REVISORERS BERÄTTELSE (Framställning / redogörelse 1961:RGK)

RIKSDAGENS

REVISORERS BERÄTTELSE

om den år 1960

av dem verkställda granskningen
av

RIKSGÄLDSKONTORET

STOCKHOLM 1960

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i 6 § av den för riksdagens revisorer gällande instruktionen
innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva berättelse därom, såsom i nämnda paragraf
finnes föreskrivet.

Riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1959 äro granskade av
förra årets revisorer, och vid 1960 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige
i riksgäldskontoret beviljad för alla beslut och åtgärder som finnas
antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1960. Den nu förrättade
granskningen har till följd därav omfattat räkenskaperna för budgetåret
1959/60 och därjämte den del av det löpande årets förvaltning som
är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till den 18 augusti
1960. Stockholm den 15 december 1960.

N. ELOWSSON SVEN VIGELSBO

LAGE SVEDBERG BIRGER GEZELIUS

GUST. LARSSON BERTIL MOGÅRD IVAR JANSSON

GÖRAN PETTERSON SVEN ANTBY HUGO OSVALI)

Per Dahlberg

30 juni 1959

2 106 300: —
738 795: —
68 750: —

2 525 827:50
8 056 610:88

111661:44
8639 054:86
668 250000: —

3 029 257:90
523 332: —

24 290:50
8 063 921:29

2 365 000 000: —

1 743 131:61
6 087 742:83

3 074 968 675:81

99 905 432: 72

1 509 729 011: 30

2 041 264 601:11

3 216 164 030:89
380142 602:34

115 000 000: —

116 409 509: 77
611 963 804:61
668 947 512:39

51100 645: 27

4 851 009 213:12
325 693 331:09

1028 410 936: 47
1 337 000 000: —
365 699 153:02
288 868 053:20
249 938 118:65
1 900 577: —
1 130 849 011:56
52 678000: —
246 987:34
1 049 535: 24
97 114 860:21

18 541 084 927:30
21616 053 603:11

§ 1

Riksgäldskontorets balansräkning

Tillgångar:

Riksgäldsfonden:

Uppköpta obligationer..............................kr.

Lån till AB Bond.............. »

Oredovisade obligationer av 1959 års premielån...... »

Fordran hos riksgäldskontorets kommissionärer...... »

Lån till vissa företag inom träindustrien............ »

Från järnvägsstyrelsen övertagna obligationer m. m... »

Förskott .......................................... »

Rörliga krediter.................................... »

Garantimedel för Österrikes konverteringslån 1934/59 »

Fordran hos förbundsrepubliken Tyskland............ »

Sparobligationsmedel .............................. »

Oreglerade anslagsmedel............................ »

Kassaförstärkning åt statskontoret.................. »

Postgiro .......................................... »

Checkräkning...................................... »

Summa kr.

Statens kapitalfonder:

Postverkets fond ..................................kr.

Televerkets fond.................................... »

Statens järnvägars fond............................ »

Statens vattenfallsverks fond........................ »

Domänverkets fond................................ »

Riksbanksfonden .................................. »

Luftfartsfonden.................................... »

Statens allmänna fastighetsfond .....:.............. »

Försvarets fastighetsfond............................ »

Försvarets fabriksfond.............................. »

Statens utlåningsfonder ............................ »

Fonden för låneunderstöd .......................... »

Fonden för statens aktier .......................... »

Folkpensioneringsfonden............................ »

Pensionsfonder .................................... »

Fonden för förlag till statsverket.................... »

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond........ »

Fonden för Södertälje kanalverk.................... »

Fonden för kreditgivning till utlandet .............. »

Jordfonden........................................ »

Arrendeegnahemsfonden............................ »

Statens reproduktionsanstalts fond.................. »

Statens reservförrådsfond .......................... »

Summa kr.
Totalsumma »

30 juni 1960

1 602 650: —
588 795: —

13 563 008: 75
5 371073:92
77 277:32
8320 759:29
629175 000: —

3 092 579:83
465 184:—

28 955:25

2 215 000000: —

2 767 178:05

4 790 057:04

2 884 842 518:45

97 215 358:42
1555074 719:66

2 136 119 771:25

3 580150153:19
380 317 317: 81
115 000 000: —
168 048 592:67
759 489 944:69
688 027 914:96

50 760 416:93
5 782 807 002:96
307 018 033:34
1199 480 536:47
1 337 000 000: —
365 699 153:02
268 767 618: 21
263 900 903:67
1 784159: 70
1 106 868140: 27
54 744163:52
1 701 329: 44
1 008 645: 24
97 114 860:21

