Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för 1978 års verksamhet 1979-03-07 (Framställning / redogörelse 1978/79:20)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1978/79:20

Redogörelse

1978/79:20

Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för 1978 års verksamhet 1979-03-07

Dnr 68-H.9/79

Till riksdagen

Riksdagens förvaltningsstyrelse för härmed avge redogörelse för verksamheten
inom riksdagens förvaltningskontor under år 1978.

Förvaltningsstyrelsen och dess direktion

Enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen har talmannen varit förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen valda ledamöterna har varit Thorsten Larsson (c), v. ordf.,
Erik Wärnberg (s), Karl Leuchovius (m), Erik Adamsson (s), Claes Elmstedt
(c), Gillis Augustsson (s), Sven Andersson i Örebro (fp) och Torsten Stridsman
(c).

Suppleanter har varit Karin Andersson (c), Gördis Hörnlund (s), Alf
Wennerfors (m), Stig Olsson (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Oskar
Lindkvist (s), Gabriel Romanus (fp) t. o. m. den 5 april, Karl-Erik Strömberg
(fp) fr. o. m. den 6 april, och Maj Pehrsson (c).

Personalföreträdare har varit Sigfrid Larsson, SF, Sonja Berg von Linde,
SACO/SR, och Lars Zanderin, TCO-S t. o. m. den 30 juni, Hakon af
Malmborg, TCO-S, fr. o. m. den 1 juli.

Suppleanter för personalföreträdare har varit Lennart Edlund, SF, Ronnie
Melin, SACO/SR, och Mats Nilsson, TCO-S.

Som sekreterare har tjänstgjort avdelningsdirektören Ingegerd Lager.
Styrelsen har under året hållit åtta sammanträden.

Ledamöter i direktionen har varit Thorsten Larsson, ordförande, och Erik
Wärnberg.

Föredragande i direktionen har varit Eric Lindström.

Som sekreterare har tjänstgjort Ingegerd Lager.

Direktionen har under året hållit 18 sammanträden.

Organisation och personal m. m.

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om

1 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 20

Redog. 1978/79:20

anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.
Instruktion för förvaltningskontoret utfärdades den 12 december 1974 (RFS
1975:2; omtryckt 1977:4, ändr. 1978:6).

För förvaltningskontoret gäller t. v. en den 25 maj 1977 fastställd
arbetsordning.

Totalt uppgick antalet tjänster i den inre riksdagsförvaltningen till 345 vid
1978 års slut. 44 av dessa tjänstgjorde inom lokalvården. Antalet anställda
med olika former av deltidstjänstgöring var 30. - Till den inre riksdagsförvaltningen
hörde vid denna tidpunkt också 3 informatörer, 6 guider och 20
sessionsanställda expeditionsassistenter.

Av den fast anställda personalen avgick under året 28 personer, varav 13
med pension.

Under 1978 inrättades inom den inre riksdagsförvaltningen tio heltidstjänster
och två halvtidstjänster. Fördelningen enhetsvis framgår nedan.

En tjänst som föredragande har inrättats vid lagutskottet och tre tjänster
som kontorsassistent har tillförts stenografexpeditionen.

Inom förvaltningskontoret har inrättats en och en halv tjänst som
kontorsassistent vid löne- och pensionssektionen, en halvtidstjänst som
amanuens/förste byråsekreterare inom skoltjänsten, en tjänst som bibliotekarie
och en tjänst som biblioteksbiträde samt tre tjänster som expeditionsassistent
för bevakningsorganisationen.

Den totala medelsförbrukningen för den inre riksdagsförvaltningen budgetåret
1977/78 uppgick till 78,4 milj. kr. För budgetåret 1978/79 har
riksdagen anvisat 124,3 milj. kr., varav 40 milj. kr. avser medel för nytt
riksdagshus.

Hälsovård

Under 1978 genomgick 213 riksdagsledamöter och 192 tjänstemän frivillig
hälsokontrollundersökning.

Läkare från hälsovårdscentralen har haft mottagning (”jourtjänst”) i
riksdagshuset för ledamöterna varje helgfri onsdag, kl. 10-12, under tid då
riksmöte pågått. Antalet besök på mottagningen har uppgått till 375 eller i
medeltal 13 patienter varje onsdag.

Riksdagens lokaler vid Sergels torg

Lokaländringar, inredning och utrustning

Med anledning av regeringsskiftet i oktober 1978 uppstod behov av flera
rum för partigruppkanslierna inom centerpartiet och moderata samlingspartiet.
Då några ytterligare arbetsrum inom riksdagshuset inte kunde
uppbringas har lokalbehovet lösts genom förhyrning av ett våningsplan i f. d.
Grängeshuset, Gustav Adolfs torg 18.

