Redogörelse1977/78: 21 (Framställning / redogörelse 1977/78:21)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1977/78: 21

Redogörelse
1977/78: 21

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående rådets
tjugosjätte session

1978-04-14

Till riksdagen

Nordiska rådet höll sin tjugosjätte session den 18—22 februari 1978 i
Oslo. 15 rekommendationer till Nordiska ministerrådet antogs rörande
samarbetet på de kulturella, social- och miljöpolitiska, trafikala och ekonomiska
områdena. Vidare godkändes yttranden över Nordiska ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet samt över ett ministerrådsförslag
om program för Nordiska ministerrådet.

Nordiska rådets svenska delegation får överlämna bifogade berättelse
angående rådets tjugosjätte session jämte bilaga innehållande texten
till de antagna rekommendationerna och yttrandena.

För Nordiska rådets svenska delegation
OLOF PALME

/ Christer Jacobson

1 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 21

Redog. 1977/78: 21 2

Innehållsförteckning

1 Organisation m. m 3

2 Behandlade saker 4

2.1 Generaldebatten 5

2.2 Saker förberedda av juridiska utskottet 10

2.3 Saker förberedda av kulturutskottet 14

2.4 Saker förberedda av social- och miljöutskottet 20

2.5 Saker förberedda av trafikutskottet 30

2.6 Saker förberedda av ekonomiska utskottet 34

3 Litteratur- och musikpriset 39

Bilaga Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska

rådets 26:e session 40

Redog. 1977/78: 21

Berättelse

från Nordiska rådets svenska delegation angående rådets tjugosjätte
session i Oslo den 18—22 februari 1978
1 Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister Fälldin, statsråden Antonsson, Bohman, Burenstam
Linder, Dahlgren, Johansson, Mundebo, Olsson, Romanus,
Söder, Turesson, Wikström och Åsling

och följande valda medlemmar: Erik Adamsson, Eric Carlsson, KjellOlof
Feldt, Allan Hernelius, Doris Håvik som ersättare för Anna-Greta
Skantz, Knut Johansson, Bertil Jonasson, Grethe Lundblad som ersättare
för Paul Jansson, Sven Mellqvist, Jan-Ivan Nilsson, Sture Palm, Olof
Palme, Rolf Sellgren, Ingrid Sundberg, Per Olof Sundman, Lars Werner,
Håkan Winberg och Rolf Wirtén.

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen: Ulla
Ekelund, Karl-Erik Häll, Tyra Johansson, Eivor Marklund, Ove Nordstrandh,
Gabriel Romanus och Bengt Wiklund.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
sakkunniga och övrig personal.

Till rådets president valdes vid sessionen stortingsrepresentant Trygve
Bratteli, Norge, samt till vice presidenter fhv. minister Nathalie Lind,
Danmark, riksdagsman V. J. Sukselainen, Finland, altingsmand Jon
Skaftason, Island, och riksdagsledamot Olof Palme, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, social-
och miljöutskottet med 13 medlemmar, trafikutskottet med 13 medlemmar
och ekonomiska utskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Erik Adamsson, Lars Werner och Håkan Winberg.

Kulturutskottet: Sture Palm, Olof Palme, Ingrid Sundberg och Per
Olof Sundman (utskottets vice ordförande).

Social- och miljöutskottet: Paul Jansson, Bertil Jonasson och AnnaGreta
Skantz.

Trafikutskottet: Eric Carlsson, Sven Mellqvist och Rolf Sellgren.

Ekonomiska utskottet: Kjell-Olof Feldt (utskottets ordförande), Knut
Johansson, Allan Hernelius, Jan-Ivan Nilsson och Rolf Wirtén.

Val företogs till Nordiska rådets informationskommitté. Kommittén
består av tio medlemmar, två från varje land. Till svenska medlemmar
omvaldes Sture Palm (utskottets vice ordförande) och Per Olof Sundman.

Val företogs till Nordiska rådets budgetkommitté. Kommittén består

Redog. 1977/78: 21

av tio medlemmar, två från varje land. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Kjell-Olof Feldt (kommitténs ordförande) och Håkan
Winberg.

Val företogs av medlemmar och suppleanter i Nordiska kulturfondens
styrelse för åren 1979—1980. Till svensk medlem utsågs Gunnar Richardson
med Bengt Wiklund som suppleant.

Vidare företogs val till ett särskilt utskott med uppgift att granska
Nordiska kulturfondens förvaltning. Till svensk medlem i utskottet, som
består av fem medlemmar och fem suppleanter, utsågs Sture Palm med
Eric Carlsson som suppleant.

2 Behandlade saker

Saklistan för tjugosjätte sessionen (enligt terminologin i rådets arbetsordning
benämns ärendena saker) upptog 19 medlemsförslag (A-saker),
4 ministerrådsförslag (B-saker), 5 berättelser från nordiska samarbetsorgan
(C-saker) och 49 meddelanden från ministerrådet och regeringarna
(D-saker).

Beträffande 16 av A-sakerna, alla B-saker, 4 C-saker samt 43 D-saker
förelåg av respektive utskott före sessionen utarbetade och justerade betänkanden.
Dessa saker kunde omedelbart behandlas av rådets plenarförsamling.
Beträffande 2 A-saker, 1 C-sak och 6 D-saker, som ej färdigbehandlats
inom utskotten före sessionen men upptagits på saklistan, avgavs
betänkanden under sessionen. En A-sak återförvisades till utskottet
för fortsatt behandling. I rådet var dessutom anhängiga 12 A-saker, vilkas
behandling i utskotten fortsätter.

Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 8
frågor (E-saker), varav 5 ställts i anslutning till D-saker. Behandlingen av
meddelandena fortsätter i respektive utskott.

Enligt 22 § arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session.

Tillsammans med Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet och ett ministerrådsförslag om program för nordiska ministerrådet
utgjorde ovan nämnda rapport underlag för en allmän debatt i
rådet, den s. k. generaldebatten. Beträffande denna hänvisas till avsnitt

2.1. Efter debattens slut lades rapporten till handlingarna. Beträffande
ministerrådets berättelse och ministerrådsförslaget se avsnitt 2.2.

15 rekommendationer och 10 yttranden till Nordiska ministerrådet respektive
de nordiska ländernas regeringar antogs. Texten till dessa har
fogats till berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat angives för
den rekommendation respektive yttrande, varom är fråga, har samtliga
i omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för rekommendationen
eller yttrandet.

Redog. 1977/78: 21

Rekommendationerna och yttrandena kommer att överlämnas till
Nordiska ministerrådet i maj 1978.

Under avsnitt 2.2 lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna.
Det fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

2.1 Generaldebatten

I generaldebatten, som fördes med utgångspunkt från Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet, rapporten från
Nordiska rådets presidium om dess verksamhet sedan 25:e sessionen och
ministerrådsförslaget om program för Nordiska ministerrådet, deltog vid
årets session 74 talare. Antalet talare och inlägg var betydligt fler än under
tidigare år.

Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under debatten statsminister
Fälldin samt statsråden Antonsson, Turesson, Wikström och
Åsling. Av de valda medlemmarna gjordes inlägg från svensk sida av
Kjell-Olof Feldt, Allan Hernelius, Knut Johansson, Bertil Jonasson, JanIvan
Nilsson, Sture Palm, Olof Palme och Lars Wemer.

Två ämnen kom att dominera generaldebatten, nämligen den ekonomiska
krisen i de nordiska länderna och projektet om en nordisk TVsatellit,
Nordsat.

Flera talare underströk behovet av speciella nordiska insatser för att
bemästra de ekonomiska problemen. Bl. a. framfördes tankar på ett valutapolitiskt
samarbete såsom det konkretiserats i ett socialdemokrtiskt
medlemsförslag.

Statsminister Fälldin uppehöll sig i sitt anförande vid den ekonomiska
krissituationen och berörde särskilt den höga arbetslösheten i de avancerade
industriländerna. Statsministern uttalade sin oro för att en spirande
protektionism hade noterats under senare tid. För små länder
med starkt utrikeshandelsberoende — såsom de nordiska — var det
angeläget att med alla medel slå vakt om de landvinningar som gjorts
till förmån för frihandeln. Statsministern välkomnade det samråd i konkurrensfrågor
som inletts mellan de nordiska industriministrarna. Statsministern
ansåg det också angeläget att de nordiska länderna tillsammans
övervägde ländernas mera långsiktiga roll i världsekonomin. Sådana
överväganden borde grundas på en ingående analys av ländernas
samlade tekniska kompetens gentemot omvärlden.

Statsrådet Antonsson, den svenske samarbetsministern, kommenterade
i sitt inlägg hushållningen med naturresurser och råvaror i ett nordiskt
perspektiv och möjligheten att genom nordiskt samarbete hejda
ett oacceptabelt resursslöseri. Härvid hänvisades till den nordiska råvaruoch
resursutredningen. Utvecklingen av alternativa energikällor berördes
också av statsrådet, som ansåg att de nordiska länderna gemensamt

Redog. 1977/78: 21

borde utarbeta en beredskapsplan för att stå väl rustade att möta den
efterfrågan på energi som kommer att finnas, när de energikällor som
nu används börjar sina eller helt tagit slut.

Statsrådet Antonsson uppehöll sig också vid ministerrådsförslaget om
program för Nordiska ministerrådet, benämnt ”Människan och resurserna
i Norden”. Statsrådet fann det unikt att fem självständiga nationer
samlade sig kring ett gemensamt samarbetsprogram på ett så stort
antal viktiga samhällsområden som det här var fråga om. Programmet
borde kunna utgöra utgångspunkten för ett mera framtidsinriktat, mera
konkret utformat handlingsprogram för det nordiska samarbetet.

Statsrådet Turesson bemötte ett kritiskt inlägg av en representant för
Framstegspartiet i Danmark rörande SAS. Statsrådet framhöll, att SAS
från svensk sida anses vara det kanske främsta exemplet på en framgångsrik
samverkan mellan de skandinaviska länderna.

Statsrådet Wikström berörde i sitt inlägg, som framför allt gällde
TV-frågan och för vilket redovisas här nedan, även frågan om jämställdhet
mellan kvinnor och män och kommenterade härvid det av ministerrådet
utarbetade förslaget till ett nordiskt handlingsprogram för
jämställdhet. Statsrådet ansåg det tillfredsställande att jämställdhetsfrågorna
i och med detta handlingsprogram förts in som ett centralt område
i det nordiska samarbetet.

Statsrådet Åsling uppehöll sig vid den ekonomiska krissituationen och
lämnade en redovisning för det branschinriktade stöd som i Sverige gavs
till svenska företag och som syftade till omstrukturering som en följd
av ändrad situation på marknaden. Statsrådet Åsling uttalade också sin
oro över de tendenser till protektionism och införande av olika slag av
handelshinder, som fanns i världen, eftersom Sverige av princip var utpräglat
frihandelsvänligt. Ministerrådet hade nyligen beslutat tillsätta
en utredning om konkurrensförhållandena i de nordiska länderna i internationellt
perspektiv. Liksom statsminister Fälldin välkomnade statsrådet
Åsling denna utredning, som ansågs väsentligen kunna bidra till
ökad kunskap och förbättrad information om de viktiga industripolitiska
problemen, som berör alla nordiska länder.

Olof Palme, som inledde generaldebatten, noterade med tillfredsställelse
att det nordiska samarbetet fått en mera konkret inriktning under
de senaste åren genom att handlingsprogram framlagts på en rad betydelsefulla
områden. Vid denna session förelåg tre nya ministerrådsförslag,
avseende miljövården, turismen och jämställdhet mellan kvinnor
och män. Olof Palme var dock kritisk mot jämställdhetsprogrammet
som han ansåg utgöra ”ett något blekt och könlöst dokument”.

Den ekonomiska krisens verkningar för de nordiska länderna och det
nordiska samarbetet utgjorde huvudtema i Olof Palmes inlägg. Farhågor
uttalades för en gradvis framväxande protektionism i Norden. Den ekonomiska
krisen skapade enligt Olof Palme en ny utgångspunkt för det

Redog. 1977/78: 21

nordiska samarbetet. Det var viktigt att ta fasta på de förslag till nya
samarbetsprojekt på det ekonomiska området som förts fram under senare
tid. Härvid hänvisades till statsminister Nordlis förslag om en gemensam
nordisk analys av krisens orsaker och till ett socialdemokratiskt
medlemsförslag om samarbete på valutaområdet. Båda förslagen avsåg
att med gemensamma åtgärder skydda de nordiska länderna mot alltför
stora påfrestningar från omvärlden. Vidare hänvisades till industripolitiken
som ett område för ökat ekonomiskt samarbete. Olof Palme ifrågasatte
om inte de betydande omställningsproblem som länderna står
inför bättre kunde bemästras genom gemensamt utnyttjande av resurserna,
genom att så långt möjligt se Norden som en industriell enhet
och försöka skapa en nordisk industripolitik.

Kjell-Olof Feldt redovisade inledningsvis i sin egenskap av ekonomiska
utskottets ordförande utskottets synpunkter på ministerrådsförslaget
om program för Nordiska ministerrådet. Programmets förtjänst
låg däri att det sammanfattade det nordiska samarbetssträvandets mål
och medel över hela det stora fält som dessa strävanden numera omfattar.
Däremot ansåg utskottet att de framtida arbetsuppgifterna ägnats
alltför ringa uppmärksamhet och att programmet var alltför blygsamt,
såvitt gällde samarbetet på det ekonomiska området. Programmet
kunde också tolkas som om ministerrådet var helt omedvetet om de
problem de nordiska länderna stod inför: den ekonomiska stagnationen,
de utbredda strukturproblemen i våra industrier, den tilltagande protektionismen
i omvärlden och oron på valutamarknaderna, som lett till en
serie devalveringar också i de nordiska länderna. Kjell-Olof Feldt kom
härvid in på det valutapolitiska samarbetet, som ansågs utgöra grundvalen
för ekonomiskt samarbete i Norden, och presenterade innehållet
i ett medlemsförslag som väckts från socialdemokratiskt håll på detta
område.

Kjell-Olof Feldt framhöll även behovet av en realistisk värdering av
de strukturella förändringarna i världshandeln och dess konsekvenser
för de nordiska länderna, en undersökning som lämpligen kunde göras
inom ramen för den av statsminister Nordli föreslagna kritiska analysen
av Nordens ekonomiska läge.

Även Allan Hernelius uppehöll sig vid den ekonomiska situationen
i de nordiska länderna och den omfattande arbetslösheten. Allan Hernelius
underströk särskilt de synnerligen allvarliga problemen i anslutning
till ungdomsarbetslösheten, som hade avgörande betydelse inte minst
för demokratins ställning i länderna. Allan Hernelius försvarade också
den svenska devalveringen, vars resultat bedömdes som hittills ganska
goda vad gällde framför allt länder utanför Norden.

Allan Hernelius noterade att de ekonomiska problemen dominerade
denna session men ansåg att eftersom avspänningssträvandena inte fortsätter
i önskvärd omfattning — härvid hänvisades till Belgradkonferen -

Redog. 1977/78: 21

sen — hade det funnits anledning att även under denna session behandla
säkerhetsproblemen. Slutligen berörde Allan Hernelius den nordiska
TV-satelliten. Kostnaderna för TV-satelliten ansågs väga mindre
tungt än det omätliga värdet av det rika kulturutbud som kunde ges
genom en nordisk TV-satellit.

