Redogörelse1979/80:15
Framställning / redogörelse 1979/80:15
Redog. 1979/80:15
Redogörelse
1979/80:15
Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1979
1980-02-18
Till Riksdagen
Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse
över fondens verksamhet och förvaltning under år 1979.
Ledamöter och suppleanter i styrelsen har under året varit:
professor Hans Meijer (ordförande)
suppleant: professor Örjan Lindberger
riksbankschefen Carl-Henrik Nordlander (vice ordförande) t. o. m.
1979-11-28
riksbankschefen Lars Wohlin (vice ordförande) fr. o .m. 1979-11-29
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson
riksdagsledamot Jan Bergqvist
suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin
riksdagsledamot Karin Flodström
suppleant: riksdagsledamot Rune Jonsson
riksdagsledamot Lars Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Bengt Silfverstrand
riksdagsledamot Bertil Fiskesjö
suppleant: riksdagsledamot Anna Eliasson
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Hans Nyhage
riksdagsledamot Linnea Hörlén
suppleant: riksdagsledamot Torkel Lindahl
professor Bengt Gustafsson
suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser
professor Torsten Hägerstrand
suppleant: professor Ingemar Ståhl
professor Kai Siegbahn
suppleant: professor Sten Henrysson
Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.
1 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Redog. 1979/80:15
2
Fondens uppgift
Enligt sina stadgar, antagna av riksdagen 1964-12-02, har Riksbankens
jubileumsfond till ändamål att främja och understödja till Sverige anknuten
vetenskaplig forskning. Därvid skall bl. a. gälla, att företräde skall ges åt
forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på
annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora
och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba
och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas, att fonden skall söka
främja kontakter med internationell forskning.
I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar
framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”.
Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
1 princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten
att erhålla bidrag från fonden.
Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i
första hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till
övriga resurser som finns för forskning i Sverige.
Arbetssätt
Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats
av särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare
funnits bedömningar från olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels företrädare
för fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen. De fem av
styrelsen utsedda arbetsgrupperna har under året haft följande sammansättning.
Arbetsgrupp I: Biörck, Hansson, Hägerstrand, Lindahl, Silfverstrand,
Ståhl samt professorerna Gunnar Arpi, Dick Ramström.
Arbetsgrupp 2: Bergqvist, Frankenhaeuser. Henrysson, Meijer, Nyhage
samt professorerna Carl-Gunnar Janson, Karl-Erik Wärneryd.
Arbetsgrupp 3: Fiskesjö, Flodström, L. Gustafsson, Meijer, Nordlander
samt professor Leif Lewin.
Arbetsgrupp 4: B. Gustafsson, Siegbahn, Theorin samt professorerna Lars
Magnus Gunne, Bengt Rånby.
Arbetsgrupp 5: Eliasson, Hörlén, Jonsson, Lindberger samt professorerna
Bengt Sigurd och Gunnar Westin.
Redog. 1979/80:15
3
Under året har dessutom funnits tre av styrelsen utsedda s. k. områdesgrupper.
Deras uppgift har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå
åtgärder i syfte att främja vetenskaplig forskning inom problemområden
som bedömts angelägna men hittills inte tillräckligt uppmärksammade.
Grupperna har haft följande benämning och sammansättning.
1. Områdesgruppen för forskning om jämställdhet: professor Pär-Erik
Back, ekon. dr Siv Gustafsson, professor Kjell Härnquist, docent AnnSofie
Kälvemark (sekr.), docent Rita Liljeström, utredn. sekr. Ingemar
Lindberg, redaktör Ami Lönnroth, ombudsman Myril Malmström, professor
Gunnar Qvist.
2. Områdesgruppen människan och kommunikationsteknologin: ombudsman
Björn Andersson, docent Björn Fjaestad (sekr.), professor David
Ingvar, utbildningschef Lennart Larsson, tekn. dir. Torsten Larsson, docent
Karl-Erik Rosengren, teol. dr Anne-Marie Thunberg, professor KarlErik
Wärneryd.
3. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: docent Lars Bertmar,
ekon. dr Gunnar Du Rietz, docent Axel Hadenius, utredningschef
Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor Sten Johansson, professor
Gustaf Lindencrona, civ.ek. Alf Lindqvist (sekr.), professor Ference
Marton, professor Lars Werin, professor Karl-Erik Wärneryd.
Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna. Byråsekreterarna
Nina Lindgren och Kerstin Stigmark har varit bitr. sekreterare i
grupp 1 resp. grupp 3.
Ekonomi
Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1978 och 1979
redovisas i tabellform här nedan. Balansräkning och resultaträkning har
också redovisats såsom bilaga 2 till Sveriges riksbanks förvaltningsberättelse
för år 1979. Förvaltningen av de värdepapper, vilkas avkastning
styrelsen disponerar, har handhafts av riksbanken. I likhet med föregående
år har vi efter samråd med riksbankens revisionsavdelning och riksdagens
revisorers kansli tagit upp fondens obligationer till nominella värden på
tillgångssidan och som motpost på skuldsidan redovisas ett obligationers
värderegleringskonto. Detta senare konto motsvarar summan av kapitalkontot
och skillnaden mellan obligationernas nominella och tidigare bokförda
värden.
Beviljade forskningsanslag
Av under året disponibla medel har fonden beviljat 178 forskningsanslag
på tillsammans 29,4 milj. kr. (tabell I, s. 93) samt 0,2 milj. kr. för täckning
av automatiska lönekostnadsökningar och resor inom pågående projekt.
Projektomkostnaderna i övrigt uppgick till 1,1 milj. kr. Förvaltningskostnaderna,
vilka specificeras nedan, uppgick till 1,2 milj. kr. I ett särskilt
avsnitt (s. 9) lämnas en redogörelse för de nya forskningsprojekt, till vilka
Redog. 1979/80:15
4
anslag beviljats under 1979. Därefter (s. 54) redovisas i översiktlig form
och ämnesvis alla de forskningsprojekt som hittills beviljats anslag från
fonden. Vidare meddelas vissa statistiska uppgifter (s. 92) rörande de
behandlade ansökningarna.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året
till läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (som regel 2 %) finns
redovisad i specifikationen av projektomkostnader för 1979 (punkt B 2).
Drygt 35 % av de beviljade forskningsanslagen 1979 har gått till nya
projekt. Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit
18.6 %, 19,8 % resp. 29,2 % (tabell 9. s. 95). Det ökade utrymmet för nya
anslag sammanhänger med att flera projekt fått slutanslag under året
(tabell 3, s. 93).
De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har med undantag
för fortsättningsanslagen 1979 minskat avsevärt i realvärde under senare år
(tabell ll.s. 95). 1975 års genomsnittliga anslagsbelopp. 156 tkr., motsvarar
ett belopp av 232 tkr. år 1979 om en uppräkning görs efter
konsumentprisindex.
Resursutvecklingen
Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnas till fonden. Ett visst års
ränteinkomster kan tas i anspråk för utdelning av forskningsanslag under
nästföljande år. 1968-1974 var ränteinkomsterna ca 19,5 milj. kr. per år.
1975—1978 (efter kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen
våren 1974) har inkomsterna varit ca 28 milj. kr. per år. Fr. o. m. 1979 är
ränteinkomsterna ca 36 milj. kr. Ökningen sammanhänger med det kapitaltillskott
på 100 milj. kr. som beslutades av riksdagen 1978. De nu ökade
resurserna för forskningsanslag kan disponeras fr. o. m. 1980.
Kapacitetsökningen 1968—1975/78 var i genomsnitt per år 4 % (konsumentprisindex
ökade under motsvarande tid med i genomsnitt drygt 7,5 %
per år). Under åren 1975—1979 har ränteinkomsterna stigit i genomsnitt
per år med ca 8 % (motsvarande ökning av konsumentprisindex har varit
drygt 10%).
I relation till de faktiska kostnadsstegringarna, som är avsevärt större
för forskningsprojekt än vad konsumentprisindex anger, är det alldeles
uppenbart att fondens reala utdelningskapacitet har minskat. Detta gäller
oavsett om jämförelserna görs över fondens hela hittillsvarande verksamhetsperiod
eller om de görs mellan de tidpunkter då fonden fått tillskott till
sitt kapital.
De här ovan beskrivna förhållandena har mycket ingående diskuterats
Redog. 1979/80:15
5
inom fondens styrelse. Man har därvid varit ense om det angelägna i att
finna former för att fondens reala verksamhetskapacitet skall kunna upprätthållas.
De uppgifter som riksdagen fastställde för fonden 1964 är minst
lika angelägna nu som då. I motionerna 1977/78:886, 1977/78: 1753 och
1979/80:521 har motsvarande synpunkter också anförts. Nuvarande förhållanden
- realt minskande resurser — gör det mycket svårt att planera
verksamheten för särskilt ”stora och långsiktiga projekt” vilka speciellt
omnämns i stadgarna. Möjligheterna till aktivt och effektivt arbete för stöd
åt ”nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser” —
bl. a. erfarenheterna av fondens områdesgrupper från senare år är mycket
positiva — minskar givetvis också. Styrelsen har i olika sammanhang
under de senaste åren aktualiserat de här nämnda ekonomiska problemen.
Liksom i föregående års verksamhetsberättelse vill den ånyo uttrycka den
förhoppningen att riksbanksfullmäktige och riksdag skall kunna finna en
lösning som innebär att fonden kan fortsätta sin verksamhet på minst
nuvarande reala kapacitetsnivå.
Uppföljning av verksamheten
Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför enligt
styrelsens mening angeläget att resultat som tas fram blir bekantgjorda och
att de kan bli föremål för diskussion och kritisk granskning. Under året har
bl. a. ett antal sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats.
Arbetsmarknads- och utbildningsutskotten hade i maj 1979 tillfälle att
med medverkande forskare diskutera resultat m. m. från ett antal projekt
rörande kvinnornas situation på arbetsmarknaden och frågor med anknytning
till forskning kring jämställdhet. De av fonden stödda projekten Kvinnan
på den svenska arbetsmarknaden (71/59), Tvärsnittsanalytiska kontaktstudier
av Norrlands handel och sjöfart (73/24), Familjen i den svenska
demografiska och sociala omvandlingen efter 1800 (75/92) samt symposierapporten
Forskning för jämställdhet (RJ 1973:3) introducerades av särskilt
engagerade ”opponenter”. Därefter gavs tillfälle till diskussion mellan
de närvarande riksdagsledamöterna och forskarna.
I slutet av mars 1979 anordnades ett symposium om ”teknik, politik och
samhällsdebatt” med deltagare från olika forskningsdiscipliner och samhällsområden.
Dokumentationen från denna sammankomst (de särskilt
skrivna uppsatserna, diskussionsanteckningar samt förhands- och efterhandskommentarer)
har publicerats i fondens skriftserie (RJ 1979: 4).
Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort s. k.
projektbesök vid ett antal forskningsinstitutioner, varvid ingående diskussioner
har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning. Områdesgrupperna
har också på olika sätt inom sina områden haft livliga kontakter
med företrädare för berörda forskningsdiscipliner. Resultaten av
Redog. 1979/80:15
6
gruppernas arbete har — när så varit möjligt — publicerats för att kunna
bedömas även av utomstående och förhoppningsvis också stimulera till
forskningsinsatser och utvecklingsarbete inom de aktuella områdena. Under
1979 har två rapporter från arbetet i gruppen Människan och kommunikationsteknologin
publicerats i fondens skriftserie. Dessa är I kulisserna,
om viewdata/datavision och andra medier som väntar på entré, (RJ 1979: 1)
samt Planera numera (RJ 1979: 2). Den senare innehåller redigerade versioner
av de 13 ansökningar som beviljats planeringsanslag inom området.
Ansökningarna hade utvalts bland 112 som hade kommit in efter det att
fonden vid årsskiftet 1977/78 hade utfärdat en särskild inbjudan att söka
anslag för planering av projekt inom området Människan och kommunikationsteknologin.
De åtgärder som beskrivits här ovan ingår som ett led i fondens strävan
att informera om sin verksamhet. Men tanken är också att göra det möjligt
även för utomstående att ta del av forskningens resultat, utgångspunkter
och förutsättningar samt att få underlag för bedömningar av de insatser
som gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Erfarenheterna från
de nämnda aktiviteterna är givetvis ofullständiga. Enligt styrelsens mening
tycks de emellertid kunna tolkas så att fondens resurser - genom att de
kan användas oberoende av disciplin- och sektorsgränser — utgör ett
mycket viktigt nyskapande komplement till de forskningsmedel som fördelas
genom forskningsrådsorganisationen och sektorsorganen och att fonden
har en unik ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.
Redog. 1979/80:15
7
Balansräkning
per den 31 december 1978 och 1979
| 1978 | 1979 |
Tillgångar Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa | 684 902 (X)0:— | 684 352 000:— |
Summa kronor | 694 487 310:18 | 703689363:69 |
Skulder Obligationers värderegleringskonto För pensionsavgifter m m reserverade Forskningsmedel för kommande år | 646675 395:96 1 691 959:65 | 646675 395:96 1 691 959:65 |
varav | (3 234 147:24) | (204 355:17) |
Summa kronor | 694487 310:18 | 703 689 363:69 |
Resultaträkning | ||
| 1978 | 1979 |
Intäkter Räntor på obligationer | 27 608811:20 | 35 544021:60 |
Summa kronor | 28352403:69 | 36864762:42 |
Kostnader Förvaltningskostnader Projektomkostnader | 1 350443:13 | 1 248 366:03 |
Summa kronor | 2 300372:41 | 2311950:38 |
Disponibla forskningsmedel nästa år 26052031:28 34552812:04
Redog. 1979/80:15
8
Specifikation av omkostnader för år 1979
A. Förvaltningskostnader
1. Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper
2. Lönekostnader kansli
3. Pensions- och sociala avgifter
4. Sjuk-, hälso-, personalvårds- o.
utbildningskostnader
5. Reseersättningar
6. Lokalkostnader
7. Expenser
varav inventarier 18 649:70
telefon 15 997:30
kopiering 48 672:—
kontorsmateriel 24566:25
övriga expenser 34 563:95
193 500:—
470632:65
233 562:—
8833:23
85043:40
114 345:55
142 449:20
I 248 366:03
B. Projektomkostnader
1. Arvoden till sakkunniga
2. Förvaltningsavgifter
3. Konferenser
4. Områdesgrupper
5. Övrig information
212 186:—
418 804:—
148 184:13
283 004:87
I 405:35
1063 584:35
En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet
och förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning.
Externrevision har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens
revisorer. Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet
med föreskrift i fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.
Stockholm den 18 februari 1980
Hans Meijer
Lars Wohlin
Jan Bergqvist
Karin Flodström
Lars Gustafsson
Bertil Fiskesjö
Gunnar Biörck
Linnea Hörlén
Bengt Gustafsson
Torsten Hägerstrand
Kai Siegbahn
Nils-Eric Svensson
Redog. 1979/80:15
9
Riksbankens jubileumsfond 1965—1979
I det följande presenteras under avsnitt A (s. 9-53) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1979 beviljats
anslag från fonden. Under avsnitt B (s. 54-91) redovisas i rubrikform och
ämnesvis samtliga projekt som hittills (1965-1979) beviljats anslag. Vidare
redovisas under avsnitt C (s. 92—95) vissa statistiska uppgifter rörande
verksamheten 1965—1979.
A. Nya projekt sorn beviljats anslag år 1979
EKONOMISK HISTORIA
Svante Beckman
Dnr: 79/98
Krispolitik och idéforskning — Studier med utgångspunkt från krispolitiken
i Sverige under 1930-talet
Undersökningen utgår från en relativt omfattande forskningsdebatt om
krispolitiken i Sverige under 1930-talet. Krispolitiken har betraktats som
ett avgörande steg i expansionen av statens roll i ekonomin. Dessutom har
krisprogrammet ansetts innebära en radikal förändring av den ekonomiska
politikens ekonomisk-teoretiska förutsättningar genom ”den nya ekonomin”
eller ”keynesianismen” och en sammanlänkande grundläggande förändring
i socialdemokratisk ideologi. Undersökningen har två huvudsyften.
Det ena är att kritiskt granska och föra vidare denna debatt. Resultatet
innebär en radikal avdramatisering av den ställning krispolitiken fått som
vattendelare i den ekonomisk-politiska och ideologiska utvecklingen. Studien
avser också att för ett längre tidsavsnitt visa på och analysera den
strategiska roll som gängse akademisk ekonomisk teori haft för att forma
socialdemokratisk ideologiutveckling under perioden 1918-1950. Det andra
huvudsyftet är att med utgångspunkt från en rad motsättningar i forskningsdebatten
om ”idéernas roll” i krispolitiken göra ett bidrag till den
övergripande metoddebatten om på vilket sätt studiet av idéutveckling och
ideologi förhåller sig till och kan samordnas med det vidare studiet av
samhällets förändringsprocess särskilt med avseende på den ekonomiska
strukturens förändring. Resultatet utgör ett angrepp på doktrinen om en
principiell klyfta mellan ”förståelseförklaringar” och ”orsaksförklaringar”
av idéer och handlingar och den i svensk metoddebatt omhuldade
distinktion mellan ”innehållslig” och "funktionell” idéanalys. Härvidlag
avser undersökningen att bidraga till raseringen av artificiella barriärer
mellan samhällsvetenskapliga analysriktningar.
Redog. 1979/80:15
10
Bertil Andersson
Dnr: 79/175
Kunskapsöversikt i ekonomisk historia
Projektets syfte är att utarbeta 12 kunskapsöversikter om forskningsläget
på utvalda speciellt viktiga fält inom svensk ekonomisk historia.
Dessa kunskapsöversikter utgör första steget i ett större arbete: en
modern sammanhängande handbok i svensk ekonomisk historia.
Jan Kuuse
Dnr: 79/184 B
Forskningsprogram: Telekommunikationer inom företag och andra organisationer
— då, nu och se’n.
Delprojekt I: Spridning av telekommunikationsteknik i ett historiskt
perspektiv.
Projektdelen Spridning av telekommunikation i ett historiskt perspektiv
behandlar teknisk utveckling i telefonin och telefonens spridning i Sverige
1880-1980. Forskningsarbetet koncentreras till två delområden, som har
störst relevans och intresse för övriga projektdelar och för framtidsbedömningen.
Det första delområdet gäller huvuddragen i svensk telekommunikationspolitik
och dess konsekvenser för teleteknisk utveckling och tar fasta på
initialskedets institutionella ram omkring 1880. Därefter har den tekniska
utvecklingen och telefonens spridning samvarierat med en politisk-administrativ
struktur så att Sverige som liten nation nådde en unik internationell
position som telefonproducent. Att mera i detalj undersöka hur detta gick
till kan ha stor betydelse för bedömningen av 1980-talets telepolitik. Det är
angeläget att haka på den inledande forskning, som redan gjorts på området
genom att mera systematiskt genomarbeta detta problemområde och
anpassa det till forskningsprogrammet i dess helhet.
Det andra delområdet behandlar sambandet mellan teknisk utveckling,
teknikens spridning och sysselsättning under 1900-talet. Undersökningen
om sysselsättningen innehåller en allmän del, där teleindustrins och teledriftens
olika delarbetsmarknader kartläggs och där den tekniska utvecklingen
beskrivs. Därefter följer två specialundersökningar. Den ena avser
sysselsättningsproblematiken för en tillverkningsindustri, som arbetat på
en internationell marknad och den andra berör telefonautomationen och
dess sysselsättningseffekter på driftsidan.
Som avslutande sammanfattning vill vi betona värdet av ett långtidsperspektiv
och vi ser delprojektets forskningsuppgift som en viktig pusselbit
inför forskningsprogrammets samlade framtidsbedömning.
Redog. 1979/80:15
11
FÖRETAGSEKONOMI
Christer Olofsson
Dnr: 79/40
Företagsutveckling och utveckling av ny verksamhet - förutsättningar
och hinder för framgång
Projektet syftar till att öka kunskapen om förutsättningar och hinder för
företagsutveckling och utveckling av ny verksamhet. Forskningen avser
organisationer som har till uppgift att medverka i utvecklings- och etableringsprocessen.
Ett speciellt intresse ägnas åt de regionala utvecklingsföretag
som skapas för att stödja utveckling av ny verksamhet i sysselsättningssvaga
delar av landet.
Teoretiskt inriktas arbetet mot att bidra till teoribildning avseende företagsutveckling
och utveckling av ny verksamhet och utgår bl. a. från slutsatser
som formulerats inom produktutvecklings- och innovationsforskningen,
t. ex. vad gäller svårigheten att inom ramen för befintlig verksamhet
åstadkomma genuin nyutveckling. Inom projektets ram inriktas tre
delprojekt mot (a) de regionala utvecklingsföretagens uppgifter, organisation
och utveckling, (b) urvals- och utbildningsproblem vid företagsutveckling
samt (c) risk och osäkerhet vid etablering av ny verksamhet.
Det empiriska arbetet utgörs av fallstudier och inom dessa av intensivstudier
av utvecklingsprojekt, varvid såväl organisation som omgivningsrelationer
ingår i studien. I en förberedande studie har en tentativ föreställningsram
utvecklats som ligger till grund för planeringen av detta projekt.
I ett vidare samhällsperspektiv avses forskningen ge underlag för slutsatser
om hur samhällets innovationsstödjande organ kan bidra till företagsutveckling
och utveckling av ny verksamhet.
Sten Jönsson
Dnr: 79/120
Praxis — uppkomst och förändring inom redovisningen
Under senare år har en rad institutionella och ekonomiska förändringar
inträffat i svenska företags miljö. Dessa förändringar har bland annat
medfört att nya krav ställs på företagens redovisning.
Kraven framförs från olika håll och oklarhet uppstår om hur den traditionella
redovisningsmodellen behöver anpassas. Ett behov av regler blir
följden. Modeller för till exempel inflationsredovisning och social redovisning
har emellertid haft obetydlig inverkan på redovisningspraxis. Samtidigt
förekommer till synes spontana förändringar som åtminstone delvis
kan förklaras som reaktioner på lagar och rekommendationer.
Det måste anses angeläget att förbättra förutsättningarna för att bedöma
Redog. 1979/80:15
12
hur och varför praxis inom redovisningsområdet förändras. Utformningen
av rekommandationer och anvisningar kan därigenom förbättras. Vidare
kan mera informerade ställningstaganden, t. ex. i samband med europeiska
harmoniseringssträvanden, göras.
Projektet avser att angripa detta i stort sett obeforskade område vars
aktualitet ökar till följd av strävandena mot medbestämmande och demokratisering.
Dick Ramström
Dnr:79/121
Företagsservicens möjligheter - en studie av en näringspolitisk insats och
dess genomförande
Samhället har sedan länge stött de mindre och medelstora företagen
genom s. k. företagsservice som kanaliserats genom utvecklingsfonderna
(tidigare företagareföreningar). 1 takt med att industripolitiken byggts ut
under 1970-talet har också företagsservicen fått en förändrad inriktning
och omfattning. Tidigare omspände företagsserviceinsatser främst analyser
av företag, administrativ och i viss mån teknisk rådgivning, medan
marknadsföring och produktutvecklingsaktiviteten i dag fått en mycket
prioriterad ställning.
Arbetet vid fonderna visar dock att det är svårt att verkställa de industripolitiska
besluten just inom marknadsföring och produktutveckling, beroende
på dessa funktioners speciella karaktär.
Orsaken till att man i tidigare utredningar i stor utsträckning förbisett
detta beror på att dessa bygger på ett begränsat systemsynsätt. Därigenom
beaktas t. ex. inte företagarens subjektiva upplevelse av företagsservicen.
Detta projekt syftar till att genom ett vidareutvecklat systemsynsätt
kompletterat med ett aktörsinriktat synsätt belysa möjligheterna att bedriva
aktiv företagsservice inom marknadsföring och produktutveckling.
Fallstudier skall genomföras i ett mindre antal företag där sådana insatser
förekommit.
Motiven för att genomföra projektet utgörs dels av den direkta nytta
utvecklingsfonden har av en omfattande genomgång av företagsserviceproblematiken,
dels kommer erfarenheter och kunskaper att kunna överföras
till genomförande av andra samhälleliga insatser.
Redog. 1979/80:15
13
Kjell Nowak
Dnr: 79/184 D
Kommunikation på kontor: Kommunikationsanalys av arbetsbefattningar
som underlag för användning och utveckling av telekommunikation. Delprojekt
lil
Projektet har två utgångspunkter. Den ena: att anknyta till en internationellt
framväxande forskningsgren som kallas ”organizational communication”.
I all organisationsteori ingår antaganden om kommunikationens
roll, men från vetenskaplig synpunkt är det väsentligt att i Sverige introducera
forskning som betraktar kommunikation på arbetsplatsen som en
självständig kraft, ett studieobjekt i sig. Den andra utgångspunkten gäller
projektets samhällsrelevans. Allmänt kan sägas att teknikutvecklingen bör
vägledas av sociala behov, och en grundläggande förutsättning för detta är
att begrepp och metoder skapas för systematisk beskrivning av sådana
behov eller krav. Projektet syftar till detta.
Syftet är att beskriva kommunikationsförhållanden av flera slag på arbetsplatser
av kontorstyp. Beskrivningen skall kunna identifiera problem
och i en första fas inriktas den på kommunikation som kan härledas ur
arbetsuppgiftens innehåll. Beskrivningen gäller såväl individens som organisationens
krav eller behov, och skall särskilt belysa vilken roll som
spelas av telekommunikationer.
Det krävda tillvägagångssättet innefattar tre slag av undersökningar. Ett
slag är beskrivning av kommunikationsbeteende som uppvisas av olika
anställda. Dessa representerar 4-6 befattningar inom 4-6 företag, och
befattningarna speglar olika nivå och olika komplexitet. Ett andra slag
består i detaljerad analys av befattningarnas arbetsinnehåll, framför allt
vad gäller vilken kommunikation och information som behövs. Ett tredje
slag utgörs av en kartläggning av de tekniska, organisatoriska och individuella
förutsättningar för kommunikation som råder på arbetsplatsen.
Resultaten kommer att kunna bilda underlag för identifiering av kommunikationsproblem
- för individen såväl som för organisationen — genom
att data från de tre slagen av undersökningsansatser ställs mot varandra.
Projektet är starkt metodutvecklande, men materialet som samlas
in rymmer också beskrivningar som kan ge upphov till antaganden om
”typiska” kommunikationsproblem och möjligheterna att komma till rätta
med sådana.
Redog. 1979/80:15
14
NATIONALEKONOMI
Lars Lundberg
Dnr: 79/22
Internationell konkurrenskraft, strukturomvandling och regional utveckling
Projektets
utgångspunkt är att förändringar av den svenska industrins
internationella konkurrenskraft och specialisering kommer att ha en avgörande
betydelse för utvecklingen av den svenska näringsstrukturen och
därmed också för den regionala utvecklingen i Sverige. Arbetet kommer
att koncentreras kring fyra frågeställningar:
- Hur utvecklas den internationella specialiseringen inom den konkurrensutsatta
sektorn i svenskt näringsliv? Vilka är dess förklaringsfaktorer,
och vilka tendenser kan spåras?
— Vilka blir de regionala konsekvenserna av olika utvecklingsalternativ
för den svenska industrins specialisering? Hur påverkas sysselsättningen
i olika regioner i Sverige av förändrad internationell konkurrenskraft
inom olika sektorer av svensk industri?
— Hur sprider sig strukturomvandlingsimpulser, som initierats av förändrad
internationell konkurrenskraft, från en regions basnäringar till dess
övriga näringsliv?
- Vilken roll kan den ekonomiska politiken spela i denna process? Vilka
möjligheter finns att styra strukturomvandlingsprocessen i önskad riktning
och i önskad takt?
Olle Krantz
Dnr: 79/28
Strukturförändringar i svensk ekonomi 1800-1980. Konstruktion och analys
av nationalproduktserier.
Projektets syfte är att på grundval av nykonstruerade volymserier i
anslutning till nationalprodukten genomföra en analys av den svenska
ekonomins strukturförändringar 1800—1980 — alltså i ett långsiktigt perspektiv.
En periodisering av förloppet blir därvid väsentlig att göra liksom
en karakteristik av de homogena perioderna. Detta kräver att de grundläggande
serierna konstrueras på ett för strukturanalysen relevant sätt, dvs.
att den metod som används innehåller klara kriterier för hur konstruktionen
skall ske. En sådan metod har börjat utarbetas.
Ett väsentligt inslag i projektet blir också att försöka skatta den icke
marknadsförda produktionen för att därigenom kunna analysera den fundamentala
strukturförändring som marknadsekonomins utbredning i samband
med industrialiseringen innebar.
Redog. 1979/80:15
15
För att det övergripande syftet skall kunna uppnås måste ett antal
delundersökningar göras. Dessa får en viss tyngdpunkt på sektorsförändringarna
under 1800-talet eftersom inga serier över nationalprodukten existerar
före 1861. Men även för tiden därefter krävs en mängd beräkningar
eftersom nuvarande serier lider av svagheter i olika avseenden.
Karl G. Jungenfelt
Dnr: 79/61
Fördelningseffekter på marknaden för egnahem och bostadsrätter
1960- och 70-talens värdestegringar på småhus och bostadsrätter har
resulterat i betydande förmögenhetsomfördelningar. Det är omstritt vilka
som varit de viktigaste orsakerna till denna utveckling. Att undersöka
detta är en angelägen forskningsuppgift särskilt för att avgöra huruvida
utvecklingen är tillfällig eller varaktig. Detta är uppgiften för delprojekt I.