20 318 098 735: 63
23 202 941 254: 08

Skulder:

30 juni 1959	Riksgäldsfonden;		30 juni 1960
19 173 373 984:98	Statsskulden ..............................		20660 080 032:34
14 539 660:99	Förfallna obligationer......................		4 738 469:64
9 894 797: 74	Förfallna kuponger m. m...................		18 546 638:32
86 476: 79	Obeställbara räntor m. m...................		83 044: —
—	Oreglerade anslagsmedel.................... Icke disponerade medel:		1 978 524: 91
580 950: —	Sekundärl&nefonden för rederinäringen____		1085 475: —
	Diverse oredovisade medel..................		18 467:90
592 724: —	Skattemedel ..............................		517 891: —
984 409:98	Kostnader för 1956 års skattepremielån......	........ »	—
215981:24	Kostnader för 1957 års skattepremielån......		212 493: 49
19200268985: 72		Summa kr.	20 687 261 036:60
14981 412:77	Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster		6 090 060:42
2 400 803 204:62	Statens eget kapital........................		2 509 590 157:06
21616 053603:11		Summa kr.	23 202 941 254:08

§ 2

Statsskulden

Den fonderade statsskulden uppgick vid budgetårets slut till följande

belopp:

30 juni 1959 30 juni 1960

12 197 946 520: — Obligationslån ....................................kr. 13 324 453 320: —

därav prem. obl. lån år 1959 1 951185 850: —

» » » » * 1960 2103396 550: —

14929 382:44 Sparobligationer.................................... » 10898521:74

1106 585 200: — Statsskuldförbindelser.............................. » 1106 585 200: —

92 315 754:— Marshall-lånet...................................... * 88 539 318: —

477 275 878:33 Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. m. * 320 384 427:87

764 352 383:27 Hos statsinstitutioner, fonder m. m................. » 778 853 912:84

12 476 267: 41 Övertagna lån....................................... 18 490 299:82

14 665 881 385: 45 Summa kr. 15 648 205 000:27

Den tillfälliga statsskulden (lån med kortare löptid än fem år) uppgick
till:

1 531082 000: — Obligationslån ....................................kr. 1894 692 000: —

2 791550 000: — Skattkammarväxlar................................ » 3 028 590 000: —

134 860 599:53 Hos statsinstitutioner och fonder m. m............... » 38 593 032:07

50000000:— Statsskuldförbindelser .............................. » 50000 000: —

4507 492 599:53 Summa kr. 5011875032:07

Den totala statsskulden uppgick alltså till 20 660 080 032 kronor 34 öre
mot 19 173 373 984 kronor 98 öre vid budgetårets ingång.

Räntorna å statsskulden uppgingo under budgetåret till:

1958/59
393 894 066	—
58 488 500	—
633 748	—
2 382 023	—
24791060	—
39657 490	—
441 992	—
118 040 514	—
1260097	—
404 544	—
639 994 034	_

Räntclöpande obligationslån........................kr.

Premieobligationslån .............................. »

Sparobligationer.................................... »

Marshall-lånet...................................... „

Statsskuldförbindelser.............................. ,

Hos statsinstitutioner och fonder m. m............... »

Övertagna lån...................................... „

Skattkammarväxlar................................ „

Kortfristig affärsbankskredit........................ <

Övrig statsskuld.................................... »

Summa kr.

1959/60

463825 793: —
64 899600: —

403 341: —
2 292 091: —

52 557 206: —
44 891585: —
644 972: —
126169 893: —
3080660: —

404 544: —

759 169 685: —

Den effektiva medelräntefoten å den totala statsskulden utgjorde 3,89 %.

§ 3

Tryckning av vissa värdehandlingar

I av riksgäldsfullmäktige den 3 maj 1956 fastställd tjänstgöringsordning
för riksgäldskontoret har i § 31 mom. 2 föreskrivits bl. a. följande.

Tryckning för riksgäldskontorets räkning av obligationer och kupongark
samt blanketter till statsskuldförbindelser, skattkammarväxlar, interimsbevis,
certifikat och förvaringsbevis skall, därest fullmäktige ej för särskilda
fall annorlunda bestämmer, ske å riksbankens sedeltryckeri.

Identiskt lika bestämmelser ha intagits i den av fullmäktige den 29 september
1960 fastställda tjänstgöringsordningen.

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning riksbankens sedeltryckeri
anlitas för tryckning av här avsedda handlingar ha revisorerna från
riksgäldskontoret inhämtat uppgifter i ämnet, avseende de tre budgetåren
1957/60. Ifrågavarande uppgifter redovisas i nedanstående tablå.