Knut Johansson uppehöll sig liksom Kjell-Olof Feldt vid ministerrådsförslaget
om program för Nordiska ministerrådet. Han uttalade sin
tillfredsställelse över att man i programmet särskilt poängterat möjligheterna
för ökat nordiskt byggande. Industrifondens arbete berördes
också av Knut Johansson, som ansåg att fonden hade en viktig uppgift
att fylla på det teknologiska och industriella samarbetets område. En
effektiviserad information om fondens verksamhet ansågs nödvändig. I
anförandet berördes också Föreningarna Nordens Förbunds handlingsprogram
och dess förslag om ett gemensamt nordiskt konjunkturråd
eller konjunkturorgan. Huvuduppgifterna för ett sådant konjunkturorgan
skulle sammanfalla med de önskemål som framställts från rådets
sida såvitt gäller ett nordiskt arbetsmarknadsinstitut, ett förslag som
väckts från socialdemokratiskt håll.

De nordiska ländernas ekonomiska situation berördes också av JanIvan
Nilsson, som ansåg att ett utökat samråd mellan de nordiska länderna
beträffande den ekonomiska politiken borde komma till stånd.
Härvid borde eftersträvas att förhandlingarna om industri- och energisamarbetet
så snart som möjligt ledde till konkreta resultat. Jan-Ivan
Nilsson kom även in på den nordiska arbetsmarknaden och noterade att
rätten och möjligheten till arbete sedan gammalt var ett av de övergripande
målen för såväl nationell som nordisk politik. Befolkningsströmningarna
mellan länderna, framför allt Finland och Sverige, hade
dock medfört vissa problem. Den rörelsefrihet som människorna i Norden
hade upplevt som en realitet i snart en mansålder kunde inte begränsas.
Arbetskraftsrörelserna måste balanseras med andra samarbetsformer
såsom bl. a. ökade informationsinsatser i respektive länder, ansåg
Jan-Ivan Nilsson.

Bertil Jonasson bemötte i generaldebatten ett kritiskt inlägg från
dansk sida rörande det branschinriktade företagsstödet i Sverige. Bertil
Jonasson hänvisade till statsrådet Åslings tidigare inlägg och underströk
att denna form av stöd syftade till omstruktureringar av olika branscher
och inte skulle uppfattas som någon form av subvention.

Som inledningsvis nämnts kom det nordiska TV-samarbetet och då
framför allt Nordsat att bli en framträdande fråga under rådets session.

Statsråden Turesson och Wikström liksom Allan Hernelius tillhörde
förespråkarna för en nordisk TV-satellit. För Allan Hernelius synpunkter
har redovisats här ovan.

Statsrådet Turesson berörde Nordsat framför allt ur kostnadsaspekt
och från teknisk synpunkt. Flera tämligen säkra förutsättningar för ett

Redog. 1977/78: 21

ställningstagande fanns nu. Statsrådet Turesson ansåg det vara en stor
framgång för nordisk ingenjörsvetenskap och industri om Nordsatproj
ektet kunde realiseras som ett av de första i sitt slag. Det vore ett tillskott
till den kulturpolitiska debatten som kanske hittills något försummat
det viktiga tekniska kulturområdet.

Statsrådet Wikström framhöll att Nordsat borde diskuteras mot bakgrund
av den nordiska samarbetstanken och betonade härvid styrkan
och betydelsen av nordisk samverkan. Det ansågs beklagligt att de positiva
möjligheter som satellittekniken innebar inte fått större utrymme i
debatten. En nordisk satellit kunde bli en viktig länk i ett nordiskt kulturellt
försvarsförbund. Flera goda skäl talade för ett fortsatt nordiskt
utredningsarbete om TV-samarbete via satellit.

Statsrådet Antonsson, Sture Palm och Lars Werner uttalade en viss
tveksamhet inför frågan om en gemensam nordisk TV-satellit.

Statsrådet Antonsson fann att många skäl talade för ett fortsatt utredningsarbete,
inte minst med tanke på de kostnader som var förenade
med införandet av en TV-satellit. En utredning om en ökad samnordisk
programproduktion och utbyte av dokumentärt material borde noga
prövas parallellt med möjligheterna att ta in åtta televisionskanaler över
en nordisk TV-satellit.

Sture Palm ansåg att det fortfarande fanns många frågor som inte
blivit besvarade. Det var angeläget att få vetenskapligt belyst de sociala
och kulturella effekter som ett starkt ökat TV-utbud skulle få för den
enskilde och samhället. Kulturutskottets betänkande, som förelagts sessionen,
var en kompromissprodukt. Förslaget innebar att fler utredningar
måste genomföras för att få de kulturpolitiska aspekterna bättre belysta.
Härigenom gavs en plattform för en debatt om den framtida
kulturpolitiken i hela Norden, vilket enligt Sture Palm var viktigt. Satellitfrågan
fick inte ses som endast en distributionsfråga utan i ännu
högre grad som en fråga om att producera ett bättre kulturutbud. En
analys borde företagas rörande medborgarnas behov av ett mycket
kraftigt ökat TV-utbud i Norden.

Lars Werner betecknade Nordsat som den viktigaste nordiska kulturpolitiska
frågan på många år. Lars Werner menade att det fanns större
anledning att satsa pengarna på bättre inhemska program i alla de nordiska
länderna och att byta dessa program i en utökad Nordvision än
att satsa på Nordsat. Först och främst borde invandrarna ges bättre
service i form av program på deras språk om uppehållslandet. Därför
borde man i stället för att utreda frågan om Nordsat utreda frågan om
en länk för det finska programmet i Sverige. De tre huvudskäl som åberopats
för satellitprojektet, nämligen att stärka den nordiska kulturgemenskapen,
att öka individens valfrihet samt att ge de nordiska invandrarna
en möjlighet att se hemlandsprogrammet, skulle inte på något
sätt tillgodoses genom Nordsat, ansåg Lars Werner.

It Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 21

Redog. 1977/78: 21

2.2 Saker förberedda av juridiska utskottet

2.2.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

juridiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel II: Samarbete på
lagstiftningsområdet och kapitel XVII: Organisatoriska förhållanden
samt de delar av kapitel I: Det nordiska samarbetet — ministerrådets
verksamhet och kapitel XVI: Samarbete i övriga frågor, som berörde juridiska
utskottets område.

Juridiska utskottet uppehöll sig i sitt betänkande över berättelsen vid
det för det nordiska lagstiftningssamarbetet helt centrala lagstiftningsprogrammet.
I sitt förslag till yttrande över berättelsen upprepade utskottet
sin tidigare framförda ståndpunkt att ministerrådet borde ta erforderliga
initiativ för att koordinera arbetet med förberedande av ny
lagstiftning rörande äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. Såväl
innehållet i lagförslag som tidpunkten för deras framläggande borde i
så stor utsträckning som möjligt sammanfalla i de nordiska länderna.

Såvitt gällde de icke-älctenskapliga samlevnadsformerna ansåg utskottet
den nuvarande ordningen vara tillfredsställande, vilket innebär att
arbetet bedrivs genom regelbundna diskussioner mellan de nordiska
ländernas äktenskapskommittéer. Utskottet utgick emellertid från att
ministerrådet på samma sätt som rörande frågan om äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar tog nödvändiga initiativ för att koordinera arbetet
med förberedelserna om ny lagstiftning, om det skulle visa sig
finnas behov därav. Ministerrådet uppmanades också såvitt gällde de
icke-äktenskapliga samlevnadsformerna att särskilt verka för att underlag
skapades för att genomföra likartade rättsregler på det ekonomiska
området.

Nordiska ministerrådet borde undersöka möjligheterna för att genomföra
samma myndighetsålder i alla de nordiska länderna.

I yttrandet anmodades också ministerrådet att följa utvecklingen av
lagstiftningen om handelsrepresentanter utanför Norden och i den mån
det skulle visa sig finnas behov därav ta nödvändiga initiativ för att söka
anpassa lagstiftningen i de nordiska länderna till denna utveckling. Till
rådets session 1979 borde lämnas en redovisning för behovet av eventuell
ny lagstiftning om handelsrepresentanter.

Vidare anslöt utskottet sig till ministerrådets uppfattning om att ett
praktiskt administrativt samarbete borde etableras så snart som möjligt
mellan sådana organ i de nordiska länderna, som skall behandla utförsel
och införsel av register och data. Åtgärder borde vidtagas för att
insamla och systematisera praktiska erfarenheter.

Slutligen uttalade utskottet att Nordiska ministerrådet borde avsluta
sina överväganden om på vilket sätt ett närmare nordiskt samarbete kun -

Redog. 1977/78: 21

de etableras rörande möjligheterna att föra vidare den utveckling av
straffsrättsliga sanktioner som har ägt rum under senaste år. En rapport
härom borde framläggas snarast, och om möjligt före rådets session
1979.

Mot utskottets förslag till yttrande hade två danska medlemmar anmält
reservation. Rådet antog yttrandet (nr 10) med 51 röster mot 2.
Sex medlemmar avstod från att rösta, däribland Eric Carlsson.

I anslutning till ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
behandlade utskottet också meddelandet om rekommendation nr
13/1965 angående enhetlig tid för fordringspreskription. Utskottet noterade
att behovet av likartade regler om fordringspreskription inte var så
stort att arbetet med denna fråga skulle prioriteras framför andra mera
angelägna områden. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

Likaså beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendationen
nr 30/1973 angående nordisk kommunal rösträtt och valbarhet för sin
del slutbehandlad. Utskottet hänvisade härvid till att nordisk kommunal
rösträtt och valbarhet skulle vara genomförd i och med de norska kommunalvalen
1979.

2.2.2 Ministerrådsförslag om program för Nordiska ministerrådet

Till juridiska utskottet hade hänvisats ministerrådsförslag om program
för Nordiska ministerrådet i de delar som berörde juridiska utskottets
område.

I ministerrådsförslaget hade hemställts om Nordiska rådets yttrande
över ett programförslag för ministerrådet, benämnt ”Människan och
resurserna i Norden”. Utskottet konstaterade att genom det nordiska
lagstiftningssamarbetet hade de nordiska länderna nått en betydlig
rättslikhet på centrala områden. Denna rättslikhet utgjorde en värdefull
bas för kontakterna över gränserna och hade också förbättrat möjligheterna
för gemensamt nordiskt uppträdande i internationella sammanhang
och således givit nordiska synpunkter större genomslagskraft. De i
programmet omtalade juridiska sakfrågorna var redan föremål för nordiskt
lagstiftningssamarbete och återfanns i det nordiska lagstiftningsprogrammet.
Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över att ministerrådet
nu lade särskild vikt vid det konsumentpolitiska samarbetet och arbetet
rörande reklam och marknadsföringsfrågor. Vidare ansåg utskottet
det betydelsefullt att förberedande lagstiftningssamarbete såvitt möjligt
sker parallellt och i gemensamma nordiska kommittéer.

I sitt förslag till yttrande över minsterrådsförslaget framhöll utskottet
att det inte hade några invändningar mot formen och innehållet för ministerrådets
planerade arbete för de kommande åren. Utskottet underströk
betydelsen av Helsingforsavtalets målsättning om harmonisering
av de nordiska ländernas lagstiftning.

Redog. 1977/78: 21

Till förslaget till yttrande hade fogats en reservation från två danska
medlemmar angående utskottets uttalande om det konsumentpolitiska
samarbetet och arbetet rörande reklam- och marknadsföringsfrågorna.
Yttrandet (nr 5) antogs med 56 röster mot 4.

2.2.3 Nordiskt domstolsorgan

I ett medlemsförslag om nordiskt domstolsorgan, väckt av bl. a. tidigare
rådsmedlemmen Astrid Kristensson, Jan-Ivan Nilsson och Rolf
Wirtén, hemställdes att rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att
undersöka möjligheterna att inrätta ett nordiskt domstolsorgan för avgörande
av sådana tvister rörande nordiska organ och där anställda, vilka
ej tillhör någon nationell domstols kompetensområde.

Utskottet framhöll i sitt betänkande att tvister om tolkningen av de
nordiska offentlighetsreglerna hittills torde kunnat lösas genom tillämpning
av gällande offentlighetsregler. Vidare konstaterades, att tvister
rörande anställningsfrågor inom nordiska institutioner kunde lösas inom
ramen för gällande regler för sådana institutioner. Slutligen framhöll
utskottet att det inte hade visat sig finnas behov för ett särskilt nordiskt
organ för avgörande av rättsfrågor. Upprättandet av ett organ som med
bindande verkan skulle kunna avgöra rättsfrågor, som uppstod mellan
två eller flera nordiska länder, skulle enligt utskottets uppfattning förutsätta
en betydande ändring av de förutsättningar för det nordiska samarbetet,
som Helsingforsavtalet innehöll.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med
anledning av medlemsförslaget.

2.2.4 Nordiska rådet — självständig färöisk representation i rådet och
utredning om rådets organisation och verksamhetsformer

I ett medlemsförslag om självständig färöisk representation i Nordiska
rådet hemställdes att rådet skulle uppmana presidiet att utarbeta
och förelägga rådet förslag till sådana ändringar av avtalet om Nordiska
rådet att Färöarna blev självständig medlem av rådet.

Utskottet hänvisade i sitt betänkande till rådets principiella ståndpunkt
att rådet är ett samarbetsorgan mellan suveräna staters folkförsamlingar
och regeringar. Denna princip borde fasthållas. Det skulle
nämligen kunna försvaga rådets ställning och minska dess inflytande
om olika folkgrupper utan någon författningsmässig särställning kunde
uppnå representation i rådet. Enligt utskottets uppfattning hade förutsättningarna
inte ändrats sedan den av de nordiska statsministrarna och
presidiet tillsatta utredningen framlade sitt betänkande om representation
för Färöarna i Nordiska rådet. Utskottet var därför fortsatt av den
uppfattningen att det nordiska samarbetet på politiskt plan borde försiggå
mellan suveräna staters folkförsamlingar och regeringar. Medlemsförslaget
avstyrktes således av utskottet.

Redog. 1977/78: 21

Mot utskottets förslag hade avgivits två reservationer, dels av danska
medlemmar som tillstyrkte medlemsförslaget, dels av Lars Werner som
föreslog att presidiet skulle få i uppdrag att ta initiativ till en utredning
rörande möjlighet till självständig representation i Nordiska rådet för
självstyrande områden och etniska grupper.

Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag att inte företa sig något
med anledning av medlemsförslaget. Utskottets förslag godkändes med
49 röster mot 6 (däribland Lars Werner). En medlem avstod från att
rösta.

Juridiska utskottet föreslog att rådet inte skulle företa sig något med
anledning av ett medlemsförslag om utredning om Nordiska rådets organisation
och verksamhetsformer. I medlemsförslaget, väckt av bland
andra Kjell-Olof Feldt och Sture Palm, hade hemställts att rådet uppdrar
åt presidiet att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift
att framlägga förslag om rationaliseringar vad avser rådets organisation
och verksamhetsformer.

