Redogörelse1976/77: 21 (Framställning / redogörelse 1976/77:21)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1976/77: 21

Redogörelse
1976/77: 21

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående rådets
tjugofemte session

Till riksdagen

Nordiska rådet höll sin tjugofemte session den 31 mars—3 april 1977
i Helsingfors. Tidpunkten för sessionen hade på grund av nyval i Danmark
framflyttats. Sessionen kom dessutom att förkortas en dag. 18
rekommendationer till Nordiska ministerrådet antogs rörande samarbetet
på de kulturella, socialpolitiska, trafikala och ekonomiska områdena.

Vidare godkändes yttranden över Nordiska ministerrådets berättelse om
det nordiska samarbetet. Nordiska rådet antog därutöver ett beslut om
ändring av rådets arbetsordning.

Nordiska rådets svenska delegation får överlämna bifogade berättelse
angående rådets tjugofemte session jämte bilaga innehållande texten till
de antagna rekommendationerna och yttrandena.

Stockholm den 18 maj 1977

För Nordiska rådets svenska delegation
OLOF PALME

/Christer Jacobson

1 Riksdagen 1976177. 2 sami. Nr 21

Redog. 1976/77: 21

Berättelse
från Nordiska rådets svenska delegation angående rådets tjugofemte
session i Helsingfors den 31 mars—3 april 1977
1 Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister Fälldin, statsråden Ahlmark, Antonsson,
Bohman, Friggebo, Gustavsson, Johansson, Olsson, Söder, Troedsson,
Turesson, Wikström och Åsling

och följande valda medlemmar: herrar Adamsson, Carlsson i Vikmanshyttan,
Feldt, Hernelius, Jansson, Knut Johansson i Stockholm, fru
Kristensson, herrar Mellqvist, Nilsson i Tvärålund, Palm, Palme, Sellgren,
fruar Skantz, Sundberg, herrar Sundman, Werner, Wirtén och fru
Ekelund som ersättare för herr Jonasson.

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen: fruar
Johansson i Uddevalla, Lundblad, Marklund, herrar Eriksson i Ulfsbyn,
Lindahl i Lidingö, Nordstrandh och Richardson.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
sakkunniga och övrig personal.

Till rådets president valdes vid sessionen riksdagsman V. J. Sukselainen,
Finland, samt till vice presidenter folketingsmand Poul Hartling,
Danmark, altingsmand Jon Skaftason, Island, stortingsrepresentant
Trygve Bratteli, Norge, och riksdagsman Olof Palme, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, social-
och miljöutskottet med 13 medlemmar, trafikutskottet med 13
medlemmar och ekonomiska utskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: herr Adamsson, fru Kristensson och herr Werner.

Kulturutskottet: herrar Palm, Palme, fru Sundberg och herr Sundman.

Social- och miljöutskottet: herrar Jansson, Jonasson och fru Skantz.

Trafikutskottet: herrar Carlsson i Vikmanshyttan, Mellqvist och Sellgren.

Ekonomiska utskottet: herrar Feldt, Knut Johansson i Stockholm,
Hernelius, Nilsson i Tvärålund och Wirtén.

Val företogs till Nordiska rådets informationskommitté. Kommittén
består av tio medlemmar, två från varje land. Till svenska medlemmar
omvaldes herrar Palm och Sundman.

Val företogs vidare till Nordiska rådets budgetkommitté. Kommittén
består av tio medlemmar, två från varje land. Till svenska medlemmar
i kommittén utsågs herr Feldt och fru Kristensson.

Redog. 1976/77: 21

Val företogs av medlemmar till Nordiska investeringsbankens kontrollkommitté.
Kontrollkommittén består av fem medlemmar, en från
varje land. Till svensk medlem utsågs herr Jansson.

Fyllnadsval företogs till Nordiska kulturfondens styrelse. Herr Richardson
valdes härvid som ersättare för herr Mundebo för tiden
1977—78.

Vidare tillsattes ett särskilt utskott med uppgift att granska Nordiska
kulturfondens förvaltning. I utskottet, som består av fem medlemmar
och fem suppleanter, omvaldes herr Jansson med herr Carlsson i Vikmanshyttan
som suppleant.

2 Behandlade saker

Saklistan för tjugofemte sessionen (enligt terminologin i rådets arbetsordning
benämns ärendena saker) upptog 30 medlemsförslag (A-saker),
4 ministerrådsförslag (B-saker), 4 berättelser från nordiska samarbetsorgan
(C-saker) och 50 meddelanden från ministerrådet och regeringarna
(D-saker).

Beträffande 28 av A-sakerna och alla B-, C- och D-saker förelåg av
respektive utskott före sessionen utarbetade och justerade betänkanden.
Dessa saker kunde omedelbart behandlas av rådets plenarförsamling.
En av A-sakerna återkallades av förslagställaren. Beträffande en annan
A-sak, som ej färdigbehandlats inom utskottet före sessionen men upptagits
på saklistan, avgavs betänkande under sessionen.

I rådet var dessutom anhängiga 7 A-saker, vilkas behandling i utskotten
fortsätter. Likaså fortsätter behandlingen av 1 A-sak, som behandlades
vid sessionen.

Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 17
frågor (E-saker), varav 13 ställts i anslutning till D-saker. Behandlingen
av meddelanden fortsätter i respektive utskott.

Enligt 22 § arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en
rapport rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session.

Tillsammans med Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet utgjorde ovan nämnda rapport underlag för en allmän debatt
i rådet, den s. k. generaldebatten. Beträffande denna hänvisas till
avdelning 3 nedan. Efter debattens slut lades rapporten till handlingarna.
Beträffande ministerrådets berättelse se nedan.

18 rekommendationer och 5 yttranden till Nordiska ministerrådet antogs.
Texten till dessa har fogats till berättelsen som bilaga. Då i det
följande inte annat angives, har den rekommendation respektive det
yttrande, varom är fråga, samtliga i omröstningen deltagande svenska
medlemmar röstat för rekommendationen eller yttrandet.

Rekommendationerna och yttrandena kommer att överlämnas till
Nordiska ministerrådet i början av juni 1977.

Redog. 1976/77: 21

I det följande lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

2.1 Saker förberedda av juridiska utskottet

2.1.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

juridiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel II: Samarbete på
lagstiftningsområdet och kapitel XVII: Organisatoriska förhållanden
samt de delar av kapitel I: Det nordiska samarbetet — ministerrådets
verksamhet och kapitel XVI: Samarbete i övriga frågor, som berör juridiska
utskottets område.

Juridiska utskottet uppehöll sig i sitt betänkande över berättelsen vid
det för det nordiska lagstiftningssamarbetet helt centrala ”programmet
för det nordiska lagstiftningssamarbetet på längre sikt”. För femte året
i rad framlade ministerrådet ett program för den nordiska lagharmoniseringen.
Utskottet underströk betydelsen av det nära samarbete som
förekommer mellan utskottet och ministerrådet vad gäller vidareutvecklingen
av det nordiska lagstiftningsprogrammet.

Utskottet kommenterade de olika punkterna i programmet och ägnade
liksom tidigare år speciellt intresse åt äktenskapslagstiftningen.

Utskottet hade under flera år mycket starkt framhållit att utskottet
var berett att vidtaga långtgående åtgärder för att bevara den nordiska
rättslikheten rörande äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. Utskottet
ansåg nu, att arbetet i de nordiska ländernas äktenskapskommittéer
borde kunna koordineras så att möjligheterna att nå fram till gemensamma
lösningar ytterligare ökades, samtidigt som det blev möjligt att
presentera arbetsresultaten vid gemensam tidpunkt. Tilläggsdirektiv härom
borde ges kommittéerna. Ministerrådet hade avvisat detta utskottets
förslag med hänvisning till att den åsyftade koordineringen borde kunna
genomföras på departementsplan. Utskottet var emellertid ej till freds
med detta och avsåg därför att ta kontakt med de nordiska äktenskapskommittéerna
för att få närmare information om de aktuella problemställningarna.

Såvitt gällde de icke-äktenskapliga samlevnadsformerna hänvisade utskottet
till att rådet vid den 24:e sessionen hade anmodat ministerrådet
att ta initiativ till att arbetet med att lösa de rättsliga och ekonomiska
problemen i anslutning till ”det papirl0se aekteskab” sker i nordisk samverkan
i syfte att nå fram till likartade lösningar på problemen i de nordiska
länderna. Utskottet uppmanade nu ministerrådet att koordinera
det arbete som pågår i olika kommittéer rörande de ekonomiska problemen
i anslutning till icke-äktenskapliga samlevnadsförhållanden.

Redog. 1976/77: 21

Utskottet noterade, att det fortsatta reformarbetet rörande upphovsrättslagstiftningen
numera pågår i nationella kommittéer och att arbetet
på nordiskt plan koordineras i ett arbetsutskott bestående av de nationella
kommittéernas ordförande. Utskottet kommer att under 1977
överväga om det finns skäl att rekommendera ytterligare koordinering
på upphovsrättslagstiftn ingens område.

Rörande integritetsfrågorna framhöll utskottet liksom tidigare år att
det är betydelsefullt att insatser görs snarast möjligt för att få till stånd
så stor rättslikhet som möjligt såvitt gäller skydd mot integritetskränkningar
i anslutning till automatisk databehandling av personupplysningar.
Enligt utskottets uppfattning var detta en förutsättning för att dataflyktsproblemen
skulle kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Ministerrådet
skulle därför verka för att största möjliga enhetlighet skapades
i ländernas nationella lagstiftning. Härvid borde eventuella gemensamma
nordiska lösningar övervägas i form av t. ex. en nordisk konvention
på området. Frågan om en nordisk persondatakonvention behandlade
utskottet med anledning av ett medlemsförslag i rådet, för vilket närmare
redogörelse lämnas här nedan.

Utskottet uppehöll sig också vid de kriminalrättsliga frågorna och
särskilt vid påfölj dssystemet. Utskottet ansåg att ett närmare nordiskt
samarbete borde övervägas rörande möjligheterna att vidareföra den
utveckling av brottspåföljderna som skett under de senaste åren. En sådan
undersökning borde omfatta hela påföljdssystemet, däribland möjligheterna
att begränsa användandet av frihetsstraff i kombination med
tillämpning av ett mera nyanserat påföljdssystem än det som är känt
i dag.

Utskottet berörde i sitt betänkande även frågor om skadeståndsrätten
och de multinationella företagen.

På förslag av utskottet godkände rådet följande yttrande (nr 1.):

1. Nordiska ministerrådet anmodas att, i den omfattning som det
visar sig finnas behov, ta erforderliga initiativ för att koordinera arbetet
med förberedelserna av ny lagstiftning om äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar på sådant sätt att lagförslagens innehåll och tidpunkten
för deras framläggande blir så sammanfallande som möjligt.

2. Nordiska ministerrådet anmodas att genom en koordinering av
arbetet med problemen kring icke-äktenskapliga samlevnadsförhållanden
söka skapa underlag för genomförande av likartade rättsregler på
det ekonomiska området.

3. Nordiska ministerrådet anmodas att, efter avslutning av arbetet i
den av ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor tillsatta arbetsgruppen
rörande dataflyktsproblemen, låta dessa frågor ständigt vara
föremål för särskild uppmärksamhet i syfte att skapa bästa möjliga
koordinering av nationell lagstiftning samt att överväga och ta initiativ
till eventuella samnordiska lösningar i form av t. ex. en konvention,

Redog. 1976/77: 21

därest det kan uppstå risk för integritetskränkningar som inte tillräckligt
effektivt kan avvärjas genom användande av nationella rättsregler.

4. Nordiska ministerrådet anmodas att avsluta övervägandena på vilket
sätt ett närmare nordiskt samarbete rörande möjligheterna att vidareföra
den utveckling av de straffrättsliga sanktionerna, som har ägt
rum under senaste år, kan etableras och framlägga en rapport om dessa
överväganden snarast och om möjligt före rådets session 1978.

Yttrandet antogs med 48 röster. 4 medlemmar avstod från att rösta,
däribland herr Carlsson i Vikmanshyttan.

I anslutning till ministerrådets berättelse behandlade utskottet också
rekommendation nr 5/1966 angående rättssociologisk undersökning av
försäkrings inverkan på skadeståndslagstiftningen. Utskottet ansåg mot
bakgrund av företagna och pågående utredningar ytterligare åtgärder ej
påkallade. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

Likaså beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendation nr
29/1971 angående de gemensamma nordiska institutionernas ställning
för sin del slutbehandlad. Härvid hänvisades till att statuterna för institutionerna
nu samordnas efter enhetliga riktlinjer.

2.1.2 Integritetsfrågor

I ett medlemsförslag om en nordisk konvention om gemensamma
regler för godkännande av datasystem på ADB som innehåller personupplysningar
m. m. hemställdes, att rådet rekommenderar ministerrådet
att som ett led i skyddet av den enskildes integritet i Norden snarast
utarbeta en nordisk konvention om registrering, bearbetning, lagring
och offentliggörande av persondata på ADB och om ömsesidigt godkännande
av ADB-system som innehåller personupplysningar. I ett förslag
till konvention mellan de nordiska länderna skisserades sådana gemensamma
regler.