Redog. 1978/79:20

De av riksdagen disponerade förrådslokalerna i Rosenbad sades upp i
december 1978 på grund av ombyggnadsarbeten för det blivande regeringskansliet.
Med anledning härav haren större förrådslokal inhyrts i ABF-huset,
Saltmätargatan 2. Genom inhymingen kommer även riksdagens förråd i
Bagartorp, Rissne och på Tegeluddsvägen att kunna utrymmas och koncentreras
till ett ställe.

Hyreskostnaden för den nya förrådslokalen är i stort sett lika med de
lämnade lokalernas sammanlagda hyreskostnader, men ytan är ca 200 m2
större. De nya lokalerna är utförda i ett sammanhängande plan och väl
lämpade för förrådshantering.

De flesta av ledamöternas bostadsrum har enligt anmälda önskemål
försetts med kylskåp. Totalt har ca 130 kylskåp anskaffats. (Totalt antal
bostadsrum: 165).

Postsorteringsrummet, på plan T 6, har utökats betydligt och försetts med
en ändrad fackindelning som underlättar postsorteringsarbetet och i övrigt
tillgodoser ergonomiska krav. Belysningen i rummet har även förstärkts.

Restaurangen på plan K 6 har omdisponerats så att fler mindre sittgrupper
erhållits.

I ledamöternas läsrum, på plan T 6, har vissa inredningsdetaljer förbättrats.
Rummen har också försetts med växter.

Ett rum för lokalradion har ställts till förfogande på plan T 10.

Under året har bl. a. en elektriskt driven pall-lyftare anskaffats till
materialförrådet.

Upplåtelse av lokaler

Under år 1978 har följande större kongresser ägt rum i riksdagens
lokaler:

27 juni: Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund

1-2 sept.: Svenska FN-förbundet
Härutöver har riksdagens sammanträdeslokaler utnyttjats för ca 2 700
sammanträden varav ca 1 650 hänför sig till sammanträden med statliga
kommittéer och utredningar i vilka riksdagsledamöter varit engagerade.

Riksdagens driftvärn

Under 1978 har den obligatoriska driftvämsutbildningen (20 tim/år) varit
förlagd till Hemvärnets stridsskola under följande perioder

1. 14-16 juni

2. 6- 8 september

Vid det andra kurstillfället arrangerades även en speciell kurs för riksdagens
driftvärnsintresserade kvinnor.

Utöver nämnda kursverksamhet har följande övningar genomförts vid
Berga örlogsskolor:

Redog. 1978/79:20

a) mästerskapsskjutning, kpist för dv-män den 20 maj

” luftgevär för kvinnor 20 maj

b) prisskjutning samt stridsgruppering vid två tillfallen, den 31 oktober och
den 1 november.

I november genomfördes också en larmövning som omfattade bevakning
och försvar av riksdagens lokaler.

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Utredningen om riksdagens lokalfrågor på längre sikt (Förslag 1977/78:5),
överlämnades till riksdagen den 4 oktober 1977 för att beslut skulle kunna
fattas under hösten 1977. Ärendet sköts upp till den 8 mars 1978 då beslut
fattades.

Beslutet innebar att utredningens förslag antogs. Återflyttning till
ombyggda lokaler på Helgeandsholmen skall enligt planen ske i oktober 1983.
Kostnaden har beräknats till 260 milj. kr. för byggnaderna samt 52 milj. kr. för
inredning och utrustning, allt räknat i prisläge april 1977.

Under sommaren 1978 påbörjades utgrävningsarbetet i Riksplan. Omfattande
arkeologiska fynd och lämningar grävdes fram, bl. a. Stockholms
stadsmur från 1400-talet, lämningar från Helgeandshuset med kyrkogård och
apotek samt grunder från Braheska och Flemingska palatsen.

De gjorda fynden föranledde Stockholms kommun och ett antal organisationer
att agera dels för ett bevarande av de framgrävda lämningarna, dels för
en annan lösning av Riksplans utformning än den som föreslagits av
utredningen.

Grovschaktningsarbetet i Riksplan minskade i takt successivt under
hösten 1978 allteftersom fornlämningarna bringades i dagen. Arbetet avstannade
helt på senhösten i avvaktan på länsstyrelsens beslut om tillstånd till
fortsatt borttagande av fornlämningarna.

Den 20 november 1978 erhölls länsstyrelsens beslut om att borttagande fick
ske av kulturlager utom stadsmuren. Medgivandet lämnades under vissa
förutsättningar och med vissa villkor.

