RIK S G Ä L D S K 0 N T O R E T S (Framställning / redogörelse 1877:RGK)

RIKSDAGENS

år 1890 församlade

REVISORERS

BERÄTTELSE

om granskningen af

RIK S G Ä L D S K 0 N T O R E T S

tillstånd och förvaltning.

STOCKHOLM,

lk.AAO MAItCUS’ BOKTRVCKEW-AKTIläBOI.AU, 187G,

Jemlikt föreskriften i 5 § af gällande instruktion få undertecknade, af innevarande
års Riksdag utsedde Revisorer, afgifva bevättelse om hvad som förekommit
vid den nu fulländade granskningen af förvaltningsåtgärderna och räkenskaperna vid
Riksgäldskontoret.

Vid sin första sammankomst, den 15 Augusti, hafva Revisorerne fått mottaga
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret till dem afgifna berättelse angående kontorets ställning
och förvaltning.

Med anledning deraf att föregående Revisorer granskat Riksgäldskontorets
räkenskaper för år 1874 och att Riksdagen meddelat Fullmäktige ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll till och med den
21 Januari 1876, hafva nu församlade Revisorer läst de hos Fullmäktige från nämnde
dag förda så väl allmänna som särskilda protokoll till och med den 14 sistlidne
Augusti, hvarjemte granskning verkstälts af Riksgäldskontorets hufvudbok för år 1875
med dertill hörande räkenskaper och den för samma år upprättade räkenskap öfver
de fonderade statslånens liqvidations- och amorteringsfonder.

Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelser intagna uppgifter om
beloppet och beskaffenheten af de i Riksgäldskontorets hufvudbok upptagna skulder, få
Revisorerne meddela följande, på de granskade räkenskaperna grundade uppgift för
det senast förflutna året:

Revisionens

omfattning.

Riksgäldskontor
tils
skulder.

__ 4

R iksgäldskontorets utbalan

Räntebärande.

a) fonderade.

Obligationer, utfärdade för år 1855 upplånta medel till jernvägsanläggningars bekostande eller

understödjande ............................................

Dito, utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens jernvägsbyggnader, 8,190,500

Thaler Pr. Courant.........................................

Dito, utfärdade år 1800 för dito dito:

a) räntebärande, Thlr Pr. Cour. 8,000,000 ...........................

b) premieobligationer, Thlr Pr. Cour. 2,400,000, bokförda till Thlr 2,000,000 ......

Dito, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för statsskuldens förvandling dels för

bekostande af större allmänna produktiva förelag.......................

Dito, utfärdade år 1864 för upplåning af medel för jernvägsbyggnader, f St. 555,700 . . . .

Dito, utfärdade år 1866 för dito dito, 9,932,800 Thlr Pr. Cour...................

Dito, utfärdade år 1868 för dito dito, £ St. 1,150,000 .......................

Dito, utfärdade år 1870 för dito dito...................................

Dito, utfärdade år 1872 för dito dito,..................................

Dito, utfärdade år 1875 för dito dito. Tyska Riksmark 20,250,000 g)...............

b) icke fonderade.

Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna af Riksgäldskontoret uppsägas,
nemligen:

a) till Södertelje stads kyrka....................................

b) till slceppare-societeten i Stockholm..............................

Dito, utfärdade år 1869 för upplåning af medel för statens jernvägsanlåggningar.......

Uti det staten tillhöriga f. d. Ridderstolpeska huset intccknad skuld till Stockholms borger skaps

enkhus, hvilken skuld, enligt derför af husets förre egare afgifven förbindelse, icke

kan af Riksgäldskontoret uppsägas................................

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande.................

Af 1828—1830 årens Riksdag beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande . .

a) Obligationerna kunna endast af Riksgäldskontoret uppsägas och förfalla till betalning 6 månader efter

b) Annuiteten ökas och minskas dock i mån, som de till låneöfvertagarne utlemnade obligationer varda utfå
Tillökningen af skulden i svenskt mynt för detta lån härrör deraf att den kurs, 17 kronor 80 öre för ett

från och med år 1875 beräknas till pari, 18 kronor 16 öre för ett pund sterling,
rf) Tillökningen af skulden i svenskt mynt för detta lån härrör deraf att den kurs, 18 kronor för ett pund
med år 1875 beräknas till pari, 18 kronor 16 öre för ett pund sterling.
ti) Försäljningen af obligationer för detta lån är, enligt- Riksdagens beslut, tills vidare instäld. Til! räntesom
hvarje år erfordras för sagda liqviders och amorterings verkställande.
f) Utaf hela lånesumman, 24,000,000 kronor, hade till 1875 års slut utlemnats obligationer för endast
afsättes ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och amory)
Detta belopp är första emissionen af lånet, som i sin helhet utgör 56,250,000 Riksmark.

serade skulder år 1815.

Räntefot.

Annuitetsbelopp.

Kronor.

Primitivt |
antal

(obligationer.!

Tiden, då för-;
bindelserna
bl i f vit utfärdade.

Tiden, under
hvilken lånet
återbetalas.

''Ursprungligt belopp.
Kronor.

Riksgäldskontorets !
skuld vid 1875 års slut.|
Kronor.

|3| och!
|4 proc.;

13,655

\4\ proc.

4J „

f ”

5 „

1,166,666

373

67 24,381

''■■“•oooHlÄ

165,000 —

1,000

b) 499,400—| 4,207

1,380,000— 33,823

1,096,410— 9,500

V) — —I 17>400

870,262-221 22,500

it»

!4i

i r

3,256

ST° 1855 j a) —

4 1858

1860

1 5
T
2

JL.

3 0
9

3 0
9
S

3 1
1 2

1861

1864

1866

1868

1870

1872

1875

1859-

1860

1862-

1864-

1866-

1869-

1876-

1873

1876-

41 1798
It 1811
V 1869

1833

281,900

-1898 ; 21,841,333

18q8 (21,333,333 33 ■
|\ 5,333,333 33

-1899

-1918

-1931

-1910

-1912

-1936

3,000,000:
9,891,460
26.486,133 1
20.700,000 !

40.000. 000'' •

24.000. 000 j

18.000. 000

1876—1879

4.000.000

Transport;

169,900

16,402,133 33

16,624,800 —
3,204,444 44

2.432,100

9,345,136

25,774,666

20,459,056

16,170,000

18,364,700

7,200,000

750

9.375

4,000,000

17,400 —
140.889 -45,000, —
140,360,350.44

uppsägningen.

lottade.

pund sterling, hvartill lånet varit bokfördt, enligt Fullmäktiges beslut skall, sedan guld numera är landets myntfot,

sterling, hvartill lånet varit bokfördt, enligt Fullmäktiges beslut skall, sedan guld numera är landets myntfot, från och

liqvider samt från och med år 1876 till kapitalskuldens amortering afsättes ett årligt anslag, motsvarande det belopp,

18,650,000 kronor, deraf till samma tid utlottats 285,300 kronor. Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering
terings verkställande.

	Ursprungligt belopp.	Vid 1875 års slut.
ttäntefria.	Kronor.		Kronor.

Transport		—	140,360,350	44
c) Upplupna räntor................... cl) Diverse skulder:		—	84,942	50
För undsättning vid missväxter eller felslagna
skördar afsedda medel.............. För bestridande af Kongl. Statskontorets utgifter för de till jernvägsanläggningar samt föran-skaffning af lokomotiv och vagnar och delar			1,075,020	39; \|
deraf för år 1876 anvisade medel.......	— —	—	1,000,000	_j
Lots- och fyr inrättningens reservfond...... Förskjutna expenser vid Justitie-ombudsmannens		—	100,000	— \| 1
expedition.................• . .		..—	69	90
Till liqvidaHons- och amorteringsfonderna ....	— --	—	18	13
Summa Kronor	— —		142,620,401	36:

Vid 1875 års slut.
Kronor. ✓

Inom limon upptagna skulder:

Det enligt 1779 års Riksdags beslut till hemgift åt då varande
Hertigen af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII,
anslagna kapital, å hvilket Riksgäldskontoret erlägger 5 procent
årlig ränta..............Kronor 150,000: —

(Fördt inom linien enligt 1840—1841
årens Riksdags beslut.)

Af Riksgäldskontorets den 1 Mars 1750 mot
s. k. lottsedlar upptagna lån på 100 år
för Trollhätte slussverks byggnad återstående
kapital ....... 1,250: —

jemte ränta derå till 1865 års

slut å 9 och 6 procent. . 2,286: 88.

(Fördt inom linien enligt 1867 års Rikdags
beslut.)

Lappmarks ccklesiastikverks vid Kong! Kanslistyrelsens
upplösning år 1884 till Riksgäldskontoret
öfverleranade fond ....
(Körd inom linien enligt 1840—1841
årens Riksdags beslut.)

De af Riksgäldskontoret å statsverkets vägnar
utfärdade och till Allmänna hypoteksbanken
såsom grundfond för densamma
öfverlemnade 4| procent obligationer
...................

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges
beslut den 7 November 1861.)

8,536: 88.

100,777: 16.

8,000,000: —

Summa Kronor | 8,254,3141 04

Kronor.

ö. i

Sammandrag:

Riksgäldskoutorets skulder, oberäknadt inom luden balanserade skuldposter,

utgjorde vid 1875 års slut, enligt ofvanstående utredning.............

i och då de vid samma års början uppgingo till...................

I hafva skulderna under året följaktligen ökats med................

hvilken skuldtillökning hufvudsakligen uppkommit genom försäljning af obligationer,
tillhörande 1872 och 1875 årens statslån.

De räntebärande skulderna, oberäknadt de inom linien förda, uppgingo

vid slutet af år 1875 till........................

(fonderade Kronor 136,146,936: 44; icke fonderade Kronor 4,213,414.)

! nemligen:

i mot 34 % ränta............Kronor 34,400: —

„ 4 d:o .............. 18,500,200: -

„ 44 d:o ............ „ 55,226,013: 77.

„ 5 d:0 ............ „ 66,599,736: 67.

Kronor 140,360,350: 44.

De räntebärande skulderna, som vid 1874 års slut ut 1

gjorde..........................Kronor 130,691,334: —

! hafva under år 1875 ökats genom:

i ytterligare försäljning af obligationer för 1872 års lån
till ett belopp af ... . 3,580,000: —
försäljning af obligationer
för 1875 års lån, motsvarande
......... 7,200,000: —

förhöjning i bokföringsvärdet
af Riksgäldskoutorets
i £ St. förskrifna skulder,
belöpande å 1864 års
lån till . . 185,256: -å 1868 års

lån till . . 180,256: 365,512: — 11 14,0 512- _

Deremot bar minskning af dessa skulder under samma år
egt rum genom amortering af de fonderade lånen
med.................Kronor 1,476,495: 56.

Om skilnaden mellan det belopp, hvarmed de räntebärande
skulderna ökats,.........Kronor 11,145,512: —

och det belopp, hvarmed desamma minskats, 1,476,495: 56. 9 669.016: 44.

j - - T-* --------------------

tilläggas de vid 1874 års slut utbalanserade skulderna, visar
sig häraf, att de räntebärande skulderna vid 1875 års

slut utgjorde här ofvan angifna belopp.......... 140,360,350: 44.________

Transport jl40,360,350)44;

142,620,401,36

031,751,820,80

10,868,580 56

140,360,350

— 9 —

Transport

Öfriga sladder:

vid årets slut upplupna oguldna räntor...................

för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel... .
för bestridande af Kongl. Statskontorets utgifter för de till jernvägsanläggningar
samt för anskaffning af lokomotiv och vagnar och delar

deraf för år 1876 anvisade medel.....................

lots- och fyrinrättningens reservfond......................

förskjutna expenser vid Justitie-ombudsmannens expedition........

till liqvidations- och amorteringsfonderna.......... .........

Summa Kronor

Kronor.	ö.
140,360,350	44
84,942	50
1,075,020	39 1
'' 1,000,000
100,000	—
69	90
18	13
1142,620,401 ee

Rev. Ber. .1876 angående Riksgäldskontor et.

- lo -

Kapitalskulden
fér de. fonderade
lånen.

Enligt uppgift i senast afgifna revisionsberättelse (sidan 10) utgjorde den fonderade
skulden vid 1874 års slut.................Kronor 126,477,920: —

Under loppet af år 1875 har skulden ökats :
genom försäljning af obligationer för 1872 års lån,
nemligen:

528 st. Litt. A å Rdr 5,000 Kr. 2,640,000: —

860 „ „ B å „ 1,000 „ 860,000: —

800 „ „ C å „ 100 „ 80,000:

3,580,000:

å 3,000
å 1,500
å 600
å 300

Kink

genom försäljning af obligationer för 1875 års lån,
nemligen:

1,300 st. Litt. A

1,600 „ „ B

1,900 „ „ C

2,200 „ „ D

i Kronor efter
genom förhöj nm:

I Kr.

kontorets

i £

1864

1868

års lån
års lån

3,900,000: —
2,400,000: —
1,140,000: —

___660,000: —

Rmk 8,100,000:

per Rulle.............

i bokföringsvärdet af RiksgäldsSt.
förskrifna skulder, belöpande

7,200,000: —

till

Kronor 185,256: —

180,256: — 365,512:

11,145,512: —

Deremot har under år 1875 den fonderade
följande sätt minskad:

genom annullering af inköpta 10 st. obligationer

af 1855 års lån............Kronor

„ utlottning af 1858 års lån tillhörande
492 st. obligationer, lydande å 161,100

Thlr k 2-f Kronor per Thlr..... ,,

,, utlottning af 461 st. 4^ procent obligationer
af 1860 års lån å tillhopa

Thlr.......... . 154,200: —

äfvensom af 6,550 premieobligationer
af samma
lån med ett bokfördt
värde af......... 54,583: 10.

Thlr”208,783: 10.
utgörande i Kronor efter förenämnda

kursberäkning.............. „

,, annullering af inköpta 208 st. obligationer
af 1861 års lån........ ,,

„ utlottning af 30 st. obligationer af 1864
års lån å 4,300 £ St. efter 17 kronor
80 öre för hvarje £....... ,,

„ utlottning af 115 st. obligationer, tillhörande
1866 års lån å Thlr 33,000

å 2f Kronor per Thlr........ „

„ utlottning af 30 st. obligationer af 1868

Säger Kronor 137,623,432: —
skulden blifvit på

10,000:

429,600:

556,755: 56.

53,200:

76,540:

88,000: —

Transport Kronor 1,214,095: 56. 137,623,432: —

års lån å 3,800 £ St., efter 18 Kronor
per £ ................ „ 68,400: —

„ utlottning af 118 st. obligationer af

1872 års lån.............. „ 194,000: — 1,476,495: 56.

Återstående fonderad skuld vid 1875 års slut.........Kronor 136,146,936: 44,

nemligen:

för 1855 års inhemska jernvägslån 225 st.

obligationer å Rmt...........Kronor 169,900: —

„ 1858 års jernvägslån 18,312 st. obligationer
å tillsamman 6,150,800 Thlr „ 16,402,133: 33.

,, 1860 års jernvägslån 18,704 st. 4| procent
obligationer å Thlr 6,234,300: —
och 144,200 st.
premieobligationer,

bokförda till ... ,, 1,201,666: 20.

Thlr 7,435.966: 20.

utgörande................ „ 19,829,244. 44.

„ 1861 års inhemska jernvägslån 2,808 st.

obligationer å Rmt .''.......... 2,432,100: —

,, 1864 års jernvägslån 3,916 st. obligationer
å 514,600 £ St......... ,, 9,345,136: —

,, 1866 års jernvägslån 32,973 st. obligationer
å 9,665,500 Thlr........ „ 25,774,666: 67.

,, 1868 års jernvägslån 9,306 st- obligationer
å 1,126,600 £ St........ ,, 20,459,056: —

„ 1870 års inhemska jernvägslån 11,554 st.

obligationer å Rmt........... ,, 16,170,000: —

„ 1872 års inhemska jernvägslån 10,631

st. obligationer å Rmt......... „ 18,364,700: —

„ 1875 års jernvägslån 7,000 st. obligationer
å 8,100,000 Runt....... „ 7,200,000: —

Säger Kronor 136,146,936: 44.

Om härifrån afdragas liqvidations- och amorteringsfondernas

vid 1875 års slut egande behållningar, tillhopa........Kronor 2,201,979: 99.

utgör återstoden af den fonderade skulden .......Kronor 133,944,956: 45.

Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af Riksgäldskontorets i dess hufvudbok
upptagna fordringar och öfriga tillgångar vid slutet af år 1875 äfvensom rörande
betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring under samma
år hafva Revisorerne låtit på grund af räkenskaperna upprätta och, i likhet med hvad
i föregående revisionsberättelser egt rum, här intaga följande redogörelse:

Riksgäldskontor
c fs
tillgångar,

12 —

Riksgäldskoutorets utbalanserade For -

j Fordringar för län, meddelade under längre tid ocli för vissa bestämda
ändamål.

U rsprungliga
beloppet.

Till

i 99

i ^

i 99
j 99

i 99

: 99

I ”

j 99
j 99

! 99

a) Byggnadslån:

Upsala akademi för biblioteksbyggnad .......................

staden Jönköping, för ny byggnad åt der varande elementarläroverk......

uppförande af ett nytt läroverkshus i Falun....................

dito vid Umeå läroverk af en byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,

åtskilliga lärorum m. m.................................

dito af ett nytt elementarläroverkshus i Sala....................

dito af ny byggnad för elementarläroverket i Halmstad.............

dito vid '' läroverket i Kalmar af ny byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,
bibliotek in. ...................................

dito af ny byggnad för högre elementarläroverket i Upsala...........

dito af dito för Venersborgs högre elementarläroverk...............

dito af dito för Vest erviks'' elementarläroverk....................

dito af dito för Karlstads högre elementarläroverk................

förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden i Skara...........

utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Kristianstad............

inköp af byggnad åt Seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm . . .
Apotekare-societeten för uppförande i hufvudstaden af eu byggnad åt Farma ceutiska

institutet....................................

Kristinehamns stads- och Varnums landsförsamling för uppbyggande af en
ny kyrka i Kristinehamn...............................

75,0001 —

120,0001 —

40,000]—

25.000

12.000

25,000

40,000

140,000

40.000

20.000

40,000

40.000

20.000

59,000

50,000 —
37,500 —

99
! 99

„
I 99
99
99

I 99

staden Lidköping för ny kyrkas uppbyggande...................

Knäreds församling i Hallands län för dito dito.................

Markaryds församling i Kronobergs län för dito dito..............

Vallentuna församling i Stockholms län för dito dito..............

reparation af Linköpings domkyrka .........................

fullbordande af reparations- och ut.vidgningsarbetena å Vexiö dito.......

reparations- och förbättringsarbeten å Skara dito.................

reparationer och åtskilliga förändringar i Vesterås dito .............

dito dito dito i Dito dito .............

Transport

24,000 —

24.000 —

10.000 —
20,000 —
30,000 —

30.000 —

25.000 —
22,500 —
28,000| —

Anmärkning. Olikheten i kolumnerna 7 och 8 beror, der ej särskild upplysning derom lemnats, af flera

a) Deraf halfva beloppet utgjorde resterande betalning för år 1874, och den andra hälften annuitet

b) Deraf halfva beloppet utgjorde resterande liqvid för år 1874, som fullgjordes den 17 Mars 1875

c) Detta lån skall, enligt derför afgifven skuldförbindelse, återbetalas i den mån domkyrkans inkomste

— 13

rfringar samt öfriga Tillgångar år 1875.

Året för första ränte-Tiden då lånet och kapital-	\| Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds- \| kontorets fordran j vid 1875 års 1 början.	Kapital- och ränteinbetalning under år 1875.	1 Riksgälds- j kontorets fordran vid 1875 års slut.
utbetalts.	af betalnin-gens erläg-gande.	Påräknadt belopp	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6. 1	7.	8.	1	9.
1824, 1825	1826	2	procent	3	procent	8,990	11	1,500		1,770	__	7,488	_\|
		jemte ränta					jemte ränta;
1861	1867	5	procent	4		106,330	55	6,000;	—	6,000	—	104,583 38
1864	1870	5	»	4	»	38,148	99	2,000:	—	2,000!	—	37,657:45''
1864	1870	5	y>	4	»	24,151	47	1.250	_	1,250	_	23,840 35\|
1865	1871	5	»	4	»	11,336	49	600	—	600	—	11,189 92
1866	1872	5		4	»	25,001	—	1,250	___	1,250	—	24,710 50:
1866	1872	5	»	4	»	39,885	36	2,000	_	2,000		39,420 78''
1867, 1868	1873	5	»	4		143,021	02	7,000	—	7,000	—	141,480 99
1867, 1868	1873	5	»	4	»	39,199	37	2,000	_	2,000	—	38,767,34''
1867, 1868	1873	5	»	4	»	20,333	24	1,000	—	1,000	—	20,113195
1868-	1874	5	»	4	»	41.777	78	a) 4,000	—	4,000	—	39,376	82!
11868, 1869	1874	5	»	4	»	40,850	32	2,000	—	2,000	—	40,431	or
1873, 1875	1879	5	»	4	»	10,000		—	—	----- •	__	20,000	—1
! 1875	1876	5	»	4	»	—	—	—	—	—	—	61,346	89!
1862	1863	5	»	4	»	43,803	47	2,500	—	2,500	—	42,978	It
11849, 1854	1850	2	»	3	»	20,330	33	750		1,359	91	19,580	33
		jemte ränta					jemte ränta
i 1851	1852	6 procent	4	»	6,530	48	1,440	—	1,440	—	5,342	26
\| 1852	1858	6	»	4	»	10,411	99	1,440	—	1,440	—	9,351	17
1854	1860	6	»	4		4,999	61	600	—	600		4,588	63
1859	i 1805	6	»	4	»	15,776	54	1,200	—	1,200		15,161	47j
1850	1851	6	»	4	»	6,417	63	1,800	—	1.800	—	4,831	14
; 1852	1853	6	»	4	»	9,567 54	3,800	—	1,800	—	8,119 04
1858	i 1861	6	»	4	y>	15,844 24	1,500		1,500	—	14.978	01
1858	1861	6	»	!4	»	15,719 33	i) 2,700	—	1,364	62	14,944	10
1860	—		—	r	åntefritt 28,000	_	1 c) ---------	—		i	1 , 28,000	_
! _____	i _	i	—	i	—	726,426 86; —.....	!		1-	\| 778,282	54

orsaker, såsom att öfverränta blifvit erlagd, öfverbetalning skett m. m.
för år 1875.

Annuiteten för år 1875 erlades den 8 Januari 1876.
dertill lemna tillgång.

— 14 -

Till

reparation af Karlstads domkyrka..................

staden Vexiö för dess återuppbyggande efter 1848 års eldsvåda

delen af denna stad

denna stad..................................

Lidköping för dito af den år 1849 nedbrunna delen af denna stad .

denna stad...............................

Jönköping för dito dito........................

Eksjö för dito af den år 1856 nedbrunna delen af denna stad

förlagda garnison

uppförande af saknade byggnader vid häradsköfdingebostället Mcilby i VesterFernebo
socken af Vesterås län ..........................

b) Tomtregleringslån:

Till staden Lidköping efter 1849 års eldsvåda
„ „ Örebro efter 1854 års dito

„ „ Jönköping efter dito dito

„ .. Eksjö efter 1856 års dito

„ ,, Karlstad efter 1865 års dito

„ „ Strengnäs efter 1871 års dito

c) Lån till Allmänna barnhuset i Stockholm

ringar å Älnarps egendom

Transport j

Ursprungliga beloppet.
i.
t —
23,500
360.000	—
45,000	—
150,000	—
63,666	—
375,000	—
100,000	-j
200,000
75,000	—
7,000	—
20,000
37,500
15,000	—
30,000	—
50,000	—
30,000	—
75,000	—
30,000	__

d) För lån å tegel- och kalkbrukshus samt tegelbeklädda trähus erläggas 3 procent och för låna trähus

e) För lån till byggnader af sten eller annat icke eldfarligt ämne erlägges en annuitet af 6 procent med
/) Deraf hälften utgjorde annuitet för år 1874, hvilken, förfallen den 31 December s. å., erlades den

15 —

Tiden då lånet	Aret för första ränte-och kapital-	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran	Kapital- och i under	änteinbetalning ir 1875.	Riksgälds-kontorets fordran
utbetalts.	afbetalnin-gens erläg-gande.	vid 1875 års början:	Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.	vid 1875 års slut.
2.	3.	4.	5.	6.		7.		8.		9.
___				726,426	86					778,282	54
1869	1870	6 procent	4 procent	21,711	01	1,410	—	1,410		21,118	53
1845	1850	6 »	d) 3 & 4 procent	58,040	11	19,143	—	20,994	37	39,146	40
1848	1853	6 »	4 procent	12,202	06	2,232	—	2,232	—	10,368	86
1848—1850	1852	6 »	4 »	40,117	98	9,000	_	9,000		32,722	70
1852	1855	6 »	4 »	25,845	16	3,820		3,820	—	23,058	97
1854—1855	1860	6 »	4 »	247,367	08	22,500	__	22,500	—	233,861	76
1855	18611	6	4 »	59,952	82	6,000	—	6,000	—	56,350	93
1857	1862	e) 6 & 7 procent	4 & 41 procent	186,698	40	13,028	—	13,028	—	128,939	73
1813-1815	1815	2 procent å 32,000 kr. jemte ränta	4 procent	7,195	74	921	43	921	60	6,543	55
1864	1864	5 procent	rån te fritt	8,500	—	f) 700	—	350		3,150	—
1854	1858	6 »	4 procent	10.570	45	1,200		1,200		9,793	27
1854	1858	6 »	4 »	21,988	64	2,250		2,250	—	20,528	19
1855	1858	6 »	4 »	7,865	99	900		900	—	7,280	63
1857,	1861	6 »	4	20,836	41	1,800		1,800	—	19,801	58
1867	1871	6 »	4 »	45,753	54	8,000	—	3.000	—	44,583	68
1872	1876	6 »	4 »	30,000	—	—		—	—	30,000	—
1851	1857	6	4	36,030	04	4,500		4,500	—	32,971	24
1864	1869	10 »	räntefritt	12,000	—	3,000	—	3,000	—	9,000	—
—	—		—	1,524,102 29	—	_1		—\|	1,507,502\|56\|

4 procent.

beräkning af 4 procent ränta, och för lån till trähus en annuitet af 7 procent med beräkni ng af 4^ procent ränta.
8 Mars 1875. Den vid 1875 års slut förfallna annuiteten fullgjordes den 7 Februari 1876.

Ursprungliga

beloppet.

Transport

e) Lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning :

Till staden Ystad för hamnuppmuddring.........................

„ „ Helsingborg för hamnens förbättring och utvidgning...........

„ „ Gimbrishamn för hamnbyggnad . . . o....................

„ „ Kristianstad för liamnbyggnad vid Ahus.................

„ „ Kristianstad för återstående hamnbyggnadsarbeten vid Ahus samt

Hernesta kanals fullbordande in. m.....................

[. „ hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken på Öland.........

i „ staden Falkenberg för hamnbyggnad........................

i „ „ Varberg för fullbordande af hamnanläggningen derstädes........

| „ „ Varberg för samma ändamål........................

i „ „ Strömstad för fullbordande af hamnanläggning..............

i „ „ Åmål för hamnbyggnad...........................

, „ G-renna för dito ...........................

, „ Vadstena för hamnanläggning.......................

, „ Vadstena för hamnens fullbordande....................

„ Vester ås för utvidgning och förbättring af hamnen ...........

„ Kristinehamn för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid denna

stad.................................._••••■

„ „ Karlstad för anläggning af hamnbassin vid staden samt derifrån till

Kanikenäset vid Venern...........................

„ „ Karlstad för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen.......

„ „ Piteå för uppmuddring af segelleden mellan denna stad och Löfholmen

samt lastbryggas anläggning vid staden................

„ byggande af bro öfver Helge å vid Kristianstad...............

„ Hanekinds och Gullbergs härad i Östergötland för uppförande af jernbro

öfver Svartån mellan Linköping och gästgifvaregården Berg......

Transport

1.
	—
60,000
230,000	—
37,500	—
30,000
30,000
12,850	—
47,000	—
30,000	—
22,500	—
15,000	—
8,000	—
37,500	—
48,000	—
15,000	—
30,000	—
36,000
100,000
70,000	—
26,000
100,000
20,000
i--	i-

g) Deraf hälften utgjorde annuitet för år 1874 och erlades den 14 Januari 1875. Annutiteten för år

h) Liqviden erlades den 3 Januari 1876.

i) Deraf hälften utgjorde annuitet för år 1874 och erlades den 16 Februari 1875. Liqviden för år 1875
h) Annuiteten för år 1874, som förföll den 5 Januari 1875, erlades den 30 December 1874. Annuiteten för
i'' Liqviden fullgjordes den 3 Januari 1876.

17 —

Tiden då lånet utbetalts.	—y............... Aret för första ränte-och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1875 års början.	Kapital- och i under Påräknadt belopp.	änteinbetalning ir 1875. Inbetaldt belopp.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1875 års slut.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
—	: —				—	1,524,102	29	—	—		—	—	1,507,502	56
1857	1858	6 procent	4 procent	35,399	23	g) 7,200			3,607		33,071	20
1862	1863	6	»	4	»	161,114	—	13,800	—		13,800	—	153,758	56
1843	1843	5		3	»	20,058	54	1,875	—		1,875	_	18,785	30
1848	1854	5		3	»	14,023	87	1,500	—		1,500	—	12,944	59
1855	1856	6	»	4	»	13,388	04	1,800			1,800		12,123	56
1858	1859	6	»	4	»	7,243	38	771	—		771	—	6,762	12
1859	1860	6		4	»	28,179	75	2,820	—	h)	—	—	29,306	94
1844	1850	5	»	3	»	8,302	89	1,500	—		1,500	—	7,021	10
1849	1850	6		4	»	3,870	70	1,350	—		1,355 62	2,643	42
1858	1859	6	»		»	8,551	79	900	49		900 49	7,993	35
1861	1862	6		4	»	5,933	46	i) 960	—		483	—	5,671	94
1861	1862	C	»	4	»	25,040	71	2,250	—		2,250	—	23,792	34
1850	1851	6		4	»	10,897	94	2,880	—		2,880	—	8,428	89
1855	1856	6		4	»	6,952	61	900	—		900	—	6,298	22
1849	1850	6	»	4	»	5,097	73	1,800	—		1,800	—	3,495	82
1850	1851	6		4	»	6,108	15	h)--	—		—	—	6,352	48
1859	1860	6		4	»	59,945	12	6,000			6,000	__	56,342	92
1861	1862	6	*	4	»	46,719	32	4,200	—		4,200	—	44,388	09
1861	1862	6		4	»	17,344	29	1,560	_	l)	__	_	18,038	06
1858	1859	6	»	4	»	56,377	86	6,000	—		6,000	—	52,362	97
1852	1853	6	» \|4	»	6,714	62	1,200	—		1,200	—	5,760^	41
--- \|	—		—		—	2,071,366	29	—	-		—	—	2,023,114 84

1875 betaladea den 14 Januari 1870.

fullgjordes den 21 Januari 1876.
år 1875 förföll först den 5 Januari 1876.

Rev. Ber. 1876 angående Riksgäldskontoret,

— 18 —

Till

Transport

Gustafs socknemän för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af nämnda

sockens kyrka i Kopparbergs lön...........................

Thorsångs socknemän för anläggande af 2 flottbroar i närheten af Thorsångs
kyrka i samma län, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven

brobyggnad öfver Ume eif vid staden Umeå....................

dito dito dito ...................

Ronneby köping för Bottneåns upprensning och jetébyggnad vid dess utlopp .

Arboga åns upprensning................................

upprensning och fördjupning af Köpings å...................• .

Ursprungliga

beloppet.

6,000

10,000

55.000

20.000
10,000

15.000

20.000

f) Lån för kanal- och slussanläggningar:

„ slussanläggning vid Forshaga i Klara eif inom Grava socken i Vermland . . .
„ utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen

till Linköpings hamn..................................

„ segelleds öppnande från Hattefura vid Venern förbi Köpmannabro till sjön

Stora Lee, samt för anläggning af jernväg vid Håfveruds bruk.........

„ kanalanläggning mellan sjöarne Östra och Vesta Silen på Dalsland......

150,000 —

437,500

800,000 —
51,200 —

g) Lån för jernvägsanläggningar:

anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och lastageplatsen Sjöändan . . .

anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla..................

jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön Amänningen (utbetaldt
från handels- och sjöfartsfonden åren 1852 och 1853, men öfverfiyttadt till

Riksgäldskontoret år 1858)..............................

fortsättning och fullbordande af förenämnda jernvägsanläggning........

anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman.......

samma jernvägs fullbordande.............................

anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och Falun.............

anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen..........

d:o af d:o mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt förbi Landa forssen

i Ljusne eif, äfvensom för upprensningar
i denna eif och sjön Varpen.........

Transport

100,000 —
150,000 —

150,000

150.000

200.000
200,000

2,400,000

370,000

500,000 —

m) Deraf halfva beloppet utgjorde annuitet för år 1874 och erlades den 2 Januari 1875.
fi) Se vidare härom under rubrik: Dalslands kanalaktiebolag.

— 19 —

Tiden då lånet	Året för första ränte-och kapital-	Annuitet.			Riksgälds-kontorets fordran	Kapital- och ränteinbetalning under år 1875.	Ttiksgälds-kontorets fordran
utbetalts.	afbetalnin-gens erläg-gande.		vid 1875 års börj an.	Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.	vid 1875 års slut.
2.	3.		4.		5.	G.		7.		8.		9.
»	—		—		—	2,071,866	29	—	—	—	—	2,023,114	84
1853	1856	6 procent	4 procent	2,772	61	360	—	360	—	2,510	52
1859	1862	6	»	4	»	6,765	17	600	—	600	—	6,427	05
1861	1862	6	»	4	»	36,714	36	3,300	—	3,300	—	34,882	93
1864	1865	8	»	5	»	12,443	89	1,600	—	1,600	—	11,466	08
1861	1862	6	»	4	»	7,274	88	m) 1,200	—	1,200	17	6,341	88
1855	1856	6	»	4	»	6,689	20	900	—	900	—	6,056	77
1855	1856	6	»	4	»	8,883	57	1,200		1,200		8,038	91
1856	1857	6	»	4	»	73,064	41	9,000	_	9,000		66,986	99
1865, 1867—1870	1872	5	»	O O	»	410,454	62	21,875	—	21,875	—	400,893	26
1865, 1867	1868	5	»	3	»	749,162	27	n) 88,072	—	40,000	—	731,437	49
1868, 1869	1869	6	»	4	»	44,607	35	3,072		3,072		43,319	64
1849	1850	6	»	4	»	17,351	36	6,000		(i, 01 5	83	11,916	08
1854	1855	6	»	4	»	61,796	23	9,000	—	9,000	—	55,099	08
1858	1859	5	»	4	»	117,381	61	7,500		7,500		114,576	87
1855, 1856	1857	B	»	2	»	118,665	98	4,500	—	4,500	—	116,494	55
1856, 1857	1859	5	»	3	»	121,503	74	10,000	—	10,001	39	114,997	42
1858	1859	6	»	4	»	117,275	86	12,000	—	12,000	—	109,561	56
1855—1859	1860	(i	»	2	»	1,667,938	08	144,000	—	144,000	—	1,556,584	84
1858, 1859	1860	5	»	4	»	296,843	13	18,500	—	18,500	—	290,157	25
1858—1860	1861	5	»	4	»	411,259	51	25,000	—	25,000	—	402,543	22
-- ---		S 6,360,214	12				—	6,113,407(23

— 20 —

	Ursprungliga
	beloppet.
•	i.
Transport
Till anläggning af jernväg mellan staden Borås och Herrljunga station på vestra stambanan.......................	1,377,055	24
„ d:o af d:o till Ystad från trakten af Eslöfs station på södra stambanan ......................	2,450,000
„ d:o af d:o mellan staden Helsingborg och Billeberga station på Landskrona—Eslöfs-banan.............	1,100,000
„ d:o af d:o mellan Landslcrona och Eslöfs station..........	1,200,000	—
„ d:o af d:o mellan staden Kristianstad och Hessleholms station på södra stambanan...................	720,000
„ d:o af d:o mellan staden Vext,ii och Alfvesta station på södra stambanan.......................	434,000	_
„ d:o af d:o från hamnen vid Köping till Uttersberg med gren-bana till sjön Lillsvan...............	500,000
„ d:o af d:o från Herrljunga station på vestra stambanan öfver Venersborg till Uddevalla.............	3,240,000	_
„ d:o af d:o mellan Vexla och Karlskrona...............	2,600,000	—
„ d:o af d:o från Krylbo vid Dalelfven till Norbergs jernmalmsfält	406,000	—
„ d:o af d:o från staden Sundsvall till Torpshammar vid Ljunga eif	1,494,000	—
„ d:o af d:o från Upsala till G-cfle med bibanor till Daunemora och Söderfors.....................	500,000	_1
„ d:o af d:o från Ludvika i stora Kopparbergs län till Kilils station å nordvestra stambanan i Vermlands län ....	5,000,000	—
Fordringar, grundade på Riksdagens särskilt meddelade beslut och. stadganden: Folkskolafqift för år 1871, upptagen till dess vid samma års riksdag beräknade belopp...............................R:dr 575,000: — efter afdrag af hvad derå till Riksgäldskontoret influtit „ 555,517 : 12.
Skog splantering skassans behållning vid 1869 års slut, öfverlemnad till Riksgälds-kontoret enligt 1871 års Riksdags beslut...........R:dr 142,614: 57. efter afdrag af under år 1871 levererade......... „ 140,898: 04.
Transport	—	—

o) Deraf halfva beloppet utgjorde annuitet för år 1874, och erlades den 2 Januari 1875.

p) Se vidare härom under rubrik: Uddevalla—Yenersborg—Herrljunga jern vägsaktiebolag.

— 21 —

Tiden då lånet utbetalts.	Aret för första ränte-och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgäl ds-kontorets fordran vid 1875 års början.	Kapital- och r under å Påräknadt belopp.	inteinbetalning r 1875. Inbetaldt belopp.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1875 års slut.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.		9.
—	—		—		—	6,360,21412	—	—	—	—	6,113,407	23
1862, 1863	1863	5	procent	4 procent	1,229,741 93	68,852	76	68,852	76	1,210,078	85
1864—1866	1868	5	»	4	»	2,258,335	45	122,500	—	122,500	—	2,226,168	87
1864, 1865	1868	5	»	4	»	1,065,638 64	o)110,000	—	110,000	—	996,064	19
1864—1866	1868	5	»	4	»	1,103,301 83	60,000	—	60,000	—	1,087,433	90
1864, 1865	1867	5	»	4	»	650,552	50	36,000	—	36,000	—	640,574	60
1864	1867	5	»	4	»	391,593 19	21,700	—	21,700	—	385,556	92
1864, 1865	1867	7	»	4	»	353,551	06	35,000	-	35,000	—	332,693	10
1865—1867	1869	5	»	4	»	3,135,773 99	^)274,000	—	156,266	—	3,104,724	95
1872—1874	1876, 1878	6	»	5	»	2,600,000	_	---	—	—	—	2,621,546	29
1872, 1873	1876, 1877	6	»	5	»	406,000	—	—	—	—	—	417,785	28
1872—1874	1876, 1878	6	»	5	»	1,494,000	—	—	—	—	—	1,498,115	42
1873	1877, 1878	6	»	5	•»	500,000	—		—	—	—	500,000	—
1874, 1875	1878, 1882	6	»	5	»	1,000,000						3,000,000
—					—	19,482	88	—	—		—	19,482	88
						1,716	53				_	1,716	53
. ----	—		—		—	22,569,902 12	—	—	—	—	24,155,349,01

Ursprungliga

beloppet.

Transport

Fondens för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning behållning vid

1869 års slut ...........................Rdr 50,000: —

efter afdrag af under år 1871 levererade......... „ 85,568: 51,

Såsom låneunderstöd till undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande
länen anvisadt och utbetaldt belopp.........................

210,400

Kreditivfordringar hos statsverket:

För lyftade medel å det vid 1867 års riksdag anvisade kreditiv för rikets försvar

eller andra högst vigtiga ändamål..........................

„ dito å det vid 1870 års riksdag anvisade kreditiv för dito............

1.030.000 —

1.500.000 —

Fordringar för oredovisade förskott:

Till riksdagkostnader......................

„ kontors- och rätteg ångsexpenser vid Riksgäldskontoret
„ kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor. .
„ inlösen af förfallna obligationer och räntekuponer . .

Tills vidare förräntade medel:

Genom uppköpta obligationer.................

„ meddelade lån emot reverser eller depositionsbevis
Upplupna oguldna räntor...................

Fordran för lyftadt belopp af anslag till kanaliseringsarbete, som ej

fullbordats:

Anslag för rensnings- och kanaliseringsarbeten i Lule eif

Transport j

q) Beloppet liar, enligt Riksdagens beslut, blifvit, efter omforing till de för undsättningar vid missväxter

r) Detta belopp har, enligt Fullmäktiges beslut blifvit i 1875 års''räkenskaper uppfördt bland fordringarne.

— 23 —

Biksgälds-kontorets fordran rid 1875 åra slut.
9.
24,155,349	04
14,431	49
13,139	—
q) 169,905	96
1,410,445	63
6,698	51
1,631	53
113	84
10,000	--
1,293,466	87
5,314,845	83
67,568	41
r) 500,000

Tiden då lånet
utbetalts.

Året för
första ränteoch
kapitalafbetalningens
erläggande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1875 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1875.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

22,569,902

14,431

13,580

32,075,712(55

1,410,445 63 --

2,880 43
420''36--

10,000

727,440 86
7,199,000 —
127,611 66

32,957,596(08

eller felslagna skördar afsedda medel, åter upptaget bland fordringarne.

— 24

			Ursprungliga
			beloppet.
		Transport	1.	-
Fordran af liqvidations- och amorteringsfonderna ....		—	—
Behållningar, tillhörande fonderade statslånens liqvidations- och amor-
teringsfonder:
Tillhörande 1855 års statslån........	..... 4,506: 50.	941: 48-
„ 1858 „ „ .......	..... 1,178,501: 37.	1,209,106: 46-
„ 1860 „ „ ........	..... 705,561: 88.	725,074: 40-
1861 „ „ ........	..... 70,021: 36.	74,922: 98-
„ 1864 „ „ ........	..... 27,139: —	29,646: 22.
» 1866 „ „ ........	..... 91,069: 47.	97,570: 99.
„ 1868 „ „ ........	..... 43,817: 97.	42,060: 55.
1870 „ „ ........	...... 4,929: 83.	13,141: 05.
1872 „ „ ........	..... 482: 57.	9,515: 86.
Behållning, innestående å Riksgäldskontorets räkning	N:o 1 i Riks-
hanken (eller den bankoräkning, som begagnas för alla Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter förutom dem,	som tillhöra de fonderade lånens liovi-
dations- och amorteringsfonder'')....
Summa Kronor	—	—

— 25

Tiden då, lånet utbetalts.	Året för första ränte-och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.	Annuitet.	<s» Räntefot.	Eiksgälds-kantorets fordran vid 1875 års början.	Kapital- och ränteinbetalning under år 1875.	Riksgälds- \| kontorets fordran i vid 1875 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	o	4.	5.	6.	7.	8.	9.
	i			i 32,075,712				32,957,596	08
				303	75			258
	''			2,126,029	9»			2,201,979	99
				766,586 I 34.968.632	66 191			916,436 1 36,076,270	36 43

Rev. Ber. ISIG angående Riksgäldskonlqret,

Inom linien bokförda tillgångar:

Riksdagens hus, be-räknadt efter åsätta
brandförsäkrings-

vräTrdet........ 105,000: — 105,000: —

(Upptaget inom li-nien på grund af

1840—1841 årens

Riksdags beslut).

Riksgäldshontorets hus 90,000: _ 90 000: —

(Upptaget inom li-nien på grund af

1856—1858 årens

Riksdags beslut).

Lyftade oredovisade
medel utaf det vid

1862—1863 årens
riksdag beviljade
särskilda kreditiv till
betäckande af kost-naderna för försvars-verkets fullständigare

ordnande...... 2,973,234: 68. 2,973,234: 68

Fordran af Allmänna
hypoteksbanken för
de till grundfond åt
denna bank aflem-nade obligationers

kapitalbelopp. . . . 8,000,000: — 8,000,000: —

(Upptagen inom li-ninen enligt Full-mäktiges beslut
den 7 November

1861).

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1876 års
början.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1875 års
sint.

Summa Kronor 11,168,234: 68. 11,168,234: 68.

— 27 —

Från Riksgäldskontoret utgifna anslag med
eventuel återbetalningsskyldigliet:

Riksgäldskontorets fordran:
af Höganäs stenkolsverks bolag: andel i bolagets behållna
vinst, på grund af 4:e punkten i Kongl.
brefvet den 24 Mars 1832, beräknad intill 1872

års slut till.....................

af Kongl. Svenska aktiebolaget för jernväg mellan
Köping och Hult: Enligt 2:a punkten i kontraktet
af den 18 Augusti 1866 mellan berörda bolag
och Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader åligger bolaget att, derest jernvägen
framdeles skulle komma att försäljas, staten
skall utbekomma utbetalda anslagsbeloppet
(Uppförda i räkenskaperna på grund af Fullmäktiges
i Riksgäldskontoret beslut den 15 December
1875).

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1875 års
början.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1875 års
slut.

Summa Kronor I

14,000

160,000

214,000

Sammandrag:

Riksgäldskontorets samtliga fordringar och öfriga tillgångar (oberäknadt inom linieu
bokförda tillgångar samt från Riksgäldskontoret utgifna anslag med eventuel återbetalningsskyldighet),
som vid 1875 års slut uppgingo till Kronor 36,076,270: 43.
och vid samma års början utgjorde, såsom här förut är visadt „ 34,968,632: 91.

hade således under året, hufvudsakligen genom uppkommen
fordran för meddeladt låneunderstöd till anläggning af

jernväg mellan^Ludvika och Kild, ökats med.......Kronor 1,107,637: 52.

De uti 187o års hufvudbok utbalanserade tillgångarne utgjordes af:

a) räntebärande fordringar, nemligen mot

6 procent ränta..............Kronor 475,000: —

5 » ,................, 10,012,750: 16.

„ .............. „ 217,247: 02.

4 » , „ 13,294,169: 22.

3 » * „ 1,314,439: 47.

M 2. . ” ” ‘ -41-14364,273: 74. 26,977,879: 61.

o) lordringar, for hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att

beräknas............................... 3,550,000: -

Transport Kronor 30,527,879: 61.

— 28 —

Jemförelse
mellan Riksgäldskontor
ets
skulder och
tillgångar.

Transport Kronor 30,527,879: 61.

c) å Riksgäldskontorets räntebärande fordringar upplupna

räntor............................. „ 242,001: 10.

d) utgifna lån, för kvilka ränta icke behöfver erläggas .... „ 40,150: —

e) beloppet af den vid 1871 års riksdag beräknade folkskole afgift

för samma år, efter afdrag af hvad derå till Riksgäldskontor
influtit..................... „ 19,482: 88.

f) återstoden af skogsplanteringskassans samt fondens för bo ställsskogars

indelning till regelbunden hushållning behållningar
vid 1869 års slut................ „ 16,148: 02.

g) återstående fordran för det till undsättande af de genom

1868 års missväxt nödlidande länen anvisade lånebelopp „ 13,139: —

h) återstående fordran hos statsverket för lyftade medel å

anvisade kreditiv för rikets försvar eller andra högst vigtiga
ändamål......................... „ 1,580,351: 59.

i) åtskilliga oredovisade förskott................. „ 18,443: 88.

k) fordran för lyftadt belopp af anslag till kanaliserings arbete,

som ej fullbordats.................. „ 500,000: —

l) Riksgäldskontorets fordran af amorteringsfonderna för de

fonderade statslånen .................... . „ 258: —

m) behållningar, tillhörande nämnda fonder. ......... „ 2,201,979: 99.

n) innestående behållning å Riksgäldskontorets räkning n:o 1

i Riksbanken ... . •..................... „ 916,436: 36.

Summa Kronor 36,076,270: 43.

Vid jemförelse mellan Riksgäldskontorets skulder och tillgångar visar sig att,
då skulderna vid 1875 års slut öfverstego tillgångarne med Kronor 106,544,130: 93.

och vid årets början med..................... „ 96,783,187: 89.

hade således under samma år skulden utöfver tillgång ökats

. med...............................Kronor 9,760,943: 04.

utgörande det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen uppförda kapitalutgifter
. . .................Kronor 20,774,446: 35.

öfverskjuta de i samma räkning krediterade:

a) kapitalinkomster.....Kronor 9,534,926: 65.

b) besparingar å extra stats anslag

......... „ 2,081: 10.

c) amorteradt belopp af fon derade

lån....... „ 1,476,4-95: 56. 11,013,503: 31. 9,760,943: 04.

Vid meddelandet af förestående uppgift om det belopp, hvarmed Riksgäldskontorets
skulder öfverstego dess tillgångar vid 1875 års slut, hafva Revisoreme ansett
sig böra erinra derom, att dessa skulder med få undantag *) härleda sig från
lån, upptagna för utförande af jernvägsbyggnader, samt få derjemte upplysa, att, enligt

*) Dessa undantag äro 11 särskilda skuldposter, utgörande tillsammans 2,473,464 Kronor 92 öre
och hvilka finnas å sid. 4—G angifna.

- 29

eu från Styrelsen öfver statens järnvägstrafik erhållen uppgift, totala byggnadskapitalet
för statens jernvägar, innefattande anläggningskostnad samt kostnaden för materiel och

inventarier, vid 1875 års slut utgjorde............Kronor 147,715,688: 83.

Om från denna summa dragés här förut uppgifna belopp,
hvarmed Riksgäldskontorets skulder vid samma tid öfver stego

dess tillgångar.................... „ 106,544,130: 93.

så visar sig en behållning af . ................Kronor 41,171,557: 90.

Riksgäldskontorets inom Union förda skulder och tillgångar hafva under år
1875 icke undergått någon förändring, hvadan de balanserades vid årets början och
slut med samma belopp, nemligen:

skulderna...............................Kronor 8,254,314: 04.

och tillgångarne........................... „ 11,168,234: 68.

Förhållandet
•med Riks g nidskt)
nio rets inom
limen förda
aktcider och
tillgångar.

— 30 —

Liqvidationsoch
amorteringsfonderna

för de fonderade
statslånen.

Uti den särskilda räkenskapen öfver liqvidations- och amorteringsfonderna för de af
år 1875 samt tillgångar och skulder vid samma års slut sålunda:

Liqvidations- och amorteringsfondernas för de

Skuld vid 1875 års början.	Utg Annuitet.	fter. Omkostnader.	Kurs- förluster.	Tillgång vid 1875 års slut.	Summa Kronor.
i 2,588 30	17,024	—	400	_	___	_	3,321 78	23,334	08	Liqvidations- och
1							1			för 1875 års
84,923 33	1,182,222	22	6,876	11	—	—	1,265,085:79	2,539,107	45	Dito dito för 1858
172,509 33	1,466,666	67	9,581	45	—.	—	927,807:73	2,576,565	18	Dito dito för 1860
i,ayy 50	163,841	50				—	76,509 23	241,660	23	Dito dito för 1861
7,731 —	502,357	—	3,067	98	—	—	50,82322	563,979	20	Dito dito för 1864
82,593 34	1,380,046	67	7,328	33	—	—	158,037,66	1,628,006	_	Dito dito för 1866
15,120 —	1,097,679	—	5,423	91	—	—	42,960,55	1,161,18346	Dito dito för 1868
11,542,50	808,500	—				—	25,103,55	845,14605	Dito dito för 1870
4,33oJ—	932,468	—	—	—	—	—	21,909186	958,707 86	Dito dito för 1872
382,64730	7,550,805;06	32,677,78	—	—	2,571,559,37	10,537,68951

Summan af
de till 1875
års slut f ör
de fonderade
statslånen utbetalda
ränieoch
amortering
sanslag.

dill bestridande af ränta och amortering för de fonderade
från Eiksgäldskontoret intill 1875 års slut utbetalts födande belopp:

för 1855 års lån......... Kronor

. 1858 „ „...................„

, 1860 „ „ .......................... ”

„ 1861 . „ .......................... ”

- 1864 „ „ .......................... ■

» 1866 „ . .......................... *

» 1868 . „ .......................... ”

- 1870 „ „ ”

, 1872 „ „ ”

"Summa Kronor

statslånen hafva

284,880:
21,000,000:
22,340,150:
2,361,850:
5,731,533:
12,844,623:
8,006 691:
3,766,952:
1,600,658:

01.

60.

79.

85.

50.

77,937,340: 60.

31 —

Riksgäldskontor^ upptagna fonderade lån angifvas dessa fonders inkomster och utgifter under

fonderade jernvägslånen ställning under år 1875.

Inkomster.

amorteringsfonden
lån. . .
års lån
års lån
års lån
års lån
års lån
års lån
års lån
års lån

Tillgång vid
1875 års
början.

7,094 80
1,263,42470
878,07121

1875 års anslag
till ränta och
amortering.

Andel i amorteringsfondernas
kapital och
rånte vinster.

Kursvinster.

Skuld vid
1875 års
»lut.

Summa

Kronor.

71,330

34,870

173,662

58,937

16,472

4,812

13,655 —
1,166,666-67

1.466.000 —
165,000,—
502,357

1.380.000
1,100,386

808,500
932,468

Summa Kronor ,2,508,677 25|7,535,032 87) 121,241|98| 3,158|03

203	98			2,380	30	23,334	08
51,786	90	1,249	85	55,979	33	2,539,107	45
29,618	42	142	22	202,733	33	2,576,565	18
3,743	12	—_	—	1,586	25	241,660	23
5,575	20	—	—	21,177	—	563,979	20
12,110	56	1,765	96	60,466	67	1,628,006
959	29	—	—	900	—	1,161,183	46
8,211 22	—	—	11,962	50	845,146	05
9,033)29	—	—	12,394	—	958,707	86

369,579,38) 10,537,689)51

Då de af Riksgäldskontoret upptagna fonderade lån blifvit använda dels till
bekostande åt statens jernvagsbyggnader, dels till anslag eller lån för enskilda iernvagsanlaggmngar
hafva Ilevisorerne ansett sig bär böra lemna en fortsättning till
1875 års slut af den i senaste revisionsberättelse, sid. 30, intagna, ur Riksgäldskontor
och Trahkstyrelsens räkenskaper för flera år kemtade uppgift å hvad som i
ranta och amortering för dessa lån blifvit till Riksgäldskontoret inbetala, äfvensom
ä de behållningar af trafikmkomsterna å statens jernvägar, som blifvit till Riksgäldskontoret
eller Statskontoret aflemnade: 8

till 1875 års
slut aflemnade
behållningar
af trafikinhornsten
å statens
jernvägar
samt tving da
räntor och
kapitalafb dalning
ar å lån
till enskilda

jernvägsan läggningar.

32 —

Beräkning
öfver de till
jernvägsåning
g ning ar
influtna och
utgifna medel.

Granskning
af Riksgäldskontorets

hufvudbok.

				Till Riksgäldskonto-
		Aflemnad behållning	ret inbetald ränta
		af trafikinkomsten	och amortering å lån	Summa.
		å statens jern vägar.	till enskilda jernvägs-
				anläggningar.
År 1850-1860	.....Kronor			343,261	84	343,261	84
1861 ....		50,000	—	268,730	11	318,730	11
'' 1862 ....		200,000	—	352,065	78	552,065	78
1868 ....		600,000	—	635,004	32	1,235,004	32
1864 ....		200,000	—	460.944	59	660,944	59
n 1865 ....		__	_	329,922	36	329,922	36
1866 ....		__	_	283,638	16	283,638	16
1867 ....		1,200,000	—	464,603	10	1,664,603	10
1868 ....		800,000	—	572,571	99	1,372,571	99
1869 ....		2,505,964	53	698,672	38	3,204,636	91
1 1870 ....		2,743,837	31	639,190	28	3,383,027	59
1871 ....		3,315,661	32	689,926	16	4,005,587	48
1872 ....		3,000,000	.-	959,561	66	3,959,561	66
1873 ....		3,000,000	—	779,949	16	3,779,949	16
1874 ....		3,700,000	—	816,978	06	4,516,978	06
" 1875 ....	r - - - - M	3,100,000	—	846,835	98	3.946,835	98
	Säger Kronor	24,415,463	16	9,141,855	93	33,557,319	09
Afgå under år 1865 återlemnade	350,000	—	—	—	350,000	—
i	Summa Kronor	24,065,463	16	9,141,855	\| 93	\| 33,207,319	09

Till upplysning om de medel, som genom statslån m. fl. inkomster till Riksgäldskontoret
influtit för verkställande af de utaf Riksdagen beslutade utbetalningar
för statens och enskilda jernvägsanläggningar, samt om de summor, som för sådana
ändamål blifvit så väl från Riksgäldskontoret som Statskontoret utbetalda, hafva
Revisorer ne, i likhet med hvad under föregående revisioner skett, låtit deröfver upprätta
en beräkning, som finnes denna berättelse bifogad (Bil. lätt. A.)

Riksgäldskontorets hufvudbok och den särskilda räkenskapen öfver de fonderade
lånens liqvidations- och amorteringsfonder för år 187o hafva blifvit utan erinran
granskade af Revisorerne, som funnit de till Riksgäldskontoret influtna medel och derifrån
verkstälda utbetalningar behörigen verificerade.

33 —

Äfven hafva Revisorerne i sammanhang med hufvudbokens granskning tagit T.
kännedom om den i Riksgäldskontoret förda liggare öfver beviljade och utbetalda lån till

till byggnader och tomtregleringar, hamn- och brobyggnader, åars uppresning, kanal- vissa beoch
sluss- samt jernvägsanlaggningar, till Stockholms allmänna barnhus och Alnarps stämda förelandtbruksinstitut;
hvilken år 1875 för flera år upplagda liggare redovisar de från mal''

samma års början utbetalda nya lån samt verkstälda rånte- och kapitalinbetalningar.

Till upplysning om fortgången utaf försäljningen af obligationerna för det Angående fortlån
å 24,000,000 Kronor, som, enligt Riksdagens beslut, år 1872 upplades med 4 satt försäljprocent
ränta, få Revisorerne meddela, att under innevarande år obligationer å ett nmå a> 1872
nominelt belopp af 613,900 Kronor blifvit efter kurs af 88 procent afyttrade till de n>s
fonderade statslånens liqvidations- och amorteringsfonder. Vid revisionens början var
förhållandet med ifrågavarande lån följande:

Enligt den i senaste revisionsberättelse, sid. 33, lem-

nade redogörelse, från och med år 1872 i

Mars till och med år 1875 i Januari, efter olika

kurser....................Kronor

År 1876 i April—Juni, å 88 procent..... „

Försåldt

nominelt belopp.

Influtet

belopp.

18,650,000

613,900

16,619,250

540,232

Summa Kronor

19,263,900

—

17,159,482

—

Om till nominela beloppet af bär angifna, försålda och utlemnade obliga -

tioner å...............................Kronor 19,263,900: —

läggas utlottade, icke utlemnade obligationer å......... „ 552,700: —

voro således qvarliggande osålda obligationer å......... „ 4,183,400: —

Summa Kronor 24,000,000

Till fortsättning och afslutande af den redogörelse, som i senaste revisionsberättelse Angående
finnes å sid. 36 intagen rörande inbetalningen af det år 1875 med von Erlanger et Söhne 1875 års ,l-<»•
in. 11. afslutade lån å 20,250,000 Riksmark, och hvaraf sista andelen förföll till betalning
den 1 sistlidne Juli, få Revisorerne meddela, att hela lånet blifvit inom föreskrifven
tid till fullo inbetaldt.

Rev. Ber. 1876 angående Riksgäldskontoret. 5

— 34 —

Angående lan
a två millioner
Pund Sterling
för jernvägsbyggnader.

Intill den 1 Oktober sistlidet år hade af sagda lån inbetalts
. . *.........................Riksmark 5,013,750: —

Sedermera har dels före och dels vid de i sådant

afseende bestämda terminerna levererats......... „ 14,310,102: —

hvartill bör läggas beloppet af de under tiden utlottade
och följaktligen icke utlemnade obligationer . . „ 14,898: —

och kapitalrabatt, 4^- procent, å hela lånet....... „ 911,250: —

Summa Riksmark 20,250,000: —
Genom försäljning af det till den 1 Oktober 1875 inbetalda
beloppet hade till Riksgäldskontoret influtit . . . Kronor 4,442,354: 40.
Det derefter levererade beloppet har genom försäljning

till olika kurser inbragt tillsammans....... . . . „ 12,701,469: 13.

hvadan genom sagda lån till Riksgälskontoret influtit en

summa af........................... Kronor 17,143,823: 53.

Om härtill läggas:

kapitalrabatten, 911,250 Riksmark, efter den i Riksgäldskontoret
antagna bokföringskurs af 89 Kronor för

100 Riksmark........................ „ 810,000: —

under tiden före lånets slutbetalning utlottade och således
icke utlemnade obligationer å 15,600 Riksmark, efter

samma kurs......................... „ 13,866: 67.

samt skilnaden mellan nämnde kurs och de kurser, hvartill
de olika andelarne af lånet blifvit försålda..... „ 32,309: 80.

uppkommer den summa af................. Kronor 18,000,000 —

hvartill hela lånet, 20,250,000 Riksmark, blifvit i Riksgäldskontorets räkenskaper
i svenskt mynt bokfördt.

Förutom det uppdrag, 1875 års Riksdag lemnade åt Fullmäktige och för hvilket
omständligen redogöres i samma års revisionsberättelse, sid. 33 och 34, att till bestridande
af då redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda
tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer,
ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, som utgjorde eller i svenskt mynt
motsvarade femtio millioner Kronor, har innevarande års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige
att, för beredande af tillgång

till den under åren 1877—1879 förfallande betalning af obligationer tillhörande
1869 års lån,

till utbetalning af de utaf 1876 års Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag
till statens jernvägars byggande och utveckling, samt af de belopp, som enligt
den för 1871 års Riksdag framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens
jernvägsbyggnader användas,

till utbetalning af de bidrag till enskilda jernvägsanläggningar, som 1876 års
Riksdag på Riksgäldskontoret anvisat,

samt till konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranledde
och då sådant med fördel för staten kunde ske,

35 —

på det sätt och till de belopp, Fullmäktige funne lämpligt, dock ej utöfver hvad
hvad som till förenämnda utgifter åtginge, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående
obligationer af 1875 års i tyska Riksmark förskrifna statslån, eller nya, i
annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta förskrifna obligationer
eller partialförbindelser, dem Fullmäktige egde utfärda; och skulle Fullmäktige i öfrigt
vid upplåningen gå till väga på sätt, de funne lämpligast och bäst befrämja statens
fördel; hvarförutom Riksdagen föreskref, att försäljning af 1870 års fem procent obligationer
icke fick ega rum förr, än Riksdagen om sådan försäljning förordnade. Vidare
uppdrog Riksdagen åt Fullmäktige att, för den händelse nya obligationer komme att
af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande
berörda nya upplåning kunde komma att fattas, med underdånig anhållan, att
Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti; samt slutligen att, om nya statsobligationer
blefve i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp i svenskt mynt evalveradt,
tillse, att utlottningslistorna rörande dessa obligationer komme att kungöras i
Svensk författningssamling på enahanda sätt, som Kongl. Maj:t medgifvit i afseende å
så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer, äfvensom
söka utverka, att kuponer, tillhörande nu i fråga varande obligationer, måtte på samma
sätt, som i afseende å kuponer till 1870 och 1872 årens lån eger rum, i landtränterierna
inlösas och i uppbörden mottagas.

Detta Riksdagens beslut delgafs Fullmäktige genom det den 17 sistlidne Maj
utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret, deruti detsamma är intaget. I afseende
å fullgörandet af detta uppdrag få Revisorerne ur Fullmäktiges protokoll anföra följande.

Den 27 i samma månad anmäldes för Fullmäktige, att Herrar C. J. Hambro
et Son i London och Skandinaviska kreditaktiebolaget gemensamt afgifvit muntligt
anbud angående upptagandet af ett amorteringslån å två millioner Pund Sterling mot
den 1 derpå följande Juni daterade obligationer, förskrifna med fyra och en half procent
halfårsvis förfallande ränta och stälda att amorteras inom femtio år medelst inköp,
om obligationerna kunde under pari erhållas, men i annat fall medelst utlottning
och inlösen af obligationer, dock med rätt för Riksgäldskontoret att efter tio år
medelst kapitalafbetalningarnes förstärkande påskynda amorteringen; och hade Herrar C.
J. Hambro et Son samt Skandinaviska kreditaktiebolaget erbjudit sig att, till en kurs af
nittiofem procent, af berörda lån fixt öfvertaga nominelt 1,500,000 £ St. att inbetalas
på det sätt, att Riksgäldskontoret skulle ega att på låneöfvertagarne utställa femton dagars
vexlar vid lånekontraktets underskrifvande å en femtedel samt den 1 September, den 1
Oktober, den 1 November och den 1 December innevarande år å likaledes en femtedel af
lånebeloppet hvarje gång, med rättighet dock för låneöfvertagarne att tidigare, än å dessa
terminer, fullgöra inbetalningarne mot erhållande i sådant fall af 4-|- procent årlig
ränta å sålunda inbetalda belopp från uppsägningsdagen till och med den dag, då
Riksgäldskontoret eljest enligt kontrakt egde att medelst vexlars utställande indraga
beloppet; hvarjemte obligationernas förfärdigande samt deras i England föreskrifna
stämpling skulle bekostas af Riksgäldskontoret. Beträffande de af lånet återstående
500,000 £ St. bvilkas fria öfvertagande icke blifvit erbjudet, skulle det bero på Riksgäldskontor
att antingen sjelf med dem i lånet participera och de för nämnda belopp
utfärdade obligationer efter godtfinnande disponera eller ock medgifva låneöfvertagarne
optionsrätt under en tid af två månader från den 1 Juni till deras öfvertagande
på ofvan angifna vilkor.

Fullmäktige togo detta anbud under öfvervägande; och enär den tyska penningemarknaden
syntes föga gynsam för ett låns upptagande derstädes, samt ett ytter -

— 3(3 —

ligare utsläppande af 1875 års obligationer fördenskull ansågs icke då kunna ske
med fördel för Riksgäldskontoret och säkerligen icke till den af Herrar von Erlauger
et Söhne enligt lånekoutraktet den 5 Juni 1875 betingade optionskurs af 96 procent,
funno Fullmäktige det afgifna anbudet böra läggas till grund för allvarliga underhandlingar,
helst ett låns einitterande i England och den deraf föranledda större kännedomen
än hittills hos den engelska allmänheten om svenska statspapper i och för
sig vore en eftersträfvansvärd fördel för Riksgäldskontoret; hvartill särskildt kom, att
den dåvarande osäkra politiska ställningen, som lätt kunde medföra hastiga förändringar
i penningemarknaden, gjorde det angeläget, att frågan om ett låns upptagande
med all möjlig skyndsamhet bragtes till afgörande. Fullmäktige uppdrogo derför åt
sin ordförande och sina två deputerade att underhandla om det ifrågasatta nya lånet,
dervid desse borde söka att, om möjligt, bereda gynsammare lånevilkor, särskildt sä
till vida, att de skulle söka få räntan å 4\ procent å förskottsinbetalningarne nedsatt
till närmare öfverensstämmelse med det i England då gällande diskonto samt Riksgäldskontoret
befriadt från den till | procent uppgående stämplingen af obligationerna.

Efter fortsatta underhandlingar afgafs den 29 Maj ett skriftligen affattadt låneanbud,
innehållande här förut omförmälda vilkor, med tillägg: att långifvarne skulle
ega bestämma obligationernas valörer, att dcu till 2 månader föreslagna optionstiden
för den fjerdedel af lånet, som icke öfvertogs fixt, skulle beräknas från kontraktets dato, att
bestyret med inlösen af förfallna obligationer och räntekuponer skulle af Riksgäldskontoret
godtgöras med procent, samt att Herrar C. J. Hambro et Son skulle
ega bestämma, huruvida lånet skulle afslutas med dem allena eller gemensamt med
en eller flere låneofvertagare, äfvensom att Riksgäldskontoret åtoge sig att utverka
Kongl. Maj:ts bifall till och garanti å lånet. Å detta anbud fordrades ett afgörande
svar samma dag.

Vid fortsatt öfvervägande af det sålunda skriftligen bekräftade låneanbudet ansågos
hufvudsakligen följande omständigheter inverka på frågans afgörande, hvilka
Revisorerne ordagrant återgifva, såsom de förekomma i Fullmäktiges protokoll:

“Om Riksgäldskontorets förestående upplåning uppskötes utöfver innevarande år,
blefve det för bestridande af de för året återstående utgifter nödigt ej allenast att indraga
Riksgäldskontorets samtliga till förräntande utlemnade lån, för närvarande uppgående
till 7,665,000 kronor, hvarigenom såväl den allmänna rörelsen kunde komma
att i viss mån lida, som ock Riksgäldskontoret komme att beröfvas den för dess rörelse
lämpliga och behöfliga reserv, som uppsägningslånen bildade, utan antagligen
äfven att, till hvad pris som kunde erhållas, försälja större delen af inneliggande
osålda obligationer af 1872 års lån å 4,243,500 R:dr.

“Då, efter anlitande af dessa tillgångar, upplåning blefve oundgänglig, skulle ett
sådant oafvisligt lånebehof nära nog nödga till antagande af hvilka vilkor som än
komme att fordras; hvarjemte ett hufvudsakligt afseende måste fästas derå, att under
tiden de allmänna penningeförhållandena lätteligen kunde hafva förändrats derhän, att
ett låns upptagande blefve ganska svårt, Hvad särskildt anginge den engelska marknaden,
som onekligen för närvarande erbjöde de största fördelarne, komme just den
att företrädesvis röna inverkan af förhållandena i Orienten. Om dessa utvecklade
sig på ett sådant sätt, att ett krig af desamma föranleddes, vore det svårt att på förhand
beräkna dess både utsträckning och långvarighet. Men säkert vore, att under
krigstiden en allmän obenägenhet mot penningars placering på längre tid komme att
visa sig. Det nuvarande låga diskontot i London antydde ej blott tillgången på kapital,
utan äfven, och i måhända än högre grad, en obenägenhet hos affärsmän att inlåta
sig i nya affärer, eller enahanda orsak som föranledde det låga diskontot år 1868,

— 37 —

då likväl ett lån ej utan ganska betungande vilkor kunde af Riksgäldskontor^ upptagas.
Det började oroande tillståndet i Turkiet både redan föranledt ett betydligt
prisfall å ryska statspapper, och Sveriges grannskap till Ryssland, om än i verkligheten
af mindre betydelse, kunde, på sätt ock ombudet för Herrar C. J. Hängbro &
Son under underhandlingarna antydt, genom det allmänna föreställningssättet lätteligen
för den närmaste framtiden för Riksgäldskontor försvåra upptagandet af ett lån, åtminstone
i England.

“Om lån på antagliga vilkor kunde erhållas, önskade Fullmäktige alltså så
skyndsamt som möjligt afsluta detsamma, och i synnerhet vore ett lån i pounds sterling
att föredraga framför upplåning i hvarje annat utländskt myntslag, emedan tillgång
på vexlar och fordringar i £ St. underlättade införsel af guld, som i anledning
af de nya oktrojerna för enskilda banker i ökadt mått behöfdes, samt ett i £ St. förskrifvet
låns indragning derigenom ej blott för Riksgäldskontoret lättast, utan äfven,
och än mer, med ett särskildt gagn för vår penningmarknad i dess helhet kunde
verkställas.

“Beträffande särskildt det föreliggande anbudet, funno Fullmäktige en förbindelse
med ett för soliditet och redbarhet på den engelska marknaden så ansedt hus
som 0. J. Hambro & Son vara önskvärd och, jemväl för framtiden, kunna gagna
Riksgäldskontoret.

“Af de föreslagna lånevilkoren syntes särskildt räntan å förskottsbetalningarne
4| % väl hög, jemförd med det i England gällande diskonto, men alla under förhandlingarne
gjorda försök att åvägabringa nedsättning i denna räntefot, likasom att
frikalla kontoret från kostnad för obligationernas stämpling i England, hade, på sätt
Fullmäktiges ordförande och deputerade upplyste, bestämdt tillbakavisats, och med
temlig visshet kunde antagas, att, om anbudet, sådant det nu förelåge, ej gjorts deri
27 dennes, skulle detsamma, till följd af derefter inlupna telegrafiska underrättelser,
nu ej blifvit afgifvet på andra än för Riksgäldskontoret mindre gynsamma vilkor.
Fullmäktige hade i allt fall skäl hoppas att genom lånemedlens utlåning bereda en
ränteinkomst, som komme att i väsentlig mån motsvara ifrågavarande ränta å de betalningar,
som blefve i förskott verkstälda, äfvensom kupongräntan från de föreslagna
bestämda inbetalningsterminerna till dess lånemedlen behöfde för kontorets egna utgifter
användas.

“Den så kallade jouissancen, bestående deri att obligationerna komme att aflemnas
med kuponger för tiden från obligationernas utfärdande, utan godtgörande af
upplupen, icke förfallen ränta för tiden före lånets inbetalning af långifvarne, vore en
af coutumen vid låns emitterande i England föranledd och således oundviklig utgift,
hvilken Fullmäktige ock ansågo uppvägas af lånevilkoren i öfrigt samt af fördelen att
nu, på gynsammare vilkor, än måhända framdeles stode att erhålla, kunna afsluta
lånet och derigenom vinna säkerhet att på fullt antagliga vilkor anskaffa medel till
de kontorets förestående utgifter, som borde med lån betäckas.

“Vid bedömande af den effektiva räntan, som, äfven under antagande af det
aldra ogynsammaste och säkerligen ej inträffande förhållande, att den betingade kapitalrabatten
fem procent komme att i sin helhet drabba lånet, skulle, med någon
utsträckning af amorteringstiden från 50 till 52 år, utgöra 4,916 procent, borde i betraktande
tagas den väsentliga omständighet, att lånet, i olikhet med hvad i afseende
å 1875 års och öfriga i tyskt mynt förskrifna lån egcr rum, komme att amorteras
genom obligationernas inköpande, så länge de kunde under pari erhållas, och icke
genom utlottning. För hvarje procent, hvarmed de kunde under pari inköpas, minskades
således i sjelfva verket rabatten, och ehuru det vore omöjligt att på förhand

till siffran beräkna, hvartill denna vinst i verkligheten kunde komma att för lånet i
dess helhet uppgå, vore det uppenbart, att densamma komme att verka till eu högst
betydlig nedsättning i ofvan beräknade effektiva ränta.

»Det föreslagna lånebeloppet understege visserligen den summa, Fullmäktige af
innevarande års Riksdag bemyndigats upplåna; men genom det mindre beloppet vore
det lättare att undvika ränteförlust; hvartill komme, att af underhandlingarne framginge,
det ett svenskt lån till större belopp än det ifrågasatta för närvarande icke
skulle kunna i England upptagas på de nu erbjudna vilkor.

»Lånets belopp medgåfve ej eller att använda detsamma till konvertering af 1868
års lån; men en sådan, ehuru i och för sig önskvärd, mötte för det närvarande hinder
bland annat deraf, att ännu i innevarande års årgång af en utaf ledamoten i »the
London Stock Exchange» W. T. F. M. Ingall utgifven »Foreign Stock Manual», hvars
innehåll af engelska bankirhus ansåges fullt tillförlitligt, förekomme den visserligen
oriktiga uppgiften att Riksgäldskontorets rätt att förstärka amorteringen af 1868 års
lån inträffade först år 1883; i följd hvaraf eu konvertering redan nu af 1868 årslån
skulle kunna skada det nya lånet samt fördenskull det afgifna låneanbudet inför
Fullmäktiges ordförande och deputerade förklarats göras under den uttryckliga förutsättning,
att den fixt öfvertagna låneandelen ej komme att till konvertering af 1868
års lån användas.

»På grund af de här ofvan anförda skäl funno Fullmäktige sig böraihufvudsakliga
delar antaga det gjorda låneanbudet och beslöto, beträffande det i afseende å
500,000 ■£ St. af lånet föreslagna alternativ, att förbehålla Riksgäldskontoret ratt att
sjelf! efter godtfinnande disponera nämnda låneandel.»

Efter ytterligare underhandlingar träffades öfverenskommelse om den ändring
i lånevilkoren, att amorteringstiden uträcktes från 50 till 52 år, äfvensom att obligationernas
utgifningsdag framflyttades från den 1 till den 15 Juni och tiderna för indragningen
af lånet till den 15 Juni, 14 September, 14 Oktober, 14 November och 14
December 1876; hvarjemte de närmare bestämmelserna om lånet aftalades sådana,
som lånekontraktet utvisar, hvarefter å Herrar O. J. Hambro et Sons vägnar förklarades,
med stöd af det gjorda förbehållet, att lånet afslutades med nämnda bankirhus
allena. Det ömsesidigt godkända kontraktet undertecknades den 30 Maj, och har Kongl.
Maj:t under den 1 Juni faststält Fullmäktiges beslut rörande omförmälda upplåning
äfvensom å lånet meddelat sin garanti, hvarom kungörelse finnes införd i N:o 22 åt
Bihang till Svensk författningssamling.

Till upplysning om kontraktets innehåll är en afskrift deraf denna berättelse
bifogad (Bil. Ditt. B.) Obligationernas antal äfvensom deras och räntekuponernas
lydelse inhemtas af likaledes vid denna berättelse fogade aftryck åt desamma (Bil.
Litt, C.) ... ...... .. ,

Med begagnande af dem i lånekontraktet förbehållen rätt att före de bestämda
förfallotiderna verkställa inbetalningar, hafva låneöfvertagarne å nedannämnda tider
till inbetalning uppsagt hela den af dem öfvertagna låneandelen, nemligen

den 15 Juni nominelt.......................£ St. 1,040,000

„ 20 „ ............................ „ 280,000

„ 6 Juli............................ „ 20,000

„ 8 .............................. „ 20,000

„ 25 „ „ 90,000

29 „ „ 50,000

Summa £ St. 1,500,000

— 39 —

Transport £ St. 1,500,000: — —

Efter afdrag af den betingade kapitalrabatten,
5 procent...................£ St. 75,000:---

samt likaledes i kontraktet bestämd ränta, 4^ procent
å förskottsinbetalningarne........ ,, 18,238: 8. 9. 93,238. 8. 9.

har Riksgäldskontoret således utaf nämnde låneandel haft att förfoga

öfver..............................£ St. 1,406,761: 11. 3.

Nämnda belopp har sålunda af Riksgäldskontoret indragits och disponerats, att

Försåldt belopp.
£ Sterling.

Influtet belopp.
Kronor.

till Riksbanken öfverlåtits, efter kurs af 18 Kronor
11 öre för £ St, och med skyldighet att,
utan afvaktan af förfallodagen, vid utställandet
af Riksgäldskontorets femton dagars vex lar

eller invisningar erlägga liqvid....... 1,092,961: 11. 3. 19,793,533: 89.

till Skandinaviska kreditaktiebolaget öfverlåtits,
efter kurs af 18 Kronor 12 öre för ett £ St.

och med enahanda betalningsskyldighet.... 250,000: — — 4,530,000:

till liqvidations- och amorteringsfonderna, efter
kurs af dels 18 Kronor 15 öre dels 18 Kronor
16 öre för ett £ St, öfverlåtits, för att

användas vid förestående annuitetsliqvider . . 63,800: — — 1,158,293: —

Summa 1,406,761: 11. 3. 25,481,826: 89.

För den af Herrar C. J. Hambro et Son öfvertagna låneandelen, 1,500,000 £
St. har således till Riksgäldskontoret influtit en summa af 25,481,826 Kronor 89 öre,
hvilken Fullmäktige förräntat i den mån, densamma icke blifvit använd för Riksgäldskontorets
utgifter.

Den summa af 7,110,798 Kronor 20 öre, som Statskontoret, jemlikt 1874 års
Riksdags förordnande, egde att under år 1875, såsom bidrag till bestridande af sina
utgifter för de till jernvägsbyggnaderna anvisade medel, i mån af behof från Riksgäldskontoret
utbekomma, och hvaraf, enligt senaste revisionsberättelse, sid. 37, utbetalts

under Juni, Juli och Augusti tillhopa.............. . Kronor 3,610,798: 20.

har, såsom Fullmäktige i siu berättelse till innevarande års Riksdag
redan meddelat, blifvit under återstående delen af år
1875 till hela sitt belopp af Statskontoret lyftad, i det
deraf utanordnats:

under September ........................ „ 1,000,000

„ Oktober.......................... » 500,000

och „ December......................... » 2,000,000

Kronor 7,110,798

20.

Angående
bidraget för

år 1875 till

bestridande af
Statskontorets
utgifter för
jernvägsbyggnaderna.

Anslaget för
ar 1876 till
bestridande
af utgifter f ör
jernvägsanläggningar

samt för anskaffning
af
lokomotiv och
vagnar samt
delar deraf.

Bidraget till
fyllande af
statsverkets
behof för år
1876.

Återstående
kostnader för

1874 års
Riksdag.

Sistlidet års Riksdag förordnade, att Riksgäldskontoret skulle för bestridande af
Statskontorets utgifter för de till järnvägsanläggningar samt för anskaffning af lokomotiv
och vagnar och delar deraf för innevarande år anvisade anslag i mån af
behof tillhandahålla Statskontoret 12,000,000 Kronor, deraf halfva beloppet var afsedt
för anskaffning af lokomotiv och vagnar och delar deraf, och af hvilket sistnämnda
belopp Statskontoret egde att under år 1875 lyfta 4,000,000 Kronor. Enligt senaste

revisionsberättelse, sid. 87, voro härutaf utbetalda.......Kronor 2,500,000: —••

och har det återstående beloppet blifvit sålunda lyftadt,
att deraf utanordnats:

under September 1875 ..................... „ 200,000:

„ Oktober „ .................... „ 300,000

„ Januari 1876 „ 1,500,000

„ Februari „ „ 1,000,000

„ Mars „ „ 500,000

„ Maj „ „ 1,000,000

„ Juni „ „ 3,500,000

och „ Juli „ „ 1,500,000

Summa Kronor 12,000,000

Utaf den af 1875 års Riksdag, såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof
i följd af den för innevarande år verkstälda reglering af Statskontorets inkomster
och utgifter, på Riksgäldskontoret anvisade summa af 3,007,600 Kronor 40 öre,
hvilken summa Statskontoret egt att efter detta års ingång utbekomma, hafva under
den 20 sistlidne Juli, efter skedd reqvisition, till sistbemälda

kontor utanordnats..........................Kronor 500,000: —

och voro vid tiden för revisionens början i Riksgäldskontoret

innestående............................ „ 2,507,600: 40.

Kronor 3,007,600: 40.

I senaste revisionsberättelse, sid. 38 och 39, upptogos de af Riksgäldskontoret

bestridda kostnaderna för 1874 års Riksdag till..........Kronor 443,738: 59.

Om härtill läggas de under år 1875 utbetalda ytterligare
kostnader för samma Riksdag, bestående dels i Kongl. Statskontoret
ersatta förskott..............Kronor 4,242: 87.

dels i 1874 års arfvode för vården af de tryckta

riksdagshandlingarne............. „ 600: —

och dels i utgifter för häftning och bindning
m. m.................... ___ 183: 85._„ 5,026: 72.

utgör sammanlagda beloppet af kostnaderna för ifrågavarande

Riksdag...............................Kronor 448,765: 31.

— 41

Enligt särskild af Riksgäldskontorets revisor utan anmärkning granskad redogörelse
för de summor, som i egenskap af förskott utanordnats till bestridande af
kostnaderna för 1875 års Riksdag, utgjorde sammanlagda beloppet af de redovisade
utbetalningarne.............................Kronor 463,748: 48.

Till upplysning om beskaffenheten af förenämnda utgifter intages här följande
sammandrag:

Kostnader för
1875 års
Riksdag.

Rev. Ber. ISIG angående Riksgäldskontor et.

Sammandrag öfver de af Riksgäldskontoret bestridda kostnader för 1875 års Riksdag.

Riksdags manna arfvoden.

Riksdagens Första Kammare
Riksdagens Andra Kammare .
Konstitutions-Utskottet . . . .

Stats-Utskottet........

Bevillnings-Utskottet . . . . .
Banko-Utskottet........

Lag-Utskottet.................

Särskilda Utskottet...............

Första Kammarens Tillfälliga Utskott ....
Andra Kammarens Tillfälliga Utskott ....
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottet .
Sammansatta Stats- och Lag-Utskottet. . .
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottet

Riksdagens Kansli och Bibliotek.......

Riksdagens Klubb...............

Allmänna omkostnader, nemligen:

tryckningskostnad.....Kronor 53,607

häftnings- och bindnings kostnad.

......... ,,

skrifmaterialier, tryckpapper
m. m......... ,

ved och lyshållning .... ,

Månadsarfvoden för tillsyn
och skötsel af värmeledningen
in. in...... „

Diverse utgifter...... ,

13,467

14,427

4,331

231,640

09.

20.

Resekost nadsersätt ningar.

Tjenstemäns
och betjentes
månadsarfvoden
och dagtraktamenten.

15,959

2,637: -2,229-, 78.1___

29,922

41,659

3,073

17,234

3,611

3,560

3,611

1,826

13,163

Tryckningsoch
häftningskostnader.

--- 2,637)— 67,074 29 20,987 78; 90,699; 7

Diverse

utgifter.

1,776

2,449

189

907

697

148

487

82
86
54
75
93
81
3

327157

10120

115)65

2''63

■ 5i~

363
179)32
487 70

Summa

Kronor.

31,698

291,709

3,262

18,141

4,308

3,709

4,098

2,153

115

13,342

487

Summa)231,640''- 15,959)47 120,297 50) 67,074)29) 28,777)22)463,748!48

- 43 —

Aflöningar och Öfrig» förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret äfvensom
derifrån utbetalda pensioner hafva, enligt de granskade räkenskaperna, under år 1875
utgått med följande belopp:

Fullmäktiges arfvoden..................

Deputerades arfvoden..................

Aflöning till kontorets tjensteman och betjente . .

Löneskilnads- och vikariatsarfvoden..........

Gratifikationer åt extraordinarie!’...........

Aflöning enligt indragningsstaten............

Pensioner.........................

Begrafningshjelp.....................

Redovisade kontorsexpenser..............

Postporto och ersättning till Stockholms postkontor

Kronor 12,800: —
7,200: -„ 39,333: 33.

„ 2,387: 65.

,. 4,000: -

„ 13,975: —

8,417: 50.
225: -„ 5,839: 83.

109: 17.

Summa Kronor 94.287: 48.

Enligt det för Riksgäldskontoret gällande reglemente åtnjuter Fullmäktiges
Ordförande såsom arfvode 3,200 kronor samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige
1,600 kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, egen
att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad
efter samma grunder, som gälla för resekostnadsersättning åt Andra Kammarens ledamöter.
Derjemte uppbära de två Fullmäktige, som äro Deputerade, för sina med detta
uppdrag förenade åligganden arfvoden, som Fullmäktige ega att bestämma. Dessa
sistnämnda arfvoden, som vanligen beräknats per månad, hafva hittills varit sålunda
bestämda, att den Deputerad, som utöfvat den närmaste tillsynen öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgjort sina åligganden, tillagts 400 kronor och den andre
Deputeraden 200 kronor i månaden. Fullmäktige uppbära följaktligen följande arf -

voden, för år räknadt:

Fullmäktiges Ordförande........................Kronor 3,200:

sex Fullmäktige, hvardera........................ „ 1,600: —

hvarförutom en Deputerad åtnjuter . . . •............... ,, 4,800: —

och en Deputerad............................. „ 2,400: —

Den hittills varande godtgörelsen till Fullmäktige såsom sådana har redan förut
icke kunnat annat än anses ganska knapp i förhållande till de anspråk, som det allmänna
ställer på och hvilkas uppfyllande det eger rätt att fordra af dem, som erhålla
och mottaga förtroendet att ombesörja ett så maktpåliggande uppdrag, som styrelsen
öfver Riksgäldskontoret. Under nuvarande förhållanden och deraf betingade ökade
fordringar på godtgörelse för så väl offentliga som enskilda tjenster och förtroendeuppdrag
miste det nuvarande arfvodet anses allt för litet motsvara vigten och ansvaret
af de åligganden, för hvilka det skall utgöra ersättning; och i synnerhet torde
detsamma vara ännu mindre tillfredsställande för de Fullmäktige, som icke i alla fall
måste uppehålla sig i hufvudstaden. Ehuru Revisorer^ icke tilltrott sig att framställa
något förslag rörande det belopp, hvartill arfvodet lämpligen bör förhöjas, hafva de

Riksgäld* kontorets
förvaltningskostnader.

Angående
förhöjning af
arfvodet för

Fullmäktige.

— 44 —

Angående
suppleanter för
Fullmäktige,

Riksgäldskontor
ets kassainkomster
och
kassautgifter
år 1875.

ansett sig böra lasta Riksdagens uppmärksamhet på billigheten och nyttan deraf att
detsamma blir sådant, att den, som egnar tid och arbete åt så vigtiga ärenden, kommer
att derför'' erhålla en deremot svarande ersättning.

För besluts fattande i alla ärenden af mera allmän vigt och särskildt i vissa
uppgifna . fall stadgar det för Riksgäldskontoret gällande reglemente, att minst fem
Fullmäktige skola vara tillstädes; beträffande öfriga ärenden är medgifvet, att sådana,
som ej tåla uppskof, få afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten
ense. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, eger Fullmäktiges
Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. Vidare stadgas att,
om Fullmäktig åstundan att under längre eller kortare tid afresa från staden, bör
han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla, med uppgift tillika
om tiden för sin frånvaro; äfvensom att Fullmäktig, som af opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindras att bevista sammankomst, bör sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

Sammanhållas dessa föreskrifter, så inses lätt, att tillfällen kunna inträffa, såsom
ock skett, då två Fullmäktige efter derom gjord anmälan från staden bortrest,
och någon af de qvarvarande fått tillfälligt förhinder, att endast fyra Fullmäktige äro
vid sammankomst tillstädes. För att undanrödja de olägenheter, som deraf möjligen
kunna förorsakas, har det synts Revisorerne lämpligt att för den tid, Fullmäktig
åstundan vara borta från staden, suppleant i hans ställe inkallas. Förutom den fördelen,
ett dylikt stadgande skulle medföra, att för besluts fattande erforderligt antal
Fullmäktige alltid komme att vid sammankomst vara tillstädes, bereddes för suppleant,
genom dess deltagande i ärendenas behandling, lättare tillfälle att sätta sig in i desamma.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne velat framhålla, att det otvifvelaktigt
skulle vara ej mindre för Fullmäktige än för suppleanter mera tillfredsställande,
om föreskrift, som nu saknas, blefve meddelad om beloppet af den ersättning, som
tillkommer suppleant för den tid, han varit i tjenstgöring.

På grund af hvad som blifvit anförd t, få Revisorerne hemställa, att lämpliga
stadganden i berörda hänseenden måtte varda införda i det nya reglemente, som af
Riksdagen kommer att fastställas för Riksgäldskontoret.

För att lemna upplysning om Riksgäldskontorets kassainkomster och kassautgifter
under år 1875 hafva Revisorerne låtit upprätta härvid bilagda sammandrag
af den i samma års hufvudbok intagna kassaräkning. (Bil. Litt D.)

— 45

Med anledning deraf att Hägra lokaler inom Riksdagens hus blifvit till enskild
person uthyrda, uttalade sistlidet års Revisorer den åsigt, att det icke vore lämpligt, ''
att rum eller lägenheter i nämnda hus uthyrdes till enskilde; och hafva Fullmäktige
i afgifven förklaring anfört, att genom det betingade hyresbeloppet, 1,000 kronor om
året, ett bidrag erhållits till bestridandet af kostnaderna för huset, utan att genom
uthyrningen den ringaste olägenhet uppkommit eller kunnat uppkomma, enär i hyreskontraktet
intagits noggranna ordningsföreskrifter och bestämmelser till förekommande
af eldfara. (Se 1875 års revisionsberättelse, sid. 42 och 141). Stats-Utskottet, som
fann Fullmäktiges förklaring fullt nöjaktig, hemstälde att Riksdagen måtte dervid
låta bero; hvilket äfven blek Riksdagens beslut.

Det för Riksgäldskontoret gällande reglemente stadgar i 68 §, hvars innehåll
är lika lydande med motsvarande paragraf i alla föregående reglementen, att under
de tider, då Riksdagen icke är församlad, lediga rum och lägenheter inom nämnda
hus må af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande af de i samma
paragraf angifna komitéer, revisioner och allmänna embetsmyndigheter; men då
något annat stadgande i fråga om upplåtelse af ram eller lägenheter i samma hus
icke förefinnes i Riksgäldskontorets reglemente, vill det synas Revisorerne att, för den
händelse Riksdagen finner skäl medgifva att rum och lägenheter, som kunna finnas
vara för Riksdagens behof öfverfiödiga, få mot hyra upplåtas, ett stadgande derom
intages i reglementet för Riksgäldskontoret.

Hvad beträffar uthyrningen af ifrågavarande lokaler, så äro dermed förenade
sådana omständigheter och förhållanden, att nu församlade Revisorer deraf föranledas
att å nyo upptaga frågan derom till pröfning. Nämnde lokaler bestå af två
magasinsrum med en öfver dem befintlig vind och två “källare eller kontor. “ De
två förstnämnda upptaga den mellan nedre gårdarne till Riksdagens hus varande
byggnad, och de två sistnämnde äro belägna i bottenvåningen af östra flygeln till
f. d. Rikets Ständers hus, och äro egentligen två rum, som likväl sakna eldstäder
och inredning. Ehuru Revisorerne äro öfvertygade att Fullmäktige, så vidt
genom föreskrifter och bestämmelser kunnat ske, sökt att förebygga eldfara till
följd af uthyrningen, hafva de icke kunnat förbise, att den större eller mindre
sannolikheten af sådan fara i väsentlig grad är beroende af det ändamål, hvartill de
uthyrda lägenheterna användas. Då nu magasinslägenheterna begagnas till upplag af
trälårar, dels tomma, dels fylda med glas, porslin, m. m., och emballaget i dessa
lärår utgöres af hö, halm eller annat lätt antändligt ämne, samt detta emballage dels
förvaras i lårarne, dels ligger uppstapladt i högar, hvilka, enligt hvad Revisorerne
erfarit, tidtals lära vara ganska stora, har det velat synas, som skulle, äfven med
iakttagande af den största vaksamhet, fara för eld förefinnas. Det är dock icke
ensamt denna synpunkt, utan ett annat förhållande, som legat till grund för Revisorernes
uttalande, och på hvilket de vilja fästa uppmärksamheten. Till att upplägga
och förvara den ved, som erfordras inom Riksdagens hus, begagnas två å tomterna till
samma hus befintliga bodar. Dessa äro dock icke så rymliga, att deruti kan uppläggas
deri myckenhet af ved, som af en eller annan orsak något år åtgår, utan hafva
veduppköp, såsom räkenskaperna utvisa, äfven måst ske i slutet af vintern till de
högre pris, som då vanligen ega ram. Härtill kommer hvad som i Revisorernas
tanke är det mest olämpliga och farliga, nemligen att i den ena af dessa bodar förvaras
all den till Riksdagens hus hörande brandredskap, hvilken icke är åtkomlig, i
händelse eldsolycka skulle inträffa under den tid, samma bod är fyld med ved;
hvarförutom det ligger i sakens natur att nämnde redskap, i synnerhet sprutslangarne,
i mer eller mindre mån lider skada af den fukt, som uppkommer genom vattnets

Angående
uthyrning af
lägenheter i
Riksdagens
hus.

46 —

utdunstning från den i boden upplagda veden, Revisorerne hysa derför den föreställningen
att, om de nu uthyrda magasinslägenheterna användes dels till förvarande
af brandredskapen i särskildt och lätt tillgängligt rum, dels till upplag af
ved, detta skulle med afseende å möjlig eldfara vara lämpligare och mera fruktbringande,
än den jemförelsevis mindre betydliga summa af 1,000 kronor om året,
som nu genom uthyrningen vinnes.

På grund af hvad som blifvit anfördt hafva Revisorerne ansett sig ega giltiga
skäl att å nyo draga denna fråga under Riksdagens pröfning.

Angående Vid läsningen af Fullmäktiges protokoll hafva Revisorerne inhemtat, att fråga

iTadtutrymme ^era gånger förevarit angående beredande af ökadt utrymme för Riksdagens arkiv
för Riks- och bibliotek. Uti en i Juli månad 1875 afiemnad promemoria anmälde bibliotedagens
bi- karien behofvet deraf, i enlighet hvarmed Fullmäktige läto afstånga och med hyllor
bUofek. inreda en del af vinden på vestra flygeln till riksdagshuset, dit äfven förflyttades alla
de i bibliotekslokalen dittills förvarade duppletter såväl af böcker som löst tryck.
Uti nämnde promemoria hade bibliotekarien framhållit att, äfven med användande af
det ökade utrymme, som genom berörda åtgärd erhölles, det ock med sannolikhet
kunde antagas att, med afseende å bibliotekets förväntade tillväxt, detsamma icke
skulle blifva tillräckligt längre än för en kort tid, med anledning hvaraf han föreslog,
att de bredvid bibliotekslokalen belägna och med denna sammanhängande rum, som
äro upplåtna till bostad åt honom, måtte användas för arkivets och bibliotekets behof,
samt honom beredas ersättning i penningar för mistad bostad och vedbrand. Till afhjelpande
af det anmälda behofvet väcktes hos Fullmäktige, efter hvart annat, två
förslag, det ena att förflytta arkivhandlingarne till två i bottenvåningen af östra
flygeln befintliga och då åt Filadelfiakomitén upplåtna rum, samt att derefter till
nnvarande arkivlokalen öfverflytta en del af bibliotekets samlingar, och det andra att
förenämnde bottenvåning skulle upplåtas för tryckeriexpeditionen, hvilken under riksdagarne
begagnat arkivlokalen, och således denna lokal för biblioteket blifva användbar.
Sedan dessa förslag dels befunnits olämpliga, dels af andra orsaker strandat,
hemstälde, efter lemnad redogörelse för hvad i ofvanberörda afseende blifvit vidgjordt,
Fullmäktige hos Stats-Utskottet vid innevarande års riksdag om beredande af hyresersättning
åt bibliotekarien, mot det att han afträdde de för närvarande åt honom
upplåtna rum. Stats-Utskottet meddelade derå det svar, att då samtliga i riksdagshuset
befintliga och för Riksdagens eget behof icke bestämda lägenheter stodo under
Fullmäktiges disposition, Fullmäktige således vore i tillfälle att bereda bibliotekarien
annan bostad i ersättning för den åt honom för närvarande upplåtna, och då detta
medförde icke blott en mindre utgift, utan äfven den fördelen, att bibliotekarien fortfarande
komme att vara i riksdagshuset bosatt, fann Utskottet sig icke böra hos Riksdagen
göra någon, framställning i berörda hänseende. Öfver detta svar infordrades
yttranden af bibliotekarien och den tjensteman, som utöfvar tillsynen och vården om
Riksdagens hus. Denne sistnämnde afgaf det yttrande, att utaf vaktmästarelägenheterna
ingen, efter hans förmenande, vore mera lämplig till bostad åt bibliotekarien
än en som är belägen under bibliotekslokalen och består af två rum och kök. Bibliotekarien
yttrade, att ingen af de i riksdagshuset befintliga lägenheter kunde utgöra
en lämplig bostad för den, som innehar bibliotekariebefattningen, om ej möjligen de

— 47 —

0 ruin, kök och kökskammare, som för närvarande äro upplåtna åt vice värden.
Sedan dessa yttranden afgåfvos, har, så vidt för Revisorerne är bekant, frågan härom
h vilat.

Revisorerne hafva besökt de lokaler, deri såväl biblioteket som arkivet för
närvarande äro förvarade. De hafva dervid funnit, att i arkivlokalen, hvilken, såsom
här förut är nämndt, under riksdagarne är upplåten till begagnande af tryckeriexpeditionen,
äro anbragta så många skåp, som utrymmet medgifver, och att icke allenast
dessa skåp äro helt och hållet upptagna af arkivhandlingar, utan att dessa handlingar
det oaktadt der ej ega tillräckligt utrymme. 1 bibliotekslokalen, der ej heller
flera skåp kunna lämpligen uppställas, är åter utrymmet så anlitadt, att plats för inkommande
tryckalster endast undantagsvis kan beredas bland de efter fack ordnade
samlingarne, utan att föranleda ständiga omflyttningar och deraf uppkommande olägenheter
vid deras tillhandahållande. Genom det år 1875 af Riksdagen till mera än
dubbla beloppet mot förut ökade anslaget till biblioteket och genom det utbyte af
handlingar, som numera eger rum med representationerna i 10 af Europas länder, är
det otvifvelaktigt, att det obetydliga1 utrymme, som för närvarande finnes i biblioteket,
inom en mycket kort tid skall blifva upptaget. För beredande af det ökade
utrymme, som sålunda är af behofvet påkalladt, synes, enligt Revisorernes uppfattning,
ingen lokal vara lämpligare än den åt bibliotekarien nu upplåtna, såsom liggande
bredvid och genom två dörrar stående i samband med bibliotekslokalen.

Riksdagens bibliotek innehåller, enligt bibliotekariens uppgift, i detta nu mera
än 9,300 volumer. Då till vårdandet och förökandet af en sådan samling naturligtvis
fordras en derför lämplig person, och böckernas tillhandahållande under riksdagarne
ställer ännu större fordringar på honom, hafva Revisorerne icke kunnat förbise,
att det är af vigt att bibliotekarie sällan ombytes, och följaktligen att hans ställning
blir sådan, att han kan finna sin uträkning vid att bibehålla befattningen. Då Revisorerne
till fullo dela den af Stats-Utskottet uttalade åsigt, att det är en fördel för
Riksdagen, att bibliotekarien är boende i riksdagshuset, och således att bostad bör
honom der beredas; då vidare ingen annan passande lägenhet till bostad åt bibliotekarien
lärer inom nämnda hus finnas att tillgå än den, som är upplåten åt vice värden;
då denne enligt tjenstgöringsordningens 45 § åliggande göromål icke synas vara
af större eller vidsträcktare beskaffenhet, än att de kunna fullgöras af den, som innehar
bibliotekariebefattningen, och då slutligen de egenskaper, som för berörda göromåls
bestridande erfordras, måste förutsättas vara till finnande hos den, som är bibliotekarie,
så hafva Revisorerne icke tvekat att för sin del uttala, det vice värdskapet för
Riksdagens hus borde förenas med bibliotekariebefattningen, hvarigenom, för beredande
af ökadt utrymme för biblioteket, hvarken någon ny bostad behöfde inredas
eller någon hyresersättning ifrågakomma.

Genom nådigt bref af den 30 sistlidne Juni har Kongl. Maj:t till Fullmäktige
öfverlemnat den i Riksbokslutskontoret upprättade, på 187å års rikshufvudbok, grundade
liqvid mellan Statsverket och Riksgäldskontoret angående öfverskotten på statsinkomsterna,
samt bcspnrintjnrnr å och bristerna i rikssta,tens förslagsanslag för samma år;

Liqviden angående
Statsverkets
öfverskott
och besparingar
för
år 1874.

— 48 —

och utgjorde, enligt denna liqvid, de behållna och Riksgäldskontoret tillgodoförda öfver skotten.

.............................Kronor 22,794,053: 82.

samt besparingarne å förslagsanslagen.............. „ 422,725: 06.

Kronor 23,2~16,778: 88.

Deremot hade uti samma liqvid blifvit Riksgäldskontoret påförda
bristerna i förslagsanslagen för år 1874 med Kronor 6,558,745: 59.
äfvensom följande af Statskontoret under året
förskottsvis bestridda utgifter, bvilka till
följd af Riksdagens beslut skola i de årliga
liqviderna upptagas till ersättning af Riksgäldskontoret,
nemligen:

godtgörelse för mistad rätt till forsellön .... „ 70,790: 99.

och aftjenad begrafningshjelp till tjenstemäns

sterbhus.................... » ____________'' 7,797: 60. 6,647,334: 18.

efter afdrag hvaraf Riksgäldskontoret hade till godo.....Kronor 16,569,444: 70.

Uti Novo konto hade Riksgäldskontoret vidare tillgodoförts:
dels besparingar å särskilda extra anslag till sammanlagdt belopp

af........................Kronor 299,177: 74.

och dels under den 24 September 1875 till Statskontoret,
efter reqvisition, utbetald ersättning
i anledning af uppkommen brist i 1873 års
anslag för Hofrätternas förstärkande med

extra divisioner................. „ 8,241: 67. ^ ^

utgörande således det Riksgäldskontoret tillkommande saldo Kronor 16,876,864: 11.

Då från denna summa afdrages nedannämnda 2:ne poster, som
blifvit Riksgäldskontoret påförda, nemligen:

till kontoret af Stockholms stads uppbördsverk inbetalda medel af

1873 års allmänna bevillning.......Kronor 1,131: —

och besparingar å extra anslag, bvilka redan
till kontoret levererats......... „ 219,357: 65.

äfvensom det af Statskontoret, enligt senaste
revisionsberättelse, sid. 43 och 44, under
åren 1874 och 1875 till Riksgäldskontoret
levererade belopp af 1874 år öfverskotts medel.

..................... „ 12,500,000: —

samt följande summor, bvilka under tiden
efter sistlidna års revision, i afräkning å
samma öfverskottsmedel, af Statskontoret
vidare inbetalts, nemligen:

under December 1875............. „ 2,000,000: —

och under Mars detta år.......... „ 1,000,000: — 15 720 488- 65

så utgjorde det belopp, Riksgäldskontoret, enligt liqviden, hade att

ytterligare från Statskontoret erhålla............Kronor 1,156,375: 46.

— 49 —

Enligt förestående uppgifter dåde år 1874 å förslagsanslagen uppstått besparingar
å tillsammans.........................Kronor 422,725: 0(5.

samt brister å tillhopa....................... ■ ,« 6,558,745: 59.

hvarjemte å extra anslag, som icke äro förslagsanslag, uppkommit
besparingar till sammanlagdt belopp af....... „ 299,177: 74.

Detaljerad redogörelse för de särskilda poster, som bilda dessa summor, återfinnes
i kapitalkonto till rikshufvudboken för nämnda år, som lärer komma att till
Riksdagens ledamöter utdelas.

Utaf öfver skotten å de vid 1874 års riksdag för år 1875 beräknade statsinkomster
hafva till Riksgäldskontoret levererats:

under November månad sistnämnda år.............. • Kronor 500,000: —

hvilka dock, enligt vid deras öfverlemnande för visst fall
gjordt förbehåll, till Statskontoret återbetalts;

samt under sistlidne April månad.......... ....... „ 2,000,000: —

kommande jemväl detta senare belopp, såsom beräknadt
bland tillgångarne vid 1877 års statsreglering, att af Riksgäldskontoret
till Statskontoret återbetalas.

Såsom fortsättning af den i senaste revisionsberättelse, sid. 44, intagna uppgift
å de till Riksgäldskontoret levererade besparingar å extra statsanslag och andra uppkomna
behållningar få Revisorer^ meddela nedanstående, dels ur räkenskaperna dels
ur Fullmäktiges protokoll hemtade förteckning å levereringar, som förekommit från
den tid, hvarmed nämnda uppgift slutar, och till revisionens början:

1866 den 24 Februari, från Statskontoret, återleverering å lyftade medel för Sveriges
deltagande i 1873 års verld sutställning i Wien.....Kronor 4,781: 43.

„ s. d., af de till bestridande af kostnaderna för 1873 års allmänna
kyrkomöte från Riksgäldskontoret utbetalda medel,
utöfver år 1875 återlevererade 1,200 kronor, ytterligare
„ i Februari och Mars levererade besparingar för år 1875 å

statsanslaget för Myntverkets drift och underhåll, tillsammans „ 407,300: —

„ den 7 Juli, återstående behållning å fonden för boställsskogars
indelning till regelbunden hushållning, uppförd bland
fordringarne i Riksgäldskontorets hufvudbok ..........

„ s. d., skogsplanteringskassans likaledes bland fordringarne i
samma hufvudbok upptagna behållning, 1,716 kronor 53 öre,
äfvensom af samma kassas medel ytterligare uppkommen tillgång,
642 kronor 56 öre, tillsammans.....

1,720: 60.

14,431: 49.

2,359: 09.

Summa Kronor 430,592: 61.

Ailemnade
öfverskott a
187ö ars statsinkomster.

Till Riksgäldskontoret

levererade besparingar
och
behållningar.

Rev. Ber. 187(J angående Riksgäldskontoret,.

50 —

Angående »tn- Beträffande statens fordran hos the Gdltvara Camping limited för lyftade

frm medel utaf anslaget, till rensnings- och kanaliseringsarbeten i Lule eif, hvarom redo ]"rara

Cam-'' görelse förekommer i senaste revisionsberättelse, sid. 45, hafva Fullmäktige i sin till
pang limited Statsrevisorerna afgifna berättelse omförmält, att Kongl. Svea Hofrätt medelst laga
för andag et kraftvuimet utslag den 29 December 1875 föreskrifvit åtskilliga rättelser i den af
tiU rem»mjs- Kongl. Maj:ts Befallningshafrände i Norrbottens län den 22 Juli 1874 upprättade
7img7rbetn ''i köpeskillingsliqvid om konkursboets fastigheter i Piteå, Neder-Luleå, Öfver-Luleä, Råneå
hJe eif. Jockmocks och Gellivara tingslag, samt fördenskull visat berörda ärende åter till Kongl
Maj:ts Befallningshafvande, som derefter den 8 sistlidne Juni upprättat ny köpeskillingsliqvid,
hvilken dock ännu ej vunnit laga kraft.

Angående 1 afseende å det i senaste revisionsberättelse, sid. 45, omförmälda, mot Böga Hiiganiie

nra- n(f stenMsaMiébolay a ihängiggjorda mål angående statens fordringsanspråk hos
knUveeKs be- närau(ja p0iag) hafva Fullmäktige'' i sist berättelse till Revisorer»© upplyst, att Kongl.
SXV Hoflif,t.m öfver Skåne och Blekinge medelst dom den 11 Februari detta år faststält
hållet under- Luggude häradsrätts den 22 Juli 1874 meddelade utslag, hvarigenom statens fordran
stöd af mala- förklarats vara preskriberad och fordringsauspråket fördenskull ej kunna bifallas; mot
mPdrL hvilken dom Fullmäktige låtit hos Kongl. Maj:t fullfölja talan.

Angående Med föranledande af de anmärkningar, Statsrevisorerne ■ år 1874 (se samma

''''a^dd/i/J" åi-s revisionsberättelse, sid. 64.—69) framstälde rörande behandlingen af ett till nämnda
el * års början på Riksgäldskontorcts handläggning beroende ärende i fråga om bevillning

för ett fideikommiss, uppdrog Riksdagen uti skrifvelse den 8 Mars 1875 åt Fullmäktige
att, när den förlust blefve känd, som genom ärendets fördröjda behandling uppkommit,
derför utsöka ersättning bos dem, som föranledt denna förlust.

Som bevillningsärendena från och med 1874 års början handläggas af Statskontoret,
hafva Revisorerne, efter derom fram stöld begäran, af advokatfiskalsembetet
i nämnda kontor erhållit följande upplysningar om nu varande förhållandet med ifrågavarande
fideikommissbevillning.

Ostridiga grunden för beräknande af bevillning å de delar af fideikommisset,
som utgöras af fast egendom på landet, är taxeringsvärdet derå för det år, som närmast
föregått tillträdet af egendomen, och således, då den nya fideikommissarie!! egt tillträda
fideikommisset den 14 Mars 1863, är 1862 års taxeringsvärde grunden för
denna beräkning. I anseende till uppkommen sammanblandning af fideikommissets jord
och räntor med dem, som tillhört den föregående fideikommissinnehafvarens sterbhus,
är det svårt att få detta värde utredt. Taxeringsvärdet derå för år 1867 är kändt,
men detta understiger 1862 års taxeringsvärde. Under lagsökningstiden har den nu
varande fideikommissarie» erlag'' den 8 Februari 187! ett belopp af 33,000 kronor
och den 19 Juni 1875 ytterligare 81,816 kronor 35 öre, tillsammans 115,116 kronor
35 öre, hvilken summa motsvarar belöpande bevillning dels för lösegendomen och stadsfastigheterna
dels fö)'' landsfäsiigheterna, de sistnämnd beräknade efter 1867 års faxe -

- - 51

ringsvärde. Det återstår således att erlägga den tilläggsbevillning å fasta jordegendomen,
som motsvarar skilnaden mellan 1862 och 1867 års taxeringsvärden. Påstående
om denna bevillnings erläggande äfvensom om ränta efter 6 procent, löpande
från förfallo tiderna, eller ett år efter de dagar, då fideikommissets olika delar skolat tillträdas,
och till dess beloppen blifvit eller blefve betalda, har af advokatfiskalsembetet
biifvit väckt hos Öfverståthållare-embetet, som i utslag den 3 Augusti 1875 förklarat
påståendet om denna tilläggsbevillning tvistig! och hänvisat ärendet i denna del till
domstol, hvarjemte ränteanspråket ogillats. Öfver detta utslag anförde advokatfiskalsembetet
den 20 September 1875 besvär i Kammarrätten, livilket embetsverk i utslag
den 12 April 1876, som den 10 Juli s. å. kom advokatfiskalsembetet till hända, med
bifall till derom framstäldt yrkande återförvisade ärendet i den del, som rörde
omförmälda tilläggsbevillning, till Öfverståthållare-embetet, hvaremot Öfverståthållareembetets
utslag i fråga om räntan faststäldes. I anledning häraf har advokatfiskalsembetet
den 2 September detta år hos Kong!. Maj:t anfört underdåniga besvär öfver
Kammarrättens utslag i den del, som rör räntan.

Det nuvarande förhållandet med omförmälda ärende är sålunda, att frågan om
tilläggsbevillningen är under handläggning hos Öfverståthållare-embetet, och räntefrågan
under Kongl. Maj:ts pröfning; hvithet Revisorerne ansett sig böra till Riksdagens kännedom
meddela.

Enligt det för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente hafva Fullmäktige utsett
ombud för att deltaga i granskningen af Allmänna hypoteksbauken samt Strömsholms
nya kanalbolags, Dalslands kanalaktiebolags och Kinda kanalbolags förvaltning och
räkenskaper. Utaf de härom inkomna och till Riksdagens Revisorer öfveriemnade
berättelser medelas följande sammandrag öfver nämnda banks och bolags ställning.

Allmänna hypoteksbanken.

Angående,
Allmänna
hypoteksbankens
samt de
bolags ställning,
i hvilken
revisioner deltaga
ombud,
utsedda af
Fullmäktige i
Riksgäldskontoret.

Innevarande års granskning, uti hvilken Fullmäktigen P. San erebus å Riksgäldskontorets
vägnar deltagit, har omfattat räkenskaperna för år 1875 och förvaltningen
från den 18 April samma år till den 24 April 1876. Enligt den derom afgifna berättelsen
hade beloppet af de till hypoteksföreningarne utlemnade lånemedel, som vid

1874 års slut utgjorde. . ................. Kronor 150,129,848: 72.

under år 1875 ökats med..................... „ . 11,794,536: 86.

så att det vid sistnämnda års slut uppgick till........Kronor 161,924,385: 58.

och då under de tre första månaderna af innevarande år

ytterligare utgifvits..................... „ 1,830,427: 60.

uppgick således summan af de vid sistlidne Mars månads slut

hypoteksföreningarne tillhandahållna låneförlag till , . Kronor 163,754,813: 18.

Intill samma tidpunkt hade hypoteksföreningarne amorterat
. . . . .........................„ „ 12,331,852: 61.

hvadan deras då återstående kapitalskuld utgjorde .... Kronor 151,422,960: 57.

— 52

Amorteringen af hypoteksbankens skuld till Riksbanken för de trän densamma
öfvertagna fastighetslånen samt inkasseringen af dessa lån fortgick under år 1875
sålunda, att hypoteksbankens skuld, som vid årets början

uppgick till.............................Kronor 4,447,854: 97.

under året minskats med............. ,,_222,105: 80.

så att den vid årets slut var...................Kronor 4,225,249: 17''

och att hypoteksbankens fordringar för dylika i landet utestående lån, hvilka vid årets

början utgjorde.................... ... Kronor 1,903,102: 89.

genom de under året verkstälda kapitalafbetalningar..... ,,_299,218: 08.

vid årets slut nedgått till .....................Kronor 1,608,944: 81.

samt att hypoteksbanken utaf de å fastighetslånen återbetalda medel för sin öfriga

verksamhet användt.....................Kronor 2,694,709: 15.

Vid 1875 års början voro hypoteksbankens svenska obligationer utelöpande till

ett sammanlagdt belopp af................ Kronor 82,260,300: —

Under årets lopp afyttrades:

5 procent obligationer å.............. 124,000: —

4 procent obligationer å .............. 649,800: — 773 goo:

och under första qvartalet 1876 obligationer å..........■ • ■__301,200: —

Kronor 83,335,300: —

Transport Kronor 83,335,300: —

Då

Tillgångar:

Fordringar hos hypoteksföreningarne, efter afdrag af deras

tillgodohafvanden .......................Kronor

Å giroräkningar innestående ................ „

Lån till enskilda..........................

Inköpta obligationer........................ „

Fordringar i främmande valuta ................ . . „

Kassabehållningar.................... „

Från Riksbanken öfvertagna fastighetslån ......... „

Förskjutna lånepåkostnader......... .......... „

Upplupna, ej förfallna räntor å fastighetslån......... „

Upplupna, ej förfallna förvaltningsbidrag........ „

Hypoteksbankens fastighet.................... „

Kapitalrabatter, som samtidigt med lånen amorteras ..... „

Grundfond: 1,000 st. Riksgäldskontorets obligationer
..................... R:dr 8,000,000: —

150,029,819: 30.
96,429: 77.
5,495,915: 57.

716,146: 98.
1,103,766: 78.

122,015: 72.
1,603,944: 81.
1,066: 55.
35,278: 62.
43,606: 94.
327,387: 22.
6,816,558: 58.

Summa Kronor 166,391,936: 84.

— 53 —

Transport Kronor 83,335,300: —
Då härifrån afdragas de under sistlidet och innevarande år
utlottade obligationer å tillhopa.............. „ 1,023,100:

utgjorde hypoteksbankens inhemska obligationsskuld den 31

Mars 1876 . ■ •........................Kronor 82,312,200; —

Hypoteksbankens skuld för 1861 och 1862 års tyska 4|- procent obligationer,

som vid 1875 års början utgjorde,.................Tblr 23,355,400: —

minskades under år 1875 och första qvartalet af år 1876

med utlottade.......................... „ 85,500: —

hvarefter den återstående obligationsskulden vid slutet af sist lidne

Mars månad var .....................Thlr 23,269,900: —

motsvarande..............................Kronor 62,053,066: 67.

Af hypoteksbankens tyska 4|- procent lån . af 1874, deraf vid början af år

1875 voro utlemnade ........................Mark 12,000,000: —

öfvertogos under året......................... „ 6,000,000: —

Mark 18,000,000: —

Efter afdrag af utlottade...................... „ 84,300: —

utgjorde återstående obligationsskulden å detta lån den 31 Mars

1876 ................................Mark 17,915,700: —

motsvarande..............................Kronor 15,925,066: 67.

Enligt den vid revisionsberättelsen fogade öfversigt af hypoteksbankens ställning
efter bokslut för år 1875 voro dess

Skulder:

1861 års amorteringslån å procent .............Kronor 31,026,933: 32.

1862 års d:o å 4* ............... „ 31,073,333: 32.

1864 års d:o å 5 „ ............. „ 27,286,000: —

1869 års d:o å 5 » ............. „ 19,148,000: —

1871 års d:o å 5 „ ............... 21,487,000: —

1872 års d:o å 4 „ ............... 13,819,000: —

1874 års d:o å 4 ................. 590,000: —

1874 års d:o å 4| „ 15,948,533:35.

Amorteringslån af Riksbanken.................. „ 4,225,249: 17.

Å annuitetsräkning med Riksbanken, 1875 års annuitet ... ,, 400,000: —

Förfallna obligationer och räntekuponer, här betalbara, ej

företedda............................. „ 207,423: —

Saldo i löpande räkning...................... „ 6,617: 83.

Saldo af upplupna, ej förfallna räntor.............. „ 224,509: 14.

Amorteringsfond för kapitalrabatten af 1861 och 1862 års

lån................................ „ 351,361: 56.

Reservfond för de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån „ 117,263: 18.

D:o för hypoteksbankens öfriga rörelse......... „ 480,712: 97.

Summa Kronor 166,391,936: 84.

54 -

Vid jemförelse med föregående året visar sig, bland annat, att reservfonden för
de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån under år 1875 ökats med 22,801 kronor 2
öre, hvaremot kypoteksbankens egen reservfond blifvit minskad till 480,712 kronor 97
öre derigenom att, enligt fattadt beslut vid allmän sammankomst med hypoteksbankens
delegare, icke blott öfverskottet å hypoteksbankens egentliga rörelse för år 1874, utgörande
111,934 kronor 91 öre, utan äfven 1875 års enahanda öfverskott, 64,511

Strömsholms

Granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper har omfattat åren 1874 och 1875.
derom afgifna berättelsen framgå följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier å 600 kronor......Kronor 323,400: —

Dito innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 å2 procent „ 77,616: —

Amorteringslån, ursprungligen 250,000 kronor.......... „ 188,843: —

Till handels- och sjöfartsfonden................... „ 351,000: —

Tillgång utöfver skuld........................ 2,046,490: 40-

Summa Kronor 2,987,349: 40.

Utgifter ar 1874:

Underhåll af kanaler och slussar......Kronor 17,783: 42.

Strömrensningar och förbättringar i segelleden ,, 19,6 59: 11. „ 37,442: 53.

Aflöningar m. m. . . . ........................ „ 21,779: 10.

Diverse utgifter............................ „ 4,602: 58.

Kasserade förrådseflekter....................... » 871: 80.

För Norrtunbo qvarn och såg................... „ 171: 84.

Jordersättningar........................... „ 751: 62.

Pensioner och fattigförsörjning................... „ 338: 03.

Ränta å amorteringslånet...................... „ 10,373: —

Afbetalning å dito.......................... ,, 11,800: —

Dito å lånet från handels- och sjöfartsfonden...... „ 9,000: —

Afsatt till reparationsfonden...................... „ 4,500: —

Utdelning till aktieegarne................ „_ 14,724: 05,

Summa Kronor 116,354: 55.

kronor 78 öro, blifvit användt dels till fullständig afskrifning af bankens inventarier
dels ock till afskrifning å bokvärdet af fastigheten, hvilket derigenom från 494,502
kronor 8 öre blifvit nedsatt till 327,387 kronor 22 öre.

Den grundfond af åtta millioner kronor, hypoteksbanken innehar uti RiksgEldskontorets
obligationer, har hittills icke behöfts anlitas.

nya kanalbolag:.

Å Riksgäldskontorets vägnar har Fullmäktigen Carl von Stockenström deruti deltagit. Ur den

den 1 Januari 1874.

Tillgångar:

Kontanta behållningen........................Kronor

Fasta husbyggnader...........................

Förrådseffekter............................ „

I Riksgählskontoret deponerade medel förkanalensframtidaunderhåll
Kanalombyggnadskostnaden...................... „

4,633: —
30,565: 50.
58,685: 44.
89,936: 90.
2,803,528: 56.

Summa Kronor 2,987,349: 40

Inkomster år 1874:

Sluss- och kanalinkomster......................Kronor 115,035: 10.

Diverse inkomster.......................... „ 909: 15.

Från arbetsförrådet.......................... „ 410: 30,

Summa Kronor 116,354: 55.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Kontant behållning..............Kronor 2,979: 72.

Förskott och utestående fordringar .... „ _450:

Fasta husbyggnader m. m...................... »

Förrådseffekter............................. • »

I Riksgäldskontoret deponerade medel för kanalverkets framtida

underhåll..............................

Kanalombyggnadskostnaden..................... »

Summa Kronor

3,429: 72.
30,565: 50.
53,757: 56.

100,024: 76.
2,803,528: 56.
2,991,306: 10.

Bolagets ställning

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier å 600 kronor .... Kronor 323,400
Dito innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 å2 procent „ 77,616

Amorteringslån, ursprunligen 250,000 kronor.......... » 176,910

Till handels- och sjöfartsfonden...........''...... « oo^i’qqo

Tillgång utöfver skuld.......................... ~.,0/l,-.>oO

Summa Kronor 2,991,306

10.

Utgifter år 187 b:

Underhåll af kanaler och slussar......Kronor 17,293: 66.

Strömrensningar och förbättringar i segelleden „ 2,516: — „

Afiöningar m. m............ »

Diverse utgifter............................ »

Kasserade förrådseffekter....................... »

För Norrtunbo qvarn och såg........ »

Jordersättningar............................ . >•

Pensioner och fattigförsörjning.................. »

Inventarier och materialier..................... »

Ränta å amorteringslånet......................

Afbetalning å dito.......................... »

Dito å lånet från handels- och sjöfartsfonden.........

Afsatt till reparationsfonden..........• • • :....... »

Utdelning till aktieegarne, enligt 1842 års privilegium.....

Öfverskott af kanalinkomsterna, afiemnadt till Riksgäldskontoret „

Summa Kronor

19,809: 66.
20,320: 75.
4,254: 33.
653: 88.
44: 28.
708: 31.
397: 24.
3,071: 02.
9,724: —
6,500: —
9,000: —
4,500: —
22,500: —
232: 98.
101,716: 45.

— 57 -

den 31 December 1874.

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier å 600 kronor .... Kronor 323400: —
Dito innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 å 2

procent............................. „ 77,616: —

Amorteringslån, ursprungligen 250,000 kronor.......... „ 176,910: _

Till handels- och sjöfartsfonden................... 342''000: —

Tillgång utöfver skuld........... ” 2,Q71,,38o'': 10.

Summa Kronor 2,991,306: 10.

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Kontant behållning...............Kronor 2,979: 72.

Förskott och utestående fordringar..... „ 450: —

Fasta husbyggnader m. m......................

Förrådseffekter............................

I Riksgiildskontoret deponerade medel för kanalverkets framtida

underhåll............■................

Kanalombyggnadskostnaden.....................

Summa Kronor 2,991,306: 10.

3,429: 72.
30,565: 50.
53,757: 56.

100,024: 76.
2,803,528: 56.

Inkomster år 1875:

Sluss- och kanalinkomster
Diverse inkomster.....

Kronor 101,407: 95.

„ 308: 50.

Rev. Ber. ISIG angående Riksgiildskontoret.

Summa Kronor 101,716: 45,

— 58 —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Kontant behållning..............Kronor 1,524: 83.

Förskott och utestående fordringar..... „ 1,975: —

För 1875 års amorteringsliqvid....... „ 55: —

Fasta husbyggnader m. in......................

Förrådseffekter............................

I Riksgäldskontoret deponerade medel för kanalverkets framtida

underhåll.............................

Kanalombyggnadskostnaden.....................

3,554: 83.
30,565: 50.
49,926: 81.

111,356: 42.
2,803,528: 56.

Summa Kronor 2,998,932: 12.

§ I -

Berättelsen upplyser att, enligt den särskilda räkenskap, som föres under namn
af “Aktieegarnes i Strömsholms nya kanalbolag hufvudbok11, hvad aktieegarne anse
såsom sin enskilda tillhörighet utgjordes den 31 December nedannämnda år af följande

fasta egendomar, fordringar och andra tillgångar: 1874 1875

Egendomarne Skantzen, Norrtunbo och Finntorp Kronor 37,000: — 37,000: —

Borgåssunds hamn och lastageplats........ „ 30,512: 22. 30,512: 22.

Borgås bro....................... „ 28,329: 18. 28,329: 18.

Outtagen aktieutdelning för åren 1848—1859 å 2

procent...................... „ 77,616: — 77,616: —

Summa Kronor 173,457: 40. 173,457: 40-

hvilka från och med år 1872 upptagits till här angifna värden. Härutaf hade den
bokförda inkomsten utgjort under år:

1874 1875

af fastigheterna....................Kronor 1,595: 82.

„ hamn- och lastageplatsen............. „ 2,635: 43.

„ Borgås bro..................... „ 328: 54.

„ Strömsholms telegrafstation............ „ 2: 54:

Diverse inkomster................... „ 1,469: 92:

Räntemedel....................... „ 4,937: 24:

Summa Kronor 10,969: 49.

1,798: 60.
3,305: 71.
205: 19.

521: 55
4,704: 19;
10,535: 24.

Vidare omförmäles i berättelsen, att Revisorerne befarit hela kanallinien från
Borgåssund till Smedjebacken och dervid erfarit icke allenast att de särskilda kanallederna
jemte slussarne och alla öfriga kanalverket tillhöriga byggnader befunnos i
väl underhållet skick, utan ock att upprensnings- ock sprängningsarbeten i den natur -

— 59 —

den 31 December 1875.

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier it 600 kronor .... Kronor 323,400: —
Dito innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 ä 2

procent............................. „ 77,616: —

Förfallna, icke inlösta räntekuponer......Kronor 110: —

Innestående för 1875 års amorteringsliqvid . . „ 55: — 165: _

Amorteringslånet, ursprungligen 250,000 kronor......... „ 170,300: —

Till handels- och sjöfartsfonden.............., . . . . „ 333,000: —

Tillgång utöfver skuld.................. „ 2,094,451: 12.

Summa Kronor 2,998,932: 12.

liga segelleden fortgått jemväl under senast förflutna två år till icke obetydlig utsträckning,
så att denna långa och; tillförene flerestädes särdeles smala samt af eu
mängd strekar uppfylda segelled numera lemnade föga öfrigt att önska för en fullt
obehindrad segelfart.

§ 2.

Enligt hvad sistlidet års Statsrevisorer anmält uti deras berättelse, sid. 48 och
49, hade Fullmäktige, på grund af dem utaf Riksdagen lemnadt uppdrag, låtit till
Stockholms rådstufvurätt instämma Strömsholms nya kanalbolag med yrkande om bolagets
förpligtande att ej mindre ofördröjligen till Riksgäldskontoret inbetala hvad under
den förflutna tiden till aktieegarne utdelats såsom afkastning af egendomarne Skantzen,
Norrtunbo och Finntorp, bron vid Borgåssund, hamn- och lastageplatsen derstädes, en
kanaljakt och telegrafstationen vid Strömsholm, ränta å innestående aktieutdelning
och å tillfälligtvis deponerade eller utlånta medel äfvensom laga ränta å de sålunda
till aktieegarne utdelade belopp från utdelningsdagen till dess de varda till Riksgäldskontoret
inbetalda, än ock hädanefter i sina räkenskaper bland bolagets tillgångar
upptaga och redovisa nämnda egendomar, bro, hamn- och lastageplats, kanaljakt och
telegrafstation, för så vidt de ännu funnos i behåll och tillhörde bolaget, samt ränta
å deponerade och utlånta medel, men deremot ur skulderna afskrifva det såsom
“innestående aktieutdelning" bland dem upptagna belopp, 77,616 kronor.

Nu församlade Statsrevisorer få till Riksdagens kännedom meddela, att rådstufvurätten
den 15 sistlidne Maj uti förenämnda mål afkunnat dom, deruti Riksgäldskontoret
förklarats hafva förlorat rätt till talan om utbekommande af hvad som vid 1864 års
slut rätteligen utgjort staten tillkommande inkomst af Strömsholms kanalverk med
tillhörigheter; hvarjemte kontorets talan i fråga om telegrafstationen blifvit ogillad.
Deremot har uti sagde dom Strömsholms nya kanalbolag dels förpligtats att till Riksgäldskontoret
inbetala den afkastning af egendomarne Skantzen, Norrtunbo och Finn -

— 60 —

torp, bron vid Borgåssund, hamn- och lastageplatsen derstädes och en kanaljakt samt
en ianta å bokforda innestående aktieutdelning och å tillfälligtvis deponerade medel,
som från och med 18bo års början må hafva influtit och med iakttagande af privilegiets
bestämmelser skolat statsverket tillfalla, och hvilket Riksgäldskontoret sålunda
tillkommande belopp skall bestämmas genom vidräkning af fem personer, af hvilka
parterna hvardera nämna två, och den femte utses af de utaf parterna valde, eller’
om de ej i valet sig förena, af rådstufvurätten, dels blifvit ålagdt att å det belopp,
som sålunda varder bestämdt, gälda fem procent ränta från och med stämningsdagen,
den 1 September 1875, och dels förklarats böra hädanefter bland sina tillgångar
upptaga och redovisa nämnda egendomar, bro, hamn- och lastageplats samt kanaljakt,
men deremot ur räkenskaperna afskrifva förenämnda belopp, 77,616 kronor.

„ . S&yäJ Riksgäldskontoret som kanalbolaget har genom vad fullföljt målet till

bvea hofrätt i de delar, som genom domen gått dem emot.

Dalslands

. Uti granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875 hafva Häradsivluj:ts
förordnande och den senare enligt uppdrag af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Den

Bolagets ställning

Skulder:

Till Riksgäldskontoret:

Lånet för kanalen mellan Hattefura och Störa Lee Kronor 749,162: 27.
Dito dito Östra och Vestra Silon „ 44,607: 35.

Till handels- och sjöfartsfonden........... Kronor 142,140: _

afgår för högt beräknad ränta......... „ 540: _

Till primitiva aktieegare: inbetalningar...................

., till garantiaktieegare: förskott.........Kronor 59,055: _

inbetalningar...... „ 8o’,603: 18.

,, Kro nolänsman Freudenthal....................~TT~T

„ Dito Sandberg...................

Reservfond för påbyggnad af öfre dammen vid Hofverud '' i '' ’

Dito enligt 17 § bolagsordningen................

Statsanslag.....................

Ränteinkomster...............•

Skänkta verktyg och materialier.........

793,769:.62.

141,600: —
182,828: 48.

139,658: 18.
100: —
807: -607: 75.
3,056: 37.
249,750: —
18,191: 78
1,184: 36

Summa Kronor 1,531,553: 54.

— 61

§ 3.

Enligt 5 § i det för bolaget utfärdade privilegium skall, till bildande af en
fond för framtida större reparationer, årligen utaf kanalinkomsterna afsättas 4,500
kronor, intill dess det från handels- och sjöfartsfonden erhållna räntefria förskott, stort
450,000 kronor, blifvit amorteradt, och derefter af 7,500 Kronor, till dess fonden
uppnått en summa af 300,000 kronor; och skola låne- och säkerhetshandlingarne för
de sålunda afsätta och utlånta medlen ingifvas till Riksgäldskontoret och under dess
vård förblifva, hvaremot bevakningen af samma handlingar äfvensom sjelfva utlåningen
skall af bolaget på eget ansvar ombesörjas.

Intill den 21 sistlidne Mars hade bolaget, enligt eu vid Riksgäldskontorets
hufvudbok fogad uppgift, till kontoret afiemnat följande säkerhetshandlingar, nemligen:

obligationer med 5J/2 procent ränta.....Kronor 2,000: —

4:o „ 5 „ „ ..... „ 71,400: —

d:° „ 4 „ „ ..... „ 35,400: —

Summa Kronor 108,800: —

kanalaktiebolag.

Imf dingen V. A. Sandström och Kamereraren A. L. Stuart deltagit, den förre på grund af Kong!,
derom afgifna berättelse är daterad den 21 Juli detta år.

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Kanalbyggnaden...................Kronor 1,449,865: 30.

Diverse omkostnader................. „ 20,563: 43.

Anlagd väg vid Gustafsfors..........................

Inventarier, materalier och ved.......................

Skiffer......................................

Hos Skandinaviska kreditaktiebolaget innestående............

Kassabehållning: hos verkställande direktören . . Kronor 2,319: 12.

hos kanalens uppbördsman. ... „ 1,069: 23.

Förlust enligt räkenskaperna............Kronor 100,588: 98.

afgår: orätt förd ränta och amortering till

Riksgäldskontoret.....Kronor 48,072: —

för hög ränta å handels och

sjöfärtsfondens fordran „ 540: — 48012- _

''i

1,470,428: 73.
15: —
2,268: 22.

97: 96.
3,378: 30.

3,388: 35.

51,976: 98.

Summa Kronor 1,531,553: 54.

Utgifter år 1875:

Tjeustemäns aflöning.................Kronor 11,352: 59.

Kanalens underhåll och reparation af byggnader „ 2,394: 57.

Bidrag till ny bro vid Upperuds bruk....... „ 1,000: —

Uppköpta materialier och inventarier ....... „ 1,597: 68.

Diverse omkostnader................. „ 1,664: 31.

Ränta och amortering till Riksgäldskontoret

18,009: 15.
39,864: —

Summa Kronor 57,873: 15-

Tillgångar:

Bolagets ställning

Diverse omkostnader........ ,, 22,559:

Inventarier, materialier och ved............

Skiffer vid Upperud..................

Hos Skandinaviska kreditaktiebolaget ........

Kassabehållning: hos verkställande direktören
.....Kronor 2,085:

hos kanalens uppbördsman
..... „ 1,274:

03.	1,473,859:	17.
	2,936:	04.
	97:	96.
	316:	66.
71.
34.	3,360:	05.

Förlust

1,480,569: 88.
43,291: 54.

Summa Kronor 1,523,861: 42.

§ I Hänvisande

till hvad i 1875 års Statsrevisorers berättelse, sid. 54 och 55,
förekommer rörande Fullmäktiges framställningar till bolagsstyrelsen i fråga om lagfarande
af de afhandlingar, hvarigenom rätt till mark och vatten för kanalen blifvit
till bolaget afträdd, äfvensom bolagsstyrelsens derå meddelade svar, få nu församlade
Statsrevisorer omförmäla, att Fullmäktige den 5 Januari detta år uti skrifvelse till

— 68

Inkomster år 1875:

Slussafgifter.......................Kronor 50,611: 43.

afgå restitutionsmedel............... „ 481: 79.

Magasinshyra m. in...............................

Primitiva aktieegare inbetalt.........................

Garantiaktieegare d:o .........................

Försåld takskiffer................................

Sålda trafiktaxor................................

Brist.......................................

50,129: 64.
753: 50.
34: 33.
3,758: 13.
95: 50.
1: 75.
3,100: 30.

Summa Kronor 57,873: 15.

den 31 December 187 5.

Skulder:

Till Riksgäldskontoret:

Lånet för kanalen mellan Hattefura och Stora

Lee.......................Kronor 731,437: 49

Dito dito mellan Östra och Vestra Silen.... „ 43,319: 64

Till handels- och sjöfartsfonden......................

„ primitiva aktieegare: inbetalningar..................

„ garantiaktieegare: förskott...........Kronor 52,457: 77

inbetalningar ..... 90,913: 25.

för skiffer....... '' 143: 66‘ 91,056: 91

„ Kronolänsman A. W. Sandberg............

„ Brukspatron A. W. Wserns sterbhus..........

Reservfond för påbyggnad af öfra dammen vid Hofverud
Dito enligt 17 § bolagsordningen ...........

Statsanslag........................Kronor 249,750: —

Skänkta verktyg och materialier........... „ 1,184: 36

Ränteinkomster..................... „ 18,170: 72

Summa Kronoi

774,757: 13.
145,200: —
182,853: 48.

143,514: 68.
807: —
3,072: —
638: 14.
3,913: 91.

269,105: 08.
1,523,861: 42.

bolagsstyrelsen förnyat dessa framställningar samt erinrat derom, att alla öfriga kanalbolag,
hvilka erhållit från Riksgäldskontoret utbetalda statsbidrag, behörigen lagfarit
med de utaf dem exproprierade fastigheter, samt att det stöd, bolagsstyrelsen för sin
åsigt om obehöfligheten af lagfart å exproprierad mark velat hemta af en någon gång
vid domstolarne förekommen, men numera äfven af lagstiftningen uttryckligen ogillad
praxis, dessutom förfaller vid det förhållandet, att de till Dalslands kanalaktiebolag
afträdda fastigheter i sjelfva verket icke, så vidt bolagsstyrelsen kunnat visa, af

bolaget förvärfvats i öfverensstämmelse med den i expropriationsförordiiingen föreskrifna
procedur; hvadan Fullmäktige uppmanat bolagsstyrelsen att skyndsamt gå i
författning om ifrågavarande afhandlingars lagfarande.

Med erinran att så väl 1874 som 1875 års kanalrevisorer framhållit angelägenheten
för bolaget att lagfara med förenämnde afhandlingar, anmäla detta års
kanalrevisorer, att de vid genomseendet af dessa afhandlingar funnit, att en del af
den afträdda marken blifvit exproprierad, en del skänkt till bolaget och åter en del
mot ersättning afstådd, men att ingen lagfart ännu egt ruin, äfven om en och annan
afhandling intagits i landtmäteriprotokollet rörande rågångsutstakning af den afträdda
marken, samt att en person förnekat sin namnteckning. Bolaget hade visserligen hos
Yedbo häradsrätt anhållit om lagfart å en del af de inom detta härad befintliga lägenheter,
som blifvit afträdda för kanalen, men häradsrätten har under den 20 sistone
Januari meddelat det utslag att, “enär uti den till grund för ansökningen åberopade
afhandling omsökta lägenheterna icke finnas närmare bestämda, eller ens uppgift
lemnats å de hemman, från hvilka desamma afsöndrats, samt afhända eganderätten
ej heller blifvit styrkt, kunde den sökta lagfarten icke af häradsrätten bifallas."
Enär emellertid lagfart är en af de vigtigaste åtgärder till betryggande för framtiden
af bolagets rätt till mark och vatten, hafva kanalrevisorerne tillstyrkt bolaget att
söka genom anskaffande af nya, i legal form upprättade afhandlingar, der sådant
erfordrades och lät sig göra, lagfara samtliga afhandlingar, eller, der sådant icke af
egarne medgåfves, genom expropriation lösa den för kanalen redan begagnade mark,
hvarigenom lagfart sedermera kunde erhållas.

§ 2.

I fråga om de tecknade aktiebeloppens användande, om bolagsmännens ansvarsskyldighet
utöfver de i aktierna förskrifna summor och om indrifvande af resterande
belopp m. m., hvarom redogöres i senaste revisionsberättelse, sid. 55—57, hafva
Fullmäktige, med anledning deraf, att ej allenast en mindre del af 1874 års utan

jemväl hela 1875 års förfallna annuitet å det till bolaget utbetalda statslån då ännu

var ogulden, äfven uti förenämnda skrifvelse af den 5 Januari detta år uppmanat
bolagsstyrelsen att, för beredande af erforderlig tillgång dertill, så skyndsamt som
möjligt föranstalta derom, att det i revisionsberättelsen bland skulderna vid 1874 års
slut upptagna, utaf vissa garantiaktietecknare inbetalda, men, ehuru således till säkerhet
för statslånet afsedda, likväl i sjelfva verket till kanalarbetets utförande använda förskott
å 59,055 kronor måtte, för så vidt detsamma ännu vore oguldet, blifva garantiaktieegarne
godtgjordt genom infordrande och indrifvande af motsvarande belopp från
de primitiva aktieegarne, hvilka genom deltagande i det bolagsstämmobeslut, i öfverensstämmelse
hvarmed 16 § af bolagsordningen sedermera den 23 Februari 1866 af

Kongl. Maj:t ändrades, förbundit sig att af egna medel tillskjuta hvad utöfver det
beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens fullbordande.

Fullmäktige anhöllo på samma gång äfven, det bolagsstyrelsen måtte tillse,
att den af kanalrevisorerne föreslagna granskningen af registerboken samt upprättandet
af eu tablå angående aktiebeloppens inkassering måtte bringas till slut så tidigt, att
berörda arbete åtminstone vid tiden för kanalrevisorernes sammanträde innevarande
år vore till alla delar fullbordadt.

Uti berättelsen om detta års granskning af bolagets förvaltning och räkenskaper
omförmäles, att den öfver aktieteckningen upprättade registerboken blifvit af
dertill utsedd person jemförd med verifikationerna och kompletterad, men att der -

65 —

emot den tablå, som sedermera skulle deröfver upprättas, ännu icke blifvit fullt utarbetad
; hvadan kanalrevisorerne icke kunnat verkställa den med detta arbete afsedda
utredning af förhållandet med inkasseringen af aktiebeloppen. Af förestående räkenskapsutdrag
inhemtades dock, att af primitiva aktieegarne inbetalts Kronor 182,853: 48,

och . af garantiaktietecknare erlagts.................. „ 148,514: 68,

äfvensom att det uti sistnämnda belopp ingående, af vissa garantiaktietecknare lemnade
förskott å 59,055 kronor, genom utredning af inbetalningar utaf primitiva aktieegarne
sedan 1870, nedgått till 52,457 kronor 77 öre.

Enligt hvad kanalrevisorerne inhemtat, hade restlängder å felande aktiebetalningar
blifvit under förra året utfärdade till indrifning, men af vederbörande indrifvare
ännu icke i detalj redovisade och således icke kunnat i registerboken införas.

Kanalrevisorerne yrka fortfarande, att kraftiga åtgärder måtte vidtagas för en
slutlig inbetalning, hvarigenom större klarhet vunnes om bolagets ställning.

§ 3.

Genom den af Kongl. Maj:t faststälda nya taxan för slussafgifter, som blifvit
tillämpad från och med senare hälften af år 1875, förmodas trafikinkomsterna komma
att icke obetydligt förhöjas. Enligt räkenskaperna hafva dessa inkomster under senaste
fem år varit i ett ständigt stigande, sålunda:

och

år 1871
„ 1872
„ 1873
„ 1874
„ 1875

Kronor 35,781: 93.

„ 39,169: 49.

,, 43,544: 91.

„ 44,628: 57.

50,611: 43.

§ 4.

Kanalrevisorerne förklara sig icke hafva haft någon anmärkning att framställa
mot kanalens underhåll.