Utskottet hänvisade till den samnordiska arbetsgrupp som tillsatts av
ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor. Arbetsgruppen har till
uppgift dels att kartlägga arten och omfånget av de rättsliga problem
som har anknytning till dataflykt och överföring av data, dels att framlägga
förslag om hur lagstiftningen i de enskilda länderna bör utformas
med tanke på lösningarna av dessa frågor. Resultaten av övervägandena
i denna arbetsgrupp skulle enligt utskottets uppfattning komma att visa
om det för närvarande fanns behov av ett formellt nordiskt samarbete
baserat på en konvention. Arbetsgruppens undersökningar tillmötesgick
de önskemål som låg till grund för medlemsförslaget. Utskottet underströk
att oavsett resultatet av arbetsgruppens arbete borde de nordiska
länderna ha nära kontakt vid behandlingen av dessa frågor, särskilt vad
gäller en koordinering av de kommande årens nationella lagstiftning på
området.

Redog. 1976/77: 21

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av medlemsförslaget.

2.1.3 Nordiska rådet — offentliga utskottsutfrågningar, regeringsberättelser
angående det nordiska samarbetet, självständig färöisk representation
i rådet och justeringar av rådets arbetsordning

Ett medlemsförslag hade väckts av dåvarande rådsmedlemmen herr
Helén om offentliga utskottsutfrågningar i rådet. I förslaget hemställdes
att rådet beslutar att offentliga utfrågningar kan äga rum i rådet och
uppdrar åt rådets presidium att utarbeta förslag till ändring av rådets
arbetsordning i enlighet härmed. Juridiska utskottet hänvisade till de
uttalanden som gjorts av rådets nationella delegationer och av rådets
övriga utskott, vilka samtliga hade ställt sig negativa till förslaget. Inom
svenska delegationen hade dock reservation avgivits med bifall till förslaget.
Utskottet underströk att det fanns ett behov av en utbyggnad av
den information som ges allmänheten om det nordiska samarbetet. En
sådan ökad information kunde dock ske utan att utskottens möten öppnades
för allmänheten.

Utskottet ansåg således att rådet inte skulle företaga sig något med
anledning av medlemsförslaget.

Mot utskottets förslag hade två av utskottets medlemmar, bl. a. fru
Kristensson, reserverat sig. Reservanterna anförde att enligt artikel 43
i Helsingforsavtalet borde största möjliga offentlighet iakttas i det nordiska
samarbetet. Offentliga utskottsutfrågningar i Nordiska rådet skulle
härvid utgöra ett värdefullt inslag och kunna bidra till att skapa ökad
debatt om de nordiska frågorna.

Rådet följde utskottets förslag och beslöt att ej företaga sig något
med anledning av medlemsförslaget.

Herr Helén hade i ett medlemsförslag om avgivande av regeringsberättelser
om det nordiska samarbetet till de nordiska parlamenten
föreslagit att rådet måtte rekommendera regeringarna i Danmark, Finland,
Island och Sverige att årligen avge en rapport om det nordiska
samarbetet till respektive parlament. I medlemsförslaget åberopades det
förfarande som tillämpas i norska stortinget, där den norska regeringen
årligen i form av en stortingsmelding rapporterar om det nordiska samarbetet.
Utskottet ansåg att parlamenten borde stimuleras till en bredare
debatt om innehållet i och omfattningen av det nordiska samarbetet.
Utskottet fann emellertid inte att den information som i dag ges
i de nationella parlamenten kunde betecknas som otillfredsställande.
Däremot kunde den förbättras.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av medlemsförslaget.

I ett medlemsförslag, väckt av rådsmedlem från Färöarna, hade hemställts
att rådet måtte anmoda presidiet att utarbeta och förelägga rådet

Redog. 1976/77: 21

förslag till sådana ändringar i rådets avtal att Färöarna blir självständig
medlem i rådet.

Utskottet hade vid sessionen inte erhållit erforderligt remissmaterial
för att kunna ta slutlig ställning till medlemsförslaget. Behandlingen av
förslaget fortsätter därför i utskottet.

I en rapport från rådets presidium hemställde presidiet att rådet måtte
fatta beslut om vissa ändringar i rådets arbetsordning. Juridiska utskottet
hade tillstyrkt förslagen till ändringar, som omfattar införande i
arbetsordningen av de s. k. fasta kommittéerna, dvs. budgetkommittén
och informationskommittén. Vidare föreslogs viss justering av tidsfristen
för överlämnande av berättelser och meddelanden samt av bestämmelsen
om utsändande av vissa utredningar.

Rådet biföll presidiets hemställan.

2.1.4 Nordisk samverkan mot politiska våldsdåd

Med anledning av meddelande om rekommendation nr 31/1973 om
samverkan mot politiska våldsdåd med internationell bakgrund inom
nordiskt område hade fru Kristensson upprepat sin fråga från föregående
session om vilka direktiv och vilket tidsprogram ministerrådet
fastställt eller planerat att fastställa för det fortsatta arbetet med rekommendationen.

Av svaret framgick bl. a. att arbetet just slutförts inom den nordiska
ämbetsmannagrupp som haft att utreda de med anledning av rekommendationen
aktuella frågorna. Arbetsgruppen ansåg att det redan nu
finns regler och ett nordiskt samarbete som anses kunna erbjuda tillfredsställande
medel för att förebygga sådana våldshandlingar som
rekommendationen avser. Fru Kristensson, som ansåg handläggningen
av frågan synnerligen långsam, fann det självklart att ministerrådet och
rådet måste få tillfälle att bedöma arbetsgruppens slutsats.

2.1.5 Nordisk språkkonvention

Fråga hade ställts av en finländsk rådsmedlem i anslutning till rekommendation
nr 29/1966 om nordisk språkkonvention huruvida ministerrådet
var berett att skyndsamt låta utreda förutsättningarna för
genomförande av en nordisk språkkonvention, särskilt med avseende på
språkservice på vissa från praktisk synpunkt betydelsefulla områden
såsom rättshjälp, social- och hälsovård och arbetsmarknad.

Av svaret framgick att, förutom den nordiska arbetsgrupp som 1973
tillsatts med anledning av rekommendationen, en finländsk arbetsgrupp
under den gångna vintern utrett frågan ur finländsk synvinkel. På basis
av detta förslag skulle Finlands ståndpunkt till frågan om avgränsningar
av konventionens tillämpningsområde samt uppläggningen av
konventionen komma till uttryck i den nordiska arbetsgruppen. I svaret
underströks den stora betydelse den tilltänkta språkkonventionen kommer
att få framför allt för Finland och Sverige.

Redog. 1976/77: 21

2.1.6 Nordiskt patentsamarbete

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 11/1973 om
nordiskt patentsamarbete hade herr Hernelius ställt fråga till ministerrådet
om vilka verkningar den sannolika splittringen på det patenträttsliga
området i Norden kunde komma att få för det nordiska industriella
samarbetet.

Av svaret framgick att det kan förväntas att de nordiska länderna
(utom Island) kommer att genomföra likartade ändringar i den gällande
lagstiftningen så att den överensstämmelse som nu finns såvitt gäller
nationella patent och patentansökningar kommer att bestå, oavsett hur
länderna kommer att ställa sig till de internationella konventionerna.
Även om de nordiska länderna intar olika hållningar till patentkonventionerna,
kommer detta inte att medföra någon märkbar ändring av det
industriella samarbetet mellan de nordiska länderna, var ministerrådets
konklusion.

Herr Hernelius fann svaret inte helt lättolkat och uttalade förhoppningen
att konklusionen i svaret skulle visa sig vara riktig.

2.1.7 Medborgarskapsfrågor

Av meddelandena om rekommendationerna nr 6/1970 angående lagstiftning
beträffande medborgarskap för barn och nr 7/1970 angående
jämlikhet vid naturalisation fann utskottet att de förslag som framlagts
av en med anledning av rekommendationerna tillsatt arbetsgrupp i utredningen
”Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation”
— förslag som utskottet ställt sig bakom — nu är på väg att genomföras
i de nordiska länderna. Utskottet ansåg sig kunna följa det vidare
arbetet med frågorna i ministerrådets årliga berättelse om det nordiska
samarbetet. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationerna
för rådets del slutbehandlade.

2.2 Saker förberedda av kulturutskottet

2.2.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

kulturutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (Cl) kapitel I: Det nordiska samarbetet
— ministerrådets verksamhet (i berörda delar) och kapitel III:
Kulturellt samarbete.

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse framförde kulturutskottet
inledningsvis generella synpunkter på det nordiska kultursamarbetet.
Härvid framhölls att sedan kulturavtalets tillkomst hade de
konkreta samarbetsresultaten på kulturområdet ökat påtagligt. Utskottet
pekade bl. a. på tillkomsten av Nordiskt samiskt institut och Nordiskt
vulkanologiskt institut samt på beslutet att upprätta ett kulturcentrum

Redog. 1976/77: 21

i Törshavn och ett konstcentrum på Sveaborg. Vidare omnämndes inrättandet
av de fasta stödordningarna för ungdomsarbete. Utskottet
uppmärksammade att det utöver den nordiska kulturbudgeten anvisades
betydande nationella belopp för verksamheter som föll inom ramen för
det nordiska kulturavtalet. Någon redovisning för dessa belopp gavs
emellertid inte. Utskottet ansåg det önskvärt att rådet erhöll en samlad
redovisning också av dessa medel.

Utskottet framhöll nödvändigheten av en betydande ökning av anslaget
till Nordiska kulturfonden med tanke på det stora antalet ansökningar
som fonden mottog. Vidare anfördes att förutsättningar borde
skapas för att årligen kunna anordna nordiska universitetskurser i historia.
Utskottet pekade på att historiekurserna indirekt hade stor betydelse
när det gällde att öka kännedomen om de nordiska grannländerna
bland skolungdomen. På forskningsområdet framhöll utskottet att samarbetet
rörande jämförande nordisk samhällsforskning borde byggas ut
i enlighet med en av rådet år 1975 antagen rekommendation om nordisk
komparativ samhällsforskning. Bland de allmänna kulturella frågorna
underströks bl. a. vikten av att konkreta planer framlades för
folkrörelsernas deltagande i det nordiska samarbetet innan den försöksordning,
som gällde stöd till samarbete mellan de nordiska folkbildningsorganisationerna,
avslutats.

På förslag av kulturutskottet godkände rådet följande yttrande (nr 2):

Nordiska rådet anser

1. att anslaget till Nordiska kulturfonden skall skrivas upp betydligt,

2. att det till rådet bör lämnas en samlad redovisning för de medel
utöver kulturbudgeten som på nationellt plan anvisas för sådan verksamhet
som faller inom ramen för kulturavtalet,

3. att förutsättningar bör skapas att årligen anordna nordiska universitetskurser
i historia,

4. att samarbetet beträffande jämförande nordisk samhällsforskning
bör byggas ut i enlighet med rek. nr 15/1975 och

5. att konkreta planer för folkrörelsernas deltagande i det nordiska
samarbetet bör framläggas i god tid före utgången av den försöksordning
som gäller stöd till samarbete mellan de nordiska folkbildningsorganisationerna.

Yttrandet antogs med 53 röster. 1 medlem avstod från att rösta.

2.2.2 Utbildningssamarbete

I ett medlemsförslag om gemensam nordisk insats för att öka undervisningsutbudet
i nordiska språk vid utländska universitet och läroanstalter,
väckt av bl. a. herrar Hammarberg, Mundebo och fru Nilsson
i Kristianstad, hade hemställts att rådet måtte rekommendera Nordiska
ministerrådet att undersöka hur undervisningsutbudet i nordiska språk

Redog. 1976/77: 21

vid utländska universitet och läroanstalter kan samordnas och byggas ut
genom gemensam nordisk insats.

I sitt betänkande framförde utskottet att det var medvetet om att en
samordning och gemensam prioritering av undervisningsutbudet i nordiska
språk utomlands var ett svårt problem att lösa. Utskottet var emellertid
övertygat om att en samlad nordisk insats skulle vara fördelaktig
även ur nationell synvinkel.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 13) till
Nordiska ministerrådet att undersöka och lägga fram förslag om hur
undervisningsutbudet i nordiska språk vid utländska universitet och
läroanstalter skall kunna ökas genom nordiskt samarbete om insatserna.
Rekommendationen antogs med 61 röster mot 2.

Av meddelande om rekommendation nr 9/1971 angående samnordisk
utbildning för bibliotek, arkiv och informatik framgick att en av uppgifterna
för det nya nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information,
Nordinfo, som inlett sin verksamhet den 1 januari 1977, var att
uppmärksamma behovet av utbildning på de områden som nämns i rekommendationen.
Då det nu existerade ett nordiskt organ, som kunde
handha de i rekommendationen anvisade uppgifterna, ansåg utskottet
att rekommendationens syfte hade uppnåtts. På förslag av utskottet beslöt
rådet för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 10/1971
angående samnordisk utbildning av konservatorer noterade utskottet att
den försöksverksamhet med vidareutbildning av konservatorer som pågått
1974—75 nu utvärderats och att det härvid framkommit att det
skulle vara av värde om kursverksamheten kunde fortsätta på permanent
bas. Sedan meddelandet hade avgivits hade utskottet informerats
om att principbeslut hade fattats om samnordisk vidareutbildning av
konservatorer och att denna kursverksamhet införts på kulturbudgeten.
Rekommendationens syfte hade därmed uppnåtts. På förslag av utskottet
beslöt rådet för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 18/1973 angående högre
skoglig utbildning framgick att den kommitté som tillsattes 1974 för att
utreda de i rekommendationen aktualiserade frågorna avgivit sin rapport
i december 1975. Kommittén ansåg att förutsättningar för en samordning
av den högre skogliga utbildningen i Norden var goda. Den
hade föreslagit att ett fast samarbetsorgan skulle tillsättas för en försökstid
av tio år, att erforderliga medel skulle ställas till samarbetsorganets
förfogande samt att samarbetsorganets stadgar skulle fastställas enligt
förslaget. Rekommendationens syfte hade därmed uppnåtts. På förslag
av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 17/1975
angående utvidgat samarbete mellan de nordiska journalisthögskolorna

Redog. 1976/77: 21

konstaterade utskottet att syftet med rekommendationen hade förverkligats
i tillfredsställande grad då medel i det preliminära förslaget till
budget för 1978 ställts till förfogande för ett nordiskt seminarium för
lärare vid journalisthögskolor. På förslag av utskottet beslöt rådet anse
rekommendationen för sin del slutbehandlad.

