RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
Framställning / redogörelse 1867:RGK
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
år intill församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
EIKSGÄLBS-KONTO EETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1864,
*
t
''
''vt .L 1* L .iL;\ ii’i
Under iakttagande af stadgandet i 5 t? af den för Rikets Ständers Revisorer vid granskningen
af Riksgälds-kontorets styrelse och förvaltning den 20 November 18(53 utfärdade
instruktion, få undertecknade, inom Riks-stånden utsedde och genom Kongl. Maj:ts nådiga
kungörelse den 11 Maj detta år sammankallade Revisorer, härmed afgifva berättelse
om hvad som under den nu fulländade granskningen förekommit.
Då Revisorerne dels af Fullmäktiges berättelse, dels af höglofl. Stats-utskottets
vid sednaste riksdag afgifna utlåtande N:o 29 inhemta!, att bemälda Utskott till och
med den 26 Oktober sistlidet år genomläst de hos Fullmäktige förda protokoller och Rikets
Ständer meddelat Fullmäktige decharge för de af dem till och med nämnde dag
fattade beslut och vidtagna åtgärder, men att Utskottet icke förehaft till granskning och
bedömande de åtgärder, dem Fullmäktige, sedan öfvertagarne af 18(i4 års jernvägslån
lemnat sin optionsrätt obegagnad, under sistlidet år vidtagit med afseende å ett nytt
amorteringslåns afsittande, hafva Revisorerne nu tagit kännedom om Fullmäktiges allmänna
protokoller för tiden från nämnde dag till och med den 13 sistlidne Augusti samt
läst och genomgått de hos Fullmäktige öfver låneärenden förda särskilda protokoller efter
den JO Augusti sistlidet år, — med hvilken dags protokoll sednaste Revisorers läsning
slutat, — till och med den 23 Augusti detta år; hvarjemte Revisorerne granskat såväl
Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1^65 Och dertill hörande räkenskaper, som de för
samma år upprättade särskilda redogörelser öfver de till statens jernvägsbyggnader upplänade
medel samt de fonderade statslånens liqVidations- och amorteringsfonder,
För att fullfölja den i flera föregående revisionsberättelser införda utledning af
hvarje särskild i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserad skuldposts belopp och beskaffenhet
vid revisionsårets början och slut, hafva jemväl nu församlade Revisorer
ansett sig böra meddela eu dylik på de granskade räkenskaperna grundad uppgift för
sednast förflutna år; deruti dock icke upptagits de för jernvägsbyggnaderna anslagna medel
samt skulderna för jernvägslånen och de till deras liqviderande afsätta fonder, Indika
i särskild räkenskap redovisas.
Revisionen*
omfattning.
4
Riksgäldskontor
ets
skulder.
Revisorerne hafva således låtit uppgöra och få här framlägga följande jemförelsetabell
öfver
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder.
Räntebärande: | vid 1864 | vid 1865 |
Ännu icke till inlösen företedda Trollhåtte slussverks | års slut. 1,875: — | års slut. 1,875: — |
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende | 10,125; — | 10,125: - |
» med 4 dito, för medel, upplånta under åren 1854 | 221,250: — | 220,500: — |
» dito dito, utfärdade till Rikets Stånders Bank, af ■ å 4,000 R:dr B:ko hvardera, eller å ettsauiman-lagdt belopp af 88,000 R:dr sagde mynt, .............. | . 2,640,000: — | 2,508,000: — |
» med 5 dito, till försvarsverkets fullständigare ord-nande ...................................................................... | 3,000,000: — | 3,000,000: — |
» med 6 dito, i och för 1865 års temporära statslån | ----— | 10,800,000: — |
Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida under-hållande, emot 5 procents ränta, ............................ | 140,889: — | 140,889: - |
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhål-lande, emot dito, ........................................................ | 45,000: — | 45,000: — |
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar, för | 305,011: 51. | 305,961: 91. |
Uti det åt Riks-arkivet hittills upplåtna hus intecknad | 17,400: — | 17,400: — |
I Rikets Ständers Bank lyftade medel å Riksgälds-kon-torets kreditiv, emot 4 procents ränta, .................... | ___ __ | 1,000,000: — |
= 6,381,550: 51. 18,049,750: 91. = Uäntefria: Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida | 76,193: - | 80,002: 65. |
Transport: 6,457,743: 51. 18,129,753: 56.
5
Transport:
Upplupna, obetalda räntor å Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder ........................•...............................
= 305,988: 62. 554,891: 41. =
6,457,743: 51.
229,795: 62.
iiiiieståeiide anslagssummor:
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende med celler ................................ 3,305: 69.
» dito, 195,000 R:dr. för fängelsebyggnader i städerna.
utom Stockholm, ........................................... 40,169: 33.
= 43,475: 2. 35,475: 2.
Beviljäde under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsättande
af bokhyllor samt ytterligare inredning skost
-
nader i några rum af lliks-arkivets hus ............... 2,600: —
» dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen ....... 750: —
= 3,350: — 3,350: - =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 53,079 R:dr. för hamnbyggnaden vid
Kalmar .............................................................
= 1,500: - 1,5! 0 - =
1,500: —
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns uppmuddring
.........................................................
n det för åren 1854 -1857 utan återbetalningsskyldighet
beviljade statsbidrag, 30,000 R dr, för myrutdikningar
och sjösänkningar in. fl. vattenaftappningsarbeten
...........................................................
» 1855—1857 års anslag, 3,000 R:dr, till utgifvande
från trycket af äldre, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga handlingar ..............
n anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbättring
af Wadstena. Göteborgs och Uernösands hospitaler
.................................................................
=* 83,526 86. 83,184: — =
Transport:
7,500: -
684: —
342: 86.
75,000: —
6,819,891: ).
18,129,753: 56.
474,888: 76.
35,475: 2.
2,600: —
750: -
1,500; —
7,500: —
684: —
75,001): —
18,728.151:34
6
Transport: | 6,819,391: 1. | 18,728,151: 34. |
Beviljade under 1856 och 1858 års riksdag: | ||
Utaf 1860 års anslag, 15,210 R:dr, för anskaffning af | 9,736: — |
|
» anslaget, 29,200 R;dr, till uppförande af Icasern-byggnad in. in. på Ränne slätt för Smålands Hu-sar-regemente .......................................................... | 6,286: — |
|
» anslaget, 75,000 R:dr, till uppförande af förråds-hus för bevarande af beväringsmanskapets materiel | 14,000: — |
|
» anslaget, 130,000 Rdr, till anskaffning af tålt för | 9,436: 12. |
|
» det särskilda anslaget, 67,500 R:dr, för vägs an-läggning mellan Öfver-Torneå och Pajala socknar | 1,500: — |
|
» anslaget, 60,000 R:dr, för utdikningar och aftapp-ningar af sänka trakter och sjöar............................ | 9,620: — | 5,780: — |
» dito, 100,000 Rdr, till kostnader för beskattnings-våsendets förenkling samt de nya jordeböckernas af-silande och granskning .......................................... | 3,670: 2. | 3,670: 2. |
Anslaget till inlösen af Kamreraren C. Sandbergs sam-lingar och anteckningar rörande Svenska kame-ralväsendet .............................................. . .. | 5,000: — | 5,000: — |
Dito till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet S. | 1,500: - | 1,500: - |
Utaf anslagen till kapellbyggnad vid Mnonionalusta och | 2,400. — | 1.200: — |
» 1859 och 1860 års anslag, 2,000 R:dr årligen, till | 2,456: 25. | 2,456: 25. |
» dito dito, 3,000 R:dr årligen, till fortsatt utgifning | 4,628: 58. | 4,471: 44. |
» anslaget, 100,000 K:dr, till uppförande af ny bygg-nad för Göteborgs hospital ........................................ | 140,000: — | 140,000: - |
» 1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löneförbättring | 20,000: — | 20,000: — |
=- 230,232: 97. 184,077: 71. — = Beviljade under 1859 och 1860 års riksdag: 1861—1863 års anslag, 24,000 R:dr årligen, till anskaff-ning af rejflade kanoner med lavetter och öfriga | 72,000: — |
|
Transport: | 7,121,623: 98. | 18,912,229: 5. |
Transport:
Utaf 1863 års anslag, 22,000 R:dr, till anskaffning af
rid- och anspänna- m. fl. persedlar för två tolfpundig
reservbatterier ............................................
Dito dito, 80,050 R:dr, till fortsättande affästningsbygg•nadsarbetena
vid Karlskrona................................
» dito, 50,000 R:dr, till befästningar på Rindöh vid
Waxholm..................................................................
1868 års anslag för utdelning vid landtbruksmöten af
premier för husdjur, redskap och ladugårdsprodukter
Utaf anslaget, 4,500 R:dr, till befrämjande af slöjdexpositioner
......................................................................
« 1863 års anslag, 150,000 R:dr, för anläggning af
nya samt förbättrande eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vågar ................................
» det särskilda anslaget, 40,000 R:dr, för anläggning
af väg från Storbacken i Öfver-Luleå socken
till sjön Waikijaur inom Jockmocks lappmark ....
» 1863 års anslag, 20,000 R:dr, för understödjande
af mindre hamnbyggnadsföretag och årensningar....
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidraget,
8,000 R:dr, för hamnbyggnad vid staden
A mål.........................................................................
a 1863 års anslag, 1,500 R:dr, till understöd för
färjhållningen vid Kolmila, Färjestaden och Beijershamn
på Oland....................................................
» dito, 24,70; i R:dr, för verkställigheten af beskattning
sväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas
afsilande och granskning ...............................
Anslaget till ersättning för upphörande af de s. k. frisocknarnes
tjenstbarhet under Dylta svafvelbruk
samt för afstående af de till samma bruk anslagne
Hålahults oeh Östra allmänningarne inom Örebro
län.............................................................................
1860— -1863 årens anslag, 500 R:dr årligen, för fortsät
tande
och vårdande af Kamreraren C. Sandbergs
samlingar och anteckningar rörande Svenska karneralväsendet
...........................................................
Utaf anslaget, 33,000 R:dr, till uppförande af ett växthus
i nya trädgården vid Lunds Universitet........
» 1861 års anslag, 2,000 R:dr, till aflöning åt en
Antiqvitets-intendent ...............................................
1861— 1863 årens anslag, 3,000 R:dr årligen, för utgifning
från trycket af äldre, för Sveriges historia och
7,121,623: 98.
9,000: —
12,006: —
22,365: —
3,000: —
2,000: —
48,450: —
5,000: —
9,000: —
2,000: -
630: —
163: 4.
88,587: 80.
2,000: —
23,000: —
1,000: —
18,912,229: 5.
5,000: —
22,208: 9.
23,350: —
6,000: —
500: —
163: 4.
88,587: 80.
2,000: —
1,000: —
Transport: 7,349,825: 82. 19,061,037: 98.
Transport: 7,349,825: 82. 19,061,037: 98
offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar
.................................................................... 9,000: — 9,000: —
Anslaget till byggnadsarbeten å den åt Stockholms veterinärinrättning
upplåtna egendom ....................... 13,000: — 13,000: —
För folkundervisningens befrämjande!
Utaf 1861 —1863 års anslag,
12,000 R:dr årligen,
till högre folkskolor
........................
» 1862—1863 års dito,
45,000 R:dr årligen,
till seminarierna........
» 1861 —1862 års an
slag,
10,000 R:dr årligen,
till förbättrande
och tillhandahållande
af undervisningsmateriel
samt till utgifning
af lämpliga läroböcker
och kartor m.
m. för folkskolorna ....
» 1863 års dito, 17,000
R:dr, till arvoden och
resekostnader för Skolinspektörer
................
» 1861—1863 årens an
slag,
80,000 R:dr årligen,
till löneförbättring
åt de vid folkskolorna
anställde lärare.
........................... 171,537: 78. 116,238: 1.
» dito dito, 75,000 R:dr
årligen, till folkskoleväsendets
utveckling
och förbättring -------- 116,611: 53. ---— 346,904: 60. 151,413: 72.
= 669,106: 44. 322,222: 65. ~
Beviljade under 1862—1863 års riksdag:
Första hufvudtiteln:
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för komplettering och omarbetning
af staten tillhörige, för den Kongl. Ilof
liållningen
anvisade, inventarier................................ 40,000: _ ____
» dito, 75,000 R:dr, för reparation af den åt nord
Transport:
7,758.730: 42. 19,234,45 iT^ä
29,334: - 19,566: 6.
4,416: 66. 4,291: 66.
22,770: 99. 11,317: 99.
2,233: 64.--—
9
Transport: | 7,758,730: 42. | 19,234,451: | 70. |
vestra, norra och nordöstra sidorne af Kongl. slottet | 30,000: — |
|
|
Anslaget för igenfyllande af kanalerna vid Haga lustslott | 23,000: — |
|
|
= 93,000: — ___ Andra hufvudtiteln: Utaf 1864 års anslag, 150,000 R:dr, för uppförande af | 50,000: — |
|
|
Fjerde hufvudtiteln: Återstoden af 1864 års och hela 1865 års anslag, 22,000 | 22,000: — | 29,258: | 29. |
Utaf 1865 års anslag, 200,000 R:dr, för anskaffning af | 152,304: — | 187,759: | 1. |
» 1865 års anslag, 12,000 R;dr, för anskaffning af 2,000 kavalleri-sablar................................................ | 12,000: — | 1,155: |
|
» dito, 100,000 R:dr, för fortsättande af Karlsborgs | 25,864: — | 50,326: | 10 |
Återstoden af 1864 års och hela 1865 års anslag, 50,000 | 50,000: — | 52,017: | 14. |
1865 års anslag för indelta arméens utredning................ | 4,963: 83. | 4,963: | 83. |
Utaf dito, 35,113 R:dr 78 öre, för förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea- och Andra Lifgardes-regementena, Lifgardet till häst, Husar-regementet | 35,113: 78. | 17,556: | 88. |
» dito, 26,347 R:dr 70 öre, för ytterligare tillök-ning i dito vid dito.................................................. | 26,347: 70. | 13,173: | 86. |
» dito, 15,187 R:dr 91 öre, till förhöjning i dito vid | 15,187: 91. | 7,593: | 95. |
» dito, 4,335 R:dr 32 öre, för dito i dito vid Wendes | 4,335: 32. | 2,167: | 66. |
» dito, 189,000 R:dr, för underhållande af Bevärings-manskapets beklädnad i anledning af utsträckt exer-cistid ........................................................................ | 125,243: — | 123,207: | 89. |
» dito, 50,000 R:dr, för fortsättande af Topografiska | 30,000: — | 9,000: | _ |
1865 års anslag för aflöning åt den ökade arbetspersonal, Transport: | 8,365,089: 96. | 19,732,631: | 31. |
2
Transport: | 8,365,089: 96. | 19,732,631: 31. |
som erfordras för det militära karteverkets skynd-samma utförande........................................................ | 3,200: — | 3,200: — |
Utaf 1865 års anslag, 9,000 Rdr, till understöd åt of-ficerare, som inträda i aktiv krigstjenst hos någon | 5,500: — | 6,000: — |
Återstoden af 1864 ars och hela 1865 ars anslag, | 8,890: — | 12,141: 17. |
Utaf anslaget, 108,940 R:dr 74 öre, för uppförande af | 62,940: 74. | 8,667: 33. |
» anslaget, 10,000 R:dr, för anskaffande af s. k. | 9,766: — | 9,323: 73. |
» dito, 1,500 R:dr, till ersättning för utarbetande af | 1,500: — | 1,000: — |
1865 års anslag för anskaffning af 2,000 refflade infan-terigevär, för ersättande af ett lika antal sådane | 25,000: — | 25,000: — |
Utaf 1864 års anslag, 30,000 R:dr, till aflöning åt skarp-skytteinstruktörer........................................................ | 30,000: — | ---- |
» dito, 5,000 R:dr, till målskjutning spremier för | 5,000: — | --- |
» dito, 5,000 R:dr, för utdelning af kostnadsfri am-munition åt dito........................................................ | 5,000: — | --- |
= 660,156: 28. 563,511: 84. = Femte hufvudtiteln: 1865 års anslag för Flottans nybyggnad, eller anskaf-fande af ny krigsfartygsmateriel, ............................ | 600,000: — | 600,000: — |
1864 och 1865 årens dito, 50,000 R:dr årligen, för ange-lägna arbeten och anskaffningar vid Flottans sta-tioner ....................................................................... | 50,000: — | 100,000: — |
Återstoden af anslaget, 160,000 R:dr, till försök för utrönande
af dels s. k. pansarplåtars af svenskt jern
förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste
konstruktionen af refflade gjutna kanoner för fartygs
bestyckning m. ...................................................... 160,000: — 50,000: —
=* 810,000: — 750,000: — =
Transport: 9,331,886: 70. 20,547,963: 54.
11
Transport: 9,331,886: 70.
Sjette hufvudtiteln:
1805 års anslag för skiften och afvittringcir ................ 87,000: —
Utaf dito. 15,166 R:dr 67 öre, för en agrikultur-kemisk
försöksanstalt vid Landtbruks-akademiens experimentalfält,
äfvensom för ordnande af nämnde experimentalfält,
............................................................ 166: 67.
Af anslaget, 109,000 R:dr, för uppförande vid TJltuna
Landtbruksinstitut af ett boningshus med lärosalar,
laboratorier, rum för elever in. m......................... 73,000: —
Anslaget för Alnarps Landtbruksinstitut, såsom bidrag
för tillbyggnad å Lomma församlings kyrka ....... 7,500: ■—
1864 års anslag för utdelande vid landtbruksmöten af
prisbelöningar för husdjur, redskap och ladugårds
produkter
m. m........................................................ 6,000: —
Utaf dito, 100,000 R:dr, för uppförande af ny byggnad
för Svenska Slöjdföreningens söndags- och aftonskola
............................................................ 85,000: —
» 1865 års dito, 7,000 R:dr, för lärares aflönande
och elevers underhållande vid Skeppsbyggeri-insti
tatet
i Karlskrona .................... 4,788: 62.
» dito, 28,900 R:dr, till aflöning åt Styrelsen för
allmänna våg- och vattenbyggnader samt dess tjen
stebiträden
................................................................ ..—
» dito och 1865 års anslag, 150,000 Rör årligen,
för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vågar 33,320: —
» anslaget, 253,000 Rör, för kommunikationsled mellan
Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall 128,000: —
» dito, 50,000 Rör, för anläggning af väg från Öklinisk
till Fredrika kyrka och vidare till Asele inom
Westerbottens län ............................................ 33,332; —
» dito, 25,000 Rör, för dito af dito mellan Letsbo
by i Ljusdals socken och Ramsjö kyrka................ 15,000: —
» dito, 35,000 Rör, för dito af dito mellan Östmarks
kyrka och Norska gränsen i närheten af Kaike
landstorp
.................................................................... 23,000: —
» dito, 52,100 R:dr, för uppförande af jernbro öfver
Sagån vid Nyqvarn samt för väganläggning derstädes
....................................................................... 30,000:
Af anslaget, 58,700 Rör, för uppförande af jernbro öfver
Lilla Hammarsundet i närheten af Asker sund 43,700:
1864 års anslag, ‘.''0,000 Rör, för understödjande
a mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder ........................................ 1,300: —
Transport: 9,902,993: 99.
20,547,963: 54.
87,000: —
333: 34.
7,500: —
4,758: 62.
7,225: —
27,353: —
78,000:
16,666: —
13,000: —
18,700:
___1,300: —
20,809,799: 50
12
Transport:
Af anslaget, 11,000 R:dr, för anläggande af dragväg
vid samt verkställande af muddringsarbeten ofvanför
Falkenbergs hamn........................,.......................
» dito, 18,000 R:dr, för utvidgning af hamn- och la
stageplatsen
vid Åskersund ....................................
» dito, 31,000 R:dr, för Indalselfvens upprensning
från Klingerfjerden vid Östersjön till Utanede by
i Jernband ................................................................
Anslaget för upprensning och rätning af det s. k. Skanssundet
vid inloppet till Nyköping ............................
Af anslaget för åren 1864—1866 till segelleds öppnande
från FLättefura vid Wenern förbi Köpmannabro
till sjön Stora Lee samt anläggning af jernväg vid
Hofveruds bruk .........................................................
» dito dito till utsträckning af Kinda båtled medelst
kanalisering af Stångån från Stora Rengen till Linköpings
hamn ............................................................
» dito för verkställande af rensningar i Lule eif
samt anläggande af kanaler förbi Hedens och Ede
forssar .......................................................................
Anslaget för anläggning af båtled jemte slussar mellan
sjöarne Kläggen, Flaten och Kilen i Fryksdals härad
af Wermlands län ..............................v.............
Af 1864 och 1865 årens anslag, 100,000 R:dr årligen,
för understödjande af sådane myr-utdikningar och
vatten-aftappningar inom Norrbottens, Westerbottens,
Westernorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och
Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals
och Jösse härader af Wermlands län, som afse att
förminska frostländigheten,........................................
» anslaget, 60,000 R:dr, för vägomläggning mellan
staden Borås och Sundholms gästgifvaregård i Elfsborgs
län ....................................................................
» dito, 159,384 R:dr 18 öre, för betäckande af kostnaden
för Sveriges deltagande i den för landtbruksalster
och redskap år 1863 anordnade internationella
utställning i Hamburg ...................................
= 1,986,574: 62. 984,160: 96. =
9,902,993: 99.
6,000: —
12,000: —
31,000: —
11,500: —
100,000: —
235,000: —
852,000: —
58,000: —
86,634: —
5,000: —
18,333: 33.
20,809,799: 50.
3,500: —
3,000: —
7,000: —
11,500: —
50,000: —
117,500: —
352,000: —
58,000: —
114,825: —
5,000: —
Sjunde hufvudtiteln:
1865 års anslag för bestridande af kolonien S:t Bar
thelemys
förvaltningskostnader ................................ 18,000: — 18,000: —
Anslaget för utförande af arbeten å och invid Wadstena
slott ........................................................................... 22,000: — --—
Transport: 11,358,461: 32. 21,550,124: 50.
13
Transport: 11,358,461: 32. 21,550,124: 50.
Utaf anslaget, 182,560 R:dr 53 öre, för godtgörande''al
åtskilliga utaf Stats-kontoret förskottsvis bestridda
utgifter........................................................................ 13: 94. --—
1864 och 1865 årens anslag för vårdande och förökande
af Kamreraren C. Sandbergs samlingar............ 500: — 1,000: —
= 40,513: 94, 19,000: — =
Åttonde hufvudtiteln:
o
Återstoden af 1864 års och hela 1865 års anslag, 6,000
R:dr årligen, till understöd åt högre folkskolor .... 6,000: —
Dito dito, 75,000 R:dr årligen, för folkskoleväsendets ''utveckling
och förbättring i allmänhet....................... 75,000: —
1864 och 1865 års anslag till löneförhöjning utöfver minimilön,
400 R:dr, åt examinerade folkskolelärare 30,000: --Dito dito till understöd åt sådane församlingar, som i
följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare ........ 20,000: —
Återstoden af 1865 års anslag, 4,500 R:dr, för inrättande
inom Ecklesiastik-departementet af en särskild
byrå för ärenden angående folkskoleväsendet 750: —
Af 1864 och 1865 årens anslag, 8,000 R:dr årligen, till
löneförbättring åt Sundhets-kollegii embets- och
tjensteman ........................................................... 791: 67.
» 1865 års dito, 2,000 R:dr, till understöd för den af
Doktor O. Sandahl i hufvudstaden inrättade rnediko-pneutnatiska
anstalt ........................................ 500: —
» dito, 2,000 R:dr, till arvode åt en Antiqvitets-in
tendent
........................................................................ ..—
11,000: —
142,517: —
60,000: —
40,000: —
875: —
500: —
166: 67.
1865 års anslag till Antiqvitets-intendentens resor ........ —— — 1,500:
Af anslaget, 84,000 R:dr till uppförande å Karolinska
mediko-kirurgiska institutets tomt af ny byggnad
för den pathologiskt-anatomiska institutionen och,
i sammanhang dermed, likbod, obduktionssal och
begrafningskapell för Serafimer-ordens-lasarettets
behof............................................................................ 84,000: — --
» dito, 167,178 R:dr 84 öre, för verkställande af åtskilliga
ny- och ombyggnader å Gymnastiska Central-institutets
tomt............... ...................................... 137,178: 84.
» dito, 98,681 R:dr 30 öre, till reparation och inredning
af Vetenskaps-akademiens äldre hus ....... 48,681: 30. ___
Anslaget för uppförande af nytt läroverkshus i Halmstad
........................................................................... 25,000: — 25,000: —
Transport: 11,786,877: 7. 21,914,862: 1.
82,178: 84.
14
Transport: 11,786,877: 7.
Utaf anslaget, 45,000 R:dr, för uppförande af ny observatoriibyggnad
i Lund ...........................................
» dito, 100,000 R:dr, för förändring och tillbyggnad
af Kronans egendom JM 4 på Riddarholmen, för
inrymmande derstädes af Riks-arkivets samlingar,
Anslaget för ny liospitalsbyggnad vid Göteborg................
Utaf dito, 91,748 R:dr 45 öre, för förbättringar och
tillbyggnader vid hospitalen i Wexiö. Nyköping,
Wisby och TJpsala ....................................................
•» dito, 15,500 R:dr, till löneförhöjning för lärare vid
elementarläroverken, som under längre tid än 5 år
före verkställigheten af den vid 1856—1858 års
riksdag beslutade reglering af dessa läroverk varit
anställde såsom vikarier............................................
» dito, 25,000 R:dr, för bestridande af kostnaden
för Sveriges deltagande i en medeleuropeisk gradmätning.
.......................................................................
» dito, för fortsatt utgifvande af planchverk öfver
svenska sigiller från medeltiden samt öfver antiqvariska
och historiska märkvärdigheter i Historiska
Riksmuseum............................................................
» dito, 4,000 R:dr, för utgifvande af en handbok i
svenska pomologien....................................................
» dito, 540,878 R:dr 35 öre, för Nationalmuseibyggnadens
inredning, jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader, ...............................
» dito, 30,000 R:dr, till förbättring af Komministrars,
Kapellpredikanters och Sockenadjunkters lönevilkor,
= 1,293,744: 35. 958,148: 20. =
30,000: —
100,000: —
200,000: —
27,490: 95.
2,000: —
25,000: —
6,000: —
2,500: —
442,851: 59.
30,000; —
Nionde hufvudtiteln:
Utaf anslaget till ersättning åt 3:ne officer s-en kor, för
hvad som under deras numera aflidne mäns krigsfångenskap
blifvit af desses aflöning innehållet .... 505: 50.
= 4,934,494: 69. 3,274,821: — =
21,914,862: 1.
15,000: —
78,090: —
200,000: —
7,269: 10.
2,000: -
11,790: -
2,500: —
267,851: 59.
10,000: —
Deponerade eller afsätta medel:
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar.
som för längre tid tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna, ............................................ 202: 50. 202: 50.
Transport: 12,653,427: 61. 22,509,475: 20.
15
Transport: 12,653,427: 61.
För behöfvaudes undsättning i missväxtår anvisade och,
intilldess de för afsedt ändamål behöfva användas,
till Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel ........... 1,188,731: 66.
Fond för beredande af tillgång till af skedade folkskolelärares
framtida ''pensionerande ................................ 101,940: —
Uppkommen behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar .................................................... 550,000: —
För framlidne Kommer se-rådet S. B. Hebbes och dess
fras fideikommiss-innehafvares räkning deponeradt
kapital, med 5 procents ränta, ................................
= 1,840,874: 16. 1,288,207: 49. =
22,509,475: 20.
952,731: 66.
101,940: —
100,000: —
133,333: 33.
Utaf anslaget, 1,600 R:dr, till komplettering af det inom
Rikets Ständers hus inrättade arkiv af riksdags
-
handlingar och författningssamlingar m. m............. 1,424: 31. 844: 46.
Till Bankirhuset J. II. Schröder & Komp. i London
£St. 153. 6. 1, i Riksmynt.................................... ..— 2,728: 81.
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridda kostnader
för Rikets Ständers hus................................ 15: 60. 118: 4.
Dito dito kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgälds
kontoret
.................................................................... 107: 91. 335: 22.
Aterlevererad behållning af år 1860 utassignerade medel
till inlösen af riksgäldssedlar................. 7; 50. 7: 50.
= 1,555: 32. 4,034: 3. =
Inom linien upptaga skulder:
vid vid
1864 års slut. 1865 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor och
2 procents ränta, till
1823 års slut begagnade
förskott ............ 6,022,278: 51. 6,022,278: 51.
(Denna skuld har|blifvit
förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—1830
års riksdag.)
Transport: 6,022,278: 51. 6,022,278: 51. 14,495,654: 59. 23,801,514: 22.
16
Transport:
Det, enligt 1779 års
riksdags-beslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl XIII.
anslagna kapital med
5 procents årlig ränta
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag.)
Lappmarks ecklesiastikverks,
vid Kong! f. d.
Kansli-styrelsens upplösning
år 1834, till
Riksgälds-kontoret öfverlenmade
fond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta, ........................
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag.)
Från Landtrånterierna
samt Ofverståthållareembetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt derifrån
under åren 1845,
1848, 1851—1865 till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
deposi
tionsmedel.
...................
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845.)
Från Kongl. Post-verket
emottagne medel,
som varit inneslutne i
öfverblifna bref ........
(Öfverlemnade till
Riksgälds-kontoret på
Transport:
6,022,278: 51. 6,022,278: 51. 14,495,654: 59. 23,801,514: 22.
150,000: — 150,000: —
100,777: 16. 100,777: 16.
132,963: 19. 134,254: 90.
4,727: 32. 4,727: 32.
6,410,746: 18. 6,412,037: 89. 14,495,654: 59. 23,801,514: 22.
17
Transport
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844—
1845 års riksdag samt
Kongl. brefvet den 10
Mars 1845.)
De af Riksgälds-kontoret,
å statsverkets
vägnar, utfärdade och
till Allmänna Hypotheks-banken,
såsom
gruyidfond för densamma,
öfverlemnade
4^ procents obligationer
..........................
(Upptagne inom linien
i Riksgälds-kontorets
räkenskaper, enligt
Fullmäktiges beslut
den 7 November
1861.) _
Samma 14,410,746: 18. 14,412,037: 89.
Summa R:dr 14,495,654: 59. 23,801,514: 22.
Enligt ofvanstående uppgift utgjorde Riksgälds-kontorets skulder, utan beräkning
af de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt inom linien i räkenskaperna förda
skuldposter, vid 1865 års slut, ............................................................ R:dr 23,801,514: 22.
och vid samma års början .................................................................... » 14,495,654: 59.
hvadan skulderna under året således ökats med ............................... R:dr 9,305,859: 63,
hvilken skuldtillökning hufvudsakligen uppkommit dels genom det under året upptagna
temporära statslån och det för framlidne Kommerse-rådet S. B. Hebbes och dess frus
fideikommiss-innehafvares räkning i Riksgälds-kontoret deponerade kapital, dels genom
utassignering från Riksgälds-kontorets å Rikets Ständers Bank anvisade kreditiv samt
genom ökade skulder för innestående ekeskogsmedel och Hjelmare kanalverks reparationsfond.
De fonderade låneskulderna oberäknade, utgjorde Riksgälds-kontorets räntebärande
skulder vid 1865 års slut ett sammanlagdt belopp af........................ R:dr 18,183,084: 24.
nemligen:
med 6 procents ränta................. R:dr 10,801,875: —
» 5 » dito » 3,329,347: 33.
» 41 » dito » 17,400: —
» 4 » dito » 4,034,461: 91.
R:dr 18,183,084: 24._
Transport: R:dr 18,183,084: 24.
3
: 6,410,746: 18. 6,412,037: 89. 14,495,654: 59. 23,801,514: 22.
8,000,000: — 8,000,000: —
18
Riksgäldskontor
et s
tillgångar.
Transport: 18,183,084: 24.
De a dessa skulder vid arets slut upplupna, obetalda räntor upplag0
tiu........................................................................................................... 474,888: 76.
Ofriga uti samma års hufvudbok utbalanserade skulder utgjordes af:
a) under nedannämnde riksdagar beviljade och till utbetalning från Riksgälds-kontoret
anvisade, men före sistlidet års slut icke lyftade eller
såsom besparingar ur räkenskaperna afförda anslag utan återbetalningsskyldighet:
-
beviljade | under | 1840—1841 | års | riksdag, R:dr | 35,475: 2. |
» | » | 1847—1848 | » | dito » | 3,350: — |
» | » | 1850—1851 | » | dito » | 1,500: — |
» | » | 1853—1854 | » | dito » | 83,184: — |
» | » | 1856-1858 |
| dito » | 184,077: 71. |
| » | 1859—1860 | » | dito » | 170,808: 93. |
under sistnämnde riksdag beviljade anslag
för folkundervisningens befrämjande ........ » 151,413: 72.
samt under 1862 och 1863 års riksdag beviljade
anslag ............................................ » 3,274,821: —
b) återstoden af den till folkskolelärares pensionering utaf obegagnade
anslag för folkundervisningen bildade och i Riksgälds-kontoret innestående
fond, ..........................................................................................
c) För undsättningar vid missväxter afsedda och till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade medel .............................................................................
d) Under depositionstitel afleranad behållning af rörelsen på statens jern
vägar
.....................................................................................................
3,904,630: 38.
101,940: —
952.731: 66.
100,000: —
e) Andra hos Riksgälds-kontoret deponerade medel ................................ 80,205: 15.
f) Ett Bankirhuset John Henry Schröder & Komp. i London tillkommande
belopp, utgörande af samma Bankirhus förskottsvis bestridda
kostnader för 1864 års jernväg slån....................................................... 2,728: 81.
o
g) Återstoden af sednast beviljade anslag för riksdagsarkivets komplet
tering
samt för bestridda utgifter för Rikets Ständers hus och s. k.
kontorsexpenser m. in......................................................................... 1,305: 22.
R:dr 23,801,514: 22.
I afseende pa beskaffenheten af de tillgångar, Riksgälds-kontoret egde vid sistlidet
ars slut, samt betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring under
sagde år, få Revisorerne hänvisa till nedanstående gjorda sammandrag angående
19
Riksgälcls-kontorets ntbalanserade Fordringar
samt öfriga Tillgångar.
Fordringar för lån, meddelade under längre
tid och för vissa bestänka ändamål. vid vid
1864 års slut. 1865 års slut.
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi, a 75,000 R:dr, för bibliotheksbyggrtaden
vid denna Akademi, emot 2 procents årlig
kapitalafbetalning och 3 procents ränta; utbetaldt
under åren 1824 och 1825 ......................................
» Karlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för utvidgning
af läroverket inom nämnde stad, emot 3
procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
ränta; utbetaldt är 1841.............................................
» staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny byggnad åt der varande elementarläroverk,
emot årlig inbetalningsskyldighet af 5 procent ä
lånesumman, sedan detta år 1861 ntbetalda lån innehafts
under 5 års tid; kommande räntan att beräknas
efter 5 procent ...................................................
» Apothekare-societeten, å 50,000 R:dr, för uppförande
i hufvudstaden af en byggnad åt Farmaceutiska
institutet; utaf hvithet lån 5 procent årligen skola
inbetalas med beräkning af 4 procents ränta för det
återstående kapitalbeloppet; utbetaldt år 1862........
» Hernösands stads och Hemö landtförsamling, för
fullbordande af nya stiftskyrkan i Hernösand, emot
årlig återbetalning af 5 procent utaf lånets hela
belopp, 60,000 R:dr; utbetaldt år 1845....................
» Kristinehamns stad och Warnums landtför samling,
ä 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka i Kristinehamn,
emot 3 procents ränta och årlig afbetalning
af 2 procent å den under åren 1849 och 1854
lyftade lånesumman ....................................................
» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom nämnde stad; å hvilket låns belopp
skall före hvarje års slut återbetalas 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1851 ............................................
» Knäreds församling i Hallands lån, å 24,000 R:dr,
för uppförande af ny kyrka åt denna församling;
Transport:
24,000: —
4,208: 17.
120,000: —
48,980: —
18,000: —
27,846: 14.
16,058: 1.
259,092: 32.
22,500: —
3,611: 26.
120,000: —
48,439: 20.
15,000: —
27,096; 14.
15,258: 55.
251,905: 15.
20
Transport:
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga belopp
och ränteberäkning; utbetaldt år 1852 ............
259,092: 32. 251,905: 15.
18,549: 73. 17,847: 59.
till Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för uppförande af ny kyrka åt denna församling,
emot dito, sedan detta år 1859 utbekomna lån fått
under 5 år räntefritt innehafvas............................. | 20,000: — | 19,151: |
» Markaryds församling i Kronobergs lån, å 10:000 | 8,184: 75. | 7,913: |
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr, | 18,753: 42. | 17,716: |
» fullbordande af reparations- och utvidgning sarbetena | 20,931: 48. | 19,964: |
» reparations- och förbättringsarbeten å Skara domkyrka,
å 25,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt år
1858 ............................................................................
» reparationer och åtskilliga förändringar uti Westerås
domkyrka, å 22,500 R:dr, emot dito dito;
utbetaldt samma år ...................................................
» dito dito uti sistnämnde domkyrka, å 28,000 R:dr,
hvilket, under år 1860 utbekomna lån bör återbetalas
i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna
tillgång ........................................................................
till staden Borås, å 127,500 R:dr, för denna stads återuppbyggande
efter 1827 års eldsvåda; hvilket lån
skall återbetalas med 2 procent årligen utaf dess
vid slutet af år 1840 återstående belopp, 123,695
R:dr 25 öre, hvarjemte 4 procents ränta för återstoden
skall erläggas; utbetaldt under åren 1830—1832
» staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens återuppbyggande
efter 1834 års eldsvåda; börande å
detta, under åren 1835—1837 utbekomna lån 6 procent
årligen inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta å det ognldna kapitalbeloppet ........................
» staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya
O reglering och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
mot 6 procents årlig inbetalning, hvarvid beräknas
4 procents ränta å dito. Utaf detta lån
återbetaldes 119,100 R:dr genom den efter 1843
års eldsvåda utbekomna brandförsäkringssumma ....
» samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter sistnämnde eldsvåda; börande, såsom
22,858: 22.
21,143: 95.
28,000: —
25,668: 52.
52,305: 10.
14,425: 19.
22,282: 7i.
20,783: 12.
28,000: -
21,437: 82.
45,967: —
13,148: 19.
Transport: 509,912: 68. 486,115: 86.
21
Transport:
ränta och kapitalafbetalning, årligen erläggas tillsammans
6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas för låneunderstöd
till sten- eller kalkbruksbyggnader och med tegel
beklädda trähus, samt 4 procents ränta för lån till
andra trähus ...............................................................
till staden Amål, å 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen af
denna stad; å hvilket lån 6 procent skola årligen
inbetalas, med beräkning af 4 procents ränta å kapitalåterstoden
...........................................................
» staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del af nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847, emot enahanda betalningsvilkor; lånemedlen
utbekomna under åren 1848—1850 ------------
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för återuppbyggande
af den under våren 1849 nedbrunna del af
denna stad; utaf hvilket lån dock endast ett belopp
af 63,666 R:dr blifvit år 1852 lyftadt; skolande å
denna lånesumma årligen 6 procent återbetalas, dervid
4 procents ränta beräknas för det återstående
kapitalet ....................................................................
» staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 qenom eldsvåda förstörda delen
af sistnämnde stad; hvilket lån skall, med iakttagande
af samma ränteberäkniug, återbetalas genom
erläggande af 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet.
Lånet utbekoms åren 1854 och 1855........
» staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdelens återuppbyggande;
dito dito; utbetaldt år 1855 ........................
» staden Eksjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna delen af denna
stad; å hvilket år 1857 utbekomna lån, efter 1861
års slut, dels 6 och dels 7 procent skola årligen
inbetalas, dervid räntan beräknas efter 4 procent
för lån till byggnader af sten eller annat icke eldfarligt
ämne, samt efter 4| procent för lån till
trähus............................................................................
» uppförande af nytt låroverkshus i Falun, å. 40,000
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen, med
beräkning af 4 procents ränta. Utbetaldt år 1864.
» staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasernbyggnader åt den derstädes förlaggda
garnison; hvilket lån utbetaldes redan åren
Transport:
509,912: 68. 486,115: 86.
225,633: 73. 211,799: 1.
31,476: 80. 30,035: 87.
100,100; 35. 95,104: 36.
50,244: 9. 48,573: 42.
343,151: 52. 3,14,377: 58.
89,167: 35.
190,778: 59.
40,000: —
89,167: 35.
185,869: 46.
40,000; —
1,580,465: 11. 1.521,042: 91.
- 22
Transport: 1,580,465: 11.
1813 -1815 och var genom verkställda liqvider år
1835 minskadt till 32,000 R:dr, deraf 2 procent
jemte 4 procents ränta å den återstående lånesum
man
skola årligen inbetalas ..... ................................ 13,456: 44.
till uppförande vid Umeå läroverk af ny byggnad för
inrymmande af gymnastiklokal, åtskilliga lärorum ''
m. m., å 25,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta; utbe
taldt
år 1864.............................................................. 25,000: _
» uppförande af nytt elementarläroverkshus i Sala, mot
4 procents ränta, att 5 år räntefritt in.nehafvas........ ...
» dåvarande bruksegaren O. B. Fitinghoff, å 45,000
R:dr, för återuppför ande af de genom vattenflöde år
1844 förstörda verkstäderna och örliga byggnaderna
vid Konradsfors bruk i Wermland, emot årlig inbetalning
af 6 procent å den ursprungliga lånesum
-
mau, hvarvid beräknas 3 procents ränta å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1845 ................................... 21,767: 76.
» uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället
Mälby i Vester-Fernebo socken af Westerås
län, å 7,000 R:dr, att räntefritt innehafvas
emot återbetalande af årligen; utbetaldt år 1864 7,000: —
» staden Gustavias, af 1852 års der inträffade eldsvåda
hemsökte innevånare, å 4,529 R.dr, hvilket räntefria
lan skall återbetalas genom erläggande hvarje
år af Tlff utaf dess ursprungliga belopp,.................... 381: —
= 1,648.070: 31. ^ 1,597,183: 9 =
b) Tomteegleringslån.
Till staden Kristianstad, 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda'', hvarå 7 procent, med beräkning af 4 procents
ränta, skola vid slutet af hvarje år inbeta
-
las. Lånet utanordnades år 1851 ............................ 10,971: 68.
» staden Lidköping, å 20,000 R:dr, efter den år 1849
gamla staden öfvergångna eldsvåda; å hvilket, under
år 1854 utbekomna lån 6 procent skola, under
iakttagande af enahanda ränteberäkning, årligen
inbetalas ....................................................................... 17,375: 98.
» staden Örebro, å 37,500 R:dr, efter dån år 1854
derstädes timade eldsvåda, emot lika återbetalnings
skyldighet;
utbetaldt år 1854................................... 32,530: 6.
staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den samma
åt en del af staden öfvergångna eldsvåda; dito dito;
utbetaldt år 1855 ........................................................ 12,614: 70.
staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter 1856 års elds -
1,521,042: 91.
12,811: 11.
25,000: —
12,000: —
19,679: 7.
6,650: -
10,017: 86.
16,919: 29.
31,581: 26.
12,614: 70.
Transport: 1,721,562: 73. 1,668.316: 20.
23
Transport:
våda; emot lika återbetalningsskyldighet; utbetaldt
år 1857 ........................................................................
= 101,619: 46. 98,585: 23 =
c) Lån till Karlslcrona stads pastorat, emot
5 procents årlig inbetalning utaf lånets år 1842 utbekomna
belopp, 18,000 R:dr, med beräkning af 3
procents jänta å det vid hvarje inbetalning återstående
lånebeloppet, ................................................
= 7,434: 22. 6.757: 86. ’ ’”
d) Lån till allmänna Barnhuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot återbetalning af 6 procent årligen,
hvaraf beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1851...............................
60,839: 97. 58,712: 73 =
e) Lån till Jemtlands kommunikations-aktie
bolag,
emot 5 procents ränta, å 70,000 R:dr, hvaraf
under år 1864 utbetalts 67,000 R:dr samt återstoden
under Januari månad 1865.............................
= 67,000: — 70,000: — =
f) Lån till Alnarps Landtbruks-institut för
uppförande af nödige grundförbättringar vid Alnarps
egendom i Malmöhus län, å 30,000 R:dr, att räntefritt
iuöehafvas emot återbetalande af J„:del årligen:
utbetaldt år 1864, ..................................................
= 30,000: — 30,000: - -
1,721,562: 73.
28,127: 4.
7,434: 22:
60,839: 97.
67,000: —
30,000.
g) Lån för hamn-och brobyggnader samt åars
uppren s ning ar:
1 ill staden Ystad, a 30,000 R:dr. för hamnbyggnaden vid
nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående lånesumman;
utbetaldt år 1824.......................................
» samma stad, å 60,000 R:dr. för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1857 ..........................................
» staden Helsingborg, a 230,000 R:dr, för dervarande
hamns förbättring och utvidgning, emot återbetalning
utaf 6 procent årligen utaf hela lånesumman,
hvarvid beräknas 4 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1862..........................................
» staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning af 5 procent,
hvarvid beräknas 3 procents ränta för kapitalåterstoden;
utbetaldes år 1843 .......................................
» samma stad, å 7,500 R:dr för dito, emot dito af 8
5,999: 99.
52,423: 51.
225,400: —
32,001: 76.
1,668,316: 20.
27,452: 12.
6,757: 6.
58,712: 73.
70,000:
30,000: —
I
5.399: 99.
\
50,710: 75.
220,669: 92.
31,017: 48.
Transport: 2,230,789: 22. 2.169,037: 5.
24
Transport: 2,230,789: 22.
procent, v dervid 2 procents ränta å kapitalåterstoden
beräknas; ntbetaldes år 1845.................................... 4,188: 93.
till staden Kristianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Ahus. emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det
obetalda kapitalbeloppet. Lånet utbekoms år 1848. 23,220: 89.
» sistnämnde stad, å 30,000. R:dr, för återstående
hamnbyggnads-arbeten vid Ahus samt Hernesta kanals
fullbordande in. m.; hvilket lån utbekoms år
1855 och skall återbetalas genom årligt erläggande
af 6 procent å lånesumman, dervid räntan beräk
-
nas efter 4 procent å det obetalda kapitalet ........ 23,629: 32.
» staden Karlshamn, å 45,000 R:dr, för ^undsättande
af dess hamn, emot årlig återbetalning af 8 procent
å sagde summa, dervid räntan beräknas efter 2 procent;
utbetaldes år 1846 .............................;.............. 5,343: 66.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens uppmuddring
och fullbordande af en kajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito; utbetaldes år 1847........ 6,237: 57.
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning utaf
6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas a
återstående kapitalet. Lånet utbetaldes år 1858 11,134: 18.
till staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito; utbetaldes år 1859............................ 41.910: 25.
» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande åt
hamnläggnirigen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procents
ränta å kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes år
1844 ........‘............................................................. 18.871: 15.
» sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta för återstående kapitalbeloppet; utbetaldes
år 1849 ....................................................... 13,480: 20.
x> Direktionen för Göteborgs hamn- och eif arbeten, å
210,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
utaf hela lånesumman, dervid räntan beräknaspefter
2 procent''; utbetaldes under åren 1848 — 1857 110,240: 62.
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnde stad; utaf hvilket
lån årligen skola återbetalas 6 procent, hvarvid
beräknas 4 procents ränta; utbetaldes år 1858 13,509: 24.
» staden Åmål, å 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden derstädes,
inemot dito dito; utbetaldes år 1851 .............7,895: 11.
Transport : 2,510,450: 34.
2,169,037: 5.
3,666: 66.
22,425: 26.
22,784: 99.
1,845: 19.
5,202: 87.
11,134: 18.
40,762: -
17,923: 13.
12,655: 93.
97,069: 28.
13,163: 12.
7,895: 11.
2,425,564: 77.
25
Transport:
till staden Grenna, å 37,500 R:dr, för byggande af
hamn vid nämnde stad, emot årlig återbetalning af
6 procent, hvarvid beräknas 4 procents ränta; utbetaldes
år 1861 ........................................................
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1850
» samma stad, för dess hamns fullbordande, å 15,000
R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1855 ................
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af 5
procent af lånesumman, deraf 3 procents ränta för
kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes år 1841 ....
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å återstående kapitalet; utbetaldes
år 1849 ........................................................................
» staden Kristinehamn, å 36,000 R:rlr, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna stad,
emot enahanda återbetalningsskyldighet; utbetaldes
år 1850 ...................................................i....................
» staden Karlstad, å 100,000 R:dr, för anlägggning af
hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenåset vid Wenern, emot dito dito; utbetaldes
år 1859 ...........................................................
y> samma stad, å 70,000 R:dr, för fortsättningen af
hamn- och kanalanläggningen derstädes, emot dito
dito; utbetaldes år 1861 ............................................
» staden Söderhamn, å 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna skärgård,
emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1846 ........................
» staden Piteå, å 26,000 R:dr, för uppmuddring af
segelleden mellan denna stad och Löfholmen samt
lastbryggas anläggning vid staden, emot 6 procents
årlig återbetalning, med beräkning af 4 procents
ränta; utbetaldes år 1861 .......................................
för byggande af bro öfver Helge-å vid Kristianstad, å
100,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år 1858
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland,
å 20,000 R:dr, för uppförande af jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot 6 procents årlig återbe
Transport:
-
2,510,450: 34.
35,159: 68.
30,651: 72.
11,835: 8.
10,116: 51.
18,092: 23.
22,930: 84.
89,165: 17.
65,629: 76.
1.420: 89.
24,347: 24.
86,752: 24.
2,906,551: 70.
2,425,564: 77.
35,159: 68.
28,994: 38.
11,410: 29,
8,925: 91.
16,939: 53.
21,672: 79.
86,711: 96.
64,040: 37.
250: 90.
23,780: 18.
84,222: 33.
2,807,673: 9.
4
26
till
»
för
»
till
för
»
h)
för
»
»
Transport:
talning, med beräkning af 4 procents ränta; utbe
taldes
år 1852 ................................................;•.....y
Gustafs socknemän inom Störa Kopparbergs län,, a
6.000 R:dr. för brobyggnad öfver Dalelfven i när
heten
af nämnde sockens kyrka, emot dito dito;
utbetaldes år 1853 ■•••..............................................
Thorsångs socknemän inom samma län, a 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten
af Thorsångs kyrka^ den ena öfver Dalelfven och
den andra öfver Lillelfven, emot dito dito; utbetal
des
år 1859 ............................................................
brobyggnad öfver Ume-elf. invid staden Umeå, ^ å
55.000 Rdr, emot dito dito: utbetaldes år 1861
dito dito, invid dito, å 20,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta; utbetaldt år 1864 ............................
Ronneby köping, å 10,000 R:dr, för Rottne-åns upprensning
och jet !e-byggnad vid dess utlopp, emot 6
procents årlig återbetalning, med beräkning af 4 procents
ränta; utbetaldes år 1861 ..............................
Arboga, ås upprensning, å 15,000 R dr, emot dito
dito; utbetaldes år 1855 ...........................................
upprensning och fördjupning af Köpings å, a 20,000
R.dr, emot dito dito; utbetaldes år 1855 ................
--- 1,129,674: 7. 1,079,207. 79. =
2,906,551: 70.
14,315: 62.
4.732: 2.
9,367. 71.
52,775: 61.
20,000: —
9,375: 62.
11,813: 49.
15,706: 26.
Lån för kanal- och sluss-anläggning av:
sluss-anläggningen vid Förskapa i Klara eif inom
Grafva socker, i Wermland, ä 150,000 Rid c, emot
årlig återbetalning af 6 procent, hvaraf 4 procents
ränta för återstående kapitalbeloppet beräknas; utbetaldes
år 1856 ................................... ................. 122,362: 30.
utsträckning af Kind t båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn,
å 437,500 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
och 3 procent ränta, ....................................... ...—
segelleds öppnande från Hatte fur a x id Wenern förbi
Köpmannabro genom sjöarne Akelången, Rogvarpen
m. fl sjöar, samt för anläggning af jernväg
vid Håfvcruds bruk, å 800,000 R:dr, emot återbetalning
af 5 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta ........................................................... ..—
= 122,362: 30. 803,229: 60 =_
Transport: 3,167,-Otid: 33.
/
2,807,673: 9.
13,723 20
4,554: 47.
9.130 97.
50,330: 40.
19,394: 41.
9,150: 64.
11,363: 71.
15,125: 78.
118,229: 60.
235,000: —
450,000: —
3,743,676: 30.
27
Transport: 3,167,000: 33.
i) Lån för jernvägsanläggningar:
för anläggande af jernväg mellan Kristinehamn och Iastageplatsen
Sjöåndan, å 100,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent å lånesumman, dervid 4
procents ränta beräknas å det återstående kapitalbeloppet;
utbetaldes år 1849 ...................................
» anläggande af jernväg mellan Nora och Ervalla, å
150.000 R dr, emot dito dito; utbetaldes år 1854
» sistnämnde jernväg sanläggning, å 75,000 R.dr, emot
51 procents ränta och årlig återbetalning åt minst
^ del af kapitalet; utbetaldes år 1858....................
» jernvägsanlåggningen inom ^ Norbergs bergslag till
sjön Åmånningen i Westeras län, å lo0,000 Rdr;
hvilket lån skall återbetalas med 5 procent årligen
utaf sagde belopp, hvarvid beräknas 4 procents
ränta. Detta lån utbetaldes af handels- och sjöfarts-fondens
medel under åren 1852 och 1853 ....
» fortsättningen och fullbordandet af samma jernväg sanläggning,
å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
af 3 procent, hvaraf såsom ränta å det obetalda
kapitalet beräknas 2 procent. Utbetaldes under
åren 1855 och 1856...................................................
» anläggningen af jernväg mellan sjöarne Norra Lårben
och Wessman i Störa Kopparbergs län, a
200.000 R dr, emot årlig inbetalning åt 5 procent
utaf denna summa, hvarvid ränta beräknas efter 3
procent å det återstående kapitalbeloppet; utbetaldes
under åren 1856 och 1857 ....................*.................
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200,000 R:dr, emot 0 procents dito dito och ränr
tans beräkning efter 4 procent å dito; utbetaldes
under år 1858 ...........................................................