Riksbankens sedeltryckeri:

Budgetåret 1957/58

Mantlar och kupongark till svenska statens

4 3/4 % lån av den 10/12 1956 .........

4 1/8%# # # 15/3 1957 .........

4 % » » » 15/5 1957 .........

4 1/4 % . # # 15/5 1957 .........

5 1/4 % » » » 15/9 1957 ..........

5 % » » # 15/9 1957 ..........

5 1/8%» » » 20/11 1957 ..........

4 7/8 % » » » 20/11 1957 ..........

5 1/4%» » » 20/1 1958 ..........

Skattkammarväxlar.....................

Svenska statens skattepremielån av år 1957

Upplagor Kronor
cx.

7 000	6 650	—
900	1800	—
300	1480	—
1633	1625	—
5 000	2 750	—
1900	1900	—
1400	1750	—
800	1750	—
8 000	3 600	—
300	102	—
200	94	—
2 000 000	57 700	—
	81 201	—

Privat tryckerijöretag:

1958 års premieobligationslån

Budgetåret 1958/59

Riksbankens sedeltryckeri:

Mantlar och kupongark till svenska statens

5 % lån av den 21/1 1958 .........•

5 1/4% * » » 28/4 1958 .........

Skattkammarväxlar.....................

Privat tryckeriföretag:

1959 års premieobligationslån ................. .........

Budgetåret 1959/60

Riksbankens sedeltryckeri:

Mantlar och kupongark till svenska statens

4 1/2 % lån av den 15/11 1958 ........................

4 5/8 % » » » 15/11 1958 .........................

5 % » » » 5/2 1959 ........................

4 5/8 % ♦ » » 15/3 1959 ........................

4 5/8 % » » » 20/5 1959 ........................

5 % » » » 5/10 1959 ........................

4 1/2%» » » 15/11 1959 ........................

Skattkammarväxlar................................

* (bottentryck) ......................

Certifikat.............................................

Upplagor Kronor
ex.

2 000 000	130000: —
Upplagor	Kronor
ex.
600	2 800:—
9 000	4050: —
300	102: —
500	126: —
	7 078: —

5 000 000 270 000: —

500	1 325: —
800	1750: —
8 000	3710: —
1000	1800: —
1200	1850: —
7 500	8 205: 75
800	1484:85
900	187:56
5 000	2 917:60
10 000	1370:23
5000	872:15

25 473:14

Privat tryckerif öretag:

1960 års premieobligationslån ...................................... 1 500 000 106 500:

Av uppgifterna framgår, att riksbankens sedeltryckeri under den ifrågavarande
perioden icke "i något fall anlitats vid tryckning av obligationer,
vilka utgöra de värdemässigt och som regel även kvantitativt sett största
beställningarna. På av revisorerna gjord förfrågan om sedeltryckeriets möjligheter
att åtaga sig sådant tryck har tryckeriet meddelat bl. a. följande.

Med anledning härav har en undersökning gjorts vid sedeltryckeriet, varvid
framkommit, att vid framställning av premieobligationer av exakt samma
typ, som levererats från privat tryckeri, sedeltryckeriet skulle nödgas
betinga sig en relativt lång leveranstid, ca 7—8 mån. Arbetet torde icke f. n.
ligga väl till för sedeltryckeriets disponibla maskinpark.

Däremot är sedeltryckeriet utrustat för att trycka nämnda obligations -

tryck i boktryck (rotationstryck), om numreringen kan förändras i överensstämmelse
med vid verket tillämpade principer. Denna förändring av numreringen
innebär att obligationerna förses med löpande nummer, tryckta
från nummerverk med automatisk växling.

De för närvarande med bokstäver tryckta ordnings- och serienumren kunna
även tryckas med nummerverk, dock med den skillnaden att texten »tusen»
resp. »hundra» bortfaller. Koden kan även tryckas med nummerverk,
vilket kan ske så att antalet kombinationer räcker även för mycket stora
upplagor.