Fullmäktige hafva, efter tagen del af den afgifna revisionsberättelsen, anmodat
bolagsstyrelsen att meddela Fullmäktige behörig kännedom om de beslut och åtgärder,
bolagsrevisorernes gjorda framställningar föranledt bolaget och styrelsen att fatta och
vidtaga; och har med anledning deraf till Fullmäktige inkommit utdrag af protokollet
vid bolagsstämma med Dalslands kanalaktiebolag den 1 Augusti d. å., enligt hvilket
bolaget uppdragit åt styrelsen “att, för erhållande af lagfart å bolagets eganderätts“handlingar
å mark och vatten, som i sitt närvarande skick ej dertill egna sig, ofördröjligen
gå i författning om upprättande af legala handlingar och, der hinder möta
“för uppfyllandet af de för lagfart föreskrifna vilkor, genom expropriation tillvinna bo“laget
laga åtkomst11; hvarförutom styrelsen erinrats om nödvändigheten af att med
alla till buds stående medel söka påskynda indrifningen af de rester, som utestå af
så väl primitiva som garantiaktiemedel.

Jemte förenämnda protokollsutdrag har äfven till Fullmäktige blifvit öfverlemnad
en af bolagets verkställande direktör upprättad öfversigt af indrifningen utaf tecknade
aktier i Dalslands kanalaktiebolag intill den 1 Januari 1876. Statsrevisorerne hafva

Rev. Ber. ISIG angående Riksgäldskontor et. 9

66 —

visserligen tagit del af denna öfversigt, hvilken synes gifva anledning till åtskilliga
anmärkningar, men då bolagsrevisorerne först vid nästa års revision komma i tillfälle
att verkställa den med detta arbete afsedda utredning af förhållandet med inkasseringen
af aktiebeloppen och derom meddela sitt yttrande, så hafva Statsrevisorerne ansett
sig för närvarande icke böra ingå i pröfning deraf.

§ 6-

Efter förestående redogörelse för bolagets förhållande till staten få Statsreviso -

Kinda

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet...............Kronor

Aktiekapitalet.....................

Lån från handels- och sjöfartsfonden.......

Fonden för Stångebro underhåll.......... „

„ för underhåll af farleden Nyqvarn—Roxen

Reservfonden...................... *________

Tillgång utöfver skuld, tillkommen genom statsanslag, anslag af länets

landsting, ränteinkomster m. m. . ................... 598,129: 10.

Summa Kronor 1,362,598: 20.

410,454: 68.
327,600: —
21,000: —
407: 89.
1,854: 08.
3,152: 50.

764,469: 10.

Utgifter år 1875:

Trafikomkostnader .....................Kronor 1,581: 17.

Tjenstemäns och betjentes aflöningar .......... „ 7,301: 51.

Skatter och onera..................... >< 819: 77.

Administrationen . ..................... « 2,841: 80.

Kanalens underhåll..................... >< 3,080: 49.

Förrådets dito........................ « 50.3: 16.

Diverse utgifter ............... • • • ■ • •__»___139: 08.

Räntor utöfver ingående
Öfverskott för året . . .

Summa Kronor

16,266: 98.
12,152: 71.
10,331: 27.
38,750: 96.''

Tillgångar:

Bolagets ställning

......Kronor 1,308,988: 86.

. . . . __„_20,247: 76.

Transport Kronor 1,329,236: 62.

Kanalanläggningen . . .
Behållna förrådseffekter

67 —

rerne tillägga, att å 1874 års annuitetsliqvid, 40,000 kronor, under år 1875 i olika

poster inbetalades.............................Kronor 31,928: —

och i Juli år 1876 ..........................• • _8,072:

Kronor 40,000: —

Samtidigt med sistnämnda inbetalning erlades 1,928 kronor i afräkning å
å 1875 års annuitetsliqvid, likaledes utgörande 40,000 kronor.

kanalbolag.

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Kanalanläggningen...........................Kronor 1,306,755: 96.

Behållna förrådseffekter....................... „ 20,485: 61.

Fordran af Linköpings stad för farleden Ny qvarn -Roxen ... „ 5,294: 27.

„ af Göta kanalverk, afsedd till amortering af bolagets

skuld till handels- och sjöfartsfonden.......... „ 21,000: —

„ af Östergötlands enskilda bank.............. „ 4,930: —

Obligationer med upplupen ränta.................. „ 2,073: 34.

Kassabehållning...................... » 2,059: 02,

Summa Kronor 1,362,598: 20.

Inkomster år 1875:

Ordinarie trafikinkomster
Extra d:o

Diverse inkomster ....

Kronor 36,816: 46.

„ 647: 77.

1,286: 73.

den 31 December 1875.

Summa Kronor 38,750: 96.

Skulder:

......Kronor 400,893: 27.

...... „ 327,600: —

Transport Kronor 728,493: 27.

Återstoden af statslånet
Aktiekapitalet.....

- 68 —

Angående
de jernvägsaktiebolags

ställning, i
hvilkas revisioner
staten
genom, ombud
deltager.

Fordran af Linköpings stad för farleden Nyqvarn—Roxen
„ af Göta kanalverk, afsedd till amortering af bolagets

skuld till handels- och sjöfartsfonden..........

„ af Östergötlands enskilda bank.............

Obligationer med upplupen ränta.................

Kassabehållning.............................

Transport Kronor 1,829,236: 62.

4,094: 27.

20,000

6,100

3,106

204

Summa Kronor 1,362,741

26.

73.

88.

Berättelsen om granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper, deruti
Fullmäktigen C. G. Hierta å Riksgäldskontorets vägnar deltagit, upplyser, bland annat,
att Revisorerne vid företagen besigtningsresa utefter kanalen iakttagit, att densamma
med alla dess tillhörigheter fortfarande underhålles i utmärkt skick, och att fastebref
numera erhållits å alla för kanalen inköpta områden, med undantag för Hofby lastage -

Statsrevisorerne hafva fått mottaga de till Fullmäktige inkomna berättelser om granskning
låneunderstöd för jernvägarnes anläggning och uti hvilkas revision staten genom ombud egen
inhemtas, få Statsrevisorerne framlägga redogörelse derför.

Gefle—Dala

De å bolagsstämma med delegarne i detta bolag år 1875 utsedde revisorer hafva afhvilken
granskning “enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, Landssekreteraren M. Florman å
de vid revisionsårets början och slut befintliga balanser. På grund af denna redogörelse hafva
samt inkomster och utgifter under samma år:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstod af statslånet.........................

Aktiekapitalet.............................

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll . . . .

Pensionsfonden.............................

Innestående ränta och vinstutdelning på aktiekapitalet.....

Icke amorterade obligationer.....................

Till Riksbanken............................

Diverse skulder..................

Kronor 1,667,938	08.
„ 2,400,000	—
711,861	72.
„ 184,083	03.
474,000	—
1,142,000	—
300,000	—
46,274	04.

Summa Kronor 6,926,156: 87.

— 69

Transport Kronor 728,493: 27.

Lån från handels- och sjöfartsfonden........ ,, 20,000: —

Fonden för Stångebro underhåll........... „ 379; 52.

„ för underhåll af farleden Nyqvarn— Roxen „ 2,098: 59.

Reservfonden...................... „ 4,310: 13.

Tillgång utöfver skuld, tillkommen genom statsanslag, anslag af länets
landsting, ränteinkomster m. ni.....................

755,281: 54.
607,460: 37.

Summa Kronor 1,362,741: 88.

plats, der gjordt förbehåll om det upptagna jordområdets återgående i vissa fall till
egendomen hindrar erhållandet af lagfart.

På grund af de år för år iikade trafikinkomsterna och under förutsättning att
desamma icke genom förändrade konjunkturer å företrädesvis trävaror försämras, uttala
Revisorerne den åsigt, att kanalen bör kunna bestrida den till statsverket med
21,875 kronor utgående annuiteten.

af förvaltning och räkenskaper för år 1875 hos de jernvägsaJctiebolag, som utaf staten erhållit
deltaga. Så vidt bolagens ställning och rörelse under året kunnat af dessa revisionsberättelser

j ern vägsaktiebolag.

gifvit berättelse om granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning under samma år, vid
statens vägnar jemväl varit tillstädes11. I denna berättelse lemnas en redogörelse, som upptager
Statsrevisorerne låtit uppgöra följande uppgift öfver bolagets ställning vid årets början och slut

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen jemte Falu nya station samt nya stationshuset
och nya lokomotivstallet i Falun.............Kronor

Inventarier och materialier.......................

Arbetarebostäder...........................

Inlösta aktier...............................

Inlösta obligationer............................

Osålda obligationer............................

Rabatt-obligationer............................

Fordringar .................................

Behållning, innestående i enskilda banker............. „

Kassabehållning...........

Ö ..................

Summa Kronor

5,185,012: 47
294,822: 52.
53,401: —
30,000: —
351,400: —
680,200: —
10,640:
99,802:
200,319: 97
20,558: 44,

47.

6,926,156: 87.

— 70

Utgifter år 1875:

För trafiken..............................Kronor

Ränta å obligationer, 1,500,000 kronor.............. »

Öfriga ränteutgifter.......................... »

Afskrifning å jernvägsanläggningen................. »

Ränta och utdelning för året, 20 procent å aktiekapitalet,

2,400,000 kronor................... »

Summa Kronor

793,880: 83.
75,000: —
74,030: 43.
97,882: 21.

480,000: —
1,520,793: 47.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen jemte Falu nya station, nya stationshuset
och nya lokomotivstallet i Falun samt sammanbindnings -

banan i Gefie..........................Kronor

Inventarier och materialier...................... »

Arbetarebostäder..............''............. »

Inlösta aktier............................. »

Inlösta obligationer.......................... »

Osålda » ........................... »

Rabatt-obligationer.......................... »

Diverse fordringar.......................... »

Innestående i Enskilda banken................... »

Kassabehållning............................ - ■ »

5,826,527:	78.
250,102:	19.
51,300:	60.
30,000:	—
351,400:	—
389,800:	—
21,890:	—
69,861:	93.
203,836:	09.
52,755:	14.

Summa Kronor 7,247,473: 73.

§ 1-

Förutom det belopp, 480,000 kronor, som bland utgifterna finnes utaf årets
behållning affördt till ränta och utdelning åt aktieegarne och motsvarar 20 procent
af deras tillskott, hafva, enligt ofvan åberopade revisionsberättelse, ytterligare 118,500
kronor, motsvarande 5 procent å samma tillskott, blifvit utdelade på alla aktierna
med undantag af dem, som bolaget till belopp af 30,000 kronor innehar; hvarigenom
innestående ränta och vinstutdelning å aktiekapitalet, Indika vid årets början utgjorde
474,000 kronor, vid årets slut minskats till 355,500 kronor.

§ 2.

Den af flera föregående års Statsrevisorer behandlade fråga, huruvida bolaget
kontraktsenligt har skyldighet att underkasta sig eu ökad amortering af sin skuld till
staten, har äfven denna gång utgjort föremål för Statsrevisorernes begrundande. Stats -

— 71

Inkomster år 1875:

Af trafiken...............................Kronor

Ränta och utdelning å bolaget tillhöriga aktier.......... »

Dito å amorterade, återköpta och osålda obligationer »
Afkastning af Storviks hemman.................. »

1,454,676: 65.
6,000: —
59,188: 32.
928: 50.

Summa Kronor 1,520,793: 47.

den 31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet.......................Kronor 1,556,584: 83.

Aktiekapitalet............................. » 2,400,000: —.

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll..... » 711,861: 72.

Pensionsfonden............................• » 196,537: 18.

Innestående ränta och vinstutdelning å aktiekapitalet...... » 355,500: —

Obligationsskuld........................... » 1,101,600: —

Lån hos banker ............. » 899,560: —

Diverse skulder..........•................ » 25,830: —

Summa Kronor 7,247,473: 73.

revisorerne hafva dervid stannat uti samma åsigt, som tillförene inom revisionen gjort
sig gällande. Denna åsigt hvilar på tolkningen af 5 och 6 paragraferna i det
mellan staten och bolaget gällande kontrakt, Indika paragrafer hafva följande lydelse:

“§ 5.

“Afgifterna för passagerare och varutrafiken skola utgå enligt af Kongl. Maj:t,
“efter dertill af bolaget afgifvet förslag, i nåder fastställd taxa, hvilken i allmänhet
“synes hvart femte år böra lämpas efter sig då företeende förhållanden."

“§ 6.

“Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen
å det af staten erhållna lån, öfverstiga 6 procent å det belopp, aktieegarne
“tillskjutit, ankommer på Kongl. Maj:t att, utom begagnandet af den i näst ofvan
“stående punkt Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma de enligt taxor

— 72 -

''utgående avgifter, föreskrifva huru stor del af detta öfverskott skall afsättas, för att
“framdeles användas till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning. Uppgår den
“ärliga behållningen ändock till åtta procent å aktieegarnes tillskott, eger Kongl. Maj:t
"bestämma om och med hvad belopp den stadgade amorteringen å sagde lån bör ökas.“

Uti sin öfver 1874 års Statsrevisorers framställning afgifna förklaring (se 1874
års revisionsberättelse, sid. 194 och 195) uttalar bolagsdirektionen deu önskan, att
saken måtte betraktas såsom en ren kontraktsfråga och "icke lösas på mer eller mindre
antagliga billighetsskäl. Statsrevisorerne hafva i anledning deraf sökt åstadkomma eu
utredning derom, huruvida, enligt direktionens uppfattning, 6 § i kontraktet vore oförtydbar
deruti, att Kongl. Maj:t endast en gång för alla medelst höjande af den ursprungliga
annuiteten å statslånet, tre procent, skulle ega bestämma, om och med
hvad belopp amorteringen å lånet borde ökas, i det fall att jernvägens behållna
inkomst efter afdrag af nyssnämnde annuitet öfversteg 8 procent å aktieegarnes tillskott;
eller om icke fast hellre kontraktsbestämmelsen är tydlig deruti, att Kongl.
Maj:t eger rätt att öka amorteringen (icke den ursprungliga annuiteten) i följd af
hvarje års affärsresultat, är från är, med ett bestämdt belopp. Sjelfva kontraktsparagrafen
visar, att det ej varit meningen att göra ändring i den faststälda årliga annuitetsprocenten,
utan att — sedan de i kontraktet stadgade 8 procent, 72,000 kronor,
utgått, aktieegarne lått 6 procent, 144,000 kronor, afsättning skett efter Kongl. Maj:ts
bepröfvaude att användas till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning samt
aktieegarne ytterligare erhållit 2 procent eller tillhopa 8 procent, 192,000 kronor, å
det åt dem tillskjutna kapital, 2,400,000 kronor — öfverskottet af den ärliga behållningen
skulle få användas till ökande af den stadgade amorteringen, hvilket följaktligen icke
kunde ske genom en på förhand bestämd tillökning i annuiteten, utan medelst användande
af ett hvarje gång till siffran bestämdt belopp. Lika litet som Kongl. Maj:t
på förhand en gång för alla egde att bestämma beloppet af den afsättning, som, efter
det delegarne undfått 0 procent å aktiekapitalet, borde ske till förbättring eller utsträckning
al jernvägen, lika litet kunde Kongl. Maj:t, på grund af ifrågavarande kontraktsparagrafs
lydelse, på förhand en gång för alla fastställa den tillökning i afbetalningen
å statens fordran, som borde ifrågakomma, efter det ytterligare 2 procent
eller tillhopa 8 procent å aktiekapitalet af delegarne tillgodonjutits. I)å nu första
gången tillökning i amorteringen på grund af Kongl. Maj:ts beslut den 24 Mars 1808
egde ram medelst tillökning i den årliga annuiteten, hvilket tillökningssätt, enligt
hvad Statsrevisorerne yttrat, icke var grundadt på kontraktsföreskrifter, så hafva
Statsrevisorerne tagit närmare kännedom om de förhandlingar, som föregått tillkomsten
af ifrågavarande beslut, hvarom de i Riksarkivet förvarade och efter derom
framstäld begäran till Statsrevisorerne utlemnade handlingar innefatta upplysning.

Statsrevisorerne hafva dervid inhemtat att, till följd af åläggande, direktionen
för Gefie—Dala jernvägsaktiebolag den 21 Augusti 1807 till Kongl. Maj:t ingifvit
förslag till ny taxa för trafiken, uti hvilken taxa, enligt hvad direktionen uppgå!'', nedsättningar
blifvit vidtagna, som beräknats medföra eu minskning i inkomst af 100,000
kronor om året. Öfver detta taxeförslag infordrade Kongl. Maj:t yttrande af Kommerskollegium,
dit äfven öfverlemnades eu af 15 personer till Kongl. Maj:t ingifven anhållan
att, innan förnyad taxa faststäldes, tillfälle måtte beredas dem och öfrig»
trafikanter å jernvägen att få emot direktionens förslag framställa de anmärkningar,
hvartill de kunde finna sig befogade. Med anledning häraf anmodade Kommerskollegium
Kongl, Maj:ts Befallningshafvande i Gefieborgs län att lemna vederbörande trafi -

— 73

Kanter tillfälle att öfver det ifrågastälda taxeförslaget sig yttra. Endast nio trafikanter
mom Kopparbergs län och ingen inom Gefleborgs län begagnade sig deraf.
Lieras yttrande och jernvägsdirektionens deröfver afgifna förklaring insändes till kollegiet
åt Kongl. Maj:ts bemälde Befallningshafvande, som derjemte afgaf eget yttrande
1 a”“t. i-^^hkanterne erinrade, att öfverskottet å trafikinkomsten under åren 1862
°.d , ™ecjc''ltal utgjort 446,727 kronor, oaktadt samtidigt alla erforderliga utgifter
bin vit bestridda och aktieegarne erhållit 7 procent utdelning; att fonden för jernvagens
ständiga underhåll, som vid 1866 års slut var 915,248 kronor 50 öre och
ansågs utan svårighet kunna under år 1867 förökas till 1,200,000 kronor, ej borde
lä vaxa utöfver sistnämnda summa, enär ett ytterligare ökande af denna fond innebar
att tillegna aktieegarne allt för stor fördel på de trafikerandes bekostnad och att
ensamt tillegna de förra nyttan af ett, mot låg ränta (2'' procent) och fördelaktiga
betalnings vilkor af staten erhållet lån å 2,400,000 kronor, hvilket antagligen beviljats
tor att dermed bereda allmän fördel och icke att förskaffa ett bolag allt för stor vinst.
Ehuru trafikanterne antogo, _ att ^inkomsterna med tillämpning af då varande taxa
korn me att betydligt öfverstiga förenämnda behållning af i medeltal årligen 446 727
nonor, hade de beräknat att, oaktadt den af jern vägsdirektionen i nya taxan föreslagna
nedsättmngen och deraf föranledda minskning med 100,000 kronor i årlina
inkomsten, skulle dock det årliga öfverskottet, efter verkstäld amortering å statslånet
odi inlösen med 10 procent af utelöpande obligationer, medgifva en årlig utdelning
till aktieegarne förutom förut beräknade 7 procent, af ytterligare mera än 15 procent
under aren 18b8 och 1869 och sedermera af omkring 18 procent. De föreslogo
derför atskilhga ändringar i den af jernvägsdirektionen framlagda taxan. Till bemöi
dess,a anmärkningar anförde direktionen i skrifvelse till Kommerskollegium

den 20 December 1867, bland annat: att bolaget i aktiekapital och andra lån, än de
af staten lemnade, nedlagt 3,300,000 kronor under äfventyr att förlora hela denna
summa till staten i händelse företaget misslyckades, så att anläggningen antingen
icke blefve färdig eller ock, färdig, icke behörigen kunde underhållas; att aktieegarne
såsom ersättning för sina uppoffringar och den stora risk, de iklädt sig, visserligen
under sista åren uppburit eu utdelning af sju procent, men att äfven denna utdelning
törst efter lång väntan erhållits, enär det inträffat, att, ehuru aktieegarne i reglementet
tillerkänts o procent årlig ränta, räknad från de tider inbetalningarne skett
denna ranta likväl länge icke kunnat utbetala», och sedermera visserligen erhållits’
ivarjemte _ på senare åren tillkommit 2 procent utdelning, men utan någon ränta på
rantefordrmgarne för den tid de innestått; att om, vid sä beskaffade förhållanden
utdelningen under kommande år skulle blifva något större, ja, någon gång uppgå till
+i.n “ ,anmärkarne angifna böjd, äfven en sådan utdelning icke borde synas obilligatt,
dä ingen garanti erbjudits eller antagligen icke kunnat åstadkommas för utfående!
åt de forespeglade framtida större utdelningarne, och de till grund för beräkningen
deråt lagda antaganden vore origtiga och vilseledande, så återstode deraf icke mera
an de i verkligheten utdelade 7 procenten; att emellertid, då Rikets Ständer vid statslånets
beviljande, utom den stränga garantien för dess återbekommande, jemväl öfverlemnat
till Kongl. Maj:t att föreskrifva vissa ytterligare åligganden, i händelse utdelningen
ofverstege de i deras underdåniga skrifvelse omförmälda procentbelopp, och
ior det tall att denna utdelning icke finge beräknas utöfver den i 1855 års ofvanberorda
bolagsordning aktieegarne tillerkända 5 procent-räntan, på sätt direktionen
iorestaWe sig att föreskriften borde tolkas, utan tiden då eller framdeles vore inne
tor tillämpning af de i ständernas skrifvelse föreskrift^ åtgärder, direktionen ansåg sig

Hav. Ber. 187 G angående Rikegäldskontoret, jq

— 74 —

böra framställa sin åsigt derom, att eu förökning i amorteringen af förenämnda
statslån från 1 till 2 procent borde utan alltför stor olägenhet for bolaget kunna
åstadkommas oaktadt den fraktnedsättning af omkring 100,000 kronor, som taxeförslaget
förorsakade;'' att direktionen visserligen gjort denna framställning utan bemyndigande
af bolagsstämman, men då den framkallats af en pretention utaf nagla ta
trafikerande på bolagets skyldigheter mot staten för låneunderstödet, utöfver hvad
dessa skyldigheter ditintills biifvit fullgjorda, och då bestämmandet komme att åt
Kongl. Maja. afgöras, direktionen funnit sig pligtig anföra den utväg härutinnan, som
den "''ansåg* för statsverket eller det allmänna mest fördelaktig och för jernvägsboiaget
mindre betungande samt i sig sjelf mest rättsenlig, dels derutinnan att staten tidigare
återfinge de mot låg ränta förskjutna medlen, sedan det visat sig att företaget, hvartill
de biifvit lemnade, lyckats förvärfva förmåga dertill, samt dels_ derutinnan att, pa
samma gång som utdelningen til! aktieegarne i någon mån blefve mindre, så minskades
ock i samma förhållande deras skuld till staten. Hvad beträffade anmai mai nes
framställningar rörande taxeförslaget, fann direktionen dem obefogade.

Kongl. Maj:ts den 24 Mars 1868 meddelade beslut i ärendet, dervid taxan i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det afgiftia förslaget faststäldes, innehållet derjemte
att det för (folie—Dala jernviigsanläggning vid 1853—1854 års riksdag
“beviljade lån till belopp af 2,400,000 riksdaler skall från och med innevarande nr
“afbetaias med två procent ''årligen i stället för förut bestämda en procent/.

Den 28 Augusti 1872 inlem mule jernvägsdirektionen, enligt åliggande, till Kongl.
Mal t nytt förslag0 till taxa för trafiken, hvilket enligt direktionens uppgift beräknats
medföra en årlig minskning af 275,820 kronor i den förut varande trahkinkoms.en.
Vidden skrifvelse, hvarmed berörda förslag öiverlemnades, voro fogade bandhngai, som
utvisade, att fonden för jernvägens och materielens ständiga underhåll vid 1871 års slut
utgjorde 1,260,453 kronor 86 öre och att till aktieegarne såsom ranta och utdelning
på'' de af dem gjorda tillskott utbetalts 10 procent lör år 1867, 12 procent for år 1868,
15 procent för år 1869, 18 procent för år 1870 och 20 procent for år 18/1 Uti
nämnda skrifvelse erbjöd, efter dertill af bolagsstämman erhållet bemyndigande, direktionen
eu ökning af amorteringen å statslånet från 2 till 4 procent. Äfven denna
gång hade åtskillige trafikanter fios Kongl. Maj:t anhållit att i händelse åt behof få
afgifva anmärkningar mot taxeförslaget, med anledning hvaraf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Geiieborgs län anbefaldes att lemna dem tillfälle dertill; men bemalde
myndighet meddelade*fint, oaktadt pålysning derom skett i Geiieborgs och Kopparbergs
län, ingen trafikant inkommit med anmärkning. Styrelsen for statens järnvägstrafik,
hvars yttrande rörande taxeförslaget infordrats, förordade detsamma till fastställelse
Rörande åter den af direktionen erbjudna ökning af amorteringen å statslånet

byggnader. Efter att i detta utlåtande hafva intagit lydelsen af kontraktets sjette
paragraf, erinrade Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att de i ''Samma paragraf meddelade
föreskrifter föranledt styrelsen att redan två särskilda gånger förut lästa Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet på de höga utdelningar, som aktieegarne erhållit, pa gilind
hvaraf styrelsen ock trott tiden vara inne, då Kongl. Maja kunde begagna rättigheten
att stadga med hvad belopp amorteringen å statslånet borde ökas; hvadan, dä
bolare! nu sjelfmant föreslagit eu ökning, hvilket öfverensstämde med hvad styrelsen förut
satt °i fråga, styrelsen förordade åtgärden, hemställande dock, huruvida ökningen borde,
såsom direktionen föreslagit, inskränkas till 2 procent. Med bifall till direktionens
framställning förordnade Kongl. Maj:t den 6 September 1872, att den annuitet, bolaget.
Släde att å meranämnda statslån inbetala, skulle vid då nast instundande mbe -

— 75

telning och vidare framgent beräknas till 6 procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först skulle godtgöras ränta efter två procent af oguldna
kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå.

Häraf framgår, att tillökningen i annuiteten år 1868 tillkommit på grund af
bolagets egen framställning, utan hvilken eu dylik åtgärd icke kunnat ega rum, och
detta så mycket mindre, som vid den tiden aktieegarne ännu icke erhållit de i kontraktet
förutsatta 8 procent, utan endast 7 procent på sina tillskott. Lika origtigt
som det skulle hafva vant'' att tillökningen i amorteringen eu gång för alla fastställs
till ett betydligare belopp, som väl kunnat stå i öfverensstämmelse med det närmast
föregående årets affärsresultat, men hvars oaf brutna bibehållande skulle hafva kunnat
i följd af sedermera inträfiade ogynsamma omständigheter föranleda dertill, att, aktieegarne
icke kommit i åtnjutande af den utdelning, hvartill de i kontraktet berättigats,
förrän tillökning i amorteringen kunde af staten tagas i anspråk, lika litet hållbar är,
i Statsrevisorernes tanke, den uppfattning, som vill, till förman för bolaget, inskränka
föreskriften om amorteringens höjande till en åtgärd, som endast en gång borde kunna
ifrågakomma.

Hvad derefter beträffar tillökningen år 1872 i amorteringen, så inhemtas af förestående
redogörelse, att densamma skett i sammanhang med bolagets ansökan om
fastställelse af ny taxa och äfven denna gång varit föranledd af bolagets egen begäran.
Men då direktionen, uti ofvan åberopade förklaring (af år 1874), från de i
Kong!. Maj:ts beslut förekommande uttryck, att annuiteten skulle med 6 procent å det
ursprungliga lånebeloppet från och med samma år och vidare framgent utgå, hemtat
stöd för sin åsigt att någon vidare tillökning icke kunde ifrågakomma, så anse Revisorerne
denna uppfattning bäst vederläggas af sjelfva ordalydelsen af den offentliga
förklaring, som vid innevarande års riksdag afgifvits af den ledamot i Andra Kammaren,
hvilken i egenskap af föredragande tillstyrkt och sedermera kontrasignera! •
Kongl. Maj:ts sistnämnda beslut, att nemligen »de i nämnda beslut förekommande or“den:
och vidare framgent, hvarpå bolaget lägger så mycken vigt, icke utgöra något
“hållbart skäl för att icke amorteringen än vidare skulle kunna förhöjas». Deremot
har nämnde ledamot visserligen, i strid mot Statsrevisorernes uppfattning, delat direktionens
uttalade åsigt, att icke någon vidare tillökning af den år 1868 föreskrifna
amorteringen rättsligen kunde af Kongl. Maj:t påbjudas, sedan Kongl. Maj:t på grund
af kontraktets 6 paragraf eu gång sänkt taxan, äfvensom en gång år 1868 förhöjt
amorteringen, hvadan det beslut i frågan, som Kongl. Maj:t senast den 6 September
1872 fattade och af bolaget åberopats, grundade sig uteslutande derpå, att bolaget då
uttryckligen medgifvit, att en förhöjning skulle få ske från 2 till 4 procent.

Af hvad Statsrevisorerna anfört framgår, att den vid nämnda två tillfällen vidtagna
tillökningen i annuiteten å statslånet uteslutande grundats på bolagets egna
framställningar samt innefattar ett förfaringssätt, som icke härledt sig från den oförtydbara
kontraktsbestämmelsen, hvilken ordagrant öfverensstämmer med 11 punkten
i de af 1858 och 1854 ars Riksdag faststälda lånevilkor. Det är väl sant, att staten
vid beviljandet af det betydliga låneunderstödet i främsta rummet åsyftade att befrämja
det tillämuade företaget samt för sådant ändamål velat gynna bolaget med
särdeles billiga vilkor för lånets erhållande, dock var från statens sida en bestämd
gräns satt för ifrågavarande förmåns åtnjutande, i det staten, sedan bolagsmännen fått
tillgodogöra sig en då såsom betydande ansedd årlig utdelning af 8 procent å det af
dem tillskjutna kapital, ville för sin del minska sin uppoffring genom anspråket på
det årliga öfverskottet, hvilket i tv fall borde utöfver den tillgång, som den faststälda
annuiteten af 3 procent dertill lemnade, användas såsom afbetalning å statens

— 76 —

kapitalfordran. Den omständighet, att bolaget medelst bifall till nyssnämnda framställningar
hittills undvikit kontraktstillämpningen, synes ur strängt rättslig och följaktligen
kontraktsenlig synpunkt — och det är ju från en sådan, som bolaget sjelf
önskar få frågan bedömd •— icke innefatta något hinder för en sådan tillämpning, då
medkontrahenten derom framställer anspråk: och att ett sådant anspråk är fullt befogad!
torde så mycket mindre kunna ifrågasättas, som, i händelse tillämpning af
kontraktsbéstämmelsen egt rum allt från den tid, då bolagsmännen erhöllo 8 procent
å aktiekapitalet, och år från år fortgått, staten längesedan skulle hafva återfått hela
sin kapitalfordran. Då tiden nu nalkas för en ny pröfning af trafiktaxan, synes allt
skäl vara för handen att flen omtvistade frågan kommer till slutligt afgörande, helst
bolagets utdelning, som enligt direktionens bär förut anförda uppgifter år 1871 utgjorde
20 procent och sedermera enligt revisionsberättelserna för hvart och ett af de
följande åren 1872—1875 uppgått till 25 procent, betydligt öfverstiger den antagna
utdelningsprocenten af 8.

Hvad Statsrevisorerne hittills yttrat grundar sig på den af direktionen sjelf
uttryckligen uttalade åsigt om sättet för frågans bedömande. Deremot torde det ej
kunna förnekas att, sedan den ökade amorteringen, vid sidan af kontraktet, under flera
år utgått efter en helt annan metod, än kontraktet förutsätter, det skulle lör bolaget
och dess aktieegare medföra ganska väsentliga olägenheter, om amorteringssättet
plötsligen förändrades. Å andra sidan och då staten, som sjelf får vidkännas en
ränta af omkring 5 procent å de lån, staten i senare tider upptagit, med all rätt bör
kunna fördra, att den återstående amorteringstiden för ett lån, som endast löper med

Borås

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet.....................

Aktieegarnes delaktighetssumma................

Obetalda jordersättningar och skulder till olika personer . ,

Jernvägspersonalens sjuk- och understödskassa........

Icke lyftade utdelningar..................., .

Reservfonden...........................

Statslånets amorteringskonto..................

»Kapitalkonto»: nybyggnader, inköpt rörlig materiel m. m. .

Dispositionskonto....................Kronor

Vinstbehållning af årets rörelse........... »

. Kronor	1,229,741:	93.
	688,527:	63.
. »	38,510:	80.
	5,443:	33.
	1,542:	—
	256,734:	55.
	54,566:	85.
, »	36.000:	90.
,928: 52.
,144: 50.	37,073:	02.

Summa Kronor 2,348,141: Öl,

77 —

2 procent årlig ränta, så vidt i enlighet med gällande aftal ske kan, väsentligen förkortas,
eller att staten på annat sätt förminskar sin ränteförlust, har det synts Statsrevisorerne,
som skulle i afseende å statens återstående fordran, utgörande, efter den
år 1875 verkstälda amortering, 1,548,926 kronor 26 öre, statens och bolagets ömsesidiga
anspråk i någon mån kunna sammanjemkas och derigenom denna under flera
år omtvistade fråga, såsom direktionen i sin den 26 November 1875 öfver samma års
Statsrevisorers framställning afgifna förklaring önskat, bringas till ett slutligt afgörande
(se 1875 års revisionsberättelse, sid. 142 och 143). Om t. ex. den nu varande
annuiteten, 6 procent å ursprungliga lånebeloppet 2,400,000 kronor, eller 144,000
kronor, under återstoden af amorteringstiden iinge oförändrad utgå, men bolaget
derutöfver åtoge sig att å återstående lånebeloppet i stället för nuvarande 2 procent
gälda 4 procent ränta, eller samma ränta, som erlägges för alla de lån, staten från
år 1858 till år 1871 lemnat till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, efter
hvilken tid räntan för sedermera beviljade dylika understöd höjdes till 5 procent, så
komme å ena sidan bolaget att, med ändring af kontraktsföreskriften, bereda sig fördelen
af visshet derom, att under i öfrigt oförändrade förhållanden utdelningsprocenten
icke behöfde att underkastas någon annan nedsättning än den obetydliga, som
föranleddes af räntetillökningen, hvilken dessutom år för år minskades, under det å
andra sidan statens ränteförlust icke blefve särdeles betydande.

Statsrevisorerne hafva emellertid i nu omförmälda hänseenden icke velat framlägga
några bestämda förelag, hvadan de, med åberopande af hvad de anfört, öfverlemna
frågan till Riksdagens pröfning.

jern vägsaktiebolag.

den 1 Januari 1 87 5.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen.........................Kronor 1,604,839: 38.

Rörliga materielen.

Inventarier och materialier..................... »

102 aktier i Uddevalla—Yenersborg—Ilerrljunga jernväg ... »

På depositions- samt upp- ochafskrifningsräk ningar

......................Kronor 121,386: 22.

Allmänna hypoteksbankens obligationer...... » 102,791: 67.

Fordran af Borås stad................ » 81,151: 43.

» af Borås sparbank............. » 482: 12.

» af Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernväg................ » 1,523: 82.

» af diverse personer............. » 17,458: 49.

» af stationerna å linien........... » 14,485: 28.

Kassabehållning.................................

294,756: 81.
109,041: 12.
200: —

339,229: 03.
74: 67.

Summa Kronor 2,348,141: 01.

- 78 -

'' Utgifter för år 1875.

Driftkostnad, underhåll af banan, rörliga materielen nr. m.. . . Kronor 96,666: 60.

Diverse utgifter, skadeersättningar och förluster...... » 8,788: 48.

Afskrifningar.............................. * 21: 16.

Amortering å statslånet....................... 19,663: 08.

Ränta å d:o ....................... > 49,189: 68.

» å reservfonden........................ » 12,836: 73.

, å jern vägsper son alens sjuk- och understödskassa..... - 276: 80.

Nybyggnader och inköp af rörlig materiel, inventarier och ma terialier.

............................. 10,665: 07.

Disponibel behållning af årets rörelse............... » 25,498: 46.

Summa Kronor 223,606: 06.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen........•................Kronor 1,606,766: 90.

Rörliga materielen.......................... 5 295,526: 71.

Inventarier och materialier..................... > 113,513: 39.

102 aktier i Uddevalla—Venersborg - Herrljunga jernväg ... » 200: —

På depositions- samt upp- och afskrifningsräkningar.......- 123,026: 80.

Allmänna hypoteksbankens obligationer.............. > 106,541: 67.

Fordran af Borås stad........................ » 79,159: 01.

> af Borås sparbank.................... > 506: 22.

» af diverse personer.................... » 12,125: 21.

» af Uddevalla—Venersborg- Herrljunga jernväg .... » 2,732: 65.

» af stationerna å linien................... » 14,355: 65.

Kassabehållning................ » 1,552: 14.

Summa Kronor 2,356,006: 35-

§ 1-

Majoren G. W. Baeckström, hvilken å statens vägnar deltagit i granskningen af

5 procent ränta/ 12,836 kronor 73 öre, så att den vid årets slut uppgick till 269,571
kronor 28 öre.

§ 2.

Då enligt 1865—1866 års Riksdags beslut aktieegarnes delaktighetssumma
blifvit nedsatt med 87,072 kronor 37 öre, men aktieegarnes verkliga fordran utgjorde

Inkomster år 1875:

Af trafiken...............................Kronor 203,140: 27.

Hyror och arrenden in. m...................... » 3,609: 86.

Vinst å främmande arbeten i reparationsverkstaden ;...... » 858: 48.

Diverse inkomster............................ 184: 50.

Ränta å utlånta medel........................ 16,317: 95.

Summa Itronor 223,606: 06.

den 31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet.......................Kronor 1,210,078: 85.

Aktieegarnes delaktighetssumma: 3,878 aktier å 200 kronor . . » 775,600: —

Jernvägspersonalens sjuk- och understödskassa.......... .» 6,174: 03.

Skulder till olika personer..................... » 25,697: 56.

Icke lyftade utdelningar....................... » 3,131: —

Tillgångar utöfver skulder:

Reservfonden...............Kronor 269,571: 28.

»Kapitalkonto» (1875 års amortering
å statslånet samt nybyggnader, inköp

af rörlig materiel m. m.)...... 30,328: 15.

Dispositionskonto............ * 9,927: 02.

Vinstbehållning af årets rörelse ... » 25,498: 46. » 335,324: 91.

Summa Kronor 2,356,006: 35.

775,600 kronor, hafva, enligt bolagets år 1875 fattade beslut, de tillgångar utöfver
skulder, som vid 1874 års slut funnos å kapitalkonto och statslånets amorteringskonto
upptagna med tillsammans 90,567 kronor 75 öre, blifvit i 1875 års räkenskaper omförda
sålunda, att aktieegarnes konto deraf godtgjorts med 87,072 kronor 37 öre, och
återstoden, 3,495 kronor 38 öre, afförts å jernvägsanläggningen.

Till denna upplysning om orsaken till skiljaktigheten mellan de belopp, hvarmed
aktieegarnes delaktighetssumma in- och utbalanserats i 1875 års räkenskaper, få
Statsrevisorer ne tillägga att, sedan med år 1870 reservfonden, i enlighet med omförmälda
riksdagsbeslut, blifvit till beloppet bestämd och afsatt (se sid. 96 och 97 i 1871
års revisionsberättelse) samt sedermera i behörig ordning redovisad, icke något hinder
synts dem möta för att, på sätt som skett, upptaga aktieegarnes fordran i enlighet
med det inbetalda aktiebeloppet.

— 80

Söderhamns

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875 har Regementsföljande
uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet......................Kronor 408,535: 94.

Aktieegarnes inbetalningar..................... » 289,307: 28.

Aktieegarnes tillgodohafvande genom amortering å statslånet
.......................Kronor 91,459: 71.

Dito dito genom dito å lånet af Söderhamns

stad............''............ » 34,500: ~~ 125,959: 71.

Återstående lån af Söderhamns stad................... 140,500: —

Diverse skulder............................... 65,667: 83.

Reservfonden.................................. 63,833: 33.

Undsättningsfonden.............................. 2,082: 13.

Pensionsfonden............................... 10,300: —

Behållning af trafiken år 1874 ............. 20,253: 12.

Summa Kronor 1,126,439: 34.

Utgifter år 1875:

Trafik- och underhållskostnad...................Kronor 165,490: 07.

Ränta och amortering å statslånet................ » 25,000: —

Amortering å lånet af Söderhamns stad............. » 4,500: —

Upplupna räntor................. » 8,591: 43.

1874 års utdelning till aktieegarne................ » 20,253: 12.

Afsättning till reservfonden.................... » 10,000: —

Dito till pensionsfonden............ >• 5,000: —

Förluster .... » 97: 72.

Afskrifuingar....................... » 32,061: 90.

Behållning (vinst- och förlustkonto)................ > 20,253: 12.

Summa Kronor 291,247: 36.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier . . . Kronor 966,202: 58.
Förråd................................. » 27,757: 85.

Transport Kronor 993,960: 43.

81 —

j ern vägsaktiebolag.

skrifvaren J. W. Ahlström, å statens vägnar, deltagit. Den derom afgifna berättelsen lemnar

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier. . . . Kronor

Förråd...................... »

Inlösta aktier.................. »

Reservfonden............................. »

Undsättningsfonden.......................... »

Pensionsfonden............. »

Fordringar............................... »

Kassabehållning............. »

986,970: 97.
51,453: 98.
1,383: 40.
63,833: 33.
2,082: 13.
10,300: —
7,170: 66.
3,244: 87.

Summa Kronor 1,126,439: 34.

Inkomster år 1875:

Behållning från år 1874 .

Trafikinkomster......

Kronor 20,253: 12.
» 270,994: 24.

Summa Kronor 291,247: 36.

den 31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet.......................Kronor 399,877: 37.

Aktieegarnes inbetalningar...................... » 289,307: 28.

Transport Kronor 689,184: 65.

Rev- Rer. ISIG angående Riksgäldskontor et.

Transport Kronor

Inlösta aktier............................ »

Reservfonden.............................. »

Undsättningsfonden........................... »

Pensionsfonden............................ »

Fordringar................................ »

Kassabehållning............................ »

993,960: 43.
1,248: 90.
73,833: 33.
2,048: 18.
15,918: —
16,997: 20.
10,684: 88.

Summa Kronor 1,114,690: 92.

Hudiksvalls

Å statens vägnar har Bruksförvaltaren D. Silén deltagit i granskningen af detta bolags
gifter hemtade och sammanförda:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet......... Kronor 295,889: 71.

Inbetalda aktiekapitalet........................ » 320,000: —

Obligationer............................... » 281,500: —

Till sparbanken i Hudiksvall..................... » 30,000: —

> filialbanken i dito ..................... » 130,000: —

» åtskilliga personer........................ » 3,320: 73.

Reservfonden.............................. » 14,623: 18.

Innestående utdelning till aktieegarne............... » 16,000: —

Summa Kronor 1,091,333: 62.

Utgifter år 1875:

Trafik- och administrationskostnader................Kronor 47,540: 93.

Underhåll af lokomotiv, vagnar och inventarier.......... » 7,179: 82.

Transport Kronor 54,720: 75.

Transport Kronor

Aktieegarnes tillgodohafvande genom amortering å

statslånet.....................Kronor 100,118: 28.

Dito dito genom dito å lånet af Söderhamns
stad .................... » 89,000: —

Återstående lån af Söderhamns stad

Diverse skulder............

Reservfonden...............

UndsättDingsfonden..........

Pensionsfonden.............

Behållning å trafiken år 1875 . . .

689,184: 65.

139,118: 28.
136,000: —
38,335: 36.
73,833: 33.
2,048: 18.
15,918: —
20,253: 12.

Summa Kronor 1,114,690: 92.

jernvägsaktiebolag.

förvaltning och räkenskaper för år 1875. Ur den derom afgifna berättelsen äro följande upp''

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Jern vägen...............................Kronor 433,000: —

Rörelsemateriel............................. » 95,000: —

Stationer, byggnader, inventarier och materialier......... » 78,154: 42.

Ångbåtar och pråmar......................... » 39,901: 43.

Bolaget tillhöriga aktier....................... » 2,400: —

Banans utsträckning till Näsviken.................. » 416,296: 55.

Jordlösen i och för banans utsträckning ............. » 2,105: 22.

I bankinrättningar deponerade................... » 17,872: 78.

Diverse fordringar........................... » 3,631: 53.

Kassabehållning..................... »_2,971: 69.

Summa Kronor 1,091,333: 62.

Inkomster år 1875:

Trafikinkomster............................Kronor 138,431: 47.

Af trafiken med ångfartyget Delsbo................ »_18,054: 57.

Transport Kronor 156,486: 04.

— 84 —

Transport Kronor 54,720: 75.

Underhåll af hanan, stationer och bjelkmagasin . ......... » 22,032: 78.

Lastning af trävaror i Forssa.................... » 3,114: 13.

Saldo af skadeersättningar..................... » 19: —

För trafiken med ångfartyget Delsbo................ » 14,199: 05.

Amortering å ångfartyget Delsbo med pråmar.......... » 884: 75.

För trafik med ångfartyget Bjuråker................ » 4,513: 16;

Ränteskillnad.......................... » 39,664: 56.

Diverse utgifter............................. » 931: 12.

Behållen vinst............................. » 20,000: —

hvarå! blifvit afsätta till reservfonden Kronor 4,000: —
och till utdelning 5 procent å aktiekapitalet
.................. » 16,000: —

Summa Kronor 160,079: 30.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägen ................................Kronor 433,000: —

Rörelsemateriel............................ » 145,052: 65.

Stationer, materialier, inventarier och byggnader........ » 134,033: 60.

Ångbåtar och pråmar....................... » 65,493: 01.

Bolaget tillhölåga aktier...................... » 2,400: —

Banans utsträckning till Näsviken................. » 388,670: 98.

Diverse fordringar .................... » 7,877: 29.

Kassabehållning........... » 186: 54.

Summa Kronor 1,176,714: 07.

Uddevalla—''Venerstoorgs—Herr Ofversten

Eggert Elers, som å statens vägnar deltagit i granskningen af detta bolags
gift om bolagets inkomster och utgifter under samma år samt dess ställning vid årets början

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet: icke förfallet kapital . . Kronor 3,023,773: 99.

för år 1874 förfallet

amorteringsbelopp . » 39,470: 23. 3.063,244: 22.

Återstod af räntan för år 1874 å statslånet............... . ’ 72,529: 77.

Aktiekapitalet.................................. 1,620,000: —

Skulder till åtskilliga personer. ....................... 5,042: 83.

Transport Kronor 4,760,816: 82.

Af trafiken med ångfartyget Bjuråkcr
Utdelning å bolaget tillhöriga aktier .

Transport Kronor

150,486: 04.
8,478: 26
120: —

den 31 December 1875,

Skulder:

Återstoden af statslånet . •...........

Inbetalda aktiekapitalet..............

Obligationer.....................

Till sparbanken i Hudiksvall..........

» Helsinglands enskilda bank.........

Diverse skulder ..................

Reservfonden...............

lnnestående utdelning till aktieegarne .....

Summa Kronor 160,079: 30.''

. . . . . Kronor 289,225: 30.

..... » 320,000: —

..... » 271,500: —

..... » 30,000: —

. . . . » 214,500: —

..... » 16,865: 59.

. . . . . » 18,623: 18.

..... 16,000: —

Summa Kronor 1,176,714: 07.

ljunga jernvägsaktiebolag.

förvaltning och räkenskaper för år 1875, bär uti derom afgifven berättelse lemnat följande uppoch
slut. J n

den 1 Januari 18 75.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen...... . .

Rörliga materialen....... . . ,

Materialier och inventarier ....

Ofvertagna aktier..........

Fordringar: af åtskilliga aktieägare
af kommuner......

.............Kronor 4,219,414: 21,

.............. » 576,553: 85

............. » 98,128: 80.

............. » 36,500: —

.......Kronor 57,767: 02.

....... » 20: —

Transport Kronor 57,787: 02. 4,930,596: 86-

- 86

Transport Kronor 4,760,816: 82.
Aktieegarnes delaktiglietskonto (utgörande verkstäld amortering

å statslånet)............................ » 188,803: 63.

Behållning (»Vinst- och förlustkonto»)................ » 110,443: 49.

Summa Kronor 5,010,063: 94.

Utgifter är 1875:

För trafik, underhåll af jernvägen, materiel m. m. Kronor 232,550: 43.

Räntor......................... » 128,416: 73.

Jernvägens andel till pensions- och understöds kassan.

...................... » 894: 72.

Provisioner för auktioner m. m........... » 3,133: 27.

Afskrifven fordran.................. » 40: —

Årets vinst till amortering af bolagets skuld till staten.........

Summa Kronor

365,035: 15.
38,592: 30.
403,627: 45.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanliiggningen........

Rörliga materielen..........

Materialier och inventarier ....

Öfvertagna aktier ...........

Fordringar: af åtskilliga aktieegare

af kommuner......

af åtskilliga personer .

å giroräkning......

Kontant i kassan...........

Kronor

Kronor	57,423:	45.
»	20:	—
»	17,883:	10.
»	12,800:	—

4,220,867: —
576,553: 85.
118,824: 17.
36,500: —

88,126: 55.
1,590: 55.

Summa Kronor 5,042,462: 12.

Härförutom anmäler nämnde revisor, att å den annuitetsliqvid, 162,000 kronor,
som från bolaget bort ingå till Riksgäldskontoret den 31 December 1875, endast

40,000 kronor blifvit den 27 i samma månad och 60,000 kronor under loppet af innevarande
år, enligt företedda qvittenser, inbetalda; hvadan vid revisionens förrättande
den 4 sistlidne Maj å denna liqvid återstode oguldna 62,000 kronor jemte 6 procent
öfverränta.

— 87 —

Fordringar: af åtskilliga personer
å giroräkning ....
Kontant i kassan.........

Transport Kronor 57,787: 02. 4,930,596: 86.

...... » 5,338: 49.

...... » 13,595: 42. 76,720: 93.

.................. 2,746: 15.

Summa Kronor 5,010,063: 94.

Inkomster år 1875:

Af trafiken...............................Kronor 400,051: 87.

Diverse inkomster, såsom höskörd, hushyror m. in........ » 3,575: 58.

Summa Kronor 403,627: 45.

en 3l December 18 75.

Skulder:

Återstoden af statslånet: icke förfallet kapital. . Kronor 2,982,724: 95.

för året förfallet amor teringsbelopp.

.... » 41,049: 04. 3,023,773: 99.

Återstod af räntan för året å statslånet................... 80,950: 96.

Aktiekapitalet.................................. 1,620 000: _

Skulder till åtskilliga personer........................ 29,797: 25.

Aktieegarnes delaktighetskonto (utgörande verkstäld amortering å statslånet)]
................................... 176,755: 78.

Behållning (»Vinst- och förlustkonto»).................... 111,184:114.

Summa Kronor 5,042,462: 12.

Statsrevisorerne få härvid tillägga den upplysning att, enligt Riksgäldskontorets
räkenskaper, det återstående annuitetsbeloppet, 62,000 kronor, för år 1875 under sistlidne
Juli månad blifvit till Riksgäldskontoret inbetaldt jemte öfverränta, 2,807'' kronor
34 öre.

88 —

Ystad—Eslöfs

Bolagets ställning den

Skulder:

Återstoden af statslånet......

Aktiekapitalet............

Skuld till statens jern vägstrafik .

Pensionskassan............

Inbetalningar å beklädnad.....

Propriekonto:

behållning från föregående år
„ under år 1874 . . . .

.......Kronor 2,258,835: 45.

......... 1,237,794: 21.

....... „ 17,947: 94.

.......... 4,703: 24.

........ „ 974: 40.

270,564: 31.

90,938: 63. „ 367,502: 94.

Summa Kronor 3,887,258: 18.

Utgifter år 1875:

Trafikomkostnader, underhåll af banan in. m...........Kronor 200,363: 68.

Saldo af influtna och utbetalda räntor............... „ 80,186: 80.

Behållning under året........................ „ 67,718: 25.

Summa Kronor 354,268: 73.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Färdiga banan............................Kronor 3,709,675: 26.

Materialier, inventarier och blanketter.............. „ 162,001: 74.

I bankinrättning innestående.................... „ 38,300: —•

Diverse fordringar......... „ 7,442: 52.

Upplupna oguldna räntor...................... „ 860: 86.

Saldo i liqvid med främmande telegraflinier........... „ 65: 18.

Innestående trafikmedel hos stationerna. ............. „ 7,950: 36.

Kassabehållning............................ „ 2,451: 43.

Summa Kronor 3,928,747: 35.

— 89 —

j ern vägs aktiebolag.

1 Januari 1875.

Tillgångar:

Färdiga banan...........................Kronor 3,654,959: 50.

Materialier, inventarier och blanketter.............. 177,840: 81.

1 bankinrättning innestående..................... „ 40,400: —

Diverse fordringar............................. 6,521: 79.

Upplupna oguldna räntor................■..... „ 518: 82.

Saldo i liqvid med främmande telegraflinier........... „ 72: 64.

Innestående trafikmedel hos stationerna.............. „ 5,945: 84.

Kassabehållning........................ „ 998: 78.

Summa Kronor 3,887,258: 18.

Inkomster år 1875:

Af trafiken ....
Diverse inkomster

Summa Kronor 354,268: 73.

Kronor 343,443: 75.
,. 10,824: 98.

31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet......

Aktiekapitalet.............

Skuld till statens järnvägstrafik .

Pensionskassan...........

Inbetalningar å beklädnad.....

Ofverlevererade trafikmedel ....
Proprie konto:

behållning från föregående år
dito under år 1875 . . .

........Kronor 2,226,168: 87.

........ „ 1,237,794: 21.

........ „ 20,932: 88.

........ 1 „ 5,098: 60.

........ „ 938: 65,

....... „ 2,592: 95.

367,502: 94.

67,718: 25. „ 435,221; 19.

Summa Kronor 3,928,747: 35.

Rev. Ber. 1876 angående Riksgäldskontor et.

90 -

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875 har
Akademiräntmästaren G. H. Uggla å statens vägnar deltagit. Till upplysning om användandet
af ofvan angifna behållning för året, 67,718 kronor 25 öre, hafva bolags -

Landskr ona —Eslöfs

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875 har Kaptenen C.
herntade uppgifter rörande bolagets blomster och utgifter samt tillgångar och skulder torde
trafikerar bolagens jernvägar, och att behållna inkomsten af trafiken delas mellan bolagen efter

Bolagets ställning den

Skulder:

Återstoden af statslånet.......................Kronor 1,103,301: 83.

Aktiekapitalet............................... 000 000:

Outtagen utdelning och ränta................... w 1,484: 60.

Reservfonden............................. ~ 150*,000: —

Särskilda fonden........................... „ 53,892: 52.

Till trafikkassan............................ w 18,032: 21.

Statslånets amorteringsfond....................... 96 698: 17.

Öfverskott för år 1874 ....................... ” 88*307: 42.

Summa Kronor 2,111,716: 75.

Utgifter år 1875:

Amortering å statslånet.......................Kronor 15,867: 93.

Ränta å dito . . ......................... 4J. 132; 07

Minskning i värde af byggnader, anläggningar m. in., tillhörande

trafiken.............................. „ 684: 98.

Underhåll af byggnader m. m.................... 3 590: 61.

Afskrifningar............................. '' 60:__

Diverse utgifter ........................‘ " 5,482! 07.

Öfverskott af 1875 års trafik................... n 46 995; 45.

Summa Kronor 116,813: 11.

— 91 —

revisorerne hänvisat till en i kamererarekontoret uppgjord och vid berättelsen fogad
specifik redogörelse derför, enligt hvilken tillgångarne under året ökats med 41,489
kronor 17 öre och ansvarigheten minskats med 26,229 kronor 8 öre.

jernväg saktiebolag.

E. Boman, å statens vägnar, deltagit. Vid meddelandet af nedanstående ur revisionsbättelsen
böra erinras, att detta bolag gemensamt med Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag
förut bestämdt förhållande.

1 Januari 1875.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.........................Kronor

Andel i rörlig materiel, inventarier, byggnader m. m....... „

588 st. Landskrona stads 5 procent obligationer å 500 kronor,

å 97 procent...............Kronor 285,180: —

Fordran af Skånes enskilda bank...... „ 99,764: 98.

Diverse fordringar.............. , 13,765: 89.

Reserverade aktier...........................

Aktier i Landskrona ångbåtsbolag. . . ...............

Arbetsredskap.............................

Kassabehållning............................

1,272,709:

424,789:

398,710

10,070

4.000

1.000

377

Summa Kronor 2,111,716

27.

26.

87.

35.

Inkomster år 1875:

Andel i behållna inkomsten af den med Helsingborg—Landskrona

Eslöfs jernvägsaktiebolag gemensamma trafiken för år 1875 Kronor
Utdelning å 7 procent å öfvertagna aktier i Landskrona—Eslöfs

jernväg ..............................

Influtna räntor............................ „

Diverse inkomster...........................I

97,326: 78.

924: —
18,092: 45.
469: 88.

Summa Kronor 116,813: 11,

— 92 —

Bolagets ställning den

Tillgångar :

Jernvägsanläggningen ........................Kronor 1,282,141:

Andel i rörlig materiel, inventarier, byggnader in. m........ 424,088:

582 st. Landskrona stads 5 procent obligationer å 500 kronor,

ä 97 procent.......................... „ 282,180:

Diverse fordringar.......................... n 2,898:

Reserverade aktier....... „ 10,070:

Aktier i Landskrona— Engelbolms jernväg............. ,. 120,000:

Arbetsredskap............................. n 716:

Kassabehållning............................ ^ 5B3;

Summa Kronor 2,122,128

20.

68.

85.

99.

72.

Af förestående framgår, att behållna inkomsten af jernvägen år 1875 uppgått
till 46,995 kronor 45 öre, som motsvara 7,82 procent af aktiekapitalet.

Revisionsberättelsen lemnar äfven uppgift derom, att utaf behållna inkomsten
för år 1874 till aktieegarne utdelats 7 procent å deras tillskott.

Uti den förklaring, direktionen den 18 November 1875 afgifvit i anledning af
samma års Statsrevisorers erinran, att disponerandet af medel utaffbehållna inkomsten
af jernvägen, som öfverstiga 6 procent af det belopp aktieegarne tillskjutit, enligt 10
§ i det mellan staten och bolaget ingångna kontrakt är beroende af Kongl. Maj:ts
bestämmande, har direktionen (se 1875 års revisionsberättelse, sid. 144 och 145) fästat
uppmärksamheten, bland annat, derpå, att uti de för år 1878 och 1874 uppgifna
öfverskott inginge ränteinkomster å de besparingar, bolaget samlat genom minskad
anläggningskostnad, räntor m. m., och hvilka medel det syntes tillkomma bolaget att
disponera utan särskild! nådigt tillstånd. I anledning häraf få nu församlade Statsrevisorer
erinra att, så vidt af föregående revisionsberättelser kunnat inhemtas, hafva
de behållningar å inkomsten, som icke till aktieegarne utdelats, under de första åren

Helsingborg—Landskrona—Eslöfs (Helsingborg—Billeberga*

A statens vägnar har Handlanden G. A. Hedman deltagit i granskningen af detta bolags
Landskrona—Eslöfs-bolaget gemensamma trafikens förvaltning och räkenskaper för samma år.

— 93 —

31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet . . .

Aktiekapitalet.........

Outtagen utdelning och ränta

Reservfonden..........

Särskilda fonden....., . .

Till trafikkassan . . •.....

Statslånets amorteringsfond .

Diverse skulder........

Öfverskott för år 1875 ...

.....Kronor 1,087,433: 90.

..... „ 600,000: —

1,950: 60.
150,000: —

..... „ 100,199: 94.

..... „ 11,693: 25.

..... „ 112,566: 10.

..... „ 11,289: 48.

....... 46,995: 45.

Summa Kronor 2,122,128: 72.

blifvit öfverförda till eu derutaf bildad fond, kallad “Särskilda fonden.“ Sedermera
har hela årets behållning från vinst- och förlustkonto öfverförts till nämnda fond.
Så t. ex. upplyser nu föreliggande revisionsberättelse, att hela öfverskottet för år
1874, utgörande 88,307 kronor 42 öre, sålunda blifvit till särskilda fonden öfverfördt,
hvarifrån utdelning till aktieegarne med 7 procent å deras tillskott blifvit
verkstad; och har genom det derefter återstående beloppet mera nämnde fond vid
1875 års slut ökats till 100,199 kronor 94 öre. Statsrevisorerne öfverlemna till
Riksdagens bedömande, huruvida ett dylikt förfaringssätt öfverensstämmer med åberopade
10 § i kontraktet, som lyder: “Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter
“afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten erhållna lånet, öfverstiga 6 procent
“af det belopp aktieegarne tillskjutit, ankommer det på Kongl. Maj:t att, utom begagnande
af den i näst ofvan stående § Kongl. Ma:jt förbehållna rätt att pröfva och
“bestämma de enligt taxa utgående afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta
“öfverskott skall afsättas till underhålls- och ombyggnadsfond eller ock användas till
“ökande af den för lånet stadgade amorteringen."

äfven Helsingborg—-Årup) jernvägsaktiebolag.

förvaltning och räkenskaper för år 1875 samt, i den mån sådant befunnits nödigt, af den med
Utaf den afgifna revisionsberättelsen framgå följande uppgifter:

■

— 94 —

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet.......................Kronor 1,010,638: 64-

Aktiekapitalet............................. „ 462,150: —

Innestående utdelning från föregående år............. „ 289:

Diverse skulder............................. ’’ 82,664: 52.

Byggnadens besparingsfond...................... „ 100,000: —

Reservfonden..... „ 28,023: 20.

Kapitalöfverskott........................... „ 180,412: 15.

Summa Kronor 1,864,177: 51.

Utgifter år 1875:

Förvaltningskostnader.........................Kronor 1,577: 50-

Underhåll af byggnader....................... „ 6,163: 08.

Bidrag till underhåll af ångbåtstrafiken i Sundet........ „ 595: 29.

Ränteutgifter................. ........... „ 37,165: 93.

Till § Riksgäldskontoret inbetaide.......*............ B 14,574: 45.

Utdelning till aktieegarne...................... „ 23,107: 50.

Diverse omkostnader........................... 997: 39.

Utvidgning af Helsingborgs och Ramlösa bangårdar....... „ 10,468: 49.

Minskad andel i trafikens materiel.................. 1,139: 16.

Kapitalöfverskott för år 1875.................... „ 34,997: 27.

Summa Kronor 130,786: 06.

Bolagets ställ ni u g

Tillgångar:

Jernväg ens anläggningskostnad ..................Kronor 1,302,506: 40.

Materiel och inventarier....................... „ 380,608: 46.

Diverse fordringar.......................... „ 100,277: 38.

Andel i jernvägen Helsingborg—Hessleholm.............. 100,000: —

Kassabehållning............................. ]22: 86.

Summa Kronor 1,883,515: 10

Af förestående framgår, att utaf behållningen från år 1874 verkstälts en utdelning
af 5 procent å aktiekapitalet, och att reservfonden från 28,023 kronor 20
öre, som den utgjorde vid 1875 års början, förminskats med 20,053 kronor 80 öre,
så att den vid årets slut nedsjunkit till ett belopp af 7,969 kronor 40 öre. Ofvan -

— 95 —

den 1 Januari 1875.

Tillgångar :

Jern vägens anläggningskostnad...........

Materiel och inventarier...............

Diverse fordringar..................

Andel i jernvägen Helsingborg—Hessleholm . . .
Kassabehållning...................

Kronor 1,279,343: 87.

„ 393,910: 72.

„ 110,860: 35.

„ 80,000: —

„ 62: 57.

Summa Kronor 1,864,177: 51.

Inkomster år 1875:

Andel i behållna inkomsten af den med Landskrona— Eslöfsjern vägsaktiebolag

gemensamma trafiken för år 1875 Kronor

Diverse inkomster...................

från reservfonden att bestrida nya anläggningar under åren

1874 och 1875 ............. . .........

Okad andel i nya anläggningar m. m................

84,497: 79.
660: 59.

20,053: 80.
25,573: 88.

/		Summa Kronor	130,786: 06.
den 31 December 1875.	Skulder:
Återstoden af statslånet . Aktiekapitalet.....			996,064: 19. i f\0 1 CC A.
Innestående utdelning . Diverse skulder ....			rito^ioU: — 323: 50. 1 Al kaq. KA
Byggnadens besparingsfond. Reservfonden . . .		ii	Dt7. 100,000: —
Kapitalöfverskott. . .			4U. Al K /fAO. 40
		... „	<jio,4uy: 4^.

Summa Kronor 1,883,515: 10.

bemalde revisor som lemnat eu särskild redogörelse öfver förhållandet med bolagets
tu gängar och skulder, upplyser deruti, att endast genom användningen af förenämnda
belopp, hvarmed reservfonden minskats, behållningen kunnat angifvas til 34.997 kronor
27 ore, då den i annat fall blott utgjort 14,943 kronor 47 öre.

— 96 —

Kristianstad—Hessleholms

I granskningen åt’ detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875 har Auditören A.

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet.......................Kronor 650,552: 50.

Delegarnes aktiekapital...................... „ 829,800: —

Reservfonden............................. >• 203,442: 55.

Outtagen utdelning för åren 1869 —1878 ............. » 748: 50,

Trafikliqvid för November och December 1874 ......... 82,158: 70.

För arbeten å värmeledningen................... ., 7,471: 45.

Annuitet för det lån å 60,000 kronor, som bolaget åtagit sig

att förränta och amortera för Sölvesborgs-jernvägen... „ 3,600: -

Disponibel behållning:

Besparingsfonden...............Kronor 8,922: 19.

Öfverskott af 1874 års rörelse....... „_41,510: 81. 50,433: —

Summa Kronor 1,777,701: 70.

Utgifter år 1875:

Drift- och underhållskostnad....................Kronor

Kapitalafbetalning å statslånet..........Kronor 9,977: 90.

Känta å d:o .......... „ 26,022: 10.

Årets ränta och amortering af det lån å 60,000 kronor, som bolaget
åtagit sig att förränta och amortera för Sölvesborgs-jernvägen . .

Afsättning till reservfonden.........................

Behållning af årets rörelse.........................

Summa Kronor

97,099: 44.

36,000: —

3,600: —
23,500: —
41,776: 94.
201,976: 38.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägen med rörlig materiel och inventarier
................. 1,479,852: 50.

och under året verkstälda nybyggnader
............... 2,554: 59.

efter afdrag af ett belopp, motsvarande årets amortering
å statslånet..................

1,482,407: 09.
9,977: 90.

1,472,429: 19.

Transport Kronor 1,472,429: 19.

— 97 —

j ern. vägs aktie b olag.

L. Senell, enligt Kongl. Maj:ts förordnande, å statens vägnar deltagit.

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Jernvägen med rörlig materiel och inventarier..........Kronor 1,479,852:

Materialier............................... „ 39,606:

Fordringar: hos banker...............Kronor 156,445: 36.

„ Kongl. Poststyrelsen....... „ 700: —

„ åtskilliga personer........ „ 7,164: 73.

„ stationernas vexlingskassor. . . „ 250: —

„ oredovisade trafikinkomster. . . „ 5,070: 24. 169 630-

5| procent obligationer............................ 88,500:

600 aktier i Sölvesborg—Kristianstads-banan, till icke upptaget värde.
Kassabehållning................................. 112:

50.

10.

33.

77.

Summa Kronor 1,777,701: 70.

Inkomster år 1875:

Af trafiken................................Kronor 186,206: 43.

Räntor................................ „ 12,316: 32.

Hyror och arrenden.......................... „ 1,077: 63.

Diverse inkomster........................... „ 2,376: —

Summa Kronor 201,976: 38.

den 31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet........................Kronor 640,574: 60.

Delegarnes aktiekapital........................ >< 829,300: —

Reservfonden: inköpta räler................. 18,084: 70.

fordringar................ • ■ • 172,747: 09. 190,831: 79.

Outtagen utdelning för åren 1869—1874 .................. 953: ^0.

Trafikliqvid för November och December 1875 .............. 26,085: 34.

Transport Kronor 1,687,745: 23.

Hett. Ber. 1816 angående Riksgäldskontor et.

98 -

Transport Kronor

Materialier (deraf räler, tillhörande reservfonden, 18,084: 70)......

Fordringar: hos banker...............Kronor 121,102: BO.

„ Kongl. Poststyrelsen...... „ 700: —

förskott................. ,, 3,610: 13.

oredovisade trafikinkomster..... „ 5,447: 18.

stationernas vexlingskassor..... „ 250: —

5| procent obligationer

600 aktier i Sölvesborg—Kristianstads jernväg, hvarå något värde för
närvarande ej kan upptagas.

Kassabehållning....... ..... ..................

1,472,429: 19.
48,158: 34,

131,109: 67.
87,000: -

38: 82.

Summa Kronor 1,738,736: 02.

§ 1-

I afseende å reservfonden meddelar den afgifna revisionsberättelsen följande
redogörelse:

Debet:

Behållning vid 1875 års början....................Kronor 203,442:- 55.

Tillskott af årets inkomster...................... „ 23,500: —

Summa Kronor 226,942: 55.

Kredit:

Till bolagets besparingsfond öfverförde, enligt bolagsstämmobeslut

den 3 Juni 1875 .........................Kronor 3,442: 55.

Utgifter under året........................... „ 32,668: 21.

Behållning vid 1875 års slut..................... „ 190,831: 79.

Summa Ivronor 226,942: 55.

Bolagets så kallade “Besparingsfond“, som vid årets början hade en behållning
af 8,922 kronor 19 öre, erhöll under året förenämnda, från reservfonden öfverförda
3,442 kronor 55 öre, hvarigenom den sålunda ökades till 12,364 kronor 74 öre. Då

— 99 —

Transport Kronor 1,687,745:

Annuitet för det lån å 60,000 Kronor, som bolaget åtagit sig att

förränta och amortera för Sölsvesborg—Kristianstads jernväg .. 3,600:

C. J. F. Ljunggrens mekaniska verkstad............... 1,496:

Disponibel behållning:

Besparingsfonden................Kronor 4,117: 55.

Behållning af årets rörelse.......... , 41,776: 94.

23.

30.

45,894: 49.

Summa Kronor 1,738,736: 02.

samma fond vid årets slut utbalanseras med en behållning af endast 4,117 kronor 55
öre, har följaktligen derifrån afförts ett belopp af 8,247 kronor 19 öre. Revisionsberättelsen
lemnar dock icke någon redogörelse rörande användningen af det affärda beloppet.

§ 2.

Utaf förestående, ur revisionsberättelsen hemtade uppgift öfver inkomster och
utgifter framgår att, sedan drift- och underhållskostnader blifvit bestridda samt ränta
och amortering å statslånet utbetalda, bolaget haft en behållning af 68,876 kronor
94 öre, motsvarande något mera än 8 procent af aktiekapitalet. Med anledning häraf
få Statsrevisorerne erinra, att 9 § i det mellan staten och bolaget ingångna kontrakt
lyder sålunda: “Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen
å det af staten erhållna lånet, öfverstiga sex procent å det belopp aktie“egarne
tillskjutit, ankommer på Kongl. Maj:t att, utom begagnande af den i näst ofvan“stående
paragraf Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma de enligt
“taxa utgående afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skall afsättas
“till underhålls- och ombyggnadsfond eller ock användas till ökande af den för lånet
“stadgade amortering. “

— 100

V exiö—Alfves ta

Enligt erhållet nådigt uppdrag liar Öfverstelöjtnanten M. von Krusenstjerna, å statens
derom afgifna berättelse innehåller följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder.

Återstoden af statslånet.........................Kronor 391,593: 19.

Delegarnes aktiekapital......................... „ 289,300: —

Innestående aktieutdelning....................... „ 603: —

Till Styrelsen för statens jern vägstrafik............... ,, 25,137: 72.

Reparations- eller reservfonden: i materialier . . . ...... 38,126: 94.

i fordringar......... 76,814: 88. 114 941: 82.

Besparade medel från år 1873 ......................... 570: 64.

Behållning för år 1874 ............................. 32,081: 93.

Bolagets tillgodohafvande utöfver aktiekapitalet och skulder........ 100,839: 44.

Summa Kronor 955,067: 74.

Utgifter är 1875:

Afgift för begagnande af statens rörliga materiel och underhåll af egen materiel

m. m..........................Kronor 27,717: 91.

Jernvägens underhåll, aflöningar m. m......... ., 24,123: 94. 51,841: 85.

Ränta och amortering å statslånet....................... 21,700: —

Inköpta inventarier................................ 2,525: 66.

Nybyggnader.................................... 17,770: 95.

Diverse................. 21: 10.

Öfverskott för år 1875 .............................. 65,623: 82.

deraf .enligt förut fattade bolagsstämmobeslut till reservfonden

blifvit afförde....................... 14,000: —

och till afbetalning med ^ å inköpta 20 st. lastvagnar

skola användas....... 10,000: —

disponibel behållning.................... 41,623: 82.

Summa Kronor 159,483: 38.

Tillgångar:

Bolagets ställning.

Jernvägsbyggnaden, deruti inräknad bron vid

Alfvesta......................Kronor 807,384: 44.

Inventarier efter skedd afskrifning......... „ 11,079: 48. 818 463- 92

Transport Kronor 818,463: 92.

— 101

j ern vägsaktiebolag

vägnar, deltagit i granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875. Den

den 1 Januari 1875:

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden..........

Inventarier, efter skedd afskrifning.
Materialier, tillhörande reservfonden

Värdet af en tomt..........

F ordringar...............

Brobyggnaden vid Alfvesta......

Kassabehållning............

Kronor 752,805: 30.

„ 9,504: 24. 762,309: 54.

............. 38,126: 94.

............. 312: 25.

............. 132,039: 95.

............. 19,110: 84.

............. 3,168: 22.

Summa Kronor 955,067: 74.

Inkomster år 1875:

Af trafiken, efter afdrag af hvad deraf tillkommer statens jernvägs trafikstyreise.

............................Kronor 148,384: 98.

Räntor................................... „ 8,867: 92.

Diverse inkomster............................ „ 2,230: 48.

Summa Kronor 159,483: 38.

den 31 December 1 87 5:

Skulder:

Kronor 385,556: 92.
„ 289,300: —

924: -

Återstoden af statslånet
Delegarnes aktiekapital.
Innestående utdelning .

Transport Kronor 675,780: 92-

— 102 -

Transport Kronor 818,463: 92.

Egen rörlig materiel, beståe nde af 20 lastvagnar......... „ 50,000: —

Diverse förråd............................ „ 172: 22.

Materialier, tillhörande reservfonden ................ „ 70,280: 14.

Värdet af en tomt........................... „ 312: 25.

Fordringar............................... „ 80,346: 48.

Kassabehållning............................ „ 4,435: 50.

Summa Kronor 1,024,010: 51.

I bland bolagets tillgångar vid årets slut upptages egen rörlig materiel, bestående
af 20 lastvagnar, till ett värde af 50,000 kronor. Oaktadt bolagsrevisorerne angifva,
att utaf öfverskottet af årets inkomster 10,000 kronor, enligt bolagsstämmas beslut,
äro afsedda att användas till afbetalning med en femtedel af kostnaden för dessa
lastvagnars anskaffande, samt föreslå att af samma öfverskott ytterligare 10,000 kronor
äfvenledes må användas till enahanda afbetalning, finnes dock bland bolagets vid
årets slut utbalanserade skulder icke någon post, som antyder att bolaget häftar för
en dylik skuld.

§ 2.

Enligt förestående räkenskapsuppgift har bolagets rörelse under året lemnat
ett öfverskott af 65,623 kronor 82 öre, hvilket motsvarar 22,68 procent af aktiekapitalet.
Bolagsrevisorerne uppgifva att, enligt bolagsstämmans förut fattade beslut, af
sagda öfverskott blifvit till reservfonden öfverförda 14,000 kronor, och att till afbetalning
å kostnaden för inköpta 20 lastvagnar äro afsedda 10,000 kronor, samt angifva
derefter återstående 41,623 kronor 82 öre såsom behållning, att af bolaget disponeras enligt

Köping—Uttersbergs

Såsom statens ombud har Ryttmästare!! H. Tham deltagit i granskningen af detta bolags
jande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet
Aktiekapitalet......

......Kronor 353,551: 06.

250,000: —
Transport Kronor 603,551: 06.

- 103 —

Transport Kronor 675,780: 92.

till Styrelsen för statens järnvägstrafik.............. ; 23 564: 13.

Reparations- eller reservfonden: i materialier . . . Kronor 70,280: 14.

i fordringar .... „ 50,485: 08. 120,765: 22.

Till Vexiö stad, expropriationskostnad för en tomtdel .... . Kronor 10,342: 67.

Besparade medel från är 1874 ................... „ 294: 57.

Behållning för år 1875 ....................... 41 g23: 82

Bolagets tillgodohafvande utöfver aktiekapital och skulder. . . ” 151,639: 18.

Summa Kronor 1,024,010: 51.

35 § bolagsordningen. I afseende på användningen af denna behållning hafva de,
bland annat, föreslagit att, förutom deraf skeende ytterligare afbetalning med 10,000
kronor å kostnaden för meranämnde lastvagnar, ,till aktieegarne måtte, såsom utdelning
för år 1875, utbetalas 8 procent å aktiekapitalet.

Med antagande att behållna inkomsten för året, på sätt bolagsrevisorerne beräknat,
endast utgör 41,623 kronor 82 öre, motsvarar den ändock 14,38 procent af
aktiekapitalet. Statsrevisorerne finna sig med anledning häraf föranlåtne att påminna
om 10 § *af det mellan staten och bolaget den 24 Mars 1864 ingångna kontrakt
hvilken paragraf lyder sålunda: “Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag
“af den årliga inbetalningen å det af staten erhållna lånet, öfverstiga sex procent å
“det belopp aktieegarne tillskjutit, ankommer det på Kongl, Maj:t att, utom begagnande
“af den i näst ofvanstående paragraf Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma
de enligt taxa utgående afgifterna, föreskrifva huru stor del af detta öfverskott
“skall afsättas till underhålls- och ombyggnadsfond eller ock användas till ökande af
“den för lånet stadgade amortering. “

Statsrevisorerne kunna icke heller underlåta att framhålla, det utaf paragrafens
ordalydelse framgår, att med deri förekommande uttryck “behållna inkomsten''* icke
afses något annat än den inkomst, som för året influtit, och icke, såsom bolagsstyrelsen
velat tolka detsamma, sammanlagda inkomsten för alla föregående år.

j ernvägsaktiebolag.

förvaltning och räkenskaper för år 1875. Den derom afgifna revisionsberättelsen lernnar földen
1 J anu ari 18 7 5:

Tillgångar:

......Kronor 819,738: 14.

......_ » 28,938: 30.

Transport Kronor 848,676: 44

Jernvägens anläggningskostnad
Inventarier............

— 104 —

Extra tillskott af aktieegarne

Till enskilda.........

Tillgångar utöfver skulder . .

Transport Kronor 603,551: 06.

...... » 80,000: —

...... » 17,716: 60. 701,267: 66.

................... 157,682: 59.

Summa Kronor 858,950: 25.

Utgifter wr 1875:

Trafikomkostnader, underhåll af jernvägen, materiel m. m

Kantor..............................

Behållning för året....................• • •

.....Kronor 77,995: 61.

.... » 16,637: 15.

, . . , » 46,757: 28.

Summa Kronor 141,390: 04.

Bolagets ställning

Tillgångar :

Jern vägens anläggningskostnad

Inventarier ...........

Fordringar............

Kronor 879,815: 53.
» ''51,251: 45.

» 1,252: 86.

Summa kronor 932,319: 84.

Krylbo—Norbergs

Uti granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875 har Öfversteföljande
uppgifter:

Bolagets ställning

Statslån . .
Aktiekapital
Obligationer

Skulder:

.......Kronor 406,000: —

....... » 500,000: —

............... » 297,000: —

Transport Kronor 1,203,000: —

Fordringar

— 105 —

Transport Kronor 848,676: 44.
...... » 10,278: 81.

Summa''Kronor 858,950: 25.

Inkomster år 1875:

Af trafiken

Kronor 141,390: 04.

Summa Kronor 141,390: 04.

den 31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet.............

Aktiekapitalet...................

Extra tillskott af aktieegarne........... .

Till enskilda.....................

Tillgångar utöfver skulder..........

Kronor 332,693: 10.

» 250,000: —

» 80,000: —

» 65>186: 87- 727,879: 97.

■.......Kronor .-204,439: 87.

Summa Kronor 932,319: 84~

✓

jernväg-saktiebolag.

löjtnanten Wilhelm Virgin, å statens vägnar, deltagit. Den derom afgifna berättelsen lemnar

d en 1 Januari 187 5:

Tillgångar.

Byggnadsarbeten...................

Förskott.....................

Rörelsemateriel och inventarier..........

......Kronor 594,583: 37.

...... > 362,735: 23.

...... » 76,111: 92.

Transport Kronor 1,033,430: 52.

Rev. Ber. ISIG angående Riktigälds/contoret,

Till diverse fordringsegare

Transport Kronor 1,203,000: —
....... » 47,479: 82.

Summa Kronor 1,250,479: 82.

Utgifter år 1875:

Trafikomkostnader..................

Främmande banors andelar af trafikinkomsten .

Räntor.........................

Afsättning för slitning och nötning af jernvägen

......Kronor 50,374: 54.

.... » 35,210: 48.

''.......... » 14,230: 12.

och dess materiel » 3,706: 25-

Summa Kronor 109,521: 39.

Bo lagets ställning

Tillgångar:

Jernvägens anläggningskostnad..........

Rörelsemateriel och inventarier..........

Fordran hos bankinrättning............

Öfriga fordringar............. ....

Osålda obligationer.................

Rabatt å obligationer................

.....Kronor 1,046,729: 34.

..... „ 182,915: 74.

1,768: 21.

. 20,308: 10. 22,076: 31.

......... 71,300: —

......... 7,450: —

Summa Kronor 1,330,471: 39.

Sundsvalls

Landskamereraren A. Anderberg har såsom ombud för staten deltagit i granskningen af
endast en kassaräkning, som sålunda angifver inkomster och utgifter:

Inkomster intill slutet af år 1875:

Statslån................................Kronor 1,494,000: —

Inbetaldt aktiekapital........................ » 1,773,900: —

Transport Kronor 3,267,900: —

— 107 —

Egendomen Strömsnäs

Fordringar.......

Osålda obligationer .
Rabatt å obligationer

Transport Kronor 1,083,430: 52.

...... » 35,514: 95.

...... » 4,584: 35.

...... » 174,500: —

...... » 2,450: —

Summa Kronor 1,250,479: 82.

Inkomster är 1875.

Af tratiken

Kronor 109,521: 39.

Summa Kronor 109,521: 39.

den 31 December 187 5.

Sladder:

Statslån..........

Aktiekapital........

Obligationer........

Till diverse fordringsegare

Kronor 406,000: —

v 500,000: —

» 293,800: —

» 130,671: 39.

Summa Kronor 1,330,471: 39.

jernvägsaktiebolag''.

bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1875. Berättelsen innehåller, likasom föregående års,

Utgifter intill slutet af år 1875:

Bankläggning och bergsprängning.................Kronor 1,040,516: 66.

Öfverbyggnad, ballastning och sleepersvirke..............»_932,787: 55.

Transport Kronor 1,973,304: 21.

— 108 —

Transport Kronor 3,267,900: —

Åt ett skogsskifte............................ » 4,184: 15.

Af trafik och hyror under åren 1873—1875 ........... » 134,238: 52.

Upptagna lån............................. » 709,900: —

Saldo af diverse räkningar..................... » 23,141: 65.

Summa Kronor 4,139,364: 32.

I berättelsen lemnas derjemte den upplysning, att under år 1875 influtna inkomster
af trafiken på banan enligt bok uppgått till 257,931 kronor 67 öre, deraf
25,754 kronor 78 öre afskrifvits på anläggningskostnaden och 50,943 kronor å rörlig

Uspala—Margretehills (Upsala—

På grund af erhållet nådigt förordnande har Regernentsskrifvareu G. H. Gyllenswärd, å
Den derom afgifna berättelsen lemnar följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

Statslån ................................Kronor 500,000: —

Af aktieegarne inbetalda...................... » 1,372,200: _

Transport Kronor 1,872,200: —

109 —

Transport Kronor 1,973,304: 21.
Stationshus, lokomotivstall, banvaktarestugor och uthusbygg -

„ na(ler................................ » 401,904: 15.

Broar, trummor och bryggor..................... » 166 774: 47.

Vägomläggningar och vägöfvergångar ........ » 45’,09o'': 56!

Stängsel och hägnader........................ » 80,984: 75

Bangårdar............................... » 25,288: 31.

Telegrafer och signaler........................ » 17,534: 92

Rörlig materiel............................ » 76,414: 50.

. Nedansjö timmerlastningsstation................... s 47 289: 55.

Anläggning af malmlave, tillhörande Vattjom-Marmen bibana . » 3,982: 74!

Frakter och forlöner........................ )} 85,104: 19.

Förbrukade inventarier........................ )t 6 274: 60.

» materialier och redskap................ » 16,707: 80.

Stallets konto ............................. » 27,688:49.

A tidningar, räntor, assuranspremie!’, undersökningskostnader,

resekostnader in. m........................ j, 214,415: 18.

Sjukvård................... „ 19115. 45

Under år 1874 gjorde afskrifningar å åtskilliga kouti, påförda

anläggningskonto......................... „ 67,160: 43.

Balanser, öfverförda i ny räkning................. >, 864,330: 32.

Summa Kronor 4,139,364: 32.

materiel, samt återstoden blifvit använd dels i och för banans drift och underhåll,
dels till komplettering af byggnadsarbeten och rörlig materiel.

Gefle) jernvägsaktiebolag.

statens vägnar, deltagit i granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875.

den 1 januari 1 875.

Tillgångar:

Utförda arbeten och byggnader..................Kronor 4,772,728: 20-

Afiöningar och frakter m. fl. omkostnader............. » 853,975: 87-

Transport Kronor 5,626,704: 07,

— Ilo —

Transport Kronor 1,872,200: —

Utfärdade obligationer........................ » 5,300,000:

Räntekuponer............................. » ■ 850: ~

Till åtskilliga personer......................... » 21,050: 48.

Behållning å inköpta skogsskiften.................. » 1,681: 94.

Statens jernvägar........................... » 12,272: 34.

Trafikinkomst............................. » 236,171: 21.

Summa Kronor 7,444,225: 97.

Utgifter år 1875:

Utförda arbeten och byggnader . .

Inköpt rörlig materiel.......

Inventarier, materialier och förråd
Drift- och underhållskostnad . . .

Räntor ................

Inlösta obligationer.........

Kronor	340,887:	48.
»	243,114:	—
5>	206,068:	59.
»	479,609:	97.
»	289,133:	44.
	66,000:	—

Summa kronor 1,624,813: 48.

Bolagets ställning

Tillgångar:

J ernvägsbyggnaden ..........................Kronor 7,219,134: 40.

Inventarier, materialier och förråd................. » 206,068: 59.

Banans drift och underhåll..................... » 494,929: 99.

Oredovisad trafikinkomst....................... » 14,857: 11.

Kapitalrabatt å utgifna obligationer................ » 165,000: —

Räntor................................. » 522,043: 21.

Kassabehållning............................ » 1,363: 37.

Fordringar............................... » 113,433: 76.

Summa Kronor 8,736,830: 43.

in —

Transport Kronor 5,626,704: 07

Inventarier, materiel och förråd .................. » 1,008,428: 85.

Förskott å leveranser......................... » 106,576: 50.

Kapitalrabatt å utgifna obligationer................ » 165,000: —

I bankinrättningar insatta..................... » 65,987: 21.

Fordran bos åtskilliga personer................... >> 189,258: 82.

Trafikaflöningar............................ » 13,077: 48.

Underhållskostnader ......................... » 2,242: 54.

Oredovisad trafikinkomst....................... » 15,932: 3.

Räntor.................................. * 232,909: 77.

Kassabehållning............................ * 11,919: 97.

Balanser i förråden.......................... *_6,188: 73.

Summa Kronor 7,444,225: 97.

Inkomster år 1875:

Inbetalning å aktier.........................Kronor 42,040: —

Trafikinkomst............................. " 700,348: 27.

Upptagna lån............................. » 613,615: 16.

Inkasserade fordringar från föregående år............ » 141,812: 27.

Minskade förskott å leveranser................... » 106,576: 50.

D:o balanser i förråden............ » 6,188: 73.

Behållning å försålda inventarier ................. » 3,089: 35.

Reserverade medel.......................... » 186: 60.

Räntekuponer ............................. » 100: —

Kassa.............................. ■ • • » 10,556: 60.

Summa Kronor 1,624,813: 48.

den 31 December 187 5.

Skulder:

Statslån...............................Kronor 500,000: -

Af aktieegarne inbetalda....................... * 1,414,240: —

Utelöpande obligationer........................ » 5,234,000: —

Räntekuponer............................. » 050: —

Trafikinkomst, deraf en del från 1874 .............. » 935,271: 89.

Lån af banker och enskilda personer............... * 634,665: 64.

Statens jernvägar.................. » 12,931: 61.

Behållning af inköpta skogsskiften och försålda inventarier ... »_4,771: 29.

Summa Kronor 8,736,830: 43.

— 112

Bergslagernas

Såsom statens ombud har Kaptenen P. Virgin deltagit i granskningen af bolagets förvaltning och

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånemedel...........................Kronor

Inbetalning af tecknade aktier:

af äldre teckningen.........Kronor 5,474,160: —

» teckningen år 1878 ....... » 2,865,310: —

Obligationslån..... »

Afvikne arbetares medel..................... »

Obetald upphandling....................... »

Diverse kreditorer.......................... »

Ouppgjorda räntor......................... »

Lån af banker och bankirer...... »

Diverse personer och bolag................... *

1,000,000: —

8,339,470: —
8,354,700: —
123: 93.
1,553: 26.
27,208: 91.
213,486: 36.
45,355: 30.
51,334: 50.

Summa Kronor 18,033,232: 26.

— 113 —

j ernvägsaktiebolag.

räkenskaper för år 1875. Den derom afgifna berättelsen lemnar följande uppgifter.

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Kostnader för obligationslån .............

Styrelsens arfvoden och resor • ■ ...........

Falu—Krossekärr-liniens undersökning........

Undersökningar......................

Byrå och kontorsutgifter................

Tjenstemäns aflöning och resor............

Förrådet.........................

Provisionela husbyggnader...............

Arbetståg.........................

Terrasseringsarbeten...................

Kulvertar och afioppstrummor.............

Sprängningsarbeten...................

Viadukter och broar..................

Vägbroar, vägportar och vägöfvergångar.......

Landsvägsarbeten....................

Ballastning........................

Öfverbyggnad.......................

Bangårdar.........................

Banvaktarestugor och postkurar............

Signaler och telegrafer.................

Stängsel, grindar och bommar............

Sjukvård.........................

Expropriationskostnader.................

Landtmäteri och värdering...............

Diverse arbeten och utgifter..............

Kapitalrabatt å obligationer.............

Jordköp i Åmål . ........ • ............

Egendomen N:is 43 och 44 i Filipstad.......

Statsobligationers konto................

Intressekonto......................

Innestående hos distriktsingeniörerne i 5 distrikt .

Fordringar hos banker och bankirer........

Dito af diverse personer och bolag......

Kassabehållning.....................

Kronor

..... »

Summa Kronor

120,000: —
36,325: 35.
28,139: 77.
137,189: 11.
49,006: 81.
616,817: 66.
3,846,456: 96.
109,808: 64.
25,576: 54.
4,811,358: 31.

732,674: 97.
1,219,470: 73.
814,283: 61.
119,335: 42.
76,686: 14-194,909: 30-657,870: 23-297,893: 18-74,372: 08-326: 20.
55,831: 87-41,694: 28.
147,485: 01.
22,274: 64.
31,084: 92.
835,470: -35,795: 13.
35,000: •—
201,000: —
434,668: 64.
191,213: 91.
1,925,800: —
105,076: 21.
2,336: 64.
18,033,232: 26-

Rrv. Ber. 18T6 angående Riksgäldskontor^,

114 —

Utgifter år 1875:

Undersökningar...........................Kronor 6,215: 58.

Byrå och kontorsutgifter...................... » 23,807: 07.

Tjenstemäns aflöning och resor.................. » 302,795: 70.

Förrådet, materiel, förrådseffekter och kostnader........ » 2,869,017: 25.

Provisionela husbyggnader..................... » 14,897: 96.

Arbetståg.............................. » 122,409: 17.

Terrasseringsarbeten....................... >, 1,621,409: 51.

Sprängningsarbeten........................ » 500,535: 06.

Kulvertar och afloppstrummor................... » 199,829: 69.

Viadukter och broar........................ » 640,271: 47.

Vägbroar, vägportar och vägöfvergångar............. » 80,241: 46.

Landsvägsarbeten......................... » 43,820: 42.

Ballastning................ » 300,377: 38.

Öfverbyggnad............................ » 848,542: 60.

Bangårdar med dithörande byggnader.............. » 1,226,174: 62.

Banvaktarestugor och postkurar............. » 116,186: 04.

Signaler och telegrafer....................... » 27,456: 34.

Stängsel, grindar och bommar................... » 96,488: 08.

Sjukvård................................, 26,332: 79.

Expropriatiouskostnader....................... » 380,532: 19.

Landtmäteri och värdering............... » 39,060: 25.

Diverse arbeten och utgifter.................... » 45,489: 77.

Räntemedel.............................. » 712*187: 06.

Styrelsens arfvoden och resor................... » 11,760: -_

Egendomen N:is 43 & 44 i Filipstad.............. » 4,146: 93.

Dito N:o 65 i Dito .............. » 13,429: 05.

Summa Kronor 10,273,413: 44.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jordköp i Amål............................Kronor 34,936: 29.

Egendomar i Filipstad......................... 52,575: 98.

Omkostnader för obligationslån.................. » 135,''830: 80.

Kapitalrabatt på obligationer................... » 1,080^797: 50.

Styrelsens arfvoden och resor................... » 48,085: 35.

Falu—Krossekärr-liniens undersökning.............. » 28,139: 77.

Undersökningar........................... » 139,242: 46.

Byrå och kontorsutgifter...................... „ 72,813: 88.

Transport Kronor 1,592,422: 03.

— 115

Inkomstar är 1875:

Lyftadt statslån...........................Kronor

Inbetalning å tecknade aktier:

af äldre teckningen..............Kronor 17,870: —

af teckningen år 1873 ............ » 1,876,320: —

Lån mot obligationer, sedan kapitalrabatt äfvensom beloppet af inlöst

andel i utlottade obligationer fråndragits..............

Under året upptagna lån..........................

Räntemedel...................................

Utgifter öfver inkomster.............

2,000,000: —

1,894,190: —

2,132.472: 50.
1.640,000: —
129,612: 13.
2,477,138: 81.

Summa Kronor 10,273,413: 44.

den 31 December 1875.

Skulder:

Statslånemedel..........

Inbetalning å tecknade aktier:
af äldre teckningen . . . .
af teckningen år 1873. . .

Obligationslån ..........

Under år 1875 upptagna lån .
Afvikne arbetares medel . . .
Diverse personer och bolag .

Kronor 3,000,000:

. . 5,492,030: -

■ '' 4’741’630; ~ 10,233,660: —

........... 10,732,500: —

........... 1,640,000: -

........... 123: 93.

...... . ■ . ■ .__655,467: 76.

Transport Kronor 26,261,751: 69.

— 116 —

Transport Kronor

Tjensteman aflöning och resor.................. »

Förrådet................................ »

Provisionela husbyggnader..................... »

Arbetståg.............................. ■ »

Terrasseringsarbeten...............:......... »

Sprängningsarbeten.......................... »

Kulvertar och afloppstrummor................... »

Viadukter och broar......................... »

Landsvägsarbeten........................... »

Ballastning.............................. »

Öfverbyggnad.......................... ■ »

Bangårdar med dithörande byggnader............... »

Banvaktarestugor och postkurar.................. »

Signaler och telegrafer....................... »

Stängsel, grindar och bommar .................. »

Sjukvård............................... »

Expropriationskostnader...................... »

Landtmäteri och värdering.................... »

Diverse arbeten och utgifter.................... »

Edsvalla-liniens undersökning................... »

Vägbroar, vägportar och vägöfvergångar............. *

Statsobligationers konto...................... »

Hypoteksbanks-obligationers konto ................ »

Intresse-konto............................. »

Innestående hos distriktsingeinörerne i 5 distrikt........ »

Innestående å giro i Skandinaviska kredit-aktiebolaget..... »

Fordringar af enskilda personer och bolag........... »

Kassabehållning............................

Summa

68.

80.

1,592,422: 03-919,613: 36.
6,715,474: 21.
124,706: 60.
147,985: 71.
6,432,767: 82.
1,720,005: 79.

932,504: 66.
1,454,555: 08.
120,506: 56.
495,286:
1,506,412:
1,524,067:
190,558: 12.
27,782: 54.
152,319: 95.
68,027: 07.
528,017: 20.
61,334: 89.
76,574: 69.

4,162: 23.
199,576: 88.
198,333: 33.

2,724: 75.
803,757: 21.
221,280: 46.
3,205: 81.
29,542: 71.
8,244: 72.

Kronor 26,261,751: 69-

Norbergs nya

Enligt nådigt förordnande har Landskamreraren L. W. Ahlm, å statens vägnar, deltagit
berättelsen lemnar följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder:

......Kronor 234,879: 13.

• • • • • • „ 301,632: 54.

Transport Kronor 536,511: 67.

Återstoden af statslånet .
Aktieegarnes tillskott . .

117 -

Transport Kronor 26,261.751: 69-

Summa Kronor

jernvägsaktiebolag.

i granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875. Den

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden med inventarier och materialier
Banans ombyggnad....................

Kronor

Transport Kronor

,261,751: 69.

derom afgifna

690,186: 70.
112,147: 03.
802,333: 73.

