Redogörelse1979/80:10

Framställning / redogörelse 1979/80:10

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1979/80:10

Redogörelse
1979/80:10

Fullmäktiges i riksgäldskontoret förvaltningsberättelse för år 1979

1980-01-24
Till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt 48 § i för verket
gällande lag med reglemente avge berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under år 1979. Berättelsen ger en översiktlig information
om rörelsen under året. För verksamheten under andra halvåret 1979
ges en närmare beskrivning. Motsvarande, mera detaljerade uppgifter
avseende första halvåret 1979 återfinns i riksgäldskontorets årsbok för
budgetåret 1978/79.

Stockholm den 24 januari 1980

LARS LINDMARK

HOLGER BERGQVIST ERIK ADAMSSON

TAGE MAGNUSSON VALTER KRISTENSON

PAUL JANSSON TAGE SUNDKVIST

LARS KALDERÉN
Riksgäldsdirektör

Ingmar Jansson

1 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 10

Redog. 1979/80:10

2

Allmän översikt

Det totala statliga kassamässiga utgiftsöverskottet, som för år 1978
uppgick till 33 167 mkr, ökade med 10 800 mkr för 1979 och kom att uppgå
till 43971 mkr. Det finansierades så gott som helt genom upplåning. Statsskulden
ökade under 1979 med 43 970 mkr och uppgick vid årets slut till
175 146 mkr. Budgetutfallet m. m. under de senaste två åren enligt riksgäldskontorets
kassamässiga redovisning framgår av följande sammanställning: -

År

Andra halvåret

1978

Finansiering (mkr)
Statsskulden (ökning +,
minskning -)

Statsverkets och riksgäldskontorets
kassa jämte utlämnade
dagslån (minskning + ,
ökning -)

Summa

- 27

+ 33 167

1979

1978

Budgetutfallet (mkr)

(nettoutgift nettoinkomst +)

Driftbudgeten m. m. -26316 - 34648

Kapitalbudgeten, rörliga krediter,
m.m. - 6851 - 9323

Summa -33 167 -43971

+ 33 194 +43970

+ 1
+ 43971

-25880

- 1697
-27577

+ 25937

+ 1640

+27577

1979

-31319

- 4732
-36051

+ 36059

8

+ 36051

I diagrammet på sid. 3 visas statsbudgetens månatliga utfall under åren
1978 och 1979 (stapeldiagrammet) samt utveckling på tolvmånadersbasis
under samma tid (kurvdiagrammet). Säsongsmönstret är i stort sett likartat
under bägge åren. Hösthalvåren gav ett kraftigt utgiftsöverskott, 27577
mkr resp. 36051 mkr, medan vårhalvårens nettoutgift blev måttligare,
5 590 mkr resp. 7 920 mkr. Kurvan över tolvmånadersutvecklingen visar
ett successivt ökat utgiftsöverskott från ca 18 miljarder kronor till 44
miljarder kronor under två år.

Upplåningen under 1979 skedde inom och utom landet. Sammanlagt
uppgick den inhemska upplåningen till netto 34931 mkr, medan i utlandet
upplånades netto 9039 mkr (efter omvandling från utländsk till svensk
valuta efter vid varje upplåningstillfälle rådande växelkurs). Statsskulden
uppgick vid slutet av 1979 till 175 146 mkr. Statens upplåning i olika former
under åren 1975- 1979 framgår av följande sammanställning:

Redog. 1979/80:10

3

Nettobelopp (mkr)	1975	1976	1977	1978	1979
Budgetutfall (nettoutgift -) Upplåning Inom landet Skattkammarväxlar och	-11462	-6950	-17570	-33 167	-43 971
korttidslån (dagslån)	1 199	-3 220	558	6950	8644
Korta obligationer	1 105	- 344	- 2475	25	7100
Långa obligationer	6702	6342	5 947	21563	9763
Premieobligationer	1575	2025	1700	2050	3650
Sparobligationer	630	1010	1 129	1 117	2288
Övrigt	163	1066	1738	- 572	3487
Utom landet	88	71	8973	2034	9039
Summa	11462	6950	17570	33 167	43 971

Anm. För att nå överensstämmelse mellan budgetutfallet och statens upplåning har
uppgifterna för skattkammarväxlar och korttidslån justerats med hänsyn till kassaförändringarna,
som emellertid varit små under de aktuella åren. Obligationer med
högst 7 års löptid vid emissionstillfället har räknats som kortfristiga.

Statsbudgetens utfall månadsvis samt utvecklingen
på tolvmånadersbasis under 1978 - 1979

(Mdr)

10 Inkomstöverskott

n _ru n _ ! n _n-i n

jfmamjjasondjfmamjjasond

5

10

15

20

25

30

35

40

45

J

Li 0UU-MU ^

1978

\-

I

s.

1979

Tolvtnånaderssiffror -

Utgiftsöverskott

Inom landet skedde statens upplåning under 1979 i följande former. Fem
långa räntelöpande obligationslån emitterades, på vilka inbetalades sammanlagt
11939 mkr varjämte 759 mkr betalades på två i december 1978
emitterade långa lån. På ett kort lån betalades 7 100 mkr. Fyra lån på
sammanlagt 2 709 mkr inlöstes och på tre andra amorterades tillhopa 225
mkr.

11 Riksdagen 1979180. 2 sami. Nr 10

Redog. 1979/80:10

4

Tre premieobligationslån emitterades - 1979 års första, andra och tredje
lån på respektive 1 000 mkr, 1 200 mkr och 1 900 mkr. 1969 års premieobligationslån
på 450 mkr inlöstes.

Ett nytt sparobligationslån - SPAR 79 - emitterades i november 1979.
Teckning kan ske på lånet t. o. m. utgången av januari 1980 och t. o. m. den
11 januari hade tecknats uppskattningsvis 1 450 mkr. Av det tecknade
beloppet inflöt 385 mkr före årsskiftet. Totalt ökade upplåningen mot
sparobligationer under 1979 med 2288 mkr, varav 385 mkr motsvarar
likvider för SPAR 79 och 1 900 mkr likvider under januari-februari 1979 på
det i november 1978 emitterade SPAR 78. Nettot av upplupna räntor på
utelöpande lån och inlösen av sparobligationer motsvarar en ökning av
lånestocken med 3 mkr.

Upplåningen mot statsskuldförbindelser minskade med 102 mkr och
lånen från statsinstitutioner och fonder m. m. ökade med 3590 mkr. Skulden
mot skattkammarväxlar och korttidslån ökade med 8 643 mkr.

Takten i utlandsupplåningen ökade kraftigt under 1979 som följd av den
försvagning av Sveriges bytesbalans som inträdde under året. Den totala
statliga utlandsupplåningen uppgick till netto 9039 mkr. Prognoserna beträffande
bytesbalansunderskottet 1980 tyder på en fortsatt betydande
statlig utlandsupplåning genom riksgäldskontoret.

Valutorna för de lån som riksgäldskontoret upptagit utom landet har
sålts till riksbanken, som tillgodofört kontorets checkräkning i banken
motsvarande belopp i kronor. Riksgäldskontoret i sin tur har använt pengarna
för att lösa in skattkammarväxlar, som tidigare sålts till riksbanken.

Totalt upptogs 23 lån utomlands under 1979, varav 16 till fast ränta.
Dessutom upptogs sex rörliga krediter med olika banker samt en större
syndikerad bankkredit. De rörliga krediterna uppgick till totalt US$ 610
miljoner (2561 mkr) med löptider varierande från två till fem år och ränta
baserad på antingen de korta eurodollarräntoma eller på de amerikanska
penningmarknadsräntorna. Den syndikerade bankkrediten, om totalt US$
800 miljoner, upptogs i december, men då denna inte utnyttjats vid årets
slut är den ej inkluderad i siffrorna för upplåning och utlandsskuld.

Av fasträntelånen upptogs sju i US dollar, fyra i schweiziska franc, tre i
tyska mark och ett i vardera holländska floriner och japanska yen. Av
dollaremissionerna emitterades tre på den amerikanska kapitalmarknaden,
tre på den internationella dollarmarknaden samt en i form av ”private
placement”. Av emissionerna på den internationella dollarmarknaden placerades
ett lån till viss del på den japanska marknaden medan ett annat
konstruerades så att det initialt löper med rörlig ränta men omvandlas till
ett fasträntelån när ränteläget sjunker till en viss förutbestämd nivå. Tre av
emissionerna i schweiziska franc utgjordes av ”private placements” medan
det fjärde lånet placerades hos en schweizisk bankgrupp. På den tyska
kapitalmarknaden emitterades ett obligationslån och dessutom gjordes två
”private placements”. Lånet i holländska floriner var ett ”private place -

Redog. 1979/80:10

5

ment”, medan yen-lånet utgjordes av en obligationsemission på den japanska
kapitalmarknaden.

Större delen, 68 procent, av den utländska upplåningen utgjordes av lån i
US dollar; totalt US$ 1460 miljoner, motsvarande 6204 mkr. Dessutom
upptogs lån om Sfr 600 miljoner, motsvarande 1 543 mkr eller 17 procent,
DM 360 miljoner, motsvarande 829 mkr eller 9 procent, Yen 20000 miljoner,
motsvarande 399 mkr eller 4 procent, samt Hfl 40 miljoner, motsvarande
85 mkr eller 1 procent. Dessutom har under 1979 lyfts US$ 1,4
miljoner och Bfr 55,5 miljoner på tidigare upptagna krediter för statens
vattenfallsverks räkning.

Vid slutet av 1979 redovisades den utländska statsskulden till 20272
mkr, eller 11,6 procent av den totala statsskulden mot 8,6 procent vid
slutet av 1978. Denna redovisning är baserad på växelkurserna vid upplåningstillfället.
En värdering av den utestående statsskulden enligt växelkurser
den 31 december 1979 ger ett totalt belopp av 19 924 mkr mot 11 424
mkr enligt motsvarande värdering ett år tidigare, en ökning med 8 500 mkr.
Den orealiserade kursvinsten uppgick således den 31 december 1979 till
348 mkr.

Utlandsskulden den 31 december 1979 fördelar sig på olika valutor enligt
följande:

	Milj enheter lånevaluta	Enligt valutakursen 1979-12-31 mkr	Procent
US Dollar	3210	13 339	67
Tyska mark	810	1957	10
Schweiziska franc	1000	2629	13
Belgiska franc	1406	209	1
Holländska floriner	340	743	4
Yen	60000	1047	5
Totalt		19924	100

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster

Riksgäidskontorets utgifter och inkomster under åren 1978 och 1979
(netto i mkr) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker.

År 1978		År 1979	Andra halv-	Andra halv-
			året 1978	året 1979
Ut-	Inkoms-	Ut-	lnkoms- Ut- Inkoms-	Ut- Inkoms-
gifter	ter	gifter	ter gifter ter	gifter ter

Kassaförstärkning åt
statsverket	26317	—	34648	—	25 849	—	31320	—
Kapitalbudgeten	6813	-	9077	-	2027	-	4411	-
Rörliga krediter	298	-	188	—	—	435	16	—
Utlämnade kort-
fristiga lån	-	-	-	-	-	1621	-	-
Övriga konton	-	259	58	—	105	—	305	—
Upplåning	-	33 194	-	43970	-	25937	-	36059
Kassa (checkräkning
och postgirokonto)	25	-	-	1	12	—	7	—
Summa	33453	33453	43971	43971	27993	27993	36059	36059

Redog. 1979/80:10

6

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1979 framgår av sammandraget
av kontorets balansräkning på sid. 31.1 bilaga 2, sid. 32, lämnas en
sammanställning över statens lånebehov och hur detta lånebehov täckts
under kalenderåren 1977—1979 med beloppen fördelade på halvår.

