens hufvudkontor ..................................................

i Göteborgs afdelningskontor .........................................

i Malmö dito .....................................................

i Luleå dito (öfverflyttade från riksbanken)

i Wisby dito .................................................—

4,141,850

2,202,076

1,034,553

93,775

156,852

Transport

7,629,108 26

7,629,108] 26

— 31 —

	Transport			7,629,108	26
Under året hafva utbetalts:
i Stockholm....................................................		1,884,790
i Göteborg ...................................................		1,357,120	—
i Malmö .........................................................		557,610	—
i Luleå ..........................................................		125,800	—
i Wisby .......................................................		88,610	—	4,013,930
	Säger		11,643,038	26
Deremot influtit:
i Stockholm.....................................................	............ 3/226,826: 31.	*)
med tillägg af inom limen förda........	............ 10,595: 47.	3,236,921	78
i Göteborg .....................................................	............ 1,582,389: 12.
jemte beloppet för dito.......................	............ 3,316: 52.	1,585,705	64
i Malmö...........................................................	............ 799,211: 39.
med tillägg af dito.......................	............ 2,935: 34.	802,146	73
i Luleå.............................................................		31,732	29
i Wisby..........................................................	............ 123,390: —
jemte beloppet af inom linien förda ..	............ 701: 48.	124,091	48	5,780,597	92
så att fonden vid lti72 års slut, oberäknadt	inom linien förda for-
dringar, hade utestående:
i bankens hufvudkontor ...............................		2,789,718	97
i Göteborgs afdelningskontor......................		1,973,490	44
i Malmö dito ..................................		790,016	95
i Luleå dito ..................................		187,843	—
i Wisby dito ..................................		121,370	98	5,862,440	34

C. Tabell öfver inkomster och utgifter å diskontrörelsen år 1872.

Inkomster:

a) Vexeldiskonteringen, utlå-ningen på kort tid eller upp-sägning samt kassakreditiv-rörelsen

Å vexeldiskontering:

förskottsränta ........................

öfverränta .............................

kapitalinbetalningar å inom
linien förda vexlar.

I Stockholm.

I Göteborg.

I Malmö.

I Luleå.

I Wisby.

Summa.

136,231

955

38,325

47,726

2,394

5,585

•231,315

Transport

137,213

38,357 79

47,754 37

2,398

5,590

231,315

*) Hvaraf 10,579 Rdr 57 öre vid 1872 års slut innestående å räkningen: »Afslagna diskont-omsättningar».

— 32

	I Stockholm.	1 I Göteborg.	I Malmö.	I Luleå.	\| I Wisby. j	Summa.
Transport	3 !>■" ce tH	55	38,357	79	47,754	37	2,398	65	5,590	99	231,315	35 j
Å utlåning mot hypotek af lö-
pande förskrifningar, aktier,
publika papper eller annan
säkerhet:
ränta till förfallodag en ......	304,112	53	88,052	84	46,537	21	603	32	1,095	38
öfverränta..............................	1,478	13	646	93	440	21	7	07	3	06
kapitalinbetalningar å inom											443,678	56
linien förda lån ..................	70	55	(SO	81			•) no	47	—	—
ränteinbetalningar å inom
linien förda lån ..................	64	52			—	—	395 53
Å utlåning mot pant af våg-
förda etfekter:
ränta till förfallodagen ......	42,216	36	14,582	72	—	—	—	—	—	—		10
öfverränta.............................	1,096	02	—	—	—	—		—	—	—
Å kassakreditivrörelsen:
inträdes afgifter ....................	38,045	78	8,106		4,490	75	872	59	1,336	75	1 994 857	44
ränta ......................................	170,753	48	36,291	64	28,807	15	169	57	5,983	73
== 1,027,746: 45. =
b) af fonden för lån med- om-
sättning sr ätt:
JTörskottsränta...........................	149,933	80	99,533	81!	42,857	93	3,905	75	6,612	11
Öfverränta .................................	9,181	03	4,529	Öl	2,195	85	71	27	259	81
Kapitalinbetalningar å inom											091 7 afl	35
	576	25			1,388 ''	06			169	56
Ränteinbetalningar å inom linien
	522	06				__				—
Influtna hyror utöfver omkost-
n a fl p,r .......................			630	07						_	630	07
Behållning å lagsökningskost-
nadsräkningen........................		-			26	72	—--	—	—		2672
= 322,393: 14. =							''
Summa	855,264	Oöj 290,791	67	174,498	25	8,534	22	21,051	39	1,350,139\|59
Utgifter:
Ränta å medel, som innestått å									.
upp- och afskrifningsräkning	33,617	23	2,243	25	1,988	64		—	484	19	38,333131
Ränta å medel, som innestått
på depositräkning..................	82,727	67	1,194	20		—		—	46	96	84,768)83
Transport	116,344	901 3,437	45	1,988	04			531	15	123,10214

*) Kapitalinbetalning- på inom linien förda vexlar, lån och kreditiv.
**) Rånte- )) » » » » » » » »