Där ska utvecklas teoretiska modeller som belyser prisutveckling på såväl
kort som lång sikt. Speciell vikt ska läggas vid faktorer som lånevillkor,
inflation och skatteregler samt vid samspelet mellan egnahemsmarknaden
och hyresmarknaden. Vilka faktorer som haft störst betydelse för den
historiska prisutvecklingen ska undersökas empiriskt med regressionsanalys.
Oavsett huruvida värdestegringarna kommer att fortsätta eller inte
torde det vara väsentligt att minska det skattemässiga gynnandet av
boende i egnahem i förhållande till boende i hyreshus. Övergångsproblemen
i samband med ändringar av skatte- och finansieringsregler har rönt
förhållandevis liten uppmärksamhet i litteraturen. Att undersöka dessa och
diskutera tänkbara kompensationssystem från fördelningssynpunkt är
uppgifter för delprojekt 2. Huvuddelen av all nyproduktion av småhus
försäljs via olika småhusköer till produktionskostnad, vilken understiger
marknadspriset med avsevärda belopp. Delprojekt 3 ska undersöka fördelningseffekterna
av detta system.
Lennart Ohlsson
Dnr: 79/62
Konsekvenser för sysselsättning och ekonomisk tillväxt av förändrade
komparativa fördelar — historiskt och i framtiden
Syftet med projektet är att försöka identifiera strategier för den långsiktiga
ekonomiska politiken som maximerar uppfyllelsen av ambitiösa tillväxt-,
struktur- och fördelningsmål i en liten öppen ekonomi, som till följd
av ändrade komparativa fördelar utsätts för starka strukturomvandlingsimpulser.
Studien är helt inriktad på Sverige. En bärande idé är att genomföra
både historiska studier (perioden 1965-79) och framtidsstudier för att i de
senare kunna ta hänsyn till viktiga egenskaper hos den svenska ekonomins
Redog. 1979/80:15
16
funktionssätt. Den historiska analysen inbegriper dels utveckling av kriterier
på komparativa fördelar, dels detaljerade analyser av samband mellan
teknologi, komparativa fördelar och arbetsfördelning. Framtidsanalysen
omfattar dels utarbetande av tänkbara scenarios för världsmarknadsutvecklingen,
dels analyser av den tänkbara inverkan av dessa världsmarknadsframtider
på svensk sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Dessa
projektioner förs sedan vidare genom konsekvensanalyser för den regionala
fördelningen av sysselsättningen. Tidshorisonten bakåt och framåt är 15
å 20 år.
Charles Stuart
Dnr: 79/71
Skattesystemets ekonomiska konsekvenser
Ekonomer har sedan länge intresserat sig för skatternas effekter på
effektivitet, inkomstfördelningen och tillväxten i ekonomin. Det har dock
saknats praktiskt tillämpbara metoder för att beräkna effekterna av olika
skatter med hänsyn till bl. a. konsumenternas och producenternas direkta
och indirekta anpassning till dessa skatter. En ny metod för utvärdering av
skattesystemets effekter har emellertid nyligen utvecklats av utländska
forskare. Denna metod innebär att man numeriskt beräknar hur olika
skatter påverkar priser och kvantiteter för olika varor, tjänster och produktionsfaktorer.
Därigenom kan man också beräkna hur skatter påverkar
den totala produktionen samt fördelningen av inkomsterna i ekonomin.
Syftet med detta projekt är att konstruera motsvarande modell för den
svenska ekonomin samt att använda denna modell för att undersöka effekterna
av olika skatter. Inom detta projekt avser vi att undersöka i vilken
utsträckning utvecklingen av beskattningen av kapital och arbete kan
förklara den avsevärt lägre tillväxttakten som noterats i Sverige under 70-talet jämfört med tidigare perioder och, vilket är mera intressant, jämfört
med andra industrialiserade marknadsekonomier. Denna fråga är givetvis
av högsta betydelse för den ekonomiska politiken i Sverige samt för många
liknande länder som genomgår en liknande utveckling av skattesystemet
med en 5-10 års eftersläpning. Vi avser också undersöka effekterna på
total produktion och inkomstfördelning från olika typer av ändringar i
skattesystemet, som t. ex. en partiell eller total övergång från inkomstskatter
och arbetsgivareavgifter till en utgiftsskatt av Lodins modell, produktionsskatter
eller en högre moms. Dessa frågor har stor aktualitet för den
pågående skattedebatten i Sverige, samtidigt som debatten utmärks av stor
brist på kunskap inom dessa områden.
Redog. 1979/80:15
17
Assar Lindbeck
Dnr: 79/186
Europeiska länders relativa konkurrenskraft: En undersökning av den
inomeuropeiska handelns utveckling efter tillkomsten av EG och Efta.
Från början av 1960-talet fram till mitten av 1970-talet har Västeuropa
gradvis utvecklats till ett frihandelsområde för industrivaror (manufactures)
i och med bildandet av EG och Efta. Den härigenom ökade inomeuropeiska
konkurrensen kan förmodas ha medfört att handelsmönstret
ändras mot en produktionsstruktur som i högre grad avspeglar de enskilda
ländernas relativa konkurrenskraft. Tidpunkten har nu kommit då effekterna
av EGs och Eftas bildande bör ha mognat ut och därmed finns nu -efter 20 års integrationssträvanden — en möjlighet att utvärdera dessa
effekter, speciellt tack vare förekomsten av OECDs goda och jämförbara
handelsstatistik för perioden 1962-77.
Av särskild betydelse är frågan om vilka produkter enskilda länder har
bäst förutsättningar för att producera och konkurrera med på världsmarknaden.
En metod att systematiskt behandla detta problemkomplex är just
att utifrån studier av handelsmönster och dess förändringar dra slutsatser
av enskilda länders konkurrenskraft.
Frågor kring den internationella arbetsfördelningen och förändringar i
världens handelsmönster har under lång tid rönt politikers och ekonomers
stora uppmärksamhet på grund av deras konsekvenser för enskilda länders
strukturomvandling. Genom ökad kunskap om handelns bestämningsfaktorer
hoppas man att bättre kunna förutse på vilket sätt den av internationell
konkurrens betingade strukturomvandlingen kan komma att påverka
industrier och regioner. Vidgad frihandel i Västeuropa, allomfattande tullliberaliseringar
och ökad konkurrens från en mindre grupp u-länder, i
kombination med de senaste årens låga tillväxt och sysselsättningsproblem
ger därför ett projekt om handel och strukturomvandling stor och långvarig
aktualitetet.
Projektet syftar således till att genom bearbetning av handelsstatistik
utröna de europeiska ländernas relativa konkurrenskraft. Projektet har
betydelse ur vetenskaplig synpunkt främst genom att det möjliggör test av
olika generella hypoteser inom handelsteorins område, samt ur praktisk
politisk synpunkt främst genom att det innebär en systematisk analys av
specialiseringsmönstret inom Västeuropa. Projektet har allmän betydelse
för Sverige genom att en dominerande andel av Sveriges handel sker med
EG och Efta (1976: 72%). Speciellt utgör en undersökning av vilka varor
som Sverige framgångsrikt kan konkurrera med ett värdefullt tillskott till
vår kunskap om vad som bestämmer den svenska strukturomvandlingen.
2 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Redog. 1979/80:15
18
KULTURGEOGRAFI
Bengt Sahlberg
Dnr: 79/184 C
Teleteknikens konsekvenser för sysselsättning och arbetsplatsorganisation.
Delprojekt II.
Det är ovedersägligt att tekniska innovationer har haft och i framtiden
kommer att få betydande konsekvenser för sysselsättning och rumslig
organisation. Såväl samhällsplanerare som tekniker har också allt starkare
betonat behovet av att mera systematiskt utvärdera och medvetet påverka
utformningen av sådana tekniska innovationer som kan få genomgripande
effekter på sysselsättning och arbetsplatsorganisation.
Inom delprojekt 11 är syftet främst att söka belysa på vilket sätt teleteknikutvecklingen
och spridningen av teleteknik påverkat och kan komma
att påverka sysselsättning och arbetsplatsorganisation med betoning på det
geografiska perspektivet. Kunskaperna på det aktuella området är mycket
begränsade och empiriska studier saknas så gott som helt såväl i Sverige
som utomlands.
Projektet är starkt empiriskt förankrat och arbetet kommer till stora
delar att baseras på ett unikt material över industrins utveckling i Sverige
under den senaste 15-årsperioden. Materialet innehåller tidsserieuppgifter
om i stort sett samtliga arbetsställen i landet inom nämnda näringsgren.
Genom en kartläggning av olika arbetsställens tillgång till och utnyttjande
av telehjälpmedel regionalt och över tiden, bör det vara möjligt att åtminstone
få en uppfattning om styrkan i samspelet och växelverkan mellan
teleteknik, sysselsättning och arbetsplatsorganisation. Även om den empiriska
delen begränsas till industrisektorn kommer den mer övergripande
diskussionen att omfatta företag och organisationer inom hela näringslivet
och förvaltningen.
Projektet ingår som ett delprojekt i ett större tvärvetenskapligt projekt
med titeln ”Telekommunikation inom företag och andra organisationer -då, nu och se’n”.
Thomas Falk
Dnr: 79/194
Economic and Social Effects of the Diffusion and Development of Interpersonat
Communications Technologies in Sweden and the United States.
The proposed research is designed to provide insights into intercommunications
history and intercommunication policy questions in Sweden
and the United States. We will examine the economic and social effects of
Redog. 1979/80:15
19
the diffusion and development of Communications technologies between
1800 and 1975. This examination will establish a basic historical record. It
will also yield historical analogs of current Communications policy problems.
The historical record and the historical analogs will then be used to
answer general questions such as:
1) Havé Communications technologies promoted population dispersal or
population concentration?
2) How do Communications technologies make places more dependent on
each other? What problems arise from increased interdependence?
3) How can nationwide postal and telephone services be maintained despite
rising costs, declining revenues, and competition from newer
media? How can equality of Communications services among places be
maintained despite these same forces?
4) How can the Swedish Communications experience be applied to problems
in the United States, and vice versa?
Answers to these questions will be valuable to scholars interested in the
economic and social effects of Communications. The answers will also be
helpful to administratörs and elected officials responsible for formulating
Communications policies.
SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI
Aleksandra Ålund
Dnr: 78/165
Migration and the Process of Social Changé: The Case of the Contemporary
Yugoslav Emigrants
Från Jugoslavien har ca en miljon människor utvandrat till Västtyskland,
Schweiz, Sverige osv. Vad betyder det för dessa människor att
ryckas ur sitt sociala och kulturella sammanhang och bosätta sig i en helt
ny miljö i en helt annan samhällstyp med andra värderingar och andra
seder? Om detta vet vi alltför lite. Den forskning som bedrivits kring
invandrarfrågor har i alltför liten utsträckning sysslat med bakgrunden till
den kulturkrock som uppstår vid invandrarnas möte med sitt nya hemland.
I projektet ”Migration och sociala förändringsprocesser” sökes sammanfattningsvis
svar på frågan: Hur återverkar de jugoslaviska utvandrarnas
bakgrund på deras familjestruktur och sociala relationer i Sverige? Utan
insikt i kopplingen mellan ”igår” och ”idag” och utan förståelse för
invandrarnas olikartade kulturella arv går det inte att förklara eller förstå
variationer i invandrarnas nya situation eller skillnader mellan olika gruppers
nuvarande villkor och framtida möjligheter. Denna koppling utgör
grunden för förståelsen av de sociala förändringsprocesserna som är
knutna till invandringen och är samtidigt kärnan i den alternativa metodologiska
ansats som det här planerade projektet bygger på. Projektet som
Redog. 1979/80:15
20
avses pågå under 2 år innefattar undersökningar bland invandrare i olika
svenska samhällen och av återvändare i Jugoslavien.
Prof. Walter Korpi
Dnr: 79/80
Svensk socialpolitik i internationell belysning: En studie av socialpolitiska
strategier, deras bakgrund samt konsekvenser för ojämlikhet och fattigdom.
Projektets syfte är att mot bakgrund av teorier om ojämlikhet och
fördelningsprocesser i samhället analysera den svenska socialpolitikens
framväxt och karaktär samt dess konsekvenser för ojämlikhet och fattigdom.
Detta görs genom att jämföra den med socialpolitiken i vissa andra
västländer.
Projektet avser att bidraga till besvarandet av följande frågor. Vilka
sociala processer och förhållanden i samhället skapar ojämlikhet och fattigdom?
Vilka grundläggande dimensioner kan urskiljas i olika socialpolitiska
åtgärder och hur tenderar dessa att föras ihop till olika typer av
socialpolitiska strategier? Vilka politiska, ekonomiska och sociala faktorer
kan förklara skillnaderna mellan de socialpolitiska strategierna i olika
länder? Har olika socialpolitiska strategier olika effekter på ojämlikhet och
fattigdom? Hur har de socialpolitiska strategierna förändrats? Kan olika
socialpolitiska strategier påverka det stöd resp. motstånd som en omfördelande
politik möter bland väljarna?
Socialpolitiken i 18 västländer kommer att studeras. Ett mindre antal
länder, utvalda på teoretiska grunder, intensivundersöks. Tyngdpunkten i
analysen kommer att ligga på svenska förhållanden.
Genom att bidra till den socialpolitiska teoribildningen och kunskapsbasen
kan projektet hjälpa till att klargöra de handlingsalternativ som reformpolitiken
har. Det blir därigenom lättare att sätta in diskussionen t. ex. om
det bidragspolitiska systemet i ett principiellt sammanhang. Det empiriska
studiet av socialpolitikens effekter på ojämlikhet och fattigdom kan lämna
underlag för en bedömning av sannolika konsekvenser av olika reformstrategier.
Bo Lewin
Dnr: 79/173
Ungdom och sexualitet
Syftet med projektet är att söka identifiera de mekanismer som skapar
unga människors sexuella föreställningar samt att analysera hur dessa
mekanismer fungerar. Detta innebär att ungdomars referensramar och de
grupper till vilka ungdomar med olika social bakgrund och varierande
Redog. 1979/80:15
21
sexuell erfarenhet medvetet och omedvetet refererar till avses att identifieras.
Den enskildes föreställningar skall sättas i relation till inom kamratgruppen
förekommande föreställningar och normer.
Frågeställningarna kommer att belysas genom insamlande och analys av
surveydata, analys av registerdata och sekundäranalys av befintliga data,
som ej färdiganalyserats. Med befintliga data avses i första hand ett material
omfattande såväl enkäter som ostrukturerade intervjuer som insamlats
bland skolungdom. Med befintlig statistik avses främst den sedan lång tid
förda och på ålder nedbrytbara statistiken över sexuellt överförda infektioner.
De surveydata som kommer att insamlas som ett led i detta projekt
blir av två slag. Dels kommer data av mer ”ytlig” karaktär att insamlas
från ett större representativt urval, dels kommer data av mer ”djupgående”
natur att insamlas från ett antal mindre och strategiska urval. Inom
dessa senare strategiska urval kommer mer strukturerade intervjuer och
enkäter att kompletteras med s. k. djupintervjuer.
Forskning inom detta område måste bedömas som varande av mycket
stort intresse för den fortsatta planeringen och utformningen av den service
samhället erbjuder i form av familjeplaneringsmottagningar, speciella
ungdomsmottagningar och undervisning i samlevnadsfrågor. Föreliggande
projekt kommer att ge värdefull kunskapsbakgrund vad gäller ungdomars
föreställningar, faktiska beteenden och referensramar.
Gunnar Boalt
Dnr: 79/182
Den politiska åsiktsbildningen inför valet 1979. En efterundersökning.
Enkätundersökning av politiska sympatier som insamlats våren 1979. Vi
har lagt huvudvikten inte vid deras fördelning utan vid deras motiv: den
politiska debatten har följts fram till formulärets tryckning i maj och
registrerat de krav eller politiska behov som förts fram. Frågorna om
vilken vikt de tillfrågade tillmäter behoven har utformats i samråd med de
politiska partierna, som även svarat för en stor del av kostnaderna.
Teorin bekom undersökningen redovisas i bilagor. Den förutsätter att de
politiska behov som presenteras i massmedia är de egentliga motiven till
det politiska ställningstagandet. Men i många fall får de sin slagkraft från
andra, djupare liggande motiv, som verkar på lång sikt. Dessa djupare
motiv kan teoretiskt sett påvisas med avancerade analysmetoder, som är
tidsödande och kostsamma. Därför har vi inte beaktat dem vid vår planläggning,
kostnadskalkyl eller publicerade rapporter. Men en sådan ingående
analys av enkätmaterialet har naturligtvis stort praktiskt politiskt
intresse och betydande vetenskapligt värde.
Redog. 1979/80:15
22
Torsten Österman
Dnr: 79/224
Studie inför folkomröstningen 1980
De indikatorer på opinionen i kärnkraft sfrågan som använts består av ett
stort antal enkät- och intervjufrågor, varav många förekommer identiskt
formulerade vid flera mättillfällen. Detta, tillsammans med materialets
stora bredd i övrigt, möjliggör relativt preciserade jämförelser av förändringar
i tiden samt ger underlag för beskrivning av sammanhanget och
orsaksmönster bakom allmänhetens inställning i energifrågan.
Avsikten med framför allt mätningarna av kärnkraftsopinionen, har varit
att försöka följa en opinionsbildningsprocess från början till slut. Då mätningarna
startade i december 1979 var kärnkraftsfrågan ny för den bredare
allmänheten och opinionsbildningen i sin linda. Under tiden sedan dess har
partipolitiska sympatier och annat medverkat till en utveckling av opinionsbildningen.
Den planerade folkomröstningen omkring mars 1980 kommer
att kunna skapa det klimax — en slags slutpunkt i opinionsbildningen
- som av allt att döma kan ge oss tillfälle att genomföra en vetenskapligt
unik studie.
STATSKUNSKAP
Christer Jönsson
Dnr: 79/25
Staterna och de internationella organisationerna
Bakgrund och motiv: Kunskapen om de internationella organisationerna
och den internationella byråkratins makt och inflytande är f. n. otillräcklig,
vilket bl. a. gör det komplicerat för små stater som Sverige att bedöma de
beroendeförhållanden som kan uppstå för den enskilda staten då den
nationella suveräniteten partiellt överges och politiskt ansvar överförs till
de internationella organisationerna. Forskning som berör detta problemområde
är därför angelägen.
Syftet med projektet är att få systematisk kunskap om aktuella samarbets-
och inflytandemönster mellan staterna och de internationella organisationerna.
Den internationella byråkratins maktposition kommer att studeras
ingående. Därvid kommer förmågan hos de enskilda staterna och de
internationella organisationernas politiska organ att styra och kontrollera
den internationella byråkratin att belysas.
Denna problematik kommer att illustreras med fallstudier av vissa internationella
organisationer av såväl mellanstatlig som icke-mellanstatlig karaktär.
Då studien kommer att omfatta flera olika typer av internationella
organisationer kommer förutsättningar att skapas för en komparativ disposition.
F. n. övervägs följande studieobjekt: IATA, WHO, IAEA.
Redog. 1979/80:15
23
Kjell Goldmann
Dnr: 79/52
"Demokrati och byråkrati i utrikespolitik och inrikespolitik”
”Demokrati och byråkrati i utrikespolitik och inrikespolitik” är ett samarbetsprojekt
mellan de statsvetenskapliga institutionerna i Stockholm,
Umeå och Uppsala. Avsikten är att undersöka samspelet mellan väljare,
politiker och förvaltning under beslutsprocesser inom fyra olika samhällssektorer,
och särskilt förvaltningens roll i detta sammanhang. Huvudfrågan
är: i vad mån fungerar detta samspel på ett sätt som kan anses
demokratiskt?
Det är en vanlig uppfattning att försvarspolitiska beslut kommer till på
ett icke helt demokratiskt sätt: en upplyst folkopinion saknas, politikernas
åsiktsrepresentativitet är låg, förvaltningen - den militära lika väl som den
civila — påverkar politiken i extremistisk riktning. Som skäl till att detta är
naturligt åberopas ibland dels att försvarspolitiken är omvärldsorienterad,
dels att den är expertberoende. Projektet är upplagt så att beslutsprocessen
inom försvarsområdet jämförs med den inom tre andra sektorer, inom
vilka omvärldsorienteringen och/eller expertberoendet kan antas vara
mindre utpräglade. Tänkbara jämförelseobjekt är vissa aspekter av
utrikespolitiken, skolpolitiken och arbetsmarknadspolitiken.
I projektets första fas görs teoretiska studier i syfte att precisera innebörden
i föreställningen om en demokratisk beslutsprocess liksom av
nyckelbegreppen omvärldsorientering och expertberoende. I den andra
fasen görs två större empiriska undersökningar: en jämförande analys av
fyra beslutsprocesser, eventuellt från de nyssnämnda fyra sektorerna,
samt en intervjuundersökning bland politiker och surveyundersökning
bland väljare om attityder inom samma fyra sektorer. I projektets tredje
fas utarbetas en sammanfattande slutrapport.
Sören Holmberg
Dnr: 79/88
MASSMEDIER OCH VÄLJARE: Studier kring medieinnehåll och medie
effekt er under 1979 års valrörelse
Projektet avser att besvara frågeställningar kring massmediernas innehåll
och effekter under 1979 års valrörelse. Studierna, som bedrivs i
samverkan med den av Statistiska Centralbyrån finansierade väljarundersökningen
1979, skall ses mot bakgrund av den ökade rörligheten i den
svenska valmanskåren.
Projektet omfattar fyra delstudier av massmediernas innehåll. Avsikten
är dels att analysera själva innehållet och dess egenskaper, dels att studera
effekterna av detta innehåll på väljarna. Det senare möjliggörs genom att
innehållsanalysen och intervjuundersökningen utförs parallellt.
Redog. 1979/80:15
24
Delstudie 1. VALRÖRELSEN 1979. Analys av massmediernas bevakning
av valrörelsens fem sista veckor. Bl. a. studier av vilket värde olika medier
har som informationsunderlag för väljarnas politiska ställningstagande.
Delstudie 2. VALÅRET 1979. En studie av storstadspressens och Rapports
bild av politik och samhälle valåret 1979. Tidningarnas förstasidor
analyseras från årets böljan till valdagen.
Delstudie 3. SPECIALSTUDIER 1979. Analys av speciella sakfrågor och
händelser som inträffat under året. Metodstudier av tidningsurval m. m.
Delstudie 4. MELLANVALSSTUD1ER 1980-81. Studier av hur ett begränsat
antal medier bevakar politik när den inte är så framträdande som
under ett valår.
MASSMEDIER OCH VÄLJARE: Studier kring medieinnehåll och medieeffekter
under 1980 års folkomröstningskampanj
Projektet avser att besvara frågeställningar kring massmediernas innehåll
och effekter under 1980 års folkomröstningskampanj om kärnkraften.
Studierna ingår i det av Riksbankens jubileumsfond finansierade forskningsprojektet
”Massmedier och väljare” och bedrivs i samarbete med
1979 års valundersökning.
Projektet omfattar tvä delstudier. Dels en studie som analyserar massmediernas
bevakning av energi- och kärnkraftsfrågorna 1976—1980, dels
en studie som analyserar själva folkomröstningskampanjen i medierna.
Dr Ibrahim al-Wahab
Dnr: 79/141 p
Publiceringsgaranti för boken "The Swedish Institution of Ombudsman"
Bengt Jacobsson
Dnr: 79/187
Förvaltning och politik — en jämförande analys av olika myndigheters
relation till departementet
Föreställningen om myndigheten som passiv verkställare av redan fattade
beslut ter sig alltmer föråldrad. Många ämbetsverk har idag viktiga
funktioner i den politiska processen. Myndigheter planerar långsiktigt,
utreder och samordnar verksamheten inom sina områden. Dessutom är det
allt vanligare — till följd av den ökade ramlagstiftningen - att myndigheter
preciserar innehållet i lagstiftningen.
Myndighetsrollen förändras, men förändringens innebörd är långtifrån
klarlagd. Ett centralt problem är hur myndigheterna skall styra denna
”nya” förvaltning. De - företrädesvis ekonomiska - metoder som utvecklats
i detta syfte verkar inte ta tillräcklig hänsyn till politikernas plats i
styrprocessen.
Redog. 1979/80:15
25
Detta projekt skall ge en förbättrad bild av relationen mellan departement
och myndigheter. Fallanalyser kommer att göras på sex myndigheter:
två planerande, två normgivande samt två ”traditionellt” verkställande.
Syftena är att:
- analysera det inflytande myndigheterna har när viktiga förändringar
inom dess verksamhetsområde initieras, förbereds och genomförs
- analysera de interaktionsformer mellan myndighet och departement
som är betydelsefulla när dessa förändringar övervägs, och då särskilt
den betydelse som den formella budgetdialogen har.
Projektet skall bidra till debatten om förvaltningens roll i samhället.
Genom att få en riktigare bild av relationen departement-myndigheter,
som bl. a. tar hänsyn till skillnader mellan olika typer av myndigheter,
erhålls också en bättre bas för att diskutera behovet av institutionella
förändringar, t. ex. av budgetdialogen.
Olof Petersson
Sören Holmberg
Dnr: 79/191
Kvinnor och politik. En studie av resurser, åsikter och politiskt deltagande
på elit- respektive massnivå. En jämförelse mellan kvinnor och män.
Projektet omfattar två delprojekt.
Delprojekt 1 är en representationsstudie av politiskt aktiva kvinnor och
män i Örebro kommun.
Delprojekt 2 är en studie på massnivå som i huvudsak skall utnyttja data
från väljarundersökningar utförda i anslutning till riksdagsval och kommunalval.
Projektet avser att studera:
villkoren för och omfattningen av kvinnors deltagande i svensk politik,
åsiktsskillnader mellan män och kvinnor när det gäller politiska sakfrågor,
könsskillnader när det gäller former för politisk aktivitet.
Grundläggande frågeställningar är:
Kan vi förvänta oss andra politiska beslut om kvinnors politiska representation
ökar?
Vilka faktorer har störst inverkan på kvinnors politiska aktivitet?
Redog. 1979/80:15
26
INFORMATIONSBEHANDLING
Björn Elsässer
Dnr: 79/127
Spridning av datateknik och datateknikens arhetskraftseffekter inom industriproduktionen
Projektets
syfte är att klarlägga hur användningen av datateknik sprids i
svensk industri och vilka konsekvenser spridningen får i olika avseenden
såsom produktivitet, sysselsättning och yrkesstruktur, branschstruktur
och internationell konkurrenskraft.
Kunskap om spridningens hittillsvarande effekter och troliga framtida
konsekvenser är av samhällsekonomiskt intresse för att avgöra om t. ex.
industripolitiska åtgärder är önskvärda. Kunskap om hur spridningen går
till och vad som bestämmer spridningsförloppet är då nödvändiga för att
kunna sätta in sådana åtgärder som ger önskade effekter.
Projektet avser att studera nyckeltillämpningar av datateknologin, valda
därför att de möjliga konsekvenserna av deras spridning har stort samhällsintresse.
Numeriskt styrda maskiner och industrirobotar är två sådana
tillämpningar som skall studeras.
Spridningen av valda innovationer inom vissa användande branscher i
industrin kommer att studeras i detalj, med betoning på enskilda företags
adoption av dem, vad som styr företagen och effekterna på företagsnivå av
beslut om att anamma innovationerna. Sådan kunskap på företagsnivå är
nödvändig för att rätt förstå vad som händer på branschnivå och högre
nivåer då ny teknik sprids.
PSYKOLOGI/PEDAGOGIK
Kjell Härnqvist
Dnr: 79/57
Långtidseffekter av utbildning (LING)
LING-projektet jämför personer i 30-årsåldern som genomgått utbildning
av olika omfattning och art. Jämförelsen gäller dels deras aktuella
situation, dels deras tidigare erfarenheter av utbildning och arbete. Undersökningen
görs i två etapper, dels en enkät till ca 3 000 personer, dels en
intervju med ett något mindre urval ur samma grupp. Svaren analyseras ur
såväl innehållsliga som formella synpunkter, varigenom även personernas
kognitiva förmåga och kommunikationsfärdigheter belyses.
För deltagarna i undersökningen finns redan från 13-årsåldern information
inom det s. k. individualstatistikprojektet, och denna information används
nu för urvalet av personer och kontroll av deras utgångsläge i olika
hänseenden före differentieringen inom skolsystemet. Genom denna kon
-
Redog. 1979/80:15
27
troll blir det möjligt att analysera vilka skillnader i vuxen ålder som kan
betraktas som effekter av utbildningen och vilka som är effekter av bakgrundsskillnader
mellan personer som valt olika vägar inom skolsystemet.
Projektets betydelse ligger framför allt i möjligheterna att genomföra
denna kontroll av bakgrundsolikheter, vilka som regel inte förelegat i
tidigare försök att belysa långtidseffekter av utbildning på kognitiv förmåga
(jfr Härnqvist, ”Enduring effects of schooling—a neglected area in
educational research”, Educational Researcher, Nov. 1977).
Birgit Hellbom
Dnr: 79/104
TV-våld
Projektet ”TV-våld. En innehållsanalys” avser en fullständig analys av
det totala TV-utbudet under en månad (ca 400 timmar) under hösten 1978.
De få svenska undersökningar som finns och som avsett att påvisa övergående
eller stadigvarande reaktioner hos barn har aldrig tidigare relaterats
till ett totalt utbud av massmedias innehåll. Med andra ord vet man
egentligen inte vad innehållet innehåller.
Metod: Analysen har genomförts som en fullständig innehållsanalys med
täckning av framför allt följande huvudkategorier:
— Fysiskt våld, som här omfattar både sådant intentionellt våld som
människor utövar mot varandra och ”blint våld”, sådant som drabbar
människor t. ex. i form av naturkatastrofer och olyckshändelser.
— Hot om fysiskt våld, uttryckligen eller i form av förberedelser för
intentionellt våld. Hit må även räknas sådana risker för naturkatastrofer
och olyckshändelser, som kan inge människor fruktan för efterföljande
skador.
— Andra former av psykiskt våld än sådant som innebär direkt hot om
efterföljande fysiskt våld. Hit räknas inte bara hån av olika slag utan också
att människor lämnas ensamma, isoleras, ställs åt sidan etc.
— Strukturellt våld i samhället, riktat mot grupper eller individer, inte
minst sådant våld som ingår i vårt samhälle, nämligen det som vuxna
utövar mot barn.
Projektets aktualitet: Undersökningen ger möjligheter till internationella
jämförelser då den metodik och de kategorier som använts torde vara
internationellt giltiga.
Statistisk bearbetning: Våldsinslagens längd, art och innehåll etc. för
olika programtyper kommer att belysas med hjälp av beskrivande statistik.
Projektets genomförande: Innehållsanalysen slutförd, analysmaterialet
inspelat och färdigkodat, 1978.02.01-1979.01.31 (halvtid). Framtill den 30
juni 1979 skall materialet vara statistiskt bearbetat i en preliminär rapport.
Från 1979.07.01 till 1980.06.30 (heltid) avses en grundligare analys av
materialet, en djupare teoretisk förankring samt en mer ingående statistisk
bearbetning.
Redog. 1979/80:15
28
Gunnar Jansson
Dnr: 79/149
Taktila bilder för synskadade
De synskadade har hittills endast i begränsad omfattning fått del av det
ökade utbudet av bildinformation. Syftet med projektet är att undersöka de
perceptionspsykologiska förutsättningarna för en förbättrad bildinformation
via två huvudgrupper av taktila bilder, nämligen reliefbilder och taktil
television. Studiet av reliefbilderna gäller dels olika produktionsmetoder
med hänsyn till diskriminerbarheten hos olika symboler som framställts
med dem, dels den mera generella frågan om vilka egenskaper hos en yta
som är viktiga för taktil diskriminering. Därvid planeras bl. a. en inventering
av metoder att framställa reliefbilder och en analys av ytstrukturernas
fysiska särskilt ”mikroskopiska" egenskaper. Beträffande den taktila televisionen
skall möjligheterna att ta in mera komplex information via en
matris av vibratorer studeras, särskilt med hänsyn till spatial, temporal och
”ljushets”-upplösning. Vid experimenten används en datorstyrd display
med 20x20 vibratorer med sex ”ljushets”-nivåer. Om huden klarar av
bilder i denna form visar det på möjligheten av en ”videobok” med
samtidig verbal och taktil information som skulle kunna komplettera talboken.
Ernest Hård
Dnr: 79/169
Beteendeutveckling och perinatal miljöpåverkan
Föreliggande projekt utgör en djurexperimenten studie av hur inflytanden
under fostertiden och nyföddhetsperioden inkluderande bl. a. farmaka
och stress under graviditeten kan påverka beteendeutvecklingen. Våra
möjligheter att spåra sådana skador i den kroppsliga utvecklingen är stora.
Däremot har vi få metoder att upptäcka sådana skador i beteendeutvecklingen.
Den långsiktiga målsättningen är att finna verkningsmekanismer
bakom så uppkomna skador, vilket skulle underlätta möjligheten att förebygga
och finna botemedel mot dessa. Projektet inkluderar utarbetande av
observationsmetoder för att karaktärisera den normala beteendeutvecklingen
samt störningar av denna utveckling orsakade av farmaka, alkohol
och stress under graviditeten.
Redog. 1979/80:15
29
Åke W. Edfeldt
Dnr: 79/178
SUSA, Studie av utgångsläget i Sverige inför agalagen.
Inom ramen för FN:s barnår (1YC 1979) har undertecknad genomfört en
av svenska Rädda Barnen bekostad internationell formulativ studie om
våld mot barn (Edfeldt, Å. W.: Violence Towards Children, Akademilitt.,
Stockholm 1979). Resultaten från denna studie visar att föräldrar och
lärare som använder uppfostringsvåld inte skiljer sig nämnvärt från varandra
vare sig när det gäller de utdelade kroppsliga bestraffningarnas
karaktär eller den teori om barnuppfostran som tar sig dessa uttryck.
En väsentlig uppgift för den nationella barnomsorgsforskningen världen
över blir därför att på nationellt representativa material utröna i vilken
omfattning föräldrar och lärare använder kroppsliga bestraffningar mot
barn, vilka former av bestraffningar som förekommer samt i vilka situationer
de kroppsliga bestraffningarna kommer till användning. Här projekterad
undersökning avser enbart att studera föräldrarnas uppfostringsvanor
i dessa avseenden.
Denna uppgift blir så mycket väsentligare som förbud mot föräldrars aga
infördes i vårt land genom lagändring per den 1 juli i år. Mot den projekterade
studiens resultat kan framtida effekter av denna lagändring utvärderas.
En uppföljande utvärdering ingår också i den totala projektplanen.
Endast USA kan i nuläget visa upp en motsvarande studie (R. J. Gelles,
1978). På detta tungt tabubelagda område är således behovet av empiriska
incidensstudier stort. Projektet SUSA är också avsett att vara en parallellstudie
till USA-studien samt till en parallellt planerad undersökning i
Holland.
JURIDIK
Lennart Åqvist
Dnr: 79/23
Oaktsamhet och uppsåt: en logisk undersökning av s. k. subjektiva rekvisit
i straffrätten.
Avsikten med denna undersökning är att söka föra den straffrättsvetenskapliga
analysen av oaktsamhets- och uppsåtsbegreppen framåt genom
att vidareutveckla och på konkret rättsfallsmaterial tillämpa den spelteoretiska
”trädmodel!” som först lanserades i L. Åqvist: Kausalitet och culpaansvar
inom en logiskt rekonstruerad skadeståndsrätt (Uppsala 1973) i
samband med fondens projekt RJ nr 68/35. Särskilt när det gäller oaktsamhet
har det begreppet fått en alltmer framskjuten ställning genom den
snabba teknologiska utvecklingen i samhället, där ökade skyddsbehov på
skilda livsområden avspeglas t. ex. i intensifierad arbetarskydds-, miljöoch
trafiklagstiftning, som i sin tur blir av straffrättslig betydelse. Redan
Redog. 1979/80:15
30
härav framgår att en förbättrad analys av oaktsamhetsbegreppet kan -liksom alltid när det gäller vetenskapligt framåtskridande - få betydelsefulla
praktiska verkningar härledda från de fördjupade teoretiska insikter
till vilka projektet avser att leda. Samma sak gäller //ppså/sbegreppet, som
av tradition intar en central plats i vår straffrätt. Man skall även komma
ihåg att i varje brottmål, oavsett vilket, måste domstolen ta ställning till
endera en fråga om oaktsamhet eller om uppsåt; detta illustrerar de s. k.
subjektiva rekvisitens stora vikt i vår straffrättskipning.
Avsikten är vidare att genomföra den åsyftade undersökningen, som är
av logisk, begrepps- och argumentationsanalytisk natur, som ett enmansprojekt
med mig själv som enda reguljärt arvoderade forskare, men givetvis
i samarbete med tillgänglig rättsvetenskaplig expertis, i första hand vid
Juridiska Institutionen i Uppsala. En första etapp (1 år) ägnas åt teorikonstruktion,
gemensam för oaktsamhets- och uppsåtsdelen, en andra etapp (2
år) åt teoritillämpning avseende oaktsamhet, och slutligen en tredje etapp
(2 år) likaså åt teoritillämpning, rörande uppsåt.
MEDICIN
Lars-M. Gunne
Dnr: 78/15!
Kontraktsbunden vård av missbrukare dömda för narkotikarelaterad
brottslighet
Engångsanslag för en halv GCMS-utrustning avsedd att användas för
narkotikaanalyser i urin i ett projekt ”Kontraktsbunden vård av missbrukare
dömda för narkotikarelaterad brottslighet”. Genomförandet av kontraktsvård
för narkomaner som alternativ till fängelse är avhängigt av
tillgång till analysmetod med högsta precision och specificitet och samtidigt
hög kapacitet för det avsevärda antal prover ett utbyggt behandlingsprogram
kan innebära.
Birger Åstedt
Dnr; 79/5
Undersökningar av specifik fibrinolyshämmare i placenta och undersökning
av dess betydelse vid försämrad placentacirkulation och därmed
bristfällig försörjning till barnet.
I Sverige är idag cirka 5 % av alla barn vid födelsen uttalat lågviktiga i
förhållande till sin graviditetslängd. Dessa barn utgör en högriskgrupp och
en del utvecklas sämre psykomotoriskt jämfört med vid födelsen normalviktiga
barn. Orsaken till försämrad tillväxt i livmodern är i vissa fall känd,
men i flertalet fall är den oklar. En försämrad placentargenomblödning är
den väsentligaste faktorn vid en för fostret bristfällig tillväxtmiljö.
Redog. 1979/80:15
31
Orsaken till en försämrad placentargenomblödning är i många fall trombotiseringar
i moderkakan. Genesen till dessa är rubbningar i blodets
levringsförmåga och förmåga att upplösa bildade koagler och blodproppar.
I moderkakan finns en specifik hämmare till det fibrinolytiska försvarssystemet
mot trombos, som sannolikt spelar en väsentlig roll vid uppkomsten
av mikrotrombotiseringar i placenta. — Undersökningarna tager sikte på
att isolera och karakterisera denna placentahämmare samt att framställa
ett antiserum. Undersökningarna tager vidare sikte på att bestämma halten
av den placentära fibrinolyshämmaren i plasma och placentor vid patologiska
graviditeter. Ett sådant material insamlas prospektivt. — Klarläggande
av den placentära fibrinolyshämmarens funktion kan förväntas bidraga
till klarläggandet av placentainsufficiens vid graviditeter med barn,
som föds med för tiden låg vikt.
Bengt Lindegård
Dnr: 79/20
Alkohol och social utslagning
En förstudie på hela årskullen (ca 2 200) manliga göteborgare, födda 1934
och boende i Göteborg juli 1977, låter förmoda att bakom social utslagning
(”downward social mobility”) ligger sjukdom, bakom denna ligger psykiatrisk
vårdanledning och bakom denna ligger alkoholmissbruk (Lindegård
1978, 1979 a).
Projektet avser följande delprojekt, genomförda delvis parallellt, delvis i
följd:
1. Den kroniska alkoholismens utveckling och förlopp. Samtliga (drygt
230) kroniska alkoholister i ovannämnda födelsekull följes via arkiv år för
år mellan 1967 och 1976 beträffande bl. a. vårdinsatser från sjukvård,
arbetsvärd, socialvård och socialförsäkring.
2. Förebyggande av alkoholism och social utslagning. En screening
(sållning) avseende depression på berörd födelsekull har lett till att alkoholvanor,
ångestdepression och social utslagning kunnat knytas samman. 1
en uppföljningsstudie undersökes om man med medicinska och socialmedicinska
vårdinsatser kan bromsa en social utslagningsprocess hos berörda.
3. Alkohol och könsrollen. Av personer födda 1934 och vårdade på
Lillhagens sjukhus (mentalsjukhus) är 324 män och 174 kvinnor. Trettio
män har registrerats som döda, men däremot ingen kvinna. Förstudiens
metodik avses tillämpas där så kan ske. Jämförelser mellan könen kommer
att genomföras där detta är möjligt. Sambandet mellan alkohol och kvinnans
speciella sociala problematik i denna födelsekull kommer att uppmärksammas.
Redog. 1979/80:15
32
Anita Bråkenhielm
Dnr: 79/32
Vilka kvinnor föder i dag mer än två barn?
Projektet syftar till att undersöka vilka faktorer som är relevanta för
kvinnor i dag i valet mellan att föda fler än två barn eller att avstå från att
föda mer än ett eller två barn.
Undersökningen avser belysa kvinnornas spontana svar beträffande
deras motiv för valet, deras synpunkter på barntillsyn, ansvarsfördelning i
hemmet, eventuella ekonomiska överväganden, förvärvsintensitet m. m.
Projektet kan anses ha betydelse för att ge fakta som underlag för den
aktuella samhällsdebatten i nativitetsfrågan. Det avser också ge exempel
på att primärvårdens personal i samarbete med etablerade forskningsinstitutioner
kan utnyttja för primärvården tillgängligt material för medicinsk
eller samhällsvetenskaplig forskning.
Undersökningsmaterialet kommer att bestå av intervjuer och journaldata
från mödravårdscentralen och gynekologmottagningen vid Vetlanda
vårdcentral. Mottagningarna har mycket hög täckningsprocent beträffande
graviditetsvård och födelsekontroll för kommunens innevånare och materialet
kan anses vara representativt för befolkningen i området.
Ragnar Rylander
Dnr: 79/60
Epidemiologiskt övervakningssystem för miljöpåverkan
I projektet avses att pröva möjligheten att med hjälp av centrala register
och riktade hälsoundersökningar belysa inverkan av yttre miljöfaktorer på
en väl avgränsad befolkningsgrupp utsatt för speciella miljöagens.
Under flera år har frågan rörande eventuell hälsopåverkan till följd av
olika typer av utsläpp från den petrokemiska industrin i Stenungsund varit
en miljömedicinsk osäkerhetsfaktor. Begränsade undersökningar bland
högt exponerad personal har givit negativa resultat men möjligheten att
andra grupper inom befolkningen uppvisar någon form av medicinska
effekter kvarstår.
I projektet kommer vissa medicinska data från befolkningen i Stenungsund
att analyseras. En sammanställning av data rörande dödlighet i kommunen
kommer att utföras och jämföras med en kontrollpopulation som
utgörs av länet i övrigt minus de större städerna. Med hjälp av
cancerregistret görs en beräkning av förväntad och observerad frekvens i
olika typer av cancersjukdomar. Med hjälp av riktade undersökningar på
slumpvis utvalda arbetare i olika industrier i Stenungsund skall möjligheten
att framta kriterier för senare riktade undersökningar av den allmänna
befolkningen göras. Uppgifter från mödravårdscentraler skall bearbetas
och data jämföras med förhållanden i en kontrollgrupp.
Redog. 1979/80:15
33
Med ledning av erfarenheterna från projektet kommer en ökad insikt att
erhållas beträffande möjligheterna att undersöka samband mellan miljö
och hälsopåverkan också i andra orter där miljösituationen avviker från
den normala.
NATURVETENSKAP
Birger Pejler
Dnr: 79/13
Odlingsbetingelser för lax och öring i naturdammar
Undersökningen syftar till att finna metoder för en mer framgångsrik
odling av lax och öring samt även andra fiskearter. Syftet är också att
utröna vilka odlingsbetingelser som främjar bevarandet av naturliga vitala
fiskpopulationer. Resultaten väntas sålunda få samhällelig betydelse inom
två områden: 1) svenskt fiske och akvakultur — 2) svenskt naturskydd
(bevarande av genetiska resurser rörande hotade fiskarter).
Forskningsarbetet har under 1979 bedrivits enligt den tidigare angivna
målsättningen på ett tillfredsställande sätt. Samspelet mellan fiskyngel och
deras näringsorganismer har utgjort den centrala problemställningen.
Även i fortsättningen skall arbete utföras enligt de tidigare uppgjorda
planerna, men dessutom planeras ett populationsgenetiskt forskningsprogram,
vilket i första hand skall klarlägga förhållandena inom laxpopulationens
olika utvecklingsstadier. Ingen tidigare undersökning har behandlat
populationsgenetiska aspekter på naturdammsuppfödning.
I undersökningen ingår bl. a. planktonräkning, fiskmaganalys, olika fältexperiment
samt studier av fiskynglens konsumtionsaktivitet, tillväxt och
mortalitet. Som grund för de populationsekologiska analyserna ligger bl. a.
nosmärkning. De populationsgenetiska studierna baseras på arbete med
elektrofores.
Bengt Pettersson
Dnr: 79/94 C
Luleälvs-projektet: Ekologi och naturutnyttjande
Till i sen tid har man i Norrland haft en ekonomi som baserats på
självförsörjning. Oavsett var tyngdpunkten legat i denna ekonomi har man
varit tvungen att utnyttja ett brett spektrum av naturresurser vid sidan av
huvudförsörjningen. När man vill studera villkoren för människans hushållning
samt detaljerat klarlägga utnyttjandet av naturresurserna är de
biologiska arkiv som finns i naturen viktiga undersökningsobjekt.
Vegetations historia, odlingshistoria och klimatutveckling
Torvprofiler och framför allt årsvarviga sediment skall utnyttjas för att
med paleoekologiska metoder studera det förhistoriska landskapet (natur3
Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Redog. 1979/80:15
34
resurserna) och för att spåra påverkan och ingrepp i landskapet (resursutnyttjandet).
Det förhistoriska klimatet skall bland annat studeras genom
undersökningar av årsvarviga sediment.
Dendroekologisk rekonstruktion av skogse kosystemens dynamik, struktur
och funktion
I anslutning till försöksområdet skall det boreala skogslandskapets resurstillgångar
och deras utnyttjande studeras. Både den samiska och den
agrara kulturens inflytande på skogsekosystem behandlas. Undersökningen
inriktas på att klarlägga omfattningen av naturligt och mänskligt inducerad
dynamik i skogens tidigare utveckling samt att kvantifiera de naturresurser
som stod till buds vid olika successionstillstånd. Vid undersökningen
kommer främst dendroekologiska metoder att användas för exakt datering,
kvantifiering och detaljerad rekonstruktion av tidigare tillstånd. I viss
utsträckning kommer även historiska källor samt pedogenetiska undersökningar
att utnyttjas.
Arne Bjerhammar
Dnr: 79/122
Hydrografisk mätning med satellitteknik
Projektets huvudsyfte är att utveckla en förbättrad teknik för hydrografisk
kartläggning.
Det baseras instrumentelit på en Dopplerutrustning som finansieras
genom anslag av Johnsson-stiftelsen och Wallenbergsfonden. Sedan erfarenheter
gjorts av denna utrustnings optimala användbarhet i hydrografisk
miljö, kan den för den hydrografiska kartläggningen primära operationen,
stommätningen, förenklas betydligt. Koordinater för otillgängliga, från
varandra avlägsna, mätpunkter kan bestämmas med tillräcklig noggrannhet
på kortare tid än med alternativa metoder. Samarbete planeras med
sjöfartsverket.
Observationerna möjliggör också en analys av mekanismen i den i Östersjöområdet
pågående landhöjningen. Denna analys innebär en fortsättning
av ett omfattande forskningsarbete som tidigare utförts av sökanden.
De erfarenheter av dessa nya mätmetoder och mätinstrument, som blir
biprodukten av forskningsprojektet, förväntas ge ett viktigt bidrag till
mätningsteknikens utveckling i Sverige, och på så sätt öka den internationella
konkurrenskraften hos svensk ingenjörsteknik.
Projektet förväntas bli av betydelse för frågor rörande ökad säkerhet i
våra farleder. Med hänsyn till de svåra miljöproblem, som ibland skapas av
den moderna sjöfarten, bör projektet ha ett stort samhälls värde. (Problematik:
Exempelvis grundstötning av oljetankers.)
Redog. 1979/80:15
35
TEKNIK
Gunnar Fant
Dnr: 79/86
Människans röst — egenart och uttrycksmöjligheter
Projektet syftar till att öka vår kunskap om de personliga elementen i
människans röst och tal. Institutionen för talöverföring vid KTH och den
där befintliga musikakustiska forskningsgruppen besitter unika kunskaper
om röstbildningens fysiologi och fysik och betydelse för tal och sång. Vi
vill vidareutveckla denna kunskap genom fördjupade studier av talets
aerodynamiska och akustiska förlopp och av det ömsesidiga beroendet
mellan röstkälla och ansatsrörets resonansverkan. Genom en speciell
akustisk mätteknik, s. k. inversfiltrering, kan vi visualisera det pulserande
luftflödet mellan stämbanden och relatera denna källfunktion till röstens
kvalitativa dimensioner.
Andra delar av projektet avser naturlighetsaspekten. Vad menas med en
god röst och en god uppläsning av en text? Variationer av rösten och talet
betingade av kön, ålder och speciella konstitutionella drag kommer att
studeras för att uppnå en större naturlighet och flexibilitet i syntetiskt tal
och för att möjliggöra en separation av fysiologiskt betingade faktorer från
dem som innefattar språkliga, personliga och expressiva element. En särskild
uppmärksamhet ägnas skillnaden mellan mäns och kvinnors tal.
Den ökade kunskapen kommer ett stort antal specialiteter till godo, bl. a.
språkvetenskap, fonetik, foniatri, musikteori, psykologi, pedagogik. Projektet
har praktisk betydelse för kommunikationsteknologin, bl. a. för informationsförmedling
med syntetiskt tal som komplement till text på bildskärmar
samt i kommunikationshjälpmedel för handikappade och för diagnos
och behandling av röst- och talfel.
Lars H. Zetterberg
Dnr: 79/184 E
Teleteknisk utveckling
Delprojekt IV
Elektroniken och teletekniken har utvecklats på ett genomgripande sätt
sedan andra världskriget och resultatet är bättre möjligheter för transmission
och koppling i telenätet liksom nya tjänster för dess abonnenter. Det
är en öppen fråga i vilken utsträckning dessa möjligheter kommer att tas i
anspråk.
Målsättningen med delprojektet är främst att vara ett stöd och komplement
till övriga delprojekt. Det bör till dess kunna förmedla ett relevant
tekniskt underlag, vilket är särskilt viktigt för framtidsbedömningar.
Redog. 1979/80:15
36
Delprojektet genomförs genom tre typer av aktivitet. Tillsammans med
deltagare i delprojekt I (den historiska studien) skall väsentliga händelser i
den tekniska utvecklingen identifieras liksom beslut om teknikval. Detta
kommer bl. a. att ske genom intervjuer med nyckelpersoner inom industri
och förvaltning.
En andra uppgift är att identifiera dagens kommunikationsproblem och
stimulera till problemens tekniska lösning. Som exempel kan man ta frågor
om hur text och bildinformation skall användas inom organisationer och
företag. Ett studium planeras beträffande kvalitetsbegrepp från telekommunikationsområdet
och deras användning för att belysa individens kommunikationssituation
på arbetsplatsen.
Teknikens möjligheter och begränsningar i framtiden blir föremål för sex
studier inom utvalda teknikområden. De är definierade utgående från
främst tal, text, data och bild men innefattar också telenätets funktioner
samt utvecklingen av den grundläggande elektroniska optiska tekniken.
Studierna skall belysa trender i utvecklingen samt samspelet mellan drivande
och bromsande krafter när det gäller teknikens användning liksom
en värdering av hur snabbt en ny teknik kan anammas.
Jan Thavenius
Dnr: 77/117
Projekt Svenska: språkutveckling, socialisation och kunskapsintresse i
svenskundervisningen
De senaste årens forskning och debatt om svenskundervisningen har fäst
uppmärksamheten på en rad allvarliga problem: ämnets splittring, elevernas
bristande språkutveckling, osäkerheten beträffande litteraturstudiets
uppgifter osv. Samtidigt har flera fruktbara forskningsriktningar introducerats
i Sverige inom områden som utbildningens samhälleliga funktion,
socialisationsteori, språksociologi, pedagogik och litteraturpedagogik.
Projekt Svenska syftar till att applicera delar av dessa nya ansatser på
svenskundervisningen. Här är det möjligt att bygga vidare på ett arbete
som redan startat i mindre skala och som bl. a. dokumenterats i böcker
som Svenskämnets kris, Svenska i verkligheten och Litteratur i bruk. De
problem som främst kommer att tas upp i ämnesteoretiska analyser och
praktiska undervisningsförsök rör elevernas språkutveckling och litteraturens
roll i en probleminriktad svenskundervisning, olika undervisningstypers
socialisationseffekter och elevernas kunskapsintresse i undervisningen.
Huvuduppgifter: I) analys av svenskämnets utveckling under efterkrigstiden,
2) bearbetning av ämnets problem med inriktning främst på
existerande resp. möjliga kunskaps- och socialisationsprocesser, 3) försök
med olika typer av verklighetsanknuten undervisning, 4) introduktion av
internationell forskning inom projektets arbetsfält. 5) utarbetande och
Redog. 1979/80:15
37
prövning av metoder för ”operativ” forskning. Förväntade resultat:
1) bättre ämnesteoretisk grund för svenskämnet som en helhet, 2) utprövade
och ämnesteoretiskt grundade ”undervisningsmodeller” med analys
av vilka problem som kan uppstå i praktiken, 3) konsekvenser för lärarutbildning,
fortbildning, läroplaner och läromedel.
HUMANIORA
Carl-Martin Edsman
Dnr: 78/67
Strukturförändringar i dagens samhälle: österländska religioner i Västern
Sedan 25 år tillbaka har vi vid den religionshistoriska institutionen
(professuren benämns numera Religionshistoria, särskilt indisk och ostasiatisk)
sökt kartlägga det religiösa nutidsläget i världen och därvid bl. a.
intresserat oss för den s. k. nyreligiositeten, där inslaget från Orienten är
påfallande. Härvid inställer sig följande frågor. Hur förhåller sig de västerländska
varianterna av hinduismen, buddhismen och islam dels till de
aktuella asiatiska nybildningarna eller utgestaltningarna av dessa religioner,
dels till deras klassiska former? Vilka är de attityd- och strukturförändringar
i det västerländska samhället, som gynnar spridningen av nyreligiositeten,
och hur påverkar denna i sin tur den miljö, där den vinner
fotfäste? För att lösa dessa problem behövs en tvärvetenskaplig samverkan
och en kombination av olika metoder: filologisk-historisk, kulturantropologisk
och sociologisk-psykologisk. Vidare krävs direktkontakter med
de olika miljöerna och ”participant observation”. Institutionen har nu en
rad unga forskare, som har denna skolning och bakgrund, så att de är väl
kvalificerade för att lösa dessa uppgifter. De har också redan presterat en
rad förarbeten i form av tryckta skrifter och manuskript, som utgör ett gott
underlag för ett samlat vetenskapligt bidrag. Projektet är unikt genom sin
dubbla uppläggning, ett motsvarande i Århus är mera praktiskt inriktat, ett
nystartat amerikanskt enbart nutidsorienterat. Samtidigt blir en sådan
undersökning till praktisk nytta för statliga myndigheter (invandrarverket,
AMS, SÖ, m. fl.), samhällsplanerare, socialvårdare, kyrkor och samfund,
politiker och jurister.
Bo Wickman
Dnr: 78/123
Finsk-ugrisk språkkontakt i Sverige — tvåspråkighet och interferens (FUSKIS)
Hittills
utförda undersökningar av invandrares och inhemska minoriteters
språk i Sverige har så gott som uteslutande gällt deras svenska. Föga
Redog. 1979/80:15
38
uppmärksamhet har i den lingvistiska forskningen ägnats deras modersmål.
Inom projektet vill man undersöka vad som händer med de fyra finskugriska
språken finska, estniska, samiska och ungerska, när de som minoritetsspråk
i Sverige konfronteras med svenskan. Mot ett sociolingvistiskt
bakgrundsperspektiv och med resp. språks högspråksnorm som en allmän
referensram vill man studera bl. a. svensk interferens i de aktuella språken.
Det språkliga materialet består av både muntliga och skriftliga språkprov.
Förutom skolbarns språk undersöks i viss utsträckning vuxenspråk. En
särskild undersökning av finska förskolebarns utveckling i finska och
svenska skall göras. Felanalyser utförs varefter undersökningarna fördjupas
i teoretisk riktning inom delar av resp. språks syntax, semantik och
lexikon. En del av undersökningen ägnas lexikal täthet i modersmålet och
svenskan hos tvåspråkiga och metaforupplevelse hos tvåspråkiga. I de
senare undersökningarna kommer experimentella, empirisk-semantiska
metoder att användas. Projektet väntas kunna bidra med a) kontrastivt
material användbart för hemspråkslärare och lärare i svenska liksom
universitetsundervisningen; b) för den kontrastiva forskningen värdefulla
resultat om de finsk-ugriska språken och svenskan; c) ur typologisk synpunkt
intressanta data om de finsk-ugriska språken; d) resultat av intresse
för tvåspråkighetsforskningen.
Chr. Platzack/B. Sigurd
Dnr: 79/19
Svenskan i det moderna samhället (SIMS), delprojekt: Verbala reformer,
yrkesbenämningar
Projektet SIMS är en uppföljning av MIKS (Människan i det moderna
informations- och kommunikationssamhället) som stöddes av Samarbetskommittén
för långtidsmotiverad forskning. Det avser att belysa hur
svenskarna anpassats till nya uppgifter och ny kommunikationsteknologi.
Projektet kommer bl. a. att belysa effekten av datorer på våra kommunikationsformer.
Bland delprojekt som planerats finns: I) Förkortningar (ganska
långt kommet) 2) Blankettkommunikation 3) Datorernas effekter på
vår kommunikation 4) Verbala reformer, byte av benämningar inom det
offentliga området. Det är för projekt 4 (Verbala reformer) samt för planering
av andra delprojekt som medel söks denna gång. Projektet Verbala
reformer beskrivs mera i detalj i bilaga. Det avser att belysa vilken roll
byte av namn på institutioner, organ eller yrken m. m. spelar i samhället.
Det finns många exempel på sådana byten, t. ex. socialvård för fattigvård,
försvarsmakt för krigsmakt, lokalvård för städning, föryngringsyta för
kalhygge. Inom både näringsliv och förvaltning tycks finnas en stark tilltro
till möjligheterna att förändra medborgarnas inställning med hjälp av
namnbyte. Projektet kommer att anlägga språkliga och socialpsykologiska
Redog. 1979/80:15
39
aspekter och studera olika exempel systematiskt för att se hur man väljer
ersättningsord.
Sigurd Fries
Dnr: 79/27
Massmarknadslitteratur för flickor och pojkar. En jämförande språklig
undersökning
Tidigare undersökningar har konstaterat att läsning har betydelse för
språkutvecklingen, att flickor och pojkar har olika läsvanor och att de har
olika språkbruk. Vidare har konstaterats att utgivningen av massmarknadslitteratur
för flickor och pojkar ökar. Däremot har denna typ av
litteratur inte undersökts ur språklig synpunkt. Därför är en sådan forskning
angelägen för att kartlägga om de drag, som i tidigare forskning i
språkligt hänseende befunnits typiskt ”manliga” resp. ”kvinnliga”, också
återfinns i denna typ av litteratur. Genom att studera lämpliga kategorier i
en korpus på 300000-400000 ord, vilken framtagits med statistiska urvalsmetoder,
kan man få veta om de massproducerade ungdomsböckerna, som
läses i så stor utsträckning i åldern 10-15 år, uppvisar samma könsrollsmönster
i språket som återfinns hos de unga och som uppträder även bland
vuxna män och kvinnor.
Bengt Hansson
Dnr: 79/44
’''Effektiv kunskapshantering”
Med ”effektiv kunskapshantering” menas studiet av hur man väljer,
anpassar och skapar vetenskapliga metoder och tillvägagångssätt för att på
effektivaste sätt utnyttja den information som finns i en verklig eller
potentiell faktabas för att på ett så säkert och mångsidigt sätt som möjligt
få ett svar på det problem man studerar.
Projektets detaljplanering blir beroende av dessa inventeringar, men för
1979/80 föreslås forskningen ske enligt en lista på 7 delprojekt, innefattande
studier av sannolikhetsbegreppet, prognosmetoder, modellanvändning
inom samhällsvetenskaperna och biologin, statistiska skattnings- och hypotesprövningsmetoder
samt tillämpade studier på centrala samhällsproblem.
Syftet är trefaldigt:
a) Att bidraga till förståelsen av metodproblem hos forskare och forskningsbeställare
b)
Att bidraga till förbättringar av existerande vetenskapliga metoder
c) Att demonstrera vikten av att utvärdera och systematisera forskningsresultat
som ligger till grund för samhälleliga beslut.
Redog. 1979/80:15
40
Björn Lindblom
Dnr: 79/46
Studier av aktiv grammatikanvändning i talförståelse (SAGT)
En vetenskaplig beskrivning av mänsklig talförståelse är ett angeläget
mål för språk- och beteendeforskningen, och värdefull också för medicin,
språkpedagogik och kommunikationsteknologi. Viktiga praktiska tillämpningar
är metoder att med mänskligt tal styra tekniska hjälpmedel, t. ex.
för handikappade, och system för automatisk informationsbehandling såsom
frågebesvarande system och datorstödd undervisning.
Trots den moderna fonetikens insikter i talets akustiska struktur har
försöken att teoretiskt förklara och datorsimulera talförståelse haft begränsade
framgångar, bl. a. beroende på talets särart som kod. Fysikaliska
gränser motsvarande t. ex. ordgränser existerar inte i talsignalen, ”samma”
språkljud kan ha högst olika fysikaliska realiseringar i olika sammanhang
och hos olika talare, osv. SAGT vill angripa problemen genom att
betona den roll aktivt utnyttjande av dels grammatiska kunskaper inklusive
prosodiska mönster (rytm och intonation), dels situationell information
och faktakunskaper spelar vid avkodningen av talsignalen.
Som konkret mål skall ett datorprogram konstrueras som ”förstår” tal
med vissa begränsningar på grammatik, samtalsämne och talarvariation.
"Förståelsen” demonstreras dels genom att identifierade yttranden skrivs
ut, dels genom adekvata responser. Till en början koncentreras arbetet till
systemets ”högre” språkliga nivåer. Yttrandena presenteras i visuell form
som s. k. spektrogram och en fonetiker hjälper datorn med den akustiska
analysen. I nästa skede matas talsignalen in direkt i datorn: dvs. även
informationsbearbetning i perifera hörseln och mönsterigenkänning av
språkljuden simuleras.
Yvonne Hirdmän
Dnr: 79/48
Konsumtionsmönstrets förändring bland Stoc kholms arbetare och lägre
tjänstemän 1870—1920
Forskning om konsumtionsmönstrets förändring bland Stockholms arbetare
och lägre tjänstemän är avsedd att belysa hur ett viktigt skede i
industrialiseringsprocessen påverkade människors levnadsförhållanden.
Den expanderande storstaden krävde arbetskraft och det behovet fylldes
av landsbygdsproletariatet. Hur klarade denna inflyttade befolkning överlevnadsproblemen?
Hur påverkades dess konsumtionsmönster? Vad innebar
de nya matvanorna ur näringsfysiologisk aspekt? Fick den första
generationens industriarbetare en generellt sämre levnadsstandard än vad
den samtida lantarbetarebefolkningen hade? Undersökningen avser också
Redog. 1979/80:15
41
att belysa livsmedelshanteringen under det oreglerade kapitalistiska skedet
som följde på näringsfrihetens införande. Den kommer att studeras ur
ekonomisk, kvalitativ (hygienisk) aspekt. Viktiga i det sammanhanget blir
de aktioner som olika partier, myndighetspersoner och enskilda gjorde för
att förbättra arbetarklassens situation från konsumtionssidan. Undersökningen
har genomförts till hälften. Två kapitel som behandlar konsumtionsmönstrets
respektive levnadskostnadernas förändring föreligger i en
preliminär version. De följande två kapitlen om livsmedelshanteringen
under laissez-faire-epoken samt om de politiska initiativen till förändring
kommer att kräva ett och ett halvt års fortsatt arbete.
Kerstin Abukhanfusa Gunnar Qvist
Dnr: 79/70 B
"Kvinnorna och välfärdssamhällets framväxt. Perspektiv på social- och
skattepolitiken som köns- och klasspolitiska styrmedel.'''' Delprojekt under
Gunnar Qvists paraplyprojekt ” Könspolitik och klasspolitik i ett manssamhälle"
Formellt
återstår i dagens Sverige inga nämnvärda hinder för en faktisk
jämställdhet mellan män och kvinnor som samhällsmedlemmar. I praktiken
råder dock fortfarande en markant skillnad mellan de två könens
livsvillkor, funktioner och samhällsinflytande. Två viktiga instrument för
styrning av samhällsutvecklingen är social- och skattelagstiftning. En närmare
analys av nämnda lagstiftning, dess tillkomst och utveckling, bör
kunna i väsentlig mån förklara, varför det trots formell jämställdhet ännu
brister i faktisk jämställdhet mellan könen.
Undersökningen tänks omfatta 1800- och 1900-talen, med huvudvikten
lagd på perioden 1870—1970, och det centrala källmaterialet vara offentligt
utredningsmaterial och lagtext. Svensk socialpolitik är ett av historiker
föga utforskat område, varför den planerade undersökningen bör bli ett
värdefullt tillskott såväl till jämställdhets- och kvinnohistorisk forskning
som till socialhistorisk forskning i allmänhet — särskilt som den är avsedd
att bli en bred, översiktlig analys av ”välfärdssamhällets” framväxt.
Undersökningens huvudobjekt är könsdifferentieringens utveckling under
de senaste hundra åren, men denna skall studeras i intimt samband
med den parallellt pågående klassutjämningen. Speciell vikt kommer att
läggas på arbetarrörelsens ideologiska och praktiska program och dess
betydelse för socialpolitikens inriktning under efterkrigstiden.
Arbetet med undersökningen förutsätts ta tre år och ske inom ramen för
docent Gunnar Qvists paraplyprojekt, ”Könspolitik och klasspolitik i ett
manssamhälle”, Göteborgs universitet.
Redog. 1979/80:15
42
Kerstin Keen - Gunnar Qvist
Dnr: 79/70 C
'' ’ Vårdsamhället — en hrytningsplats för köns- och klassideologier. ’'' Sorterar
ander Gunnar Qvists paraplyprojekt ”Könspolitik och klasspolitik i
ett manssamhälle”
Projektet vill dels studera kvinnans villkor och betydelse inom vårdsektorn,
dels analysera vilken roll klassaspekterna haft för genomförande av
de olika reformerna inom vårdområdet. Utgångspunkten tas i 1800-talets
Sverige, men tyngdpunkten skall läggas på efterkrigstiden. Undersökningen
kommer att göras på 4 olika nivåer — regerings- och riksdagsnivå,
arbetsgivarnivå, löntagarorganisationsnivå samt arbetstagarnivå. Närmast
kommer tillkomsten av den obligatoriska sjukförsäkringen, beslutad 1946
men genomförd först 1955, att studeras. Genom sjukförsäkringen skall alla
få sjukvård och sjukpenning. Jämsides med studierna av sjukförsäkringens
tillkomst skall en analys av de tre löntagarorganisationernas agerande för
sjukvårdsanställda göras. Därigenom hoppas man kunna studera skillnader
i utbildning, arbetsvärdering, arbetsvillkor osv. för olika kategorier av
sjukvårdsanstalt. Huvudfrågan anses vara: Är det bristande jämställdhet
i vårdorganisationen som gjort jämlikhet i själva sjukvården möjlig?
Tommie Lundquist Gunnar Qvist
Dnr: 79/70 D
”Samhället och den reglementerade prostitutionen i Sverige 1812—1918.”
Sorterar under Gunnar Qvists paraplyprojekt ’ ''Könspolitik och klasspolitik
i ett manssamhälle”
Syftet med projektet ”Samhället och den reglementerade prostitutionen
i Sverige 1812-1918” är att utreda och söka förklara myndigheternas
föreställningar om och attityder till prostitutionen i Sverige under 1800-talet och 1900-talets första decennier samt i några svenska städer studera
prostitutionens omfattning, organisation och rekrytering. Under den
gångna anslagsperioden har kartläggning och insamling av relevant litteratur
och källmaterial företagits samt två studier, en rörande prostitutionen i
Göteborg under perioden 1860-1918 och en rörande prostituerade kvinnors
sociala bakgrund samt levnadsförhållanden, presenterats på Kvinnohistoriska
seminariet vid Göteborgs universitet.
Under våren 1980 kommer prostitutionen i ytterligare några svenska
städer att kartläggas. Debatten kring reglementeringen av prostitutionen
kommer därefter att undersökas (hösten 1980—våren 1981).
Redog. 1979/80:15
43
Lennart Reimers
Dnr: 79/79
Den svenska barnvisan (historia, struktur, funktion)
Projektets syfte är att
a) beskriva och analysera vissa gjorda uppteckningar av barns musikaliska
skapande + komplettera dessa med nya fallstudier
b) utforska, dokumentera och analysera den folkliga svenska barnvisan,
främst utifrån uppteckningar från början av 1800-talet och framåt
c) förteckna, beskriva och analysera den komponerade svenska barnvisan
från de senaste ca 100 åren
d) fastställa vilka relationer som kan finnas mellan av barn spontant
skapad sång, den folkliga traditionen och den komponerade repertoaren
(”Är den komponerade visan adekvat till barnens behov, sådana de har
tagit sig uttryck i spontan sång och folklig tradition”?)
Projektet är således dels deskriptivt, dels analyserande.
I dagens läge har behovet av återkopplingar mellan musikpedagogisk
forskning och praxis starkt kommit att stå i förgrunden - framför allt i
samband med OMUS-reformen av den svenska musikutbildningen. Ett
starkt intresse för undersökningar av detta slag föreligger också på nordiskt
plan (Nordisk arbetskrets för musikpedagogisk forskning) och på
internationellt plan (ISME:s Commission for research in music education).
Evert Baudou
Dnr: 79/94 B
Luleälvs-projektet: Samhälle och resursutnyttjande år 0-1500 i arkeologisk-ekologisk
belysning
Den arkeologiska delen av det tvärvetenskapliga Luleälvs-projektet syftar
till att studera olika former av resursutnyttjande under tiden 0-1500
mot bakgrund av samspelet mellan ekologiska förhållanden, teknologi,
kulturella faktorer och samhällsorganisation.
Inom fjäll- och skogsregionen studeras orsakerna till övergången från
fångstekonomi omkring år 0 till en alltmer omfattande tamrensdrift efter år
1500. Hur återverkar förändringen i resursutnyttjande på samhällsuppbyggnaden?
- Det nordfennoskandiska skogslandet sättes in i sitt cirkumpolära
sammanhang. Trots stora likheter i de ekologiska förutsättningarna
inom vidsträckta delar av det cirkumpolära skogslandet uppvisar olika
områden stor variation i livs- och samhällsformer. Kan orsakerna analyseras?
— Inom kustregionen tas upp en punktundersökning av den tidigaste
centralorten i Nederluleå-området. Denna plats bör ha ingått i det nät av
medeltida hamnar utmed Bottenviken vi börjar känna genom arkeologiska
undersökningar. Platsen vid Lule älvs mynning måste vara viktig för
Redog. 1979/80:15
44
öppnandet av lappmarken från den svenska kusten och för birkarlarnas
handel.
Undersökningen förutsätter ett nära tvärvetenskapligt samarbete med
övriga delar av Luleälvs-projektet, främst med ekologisk botanik, etnologi
och historia.
Ulf Olsson
Dnr: 79/94 D
Luleälvs-projektet: Befolkningsutveckling, försörjning och resursuttag i
skogslandet 1870—1970
Som ett led i det övergripande, tvärvetenskapliga Luleälvsprojektet
skall vid institutionen för ekonomisk historia utvecklingen inom skogslandet
klarläggas för det senaste seklet. Två system för resursuttag har utgjort
basen för den växande, icke-samiska befolkningen där: ett på självförsörjning
inriktat system, som utnyttjat land och vatten för jakt och fiske samt
odlat jorden, och ett av yttre marknader beroende system, som producerat
stapelvaror för ”export”, främst av skogsprodukter och vattenkraft. Det
sistnämnda systemet bredde ut sig mycket snabbt mot slutet av 1800-talet
och under ett halvt sekel existerade en livskraftig symbios mellan de båda
systemen. De tekniska, ekonomiska, resursmässiga och politiska förutsättningarna
för denna symbios skall närmare klarläggas. Efter 1950-talet
förändrades förutsättningarna. De dittills ständigt stigande befolkningstalen
började sjunka. Den planerade undersökningen skall koncentreras på
de strukturella förändringarna vid sekelskiftet 1900 och 1950-1960-talen.
Som bas kommer att ligga en demografisk och social analys av befolkningen
samt en analys av försörjningen och förändringarna i resursuttag. Trots
en omfattande forskning kring regionalekonomiska problem saknas undersökningar
med ett längre, ekonom-historiskt perspektiv av det här skisserade
slaget. Med koncentration på Jokkmokks och Edefors socknar och
med insatser av två forskningsassistenter torde redan efter tre års arbete
resultat av stort vetenskapligt intresse kunna uppnås.
Phebe Fjellström
Dnr: 79/94 E
Luleälvsprojektet: Etniska miljöer och resursutnyttjandeförmer ander
1600- och 1700-talen
Syftet är att söka få en samlad bild av den materiella och sociala
kulturens mönster samt resursutnyttjandeformer inom tre utvalda regioner
längs Lule älv,
a) en samisk by, Sirkas lappby, Jokkmokk
b) en nybyggarby, Edefors-området
Redog. 1979/80:15
45
c) en bondeby, Gammelstaden, Neder Luleå-området
De materiella kulturprodukter som redovisas i bouppteckningsmaterialet
från 1600- och 1700-talen kan ge direkta och indirekta anvisningar om
näringsliv, organisationsformer och även innovationsformer under dessa
århundraden inom Luleälvsområdet, men även ge anvisningar om hur de
olika kulturvariablerna förhåller sig till varandra. Övrigt hithörande arkivmaterial
kan vidga våra kunskaper bl. a. om äldre bosättningsformer och
kolonisationsförlopp i Lule älvdal, men särskilt ge oss information om
områdets resursutnyttjande. Därmed bör även älvdalens kommunikativa,
ekonomiska och sociala betydelse framträda och sannolikt kunna visa på
älvdalarnas roll som huvudstråk inom Nordsverige.
Projektet genomföres i nära samarbete med övriga ämnen i projektet,
särskilt arkeologi, historia och nordiska språk men även geografi.
Erik Bylund
Dnr: 79/94 F
Luleälvsprojektet: Försörjningsbalansen i Lule älvdal nedanför lappmarksgränsen.
Lokalt resursutnyttjande och handelsutbyte ca 1550-1900
Det geografiska delprojektet avser att undersöka hur utvecklingen i ett
perifert område har skett under inflytande av olika typer av påverkan på
det interna resursutnyttjandet. Vilka förändringar kan identifieras och vad
är regional konsekvens av extern påverkan resp. av interna
behovsförändringar? Under undersökningsperioden sker en övergång från
ett mer för självhushållning inriktat resursutnyttjande till en industriell
resursexploatering. Försörjningsbehovet var initialt lågt och tämligen stabilt
men ökade kraftigt fr. o. m ca 1750-talet p.g. a. befolkningstillväxt
parallellt med en ökad efterfrågan för industriellt ändamål. Redan under
den tidigare fasen indikeras dock att försörjningsmarginalerna var små.
Vilka drivkrafter ligger bakom utvecklingen och hur har det ökade resursbehovet
tillfredsställts? Eftersom resursutnyttjandet är avhängigt flera faktorer
bl. a. teknologi, efterfrågan och tillgänglighet, varierar uppfattningen
om resurspotentialen över tiden i relation till naturresurserna. Undersökningen
skall med olika angreppssätt belysa vilka naturresurser och utnyttjandeformer
som vid valda tidpunkter utgjort försörjningsunderlag för
inhemsk produktion och utbytesproduktion. Den senares omfattning och
inriktning belyses med hjälp av handelsutbytet inom regionen och med
andra regioner, medan den lokala produktionen beräknas genom uppskattningar
från disponibla areella resurser. En studie på regional och lokal nivå
som belyser samspelet mellan interna och externa resursbehov, resurstillgångar
och deras utnyttjande samt resursutbytet kan förhoppningsvis ge
inblickar i mekanismer bakom ett regionalt ekonomiskt förändringsförlopp;
aktuella problem även på nationell och internationell nivå.
Redog. 1979/80:15
46
Sven Lundkvist
Dnr: 79/94 G
Luleälvs-projektet: Statsmakt, människor och resursutnyttjande 1540—
1850
Institutionen för historia kommer att ta upp tre problemområden inom
Luleälvsprojektet: 1) den statliga politiken visavis området på dels regerings-,
dels landshövdingenivå, 2) befolkningen ur demografiska och sociala
aspekter och 3) mötet mellan olika kulturer: bönder, nybyggare, samer
och Lule stads borgerskap.
Syftet är att bestämma mönster och resursutnyttjande efter älvdalen
med särskild tyngdpunkt på åren 1540—1650 och 1750-1850.
Statsmakten bryter in utifrån och dess bestämmelser får ofta stora
verkningar. Vad avsåg då centralmakten? Hur lyckades den genomföra
sina intentioner? Vilka följder fick den statliga politiken för områdets
befolkning och näringsliv? Inom området fanns olika resurser och skilda
etniska grupper, som nyttjade dessa resurser. Hur påverkade dessa resurser
befolkningsutveckling, etniska och sociala strukturer? Och omvänt
vad betydde deras förändringar för resursutnyttjandet?
Vissa av undersökningens aspekter har berörts av tidigare forskning,
men trots allt måste konstateras, att vår kunskap har stora luckor och att
den helhetsbild, som finns antydd i olika översiktsverk, vilar på en mycket
bräcklig grund och i dagens läge ofta ter sig helt felaktig. Den kunskap,
som kan vinnas om Lule älvdal, får också konsekvenser för vår uppfattning
om andra delar av Norrland. Den statliga politiken och dess transformering
från centralt till lokalt via landshövdingarna belyser en för hela den
svenska utvecklingen central problematik och kan ge viktiga bidrag till en
internationell debatt.
Sigurd Fries
Dnr: 79/94 H
Lule älvdal. Bebyggelsehistoria och resursutnyttjande i språklig belysning
Projektets syfte är att med hjälp av undersökningsområdets svenska
dialekter och ortnamn belysa dels bebyggelsehistoria och bosättningsförhållanden
i Lule älvdal, dels och framför allt resursutnyttjandet inom detta
område under de senaste århundradena. Undersökningen bygger främst på
material i dialekt- och ortnamnsarkiven, i första hand naturnamnen, som
djupundersöks inom tre områden av olika typ. Projektets resultat får
betydelse för flera av de övriga delprojekten, främst historia och geografi
samt etnologi, med vilket senare ämne ett mycket nära samarbete kommer
att etableras.
Redog. 1979/80:15
47
Gunnar Eriksson
Dnr: 79/103
Forskning förmedlad. Studier av vetenskapens yttre och inre informationsvägar
Delstudier
kring forskningskommunikation och planering av ett större
projekt enligt följande:
1. Undersökning av den populärvetenskapliga textens funktionella
struktur för konstruktion av ett analysinstrument för kritik och produktion
av populärvetenskap.
2. En idéhistorisk undersökning av den populärvetenskapliga textens
framväxt med tonvikt på några populärvetenskapliga klassiker från Galileo,
Voltaire och Örsted till Flammarion och Gamow med avsikt att ge en
bakgrund till studiet av dagens situation på forskningsinformationens område.
3. Planering av projekt rörande forskningsområdens kommunikationsstruktur.
4. Drivandet av ett tvärvetenskapligt seminarium för forskningskommunikationsforskning.
Avsikten är att samordna forskning kring forskningskommunikation
i Umeå samt att planera ett större tvärvetenskapligt
projekt där forskningsobjekten 1—3 ovan integreras och utvidgas.
Ingrid Hammarström
Dnr: 79/109
Kvinnoarbetet i svensk industri 1870—1920
Syfte. Undersöka hur industrialiseringen och urbaniseringen ändrade
förutsättningarna för och utformningen av kvinnors industriarbete. Nya
könsbestämda skillnader i fråga om arbetsuppgifter institutionaliserades
för lång tid framåt. Resultaten har betydelse för dagens kvinnoforskning
och jämställdhetsdebatt.
Hypoteser: 1. Tekniska framsteg (ökad mekanisering) minskade antalet
fysiskt tunga arbeten och ökade behovet av mindre kvalificerad arbetskraft
för lättare tempoarbete, som i stor utsträckning blev kvinnlig.
2. Hantverkets traditionella organisation för bl. a. utbildning påverkade
vissa branscher och avdelningar inom företag som därför kom att förbehållas
män, liksom yrkesutbildning inom företagen.
3. Ålder vid anställning och anställningstiden är genomsnittligt lägre för
kvinnor än för män. Differentieras dock även för kvinnor beroende på
deras sociala situation (civilstånd, försörjningsansvar).
4. Kvinnors föreningsaktivitet var mindre än mäns. Orsakerna analyseras.
Deltagandet i sjukkassor och andra understödskassor ev. större.
Redog. 1979/80:15
48
Krister Malm
Dnr: 79/113
Musikindustrins inverkan på musiklivet i små länder
Forskningsresultat från olika länder visar att musikindustrin för närvarande
expanderar snabbt över hela världen. Denna expansion leder till en
råd förändringar i olika länders musikliv. Väsentliga drag i denna process
är att ett ur lokala betingelser framväxt musikliv omstruktureras genom
införande av ny teknologi, nya produktionsformer och nya spridningsvägar
på musikområdet. En central roll spelar här fonogramindustrin. I små
länder får effekterna av musiklivets industrialisering särskilt stor genomslagskraft
genom att dessa länder är resurssvaga på musikområdet i förhållande
till den internationella musikindustrin. Företrädare för små länder
har i olika sammanhang uttryckt oro för de snabba förändringarna i musiklivet.
Olika åtgärder vidtas för att skydda nationella musikarv och bygga
upp inhemsk musikindustri på egna villkor. De processer och åtgärder som
musikindustrins utbredning föranleder i små länder kan avläsas i olika
dokument och s. k. kritiska händelser. Dessa dokument och händelser
skall studeras och bilda underlag för en kartläggning av de förändringar
och nya strukturer i små länders musikliv som musikindustrin för med sig.
Avsikten är också att visa på åtgärder i enskilda länder, som syftar till att
motverka att den egna musikkulturen helt ersätts av en internationell
massmusikkultur utan rötter i landet i fråga. Projektets resultat bör få
betydelse för utformandet av kulturpolitiken och planeringen på musikområdet
i små länder samt lägga en grund för gemensamt internationellt
agerande från de små ländernas sida inom musikområdet och kulturområdet
i stort.
Lars Åhlander
Dnr: 79/125
Kulturhistoria på fdm. Den svenska kort- och dokumentärfilmen genom
tiderna
Syfte: Projektet syftar dels till en filmografisk beskrivning av det kortfilms-
och dokumentärfilmsmaterial, som finns bevarat på nitratfilm och
som producerades i Sverige fram till ca 1953, dels till restaurering av de
filmer som projektets medarbetare i samråd med forskare från olika områden
bedömer som särskilt viktiga av kulturhistoriska skäl.
Nitratfilmen är som bekant inte tidsbeständig och hotar att smälta.
Denna smältningsprocess har på sina håll redan satt igång och därmed
förstört delar av materialet. Så mycket angelägnare framstår därför en
forskningsinsats på detta område, innan ytterligare material utplånats.
Betydelse: Genom att dessa filmer dokumenterar framförallt 30- och 40-
Redog. 1979/80:15
49
talssvenskens livsmönster och sociala vanor, arbetsmiljö, boendemiljö,
fritid m. m., har projektet en klar anknytning till skilda vetenskaper t. ex.
sociologi, etnologi med folklivsforskning och historia.
Samhället har en självklar uppgift att planmässigt inventera kulturminnen
och kulturmiljöer, att ta tillvara och levandegöra äldre tiders kultur.
Som ett led i dessa strävanden att vidga kännedomen om det svenska
samhället och dess historia måste samhället därför ta sitt ansvar för den
kulturhistoria som ligger lagrad i dessa kort- och dokumentärfilmer, vilka
nu är på väg att utplånas.
Genomförande:
a) Lokalisering, kartläggning och inventering av materialet.
b) Klassificering och systematisering av det befintliga materialet.
c) Bearbetning och utvärdering.
d) Filmrestaurering.
e) Filmografisk beskrivning av all svenskproducerad kortfilm och dokumentärfilm.
Gunhild Kyle
Dnr: 79/166
Kvinnorna i Skövde. Kvinnor i familj och arbete, i politik och kulturliv i en
svensk småstad 1880—1930
Huvudsyfte. Att kartlägga betydelsen av könstillhörighet och klasstillhörighet
för främst de kvinnliga invånarna i en svensk småstad under
industri aliseringsperi oden.
Deluppgifter. Beskrivning och analys av de förändringar som industrialisering
och demokratisering innebar för kvinnorna i arbets- och samhällsliv.
Förändringarnas inverkan på det kvinnliga livsföringsmönstret.
Identifiering av de mans- och klassamhällets styrmekanismer som medverkat
till att bevara rådande maktstruktur.
Metod. Längdsnitt. Förändringar i befolkningens sammansättning
(kön, ålder, civilstånd), yrkesutövning och ekonomiska förhållanden med
folkräkningsåren (jämna 10-tal) som utgångspunkt. I kombination härmed
görs kohortundersökningar av kvinnor födda dessa år, vilket innebär att
deras livscykel följs så långt som möjligt.
Tvärsnitt. För samma år (folkräkningsåren) görs specialundersökningar
av den ekonomiska, politiska och kulturella verksamheten i staden,
varvid kvinnornas roll särskilt uppmärksammas. I centrum för denna del
av arbetet står den lokala arbetsmarknaden, den fackliga verksamheten,
utbildningsväsendet och folkrörelserna.
Betydelse. Någon motsvarande fallstudie har inte utförts i Sverige eller
de nordiska länderna. Den avser att konkretisera och nyansera genomförda
trendstudier över industrialiseringsprocessens effekter. Vi vet vad som
hände — men inte hur det hände.
4 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Redog. 1979/80:15
50
Jarl Torbacke
Dnr: 79/174
Etermedierna och samhället (EOS)
Behovet av forskning om Sveriges Radio - utförd av forskare utanför
företaget — är stort och påtalades redan 1961 av dåvarande radiochefen.
Att härvid en mångfald angreppspunkter är tänkbara säger sig självt. Men
mot bakgrund av den löpande kritiken från skilda, ja motsatta, håll mot
programpolitiken torde genomgripande undersökningar av intressentförhållanden,
maktutveckling och inflytandekonstellationer i och kring SR
utgöra lämpliga avstamp. Som ändamålsenlig utgångspunkt framstår den
stora omorganisationen 1978, eftersom inte minst inom företaget en
omstrukturering av styrfunktionerna ansågs ha varit fyrdelningens mål.
Den ena i projektet formulerade forskningsuppgiften blir därför att avtäcka
och analysera händelseförloppet under perioden ca 1965-1978. Då emellertid
en sådan undersökning avseende trender, motiv och förändringar
förutsätter en gedigen kännedom om den tidigare - grundläggande —
perioden vill projektet göra en insats även här. Avsikten med en behandling
av perioden från SR:s tillkomst 1925 och framåt blir att med särskild
hänsyn till koncessionens utformning och senare förändringar skärskåda
t. ex. programpolitiken och omvärldens reaktioner på den.
Robert Bannert/Kenneth Hyltenstam
Dnr: 79/180
Invandrarna i kommunikationssamhället: Att förstå och bli förstådd
Syfte. Projektets syfte är att bidra till en förbättring av invandrarnas
kommunikationssituation i det svenska samhället och därmed deras situation
i stort genom att ge underlag för en förändring av det medel som
samhället anvisat för att höja invandrarnas kommunikationspotential:
Svenskundervisningen. En sådan förbättring måste komma till stånd om
invandrarpolitikens målsättning om ett aktivt samhällsdeltagande ska kunna
realiseras och för att förhindra att klyftorna mellan invandrare och
infödda ökar i takt med en kommunikationsteknisk utbyggnad.
Metoder. För att få grepp om vilka svårigheter invandrarna har med att
förstå talad svenska i direktkommunikation och genom skilda medier trots
att de genomgått en svenskkurs, kommer vi dels att undersöka svårighetsgraden
hos ett antal varianter av svenska hämtade från naturliga kommunikationssituationer,
dels den variant av svenska som språkläraren normalt
använder i klassrumssituationen. Avsikten är att specificera klyftan mellan
det man lär sig förstå på en kurs och det man behöver kunna förstå i
normala kommunikationssituationer. När det gäller att få grepp om vilka
svårigheter invandrare har med att producera svenska som inte innehåller
Redog. 1979/80:15
51
för stark brytning, kommer vi att undersöka vad i brytningen det är som
vållar störst problem för förståelsen men också vilka drag som påverkar
lyssnaren mest på ett subjektivt plan.
Förväntat resultat. Resultatet av undersökningarna kan ligga till grund
för utarbetande av undervisningsmaterial och undervisningsstrategier som
framför allt beaktar de krav på kommunikativ kompetens som naturliga
kommunikationssituationer ställer. Resultaten kan också användas direkt i
lärarutbildningen.
Aktualitet och betydelse. I projektet utnyttjas forskningsmetoder och
analysmodeller som inte tidigare eller helt nyligen börjat användas i språkinlärningssammanhang,
t. ex. talsyntes för att manipulera med språkprov,
både sådana som producerats av invandrare och som svenska lyssnare ska
bedöma och tvärt om. Den teoretiska ramen som variationsteorin utgör har
tidigare endast använts för språkinlärares produktiva språkförmåga, men
lovar också mycket för den perceptuella sidan.
Brita Akerman
Dnr: 79/181
Kvinnorna och hemarbetet
Hemarbetet har varit kvinnornas självklara och exklusiva område. De
har haft plikter i hemmet som inte männen haft. De har också förvärvat
erfarenheter och kunskaper som inte männen har. Det har utbildats en
”kvinnlig sfär” i samhället. I detta projekt skall den kvinnliga sfären under
1900-talets första hälft i Sverige studeras, främst de formella kontaktorganen
mellan kvinnorna, deras organisationer, utbildningsanstalter, kurser,
forskningsgrupper, litteratur.
Studierna görs med stöd av skriftligt material i form av protokoll, årsredogörelser,
böcker, tidningar och tidskrifter, brev och dagboksanteckningar
samt — som en betydelsefull källa — muntliga berättelser av personer
som varit aktiva under perioden.
Resultatet avses bli en översiktlig, lättläst skrift som behandlar ett ämne
vilket hittills varken redovisats eller diskuterats. Skriften skall ha en utförlig
källförteckning. Den bör kunna ge upphov till fortsatt forskning och
debatt på olika nivåer inom många olika ämnesområden.
När projektets grundtankar tidigare aktualiserats i olika utbildnings- och
forskningssammanhang har de väckt stort intresse. Speciellt gäller detta
dem som sysslar med kvinnoforskning och deltar i arbetet för jämställdhet
mellan kvinnor och män. Kunskap om och förståelse för den kvinnliga
sfären ger dem stöd i deras ansträngningar att göra upp strategier för att
komma över svårigheterna att nå jämställdhet i dagens samhälle.
Redog. 1979/80:15
52
Brita Bergman
Dnr: 79/206
Dövas teckenspråk (II) — grammatiska processer i ett gestuellt-visuellt
språk
Projektets syfte är att analysera och beskriva grammatiska (morfologiska
och syntaktiska) processer i det svenska teckenspråket. Studiet
gäller alltså det som i forskning om talade språk (vokala-auditiva) kallas
ordbildning (böjning-avledning) och satsbildningsreglerna. Den grundläggande
hypotesen är att då teckenspråk till skillnad från talade språk är
gestuellt-visuellt kan de grammatiska processerna ha en helt annan karaktär
än dem som utmärker talade språk.
Projektets betydelse är av två skilda slag: praktisk, tillämpad och lingvistisk,
teoretisk. Den första svarar mot ett stort behov inom teckenspråksundervisningen,
både när det gäller teckenspråket som modersmål och som
främmande språk. Projektet kan bidra med en del av de kunskaper som
fortfarande saknas om språket men som är nödvändiga för att en insiktsfull
undervisning skall kunna komma till stånd. Teckenspråksforskningens mer
teoretiska betydelse ligger i upptäckten av skillnader - och likheter -mellan talat och tecknat språk, vilket hjälper oss att förstå mer om mänskligt
språk.
Projektets genomförande inleds med videoupptagningar av berättelser
och samtal på teckenspråk. Några korta (ca 30—60 sek) avsnitt av dessa
väljs ut för en detaljerad analys där varje agerande kroppsdel och dess
rörelser noteras. Detta tjänar flera syften: det tränar upp förmågan att
registrera vad som sker; vi får fram ett för internt bruk användbart notationssystem;
vi får en tentativ analys och kan formulera hypoteser om de
grammatiska processerna som observerats i det granskade materialet, som
sedan ligger till grund för det fortsatta arbetet.
Janos Perényi
Dnr: 79/218
Kvinnouppfattningar. En strukturell undersökning
Projektets syfte är att under användande av en lingvistisk-strukturaiistisk
metod systematiskt söka belysa uppfattningar om kvinno- och könsroller
i dagens svenska samhälle och deras samband med en vidare ideologisk,
politisk och kulturell ram.
För projektet är flera olika typer av källmaterial relevant: i första hand
material från politisk debatt och beslutsprocesser (riksdagstryck, utredningar,
massmedia), men också vetenskapliga verk, skönlitteratur osv.
Undersökningen avser att omfatta en 15-årsperiod från år 1960 och
framåt.
Redog. 1979/80:15
53
Undersökningens teoretiska ram och dess metoder utgår från och bygger
på den lingvistiska strukturalismen och semiotiken. Detta innebär att lingvistiska
kategorier och modeller med vissa modifikationer överförs till det
idéhistoriska forskningsfältet på det sätt som i min doktorsavhandling
”Revolutionsuppfattningens anatomi. 1848 års revolutioner i svensk debatt”.
Resultaten bör kunna leda till en mer systematiserad kunskap än den vi
idag har om de föreställningar och stereotyper som kännetecknar kvinnouppfattningar
och könsrollstänkande. Detta gäller inte minst de implicita,
inte alltid uttryckta antaganden som ligger bakom sådana föreställningar
och stereotyper och det större ideologiska sammanhang till vilka de
kan hänföras.
ÖVRIGT
Margareta Bertilsson
Anita Göransson
Dnr: 79/150
Bidrag till "Kvinnovetenskaplig Tidskrift”
Edward W Ploman
Dnr: 79/208
Communications and Law
This project represents the first known attempt to provide an overall
survey of principles and practices in all branches of law applicable to
Communications and information and an analysis of major current issues
concerning the regulation of Communications and information within the
framework of international law and its future development, taking into
account the major legal traditions of the world.
The project comprises a) continued work on overall survey of Communications
and law resulting in a manuscript for a book; b) a series of
comparative and cross-disciplinary analysis of current issues in Communications
and law planned and assisted by an international Consultative
Committee; c) seminar on international telecommunications and law; d)
preparation of reports, articles and a major study for publication.
Redog. 1979/80:15
54
B. Avslutade och pågående projekt 1965—1979
Dnr Projekt
Ekonomisk historia
1965
11 - A Det svenska välståndets
utveckling 1925-1960
Projektansvarig
Ort
1971
71/11
1972
72/54
1973
73/63
1974
73/96
74/9
1978
78/47
1979
79/98
Sammanställning, urval och
förberedande bearbetning
av källmaterialet rörande
Kreugerkoncernen intill år 1932
Studier om Kreugerkoncernen
Orsakerna till den offentliga
sektorns expansion under
1900-talet
Fabriksindustrins uppkomst
i Sverige 1820-1870
Det svenska agrarsamhällets
strukturförändringar och
anpassningsmekanismer under
folkökningsperioden på 1700-och 1800-talen
Mortalitet, fertilitet och
ekonomisk utveckling -studier i den demografiska
övergången i Sverige
1750-1930
Krispolitik och idéforskning.
Studier med utgångspunkt
från krispolitiken i Sverige
under 1930-talet
79/175 Kunskapsöversikt i ekonomisk
historia
79/184 B Telekommunikationer inom
företag och andra organisationer
— då, nu och
se’n. Delprojekt 1: spridning
av telekommunikationsteknik i
ett historiskt perspektiv
Artur Attman Göteborg, Lund
Oscar Bjurling Uppsala
Karl-Gustaf Hildebrand
Sven Ulric Palme
Sven Ulric Palme
Bo Gustafsson
Stockholm
Stockholm
Uppsala
Carl-Axel Nilsson Lund
Rolf Adamson Stockholm
Gunnar Fridlizius Lund
Svante Beckman
Uppsala
Bertil Andersson Göteborg
Jan Kuuse Göteborg
Period
1966 - 71
1971
1973-79
1974- 79
1974-79
1974-79
1978-80
1979-
1979-
1979-
Redog. 1979/80:15
55
Dnr Projekt
F öretagsekonomi
1966
58
84
1967
104
117
120
Nordisk industriell
integration
Integrerad kalkylering av
sjötransporter
Projektansvarig
Sune Carlsson
Thomas Thorburn
m. fl.
Några företagsekonomiska problem Bertil Näslund
i samband med ekonomisk tillväxt
Statliga styrmekanismer visavi
kommunernas investeringar
Studier av prissättningsprocesser
67/34
A Organizational Structure and
Organizational Strain
B Innovationer i svenska personalavdelningar
C Flexibiliteten hos produktionssystem
för ett flertal systematiska
och stokastiska variationer
67/53 Beslutsmodeller och lönsamhetskriterier
vid gruvdrift
och malmbehandling
67/42 Administrativ rationalisering
1968
68/18 Praktiska tillämpningar av
Bayesiansk beslutsteori
på ekonomiska problem
68/19 Kommunala kostnadsfunktioner
68/33 Studium av några företagsekonomiska
problem rörande
industriforskningens ekonomi
68/20 Studium av informations- och
transaktionsbeteende på aktiemarknaden
68/21
Utveckling inom företag i
skilda miljöer 1957-1967
Ernst Jonsson
Jan Odhnoff
Bengt Stymne
Eric Rhenman
Eric Rhenman
Nils-Erik Norén
IVA
Karl-Axel Stael
von Holstein
Sune Tjernström
Bertil Näslund
Ulf Lundman
Rolf Back
Hans Dahlborg
Lars Otterbeck
Ort
Uppsala
EFI
Stockholm
Stockholm
EFI
Stockholm
EFI
Stockholm
Stiftelsen företagsadministrativ
forskn.
Stockholm
Stockholm
Stockholm
EFI
Stockholm
IVA
Stockholm
EFI
Stockholm
EFI
Stockholm
Stockholm
EFI
Stockholm
EFI
Stockholm
1969
69/37
69/33
69/34
69/35
Dryckesförpackningar ur samhällelig
ekonomisk synpunkt,
och möjligheterna att styra
dessas utveckling
Processanalyser inom
marknadsföringsområdet
Data- modell- lösningsmetod
Mål
och målformuleringar
för statliga myndigheter
Jens Lindberg
Lars Ohrell
Bengt Brodin
Jan Valdelin
Jan-Erik Österlund
Alfred Bretschneider
Stockholm
EFI
Stockholm
EFI
Stockholm
EFI
Stockholm
Period
1966- 73
1966- 69
1967—73
1967 —70
1967— 68
1967-68
»
»
1967— 69
1967-69
1968-71
1968 —70
1968—70
1968-69
1968-71
1969— 73
1969-72
1969-70
1969-72
Redog. 1979/80:15
56
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort |
1970 |
|
|
|
70/8 | Heuristisk programmering -en lösningsmetod för stora | Göran Bergendahl | Stockholm |
1971 |
|
|
|
70/81 | Kreditpolitikens verkningar på | Erling Pettersohn | EFI Stockholm |
1972 |
|
|
|
72/1 | Kontaktsystem inom samt mellan | Bertil Thorngren | EFI Stockholm |
72/43 | Organisationsstruktur och | Richard Normann | SIAR Lund |
72/77 | Kapitaltillväxt, kapitalstruktur | Sven-Erik Johansson | EFI Stockholm |
1974 |
|
|
|
74/18 | Uppföljning av investeringar | Ingemund Hägg | Uppsala |
1975 |
|
|
|
75/33 | The Dynamics of Organi-zational Stagnation | Bo Hedberg | Göteborg |
75/16 | Företagssamarbete | Anders Edström | Göteborg |
1976 |
|
|
|
76/54 | Inflationen, företagets | Lars Wohlin | Stockholm |
1977 |
|
|
|
76/150 | Finansiell planering -en simuleringsansats i | Sven-Erik Johansson | Stockholm |
77/14 | Ett stålverks uppgång och | Dick Ramström | Uppsala |
77/40 | Strategier för medbestämmande | Bengt Stymne | Stockholm |
77/103 | Svenska producentvaruföretag | Lars-Gunnar Mattsson | Uppsala |
1978 |
|
|
|
78/65 | Facklig problematik vid | Klas Henrik Levinson | Uppsala |
78/111 | Företagets finansiella | Olof Arwidi | Lund |
1979 |
|
|
|
79/40 | Företagsutveckling och utveckling | Christer Olofsson | Linköping |
Period
1970- 73
1971-79
1972-73
1972-73
1973-75
1974-75
1975-78
1976-79
1976-79
1977-78
1977-79
1977-79
1977-79
1979-80
1978-80
1979-
Redog. 1979/80:15
57
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort |
79/120 | Praxis - uppkomst och förändring | Sten Jönsson | Göteborg |
79/121 | Företagsservicens möjligheter | Dick Ramström | Uppsala |
79/184 | D Telekommunikationer inom före-tag och andra organisa-tioner - då, nu och se’n. | Kjell Nowak | EFI |
Nationalekonomi |
|
| |
1965 |
|
|
|
8 | Utvidgning och generalisering | Åke E. Andersson | Göteborg |
12-A | Real kapitalundersökningen | Ingvar Svennilson | Stockholm |
1967 |
|
|
|
138 | Resursfördelningen vid mark-nadsimperfektioner | Peter Bohm | Stockholm |
132 | Cost-benefit-analyser av | Harald Niklasson | Lund |
67/28: | A Den regionala resursför-delningsproblematiken | Ragnar Bentzel | Uppsala |
67/51 | Statlig arbetsmarknad 1945-1967 | C. G. Lindell | Stockholm |
1968 |
|
|
|
68/20 | Studium av informations- och | Ulf Lundman | EFI Stockholm |
1969 |
|
|
|
68/39 | Naturresurser miljö och samhälle | Erik Dahmén | EFI Stockholm |
68/47 | Studier i allokeringsteori | Jan Herin | Stockholm |
68/71 | Spridning av ny teknik inom | Lars Nabseth | Industrins utr. inst. |
68/81 | Immigrationens ekonomiska | Eskil Wadensjö | Lund |
69/55 | Lokal lönebildning | Horst Hart | Göteborg |
Period
1979—
1979—
1979-
1966
1966 -68
1967 - 72
1967—75
1967-70
1968-69
1968 - 69
1969 - 73
1969 —72
1969- 71
1969-71
1969—70
Redog. 1979/80:15
58
Dnr
69/13
68/88
69/30
69/41
1970
69/108
69/107
1971
71/16
71/20
1972
72/60
1973
73/31
73/72
1974
74/35
74/42
1975
75/100
75/148
75/88
Projekt
An analysis of Development
Effects of International
Assistance, with Special
Reference to Swedish Bilateral
Aid Programs
Planering och ekonomisk
politik: en studie av faktorer
i den indiska landsbygdens
utveckling
Studier i Ceylons utvecklings- Birger Möller
planering
The Development of Traditional Rune Karlsson
Dwellings in Tanzania
Projektansvarig
Marian Radetzki
Tarlok Singh
Ort
Stockholm
lnst. för int. ekonomi
Stockholm
Göteborg
Lund
Budgetundersökningen Lars Werin Stockholm
Symposium i Stockholm 1969 Erich Jacoby Stockholm
om Sydasiens utvecklingsproblem
Transportekonomisk forskning Peter Bohm Stockholm
Guy Arvidsson
Ekonometrisk modell för Sverige Erik Ruist Stockholm
Ekonomisk tillväxt i Sverige,
Japan och Turkiet: en jämförande
studie av framgång
och misslyckande
Besim Ustiinel
Stockholm
Intemationaliseringsprocessen
och den nationella ekonomiska
politiken
Futures of Sweden in a global
industrial system
Assar Lindbeck
Lars Otterbeck
Stockholm
EFI
Stockholm
Programmet för utvecklingsforskning
Rättsekonomisk
forskning
Håkan Lindhoff
Göran Skogh
Ingemar Ståhl
EFI
Stockholm
Lund
Regionala produktivitetsjäm- Per Anders Örtendahl Göteborg
förelser
Theory of economic systems Pavel Pelikan Stockholm
and their malfunctions
Invandringspolitik och Harald Niklasson Växjö
konjunkturutveckling - en
studie av politiska och
administrativa beslutsprocesser
i samband med invandringen
och åtföljande konjunktureffekter
-
Period
1969—72
1969
1969
1969-70
1970-75
1970
1971-74
1971-76
1973-74
1974-75
1974
1975
1974-75
1976
1976
1976
Redog. 1979/80:15
59
Dnr
74/162
75/62
75/63
1976
76/52
76/62
76/65
76/82
76/100
76/137
76/149
1978
78/26
78/36
78/116
78/154
77/9
1979
79/22
79/28
Projekt
Development through
Minerals Exports
Inflationsprocessens mekanismer
- studier i dynamisk
prisbildningsanalys
Integrering av inflationsoch
arbetslöshetsteorin
Projektansvarig
Marian Radetzki
Bo Axell
Claes-Henric Siven
Ort
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Sambandet mellan ekonomisk tillväxt,
realkapitalbildning och
naturresurser
En ny ekonomisk världsordning
Effekterna av ATP
The International Grain Markets;
Instability, Adjustment Incidence,
and Optimal Reserves
Modellstudier av samband
mellan regional utveckling,
sysselsättning och energianvändning
Alkoholpolitik
och alkoholkonsumtion
i Sverige 1956-1975:
En ekonometrisk analys
Skatter, lagstiftning och
resursanvändning
Karl G. Jungenfelt Stockholm
Assar Lindbeck Stockholm
Ann-Charlotte Ståhlberg Lund
Peter Svedberg Stockholm
Lars Lundqvist Stockholm
Stanley Noval Stockholm
Lars Werin Stockholm
Köer och väntelistor inom
sluten sjukvård - exemplifierat
med studier av
gallstenssjukdomen
Arbetslösheten, löneutvecklingen
och prisnivåförändringarna i
Sverige under 1900-talet
Om industrins internationalisering
och den intemaionella
inflationen med speciell tonvikt
på utvecklingen i Sverige
Strukturomvandlingen i
Motala - en studie av
inflytande och lokal
samhällsplanering
Val av skattebas i en modell
för optimal beskattning
Bengt Jönsson
Lars Jonung
Hans Engman
Leif Melin
Sören Blomquist
Lund
Lund''
Stockholm
Linköping
Stockholm
Internationell konkurrenskraft, Lars Lundberg Umeå
strukturomvandling och
regional utveckling
Strukturförändringar i svensk Olle Krantz Lund
ekonomi 1800-1980. Konstruktion
och analys av
nationalproduktserier
Period
1975-78
1975-77
1975-77
1978
1977-80
1976-77
1976-79
1977-78
1977-78
1977-79
1978-80
1978-80
1979-80
1979-80
1978-80
1979-1979-
Redog. 1979/80:15 60
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort | Period |
79/61 | Fördelningseffekter på mark-naden för egnahem och | Karl G Jungenfelt | Stockholm | 1979— |
79/62 | Konsekvenser för sysselsätt-ning och ekonomisk tillväxt | Lennart Ohlsson | EFI Stockholm | 1979- |
79/71 | Skattesystemets ekonomiska | Charles Stuart | Lund | 1979— |
79/186 | Europeiska länders relativa | Assar Lindbeck | Stockholm | 1979— |
Kulturgeografi |
|
|
| |
1966 |
|
|
|
|
54 | Storstadsregionens och stads-bygdsregionens rumsliga struk-tur och tillväxtproblem | Staffan Helmfrid | Stockholm | 1967-69 |
74 | Urbaniseringsprocessen | Torsten Hägerstrand | Lund. Göteborg | 1966-72 |
94 | Forskningsprojektet admini-strativa, rumsliga system | David Hannerberg | Stockholm | 1966-74 |
96 | Lokaliseringsförändringar | Lennart Bäck | Uppsala | 1970-74 |
108 | Den medelstora stadsbygds-regionen | Ragnar Bergling | Uppsala | 1966—68 |
1967 |
|
|
|
|
133 | Urbaniseringsprocessen, del-projektet Arealbudget | Lennart Améen | Lund | 1967-71 |
136 | Individens val av alternativa | Orvar Westelius | Näringslivets Planinst. | 1967-69 |
148 | Europas städer och landsbygd | W. William-Olsson | Handelshögskolan Stockholm | 1967-73 |
151 | Glesbygdens serviceproblem | Erik Bylund | Umeå | 1967—72 |
67/28: B Den regionala resursfördel-ningsproblematiken | Gunnar Törnqvist | Lund | 1967-73 | |
1968 |
|
|
|
|
68/40: 2 | Näringsgeografisk studie i | Gunnar Arpi | Uppsala | 1968-72 |
1969 |
|
|
|
|
69/2 | Utvecklingslinjer beträffande | Sven Godlund | Göteborg | 1969 |
Redog. 1979/80:15
61
Dnr
1970
94 a
94 b
70/7
1973
73/76
1974
74/7
1975
75/28
75/29
75/122
1976
76/83
1977
77/27
77/61
77/69
77/129
1978
78/35
78/68
78/74
78/78
Projekt
Projektansvarig
Ort
Agrar kulturlandskapsmiljö
Administrativa och meteorologiska
system på Öland
Utvecklingsproblem på
landsbygden i Tanzania
Sven-Olof Lindquist
Sölve Göransson
Stockholm
Uppsala
Claes-Fredrik Claesson Uppsala
Karl-Gösta Wistrand
Valfrihet och befolkningens Olof Wärneryd Lund
rumsliga spridning - studier av
ett kommunplaneringsproblem
Agrara samhällsmodeller.
Förindustriella, europeiska
geometriska och kamerala
måttsmodeller: bebyggelsens
utveckling och samhällsorganisationens
rumsliga mönster
David Flannerberg
Stockholm
Utbildning och samhällets
organisation och utveckling
Det offentliga beslutsfattandet
och den offentliga sektorn:
deras roll i regionala
utvecklingsförlopp
Modeller för samspelet mellan
olika planeringsnivåer. Effekter
av regionalpolitiska åtgärder
ur ett ekonomiskt perspektiv
Torvald Gerger
Gunnar Törnqvist
Per Holm
Stockholm
Lund
KTH
Stockholm
Förtroendemannainflytande
och kommunplanering
Olof Wärneryd
Lund
Konsumentorganisationer
och konsumentintressen
Planeringsdemokrati i kommuner
Kulturutbudets och kulturkonsumtionens
regionala variationer
Människans revir
Gunnar Arpi
Per Holm
Erik Bylund
Torsten Malmberg
Uppsala
Stockholm
Umeå
Lund
Autobiological reflection on
geographic thought and practice
Informationssystemet
människa- landskap
Rörlighet och anpassning -analys av begrepp och gemensamma
teorifragment för
individens och samhällets val av
utbildning, yrke och bosättning
Välfärd och regional utveckling
- en studie i Norrbottens län
Anne Buttimer
Torvald Gerger
Erik Bylund
Erik Bylund
Lund
Stockholm
Umeå
Umeå
Period
1970-73
1970-71
1970
1974-75
1974-75
1975-78
1975-78
1976-79
1976-79
1977-80
1977-80
1977-80
1978-80
1978-79
1978-80
1978-80
1978-79
Redog. 1979/80:15
62
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort | Period |
78/112 | Människor i administrativa Gunnar Törnqvist | Lund | 1978 | |
78/61 | Återblick på rationalisering | Anne Buttimer | Lund | 1979 |
1979 |
|
|
|
|
79/184 | C Telekommunikationer inom före-tag och andra organisationer Delprojekt 2: Teleteknikens | Bengt Sahlberg | Nord. institutet | 1979— |
79/194 | Economic and Social Effects | Thomas Falk | EFI Stockholm | 1979— |
Sociologi/socialantropologi |
|
|
| |
1965 |
|
|
|
|
16 | Arbetares attityder till arbete | Bertil Gardell | Stockholm | 1969-71 |
13-A | Sexualvanor och attityder till | Joachim Israel | Uppsala | 1966 |
1966 |
|
|
|
|
18 | Slockholmsungdomars framtids-utsikter (Metropolit) | Carl-Gunnar Jansson | Stockholm | 1966-80 |
53 | Om möjligheterna att förändra | Erland Jonsson | Stockholm | 1966 - 69 |
89 | Anställdas val och byte av | Magnus Hedberg | PA-rådet Stockholm | 1966— 70 |
1967 |
|
|
|
|
141 | Struktur och processer i svensk | Walter Korpi | Stockholm | 1967-77 |
67/14 | Hushållsstruktur och bostads-form i östafrikansk stad | Dick Urban Vestbro | Lund | 1967-70 |
131 | Kvinnliga forskare i Sverige | Bertil Nordbeck | Lund | 1967-68 |
67/60 | Social och politisk förändring | Ulf Himmelstrand | Uppsala | 1967-72 |
68/28 | Pressforskning | Ivar Hallvig | Svenska tidnings- utgivareför. Stockholm | 1968 |
68/15 | Information i massmedia - dess | Kjell Nowak | EFI Stockholm | 1968-73 |
Redog. 1979/80:15
Dnr Projekt
1968
68/34 Uppbyggande av sociologiskt
dataarkiv
68/61 Studier av företagsnämnder
68/17 A Märstaundersökningen. En
studie av social och kulturell
förändring
68/10 Cross-national research on
family functioning and
disorganization
68/91 Programmet för sociologisk
trendanalys
69/19 Social rörlighet i Sverige
69/61 Samverkan på arbetsplatsen
69/60 Sociologisk och social
psykologisk
alkoholforskning
69/39 Central dokumentation av
masskommunikationsforskning
Projektansvarig
Sveriges
sociologförbund
Edmund Dahlström
Birger Lindskog
Ludwig L. Geismar
Gösta Carlsson
Robert Eriksson
Edmund Dahlström
Jan Trost
Olof Hultén
1970
69/81
69/90
70/6
69/62
69/82
70/22
69/118
1971
71/77
71/21
68/I7B
71/13
Arbetsengagemang genom ökat
inflytande på det egna arbetet;
experiment med arbetsutformning
och arbetsorganisation
Undersökning av samspelet
mellan människa, arbetsplats
och arbetsuppgift
Invandrarnas och de etniska
och religiösa minoriteternas
sociala och psykologiska
problem i Sverige
Äktenskaplig anpassning
Ungdom och politik
Etermediakonsumtionens omfattning
och inriktning
Vetenskapsteoretiska förutsättningar
för sociologi
och socialpsykologi
Samhällsstruktur och social
förändring i de nordiska
länderna
Social och politisk förändring
i Latinamerika - fallet Colombia
Attman: ett datorbaserat sociocybernetiskt
utredningssystem
”Benefits” och ”Costs” i
samband med arbetskraftens
geografiska rörlighet
Reine Hansson
Ulf Åberg
Arne Trankell
Jan Trost
Olof Frändén
Björn Höijer
Joachim Israel
Erik Allardt
Ulf Himmelstrand
Orlando Fals Borda
Hans J. Holstein
Ulf Himmelstrand
Georg Karlsson
Walter Korpi
63
Ort
Stockholm
Göteborg
Uppsala
The State University
of New Jersey
Lund
Stockholm
Göteborg
Uppsala
Tidn.utg. föreningen
PUB, SR
Stockholm
PA-rådet
Stockholm
KTH
Stockholm
Stockholm
Uppsala
Stockholm
SR
Stockholm
Köpenhamn
Helsingfors
Uppsala
Colombia
Uppsala
Umeå
Stockholm
Period
1968-69
1968 - 74
1969-71
1969-72
1969—74
1969— 71
1969-74
1969 — 71
1969- 72
1970-72
1970-72
1970-76
1969- 74
1970- 73
1970-76
1970- 71
1972
1971-75
1972-74
1972-76
Redog. 1979/80:15
64
Dnr
1972
72/4A
72/4C
72/40
72/57
1973
73/20
73/66
73/70
1974
73/87
73/89
74/117
74/125
1975
75/38
74/122
1976
76/19
76/21
76/116
76/122
Projekt
Projektansvarig
Ort
Experiment med en samrådspro- Göran Ekvall PA-rådet
cess för utveckling av arbets- Stockholm
ledningsfunktionen i företaget
Organisationsutveckling för ökat Bengt Stymne EF1
medinflytande i tjänstemanna- Stockholm
företag
Utslagningen på arbetsmarknaden Hans Berglind Stockholm
Undersökning av "kreativitets- Göran Ekvall PA-rådet
reserven” bland industriarbetare Stockholm
Plurala samhällen - en järn- Ulf Hannerz Stockholm
förande studie i kulturell
sammansättning och social
integration i fyra utomeuropeiska
nationer
Sammanboende ogifta och Jan Trost Uppsala
äktenskapsfrekvensen
Effektiviteten i demokratiska Edmund Dahlström Göteborg
arbetsorganisationer - en
studie av de anställdas
insatser och utbyte i några
löntagarägda företag
Informationsstrategier. Analys
och utvärdering av försök med
spridning av u-landsinformation
genom multimedia
Storarbetsplatser - en studie
i permanent tillfällighet
Samhällsstruktur, predikament
och social förändring
Det allmänna rättsmedvetandet
Ulf Himmelstrand
Lars-Owe Hedman
Bengt Rundblad
Ulf Himmelstrand
Ulla Bondeson
Uppsala
Göteborg
Uppsala
Lund
Kulturindikatorer: Svensk Karl-Erik Rosengren Lund
symbolmiljö 1945-1975
Kvinnor och samhällsförändring Gunilla Bjerén Stockholm
Arbete och fritid. En studie
av fabriksarbetets och fritidens
sociala och kulturella
betydelse
Livsformer i en region
Medbestämmandereformens
genomförande och effekter ''
Anläggama och de fackliga
frågorna
Åke Daun Stockholm
Bengt Rundblad Göteborg
Bengt Abrahamsson Uppsala
Bengt Rundblad Göteborg
Period
1972-74
1972-76
1972-75
1973
1974-76
1974-77
1974-76
1974-77
1974-75
1975-78
1975-78
1975-79
1975-78
1977-79
1977-80
1977-80
1977-78
Redog. 1979/80:15
65
Dnr
1977
77/64
77/73
1978
78/54
78/131
78/194
78/24
1979
78/165
79/80
Projekt
Massmedierna och nationell
utveckling: Ideologi, organisation,
innehåll och
exponering
Effekterna av lagen om
anställningsskydd
Kartläggning och analys
av relationen mellan
barn och massmedier
Tvärnationell undersökning av
skilsmässor och separationer
En utbildningssatsning av
kvinnliga fabriksarbetare inom
Volvo-Bergslagsverken.
En beteendevetenskaplig studie
om ökad jämställdhet
mellan män och kvinnor
Turkar i svensk förort: en
invandrargrupps möte med tre
svenska institutioner - förskola,
skola, hälso- och sjukvård
Migration and the Process
of Social Changé: The Case of
the Contemporary Yugoslav
Emigrants
Svensk socialpolitik i internationell
belysning: En studie
av socialpolitiska strategier,
deras bakgrund samt
konsekvenser för ojämlikhet
och fattigdom
79/173 Ungdom och sexualitet
79/182 Den politiska åsiktsbild
ningen
inför valet 1979.
En efterundersökning
79/224 Studie inför folkomröstningen
1980
Statistik
1966
38
95
1967
118
67/15
Ickelineära kunskapsmodeller
Optimala estimations- och
planeringsförfaranden vid
upprepande stickprovsundersökningar
-
Fel i undersökningar
Demografiska kohortstudier
Projektansvarig
Ulf Himmelstrand
Bengt G. Rundblad
Sven Windahl
Jan Trost
Gunnela Westlander
Lisbeth Sachs
Aleksandra Alund
Walter Korpi
Bo Lewin
Gunnar Boalt
Torsten Österman
Herman Wold
Gunnar Kulldorff
Tore Dalenius
Carl-Erik Quensel
Ort
Uppsala
Göteborg
Lund
Uppsala
Stockholm
Stockholm
Umeå
Stockholm
Uppsala
Stockholm
Forskningsgruppen för
Samhälls- och
Informationsstudier
Stockholm
Uppsala
Umeå
Stockholm
Lund
5 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Period
1977-79
1977-80
1978-80
1979-80
1979
1978-80
1979—
1979-
1979-
1979—
1979—
1966-73
1966-75
1967-73
1967 - 68
Redog. 1979/80:15
66
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort | Perio |
1968 |
|
|
|
|
68/14 | Systemanalys med sanno-likhetsteori och graf-teoretiska metoder | Ove Frank | Stockholm | 1968- |
68/29 | Studier av stickprovsteo-rier vid ändliga populatio-ner med speciell inriktning | Lennart Gustafsson | Umeå | 1968 |
68/30 | Studier av optimala stick-provsplaner vid ändliga | Jan Nordlander | Umeå | 1968 |
1971 |
|
|
|
|
70/51 | Sveriges befolkning 1750-1970 | Erland klofsten | Stockholm | 1971 |
71/78 | Statistiska undersökningar | Hjalmar Sjövall | Stockholm | 1971 |
1974 |
|
|
|
|
74/14 | Integrerade demografiska | Ingvar Holmberg | Göteborg | 1974 |
74/77 | Kausalmodeller i låginfor-mativa situationer | Herman Wold | Göteborg | 1975 |
74/96 | Personintegritet vid sta-tistiska undersökningar | Tore Dalenius | Stockholm | 1975 |
1975 |
|
|
|
|
75/94 | Kausala relationsmodeller inom | K. G. Jöreskog | Uppsala | 1976 |
1978 |
|
|
|
|
78/166 | Forskning om utvärderings-metoder | K. G. Jöreskog | Uppsala | 1978 |
Statskunskap |
|
|
| |
1965 |
|
|
|
|
17 | Kommunal indelning -kommunal självstyrelse | Jörgen Westerståhl | Göteborg | 1965 |
1966 |
|
|
|
|
22-A | Demografiska modeller | Hannes Hyrenius | Göteborg | 1966 |
90 | Ideologier och värderingar | Herbert Tingsten | Stockholm | 1966 |
1967 |
|
|
|
|
143/4 | Central European Project | Karl Birnbaum | Utrikespol.inst. Stockholm | 1967 |
67/52 | Den svenska valmans-kåren 1866-1968 | Leif Lewin | Uppsala | 1966 |
67/31 | Det nutida svenska parti-väsendets struktur och | Olof Ruin | Stockholm | 1968 |
Redog. 1979/80:15
67
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort | Period |
1968 | ||||
68/27 | Innehåll och struktur | Jörgen Westerståhl | Göteborg | 1968-72 |
68/22 | Svensk flygindustri | Ingemar Dörfer | Stockholm | 1968-71 |
68/46 | Dag Hammarskjöld som | Brian Urquart | New York | 1969-72 |
1969 | ||||
69/53 | Representationsundersökningen | Bo Särlvik | Göteborg | 1969—72 |
69/22 | Internationella normer | Kjell Goldmann | Utr.pol.inst. Stockholm | 1969— 70 |
1970 | ||||
70/3 | Diskussionen om begreppen | M. Orlanski | Stockholm | 1970-73 |
70/44 | Förvaltningen och dess | T. Anton | Stockholm | 1970- 72 |
70/46 | Mikrofilmning av tjecko-slovakiska tidningar | Andreas Ådahl | Uppsala | 1970 |
70/61 | Svenska och norska atti-tyder till Förenta staterna | Peter Grothe | Stockholm | 1970-71 |
1971 | ||||
71/23 | Integration, suveränitet, | Krister Wahlbäck | Stockholm | 1971-75 |
1972 | ||||
71/96 | Kamp utan vapen. Fall-studier av icke-militära | Olof Kleberg | Uppsala | 1972-75 |
72/6 | En studie för Pacem in | Indar Jit | International | 1972 |
72/15 | Demokratin i fackför-eningsrörelsen | Leif Lewin | Uppsala | 1973-75 |
72/16 | Politisk resocialisation | Tomas Hammar | Stockholm | 1972-75 |
72/51 | V ärldsbildsundersökningen | Jörgen Westerståhl | Göteborg | 1972- 75 |
1973 | ||||
73/2 | Den statliga regionala | Nils Stjernquist | Lund | 1973-75 |
73/34 | Revolutionär och refor-mistisk politik 1929-39. | Sigurd Klockare | Gruppen för | 1974-75 |
1974 | ||||
74/2 | Remissväsendet i den po-litiska beslutsprocessen | Bo Bjurulf | Lund | 1974-75 |
Redog. 1979/80:15
68
Dnr
74/4
74/24
74/58
74/60
74/102
1975
74/8
74/111
74/99
75/18
75/25
75/26
75/47
75/56
75/90
1976
76/22
76/35
76/40
76/145
1977
77/37
77/140
77/141
Projekt
Det högre utbildningsväsendet
En
månads intensivbevakning
av Sveriges Radios resp.
BBC:s och ITN:s utbud av
nyheter och nyhetskommentarer
Maktprojektet
Det
statliga utredningsväsendet
i Sverige
Beslutsprocessen inom
socialdemokratin 1955-60
Projektansvarig
Olof Ruin
Elias Berg
Björn Molin
Jörgen Westerståhl
Hans Meijer
Ort
Stockholm
Jörgen Westerståhl Göteborg
Stockholm
Göteborg
Linköping
Politiska och sociala förändringar
i Sovjetunionen efter
1965 års ekonomiska reform
Pressens funktioner
Mobiliseringsprojektet
Bostadspolitik på regional nivå
Per-Albin Hansson - en
studie i socialdemokratisk
politisk praktik
Politisk styrning av offentlig
verksamhet
En studie av industriföretagens
roll i det politiska
systemet
Svensk utbildningspolitik
1935-1970
Politik som rationellt
handlande
Jan Åke Dellenbrant Uppsala
Jörgen Westerståhl
Björn Hettne
Nils Stjernqvist
Alf Johansson
Daniel Tarschys
Roger Henning
Pär-Erik Back
Leif Lewin
Göteborg
Göteborg
Lund
Stockholm
Stockholm
SNS
Stockholm
Umeå
Uppsala
Internationell opinionsbildning:
Kritik som utrikespolitiskt
medel
Århundradets vapenaffär:
Samspelet mellan regeringar
och flygtillverkare i
Västeuropa 1970-1975
Svensk energipolitik
Den kommunala markoch
bostadspolitiken
Lars-Göran Stenelo Lund
Ingemar Dörfer
Sören Holmberg
Uppsala
Göteborg
Thore Hammarland Örebro
Sven-Ola Lindeberg
Riksdagens och regeringens Olof Ruin Stockholm
arbetsformer och relationer
ECE History 1947-1977 Gunnar Myrdal Stockholm
Equality and the political Sidney Verba Harvard
system: A comparative
international study of
readership attitudes
Period
1974-75
1974-75
1975
1974-75
1975
1975-78
1975-76
1975-78
1975-78
1975-80
1975-76
1975-77
1975-79
1976-80
1976-80
1977-78
1976-77
1978-80
1977-78
1978-80
1978-79
Redog. 1979/80:15
69
Projekt
Demokratin och det moderna
organisationsväsendet
Continuity and Changé:
Three Swedish General
Elections: 1973, 1976
and 1979
Dnr
1978
78/44
78/122
1979
79/25 Staterna och de internationella
organisationerna
79/52 Demokrati och byråkrati i
utrikespolitik och inrikespolitik
79/88
Massmedier och väljare: studier
kring medieinnehåll och
medieeffekter under
1979 års valrörelse
79/141P Publiceringsgaranti för boken
”The Swedish Institution
of Ombudsman”
79/187 Förvaltning och politik - en
jämförande analys av myndigheters
relation till departementet
79/191 Kvinnor och politik. En studie
av resurser, åsikter och
politiskt deltagande på
elit- resp. massnivå. En
jämförelse mellan kvinnor
och män
Projektansvarig Ort
Agne Gustafsson Lund
Steven Koblik
Christer Jönsson
Kjell Goldmann
Sören Holmberg
Ibrahim al-Wahab
Bengt Jacobsson
Sverige och Pomona
College, Californien,
USA
Lund
Stockholm
Göteborg
Stockholm-Irak
EFI
Stockholm
Olof Petersson Uppsala
Sören Holmberg
Period
1978-80
1978-79
1979—
1979—
1979-
1979-
1979-
1979-
Forskning om forskning
1965
4/1
Forskningspolitiska
programmet
Stevan Dedijers
Lund
1966-70
1966
14
1969
69/38
1970
70/102 Strategiska val i den framtida
forskningspolitiken
1973
73/25
Forskningsprocessens
sociologi
Forskningen och forskningens
psykologi
En studie av den tvärvetenskapliga
samhällsforskningens
villkor i det
svenska universitetssystemet
-
Gunnar Boalt
Bertil Nordbeck
Ingemar Ståhl
Stevan Dedijer
Stockholm
Lund
Lund
Lund
1966- 74
1969-73
1970-71
1973-74
Redog. 1979/80:15
Dnr Projekt
Informationsbehandling
1966
111 Talkommunikation människa
maskin, förutsättningar med
avseende på tal och hörsel
1975
75/64 Demokratisk styrning och
planering i arbetslivet
1979
79/127 Spridning av datateknik och
datateknikens arbetskraftseffekter
inom industriproduktionen
Psykologi/Pedagogik
1966
29
Självinstruerande metoder
för träning i talperception
103
Fysisk arbetsförmåga,
subjektiv ansträngning
och psykisk prestation
1967
128 Personalpsykologiska och
personaladministrativa
återverkningar av långt
driven kontorsautomation
130 Optimering av och fält
undersökning
med experimentell
personlighetsdiagnostisk
metod
149 Komparativa mål- och pro
cessanalyser
av skolsystem
152 Personlighet och skol anpassning -
154 Undersökningar av relatio
nen
mellan å ena sidan
avstånd i tid och rum å
andra sidan graden av
emotionellt engagemang
67/1 Effekter av monotoni och
isolering på psykologiska
och biokemiska funktioner
67/66 Datamaskinreglerad pro
cessforskning
inom psykologi
67/69
Temporala aspekter på
sensoriska processer,
särskilt adaptation inom
skilda sinnesområden
67/58 Undersökning av svenskt
u-hjälps tänkande
70
Projektansvarig Ort Period
Gunnar Fant KTH 1967-75
Stockholm
Åke Sandberg Stocholm 1975-78
Björn Elsässer Linköping 1979-
Karl-Georg Ahlström Lärarhögskolan
Uppsala
1966-70
Gunnar Borg
Psykotekn. inst.
Solna
1966-74
Sigvard
Rubenowitz
Göteborg
1967-68
Ulf Kragh
Lund
1967-73
Urban Dahllöf
Ingrid Gottfries
Sven Marke
Gösta Ekman
Göteborg
S:t Lars sjukhus
Lund
Socialhögskolan
Lund
Stockholm
1967-72
1967-68
1967—68
Marianne
Frankenhaeuser
Stockholm
1968-72
Gunnar Johansson Uppsala
1967-74
Gösta Ekman
Stockholm
1967-70
Stig Lindholm
Stockholm
1967-69
Redog. 1979/80:15
71
Dnr
1968
67/90
67/76
67/85
67/92
68/7
68/41
1969
68/50
68/80
68/77
69/27
68/85
69/8
69/51
1970
Projekt
Cross-national study of
educational achievement
in six subject areas as
related to social economic
and pedagogical factors
Perceptuell utveckling
och inre aktiveringstnekanismer
hos fisk
Kriminologisk differentiell
forskning
Psykologiska aktiveringsproblem
inom åldringsvården
Psykologiska
testmetoders
tillämpbarhet inom skilda
samhällsområden
Inlärningsforskning
Den nervösa och hormonella
kontrollen av det
sexuella beteendet
Klinisk inferens: studier
rörande problem vid
personbedömning
En undersökning av mentalhälso-relevanta
miljöfaktorer
i yrkesarbete
och andra livsområden
Utveckling
och prövning
av generell modell för urval
och klassificering av
personal
Etologiska principer
för mänskligt massbeteende
i relation till befolkningstillväxt
Frihet
och jämlikhet som
pedagogiska grundbegrepp
inom västerländsk
demokrati sedan slutet
av 1700-talet
Samverkan, självständighet;
psykisk agilitet: några
aspekter på framtidsberedskap
som utbildningsmål
-
Projektansvarig
Torsten Husén
Douglas Pidgeon
Gunnar Goude
Daisy Schalling
Sigvard
Rubenowitz
Lars Kebbon
Mats Björkman
Knut Larsson
David Magnusson
Gunnela Westlander
Bertil Mårdberg
Ulla Olin
Wilhelm Sjöstrand
Åke Bjerstedt
Ort
Lärarhögskolan
Stockholm
Stockholm
Kl
Stockholm
Göteborg
Skand. testförl.
Stockholm
Umeå
Göteborg
Stockholm
PA-rådet
Stockholm
PA-rådet
Stockholm
New York
Uppsala
Lärarhögskolan
Malmö
Period
1969 - 73
1968-70
1968-71
1968 - 69
1968 -71
1968-73
1969- 74
1969—72
1969—74
1969-74
1969-71
1969 -74
1969 -75
69/63 ”Educational Research” Eve Malmqvist Linköping 1970-72
within ”Plan Europé
2000”
Redog. 1979/80:15
72
Dnr
69/54
69/63A
69/29
69/72
1971
71/35
71/24
70/83
71/45
1972
72/63
72/89
1973
72/92
72/101
73/3
1974
73/58
73/75
Projekt
Psykiatri och samhälle.
En teoretisk studie av
social struktur och
social kontroll
Studier av generationsmotsättningar
(STUGprojektet)
Barns
personlighetsutveckling
relaterad till
föräldrarnas personlighet,
attityder och beteenden
Förståndsfunktioner
hos
utvecklingshämmade
Beslutsfattande och
arbetssvårighet
Opinionspåverkan och tvåvägs
samhällskommunikation
på individnivå
Svenskans syntax hos
hörselskadade barn.
Pedagogiska implikationer
Psykologiska
undersökningar
av mental retardation:
abilitetsstruktur
och social anpassning
Läskunnighet och folkundervisning
i Västernorrland
1750-1860 enligt
kyrkans förhörslängder
och parallella källor
Utbildningsteknologi och
skolbyggnader
T våvägskommunikationen
i korrespondensundervisning
Livstillfredsställelse
hos äldre kvinnor och
dess bakgrund
Studie av finskspråkiga
elevers språkliga och
sociala utveckling vid
modersmålsfocuserad undervisning
i årskurserna
1 — 3
Det rörelsehindrade barnet
och dess familj
Model Analysis of Pedaeoeical
Processes
Projektansvarig
Kaj Håkansson
Ort
Uppsala
Bengt-Erik
Andersson
Göteborg
Ingrid KlackenbergLarsson -
Kl
Stockholm
Gunnar Kylén
Stiftelsen ALA
Stockholm
Anders Herbert
Åke Edfelt
Stockholm
Stockholm
K.-G. Ahlström
Lärarhögskolan
Uppsala
Lars Kebbon
Uppsala
Egil Johansson
Umeå
Karl-Georg Ahlström Lärarhögskolan
Nils-Eric Svensson Uppsala
Rune Flinck
Lund
Barbro Nilsson
Stockholm
Göte Hansson
Stockholm
Kerstin Fällström Göteborg
Ulf P. Lundgren Göteborg
Period
1970-71
1970-75
1970-74
1970-75
1972-74
1972
1971-72
1971-75
1973-78
1973-74
1973-77
1973-74
1973-78
1974-76
1974-78
Redog. 1979/80:15
73
Dnr Projekt
73/85 Vuxenutbildning som
kunskapsområde och
tillämpningsfält
74/10 Idéer och realiteter
i svensk skolpolitik
under 1940-talet
74/91 Svenskt utbildnings
väsende
i internationellt
perspektiv
74/116 Språkligt beteende:
produktion och perception
av tal
74/124 Arbetsmiljö för synskadade.
Utveckling av
kognitiv ergonomi som
arbetsutformningsteknik
74/131
Talfel och talträning
med gravt hörselskadade
och döva
74/132 Forskning och utvecklingsarbete
kring undervisningsmetodik
för
synskadade
1975
74/165 Ett program för samhällsforskning
med inriktning
på förståelsen av mänskliga
handlingar och konflikter
74/66 Tillämpning av effektiva
beslutsstrategier
74/157 Utstötta och isolerade barn:
en utvecklingsstudie
75/40 Beteendevetenskapliga
studier av fysiskt arbete,
arbetsförmåga och psykisk
funktion
1976
75/116 Förflyttningshjälpmedel
för synskadade
76/15 Psykologisk funktion
hos 70- och 75-åringar.
En populationsstudie
76/11 Om världsuppfattning hos
vuxna
76/38 Individ i grupp. Teori- och
metodutveckling för studier
på individplanet av
grupp-processer
76/47 Member’s Participation
in Industrial Organizations
Projektansvarig
Kurt Gestrelius
Gunnar Richardson
Torsten Husén
Sven Öhman
Ort
Lärarhögskolan
Malmö
Karlstad/
Göteborg
Stockholm
Uppsala
Karl-Georg Ahlström Lärarhögskolan
Uppsala
Jänos Mårtony
Nils Trowald
Arne Trankell
Gunnar Borg
Gunnar Jansson
Stig Berg
KTH
Stockholm
Lärarhögskolan
Uppsala
Stockholm
Robert W Goldsmith Lund
David Magnusson Stockholm
Kl
Stockholm
Uppsala
Jönköping
Ference Marton Göteborg
Carl-Otto Jonsson Stockholm
Sigvard Rubenowitz Göteborg
Period
1974-77
1974-78
1975-77
1975
1975
1975-78
1975-78
1975-76
1975-78
1975-77
1975-78
1977-78
1976-78
1976-80
1976-80
1976-78
Redog. 1979/80:15
74
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort |
1977 |
|
|
|
77/12 | Familjestöd och utveckling -en longitudinell, ekologisk | Bengt-Erik Andersson | Stockholm |
77/131 | Individuell utveckling och | David Magnusson | Stockholm |
77/136 | Ansatser till jämställdhet | Gunnela Westlander | Stockholm |
1978 |
|
|
|
78/97 | Spänningsreglerande tekniker | Göran Patriksson/ | Mölndal |
78/117 | Infant Social Development in | Ann Frodi/ | University |
78/148 | Uppväxtförhållanden och Dan Olweus | Bergen, No | |
78/157 | Sambanden mellan sociala | Torsten Husén/ | Stockholm |
77/88 | Åldrande och minne | Lars-Göran Nilsson | Uppsala |
1979 |
|
|
|
79/57 | Långtidseffekter av utbildning | Kjell Härnqvist | Göteborg |
79/104 | TV-våld | Birgit Hellbom | Stockholm |
79/149 | Taktila bilder för synskadade | Gunnar Jansson | Uppsala |
79/169 | Beteendeutveckling och | Ernest Hård | Göteborg |
79/178 | Studie av utgångsläget | Åke Edfeldt | Stockholm |
Juridik/Kriminologi |
|
| |
1967 |
|
|
|
126 | Rätten till arbetstagar-nas uppfinningar i | Fredrik Neumeyer | Stockholm |
67/13 | Konfliktlösning genom | Per-Olof Bolding | Lund |
67/18 | Urval och utbildning | Bertil Sundin | Stockholm |
67/26 | Genomförande av ett | Bengt Börjeson | Socialhögsl Stockholm |
Period
1977-80
1978-80
1978
1978-80
1978-80
1979-80
1979- 80
1978-80
1979—
1979—
1979-1979-
1979-
1967-72
1967-74
1967-69
1967-70
Redog. 1979/80:15
75
Dnr Projekt
67/35 Utlänningars brottslighet
67/26
A Den rättsliga beslutsprocessen
- två empiriska
infallsvinklar
1968
68/35 Kausalitetsfrågor inom
juridiken, särskilt
skadeståndsrätten, från
rättsvetenskaplig och
filosofisk synpunkt
1970
70/19 ADB-tekniken ur
immaterial rättslig
synpunkt
70/40 Bevisvärdering inför
domstol
1971
70/77 Utlänningen på arbetsmarknaden
1974
74/81
Discrimination and
Employment Law: A
Comparative Study
74/93 Impact of Economic
Plänning on the Law
in Africa
1977
77/7 Den enskilde och socialrätten
1979
79/23 Oaktsamhet och uppsåt: en
logisk undersökning av s. k.
subjektiva rekvisit i
straffrätten
Projektansvarig Ort
Knut Sveri Stockholm
Agneta Charpentier Stockholm
Ingemar Hedenius Uppsala
Jan Hellner Stockholm
Peter Seipel Stockholm
Per-Olof Ekelöf Lund
Joachim Nelhans Stockholm
Folke Schmidt Stockholm
Yash Ghai Uppsala
Gunnar Bramstång Lund
Lennart Åqvist Uppsala
Medicin
1966
3-A/2
34
72
Socialmedicinsk undersökning
av venereaklientelet
i Stockholm
samt sociala
förhållanden och
sexualvanor bland veneriskt
smittade och
vanlig ungdom i Stockholm
Mätning
av arbetslivets
stress
Socialvårdsforskning
i Solna
Gunnar Inghe
Lennart Levi
Gunnar Inghe
Kl
Stockholm
Karolinska sjukhuset
Stockholm
Kl
Stockholm
Period
1967-73
1967—69
1969—75
1970-72
1970-75
1971-74
1975-76
1975-77
1977-80
1979—
1966 - 71
1966 - 68
1966
Redog. 1979/80:15
76
Dnr
36
82
83
68
59
1967
98
101
150
134
67/29
67/12
1968
67/78
67/80
67/50
67/99
Projekt
Zigenarundersökningen
Kontrollmaterial till
socialmedicinska studier
av venereapatienter
m. m.
Initiativprogram för
alkoholforskning
Utarbetande och prövning
av en riskgruppskontroll
för tidig
diagnos av handikapp
hos barn med direkt
övergång till ett dynamiskt
habiliteringsregister
Klimatfysiologiska
frågor
-
Projektansvarig
John Takman
Gunnar Inghe
Carl Henry Alström
Ernst Båråny
Petter Karlberg
Ort
Uppsala
Kl
Stockholm
Kl
Stockholm
Biokemiska centr.
Uppsala
Barnsjukhuset
Göteborg
Ove Wilson m. fl.
Lund
Nutritionsundersökning bland
barn i Norrland
Psykiskt utvecklingshämmade
ungdomars yrkes- och samhällsanpassning
Kliniska
och experimentella
studier av narkomani
Forskning rörande metoder för
provning och egenskapsdeklaration
av tekniska hjälpmedel åt
handikappade
Studier över immunologiska
reaktioner efter lokal bestrålning
av Burkittstumörer och
av kemiskt framkallade postnatala
carcinom
Epidemiologiska studier av hjärt-,
kärl- och lungsjukdomar i Malmö
med kliniskt-fysiologiska, socialmedicinska
och patologiskt-anatomiska
undersökningsmetoder
Stig Sjölin
Gösta Samuelson
Rikard Palmér
Lars-M. Gunne
Birger Roos
Lennart Angervo
Jerzy Einhom
Sven Erik Lindell
Gunnar Lindgren
Nils H. Stemby
Lasarettet, Umeå
Akadem. sjukhuset
Uppsala
Lärarhögskolan
Uppsala
Ulleråkers sjukhus
Uppsala
Svenska centralkommittén
f. rehabilitering.
Stockholm
Karolinska sjukhuset
Stockholm
Ins. för socialmedicin
Lund
Malmö allm. sjukhus
Alkoholisthustrur
Jordbrukets socialmedicin
Efterundersökning av barn och
ungdomar som gjort självmordsförsök
En
epidemiologisk och socialpsykologisk
undersökning av
narkotikabruk bland studenter
vid Stockholms universitet
Robert Olin
Maj-Britt Inghe
Gunnar Lindgren
Ulf Otto
Magnus Kihlbom
Nils Olov Näs
Kl
Stockholm
lnst. f. socialmedicin
Lund
Centrallasarettet
Kristianstad
Stockholm
Period
1966 - 67
1966- 67
1966- 73
1966-71
1966-67
1967-70
1967-74
1967-75
1967-68
1967- 70
1967-70
1968-69
1968-74
1968—70
1968
Redog. 1979/80:15
77
Dnr Projekt
67/54 Framställning av proteinkoncen
trat
för humankonsumtion från
oljefrön
67/55 Inrättande av en klinisk-meta
bolisk
enhet vid bammedicinska
kliniken å Akademiska sjukhuset
i Uppsala jämte inledande verksamhet
med metaboliska balansstudier
på barn under en treårsperiod
68/11
Fullföljande av undersökning
över gastrointestinala hormoner,
närmast sekretin och
cholecistokininpancreozymin
67/95 Effekten av alkohol på människans
hjärnbark mätt med
isotopteknik och EEG
68/40: 1 En medicinsk studie i samband
med driftsnedläggning inom
Billeruds AB
68/38 Kvinnors totala graviditetsvolym
i relation till födda
och omhändertagna barn
68/4 Specifik proteinsyntes i
hjärnan vid inlärning
1969
68/90 Depressioner och depressionsbehandling
- kliniska, farmakologiska
och biokemiska
aspekter
69/16 Behovet av social och medicinsk
rehabilitering i Stockholms läns
landstingsområde
69/49 Analys av vårdartjänst
för svårt rörelsehindrade
68/56 Ergonomisk systemanalys av
uppkomstmekanismer för olycksfall
med speciell hänsyn till
skogsbrukets problem
68/51 Diagnostik och terapi vid
narkomani
69/75 Narkotikakonsumtion
bland Stockholmsungdom
68/53 Utnyttjande av digital laboratoriedatamaskin
för ökning och
intensifiering av den toxikologiska
forskningskapaciteten
68/59 En genetisk-demografisk och
blodgruppsserologisk undersökning
av populationsstrukturen i
norra Sverige
68/67 En långsiktig studie av fysiologiska
och biokemiska vävnadsförändringar
vid skallskador och
andra former av hjärnskador
Projektansvarig
Gunnar Ågren
Sten-Åke Lidén
Leif Hambraeus
Erik Jorpes
Viktor Mutt
David Ingvar
Irma Åstrand
Anders Englund
Elisabet Sjövall
Holger Hydén
Börje Cronholm
Gunnar Inghe
Sven-Olof Brattgård
Sven Forssman
Ulf Sundberg
Arne Bergsman
Lars-Göran Allgén
Bengt Herulf
Bo Holmstedt
Lars Beckman
Bertil Cedergren
Bo K. Siesjö
Ort
Uppsala
Uppsala
Kl
Stockholm
Lund
Arbetsmedicinska inst.
Stockholm
Göteborg
Göteborg
Kl
Stockholm
Kl
Stockholm
Göteborg
Skogshögsk.
Arb. med inst.
Stockholm
Kl
Stockholm
Kl
Stockholm
Kl
Stockholm
Umeå
Lund
Period
1968-76
1968 —73
1968-70
1968 -69
1968—71
1968-73
1968-70
1969-74
1969- 72
1969—70
1969-74
1969 - 70
1969-70
1969-76
1969—74
1969-75
Redog. 1979/80:15
78
Dnr
69/5
69/18
1970
69/120
70/10
69/57
69/89
69/117
70/56
69/87
69/105
1971
71/2
71/26
1972
72/27
Projekt
Försök att förhindra hjärtinfarkt
Studier
av alkohols effekter |
steroidhormon- och fettomsättning
-
Projektansvarig
Lars Werkö
Jan Sjövall
Ort
Göteborg
Kl
Stockholm
Period
1969 - 75
1969-70
Jan-Otto Ottosson
Ragnar Rylander
Onödiga självmord
Undersökning av flygbullerstörningar
samt effekter hos
människa efter exponering för
ljudbangar
Studier av diagnostiska och
terapeutiska problem rörande
blodproppssjukdomen (Tromboembolism)
Studier
över hämning resp.
acceleration av alkoholoxidationen
hos människa samt
effekten härav på den intermediära
omsättningen
Förekomst och utbredning av Gunnel Huldt
parasitära, virala och bakteriella
smittämnen i vissa befolkningsgrupper
på nordkalotten
Aminosyraanalyser på neuropsyko- Gunnar Brante
kemiskt intressanta material
Inga-Marie Nilsson
Rolf Blomstrand
Utrustning och drift av gaskromatografi-masspektrometrilaboratorium
för forskning rörande
1) essentiella fettsyror
och prostaglandiner med särskild
hänsyn till näringsfysiologiska
aspekter på hjärt- och kärlsjukdomar,
2) reproduktionsfysiologiska
studier av prostaglandiner
- utveckling av nya bambegränsningsmetoder,
3) amfetaminmissbrukets
klinik och farmakodynamik
Utnyttjande
av gaskromatografmasspektrometer
— datasystem
för forskning kring läkemedel
och läkemedels verkan
Bengt Samuelsson
Marc Bygdeman
Erik Änggård
Göran Schill
Umeå
lnst. f. folkhälsan
Stockholm
Lund
Kl
Stockholm
SBL Stockholm
Göteborg
Lund
Kl
Stockholm
1970-73
1970-71
1970-74
1970-76
1970-71
1970-71
1970-72
Uppsala
1970-73
En studie av de psykiska sjuk- Erik Olof Hagnell Lund 1972-79
domarnas förekomst i en förut
undersökt befolkning med särskild
hänsyn till sociala förhållanden
och förändringar
Studier över effekterna av Torbjörn Malmfors Arb. med. inst.
industriella lösningsmedel Bo Holmberg Stockholm 1971
på cellulära funktioner
Invandrarbarn — en prospek- Göran Aurelius Stockholm 1972—74
tiv socialmedicinsk undersökning -
Redog. 1979/80:15
79
Dnr
72/69
71/88
72/46
1973
72/90
1974
74/17
74/110
74/136
1975
73/98
75/41
1976
75/137
1977
77/74
77/112
Projekt
Patienter som söker pediatrisk
öppen vård. En undersökning av
kliniska och sociala bakgrundsförhållanden
hos patienter med
psykiatrisk problematik och en
jämförelsegrupp
Screening av blod från 300 000
individer för att finna 200 fall
med alfa-antitrypsinbrist
Undersökningar över effekten på
moder, foster och barn av epiduralanestesi
samt kombinationen
paracervikalblockad + pudendusblockad
som förlossningsanestesi
-
Studier över sockersjukans
uppkomstmekanism
Effekter av samhällsbuller
Affektiva sjukdomstillstånd - en
multifaktoriell analys av
depressionssjukdomar och tvångsneuroser
m. m. ur psykosociala,
biologiska och farmakologiska
aspekter
Konstruktion av ett generellt
datasystem för retro- och prospektiv
bearbetning av skoliospatienter
-
Projektansvarig Ort
Ragnar Jonsell Umeå
Carl-Bertil Laurell Lund
Lars-Eric Bratteby Uppsala
Rolf Luft Kl
Stockholm
Ragnar Rylander Göteborg
Börje Cronholm Kl
Stockholm
AlfNachemson Göteborg
Akupunkturbehandling vid Olov Lindahl Linköping
vissa sjukdomar och som
bedövningsmedel vid
operation och förlossning
Utvärdering av bamhälso- Rolf Zetterström Kl
och sjukvård i förorter Stockholm
Sambandet mellan kost,
nutritionsstatus och alkoholkonsumtion
hos alkoholskadade
och hos personer med måttliga
alkoholvanor
Arvid Wretlind
Stockholm
En jämförande studie av
alkoholberoende och friska
kontrollpersoner ur
medicinska, psykologiska
och sociala aspekter
Datoriserad bildbehandling
och kvantitativ mikroskopi
med tillämpningar
speciellt inom cytologin
Carl-Magnus Ideström Stockholm
Björn Stenkvist
Uppsala
Period
1973
1972-79
1972-79
1973-75
1974-76
1975-77
1975-79
1975-76
1975-78
1976-80
1977-79
1978
Redog. 1979/80:15
Dnr
1978
78/5
Projekt
Blodkoagulationens biokemi:
Trombocyter, Faktor VIII
och fibrinogener
78/41 Allergisjukdomar och miljö.
Orsaker, diagnostik och
behandling
78/59
78/159
78/184
1979
78/151
79/5
79/20
79/32
79/60
Barn till alkoholiserade fäder
- en uppföljning efter 15 år
i en prospektiv studie
Inflytandet av tidig miljöstimulering
på mental
utvecklingsstörning
Studier av interaktionen
mellan alkohol och biogena
aminer
Projektansvarig
Birger Blombäck
S. G. O. Johansson
Per-Anders Rydelius
Ulf Söderberg
Birgitta Sjöquist
Lars Magnus Gunne
Birger Åstedt
Kontraktsbunden vård av missbrukare
dömda för narkotikarelaterad
brottslighet
Undersökning av specifik
fibrinolyshämmare i placenta
och undersökning av dess
betydelse vid försämrad
placentacirkulation och
därmed bristfällig
försörjning till barnet
Alkohol och social utslagning
Vilka kvinnor föder
idag mer än två barn?
Epidemiologiskt övervakn. system Ragnar Rylander
f. miljöpåverkan
Bengt Lindegård
Anita Bråkenhielm
Naturvetenskap
1965
27-A
1966
56
57
80
55
81
Cellfysiologiska och genetiska
effekter av biocider på kulturer
av växt- och humanceller
Den primära proteinproduktionen
Bidrag
till basutrustning för
elektrosynkrotronen i Lund
Masspektrometrisk analysstation
för studier av ämnen
som förorenar vår natur
Strukturundersökningar av enzymer
och enzymföreningar för
belysande av deras roll i de
biologiska oxidationsprocessema
Byggande av undersökningsfartyg
för vattenforskning
Bengt Kihlman
Gösta Zetterberg
Hans Burström
Guy von Dardel
Gunnar Widmark
Peder Kierkegaard
Statens naturvårdsverk -
80
Ort
Stockholm
Uppsala
Stockholm
Uppsala
Stockholm
Uppsala
Lund
Göteborg
Vetlanda sjukhus
Göteborg
Lantbrukshögskolan
Uppsala
Lund
Lund
Stockholm
Stockholm
Statens naturvårdsverk
Stockholm
Period
1978-80
1978-79
1978-80
1979-80
1979-80
1979—
1979—
1979—
1979—
1979—
1966 -68
1966-73
1966- 68
1966-69
1967-69
1967
Redog. 1979/80:15
81
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort | Period |
1967 |
|
|
|
|
67/6 | Magnetisk inneslutning av het | Bo Lehnert | KTH Stockholm | 1967 —75 |
67/7 | Studium av den mänskliga akti-vitetens inflytande på botten-sedimentens kemiska samman-sättning och på sedimentationen | Eric Olausson | Maringeologiska lab. | 1967-74 |
67/43 | Inventering av möjligheterna för | Gösta Ehrenswärd | Sveriges Utsädesför. Lunds universitet | 1967-70 |
67/39 | Studium av vätebindningar i | Ivar Olovsson | Uppsala | 1968 - 70 |
1968 |
|
|
|
|
67/41 | Studier av struktur och funk-tion av komplexa lipider av | Sixten Abrahamsson | Kristallografiska gruppen Göteborg | 1968—72 |
67/62 | Strukturundersökningar av bio-logiska makromolekyler | Lennart Philipson | Uppsala | 1970-73 |
67/87 | Jorderosion i Tanzanias | Anders Rapp | Uppsala | 1968—72 |
67/86 | Restaurering av sjöar med | Olaf Meyer | Atlas Copco AB Stockholm Lund | 1968-70 |
68/1 | Bördighetsstudier | Sven L. Jansson | Lantbrukshögskolan Uppsala | 1968-72 |
68/12 | Automatisering av kemiska | Georg Biedermann | KTH Stockholm | 1968-71 |
1969 |
|
|
|
|
68/6 | Sjöars hydrologi | Malin Falkenmark | Svenska IHD-kommittén | 1969-72 |
1970 |
|
|
|
|
67/48 | Naturvetenskaplig musikforskning | Johan Sundberg | KTH Stockholm | 1970- 78 |
70/24 | Utförande av absoluta spännings-mätningar i berggrunden i Alper-na för klargörande av mekanismen | Nils Hast | Rock Stress | 1970-71 |
70/32 | Hybridisering mellan olika | Tage Eriksson | Uppsala | 1970-78 |
69/116 | Celldifferentieringsmekanis-men studerad på molekylär nivå | Antonio Lima | Lund | 1970-74 |
69/12 | Apparatur för katalysforskning | Sten T. Lundin | Lund | 1970-72 |
6 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Redog. 1979/80:15
82
Dnr
70/4
1971
70/38
71/9
71/18
1972
70/80
71/71
72/42
72/64
1973
72/98
73/1
1974
74/1
74/5
74/41
74/67
74/69
Projekt
Datoranslutning av ESCA-instrument -
Anskaffning av kontroll- och
styrenhet för utveckling av förfarande
att rena industriella
avfallslösningar från metaller
och syror
Inköp av fartygsutrustning för
maringeologisk forskning
Terrester ekosystemanalys
Energiflödet i Östersjöns
ekosystem
Upprustning av synkrocyklotronanläggningen
vid Gustaf Werners
institut
Oljeväxtemas biokemi, delprojektet
kontrollen av limpidbiosyntesen,
främst linol-, linolen-
och erukasyrabiosyntesen
hos Brassica och närbesläktade
arter
Utrednings-, forsknings- och
analysarbeten avseende kvaliteten
hos produkter från
svenskt oljeväxtfrö
Studier av stratosfärkemiska
processer samt överljudsflygets
inverkan på ozonskiktet och den
därav orsakade ökningen av biologiskt
skadlig ultraviolett
strålning vid jordytan
Aerobiologisk forskning
i Sverige
Mykotoxinforskning
Registrering av vegetationsförändringar
med fjärranalys
Regionala konsekvenser av kontraktion
inom vissa näringar
Informationssystem för trädgårdsvetenskap
och landskapsplanering
(Miljödataprojektet)
Gemensam utredning syftande till
samordnad satsning på effektivaste
möjliga mykotoxinforskning
Projektansvarig Ort
Kai Siegbahn Uppsala
Jan Rydberg
Ivar Hessland
Mats Sonesson
Bengt Lundholm
Lars Sillén
Helge Tyrén
Lars-Åke Appelqvist
Gösta Andersson
Bert Bolin
Paul Creutzen
Siwert Nilsson
Sten Gatenbeck
Rolf Å. Larsson
Clas Florgård
Ulf Renborg m. fl.
Lennart Axel
Bergström
Statens råd
för skogs- och
jordbruksforskning
CTH
Göteborg
Stockholm
Lantbrukshögskolan
Uppsala
Lund
Stockholm
Uppsala
Veterinärhögskolan
Stockholm
Sveriges Utsädes förening Svalöv -
Stockholm
Stockholm
KTH
Stockholm
Uppsala
Stockholm
Uppsala
Lund
Umeå
Uppsala
Statens råd
för skogs- och
jordbruksforskning
Stockholm
Period
1970
1971
1971-74
1971-75
1972
1972 - 73
1972-77
1973
1973-74
1973-77
1974-77
1974
1974-77
1974-77
1974
Redog. 1979/80:15
83
Dnr
1975
74/88
75/2
75/22
1976
76/5
76/33
1977
76/55
76/126
1978
78/30
78/101
78/177
78/186
1979
79/13
79/94 (
79/122
Projekt
Projektansvarig
Ort
Konsumentbeteende och
livsmedelskvalitet
Undersökning av den övre atmosfärens
egenskaper medelst
meteorer
Absolutkalibrering av apparatur
för mätning av atmosfärens
C02-halt
Erik von Sydow
Bertil Anders
Lindblad
Bert Bolin
SIK
Göteborg
Lund
Stockholm
Visuell och akustisk
kommunikation hos djur
Studier av fettsyradesaturaser
hos oljeväxtfrön under utveckling
Eric Fabricius
Stockholm
Lars-Åke Appelqvist Stockholm
Samband mellan offentlig kritik Per Ragnarson Lund
och säkerhetsteknisk utveckling
under kämkraftdebatten i USA
och Europa 1965—1975. En studie
av den offentliga debatten som
instrument för teknikbedömning
Byggande av en källa med Beng Forkman Lund
kontinuerligt flöde av elektroner
med analysutrustning för
precisionsmätningar inom kärnfysik
i energiområdet 10—100 MeV
Kravspecifikation för ekologisk
optimering av musselodlingar
Försök att påvisa materiens
minsta beståndsdelar
- kvarkama - i hårt bundna
exotiska tillstånd
Initialskedet i mykorrhizans
etablering på barrträdsroten,
fysiologi och ultrastruktur
En kvantumteoretisk metod,
benämnd HAMM, för beräkning
av molekylers egenskaper
för användning inom kemi,
biologi, ekologi, medicin,
farmakologi och särskilt
solstrålningens växelverkan med
molekyler
Odlingsbetingelser av lax och
öring i naturdammar
Luleälvsprojektet:
Ekologi och naturutnyttjande
Hydrografisk mätning med
satellitteknik
Rutger Rosenberg Göteborg
Ingmar Bergström Stockholm
Torgny Unestam Uppsala
Einar Lindholm Stockholm
Birger Pejler Uppsala
Bengt Pettersson Umeå
Arne Bjerhammar KTH
Stockholm
Period
1976
1975-76
1975-77
1976- 80
1976-79
1977-80
1977- 80
1978-80
1978-79
1979-80
1978
1979-
1979-
1979-
Redog. 1979/80:15
84
Dnr | Projekt | Projektansvarig | Ort |
Teknik |
|
|
|
1967 |
|
|
|
155 | Vällingby and Farsta from | David Pass | KTH Stockholm |
67/11 | Materialforskning med högvolts-elektronmikroskop | Roland Kiessling | KTH Stockholm |
1971 |
|
|
|
70/66 | Teknikspridningen i Kina | Jon Sigurdson | IVA Stockholm |
1977 |
|
|
|
77/108 | Tekniska hjälpmedel för | Jan Gauffin | Stockholm |
1979 |
|
|
|
79/86 | Människans röstegenart och | Gunnar Fant | KTH Stockholm |
79/184 ETelekommunikationer inom företag Lars H. Zetterberg Delproj. 4: Teleteknisk utveckling | KTH Stockholm | ||
Humaniora |
|
| |
1966 |
|
|
|
23/1 | Datamaskinell undersökning av | Sture Allén | Göteborg |
23/2 | Talspråkssyntax | Bengt Loman | Lund |
26 | Sverige under andra världs-kriget | Stig Ekman | Stockholm |
60 | Maskinell igenkänning av språk-liga strukturer | Hans Karlgren | Stockholm |
70 | Svensk litteratursociologi | Lars Furuland | Uppsala |
1967 |
|
|
|
135 | Undersökningar av dramats ur-sprungliga form: riten | Birgit Åkesson | Stockholm |
67/19 | Central utlåning av tidnings-film | Sune Lindqvist | Kungl. bibi. |
67/4 | Sverige och Amerika efter 1860. | Sten Carlsson | Uppsala |
67/20 | Vetenskapsmännens och tekni-kernas roll i den industriella | Rolf Torstendahl | Uppsala |
127 | Livsåskådningar i det moderna | Anders Jeffner | Uppsala |
67/37 | Inkomster, förmögenhetsför-delning, beskattning. Plan | Stellan Dahlgren | Uppsala |
Period
1967-69
1967 - 69
1971-73
1978
1979—
1979—
1966—77
1966-72
1966 - 79
1966-73
1967-69
1968-71
1967
1968-74
1969- 77
1967-69
1967
Redog. 1979/80:15
85
Dnr
67/45
67/48
1968
67/83
67/44
67/46
68/44
68/9
1969
69/31
68/75
69/52
68/66
69/95
1970
70/2
70/20
70/33
70/45
1971
71/59
Projekt
Norrlands tidiga bebyggelse
Musik-akustiska undersökningar
av sångrösten och vissa blåsinstrument
-
Projektans varig
Evert Baudou
Margareta Biörnstad
Johan Sundberg
Ort
Riksantikvarieämbetet
Stockholm
KTH
Stockholm
Roll och lära i tillägnelse
av religiös tradition
The Survival of Ethiopian
Independence
Struktur och förändring i det
svenska samhället under det
första årtusendet av vår tideräkning
särskilt med hänsyn till
förhållandena i Mellansverige
Bearbetning av arkeologiskt
material från Cypern
Samband mellan form, upplevelse
och påverkan inom de föreställande
konstarterna
Berndt Gustafsson
Hjalmar Sundén
Sven Rubenson
Wilhelm Holmqvist
Porphyrios Dikaos
Ingvar Holm
Stockholm
Lund
Riksantikvarieämbetet
Stockholm
Stockholm
Lund
Kyrkosamfunden och social
miljö, en regional undersökning
1862-1968
Stats- och nationsgränser som
konfliktskapande/konfliktavledande
faktorer
Utarbetande av en edition
Karl Wilhelm Scheeles
korrespondens
En undersökning av vissa med
nyttjanderätt till jordlotter
avlönade lantarbetargrupper i
Latinamerika
Eketorps borg; bebyggelseutveckling
och näringsliv i ett befäst
organiserat bondesamhälle före
den tidigaste urbaniseringen i
Sverige (Eketorpsundersökningen)
Ragnar Norrman
Sven Tägil
Uno Boklund
Magnus Mörner
Mårten Stenberger
Uppsala
Lund
KVA
Stockholm
Stockholm
Riksantikvarieämbetet
Uppsala
Fotogrammetrisk dokumentering
av byggnader och byggnadsmiljöer
av kulturhistoriskt
värde i Sverige
Samhällsinriktad musikvetenskap
Filmdokumentation av historiska
stildanser
Fullbordande av engelsk-svensk
fackordbok
Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet
Jan Ling
Mary Skeaping
Ingvar Gullberg
Göteborg
Operan
Stockholm
Exportför eningen -
Kvinnorna i industrialismens Gunnar Qvist Göteborg
samhälle
Period
1967-75
1968 — 78
1968 —69
1968-72
1969-74
1968-69
1968-73
1969 - 76
1969 -77
1969- 74
1970
1970-80
1970-72
1970-76
1970
1970-72
1972-75
Redog. 1979/80:15
86
Dnr
71/17
70/60
70/30
71/5
1972
71/55
71/58
72/52
72/71
72/28
71/69
1973
72/45
72/106
73/8
73/10
73/12
73/24
73/57
73/79
Projekt
Stenåldersboplatser BuaVestergård
i Göteborg
Kritisk inventering av äldre
och nyare arkitekturteorier
i syfte att fastställa deras
användbarhet för en modem
estetisk miljöforskning
Forskning i vår tids musik
med särskild inriktning på en
förnyelse av undervisningsmetoder
och läromedel
Kontrastiv syntax
Projektansvarig
Lily Kaelas
Bengt Hubendick
K. Gösta Eriksson
Per Göran Råberg
Bo Wallner
Ort
Göteborg
Stockholm
Musik. akad.
Stockholm
Karl-Hampus Dahlstedt Umeå
Period
1971
1971-78
1971-72
1972-75
Kulturvård och samhällsbildning Sverker Jansson Riksantikvarieämbetet 1972—73
Stockholm
Projektet Acqua Rossa Carl Eric Östenberg Svenska institutet 1972-73
Rom
Analys och bearbetning av arkeo- Anders W. Mårtensson Kulturhistoriska museet 1972-73
logiskt material från det medel- Lund
tida Lund
Kris och krispolitik i Norden Gunnar T. Westin Stockholm 1973—78
under mellankrigstiden Jarl Torbacke
Intresseorganisationer och Bernt Schiller Göteborg 1973-79
internationalism
En logisk-historisk analys av Anders Wedberg Stockholm 1972-74
marxismens gmndtankar
Stadsmål i övre Norrland
Migrationen mellan Sverige och
Finland
Lokala och regionala djupundersökningar
av den folkliga
visans och den instrumentala
folkmusikens miljö,
gestalt och funktion i Sverige
Strindberg-symposium 1973
Barn- och ungdomslitteratur
i Sverige
Tvärs nittsanalytiska
kontaktstudier av Norrlands
handel och sjöfart
En innehållsanalytisk studie
av argumentationsmetoder
och värderingstyper i
annonsreklam
Svensk Filmografi
Claes-Christian Elert
Sigurd Fries
Harald Hvarfner
Göran Rosander
Bengt Jonsson
Margareta Jersild
Strindbergs
sällskapet
Lars
Furuland
Vivi Edström
Per Lundström
Erik Bylund
Gustaf Utterström
Lars Bergström
Torsten Jungstedt
Jörn Donner
Umeå 1973 -79
Nord.Museet 1973-79
Stockholm
Svenskt visarkiv 1973—75
Stockholm
Stockholm 1973
Uppsala 1973-78
Stockholm
Statens Sjöhist. 1973 —75
museum Stockholm
Umeå
Stockholm 1974
Svenska Filminst. 1974-78
Stockholm
Redog. 1979/80:15
87
Dnr
1974
73/77
74/11
74/63
74/129
1975
73/59
73/94
74/52
74/85
74/105
74/134
74/142
75/15
75/24
75/92
1976
76/4
Projekt
Svensk dramatik
Sveriges mynthistoria, avsnittet
Sturetiden
Strukturförändringar i det
svenska agrarsamhället under
1500-, 1600- och 1700-talen
Industrialiseringen, familjen
och individen. Sundsvallsdistriktet
1850-1930
Etermediernas språk
Kammu språk och folksagor
Stat och nyhetsbyrå
Riksinventering och vetenskaplig
undersökning av
äldre svenska musikinstrument
Utarbetande av en bibliografi
över svenskt tryck 1700-1829
Ordförståelse i samhällskommunikationen
Studier
av den militära
sektorns roll i den sociala
utvecklingen i Sverige
1815-1945
Engelskt talspråk
Den tidiga urbaniseringsprocessens
konsekvenser för
nutida planering
Familjen i den svenska
demografiska och sociala
omvandlingen efter 1800
76/32
76/46
76/71
76/118
Mao Zedongs skrifter:
Översättning och analyser
76/127 Omkatalogisering av det äldre
biblioteket vid Arbetarrörelsens
arkiv
Projektansvarig
Sverker Ek
Brita Malmer
Roland Nordlund
Sten Carlsson
Ort
Umeå
Myntkabinettet
Stockholm
Uppsala
Uppsala
Inger Haskå Lund
Kristina Lindell Lund
Gunilla Ingmar-Rudel Uppsala
Musikhist. museet Stockholm
KB
Stockholm
Sune Lindqvist
Sten Malmström Stockholm
Kerstin Strömberg-Back Umeå
”Studier i Härnösands bebyggelsehistoria
1585-1970”
(Norrländska städer och
kulturmiljöer, projekt 1)
76/29 Populärfiktion i Sverige
1830-1970 — medier,
produktion, spridning,
struktur och funktioner
76/31 B Stad och omland: Urbaniseringen
speglad i språket
Dövas åtbördsspråk
Optimering av svenskt uttal
Stormakterna och Sverige
Jan Svartvik
Hans Andersson
Sten Carlsson
Folke Nordström
Lund
RAÄ
Stockholm
Uppsala
Umeå
Bo Bennich-Björkman Uppsala
Bengt Nordberg
Bengt Sigurd
Eva Gårding
Carl-Axel Gemzell
Göran Malmqvist
Uppsala
Stockholm
Lund
Lund
Stockholm
Arbetarrörelsens arkiv Stockholm
Period
1974-79
1974-77
1975
1975
1975-78
1975-79
1975-79
1975-80
1975-80
1975-78
1975-78
1979-80
1976-80
1976-80
1976-79
1976-79
1976-80
1976-80
1976- 80
1976-79
1977-80
1977-80
Redog. 1979/80:15
88
Dnr
76/154
76/155
1977
77/13
77/15
77/32
77/33
77/41
77/57
77/63
77/126
77/139
1978
78/56
78/66
78/119
78/179
78/185
1979
77/117
Projekt Projektansvarig Ort
Samhällsinriktad musikveten- Jan Ling Göteborg
skap II
A. Krigshandelsavtalet Klas Böök Stockholm
Sverige-Sovjet
B. Miljardkreditavtalet 1946
Sverige-Sovjet
Teknologi och effektivitetsidéer
i samhällsomvandlingen 1920-1970
Samisk ljudlära
Könsroller i språk
Kontakter mellan den svenska
och den mellaneuropeiska
arbetarrörelsen efter andra
världskriget, anslutande till
de genom den politiska
exilen etablerade relationerna
till Sverige
Etnisk och social konflikt
Svensk mellankrigslitteratur i
nytt ljus - strukturalistiska,
semiotiska och marxistiska
analyser av ett antal centrala
arbeten ur 1920- och
30-talens diktning
Modeller för rättvisa
Begriplighet i verksamhetsberättelser
Thomas
Thorilds
samlade skrifter
Gunnar T. Westin
Hansegård/Elert
Gun Widmark
Klaus Misgeld
Sven Tägil
Kurt Aspelin
Stig Kanger
Sten Malmström
Stellan Arvidson
Stockholm
Umeå
Uppsala
Uppsala
Lund
Göteborg
Uppsala
Stockholm
Stockholm
Fackspråklig kommunikation
— en undersökning
av tyskt fackspråk som
kommunikationsmedel mellan
tyska och svenska tekniker
och ekonomer
Språket i medbestämmandelagen
Den agrara omvandlingens
betydelse för industrialismens
uppkomst
Anläggarna — ett
etnologiskt forskningsprojekt
rörande de anställdas
arbetsförhållanden och livsvillkor
vid svenska anläggningsarbeten
genom tiderna
Interpretationsforsknings projektet -
Projekt svenska
Inger Rosengren Lund
Margareta Westman Stockholm
Aleksander Loit Uppsala
Sune Zachrisson Stockholm
Nils-Göran Sundin Stockholm
Jan Thavenius Lund
Period
1977
1977
1978-80
1977-78
1977-80
1977-80
1977-80
1977-79
1977-80
1978 - 80
1978-80
1978-80
1978-80
1978
1979-80
1979-80
1979-
Redog. 1979/80:15
Dnr Projekt
78/67 Strukturförändringar i dagens
samhälle: österländska religioner
i Västern
78/123 Finsk-ugrisk språkkontakt
i Sverige - tvåspråkighet
och interferens
79/19 Svenskan i det moderna samhället,
delprojekt:
verbala reformer
79/27 Massmarknadslitteratur för
flickor och pojkar. En
jämförande språklig undersökning
79/44
Effektiv kunskapshantering
79/46 Studier av aktiv grammatik
användning
i talförståelse
79/48 Konsumtionsmönstrets förändring
bland Stockholms arbetare
och lägre tjänstemän
1870-1920
79/70 Könspolitik och klasspolitik
i ett manssamhälle. Perspektiv
på arbets-, inkomst- och
maktfördelningen mellan könen
mot klasspolitisk bakgrund
under 1800- och 1900-talen
79/79 Den svenska barnvisan
(historia, struktur, funktion)
79/94 B Luleälvsprojektet: samhälle
och resursutnyttjande
år 0—1500 i arkeologiskekologisk
belysning
79/94 D Luleälvsprojektet: befolkningsutveckling,
försörjning
och resursuttag
i skogslandet 1870-1970
79/94 E Luleälvsprojektet:
etniska miljöer och resursutnyttjandeformer
under 1600-och 1700-talet
79/94 F Luleälvsprojektet: försöijningsbalansen
i Luleälvdalen
nedanför lappmarksgränsen.
Lokalt
resursutnyttjande och
handelsutbyte ca 1550—
1900
79/94 G Luleälvsprojektet: statsmakt,
människor och resursutnyttjande
1540-1850
79/94 H Luleälvsprojektet: bebyggelsehistoria
och resursutnyttjande
i språklig
belysning
89
Projektansvarig Ort Period
Carl-Martin Edsman Uppsala 1979—
Bo Wickman Uppsala 1979—
C Platzack/ Lund 1979-
B Sigurd
Sigurd Fries Umeå 1979—
Bengt Hansson Lund 1979—
Björn Lindblom Stockholm 1979—
Yvonne Hirdmän Stockholm 1979-
Gunnar Qvist Göteborg 1979—
Lennart Reimers Göteborg 1979—
Evert Baudou Umeå 1979-
Ulf Olsson Umeå 1979—
Phebe Fjellström Umeå 1979-
Erik Bylund Umeå 1979—
Sven Lundqvist Umeå 1979—
Sigurd Fries Umeå 1979—
7 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 15
Redog. 1979/80:15
90
Dnr
79/103
79/109
79/113
79/125
79/166
79/174
79/180
79/181
79/206
79/218
Övrigt
1966
5
48
1967
139
1968
68/37
69/1
1969
68/82
1971
71/39
Projekt
Forskning förmedlad. Studier
av vetenskapens yttre och
inre informationsvägar
Kvinnoarbetet i svensk
industri 1870—1920
Musikindustrins inverkan på
musiklivet i små länder
Kulturhistoria på film.
Den svenska kort- och dokumentärfilmen
genom tiderna
Kvinnorna i Skövde. Kvinnorna
i familj och arbete, i
politik och kulturliv i en
svensk småstad 1880-1930
Etermedierna och samhället
Invandrarna i kommunikationssamhället:
att förstå och
bli förstådd
Kvinnorna och hemarbetet
Dövas teckenspråk IIgrammatiska
processer i
gestuellt och visuellt språk
Kvinnouppfattningar. En
strukturell undersökning
Projektans varig
Gunnar Eriksson
Ingrid Hammarström
Krister Malm
Lars Åhlander
Gunhild Kyle
Jarl Torbacke
Robert Bannert
Kenneth Hyltenstam
Brita Åkerman
Brita Bergman
Jånos Perényi
Ort
Umeå
Stockholm
Göteborg
Sv. Filminstitutet
Stockholm
Göteborg
Stockholm
Lund
Möbelinstitutet
Stockholm
Stockholm
Uppsala
Bidrag för anordnande av Nobelstiftelsen Nobelstiftelsen
internationella symposier Stockholm
Utbyggnad av internationell IVA IVA
kontaktverksamhet Stockholm
Ölands stora Alvar. Undersök- Lars-König Königsson Uppsala
ningar av kulturhistoria
och naturhistoria
Framtidsforskning
Stipendium för svensk
student
IVA
Queen’s College
IVA
Stockholm
Oxford
Central utlåning av filmkopior
av FN-material
Dag Hammarskjöldbiblioteket -
Dag Hammarskjöld biblioteket Uppsala -
Sammanställande av svenskestnisk
ordbok
Herbert Lagman
Uppsala
Period
1979—
1979—
1979-
1979—
1979—
1979—
1979—
1979—
1979-
1979-
1966 - 67
1967-70
1967-75
1968
1969-77
1969
1971-72
Redog. 1979/80:15
91
Dnr
1972
72/10
1974
74/61
74/118
74/70
74/160
74/166
1976
76/67
76/167
76/165
1979
79/150
79/208
Projekt Projektansvarig Ort
International Federation Nils K. Ståhle IFIAS
of Institutes for Advanced Sam Nilsson
Studies - IFIAS
Tryckningsbidrag till tidskriften
Forskning och Framsteg
Produktstöd för utgivning av
AMBIO
Symposium ang. problem kring
inflation och antiinflationspolitik
Flexible
Exchange Rates
and Stabilization Policy
Experiences of the use of
Social Science
FoF
K.VA
Erik Lundberg
Assar Lindbeck
Erik Lundberg
ERU
Stockholm
KVA
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Kulturlandskapets/den byggda
miljöns utveckling
The Future of Science and
Technology and their
Changing Relation to Man,
Nature and Society
Symposium "Man and
Working Life”
”Kvinnovetenskaplig tidskrift” Margareta Bertilsson Lund
Anita Göransson
Communication and Law Edward W Ploman International
institute of
Communications
London
Samarbetskommittén Stockholm
för långsiktsmotiverad
forskning (SALFO)
Ron E. Case Stockholm
Bertil Gardell Stockholm
Period
1972
1974 —
1975—
1974
1975
1975
1976—
1976
1977
1979
1979
Redog. 1979/80:15
92
C. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965—1979
I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1979 (tabell 1), dels för hela den tid under
vilken fonden varit verksam, 1965—1979, (tabell 12).
Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1979 (tabellerna 2—3) samt hur fortsättningsanslag och nya
anslag fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter
om de beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande)
lämnas också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11)
och löptid (tabell 7).
Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.
Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap har fått 48% av anslagsbeloppet under
1979. För hela perioden 1965—1979 är motsvarande andel 53%. De olika
ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år. Anledningen
härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne
tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.
Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en
stor del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden
som här betecknats som samhällvetenskapliga. Även vid fördelningen av
de anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora och medicin
m. m. ges hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell
relevans för den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter
på individ och samhälle.
Under 1979 beviljades helt eller delvis 178 ansökningar av 360 ingivna.
De beviljade anslagen uppgick till 29 milj. kr. medan de avslagna ansökningarna
avsåg ett belopp på drygt 35 milj. kr.
Av de beviljade anslagen 1979 är 77 nya och 101 fortsättningsanslag
varav 29 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 35,7% och fortsättningsanslagens sålunda 64,3%.
Redog. 1979/80:15
93
Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1979.
(Belopp i tusental kronor)
Ämnesområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %
|
| Antal | Belopp | Antal | Belopp | av sökt belopp | per ämnesområde |
1. | SAMHÄLLSVETENSKAP | 84 | 14 047 | 180 | 33 884 | 41,5 | 47,7 |
1.1 | Ekonomisk historia | 10 | 1 159 | 12 | 1446 | 80,2 | 3,9 |
1.2 | Företagsekonomi | 6 | 1 130 | 21 | 4 347 | 26,0 | 3,8 |
1.3 | N ationalekonomi | 10 | 1538 | 24 | 5002 | 30,7 | 5,2 |
1.4 | Kulturgeografi | 11 | 1442 | 21 | 2947 | 48,9 | 4,9 |
1.5 | Sociologi/Soc. pol. | 13 | 2260 | 29 | 5167 | 43,7 | 7,7 |
1.6 | Statistik | 1 | 329 | 1 | 329 | 100,0 | 1,1 |
1.7 | Statskunskap | 13 | 2885 | 23 | 4464 | 64,6 | 9,9 |
1.8 | Forskning om forskn. | — | — | 2 | 571 | — | - |
1.9 | Informationsbehandl. | 1 | 215 | 2 | 967 | 22,2 | 0,7 |
1.10 Pedagogik | 8 | 1408 | 25 | 5 281 | 26,7 | 4,9 | |
1.11 Psykologi | 7 | 1 160 | 12 | 1968 | 58,9 | 3,9 | |
1.12 Juridik/Kriminologi | 3 | 271 | 7 | 1 145 | 23,7 | 0,9 | |
1.13 Socialantropologi | 1 | 250 | 1 | 250 | 100,0 | 0,8 | |
2. | MEDICIN | 16 | 2890 | 38 | 7038 | 41,1 | 9,8 |
3. | NATURVETENSKAP | 11 | 1 159 | 38 | 8644 | 13,4 | 3,9 |
4. | TEKNIK | 3 | 490 | 8 | 2011 | 24,4 | 1,7 |
5. | HUMANIORA | 58 | 8653 | 86 | 12498 | 69,2 | 29,4 |
6. | ÖVRIGT | 6 | 2180 | 10 | 2908 | 74,7 | 7,5 |
Summa 178 29419 360 66983 43,9 100,0
Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1979. | ||
Typ av ansökan | Beviljade anslag Ansökningar | Beviljade anslag i % av sökt belopp per anslagstyp |
Fortsättningsanslag | 101 18914 103 19313 | 97,9 64,3 |
Summa | 178 29419 360 66983 | 43,9 100,0 |
Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag.
Fortsättningsanslag | Antal | Belopp | Nya anslag | Antal | Belopp |
Slutanslag | 29 | 7100 | Planeringsanslag | 13 | 690 |
Publiceringsgarantier | 12 | 280 | Engångsanslag | 8 | 675 |
Övriga anslag | 60 | 11534 | Övriga anslag | 56 | 9140 |
Summa | 101 | 18914 |
| 77 | 10505 |
Tabell 4. Fortsättningsanslag 1979 fördelade efter fakultetsområde.
(Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %
Antal Belopp Antal Belopp av sökt belopp per fakultetsområde
Samhällsvetenskap | 47 | 8 883 | 47 | 8883 | 100,0 | 46,9 |
Medicin | 10 | 2108 | 10 | 2108 | 100.0 | 11,2 |
Naturvetenskap | 8 | 796 | 9 | 935 | 85,1 | 4,2 |
Teknik | — | — | - | - | - | - |
Humaniora | 32 | 5027 | 33 | 5 287 | 95,1 | 26,6 |
Övrigt | 4 | 2100 | 4 | 2 100 | 100,0 | 11.1 |
Summa | 101 | 18914 | 103 | 19313 | 97,9 | 100,0 |
Redog. 1979/80:15
94
Tabell 5. Nya anslag 1979 fördelade efter fakultetsområde.
(Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %
Antal Belopp Antal Belopp av sökt belopp per fakultetsområde
Samhällsvetenskap | 37 | 5 164 | 133 | 25 001 | 20,7 | 49,2 |
Medicin | 6 | 782 | 28 | 4 930 | 15,9 | 7,4 |
Naturvetenskap | 3 | 363 | 29 | 7709 | 4,7 | 3,5 |
Teknik | 3 | 490 | 8 | 2011 | 24,4 | 4,7 |
Humaniora | 26 | 3626 | 53 | 7211 | 50,3 | 34,5 |
Övrigt | 2 | 80 | 6 | 808 | 9,9 | 0,7 |
Summa | 77 | 10505 | 257 | 47670 | 22,0 | 100,0 |
Tabell 6. Antal beviljade anslag 1979 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde.
Anslagsbelopp
i tkr | Samhällsvet. | Medicin | Naturvet. Teknik | Humaniora | Övrigt | Totalt | % |
-100 | 26 | 5 | 6 | 22 | 5 | 64 | 36,0 |
101-300 | 49 | 8 | 5 3 | 31 | - | 96 | 53,9 |
301 — | 8 | 3 | — — | 6 | 1 | 18 | 10,1 |
Summa | 83 | 16 | 11 3 | 59 | 6 | 178 | 100,0 |
Tabell 7. Antal beviljade slut | och engångsanslag 1979 fördelade efter utsträckning i | tid och | |||||
Längd antal år | Samhällsvet. | Medicin | Naturvet. Teknik | Humaniora | Övrigt | Totalt | % |
-2 | 3 | 4 | _ _ | 1 | 1 | 9 | 24,3 |
2-3 | 3 | 2 | 1 | 1 | - | 7 | 18,9 |
4-5 | 9 | - | — - | 4 | — | 13 | 35,2 |
6-7 | - | 1 | — - | 5 | — | 6 | 16,2 |
8- | — | 1 | — — | — | 1 | 2 | 5,4 |
Summa | 15 | 8 | 1 | 11 | 2 | 37 | 100,0 |
Tabell 8. Beviljade anslag 1979 fördelade efter läroanstalter.
(Belopp i tusental kronor)
Läroanstalt | Antal | Belopp | % |
Göteborgs universitet | 24 | 4361 | 14,8 |
Linköpings universitet | 3 | 522 | 1,7 |
Lunds universitet | 32 | 4 673 | 15,9 |
Stockholms universitet | 30 | 4575 | 15,6 |
Umeå universitet | 19 | 1991 | 6,8 |
Uppsala universitet | 31 | 5994 | 20,4 |
Sveriges lantbruksuniversitet | 1 | 144 | 0,5 |
Karolinska institutet | 4 | 703 | 2,4 |
KTH | 4 | 602 | 2,0 |
Handelshögskolan i Stockholm | 5 | 685 | 2,3 |
Museer | 2 | 518 | 1,8 |
Musikhögskolan | 1 | 163 | 0,6 |
Vissa statliga institutioner | 10 | 1 127 | 3,8 |
Högskolan för lärarutbildning | 1 | 200 | 0,7 |
Högskolan i yäxjö | 1 | 275 | 0,9 |
Högskolan i Örebro | 1 | 380 | 1,3 |
Utländska läroanstalter | 2 | 180 | 0,6 |
Övrigt | 7 | 2 326 | 7,9 |
Summa | 178 | 29419 | 100,0 |
Redog. 1979/80:15
95
Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag.
År |
| % |
|
|
1975 |
| 27,5 |
|
|
1976 |
| 18,6 |
|
|
1977 |
| 19,8 |
|
|
1978 |
| 29,2 |
|
|
1979 |
| 35,7 |
|
|
Tabell 10. | Beviljade | anslag i relation | till sökta belopp (%). |
|
År | Nya | ansökningar | Fortsättningsanslag | Totalt |
1975 | 25,4 |
| 74,9 | 48,8 |
1976 | 13,7 |
| 91,3 | 44,4 |
1977 | 16,6 |
| 95,2 | 49,2 |
1978 | 18,0 |
| 94,8 | 42,3 |
1979 | 22,0 |
| 97,9 | 43,9 |
Tabell 11. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr).
År | Nya anslag | Fortsättningsanslag | Totalt |
1975 | 126 | 171 | 156 |
1976 | 119 | 177 | 162 |
1977 | 135 | 165 | 158 |
1978 | 133 | 152 | 146 |
1979 | 136 | 187 | 165 |
1965—74 |
|
| 175 |
-75 |
|
| 172 |
-76 |
|
| 171 |
-77 |
|
| 169 |
-78 |
|
| 167 |
-79 |
|
| 167 |
Tabell 12. Anslag 1965-1979. (Belopp i tusental kronor)
Ämnesområde | Beviljade ansökningar | Beviljat belopp | |
| Antal | Belopp | i % per ämnesområde |
1. SAMHÄLLSVETENSKAP | 986 | 151006 | 53,1 |
1.1 Ekonomisk historia | 58 | 7632 | 2,7 |
1.2 Företagsekonomi | 74 | 8522 | 3,0 |
1.3 Nationalekonomi | 103 | 17058 | 6,0 |
1.4 Kulturgeografi | 105 | 16402 | 5,8 |
1.5 Sociologi/socialpolitik/ |
|
|
|
socialantropologi | 180 | 27769 | 9,8 |
1.6 Statistik | 47 | 7065 | 2,5 |
1.7 Statskunskap | 161 | 27967 | 9,8 |
1.8 Forskning om forskning | 19 | 1610 | 0,6 |
1.9 Informationsbehandling | 15 | 5498 | 1,9 |
1.10 Psykologi/pedagogik | 189 | 28523 | 10,0 |
1.11 Juridik/kriminologi | 35 | 2960 | 1,0 |
2. MEDICIN | 162 | 32579 | 11,5 |
3. NATURVETENSKAP | 136 | 31665 | 11,1 |
4. TEKNIK | 10 | 1950 | 0,7 |
5. HUMANIORA | 366 | 58491 | 20,5 |
6. ÖVRIGT | 43 | 8748 | 3,1 |
Summa | 1703 | 284439 | 100,0 |
Redog. 1979/80:15
Innehållsförteckning
96
Redogörelse 1
A. Nya projekt 1979 9
EKONOMISK HISTORIA
Krispolitik och idéforskning. Studier med utgångspunkt från krispolitiken
i Sverige under 1930-talet.
79/98 Svante Beckman Uppsala 9
Kunskapsöversikt i ekonomisk historia.
79/175 Bertil Andersson Göteborg 10
Telekommunikationer inom företag och andra organisationer - då, nu
och se’n. Delprojekt 1: spridning av telekommunikationsteknik i ett
historiskt perspektiv.
79/184 B Jan Kuuse Göteborg 10
FÖRETAGSEKONOMI
Företagsutveckling och utveckling av ny verksamhet - förutsättningar
och hinder för framgång.
79/40 Christer Olofsson Linköping II
Praxis — uppkomst och förändring inom redovisningen.
79/120 Sten Jönsson Göteborg II
Företagsservicens möjligheter — en studie av en näringspolitisk insats
och dess genomförande.
79/121 Dick Ramström Uppsala 12
Telekommunikationer inom företag och andra organisationer - då, nu
och se’n. Delprojekt 3: Kommunikation på kontor: kommunikationsanalys
av arbetsbefattningar som underlag för användning och utveckling
av telekommunikation.
79/184 D Kjell Nowak Stockholm, EFI 13
NATIONALEKONOMI
Internationell konkurrenskraft, strukturomvandling och regional utveckling.
79/22 Lars Lundberg Umeå 14
Strukturförändringar i svensk ekonomi 1800 - 1980. Konstruktion
och analys av nationalproduktserier.
79/28 Olle Krantz Lund 14
Fördelningseffekter på marknaden för egnahem och bostadsrätter.
79/61 K G Jungenfelt Stockholm 15
Konsekvenser för sysselsättning och ekonomisk tillväxt av förändrade
komparativa fördelar — historiskt och i framtiden.
Redog. 1979/80:15
97
79/62 Lennart Ohlsson Stockholm, EF1 15
Skattesystemets ekonomiska konsekvenser.
79/71 Charles Stuart Lund 16
Europeiska länders relativa konkurrenskraft: en undersökning av den
inomeuropeiska handelns utveckling efter tillkomsten av EG och
Efta.
79/186 Assar Lindbeck Stockholm 17
KULTURGEOGRAFI
Telekommunikationer inom företag och andra organisationer - då, nu
och se’n. Delprojekt 2: Teleteknikens konsekvenser för sysselsättning
och arbetsplatsorganisation.
79/184 C Bengt Sahlberg Nord. institutet f. samhällsplanering,
Stockholm .... 18
Economic and Social Effects of the Diffusion and Development of
Interpersonal Communications. Technologies in Sweden and the
United States.
79/194 Thomas Falk Stockholm, EF1 18
SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI
Migration and the Process of Social Changé: The Case of the Contemporary
Yugoslav Emigrants.
78/165 Aleksandra Ålund Umeå 19
Svensk socialpolitik i internationell belysning: En studie av socialpolitiska
strategier, deras bakgrund samt konsekvenser för ojämlikhet
och fattigdom.
79/80 Walter Korpi Stockholm 20
Ungdom och sexualitet
79/173 Bo Lewin Uppsala 20
Den politiska åsiktsbildningen inför valet 1979. En efterundersökning.
79/182 Gunnar Boalt Stockholm 21
Studie inför folkomröstningen 1980
79/224 Torsten Österman Forskningsgruppen för
Samhälls- och Informationsstudier,
Stockholm .. 22
STATSKUNSKAP
Staterna och de internationella organisationerna.
79/25 Christer Jönsson Lund 22
Demokrati och byråkrati i utrikespolitik och inrikespolitik.
79/52 Kjell Goldmann Stockholm 23
Massmedier och väljare: studier kring medieinnehåll och medieeffekter
under 1979 års valrörelse.
79/88 Sören Holmberg Göteborg 23
Redog. 1979/80:15
98
Publiceringsgaranti för boken ”The Swedish Institution of Ombudsman”.
79/141 P Ibrahim al-Wahab Stockholm-Irak 24
Förvaltning och politik — en jämförande analys av myndigheters
relation till departementet.
79/187 Bengt Jacobsson Stockholm. EFI 24
Kvinnor och politik. En studie av resurser, åsikter och politiskt deltagande
på elit- resp. massnivå. En jämförelse mellan kvinnor och män.
79/191 Olof Petersson Uppsala 25
Sören Holmberg
INFORMATIONSBEHANDLING
Spridning av datateknik och datateknikens arbetskraftseffekter inom
industriproduktionen.
79/127 Björn Elsässer Linköping 26
PSYKOLOGI/PEDAGOGIK
Långtidseffekter av utbildning (LING).
79/57 Kjell Härnqvist Göteborg 26
TV-våld.
79/104 Birgit Hellbom Stockholm 27
Taktila bilder för synskadade.
79/149 Gunnar Jansson Uppsala 28
Beteendeutveckling och perinatal miljöpåverkan.
79/169 Ernest Hård Göteborg 28
SUSA, studie av utgångsläget i Sverige inför agalagen.
79/178 Åke Edfeldt Stockholm 29
JURIDIK
Oaktsamhet och uppsåt: en logisk undersökning av s. k. subjektiva
rekvisit i straffrätten.
79/23 Lennart Åqvist Uppsala 29
MEDICIN
Kontraktsbunden vård av missbrukare dömda för narkotikarelaterad
brottslighet.
78/151 Lars Magnus Gunne Uppsala 30
Undersökning av specifik fibrinolyshämmare i placenta och undersökning
av dess betydelse vid försämrad placentacirkulation och därmed
bristfällig försörjning till barnet.
79/5 Birger Åstedt Lund 30
Alkohol och social utslagning.
79/20 Bengt Lindegård Göteborg 31
Redog. 1979/80:15
99
Vilka kvinnor föder idag mer än två barn?
79/32 Anita Bråkenhielm Vetlanda sjukhus 32
Epidemiologiskt övervakningssystem för miljöpåverkan.
79/60 Ragnar Rylander Göteborg 32
NATURVETENSKAP
Odlingsbetingelser av lax och öring i naturdammar.
79/13 Birger Pejler Uppsala 33
LULEÄLVSPROJEKTET: Ekologi och naturutnyttjande.
79/94C Bengt Pettersson Umeå 33
Hydrografisk mätning med satellitteknik.
79/122 Arne Bjerhammar Stockholm, KTH 34
TEKNIK
Människans röst - egenart och utnyttjandemöjligheter.
79/86 Gunnar Fant Stockholm, KTH 35
Telekommunikationer inom företag och andra organisationer — då, nu
och se’n.
Delproj. 4: Teleteknisk utveckling.
79/184E Lars H. Zetterberg Stockholm, KTH 35
HUMANIORA
Projekt svenska.
77/117 Jan Thavenius Lund 36
Strukturförändringar i dagens samhälle: österländska religioner i Västern.
78/67 Carl-Martin Edsman Uppsala 37
Finsk-ugrisk språkkontakt i Sverige - tvåspråkighet och interferens
(FUSKIS).
78/123 Bo Wickman Uppsala 37
Svenskan i det moderna samhället (SIMS), delprojekt: verbala reformer.
79/19 C. Platzack/B. Sigurd Lund 38
Massmarknadslitteratur för flickor och pojkar. En jämförande språklig
undersökning.
79/27 Sigurd Fries Umeå 39
Effektiv kunskapshantering.
79/44 Bengt Hansson Lund 39
Studier av aktiv grammatikanvänding i talförståelse (SAGT).
79/46 Björn Lindblom Stockholm 40
Konsumtionsmönstrets förändringar bland Stockholms arbetare och
lägre tjänstemän 1870-1920.
79/48 Yvonne Hirdmän Stockholm 40
Redog. 1979/80:15
100
Könspolitik och klasspolitik i ett manssamhälle. Perspektiv på arbets-,
inkomst- och maktfördelningen mellan könen mot klasspolitisk
bakgrund under 1800- och 1900-talen.
79/70 Gunnar Qvist Göteborg 41
Den svenska barnvisan (historia, struktur, funktion).
79/79 Lennart Reimers Göteborg 43
LULEÄLVSPROJEKTET: samhälle och resursutnyttjande år 0-1500 i arkeologisk-ekologisk belysning.
79/94 B Evert Baudou Umeå 43
LULEÄLVSPROJEKTET: befolkningsutveckling, försörjning och
resursuttag i skogslandet 1870—1970.
79/94 D Ulf Olsson Umeå 44
LULEÄLVSPROJEKTET: etniska miljöer och resursutnyttjandeformer
under 1600- och 1700-talet.
79/94 E Phebe Fjellström Umeå 44
LULEÄLVSPROJEKTET: försörjningsbalansen i Lule älvdal nedanför
lappmarksgränsen. Lokalt resursutnyttjande och handelsutbyte ca
1550-1900.
79/94 F Erik Bylund Umeå 45
LULEÄLVSPROJEKTET: statsmakt, människor och resursutnyttjande
1540-1850.
79/94 G Sven Lundqvist Umeå 46
LULEÄLVSPROJEKTET: bebyggelsehistoria och resursutnyttjande
i språklig belysning.
79/94 H Sigurd Fries Umeå 46
Forskning förmedlad. Studier av vetenskapens yttre och inre informationsvägar.
79/103 Gunnar Eriksson Umeå 47
Kvinnoarbetet i svensk industri 1870—1920.
79/109 Ingrid Hammarström Stockholm 47
Musikindustrins inverkan på musiklivet i små länder.
79/113 Krister Malm Göteborg 48
Kulturhistoria på film. Den svenska kort- och dokumentärfilmen genom
tiderna.
79/125 Lars Åhlander Sv. Filminstitutet, Stockholm
48
Kvinnorna i Skövde. Kvinnorna i familj och arbete, i politik och
kulturliv i en svensk småstad 1880— 1930.
79/166 Gunhild Kyle Göteborg 49
Etermedierna och samhället (EOS).
79/174 JarlTorbacke Stockholm 50
Invandrarna i kommunikationssamhället: att förstå och bli förstådd.
79/180 Robert Bannert
Kenneth Hyltenstam Lund 50
Redog. 1979/80:15
101
Kvinnorna och hemarbetet.
79/181 Brita Åkerman Möbelinstitutet. Stockholm
51
Dövas teckenspråk II — grammatiska processer i gestuellt och visuellt
språk.
79/206 Brita Bergman Stockholm 52
Kvinnouppfattningar. En strukturell undersökning.
79/218 Janos Perényi Uppsala 52
ÖVRIGT
”Kvinnovetenskaplig tidskrift”.
79/150 Margareta Bertilsson
Anita Göransson Lund 53
Communication and Law,
79/208 Edward W Ploman International institute of
Communications. London 53
B. Samtliga projekt 1965 — 1979 54
C. Statistiska uppgifter 1965 — 1979 92
I skriftserien har hittills utkommit:
RJ 1977: 1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977: 2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, hallå!
RJ 1978: 1 Vart leder tråden?
RJ 1978:2 Hot eller löfte?
RJ 1978:3 Dialog
RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-tv och telesammanträden
RJ 1978: 5 Tryck på knappen
RJ 1978: 6 Attityder till tekniken
RJ 1978: 7 Smärta och akupunktur
RJ 1979: 1 I kulisserna
RJ 1979:2 Planera numera
RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet
RJ 1979:4 Moderna tider
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
I