Den 20 november 1978 hölls ett sammanträde med riksdagens byggnadskommitté,
Stockholms kommun, byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet.
Sammanträdet var initierat av Stockholms kommun och hade till syfte
att få utformningen av Riksplan under omprövning i riksdagen. Byggnadskommittén
ansåg inte tillräckliga skäl föreligga för kommittén att vända sig
till riksdagen med förslag till ändring av riksdagens beslut.

Med hänsyn till det intresse för Riksplans utformning som Stockholms
kommun, vissa organisationer och enskilda riksdagsledamöter visat samt i
avvaktan på vad som kunde framkomma under den allmänna motionstiden i
januari 1979, beslöt byggnadskommittén att tills vidare endast medge

Redog. 1978/79:20

nödvändiga schaktnings- och nedmonteringsarbeten. Igångsättning av
sådana arbeten skulle ske efter samråd med riksantikvarieämbetet.

Skol- och visningstjänsten

(Siffrorna inom parentes avser 1977)

Studiebesök

Inom ramen för de organiserade studiebesöken av skolor, som tas om hand
av timarvoderade informatörer, harskoltjänsten tagit emot ca 16 300(18 000)
elever fördelade med 7 700 (9 500) från gymnasieskolan och 8 600 (8 500) från
grundskolan.

De särskilda studiebesöken för grupper från universitet, lärarhögskolor och
annan postgymnasial utbildning, där programmen läggs upp efter de olika
gruppernas önskemål och som omfattar ca tre timmars besök, har varit 39 st
fördelade på 18 under våren och 21 under hösten. Antalet deltagare har varit
876.

Visningar, läktarbesök

Visningar av riksdagshuset för allmänheten har samlat ca 9 300 (10 000)
besökare varav ca 700 (700) utländska.

Antalet besökare på allmänhetens läktare har varit ca 60 000 (64 000).

Läromedel m. m.

Av skoltjänsten m. fl. producerade läromedel har försålts eller utlånats
enligt följande.

	Försålda		Utlånade
Ljudbildband	43 (	34)	211 (47)
Stordiapärm	40 (	32)	91 (33)
Grundlagarna	1980 (1 511)

Studiebesökspaket har delats ut till 6 500 (7 500) elever i grundskolan och
7 400 (7 300) elever i gymnasieskolan.

Totalt har 169 000 (157 000) häften och broschyrer m. m. distribuerats.
Broschyren Sveriges Riksdag distribuerades i ca 14 000 ex. Dessutom inköpte
skoltjänsten 30 000 ex av den ”tidning”, som på riksdagens uppdrag
distribuerats till samtliga hushåll i Sverige. Riksdagstidningen har senare
skickats ut till skolorna.

Skoltjänsten har under medverkan av riksdagsledamöter arrangerat 14 (8)
koncentrationshalvdagar för gymnasieskolan. 1 312 (1 302) gymnasieelever
har deltagit.

Redog. 1978/79:20

Kurser, studiedagar för lärare

Skoltjänsten genomförde 6 (5) lärarkurser i riksdagshuset, två veckokurser
och fyra 3-dagarskurser. Sammanlagt deltog ca 200 (170) lärarutbildare,
fortbildningskonsulenter, mellanstadielärare och lärare i samhällskunskap på
grundskolans högstadium och i gymnasieskolan.

Skoltjänsten genomförde dessutom sex regionala 2-dagarskurser i
Örnsköldsvik, Båstad, Uddevalla, Växjö, Tyringe och Filipstad samt tre
studiedagar i Göteborg, Falun och Västerås. Omkring 315 lärare deltog i dessa
kurser och studiedagar. Totalt deltog mer än 500 lärare i skoltjänstens centrala
och regionala kursverksamhet under 1978.

Förhandlingsverksamhet

1978 års avtalsrörelse

1978 års avtalsrörelse för tjänstemännen hos riksdagen och dess verk
inleddes med att förvaltningskontoret och berörda centrala arbetstagarorganisationer
- SACO/SR, SF och TCO-S - träffade ett preliminärt avtal den 4
juli 1978 för tiden den 1 januari 1978-den31 oktober 1979. Samtidigt träffades
ett avtal om beräkning och utbetalning av retroaktivt schablontillägg för tiden
januari-juni 1978 (= 105 kr. för tjänstgöring under hel månad) samt särskilt
avtal om beräkning och utbetalning av avlöningsförmåner för tiden fr. o. m.
juli 1978.

Allmänt tjänsteförteckningsavtal (RATF) och slutligt avtal om lokala
löneförhandlingar m. m. inom RATF-området (L-RATF) slöts redan den 17
oktober 1978.

Slutligt avtal om löner 1978-1979 för tjänstemännen hos riksdagen och
dess verk (RÄLS 1978-79) träffades den 22 december 1978. Detta avtal
innehåller preciseringar av de avtalsändringar parterna tidigare preliminärt
kommit överens om samt konstateranden att RATF och L-RATF skall ha
den lydelse som dessa avtal fick den 17 oktober 1978.

I siffror kan nivåhöjningen enligt RÄLS 1978-79 sammanfattas på följande
sätt:

1978	1979
Löneplansåtgärder 1,8 96	2,7 96
Låglönepåslag och ändrade beford- 0,2 96	0,1 96
ringsgångar
Pott för lokala förhandlingar 0,5 96	03 96
2,5 %	3,1 %
Månadslönebeloppen pä löneplanerna har höjts enligt följande.

Fr. o. m. den 1 juli 1978 med 1,1 96, dock minst med 95 kr./månad.

Fr. o. m. den 1 januari 1979 med 2,1 96, dock minst med 150 kr./
månad.

Redog. 1978/79:20

I RÄLS 1978-79 finns en bestämmelse om förtjänst- och löneutvecklingsgaranti
för 1978 och 1979. Resultatet av 1978 års ”kontrollstation” blev en
höjning med totalt 3,8 96. Den har tagits ut dels som ett likformigt
krontalspåslag på 107 kr., dels som ett generellt tillägg på 1,9 96 utöver den
tidigare avtalade löneökningen för 1979.

För tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet består lönen av ett
baslönebelopp samt ett antal tjänstetillägg. Fr. o. m. den 1 juli 1978 är
beloppet för

- baslön 10 110 kr./månad och

- tjänstetillägg 809 kr./månad.

Motsvarande belopp fr. o. m. den 1 januari 1979 är 10 620 respektive 840
kr.

I förhandlingsprotokollet till L-ATF-uppgörelsen inom statsförvaltningen
konstaterar parterna att genomsnittslönen inom det statligt reglerade
området stiger med ca 1 96 per år utöver den beräknade avtalsmässiga
ökningen. Genom de lokala förhandlingarna under 1978 och 1979 har även
detta ekonomiska utrymme fördelats. Det beräknade enprocentiga utrymmet
har enligt RÄLS 1978-79 utökats med tidigare nämnda 0,5 96 för 1978 och
0,3 96 för 1979.

RÄLS 1978-79 innebär även vissa förbättringar av befordringsgångar,
lönetillägg, semester och pension.

Medbestämmandeavtal och huvudavtal

Förhandlingarna om medbestämmandeavtal och huvudavtal resulterade i
att parterna på riksdagens område den 25 april 1978 undertecknat
följande:

o Medbestämmandeavtal för riksdagens och dess verks område (MBA-R)
o Huvudavtal

o Avtal om förhandlingsordning i frågor om tillsättning av vissa tjänster hos
riksdagen och dess verk

I likhet med förhållandena på det statliga arbetstagarområdet innehåller
MBA-R bestämmelser om

o arbetstagarorganisationernas och de anställdas medverkan när myndigheternas
beslut förbereds
o att lokala kollektivavtal får slutas i vissa frågor - främst sådana som gäller
inriktning, principer, metoder och omfattning för personalpolitiska
åtgärder (MBA-R omfattar sex olika medbestämmandeområden)
o medbestämmandeform A som innebär att arbetsgivaren i lokala kollektivavtal
kan åta sig primär förhandlingsskyldighet innan han beslutar i vissa
frågor.

Redog. 1978/79:20

Enligt MBA-R förekommer även medbestämmandeformema B och C.
Enligt den förra får arbetstagarorganisationerna facklig vetorätt i fråga om
användningen av psykologiska lämplighetsprov, systematiserade planeringssamtal
och dito avskedsintervjuer.

Medbestämmandeform C innebär i viss utsträckning fackligt självbestämmande
i frågor som gäller

o information i samband med rationalisering etc.
o introduktion av anställda

o form och tidsförläggning för regelbundna arbetsplatsträffar

0 personalinformation i personaltidning

Medbestämmandeform C förutsätter bl. a. att lokalt kollektivavtal slutits i
sakfrågan.

I enlighet med MBA-R har förvaltningskontoret verkat för att riksdagen
meddelat beslut så att medbestämmandeformerna B och C kan aktualiseras
inom riksdagens avtalsområde.

Övriga uppgörelser

Utöver de avtal som rör 1978-1979 års löneförhandlingar jämte nämnda
medbestämmandeavtal och huvudavtal har förvaltningskontoret träffat 12
centrala och 3 lokala uppgörelser under år 1978.