— 33 —

	I Stockholm.	I Göteborg.	I Malmö.	I Luleå.	I Wiaby.	Summa.
Transport	116,344	90	4,237	45	1,988	64		—	531	15	123,102	14
Af Herrar .Revisorer anmärkta
missräkningar ........................ Inom linien förda belopp:		—		—	6	81		—		—	6	81
tillhörande vexeldiskonteringen, utlåningen på kort tid eller upp-
sugning, samt kassakreditiv-röreisen: vexlar .....................	12,682	15		_				___			12,682	15
lån ..........................	7,112	11	32,662	52	2,935	34		—	701	48	43,411	45
kreditiv.....................	2,358	26		—		—		—		—	2,358	26
från fonden för lån med om-
sättning sr ätt ........................... Reparationskostnad utöfver in-	10,595	47	3,316	52	—			—		■	13,911	99
flutna hyresmedel..................	—	-		—	573	60	43	24		—	616	84
Förvaltnings- m. fl. kostnader		—	40,890	13	24,651	42	3,813	44	6,489	23	75,844	22
Säger	149,092	89	81,106	62	30,155	81	3,856	68	7,721	86	271,933	86
Behållen vinst	706,171	17	209,685	05	144,342	44	4,677	54	13,329	53	1,078,205	73
Summa	855,264	06	290,791	67	174,498	25	8,534	22	21,051	39	1,350,139	59
Balans inom kolumn:
Vexlar......................................... Lån på löpande förskrifnin-	45,549	63	24,222	87	4,720	67	248	69	3,985	90	78,727	76
gar m. m...............................	79,890	63	45,453	17	—	—		—		—	125,343	80
Kassakreditiv ...........................	14,236	19	25,789	06	1,402	__		—	1,251	41	42,678	66
Från fonden för lån med om-
sättningsrätt utgifna lån......	68,300	50	26,490	58	28,196	14	422	30	2,755	63	126,165	15
Summa	207,976	95	121,955	68	34,318	81	670	99	7,992	94	372,915	37
På lagsökning beroende, men bland
säkra fordringar upptagne:
Vexlar .......................................	6,299	13	16,343	99		—		—		_	22,643	12
Lån på löpande förskrifnin-
gar m. m...............................	45,699	82	35,363	38	6,520	79		—		—	87,583	99
Kassakreditiv ...........................	22,514	89	5,064	14		—		—		—	27,579	03
Lån från fonden för lån med
omsättningsrätt .....................	77,538	54	20,220	44	10,036	95	2,393	—		—	110,188	93
Summa	152,052	381 76.991	95	16,557	74	2,393	-"1	-	247,995	07

Revisorer^i berätt. ang. Riksbanken.

— 34 —

§ 29.

Frånbanken Af de från banken utgifna äldre s. k. lånebanks-obligationer, åtgörande,

utgifvaäldre s 29 i senast tryckta revisionsberättelse, den 30 Juni 1872 ett sammanlagdt

Ä, belopp af..................... ......................................—................ Bär «■

skuldförbin- bär under senare hälften af samma år bnfvit till inlösen töredeher.
tedde:

2 st. å 41/* procent ränta med ............................................. »__649: 43,

hvadan Riksbankens skuld för dessa obligationer, hvilken under
förra hälften af innevarande år icke undergått förändring,

den 30 sistlidne Juni utgjorde................................................... Rdr 276,099: 23.

Deremot har under nämnde tid icke någon af nedan nämnde förbindelser
blifvit hos banken till inlösen företedd, utan balanseras fortfarande:

Obligationer för inlemnadt silfver (s. k. silfversedlar) .... Rdr 402 : 34.

Realisations-obligationer (utfärdade för Riksgäldssedel^ inlösen)
...................................................................................... » 637: 50.

Obligationer för 1830 års upplåning (utfärdade till förlag för

handels- och näringsdiskonten) .....................,..................... „ 187: 50.

§ 30.

Lån på äldre A lån på äldre lånebanks-obligationer, kvilka vid 1872

lånebanks- £rg gjut utgj0rde ................................................................................. Rdr 9,510: 90.

o %ga zoner. un(jer förra hälften af innevarande år blifvit afbetaldt......... „_230: 40.

hvadan bankens ifrågavarande fordran den 30 sistlidne Juni

uppgick till ................................................................................. Rdr 9,280: 50.

§ 31.

Utlåning mot Bankens fordran för lån mot inteckning i hus och jord i städerna utom

inteckning i Stockholm uppgick den 31 December 1872 till.............................. Rdr 431,776: 51.

hus och jord j af_ och slutbetalningar hafva under förra hälften af

'' detta år ingått ..................... .................................................■■■■; S4,496: 78.

Stockholm. sä aff Riksbankens fordran mot nämnda säkerhet den 30 Juni

detta år utgjorde ....................................................................... Rdr 397,279: 79.

Allmänna r 32

Hypotheks- ”

skuldra Efter den i Fullmäktiges berättelse till sist församlade riksdags Banko Riksbanken

utskott omförmälda inbetalning den 13 Januari innevarande år af 400,000 Rdr å
för Öfver- Allmänna Hypotheksbankens skuld till Riksbanken för öfvertagna fordringar mot
pant af inteckning i fastighet på landet, utgör Riksbankens fordran å denna räkning
fortfarande Rdr 4,866,267: 54.

35 —

§ 33.

Å Riksbankens inom linien förda fordran hos Södertelje kanalbolag har afbetalning
icke egt rum.

§ 34.

De Statslånefonden tillhöriga vinstmedel hafva icke undergått någon förändring,
sedan berättelse af Fullmäktige aflemnades till sednast församlade riksdags
bankoutskott, utan redovisas fortfarande sålunda:

på indrifning beroende lån:

vid hufvudkontoret i Riksbanken .................... Rdr 27,981: 55.

„ afdelningskontoret i Malmö ....................... ,, 1,125:

på vinst- och förlust-räkningen innestående

Sgr Rdr 29,106:

55;

1,947: 78. Rdr 31,054: 33.

Utredningen af Statslånefondens fordringar är beroende af ännu ej afslutade
rättegångar.

Om Bankstyrelsens personal in. in.

§ 35.

Inom styrelsens vid sednaste Riksdag utsedde ordinarie personal har förändring
ej inträffat, men sedan Fullmäktigen Herr Carl Ifvarsson anmält att han
för hela tredje qvartalet vore hindrad att i bankstyrelsens göromål deltaga, har
i början af Juli månad förste suppleanten Herr Liss Olof Larsson i styrelsen inträda
hvarförutan dels under en del af tiden för dennes frånvaro från StocKholm
såsom riksdagens deputerad vid kröningen i Norge, dels ock sedermera under
Herrar Ehrenheims och von Stockenströms frånvaro en kortare tid, andre Suppleanten,
Herr Grosshandlaren G. M. Rosenberg, i Styrelsen deltagit. §

§ 36.

Med anledning af stadgandet i reglementets 42 § om fördelningen af göromålen
deputerade emellan, hafva Fullmäktige bestämt denna fördelning sålunda,
att den ene deputeraden skulle tillkomma: verkställandet af köp och försäljning
åt utländska vexlar med hvad dertill hörer, föredragning inför Fullmäktige af dithörande
frågor samt frågor om disposition åt Riksbankens utrikes stående valutor,
om pris på silfver eller guld, om inrikes vexeldiskontering samt om lån mot
hypothek; öfverinseendet öfver Tumba bruk och bankens brandanstalter; och att
den andre hade att utöfva tillsynen å den inre förvaltningen och verkställigheten

Riksbankens
fordran hos
Södertelje
kanalbolag.

Statslåne fonden.

Bankstyrel sens personal.

Ang. fördelningen
af
göromålen
deputerade
emellan.

— 36 —

af Fullmäktiges derom fattade beslut; vidtaga de åtgärder, som i dessa delar enligt
reglemente, eller instruktioner tillkomma deputerade; föredraga inför Fullmäktige
alla hithörande ärenden samt frågor om lån med omsättningsrätt och
kassakreditiv samt utöfva inseendet öfver Riksbankens tryckeri.

§ 37.

Kanal, mynt- Från Kong], Myntverket äro års- och qvartalsräkningar öfver Riksbankens

ninnar kellållmng 1 silfver och guld hos detta verk aflemnade, hvilka räkningar blifvit
y '' i banken utan anmärkning granskade och befunnits riktiga.

§ 38.

Ang. åtskil- Uti det af bankoutskottet vid sistlidne riksdag afgifna memorial n:o 3, an bankeZoeh

&ående verkställd granskning af''Riksbankens tillstånd och förvaltning, är, å sidorna
Myntverkets ^ ock omförmäldt, hurusom. myntverket dels fördröjt fullgörandet af en utaf
inbördes för- bankofullmäktige gjord reqvisition af mynt, utan att underrätta Fullmäktige om
hållanden, det hinder för samma reqvisitions utförande, vederbörande förmenat förefinnas,
dels, när Fullmäktige begärde att det till myntning ej begagnade silfret måtte
till Riksbanken återlemnas, dervid gjort åtskilliga invändningar och vilkor, hvilka
föranledt Fullmäktige att i skrifvelse till Kongl. Maj:t af d. 4 Juli 1872 om förhållandet
.gorå anmälan; och har Utskottet derjemte, i anledning af hvad sålunda
förekommit, fästat uppmärksamheten på nödvändigheten af att, såvida bankofullmäktige
skola kunna fullgöra åliggandet att tillse, det nödigt förråd finnes för att
i Riksbankens kassor tillhandahålla mynt af alla de valörer, som enligt gällande
myntordning, utmyntas, Fullmäktiges reqvisitioner å myntning fullgöras och att
myntverket icke lemnar fullgörandet å sido, utan att ens underrätta Fullmäktige
om anledningen dertill.

Som, efter hvad Utskottet tillika tillkännagifvit, något svar på Fullmäktiges.
ofvan antydda, hos Kongl. Maj:t gjorda anmälan, då ännu ej kommit
Fullmäktige tillhanda, anse revisorerne sig böra anmäla, att, efter hvad af Fullmäktiges
protokoll inhemtats, Kongl. Maj:t under d. 15 April detta år öfverlemnat
ett från Ofverdirektören vid Mynt- och Kontrollverken i ämnet infordradt utlåtande
till Fullmäktige, för att lemna Fullmäktige tillfälle till framställande vid
de af Ofverdirektören gjorda förslag utaf de erinringar, hvartill anledning kunde
förefinnas; att Fullmäktige i sådant afseende till Kongl. Maj:t d. 29 Maj aflåtit
skrifvelse, men att, så vidt revisorerna hafva sig bekant, Kongl. Makt ännu icke
i frågan meddelat beslut.

Vigten deraf att Riksbankens och myntverkets inbördes förhållanden varda
ordnade på ett sådant sätt, att den förras åligganden i afseende på tillhandahållande
af mynt åt allmänna rörelsen icke må försvåras genom myntverkets förvållande,
och att i öfrigt Riksbankens rättmätiga anspråk beträffande dess fordringar.
hos myntverket samt redovisning derför må varda tillgodosedda, har föranledt
revisorerna, att ånyo fästa uppmärksamheten på det förhållande, som af bankoutskottet
vid sistlidne riksdag på nyss antydda sätt blifvit omförmäldt; och detta
så mycket mera, som ännu ett likartadt förhållande mellan riksbanken och myntverket
förekommit och måst underställas Kongl. Maj:ts afgörande.

— 37 —

I slutet af år 1872 hade nämligen en enskild penningeinrättning till Kong!
Myntverket för riksbankens räkning inlemnat 54 stycken silfverplantsar, tillsammans
vägande 4021,15 skålpund och innehållande i rent silfver 4010,6412 skålpund,
och hade nämnde penningeinrättning, på grund af 10 § 4 mom. i då gällande
bankoreglemente, för berörde silfverparti af riksbanken erhållit liqvid emot aflemnande
af den utaf myntverket utfärdade myntattest.

Då emellertid silfret icke för tillfället behöfde utmyntas, hade Fullmäktige
begärt att få detsamma till Riksbanken utlemnadt, men från myntverket erhållit
det svar, att då silfret vore af annan person till utmyntning inlemnadt, detsamma
icke kunde af Riksbanken utfås, med mindre än att Kong], Statskontoret derom
meddelade föreskrift.

I anledning häraf afläto Fullmäktige d. 2 Januari innevarande år till Statskontoret
anhållan att vederbörande å myntverket måtte förständigas att till Riksbanken
utlemna berörda silfverparti; på hvilken anhållan från Statskontoret erhölls
det svar, att som det icke tillkomme Statskontoret att i vidsträcktare måtto
utöfva inseende öfver myntverket, än som finnes föreskrifvet i Kongl. brefvet d.
10 Aug. 1838, Statskontoret ansett sig endast böra infordra yttrande i frågan
från Ofverdirektören för mynt- och kontrollverken, hvilket yttrande till Fullmäktige
öfverlemnades.

1 detta yttrande anförde Ofverdirektören att, då ifrågavarande silfver, som
efter afdrag af myntskatten belöpte sig till 265,370 rdr 76 öre riksmynt, enligt
§ 33 af reglementet för myntverket, vore att anse såsom en Riksbankens deposition,
bankens styrelse väl hade rätt att utbekomma sitt depositum och deröfver
efter godtfinnande förfoga, men att detta depositum utgjorde icke 4010,6412 skålpund
finsilfver, utan endast 3980,5614 skålpund sådant silfver, motsvarande 265,370
rdr 76 öre rmt, enär återstoden, 30ri\i|r„T skålpund fint silfver, motsvarande 2,005
Rdr 32 öre rmt, vore icke Riksbankens, utan Myntverkets tillhörighet, såsom erlagd
myntskatt, hvilken som inkomst eller tillgång blifvit under år 1872 vederbörligen
bokförd; dock att, som afskiljandet af 30T^n skålpund fint silfver från
en af de 54 silfverplantsarne icke skulle kunna utan betydliga svårigheter verkställas,
dessa plantsar kunde oafkortadt till Riksbanken utiemnas, derest Fullmäktige
voro villige att afskrifva ofvannämnda 2005 rdr 32 öre rmt från Myntverkets
silfverskuld till Riksbanken intilldess att samma plantsar eller andra sådana,
innehållande 4010^^ skålpund fint silfver till förmyntning vid Myntverket
blifvit åter inlemnade, men att under andra vilkor Ofverdirektören ansåge sig
icke vara berättigad att ifrågavarande silfverplantsar till Riksbanken utlemna.

Öfver direktörens vid mynt- och kontrollverken sålunda framställda fordran
att myntskatt skulle erläggas för det. ifrågavarande silfverparti et, oaktadt detsamma
ej komme att utmyntas, funno sig Fullmäktige icke kunna godkänna, utan
afläto den 20 Februari till Kong]. Maj:t en skrifvelse med begäran om rättelse
härutinnan, så att det ifrågavarande silfverpartiet måtte genast oafkortadt varda
till Riksbanken utlemnadt.

För denna begäran anförde Fullmäktige hufvudsakligen följande skäl:

• ^en Ofverdirektören såsom stöd för det afgifna förklarandet, åberopade
33 § i. reglementet för myntverket innehölle att, då myntverket måste begagna den
af Rikets Ständer medgifna förmån att genom lånebanken erhålla inkomna guldoch
silfverposter förskottsvis inlösta, attest skall utfärdas om godsets deposition
i myntverket för lånebankens räkning samt i denna attest upptagas samma om -

— 38 —

ständigheter, som i 28:de och 29:de §§ omförmälas, eller, enligt den förra, den
proberade postens bruttovigt, halt och nettobelopp äfvensom dess derefter uträknade
värde i guld eller silfver, och, enligt den sednare eller 29:de §, beloppet
af myntskatten äfvensom alla öfriga kostnader. Af dessa stadganden framginge
visserligen att den stora fördel blifvit myntverket beredd att icke behöfva vara
försedt med kontant kassa för inlösen af de, guld- och silfverposter, som erbjödos
myntverket till inköp, och att myntverket sålunda ej heller för erhållande af mynt
till sådan inlösen nödsakades göra smärre tillmyntningssmältningar, då myntverket
alltid vore oförhindradt att å den belöpande liqviden utfärda myntattest och
tillegna Riksbanken det inköpta guldet eller silfret genom anteckning å attesten
att "detsamma blifvit för Riksbankens räkning till myntverket inlemnadt för utmyntning;
men hvarken af dessa eller andra i reglementet för myntverket befintliga
föreskrifter kunde rimligen dragas den slutsats, att dylikt guld och silfver,
än mindre sådant, som endast för undergående af vågning, probering och värdering
för Riksbankens räkning blifvit till myntverket inlemnadt, äfven om sådant
skett under termen: “till utmyntning11, för att derigenom bereda myntattestens
inlösen förskottsvis af Riksbanken, skulle, då sådant silfver i omyntad form till
Riksbanken levererades, med myntskatt belastas. Myntskatten utgjorde nämligen
den ersättning, myntverket vore berättigadt att utbekomma i oclyför den ädla
metallens utmyntning och borde sålunda aldrig förr få betraktas såsom inkomst
eller tillgång för myntverket, än utmyntning skett, om ock^ myntskatten skulle
vid beräkning af metallens försäljningspris till Riksbanken frandragas, och myntverket
hade ej heller tillförene ifrågasatt att å guld- eller silfverposter, som. af
Riksbanken eller för densammas räkning för vågning, probering och värdering
till myntverket inlemnats, utbekomma myntskatt, då sådana guld- eller silfverposter
till Riksbanken aflevererats. , . , _, . .

Öfver Fullmäktiges begäran inhemtade Kongl. Maj:t förklaring af Ofverdirektören
för mynt- och kontrollverken, hvilken anförde, bland annat, att vid
myntverket guld- och silfverplantsar emottogos antingen “för vågning, probering
och värdering11 eller “till förmyntning11; — att mellan dessa båda fall, för hvuka
särskilda afgifter voro stadgade och olika attester utfärdades, en högst väsendtlig
skilnad förefunnes; att, då nu ifrågavarande silfverplantsar blifvit “till utmyntning11
inlemnade och i anledning häraf behörig myntattest af myntverket utfärdats,
Öfverdirektören funnit sig icke ega att till Riksbanken återlemna samma
plantsar såsom om de varit endast “för vågning, probering och värdering af
myntverket emottagna; men att, då afsigten med deras inlemnande till myntverket
icke varit, på sätt dervid uppgifvits, att få dem förmyntade, Öfverdirektören
ansåge sig höra hemställa om nådigt medgifvande dertill att omförmälda 54 silfverplantsar
finge betraktas såsom endast till vågning, probering och värdering
inlemnade och fördenskull till Riksbanken från myntverket utlemnas utan afdrag
af myntskatt; dock under iakttagande att myntverket återbekomma och anullerade
den myntattest, som för samma plantsars förmyntning blifvit till Riksbanken afgifven
och i dess ställe till Riksbanken aflemnade en i vanlig form affattad specifikation
öfver samma plantsars vågning, probering och värdering; att ur myntverkets
räkenskaper finge utgå och afskrifvas såväl den myntverket för samma
plantsar debiterade skulden till Riksbanken, som den .krediterade myntskatten,
samt att Fullmäktige för vågning, probering och värdering, men icke förmyntning
af dessa samma plantsar erlade till myntverkets tjensteman de dem genom Kongl.