Utskottet ansåg det alltför tidigt att redan tre år efter den omfattande
s. k. K. B. Andersen-utredningen på nytt företa en genomgripande
undersökning av rådets organisation och verksamhetsformer. De
svenska medlemmarna i utskottet jämte en finländsk medlem hade reserverat
sig mot utskottets förslag. De hemställde att rådet anmodade
presidiet att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att undersöka
och om möjligt framlägga förslag angående utskottens kontrolluppgifter
inom utskottens egna arbetsområden, angående möjligheterna
att genomföra politisk och juridisk kontroll av ministerrådet
rörande beslut som fattats eller åtgärder som ministerrådet underlåtit
att vidta samt angående presidiesekretariatets organisationsförhållanden.

Med anledning av sakupplysningar, som lämnades under sessionen,
beslöt rådet på utskottets förslag att återförvisa medlemsförslaget till
juridiska utskottet för fortsatt behandling.

2.2.5 Integritetsfrågor

På utskottets förslag beslöt rådet att för sin del anse rekommendation
nr 27/1971 angående privatlivets fred slutbehandlad. Utskottet
konstaterade att syftet med rekommendationens första del om likartade
regler om privatlivets fred i snävare mening och om dataregistrerade
upplysningar i huvudsak var uppfyllt. Såvitt avsåg frågan om radiobolagens
och televisionens återgivande av upptaget material konstaterade
utskottet att önskemålet om en undersökning på det aktuella området
hade tillmötesgåtts och resulterat i konkreta förändringar i den
riktning som rekommendationen avsåg. Ytterligare åtgärder i anledning
av rekommendationen kunde inte förväntas.

Redog. 1977/78: 21

2.2.6 Nordisk samverkan mot politiska våldsdåd

Av meddelandet om rekommendation nr 31/1973 angående samverkan
mot politiska våldsdåd med internationell bakgrund inom nordiskt
område noterade utskottet att ministerrådet anslöt sig till de konklusioner
som framlagts i den med anledning av rekommendationen företagna
utredningen. Något aktuellt behov ansågs inte föreligga för ändringar
i de regler inom utlänningslagstiftningen och utlänningskontrollen
som kunde anses vara av särskild betydelse vid förebyggande och
bekämpande av politiska våldsdåd på nordiskt område. Utskottet underströk
att i det fortsatta nordiska samarbetet ökad betydelse borde
läggas på en ytterligare utbyggnad och anpassning av det rent praktiska
samarbetet mellan myndigheterna i de nordiska länderna. Utskottet
uttalade sig kritiskt angående den företagna undersökningen. Rekommendationens
önskemål om att undersökningen skulle företagas
tillsammans med parlamentariker hade nämligen inte tillgodosetts.

På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för rådets
del slutbehandlad.

2.3 Saker förberedda av kulturutskottet

2.3.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

kulturutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel I: Det nordiska samarbetet
— ministerrådets verksamhet (i berörda delar) och kapitel III:
Kulturellt samarbete samt kapitel XVII: Organisatoriska förhållanden.

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse framförde kulturutskottet
inledningsvis att den av utskottet sedan 1973 förordade höjningen
av anslaget till Nordiska kulturfonden nu delvis hade förverkligats
genom att anslaget till fonden i kulturbudgeten för 1978 höjts från 6,5
milj. till 8,0 milj. dkr.

Utskottet konstaterade att bruttoökningen i kulturbudgeten, enligt
ministerrådets berättelse, från 1977 (52,0 milj. dkr.) till 1978 (61,1 milj.
dkr.) var 17,5 % samt att merparten av denna aktivitetsökning skulle
komma att gå till Nordiska kulturfonden och till ministerrådets dispositionsmedel.
Förhöjningen av dessa anslag fann utskottet positiv samtidigt
som utskottet måste konstatera att detta betydde en försvagning
av de fasta institutionernas utvecklingsmöjligheter.

Utskottet underströk i sitt förslag till yttrande över berättelsen att i
det nordiska utbildningssamarbetet borde särskild vikt läggas vid de
16—19-årigas utbildning, detta mot bakgrund av den stora ungdomsarbetslösheten
i de nordiska länderna. Utskottet önskade även fästa
särskild vikt vid att utvecklingen av grannspråksundervisningen i de

Redog. 1977/78: 21

nordiska länderna vidarefördes. På forskningens område efterlyste utskottet
ett förslag till handlingsprogram för inriktningen av det stöd till
nordiskt forskningssamarbete som kanaliserades genom den nordiska
kulturbudgeten.

Utskottet hade noterat kulturfondens satsningar på det allmänkulturella
området och då särskilt stödet till de lokala nordiska kulturveckorna.
Utskottet fann att dessa arrangemang kunde medverka till att ge det
nordiska kultursamarbetet en folklig förankring och att det därför borde
skapas möjligheter att ta till vara det intresse för nordiskt kultursamarbete
som väckts genom stödet till lokala kulturveckor.

Slutligen framhöll utskottet i sitt förslag till yttrande att frågan om
kultursamarbetet mellan Grönland och det övriga Norden borde utredas
allsidigt med utgångspunkt i grönländska behov och i samråd med
grönländska myndigheter.

Ett särskilt uttalande till utskottets betänkande hade gjorts av en
norsk medlem.

Rådet antog yttrandet (nr 7) med 64 röster mot 2.

2.3.2 Ministerrådsförslag om program för Nordiska ministerrådet

Till kulturutskottet hade hänvisats ministerrådsförslag om program
för Nordiska ministerrådet i de delar som berörde kulturutskottets område.
I ministerrådsförslaget hade hemställts om Nordiska rådets yttrande
över ett program för ministerrådet, benämnt ”Människan och
resurserna i Norden”.

Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande att det nordiska kultursamarbetets
mål och medel hade givits en alltför summarisk presentation
i programmet. Utskottet underströk särskilt betydelsen av att
ministerrådets arbete var väl förankrat bland parlamentarikerna i Nordiska
rådet. För kultursamarbetet var det väsentligt att detta kunde utformas
i samråd mellan ministerrådets och Nordiska rådets organ. Vidare
fann utskottet det viktigt för det nordiska samarbetets fortbestånd
att samarbetet fick en bred folklig förankring. Utskottet pekade även
på stödet till nordiskt ungdomssamarbete, vilket inte fått något omnämnande
i ministerrådets program.

I sitt förslag till yttrande över ministerrådsförslaget framhöll utskottet
att i det nordiska utbildningssamarbetet borde mot bakgrund av den
stora ungdomsarbetslösheten särskild vikt läggas vid de 16—19-årigas
utbildning, speciellt vid yrkesutbildningen.

Utskottet framhöll att en av de viktigaste beståndsdelarna i den nordiska
gemenskapen var den ömsesidiga språkförståelsen, varför ett samlat
handlingsprogram för förbättrad språkförståelse i Norden och i det
nordiska samarbetet snarast borde föreläggas Nordiska rådet. Utskottet
uttryckte i detta sammanhang som sin mening att ett utvidgat radiooch
TV-samarbete i Norden inte bara skulle få betydelse för en ökad

Redog. 1977/78: 21

språkförståelse i de nordiska länderna utan också bidra till bättre kännedom
om grannländerna över huvud taget. Ett ministerrådsförslag om
utvidgat nordiskt radio- och TV-samarbete borde därför föreläggas
Nordiska rådet. Slutligen pekade utskottet på att de nordiska folkrörelserna
borde beredas möjlighet till fast medverkan i det nordiska kultursamarbetet.
Därvid borde särskilt ungdomssamarbetet uppmärksammas.

Yttrandet (nr 3) antogs med 58 röster mot 2.

2.3.3 Utbildningssamarbete

I ett medlemsförslag om samnordisk utbildning av lärare för dövblinda,
väckt av bl. a. Karl-Erik Häll, Sture Palm, Anna-Greta Skantz,
Ingrid Sundberg och Per Olof Sundman, hemställdes att rådet rekommenderar
Nordiska ministerrådet att undersöka möjligheterna att få till
stånd en samnordisk utbildning av lärare för döv-blinda.

I sitt betänkande framförde utskottet att döv-blinda befann sig i en
klart eftersatt ställning jämfört med övriga handikappgrupper. De utgjorde
bland de flerhandikappade en liten grupp. Enligt remissmaterialet,
som genomgående var positivt, var de som hade drabbats av sitt
handikapp i vuxen ålder i majoritet bland de döv-blinda. Lärarutbildningen
borde därför, enligt utskottets mening, gälla lärare för såväl
barn-, ungdoms- som vuxenundervisning.

Utskottet framhöll att en gemensam nordisk utbildning skulle ge ekonomiska
fördelar inte minst för de blivande döv-blindlärarna, som hittills
fått lov att skaffa sig specialistutbildning utomlands. Utskottet fann
det också naturligt att framställningen av undervisningsmaterial och
pedagogiska hjälpmedel för döv-blinda skulle ske genom nordisk samverkan.

Utskottet konstaterade vidare att frågan hade berörts på ett nordiskt
ämbetsmannamöte om specialundervisning och att ett förslag framlagts
om tillsättandet av en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag
till innehåll, finansiering och placering av en samnordisk utbildning
för döv-blinda barn.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till
ministerrådet att lägga fram förslag till samnordisk utbildning av lärare
för döv-blinda. Rekommendationen antogs med 62 röster mot 1.

Ett medlemsförslag om nordiskt samarbete rörande högre skoglig utbildning
hade väckts av bl. a. Jan-Ivan Nilsson och Per Olof Sundman.
I medlemsförslaget hemställdes att rådet rekommenderar de nordiska
ländernas regeringar att upprätta ett nordiskt samarbetsorgan för högre
skoglig utbildning.

Utskottet noterade i sitt betänkande att medlemsförslaget syftade till
en rekommendation om att upprätta ett nordiskt samarbetsorgan för
högre skoglig utbildning, vilket skulle verka för samordning och bästa
utnyttjande av de utbildningsresurser som fanns för den högre skogliga

Redog. 1977/78: 21

utbildningen i Norden samt föreslå riktlinjer för hur detta skulle ske.
Utskottet ansåg inte att det fanns skäl för att inrätta ett nytt organ
utan hänvisade till att Samarbetsnämden för nordisk skogsforskning
skulle kunna ombildas och utvidgas till en nordisk samarbetsnämnd för
högre skoglig utbildning och forskning. En sådan ordning borde först
prövas under en försöksperiod, innan ställning togs till inrättandet av
ett nytt organ. Utskottet ställde sig positivt till förslaget om en samordning
av grundutbildningens specialiseringsnivå och i fråga om forskarutbildningens
teoretiska del.

Rådet antog på förslag av utskottet en rekommendation (nr 3) till de
nordiska ländernas regeringar att skapa förutsättningar för ett utvidgat
nordiskt samarbete kring högre skoglig utbildning. Rekommendationen
antogs med 61 röster mot 2.

På utskottets förslag beslöt rådet att för sin del anse rekommendation
nr 21/1963 angående gemensam utbildning för teater, film, radio
och television slutbehandlad. Utskottet konstaterade att den i rekommendationen
åsyftade fortbildningen på nordiskt plan inom teater, film
och television numera hade åstadkommits. Dels hade det nordiska teatersamarbetet
omorganiserats år 1977 genom att en nordisk teaterkommitté
hade inrättats, dels svarade den nyupprättade kommittén nu för
såväl gästspelsutväxlingen som vidareutbildningen. Vidare hade ministerrådet
1977 fattat beslut om att igångsätta en permanent nordisk kursverksamhet
för filmarbetare inklusive TV-arbetare med start i januari

1978. Utskottet förutsatte att även personal inom radion på samma sätt
skulle kunna beredas tillfälle till fortbildning på nordiskt plan i den
mån behov skulle föreligga.

Av meddelande om rekommendation nr 24/1964 angående vidgat
lärarutbyte framgick att ministerrådet i november 1977 beslutat anslå
250 000 dkr. för en försöksverksamhet med intensifierad lärår- och elevutväxling
inom lägerskolverksamhetens ram. Genom stödordningen
skulle resebidrag och uppehållsbidrag kunna beviljas. Avsikten var att
resultaten av försöksverksamheten skulle utgöra grund för nationella,
statliga respektive kommunala överväganden i frågan. Utskottet fann
att syftet med rekommendationen förverkligats i tillfredsställande grad.
På förslag av utskottet beslöt rådet därför anse rekommendationen för
sin del slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 27/1969
angående samarbete rörande de nordiska språklektorerna noterade utskottet
att samarbetet nu funnit fastare former genom att bl. a. regelbundna
kontaktmöten mellan språklektorerna hölls vart tredje år. Utskottet
fann att syftet med rekommendationen förverkligats i tillfredsställande
grad. På förslag av utskottet beslöt rådet för sin del anse rekommendationen
slutbehandlad.

2f Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 21

Redog. 1977/78: 21

2.3.4. Allmänkulturellt samarbete

Fråga hade ställts av en finländsk rådsmedlem i anslutning till rekommendation
nr 18/1977 angående samarbete för att öka spridningen
av nordisk film inom Norden om vilka åtgärder ministerrådet ämnade
vidta för att öka spridningen av nordisk film inom Norden. Av svaret
på frågan framgick att filmsamarbetet hittills ägnats främst åt utbildningsfrågor
men att ministerrådet delade frågeställarens uppfattning
att filmsamarbetet nu borde utökas även till andra områden som t. ex.
distribution av nordisk film. Härvid nämndes att Nordiska kulturfonden
beviljat medel för särskilda filmveckor, att filmveckorna avsågs bli
en årligen återkommande institution samt att ett samarbete kommit
till stånd mellan de existerande filminstituten i Norden.

Av meddelande om rekommendation nr 11/1969 angående Nordisk
Journalistkursus framgick att kursverksamheten vid Nordisk Joumalistkursus
omstrukturerats under 1977, bl. a. genom att kortare specialkurser
införts i programmet. På förslag av utskottet, som ansåg att rekommendationen
förverkligats i tillfredsställande grad, beslöt rådet för
sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 32/1970 angående nordiskt
litteraturlexikon konstaterade utskottet att ministerrådet funnit att ett
nordiskt litteraturlexikon inte borde prioriteras. Tanken på ett sådant
lexikon var visserligen värdefull, men genomförandet var alltför kostnadskrävande
i förhållande till de knappa resurserna. Eftersom det i
dagens läge inte fanns möjligheter att förverkliga rekommendationens
syfte, ansåg utskottet ytterligare åtgärder ej påkallade. På förslag av
utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 24/1971
angående ökat nordiskt samarbete på bildkonstens område noterade
utskottet att genom ministerrådets beslut att upprätta ett konstcentrum
på Sveaborg hade det skapats reella möjligheter att genomföra rekommendationens
syfte. Verksamheten, som inleds 1978, skulle omfatta
aktiviteter på bildkonstens och designens område samt därefter också
andra kulturaktiviteter med sikte på att åstadkomma en så bred kulturmiljö
som möjligt. På förslag av utskottet beslöt rådet för sin del anse
rekommendationen slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 6/1976 angående åtgärder
rörande nordiskt språksamarbete framgick att ministerrådet fattat beslut
om att upprätta ett nordiskt språksekretariat, som skulle inleda sin
verksamhet den 1 juli 1978. Ministerrådets beslut innebar vidare att de
nationella ministerierna såvitt möjligt inrättade nya tjänster vid de enskilda
språknämnderna eller motsvarande organ med tanke på nordiska
samarbetsuppgifter. Kulturutskottet uttryckte sin tillfredsställelse över

Redog. 1977/78: 21

ministerrådets beslut att upprätta ett nordiskt språksekretariat. På förslag
av utskottet beslöt rådet för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

2.3.5. TV-samarbete

Av meddelande om rekommendation nr 15/1973 angående ökat
nordiskt TV-samarbete framgick att undervisnings- och kommunikationsministrarna
vid ett möte i januari 1978 diskuterat frågan om ett
ökat nordiskt TV-samarbete. Vid mötet hade ministrarna kommit fram
till att det fanns många skäl som talade för fortsatt utredning av frågan
om överföring av radio- och TV-program mellan de nordiska länderna
via satellit. Ministerrådet ville dock före ett sådant ställningstagande
avvakta debatten i frågan vid Nordiska rådets session i februari 1978.
Den för TV-samarbetet särskilt tillsatta statssekreterargruppen skulle
ges i uppdrag att till ministerrådets nästa möte förbereda underlag för
fortsatt utredningsarbete, innefattande tidsplan, med sikte på ett slutligt
ställningstagande till nordisk radio och television via satellit.

Utskottet uttalade med anledning härav att det hittills utförda utredningsarbetet
måste fortsätta samtidigt som utskottet pekade på att det
fortsatta utredningsarbetet särskilt måste beakta vissa problemkomplex.
Vidare framfördes att utredningsarbetet kring radio- och TV-samarbetet
hittills hade genomförts på ämbetsmannanivå med biträde av teknisk
och juridisk expertis. Ett fortsatt utredningsarbete skulle behöva en
bredare förankring.

Utskottet betonade vikten av att det i utredningsarbetet beaktades de
upphovsrättsliga problemen samt att det etablerades en kontakt med de
nordiska upphovsmännens organisationer. Utskottet framförde vidare
det angelägna i att man i det fortsatta utredningsarbetet särskilt beaktade
de kultur- och programpolitiska frågorna. Utskottet fann det
angeläget att verkningarna av ett väsentligt större programutbud studerades
ingående i den fortsatta utredningen. Härigenom skulle man få
en betydligt klarare uppfattning om hur ett större utbud av TV-program
påverkade dels den enskilde tittaren och dennes inställning till
andra massmedier och kulturella aktiviteter, dels utvecklingen av dessa
andra massmedier liksom kulturlivet.

Ytterligare borde utredas hur barn och yngre tonåringar påverkades
av ett brett programutbud med många valmöjligheter. Särskild uppmärksamhet
krävde även det förhållandet att Färöarna och Grönland
i dag saknade television, liksom att Island i jämförelse med de övriga
nordiska länderna hade ett förhållandevis litet programutbud.

En väsentlig utvidgning av det nordiska radio- och TV-samarbetet
kommer av kulturpolitiska orsaker att kräva en viss programkoordinering
mellan rundradioföretagen. I en fortsatt utredning var det därför

Redog. 1977/78: 21

ofrånkomligt att därmed sammanhängande problem noga analyserades
med hänsyn till företagens självständighet och integritet.

Utskottet noterade slutligen att de tekniska förutsättningarna att
etablera ett nordiskt satellitsamarbete gick starkt isär. Även om det
rådde enighet om utredningens slutsats att satellittekniken kunde tjäna
som ett realistiskt distributionsaltemativ i en nära framtid, rådde det
fortfarande olika meningar om själva utformningen av systemet, starttidpunkt
och kostnader. Det var givetvis nödvändigt att ytterligare utreda
dessa frågor för att få fram helt entydiga uppgifter.

2.4. Saker förberedda av social- och miljöutskottet

2.4.1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

social- och miljöutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet, kapitel I: Det nordiska
samarbetet — ministerrådets verksamhet, i tillämpliga delar, kapitel
IV: Arbetsmiljösamarbete, kapitel VII: Miljövårdssamarbete, kapitel
XVI: Samarbete i övriga frågor, i tillämpliga delar, samt kapitel
XVII: Organisatoriska förhållanden, i tillämpliga delar.

En redovisning av utskottets synpunkter på de olika avsnitten återfinns
nedan under rubrikerna arbetsmiljö, arbetsmarknadsfrågor, socialoch
hälsovårdsfrågor samt miljövårdsfrågor.

På förslag av utskottet godkände rådet ett yttrande (nr 8). Yttrandet
antogs med 54 röster mot 2.

I yttrandet underströks särskilt att ytterligare åtgärder borde vidtas
på nordiskt plan för att komma till rätta med missbruket av tung narkotika.
Utskottet ville påskynda utredningarna om sammanslagning av
det nordiska samarbetsorganet för drogforskning och nämnden för alkoholforskning
samt om gemensam nordisk arbetsmarknad för olika
personalkategorier inom de sociala och medicinska områdena. Vidare
borde de åtgärder som man på regeringssidan enats om beträffande
nordiskt hälsokortsystem snarast omsättas i praktiken. På arbetsmarknadsområdet
underströks i yttrandet att Nordiska rådet och arbetsmarknadens
parter borde ges möjlighet att medverka i arbetet med det nordiska
arbetsmarknadsprogrammet, att intensifierade åtgärder borde
vidtas mot ungdomsarbetslösheten samt att utredningen om nordisk
databank för lediga platser borde slutföras under 1978. Arbetet med att
förverkliga handlingsprogrammet på arbetsmiljöområdet borde vidareföras,
men på en högre ambitionsnivå. Slutligen framhölls att de nordiska
länderna borde verka för att samtliga icke-nordiska signatärmakter
skyndsamt ratificerade konventionen om Östersjöns marina
miljö.

Redog. 1977/78: 21

2.4.2. Ministerrådsförslag om program för Nordiska ministerrådet

Till social- och miljöutskottet hade hänvisats ett ministerrådsförslag
om program för Nordiska ministerrådet i de delar som berörde socialoch
miljöutskottets område. I ministerrådsförslaget hade hemställts om
Nordiska rådets yttrande över ett programförslag för ministerrådet,
benämnt ”Människan och resurserna i Norden”.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande, att programmets syfte var
trefaldigt, nämligen dels att underlätta en framtida samordning mellan
de olika samarbetssektorerna, dels att ge en helhetsbild av det hittillsvarande
samarbetet och dels att dra upp vissa riktlinjer för det framtida
samarbetet. Utskottet konstaterade att hela dess verksamhetsfält
efter sessionen skulle komma att täckas av löpande handlingsprogram
under ministerrådet. Utskottet ville fästa uppmärksamheten på den särskilda
ställning som Nordiska rådet enligt avtal och tradition innehade
genom att där samarbetade inte bara parlamentariker utan även företrädare
för regeringarna. Det utvidgade samarbetet inom ministerrådet
innebar inte någon ändring av Nordiska rådets ställning som samarbetsorgan
för parlamentariker och regeringsmedlemmar.

På förslag av utskottet godkände rådet ett yttrande (nr 4), enligt
vilket ministerrådet vid fastställande av sitt program borde tillse att ett
program för nordiskt samarbete för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten
utarbetades i skyndsam ordning. Förutsättningarna för
en harmonisering av de nordiska ländernas sociallagstiftning borde
kartläggas. Vidare borde reell jämställdhet mellan kvinnor och män
eftersträvas. Yttrandet antogs med 58 röster mot 3.

2.4.3. Arbetsmiljöfrågor

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet konstaterade utskottet, att enighet förelåg angående
prioriteringen av arbetsmiljöfrågorna och de övergripande målen
för arbetsmiljösamarbetet. Däremot hade ministerrådet ställt sig avvisande
till att utarbeta en nordisk arbetsmiljökonvention med hänvisning
till att harmoniseringen av ländernas arbetsmiljölagstiftning redan
skedde genom de nya lagar som trätt i kraft respektive skulle komma
att träda i kraft. Utskottet underströk som sin uppfattning att ett partssammansatt
samarbetsorgan för arbetsmiljöforskning borde inrättas som
ett led i strävandena att skapa en överblick över och samordning av
arbetsmiljöforskning. Utskottet vidhöll också sitt önskemål att ministerrådet
måtte utreda förutsättningarna att inrätta en nordisk arbetsmiljöfond
för att uppmuntra tvärnationella forskningsprojekt. Utskottet kunde
konstatera, att ministerrådet gått dess önskemål till mötes beträffande
dels förbättrad statistik över yrkessjukdomar, dels en nordisk databank
för arbetsmiljöforskning. Utskottet konstaterade också att inga menings -

Redog. 1977/78: 21

skiljaktigheter förelåg vad gällde åtgärder för att kartlägga de psykosociala
aspekterna i arbetslivet samt med avseende på vidareutvecklingen
av arbetet beträffande s. k. hygieniska gränsvärden.

I ett medlemsförslag, väckt av bl. a. Eric Carlsson, hade hemställts
att rådet måtte rekommendera ministerrådet att verkställa en utredning
rörande jordbruksbefolkningens sjukdomsbenägenhet, hälsovård, arbetsplatshälsovård,
arbetsskydd och rehabiliteringsbehov i de nordiska länderna
samt att på grund av denna utredning anta gemensamma riktlinjer
för nödiga åtgärder på det nationella planet.

Utskottet behandlade medlemsförslaget under flera möten 1976 och
1977, bl. a. genom att anordna ett seminarium i Kuopio i oktober 1977
med deltagande av experter från olika myndigheter och organisationer.
Utskottet fick härigenom en grundlig orientering om detta problemområde
och utarbetade på grundval av seminariets resultat ett betänkande,
vari pekades på områden som lämpade sig för samnordiska åtgärder.
Bl. a. nämndes i betänkandet behovet av enhetligt utformad
officiell statistik om jordbruksbefolkningens hälsotillstånd och
åtgärder för att förenhetliga begreppen vad gäller olycksfall i jordbruket.
Vidare pekade utskottet på behovet av samarbete rörande rehabilitering
och stöd till pågående forskningsarbete. Olika arbetsmiljöproblem,
bl. a. utformningen av traktorer och maskiner, togs också upp i
utskottets betänkande. Utskottet ansåg att ekonomiska och organisationsmässiga
aspekter på avbytarsystem borde utredas i syfte att ge
lantbruksbefolkningen samma möjligheter till ledighet som övriga befolkningsgrupper.
Vid seminariet hade från lantbrukarhåll även uttalats
önskemål om samma försäkringsskydd vid ålderdom och nedsatt arbetsförmåga
som för löntagare.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 10) till
ministerrådet att utarbeta gemensamma riktlinjer för åtgärder för att
förbättra arbetsmiljö, hälsovård och rehabilitering för de i jordbruket
sysselsatta i Norden. Rekommendationen antogs med 56 röster mot 2.

2.4.4. Arbetsmarknadsfrågor

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet uttryckte utskottet tillfredsställelse över att ministerrådet
uppfyllt tidigare framförda önskemål om en redovisning av
arbetsmarknadssituationen i Norden genom utgivande av ”Arbetsmarknadspolitiken
i de nordiska länderna under konjunkturnedgången 1975
—1976”. Utskottet ansåg att en av de viktigaste uppgifterna under de
kommande åren var att bekämpa ungdomsarbetslösheten och förutsatte
att ministerrådet skulle lägga speciellt stor vikt vid detta problem,
eventuellt genom att utarbeta ett särskilt handlingsprogram. Tidigare
framfört önskemål om utredning angående en nordisk databank för le -

Redog. 1977/78: 21

diga platser upprepades. Utskottet uttryckte sin tillfredsställelse med
att ett projekt angående utbildning av yrkesvägledare skulle genomföras
under 1978. Utskottet fann den pågående utredningen om utlåningsoch
entreprenadföretagens verksamhet i Norden angelägen och såg
fram emot att få ta del av upplysningar i saken snarast möjligt.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Knut Johansson och Olof Palme
hemställt, att rådet måtte rekommendera regeringarna i de nordiska
länderna att verka för en ny internationell konvention om arbetstiden.

Utskottet noterade att i flera länder förts en livlig debatt om ytterligare
förkortning av arbetstiden, men att takten med vilken arbetstiden
förkortades och formerna därför även framdeles torde komma att variera
från land till land. Även om det inte syntes aktuellt att genomföra
ytterligare kraftiga minskningar av arbetstiden, kunde det vara
nyttigt att få till stånd en internationell diskussion om riktlinjerna för
framtida arbetstidsreformer genom att frågan om en ny konvention
togs upp inom den internationella arbetsorganisationen ILO. Ett förslag
kunde t. ex. avse en ramkonvention med utrymme för både individer
och grupper att på ett mer elastiskt sätt avväga valet mellan ökad
inkomst och ökad fritid. Utskottet ansåg sålunda, att man samnordiskt
borde verka för en ökning av flexibiliteten, valfriheten och den ekonomiska
anpassningsförmågan i arbetslivet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 12) till
de nordiska ländernas regeringar att verka för att frågan om en ny
internationell konvention om arbetstiden aktualiseras inom ILO. Rekommendationen
antogs med 57 röster mot 2.

Mot bakgrund av meddelandet om rekommendation nr 5/1965 angående
utbildning av arkitekter m. m. ställdes en fråga huruvida ministerrådet
hade för avsikt att låta utreda förutsättningarna för gemensam
nordisk vidareutbildning för arkitekter och för att införa en gemensam
benämning på kvalificerade utövare av arkitektyrket i Norden.
Av svaret framgick att ministerrådet knappast ansåg att ytterligare resultat
kunde uppnås genom nya initiativ på nordiskt plan. En genomgång
av de olika ländernas lagstiftning på området antydde att initiativ
i saken borde ske på nationellt plan. Vidare pekades på att ett inofficiellt
nordiskt arkitektregister tillskapats genom ett avtal mellan de
nordiska arkitektförbunden och att en ettårig vidareutbildning ägde rum
vid NORDPLAN.

Då den av Nordiska rådet önskade utredningen om nordiskt tjänstemannautbyte
framlagts beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendation
nr 8/1968 angående utbyte av förvaltningstjänstemän
för sin del slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 23/1969 angående zigenarnas
förhållanden i Finland och Sverige framgick att ett regelbundet
samarbete bl. a. i form av årliga möten etablerats mellan Finland och

Redog. 1977/78: 21

Sverige. Rådet beslöt därför på utskottets förslag att för sin del anse
rekommendationen slutbehandlad.

2.4.5. Social- och hälsovårdsfrågor

I sitt betänkande angående ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet noterade utskottet med tillfredsställelse att de nordiska
socialministermötena skulle komma att äga rum årligen, något som
borde innebära en ytterligare effektivisering av samarbetet på ministersidan.
Utskottet fann det vidare värdefullt att socialministrarna hållit
ett särskilt arbetsmöte för att behandla narkotikaproblemen. Utskottet
önskade en närmare redogörelse för de tänkbara konsekvenserna av de
nordiska ländernas anslutning till internationella socialförsäkringskonventioner,
särskilt Europarådets. Tidigare framfört önskemål om sammanslagning
av nordiska samarbetsorganet för drogforskning och
nämnden för alkoholforskning upprepades. Slutligen uttryckte utskottet
tillfredsställelse över att internordisk receptgiltighet införts 1977.

I ett medlemsförslag om nordisk insats för att minska tobaksrökningen
hade bl. a. Sture Palm, Gabriel Romanus och Anna-Greta Skantz
hemställt att rådet måtte 1) rekommendera Nordiska ministerrådet att
bygga upp ett nordiskt samarbete på tobaksupplysningsområdet i enlighet
med nordiska tobaksgruppens betänkande (NU 1975: 24) samt 2)
uppmana Nordiska ministerrådet att medverka till att samnordiskt arrangera
en fjärde världskonferens om rökning och hälsa.

Utskottet noterade med tillfredsställelse, att insikten om att tobaksrökningen
utgjorde ett viktigt folkhälsoproblem, i varje fall i några av
de nordiska länderna, lett till konkreta åtgärder. Utskottet hade noterat
att lagstiftning införts i de flesta nordiska länderna innehållande bestämmelser
mot tobaksreklam, mot försäljning av tobaksvaror till ungdom,
om varningstext etc., men konstaterade att det knappast i alla nordiska
länder fanns reella förutsättningar att lagstifta om rökförbud, reklamförbud
och varudeklarationer på cigarrettpaket. Det var därför
mest realistiskt att tillstyrka ett utbyggt nordiskt samarbete på tobaksupplysningsområdet.
Vidare fann utskottet det önskvärt att så stor del
av arbetet som möjligt inför den planerade världskonferensen om rökning
och hälsa 1979 gavs en samnordisk prägel. Ytterligare samnordiska
bidrag skulle enligt utskottet förstärka en samnordisk insats för att
fästa uppmärksamheten på riskerna med tobaksrökning.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 11) till
ministerrådet att 1) bygga upp ett nordiskt samarbete på tobaksupplysningsområdet
i enlighet med den nordiska tobaksgruppens betänkande
(NU 1975: 24), 2) undersöka formerna för nordisk medverkan vid arrangerandet
av den fjärde världskonferensen om rökning och hälsa

1979. Rekommendationen antogs med 49 röster mot 1.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Bertil Jonasson och Anna -

Redog. 1977/78: 21

Greta Skantz med hemställan att rådet måtte rekommendera ministerrådet
att igångsätta ett nordiskt samarbete i syfte att förhindra uppkomsten
av handikapp.

Utskottet instämde i förslagsställarnas uppfattning, att en arbetsgrupp
borde tillsättas. Till gruppen borde knytas forskare och annan sakkunskap
samt representanter för myndigheter och handikapporganisationer.
Gruppens huvuduppgift borde vara att utreda frågan om utveckling och
koordinering av förekommande registrering t. ex. av handikappregister,
födelsemeddelanden, register över miljögifter, läkemedelsregister inklusive
biverkningsregister för att härigenom skapa ett enhetligt nordiskt
register som kunde belysa orsakerna till handikapp hos barn. Utskottet
ville särskilt ta fasta på de möjligheter som fanns att förebygga miljöbetingade
handikapp genom att i tid sätta in stimulerande behandling.
Därför borde den föreslagna undersökningen omfatta frågan hur man i
större utsträckning skulle kunna engagera social, psykologisk och pedagogisk
expertis till uppsökande och förebyggande arbete och även dra
nytta av föräldrars erfarenhet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 13) till
ministerrådet 1) att låta utreda orsakerna till uppkomsten av handikapp
under barns tidigare utvecklingsskeden samt 2) att på grundval av denna
utredning dra upp riktlinjer för åtgärder för att förhindra uppkomsten
av handikapp. Rekommendationen antogs med 54 röster mot en.

Mot bakgrund av en framställning som behandlats av både trafikutskottet
och social- och miljöutskottet, ställde Bertil Jonasson en fråga
till ministerrådet huruvida man var uppmärksam på de problem som
tillämpningen av regler om avgifter m. m. för fordon kunde vålla handikappade
vid flyttning mellan nordiska länder samt angående vilka åtgärder
som kunde vidtas för att underlätta situationen. Av svaret framgick
att det anförda konkreta fallet torde bottna i att vederbörande ej
haft klart för sig de villkor som gällde för att avgiftsbefrielse skulle åtnjutas.
Bertil Jonasson framhöll nödvändigheten av att både myndigheter
och handikappade erhöll de upplysningar som behövdes för att undvika
de svårigheter som här förelåg.

I anslutning till berättelsen från Nordiska nämnden för alkoholforskning
hade en fråga ställts huruvida ministerrådet var berett att medverka
till att ett forskningsprojekt genomfördes för att klarlägga förhållandena
mellan samhällets intäkter från försäljningen av alkoholhaltiga
drycker och de kostnader som alkoholkonsumtionen vållade för
samhällsekonomin. I svaret hänvisades till pågående forskningsprojekt
i Finland, Norge och Sverige och ministerrådet ansåg ej att man utan
en utvärdering av dessa projekt kunde ta ställning till spörsmålet. Ministerrådet
skulle därför anmoda nämnden för alkoholforskning att
företa en utvärdering av metodfrågorna i detta sammanhang. Eric
Carlsson deltog i replikskiftet och framhöll att det var angeläget att

Redog. 1977/78: 21

utredningsresultaten fördes ut på sådant sätt att människorna blev klart
medvetna om de problem som följde med alkoholen. Politiska beslutsfattare
hade ett personligt ansvar för att medverka härtill.

Då utskottet ansåg att arbetet med den nordiska trygghetskonventionen
kunde följas inom ramen för ministerrådets program för nordiskt
samarbete på social- och hälsovårdsområdet, beslöt rådet på utskottets
förslag att anse rekommendation nr 9/1967 om komplettering
av 1955 års konvention om social trygghet för sin del slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 10/1969 angående gemensam
skeppsmedicinsk forskning framgick att ministerrådet inte ansåg
det ändamålsenligt att etablera en medicinsk specialitet på detta område.
Utskottet konstaterade därmed att syftet med rekommendationen
inte syntes möjligt att uppnå. På förslag av utskottet beslöt rådet anse
rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Utskottet fann på grundval av meddelandet om rekommendation
nr 16—1969 angående läkemedelssamarbete att syftet med rekommendationen
delvis uppnåtts. Då dessutom rådet fortsättningsvis kunde
följa frågan genom den årliga berättelsen om läkemedelssamarbete och
inom ramen för samarbetsprogrammet på social- och hälsovårdsområdet,
beslöt rådet på utskottets förslag anse rekommendationen för sin
del slutbehandlad.

Då nordisk receptgiltighet införts den 1 september 1977 beslöt rådet
på utskottets förslag att anse rekommendation nr 5/1971 angående
nordisk giltighet för recept för sin del slutbehandlad.

Utskottet konstaterade att rådet kunde följa utvecklingen på njurtransplantationsområdet
inom ramen för samarbetsprogrammet på social-
och hälsovårdsområdet och att samarbetet syntes väl etablerat.
Rådet beslöt på utskottets förslag att anse rekommendation nr 9/1973
angående permanent samarbete om njurtransplantationer för sin del
slutbehandlad.

2.4.6. Miljövårdsfrågor

Till social- och miljöutskottet hade hänvisats ett ministerrådsförslag
om program för nordiskt samarbete på miljövårdsområdet. Programmet
avses utgöra grunden för den projektorienterade delen av samarbetet
för skydd och vård av den yttre miljön inom delområden som vattenvård,
luftvård, bullerbekämpning, avfall och återvinning, produktkontroll,
naturvård och friluftsliv, naturresursfrågor, ekologisk kunskap
i samhällsplanering, miljövårdsforskning, miljö- och resursdata, miljövårdsutbildning
samt internationellt miljösamarbete.

Till förslaget hade fogats en preliminär åtgärdsförteckning. Under
arbetet med programmet hade det ämbetsmannakommittéförslag, som
legat som grund för det slutliga förslaget, dryftats vid överläggningar
mellan social- och miljöutskottet och ministerrådet — miljövårdsministrarna.

Redog. 1977/78: 21

I sitt betänkande noterade utskottet med tillfredsställelse att ministerrådet
tillmötesgått utskottets tidigare framförda önskemål om ett nordiskt
program för samarbete på miljövårdsområdet. Utskottet betonade
starkt betydelsen av den nordiska miljöskyddskonventionen, som det ansåg
vara en av de förnämsta landvinningarna inom nordiskt samarbete
under det senaste decenniet. Utskottet tog särskilt fasta på den del av
programförslaget som berörde internationellt arbete och ansåg, att ministerrådet
i programmet borde kunna uttala ett allmänt önskemål om ett
starkare samnordiskt uppträdande i internationella miljövårdsfrågor. I
detta sammanhang hänvisades till utskottets förslag till rekommendation
om en alleuropeisk miljöskyddskonvention (se nedan).

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 6) till ministerrådet
att anta ett program för samarbete på miljövårdsområdet i
enlighet med framlagt ministerrådsförslag samt att kontinuerligt och i
fortlöpande samverkan med Nordiska rådets organ vidareutveckla och
fördjupa det nordiska samarbetet på miljövårdsområdet. Rekommendationen
antogs med 45 röster mot 2.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Bertil Jonasson, Grethe Lundblad och
Rolf Sellgren hemställt om en rekommendation till de nordiska ländernas
regeringar att verka för en europeisk miljöskyddskonvention.

Utskottet instämde i förslagsställarnas bedömning, att de stora svavelnedfallen
över de nordiska länderna med bl. a. försurning av sjöarna
som följd hade sitt ursprung utanför Norden i de kontinentaleuropeiska
industriområdena. Bästa sättet att motverka svavelutsläpp över nordiskt
område med de miljöproblem dessa medförde torde därför vara att få
till stånd en alleuropeisk miljöskyddskonvention. Utskottet fann att som
en första åtgärd borde eftersträvas en europeisk konvention som begränsade
spridning av svaveldioxid över stora områden. Den gällande nordiska
miljöskyddskonventionen torde kunna utgöra en förebild i arbetet
att utveckla en europeisk miljöskyddskonvention. Utskottet noterade
med tillfredsställelse de insatser som redan gjordes av de nordiska länderna
inom ramen för FN:s ekonomiska Europakommission (ECE). Utskottet
fann en nordisk samverkan på europeiskt plan naturlig mot bakgrund
av de nordiska ländernas relativt ensartade miljölagstiftning och
likartade syn på värdet av att skydda natur och miljö.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 7) till de
nordiska ländernas regeringar att verka för utarbetande och antagande av
en europeisk miljöskyddskonvention. Rekommendationen antogs med 46
röster mot 2.

Ulla Ekelund, Gunnel Jonäng och Jan-Ivan Nilsson m. fl. hade i ett
medlemsförslag hemställt, att Nordiska rådet måtte rekommendera ministerrådet
att verka för utarbetande och antagande av en internationell
konvention till skydd för ozonskiktet samt att med hänsyn till klorfluormetanföreningarnas
farliga miljökonsekvenser kraftigt begränsa dessa
föreningars användning i Norden.

Redog. 1977/78: 21

Utskottet noterade, att industrin uttalat förståelse för att klorfluormetanföreningarna
kunde tänkas skada stratosfärens ozoninnehåll och att
industrin bedrev forskning för att ta fram ersättningsprodukter. Om resultaten
av undersökningar i USA och inom EG skulle komma att visa
påverkan på ozonskiktet, hade industrin förklarat sig beredd att stödja
åtgärder för att få till stånd en reduktion av de nämnda ämnena i
aerosolerna. Utskottet förordade att de nordiska regeringarna skulle utarbeta
enhetliga bestämmelser om förbud, som samtidigt skulle kunna
införas i Norden så snart det visade sig erforderligt. Önskvärdheten av
en internationell samordning av reglerna på miljöskyddsområdet talade
enligt utskottet för att man på nordiskt håll verkade för en sådan samordning
till skydd för ozonskiktet. Därför ansåg utskottet, att rådet redan
borde kunna rekommendera de nordiska regeringarna att verka för
en internationell konvention till skydd för ozonskiktet, i synnerhet som
arbete med en ny internationell konvention var tidskrävande och det
väntade resultatet av den internationella forskningen sannolikt skulle
ge stöd för en konvention.

På förslag av utskottet antog rådet två rekommendationer. I den första
(nr 8) rekommenderades Nordiska ministerrådet att tillsätta en arbetsgrupp
för att följa den internationella forskningen angående klorfluormetanföreningarnas
inverkan på ozonskiktet samt undersöka i vilken utsträckning
andra faktorer, t. ex. fossila bränslen, har skadlig inverkan på
ozonskiktet. Rekommendationen antogs med 55 röster mot en.

I den andra (nr 9) rekommenderades de nordiska ländernas regeringar
att verka för en internationell konvention till skydd för ozonskiktet. Rekommendationen
antogs med 53 röster mot 1.

Mot bakgrund av den s. k. Bravoolyckan i Nordsjön hade bl. a. Rolf
Sellgren och Rolf Wirtén hemställt, att Nordiska rådet måtte rekommendera
ministerrådet att utarbeta ett nordiskt program för att förbättra
beredskapen mot oljekatastrofer, innefattande dels inventering
och samordning av tillgängliga resurser för oljebekämpning och dels åtgärder
för att förbättra metoderna och resurserna för bekämpning av
oljeutsläpp.

Utskottet konstaterade bl. a., att både Nordsjö- och östersjöområdet
omfattades av internationella konventioner, som bl. a. avsåg åtgärder mot
oljeutsläpp, men att ingen av dessa konventioner avsåg så långtgående
åtgärder som medlemsförslaget. Vidare noterades att åtskilliga remissinstanser
— framför allt i Danmark och Norge — uttalat tveksamhet beträffande
ändamålsenligheten av ett samarbete på oljebekämpningens
område som enbart omfattade de nordiska länderna.

Utskottet noterade med tillfredsställelse, att ett nordiskt samarbete
kunnat igångsättas snabbt i samband med Bravoolyckan och förutsatte,
att myndigheterna i de nordiska länderna skulle vidareutveckla sitt samarbete
med utgångspunkt från erfarenheterna vid detta tillfälle.

Redog. 1977/78: 21

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något i anledning
av medlemsförslaget.

Mot bakgrund av ministerrådets förslag till program på miljövårdsområdet
och det däri ingående projektet avseende metoder för analys
och mätning av luftföroreningar, som pågår sedan 1975, beslöt rådet på
utskottets förslag att anse rekommendation nr 3/1972 om åtgärder mot
vissa luftföroreningar för sin del slutbehandlad.

2.4.7. Jämställdhetsfrågor

Till social- och miljöutskottet hade hänvisats ett ministerrådsförslag
om handlingsprogram för nordiskt samarbete i jämställdhetsfrågor. Utskottet,
som tidigare efterlyst ett program för jämställdhetsfrågor från
ministerrådet, anslöt sig i likhet med arbetsmarknadens parter, som erhållit
förslaget på remiss, till syftet med handlingsprogrammet. Detta är
att skapa möjligheter för styrning av ministerrådets verksamhet i jämställdhetsfrågor,
att fastlägga vissa övergripande principer för detta arbete
samt att få till stånd en programförklaring utåt. Utskottet ansåg det
emellertid som en brist att någon åtgärdsförteckning ej fogats till ministerrådsförslaget.
Utskottet noterade att informationsutväxling och koordinering
stod i förgrunden bland de konkreta insatser, som var nödvändiga
för att förverkliga handlingsprogrammet. Detta fann utskottet i och
för sig naturligt för en verksamhet som befann sig på begynnelsestadiet
men det borde inte på sikt utesluta samverkan i projektform när så ansågs
ändamålsenligt.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till ministerrådet
1) att fastställa ett handlingsprogram för nordiskt samarbete
i jämställdhetsfrågor i enlighet med framlagt ministerrådsförslag samt

2) att efter samråd med Nordiska rådets social- och miljöutskott låta utarbeta
en förteckning över de konkreta åtgärder som handlingsprogrammet
föranleder. Rekommendationen antogs med 50 röster mot 2.

Mot bakgrund av att uppföljning av frågan om rättsligt skydd för
mäns och kvinnors lika rättigheter torde kunna ske i samband med ministerrådets
ovannämnda program beslöt rådet att anse rekommendation
nr 7/1975 i detta ämne för sin del slutbehandlad.

Då en utredning framlagts i enlighet med punkt 1 i rådets rekommendation
nr 1/1973 om försörjarbegreppets utformning som avsåg en
genomgång av de nordiska ländernas rättsregler i syfte att avlägsna sådana
bestämmelser som ledde till olika behandling av män och kvinnor
i försörjningshänseende, beslöt rådet att anse denna rekommendation i
vad avsåg punkt 1 för sin del slutbehandlad.

2.4.8. Övrigt

I ett medlemsförslag hade bl. a. Per Olof Sundman hemställt, att
rådet skulle rekommendera regeringarna i Norge och Sverige att efter
beslut härom i Danmark införa sommartid enligt enhetliga regler.

Redog. 1977/78: 21

I avsaknad av fullständigt remissmaterial hade utskottet inte ansett
det möjligt att slutbehandla medlemsförslaget och anmälde att det önskade
fortsätta sin behandling av medlemsförslaget.

2.5. Saker förberedda av trafikutskottet

2.5.1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

trafikutskottet hade hänvisats ministerrådets berättelse rörande
det nordiska samarbetet (C 1) Kapitel I: Det nordiska samarbetet —
ministerrådets verksamhet, i berörda delar, kapitel VII: Miljövårdssamarbete,
i berörda delar, kapitel XIII: Samarbete om transport, kommunikationer
och trafiksäkerhet, kapitel XIV: Samarbete i turistfrågor,
kapitel XVII: Organisatoriska förhållanden, i berörda delar, samt berättelse
från Nordiska trafiksäkerhetsrådet.

En redovisning av utskottets synpunkter på de olika avsnitten lämnas
nedan under avsnitten trafiksäkerhet, mellanriksförbindelser och flygtrafik.

På förslag av utskottet antog rådet ett yttrande (nr 6) vari bl. a. uttalades,
att ministerrådet borde påskynda förberedelserna för tvärgående
flygförbindelser på Nordkalotten, snarast möjligt besluta vilka turer
som skall upprättas, fastställa datum för starten av turerna och ge omfattande
information till allmänheten om dessa flygförbindelser. Regeringarna
i Norge och Sverige anmodades att så snart som möjligt ta
ställning till de förslag som framlagts i utredningen om godstrafiken på
Trondheimsleden. Vidare uttalade rådet, att ministerrådet borde påskynda
arbetet rörande fartygsförbindelser mellan Island, Färöarna och
övriga Norden. Vidare lade rådet vikt vid att arbetet med harmoniseringen
av de nordiska ländernas statistik på trafik- och turistområdena
genomfördes snarast möjligt. Arbetet rörande nordisk giltighet för körkort
borde påskyndas. Vidare uppmanades ministerrådet att arbeta för
genomförande av det förslag som framförts i Nordiska trafiksäkerhetsrådets
rapport nr 13 ”Motorcyklar och mopeder — trafiksäkerhet och
konstruktion”. Yttrandet antogs med 54 röster mot 2. Två medlemmar
avstod från att rösta.

2.5.2. Ministerrådsförslag om program för Nordiska ministerrådet

Till trafikutskottet hade hänvisats ett ministerrådsförslag om program
för Nordiska ministerrådet i de delar som berörde trafikutskottet. I
ministerrådsförslaget hade hemställts om Nordiska rådets yttrande över
ett programförslag för ministerrådet, benämnt ”Människan och resurserna
i Norden”.

Utskottet noterade i sitt betänkande, att samarbetet på trafiksektorn
inte omfattades av något särskilt kapitel i programmet. Utskottet anför -

Redog. 1977/78: 21

de som sin uppfattning, att transportavtalet borde nämnas i programmet
med tanke på att det var det nordiska trafiksamarbetets grundläggande
dokument. På förslag av utskottet antog rådet ett yttrande (nr 2),
enligt vilket ministerrådet vid fastställandet av programmet bl. a. borde
sammanföra trafikfrågorna under en rubrik, inklusive de sjöfartsfrågor
som kunde hänföras till utskottet. Energifrågornas förhållande till olika
transportlösningar borde utredas. Vidare borde trafikmiljön i vid bemärkelse
ses i relation till olika alternativ i samhällsplaneringen. Samhälls-
och trafikplaneringen borde främja individens frihet att välja
arbetsplats och måste även ta hänsyn till handikappade, barn och äldre.
Yttrandet antogs med 58 röster mot 2.

2.5.3. Turism

Till trafikutskottet hade hänvisats ett ministerrådsförslag om program
för nordiskt samarbete på turistområdet. Programmet innehöll förslag
angående bl. a. informationsutbyte, arbetsfördelning och gemensamma
projekt för att främja internordiskt resande. Målet var att öka tillgången
på turisttjänster för nordbor i andra nordiska länder och att informera
och intressera medborgarna för turism i sina grannländer. Vidare pekades
på turistorganisationernas kampanj ”Norden nu” och en utredning
om åtgärder för förbättrad ledarutbildning inom hotell- och restaurangbranschen.

Trafikutskottet underströk i sitt betänkande, att de sociala aspekterna
på turismen ytterligare borde framhävas i programmet. Turismen
borde sålunda utformas så att den kunde ge den enskilda människans
tillvaro ett värdefullt innehåll. Målsättningen borde bland annat vara
att erbjuda de breda folkgrupperna rekreations- och resealtemativ, som
motsvarade deras ekonomiska möjligheter. Vad speciellt gällde den
organisatoriska uppbyggnaden framhöll utskottet att en särskild ämbetsmannakommitté
för turismen borde inrättas under Nordiska ministerrådet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till ministerrådet
(nr 1) att antaga ett program för nordiskt samarbete på turistområdet
i enlighet med framlagt ministerrådsförslag samt att kontinuerligt
och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets organ vidareutveckla
och fördjupa det nordiska samarbetet på turistområdet. Rekommendationen
antogs med 54 röster mot 2. På förslag av utskottet,
som hänvisade till det nu framlagda ministerrådsförslaget om turistsamarbete,
beslöt rådet att anse rekommendation nr 1/1976 angående
nordiskt handlingsprogram för turistsamarbete för sin del slutbehandlad.

2.5.4. Trafiksäkerhet

I anslutning till ministerrådets berättelse rörande det nordiska sam -

Redog. 1977/78: 21

arbetet noterade utskottet bl. a. att ny trafiklagstiftning införts i Danmark
respektive väntades bli införd i Finland och Norge i enlighet med
förslag från Nordiska kommittén för vägtrafiklagstiftning.

Mot bakgrund av att bestämmelserna om användande av terränggående
motorfordon skärpts i Finland, Norge och Sverige och att ytterligare
harmonisering inte torde krävas beslöt rådet på utskottets förslag
att anse rekommendation nr 26/1973 angående likartade bestämmelser
om terränggående motorfordon för sin del slutbehandlad.

Då en utredning framlagts om märkning av mediciner och andra bedövande
medel som kunde utgöra en trafikfara ansåg utskottet att syftet
med rekommendation nr 9/1974 i detta ämne vara uppfyllt. På förslag
av utskottet beslöt rådet att anse rekommendationen för sin del
slutbehandlad.

2.5.5. Mellanriksförbindelser

I anslutning till ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
noterade utskottet med tillfredsställelse att vägen Kiruna—
Narvik börjat byggas. Vidare noterades, att en preliminär rapport framlagts
om trafikförbindelserna mellan Island, Färöarna och det övriga
Norden men att man inte kunnat dra några definitiva slutsatser på
grundval av rapporten. Trafikutskottet ansåg allmänt, att det gick för
lång tid mellan initiativ och konkreta slutsatser i den nordiska sakbehandlingen.

Mot bakgrund av att frågan om fasta förbindelser över öresund utgjort
ett av de viktigaste ärendena på Nordiska rådets dagordning under
flera sessioner och att de delegationer som tillsatts av de danska och
svenska trafikministrarna väntades publicera sin rapport i april 1978
ställde Sven Mellqvist en fråga till Danmarks och Sveriges regeringar
angående vilka upplysningar regeringarna kunde ge rådet angående slutsatserna
i rapporten.

Av svaret framgick, att inga upplysningar kunde lämnas innan rapporten
överlämnats. Sven Mellqvist uttryckte med instämmande av Ingrid
Sundberg förhoppningen, att regeringarna snarast efter rapportens
färdigställande och erforderliga förhandlingar skulle kunna lägga fram
konkreta förslag.

Då av meddelandet om rekommendationen nr 4/1971 angående en
mellanriksväg mellan Virtaniemi och Tjaerebukten framgick, att vägen
Kaamanen—Sevettijärvi—Neiden getts prioritet när det gällde att förbättra
förbindelserna mellan Ivalo och Kirkenes, ansåg trafikutskottet
att syftet med rekommendationen delvis uppnåtts. På förslag av utskottet
beslöt rådet att anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

2.5.6. Flygtrafik

I anslutning till avsnittet i ministerrådets berättelse rörande det nor -

Redog. 1977/78: 21

diska samarbetet om tvärgående flygförbindelser mellan de nordliga delarna
av Finland, Norge och Sverige noterade utskottet att det bl. a. av
finansiella skäl inte skulle bli möjligt att öppna flygförbindelserna under

1978. Utskottet beklagade förseningen och förutsatte att flygningarna
kunde igångsättas senast våren 1979. Regeringarna borde så snart som
möjligt avgöra vilka sträckningar som skulle trafikeras.

Mot bakgrund härav ställdes i anslutning till meddelande om rekommendation
nr 28/1973 om flygförbindelserna mellan de nordliga delarna
av Norge, Sverige och Finland en fråga till ministerrådet, huruvida
någon tidtabell fastställts för förverkligandet av den projekterade tvärgående
fiyglinjen på Nordkalotten samt huruvida ministerrådet hade för
avsikt att vidta åtgärder för att förhindra att flygförbindelserna mellan
Finland och Sverige över Kvarken nedlades. Av svaret framgick bl. a.,
att planeringen av tvärgående förbindelser pågick samt att Finnair torde
bibehålla Kvarkenlinjen enligt sommartidtabellen 1978. Statsrådet Turesson
utfäste sig att med SAS ta upp frågan om en tvärgående SASförbindelse
på Nordkalotten.

Av meddelandet om rekommendation nr 9/1972 angående flygtrafiken
mellan Åland och Stockholmsområdet framgick, att formella hinder
inte fanns för en sänkning av landnings- och passageraravgifterna. Med
hänvisning härtill ställdes en fråga till ministerrådet, huruvida ministerrådet
var redo att snarast vidtaga sådana åtgärder att förutsättningar
skapades för förbättrade och billigare flygförbindelser mellan Åland och
Stockholmsområdet. Av svaret framgick, att regeringarna ej ansåg det
finnas grund för ytterligare lättnader för ifrågavarande linje. Det påpekades,
att flygförbindelsema Mariehamn—Stockholm gick med stora
förluster trots den lägre passageraravgiften i Finland.

2.5.7. Nordisk centralhamn

I ett medlemsförslag hade bl. a. Eric Carlsson, Rolf Sellgren och Rolf
Wirtén hemställt, att Nordiska rådet måtte föreslå Nordiska ministerrådet
att låta företa en utredning om den lämpligaste hamnstrukturen i
Norden med hänsyn till den transoceana trafiken och därvid särskilt beakta
frågan om en nordisk centralhamn för containertrafik.

Trafikutskottet anförde i sitt betänkande bl. a. att en nordisk containerhamn
för den transoceana trafiken skulle kunna ha vissa fördelar
för nordisk sjöfart. Samtidigt var utskottet uppmärksamt på att nuvarande
hamnstruktur hade vissa fördelar framför en nordisk storhamn. En
nordisk storhamn skulle bättre kunna konkurrera med kontinenthamnarna
när det gällde turtäthet, samtidigt som hamnanläggningar skulle
kunna utnyttjas mera rationellt då lastunderlaget i Norden var förhållandevis
begränsat. Å andra sidan betydde flera hamnar större valmöjligheter
för befraktaren. Trafikutskottet var uppmärksamt på att utvecklingen
runt om i världen, också i Norden, gått mot färre och större

Redog. 1977/78: 21

containerhamnar. Utskottet hade vid besök i Göteborgs hamn orienterats
om hamnens investeringsplaner. Hamnens ansökan om lån från Nordiska
investeringsbanken hade beviljats. Utskottet hänvisade bl. a. till att
det i flera nordiska länder pågår omfattande nationella hamnplaneringar.
På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något i
anledning av medlemsförslaget.

2.5.8. Övrigt

De handikappades trafikproblem hade tagits upp i ett medlemsförslag
av bl. a. Eric Carlsson, vari hemställdes om en rekommendation till
ministerrådet att låta undersöka möjligheterna för att genom gemensamma
nordiska normer och samordnat forsknings- och utvecklingsarbete
anpassa kollektivtrafiken till de handikappades behov.

Utskottet hänvisade till att nationella utredningar företagits rörande
de handikappade och kollektivtrafiken. Dessa nationella utredningar
kunde vara utgångspunkt för en del projekt som med fördel kunde genomföras
på nordisk bas. Ett nordiskt samarbete på området skulle bidra
till ett bättre utnyttjande av resurserna, större spridning av resultaten
och snabbare genomförande av nödvändiga åtgärder.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 4) till ministerrådet
att ställa nödvändiga resurser till förfogande för att snabbt
genomföra och utbygga det utredningsarbete som Nordiska ämbetsmannakommittén
för transportfrågor tagit initiativ till rörande möjligheterna
att anpassa kollektivtrafiken i högre grad än hittills till de handikappades
behov samt att på detta underlag arbeta för att gemensamma nordiska
normer infördes på området så snart som möjligt. Rekommendationen
antogs med 58 röster mot 2.

2.6. Saker förberedda av ekonomiska utskottet

2.6.1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

ekonomiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel I: Det nordiska
samarbetet — ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel VIII:
Handels- och valutapolitiskt samarbete, kapitel IX: Industri- och energipolitiskt
samarbete, kapitel X: Samarbete inom byggsektorn, kapitel
XI: Regionalpolitisk! samarbete, kapitel XII: Samarbete i konsumentfrågor
och kapitel XV: Samarbete ifråga om bistånd till utvecklingsländer.

I sitt förslag till yttrande instämde utskottet i statsministrarnas uttalande
den 9 december 1977 om att de nordiska länderna genom gemensamma
åtgärder på längre sikt kunde bidra till en bättre ekonomisk situation
i de enskilda länderna. Nära kontakt borde därför hållas vid ut -

Redog. 1977/78: 21

formning av ländernas ekonomiska politik. Utskottet ansåg det betydelsefullt
att de förhandlingar om energi- och industrifrågor som under de
två senaste åren ägt rum mellan Norge och de andra nordiska länderna
så snart som möjligt ledde till konkreta resultat.

Utskottet föreslog att ministerrådet skulle följa utvecklingen inom den
nordiska samhandeln i syfte att medverka till en utvidgning av denna.
Vidare ansåg utskottet det betydelsefullt att de nordiska länderna samarbetade
om exportfrämjande åtgärder och att det nuvarande samarbetet
på det handels- och valutapolitiska området fortsatte i syfte att samordna
ländernas förberedelser och ståndpunkter i internationella fora.

Utskottet hade inte någon invändning mot Nordiska industrifondens
förslag rörande verksamheten för den kommande femårsperioden och
tillstyrkte att fonden infördes på ministerrådets allmänna budget för

1979. Fonden borde erhålla ökade anslag under kommande femårsperiod.

Betydelsen av en ökad integration av den nordiska marknaden underströks
liksom betydelsen av det regionalpolitiska samarbetet. Det noterades
också, att ett förslag till handlingsprogram för samarbetet på konsumentområdet
skulle utarbetas under 1978.

Utskottet konstaterade vidare, att de gemensamma nordiska biståndsinsatserna
under 1977 hade hållit sig på samma relativa nivå som föregående
år. Beträffande de multinationella biståndsfrågorna fästes vikt
vid att de nordiska länderna i största möjliga utsträckning nådde fram
till gemensamma nordiska synpunkter och beslut. Yttrandet (nr 9) antogs
med 57 röster mot 2.

I anslutning till ministerrådets berättelse behandlade utskottet meddelandena
om rekommendation nr 2/1977 angående avtal om kommunalt
samarbete över de nordiska riksgränserna och nr 4/1977 angående
handlingsprogram inom byggsektorn. Utskottet noterade, att ett avtal
om kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna hade undertecknats
av ländernas samarbetsministrar i maj 1977 och att ett nytt
handlingsprogram för samarbete inom byggsektorn hade antagits. Rekommendationernas
syfte hade uppnåtts i båda fallen. På utskottets förslag
belöt rådet för sin del anse rekommendationerna slutbehandlade.

2.6.2. Program för Nordiska ministerrådet

Till ekonomiska utskottet hade hänvisats ministerrådsförslag om program
för Nordiska ministerrådet i de delar som berörde ekonomiska
utskottet. I förslaget hemställdes om Nordiska rådets yttrande över ett
programförslag för Nordiska ministerrådet, benämnt ”Människan och
resurserna i Norden”.

I sitt förslag till yttrande över ministerrådsförslaget framhöll utskottet
att ministerrådet vid fastställande av programmet borde ta hänsyn till
följande. Ökat samråd borde äga rum om den ekonomiska politiken för
att tillförsäkra alla människor ett tryggt och meningsfullt arbete. Dis -

Redog. 1977/78: 21

kussionerna om ett utvidgat energi- och industriarbete borde snarast
leda fram till resultat. Utskottet efterlyste det aviserade förslaget om
ett intensifierat samarbete om bättre utnyttjande av råvaror och resurser.

Nordiska industrifondens utveckling borde tillmätas stor betydelse
i arbetet med mer effektivt utnyttjande av nordiska resurser för teknologi
och industriell utveckling. Detta kunde ske bl. a. genom finansiering
av projekt som har industriellt intresse för flera nordiska länder.
Utskottet ansåg också att samarbetet om biståndsverksamhet och en ny
ekonomisk världsordning borde utvecklas vidare för att skapa en utjämning
mellan industriländer och utvecklingsländer. Betydelsen av det
nordiska samarbetet i internationella organisationer underströks. Detta
samarbete borde om möjligt intensifieras. Yttrandet (nr 1) antogs med
55 röster mot 3.

2.6.3. Resursfrågor

I ett medlemsförslag om nordisk gemensam insats för återvinning av
avfall och återanvändning av resurser hade bl. a. Bertil Jonasson, KjellOlof
Feldt, Anna-Greta Skantz och Rolf Wirtén föreslagit en rekommendation
till ministerrådet att utarbeta en plan för en gemensam nordisk
insats för hantering och återvinning av avfall och återanvändning
av resurser.

Utskottet konstaterade att undersökningar pågick i många länder för
att finna lösningar på de många problem som var förenade med återvinning
av avfall och återanvändning av resurser. Det pekades på arbetet
inom ECE, OECD och WHO. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse
att de nordiska länderna deltar i detta arbete, vilket inte
kunde anses utgöra något hinder för ett närmare nordiskt samarbete.
Enligt utskottets mening var det naturligt att föra in avfallsfrågorna i
diskussionen på ett mera systematiskt sätt än tidigare som en uppföljning
av den nordiska miljöskyddskonventionen och som ett led i det
vidare arbetet med de planer som Nordiska råvaru- och resursutredningen
borde ge upphov till. En arbetsgrupp under Nordiska ämbetsmannakommittén
för miljö vårdsfrågor skulle under 1977 lägga fram
en rapport med förslag till gemensamma nordiska åtgärder rörande avfallsåtervinning.
Utskottet fann det ändamålsenligt med en kartläggning
av vilka problem som med fördel kunde lösas i nordiskt samarbete på
ifrågavarande områden, innan ställning togs till den konkreta planen
för en gemensam nordisk insats. På förslag av utskottet antog rådet en
rekommendation (nr 15) till ministerrådet att utarbeta en plan för en
gemensam nordisk insats, som väsentligen borde kunna bygga på existerande
forsknings- och planläggningsresurser, för hantering och återvinning
av avfall och återanvändning av resurser. Rekommendationen antogs
med 60 röster.

Redog. 1977/78: 21

2.6.4. U-landsfrågor

Ett medlemsförslag hade väckts om en tioårsplan för utveckling av
fiskeprodukter för u-ländernas behov. I förslaget hemställdes om en
rekommendation till ministerrådet att förbereda en tioårsplan för utveckling
och tillverkning av fiskeprodukter med speciell inriktning på
utvecklingsländernas behov.

Utskottet ansåg det viktigt att notera, att en stor del av världens
outnyttjade fiskeresurser torde finnas utanför ett antal utvecklingsländers
kuster. En central uppgift borde därför vara att satsa på åtgärder
som kunde bidra till att dessa länder själva i större utsträckning än hittills
fick möjlighet att utnyttja sina egna resurser. Detta kunde enligt
utskottet bl. a. ske genom att de nordiska länderna förmedlade kunskaper
och information om fiskeriteknik, om existerande produktionsteknik
och om resultaten av nordisk forskning och produktutveckling. Mot bakgrund
av att det tar tid att nå resultat av en sådan kunskaps- och informationsöverföring
borde planläggningen också inriktas på utvecklingsländernas
aktuella behov av nya och bättre näringsmedel. Det ansågs ändamålsenligt
att lägga huvudvikten på fisk och fiskeprodukter som är kända
i utvecklingsländerna, och på nya produkter som kan anpassas till de
olika utvecklingsländernas matvanor och övriga traditioner.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 14) till
ministerrådet att förbereda en plan för a) överföring av kunskaper och
teknik till utvecklingsländerna för bättre utnyttjande av havets resurser
och b) utveckling och tillverkning av nordiska fiskeprodukter med sikte
på utvecklingsländernas aktuella behov. Rekommendationen antogs med
51 röster.

2.6.5. Konjunkturpolitik

I ett medlemsförslag om gemensamma nordiska åtgärder mot arbetslöshet
och inflation hemställdes att rådet måtte rekommendera ministerrådet
att samordna de nordiska myndigheternas åtgärder mot arbetslöshet
och inflation i syfte att uppnå full sysselsättning och stabilt penningvärde.

Utskottet ansåg att de nordiska ländernas stabiliseringspolitik i hög
grad var beroende av den politik som fördes i de stora icke-nordiska
länderna. Isolerade nordiska åtgärder för att bekämpa arbetslöshet och
prisstegring kunde knappast få särskilt stor genomslagskraft. Utskottet
hänvisade till det omfattande ekonomiska samarbete mellan industriländerna,
som försiggår i internationella organisationer som t. ex.
OECD, EFTA och IMF. Vidare pekades på de kontakter som hålls
mellan de nordiska länderna på såväl regeringsnivå som på expertnivå.
Enligt utskottets mening visade de senaste årens erfarenheter att man
genom att utnyttja dessa organ kunde uppnå en viss grad av samord -

Redog. 1977/78: 21

ning av den ekonomiska politiken i Norden. Förslagets intentioner borde
kunna tillvaratas bl. a. vid genomförandet av det nordiska handlingsprogrammet
för Nordiska ministerrådet och det nordiska handlingsprogrammet
på arbetsmarknadsområdet.

Medlemsförslaget avstyrktes således av utskottet. Mot utskottets förslag
reserverade sig en färöisk medlem till förmån för en rekommendation
till ministerrådet i enlighet med medlemsförslaget.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget. Utskottets förslag godkändes med 48
röster mot 2.

2.6.6. Nordiska investeringsbanken

Ekonomiska utskottet hade också behandlat berättelse från Nordiska
investeringsbanken (NIB) rörande bankens verksamhet 1 juni 1976—
31 december 1977. I sitt betänkande över berättelsen konstaterade utskottet
att utlåningsverksamheten skulle komma att fördelas på två
huvudtyper, nämligen till investeringslån i Norden och till exportkrediter.
Exportfinansieringen antogs få mindre omfattning än investeringslånen.
Såvitt gällde exportkrediterna förutsattes att banken som
regel ville ta sikte på ett nära samarbete med de berörda ländernas regionala
exportkreditinstitutioner eller med andra banker, då de föreliggande
projekten syntes omfatta mycket stora kreditbelopp per projekt.
Utskottet uppehöll sig särskilt vid det lån som i november 1977
lämnats till hamnmyndigheterna i Göteborg för finansiering av utbyggnaden
av en storhamn för containertrafik. Inom utskottet hade uttalats
tveksamhet huruvida detta lån var ett naturligt engagemang för banken.
Utskottet pekade i detta sammanhang på att det gällde ett begränsat lån
och att styrelsen i banken inte hade tagit ståndpunkt till Göteborgs
hamn som en nordisk storhamn. Enligt utskottets uppfattning fanns det
med denna behandling av lånefrågan fortsatt möjlighet för prövning av
hamnutbyggnaden i Norden på sådant sätt att olika länders behov kunde
tillgodoses. Hänsyn härtill borde tas vid prövning av Investeringsbankens
fortsatta engagemang i det nu aktuella projektet.

Till utskottets betänkande hade särskilda uttalanden gjorts. I båda
kritiserades bankens lån till Göteborgs hamn. En utbyggnad av hamnen
kunde inte anses vara av nordiskt intresse, vilket var en förutsättning
enligt statuterna för Investeringsbanken för att ge lån. Det ansågs att
begreppet ”av nordiskt intresse” tolkats så vidsträckt att den avgränsningen
av verksamheten, som det vid bankens upprättande lades särskilt
stor vikt vid, förlorade sin naturliga betydelse. Det ansågs vidare,
att efter bankens första år stod det klart, att utlåningsaktiviteten på så
gott som alla fält konkurrerade med affärsbankerna och stod således
klart i strid mot de förutsättningar som stipuleras för bankens verksamhet.

Redog. 1977/78: 21

Frågan om Investeringsbankens utlåningsverksamhet och framför allt
lånet till Göteborgs hamn föranledde en omfattande debatt såväl under
generaldebatten som vid behandlingen av betänkandet över berättelsen.
Särskilt från danskt och norskt håll framfördes kritiska synpunkter.

3 Litteratur- och musikpriset

Vid en ceremoni den 19 februari 1978 i Oslo Konserthus utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för år 1978 till den norske författaren
Kjartan Flögstad och rådets musikpris för 1978 till den finländske kompositören
Aulis Sallinen.

Redog. 1977/78: 21

Bilaga

Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska rådets
26:e session

REKOMMENDATIONER

Nr 1. Program för nordiskt samarbete på turistområdet

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att antaga ett
program för nordiskt samarbete på turistområdet i enlighet med framlagt
ministerrådsförslag samt att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan
med Nordiska rådets organ vidareutveckla och fördjupa det
nordiska samarbetet på turistområdet.

Nr 2. Samnordisk utbildning av lärare för dövblinda
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att lägga fram
förslag till samnordisk utbildning av lärare för dövblinda.

Nr 3. Högre skoglig utbildning
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna att skapa
förutsättningar för ett utvidgat nordiskt samarbete kring högre skoglig
utbildning.

Nr 4. Kollektivtrafiken och de handikappades behov

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd å stille npdvendige ressurser
til rådighet for hurtig gjennomfpring og utbygging av det utredningsarbeid
som Nordisk embetsmannskomité for transportspprsmål har
initiert vedrprende mulighetene for å tilpasse kollektivtrafikken i hpyere
grad enn hittil til de handikappedes behov samt på dette grunnlag å
arbeide for at felles nordiske normer innfpres på området så snart som
mulig.

Nr 5. Handlingsprogram för nordiskt samarbete i jämställdhetsfrågor
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att fastställa ett handlingsprogram för nordiskt samarbete i jämställdhetsfrågor
i enlighet med framlagt ministerrådsförslag samt

2. att efter samråd med Nordiska rådets social- och miljöutskott låta
utarbeta en förteckning över de konkreta åtgärder som handlingsprogrammet
föranleder.

Nr 6. Program för nordiskt samarbete på miljövårdsområdet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att antaga ett
program för samarbete på miljövårdsområdet i enlighet med framlagt

Redog. 1977/78: 21

ministerrådsförslag samt att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan
med Nordiska rådets organ vidareutveckla och fördjupa det nordiska
samarbetet på miljövårdsområdet.

Nr 7. Europeisk miljöskyddskonvention

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
verka för utarbetande och antagande av en europeisk miljöskyddskonvention.

Nr 8. Forskning om skydd för ozonskiktet
Nordiska rådet rekommenderar

Nordiska ministerrådet att tillsätta en arbetsgrupp för att följa den
internationella forskningen angående klorfluormetanföreningarnas inverkan
på ozonskiktet samt undersöka i vilken utsträckning andra faktorer,
t. ex. fossila bränslen, har skadlig inverkan på ozonskiktet.

Nr 9. Konvention till skydd för ozonskiktet
Nordiska rådet rekommenderar

de nordiska ländernas regeringar att verka för en internationell konvention
till skydd för ozonskiktet.

Nr 10. Förbättrad hälsovård för jordbruksbefolkningen

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta
gemensamma riktlinjer för åtgärder för att förbättra arbetsmiljö, hälsovård
och rehabilitering för de i jordbruket sysselsatta i Norden.

