Riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m. (Framställning / redogörelse 1977/78:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1977/78:5

Förslag

1977/78:5

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.

Redovisning av byggnadskommitténs fortsatta arbete jämte förslag
1977-09-28

Till riksdagen

Bakgrund

1 förslag till riksdagen 1976-04-05 (1975/76:20) redogjorde riksdagens
förvaltningsstyrelse för arbetet med riksdagens lokalfrågor. Arbetet utfördes
av den av förvaltningsstyrelsen 1975-09-02 utsedda byggnadskommittén
såsom en fortsättning av 1974 års riksdagshusutredning.

Förslaget 1975/76:20 behandlades av konstitutionsutskottet (KU 1975/
76:53) och antogs av riksdagen 1976-05-20.

Beslutet innebar att 6 000 000 kr. ställdes till förvaltningsstyrelsens
förfogande under budgetåret 1976/77 för fortsatt utredning främst beträffande
projektets funktionsduglighet, expansionsmöjligheter och kostnader.

I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 begärde förvaltningsstyrelsen
ytterligare 4 500 000 kr. för fortsatt utredning och projektering.

Frågan behandlades i konstitutionsutskottet (KU 1976/77:41), som efter
samråd med byggnadskommittén föreslog riksdagen att en kompletterande
utredning skulle utföras till en kostnad av 2 500 000 kr.

Riksdagen antog förslaget 1977-04-20.

Kommitténs fortsatta arbete jämte förslag till riksdagshusfrågans vidare
behandling redovisas i bifogad skrivelse.

Särskilt yttrande har avgetts av ledamoten Romanus, likalydande det yttrande
som av honom avgetts till byggnadskommittén.

Styrelsens överväganden och förslag

Det av byggnadskommittén utförda arbetet har varit inriktat på dels ett
fortsatt och fördjupat studium av Helgeandsholmsprojektet främst i vad
avser funktion, expansion, stadsbild och kostnader, dels en utredning
avseende expansions- och kostnadsfrågor vid riksdagens kvarblivande vid
Sergels Torg.

Kommitténs arbete har resulterat i en utförlig och uttömmande redovisning
av de erhållna uppdragen. Förvaltningsstyrelsen delar i allt väsentligt
byggnadskommitténs slutsatser. Det resultat som kommittén nu redovisat

1 Riksdagen 1977178. 2 sami Nr 5

Förs. 1977/78:5

stärker styrelsen i dess tidigare uppfattning om att det föreslagna projektet bör
komma till utförande.

Med anledning härav får förvaltningsstyrelsen föreslå att arbetet med
Helgeandsholmsprojektet får fortsätta enligt de tid- och kostnadsplaner som
byggnadskommittén redovisar.

Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer riksdagens
förvaltningsstyrelse att riksdagen

1. godkänner det redovisade ombyggnadsförslaget,

2. beslutar om projektering och genomförande av förslaget enligt
redovisningen och huvudtitelplanen,

3. godkänner att förslaget genomförs inom kostnadsramen
260 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01 i vad gäller byggnaderna
samt godkänner att inredning och utrustning genomförs inom
kostnadsramen 52 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01,

4. till den inre riksdagsförvaltningen: B7 ”Nytt Riksdagshus”
under XVII:e huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisar ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr. samt för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Thorsten Larsson, Erik Wärnberg, Bertil Lidgård,
Erik Adamsson, Claes Elmstedt, Gillis Augustsson, Gabriel Romanus, Karin
Andersson, Sigfrid Larsson och Mats Nilsson.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE
På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD

/Eric Lindström

Förs. 1977/78:5

Till riksdagens fö r v a 11 n i n gs s t y r e 1 s e

Byggnadskommitténs fortsätta arbete och förslag

Byggnadskommittén får härmed överlämna en redogörelse för sitt arbete
jämte förslag.

1 Uppdraget

Byggnadskommitténs arbete har i enlighet med riksdagens beslut 1976-05-20 och konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:53 varit inriktat på ett
fortsatt och fördjupat studium av Helgeandsholmsprojektet. Ett kompletterande
programarbete och ett påbörjat projektarbete har utförts, varvid
funktion, lokaler, expansion, stadsbild, kostnader och anslagsbehov ytterligare
har klarlagts.

Kommittén har härutöver haft i uppdrag att studera konsekvenserna för
riksdagens lokalfråga vid ett kvarliggande vid Sergels Torg i vad avser
kostnader och expansionsmöjligheter.

2 Projektorganisation

Den av förvaltningsstyrelsen 1975-09-02 tillsatta byggnadskommittén har
under det fortsatta arbetet haft följande sammansättning:

Riksdagsledamöterna Erik Wärnberg, ordförande. Margit Sandéhn, Arne
Gadd, Thorsten Larsson, Claes Elmstedt, Astrid Kristensson och Gabriel
Romanus, förvaltningsdirektören Eric Lindström, verkställande ledamot,
samt i egenskap av personalrepresentanter expeditionsföreståndare Sigfrid
Larsson, kanslichef Ove Lindh och avdelningsdirektören Lars Zanderin,
senare efterträdd av 1. byråsekreterare Jan Bjurström.

I kommitténs arbete har från förvaltningskontoret deltagit avdelningsdirektören
Olle Etzén samt som expert och utredningsman professor Sven
Silow.

Byggnadskommittén har inom sig tillsatt ett arbetsutskott bestående av
Erik Wärnberg, ordförande. Thorsten Larsson, Eric Lindström samt Sigfrid
Larsson.

Kommittén har vidare tillsatt en samrådsgrupp från riksdagens anställda
med arbetsplatsrepresentanter, representanter från personalorganisationer,
huvudskyddsombudet samt företrädare för säkerhetstjänsten.

Byggnadskommittén har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att svara för
utredningsarbetet. Byggnadsstyrelsens organisation för projektet har förutom
av verkets linjeorganisation utgjorts av projektchefen Lennart Kolte och
projektledaren Jan Elfvén.

Byggnadsstyrelsen har anlitat en konsultgrupp för utredning och projektering
avseende Helgeandsholmsprojektet bestående av Ahlgren, Olsson,

Förs. 1977/78:5

Silow arkitektkontor AB (arkitektarbete), Jacobson & Widmark AB (administration
och statiska konstruktioner), Wahlings konstruktionsbyrå AB
(värme, ventilation och sanitet) samt G. Sjölander konsulterande ingenjörsbyrå
AB (el och tele). Konsultgruppens ombud har varit arkitekt SAR
Göran Streijffert. Byggnadsstyrelsen har dessutom för vissa mindre specialuppdrag
anlitat institutionen för trafikplanering vid KTH, Orrje & Co
(markundersökning), Ingemanssons ingenjörsbyrå AB (ljudisolering) samt
Konsultpartner AB (köksplanering).

Utredningen avseende Sergels Torg har i huvudsak utförts inom byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har kontinuerligt redovisat arbetet inför byggnadskommittén,
arbetsutskottet och samrådsgruppen.

Byggnadskommittén överlämnar härmed utredningsresultatet i bifogade
bilaga jämte underbilagor.

Särskilda yttranden har avgetts av ledamoten Romanus samt ledamöterna
Lindh och Bjurström.

3 Sammanfattning av utredningen

3.1 Helgeandsholmen

Utgångspunkten för den fortsatta utredningen har liksom i tidigare
utredningsfas varit att riksbyggnaderna på Helgeandsholmen samt kanslihuset
i kv. Mars och Vulcanus står till förfogande för tillgodoseende
av riksdagens lokalbehov vid återflyttningen till Helgeandsholmen.

Lokalprogrammet har bearbetats i samråd med riksdagens enheter och de
fackliga organisationernas representanter och redovisas i underbilaga 1 till
byggnadsstyrelsens utredning bil. 1. Det reviderade programmets krav
beträffande ytor, lokalutformning och samband har visat sig väl kunna
tillgodoses inom de disponibla byggnaderna, som efter ombyggnad får en
sammanlagd lägenhetsarea om ca 52 000 kvm. Trots de ökade lokalanspråken
kan de krav beträffande riksbyggnadernas yttre och inre bevarande som
framlades i 1974 års riksdagshusutredning uppfyllas.

Liksom vid tidigare redovisning av projektet disponeras byggnader och
mark på följande sätt:

I f. riksbanken ligger kammarens plenisal och sådana utrymmen som
kräver nära kontakt med denna, såsom talmansrum, kammarkansli, stenografrum,
klubblokaler, restaurang, utrymmen för teknisk och annan service
till kammaren samt lokaler för massmedia och för åhörare. Plenisalsbyggnaden
har sin huvudentré mot Riksgatan och åhörarentré i norra mynningen
av denna.

I riksdagshuset ligger utskottens lokaler, statsrådens rum, riksdagens
förvaltning och gemensamma serviceorgan. Byggnaden har entréer såväl mot
Riksgatan som Riksplan.

Förs. 1977/78:5

I kanslihuset ligger ledamotsrum, talmannens bostad, partiernas gruppkanslier,
vissa klubblokaler jämte utrymmen för andakt och fysisk rekreation.
Huvudentrén nås från Mynttorget.

Under Riksplan ligger garage och lastplats och under Riksgatan tekniska
utrymmen.

Byggnaderna på Helgeandsholmen sammanbinds genom gallerier över
Riksgatans portaler. Ledamotsbyggnaden har intern kontakt med plenisalsbyggnaden
genom en gångförbindelse i anslutning till Stallbron.

Samtliga byggnader är dessutom sammanbundna av ett internt kulvertsystem
med anslutning till lastplats i garageplanet. Riksgatan utformas som
gågata med möjlighet till viss framkörning. Fordonstrafik når Helgenadsholmen
i övrigt via Norrbro.

De tekniska program som utarbetats anger en god standard, som i
tillämpliga delar motsvarar den som finns vid Sergels Torg. Hänsyn har
därvid tagits till de befintliga byggnadernas speciella egenskaper.

De fortsatta undersökningarna av grundförhållandena har klarlagt att
endast stabilisering av vissa lågt liggande murpartier erfordras.

Ett säkerhetsprogram har utarbetats med sikte på en hög grad av skydd för
riksdagens verksamhet. Det kan tillgodoses i projektet, och de tekniska och
ekonomiska konsekvenserna har bedömts. Ett slutligt val av säkerhetsnivå
bör träffas med beaktande av den öppenhet som bör prägla riksdagen och dess
arbete.