» anläqqningen af jernväg mellan städerna Ge.fle och
Falun, å 2,400,000 R:dr, emot årlig aterbetalningsskyldighet
af 3 procent å hela lånesumman; börande
deraf utgå ränta efter 2 för hundra af det obetalda
kapitalet; utbetaldes under åren 1855 -1859
» fullbordande af jernvägen mellan städerna Gefle
och Falun, å 600,000 R:dr, emot erläggande årligen
af 5^ procents ränta jemte ^''del af ursprungliga
lånesumman; utbetaldes under aren 1858 och
1859 ..........................................................................
Transport:
60,31": 67.
113,981 11.
37,474: 38.
141,913. 81.
136,791 67.
174,129: 93.
173,462: 78.
2,275,124: 79.
00,025: 73.
6,580,222: 20.
3,743,676: 30.
56,603: 7.
109,527: 69.
29,961: 34.
138,224: 78.
135,042: 71.
169,368: 34.
168,401 29.
2,218,763: 68.
240,000: —
7,039,569: 20.
28
Transport: 6,580,222: 20.
för anläggningen af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne
Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
hvarvid 4 procents ränta beräknas för det
obetalda kapitalbeloppet; utbetaldes under åren 1858
och 1859 .................................................................... 349,990: 40.
» jernvågsanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforssen i Ljusne eif,
äfvensom för upprensningar i denna eif och sjön
Warpen, å 500,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet;
utbetaldes under åren 1858—1860, 478,764: 65.
» anläggningen af jernvägen mellan staden Borås och
Herrljunga station å statens vestra stambana, emot
återbetalning af 5 procent årligen, hvarvid 4 pro
-
cents ränta beräknas för det obetalda kapitalbeloppet;
utaf detta lån, hvars belopp finge uppgå till
högst 1,700,000 R:dr, hade under år 1862—1863
utbetalts 1,436,000 R:dr ............................................ 1,421,610: —
» jernväg sanläggning till Ystad från trakten af Eslöfs
station på statens södra stambana, å 2,450,000 R:dr,
emot återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 4 procents ränta ................:................... 816,666: 67.
» jernväg sanläggning mellan staden Helsingborg och
Arups station på Landskrona-Eslöfs jernbanan, å
1,100,000 R:dr. emot återbetalning af 5 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta................ 550,000: —
» jernväg sanläggning mellan staden Landskrona och
Eslöfs station å södra stambanan, å 1,200,000 R:dr,
emot återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 4 procents ränta............................................ 470,000: ___
» dito mellan staden Kristianstad och Hessleholms
station å dito, å 720,000 R:dr, emot dito dito........ 360,000: —
» dito mellan staden Wexiö och Älfvestads station å
dito, å 434,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt år
1864 ;........................................................................... 434,000: —
» dito från hamnen vid Köping till Utter sberg ^ med
grenbana till sjön Lillsvan, å 500,000 R:dr, emot
återbetalning af 7 dito, med dito dito .................... 250,000: —
» anläggning af en till begagnande med ångkraft afsedd
jernväg från Herrljunga station på statens
vestra stambana öfver Wenersborg till Uddevalla,
å 3,240,000 R:dr, att under 3 år räntefritt. innehafvas,
emot återbetalning af 5 procent årligen, med
beräkning af 4 procents ränta .........*...................... ____ __
= 8,544,283: 59. 12,627,495: 31. =_
Transport: 11,711,233: 92.
7,039,569: 20.
345,412: 24.
472,915: 23.
1,406,705: 60.
1,633,333: 34.
1,100,000: —
1,100,000: —
720,000: -
434,000: —
500,000: -
1,619,236: -16,371,171: Öl.
29
Transport: 11,711,283: 92. 16,371,171: 61.
k) Lån för inlösen af de med åtskilliga Landshöfdinge-bestållningar
förenade ackorder,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt. Kongl. Statskontorets
å Landshöfdinge-ackords-fondens vägnar
utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid 4 procents
ränta för den vid hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets åren
1847 och 1848 samt 1853 och 1854 församlade
Ständer medgifva nedsättningar i de först bestämda
årliga rånte- och kapitalafbetalningarne för ackordsersättningsbeloppen
vid Landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län. Utbetaldes
under åren 1841 och 1842 med 226,500 R:dr........ 81,715: 96. 72,686: —
= 81,715: 96. 72,686: — =
1) Lån till vattenaftappningar för odlingsf
öretag.
inom Upsala län;
för aftappning af Bo- och Galler åsjöar ne i Elfkarleby
socken af Orbyhus härad, å 5,250 R:dr, emot återbetalning
af 5 procent årligen, hvarvid räntan beräknas
till 3 procent ................................................
» upprensningen af vattendraget genom Mosa-, Rudoch
Hesslinge sjöar till Ekavik vid Målaren, för
beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerden
inom Lillkyrka och Löths socknar, å 6,000
R;dr; återbetalas jemte kronoutskylderna ................
» sänkningen af Granebergs- och Hallarby sjöar uti
Litslena socken, å 6,000 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna .......................................................
» utdikningen af Södra Wisjö mosse på Norunda härads
allmänning, å 5,250 R:dr; dito dito ...............
» aftappningen af Bålinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre; dito dito........................
» aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands socken, å
4,500 R:dr; dito dito ...............................................
» upprensningen åt Slada-ån och sänkningen af Barknåre-
eller Griggebo-sjön i Hållnäs socken, å 5,000
R:dr; dito dito ............................................................
» sänkningen af Tösjön i Tierps socken, å 458 R:dr
23 öre; dito dito ........................................................
3,133: 27. 2,965: 55.
4,193: | 2. | 3,893: | 2. |
4,499: | 69. | I . 4.199 | 69. |
3,937: | 23. | 3,674 | 73. |
2,315: | 22. | 2,160: | 86. |
3,374: | 77. | 3,149: t | 77. |
4,249: | 74. | 3,999: | 74 |
58: | 71. | 22: | 36. |
Transport: 11,818,761: 53. 16,467,923: 33.
fa
30
4
för
»
»
»
»
Transport: 11,818,761: 53.
sänkningen af Wendelsjön i Wendels socken, å 517
R:dr 4 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna ....
dito åt sjön Wiggan i Tierps socken, ä 3,071 R:dr
26 öre; dito dito ........................................................
dito af Hufsjön i Ekeby socken, å 900 Rdr; dito
dito............................................................................
utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo dike,
på gränsen mellan Lagunda och Trögds härader, å
3,400 ll:dr; dito dito ................................................
utdikningen af [Vånge och Låby träsk samt sänkningen
af Ålbo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers
och Hagunda härader, emot årlig återbetalning af
8 procent utaf lånets ursprungliga belopp, hvarvid
4 procents ränta beräknas ............ ..........................
62: 6.
614; 25.
541: 78.
2,352: 76.
13,000: —
inom Stockholms län:
för utdikuingsarbeten vid Vårby egendom i Huddinge
socken, å 1,725 Rdr; återbetalas jemte kronoutskylderna
..................................................................
» utdikningen af en mosse å egendomen Fullersta i
samma socken, å 2,400 R:dr; dito dito...................
» ett utdiknings- och vattenalg appningsarbete vid
Lockstaholm i Husby socken af Långhundra härad,
å 6,450 R dr; dito dito ..........................................
» utdikningen af B arrsjökårret på Södra Nanö bys
egor i Estuna socken, ä 330 R:dr; dito dito ........
» sänkningen af sjöarne Aorrviken och Edsjön inom
Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R:dr;
dito dito.....................................................— ........
» sänkningen af sjön Erken i Estuna socken, å 2400
Rdr; dito dito ......................................................
» dito af Sigridsholms- samt T All- och A edeiängssjöarne
inom Lunda, Widbo och Skeptuna socknar
å 6,400 Rdr; återbetalas med 8 procent årligen,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent...............
1,379: 91.
480: —
774: -118: 81.
4,571. 89.
2,212: 75.
6,400 —
inom Stockholms och Upsala lön:
för rensning af Olands-ån och dess sidogrenar, å 137,500
R:dr, emot återbetalning af 8 procent ärligen, med
beräkning af 5 procents ränta.................................. 137,500:
inom Södermanlands lön:
för sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn och
Hallbosjön, jemte flera mindre sjöar inom Rönö,_________
Transport: 11,988,769'' 74
16,467,923: 33.
20: 70.
368: 55.
469: 78.
2,076: 76.
13,000: —
1,293: 66.
288: —
258: -92 41.
4,091: 89.
2,020. 75.
6,400: —
137,500: —
16,635,803: «3.
Transport:
Jönåkers och Oppunda härader, å 75,000 R:dr, emot
årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid räntan beräknas
till 2 procent...............................................
11 988,769: 74. 10,635 803: 83-61,746: 84 56,968: 5.
inom Östergötlands lån:
för sänkningen af sjöarne Stura och Lilla Rengen,
Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern och Nimmern
inom Hanekinds och Rinda härader, å 240,000
R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid
2 procents ränta beräknas ................................
» dito dito, ytterligare lån, å 150,000 R:dr, emot
återbetalning af 6 procent, med beräkning af 4 procents
ränta.................................................................
» sänkning af Halleby sjön inom Skärkinds socken
och härad, å 3,480 R:dr; återbetalas jemte krono
utskylderna
...............................................................
» fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar,
å 100,000 R:dr; dito dito ........................................
197,800: 5.
133,025: 30
3,208: 47.
127,215: 59,
182.523- 8,
128,497: 85
2,930: 7.
119,215: 59.
på Gotland:
för
»
»
»
»
utdikningen af Burge myr, å 5,550 R:dr, emot årlig
inbetalning af 5 procent, dervid räntan beräk
-
nas till 3 procent........................................................ | 3,841: 96. | 3,065: | 96. |
dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge | 4,950. 75. | 4,735: | ro. |
dito af en Westöö hemman tillhörig myr inom Halls | 3,960: — | 3,795: |
|
dito af Elingheims myr inom Hanguare, Tingstäde | 4,545: 92. | 3,328 | 83. |
dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume, West-kinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda sock-nar, å 37.800 R:dr, emot dito dito ....................... | 10,509: 80. | 7,696: |
|
inom Kalmar län:
för vattenaftappningar inom Dörby och Kläckeberga
socknar af Norra Möre härad, å 3,975 R:dr; åter
-
betalas jemte kronoutskylderna.................................... 795: —
» utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thorsås,
Wissefjerda och Arby socknar i Södra Möre härad,
å 8,478 R:dr 75 öre; dito dito ............................. 3.052: 35
Transport: 12,543,421: 77.
477: -
2,440: 85.
17,152,077: 61.
32
f
Transport: 12,543,421: 77. 17,152,077: 61.
för utdikningen af kärrtrakten Mören inom Ljungby
socken af Södra Möre härad, å 6.318 R:dr 75 öre;
återbetalas jemte kronoutskylderna,............................
» upprensningen af Emmaboån inom Wissefjerda socken
af dito, å 2,850 R:dr; dito dito,........................
» utdikningen af Arvidsmåla mosse inom Misterhults
socken af Tunaläns härad, å 2,134 R:dr 50 öre,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta, ....................................
» dito af Wångerslätts mossar inom Aby socken af
Norra Möre härad, å 1,200 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, ......................................................
» utdikningsarbeten vid Hånaryd, Rydholm och Knifvingaryd
inom Bäckebo socken af samma härad, å
3,600 R:dr; dito dito ................................................
» utdikning af sank mark mellan Krokstorps sjö och
Anebo såg i Oscars socken af Södra Möre härad,
å 7,840 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta, ............
» dito dito vid Björnarps, Skärfvets, Krokstorps och
Karstorps hemman i samma socken, å 4,500 R:dr,
emot dito, med dito af 4 procents ränta, ...............
» upprensning af Storån inom Lofta socken, å 5,500
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta, ...............................
» sänkning af sjöarne Solaren och Yxnaren inom
Djursdala in. fl. socknar, å 15,300 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta, .......................*.....................................
2,274: 75. | 1,769: 25. |
1,254: — | 1,026: — |
388: 24. | 146: 4. |
818: 37. | 747: 86. |
3,893: 64. | 3,670: 22. |
7.840: — | 7,840: — |
4,500: — | 4,500: — |
5,500: — | 5,500: — |
| 10,100: — |
inom Blekinge lån:
för utdikningen af Mölle- och Da/ra-sjöarne, Öllegöl,
Stora Mossen och Aborregöl i Asarums socken, a
1,176 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna, ....
» aftappning af Wesan i Listers härad, a 50,000 R:dr,
mot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta,............................................
inom Jönköpings lån:
för sänkningen af Säbysjön i Säby socken af Noira
Wedbo härad, å 5,496 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, ........................................................
1,178: 82.
50,000: —
4,1.21: 70.
1,084: 74.
50,000: —
3,846: 90.
Transport: 12,625,191: 29. 17.242,308: 62.
33 —
Transport: 12,625,191: 29.
för rensningen af Storån i Svartarps och Lekaryds
socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ............................................ 7,639: 50.
» sänkningen af sjön Nåtaren samt Bruka- och Rekebo-åarne
i Barkaryds och Jersnäs socknar af
samma härad, å 3,976 R:dr 33 öre; dito dito,........ 3,180: 92.
» aftappningen af r, Sten,-tjäll och Laggarbosjön inom
Lekaryds och Oggesjö socknar af Tveta härad, å
4,500 R:dr; dito dito, ................................................ 3.824: 77.
» sänkning af Hökasjön i Forserums och Backaryds
socknar, å 805 R:dr 50 öre; dito dito, .................... 162: 36.
» utdikningen af Bavkaryds-sjön jemte deromkring belägna
kärr och mossar i sistnämnde socken, å 1,500
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,................ 180: —
» sänkningen af sjöarne Or och Bunn samt Öfva
och Nedra Qoarnsjön inom Wista och Norra Wedbo
härader, å 7,562 R.dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
............................................................... 907: 50.
» dito af Aneby, Flisby och Wesselda sjöar samt
upprensningen af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta. Lommaryds, Bälaryds,
Flisby och Solberga socknar af Norra och
Södra Wedbo härader, å 21,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2
procents ränta, ........................................................... 4,254: 30.
» dito af Klackarps-sjön inom Lekaryds och Forserums
socknar af Tveta härad, å 2,977 R:dr 50 öre;
återbetalas jemte kronoutskylderna, ........................ 833: 70.
ii lör sänkningen af Kahnsjön i Malmbäcks socken af
Westra härad, ä 1,500 R:dr; dito dito,................... 1,022: 97.
» dito af sjöarne Stora och Lilla Nömmen samt Stensjön
jemte upprensning af Källtorps å inom Östra
och Westra härader, å 10,875 R:dr; dito dito,........ 6,870: 76.
» dito af Näsby- eller Flishults-sjön samt upprensningen
af Flishults å inom Näsby socken af Östra
härad, å 5,250 R:dr; dito dito, ................................ 4,000: 39.
» utdikningen af Skifverstads, Bonarps och Lunnagårdens
madänpav inom Ekesjö socken af Södra
Wedbo härad, å 1,747 R:dr 50 öre; dito dito,....... 1,331: 57.
» sänkningen af Bexheda-sjön eller Grummeln inom
Bexbeda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
af Östra härad, ä 4,800 R:dr; dito dito, ................ 4,425: 50.
Transport: 12,663,825: 53.
17,242,308: 62.
7,162: —
2,982: 11.
3,599: 77.
97: 89.
60: —
302: 55.
2,651: 56.
595: 50.
902: 97.
6,062: 42.
3,580: 39.
1,191: 77.
4,041: 50.
17,275,539: 5.
5
u
för
»
»
»
i)
»
»
»
Transport: 12,663,825: 53.
sänkningen af Ljunga-ån in. tl, vattendrag inom ^Vestra
härad, ä 22,800 R:dr, emot årlig återbetalning af
8 procent, med beräkning af 3 procents ränta,........ 22,800: —
dito af Broby-ån inom Lannaskede socken af Ostra
härad och Fröderyds socken af Wöstra härad, å
13,360 H:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
med beräkning af 3 procents ränta, ....................... 13,360: —
ditoi( af Höka- och Böle-sjöarne inom Skeda socken
af Östra härad, å 2,300 R:dr, emot årlig återbetalning
af 8 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas,
.......:..........................-..............................
dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hokarps
socknar af Tveta härad, å 2,000 R dr; dito
dito,..............................................................................
dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken af W estra
härad, å 3,00!) R:dr; dito dito, ............ . ................
sänkning af KanUrps-ån samt utdikning åt madängar
inom Öggestads och Forsermns socknar, å 3,100
R:dr, emot återbetalning af 8 procent ärligen, med
beräkning af 5 procents ränta, ...............................
2,300: —
2,000: —
3,000: —
3,100: —
utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, Nåfvelsjön.
Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag
inom Myresjö m. fl. socknar, å 42,000 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta,.............................................■••• 42,0(Kf:
sänkning af sjöarne Solgen, Assjön in. fl. inom Södra
Wedbo härad, att 3 år rantefritt innehafvas,
emot 8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta,...................................................................
inom Jönköpings och Kronobergs län:
för sänkning af Widöstern inom Östbo och Sunnerbo
härader, å 3,885 R:dr; återbetalas jemte krououtskylderna,
....................................................................
» för aftappning af sjöarne Drafven och Bolmen inom
Westbo och Sunnerbo härader, å 22,275 R:dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
• af 2 procents ränta,...................................................
3,301: 87.
6.244: 45.
17,275,539:
£2,800:
13,360: -
2,300:
2,000: —
3,000: —
3,100: —
42,000: —
48,000: —
3,107: 59.
4,574: 80.
inom Kronobergs län:
för aftappning af sjön Flen i Wirestads och Vestra
Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna,.......................
3,193: 54.
2,993: 94.
Transport: 12,765,125: 39. 17,422,775: 38.
35
t -
Transport: ! 2,765,125: 39.
för utdikning af Lillasjön samt åtskilliga i närheten
deraf belägna kärr- och nwsstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar af Aibo härad, å 9,000
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,................ 1,079: 94.
« dito af kärrmark å Hyttinge och Buhults hemmans
egor inom samma socknar, å 1,237 R:dr 50
öre; dito dito, .................................................... 247: 50.
e utdikningsarbete vid hemmanen Tångarne, Faxagård
och XVester gård i Stenbrohults socken, å 1,462
R:dr 50 öre; dito dito..................................... 292: 50.
» enahanda arbete vid hemmanet Rephull i samma
socken, ä 1,677 R:dr; dito dito.................................. 335: 39.
» aftappningen af Stenhults-, Mellan- och Mexarpssjöarne
inom Qveoneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar af Ålbo härad, ä 3,000 R:dr; dito dito,.... 2,046: 18.
» sänkningen af sjön Möckeln inom Albo och Sunnerbo
härader, ä 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ranta, ......... 17,625: 37.
» aftappningen åt Rinkaby- och Barne-sjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, ä 4,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ..... ........................ 4,042: 50.
» dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar
af Uppvidinge och Konga härader, å 1,800 R:dr;
dito dito,..................................... 1,802: 82.
u sänkningen af Långasjön och utdikningen af Galnegöl
samt dervid liggande mossar inom Abnunderyds
socken af Kinnevalds härad, å 2,340 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna, ................ 2,531: 84,
a sänkningen af Mada-ån inom Äsheda socken af
Uppvidinge härad, å 14,550 Ridt-; dito dito,............ 14,550: —
ii utdikning af Agunnaryds- och Fahrsjöarne i Sunnerbo
härad, att 3 år räntefritt innehafvas, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning af
5 procents ränta, .......••..........................••••••.............
inom Kristianstads län;
för utdikning af 8 myrer inom Örkeneds socken åt Östra
Göinge härad, å 3,060 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna.
...............................................••••........... 2,525: 94.
» dito af 6 myter inom Wittsjö socken af Vestra Göinge
härad, å 1,650 R:dr; dito dito, ... j.f.................. 1.389: 27.
Transport: 12,813,594: 64.
17,422,775: 38.
359: 93.
148: 50.
175: 50.
201: 23.
1,806: 22,
15,848: 53.
3,659: 50.
! ,658: 82.
2,344: 64.
20,576: 37.
7,500: —
2,285: 94.
1,257: 27.
17,480,597: 83.
36
Transport:
för utdikning af myrer vid Hyngarp och Snärsliult
inom Wittsjö socken, å 525 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, .......................................
» mossutdikningar vid Ujöratorp, Hån/hult och Mörkgult
inom nämnde socken, å 1,6 0 R:dr; dito dito,
» dyiikä utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glimåkra
m. fl. byar inom Glimåkra socken af Östra
Göinge härad, å 5,430 R:dr; dito dito,..................
» sänkning af Bohults sjö, inom Loushults socken, å
3,300 R:dr; dito dito, ...................................
inom Hallands län:
för Himble ås upprensning, å 6,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ...........................................
i) Tollereds ås dito, å 3,200 R:dr; dito dito,...............
» upprensningen af Ysby å inom Walda, Tölö och
Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600 R,:dr: dito
dito.................................................................................
» sänkningen af Ramsjön och utdikningen af deromkring
belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af Fauräs
härad, å 10,800 R:dr; dito dito,................................
» rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-ån inom
Himble härad, å 18,800 R:dr; dito dito, ................
» sänkning af Stens-ån inom Skummelöfs, Östra Karups,
Woxtorps och Halslöfs socknar inom Höks
härad, å 15,000 R;dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta,....
12,813,594: 64. 17,480,597: 83
442: 4.
1,684: 2.
5,443: —
3,300: —
5,439: 65.
2,399: 78.
2,455: 13,
9,957: 38.
23,877: 2.
16,000: —
400: 4.
1,549: 62,
5,008: 60.
4,666: 8!.
5,099: 65.
2,239: 77.
2,167: 13.
9,093: 38.
22,373: 2.
15,000: -■
inom Elfsborgs och Hallands tån:
för sänkningen af sjön Weselången m. fl. vattendrag
inom Marks härad af Elfsborgs län och Wiske härad
af Hallands län, ä 40,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3
procents ränta............................................................. 40,000: - 40,000: —
inom Elfsborgs lön:
för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen af
Lerby- och Snapperuds elfvar inom Amåls och Mo
socknar af Tössbo härad, å 5,400 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ........................................... 5,129: 72. 4,859: 72.
» utdtkningen af Hössna moder inom Hössna och
%
Transport; 12,928,722: 38. 17,593,055: 57.
Transport: 12,928,722: 38.
Knättle socknar af Redvägs härad, å 12,579 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna, ...................... 4,528: 44.
för upprensningen af Säfve-å inom Kullings härad, å
5,055 R:dr, emot återbetalning af 8 procent ärligen,
med beräkning af 2 procents ränta, ...................... 3,592: 28.
» upprensning af Steneby-elfven inom Steneby socken
af Wedbo härad, å 9,750 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, ....................................................... 8,209: 29.
>3 dito af Bredängs-ån i Wäne härad, å 2,640 R:dr;
dito dito, .................................................................. 2,644: 12.
n utdikning^! af Lenghems mader inom Kinds härad,
å 3,600 R:dr; dito dito, ........................................ 4,579: 75.
» sänkning af Nären och Köttsjön, inom Holms och
Skölleruds socknar, å 6,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta,.................................................;..................... 6,000: —
» utdikning åt Hudeneds mader i Gäseneds härad, å
24,750 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 5 procents ränta, ............ 6,950: —
» dito af madängar vid Bostorps, Björstorps in. fl. hemman
inom Sems och Skölfveneds socknar, å 5,000
Ridr, emot dito dito, ................................................ 5,000: —
» aftappning af sjön Håstefjorden inom Frändeforss
socken af Sundals härad, å 100,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta, ................................................... ..—
» utdikning af Starlauda mader på Dalsland, å 28,860
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta, ............................. 3,950: —
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för utdikningen af mossar, belägna omkring ån Åtra»
inom Wartofta härad af Skaraborgs och Redvägs
härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent, med beräkning af 3 procents
ränta,....................................................................... 14,640: —
inom Skaraborgs lån:
för sänkningen af sjön Östen inom Wadsbo härad, å
8,329 R:dr 50 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna,
......................................................................... 6,246: 64.
» kanaianläggningen genom Kotiholmsnåset vid Tida
Transport:
12,995,062: 90.
17,593,055: 57.
3,522: 14.
2,883: 63.
7,429: 29.
2,432: 92.
4,579: 75.
6,000: —
16,150: —
5,000: •
100,000:
14,950: -
14,640: -
5,830: 17.
17,776,473: 47,
Transport: 12,995,062: 90,
ån samt upprensningen af Sågströmmen inom samma
härad, å, 6,189 R:dr 75 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna,
.................................... .... 3,833: 95.
ör sänkningen af sjön Lången och upprensningen af
Kräftån inom Wadsbo härad, å 11,550 R:dr; dito
dito;'' ........................................................................... 9,239: 34.
» ntdikningen af HeiInberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks härad, å 1,560 R dr; dito dito, 420: —-
» dito af Dagsnås- och Höryda samt en del af Stora
Bjurums mossar inom Gudhems härad, å 10,200
R:dr; dito dito,......................................................... 9,404: 19.
o sänkningen af sjön Örlen och ån Örlan inom Ransbergs
socken af Wadsbo härad, å 6,800 H:dr: dito
dito,............................................................................ 8,650: 66.
» sänkning och upprensning af Lida-ån, å 126,000
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta, ............................... 46,000: —
» utdikning af sänka trakter inom Wedums, Holmestads
och Göteneds socknar af Kinne härad, att 3
år räntefritt innehafvas, emot 8 procent årligen,
med beräkning af 5 procents ränta. ..................... ..,~
w sänkning af Kulle sjön och dertill hörande vattendrag
inom Hofva socken af Wadsbo härad, att 3
år räntefritt innehafvas, emot 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta............................. ...—
inom Örebro lön:
för sänkningen af Mosjön samt rensningen af Rumla,
Tåby och Åby åar inom Örebro, Rumla och Sköl -
lersta härader, å 30.000 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, ....................................................... 27,659: 38.
■» dito af Lindesby-sjön och upprensningen af liasielfven
inom Jernboås socken af Nora bergslag, å
■JÅ75 R:dr; dito dito, ............................................... 1,483: 31.
» dito af Halla å i Rumla och Hallsbergs socknar,
å 20,400 R:dr; dito dito, ...................................... 20,400: —
)> utdikningen af Gratnhammarkärren inom Winteråsa
socken i Örebro och Rräcklinge socken i Hardemo
härad, å 22,560 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, dervid räntan beräknas efter 4 procent
..................................................................... 22,500: -
» utdikningen af Mossby-kärren i Rumla och Sköl -
Transport: 13,144,652: 73.
17,776,473: 47.
3,499: 2.
8,661: 83.
300: —
8,588: 19.
8,650: 66.
46,000: —
10,200;
9,500: —
25,259: 38.
1,309: 31.
24,319: 98.
22,500: —
17.945.2C1: 84.
- 39
Transport: 13,144,652: 73.
lersta härader, å 5,900 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta,..................................................................... 5,900: •-
för sänkningen af sjön Tysslingen och Svartån mellan
Bäcks qvarn i Winteråsa och Lindbacka pappersbruk
i Anstå socken, å 100,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta, ............................................................ 100.000: —
inom Wermlands lån:
för sänkningen af sjön Björklången inom Nyeds bergslag,
å 3,300 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna, 6(50:
» ett vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad å 2,100 R:dr;
dito dito,...................................................................... 420: —
a aftappningen af vattendränkta trakten Slödjan i
Huggenäs socken af Näs härad, å 4,710 R:dr, emot
återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta,.................................................. 3,188: 30.
» vattnets afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillberga socken, å 1,305
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,................ 2(51: 1.
» aftappningen af 4 myrer, vid hemmanet Trangårdstorp
i Grafva socken af Karlstads tingslag, å 1,005
R:dr, emot återbetalning af 8 procent, med beräkning
af 2 procents ränta,............................................ 226: 72.
» sänkningen af Hånsjön inom Fryksände socken af
Fryksdals härad, å 12,600 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, ..................................................... 9,600: 95.
» dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt
rensningen af elfven Hinnan inom Nordmarks härad,
å 16,800 R:dr; dito dito,.................................. 16,046: BO.
» dito af Säfsjön i Arvika socken af Jösse härad, å
8,000 R:dr; dito dito, ............................................... 8,000: —
» utdikningen af Nolby och Skärm mossar inom Näs
härad, å 11,(500 R:dr; dito dito,............................... 11,600: —
inom Wester ås län:
för utdikningen af Hägervalls och Skarf stads mossar
samt aftappningen af Mosjön inom Skultuna socken
af Norrbo härad, å 15,385 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna, .......................................... 1,846: 27.
Transport: 13,302,402: 78.
17,945,261: 84.
5,900: -
109,000:
390:
252: —
3,047: 65.
156: Öl.
152: 33.
8,592: 9b
16,840: 24.
9,537: 25.
14,757: —
____615: 43.
18,105,509: 30.
— 40
Transport:
för sänkningen af Frövi-sjön inom Skultuna socken af
Norrbo härad, å 1,300 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna,
...............................................................
fc utdikningen af myrer vid Julpa gård i Romfartuna
socken af sistnämnde härad, ä 4,674 R:dr; dito
dito,............ ..................................................................
» utdikningen af Bredmossen samt sänkningen af Laggarbo
och Harrnsjöarne inom Kolbäcks och Bergs
socknar af Snefringe härad, å 5,010 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ....................................
» utdikningen af kärr- och myr-ängar, tillhörande byarne
Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kättbo och Nickbo
inom Hvittinge socken af Thorstuna härad, å
1.565 R:dr; dito dito, ................................................
» aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla socken af
Norbergs härad, å 3,670 R:dr 50 öre; dito dito,....
» upprensningen af Altuna å, till förekommande af
öfversvämningar inom Simtuna och Thorstuna härader,
å 3,000 R:dr; dito dito, .........................
» aftappningen af Kolbåcks-sjön samt utdikningen åt
kringliggande mossar å Arboga stads södra skog
inom Åkerbo härad, å 1.500 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent ärligen, med beräkning af 2 procents
ränta, ............................................................
» sänkningen af Schedvi- och Mest landa- samt Östevoch
Sundångs-sjö&rne inom Åkerbo härad, å 14,000
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta, ..............................
» sänkningen af Bocksjön och upprensning af Tillberga
å inom Thorstuna m. fl. socknar, å 12,000
R:dr, emot dito dito, ................................•............
13,302,402: 78.
259: 98.
934: 79.
1,001; 98.
312; 81.
734: 11.
2.046: 20.
448: 36.
14,000: —
12,100: —
18,105,509: 30.
155: 98.
560: 87.
601; 18.
187; 60.
440: 47.
1,806: 22.
339: 55.
14,OUO: —
12,100:
inom Westerås och Upsala län:
för utdikning af sänka ängar, tillhörande byarne Ränna,
Rotbrunna, Bogården samt Norrby inom Hernevi
socken af Thorstuna härad, å 1,409 R:dr 25 öre:
återbetalas jemte kronoutskylderna, ........................ 281: 16. 169: 72.
inom Stora Kopparbergs län:
för aftappningen af Granit- och Öfver-sjöarne samt utdikningen
af Wiganders- och Haralds-myrerna
inom Sårna socken, å 1,162 R:dr 50 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ................................. 699: 80.
Transport: 13.335,221: 97.
606: BO.
18/136,477: 69.
| Transport: 13,335,221: 97. | 18,136,477: 69. | |
för | utdikningen af Homsängs-myren inom Stora Luna | 601: 19. | 553: 19. |
| dito af Dalsjön, Igeltjern och Dalångs-myren inom | 1,442: 84. | 1,327: 64. |
» | sänkning af Råjsjön inom Rättviks socken, å 375 | 375: 74. | 345: 74. |
)) | utdikningen af Somyren, Sällången och Kållmyren | 1,440: — | 1,831: 90. |
» | myrutdilcningar inom Folkärna socken, å 720 R:dr; | 677: 40. | 800: 75. |
)) | utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken, å | 720: — | 858: 35. |
» | dito af 7 myrer inom Jerna socken, å 750 R:dr; | 750: — | 871: 48. |
inom Gefleborgs län: för utdikningen af Baggbo-, Als-, Lop- och Stormyrerna | 14,116: 97. | 12,460: 97. | |
)) | dito af Gamsätersmyren inom Bergsjö socken af | 2,045: 94. | 1,805: 94. |
» | sänkningen af Gårsjön inom Oster-Fernebo socken | 5,304: 47. | 4,800: 47. |
)) | dito af Ostanbråcks- och Wii-sjöarne inom Tuna | 6,254: 93. | 5,755: 73. |
» | dito af Fäbodetjern inom Söderala socken i dito, å | 481: 15. | 442: 75. |
. » | dito af Al- och Telge-sjöarne i närheten af Söder-hamn, å 27,600 R:dr; dito dito,............................... | 32,903: 52. | 30,695: 52. |
» | dito af sjöarne Herten, Hösjön och Hertetjern in-om Bollnäs socken i Westra Helsingland, å 8,000 | 8,000: - | 8,000: — |
» | dito af Böhle-sjön inom Enångers socken, å 12.050 | 12,050: — | 12,050: — |
inom Wester-Norrlands lån ; för sänkningen af Tåsjön inom Tåsjö socken i Södra | 7,632: 94. | 7,632: 94. | |
| Transport: | 13,430,019: 6. | 18,226,711: 6. |
6
— 42 —
Transport: 13 430,019: 6.
inom .femtionde läns
för utdiknicgen af myrer vid Waplanda. Ökne och Smedåsens
byar inom Näskotts socken, å 3,440 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna, ....................... 4,476. 21,
» dito af myrer vid Näsets, Gräkgärds, Jäv sgårds.
Gärdes, Berqets, Wallas och Risselås byar inom
Ströms''socken, å 7.000 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 4 procents
ränta......................................................................... 7.000: -
18,226,711: 6.
4.376: 21.
7,000: —
inom Westerbottens lån:
för utdikningen af Svartbergs- och Nybruks-rnyrerna i
Säfvars socken, å 2,250 B:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna, ........................................................
» sänkningen af Degersjön och Ullsjön i Nysätra
socken, å 3,700 R:dr, emot årlig återbetalning af
5 procent, med beräkning af 3 procents ränta, ....
» dito af Kroksjon i Bygdeå socken, å 2,520 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna, ........................
» utdikningen af Qvarnmyren, Atjälsmyren och Tattarsrnoran
på Tväråmarks bys ego-område i Säfvars
socken, å 750 R:dr; dito dito, ........................
» utdikningsarbete vid Byske by inom Skellefteå socken,
å 3,440 R:dr; dito dito,...................................
» utdikningen af Ratu-träsk i Bygdeå socken å 1,840
R:dr; dito dito,-..........................................................
» dito af åtskilliga myrer på Wester-Sjulmarks bys
egor i samma socken, å 1,660 Rdr; dito dito,........
» dito af Hamptjerns- och Degermyrerna inom Degerfors
socken, å 7,800 R:dr; dito dito,..................
1.799: | 88. | 1,687: | 38. |
1,807: | 52. | 1,724: | 33. |
2,525: | — | 2,323: | 40. |
811: | 48. | 751: | 48. |
4,376: | 21. | 4,376: | 21. |
2,340: | 78. | 2,340: | 78. |
2,111: | 76. | 2.111: | 76. |
7,800: | — | 11,030: | 63. |
inom Norrbottens lån:
för utdikningen af det vid Niemisels by i Ranea socken
belägna Westi-träsk, å 906 R:dr; aterbetalas
jemte kronoutskylderna, ............................................ 1,052: 37. 1,052: 37.
» dito af Teurajervi-, Lombolo- m. fl. sjöar inom Ofver-Kalix
socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta, .................. .............................. ........................ 7,378:28. 6,916:24.
» dito af Bälingtråsket, Lilltråsket, Staf t jern va. fl.
sjöar i Neder-Luleå socken, å 3,320 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna, ................ 3,217: —_3,353: 23.
Transport: 13,476,615: 55. 18,275,755: 8.
43
Transport. 13,476,615: 55. 18,275,755: 8.
för utdikningen af myrtrakter vid och mellan byarne
Tärendö, Nivå, Pajala, Kirnujärvi och Erklieike
inom Pajala socken, å 6,360 R.dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 3 procents
ränta, ............................................................. 6,360: — 6,360: —
» utdikuingsarbete vid Kukkola by inom Karl Gustafs
socken, å 15,000 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta,.... 15,000. — 15,000. —
= 1,704,975: 67. 1,853,''157: 47. =
m) Lån till Fabriksidkaren J. R. Schrarn, å
20,000 R:dr, för fabriksanläggningen till bearbetande
af marmor på Singön inom Roslags skärgård,
emot 4 procents ränta ©ch återbetalningsskyl
dighet
efter 5 års förlopp; utbetaldes år 1861 ........ 20,000: — 20,000. —
=■ 20,000: — 20,000. — =
= 13,517,975: 55. 18,317,115: 8. =
Fordringar, grundade på Rikets Ständers särskild!
meddelade beslut och stadgande!!:
Hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnde kanal- och slussverk
afsätta reparationsfond; hvilken fond ursprungligen
bildats genom en i bolagets fasta egendomar Stora
Wallby och Oppeby intecknad förbindelse å 22,500
R:dr och årligen tillväxer med 5 procent å det belopp,
densamma vid hvarje års början utgjorde, .... 76,193: — 80,002: 65.
Allmänna bevillningen för år 1864, upptagen enligt dess
af Rikets Ständer vid 1862—
1863 års riksdag beräknade belopp,
............ .............. ..............Rall'' 2,600,000: —
efter afdrag af hvad derå under
sagde år till Riksgälds-kontoret
influtit utöfver de från detta verk
utbetalda taxerings- och upp
bördskostnader,
........ » 56,974: 27. 2,543,025: 73, _____
Allmänna bevillningen för år 1865,
upptagen enligt dito dito till.... R:dr 2,600,000: —
efter afdrag af dito dito, ........ » 59,922: 45. — 2,540,077: 55.
Transport; 16,137,194: 28. 20,937,195: 28
44
Transport: 16,137,194: 28.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här i hufvudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k. hofbageri-egencLomen,
....................................................... 25,000:
Af statsverkets inkomster anvisadt bidrag för år 1864,
till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter,........ 1,000,000: —
Af dito dito för år 1865, till dito dito, ........................ ...—
= 3,644,218: 73. 3,705,030: 20. =
Kreditiv-fordringar:
För utbekommet belopp utaf kreditivet för Arméens befäls-
och tjenstemäns pensionering, i öfverensstämmelse
med sednast fastställda förhöjda pensions
-
» dito af kreditivet till betäckande af kostnaderna för
försvarsverkets fullständigare ordnande .................... 2,510,000: —
» dito af kreditivet för rikets försvar eller andra högst
vigtiga ändamål ........................................-3.........••••
2,521,810: 9. 3,387,630: 99. -
Fordringar för oredovisade förskott;
till kostnader för sistlidne riksdag.............. 2,125: 13.
» dito vid kortstämplingen .................................... H4: 64.
» dito » tidningsslörnplingen ............................ 690: 14.
» kontors- och rättegångsexpenser vid Riksgälds-konto
ret
.............................................................................. 2: 72.
» expenser in. in. vid Justitie-ombudsmans-expeditionen 82: 89.
» lånepåkostnader ...............................-............................
» utförande af jernvågsarbeten för statens räkning ... 2,710,004: 34.
- 2,713,019: 86. 11,373,399: 73. =
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procents ränta:
af 1855 års inhemska
fonderade statslån
.................... 9,500: - 9,500: -
med A\ procents ränta :
Riksgälds-kontorets
egna, utfärdade för ________
20,937,195: 28.
25,000: —
1,059,950: —
7,680: 4.
3,000,000: —
379,950: 95.
95,134: 51.
75: 48.
1,031: 57.
237: 50.
27: 25.
11,276,893: 42.
Transport:
9,500:
9,500: - 22,397,024: 23. 36,783,176: -
45
Transport: | 9,500: — | 9,500: — 22,397,024: 23. | 36,783,176: — |
1861 års inhemska | 477,976: 49. | 186,572: 50. |
|
b) genom lån till åt-skilliga verk och in-rättningar samt en-skilda personer, emot |
|
|
|
hetshandlingar med 6 | 2,787,508: 33. | 320,000: — 3,274.984: 82. | 516,072: 50'' |
= 3,274,984: 82. 516,072: 50. =
Ränte-fordringar, hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1864 års slut: 81,993 R:dr 33 öre och
vid 1865 års slut: 15,125 R:dr 79 öre................... 187,651: 16. 117,859: 39.
= 187,651: 16. 117,859: 39. =
Kontant behållning, innestående å Riksgälds-kontorets
räkning N:o 1 i Rikets Ständers Bank (eller
den för alla andra Riksgälds-kontorets inkomster och
utgifter, än dem. som röra statens jernvägsbyggnader
och dertill upptagna lån, begagnade Banko-räkning) 365,984: 71. 293,898: 79.
= 365,984: 71. 293,898: 79. =
Inom linien bokförda tillgångar:
vid vid
1864 års slut. 1865 års slut.
Rikets Ständers hus.
beräknadt efter den
för detsamma afRiksgälds-kontoret
betalda
köpesumma,................
(Upptaget inom linien,
på grund af Rikets
Ständers beslut vid
1840—1841 års riksdag.
)
Riksgälds-kontorets nuvarande
hus................
(Upptaget inom linien,
på grund af Rikets
49,500: — 49,500: -
90,000: — 90,000: —
Transport: 139,500: —
139,500: — 26.225,644: 92. 37,711,006 08.
— 46 —
Transport:
Ständers vid 1856—
1858 års riksdag fattade
beslut)
Förskottsvis under åren
1847 —1865 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna för kolonien
S:t Barthelemys
förvaltning, under
förbehåll af den framtida
godtgörelse, som
genom koloniens ökade
afkastning eller afträdande
till främmande
makt kan erhållas,....
Fordran af Allmänna
Hypotheks-banken för
de till grundfond åt
denna Bank aflemnade
obligationers kapitalbelopp,
.......................
Summa R:dr
139,5(10: -
139,500: — 26,225,044: 92. 37,711,006: 68.
351,058: 81. 369.058: 81.
8,000.000: — 8,000,000: —
8,490,658: 81. 8,508,558: 81.
Summa Runt R:dr‘ 26,225,644: 92. 37,711,006: 68.
Riks^älds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar, som vid 1864 ars slut utgjorde.
.........!...........................................................................I......... R:dr 26,225,644: 92.
hafva genom utgifna lån ocli förskottsvis verkställda utbetalningar
för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader under år 1865 ökats
med ............................................................................................. » 11,485,361: 76.
och uppgingo vid sistnämnda års slut till ...............................
R:dr 37,711,006: 68
samt utgjordes af:
a) räntebärande fordringar ........................ R:dr 9,440,680: 75.
nemligen, fordringar bärande:
6 | procents | i ränta ......... | .......... 320,000: | — |
Öl | dito | dito ......... | .......... 269,961: | 34. |
5 | dito | dito .......... | ........ 89,394: | 44. |
4$ | dito | dito .......... | .......... 281,310; | 35. |
4 | dito | dito .......... | .......... 5,141,309: | 16. |
3 | dito | dito .......... | .......... 562,835: | 53. |
2 | dito | dito ......... | .......... 2,775,869: | 93. |
R:dr 9,440,680: 75.
b) fordringar, för hvilka ränta framdeles efter
viss tids förlopp kommer att beräknas,........... 8,742,779: 34.
Transport: 18,183,460: 9.
Transport: 18,183,460: 9.
c) låneunderstöd för sjösänkningar och myrutdikningar
samt andra vattenaftappningsföretag.
hvilka lån skola utaf vederbörande hemmansägare
återbetalas med sitt i jordeböckerna antecknade
årliga kapital- och räntebelopp och
erläggas i sammanhang med de af hemmanen
utgående kronoutskylder, .............................. 570,077: 49.
d) å Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar
vid 1865 års slut upplupna, men då icke betalda
eller förfallna räntor............................... 117,859: 39.
e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver
erläggas, ....................................................... 79,650: —
f) det vid 1862 och 1863 års riksdag beräk
nade
beloppet af den allmänna bevillning, som
för år 1865 skulle utgöras, efter afdrag af hvad
deraf redan under samma års lopp till Riksgälds-kontoret
influtit,........................................ 2,540,077: 55.
g) lyftade, men icke redovisade medel utaf det för
ökade pensioner åt befäls- och tjenstemannapersonalen
vid arméen anvisade särskilda kreditiv
............ 7,680: 4.
h) utbetaldt belopp af den till rikets försvar eller
andra högst vigtiga och angelägna ändamål
anvisade kreditivsumma .................................... 379,950: 95.
i) det vid 1862 och 1863 års riksdag''anvisade
särskilda kreditiv för försvarsverkets fullständigare
ordnande ................................................ 3,000,000: —
k) förskottsvis utbetalda medel för fortsättningen
af statens jern vägsbyggnader.......\................... 11,276,893: 42.
l) såsom förskott bokförda kostnader för sednast
förflutna riksdag ............ 95,134: 51.
m) utanordnade, men oredovisade förskott till kost
nader
för Justitie-ombudsmannens embetsresor
och utgifter vid hans Expedition, samt till kostnader
för kort- och tidningsstämplingen m m. 1,371: 80.
n) återstoden af det till bestridande af Riksgälds
kontorets
utgifter anvisade bidrag af 1865 års
statsinkomster.................................................... 1,059,950: —
o) innestående behållning å Riksgälds-kontorets
räkning N:o 1 i Rikets Ständers Bank vid
1865 års utgång............................................... 293,8;)8: i9.
p) fordringar i anledning af de hos Riksgälds -
Transport: 37,606,004: 3.
48
Transport: 37,606,004: 3.
kontoret deponerade lånehandlingar, tillhörande
Hjelmare-kanal-bolags derstädes afsätta och
bland Riksgälds-kontorets skulder upptagna
reparationsfond, ............................................. 80,002: 65.
q) fordran af Mynt-verket för den till kostnader
för dess lokal använda köpeskillingen för den
s. k. hofbageri-egendomen ................................ 25,000: —
R:dr 37,711,006: 68.
Jemförelse
emellan Riksgälds-kontorets
skulder och
tillgångar.
Vid jemförelse mellan Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar visar sig, att till—
gångarne vid sistlidet års slut öfverstego skulderna med ............... R:dr 13,900,492: 46.
och vid samma års början med ........................................................ » 11,729,990: 33.
hvadan tillgångarne under samma år sålunda ökats med ............ •• R:dr 2,179,502: 13,
utgörande det belopp, hvarmed de under revisionsåret kapitalräkningen
tillgodoförda inkomster, ....................... R:dr 9,770,468: 59.
öfverskjuta de i samma räkning upptagne, å Riksgälds-kontoret
anvisade, rånte- och amorteringssamt
extra statsanslag m. fl. andra utgifter,....... 7,590,956: 46.
R:dr 2,179,502: 13.
Beträffande de skulder samt fordringar och andra tillgångar, som, till följd af
derom fattade särskilda beslut, tid efter annan blifvit förda inom linjen i Riksgälds-kontorets
räkenskaper, så hafva de sålunda bokförda skulderna under sistlidet år ökats med
1,291 R:dr 71 öre, eller med de från Kongl. Stats-kontoret ytterligare aflemnade depositionsmedel;
och uppgingo desamma vid årets slut till R:dr 14,412,037: 89.
P''ordringarne och tillgångarne, som vid 1865 års början blifvit inom linien upptagna.
utgjorde R:dr 8,490,558: 81; och hade desamma under året ökats till följd af
förskottsvis verkställd utbetalning af anslaget, 18,000 R:dr, till betäckande af kostnaderna
för kolonien S:t Barthelemys förvaltning, så att de vid revisionsårets slut uppgingo
till R:dr 8,508,558: 81.
Riksgälds- Med hänvisande till det vid denna berättelse fogade räkenskaps-sammandrag (Bil.
kontorets Htt. A.) af den i 1865 års hufvudbok förekommande kassaräkning N:o 1, hafva Revisoinlcomster
och rerne; med bibehållande af samma indelning, som i föregående revisionsberättelser blifvit
U‘9arl865er begagnad, låtit upprätta följande sammandrag öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter
under år 1S65:
\
49
inkomster under år 1865:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpelafgifter jemte obser
vationsinedel.
............................................................................... R:mt 2,854,503: 92.
Skatteköpeskilliugar och ekeskogslösen ........................................................ 5,753: 39.
Kapitalavbetalningar och räntor å de för vissa föremål eller under längre
. tid beviljade lån ................................................................................... 669,151: 72.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna
och erlagda räntor...................................................................... 6,879,493: 2.
Godtgjorda besparingar å utbetalda anslags- och kreditivsummor ...... . 24,950: 5.
Influtna medel genom indragningen af 1865 års temporära statslån ....... 10,494,951: 12.
Dito i afräkning å 1866 års jernvägslån ................................................... 100,000: —
Återbetalda omkostnader för 1864 års jernvägslån................................... 4: 73.
Hos Stockholms Enskilda Bank upptaget lån ............................................ 500,000: —
För framlidne Koramerse-rådet S. B. Hebbes fideikommiss-innehafvares
räkning deponeradt kapital .................................................................. 133,333: 33.
Till Riksgälds-kontoret, för derå anvisade utgifter, enligt Rikets Ständers
beslut öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar ....... 6,911,141: 21.
Deponerade undsättningsmedel.................................................................. 30,000: —
Försålda tryckta riksdagshandlingar ........................................................... 120: 70.
Lyftade medel å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riks-banken................... 3,300,000: —
Summa Runt 31,903,403: 19.
Utgifter under år 1865:
Årliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen................................ Runt 300,000: —
Vid 1840 och 1841 års riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter ............................ 8,000: —
» 1844 och 1845 års riksdag dito dito...................................... 1,050: —
» 1847 och 1848 års riksdag dito dito................................................... 7,200: —
» 1853 och 1854 års riksdag dito dito................................................... 342: 86.
» 1856—1858 års riksdag dito dito ...................................................... 46,155: 26.
» 1859 och 1860 års riksdag dito dito.................................................... 151,392: 9u
» 1862 och 1863 års riksdag dito dito................................................... 4,506,799: 3.
Utaf anslagen till folkundervisningen ....................... 195,490: 88.
Lyftade medel å de på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv.................... 869,950: 95.
Dito undsättningsmedel................................................................................. 266,000: —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd ....... 5,131,402: 67.
Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder............... 807,535: 8.
Rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen................................ 766,425: 78.
Förskjutna medel till fortsättningen af statens jern vägsbyggnader............ 8,812,000: —
Omkostnader för 1864 och 1866 års jernvägslån samt 1865 års tillfälliga
statslån ................ 26,674: 24.
Tillsvidare förräntade medel ...................................................................... 6,448,038: 45.
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt aflöning och expenser
för Rikets Ständers Justitie-ombudsmau och hans Expedition m. m. 141,965: 41.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m.................... 121,720: 44.
Transport: 28,608,143: 96.
7
Transport; 28,608,143: 96.
Fromma stiftelsers andelar af kortstämpelafgiften .................................. 38,384: 4.
Återbetalning^ af den i Riksgälds-kontoret innestående behållningen af
trafiken å statens jern vägar ...................................................... 350,000: —
Dito till Stockholms Enskilda Bank af upplånta medel, jemte ränta .... 502,222: 22.
Inlösen för statens räkning af f. d. Hebbeska fideikommiss-egendomen.... 153,000: —
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer, tillhörande Riksgälds-kon
torets
obligationer................................................................................. 10,000: —
Till Riksgälds-kontorets kreditiv-räkning i Riks-banken återbetalda medel,
jemte upplupen ränta ................................................................. 2,313,738: 89.
Summa R:mt 31,975,489: 11.
Riksgälds-kontorets behållning i Rikets Ständers Bank, som vid sistlidet års början
utgjorde.................................................................................. R:mt 365,984: 71.
minskades under samma år med det belopp, hvarmed utgifterna för året
Öfverstego inkomsterna, eller ....................................................................... 72,085: 92.
och uppgick således vid årets sint till........................................... R:mt 293,898: 79,
Riksgäldskontorets
inkomster
och
utgifter under
förra hälften
af år 1866.
I sin ofvan åberopade berättelse hafva Fullmäktige rörande Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter under innevarande års förra hälft meddelat följande uppgifter:
inkomster under Januari—Juni månader 1866:
Bevillnings- och observationsmedel samt kort- och tidningsstämpel
afgifter
.............................................................................. R:mt
Skatteköpeskillingar och ekeskogsinedel.....................................................
Aflemnade äldre depositionsmedel ..............................................................
Kapitalafbetalningar å de för vissa särskildt angifna föremål af Rikets
Ständer beviljade låneunderstöd ...........................................................
Ränteinbetalningar å sådana lån..................................................................
Återbetalning ä Riksgälds-kontorets tillsvidare förräntade kontanta behållning
....................................................................................................
Influtna räntor å dylika medel ..................................................................
Återbetalda kreditiv- och förskottsmedel .................................................
Återstoden utaf det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af
1865 års statsinkomster ......................................................................
1 afräkning å innevarande års enahanda bidrag ........................................
Aterlemnade besparingar å de från Riksgälds-kontoret utbetalda anslag
Deponerade undsättniugsmedel ..................................................................
Lösen för exproprierad, staten tillhörig, jord................................................
Inbetalat öfverskott utaf Strömsholms kanalverks inkomster för år 1865
utöfver dess utgifter för samma år........................................................
Hos Stockholms Enskilda Bank upplånta medel.......................................
Ytterligare influtna medel å innevarande års fonderade lån ....................
A Riksgälds-kontorets kreditiv i Riks-banken lyftade medel....................
Diverse inkomster....... ..............................................................................
Summa R:mt
2,685,051: 90.
5,266: 66-2,533: 64.
184,960: 65.
86,989: 49.
50,000: —
3,258: 33.
7,901: 90.
1,059,950: —
1,200,000: —
17,334: 95.
100,000: —
656: 48.
679: 94.
500,000: —
5,935,349: —
1,925,000: -7,138: 12.
13,772,071: 6.
51
Utgifter onder Januari—Juni månader 1866:
Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder........ R:mt 856,870: 63.