Tillämpningen av MBL inom riksdagsförvaltningen

I enlighet med det mellan förvaltningskontoret och de statsanställdas
huvudorganisationer i december 1976 träffade övergångsavtalet i anledning
av arbetsrättsreformen och lokalt avtal om information m. m. har eftersträvats
att finna praktiska lösningar i fråga om tillämpningen av lagen om
medbestämmande i arbetslivet (MBL). Information enligt 19 § MBL har givits

1 företagsnämnden, som enligt nyssnämnda övergångsavtal har fortsatt sin
verksamhet t. o. m. utgången av september månad 1978. Fr. o. m. den 1
oktober 1978 har en ny nämnd inrättats med uppgift att vara ”organ för
information och samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare i gemensamma
frågor av betydelse för verksamheten inom riksdagsförvaltningen”.
Nämnden utgör också rådgivande organ i ärenden,som rör arbetstagarna och
bereds inom förvaltningskontoret och som hänskjuts för yttrande till
nämnden.

Den nya informations- och samrådsnämnden består av sex företrädare för
de lokala arbetstagarorganisationerna, huvudskyddsombudet samt nio
arbetsgivarrepresentanter.

De partssammansatta organ, som redan före arbetsrättsreformen fanns
inrättade, har fortsatt sin verksamhet under 1978 med ungefär samma
uppgifter som tidigare. Utöver den information som getts i företagsnämnden

Redog. 1978/79:20

resp. informations- och samrådsnämnden har informella kontakter med
företrädare för de anställdas organisationer skett i frågor som berör personalen.

Förhandlingar enligt 11 § MBL har förts med SF:s avd. 2203, Riksdagens
ST-förening och Riksdagens SACO/SR-förening i följande frågor:

den 28 november rörande jämställdhetsprogram för den inre riksdagsförvaltningen,

den 6 december rörande förvaltningsstyrelsens förslag till anslag för
budgetåret 1979/80.

Partssammansatta organ inom riksdagsförvaltningen

I riksdagens förvaltningsstyrelse ingår tre personalföreträdare (se s. 1).

Informations- och samrådsnämndens uppgifter och sammansättning
framgår av föregående avsnitt. Nämnden har under fjärde kvartalet 1978 haft
3 protokollförda sammanträden.

Enligt ett lokalt kollektivavtal (1978-09-27) har riksdagens personalnämnd
fr. o. m. den 1 oktober 1978 fått till uppgift att vara förhandlingsgrupp vid
tillsättning av tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen. Gruppen består
av företrädare för förvaltningskontoret samt en företrädare för var och en av
de lokala arbetstagarorganisationerna. I personalnämnden lämnar förvaltningskontoret
även information i andra frågor som har samband med
tjänstetillsättning, såsom utformning av annons om ledig tjänst och formerna
för kungörande av tjänst.

Totalt under året har nämnden hållit 21 sammanträden, varav 6 efter den 1
oktober 1978..

Av övriga partssammansatta organ har utbildningskommittén hållit 12
sammanträden, förslagskommittén 4, skyddskommittén 2 och matrådet 3
sammanträden.

Personalpolitiskt program

Förvaltningsstyrelsen antog i september 1976 ett personalpolitiskt program
som utarbetats inom den centrala personaltjänstkommittén. Programmet
innefattar förslag till åtgärder inom följande delområden:

samverkan, personaladministrativ planering, personalutveckling, personalrörlighet
och arbetsmiljö.

I samråd med de anställdas organisationer har hittills personalutbildningen
och jämställdhetsfrågorna prioriterats.

I enlighet med förvaltningsstyrelsens bemyndigande den 7 december 1978
har en partssammansatt arbetsgrupp tillsatts med uppgift att se över och
vidareutveckla det personalpolitiska programmet för den inre riksdagsförvaltningen.

Arbetsgruppens resultat kommer att utmynna i en personalhandbok för

Redog. 1978/79:20

riksdagsförvaltningen med förslag till rutiner för olika personaladministrativa
uppgifter.

Personalutbildning

Utbildningsverksamheten har under kalenderåret dels inriktats mot att
fördjupa personalens kunnande i förvaltningskunskap, dels mot att ge ökad
insikt i samarbetsfrågor.

Till den förstnämnda kategorin hör t. ex.

- Introduktionskurs för nyanställda

- Förvaltningskunskap för lokalvårdare

- Grundkurs i förvaltningskunskap för kontorspersonal

- Fördjupningskurs i förvaltningskunskap med utredningsmetodik

- Introduktionskurs i ADB för riksdagspersonat

Under året har vidare hållits fem kurser i personalsamverkan och tre
fördjupningskurser i personalsamverkan.