2.2.3. Forskningssamarbete

Ett medlemsförslag om inrättande av ett nordiskt forskningscentrum
för lantbrukskooperationen hade väckts av bl. a. herrar Mundebo och
Sundman. I medlemsförslaget hemställdes att rådet måtte rekommendera
regeringarna i de nordiska länderna att upprätta ett nordiskt forskningscentrum
för lantbrukskooperationen.

Kulturutskottet underströk i sitt betänkande behovet av en intensifierad
forskning rörande lantbrukskooperationen på såväl nationellt som
nordiskt plan. Med tanke på att de disponibla medlen var begränsade
ansåg utskottet, att det var både önskvärt och naturligt att man strävade
efter att koordinera och centralisera forskningsansträngningarna i de
enskilda länderna genom ett utökat nordiskt samarbete på detta forskningsområde.
Däremot kunde utskottet inte omfatta de delar av medlemsförslaget
som gällde forskningssamarbetets kommande organisation
genom inrättandet av ett nytt forskningscentrum. Utskottet ansåg i likhet
med de flesta av remissinstanserna, att det skulle vara ändamålsenligare
att utöka stödet till den nordiska forskningen rörande lantbrukskooperation
via t. ex. Nordiska kontaktorganet för jordbruksforskning
eller annat samarbetsorgan av motsvarande karaktär.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 15) till Nordiska
ministerrådet att stödja det nordiska forskningssamarbetet rörande
lantbrukskooperationen. Rekommendationen antogs med 52 röster
mot 3. 1 medlem avstod från att rösta.

Av meddelande om rekommendation nr 26/1972 angående nordiskt
institut för jämförande rättsvetenskap framgick att ministerrådet fortfarande
var tveksamt till det ändamålsenliga i att nu inrätta ett institut
av det slag som rekommendationen förutsatte. Det framgick vidare
att vissa av de frågor som aktualiserats i rekommendationen skulle
komma att beaktas i samband med beredningen av rekommendation nr
15/1975 om utbyggt nordiskt samarbete beträffande nordisk komparativ
samhällsforskning.

Kulturutskottet delade ministerrådets uppfattning att det i dagens läge
inte var ändamålsenligt att inrätta ett nordiskt institut för jämförande
rättsvetenskap. Utskottet fann det dock väsentligt att man så långt det
var möjligt strävade efter att uppnå syftet med rekommendationen på
annat sätt. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 17/1974 angående freds- och

Redog. 1976/77: 21

konfliktforskning framgick att Nordiska samarbetskommittén för internationell
politik, inklusive konflikt- och fredsforskning, med anledning
av rekommendationen avgivit ett förslag till utbyggnadsprogram för sin
verksamhet. Utskottet konstaterade att, då nämnda kommitté årligen avgav
berättelse till rådet, hade utskottet möjlighet att följa utvecklingen
på samarbetsområdet freds- och konfliktforskning. Utskottet fann att
rekommendationens syfte hade uppnåtts. På förslag av utskottet beslöt
rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

2.2.4 Allmänkulturellt samarbete

Ett medlemsförslag om utförsel av antikviteter från de nordiska länderna
hade väckts av bl. a. herrar Sellgren och Sundman. I medlemsförslaget
hemställdes att rådet måtte rekommendera ministerrådet att
utreda möjligheterna att bevara äldre nordiska kulturföremål i de nordiska
länderna.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att det fanns behov av ett
skydd mot utförsel av nordiska kulturföremål av musealt eller antikvariskt
värde. Detta skydd kunde enligt utskottets bedömning inte åstadkommas
på annat sätt än genom lagstiftning i de enskilda länderna. För
att undvika export via annat nordiskt land borde likartade bestämmelser
eftersträvas. En harmonisering av lagstiftningen på området skulle
dessutom underlätta tullmyndigheternas kontroll av bestämmelsernas
efterlevnad, vilket med tanke på tullens begränsade kontrollmöjligheter
skulle vara till gagn för samtliga nordiska länder.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 14) med
hemställan till de nordiska regeringarna 1) att vidtaga åtgärder för att
lagstiftningsvägen skapa ett skydd mot utförsel av kulturföremål av
musealt eller antikvariskt värde från respektive land samt 2) att sträva
till att den nordiska lagstiftningen om skydd mot utförsel av sådana
kulturföremål harmoniseras utan att skyddet i något enskilt land därvid
försvagas. Rekommendationen antogs med 57 röster mot 1. 1 medlem
avstod från att rösta.

Herr Sundman hade i ett medlemsförslag om samnordisk insats för
främjande av cirkuskonsten föreslagit att rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet att undersöka på vilket sätt cirkuskonsten i Norden
kan främjas, däribland möjligheten att inrätta ett nordiskt cirkuscentrum.

I sitt betänkande över medlemsförslaget konstaterade utskottet att
det fanns ett behov av stöd för bevarande av cirkuskonsten i Norden
som en inhemsk konstart, men utskottet hade inte någon bestämd uppfattning
om i vilka former och på vilket plan ett sådant stöd borde ges.
Tanken på ett cirkuscentrum fann utskottet knappast realistisk. Detta
gällde också förslaget om ett cirkusmuseum. Utskottet hade noterat att
statens kulturråd i Sverige fått i uppdrag att utreda frågan om sam -

Redog. 1976/77: 21

hällsstöd till cirkuskonsten samt att företa en översyn av utbildningen
vid de statliga scenskolorna. Med tanke på att problemen inom cirkuskonsten
syntes vara gemensamma för de nordiska länderna, hade utskottet
svårt att finna några skäl för ytterligare utredningar av frågan.
Det borde vara fullt möjligt för kulturavtalets organ att hålla sig underrättade
om de pågående utredningarnas arbete och dra nytta av de uppnådda
resultaten till gagn för cirkuskonsten i Norden.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något i anledning
av medlemsförslaget.

Dåvarande rådsmedlemmen herr Helén hade väckt ett medlemsförslag
om förbättrad språkförståelse i Norden och i det nordiska samarbetet.
I förslaget hemställdes att Nordiska ministerrådet snarast framlade
ett samlat handlingsprogram för förbättrad språkförståelse i Norden
och i det nordiska samarbetet.

Utskottet noterade i sitt betänkande att i respektive land arbetsgrupper
tillsatts med uppgift att bl. a. sammanställa en idésamling för undervisningen
i grannspråk för samtliga skolstadier. Avsikten var även att
radio och TV skulle kunna utnyttjas i högre grad än tidigare i undervisningen.
I början av år 1975 avgavs ett betänkande rörande det nordiska
utbytet av lärare och elever. I detta betänkande föreslogs kraftigt ökade
nationella anslag för dessa ändamål. Utskottet ansåg, att universitetsoch
högskoleundervisning i grannspråk inte uteslutande skulle bedrivas
genom nordiska kurser i språk och litteratur utan att det också borde
finnas möjligheter till grannspråksundervisning på fast basis vid de olika
universiteten och högskolorna. Möjligheterna att anordna samnordisk
fortbildning i grannspråksundervisningen borde även övervägas. Utskottet
konstaterade såvitt gällde ett samlat handlingsprogram för förbättrad
nordisk språkförståelse att det för närvarande inte fanns något samnordiskt
organ som skulle kunna ta sig an uppgiften och därefter sörja för
dess genomförande. Utskottet hänvisade till betänkandet ”Nordiskt
språksekretariat”, som utarbetats i anledning av rådets rekommendation
nr 6/1976 om nordiskt språksamarbete. Uppgiften att utforma ett handlingsprogram
för ökad språkförståelse i Norden och att föreslå åtgärder
för dess förverkligande skulle enligt utskottets uppfattning utgöra en naturlig
arbetsuppgift för ett nordiskt språksekretariat.

Utskottet föreslog därför en rekommendation till Nordiska ministerrådet
att snarast framlägga ett samlat handlingsprogram för förbättrad
språkförståelse i Norden och i det nordiska samarbetet. Rådet antog en
rekommendation (nr 12) i enlighet med utskottets förslag. Rekommendationen
antogs med 61 röster.

Ett medlemsförslag om en undersökning av kulturindustrins påverkan
i de nordiska länderna hade väckts av bl. a. herr Wiklund. I medlemsförslaget
hemställdes att rådet måtte rekommendera ministerrådet att
låta utföra en undersökning av kulturindustrin i de nordiska länderna,

Redog. 1976/77: 21

med speciell uppmärksamhet vid den internationella kulturindustrins
inflytande.

Kulturutskottet förordade i sitt betänkande en undersökning särskilt
av den internationella kulturindustrin och dess inflytande i de nordiska
länderna och pekade även på vissa andra frågor, särskilt på begreppet
”skräpkultur”, vilket inte definierats i förslaget. Utskottet ansåg inte
att likhetstecken borde sättas mellan kommersiell kultur och skräpkultur.
Utskottet underströk även vikten av att en undersökning av kulturindustrin
i de nordiska länderna inte uppfattades som ett försök till intrång
i yttrandefriheten. Utskottet ansåg det utomordentligt viktigt att
kulturindustrins inflytande på barn- och ungdomskulturen klarlades liksom
att orsakerna klargjordes till den stora efterfrågan på alster, vars
kulturella värde inte kunde anses vara särskilt stort.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 16) med
hemställan till Nordiska ministerrådet att låta utföra en undersökning
av utvecklingen av kulturkonsumtionen i de nordiska länderna med särskild
hänsyn till hur den internationella masskulturindustrin påverkar
kulturlivet. Rekommendationen antogs med 59 röster mot 2.

I ett medlemsförslag om utvecklande av de nordiska ländernas fonogramarkiv,
väckt av bl. a. fru Skantz och herr Wiklund, hade hemställts
att rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att undersöka
möjligheterna att utveckla samarbetet mellan fonogramarkiven i de
nordiska länderna och speciellt undersöka möjligheterna att grunda en
samnordisk datakatalog över fonogram.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att, även om situationen i
de enskilda länderna inte på alla punkter överensstämde, behövde inte
detta omöjliggöra medlemsförslagets förverkligande, utan ett nordiskt
initiativ kunde i stället vara ägnat att ge eftertryck åt de nationella strävandena.
Utskottet var övertygat om att de i medlemsförslaget omtalade
problemen var av den arten att en nordisk lösning av dem var den mest
ändamålsenliga.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 17) till
Nordiska ministerrådet med hemställan om att utreda möjligheterna att
utveckla samarbetet mellan fonogramarkiven i de nordiska länderna och
särskilt undersöka möjligheterna att upprätta en samnordisk datakatalog
över fonogram. Rekommendationen antogs med 58 röster mot 1.

Bl. a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Sundman hade i ett medlemsförslag
om firandet av b/ordens dag vid fastställd tidpunkt årligen
i hela Norden hemställt att rådet rekommenderar ministerrådet att låta
utreda frågan om möjligheten att i de nordiska ländernas kalendrar införa
en anteckning om Nordens dag, som skulle firas årligen i hela
Norden vid en viss angiven tidpunkt och vars syfte vore att sprida ökad
information om både officiellt och frivilligt nordiskt samarbete i organisationer,
skolor, olika institutioner, massmedia m. m.

Redog. 1976/77: 21

Utskottet framhöll i sitt betänkande att det behövdes en intensifiering
av informationen om Norden och det nordiska samarbetet inom undervisningsväsendet
och folkrörelserna, på det fackliga planet liksom i massmedierna.
Utskottet önskade dock understryka vikten av att denna information
gavs kontinuerligt på alla plan och i lättillgänglig form. Mot
denna bakgrund ansåg utskottet att det inte var ändamålsenligt med en
kalenderfäst ”Nordens dag”.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av medlemsförsläget.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. herr Sundman om åtgärder
för ökad spridning av nordisk film inom Norden med hemställan att rådet
måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att vidtaga åtgärder
för att etablera ett permanent samarbete med syfte att öka spridningen
av nordisk film inom Norden, varvid möjligheterna att upprätta ett samarbetsorgan
för detta ändamål särskilt bör övervägas.

Utskottet framförde i sitt betänkande att det var enigt med förslagsställarna
i att nordisk film borde distribueras till så stora åskådargrupper
som möjligt i de enskilda länderna och att det borde läggas särskild
vikt vid den uppsökande verksamheten. Vidare ansåg utskottet att
det med nordiska medel borde kunna anskaffas kopior av de viktigaste
nordiska filmerna. Filmdistributionen borde omfatta såväl spelfilmer
som kort-, barn- och ungdomsfilmer. Vad däremot gällde de i medlemsförslaget
skisserade åtgärderna om upprättandet av ett filmbibliotek och
ett centralt dataarkiv, liksom åtgärderna att överhuvudtaget arbeta för
att öka intresset för nordisk film, ansåg utskottet att dessa uppgifter
kunde anförtros existerande organisationer. Utskottet var av den åsikten
att antalet nordiska filmer i TV-programmen kunde vara betydligt större
än vad som i allmänhet var fallet i dag. Utskottet ansåg också att det är
ytterst viktigt att åtgärder vidtogs till stöd för produktion av nordiska
barn- och ungdomsfilmer.

Rådet antog på förslag av utskottet en rekommendation (nr 18) till
Nordiska ministerrådet att undersöka och lägga fram förslag till ett permanent
samarbete med syfte att öka spridningen av nordisk film inom
Norden. Rekommendationen antogs med 53 röster mot 1. En medlem
avstod från att rösta.

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 14/1972 angående
utgivande av en nordisk historia hade fråga ställts av herr Palm
till ministerrådet dels om i vilken takt det fortsatta arbetet med temahäften
skulle komma att bedrivas, dels om det i planerna ingick att
också utge en översiktlig lärobok i nordisk historia som kunde användas
såväl i skolundervisning som folkbildningsarbete.

Av svaret framgick att ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt
samarbete år 1975 beviljat medel för utarbetande av sex temahäften,
som genom att vara probleminriktade skulle svara mot den undervis -

Redog. 1976/77: 21

ning som ges i historia vid de nordiska universiteten. Vidare upplystes
att manuskript till ett av häftena nu förelåg färdigt samt att hela serien
beräknades vara färdig under 1978. Beträffande herr Palms andra fråga
om en översiktlig lärobok också kommer att utges meddelades att några
sådana planer inte förelåg. Däremot fanns förslag till andra intressanta
historiska ämnen som skulle kunna tas upp i en häftserie.

Med anledning av meddelande om rekommendation nr 15/1976 angående
åtgärder för att stärka det samiska kulturlivet hade herr Carlsson
i Vikmanshyttan ställt fråga till ministerrådet om ministerrådet hade
för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp i enlighet med rådets rekommendation
och, om så ej var fallet, vilka åtgärder ministerrådet avsåg att
vidta för att bevara och utveckla det samiska kulturlivet.

Av svaret, som lämnades av statsrådet Wikström, framgick att kultursekretariatet
fått i uppdrag att ordna en överläggning mellan nordiska
och nationella organ om formerna för bidrag till Nordiska samerådet
och samekonferensen samt att dessa överläggningar också borde gälla
riktlinjerna för arbetet med samekulturfrågor. Ytterligare framgick att
dessa överläggningar skulle komma att hållas i september och att som
resultat av dessa den efterlysta utredningen skulle komma att tillsättas.

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 16/1975 angående
utvidgat nordiskt idrottssamarbete hade fråga ställts till ministerrådet
av herr Mellqvist huruvida konkreta åtgärder under året skulle
komma att vidtagas för att främja det nordiska idrottssamarbetet, inklusive
att ställa medel till förfogande för lämpligt projekt.

Av svaret framgick att en arbetsgrupp tillsatts med anledning av rekommendationen
och att arbetet inom denna enligt ministerrådets uppfattning
särskilt skulle inriktas på samarbetet inom breddidrott, barnidrott
och ungdomsidrott samt utvecklingen av idrottsutbudet för funktionshämmade.
Av budgetmässiga skäl fanns små möjligheter att vidtaga
åtgärder av någon reell betydelse före 1978.

Fråga hade ställts till ministerrådet av en av rådets finländska medlemmar
om ministerrådet hade för avsikt att vidtaga åtgärder för att
åstadkomma en mer balanserad och mot syftena svarande fördelningsmetod
när det gäller översättningsstödet till den nordiska grannlandslitteraturen.
Av svaret framgick att stödordningen för grannlandslitteratur
var en försöksordning på fyra år. En slutlig utvärdering beräknades
vara gjord i god tid före försöksordningens utgång år 1979. Minister i''

rådet var uppmärksamt på att det förelåg vissa problem såvitt gällde fördelning
av stödet till översättning av grannlandslitteratur. Ministerrådet
uttalade emellertid förhoppning om att uppnå en bättre balans rörande
översättningsstödet till nordisk grannlandslitteratur.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 18/1969
angående musiksamarbete noterade kulturutskottet med tillfredsställelse
att det nordiska musiksamarbetet fr. o. m. 1977 upptogs som fast post på

2 Riksdagen 1976177.2 sami. Nr 21

Redog. 1976/77: 21

den nordiska kulturbudgeten. Frågan om nordisk musik på grammofonskiva
i enlighet med rekommendationens syfte borde nu kunna föras
vidare. På förslag av utskottet beslöt rådet för sin del anse rekommendationen
slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 25/1969 angående stereofoniska
radioutsändningar framgick att Danmark, Finland och Sverige infört
pilottonsystemet som tekniskt system för stereofoniska radioutsändningar.
Det ansågs vidare helt klart att också Norge skulle komma
att välja detta system. Då syftet med rekommendationen därmed uppnåtts
beslöt rådet på förslag av utskottet anse rekommendationen för sin
del slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 21/1973 angående
centrum för konst förmedling konstaterade utskottet att ministerrådet
fattat beslut om att upprätta ett konstcentrum på Sveaborg. Beslutet
hälsades med tillfredsställelse av utskottet. På förslag av utskottet
beslöt rådet för sin del anse rekommendationen för slutbehandlad.

2.3 Saker förberedda av social- och miljöutskottet

2.3.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

social- och miljöutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet kapitel I: Det nordiska samarbetet
— ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel IV: Socialpolitiskt
samarbete, kapitel V: Arbetsmarknadssamarbete, kapitel VI:
Arbetsmiljösamarbete, kapitel VII: Miljövårdssamarbete och kapitel
XVI: Samarbete i övriga spörsmål (i berörda delar),

En redovisning av utskottets synpunkter på de olika avsnitten återfinnes
nedan under rubrikerna arbetsmiljö, arbetsmarknadsfrågor, social-
och hälsovårdsfrågor och miljövårdsfrågor.

På förslag av utskottet godkände rådet följande yttrande (nr 3):

I. Gemensamma åtgärder bör skyndsamt vidtagas för bekämpningen
speciellt av bruket av tunga narkotiska preparat som morfin, morfinbas
och heroin.

II. Ändringarna i den nordiska läkaröverenskommelsen beträffande
principer för vinnande av specialistkompetens bör snarast träda i kraft.

III. Överenskommelsen om internordisk giltighet för recept bör träda
i kraft i april 1977.

IV. En tidsplan för slutförandet av arbetet med upprättandet av ett
nordiskt hälsokortsystem bör fastställas.

V. En överenskommelse, om att förmedling av arbetskraft till primäroch
sekundärkommuner eller motsvarande rekommenderas ske via den
offentliga arbetsförmedlingen, bör ingås mellan Finland och Sverige.

Redog. 1976/77: 21

VI. Det nordiska samarbetet beträffande yrkesvägledarutbildning bör
ges hög prioritet i ministerrådets arbete.

VII. Utredningen om nordiskt utbyte av förvaltningstjänstemän bör
snarast slutföras och resultaten därav delges Nordiska rådet.

VIII. Ett reviderat nordiskt handlingsprogram på miljövårdsområdet
bör utarbetas till rådets 26:e session.

IX. Danmark bör skyndsamt ratificera konventionen om skydd av Östersjöns
marina miljö. De nordiska länderna bör samfällt verka för en
snabb ratifikation av övriga, icke-nordiska signatärmakter.

X. Ett nordiskt handlingsprogram för samarbete i jämställdhetsfrågor
bör utarbetas och föreläggas Nordiska rådets 26:e session.

XI. Arbetet med att skydda och bevara särskilt värdefulla myrmarker
i de nordiska länderna bör utvidgas och intensifieras.

Yttrandet antogs med 36 röster.

2.3.2 Arbetsmiljöfrågor

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet konstaterade utskottet med tillfredsställelse att ett
handlingsprogram på arbetsmiljöområdet utarbetats och underströk att
för att detta program skulle få effekt ekonomiska resurser måste ställas
till förfogande.

Ministerrådsförslaget om handlingsprogram på arbetsmiljöområdet,
som framlagts till Nordiska rådets 25 :e session, utgick bl. a. från två av
rådets rekommendationer vid 24 :e sessionen, nämligen rekommendation
nr 13/1976 angående giftiga och farliga ämnen i arbetslivet och
rekommendation nr 14/1976 angående nordiskt handlingsprogram på
arbetsmilj öområdet.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att programmet inte avsåg
att täcka alla i de nordiska länderna förekommande aktiviteter på arbetsmiljöområdet,
utan inriktats på de områden där samarbete var
möjligt samt fått formen av ett ramprogram som skulle kunna revideras
efter hand. Nordiska rådets organ borde beredas möjlighet att medverka
i det fortlöpande revisionsarbetet. Vidare framhöll utskottet, att
flera av de önskemål som utskottet givit uttryck för i sitt betänkande
i ärendet inför 24 :e sessionen inte hade beaktats i handlingsprogrammet.
Det gällde önskemålen om utarbetandet av en nordisk arbetsmiljökonvention,
inrättandet av en samnordisk databank för arbetsmiljöforskning
samt inrättandet av ett centralt nordiskt produktkontrollorgan.

Utskottet konstaterade att flera av de konkreta projekten i handlingsprogrammet
återfanns redan i budgetprogrammet för år 1977 från
den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor och ville
understryka betydelsen av den konkretisering som ämbetsmannakommittén
avsåg att genomföra beträffande ramarna för 1978 års minister -

Redog. 1976/77: 21

rådsbudget. I den mån som denna konkretisering inte blev mycket
långtgående fanns en risk för att resultatet av det nordiska handlingsprogrammet
på arbetsmiljöområdet inte skulle bli särskilt påtagligt.
Dock borde framhållas att verkningarna vad beträffar nordiskt samarbete
även av en relativt liten ekonomisk insats kunde bli stora.

På förslag av utskottet antog rådet följande rekommendation (nr 8):
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att fastställa ett nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet
i enlighet med framlagt ministerrådsförslag och 2. att därvid särskilt
beakta följande punkter: a) utarbeta förslag till en nordisk arbetsmiljökonvention
b) etablera ett partssammansatt nordiskt samarbetsorgan
för arbetsmiljöforskning c) utreda förutsättningarna för inrättande
av en nordisk fond för arbetsmiljöforskning d) utreda förutsättningarna
för inrättande av en samnordisk databank för arbetsmiljöforskning
e) vidtaga åtgärder i syfte att förbättra statistiken över yrkessjukdomar
och sjukdomssymptom som kan misstänkas vara orsakade av förhållanden
inom arbetslivet f) utreda förutsättningarna för inrättandet av ett
centralt nordiskt produktkontrollorgan g) vidtaga ytterligare åtgärder
för att kartlägga förekomsten av psykosociala faktorer i arbetslivet
h) vidareutveckla det nordiska samarbetet i gränsvärdesfrågor. Rekommendationen
antogs med 59 röster mot 1.

I ett medlemsförslag om förkortning av arbetstiden hade bl. a. herrar
Mundebo och Palm hemställt, att rådet måtte rekommendera de nordiska
regeringarna att 1) verka för att det långsiktiga målet för en
arbetstidsförkortning bör vara sex timmars arbetsdag samt att 2) utreda
de samhällsekonomiska och sociala konsekvenser som en betydande
arbetstidsförkortning kommer att medföra.

Utskottet konstaterade att verkningarna för samhällets ekonomi och
arbetsmarknad kunde bli vidsträckta om en omfattande arbetstidsförkortning
genomfördes. Då dessa verkningar torde bli relativt likartade
i de nordiska länderna, ansåg utskottet det värdefullt att i möjligaste
mån samordna den erforderliga utredningsverksamheten på nordiskt
plan. Utskottet tillstyrkte däremot inte medlemsförslagets punkt om en
arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag. Utskottet framhöll att
målet för veckoarbetstiden borde bestämmas av varje land med hänsyn
till dess förutsättningar och behov.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 6) enligt
vilken rådet rekommenderar ministerrådet att utreda de samhällsekonomiska
och sociala konsekvenser som en betydande arbetstidsförkortning
kommer att medföra. Rekommendationen antogs med 56 röster.

Sedan ett nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet förelagts
rådets 25 :e session i form av ett ministerrådsförslag, beslöt rådet på
utskottets förslag att anse rekommendationerna nr 13/1976 om giftiga
och farliga ämnen i arbetslivet, nr 14/1976 om nordiskt handlingspro -

Redog. 1976/77: 21

gram på arbetsmiljöområdet samt nr 5/1974 om nordisk försöksverksamhet
för att motverka stress i arbetsmiljön för rådets del vara slutbehandlade.

2.3.3 Arbetsmarknadsfrågor

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet uttryckte utskottet sin uppskattning över det arbete
som utförts inom ministerrådet med förverkligandet av det samarbetsprogram,
som antogs i november 1975 av ministerrådet efter tillstyrkan
av Nordiska rådet. Sålunda hade utredningsprojekt igångsatts
bl. a. om arbetskraftens och kapitalets rörlighet samt om problem i samband
med olaglig rekrytering och förmedling av arbetskraft och om
formerna för entreprenadföretagens verksamhet. Utskottet kommenterade
även tillämpningen av 1973 års avtalsprotokoll mellan arbetsmarknadsmyndigheterna
och arbetsmarknadens parter i Finland och
Sverige om arbetskraftens kanalisering via den offentliga arbetsförmedlingen.
Att avtalet endast var bindande för de trettio största medlemsföretagen
i Svenska arbetsgivareföreningen, men däremot inte för småföretagen
eller för primär- och sekundärkommunerna, kunde enligt utskottet
uppfattas som en brist. Tanken på en överenskommelse enligt
vilken också kommunerna rekommenderades att anlita den offentliga
arbetsförmedlingen förtjänade enligt utskottets mening allt understöd.