Det fortsatta samrådet med Stockholms kommun har väsentligen rört de
stadsbilds- och stadsplanefrågor som inte fick en slutlig lösning i föregående
utredningsskede. Det har bl. a. gällt utformning av påbyggnaden på riksbankshuset,
Riksplan och förbindelsen över Stallkanalen. Resultatet av
samrådet ligger till grund för det stadsplaneförslag som kommunens
stadsbyggnadskontor utarbetat. Planförslaget tillgodoser de krav som byggnadskommittén
anser vara av vikt för riksdagen.

Byggnadskommittén har bedömt att riksdagens behov av lokaltillväxt fram
till år 2000 är ca 15 000 kvm lägenhetsarea. Kv. Cephalus, Mercurius och
Neptunus Större med en sammanlagd lägenhetsarea om ca 22 000 kvm kan
succesivt tas i anspråk för expansion. Lokalerna är närbelägna och väl
samlade och ingår i det statliga fastighetsbeståndet, vilket kommittén anser
vara en väsentlig fördel. Expansionsmöjligheterna är sålunda goda.

Byggnadskommittén har låtit utföra en ny kostnadsberäkning med
investeringsplan som redovisas närmare i byggnadsstyrelsens utredning.

Den kostnad som redovisades i förslag 1975/76:20 uppgick till 155 milj. kr. i
prisläge 1974-04-01. Den kostnadsberäkning som nu gjorts på ett bearbetat
och säkrare underlag visar en jämförbar kostnad på 220 milj. kr. i prisläge
1977-04-01. Skillnaden, 65 milj. kr., motsvarar differensen i prisläge vid
tidpunkterna för de båda beräkningarna. Kostnadsnivån är sålunda oförändrad.
Samtliga tidigare reservationer med undantag för antikvariska utgrävningar
har kunnat kostnadsberäknas. Förde antikvariska utgrävningarna har

1* Riksdagen 1977/78. 2 sami. nr 5

Förs. 1977/78:5

2 milj. kr. budgeterats. Summan av samtliga reservationer har beräknats
till 40 milj. kr. i prisläget 1977-04-01. Den totala investeringen för byggnadsarbeten
är således 260 milj. kr.

Kostnaden för i huvudsak nyanskaffning av inredning har beräknats till 29
milj. kr., och kostnaden för nyanskaffning av teleteknisk utrustning har
beräknats till 23 milj. kr., tillhopa sålunda 52 milj. kr.

3.2 Sergels Toig

Utredningen har i första hand belyst konsekvenserna beträffande expansionsmöjligheter
och årskostnader om riksdagen kvarligger vid Sergels
Torg.

Som underlag för utredningen ligger det upprättade lokalprogrammet samt
en förnyad offert 1977-06-14 från Stockholms kommun.

Riksdagen har i dag väl fungerande lokaler vid Sergels Torg. Utöver de i dag
förhyrda lokalerna krävs emellertid ytterligare ca 2 600 kvm lägenhetsarea för
att inrymma lokalprogrammet. Den erforderliga utökningen bör av funktionsskäl
i första hand ske i östra Kulturhusets två övre våningsplan.
Byggnadsstyrelsen har i sin utredning översiktligt redovisat hur dessa kan
disponeras. Kommunen har dock i sin offert meddelat att dessa lokaler endast
kan ställas till förfogande om godtagbara ersättningslokaler kan skaffas för
den verksamhet som i dag bedrivs där.

Byggnadskommittén anser att höga krav måste ställas på närhet och
samling av lokaler för det långsiktiga expansionsbehovet vid ett permanent
kvarliggande vid Sergels Torg.

En expansion som måste ske genom ett antal förhyrningar eller förvärv av
spridda lokaler kan inte långsiktigt anses tillfredsställande för riksdagen.

Expansionsmöjligheter redovisas till läge och omfattning närmare i fig. 2 i
byggnadsstyrelsens utredning.

Den långsiktiga expansionen sker bäst inom det gynnsamt belägna kv.
Hägern Större mitt emot riksdagshuset på andra sidan Drottninggatan.
Genom nybyggnad inom de av kommunen erbjudna fastigheterna nr 1,2,3
och 12 kan ca 5 000 kvm lägenhetsarea erhållas. På längre sikt krävs att
även fastigheterna 14 och 15 i samma kvarter kan disponeras, varigenom
sammantaget ca 13 000 kvm lägenhetsarea kan bli tillgänglig i kvarteret.
Kontakt med ägarna till dessa fastigheter. Lantbrukarnas Riksförbund och
Länssparbanken, har emellertid givit vid handen att ägarna själva synes ha
behov av dessa lokaler för egna ändamål.

Möjligheten att expandera till kvarteren Brunkhalsen och Brunkhuvudet
har diskuterats. Emellertid ligger kvarteren inte lika nära riksdagshuset som
kv. Hägern Större samtidigt som det är oklart om en förbindelseled kan
åstadkommas. Vidare är det inte klarlagt hur regeringen önskar disponera
dessa kvarter för sina ändamål.

Mot bakgrund av den oklarhet som föreligger beträffande åtkomstmöj -

Förs. 1977/78:5

ligheter för det långsiktiga expansionsbehovet i lämpligt läge bedömer byggnadskommittén
expansionsmöjligheterna vid Sergels Torg som mindre goda.

Det säkerhetsprogram som utarbetats i samråd med rikspolisstyrelsen för
projektet på Helgeandsholmen kan inte till rimlig kostnad genomföras inom
Sergels Torg-fastigheten på grund av fastighetens utformning och förekomsten
av andra hyresgäster.

En lägre säkerhetsnivå än den som är möjlig på Helgenadsholmen måste
därför accepteras, speciellt i vad gäller s. k. skalskydd mot omgivningen och
mot lokaler som ej disponeras av riksdagen.

Ombyggnadskostnaden för att tillgodose lokalprogrammet, bl. a. med
erforderliga lokaler i östra Kulturhusets två övre våningsplan, har uppskattats
till ca 9 milj. kr.

4 Årskostnader

Byggnadskommittén har låtit utföra en årskostnadsberäkning som redovisar
årskostnaden för såväl Helgeandsholmen som Sergels Torg.

Årskostnaden för Sergels Torg har beräknats för köp av fastigheten resp.
alternativ långtidsförhyrning med utgångspunkt i en offert från Stockholms
kommun 1977-06-14.

Årskostnadsberäkningen redovisas närmare i underbilaga 2 till byggnadsstyrelsens
utredning.

Liksom i tidigare riksdagshusutredning har i Sergels Torg-alternativet inräknats
kostnader, 35 milj. kr., för sådan nödvändig renovering som krävs
för ett bevarande av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen utan att fastigheternas
avkastning därigenom ökar.

Kommittén har inte ansett sig böra pröva kommunens erbjudande att
överta riksbyggnaderna på Helgeandsholmen då riksdagen eller förvaltningsstyrelsen
inte uttryckt någon vilja att överlåta byggnaderna.

Kostnaden försäkerhetsanläggningen på Helgeandsholmen resp. komplettering
av densamma vid Sergels Torg har exkluderats, dels därför att dessa
kostnader vid Sergels Torg i nuvarande läge ej kan preciseras utan närmare
utredning, dels därför att säkerhetsnivån i bägge alternativen ytterligare bör
prövas.

Kostnaden för inredning och utrustning har ej inräknats i årskostnadsberäkningen,
då dessa kostnader normalt inte ingår i årskostnaden (hyran) för
lokaler. Kommittén har dock gjort bedömningen att dessa kostnader på
längre sikt blir i huvudsak desamma i de olika fallen. Inredningen och den
teletekniska utrustningen vid Sergels Torg kommer att ha en ålder av
närmare 15 år vid inflyttningen till Helgeandsholmen, och dess värde måste
erfarenhetsmässigt inom ytterligare en femårsperiod betraktas som avskrivet.

Förs. 1977/78:5

4.1 Helgeandsholmen

Årskostnaden har beräknats enligt byggnadsstyrelsens gängse beräkningsprincipertill
28,0 milj. kr. i hyresnivå 1977-04-01, vilket geren kostnad av 537
kr. per kvm lägenhetsarea. Vid denna beräkning har ej beaktats värdet av
kanslihuset före ombyggnad. Detta värde motsvarar en årskostnad av 2,7
milj. kr.

Den totala årskostnaden blir 28,0 + 2,7 =30,7 milj. kr., vilket ger en
kostnad per kvm lägenhetsarea av 589 kr.

4.2 Sergels Torg: Idngtids/Örhyrning

Årskostnaden har beräknats till 34,0 milj. kr., vilket motsvarar 736 kr. per
kvm lägenhetsarea i hyresnivå 1977-04-01. Vid denna beräkning har ej
beaktats kostnaden för renovering av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.
Denna kostnad motsvarar en årskostnad av 3,4 milj. kr.

Den totala årskostnaden blir 34,0 + 3,4=37,4 milj. kr., vilket ger en
kostnad per kvm lägenhetsarea av 810 kr.

4.3 Seigels Torg: köp av fastigheten

Årskostnaden har beräknats till 34,2 milj. kr. i hyresnivå 1977-04-01, vilket
motsvarar 740 kr. per kvm lägenhetsarea. Till denna kostnad läggs enligt
ovan 3,4 milj. kr.

Den totala kostnaden blir 34,2 + 3,4 = 37,6 milj. kr., vilket ger en kostnad
per kvm lägenhetsarea av 814 kr.

I förhållande till tidigare bedömningar har ägandeformen vid Sergels Torg
blivit ekonomiskt gynnsammare än förhyrning, då kommunen i sin hyresoffert
nu kräver full täckning av den verkliga kostnaden för fastigheten
samtidigt som det offererade priset vid inköp reducerats.

4.4 Expansionskostnader

Kostnader för framtida expansion vid återflyttning till Helgeandsholmen
måste bedömas bli gynnsamma för riksdagen, då expansionen kan ske i
befintliga statsägda fastigheter. Vid Sergels Torg måste expansionen ske
genom nybyggnad och förhyrning. Kostnaderna kan förväntas bli högre och
anpassade till den i övrigt höga kostnadsnivån i området. Kostnadsnivån för
nybyggnader inom Sergels Torg-området ger enligt kommunens och byggnadsstyrelsens
erfarenhet årskostnader på 700-750 kr. per kvm lägenhetsarea
i prisläge 1977-04-01. Motsvarande kostnader efter ombyggnad för riksdagen
i de aktuella kvarteren i Gamla stan torde ligga ca 30 96 lägre.