— 39

brefvet till Öfverstyrelsen öfver myntverket den 26 Mars 1831 och Kongl. brefvet
till Statskontoret den 14 Augusti 1863 tillkända arvoden.

Och har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref till Bankofullmäktige af den 21
Mars detta år, förordnat om de merberörde silfverplantsarnes återlemnande till
Riksbanken, emot den afgift hvartill myntverkets tjensteman vore för plantsarnes
vågning, probering och värdering berättigade samt under iakttagande af hvad
Ofverdirektören i öfrigt föreslagit.

Då det å ena sidan kan synas som de af Ofverdirektören för mynt- och
kontroll verk en i de omförmälda fallen uppställda invändningar och svårigheter
icke saknat stöd i det för myntverket gällande reglemente; men å andra sidan
Fullmäktiges, på bankoreglementet grundade yrkanden i afseende på redovisning
för Riksbanken. tillhöriga behållningar hos myntverket och framför allt nödvändigheten
att Riksbankens och myntverkets förhållanden varda så ordnade, att
fullgörandet af den Fullmäktige åliggande skyldigheten att tillse, det nödigt förråd
af mynt alltid må finnas tillgängligt, icke må kunna genom myntverkets förvållande
onödigtvis försvåras eller omöjliggöras anse Revisorerne sig böra hemställa,
om icke Riksdagen skulle finna skäligt hos Kongl. Maj:t anhålla, att det
för myntverket nu gällande, den 30 April 1836 utfärdade reglemente måtte varda
öfversedt och ändradt i de delar, der detsamma befinnes icke vara för nuvarande
förhållanden lämpligt.

§ 39.

Fullmäktige hafva den 9 sistl. Juli förrättat inventering af Riksbankens
hufvudkontors samtliga kassor och öfriga förvaringsrum samt derjemte anställt
besigtning å Riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 40.

I § 42 af sistlidet års revisionsberättelse omnämnes att den af Riksbanken
på konkursauktion år 1867 inköpta s. k. Segelbergska egendomen i Örebro blifvit
under Juli månad 1872 å offentlig auktion försåld emot en köpeskilling af
25,850 Rdr.

Af nu uppgjord räkning visar sig; att Riksbanken, utan beräkning af räntor,
för ofvannämnde egendom, uti hvilken Riksbanken innehade inteckningar
såsom säkerhet för ett Fabrikören P. A. Segelberg beviljadt kassakreditiv å
10,000 Rdr förfallet den 1 Augusti 1866, och hvilken egendom Riksbanken, för att
skydda sig mot förlust vid Segelbergs inträffade konkurs inköpte på offentlig auktion
den 27 Mars 1867 för 33,500 Rdr, tillskyndats en förlust af 8,032 Rdr 13 öre.

Den fastighet n:o 3 qvartett Beckbrännaren i Stockholms stad, hvilken Banken
år 1871 nödgats å exsekutiv auktion inropa för 29,950 Rdr, har icke ännu kunnat
afyttras. Egendomen kommer emellertid att lemna 2,915 Rdr i hyror från och
med den 1 nästa Oktober. §

§ 41.

Fullmäktige hafva gemensamt med Fullmäktige i Riksgäldskontor^ utsett
ombud att å Riksbankens och Riksgäldskontorets vägnar deltaga i den revision
af Göta kanalverks räkenskaper för åren 1871 och 1872, som i nästl. Juni månad
blifvit anställd.

Inventeringar
verkställde
af
Fullmäktige.

Ang. den
Riksbanken
förut tillhöriga
s. k.
Segelbergska
egendomen i
Örebro samt
en stadsfastighet
i
Stockholm.

Om revision
af Göta kanalverks
räkenskaper.

Ang. uppförande
på
Helgeandsholmen
af
nytt hus för
Riksdagen
samt för
Riksbanken
och Riksgäldskontoret.

Metalliska
värdet af
Bankens
myntkabinett.

— 40 —

§ 42.

Sedan, i fråga om förberedande undersökningar och åtgärder rörande Kongl.
hofstallets förflyttning samt uppförande af nytt riksdagshus å Helgeandsholmen
äfvensom angående Riksbankens och Riksgäldskontorets förläggande till samma
holme, sist församlade Riksdag åt Fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontor
uppdragit dels att, utan afvaktan af de pågående utredningarne rörande
hofstallets förflyttning till annan plats och af frågan om och i hvad mån samt
under hvilka vilkor Stockholms Stadsfullmäktige kunde vara hugade eller skyldige
att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader, ofördröjligen
vidtaga åtgärder för fullgörande af hvad näst föregående Riksdag föreskrifva
om uppgörande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag till nämnde holmes
ordnande och bebyggande för det omförmälda ändamålet och så fort ske
kunde söka åstadkomma öfriga då beslutade utredningar; dels ock att, ehvad sistberörde
utredningar hunnit bringas till slut eller icke, till nästkommande Riksdag
inkomma med nämnde ritningar och kostnadsförslag äfvensom meddela de
utredningar rörande hofstallets förflyttning och kostnaden derför samt rörande
öfriga med ärendet gemenskap egande frågor, som dittills kunnat åstadkommas;
så hafva Fullmäktige, efter aet plan för de ifrågasatta byggnaderna uppgjorts,
beslutat genom annons i tidningarne inbjuda till allmän täflan, omfattande ritningar
och kostnadsberäkning för samma byggnader enligt tvenne alternativ,
nämligen:

l:o) en byggnad för Riksdagen, Riksbanken och Riksgäldskontoret sammanförda,
men dock så i. planen förlagda, att Riksbanken för sig utgjorde ett afskildt
helt;

2:o) tvenne byggnader, den ena för Riksdagen och den andra för Riksbanken.

