Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för 1979 års verksamhet 1980-03-26 (Framställning / redogörelse 1979/80:16)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1979/80:16

Redogörelse

1979/80:16

Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för 1979 års verksamhet 1980-03-26

Dnr 041-126

Till riksdagen

Riksdagens förvaltningsstyrelse får härmed avge redogörelse för verksamheten
inom riksdagens förvaltningskontor under år 1979. Siffror inom
parentes avser år 1978.

Förvaltningskontorets instruktion

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om
anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.
Instruktion för förvaltningskontoret utfärdades den 12 december 1974 (RFS
1975:2; omtryckt 1977:4, ändr. 1978:6 och 1979:4).

Förvaltningsstyrelsen och dess direktion

Sammansättning m. m.

Enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen har talmannen varit förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen valda ledamöterna har varit Thorsten Larsson (c),
v. ordf., Erik Wärnberg (s), Karl Leuchovius (m), Erik Adamsson (s) Claes
Elmstedt (c), Gillis Augustsson (s), Sven G. Andersson i Örebro (fp) och
Torsten Stridsman (c) samtliga t. o. m. den 15 oktober,

Thorsten Larsson (c), v. ordf., Karl Leuchovius (m), Oskar Lindkvist (s),
Stig Olsson (s), Sven G. Andersson (fp), John Johnsson (s), Alf Wennerfors
(m) och Lilly Bergander (s) samtliga fr. o. m. den 16 oktober.

Suppleanter har varit Karin Andersson (c), Gördis Hörnlund (s), Alf
Wennerfors (m), Stig Olsson (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Oskar
Lindkvist (s), Karl-Erik Strömberg (fp) och Maj Pehrsson (c), samtliga
t. o. m. den 15 oktober,

Per Petersson (m), Lennart Andersson (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Tyra
Johansson (s), Gabriel Romanus (fp), Roland Brännström (s), Gunnar
Oskarson (m) och Ulla Johansson (s), samtliga fr. o. m. den 16 oktober.
Personalföreträdare har varit Sigfrid Larsson, SF, Hakon af Malmborg,

1 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 16

Redog. 1979/80:16

TCO-S, t. o. m. den 31 mars, Bill Fransson, TCO-S, fr. o. m. den 1 april,
Sonja Berg von Linde, SACO/SR, t. o. m. den 31 januari och Ronnie Melin,
SACO/SR, fr. o. m. den 1 februari.

Suppleanter för personalföreträdare har varit Lennart Edlund, SF, Mats
Nilsson, TCO-S, Ronnie Melin, SACO/SR, t. o. m. den 31 januari och
Karl-Olov Hedler, SACO/SR, fr. o. m. den 1 februari.

Som sekreterare har tjänstgjort avdelningsdirektören Lars Bergquist och
förste byråsekreteraren Agne Christiansson.

Styrelsen har under året hållit åtta sammanträden.

Ledamöter i direktionen har varit Thorsten Larsson, ordf., Erik Wärnberg,
t. o. m. den 15 oktober och Oskar Lindkvist, fr. o. m. den 16
oktober.

Föredragande i direktionen har varit Eric Lindström.

Sekreterare i direktionen har varit Lars Bergquist och Agne Christiansson.

Direktionen har under året hållit 26 sammanträden.

Direktionen har enligt instruktionen för förvaltningskontoret också
fungerat som förhandlingsdelegation.

Förvaltningsstyrelsens yttranden m. m.

Förvaltningsstyrelsen har under året avgivit förslag till riksdagen med
hemställan om ändring av 14 § i lagen (RFS 1975:2) med instruktion för
riksdagens förvaltningskontor (1979/80:5).

Förvaltningsstyrelsen har avgivit yttranden över

- motion 1978/79:342 om projicering av talares namn och partibeteckning på
bildskärmen i riksdagens plenisal,

- motion 1978/79:1085 om pension till f. d. riksdagsstenografen Stig
Ekermanns efterlevande maka,

- motion 1978/79:1097 om direkt radio- eller TV-sändning av riksdagsdebatter,

- fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag 1978/79:17 till riksgäldskontorets
organisation m. m.

Förvaltningsstyrelsen har vidare under året instiftat en minnesplakett till
avgående ledamöter.

Organisation och personal m. m.

För förvaltningskontoret gäller t. v. en den 25 maj 1977 fastställd
arbetsordning.

Totalt uppgick antalet tjänster i den inre riksdagsförvaltningen vid 1979 års
slut till 349 varav 53 inom lokalvården. Antalet anställda med olika former av
deltidstjänstgöring var 32. Till den inre riksdagsförvaltningen hörde vid

Redog. 1979/80:16

denna tidpunkt också tre informatörer, sex guider och 18 expeditionsassistenter
som tjänstgjort under tid riksmöte pågått.

Av den fast anställda personalen avgick under året 30 (28) personer, varav
12 (13) med pension.

Under året inrättades en tjänst som byråassistent vid administrativa
enheten, kanslisektionen.

Den totala medelsförbrukningen för den inre riksdagsförvaltningen
budgetåret 1978/79 uppgick till 124,3 milj. kr. För budgetåret 1979/80 har
riksdagen anvisat 136,4 milj. kr.

Bland de större utgiftsposterna kan nämnas Arvoden m. m. till riksdagens
ledamöter 46,1 milj. kr., lönekostnader 35,7 milj. kr., lokalkostnader för
riksdagen och riksdagsförvaltningen 25,1 milj. kr., riksdagstrycket 15 milj.
kr. samt till riksdagshusprojektet 50 milj. kr.

Under år 1979 var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
521 mot 416 för år 1978. Av ärendena hänförde sig 429 till administrativa
enheten, 85 till enheten för intendenturfrågor, 7 till förslagskommittén.

Enligt praxis förs liggare över allt riksdagstryck m. m. separat och utgör
huvuddelen av ärendena inom enheten för riksdagstryck. Till upplysningstjänsten
riktade sakinformationsuppdrag registreras separat inom denna
enhet.

Hälsovård

Under 1979 genomgick 121 (213) riksdagsledamöter och 118 (192)
tjänstemän frivillig hälsokontrollundersökning.

Läkare från hälsovårdscentralen har haft mottagning (”jourtjänst”) i
riksdagshuset för ledamöterna varje helgfri onsdag, kl. 10-12, under tid då
riksmöte pågått. Antalet besök på mottagningen har uppgått till 404 (375)
eller i medeltal 14 (13) patienter varje onsdag.

Riksdagens lokaler vid Sergels torg

Lokaländringar, inredning och utrustning

Under 1979 har följande förändringar skett:

1. På grund av rumsknapphet har ombyggnader och ändringar skett av sju
rumsenheter. Härigenom har bl. a. erhållits flera ledamotsrum, separata
kopieringsrum samt utrymmen för ett centralarkiv.

2. Två stora kopieringsmaskiner har kompletterats med sorteringstillsatser.
De sex små kopieringsmaskinerna i hotellvåningarna har utbytts mot
modernare och snabbare.

3. Telefonväxeln har utbyggts med 60 anknytningar på grund av
tillkomsten av utredningsavdelningarna i ”Gränges-huset” samt tillkomst av
Nordiska rådet och utökning av Riksdagens revisorer.

Redog. 1979/80:16

Upplåtelse av lokaler

Under år 1979 har följande större kongresser ägt rum i riksdagshuset:
19-23 feb.: Nordiska rådets 27:e session

13-15 juni: Lantbrukarnas riksförbunds jubileumsstämma

26-29 juni: Europarådets minisession

17 aug.: Ingenjörsvetenskapsakademiens avslutningssession

19-20 aug.: Svenska FN-förbundet

Härutöver har riksdagens sammanträdeslokaler utnyttjats för ca 3 900
sammanträden varav ca 1 000 hänför sig till sammanträden med statliga
kommittéer och utredningar i vilka riksdagsledamöter varit engagerade.

Riksdagens driftvärn

Vid riksdagens driftvärn har under året två driftvärnsmän på egen begäran
beviljats avgång samt en ny driftvärnsmän antagits.

Obligatorisk driftvärnsutbildning 20 tim./år har, som tredagarskurser, vid
två tillfällen under månaderna juni och september, genomförts vid hemvärnets
stridsskola.

Mästerskapsskjutning (kpist för driftvärnsmän och luftgevär för intresserade
kvinnor) arrangerades i maj månad vid Berga Örlogsskolor.

Under november månad genomfördes en larmövning för att öva bevakning
och försvar av riksdagens lokaler.

Eftersom kvinnor inte får direktanslutas till driftvärnet har kontakt tagits
med Stockholms hemvärnslottakår. Vid förda diskussioner har överenskommits
att de av riksdagens kvinnor, som är intresserade av driftvärnet, kan
anslutas efter medlemskap i lottakåren. Genom överenskommelsen kan
riksdagens driftvärn tillföras en icke oväsentlig förstärkning av personal för
att ombesörja stabs-, sambands-, skydds- och sjukvårdstjänst.

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Under år 1979 har arbetet med Helgeandsholmsprojektet främst bestått av
fortsatt projekteringsarbete samt schaktningsarbeten i Riksplan och i
Riksgatan.

Den arkeologiska utgrävningen har fortsatt och kommer enligt gjorda
bedömningar att vara avslutade senast i augusti 1980.

Den under år 1979 förda debatten om bl. a. ny utformning av Riksplan
avslutades under våren 1979 i och med att riksdagen den 4 april 1979 beslöt
att nuvarande läge och projekterad utformning av Riksplan skulle gälla.

Frågan om anordnande av ett medeltidsmuseum under riksplan väcktes av
riksantikvarieämbetet i maj 1979. Museet skulle ta i anspråk en stor del av
Riksplans södra hälft samt innefatta bl. a. stadsmuren från 1400-talet. Enligt

Redog. 1979/80:16

ämbetets uppfattning borde Stockholms kommun vara den främsta intressenten
härvidlag och stå för inrednings-, utrustnings- och driftkostnader.
Riksdagens byggnadskommitté var beredd avstå erforderlig yta och kunde
inom den disponerade kostnadsramen uppföra och överlämna råstommen.
Stockholms kommun visade stort intresse för förslaget vilket vidareutvecklades
i en arbetsgrupp som företräddes av kommunen, riksantikvarieämbetet,
byggnadsstyrelsen och Ahlgren-Olsson-Silow arkitektkontor AB. Det
slutliga förslaget tillställdes sedermera Stockholms kommun för ställningstagande.
Riksdagens byggnadskommitté skulle erhålla besked på nyåret
1980.

Schaktningsarbeten i Riksgatan har pågått sedan mars månad och har i
huvudsak slutförts. I Riksgatan bereds plats för bl. a. tekniska undercentraler
och kulvertar.

Under 1979 har förutom den löpande projekteringsverksamheten pågått
arbete med justeringar i lokalprogrammet. Inredningsprogrammet har
påbörjats.

Frågor om markavtal och stadsplan har behandlats liksom frågan om
grundvattenförhållanden på lång sikt.

En översyn av huvudtidplanen har gjorts i syfte att trots förseningar
bibehålla tidpunkten för inflyttning hösten 1983.

Beträffande kostnaderna har projektet på grund av de arkeologiska
utgrävningarna och dess konsekvenser fått vidkännas kostnadsökningar som
fram till och med 1979 uppgått till ca 15 milj. kr.

Någon slutkostnad för den arkeologiska utgrävningen kan för närvarande
inte exakt anges.

Övriga kostnader har i huvudsak förändrats enligt indexutvecklingen.

Skol- och visningstj ansten

Studiebesök

Inom ramen för de organiserade, schemalagda studiebesöken av skolor
har skoltjänsten under medverkan av timarvoderade informatörer tagit emot
ca 27 600 (16 300) elever, ungefär jämnt fördelade mellan gymnasieskolan
och grundskolan.

De särskilda studiebesöken för grupper från universitet, lärarhögskolor,
förvaltningsutbildningar m. fl., där programmen läggs upp efter de olika
gruppernas egna önskemål och som omfattar en halv dag, har varit 49 (39) st.
Antalet deltagare uppgick till 1 215 (876).

Totalt har skoltjänsten tagit emot närmare 29 000 personer vid studiebesök
av olika slag.

Kurser, studiedagar för lärare

Skoltjänsten har i riksdagshuset anordnat två veckokurser för lärare.

Redog. 1979/80:16

Dessutom har anordnats studiedagar i Svedala, Malmö, Visby, Hultsfred
(två dagar) samt Stockholm. Sammanlagt deltog omkring 240 lärare.

Broschyrer, AV-material, läromedel m. m.

Av skoltjänsten producerat material har försålts eller utlånats:

	Försålda	Utlånade	varav till ledamöter
Ljudbildband	35 (43)	326 (211)	248
Stordiapärm	27 (40)	208 (91)	138
Grundlagarna	735 (1 980)

Totalt har 196 000 (169 000) häften och broschyrer distribuerats. Den
nyproducerade broschyren för besökare. Så arbetar riksdagen, har delats ut i
17 300 ex. under årets två sista månader.

Skoltjänsten har under medverkan av riksdagsledamöter arrangerat 16
(14) halvdagar om riksdagen ute vid olika gymnasieskolor. 1 760 (1 312)
elever har deltagit.

Visningar, läktarbesök

Visningar av riksdagshuset för allmänheten har samlat ca 10 200 (9 300)
besökare varav ca 850 (700) utländska.

Antalet besökare på allmänhetens läktare har varit ca 86 700 (60 000)
inklusive skoltjänstens 27 600 elever.

Förhandlingsverksamheten

Löneförhandlingar

Det slutliga avtalet om löner 1978-1979 för tjänstemännen hos riksdagen
och dess verk (RÄLS 1978-79) träffades den 22 december 1978. Avtalet
gällde i huvudsak för tiden den 1 juli 1978-den 31 oktober 1979.

Enligt RALS-uppgörelsen höjdes månadsbeloppen på löneplanerna T och
F med 2,1 % fr. o. m. den 1 januari 1979, dock minst med 150 kr./månad. I
uppgörelsen finns också en bestämmelse som säger "att om löneutvecklingsgarantin
respektive förtjänstutvecklingsgarantin i uppgörelsen för 1978/79
mellan SAF, LO och PTK medför lönehöjning fr. o. m. den 1 februari 1979
och/eller 1 november 1979 skall de statliga löneplansbeloppen höjas från den
1 januari 1979 respektive den 1 november 1979. Resultatet av 1978 års
''kontrollstation’ blev en höjning med totalt 3,8 %, som har tagits ut dels som
ett likformigt krontalspåslag på 107 kr., dels som ett generellt tillägg på 1,9 %
utöver den tidigare avtalade löneökningen för 1979.”

I avtalet finns vidare en garantiregel som innebär att om konsumentpris -

Redog. 1979/80:16

index för viss månad under 1979 med mer än 5 % överstiger långtidsindex för
december 1978 har huvudorganisationerna rätt att påkalla förhandlingar om
höjda löner.

Överenskommelse om pris- och löneutvecklingskompensation för de
anställda hos riksdagen och dess verk - 1979 års kontrollstation - träffades
den 28 januari 1980. Resultatet av uppgörelsen blev en höjning av
arbetsgivarens lönekostnader med totalt ca 3,8 %. Löneutvecklingskompensationen
har utbetalats retroaktivt fr. o. m. den 1 november 1979. Priskompensation
har som huvudregel utgått i form av ett engångsbelopp på 240
kr.

Ett avtal om lokala löneförhandlingar inom RATF-området (L-RATF),
dvs. för riksdagens och dess verks arbetstagarområde, slöts den 28 oktober
1979.1 avtal daterat den 18 juni 1979 har de centrala parterna bestämt ramen
för de myndighetsvisa löneförhandlingarna för tiden den 1 juli 1979-den 30
juni 1980. För hela riksdagsområdet motsvarar ramen ett utrymme om ca
1,3%.

Sammantaget har 1979 års löneförhandlingar för den inre riksdagsförvaltningen
resulterat i sju centrala och fyra lokala uppgörelser.

Chefslönefrågor

För behandling av löneförmåner till tjänstemän inom riksdagen och dess
verk, som omfattas av chefslöneavtalet, finns ett särskilt partssammansatt
organ - riksdagens chefslönenämnd. Av förvaltningsstyrelsen utsedda
ledamöter har t. o. m. 15 oktober varit Erik Wärnberg (tillika nämndens
ordförande). Thorsten Larsson och Eric Lindström. Fr. o. m. den 16 oktober
är de av förvaltningsstyrelsen utsedda ledamöterna Gunnar Oskarson, ordf.,
Oskar Lindkvist och Eric Lindström. Övriga tre ledamöter är utsedda av de
centrala fackliga organisationerna.

Nämnden har under 1979 haft 8 sammanträden.

För tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet består lönen av ett
basbelopp samt ett antal tjänstetillägg. Fr. o. m. den 1 november 1979 är
beloppet för

- baslön 10 970 kr./månad och

- tjänstetillägg 865 kr./månad.

Arbetstidsfrägor

Under denna rubrik kan följande grupper av uppgörelser nämnas

- avtal om vissa avvikelser från bestämmelserna om rast och veckovila

- tjänstgöringslistor för bevakningspersonal samt arbetstidens förläggning
för kontorsassistenter vid stenografexpeditionen

- utökning av skyldigheten att fullgöra övertid (fem uppgörelser)

Redog. 1979/80:16

- förlängning av tid för utläggning av kvarstående semester

- inarbetning av arbetstid.

Tjänstetillsättningar och inplacering i lönegrad

Samtliga tjänstetillsättningsärenden behandlas i den inre riksdagsförvaltningen
personalnämnd. Under året har två tjänstetillsättningsärenden
avgjorts först efter en formell förhandlingsomgång ”utanför” personalnämnden.

Tre särskilda inplaceringsförhandlingar har ägt rum under året.

Övrig förhandlingsverksamhet

Utöver tidigare nämnda avtal har förvaltningskontoret träffat ytterligare
ett antal uppgörelser under år 1979 - såväl centrala som lokala. Av de
centrala avtalen må följande nämnas

- allmänt arbetsmiljöavtal

- ändrade pensioneringsperioder

- förlängning av vissa angivna avtal

Lokalt har förhandlingar ägt rum bl. a. om följande

- förslagskommitté vid den inre riksdagsförvaltningen

- anslagsframställningen för budgetåret 1980/81

- bestämmelser för korttidsvikariat

- förutsättningarna m. m. för planeringen av riksdagshusprojektet.

Partssammansatta organ inom riksdagsförvaltningen

I riksdagens förvaltningsstyrelse ingår tre personalföreträdare (se
s. 1—2).

Fr. o. m. den 1 oktober 1978 har inrättats en särskild informations- och
samrådsnämnd med uppgift att vara ”organ för information och samråd
mellan arbetsgivare och arbetstagare i gemensamma frågor av betydelse för
verksamheten inom riksdagsförvaltningen”. Kort uttryckt kan nämndens
uppgift sägas vara att behandla sådana för verksamheten viktiga frågor som
omnämnes i 19 §, MBL. Nämnden består av sex företrädare för de lokala
arbetstagarorganisationerna, huvudskyddsombudet samt nio arbetsgivarrepresentanter.
Nämnden har haft sju protokollförda sammanträden under
1979.

Enligt ett lokalt kollektivavtal (1978-09-27) har riksdagens personalnämnd
fr. o. m. den 1 oktober 1978 fått till uppgift att vara förhandlingsgrupp vid
tillsättning av tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen. Gruppen består
av företrädare för förvaltningskontoret samt en företrädare för var och en av

Redog. 1979/80:16

de lokala arbetstagarorganisationerna. I personalnämnden lämnar förvaltningskontoret
även information i andra frågor som har samband med
tjänstetillsättning, såsom utformning av annons om ledig tjänst och formerna
för kungörande av tjänst.

Totalt under året har nämnden hållit 19 (21) sammanträden.

Förvaltningskontoret uppfyller huvuddelen av sin informations- och
förhandlingsskyldighet enligt 11, 12 och 38 §§ i MBL, dvs. information/
förhandling före beslut, vid s. k. onsdagsmöten. Företrädare för förvaltningskontoret
överlägger vid dessa möten med ordförandena i de tre lokala
arbetstagarorganisationerna.

Under året har 32 sammanträden ägt rum. Överläggningarna har
resulterat i drygt 150 protokollsnoteringar. I många fall återkommer samma
ärende vid två eller flera sammanträden. Mest frekventa ärenden har varit
sådana som ryms in under rubrikerna ”organisations-/resursfrågor” och
”personalpolitiska frågor/personaladministrativa rutiner”. Även frågor som
rör olika anställningsförhållanden och frågor om ”omplacering/bemanning”
har varit relativt vanligt förekommande.

Av övriga partssammansatta organ har utbildningskommittén hållit 10(12)
sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt 13 (7), förslagskommittén
4 (4), skyddskommittén 1 (2) och matrådet 3 (3) sammanträden.

Personalpolitik

Förvaltningsstyrelsen antog i september 1976 ett personalpolitiskt program
som utarbetats inom den centrala personaltjänstkommittén. Programmet
innefattar förslag till åtgärder inom följande delområden:

samverkan, personaladministrativ planering, personalutveckling, personalrörlighet
och arbetsmiljö.

I samråd med de anställdas organisationer har hittills personalutbildningen
och jämställdhetsfrågorna prioriterats.

I enlighet med förvaltningsstyrelsens bemyndigande den 7 december 1978
har en partssammansatt arbetsgrupp tillsatts med uppgift att se över och
vidareutveckla det personalpolitiska programmet för den inre riksdagsförvaltningen.

Arbetsgruppen har under 1979 utarbetat ett introduktionsprogram för
riksdagsförvaltningen i huvudsak bestående av vissa policydokument med
riktlinjer och checklistor samt introduktionspärmen PERSONALINFORMATION.
Särskilda introduktörer har utsetts och speciell utbildning har
genomförts. Introduktionsprogrammet innehåller delmoment som är viktiga
ur jämställdhetssynpunkt.

Vidare har gruppen utarbetat förslag till riktlinjer för personalansvariga
chefer. Förslaget har diskuterats vid två seminarier för chefer och arbetsledare.

Redog. 1979/80:16

Personalutbildning

Under 1979 har utbildningsverksamheten expanderat något och mer
inriktats mot utbildningsområden som har en nära anknytning till det dagliga
arbetet. Ett exempel på detta är utbildningen i svenska språket. Med hjälp av
studerande vid språkkonsultutbildningen vid universitetet genomfördes först
en inventering av utbildningsbehovet i svenska. Därefter bildades en
arbetsgrupp med representanter för målgrupperna som deltog vid utformningen
av utbildningen. Fyra kurser av denna typ har genomförts - samtliga
övertecknade.

Ett liknande arbetssätt har använts vid t. ex. utformningen av seminariet
för utskottssekreterare. Samtliga kanslichefer och föredragande inom
utskottsorganisationen har deltagit i dessa tvådagars seminarier som bl. a.
behandlat utrednings- och föredragningsteknik.

Utbildningen har indelats i tre huvudområden, förvaltnings-, samarbetsoch
språkutbildning. Följande kurser har erbjudits inom resp. område.

Förvaltningsutbildning:

Introduktionskurs för nyanställda

Fördjupningskurs i förvaltningskunskap med utredningsmetodik
Seminarium om förvaltningsspråket
Utbildning i stenografi
Seminarium för utskottssekreterare

Personalsamverkan:

Kurs i personalsamverkan
Fördjupningskurs i personalsamverkan
Att vara personalansvarig chef

Språkkurser:

Intensivkurs i engelska för ledamöter och tjänstemän
Intensivkurs i engelska för expeditionspersonal
Kurser i engelska och franska.

Vidare har personalen deltagit i externt anordnade kurser i stor
utsträckning. Under våren 1979 genomfördes en behovsinventering som
visade att önskemål om utbildning inom samverkansområdet rankades som
högst.

Personalen har under 1979 i genomsnitt fått ca 4 dagars utbildning.

Jämställdhetsfrågor

Riksdagen har antagit ett handlingsprogram för jämställdhetsfrågor. Av
resursskäl har förvaltningskontoret valt att främst inrikta sig på introduktions-
och utbildningsfrågor.

Fördjupningskursen i förvaltningskunskap med utredningsmetodik har

Redog. 1979/80:16

genomförts i syfte att öka möjligheten för kontorspersonal att få vidgade
arbetsuppgifter. Kursen har utarbetats i samarbete med lärare vid samhällsvetenskapliga
institutionen vid Stockholms universitet. Varje deltagare har
under handledning av sin chef fått göra en utredning.

Vidare har deltagarna tränats i att arbeta med offentligt tryck, analysera
utredningar m. m.

Kurser som är öppna för fler befattningskategorier samtidigt har betydelse
ur jämställdhetssynpunkt. De ger bl. a. ökad insikt om och förståelse för
varandras arbete. Särskilt betydelsefull ur denna aspekt är riksdagens
samverkansutbildning.

Nedanstående tabell visar fördelningen av kvinnor och män i lönegradsintervaller
under 1977, 1978 och 1979.

	Chefs- löneplan	F21-	-F25	F16-F20	Fl 1-	-F15	F6-F10	BglC-F5	Totalt	Summa
	M K	M	K	M	K	M	K	M	K	M	K	M K
1977	21 -	26	10	9	2	22	25	23	41	63	89	164 167	331
1978	20 1	29	9	14	5	15	26	23	48	61	85	162 174	336
1979	20 1	26	10	15	14	14	21	38	62	48	69	161 177	338

Vid en jämförelse mellan lönerna för män och kvinnor år 1979 finner man
att 62 % av männen återfinns i de tre lägsta löneintervallerna medan
motsvarande siffra för kvinnorna är 86 %. För år 1977 var motsvarande
siffror 66 % resp. 93 % och för år 1978 61 % resp. 91 %.

Övriga personalfrågor

Under året har 5 tjänstemän erhållit utmärkelsen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst”.

Vidare har 5 tjänstemän erhållit resebidrag med totalt 24 968 kr. för
studieresor från det anslag om 50 000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till
förfogande för detta ändamål.

Personaltidningen RD-nytt, som också utdelas till riksdagsledamöter
m. fl., har utkommit med 11 nr under året. RD-nytt haren upplaga om 1 000
ex.

Riksdagstryck och övrig publikationsverksamhet

Riksdagstrycket består av riksdagens protokoll (inkl. snabbprotokoll från
riksdagsdebatterna), propositioner (inkl. budgetpropositionen) och skrivelser,
förslag och redogörelser, motioner, betänkanden (inkl. yttranden),
riksdagsskrivelser samt register.

Redog. 1979/80:16

Med undantag av årsregistret omfattade riksdagstrycket ca 57 400
trycksidor enligt följande specifikation:

Antal Antal

ärenden trycksidor (ca)

Riksdagens protokoll	173	11 200
Propositioner och skrivelser	208	27 000
Förslag och redogörelser	22	1 250
Motioner	2 663	7 900
Betänkanden	672	9 850
Riksdagsskrivelser	477	200

Interpellationer framställdes till ett antal av 172 (189) och antalet frågor
utgjorde 578 (533).

Riksdagens författningssamling (RFS) har under året utkommit med 13 (7)
nummer.

Riksdagstrycket framställdes i huvudsak genom Göteborgs Offsettryckeri
AB och Norstedts Tryckeri. Häftning och inbindning har skett genom Liber
Tryck, bokbinderiet. Utskottens förslagsupplagor har framställts genom vår
egen reprocentral.

Under 1979 har vidare utgivits Förteckning över riksdagens ledamöter och
Förteckning över riksdagens utskott m. fl. 1979/80, Riksdagens årsbok,
förteckning över Vilande grundlagsförslag samt planeringskalender med
bilagan Riksdagsguiden.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket har under året genom inköp, byte och gåvor förvärvat
9 712 volymer, varav 1 022 publikationer från internationella organisationer.
Hela tillväxten har utgjort 211 meter. Antalet löpande utländska periodica
har varit 1 344, motsvarande antal svenska 1 170.

För bibliotekets kataloger har 14 791 katalogkort färdigställts. I datasystemet
LIBRIS har riksdagsbiblioteket infört 1 673 bibliografiska enheter och
därtill anslutit sig till 1 814 av andra bibliotek införda enheter.

Inför omläggningen av LIB RIS-systemet i april 1980 har ny terminalutrustning
beställts. I utbildningssyfte har personal vid katalogavdelningen
deltagit i seminarier, anordnade av statskontoret och kungliga biblioteket.

Den tryckta sviten av kataloger över böcker, som anskaffats t. o. m. 1945,
kommer att fortsättas av en katalog omfattande litteraturförvärven
1946-1965. Redigeringen av katalogen har fortsatt under året.

Under året har 2 705 volymer bundits.

Urvalsförteckningar för 1976-1977 och 1978 över Sveriges offentliga
publikationer har utgivits. De innehåller material som under motsvarande år

Redog. 1979/80:16

förtecknats i de aktuella veckolistorna. Årsbibliografien över Sveriges
offentliga publikationer för 1974-1975 föreligger i ombrutet korrektur.

Centralarkivet har inrett två rum, lämpliga som magasin. De har utrustats
med tätpackningshyllor med en sammanlagd kapacitet av ca 950 hyllmeter.
Enligt riksdagens arkivstadga skall centralarkivet rådgöra med riksarkivet i
viktigare angelägenheter. Riksarkivet har efter syn godkänt lokalerna.

Preliminär överenskommelse har även träffats med riksarkivet om
framtida deposition av riksdagens arkivmaterial.

Inom förvaltningskontoret har upprättats en reviderad arkivbildnings- och
diarieplan. Diarieplanen trädde i kraft fr. o. m. januari 1980.

Antalet utlånade volymer har utgjort 15 390 (15 889). Lånen fördelar sig
på följande sätt:

Ledamöter 1 748 (2 191)

Riksdagen, dess utskott och verk 2 860 (3 381)

Statsdepartement 463 (439)

Kommittéer 136 (138)

Centrala ämbetsverk 715 (1 104)

Övriga statliga institutioner (utom bibliotek och arkiv). 987 (673)

Kommuner, landsting och deras institutioner 406 (362)

Privata företag och sammanslutningar (utom bibliotek

och arkiv) 1 360 (1 489)

Inländska bibliotek och arkiv 3 184 (3 148)

Utländska bibliotek och arkiv 222 (211)

Enskilda personer 3 309 (2 753)

För lånesökande har biblioteket förmedlat 192 (438) volymer från 42 (61)
inhemska bibliotek och arkiv och 6 (16) volymer från 3 (10) utländska
bibliotek och arkiv.

Antalet besökare i läsesalen har enligt besöksjournal varit 4 350
(3 910).

Biblioteket har under året utgivit följande litteraturlistor: Nyförvärv 1-27,
Officiella publikationer 1-43, Internationella organisationer 1-5 och Tidskriftsartiklar
1-20.

Riksdagens upplysningstjänst

Upplysningstjänstens huvuduppgift är att tillhandagå riksdagens ledamöter
och organ med sakinformation. Uppgiften fullgörs dels genom tillhandahållande
av dokumentationsmaterial eller direkta svar på framställda frågor,
dels i form av mer eller mindre omfattande utredningar. Utredningsuppdragen,
som diarieförs, har under året uppgått till 2 089 (2 208), av vilka 196
(160) ännu ej var slutbehandlade vid årsskiftet. Enskilda ledamöter har
svarat för det stora flertalet, 2 018 (2 140) uppdrag, med följande procentuella
fördelning på partigrupper: (s) 28,5, (c) 31,6, (fp) 15,5, (m) 18.9, (vpk)
4,8 och (apk) 0.7.

Redog. 1979/80:16

Informationsservicen till utskotten har under året markant vidgats genom
speciella uppdrag, innefattande bl. a. att en utredare förordnats som
föredragande i tre månader.

På upplysningstjänsten ankommer även att utarbeta register till riksdagstrycket.
Under året har färdigställts för tryckning fullständiga sak- och
personregister för 1977/78 års riksmöte samt - i samarbete med kammarkansliet-
ett snabbregister över de under allmänna motionstiden 1979 väckta
motionerna. Kumulerande förteckningar över propositioner samt interpellationer
och frågor har framställts löpande. För framställning av nämnda
register och förteckningar tillämpas ADB-rutiner.

I syfte att informera riksdagens ledamöter, särskilt de efter valet
nytillkomna, om upplysningstjänstens resurser och verksamhet anordnades i
oktober - parallellt med en motsvarande insats av riksdagsbiblioteket - en
skärmutställning i de egna lokalerna.

Det organiserade samarbetet med andra europeiska parlamentariska
informationsorgan (se 1978 års berättelse) har kommit till uttryck bl. a.
genom att representanter för upplysningstjänsten deltagit i internationella
arbetsgrupper för ”research” och thesaurusfrågor (sökordskatalog). Ett
tjänstemannautbyte med det brittiska underhusets bibliotek (som även
innefattar upplysningstjänst) har inletts.

Kommittéer och utredningar

Byggnadskommittén för fortsatt handläggning av riksdagens lokalfråga på
längre sikt har haft följande sammansättning:

Erik Wärnberg, ordf., Margit Sandéhn, Rune Johansson, Sven Erik
Åkerfeldt, Claes Elmstedt, Nils Carlshamre, Bonnie Bernström, Tommy
Franzén, Eric Lindström, verkställande ledamot, samt personalrepresentanterna
Sigfrid Larsson, Ove Lindh, t. o. m. den 18 oktober, Inger Pålsson
fr. o. m. den 19 oktober, och Jan Bjurström.

I kommitténs arbete har från förvaltningskontoret deltagit Olle Etzén.

Byggnadskommittén har inom sig tillsatt ett arbetsutskott bestående av
Erik Wärnberg, ordf., Sven Erik Åkerfeldt, Eric Lindström samt Sigfrid
Larsson.

Byggnadskommittén har lämnat byggnadsstyrelsen fortsatt uppdrag att
genomföra om- och tillbyggnad av riksbyggnaderna samt kv. Mars och
Vulcanus. Byggnadsstyrelsens organisation för projektet har förutom av
verkets linjeorganisation utgjorts av projektchefen Lennart Kolte och
projektledaren Jan Elfvén.

Den under 1977 bildade arbetsgruppen för uppläggning av en för
statsdepartementen och riksdagen gemensam databas, uppbyggd enligt
datasystemet IMDOC, har under 1979 fortsatt de praktiska försöken med tre
provårgångar riksdagsregister (1975, 1975/76 och 1976/77). Under 1979 har
denna ADB-grupp fortsatt med förberedelserna för försöksverksamhet med

Redog. 1979/80:16

det av IBM och DAFA gemensamt utarbetade förslaget till ett integrerat
texthanterings-, informationsåtervinnings- och registerproduktionssystem.
Under året har ett antal demonstrationer av system för informationsåtervinning
genomförts för tjänstemän vid riksdagen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Thorsten Larsson, Oskar Lindkvist, Karl Leuchovius,
Stig Olsson, Sven Andersson, John Johnsson, Alf Wennerfors och Lilly
Bergander samt personalföreträdarna Ronnie Melin, Sigfrid Larsson och Bill
Fransson.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE

På styrelsens vägnar
Ingemund Bengtsson

/Eric Lindström