Kassaförstärkning åt statsverket

Storleken av de medel riksgäldskontoret måste utbetala till resp kan
erhålla från statsverket är beroende på driftbudgetens utfall, dvs skillnaden
mellan statens löpande inkomster och utgifter. För år 1979 redovisades ett
utgiftsöverskott för driftbudgetens del på 34648 mkr, vilket medförde att
statsverkets skuld till riksgäldskontoret, som vid årets ingång uppgick till
50569 mkr, ökade till 85 217 mkr vid årets slut.

För andra halvåret 1979 noterades ett utgiftsöverskott för driftbudgetens
del på 31 319 mkr. För att täcka detta försåg riksgäldskontoret statsverket
med kassaförstärkning på sammanlagt 31 320 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets nettoutgift för kapitalbudgeten uppgick för år 1979
till 9077 mkr.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för de olika kapitalfonderna
fördelar sig på följande sätt:

År		Andra halvåret
1978	1979	1978	1979
mkr	mkr	mkr	mkr

Postverkets fond	70	131	5	36
Televerkets fond	122	104	94	88
Statens järnvägars fond	308	222	3	- 18
Luftfartsverkets fond	37	62	13	- 4
Fabriksverkens fond	43	16	64	20
Statens vattenfallsverks fond	578	1031	103	290
Domänverkets fond	3	217	2	217
Statens allmänna fastighetsfond	529	570	131	152
Försvarets fastighetsfond	87	144	21	75
Statens utlåningsfonder	3 697	3 554	1566	2011
(varav lånefonden för bostads-
byggande)	(3417)	(3960)	(1453)	(1860)
Fonden för låneunderstöd	972	2660	11	926
Fonden för statens aktier	492	929	78	654
Fonden för beredskapslagring	5	77	-163	63
Fonden för förlag till statsverket	56	-131	51	-140
Fonden för kreditgivning till utlandet	- 13	- 13	- 7	- 7
Statens vägverks förrådsfond	1	52	-	17
Sjöfartsverkets fond	15	-	- 2	-
Statens datamaskinfond	57	64	—	2
Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar	56	-	58	-
Fonden för oreglerade kapital-
medelsförluster	-501	-651	- 1	- 1
Diverse fonder	31	39	- 0	29
Nettoutgift	6645	9077	2027	4411

Redog. 1979/80:10

7

Tablån tar inte hänsyn till vissa omföringar mellan fondema eller till
upp- eller nedskrivningar av fondema och ej heller till nedskrivningar som
företagits med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran hos vissa myndigheter m.fl. för av dem i
riksgäldskontoret utnyttjade rörliga krediter ökade under år 1979 med 188
mkr och uppgick den 31 decemer 1979 till 1 923 mkr. För andra halvåret
1979 redovisas en ökning med 16 mkr.

Myndighet m.fl.	Av riks-dagen beviljad högsta kredit den 31.12 1979, mkr	Utestående belopp		Förändring
	31.12 1978 mkr	30.6 1979 mkr	31.12 1979 mkr	År 1978 mkr	År 1979 mkr	Andra halv- året 1978 mkr	Andra halv- året 1979 mkr
Televerket	1500,0	534	975	555	+ 129	+ 21	-436	-420
Statens järnvägar	250,0	-	-	-	-	-	- 57	-
Statens vattenfallsverk	600,0	540	245	5	+240	-535	+ 130	-240
Domänverket	600,0	196	5	105	+52	- 91	- 25	+ 100
Postverket	120,0	-	-	-	-	—	-	-
Luftfartsverket	40,0	-	-	-	-	-	-	-
Förenade fabriksverken	210,0	48	132	185	- 37	+ 137	- 59	+ 54
Statens jordbruksnämnd Prisreglering på jord-
bruksområdet	120,0	—	8	13	—	+ 13	—	+ 5
Säsongsmässig lagring
av jordbruksprodukter	175,0	—	-	52	-	+ 52	-	+ 52
Lantbruksstyrelsen	200,0	-	132	112	-	+ 112	-	- 21
Kammarkollegiet	200,0	150	150	135	+ 100	- 15	-	- 15
Svenska reproduktions AB	0,7	-	1	-	-	1	-	- 1
Karlskronavarvet AB	8,0	-	8	-	-	-	—	- 8
Svenska skeppshypoteks-
kassan	103,0	20	11	10	+ 20	- 10	+ 20	- 1
Skeppsfartens sekundär-
lånekassa	36,0	5	5	3	+ 5	- 2	+ 5	- 2
Svenska Tobaks AB	10,0	-	-	-	-	-	-	-
AB Vin- och spritcentralen	10,0	-	-	-	-	-	-	-
Svensk spannmålshandel	35,0	-	-	-	-	-	-	-
Allmänna Bevaknings AB	3,0	-	-	-	-	-	-	-
Norrbottens järnverk AB	125,0	-	-	-	-	-	-	-
Statliga myndigheter med
uppdragsverksamhet	150,0	42	35	43	- 12	+ 1	- 14	+ 8
Stiftsnämndema	15,0	-	—	-	—	-	—	—
Regeringen (JoU 1970:3, Föll 1974: 8 och 11, NU 1975/76:49 och
1976/77:12)	2100,0	200	200	706	-	+506	-	+506
Summa	6635,7	1736	1907	1923	+298	+ 188	-435	+ 16

Redog. 1979/80:10 8

Riksgäldskontorets upplåning

Av efterföljande tablå framgår förändringarna i statsskuldens sammansättning.

Utestående belopp		Förändring
31.12 30.6	31.12	År 1978 År 1979	Andra	Andra
1978 1979	1979		halvåret	halvåret
			1978	1979
mkr mkr	mkr	mkr mkr	mkr	mkr

Lån inom landet Räntelöpande obliga-tionslån	75601	89025	92464	+21588	+ 16863	+ 12713	+ 3439
Premieobligationslån	13950	16150	17600	+ 2050	+ 3650	+ 850	+ 1450
Statsskuldförbindelser	2715	2615	2613	- 438	- 102	+ 162	2
Sparobligationslån	6741	8 504	9029	+ 1 117	+ 2288	+ 247	+ 525
Av staten övertagna lån	3	3	3	0	0	0	0
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.	2832	3167	6422	- 134	+ 3590	+ 665	+ 3255
Kortfristig upplåning hos banker m. fl.	1717	864	200	+ 1717	- 1517	+ 1717	- 664
Skattkammarväxlar	16382	3 882	26542	+ 5 260	+ 10160	+ 9554	+22660
Summa	119942	124211	154 873	+31 160	+34 931	+25907	+ 30663
Lån utom landet Upplåning för statens vattenfallsverk	315	321	313	+ 20	3	4	8
Krediter hos interna-tionella banker	4 334	4 334	6895	+ 1	+ 2561	+ 1	+ 2561
Lån på den internatio-nella kapitalmarknaden	6 584	10220	13064	+ 2013	+ 6481	+ 33	+ 2844
Summa	11233	14876	20272	+ 2034	+ 9039	+ 30	+ 5397
Totalt	131 175	139086	175146	+33 194	+43970	+25937	+36059

I det följande redogöres närmare för de inträffade förändringarna.

Redog. 1979/80:10

9

Lån inom landet

Räntelöpande obligationslån

Statens skuld för räntelöpande obligationer
uppgick den 31 december 1978 till

Under år 1979

ökade skulden genom försäljning
på följande obligationslån:

1979 års 93/4%	lån av 10/1	nr 147*	(10 år)	+ 751
1979 års 93/4%	lån av 10/1	nr 148	(10 år)	+ 8
1979 års 8-91/2—
101/2%	lån av 20/3	nr 149	( 8 år)	+ 1200
1979 års 93/4%	lån av 10/3	nr 150*	(10 år)	+6500
1979 års 93/4%	lån av 10/6	nr 151*	(10 år)	+ 1700
1979 års lån av 20/6, D+21/2%, i	ir152**	(2 10/12 år)	+7100
1979 års 101/2%	lån av 10/11	nr 153*	(10 år)	+ 1900
1980 års 103/4%	lån av 10/1	nr 154*	(10 år)	+ 639
minskade skulden genom inlösen av
1970 års 7 1/4%	lån av 20/1	nr	96	(amort)	- 90
1968 års 6 1/2%	lån av 19/3	nr	88	(19/3)	- 600
1968 års 6%	lån av 25/10	nr	92	(25/4)	- 775
1955 års 41/2%	lån av 9/5	nr	42	( 9/5)	- 434
1969 års 63/4%	lån av 5/6	nr	94	( 5/6)	- 900
1971 års 7 1/4%	lån av 8/6	nr	99	(amort)	- 80
1972 års 7%	lån av 10/6	nr 106	(amort)	- 55

Mkr

75601

+ 19798

Skulden utgjorde den 31 december 1979

- 2934
92464

Redogörelse för de under första halvåret 1979 emitterade lånen lämnas i
riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1978/79.

* Räntejustering kan ske efter 5 år (räntejusteringsklausul).
** Lån med rörlig ränta (D = riksbankens diskonto).

1979 års 10112 % lån av den 10.11 (nr 153)

Den 18 oktober 1979 beslöt fullmäktige emittera ett långfristigt obligationslån
daterat den 10 november 1979. Lånet, som löper med 101/2%
ränta, är försett med s.k. räntejusteringsklausul. Räntejusteringsdag är
den 10 november 1984. Räntejustering baseras på utvecklingen av statslåneräntan.
Justering av räntan sker om statslåneräntan den 10 september
1984 ligger minst en procentenhet över eller under 101/2%. Lånet har en
löptid av tio år och förfaller till återbetalning den 10 november 1989. Lånet
utbjöds till teckning under tiden 22-26 oktober 1979 med rätt för riksgäldskontoret
att i förtid avbryta teckningen och att reducera tecknade belopp.
Något lånebelopp fastställdes inte på förhand. Försäljningskursen var pari.
Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart tilldelning skett.
Sista betalningsdagen var den 21 december 1979.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,1% på likviderat nominellt

Redog. 1979/80:10

10

belopp som förmedlades för kunds räkning. För egna teckningar utgick en
provision av 0,05 %.

På lånet tecknades 1334 604000 kr. Dessutom övertog riksbanken
565396000 krav lånet, varigenom lånebeloppet blev 1 900000000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av följande
sammanställning:

	Mkr	%
Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.)	565,9	29,8
Affärsbanker	0,4	0,0
Sparbanker	0,4	0,0
Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)	1331,1	70,1
Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinst.	0,5	0,0
Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc.	0,3	0,0
Enskilda personer (135 st.)	1,5	0,1
Summa	1900,0	100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:
Nominellt	Provision	Influtet	Kurs	Effektiv
belopp, kr	kr	belopp, kr	%	räntefot, %
1900000000	1242893	1898757107	99,935	10,511

1980 års 103/4 % lån av den 10.1 (nr 154)

Den 13 december 1979 beslöt fullmäktige emittera ett långfristigt obligationslån
daterat den lOjanuari 1980. Lånet som löper med 103/4% ränta är
försett med s.k. räntejusteringsklausul. Räntejusteringsdag är den lOjanuari
1985. Räntejustering baseras på utvecklingen av statslåneräntan. Justering
av räntan sker om statslåneräntan den 10 november 1984 ligger minst
en procentenhet över eller under 103/4 %. Lånet har en löptid av tio år och
förfaller till återbetalning den lOjanuari 1990.

Teckningstiden vardén 17—21 december 1979 med rätt för riksgäldskontoret
att i förtid avbryta teckningen och att reducera tecknade belopp.
Något lånebelopp fastställdes inte på förhand. Försäljningskursen var pari.
Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart tilldelning skett.
Sista inbetalningsdag är den 22 februari 1980.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,1% på för kunders räkning
likviderat nominellt belopp och av 0,05 % avseende egna teckningar.

Vid teckningstidens utgång var det tecknade beloppet 2 057 mkr.

Redog. 1979/80:10

11

Premieobligationslån

Mkr

Statens skuld för premieobligationer
uppgick den 31 december 1978 till 13950

Under år 1979
ökade skulden genom försäljning av

1979 års första premielån +1000

1979 års andra premielån +1200

1979 års tredje premielån +1900 + 4100

Minskade skulden genom inlösen av 1969 års premielån
- 450

Skulden utgjorde den 31 december 1979 17600

För 1979 års första och andra lån redogöres i riksgäldskontorets årsbok
för budgetåret 1978/79.

1979 års tredje premieobligationslån
Byte av 1969 års premieobligationslån
Fullmäktige beslöt den 14 juni 1979 att säga upp 1969 års premielån till
återbetalning fr. o. m. den 12 november 1979. Lånebeloppet var 450 mkr
fördelat på 4 500000 obligationer å 100 kr. Inför förfallodagen beslöt fullmäktige
den 30 augusti 1979 att ett nytt lån - 1979 års tredje premieobligationslån
- skulle emitteras i första hand för byte av 1969 års premielån.

Lånets storlek var från början ej definitivt fastställd. Erfarenheten har
nämligen visat att det är svårt att lång tid i förväg bestämma efterfrågan på
obligationer. Det är därför angeläget att lånebeloppet fixeras så sent som
möjligt. Inför bytet 1969 års lån bestämdes därför att det nominella lånebeloppet
för 1979 års tredje premielån skull utgöra lägst I 600 mkr, men att
detta belopp skulle kunna utökas med 100, 200, 300 eller 400 mkr. Lånebeloppet
kunde således bli högst 2000 mkr. Lånets definitiva storlek fastställdes
först en kort tid före det att försäljningen startade av efter bytet
kvarvarande 79:or. Lånebeloppet fastställdes då till 1 900 mkr.

Det nya lånet har följande villkor:

Lånebelopp: 1900000000 kr.

Valör: 200 kr. Lånet är fördelat på 9 500 serier, numrerade 1 -9 500 med

1 000 obligationer i vatje serie, numrerade 2001-3000.

Vinster: Vinstutlottningar (dragningar) äger rum i januari och juli varje år

under lånets löptid. Vid varje dragning utlottas 246335 vinster till
ett sammanlagt belopp av 70300000 kr, motsvarande en årlig
förräntning av 7,40%. På vatje serie utlottas i vatje dragning 1
vinst å 500 kr, 16 vinster å 125 kr och 8 vinster å 50 kr eller - efter
skatt - sammanlagt 2400 kr, vilket motsvarar 2,4% årlig avkastning
på seriekapitalet. Högsta vinsten är 625 000 kr och den lägsta
50 kr.

Återbetalning: Med 200 kr per obligation under år 1989 vid tidpunkt som riks gäldskontoret

fastställer genom minst tre månader i förväg verkställd
uppsägning.

Skatt: 20% av vinstbeloppet på högre vinst är 50 kr.

t2 Riksdagen 1979/80. 2 sami. Nr 10

Redog. 1979/80:10

12

Innehavarna av 1969 års premieobligationer erbjöds att under tiden 3-21 september 1979 byta dessa mot de nya obligationerna, varvid - enligt
grundregeln - en ny obligation (valör 200 kr) lämnades i utbyte mot två
1969 års obligationer (valör 100 kr). Dessutom kunde en ny obligation
erhållas mot en obligation av år 1969 + 100 kr kontant. Genom denna rätt
till s. k. fyllnadsköp kunde alltså erhållas lika många 79-or som tidigare
antal 69-or. I likhet med förhållandet vid tidigare konverteringar fick längre
sviter av 1969 års lån bytas mot motsvarande belopp i sviter av 1979 års
tredje lån, dock högst 100 st obligationer i obruten nummerföljd. ”Fyllnadsköpta”
obligationer lämnades i sviter om högst 100 st. Byte kunde ske

- förutom i riksgäldskontoret - bl. a. på postanstalter, i affärs- och sparbanker,
föreningsbanker och riksbankens kontor. I provision fick de medverkande
bankerna m.fl. vid fyllnadsköp kr 1:50 och för rena byten kr
2: - , i båda fallen räknat per ny obligation.

Av 1969 års premielån på 450 mkr byttes 399 mkr - motsvarande 89% -till 1979 års tredje premielån. Fyllnadsköpen uppgick till 355 mkr.

Försäljning av 1979 års tredje premieobligationslån

Efter bytet av 1969 års båda premielån och därmed sammanhängande
fyllnadsköp återstod 1 146 mkr av 1979 års tredje premielån. Huvuddelen
härav, 1 086 mkr, avdelades för kontantförsäljning. Liksom varit fallet vid
tidigare premielånsemissioner beviljade riksgäldskontoret tillstånd även
till avbetalningsförsäljning. Riksgäldskontorets auktoriserade återförsäljare
- Bonniers obligationsavdelning AB och Jacobson & Ponsbach/Åhlén
& Holm - övertog härför tillsammans 60 mkr av lånet.

Kontantförsäljningen började den 16 oktober 1979 och försäljningspriset
var 200 kr per obligation. Obligationerna såldes förutom i riksgäldskontoret
bl. a. på postanstalter, i affärs- och sparbanker, föreningsbanker och
riksbankens kontor. I provision erhöll de medverkande kr 1: 50 per obligation.

Riktpunkten vid försäljningen var att större obrutna nummersviter än
100 obligationer i följd inte skulle tillhandahållas med undantag för s. k.
obligationskonsortier, som under vissa förutsättningar fick köpa längre
ordningsnummersviter, dock fördelade så att en ordningsnummerföljd på
1000 nr fördelades på 10 serier. Totalt tilldelades 1 343 konsortier obligationssviter
till ett belopp av 223 mkr.

För att åstadkomma största möjliga spridning av obligationerna bland
allmänheten rekommenderades bankerna att iakttaga viss ransonering vid
försäljningen. I riksgäldskontoret såldes under första dagen högst 25 obligationer
till varje köpare, vilket antal redan nästa dag sänktes till högst 10
obligationer per köpare. I riksgäldskontoret avslutades försäljningen i kassorna
den 19 oktober. På övriga försäljningsställen - posten, banker m. fl.

- pågick försäljningen formellt t. o. m. den 2 november, men obligationerna
var på de flesta håll slutsålda tidigare.

Redog. 1979/80:10

13

Resultatet av bytet av 1969 års premielån och efterföljande försäljning av
återstående obligationer av 1979 års tredje premielån fördelar sig på de
medverkande bankerna m. fl. enligt följande:

	Konvertering mkr	Fyllnadsköp mkr	Försäljning1 mkr	Summa mkr
Riksgäldskontoret	12,1	9,6	180,3 (22,9)	202,0
Riksbanken	7,0	5,9	166,9 (146,8)	179,8
Postverket	12,1	11,1	62,9 (-)	86,1
Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank och Förenings-bankemas bank)	228,4	203,6	423,5 (34,2)	855,5
Sparbanker och Spar-bankernas Bank	101,6	92,2	184,0 (10,8)	377,8
Föreningsbankema och Förenings-bankemas Bank	16,6	14,4	24,9 (1,9)	55,9
Bankirer m. fl.	16,4	14,7	31,4 (4,3)	62,5
Bonniers obligations-avd. AB och Jacobson & Ponsbach/Åhlén & Holm	4,7	3,5	72,2 *(2,3)	80,4
Summa	398,8	355,1	1 146,1 (223,2)	1900,0

1 Försäljning till konsortier anges inom parentes
* Härav för försäljning mot avbetalning 60,0 mkr

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldsförbindelser minskade
under år 1979 med 102 mkr till 2 613 mkr den 31 december 1979.
Under andra halvåret 1979 minskade skulden med 2 mkr.

Förändringen under år 1979 har uppstått genom inlösen av förfallande
förbindelser enligt följande sammanställning:

Utgivn.dag Räntefot, % Förfallodag Belopp, mkr

11.111974 8,00 21.5 1979 -100

1.10 1955 4,50 1.10 1979 - 2

-102

Sparobl igationer
Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för sparobligationer under år
1979 framgår av följande sammanställning:

Redog. 1979/80:10

14

Utestående belopp Förändring

	31.12 1978 mkr	30.6 1979 mkr	31.12 1979 mkr	År 1978 mkr	År 1979 mkr	Andra halvåret 1978 mkr	Andra halvåret 1979 mkr
SPAR 60	_	_	_	_	97	_	- 97	_
SPAR 61	50	50	-	+	1	- 50	+ 1	- 50
SPAR 66	412	414	421	+	3	+ 9	+ 5	+ 7
SPAR 67	182	179	180	-	54	- 2	+ 0	+ 1
SPAR 68	304	305	334	+	5	+ 30	+ 5	+ 29
SPAR 69	408	261	253	-	10	- 155	+ 5	- 8
SPAR 72	521	481	476	-	150	- 46	- 27	- 6
SPAR 73	614	508	468	+	29	- 146	+ 16	- 40
SPAR 74	669	685	703	+	25	+ 34	+ 15	+ 17
SPAR 75	1016	1040	1 128	+	37	+ 112	+ 21	+ 88
SPAR 76	1004	1030	1058	+	40	+ 53	+ 25	+ 27
SPAR 77	1313	1341	1374	+ 1038	+ 61	+ 28	+ 33
SPAR 78	250	2 209	2250	+	250	+2000	+ 250	+ 40
SPAR 79	-	-	385		-	+ 385	-	+385
Totalt	6741	8504	9029	+ 1 117	+2288	+247	+525

Sparobligationer av år 1968 (Spar 68)

Sparobligationer av år 1968 (Spar 68) skulle enligt de ursprungliga lånevillkoren
inlösas den 1 december 1974 med ett belopp utgörande 150% av
inköpsvärdet, vilket motsvarade en genomsnittlig årlig förrättning av 7%.

Lånet förlängdes emellertid på förfallodagen med fem år och skulle
sålunda förfalla till inlösen den 1 december 1979. Under förlängningstiden
ökade obligationernas inlösenvärde med ett belopp motsvarande en genomsnittlig
årlig förräntning av 9%.

Den 18 oktober 1979 beslöt fullmäktige erbjuda förlängning av löptiden
till den 1 januari 1984. Under förlängningstiden ökar obligationernas inlösenvärde
med ett belopp som motvarar ränta efter 8,5 % per år. På inlösningsdagen
tillkommer ett extra tillägg (bonus), så att genomsnittsräntan
för förlängningstiden blir 12,22% per år. Denna bonus som uppgår till
47,6% a obligationernas nominella värde (inköpsvärdet), är befriad från
inkomstskatt.

I samband med erbjudandet om förlängning — som offentliggjordes
samtidigt med Spar 79 - utsändes till bankerna en folder innehållande
villkoren för förlängning samt tabeller med inlösenvärden under den nya
löptiden. Offentliggörandet skedde även genom annonsering i dagspressen.

Sparobligationer av år 1979 (Spar 79)

Den 8 november 1979 beslöt fullmäktige emittera ett nytt sparobligationslån,
benämnt Spar 79 och konstruerat på i huvudsak samma sätt som
tidigare sparobligationslån. Obligationerna är daterade den 1 december
1979 och utställda och registrerade på viss person. De är ouppsägbara från

Redog. 1979/80:10

15

riksgäldskontorets sida, men kan på ägarens önskan inlösas när som helst
fr. o .m. januari 1980 till inköpsvärdet med tillägg av upplupen ränta och
bonus.

Spar 79 förfaller till betalning den 1 maj 1986 (alltså efter 6 år och 5
månader). Obligationernas värde ökar månadvis under löptiden och värdestegringen
motsvarar 81/2% ränta per år. Räntan läggs till kapitalet
fr. o. m. januari 1980. Den 1 december 1981 tillkommer dessutom en skattefri
bonus om 4,4% av inköpsvärdet. Obligationernas värde är då 122,1 %
av inköpsvärdet, och värdestegringen motsvarar för den gångna perioden
en genomsnittlig årsränta om 10 1/2%. Den 1 december 1984 tilläggs ytterligare
en skattefri bonus om 16,3 % av inköpsvärdet. Obligationernas värde
är då 172,3 % av inköpsvärdet, och värdestegringen motsvarar en årsränta
av i genomsnitt 11 1/2 %. På förfallodagen den 1 maj 1986 tilläggs en tredje
skattefri bonus om 27,8% av inköpsvärdet. Obligationernas nominella
värde är då 220% av inköpsvärdet och värdestegringen motsvarar en
årsränta av i genomsnitt 13% för hela löptiden.

Endast fysiska personer får köpa obligationer av Spar 79. Inköpsbeloppet
är lägst 1 000 kr och högst 40000 kr, dock i jämna multiplar av 1 000 kr.
Endast en obligation skrivs ut till varje obligationsägare. Obligationerna
får ej överlåtas. Äganderätten kan dock utan hinder av maximibestämmelsen
övergå på annan genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt
förvärv.

Sparobligation, som utfärdats för omyndig, kan avgiftsfritt inskrivas i
statsskuldboken. I övrigt mottages sparobligationer inte till inskrivning.

Spar 79-obligationema såldes genom teckning under tiden 19 november
1979-31 januari 1980. Likvid för tecknade obligationer skall erläggas
senast den 29 februari 1980.

För varje obligation sbelopp av 1 000 kr, som inbetalades under tiden
19-28 november 1979, erhöll köparen 5 kr i förskottsränta. Vid betalning
under tiden 29 november-18 december 1979 erlades det nominella beloppet
utan vare sig tillägg eller avdrag för ränta. Vid betalning under tiden
19-31 december 1979 resp. under januari och februari 1980 erlade köparen
upplupen ränta med 5 kr resp. 10 och 18 kr för varje tecknat belopp av
1000 kr.

Försäljningen av Spar 79 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos
riksbanken, postanstalter, affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker.
Influten likvid för obligationer betalda under tiden 19-28 november skulle
av bankerna inlevereras till riksgäldskontoret senast den 14 december
1979, för obligationer betalda under tiden 29 november-18 december 1979
senast den 4 januari 1980 och för obligationer betalda under tiden 19-31
december 1979 senast den 11 januari 1980. För obligationer betalda under
tiden 1-31 januari 1980 resp. 1-29 februari 1980 är senaste likviddag den 8
februari 1980 resp. 7 mars 1980.

Ersättning till de medverkande bankerna m.fl. utgick dels i form av

Redog. 1979/80:10

16

provision med 0,2% på beloppet av försålda och betalda sparobligationer
(inköpspris), dels med 9 kr 25 öre för varje redovisad teckningsanmälan.
Riksgäldskontoret ombesörjer utfärdandet av alla obligationer. Inlösenprovision
utgår till samtliga medverkande banker m. fl. med 8 kr 50 öre för
varje inlöst obligation.

T. o. m. den 11 januari 1980 hade tecknats uppskattningsvis 1450mkrpå
Spar 79.

Emissionen stöddes av en kraftig reklamkampanj, bl. a. genom annonsering
i tidninspressen och genom affischering samt genom spridande av en
broschyr, som presenterade lånet och gav information om lånevillkoren.
Dessutom medföljde ett informationsblad alla slutskattsedlar för inkomståret
1978.

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån minskade under år 1979 genom
amortering med 0,4 mkr. Den 31 december 1979 var skulden 3,1 mkr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m.m.

I prop. 1977/78: 100 föreslogs bl. a. ett nytt redovisningssystem för bankinspektionen
och försäkringsinspektionen. Riksdagen har godkänt förslaget
(rskr 1977/78:329). Det nya systemet innebär i korthet att båda myndigheternas
verksamhet i stort sett avgiftsfinansieras, men att också statsbidrag
kan förekomma. Eventuella överskott i verksamheten får sättas in på
räntebärande räkning i riksgäldskontoret. Den 31 december 1979 hade
försäkringsinspektionen satt in 6,7 mkr och bankinspektionen 8,4 mkr i
riksgäldskontoret. Medlen förräntas efter en rörlig räntefot, som för närvarande
är 10%.

I propositionen 1978/79: 123 föreslogs att en fond för industriellt utvecklingsarbete
skulle inrättas. Fonden, som skall kunna ge lån till större
utvecklingsprojekt, föreslogs få ett startkapital på 300 mkr. Riksdagen har
godkänt att fonden får inrättas (NU 1978/79: 59, rskr 1978/79:415). Fonden
för industriellt utvecklingsarbete inrättades den 1 juli 1979 och riksdagen
har anvisat 300 mkr för verksamheten under innevarande budgetår. Genom
regleringsbrev 1979-06-21 har medlen ställts till fondens förfogande.
Medlen får disponeras för stöd enligt förordningen (1979:630) om statligt
kreditstöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete och för fondens
administrativa kostnader. Enligt fondens stadgar kan fonden placera
sina likvida medel på räntebärande räkning i riksgäldskontoret. Fonden
hade den 31 december 1979 lånat in 299 mkr i riksgäldskontoret.

Redog. 1979/80:10

17

Skulden mot lån hos statsinstitutioner och fonder
utgjorde den 31 december 1978

Under år 1979 skedde följande förändringar

Försäkringsinspektionens fond	+	7
Bankinspektionens fond	+	8
Varvsföretag	+2371
Fonden för industriellt utvecklingsarbete	+	299
Sparbankernas säkerhetskassa	-	1
Exportkreditfonden	-	41
Arbetsmarknadsutbildningsfonden	-	66
Oljelagringsfonden	+	404
Arbetslöshetsfonden	+	427
Rundradiorörelsens fond	-	45
Fonden för industriellt samarbete med u-länder	+	30
Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet	+	11
Oljeprospekteringsfonden	+	71
Postverkets konsolideringsfond	+	114

Mkr

2832

Skuld den 31 december 1979

+3590

6422

Kortfristig upplåning hos bankerm.fl.

Riksgäldskontoret upptog under 1979 dagslån hos affärsbankerna m.fl.
på sätt som framgår av följande sammanställning:

	År 1979					År 1978
	Under	Netto-	Högsta	Lägsta	Låne-	Under	Låne-
	månaden	föränd-	saldo	saldo	belopp	månaden	belopp
	tillämpad	ring un-	under	under	vid slu-	tillämpad	vid slu-
	ränta	der må-	måna-	måna-	tet av	ränta	tet av
		naden	den	den	måna-		måna-
					den		den
	%	mkr	mkr	mkr	mkr	%	mkr
Januari	5,00	+5 225	15963	291	6942	8,00-7,00	1384
Februari	5,00-9,75''	-5 792	7878	1 150	1 150	7,00	4
Mars	5,00-9,75''	- 878	11 163	-	272	7,00-6,50	158
April	5,00	+ 1975	4 569	409	2 247	6,50-6,00	1770
Maj	5,00-9,75»	-1947	10925	—	300	6,00-5,50	-
Juni	5,00-9,75*	+ 564	1 141	864	864	5,50	-
l:ahå 1979		- 853
Juli	5,00-9,25»	-	3016	864	864	5,00	3290
Augusti	5,50-9,25»	- 200	867	664	664	5,00	-
September	5,50-10,25*	-	4477	664	664	5,00	5
Oktober	6,50-10,25*	- 200	666	464	464	5,00	—
November	6,50-11,25»	- 211	9445	250	253	5,00	2204
December	8,50-11,25*	- 53	253	200	200	5,00	1717
2:a hå 1979		- 664
År 1979		-1517

1 Avser bundna lån på viss tid.

* Avser även lån bundna på viss tid.

Skattkammarväxlar
Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar ökade under år 1979 med
10 160 mkr till 26542 mkr den 31 december 1979. Växlar sålda till riksbanken
ökade med 13 750 mkr medan marknadens innehav av växlar minskade
med 3 589 mkr.

Redog. 1979/80:10

18

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under 1979.

(Mkr)	Marknaden		Riks- hsntpn	Total netto- föränd- ring	Ute- löpande 1979	Ute löpande 1978
Emitte- rade	Inlösta	Netto	- UdllKCIl Netto
Januari	1 176	551	+ 625	- 145	+ 480	16862	13 831
Februari	601	40	+ 561	+ 185	+ 746	17608	9523
Mars	0	950	- 950	+ 1695	+ 745	18353	16823
April	0	2902	-2901	+ 330	- 2571	15782	14633
Maj	0	700	- 700	- 1 115	- 1815	13967	12540
Juni	0	225	- 225	- 9860	-10085	3882	6829
l:a hå 1979	1779	5369	-3 591	- 8910	-12501
Juli	1	1	- 0	+ 9650	+ 9650	13532	13 373
Augusti	0	0	+ 0	- 5010	- 5010	8527	12415
September	0	0	- 0	+ 8670	+ 8670	17192	9730
Oktober	1	1	+ 0	- 315	- 315	16877	8637
November	0	0	+ 0	+ 8010	+ 8010	24887	16 923
December	0	0	+ 0	+ 1655	+ 1655	26542	16382
2:ahå 1979	3	2	+ 0	+22660	+22660
År 1979	1782	5371	-3589	+ 13750	+ 10160

De skattkammarväxlar, som riksgäldskontoret utbjudit till försäljning
under andra halvåret 1979, har förfallit halvmånadsvis (den 15 och sista i
resp. månad). De närmare detaljerna om växelförsäljningen i avseende på
förfallotider och diskontosatser framgår av bilaga 3.

Som framgår av ovanstående sammanställning uppgick nettoförsäljningen
av skattkammarväxlar under andra halvåret 1979 till 22660 mkr, hela
beloppet placerat i riksbanken.

Lån utom landet

Riksgäldskontorets utländska upplåning under 1979 redovisas i sammandrag
i tablån på sid. 24. För de lån som emitterades under första halvåret
1979 har redogjorts i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1978/79. I
det följande redogöres för under andra halvåret upptagna lån, m. m.

Upplåning i utlandet för statens vattenfalls verk

I riksgäldskontorets årsbok för 1972/73 har lämnats en redogörelse för
statens upplåning i utlandet för statens vattenfallsverks räkning avseende
finansiering av viss reaktorutrustning till Ringhals kärnkraftstation (Ringhals
3 och 4). Under 1979 har för betalning av leveranser till det fjärde
kärnkraftaggregatet upplåning skett med US $ 1 418 200 och Bfr 55 470000
motsvarande 14423 449 kr. Under samma tid har US $1829664 och Bfr
78750000 motsvarande 19423 459 kr återbetalats.

Den för bokföringen nödvändiga omvandlingen från utländsk till svensk
valuta sker till vid varje upplåningstillfälle rådande växelkurs. Under år
1979 skedde upplåningen till kurser av för US $4,405 kr och för Bfr 14,74
kr. I samband med återbetalningar av lån har bokförts valutaförluster

Redog. 1979/80:10

19

(netto) på sammanlagt 2495 370 kr. Den totala utelöpande skulden den 31
december 1979 upptas i bokföringen till ett belopp av 312677282 kr motsvarande
US $33,5 miljoner och Bfr 1405,8 miljoner. En värdering enligt
vid denna tidpunkt aktuella växelkurser ger ett belopp av 347,8 mkr.

1979 års 7 112 % lån av 1.8 DM 100000000

(Kingdom of Sweden DM 100000000 7 1/2 % Bonds 1979/1989)

Den 2 augusti 1979 beslöt fullmäktige att uppta ett obligationslån på DM
100000000 i form av ett ”private placement”. Försäljningskursen var
100 %. Lånet skall återbetalas den 1 augusti 1989. Räntefoten är 7 1/2 %.
Räntan erlägges den 1 augusti 1980—1989. Obligationsvalörer är DM 5 000
och 50000. Obligationer preskriberas tio år efter förfallodagen. Kuponger
preskriberas enligt tysk lag, fyra år efter utgången av det kalenderår under
vilket de förfaller.

Riksgäldskontoret äger rätt att, efter minst 90 dagars uppsägningstid,
inlösa hela lånebeloppet den 1 augusti under åren 1984-1987 till följande
kurser: 1984 till 102 %, 1985 till 101 1/2 %, 1986 till 101 %, 1987 till
100 1/2 % och därefter till pari.

”Paying Agent” för lånet är Dresdner Bank A. G., Frankfurt A/M.

Lånevalutan, motsvarande nominellt DM 100000000 å 2,2962 kr per
mark, inflöt den 7 augusti 1979 och redovisas enligt följande:

Lånebelopp	Provision	Kapital-	Influtet	Kurs	Effektiv
kr	kr	rabatt, kr	belopp, kr	%	räntefot, %
229620000	2 2% 200	-	227323 800	99,0	7,65

1979 års 9 3/4% lån av 15.8 på US $ 100000000

(Kingdom of Sweden US $ 100000000 9 3/4% Notes 1979/1984)

Den 15 augusti 1979 upptog riksgäldskontoret ett femårigt obligationslån
i US $ på den europeiska kapitalmarknaden. Lånebeloppet är US $
100000000 och försäljningskursen 99 1/4%. Räntefoten är 9 3/4% och
räntan erlägges den 15 augusti 1980-1984. Obligationsvalören är US $
5000. Obligationer och kuponger preskriberas tio resp. fem år efter förfallodagen.

Riksgäldskontoret kan, efter minst 60 dagars uppsägning, inlösa hela
eller del av lånet fr. o. m. den 15 augusti 1982 t. o. m. den 14 augusti 1983
till kursen 100 3/8% och därefter till pari.

Lånet emitterades genom förmedling av ett bankkonsortium under ledning
av S. G. Warburg & Co Ltd, London. I försäljningsprovision erlades
1 % av det nominella lånebeloppet, dvs US $ 1 000000.

”Fiscal Agent” för lånet är Morgan Guaranty Trust Co of New York.
Lånet är uppfört till notering på fondbörsen i London. Lånevalutan, motsvarande
US $ 100000000 å 4,205 kr per dollar, inflöt den 15 augusti 1979
och redovisas enligt följande:

Redog. 1979/80:10

20

Lånebelopp kr	Provision kr	Kapital-rabatt, kr	Influtet belopp, kr	Kurs %	Effektiv räntefot, %
420500000	4205000	3 153750	413 141250	98,25	10,22

1979 års 4 114 % lån av 16.8 på Sfr 100000000

(Kingdom of Sweden Sfr 100000000 4 1/4 % Notes 1979/1984)

Den 19 juli 1979 beslöt fullmäktige att uppta ett ”private placement” på
Sfr 100000000. Försäljningskursen var 99 3/4 % och räntefoten 4 1/4 %.
Räntan betalas den 16 augusti 1980-1984. Lånet skall återbetalas den 16
augusti 1984. Obligationsvalören är Sfr 50000. Obligationer och kuponger
preskriberas tio resp. fem år efter forfallodagen.

Även detta lån utgavs genom förmedling av ett bankkonsortium. ”Fiscal
Agent” för lånet är Bank Leu Ltd, Ziirich. Lånevalutan, motsvarande Sfr
100000000 å 2,5505 kr per franc, inflöt den 16 augusti 1979 och redovisas
enligt följande:

Lånebelopp kr	Provision kr	Kapital-rabatt, kr	Influtet belopp, kr	Kurs %	Effektiv räntefot, %
255050000	4615098	637625	249797277	97,940	4,72

1979 års 4 3/8 % banklån av 16.8 på Sfr 100000000
(Kingdom of Sweden Sfr 100000000 4 3/8 % Bank Loan 1979/1984)
Samtidigt med det schweiziska ”private placement”-lånet, upptog riksgäldskontoret
ett femårigt banklån på Sfr 100000000. Räntesatsen är
4 3/8 % och räntan erlägges den 16 augusti 1980-1984. Lånet skall återbetalas
den 16 augusti 1984. ”Fiscal Agent” för lånet är Bank Leu Ltd,
Ziirich.

Försäljningskursen var 100 %. I provision erlades 5/8 % av det nominella
lånebeloppet, dvs Sfr 625000. Lånevalutan, motsvarande nominellt
Sfr 100000000 å 2,5505 kr per franc, inflöt den 16 augusti och redovisas
enligt följande:

Lånebelopp kr	Provision kr	Kapital-rabatt, kr	Influtet belopp, kr	Kurs %	Effektiv räntefot, %
255050000	1594063	-	253455937	99,375	4,52

1979 års lån med rörlig (fast ränta av 18.10 1979 på US $ 150000000
(Kingdom of Sweden US $ 150000000 Floating/Fixed Rate Bonds 1979/
1991)

Den 27 september 1979 beslöt fullmäktige att uppta ett obligationslån på
US $ 150000000 med rörlig ränta, som enligt vissa förhållanden kan
omvandlas till fast ränta. Övergång till fast ränta, 9 %, för resten av
löptiden sker om den veckovis publicerade genomsnittliga räntan på tioåriga
amerikanska statspapper vid två på varandra följande räntedagar, dvs.
med tre månaders intervall, sjunkit till 8 1/4 % eller lägre. Försäljningskur -

Redog. 1979/80:10

21

sen var 100 % och lånet skall återbetalas på ränteförfallodagen i oktober
1991. Om lånet omvandlas till ett fast räntelån äger riksgäldskontoret
rätt att under sex månader efter sådan omvandling amortera upp till US
$ 20000 000 genom en ”purchase fund”.

Den rörliga räntan, tremånaders LIBOR + 1/4 %, betalas fr. o. m. den 18
oktober 1979 för tremånadersperioder.

Efter övergång till fast ränta betalas räntan halvårsvis i april och oktober
t.o. m. 1991.

Obligationsvalören är US $ 5 000. Riksgäldskontoret har rätt att inlösa
obligationerna med rörlig ränta på ränteförfallodagama fr. o.m oktober
1984, efter minst 60 dagars uppsägning. Då räntan blivit fast, kan obligationerna,
efter minst 30 dagars uppsägning, lösas in fr. o .m. ränteförfallodagen
i oktober 1986. Obligationer och kuponger preskriberas tio resp. fem
år efter förfallodagen.

Lånet utgavs genom förmedling av ett konsortium med Credit Suisse
First Boston Ltd, London, som ledarbank. 2.25 % av det nominella lånebeloppet,
dvs. US $ 3 375000, erlades i försäljningsprovision. ”Fiscal
Agent” för lånet är Morgan Guaranty Trust Company of New York. Lånet
är uppfört till notering på fondbörsen i London.

Lånevalutan, motsvarande nominellt US $ 150000000 å 4,2220 kr per
dollar, inflöt den 18 oktober 1979 och redovisas enligt följande:

Lånebelopp	Provision	Kapital-	Influtet	Kurs	Effektiv
kr	kr	rabatt, kr	belopp, kr	%	räntefot, %
633 300000	14249250	-	619050750	97,750	-

1979 års 11 518 % lån av 1.12 på US $ 150000000

(Kingdom of Sweden US $ 150000000 11 5/8 % Notes 1979/1984)

Den l december 1979 utbjöds ett femårigt obligationslån på den amerikanska
kapitalmarknaden. Lånebeloppet är på US $ 150 000 000 och räntefoten
11 5/8 %. Försäljningskursen var 99,907 %. Räntan erlägges halvårsvis
den 1 juni 1980- 1 december 1984. Lånet skall återbetalas den 1 december
1984. Obligationsvalörer är US $ 5000 med räntekuponger (”Coupon
Notes”) och US $ 1 000 och multiplar av 1 000 utan räntekuponger (”fully
registered Notes”). Dessa senare utbytes vid anfordran mot ”Coupon
Notes”.

Lånet emitterades genom förmedling av ett konsortium, med Salomon
Brothers, New York som ledarbank. I försäljningsprovision erlades
0,875 % av det nominella lånebeloppet, dvs. US $ 1312500. ”Fiscal
Agent” för lånet är Bankers Trust Company, New York. Lånet är uppfört
till notering på fondbörsen i New York.

Lånevalutan, motsvarande nominellt US $ 150000000 å 4,202 kr. per
dollar, inflöt den 12 december 1979 och redovisas enligt följande:

Redog. 1979/80:10

22

Lånebelopp kr	Provision kr	Kapital-rabatt, kr	Influtet belopp, kr	Kurs %	Effektiv räntefot, %
630300000	5515125	586179	624198696	99,032	12,25''

1 Uppjusterad med hänsyn till att lånet löper med halvårsränta

1979 års 11 5/8 %lån av 1.12 på US $ 100000000

(Kingdom of Sweden US $ 100000000 11 5/8 % Bonds 1979/1999)

Samtidigt med det tidigare nämnda femåriga 11 5/8 %-lånet i US dollar
upptog riksgäldskontoret ett tjugoårigt obligationslån på US $ 100000000.
Försäljningskursen var 99,654 % och räntefoten även här 11 5/8 %. Räntan
betalas halvårsvis den 1 juni 1980— 1 december 1999. Obligationsvalörer är
US $ 5000 med räntekuponger (”Coupon Bonds”) och US $ 1000 och
multiplar av 1 000 utan räntekuponger (”fully registered Bonds”). Dessa
senare utbytes vid anfordran mot ”Coupon Bonds”. Amortering skall ske
med US $ 6700000 årligen den 1 december 1985-1998 samt US $ 6200000
den 1 december 1999.

Riksgäldskontoret äger rätt, att efter minst 60 dagars uppsägning inlösa
hela eller del av lånet under tolvmånadersperioder fr. o. m 1 december 1991
till följande kurser: 1991 till 104,16%, 1992 till 103,56 %, 1993 till
102,97 %, 1994 till 102,37 %, 1995 till 101,78 %, 1996 till 101,19%, 1997 till
100,59 % och därefter till pari.

Även detta lån förmedlades genom ett konsortium som leddes av Salomon
Brothers, New York. I försäljningsprovision betalades 1 1/4 % av det
nominella beloppet, dvs. US $ 1 250000.

”Fiscal Agent” för lånet är Bankers Trust Company, New York. Lånet
är uppfört till notering på fondbörsen i New York.

Lånevalutan, motsvarande nominellt US $ 100000000 å 4,202 kr per
dollar, inflöt den 12 december 1979 och redovisas enligt följande:

Lånebelopp kr	Provision kr	Kapital-rabatt, kr	Influtet belopp, kr	Kurs %	Effektiv räntefot, %
420200000	5252500	1453892	413493608	98,404	12,23''

1 Uppjusterad med hänsyn till att lånet löper med halvårsränta.

Rörliga krediter hos vissa utländska banker

Under sommaren och hösten 1979 undertecknades med sex utländska
banker separata avtal om ”fully revolving credits”, dvs. rörliga krediter i
US dollar som kan lyftas och återbetalas helt eller delvis under hela
löptiden allt efter låntagarens önskemål.

Avsikten med dessa krediter var att åstadkomma en möjlighet för riksgäldskontoret
att vid behov kunna förstärka riksbankens valutareserv och
samtidigt undvika alltför stora, oönskade svängningar i densamma. I den
mån möjlighet erbjuds att placera fasta utlandslån är avsikten att krediterna
skall reduceras eller helt återbetalas.

Löptiderna varierar från två till fem år med ett vägt genomsnitt av
knappt tre år. Fem av krediterna är på US $ 100 milj. vardera medan den
sjätte är på US $ 110 milj. Kreditavtalen stipulerar att låntagaren skall

Redog. 1979/80:10

23

erlägga en viss avgift för outnyttjade kreditbelopp. Dessa avgifter varierar
från 1/8 procent till 1/2 procent, med ett vägt genomsnitt av 0,3 procent.
Krediterna kan lyftas helt eller delvis när låntagaren så önskar. Räntan är
rörlig. På fem av krediterna beräknas räntan som ett bestämt påslag över
eurodollarräntan för de ränteberäkningsperioder (i flertalet fall 1,3,6 eller
12 månader beroende på låntagarens val) som gäller för respektive lånelyft.
Dessa påslag varierar från 3/16 procent till 3/8 procent med ett vägt
genomsnitt av ca 1/4 procent. Dessutom kan låntagaren för tre av dessa
krediter välja att betala ränta enligt det amerikanska penningmarknadsränteläget
i stället för ränta baserad på eurodollarräntan. För den sjätte
krediten gäller att räntan utgörs av den långi vande bankens ”prime rate”,
dvs. den räntesats som banken tillämpar för handelskrediter till bäste
låntagare.

Vid utgången av 1979 hade samtliga krediter, tillsammans US $ 610
miljoner, motsvarande 2561,1 mkr, utnyttjats.

Lån av 19.12.1979 på US $ 800000000 hos internationell bankgrupp

(Syndicated bankloan US $ 800000000 1979/1989)

Den 13 december 1979 beslöt fullmäktige att uppta en tioårig syndikerad
bankkredit på maximalt US $ 800000000 på den internationella kapitalmarknaden.
Lånet leddes av sju affärsbanker (en kanadensisk, en engelsk,
en västtysk och fyra svenska) som garanterade placeringen av lånebeloppet.
Vid sidan av dessa banker placerades en betydande del av lånebeloppet
enligt sedvanlig praxis hos en vidare krets av banker. Det rörde sig i
detta fall om ett tjugotal utländska banker. Lånet som är daterat den 19
december 1979 kan under de fem första åren, dvs. fram till den 19 december
1984, utnyttjas som en rörlig kredit i poster om minst US $ 100000000
och högst US $ 300000000. Eventuellt outnyttjat belopp annulleras den 19
december 1984.

Riksgäldskontoret äger rätt att, efter minst 30 dagars uppsägning, dra
ner kreditramen helt eller delvis i poster om minst US $ 100000000.

Återbetalning skall ske med början den 19 december 1984 genom elva
halvårsamorteringar, var och en utgörande en elftedel av det då utestående
lånebeloppet. Förtidsinlösen får ske på ränteförfallodag efter minst 30
dagars uppsägning med ett belopp på minst US $ 50000000.

Ränta betalas på varje lyft för sig efter en räntesats som motsvarar
eurodollarräntan (LIBOR), tre eller sex månader alltefter låntagarens val,
med ett påslag fram till den 19 december 1982 av 3/8 % p. a. och därefter av
1/2 % p. a..

Den 31 december 1979 hade ännu ingen del av krediten tagits i anspråk.

”Agent” för lånet är Westdeutsche Landesbank Girozentrale, London,

Kortfristig utlåning till banker m. fl.

Riksgäldskontoret har rätt att placera sina överskottskassor som dagslån
eller i form av krediter på högst två månader på den svenska kreditmarknaden.
Någon sådan utlåning förekom inte under 1979.

Riksgäldskontoret* upplåning i utlandet under år 1979

Låneform	Lånets datering	Nominell räntefot %	Effektiv räntefot %	Längsta löptid	Amortering	Lånebelopp
i resp. valuta (i miljoner)	bokfört belopp1 i mkr	enligt valutakurs 1979-12-31 i mkr
Private placement	1979-03-20	3	3,34	7 år	_	Sfr 200	519,4	525,7
Obligationslån USA	1979-04-15	9 1/22	10,053	7 år	-	US $ 200	879,0	831,0
Obligationslån
Japan-Euro	1979-05-01	9 3/4	10,28	10 år	4	US$ 100	439,2	415,5
Private placement	1979-05-03	9 7/8	9,88	5 år	-	US$ 50	220,1	207,8
Private placement	1979-05-03	8 1/2	8,50	5 år	-	Hfl 40	85,4	87,4
Private placement	1979-05-04	6,60	6,60	5 år	-	DM60	138,9	145,0
Obligationslån Japan	1979-05-29	7.802	8.3Ö3	10 år	1985-1989	Yen 20000	398,7	349,0
Private placement	1979-06-25	4 1/4	4,66	5 år	-	Sfr 200	513,1	525,7
Obligationslån
Tyskland	1979-07-01	131A	8,16	10 år	—	DM 200	460,6	483,3
Rörlig kredit	1979-07-10	LIBOR+1/4 el. Bankens
		Prime Rate+ 1/4	—	3 år	-	US$ 100	423,3	415,5
Rörlig kredit	1979-07-23	Högsta av Prime Rate
		el. CD Funding Rate	-	3 år	-	US$ 100	419,2	415,5
Rörlig kredit	1979-07-26	LIBOR+3/8 el. Alterna-
		tive Base+3/8	-	2 år	-	US$ 100	419,4	415,5
Private placement	1979-80-01	7 1/2	7,65	10 år	-	DM 100	229,6	241,7
Obligationslån Euro	1979-08-15	9 3/4	10,22	5 år	-	US$ 100	420,5	415,5
Private placement	1979-08-16	4 1/4	4,72	5 år	-	Sfr 100	255,1	262,9
Banklån	1979-08-16	4 3/8	4,52	5 år	-	Sfr 100	255,1	262,9
Rörlig kredit	1979-08-16	LIBOR+1/4	-	2 år	-	US $ 110	463,6	457,1
Rörlig kredit	1979-09-20	LIBOR+3/8 el. Bankens
		Prime Rate	-	3 år	-	US$ 100	417,3	415,5
Obligationslån Euro	1979-10-18	LIBOR+ 1/4 el.
		9% fast ränta	-	12 år	5	US$ 150	633,3	623,3

Redog. 1979/80:10

Låneform	Lånets datering	Nominell räntefot %	Effektiv räntefot %	Längsta löptid	Amortering	Lånebelopp
i resp. valuta (i miljoner)	bokfört belopp1 i mkr	enligt valutakurs 1979-12-31 i mkr
Rörlig kredit	1979-10-24	LIBOR+3/16		5 år		USS 100	418,4	415,5
Obligationslån USA	1979-12-01	11 5/S2	12.253	5 år	-	US $ 150	630,3	623,3
Obligationslån USA	1979-12-01	11 5/8?	12,233	20 år	6,7 m årligen 85-98
					6,2 m 99	USS 100	420,2	415,5
Syndikerad bankkredit	1979-12-19	LIBOR+3/8 fram till			1/11 per halvår
		821219 & därefter			med början efter
		LIBOR+1/2	-	10 år	5 år	USS 800	—	—
Lån för statens	Lyft under
vattenfallsverk	året	6-7 1/2	-	16 år	1978-1989	USS 1,4	6,2	5,8
Lån för statens	Lyft under
vattenfallsverk	året	6,52	-	16 år	1978-1989	Bfr 55,5	8,2	8,2
			Summa upplåning under 1979		9073,8	8 963,8
			Amortering under 1979		-34,7*
			Total nettoupplåning under 1979		9039,1
			Statlig utlandsskuld totalt per 1979-12-31		20272,2	19924,2

1 Enligt valutakurs vid upplåningstillfallet.

2 Halvårsränta.

3 Uppjusterad med hänsyn till att lånet löper med halvårsränta.

4 Om purchase fund utnyttjas helt amorteras US $ 8m 1980 & 1981, 4m årligen
1982-1984 samt 72 m 1989.

5 Om purchase fund utnyttjas helt amorteras US $ 20m under 6 mån. efter det räntan
blivit fast.

6 Varav 17 mkr avser lån för statens vattenfallsverk.

to

L/1

Redog. 1979/80:10

Redog. 1979/80:10

26

Svenska statens ansvarsförbindelser m. m.

Följande förändringar har inträffat under andra halvåret 1979:

Internationella Utvecklingsfonden (IDA)

Enligt överenskommelse om den femte påfyllnaden av IDA’s resurser
ska Sverige lämna bidrag till IDA under budgetåret 1979/80 med ett belopp
om kr. 413033 834. I enlighet härmed utfärdade riksgäldskontoret den 1
november 1979 ett skuldbevis på detta belopp.

Under andra halvåret 1979 har riksbanken med anlitande av medel på
driftbudgeten utbetalat kr. 4239000 till fonden. Nedskrivning av den 27
oktober 1977 utfärdade förbindelsen har gjorts med motsvarande belopp,
varför riksgäldskontorets garantiåtagande uppgår till totalt 1 374 mkr.

Utfärdade utelöpande förbindelser	Urspr. belopp mkr	Nedskrivet belopp mkr	Efter nedskr. återstående belopp mkr
1960-1975	1 332,5	1 332,5	_
1976-10-28	252,1	1,5	250,6
1977-10-27	413,0	115,6	297,4
1978-11-03	413,0	-	413,0
1979-11-01	413,0	-	413,0
	2823,6	1449,6	1 374,0

Afrikanska utvecklingsfonden

Enligt överenskommelse om den andra påfyllnaden av Afrikanska Utvecklingsfondens
resurser utfärdade fullmäktige den 13 september 1979 en
skuldförbindelse på kr. 35 917742.

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB

Med stöd av beslut av 1973 års riksdag (rskr 384) samt 1974 års riksdag
(rskr 396) har fullmäktige den 27 september 1979 utfärdat en garantiförbindelse
på kr. 70000000 samt den 25 oktober 1979 en garantiförbindelse på
kr. 90000000 för Svenska Kärnbränsleförsörjning AB.

Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum

Med stöd av beslut av 1978/79 års riksdag (rskr 327) har fullmäktige den
II oktober 1979 utfärdat en garantiförbindelse på kr. 1 500000 för Stiftelsen
Gällöfsta Kurscentrum.

Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning

I enlighet med beslut av 1978/79 års riksdag (rskr 253) har fullmäktige
den 2 augusti 1979 utfärdat två garantiförbindelser för Institutet för Vattenoch
Luftvårdsforskning på kr. 1 500000 resp. kr. 2 000000.

Redog. 1979/80:10

27

Datasaab AB

Med stöd av beslut av 1977/78 års riksdag (rskr 98) har fullmäktige för
Datasaab AB den 15 november 1979 utfärdat en garantiförbindelse på högst
kr. 500000, den 22 november 1979 fyra kreditgarantier på 2x kr. 25000000,
kr. 10000000 och kr. 5 000 000 samt den 13 december 1979 en kreditgaranti
på 2 100000 SDR (=Särskilda dragningsrätter).

Av fullmäktige den 15 mars 1979 samt 20 december 1978 utfärdade
garantiförbindelser på kr. 25000000 och kr. 15000000 har återställts till
riksgäldskontoret.

SMT-Pullmax AB

Med stöd av beslut av 1969 års riksdag (rskr 247) har fullmäktige den 15
november 1979 utfärdat en garantiförbindelse för SMT-Pullmax AB på kr.
11 768000. Av fullmäktige den 10 juli 1969 utfärdad garantiförbindelse för
SMT-Machine Company AB på kr. 20000000 har återställts till riksgäldskontoret.

Asiatiska Utvecklingsbanken

Sverige har enligt överenskommelse om den andra påfyllnaden av Asiatiska
Utvecklingsfondens resurser åtagit sig att bidra med sammanlagt kr.
122 340900 för budgetåren 1979/80-1982/83. I enlighet härmed utfärdade
fullmäktige den 5 juli 1979 ett skuldbevis till Asiatiska Utvecklingsbanken
på kr. 30585 225.

Under andra halvåret 1979 har riksbanken med anlitande av medel på
driftbudgeten utbetalat kr. 3 312000, varav kr. 293040 i slutlig avräkning
av riksgäldskontorets skuldförbindelse av den 21 juli 1977 och kr. 3018960
i avräkning på skuldförbindelsen av 20 juli 1978. Skuldförbindelsen av den
21 juli 1977 har makulerats och återlämnats till riksgäldskontoret och
förbindelsen av den 20 juli 1978 har nedskrivits med det utbetalda beloppet.
Riksgäldskontorets skuld till Asiatiska Utvecklingsbanken uppgår
härefter till kr. 55 410345.

Interamerikanska Utvecklingsbanken (IDB)

Sverige har åtagit sig att till IDB den 19 september 1979 betala dels en
tredjedel av de aktier som Sverige har tecknat sig för i den del av det
internationella aktiekapitalet som skall inbetalas, dels en tredjedel av sin
andel till fonden för särskild verksamhet. I enlighet härmed utfärdade
riksgäldskontoret den 13 september 1979 skuldförbindelser för IDB på kr.
15 355 907 resp. kr. 1 271 185 vilka överlämnats till Sveriges riksbank.

Skeppsfartens Sekundärlånekassa

I enlighet med beslut av 1977/78 års riksdag (rskr 160) har fullmäktige
den 30 augusti 1979 utfärdat garantiförbindelse för Skeppsfartens Sekundärlånekassa
på kr. 15000000 att ingå i kassans garantilånefond. Riksgäldskontoret
har därmed utfärdat garantier till kassan på totalt 67,0 mkr.

Redog. 1979/80:10

28

Statligt stöd till svensk varvsindustri

1963 års riksdag (rskr nr 100) bemyndigade fullmäktige att bl. a. ikläda
staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst 130 mkr för krediter till
Uddevallavarvet AB. Den 31 december 1979 var garantiåtagandet
85925000 kr.

Genom beslut åren 1963 (rskr nr 100), 1965 (rskr nr 202), 1968 (rskr nr
271), 1969 (rskr nr 228) och 1970 (rskr nr 307) har riksdagen bemyndigat
fullmäktige att ikläda staten garanti för lån till svenska varvsindustriföretag
till ett sammanlagt belopp av 3 200 mkr (äldre garantisystemet). Per den 31
december 1979 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande i enlighet med
ovannämnda beslut till 487 mkr.

Enligt det s. k. nya garantisystemet har 1978/79 års riksdag (rskr nr 115)
bemyndigat fullmäktige att till utgången av år 1981 ikläda staten garantier
för lån till svenska varvsindustriföretag, - inkl. redan lämnade garantier -intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 17 000 mkr avseende
finansiering i anslutning till produktion av fartyg.

Per den 31 december 1979 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande i
enlighet med ovannämnda riksdagsbeslut till 10858 mkr.

Riksgäldskontorets totala garantiåtagande i enlighet med de under de två
närmast föregående styckena angivna riksdagsbesluten - fartygskreditgarantierna
- uppgick per den 31 december 1979 till 11 345 mkr.

Garantiåtagandet fördelade sig på 274 enskilda garantier, varav 214
garantier om tillhopa 10824 mkr avsåg upplåning av de större varven
(Svenska Varv AB) och 60 garantier om tillhopa 521 mkr avsåg upplåning
av övriga varv.

Av det totala garantiåtagandet (inkl. räntor och kostnader) för storvarven
- 10824 mkr - avsåg, omräknat i svenska kronor, 7337 mkr (71%)
lån i utlandet. Av det totala garantiåtagande för övriga varv - 521 mkr -avsåg 343 mkr (66%) utländsk upplåning. Sammantaget avsåg således av
det totala garantiåtagandet 7 680 mkr (68 %) utländsk upplåning.

Fullmäktige har dessutom bemyndigats (rskr 1976/77: 343) att fr. o. m. 1
juli 1977 till utgången av 1978 ikläda staten värdegarantier till varvsföretag
ingående i en statlig varvskoncern till ett sammanlagt belopp av högst 800
mkr - vilket belopp genom beslut av 1977/78 års riksdag (rskr nr 377)
utökats med 1 050 mkr — avseende förlusttäckning i anslutning till produktion
och försäljning av fartyg. Per den 31 december 1979 uppgick utestående
värdegarantier till drygt 1 240 mkr.

Fullmäktige har vidare bemyndigats (rskr 1978/79: 115) att dels ikläda
staten garantier för svenska fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av
högst 5 725 mkr avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg
hos svenska varv, dels lämna avskrivningslån i anslutning härtill intill ett
belopp av 2 150 mkr.

Per den 31 december 1979 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande i
enlighet med ovannämnda riksdagsbeslut till 1 922 mkr. Vid samma tid -

Redog. 1979/80:10

29

punkt hade lämnats avskrivningslån om tillhopa 977 mkr. Detta s. k. beställarstöd
avsåg 42 beställare av totalt 44 skepp, beställda vid svensk
varvsindustri.

Statligt stöd till svenska rederier

Riksdagen har bemyndigat fullmäktige (rskr 1978/79:276) att fram till
utgången av juni 1980 ikläda staten garantier till svenska rederier till ett
sammanlagt belopp av 500 mkr. Per den 31 december 1979 uppgick riksgäldskontorets
garantiåtagande till 111 mkr avseende stöd till 29 svenska
rederier.

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

Lönsparandet

Vinstsparandet (f. d. Nya lönsparandet).

I riksgäldskontorets årsböcker - senast för budgetåret 1978/79 - har
utvecklingen t. o. m. juni 1979 för vinstsparandet redovisats. Där har också
redogjorts för vinstutlottningarna 1973-1979.

Den 31 december 1978 omfattade vinstsparandet 1 135400 konton med
en sammanlagd behållning av 5 635 mkr. Enligt preliminära rapporter hade
antalet konton den 30 november 1979 stigit till 1 183 800 med en behållning
av 6 474 mkr. Medelbehållningen per konto var 5 470 kr.

Skattesparandet

1977/78 års riksdag (prop. 1977/78: 165, FiU 1977/78: 37) har beslutat om
införandet av nya sparformer fr. o. m. 1 oktober 1978, det s. k. skattesparandet.
Sparandet riktar sig till löntagare (eller pensionärer) eller egna
företagare med A-inkomst. Sparandet kan ske i två former, dels genom
banksparande på skattesparkonton, dels genom sparande i aktiefonder på
skattefondkonton.

Genom att göra insättningar på minst 75 och högst 400 kronor per månad
under minst sex månader av ett kalenderår erhåller spararen ett skatteavdrag
på 20% av det under året sparade beloppet. De vid sparårets slut
innestående medlen binds därefter under en femårsperiod. Räntan på
sparmedlen utgår efter räntan för 12 månaders kapitalräkning och är skattefri.
Vid uttag av sparmedlen före bindningsperiodens slut görs avdrag på
25% av uttagsbeloppet. Beloppet tillförs statskassan.

Fullmäktige i riksgäldskontoret fick i uppdrag att utforma reglerna för
skattesparandet. Dessa regler fastställdes den 8 juni 1978.

Den 31 december 1978 var antalet skattesparkonton 386200 med en
sammanlagd behållning av 306 mkr och antalet skattefondkonton 43 100
med en sammanlagd behållning av 27 mkr. Enligt föreliggande rapporter
hade den 30 november 1979 antalet skattesparkonton stigit till 462900 med
en behållning av 1 777 mkr och antalet skattefondkonton till 48 300 med en

Redog. 1979/80:10

30

behållning av 147 mkr. Medelbehållningen per konto var 3 840 kr resp.
3040 kr.

Planläggning och genomförande av propagandakampanjer för lönsparandet
sker genom lönsparkommittén. För kampanjer under budgetåret 1979/
80 har anvisats 3 500000 kr.

Statligt stöd till politiska partier

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier (ändrad
senast 1977: 1155) fördelas det statliga partibidraget genom av fullmäktige i
riksgäldskontoret utsedda ledamöter, tre till antalet, ingående i en särskild
nämnd, partibidragsnämnden. Ledamöterna i partibidragsnämnden är justitierådet
T. Nordström, åt vilken tillika uppdragits att vara nämndens
ordförande, justitierådet B. Hult och regeringsrådet C. Åbjörnsson. Nämnden
sammanträder normalt i oktober varje år för att, i enlighet med de
regler som finns angivna i ovannämnda lag, besluta om fördelning av
stödbeloppet för en period av ett år räknat fr. o. m. 15 oktober. Utbetalning
görs sedan av riksgäldskontoret. Nämnden har 1979.10.29 fördelat det
statliga stödet för tiden fr. o.m. 1979.10.15 t.o. m. 1980.10.14 enligt följande
sammanställning.

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Partistöd	Kronor 22800000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	1694000	27 124000
Moderata Samlingspartiet Partistöd	8700000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	536550	11866550
Centerpartiet Partistöd	12300000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	470400	15400400
Folkpartiet Partistöd	5850000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	279300	8759300
Vänsterpartiet Kommunisterna Partistöd	2700000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	220000	5550000

Bidragen har utbetalats av riksgäldskontoret. Det totala beloppet -68700 250 kr - har belastat det under andra huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Stöd till politiska partier, vilket genom regeringens skrivelse
1979.06.07 ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande.

Redog. 1979/80:10 31

Bilaga 1

Sammandrag av riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)

	1978	1979	1979	Förändr.	Förändr.	Förändr.	Förändr.
	31.12	30.6	31.12	år 1978	år 1979	andra	andra
							halvåret	halvåret
							1978	1979
		(prel.)	(prel.)			(prel.)			(prel.)
Tillgångar
Riksgäldsfonden
Uppköpta obligationer	177	37	181	-	157	+ 4	+	33	+	144
Kassaförstärkning åt
statsverket	50569	53897	85 217	+ 26317	+ 34648	+ 25 849	+ 31320
Förskott för inlösen av
vinster och kuponger
m. m.	370	99	312	+	258	- 58	+	143	+	213
Sparobligationsmedel,
inlösen	211	18	214	+	143	+ 3	+	193	+	1%
Rörliga krediter åt vissa
myndigheter	1736	1907	1923	+	298	+ 188	-	435	+	16
Vissa garantimedel	1	1	1	-	1	0	-	1	-	0
Oreglerade provisioner,
överkurser och räntor
(netto)	10	0	12	+	10	+ 2	+	10	+	12
Infriade garantier	1	2	3	+	1	+ 2	+	1	+	1
Fordran hos riksgälds-
kontorets auktoriserade
återförsäljare av premie-
obligationer	78	129	104	+	11	+ 26	—	17	-	25
Oreglerade anslagsmedel	-	-	-		-	19	-	19		-
Kortfristig utlåning till
banker m. fl.	—	—	—		—	—	—	1621		—
Checkräkning hos riks-
banken	7	14	5	+	5	2	—	8	—	9
Postgirokonton	21	5	22	+	20	+ 1	+	20	+	17
Diverse	31	0	2	+	29	29	+	31	+	2
	53212	56111	879%	+ 26936	+ 34766	+ 24179	+ 31885
Kapitalinvesteringar	82417	87065	91476	+	6813	+ 9 077	+	2027	+ 4411
Summa	135629	143 175	179472	+ 33749	+ 43 843	+ 26206	+ 362%
Skulder
Riksgäldsfonden
Statsskulden	131175	139086	175 146	+ 33 194	+43970	+ 25937	+ 36059
Förfallna obligationer	202	54	116	+	137	- 86	+	162	+	62
Förfallna vinster och
kuponger	533	327	481	+	261	52	+	93	+	154
Sparobligationsmedel,
försäljning	7	-	-	-	9	7	+	7		-
Oredovisade obliga-
tioner av 1979 III
års premielån	-	-	13		-	+ 13		-	+	13
Diverse	11	7	15	—	4	+ 4	+	7	+	8
	131928	139474	175 771	+ 33579	+43 843	+ 26206	+ 362%
Tillgångar över skulder
Statens eget kapital1	3701	3701	3701	+	170	—		—		—
Summa	135629	143 175	179472	+ 33749	+ 43 843	+ 26206	+ 362%

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar som finansierats av andra medel än lånemedel.

Redog. 1979/80:10 32

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1977-1979 Bilaga 2

(kassamässiga belopp i mkr)

1977 1978 1979

l:a halvåret	2:a halvåret	År 1977	l:a halvåret	2:a halvåret	År 1978	l:a halvåret	2:a halvåret	År 1979
Statens utgiftsöverskott Statsverket'' —5211	16638	11427	437	25880	26317	3329	31319	34648
Riksgäldskontoret Kapitalbudgeten 2 769	2982	5751	4637	2006	6643	4 648	4411	9059
Rörliga krediter - 50	228	178	733	- 435	298	171	16	188
Diverse 21	193	214	- 217	126	- 91	- 227	305	78
-2471	20041	17570	5590	27577	33167	7921	36051	43972
Checkräknings-förändringar1 4 400	- 4400	1	1666	-1640	26	10	+ 8	-2
Lånebehov (= stats-skuldförändring) 1 930	15641	17571	7256	25937	33194	7911	36059	43970
Stat supplåningens fördelning på låne-typer (nom. belopp) Inom landet Statsobligationer (räntelån, premielån) Långfristiga 5 092	2556	7647	10850	12763	23613	9361	4053	13414
Kortfristiga -2475	-	-2475	- 775	800	25	6224	836	7100
Statsskuldforbindel-ser, sparobl. m.m. Långfristiga 775	734	1509	679	654	1333	1927	859	2786
Kortfristiga 646	712	1358	-1209	419	-790	71	2918	2 989
Skattkammarväxlar, korttidslån (dagslån) —6947	7506	559	-4293	11271	6978	-13353	219%	8643
Utom landet Lån för statens vattenfallsverk 33	35	68	24	4	20	6	- 8	- 3
Krediter hos inter-nationella banker 3461	872	4 333		1	1		2 561	2561
Lån på den inter-nationella kapital-marknaden 1 345	3226	4571	1980	33	2013	3637	2844	6481
Summa (= stats-skuldförändring) 1930	15641	17571	7256	25937	33194	7911	36059	43970
Statsupplåningens placering3 Affärsbankerna 327	1684	2011	6411	7730	14 141	3 892
Riksbanken4 -8200	5846	-2 354	-6600	11626	5026	- 9240
Övriga 4 963	3978	8941	5442	6551	11993	9617
-2910	11508	8598	5 253	25907	31 160	4269	30662	34931
Utom landet 4840	4 133	8973	2003	30	2034	3642	5 397	9039
Summa (= statsskuld-förändring) 1930	15641	17571	7256	25937	33 194	7911	36059	43970

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av statsbudgeten enligt rörelsen på statsverkets checkräkning.

1 Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken, samt på
riksgäldskontorets postgirokonton och kontot kortfristig utlåning till banker m. fl.

3 Förändring i resp. sektors innehav av statspapper.

4 Uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år. Kortfristig upplåning: ursprunglig löptid högst 7 år.
Tidigare redovisade belopp har i vissa fall justerats.

Redog. 1979/80:10

33

Bilaga 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkam -

marväxlar under andra halvåret 1979, i %.

Försäljningsperiod	Förfallotider (i mitten och slutet av vaije månad)	Diskonto
1.7-9.7.1979	31.7.1979-29.2.1980	5 3/4%
10.7-21.8.1979	30.9.1979-31.3.1980	6 1/2%
22.8-11.10.1979	15.11.1979-30.4.1980	6 1/2 %
12.10-26.11.1979	15.1-30.6.1980	8 1/2 %
27.11-31.12.1979	29.2-31.8.1980	9 1/2 %

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning fä skattkammarväxel
inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före densamma,
varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter
förfallodagen erhåller växelinnehavaren upplupen ränta från nämnda dag t. o. m.
inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen
som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas på växelbeloppet efter
den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

Bilaga 4

Utvecklingen av LIBOR-räntan för US $ under 1978 - 1979

0/

/O

16

15

14

13

6 mån

12

11

10

3 mån

9

8

7

J

S

N

M J

S

J

M

M

J

M

N

1978 1979

Redog. 1979/80:10

34

Bilaga 5

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden per den 31 december 1979
uppdelats med hänsyn till förfalloår.

I sammanställningen ingår inte 6422 mkr avseende lån hos statsinstitutioner
och fonder för vilka någon uppsägningstid inte är fastställd.

Sparobligationslånen utgör strängt taget en avista skuld då obligationerna
kan inlösas när som helst på innehavarens begäran. I själva verket
löses sparobligationerna in successivt och i regel förblir större delen utelöpande
till löptidens slut. I detta sammanhang antas att hela lånebeloppet
inlöses först vid löptidens slut.

År	Inhemsk skuld	Utländsk skuld							Total skuld
	Mkr	Miljoner						Motsvarar i	Mkr
		US$	DM	Bfr	Sfr	Hfl	Yen	svenska kronor, mkr
1980	31 105,7	70,621		191,764	_	_	_	321,9	31427,6
1981	4992,7	170,621	-	152,389	-	-	-	731,6	5724,3
1982	16046,7	411,621	-	152,389	-	—	-	1732,9	17 779,6
1983	7 813,8	243,321	20,0	152,389	-	-	-	1082,0	8 895,8
1984	8 727.8	401,721	330,0	152,389	800,0	90,0	4 000,0	4 858,5	13 586,3
1985	11 592,7	279,421	20,0	152,389	-	50,0	6 000,0	1 445,9	13 038,6
1986	11 687,4	479,421	20,0	152,389	200,0	50,0	6 000,0	2 802,6	14 490,0
1987	11 434,3	439,421	40,0	152,389	-	50,0	6 000,0	2 159,1	13 593,4
1988	22 807,0	274.506	40,0	73,639	-	50,0	6 000,0	1 462,1	24 269,1
1989	19 106,4	95,591	340,0	73,639	-	10,0	16 000,0	1 530,8	20 637,2
1990	968,4	21.800	-	—	—	10,0	16 000,0	391,6	1360,0
1991	611,4	171,800	-	-	-	10,0	-	735,7	1 347,1
1992	435,7	21,800	-	—	-	10,0	-	112,4	548,1
1993	253,0	21,800	-	-	-	10,0	-	112,4	365,4
1994	698,8	21,800	-	-	-	-	-	90,6	789,4
1995	153,1	21,800	-	-	-	-	-	90,6	243,7
1996	7,9	21.800	-	-	-	-	-	90,6	98,5
1997	8,1	21,300	-	-	-	—	-	88,5	96,6
1998	-	14,100	-	—	-	-	-	58,6	58,6
1999	-	6,200	-	-	-	-	-	25,8	25,8

Anm. Omräkning till svenska kronor har skett efter växelkursen den 31 december 1979.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980