Årskostnaden för såväl aktuella lokaler som för expansionslokaler blir med
nuvarande förutsättningar sålunda högre vid Sergels Torg.

Förs. 1977/78:5

5 Byggnadskommitténs slutsatser

Utgående från vad ovan anförts finnér kommittén att riksdagens lokalfråga
på längre sikt får sin lämpligaste lösning genom återflyttningen till Helgeandsholmen.

Denna lösning innebär:
att riksdagen får väl fungerande lokaler

alt tidigare formulerade krav beträffande riksbyggnadernas yttre och inre
bevarande kan tillgodoses
ali säkerhetsfrågorna kan få en tillfredsställande lösning
an expansionsmöjligheterna är goda

alt kostnaderna i fast penningvärde hålls på den nivå som redovisades till
riksdagen våren 1976

6 Förslag

Byggnadskommittén föreslår att förvaltningsstyrelsen i skrivelse till
riksdagen hemställer att riksdagen

1. godkänner det redovisade ombyggnadsförslaget,

2. beslutar om projektering och genomförande av förslaget enligt
redovisningen och huvudtidplanen,

Stockholm den 22 september 1977

Erik Wärnberg Margit Sandéhn Arne Gadd Thorsten Larsson

Claes Elmstedt Astrid Kristensson Gabriel Romanus Eric Lindström

Sigfrid Larsson Jan Bjurström Ove Lindh

Förs. 1977/78:5

NORR

erilin

raeJlTzrr

tali,broh m ■ ''■ T- =-nb-<

••''• (* iWvA^HII<SGATAN

MVNTTORGET

R I K S B RO N

7)1 R''KSPlAM

NORRBRO

Situationsplan, Skala 1:2000

oto från väster

Förs. 1977/78:5

Särskilda yttranden

1. av Gabriel Romanus

I ett särskilt yttrande till byggnadskommitténs framställning av den 31
mars 1976 anförde jag:

"Byggnadskommitténs arbete måste självfallet utgå från riksdagens beslut.
Enligt min mening hade det varit motiverat att redan nu planera för ett
avsevärt större utrymmesbehov än det nuvarande lokalprogrammet innebär.
Riksdagsarbetets utveckling gör det sannolikt att ledamöterna inom i vart fall
ett par årtionden kommer att kräva utrymme för medhjälpare i en annan skala
än nu - troligen minst ett rum per ledamot över det som ledamoten själv
disponerar. Internationella jämförelser stöder ett sådant antagande.

Den beslutade flyttningen av regeringens kansli ger riksdagen ett expansionsutrymme
som möjliggör en sådan utveckling som jag ovan anytt. Det
hade då varit att föredra att i samband med den omfattande ombyggnad som
nu skall ske, redan från början planera för ett större lokalprogram. Det kan
inte vara rimligt att bygga ett riksdagshus som är föråldrat redan före år 2000.
Med hänsyn till riksdagens beslut våren 1975 har det inte varit möjligt att nu i
byggnadskommittén yrka på en sådan radikal utvidgning av lokalprogammet.
Jag noterar dock att kommittén varit ense om, att det tillskott av
expansionsutrymme, som kommit genom regeringskansliets flyttning, inte
får tas i anspråk på ett sådant sätt att en framtida användning för riksdagen
försvåras.

Med hänsyn till den debatt som förts om de olika alternativen för
lokalisering av riksdagen är det värdefullt att en så aktuell jämförelse som
möjligt gjorts av årskostnaderna för flyttning till Helgeandsholmen, respektive
kvarstannande vid Sergels Torg. Vid en realistisk värdering av de två
alternativen måste man givetvis beakta, att kostnadsutvecklingen fram till
inflyttningen kan bli olika för ombyggnad enigt alternativ Helgeandsholmen
och förhyrning enligt alternativ Sergels Torg. Vidare måste också beaktas att
redan de nuvarande planerna för Helgeandsholmen innehåller ett större antal
rum än vad riksdagen för närvarande disponerar.

Byggnadskommittén har endast haft anledning att studera de direkta
kostnaderna för riksdagen. En fullständig bedömning av de två alternativen
måste också ta hänsyn till ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv, där
kostnader för Stockholms kommun, olika möjligheter att använda lokalerna
på Helgenadsholmen och effekten av riksdagens flyttning på regeringens
kansli beaktas. En grundligare studie av expansionsmöjligheterna i de två
alternativen, och kostnaderna för dessa, erfordras också för att möjliggöra
en total bedömning av de två alternativen.”

Jag anser fortfarande, att planeringen redan nu borde utgå från ett
väsentligt större lokalprogram. Förutsättningarna för en rimlig expansion i
alternativet Sergels Torg är fortfarande ytterst oklara. En planering för ett
större lokalprogram innebär givetvis att lösningen av riksdagens lokalfråga

Förs. 1977/78:5

ytterligare fördröjs. I nuvarande statsfinansiella och samhällsekonomiska
läge torde detta kunna accepteras, om man därigenom får ett bättre
riksdagshus.

2. av Ove Lindh och Jan Bjurström

Vi vill i egenskap av personalrepresentanter för riksdagens SACO/SRförening
resp. ST-förening inte uttala oss i återflyttningsfrågan. Om riksdagen
beslutar om återflyttning ansluter vi oss emellertid till byggnadskommitténs
förslag i övrigt.

1** Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 5

Förs. 1977/78:5

Bilaga

Byggnadsstyrelsen
1977-09-01 Dnr 2P 50/75

Riksbyggnaderna

Sedan riksdagen 1976-05-20 beslutat om fortsatt utredning avseende
återflyttning till Helgeandsholmen, fick byggnadsstyrelsen i uppdrag 1976-07-09 att svara för utredningsarbetet, dvs. i huvudsak att:

O Bearbeta lokalprogram och tekniska program

O Upprätta systemhandlingar för riksbyggnaderna och kanslihuset som
underlag för säkrare bedömning av utformning, planfunktion och kostnader O

Samråda med Stockholms kommun om stadsbilds- och stadsplanefrågor O

Utföra kostnadsberäkning av projektet Helgeandsholmen
O Utföra årskostnadsberäkning för projektet Helgeandsholmen och Sergels
Torg, redovisas i underbil. 2
O Upprätta tidplaner

0 Översiktligt utreda riksdagens expansionsmöjligheter vid ett kvarstannande
vid Sergels Torg, redovisas i underbi]. 3.

Uppdraget till byggnadsstyrelsen kompletterades 1977-06-21 bl. a. vad
avser samrådet med Stockholms kommun.

Byggnadsstyrelsen som slutfört uppdraget får med anledning härav anföra
följande.

1 Projektorganisation

Ansvarig för riksdagens lokalfrågor är riksdagens förvaltningsstyrelse. För
ifrågavarande projekt har förvaltningsstyrelsen tillsatt en byggnadskommitté,
som inom sig bildat ett arbetsutskott.

Kommittén har vidare bildat en samrådsgrupp med arbetsplatsrepresentanter,
representanter för de fackliga personalorganisationerna, huvudskyddsombudet
och säkerhetschefen.

Byggnadsstyrelsen har under arbetets gång kontinuerligt redovisat ärendet
inför byggnadskommittén, arbetsutskottet och samrådsgruppen.

2 Lokalprogram, tekniska program m. m.

2.1 Lokalprogram

Efter RFK:s bearbetning av lokalprogrammet som ligger bakom förvaltningsstyrelsens
skrivelse 1975/76:20, har programarean ökat med ca 1 000

Förs. 1977/78:5

m2. Ökningens fördelning på olika lokalgrupper framgår av lokalprogrammet,
underbil. 1.

Skyddsrum skall enligt nu gällande bestämmelser anordnas även inom
Stockholms cityområde.

Efter samråd med civilförsvarsstyrelsen har ca 700 skyddsrumsplatser
programmerats i garaget under Riksplan. Inom Sergels Torgs-fastigheten
synes skyddsrum inte kunna anordnas med rimliga tekniska och ekonomiska
konsekvenser.

Som underlag för bedömningen av erforderliga expansionsmöjligheter
uppskattades att ytterligare ca 15 000 m2 lägenhetsarea kan erfordras fram till
år 2000. Utveckling av riksdagens lokalbehov från år 1900 framgår av fig.
1.

Fig. t

m 1 a
70 000

61 168

60 000

50 000

46 168

4 3 568

40 000

30 000

26 000

20 000

16 500

10 000

1900 1905

1967 1977

2000

2.2 Tekniska program

Den tekniska standarden bestämdes av byggnadskommittén i det tidigare
utredningsskedet och de tekniska program som förelåg i redovisningen 1975/
76:20 har bearbetats av byggnadsstyrelsen enligt följande. Kompletterande
grundundersökning har utförts dels av Riksplan och dels av f. riksbanksbyggnaden.
I Riksplan kan garaget i huvudsak grundläggas över grundvattenytan
och på utbredda plattor i mark. För riksdagshuset och f. riksbanks -

Förs. 1977/78:5

byggnaden krävs ingen förstärkning av befintligt pålverk. Det höga''utnyttjandet
av byggnaderna innebär dock att det nedersta planet används för
stråk av rörledningar som kräver viss vidgning och förstärkning av befintliga
grundstensmurar.

Den föreslagna lågbroförbindelsen mellan kanslihuset och f. riksbanksbyggnaden
innebär också att ett brett gångstråk måste tillskapas i plan 1,
vilket kräver förstärkning av befintliga grundstensmurar samt begränsad
pålning vid brons landfäste.

