Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till riksdagens lokalfrågorpå längre sikt m. m. (Framställning / redogörelse 1975/76:20)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1975/76:20

Förslag

1975/76:20

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till riksdagens lokalfrågor
på längre sikt m. m.

Redovisning av byggnadskommitténs arbete jämte förslag

1976-04-05

Till riksdagen

Bakgrund

I skrivelse till riksdagen 1974-10-11 (1974:20) redogjorde riksdagens förvaltningsstyreise
för arbetet med riksdagens lokalfrågor t. o. m. riksdagshusutredningen
1974. Skrivelsen mynnade ut i en hemställan att riksdagen
dels skulle besluta att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen,
dels uppdra åt styrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens
lokalfrågor enligt uppdragna riktlinjer och i princip enligt alternativ
2 i riksdagshusutredningen 1974, dels ock till det fortsatta utredningsarbetet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 500000 kr.

Styrelsens skrivelse och i anledning därav väckta motioner hänvisades
till konstitutionsutskottet. Utskottets betänkande i ärendet var inte enhälligt
(KU 1975:13).

Utskottsmajoritetens hemställan innebar i huvudsak att riksdagen skulle
uppdra åt förvaltningsstyrelsen att tillsätta en särskild beredning bestående
av riksdagsledamöter för att överväga riksdagens lokalfråga på lång sikt
och i övrigt avslå yrkandena i förvaltningsstyrelsens skrivelse.
Reservanternas hemställan innebar att riksdagen skulle

dels besluta om återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen,
dels uppdra åt förvaltningsstyrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med
riksdagens lokalfrågor i första hand enligt utredningens alternativ 2
och återkomma till riksdagen med nytt förslag om nya överväganden
talar för andra lösningar eller om andra förhållanden framkommer som
motiverar detta,
dels anvisa medel i enlighet med styrelsens framställning.

Riksdagen biföll 1975-05-28 reservanternas förslag.
Förvaltningsstyrelsen tillsatte 1975-09-02 en parlamentariskt sammansatt
byggnadskommitté. I kommittén ingår även representanter för personalorganisationerna.
1

''Byggnadskommitténs sammansättning: Erik Wärnberg (s) ordf., Margit Sandéhn (s),
Arne Gadd (s). Thorsten Larsson (c), Claes Elmstedt (c). Astrid Kristensson (m),
Gabriel Romanus (fp). Sune Olsson (vpk). Eric Lindström (RFK), Sigfrid Larsson
(SF) Lars Zanderin (TCO) och Ove Lindh (SACO/SR).

1 Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 20

Förs. 1975/76:20

Kommitténs hittills utförda arbete jämte dess förslag till fortsatt arbete
redovisas i bifogad skrivelse.

Styrelsens överväganden och förslag

Det av byggnadskommittén bedrivna arbetet har i enlighet med riksdagsbeslutet
varit inriktat på att undersöka, bearbeta och klarlägga vissa
frågor som framstått som särskilt viktiga inför det fortsatta arbetet med
riksdagens återflyttning. Hit hör främst frågor om lokalbehov och expansionsmöjligheter,
stadsbilds- och miljöfrågor samt kostnadsfrågor.

En översyn har gjorts av lokalprogrammet. Denna har föranlett en bearbetning
av förslaget som ger förbättrade samband mellan vissa lokalgrupper
och samtidigt möjliggör att ett större antal rum kan rymmas inom byggnaderna.
Expansionsbehov härutöver kan i första hand tillgodoses inom
kanslihus-annexet i kvarteret Cephalus som står till riksdagens förfogande
från tidpunkten för återflyttningen. Det sålunda tillgängliga lokalbeståndet
har av byggnadskommittén bedömts väl täcka behovet vid tidpunkten för
återflyttningen och avsevärd tid framöver.

Förvaltningsstyrelsen ansluter sig till byggnadskommitténs bedömning.

Beträffande stadsbilds- och miljöfrågorna kan konstateras att överläggningar
med Stockholms kommun givit vid handen att kommunen anser
den föreslagna högbron mellan kanslihuset och riksbankshuset olämplig
från stadsbildssynpunkt. Byggnadskommittén har därför i stället föreslagit
en lågbro, placerad intill Stallbron och i samma höjd som denna. Detta
alternativ som inte har avvisats av kommunen innebär från kommunikationssynpunkt
en något sämre lösning än högbroalternativet. Det är emellertid
förvaltningsstyrelsens uppfattning att en lågbro med angiven placering
kan ge tillfredsställande kommunikationsmöjligheter mellan riksbankshuset
och kanslihuset.

På särskilt uppdrag har byggnadsstyrelsen gjort en förnyad beräkning av
ombyggnadskostnaderna och därvid kommit fram till ett belopp av cirka
155 milj. kr. i prisläge 1974-04-01.

Kostnaderna baseras på det reviderade programunderlaget och bedöms
av förvaltningsstyrelsen som godtagbara.

Kostnadsbilden har förändrats främst med anledning av att ytterligare
undersökningar av byggnadernas tekniska kvalitet har givit vid handen att
befintliga VVS- och el-installationer bör helt bytas ut. En sådan åtgärd kan
synas kostnadskrävande men bör enligt styrelsens mening vidtas i ett förestående
ombyggnadsskede och inte efter ett antal år då samma arbete
skulle förorsaka nya ingrepp i byggnaderna, tillfälliga utflyttningar, driftavbrott
och andra störningar.

Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsstyrelsen att det av byggnadskommittén
bedrivna arbetet inte givit anledning till att överväga annat
förslag än det i riksdagsbeslutet 1975 förordade alternativet 2. Arbetet med

Förs. 1975/76:20

alternativ 2 bör därför enligt styrelsens uppfattning fortsätta enligt de planer
som byggnadskommittén redovisar.

Medelsbehovet förbudgetåret 1976/77 uppgår enligt byggnadskommitténs
beräkning till 6 000 000 kronor.

Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer riksdagens
förvaltningsstyrelse

att riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: B 6 Fortsatt utredning
om riksdagens hus m. m. förbudgetåret 1976/77 under
XVl:e huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000
kr.

1 handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
herrar Wärnberg, Regnéll, Adamsson, fröken Karin Andersson samt
herrar Petersson i Nybro, Andersson i Örebro och Stridsman.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE
På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD

/Eric Lindström

1* Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 20

Förs. 1975/76:20

Till riksdagens för v a 11 n i ngss t y re 1 se

Byggnadskommitténs arbete och förslag

Förvaltningsstyrelsen beslöt 1975-09-02 att tillsätta en parlamentariskt
sammansatt byggnadskommitté.

Till ledamöter i kommittén utsågs riksdagsledamöterna Erik Wärnberg,
ordförande, Margit Sandéhn, Arne Gadd, Thorsten Larsson, Claes Elmstedt,
Astrid Kristensson, Gabriel Romanus och Sune Olsson, förvaltningsdirektören
Eric Lindström verkställande ledamot samt i egenskap av personalrepresentanter
expeditionsföreståndaren Sigfrid Larsson (SF), avdelningsdirektören
Lars Zanderin (TCO) och kanslichefen Ove Lindh (SACO/SR).

Som konsulter har anlitats byggnadsstyrelsen, som företrätts av tekniske
direktören Tor Bunner, Ahlgren-Olsson-Silow Arkitektkontor AB (AOS),
som företrätts av professorn Sven Silow och arkitekten Göran Streijffert
samt civilingenjören Olov Agri, AB Jacobson & Widmark. Agri har medverkat
som projektadministratör. I kommitténs arbete har även deltagit avdelningsdirektören
vid riksdagens förvaltningskontor Olle Etzén.

Kommittén får härmed överlämna en redogörelse för sitt arbete under
det första skedet jämte förslag till medelsbegäran.

Särskilt yttrande har avgetts av ledamoten Romanus.

Stockholm 1976-03-31

Erik Wärnberg Margit Sandéhn Arne Gadd Thorsten Larsson

Claes Elmstedt Astrid Kristensson Gabriel Romanus Sune Olsson

Eric Lindström Sigfrid Larsson Lars Zanderin Ove Lindh

Förs. 1975/76:20

1. Bakgrund

Med stöd av riksdagens beslut 1973-12-11 (KU 1973:51) tillsatte förvaltningsstyrelsen
i december 1973 en utredning - Riksdagshusutredningen 1974
- för bearbetning av frågan om permanenta lokaler för riksdagen.

Utredningsresultatet överlämnades till förvaltningsstyrelsen i oktober
1974. Tre alternativa ombyggnadsförslag lades fram, representerande alternativa
principer för lösning av riksdagens lokalfråga på Helgeandsholmen.

I alternativ 1 behålls riksdagshuset i det närmaste oförändrat. Bankhuset
rivs och ersätts med en nybyggnad som innehåller huvuddelen av lokalbehovet,
bl. a. ledamotsrum och plenisal. Kanslihuset tas inte i anspråk.

1 alternativ 2 behålls likaså riksdagshuset i det närmaste oförändrat. Plenisalen
inryms i bankhuset som påbyggs. Alla ledamotsrum läggs avskilt
i kanslihuset och får förbindelse till bankhuset genom en intäckt tvåvånings
gångbro över Stallkanalen.

Alternativ 3 innebär större förändringar av riksdagshusets inre men ingen
synlig förändring av det yttre. Alla ledamotsrum har inrymts i riksdagshuset.
Första kammaren är ersatt med en ny, större plenisal. Ombyggnaderna i
bankhuset är måttliga och berör inte exteriören. Kanslihuset utnyttjas till
2/3 för riksdagens aktuella behov. Förbindelsen med riksbyggnaderna är
löst genom en gångtunnel under Mynttorget och Stallbron.

Efter övervägande av förslagen hemställde förvaltningsstyrelsen i skrivelse
1974-10-11 att riksdagen

1. beslutar att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen,

2. uppdrar åt styrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens
lokalfrågor enligt de uppdragna riktlinjerna och i
princip enligt alternativ 2 i Riksdagshusutredningen 1974,

3. till Den inre riksdagsförvaltningen: B 6. Fortsatt utredning om
riksdagens hus m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1974/75 under XVI:e huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

Skrivelsen jämte i ärendet väckta motioner hänvisades till konstitutionsutskottet
(KU). KU beslöt inhämta yttranden över skrivelsen från vissa
myndigheter och organ.

I betänkande (KU 1975:13) hemställde utskottet att riksdagen

dels med anledning av förvaltningsstyrelsens skrivelse 1974:20 och motionerna
uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att tillsätta en särskild beredning
bestående av riksdagsledamöter för att närmare överväga riksdagens
lokalfråga på lång sikt i enlighet med vad utskottet anfört,
dels avslår yrkandena i framställningen 1974:20 samt motionerna i vad dessa
inte tillgodosetts genom vad utskottet i övrigt anfört och hemställt.

Förs. 1975/76:20

I en reservation till betänkandet yrkades att riksdagen
dets beslutar att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen,
dels uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med
riksdagens lokalfrågor i första hand enligt alternativ 2 i Riksdagshusutredningen
1974 och återkomma till riksdagen med nytt förslag, om
förvaltningsstyrelsen skulle finna att nya överväganden talar för andra
lösningar eller om andra förhållanden framkommer som motiverar detta,

dels anvisar medel enligt styrelsens begäran.

Riksdagen biföll 1975-05-28 reservationen.

Förvaltningsstyrelsen beslöt 1975-09-02 att tillsätta en parlamentariskt
sammansatt byggnadskommitté.

Till ledamöter i kommittén utsågs riksdagsledamöterna: Erik Wärnberg,
ordförande. Margit Sandéhn, Arne Gadd, Thorsten Larsson, Claes Elmstedt,
Astrid Kristensson, Gabriel Romanus och Sune Olsson, förvaltningsdirektören
Eric Lindström verkställande ledamot, samt i egenskap av personalrepresentanter
Sigfrid Larsson (SF), Lars Zanderin (TCO) och Ove Lindh
(SACO/SR).

Kommittén bemyndigades att inom sig utse ett arbetsutskott. Till ledamöter
i detta utsågs: Erik Wärnberg, ordförande, Thorsten Larsson, Sigfrid
Larsson och Eric Lindström.

I kommitténs arbete har kontinuerligt deltagit även Sven Silow, Olov
Agri samt avdelningsdirektören vid riksdagens förvaltningskontor Olle Etzén.

Åt kommittén uppdrogs att i ett första skede igångsätta arbetet med bl. a.
följande uppgifter:

o etablering av projektorganisation

o fastställande av tidsplan med angivande av kostnadsramar för varje skede
o överläggningar med kommunen i stadsbilds- och stadsplanefrågor
o överläggningar med byggnadsstyrelsen angående samverkan riksdagen/byggnadsstyrelsen

o framtagning av underlag för projekteringen.

2. Arbetets bedrivande

Byggnadskommitténs arbete har varit koncentrerat till följande uppgifter:

o översyn av lokalprogrammet
o överväganden i stadsbilds- och miljöfrågor

Förs. 1975/76:20

o översyn av kostnaderna

o uppdragande av riktlinjer för fortsatt arbete samt uppgörande av tids och

kostnadsplan

Lokalprogrammet har bearbetats med hänsyn till vissa organisatoriska
förändringar m. m. I anslutning härtill har projektet i aktuella delar omstuderats.
Yttranden har inhämtats från partigrupps- och utskottspresidierna.

Stadsbildsfrågorna har på kommitténs uppdrag utretts av AOS. Huvudfrågan
har gällt förbindelsen över Stallkanalen. Sju alternativ till förbindelse
har studerats. I anslutning härtill har särskilda kommunikationstekniska
utredningar gjorts. Beträffande broförbindelsen har kontakter tagits och överläggningar
förts med representanter för Stockholms kommun på såväl politiker-
som tjänstemannaplanet. Även frågan om påbyggnad av riksbankshuset
har behandlats och diskuterats med representanter för Stockholms
kommun.

För att bereda kommunens invånare möjlighet att ta ställning till broförbindelsen
har kommittén beslutat anordna en utställning i Kulturhuset
under april 1976.

Kostnadsfrågan har på kommitténs uppdrag utretts av byggnadsstyrelsen.
Härvid har en förnyad genomgång av förutsättningarna gjorts. Tidigare kalkyler
har granskats. Omfattning och skick av nuvarande VVS- och el-installationer
har särskilt penetrerats och värderats. Vissa programkompletteringar
har kostnadsberäknats. Vidare har beräkningar gjorts för monumentvård,
ändrad ytskiktsstandard och vissa energibesparande åtgärder. Investeringskostnader
och årskostnader har beräknats liksom även kostnaderna
för den upprustning av riksbyggnaderna som måste göras oberoende
av riksdagens återflyttning.

Uppdragande av riktlinjer för fortsatt arbete samt uppgörande av tidsoch
kostnadsplan har utarbetats av byggnadskommittén i samråd med byggnadsstyrelsen.

3. Lokalfrågor och expansionsmöjligheter

Lokalprogrammet har reviderats med hänsyn till bl. a. vissa riksdagsbeslut
rörande riksdagsarbetet, utvecklingstendenser på personalsidan och vissa
ytterligare överväganden rörande den lämpligaste lokalgrupperingen.

Riksdagsbesluten har bl. a. avsett införande av ersättare för statsråden
samt inrättande av riksdagens skoltjänst och riksdagens driftvärn. Besluten
om ersättare för statsråden har medfört ändrade krav i fråga om lokaliseringen
av statsrådsrummen och antalet rum, avsedda för departementstjänstemän.

Beträffande lokalgrupperingar har bl. a. undersökts grupperingen av utskottens
och partikansliernas lokalenheter.

Sammanfattningsvis har översynen vad gäller lokalbehovet gett till reslutat
att projektet bör tillföras ca 50 rumsenheter.

1** Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 20

Förs. 1975/76:20

Av kommittén utförda utredningar har visat att det ökade rumsbehovet
kan tillgodoses genom vissa omgrupperingar och ett effektivare utnyttjande
av tillgängliga vtor. Samtidigt kan konstateras att användbara överytor i
riksdagshuset, riksbanken och kanslihuset härigenom blir ianspråktagna.

Det ökade antalet rum innebär bl. a. följande fördelar: Utskottens ordförande
och vice ordförande blir inte enbart hänvisade till de tjänsterum
som funktionsmässigt är placerade i anslutning till resprektive utskottskansli.
Såväl partikanslier som partipresidier kan grupperas tillsammans med
huvuddelen av ledamöterna i kanslihuset. Utskottskanslierna kan erbjudas
bättre och något utökade utrymmen än i tidigare förslag. Utrymmen frigörs
för en extra enskild matsal.

Kommitténs arbete har sålunda givit vid handen att det nu förutsägbara
lokalbehovet kan tillfresställas inom projektets ram som förutsatts i riksdagsbeslutet.
Det är emellertid uppenbart att lokalfrågorna måste ägnas
kontinuerlig uppmärksamhet även i det kommande arbetet. Kommittén
bedömer möjligheterna att kunna tillgodose ändrade lokalbehov som goda.

Beträffande expansionsutrymmen kvarstår alltjämt kanslihusannexet i kv.
Cephalus som den närmast tillgängliga resursen. Annexet inrymmer f. n.
ca 250 rumsenheter och har förbindelse med kanslihuset genom en kulvert
under markytan. Byggnaden står till riksdagens disposition vid tiden för
återflyttningen. Härutöver kommer industridepartementets lokaler om ca
130 rumsenheter i kv. Mercurius samt utbildningsdepartementets lokaler
om ca 230 rumsenheter i kv. Neptunus Större att kunna inplaneras som
expansionsutrymme.

Sammanfattningsvis anser kommittén att riksdagens lokalbehov kommer
att vara väl tillgodosett vid inflyttningen och att expansionsmöjligheterna
är goda med de förutsättningar under vilka riksdagen i dag arbetar.

4. Stadsbilds- och miljöfrågor

Förbindelsen över Stallkanalen

De utredningar som föregick riksdagens beslut om återflyttning till
ombyggda lokaler på Helgeandsholmen visade att utrymmen i nuvarande
kanslihuset i k v. Mars och Vulcanus måste tas i anspråk för att tillgodose
riksdagens lokalbehov. En smidig förbindelse mellan nuvarande kanslihuset
och riksbyggnaderna blev därmed en nödvändighet.

Utredningsarbetet visade också att man bör eftersträva en lokalgruppering
i enlighet med det förslag som enligt riksdagsbeslutet lagts till grund för
planeringen, alternativ 2 i Riksdagshusutredningen 1974. En sådan gruppering
innebär att ledamotsrummen förläggs till nuvarande kanslihuset. Därmed
ställs bestämda krav på förbindelsen mellan denna byggnad och plenisalsbyggnaden
på Helgeandsholmen. Riksdagens ledamöter skall från sina
rum kunna nå sina platser i plenisalen inom en tid av 4 minuter. Att göra
något större avkall på detta krav har inte bedömts som aktuellt.

Förs. 1975/76:20

Högbroförbindelsen enligt alternativ 2 uppfyller kraven på såväl samband
som oberoende mellan lokalgrupperna. Förbindelsen är smidig och tillgodoser
väl kraven med avseende på maximal tidsåtgång. Med stöd av den
sakkunskap som biträdde riksdagen i dess utredningsarbete bedömdes att
högbroförbindelsen över Stallkanalen kan utformas så att den också tillfredsställer
stadsbilds- och miljökrav.

Kommittén har i enlighet med riksdagsbeslutet låtit undersöka andra alternativ
till förbindelse över Stallkanalen. Därvid har kommittén i första
hand utgått från de synpunkter som framfördes av Stockholms kommunstyrelse
i dess remissyttrande till KU. Av de sju alternativ som studerats
har tre avsett högbroförbindelse i alternativa lägen med alternativa utformningar.
De har samtliga av kommunen bedömts som olämpliga från stadsbildssynpunkt.
De alternativ som avsett djuptunnel under Stallkanalen eller
förbindelse under Stallbron har av kommittén bedömts som alltför komplicerade
och funktionellt otillfredsställande för att komma i fråga.

Det alternativ som synes bäst förena kommunens stadsbildsönskemål
med riksdagens behov av lokalsamband är en lågbroförbindelse i anslutning
till Stallbron. En sådan lösning medför endast marginella förändringar av
stadsbilden och den yttre miljön och har inte avvisats av kommunen. Lösningen
medför i förhållande till högbroalternativet en något större tidsåtgång,
ca 30 sekunder, när det gäller förflyttningar mellan ledamotsrum och plenisal,
men har av byggnadskommittén bedömts som acceptabel. Kommittén förordar
att detta alternativ i första hand läggs till grund för den fortsatta
projekteringen. Självfallet måste de synpunkter som framkommer under
ovan nämnda utställning beaktas.

Påbyggnad av riksbanken på Helgeandsholmen

En ändamålsenlig gruppering av riksdagens lokaler innebär att plenisalen
förläggs till riksbankshuset på det sätt som anges i alternativ 2 i Riksdagshusutredningen
1974. I de överläggningar som ägt rum med kommunen
har uppnåtts enighet om att de stadsbildsproblem som är förenade med
den föreslagna påbyggnaden kan lösas inom ramen för den fortsatta projekteringen.

5. Kostnader

Byggnadskommittén har genom byggnadsstyrelsen låtit utföra en ny kostnadsberäkning,
som är redovisad i "PM avseende kostnadsredovisning”,
daterad 1976-03-01. PM är fogad som bilaga till denna skrivelse. Bilaga
/..

Underlaget för kostnadsberäkningen har i viss utsträckning förändrats
i förhållande till det som låg till grund för bedömningarna i Riksdagshusutredningen
1974. Framför allt har efter genomgång av byggnadernas tek -

Förs. 1975/76:20

niska kvalitet förutsatts att befintliga VVS-installationer utbyts. Dessutom
har VVS- och el-installationerna utökats för att standarden i fråga om rumsklimat
och belysning skall motsvara högt ställda krav.

Enligt byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning uppgår ombyggnadskostnaderna
till ca 155 milj. kr. i prisläge 1974-04-01. Beräkningen baseras på
programunderlag och är på grund av det tidiga skede projektet befinner
sig i förenad med viss osäkerhet. På grund härav för beräkningen inte läggas
till grund för ett beslut om definitiv kostnadsram. Erfarenhetsmässigt kan
det, liksom vid beräkningar av andra liknande ombyggnadsprojekt, bli vissa
smärre avvikelser.

Riksdagshusutredningen 1974 redovisade investeringskostnaden till ca
123 milj. kr. i samma prisläge. Byggnadsstyrelsen har i Bilaga 1 i detalj
redovisat orsakerna till kostnadshöjningen.

Kommittén finner att byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning kan läggas
till grund för beslut om medelsanvisning för den fortsatta projekteringen.

Byggnadsstyrelsen har även beräknat årskostnaderna för projektet i enlighet
med styrelsens gängse beräkningsprinciper. Beräkningen visaren årskostnad
av 20 milj. kr. i hyresnivån 1976-04-01. Vid denna beräkning har
ej beaktats värdet av kanslihuset före ombyggnad. Detta värde motsvarar
en årskostnad av ca 3,2 milj. kr. För värme tillkommer ca 1 milj. kr. Totala
årskostnaden för projektet blir alltså (20 + 3,2 + 1 =) ca 24 milj. kr. eller
444 kr./m2 lägenhetsarea.

Årskostnaderna för lokalerna vid Sergels Torg uppgår i hyresnivån 1976-01-01 till ca 18 milj. kr. inklusive värme. Som framgår av förvaltningsstyrelsens
redogörelse 1974-10-11 (1974:20) skall årskostnaderna för lokalerna
vid Sergels Torg uppräknas med ca 2,3 milj. kr. som utgör årskostnader
för bevarande av riksdagshuset och riksbankshuset i händelse riksdagen
ej återflyttar till Helgeandsholmen. Totala årskostnaden blir alltså (18 +

2,3 =) 20,3 milj. kr. eller 451 kr./m'' lägenhetsarea.

Årskostnader och investeringsplan, fördelad på budgetår, redovisas i detalj
i PM ”Riksbyggnaderna Genomförande”, daterad 1976-03-11 vilken är bifogad
som Bilaga 2.

6. Fortsatt arbete

Byggnadskommittén har under det nu slutförda skedet ej funnit att några
omständigheter framkommit som skulle motivera en omprövning av alternativ
2 enligt Riksdagshusutredningen 1974. Arbetet med riksdagens återflyttning
bör därför fortsätta enligt detta alternativ och i nästa skede omfatta
kompletterande programarbete och projektering. Programkompletteringarna
kommer att avse preciserat lokalprogram, slutligt program för teknisk standard,
program för byggnadernas bevarande, program för inredning, teleteknisk
utrustning m. m.

Förs. 1975/76:20

Under nästa skede kommer också fortsatta överläggningar att äga rum
med Stockholms kommun beträffande detaljutformningen av gångbron över
Stallkanalen, påbyggnaden på gamla riksbanken, trafikfrågor m. m.

Kommittén har beslutat att för projektets genomförande anlita byggnadsstyrelsen.

Riksdagens organisation för projektet med en byggnadskommitté underställd
förvaltningsstyrelsen och med ett arbetsutskott kommer att bibehållas.
Dessutom kommer att tillsättas ett antal samrådsgrupper. Dessa skall kontinuerligt
följa projekteringsarbetet och utgöra referensgrupper beträffande
arbetsplatsernas placering, utformning och liknande.

Tidsplanen för det fortsatta arbetet framgår av de av byggnadsstyrelsen
redovisade planerna (bilaga 2) och innebär i sammandrag följande:

1976/77 Programarbetet avslutas och projekteringen påbörjas.

1977/78 Projekteringen fortsätter. Byggnadsarbeten beträffande garage under
Riksplan påbörjas.

1978/79 Projekteringen fortsätter. Byggnadsarbeten beträffande Riksbyggnaderna
påbörjas.

1979/80 Byggnadsarbetena fortsätter.

1980/81 Byggnadsarbetena fortsätter. Byggnadsarbeten beträffande nuvarande
kanslihuset påbörjas.

1981/82 Byggnadsarbetena avslutas. Inredningsarbetena genomförs.
1982/83 Inflyttning sker.

För budgetåret 1976/77 uppgår medelsbehovet till 6 milj. kr. Härav utgör
5 milj. kr. kostnader för byggnadsstyrelsens projektering och 1 milj. kr.
utrednings- och administrationskostnader.

7. Förslag

Byggnadskommittén föreslår att förvaltningsstyrelsen i skrivelse till riksdagen
hemställer att riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: B 6 Fortsatt
utredning om riksdagens hus m. m. förbudgetåret 1976/77 under XVI:e
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Förs. 1975/76:20

Särskilt yttrande

av herr Romanus

Byggnadskommitténs arbete måste självfallet utgå från riksdagens beslut.
Enligt min mening hade det varit motiverat att redan nu planera för ett
avsevärt större utrymmesbehov än det nuvarande lokalprogrammet innebär.
Riksdagsarbetets utveckling gör det sannolikt att ledamöterna inom i vart
fall ett par årtionden kommer att kräva utrymme för medhjälpare i en annan
skala än nu - troligen minst ett rum per ledamot över det som ledamoten
själv disponerar. Internationella jämförelser stöder ett sådant antagande.

Den beslutade flyttningen av regeringens kansli ger riksdagen ett expansionsutrymme
som möjliggör en sådan utveckling som jag ovan antytt.
Det hade då varit att föredra att i samband med den omfattande ombyggnad
som nu skall ske, redan från början planera för ett större lokalprogram. Det
kan inte vara rimligt att bygga ett riksdagshus som är föråldrat redan före
år 2000. Med hänsyn till riksdagens beslut våren 1975 har det inte varit
möjligt att nu i byggnadskommittén yrka på en sådan radikal utvidgning
av lokalprogrammet. Jag noterar dock att kommittén varit ense om, att
det tillskott av expansionsutrymme, som kommit genom regeringskansliets
flyttning, inte får tas i anspråk på ett sådant sätt att en framtida användning
för riksdagen försvåras.

Med hänsyn till den debatt som förts om de olika alternativen för lokalisering
av riksdagen är det värdefullt att en så aktuell jämförelse som
möjligt &iorts av årskostnaderna för flyttning till Helgeandsholmen, respektive
kvarstannande vid Sergels Torg. Vid en realistisk värdering av de två
alternativen måste man givetvis beakta, att kostnadsutvecklingen fram till
inflyttningen (som planeras till 1982) kan bli olika för ombyggnad enligt
alternativ Helgeandsholmen och förhyrning enligt alternativ Sergels Torg.
Vidare måste också beaktas att redan de nuvarande planerna för Helgeandsholmen
innehåller ett större antal rum än vad riksdagen för närvarande
disponerar.

Byggnadskommittén har endast haft anledning att studera de direkta kostnaderna
för riksdagen. En fullständig bedömning av de två alternativen
måste också ta hänsyn till ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv, där
kostnader för Stockholms kommun, olika möjligheter att använda lokalerna
på Helgeandsholmen och effekten av riksdagens flyttning på regeringens
kansli beaktas. En grundligare studie av expansionsmöjligheterna i de två
alternativen, och kostnaderna för dessa, erfordras också för att möjliggöra
en total bedömning av de två alternativen.

Förs. 1975/76:20

Bilaga 1

Byggnadsstyrelsens PM nr 1
1976-03-01

754 10 268 98 Riksbyggnaderna. Allmänt.

Uppdraget

Riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse, inkommen till byggnadsstyrelsen
1975-12-05, uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra kostnadsberäkning
för riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen.

Kostnadsredovisning

Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för återflyttningen till ca 155
milj. kr. i prisläge 1974-04-01. Det bör framhållas att beräkningen primärt
avser en översyn av den tidigare Riksdagshusutredningen 1974 gjorda kostnadsbedömningen.
Beräkningen baseras på programunderlag och är på grund
av det tidiga skede projektet befinner sig i förenad med viss osäkerhet.
På grund härav får beräkningen här liksom i fråga om andra liknande ombyggnadsprojekt
inte läggas till grund för ett beslut om definitiv kostnadsram.
Erfarenhetsmässigt kan det bli vissa avvikelser.

Omfattning

Redovisningen omfattar, i underbilaga 1, kostnadsberäkning av delprojekten: •

Gamla riksdagshuset

• Gamla riksbankshuset

• Kanslihuset (kv. Mars och Vulcanus)

• Yttre åtgärder:

Garage (under Riksplan)

Bro (Riksbanken-kanslihuset)

Markarbeten

I markarbetena ingår kostnader för iordningsställande av Riksplanen till
nuvarande standard vad avser ytskikt, planteringar etc.

Redovisningen omfattar, i underbilaga 2, härutöver uppgift om tillkommande
kostnader för:

• Teleteknisk utrustning

• Markarbeten (alternativt förslag till iordningsställande av Riksplan)

• Handikappåtgärder

• Säkerhetsåtgärder i fasad i ett våningsplan i riksdagshuset

• Inredning

Förs. 1975/76:20

Som utgångspunkt har därvid gällt inredning och teleteknisk utrustning

som finns i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels Torg. Kostnaderna

har räknats i prisläge 1974-04-01.

Förutsättningar

Ovan har redovisats de allmänna förutsättningarna för kostnadsberäkningen.
Därutöver gäller:

• Prisläge 1974-04-01

• Mervärdeskatt är inräknad

• Under byggskedet tillkommande kostnader (Tk) 10 % ingår

• KBS förskottsstatspålägg - byggherreadministration beräknas till 7 %.

Undertag

1. Handlingar framtagna till Riksdagshusutredningen 1974

• Kostnadsbedömning 1974-07-05, justerad med hänsyn till inkomna remissvar.
Kostnad ca 123 milj. kr. Enligt utredningens beskrivning skulle
befintliga byggnadsdelar och installationer bibehållas i så stor utsträckning
som möjligt.

• Ritningar och beskrivningar upprättade 1974-07-05

• Grundundersökningar 1967-02-26

2. Kompletterande underlag:

• Analyser av de kvalitets- och tekniknivåer som tidigare kalkyl 1974-07-05
utgått ifrån, underhandsmaterial från AOS och J & W

• Program kompletteringar framtagna genom AOS, fastställda av Riksdagens
AU 1975-12-22 och byggnadskommittén 1976-01-13

• Programkompletteringar framtagna genom Wahlings konstr. byrå AB avseende
vvs-installationer, fastställda av Riksdagens AU 1975-12-22 och
byggnadskommittén 1976-01-13

• Programhandlingar framtagna genom G Sjölanders AB avseende el-installationer,
fastställda av Riksdagens AU 1975-12-22 och byggnadskommittén
1976-01-13.

• PM 1976-01-21 upprättat av KBS avseende återställande av Riksplanen
m. m.

• PM 1976-01-21 upprättat av KBS avseende alternativt iordningsställande
av Riksplanen m. m.

• Enkla skisser på vvs- och el-installationer samt tekniska investeringar
utförda av Wahlings konstr. byrå AB resp. G Sjölanders AB i samråd
med byggnadsstyrelsen. Den gjorda tekniska inventeringen visar att installationerna
i byggnaderna är i sämre skick än vad Riksdagshusutredningen
1974 bedömt.

• Uppgifter om handikappåtgärder enligt skrivelse 1976-01-23 från AOS.

Förs. 1975/76:20

Underlaget för den nu aktuella kostnadsberäkningen är i viss utsträckning
förändrat i förhållande till den som ingick i Riksdagshusutredningen 1974.
Framför allt har vvs- och el-installationer utökats med avseende på rumsklimat,
belysning och teleinstallation för att motsvara standarden i riksdagshusprovisoriet.
Ventilationsanläggningens omfattning påverkas av krav
på åtgärder i energibesparande syfte. De ökade installationerna har medfört
att befintliga ledningar måste bytas i större utsträckning än som förutsetts
i tidigare utredningar. Ytskikten har något högre klass än tidigare. Genom
att ombyggnadsarbetena blivit mer omfattande har kostnaderna ökat.

Alternativ

Om riksdagen ej skulle återflytta till Helgeandsholmen har antagandet
gjorts att byggnadsbeståndet ej kan rivas utan måste bevaras och utnyttjas
för generell administrativ verksamhet med inslag av kursverksamhet. Endast
mindre ombyggnader skulle genomföras för speciella funktioner. Således
antas att plenisalarna och bankhallen kan bibehållas.

Emellertid måste oavsett återflyttningen av riksdagen till Helgeandsholmen
vidtas byggnadsåtgärder enligt följande:

• Underhållsarbeten som ej utförts i väntan på beslut om byggnadernas
definitiva användning

• Kompletteringar i värmesystemet

• Komplettering av ventilationssystemet så att viss mekanisk från- och
tilluft erhålls i kontorsdelen

• Komplettering av belysning

• Komplettering av hissar för att bl. a. tillgodose handikappkrav.
Kostnaderna för ovannämnda arbeten varierar självfallet beroende på användningen
av byggnaderna och omfattningen av de åtgärder som erfordras.

Riksdagshusutredningen 1974 inskränkte sig till en bedömning av kostnaderna
för erforderliga underhållsarbeten av riksbyggnaderna därest riksdagen
inte återflyttade och beräknade dessa till ca 25 milj. kr., därav räntor
under byggtiden 3 milj. kr.

Det förefallet inte osannolikt att man under en övergångsperiod skulle
nöjaktigt kunna hålla byggnaderna i acceptabelt och funktionellt skick
genom vissa underhållsarbeten inom den angivna kostnadsramen.

På grund av ingreppen i byggnaderna och installationernas relativt höga
ålder bedömer emellertid byggnadsstyrelsen det ur företagsekonomisk synpunkt
vara mest fördelaktigt att ersätta i stort sett samtliga installationer
i samband med övriga ombyggnads- och renoveringsarbeten. Styrelsen beräknar
investeringskostnaderna härför till ca 50 milj. kr.

Kostnadsbedömningen 1974, med avdrag för underhållsarbeten, utgör
(123 - 22) = ca 100 milj. kr.

De beräknade kostnaderna 1976, med avdrag för alternativt iordningställande,
utgör (155 - 50) = 105 milj. kr. Skillnaden (105 - 100) 5 milj.
kr. är av ringa storleksordning.

Förs. 1975/76:20

Kostnadsjämförelser

Omfattningen av och orsakerna till kostnadsförändringar i bedömningen
1974 i förhållande till kalkylen 1976 för de olika delprojekten framgår av
underbilaga 3.

Tor Bunner

Förs. 1975/76:20

Underbilaga 1

Sammanställning
Prisläge 1974-04-01

	T-yta m!	Volym m5	Hus	kostnad i VVS	i 1000-tal El	kronor inkl. Proj.	moms o Adm. 1%	Tk Summa
G riksdagshuset	36 750	147 000	32 550	10 300	7 355	8 980	4 145	63 330
G riksbanken	14 860	63 000	24 730	8 000	5 590	6 650	3 150	48 120
Kanslihuset	20 930	68 000	12 420	6 300	4 570	4 315	1 930	29 535
Garage	5 000	20 000	5 740	600	460	1 030	545	8 375
Bro	300	2 000	1 830	45	55	335	155	2 420
Markarbeten	200	400	1 140	165	1 425	280	210	3 220
Totalt	78 040	300 400	78 410	25 410	19 455	21 590	10 135	155 000

För kanslihuset redovisas endast kostnader för de speciella åtgärder som
erfordras om riksdagen flyttar. Underhållsåtgärder i samband med ombyggnad
beräknas kosta ca 8 milj. kr.

Kostnader för teleteknisk utrustning, alternativa markarbeten, handikappåtgärder,
säkerhetsåtgärder och inredning redovisas separat i underbilaga
2 och ingår inte i ovanstående sammanställning.

I beräkningen ingår heller inte kostnader för följande åtgärder:

grundförstärkning

skyddsrum

antikvarisk utgrävning av Riksplan

värmeslingor för ramper till garage

utvändig fasadbelysning

boxtransportör

räntor under byggtiden

flyttningskostnader.

Hänsyn till ovanstående reservationer måste alltså tas vid en årskostnadsjämförelse
med Sergels Torg-alternativet.

Förs. 1975/76:20

Underbilaga 2

Beräkning av vissa tillkommande åtgärder eller alternativa utföranden.
Prisläge 1974-04-01.

Teleteknisk utrustning

Kostnaden för teleteknisk anläggning motsvarande den befintliga anläggningen
i riksdagshusprovisoriet vid Sergels Torg samt övervakningscentral
för säkerhetsanläggningar m. m. har beräknats till ca 16 milj. kr. i prisläge
1974-04-01 inklusive projektering och byggherreadministration.

Markarbeten

Kostnaden för iordningställande av Riksplan m. m. enligt tävlingsförslaget
har beräknats kosta ca 3 milj. kr. mer än att återställa parkanläggningen
till befintligt skick. Kostnaden är inklusive projektering och byggherreadministration.

Handikappåtgärder

Kostnaden för ca 10 st. lyftanordningar för rörelsehindrade har beräknats
till ca 1 milj. kr. inklusive projektering och byggherreadministration.

Säkerhetsåtgärder

Kostnaden för säkerhetsåtgärder på plan 4 i riksdagshuset innefattande
utbyte av befintliga fönster mot stålfönster med säkerhetsglas och larmanordningar
har beräknats till 1 milj. kr. inklusive projektering och byggherreadministration.

Inredning

Kostnaden för helt ny inredning motsvarande den befintliga inredningen
i riksdagshusprovisoriet vid Sergels Torg har beräknats till ca 17 milj. kr.
inklusive projektering och byggherreadministration.

Byggnadsstyrelsen	Riksdagshuset		Riksbankshuset	Kanslihuset	Yttre åtgärder	Summa
	74-11-29	Ökning	76-03-01	74-11-29	Ökning	76-03-01	74-11-29 Ökning	76-03-01	74-11-29 Ökning	76-03-01
Kostnadsbedömning 1974 justerad med hänsyn till inkomna remissvar	51 460		51 460	39 200		39 200	21 340	21 340	11 300	11 300		123 300
Hell eller delvis ute-lämnade poster gångbro teknisk våning hissar storköksutrustn. caleköksutrustn. elinstallationer ställverk markarb. (Riksplan)		700	700		1 300 860 200 800	3 160	70 100	170	1 550 40 325 390	2 305	1 550 1 300 1 560 200 70 940 325	6 335
Ny bedömning av bef. installationer m. m. VA-installationer värmeanläggning transformator mekanisk ventilation		600 1 540 3 590	5 730		100 300 1 500	1 900	1 330 1 800 70 1 850	5 050	100 40 170	310	2 130 3 680 70 7 110	12 990
Programkomplettering undertak plenisal kylanläggning fasadbehandl. driftövervakning hiss till garage fasadkanalisation		1 920 870	2 790		1 010 200 450 200	1 860	225 450	675	100	100	1 010 2 145 200 450 100 1 520	5 425
Monumentvård		700	700		200	200					900	900
Ökad ytskiktsstand.		750	750		800	800	1 600	1 600			3 150	3 150
Energiåtgärder		1 200	1 200		1 000	1 000	700	700			2 900	2 900
	51 460	11 870	63 330	39 200	8 920	48 120	21 340 8 195	29 535	11 300 2 715	19 015	31 700	155 000

Förs. 1975/76:20

Bilaga 2

Byggnadsstyrelsens PM nr 2
1976-03-11

754 10 268 98. Riksbyggnaderna, Genomförande

TIDPLAN

I förvaltningsstyrelsens redogörelse 1974-10-11 till riksdagen angavs tidpunkten
för riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen till sommaren
1982. Detta förutsatte projekteringsstart våren 1975.

Eftersom projekteringsarbetet ännu ej startat är tidplanen nu förskjuten
ca 1 år.

Med viss forcering av byggnadsarbeten torde dock inflyttningstidpunkten
i stort kunna bibehållas dvs. hösten 1982. Förutsättningar härför är dock
all riksdagens förvaltningskontor lämnar projekteringsuppdrag till byggnadsstyrelsen
före juni månads utgång och
ali fastställt lokalprogram föreligger vid samma tid.

Med ovannämnda förutsättningar kan följande preliminära tider anges

projekteringsstart

projekteringsklart

1976-09-01

1979-01

(undantag kanslihuset)

byggstart

byggklart

inflyttning

1979-02-01

1982-06-01

1982-09-01

G:a Riksdagshuset

byggstart

byggklart

inflyttning

1979-02-01

1982-05-01

1982-09-01

G:a Riksbankshuset

byggstart

byggklart

inflyttning

1980-10-01

1982-06-01

1982-09-01

Kanslihuset

byggstart

byggklart

1977-09-01

1979-07-01

Garage

byggstart

byggklart

1981-03-01

1982-06-01

Bro,

markarbeten

Byggnadsstyrelsen har i bilagda preliminära huvudtidplaner, uppdelade
per delprojekt, närmare preciserat tider för projektering, upphandling, byggproduktion,
inredning etc.

INVESTERINGAR

Byggnadsstyrelsen har 1976-03-01 beräknat byggkostnaderna till 155 milj.
kr. i prisläge 1974-04-01. Med beaktande av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
mellan 1974-04-01 och 1976-04-01 som är ca 20 % blir kostnaderna
186 milj. kr. i prisläget 1976-04-01.

Förs. 1975/76:20

Till denna summa bör läggas kostnader för några av de mer kostnadskrävande
reservationerna såsom säkerhetsskydd i fasad, teleteknisk installation
etc. Dessa bedöms till ca 9 milj. kr. och utgör en del av de kostnader
som redovisats i underbilaga 2 av KBS PM 1976-03-01 varför investeringskostnaderna
totalt blir (186 + 9 =) 195 milj. kr.

Som framgår av kostnadsberäkningen kvarstår dock vissa reservationer
för t. ex. antikvarisk utgrävning, boxtransportör, räntekostnader och flyttningskostnader.

INVESTERINGSPLAN, LÅNGTIDSBEDÖMNING

Med untgångspunkt i ovannämnda tidplan och investeringskostnad bedöms
investeringsbehovet för budgetåren 1976/77 till 5 milj. kr. för i huvudsak
projektering och 1977/78 till 25 milj. kr. för projektering och påbörjande
av byggnadsarbeten. För budgetåren 1978/79 till 1983 har en
långtidsbedömning gjorts enligt nedan

1978/79 30,0 milj. kr.

1979/80 40,0 milj. kr.

1980/81 40,0 milj. kr.

1981/82 30,0 milj. kr.

1982/83 20,0 milj. kr.

1983/84 5,0 milj. kr.

Beloppen är i prisläget 1976-04-01.

ÅRSKOSTNADER

Byggnadsstyrelsen har beräknat årskostnaderna för projektet till ca 20
milj. kr. Beräkningen är gjord i enlighet med styrelsens normala beräkningsprinciper
enligt följande

• årskostnaderna exkluderar värmekostnader

• kapitalkostnaderna har beräknats med en ränta motsvarande statens normalränta
dvs. 7,5 %. Avskrivningstiden är satt till 60 år. Rak avskrivning
tillämpas. Den årliga avskrivningen blir då 1,67 %

• drift-och underhållskostnader har beräknats till 36 kronor per m2 lägenhetsarea
och år

• beräkningen är i detta fall i hyresnivån 1976-04-01.

I beräkningen har icke beaktats värdet av kanslihuset före ombyggnad,
vilket kan bedömas till ca 35 milj. kr. i prisläget 1976-04-01. Värdet motsvarar
en årskostnad på ca 3,2 milj. kr. För värme tillkommer ca 20 kr. per m2
lägenhetsarea och år. Totala årskostnader för projektet blir alltså
(20 + 3,2 + 1,0 =) ca 24 milj. kr. eller 444 kr./m2 lägenhetsarea.

Årskostnaderna för de provisoriska lokalerna vid Sergels Torg uppgår i
hyresnivån 1976-01-01 till ca 18 milj. kr. inklusive värme. Till denna kostnad

Förs. 1975/76:20

skall läggas de årskostnader av 2,3 milj. kr. för riksbyggnadema på Helgeandsholmen
som i Riksdagshusutredningen 1974 Sergels-Torgs-alternativet
uppräknas med. Beloppet utgör räntan på sådana investeringar (25
milj. kr.) som inte beräknats ge avkastning genom uthyrning av lokaler.
Byggnadsstyrelsen finnér att utredningens bedömning är riktig och en konsekvens
av beslut om riksbyggnadernas bevarande helt eller delvis.

Totala årskostnaden för lokalerna vid Sergels Torg blir alltså (18 + 2,3 =)

20,3 milj. kr. eller 451 kr./m2 lägenhetsarea.

Tor Bunner

Kopia: E Lindström, O Agri, T Bunner, O Westin, J Elfvén, A Jörlén,
A Arthursson -B, B Svensson -B

BYGGNADSSTYRELSEN

Prel. HUVUDTIDPLAN

byggnadsprojekt

Tjänsteställe 2P
Hand läkare
Jan Elfvén
''pnrättaä datum	Fastställd datum
76-03-01

TECKENFÖRKLARING

O Regleringsbrev# medel disponibla
SH Systemhandlingar
BH Bygghandlingar
AH Anmälningshandlingar

Projektn«Ber

754 10 268 02

Ri ksdagshuset

Månad

RIKSDAG granskning

FÖRVALTN. granskning

kontoret ama .

MYNDIGH/ byggnadsnämnden
KOMMUN

BYGGNADS- handläggning KoS mfl
STYRELSEN

programmering

projektering SH + AH

upphandling

produktion

INREDNING projektering

upphandling

produktion, montering

UTRUST- Programmeri ng

NING

upphand ling

produktion, montering

BYGGNADSSTYRELSEN

riei. nuvuui lUrLnri

Tjänsteställe 2P
Handläggare
Jan Elfvén
Upprättad datua	Fastställd datt»
76-03-01

TECKENFÖRKLARING

O Regleringsbrev» medel disponibla
SH Systemhandlingar
BH Bygghandlingar
AH Anmälningshandlingar

- byggnadsprojekt

rrojektniaaer

754 10 268 03

Benanninp
F d Riksbanken

Månad

011121

21011:2

■-M:

RIKSDAG granskning

i nflyttning

FöRVALTN. granskning

KONTORET pr0qramarbete

MYNDIGH/ byggnadsnämnden
KOMMUN

BYGGNADS- handläggning KoS mfl
STYRELSEN

programmering

projektering SH + AH

projektering BH

upphandli ng

produkti on

=£

imtnsrc

INREDNING projektering

upphandling
produktion, montering

UTRUST

NING

programmen ng

upphandling

produktion, montering

Förs. 1975/76:20

BYGGNADSSTYRELSEN

Prel. HUVUDTIDPLAN

- byggnadsprojekt

Tjänsteställe 2P
Handläggare
Jan Elfvén
Uporättad datum	Fastställd datum
76-03-01

TECKENFÖRKLARING

O Regleringsbrev# medel disponibla
SH Systemhandlingar
BH Bygghandlingar
AH Anmälningshandlingar

Projektnuwer

754 10 268 04

Benämning

Kanslihuset i
kv. Mars - Vulcanus

Månad

wy iA)

K. .Al IT

MYNDIGH/ byggnadsnämnden
KOMMUN

FÖRVALTN.

KONTORET

i nflyttni ng
granskni ng
programarbete

BYGGNADS- handläggning KoS mfl
STYRELSEN proa ramme rina

projektering SH + AH

projektering BH

upphandli ng

produkti on

INREDNING projektering

upphandli ng

produktion, montering

RIKSDAG granskning

UTRUST NING -

programmering

upphandling

produktion, montering

Förs. 1975/76:20

BYGGNADSSTYRELSEN

Prel. HUVUDTIDPLAN

- byggnadsprojekt

Tjänsteställe 2P
Hand lägg ar*»
Jan Elfvén
lipnrättad -latun	Fastställd datun
76-03-01

TECKENFÖRKLARING

O Regleringsbrev# medel disponibla
SH Systemhandlingar
BH Bygghandlingar
AH Anmälningshandlingar

P roj etet n«BM*r

754 10 268 01

Benämning

Yttre åtgärder
Bro Markarbeten

Månad

■y

Ali

RIKSDAG granskning

C Z

inflyttning

FÖRVALTN. granskning

KONTORET programarbete

MYNDIGH/ byggnadsnämnden
KOMMUN

BYGGNADS- handläggning KoS mfl
STYRELSEN

programmen nq

projektering SH + AH
projektering BH

upphandli ng

produkt i on

INREDNING projektering

upphandling

produktion, montering

UTRUST- programmering
NING

upphandling

produktion, montering

Förs. 1975/76:20

BYGGNADSSTYRELSEN

Prel. HUVUDTIDPLAN

- byggnadsprojekt

Tjänsteställe 2P
Hand läkare
Jan Elfvén
ipnrättad datum	Fastställd datum
76-03-01

TECKENFÖRKLARING

O Regleringsbrev» medel disponibla
SH Systemhandlingar
BH Bygghandlingar
AH Anmälningshandlingar

Projekt maser

754 10 268 01

Benämning

Yttre åtgärder
Garage Riksplan

Månad

granskm ng

RIKSDAG

i nflyttni ng

ranskni ng

FORVALTN.

KONTORET

programarbete

MYNDIGH/ byggnadsnämnden
KOMMUN

BYGGNADS- handläggning KoS mfl
STYRELSEN programmen ng

projektering SH + AH

projektering BH

upphand h ng

tmta

roduktion

INREDNING projektering
upphandli ng

produktion, montering

UTRUST

NING

programmen ng

upphandli ng

produktion, montering

Förs. 1975/76:20