Personalen har också deltagit i flera externt anordnade kurser. Under
budgetåret 1977/78 fick personalen i genomsnitt 3,5 utbildningsdagar per
anställd.

Järnst älldhetsfrågor

Riksdagens förvaltningsstyrelse tillsatte i september 1977 en jämställdhetsgrupp
med uppgift att utreda förhållandena om jämställdhet inom riksdagen
och dess verk.

Ordförande i projektgruppen har varit Gabriel Romanus och projektledare
Barbro Dahlbom-Hall. De tre fackliga organisationerna har också ingått i
projektet.

I juni 1978 presenterade arbetsgruppen en rapport över jämställdhetsfrågorna,
vilken sändes på remiss inom riksdagsförvaltningen och riksdagens
verk. Sammanlagt 11 remissvar inkom. I december 1978 antog riksdagens
förvaltningsstyrelse ett jämställdhetsprogram för den inre riksdagsförvaltningen
omfattande 5 punkter för att förbättra jämställdheten. Som tidigare
nämnts beslöt styrelsen även att en partssammansatt grupp skulle tillsättas
för att utveckla det personalpolitiska programmet. I det arbetet skulle
jämställdhetsfrågorna beaktas särskilt.

Nedanstående tabell visar hur fördelningen av kvinnor och män i
lönegradsintervaller ser ut åren 1977 och 1978.

Redog. 1978/79:20 11

Tabell 1. Fördelning av män och kvinnor i lönegrad sintervaller hösten 1977 och
1978

	Chefs- löneplan	F21-F25	F16-F20	Fl 1	-Fl 5	F6-	-F10	Bgl0-F5	Totalt	Summa
	M K	M K	M K	M	K	M	K	M	K	M	K
1977	21	26 10	9 2	22	25	23	41	63	89	164	167	331
1978	20 1	29 9	14 5	15	26	23	48	61	85	162	174	336

Vid en jämförelse mellan lönerna för män och kvinnor år 1978 finnér man
att 61 % av männen återfinns i de tre lägsta löneintervallerna medan
motsvarande siffra för kvinnorna är91 %. Förårl977 var motsvarande siffror
66 % resp. 93 %.

Riksdagstryck

(Siffrorna inom parentes avser 1977.)

Antalet avlämnade propositioner och skrivelser utgjorde 193 (176), varav
10 (10) med tillhörande motioner uppskjutits från riksmötet 1977/78 för
behandling under riksmötet 1978/79.

Förslag och redogörelser avlämnades till ett antal av 22 (21), varav 2 (4)
uppsköts till riksmötet 1978/79.

Motioner väcktes till ett antal av 1 967 (1 852). För behandling under
riksmötet 1978/79 hade från riksmötena 1976/77 och 1977/78 uppskjutits 407
(344) fristående motioner.

Följande antal betänkanden och yttranden avgavs:

Betänkanden Yttranden

	Antal		Sidor		Antal
Konstitutionsutskottet	45	(47)	792	(834)	4	(4)
Finansutskottet	52	(44)	790	(690)	3	(5)
Skatteutskottet	61	(58)	844	(750)	4	(9)
Justitieutskottet	38	(39)	394	(302)	1	(1)
Lagutskottet	33	(26)	474	(390)	2	(3)
Utrikesutskottet	32	(17)	324	(200)	4	(5)
Försvarsutskottet	33	(16)	368	(314)	4	(3)
Socialförsäkringsutskottet	32	(31)	210	(400)	2	(1)
Socialutskottet	47	(40)	724	(742)	4	(7)
Kulturutskottet	31	(35)	376	(244)	5	(4)
Utbildningsutskottet	33	(34)	382	(456)	4	(3)
Trafikutskottet	28	(24)	374	(304)	3	(2)
Jordbruksutskottet	40	(35)	346	(332)	3	(3)
Näringsutskottet	60	(74)	940	(852)	6	(6)
Arbetsmarknadsutskottet	39	(40)	514	(406)	6	(8)
Civilutskottet	33	(43)	490	(404)	5	(3)

637 (603) 8 342 (7 620) 60 (67)

Redog. 1978/79:20

Antalet riksdagsskrivelser utgjorde 400 (375).

Antalet snabbprotokoll (exkl. register) var 167 (155) och definitiva protokoll
170 (159).

Interpellationer framställdes till ett antal av 189 (186). Antalet frågor
utgjorde 533 (554).

Riksdagens författningssamling

Riksdagens författningssamling (RFS) har under året utkommit med 7 (7)
nummer.

Övrigt

Publikations- och informationsverksamhet

Det ankommer på förvaltningskontoret att framställa kataloger över
riksdagsledamöterna. Under 1978 har utgivits Förteckning över riksdagens
ledamöter 1978/79 och Förteckning över riksdagens utskott m. fl. 1978/
79.

Kommittéer och utredningar

Den av förvaltningsstyrelsen tillsatta utredningen om en översyn av vissa
arvoden som enligt skilda författningar inom riksdagen och dess verk har haft
följande sammansättning:

Erik Adamsson, sakkunnig, och Eric Lindström, expert. Sekreterare har
varit Sven-Georg Grahn.

Utredningen har under 1978 framlagt förslag till en särskild arvodesstadga
för riksdagen och dess organ, i vilken flertalet bestämmelser rörande arvoden
för uppdrag i styrelser för riksdagens verk och andra organ införts. Förslaget
har tillstyrkts av förvaltningsstyrelsen (förslag 1978/79:7) och sedermera
antagits av riksdagen.

Byggnadskommittén för fortsatt handläggning av riksdagens lokalfråga på
längre sikt har haft följande sammansättning:

Erik Wärnberg, ordf., Margit Sandéhn, Rune Johansson, Sven Erik
Åkerfeldt, Claes Elmstedt, Nils Carlshamre, Bonnie Bernström, Tommy
Franzén, Eric Lindström, verkställande ledamot, samt personalrepresentanterna
Sigfrid Larsson, Ove Lindh och Jan Bjurström.

I kommitténs arbete har från förvaltningskontoret deltagit Olle Etzén.
Byggnadskommittén har inom sig tillsatt ett arbetsutskott bestående av
Erik Wärnberg, ordf., Sven Erik Åkerfeldt, Eric Lindström samt Sigfrid
Larsson.

Byggnadskommittén har lämnat byggnadsstyrelsen fortsatt uppdrag att
genomföra om- och tillbyggnad av riksbyggnaderna samt kv. Mars och

Redog. 1978/79:20

Vulcanus. Byggnadsstyrelsens organisation för projektet har förutom av
verkets linjeorganisation utgjorts av projektchefen Lennart Kolte och
projektledaren Jan Elfvén.

Riksdagsbiblioteket

Enligt riksdagens beslut är riksdagsbiblioteket fr. o. m. 1978 centralarkiv
för riksdagen. En bibliotekarietjänst har omvandlats till en förste bibliotekarietjänst,
och dess innehavare har förordnats som chef för centralarkivet. För
verksamheten i arkivet inrättades en bibliotekarietjänst.

Arbetsgruppen för samordning av riksdagsbiblioteket med riksdagens
förvaltningskontor har avslutat sitt uppdrag. Som resultat av gruppens
verksamhet kan nämnas att bibliotekets extra öppethållande under kvällsplena
har slopats. Arbetsgruppens rapport har godkänts av förvaltningsstyrelsen.
Ett antal förslag har ställts bl. a. om en ytterligare utredning om
årsbibliografin över Sveriges offentliga publikationer. På försök har biblioteket
under våren i tre månader bemannat handbiblioteket. Provet har utfallit
negativt; behovet kunde ej anses styrkt.

Riksdagen har installerat en terminal för kontakt med rättsväsendets
informationssystem med söksystemet IMDOC. Biblioteket svarar för terminalens
bemanning.

Den tryckta sviten av kataloger över böcker, som anskaffats t. o. m. 1945,
kommer att fortsättas av en katalog omfattande litteraturförvärven
1946-1965. Redigeringen av katalogen,som påbörjats 1975, har fortsatt under
året.

Antalet utlånade volymer har utgjort 15 889. Lånen fördelar sig påföljande

sätt:

Ledamöter 2 191

Riksdagen, dess utskott och verk 3 381

Statsdepartement 439

Kommittéer 138

Centrala ämbetsverk 1 104

Övriga statliga institutioner (utom bibliotek och arkiv) 673

Kommuner, landsting och deras institutioner 362

Privata företag och sammanslutningar (utom bibliotek och

arkiv) 1 489

Inländska bibliotek och arkiv 3 148

Utländska bibliotek och arkiv 211

Enskilda personer 2 753

För lånesökande har biblioteket förmedlat 438 volymer från 61 inhemska
bibliotek och arkiv och 16 volymer från 10 utländska bibliotek och arkiv.
Antalet besökare i läsesalen har enligt besöksjournal varit 3 910.
Fotokopior har framställts till ett antal av 170 284, huvudsakligen för

Redog. 1978/79:20

riksdagens räkning.

Bibliotekets nyförvärv har utgjort 214 meter.

För bibliotekets kataloger har 12 219 katalogkort färdigställts.

Datasystemet LIBRIS har tillförts 1 178 nya titlar från biblioteket.

Bindning har under året ombesörjts för 2 385 band.

Biblioteket har under året utgivit följande litteraturlistor: Nyförvärv 1-29,
Officiella publikationer 1-44, Internationella organisationer 1-6 och
Tidskriftsartiklar 1-21.

Riksdagens upplysningstjänst

Upplysningstjänstens huvuduppgift är att tillhandagå riksdagens ledamöter
och organ med sakinformation. Uppgiften fullgörs dels genom
tillhandahållande av dokumentationsmaterial eller direkta svar på framställda
frågor, dels i form av mer eller mindre omfattande utredningar.
Utredningsuppdragen, som diarieförs, har under året uppgått till 2 208, av
vilka 160 ännu ej var slutbehandlade vid årsskiftet. Enskilda ledamöter har
svarat för det stora flertalet, 2 140 uppdrag, med följande procentuella
fördelning på partigrupper: s 28,2, c 31,0, fp 20,0, m 14,3, vpk 5,3 och apk 1,1.
81 % av ledamöterna harvid minst ett tillfälle under året anlitat upplysningstjänsten
med utredningsuppdrag.

På upplysningstjänsten ankommer även att utarbeta register till riksdagstrycket.
Under året har färdigställts för tryckning fullständiga sak- och
personregister för 1976/77 års riksmöte samt - i samarbete med kammarkansliet-ettsnabbregisteröverde
under allmänna motionstiden 1978 väckta
motionerna. Kumulerande förteckningar över propositioner samt interpellationer
och frågor har framställts löpande manuellt eller i form av radskrivarutskrifter.

Organiserat informationelit samarbete har inletts med EG- och Europarådsländernas
parlamentariska informationsorgan genom en till Europaparlamentets
sekretariat i Luxemburg knuten utrednings- och dokumentationscentral.

ADB-verksamheten

Sedan 1971 tillämpas ADB-rutinerna för upplysningstjänstens framställning
av sak- och personregister samt de i det föregående nämnda förteckningarna.
Under 1978 fortsatte arbetet med översynen av ADB-rutinerna i
syfte att göra dessa mer generella och därigenom mindre känsliga för
förändringar i förutsättningarna. Översynen har lett till ett helt nytt ADBsystem,
som - ehuru ännu icke helt färdigt - prövas under riksmötet 1978/
79.

Den under ordförandeskap av Eric Lindström under 1977 bildade arbetsgruppen
för uppläggning av en för statsdepartementen och riksdagen

Redog. 1978/79:20

gemensam databas, uppbyggd enligt datasystemet IMDOC, har fortsatt sitt
arbete. Under 1978 har tre provårgångar riksdagsregister (1975, 1975/76 och
1976/77) lagts in i databasen och de praktiska försöken därigenom kunnat
påbörjas. Under 1978 har arbetsgruppen vidare haft att ta ställning till ett av
IBM och DAFA gemensamt utarbetat förslag till integrerat texthanterings-,
informationsåtervinnings- och registerproduktionssystem.

Statistiska uppgifter
Förvaltningsstyrelsen har under året avgivit tre förslag till riksdagen.

- Förslag angående vissa bemyndiganden i anslutning till nytt huvudavtal
och medbestämmandeavtal för riksdagen och dess verk (1978/79:5)

- Behov av anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/
79 till Allmänt kyrkomöte (1978/79:6)

- Förslag med anledning av översyn av vissa arvoden om införande av en
särskild arvodesstadga för riksdagen och dess organ m. m. (1978/79:7)

Förvaltningskontoret har avgivit tre yttranden över motioner, nämligen
om barnomsorg i riksdagshuset (1977/78:916), om en riksdagssymbol (1977/
78:923) och om åtgärder för att främja rekryteringen av riksdagsstenografer
(1977/78:1413).

Under år 1978 var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
416 mot 438 för år 1977. Av ärendena hänförde sig 333 till administrativa
enheten, 76 till enheten för intendenturfrågor, 7 till förslagskommittén.

Enligt praxis förs liggare över allt riksdagstryck m. m. separat och utgör
huvuddelen av ärendena inom enheten för riksdagstryck. Till upplysningstjänsten
riktade sakinformationsuppdrag registreras separat inom denna
enhet.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Thorsten Larsson, Erik Wärnberg, Karl Leuchovius,
Erik Adamsson, Claes Elmstedt, Gillis Augustsson, Sven Andersson i
Örebro och Torsten Stridsman samt personalföreträdarna Ronnie Melin,
Sigfrid Larsson och Ingrid Gemmel.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE

På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD

/Eric Lindström

GOTAB 61677 Stockholm 1979