Revisorernas uttalande. I den för riksgäldskontoret fastställda tjänstgöringsordningen
har föreskrivits, att tryckning för riksgäldskontorets räkning
av bl. a. obligationer skall, där ej fullmäktige för särskilda fall annorlunda
bestämma, ske på riksbankens sedeltryckeri. Enligt vad revisorerna
inhämtat har emellertid någon sådan tryckning icke förekommit på sedeltryckeriet
under de tre senaste budgetåren. I stället har ett privat tryckeri
anlitats. Kostnaderna för obligationstrycket under sagda tid ha uppgått till
ca 0,5 milj. kronor. Anledningen till nu angivna förhållande är bl. a. att
sedeltryckeriet — för att kunna trycka obligationer av exakt samma typ som
levererats från det privata tryckeriet —- skulle nödgas förbehålla sig en relativt
lång leveranstid, nämligen 7—8 månader. Vidare lämpar sig sedeltryckeriets
nuvarande maskinpark mindre väl för tryckning av ifrågavarande
obligationstyp. Däremot skulle, enligt vad revisorerna inhämtat, sedeltryckeriet
med sin disponibla utrustning kunna framställa obligalionstryck
i boktryck (rotationstryck) under förutsättning att obligationernas
numrering förändrades på sådant sätt, att den bragtes i överensstämmelse
med de principer som i förevarande avseende tillämpas vid sedeltryckeriet.

Då kostnaderna för tryckning av obligationer uppgå till icke obetydliga
belopp, anse sig revisorerna böra förorda att överläggningar upptagas mellan
riksgäldskontoret och sedeltryckeriet, varvid bör klarläggas om möjligheter
föreligga alt nedbringa nämnda kostnader genom att sedeltryckeriet
övertager tryckningen av obligationerna.

§ 4

Ansvarsfrihet för fullmäktige

Till fullgörande av föreskriften i 24 § av gällande instruktion få revisorerna
anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka alt ansvarsfrihet för
riksgäldskontorets förvaltning under den tid revisionen omfattat beviljas
fullmäktige.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens
revisorer gjorda uttalanden

Till Riksdagen

Riksdagens revisorer har i sin berättelse om den år 1960 av dem verkställda
granskningen av riksgäldskontoret under § 3 tagit upp frågan om
tryckningen för riksgäldskontorets räkning av obligationer och andra värdehandlingar.
Revisorerna erinrar härvid om att i den för riksgäldskontoret
fastställda tjänstgöringsordningen föreskrivits, att tryckning av bl. a. obligationer
skall, där ej fullmäktige för särskilda fall annorlunda bestämmer,
ske på riksbankens sedeltryckeri. Enligt vad revisorerna säger sig ha inhämtat,
skulle emellertid någon sådan tryckning icke ha förekommit på sedeltryckeriet
under de tre senaste budgetåren.

Med anledning av här återgivna uttalande vill fullmäktige till en början
framhålla, att alla statsränteobligationer, d. v. s. av riksgäldskontoret utgivna
obligationer med undantag av premieobligationer, sedan en lång följd
av år tryckts på riksbankens sedeltryckeri. Revisorernas uttalande torde
därför ha avseende på premieobligationslånen, av vilka endast det s. k. bostadspremielånet
(av år 1955) samt de båda skattepremielånen (av åren
1956 och 1957) tryckts på nämnda tryckeri.1

Tryckningen av premieobligationer innebär en mycket komplicerad teknisk
procedur, som kräver speciella och omfattande maskinella och personella
resurser främst med hänsyn till de säkerhetssynpunkter, som riksgäldskontoret
ansett oeftergivliga, och nödvändigheten av kortast möjliga
leveranstider. Härtill kommer, att premieobligationerna, vilka har en relativt
lång löptid och är avsedda att nå spridning bland en bredare allmänhet,
även måste motsvara relativt högt ställda kvalitetskrav i fråga om obligationspapper
och utstyrsel i övrigt.

Anledningen till att riksbankens sedeltryckeri hittills icke anlitats för
tryckningen av premieobligationer (med angivna undantag) har varit, att
nämnda tryckeri med nuvarande maskinpark och tekniska utrustning i övrigt
icke haft möjlighet att tillgodose de krav i olika hänseenden, som riksgäldskontoret
i enlighet med vad ovan sagts ansett sig böra uppställa.

I händelse av ändrade förutsättningar härutinnan kommer sedeltryckeriet
givetvis att beredas tillfälle att biträda med tryckningen av svenska statens
premieobligationer, därest detta kan ske utan ökning av tryckningskostna 1

Nämnda tre premielån skiljer sig från övriga premielån väsentligen beträffande den korta
löptiden, varför obligationstypen kunnat göras enklare.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1961. 2 samt.

derna. Fullmäktige kommer självfallet att tillse, att erforderlig kontakt i förevarande
fråga uppehälles mellan riksgäldskontoret och sedeltryckeriet.

Stockholm den 4 januari 1961

GÖSTA RENLUND

AXEL STRAND ERIK HAGBERG WALD. SVENSSON

ANDERS PETTERSSON BIRGER ANDERSSON TORSTEN FREDRIKSSON

GEORG RINGSTRÖM
Riksgäldsdirektör

J Torsten Bjerlöw

610041

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag