Redogörelse1978/79:14 (Framställning / redogörelse 1978/79:14)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1978/79:14

Redogörelse
1978/79:14

Fullmäktiges i riksgäldskontoret redogörelse ang. datorfrågor i riksgäldskontoret -

Till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret lämnar i denna skrivelse en redogörelse
för planerad användning av datordrift i riksgäldskontorets administrativa
rutiner.

Riksgäldskontoret har sedan länge utnyttjat ADB-teknik inom ett flertal
administrativa rutiner, särskilt beträffande premieobligationerna. Hittills
har ADB-tjänsterna köpts från utanförstående servicebyråer, främst
den statliga Datamaskincentralen för administrativ databehandling
DAFA. Sålunda har vinstutlottningarna på premieobligationslånen sedan
1963 utförts med datateknik hos DAFA under övervakning av kontrollanter
från bl. a. statskontoret. ADB-teknik används också för bl. a.
prenumerantregister för dragningslistor, vid kontroll av inlösta vinster
och vid vinstsökning på i statsskuldboken inskrivna premieobligationer
samt registrering av inlösta premieobligationer.

Statskontoret anmälde i juni 1976 att den ökande komplexiteten i
DAFA:s datorsystem medfört vissa svårigheter vid kontrollen av säkerheten
vid premieobligationsdragningarna. Med anledning härav uppdrog
fullmäktige åt statskontoret att medverka vid en utredning av en omläggning
av rutinerna för dragningarna. DAFA har därefter sagt upp
avtalet till den 31 december 1978 men har åtagit sig att tillsvidare sköta
dragningarna mot en månatlig avgift om drygt 11 000 kr. DAFA:s åtagande
gäller dock endast längst t. o. m. augusti 1979.

V tredningsarbetet

Under det ovannämnda utredningsarbetets gång klarlades att behov
förelåg av förbättringar av flera andra arbetsrutiner inom riksgäldskontoret.
Översynen utvidgades därför till att avse även dessa rutiner. En
intern utredning inom kontoret ledde till förslag om ökad användning
av ADB-teknik. Utredningen fann också att den bästa lösningen kunde
uppnås med en minidatoranläggning placerad i riksgäldskontoret. Fullmäktige
beslöt med anledning härav 1977-12-12 att en konsult skulle engageras
för en djupare analys av det framlagda förslaget. Statskonsult
AB analyserade därefter tillsammans med en arbetsgrupp inom kontoret
det tidigare förslaget samt studerade och dokumenterade ett stort antal
rutiner med avseende på en eventuell användning av datateknik. Stats 1

Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 14

Redog. 1978/79:14

konsult avlämnade bilagda utredningsrapport1 med förslag till lösningar
i vilka arbetsgruppen inom kontoret instämde.

Utredningsarbetet bedrevs med aktivt deltagande av personalorganisationerna,
vilka speciellt tillstyrkt omläggningen till datorbaserade vinstutbetalningsrutiner
i riksgäldskontorets kassaexpeditioner. De har också
uttalat sitt stöd för det framlagda förslaget i övrigt.

Fullmäktiges beslut

Fullmäktige fattade ett principbeslut 1978-05-25 i enlighet med utredningarnas
förslag. Detta innebar att vinstutlottningarna på premieobligationslånen
snarast skulle överföras till en minidatoranläggning, förhyrd
från Statens datamaskinfond och placerad i riksgäldskontoret. Därefter
skulle datatekniken, enligt en framlagd preliminär tidsplan, successivt
tas till hjälp i ett antal administrativa rutiner.

Dessa rutiner är:

— Utbetalning av premieobligationsvinster i kontorets kassaexpeditioner.

— Dragningar i Vinstsparandet (f. d. Nya lönsparandet).

— Utskrift av sparobligationer.

— Sparobligationsregister (för inlösen, växling, överlåtelse m. m.).

— Statsskuldbokens utbetalnings- och registreringssystem.

— Bokföring och ekonomisk rapportering.

Grunderna för fullmäktiges beslut redovisas i bifogade PM med bilagor
från 1978-05-25. Sammanfattningsvis kan sägas att beslutet, förutom
på en ekonomisk kalkyl, baseras bl. a. på följande ekonomiskt icke mätbara
faktorer:

— De av statskontoret ursprungligen påpekade säkerhetsproblemen vid
dragningarna löses bäst om datorn är placerad i riksgäldskontoret.

— Den nuvarande tekniken i kassaexpeditionerna vid avstämpling och
utbetalning av vinster kommer inte länge till att klara den snabbt
ökande mängden vinster. Den enda acceptabla lösning som framkommit
under utredningsarbetet är en övergång till datateknik. Datatekniken
skulle också förbättra den nu dåliga arbetsmiljösituationen i
kassaexpeditionerna. Av säkerhetsskäl är det en väsentlig fördel att
ha datorn placerad i kontoret.

— Vid utskrift av sparobligationer med datateknik beräknas problemen
med extra personal och extra lokaler kunna minskas samtidigt som
distributionstiden för obligationerna till allmänheten förkortas.

— Servicen mot sparobligationsägarna kommer i framtiden att bli bättre
vid ett databaserat sparobligationsregister.

— Ekonomiska rapporter inkl. månadsstatistik och årsbok samt beslutsunderlag
kommer att kunna tas fram lättare och snabbare ur en
databaserad bokföring.

1 Ej avtryckt.

Redog. 1978/79:14

Dessa ekonomiskt icke mätbara konsekvenser vägdes samman med
den totala lönsamhetsbedömningen av hela projektet. Denna, som bl. a.
baserades på antagandet om en ekonomisk livslängd av sju år för systemet,
1977 års löneläge och 1978 års prisnivå, visade att anlitande av en
i riksgäldskontoret placerad minidatoranläggning för dragningsrutinerna
och en datorisering av de ovan nämnda rutinerna skulle ge en besparing
om ca 600 000 kr för en sjuårsperiod.

Tidsplaner och bemanning m. m.

Enligt fullmäktiges principbeslut skulle dragningsrutinerna överföras
till anläggningen under början av 1979. Därefter skulle vinstutbetalningen
i kassaexpeditionerna utnyttja anläggningens teknik fr. o. m. inflyttningen
i kontorets nya lokaler i september 1979. I de andra rutinerna
skulle därefter datatekniken tas till hjälp steg för steg.

För att leda arbetet inledningsvis har Statskonsult AB engagerats. Till
sin hjälp har Statskonsult tre ofullständigt utbildade handläggare inom
kontoret som f. n. ägnar ca 50 % av sin tid åt dessa frågor.

För att permanent sköta datordrift, systemutveckling, systemunderhåll
och administrativ utveckling (AU) i allmänhet har fullmäktige funnit
behov föreligga av inrättande av en tjänst som AU- och systemansvarig
i högst lönegrad F 23. Framställning härom har gjorts till riksdagens
förvaltningsstyrelse. Vidare har inrättats en tjänst som datoroperatör
(högst lönegrad F 17) för att svara för drift och viss programmering. För
att säkerställa driften vid ledigheter m. m. och för att biträda i systemarbetet
planeras två tjänster på ca halvtid som s. k. ADB-assistenter.

För innevarande budgetår finns i statsbudgeten anvisat ett anslag i den
statliga datamaskinfonden om 1 mkr för riksgäldskontorets datoranläggning.
I detta sammanhang kan erinras att enligt de regler som
gäller för fonden, vilken administreras av statskontoret, skall regeringen
godkänna det föreslagna datorköpet. Statskontoret (som yttrat sig med
avseende på kontrollen av premieobligationsdragningarna) tillstyrker den
valda lösningen med en minidator placerad i riksgäldskontoret.

Fullmäktige får härmed bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad
här anförts beträffande fortsatt användning av datordrift i riksgäldskontorets
administrativa rutiner.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges vice ordförande
samt herrar Adamsson, Magnusson, Kristenson, Boo och fru Landberg
ävensom riksgäldsdirektören.

På fullmäktiges vägnar:

HOLGER BERGQVIST

/Ingmar Jansson

Redog. 1978/79:14

1978-05-25

Ang. förslag om anskaffande av en egen minidatoranläggning och överförande
av vissa arbetsrutiner till denna anläggning

Vinstutlottningarna på premieobligationslånen genomförs sedan 1963
med datateknik hos den statliga datamaskincentralen DAFA under
övervakning av kontrollanter från statskontoret och riksgäldskontoret.
Statskontoret anmälde i juni 1976 vissa betänkligheter beträffande säkerheten
vid dragningarna. Med anledning härav uppdrog fullmäktige
åt statskontoret att påbörja en omläggning av rutinerna för obligationsdragningarna.
Problemen orsakas bl. a. av den mycket komplicerade
driftsbild som successivt uppstått hos DAFA och som nu accentuerats
av ytterligare tekniska förändringar och nya installationer. För närvarande
är situationen den att DAFA trots praktiska och tekniska problem
garanterat en fortsatt ostörd drift endast t. o. m. utgången av 1978.
Efter årsskiftet måste därför under alla förhållanden en omläggning av
nuvarande system och rutiner ha skett.

Utredningsarbetet

Under det ovannämnda utredningsarbetets gång har det uppstått behov
av förbättringar av flera andra arbetsrutiner inom riksgäldskontoret.
Arbetet med översynen av rutinerna har därför samordnats. Sålunda
föreslog en utredningsgrupp inom kontoret (PM 1977-11-25) inköp av
en minidatoranläggning placerad i riksgäldskontoret. Förutom dragningarna
skulle även vissa andra arbetsrutiner överföras till denna anläggning.
Fullmäktige beslöt med anledning härav (1977-12-22) att en
konsult skulle engageras för en djupare analys av det framlagda lösningsförslaget.
Statskonsult AB har därefter tillsammans med en arbetsgrupp
inom kontoret analyserat det tidigare förslaget samt studerat och
dokumenterat ett stort antal andra rutiner med avseende på ev. användning
av datateknik. Statskonsult har avlämnat en utredningsrapport med
förslag till lösningar (rekommendation). Arbetsgruppen inom riksgäldskontoret
instämmer i Statskonsults förslag till lösning och lämnar i bif.
PM (bil. B) ett förslag till arbetsgång (omfattning och tidsplan) för en
datorisering.

Förslaget

Förslaget innebär att en egen minidatoranläggning snarast anskaffas
och att dragningsrutinerna överförs till denna anläggning i början av
1979 eller så snart detta kan ske. Därefter föreslås att vinstutbetalningen
i kontorets kassaexpedition utnyttjar anläggningens teknik fr. o. m.
inflyttningen i kontorets nya lokaler i september 1979. Vidare föreslås
att lönspardragningen (rent tekniskt = en premieobligationsdragning)

Redog. 1978/79:14

från hösten 1979 sker på den egna datorn och att utskrift av sparobligationer
sker med datateknik fr. o. m. 1979. När dessa rutiner är omlagda
bör arbetet påbörjas för att 1) använda ett databaserat sparobligationsregister
(från SPAR 79) i början av 1980, 2) datorisera statsskuldbokens
utbetalnings- och registreringssystem ca 1980 och 3) ev. lägga
om bokföringen till datateknik ca 1981.

Med detta förslag löser man de säkerhetsproblem vid dragningarna
som statskontoret ursprungligen pekade på. Vidare löser man kassaexpeditionens
problem med vinstavstämpling m. m. av premieobligationer
där nuvarande teknik inte länge till kommer att klara den snabbt
ökande mängden utbetalda vinster. Vidare skapas möjligheter för statsskuldboken
att lämna det citografbaserade utbetalningssystem vars utbetalningshandlingar
(typ av giroutbetalningskort) i dag endast godkännes
av postverket på dispens. Den föreslagna utskriften av sparobligationer
med datateknik minskar problemen med extra personal och extra
lokaler samt förkortar distributionstiderna för obligationerna. Dessa
ekonomiskt icke mätbara positiva konsekvenser måste vägas mot en
total lönsamhetsbedömning av hela projektet. En lönsamhetskalkyl har
gjorts, av vilken framgår hur kostnader och intäkter grovt fördelar sig
på ovan nämnda delsystem. Kalkylen, som bl. a. bygger på antagandet
av en ekonomisk livslängd för datorn av sju år, 1977 års löneläge och
1978 års prisnivå, visar att anskaffande av en egen datoranläggning för
enbart dragningsrutinema och vinstutbetalningen i riksgäldskontorets
kassaexpedition inte skulle bli lönsam utan medföra en ökad kostnad av
ca 1 milj. ler. för en sjuårsperiod. Efter tilläggsinvestering för datorisering
av sparobligationsrutinerna, statsskuldbokens rutiner samt bokföringen
kan datoriseringen bli lönsam. Enligt den kalkyl som upprättats
uppnås en besparing av ca 600 tkr. för en sjuårsperiod.

Datorisering av samtliga ovan nämnda rutiner medför kostnader i
form av grundinvestering, dvs. kostnader för lokal, utrustning, systemutveckling
och programmering, som i kalkylen uppskattats till 2 mkr.
Driftskostnaderna, främst bestående av datorhyra till datamaskinfonden,
beräknas uppgå till ca 2,8 mkr. Vidare beräknas personalkostnader
samt kostnader för tekniskt underhåll uppgå till ca 2,9 mkr. för en sjuårsperiod.
Dessa kostnader får jämföras med de rationaliseringseffekter
man kan ernå. Bearbetningar som i dag sköts av servicebyrå bl. a. dragningarna
på premieobligationslånen och stansning av vinstutbetalningens
vinstnotor, bortfaller i och med anskaffande av egen datoranläggning.
Denna besparing väntas uppgå till ca 2,5 mkr. Vidare kan man
räkna med besparingar av personalkostnader, som uppskattats till 6 mkr.
under en sjuårsperiod.

Det är mycket angeläget att omläggningsarbetet, främst för dragningsrutinerna
och vinstutbetalningen, kommer i gång snarast. På sikt är det
viktigt att kontoret får tillgång till egen ADB-kunnig personal. Eftersom
tl Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr

Redog. 1978/79:14

en anställningsprocedur torde dra ut på tiden bör datorprojektets genomförande
till en början ledas av en utomstående konsult. Svårigheterna
på detta stadium att avgöra vilka kvalifikationskrav kontoret i
framtiden kommer att ställa på en ADB-ansvarig person talar också för
att en utomstående konsult engageras som projektledare till en början.
Från Statskonsult AB har ställts i utsikt att Per Friberg, som tidigare
anlitats för en utredning av bankernas redovisning till riksgäldskontorets
vinst- och kupongsektion av inlösta vinster och som även lett Statskonsults
ovannämnda analys av det föreslagna minidatorprojektet, skall
kunna ställas till förfogande för detta arbete. Kostnaden för konsulten
beräknas uppgå till 200 000 kr./år motsvarande ersättning för 60 % av
full arbetstid och med en timersättning av 240 kr. Härtill kommer kostnader
för vissa specialistarbeten, t. ex. programskrivning. Dessa konsultkostnader
är dock inräknade i de 2 mkr. som ovan angivits för systemutveckling
m. m.

Företagna utredningar och Statskonsult AB:s analys av bl. a. de
ekonomiska konsekvenserna av en utökad datorisering av kontorets
funktion visar enligt min bedömning att datateknik i större utsträckning
än hittills bör utnyttjas i kontorets arbete. Tekniskt bör detta ske genom
att till en början använda såväl egen dator som tjänster från servicebyrå.
Det bör påpekas att ”egen” dator inte innebär att kontoret köper
dator utan att denna hyrs från Statens datamaskinfond (statskontoret).

Den ekonomiska analysen visar att en besparing på ca 600 tkr. kan
uppnås under en sjuårsperiod med föreslagen datoriseringsomfattning.
Kalkylen är givetvis relativt osäker, och en positiv kostnadseffekt är
inte helt given. Men med hänsyn till de ekonomiskt inte mätbara positiva
konsekvenserna som redovisats — bl. a. en helt tillfredsställande
säkerhet kring premieobligationsdragningarna — anser jag att kostnadsaspekten
i vart fall ej talar mot ett genomförande av förslaget.

Jag delar arbetsgruppens uppfattning om vilka rutiner inom kontoret
som i första hand bör datoriseras och tidsprioriteringen dem emellan.

Till denna promemoria har fogats ett utlåtande av 1978-05-23 från
statskontoret beträffande premieobligationsdragningarna och det föreliggande
utredningsförslaget (bil. A). Det fortsatta arbetet med att anpassa
tekniken för dragningarna till en egen datoranläggning kommer
att ske i nära samarbete med statskontorets experter med speciell betoning
av säkerhetsfrågorna. Särskild hänsyn kommer att tas till de synpunkter
som framläggs i statskontorets ovannämnda skrivelse.

Det bör också nämnas att dataprogrammet för premieobligationsdragningarna
kommer att omarbetas under hösten i år med hjälp av
experter från Tekniska högskolan i Stockholm. Omarbetningen innebär
i viss mån en återgång till det system som år 1963 ursprungligen utarbetades
av professorerna Germund Dahlqvist och Åke Björk och som
delvis ändrades i samband med övergången till IBM 360 (danska syste -

Redog. 1978/79:14

met), bl. a. återgång till heltalsaritmetik. Detta medför större flexibilitet
vid val av back-up-maskin.

Det ovan redovisade förslaget har varit föremål för primär förhandling
enligt medbestämmandelagen (MBL). Personalorganisationerna har
inga erinringar mot förslaget.

Hemställan

Jag hemställer att principbeslut fattas om anskaffande av en dator
och om att omläggningen påbörjas av de aktuella arbetsrutinerna enligt
omfattningen och tidsplanen i bil. 1. För att leda projektet till en början
föreslås att Per Friberg från Statskonsult AB engageras som konsult
parallellt med det arbete som i annan PM denna dag föreslås för det
nya vinstkontrollsystemet.

LARS KALDERÉN

/ Olof Norell

Redog. 1978/79:14

Bilaga A

Yttrande över RGKs ”förslag till omläggning av vissa rutiner till egen
minidatoranläggning” (PM 1978-04-27)

Statskontoret har ålagts uppgiften att kontrollera och tillse procedurer
och datorprogram som används vid vinstutlottning på svenska statens
premieobligationer. Detta yttrande begränsas till säkerhetsaspekterna avseende
premieobligationsdragningarna.

Statskontoret förordar att en omläggning av nuvarande dragningssystem
görs och att dragningarna därefter görs i en fristående datoranläggning.
Förslaget att anskaffa en minidatoranläggning för riksgäldskontorets
behov synes därvid vara det lämpligaste med utgångspunkt i de
säkerhets- och tillgänglighetskrav som finns. Det är, enligt statskontorets
mening, inget hinder att datorn utnyttjas för andra databehandlingsrutiner
under tid då vinstutlottningsrutinen inte skall genomgås. Vid utformningen
av andra system bör dock särskilt beaktas att dessa inte
medför sådana krav på komplexitet och föränderlighet i datorkonfigurationen
att dess funktionssäkerhet minskar och dess kontrollerbarhet försvåras.

I rubr. PM, bilaga 1 (statskontorets analys) avsnitt 3.2.4.2., förmedlas
intrycket att huvuddragning skall ske vid servicebyrå och att parallelldragning
kan ske på den egna datorn. Enligt statskontorets mening bör
dragningarna normalt ske vid den egna datorn och endast vid funktionsstörning
hos denna bör dragningarna utföras i annan dator. Den nu
tillämpade principen att kontrollanter övervakar de manuella rutinerna
och förfarandet vid körning av dragningsprogrammet i dator samt att ett
antal statistiska rimlighetskontroller utförs i datorn ger tillräcklig säkerhet
för att man skall kunna godta resultatet som definitivt. Likväl rekommenderas
att oberoende kontrollkörning regelbundet utföres. Det är
väsentligt att en fungerande reservdator finns tillgänglig vid behov.

Det föreslås att riksgäldskontoret, inom ramen för ett entreprenadavtal,
uppdrar åt ett konsultföretag att genomföra erforderliga systemomläggningar
och installationer av de nya systemen samt att under en
övergångstid sköta systemdriften. Därigenom skulle insatser från riksgäldskontorets
personal kunna minskas. Statskontoret vill i princip avstyrka
varje förfaringssätt som i väsentlig grad minskar riksgäldskontorets
reella inflytande över systemutformning och -drift. Den föreslagna
modellen synes innebära betydande risker i detta avseende. Det är, enligt
statskontorets mening, absolut nödvändigt att riksgäldskontoret i sin
organisation har minst två personer som är kvalificerade för att handha
dessa uppgifter. En av dessa bör även formellt utses att vara ansvarig för

Redog. 1978/79:14

kontorets ADB-verksamhet. Statskontoret är tveksamt till den föreslagna
metoden med entreprenadavtal och vill förorda att en projektledare utses
inom riksgäldskontorets organisation, att utformningen av ADB-systemen
utförs av inlånad konsultpersonal samt att idriftsättningen av systemen
ombesörjs av en arbetsgrupp i vilken DAFAs kunskaper och erfarenhet
av såväl vinstutlottningsrutiner som datordrift är ett väsentligt inslag.

1978-05-22

PER SVENONIUS

Lennart Nordström

Redog. 1978/79:14

Bilaga B

Ang. förslag till omläggning av vissa rutiner till en egen minidatoranläggning Vinstutlottningarna

på premieobligationslånen

Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) utför,
för riksgäldskontorets räkning, vinstutlottningarna på premieobligationslånen
under övervakning av kontrollanter från statskontoret och riksgäldskontoret.
Statskontoret anmälde i juni 1976 vissa betänkligheter
beträffande tekniken vid dragningarna. Med anledning härav uppdrog
fullmäktige åt statskontoret att påbörja en omläggning av rutinerna för
obligationsdragningarna. Problemen orsakas bl. a. av den mycket komplicerade
driftsbild som successivt uppstått hos DAFA och som nu accentuerats
av ytterligare tekniska förändringar och nya installationer.

Arbetet med omläggningen har sedan dess bedrivits i nära samarbete
mellan riksgäldskontoret, statskontoret och DAFA. För närvarande är
situationen den att DAFA trots praktiska och tekniska problem garanterat
en fortsatt ostörd drift endast t. o. m. utgången av 1978. Därefter
måste under alla förhållanden en omläggning av nuvarande system och
rutiner ske.

Vinstutbetalningen i riksgäldskontorets kassaexpedition
Som en följd av att premieobligationslånen under senare år har blivit
allt fler och större har det antal vinster som utbetalas direkt i kontorets
kassaexpedition stigit väsentligt. Denna ökning väntas de närmaste åren
fortsätta i accelererande takt såvida man inte starkt begränsar rätten för
vinnarna att få ut sina vinster i riksgäldskontoret och i stället hänvisar
dem till bankerna. Då en sådan åtgärd inte har bedömts vara möjlig
torde en omläggning av det nuvarande utbetalningssystemet vara nödvändig
för att de förväntade volymökningarna skall kunna klaras av. —
Ett försök har gjorts att ersätta de nuvarande uppförstorade dragningslistorna
med mikrofilmade listor. Försöket visade att några rationaliseringsvinster
(tidsbesparingar) inte kunde göras och att vissa arbetsmiljöproblem
uppstod. — Undersökningar i samarbete med statskontoret visar
att en datorisering med kassaterminaler torde vara den enda rationella
lösningen.

Redog. 1978/79:14

Statsskuldboken

Statsskuldbokens utbetalnings- och registreringssystem som bygger på
citografplåtar fungerar bra idag. Det postgiroutbetalningssystem (format
och utseende på blanketterna), som används är sedan länge avskaffat
och tillåts av postgirot på dispens tills vidare. På högst några års sikt
torde det alltså uppstå krav på ändringar i statsskuldbokens rutiner. —
Utförda undersökningar visar att en bra lösning är att ersätta det citografbaserade
utbetalnings- och registreringssystemet med ett databaserat
system.

Utredningarbetets gång

I en PM upprättad 1977-11-25 inom riksgäldskontoret och redovisad
för fullmäktige 1977-12-22 diskuteras problemen i de ovannämnda rutinerna
mera detaljerat och ett förslag till lösning med hjälp av datateknik
framlades. Fullmäktige beslöt att en konsult skulle engageras för en
djupare analys av det framlagda lösningsförslaget (bil. I)1. Statskonsult
AB (Per Friberg och Eddy Gustafsson) har därefter tillsammans med
en arbetsgrupp från riksgäldskontoret (Lars-David Eriksson, Kerstin
Sars, Per Sjöberg och Göran Nirdén) analyserat det tidigare lösningsförslaget
samt dessutom studerat och dokumenterat ett stort antal andra
rutiner inom kontoret där datateknik skulle kunna underlätta arbetet
(bil. 2, ej bifogad). Statskonsults utredningsrapport har därefter kompletterats
med inom kontoret upprättade diskussionspromemorior om
sparobligationsrutinerna (bil. 3) och personalrekrytering vid ett ev. inköp
av en egen minidatoranläggning (bil. 4).

Statskonsults förslag till lösning

Under utredningsarbetets gång har det uppstått behov av att vidga
arbetet från den ursprungliga utredningen av dragningsrutinerna till
översyn av vinstutbetalningen i kassaexpeditionen och statsskuldboken
och senare även till andra arbetsrutiner inom kontoret. Bl. a. påpekades
i förstudien till översynen av riksgäldskontorets organisation och administration
(1977-10-20) att även andra rutiner behövde ses över. En sådan
översyn med avseende på användningen av datateknik har nu alltså
gjorts i Statskonsults utredning.

I utredningsrapporten redovisas tre alternativa tekniska lösningar:
1) egen dator för alla arbetsuppgifter, 2) egen dator för vissa arbetsuppgifter
i kombination med servicebyrå för andra arbetsuppgifter, 3)
anlitande av servicebyrå. Inom alternativen 1)—3) redovisas också två
varianter med olika teknisk ambitionsnivå. Vid val av alternativ (och omfattningen
av förändringar av kontorets arbetsrutiner inom varje alternativ)
har lönsamhetskalkylerna vägts mot flera positiva och negativa

1 Ej bifogat.

Redog. 1978/79:14

effekter som inte är ekonomiskt mätbara t. ex. aspekter på säkerhet, arbetsinnehåll
och servicenivå (bil. 2, avsnitt 6—7).

De säkerhetskrav som gäller för dragningarna pekar entydigt på att
dessa inte bör ske vid någon ”större” servicebyrå, vilket sannolikt skulle
medföra samma säkerhetsproblem som i dag. Möjligen kan rutinerna
förläggas till en liten och överblickbar anläggning som inte har större
framtida förändringsbehov av system och utrustning. Enligt vår mening
är dock den bästa lösningen från säkerhetssynpunkt att utföra dragningarna
på en egen anläggning. Statskonsult rekommenderar (bil. 2,
avsnitt 7) därför att riksgäldskontoret anskaffar en egen dator för att
kunna genomföra dragningarna med minimala säkerhetsrisker. Vidare
föreslår Statskonsult att följande rutiner successivt överförs till den
egna anläggningen: ett antal sparobligationsrutiner, vinstutbetalningen i
kassaexpeditionen, lönspardragningarna, statsskuldboken, bokföringen
och kontantkassarutinerna. Statskonsult föreslår vidare att följande rutiner,
som redan i dag sker på servicebyrå, tills vidare även i fortsättningen
sker på andra dataanläggningar: vinstsökning för statsskuldboken,
vinstkontrollsystemet, dragningslistornas prenumerationsregister.

Lönsamhetsbedömning

För de lönsamhetsbedömningar som har gjorts gäller bl. a. följande
förutsättningar: ekonomisk livslängd 7 år, kalkylränta 10 %, 1977 års
löneläge och 1978 års prisnivå.

Sammandrag av kalkylerna redovisas i Statskonsults utredning, bil. 4.
Blad 1—2 avser datorisering enligt alt. 1—2 ovan med endast direkt
frågemöjlighet mot datoms register. Blad 4—5 avser datorisering enligt
samma alternativ men med direktåtkomst (frågemöjlighet och uppdatering).
Blad 3 avser datorisering enligt alt. 3 ovan, dvs. enbart med anlitande
av servicebyrå. Blad 6 avser datorisering enbart av dragningsrutinen
och vinstutbetalningen. I samtliga dessa kalkyler har som negativa
effekter medräknats kostnader för de rutiner som i dag sköts av
servicebyråer, dvs. dragningslistornas prenumerationsregister, vinstkontrollsystemet
och statsskuldbokens vinstsökning. Dessa kalkyler kan
därför inte användas som underlag för lönsamhetsbedömning jämfört
med nuläget utan snarare för en inbördes jämförelse av de olika alternativen.

Kalkylen på blad 7 är däremot uppbyggd på ett annat sätt. I denna
kalkyl har man från alt. 7 (= blad 6) dragit bort kostnaderna för nuvarande
bearbetningar på servicebyrå, och vidare har man grovt fördelat
kostnader och intäkter för varje delsystem. Av kalkylen framgår
att en datorisering av enbart dragningsrutinerna och vinstutbetalningen
inte skulle bli lönsam utan ge en ökad kostnad av ca en milj. kr. för en
sjuårsperiod. Om man till detta alternativ lägger kostnader och intäkter
för en datorisering av sparobligationsrutinerna, vilka i sig ger en bespa -

Redog. 1978/79:14

ring av ca 700 tkr., samt av statsskuldboken, som ger en besparing av
ca 400 tkr., kan investeringen bli lönsam. Efter tilläggsinvestering för
datorisering av även bokföringen uppnås en besparing av ca 560 tkr.
Med hänsyn till osäkerheten i bedömningarna, speciellt vad avser förväntad
reducering av personalkostnader, kan sägas att även om investeringen
inte blir lönsam efter datorisering av de flesta rutinerna, så ger
den endast en mycket måttlig nettoökning av kostnaderna, vilket bör
vägas mot de icke kvantifierbara positiva effekter, som beräknas ernås.

Förslag till lösning av problemen och förslag till arbetsgång för införande
av ändrade arbetsrutiner

Vi delar Statskonsults uppfattning ang. val av det alternativ som innebär
anskaffande av en egen minidatoranläggning och överförande till
denna av vissa rutiner medan vissa andra rutiner även i fortsättningen
utförs av servicebyrå.

Enligt vår uppfattning är det viktigt, att kontoret på sikt får tillgång
till egen ADB-kunskap. Personal med sådan kunskap bör därför knytas
till kontoret exempelvis enligt något av alternativen i bil. 4. En anställningsprocedur
torde dock dra ut på tiden, och det är viktigt, att omläggningsarbetet
snarast kommer i gång främst med dragningsrutinerna
men även med datoriseringar av vinstutbetalningen, så att detta arbete
är klart till inflyttningen i de nya lokalerna i september 1979. Det är
också svårt att på detta tidigare stadium avgöra, vilka kvalifikationer
vi i framtiden kommer att ställa på en ADB-ansvarig person. Vi föreslår
därför, att arbetet med datorprojektets genomförande till en början
utförs av konsult. Under arbetets gång torde erfarenheterna visa vilka
kvalifikationer en i kontoret anställd ADB-ansvarig person skall ha.

Vidare bör kontakt tas med statskontoret för hjälp med upphandlingen.
Kontakt bör också snarast tas med DAFA och Tekniska högskolan
för visst systemomläggningsarbete för dragningarna.

Miljö

Införandet av ändrade arbetsrutiner kommer att medföra att arbetsmiljön
förändras för många tjänstemän, som kommer att arbeta vid
terminaler. Stor vikt bör därför läggas vid att utforma en god arbetsmiljö.
Detta område bör studeras av lämplig expertis.

Förslag till omfattning och tidsplan för datoriseringen
Tidsplan

Beräknade starttidpunkter för olika aktiviteter i ett eventuellt datoriseringsarbete
redovisas i bil. 5.

Dragningarna

Till en början måste arbetet koncentreras på omläggningen av premieobligationsdragningarna
från DAFA till den egna anläggningen. Arbetet

Redog. 1978/79:14

måste bedrivas så snabbt som möjligt för att minska olägenheterna i
samband med att DAFA vid årsskiftet genomför stora förändringar i
den ”tekniska miljön”. Som ovan nämnts garanterar DAFA en ostörd
drift endast t. o. m. utgången av 1978.

Dragningar avses äga rum före eller efter kontorstid (eller i varje fall
före eller efter expeditionstid). När dragningarna skall ske stoppas nämligen
all annan verksamhet i datorn. Dragningar på egen dator väntas
inte medföra några förändringar i arbetet med dragningslistans framställning
eller av några andra rutiner inom kontoret.

Vinstutbetalningen

När resurser från systemomläggningsarbetet för dragningarna kan
frigöras föreslås att de sätts in på uppläggning av ett datasystem för
vinstutbetalningen. Arbetet bör bedrivas med sikte på att kunna införa
det nya systemet i samband med inflyttningen i kontorets nya lokaler
i augusti—september nästa år. Det system som är tänkt innebär i princip
att alla vinster lagras i datorns direktminne. Vid utbetalning av vinst
slås erforderliga uppgifter in på ett tangentbord i en bildskärmsterminal.
Datorn söker vinsten, ger klartecken för utbetalning, skriver ut vinstnotan
och gör avstämpling av obligationen i terminalen.

Utskrift av sparobligationer

Den nuvarande tekniken vid utskrift av sparobligationer i samband
med nyemissionerna kräver ett stort antal extraanställda personer, stora
lokalytor och tar lång tid. Med en datorisering av rutinerna kan man få
en snabbare utskrift (distribution) av obligationerna med färre extraanställda
och därmed mindre behov av lokaler. Förslaget till datautskrift
av sparobligationerna innebär i princip att vid emissioner inkomna betalda
teckningsanmälningar dataregistreras. På grundval av de registrerade
uppgifterna skriver datorn ut obligationerna som stoppas i fönsterkuvert
och skickas iväg. De registrerade uppgifterna kan sedan tillföras
sparregistret och emissionssektionens adressregister för information till
innehavare av sparobligationer.

Vi bedömer det som orealistiskt att hinna genomföra systemomläggning
till ett ev. sparobligationslån hösten 1978 (SPAR 78) särskilt som
systemarbetet i första hand bör inriktas på att lägga över dragningsrutinerna
så fort som möjligt enl. redogörelsen ovan. Planerna bör därför
i stället inriktas på att ta den nya tekniken i anspråk första gången
hösten 1979 (ev. SPAR 79).

Löpande rutiner för sparobligationer

Statskonsult föreslår att de löpande sparobligationsrutinerna (inlösen,
växling, överlåtelser, förkomna, namn- och adressändringar, förfrågningar
samt redovisning och avstämning av lånens storlek) i framtiden

Redog. 1978/79:14

grundas på de vid utskriften dataregistrerade uppgifterna. Förslaget
innebär att vinst- och kupongsektionen arbetar mot ett databaserat sparregister
medan däremot emissionssektionens arbete med växling och
transporter samt sekretariatets arbete med förkomna obligationer sker
på samma sätt som nu.

Rationaliseringsvinsterna är mycket svåra att bedöma. Statskonsult
räknar överslagsmässigt med en besparing på en årsarbetskraft. Enligt
vår bedömning skulle ganska betydande rationaliseringar kunna ske i
arbetet med redovisningen och avstämningen av inlösta sparobligationer.
En minskning av de rutinbetonade arbetsuppgifterna torde också
kunna ske. Vidare kommer man att få ett bättre och mera lättåtkomligt
sparregister än tidigare. Vi föreslår därför att planeringen inriktas på att
möjliggöra en uppläggning av databaserade sparobligationsregister från
och med nästa sparobligationslån som emitteras med datautskrift (SPAR
79).

Man kan även tänka sig att lägga om hela det nuvarande sparregistret
till direktminne för att inom en nära framtid endast behöva använda sig
av en arbetsteknik vid de löpande sparobligationsrutinerna. Enligt vår
uppskattning (bil. 3) kommer detta att ställa sig så dyrt och ta så lång
tid i anspråk att det inte är ekonomiskt och praktiskt motiverat.

Vinstutlottningarna i Nya lönsparandet

Dragningarna av vinnarna i lönsparandet sker hos DAFA i september
varje år. Dragningen för med sig också andra dataarbeten som t. ex.
sortering och sammanställning av magnetband från bankerna samt utskrift
av stora mängder datalistor. Dragningsprogrammet är uppbyggt
på premieobligationsdragningsprogrammet. Detta innebär att den kommande
systemomläggningen för dragningarna medför att systemet för
lönspardragningen också förändras. Säkerhetskraven för premieobligationsdragningarna
bör också gälla för lönspardragningen. Om premieobligationsdragningama,
som föreslagits ovan, kan ske på en egen minidator
i början av nästa år bör även 1979 års lönspardragning kunna ske
på den egna anläggningen. Däremot torde större delen av det övriga
dataarbetet i samband med lönspardragningen bäst ske med oförändrad
teknik i en stordator (= DAFA). Rutinerna kring lönspardragningen är
dock överhuvudtaget tungrodda. Möjligheten till rationaliseringar och
ev. utnyttjande av en ev. minidatoranläggning i framtiden bör bevakas.

Statsskuldboken

Som nämnts ovan fungerar statsskuldboken bra i dag men krav kan
ställas ganska snart på att anpassa postgiroutbctalningssystemet till postverkets
standardrutiner. Detta innebär att citografmaskinerna måste ersättas.
Enligt Statskonsults utredning är det möjligt att göra rationaliseringsvinster
med hjälp av datateknik. Vi föreslår därför att förberedelser

Redog. 1978/79:14

görs, bl. a. vid upphandling av utrustning och dimensionering av minnesenheter,
för att kunna lägga om arbetsrutinerna från citograf- till
datateknik. För de ovan redogjorda rutinerna finns det starka behov av
att lägga om systemen till vissa bestämda tidpunkter medan detta behov
saknas för statsskuldboken. Vi föreslår därför att när resurser för system-
och programmeringsarbete finns efter införandet av datateknik i
de övriga systemen så påbörjas detta arbete även för statsskuldboken.
Detta bör kunna ske omkring 1980.

Bokföring och kontantkassarutiner

Enligt Statskonsults utredning skulle en omläggning till databokföring
medföra att en transaktion inte behöver registreras mer än en gång för
att noteras såväl i huvudbok som bibok. Detta innebär att bokföringsarbetet
skulle hinna utföras av en person i stället för som nu av två personer.
Vidare torde en databaserad bokföring medföra en enklare produktion
av t. ex. kontoutdrag, vissa ekonomiska rapporter och statistik.
Även om det alltså finns ett behov av förändringar inom bokföringsfunktionen
så är dessa behov inte lika starka som inom de ovan redogjorda
rutinerna. Vi föreslår därför att en omläggning till databaserad
bokföring (ev. med anslutna kontantkassaterminaler) påbörjas först när
omläggningen av övriga ovan beskrivna rutiner är klara. Med anledning
härav bör inte någon för bokföringen specifik utrustning upphandlas nu.

Övriga rutiner

Vi föreslår, i likhet med Statskonsults utredning, att följande rutiner
där i dag servicebyrå utnyttjas tills vidare inte förändras:

• vinstsökning för statsskuldboken (DAFA)

• vinstkontrollsystemet (DAFA)

• dragningslistornas prenumerationsregister (Stroede AB)

Under utredningsarbetet har även rutinerna studerats kring

• fartygskreditgarantiärenden

• räntelöpande obligationslån

• skattkammarväxlar

• kupongkontrollen

• adressregister (ej prenumeranter, statsskuldboken och sparregistret)
För närvarande synes det ej finnas några större rationaliseringsvinster

att hämta genom en datorisering av dessa rutiner. De bör därför inte
påverka beslutet om ett ev. inköp av en egen minidatoranläggning.

Lars-David Eriksson
Per Sjöberg

Kerstin Sars
Göran Nirdén

Redog. 1978/79:14

Bilaga 3

Ang. Statskonsults minidatorutredning. Kompletterande synpunkter beträffande
sparobligationerna

Statskonsult föreslår en datorisering av såväl utskriften av sparobligationer
som en uppläggning av sparobligationsregistret på dataminne. För
utskriften föreslås därför en omfattande anskaffning av registreringsutrustning
(terminaler). Sparobligationsregistrets omläggning till direktminne
(och magnetband) är dimensionerande för storleken på hela anläggningens
direktminne. Med anledning härav har framkommit önskemål
om ytterligare belysning av konsekvenserna av en datorisering av
sparobligationsrutinerna.

En förutsättning för nedanstående synpunkter är att sparobligationer
antas finnas kvar under de kommande åren som en ofta använd upplåningsform
ungefär som hittills under 1970-talet. Vidare antar vi att
lånens löptider även i fortsättningen kommer att vara ungefär lika långa
som för närvarande (upp till 18 år).

Statskonsults förslag till datorisering av rutinerna innebär i korthet
följande:

Vid emission av ett sparobligationslån dataregistreras inkomna betalda
teckningsanmälningar. På grundval av de registrerade uppgifterna
skriver datorn ut obligationen/obligationerna som stoppas i fönsterkuvert
och skickas iväg. De registrerade uppgifterna tillförs sparregistret.
De löpande sparobligationsrutinerna (inlösen, växling, överlåtelser, förkomna,
namn- och adressändringar, förfrågningar samt redovisning och
avstämning av lånets storlek) föreslås av Statskonsult i framtiden grundas
på de vid utskriften dataregistrerade uppgifterna.

Förutom de förmånliga ekonomiska konsekvenserna pekar Statskonsult
på följande icke ekonomiskt mätbara fördelar:

• snabbare utskrift (distribution) av sparobligationer

• möjligheter till större beredskap (kortare planeringstider för nyemissioner
av sparobligationslån)

• mindre lokalbehov vid emissionerna

• mindre personaladministrativa problem (främst rekryteringsarbetet
vid emissionerna)

• bättre möjlighet att ge riktad information till sparobligationsägarna
(reklam, förlängningserbjudanden)

• möjlighet att ge bättre service från sparobligationsregistret som svar
på förfrågningar

• en minskning (åtminstone netto) av de rutinbetonade arbetsuppgifterna
på vinst- och kupongsektionen

Redog. 1978/79:14

Utskrift av sparobligationer

Statskonsult baserar sitt förslag på att de nuvarande litt A—C ersätts
med obligationsbrev där obligationsvalören skrivs ut av datorn (jfr VPCregistrerade
aktiebrev). Detta innebär en något försämrad service till
kunder och inlösenställen eftersom de nuvarande obligationernas inlösentabeller
försvinner (ev. ersättes av en tabell för det lägsta inköpsbeloppet
1 000 kr.). Denna förändring ska jämföras med de i dag förlängda
sparlånen som också saknar information på obligationerna av
inlösenvärdet (t. ex. för SPAR 60 under de senaste tio åren).

Det går tekniskt att i stället för ett obligationsbrev använda sig av
litt A—C. Två alternativa tekniker är tänkbara. Dels kan utskriftsenheten
ha tre banor med obligationer (A—C) i stället för en bana med
obligationsbrev. Dels kan man ha tre utskriftsenheter vardera med en
valör. I båda fallen krävs ett omfattande sorterings-, kontroll- och kuverteringsarbete.
Detta arbete torde reducera mycket av datateknikens
rationaliseringsfördelar.

De nuvarande rutinerna vid emissionerna förutsätter att läslag kontrollerar
utskriften. Statskonsult föreslår att registreringsbekräftelse läses
mot teckningsanmälningama eller att två registreringar av teckningsanmälningarna
sker (”kontrollstansning”).

I jämförelse med SPAR 77 beräknar Statskonsult att tidsåtgången för
ett databaserat utskriftssystem minskar från 4 till 3 månader om man
använder sig av 9 st. bildskärmsterminaler som registreringsutrustning.
Enligt konsulterna torde det bli svårt (och om det går — dyrt) att hyra
dessa terminaler för ca 3 mån. Man har därför i kalkylerna räknat med
inköp av utrustningen. Pris 9X20 000 = 180 000 kr. Utrustningen är
användbar till andra uppgifter inom kontoret men beräknas alltså i stort
sett vara oanvänd under större delen av året. Utslaget på sju år är kostnaderna
för terminalerna 25 000 kr.lår. Statskonsult räknar med att
datautskrift medför besparing av 38 personmånader/år = 3,2 år å 80 000
kr. = 256 000 kr. De totala besparingarna vid datorutskrift är alltså
mycket större än kostnaderna för att ha 9 st. terminaler stående oanvända
under en stor del av året. Kostnader och intäkter för alla sparobligationsrutiner
framgår av Statskonsults utredning bil. 4 blad 7. En
detaljerad uppdelning (av bl. a. gemensamma) kostnader och intäkter
på olika sparobligationsrutiner* är svår att göra.

Om man ytterligare önskar minska produktionstiderna för utskriften
får man väga detta mot kostnaderna för köp av ytterligare registreringsutrustning.

Det har föreslagits att om riksgäldskontoret bestämmer sig för datorutskrift
av sparobligationer skulle den nya tekniken kunna användas
redan för SPAR 78. Detta är möjligt men det förutsätter ett mycket
snabbt beslut om val och inköp av dator. Vidare är detta beroende av
* utskrift av alla efterföljande rutiner dock ej för redan emitterade lån.

Redog. 1978/79:14

om leverantören i tid kan få fram en dator och hur många personer
man kan få tillgång till för systemarbete och programmering. Eventuellt
kan leverantören anlitas som servicebyrå. Detta förutsätter att vi vet vilken
dator vi ska ha annars blir det dubbelt system- och programmeringsarbete.
Detta är förmodligen inte så dyrt vilket fallet blir om vi
anlitar en fristående leverantör för detta enstaka arbete. Vid datautskrift
av sparobligationer skulle det nuvarande arbetet med stansning av
teckningsanmälningarna för adressregister på magnetband bortfalla.
Kostnad 25 000 kr./år. Om riksgäldskontoret väljer att förutom datorisera
utskriften även lägga de övriga sparobligationsrutinema på data kan
arbetet med sortering av teckningsanmälningarna för sparregistret undvikas.
Kostnad ca 50 000 kr./år.

Löpande sparobligationsrutiner

Datautskrift av sparobligationer medför att man lätt får tillgång till
ett databaserat sparregister för det nyemitterade lånet. Frågan är om
det finns några rationaliseringsvinster med ett databaserat sparregister
och om i så fall även registren för de äldre sparlånen ska läggas om
eller om två registersystem ska finnas parallellt under kanske 15—20 år
framåt.

En genomgång av de nuvarande löpande sparrutinernas krav på ett
sådant datoriserat register enl. bil. 8 i Statskonsults utredning visar att
det föreslagna registret innehåller den information som behövs för att
kunna utföra de löpande sparobl.rutinerna (inlösen, växling, överlåtelser,
förkomna, namn- och adressändringar, förfrågningar, redovisningar
och avstämningar). Utöver de av Statskonsult beräknade registervolymerna
behövs det dock utrymme för lagring av information om växling
och transporter av obligationer. Enligt vår bedömning är dessa behov
av ytterligare registerstorlek så små att de inte påverkar antalet direktminnen.
Enligt Statskonsults förslag behövs från början två direktminnen
varav ett för sparregistret. Under kalkylperioden kommer ett ytterligare
direktminne att behövas för de nyemitterade sparlånen.

Minnesenheterna kostar 135 000 kr./st.; summa 270 000 kr. Ökningarna
av registrens (direktminnenas) storlek påverkar inte datoms storlek.

Statskonsults förslag innebär att vinst- och kupongsektionens arbete
sker mot ett databaserat sparregister medan däremot emissionssektionens
(växling och transporter) och sekretariatets (förkomna) arbete sker
på samma sätt som nu. Rationaliseringsvinsterna för vinst- och kupongsektionen
är mycket svåra att bedöma. Statskonsult räknar överslagsmässigt
med besparing av en årsarbetskraft. Till rationaliseringsvinsterna
ska läggas ev. förbättringar/försämringar i arbetsmiljön och möjligheterna
att förbättra servicenivån (tillgängligheten) i sparregistret.

Enligt vår bedömning skulle ganska betydande rationaliseringar kunna
ske i arbetet med redovisningen och avstämningen av inlösta spar -

Redog. 1978/79:14

obligationer. Nu sker arbetet i många moment (koll av bankredovisningar,
nummerböcker, månadsavstämningar m. m.). I ett datoriserat
system kan man lägga arbetet så att själva registreringen av de inlösta
obligationerna initierar de nödvändiga avstämningama och ändringarna
i registren. En stor mängd rutinbetonade arbetsmoment skulle försvinna
vilket till en del motverkas av att det rutinbetonade dataregistreringsarbetet
tillkommer.

Fördelarna med att införa ett databaserat system motverkas i någon
liten mån av att man under många år parallellt kommer att ha två sparregister
(ett konventionellt och ett databaserat). Alternativt kan man
tänka sig att lägga om det nuvarande sparregistret till direktminne.
Registret innehåller i dag 1,1 miljoner teckningsanmälningar. En grov
uppskattning pekar på en tidsåtgång av 14,3 personår för att dataregistrera
alla teckningsanmälningarna! Kostnaderna för detta arbete kan
uppskattas till drygt 1 100 000 kronor (14,3X80000 kr.). Om detta arbete
utförs med våra 9 terminaler under den tid som dessa står oanvända
(9 mån./år) blir arbetstiden drygt två år. Enligt vår bedömning kan
dessa kostnader inte motivera en omläggning av det befintliga sparregistret.

Sammanfattning av beslutssituationen

• Beslut ska fattas om sparrutinerna överhuvudtaget ska ingå i den
planerade datoriseringen.

• Om så är fallet ska beslut fattas om datorisering av både utskriftsoch/eller
löpande rutiner.

• Vid beslut om datorisering av utskriftsrutinerna behövs följande
”delbeslut”.

• om införande av datorutskrift till SPAR 78 eller SPAR 79.

• om enhetsobligation (obligationsbrev) eller behållande av nuvarande
litt A—C.

• om omfattningen av den köpta (ev. hyrda) registreringsutrustningen,
dvs. hur lång tid bör utskrifterna ta?

• Beträffande de löpande rutinerna krävs beslut om datorisering eller
behållande av de nuvarande rutinerna.

• Beslut krävs om omläggning eller ej av det nuvarande sparregistret.

Kerstin Sars Göran Nirdén

Bilaga 4

Ang. personalrekrytering vid inköp av minidator

Om riksgäldskontoret beslutar om inköp av en egen minidatoranläggning
och till denna överför rutiner som premieobligationsdragningar,

Redog. 1978/79:14

vinstutbetalning, statsskuldbok m. m. krävs under införandeskedet tillgång
till kunskaper i system-, programmerings- och ADB-driftsarbete.
Så småningom (efter ett par år) kommer behovet av system- och programmeringsarbete
att minska något medan behovet av kunskaper i
ADB-drift givetvis kvarstår. Man kan tänka sig olika kombinationer av
extern och intern rekrytering och olika stora insatser i form av utomstående
konsulter. Nedan redovisas några alternativa modeller för personalrekrytering
och bemanning av ett ev. minidatorprojekt.

Innan modellerna redovisas bör nämnas att den, eller de personer,
som anställs torde få anställas tills vidare på nyinrättad tjänst. Projektanställning
kan nog inte komma i fråga eftersom projektet inte har något
naturligt slut. Införandefasen övergår successivt i en driftsfas. Vidare
torde det vara svårt att påskynda rekryteringsarbetet genom att
omedelbart annonsera efter ADB-personal under förutsättning att fullmäktige
kommer att fatta beslut om införandet. En sökande måste veta
lön, arbetsuppgifter (enl. någon av nedanstående modeller), när vederbörande
ska börja arbeta och när projektet kommer i gång.

Det kan nämnas att högst tjänster i Fg 20 kan inrättas genom beslut
av riksgäldsfullmäktige medan däremot inrättandet av högre tjänster
ska beslutas av riksdagens förvaltningsstyrelse. Beslut av förvaltningsstyrelsen
uppges ta 1—2 månader.

Beträffande rekrytering av ADB-personal kan eventuellt Statskonsult
medverka vid utformning av annons och val bland sökandena.

I Statskonsults utredning ”Kompletterande analys inför ev. inköp av
egen dator” föreslås att en eller två ADB-ansvariga personer anställes.
Vidare föreslås att två personer ur den nuvarande personalen utbildas
för att på deltid (särskilt vid semester och sjukdom) kunna ansvara för
den löpande ADB-driften.

Det problem som nu måste lösas är hur man rekryterar den ADBansvarige
personen och hur dennes arbetsinsatser i införandefasen kombineras
med arbetsinsatser från riksgäldskontorets övriga personal och
utomstående konsulter.

Modell 1.

En tjänst som ADB-ansvarig inrättas. En kvalificerad person anställes
med ansvar för löpande ADB-drift, underhåll av system m. m. Han/hon
ska kunna programmera i viss utsträckning samt ha ansvar även för
utformning och underhåll av manuella rutiner inom riksgäldskontoret.
Vid genomförandet av minidatorrutinerna arbetar den ADB-ansvarige
tillsammans med en projektgrupp med representanter för användarna
(dvs. främst vinst- och kupong- samt räkenskapssektionerna). Det systemarbete
som projektgruppen inte klarar av utförs med hjälp av utomstående
konsulter. En erfaren ADB-expert enligt denna modell har en
månadslön av 8 000—10 000 kr. En befattningsbeskrivning finns i bil. 1.

Redog. 1978/79:14

Kvalifikationskrav på sökandena tycks vara svåra att ställa upp eftersom
ADB-folk kan förvärva sina erfarenheter och kunskaper på många
olika vägar.

Modell 2.

I stället för att anställa en ADB-expert vid projektets start heltidsanställes
en utomstående konsult under införandeskedet (1—2 år) till en
beräknad kostnad av 225 000 kr. per år. Därefter anställes en person
som svarar för den löpande ADB-driften. Beräknad månadslön ca
6—8 000 kr. För underhåll och införande av nya system, programmeringsarbete
och ansvar för manuella rutiner inom kontoret krävs då insatser
av annan personal (främst utomstående konsulter). ADB-kunskaperna
inom kontoret blir alltså lägre enligt modell 2 än modell 1.

Modell 3.

Modellerna 1 och 2 innebär extern rekrytering. Som vid all externrekrytering
innebär detta en risk att man inte får den person man söker
samt att arbetet i inledningsskedet går långsamt då den nyanställde behöver
tid för att lära sig kontorets rutiner. Rekryteringsarbetet i sig tar
också lång tid och försenar starten av införandearbetet. Ett alternativ
är att i införandeskedet anställa en konsult. Parallellt med den utomstående
konsulten arbetar och utbildas en person från riksgäldskontorets
handläggande personal. Efter ca ett halvt till ett år efter driftsstart är
denna person mogen att ta över ansvaret som kontorets ADB-driftsansvarige
person med kunskaper även i systemarbete och torde vara
lika kvalificerad som den ADB-ansvarige enligt modell 2.

Kerstin Sars Göran Nirdén

Befattningsbeskrivning för ADB-ansvarig

Allmän beskrivning

Den ADB-ansvarige skall ansvara för RGK:s löpande datordrift och
för visst systemunderhåll. ADB-ansvarig hos RGK rapporterar till

Ansvarsområden

Att ansvara för den löpande datordriften

— sköta driften av RGK:s egen datorutrustning

— vid behov initiera korrektiv service avseende maskin- och programvaror —

tillse att förbrukningsmaterial finns i lager

— handha preparering och iordningställande av material före körning

— kontrollera enligt instruktion att körningar givit rimligt resultat

Redog. 1978/79:14

— föra driftsstatistik

Att ansvara för RGK:s datorrutiner i produktion

— svara för driftsplaneringen på egen utrustning

— sköta löpande kontakter med anlitad servicebyrå

— ansvara för att driftsdokumentation finns och hålls aktuell

— ansvara för att körningar utförs i rätt tid och på riktigt sätt

— vid fel hålla berörda parter informerade och i samråd med dem vidta
åtgärder för att minimera följdeffekterna

— själv initiera förplanerade körningar

Att ansvara för funktionssäkerheten

— att ansvara för RGK:s dataregister och tillse att reserver finns för
dessa

— tillse att ersättare finns utbildade och vid behov vidtalade så att
driften kan pågå vid egen frånvaro.

Att utföra visst systemunderhåll

— kunna med hjälp av standardprogram och/eller enklare egenkodade
Cobol-program göra vissa utsökningar eller statistiksammandrag

— kunna utföra och testa smärre ändringar i program

— handha löpande kontakter med konsultfirma vad avser större ändringar —

ansvara för att programdokumentation finns och hålls aktuell

— utbilda och informera berörda användare

Att medverka vid utformning och underhåll av manuella rutiner

— löpande följa hur systemet och i detta producerad information används —

föreslå och medverka i förändringar och anpassningar av manuella
rutiner

— utveckla, utforma och underhålla blanketter

— framställa instruktioner och anvisningar

I samband med driftövertagande av nya eller modifierade system

— ställa erforderlig testtid till förfogande

— medverka vid systemtester

— kontrollera att nya eller ändrade program (eller delar av program)
uppfyller krav på dokumentation och riktighet samt är anpassade
till datordriftens krav

— förvissa sig om att alla berörda i förväg informerats och/eller utbildats
om förändringar eller tillägg i arbetsrutiner

Att medverka i planeringen av RGK:s administrativa utvecklingsarbete —

ge förslag till ändringar och förbättringar av RGK:s administrativa
rutiner

— bedöma RGK:s framtida behov av datorkapacitet

— föreslå hur datakraftsbehovet kan tillgodoses

— delta i upphandlingar av datorutrustning och tjänster

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790042

Bilaga 5

Beräknade startpunkter för olika aktiviteter i ett ev. datoriseringsarbete

• Fullmäktigebeslut

• Start för personalrekrytering, upphandling och systemarbete

• Nuv. dragningssystem på DAFA upphör och ersättes av dragningar på minidator

• Vinstutbetalningen med datasystem vid inflyttn. i kv. Loen

• Lönspardragningen på minidator

• Utskrift av sparobligationer (SPAR 79) med minidator

Löpande rutiner för SPAR 79 med databaserat register

Beräknad start för systemomläggning

av statsskuldboken

- Uppskattad

start för systemom- m
läggning av bokföringen -

AMJJASOND JFMAMJJASOND JFMAMJJASOND JFMAMJJASOND
1978 1979 1980 1981

Redog. 1978/79:14