Utaf detta års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade statslånen 1,422,174: 29.
Utbetalda undsättuingsmedel .................... 217,600: —
Utaf de vid sednast förflutna, eller 1865—1866 års, riksdag utan åter
betalningsskyldighet
beviljade extra statsanslag.................................... 482,267: 41;
Utaf enahanda vid föregående riksdagar beviljade anslag ........................ 1,497,658: 82.
Utaf de vid 1862—1863 års riksdag beviljade lån för enskilda jernvägs
anläggningar
................ 1,891,182: 66.
Utaf andra vid sistnämnde riksdag beviljade låneunderstöd .................. 115,000: —
Omkostnader för 1864 och 1866 års fonderade samt 1865 års temporära
statslån .............................. 28,567: 22.
Ersatta omkostnader för 1864 års jernvägslån............................................ 9,955: —
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner samt ombyggnad af Riksdagens
hus................................. 255,857: 26.
Förvaltnings- och uppbördskostnader in. in. ....... 58,060: 92.
Aflöning samt resekostnad och expenser för Justitie-ombudsmannen och
hans Expedition ................................................. 7,450: —
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften ...................................... 18,339: 49.
Tillsvidare förräntade medel ........................................ 677,184: 50.
Förskott till fortsättning af arbetena å statens jernvägsanläggningar .... 3,600,000: —
Dito till inlösen af förfallna räntekuponer och till tidningsstämplings
kostnader
................................................................................... 1 '',500: —
Återbetalning af ett hos Stockholms Enskilda Bank upptaget lån, jemte
ränta och provision derå ........ 504,958: 33.
Återbetalningar å kreditiv-räkningen i Riks-banken.................................... 2,150,000: —
Summa R:mt 13,806,626: 53,
Då de under förra hälften af detta år från Banko-räkningen N:o 1 utassignerade
poster med 34,555 R:dr 47 öre öfverstego de under samma halfår å denna Banko-räkning
gjorda insättningar, så hade den vid årets början, enligt hvad ofvan blifvit visadt, inne
stående
behållningen, ............................................................................... R:mt 293,898: 79.
nedgått till.............................................................................................. * 259,343: 32.
Under kreditiv-året 1 Februari 1865—31 Januari 1866 hafva å Riksgälds-kontorets
kreditiv i Rike-banken blifvit lyftade och återbetalda tillsammans R:mt 2,300.000: —
hvarjemte Riksgälds-kontoret erlagt belöpande kreditiv-ränta med.... » 21,033: 35.
Under nu löpande kreditiv-år hafva följande belopp blifvit från kreditiv-räkningen
till Riksgälds-kontorets Banko-räkning N:o 1 öfverförda, nemligen:
under Mars månad
» Juni »
» Juli »
» Augusti »
« September »
| 650,000 | — |
| 775,000 | — |
| 75,000 | — |
| 900,000 | — |
| 650 000 | — |
R:mt 3,050,000 | — |
Riksgäldskontorets
kreditiv
i Banken.
52
hvaremot följande belopp blifvit från Banko-räkningen N:o 1 återbetalda:
under Mars månad 1866
» Juli » » ....
» Augusti » » ....
n September » » ....
R:mt 650,000
» 150,000
» 300,000
» 600,000
Redogörelsen
öfver de till
fortsättning af
statens järnvägsbyggnader
upplånta medel
Den särskilda redogörelsen öfver de till fortsättning af statens jernvågsbyggnader
upplånta medel upptager eu skuld utöfver tillgång vid 1864 års
slut af ..................................................................................... R,:mt 2,699,893: 42
Under år 1865 hafva följande belopp blifvit denna räkning
påförda, nemligen:
de vid 1862-1863 års riksdag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader
för år 1865 beviljade anslag R:mt 7,777,000: —
samt i ytterligare afräkning för år 1866 af
Jernvägsbyggnads-styrelsen reqvirerade.... » 1,000,000: — B 8,777,000: —
........... R:mt 11,476,893: 42.
Till fyllande af dessa behof hafva användts:
för år 1865 anvisad andel af den i Riksgälds-kontoret innestående behållningen utaf trafiken
å statens jernvägar.............................. R:mt 100,000: —
å 1866 års jernvägslån förskottsvis indragna
medel .......................................................... » 100,000: — R:mt 200,000: —
hvaremot återstoden, ............................................................................. » 11,276,893: 42.
blifvit af Riksgälds-kontoret, eller Banko-räkningen N:o 1, förskjuten
och utgör den särskilda redogörelsens skuld vid årets slut till
nämnde räkenskap.
R:mt 11,476,893: 42.
Trafikmhom
sten å statens
jernvägar.
Såsom sednast afgifna revisionsberättelse upplyser, utgjorde den vid tiden för
dess afgifvande i Riksgälds-kontoret innestående behållning af trafiken å statens jernvägar
100,000 R dr, hvilken summa under år 1865 blifvit på Banko-räkningen N:o 1 efterlåten,
i afräkning å derifrån utgifvet förskott till jernvågsbyggnader.
Liqvidationsoch
amortissemenlsfonderna
för de fonderade
statslånen.
De till liqviderande af de fonderade statslånen bildade amortissementsfonder redovisas
i en gemensam räkenskap, hvilkens räkning med Riks-banken har N:o 3; och
upptages härnedan de särskilda fondernas ställning.
Liqvidations- och amortissements fonden för 1855 års inhemska statslån egde en
behållning vid sistlidet års början af .............................. R:mt 8,739: 10.
Transport: Runt 8,739: 10.
- 53 —
Transport: Knut 8,739: 10
eller, efter afdrag af fondens skuld för obetalda förfallna
räntor å 3; och 4 procent,................................. <> 3,626: — 5,113: 10.
Dess inkomster under nämnde är utgjordes af:
samma års anslag från Riksgälds-kontoret till ränta och
ämortissement ............................................................... R:mt 13,655: —
samt andel i de rånte- och kapitalvinster, som för samtlige
liqvidations- och amortissementsfonderna uppkommit
å deras genom utgifna lån eller uppköpta obligationer
förräntade behållningar, ........................... » 194: 16. 13,849: 16.
R:mt 18,062: 26.
Deremot hafva följande utgifter blifvit fonden påförda:
För inlösen af 2 st. obligationer af Ser. A. ä 1,000 R:dr och 1 obligation åt Ser. B. å
300 R:dr, å 92 procent, ............................ R:mt 2,116: —
För dito af 2 st, obligationer af Ser. C. å 1,200
R:dr hvardera, å 87$ procent,................. » 2,100: — 4,216: —
1865 års ränta å ifrågavarande lån ............ R:mt 9,239: 91.
mkostnad er för samma lån ............................................. » 122: — 13.577: 91.
Fondens behållning vid 1865 ars slut uppgick till ........... Runt 8,883: 35.
efter afdrag af dess skuld för obetalda förfallna räntor, ..... » 3,499: — 5.384: 35.
R.mt 18i962: 26.
Den. för 1H58 års jernvågslån bildade liqvidations- och amortissementsfond utvisade
vid början af år 1865 en behållning af..................................... R:mt 725,938: 34.
Under sistnämnde ar hafva följande kapital-inkomster fonden
tillgodokommit:
1865 års rånte- och amorteringsanslag ............ R:mt 1,166,666: 66.
Ifrågavarande fonds andel i kapital- och räntevinsterna
genom tillsvidare förräntade medel
............................................................ » 66,668: 94.
Värdet af 6 st, obligationer och 50 st. räntekuponer,
som icke inom 2 år från förfallodagen
blifvit till inlösen företedde och derföre
numera endast hos Riksgälds-kontoret
infrias,....................... Th:r 991: 7- 6.
Vid återställandet af inlösta
obligationer saknade 4 st.
räntekuponer, som icke till
betalning förfallit före eller
samtidigt med sjelfva
obligationerna, och hvilkas
belopp derför vid obligationernas
inlösen innehållits,
.................................... » 90:----
Tln7 l,081: 7. 6.
Transport: Runt 1,233,335: 60. R:mt 725,938: 34.
54
Transport: R:mt 1,233,335: 60. R:mt 725,938: 34.
i R:mt, ä 2J R:dr per Thaler------------ R:dr 2,883: 33.
Kursvinst å vexlar, som uppköpts för pris, understigande
det antagna bokföringsvärdet
Thaler Pr. Courant.................................. » 11,361: 79. , 1,247,580: 72.
R:mt 1,973,519: 6.
De under samma år fonden påförda utgifter hafva varit:
Inlösningsbeloppet för utlottade obligationer,
förfallne den 1 Juli 1865, Th:r 51,100: — —
förfallne den 2 Januari 1866, » 52,200: — — 103,300: — —
Sammanräknade beloppet af förfallne räntekuponer;
för
förra halfåret........ Tli.r 170,566 20. —
» sednare dilo............ » 169,466; 20. — 340,033: JO —
Th r 443,333: 10. —
i Riksmynt, å 2J R:dr per Thaler, Runt 1,182,222: 22.
Omkostnader för lånet............................... » 9.316: 68.
För inlösen af obligationer och kuponer, som
för mer än 2 år sedan till betalning
förfallit,............................................... » 1,963: 33. R;mt 1,193,502: 23.
Således återstår tillgång vid 1865 års slut.................................. R:mt 780,016: 83.
Fondens skuld vid sistnämnda ars början för förfallna, men icke till inlösen företedda
räntekuponer utgjorde ....................................................................R:mt 2,663: 33.
hvilken skuld under året ökades med beloppet af förenämnde 6 st.
obligationer och 50 st. kuponer, som numera endast hos Riksgäldskontoret
infrias, samt vid återställandet af inlösta obligationer saknade
4 st. räntekuponer ................................................................ » 2,883: 33.
R:mt 5,546: 66.
men deremot minskades med inlösningsbeloppet för dylika obligationer
och kuponer ....................................................................................
så att skulden vid årets slut uppgick till...............................................
1,963: 33.
3.583: 33.
Då från den förut upptagna tillgången, .............................. R mt 780,016: 83.
dragés nämnda skuldsumma, ............................................................8______
visar sig behållningen vid sistnämnde tidpunkt utgöra ........................ Runt 776,433: 50
Liqvidation)!- och amortissementsfonden för 1860 års jernväg slån hade vid 1865
ars början en tillgång af ....................................................... Runt 522,676: 38.
hvarjemte följande inkomster blifvit densamma tillgodoföra:
Årets ränte- och amorteringsanslag............... Runt 1,466,000: --
Fondens andel i kapital- och räntevinster genom
tillsvidare förräntade medel............ » 36,184: 38.
Transport: Runt 1,502,184: 38. Runt 522,676: 38.
55
Transport:
Värdet åt 3 st. 4i procents obligationer och
50 st. räntekupouer samt 544 st. premieobligationer,
hvilka icke inom 2 år
från förfallodagarne blifvit hos tyska låneöfvertagarne
till inlösen företedde och
derföre numera endast i Riksgälds-kontoret
infrias, ... .... Th:r 7,092: — —
Runt 1,502,184: 38. R-.rnt 522,676: 38.
Vid återställandet af inlöste
obligationer saknade
15 st. räntekuponer.
hvilka icke
till betalning förfallit
före eller samtidigt
med sjelfva obligationerna
och hvilkas
belopp derföre
vid obligationernas
inlösen innehållits,.... ); 69: 22. 6.
Th:r 7,161: 22. 6.
efter 2% R:dr för hvarje Thaler,............ R:mt
Kursvinst å. vexlar, uppköpte för förfållne an
imiteters
liqviderande, ........................... »
Ränta från 1865 års början till den 15 Januari
samma år å 30,000 Floriner, som
hos v. Erlanger & Söhne blifvit insatte, »
19,098: —
11,638: 35.
83: 83.
1.533,004: 56.
Runt 2,055,680: 94.
Af fondens medel hafva nedannämnde utbetalningar blifvit
verkställda:
För inlösen af utlottade 4^ procents obligationer:
förfallne den 1 Maj
1865,.................. Th:r 48.900: — -
förfallne den 1 November
samma år, » 49,900: — —
Th:r 98,800: —"TT
De, efter föregående
utlottningar, den 1
Februari och den
1 Augusti förfållne
premieobligationer,
hvilkas bokförda kapitalbelopp
utgjorde Th:r 52,916: 20. —
Th:r 151,716: 20. —
Transport: R:mt 2,055,680: 94.
56
eller, etter den antagna kursberäkningen,
För inlösen af förfallne ränte
kupouer.
........................... Th:r 341,165: 7.
Skillnaden mellan det i räkenskapen
upptagna kapitalbeloppet,
Th:r 52,916: 20. —,
af de vid 9:de och 10:de utlottningarne
utkomne premieobligationer
och den till dessa
obligationers inlösning anvisade
annuitetssumma, 110,000
Thor,....................................... 57,083- 10.
Transport: Runt 2,055,680: 94.
R:mt 404,577: 78.
6.
Th:r 398,248: 17. 6
eller, efter samma kursberäkning, ........
För inlösen af obligationer och kuponer, som
för mera än 2 år sedan till betalning
förfallit, ..................................-....................
Omkostnader för ofvannämnda lån .............
Tillgången vid årets slut utgjorde således
Runt 1,t/61,996: 22.
3,003: 34.
12,830: 42.
1,482,407: 76.
R:mt 573,273: 18.
Fondens skuld vid början af sistlidet år för förfallne obligationer och kuponer,
hvilka hädanefter endast hos Riksgälds-kontoret infrias, samt för sådana räntekuponer,
som saknats vid återställandet af inlösta obligationer, och hvilkas belopp vid samma
obligationers infriande innehållits, ....................................................... R:mt
har under årets lopp ökats med ............................................... ••••;■;______*
16,383: 34.
19,098: —
men deremot minskats med ofvanstående
så att den vid årets slut uppgick till .....
R:mt
»
35,181: 34.
3,003: 34.
R:mt 32,478:
Såsom redan är nämndt, var tillgängen den 31 December 1865 R:mt 573,273: 18.
Behållningen, efter afdrag af skulden, ............................ » 32,478: -
utgjorde således vid sagde tid ............................. ................................ R:mt 540,795: 18.
Liqvidations- och amortissementsjondens för 1861 års statslån tillgång uppgick
vid slutet af år 1864 till ................................................................ R:mt 28,808: 51.
Denna fonds inkomster under sistförlidet är bestodo af:
1865 års anslag till ränta och amortissement .... R mt 165.000: —
Andel i kapital- och räntevinster å tillsvidare
förräntade medel ............................................ _»____4,775: 1. » 169,775: 1.
R:mt 198,583: 52.
De under samma år från denna amortissemeutsfond utbetalda
utgifter hafva varit:
För inlösen af obligationer å tillsammans 34,20J R:dr,
ä 97 procent, ............................................. R:mt 33,174: —_
Transport: R:mt 33,174: — R:mt 198,583: 52.
57
Transport: R:mt 33.174: — R:mt 198,588: 52.
För inlösen af förfallna räntekuponer................. R:dr 122,006: 25.
Omkostnader för sistnämnda lån ................... » 700: 90. 155 881- 15
Återstående tillgång vid årets slut ....................................................... R:mt 42,702: 37.
Fondens skuld vid 1865 års början för obetalda förfallna räntor
ä t[\ procent, ............... R:mt 2,931: 75.
ökades med de under samma år förfallna räntor till ett belopp af ... » 129,996: _
R:mt 132,927: 75.
men minskades genom derunder infriade räntekuponer å ................... » 122,006: 25.
så att denna skuld vid utgången af året utgjorde.................... R:mt 10,921: 50.
Enligt hvad ofvan blifvit nämndt, belöpte sig tillgången vid
årets slut till _........................................................ R:jot 42,702: 37.
så att behållningen, efter afdrag af skulden ........ » 10,921: 50,
uppgick till.......................................................................................... R mt 31,780: 87
Liqvidations- och amortissementsfonden för 1864 års jernvågslån upptager såsom
inkomst:
1865 års anslag till ränta och amortissement ........................................ R:mt 499.692: 90.
samt andel i kapital- och räntevinster å tillsvidare förräntade medel » 3,309: 20.
och såsom utgift:
För inlösen af utlottade obligationer.... 6 Sterl. 10,300: —,
efter afdrag af de utlottade obligationer,
som icke blifvit utlemnade, » 7,200: —
Räntor, å 4^ procent, å utlemnade andelen af ofvannämnda
lån........................................................................................
£ Sterl. 27,994: —
i R:mt, efter olika kursberäkningar, ................... R:dr 500.710: 33.
Ränta, å 6 procent, från den 4 till och med den 15 Mars å
251.060 R:dr 25 öre, som förstnämnde dag öfverfördes
till Banko-räkningen N:o 3 i afräkning å 1865 års an
-
slag till ränta och amortissement för detta lån,............ 460: 28. 501 J70 61
Behållningen vid 1866 års början visar sig således vara ............... R:mt 1,831: 49.
R:mt 503,002: 10-
3,100:
24,894
Enligt uppgift i föregående års revisionsberättelse hade. med in beräkning af 1865
års anslag till ränta och amortering af jernvägslånen, dylika medel från Riksgälds-köntoret
utgått med tillsammans 17,765,994 R:dr 70 öre R:mt.
Utbetalda
rånte- och
amorterings
anslag.
8
58
Då härtill komma de för innevarande år utbetalda anslag, har
liqvidations- och amortissementsfonden för 1858 års lån erhållit tillsammans.
................................................................................... R:mt 10.500,000: —
dito för 1860 års dito dito .............................................................. » 9.146,150: 62.
dito för 1864 års dito dito .............................................................. » 1.250,075: 4.
Rmrr^896,225: 66.
Kapitalskulderna
för de
fondpradt
statdånen
-
Återstående kapitalskulden för det under år 1855 till kostnader för statens samt
enskilda jernvcigsanläggningar emot dels 4, dels 3| procents obligationer upptagna fonderade
statslån, som från början utgjorde 281,900 R:dr, och för hvithet 373 st. obligationer
utfärdades, uppgick vid slutet af Juni månad år 1865 till............ R:mt 234,900 —
Utaf 1858 års jernvägslån, som upptogs mot 24,381 st. 4^
procents obligationer å tillsammans 8,19U,5oO Thaler preussisk
kurant, återstod vid nämnde tidpunkt ett kapitalbelopp af 7,532,300
Th:ir, motsvarande, efter antagen kursberäkning af 2§ R dr per
Thaler,................................................................................................... » 20,086,133: 33.
Af det under år 1860 upptagna jernvägslån å 10,000,000
Thaler, för hvilket utgafs 24,000 st. 4$ procents obligationer och
240,000 st. så kallade premie-obligationer, återstod vid samma tid
ett belopp af 9,335,750 Th:lr, eller.................................................... »
Kapitalåterstoden af 1861 års inom riket upptagna fonderade
statslån, hvars primitiva belopp utgjorde 3,000,000 R:dr och
för hvilket 5,000 st. obligationer med 41 procents ränta utfärdades,
uppgick vid berörde tidpunkt till ............................................ »
Å den öfvertagna andelen af 1864 års jernvägslån, hvarför
utlemnats 4,207 st. 4^ procents obligationer å tillsammans
555,700 £ Sterling, återstod vid samma tid ett kapitalbelopp af
552,400 £, bokförda, efter ett värde af 17 R:dr 89 öre, till........ »
Tillsammans R:mt
24,895,333: 33.
2,871,700: —
9,832,720: —
57,920,786: 66.
Under sednare hälften af sistlidet samt förra hälften af innevarande år har kapitalskulden
för dessa lån, genom uppköp af obligationer och utlottning enligt fastställda
utlottningsplaner, blifvit minskad med nedannämnda belopp, nemligen:
genom inköp af 4 st. obligationer för 1855 års lån å tillsammans.... R:mt
» utlottning af 1858 års jernvägslån tillhörande 308 st. obligationer,
lydande å 105,500 Thaler, eller ......................—
» dito af dels 304 st. 4^ procents obligationer för 1860 års jernvägslån.
........................................................... Th:lr 101.000: —
och dels 6,350 st. premie-obligationer, med
ett bokfördt värde af.................................... » 52,916: 20.
Th:lr 153,916
20,
utgörande.—....................................................................................
genom inköp af 350 st. obligationer för 1861 års inhemska lån ....
och genom utlottning af 18 st. obligationer för 1864 års jernvägslån
Runt
»
2,600: —
281,333: 33.
410,444: 44.
35,000: -
Transport: R:dr 729,377: 77.
59
Transport: R:dr 729,377: 77.
å tillsammans 2,200 £ Sterling, i R:int, efter 17 R:dr 80 öre
för hvarje £, .................................................................................••• R:dr 39,160: —
Sedan dessa afbetalningar, uppgående tillsammans till ........ R:mt 768,537: 77,
blifvit afräknade, utgjorde den återstående kapitalskulden för ofvannämnde fonderade statslån
vid sistlidne Juni månads slut följande belopp, nemligen:
för 1855 års inhemska lån, för 290 st. obligationer å
tillsammans ........................................................ Runt 232,300: —
» 1858 års jern vägslån, för 22,118 st. obligationer å
tillsammans 7,426,800 Thaler, i Runt .................... 19,804,800: —
» 1860 års dito, för dels 22,368 st. procents obligationer
........................................ Th:lr 7,456,000: —
(deraf 6,037 st. å 1,489,000
Thaler tillhörde Riks-banken)
och dels 207,100 st. premieobligationer,
bokförde till ....... » 1,725,833: 10.
Th:lr 9,181,833: 10.
i R:mt........................................................................... 24,484,888: 89.
» 1861 års inhemska lån, för 3,967 st. obligationer å 2,836,700: —
» 1864 års jernvägslån, för 4,165 st. obligationer å
550,200 £ St., i Runt................................................ 9,793,560: — 57,152,248: 89,
Utaf 1866 års jernvägslån hade vid sistlidne Juni månads slut utlemnats:
till utländska låneöfvertagare 15,033 st. obligationer å
4,414,300 Thaler, i Runt, efter 2| R:dr per Thaler. 11,771,466; 67.
» Riks-banken 830 st. obligationer å 250,000 Thaler,
efter 262 R:dr för 100 Thaler,.................................... 655,000: —
Runt 12,426,466: 67.
af hvilket belopp utlottats 17 st. obligationer å 5,700
Th:lr, eller i R:mt........................................................ 15,200: —
hvarefter vid meranämnde tid återstod en kapitalskuld för utelöpande
15,846 st. obligationer å 4,658,600 Th:lr, i Runt ............................ 12,411,266: 67.
Summa fonderad skuld den 1 Juli 1866............................... Runt 69,563,515: 56
Om derifrån afdragas de för dessa lån bildade liqvidationsoch
amortissementsfonders då egande behållningar, ....................... » 3,035, 459.63,
utgjorde återstoden................................................................................ Runt 66,528,055: 93.
Till fullföljande af hvad i föregående revisionsberättelser (1864 års revisionsberättelse
sid. 77—79 och 1865 års revisionsberättelse sid. 59 -62) förekommer rörande den
operation, Fullmäktige, i afsigt att befordra framgången af det med Schröder & Komp.
afslutade amorteringslån, under år 1864 vidtagit, nemligen att utbyta i Riksgälds-kon
-
Utbytet af
obligationer
å 300,000
Thaler mot
obligationer å
45,OOOjiSt.
60
Anspråk af
Bankirhuset J,
H. Schröder fy
Komp. på 2Va
procents provision
ä 250.000
£ Sterling af
J864 års län.
Angående
Fullmäktiges
åtgöranden för
anskaffande af
medel till jernväg
sbyggnaderna.
torets ego befintliga, till det år 1858 i Thaler preussiskt kurant upptagna lån hörande
obligationer å 300,000 Thaler emot obligationer å 45,000 £ Sterling för det engelska
lånet, anse sig Revisorerne här böra tillägga, att, sedan Fullmäktige den 30 Oktober
sistlidet år fordrat, att Schröder & Komp. måtte, mot återbekommande af de ad interim
för thaler-obligationerna Riksgälds-kontoret tillställda s. k. scrips, öfversända motsvarande
med procent löpande svenska statsobligationer, hvilka, för den händelse att de lemnades
af de obligationer, som tillhörde det med bemälda Bankirhus afslutade lånet, borde
beräknas efter 6| Thaler för 1 £ Sterling, och Fullmäktige, med anledning af Schröder
cfc Komp:s anhållan om bekräftelse å det i förenämnde skrifvelse uttryckta medgifvande
att i utbyte mottaga obligationer utaf det med honom afslutade lån, förklarat att, då
några andra obligationer för 1864 års lån än de, som utfärdats för den fixt öfvertagna
fjerdedelen, icke blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade, Fullmäktige följaktligen icke
kunde från Schröder & Komp. förvänta andra å £ Sterling utställda obligationer än de,
som för samma fjerdedel utgifvits, — hafva omförmälda scrips, genom Kongl. Utrikes-departementets
föranstaltande, blifvit till Schröder & Komp. återställda genom Kongl.
svenska Beskickningen i London, som deremot fått af Schröder & Komp. i utbyte mottaga
obligationer af 1864 års fixa låneandel till ett specificeradt belopp af 45,000 £
Sterling; hvarefter dessa obligationer blifvit den 8 Januari detta år från bemälde Kongl.
Departement till Fullmäktige öfverlemnade.
Uti sitt vid sednaste riksdag afgifna utlåtande, N:o 29, angående Riksgälds-kontorets
förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1862 och 1863 års riksdag,
har Stats-utskottet förklarat, att, som frågan angående den af Bankirhuset J. H.
Schröder & Komp. fordrade och i 1864 års kontokurant Riksgälds-kontoret påförda godtgörelse
af 3,750 £ Sterling, motsvarande Ij procent af de obligationer å 250,000 £ Sterling,
dem Riksgälds-kontoret anmält sig att öfvertaga af den till 1864 års jernvägslån
hörande optionsandel, då ännu var beroende på fortgående skriftvexling mellan Fullmäktige,
å ena sidan, och Schröder & Komp., å den andra, pröfningen och bedömandet af
denna fråga borde uppskjutas, tilldess densamma blifvit fullt utredd. Med anledning
häraf få Revisorerne anmäla, att efter åtskilliga vexlade skrifvelser har Schröder (fe Komp.
under den 23 Januari detta år förklarat, att frågan om förenämnde godtgörelse finge
förfalla.
Efter att hafva tagit noggrann kännedom af de hos Fullmäktige förda protokoll
öfver låneärenden, hafva Revisorerne ansett sig böra framlägga en derur hemtad, så vidt
möjligt fullständig framställning af de åtgärder, hvilka, sedan öfvertagarne af 1864 års
lån, såsom i sednaste revisionsberättelsen, sid. 62, omförmäles, lemnat sin optionsrätt
obegagnad, blifvit af Fullmäktige vidtagna, för att genom amorteringslån anskaffa de medel,
som, utöfver den fast öfvertagna och inbetalda fjerdedelen af nämnde lån, eller
500,000 £ Sterling, erfordrades för utbetalning från Riksgälds-kontoret af de vid 1862
och 1863 års riksdag beviljade lån och anslag för jernvägsbyggnader.
Den 3! Augusti meddelades Fullmäktige eu från Generalkonsuln Heinemann,
som för tillfället vistades i Frankfurt am Main, ankommen underrättelse derom, att ett
s. k. Consortium, hufvudsakligast bestående af de i svenska statslånen förut intresserade
Bankirhus, derstädes haft konferenser angående öfvertagandet af den å förutnämnde lån
61
återstående andelen, utgörande 1| million £ Sterling, eller omkring iO millioner Thaler
preussiskt kurant, och den 6 September anmälde Heinemann, nu hemkommen, sig hafva
erhållit detta Consortii uppdrag att derom underhandla; hvarvid han lenmade den upplysning,
att samma Consortium ansett sig till ovilkorlig inbetalning endast kunna öfvertaga en
mindre del, omkring .''3,000,000 Thaler, men ville för den återstående andelens uraktlåtna
öfvertagande underkasta sig erläggandet af vite (Reugeld), såvida icke sistnämnda andel
kunde till option öfverlåtas, samt att Consortium såsom vilkor föreslagit, att å lånet,
hvilket komme att utan kapitalrabatt inbetalas, och för hvilket skulle utfärdas obligationer,
löpande med 4.1 procents ränta, borde under 70 år erläggas en annuitet af öf
procent.
I afseende å det belopp, som borde genom lån anskaffas, och den andel deraf,
hvars fixa öfvertagande Fullmäktige med utsigt till framgång kunde fordra, erinrades,
hurusom utaf den summa af högst 35 millioner R:dr, hvilken Rikets Ständer bemyndigat
Fullmäktige att för jernvägsbyggnaderna upplåna, förut erhållits omkring 9 millioner
R:dr, hvadan det belopp, som ytterligare borde genom amorteringslån anskaffas, utgjorde
omkring 26 millioner R:dr, hvilket belopp äfven i den af Kommissariatet nyligen nppgjorda
förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets ställning vid utgången af den löpande
statsregleringsperioden antagits skola under år 1866 genom upplåning inflyta. Men som
nämnda beräkning, under denna förutsättning, utvisade en betydlig behållning vid samma
års slut, och det således vore tillräckligt att nu upplåna en mindre summa än den sistnämnda,
förklarade flertalet bland Fullmäktige, att beloppet af det lån, hvarom nu var
fråga, skulle utgöra 9 millioner Thaler, motsvarande 24 millioner Riksdaler, hvaremot
minoriteten ansåg, att lånesumman bort bestämmas till 10 millioner Thaler, i svenskt
mynt 26§ millioner Riksdaler.
Utaf långifvarnes afgifna förklaring att icke vilja förbinda sig till ovilkorlig inbetalning
af hela lånesumman, utan endast en del deraf, framgick nödvändigheten för
Fullmäktige att bestämma denna andel till ett belopp, som, på samma gång det under
en viss tid tillförsäkrade Riksgälds-kontoret nödiga medel för bestridandet af sina utgifter,
icke blef för långifvarne omöjligt att antaga. Med afseende härå och då Riksgälds-kontoret
genom erhållande af ett belopp af 4 millioner Thaler, successivt och inom
medlet af nu innevarande år levereradt, skulle blifva i tillfälle att fullgöra de utbetalningar,
som under denna tid ålågo detsamma, så, ehuru sagda belopp icke obetydligt öfversteg
hvad långifvarne förklarat sig kunna medgifva, ansåg pluraliteten bland Fullmäktige,
att den fixa andelen af lånet borde och kunde bestämmas till denna summa, så
mycket hellre, som framställning om ett högre belopp befarades medföra ett afslag. Fullmäktige
fästade dock härvid det förbehåll, att långifvarne borde före den 1 April detta
år hafva tillkännagifvit, huruvida de komme att öfvertaga den återstående andelen af
samma lån, och öfverlemnade derefter till Heinemann ett så lydande förslag till lånevilkor:
»Fullmäktige i Riksgälds-kontoret önska erhålla ett lån al pari å Nio millioner
»Thaler preussiskt kurant, deraf minst 4 millioner Thaler öfvertagas fixt, samt erbjuda
»sig att derför erlägga en annuitet af fem och trefjerdedels procent under sextiofem år,
»genom hvilken annuitet lånet skall varda till fullo förräntadt och amorteradt. Den fixt
»öfvertagna andelen åt lånet bör inom den 1 Juli 1866 vara inbetald. Långifvarne skola
»före den 1 April samma år tillkännagifva, om de öfvertaga den till option ställda an»delen
af lånet. Fullmäktige äro häraf bundne till och med den 17 i denna månad.»
Emot förenämnde beslut har Majoren Wolffelt, med hvilken Kaptenen Hierta instämt,
reserverat sig, emedan, enligt hans åsigt, det fixa beloppet icke bort bestämmas till lägre
än 6 millioner Thaler, samt Fullmäktige genom utskickade ombud eller på annat sätt
62
borde hafva förvissat sig derom, att det önskade lånet icke stod annorstädes att erhålla
på billigare vilkor eller åtminstone med större säkerhet för dess antagande i sin helhet.
Ett af Consortium genom Heinemann under tiden framstäldt förslag, att få^inom
den 1 April 1866 afsåga sig öfvertagandet af mera än 2 millioner Thaler utaf den fixa
andelen och i sådant fall betala 2 procents Reugeld för de öfriga två millionerna af samma
andel, blef vid Fullmäktiges sammankomst den 15 September afslaget; hvaremot
Fullmäktige, uppå derom af Heinemann gjord hemställan, medgåtVo, att tiden, inom hvilken
bestämdt svar skulle af Consortium afgifvas på de af Fullmäktige föreslagna lånevilkoren,
först skulle tilländagå med den 21 i sistnämnde månad. Detta svar fingo Fullmäktige
den 22 September mottaga genom följande, dagen förut af Heinemann i Hamburg
inlemnade, men i anseende till inträffadt afbrott i telegraferingen förstnämnda dag
till Riksgälds-kontoret ankomna telegram: »Härigenom har jag äran meddela, att Con»sortiuin
öfvertager lånet på de framställda vilkoren, dock hafva 500,000 Thaler deraf
»uppå Direktören» (i Nordtyska Banken) »Maas’s förslag, blifvit tecknade för Skandina»viska
Banken. Skulle, mot förväntan, Skandinaviska Banken förklara sig icke vara dermed
nöjd, så skall denna halfva million emellertid öfvertagas med vite och sedermera
»placeras. Telegrafsvar utbedes. Adress: Nordtyska Banken».
Hos Skandinaviska Kredit-aktiebolagets Ordförande och begge verkställande Direktörer,
hvilka då för tillfället voro i hufvudstaden, sökte Fullmäktige genom sina Lånedeputerade
inhemta upplysning derom, huruvida bolaget godkännt den vilkorliga teckning
till deltagande uti ifrågavarande nya lån, hvilken, enligt hvad omförinälda telegram
gaf vid handen, för nämnda bolag skett. De begge Direktörerne, hvilka af Lånedeputerade
anträffades, lemnade på den gjorda förfrågan det svar, att de icke från Maas erhållit
någon underrättelse om denna teckning, men att de ändock hade kännedom om de
i Hamburg den 20 dennes erbjudna vilkoren för samma lån; och, enligt deras yttrande,
var Kredit-aktiebolagets Direktion icke hugad att förena sig med Consortium i afseende
på detta låns öfvertagande. Deremot både bemälde Direktörer förklarat, att de redan
samma afton den 22 September voro beredde ingå i underhandling samt kunde den 25
till Fullmäktige inkomma med bestämdt anbud angående ifrågavarande lån på enahanda
vilkor samt öfvertagande fixt af dess halfva belopp eller millioner Thaler.
Då nu en och annan bland Fullmäktige förklarade sig anse Riksgälds-kontoret
icke längre vara bundet af det gjorda erbjudandet åt Consortium, enär det af Fullmäktige
begärda bestämda svaret derå, oaktadt den derför förlängda tiden, icke blifvit af
Consortium afgifvet; men andra deremot föreslogo att, som uriderhandlingarne börjats med
Consortium och fortgått så långt, att endast en tillfredsställande förklaring erfordrades,
för att låneaffären skulle kunna anses afslutad, och Kredit-aktiebolaget icke ingifvit
något bestämdt anbud, till Consortium skulle per telegraf aflåtas förnyad begäran om
erhållande af bestämdt svar, huruvida Consortium förband sig att ovilkorligen lemna 4
millioner Thaler, skiljdes mellan dessa olika meningar genom votering, dervid Ordföranden,
Riksarkivarien Nordström, Justitie-borgmästaren Gråå, Grosshandlaren Rinman och
Brukspatronen Björkman röstade för, men Kaptenen Hierta, Majoren Wolffelt, Komministern
Beckman samt Fullmäktige Medin och Wasmuht emot aflåtandet af ett sådant
telegram. Som voteringen utfallit med lika antal röster för och emot, och vid sådant
förhållande, i enlighet med stadgandet i reglementets 242 §, den mening, Ordföranden
biträdt, var den segrande, afsändes under den uppgifna adressen till Heinemann ett i
öfverensstämmelse härmed uppsatt telegram, derå svar begärdes före middagen den 24 i
meranämnde månad. Fullmäktigen Medin, hvilken reserverat sig mot det sålunda fät
-
63
tade beslutet, har dervid såsom ytterligare skäl för sin mening åberopat ofvanberörda,
tillämnade nya låneanbud. — Före den utsatta tiden ankom från Heinemann ett telegram,
försedt med kontrasignation af Nordtyska Banken och Bankirhuset Merck & Komp.,
hvilket vid Fullmäktiges sammankomst den 25 September upplästes, innehållande bestämdt
förklarande, att Consortium öfvertog lånet på de framställda vilkoren, deruti inbegripna
4 millioner Thaler fixt. och att låneaffären till följd deraf var med förbindande
kraft för begge parterna afslutad.
Vid påföljande sammankomst den 28 September uppdrogo Fullmäktige åt Lånedeputerade
— Majoren Wolffelt och Grosshandlaren Rinman — samt Riksarkivarien Nordström
att, i samråd med långifvarnes härvarande Ombud, Generalkonsuln Heinemann,
uppgöra och underställa Fullmäktiges pröfning förslag till lånekontrakt. Efter långvariga
öfverläggningar, för hvilka protokollerna den 12, 19 och 21 Oktober lemna utförlig
redogörelse, och sedan Fullmäktige låtit uppgöra och tagit kännedom om en beräkning
öfver Riksgälds-kontorets utgifter till slutet af Mars månad följande år samt
under samma tid förväntade inkomster och påräkneliga tillgångar, hvilken beräkning utvisade
en brist vid nämnde tidpunkt af 5,679,000 Riksdaler, godkände och antogo Fullmäktige
sistnämnde dag för sin del det uppgjorda förslaget till kontrakt. Komministern
Beckman har låtit i protokollet anteckna, det han ansåg, att ifrågavarande lån icke
bort afslutas. emedan dess räntefot till följd af den långa amorteringstiden vore alltför
dryg och den fast bestämda, låneandelen icke på långt när motsvarade Riksgälds-kontorets
behof.
Efter det Consortium haft tillfälle taga kännedom om det uppgjorda och af Fullmäktige
godkända, förslaget till kontrakt, inlemnades den 22 November genom Generalkonsuln
Heinemann er. promemoria, innefattande åtskilliga ändringar och tillägg, hvilka
Consortium önskade få i kontraktet intagna. De hufvudsakligaste af dessa ändringar
och tillägg voro: att den till den 15 Februari föreslagna tiden för inbetalningen af 1
million Thaler måtte bestämmas till den 1 Mars; att Riksgälds-kontoret för de vexlar,
hvilka af detsamma i och för indragning af lånemedlen före de bestämda betalningsterminerna
utfärdades, skulle erlägga en acceptprovision af J procent å det trasserade beloppet,
med rättighet för långifvarne att, uppå derom af Riksgälds-kontoret skedd förfrågan,
få med omgående uppgifva plats och firma, på hvilken sådana trattor skulle utställas;
att, i stället för att allt, hvad som af den till option ställda andelen af lånet
blifvit öfvertaget, skulle inbetalas sednast den sista December 1866, hälften af det sålunda
öfvertagna beloppet skulle erläggas nämnde dag och den återstående hälften den
sista Juni 1867; att tiden, före hvilken Riksgälds-kontoret icke skulle ega rätt att i allmänna
rörelsen utsläppa de obligationer, som motsvarade den till option ställda delen
af lånebeloppet, hvilken möjligen icke blifvit till öfvertagande anmäld, måtte från den 1
Juli 1866 framskjutas till den 1 Oktober s. å.; att långifvarne skulle å inbetalningarne
åtnjuta 30 dagars ränta — hvilken fordran dock förföll, sedan Heinemann redan samma
dag förklarat densamma icke utgöra något oeftergifligt vilkor — och att långifvarne
borde berättigas öfverlåta obligationer på viss uppgifven egare.
Efter erhållna upplysningar om anledningen till åtskilliga af dessa yrkanden och
sedan genom utsedde delegerade — Ordföranden och Lånedeputerade — det medgifvande
utverkats af Consortium, att den begärda acceptprovisionen endast skulle ifrågakomma
för vexlar med längre omloppstid än 30 dagar, antogo Fullmäktige den 23 November,
med denna ändring och efter någon jemkning i bestämmelserna rörande optionsandelens
inbetalning, de af Consortium föreslagna ändringar i och tillägg till lånekontraktet, hvjl
-
64 -
ket den 2 December undertecknades af Fullmäktige och af Generalkonsul Heinemann,
på grund af den utaf långifvarne, Bankirhusen von Erlanger & Söhne och Gebrfider
Bethmann i Frankfurt am Main samt H. J. Merck & Komp. i Hamburg och Nordtyska
Banken derstädes, för honom utfärdade och till Fullmäktige öfverlemnade fullmakt; hvarefter
Kong!. Maj:t den 15 i samma månad, genom påskrift å de begge utfärdade originalexemplaren
åt samma kontrakt, a lanet meddelade sin nadiga garanti.
Här torde böra omförmälas att, i fråga om beslutet angående acceptprovisioneu,
Kaptenen Hierta, Komministern Beckman samt Fullmäktige Medin och Wasmuht varit
af skiljaktig mening, och att Majoren Wolffelt åberopat sin här förut anförda reservation.
I afseende på innehållet och lydelsen af detta kontrakt äfvensom de för lånet
utfärdade obligationer, få Revisorerne hänvisa till den afskrift och aftryck deraf, som
finnas denna berättelse bifogade, hvarjemte här meddelas en kort redogörelse för de hufvudsakligaste
bestämmelserna i nämnda kontrakt.
Dessa bestämmelser äro följande:
l:o) Lånet, som inbegripes i den af Rikets år 1862 och 1863 församlade Ständer
beslutade samt åt Kongl. Maj:t godkända och fastställda summa af 35 millioner
Riksdaler till upplåning för jernvägsbyggnaderna, utgör 9 millioner Vereinsthaler eller
Thaler Kurant;
2:o) Låneöfvertagarne förbundo sig:
a) att utaf lånebeloppet ovilkorligt öfvertaga 4 millioner Thaler, deraf Bankirhusen
von Erlanger & Söhne, Gebriider Bethmann och H. J. Merck Komp. tillsammans
öfvertogo 2,450,000 Thaler samt Nordtyska Banken 1,550,000 Thaler:
b t att af hvad de sålunda ovilkorligt öfvertagit ställa till Riksgälds-kontorets
disposition 1 million Thaler den 1 Mars 1866 och 3 millioner Thaler inom den 1 Juli
samma år, med rättighet till tidigare utbetalningar, dock ej i mindre summor än 50,000
Thaler.
3:o) Angående den öfriga delen af lår.esumman, skulle låneöfvertagarne ega att
före den 1 April 1866 förklara, om de ville öfvertaga antingen hela denna andel eller
.större eller mindre belopp deraf, dock ej mindre än 200,000 Thaler; och skulle laneöfvertagarne
sednast sistnämnde dag tillkännagifva, om de ville öfvertaga hela det belopp
deraf, som då återstode.
4:o) I den händelse att det belopp, som, utom den ovilkorligt öfvertagna andelpn,
blifvit till öfvertagande anmäldt, understeg 2 millioner Thaler, skulle detsamma ställas
till Riksgälds-kontorets disposition den sista December 1866; hvaremot, om samma belopp
uppgick till eller öfversteg 2 millioner Thaler,^ halfva beloppet skulle hållas Rikseälds-kontoret
tillhanda sistnämnde dag och återstående halfva beloppet den sista Juni
1867.
5:o) Riksgälds-kontoret vore icke berättigadt att före den 1 Oktober 1866 i allmänna
rörelsen utsläppa obligationer, tillhörande den del af lånet, som långifvarne sednast
den 1 April 1866 icke förklarat sig vilja öfvertaga.
65 —
6:o) Indragningen af de öfvertagna lånesummorna borde verkställas genom derå
af Riksgälds-kontoret utfärdade vexlar, hvilka skulle af långifvarne accepteras; och
borde, efter derom vid tillämnade dylika trasseringar gjord förfrågan, Riksgälds-kontoret
med omgående post underrättas om de firmor i Frankfurt am Main, Hamburg, Berlin
och Leipzig, å hvilka trasseringar kunde verkställas. För acceptering af vexel med
längre omloppstid än 30 dagar egde långifvarne att såsom provision räkna sig tillgodo
\ procent af vexelns belopp.
7:o) För lånet utfärdar Riksgälds-kontoret på innehafvaren ställda, men från hans
sida icke uppsägbara obligationer med svensk och tysk text, daterade den 2 Januari
1866 och åtföljda af på tyska språket utgifna kuponer för halfårsräntan, som förfaller
till betalning den 2 Januari och den 1 Juli.
8:o) Låneöfvertagarne skola godtgöra Riksgälds-kontoret den icke förfallna ränta,
som å obligationerna upplupit vid deras utlemnande till låneöfvertagarne.
9:o) Till ränta och amortering skall en annuitet af 5f procent, hvilken för hela
det till 9 millioner Thaler beräknade lånet utgör 517.500 Thaler, årligen i Riksgäldskontoret
afsättas och under 65 år, räknadt från och med den 1 Januari 1866, utgå för
det belopp af lånet, som blifvit af låneöfvertagarne inbetaldt; genom hvilken annuitet
hela det influtna lånet blir så till hufvudstol som ränta till fullo betaldt. Denna annuitet
bör halfårsvis, på Riksgälds-kontorets bekostnad och risk, 14 dagar före förfallotiderna,
hållas ofvanbemälde låneöfvertagare tillhanda sålunda, att en fjerdedel af det för_
hvarje gång förfallande annuitetsbeloppet tillställes hvartdera af Bankirhusen von Erlanger
& Söhne, Gebruder Betliinann och II. J. Merck'' & Komp. samt Nordtyska Banken.
Efter 15 års förlopp eger Riksgälds-kontoret att öka de årliga afbetalningarne äfvensom
al pari återbetala lånets då återstående hela belopp.
10:o) Under förbehåll, att ett premielån icke får ifrågakomma och att annuitetens
fördelning i ränta och amortering så ordnas, att lånet inom 65 år varder till fullo amorteradt,
ega låueöfvertagarne att bestämma, huru stor del af annuiteten skall såsom ränta
i obligationerna utsättas.
ll:o) De för lånets successiva amortering erforderliga utlottningar verkställas i
Stockholm törsta .söcknedagen i April månad hvarje år. Genom utlottningarne, som omfatta
alla för lånet utfärdade obligationer, bestämmes hvilka obligationer skola inlösas
den 1 Juli samma och den 2 Januari nästpåföljande år. Obligations-eller kuponsinnehafvare,
som sådant önska och sednast inom en månad före förfallodagen derom göra anmälan
hos Riksgälds-kontoret, ega att derstädes lyfta förfallen hufvudstol eller ränta.
12:o) För bestyret med inlösen af obligationer och kuponer betalar Riksgäldskontoret
£ procent af de utlottade eller förfallna och utom Sverige inlösta obligationernas
och räntekuponernas belopp.
13:o) Obligationer, som icke inom 15, och kuponer, som icke inom 10 år från
deras förfallodag företes till inlösen, hafva förlorat all vidare betalningsrätt, och hemfalla
deras inlösningsbelopp till Riksgälds-kontoret.
Sedati låneöfvertagarne, med iakttagande af den dem i lånekontraktet medgifna
rätt, bestämt räntan å de för lånet utfärdade obligationer till 5 procent, och sedan de i
9
-■ 66
samma kontrakt omförmälda förslag ej mindre till obligationernas och kuponernas lydelse
än till planen för lånets halfårsvis skeende amortering blifvit afgifna och, efter verkställd
granskning, af Fullmäktige godkända, har tillverkningen af obligationerna fortgått, och
är. efter hvad Revisorerne inhemta!, nu fullbordad. Alla dessa obligationer aro fördelade
i 4 serier, och bestå af följande antal utaf hvarje serie, nemligen:
af serien A, 2.000 obligationer å 100 Thaler hvardera,
eller å tillsammans........................................---..... Thaler 2.000,000.
af serien B, 10,000 obligationer å 500 Thaler hvardera, eller å tillsammans
................................................................ * 5,000,000.
af serien C, 7,500 obligationer å 200 Thaler hvardera, eller å tillsammans
..................................................................... n 1,500,000.
af serien D, 14,323 obligationer å 100 Thaler hvardera, eller å tillsammans
.........................................................” 1,432,300.
Summa 33,823 obligationer, å tillsammans ................................. Thaler 9,932,300;
och åtföljes hvar och en af dessa obligationer af 130 halfårsräntekuponer. Hvarje obligation
är försedd med 6 namn. nemligen namnet å en Fullmäktig af hvarje Riksstånd
samt Sekreterarens och Boksluts-kamrerarens namn; varande dock 5 af dessa namn
tryckta i fac-simile och endast ett, af Fullmäktiges namn egenhändigt skrifvet.
Utaf den fixt öfvertagna andelen af förenämnda lån hafva följande belopp blifvit
af låneöfvertagarne till inbetalning uppsagda, nemligen:
Thaler
»
»
300,000:
300,000: —
950,000: -
af Nordtyska Banken:
under Januari månad............
» Februari » ...........
och » Mars v ...........
Thaler 1,550,000: —,
eller hela det belopp, som närande Bank, enligt lånekontraktets 2 §, förbundit sig att
till Riksgälds-kontoret leverera;
och af Bankirhuset von Erlanger de Söhne:
i Januari ...............................
i Februari...............................
Thaler
i Mars ................................
och i April ..................................
hvarjemte infriats af Riksgälds-kontoret utställda vexlar till belopp
af..........................................................................................
och till betäckande af annuiteter för 1858, 1860 och innevarande
års lån å samma Bankirhus anvisats tillsammans....................
200.000:
450,000:
50,000:
150,000:
130,000: —
198 366: 20.
och uppgick således det icke uppsagda eller anvisade beloppet
utaf den summa, Bankirhusen v. Erlanger & Söhne, Gebrtider
Bethmann och H. J. Merck & Komp. af fixa låneandelen öfvertagit
och enligt kontraktet skulle den 1 Juli ställa till
Riksgälds-kontorets disposition, till ............................................
Thaler 1,178,366: 20.
» 1,271,633: 10.
(Thaler 2,450,000: —)
67
hvilket återstående belopp var af Fullmäktige afsedt att användas till den i nämnde
månad å det temporära lånet förestående kapital- och ränteliqvid, som, enligt Skandinaviska
Kredit-aktiebolagets uppgift, skulle af Riksgälds-kontoret verkställas till Nordtyska
Banken i Hamburg och privatbanken i Köpenhamn. Enligt protokollerna för den
7 och 14 Juni hade Låne-deputerade, genom skrifvelse den 26 Maj, hos von Erlanger &
Söhne anhållit om uppgift ä de firmor, på hvilka Riksgälds-kontorets fråsseri»gar i och
för indragningen af nämnde återstod kunde verkställas, hvilken anhållan förnyats uti
skrifvelse och telegrafi] af den 5 Juni, till svar hvarå bemälda Bankirhus medelst telegram
af den 12 i sistnämnde månad tillkännagifvit, att hvad som efter afdrag af tidigare
inbetalningar skulle af ifrågavarande låneandel återstå kunde indragas genom vexlar,
ställda å hus i Berlin, som komme att i bref uppgifvas. — Derförinnan hade uti telegram
till Heinemann af den 6 samma månad, hvilket telegram meddelades Fullmäktige
den 7, von Erlanger & Söhne, med anledning af Riksgälds-kontorets förfrågan röranda
ttasseringen och då till följd af det nära utbrytande kriget intet hus kunde acceptera,
samt äfven penningeförsändningar voro förenade med fara, förklarat sig vilja mot utlemnande
af obligationer genast då liqvidera med vexlar på Berlin, London och Paris. —
Men då det utlofvade brefvet med uppgift på trasseringsfirmor, oaktadt påminnelse, icke
till Riksgälds-kontoret ankom, och Nordtyska Banken uti bref af den 16 erinrade, hurusom
de från Frankfurt förväntade medlen icke skulle med säkerhet kunna disponeras,
enär postförbindelsen redan då var afbruten och kommunikationen mellan nämnde stad
och Hamburg kunde antagas komma att helt och hållet afskäras. beslöto Fullmäktige
vid sammankomsten den 21 Juni inom sig utvälja och afsända ett ombud lör ordnandet
af omförmälda liqvidförhållanden, och utsågs härtill Majoren Wolffelt. Sedan detta val
egt rum, anhöll denne att få till sitt biträde ett utom Riksgälds-kontoret valdt ombud
med erforderlig affärsskicklighet samt vana vid och kännedom om behandlingen på särskilda
utländska orter af sådana förhållanden, som kunde antagas förekomma vid nu
ifrågavarande liqvider, samt föreslog vid påföljande sammankomst, den 23 Juni, till detta
biträde Konsuln Henrik Davidson. hvilken, uppå tillfrågan, förklarat sig villig mottaga
uppdraget, om det honom erbjödes. Emot utväljandet af en person, som icke tillika var
Fullmäktig i Riksgälds-kontoret, uttalades af Ordföranden, Grefve Hamilton, den betänklighet,
att en sådan person icke hade samma ansvar för sina tillgöranden, som åligger
såväl Fullmäktige gemensamt som hvar och eu af dem särskild^ hvaraf naturligen följde,
att man icke kunde vara villig åt ett sålunda utsedt ombud lemna uppdrag af så
vidsträckt och grannlaga beskaffenhet, som åt någon bland Fullmäktige. Hvad särskilt
den föreslagne personen angick, så, utan att ens i aflägsnaste mån ifrågasätta hans
redbarhet och duglighet i öfrigt, erinrades dock att hans ställning (såsom verkställande
Direktör) inom det Skandinaviska Kredit-aktiebolaget gjorde honom så mycket mindre
lämplig att erhålla ifrågavarande uppdrag, som just syftemålet med ombuds utsändande
var att genom indragning af den återstående fixt öfvertagna andelen af innevarande års
jernvägslån anskaffa medel, för att dermed till samma Bolag liqvidera den i Juli månad
till betalning förfallande första fjerdedelen af det med detta Bolag afslutade temporära
lån; och den tanken låg allt för nära, för att kunna undertryckas, att det ur detta förhållande
härflytande intresset för sistnämnda liqvids fullgörande måste i främsta rummet
göra sig gällande vid de transaktioner, som för uppdragets utförande kunde ifrågakomma.