I ett medlemsförslag hade bl. a. herr Knut Johansson i Stockholm hemställt
att rådet måtte rekommendera ministerrådet att snarast vidta åtgärder
syftande till att upprätta ett nordiskt arbetsmarknadsinstitut.

Utskottet hänvisade till det utredningsarbete som satts igång med
anledning av det ovannämnda nordiska arbetsmarknadsprogrammet och
konstaterade att ministerrådets sekretariat fullgjorde funktionen som
sekretariat åt Nordiska arbetsmarknadsutskottet och dess underutskott
samt koordinerade projektverksamheten. Utskottet framhöll dock att,
även om det för närvarande var för tidigt att uttala sig om den definitiva
utformningen av det nordiska forsknings- och utredningssamarbetet
i arbetsmarknadsfrågor, den teknologiska utvecklingen torde komma
att ställa nya krav på arbetsmarknadspolitiken. Utskottet underströk
att det faktum att det inte kunde tillstyrka förslagsställarnas önskan
om omedelbart inrättande av ett arbetsmarknadsinstitut utan föregående
utredning inte innebar en låg prioritering från utskottets sida av arbetsmarknadsprogrammets
genomförande.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 7) till
ministerrådet att företaga en utredning syftande till att undersöka möjligheterna
till att upprätta ett nordiskt arbetsmarknadsinstitut. Rekommendationen
antogs med 52 röster mot 2.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av ett medlemsförslag om upprättandet av en nordisk data -

Redog. 1976/77: 21

bank för lediga platser. Via rådets presidium hade utskottet i november
1976 överlämnat en skrivelse till Nordiska ministerrådet vari ministerrådet
uppmanades att vidtaga skyndsamma åtgärder för att få denna
fråga utredd. Vid utformningen av mandatet för den kommande utredningen
skulle särskilt beaktas behovet av en för hela Norden gemensam
sysselsättningsgruppering, effektivisering av arbetsförmedlingssamarbetet
genom ökad information beträffande såväl lediga platser som
arbetssökande, samt problem som sammanhänger med skyddet av den
enskilde individens personliga integritet.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av ett medlemsförslag om nordisk arbetsmarknad för tandtekniker
m. m., väckt av bl. a. herr Nilsson i Tvärålund. Utskottet
hade i skrivelse via rådets presidium gjort ministerrådet uppmärksamt
på önskvärdheten av att förutsättningarna för en gemensam nordisk
arbetsmarknad för tandtekniker utreddes. I skrivelsen hade också understrukits
att denna fråga skulle beaktas vid arbetet med det nordiska
handlingsprogrammet på social- och hälsovårdens område, där flera
olika yrkesgrupper inkluderades. Utskottets synpunkter hade sålunda
via presidiet kommit ministerrådet till del, varför en särskild rekommendation
ej erfordrades.

Mot bakgrund av den omfattande utflyttningen av arbetskraft från
Finland till Sverige och att en betydande del av denna arbetskraft inte
utnyttjar de officiella arbetsförmedlingskanalerna ställdes en fråga i anslutning
till tillämpningen av det nordiska samarbetsprogrammet på arbetsmarknadsområdet
(rek. nr 19/1975/s). Frågan avsåg vilka åtgärder
ministerrådet hade för avsikt att vidta för att effektivisera genomförandet
av punkten om förstärkt arbetsförmedling i programmet och därmed
bidra till att en större del av den överflyttade arbetskraften kanaliserades
via de officiella arbetsförmedlingsmyndigheterna.

Statsrådet Ahlmark hänvisade i sitt svar bl. a. till att åtgärder vidtagits
för att förbättra arbetsförmedlingarnas service och att en särskild
arbetsgrupp inrättats inom ramen för 1973 års s. k. kanaliseringsavtal.
Vidare hade kretsen av parter som undertecknat kanaliseringsavtalet
vidgats i Sverige genom att Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
formellt anslutit sig. Avtalet täckte därmed alla arbetsgivare
i Sverige med undantag av de privata arbetsgivare som inte var medlemmar
i Svenska arbetsgivareföreningen.

2.3.4 Social- och hälsovårdsfrågor

I ett ministerrådsförslag hemställdes att Nordiska rådet måtte avge
yttrande över ett förslag till program för nordiskt samarbete på socialoch
hälsovårdsområdet. Förslaget hade tillkommit i nära samverkan
med social- och miljöutskottet jämte arbetsmarknadens parter. Samarbetsprogrammet
skulle utgöra en ram för konkreta samarbetsåtgärder

Redog. 1976/77: 21

och ej uppfattas som en förteckning över åtgärder som skulle genomföras
på nationellt plan.

Utskottet behandlade i sitt betänkande vissa delfrågor. Bl. a. framhölls
att det i avvaktan på en mera långtgående harmonisering av sociallagstiftningen
var av stor betydelse att det nordiska socialkonventionsutskottet
fortsatte arbetet med att överbrygga de svårigheter som flyttning
mellan de nordiska länderna kunde medföra. Utskottet uttalade
sig för en sammanslagning av Nordiska nämnden för alkoholforskning
och Nordiska samarbetsorganet för drogforskning. Vidare uppmärksammades
hälsovårdshögskolans verksamhet, forskning på handikappvårdens,
läkemedelsförsörjningens och skeppsmedicinens område samt frågan
om en utvidgning av arbetsmarknaden för social- och medicinalpersonal
till nya grupper. Bland tidigare av utskottet framförda önskemål
som ej tillgodosetts i programmet fanns gemensam nordisk skeppsmedicinsk
forskning, åtgärder för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar
på Nordkalotten och förenhetligande av reglerna för naturläkemedel
i Norden.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att programmet förelagts
rådet i form av ett ministerrådsförslag. Härigenom hade Nordiska rådets
organ beretts möjlighet att komma med sina synpunkter innan slutligt
beslut fattats i ärendet. Genom den konstruktion som samarbetsprogrammet
fått torde rådet genom sin budgetkommitté kunna medverka
vid det prioriteringsarbete som kommer att utföras i samband
med behandlingen av de enskilda samarbetsprojekten, vilka avses bli
finansierade via ministerrådets projektbudget.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 9) till
Nordiska ministerrådet att antaga ett program för samarbete på socialoch
hälsovårdsområdet i enlighet med framlagt ministerrådsförslag samt
att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets organ
vidareutveckla och fördjupa det nordiska samarbetet på social- och
hälsovårdsområdet. Rekommendationen antogs med 62 röster. 1 medlem
avstod från att rösta.

På utskottets förslag beslöt rådet att inte företaga sig något med anledning
av ett medlemsförslag om förenhetligad medicinsk nomenklatur,
framlagt av bl. a. herr Carlsson i Vikmanshyttan. Det hävdades att det
medicinska språkbruket var svårtillgängligt för gemene man, att samma
företeelse kunde ha en mängd olika beteckningar och att en och samma
term kunde ha flera betydelser. Det ökade och berättigade kravet från
patienter, journalister, politiker etc. på korrekt och för lekmän begriplig
medicinsk information aktualiserade behovet av ett medicinskt allmänspråk.

Utskottet fann dock att frågan om ett förenhetligat medicinskt språk
borde behandlas utifrån allmänna språkliga utgångspunkter. Detta kunde
ske antingen genom de språknämnder som finns i varje nordiskt land

Redog. 1976/77: 21

eller inom ramen för det utvidgade samarbete på språkområdet som
föreslagits i rekommendation nr 6/1976 om åtgärder rörande nordiskt
språksamarbete.

I anslutning till meddelandet om rekommendation nr 10/1969 om
skeppsmedicinsk forskning ställde fru Skantz en fråga huruvida ministerrådet
ansåg att det fanns möjligheter att genomföra rekommendationen
och, om så var fallet, huruvida ett åtgärdsprogram för denna
forskning kunde framläggas till rådets 26 :e session.

Av svaret framgick att svårigheter förelåg att avgränsa dels det område
som omfattades av rekommendationen, dels vilka myndigheter som
skulle vidta de åtgärder som kunde aktualiseras av den åsyftade forskningen.
Ett symposium hade hållits i ministerrådets regi, som bl. a. inspirerat
till två projekt i Norge. Verksamheten på det skeppsmedicinska
området fick anses omfattas av formuleringen i det nordiska samarbetsprogrammet
för samarbete på social- och hälsovårdsområdet om insatser
för särskilt utsatta grupper. Några mer konkreta utfästelser på
detta specialområde kunde ej ges.

Mot bakgrund av att i ministerrådets berättelse saknades utlovad
redogörelse för frågan om vidareutbildningen för fysioterapeuter ställdes
en fråga huruvida Nordiska ministerrådet hade för avsikt att ompröva
behandlingsordningen för rekommendation nr 3/1974 och skyndsamt
vidtaga åtgärder för att på grundval av de i expertutredningen framlagda
förslagen (NU 1973: 6) genomföra en vidareutbildning av fysioterapeuter
i Norden. Av svaret framgick att man på regeringssidan
knappast ansåg att förutsättningar förelåg att för tiden genomföra rekommendationen.
Däremot hade den 17 december 1976 undertecknats
en överenskommelse om nordisk arbetsmarknad för fysioterapeuter,
och en undersökning av utbudet av vidareutbildning för social- och
medicinalpersonal skulle göras 1978 i samband med omorganiseringen
av Nordiska hälsovårdshögskolan.

Narkotikaproblemen aktualiserades i två frågor till ministerrådet.
Den ena avsåg vilka åtgärder ministerrådet hade för avsikt att vidtaga
för att skyndsamt komma till rätta med det ökande missbruket av tunga
narkotiska ämnen i de nordiska länderna. Den andra gällde huruvida
de nordiska ländernas regeringar hade för avsikt att vidtaga åtgärder
för att få till stånd permanenta, regelbundet hållna underhandlings-, informations-
och planeringsmöten för de nordiska ländernas narkotikapolis
och andra myndigheter på området i syfte att få narkotikaligornas
verksamhet under effektiv kontroll i Norden.

I svaret gavs bl. a. en redogörelse för pågående samarbete inom bl. a.
Interpol, Nordiska tulladministrativa rådet, Nordiska kontaktmannautskottet
och Nordiska samarbetsorganet för drogforskning. Vidare föreslogs
att man skulle överväga ett samnordiskt projekt inom FN:s narkotikafonds
verksamhetsområde t. ex. i Afganistan, för att söka minska

Redog. 1976/77: 21

narkotikaodlingen genom utvecklingshjälp som främjar andra odlingsalternativ.

Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg kommer att införas under
ministerrådets budget och utbyggas från och med 1978. I anledning
därav ställdes vid sessionen en fråga huruvida ministerrådet hade för
avsikt att tillse, att en rimlig nationell fördelning uppnåddes beträffande
sammansättningen av Nordiska hälsovårdshögskolans lärår- och
föreläsarpersonal. Vidare frågades om ministerrådet avsåg att verka
för att stipendierna för studier vid hälsovårdshögskolan höjdes, och om
konkreta planer hade uppgjorts beträffande högskolans medverkan i
utbildningen vid andra universitet och högskolor i de nordiska länderna
och i så fall vilka.

Statsrådet Troedsson svarade att ministerrådet förutsatte att högskolans
styrelse — liksom hittills — skulle bevaka möjligheterna att, utan
att göra avkall på de meriter, som borde vara vägledande vid tilslättningar,
få en önskvärd nationell fördelning av personalens sammansättning.
Ministerrådet hade godkänt högskolans förslag till höjning av stipendiebeloppen.

Av meddelandet om rekommendation nr 28/1970 om forskning vid
Nordiska hälsovårdshögskolan framgick att ministerrådet beslutat bygga
ut verksamheten vid hälsovårdshögskolan och att forskningsresurser i
form av fasta tjänster skulle knytas till skolan. Då därmed syftet med
rekommendationen syntes vara uppnått och man kunde följa den fortsatta
verksamheten vid hälsovårdshögskolan genom ministerrådets program
för nordiskt samarbete på social- och hälsovårdsområdet och genom
budgetbehandlingen beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendationen
för rådets del vara slutbehandlad.

Mot bakgrund av utbyggnaden av Nordiska hälsovårdshögskolan och
av att sjukhusadministratörerna var en av de yrkeskategorier som hälsovårdshögskolan
speciellt vände sig till, beslöt rådet på utskottets förslag
att anse rekommendation nr 3/1970 om utbildning av sjukhusadministratörer
för rådets del vara slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 33/1970 om nordiskt sjukhusfysikersamarbete
framgick att ministerrådet fattat beslut om en gemensam
nordisk kurs i klinisk dosimetri vid Statens strålskyddsinstitut
i Stockholm 1977, som skulle uppföljas inom ramen för Nordiska hälsovårdshögskolan.
Då syftet med rekommendationen delvis var uppnått
och man kunde följa frågan inom ramen för programmet för nordiskt
samarbete på social- och hälsovårdsområdet beslöt rådet på utskottets
förslag att anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Mot bakgrund av att rådet kan följa arbetet med samnordisk vidareutbildning
av sjuksköterskor genom hälsovårdshögskolans årliga berättelse
beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendation nr
11/1975 om samnordisk vidareutbildning för sjuksköterskor för rådets
del vara slutbehandlad.

Redog. 1976/77: 21

Av meddelandet om rekommendation nr 21/1966 om specialistkompetens
för läkare framgick att under år 1976 undertecknats ett avtal om
ändring av överenskommelsen från år 1965 om gemensam nordisk arbetsmarknad
för läkare. Ändringen kunde väntas träda i kraft 1977 sedan
samtliga länder ratificerat densamma. Genom ändringen hade syftet
med rekommendationen genomförts, och det vidare arbetet med frågan
kunde följas via programmet för nordiskt samarbete på social- och hälsovårdsområdet.
På utskottets förslag beslöt rådet att anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

Då av meddelandet om rekommendation nr 12/1969 om likartad lagstiftning
om transplantation framgick att en enhetlig transplantationslagstiftning
införts i de nordiska länderna, beslöt rådet på utskottets
förslag att för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 6/1973 om kliniskt-kemiskt
sjukhuslaboratoriesamarbete framgick att ministerrådet fattat beslut om
en treårig försöksverksamhet med efterföljande utvärdering beträffande
kliniskt-kemiskt sjukhuslaboratoriesamarbete och att medel för verksamheten
avsatts på ministerrådets allmänna projektbudget. På utskottets
förslag beslöt rådet att för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Då av meddelandet om rekommendation nr 16/1968 om sjukvårdssamarbete
i Tornedalen framgick att överenskommelse träffats mellan
Ylitornio och Övertorneå kommuner om en försöksordning beträffande
sjukvårdssamarbete i Tornedalen, beslöt rådet på utskottets förslag att
för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 4/1973 om ambulanstjänst
på Nordkalotten framgick att ministerrådet inte avsåg att vidtaga ytterligare
åtgärder i anledning av denna rekommendation. Utskottet fann,
att nya initiativ fick ses mot bakgrund av den nordiska konventionen
om gränskommunalt samarbete. Rådet beslöt på utskottets förslag att
anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Sedan en nordisk nämnd för handikappfrågor inrättats år 1976, vilken
årligen avger en särskild berättelse till Nordiska rådet, beslöt rådet på
utskottets förslag att anse rekommendation nr 8/1973 om forskning på
handikappvårdens område för rådets del slutbehandlad.

2.3.5 Miljövårds frågor

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet framhöll utskottet att en systematisk revision av
1973 års miljövårdsprogram borde komma till stånd. Som lämplig tidpunkt
för framläggandet av ett reviderat handlingsprogram på miljövårdsområdet
angavs 1978 års rådssession.

Den nordiska miljöskyddskonventionen, som trätt i kraft den 5 okto -

Redog. 1976/77: 21

ber 1976, betecknades av utskottet som en av de förnämsta landvinningarna
inom nordiskt samarbete under det senaste decenniet. För att
miljöskyddskonventionen skulle fungera på ett tillfredsställande sätt
måste dock lagar och bestämmelser på miljöskyddsområdet i de nordiska
länderna vara likartade. Därför välkomnade utskottet den inom ministerrådet
utarbetade jämförande översikten över den nordiska miljöskyddslagstiftningen.
Vad beträffar den i mars 1974 undertecknade konventionen
om skydd av Östersjöns marina miljö ville utskottet understryka
betydelsen av att även Danmark snarast ratificerade denna. Vidare borde
berörda nordiska länder samfällt verka för att de övriga signatärmakterna
Sovjetunionen, Polen, Östtyskland och Västtyskland i skyndsam
ordning ratificerar konventionen.

Beträffande samarbetet på naturvårdsområdet noterades att en naturgeografisk
regionindelning av Norden upprättats, en kartläggning av hotade
naturtyper och djur- och växtarter genomförts samt metoder framtagits
för landskapsanalys. Utskottet underströk vikten av att påbörjat
inventeringsarbete beträffande myrmarkerna i de nordiska länderna
påskyndades och utvidgades.

I rekommendation nr 27/1975 föreslås en utredning om inrättande av
ett nordiskt institut för skärgårdsforskning. Med anledning av det meddelande
som ministerrådet angivit ställdes fråga om vilka åtgärder ministerrådet
avsåg att vidtaga för att skyndsamt utreda frågan om inrättandet
av ett nordiskt institut för skärgårdsforskning, särskilt med beaktande
av möjligheterna att förlägga detta till Åland.

I svaret hänvisades bl. a. till att Nordiska ämbetsmannakommittén för
regionalpolitik tagit initiativ till att behovet av regional forskning i
skärgårdsfrågor kartlägges och att ministerrådet anslagit 35 000 Nkr
i 1977 års budget för en förstudie rörande samarbetsmöjligheterna mellan
Åland och Åbolands skärgård samt Stockholmsregionen.

Av meddelandet om rekommendation nr 4/1972 om nordisk miljöskyddskonv
endon framgick att den nordiska miljöskyddskonventionen
trätt i kraft i Danmark, Finland, Norge och Sverige den 5 oktober 1976,
att en översikt utarbetats över den nordiska miljöskyddslagstiftningen
och publicerats i Nordisk utredningsserie (NU 1976: 25) samt att arbetet
med att få till stånd likartade riktlinjer på miljöskyddsområdet pågår
inom ministerrådets organ. Mot bakgrund härav beslöt rådet på utskottets
förslag att anse rekommendationen för sin del vara slutbehandlad.

2.4 Saker förberedda av trafikutskottet

2.4.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till trafikutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel I: Det nordiska samarbe -

Redog. 1976/77: 21

tet — ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel VII: Miljövårdssamarbete
(i berörda delar), kapitel XIII: Samarbete i fråga om
transport, kommunikation och trafiksäkerhet, kapitel XIV: Samarbete
i turistfrågor samt berättelse från Nordiska trafiksäkerhetsrådet.

En redovisning av utskottets synpunkter på de olika avsnitten återfinnes
nedan under rubrikerna trafiksäkerhet, mellanriksförbindelser
och flygtrafik.

På förslag av trafikutskottet antog rådet följande yttrande (nr 4):

1. Nordiska ministerrådet uppmanas att påskynda behandlingen av
frågan om flygförbindelse mellan de nordliga delarna av Norge, Sverige
och Finland. Det är av särskild betydelse att ministerrådet så snart
som möjligt på basis av utredningen och inkomna remissyttranden fattar
beslut om vilka flygförbindelser som skall upprättas.

2. Nordiska rådet hemställer att ministerrådet i högre grad än hittills
måtte prioritera arbetet med en harmonisering av de olika trafiktekniska
bestämmelser som fortfarande utgör hinder för en utbyggnad av den
internordiska vägtrafiken.

3. Nordiska ministerrådet uppmanas att utarbeta sådana förslag till
finansiering av mellanriksvägar som bättre än nu gällande ordning främjar
utbyggnad av dessa förbindelser.

4. Nordiska rådet lägger betydande vikt vid den påbörjade kartläggningen
av trafikproblem i glesbygderna och förutsätter att den följs upp
med konkreta projektförslag, vilket antyds i ministerrådets berättelse.

5. Nordiska rådet samtycker till att utgifterna för Nordisk kommitté
för transportekonomisk forskning överförs till ministerrådets budget,
vilket överensstämmer med budgetkommitténs önskemål om bästa möjliga
översikt över gemensamma nordiska utgifter.

6. Nordiska rådet noterar och uttalar sitt erkännande av det nordiska
trafiksäkerhetssamarbete som utförts i Nordiska trafiksäkerhetsrådets
regi. Samtidigt hemställer Nordiska rådet till ministerrådet om en redogörelse
som även upptar nordiskt trafiksäkerhetsarbete inom andra trafiksektorer
än vägtrafiken.

7. Nordiska rådet förutsätter att lagstftningen beträffande obligatoriskt
bruk av skyddshjälm för motorcyklister och mopedister påskyndas
och att lagen snarast möjligt träder i kraft i de enskilda länderna.

8. Nordiska rådet emotser med stort intresse ett handlingsprogram
för nordiskt samarbete på turistområdet och förutsätter att ett ministerrådsförslag
snarast möjligt kan behandlas av Nordiska rådets trafikutskott
med sikte på att Nordiska rådet kan ta ställning till det vid rådets
26:e session.

I ett yttrande som fogats till betänkandet konstaterade en dansk medlem
att han på flera punkter inte kunde ge sitt stöd till utskottets betänkande.
Yttrandet antogs med 54 röster. 1 medlem avstod från att rösta.

Redog. 1976/77: 21

2.4.2 Trafiksäkerhet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet konstaterade utskottet med tillfredsställelse att arbetet med
utarbetande av enhetliga nordiska trafikregler fortskred och att Danmark
och Sverige redan infört ny lagstiftning på området. Vidare noterades
att dessa länder utfärdat bestämmelser mot användning av otillräcklig
säkerhetsutrustning för barn i bilar. Utskottet noterade Nordiska trafiksäkerhetsrådets
arbete med uppföljning av detta område och med
regler för motorcyklars och mopeders konstruktion, något som kunde
ge avsevärda resultat för trafiksäkerheten.

I ett medlemsförslag om samnordisk insats mot trafikonykterheten
hade bl. a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Mellqvist samt fru
Kristensson hemställt att Nordiska rådet måtte rekommendera Nordiska
ministerrådet att genomföra ett samnordiskt program för ökad trafiknykterhet,
inbegripet rutinkontroller av bilförare i alla nordiska länder
och likartad påföljdslagstiftning. Bakgrunden till förslaget var att statistiska
undersökningar utvisat att antalet trafiknykterhetsbrott ökat
starkt i de nordiska länderna under senare år. Än mer alarmerande resultat
hade framkommit genom de rutinkontroller av blodalkoholhalter
hos bilförare som genomförts i Sverige från 1975. Onykterheten i trafiken
hade en helt annan omfattning än man tidigare räknat med. Dessutom
kunde konstateras, trots att Nordiska rådet antagit två rekommendationer
om förenhetligande av lagstiftningen om trafikonykterhet (nr
16/1956 och nr 24/1965), att de nordiska ländernas trafiknykterhetslagstiftning
fortfarande företedde stora inbördes skiljaktigheter.

Utskottet instämde i förslagsställarnas uppfattning att åtgärder för att
förbättra nykterheten i trafiken skulle kunna få stor effekt på trafiksäkerheten
för en relativt ringa kostnad. Särskilt betonades vikten av
ökad kontroll av bilförarnas nykterhet, oberoende av om de blev inblandade
i olyckor eller ej. Utskottet noterade vidare, att de svenska erfarenheterna
givit vid handen att allmänheten i stort sett ställt sig positiv
till försöken med rutinmässiga utandningsprov bland bilförare. Systemet
skulle dock bara ge effekt om det fanns lagfästa promillegränser, något
som fr. o. m. 1977 var fallet i alla nordiska länder, även om gränstalen
varierade.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 10) till Nordiska
ministerrådet 1) att genomföra ett samnordiskt program för att
motverka alkoholbruk i trafiken inbegripet rutinkontroller i samtliga
nordiska länder samt ökad information om alkoholens inverkan på körförmågan
och de olycksrisker detta medför i trafiken, 2) att verka för
en harmonisering av den nordiska lagstiftningen mot bruk av alkohol i
trafiken, 3) att verka för en kartläggning av rusgivande och bedövande
medels inverkan på förares körförmåga samt att verka för utveckling av
metoder för att fastställa huruvida motorfordonsförare är påverkade av

Redog. 1976/77: 21

dylika ämnen. Rekommendationen antogs med 48 röster.

Herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Mellqvist m. fl. hade i ett medlemsförslag
om förbättring av barnens trafikmiljö hemställt, att rådet
måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att verka för att trafikmiljön
förändrades i syfte att öka skyddet för barnen i trafiken.

Utskottet noterade att ett antal undersökningar visat att en viktig
olycksorsak i trafiken var den befintliga trafikmiljön, som människan ej
alltid kunde bemästra. Trafiksäkerheten borde därför förbättras genom
att anpassa — inte människan efter miljön — utan miljön efter vad
människan kunde prestera. Detta hade särskild relevans för barnens situation
i trafiken. Det var även belagt att barn i åldrarna 0—10 år saknade
förutsättningar att visa ett trafiksäkert beteende. Man måste inrikta
sig på genomgripande åtgärder grundade på långsiktig forskning.

Förutom att bygga ut trafikundervisningen i skolorna borde man
vända sig med information till trafikanter och vuxna som hade uppsikt
över barn. Dessa åtgärder borde vidtas i nordiskt samarbete för att
utnyttja tillgängliga erfarenheter och forskningsresultat samt för att gemensamt
lägga upp erforderligt informationsmaterial till politiker, myndigheter
och samhällsplanerare. Därutöver borde utarbetas riktlinjer för
trafikmiljön att användas i samhällsplanläggning. Utskottet fann, att
förbättringar i trafikmiljön för att ge barnen ökat skydd i de flesta fall
också skulle vara till fördel för äldre och handikappade, som är utsatta
grupper i trafiken.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation till ministerrådet
(nr 11) 1) att arbeta för bättre trafikmiljö med inriktning på ökat skydd
för barn i trafiken, 2) att arbeta för utbyggd information om barn och
trafik till berörda myndigheter och samhällsplanerare, bilförare, föräldrar
och andra som har tillsyn över barn, samt 3) att arbeta för att det
pågående nordiska samarbetet avseende trafikundervisning i skolorna
ytterligare utbygges. Rekommendationen antogs med 57 röster.

Sedan trafikutskottet funnit, att förslag om nordisk giltighet för körkort
utarbetats och uppföljningen av frågan kunde ske vid behandlingen
av rekommendation nr 3/1976 om internordisk giltighet för körkort, beslöt
rådet på utskottets förslag att anse rekommendation nr 34/1970 angående
nordisk giltighet för körkort för sin del vara slutbehandlad.

Trafikutskottet konstaterade, att bestämmelser om obligatorisk användning
av säkerhetsbälten införts i Danmark, Finland, Norge och
Sverige och att syftet med rekommendation nr 12/1974 i detta ämne
därmed uppnåtts. På utskottets förslag beslöt rådet att anse rekommendationen
för sin del vara slutbehandlad.

2.4.3 Mellanriksförbindelser

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet uttalade utskottet sin tillfredsställelse över att utredningar

Redog. 1976/77: 21

om de flesta föreslagna mellanriksvägar kommit väl i gång och i ett annat
fall lett fram till konkreta utbyggnadsplaner. Vidare underströks utskottets
tidigare framförda uppfattning att prioriteringen i utbyggnaden av
mellanriksvägar borde göras oberoende av de regionala väginvesteringarna
samt att man borde komma fram till en finansieringsordning som
bättre än nuvarande ordning främjade utbyggnad av mellanriksförbindelser.

I rekommendation nr 1/1975 rekommenderade Nordiska rådet ministerrådet
att skapa förutsättningar för bättre färjeförbindelser mellan
Vasa och Umeå året runt. Den arbetsgrupp som tillsattes 1974 hade
emellertid i januari 1977 ännu inte sammanträtt, varför herr Sellgren
ställde en fråga till ministerrådet huruvida man kunde förvänta resultat
av den tillsatta arbetsgruppens verksamhet och i så fall när.

Av svaret framgick att arbetsgruppen var i färd med att utreda frågan
om färjetrafiken samt att situationen vintertid förbättrats genom
ökad isbrytarservice. Förbättringsarbeten som eliminerat vissa grunda
och trånga sträckor i farleden och bättre utprickning hade förts.

En annan fråga som berörde mellanriksförbindelserna avsåg harmonisering
av transportstödet. Ministerrådet tillfrågades, om det var möjligt
att göra en översyn av de nationella transportstödsbestämmelserna i
syfte att öka varuutbytet mellan länderna och om det därvid kunde bli
aktuellt med transportstöd för hela sträckan mellan leverantör och mottagare
i Finland, Norge och Sverige.

Statsrådet Turesson svarade att transportstödets utformning hade regionalpolitisk
bakgrund. Ministerrådet delade emellertid uppfattningen
om det önskvärda i ökat nordiskt varuutbyte och avsåg att uppdra åt
Nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor att i kontakt med
ämbetsmannakommittén för regionalpolitik utreda frågan huruvida en
harmonisering av reglerna för transportstödet skulle främja handelsutbytet.

Mot bakgrund av att vägsträckan från Vasa till Mo i Rånå blivit
Europaväg (E 79) och då man kunde förutsätta att sträckan Mo—Nesna
byggs enligt planerna, beslöt rådet på utskottets förslag anse rekommendation
nr 16/1970 angående Blå vägens utbyggnad till Europaväg för
sin del vara slutbehandlad.

2.4.4 Flygtrafik

I utskottets betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet behandlades bl. a. den utredning som ministerrådet låtit
utföra angående flygförbindelserna mellan de nordliga delarna av
Finland, Norge och Sverige. I utredningen gavs förord för förbindelserna
Bodp—Luleå och Luleå—Uleåborg. Trafikutskottet underströk, att
ministerrådet snarast möjligt borde avgöra vilken av möjliga flygförbin -

Redog. 1976/77: 21

delser som skulle upprättas samt hur ett eventuellt underskott på en sådan
flyglinje skulle finansieras.

Med hänsyn till att charterfrågorna kunde bevakas vid behandlingen
av rekommendation nr 2/1976 angående utvidgade reseralternativ i internordisk
flygtrafik beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendation
nr 25/1967 angående gemensam politik beträffande charterflyg
för rådets del vara slutbehandlad.

Till utskottets betänkande hade fogats ett yttrande i vilket två danska
medlemmar konstaterade att deras anslutning till betänkandet inte innebar
att de ansåg den samnordiska charterpolitiken tillfredsställande. De
betonade nödvändigheten av ett fortsatt liberaliseringsarbete och hänvisade
till rekommendation nr 2/1976.1 en reservation hävdade en annan
dansk medlem att syftet med rekommendationen inte nåtts öch motsatte
sig förslaget att förklara rekommendationen slutbehandlad.

2.4.5 Turistsamarbete

Utskottet fick vid sitt möte under sessionen en föredragning angående
ministerrådets arbete med ett övergripande handlingsprogram på
turistområdet som en uppföljning av Nordiska rådets rekommendation
nr 1/1976 angående utarbetande av ett handlingsprogram för det nordiska
turistsamarbetet. Mot bakgrund härav beslöt rådet på utskottets förslag
att anse en tidigare rekommendation, nr 23/1973 angående ökad
turism i Norden och stöd till NTTK (Nordiska turisttrafikkommittén),
för rådets del vara slutbehandlad.

2.5 Saker förberedda av ekonomiska utskottet

2.5.1 Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Till

ekonomiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1), kapitel I: Det nordiska
samarbetet — ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel VIII:
Handels- och varupolitiskt samarbete, kapitel IX: Industri- och energipolitiskt
samarbete, kapitel X: Samarbete inom byggsektorn, kapitel XI:
Regionalpolitisk! samarbete, kapitel XII: Samarbete i konsumentfrågor
och kapitel XV: Samarbete i fråga om bistånd till utvecklingsländer.

Ekonomiska utskottet ägnade i sitt betänkande särskild uppmärksamhet
åt det energi- och industripolitiska samarbetet. Utskottet instämde
i statsministrarnas beslut den 3 december 1976 att den pågående resursutredningen
skulle utmynna i konkreta förslag om samarbetsprojekt
som kunde leda till att de samlade nordiska råvaru- och naturresurserna
utnyttjades effektivare. Utskottet hemställde att utredningsarbetet skulle
ske skyndsamt. Utskottet föreslog vidare att ministerrådet snarast kart -

Redog. 1976/77: 21

lägger möjligheterna för ett samarbete mellan Finland, Norge och Sverige
under förutsättning att exploaterbara fynd av olja och gas görs
utanför Nordnorge.

En annan fråga som utskottet hade visat stort intresse för var de nordiska
ländernas gemensamma uppträdande i internationella sammanhang.
Härvid pekades på betydelsen av en samordnad nordisk hållning vid
GATT-förhandlingarna och i de olika internationella organ där frågan
om en ny ekonomisk världsordning behandlades. Vidare lade utskottet
stor vikt vid att de nordiska länderna också fortsättningsvis hade ett nära
samarbete om praktiska problem i handeln mellan EFTA och EG.
Utskottet pekade också på hur det nära samarbetet mellan de nordiska
länderna om valutaspörsmål ökade det nordiska inflytandet i internationella
sammanhang.

Herr Feldt såsom utskottets talesman uttalade inför plenarförsamlingen
förhoppning om att ministerrådet fortsätter och förstärker samordningen
av nordiska ståndpunkter och av gemensamt nordiskt uppträdande
i alla de internationella sammanhang där detta är politiskt och
praktiskt möjligt. Herr Feldt fann utifrån egna erfarenheter att denna
form av nordiskt samarbete gagnade både gemensamma nordiska intressen
och det internationella samarbetet.

I betänkandet uttryckte också utskottet sin tillfredsställelse över en
rad under verksamhetsåret uppnådda resultat. Bl. a. berördes här den
nordiska investeringsbanken som startat sin verksamhet i Helsingfors i
augusti 1976.

På förslag av utskottet antog rådet följande yttrande (nr 2):

1. Nordiska rådet föreslår Nordiska ministerrådet att medverka till
att arbetet med utredningen om den nordiska råvaru- och resurssituationen
snabbt leder fram till en precisering av de områden, där ett närmare
nordiskt samarbete är ändamålsenligt. Det förutsättes att den
slutliga utredningen föreläggs Nordiska rådet.

2. Rådet föreslår ministerrådet att snarast kartlägga möjligheterna
för ett samarbete mellan Finland, Norge och Sverige under förutsättning
att sådana olje- och gasfyndigheter görs utanför Nordnorge som
det blir ekonomiskt försvarbart att utnyttja.

Rådet anser att den föreliggande rapporten om möjligheterna att
föra i land gas från Nordsjön antingen direkt till Jylland och vidare till
Sverige eller till M0re via Sverige till Jylland kommer att utgöra ett
värdefullt underlag för de nordiska ländernas vidare förberedelser för
förhandlingar om utnyttjande av gasen.

Rådet har med intresse noterat den fortlöpande dialogen mellan ministerrådet
och ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik
om aktuella industripolitiska frågor.

Rådet, som inte har något att erinra mot att Nordiska industrifonden
fortsättningsvis har ansvaret för det vidare nordiska FoU-sam 3

Riksdagen 1976177. 2 sami Nr 21

Redog. 1976/77: 21

arbetet på energiområdet, understryker att detta arbete bör ges hög
prioritet.

3. Rådet stöder ministerrådets uppfattning att det är betydelsefullt
att varje nordiskt land genom sin ekonomiska politik kan upprätthålla
en aktivitetsnivå som också får positiva verkningar för de övriga länderna.

4. Rådet understryker betydelsen av samordningen av de nordiska
ländernas förbindelser med och uppträdande i internationella organ där
ekonomiska frågor behandlas.

5. Rådet understryker betydelsen av att de nordiska ländernas uppträdande
i internationella organisationer koordineras i vid omfattning
under arbetet för en ny ekonomisk världsordning.

6. Rådet stöder ministerrådets uppfattning att man snarast bör söka
få fram ett betryggande underlag för att ta ställning till och finna lösningar
på aktuella kärnsäkerhetsfrågor.

Yttrandet antogs med 54 röster.

I anslutning till ministerrådets berättelse behandlade utskottet meddelande
om rekommendation nr 18/1975 om en nordisk investeringsbank.
Utskottet noterade med tillfredsställelse att bankens verksamhet
startat den 2 augusti 1976. På förslag av utskottet beslöt rådet anse
rekommendationen för sin del slutbehandlad.

2.5.2 Energifrågor

I ett medlemsförslag om utnyttjande av alternativa energikällor hade
bl. a. dåvarande rådsmedlemmarna herrar Antonsson och Kronmark
föreslagit en rekommendation till ministerrådet att kartlägga den forskning
och de utredningar som pågår i de nordiska länderna och i vissa
andra industriländer avseende jordvärme, solenergi och vindkraft i syfte
att samordna utvecklingen av forskning och teknologi beträffande dessa
energikällor.

Utskottet ansåg att det fanns behov och möjlighet för nordiskt samarbete
inom forskning och teknologi rörande jordvärme, solenergi och
vindkraft. Ett utvidgat nordiskt samarbete på detta område borde ta
hänsyn till och sikte på en bredare internationell samordning av forskningsinsatserna.
Utskottet konstaterade emellertid att det redan förelåg
ett antal utredningar på de aktuella områdena och pekade härvid bl. a.
på utredningen ”Nordiskt samarbete inom forskning, utveckling och
teknologiförmedling på energiområdet” (NU 1975: 30) och till den rapport
som NORDEL framlagt om ”okonventionell energiproduktion”.
Vidare nämndes Nordiska industrifondens arbete med FoU-samarbete
på energiområdet. Medlemsförslagets intentioner hade således i viss
utsträckning uppfyllts.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av medlemsförslaget.

Redog. 1976/77: 21

Bl. a. dåvarande rådsmedlemmen herr Kronmark hade i ett medlemsförslag
om nordisk samverkan för hantering av radioaktivt avfall hemställt
att rådet rekommenderar ministerrådet att undersöka möjligheterna
till nordisk samverkan för hantering och lagring av radioaktivt avfall.

Utskottet erinrade om att situationen i de nordiska länderna rörande
energiförsörjning med kärnkraft var olika. Uppfattningarna var också
olika huruvida kärnkraft skulle utnyttjas som energikälla och om kärnkraften
i land, där den användes, ytterligare skulle utbyggas. En generell
konklusion syntes enligt utskottet vara att användandet av kärnkraft
inte kunde accepteras så länge både risken vid produktion och tillvaratagande
av avfallet inte kunde bemästras på ett fullt betryggande sätt.

Utskottet konstaterade, att den geografiska närheten mellan de nordiska
länderna gjorde att metoderna att behandla radioaktivt avfall
i ett land inte var ovidkommande för övriga länder. Mot bakgrund
härav ansåg utskottet att forskningssamarbetet i Norden om kärnkraftens
säkerhetsproblem borde intensifieras, och att möjligheterna för
utökat samarbete rörande hantering och lagring av radioaktivt avfall
borde undersökas. Utskottet underströk dock att denna uppfattning inte
innebar något ställningstagande till spörsmålet om användningen av
kärnkraft i de nordiska länderna. Ett nordiskt samarbete på detta område
borde ses i nära sammanhang med det arbete, som sker inom den
internationella atomenergibyrån för att lösa säkerhetsfrågorna i anslutning
till kärnkraften.

Utskottet föreslog rådet att rekommendera ministerrådet att undersöka
möjligheterna för nordiskt samarbete om intensifierad forskning
och om andra frågor rörande hantering och lagring av radioaktivt avfall
med beaktande av det internationella samarbetet på detta område.
Mot utskottets förslag reserverade sig två norska medlemmar. Dessa
ansåg att medlemsförslaget inte borde föranleda någon åtgärd från rådets
sida.

Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag att antaga en rekommendation
(nr 1). Rekommendationen antogs med 61 röster mot 4.

2.5.3 Gränskommunalt samarbete

I ett ministerrådsförslag om gränskommunalt samarbete hemställdes
om rådets yttrande över ett förslag till en överenskommelse mellan Danmark,
Finland, Norge och Sverige om kommunalt samarbete över riksgränserna.