— 118 —

Transport Kronor 536,511: 67.

Län från handels- och sjöfartsfonden....... 300,000: —

Öfriga skulder...................... 59,765: 44. 896,277: 11.

Tillgångar utöfver skulder................. ......... 277,386: 25.

Summa Kronor 1,173,663: 36.

Utgifter år 1875:

Trafikkostnader...........................Kronor

Nettovinst af trafiken....................... „

Summa Kronor

43,864: 25.
49,052: 62.
92,91678 7.

Tillgångar:

Gamla jernvägen med inventarier och materialier .

Banans ombyggnad ...................

Obetalda aktietillskott.................

Aktier i Stockholm—Yesterås—Bergslagens jernväg

Fordringar........................

I bankinrättning innestående.............

Kassabehållning....................

Bolagets ställning

.... Kronor 689,953: 53.

.... „ 668,132: 34.

.... „ 125: -

.... „ 1,100: —

.... „ 24,008: 15.

...... 120,000: —

.... ,,____7078: 90.

Summa Kronor 1,510,497: 92.

§ B

Utaf förestående balansextrakt synes, hvad som äfven uttryckligen uppgifves
i revisionsberättelsen, att reservfonden, som vid 1875 års början både en behållning
af 50,000 kronor, blifvit under året använd för banans ombyggnad. I afseende å bildandet
och användandet af denna fond stadgas i 19 § af den utaf Kong], Maj:t den
9 Juni 1871. faststälda bolagsordning, att “årliga kostnaderna för underhållet af jeru••vägen
och inventarier äfvensom för mindre reparationer derå bestridas af de bolaget
“under året tillfallande inkomster; men till bestridande af kostnaden för framdeles
"möjligen behöfliga, större reparationer och inköp af nya transportmedel in. m. skall
•''eu reservfond bildas på det sätt, att af bolagets behållna inkomster årligen afsättas
“minst 3,000 R:dr, intilldess sålunda afsätta medel med derå upplupna och till kapitalet
lagda räntor tillsammans uppgå till 50,000 R:dr; hvarefter räntan må bland
“bolagets inkomster inberäknas." Att, såsom nu skett, använda reservfonden för banans
ombyggnad synes strida mot nämnde föreskrift.

§ 2.

Bland bolagets tillgångar upptagas vid årets början aktier i Stockholm —Vesterås—Bergslagens
jernvägsaktiebolag å 36,000 kronor, men vid årets slut dylika

119 —

Obetalda aktietillskott................

Aktier i Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg

Reservfonden.....................

Fordringar........................

Kassabehållning...................

Transport Kronor 802,338: 73.

...... n 125: —

...... „ 36,000: —

...... „ 50,000: —

......... 261,141: 61.

'' ^______24,063: 02.

Summa Kronor 1,173,663:"”36(

Inkomstår år 1875:

Af trafiken..............................Kronor 88,050: 44.

Summa Kronor 88,050: 44.

den 31 December 1875.

Skulder:

Återstoden af statslånet........

Aktieegarnes tillskott.........

Lån från handels- och sjöfartsfonden

Till enskild bankinrättning......

Obligationer..............

Outtagen vinstutdelning........

Tillgångar utöfver skulder......

Kronor 229,924: 34.

360.000: —

300,000: —

„ 190,000: —

„ 153,000: -

_ jl__880: —• 1,233,804: 34.

■........... 276,693: 58.

Summa Kronor 1,510,497: 92.

aktier endast till belopp åt 1,100 kronor. Huru denna tillgång sålunda undergått
minskning, derom erhålles upplysning i den förklaring, bolagsstyrelsen den 25 November
1875 afgaf i anledning af samma års Statsrevisorers erinran (se 1875 års .revisionsberättelse,
sid. 151 och 152), nemligen att på hvar och en aktie i Norbergs nya
jern vägsaktiebolag utdelats en utaf de till antal af 360 tecknade och betalda aktier
å 100 kronor stycket i Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernvägsaktiebolag; till försvar
för hvilken åtgärd bolagsstyrelsen anfört, att värdet af dessa aktier numera i
det närmaste, kunde anses lika med noll. Det lärer icke kunna undgå uppmärksamheten,
att ett dylikt förfaringssätt innebär ett kringgående af det mellan staten och
bolaget varande kontrakt samt lätteligen kan leda dertill, att den i samma kontrakt
staten tillförsäkrade rätt blefve endast skenbar. Bolaget innehar nemligen två utaf
staten lemnade låneunderstöd, hvartdera å 150,000 kronor. För det ena af dessa län
erlägges eu annuitet af 3 procent med beräkning af 2 procent ränta, och för det
andra utgör annuiteten 5 procent med beräkning af 4 procent ränta. Det mellan
staten och bolaget den 21 Maj och 23 Augusti 1855 upprättade kontrakt i fråga om
statslånens åtnjutande stadgar i 5 §: “Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter

“afdrag af de årliga inbetalningarne å de af staten erhållna lån, öfverstiga sex (6)
“procent å det belopp aktieegarne tillskjutit, ankommer på Kongl. Maj:t att, utom be -

— 120

“saknandet af den i näst ofvanstående § Kongl. Maj:t förbehållna ratt att profva ocn
“bestämma de enligt taxa utgående afgifter, föreskrifva huru stor del af detta öfverskott
skall afsättas, för att framdeles användas till jernvagens förbättring eller vidare
“utsträckning. Uppgår den årliga behållningen ändock till åtta (8) procent å aktie“egarnes
tillskott, eger Kongl. Maj:t bestämma, om och med hvad belopp den stadgade
“amorteringen af sagde lån bör ökas.“

§ 3.

I revisionsberättelsen lemnas den upplysning, att bolaget den 1 Augusti 1873
beslutat att för banans ombyggnad skulle af''trafikmedlen anvandasi 90,0001 kronor,
att under loppet af tre år utgå med en tredjedel årligen. Då denna tredjedel, 30,000

Karlskrona—V exi''

Såsom ombud för staten har Kamreraren J. A. T. Bergfink deltagit i granskninge
lemnar följande uppgifter:

Bolagets ställnin

Skulder:

Statslånet ...........................Kronor 2,600,000:

Delegarnes aktiekapital Ser. A.................iqo ann

8 Ser. B.................. 138,900: - 80i,£00:

u ..... 12,566

Influten vagnhyra och jernvägsfrakt till ultimo Maj 1874 ........ tf''”

Behållning af 1874 års trafik efter den 5 Augusti............

Behållning, härledande sig af: .

statsanslag........................

Karlskrona stads bidrag................

ersättning för brobyggnad vid Hvita krog...... "0,000

räntevinst.........................

trafikinkomst från | till | 1874 ........... 9,776

46.

38.

46.

80.

1,658,694: 84.

Summa Kronor 5,158,036: 48.

Utgifter under år 1875:

Skulder från förlidet år .....
Jernvägsanläggningens förbättrin g

......Kronor 12,566: 38.

...... „__ 47,085: 43.

Transport Kronor 59,651: 81.

— 121 —

kronor, motsvarar 8 procent af hvad aktieegarne tillskjutit, synes omförmälda beslut
icke stå i öfverensstämmelse med åberopade paragraf i kontraktet.

§ 4.

Nettovinsten af trafiken år 1875 angifves, enligt ofvanstående uppgift, till 49,052
kronor 62 öre. Om derifrån dragas annuiteterna å bolagets 2 lån, tillhopa 12,000
kronor, så återstå 37,052 kronor 62 öre, som lära få anses vara den behållna inkomsten
för året å jernvägen. Då denna behållning motsvarar något mera än 10 procent
å det belopp, 360,000 kronor, aktieegarne tillskjutit, har således det i förberörde kontrakts-paragraf
förutsatta fall inträffat, då Kongl. Maj:t eger att bestämma, om och
med hvad belopp amorteringen å sagda lån bör ökas.

jernvägsaktiebolag.

af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1875. Berättelsen derom, som tryckt aflemnats,

den 1 Januari 1875.

Tillgångar:

Utförda delar af jernvägen.....................

Trafikförrådet.............................

Förskott och fordringar m. m....................

Utbetalda, men ej afförda medel för invigningsfesten......

Å giroräkning.............................

Obetaldt aktiebelopp å 1 aktie i Ser. A, sedermera förverkad

Aktiebeloppet i Ser. B.........................

Kassabehållning............................

Kronor 4,711,944: 69.

„ 40,353: 46.

„ 205,674: 09.

„ 7,500: —

„ 52,782: 54.

„ 90: -

„ 138,900: —

„ 791: 70.

Summa Kronor 5,158,036: 48.

Inkomster under år 1875:

Försåld byggnadsredskap.......................Kronor 16,921: 53.

Trafikinkomster ............................ „ 397,521: 02.

Transport Kronor 414,442: 55.

Rev. Ber. 1876 angående Riksgäldskontor et.

— 122 -

Transport Kronor

Expropriationsersättningar.......................

Nybyggnader vid Karlskrona station................. „

Dito vid Emmaboda dito ................ „

Hållstationerna Hvita krog och Thorskors.............. „

Ett nytt lokomotiv........................... „

Reservhjul och reservdelar....................... „

Verkstadsmaskiner och inventarier.................. „

Nytt förråd af räler, stenkol, snöplogar, hjulringar in. m..... „

Tralikutgifter eller drift- och underhållskostnader.........

Räntor .................................. „

59,651: 81.
23,604: 03.
11,007: 56.
300. —
817: —
41,500: —
19,321: —
31,902: 58.
59,947: 76.
248,085: 29.
1,557: 91.

Summa Kronor 497,694: 94.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Utförda delar af jernvägeu......................

Trafikförrådet.............................

Fordringar...............................

Obetaldt aktiebelopp å 1 aktie i Ser. A, sedermera förverkad

Aktiebeloppet i Ser. B........................

En hemmansdel i W. Ballasjö....................

Å giroräkning.............................

Kassabehållning............................

Kronor 5,094,544: 94.

„ 79,834: 53.

„ 19,862: 12.

100: —
89,400: -1,954: -„ 242: 25.

„ 841: 33.

Summa Krouor 5,286,779: 22.

Uti 1875 års revisionsberättelse utbalanseras tillgångar och skulder med 4,930,644
kronor 98 öre, hvaremot de i nu föreliggande berättelse vid 1875 års början angifvas
på sätt förestående nppgift utvisar, utan att någon förklaring meddelas rörande
orsaken till denna skiljaktighet.

§ 2.

Vid tagen del af berättelsen om granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper
för år 1874 funno Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att ett icke obetydligt be -

— 123

Transport Kronor 414,442: 55.

Kantor................................... 1,497: 71.

Utgifter öfver inkomster under året................ „ 81,754: 68.

Summa Kronor 497,694: 94.

den 31 December 187 5:

Skulder:

Statslånet................................Kronor 2,600,000: —

Ränta derå till 31 December 1875 ................. „ 21,666: 67.

Delegarnes aktiekapital Ser. A.......Kronor 662,600: —

Ser. B....... „ 138,900: — ^ 801,500:

Diverse skulder............................ „ 15,618: 39.

Kreditiv i Kristianstads enskilda bank jemte ränta....... „ 25,797: 40.

Influten vagnshyra och jernvägsfrakt till ultimo Maj 1874 ... „ 25,416: 46.

Behållning af 1874 års trafik efter den 5 Augusti....... „ 59,858: 80.

Dito af 1875 års trafik.................... „ 149,435: 73.

Ränta till 6 Augusti 1874 å inbetaldt aktiebelopp ....... „ 34,952: 60.

Behållning ...............:.............. „ 1,552,533: 17.

Summa Kronor 5,286,779: 22.

lopp af bolagets behållna trafikinkomster blifvit användt fö)1 jernvägsanläggningens
utförande; och då eu sådan åtgärd kunde menligt inverka på bolagets förmåga att
fullgöra sina förpligtelser i afseende å erläggande af ränta och amortering å det till
bolaget utbetalda lån å 2,600,000 kronor, uppmanade Fullmäktige uti skrifvelse den
15 September 1875 bolagsstyrelsen att gå i författning derom, att hvad sålunda vore
användt blefve bolaget ersatt. Uti derå den 18 Oktober s. å. afgifvet svar förnekade
styrelsen, att någon del af trafikinkomsten blifvit använd till gäldande af kostnaden
för arbeten, hvilka enligt den för jern vägsanläggningen faststälda plan med dertill
hörande kostnadsförslag erfordrats för anläggningens utförande, hvaremot styrelsen
medgaf, att en del af trafikinkomsten blifvit använd till bekostande af åtskilliga arbe -

_ 124

ten å jernvägen utöfver berörda plan och kostnadsförslag, hviika arbeten hatt till
ändamål att dels vinna ökade trafikinkomster dels bereda minskning i framtida underhållskostnader,
och då styrelsens förfarande, att, för bestridande af kostnaden för verkstälda
förbättringsarbeten, föredraga ett direkt användande af trafikinkomster framför
upplånandet af medel att sedermera med dylika inkomster gäldas, icke kunde anses
obehörigt eller i någon män kränka statens rätt, förklarade styrelsen sig icke kunna
eller böra vidtaga någon åtgärd i anledning af Fullmäktiges anmärkning. Efter inhemtande
af ombudsmannens yttrande öfver detta ärende och jemväl tagen del af
styrelsens den 30 November afgifna förklaring öfver hvad Statsrevisorerne beträffande
bolaget framstält, stadfästades Fullmäktige i sin uppfattning, att styrelsen obehörigen
för jern vägsanläggningen användt influtna trafikinkomster, och då de sålunda använda
medlen syntes företrädesvis böra ersättas genom infordrande af belopp, tecknade å
aktier af serien B, men det ej förr än den 1 Oktober 1878 komme att visa sig, huruvida
trafikinkomstens användande, på sätt som skett, komme att menligt inverka på
bolagets förmåga att fullgöra sin betalningsskyldighet till Riksgäldskontoret, och det
vid nämnde tid vore för sent att infordra tecknade aktiebelopp af serien B., så uppdrogo
Fullmäktige åt ombudsmannen att medelst vidtagande af erforderliga åtgärder
söka förmå bolaget eller styrelsen, hvilken dertill kunde pröfvas skyldig, att gå i författning
derom, att hvad af den behållna trafikinkomsten blifvit till bolagets jernvägsanläggning
användt måtte varda bolaget ersatt.

Efter en vidlyftig skriftvexling mellan ombudsmannen och bolagets styrelse samt
tagen del af alla i Kongl. Civildepartementet samt Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader befintliga, bolaget rörande handlingar afgaf ombudsmannen utlåtande,
på grund hvaraf Fullmäktige funno sig föranlåtne att den 24 sistlidne Augusti till
Kongl. Maj:t ingå med en underdånig framställning, ur hvilken Statsrevisorerne få till
Riksdagens kännedom anföra följande:

I öfverensstämmelse med de vilkor, som voro fastade vid åtnjutandet af beviljadt
lån å 2,600,000 kronor samt anslag utan återbetalningsskyldighet af 1,100,000
kronor, åtog sig bolaget i 2 § af det mellan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å Kongl.
Maj:ts och Kronans vägnar, samt bolaget den 29 November 1871 och 9 Januari 1872
upprättade kontrakt att, emot erhållande af de beviljade försträcknings- och anslagsbeloppen,
på egen bekostnad, i öfverensstämmelse med faststäld plan och under
iakttagande af de föreskrifter, som för arbetets verkställande i öfrigt meddelades, utföra
och fullborda jernvägen mellan Karlskrona och Yexiö med tillhörande anläggningar
äfvensom anskaffa deri transportmateriel, som enligt berörde plan ansetts erforderlig.

I 5 § af den utaf Kongl. Maj:t den 15 September 1871 faststälda bolagsordning
för ofvannämnda jernvägsaktiebolag bestämdes bolagets aktiekapital till minst

800,000 riksdaler, fördelade i två serier, nemligen serien A, utgörande af delegare tecknade
minst 600,000 riksdaler, och serien I>, af delegare tecknade högst 200,000 riksdaler;
dock skulle, enligt bolagsordningens 8 §, inbetalningar å serien B ej infordras, utom
i det fall och i den män alla öfriga för denna jernvägsanläggning afsedda medel blifvit
för ändamålet använda och visat sig icke förslå till jernvägens fullbordande och förseende
med trafikmateriel till det omfång och af den beskaffenhet, som upptages i
kostnadsförslaget af den 20 Juli 1871 med de förändringar deri, som Kongl. Majrt
möjligen kunde föreskrifva, så att jernvägen efter behörigt godkännande kunde till
allmän trafik upplåtas.

— 125 —

Det tecknade aktiekapitalet utgjorde:

i serien A.................................Kronor 662,600: —

i serien B................................. „ 138,900: —

Summa Kronor 801,500: —

Uti en den 21 Februari 1875 inom bolagets styrelse upprättad utredning beräknades
alla de inkomster, hvilka enligt bolagsordningens 5 § borde till jernvägsanläggningen
användas, serien B oberäknad, till 4,921,204 kronor 84 öre. Vid det förhållande
att på jernvägsanläggningen användts ett belopp, som icke obetydligt öfversteg
nyssnämnde summa, ville det deraf synas, som aktiebeloppet i serien B både
kunnat och bort infordras; men detta hade likväl icke skett, utan bolaget tvärt om
beslutat att till tecknarne i serien B återlemna deras förbindelser, å hvilka icke något
af det tecknade beloppet infordrats. Då i stället ett ganska betydligt belopp af bolagets
trafikinkomster blifvit till jernvägsanläggningen använda framhålla Fullmäktige
det menliga inflytande ett sådant förfarande kan utöfva på bolagets ekonomiska ställning
och dess förmåga att fullgöra sina förbindelser till staten. Efter meddelande af
ofvan åberopade, inom bolagsstyrelsen upprättade utredning öfver inkomster och beräknade
kostnader, framställa Fullmäktige deremot de erinringar, hvartill densamma
syntes föranleda, samt yttra, att den bevisande kraft, som för frågans bedömande vore
erforderlig, icke lärer kunna tilläggas nämnda utredning, angående hvars rigtighet den
af Kongl. Maj:t utsedde revisor af 1874 års förvaltning i eu den 29 Juni 1875 till
Kongl. Civildepartementet afiåten skrifvelse ej heller, velat lemna något bekräftande
omdöme.

Fullmäktige hafva derför anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande
embetsmyndighet att föranstalta om en besigtning af jernvägsanläggningen i
ändamål att få behörigen utrönt, huruvida, och, i sådant fall, till hvilket belopp de å
jernvägsanläggningen i dess helhet nedlagda arbeten och kostnader rätteligen må anses
öfverstiga hvad bolaget enligt faststälda planen med kostnadsförslag samt under iakttagande
af de föreskrifter, som för arbetets utförande för öfrigt meddelats, varit skyldigt
att utföra och vidkännas.

Beträffande den för Bjelniare kanals och slussverks framtida underhåll afsätta
fond, ursprungligen bestående af en i kanalbolagets fastigheter Stora Vallby och
Oppeby intecknad, till Riksgäldskontoret aflemnad skuldförbindelse af den 28 Januari
1839 å 15,000 R:dr banko, är föreskrifvet, att samma fond bör förökas genom upplupna
räntor å 5 procent på nämnda förbindelse och på de fonden vid hvarje års
början godtgjorda räntor äfvensom af bolaget erbjudna smärre kontanta tillskott.
Härvid iakttages, att berörda rånte- och tillskottsmedel förblifva under kanaldirektionens
vård och förvaltning, intilldess en viss betydligare summa, tills vidare bestämd
till ett belopp af högst 9,000 kronor, blifvit bildad, då det åligger direktionen att
för samma summa till Riksgäldskontoret aflemna sådana säkerhetshandlingar, som
öfverensstämma med det för ifrågavarande medels utlåning af Kongl. Maj:t i nåder
faststälda och utfärdade särskilda reglemente.

De säkerhetshandlingar, hvilka kanaldirektionen hittills, såsom valuta för influtna
rånte- och tillskottsmedel, aflemnat till Riksgäldskontoret, utgöras, enligt en
den 21 sistlidne Mars upprättad, Riksgäldskontor^ hufvudbok för år 1875 bifogad

Hjelmare kanals
och slussverks
reparationsfond.

i Itksgäldskontorets
kreditiv
a Riksbanken.

Förräntandet
af Riksgäldskvniorets
kontanta
behållningar.

— 126 -

uppgift, af Mälareprovinsernas hypoteksförening^ och Allmänna hypoteksbankens 5

procent obligationer å tillsammans...............Kronor 111,000: —

så att, då härtill lägges ofvanomförmälda skuldförbindelses belopp,

motsvarande.............................. „ 22,500: —

reparationsfondens till Riksgäldskontoret öfverlemnade tillgångar

för närvarande uppgå till.....................Kronor 133,500: —

I afseende på det kreditiv af 1,500,000 kronor, som blifvit å Riksbanken anvisadt
för bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar, få Revisorerne
meddela, att under kreditivåret 1 Juni 1875—31 Maj 1876 hafva, förutom de, enligt
senaste revisionsberättelse sid. 110, intill slutet af Augusti månad sistlidna år lyftade
och återbetalda belopp å tillsammans 1,400,000 kronor, ytterligare å kreditivet uttagits
samt återbetalts tillhopa 2,900,000 kronor; utgörande den upplupna och af Riksgäldskontoret
erlagda räntan å 6 procent för nämnda lyftade belopp 10,070 kronor 82 öre.

Under nu löpande kreditivår har intill den 1 September icke någon uttagning
af ifrågavarande kreditivmedel egt rum.

Enligt stadgande, som varit infördt i Riksgäldskontorets vid senaste riksdagar
utfärdade reglementen, hafva Fullmäktige, i den mån de till Riksgäldskontoret influtna
medel icke varit för dess utgifter erforderliga, sökt göra desamma räntebärande, dels
genom utlåning mot antaglig säkerhet, dels genom uppköp af obligationer. Sålunda
hafva från 1875 års början till den 6 Oktober innevarande år nedan stående belopp
blifvit dels utlånade och dels återbetalda:

Vid 1875 års början utestående lån . . Kronor 7,199,000: —

Utlemnade Kapitallån.
återbetalningar.

Under Daqvartaletår 1785 4,781,000
„ 2:a „ „ „ 2,850,000

., 3:e „ „ „ 150,000

„ 4:e „ „ ., 2,400,000

— 2,435,000: —

— 1.955,000: —

— 3,600,000: —

— 2,675,154:17. 10,181,000:— 10,665,154: 17.

., 1:a , „ 1876 2,375,000

„ 2:a „ „ ,, 22,525,000

3:e „ ., ,, 2,700,000

-, 1,966,000: —

— 1,663,845: 83.

~ 5,250,000: — 27.600,000: — 8,879,845: 83.

Den G Oktober 1876 utestående lån

.............— 25,485,000: —

Summa Kronor 44,980,000: — 44,980,000: —

Utaf förestående utlemnade medel var ett belopp af 10,500,000 kronor deponeradt
i Riksbanken mot 4 procent ränta och på 4 månaders uppsägning.

Den ränta, hvaremot lån blifvit under år 1875 från Riksgäldskontoret utlemnade,
har utgjort 5 procent. Under innevarande år hafva lån till belopp äf'' 15,000,000

— 127 —

kronor utlemnats mot 4 procent och de öfriga mot 5 procent förutom ett, för hvilket
eilagts 6 procent. De för lånen utfärdade skuldförbindelser och depositionsbevis
halva med undantag al förutnämnda till Riksbanken lemnade belopp, och der bestämd
förfallotid icke varit utsatt, i allmänhet varit stälda att återbetalas viss tid efter
uppsägning, från och med 14 dagar till och med 1 månad.

Genom inköp af obligationer å ett sammanlagdt nominelt belopp af 1,457,700
kronor har dessutom förräntats ett för dessa inköp utbetaldt belopp af 1,381,781
kronor. Till upplysning om de tider, hvarunder, och den kurs, hvaremot förenämnda
obligationer blilvit inköpta, få Revisorerne^meddela följande närmare redogörelse:

Dagen, då obligations-uppköpet af Fullmäktige beslöts.	Obligationernas beskaffenhet.	Obligatio-nernas no-minela be-lopp. Kronor.	Pris i proc.
1875	November	12	Riksgäldskontorets, af år 1870, med 5 proc. ränta	156,200	100
»	»	25	d:o af år 1855, med 4 d:o	7,000	90
»	December	23	d:o af år 1860, med 5 d:o	4,000	100
	»	»	d:o af år 1870, med 5 d:o	102,000	100
»		»	Allmänna hypoteksbankens med 5 procent ränta	22,000	99
	>	»	Upsala—Margretehills jernvägsaktiebolags, med 6
			procent ränta .......	475,000	100
1876	Januari	27	Riksgäldskontorets, af år 1870, med 5 proc. ränta	16,000	100
»	februari	3	d:o af år 1855, med 4 d:o	2,000	90
»	Mars	23	d:o af år 1872, med 4 d:o	613,900	88
»	»	24	d:o af år 1869, med 5 d:o	100,000	99f
»	Augusti	—	d:o af år 1861, med 4\| d:o	13,600	95*
»	September	—	d:o d:o med 4-\| d:o	6,000	95*
»	»	—	d:o af år 1870, med 5 d:o	10,000	100
			Sgr	1,527,700
			Härifrån afgå på grund af Fullmäktiges be-
i			slut den 16 Mars 1876 till parikurs försålda
			Upsala—Margretehills jernvägsaktiebolags obliga-
			tioner till ett belopp af.....	70,000
			Summa 1,457,700	1

Vid den af Revisorerna den 6 dennes verkstälda inventering af de iåne- och
säkerhetshandlingar, som af Riksgäldskontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda beloppet
af tills vidare förräntade medel 28,416,781 kronor 85 öre, deraf 25,435,000
kronor voro utlånade mot skuldförbindelser eller depositionsbevis, och, det öfriga nedlagdt
i obligationer, nemligen:

— 128 —

Angående
utlåning af
liqvidation soch
amorte -''ing sfondernas
kontanta behållningar
.

	W	Obligationernas
Det verk eller inrättning, som utfärdat obligationerna.	So: P e-t-	nominela belopp	Bokföring
o3 c+-	i svenskt mynt.	i i 1 Thlr Pr. Cour.jPund Sterling.	värde i Kronor.
Riksgäldskontoret för 1855 års jernvägslån..........	4 %	48,000			43,262	63
Dito för 1858 års dito.....	44 » 44 »	___	147,900	—	380,248	81
Dito för 1RÖ0 års dito.....	__	108,500	---	279,394	54
Dito för 1861 års dito.....	4 » 4-\| » 5 »	456,100	—	432,90390
Dito för 1864 års dito..... Dito för 1866 års dito.....	_____	500	15,000	250,778 1,334	85 25
Dito för 1868 års dito.....	5 »	__	—	1,700	30,128	25
Dito för 1869 års dito.....	5 »	19,000	—	—	18,847	92
Dito för 1R70 års dito.....	5 *	92,200 613,900 60,400	—	—	92,200	—
Dito för 1872 års dito.....	4 »	—	—	540,232	—
Mälareprovinsernas hypotek s-	4 »			55,038	05
Östgöta hypoteksförening . . . Smålands dito . . ■ Vermlands dito . . . Allmänna hypoteksbanken . . .	4 » 4 >. 4 » 5 » 44 >	162,100 175,500 116,000 32,600 400	—	—	147,148 159,705 104,624 31,535 400	13 52
	5 »	9,000	—	—	9,000	—
Upsala—Margretehills jernvägs-aktiebolag...........	6 »	405,000	__	__	405,000	—
Summa		2,190,200	256,900 16,70012,981,781 85

Den inkomst, som under år 1875 uppkommit genom upplupna räntor samt
kapitalvinster å obligationer, tillhöriga de förräntade medlen, utgjorde 562,294 kronor
20 öre, deraf 483,518 kronor 58 öre tillgodoförts Riksgäldskontorets allmänna kassa
och 128,775 kronor 62 öre de fonderade lånens liqvidations- och amorteringsfonder.

Vid granskningen af låne- och säkerhetshandlingarne för de till förräntande af
Riksgäldskontorets kontanta medel utlemnade lån halva Revisorerne funnit, att ett lån
blifvit år 1875 utaf liqvidations- och amorteringsfondernas kontanta behållningar beviljadt
och utlemnadt mot säkerhet af aktier i ett bolag. Det vid tiden för lånets
beviljande gällande reglemente stadgar i 37 §, hvilken motsvaras af och är lika lydande
med 35 § i senast utfärdade reglemente, “att de till Riksgäldskontoret influtna
“medel eller afiemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplåga
“medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de
“icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna
“rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras insättning i Riksbanken

129

“efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnde bank, eller ock genom desammas
“utlåning mot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet och
“hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af
“Kongl. Mai:! oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda
“med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana
“verk och inrättningar samt andra större bolag eller föreningar, som efter erhållna, af
“Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller faststälda reglementen trädt i verksamhet.“
Härvid är att bemärka, det reglementet icke uppräknar aldier bland de värdehandlingar,
hvilka få såsom säkerhet vid utlåning mottagas, och, enligt Revisorernes uppfattning,
torde vidare böra få antagas, att stadgandet i berörde paragraf är gällande
för utlåning af alla Riksgäldskontorets kontanta tillgångar, således äfven af de behållningar,
som kunna förefinnas å liqvidations- och amorteringsfonderna. Men vid det
förhållande att, efter hvad Revisorerne erfarit, Fullmäktige för sitt förfarande velat
hemta stöd af det uti flera för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen förekommande
stadgande, att de till liqvidations- och amorteringsfonderna influtna medel böra, så
vidt ske kan och de för fonderade lånen föreskrifna amorterings- och ränteliqvider
medgifva, städse göras fruktbärande på det sätt, Fullmäktige anse mest ändamålsenligt
och med statens säkerhet förenligt, hafva Revisorerne, med hemtadt stöd jemväl af
sista paragrafen i det år 1875 och flera föregående äfvensom innevarande år utfärdade
reglemente, så lydande: “några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade regle“mentet
stridande stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed
“gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas,“ trott sig böra förhållandet
för Riksdagen anmäla med hemställan, det Riksdagen vid utfärdande af nytt
reglemente för Riksgäldskontoret må meddela den bestämmande föreskrift, som må
anses erforderlig.

Vid anstäld inventering i Riksgäldskontoret hafva Revisorerne funnit förseg- inventeringar.
lingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade konvolut, som innehåller
Riksdagens anordning å den, enligt Regeringsformens 63 §, till lyftning vid infallande
krig å Riksgäldskontoret anvisade kreditivsumma.

Revisorerne hafva jemväl vid samma tillfälle genomgått låne- och säkerhetshandlingarne
för tills vidare förräntade medel och funnit samma handlingar väl för- ■
varade samt till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med deröfver upprättade
förteckningar. Äfvenledes hafva Revisorerne inventerat de skuld- och borgensförbindelser,
som för lån till jernvägsanläggningar samt byggnads-, tomtreglerings- m. fl.
andra dylika lån blifvit till Riksgäldskontoret utfärdade, och funnit desamma i behörig
ordning.

Vid granskningen af det diarium, som det enligt gällande tjenstgöringsordning
åligger ombudsmannen att föra öfver alla för någon åtgärds vidtagande till honom
öfverlemnade handlingar, hafva Revisorerne funnit, att de föreskrifna diariianteckningarne
blifvit år från år fortsatta i samma bok. Som det, med afseende å den
årliga granskningen af detta diarium, synts Revisorerne vara särdeles lämpligt och ändamålsenligt,
att ett nytt diarium för hvarje år upplades och dit öfverfördes alla de
ärenden, som från föregående år funnes oafgjorda, hafva Revisorerne härpå fästat
Fullmäktiges uppmärksamhet.

Rev. Ber. 1870 angående Riksgäldskontoret.

Sifferuppgif terna.

Berättelsens

tryckning.

-- 130 —

Under åberopande af hvad här finnes omförmäldt, få Revisorerne, i enlighet
med 5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid Riksgäldskontorets
förvaltning i öfrigt icke varit något att erinra.

För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den sekreterare,
som under granskningen af Riksgäldskontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anstäld.

Jemlikt föreskriften i 5 § af instruktionen för Revisorerne kommer denna berättelse
att tillställas Fullmäktige i Riksgäldskontoret, för att enligt gällande föreskrifter
till tryckning befordras och derefter utdelas.

Stockholm den 14 Oktober 1876.

A. ADLERSPARRE.
GEORG af TROLLE.
RICHERT V. von KOCH.
A. PHILIPSSON.

M. LEWENHAUPT.
J. C. TOLL.

A. ANDERSSON.

R. von KR7EMER.

J. M. LINDGREN.

OTTO CRONSTEDT.

P. ENGMAN.

CHRISTEN ASSARSSON.

D. M. Sandahl.

— 131 —

Bil. Lätt, A.

— 132 —

Bilaga Litt. A. till 1876 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

Beräkning

öfver de till statens och enskilda jernvägsanläggninga
in. fl. inkomster för verkställande af dessa utbetalninga

De utlemnade
obligationernas
Räntefot. belopp.

Kronor.

Inkomster genom

1855 års inhemska lån.......

1858 års lån . Thlr 8,190,500: —

1860 års lån . » 8,000,000: —

D:o mot premieobligationer
å tillhopa
2,400,000

Thlr, bokförda
till endast f af
nominela beloppet
.....Thlr 2,000,000: —

1861 års inhemska lån.......

1864 års lån . . £ 555,700:

1866 års lån . Thlr 9,932,300: --

1868 års lån . . £ 1,150,000: —

1869 års inhemska lån.......

1870 års d:o R:dr 40,000,000: —

1872 års d:o » 24,000,000: —

1875 års lån, första emissionen
Riksmark.... 20,250,000: —

1876 års lån £ 2,000,000, hvaraf
utlemnats . £ 1,500,000: —

31 o. 4 % 281,000: -

41 » 21,841,333: 33.

26,666,666: 67.

41 » 3,000,000: —

41 - 9,891,460: —

5 » 26,486,133: 33.

5 » 20,700,000: —

5 » 4,000,000: —

5 » 16,170,000: —

4 » 18,650,000: —

41 » 18,000,000: —

41 » 27,240,000: —

SägeFd.92,926,593: 33.

Räntevinst å statslånefonden, till
Riksgäldskontoret, levererad

åren 1863-1865 .......

Behållning å inkomsterna genom
trafiken å statens jernvägar,
enligt 1862—1863 årens Riksdags
beslut.......... *)

För obligationerna
erhållen Summa

valuta.

Kronor. Kronor.

267,688: 94.
19,703,472: 60.

25,615,074: 70.

2,760,650: -8,790,836: 55.

23,539,389: 62.

17,871,301: 44.

3,927,073: 09.

15,778,011: 50.

16,619,250: —

17,143,823: 53.

25,481,826: 89. 177,498,398: 8

370,000:

700,000:

Transport 178,568,398: 8

*) Häruti äro dock icke inräknade de summor, som af trafikinkomsterna blifvit utöfver här omforma
meddelad uppgift vid 1875 års slut uppgingo till 13,403,389 kronor 93 öre.

— 133 -

utbetalda belopp*) samt de medel, som genom upptagna statslån
till Itiksgäldskontoret influtit intill den 1 Oktober 1876.

Summa

Anslag. Lån. Kronor.

Utbetala för

Statens jernvägsbyggnader:

år 1855 .......

» 1856 .......

» 1857 .......

» 1858 .......

, 1859 .......

» 1860 .......

» 1861 .......

. 1862 ........

» 1863 .......

» 1864 .......

» 1865 ........

, 1866 ........

, 1867 .......

» 1868 .......

» 1869 .......

» 1870 .......

» 1871 .......

. 1872 .......

» 1873 .......

, 1874 .......

* 1875 .......

» 1876 .......

1,800,000: —
4,125,000: —
5,945,000: —
7,810,000: -6,620,000: —
7,550,000: —
6,750,000: —
6,750,000: —
9,315,000: —
9,112,000: —
8,812,000: —
6,576,538: —
2,150,000: —
2,450,000: —
3,590,462: —
4,940,000: —
3,160,000: —
3,900,000: —
8,000,000: —
8,895,000: —
6,285,000: —
5,465,000:

Komplettering af trafikmaterielen:

år 1866 ............

» 1867 ...........

» 1871............

» 1872 ...........

» 1873 ...........

..... 1,400,000: —

..... 600,000: —

..... 1,000,000: —

..... 1,200,000: —

..... 600,000: —

Transport 4,800,000: —

130,001,000: —

700,000 kronor använda till nya byg gnader och anläggningar samt ny materiel å statens jernväg»!1, och hvilta enligt

Transport 178,568,398: 86.

Transport 178,568,398: 86,

— 135 —

Anslag.

Lån.

Summa.

Kronor.

år 1874.............

» 1875...................

> 1876.....................

Undersökningskostnader:

år 1855 .....................

* 1856...................

* 1857...................

» 1858...................

» 1859.................

* 1863.................

* 1869....................

» 1870 (efter afdrag afår 1872 återbetalda

3,714 kronor 21 öre.).......

» 1873................

Transport 4,800,000
2,400,000

4,500,000

2,000,000

130,001,000:
_ 13,700,000:

60,000

30.000
19,425

100,000

50.000
2,862
2,500

6,605

25.000

1874 ..................... 175,000

95.

59.

77.

471,394: 31.

Enskilda jern vägsanläggningar:

från Riksgäldskontoret:
Kristinehamn—Siöändan. . . .

Dito

Utbetal- ningsår.
1849	___
1854	75,000:
1855	22,500:
1862	15,000:
1858

Norbergs jernväg............... 1855,1856

Dito ............... 1858

Norra Barken—Yessman..........1856,1857

D:o 1858

Gefle—Falun................. 1855-1859

Dito ................. 1858,1859

Hudiksvall—Del len.............. 1858,1859

Söderhamn—Bergviken........... 1858-1860

Borås—Ilerrljunga............. 1862,1863

Ystad—Eslöf................ 1864-1866

Landskrona—Eslöf............. 1864-1866

Helsingborg—Arup.............. 1864,1865

Kristianstad—Hessleholm.......... 1864,1865

Vexiö—Alfvesta............... 1864

Köping—Uttersberg............. 1864,1865

Uddevalla—''Vennersborg—Herrljunga . . . 1865-1867
Åt boga—Köping............... 1866

160,000:

100,000:

150,000:

75,000

150,000

150.000

200.000
200,000

2.400.000
600,000

370.000

500.000

1.436.000

2.450.000

1.200.000
1,100,000

720.000

434.000

500.000
3,240,000

Transport Kronor 372,500: — 15,975,000: — 144,172,394: 31.

Transport 178,568,398: 86.

Summa Kronor 178,568,398: 86.

137 —

	Utbetal- . . Anslag. nmgsar. °	Lån.	Summa. Kronor.
	T ransport	372,500:	— 15,975,000	— 144,172,394:
Karlskrona—Vexiö ....	....... 1872-1874 1,100,000:	— 2,600.000	__
Krylbo—Norberg......	....... 1872,1878 - -	— 406,000	—
Sundsvall — Torpshammar	...... 1872-1874 ---	— 1,494,000	—
Upsala—Margretehill . . .	....... 1873 --	— 500,000	_
Ludvika—Kil....... från Statskontoret:	....... 1874-1876	— 5,000,000	—
Nässjö-Oskarshamn ....	....... 1874	920,000:	-- ---	_

31.

Saldo

Sgr 2,292,500:

25,975,000: —

28,267,500: —
6,128,504: 55.

Summa Kronor 178,568,398; 86.

Rev. Ber. 1876 angående Riksgäldskontor et.

— 1B8 —

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1876 återstående kapitalskulden
för de fonderade statslånen äfvensom de intill nämnda tid å
desamma verkstälda afbetalningar.

				Verkstäld amortering.	Kapital-återstod Tid slutet af Juni månad år 1876.
1855	års lån......	...........Kronor	112,000	_	169,900	_
1858	»	d:o......		5,661,333	33.	16,180,000	—
1860		d:o . . . . . .		7,116,622	23.	19,550,044	44.
1861	*	d:o......		623,400	—	2,376,600	—
1864		d:o......		779,064	—	9,312,448	—
1866	»	d:o......		757,066	66.	25,729,066	67.
1868	»	d:o......		497,584	—	20,386,416	—
1870	»	d:o......		—	—	16,170,000	—
1872	»	d:o......		519,800:	—	18,744,100	—
1875	»	d:o......		—	—	15,822,400	—
1876	»	d:o......		— —	—	23,971,200	—■
			Summa Kronor	16,066,870:	22.	168,412,175	11.

Tabell, utvisande kapitalåterstoden vid 1875 års slut af de till enskilda
jernvägsanläggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de till samma
tidpunkt verkstälda återbetalningar.

Ifrån början
verkstälda
kapitalafbetalningar.

Den 31 December
1875 återstående
kapitalbelopp.

Kristinehamn—Sjöändan............Kronor

Nora—Ervalla.................. »

Dito .................. »

Norbergs jernväg................ »

Dito »

Norra Barken—Vessman........... »

Dito »

Transport Kronor

88,335: 36.
95,916: 49.
75,000: —
35,423: 13.
34,652: 52.
86,702: 05.
94,018: 27.
510,04771127

11,664: 64.
54,083: 51.

114,576: 87.
115,347: 48.
113,297: 95.
105,981: 73.
518,952: 18.

139 -

Transport

(lefie—Falun..................

Dito ...................

Hudiksvall—Dellen...............

Söderhamn—Bergviken . .............

Borås—Herrljunga ...............

Ystad—Eslöf..................

Landskrona—Eslöf...............

Helsingborg—Årup...............

Kristianstad—Hessleholm...........

Vexiö—Alfvesta.................

Köping—Uttersberg..............

Uddevalla—Venersborg—Herrljunga.....

Karlskrona—Yexiö...............

Krylbo —Norberg...............

Sundsvall—Torpshammar...........

Upsala— Margretehil!..............

Ludvika—Kil..................

	Ifrån början	Den 31 December
	kapital betal-	1875 återstående
	ningar.	kapitalbelopp.
Kronor	510,041: 82.	514,952: 18.
»	851,073: 74.	1,548,926: 26.
»	600,000: —	--- - -
>	80,774: 70.	289,225: 30.
»	100,122: 63.	399,877: 37.
	225,921: 15.	1,210,078: 85.
»	223,831: 13.	2,226,168: 87.
»	112,566: 10.	1,087,433: 90.
»	103,935: 81.	996,064: 19.
»	79,425: 40.	640,574: 60.
»	48,443: 08.	385,556: 92.
»	167,306: 90.	332,693: 10.
»	216,226: Öl.	3,023,773: 99.
»	---	2,600,000: —
»	---	406,000: —
»	---	1,494,000: —
A	--,-	500,000: —
	--—	3,000,000: —

Summa Kronor 3,319,674: 47. 20,655,325: 53.

Bilaga Litt. B. till 1876 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

Lånekon trakt.

Mellan undertecknade den Svenska Riksdagens Fullmäktige i Riksgäldskontoret
å Svenska statens vägnar, efter dertill af Riksdagens erhållet bemyndigande å ena
sidan, samt Herrar C. J. Hambro & Son i London, å den andra, har, angående upptagande
af ett fonderadt amorteringslån å två millioner pund sterling till bestridande
af utgifter för jernvägsbyggnader, detta kontrakt afslutats:

140 —

§ 1-

Utaf ifrågavarande lån öfvertaga, under tillgodonjutande af en till fem procent
bestämd kapitalrabatt, Herrar C. J. Hambro & Son en million femhundratusen Pund
Sterling. Återstoden utgörande femhundratusen Pund Sterling, förbehåller sig Riksgäldskontoret
att sjelf! etter godtfinnande disponera.

För lånets hela belopp utfärdas af Riksgäldskontoret på innehafvaron stapla’
den 15 Juni 1870 daterade, med fyra och en half procent årlig ränta från sagde dag
löpande och på sätt här nedan uppgifves betalbara obligationer, nemligen:

500 st. obligationer å £ 1,000 hvardera (Ser. A.), eller tillsammans . £ St. 500,000.
l,000Jst. obligationer å £ 500 hvardera (Ser. B.), eller tillsammans .... 500,000.

10,000 st. obligationer å £ St. 100 hvardera (Ser C.), eller

tillsammans................................... 1,000,000.

Summa £ St. 2,000,000.

Dessa på Svenska och Engelska språken affattade obligationer skola erhålla
den lydelse, härvid bilagdt formulär visar; och skall hvarje obligation åtföljas af halfårsvis,
eller den 15 December och 15 Juni hvarje år, till betalning förfallande, åt Riksgäldskontoret
likaledes utfärdade och på innehafvaren stälda räntekuponer.

§ 3.

Utaf det belopp, som, efter afdrag af ofvan omförmälda kapitalrabatt, skall erläggas
för den af Herrar C. J. Hambro & Sou öfvertagna låneandelen och hvilket
belopp utgör nittiofem procent af denna låneandel eller en million fyrahundratjugofemtusen
Pund Sterling, förbinda sig C. J. Hambro & Sou att oafkortad! ställa till
Riksgäldskontorets disposition att indragas:

eu femtedel den 15 Juni........................£ St. 285,000

en femtedel den 14 September.................... „ 285,000

en femtedel den 14 Oktober...................... „ ^85,000

en femtedel den 14 November.................... » 285,000

och eu femtedel den 14 December, allt innevarande år........ ,, 285,000

Summa £ St. 1,425,000: —
Dock förbehålla sig C. J. Hambro & Son rättighet att, om de det önska, tidigare
eller före bär utsatta terminer för Riksgäldskontorets räkning verkställa dessa
inbetalningar; hörande Riksgäldskontoret om hvarje tillämnad tidigare inbetalning
underrättas genom Skandinaviska kredit-aktiebolaget minst 14 dagar innan den verkställes.
Sådan inbetalning får icke understiga 10,000 Pund Sterling.

För sålunda, efter föregången anmälan, afräkningsvis inbetalda medel ega C. I.
Hambro & Son att beräkna sig till godo och vid inbetalningens verkställande inne -

141 -

hålla fyra och eu half procent årlig ränta från uppsägningsdagen till den dag, då
samma medel enligt ofvanstående tidsbestämmelser skulle ställas till Riksgäld skontorets
disposition.

§ ''•

Lånemedlens indragning till Riksgäldskontor kommer att ske genom kontorets
derå utfärdade femton dagars vexlar, hvilka böra af G. J. Hambro & Son provisionsfritt
accepteras och inlösas. Likaså eger Riksgäldskontoret att indraga belopp af lånet
genom att anvisa dem till inbetalning utaf C. I. Hambro & Son till bank eller bankirhus
i London, som af Riksgäldskontoret uppgifves; och eger sålunda föreskrifven inbetalning,
kostnads- och provisionsfritt för Riksgäldskontoret, rum å förfallodagen.

§ 5.

Omkring tre månader efter denna dag bör Riksgäldskontoret till C. J. Hambro
& Son i London aflemna vederbörligen underskrifna obligationer för derförinnan å
lånet verkstälda inbetalningar; kommande sedermera, i den mån lånemedlen varda för
Riksgäldskontorets räkning disponibla, obligationer å deremot efter öfverenskommen
kapitalrabatt svarande belopp att af Riksgäldskontoret hållas C. J. Hambro & Son
till hända.

För de medel, som i afräkning å ifrågavarande lån varda af C. J. Hambro &
Son vederbörligen inbetalda innan obligationerna hinna förfärdigas, afgifver Riksgäldskoutoret
.interimsqvittenser, hvilka sedermera i utbyte mot obligationer för samma
belopp återställas.

§ 6-

Kostnaden för obligationernas'' och räntekuponernas förfärdigande bestrides af
Riksgäldskontoret, hvilket jemväl godtgör i England stadgad stämpelafgift; men C. J.
Hambro & Son, med hvilkas namnteckning alla för det lån utfärdade obligationer,
som i rörelsen utsläppas, komma att förses, ombesörja stämplingens behöriga verkställighet.

§ 7.

Intilldess obligationerna blifvit färdiga och aflemuade till C. J. Hambro & Son
står det dém öppet att å föryttrade obligationsbelopp i eget namn utgifva interimsförskrifningar,
hvilka dock endast för utgifvarne äro bindande.

142 -

§ 8-

Riksgäldskontor^ förbehåller sig att blifva om emissionen af den utaf C. J.
Hambro & Son öfvertagna låneandelen, äfvensom om emissionspriset, underrättadt så
tidigt att Riksgäldskontoret må hinna att meddela C. J. Hambro & Son, huruvida
Riksgäldskontoret önskar, att den utaf Riksgäldskontoret sjelft behållna fjerdedel,

500,000 Pund Sterling, af lånet eller någon större eller mindre del deraf skall i emissionen
ingå, i hvilken händelse Riksgäldskontoret för de obligationer, hvilka sålunda komma
att för kontorets räkning utaf C. J. Hambro & Son försäljas, skall åtnjuta i alla afseenden
lika fördelar af försäljningen, men draga lika kostnader som C. J. Hambro & Son för
de utaf dem öfvertagna obligationer.