De till täflan afsedda ritningar och kostnadsförslag böra vara inlemnade
till Fullmäktige i Riksgäldskontoret sednast den 20 Januari 1874; och hafva8,000
Rdr anvisats till utdelande af högst 3:ne pris, af hvilka intet komme att uppgå
till mer än 4,000 eller mindre än 1,500 Rdr. §

§ 43.

Metalliska värdet af de i bankens myntkabinett förvarade mynt och medaljer,
som vid 1871 års slut beräknades till .................................... Rdr 24,577: 75.

har genom inköp under år 1872 ökats med ............................... » 187: 71.

Rdr 24,765: 46.

hvarifrån afgår minskning genom aflemnande till statens myntkabinett
af åtskilliga mynt och medaljer ........................... „ 1,198: 81.

så att omförmälda värde vid året3 slut uppgick till ....................... Rdr 23,566: 65.

— n —

Om tjenstemännen vid Riksbankens hufvudkontor.

§ 44.

Sedan nv aflöningsstat blifvit för tjenstemännen -och vaktbetjeningen i
Riksbanken vid innevarande års riksdag fastställd, hafva Fullmäktige ansett sig
böra på ordinarie stat tillsätta de tjenstemän, som i och för göromålens handläggning
inom Riksbanken ovilkorligen erfordras inom det antal, som högst får
tillsättas.

§ 45.

Vid den med innevarande års början i verket satta förändrade arbetsordning
och fördelning af göromålen inom banken, bestämdes, att förvaltningen af
bankens inre ekonomi, hvilken förut tillhört den numera upphörda chefsbefattningen
vid det s. k. Revisions- och Ekonomikontoret, skulle utöfvas af en tjensteman,
som dertill af Fullmäktige förordnades; och utsågs till detta uppdrag en
af Kommissarierna i Bankkontoret. Till en början erhöll denne tjensteman icke
någon särskild ersättning för nämnde bestyr men under den 19 sist!. Juni beslöto
Fullmäktige,_ med afseende på den tillökning i göromål, som af uppdraget föranleddes,
att tilldela honom ett arvode af 400 Rdr årligen.

_Att någon särskild ersättning för det ifrågavarande bestyret meddelas,
torde icke vara obilligt; men det vill synas revisorer^, som om Fullmäktige icke
uti Bankoreglementet och den för Riksbanken fastställda aflöningsstat haft fullt
stöd för det nämnda arvodets anvisande. 1 aflöningsstaten finnes intet dvlikt arvode
upptaget eller medgifvet, och § 61 mom. 2 samt § 62 mom. 2 i reglementet
medgifva anvisande af särskilda arvoden utöfver stat, endast, enligt det förstnämnda
momentet ifall för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, och enligt det sistnämnda åt de tjensteman,
som biträda deputerade med göromål och bestyr i och för vexlars köp och
försäljning samt åt de tjenstemän, Indika erhålla uppdrag att handhafva bestvreu
i afseende på brefvexling med allmänheten i låneangelägenheter.

Då den nya aflöningsstaten afsett att afskaffa det förut använda anvisandet
af särskilda arvoden för vissa göromål, samt meddelandet af nämnda arvode
utöfver hvad bankoreglementet och aflöningsstaten uttryckligen medgifva, lätteligen
skulle kunna gifva anledning dertill, att arvoden än vidare utan Riksdagens
särskilda medgifvande beviljades, hafva revisorer^ ansett sig böra det nu omför
mål da förhållandet för Riksdagen anmäla.

Om styrelserna rid Riksbankens afdelning »kontor.

§ 46.

Styrelsernas vid Riksbankens afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Luleå
och Wisby personal har sedan sistlidna riksdag icke undergått någon förändring.

Jtevisorernes Berätt. ang. Riksbanken. ti

Om tillsättning
af
tjensteman i
Riksbanken.

Ang. ett af
Fullmäktige
anvisadt arvode
till eu
tjensteman i
och för förvaltningen

af Bankens
ekonomi.

Om styrelserna
vid
Afdelning skontoren.

Verkställd
granskning
ltf diskontoch
lånekontnrens
förvaltning.

Sammandrag
af brukets
räkenskaper.

Sedan de af Riksdagen särskilt utsedde revisorer granskat diskontkontorets
i Stockholm samt låuekontorens i Göteborg, Malmö och Wisby förvaltning under
år 187*2, hafva dessa samtliga revisorers afgifna berättelser, innefattande tillstyrkan
af décharge åt styrelserna öfver omfönnälda kontor för deras förvaltning
under ifrågavarande år, blifvit öfverlemnade till revisorerne af Riksbanken för den
närmare granskning, som Riksdagen föreslmfvit,

Af nämnde revisionsberättelser hafva revisorerna tagit behörig kännedom
och få härmed anmäla, att de för sin del icke hafva något att mot den tillstyrkta
déchargen erinra.

Om Tumba pappersbruk.

§ 48.

Af brukets räkenskaper för år 1872, hvilka icke voro afsilande, då berättelse
aflemnades till sednast församlade bankoutskott, meddelas följande sammandrag: -

Kapitalbehållning

Balans från 1871.
Debet:

Kredit:

Kassabehållning .............................................................

Tumba bruksegendom med fasta inventarier.............

Färdigt papper..............................................................

Förråder ......................................................................

Papper under arbete från år 1871..............................

Lösa inventarier ............................................................

Fordringar .....................................................................