Sedan Fullmäktige beslutat, att utse ännu ett ombud och att vid valet deraf icke vara
bundne inom Riksgälds-kontoret — i hvilket sednare hänseende Ordföranden var af skiljaktig
mening — blef Grefve Hamilton af Fullmäktige utvald till det andra ombudet; men
då han förklarade att, som resan måste så godt som genast löretagas, han af uppgifna
skäl måste afstiga sig uppdraget, hvilket det varit en möjlighet för honom att mottaga,
om Fullmäktiges önskan i detta hänseende ett par dagar förut varit honom bekant, ut
-
68
sågs Konsuln Ilenrik Davidson att jemte Majoren Wolffelt vara Riksgälds-kontorets ombud.
Riksarkivarien Nordström, som fästat uppmärksamhet på obehöfligheten att afsända
mer än ett ombud, och instämt uti hvad här förut blifvit anförd t angående Davidsons
olämplighet till erhållande af ett sådant uppdrag, har derjemte mot hans utväljande
reserverat sig.
Omfånget och beskaffenheten af det uppdrag, ombuden erhöllo, bestämdes genom
en för dem utfärdad instruktion. Derjemte och för den händelse att liqviden af den i
Juli förfallande andelen af det temporära statslånet icke skulle kunna verkställas med
den i Frankfurt innestående andelen af 1866 års jernvägslån, erhöll Majoren Wolffelt
särskildt uppdrag att hos Nordtyska Banken eller annan ansedd firma i Hamburg göra
sig underrättad, om och på hvad vilkor Riksgälds-kontoret skulle kunna erhålla en kredit
på högst 2 millioner mark Hamburger Banko. Ombuden, som afreste den 25 Juni,
ankommo till Frankfurt am Main den 28, der de af Bankirhuset von. Erlanger & Söhne
erhöllo liqvid för de medförda obligationerna genom vexlar på Paris, London Och Berlin,
hvilka till fördelaktig kurs realiserades, hvarefter betalningen af den förfallna qvoten af
det temporära lånet och räntan å samma lån af dem verkställdes till Nordtyska Banken
den 5 Juli.
Under anförande, att Consortium vore förpligtadt utbyta aflemnade interimsqvittenser
mot obligationer, innan någon utlottning af dessa borde ega rum, framfördes af
Heinemann till Fullmäktige vid deras sammankomst den 22 sistlidne Mars Consortii anhållan,
det Fullmäktig måtte medgifva, att dagen för första utlottningen af obligationerna,
tillhörande det med Consortium afslutade lånet, framflyttades från den 1 April
till den 1 eller 15 påföljande Maj, allteftersom Consortium kunde en månad före någon
af nämnde dagar komina i besittning ai'' sina obligationer, samt att Fullmäktige mätte
bemyndiga Consortium, att i de vanliga tyska tidningarne kungöra den blifvande utlottningsdagen.
— Derjemte anmäldes af Heinemann, det Consortium sett sig föranlåtet anhålla,
att den till den 1 April utsatta sista terminen för afgifvande af förklaring angående
optionsandelens öfvertagande måtte under enahanda kontraktsvilkor varda förlängd
till den 1 Juli detta år. Dessa framställningar blefvo begärda på bordet till Fullmäktiges
nästa sammankomst.
Med anledning deraf att Heinemanns behörighet att å Consortii vägnar göra framställningar
till Fullmäktige blifvit ifrågasatt, hade Nordtyska Banken den 23 Mars till
Riksgälds-kontoret aflåtit ett så lydande telegram: »Generalkonsul Heinemann är på
»grund af honom från Frankfurt den 20 och härifrån den 21 tillsända telegrammer be»myndigad
underhandla angående erforderligt uppskof med första utlottningen samt op»tionsförklaringen;
och skola låneöfvertagarne till dessa underhandlingars afslutande in»ställa
det också i öfrigt omöjliga utlemnandet af obligationerna»; hvilket telegram bekräftats
genom en den 27 i nämnde månad, då ärendet ånyo förekom till behandling,
från samma Bank till Riksgälds-kontoret ankommen skrifvelse; hvarjemte, i afseende på
det åberopade telegrammet från Frankfurt am Main, af Ordföranden, Grefve Hamilton,
upplystes, att Heinemann för honom uppvisat ett telegram från dervarande Bankirhuset
Gebriider Bethmanrj, innefattande enahanda uppdrag, som blifvit Heinemann lemnadt af
Nordtyska Banken, men att Heinemann på uppgifna skäl icke velat förete samma telegram
för Fullmäktige.
- 69
Mot Heineina.nns behörighet i berörda hänseende erinrades att, ehuru Läneconsortium
utgjordes af 4 medlemmar, Heinemann, oaktadt rådrum blifvit honom genom ärendets
bordläggning beredt, icke visat, att någon annan af låneöfvertagarne än Nordtyska
Banken iemnat honom i uppdrag, att hos Riksgälds-kontoret göra framställning om de
ifrågaställa torändringarue i lånekontraktet, och att afseende på fullmakten från den
ena. af de i Frankfurt varande laneöfvertag inne så mycket mindre kunde fästas, som
Heinemann, ehuru derom särskilt erinrad, vägrat delgifva Fullmäktige densamma. Pluraliteten,
nemligen Kaptenen Ilierta, Majoren Wolffelt, Häradshöfdingarne Dufva och Isberg
samt Fullmäktige Medin och Bjerkander, förklarade derföre Generalkonsuln Heinemann
icke vara sa befullmäktigad, att Fullmäktige kunde med honom ingå i underhandling
om de i telegrammet från Nordtyska Banken uppgiga frågor. Beträffande sjelfva
saken, sa, hvad först angick det önskade uppskotvet med första utlottningen af obligationerna,
medgåfvo Fullmäktige, att dagen för sagde utlottning finge förändras till den
15 Maj, vid hviiket medgifvande dock, på det att obligations-innehafvare icke måtte kunna
ega anspråk på dess företagande i öfverensstämmelse med obligationernas innehåll,
fästades det vilkor och förbehåll, att alla mediemmarne af Consortium skulle före utgången
af dåvarande Mars manad genom telegram till Riksgälds-kontoret förbinda sig, att
icke utlemna någon obligation torr än efter den 3 påföljande April, äfvensom att skyndsamt
låta i tyska tidningar kungöra den nya utlottningsdagen. I afseende åter å den
begärda framflyttningen af tiden för optionsförklaringens afgifvande, så, enär all utsigt
till optionsandelens öfvertagande under den då ännu ej tilländagångna kontraktsterminen
icke var genom samtlige låneöfvertagarnes egen förklaring F^uilmäktige betagen, och det
således var för tidigt att, på grund åt gjord, men hvarken af några motiver eller något
bestämdt förslag åtföljd framställning utaf en bland Consortii medlemmar, bevilja eu förändring
i hvad kontraktet rörande nämnde andel stadgade, ansåg Fhillmäktiges pluralitet,
nu bestående åt Kaptenen Ilierta, Majoren Wolffelt. Häradshöfdingarne Dufva och Isberg
samt Fullmäktigen Bjerkander, att förloppet af den för nämnde förklaring bestämda
tid, eller den 1 April, borde alvaktas, innan något yttrande af Fullmäktige meddelades
om och under hvilka vilkor någon förlängd tid för optionsrättens begagnande- kunde
åt någondera bland låneöfvertagarne medgifvas. Om hvad sålunda blifvit. beslutadt underrättades
Nordtyska Banken genom ett telegram, som rörande optionsförklaringen hade
denna lydelse: »Saknande framställning från annan än Eder om uppskof med options»förklaringen,
afvakta vi den 1 April». Emot emförmälda, af pluraliteten bland Fullmäktige
fattade beslut hafya Ordföranden och Riksarkivarien Nordström afgifvit sina reservationer,
hvarjemte Ordföranden i afseende pa det till Nordtyska Banken aflätna svar
låtit i protokollet anteckna, att, ehuru ett annat svar blifvit af honom föreslaget, han
dock icke kunnat vid omröstningen motsätta sig, att pluraliteten uttryckte sin, från hans
afvikande, mening i sjelfva saken på det sätt, den sjelf fann lämpligast, helst af honom
måste medgifvas, att, då Fullmäktige icke ansett sig kunna taga Heinemanns framställning
om optionstidens förlängning i öfvervägande. Nordtyska Bankens skrifvelse, sä vidt
den rörde detta ämne, ej var nog fullständig att föranleda ett i sakförhållandet ingående
svar.
liedan påföljande dag, den 28 Mars, tillkäunagaf Nordtyska Banken per telegraf,
att Fullmäktiges erhållna depésch föranledt kungörandet af första obligations-utlottningen
till den 15 Maj, och att det åt Fullmäktige framställda vilkor förfallit, emedan Banken
hade alla obligationerna liggande orörda; — hvarjemte det härom expedierade telegram
tillika innehöll att, då Heinemann, enligt hvad af Fullmäktige var kändt, innehade
telegram mer från alla låneöfvertagarne, anspråket på vidare framställningar syntes Banken
omotiveradt. Då genom detta tillkännagifvande den betänklighet, som med afseende
70
å obligationshafvares möjliga anspråk på ordagrann tillämpning af det i obligationerna
intagna utlottningsstadgandet hos Fullmäktige uppstått mot uppskof med utlottningen,
hufvudsakligen blitvit undanröjd, letnnade Fullmäktige till detta uppskof sitt bifall; men
i afseende på tiden, först efter hvilken obligationer skulle få utlemnas, ansåg vid sammankomsten
den 21) Mars pluraliteten, bestående af Kaptenen Hierta, Häradshöfdingarne
Dufva och Isberg samt Fullmäktige Bjerkander och Per Persson — hvilken sistnämnde
såsom suppleant för Bondeståndets Fullmäktige var närvarande — sig böra fordra, att
obligationer icke utlemnades förr än efter den 11 April; hvaremot öfrige tillstädesvarande
Fullmäktige gillade ett af Ordföranden famstäldt förslag, att sådant skulle få ega rum,
så snart kungörelsen om den förändrade utlottningsdagen utfärdats.
Hvad pluraliteten beslutat meddelades per telegraf Nordtyska Banken, som den
31 i meranämnde månad, på samtlige låneöfvertagarnes vägnar, derå aflat följande svar:
»Telegrammet af den 29 mottaget. Kungörelsen om uppskofvet med utlottningen till den
»15 Maj expedierad. Icke något utlemnande af obligationer före den 3 April, hvarigenom
»således omöjligheten af optionsförklaringen till den 1 April är bestyrkt och föreslaget
»berättigande till densammas uppskjutande under tre månader jemte alla dermed förenande
rättigheter antaget». Enär, oaktadt fullmäktiges den 29 afiatna och utaf Nordtyska
Banken åberopade telegram icke innehöll någonting rörande optionstidens förlängning, hvilken
fråga besvarats genom här förut anförda ord ur Fullmäktiges telegram åt den 27,
nämnde Bank dock syntes hafva så uppfattat meningen af de, angående det föreslagna
uppskofvet med första utlottningen, från Riksgälds-kontoret erhållna telegrammer, som
hade framställningen om optionstidens förlängning jemväl blitvit af Fullmäktige bifallen,
afläto Fullmäktige vid sin sammankomst den 4 April ett telegram, för att upplysa Banken
om dess oriktiga uppfattning af förenämnde telegrammens innehåll, hvarjemte fullmäktige
beslöto, att uti afgående skrifvelse angifva rätta meningen af de i samma telegrammer
meddelade yttranden och besvara den uti ifrågavarande hänseende gjorda framställning.
Förutom detta redan beslutade innehall, väcktes vid sammankomsten den 5
April fråga, huruvida icke, äfven utan afseende på befogenheten af anförda missförstånd
af Fullmäktiges svar i fråga om optionstidens förlängning, billigheten dock med anledning
deraf fordrade intagande uti skrifvelsen af det tillkännagifvande, att Fullmäktige
ville till medlet af dåvarande, April, månad uppskjuta hvarje åtgärd, som kunde hindra
optionstidens utsträckning, för den händelse att langifvarne dei löiinnan gjoide någon sådan
framställning, som satte Fullmäktige i tillfälle att gå deras derom tillk&nnagifna önskan
till mötes; genom hvilket tillkännagifvande älven komnie att adagaläggas, att det
af Fullmäktige fattade beslutet i afseende på de å låneöfvertagarnes vägnar redan gjorda
framställningar icke varit föranledt af någon obenägenhet å Fullmäktiges sida att
med dem fortsätta och fullfölja lånetransaktionen. Men då Riksgälds-kontoret numera
ansågs vara fritt frän skyldigheten att tillhandahålla Consortium den af detsamma icke
fast öfvertagna låneandelen, och det onekligen var för nämnde Kontor en fö idel att olörhi
n dra dt kunna till pröfning upptaga från andra håll inlemnande anbud å denna laneandels
erhållande samt derom underhandla med Indika hugade långifvare som helst, förklarade
pluraliteten bland Fullmäktige, — hvilken pluralitet utgjordes af Majoren Wolffelt,
Kyrkoherden Lindstén. Häradshöfdingarne Dufva och Isberg samt Fullmäktige Hedna,
’ Sköldberg och Bjerkander, — att uti skrifvelsen icke skulle utsättas någon bestämd
tid,’ inom hvilka Consortium egde att till Fullmäktige inkomma med framställning i afseende
på optionstidens förlängning.
På denna till Nordtyska Banken nämnde dag, den 5 April, ^expedierade skrifvelse
mottogo Fullmäktige den 1(5 i samma månad ett svar. som jemte åtskilliga resonnemen
-
ter innehöll, »att i sjelfva verket måste optionen förblifva hyllande såsom en öppen fråga»;
hvilket svar icke ansågs föranleda någon åtgärd.
Innan denna fråga hunnit till förenämnda slut, väcktes vid sammankomsten den
12 April förslag att hos Fullmäktige i Rikets Ständers Bank göra förfrågan, huruvida
de vore benägne att utaf obligationerna, tillhörande den andel utaf det med här förut
omförmälda Bankirhus och Bank afslutade lån, som icke blifvit af dem öfvertagen och
hvilken andel utgjorde 5 millioner Thaler, för Riksbankens räkning öfvertaga större eller
mindre belopp; hvarefter Skandinaviska Kredit-aktiebolaget den 16 i samma månad
gjorde anbud på öfvertagande af hela nämnde låneandel
Hvad nu först angår förslaget om försäljning af obligationer till Riksbanken, aflåta
Fullmäktige derom den 17 April eu förfrågan, dervid äfven meddelades upplysning
derom, att de obligationer, som möjligen komme att af Banken öfvertagas, icke kunde
från Riksgälds-kontoret utbekommas förr än efter ingången af Oktober månad detta år.
Banko-fullmäktiges med anledning af berörde förfrågan den 26 i nämnde månad fattade beslut,
hvaraf Riksgälds-kontorets Fullmäktige under hand den 26 erhöllo kännedom, meddelades sistnämnde
Fullmäktige deri 3 Maj och innehöll, att, under förutsättning det Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret lyckades med Skandinaviska Kredit-aktiebolaget afsluta nu inledda
underhandlingar om öfvertagande af återstående delen af ofvannämnda lån, Banko-fullmäktige
beslutat för Bankens räkning af Riksgälds-kontoret inköpa obligationer, tillhörande
berörde låneåterstod, efter pris af 90,6135 procent och efter kurs per T haler. hvarom Bankens
Vexel-deputerade hade att med Ri .sgälds-kontorets Deputerade öfverenskomma och
till Banko-fullmäktiges pröfning hemställa, till effektivt värde af en million Thaler och
således till nominel belopp af omkring 1,103,500 Thaler, deraf i hvarje af Maj, Juli
och November månader detta år komme att infrias obligationer till nominelt värde af
omkring 250,000 Thaler och återstoden i obligationer till nominelt värde af omkring
353,500 Thaler sednast före utgången af Februari månad nästa år; och förbundo sig
Banko-fullmäktige att icke före den 1 Oktober innevarande år försälja några af de derförinnan
inköpta obligationerna. Här torde böra oraförmälas, att Riksarkivarieu Nordström
vid sammankomsten den 3 Maj yrkade, att åt Låne-deputerade äfven måtte meddelas
det uppdrag, att vid underhandlingarne med Riksbankens Vexel-deputerade försöka
få det i Banko fullmäktiges beslut införda förbehåll angående aftalet mellan Fullmäktige
och Skandinaviska Kredit-aktiebolaget helt och hållet uteslutet från den negotiation mellan
Styrelserna öfver Banken och Riksgälds-kontoret, hvarom nu var fråga, enär detta
förbehåll icke egde något egentligt samband med den ifrågaställda obligations-försäljningen
till Banken eller kunde hänföras till betalningsvilkoren för de erbjudna obligationerna,
och för öfrigt innefattade ett anmärkningsvärd! ingrepp i den verksamhetsfnhet och
förvaltningsrätt, som tillhörde Riksgälds-kontorets Styrelse.
Den ! 1 Maj anmäldes af Låne-deputerade, att vid underhandlingarne mellan dem
och Riksbankers Vexel-deputerade, den öfverenskommelse blifvit träffad, att vid betalning
till Riksgälds-kontoret af de till sednaste jernvägslån hörande obligationer, som
Banko-fullmäktige förklarat sig vilja för Bankens räkning öfvertaga, kursen skulle beräknas
till 262 Riksdaler för 100 Thaler kurant, samt att, så länge Riksbanken innehar
dessa obligationer, samma kursberäkning äfven komme att gälla vid inlösen af såväl
dertill hörande förfallna räntekuponer som utlottade obligationer. Derjemte anmäldes,
att Bankens Vexel-deputerade, som förklarat sig icke ega medgifva äskadt förbehåll i fråga
It
t
om tiden för nämnde obligationers försäljning af Banken, icke haft något att erinra mot
det alternativt framställda förslaget om obligationernas hembjudande åt Riksgälds-kontoret,
derest en försäljning af dem skulle före nästa års slut ifrågakomma. — Med anledning
häraf afläto Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, som godkände nämnde öfverenskommelse,
den 28 i samma månad till Banko-fullmäktige underrättelse såväl om sitt antagande af
obligationsköpet på här anförda vilkor som äfven derom, att Fullmäktige afslutat den i
Banko-fullmäktiges beslut omförmäida öfverenskommelse med Skandinaviska Kredit-aktiebolaget,
hvarjemte framställning gjordes om Banko-fullmäktiges åtagande att i nyssberörda
fall hembjuda obligationerna åt Riksgälds-kontoret. Den 31 i meranämnde månad till—
kännagåfvo Banko-fullmäktige sig hafva antagit den föreslagna kursberäkningen och dervid
fästadt vilkor, samt bifallit hvad i afseende på obligationernas hembjudning blifva
framstäldt.
Beträffande Skandinaviska Kredit-aktiebolagets anbud, så erbjöd Bolaget sig deruti,
att af återstående lånesumman, 5 millioner Tbaler kurant, öfvertaga 2 millioner, med
rättighet att, sednast tre månader efter den dag obligationerna för den fixt. öfvertagna
delen Bolaget tillhandahölles, och hvilket Bolaget antog kunde ega rum i början af nästkommande
Oktober månad, få förklara, huruvida Bolaget kunde öfvertaga större eller
mindre del af det återstående beloppet på samma vilkor, som för berörde två millioner
blefve öfverenskomna. Af det fixt öfvertagna beloppet kunde Bolaget utfästa sig att
erlägga hälften i nästkommande December månad och den andra hälften efter den 1
Januari nästa år på de tider, penningarne kunde vara för Riksgälds-kontoret behöfliga,
dock med rättighet för Bolaget att äfven före nämnde tider fa verkställa inbetalningar
å lånet. För den del af dessa inbetalningar, som komme att ega rum, innan, obligationer
kunde till Bolaget utlemnas, skulle sedermera sådana tillställas Bolaget till det belopp,
som med ömsesidig ränteberäkning i enlighet med kontraktet borde Bolaget tillkomma.
Vid detta anbud voro fästade följande förbehåll:
Do) att lånet skulle af Bolaget öfvertagas till samma pris och vilkor, som
innefattades i det emellan Fullmäktige cell ofvanbemälda Consortium afslutade lånekontrakt,
så att Bolaget fick tillgodonjuta alla de förmåner och jouissancer, som blifvit de
ursprungliga lå.neöfvertagarne beviljade;
2:o) att, då en del af kontraktsvilkoren sannolikt måste komma att undergå
vissa förändringar till följd af de olika förhållanden, som måste inträda derigenom, att
lånet skulle placeras genom en inhemsk penningeanstalt, i stället för genom utländska
Bankirer, de jouissancer -och förmåner, hvilka kontraktet tillerkände de utländska låneöfvertagarne,
måste utbytas mot andra sådana medgifvanden, som, utan att för Riksgäldskontoret
fördyra lånet eller för Kontoret medföra någon uppoffring utöfver hvad Kontoret
för den af det tyska Consortiet öfvertagna delen får vidkännas, kunde för Bolaget underlätta
låneafiärens lyckliga realisering;
3:o) att, om Bolaget så skulle önska, Riksgälds-kontoret låter förse större eller
mindre del af de obligationer jemte dertill hörande räntekuponger, som af Bolaget komma
att öfvertagas, med en tryckt och behörigen underskrifven anteckning derom, att såväl
obligationen som kupongen skall, så länge obligationsinnehafvaren det önskar, då den till
betalning förfaller, i stället för i Tyskland, inlösas i svenskt mynt antingen i Riksgäldskontoret
eller i Landtränterierna, efter en för Thalern på förhand bestämd fix kurs;
4:o) att, om de nu framställda hufvudgrunderna för ett blifvande aftal af Fullmäktige
gillades, Fullmäktige måtte inom sig utse delegerade, med hvilka Bolaget fick
underhandla om de närmare vilkoren för den af Bolaget föreslagna transaktionen; och
var det nu gjorda anbudet gällande endast i fall Bolaget inom påföljande dag fick emottaga
underrättelse att Fullmäktige villo med Bolaget träda i sådan underhandling.
I ölrigt förbehöll Bohiget sig att saväl dess nu gjorda framställning som hvad
vid de blifvande underhandlingarne, i fall sådana komme att ega rum, kunde förekomma,
skulle hemlighållas.
Fullmäktige, som, sedan den i länekontfaktet bestämda tiden för afgifvande af
förklaring i afseende på optionsandelens öfvertagande tilländagå^, utan att denna rättighet
blifvit af Consortium begagnad, numera ansågo sig vara oförhindrade att med hugad
långifvare öfverenskomma om erhållandet af hvad som öfversteg det lånebelopp, Consoruum
till följd af bestämmelse i samma kontrakt måste till Riksgälds-kontoret inbetala,
biföllo, vid sammankomsten den 17 April, den af Kredit-aktiebolaget gjorda framställningen
om underhandlandet med Bolaget angående nämnde låneandels anskaffande, och utsago
Ordföranden samt Majoren Wolffelt och Iläradshöfdingen Isberg att k Riksgäldskontorets
vägnar deltaga i de förestående underhandlingarne med Skandinaviska Kreditaktiebolagets
delegerade, om hvilka beslut sagde Bolag genast underrättades. Riksarkivarien
Nordström har utförligen motiverat sin åsigt att icke antaga den af Kreditaktiebolaget
gjorda framställning. Vid nämnde sammankomst förekom derjemte fråga om jäf''
för tvenne bland Fullmäktige att deltaga uti förevarande ärendes behandling, hvilken
fråga längre fram beröres.
De Öfver låneärender vid följande sammankomster den 20, 26 och 27 förda protokoller
innehålla ingenting rörande förenämnda anbud, med det. undantag, att i protokollet
för sistnämnde dag finnes antecknadt att, med anledning af Ordförandens påföljande
morgon skeende afresa till utrikes ort, Brukspatronen Berger då utsågs att i stället
för honom deltaga i de pågående underhandlingarne med Skandinaviska Kreditaktiebolagets
deputerade; och torde här den upplysning derjemte böra meddelas, att förste suppleanten
för Ridderskapet och Adelns fullmäktige, Kammarherren Bogeman. inkallades
att under Ordförandens bortovaro i Riksgälds-kontorets Styrelse deltaga.. I protokollet
för den 30 i meranämnda månad omförmäles resultatet af dessa underhandlingar med
följande ord: »Sedan underhandlingar mellan Herrar Fullmäktiges och Skandinaviska
»Kredit-aktiebolagets delegerade vid flera sammanträden föregått, och längre enskilda öf»verläggningar
angående dervid ilrågaställda tillägg och föreslagna ändringar uti kontrakts»bestämmelserna
rörande detta års jern vägslån företagits under Herrar Fullmäktiges sam»mankomster
den 26 och 27 innevarande månad, hade, enligt hvad nu tillkännagafs, med
»ledning af de vid dessa, utan härvid förd.t protokoll», (hvarom vidare här längre ned)
»hal In a öfverläggn ingår yttrade meningar, ett förslag till kontrakt mellan Herrar Full»mäktige
och Kredit-aktiebolaget blifvit skriftligen uppgjord t, angående öfvertagandet af
»de för innevarande års jernvägsjån utfärdade obligationer, som icke tillhörde tyska låne»öfvertagarnes
andel utaf detta lån.» hvarefter det uppgjorda kontraktsförslaget finnes
infördt i protokollet, deri det sedermera heter, att Kredit-aktiebolagets deputerade, efter
erhallen del åt detta kontraktsförslag, sammanfattat ett kontraförslag till ifrågavarande
kontrakt eller ötverenskommelse, som allemnats genom en af Bolagets styrelse till Fullmäktige
ställd .skrifvelse af nämnde datt, deruti uttryckligen förklarats, att denna handling
»infattade det ultimatum, hvarutöfver Bolagets styrelse icke ansåge sig böra i sak
»göra några ytteriigare inedgifvanden», samt att styrelsen — hvilken dock medgåfve sådana
rättelser i det afgifna kontraktsförslagets ordalydelse, som funnes erforderliga och
ej föranledde- någon ändring i sak — »förbehölle sig att inom denna, dagens utgång er
iU
-
»hålla definitivt svar på det gjorda anbudet, hviiket, derest det icke inom sagde tid an»toges,
icke vidare är för Bolaget bindande».
Sedan dessa begge kontraktsförslag blifvit upplästa och med hvarandra paragrafvis
jemforda samt Fullmäktige tagit kännedom om en protokollet bifogad promemoria,
deruti Kredit-aktiebolagets ombud sammanfattade motiverna för de å Bolagets sida fordrade
förändringar och tillägg uti förstnämnda kontraktsförslags bestämmelser, besvarades den
framställda propositionen, om Fullmäktige antogo det af Skandinaviska Kredit-aktiebolaget
gjorda anbud angående öfvertagandet af de odisponerade obligationerna för innevarande
ars jernvägslån och godkände det å Bolagets vägnar afgifua förslag till kontrakt, under
förbehåll af de ändringar och rättelser i redaktionen, som kunde anses behöfva iakttagas,
med »ja» af Kammarherren Böneman, Majoren Wolffelt, Komministern Beckman, Brukspatronen
Berger, Häradshöfdingen Isberg samt Fullmäktige Medin, Sköldberg och Bjerkunder,
hvaremot Riksarkivarien Nordström reserverade sig både mot det fattade beslutet
och ärendets behandling. Kaptenen Hierta som vid sammankomsten förde ordet, har
icke i beslutet deltagit.
Efter några vidtagna ändringar och tillägg samt förtydliganden i det afgifna förslaget,
hvilka af kontrahenterna ömsesidigt godkändes — dervid tilläggen afsågo sättet
för obligationernas tillhandahållande, öfverenskommelsen med de primitiva lånegifvarne
och vilkoren för aftalets offentliggörande — blef öfverenskommelsen af Fullmäktige den
11 Maj och derefter af Skandinaviska Kredit-aktiebolagets styrelse underskrifven. så lydande:
Emellan Rikets Ständers Riksgälds-kontor och Skandinaviska Kredit-aktiebolaget
är följande öfverenskommelse denna dag afslutad:
§ I
Utaf
Riksgälds-kontorets, enligt den 2 December 1865, å svenska statens vägnar,
med Bankirhusen von Erlanger & Söhne och Gebriider Bethmann i Frankfurt am Main
samt H. J. Merck & Komp., äfvensom Die Norddeutsche Bank i Hamburg afslutadt lånekontrakt,
den 2 nästderpåföljde Januari på .svenska och tyska, språken utfärdade fem-proeents-obligationer
å sammanräknadt nominal-belopp af 9,932,300 Thaler kurant eller
Vereinsthaler, förbinder sig Kredit-aktiebolaget att af Riksgälds-kontoret ovilkorligen inköpa
obligationer för ett nominelt belopp af Två millioner tvåhundraåttatusen Thaler,
samt att för dessa obligationer, efter ett pris ef 90,6135 procent af nominella beloppet,
erlägga betalning med Två millioner sjuhundrafyratiosex (2,000,746) Thaler, deraf hälften
eller Eu million trehundrasjutiotre (1,000,373) Thaler, skall till Riksgälds-kontoret
inbetalas före innevarande års utgång och återstoden, En million trehundrasjutiotre
(1,000,373) Thaler sednast den 15 Juni nästkommande ar.
Vid de inbetalningar, som tidigare eller före här utsatta yttersta terminer komma
att afräkningsvis af Kredit-aktiebolaget verkställas, iakttages, att hvarje särskild sådan
inbetalning skall uppgå till minst 50,000 Thaler och att Riksgälds-kontoret sednast, åtta
dagar före inbetalningsdagen skriftligen derom underrättas.
5 a
Riksgälds-kontoret
förbehåller sig, att utaf den del af ifrågavarande obligationer,
som icke enligt nästförestående § ovilkorligen af Kredit-aktiebolaget köpes, få omedelbart
75
till Rikets Ständers Bank föryttra och aflemna obligationer å ett nominelt belopp af
omkring Eu million etthundratretusen sexhundra (1,103,600; Thaler eller ungefär en
niondedel af hela obligationssumman; förbjudande sig dock Riksgälds-kontoret att, ifall
Banken skulle före 1807 års utgång föryttra dessa obligationer, godtgöra Kredit-aktiebolaget
Eu procent af det sammanlagda kapitalbelopp, hvarå de före sagde tidpunkt från
Banken utlemnade obligationer lyda.
S 3.
De obligationer, som, efter ofvanomförmälda obligations-öfverlåtelse till Rikets
Ständers Bank, finnas i Riksgälds-kontoret oforyttrade, uppgående till omkring 2,206,000
Thaler, eger Kredit-aktiebolaget rättighet att, till desammas hela belopp eller någon del
deraf, dock ej mindre än 200,000 Thaler, öfvertaga, såvida Bolaget före den 1 December
innevarande år för Fullmäktige tillkännagifver sin önskan i detta afseende.
För det obligationsbelopp, Kredit-aktiebolaget sålunda tillkännagifver sig vilja ytterligare
öfvertaga, åligger Bolaget att erlägga betalning efter samma pris, som i lista
§:n blifvit bestämdt, eller 90,6135 procent af nominella beloppet, samt att till Riksgäldskontoret
verkställa inbetalningar för halfva det öfvertagna obligationsbeloppet sednast,
den 15 Juni 1867 och för återstoden sednast den 15 December samma år.
Vid inbetalningar, som för dessa obligationer ske före berörde terminer, kommer
hvad ofvan är stadgadt i afseende å de enligt § 1 köpta obligationer att tjena till
efterrättelse,
‘ De obligationer tillhörande detta lån, som icke sednast den 1 nästkommande December
blifvit af Skandinaviska Kredit-aktiebolaget till öfvertagande anmälda, må icke
före den 1 April 1867 af Riksgälds-kontoret i allmänna rörelsen utsläppas.
§ 4.
Kredit-aktieboiaget eger att verkställa de jemlikt detta kontrakt Bolaget åliggande
inbetalningar, helt och hållet eller till en del deraf, antingen i svenskt mynt eller genom
att hos den eller de Banker eller Bankirhus i Hamburg eller Frankfurt am Main, som
Bolaget sednast oO dagar före hvarje af de i lista och 3:dje §§ bestämda yttersta betalningsterminer
skall uppgifva, till Riksgälds-kontorets disposition ställa det belopp i Tiller,
som af Bolaget skall inbetalas och som af Riksgälds-kontoret må genom vexlar eller
invisningar indragas. I afseende på de inbetalningar, som ske tidigare än 30 dagar före
de bestämda yttersta terminerna, iakttages att Bolaget, vid samma tillfälle då beloppen
till inbetalning uppsägas, skall uppgifva huruvida inbetalningen kommer att ske direkte
till Riksgälds-kontoret i svenskt Riksmynt eller om beloppet skall af Riksgälds-kontoret
indragas, i hvilket sednare fall Bolaget ock skall, minst 8 dagar före inbetalningsdagen,
uppgifva den Bank eller det Bankirhus i Hamburg eller Frankfurt ant Main, på hvilket
förenämnde vexlar eller invisningar må utställas.
Sker inbetalningen i svenskt Riksmynt, kommer Thalerns värde för de obligationer
och räntekuponer, som enligt derå, på sätt nedanstående § 6 innehåller, skedd stämpling
skola med svenskt mynt inlösas, att beräknas till 2$ Ridt''. För den del af öfriga
obligationerna, derför valutan jemväl i svenskt mynt till Riksgälds-kontoret inbetalas, bestämmes
inbetalniugssumman på grund af medelbeloppet utaf dels den under då sednast
förflutna 8 dagar i Hamburg, enligt »Börsenhalle», för Thaler noterade »Geldkurs», och
dels den hufvudkurs, som under de 2:ne nästföregångna börsdagarne på Stockholms Börs
noterats för tre månaders Hamburger Bankomark-vexlar med tillägg af den då å Hamburger-börsen
gällande vexeldiskont, men med afdrag. af vexelcourtage i Hamburg och
Stockholm, beräknadt på hvartdera stället till ^dels procent eller tillhopa ^:dels procent.
§ 5.
I den mån inbetalningar varda af Kredit-aktiebolaget vederbörligen fullgjorda
skall Riksgälds-kontoret, efter nästkommande Oktober månads ingång, tillhandahålla Bolaget
mot det inbetalda beloppet svarande obligationer, med dertill hörande icke förfallna
halfårsiäntekuponer. För sådant ändamål afsättas af dessa obligationer:
445 | stycken | af | ser. | A. | å | ! ,000.................... | ................... Thaler 445,000: — |
9 222 | » | » | » | B. | å | 500....................... | ..................... » 1,111,000: — |
1,668 | )) | » | » | C. | å | 200....................... | ......................... » 333,600: - |
3,184 | » | » | » | I). | å | 100......................... | ...................... » 318,400. —■ |
eller tillhopa Thaler 2,208,000: —;
och eger Bolaget att vid hvarje inbetalning bestämma hvad belopp af hvar och en serie
utaf de afsätta obligationerna må för de inbetalda medlen till Bolaget utiemnas; kommande
obligationer för det belopp, som Kredit-aktiebolaget, enligt § 3, eger att öfvertaga
utöfver nyssnämnde 2,208,000 Thaler, att afsättas och, i mån af skeende inbetalningar,
Kredit-aktiebolaget tillhandahållas i samma proportion, som i denna g säges.
Den, enligt de vid obligationerna fogade knponer, till inbetalningsdagen upplupna,
men då ännu icke förfallna ränta skall vid obligationernas utlemnande Riksgälds-kontoret
till fullo godtgöras, likasom Kredit-aktiebolaget för verkställda inbetalningar eger att sig
tillgodoberäkna den å deremot svarande obligationer från inbetalningsdagarne upplöpande
ränta.
§ 0.
Om Kredit-aktiebolaget det äskar, skall Riksgälds-kontoret låta förse större eller
mindre del åt de obligationer, som böra Bolaget tillhandahållas, med en särskild stämpel
eller tryckt anteckning, upptagande det belopp i svenskt Riksmynt, hvarmed obligationerna
enligt den i 4 § uppgifva kurs. eller 2| Rdr för hvarje Thaler, kunna vid förfällotiden,
utan föregången anmälan, i Riksgälds-kontoret inlösas. Likaså skall a de till samma
obligationer hörande räntekuponer, före deras utlemnande från Riksgälds-kontoret, inlösningsbeloppet
i svenskt Riksmynt efter enahanda kursberäkning angifvas.
§ 7-
För underlättandet af de enligt nästföregående § stämplade obligationers afsättlighet
och gångbarhet inom Sverige skola Fullmäktige, genom derom skeende underdånig
framställning, söka bereda Kong!. Maj:ts nådiga bifall till emottagande i ränterierna äfvensom
i allmänna uppbörden af de till dessa obligationer hörande förfallna räntekuponer,
Såsom godtgörelse för det besvär och de omkostnader, Kredit-aktiébolaget kan
komma att vidkännas för befordrandet af dessa obligationers spridning inom Sverige, eger
77
Bolaget- att sig tillgodoberäkna en half procent af de summor, Bolaget såsom betalning
för dessa obligationers kapitalbelopp till Riksgälds-kontoret inlevererat.
§ 8.
Skulle Bolaget önska någon förändring i de föreskrifter, som genom omförtuälda
lånekontrakt samt derpå grundade obligationer och dertill hörande kuponer äro bestämda,
i afseende på sättet för inlösningen utom Sverige af de till Kredit-aktiebolaget utlemnade
obligationer samt till sådana obligationer hörande räntekuponer, äfvensom angående
tillhandahållandet och redovisandet af de för obligationernas och kuponernas inlösande
afsedda medel jemte den för bestyret med denna inlösning och redovisning anslagna vedergällning,
medgifva Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, att Kredit-aktiebolaget må söka
tillvägabringa en öfverenskommelse derom med de primitiva låneöfvertagarne; och kommer
en sådan öfverenskommelse, hvarigenom någon ökad inlösningskostnad för Riksgäldskontoret,
utöfver hvad i lånekontraktet är bestämdt, icke får föranledas, att, sedan den
blifvit underställd Fullmäktiges pröfning och godkännande, denna afhandling biläggas.
För den del af de, enligt § 6, stämplade obligationer och räntekuponer, sou) genom
Kredit-aktiebolagets försorg varda inom Sverige inlösta och direkte till Riksgäldskontoret
af Bolaget inlemnade, eget- Bolaget, som dock härtill icke må af Riksgälds-kontoret
uppbära något förskott, tillgodonjuta en half (i) procent såsom godtgörelse för det
med denna inlösning förenade besvär och de Bolaget derigenom förorsakade kostnader.
§ 9.
De i detta aftal upptagna bestämmelser fä icke af Riksgälds-kontoret offentliggöras
före början af nästkommande September månad, så vida sådant icke af särskilda
omständigheter påkallas.
§ io.
Skandinaviska Kredit-aktiebolaget förbehåller sig att framdeles uppgifva till delaktighet
i obligationernas öfvertagande sådana Banker och Bankirfirmor, som af Riksgälds-kontoret
må kunna antagas och godkännas.
Enligt hvad Fullmäktiges särskilda berättelse till Revisorerne angående 1866 års
jernvägslån gifver vid handen, hafva å den af Nordtyska Bauken samt Bankirhusen von
Erlanger & Söhne, Gebriider Bethmann och II. J. Merck & Komp. fixt öfveitagne delen
af detta lån genom utfärdade vexlar eller invisningar indragits följande belopp, nemligen:
under år 1865 ..................
» Januari månad 1866
» Februari » »
» Mars » »
» Maj » »
» Juli v »
» Augusti » »
Rant 100,000: —
» 2,0-19,400: 22.
» 253,847: 85.
a 2,744,636: 2J.
» 132,250: —
» 939.106: 25.
« 74,112: 50.
Till Riksgäldskontor
et influtna
medel utaf
1866 års
jernväg slån
-
Tillsammans R:mt 6.298,353: 3,
Transport: R:mt 6,293,353: 4i
78
Transport: R:mt 6,293,353: 3.
Utaf de å samma låneandel till inbetalning förfallna medel
hafva, enligt meddelade anvisningar, till annuitetsliqvider för 1858
och 1860 års jernvägslån ytterligare användts:
Under Januari månad 1866 .................... Thaler kurant 55,000: —
» April » » » 175,000: —
» Juni » » » 221,666: 20.
» Juli » » » 55,000: —
samt till första halfårets ränta för innevarande års lån
och till inlösen af de för detsamma utieranade, redan
utlottade och förfallne obligationer .................................... 50,470: 25.
Thaler kurant 557,137: 15.
motsvarande, etter antagen kursberäkning af 2661 R:dr
för 100 Thaler,.................................................................................. R:mt 1,485,701: —
Till första afbetalningen och den samtidigt dermed förfallna
räntan å 1865 års temporära statslån, jemte kostnader för detta lån,
har utaf ifrågavarande medel vidare anvisats ett belopp
af............................................... //$ Hamb. Banko 1,968,897: —
motsvarande, efter en kurs af 133 3 R:dr för 100 m$. Banko, ........... » 2,625,196: —
Summa R:mt 10,404,250: 3.
Enligt bär förut omförmälda öfverenskommelse med Bankofullmäktige
angående köp åt de för lånet utgifna obligationer, motsvarande
En million Thaler, har Riksbanken, mot utbekommande af
obligationer till nominelt belopp af 5()0,000 Thaler, till Riksgälds
kontoret
inbetalt efter Juni månads ingång............ R:dr 607,346: 20.
och i slutet af Juli .................................................... » 596,247: 59. » 1,103,593: 79.
Följaktligen har utaf ifrågavarande lån ett sammanlagdt belopp
af ............. ................................................................................... R.mt 11,507,843: 82.
före den 1 Oktober detta år dels till Riksgälds-kontoret influtit, dels kunnat för Kontorets
under detta år förfallna utländska liqvider användas.
Härjemte anse sig Revisorerne böra till upplysning meddela, att beloppet åt de
vexlar eller anvisningar, för hvilka den öfverenskomna aeceptprovisionen åt J- procent å
det dragna eller anvisade beloppet ifrågakommit, utgjort o0,00u 1 haler och 996,245 Mark
12 Sch. Hamb. Banko, och att provisionen derå beräknats till Banko Mark 2,733: 5,
motsvarande, efter en kurs af 1B3 3 R:dr för 100 Mark Banko, ett belopp af 3,644
R:dr 42 öre.
Öfver de summor, som utaf låneöfvertagarne blifvit uppsagde^ till inbetalning i afräkning
ä den fixa andelen af det med dem atslutade lån, samt de å lånemedlen åt Riksgälds-kontoret
gjorda anvisningar och utställda vexlar, har intill den 26 Juli icke någon
räkenskap blifvit i Riksgälds-kontorets Kommissariat förd, utan hafva alla rörande lånet
förefallna transaktioner skett med ledning af Låne-deputerades eller Sekreterarens anteckningar.
Härutaf kan förklaras möjligheten att, hvad Revisorerne här omförmäla, kunnat
inträffa, nemligen, att då Majoren Wolffelt, uti sin aflemnade redogörelse för det utförda
uppdraget i afseende på uppbärandet af det återstående beloppet af den fixa låneandelen
79 -
och verkställandet af liqvideu å det temporära lånet, den 12 i nämnde månad uppgå!''
Riksgälds-kontorets hos Nordtyska Banken innestående behållning utgöra 345,929 Mark
8 sk. Hamb. Banko, men denna behållning uti den från nämnde Bank till Iliksgäldskontoret
den I!) i samma månad ankomna kontokurant fanns upptagen till Hamb. Banko
Mark 632,515: 7 —orsaken till denna skiljaktighet icke kunnat genast upptäckas. Med
anledning häraf hafva Fullmäktige förstnämnde dag fattat beslut om förandet af dagbok
öfver Riksgälds-kontorets samtlige nuvarande och blifvande lån samt eu derpå grundad
räkenskap öfver hvarje lan, upptagande alla förefallua transaktioner ned de i lånen intresserade
Banker eller Bankirhus; och hafva Fullmäktige för sådant ändamål meddelat
föreskrift angående sättet för Kommissariatets delgifvande af alla rörande dessa lån utaf
Fullmäktige eller Lane-deputerade fa tade beslut och vidtagna åtgärder, äfvensom alla
angående samma lån ankomna skrivelser och telegrammer.
Vid Fullmäktiges sammankomst den 3 Maj väcktes fråga om intagning i låneprotokollerna
för den 26 och 27 i nästföregående månad af de promemorior och förslag
till bestämmelser i afseende på här förut omförmälda aftal med Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
som, efter öfverläggningar mellan Riksgälds-kontorets och Bolagets delegerade,
blifvit uppgjorda och nämnde (lagar Fullmäktige meddelade. Flertalet af nu närvarande
Fullmäktige, nemligen Kaptenen Ilierta, Kammarherren Bogernan, Majoren Wolffelt,
Komministern Beckman, Kyrkoherden Lindsten, Brukspatronen Berger, Häradshöfdingen
Isberg samt Fullmäktige Medin, Sköldberg och Bjerkander, förklarade med anledning
häraf att, »då protokoll ansetts icke behöfva föras vid de öfverläggningar, hvartill
ifrågavarande promemorior föranledde, komrne såsom eu följd deraf ej heller dess!
»promemorior att uti Fullmäktiges protokoller för nämnde sammankomster intagas».
Riksarkivarien Nordström yrkade deremot, att dessa hos Fullmäktige föredragna promemorior
och förslag borde i protokollerna införas, och har till desamma fogat en afvikande
tanke, hvaruti han ej endast, såsom ofvan är omförmäldt, reserverar sig mot beslutet
i fråga om lånetransaktionerna med Kredit-aktiebolaget, utan äfven visar, det beslutet
att inga protokoller .skulle uppsättas öfver de diskussioner rörande ifrågavarande lån, som
fördes inom Fullmäktige den 20 och 27 April, först efteråt eller den 3 Maj fattades,
ehuru en antydan derom intagits uti protokollet för den 30 April, om riktigheten af Ivilket
förhållande Revisorerne äfven genom Sekreteraren hos Riksgälds-fullmäktige gjojt sig
förvissade. Rörande detta ämne anför Riksarkivarien i nämnde reservation, att ut:'' 237
§ af det för Riksgälds-kontoret gällande reglemente uttryckligen stadgas, att vid ivarje
sammankomst skall protokoll föras, af hvilken föreskrift det måste blifva en sjelfgifven
följd att, då icke beslut eller öfverenskommelse på förhand träffats att ett ärende skall
utom protokoll behandlas, öfverläggningarna med sina resultater egt rum inför protokoll,
hvadan ock, om först efteråt eller sedan ärendet allaredan hunnit blifva definitivt afgjordt,
beslut fattas derom, att protokoll öfver de preliminära öfverläggningarne fj skall
uppsättas, ett sadant beslut, såvida ej samtlige ledamöter derom öfverenskomma, så mycket
mera måste anses vara lagstridigt, som det tillika kan leda till kränkning af hvarje
ledamots på hans ansvarighet grundade obestridliga rätt, att få i protokollet intaget hvad
han der såsom sin särskilda mening vill förvara, och göra denna rätt beroende rf, huruvida
ej pluraliteten^ måhända senare kan af hvarjehanda skäl finna för sig lämdigt förklara,
att de föregående öfverläggningarne icke skola i protokoll intagas. I afseende på
sjelfva kontraktet med Kredit-aktiebolaget, anser Riksarkivarien ej lämpligt, att ställa
någon del af de till Kredit-aktiebolaget öfverlåtne 4 millioner Thaler på ny option. Den
grund, hvarpå öfverenskommelsen med nämnde Bolag blifvit byggd, är icke ett egentligt
Angående
fullmäktigei>
protokoller.
— 80
Angående
jäf för Fullmäktige
-
lärokontrakt, utan en försäljning af de för sednaste tyska län utställda obligationer. Dervid
borde den slutföljd få göra sig gällande, att hvad som köpes skall aflemnas och det
som icke köpes qvarstanna uti säljarens ego och fria disposition. ^ Att vid sådant förhållande
åt köparen, här Kredit-aktiebolaget, bevilja rättighet, att fa köpa äfven den. utlaga
delen, om köparen inom en viss tid dertill förklarar sig beredd, det är att medgifva
honom en förköpsrätt, som hindrar Fullmäktige att under samma tid sjelfve försälja återstoden,
om så behof göres eller bättre vilkor kunna erhållas. En produkt åt denna förköpsrätt
visar sig genast då Fullmäktige sett sig nödsakade att medgifva Kredit-aktiebolagets
anspråk att, derest Riksbanken före utgången af ar 1867 föryttrade de inköpta
obligationerna, af Riksgälds-kontoret erhålla En procent i godtgörelse för det belopp, som
sålunda blifvit försåldt, hvilket äter strider mot den basis, hvarpå propositionen af Kredit-aktiebolaget
den 16 April är stödd, eller att vilkoren för Riksgälds-kontoret ej skulle
i något afseende blifva dyrare än i det sednaste tyska lanekontraktet. Ofvannätnnde
förbehåll är dessutom så stäldt, att det gäller lika mycket, ehvad Bolaget öfvertagif eller
icke öfvertager den till dess option ställda andel af återstoden. Riksarkivarien anmärker
vidare, att det Bolaget medgifna berättigande, att göra inbetalningarna efter sitt
godtfinnande antingen i svenskt mynt eller i Thaler kurant, sannolikt skall begagnas till
Riksgälds-kontorets förlust; att den af Bolaget betingade | procent åt det kapitalbelopp,
för hvilket Bolaget låter stämpla obligationer till cirkulation och inlösen i Sverige, och
som motiveras såsom godtgörelse för Bolagets besvär med obligationernas spridning inom
hndet, utgör en ganska egen fordran, då sålunda, köparen för besväret att utiliseta sin
kopta egendom skulle erhålla betalning och godtgörelse af säljaren. Äfven mot detta >7
såta stund» tillkomna vilkor reserverar sig således Riksarkivarien. . Likaledes mot innehålet
af § 8. hvaruti åsyftas att bestämma, huru med annuitetsliqviderna skall förhallas,
met hvarvid Riksarkivarien anser ordalagen vara så oklara, att det är omöjligt med
visshet deraf sluta, huruvida annuiteterna skola utbetalas till det tyska Låne-consoitium
ellei till Bolaget sjelf.
Vid denna fråga bör anmärkas, att Grefve Hamilton, som förde ordet bland b ullmäktige
under öfverläggningarne den 26 och större delen af den 27, ej var närvarande
den éO April och 3 Maj, samt att hans suppleant, Kammarherren Böneman, som ej rar
närvarande vid nämnde öfverläggningar, deremot synes hafva deltagit uti beslutet den 3
Maj att intet protokoll skulle öfver samma öfverläggningar föras.
sinligt hvad förut är antydt, väcktes vid Fullmäktiges sammankomst den. 17
April, med anledning af då fattadt, beslut att träda i underhandling med Skandinaviska
Kredit-artiebolaget om öfvertagande af den återstående andelen af innevarande års jernvägslån,
‘Våga, huruvida icke Kaptenen Hierta, som, då temporära länet i December 1864
skulle afslutas, tillika med två andra Fullmäktige förklarade sig vara medlemmar af
nämnda Bolag, borde, sä framt han ännu var delegare i Bolaget, anses jäfvig att deltaga
i förhandlingarna och besluten angående det nu, ä Bolagets vägnar, framställda förslag
och bestämmandet af vilkoren för dess antagande. Med anledning häraf tillkännagaf
Kaptenen Ilierta äfvensom vice Häradshöfdingen Dufva, att de voro aktieegare i detta
Bolag, hvarefter bemälde tvänne Fullmäktige förklarade, att de sjelfve ej ville deltaga i
beslutet, om jäf för dem förefänns eller icke, samt äfträdde, under det denna, fråga afgjordes
af fullmäktige; hvarvid pluraliteten, bestående af Ordföranden, Komministern
Beckman, Kyrkoherden Lindsten samt Fullmäktige Medin, Sköldberg och Bjerkander.
förklarade sig anse ifrågavarande två Fullmäktige, såsom delegare i Skandinaviska Kre
-
81
dit-aktiebolaget. vara hindrade att deltaga i besluten, men icke uti öfverläggningarne rörande
den af detta Bolag gjorda framställning. Riksarkivarien Nordström åter förklarade,
att han fann Kaptenen Hieirta och vice Häradshöfdingen Dufva, till följd af deras egenskap
af aktieegare. böra vara hindrade att deltaga både i öfverläggningarne och besluten
angående Kredit-aktiebolagets framställda förslag, helst besluten icke vore annat än slutföljder
af de under öfverläggningarne yttrade meningar. Häradshöfdingen Isberg ansag,
för sin del, bemälde två Fullmäktige vara oförhindrade att deltaga i ärendets behandling
fastän icke i slutliga bestämmandet af de vilkor, mot hvilka obligationerna för ofvannämnde
låneandel finge af Kredit-aktiebolaget öfvertagas. Majoren Wolffelt har mot
beslutet anmält sin reservation.
Den 30 April, då Skandinaviska Kredit-aktiebolagets anbud skulle af Fullmäktige
till slutlig pröfning och afgörande företagas, hemställde vid sammankomstens början
Riksarkivarien Nordström, huruvida icke Kaptenen Hierta, till följd af Fullmäktiges här
förut anförda förklarande, jemväl borde anses jäfvig att nu föra ordet hos Fullmäktige,
enär samma skäl förekomma emot utöfningen af ordförandebefattningen vid detta tillfälle
som emot deltagandet i besluten. I anledning häraf förklarade öfrige Fullmäktige, att
de anså«o Kaptenen Hierta, som enligt åberopade beslut icke funnits jäfvig att deltaga i
öfverläggningarne angående ifrågavarande ärende, ej heller vara af jäf hindrad att i egenskap
af ordförande leda samma öfverläggningar. Utom Riksarkivarien Nordström voro
vid denna sammankomst närvarande Kaptenen Hierta, Kammarherren Bogeman. Majoren
Wolffelt, Komministern Beckman, Brukspatronen Berger, Häradshöfdingen Isberg samt
Fullmäktige Medin, Sköldberg och Bjerkander.
Under behandlingen af sist omförmälda jäfsfråga anmälde Kammarherren Bogeman
att han innehade aktier i meranämnde bolag; men med afseende å beskaffenheten
af de frågor, som vid den återstående behandlingen åt Bolagets framställda förslag kunde
uppstå och’ i betraktande af härvid i öfrigt förekommande omständigheter, förklarade
Fullmäktiges pluralitet sig icke anse Kammarherren Bogemans egenskap af aktieegare
utgöra hinder för honom att deltaga i ärendets slutliga behandling; hvaremot Riksarkivarien
Nordström och Häradshöfding Isberg åberopat sina här ofvan i enahanda jäfsfraga
afgifna meningar.