Undergrunden, som i övrigt består av pålverk och rustbäddarär i gott skick
och kräver inga förstärkningar. Detta förhållande gäller så länge pålverket står
under vatten, vilket bedöms vara fallet till år 2000. Landhöjningen har då givit
ett lägre vattenstånd kring pålverket, varvid risk för rötangrepp uppstår. Den
tekniskt sett bästa lösningen att säkra grundläggningen på Helgeandsholmen
är att flytta trösklarna mellan Mälaren och Saltsjön nedströms Helgeandsholmen
till i höjd med Norrbro varvid en höjning av vattenståndet omkring
pålverket erhålles, som beräknas trygga pålverket för framtiden. Oavsett den
framtida användningen av byggnaderna måste detta arbete utföras och
riksdagen bör förhandla härom med Stockholms kommun med sikte på ett
genomförande före sekelskiftet.

2.3 Arkeologiska frågor

Utgrävningen för garage under Riksplan kommer att kräva arkeologiska
undersökningar. Riksantikvarieämbetet och Stockholms stadsmuseum har
inventerat befintlig dokumentation av de olika tidsskedenas bebyggelse,
tidigare markundersökningar samt studier av holmens tidigare topografi.
Helgeandsholmen utgör en del av Stockholms medeltida stadsområde och
har nyttjats för växlande ändamål. Man kan därför förvänta sig att under
nuvarande markyta finna såväl lämningar av befästningar, byggnader m. m.
som kulturlager.

Byggnadsstyrelsen föreslår därför att den arekologiska utgrävningen
genomförs under år 1978 innan det egentliga schakt- och byggnadsarbetet för
garaget startar efter årsskiftet 1978/79. Skulle den arkeologiska utgrävningen
icke vara avslutad vid årsskiftet kommer detta att innebära störning i
tidplanen.

Någon kostnadsberäkning av den arkeologiska utgrävningen, vilken enligt
lag skall bekostas av fastighetsägaren, har ej varit möjlig att utföra eftersom
omfattningen f. n. ej kan bestämmas. Byggnadsstyrelsen har dock i kostnadsberäkningen
budgeterat en summa av 2,0 milj. kr. för ersättning till
arkeologer m. m.

2.4 Inredningsprogram

Program för inredning har utarbetats i samråd med RFK. En översiktlig
inventering har gjorts av den befintliga inredningen i riksdagshuset, f.

Förs. 1977/78:5

riksbankshuset och kanslihuset samt i Sergels Torg-fastigheten. Endast äldre
värdefull inredning från de gamla byggnaderna föreslås ur miljösynpunkt bli
renoverad och återflyttad. I övrigt har programmerats och i kostnadsberäkning
förutsatts ny inredning för lokalerna.

2.5 Teleteknisk utrustning

Program för teleteknisk utrustning har utarbetats i samråd med RFK. 1
princip har installationerna vid Sergels Torg använts som referensobjekt.
Vissa modifieringar har gjorts med hänsyn till teknisk utveckling. I
kostnadsberäkningen har förutsatts nyanskaffning av all teleteknisk utrustning.

Riksdagen tillhörig inredning och teleteknisk utrustning i Sergels Torg
anskaffades år 1970 och beräknas med normal avskrivning vara till stor del
avskriven vid tidpunkten för återflyttning. Närmare utredning om återanvändning
av inredning och teleteknisk utrustning vid Sergels Torg bör dock
senare ske.

2.6 Säkerhetsprogram

Säkerhetsprogram har utarbetats av RFK. i samråd med rikspolisstyrelsen.
Programmets inriktning följer de direktiv för säkerhets- och bevakningstjänst
som beslutats av byggnadskommittén och som sammanfattas i PMdat. 1977-03-18.

Säkerhetsnivån är jämförbar med vad byggnadsstyrelsen planerar för
regeringskansliets nya lokaler i Södra Klara. Åtgärderna omfattar skalskydd i
fasader, teletekniska larm m. m.

Byggnadsstyrelsen har låtit upprätta separata handlingar för säkerhetsåtgärderna
och kostnadsberäknat dessa. Kostnaderna uppgår till 16,7 milj. kr. i
prisläget 1977-04-01, och ingår i under avsnitt 5 redovisad totalkostnad. En
jämförelse mellan Helgeandsholmen och Sergels Torg i säkerhetsavseende
visar att säkerhetsprogram mets krav kan uppfyllas på Helgeandsholmen men
att det får mycket stora konsekvenser för plandisposition och kostnader om
det skulle tillgodoses i Sergels Torgs-fastigheten. Orsaken härtill är främst
byggnadens utformning samt förekomsten av ett flertal övriga hyresgäster
inom fastigheten. En uppskattning av kostnader för komplettering av
säkerhetsanläggningen vid Sergels Torg kan inte göras utan en detaljerad
utredning.

Byggnadsstyrelsen har därför valt att utesluta kostnaderna för säkerhetsprogrammet
i årskostnadsjämförelsen mellan Helgeandsholmen och Sergels
Torg och anser med hänsyn till den höga kostnaden att säkerhetsnivån
ytterligare bör prövas.

Förs. 1977/78:5

3 Funktionskrav - disposition - expansion

Det reviderade lokalprogrammet med bl. a. ökat rumsbehov och angivna
krav på lokalgruppernas inbördes Förhållanden har legat till grund för de
redovisade systemhandlingarna. Handlingarna visar att programmet väl kan
inpassas i byggnadsbeståndet och att funktionella lösningar erhålls. Den nya
lågbroförbindelsen mellan kanslihuset och f. riksbanksbyggnaden beräknas
tillgodose kravet på en maximal tid av 4 min. för förflyttning från
ledamotsrum till plenisal.

Det programmerade skyddsrummet kan i fredstid nyttjas väl som
garage.

3.1 Expansion

Systemhandlingarna visar att programmet tar i anspråk tillgängliga
utrymmen i de tre byggnaderna. Någon expansionsreserv inom dessa finns
alltså inte. Expansionsutrymme finns i första hand inom kanslihusannexet i
kv. Cephalus. Annexet inrymmer ca 8 100 m2 lägenhetsarea ca 250 rum och
har förbindelse med kanslihuset genom en gångkulvert under Myntgatan.
Härutöver finns industridepartementets lokaler i kv. Mercurius med ca 8 200
m2 ca 230 rum samt utbildningsdepartementets lokaler i kv. Neptunus Större
med ca 6 000 m2 ca 130 rum. De två senare kvarteren, som också kan ges
invändig förbindelse med kanslihusannexet, kan ses som långsiktigt expansionsutrymme
för riksdagen, se fig. 2. Nämnda kvarter ingår i ett samlat
statligt lokalbestånd, vilket är fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt, och ger
god möjlighet att successivt ta lokaler i anspråk då behov föreligger.

Sammanfattningsvis är expansionsmöjligheterna för riksdagen efter återflyttning
till Helgeandsholmen mycket goda. Det av byggnadskommittén
bedömda expansionsbehovet om 15 000 m2 lägenhetsarea fram till år 2000
kan tillgodoses med bred marginal. Vid Sergels Torg finns expansionsmöjligheter,
men tillgänglighet och kostnader för en expansion där är ej lika
förmånliga som för projektet på Helgeandsholmen. Expansionsmöjligheterna
redovisas närmare i underbil. 3 och fig. 2.

4 Stadsbilds- och stadsplanefrågor m. m.

Under projekteringsarbetet har samråd ägt rum med Stockholms kommun,
speciellt vad gäller de ur stadsbildssynpunkt betydelsefulla frågorna,
nämligen påbyggnaden av f. riksbankshuset för ny plenisal, den nya
lågbroförbindelsen samt Riksplanens utformning och trafikföring från Norrbro.
Föreliggande systemhandlingar överensstämmer med det stadsplaneförslag
som Stockholms stadsbyggnadskontor utarbetat, och som under
sommaren 1977 varit utställt.

Förs. 1977/78:5

EXPANSIONSALTERNATIV FÖR RIKSDAGEN

{malm.1.

turg

hamngatan

ä Gallente-
ffJ

S/rörng^a"

Tegelbacken

Alternativ Sergels Torg	La c:a	Alternativ Helgeandsholmen
A	Kv Brunkhalsen	0	H	Kansli husannexet
B	Kv Brunkhuvudet	21 000 m	I	Kv Mercurius
Cl	Kv Beridarebanan 30	1 600 m2	K	Kv Neptunus Större
C2		1 600 m2
0	Kv Hägern Större	5 500 m2
E	5:e höghuset	2 500 m2
F	Kv Beridarebanan 55	2 000 m2
G	östra kulturhuset	2 600 m2

La c:a

8 100 m2
8 200 m2
6 000 m2

Förs. 1977/78:5

4.1 Riksplan

In- och utfarter till garaget under Riksplan antogs i det tidigare utredningsskedet
inte innebär något problem ur stadsbilds- eller stadsplanesynpunkt.
Stadsbyggnadskontoret har dock anfort trafiktekniska invändningar mot den
tänkta lösningen med separata in- och utfarter mot Norrbro i Riksplans norra
och södra del, en lösning som medför den minsta förändringen av Riksplans
nuvarande utformning. Alternativ lösning har därför undersökts med en
gemensam in- och utfart i planens centrumaxel, en utformning som
stadsbyggnadskontoret anser godtagbar. Planens alternativa utformning
redovisas i systemhandlingarna.

5 Kostnader och investeringsbehov

5.1 Byggnader

Den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden, som redovisades i
förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 uppgick till 155,0 milj. kr. i
prisläget 1974-04-01. Enligt på systemhandlingarna upprättad kostnadsberäkning,
är motsvarande kostnad 220 milj. kr. i prisläget 1977-04-01.
Skillnaden, 65 milj. kr. motsvarar den allmänna byggnadskostnadsökningen
mellan beräkningstidpunkterna. Den tidigare angivna kostnadsnivån har
således kunnat bibehållas trots att lokalprogrammet ökat. I kostnaderna ingår
ej av riksdagen beviljade medel för utredningar t. o. m. 1977-11-01.

Utöver de beräknade kostnaderna i förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/
76:20 angavs vissa ej kalkylerade reservationer såsom alternativa markarbeten,
handikappåtgärder och säkerhetsåtgärder. Vidare förelåg vissa ej prissatta
reservationer för grundförstärkning, skyddsrum, arkeologisk utgrävning
av Riksplan, värmeslingor för ramper till garage, utvändig fasadbelysning
och boxtransportör. Sedan systemhandlingarna nu upprättats har
samtliga reservationer med undantag för arkeologisk utgrävning kostnadsberäknats.
För den arkeologiska utgrävningen har budgeterats ett belopp om
2 milj. kr. Summan av dessa kostnader uppgår till 40,0 milj. kr. i prisläget
1977-04-01. Kostnadernas fördelning på olika poster framgår av kostnadssammanställningen.

Kostnaderna för underhållsåtgärder i kanslihuset i samband med ombyggnaden
ingick ej i den tidigare totalkostnaden men beräknades till 8,0 milj. kr. i
prisläge 1974-04-01 motsvarande 11,2 milj. kr. i prisläge 1977-04-01.

Byggnadsstyrelsen har nu inkluderat dessa 11,2 milj. kr. i ovan nämnda
kostnad om 40,0 milj. kr. Vid värdering av kanslihuset i årskostnadsberäkningen,
har dock avdrag med motsvarande belopp gjorts.

Totalkostnaden för byggnadsarbeten beräknas således till (220,0 + 40,0) =

260,0 milj. kr. i prisläget 1977-04-01.

Förs. 1977/78:5

5.2 Kostnadssammanställning

Prisläge 1977-04-01 Kostnader i 1 000-tal kronor

Projekt	Hus	VVS	El	S:a	Proj	Adm	S:a
Riksdagshuset	36 850	10 450	9 408	56 708	7 516	4 496	68 720
Riksbanken/Riksgatan	48 452	11 370	11 129	70 951	9 403	5 626	85 980
Kanslihuset	19 823	7 275	6 120	33 218	4 402	2 630	40 250
Garage	11 700	1 400	872	13 972	1 852	1 106	16 930
Bro	2 175	90	57	2 322	308	190	2 820
Markarbeten	3 864	170	344	4 378	580	342	5 300
SUMMA:	122 864	30 755	27 930	181 549	24 061	14 390	220000
! förslag 1975/76:20 angivna reservationer
Underhållsåtgärder i kanslihuset			11 200	1 120	880	13 200
Handikappåtgärder				1 013	126	86	1 225
Grundmursförstärkning				3 680	457	307	4 444
Skyddsrum				1 670	207	139	2016
Antikvarisk utgrävning. Riksplan			1 800	90	110	2000
Värmeslingor i ramp				280	35	23	338
Rörpost				64	8	5	77
Säkerhetsåtgärder				14 200	1 450	1 050	16 700
SUMMA:				33 097	3 493	2 600	40000

Investering i byggnader 260 000

Kostnader för ny inredning 29 000

Kostnader för ny teleutrustning 23 000

5.3 Inledning och lil rust ning

Inredningskostnaderna har på underlag av upprättat program beräknats till

29,0 milj. kr. inklusive projektering och byggnadsstyrelsens administrationspålägg.
Kostnaderna för teleteknisk utrustning har på motsvarande sätt
beräknats till 23,0 milj. kr. i prisläget 1977-04-01. Kostnaderna för inredning
och utrustning har beräknats i huvudsak med utgångspunkt från nyanskaffning.
I senare skede måste närmare prövas möjligheter till ökad återanvändning
av befintlig inredning och utrustning vid Sergels Torg eller försäljning av
delar av densamma till efterkommande hyresgäst, vilket kan komma att
påverka den slutliga kostnaden.

5.4 Investeringsbehov

Under förutsättning att riksdagen beslutar att återflyttningen till Helgeandsholmen
skall ske hösten 1983 bedöms investeringsbehovet till följande
belopp per budgetår (milj. kr.):

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85
25'' 402 50 45 35 30 25 10

1 huvudsakligen kostnader för projekterings- och schaktningsarbeten

2 projekteringskostnader och påbörjande av byggnadsarbeten

Förs. 1977/78:5

6 Årskostnader

Byggnadsstyrelsen har beräknat årskostnaderna för projektet på Helgeandsholmen,
samt för ett kvarliggande vid Sergels Torg i två alternativ med
utgångspunkt i Stockholms kommuns offert 1977-06-14. Beräkningen avser
hyresnivå i prisläge 1977-04-01.1 Riksdagshusutredningen 1974 uppräknades
Sergels Torgs-alternativet med ett belopp av 25 milj. kr. i prisläge 1974-04-01
motsvarande 35 milj. kr. i prisläge 1977-04-01, som avser nödvändig
renovering av Riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, vilken inte beräknas
ge ökad avkastning genom uthyrning av lokalerna. Byggnadsstyrelsen anser
utredningens kostnadsbedömning vara riktig och en konsekvens av beslut
om riksbyggnadernas bevarande. Byggnadsstyrelsen anser sig f. n. inte
kunna beakta kommunens erbjudande att överta byggnaderna på Helgeandsholmen
då riksdagen och förvaltningsstyrelsen inte uttryckt någon vilja till
sådan överlåtelse. Förutsättningarna för och beräkningen av årskostnader
framgår av underbilaga 2.

6.1 Sammanfattning av årskostnadsberäkningar:

o Helgeandsholmsprojektet, årskostnad 28,0 milj. kr., vilket motsvarar 537 kr.
per m2 lägenhetsarea, till detta lägges 2,7 milj. kr. motsvarande kapitalkostnad
för värdet av kanslihuset.

Den totala årskostnaden blir 28,0 + 2,7 = 30,7 milj. kr., vilket ger en

kostnad per m2 lägenhetsarea av 589 kr.

o Sergels Torg; Idngtidsforhyrning, årskostnad 34,0 milj. kr., vilket motsvarar
736 kr. per m2 lägenhetsarea. Till detta lägges 3,4 milj. kr. motsvarande
kapitalkostnad för renovering av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.
Den totala årskostnaden blir 34,0 + 3,4 = 37,4 milj. kr., vilket ger en
kostnad utslagen per m2 lägenhetsarea vid Sergels Torg av 810 kr.
o Sergels Torg; köp av fastigheten, årskostnad 34,2 milj. kr., vilket motsvarar
740 kr. per m2 lägenhetsarea. Till detta lägges 3,4 milj. kr. enligt ovan.

Den totala årskostnaden blir 34,2 + 3,4 = 37,6 milj. kr., vilket ger en

kostnad utslagen per m2 lägenhetsarea vid Sergels Torg av 814 kr.

I samtliga alternativ har kostnader för säkerhetsanläggning, inredning,
utrustning samt omflyttningskostnader uteslutits.

7 Tidplan

1 förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 angavs tidpunkten för riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen till hösten 1982 och förutsättningarna
härför.

Sedan riksdagen behanolat ärendet ändrades tidplanen till återflyttning
hösten 1983. Tidplanen förutsätter att byggnadsstyrelsen kan påbörja projekteringen
vid årsskiftet 1977/78. Byggnadsstyrelsens tidplan redovisas i fig.

u»

—i

Q SH.

3. 7*

— £ 09

8
Q.

COO

C/J_

3*’

5''

g O: -

5’

— CD &-

2° *8 a

c/j —

k -J O £ *

3 CD O 3 —

L/i co 3J

C/2

RIKSBYGGNADERNA
Huvud tidp ian

1982

1983

riksplan

Projektering

Upphandling

Arkeologiska utgrävningar

Produktion

RIKSDAGSHUSET

Projektering

Upphandling

Produktion

RIKSGA1 AN, STALLBRON

Projektering

Upphandling

Produktion

RIKSBANKEN

Projektering

Upphandling

Rivning

Produktion

KANSLIHUSET

Projektering

Upphandling

Produktion

Flyttning

BYGGNADSSTYRELSEN

Förs. 1977/78:5

statens fastighetsbestånd i Södra Klara är dock i sådant skick att en sanering
och ombyggnad snarast måste ske - oavsett användningen. Genom att
regeringskansliet samlas i Södra Klara kan en funktionell gruppering av
departementen och uppbyggnad av servicefunktioner erhållas med beaktande
av aktuella säkerhetskrav.

Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning bör därför samlingen av regeringskansliet
till Södra Klara genomföras oberoende av om riksdagen flyttar
tillbaka till Helgeandsholmen eller stannar kvar vid Sergels Torg. Med
hänsyn till kanslihusets evakuering har dock tidplanen för Södra Klaraprojektet
ett starkt samband med tidpunkten för riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen.

9 Samråd

Som tidigare nämnts har byggnadsstyrelsen kontinuerligt redovisat
ärendet för byggnadskommittén, arbetsutskottet och samrådsgruppen, samt
haft samråd med stadsbyggnadskontoret. Ett yttrande till förvaltningskontoret
från Stockholms kommunstyrelse i planfrågor har begärts och kan
förväntas under september månad 1977.

Samråd har som nämnts även skett med riksantikvarieämbetet och
Stockholms stadsmuseum. Dessutom har samråd skett med Stockholms
brandförsvar, yrkesinspektionen, civilförsvarsstyrelsen och energiverket.

BYGGNADSSTYRELSEN
LENNART SANDGREN

Lennart Kolte

Bilageförteckning till byggnadsstyrelsens skrivelse 1977-09-01 angående riksbyggnaderna Underbilaga

nr. 1. Program

2. Årskostnadsberäkning Helgeandsholmen och Sergels
Torg

3. Utredning av villkoren för Riksdagens kvarliggande vid
Sergels Torg

Förs. 1977/78:5 25

Underbilaga 1

LOKALPROGRAM

Lokalgrupper Programarea

kvm

1. ENTRÉER 534

2. RIKSDAGENS PLENISAL 1 852

3. TALMANSRUM 298

4. KAMMARKANSLI 425

5. STENOGRAFER och COMPOSERANLÄGGNING ... 597

6. STATSRÅDSRUM 682

7. KLUBBRUM 400

8. LEDAMOTSRUM 7 140

9. UTSKOTT 3 380

10. VISSA RIKSDAGENS ORGAN 15

11. PARTIGRUPPER 1320

12. SAMMANTRÄDESRUM 1 653

13. MASSMEDIA 582

14. RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2 057

15. RIKSDAGSBIBLIOTEK 1 183

16. RESTAURANTLOKALER, SERVERINGAR 1105

17. MOTIONSLOKALER 381

18. GEMENSAMMA SERVICEFUNKTIONER 949

19. VERKSTÄDER, FÖRRÅD, ARKIV 810

20. STÄDRUM, OMKLÄDNINGSRUM. M. M 507

21. PARKERING, INLASTNING 3 719

29 589

22. TEKNISKA UTRYMMEN exkl. fläktrum och hissma skinrum

1 003

Kommentarer

Det utökade lokalprogrammet innehåller en nettoökning av ca I 000 kvm
programarea jämfört med tidigare reviderat program. Bruttoökningen utgör
visserligen ca 2 500 kvm men den kompenseras av en minskning om ca 1 500
kvm främst orsakad av att lokalgruppen tryckeri/bokbinderi utgått.
Ökningen fördelar sig främst på följande lokalgrupper.

Ledamotsrum. Antalet rum har ökat med 16 till 323. Härtill kommer
från andra lokalgrupper 4 rum för talmän, 5 rum för partiordförande samt 32
rum för utskottens ordförande och vice ordförande dvs. totalt 364 rum.
Andelen bostadsrum uppgår till 232. Ledamöter som på grund av sin

Förs. 1977/78:5 26

befattning normalt endast disponerar arbetsrum (vice talmän samt ordförande
och vice ordförande i utskotten) erbjuds nu möjlighet att i viss
omfattning därutöver fä disponera bostadsrum.

Utskott. Antalet arbetsrum har ökat med 12 till totalt 114. Alla dessa är
enpersonsrum. Rumsantalet medger en viss fördelningsmässig flexibilitet
avseende lokalernas nyttjande mellan tjänstemän och utskottens ordförande
och vice ordförande.

Sammanträ desrum. Utökning har skett med en grupp sammanträdesrum,
6 st, med gemensamt pausutrymme. Det totala antalet sammanträdesrum
motsvarar nuvarande tillgång vid Sergels torg.

Riksdagsförvaltningen. Programmet har tidigare varit otillräckligt
beräknat. Lokalbehovet har rättats efter nytillkomna funktioner, varvid
samtidigt sambands- och åtkomlighetskrav för främst riksdagsbiblioteket har
beaktats.

Härutöver har ytterligare några lokalgrupper erhållit yttillskott av mindre
omfattning.

Den i tabellen redovisade programarean 29 589 kvm svarar mot en
lägenhetsarea i projektet om 52 120 kvm.

Förs. 1977/78:5

Underbilaga 2

ÅRSKOSTNADSBERÄKNING
1 Allmänt

Årskostnadsberäkningen har upprättats för att få en så rättvisande
jämförelse som möjligt mellan alternativen Helgeandsholmen och Sergels
Torg.

Samtliga kostnader anges i prisläge 1977-04-01. Byggnadsstyrelsen
tillämpar generellt vid kostnadsredovisning principen, att varje år räkna upp
hela investeringskostnaden med gällande indexförändring. Genom detta kan
även räntor under byggnadstiden anses intäckta vid en ordinär prisutveckling.

Eftersom kostnader för inredning och teleteknisk utrustning normalt inte
ingår i årskostnaden (hyran) för lokaler har de särredovisats. Livslängden för
dessa delar varierar med hänsyn till slitage, krav på modernisering och den
tekniska utvecklingen, speciellt på det teletekniska området. Behov av
förnyelse eller mer fullständig renovering av inredning och utrustning kan
bedömas föreligga inom en 15-20 årsperiod. Stannar riksdagen kvar vid
Sergels Torg kommer där befintlig inredning och utrustning, att ha en ålder på
närmare 15 år vid den tänkta inflyttningstidpunkten till Helgeandsholmen.
Inom ytterligare en 5-10 årsperiod kommer erfarenhetsmässigt en mycket
stor del att bytas ut eller renoveras.

För Helgeandsholmen redovisas kostnadsberäkningen med utgångspunkt
från i huvudsak nyanskaffning av inredning och utrustning. Som nämnts
under avsnitt 5.3 bör dock möjligheter till återanvändning eller försäljning till
efterkommande hyresgäster vid Sergels Torg studerås.

Med erfarenhetsmässig avskrivningstid bör riksdagens kostnader för
inredning och teleteknisk utrustning bli i huvudsak desamma i båda
alternativen.

Ett större kapitaltillskott till förvaltningskontorets driftsanslag kommer
dock att behövas för den samlade nyanskaffningen inför en återflyttning till
Helgeandsholmen.

Kostnader för säkerhetsanläggning på Helgeandsholmen resp. komplettering
av densamma vid Sergels Torg har av tidigare angivna skäl uteslutits.
Detsamma är fallet med kostnader för flyttning till Helgeandsholmen resp.
omflytttningar inom Sergels Torgfastigheten.

Kostnader för av förvaltningskontoret genomförda mindre ombyggnader
inom Sergels Torgfastigheten sedan inflyttningen 1970 har likaledes uteslutits.

Förs. 1977/78:5

1.1 Helgeandsholmen, förutsättningar och sammanställning av årskostnader

Byggnadsstyrelsen har beräknat årskostnaderna för projektet till 28,0 milj.
kr. vilket geren kostnad perm2 lägen hetsarea av 537 kr. Beräkningen är gjord
i enlighet med byggnadsstyrelsens normala beräkningsprinciper enligt
följande:

O Beräkningen avser en hyresnivå i prisläge 1977-04-01.
o Kostnaden för säkerhetsanläggningen 16,7 milj. kr. har uteslutits med
hänsyn till omöjligheten av jämförelse med Sergels Torgalternativet,
o Kapitalkostnaderna har beräknats med en ränta motsvarande statens
normalränta, dvs. 8,25 %. Avskrivningstiden är 60 år, rak avskrivning
tillämpas. Den årliga avskrivningen blir då 1,67 96 på nedlagt kapital
260- 16,7 =243,3 milj. kr.

O Drifts- och underhållskostnader har beräknats till 50 kr. per m2 lägenhetsarea
och år.

o Kostnader för värme och komfortkyla ingår och har bedömts till 25 kr. per
m2 lägenhetsarea och år.

O Lägenhetsarea 52 120 m2.

I beräkningen ovan har inte beaktats värdet av kanslihuset före ombyggnad
vilket 1976-04-01 beräknades till 35 milj. kr. och motsvarar38,5 milj. kr. 1977-04-01. Från detta värde avgår 11,2 milj. kr., som utgör eftersatt underhåll på
fastigheten. Resterande värde 27,3 milj. kr. motsvarar en årskostnad av 2,7
milj. kr. Den totala årskostnaden för projektet blir sålunda 28,0 + 2,7 =30,7
milj. kr., vilket ger en kostnad per m2 lägenhetsarea av 589 kr.

1.1.1 Årskostnadsberökning för projektet på Helgeandsholmen
Kostnader

Drift, underhåll och uppvärmning 75 x 52 120 = 3 909 000 kr.

Avskrivning 1,67 x 243 300 000 = 4 063 000 kr.

Räntekostnad 8,25 x 243 300 000 = 20 072 000 kr.

SUMMA ÅRSKOSTNAD = 28 044 000 kr.

Kapitalkostnad på värde av kanslihuset

(38,5 - 11,2) x (8,25 + 1,67) = 2 708 000 kr.

1.2 Sergels Torg, allmänna förutsättningar för årskostnadsberäkning

Som underlag för årskostnadsberäkningen har använts Stockholms
kommuns offert 1977-06-14. Beräkningen har dels utförts för långtidsförhyrning,
varvid ej beaktats kommunens alternativa konstruktion avseende
långtidsförhyrning, dels vid köp av fastigheten. Byggnadsstyrelsen delar
kommunens uppfattning, att ett köp, med hänsyn till fastighetens
uppbyggnad måste avse hela fastigheten. Kommunens hyresoffert angeratt
hyran skall justeras efter faktisk kapitalkostnad. De redovisade räntekostna -

Förs. 1977/78:5

derna på lån ur AP-fonden kommer sålunda med föreliggande konverteringsvillkor
1980-84 att justeras till kommunlåneräntans nivå samtidigt som
amorteringen med ca 8,7 milj. kr. per år överförs till eget kapital och gällande
kommunlåneränta. Samtliga AP-lån är helt amorterade 1996.

För att få en rättvisande jämförelse med projektet på Helgeandsholmen har
kapitalkostnadsdelen i kommunens hyresoffert omräknats till kommunlåneräntans
nivå 1977-04-01,9,85 96. Kapitalkostnaden, dvs. summan av ränta
och avskrivning 8,25 + 1,67 =9,92 96 enligt byggnadsstyrelsens metod
tillämpad på projekt Helgeandsholmen blir då 0,35 96 lägre än den kapitalkostnad
som erhålles som summan av kommunlåneränta och den avskrivning
enligt annuitetsmetoden som kommunen tillämpat i offerten,
9,85 + 0,42 = 10,27 96. En skillnad i kapitalkostnad av denna storleksordning
mellan statlig och kommunal upplåning kan betraktas som ordinär.

1.3 Alt. Idngtidsforhyrning vid Sergels Torg. Förutsättningar och sammanställning
av årskostnadsberäkning

Med utgångspunkt från ovanstående gäller följande förutsättningar:

O Beräkningen avser en hyresnivå i prisläge 1977-04-01.
o Kommunens kapitalkostnader på lånat och eget kapital samt ombyggnadskostnaderna
183 +9,2 = 192,2 milj. kr. har beräknats med en ränta
motsvarande kommunlåneräntan 9,85 96 och med avskrivning enligt
kommunens offert,
o Annuitet på underskotten för perioden 1971-01-01--1980-12-31 enligt
kommunens offert (7 636 749 milj. kr.),
o Drift, underhåll och värme enligt kommunens offert 100 kr. per m2
lägenhetsarea.

o Lägenhetsarean har utökats med 2 600 m2 för erforderlig expansion i de två
övre våningarna i östra kulturhuset enligt upprättad dispositionsskiss.
o Hyra för garageplatser 600 000 kr. ingår ej i kommunens offert,
o Kostnader för upprustning och komplettering av säkerhetsanläggningen
har av tidigare angivna skäl ej medtagits.
o Lägenhetsarean 38 601 + 2 600 m2 jämte 4 967 m2 garage totalt 46 168.

Byggnadsstyrelsen har med ovanstående förutsättningar beräknat årskostnaden
till 34,0 milj. kr., vilket ger en kostnad per m2 lägenhetsarea av 736 kr.
Till denna kostnad skall läggas en årskostnad på 3,4 milj. kr. som utgör ränta
och amortering på erforderlig investering 35 milj. kr. i riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen. Den totala årskostnaden för långtidsförhyrning vid
Sergels Torg blir, med beaktning av erforderlig renovering av Riksbyggnaderna
på Helgeandsholmen, sålunda 34,0 + 3,4 =37,6 milj. kr., vilket ger en
årskostnad utslagen på lägenhetsarean vid Sergels Torg av 810 kr. per m2
lägenhetsarea.

Förs. 1977/78:5

1.3.1 Årskostnadsberäkning för långtidsförhyrning vid Sergels Torg
Kostnader

Drift, underhåll och uppvärmning enligt kommunens offert
100x38 601

Avskrivning 60 år enligt kommunens offert
Räntekostnad 9,85 %

9,85 % x (183 000 000 + 9 200 000)

Annuitet på underskotten för perioden 1971-01-01 -- 1980-12-31 enligt kommunens offert 0,09941 x 76 820 734
Hyra för garage

Hyra för 2 600 m2 expansion i östra kulturhuset inklusive
värme ca 2 600 x 900 enligt kommunens bedömning

= 3 860 100 kr.
= 585 658 kr.

= 18 931 700 kr.

= 7 636 749 kr.
= 600 000 kr.

= 2 340 000 kr.

SUMMA ÅRSKOSTNAD

= 33 954 207 kr.

1.4 All. köp av fastigheten vid Sergels Torg, förutsättningar och sammanställning
av årskostnadsberäkning

Följande förutsättningar gäller för beräkningen:

o Beräkningen avser en hyresnivå i prisläge 1977-04-01.
o Kapitalkostnaden beräknas, enligt byggnadsstyrelsens tidigare redovisade
princip, på av kommunen offererad summa 393 milj. kr. jämte 9,2 milj. kr.
för erforderliga ombyggnader.

O Enligt kommunens offert skall Riksdagen hyra ut 18 687 m2 lägenhetsarea
till kommunen. Denna area reduceras med de 2 600 m2 som krävs för
Riksdagens expansion i östra kulturhuset. Hyresintäkt 11,0 milj. kr.
o Hyresintäkter 2,6-0,5 =2,1 milj. kr. från övriga uthyrda kommersiella
lokaler, som ej disponeras av Riksdagen eller kommunen. Beloppet är
bedömt i brev från kommunens fastighetskontor 1977-08-23. 0,5 milj. kr.
utgör därvid hyresintäkt från garage som förhyres av riksdagen.

O Drifts-, underhålls- och uppvärmningskostnad enligt kommunens offert
100 kr./m2 lägenhetsarea.

O Lägenhetsarea för Riksdagen 38 601 + 2 600 m2 jämte 4 967 m2 garage
totalt 46 168 m2.

Byggnadsstyrelsen har med ovanstående förutsättningar beräknat årskostnaden
till 34,2 milj. kr., vilket ger en kostnad per m2 lägenhetsarea för
Riksdagens lokaler av 740 kr. Efter tillägg av erforderlig investering i
Riksbyggnaderna på Helgeandsholmen 3,4 milj. kr., blir den totala årskostnaden
vid köp av fastigheten vid Sergels Torg 34,2 + 3,4=37,6 milj. kr.,
vilket ger en hyra utslagen på Riksdagens lägenhetsarea vid Sergels Torg av
814 kr. per m2 lägenhetsarea.

Förs. 1977/78:5

1.4.1 Årskostnadsberäkning för köp av fastighet vid Sergels Torg

Kostnader

Drift, underhåll och uppvärmning enligt kommunens offert
100 x 73 697

Köpeskilling
Ombyggnadskostnad
Summa kapital =

Avskrivning på nedlagt kapital
402 200 000 x 0,0167
Räntekostnader
402 200 000 x 0,0825

SUMMA KOSTNADER

Hyresintäkter

Från kommunen enligt offert minus Riksdagens expansion 13

250 000-2 250 000

Från övriga kommersiella lokaler ej disponerade av Riksdagen 2

600 000 -500 000

SUMMA INTÄKTER

SUMMA ÅRSKOSTNAD =

47 269 000-13 100 000

393 000 000
9 200 000
402 200 000

7 370 000 kr.

: 6 717 000 kr.

33 182 000 kr.
47 269 000 kr.

11 000 000 kr.

2 100 000 kr.
= 13 100 000 kr.

= 34 169 000 kr.

Förs. 1977/78:5

Underbilaga 3

ÖVERSIKTLIG UTREDNING AV VILLKOREN FÖR RIKSDAGENS
KV ARLIGG ANDE VID SERGELS TORG

1. BAKGRUND

2. LOKALBEHOV OCH EXPANSIONSMÖJLIGHETER

3. BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN OMDISPONERING

4. SÄKERHETSFRÅGOR

5. KOSTNADER

6. RIKSBYGGNADERNAS UTNYTTJANDE

Underbilaga 3:1. Kostnadssammanställning

Förs. 1977/78:5

1. Bakgrund

Riksdagens förvaltningskontor uppdrog i skrivelse 1976-07-01 till byggnadsstyrelsen
att översiktligt utreda villkoren för riksdagens fortsatta lokalisering
till Sergels Torg samt att upprätta en årskostnadsberäkning för ett
sådant alternativ.

1.1 Projektorganisation

Projektorganisationen har varit densamma som för Helgeandsholmenprojektet.

1.2 Arbetets uppläggning och genomforande

För att fl en rättvisande jämförelse med projektet på Helgeandsholmen har
utredningen inriktats på att översiktligt studera konsekvenserna av att det
överarbetade lokalprogrammet 1977 för riksdagen appliceras på Sergels
Torgsfastigheten, att precisera expansionsbehov och erforderliga förändringar
med hänsyn härtill samt att undanröja vissa funktionsproblem som
sammanhänger med nuvarande lokaldisposition.

En mycket översiktlig dispositionsskiss har upprättats främst som
underlag för uppskattning av erforderliga ombyggnadskostnader.

Byggnadskommittén har begärt offert från Stockholms kommun dels
avseende långtidsförhyrning, dels övertagande av Sergels Torgsfastigheten
och med angivande av närliggande expansionsmöjligheter.

Med utgångspunkt från offert dat. 1977-06-14 har byggnadsstyrelsen
upprättat årskostnadsberäkning, underbil. 2 till huvudtexten.

2 Lokalbehov och expansionsmöjligheter

Riksdagens lokalprogram 1977 redovisas som bilaga 1 till huvudtexten.
Utöver nuvarande förhyrda lokaler vid Sergels Torg krävs ca 2 600 m2
lägenhetsarea (la) för att uppfylla programmets krav. Förvaltningskontoret
förhyr i dag utanför Sergels Torgsfastigheten ca 1 000 m2 la i Investeringsbankens
hus. Ur funktionssynpunkt är det fördelaktigast för riksdagen att ha
alla lokaler samlade i Sergels Torgsfastigheten. I utredningen har därför
förutsatts att riksdagen kan få disponera de två övre våningarna i den östra
kulturhusdelen, vilka innehåller ca 2 600 m2 la. Kommunen har dock i sin
offert gjort förbehållet att detta endast kan ske om kommunen kan skaffa
godtagbara ersättningslokaler för de verksamheter som i dag bedrivs i dessa
lokaler. I dispositionsskissen har därför till denna del förlagts lokaler som
även kan tänkas förlagda på annan plats utanför fastigheten. Utöver de två

Förs. 1977/78:5

övre våningar i östra kulturhusdelen, synes i huvudsak inga ytterligare i dag
uthyrda lokaler kunna bli åtkomliga eller lämpliga för riksdagens expansion
inom fastigheten.

Riksdagens behov av lokalexpansion fram till år 2000 har bedömts uppgå
till ca 15 000 m2 la.

För riksdagens långsiktiga och permanenta behov av lokalexpansion bör
krav ställas på närliggande och samlad förläggning av expansionslokaler med
möjlighet till invändig förbindelse med Sergels Torgsfastigheten. Såväl av
funktions- och planflexibilitetsskäl som ur drifts-och säkerhetssynpunkt är
det angeläget att ställa höga krav i detta avseende.

Kommunen har presenterat ett antal expansionsalternativ, se figur 2 i
huvudtexten, i näraliggande fastigheter. Den största samlade expansionsarean
redovisas inom kvarteren Brunkhuvudet och Brunkhalsen. Dessa
kvarter ingår dock i planeringen för regeringskansliet i Södra Klara och
byggnadsstyrelsen har inlett förhandlingar med kommunen om övertagande.
Av angivna expansionslägen uppfylleren nybyggnad inom de av kommunen
ägda fastigheterna i kvarteret Hägern Större 2, 3, 4 och 12 bäst kraven på
lämpligt läge. Förbindelse via kulvert under Drottninggatan kan anordnas till
detta kvarter. Kvarteret inrymmer dock endast ca 5 500 m2 la, vilket är
otillräckligt på lång sikt. De två grannfastigheterna som nämns i kommunens
promemoria, nr 15 med Länssparbanken som tomträttsinnehavare och nr 14
med Lantbrukarnas Riksförbund som tomträttsinnehavare, innehåller
sammanlagt ca 7 500 m2 la för kontor. Sammantaget kan sålunda inom
kvarteret Hägern Större tillskapas ca 13 000 m2 la för kontorsändamål, vilket
är något mindre än prognosen för år 2000 på 15 000 m2. Någon garanti för att
fastigheterna 14 och 15 på sikt utan tvångsåtgärder kan bli tillgängliga för
riksdagens expansion kan dock f. n. inte erhållas.

Övriga av kommunen angivna expansionsalternativ synes inte lika väl
uppfylla de krav på samling och närhet som bör ställas.

Sammantaget bedömer byggnadsstyrelsen att expansionsmöjligheter kan
erhållas i anslutning till Sergels Torgsfastigheten. För att säkerställa expansion
i det gynnsammaste läget inom kvarteret Hägern Större krävs dock en
nybyggnad resp. förhandling med tomträttsinnehavarna av fastigheter 14 och

15. Årskostnader för expansionslokaler i anslutning till Sergels Torgsfastigheten
kan förväntas bli höga och anpassade till det höga kostnadsläget i
Sergels Torgsområdet.

3 Beskrivning av föreslagen omdisponering

Utgångspunkten för omdisponeringsförslaget har varit

O att inrymma hela lokalbehovet enl. lokalprogrammet, underbil. 1 till
huvudtexten inom Sergels Torgsfastigheten

Förs. 1977/78:5

O att samla enheter som efter expansion eller omorganisation spritts på för
tillfället disponibla lokaler inom fastigheten
O att inom utökad förhyrning i kulturhuset inplacera lämpliga enheter som
också kan ha nytta av den separata entrén via kulturhusets huvudtrappa.

3.1 Östra kulturhuset

I östra kulturhuset föreslås riksdagens bibliotek och upplysningstjänsten
bli placerade. Biblioteket föreslås bli placerat på plan 10 i bef. utställningslokaler
med möjlighet till besöksentré genom kulturhusets entré. Lokalerna har
disponerats med arbetsrummen i huvudsak förlagda intill fasaden mot
Sergels Torg och läsesalarna mot nya riksbankshuset i lokaler med takfönster.
Bokmagasinen föreslås förlagda till plan 1 och/eller 2 med anslutning till
kulturhusets transporthissar. Den slutliga placeringen blir beroende av
uppgörelse med kommunen.

Riksdagens upplysningstjänst föreslås bli placerad på plan 9 och resterande
delar av plan 10. Intern trappa finns mellan dessa båda plan och förbindelse
finns med plenisalsbyggnadeo via utskottslokalerna på plan 9.

Utnyttjandet av lokalerna i östra kulturhuset förutsätter att bef. trapphus
och hissar kompletteras för att svara mot säkerhetskraven för entrén till
riksdagshuset.

3.2 Hotellbyggnaden (H-huset)

Bef. funktioner i H-huset föreslås i princip oförändrade och huset avses
således innehålla ledamotsrum inkl. talmansbostad och sekreterare/kontorshjälp.
Talmansbostaden föreslås flyttad till representativt läge i SV hörnet av
plan 12. Sekreterarrummen föreslås uppdelade mellan plan 12 och plan 5. Ett
antal arbetsrum föreslås kompletteras med bad och omdisponeras till
bostadsrum för att motsvara fördelningen i lokalprogrammet. Inga arbetsrum
är utformade som genomgångsrum. För att undvika placering av arbetsrum
för ledamöter på plan 5 där besökare till sammanträdespoolen vistas har 10
arbetsrum förlagts till plan 11 i T-huset. Samtliga våningsvaktmästerier har
förlagts till lokaler med direkt dagsljus. Nya direkta genomgångar till T-huset
har föreslagits från plan 5 och plan 12. Sammanträdespoolen på plan 5 föreslås
ligga kvar men omdisponeras för att motsvara programkraven på antal rum
och rumsstorlekar.

3.3 Plenisalsbyggnaden (T-huset)

Inom T-huset kvarligger i stort sett de befintliga enheterna utom
riksdagens upplysningstjänst. Vissa omdisponeringar för att samla splittrade
enheter har föreslagits liksom omflyttningar för att lättare kunna avskärma

Förs. 1977/78:5

t. ex. statsråds- och talmansrum av bevakningsskäl. Större omdisponeringar
har endast föreslagits inom plan 9-11.

På plan 9 har den befintliga lektionssalen föreslagits ombyggd till TVstudio,
då den är den enda lokal som svarar mot den i lokalprogrammet
angivna takhöjden. En del av salen kan därvid entrésoleras och inredas till
redaktionsrum.

På plan 10 utförs motsvarande ändringar i bef. lektionssal. Ny lektionssal
inreds i f. d. språklab. och lokaler för massmedia kompletteras. Utskottslokalema
utökas och lokaler för riksdagens förvaltningskontor flyttas.

På plan 11 inplaceras huvuddelen av förvaltningskontoret. Antalet konferensrum
utökas bl. a. med lokaler för personalorganisationerna, vidare
placeras här vissa riksdagens organ liksom kontor för lokalvårdsledare.

3.4 Västra kulturhuset (K-huset)

Någon förändring av dispositionen i K-huset är ej föreslagen. Däremot
föreslås på plan 6 en utökning av representationslokalerna i anslutning till
riksdagsrestaurangen för att fylla programmets krav på sällskapsrum.

På plan 9 föreslås att utskottslokalerna utökas med en del av utrymmena i
östra kulturhuset.

3.5 Allmänt

För att lättare kunna övervaka passagen till och från allmänhetens läktare
föreslås att entréhallen mot Drottninggatan utökas genom att den nuvarande
butikslokalen minskas. Den nya hallen förses med receptions- och bevakningsdisk.
En hiss reserveras för transport av allmänheten till plan 9 och 10
utan möjlighet att ta sig in i övriga våningsplan. Detta innebär att bef. hissar
måste utökas med en hiss för att klara de interna förflyttningarna inom
riksdagens lokaler.

Vissa nya dörrpartier har föreslagits som säkerhetsspärrar vid t. ex.
talmans- och statsrådsvåningarna samt mellan sammanträdespoolen i plan
H-5 och övriga lokaler i H-huset. I övrigt har några mer omfattande
säkerhetsåtgärder ej medtagits.

De föreslagna åtgärderna får endast ses som ett sätt att inplacera
lokalprogrammet i den befintliga byggnaden och ej som ett slutligt förslag till
omdisposition. Några diskussioner med berörda enheter och med personalorganisationerna
har ej förekommit.

4 Säkerhetsfrågor

Det säkerhetsprogram som utarbetats för Helgeandsholmenprojektet av
förvaltningskontorets säkerhetschef i samråd med rikspolisstyrelsen och som
sammanfattats i PM dat. 1977-03-18, kan inte direkt tillämpas på Sergels

Förs. 1977/78:5

Torgsfastigheten. Det flertal hyresgäster som finns i fastigheten, det stora
antalet entréer och tillgängligheten i källaren från det s. k. Brunkebergsfaret
gördet omöjligt att till rimlig kostnad etablera ett effektivt s. k. skalskydd mot
omgivningen och övriga hyresgästers lokaler.

En beräkning av kostnaderna för komplettering av säkerhetsanläggningen
utifrån ett modifierat säkerhetsprogram kan först göras då en mer bearbetad
plandisposition föreligger. I årskostnadsberäkningen har därför kostnaderna
för komplettering av säkerhetsanläggningen vid Sergels Torg resp. säkerhetsanläggningen
i Helgeandsholmenprojektet uteslutits.

5 Kostnader

Kostnaden för erforderliga ombyggnader för att inrymma riksdagens nu
aktuella lokalprogram har med underlag av upprättad dispositionsskiss
beräknats till 9,2 milj. kr. i prisläge 1977-04-01, se underbil. 3:1.

Kostnaderna fördelar sig med 3,4 milj. kr. för ombyggnader i östra
kulturhusets två övre plan för riksdagens expansion, 3,8 milj. kr. för
omdisponeringar i plan 10 och 11 i bef. byggnad samt 1,5 milj. kr. för
inbyggnad av ny hiss för allmänheten vid entrén från Drottninggatan.

Årskostnadsberäkningen redovisas i underbil. 2 till huvudtexten.

6 Riksbyggnadernas utnyttjande

Om riksdagen stannar kvar vid Sergels Torg blir frågan om riksbyggnadernas
utnyttjande betydelsefull. Byggnadsstyrelsen har dock inte haft
uppdrag att närmare utreda denna fråga. I årskostnadsberäkningen har
Sergels Torgsalternativet belastats med en årlig kapitalkostnad för renovering
av riksbyggnaderna. Kostnaden för renoveringen har bedömts till 35 milj. kr.
och avser i huvudsak åtgärder av underhållskaraktär, som inte beräknas ge
större avkastning genom ökad uthyrning av lokaler. Skulle byggnaderna på
längre sikt utnyttjas, som nu sker, för förvaltnings- och konferensverksamhet
krävs en investering av helt annan storleksordning för erforderlig modernisering
och omdisponering för att nå ett effektivt utnyttjande av tillgängliga
ytor.

Förs. 1977/78:5

Underbilaga 3:1

Kostnadssammanställning for ombyggnadsarbeten enligt dispositionsskiss
för anpassning av byggnaderna vid Sergels Torg till lokalprogram 1977

Östra kulturhuset (inkl. bokmagasin)

Byggkostnad I 491 800 kr.

VVS-kostnad 127 000 kr.

El-kostnad 626 000 kr.

2 244 800 kr.

Moms 9,89 % 222 200 kr.

2 467 000 kr.

Tillkommande kostnader 10 % 247 000 kr.

2 714 000 kr.

Projektering m. m. 445 000 kr.

3 159 000 kr.

Administrationspålägg 1 % 221 000 kr.

3 380 000 kr. 3 400 000 kr.

Ombyggnad av plan 10 och II (bibliotek och upplysningstjänst)

Byggkostnad 223 200 kr.

VVS-kostnad 14 000 kr.

El-kostnad 22 000 kr.

259 200 kr.

Moms 9,89 % 25 800 kr.

285 000 kr.

Tillkommande kostnader 10 % 29 000 kr.

314 000 kr.

Projektering m. m. 50 000 kr.

364 000 kr.

Administrationspålägg 1 % 25 500 kr.

389 500 kr. 400 000 kr.

trpt. 3 800 000 kr.

Förs. 1977/78:5

Ny hiss

Bygg-, VVS- och Elkostnad
Moms 9,89 96

Tillkommande kostnader 10 96
Projektering m, m.
Administrationspålägg 7 96

Övrig ombyggnad

Byggkostnad
VVS-kostnad
El-kostnad

Moms. 9,89 96

Tillkommande kostnader 10 96
Projektering m. m.
Administrationspålägg 7 96

trpt.

1 000 000 kr.

99 000 kr.

1 099 000 kr.

110 000 kr.

1 209 000 kr.

195 000 kr.

1 404 000 kr.

98 000 kr.

1 502 000 kr.

1 656 500 kr.

681 000 kr.
242 000 kr.

2 579 500 kr.
255 500 kr.

2 835 000 kr.
284 000 kr.

3 119 000 kr.
510 000 kr.

3 629 000 kr.
254 000 kr.

3 800 000 kr.

1 500 000 kr.

SUMMA OMBYGGNADSKOSTNADER:

3 883 000 kr. 3 900 000 kr.

9 200 000 kr.