De obligationer, hvilka ej komma att på berörde sätt i den utaf C. J. Hambro
& Son verkstälda emissionen ingå, förbinder Riksgäldskontoret sig att icke disponera
förr än sex månader från denna dag.

Skulle derefter försäljning i London af dessa obligationer ifrågakomma, förbinder
sig Riksgäldskontoret att låta densamma ske genom C. J. Hambro & Son, mot
en för detta fall öfverenskommen provision af ^ procent, inclusive courtage.

Till liqviderande af räntan för de utfärdade obligationerna och till lånets amortering
inom en tid af högst femtiotvå år, skall en annuitet eller ett årligt anslag af
etthundratusen Pund Sterling, motsvarande fem procent af det nominela lånebeloppet,
årligen af Riksgäldskontorets medel afsättas och för sagde ändamål användas.

§ lo.

Amorteringen af lånet, hvilken skall vidtaga så snart ett år af lånetiden, räknadt
från den 15 nästkommande Juni, tilländagått, bör ske genom derför utfärdade
obligationers uppköpande och annullering, så vida obligationernas allmänna pris understiger
det i dem förskrifna kapitalbelopp. I annat fall och derest tillfälle sig ej erbjuder
att under pari inköpa obligationer å det belopp, hvarmed lånet, enligt den i
sådant afseende uppgjorda plan, skall årligen amorteras, bör utlottning af det deri
uppgifna obligationsbeloppet verkställas inför Fulhnäktige i Riksgäldskontoret sista
helgfria dagen i Februari månad; egande G. J. Hambro & Son att sjelfve eller
genom Skandinaviska kredit-aktiebolaget denna utlottning öfvervara. De då utlottade
obligationerna förfalla till betalning den 15 nästföljande Juni.

Riksgäldskontoret förbehåller sig rätt att efter tio år från denna dag, utöfver
det bestämda årliga beloppet amortera större eller mindre del åt lånet; och bör,derest
obligationer då icke kunna under pari inköpas, likaledes genom sådan utlottning, som
verkställes sista helgfria dagen i nästförutgångna Februari månad, bestämmas, hvilka
obligationer må genom erläggande af deras hela nominela belopp af Riksgäldskontoret
infrias.

För utlottad obligation upphör räntegodtgörelsen med den dag, då obligationen
förfaller till betalning.

143

Yerkstälda obligationsutlottningar skola, på Riksgäldskontorets bekostnad, kungöras
i Sveriges officiela tidning samt genom C. J. Hambro & Sons försorg i två i
London utkommande Engelska tidningar.

På enahanda sätt bör upplysning meddelas om antalet och sammanlagda kapitalbeloppet
af de under hvarje år infriade och annullerade obligationerna.

För att bereda tillförlitlig upplysning om obligationernas gångbara pris, åtaga sig
C. J. Hambro & Son att söka få desamma noterade på the Stock Exchanges i London
officiela lista.

§ n.

Riksgäldskontoret utfäster sig att på sin bekostnad och risk till C. J. Hambro
& Son i London öfversända den för utrikes skeende ränteliqvider vid hvarje halfårs
förlopp erforderliga valuta samt förbinder sig derjemte att, fjorton dagar före räntekuponernas
förfallodag, hålla denna valuta C. J. Hambro & Son tillhanda antingen i
klingande mynt eller i vexlar eller invisningar, som senast tre månader från deras
utgifningsdag skola betalas.

Efter föregången utlottning böra de för inlösningen af utlottade och förfallna
obligationer erforderliga medel på enahanda sätt och inom ofvan bestämda tid tillhandahålla3.
Vid utlottad obligations inlösande bör densamma vara åtföljd af alla
dertill hörande, förut ej förfallna räntekuponer; kommande i annat fall afdrag att ske
för de saknade kuponernas belopp.

§ 12.

Obligationsinnehafvare, som det önskar och derom hos Riksgäldskontoret gör
anmälan, eger att der i Svenskt mynt lyfta beloppet af förfallen obligation eller räntekupon
sedan en månad förflutit från den dag, sådan anmälan skett. Hvad sålunda
kommer att till obligations- eller kuponinnehafvare omedelbart från Riksgäldskontoret
utbetalas, skall vid de för annuitetsliqidernas fullgörande enligt 11 § afgående remisser
afräknas och innehållas.

§ 13.

Obligationer och räntekuponer, som till betalning förfallit, men icke inom två
(2) år efter deras förfallotid blifvit till inlösen företedda hos C. J. Hambro & Son,
varda derefter endast i Stockholm hos Riksgäldskontoret inlösta; skolande, derest de
för sådana obligationers och kuponers inlösande afsända medel icke redan förut blifvit
vederbörligen redovisade, desamma då ofördröjligen till Riksgäldskontoret återställas.

144 —

§ 14.

Innehafvare af förfallna obligationer och räntekuponer, livilka icke blifvit inom
femton (15) år från deras förfallodag till inlösen hos Riksgäldskontoret företedda,
hafva förlorat all vidare rätt till betalning.

De för sådana obligationers och kuponers inlösande afsedda medel hemfalla till
Riksgäldskontoret.

§ 15.

De för obligationers och räntekuponers inlösande i London från Riksgäldskontoret
remitterade medel skola af G. J. Hängbro & Son inom tre månader efter
medlens mottagande redovisas, hvarvid infriade obligationer och räntekuponer böra
till Riksgäldskontoret återställas; kommande räkningen med Riksgäldskontoret för
ofta nämnde lån att å vederbörande obligationsinnehafvares vägnar föras utaf C. I.
Ilambro & Son.

§ 16.

Såsom vedergällning för bestyret med den inlösning af utlottade obligationer
och förfallna räntekuponer, hvilken verkställes i London, samt dessa obligationers och
kuponers före deras återställande till Riksgäldskontoret nödig ansedda annotering,
äfvensom för den i 15 § föreskrifna redovisning, erlägger Riksgäldskontoret till C. J.
Ilambro & Son ett arvode af en half (|) procent utaf de inlösta obligationernas och
räntekuponernas belopp.

§ 17.

Här ofvan meddelade stadganden få icke äf Riksgäldskontoret offentliggöras
före den 1 nästkommande Oktober, så vida icke de anses böra intagas uti obligationerna,
eller sådant påkallas antingen af de för låneaffärens verkställighet erforderliga åtgärder
eller af andra särskilda omständigheter.

§ 18.

..... fullmäktige i Riksgäldskontoret förbinda sig att å detta lånekontrakt ofördröjligen
anhålla om Kong!. Maj:ts nådiga sanktion samt dess garanti å lånet.

Detta kontrakt, som å ömse sidor är på god tro afslutadt, skall i händelse af
skiljaktiga meningar på ett billigt och redbart sätt tydas.

Af ofvanstående lånekontrakt, som i tillkallade vittnens närvaro blifvit undertecknadt,
äro två lika lydande exemplar utfärdade.

Stockholm den 30 Maj 1876.

(Underskrifter.)

Rev. Ber. ''ISIG angående Ritcsgäldslcontoret.

— 146

Bilaga Litt. C. till 1876 års revisionsberättelse angående Riksgäls kontoret.

1876

STAr* io.

for

Pounds 2,000,000 Sterling,

represented by Bonds of tlie foliotving designation:

Series A. 500 Bonds of Pounds 1,000

B. 1,000

C. 10,000

500

100

11,500 Bonds of

Pounds 500,000
„ 500,000

„ 1,000,000

Pounds 2,000,000

Series C.

N:o 3,804.

Pund 100 Sterling,

(Vignett, föreställande Svenska
Riksvapnet).

Pounds 100 Sterling.

Vi, Svenska Riksdagens Fullmäktige
i Riksgäldskontor et, betyga och förklara
härmed för oss och våra efterträdare i
samma befattning:

Sedan vi, efter af Svenska Riksdagen
i dess för Riksgäldskontor den 17 sistone
Maj utfärdade reglemente § 83 lernnadt
bemyndigande, beslutat upptagande af ett
fonderadt amorteringslån å två millioner
pund sterling och angående öfvertagande
af samma lån den 30 sistlidne Maj afslutat
kontrakt med Herrar C. J. Hambro k Sou i
London, samt Kongl. Maj:t, med godkän -

na, the Deputies of the Diet of
Sweden in the National Debt Office, hereby
declare as follows, for ourselves and our
successors in officer.

Wbereas, under the authority of the Diet of
Sweden, granted in § 33 of the Regulations for
the National Debt Office issued by the Diet the
17 May last, we have resolved upon raising
a funded redeemable loan of Two Millions
Pounds Sterling, and whereas we on the 30
May last have contracted for the said loan
with Messrrs C. J. Hambro k Sou of London,
and whereas His Majesty the Käng, ratifying

147 —

ilande åt'' vårt angående ifrågavarande lån
fattade beslut, den 1 dennes å lånet meddelat
sin nådiga garanti, förklara vi härmed
Riksgäldskontoret skyldigt innehafvare!!, af
denna obligation ett kapitalbelopp af

Ett Hundra Pund Sterling

utgörande en del af nämnde lån, jemte
ränta efter fyra och en half procent årligen
till dess denna obligation blifvit af oss
inlöst, och i öfrigt på bär nedan uppgillra
vilkor, nemligen:

Hvarje obligation är försedd med 52
till innehafvaren betalbara räntekuponer
och en talon, för att, när dessa kuponer
blifvit inlösta, utbytas mot nya.

Vi förbinda oss, att räntan å obligationerna
skall betalas halfärsvis, den 15
December och den 15 Juni, på Herrar €. J.
Hainbro & Sons kontor i London eller ock i!
Stockholm af lliksgäldskontoret, då anmälan
eu månad förut i nämnde kontor derom göres.

Vidare förbinda vi oss att till ränta
och återbetalning af hela lånekapitalet eu
annuitet af minst etthundratusen pund sterling,
utgörande fem procent af lånets belopp,
skall afsättas och lånet sålunda amorteras
inom femtiotvå år, dock med rätt för
Riksgäldskontoret att, efter tio år från
denna dag, utöfver det bestämda årliga beloppet
amortera större eller mindre del af
lånet.

Länets amortering skall ske genom
uppköp, så länge obligationerna kunna erhållas
under pari, eller i annat fall genom
utlottning, som skall verkställas i Riksgäldskontoret
sista belgfria dag i Februari månad
hvarje år, och hvarvid Herrar G. J.
Hainbro & Son ega att sj elfva eller genom
Skandinaviska Kredit-Aktiebolaget vara tillstädes.

Kungörelse om anstäld utlottning skall
ske tidigt i Mars månad, och hvarje sålunda
utlottad och kungjord obligation vara betalbar
den 15 Juni, då all ränteberäkning
å densamma upphör.

the resolution taken by us respectmg said
loan, has been graciously pleased on the i-.st
instant to give his guarantee for the said loan,
we hereby declare the National Debt Office
to be indebted to the Holder of the present
Bond in the principal sum of

One Hundred Pounds Sterling

forming part of the said loan, together with
interest thereon åt the rata of Four and a
half per Cent per annum until this Bond
shall have been redeemed by us; and further
on the terms and conditions herein after set
forth, to wit:

Each Bond is provided with 52 interest
Coupons, payable to Bearer. and a Talon, to
be exchanged for other Coupons, when those
first delivered have been exhausted.

We engage that the interest on the said
. Bönås shall be paid halfyearly on the 15 of
December and the 15 of June åt the office
of Mess:rs 0. J, Hamhro & Son in London or
in Stockholm åt the National Debt Oflice after
one month’s notice to the last named office.

We further engage to set apart, for payment
of interest and the redemption of the
principal, an annuity of åt least £ 100,000,
being 5 per Cent of the amount of the said
loan, so that the entire loan shall be redeemed
within Fifty Two years, the National
Debt Office being still åt liberty after the
expiration of ten years from this day to pay
off any amount of the loan, in addition to
that stipulated above for each year.

The redemption of the said loan shall be
effected by the purchase of Bönås so long as
such Bönås can be obtained under par, or
otherwise, by drawing åt the National Debt
Office on the last working day in February
each year, and åt which drawings Messtrs
C. J. Hänföra & Son are entitled to be present,
either personally or through Skandinaviska
Kredit-Aktiebolaget.

Particulars of such drawings shall be published
early in the month of March and
every Bond drawn and advertised shall be
payable on the 15 of June, from which dato
all interest on the same shall cease.

148

Utlottad obligation inlöses på enahanda
sätt som bär ofvan om räntan blifvit
bestämdt.

Hvarje obligation skall, då den företes
till inlösen, åtföljas af talonen, till dess
denna blifvit mot nya kuponer utbytt, och
alla ej förfallna kuponer; kommande i annat
fall värdet af felande kuponer att afdragas.

Obligationer och räntekuponer, som till
betalning förfallit, men icke inom två år
efter deras förfallotid blifvit till inlösen företedda
i London hos C. J. Hambro & Son,
varda derefter endast i Stockholm hos Riksgäldskoutoret
inlösta.

Innehafvare af förfallna obligationer
och räntekuponer, hvilka icke blifvit inom
femton år från deras förfallodag hos Riksgäldskontoret
företedda, hafva förlorat all
vidare rätt till betalning. De för sådana
obligationers och Imponera inlösande afsedda
medel hemfalla till Riksgäldskontoret.

Till yttermera visso har denna obligation
blifvit af oss, Svenska Riksdagens Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, undertecknad,
och Riksgäldskontorets sigill å densamma
påtryckt. Stockholm den 15 Juni 1876.

The Bönås so drawn will be paid in the
same manner as is stated above respecting
the payment of interests due.

Every Bond, when presented for payment,
shall be accompanied by the Talon,
until exchanged for other Coupons, and by
all the Coupons not due, otherwise the value
for the missing Coupons will be deducted.

Drawn Bonds and Coupons overdue more
than two years, which shall not have been
presented for payment in London with Mess:rs
C. J. Hambro & Son, are later to be paid
only åt the National Debt Office in Stockholm.

The holders of overdue Bonds and Coupons,
which shall not have been presented åt
the National Debt Office within fifteen years
from the day when they become due, shall
forfeit all further claim to payment. The funds
provided for the redemption of such Bonds and
Coupons shall fall to the National Debt Office.

In Witness whereof we the Deputies of
the Diet of Sweden in the National Debt
Office have hereunto set our hands and caused
the Official Seal of the National Debt
Office to be affixed åt Stockholm this 15 day
of June 1876.

The Deputies of the Diet of Sweden in the National Debt Office:

G. S. ÅKERHIELM.
C. v. STOCKENSTRÖM. C. G. HIERTA.
HJ. HOLMGREN. PER SAMZELIUS.

Contractors:

C. J. Hambro & Son.

På baksidan:

SAM. WARBURG.
G. HiEGGSTRÖM.

H. Wihblad.

SWE.DISH STATE LOAI

1376.

BOND

Pounds 100 Sterling.

Ser. C- No 3804

— 149 —

Swedish. State Loan 1876.

Series C. N:o 3,804.

Half yearly dividend £ 2: 5 sb.
Payable the 15 Julle 1879.

by Mcss:rs C. J. ilambro & Sou in London.

Stockholm the 15 June 1876.

National Debt Office.
G. S. Akerhielm.

H. Wihblad.

På baksidan:

Series G. N:o 3,804.
Po ii lids 2: 5 ssi.
15 Juno 1870.

- 150 —

Bilaga Litt. D till 1876 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret.

Sammandrag ur lliksgäldskontorets räken
kassa-inkomster och kassa

Inkomster:

Kapitalafbetalningar å de för vissa bestämda föremål beviljade låne -

Räntor å dessa lån ................. » 640,356: 52. 1,125,545: 76.

Öfverskott å Statsverkets inkomster samt behållna besparingar å förslagsanslagen
under riksstatens hufvudtitlar............. 7,449,268: 38.

Äldre depositionsmedel............................ 1,317: 90,

Återbetalning å de till undsättningar vid missväxter eller felslagna

skördar afsedda medel......................... 10,500: —

Återbetalning å det till undsättande af de genom 1868 års missväxt

nödlidande länen anvisade lånebelopp................ 1,120: —

Andel i Riksbankens behållna vinst för år 1873 ............. 500,000: •—•

Influtna medel å 1872 års fonderade jernvägslån . ........... 3,230,248: 89.

Dito å 1875 års statslån..................... 6,400,283: 85.

Från liqvidations- och amorteringsfonderna erhållen försträckning . . 500,000: —

Inbetald fordran hos liqvidations- och amorteringsfonderna...... 295: 51.

Kapitalafbetalningar å tills vidare förräntade medel. . 8,904,607: 50.

Besparingar å extra statsanslag...................... 2,081: 10.

Återlevererad behållning å kostnader för 1873 års allmänna kyrkomöte 1,200: —

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord............ 669: 99.

Behållning å 7:de hufvudtitelns anslag för mynt- och kontrollverken 90,100: —

Behållning å konsulsstaten......................... 80,000{ —

Försåldt riksdagstryck............................ 2,258: 60.

Riksdagens hus: influtna hyresmedel ................... 1,000: —

Å Riksgäldskontorets kassakreditiv i Riksbanken lyftade medel .... 3,100,000: —

Transport 31,894,678: 21.

151

kaper för år 1875, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen

. Kronor 300,000: —

1875 års anslag till ränta och amortering af de fonderade jernvägs -

lånen:

för 1855 års lån...............Kronor 13,655: —

„ 1858 års d:o............... „ 1,166,666: 67.

„ 1860 års d:o............... „ 1,466,000: —

„ 1861 års d:o............... „ 165,000: —

„ 1864 års d:o............... ,, 502,357: —

„ 1866 års d:o............... „ 897,433:44.

„ 1868 års d:o............... „ 1,100,386: 20.

„ 1870 års d:o............... „ 808,500: -

„ 1872 års d:o............... „ 932,468: —

Omkostnader för 1872 års jernvägslån . ..................

D:o för 1875 års d:o ...................

Räntebetalningar å 1869 års inhemska jernvägslån...........

D:o å Riksgäldskontorets öfriga låneskulder........

Återbetalning till liqvidations- och amorteringsfonderna af från dem

erhållen försträckning: kapital............. 500,000: —

ränta......... ................. 8,694: 45.

För inlösen af riksgäldssedel -

7,052,466: 31.
96: 48.
14,653: 18.
198,145: —
18,088: 70.

508,694: 45.
101: 67.

Under 1865—1866 års riksdag beviljadt låneunderstöd
till uppförande af läroverkshus i Kristianstad . . .

10,000: -

Under 1871 års riksdag beviljadt låneunderstöd

till jernvägs anläggande mellan Ludvika och Kihl......... 2,000,000: —

Under 1874 års riksdag beviljadt låneunderstöd

till inköp af en åt Seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm
upplåten byggnad........................ 59,000: —

Under 1874 års riksdag anvisade extra statsutgifter

för bestridande af Statskontorets utgifter för de till jernvägsbyggnaderna
anvisade medel..........*............ 7,110,798: 20.

Transport 17,272,038: 99.

Transport Kronor 31,894,678: 21.

Summa Kronor 31,894,678: 21.

— 153 —

77/i<iy7 . o 77 . , . Transport 17,272,038: 99.

Lnde) 187o ars riksdag anvisade extra statsutgifter:

till bestridande af jernvägsanläggningar samt för anskaffning af

lokomotiv och vagnar ............... 3,000,000: _

till bestridande af de på Ivongl. Statskontoret
för år 1875 anvisade extra statsutgifter..... 136,103: 77. 8,136,108: 77.

Biksdags- och revisionskostnader:

för 1874 års Riksdag.......... 4,842: 87.

„ 1875 års dito ''..........18S''887: 06.

„ 1876 års dito .......... 330; 91.

förskott till riksdagskos: neder ..... 290,000; — 484060- 84

kostnader för Riksdagen .; hus..... .... . 3’ 971; §4.

för komplettering och n< vidgund hroteket inom

Riksdagens hus...... ........... 2 000: _.

kostnader för 1874 års Statsrevision . . 847: 55.''

dito för 1875 års dito . . 14,820: 75. 15,668: 80.

Aflöning, resekostnader och expenser lör Justitie-nmbudsminnen"och
hans expedition...............

505,700: 98.
18,447: 33.

Förvaltnings- och upphördskostnader in. m. :

kostnader för Riksgäldskontorets hus.......... 8,399 88.

löner, arfvoden, pensioner och expenser in. m. vid

Riksgäldskontoret.................... 90,098: 65

Öfverskott å Statsverkets inkomster samt behållna besparingar å för-''

o slagsanslagen under riksstatens hufvud titlar.............

Aterleverering af de till undsättningar vid missväxter eller felslagna

skördar afsedda medel.................

Tills vidare förräntade medel:

kaPital.......................... 7,583,780: —

ranta.......................... 3,318: 24.

• • • • • • uJ x•

Kostnader för tryckning af Bondeståndets protokoll och Konstitutionsutskottets
handlingar vid 1809—1810 årens riksdag
Återbetalning al lyftade belopp å Riksgäldskontorets kassakreditiv i
Riksbanken.....................

= 31,744,828: 51 =.........

Inkomster öfver utgifter år 1875 å Riksgäldskontorets bankoräkning

98,498: 53.
8,241: 67.
18,000: —

7,587,098: 24.

5,699: —
3,100,000: —

149,849: 70.

Summa Kronor 31,894,678: 21.

Rev, Ber. 1876 angående Riksgäldskontoret,

— 154 —

Angående
suppleanter
för Fullmäktige.

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret utlåtande

i anledning af sednast församlade
Revisorers berättelse om granskningen
af Riksgäldskontorets tillstånd och
förvaltning.

Till 1 877 års Riksdag.

Fullmäktige i Riksgäldskon toret böra, enligt stadgandet i § 5 af Instruktionen
för Riksdagens Revisorer af Riksgäldskontorets förvaltning och räkenskaper den 22
Maj 1868, beledsaga Revisorernes berättelse med de upplysningar, som af deruti anmärkta
förhållanden möjligtvis kunna påkallas, och få, med anledning häraf, anföra
och meddela följande.

1 sid. 44 af berättelsen halva Revisorerne, med förmälan, att det synts dem
lämpligt att för den tid, Fullmäktig åstundade vara borta från staden, suppleant i
hans ställe inkallades, samt att det otvifvelaktigt skulle vara ej mindre för Fullmäktige
än för suppleanter mera tillfredsställande, om föreskrift, som nu saknades, blefve
meddelad om beloppet af den ersättning, som tillkomme suppleant för den tid, han
varit i tjenstgöring, hemställt, att lämpliga stadganden i berörda hänseenden måtte
varda införda i det nya reglemente, som af Riksdagen komme att för Eiksgäldskontoret
fastställas.

De nu gällande stadganden i afseende å suppleants inkallande innetattas i
48 och 44 af det vid 1876 års riksdag för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente,
bvilka innehålla, § 43: “Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant
enligt af Riksdagen bestämd ordning11, och § 44: “År styrelsen ej så fulltalig, som
för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan, föreskrifves, eger Fullmäktiges
Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. “

Enligt dessa stadganden är således ovilkorlig föreskrift om suppleants inträdande
meddelad endast för det fall, att ledighet bland Fullmäktige uppkommer, i hvilken
händelse suppleants inträdande nödvändiggöres af grundlagens bud derom att Fullmäktige
skola vara sju. I öfrig! är suppleants inkallande gjordt beroende deraf att
styrelsen icke utan en sådan åtgärd är “så fulltalig, som för besluts fattande erfordras".
Då nu Revisorernes förslag afser att för den tid, Fullmäktig åstundade vara borta
från staden, suppleant skulle i hans ställe inkallas, ehvad sådant för besluts fattande
erfordrades eller icke, innefattar detta förslag alltså en ändring af ofvan citerade föreskrifter.

155 —

Dessa äro ordagrant lika införda i alla för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen
ända från och med år 1807, da i följd af representationsreformen samt Fullmäktiges
i sammanhang dermed förändrade antal och sammansättning de förut meddelade
dithörande bestämmelser omarbetades. Någon olägenhet af desamma har. så
vidt Fullmäktige hafva sig bekant, ej iörsports, utan tvärtom hafva berörda föreskrifter
visat sig ändamålsenliga. Såsom exempel på deras tillämpning få Fullmäktige anföra,
att vid fdrhandhngarue om det sednast» statslånet, då tvänne Fullmäktige voro frånvarande,
eu till följd af sjukdom och eu till följd af ofientligt uppdrag på annan ort,
men det i anseende till omförmälda ärendes stora vigt ej ansågs lämpligt att Fullmäktiges
antal vore inskränkt till det i reglementets 55 § för sådant fall medgifna
minsta, åt tern, biet suppleant af Ordföranden inkallad. Deremot, då under tiden för
nämnde låneaftärs afvecklande och i sammanhang dermed stående åtgärder det någon
gång undantagsvis inträffade, att Fullmäktiges antal nedgick tils det minsta fastställda,
men deras förstärkande med suppleant ej filt sig göra utan inkallande till tjenstgöring
åt suppleant, som icke deltagit i den föregående handläggningen af de föreliggande,
af lånets upptagande föranledda, med hvarandra sins emellan sammanhang
egande frågor, ansågs det mindre lämpligt och. mindre med reglementets anda öfverensstämmande
att utan något behof påkalla ett sådant endast tillfälligt deltagande i
Riksgäldskontorets förvaltning än att, på sätt reglementet uttryckligen förutsätter,
Fullmäktige, till det för beslutanderätt bestämda antal närvarande, utan suppleants
inkallande fattade de beslut, som af omständigheterna påkallades och om hvilka någon
meningsskiljaktighet icke bland Fullmäktige förefinns.

Fullmäktige hafva anfört dessa omständigheter, emedan desamma synas lemna
ett bidrag till bedömande deraf, huruvida, såsom Fullmäktige anse, de nu gällande
ifrågavarande stadgandena äro ändamålsenliga och för säkerheten i verkets förvaltning
tillfyllestgörande eller om de, såsom Revisorerne föreslagit, böra förändras. Bifall
till Revisorernes förslag skulle naturligtvis medföra den påföljden, att suppleanter
kolmule att vida oftare än hittills och utan något i sakens natur grundad^ behof i
Riksgäldskontorets förvaltning deltaga. Men huruvida ett sådant deltagande skulle
för styrelsen medföra ökad styrka, torde kunna på goda skal hetvifias.

Revisorerne hafva för sitt förslag andragit två skäl. Det ena består i den
fördel, det föreslagna stadgandet skulle medföra, att för besluts fattande erforderligt
antal Fullmäktige alltid komma att vid sammankomst vara tillstädes. Fullmäktige
hafva sig ej bekant, att motsatsen någonsin inträffat, och i sjelfva verket synes den
fordran på ett verks styrelse, att den tillser och bevarar sin beslutmässighet, vara
allt för ringa, att en regementsförändring skulle behöfva af densamma påkallas.

Det andra skälet innefattas deri, att genom förslagets antagande skulle för
suppleant beredas lättare tillfälle att sätta sig in i ärendena. Denna synpunkt vid
meddelande af bestämmelser angående verkets styrelse är en helt annan än den, Fullmäktige
vid ett föregående tillfälle uttalat och hvilken vann Riksdagens bifall. Den
synes ock väl underordnad för att kunna tillmätas någon synnerlig betydelse.

Stadgandena angående suppleants inkallande äro för närvarande för Riksbanken
och för Riksgäldskontoret af lika innehåll, om än den föreskrift, som i sednaste bankoreglementet
influtit derom att ärenden i Riksbanken kunna afgöras af allenast fyra
fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense, i viss mån, men i eu Revisorernes
framställning motsatt riktning, inverkar äfven på inkallande åt’ suppleant. Som emellertid
Revisorerne framställt sitt ifrågavarande förslag beträffande endast Riksgäldskontoret,
men icke Riksbanken, skulle genom bifall till detsamma uppkomma eu ytter -

156 —

ligare olikhet i grunderna för de båda verkens styrelse, hvartill något skäl ej synes
förefinnas.

- Fullmäktige kunna alltså för sin del ej tillstyrka detta Revisorernes förslag.

Vidare hafva, såsom ofvan anförts, Revisorerne i sammanhang härmed hemställt,
att föreskrift, som nu saknades, blefve meddelad om beloppet af den ersättning,
som tillkomme suppleant för den tid, han varit i tjenstgöring. Med detta förslag
är enahanda förhållande som med det ofvan omförmälda, eller att det gjorts
endast för Riksgäldskontoret. Hittills har i ifrågavarande afseende så förfarits, att det
ansetts ankomma på den eller de Fullmäktige, som föranled t suppleants inkallande,
att med honom uppgöra om berörcla ersättning. Något vidare yttrande om denna
Revisorernes hemställan torde det ej tillkomma Fullmäktige att afgifva.

Avgående Å. sid. 45 och 46 af berättelsen hafva Itevisorerue ånyo dragit under Riks vyrning

af Jagens pröfning en af 1875 års Revisorer väckt, men af 1876 års Riksdag utan af''RiHäineas
seende lefnad framställning angående uthyrning af några lägenheter i Riksdagens hus,
* hm.e"S hvilken uthyrning af Revisorerne ansetts olämplig. Revisorerne hafva till stöd för sin
åsigt påpekat, att i det för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente stadgande finnes
meddeladt endast om hyran fritt upplåtande för tillfälligt begagnande af ruin och lägenheter
i Riksdagens hus; men för den händelse Riksdagen funne skäl medgifva upplåtande
mot hyra af sådana rum och lägenheter, “vill det synas Revisorerne, att ett
stadgande derom intages i reglementet för Riksgäldskontoret".

Den af Revisorerne anmärkta omständigheten, att reglementet tillåter Fullmäktige
att för vissa fall, då Riksdagen icke är församlad, medgifva hyr esf ritt begagnande
af rum och lägenheter i Riksdagens hus med tillhörande möbler och inventarier,
torde dock för ingen del kunna tolkas såsom ett förbud för Fullmäktige att mot
hyra upplåta för Riksdagen obehöfiiga lägenheter i ett hus, som står under Fullmäktiges
inseende. Om ej denna Fullmäktiges uppfattning vore riktig, utan ett reglementsstadgande
i ifrågavarande afseende vore erforderligt, torde 1876 års Riksdag icke
hafva underlåtit att, i sammanhang med sitt godkännande af ifrågavarande uthyrning,
meddela ett sådant stadgande.

Ehuruväl frågan om denna uthyrning redan eu gång är af Riksdagen afgjord,
anse sig Fullmäktige böra meddela yttrande öfver de nya skäl, hvilka Revisorerne för
frågans återupptagande anfört. Dessa äro hufvudsakligen af två olika slag och bestå
dels deri att veduppköp någon gång måst ske i slutet af vintern till högre priser,
hvilket skulle genom de uthyrda lägenheternas användande till någon del till upplagsplats
för ved förekommas, och dels i den eldfara, som skulle uppkomma ej mindre
genom uthyrningen i och för sig sjelf, än genom det sätt för förvaring af brandredskapen,
som af Revisorerne omförmäles, men hvilket genom de uthyrda lägenheternas
användande till sistnämnde ändamål skulle kunna lämpligare ordnas.

Med frågan om veduppköpen har dock den anmärkta uthyrningen ej något
sammanhang, emedan, då veduppköp någon gång skett i slutet af vintern, sådant
aldrig förorsakats af brist på utrymme, utan af andra anledningar. Under de sednaste
tre åren, från och med år 1874, hafva sådana veduppköp om vintern ej förekommit
mera än, till ringa qvantiteter, år 1875, då 10 famnar björkved inköptes i
April och 2 famnar barrved i Maj. All den öfriga veden har inköpts på sommaren

och hösten Nämnda veduppköp i April och Maj 1875 föranleddes af den ovanligt
stränga vintern 18/4— to, då äfven derå komitéer begagnade lokaler i Riksdagens
hus, som måste uppe,das, samt man på förhand ej kunde beräkna en så ovanligt kall
vmter. Arhga uppköpen variera mellan 160 å 170 famnar björkved ecb 60 å 70
famnar barrved Eu felräkning på 10 famnar björkved och 2 famnar barrved synes
alltså ej vara åt någon synnerlig betydelse.

. * afseende åter på eldfaran få Fullmäktige till en början erinra, att den af

Revisorerne omformarna vedbod, i hvilken brandredskap förvarats, ingalunda blifvit,
såsom Revisorerne antyda, så fylld med ved, att icke den dugliga och för verkligt användande
afsedda brandredskapen, bestående af de å bodens ena sida upphängda
slangar och brandpytsar, städse varit lätt åtkomlig. Beträffande särskild! de uthyrda
lagenheterna ar hyresgästen, vid äfventyr att hafva förverkat kontraktet och vara skyldig
att genast utan åtnjutande af fardag, afflytta, förbjuden att med ljus och lykta
besöka de förhyrda lagenheterna. Att redogöra för brandanordningarne i Riksdagens
hus skulle leda till en stor och, särskild! för bedömande af den föreliggande, om uthyrningen
yaekta fragan, mindre nödig vidlyftighet. Fullständiga upplysningar härom
återfinnas i fullmäktiges protokoll för den 10, 18 och 23 nästlidne November samt
den a innevarande December. Endast det få Fullmäktige meddela,, att de i berörde
ämne låtit hora brandchefen i Stockholm och arbetschefen för Stockholms vattenledning
samt beslut* vidtaga samtliga de åtgärder, hvilka af nämnda sakkunniga personer,
efter hållen besigtning, föreslagits.

... . ^et torde knappt behöfva nämnas, att, så snart något Riksdagens behof af

lagenheterna uppkommer, Fullmäktige utan dröjsmål komma att uppsäga hyreskontraktet;
men da något sådant behof ännu ej är förhanden, sakna Fullmäktige till eu
dylik åtgärd all anledning. a

ftevusorerne halva å sid. 46 och 47, angående beredande af ökadt utrymme , - ,
for Riksdagens _ bioliotek, gjort eu framställning, deri de för sin del uttala, att för
vinnande af berörde ändamål vice värdskap för Riksdagens hus borde förenas med LiZnJ*
bibliotek;! nebefåttinogeii Berörda till Fullmäktiges afgörande öfverlemnade fråga blef för Rik,-emellertid den 12 sisthdne Oktober, på sätt bifogade utdrag af Fullmäktiges protokoll da9^s >>Miofor
nämnde dag (Bil. Lxt. ^ utvisar, af Fullmäktige afgjord och Ret erforderliga
o ade utrymmet derigenom biblioteket beredt; hvadan Revisorernes ifrågavarande
framställning ej torde påkalla något Riksdagens beslut,

Dala Jernvägs-aktiebolag (sid. 68),
Helsingborg—Landskrona - Eslöfs

Revisorernes framställningar beträffande Gefie
Landskrona-Eslöfs Jernvägs-aktiebolag (sid. 90). -™.s

Jernvags-aktiebolag (sid. 92). Kristianstad—Hessleholms Jernvägs-aktiebola*» (dd 9ii) f>
7• ''^''''''''''ägs-aktiebolag (sid. 100) och Norbergs Nya Jernvägs-aktiebolag

(sid. Ilo) hafva Fullmäktige delgilvit nämnda bolags styrelser, hvar i hvad den rörde,
och hafva de till lullmaktige inkommit med de förklaringar, som finnas detta utlåtande
bifogade.

t ny fiende
åtskilliga

rnj
bo luu.

- 15b

Angående
utlåning af
liqvidationsoch
amorteringsfondernas
kontanta
behållningar.

A sid. 128 och 129 åt’ berättelsea omförmäles vidare, att Revisorerne rid
granskningen af låne- och säkerhetshandlingarne för de till förräntande af medel utlemnade
lån funnit, ‘''att ett lån blifvit år 1875 utaf liqvidations- och amortermgsionderuas
kontanta behållningar beviljadt och utlemnadt mot säkerhet åt aktier i eu
bolag " hvilken åtgärd Ilevisorerne ansett strida mot ett aberopadt stadgande i det
för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente. Detta stadgande innehåller, att “de till
Bilcsqäldslcontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom de för jernvägsbyggnaderna
upplånta medel samt detta verks- (d. v. s. Riksgäldskontor ets) o -risa kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva använda* för
samma verk åliggande utbetalningar", på i reglementsstadgandet foresknfvet =>att gorå»

räntebärande. , .

Såsom bekant föras, enligt Riksdagens beslut, i Riksgäldskontoret tvanne särskilda
böcker, den ena: “Riksgäldskontorets Hufvudbok", och den andra: “Kedovisninc
öfver de fonderade jernvägslånens liqvidations- och amortissementsfonaer
öfverensstämmelse härmed har ock Riksgäldskontoret två särskilda rakningar a sina
behållningar i Riksbanken: bankoräkningen _ R:o 1 (Riksgäldskontorets) och bankoräkningen
N:o 3 (liqvidations- och amortissementsiondernas). Den seduares mede
hafva ej ansetts för Riksgäldskontorets medel eller kontanta tillgångar, utan tvärtom
utgöra de belopp, som skola till liqvidations- och amortissementsfonderna utbetalas, Riksgäldskontorets
skulder till dess liqviden blifvit fullgjord; och denna skilnad mellan
Riksgäldskontorets samt liqvidations- och amortissementsfondernas medel ar sä Ine
eu endast formell eller på bokföring beroende, att, nar någon gång liqvidations- och
amortissementsiondernas behållningar tillfälligtvis måst för RiksgaldsKomoret åliggande
utbetalningar anlitas, detta endast skeft såsom lån och mot ranta, i enlighet, härmed
har ock det af ilevisorerne åberopade reglementsstaagandet ej ansetts pa iiqvidations-
och amortissementsfondernas behållningar tillämpligt, utan endast afse de pa
bankoräkningen K:o 1 innestående medel, och denna uppfattning synes anda, hitintills
varit delad äfven af Revisorerne, enär samma slag åt aktier, som nu omformalts, under
eu följd af år ofta blifvit antagne såsom hypothek vid förräntning af fondernas behållningar,
utan att Revisorerne, förr än nu, funnit sådant anmänmingsvardt.

Då emellertid Revisorerne nu anföra, att, “etter hvad Revisorerne enär)t, fullmäktige
för sitt förfarande velat hemta stöd af" något tillförene medaeladt, men nu
ej längre gällande reglementsstadgande, måste Fullmäktige erinra, att aewa ej ar oihållandet.
Utlåningen från liqvidations- och amortissementsfonderna, grundar sig
nemligen ej på något reglementsstadgande, utan på den angående de Svenska
statslånen meddelade, i Kongl. Majrts nådiga kungörelser om desamma afton Jiggjoi da
bestämmelse, att de till lånens liqvidations- och amortissementsfonder influtna medel,
så vidt ske kan och de fonderna åliggande hqvider medgifva, stadse skola på sakeit
och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. Detta stadgande som ar åt ko uti akts
natur och, utan att behöfva i hvarje för Riksgäldskontoret utfardadt reglemente intagas,
eger bestånd så länge de respektive limen aro oguldua, innefattar, såsom synes,
ej några närmare föreskrifter äu att förräntmngen skall ske “pa säkert oca ändamålsenligt
sätt"; och i detta afseende hafva Revisorerne ej, beträffande förevarande tall,

framställt någon anmärkning. . . ,.

Med anledning af Revisorernes i deras ifrågavarande framställning gjoida hemställan,
“det Riksdagen vid utfärdande af nytt reglemente för Riksgäldskontoret må
meddela den bestämmande föreskrift, som må ansas erforderlig-, tillära sig Fullmäktige
påpeka, att det angående förräntande af Riksgäldskontorets behållningar meddelade
i § 35 af det sednast utfärdade reglementet införda stadgande går val mycket i de -

— 159 —

talj för att vara fullt lämpligt och någon gång hindrat placeringar på sätt, som skulle
medfört obestridlig säkerhet, men, då de ej voro uttryckligen i reglera en tsstadeandet
angifna, ej kunnat anlitas. Det torde ej tillkomma Fullmäktige att i detta ämne af märksamhe?’

Fu maktlge hafva endast velat Pä förhållandet fästa Riksdagens upp -

slå foa wIp?- hafra .^™ore™e å sid. 129 af deras berättelse förmält, att de före- Angående eu
skinna antecknmgarne i Ombudsmannens diarium blifvit år från år fortsatta i samma bok tsrändradt

S tL dfta f°nh• 1 be™fct®!seu. efterföljande uttryck skulle kunna hemtas anledning ffu{5\

till vissa säÄa^år få fX^^öTi 0afbr^et .fortsättas utan att hänföra? LZtnll
rlp till riooom i ’ i i kfclge m8c^e^a’ a+^ de inkommande ärendena jemte neils diarium.
de til desamma hörande handlingar antecknas under ny nummerföljd för hvarje år

och att således i sjelf val verket nytt diarium för hvarje år upplägges, om ock för

Snm^nfi6^-0^ ffT™9'' baad’. hviiket betydligt underlättar diariets användning, då
f. . °fta. ar Ia!let, anteckningar for den förflutna tiden skola uppletas, helst enär
tlLdmrUbrd ■•r f®rsedt, ''.ned affabetiskt register i början af detsamma, i hviiket
legister arendena aro jemväl hvart och ett under sitt särskilda år, antecknade. Clairet
ar nu fordt i enlighet med stadgandet i tjenstgöringsordningens 10 8 att diariet
»fall vara sä inrätt,dt att det på ett ställe innehåller °„pplysafng om £ de, hind
laggning, hvarje saiskildt mål erhållit. Att under nya nummer in- och ^balansera
arendena med dem tillhörande akter har ej synts Fullmäktige lämpligt: men för att
underlätta den årliga, granskningen af diariet hafva Fullmäktige, med anledning af
?m™ättetnef" framställning beslutat den ändring i de hittills gällande föreskrifterna
, ■fnrf°ua?de ff ibfoavarande diarium, att de ärenden, hvilka vid utgången
a ett år ej blifvit bragta till slut, skola, dock med bibehållande af sina ursprungliga

hvlriTsT61''’ f°f ^et- °ljaude äret 1 diariet antecknas och således dfarief för

aije år innehålla anteckning om ej blott de under året inkomna, utan äfven de
undei föregående år mkomna, men vid årets början ej till slut bragta ärenden.

uppuådt n°m dt?tta Fu makt,ges beslllt tor(ie Revisorernes syftemål vara till fullo

Stockholm den 7 December 1876.

O. S. ÅKERHIELM.
C. v. STOCKENSTRÖM. C. G. HIERTA.
HJ. HOLMGREN. PER SAMZELIUS.

SAM. WARBURG.
G. HA2GGSTRÖM.

mun Yr uwiaa.

Från hvad omstående utlåtande innehåller beträffande Revisorernes framställ

r" *****h" *" Hm”str6mÄÄ;

Angående
beredande af
ökadt utrymme
för Riksdagens
bibliotek.

— 160

Bil. Lit. A.

Utdrag af protokoll vid Herrar Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
sammankomst der. 12 Oktober 1876.

S. D. Företogo Herrar Fullmäktige till slutligt afgörande den af Föreståndaren för
Riksdagens bibliotek D. M. Sandahl medelst en till Herr Friherren och Ordföranden
aflemnad, i protokollet den 27 sistlidne April, § 7, intagen promemoria väckta, sednast
i § 10 af protokollet för den 5 dennes omförmälda fråga, angående beredande af
ökadt utrymme åt Riksdagens bibliotek; i sammanhang hvarmed ånyo föredrogs den,
till svar å Herrar Fullmäktiges ofvannämnde den 27 April beslutade framställning,
af Riksdagens Stats-Utskott i samma ämne den 12 Maj innevarande år till Herrar
Fullmäktige aflåtna, i protokollet den 18 Maj. § 5, intagna och sednast i § 5 åt
protokollet den 30 Juni omförmälda skrifvelse.

Utaf de lägenheter, till hvilkas begagnande för beredande af ökadt utrymme
åt Riksdagens bibliotek Stats-Utskottet i dess berörda skrifvelse hänvisat Herrar Fullmäktige,
syntes ingen vara lämpligare än den för närvarande åt Vaktmästaren P. Berg
upplåtna, ''bestående af ett större och ett mindre rum, en förstuga, ett kallrum och
ett kök, emedan denna lägenhet vore från bibliotekslokalen skiljd endast medelst eu
kort trappa, till hvilken omedelbar utgång förefunnes från ett af biblioteksrummen.
De anmärkningar beträffande berörda lägenhet, hvilka åt biblioteksföreståndaren i hans
uti § 5 af protokollet den 30 Juni intagna memorial blifvit uttalade, rörde endast
dess möjliga användande såsom bostad åt biblioteksföreståndaren, men ett sådant användande
vore ej af behofvet påkalladt, och genom lägenhetens begagnande omedelbart
för bibliotekets behof vunnes jemväl, utom ett ganska betydligt ökadt utrymme,
den fördelen, att det ej blefve erforderligt att skilja biblioteksföreståndaren från hans,
invid den egentliga bibliotekslokalen och således särdeles lämpligt belägna bostad,
hvilken han sedan länge innehaft. Ifrågavarande lägenhets användande till bibliotekslokalens
utvidgning vore ock, helst om den till densamma ledande trappnedgång under den
kallare årstiden uppvärmdes och belädes med mattor, ej förenad med någon nämnvärd
svårighet, enär kommunikationen mellan densamma och den nuvarande bibliotekslokalen
vore ytterst lätt, samt bibliotekets samlingar till en ej ringa del bestode af
sådana arbeten, hvilkas begagnande mycket sällan ifrågakomme, t. ex. tio främmande
länders riksdagshandlingar, äldre upplagor af böcker, utaf hvilka nya upplagor utkommit
och anskaffats, vissa tidskrifter med mera, hvilka arbeten alltså borde i främsta
rummet till den nya delen af bibliotekslokalen förflyttas; hvarförutan en sådan förflyttning
i allt fall ej behöfde ske annat än i den mån, den påkallades af ett knappare
utrymme i den nuvarande bibliotekslokalen.

På dessa skäl föreslog Herr Friherren och Ordföranden, såsom inspektor öfver
ifrågavarande bibliotek, samt beslöto Herrar Fullmäktige,

1 jo att Vaktmästaren Berg skulle uppsägas att den 1 April instundande år från
den af honom innehafda lägenhet afflytta; hvaremot Berg i stället för fri bostad
med nödig vedbrand skulle ega att för tiden från och med nämnde dag såsom tjenstgöringspenningar
uppbära de i nu gällande aflöningsstat för sådant fall bestämda tvåhundra
kronor för år;

2:o att nämnda lägenhet skulle från den 1 April nästkommande år användas
till utvidgning af lokalen för Riksdagens bibliotek i den mån sådant erfordrades; vil -

— 161 —

ande Herrar Fullmäktige, efter pröfning af biblioteksföreståndarens afgifvande förslag,
besluta om lägenhetens ändamålsenliga inredning och förseende med nödiga inventarier;
samt

3:o att i trappnedgången mellan nuvarande bibliotekslokalen och berörda lägenhet
skulle anbringas lämplig värmeledning samt trappan beläggas med mattor.

I sammanhang härmed och då det för bibliotekets begagnande och uppfyllande
af det med detsamma afsedda ändamål vore af synnerlig vigt, att öfver dess samlingar
funnes och i tillräckligt antal exemplar till trycket befordrades fullständig katalog, med
ledning hvaraf dels lätteligen kunde inhemtas, hvilka upplysningar stode ätt i biblioteket
erhålla, och dels reqvisition af biblioteket tillhöriga böcker kunde af vederbörande
göras, samt en dylik katalog särskildt nu vore erforderlig för bedömande af
det sätt, hvarpå böckerne lämpligen borde mellan den gamla och den nya bibliotekslokalen
delas, beslöto Herrar Fullmäktige

4:o anmoda föreståndaren för Riksdagens bibliotek att ofördröjligen, och sednast
före nästkommande års riksdags början, till Herrar Fullmäktige inkomma med de i
mom. 10:o af de utaf 1867 års Riksdag fastställda stadganden rörande Riksdagens arkiv
och bibliotek föreskrifna fullständiga och ändamålsenliga kataloger öfver bibliotekets
och arkivets samlingar; hvarjemte Herrar Fullmäktige

5:o åt Biblioteksföreståndaren Sandahl uppdrogo att inom den 1 nästkommande
Februari till Herrar Fullmäktige inkomma med ej mindre förslag å de böcker och arbeten,
hvilka borde till den nya bibliotekslokalen förflyttas, än ock det i mom. 2:o här
ofvan omförmälda förslag i afseende å densammas inredning med mera.

Om hvad Herrar Fullmäktige sålunda beslutat skulle utdrag af protokollet ej
mindre till Sandahl än ock, för verkställigheten af de under mom. Ro och 3:o här
ofvan antecknade beslut, till vice värden i Riksdagens hus, Kamererare!! A. L. Stuart,
expedieras.

In fidem

Herman Wikblad.

Styrelsens för Gefle—Dala
jernvägsaktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Frågan om Gefle—Dala jernvägsaktiebolags skyldigheter i afseende å dess ännu
till en del oguldna statslån hafva Riksdagens senast församlade Revisorer, lika med
flere deras föregångare, egnat sin uppmärksamhet, men, i olikhet med dessa, nu sökt
utreda såsom en ren kontraktsfråga.

Huruvida denna utredning, hvilken, ehuru utgående från en alldeles ny synpunkt,
likväl kommit Herrar Statsrevisorer att stanna uti samma åsigt, som tillförene
Rev. Ber. 1876 angående Riksgälskonloret, 21

— 162 —

inom Statsrevisionen gjort sig gällande, på något för en sund rättsuppfattning tillfredsställande
sätt löser tvistefrågan, tillåter sig nämnda bolags direktion att vördsamt
betvifla.

Om direktionen tillförene vågat för sin del antaga, att §• 6 i det åberopade
kontraktet vore “oförtyäbar“ deruti, att den Kong! Maj:t för visst bestämdt fall förbehållna
bestämningsrätt också var inskränkt till detta fall samt eu gång begagnad
icke vidare kunde ytterligare och i oändlighet begagnas för meddelande af nya beslut,
så måste direktionen visserligen öfvergifva ett sådant antagande, då det nu visat sig
att det enkla kontraktsaftalet verkligen kan förtydas; men dei''af följer alls icke, att
någondera kontrahenten underkastar sig en dylik förtydning. Direktionen vågar nemligen
fortfarande hysa den fasta tillförsigt till rättsintheten hos den höge kontrahent,
som med bolaget afslutat kontraktet, att han icke för någon orsak skulle vilja göra
sig till godo en sålunda vindicerad beslutanderätt, likasom direktionen är förvissad,
att det bolag, hvars rätt och talan direktionen har äran bevaka, aldrig skall underkasta
sig en godtycklig och ensidig tolkning af kontraktet, utan med allvar och framgång
förfäkta sin rätt att, om det af Herrar Statsrevisorer framstälda anspråket fullföljes,
få frågan pröfvad i den enda för rättstvisters lösning af lagen föreskrifna ordning
— inför vederbörlig domstol.

Den af Herrar Statsrevisorer anförda och åberopade lydelse i kontraktets 6 §
innehåller tydligen 2:ue olika förutsättningar, Indika medgifva särskilda uttryckligen
bestämda rättigheter för den ene kontrahentens höge målsman, Kongl. Maj:t, gent
emot den andre kontrahenten, bolaget. Dessa förutsättningar äro dels att behållna
inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen å statslånet, öfverstege
6 procent å aktieegarues tillskott, för hvilket fäll Kongl. Maj:t, utom förändrad
taxereglering, egde föreskrifva huru stor del af öfverskottet skulle atsättas för att
framdeles användas till jernvägens förbättring eller utsträckning, dels ock, att deri årliga
behållningen ändock uppginge till 8 procent å aktieegarnes tillskott, i hvilken händelse
Kongl. Maj:t egde bestämma om och med hvad belopp den stadgade amorteringen
å statslånet borde ökas.

Om man utan förut fattad mening och utan afsigt att åt kontraktsbestämmelserna
gifva ensidig tolkning läser 6 § i sitt sammanhang, vågar direktionen tro, att
bägge de anförda förutsättningarne finnas fullkomligt öfverensstämma deri, att de afse
icke tillfälliga, möjligen årligen vexlande behållningar af jernvägsrörelsen, utan sådana
på erfarenhet grundade konstanta förhållanden, på hvilka för framtiden gällande föreskrifter
med skal kunde grundas, och att det sålunda icke kan hafva varit kontraktets
mening, att Kongl. Maj:t skulle år från år bestämma det belopp, som då borde
för ena eller andra ändamålet användas.

Jemför man vidaieorda-lagen i kontraktet med sjelfva beskaffenheten af de
syftemål, hvilka genom de ifrågavarande bestämmelserna skulle uppnås, ligger det
ock för öppen dag, att det icke var tillfälliga och med konjunkturerna för hvart år
vexlande belopp, utan för framtiden bestämda qvoter af det förutsatta öfverskottet,
som skulle efter förra alternativet planmessigt afsättas till fonder för vissa ändamål
och efter det andra alternativet öka den stadgade amorteringen.

Den stadgade amorteringen var ursprungligen en procent årligen, icke en år
för åir vexlande procent, och den nya bestämmelse, som förutsattes kunna komma
att angående amorteringens ökande meddelas, kunde icke rimligen blifva en tillfällig
och ostadig tillväxt af amorteringen, lika litet som med den i förra alternativet förbehållna
taxereglering kunde åsyftas att årligen efter skiftande afkomst höja eller
sänka trafikafgifterna. Det torde åtminstone vid förevarande frågas bedömande böra

— 163 —

medgifvas, att nar kontraktets ordalydelse efter den hittills tillämpade och af alla
föregående statsrevisioner deruti hyllade tolkning, hvilken bolaget förfäktar, fullkomligt
ofverensstainmer med sakförhållandenas egen inre beskaffenhet, vedersakare af en
sådan tolkning, för att tillvinna sm mening erkännande, måste förebringa bättre skäl,
an senaste Herrar Statsrevisorer framlagt.

,0, iVI1en 0“ villfarelsen i Statsrevisionens mening redan ganska tydligt framgår
både åt kontraktsbestäinmelserna sjelfva och af de sakförhållanden, hvilka i kontraktet
omhandlas, måste man finna denna villfarelse än ytterligare ådagalagd af en mvcket
väsentlig omständighet, hvilken synes hafva helt och hållet undfallit Herrar Statsrevisorers
uppmärksamhet. Hade än, såsom de förmena, kontraktets rätta mening
hunnit glömmas under tiden från kontraktets afsilande tills tillämpningen af omtvistade
paragraf ifrågakom, lära dock icke ens Revisorer^ föreställa sig, att meningen
med koiitraktsbestämmelserna redan kunnat vara förgäten vid det nästan samtidiga
fastställandet af bolagsordningen. Så väl kontraktet som bolagsordningen äro
lasts tal da åt Kongl. Maj: t, och det kan icke göras troligt att Kong!. Maj:t skulle hafva
underlåtit att genom bolagsordningen komplettera och närmare precisera de bestämmelser,
hvilka vant nödiga, om i kontraktet den mening verkligen förefunnits som
Herrar Statsrevisorer nu förfäkta, nemligen att Kongl. Maj:t skulle år från år ingripa
i bolagens ratt att öfver jernvägens behållna afkomst disponera. Ingenting hade varit
enklare och naturligare än att Kongl. Maj:t för sådant ändamål i bolagsordningen
toresknlvit, att frågan om utdelningens belopp, så snart behållningen öfverste^ 6
procent eder 8 procent skulle häuskjutas till Kongl. Maj:t, för bestämmande huru
oiverskottet för året borde för ena eller andra ändamålet användas.

Innehåller nu bolagsordningen något sådant? Långt derifrån! Artikeln Y i
bolagsordningen hvilken har till rubrik “Amortering af lolagets skuld till staten.
Utdelning a (ilctievna^, lyder i § 41 sålunda:

t “Efter förloppet af den för jernvägsarbetets utförande afsedda tid skall inom
‘slutet åt hvarje år, å den lånesumma, som bolaget af staten erhållit, till statsverket
“inbetalas Tre procent eller det högre Mopp Kongl. Maj:t, med afseende på behållningen
åt jernvägsrörelsen bestämmer.“

Direktionen behöfver visserligen endast antyda ordalagen i detta stadgande för
att dermed gendrifva den af Herrar Statsrevisorer såsom grund för hela deras argumentation
antagna premiss, att det icke var den ursnrungliga annuiteten _ de i

kontraktet bestämd» tre procent — som kunde af Kongl. Maj:t höjas, utan att denna
annuitet skulle alltjemt utgå, men vid sidan deraf ett särskild! högre eller lägre belopp
beroende åt årsvinsten, inbetalas för påskyndande af amorteringen — en i sanning
lika ny som egendomlig amorteringsanordning.

Men belinnes premissen ohållbar - och det gör den, så vidt direktionen kan
törsta sa laner också hela den derpå uppförda tankebyggnaden.

Utom det här förut återgifna innehållet af bolagsordningens § 41 mom. 1 förekommer
rörande bolagets rätt att genom utdelning förfoga öfver den behållna inkomsteu
i mom. 4 åt samma § det stadgande, att “bolaget vid utdelningens bestämmande
‘skail stalla sig till efterrättelse de föreskrifter Kongl. Maj:t och Rikets Ständer i
säaant hänseende meddelathvilket stadgande uppenbarligen hänvisar på de i lånekontraktet
meddelade föreskrifter, de der åter, såsom flera gånger tillförene blifvit af
bolagets direktion visadt, inrymde åt Kongl. Maj:t rättighet att under i § 6 af lånekontraktet
intagna, förutsättningar om 6 procent och 8 procent behållen afkastning
en gång for alla och eg flere förordna, i förra fallet om viss afsättning till särskild

— 164 —

fond och i det senare om den årliga amorteringens ökande med viss qvot af
öfverskottet.

Till förment stöd för den nya åsigt, som Herrar Statsrevisorer nu velat gorå
gällande, hafva de vidare framlagt eu skildring af de förhandlingar, som föregingo
Kongl. Maj:ts åren 1868 och 1872 meddelade beslut, genom hvilka, på bolagsdirektionens
initiativ och medgifvande, amorteringen först dubblades och sedermera fyradubUades.

Och det vill nästan synas som Herrar Statsrevisorer i dessa bolagets tillmötesgåenden
velat finna undanflykter, till förekommande af en rigtig kontraktstillämpning,
oaktadt hvad direktionen föreslog och Kongl. Maj:t godkände då ansågs icke blott
öfverensstämma med kontraktet, utan till och med vid senare tillfälle gå längre än
hvartill kontraktet gaf långifvaren berättigad! anspråk.

Vidare gå Herrar Statsrevisorer (sidan 75, nederst på sidan af den tryckta
berättelsen) ända derhän i sin argumentation, att de påstå att allt öfverskott utöfver
8 procent utdelning till aktieegarne skulle användas såsom afbetalning å statens
kapitalfordran — ett påstående som dock uppenbart strider emot § 6 af lånekontraktet,
deri det förbehålles Kongl Maj:t att bestämma “om och med hvad belopp
af öfverskottet den stadgade amorteringen borde ökas.

Mera än måhända varit erforderligt har direktionen nu ingått i bemötande af
Herrar Statsrevisorers sätt att genomföra eu “strängt rättslig11 deduktion. Men den
benägenhet, som ofta förnummits och borde vara grundad, att vid bedömande af meningsbyte
mellan Statsrevisorer och enskilda korporationer a priori tillerkänna de
förra icke blott högre insigter utan äfven eu upphöjdare och mera oveldig uppfattning,
än som hos deras motståndare vore att förvänta, denna, om ordet tillätes, partiska
benägenhet har manat direktionen att, så noga det låtit sig göra, undersöka
beskaffenheten af den uppfattning, som revisionsberättelsen i förevarande fråga lagt å daga.

Slutligen hafva också Herrar Statsrevisorer antydningsvis omförmält en slags
förlikning, som möjligen kunde tillvägabringas och hvarigenom staten skulle, emot
kontraktet, beredas en förhöjd ränteafkomst å sin ännu återstående kapitalfordran,
samt bolaget åter förvärfva sig visshet om en temligen orubbad utdeluingsprocent.

Det tillkommer icke direktionen att diskutera den framkastade frågan i dess
nuvarande form. Men nog vill det synas direktionen tvifvelaktigt, huruvida den upphöjda
uppfattning af ingångna aftals helgd, som statsmakterna hafva att iakttaga och
vårda, och som Gefie—Dala jernvägsaktiebolag äfven för sin ringa del tror sig hafva
städse ådagalagt, skulle rätt väl förlika sig med den antydda finansoperationen.

Gefie i November 1876.

O. F. MELLIN.

THEODOR HWASSER.

CARL J. SEHLBERG.

Styrelsens för Landskrona—
Eslöfs jernvägsaktiebolag -

— 165 —

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor^.

Styrelsen för Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag kar käft äran emottaga
Herrar Fullmäktiges skrifvelse den 19 i sistlidne månad jemte dervid fogadt utdrag
af senast församlade Herrar Statsrevisorers berättelse, i livad densamma har afseende
å den under styrelsens förvaltning varande jernvägs angelägenheter, och innefattande
tillkännagifvande, att det yttrande i frågan styrelsen kunde vilja afgifva, för att kunna
i sammanhang med berättelsen tryckas och utdelas, borde till Herrar Fullmäktige
inkomma före December månads början, men då nämnda del af berättelsen icke innehåller
någon egentlig anmärkning mot bolaget eller dess styrelse, utan endast en hemställan
till Riksdagen om tolkning af vissa af bolaget vidtagna anordningars öfverensstämmelse
med det mellan Riksgäldskontoret och bolaget gällande kontrakt, en tolkning,
hvilken dock, enligt kontraktets lydelse, synes vara Kongl. Maj:t förbehållen, saknar
styrelsen anledning att rörande bemälda del af Herrar Statsrevisorers berättelse afgifva
annat yttrande än att, med afseende å Herrar Statsrevisorers omförmälan af
den i räkenskaperna upptagna s. k. särskilda fonden, vördsamt upplysa, att denna
fond, under årens lopp, blifvit samlad af outdelade öfverskott å inkomsterna, icke allenast
af jern vägstrafiken utan äfven af bolagets kontanta och öfriga tillgångar, i hufvudsaklig
afsigt att, utan reservfondens eller bolagets särskilda betungande, erhålla
tillgång till anskaffande af erforderlig tillökning i rullande materiel äfvensom till bidrag
åt sådan utvidgning, i omedelbart samband med bolagets bana, af jern vägsförbindelserna
inom provinsen, i hvilket senare hänseende bolaget också, med stöd af bolagsordningens
stadgande om bibanors anläggande, möjliggjort anläggningen af Landskrona—
Engelholms jernväg genom att öfvertaga aktier deri till ett belopp af 200,000 kronor.

Landskrona den 20 November 1876.

På Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolags vägnar

Dess styrelse:

A. ÅKERHIELH.

G. GAUFE1N. J. TRANCHELL. <J. B''. SEESS.

VIKTOR KRONHAHN. CARL UNNÉRUS.

S. C. Herdenberg.

— ltiö —

Styrelsens för Helsingborg—
Landskrona—Eslöfs jernviigsaktiebolag förklaring.

Till Herrar Fullmägtige i Riksgäldskontoret.

I anledning af skrifvelsen den 19 sistlidne Oktober och dermed följaktiga transsumt
af Riksdagens detta år församlade Revisorers berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, enligt kvilket Herrar Revisorer anmärkt, att 5
procent å aktiekapitalet blifvit utdelade till aktieegarne i Helsingborg—Landskröna—
Eslöfs j ernvägsbolag och att reservfonden förminskats med 20,053 kronor 80 öre, får
direktionen till svar derå meddela, att det uppgifna förhållandet öfverensstämrner med
bolagets räkenskaper för sistlidet år samt den deröfver afgifna revisionsberättelsen
och att, oafsedd den särskilda redogörelse “en revisor11 skall hafva lemnat öfver förhållandet
med bolagets tillgångar och skulder, det uti nämnda revisionsberättelse ligger i öppen
dag, att behållningen af trafikåret 1875 utgjort 14,943 kronor 47 öre. Men ett förhållandes
som samme “revisor* icke vélat beakta, är, att jernvägen under åren 1874
och 1875 blifvit kompletterad genom utvidgning af bangårdar, nybyggnader in. m.
för ett belopp af tillsammans 43,538 kronör 30 öre och att ny materiel blifvit anskaffad
till ett värde af 53,610 kronor 37 öre, utom det att alla utgifter för banans
och materiélens underhåll blifvit bestridda, samt att amortering å bolagets skuld egt
rum under dessa 2:ne åren med tillsammans 28,588 kronor 35 öre. Under sådana
förhållanden, och då med allt skäl en del af så betydliga kostnader för nyanskaffningar
och utvidgningar bör tagas af reservfonden, hafva ock för detta ändamål 20,053
kronor 80 öre derifrån blifvit affärda.

Enär nettobehållningen äf trafiken år 1875 i sjelfva verket utgjort 38,659 kronor
19 öre och sålunda medgifvit den skedda utdelningen af 5 procent;

enär böläget eget- en från banbyggnadens fullbordande qvarstående fond af

100,000 kronor; samt

enär ingens rätt blifvit för nära trädd; och slutligen,

enär bolagets förbindelser till Riksgäldskontoret ständigt blifvit uppfylda och
de med hvarje år stigande inkomsterna göra det möjligt att desamma allt framgent
fullgöra, hoppas direktionen att den gjorda anmärkningen må af Riksdagen lemnas
utan afseende.

Helsingborg den 23 November 1876.

Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jern vägsaktiebolag
Å direktionens vägnar:

R. TORNERHJELM.

Cad Öberg.

— 167 —

Styrelsens för Kristianstad—
•Hessleholms jernvägsaktie
bolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäld skon törel.

Vid granskning af Kristianstad—Hessleholms jern vägsaktiebolags redogörelse
för år 1875 hafva Herrar Statsrevisorer fäst uppmärksamhet derå, att af den behållning,
208,442 kronor 55 öre, som vid 1875 års början funnits å reservfondens
konto upptagen, ett belopp af 3,442 kronor 55 öre blifvit derifrån affördt och i stället
tillagts besparingsfonden, utan att afgifna revisionsberättelsen sedermera angåfve,
huru detta belopp blifvit användt.

Då emellertid den summa, som, efter det anmärkta afföringen egt rum, återstod å
reservfonden tillika med de tillskott till samma fond, som, i likhet med hvad hittills
skett, framdeles komma att ske, enligt bolagets tanke fullt motsvarar hvad som erfordras
för banans förnyande, har bolaget jemväl ansett sig fullt bprättigadt att disponera
öfver afbörda beloppet och har äfven användt större delen deraf till utdelning
åt aktieegarne. Någon anmärkning mot öfverforingsåtgärden har af Herrar Statsrevisorer
icke blifvit gjord, och förrän anledning förefinnes, att bolaget skulle brista
i sin underhålls- eller förnyelseskyldighet af banan med hvad dertill hörer, lärer väl
icke heller anmärkning emot förvaltningen af banans angelägenheter kunna med fog
framställas.

Vidare hafva Herrar Statsrevisorer trott sig af redogörelsen finna, att, sedan
drift- och underhållskostnader å banan blifvit bestridda samt ränta och amortering
å statslånet utbetalda, bolaget skulle för år 1875 haft eu behållning af 68,876 kronor
94 öre, motsvarande något mer än 8 procent af aktiekapitalet; med anledning hvaraf
Herrar Statsrevisorer erinrat, att nionde § i det emellan staten och bplaget jngångna
kontrakt både följande lydelse: “skulle behållna inkomsten af jejmvägep, efter afdrag
“af den årliga inbetalningen å det af staten erhållna lånet, öfverstiga 6 procent å
“det belopp aktieegarne tillskjutit, ankommer på Kongl. Maj:t att, utom begagnande
“af deri i näst ofvanstående § Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma
“de .enligt taxa utgående afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skall
“afsättas till underhålls- och om byggnadsfond eller ock användas till ökande af den för
“lånet stadgade amortering. “

Herrar Statsrevisorer synas till grund för beräkningen, att jernvägens behållning
för år 1875 skulle uppgått till 68,876 kropor 94 öre, endast hafva från iijkomstbeloppet,
201,976 kronor 38 öre, afdragit dels de 97,099 kronor 44 öre, som i redogörelsen
under rubrik “utgifter" blifvit upptagna och hvilka användts till aflönjngar
samt det årliga underhållet af bana och materiel, dels ock de 36,000 krpnor, som
utbetalts för förräntande och amorterande af statslånet; men då, utom föfst oiufijrmälda
utgifter, 97,099 kronor 44 öre, som endast afse hvad som åtgått för bestridande
af afiöningar samt drift- och underhållskostnader, bolaget, på sätt i kredit å reservfondens
konto finnes upptaget, för banas och materiel förnyelse under året haft utgifter
till belopp af 32,668 kronor 21 öre, torde, om alla dessa summor sammanslås,

— 168 -

uppenbart finnas, att bolagets utgifter för året rätteligen utgiort 165,767 kronor 65
öre, vid hvilket förhållande behållningen, såsom redogörelsen jemväl visar, icke ens
motsvarar 6 procent af aktiekapitalet.

Kristianstad den 2 November 1876.

	AXEL LETH.
G. BERGENSTRÅHLE.	S. LUNDQUIST.	B. S. von OTTER.
C. J. F. LJUNGGREN.	EUG. CLAIRFELT.	H. QVECKFELDT.
		O. TF. Hornberg.

Styrelsens för Vexiö—Alfvesta
jernvägsaktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksdagens Riksgäldskontor.

Uti skrifvelse af den 19 sistlidne Oktober hafva Herrar Fullmäktige lemnat
bolagsstyrelsen del af de erinringar, Riksdagens innevarande år församlade Revisorer
funnit sig föranlåtne att framställa i anledning af Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolags
af dem i viss mån granskade räkenskaper; och får bolagsstyrelsen begagna sig
af sålunda erbjudet tillfälle att deröfver afgifva yttrande.

Statsrevisorer ne hafva anmärkt, att, oaktadt bolagsrevisorerne angifva, att utaf
öfverskottet af årets inkomster 10,000 kronor, enligt bolagsstämmas beslut, äro afsedda
att användas till afbetalning med en femtedel åt kostnaden för 20 anskaffade lastvagnar
samt föreslå, att af samma öfverskott ytterligare 10,000 kronor äfvenledes må
användas till enahanda afbetalning, det dock befunnes, att bland bolagets vid årets
slut utbalanserade skulder icke någon post vore upptagen, som antydde att bolaget
häftade för dylik skuld. I anledning häraf får bolagsstyrelsen meddela den förklaring,
att, då det sistlidet år syntes bolaget behöfligt och ekonomiskt fördelaktigt, att bolaget
förskaffade sig 20 egna lastvagnar, för hvilka den till 50,000 kronor uppgående
kostnaden lämpligen kunde på högst fem år fördelas, bolaget fann för godt att, hellre
än att låna hos annan, af de medel, bolaget sjelf utlånt i motsvarighet mot det
belopp, som i bolagets räkenskaper är upptaget såsom bolagets skuld till reservfonden,
uppsäga hvad som i berörda hänseende erfordrades samt sedermera åter afsätta och
utlåna hvad bolaget med visshet kunde under några af de närmast följande åren af
sina inkomster afse till godtgörelse af de för vagninköpet använda medel.

Beträffande åter det af Statsrevisorerne ifrågasatta eventuela ökande af amorteringen
för bolagets af staten erhållna lån, torde bolagsstyrelsens tolkning af 10 §

— 169 —

i lånekontraktet fullt öfverensstämma med hvad i denna § skäligen afsetts, om än
det måste medgifvas, att en sträng bokstafstolkning kan tala för den åsigt i frågan,
som Statsrevisorerne synas vilja fortfarande omfatta.

Vexiö den 27 November 1876.

Å Yexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolags styrelses vägnar:

C. A. HOLMBERG.

Styrelsens för Norbergs jernväg»
nya aktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Då styrelsen för Norbergs jernvägs nya aktiebolag nu går att vördsamt yttra
sig öfver de framställningar, som emot bolaget blifvit gjorda af Riksdagens innevarande
år församlade Revisorer, finner sig styrelsen föranlåten att först åberopa den
förklaring och de intyg, som styrelsen nästlidet år till Riksgäldskontoret öfverlemnat,
angående då framstälda anmärkningar emot bolaget.

Derefter. vill styrelsen här nedan särskild! bemöta innevarande års Riksdags
Revisorers anmärkningar i den ordning de förekomma.

Bolaget har med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd omlagt och till bredspårig förändrat.
sin jernväg. Denna åtgärd kan, efter styrelsens åsigt, icke betraktas annorlunda
än såsom likartad med en större reparation. Som nu den af Herrar Revisorer
åberopade § i 1871 års bolagsordning tydligt innehåller, att reservfond skulle bildas
just i ändamål att bestrida “kostnaden för större reparationer, inköp af nya transportmedel
med mera" kan styrelsen icke finna annat, än att bolaget, genom reservfondens
användning för jernvägsförändringen, handlat i full öfverensstämmelse med,
men icke i strid emot detta stadgande, helst förändringen, huru än man vill tyda orden
“större reparationer11, kan hänföras under det vidsträckta begrepp, som innefattas i
uttrycket “med mera11.

ÅR bolaget användt kronor 36,000 af trafikmedlen till understödjande af ett
jernvägsföretag, hvarigenom bolagets jernväg vunnit utsträckning, så att den kommit
i förbindelse med rikets öfriga jernvägar, har utgjort föremål för anmärkning äfven
af nästlidet års Herrar Revisorer. Och som den då af styrelsen afgifna förklaring
ansetts tillfredsställande, så att anmärkningen icke föranledde till åtgärd från Riksdagens
sida, hoppas styrelsen, under åberopande af samma dess förklaring, att enahanda
förhållande skall inträffa med den af innevarande års Herrar Revisorer framstälda.

Då bolaget hos Kongl. Maj:t i underdånig ansökning anhöll att få omlägga
och förändra sin jernväg, hvartill kostnaden beräknades att uppgå till kronor 979,000,
samt att för ändringens verkställande få upptaga amorteringslån till belopp af
kronor 700,000, var det naturligt, att bolaget måste till fyllnad i byggnadsanslaget
använda de tillgångar bolaget hade att disponera. Dessa tillgångar bestodo af dels

Rev, Ber, 1876 angående Riksgäldskontoret, 22

— 170

reservfonden, kronor 50,000, dels af trafikinkomsterna, kronor 90,000, att utgå under
tre år med kronor 30,000 årligen, och dels kronor 139,000, påräknade att inflyta genom
försäljning af den äldre banans öfverbyggnad, rullande materiel och öfriga inventarier.
Kongl. Maj:t har genom resolution den 1 April 1874 nådigst dels meddelat
koncession till förändringen i jernvägen, dels från handels- och sjöfartsfonden beviljat
bolaget ett ytterligare amorteringslån, stort kronor 300,000, samt dels genom särskild
resolution samma dag tillåtit bolaget att upptaga ett obligationslån å kronor
400,000. Sedan Norbergs jernväg, förut smalspårig, kom att vid bägge sina ändpunkter
beröras af hvar sin enskilda jernväg, nemligen vid Engelsberg af Stockholm—''Vesterås
—Bergslagens jernväg och vid Kärrgrufvan af Krylbo—Norbergs
jernväg, bägge af samma spårvidd som statens jernvägar, ansåg bolaget nära
nog för sin pligt emot det allmänna att omlägga och förändra sin gamla jernväg
till lika spårvidd som nyssnämnda jernvägar och måste för ändamålets ernående
använda ofvannämnda dess disponibla tillgångar, hvarigenom bolaget äfven trodde sig
betrygga statens rätt till återbetalning af de låneunderstöd bolaget erhållit. Det syntes
nemligen för bolaget uppenbart, att, om icke eu sådan förändring af jernvägen egde
rum, rörelsen å den gamla smalspåriga banan skulle i så betydlig mån förminskas,
att befaras kunde, det bolaget icke skulle kunna fullgöra sin betalningsskyldighet till
staten. Ihågkomma.s måste nemligen, att Krylbo—Norbergs-jernvägen, som står i förbindelse
med statens jernvägar och utmynnar vid Norbergs grufvefält, skulle af malmbehöfvande
företrädesvis komma för malmutförsel att begagnas, och af malmforsling
har Norbergs jernväg haft sin förnämsta inkomst. Genom det af bolaget fattade beslut,
att under tre år af trafikinkomsterna använda årligen 30,000 kronor, lärer väl
bolaget sålunda hafva handlat i trafikens och det allmännas intresse.

Hvad angår 4:de punkten, tillåter sig styrelsen endast hänvisa till slutet
af den till Riksgäldskontoret öfverlemnade berättelse, som blifvit afgifven af 1S76
års jern vägsrevisorer. Der är bolagets verkliga behållning för år 1875 rätteligen beräknad
till endast kronor 20,939: 28. Från detta belopp borde ytterligare afgå kronor
6,459: 52, utgörande den ännu icke använda återstod af de kronor 90,000, som
bolaget af trafikmedlen anslagit till jernvägens omläggning och förändring, så att hvad
bolaget egentligen hade att disponera endast utgjorde kronor 14,479: 76, i anseende
hvartill och på andra anförda skäl revisorerne hemstält, att någon utdelning till aktieegarne
för år 1875 icke skulle ega rum, utan sistnämnda belopp tillsvidare qvarstå i
bolagets rörelse, en hemställan, den bolaget vid dess ordinarie bolagsstämma den 30
sistlidne Maj ock biföll.

Slutligen tager sig styrelsen friheten meddela, att den omlagda och förändrade
jernvägen redan den 1 sistlidne Augusti blifvit för trafik öppnad och att densamma
med vida större trafikförmåga än den äldre, med en förut i hög grad utvecklad rörelse
samt vid ändpunkterna sammanbunden med andra jernbanor och rikets hela jernbanesystem,
för framtiden lemnar full säkerhet för de lån bolaget af det allmänna erhållit
och god utsigt till sådana trafikinkomster, att bolaget lätteligen skall kunna fullgöra
sina förbindelser till både det allmänna och enskilda.

Norberg den 28 November 1876.

K. ÅKEEHJELM.

C. M. ENHÖRNING. B. E. ZETTERSTRÖM. TH. G. HVITEBLDT.

Statens ombud.

Academi, Upsala; lån för biblioteksbyggnad
vid.............Sid.

Aktiebolag, i bvilkas revisioner ombud
utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
redogörelse för deras

ställning............... „

Al fresta station—Vexla; lån för jernväg
mellan.............. „

Allmänna barnhuset i Stockholm,; lån

till.......... „

Allmänna hypotelcsbanken; angående

dess ställning............ „

Allmänna hypotes bankens grundfonds obligationer.

............ „

Alnarps landtbruksinstitut, anslag och

lån till................ „

Amorteringsfonder för de fonderade

statslånen.............. „

Apotekåresocieteten; byggnadslån till . „
Arboga ås upprensning; lån till .... „

Revisionsberättelsen.

12.

51—125.

20.

14.

51—54.
7, 26.
14.

6, 24, 30.

12.

18.

Barken—Norra Vessman; lån till anläggning
af jernväg mellan . ... „ 18.

Barnhus, Stockholms allmänna; lån till „ 14.

Behållningen, kontanta......... „ 24.

„ „ förräntandet af „ 126—129.

Bergslagernas jernväg saktiebolag; redogörelse
för dess ställning..... ,, 112—116.

Bergviken —Söderhamn; lån för anläggning
af jernväg mellan....... „ 18.

Utlåtanden.

158 -159.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Besparingar, till Riksgäldskontoret influtna
.................Sid. 49.

Bevillningen för fideilcommisser, angående
................ „ 50—51.

Billeberga —Helsingborg; lån för anläggning
af jernväg mellan ....,, 20.

Borås—Herrljunga jernväg saktiebolag,

angående..... „ 76—80.

„ lånet för jernvägs anläggning

mellan......... 20.

Boställsskogars indelning till regelbunden
hushållning; fonden för ... „ 22.

Brobyggnader, anslag och lån för . . . „ 16—18.

Byggnadslån.............. . ,, 12—14.

„ liggaren öfver...... „ 33.

Carl XIII:s liemgifismedel....... „ 7.

C-imbrishamns stads hamnbyggnadslån „ 16.

Dalclfven; lån till anläggande af flottbroar
öfver............. „ 18.

Dalslands kanalaktiebolag; redogörelse

för dess ställning.......... ., 60—66.

Dellen—Hudiksvall; lån till anläggning

af jernväg mellan.......... „ 18.

Diarium, Ombudsmannens i Riksgäldskontoret;
angående förändradt sätt

för förande af......•.....„ 129.

Eksjö stads byggnadslån........ „ 14.

„ tomtregleringslån...... „ 14.

Ervalla—Nora jernväg; lån för anläggning
af............ . . „ 18.

Eslöf—Landskrona; lån för anläggning
af jernväg mellan...... „ 20.

Eslöf—Ystad; lån till jern vägsanläggning
mellan............. „ 20.

Eventuel återbetalningsskyldighet; anslag
med............... „ 27, 50.

159.

Falkenbergs hamnbyggnad; lån till . .

16.

latun; lån för uppförande af ett nytt

läroverkshus i........

,1 ‘ •—Gefle, lån till jernväg mellan

Farleder, upprensning af........

Farmaceutisk institutet; lån till ny

byggnad åt .............

Fideikommiss; angående bevillning för

Folkskoleafg flen för år 1871.....

Fonderade statslånen; kapitalskulden

för.....

» „ behållningar, tillhörande
.....

» „ utbetalda ränte ocb

amorteringsanslag
för ...
Fordringar, Riksgäldskontorets ....

„ sammandrag af.......

„ för byggnadslån......

„ „ lån till hamn- och bro byggnader

samt
årensningar . .

„ „ „ „ jern vägsanlägg ningar

....

» ,, » » kanal-och sluss anläggningar

„ „ „ tomtregleringar

„ oredovisade förskott .

,, „ tills vidare förräntade

medel........

Forshaga; slussanläggning yid.....

Fullmäktige i Riksgäldskontoret; angående
förhöjning
af arfvodet

för.......

n „ angående supp leanter

för .

Fyrinrättningens reservfond......

Färjestaden på Öland; lån till hamnbyggnad
vid.............

Förskott, oredovisade; fordringar för .
I1örvattning skostnader m. m.......

Sid.

Gefle—Falun, lån till jernväg mellan.
» —.Dala jernvägsaktiebolag; angående
dess ställning.....

Revisionsberättelsen.

12.

18.

16-18.

12.

50—51.

20.

10—11.

11.

30.

11-28.

27—28.

12—14.

16—18.

18—20.

18.

22.

18.

43.

44.

10.

22.

43.

18.

Utlåtanden.

154 — 156.

68—76.

161—164.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Gefle—Upsala; lån till jernvägsanlägg ning

mellan..........Sid. 20.

Gellivara Company limited; angående

statens fordran hos......... „ 50.

Grenna, lån för hamnbyggnad vid. . . „ 16-

Gustafs kyrka; lån för brobyggnad vid „ 18.

Göta karnis underhållande; fond för „ 4.

Halmstads elementarläroverk; lån till

ny byggnad för........... „ 12.

Hamnbro, C. J-, & Son; lånekontrakt

mellan Riksgäldskontor^ och ... „ 189—145.

Hamnbyggnader; lån och anslag för . „ 16—18.

Hattefura - Stora Lee; anslag och lån

för segelleds öppnande mellan . . „ 18.

Helge å; lån till brobyggnad öfver . . „ 16.

Helsingborg—Billeberga station; lån

för jernväg mellan ... „ 20.

„ —Landskrona—Eslöfs jern vägsaktiebolag;

redogörelse för

dess ställning............ „ 92—95.

Helsingborgs hamnbyggnadslån..... „ 16.

Hemgiftsmedél, Konung Carl XIII:s . „ 7.

Hernesta kanals fullbordande; anslag

till.................. 16-

Herrljunga—Borås; lån för jernvägs anläggning

mellan.......... „ 20.

Herrljunga — Vener sborg— Uddevalla;

lån för jernvägsanläggning mellan „ 20.

Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond
.............. „ 125—126.

Hudiksvall—sjöarne Hellen; lån till

jernvägsanläggning mellan..... „ 18.

Hudiksvalls jernvägsaktiebolag; angående
.................. „ 82—84.

Hufvudbok, Riksgäldskontorets..... „ 8, 32.

Hypoteksbanken; angående dess ställning
.................. „ 51—54.

Hypoteksbankens grundfondsobligatio ner.

................. 7, 26.

Höganäs stenkolsverk; angående eventuel
återbetalningsskyldighet af erhållet
anslag. ............ „ 27, 50

166

Revisionsberättelsen.

Utstånden.

Inkomster, Riksgäldskontorets.....Sid. 150.

Inventeringar, anställa ........ „ 129—130,

Jemförelse mellan Riksgäldskontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
. . . _............. „ 28.

Jernväg sanläggningar; beräkning öfver
till sådana influtna

och utgifna medel . „ 32.

„ enskilda; fordringar för

meddelade lån till . „ 18—20.

„ räntor och kapitalafbe talningar

å lån till „ 30.

Jernväg sbyggnader; influtna eller utbetalda
medel till.......... „ 32.

Bilagan Litt. A....... „ 132—137.

Justitieombudsmannens embetsresor;

kostnaden för............ „ 22.

Jönköpings stads byggnadslån..... „ 14.

,, „ tomtregleringslån . . „ 14.

„ elementarläroverk; lån till

ny byggnad för...... „ 12.

Kalmar elementarläroverk ; lån till ny

byggnad vid............... 12.

Kanalanläggningar, lån för....... „ 18.

Kapitalsladden för de fonderade statslånen
................. „ 10—11.

Karlskrona—Vexiö; anslag för jernväg
mellan . ... „ 20.

„ „ jernvägsaktiebolag;

redogörelse för dess ställning . . . 120—125.

Karlstads domkyrka; lån till reparation
af........... „ 14.

„ hamnbyggnadslån...... „ 16.

„ tomtregleringslån 14.

„ elementarläroverk; lån till

ny byggnad för . .......... „ 12.

Revisionsberättelsen.

Kassainkomster och kassautgifter under år 1875 (Bil. litt. D.).......	Sid.	150-153.
Kilil—Ludvika; lån till jernvägsanlägg-ning mellan.............		20.
Kinda båtleds utsträckning; anslag och lån för..........		18.
„ kanalaktiebolag; redogörelse för dess ställning.........	"	66—68.
Knäreds församlings kyrkobyggnadslån	y>	12.
Kontrakt mellan Kiksgäldskontoret och C. J. Hambro & Son (Bil. litt. B)		139—145.
Kreditiv för försvarsverkets ordnande; lyftade oredovisade medel af		22, 26.
„ å Riksbanken .........		126.
Kreditivfordringar hos statsverket. . .	n	22.
Kristianstad; anslag till utvidgande af läroverksbyggnaden i .	ii	12.
* —Hessleholms station; lån till jernväg mellan . . .	••	20.
„ —Hessleholms jernvägs- aktiebolag; redogörelse för dess ställning ....		96—99.
» byggnadslån........	»	14.
„ lån för hamnbyggnad vid Åhus...........		16.
Kristinehamns hamnbyggnadslån....		16.
„ kyrkobyggnadslån ....	ii	12.
Kristinehamn—Sjö ändan; lån till jern-väg mellan..............		18.
Krylbo—Norberg; lån för jernvägs-anläggning mellan.........		20.
Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag; redogörelse för dess ställning . . .		104—106.
Kupon, hörande till 1876 års statslån		149.
Köping—Hults jernvägsaktiebolag; an-gående eventuel skyldighet att åter-betala ett erhållet anslag.....		27.
Köping—Vttersberg; lån till jernväg mellan................		20.
Köping— Utter sb ergs jernvägsaktie- bolag; redogörelse för dess ställ-ning .................		102—104.
Köpings ds upprensning; lån för . . .	ii	18.

Utlåtanden.

167.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Landskrona—Eslöf; lån till jernväg

mellan......Sid. 20.

„ „ jernväg saktiebolag;

redogörelse för

dess ställning . .	ii	90—92.
Landtbruksinstitut, Alnarps; lån till	>•	14.
Lappmarks ecklesiastikverks fond . . .		7.
Lidköpings stads byggnadslån.....	51	12, 14.
„ „ tomtregleringslån. . .	il	14.
Liggare öfver beviljade och utbetalda lån..................		33.
Linköpings domkyrka; lån till repara-tion af................		12.
Liqvidations- och amortissementsfonder för jernvägslånen..........	5«	6, 24, 30, 128—129.
Liqviden angående statsverkets öfver-skott och besparingar år 1874 . .	n	47—49.
Ljusne eif; lån för upprensning i . . .	V	18.
Lots- och fyrinrättningens reservfond	il	6.
Ludvika—Kild; lån för jernvägsanlägg-ning mellan.............	ii	20.
Lule eif; angående anslaget till rens-nings- och kanaliseringsarbeten i	ii	22, 50.
Lån, beviljade till utgående af Riks-gäldskontoret..........	ii	11—20.
„ fonderade jernvägs: 1855 års 1858 „ 1860 „ 1861 „ 1864 „		4.
1866 „ 1868 „ 1870 „ 1872 ,,		4, 33.
1875 „		33.
1876 „		34—39.
Lånekontrakt mellan Riksgäldskontoret och C. J. Hambro & Son.....	51	139—145.

165.

158—159.

Malmö stads lån till stall- och kasernbyggnader
.............. „ 14.

Rev. Ber. 1876 angående Riksgälds kontoret.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Markaryds församlings kyrkobyggnadslån
..................Sid.

Missväxter; undsättningar vid..... „

Mälby häradshöfdingéboställe; lån för
uppförande af byggnader vid . . . „

12.

6, 22.

14.

Nora —Ervalla jernväg; lån för anläggande
af...............

Norberg—Amänningen; lån för anläggning
af jernväg mellan . .
„ —Krylbo; lån för anläggning

af jernväg mellan. . . . . .
Norbergs nya jernvågsaktiébolag; redogörelse
för dess ställning .....
Norra Barken—Vessman; lån för anläggning
af jernväg mellan . . .

Obligation, hörande till 1876 års statslån
(Bil. litt. C)..........

Obligationer, Allmänna hypoteksbankens
grundfonds . . .
„ utfärdade till jernvägs anläggningars

bekostande
eller understödjande
........

„ för beredande af tillgång

dels för statsskuldens
förvandling, dels för
bekostande af större
allmänna produktiva företag
..........

„ inlösen af förfallna. . . .

x räntebärande.......

„ räntefria..........

Ombudsmannens I i Riksgäldskontor
diarium; angående förändradt sätt
för förande af...........

Piteå; lån för uppmuddring af segelleden
till...............

Protokoll, F ullmäktiges.........

18.

20.

116—120.

18.

,169-170.

146—148.
7, 26.

22.

129.

159.

16.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

it.

Revisionens omfattning.........	Sid.	3.
Ridder stolpeska (f. d.) huset; inteck-ning i...............		4.
Riksdagens hus; angående uthyrning af lägenheter inom		45—46.
„ „ bokförda värdet af .		26.
„ bibliotek; angående ökadt utrymme för......		46-47.
Riksdag skostnader, 1874 års......		40.
1875 „ ......		41, 42.
Riksgäldskontorets förvaltningskostna-der ........		43.
„ hus; bokförda vär-det af......		26.
„ kontanta behåll- ning; angående förräntandet af.		126—129.
„ kontorsexpenser . .	Y)	22,
„ skulder.......		3—11.
„ tillgångar......		11—28.
Rottne-åns upprensning; lån till. . . .		18.
Rånte- och amorterings-anslag för de fonderade statslånen; totalbeloppet af de till 1875 års slut utbetalda		30.
Räntefoten i de af Riksgäldskontor upptagna lån............		128.
Räntor, upplupna och obetalda.....	n	6, 22.
s. Sala; lån för uppförande af nytt laro-verkshus i ..............		12.
Sammandrag öfver Riksgäldskontorets fordringar ....		8—9.
„ „ Riksgäldskontorets skulder.....		27—28.
Seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm; lån till inköp af bygg-nad åt . . . ............		12.
Silen, östra och vestra,; lån till kanal-anläggning mellan.........		18.
Sjöändan—Kristinehamn; lån till jeru-vägsanläggning mellan sjöarne . .		18.
Skara domkyrka; lån till reparation af		12.

156—157.

157, 160.

158—159.

Revisionsberättelsen.

Skara elementarläroverk; lån till byggnad
vid............Sid.

Skeppar esociet et en i Stockholm; skuld
till..............• • • • ”

Skogsplanteringskassans behållning vid
1869 års slut............ „

Skulder, Riksgäldskontor...... »

„ sammandrag af........ »

„ fonderade............ „

„ icke fonderade...........

„ för lån till statens jernvägs byggnader

.......... „

„ inom linien upptagna..... »

„ räntebärande......... »

„ räntefria............ »

diverse............_ • »

Slussanläggningar; lån och anslag för „
Statsfyllnadssumma, ifrån Riksgälds kontoret

anvisad.......... »

Statslånen, fonderade; kapitalskulden
för de................ »

Statsutgifter; anslaget för bestridande
af de å Statskontoret anvisade . . „

Stockholms lärarinneseminarium; lån

till inköp af byggnad åt...... „

Störa Lee—Hattefura; anslag och lån
för segelleds öppnande mellan . . „

Strengnäs tomtregleringslån........

Strömsholms nya kanalbolag; angående

dess ställning............ »

Strömstad; hamnanläggning vid ... . „

Städernas byggnadslån......... „

„ tomtregleringslån....... „

Sundsvall—Torpshammar; lån för anläggning
af jernväg mellan . . . . „

Sundsvalls jernvägsaktiebolag; redogörelse
för dess ställning....... „

Svartån; lån för brobyggnad öfver .. . „

Söderhamns jernvägsaktiebolag; redogörelse
för dess ställning...... „

Söderhamn—Bergviken; lån till jern vägsanläggning

mellan....... „

Södertälje kanals underhållande; afsatt

fond för.......... „

„ stads kyrka, skuld till. ... „

12.

20.

3—11.

8-9.

4, 10 — 11
4.

7, 29.

18.

40.

10—11.

40.

12.

18.

14.

54—60.

16.

12—14.

14.

20.

106—108.

16.

80—82.

18.

Utlåtanden.

Revisionsberättelse!!,

Utlåtanden.

Tillgångar, Riksgäldskontorets.....Sid. 11—28.

„ inom linien bokförda. . . . „ 26.

„ sammandrag af......... 27-29.

Tills vidare förräntade medel..... „ 22.

Tomtregleringslån............ ,, 14.

Tor sångs kyrka; lån till brobyggnad

vid.................. „ 18.

Trafikinkomsten från statens jern vägar;

behållning af............ „ 31 32.

Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlösta „ 7.

Uddevalla—Vener slör g—Herrljunga;

jernvägsanläggning mellan..... „ 20.

Uddevalla—Vener sborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag; redogörelse för

dess ställning............ 84—87.

Ume eif; lån till brobyggnad öfver . . „ 18.

Umeå läroverk; lån till nybyggnad vid 12.

Undsättningar vid missväxter..... „ 6, 22.

Upprensning af åar och farleder. ... „ 16—18.

Upsala akademi; lån till biblioteks byggnad

för......... „ 12.

„ elementarläroverk; lån till

byggnad för......... „ 12.

„ —Gefle; lån till jernväg mellan „ 20.

„ —Margretehills jernvägsaktie bolog;

redogörelse för dess

ställning.............. 108—111.

Utgifter, Riksgäldskontorets....... „ 151, 153.

Iiongl. Statskontorets, för de
till jernvägsanläggningar
m.
m. för år 1875
anvisade medel;
bidrag till be -

stridande af. . „ 39.

» „ dito dito för år

TT,. , . 187.6 dito . . . „ 6, 40.

Uttersberg—Köping; lån till jernvägsanläggning
mellan.......... u 20.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Vadstena; anslag till hamnbyggnaden

vid.................. ”

Vallentuna församlings kyrkobyggnadslån
......... • ■ ....... »

Varberg; hamnanläggning vid. . . . . ■ „

Varpen; lån för upprensning i sjön. . „

Venersborgs elementarläroverk; lån för

ny byggnad åt.......”

Vessman—Norra Barken; anläggning

af jernväg mellan........ ■ • »

Vesterås hamns utvidgning; lån för . „

„ domkyrka; lån till reparation

af.............. • »

Vestervilcs elementarläroverk; lån för

ny byggnad åt........ • • • «

Vexiö--Alfvesta station; lån till jernväg
mellan..... „

w „ jern vägsaktiebolag; re dogörelse

för dess
ställning....... „

„ domkyrka; lån till reparation af „
„ —Karlskrona; lån till jernvägs anläggning

mellan ..... „

„ stads byggnadslån........ „

16.

12.

16.

18.

12.

18.

16.

12.

20.

100—103. 168

12.

20.

14.

Ystad—Eslöfs station; lån till jernväg

mellan.........

,, „ jernvägsaktiebolag; re dogörelse

för dess

ställning........

Ystads hamnbyggnad, lån till .....

Å.

Aar; upprensning af.......... •

Ahus; hamnbyggnad vid........

Åmåls byggnadslån...........

„ hamnbyggnadslån......• • •

Amänningen—Norberg; lån till jernvägsanläggning
mellan .......

20.

88-90,
16.

16—18,

16.

14.

16.

18.

169.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

ö.

Öfverskott, statsverkets Riksgäldskon toret

tillgodoförda..........Sid. 49.

Örebro stads byggnadslån....... „ 14.

.. » » tomtregleringslån..... „ 14.

Östra och vestra Silen; lån till kanalanläggning
mellan sjöarne..... „ 18.

Rättelse:

Std. BB, rad. 7 nedifr. står: fria, läs: fixa.

Stockho

Isåac Maecus’ Bokteyckeei-Aktiebolag.