De större transaktioner, Riksgälds-kontoret under revisionsåret handlagt, äro således
trenne, nemligen uppgörande af ett lärokontrakt om 4 millioner i haler kurant med
det tyska Consortium och samma låns indragning; försäljning af obligationer till ett belopp
motsvarande 1 million Thaler, till Riksbanken, samt afsilande af ett kontrakt med
Skandinaviska Kredit-aktiebolaget angående öfverlåtande till samma Bolag af obligationer
dels å fixt köp af 2 millioner Thaler, dels i option för enahanda belopp.
De slutliga priser, till hvilka nämnda lån och försäljningar skeft, äro visserligen
ofördelaktigare för staten än de, som under föregående år kunnat betingas, men da i betraktande
tages den tryckta penningeställuing, soro under slutet af sistlidna och större
delen af innevarande år i allmänhet varit rådande, har berörde omständighet i och for
sig icke ansetts böra läggas till grund för någon aniiiärkning å Revisorernes sida.
Om äfven alltså bör erkännas, att Fullmäktige i ^Riksgälds-kontoret vid fullgörandet
af den del utaf deras åligganden, hvarom här är fråga, haft att strida med svårigheter,
som det legat utom deras makt att förekomma, gifver dock den granskning åt
- 82 -
protokollen, som Revisorer^ med noggrannhet verkställt, anledning till åtskilliga anmärkningar,
för hvilka Revisorer ne gå att här redogöra,
Revisorerne kunna härvid till en början icke underlåta att omförmäla, hurusom
de vid läsningen af Fullmäktiges protokoll inhemtat, att sällan något vigtigare ärende
afgjorts utan liggare meningsstrider, hvilka ej kunnat slitas utan votering, ^och att dessa
meningsskiljaktigheter sedermera gifva anledning till dictamina och motförklaringar inför
protokollet långt efter sedan den fråga, de afsett, blifvit afgjord, ett förhållande, som
ingalunda gör ett godt intryck.
I afseende pa det tyska Consortii begäran om ny optionstid för den återstående
andelen af det öfvertagna lånet, anse Revisorerne, att denna begäran blifvit nog knapphändigt,
affäidad, samt att det väl kunnat vara skäl att inga i vidare underhandlingar
härom, helst, på sätt af 2:ne reservanter mot beslutet blifvit erinradt, Consortii begäran
utvisade, att ett bifall för detsamma egde något värde och således gaf tillfälle för Riksgälds-kontoret
att mot medgifvande af denna förlängning betinga sig motsvarande fördel.
Genom det hastiga afvisandet af ifrågavarande anhållan inträffade, att på lånets återstod
ingen spekulant fanns den 1 April. Följden biff, att den ende, som kort derefter anmälde
mg såsom långifvare, då, likasom vid ett föregående lånetillfälle, begagnade sig af
sin ställning för att tillägga nya och strängare vilkor, hvilka slutligen måste af Fullmäktige
antagas, ehuru man vid underhandlingarnes början utgick från det å ömse sidor
uttalade förbehåll, att denna del af lånet på inga vilkor skulle blifva staten dyrare än
den äldre i Tyskland kontraherade.
I afseende på förhållandet till Skandinaviska Kredit-aktiebolaget, framgår bland
annat, att vid början af förhandlingarne med nämnda Bolag, två bland Fullmä"ktige befunnits
vara delegare i samma Bolag. PJuraliteten bland Fullmäktige förklarade sig emellertid
anse, att omförmälde ledamöter icke finge deltaga i beslutet, men väl i öfverläggningarne
om Bolagets anbud, oaktadt frågan bär rörde uppgörandet af ett kontrakt mellan
tvenne koipoiationer, hvilkas intressen uppenbarligen voro i strid med hvarandra, och
som sålunda måste söka att nedsätta hvarandras anspråk. Att under sådant förhållande
medlemmar af den ena korporationen tillåtas deltaga i den andras rådplägningar synes
icke lämpligt. Något sednare tilläts till och med en af dessa delegare i Kredit-aktiebolaget,
att föra ordet vid öfverläggningen rörande samma låneaffär, och vid ett sammanträde
medgafs slutligen en såsom suppleant inträdande ledamot, som också var delegare
i, oftanämnda Bolag, att deltaga saväl i öfverläggningarne som besluten rörande förhandlingaine
med^ samma Bolag. Härförutom få Revisorerne anmärka, att protokollerna för
de öfverläggningar, hvarunder besluten angående uppgörandet af affären med Kredit-aktiebolaget
förbereddes äro de som, enligt ett först efteråt af pluraliteten fattadt beslut, aldrig
blefvo uppsatta.
Revisorerne böra dock härvid tillkännagifva att, ehuru de ej trott sig kunna underlåta
att anmäl ka sistberörda förhållande, de likväl ej tunnit någon anledning antaga
att detsamma ländt till men för Riksgälds-kontoret.
Såsom ett fel mot den ordning och kontroll, som i hvarje ögonblick bör finnas
uti ett statens penningeverk,. fa Revisorerne äfven påpeka det här ofvan relaterade förhållande,
att nemligen ända till den 2(i Juli Fullmäktige underlåtit att förständiga Kommissariatet
om förande af fullständiga anteckningar öfver Låne-deputerades förhandlingar
med utlandet. Dylika anteckningar hade således före nämnde tid endast förts enskilt
83
af Låne-deputerade sjelfva. Härigenom förklaras möjligheten deraf, att då en af Lånedeputerade
den 12 Juli inlemnade en uppgift på Riksgälds-kontortts återstående tillgångar
i utlandet, hvilken uppgift sedermera befanns upptaga endast en del af samma tillgångar,
och denne ledamot närande dag erhöll permission, voro Riksgälds-kontorets Fullmäktige
ur stånd att genast kontrollera uppgiften eller upptäcka råtta förhållandet, och
det under en i afseende på penningetillgåugen brydsam tidpunkt. Eu ledamot anmärker
ock till protokollet, att han redan förut, ehuru förgäfves, fästat Fullmäktiges uppmärksamhet
på nödvändigheten af en förändring uti det dittills följda bruket. Efter ofvannämnde
dato har förhållandet blifvit förändradt och nödige kontroller införda.
Revisorerne. som af protokollet funnit, att Fullmäktige under den 28 December
anordnat ett, efter afdrag af de för biträde vid premie-obligationernas utlottning anvisade
medel, sammanlagdt belopp af 8,1140 R:dr åt 13 af Riksgälds-kontorets tjensteman och
5. vaktbetjente i och för deras biträde åt Låne-deputerade under sistlidet år, hafva dervid
ej kunnat undertrycka den tanke, att denna summa antyder en nog långt gången
frikostighet med statens medel. Särskild! hafva de ansett det arvode af 3,000 R:dr,
som af nämnda belopp blifvit tillagdt Fullmäktiges Sekreterare, vara nog högt, då i betraktande
tages, att denne tjensteman, som enligt aflöningsstaten uppbär en årlig aflöning
af 5,000 R:dr och derjemte innehar fri våning, under samma år åtnjutit tre månaders
tjenstledighet. Det synes icke heller vara antagligt, att tjensteman till så stort antal som
det, hvilket erhållit gratifikationer, äro oundgängligen behöflige såsom biträden åt Lånedeputerade.
För jemförelse få Revisorerne här tillägga att, efter hvad de inhemtat, ett
arvode af 2,400 R:dr varit tillerkändt dem, soro under sagde år biträdt Riksbankens
Yexel-deputerade.
Revisorerne anse sig slutligen böra uttala det omdöme, att Riksgälds-kontoret är
ett verk, som svårligen kan på nöjaktigt sätt fullgöra de Kontoret nu tillhörande mångartade
och vigtiga åligganden. Detta Kontor hade, då det först inrättades, i öfverensstämmelse
med sin benämning, endast befattning med rikets gäld, men har sedermera
så småningom fått på sig anvisade nästan alla de utgifter, som utgå under form af extra
statsanslag. Det har derigenom blifvit ett bredvid Stats-kontoret stående embetsverk
med i flera fall likartad befattning. Att denna göromålens fördelning på 2:ne från hvarandra
alldeles afskiljda och under hvar sin statsmakt lydande embetsverk medför fyrfaldiga
omgångar och olägenheter är uppenbart, helst de båda embetsverken i och för sin
verksamhet ofta äro beroende det ena af det andra. De omvägar, livilka oupphörligen
måste anlitas för det stora antal utbetalningar, som äro anvisade å extra statsregleringen,
men som skola utanordnas genom Stats-kontoret på grund af Kongl. Maj:ts befallning
och efter reqvisition hos Riksgälds-kontoret, medtaga endast tid och medföra ökadt
arbete, utan att, enligt Revisorernes åsigt, vara förenade med någon motsvarande fördel.
Vida lämpligare synes derföre Revisorerne vara. att äfven den extra statsregleringens anslag
anvisas på Stats-kontoret, utan att Riksgälds-kontoret dermed behöfver taga någon
befattning. Men till ofvan antydda olägenheter kommer jemväl den omständigheten, att
Riksgälds-kontoret med den myckenhet utbetalningar å den extra statsregleringen, det
har att fullgöra, i sjelfva verket är ur stånd att med någon slags visshet beräkna, när
de medel skola inflyta, som äro afsedda till samma utgifters bestridande. Fn bland orsakerna
härtill är den, att Stats-kontoret ej är skyldigt att aflemna årsbidraget från den
ordinarie statsregleringen förr än under sednare hälften af året näst efter det, utaf hvars
statsinkomster detsamma påräknats skola utgå, och äfven sedan Stats-kontoret numera
allmänhet tidigare och efterhand afl v Binär nämnda bidrag, sker detta alltid med förbehål 1
84
att i händelse af behof få från Riksgälds-kontoret .återtaga de gjorda inbetalningarne,
hvilket också innevarande år med tvenne sådana inbetalningsposter skett. Sa länge
Riksgälds-kontoret genom ett ständigt indragande af stora lån från utlandet hade lätt
att göra förskotter, medförde detta inga kännbara olägenheter, men dessa framstå allt
mera i samma mån som nämnda källa utsinar och således utgifter och inkomster maste
noggrannare afvägas för hvarje tidpunkt.
Åf alla dessa skäl tveka Revisorerne ej att föreslå, det Riksgälds-kontorets befattning
med den extra statsregleringen måtte upphöra och dess verksamhet inskränkas
till skötandet af rikets gäld eller indragandet af de inom eller utom landet upptagna
lånen samt dessas förräntning och amortering, och att de dertill erforderliga summor af
Riksdagen anvisas antingen att utgå, såsom nu allmänna bevillningen, direkte till Riksgälds-kontoret,
eller ock genom Stats-kontoret detsamma i rättan tid tillhandahallas. Ett
kreditiv i Riksbanken till betäckande af tillfälliga behof skulle Riksgälds-kontoret naturligtvis
äfven bibehålla i likhet med hvad nu eger rum.
För uppnegocieraudet af statslån synes det Revisorerne otvifvelaktigt, att Riksgälds-kontoret
ej heller är den lämpligaste myndigheten, dess styrelse må sammansättas
huru som helst. Svårligen lärer man kunna påräkna, att bland Riksgälds-Fullmäktige
få se en majoritet af fullt erfarna större financierer, och sjelfva den kollegiala formen är
otjenlig i fråga om beslut, som ofta måste fattas med stor hastighet och iakttagande af
fullkomlig tystnad. Då nu dertill motparten vid sådana operationer vanligen utgöres af
Europas största och erfarnaste penningemän, sporrade af begär, efter vinst, så är ej att
undra på om vilkoren ej alltid blifva de för låntagaren förmanligaste. I andra länder
är det Regeringen, som, med Representationens bemyndigande, kontraherar om statslån,
och äfven hos oss har visat sig behöfligheten af Kongl. Maj:ts. garanti å de lån, Rikets
Ständer beslutat, för att hos fremmande långifvare ingifva nödigt förtroende. Det synes
Revisorerne derföre vara vida ändamålsenligare, att för framtiden uppgörandet och kontraherandet
af möjligen blifvande nya lån uppdrages åt Regeringen, så att Riksgälds-kontoret
med dem icke får annan befattning än att, såsom ofvan är sagdt, ombesörja lånebeloppens
indragning, förräntning och amortering.
Genom den förändring uti Riksgälds-kontorets åligganden, som här blifvit ifrågasatt,
skulle dess göromål i ej ringa grad kunna förminskas ^ och sannolikt en del af dess
nuvarande personal i följd deraf indragas. Revisorerne tillåta sig ock påpeka, att rätta
tidpunkten för en förändring i detta hänseende nu torde hafva inträdt.
Utbetalda tummor
utaf anslagen
Ull statens
jernvägsbyggnader.
Utaf de vid 1862-1863 års riksdag för statens jernväpsbyggnader anslagna medel,
utgörande, utom den påräknade behållningen utaf statslanefondens
räntevinst, .........................................................................
R:mt 27,896,000: —
hafva utbetalts:
under år 1863.................................................. R:mt 4,565,000:
» » 1864................................................. » 8,777,000; —
» » 1865............................................... » 8,777,000: —
» Januari 1866 ...... R:mt 700,000: —
» Februari » ....... » 300,000: —__
Transport: R;mt 1,000,000: — R:mt 22,119,000; — Runt 27,896,000: —
— 85
Transport: R:mt 1,000,000: — R:mt 22,119,000: — R:mt 27,896,000: —
under Mars 1866 ........ » 800,000: —
» April » » 400,000: —
» Maj » » 600,000: —
» Juni » » 800,000: —
» Juli » » 676,538: — » 4,276,538: — ,, 26,395,538: —
De hittills icke utbetalda medel för ofvannämnda ändamål uppgå
således till .................................................................................... R:mt 1,500,462:
Af de vid 1865—1866 års riksdag för jernvägsbyggnader och jernvägsmateriel
beviljade anslag, tillsammans 6,060,000 R:dr, hafva från Riksgälds-kontoret utgått följande
summor:
under Mars månad 1866 ....
» Juni » »
» Juli » »
» Augusti » »
» September » »
| 200,000: — |
| 100,000: — |
| 423,462: — |
| 600,000: — |
| 400,000: — |
R:mt | 1,723,462: - |
Såsom fortsättning af den i sednast afgifna revisionsberättelse lemnade redogörelse
för ditintills verkställda utbetalningar å de vid 1862—1863 års riksdag för enskilda
jernvägsanläggningar beviljade låneunderstöd, hvaraf inhemtas, att dessa utbetalningar
utgjort ett sammanräknadt belopp af .................................... K:mt 6,766,209: 34,
få Revisorerne meddela, att nedannämnda summor sedermera från
Riksgälds-kontoret utgått:
återstoden af lånet, 2,450,000 R:dr, för jernvägs anläggande från
Ystad till Eslöfs station på statens södra stambana ................ » 816,666: 66.
dito af det genom Kongl. brefvet den 4 Mars 1864 till 1,200,000
R:dr bestämda lånet för anläggning af jernväg från Landskrona
förbi Årup till södra stambanan i trakten af Eslöfs station.... » 100,000: -—
i ytterligare afräkning å lånet, 3,240,000 R:dr, för jernvägsanläggning
från Uddevalla öfver Wenersborg till Herrljunga station
på vestra stambanan .................................................................. » 1,543,712: —
utgörande således hittills utbetalda beloppet af dessa låneunderstöd
tillsammans .................................................................................... R:mt 9,226,588: —
Låneunderstöd
för enskilda
jernvägsanläggningar.
Till utgående af det anslag å 300,000 R:dr, som vid 1862 och 1863 års riksdag
beviljats för understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar inom de sex nordligaste
länen samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län, och hvaraf,
enligt hvad sednaste revisionsberättelse, sid. 91, 92 och 93, utvisar, Kongl. Maj:t redan
då för 40 särskilda sjösänkningar och andra vattenaftappningar anviaat
tillsammans.......................................................................... ............ R:dr 189,425: —
Transport: R:dr 189,425: —
Anslag till
myrutdikningar
och vattenaftappningar.
86
Transport: R:dr
hafva, enligt Kongl. Maj:ts till Fullmäktige sedermera ankomna nådiga
bref, följande anslag beviljats för nedannämnde 36 sådana arbetsföretags
utförande, nemligen:
inom Wer mlands lån:
för myrutdikningar inom Södra Finnskoga socken af Elfdals härad .... »
inom Kopparbergs län:
för utdikning af sju myrer inom Wika socken.................................... »
för utdikning af Aratjernsmyren jemte andra myrer inom Elfdals socken
........................................................................................................ „
för utdikning af Westanberg* myr inom Stora Schedvi socken ............ »
för utdikning af Bingsjön inom Rättviks socken................................. »
inom Gefleborgs län:
för aftappning af Stora och Lilla Sollsjön inom Alfta socken ........... »
för utdikning af Tafvelrngren inom Wahlbo socken................................ »
för sänkning af Sivedetjern inom Hassela socken ................................... »
för sänkning af Itterbäcken och Yttertjern inom Bergsjö socken ....... »
för sänkning af Bysjön i Thorsåkers socken............................................ »
inom Westernorrlands län:
för utdikning åt sank frostländig mark vid Näs by inom Nordingrå
socken................................................................... „
för aftappning af Lill- och Storsjuarne å byn Westlonings område uti
Indals socken............................................... H
för utdikning af en mindre myr vid Frosts by inom Ahlnö socken .... »
för utdikning af Wester-Quåcklingesjön i Lidens socken . ..................... »
för sänkning åt Gissjön vid Gissjö by i Gudmundsrå socken................ »
för utdikning af Stormyren vid hemmanet N:0 1 i Soluras by inom
Hernö socken............................................................... „
inom Jemtlands lån:
för utdikningar vid Munkflohögens by inom Häggenås socken ............ »
för utdikning af en myr vid Singsjölandet inom Bruuflo socken ....... »
för utdikning af myrer vid byarne Sörviken och Solberg inom samma
socken............................................................................................• M
för utdikning af en myr vid byn Bjerte inom samma socken................ »
för utdikning af myrer och vattensjuk mark på hemmanen Hornsjö
böles
och //ornsjöbergs egor inom samma socken...... .................... »
Transport; R dr
189,425: —
9,< 00: -
4,000: -
2,510: —
500: —
1,200: —
5,600: —
4,500: —
1,200: —
2,500: —
4,600: —
400: —
1200: -150: -4,000: —
1,240: —
225: -
2,200: -610: -
2,200: —
600: —
250: -
238,100: -
87 -
för
för
för
för
för
för
för
för
föi för för föi för för för De -
utdikning af myrer och sank mark vid Slätte. Bodal m TTfr
samt Ope landtbruksskola äfvensom vid boställena Söderqården
Prestgården och Håkamta inom Brunflo socken ................^ ’
inom Westerbottens län:
utdikning åt Östra och Westra Bölesmyrerna vid Salomons-besoks
hemman inom Umeå socken ........ .................... 0e
“Säftar^soc^n ^ Br0m^ren vid Gunnesmarks by inom
* Brnymm* Högland inom
utdikning af myrer vid Ifvarsboda by inom Bygdeå socken ..........’
utdikning af Hemmyren vid Afvaträsks by inom Dorothea socken
^utdikning vid Bursiljum inom Burträsks socken .....................
utdikning af myrer vid Ga/sele by inom Åseie socken....................
utdikning af Backsjönäsmyren inom Wilhelmina lappmark
i? “ “ s“
utdikning af myrer vid HjoggtjB och A>d.i inom Wännäs socken
inom Norrbottens län:
utdikning af sank mark vid byn Svartby inom Öfver-Luleå socken
Usockenlg..a.f..myIer..Vid MaUila °Ch W°jakala inom Neder-Torneå
utdikning af sänka trakter omkring Rutvik i:
: R dr 238, iOO
9.000
3.000
2,500
utdikning af Hem
inom samma socken....
socken'' °Ch Sinkm,Jrerna v‘d Niemisels by inom Rå -
»
»
»
»
v
»
»
»
1.500
900
1,600
5!-0
6.500
2,900
4,000:
3,000.
» 850:
» 6,000.-
» 13,500:
» 1,250:
till utgående utaf ofvannämnde medel anvisade anslag hvarom
fullmäktige underrättats, utgöra således tillsammans ..j.......
R:dr 295,100: —
riksdag Äe«liTo”S. ÄdfspSitr £ ^ St¥dW Vid 1862 0ch 1863 -
af sänka trakters utdikning samt sjösänkningars veSällind an7a”das tdl befrämjande
och 1865 års revisionsberättelser (sÄTden förr!ochstd93 nh’ *''{ 1864
gifna låneunderstöd för 11 vattenaftappningsföretag af tillsammans '' rV\|? TiV—''
följande lån enligt Kong!. Maj.ts till Fullmäktige ankomna nådiga bref,
nemligen-f°r nedannainnde 2:ne sädane arbetsföretags utförande,
Lån för 6eJTämjande
af
utdihningar och
aftappning ar af
sänka trakter
och sjöar till
beredande af
odling sföretag.
Transport: R:dr 127/710: —
Transport: R:dr 127,‘flOä
inom Jönköpings lån:
för sänkning af sjön Rålången och Lunna sjö inom Hultsjösocken *
och Vestra härad
och inom Elfsborgs lån:
för sänkning af Simmesjön m. fl. sjöar samt aftappning åt tillgran » 13,340:
sande mader i Kinds härad..............................................
Summa R:dr 150,000:
Den för ofvanberörde ändamål vid 1862 och 1863 års riksdag anvisade summa
har sålunda till hela sitt belopp blifvit af Kongl. Maj:t disponerad.
Angående
statsbidraget
för rensning stock
kanaliseringsarbeten
i
Lule eif.
De» allmän, känd» händelse, .... de. med ans^ag af »''h. mm mede “4£°S
mbetet för verkställande af »od,g. rmeomgar ,r t„ 0>f.
»tand, planet förbi Heden, »chEde “ “''j/lter ”etta L -- *“» *-
bruten kommunikation flan Lulea hPrlrifvande har gifvit Revisorerue anledning
stannat till följd af brist pa medel ti .. förhållanden §hvilka Revisorerne härmed
* “I"* to rksdaTS » Se Sk Stund., et. mot två tr.dje
B
d«S “tett b rSnadeT.Laden svarande statsbidrag af 852,000 Mr
ielar åt den tor detta arDeie ueiaan » det bola», som genom kontrakt
såsom anslag ^ utan aterbe^talmngsskyld gh * utföra och fullburda arbetet,
före 1864 ars utgång förband siH att ett ,tällde af KonM Majit godkänd så
plut
såväl derför som för dess framtida endei M^itatt bokget skulle tillit
erhet; och hade Rikets Ständer, blan an ma förhållande som statsbidraget lyftades,
skjuta sin andel i byggnadsko:stnadi8 förklarades .flitigt, borde förut vara atslutadt
äfvensom att.åtta J. -om aKongl M£t torkkra^e^ g j, mellan Lule eif och
om anläggande inom viss åt nongi i j med andra dylika, ställdes till Kongl.
Gellivaro malmfält; hvarjemte hela g J» be[)ämnin ,the Gellivara Company linnted»
Majits nadiga disposition. öedanet* M • lg64 erhallit Kongl. Maj.ts nådiga tillstånd
i England b Idadt bolag under den 17 1864^ ^ lydande jernverk,
att besitta de åt bolaget inköpta s. k. lä har detta bolag, för hvars före
sågverk,
hemman och lägenheter inom hväsande emellan elfven och Gellivara
mål såväl Lule-elfvens kanahsering som j hvilka^ skyndsamma och sorgfälliga utfömalmberg
utgjorde oundgängliga vilkor °f0CPh\y‘ t“Ä hos Kongl. Maja i underrande
bolagets framtida verksamhet helt °ch “allet beroaae^ f hvilket
dunighet anhållit, att fa åtnjuta de s as ffrnliatelser i frå»a om kanaliseringsarbetet
afseende bolaget villo underkasta s,g a>|a de forpligtelser^ti^a^^^ ^ af Kongl.
äfvensom angående jernvagsanlaggning ^ a!luiä’nna väg- och vattenbyggnader of
«*
**■ >«* “ta,aset
inlemnade skrifter och handlingar bland annat inhemtat.
den 5 Oktober 1864 meddeiadt intyg, detta bolags kapital 500,000 £ Sterling blifvit
tecknadt och inbetalning derå redan skett med 50.000 £ Sterling;
att bolagets styrelse vid sammanträde deri 7 Juli samma år, å bolagets vägnar, utläst
sig att utföra icke blott ifrågavarande kanaliseringsarbete, utan ock jernväg'' mellan
Gellivara malmberg och Lule eif, för hvilket sistnämnda arbetes utförande kostnaden
beräknats uppgå till ",575,(100 R;dr;
att Grosshandlaren Victor Kjellberg och Kanslisten Wilhelm Fredrik Dalman, hvilka
företett bolagsstyrelsens fullmakt att å bolagets vägnar antaga och underskrifva alla
kontrakter och överenskommelser, som kunde komma att afslutas emellan svenska Regeringen
och bolaget angående förenämnde arbeten, uti en till Kongl Majrt ingifven skrift
förklarat, att bolaget åtog sig icke allenast ansvarigheten för rensnings- och kanalarbetets
framtida underhåll, titan ock att, derest jernvägen icke skulle komma till utförande, återbetala
ofvanbeiörda anslag för kanaliseringsarbetena eller, om icke hela anslaget utgått,
så stor andel deraf som blifvit lyftad;
samt, vid betraktande deraf att ifrågavarande bolag, som redan erhållit nådigt tillstånd
att besitta de med Gellivara malmfält förenade betydliga jordegendomar, vore med
sitt tecknade belopp, motsvarande nära It millioner Riksdaler, ansvarigt, för uppfyllandet
af alla utaf detsamma åtagna förbindelser, bolagets genom dess lagligen befulimaktigade
ombud gjorda, här anmärkta, åtaganden och utfästelser må i och för sig anses innebära
den säkerhet, som Rikets Ständer ansett nödig dels för att kaualiseriugsarbetenas utförande
skulle komma att ske i förening med anläggning af jernväg mellan Lule eif och
Gellivara, dels för dessa arbetens framtida underhåll samt fullgörandet af blifvande kontrakt
och återbäring åt lyftade statsmedel, i fall mot kontraktet skulle brytas, har Kongl.
Maj:t den 11 Oktober nämnde år funnit godt bifalla, att dessa arbeten finge till utförande
öfvertagas af merbemälda bolag, och gilla den af Kapitenen Schough upprättade, till
fastställelse anmälda planen för kanaliseringsarbetena med dertill hörande ritningar, samt
genom nådigt bref af samma dag anbefallt Väg- och Vattenbyggnads-styrelseu att, med
iakttagande af derför bestämda vilkor, med bolagets förenämnde två befulimaktigade ombud
upprätta och ä Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar utsluta kontrakt; hvarjemte Kongl.
Majrt förklarat bolaget berättigad! att, under iakttagande af bolagets skyldighet att tillskjuta
sin andel i byggnadskostnaderna i samma förhållande som statsbidraget lyftes, af
det till ifrågavarande rensnings- och kanaliseringsarbete anvisade anslag i Riksgälds-kontoret
utbekomma 210,000 R:dr, så snart bolagsstyrelsen eller dess dertill särskilt befullmäktigade
ombud, med företeende åt det antagna kontraktet och bevis att arbetet
blifvit påbörjadt, sig derom i Riksgälds-kontoret anmälde, 500,000 R:dr den ! Maj 1865,
ytterligare 300,000 E:dr efter 1866 års ingång och återstoden, 52,000 R:dr, sedan arbetet
blifvit fullbordadt, behörigen afsynadt och godkändt. Uti det med Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader den 18 November 1864 af Kjellberg och Dalman, å
bolagets vägnar, afslutade kontrakt har bolaget bland annat åtagit och förbundit sig, att
under sagde år påbörja och inom den 1 Oktober 1867 fullborda rensnings- och kanaliseringsarbetet
samt för all framtid ansvara för dess underhåll; att inom den 1 Oktober
1869 hafva anlagt jernväg mellan Gellivara malmfält och Lule eif; att, i händelse denna
jernväg icke blefve fullbordad, till statsverket återbetala det lör förstnämnde arbeten beviljade
statsbidrag af 852,000 R:dr eller, om icke hela anslaget utgått, så stor del deraf
som blifvit lyftad; att om kontraktet icke blefve ful (gjord t eller mot dess innehåll brötes,
.skulle återbära» hvad som blifvit lyfta dt af statsmedlen, samt att bolaget i alla rätts
12
-
förhållanden,. som kunde uppstå mellan bolaget och svenska Kronan eller enskilda medborgare,
skulle lyda under svensk domstol och vara underkastadt svensk lag. Medelst
skrifvelse af den 17 December 1864 har Chefen för Kongl. Civil-depariementet, under
åberopande af ofvanberörda Kongl. bref af den i 1 Oktober, för Fullmäktige i Riksgäldskontoret
tillkännagifvit, att Kongl Maj t såsom säkerhet för kanaliseringsarbetenas i
Lule eif utförande i förening med anläggning af jernväg mellan nämnde eif och Gellivara
malmfält samt för ej mindre dessa arbetens framtida underhållande och fullgörandet af
kontraktet om deras verkställande, än äfven det lyftade statsbidragets återbärande, i fall
mot kontraktet skulle brytas, godkänt de af bolaget, genom dess ofvanbemäjde lagligen
befulhnäktigade ombud, skedda åtaganden och utfästelser, som i arbetskontraktet blifvit
intagna, och hade genom samma skrifvelse blifvit till Fullmäktige öfverlemnade här förut
omförmälda handlingar, nemligen den skrift, som innefattade de af ombuden för bolaget
erbjudna åtaganden och utfästelser, bolagets den 29 Juli 1864 för Kjellberg och Dalman
utfärdade fullmakt och .svenska och norska Generalkonsulns i London intyg angående
aktiekapitalets teckning och verkställd inbetalning derå, hvarvid var fogad en afskrift af
teckningslistan öfver aktieegarne i detta bolag. Efter det hos Fullmäktige blifvit företedt
såväl det ingångna arbetskontraktet som behörigt bevis att arbetet under år 1864
blifvit påbörjadt, äfvensom styrkt att af bolaget dels för arbetets bedrifvande utgifvits,
dels derför blifvit hos bankbolag deponerade motsvarande summor, har bolaget den 12
Januari 1865 från Riksgälds-kontoret utbekommit 200,000 R:dr och den 8 Juni s. å.
ytterligare 300.000 R:dr. Deremot hafva Fullmäktige icke bifallit bolagsombudens flera
gånger förnyade ansökan om utbekommande af det med detta års ingång till utbetalning
medgifna beloppet af 300,000 R:dr, enär Fullmäktige icke ansett vara behörigen styrkt
att bolaget tillskjutit sin mot detta belopp svarande andel i byggnadskostnaden, hvadan
utaf berörda anslag i Riksgälds-kontoret för närvarande inneståren summa af 352,000 R:dr.
Till upplysning om förhållandet med ifrågavarande kanaliseringsarbete, anse sig
Revisorerne böra meddela följande ur den till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
från arbetschefen, Kapitenen Rob. Schough den 24 sistlidne September afgifna
rapport, deraf en afskrift blifvit till Revisorerne ötverlemnad. Arbetet, som påbörjades
den 1 November 1864, kunde, till följd af den då redan inträdande kalla årstiden, endast
på eu del af kanalen bedrifvas. Efter det närmare överenskommelser i början af år
1865 blifvit träffade rörande arbetets fortsättande och framställda anspråk på expropriationskostnader,
fortsattes arbetet under samma år med eu arbetsstyrka af ända till 1,866
man, samt under innevarande år 618 man Med föranledande af en skrifvelse från bolagets
direktion i London af den 16 December lw65, deruti underrättelse meddelades
derom att inga penningar vore att för kanalen förvänta »hvarken nu eller för framtiden»,
ämnade arbetschefen i samma månad upplösa arbete^ men hemställde derförinnan till
Kjellberg, om det ej vore med bolagets fördel mera öfverensstämmande att fortsätta arbetet,
om äfven i mindre skala, samt uppeiaf samtidigt de summor, som för ändamålet
erfordrades; till svar hvarå meddelades, att Direktionen bifallit denna hemställan och att
penningar skulle tillhandahållas. Men då dessa anlände ojemnt och endast till omkring
en tredjedel af det reqvirerade beloppet, var den naturliga följden deraf, att missnöje öfver
uteblifven liqvid hos arbetare uppstod, hvarefter, enär äfven proviantförrådet blifvit
uttömdt, fullkomlig arbetsinställelse inträffade i början af sistlidne Juli månad, då alla
arbetare afsändes til! sina hemorter. Af rapporten inhemta^, att genom schaktning ur
kanalerna upptagits en jordmassa af 12,753,85 kubikstänger och att deraf återstod att
upptaga 3,964,70 kubikstäuger; att all erforderlig sten till slussarne blifvit utkilad, huggen
och till byggnadsplatserna framförd, slusstomterna till största delen upptagna, kalkugnar
uppförda, arbeten för kulvertar och broar dels fullbordade, dels påbörjade; att
91
för underlättande af transporter vägar till eu sträcka af 1| mil blifvit dels förbättrade,
dels liybrutna; att lastbryggor på flere ställen blifvit anlagda, och att trafiken bcdrifvits
med .''i ångbåtar och 4 pråmar, samt att vid alla stationer boningshus för blifvande kanal
betjening blifvit uppförda, hvarjemte smedjor, förråds- och verkhus samt bostäder för
arbetare finnas tillräckliga för behofvet.
Hela kostnaden för det å kanaliseringen och rensningen utförda arbetet uppgick
till ett sammanlagdt belopp af 784,473 R:dr 87 öre, deraf dock bolaget häftade i skuld
för 105,014 R:dr 17 öre. Den nedlagda kostnaden på, jernvägen utgjorde 26,367 R:dr
19 öre.
Uti det med svenska Kronan afslutade kontrakt har bolaget åtagit sig fullbordandet
af omförmälda rensnings- och kanalarbete i Luleelf samt anläggningen af jernväg
mellan samma eif och Gellivara malmfält. Huruvida bolaget fullgör detta sitt åtagande,
kommer den närmaste framtiden att visa. Sker sådant icke. har bolaget förbundit
sig att till staten återbetala hvad af statsbidraget blifvit lyftadt, och för denna återbetalning
skulle det af bolaget tecknade aktiebeloppet utgöra säkerhet. Om den verkställda
teckningen, upplyser en bland de af Kong!. Maj:t till Fullmäktige öfverlemnade
handlingarne befintlig, utaf bolagets ombud W. F. Dalman vidimerad afskrift af bolagets
teckningslista, upptagande endast namnen på aktieegarne och det antal aktier, hvar och
en af dem tecknat. Revisorerne, som om denna teckning icke ingå i något bedömande,
anse deremot Fullmäktige i fråga om det vägrade utbetalandet af den sednast begärda
andelen utaf statsbidraget hafva förfarit med försigtighet och omtanka.
De till Riksgälds-kontoret ingående och i dess hufvudbok för sistlidet år redovisade
bevillnings- och andra från Landt-ränterierna levererade medel hafva af Revisorerne,
så vidt tiden det medgifvit, blifvit jemförda med de till Riksgälds-kontoret månadtligen
insända ränteriförslag äfvensom med de från Lands-kontoren insända summariska räkningar,
utan att någon anledning till anmärkning dervid förekommit; och halva Revisorerne
under granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok och den deruti intagna redovisning
för detta verks inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder ej heller funnit
något att erinra, utan har denna räkenskap befunnits vara förd med ordentlighet och
noggrannhet samt de till Riksgälds-kontoret. under revisionsåret influtna medel äfvensom
verkställda utbetalningar vara behörigen verificerade.
Utan någon anledning till anmärkning hafva jemväl Revisorerne, i sammanhang
med granskningen af nyssnämnde hufvudbok, med sjelfva räkenskaperna jemfört de, enligt
reglementets föreskrift, för sistlidet år från trycket utgifna och med allmänna tid—
ningarne utdelade räkenskap sutdrag, hvilka innefatta fullständiga uppgifter om Riksgäldskontorets
samtliga inkomster och utgifter äfvensom tillgångar och skulder, samt utvisa
de förändringar, som under året med hvarje särskild skuld- och fordringspöst inträffat.
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hvftudbolc.
Tryckta utdrog
af Riksgäldskontorets
räkenskaper
.
Äfvenledes hafva Revisorerne under nufvudbokens och dertill hörande räkenska- Liggare ifver
pers granskning genomgått de, till följd af Rikets Ständers derom meddelade beslut, hos städernas bygg
-
nadslrm samt
statsbidragen
till vägförbättringar
och vattenaftappningar.
Anteckningsboken
öfver
alla Riksgäldskontoret
ålagda
utgifter.
Riks g aids-kontorets
förvaltningskostnader.
Kostnader för
1862-1863
års riksdag.
Kostnader för
sistlidne riksdag.
Utredning af
allmänna a.
92
Riksgälds-koutoret. förda utfara öfver de för åtskilliga, städers uppbyggande efter dem
ötyergångna eldsvådor dervarande tom,tygare tilldelade låneunderstöd samt öfver de till
sjösänkningar, myrutdikningar, vaganläggningar och vägförbättringar in. fl. företag anvisade
statsbidrag; varande dessa räkenskaper, Indika äro för flera år upplagda, under
sistlidet år ej allenast behörigen fortsatta, utan äfven fullföljda genom redovisandet deruti
af de under årets lopp utbetalda nya låne— och anslagssummor.
Revisorerne, som tagit kännedom om den af Fullmäktiges Sekreterare fortsatta
anteckningsbok öfver alla, på grund af 1863 års reglemente, till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade statsutgifter samt öfriga detta verk åliggande utbetalningar, hafva funnit
att omförmiilda anteckningsbok blifvit förd på ett både fullständigt och noggrann! sätt.
Enligt hvad Revisorerne af Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år inhemta!,
hafva de till förvaltningskostnader vid detta verk hänförliga utgifter samt derifrån
utgående pensioner uppgått till följande belopp, nemligen:
Fullmäktiges honorarier samt aflöning till Riksgälds-kontorets tjenste -
man och vaktbetjening .......................................................... R:dr 75.419: 5!.
Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige.... » 253: 51.
Gratifikationer och begrafningshjelp .......................................................... » 1,725: —
Pensioner...................................................................................................... » 2,978: 16.
Redovisade kontors- och rättegångs-expenser .......................... » 6,202: 78.
Postporto och arvoden .... ........................... » 429: 97.
R:dr 87,008: 93.
Enligt den af Rikets Ständers Revisorer för sistlidet år afgifna
berättelse, uppgingo de då utbetalde och redovisade kostnaderna för
1862—1863 års riksdag till.................................................................... R:dr 643,764; 62.
hvartill kommer under år 1865 ytterligare utbetalde ............................ » 4,513: 59.
och utgjorde således kostnaderna för nämnde riksdag tillsammans....... R:dr 648,278: 21.
De af Riksgälds kontoret för sistlidne riksdag bestridda utgifter, utgörande, enligt
nu granskade hufvudbok, 95,134 R:dr 51 öre, äro som förskott utbalanserade och blifva
följaktligen i sammanhang med de ytterligare utgifterna för nämnde riksdag i näst afgifvande
hufvudbok redovisade.
För meddelande af en sammanfattad utredning af det belopp, hvartill den för
hvart och ett af de sedpastej åren till Riksgälds-koptoret influtna allniänna bevillning
— ''.»3 -
uppgått, hafva Revisorer^ låtit uppgöra nedanstående fortsättning af den utredning i
detta hänseende, som sistlidet års revisionsberättelse, sid. Uti, 97, innefattar; hvaraf äfven
åskådliggöres det behållna öfverskott, denna inkomst-titel årligen lemnat utöfver dess
beräknade belopp.
Utöfver det i 1865 års revisionsberättelse uppgifva, före den 1 Juli samma år
Riksgäl ds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillning eu
för är 1862, eller ............................................................................. R:dr 2,605,516: 60.
har samma verk af sistberörde och föregående års bevillning uppburit:
under
sednare hälften af år 186.5......................................................... » 50: 75.
R:dr 2,605,597: 35.
Om derifrån dragas bestridda taxeringskostnader, ................ » 41,994: 67.
Rall’ 2,563,602: 68.
så utgör öfverskottet öfver den beräknade bevillningssumman. ...... » 2,250,000: —
ett belopp af.................................................. R:dr 313,602: 68.
Utaf allmänna bevillningen för år 1863. hade enligt hvad förra revisionsberättelsen
omförmäfer, före den 1 Juli 1865 influtit—............................. R:dr 2,660,123: 81.
Lägges härtill den under sistnämnde års sednare hälft levererade
bevillning för år 1863, ................................ R:dr 601: 72.
samt dito dito under första halfåret 1866,............... » 903: 92. » 1,505: 64.
R:dr 2.661,629: 45.
men afdrag göres för taxeringskostnader samt restituerad bevillning
med ........................................................................................... » 17,450: 35.
Ridt 2,644,179: 10.
så uppkommer, utöfver den förslagsvis beräknade bevillningen för
år 1863, ....................................................................................... » 2,250,000: —
ett öfverskott af ........................ R:dr 394,179: 10.
Enligt ofvanomförmälda utredning uppgick det vid slutet af Juni manad 1865 till
Riksgälds-kontoret influtna belopp af allmänna bevillningen för år
1864 till .......................................................................................... R:dr 2,617,801: 91.
Derefter har såsom bevillning för sistnämnda år till detta
verk ytterligare levererats:
under sednare halfåret 1865 .......................... och under förra hälften af innevarande år .... | ..... R:dr 49,518: 98. » 29,079: 1. | » | 78,597: | 99. |
eller, efter afdrag af taxeringskostnader, ........ | tillsammans | R:dr i» | 2,696,399: 18,872: | 90. 5. |
hvilken summa med............................................. |
| R:dr » | 2,677,527: 77,527: | 85. 85. |
öfverskjuter den enligt 1863 års riksdagsbeslut beräkuade bevillning, R;dr 2,60Q,000:
T
bevillningen*
ärliga belopp.
94
Efter afdrag af tnxeringskostnader, har RiksgäIds-konforet såsom allmän In vinning
för är 1865 intill början af Juli blånad innevarande år upp
-
burit en summa af ............................................................... Kali- 2,601,142: 42.
Överskjutande alltså 1865 års bevillningssumma, .................. » 2,600,000: -
med .. ......................................................................... R:dr 1,142; 42.
Förhållandet
em allan rike!.* filt
hd hcrillningsIn.
rarings-områ
don, i afseende
fiä utgörandet
a f bur iU ningen
efter första
ur til;o fn■
De generalsammandrag öfver allmänna bevillningen, hvilka Riksgälds-kontoret, i
öfverensstämmelse med gällande bevillningsstadgas 93 § 3 inom., låtit upprätta och från
trycket utgifva, utvisa, att summan af uppdebiterade bevillningen från hela riket efter
alla tre artiklarne utgjort:
för år 1864..............................................................................- R:dr 2,780,558: 42.
och för år J865 .................................................................................. » 2,766,906: 35.
1 dessa debiteringar ingår bevillningen efter första artikeln, eller den personliga
shjddsafgiften, med ett belopp
för är 1864 af ........................ . ................................................ R dr 617,631: 40.
och för är 1865 af .............................................................................. » 625,081: 20;
i sammanhang hvarmed må, till jemförelse meddelas, att för 1863 hela den uppdebiterade
summan af allmänna bevillningen utgjorde........................................ R:dr 2,688,738: 73.
deraf, enligt första artikeln .............................................................. » 547,013: —
På dessa belopp och deras förhållande till hvarandra, äfvensom på de förhållanden,
särdeles för revisionstideri, hvarmed bevillningen efter första artikeln utgått från
Stockholms stad och hvarje af rikets län. hafva nuvarande Revisorer ansett sig böra
fasta särskild uppmärksamhet af den anledning, att med år 1864 den förändrade lagstiftning
till kraft och verkan inträdt, som. i öfverensstämmelse med Kongl. förordningen
den 24 April 1863 och 1 § af 1864 års bevillningsstadga, låter befrielsen så från
mantalspenningar som personlig skyddsafgift och, såsom en följd deraf, äfven från folkskoleafgift.
kurhusäfgift m. in. hufvudsakligen bero på vederbörande kommunalstyrelsers
afgörande. Då dessas olika uppfattning af den dem tillagda rätt i afseende på tillämpningen
af en i sig sjelf god och ändamålsenlig lagstiftning, och den deraf föranledda
stora olikheten i utgörandet af ifrågavarande bevillning emellan, å ena sidan, Stockholms
stad och länen samt, å andra sidan, dessa sednare inbördes, synts böra framhållas till
allmännare kännedom och öfvervägande för de rättelser, som möjligen kunna anses nödige
och lämplige, hafva Revisorerne sökt sådant åstadkomma genom framläggande af
följande
Tabell, utvisande för åren 1864 och 1865, enligt Riksgälds-kontorets offentliggjorda
generalsammandrag, dels antalet af personer från och med fyllda
18 år och derutöfver, hvilka, med afseende på åldern, bort erlägga personlig
skyddsafgift, dels ock antalet af dem. uttryckt jemväl i procent,
som bland dessa blifvit från afgiften befriade, hvartill för jemförelse,
kommer procenten af dem, som för 1863. enligt då gällande grunder, åtnjutit
befrielse:
95
å
6 År | 1 8 64. |
| G År | 1 8 65. A — |
| År 18 6 3 |
Antal per-sonerinom |
|
| Antal per-soner inom |
|
| Froeeii- |
den ålder, | Antal per- | *"Ö | den ålder. | Antal per- |
| ten af |
att de bort | soner, som | g | att de bort | son er, som | "i | befriade |
erlägga | blifvit be- | 2 | erlägga | blifvit be- |
| perso |
personlig | friade. |
| personlig skydds- afgift. | friade. |
| ner. |
Stockholms | stad. | 82,583. | 5,054. | 6,1. | 85.455. | 6,271. | 7,3. | 9,7. |
Upsala | lätt. | 60,760. | 8,481. | 14. | 60,925. | 8,798. | 14.4. | 20,0. |
Stockholms | d:o. | 79,223. | 11.221. | 14,2. | 80,064 | 9,606. | 12. | 18,0. |
Södermanlands | d:o. | 80,815. | 11.988. | 14,8 | 81,563. | 11 849. | 14.5. | 26,4. |
Östergötlands | d:o. | 152,738. | 26,125. | 17,1. | 152,979. | 26,669. | 17,4. | 23 |
Gotlands | d:o. | 33,606. | 7,042. | 21 | 33,400. | 5.606 | 16,8. | 20,5, |
Kalmar | d:o. | 135,337. | 25,923. | 19,1 | 136,041. | 22,891 | 16,8 | 27,8. |
Blekinge | d:o. | 72,308. | 10,918. | 15. | 72,826. | 11,066. | 15,2 | 28. |
Jönköpings | d:o. | 109,435. | 21,002. | 19,2. | 109,968. | 19,875. | 18. | 28,2. |
Kronobergs | d:o. | 93.161. | 21.479. | 23. | 94004 | 20,908. | 222. | 32.2. |
Kristianstads | d:o. | 130,599. | 17,044. | 13. | 131,372. | 18,319. | 13,9. | 19,7. |
Malmöhus | d:o. | 176,779. | 23,688. | 13,4. | 177,770. | 21,184. | 11,9. | 16,4. |
Hallands | d:o. | 75.469. | 11,770. | 15,6. | 76,261. | 8,222. | 10,8 | 16,9. |
Göteborgs | d:o. | 131,142. | 14,968. | 11,4. | 133.363 | 16,028. | 12. | 14 8. |
Elfsborgs | d:o. | 164.738. | 10,635. | 6,5. | 164,520. | 11.979. | 7,3. | 21,8. |
Skaraborgs | d:o. | 136,160. | 17,183. | 12,6. | 137,089. | 19,249. | 14. | 20,5. |
Örebro | d:o. | 92,832. | 13.462. | 145. | 93,340. | 13,315. | 14,3'' | 18.4. |
Wermlands | d:0. | 149,049. | 19,270. | 12,9. | 165,691. | 35,617. | 21,5. | 25.3. |
Westmanlands | d:o. | 67,330. | 9,852 | 14,6 | 67.422. | 9,689. | 14,3. | 21,1. |
Kopparbergs | d:o. | 105,394 | 12,879. | 12,2. | 106,062. | 12,378. | 11,7. | 23,3. |
Gefieborgs | d:o. | 89,729. | 11,283. | 12,0. | 90,821. | 10,811. | 11,9. | 23,4. |
Westernorrlands | d:o. | 73,628. | 9,081. | 12,3. | 74,977. | 9,342. | 12,5. | 19.0. |
Westerbottens | d:o. | 39,674 | 4,869. | 12,3. | 40,537. | 6,115. | 15,1. | 18,5. |
Jemtlands | do. | 41,223. | 5,434. | 13,2. | 42,011. | 4,855. | 11,5. | 25,1. |
Norrbottens | d:o. | 34,706. | 5,712. | 16 | 35,430. | 6,677. | 18,8. | 31,3. |
|
| 2,408,418. | 336,363. | 14. | 2,443,81)1. | 347,319. | 14,2. | 21,8. |
Så vidt af Fullmäktiges protokoller kunnat inhemtas, bär någon förändring i afseende
på förhållandet med förbindelserna för de förd na svenska statslånen i Brabant
efter sednaste statsrevision icke inträffat.
Förbindelserna
för de /ordna
svenska statslånen
i Brabant
96
Li(]liden angående
statsverkets
öfverskott
och besparingar
för år 1864.
Enligt den pa 1864 års rikshufvudbok grundade liqvid mellan Stats-kontoret och
Riksgälds-kontoret angående öiverskotteu på statsinkomsterna samt besparingarne och
bristerna å riksstatens förslagsanslag, utgjorde de behållna och Riksgälds-kontoret till
-
godoföra inkomsterna för nämnde är ............................................. R:dr 1,415,297: 32.
samt besparingarne å förslagsanslaget; .................................................»__249,434: 14.
Tillsammans R:dr 1,664,731: 46.
Deremot hade uti nämnde liqvid Riksgälds-kontoret påförts
bristerna uti förslagsanslagen för år 1864,........ R:dr 658.397: 74.
samt statsutgifterna utom hufvudtitlarne, nemligen
:
ersättning för mistad rättighet till forsellön « 65,328: 90.
och begrafningshjelp till sterbhus................ » 23,621: 18.
och utgjorde sålunda det Riksgälds-kontoret tillkommande saldo ....
hvartill kommer 1864 års afbetalning å det vid 1853 1854 årens
riksdag staden G-ustavia på ön S:t Barthelemy beviljade räntefria
lån,...................................................................... .............................
Utaf detta belopp .............................
har Kong!. Stats-kontoret aflemnat:
under Februari månad år 1864.
» November >. » 1865 •
» December » » »
o Juli i) » 1866
a Augusti » » »
------------ , ii''
likare från Kong). Stats-kontoret erhålla.
R:dr
»
36.500:
381:
400.000:
200,000:
250,000:
747.347: 82.
R:dr 917,383: 64.
381:
Summa R:dr 917,764: 64.
917,764: 64.
Det enligt rihsstaten
anvisade
bidrag för b es
t ridande af
Riksgälds-kontorets
utgifter.
Det utaf statsverkets inkomster för är 1865 allvist
till bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
på följande tider levererat nemligen:
har
December
Januari
Maj
»
1866
)) | 886,881: — |
. R:dr | 30,883: 64. |
bidrag, 1,659,950 R:dr, | |
• Kong!. | Stats-kontoret |
.. R:dr | 300,000: — |
» | 300,000: — |
| 1,000,000: - |
| 59,950: - |
:gr R:dr | 1,659,950: — |
Förräntandet
«/ Riksgäldskontor
ets konanta
behållning
-
I öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer meddelade föreskrifter i afseende
på förräntandet af Riksgälds-kontorets kontanta tillgångar äfvensom amortissements-fondernas
behållningar, hafva Fullmäktige, i den mån dessa medel icke varit för bestridande
af förestående utgifter erforderliga, sökt göra dem räntebärande och för allmänna rörelsen
tillgängliga dels genom utlåning emot godkänd säkerhet och dels genom uppköp af
obligationer, på sätt nedanstående specifikation närmare upplyser:
97
Utbetalda lån
och uppköpta
obligationer.
Kapital återbetalningar -
under lista qvartalet år 1865
» 2:dra » » »
» 3:dje » » »/
» 4:de » » »
» lista » » 1866
» 2:dra » » »
3,810,500: — 1,716,878: 5.
1,149,600: — 1,930,230: 28.
400,000: — 3,008,433: 33.
2,116: - 1,285,566: 67.
1,000,000: — 50,000: —
637,000: — 50,000: —
Summa R:dr 6,999,216: — 8,041,108: 33.
Vid den af Revisorerne den 10 innevarande månad verkställda inventering af de
låne- och säkerhetshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda
kapitalbeloppet af, genom utgifna lån eller uppköpta obligationer," tillsvidare förräntade
medel......................................................................................... R:dr 2,542,764: 45.
Riksgälds-kontorets inkomster under år 1865 genom influtna räntor hafva utgjort
279,970 R:dr 46 öre, deraf 80,934 R:dr 77 öre tillfallit de fonderade lånens amortissementsfouder.
Utaf de under innevarande års förra hälft inbetalda räntor å tillsvidare förräntade
medel, hvilka räntor utgjort tillsammans 24,038 R:dr 33 öre, tillkommer ett belopp
af 20,780 R:dr samma amortissementsfonder.
Revisorerne hafva fästat sin uppmärksamhet icke blott vid de kostnader, som föranledas
deraf, att lokaler för flera statens embetsverk nu måste förhyras, utan äfven de
olägenheter, som deraf härflyta ej mindre för embetsverken sjelfva genom möjligen ofta
förekommande flyttningar, utan äfven för allmänheten, som mången gång stannar i ovisshet
om, hvarest ett embetsverk är att finna. Enär det ur flera synpunkter obestridligen
vore en fördel, att alla statens embetsverk kunde koncentreras inom så liten omkrets som
möjligt.^ har det synts Revisorerne företrädesvis önskvärdt, om på Riddarholmen, der redan
många af dessa embetsverk äro förlagda, och hvilken stadsdel dertill är särdeles
lämplig, kunde beredas lokaler för ännu flera. Då Revisorerne funnit, att den förmån af
hyresfri bostad i Riksgälds-kontorets hus, som Sekreteraren i nämnde embetsverk åtnjuter,
icke är grundad på någon Rikets Ständers uttryckliga föreskrift, utan stödjer sig på
Fnllmäktiges den 6 Mars 1844 fattade beslut samt den för nuvarande Sekreteraren utfärdade
fullmakt, äfvensom att en af Kommissarierne i Riksgälds-kontoret, på grund af
22 § i den instruktion och tjenstgöringsordning, som under den 9 Mars 1842 blifvit, till
följd af Rikets Ständers vid föregående riksdag meddelade och i reglementet för detta
verk intagna beslut, af Fullmäktige utfärdad, åtnjuter fria boningsrum i f. d. Rikets
Ständers, numera Riksdagens hus, hafva Revisorerne ansett sig ega anledning att till
Riksdagens bepröfvande öfverlemna, huruvida icke efter omförmälde tjenstemäns afgång
de af dem innehafda bostadslägenheter böra till inrymmande af statens embetsverk användas.
Sekreterarens
och en Kommissaries
boningsrum
.
13
98
Anställda
■ inventeringar
Riksgäld*-kontorets
rättegångs-
och
utsökning särenden.
Decharge.
Siffer uppgifterna -
Revisorerne, som anställt den vanliga inventeringen i Riksgälds-kontoret, hafva
dervid funnit forseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade konvolut,
innehållande Rikets Ständers anordning å den, på sätt i regeringsformens 63 § stadgas,
till lyftning vid infallande krig å Riksgälds-kontoret anvisade kreditivsumma.
Jemväl hafva Revisorerne vid samma tillfälle genomgått låne- och säkerhetshandlingarne
för tillsvidare förräntade medel och funnit samma handlingar väl ordnade och
förvarade samt till, antal och beskaffenhet öfverensstämmande med de deröfver upprättade
förteckningar. Likaledes hafva" Revisorerne, utan att något dervid förekommit att anmärka,
inventerat de skuld- och borgensförbindelser, som till Riksgälds-kontoret utfärdats
för beviljade och utbetalde byggnads- och vattenaftappningslån samt andra dylika understöd,
äfvensom de af Kongl. Maj:t godkända och Riksgälds-kontoret tillställda säkerhetshandlingar
för fullgörandet af arbetsföretag, hvilka med bidrag af allmänna medel blifvit
understödda.
Vid granskningen af borgensförbindelserna för stadgade testaments-bevillningsafgifter
samt det öfver sådana förbindelser förda särskilda diarium, hafva Revisorerne ej
heller funnit någon anledning till anmärkning.
Af den till Revisorerne utaf Ombudsmannen i Riksgälds-kontoret afgifna berättelse
om detta verks rättegångs- och utsökningsärenden, synes Riksgälds-kontorets rätt
och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva vederbörligen iakttagits.
Utan hinder af hvad Revisorerne ansett sig haft skäl att här ofvan anmärka, få
Revisorerne tillstyrka, att Fullmäktige må erhålla decharge för de beslut och åtgärder,
som finnas antecknade dels uti Fullmäktiges allmänna protokoller för tiden från den 26
Oktober sistlidne till och med den 13 Augusti innevarande år, dels ock uti de öfver
låneärender från den 10 Augusti 1865 till och med den 23 i samma månad detta år
förda särskilda protokoller.
För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit hos
Revisorerne anställd.
De mot åtskilliga punkter i denna berättelse anmälda reservationer finnas densamma
bifogade.
Stockholm den 15 Oktober 1866.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
BR. ABR. LEIJONHUFVUD.
CLAES BERGENSTRÅHLE.
JOD. ER. FORSSELL.
FR. E. FAGERSTRÖM.
HANS ESSEN.
JOHAN ANKARCRONA.
På Preste-ståndets vägnar:
CARL RYDQVIST.
N. G. WENNERSTRÖM
DAVID HERMELIN.
CARL NORDENFALK.
J. F. JOHANSSON.
CARL AHLBERG.
På Borgare-ståndets vägnar:
OLOF WIJK. DAN. MAG. LJUNGGREN.
ALFRED GRENANDER. A. G. HEUMAN.
P. WIKSTRÖM J:r.
ROB. M. TIIORBURN.
PEHR ERICSSON.
G. BOLIN.
På Bonde-ståndets vägnar:
SVEN ERS SON.
SV. ROSENBERG.
OLA JÖNSSON.
JOHANNES ANDERSSON.
O. 91- SandaM.
100
Reservationer.
Af Herr Nordenfalk: (sid. 82, 83, 67—68 i berättelsen.)
»Den af pluraliteten bland Revisorer^ beslutade anmärkning mot Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret för behandlingen af det tyska låneconsortii framställning om förlängd
optionstid för eftertagande af återstående delen af 1866 års jernvägslån har jag icke biträdt.
Fullmäktige hafva nemligen, så vidt jag kunnat af protokollen inhemta, icke vägrat
att ingå i underhandlingar med Consortium i berörde afseende, utan endast, i följd af en
utaf Generalkonsuln Heinemann gjord framställning, förklarat att, då de icke ansågo
Heinemann behörigen befullmäktigad att föra talan å hela Consortii vägnar, de läto frågan
om förlängning af optionstiden bero till den 1 April innevarande år, då optionstiden,
enligt kontraktet, löpte till ända. Det telegram, som härom öfversändes till eu af medlemmarne
i Consortium, Nordtyska Banken i Hamburg, lydde i öfverensstämmelse härmed,
att Fullmäktige, saknande framställning från annan än Banken, afvaktade den 1
April. Då emellertid missförstånd uppkom rörande betydelsen af dessa ordalag, afläto
Fullmäktige den 5 derpåföljande April till bemälde Bank en skrifvelse, deri Fullmäktige
bestredo, att någon tolkning af hvad Fullmäktige sålunda yttrat kunde efter deras för
mening ske i annan syftning än att de lemnade den framställda frågan om förlängning
af tiden för optionsförklaringens afgifvande oafgjord, men voro beredde att efter den 1
April mottaga de framställningar derom, som kunde göras; och tillägges slutligen i samma
skrifvelse: »I följd häraf förklara sig Fullmäktige oförhindrade att mottaga de fram»ställningar
derom, som kunna frän långifvarnes sida göras, för att efter då för handen
»varande omständigheter af Fullmäktige tagas under pröfning». Härå svarades ock från
Nordtyska Banken i bref, som kom Fullmäktige tillhanda den 16 April, bland annat:
»Yi ansågo det allenast för en i afseende å eder verksamhetsordning nödig form, att vi
»angåfvo ett uppskof för en viss tid. I sjelfva verket måste optionen förblifva en öppen
»fråga». Häraf framgår äfven att, om Consortium haft så stort intresse af att erhålla
förlängd tid för afgifvande af optionsförklaring att någon nämnvärd förmån derför, ansetts
kunna Riksgälds-kontoret medgifvas, Consortium hvarken saknat anledning eller tillfälle,
innan kontraktet med Skandinaviska Kredit-aktiebolaget den 30 April afslöts, att derom
träda i underhandling med Fullmäktige, sedan den första framställningen i sådan syftning
— låt vara af långt dåfna formella betänkligheter å Fullmäktiges sida — icke ledt
till någon påföljd.
Revisorerne hafva jemväl ansett det arvode, Fullmäktige tillerkänt Låne-deputerades
biträden under sistlidne år, vittna om en nog långt gången frikostighet med statens
medel, och särskildt påpekat det i sådant hänseende Sekreteraren i Riksgälds-kontoret
tilldelade belopp, såsom nog högt. Någon utredning har vid denna frågas behand
-
101
ting hos Revisorerne icke lemnats rörande mängden och beskaffenheten utaf de göromål,
som föranledt dessa arvoden, af hvilka bemälde Sekreterare nu erhållit enahanda belopp,
som blifvit honom utan anmärkning tillerkändt för näst föregående år; ej heller har jag
varit i tillfälle jemföra dessa göromål med dem, för hvilka Vexel-deputerade i Banken anlitat
särskilda biträden; och de af Revisorerne anförda siffror kunna vid sådant förhållande
ej grundlägga det omdöme, att Fullmäktige missbrukat den i reglementet dem tillerkända
rätt, att med lämpliga arvoden godtgöra det biträde, Låne-deputerade antagit. I
följd häraf och med fästadt afseende å de arvoden, Revisorerne fastställt åt de Sekreterare
och öfriga biträden, de under revisionsförrättningen begagnat, har jag icke kunnat
biträda det omdöme om Fullmäktige, att de i detta afseende visat för stor frikostighet
med det allmännas medel.
Slutligen och då Revisorerne, som icke funnit skäl till anmärkning mot pluralitetens
beslut, att åt Konsuln H, Davidson uppdraga att, jemte Majoren Wolffelt, verkställa
i berättelsen omförmäldte uppdrag i Frankfurt am Main, låtit i samma berättelse
qvarstå en af Fullmäktiges anförande till protokollet mot Konsul Davidsons utseende,
har jag, på det de skäl, på hvilka Fullmäktiges pluralitet stödt sitt beslut i detta hänseende,
måtte vinna samma offentlighet, trott mig här böra intaga desamma, så lydande:
»att till följd af de inom Tyskland störda affärsförhållandena och .ifbrutna kommunika»tionerna
åtskilliga svårigheter möjligen kunde uppkomma för medlens öfverflyttande till
»Nordtyska Banken, hvilka gjorde en med affärer van och i deras behandling på olika
»utländska orter hemmastadd samt om dervarande förhållanden kunnig persons biträde
»behöfligt, hvilket biträde äfven torde vara för säkerhetens skull nödigt, för den hän»delse
att klingande valuta komtne att öfverföras från Frankfurt till Hamburg. Ett
»utom Herrar Fullmäktiges krets valdt ombud hade visserligen icke samma ansvar, som
»hvar och en af Herrar Fullmäktige, men ett sådant ombud vore dock underkastadt hvad
»allmänna lagen i dylikt fall stadgar; hvarjemte med allt skäl torde kunna antagas, att
»den, som komme att erhålla och mottaga ett sådant uppdrag, skulle känna sig manad
»att fullgöra detsamma efter bästa förmåga och endast med afseende på statens bästa.
»Hvad särskildt anginge Davidson och hans befarade mindre lämplighet till ombud för
»Riksgälds-kontoret med anledning deraf att, samtidigt med nu ifrågavarande indragning
»af den till inbetalning den 1 Juli förfallna andelen utaf innevarande års jernvägslån,
»Skandinaviska Kredit-aktiebolaget skall af Riksgälds-kontoret erhålla liqvid för en fjer»dedel
åt det med detta bolag afskräde temporära statslån, så, enär intet tvifvel borde
»hos Davidson kunna uppstå derom att, äfven i den händelse att öfverfiyttningen af
»medlen från Frankfurt till Hamburg möjligen blefve fördröjd, Riksgälds-kontoret skulle
»verkställa den förestående betalningen å temporära lånet, borde hans ställning inom
»nämnde Bolag icke kunna utöfva något inflytande på fullgörandet af det uppdrag, hvar»om
fråga nu väckts att Herrar Fullmäktige skulle åt honom lemna».
Herrar Wijk och Thorburn hafva instämt uti förestående reservation.
Herr Doktor Forssell reserverade sig i afseende på framställningen rörande jäfsfrågan
för åtskillige af Herrar Fullmäktige.
Af Herr Auditören Grenander (sid. 80—82, 67. i berättelsen).
»Då jag icke anser mig kunna instämma i alla de klandrande omdömen, som i
denna berättelse uttalats, har jag trott mig böra i korthet antyda grunderna för min
skiljaktiga mening.
302
Pluraliteten klandrar, att de tyska låneöfvertagarnes begäran om förlängd optionstid
blifvit »nog knapphändigt affärdad», och förmenar att denna begäran skulle kunnat
gifva Riksgälds-kontoret anledning att betinga sig fixt öfvertagande af en ytterligare
summa af Consortium. Såvidt jag rätt uppfattat handlingarne, kunde aldrig låneöfvertagarnes
framställning mera knapphändigt affärdas, än den framställdes; och Consortii
sätt att göra framställningen har åtminstone på mig ej kunnat verka det intryck, som
hade Consortium under dåvarande förhållanden varit villigt till några åtaganden för vinnande
af den önskade förlängningen. Så mycket tror jag mig kunna för visst antaga,
att de tyska låneöfvertagarne aldrig skulle ingått på r.tt »då genast» fixt öfvertaga tre
millioner Thaler af de fem millioner, optionsrätten gällde, men nu lyckades Riksgäldskontoret
att inom få veckor efter optionstidens utgång få tre millioner på annat hål! fixt
öfvertagna, och Riksgälds-kontoret synes mig härutinnan hafva under dåvarande brydsamma
omständigheter icke illa tillgodosett det allmänna bästa.
I pluraliteten» framställning, rörande Riksgälds-kontorets förhållande till Skandinaviska
Bolaget, kan jag ej heller instämma. Egandet af ett antal aktier i ett bolag
gifver icke skyldighet att bevaka detta bolags rätt och bästa. Denna skyldighet finnes
endast hos bolagets direktion och tjensteman och dem, som af bolaget för särskildt fall
mottagit uppdrag. Deremot har den, som fått uppdrag att vara Fullmäktig i Riksgäldskontoret
städse skyldighet att bevaka dess bästa. Någon kollision af skyldigheter uppstår
ej för det Fullmäktigen är aktieegare i en anstalt, som kommer i affärsförhållanden
med Riksgälds-kontoret, men val om han i sådan anstalt är direktionsledamot eller på
annan grund har till pligt att bevaka dess bästa. Så lärer ock utan anmärkning förfarits
i Riksgälds-kontoret, såsom då lånet med Stockholms Enskilda Bank afslutades och
en Fullmäktig, hvilken var direktionsledamot, anmälde jäf, medar, åtminstone eu af öfrige
Fullmäktige var aktieegare i Banken, men, det oaktadt, deltog i ärendets behandling.
Ehuru jag således icke kan instämma i alla de detaljanmärkningar, pluraliteten
ansett böra göras, är jag med densamma hufvudsakligen ense derom, att man vid tagen
kännedom om förhandlingarne hos Fullmäktige icke får ett godt intryck af de ständiga
meningsskiljaktigheterna och voteringarne, men jag befarar, att det vore orättvist att på
detta förhållande grunda en anmärkning mot Fullmäktige i allmänhet.
De hafva icke vält hvarken sig sjelfva eller hvarandra, utan från olika korporationer
blifvit insatte i Styrelsen för Riksgälds-kontoret, och erfarenheten har mångenstädes
visat, huruledes vid kollegiala former lämpligheten för samarbete är en oundgänglig
fordran hos hvarje medlem, derest ett i allo godt resultat af verksamheten skal! kunna
uppstå.
Meddelandet ur Fullmäktiges protokoll af en Fulhnäktigs särskilda anförande, i
frågan om utsändande till Tyskland af ett annat ombud jemte en af Fullmäktige, utan
att dervid äfven införts motiverna i sin helhet för pluralitetens beslut, kan jag icke anse
riktigt, ithy att saken derigenom får en ensidig belysning och utredning; och då anmärkning
i denna del icke gjorts af Revisorer^, katt jag icke fatta afsigten med nämnda
relation.
Med pluraliteten instämmer jag i åsigten om skiljande från Riksgälds-kontoret af
frågor Om upptagande af lån».
Af förre Riksdagsfulimäktige Pehr Ericsson. Sven Er sson, Gustaf Bolin, Sven Rosenberg
och Johannes Andersson (sid. 83—84 i berättelsen).
»Ehuru vi, på grund af företedda protokoller och meddelade upplysningar, deltagit
i det omdöme rörande Riksgälds-kontorets styrelse och verksamhet, som i revisionsberättelsen
förekommer, hafva vi dock icke kunnat förena oss med majoriteten i det tillstyrkande,
den gjort om öfverflyttande af en de! Riksgälds-kontorets göromål på Statskontoret
samt. bestyret med statslåns upptagande på Regeringen, emedan vi anse dessa
frågor icke vara ännu så tillräckligt utredda, att derpå kunnat grundas ett formligt förslag,
hvarföre vi, under erkännande att någon reglering af de båda Kontorens förhållande
till hvarandra väl kan vara behöflig, voterat emot dessa förslags framläggande, då efter
vårt förmenande icke Statsrevisionen, utan Riksdagen bör taga initiativet till så genomgripande
förändringar; och få i följd häraf emot dessa beslut anmäla vår reservation».
Af förre Riksdagsfullmäktigen Ola Jönsson (sid. 83—84 i berättelsen.)
»Emot den i Revisorernes berättelse intagna mening, »att Riksgälds-kontoret är ett
verk, som svårligen kan på nöjaktigt sätt fullgöra de Kontoret nu tillhörande mångartade
och vigtiga åligganden», får jag, för såvidt härmed afses en anmärkning mot sjelfva institutionen,
nedlägga reservation; äfvensom emot Revisorernes hemställan dels om öfverflyttandet
af några Riksgälds-kontorets nuvarande åligganden på Stats-kontoret, och dels
om låneärendenas öfvertagande af Regeringen, hvilka förslag jag icke kunnat biträda».
Slutligen skulle omförraälas, att Herr Wijk icke deltagit i behandlingen af hvad
under revisionen förekommit, utaf beskaffenhet, att beröra Skandinaviska Kredit-aktiebolaget.
104
Bilagan Litt. A. till 1860 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räken
inkomster
och utgifter
Inkomster:
Allmän bevillning.............................................. 2,698,883: 41.
Observationsmedel.......................... 16,214: 96.
Stämpelafgifter för spelkort .................... 76,873: 93.
Dito för tidningar ........................................ 63,531: 62.
Skatteköpeskillingar........................................................ 4,802: 99.
Ekeskogslösen ................................................................... 950: 40.
Kapitalafbetalningar å för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån .......................................... 357,567: 50.
Räntor å dessa lån................... 311,584: 22.
Återbetalningar af tillsvidare förräntade medel................ 6,668,108: 33.
jemte derå erlagda räntor ......................................., 211,384: 69.
Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna
anslagssummor ................................................ 13,139: 96.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet för fortsatt
tillämpning af de nya pensionsstaterua för Arméen
och Gotlands Nationalbeväring ........... 11,810: 9.
Försålda vexlar för indragningen af 1865 års temporära statslån ........
I afräkning å 1866 års jernvägslån förskottsvis influtna medel................
Återbetalda omkostnader för 1864 års jernvägslån .................................
Hos Stockholms Enskilda Bank upptaget lån..........................................
För framlidne Kommerse-rådet S. B. Hebbes och dess frus fideikomiss
innehafvares
räkning deponeradt kapital ..........................................
Utaf statsverkets inkomster anvisadt bidrag till bestridande af Riksgälds-kontorets
utgifter, återstoden för år 1864 och i afräkning för
„ år 1865, .................................................................... 1,600,000: —
Öfverskott å statsverkets inkomster samt behållna besparingar
å dess utgifter, återstoden för år 1863..... 3,586,173: 15.
Räntevinst å statslånefondens utestående fordringar ... 35,000: —
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1865 .... 21,000: —
Äldre depositionsmedel..................................................... 1,291: 71.
Riksgälds-kontorets andel för år 1865 i Riksbankens
vinst ...................................... 1,666,666: 67.
Ersättning för jord, exproprierad till statens jernvägs
byggnader,
............................. 1,009: 68.
Deponerade undsättningsmedel .............................. ....................................
Försålda tryckta riksdagshandlingar.........................................................
Lyftade medel å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken
Utgifter utöfver inkomster under år 1865 .........................
Riksmynt.
2,854,503: 92.
5,753: 39.
669,151: 72.
6,879,493: 2.
24,950: 5.
10,494,951: 12.
100,000: —
4: 73.
500,000: —
133,333: 33.
6,911.141: 21.
30,000: —
120: 70.
3,300,000: —
72,085: 92.
Transport: 31,975,489: 11.
105
skaper för år 1865, utvisande detta verks
under nämnde år. ''
Utgifter:
Ärliga anslaget till Hans Maj:t Konungen ...............................................
Under 1840—1841 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För häradshäktenas ombyggnad och förseende med celler samt för fängelsebyggnader
i städerna, utom Stockholm.......................................
Under 1844—1845 års riksdag beviljadt extra statsanslag:
För inlösen af 100 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar
för år 1864 .............................................................................
Under U47—1848 års riksdag beviljadt extra statsanslag:
1865 års bidrag för beredande af delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning
åt Kommissions-Iandtmätare samt deras enkor och barn
Under 1853—1854 års riksdag beviljadt extra statsanslag:
För utgifvande från trycket af äldre, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga skrifter och handlingar.......................................
Under 1856—1858 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För landtförsvaret tillhörande föremål ............................ 39,458: 12.
» anläggning af väg mellan Ofver-Torneå och Pajala
socknar i Norrbottens län ....................................... 1,500: —
» utdikningar och aftappningar af sänka trakter och
sjöar .......................................................................... 3,840: —
» uppförande åt kapellbyggnad vid Muonionalusta i
Pajala socken af Norrbottens län .......................... 1,200: —
» fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges historia och
offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar 157: 14.
Under 1853-1860 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För laudtförsvaret tillhörande föremål .......................... 88,162: 9f.
» utdelning vid landtbruksmöten åt premier för husdjur,
redskap och ladugårdsprodukter .................... 3.000: —
v slöjdexpositioners befrämjande ................................ 2,000: —
» väganläggningar och vägförbättringar........................ 30,100: —
n understödjande af mindre hamnbyggnader och årensningar.
...................................................................... 4,500: —
n upprätthållande af färjhållningen vid åtskilliga ställen
på Olands vestra kust ........................ 630: —
» uppförande af ett växthus vid Lunds Universitet ... 23,000: —
Riksmynt.
300,000: -
8,000: —
1,050: —
7,200: -
342: 86.
46,155: 26.
151,392: 91.
Transport: 514,141: 3.
14
Transport: 31,975,489: 11.
Transport: 31,975,489: 11.
107
Transport:
Under 1862—1863 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
Utbetalda anslag under första hufvudtiteln .................... 93,000: —
» » » andra dito ................... 150,000: —
» » » fjerde dito .................... 892.792: 98.
» » » femte dito .................... 710,000: - -
» » » sjette dito ................ 1,651,899: 47.
» n » sjunde dito .................... 64,700: —
» » » åttonde dito ................... 6^5,096: 15.
» » » nionde dito .................. 319,310: 43.
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
För högre folkskolor..................................................... 9,767: 94.
» folkskolelärare-seminarierna.................................... '' 125: —•
« förbättring och underhållande af undervisningsma
terielen
in. ........................................................... 11,453: —
» arvoden och resekostnader för folkskole-inspektörer 2,233: 64.
» löneförbättring åt de vid folkskolorna anställde lärare
.......................................... 55,299: 77.
» folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet
............................................................... 116,611: 53.
Lyftade kreditivsummor:
Utaf krediti vet för rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål ................................... 379,950: 95.
» dito för försvarsverkets fullständigare ordnande .... 490,000: —
Lyftade undsättningsmedel ..
Låneunderstöd:
För segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern förbi
Köpmannabro till sjön Stora Lee samt anläggning
af jernväg till Håfveruds bruk .......................... 450,000: —
b utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån frän sjön Rengen till Linköpings hamn 235,000:
» utdikningar och aftappningar af sänka trakter och
sjöar ....................................................... ........ 205,500: —
Till Jemtlands kommunikations-aktiebolag ................... 3,000: —
För uppförande af nytt läroverkshus i Sala................ 12,000: —
514,141: 3.
4,506,799: 3.
195,490: 88.
869,950: 95.
266,000: —
Lån för jernväg sbyggnader:
För en bibana från trakten af Eslöfs station på södra
stambanan till Ystad...................... 816,666: 67.
» jernvägsanläggningofrån
Helsingborg till Arups
station å jernvägen mellan
Landskrona och södra
stambanan -------- 550,000: —
Transport: 550,000: —
816,666: 67. 905,500:
6,352,381: 89.
Transport: 31,975.489: II,
Transport: 31,975,489: 11.
109
Transport: 550,000: — 816,666: 67. 905,500: —
För jernvägsanläggning mellan
Landskrona och Eslöfs
station å södra
stambanan................... 630,600: — j 180.000: —
» dito mellan Kristianstad och Hessle -
holms station ............................... 360,000: —
» dito från Köpings hamn till Utters
berg
med grenbana till sjön Lillsvan 250-000: —
» dito från Herrljunga å vestra stambanan
öfver Weuersborg till Udde
-
valla.................................................. 1,619.236: — 4,225,902: 67.
Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder...... 132,750: —
Räntebetalningar för dito .......................................... 674,785: 8.
1865 års anslag till ränta och amortissement för 1855
års inhemska statslån ..................................... 11,494: 79.
Dito dito för 1858 års jernvägslån ........................ 50,568; 70.
Dito dito för 1860 års dito ..................................... 294,668: 67.
Dito dito för 1861 års inhemska statslån .................., 131,826: —
Dito dito för 1864 års jernvägsiån ............................. 277,867: 62.
Förskjutna medel till fortsättningen af statens jernvägsbyggnader --------
Omkostnader för 1864 års jernvägslån......................... 12,075: 88.
Dito för 1865 års tillfälliga statslån............................ 14,398: 36.
Dito för 1866 års jernvägslån ........ ....................... 200:
Tillsvidare förräntade medel ...................................................................
Riksdags- och revisionskostnader in. in.
Kostnader för 1862 - 1863 års riksdag ......................... 4,513: 59.
Förskjutne kostnader för 1865 1866 års riksdag ........ 93,009: 3V>.
Kostnader för 1864 års statsrevision.............................. 4,401: 57.
Dito för 1865 års dito.................. 10,771: 46.
För komplettering af riksdagsarkivet ........................... 579: 85.
Kostnader för Rikets Ständers hus ........................... 11,266: 16.
Aflöning, resekostnader och expenser för Justitieombudsmannen
och dess Expedition m. m .................... 17,273: 40.
Aflöning åt Sekreteraren hos Bonde-ståndets Kansliexpedition
............................................................. 150: —
Förvaltnings- och uppbördskostuader in. in.
Löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds
kontoret.
.................................................................... 86,806: 15.
Kostnader för stämpling af spelkort ............................. 3,159: 10.
Förskott till tidningsstämplingen...................................... 6,000: —
Exspektanslön åt en vaktbetjent vid f. d. Generalassi
stans-kontoret
............................................................ 460: —
Kostnader för Riksgälds-kontorets hus............................ 6,376: 2.
För uttaxering inom Stockholms stad af 1864 års allmänna
bevillning ........................................................ 9,718: 6.
6,352,381: 89.
5,131,402: 67.
807,535: 8.
766,425: 78.
8,812,000: —
26,674: 24.
6,448,038: 45.
141,965: 41.
Transport: 112,519: 33. 28,486,423: 52,
Transport: 3J ,975,489: 11.
Summa R:mt 31,975,489: 11.
Transport: 112,519: 33. 28,486,423: 52.
För uttaxering i landsorterna af 1865 års allmänna bevillning
.............. 5,860: —
Observations- och indrifningsarvoden till tjensteman i
Kong!. Kammar-rätten............................................. 3,341: 11. 121,720: 44
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften ..................................... 38,384: 4.
Aterleverering af deponerad behållen inkomst utaf trafiken å statens
0 jernvägar ............................................................................................... 350,000: —
Återbetalning af ett hos Stockholms Enskilda Bank upptaget lån, jemte
ränta .............................................................................................. 502,222: 22.
Till inlösen för statens räkning af f. d. Hebbeska fideikommissegendomen 153,000: —
Förskott till inlösen af förfall ne räntekuponer, t illhörande Riksgälds
0
kontorets obligationer, .......... ............................................................... 10,000: —
Återbetalda medel å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken, jemte
upplupen ränta.................................................................................... 2,313,738: 89.
Summa Runt 31,975,489: 11.
Stockholm den 15 Oktober 1866.
1). 51. Sandalil.
i:c “Si" ^ < i lw^jÄimT
>
fy; - : |
|
|
|
|
|
113
Bilagan Litt, B. till 1866 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret (sid. 64.)
Kongl. Maj:t vill å det i detta Kontrakt omförmälda lån härigenom meddela Sin
nådiga garanti.
Stockholms Slott den 15 December 1865.
CARL.
«/. JL. Gripenstetlt.
liontralit.
Sedan Sveriges Rikes Ständer vid 1862
och 1863 års riksdag beslutat och åt sina
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uppdragit
att, genom upplåning mot fonderade, på årlig
amortering ställda obligationer, till ett
belopp af Tretiofem (35) millioner Riksdaler
Riksmynt, anskaffa medel till fortsättande
af jernvägsbyggnaderna inom riket, och
Kongl. Maj:t detta beslut, enligt derom den
23 Oktober 1863 utfärdad, i Svensk Författningssamling
för samma år N:o 52 införd
Kungörelse i nåder godkänt och fastställt
— har om upptagande af ett i omnämnde
summa inbegripet fonderadt amorteringslån
å Nio (9) millioner Yereinsthaler
eller Thaler Courant (Vereinswährung), motsvarande,
efter en kurs af 2§ Riksdaler.
Tjugofyra millioner Riksdaler svenskt Riksmynt,
nedanstående Kontrakt blifvit afslutadt
mellan Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
på Svenska Statens vägnar, å ena sidan,
och Bankirhusen von Erlanger & Söhne
jJiadjbem bie 9teid)§ftänbe beg Hönig*
reidjeg ©cbtoeben, auf hem jReid)§tage ber
Safyre 1862 unb 1863, befdjlrffen, unb Styre
SeboflmdctytigtenäumiReicty§=<Sd)ulbem(Somj5=
toir beauftragt babel!, bard) Slnletyen gegen
funbirte, auf jätyrlictye Slmortirung au§ge=
fteflte Obligationen, im ©efammtbetrage
bon Snuf unb Sreifiig (35) iDtillionen fReid)§=
ttyaler $Ri!§mtjnt, kittel jur gortfe|ung ter
einbeimifcben (Sifenbatynbauten ju befdjaffen,
unb nacbbem feiner Oenigt. äfiajeftcit, laut
begfaUfiger Äunbmad)ung b. b. 23 Celeber
1863 — in ber ©ctyibebifdjen ©efe|-<Samm=
Kung beffelben Satyreg unter 3^:0 52 einge=
fiibrt, — biefen 33efd)lufj ju genetymigen
unb feftjufe|en gerubt tyaben: fo ift nacty=
folgenber Konträrt »egen Slufnatyme eineg
in ber oben genannten ©umme einqefctyIog=
fenen 9tmortifation§=5lnIe^eng bon 91eun (9)
©unionen SSereingftyatern ober Si^aler Kon*
tant (SSereinglbätyrung), jum ©ouvfe bon 2|
Sty., SSier unb jtbanjig SKitlionen 9teid)g=
15
114
samt Gebruder Bethmann i Frankfurt am
Main och H. J Merck (fe Komp. i Hamburg
äfvensom Nordtyska Banken derstädes,
å den andra.
§ 1.
Ifrågavarande lån öfvertages, enligt nedanangifna
närmare bestämmelser, af förenämnde
Bankirhus och Bank till inbetalning
med Nio millioner Thaler Courant efter den
uti tyska myntfördraget af den 24 Januari
1857 bestämda myntfot.
§ 2.
Låneöfvertagarne förbinda sig gemensamt,
ehuru ej solidariskt, att af det till
Nio millioner Thaler Courant bestämda lånebeloppet
ovilkorligt öfvertaga Fyra millioner
Thaler nämnda mynt, hvaraf Bankirhusen
von Erlanger cfc Söhne, Gebruder Bethmann
och H. J. Merck & Komp. tillsammans öfvertaga
............................ Thaler 2,450,000.
samt Nordtyska Banken » 1,550,000.
Summa Thaler 4,000,000.
Den del af lånet, som sålunda ovilkorligt
öfvertagits, skall vid nedan nämnde terminer
med följande belopp ställas oafkortadt
till Riksgälds-kontoret.s disposition, nemligen:
sednast den 1 Mars 1866 med Fn
million Thaler och sednast den 1 Juli samma
år med Tre millioner Thaler; varande
det låneöfvertagarne medgifvet att, derest
de det önska, tidigare och i mindre summor,
hvilka likväl ej hvarje gång få understiga
50,000 Thaler, verkställa dessa inbetalningar.
Hvar och en sådan afräkningsvis
skeende inbetalning skall Riksgälds-kontoret
tillkännagifvas genom bref eller tele
-
tf)ciler ©djmebifcf) Jtifgmt)nt entfpredjenb,
gttnfdjen ben Sebottmädjtigten juni iReidjg*
©djutbemSomptoir, im barnen beg ©cfjibe*
biffen ©taateg, einerfettS, unb ber Sant*
f)äu ferm bon ©rlanger & ©b£)ne unb @e*
britber Setfjmann in granffurt ant SDZatn
unb ,1g. 3. 30£ercf de ©:o in Hamburg, fo*
it»ie ber 93orbbeut|d)en Sant ebenbafelbft an*
berfeitg, abgefdjtoffen worben.
§ 1.
, 2>ie fragfid^e 3Inteif)e mirb im ®emäf3=
bett ber nnten angegebenen näfjeren ©eftirn*
mungen, burd) bie öorertoäfjitten 33anft)äu=
[er refp. Sant itbernomtnen, unb gutår jur
©ittgaljlung mit ifteun SKiflionen patent
Courant nåd) hem im beutjd)en fDHtngber*
brage bom 24 Sanuar 1857 gegriinbeten
SWunjfu|e.
§ 2.
3)ie 3(nl''4en§--itbernef)mer »erpftid)ten
M gemeinfdjafttidj, jebod) ni tf) t fotibarifd),
bon hem auf 3?eun ©iiflionen Si&aler Sou*
rant jeftgefetften Setrage biefer Slnleifte, SSier
SJMionen 2tf)ater jener Sllitngforte fije unb *
unttriöfitljrlidj gu itbernebaten, unb gutår bie
Sanfijäufer bon (ärlanger & ©öljne, @e*
britber Setfjmann unb 3. 9Jterd & ®;o
gufammen...................... Si^afer 2,450,000.
unb bie fftorbbeutfdje Sant „ 1,550,000.
tm ©angen Sljafer 4,000,000.
, foldjergefralt ftje ubernommette 31m
tl)eil ber 3lnleii)e fou unabgefitrgt gu ben
natf)benannten terminen, in fofgenben Jia=
fen gur SSerfitgung beg 9teid)§,@d)ufben*
©omptoirg geftedt iberben, näi>mlic^: [pate*
fteng ant 1SKctrg 1866 ©ine SJtiflion Småler
unb Jpätefteng ant HteSuli beffelben Saljreg
3)rei Sdiiflionen Sibaler. 3)en Slttlebeng*
Ubernef)mern fteljt eg frei, toenn ©ie eg
untnfdjen, biefe Gtingaljlungen audj frihet
unb in fleineren Seträgen, ‘ jebod) fein SDZal
urtfer 50,000 Sbalern gu boflgieljen. Sou
einer jeben foldjen in 2lbred)nung gu erfot*
genben ©ingaljfung toirb hem Jteid)g*©cbul*
115
gram, som bör vara dit ankommet åtta dagar
före inbetalniegsdagen.
§ 3.
Om den öfriga delen eller Fem millioner
Thaler Courant utaf ifrågavarande lån
är aftaladt och faststäldt:
1) att det skall vara ofvanbemälte Bankirhus
och Bank förbehållet, att före den 1
April ! 860 öfvertaga antingen hela denna
återstående låneandel eller större eller mindre
belopp deraf, dock minst 200,000 Thaler;
2) att samma Bankirhus och Bank skola
sednast sistnämnde dag för Riksgälds-kontoret
tillkännagifva, huruvida de vilja till
inbetalning,, öfvertaga hela det då återstående
beloppet utaf den låneandel, hvarom
denna § handlar;
3) att hvad meranämnde Bankirhus och
Bank sålunda, enligt ofvanstående 2:ne punkter.
förklarat sig vilja utaf ifrågavarande
låneandel öfvertaga till inbetalning skall, såvida
detta öfvertagna belopp understiger Två
millioner Thaler. oafkortad! ställas till Iliksgälds-kontorets
disposition sednast den sista
December 1866; skulle hvad som utaf denna
låneandel öfvertagits uppgå till eller öfverstiga
2.( 00,000 Thaler, skall halfva beloppet
deraf sednast sagde dag och återstående hälften
sednast den sista Juni 1867, likaledes
oafkortad*, ställas till Riksgälds-kontorets
disposition; och
4) att Riksgälds-kontoret förbinder sig
att icke före den 1 Oktober 1866 i allmänna
rörelsen utsläppa obligationer, som tillhöra
den del af detta lån, hvilken icke sednast
den 1 April samma år blifvit till öfvertagande
anmäld.
bemScmbtoir, brieflidj cber bind) Oelegram,
9tadmd)t ertfyeilt, bie cidjt £age bor betr
.Saljlunggtage bort eingetroffen jern folk
§ 3.
•Sitt ©etreff beg itbrigen Siljetleg biefer
2Mei[)e, ober giinf SDTiftiönen giller Kött*
rcmt, ift folgettbeg berabrebet unb beftimmt
mortel*:
1) taft ben obeiigeimnttten ©anfbäufern
unb ber obengenanntén Sant tåg 9ted)t bor»
betalten ift, bor hem 1 21prU 1866 enttbeber
biefe ganje ubrige 3tnleben§»9tate, ober gröfre
ober tleinere ©eträge baron, jebod) minbe*
ften§ 200,000 Stater, ju ubernefymetr,
2) hafs gebad)te ©anffyäufer unb ©ant
fbätefteng amle|tgenannten$agehem fReidjg*
@d)ulben»@omj5toir p erflären fyaben, ob fie
ben gången ju ber Seit nod) ubrig gebliebe»
nen ©etrag ber $ntef)eng=9?ate, toarum eg
in biefent § fidj banbelt, abnefymen moden;
3) taft, trenn rnel)rermäljnte ffiantMufer
unb ©ant, träff obiger 2 ©unfte, jur Ueber=
naf)me irgenb eineg £f)eiteg ber fraglidjen
3Inlebeng»3tate fid) bereit erflärt fyaben, fcer
folcbergeftalt ubernontmene ©etrag, fo jern
©elbiger unter 3mei ©tidionen Sbalern
fädf_, fbätefteng ultimo december 1866 jur
©erfugung beg 9teidjg»©cbulben=(£ombtoirg,
unb jmar unabgefurjt, geftedt toerben jod;
— trenn aber ber iibernommene biefer
2tnlel)eng=9tate fid) auf 2,000,000 Sdjaler
belaufen, ober biefe éumme itberfd)reiten
trurbe, bann fett bie £uilfte beg ubernom»
menen ©etrageg fbätefteng am le|t genann--ten termin unb bie anbere -fjälfte fbätefteng
ulfiino Suni 1867, ebenfadg unabgefiirjt, jur
berfugung beg jfteid)§=©d)uIben:Giombtoir§ ge--fteät berben;
4) hafs bag 9teidig--©d)uIben''©ombtoir
fid) oerbflidjtet nicht friiljet alg am 1 5Z)cto=
ber 1866 fo!d)e Obligationen in ben adge=
, meinen ©erfetm ju emittiren, bie ju benne»
nigen Sjette biefer 21nleil)e gebören, ireldjer
nid)t„ fbätefteng am 1 Styrit tejjelben 3af)reg
jur Uberncljme angemelbet morben ift.
116
§ 4.
Vid inbetalningarne å sagde lån får något
afdrag eller så kallad kapitalrabatt icke
ega rum.
§ 5.
/
Indragningen för Riksgälds-kontorets
räkning åt de medel, som för öfvertagna belopp
utaf meranämnde lan varda inom ofvan
bestämda terminer ställda till detta Kontors
disposition, bör verkställas genom derå utfärdade
vexlar, som dock ej förfalla till betalning
före den aag, då den låneandel. hvarmed
desamma skola inlösas, bör hållas Riksgälds-kontoret
tillhanda. Sådana vexlar skola
vid deras^ förevisande accepteras af vederbörande
låneöfvertagare; och ega dessa vid
accepteringen af vexel, hvars förfallotid icke
inträffar förr än efter 30 dagar från dess
utgifningsdag, såsom provision beräkna sig
till godo en fjerdedels procent utaf vexelns
belopp. Efter derom vid tillämnade dylika
trasseringar gjord förfrågan bör Riksgäldskontor
med omgående post underrättas om
de firmor i Frankfurt am Main, Hamburg,
Berlin eller Leipzig, å hvilka dessa trasseringar
kunna verkställas.
§ 6.
För ifrågavarande lån utfärdas afRiksgälds-kontoret
på innehafvaren lydande, men
från hans sida icke uppsägbara obligationer
med bestämd årlig ränta och försedda med
likaledes på innehafvaren lydande kuponer
för räntans betalning halfårsvis.
Dessa obligationer utgifvas på svenska
språket, med bredvid stående ordalydelse på
tyska, och dateras den 2 Januari 1866.
Räntekuponerna utgifvas på tyska språket,
och utsättas deri den 2 Januari och den 1
Juli såsom förfällodagar för halfårsräntans
betalning.
§ 4.
23et ben ©malungen gcgen bie ge*
nannte Slnlei&e toirb tern Sinlig ober jo ge*
nauuter Äapitat=9iabatt ftattfinben.
§ 5.
£>ie @injiet)ung flit Stedjmutg be§ 9teid)§*
@d)ulben=©omptoir§ bon ben ©elbern, bie filt
itbernommene föetrcige be§ me[)rertoäljnten
2lnlef)en§ innerljalb ber oben befltmmten 2ier=
mine jur iöerfugung Deg 9leicf)§=@d)nlben=
©omptoirg gefteflt toerben, ift burcl) SfBecbfeR
Siraffirungen ju betoirfen. Oiefe Siratten
burfen jebocf) nicht bor hem Sage fattig torr*
ben, an toeld)ent bie 2lnIef)eng=sJtate, loomit
fie eingelöft toerben fotten, hem 9teich§=€d)ul=
bemSomptoir jnr Serfiigung ju ftetten ift.
@o!d)e %d)fel fotten bon ben betreffenben
31nle£)en^libernehmern bet SSorjetgung accept
tirt toerben. Oiefe finb bered)tigt,’bei ittcceptU
rang bon äBecfyfeln, beren SSerfafltag frater
a''18 30 Siage nåd) ®ato eintrifft, eine 3$ergu=
tung bon einem biertel procent bon ben refp.
2Bed)felbetrdgen al§ SProbifton ju beredmen.
Sn Setreff foldjer beabficfytigter Siraffirnm
gen fotten bie piraten in granffurt am SJtain,
fåamburg, Serlin ober Äeipjig, auf toelcfye
felbige abjugeben finb, hem 9teid)§=@d)ulben=
©omptoir, nåd) befhalb gemadjter Slnfrage,
mit umget)enber ff$oft angegeigt toerben.
§ 6.
itber ba§ fraglidje Slnleljen toirb ba§
9teid)§''@djulben=(£omptoir auf ben Snatter
lautenbe unb bon feiner ©eite unfunbbare
Obligationen auSfertigen, toeld)e beftimmte
jabrlidje Sinfen trägen unb mit halbjährigen
Stu§abfd)nitten, ebenfattg auf Snbaber lau=
tenb, berfefyen finb.
Oiefe Obligationen toerben in fd)toebifd)er
©prad)e mit nebeftftefjenbem beutfd)en Siejte,
auogefteflt unb bom 2 Sanuar 1866 batirt.
Sie 3in§conpou§ toerben auf Oeutfd) au?=
gefertigt unb ter 2 Sannar refp, 1 $uli alg
SSerfatttage ber Ijalbjärlich ju jaf)lenben Sinfen
bann auSgefe^t.
117
Det tillkommer låneöfvertagarne att bestämma
obligationernas valörer, under förbehåll
likväl, att ingen obligations belopp får
understiga 100 Thaler och att hvarje valör
kommer att utgöra, jemnt hundratal. Låneöfvertagarne
ega föreslå ej mindre obligationernas
och räntekuponernas lydelse än den
plan, efter hvilken lånets halfår.svis skeende
amortering skall ordnas; börande förslagen
härtill sednast två månader från den dag,
detta Kontrakt underskrifves och dateras,
af lånets öfvertagare öfverlemnas till Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret. som sednast
inom 14 dagar derefter skola sig yttra, huruvida
de afgifna förslagen, hvilka icke få afse
premielån, godkännas af Fullmäktige.
t
§ 7.
Låneöfvertagarne äro berättigade att sednast
två månader från den dag, de i nästföregående
§ oinförmälda förslag blifvit ömsesidigt
godkända, från Riksgälds-kontoret
utbekomma vederbörligen underskrifna och
med räntekuponer försedda obligationer å det
sammanlagda belopp, som, enligt de i detta
Kontrakt bestämda grunder, motsvarar verkställda
inbetalningar. Under tiden står det
låneöfvertagarne öppet, att på af dem föryttrade
belopp utaf lånet utgifva interimsförskrifningar
i eget namn, hvilka förskrifningar
dock endast för sina utgifvare äro
bindande.
Vid sedermera skeende inbetalningar å
öfvertagna låneandelar skall Riksgälds-kontoret
hålla vederbörande låneöfvertagare tillhanda
de mot sådana inbetalningar, enligt
detta Kontrakts bestämmelser, svarande obligationer
jemte dertill hörande, icke förfallna
räntekuponer.
S)ert 2tnXef>ert§=itbcrnc^mern toirb e§ itbetlagfen,
bie SSateuren ber Obligationen ju
beftimtnen, jebod) mit hem 35orbel>alte, hafs
lente ber 35aleur§ lutter 100 ©balent jern
harf ttitb ba§ eitte jebe in runbe jaf)l„ bon
dQunbert aufge()en muff. ©ie Slnlebensh Ether*
nel)mer baben ben SBortlaut ber Obligationen
refp. ,8in§abfcbnUte, jo mie ben $lan jur
Slmortifation be§ 91nleben§, bie bon @eme=
fter jn ©emefter jn orbnen ift, borjufd)lagen.
©ie bierauf bejiiglidjen ©nttbiirfe folien fpci*
teftenS jmei 9Jfönate bom ©age ber unter»
fd>reibung unb ©ärjning biefe§ ©ontracteS
bard) bie 3lnlef)en§=Ubernel)mer ben SSebods
mäd)tigten pm9leid)§=<3cbulben=©om:ptoir bes
bänbigt toerben. ©iefe baben fobann [pate*
ften» in 14 Slagen ju äu§fern, ob bie einge=
reid)ten ©ntmtirfe, roeld)e eine $remten*3ln*
Ieil)e nicht abjielen burfen, bon ben 53eboö=
mäcf)tigten genefymigt toerben.
§ 7.
©ie 21nleben§4tberneljmer ftnb beråd)»
tigt, fpätefteng Stoei SOionate bon hem ©age,
an toelcbem bie im borbergebenben §. ertbäbn*
ten ©ntnmrfe gegenfeitig genebmigt rnorben,
aug hem 9feid)V@cbulben=©omptoir gebörig
nnterfd)riebene unb mit ,3ing=©oupong hers
fel>ene Obligationen för ben gefammten 33e=
tråg, ber nåd) SJiapjtgabe ber in biefem ©on=
tracte beftimmten (Srfinbe, ben geleifteten ©in*
jablungen entfprid)t.
(jht ber Smidjenjeit toirb e§ ben Inte*
ben§ Rbernebmern frei fteben, 3nterim§*
SPromeffen, bie jebod) ttur fur bie 3lu§geber
berbinblicb ftnb, fiber bie burd) fie berfauften
SBeträge ber Slnleibe, in eigenen Spanien au§*
jufteöen.
S3et fpäterbin erfoTgenben ©injabtungen
gegen abgenommene 3lnleben§=9taten toirb
ba§ 9ieid)g=<3d)utben=©omptoir jebegmalbie,
lånt cbntractlid)en SBeftimmungen, folcben
©injablungen entfpredjenben Obligationen,
nebft ben baju gebörigen nicht fäfligen Singab»
fcbnitten jur SSerfugung ber betreffenben 5lnle=
beng=Ubernebmer balten.
118
§ 8.
För hvarje till låneöfvertagarne utlcmnad
obligation äro desse förpligtade att godtgöra
Riksgälds-kontoret den ränta, som å
samma obligation, enligt då ännu ej förfallna
räntekuponer, af hvilka den åtföljes, dittills
upplupit.
§ 9.
För hela det belopp af lånet, som, ined
iakttagande af ofvan meddelade bestämmelser,
blifvit af låneöfvertagarne inbetaldt, skall
en annuitet af fem och trefjerdedels (5f) procent
utaf det inbetalda beloppet erläggas och
till dess afliqviderande ett motsvarande årligt
anslag i Riksgälds-kontoret afsättas.
Denna annuitet, som för lånets hela belopp,
beräknadt till Nio millioner Thaler, utgör Femhundrasjuttontusen
Femhundra (517,500)
Thaler Courant, skall utgå under en tid af
sextiofem (65) år, räknad från och med den
! Januari 1866, och, på sätt i 11 !■( här
nedan säges. halfårsvis, samt följaktligen den
1 Juli samma är första gången, utbetalas,
dock endast i förhållande till de i afräkning
på det öfvertagna lånebeloppet gjorda
inbetalningarna. Genom afliqvidering af
nämnde annuitet under 65 år skall hela influtna
lånet anses, så -till hufvudstol som
till ränta, vara till fullo betaldt.
Riksgälds-kontoret förbehålles rättighet
att efter femton (15) års förlopp från detta
kontrakts datum, öka de ärliga afbetalningarne
utöfver den bestämda annuiteten, eller
på en gång al pari återbetala lånets då
återstående hela belopp eller viss andel deraf;
och skall i sådant fall genom utlottning
bestämmas, hvilka obligationer dervid komma
att infrias samt den ökade afbetalningen,
likasom tilltänkt återbetalning af hela
iånet, på det i 12 § föreskrifna sätt kungöras,
minst tolf månader före verkställigheten.
§ 8.
33ei jebegtnaliger Sluglieferung bcnObli=
gationen an bie Slnlefyeng-Uberneljmer, fint)
Siefe berpjlidjtet, tie big bobin auf feber
Obligation, Iaut beigefugten, algbann nodj
nicht fäfligen Singabfdjnitten, etlca angelau=
fetten Sinfen tern 3tei<h§=@<huIbens(£omj)toir
ju besuten.
§ 9.
gitt ten gången, nåd) SDiaajjgabe obiger
Seftimmungen, burd) bie 3lnlel)en§--Uberneb=
niet eirtgeja()(ten 33etrag ber 2Meii)e toivb
eine Slnnuität bon fitttf unb bref 35iertel (5|)
procent ber einbejal)lten ©unune entricbtet,
unb jur Slbliqbibirung berfelben ein enC
fprec&enber }äl)rlid)er gonb im 3teid)g-''@d)Ul=
ben (Comptoir abgefe|t unb angettrief&t toer=
ben. Siefe Slnnuität, bie flit ben gången
2lnlefjen§=33etrag, auf Sleun SJtiHionen
ler beredjnet, gunf §unbert @iebjel)n Sau==
fenb gunf bubbert (517,500) Smiler Courant
a«8ntad)t, ift fur bie Stil bon fitttf unb
fe oljig (65) 3al)ren bom l.fte ganuat 1866
an gerecbnct, geioäi)rt, unb fofi, in ber un=
ten in §. 11 angegebenen ffieife, l)albjal)rlid)/
alfo bag erfte älta! ant 1 glutt begfelben
galjreg, iebocb nur nåd) SMaaggabe ber auf
Slbfdjlag beg ubernommenen 5tnle^en§=t>etra=
ge§ gemad)ten ©injal)lungen, auSbejabit trer=
ten. Surd) Slbliqbibirung ber genannten
Slnnuitat im Äaufe bon 65 gfabten fett bie
gefammte empfangene 3lnleif)e, an kapital
unb Sinfen, alg höflig juriidgejal)lt beträda
tet toerben. Sem ffteid)§=@d)ulben>©omptbir
ift bag fRedjt borbebalten, nåd) SSerlaitf
bbn fimfjeljn (15) galtren bom Sage tiefe§
Sontracteg, bie jabrlidjen 21bbejaf)lungen tibet
bie beftimmte Énnuität (jinaug ju bergtaga
fern, aud) enttoeber ben gången ©elauf ober
einen getbiffen SEt)eiI beg algbann nod) be=
ftebenben 9lnle^en§=IJiefteg auf ein 3M al
pari jurticfjubejablen; unb foflen in biefem
galle bie Obligationen, bie babei eingelöft
tuerben folien, butd) SSerloofungen beftimmt
toerben, unb bei bergrögferter 3Ibbejal)lung,
fotbie bei einer beabfidjtigten 9tucfjal)iung
ber gången 5Inleit)e muff eine toenigften8 jtbölf
-
119
§ 10.
Uppå hemställan åt låneöfvertagarne är
dem medgifvet att bestämma, huru stor del
af den i näst ofvanstående !• fastställda annuitet
skall såsom ränta i obligationerna utsättas,
dock under härvid från Riksgäldskontorets
sida fästadt förbehåll, att, enär
Riksgälds-kontoret uti ingen händelse är
förbundet att till det inbetalda lånets förräntande
och fulla amortering utbetala mer,
än den öfverenskomna annuiteten under 65
år, fördelningen af denna annuitet i ränta
och amorteringsbelopp så ordnas, att det öfvertagna
länet varder under nyssnämnde tidslängd
till fullo amorteradt.
Belopp och antal af de obligationer, som
af denna, låneöfvertagarne sålunda medgifna
särskilda rättighet kunna blifva en följd,
skola uppgifvas i sammanhang med den
amorteringsplan, som enligt 6 § bör Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret till pröfning
föreläggas.
§ 11.
Riksgälds-kontoret utfäster sig att, på
sin bekostnad och risk, hvarje halfår öfversända
och för samtlige låneöfvertagarnes
räkning tillhandahålla erforderlig valuta för
den hälft af den öfverenskomna annuiteten,
som belöper på de till låneöfvertagarne utlemnade
obligationer och vid hvarje halfårs
utgång till betalning förfaller. Denna valuta
bör i vexlar, invisningar eller klingande
mynt fjorton dagar före förfallodagen hållas
låneöfvertagarne tillhanda sålunda, att
ena hälften deraf, fördelad i två (2) lika
delar, afsändes till Hamburg med adress för
den ena delen till Nordtyska Banken derstädes
och för den andra till Bankirhuset
H. J. Merck & Komp, samt den andra
hälften till Frankfurt atn Main, likaledes
monatlidie SInjeige, aitf bie im § 12 ju be=
ftimmenbe 2lrt, oorfyergeben.
§ 10.
Stuf SSerlangen ber 5fnlef>ext8 bibernell
mer ift lunett jugegeben tårben, ju beflita
men, inte grofhet Sfyetl ber im Oorbergel)ens
ben § feftgefe|ten Slnnuität al§ Sinfen in
bett Obligationen Oerfdjrieben toerben joll:
jebod> unter bem abfeiteng be§ 9teid)§;@d)ul=
ben*(£omptotr§ fjiebei gemadjten Sorbebalte,
bafj, inbern ba§ fRei$g-@cbmlben=®omptoir
auf feinen gall Oerpftidjtet ift, jur SSerjin*
fung unb nölligen Slmortifation ber tdnleibe
mebr alo bie nereinbarte Slnnnität im Saufe
Oon 65 3a{)ren ju entridyten. bie 35ertbei=
tung biefer Sdnnuität in ,3infen= unb 2lntor=
tifationSbetrag jo ju orbnen ift, taft bie
öbernommene 2lnleil)e im Saufe be§ lejd ge=
nannten .Seitraumeg höflig amorttrt tnirb.
Die S3eträge nnb bie 2Injal)l ber pbli®
gationen, bie au§ biefer ben 2ln!el)en8=Uber=
nebmern fold)ergeftalt eingeraumten befonbe=
ren S3ered)tigung eine Solge loerben fönnen,
folien, in SSerbinbung mit bem nåd) § 6 ben
S3et>oHmäd>tigten juni 9teid)§=<écbutben=
Comptoir norjulegenben 5fmortifation§=ipiane,
aufgegeben loerben.
§ 11.
®a§ 9Jeid)§--@d)Ulben=Eomptoir Oerpftid)»
tet fid), auf feiite Äoften unb feitte ©efa^r,
balbjä^rlid) btejettige Valuta ju iiberfenben
unb för fRed)nung järn mtli iber 9fnlef)en§*
Ubernebmer jnr Serfitgung ju [teilen, bie
erforberlid) ift jur ledung ber am Gsnbe
eineS jeben ©emefterå faUigen tolfte ber 5(n=
nuität, loeldje auf bie ben 2lnlef)en8=äber=
nebmern iiberlieferten Obligationen flint.
Oiefe Valuta föd oierjeijn Sage nor bem
betreffenben SSerfadtage, in SBedtfefn, 2ln*
fpeifungen ober S3aarfd)aften, ben 2lnleljen§=
Uberneijmern jur SSerfiigung gefteöt loerben,
unb jioar jo, bafj bie eine tolfte baron
nåd) .gamburg in jloei gleidjen 31f)eilen, loo<=
Oon ber eine an bie borttge fllorbbeutfcbe
Sant unb ber anbere an bal S8anfb>au8 Q.
120
fördelad i två lika delar, den ena delen
adresserad till Bankirhuset von Erlanger de
Söhne och den andra till Bankirhuset Gebriider
Bethmann.
Räkningen med Riksgälds-kontoret för
den del af lånet, som Nordtyska Banken
öfvertagit, föres af denna Bank, och för de
öfrige låneöfvertagarnes andel deruti af Bankirhuset
von Erlanger ds Söhne i Frankfurt
am Main på dessa öfvertagares vägnar.
Upphör Nordtyska Banken eller nämnde
Bankirhus, innan lånet blifvit till fullo
liqvideradt, skall efter öfverenskommelse mellan
Riksgälds-kontoret och låneöfvertagarne
annan Bank eller annat Bankirhus i Hamburg
eller Frankfurt am Main få i uppdrag
det bestyr, som förut tillhört förstbemälde
Bank eller Bankirhus.
§ 12.
De för lånets successiva amortering erforderliga
utlottningar verkställas i Stockholm
inför Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
den första söcknedagen i April månad
hvarje år från och med år 1866 Vederbörande
låneöfvertagare ega att, sjelfva eller
genom ombud, öfvervara dessa utlottningar
och dervid tillkalla någon tysk stats i
Stockholm anställda Konsul.
Genom hvarje sådan utlottning bestämmes,
hvilka obligationer skola inlösas den I
Juli samma och den 2:dra Januari nästpålöljande
är. Huruledes utlottningarne utfallit
kungöres, på Riksgälds-kontorets bekostnad,
såväl i Sveriges officiela tidning
som genom låneöfvertagarnes försorg i lem
tyska tidningar.
3. 2ftertJ de ©omp., unb bie jtceite tolfte
nåd) granffurt ant äftain, ebenfaflS in jtoei
cjleidjen Sliten, ioobon ber eine an ba§
S3anll)au§ oon ©Hångel & ©öpne unb ber
anbere an ba§ 33anffyau8 ©ebruber S3eti)*
monn remittirt itrirb.
®ie jRedjnung mit hem 9teid)g=@djutben-Somptoir
fiir ben bon ber 9torbbeutjd)en
Sant itbernommenen Stilett ber Slnlei^e rnirb
bard) btefe S5an,f, fttr ben Slntfyeil ber fibrin
gen 2lnlel)en§--UberneI)mer åter burd) ba§
83anft)au§ bott ©Hänger & ©öljne in grant
furt am SQZairt, !Kamen§ biefer Ubernetjmer,
gejufyrt.
SBenn bie jJtorbbeutjdje Sant ober teater»
toäljnteg S3anfl)au§, oor bergänjlidjen 2lmor=
tifirung ber „3lnleif>e aufprt, bann fcfl, nåd)
getroffener Ubereinfunft jioifdjen bem 1Retd)§=
@d)ulben=©omptoir unb ben QMefyen^Uber*
ne^mern, ba§ bi§ hårfin ber p. p. Slant ober
33antl)au§ angetoiefene ©ejd)äft eineranbern
S3ant refp. einem anbern 33anff)aufe in §am=
burg ober grant furt am SDtain aufgetragen
tcerben.
§ 12.
2)ie jur fuccegftben Jtudjafytung ber 3In=
Iei£>e erfortertidjen SSeHoofuitgen erfotgen in
©todbolm Oor ben 33eOollmäd)tigten im
3teid)§=@d)Ulcem©omptoir am erften 2Berf=
läge be§ 3Jtonat§ Slpril in jeben 3at)re, Oon
1866 ab gered)net. Sie betreffenben Sin»
tefyen&Ubernefymer fint befugt, pevfbnlid) ober
burd) äfianbatum bieien SJerloofungen bei=
jmoobnen, audi ten in <Stodl)oIm angeftetU
ten ©onjut irgettb eine§ beutfdjeit ©taate§
gujuäie^en.
Surd) jebe foldje SluSIoofung toerben
bie Obligationen beftimmt, loeldje ant liten
Suti te§ taufenben unb ant 2:ten Sanuar be8
nadjfotgenben 3al)re§ jptr Jtitdjaplung torn*
men. Sa b ©rpebnijj be» SSerloofuijgen toirb,
auf Jtoften beg 9teid)§=@d)utbem©omptoir jo
ioot)l in ber amtlidjen BHtuitg @d)toeben§
åt» aud) burd) SSermitttung ber 3lntef)en§*
121
Uberneljmer, in funf beutfc^en $eitungen be=
fannt gemadjt.
§ 13.
Utlottningarne skola omfatta samtliga
de obligationer, som för lånet blifvit utfärdade,
eller i livilka detsamma, enligt amorteringsplanen,
fördelats, härunder således inbegripne
äfven sådana, den i 3 § omförmälda
andel af lånet tillhörande obligationer,
som icke blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade.
Varder obligation utlottad innan den
för densamma belöpande betalning blifvit af
låneöfvertagarne erlagd, må den ej från Ri!. sgälds-kontoret
utlemnas, utan genast annulleras.
På samma sätt förhålles med redan
förfallna räntekuponer. Bevis öfver sådan
obligations annuilering skall, då densamma
tillhör redan öfvertagen andel utaf lånet,
meddelas låneöfvertagarne. och obligationens
belopp vid näst skeende inbetalning så afräknas,
som derest det då hade af låneöfvertagarne
blifvit till fullo inbetaldt.
§ 14.
Obligationsinnehafvare, som det önskar
och derom sednast en månad före förfallodagen
hos Riksgälds-kontoret gör anmälan,
eger att der lyfta beloppet af utlottad obligation
eller förfallen räntekupon. Hvad af
sådan anledning kommer att till obligationseller
kupons-innehafvaren omedelbart från
Riksgälds-kontoret utbetalas, skall afräknas
och innehållas på de enligt .11 § till annuitets-liqvidernas
fullgörande afgående remisser.
§ 15.
Till vedergällning för bestyret med den
inlösning af detta lån tillhörande utlottade
§ 13.
Oie 5lu8toofunqen umfaffen fämmtlidje
Obligationen, bie fur tåg 5lnlet)en au8ge=
fertigt, ober in toeldje ©elbigeg, lout 3tmor=
tifation8*5ptan, Oertljeilt tuorben ift, affo amf)
fold)e ju ter in § 3 er»cil)nten 3lnleben§*
IHate gebörente Obligationen, bie nicht fcbon
au8 tern 9leidjg=@d)ulben=©omptoir abgelie*
fett »orten fint.
Obligationen, bie auSgelooft »erben el>er,
a!8 bie benfelben entfpredjenbe Sablung oon
ten 3tnle^en8=ubernet)mern entridjtet »or*
ten, liefert ba8 jReid)§=@d)ulben ©ontptoir
nicht au§, fonbertt fie »erten fogleid) an*
nuflirt. Oaffelbe gilt and),, filt ,8in8*©ou=
bong, bie fd)on fattig fint. Utter bie 3tnitul=
lirung fotd)er Obligationen »irb, fatig fie
ju einer fdjon itbernommenen 3tntet)en8=8iate
get)ören, ben 2lnlel)eng=uberne!)mern Skur*
tunbung ertbeitt, itnb bie SSeträge tiefer O*
bligationen fint bei ber nåd) flen ©injat)lung
in 3lbjug ju bringen gerabe fo,„ al8 »åren
fie algbcinn oon ten 5lntetjen84ibernet)mern
flit'' boll entridjtet.
§ 14.
2)ie Snfyaber Oon Obligationen, bie eg
»itnfd)en, Ijaben ba8 IRedjt, nåd) einer be8*
faOfigen mintefteng einen SDtonat oor tern
refp. gälligteitSjiele Oort)evgegangenen Stil*
jeige bei tern 9teidj8*@d)ulben=©ömfptoir, bie
S3eträge au§geloofter Obligationen ober fät*
tiger ,Sing=©oupon§ bort ju beben. Oie auf
fold)e SSerantaffnng, oom fMd)8=@d)ulben*
©omiptoir an 3nt)aber Oon Obligationen ober
©ouponb unmittetbar au8bejaijlten ©ummen
folien an ben nåd) § 11 abgefjenben 9iime8>
fett ter 3lnnuitäten=@elber juriidbebalten unb
in 5tbjug gebracbt »erben.
§ 15.
5118 ©rfa| fur bie aujjetbalb ©d)»e*
ben8 beforgte ©inlöfung ber ju biefettt 5ln*
lb*
122
obligationer och förfallna räntekuponer, hvilken
verkställes utom Sverige, äfvensom för
redovisningen af de för sådant ändamål
emottagna medel, erlägger Riksgälds-kontoret
till den Bank och det Bankirhus, som
fått sig befattningen härmed uppdragen, ett
arvode af en half (|) procent utaf de utlottade
eller förfallna och utom Sverige inlösta
obligationernas och räntekuponernas belopp.
Nyssnämnde redovisning samt infriade
obligationer och räntekuponer skola till Riksgälds-kontoret
öfversändas eller, efter öfverenskommelse,
på uppgifvet ställe deponeras
sednast tre månader efter rånte- och amorteringsliqvidens
förfallodag; börande alla till
hvarje infriad obligation hörande, fastän icke
förfallna kuponer äfven då återställas.
§ 16.
Obligationer och räntekuponer, som till
betalning förfallit, men icke inom två (2)
år efter deras förfallotid b 1 i hvit till inlösen
företedda på någotdera af de i obligationerna
uppgifna betalningsställen, varda derefter
endast i Stockholm hos Riksgälds-kontoret
inlösta; och skola fördenskull de till följd
af 11 § för annuitetens afliqviderande öfversända
medel, som icke inom sagde tid blifvit
för dermed afsedda ändamål använda,
jemte vederbörlig redovisning, ofördröjligen
till Riksgälds-kontoret återställas.
§ 17.
Innehafvare af obligationer, hvilkas kapitalbelopp
icke inom femton (15) år efter
deras genom utlottning eller uppsägning bestämda
och vederbörligen kungjorda förfallotid
hos Riksgälds-kontoret uttagits, och innehafvare
af räntekuponer, hvilka icke blifva
till inlösen hos Riksgälds-kontoret företedda
inom tio (10) år från deras förfallo
-
lefjen gebörenben, auggelooften Obligationen
unb fäfligen åingabfdmitte, [o toie för bie
9?ed)nungg=2lblegung fiber bte p biefem
åioede empfaugenen ©elber, jabit tåg Stridig@d)uIben»6omptoir
an bte ifiep beauftragte
33.an! refp. SSanf^auS eine SSergfitung bon
einem hälben procent ber SSetrdge ber au§*
gelooften refp. fäfligen unb aufjerbalb ©d)ioe=
ben§ eingelöften Obligationen unb åin§ab=
fd)nitte.
2)ie bier ericvä^nte Stecbnung, foloie
eingelöfte Obligationen unb ,8ing=©oupon§,
folien tern 9teicb§=@d)ulben*6omptoir fibers
fattbt ober nåd) Ubereinfunff auf einer an=
gegebenen ©tefle beponirt ioerben, nnb jtoar
fpategteng brei SÖfonate nabb tern SSerfafl*
läge ber betreffenben åinfen unb Imortifa*
tion§=,8ablung. 21He p einer jeben Binge*
löften Obligation gel)örenbe, obgleid) nicht
fattige ©oupong muffen aud) algbann ab*
geliefert ioerben.
§ 16.
gäflige Obligationen mtb åing=(£ou*
pung, bie niet)! binnen jioet (2) Sabren nåd)
ibrem gäfligfeitgpble auf irgenb einer Pon
ben in ben Obligationen bejeidjneten åab*
lunggfteflen pr ©inlöfung oorgejeigt toorben
fint, ioerben fpäterbin nur in ©todbolm bei
tern 9teicb§=@cbuIben=©omptoir eingelöft;
ioeffbalb aud) biejenigen, pfolge § It, pr
£iqbibation ber Slnrtuität remittirten ©elber,
bie nicht innerl)alb genannter grift p tern
bamit erjielten åicede oerioenbet ioorben,
itebfi geböriger Slbredpung, unoerpglid) p=>
ruderftattet ioerben folien.
$nl)aber oon Obligationen, bener ÄapR
tabiöeträge nid)t innerljalb ffinfje^n (15)
Sabren nåd) itjrer ture!) SSerloofnng ober
Äfinbigung beftimmten unb getjörig belannt
gemadjten SBerfattjeit bei tern 9teid)g=@d)uB
ten--Comptoir erbobeit, unb Schaber oon
åingabfdmitten, ioeld)e nicht innerhalb jelp
(10) galjren nach it>rem äkrfafltage im
123
dag, hafva förlorat all vidare rätt till betalning.
De för sådana obligationers och Imponera
inlösande afsedda medel hemfalla till
iiiksgälds-kontoret.
§ 18.
De i detta Kontrakt upptagna aftal
och bestämmelser få icke före början af
September månad 1866 offentliggöras, såvida
icke de anses böra intagas uti obligationerna,
eller sådant påkallas antingen af
de för låueaffärens verkställighet erforderliga
åtgärder eller af andra serskilda omständigheter.
§ 19.
Derest obligationsinnehafvare sådant önskar,
må honom tillhörig obligation kostnadsfritt
för Riksgälds-kontoret af det Bankirhus
eller den Bank, som förer den i 11
§ omförmälde räkning med nämnde Kontor,
öfverlåtas på viss uppgjfven person eller inrättning,
då obligationen för bemälde Bankirhus
eller Bank i sådant afseende företes;
och eger samma Bankirhus eller Bank rättighet
att, vid derom skeende anhållan, återigen
göra dylik obligation gällande i hvarje
innehafvares hand; börande så väl i det
ena som andra fallet uppgift å sålunda medgifven
öfverlåtelse genom den, som densamma
verkställt, till Riksgälds-kontoret insändas
för vederbörlig anteckning i detta verks
räkenskaper.
§ 20,
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret förbinda
sig att å detta lånekontrakt ofördröjligen
anhålla om Kongl. Maj:ts nådiga sanktion.
fReid)g=@d)Ulben*©omptoir pr ©inlöfung
oorgejeigt toorben, Ipben iljr bafur
Sälting p erfyalten, gänjtid) Oerloren.
2)te pr ©inlöfung foldjer Obligationen
unb ©oupong beftimmten ®elber fallen hem
9leidig*@d)Ulbem©omptoir anfjeim.
§ 18.
2)ie in biefeut ©ontracte aufgeuomme*
nen Serabrebungen unb Sefiimmungen bär*
fen bor Slnfang beg 3)fonat§ September
1866 nidjt Oercffentlidi ioerben, fo fern eg
ntd)t fur nott)ig erad)tet toirb, felbige in bie
Obligationen einpruden ober fo fern foldjeg
nicht entroeber för bie pr SSoHjielpng beg
3lnlel)en§@efd)afteg erforberlid)en SDtäagre*
geln ober burcl) foitftige befonbere Umftänbe
erfyeifcfyt toirb.
§ 19.
©merit jebeni Snbaber oon Obligationen
ftet)t eg frei, fatig er eg roänfdjt, il)m get)ö=
rige Obligationen, ol)ne Höften fär bag
iMd)g*©d)ulbem©omptoir, bord) bag Satt!*
bau§ ober bie Sant, ioo bie im § 11 er*
ioälpte fRedjuung mit hem genannten ©ornp*
toir gefät)rt toirb, auf eine getoijje SPerfott
refp. Slnftalt ubertragen p laffen, bienn bie
Obligationen in fold)er ,§inftd)t bort borgen
jeigt ioerben; p. p. Sanfljaug refp. Sant
ift and) bered)tigt anf begfaflfigeg Sedan*
gen, bergleicfyen Obligationen in ben §än=
ben eitteg jeben Snfyaberg loieber geltenb p
ntadien. „3n beiben fallen fjaben Oiejentgen,
bie fold)e Ubertragungen betoirtt fjaben, hem
9leidjg*©d)UIbem6omptoir pr betreffenben
Sormerlung in ben fRedjnungen biefer Se*
Ijörbe, geljorige Stnjeige baruber einpfenben.
§ 20.
£)ie Seoollmadjtigten pm 3leid)g*@dpl*
bemEomptoir oerpflid)ten fidh bei f:r Äönigl.
SDtajeftät um ©ttäbige ©auction biefeg 31tt
lel)en§=33ertrageg unOerpglidj nadfpfttdjen.
124
o Utaf ofvanstående på svenska och tyska
språken affattade lånekontrakt, som i tillkallade
vittnens närvaro blifvit undertecknadt,
äro två lika lydande exemplar utfärdade.
Sou biefem in fd)irebifcf)er unb beutfdjer
©ptadje au§geftf)tiebenen unb in ®e=
gentoart jugejogeiten Sengen unterjeidjneten
lnle£)en§=@ontracte finb jicei gleid)lautenbe
Gsjentplare auggefertigt iucvben.
Stockholm den 2 December 1865.
Rikets Ständers Fullmäktige i Riksgälds-kontoret:
A. E. WIRSÉN.
J. J. NORDSTRÖM.
J. F. GRÅÅ.
A. MEDIN.
C. G. HJERTA.
J. W. BECKMAN.
F. A. RINMAN.
C. G. SKÖLDBERG.
M. WOLFFELT.
PEHR LINDSTEN.
J. F. BJÖRKMAN.
J. G. WASMUHT.
G. G. Stuart.
CARL HEINEMANN.
.Sträft abgelieferter SSoflmadjt.
År J 865 den 2 December, inför undertecknad Notarius Publicus i Stockholm och
derjemte på samma gång närvarande nedanskrifne vittnen, hafva samtlige Svea Rikes
Ständers Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret: Majoren Grefve Axel Emil Wirsén,
Kapitenen Carl Gustaf Hjerta, Majoren Mauritz Constantin Wolffelt, Riksarkivarien Johan
Jakob Nordström, Komministern Johan Wilhelm Beckman. Kyrkoherden Pehr Lindstén.
Justitie-borgmästaren Johan Fredrik Gråå, Grosshandlanden Fredrik Adolf Rinman,
Bruksegaren Johan Fredrik Björkman, Riksdagsfullmäktigen Anders Medin samt förre
Riksdagsfullmäktige Carl Gustaf Sköldberg och Johan Gustaf Wasmuht, å Svenska Statens
vägnar, såsom låntagare, å ena sidan, och Herr General-konsuln Carl Heinemann, i egenskap
af Fullmäktig för Bankirhusen von Erlanger & Söhne och Gebruder Bethmann i
Irankturt am Main samt H. J. Merck & Komp i Hamburg, äfvensom Nordtyska Banken
dersammastädes, såsom låneöfvertagare, å andra sidan, erkänt innehållet af och
egenhändigt underskrift förestående Kontrakt, hvilket, ock blifvit af Sekreteraren i Herrar
Fullmäktiges Expedition Herr Kommissarien Carl Gustaf Stuart, i min, Notaries, och
125
vittnenas närvaro egenhändigt kontrasigneradt. Vidare intygas, att Kontraktets begge
texter äro med hvarandra öfverensstäminande
Öfver hvilket allt detta mitt embetsintyg härmed på begäran meddelas. Stockholm
som ofvan.
Såsom vittnen:
Ferd. Svensson.
Kontorsskrifvare.
J. Montell.
e. o. Kanslist.
(L. S.)
Ex officio:
W:m d’Aubigné.
Notis Pubks.
■
jgparf isé/taJijo/l JJr <1 ;:■ •; / ■ ■ o oifytsn ■ < t.*»::j;•
iifaftrin:vi;us;r-iii''yiC!vi-:.! .sikt,mn ■< i! b''>u; -o-is •: ;!Xai
rjf90.?8 tii] : )(5iJjUO Mfii! !bf> ii{,U iOiiSVlj
; (.8 .J),
■ >i:''o
.
/
Bilagan Litt C. till 1866 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret, (sid. 64.)
§iinf=
JÖnigfidj Sdjutetliscljes
fintbirtc^
?töcentigeå 6taat^=lnlefen
»om Oafjre 1800
Stint ©nu non @fa(ttå=@tåenl)rtlHU,it.
Ser. A.
(Vignette, föreställande Svenska Riks-vapnet.)
THALER 1000 COURANT
TTeraiistmiljnmg.
THALER 1000 COURANT
''fferetnstnäQrtmO''
ttHri lite jlfttollntädjttgttn ber Rcidjoftänk bts $töittgrctd)cs jSdjntrbrn nt b filt
lleicijft-^djulbcn-Qromptair, wrkuitbcn unb beknuten 1)termit fiir lina imb Rnferc
^mtö-Rarljfolgcr:
Slätjern bie auf tern Sftetd)ötage ber (jafyre 1862 unb 1863 berfammelten 9feid)§c
ftänte, laut t()re§ begfjalb gefa^ten unb bon @r. SDfajeftät hem Äönige burd) 5ttlevt)öd)fte
Äuttbmacfjung bom 23 Dftober 1863 (@d)t»eb. @efe|fatnmlung 1863 91r 52) genel)inigten
unb feftgefefcten 33efd)lu3feé, Rits beauftragt fyaben burd) Slnleilen gegen fitnbirte, auf
}äf)rltd)e Slmortifirung auggefteflte Obligationen, im ©efammtbetrage bon funt unb breigfig
SJtillionen 9ieid)gtl)aler 5Reid)gmunje, bie kittel jur gortfetjung ber einfyeimifcfien 6ifett=
kaknkautett ju befdjaffen, unb nackben! 9Bir in 2lu§jtU)ruitg unb auf ©runb be§ oben
ertbäknten 33efd)lu§feg unb beg genannten Sluftrageg ein in ber obengeitannten Sura me
eingefd)logfeneg, bon ©r. Jboniglici)en 5D?ajeftät in ©träben genekmigteg 2lnlel)en bon 97eun
SKillioneit Spatel'' Courant äSereingntafjruna, juni ©ourfe bon 2| 9itl)lr, bier unb jtiRtitjig
SÖttHionen 9fetd)§tt)aler ©tnebifdje 9teid)§tnunje entfpredjenb, burd) bie S3ant''käufer
bott ©rlattger & @öf)ne unb ©ebritber 23etkntann in granffurt ant SDfain,
bie Storbbeutfeke SJanf unb bag 33aitfl)aug .£>. 3. Étertf & 6:o in ^antburg aufge=
kommen köken; alfo unb inbent 2Btr jugleid) ^termit erfaren, baft ber Snkaber btefer
^arfiaRObligation, meldjer an hem gebadjten 9tnlef)en fur ben feltag bon
Kitt Soitfeni) £1)0In- (Courant
TT e r e i n s tö ä l) t* it it g
Sdjetl genommen Ijat, mit btefern SSelaufe an jenem Slnlekeit betkeiligt ift, b ef d) dragen unb
befunben SBir, bafj för $uriidbejal)Iung unb 35erjtnfung beg genannten 3lntel)en8 bie nåd)»
ftet)enben obiigationgmägfigen 93eftimmungen mafjgefcenb fint;:
nl. -Sebe Obligation lautet auf ben Snljaber unb ift mit ^unbert SDreiSftg, gleid)=
fatig fur peben SSorjeiger geltenben, 3ing=2lbfd)iiitten berfeken. ©ine ettoaige Umfd)reibung
ber Obligationen auf Stamen unb fkudtrangportirung auf yttljaber totrb burd) bie oben=
genannten 2tntet)engubernet)mer beforgt.
2. Sm- Ijafotung ber taufenben Stnfen beg genannten $nlef)en§ unb ju begfen
Oitgung, in ©emäfffjeit beg betgebruäten ^mortifationgplaneg, ift eitte befonbere jä£>rlid)e
Slnnuität bon gunf ^unbert ©iebjett Saufenb gttnf jgunbert 3il)alern angemtefen toorben,
toeldje kuttra tät ben in fämmtiidjen Obligationen jugefidjerten Supen ju flin) procent
nebft ber erforberlidfen Siilgunggfumme för ©aptta!»2tbtrag auf bie urfprfinglidje 2tntekeng*
Snut me entfprickt. lyte eitte tolfte btefer Slnnuität toirb bon hem 9teid)d=©d)ulben=©omp=
toir Ijalbjäftrlid) entridjtet unb jmar in Stäkra Courant SSereingmakrung.
3. 2)ie SinfemSlbfdjnitte »erben Ijatbjäfjrltd) jur Batting fattig, unb erfotgt ikre
©intöfung ant 2 Sanitär unb ant 1 Suli.
4. 2)ie jur Sntgung ber 31nteit)e erforbertidken 3lugloofuttgen toerben in febern
Sakre am erften SBerftage beg 9Jionat§ 2tprit bor ben fBebottmäd)tigten juni 9ieid)g=©d)ut=
bemSompfeir in ©todtjotm botljogen, unb finb bie obengeitannten 9Xn(eken»=SBermittter
befugt, bei biefen Slugtoofungen gegentoärtig ju fetn ober ftd) burd) SOianbatare bertreten
ju lagfen, aud) ben ©onfut etneg Oeutfdten ©taateg jujujieken. Surd) jebe fotd)e 3lug=
loofuttg toerben bie Obligationen beftimmt, toelde ant 1 Suli beg taufenben unb ant 2
Samtal- beg näckftfotgenben Sakfeg jur fRudjakluttg tömmen.
®ag ©rgebntfi biefer Qlugtoofungen, fo toie aud) aitbere biefc Stnteike betreffenbe
SSerkättnigfe, toerben burdk bag 9leid)g=@d)ulben»©omptoir in ber amtticken Sottung bon
©ckmeben unb in funf Oeutfdjen Seitungen befannt gemackt.
5. ®er @d)toebifd)e (©tant kat bie 33efugnifj, nåd) Slbtauf beg Sakfeg 1880, bie
jäkrlid)en ©apitat=5lbtragungen uber bie borertoäknte, för Sinfenjaklung unb Stmortifirung
attgetbiefene Stnuuität ktnaug ju berftarten, fotglid) eine grbgere 2tnjat)t bon Obligationen,
al§ bie im 2lmortifationg=$lane befttmmte. einjutöfen, aud) enttoeter ben gången alsbann
beftekenben 2ln(ekeng=fReft, ober eitten grbfferen 31t>etl babou auf eiuniat jurödjubejakten.
S3ei foldjer SSergröfjerung beg @apitat=3tbtrageg merben bie betreffenben babet einjulbfenben
Obligationen burck SSertoofung beftimmt, unb niuf, bie bergrbfjerte 2tbbejakiung fpatefteng
Sfbbtf SWonate bor ikrer SSofljiekung in ben gebadjten ^Stungen öffentltd) angejeigt wer=
ben. 2)ie SBerjinfuttg ber rädjaktkaren, jur ©intöfung oerfattenen Obligationen käft mit
beren gättigleitg^ierinine auf. S3ei g3ejat)Iung ber Obligationen muffen allé ju benfelbett
gekbrenbe, utd)t fattige Siiig--3tbfd)nitte jurucfgetiefert merben.
6. ®ag 9feici)g*@d)ulbem@omptpir kat ftd) berpftidjtet, auf fettte Stöflett unb @e=
fakt an bie obengenannfen 2tntekeng=äberiiekmer bie för jebeg ©emefter fäötgen Stufen
unb 3lmortifationg=S3eträge auf bie bon hem 9feid)g5©d)Ulben^©omptoir auggelieferten
Obligationen ju remittireit, toetdje SBeträge 14 2iage bor ber nädjftbeborftekenben Sältig,
teit ber åinfenjaklung ober ©apitaUSImortifation in ben 23efi| ber genannten mit ber
©inlöfung betrauten Santfirmen getangeit fotten.
7. '' Snkaber bon fätligen Sinfen=©oupoitg unb auggeloofteit Obligationen finb be=.
redligt för fotdie ©oupong unb Obligationen Saktung ju empfangen in Sfkatern ©ourant
SSeretngtbäkfUttg, (ber Otjater in ©emäftkeit beg Mttjbertrageg ju 11 ©utben fuobeutfeke
SBakrmtg bered)net ). 2)ie Dinfen unb ©apitat*2tugjaktungen toerben nåd) SEatil ber
kabel- ber ©oupoitg unb Obligationen
in granffurt ant SDtain, bei ben S3antkäufern ©ebr. SBetkmann unb b (Srlanger<fe©öl)ne,
„ §amburg bet ber Slorbbeutfrke S5anf unb hem SBantkaufe S. SUlercf & <S:o
geleiftet. 2tud) fbnnen bie Snkaber, bie eg tounfdjen, nåd) einer bet bent 5Retcf)S=©d)ulben=
©omptoir fpatefteng eitten SO?citat bor tern betreffenben ffierfaUtage be^katb gentackten
gekörtgen Inmelbung bett S3etrag aubgetoofter Obligationen ober fälltger Stu§=''51kfd)nitte
in ©todkolm bei ber genannten 33ekbrbe erkeben; bie yQing.ilbfcknttte unb Obligationen,
toelcke nickt ittnerkalb jtoei Sakfen nåck hem gattigfeitg $ermitte jur Sctklung oorgejeigt
toorben finb, toerben nur nod) bei hem 9ietckg=©d)ulben=©bmptoir eingetöft.
Wi, Sveriges Rikes Ständers Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret,
betyga och förklara härmed för oss och våra efterträdare i
samma befattning:
Sedan Rikets vid Riksdagen åren 1862 och 1863 församlade Ständer, medelst fattadt
och af Kong!. Maj:t, genom Dess nådiga Kungörelse af den 23 Oktober 1863 (Svensk
Författningssamling för år 1863 N:o 52) gilladt och faststäldt beslut, uppdragit åt oss,
att genom upplåning mot fonderade, på årlig amortering ställda obligationer, till ett belopp
af Tretiofem Millioner Riksdaler Riksmynt, anskaffa medel till fortsättande af jernvägsbyggnaderna
inom Riket, samt sedan vi. för fullgörande och på grund af åberopade
beslut och uppdrag, genom Bankirhusen von Erlanger & Söhne och Gebriider Bethmann
i Frankfurt am Main, samt Nordtyska Banken och Bankirhuset H. J. Merck
& C:o i Hamburg upptagit ett i nämnda summa inbegripet, af Kong], Maj:t i nåder
garanteradt lån å Nio Millioner Thaler Courant Vereinswähruug, motsvarande, efter en
kurs af 2 | Riksdaler, Tjugofyra Millioner Riksdaler Svenskt Riksmynt ; så och jemte
det denna partial-obligations innehafvare, hvilken deltagit i sagde lån för ett belopp af
ETT TUSEN THALER COURANT
VEREINS WÅHRTJNG,
härmed förklaras deruti för detta belopp delaktig, erkänna och betyga vi att nedanstående
stadganden och förbindelser gälla för samma låns återbetalning och den derå upplöpande
räntans liqviderande:
1. Hvarje obligation är ställd på innehafvaren och åtföljes af Etthundratretio
räntekuponer, hvilka likaledes äro för hvarje innehafvare gällande. Derest så önskas,
varder obligation genom ofvanbemälde låneöfvertagare öfverlåten på viss person eller inrättning
äfvensom derefter åter gjord gällande i hvarje innehafvares hand.
2. Till liqviderande af den å ofvannämnda lån upplöpande ränta och till lånets
amortering, enligt bifogade amortisationsplan, har blifvit anvisadt ett särskildt årligt anslag
eller en annuitet af Femhundrasjuttontusen Femhundra Thaler, motsvarande den i
samtliga obligationerna förskrifna fem procents ränta jemte erforderlig kapital-amortering
på ursprungliga lånebeloppet; hvilken annuitet skall med sitt halfva belopp af RiksgäldsKontoret
halfårsvis utbetalas i Thaler Courant Yereinswährung.
3. Räntekuponerna förfalla till betalning halfårsvis och inlösas den 2 Januari
och den 1 Juli.
4. De för lånets amortering erforderliga utlottningar verkställas i Stockholm inför
Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret första söcknedagen i April månad hvarje år, och
äro ofvanbemälde låneöfvertagare berättigade att sjelfve eller genom ombud öfvervara
dessa utlottningar samt dertill kalla någon Tysk stats konsul. Genom hvarje sådan utlottning
kominer att bestämmas, hvilka obligationer skola inlösas den 1 Juli samma och
den 2 Januari påföljande år.
Resultatet af utlottningarne jemte andra förhållanden rörande detta lån kuDgöras
genom Riksgälds-Kontorets försorg i Sveriges officiella tidning och i fem Tyska tidningar.
5. Svenska staten är. efter 1880 års utgång, berättigad att, utöfver ofvannämnda
årliga rånte- och amorterings-anslag, öka de årliga kapffal-afbetalningarne och således
iniösa ett större antal obligationer, än amortisations-planen bestämmer, samt att på en
gång återbetala antingen lånets då återstående hela, belopp eller någon viss andel deraf.
Vid sådan ökad afbetalning bör genom utlottning bestämmas, hvilka obligationer dervid
komma att infrias; och skall den ökade afbetalningen sednast 12 månader före dess verkställighet
kungöras i ofvannämnda tidningar. Räntegodtgörelse å till återbetalning förfallna
obligationer upphör med desammas förfallodag. Vid obligationers inlösande skola
jemväl alla till dera hörande icke förfallna räntekuponer aflemnas.
6. Riksgälds-Kontoret har förbundit sig att, på sin bekostnad och risk, öfversända
till ofvanbemälde låneöfvertagare det hvarje hallar förfallande rånte- och amorterings-beloppet
å de från Riksgälds-Kontoret utlenmade obligationerna; hvilka medel böra
fjorton dagar före näst inträffande ränteliqvids och kapital-aiuorterings förfallotid hafva,
tillhandakomma nämnde Bankfirmor, åt hvilka inlösningen blifvit anförtrodd.
7. Innehafvare af till betalning förfallna, räntekuponer och utlottade obligationer
äga att för sådana kuponer och obligationer erhålla liqvid i Thaler Courant Vereinswährung
(Thalern beräknad enligt myntfördraget till tf Gulden Sydtysk myntsort)
v Frankfifrt am Mala hos Bankirhusen Gebruder Bethmann och v. Erlanger & Söhne,
i Hamburg hos Nordtyska Banken och Bankirhuset H. J. Merck & C:o.
Likaledes kan beloppet af utlottade obligationer och förfallna kuponer få af innehafvare,
som sådant önska och sednast en månad före förfallodagen derom hos Riksgälds-Kontoret
gorå vederbörlig anmälan, lyftas i Stockholm hos nämnda Kontor. Räntekuponer
och obligationer, som icke inom Två år. efter det desamma till betalning förfallit, blifvit
till inlösen företedda, inlösas derefter endast hos Riksgälds-Kontoret
■n /\y\A.AA/
8. Obligationen, beten ®af>itaI4Betrage nicht inner&alb funfje^H 3al)ren nåd) ber
burcb 5lu§loofung ober Äiinbigung beftimmten unb gebörig befannt gemacbten’ SSerfafijeit
bei hem 9teicb§=<®dbulben=©omptoir ge^oben, unb .Sinä-Slbfcjjmtte, vöetd^e nicht innerf>alb
Sebn -Saljrett nåd) il)rem refyectiben ^äöigteitgjiele int 5Reid)§s@d)ulben=©omi>toir jur
©inlöfung »orgejeigt morben, fint Oerjabrt unb bie Schaber i^reS 9tedjt8 oerluftig bafiir
Sa^lung ju ^ erbalten. 2)ie SBeträge, melcbe jur ©inlöfung folder innerbalb ben obenge*
nannten 3?erjäbrung8=§riften nicht abgelieferten Obligationen unb SinMlbfdjnitte beftimmt
toaren, fallen hem 8teicb§=©d)ulben Komplott anbeim.
_Su aöeg beffen Urtunbe ift biefe Obligation öon Rn§ auägefertigt unb unterfdjrieben
unb mit hem ©iegel be§ 9teicb§ftånbifd)en 9leicb§=@cbulbernSom''ptotrS oerfeben morben.
<Stotfl)olm ben 2 Sanuar 1866.
8. För ^ obligationer, hvilkas kapitalbelopp icke hos Riksgälds-Kontoret uttagas
inom Femton år efter deras genom utlottning eller uppsägning bestämda och vederbörligen
kungjorda förfallotid, samt för räntekuponer, hvilka icke blifvit till inlösen hos Riksgälds-Kontoret
företedda inom Tio år efter det desamma till betalning förfallit, hafva innehafvande
förlorat all rätt till betalning; kommande de medel, som äro afsedda för dylika,
inom sålunda stadgade preskriptionstider icke aflemnade obligationers och räntekuponers
inlösande, att hemfalla till Riksgälds-Kontoret.
Till yttermera visso har denna obligation blifvit af oss utfärdad och undertecknad
samt med Riksgälds-Kontorets Sigill bekräftad.
Stockholm den 2 Januari 1866.
ämllmärhiijjte (kr Jkkhjtämk mm gddi8-^rhuldrn-($om|kir:
För die Hochl. Ritterschaft u. Adel. Fiir den Hochehrwiird. Stånd der Geistlichen. Fur den Wohll. Biirgerstand. Fur den Ehrenwerthen Bauernstand.
Namu.
Namn.
Namn.
Namn.
(L. S.)
Namn.
Namn.
AMOETISATIOSSPLAI.
|
| ; Zu amor- | Halbjahrs- |
| A.m.ortisation. | |! |
| ! Zu amor- | i Halbjahrs- | Amortisatioi | ||||||||
Einlösungs- | tisirendes Kapital. | 1 Zinsen. o r; o/ | Obliga tionen | Betrag det | 1 1 Einlösungs- | i tisirendes | f Zinsen |
| Obligationen | |||||||||
termin. |
|
| ! Ser. A. | Ser. B. | Ser. C. | Ser. D. | termin. | å 5 ^ |
| Ser. A. | Ser. B. | Ser. C. | Ser. D. | |||||
|
| i Thaler. | Thalei |
| å | å | å | a | sungen. |
|
| Thaler. | Thaler |
| å | \ a | å | å i |
|
|
| 1000 in. ÖOO l ii. 200 Th. 100 Th | Thaler. |
|
|
| 1000 Th, 500 Th | 200 Th. 100 Th. | |||||||||
1866 | Juli 1 | 9,932,300 | 248,307 | 15 | 2 | l ii | 1 8 | 1 13 | I 10,400 | fl 1899 | Transp:t | 11 i 8,270.700 | 11 206,767 | | 15 | 1 342 11 | 1,690 52 | 1,270 39 | 1 | 2,206 |
1867 | Jan. 2 | 9,921,900 | 248,047 | 15 | 2 | ii | 8 | 16 | i 10,700 | 11 | Juli 1 | 8,218,700 | 205,467 | 115 | 11 | 54 | 40 | 73 |
n | Juli 1 | 9,911,200 | | 247,780 | — | 2 | n | 9 | 17 | 11,000 | 1900 | I Jan. 2 | 8.165.400 | 204,135 | j_ | 11 | 55 | 41 | ! 79 |
1868 | J Jan. 2 | 9,900,200 | 1 247,505 |
| 2 | 12 | 9 | 15 | 11,300 | 11 | Juli 1 | I 8,110,800 | 202,770 |
| 11 | 56 | 42 | 86 |
v | Juli 1 | 9,888,900 | 247,222 | 15 | 2 | 12 | 9 | 17 | 11,500 | 1901 | Jan. 2 | 1 8,054,800 | 201,370 | _ | 12 | 58 | 43 | 78 |
1869 | Jan. 2 | 9,877,400 | 246,935 |
| 3 | 12 | 10 | 8 | 11,800 | i 11 | Juli 1 | 7,997,400 | 199,935 |
| 12 | 59 | 44 | 85 |
11 | ; Juli 1 | 9,865,600 | 246,640 | 1 _ | | 3 | 13 | 10 | 6 | 12,100 | 1902 | Jan. 2 | ; 7,938,600 | 198,465 |
| 12 | 61 | 46 | 86 |
1870 | Jan. 2 | 9,853,500 | ) 246,337 | 15 | O O | 13 | 10 | 9 | 12,400 | 11 | i Juli 1 | 7,878,300 | 196,957 | 115 | 12 | 62 | 47 | 93 |
1 ” | ! Juli 1 | 9,841,100 | | 246,027 | 15 | 3 | 14 | 10 | 7 | 12,700 | \ 1903 | Jan. 2 | 1 7,816,600 | 195,415 | 1 _ | 13 | 64 | 48 | 88 |
1871 | Jan. 2 | 9,828,400 | 245,710 | — | i 3 | 14 | 10 | 11 | 13,100 | 1 ,, | i Juli 1 | | 7,753,200 | 193,830 |
| 13 | 65 | 49 | 96 |
1 ,, | i Juli 1 | 9,815,300 | '' 245,382 | 15 | 3 | 14 | 10 | 14 | 13,400 | 1904 | i Jan. 2 | 7,688,300 | 192,207 |
| 13 | | 67 | 50 | 100 |
1872 | ! Jan. 2 | 9,801,900 i 245,047 | 15 | 3 | 14 | 10 | 17 | 13,700 | ! 17 | ! Juli 1 | ; 7,621,800 | 190,545 | 1 | 14 | 69 | 52 | 94 | |
n | 1 Juli 1 | 9,788,2001 244,705 | — | 3 | 15 | 11 | 13 | 14,000 | i 1905 | Jan. 2 | 7,553,500 | 188,837 | 15 | 14 | 70 | 53 | 103 | |
1878 | Jan. 2 | 9,774,200 | 244,355 | — | 3 | 15 | 11 | 17 | 14,400 | 11 | Juli 1 | 1 7,483,600 | 187,090 | _ | 14 | 72 | 54 | 108 |
71 | Juli 1 | 9,759,800 | 243,995 | •— | 3 | 15 | 11 | 21 | 14,800 | ! 1906 | Jan. 2 | 7,412,000 | 185,300 | , | 15 | i 74 | 55 | 105 |
1874 | Jan. 2 | 9,745,000 | 243,625 | — | 3 | 16 | 12 | 17 | i 15,100 | i 11 | ! Juli 1 | 7,338,500 | 183,462 | 15 | 15 | 76 | 57 | 109 |
1875 | Juli 1 | 9,729,900 | 243,247 | 15 | 3 | 16 | 12 | 21 | 15,500 | 1 1907 | f Jan. 2 | 7,263,200 | 181,580 | j _ | 15 | 78 | 58 | 115 |
Jan. 2 | 9,714,400 | 242,860 | — | 3 | 17 | 12 | 20 | ; 15,900 | 11 | Juli 1 | 7,186,100 | 179,652 | i15 | 1 16 | 80 | 60 | i in | |
ii | J Juli 1 | 9,698,500 | 242,462 | 15 | 3 | 17 | 12 | 24 | | 16,300 | i 1908 | Jan. 2 | 7,107,000 | 1 177,675 | _ | 16 | 82 | 61 | 119 |
1876 | Jan. 2 | 9,682,200 | 242-055 | — | 3 | 17 | 1 13 | 26 | I 16,700 | » | Juli 1 | 7,025,900 | 175,647 | 15 | 17 | 84 | 62 | 117 |
5) | ) Juli 1 | 9,665,500 | 241,637 | 15 | ! 4 | 18 | 13 | 15 | i 17,100 | 1 1909 | Jan. 2, | 6,242,800 | ; 173,570 |
| 17 | 86 | \ 54 | 40.4 |
1877 | 1 Jan. 2 | 9,648,400 | 241,210 | — | 4 | 18 | 13 | 19 | j 17,500 | 11 | Juli 1 | 6,857,600 | 171,440 | _ | 17 | 88 | 66 | 131 1 |
ii | Juli 1 | 9,630,900 | 240,772 | 15 | 4 | 18 | 14 | 22 | 18,000 | | 1910 | Jan. 2 | 6,770,300 | 169,257 | 15 | 18 | 90 | 68 | 129 |
1878 | '' Jan. 2 | 9,612,900 | 1 240,322 | 15 | 4 | 19 | 14 | 21 | j 18,400 | 1 17 | Juli 1 | 6,680,800 | 167,020 | _ | 18 | 92 | 69 | 139 |
1 ,, | Juli 1 | 9,594,500 | 239,862 | 15 | 4 | 19 | 15 | 24 | 18,900 | 1911 | Jan. 2 | 6,589,100 | 164,727 | 15 | 19 | 94 | 71 | 138 |
| 1879 | Jan. 2 | 9,575,600 | 239,390 | — | 4 | 20 j 15 | 24 | 19,400 | ! 11 | Juli 1 | 6,495,100 | 162,377 | 15 | 19 | 97 | 72 | 145 | |
„ | Juli 1 | 9,556,200 | 238,905 | — | 4 | 20 | 1 15 | 28 | 19,800 | 1912 | Jan. 2 | 6,398,700 | 159,967 | 15 | 20 | 99 | 74 | 145 |
1880 | Jan. 2 | 9,536,400 | 238,410 | — | 4 | 21 | 16 | 26 | : 20,300 | 11 | Juli 1 | 6,299,900 | 157,497 | 15 | 20 | 102 | 76 | 150 |
ii | Juli 1 | 9,516,100 | 237,902 | 15 | 4 | 21 | 16 | 32 | 20,900 | 1 1913 | Jan. 2 | 6,198,700 | 154,967 | 15 | 21 | 104 | 78 | I59. |
1881 | Jan. 2 | 9,495,200 | 237,380 | — | 4 | 22 | 16 | 32 | 21,400 | J) | Juli 1 | 6,094,900 | 152,372 | 15 | 22 | 107 | 80 | 149 |
ii | Juli 1 | 9,473,800 | 236,845 | — | 5 | 22 | 17 | 25 | 21,900 | 1914 | Jan. 2 | 5,988,500 | 149,712 | 15 | 22 | no | 82 | 156 |
1882 | Jan. 2 | 9,451,900 | 236,297 | 15 | 5 | 23 | 17 | 25 | ! 22,400 | 11 | Juli 1 | 5,879,500 | 146,987 | 15 | 23 | 112 | 84 | 160 |
ii | Juli 1 | 9,429,500 | 235,737 | 15 | 5 | 23 | 18 | 29 | 23,000 | 1915 | Jan. 2 | 5,767,700 | 144,192 | 15 | 23 | 115 | 86 | 1 69 1 |
1888 | Jan. 2 | 9,406,500 | 235,162 | 15 | 5 | 24 | 18 | 30 | 23,600 | 17 | Juli 1 | 5,653,100 | 141,327 | 15 | 24 | 118 | 88 | 168 i |
ii | Juli 1 | 9,382,900 | 234,572 | 15 | 5 | 25 | 19 | 29 | 24,200 | 1916 | Jan. 2 | 5,535,700 | 138,392 | 15 | 24 | 121 | 90 | 178 |
1884 | Jan. 2 | 9,358,700 | 233,967 | 15 | 5 | 25 | 19 | 35 | 24,800 | 17 | Juli 1 | 5,415,400 | 135,385 |
| 25 | 124 | 93 | 178 |
ii | Juli 1 | 9,333,900 | 233,347 | 15 | 5 | 26 | 19 | 36 | 25,400 | 1917 | Jan. 2 | 5,292,000 | 132,300 | _ | 25 | 127 | 95 | 190 |
1885 | Jan. 2 | 9,308,500 | 232,712 | 15 | 5 | 26 | 20 | 40 | 26,000 | 11 | Juli 1 ! | 5,165,500 | 129,137 | 15 | 26 | 131 | 97 | 187 |
ii | J uli 1 | 9,282,500 | 232,062 | 15 | 5 | 27 | 20 | 42 | 26,700 | 1918 | Jan. 2 | 5,035,900 | 125,897 | 15 | 26 | 133 | 100 | 203 |
1886 | Jan. 2 | 9,255,800 | 231,395 | — | 6 | 28 | 21 | 32 | 27,400 | ,, | Juli 1 | 4,903,100 | 122,577 | 15 | 27 | 137 | 103 | 201 |
ii | Juli 1 | 9,228,400 | 230,710 | — | 6 | 28 | 21 | 38 | 28,000 | 1919 | Jan. 2 | 4,766,900 | 119,172 | 15 | 28 | 140 | 106 | 204 |
1887 | Jcin. 2 | 9,200,400 | 230,010 | — | 6 | 29 | 22 | 38 | 28,700 | |
| Juli 1 | 4,627,300 | 115,682 | 15 | 29 | 143 | 109 | 207 |
ii | Juli 1 ! | 9,171,700 | 229,292 | 15 | 6 | 30 | 23 | 39 | 29,500 | | 1920 | Jan. 2 j | 4,484.300 | 112,107 | 15 | 29 | 147 | 112 | 218 |
1888 | Jan. 2 | 9,142,200 | 228,555 | — | 6 | 31 | 23 | 41 | 30,200 i | 11 | Juli 1 | 4,337,600 | 108,440 | _ | 30 | 151 | 115 i | 218 |
ii | Juli 1 | 9,112,000 | 227,800 | — | 6 | 31 | 24 | 46 | 30,900 | 1921 | Jan. 2 ! | 4,187,300 | 104,682 | 15 | 31 | 155 | 117 | 222 229 |
1889 | Jan. 2 | 9,081,100 | 227,027 | 15 | 6 | 32 | 24 | 50 | 31,800 | 11 | Juli 1 | 4,033,200 | 100,830 i | _ | 32 | 158 | 120 1 | |
ii | Juli 1 | 9,049,300 | 226,232 | 15 | 7 | 33 | 25 | 40 | 32,500 | 1922 | Jan. 2 ; | 3,875,300 | 96,882 1 | 15 1 | 33 | 162 | 123 | 233 249 |
1890 | Jan. 2 | 9,016,800 | 225,420 | — | 7 | 34 | 26 | 41 | 33,300 | 11 1 | Juli 1 | 3,713,400 | 92,835 | _ | 33 | 166 | 125 | |
ii | Juli 1 | 8,983,500 | 224,587 | 15 | 7 | 35 | 26 | 45 | 34,200 | 1923 ! | Jan. 2 ; | 3,547,500 | 88,687 | 15 | 34 | 170 | 128 | 9^A |
1891 | Jan. 2 | 8,949,300 | 223,732 '' | 15 | 7 | 35 | 27 | Öl | 35,000 | 1 11 | Juli 1 | 3,377,500 | 84,437 | 15 | 35 | 175 | 131 | 256 |
ii | Juli 1 | 8,914,300 | 222,857 1 | 15 | 7 | 36! | 28 | 53 | 35,900 | 1924 i | J till. 2 | 3,203,200 | 80,080 '' | _ < | 36! | 1791 | 134 | 264 i |
1892 | Jan. 2 | 8,878,400 | 221,960 | — | 8 | 37! | 28 | 47 | 36,800 | „ | Juli 1 | 3,024,500 | 75,612 | 15 | 37 | 184 | 137 | 268 |
ii | Juli 1 | 8,841,600; | 221,040 ; | — | 8 | 38 | 29 | 49 | 37,700 | 1925 | | Jan. 2 | 2,841,300 | 71,032 | 15, | 38 | 188 | 141 | 275 |
1898 | Jan. 2 | 8,803,900 | 220,097 | 15 | 8 ! | 39 | 30 | 51 | 38,600 ! | 11 | Juli 1 | 2,653,600 | 66,340 | _ j | 39 | 193 | 146 | 277 s |
n | Juli 1 | 8,765,300 | 219,132 | 15 | 8 ; | 40 | 30 | 57 | 39,700 I | 1926 1 | Jan. 2 | 2.461,200 | 61,530 | _J | 39 | 198 j | 149 | 294 |
1894 | Jan. 2 | 8,725,600 | 218,140 ! | — j | 8 | 41 | 31 | 59 | 40,600 | 11 | Juli 1 | 2,264,000 | 56,600 | 1 | 40 | 202! | 152 | |
ii | Juli 1 | 8,685,000 | 217,125 | — | | 9 | 42 | 32 | 52 | 41,600 j | 1927 | Jan. 2 | 2,061,900 | 51,547 | 15 | 41 | 208 | 155 | 319 |
1895 | Jan. 2 | 8,643,400 | 216,085 ; | — | 9 | 43 | 32 | 58 | 42,700 ! | 11 | Juli 1 | 1,854,700 | 46.367 1 | 15 | 42 1 | 213 | 159 | 321 |
ii | Juli 1 | 8,600,700 | 215,017 | 15 | 9 i | 44 | 33 | 61 | 43,700 | | 1928 | Jan. 2 | 1,642,300 | 41,057 ! | 15 | 44 | 218 | 163! | 321 |
1896 | Jan. 2 | 8,557,000 | 213,925 | — | 9 | 45 | 34 | 65 | 44,800 | » I | Juli 1 | 1,424,600 | 35,615 ■ | _ | 45 | 224 | 168 1 | 326 |
ii | Juli 1 | 8,512,200 | 212,805 | — i | 9 | 46 | 34 | 72 | 46,000 | 1929 | Jan. 2 | 1,201,400 | 30,035 I | ____ | 46 | 229 | 172 |
|
1897 | Jan. 2 | 8,466,200 | 211,655 | —! | 10 | 48 j | 35 | 61 | 47,100 | 11 | Juli 1 | 972,700 | 24,317 | 15 | 47 | | 235 | 176 1 | 347 |
ii | Juli 1 | 8,419,100 | 210,477 | 15 | 10 | 49! | 36 | 65 ! | 48,200 | 1930 | Jan. 2 | 738,300 | 18,457 ! | 15 | 48 | 243 | iso 1 |
|
1898 | Jan. 2 1 | 8,370,900 | 209,272 | 15 | 10 | 49 | 37 | 76 | 49,500 | 11 | Juli 1 | 498,000 | 12,450 | _ | 49 | 250 | 185 ■ | 353 |
» 1 | Juli 1 | | 8,321,400 | 208,035 | — | 10 | Bil | 38 | 76 | 50,700 1 | 1931 1 | Jan. 2 i | 251,700 | 6,292 j | 15 | 50 | 254 | 190 I | 367 |
|
|
| Transport | 342 | 1,690 | 1,270 1 | 2,206 | 1,661,600 |
|
|
| Summa | 2,000 | 10,000 | 7,500 | 14,323 |
Betrag der
Ausloosungen.
1,661,600
52.000
53.300
54.600
56.000
57.400
58.800
60.300
61.700
63.400
64.900
66.500
68.300
69.900
71.600
73.500
75.300
77.100
79.100
81.100
83,100|
85,200
87,3001
89,500j
91.700 |
94.000
96.400
98.800
101,200
103.800
106.400
109.000
111.800
114.600
117.400
120.300
123.400
126,500
129.600
132,800
136.200
139.600
143.000
146.700
150.300
154.100
157.900
161.900
165.900
170.000
174.300 (
178.700
183.200
187.700
192.400
197.200
202.100
207.200
212.400
217.700
223.200
228.700
234.400
240.300
246.300
251.700
V
127
I
Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
utlåtande, angående Rikets Ständers
sednast församlade Revisorers berättelse
om granskningen af Riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning.
Till 1867 års Riksdag.
Det åliggande, Fullmäktige i Riksgälds-kontoret genom den för de årliga revisionerna
af detta embetsverk utfärdade särskilda instruktion erhållit, att vid revisionsberättelsernas
tryckning och utdelning bifoga dem de upplysningar, anmärkta förhållanden
kunna påkalla, få Fullmäktige, i afseende på den berättelse Rikets Ständers
sednast församlade Revisorer afgifvit angående Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper, härmed fullgöra.
Bland de anmärkningar, hvilka Revisorernes berättelse innehåller, omförmäles
(sid. 82) i främsta rummet, att hos Fullmäktige ((Sällan något vigtigare ärende afgjorts
»utan lifligare meningsstrider, hvilka ej kunnat slitas utan votering, och att dessa me»ningsskiljaktigheter
sedermera gifvit anledning till dietamina och motförklaringar in»för
protokollet långt efter sedan den fråga, de afsett, blifvit afgjord; ett förhållande,
»som», enligt hvad Revisorerne förklara, »ingalunda gör ett godt intryck».
Fullmäktige vilja härvid endast erinra, att de lifligare meningsstriderna väl åtminstone
vitsorda, att Fullmäktige med nit och intresse sökt, efter förmåga, fullgöra
sina åligganden, och att, då i lånefrågorna, hvilka Revisorerne torde med sin framställning
afse, Fullmäktige oftast varit begränsade inom korta tidrymder för besluts fattande,
det icke synes utgöra skälig anledning till anmärkning om diskussionerna ej
kunnat fortsättes intilldess enighet eller en mera öfvervägande pluralitet för den ena
eller andra meningen vunnits. Om för öfrigt Revisorernes här uttalade förklarande
bör uppfattas såsom en anmärkning mot samtlige Fullmäktige, torde det tillåtas Fullmäktige
att, för deras del, endast hänvisa till hvad en af Revisorerne i sin reservation
anfört, dervid han, efter att hafva uttryckt sin farhåga, att det vore orättvist att på
det ifrågavarande förhållandet grunda en anmärkning emot Fullmäktige i allmänhet,
yttrar:
»De (Fullmäktige) hafva icke valt hvarken sig sjelfva eller hvarandra, utan
»från olika korporationer blifvit insatte i Styrelsen för Riksgälds-kontoret, och erfa»renheten
har mångenstädes visat, huruledes vid kollegiala former lämpligheten för
»samarbete är en oundgänglig fordran hos hvarje medlem, derest ett i allo godt resul»tat
af verksamheten skall kunna uppkomma».
128
Efter att i revisionsberättelsen hafva intagit ett omständligt sammandrag af
hvad de hos Fullmäktige öfver låneärenden förda särskilda protokoller innehålla, angående
upptagningen och indragningen af 1866 års jernvägslån samt dermed gemenskap
egande frågor, uttala Revisorerne den åsigt, att »tyska Consortii begäran om ny op»tionstid
för den återstående andelen af det öfvertagna lånet blifvit nog knapphändigt
»affärdad, samt att det väl kunnat vara skäl att ingå i vidare underhandlingar härom».
Emot detta yttrande anse sig Fullmäktige böra upplysningsvis erinra: att ifrågavarande
begäran, hvilken af Generalkonsul Heinemann, några dagar innan den kontraktsenliga
optionstiden tilländagick, framställdes, »i sammanhang med» en af honom
å Consortii vägnar gjord anhållan om uppskof med första utlottningens verkställande,
icke var förenad med erbjudandet af någon fördel för Riksgälds-kontoret eller något
åtagande å Consortii sida; — att dervid icke ens angafs något skäl för de genom
kontraktet bestämda stadgandenas förändring till ensidig fördel för långifvarne; — att
genom förlängning af den tid, som Consortium i lånekontraktet förbehållit sig för bestämmandet
om någon ytterligare del af länet komnie att af Consortium öfvertagas,
Riksgälds-kontoret skulle blifva fortfarande förhindradt att förfoga öfver sina för den
icke öfvertagna låneandelen utfärdade obligationer; — och att, innan Consortii optionsrätt
upphört, någon ny underhandling eller annan åtgärd i afseende på sagde obligationers
föryttrande ej kunde af Riksgälds-kontoret företagas. De politiska tilldragelserna och
de finansiella förvecklingarne, Indika under tiden till den 1 Juli 1866, eller den dag,
till hvilken Consortium önskade få sin optionstid förlängd, inträffade inom Tyskland,
hafva dessutom på ett i alla hänseenden tillfyllestgörande sätt bekräftat riktigheten af
den åsigt, som hos Fullmäktiges pluralitet gjorde sig gällande, angående ofördelaktigheten
för Riksgälds-kontoret af den Consortium i kontraktet medgifna optionstidens
utsträckning samt angelägenheten för Fullmäktige att genast, så snart tillfälle dertill
erbjöde sig, kunna kontraktsenligt begagna sin dispositionsrätt öfver nämnde obligationer.
Nu antydda förhållandens ofördelaktiga inverkan på alla inom Tyskland utspridda
statspappers värde gifver också ett ökadt stöd åt Fullmäktiges öfvertygelse, att, ifall
antagandet af Skandinaviska Kredit-aktiebolagets anbud skulle fördröjts genom samtidigt,
enligt Revisorernes yttrade mening, fortsatta underhandlingar med Consortium,
sådana betalningsviikor, som bemälte Bolag då erbjöd för de åt detsamma öfverlätna
obligationerna, sedermera icke kunnat för Riksgälds-kontoret betingas, om ens någon
försäljning då varit tänkbar. Beträffande »de nya och strängare vilkor», som Revisorerne
funnit Fullmäktige hafva vid öfverenskommelsen med Kredit-aktiebolaget måst
slutligen antaga, få Fullmäktige tillägga den erinran, att dessa, i förhållande till aftalet
med tyska låneöfvertagarne, nya vilkor endast afsågo det fall, att det skulle lyckas
Kredit-aktiebolaget att sprida obligationerna inom landet, samt att, till följd häraf,
obligationerna och dertill hörande kuponer skulle komma att göras inlösbara i svenskt
mynt, och att det var i syfte att söka uppnå detta, efter Fullmäktiges öfvertygelse,
gagnande mål, som dessa vilkor af Fullmäktige medgåfvos. Det har emellertid visat
sig att obligationerna ändock ej blifvit afsättliga inom landet, och de nämnda vilkoren
hafva följaktligen ej medfört någon utgift eller förlust för Kontoret, likasom de ej åt
Kredit-aktiebolaget beredt någon fördel.
I anledning af hvad Revisorerne anmärknings vis anfört emot Fullmäktiges åtgärd
att förklara det två bland Fullmäktige, som voro aktieegare i Skandinaviska
Kredit-aktiebolaget, egde att deltaga i öfverläggningarne rörande aftalet med nämnde
129
Bolag, men icke i beslutet, kunna Fullmäktige, för deras del, endast uttala den mening,
att de destomindre trott sig ega anledning förvänta en anmärkning i denna syftning,
som, vid föregående likartade tillfällen, aktieegare i inrättningar, med hvilka Fullmäktige
uppgjort låneaftal, opåtaldt bland Fullmäktige deltagit både i öfverläggningar och
beslut. Endast det förhållande, att Fullmäktig varit ledamot af Styrelsen för den anstalt,
med hvilken Riksgälds-kontoret underhandlat, har enligt förut följd, oklandrad
praxis, ansetts utgöra jäf. Då nu de ifrågavarande 2:ne Fullmäktige så mycket mindre
torde kunna anses till följd af egande aktieantal hafva att vänta »synnerlig nytta eller
skada» af saken, som ingendera af dem innehade ens det aktieantal, som enligt Kreditaktiebolagets
stadgar fordras för kompetens till ledamotskap i Bolagets Styrelse, och
då således lagligt jäf ej förefanns, vill de: synas Fullmäktige, som hade de genom tillämpningen
i anmärkta fallet af ett i riksdagsordningen för likartad! fall intaget stadgande,
icke lemnat fog för anmärkning att hafva alltför litet uppmärksammat den
framställda jäfsanmärkningen.
Dä Revisorerne vidare såsom anmärkning upptaga det förhållande, att protokoll
öfver sammanträdena den 26 och 27 April 1866, »enligt ett först efteråt fattadt
beslut», aldrig blifvit uppsatta, torde Fullmäktige destohellre böra i denna fråga meddela
några upplysningar, som Revisorernes framställning af detta ämne (pag. 7V;—80) är
i väsendtliga delar ofullständig och nästan uteslutande består i omförmälande af hvad
den ende Fullmäktige, som utgjort minoriteten och afgifvit en reservation, derom yttrat.
Härvid torde först få erinras, att, då det i protokollet för den 3 Maj heter, att protokoll
vid sammanträdena den 26 och 27 April »ansetts icke behöfva förgs», det väl
är missförstånd att kalla detta ett efteråt fattadt beslut, att protokoll icke skulle uppsättas,
då det tydligen endast är en, i anledning af reservantens yrkande gjord anteckning
i protokollet om ett förhållande, som för alla, utom reservanten, var klart och
obestridligt. Att dessutom beslut derom, att protokoll ej skulle föras, icke först den
3 Maj fattades, framgår äfven oförtydbart af protokollet den 30 April, i hvilket finnes
antecknadt, att det deruti införda förslag till kontrakt mellan Riksgälds-kontoret och
Kredit-aktiebolaget var uppsatt med ledning af de meningar, som yttrats vid de af
Fullmäktige den 26 och 27 i samma månad, »utan dervid fördt protokoll hållna öfverläggningar».
Förhållandet med dessa sammankomster var nemligen, att, sedan Fullmäktige
utsett delegerade för underhandlingarne med Kredit-aktiebolaget och Sekreteraren
uppsatt ett förslag till kontrakt med Bolaget, Fullmäktige öfverenskommo att
sammanträda för granskning af detta förslag och uttalande af sina meningar derom
till ledning för delegerade vid de fortsatta underhandlingarne. Vid dessa sammanträden
genomgicks punktvis det uppgjorda förslaget på det sätt att, sedan de Fullmäktige
som sådant önskade, yttrat sig, Ordföranden, sjelf delegerad, gjorde en sammanfattning
af pluralitetens mening om hvad delegerade borde vid underhandlingarne eftersträfva
och söka ernå. Derjemte ledde dessa samtal till en gemensam mening derom, att det
uppsatta kontraktsförslaget borde till form och uppställning förändras. Men icke någon
proposition gjordes, icke något beslut i ärendet fattades under dessa öfverläggningar,
vid hvilka Notarien hos Fullmäktige, som eljest är tillstädes vid alla sammanträden,
dä protokoll föres, icke var närvarande, och hvilka derför ock af Fullmäktige betraktades
såsom enskilda samtal till ledning för delegerade, men icke såsom officiella
sammanträden. Det var derföre ock ganska oväntadt, då från en af deltagarne i dessa
sammankomster det yrkande mötte, att de uppsatser, som dervid varit föremål för
17
130
öfverläggning, skulle intagas i protokoll, och det var i full öfverensstämmelse med
samtlige öfrige Fullmäktiges uppfattning och med hvad protokollet för den 30 April upptager,
som vid .sammanträdet den 3 Maj det icke beslöts, att protokoll rörande omförmälde
öfverläggningar den 26 och 27 April ej skulle uppsättas, utan endast i anledning
af det nyssnämnda yrkandet antecknades, att protokoll ansetts icke höra föras.
Då stadgandet i Riksgälds-kontorets reglemente, att vid hvarje Fullmäktiges
sammankomst protokoll skall föras, väl icke afser att hindra Fullmäktige att äfven
utom protokoll sammanträda och samråda om förekommande ärenden, då sådant kan
befinnas lämpligt och af nytta; dä ett dylikt fall obestridligen här inträffat, och då
någon skada eller förnärmelse destomindre varit en följd af Fullmäktiges förfarande,
som reservanten ju fått i protokoll intaget allt hvad han för sin del yrkat, våga Fullmäktige
tro, att den behandling ärendet erhållit icke lemnar skälig anledning till
klander.
I öfrigt och då Revisorerne (sid. 79) förklara, att de »genom Sekreteraren hos
»Fullmäktige gjort sig förvissade» derom, att beslut att protokoll för den 26 och 27
April icke skulle uppsättas först efteråt blifvit fattadt, torde Fullmäktige böra upplysa,
att de i Revisorernes protokoll förgäfves sökt upplysning om den förklaring, Sekreteraren
skall hafva i nyssnämnde syfte angifvit; men att, på tillfrågan inför Fullmäktiges
protokoll, Sekreteraren förmält, att hans yttranden blifvit missförstådda,
enär han vid tillfället företett memorialprotokollet vid sammanträdet den 27 April, i
hvilket icke förefanns någon anteckning om de ifrågavarande öfverläggningarne, och för
öfrigt nekande besvarat till honom framställda frågor om Ordföranden hos Fullmäktige
före de ifrågavarande sammankomsterna gifvit Sekreteraren tillkänna, att protokoll vid
desamma ej skulle föras, samt huruvida Sekreteraren påstode att reservanten hos
Fullmäktige gjort oriktiga uppgifter, hvilken sistnämnde fråga Sekreteraren i den syftning
sålunda besvarat, att han ej i sin ställning velat skilja mellan olika Fullmäktiges
olika uppfattningar. Ett tillkännagifvande till Sekreteraren, sådant Revisorerne ifrågasatt,
har destomindre kunnat gifvas, som protokoll båda de ifrågavarande dagarne
fördes öfver andra låneärenden, och det endast var de enskilda öfverläggningarne till
ledning för delegerade, hvilka icke voro afsedda att ega rum inför protokoll.
I anledning af Revisorernes anmärkning deremot, att Kommissariatet icke förrän
i slutet af sistlidne Juli månad förständigats föra anteckningar öfver Lånedeputerades
förhandlingar med utlandet, anse sig Fullmäktige böra upplysa, att sådana anteckningar
förut ingalunda saknats, ehuru de ej blifvit förda af eller hos Kommissariatet.
Utom de i alla embetsverk vanliga anteckningsböcker öfver ankomna och afgångna
bref, har af Fullmäktiges Sekreterare, som i samma egenskap biträdt Lånedeputerade,
under de föregångna åren förts en fullständig kontokurant med Bankirhuset von Erlanger,
genom hvilket hus liqviderna för alla i Tyskland upptagna svenska fonderade
lån då besörjts. På grund af denna kontokurant samt de i Riksgälds-kontorets Bokslutskontor
dessutom förda afräkningsböcker och andra föreskrifna räkenskaper hafva
de årliga liqviderna med bemälte Bankirhus upprättats; hvilka liqvider, sedan de i
Revisions-kontoret blifvit granskade, underställts ej mindre Fullmäktiges än Bankirhuset
Erlangers godkännande; varande desamma, enligt hvad derå skedda påskrifter
visa, äfven för alla åren ömsesidigt godkända och derefter Riksgälds-kontorets räken
-
131
skaper bifogade. Emot fullständigheten och ändamålsenligheten af det inom Riksgäldskontoret
antagna redovisningssätt för de utländska lånetransaktionerna och derigenom
föranledda liqvider har ej heller, så vidt Fullmäktige erfarit och af revisionsberättelserna
kunnat inhemta, någon anmärkning hos Rikets Ständers Revisorer förekommit.
I anseende till utsträckningen af Riksgälds-kontorets utländska, lånerörelse och da liqviderna
för sednast upptagna fonderade lån icke, såsom förhållandet vant med de
föregående, få ske blott genom ett enda Bankirhus, hafva de uti nu ifrågavarande revisionsberättelse
omförmälda ytterligare anteckningar funnits nödvändiga och blifvit åt
Fullmäktige föreskrifiia.
Den af Revisorer^, såsom anledning till beslutet angående dessa anteckningars
förande af Kommissariatet, uppgifna olikhet mellan det belopp, hvartill Riksgäld s-kontorets
hos Nordtyska Banken innestående behållning upptages i den åt undertecknad
Wolffelt aflemnade redogörelse för dess i revisionsberättelsen omförmälda uppdrag och
i den samtidigt från nämnde Bank inkomna kontokurant, förklaras lika lätt som fullständigt
af de olika föremålen för dessa 2:ne särskilda redovisningar. Den förra afsåg,
att redovisa för det omförmälde uppdraget och utgjorde, såsom rubriken uttryckligen
angifver, endast en »afräkning öfver den åt Bankirhusen v. Erlanger & Sohne,
Gebriider Bethmann och II. J. Merck & Komp. fixt öfvertagna andelen af 1866 ars
iernvägslån.» Den hvarken borde eller kunde såsom disponibel återstod hos IN ordtyska
Banken upptaga mera än det belopp, som af den i rubriken angifva laneandelen fanns
hos Nordtyska Banken insatt och odisponeradt. I kontokuranten åter redovisades icke
blott de hos Nordtyska, Banken insatta eller genom samma Bank indragna, belopp åt
nyssnämnde låneandel, utan äfven det af Banken sjelf fixt öfvertagna lånebeloppet med
deraf föranledda transaktioner, och den måste således naturligt nog utvisa ett annat
belopp såsom Riksgälds-kontorets tillgodohafvande hos Banken.
Fullmäktiges protokoller ådagalägga äfven, att då, vid uppsättningen af protokollet
den 26 Juli, ett par ledamöters yttranden deruti influtit på ett sätt, som kunde
gifva stöd åt Revisorernes uppfattning, andra ledamöter till protokollet erimat om ofvanuppgifna
sakförhållanden och fästat uppmärksamhet derpå att den omförmälda redovisningen
var riktig.
Då Revisorer^ i fortgången af sin framställning yttra, »att då en ^af Lane»deputerade
den 12 Juli inlemnade en uppgift på Riksgälds-kontorets återstående tillgångar
i utlandet, hvilken uppgift sedermera befanns upptaga endast en del åt sam»ma
tillgångar, och denne ledamot nämnde dag erhöll permission, voro Riksgalds-kon»torets
Fullmäktige ur stånd att genast kontrollera uppgiften eller upptäcka råtta tor»hållandet»,
anse sig Fullmäktige böra ytterligare erinra, att den nyssnämnde uppgiften
af den 12 Juli icke är någon annan än den af undertecknad Woljfelt, som da ej
var Lånedeputerad, till redovisning af reseuppdraget, aflemnade ofvanomformalde el -räkning; att densamma följaktligen hvarken var eller kunde vara eu uppgift påkalla
Riksgälds-kontorets tillgångar i utlandet; att undertecknad Wolffelt,° men icke någon
af Lånedeputerade, den 12 Juli erhöll permission; att afräkningen, pa satt fullmäktiges
protokoll för den 9 Augusti 1866 utvisar, undergått granskning hos Kommissariatet
och dervid befunnits »till alla delar riktig»; och att beloppet åt Kontorets verkliga
behållning hos Nordtyska Banken var kandi innan Bankens kontokurant bekräftade
förhållandet.
132
T afseende pa de arvoden, som Fullmäktige för år 1865 tillerkänt de tjensteman
och vaktbetjente, hvilkas biträde Lånedeputerade under sagde år begagnat och
som derunder för öfrigt haft sig ökade eller särskilda bestyr ålagda till följd af de
lån Riksgälds-kontoret i sednare tider upptagit, hafva Revisorerne (sid. 83) yttrat sig
icke kunna undertrycka den tanke, att den till dessa arvoden anordnade summa, 8,940
R:dr, antyder en nog långt gången frikostighet med statens medel, samt att de särskildt
ansett det arvode af 3,000 R:dr, som tillagts Fullmäktiges Sekreterare, nog högt, helst
denne tjensteman under 3 månader af året åtnjutit tjenstledighet. Det hade för öfrigt
ej för Revisorerne synts antagligt, att ett så stort antal tjensteman, som det, åt hvithet
gratifikationer meddelats, skulle oundgängligen behöfva^ till biträde åt Lånedeputerade.
Sammanlagda beloppet af de arvoden, som vid 1865 års slut bestämdes för biträden^
åt Lånedeputerade samt för öfriga genom utländska lånen föranledda ökade
göromål och åligganden, ö t versteg visserligen med 1,450 R:dr de under nästföregångna
ar beviljade enahanda arvoden; men denna förhöjning af ifrågavarande arvodesbelopp
var en naturlig följd af den genom nya lans upptagande förorsakade betydliga tillökninjg
af de göromål och särskilda bestyr, för hvilka dessa arvoden skulle utgöra en
skälig vedergällning. Under år 1865 upptogs nemligen och indrogs med hela sitt belopp,
8,100,000 Mark Hamburger Banco, det s. k. temporära lånet; hvarförutom under
samma år vilkoren uppgjordes och bestämdes samt kontraktet afslutades angående det
sednaste fonderade statslånet. Då för hvart och ett nytt fonderadt lån särskild räkenskap
måste uppläggas och för hvarje sådant lån äfven särskilda under hela lånetiden
fortfarande utlottningar jemte haltarsvis förfallande rånte- och om orter ings-1 i (j cider
måste verkställas, samt hvar och en dervid inlöst obligation och kupon skall granskas
och annulleras samt ordnas, och då naturligtvis hvarje tillkommet lån föranleder en, i
synnerhet vid lånets upptagning och indragning, ansenligen ökad skriftvexling, torde, i
betraktande af dessa förhållanden, som Fullmäktige väl icke borde förbise vid bestämmandet
af de arvoden, hvaraf den tjenstemannapersonal, som fått de nya och
ökade tjenstebestyren sig ålagda, gjort sig förtjent, Fullmäktige icke kunna skäligen
anses hafva saknat giltiga anledningar till den beviljade arvodesförhöjningen; och hvad
beträffar antalet åt den personal, bland hvilken ifrågavarande arvoden fördelats, anhålla
1 ullmäktige att jemväl fa upplysa hurusom under hela den tid, eller från och med år
1858, dä sådana särskilda arvoden blifvit af Fullmäktige vid hvarje års slut beviljade,
utdelningen deiaf icke inskränkt sig endast till de tjensteman, hvilka omedelbart biträdt
Lånedeputerade, utan hafva, med det af Rikets Ständer föreskrifna undantag för
dem, som kommit i åtnjutande åt löneförhöjning, äfven öfrige tjenstemän och vaktbetjente
vid Riksg;i lds-kontoret tillerkänts särskild vedergällning för de ökade göromål
och åligganden, som de utlänska lånen för dem medfört. Vidkommande det af Revisor
erne såsom nog högt särskilt anförda arvodet för Fullmäktiges Sekreterare, torde
upplysningsvis böra tilläggas, att detta arvodes belopp för år 1865 var lika med det
som för. år 1864 äfvensom för ett föregående år Sekreteraren tillerkändes. Då äfven
denne tjensteman, till följd af de flera lån Riksgälds-kontoret under sednare åren upptagit,
erhållit betydligt ökade åligganden, och da dessa likasom de honom i egenskap
af Sekreterare hos Deputerade tillhörande bestyr och göromål ingalunda förminskats
utan tvertom förökats under- år 1865, ansågo sig Fullmäktige, som höjde arvodena för
Riksgälds-kontorets öfrige tjenstemän, icke böra ensamt i afseende å hans arvode besluta
nedsättning i det under nästföregående år beviljade beloppet, helst skälig anledning
dertill icke kunde herntas från den af Revisorerne uppgifna omständigheten, att Sekreteraren
under år 1865 åtnjutit längre tjenstledighet än under år 1864, emedan en del
133
af tjenstledighetstiden måst begagnas för fullgörande af ett Sekreteraren af Lanedeputerade
gifvet uppdrag att, med afseende å flera i tyska tidningar införda, tor
svenska statspapperens afsättning menliga uppsatser, sammanfatta pa officiella han
lingar grundade och dä offentliggjorda upplysningar om Sveriges finansiella och ekonomiska
ställning.
Efter uttalandet af det omdöme om Riksgälds-kontoret, att det vore ett Verk,
som svårligen kunde på nöjaktigt sätt fullgöra detsamma nu tillhörande mångartade
och vigtiga åligganden, hafva Revisorerne framställt det förslag, att Riksgälds-kontorets
befattning"med extra statsregleringen måtte upphöra och detta Kontors^ verksamhet
inskränkas till skötandet af rikets gäld eller indragningen^ af upptagna lån och ombesörjandet
af ränte- och amorterings-liqviderna för sådana lån.
Med afseende ä hvad Revisorerne till stöd för sitt framställda töislag anfört,
torde det tillåtas Fullmäktige, som anse det icke tillkomma dem att för närvarande i
detta ämne afgifva något yttrande, att endast hänvisa till innehållet af Stats-utskottets
vid 1862 och 1863 års''riksdag afgifna och af samtlig*} Riks-stånden bifallna betänkande
N:o 149, i anledning af ett då uti enahanda syftning väckt förslag; och finna hullmäktige
sig likaledes sakna anledning att nu yttra sig i anledning af Revisorernes
framställning rörande de boningsrum inom Riksgälds-kontorets samt Riksdagens hus,
hvilka innehafvas af Fullmäktiges Sekreterare och en af Kommissarierne.
Undertecknad Nordström åberopar sina till h ullmäktiges protokoller yttrade
skiljaktiga meningar.
Stockholm den 21 Januari 1867.
HENNING HAMILTON.
C. G. HIERTA.
M. WOLFFELT.
J. J. NORDSTRÖM.
J. AV. BECKMAN.
PEHR LINDSTEN.
ut in prof.
A. W. DUFVA.
A. A. BERGER.
F. G. ISBERG.
A. MEDIN.
G. BJERKANDER.
C. G. Stuart.
Register
öfver
Rikets Höglofl. Ständers år 1866 församlade Revisorers berättelse angående Riksgälds-verket,
jemte dervid fogade reservationer, äfvensom Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret med
anledning af samma berättelse afgifna utlåtande.
A.
Revisionsberättelsen.
Ackorder för åtskilliga Landshöfdinge-be
ställningar,
lån för inlösen af............sid. 29.
Afsätta eller deponerade medel ................ » 14—15, 18, 49, 50.
Bilagan litt. A......................... » 104.
„ .... ,5—6,12,29-43,
Af tappningar af sänka trakter och sjöar » g^_gg ^ 98,
Bilagan litt. A................. » 105, 107.
Alf ve stads station och Wexiö, lån för jernväg
mellan....................................... » 28.
Allmänna Barnhuset i Stockholm, lån till » 23.
( 43, 47, 49, 50,
Allmänna bevillningens årliga belopp........ » j ’ 92 —95''
Bilagan litt. A. .................. » 104.
Allmänna Hypotheksbankens grundfonds
obligationer
....................... » 17, 46.
Alnarps Landtbruks-institut, lan till....... » 23.
Amorteringsliqviderna för jernvägslånen ... » 57 58.
Amortering splanen för 1866 års statslån » 65.
Amortissementsfonder för jernvägslånen ... » ^ 3, 52—58.
Anbud, ingifne å 1866 års statslån,....... » 60—63, 72—74.
Anslag, beviljade och utbetalde .............. » 84—87.
Anslagssummor, innestående ............ » 5—14, 90—91.
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige,.... » 92.
Arvoden åt Låne-deputerades biträden... » 83.
Se reservationen å sid. 100—101.
Utlåtandet.
128.
132—133.
it.
Revisionsberättelsen,
Utlåtandet.
Bankoräkningen JVs 1; derå innestaende
kontanta behållning ....................... sid.
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till »
Barthelemys, S:t, förvaltning, förskjutne
kostnader för...................................... »
Behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvågar ................ »
Behållningen, kontanta ............................ »
» » förräntandet af »
Behof vandes undsättning i missväxtår; dertill
anvisade medel ....................... »
Beräkning af räntefoten för 1866 års jern
vägslån
......................................... »
Berättelser, afgifna till Revisorer^, ........ »
Besparingar, statsverkets, liqviden angående
.................................................... »
Bevillningen, allmänna ............................. »
Bilagan litt. A........................ »
Beväringsmanskapets beklädnad, anslag
till .................... »
Bidrag från statsverket till Riksgälds
kontorets
utgifter ............... »
Bilagan litt. A.................. »
Borgensförbindelser, utfärdade till Riks
gälds-kontoret,
inventering af ....... »
Borås och vestra stambanan, lånet för
jernvägsanläggning mellan ................ »
Boställslägenheter, tillagda tvenne tjensteman
.................................................. »
Brabant, fordna svenska statslånen i .... »
Bref, öfverblifna; deri inneslutne medel »
Bristerna å riksstatens förslagsanslag, liqvid
angående ...................... »
Brobyggnader, anslag och lån för ........ »
Byggnadslån ................................... »
45, 47.
23.
46.
15, 18.
45, 47.
96—97.
15.
61, 65.
3, 98.
96.
43, 47,49, 50, 92-95.
104.
sr
44, 47,50, 83-84, 96.
104.
98.
28.
97.
95.
16-17.
96.
11, 25—26.
91—92, 98.
133.
D.
Decharge....................................................... » 98.
Deponerade eller afsätta medel ................ v 14-15,18, 48, 49, 50.
Bilagan litt. A......................... » 104.
Depositionsmedel, öfverlemnade till Riks
gälds-kontoret,
.............................. » 16, 50.
Deputerade för bestyren med de fonderade
statslånen ............................................ »
Se reservationen å sid. 100—101.
i 62, 63, 67, 71—72,
(73, 78—79, 82—83.
130—133.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandet.
E.
Ecklesiastikverk, Lappmarks, fonden för sid.
Ekeskogslösen, influten ............................... »
Bilagan litt. A............. »
» innestående .................... »
Enskilda jernvägsanlåggningar, låneunderstöd
för ........................ »
Eslöfs station och Landskrona, lån till jernväg
mellan ...... »
Bilagan litt. A. ... »
» » » Ystad, lån till jernvägs
anläggning
mellan »
Bilagan litt. A. »
Extra statsregleringens anvisande på Statskontoret,
förslag till ......... »
Se reservationerna å sid. 103.
16.
49, 50.
104.
4.
27 28, 85.
28, 85.
109.
28, 85.
107.
83—84.
133.
F.
Falun--Gefle, lån till jernväg mellan .... »-Folkundervisningens befrämjande,, anslag
till .................... .......................»
Bilagan litt. A.................... »
Fonderade statslånen........................... »
Fordna svenska statslånen i Brahant, förbindelserna
för .............................. »
Fordringar, Riksgälds-kontorets .............. »
» för byggnadslån...................... »
» » förlagslån....... »
» » lån till hamn- och brobygg
nader
samt årensningar
....... »
» » » » jernvägsanläggningar »
» » » » kanal- och slussanläggningar
... »
» » » » tomtregleringar...... »
» » » » vatten aftappningar
och odlingsföretag »
» » oredovisade förskott........ »
» » tillsvidare förräntade medel
..... »
» kreditiv-................................... »
» rånte- ......................... »
» räntebärande ....... »
» räntefria ......... »
.» särskilda ............................ »
» utbalanserade ..... »
27.
9, 13, 18, 49.
107.
3, 52—59,64—71,
74—79, 81—83.
95.
18— 48.
19— 22.
43.
7, 23—26.
27—28, 85.
26.
22—23.
5—6, 12, 29—43,
85—88, 92, 98.
44.
44—45.
44.
45.
19—43, 46.
43—44, 47.
43—44.
18—48.
127-128, 130-133.
Forshaga, slussanläggning vid.................... Fullmäktiges anteckningsbok .................... | sid. | Hevisionsb erättehen. 26. |
| 92. | |
» Lånedeputerade ................ | )) | 62, 63, 67, 71-7 |
Se reservationen å sid. |
| |
100—101. » protokoller............................ | )) | 3, 60-77, 79-83. |
Se reservationerna å sid. » åtgöranden för anskaffande af medel till jernvägsbygg-nadernas fortsättande... |
| 60—84. |
Se reservationerna å sid. Förlagslån............................................... | » | 43. |
Förräntandet af kontanta behållningen | » | 96—97. |
Förskott i Rikets Ständers Bank, af Riks-gälds-kontoret begagnadt till 1823 | >v | 15. |
Förslag till förändringar i Riksgälds-kontorets nuvarande verksamhet |
| 83—84. |
Se reservationerna ä sid. 103. |
| 4, 44, 47. |
Bilagan litt. A....................... | X> | 107. |
Förvaltningskostnader.............................. |
| 49, 51, 92. |
Bilagan litt. A....................... | » | 109. |
Utlåtandet.
130—133.
127—130.
127, 131, 133.
133.
G.
Gefle—Falun, lån till jernväg mellan .... » 27.
Gellivara och Lule eif, anläggande af en
jernväg mellan ............................... » 88—91.
Generalsammandrag öfver allmänna be
villningen
................... » 94.
Grundfonds-obligationer, Allmänna Hypo
theksbankens.
........................ » 17, 46.
Gymnastiska Central-institutets byggnader,
anslag för ......................... » 13.
Göta kanals underhållande, fond för » 4. ,
Göteborgs hospital, anslag till ny byggnad
för ................................ » 6.
« 5, 23—25.
» 105.
H.
Hamnbyggnader, lån och anslag för.......
Bilagan litt. A. ..........:...........
18
Kevisionsberättelsen.
Utlåtandet.
Hattefura—Stura Lee, lån för segelleds
öppnande mellan ......................
Bilagan litt. A......................
Hebbeska fideikommissegendomen (f. d.),
inlösen af...........................;......
Bilagan litt. A.........................
Helsingborg och Arups station, lån för
jernväg mellan ................................
Bilagan litt. A....................
Hemgifts-kapital, anslaget ..............
Herrljung a - Wener sborg - Uddevalla, lån
för jernvägsanläggning mellan ....
Bilagan litt A. ....................
Hessleholm—Kristianstad, dito dito .... ...
Bilagan litt. A. ..................
Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond
..............................
Hudiksvall och sjöarne Dellen, lån till
jernvägsanläggning mellan ...........
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets t...........
Hus, Rikets Ständers...............................
Bilagan litt A.........................
» Riksgälds-kontorets .................... ••
Bilagan litt. A. ...................
Hypotheksbankens grund fonds-obligationer
I.
Infanterigevär, refflade, anslag för anskaffning
af ........................................
Inkomster, Riksgälds-kontorets:
under år 1865 .......
Bilagan litt, A.
» under förra hälften
af år 1866 .....
Innestående anslagssummor .............
Inom linien upptagna skulder .........,......
» » » tillgångar..............
Intecknad skuld till Stockholms Borger
skaps
Enkhus ..............................
Inventeringar, anställda ..........................
J.
Jemförelse mellan Riksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
Jemtlands kornmunikations-aktiebölag, lån
till........................................................
sid. 26.
» 107.
» | 50. |
|
» | in. |
|
» | 28. |
|
» | 107. |
|
» | 16. |
|
)» | 28, 85. |
|
)) | 109. |
|
)) | 28. |
|
» | 109. |
|
» | 4—5, 43, 47—48. |
|
» | 28. |
|
» | 3, 91. |
|
» | 15, 18, 45. 97. | 133 |
)) | 109. |
|
» | 15, 45, 97. | 133. |
» | 109. |
|
| 17, 46. |
|
» 9, 10.
» 48—49.
» 104—111.
» 50.
» 5—14, 90-91.
» 15—17.
» 45—46.
» 4.
» 97, 98.
48.
23.
Revisionsberättelsen.
Jernväg sanläggningar, enskilda, fordringar
för meddelade lån till .............. sid.
Bilagan litt. A............ »
Jernväg sbyggnader, statens, dertill upplåga
eller utbetalda medel ............ »
Bilagan litt. B......................... »
Se reservationerna å sid.
100-102.
Jernväg slån, liqvider för .........:............ »
Jernväg slånens liqvidations- och amor
tissements-fonder.
....................... »
Jernvägsrörelse, statens, behållen inkomst
å............... »
Bilagan litt. A. ....................... »
Jäf för Fullmäktige ........ »
Se reservationerna å sid. 101, 102.
27—28, 85.
107, 109.
3, 47, 49, 51, 52-59,
60-83, 84-85.
113-125.
57—58, 60.
3, 52—57.
15, 18, 50, 52.
111.
80—81, 82,
K.
jKanaliseringsarbeten i Lule eif
Kapitalskulder
lånen ...
Karlskrona stads pastorat, lån till
Kinda båtleds utsträckning, lån för .....
Bilagan litt. A....................
Kommunalstyrelsernas olika uppfattning
vid tillämpning af bevillningsstadgan
Kontanta behållningen..............!...........
Kontrakt angående 1866 års jernvägslån,
afslutadt med ett tyskt s. k.
Consortium .....................
Bilagan litt. B..............
» med Skandinaviska Kredit-aktiebolaget,
angående öfverlåtande
till detta Bolag af
obligationer.........................
Kreditiv å Riksbanken .i,,......
Bilagan litt. A............
Kreditiv fordringar ............................ ......
Kreditiv summa, anvisad å Riksgälds-kontoret,
till lyftning vid infallande krig
Kreditiv summor, lyftade.......................
Bilagan litt. A.........................
Krigsmateriel, anslag till ...................
Kristianstad och Hessleholms station, lån
till jernväg mellan ............................
Bilagan litt. A..............!..— .
na för de fonderade stats -
»
))
»
))
))
»
»
))
»
X»
V
Y>
»
»
»
»
88—91.
58—59.
23.
26.
107.
94—95.
45, 47, 96—97.
60-71, 81-82.
113 125.
72—77, 81—82.
4, 51—52.
111.
44.
98.
4, 47.
107.
9—10, 47.
28.
109.
Utlåtandet.
! 128 -133.
128-129.
128-130.''
^Revisionsberättelsen.
Utlåtandet.
Kristinehamn och Sjöändan, lån till jernväg
mellan................................ sid. 27.
Köping och Uttersherg, lån till jernväg
mellan ............................................... >, 28.
Bilagan litt. A........................ » 109,
L.
Landshöfding e-ac kor der, lån för inlösen af »
Landskontorens summariska räkningar »
Landskrona och Eslöfs station, lån till
jernväg mellan........................ »
Bilagan litt. A........................ »
Landtbruks-institut, Alnarps, lån till ... »
Lappmarks ecklesiastikverks fond ........ ,»
Liggare, särskilt förda,.......................... »
liqvidation!- och amortissements-fonder
för de fonderade jernvägslånen .... »
Liqviden angående statsverkets öfverskott,
besparingar och brister .................... »
Liqviderna för jernvägslånen............. »
Lule-elf, rensnings- och kanaliseringsar
beten
i ....... »
Lyftade kreditiv summor........................... »
Bilagan litt. A............. »
Lån, beviljade................. »
Bilagan litt. A......................... »
» jernväg/!-, afslutadt år 1866............ »
Bilagan litt. B...................
Se reservationerna å sid.
100—102.
» upptagne hos Stockholms Enskilda
Bank................................................ »
Lånedeputerade, Fullmäktiges ................ »
Se reservationen å sid. 100-101.
Lånekontrakt angående 1866 års jernvägslån,
afslutadt med ett tyskt
s. k. Consortium ............................ »
Bilagan litt. B......................... »
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af ........................................... »
Lösen för å skattejorden växande ekar »
Bilagan litt. A......................... »
29.
91.
28, 85.
109.
23.
16.
91—92.
3, 52—58.
96.
50—58, 78—79.
12, 88—91.
49—50, 51.
107.
19-43, 49,51,85.
107, 109.
60—83.
113—125.
49, 50, 51.
62, 63, 67, 71-72,
73, 78-79, 82-83.
60—71, 81—82.
113—125.
97, 98.
4, 49, 50.
104.
130—131.
128—133.
j 130—133.
w.
Marmors bearbetning å Singön, lån till
»
43.
Utlåtandet.
Revisionsberättelsen.
Missväxtår, behöfvandes undsättning i — sid.
Bilagan litt. A........................ »
Myrutdikningar och vattenaftappningar,
anslag eller lån för ....................... » 85
15, 18.
107.
88, 91—92.
N.
Neutralitetens upprätthållande; obligationer
för dertill upplånta medel ... » 4.
Nora-Ervalla -j ernvägen, lån för anläggande
af ........ » 27.
Norbergs jernväg, lån till ....................... » 27.
Norra Barken och Wessman, anläggning
af jernväg mellan......................... » 27.
O.
Obligationer, allmänna Hypotheksbankens
grundfonds- ................... »
» försålde till Riksbanken ... »
» ouppsägbara ........................ »
» räntebärande....................... »
» räntefria ........................ »
» tillhörande 1858 års jern
vägslän,
utbytta mot 1864
års fonderade statslåns
obligationer .................... »
» tillhörande 1865 års temporära
statslån, »
» » 1866 års jern
vägslån
... »
Bilagan litt. B. »
Bil. litt. C. efter »
» uppköpta ........... »
» utfärdade för försvarsver
kets
fullständigare
ordnande,. »
» « » jernvägslå
nen,
utelöpande
..... »
» » » neutralitetens
upprätthållande,
........ »
» » till Rikets Ständers
Bank »
17, 46.
71—72, 81.
4.
4.
4 —5.
59-60.
4.
64.
113 125.
125.
44 45.
4.
58—59, 66.
4.
4.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandet.
Obligationer, öfverlåtna till Skandinaviska
kredit-aktiebolaget
* _ enligt kontrakt,............... sid. 72—77, 81- 82.
Observatiommedel .................................. » 49 50.
Bilagan litt. Å........................ » 104.
Odlings företag och vattenaftappningar,
lån eller anslag för..........................
Ombud, afsända till Tyskland i ett Riks
gälds-kontorets
ärende, •...... ......
Se reservationerna å sid. 101,102.
Ombudsmannens berättelse...................
Optionstid för öfvertagande af en del utaf
1866 års jernvägslån; framställning
om ... ......
Bilagan litt. B............................
Oredovisade förskott, fordringar för......
(5 6, 12, 29—43,
i 85—88, 92, 98.
67—68.
98.
f 61, 63, 68—71, 1
” \ 73, 82, (
» 115.
» 44.
I».
Personliga skyddsafgiftens utgörande .... » 94_95.
Protokoller, Fullmäktiges allmänna ....... » 3, 79 80, 82 83.
» » i låneärenden.. » 3, 60 77, 80—83.
Se reservationerna å sid. 100-102.
R.
Redogörelser, särskilda ... ... . » 52, 98.
Resa, i Riksgälds-kontorets ärende företagen
af en bland Fullmäktige jemte
ett utom detta Verk valdt ombud » 67 68.
Reservationer, anmälde till Fullmäktiges 1 61 62, 63, 64, 67,
protokoller i låneärenden, » 68, 69, 73, 74,
I 79 81, 82.
» till Revisionens protokoll, » 99, 100 103.
Revisionens omfattning ........................ » 3.
Re visionsko stnader .................................... » 49, 51.
Bilagan litt. A....................... » 109.
Rikets Ständers hus (f. d.) .................... » 15, 18, 45, 97.
Riksarkivets f. d. hus, inteckning i ........ » 4.
Riksbanken, kreditiv å ..................... „ 4, 49, 50, 51 52.
Bilagan litt. A........ » 104.
» uppköper obligationer, utfärdade
af Riksgälds-kon
toret,
.............................. » 71 72, 81.
Riksbankens vinst, Riksgälds-kontorets
andel deri för år 1865. Bilagan
litt. A................................................. » 104.
128.
129—130.
127-130.
127, 129, 133.
133.
Riksdag skostnader ....................................
Bilagan litt. A.........................
Riksgålds-kontorets hus ...................... .
Bilagan litt. A.
» nuvarande verksamhet'',
förslag till förändringar
i ...
Se reservationerna
å sid. 103.
Räkenskapsutdrag, tryckta ......................
Räntebärande fordringar ...................
» obligationer, inventering af
» skulder...............................
Räntefria fordringar ..............................
» skulder..............................
Ränte-fordringar ......................................
Rånteliqvider för jernvägslånen................
Ränteriernas månadsförslag ...................
Räntor, upplupna och obetalda................
Rättegångs- och utsökning sär enden ........
s.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
för år 1865, utvisande
detta Verks inkomster och utgifter
under nämnde år. (Bilagan litt. A.)
Segelleds öppnande från Hattefura till
Stora Lee, statsbidraget för............
Bilagan litt. A.........................
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för........
Singön, förlagslån för bearbetande af
marmor på ........................................
Sjökrigsmateriel .......................................
Sjösänkningar och andra vattenaftappningsarbeten,
statsbidrag för ... .
Skandinaviska kredit-aktiebolagets öfvertagande
af obligationer, kontrakt angående
.................................................
Se reservationerna å sid. 101-102.
Skarp skytteförening ar ne, anslag för........
Skaiteköpeskillingar, influtne ...................
Bilagan litt. A.........................
Skuld- och borgensförbindelser, inventering
af .................................iu.....-.t....
Skulder, Riksgälds-kontorets....................
» för lån till statens jernvägs
byggnader
.....i...
» inom linien upptagne ...........
| .Revisionsberättelsen. | Utlåtandet. |
sid. | 47, 49, 51, 92. |
|
» | 109. |
|
» | 15, 45 46, 97. | 133. |
)) | 109. |
|
» | 83 84. | 133 |
» | 91. |
|
)) | 19-43, 46 47. |
|
)) | 99. |
|
» | 4, 17. |
|
» | 43 44, 47. |
|
)) | 4—5. |
|
» | 45. |
|
» | 57 58. |
|
)) | 91. |
|
» | 5, 18, 47. |
|
)) | 98. |
|
| . tboLtisd chc /U vW |
|
» | 104 - in. |
|
» | 26. |
|
» | 107. |
|
)) | 98. |
|
| 43. |
|
» | 10. |
|
j 5, 6, 12, 29,-43,
147, 85 -88, 92, 98.
» 72—77, 80 82. 128—130.
» 10.
>» 49, 50.
» 104.
» 98.
» 4—18, 48.
( 3, 58 59, 66, 70,
” I 72, 74.
» 15-17.
Revisionsberättelsen.
Skulder, räntebärande................................
» räntefria...................................
» utbalanserade ....................
Statens jernvägar, behållen inkomst af
rörelsen å .....................................
Bilagan litt. A.........................
Statens jernväg sbyggnader, dertill upplåga
eller utbetalda medel ..........
Bilagan litt. A.........................
Statslåns framtida upptagande af Regeringen,
fråga om ........ .......
Se reservationerna å sid. 103.
Statsverkets bidrag till Riksgälds-konto
rets
utgifter ...................................
Bilagan litt. A. ........
Stockholms Allmänna Barnhus, lån till...
» Enskilda Bank; medel upplåga
hos ....................
Bilagan litt. A........
Stora Lee— Wenern, statsbidrag för segelled
mellan ...................................
Stångåns kanalisering (Kinda båtled) ....
Bilagan litt. A......... ........
Städernas byggnadslån ............................
» tomtregler ing slån ...................
Ståmpelaf''gifter, influtne kort- och tidnings-
...........................................
Bilagan litt. A. ......................
Summariska räkningar, Landskontorens
Säkerhetsliandlingar, inventering af ......
Söderhamn och Bergviken, lån till jern
vägsanläggning
mellan.......................
Södertelje kanals underhållande, afsatt
fond för..............................................
sid. 4, 17.
» 4—5.
» 4—18.
» 15, 18, 50, 52.
» 111.
,3,47,49,51,52-59,1
” ( 60 79, 84-85. j
» 109.
» 84.
» 44, 47, 50, 96.
» 104.
» 23.
» 49, 50, 51.
» 104, in.
» 26.
» 26.
» 107.
» 19-22, 23-26, 91-92.
» 22 23.
» 49, 50.
» 104.
91.
» 97, 98.
» 28.
» 4.
T.
Taxering skostnader.............................. »
Bilagan litt. A........................ »
TestamentsbeviUningen, borgensskrift er för »
Tidning sstämpling s-kostnader................... »
Bilagan litt. A........................ »
Tillgångar, Riksgälds-kontorets.............. »
Tillsvidare förräntade medel................... »
Bilagan litt. A...................... »
Tomtreglering slån ................................ »
Trajikinkomsten a statens jernvägar....... »
Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlöste »
49, 51, 93.
109, in.
98.
44, 51.
109.
18 48.
44 45, 49, 51.
109.
22 23.
15, 18, 50, 52.
4.
Utlåtandet.
128.
133.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandet.
u.
Uddevalla- Wenersborg-Herrljunga, lån
till jernväg mellan ..........-................ sid.
Bilagan litt. A......................... »
Undsättningar vid missväxter, anslag till »
Uppbördskostnader .................................... »
Bilagan litt. A......................... »
Upprensning af åar och farleder............ »
Utbalanserade fordringar och tillgångar »
» skulder................................ »
Utbyte af obligationer..............................- »
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper,
tryckta ....... »
Utgifter, Riksgälds-kontorets:
under år 1865........ »
Bilagan litt. A. »
Se reservationen
å sid. 100—101.
» » under förra hälften
af år 1866.. »
»• » det dertill, enligt
riksstaten, anvi -
sade bidrag........ »
Bilagan litt. A. »
Utgiftsbok, förd hos Fullmäktige,............ »
Utredning af allmänna bevillningens årliga
belopp ............ »
Utter sberg och Köping, lån till jernväg
mellan .............................................. »
Bilagan litt. A......................... »
28, 85.
109.
15, 18.
49, 51, 93.
109, 111.
(7, 11—12, 24, 25.
| 26, 88-91.
19 48.
4—18.
59 60.
91.
48, 49, 83.
104—111.
51.
44, 47, 50, 83-84, 96.
104.
92.
92—94, 95.
28.
109.
V.
Vattenaftappning ar och odlingsföretag, , 5_6 12, 29__43,
anslag eller lån för............................ » j 47? 85_88? 92, 98’.
Vexlar, försålda för indragning af 1865
års temporära statslån, .................... » 49.
Bilagan litt. A. ...................... » 194.
Väg anlägg ning ar och vägförbättringar, (6,7,11,12,27-28,
anslag till............................................ » ( 85,’ 92.
Bilagan litt. A....................... » 105.
132—133.
19
Revisionsberättelsen.
Utlätandet.
w.
Wenern—Stora Lee, lånet för öppnande
af segelled mellan ........................ » 26.
Bilagan litt. A......................... » 107
Wenersborg, jernväg öfver........................ » 28, 85.
Bilagan litt. A......................... » 109.
Wexiö och Alfvestads station, lån till
jernväg mellan.................................... » 28.
Y.
Ystad och Eslöfs station, lån till jernväg
mellan ........................................ » 28, 85.
Bilagan litt A......................... » 107.
Å.
Arensningar, lån och anslag för ............ » 7, 11, 12, 26.
Bilagan litt. A......................... » 105, 107.
Arups station och Helsingborg, lån till
jernväg mellan.................................... » 28.
Bilagan litt. A......................... » 107.
Ö
Öfverskott, statsverkets, Riksgälds-kon
toret
tillgodoförde ............................ » 96.
Bilagan litt. A........................ » 105, 107.
Ofverståthållare-embetets Kanslis deposi
tionsmedel.
.......................................... » 16,