Dito. en osäker fordran af Alex. Westerdahl


100: 47.	478,391	29
	792	46
	352,957 ilo	09
	49,354 11,500	76
	39,782	21
	23,888	77
100: 47.	—

jlmt Rdr 100: 47,

478,391|-19

43 -

Kapital-Räkning.	'' 1
Debet:		i
Riksbanken erhållit utöfver dess förskott ...........................................	53,839	84 ;
Utgående balans........................................................................................	458,756	j 79
Rmt Rdi	512,596	lss
Kredit:		i
Ingående balans .................................................... .....................................	\ 478,391	29
Vinst af bruskrörelsen under året...........................................................	34,205	1 34
Rmt Rdr	1 512,596	63
Räkning öfver papperstillverkningen.		1
Del et.
Papper under arbete från år 1871 .........................................................	11,500
Materialkostnader och andra till papperstillverkningen hörande kost-
na der.....................................................................................................	41,904	74
Arbetskostnader..........................................................................................	18,854 16
Förvaltningskostnader ..............................................................................	12,573! 12
Andra papperstillverkningen påförda kostnader....................................	12,894 07
Vinst å papperstillverkningen .................................................................	32,013; 78
Rdr Rmt	129,739 87
Kredit:	1
Under året tillverkadt papper...............................................................	121,166 85
„ „ fallet utskottspapper ...........................................................	363	36
Vinst å försåldt dito ..................................................	209	66
Papper under arbete till 1873 .................................................................	8,000	—
Rdr Rmtj	129,739	87
Räkning öfver Tumba hemman.
Debet:
Utsäde in. m.................................................................................................	1,012	68
Vinst å hemmanet....................................................:.......I...:....:..:.:.......	311	30
Rdr Rmt	1,323	98 S

— 44 —

Kredit:
Årets skörd ..........................................................................................	1,263	98
Ved .............................................................................................................	60	—
Rdr Rmt	1,323	98
Tumba mjölqvarn och såg.
Debet:
Aflöning för målning och sågning, reparationer in. m................	2,213	57
Vinst å qvärnen och sägen......................................................................	1,595	46
Rmt Rdr	3,809	03
Kredit:
Influten qvarntullsspannemål samt kontant ersättning för målning	2,987	i 96 i
Från sågen levereradt virke samt dito för sågning	821	07
Rdr Rdr	3,809	03 \| 1
Vinst- och förlusträkning.
Debet:
Vinst å hela bruksrörelsen............................................... Rdr Rmt	34,205	34
Kredit:
Vinst å försåld lump ..................................... .........	45 239	80
„ „ gammal koppar ..........................................................................
„ „ Tumba hemman ..........................................................................	311	30 j
„ „ Mjölqvarnen och sågen ....................................................	1 595	78.
„ „ papperstillverkningen ...........................................	32,013

Rdr Rmt	34,205	34!
- Balans till år 1873.
Debet:
Kassabehållning ....................................................''..................................... Tanjjjä bruksegendom med fasta inventarier .......................................	3,089 352,957	21 09
Transport	356,046	30

— 45

, Transport r ardigt papper ......................................................................... Förråder ........................................................................ Papper under arbete till år 1873 ........... Lösa inventarier............................................................................. Fordringar ............................................................................ Dito en osäker fordran hos Alex. Westerdahl............ 100: 47.	356,046 36 49,266 8,000 37,976 7,431	30 13 79 57
Rdr Rmt 100: 47.	458,756179
Kredit:
Kapitalbehållning ...................................................... Rdr Rmt 100: 47.	458,756 79

Förestående räkenskapssammandrag utvisar, att vinsten af bruksrörelsen

av 1879 lltmnvf t-» -i „ , „ „ ^ .

under år 1872 utan ort

tg|

0“ . härtill lägges minskningen under året i brukets bokförda
tillgångar, som vid årets början balansera -

des med

och vid dess slut med.......

så återfinnes det belopp,

Rdr 478,391: 29.
458,756: 79.

----*•<’ som> enligt den tryckta öfversigten af

bankens hela ställning vid 1872 års slut, bruket lemnat till
banken utöfver erhållna förskott, eller

Rdr 34,205: 34.

19,634: 50.

Rdr 53,839: 84.

Vinsten af
bruksrörelsen.

§ 49.

, .... ;Jemli^ föreskriften i 8 § af instruktionen för revisorer^, kommer denna Berättelse§ **

berättelse att tillställas bankofullmäktige, för att till trycket befordras och till tryckning
aiJmanhetens kännedom med allmänna tidningarne utdelas.

§ 50.

För sifferuppgifternas öfverensstämmelse med räkenskaperna och de till Ansvarighet
revisorerne anemnade räkenskapssammandrag ansvarar den sekreterare, som vid för sifferuppgranskningen
af riksbanken biträda giftérna.

- 46 -

Decharge.

§ 51.

Efter nu fulländad revisionsförrättning, få revisorerne, i enlighet med 8 §
af den för dem gällande instruktion, anmäla, att emot riksbankens förvaltning
icke något vidare varit att erinra.

Stockholm den 14 Oktober 1873.

Gustaf Lybecker.
Fredrik Hederstjerna,
Nils Gylden.stolpe.

0. B. Olsson.

C. A. Larsson.
Axel Lindgren.
S. A. Hedlund.
Jöns Fehrsson.

Joll. Ang. Berg.
Hugo Tainm.

J. Mankell.

Öl. Wikström.

C. G. Cdrlquist,

Reservation

vid § 25 åt Herr Hedmtjerna mot deri af revisorerna framställda anmärkning i
afseende på behandlingen af frågor om beviljande af kassakredit.iv åt sparbanker
och folkbanker.

Rättelser:

Sid. 32 ''2:dra raden nedifrån
„ 32 sista raden

står: 1,194: 20; läs: 1,994: 20. ''

står: 3,437 : 45; läs: 4,237: 45.

Till 1874 års Riksdag.

Enligt den i Kong!. kungörelsen den 24 Mai 1872 intagna instruktion för
riksdagens revisorer af Riksbanken, åligger det Fullmäktige att vid revisionsberättelsen
foga de upplysningar, som af deruti anmärkte förhållanden möjligen
kunna påkallas.

Vid fullgörandet af detta åliggande i afseende på den öfver sistkållne
revision den 14 Oktober innevarande år afgifna berättelse, anse sig Fullmäktige
i fråga om den i § 25 af berättelsen framställda anmärkning emot Fullmäktiges
förfarande vid pröfning af ansökningar från sparbanker och folkbanker om kreditiv,
endast hafva att åberopa hvad Fullmäktige i sitt uti berättelsen omförmälda
yttrande i detta ämne anfört.

I § 26 af revisionsberättelsen framställes väl ej bestämd anmärkning emot
Fullmäktiges åtgärd att till den 1 sistlidne Oktober utsätta tiden för tillämpning
af det i § 35 af 1873 års bankoreglemente införda allmänna förbud för tjenstemännen
vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor att taga befattning med
lånekommissioner hos Riksbanken, men der uttalas den åsigt att “då bankoreglementet
genast efter dess utfärdande träder i verkställigheti1 nämnde förbud
också skulle “rätteligen hafva bordt genast tillämpas1*.

Emot nämnde åsigt och den tillämpning deraf, hvilken blifvit framhållen
såsom den rätta, anse sig Fullmäktige böra framställa erinran. Nekas kan ej att
bankoreglementets stadganden äro affattade i sådana ordalag att, om frågan bedömes
endast efter reglementets text och det derå satta datum, den i revisionsberättelsen
uttalade mening kan synas hafva goda skäl för sig. Men för Riksdagens
Herrar ledamöter lärer det ej vara obekant att reglementet, dateradt för
den dag sammanfattningen af dess lydelse varder af bankoutskottet godkänd,
först sednare, efter det utskrifning deraf i utskottets kansli försiggått, kommer
Fullmäktige tillhanda. Om nu äfven den dag då detta sker ansåges såsom dagen
för reglementets utfärdande, blefve det dock i de flesta fall omöjligt att härifrån
räkna tiden för tillämpningen af de nva stadganderna, enär dessa oftast
antingen påkalla förberedande åtgärder och beslut af Fullmäktige eller åtminstone
böra samtidigt bringas till verkställighet vid Riksbankens samtliga kontor.
Det har också hittills ansetts bero på Fullmäktige att med den skyndsamhet,
som i hvarje fall lämpligen kunnat iakttagas, sätta i verkställighet de nya stadganden.
Indika kunna i reglementena för Riksbanken inflyta och omförmälda stadgande
i § 35 mom. 2 är icke det enda nya stadgande i 1873 års bankoreglemente,
hvilket Fullmäktige ansett sig icke böra genast och utan förberedande åtgärder
låta träda i tillämpning, något hvaremot, tillförene anmärkning ej försports. Full -

mäktige hemställa derföre att den nu uttalade åsigten, att bankoreglementets
stadganden skola genast efter utfärdandet träda i verkställighet, icke måtte vinna
Riksdagens godkännande, utan att det, hädanefter som hittills, måtte anses ankomma
på Fullmäktige, att härvid efter omständigheterne i hvarje särskilt tall
förfara, något som, Fullmäktige veterligen, hittills ej föranledt olägenhet och
hvaraf äfven framdeles sådan icke, med den granskning och kontroll fl ullmaktiges
åtgärder äro underkastade, torde vara att befara.

Då Fullmäktige i slutet af sistlidne år vidtogo de beslut rörande förändrad
organisation af hufvudkontorets särskilda kontor, livilka med innevarande ais
början trädda i tillämpning, voro Fullmäktige betänkte pa att till Fullmäktiges
expedition öfverflytta förvaltningen af den inre ekonomien. Det mötte dock svårigheter
att, samtidigt med de ingripande förändringar i hufvudkontorets organisation,
som då egde rum, verkställa äfven denna förändring i hela dess utsträckning
En mindre del af dessa göromål flyttades till Fullmäktiges expedition, men
i afseende på de återstående begagnade Fullmäktige utvägen att tills vidare uppdraga
desamma åt en af kommissarierne i bankkontoret. Denne fullgjorde uppdraget
under förra hälften af året utan att ifrågasätta arvode, men då vid den
nya lönestatens inträdande han fick bestämdt åliggande att deltaga i gransknino*en
och korsningen af förslitna sedlar samt ej’ utan skäl befarade, att detta åliggande
jemte ekonomigöromålen skulle för ^mycket inkräkta på den tid öfriga
kommissariegöromål togo i anspråk, gjorde han framställning om arvode för
ekonomigöromålen. i syfte att derigenom komma i tillfälle att utan minskning af
den inkomst han enligt lönestaten egde åtnjuta, kunna i vederbörlig ordning på
annan tjensteman öfverflvtta en del af bestyret med förslitna sedlar och sålunda
beredas tid för ekonomigöromålen. I anledning af denna efter Fullmäktiges bedömande
berättigade framställning, anvisade Fullmäktige det i revisionsberättelsen
omförmälda arvode 400 Rdr årligen att utgå från och med den 1 sistl. Juli.
Numera hafva Fullmäktige förehaft frågan om ordnande af göromål en vid Fullmäktiges
expedition, derifrån till bankkontoret öfverflyttat en del göromål och %
deremot i den för expeditionen antagna nya instruktion, hvilken med nästa års
ingång skall börja att tillämpas, upptagit samtlige ekonomigöromålen såsom tillhörande
expeditionen; i sammanhang hvarmed ifrågavarande arvode blifvit med
detta års utgång indraget. Det har således endast varit ett under organisationens
förfång behöfligt arvode för någon tid och Fullmäktige tillåta sig hemställa huruvida’icke
vid nu upplysta förhållanden den emot arvodets beviljande framställda
anmärkning skäligen må anses böra förfalla.

Stockholm den 18 December 1873.

Casimir Lewenliaupt.

v. Stockenströiu. C. Skogman. Carl A. Lindroth.

Pehr Ehrenheim. A. IV. Dufva.

Herm. Ossbahr.