Nr 11. Samverkan om tobaksupplysning

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att

1. bygga upp ett nordiskt samarbete på tobaksupplysningsområdet i
enlighet med den nordiska tobaksgruppens betänkande (NU 1975: 24),

2. undersöka formerna för nordisk medverkan vid arrangerandet av
den fjärde världskonferensen om rökning och hälsa 1979.

Nr 12. Internationell konvention om arbetstiden

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
verka för att frågan om en ny internationell konvention om arbetstiden
aktualiseras inom ILO.

Nr 13. Åtgärder mot uppkomsten av handikapp

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att låta utreda orsakerna till uppkomsten av handikapp under
barns tidiga utvecklingsskeden samt

2. att på grundval av denna utredning dra upp riktlinjer för åtgärder
för att förhindra uppkomsten av handikapp.

Redog. 1977/78: 21

Nr 14. Utveckling av fiskeprodukter för u-ländernas behov

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å forberede en
plan for

a) overfpring av kunnskaper og teknikk til utviklingslandene for
bedre utnyttelse av havets ressurser,

b) utvikling og tilvirkning av nordiske fiskeprodukter med sikte på
utviklingslandenes aktuelle behov.

Nr 15. Återvinning av avfall och återanvändning av resurser

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utarbeide en
plan for en felles nordisk innsats som i det vesentlige bör kunne bygge
på eksisterende forsknings- og planleggingsresurser for hantering og
gj envinning av avfall og gjenbruk av ressurser.

Redog. 1977/78: 21

YTTRANDEN

Nordiska rådets yttranden över ministerrådsförslag om program för
Nordiska ministerrådet:

Nr 1.

Ved Ministerrådets fastsettelse av programmet bpr hensyn tas til:

a) 0ket samråd b0r finne sted om den 0konomiske politikken med
sikte på å sikre alle mennesker et trygt og meningsfyllt arbeid.

b) Det legges vekt på at dr0ftingene om et utvidet energi- og industrisamarbeid
bringes fram til et snarlig resultat.

c) De annonserte förslag vedr0rende dypere samarbeid om bedre utnyttelser
av råvarer- og ressurser impteses. Med hensyn til gjenvinning
av avfall vises til 0konomisk utvalgs betenkning om medlemsforslag
A 509/e.

d) Nordisk fond för teknologi og industriell utvikling b0r tillegges
stor betydning i arbeidet med en mer effektiv utnyttelse av nordiske
ressurser for teknologi og industriell utvikling bl. a. ved åt stptte finansieringen
av prosjekter som har industriell interesse i flere nordiske land.

e) Samarbeidet når det gj elder bistandsvirksomhet og en ny 0konomisk
verdensordning b0r utvikles videre med sikte på en utjevning
mellom industriland og utviklingsland.

f) Det nordiske samarbeid i internasjonale organisasjoner har stor
betydning for de nordiske lands muligheter för å påvirke disse organisasjoners
virksomhet og b0r om mulig intensiveres.

(ekonomiska utskottet)

Nr 2.

Vid ministerrådets fastställande av programmet bör hänsyn tas till
bl. a. följande punkter:

1. Trafikfrågorna bör i ministerrådets program sammanföras under
en rubrik inklusive de sjöfartsfrågor som kan hänföras till utskottet.

2. Energifrågornas förhållande till olika transportlösningar bör utredas.

3. Trafikmiljön i vid bemärkelse bör ses i relation till olika alternativ
i samhällsplaneringen.

4. Samhälls- och trafikplaneringen bör främja individens frihet att
välja arbetsplats.

5. Samhälls- och trafikplaneringen måste även ta hänsyn till de handikappade.

6. Samhälls- och trafikplaneringen måste också ta hänsyn till barn
och äldre. (trafikutskottet)

Redog. 1977/78: 21

Nr 3.

Nordiska rådet uppmanar Nordiska ministerrådet att vid fastställandet
av det samlade programmet för ministerrådets verksamhet ta hänsyn till
följande:

1. I det nordiska utbildningssamarbetet bör mot bakgrund av den stora
ungdomsarbetslösheten särskild vikt läggas vid de 16—19-årigas utbildning.

2. Ett samlat handlingsprogram för förbättrad språkförståelse i Norden
och i det nordiska samarbetet bör snarast föreläggas Nordiska rådet.

3. Ett ministerrådsförslag om utvidgat nordiskt radio- och TV-samarbete
bör föreläggas Nordiska rådet.

4. De nordiska folkrörelserna bör beredas möjlighet till fast medverkan
i det nordiska kultursamarbetet. Därvid bör särskild vikt läggas vid
ungdomssamarbete.

(kulturutskottet)

Nr 4.

Vid ministerrådets fastställande av programmet bör hänsyn tas till följande
punkter:

1. Ett program för nordiskt samarbete i syfte att komma till rätta med
ungdomsarbetslösheten bör utarbetas i skyndsam ordning.

2. Förutsättningarna för en harmonisering av de nordiska ländernas
sociallagstiftning bör kartläggas.

3. Reell jämställdhet mellan kvinnor och män bör eftersträvas.

(social- och miljöutskottet)

Nr 5.

Nordisk Råd har ud fra et juridisk synspunkt ikke indvendinger mod
den form og det indhold, som ministerrådet i sit förslag lagger frem for
arbejdet i de kommende år. Nordisk Råd skal dog understrege den vaegt,
som rådet laegger på Helsingforsaftalens målssetning om harmonisering
af de nordiske landes lovgivninger i så vidt omfång, som det er muligt.

(juridiska utskottet)

Nordiska rådets yttranden över Nordiska ministerrådets berättelse om
det nordiska samarbetet:

Nr 6.

I anledning av de til trafikudvalget henviste avsnitt i Ministerrådets
beretning om det nordiske samarbeid C 1/1978, vedtar Nordisk Råd
fplgcnde uttalelse:

1) Nordisk Ministerråd anmodes om å påskynde forberedelsene

Redog. 1977/78: 21

för tverrgående flyforbindelser mellom de nordlige delene av Norge,
Sverige og Finland; beslutte snarest mulig hvilket ruter som skal opprettes;
fastsette et datum for åpningen av rutene samt gi cmfattende
informasjon til almenheten om de förestående flyforbindelser.

2) Regjeringene i Norge og Sverige anmodes om å ta stilling så
snart som mulig til de förslag som er framsatt i utredningen om
godstrafiken i ”Trondheimsleden” (NU A 1977: 10).

3) Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å påskynde det
arbeid som er i gang med å etablere en tilfredsstillende skipsforbindelse
mellom Island, Faerpyene og pvrige Norden.

4) Nordisk Råd legger vekt på at arbeidet med harmonisering av de
nordiske lands statistikk på samferdsels- og turistområdene gjennomfpres
snarest mulig.

5) Nordisk Ministerråd anmodes om å påskynde arbeidet vedrdrende
nordisk gyldighet for kjprekort.

6) Nordisk Ministerråd anmodes om å arbeide for gjennomfpring av
de förslag som er fremfprt i Nordisk Trafikksikkerhetsråds rapport nr.
13. ”Motorcyklar och mopeder — trafiksäkerhet och konstruktion”.

(trafikutskottet)

Nr 7.

Nordiska rådet anser

1. att det i det nordiska utbildningssamarbetet mot bakgrund av den
stora ungdomsarbetslösheten bör läggas särskild vikt vid de 16—19-årigas
utbildning och yrkesutbildningen,

2. att arbetet med utvecklingen av grannspråksundervisningen i de
nordiska länderna bör vidareföras,

3. att Nordiska rådets kulturutskott bör föreläggas förslag till handlingsprogram
för inriktningen av det stöd till nordiskt forskningssamarbete
som kanaliseras genom den nordiska kulturbudgeten,

4. att det bör skapas möjligheter att ta till vara det intresse för nordiskt
kultursamarbete som väcks genom Nordiska kulturfondens stöd till
lokala kulturveckor och

5. att frågan om kultursamarbete mellan Grönland och det övriga
Norden bör utredas allsidigt med utgångspunkt i grönländska behov och
i samråd med grönländska myndigheter.

(kulturutskottet)

Nr 8.

I: Ytterligare åtgärder bör vidtagas på nordiskt plan i syfte att komma
till rätta med missbruket av tunga narkotiska preparat.

II: Fråga om sammanslagning av Nordiska samarbetsorganet för

Redog. 1977/78: 21

drogforskning och Nordiska nämnden för alkoholforskning bör under
året bringas till ett avgörande.

III: Utredningen om förutsättningarna för införandet av en gemensam
nordisk arbetsmarknad för olika kategorier av social- och medicinalpersonal
bör slutföras i skyndsam ordning.

IV: De åtgärder om vilka enighet uppnåtts beträffande ett nordiskt
hälsokortsystem bör snarast omsättas i praktiken.

V: Nordiska rådet och arbetsmarknadens parter bör ges möjlighet att
medverka vid det fortsatta arbetet med det nordiska arbetsmarknadsprogrammet.

VI: Intensifierade åtgärder bör vidtagas på nordiskt plan, eventuellt
genom utarbetande av ett särskilt handlingsprogram, för att komma till
rätta med ungdomsarbetslösheten.

VII: Utredningen om upprättandet av en nordisk databank för lediga
platser bör slutföras under innevarande år.

VIII: Arbetet med att förverkliga det nordiska handlingsprogrammet
på arbetsmiljöområdet bör vidareföras, men på en högre ambitionsnivå.

IX: De nordiska länderna bör samfällt verka för att konventionen om
skydd av Östersjöns marina miljö i skyndsam ordning ratificeras av samtliga
icke-nordiska signatärmakter.

(social- och miljöutskottet)

Nr 9.

1) Rådet stptter de nordiske statsministres oppfatning at de nordiske
land gjennom felles tiltak på lengre sikt kan bidra til en gunstigere 0konomisk
situasjon i de enkelte land. Det bpr derför vaere en naer kontakt
ved utformningen av den pkonomiske politikken.

Rådet har med interesse notert seg opplysningene om de industri- og
energidrpftinger som har funnet sted mellom Norge og de andre nordiske
land i de siste to år. Rådet legger vekt på at disse forhandlinger så
snart som mulig fprer til konkrete resultater.

Rådet ser med tilfredshet at det föregår en fortlppende dialog i Ministerrådet
og i Embetsmannskomitéen for industri- og energipolitikk
om aktuelle industripolitiske spörsmål.

2) Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å fplge utviklingen i den
nordiske samhandel med sikte på å legge forholdene best mulig til rette
for en utvidelse av denne. Det er viktig at samarbeidet med sikte på å
lpse praktiske handelshindrende problemer i Europa fortsetter. Det er av
betydning at de nordiske land samarbeider om eksportfremmende tiltak.

3) Rådet mener det er viktig at de nordiske land fortsetter det nåvaerende
samarbeid på det handels- og valutapolitiske området med sikte
på å samordne landenes förberedelser og ståndpunkter i intemasjonale
fora.

4) Rådet har ikke noe å innvende mot Nordisk Industrifonds förslag

Redog. 1977/78: 21

når det gjelder innretningen av fondets virksomhet i kommende 5-årsperiode.

Rådet er enig i prinsippet om innfpring av Nordisk Industrifond i
Ministerrådets almene budsjett fra og med 1979. Rådet har ikke noe å
bemerke til beslutningen om å tilf0re fondet 15 mill. s.kroner for 1979.
Fondet b0r tilf0res 0kede midler i kommende 5-årsperiode sammenholdt
med föregående periode.

5) Rådet vil prinsipielt understreke betydningen av en 0ket integrasjon
av det nordiske byggmarked uten dermed å ta stilling til de forskjellige
sp0rsmål som det er redegjort för på dette område i C 1/1978.

6) Rådet vil understreke betydningen av det regionalpolitiske samarbeid
og konstaterer at det grenseregionale samarbeid i tråd med rådets
syn, har vaert h0yest prioritert.

7) Rådet har notert seg at et förslag til handlingsprogram for samarbeid
på forbrukerområdet vil bli utarbeidet i 1978. Rådet forutsetter at
forslaget vil bli förelagt Nordisk Råd til uttalelse.

8) Rådet konstaterer at de fellesnordiske bistandsinnsatser i 1977 har
holdt seg på samme relative nivå som i det föregående år. Når det gjelder
samarbeid vedrprende de multinasjonale bistandssp0rsmål legger rådet
vekt på at de nordiske land i st0rst mulig utstrekning kommer fram
til fellesnordiske holdninger og beslutninger.

(ekonomiska utskottet)

Nr 10.

1) Nordisk Råd tager indtil videre de oplysninger til efterretning, som
Nordisk Ministerråd har givet om arbejdet med og planerne for gennemf0relsen
af nye ensartede regler om aegteskabets pkonomiske retsvirkninger,
idet rådet samtidig understreger sin tidligere fremsatte anmodning
om, at Nordisk Ministerråd, i det omfång der måtte vise sig behov
derför, tager de n0dvendige initiativer til at koordinere arbejdet med
förberedelsen af ny lovgivning, således at såvel indhold som tidspunkt
for lovforslags fremsaettelse bliver sammenfaldende i så vidt omfång, som
det er muligt.

2) Nordisk Råd anser det som en forel0big tilfredsstillende ordning
på sp0rgsmålet om koordinering af samarbejdet vedrprende de ikkeaegteskabelige
forholds problemer, at dette arbejde varetages ved regelmaessige
drpftelser mellem de nordiske aegteskabsudvalg, idet Nordisk
Råd påregner, at Nordisk Ministerråd, på samme måde som i spprgsmålet
om aegteskabets pkonomiske retsvirkninger, tager de npdvendige
initiativer til at koordinere arbejdet med förberedelsen af ny lovgivning,
hvis der måtte vise sig behov derför, og samtidig opfordrer Ministerrådet
til saerlig at spge arbejdet med at skabe grundlag for gennemfprelse
af ensartede retsregler på det pkonomiske område fremmet.

3) Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at underspge mu -

Redog. 1977/78: 21

lighederne for gennemf0relse af den samme myndighedsalder i alle de
nordiske lande.

4) Nordisk Råd anmoder Nordisk Ministerråd om at f0lge udviklingen
i lovgivningen om handelsrepraesentanter uden for Norden, og,
i det omfång der måtte vise sig behov derför, tage de n0dvendige initiativer
til at s0ge lovgivningen i de nordiske lande tilpasset denne udvikling
samt til Nordisk Råds session i 1979 afgive en vurdering af behovet for
ny lovgivning på området.

5) Nordisk Råd tilltraeder, at der, så snart det er muligt, etableres et
praktisk administrativt samarbejde mellem organer i de nordiske lande,
som skal behandle sager om udfprsel og indf0rsel af registre og data,
og at der traeffes foranstaltninger til at indsamle og systematisere erfaringer
fra praksis.

6) Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at af slutte overvejelserne
af, hvorledes et naermere nordisk samarbejde vedrprende mulighederne
for at viderefpre den udvikling af de strafferetlige sanktioner,
som har fundet sted i de seneste år, kan etableres, og fremlaegge en rapport
om disse overvejelser snarest og om mulig inden Nordisk Råds
session 1979.

(juridiska utskottet)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780042

''r\-rKLii ^:Jj. ''•*.:>• .•.i/:u*-,/.,