Till grund för ministerrådsförslaget låg en rekommendation från Nordiska
rådet (rek. 22/1969) om en undersökning om möjligheterna till
ändringar i kommunallagstiftning och annan lagstiftning i syfte att skapa
legala former för samarbete mellan kommuner över riksgränserna. Utskottet
konstaterade med tillfredsställelse att det var en bred uppslutning
bland remissinstanserna om den föreslagna nordiska konventionen.

Redog. 1976/77: 21

Genom den föreslagna konventionen gavs möjlighet att utveckla den
gemenskap som finns mellan de nordiska länderna och rikta kommunernas
uppmärksamhet på samarbetsmöjligheterna och de därav följande
fördelarna. Utskottet pekade också på att behovet av samarbete inte
bara rörde den enskilda kommunen utan också sådana sammanslutningar
som kommuner har etablerat för närmare samarbete som t. ex.
Öresundsrådet, Kvarkenrådet, Arkoregionen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till
ministerrådet att ta initiativ till att ett avtal om kommunalt samarbete
över de nordiska riksgränserna ingås mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige, väsentligen i överensstämmelse med ministerrådets förslag
B 22/e. Rekommendationen antogs med 58 röster.

2.5.4 Industripolitiskt samarbete

I ett medlemsförslag om nordisk insats för att underlätta nyetablering
av mindre och medelstora företag grundade på innovationer hemställdes
att rådet måtte rekommendera ministerrådet att utreda möjligheterna
att stödja utvecklingen av nya produkter och nyetableringar av företag
i Norden bl. a. genom förbättrade kreditmöjligheter för små och medelstora
företag.

Utskottet noterade, att de nordiska länderna tagit en rad initiativ
för att underlätta de mindre företagens innovationsverksamhet. Diskussioner
om ytterligare åtgärder på området pågick i flera av länderna.
Utskottet ansåg att det inte fanns skäl för att upprätta nya gemensamma
nordiska finansieringsorgan utöver Nordiska investeringsbanken
och Nordiska industrifonden. Medlemsförslaget avstyrktes därför av
utskottet.

Utskottet avslutade sitt betänkande med att framhålla att det i och
för sig kunde vara intressant att klarlägga om gemensamma nordiska
lösningar för att stödja utvecklingen på det här aktuella området skulle
ge bättre samlat resultat än en aktivering av de enskilda ländernas resurser.
Enligt utskottets mening borde emellertid ministerrådets utredningsapparat
inte belastas med en sådan undersökning, då det fanns
andra angelägnare samarbetsområden vilka borde ges högre prioritet.

Mot utskottets förslag reserverade sig bl. a. herrar Hernelius, Nilsson
i Tvärålund och Wirtén. Dessa hade föreslagit en rekommendation till
ministerrådet i enlighet med medlemsförslaget.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av medlemsförslaget. Reservanternas rekommendationsförslag
förkastades med 47 röster (däribland herrar Adamsson, Feldt, Jansson,
fruar Kristensson och Lundblad, herrar Mellqvist, Nordstrandh och fru
Skantz) mot 14 röster (däribland fru Ekelund, herrar Carlsson i Vikmanshyttan,
Hernelius, Knut Johansson i Stockholm, Nilsson i Tvärålund,
Sundman och Wirtén). 2 medlemmar avstod från att rösta.

Redog. 1976/77: 21

I ett ministerrådsförslag hemställdes om rådets yttrande över ett förslag
till program med tillhörande projektprogram för nordiskt samarbete
inom byggsektorn.

Ministerrådet antog redan 1972 ett handlingsprogram som bl. a. behandlade
samarbetet inom byggsektorn. Under 1976 beslutade ministerrådet
att revidera detta program och ett förslag till nytt program hade
således nu utarbetats. I anknytning till detta hade ett förslag till projektprogram
framlagts, vilket bl. a. upptog energihushållningen, ett samarbetsområde
som utskottet gav högsta prioritet. Likaså tillstyrkte utskottet
prioriteringen i programmet av frågorna om en samordning av
regelverkens utformning, om byggnadstekniskt brandskydd och om
ömsesidigt accepterande inom Norden när det gäller godkännande, kontroll
och provning. Utskottet anslöt sig också till uttalandet i handlingsprogrammet
att samarbetet i första hand skulle omfatta byggsektorn,
men att det också kunde bli aktuellt att behandla byggmiljö- och bostadspolitiska
frågor. Utskottet ansåg det viktigt att projektprogrammet
a jourfördes och att dess innehåll redovisades minst vart tredje år. Utskottet
stödde också förslaget om en utredning med uppgift att underlätta
samarbetet mellan nordiska byggföretag med export utom Norden.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 4) till
ministerrådet att antaga ett nytt handlingsprogram med tillhörande projektprogram
för nordiskt samarbete inom byggsektorn, huvudsakligen
i överensstämmelse med ministerrådsförslaget B 21/e. Det förutsätts att
handlingsprogrammet genomförs med beaktande av möjliga oönskade
sociala biverkningar och i nära kontakt med berörda parter på den
nordiska arbetsmarknaden, bl. a. om arbetsmiljön inom en friare nordisk
byggmarknad. Rekommendationen antogs med 60 röster.

2.5.5 U-landsfrågor

Utskottet behandlade tre medlemsförslag, som alla berörde hjälpen
till u-länderna, i ett gemensamt betänkande. I det första medlemsförslaget
hemställdes att rådet måtte rekommendera ministerrådet att utarbeta
konkreta årliga planer för det nordiska samarbetet och de nordiska
gemensamma projekten inom utvecklingshjälpen för att bättre
utnyttja de möjligheter som en koordinering av de nordiska ländernas
insatser innebär. I ett annat medlemsförslag, väckt av dåvarande rådsmedlemmen
herr Helén, hemställdes om en rekommendation till ministerrådet
att tillse att de nordiska länderna i det fortsatta internationella
handelspolitiska förhandlingsarbetet aktivt verkar för att u-ländernas
berättigade intressen tillgodoses. Ytterligare ett medlemsförslag hade
väckts, bl. a. av herrar Gadd och Palm, som berörde u-landsproblemen.
I detta hemställdes att rådet måtte rekommendera ministerrådet att ombesörja
en utredning om nordisk samverkan i fråga om relationer och
samarbete med u-länderna.

Redog. 1976/77: 21

Utskottet framhöll, att det rådde enighet i de nordiska länderna om
att relationerna mellan i-länder och u-länder måste ändras till de senares
fördel. De nordiska länderna borde sålunda utforma sin politik
på ett sådant sätt att tillbörlig hänsyn togs till kraven i den nya världsordningen
och aktivt verka för att industriländerna i största möjliga
utsträckning bidrog till att realisera FN-rekommendationema från 1974
och 1975 beträffande den nya världsordningen. Utskottet ansåg att det
i detta sammanhang kunde vara av intresse att undersöka möjligheten
att bygga ut det nuvarande biståndspolitiska samarbetet till ett generellt
u-landspolitiskt samarbete inom ramen för ministerrådets verksamhet.

En dansk medlem hade i ett särskilt yttrande anfört att han instämde
i utskottets förslag till rekommendation men ansåg att eventuella merutgifter
till internordiska projekt för närvarande borde hållas inom
ramen för den nuvarande danska budgeten.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till
ministerrådet 1. att fortsätta och utvidga samordningen av de nordiska
biståndsinsatserna inom Oslo-konventionens ram, 2. att verka för att en
utredning företages om framtida nordisk samverkan när det gäller relationer
och samarbete med utvecklingsländerna samt formerna för dessa.
Utredningen bör bl. a. klarlägga möjligheterna för att utarbeta konkreta
årliga planer för det nordiska samarbetet och de gemensamma
nordiska projekten inom utvecklingshjälpen med sikte på att utnyttja de
fördelar för utvecklingsländerna som införandet av landprogrammering
på nordisk basis och en koordinering av de nordiska ländernas insats
kan innebära samt 3. att tillse att de nordiska länderna fortsatt aktivt
samverkar för att utvecklingsländernas berättigade intressen tillgodoses
genom internationella handelspolitiska förhandlingar. Rekommendationen
antogs med 55 röster mot 1.

Utskottet hade föreslagit att rådet inte skulle företaga sig något med
anledning av ett medlemsförslag om en nordisk bank för utvecklingsländerna,
väckt av bl. a. dåvarande rådsmedlemmen herr Hermansson.
Medlemsförslaget syftade till en rekommendation till ministerrådet att
företaga en utredning om upprättande av och riktlinjer för en nordisk
bank för utvecklingsländerna.

Inrättandet av en sådan bank skulle enligt utskottets mening innebära
en dubblering av redan existerande internationella organ, i vilkas
verksamhet de nordiska länderna deltar. En nordisk bank för utvecklingsländerna
skulle således kunna komma att konkurrera med redan
etablerade institutioner, inklusive utvecklingsländernas egna banker, vilka
dessutom var i besittning av stor expertis på området. Utskottet ansåg
därför att finansiering av större projekt eller program bäst kunde ske
gemensamt mellan de nordiska länderna eller genom existerande utvecklingsbanker.

Rådet följde utskottets förslag och beslöt att ej företaga sig något
med anledning av medlemsförslaget.

Redog. 1976/77: 21

2.5.6 Havets resurser

Dåvarande rådsmedlemmen herr Helén hade i ett medlemsförslag om
havets resurser hemställt att rådet skulle rekommendera ministerrådet
att utreda möjligheterna att samordna de nordiska ländernas forskning
om samt kartläggning och utnyttjande av havets resurser.

Utskottet pekade på det nordiska samarbete som en längre tid pågått
på dessa områden. Utskottet framhöll också att alla de nordiska länderna
aktivt deltar i samarbete i internationella organisationer när det gäller
kartläggning och utnyttjande av havets levande resurser. Förslaget att
de eventuella nordiska forskningsresurserna skulle knytas till det norska
havsforskningsinstitutet i Bergen fann utskottet i och för sig rationellt.
Med hänsyn till de olika förhållandena vid östersjön och Atlantkusten
kunde det dock enligt utskottets mening vara lämpligare att inrätta ett
regionalt centrum i Sverige eller Finland. Utskottet konkluderade sitt
uttalande med konstaterandet att det nordiska samarbete som pågick på
området var till fyllest, men underströk betydelsen av att detta skulle ske
i internationell samverkan.

På utskottets förslag beslöt rådet att inte företaga sig något med anledning
av medlemsförslaget.

2.5.7 Sjöfartspolitik

Herr Helén hade också väckt ett medlemsförslag om den fria sjöfarten.
I förslaget hemställdes att rådet måtte rekommendera ministerrådet
att tillse att de nordiska länderna i internationella sammanhang
verkar för att bevara den fria sjöfarten, varvid endast sådana inskränkningar
bör accepteras som motiveras av u-ländernas speciella behov.

Utskottet konstaterade, att det redan etablerats ett nära och effektivt
samarbete mellan de nordiska länderna på området både mellan myndigheter
och näringslivsorganisationer, bl. a. inom OECD:s sjötransportkommitté.
Utskottet ansåg, att man borde söka komma fram till lösningar
som erkänner u-landspreferenser på skeppsfartens område samtidigt
som man borde bekämpa tendenser till en ny sjöfartsprotektionism
i förhållandet mellan industriländerna. Det ansågs värdefullt om rådet
tar upp saker av sjöfartspolitisk karaktär för att härigenom bidra till
att göra den allmänna opinionen mera uppmärksam på betydelsen av
det nordiska sjöfartspolitiska samarbetet. Ett uttalande från rådet kunde
således ses som en form för gemensam deklaration om grundprinciperna
för sjöfartspolitiken i de nordiska länderna. Utskottet underströk
också att u-länderna borde ges speciella lättnader inom sjöfarten med
hänsyn till att frakterna utgjorde en betydande valutautgift för dessa
länder.

Mot utskottets förslag till rekommendation hade två finländska medlemmar
reserverat sig. Dessa ansåg att rådet inte borde företaga sig något
i anledning av medlemsförslaget. Enligt deras uppfattning var med -

Redog. 1976/77: 21

lemsförslaget riktat mot den av u-länderna stödda s. k. linjekonferenskoden,
som innebär att frakterna fördelas mellan exportland, importland
och tredje land i proportionerna 40-40-20.

Utskottets betänkande föranledde livlig debatt i plenarförsamlingen
mellan företrädare för utskottsmajoriteten, bl. a. herr Hernelius såsom
utskottets talesman i saken, och reservanterna.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 3) till ministerrådet
att tillse att de nordiska länderna i internationella sammanhang
verkar för att bevara den fria sjöfarten, varvid endast sådana inskränkningar
bör accepteras som motiveras av u-ländernas speciella
behov. Rekommendationen antogs med 59 röster mot 8. En medlem avstod
från att rösta.

2.5.8 Nordiska investeringsbanken

Sedan avtalet om inrättande av den Nordiska investeringsbanken trätt
i kraft den 1 juni 1976 och banken inlett sin verksamhet i augusti samma
år, fann utskottet syftet med rekommendation nr 18/1975 angående
nordisk investeringsbank uppfyllt. På förslag av utskottet beslöt rådet
anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

2.5.9 Stöd till färöisk ekonomi

Till behandling i ekonomiska utskottet hade också varit ett medlemsförslag
från en färöisk rådsmedlem om ett räntefritt lån på upptill
400 miljoner danska kronor till Färöarnas disposition för utbyggnad
och ombyggnad av den färöiska produktionsapparaten.

Förslagsställaren hade under sessionen återtagit sitt medlemsförslag.

3 Generaldebatten

I generaldebatten, som fördes med utgångspunkt från Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet och rapporten
från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet sedan 24 :e sessionen,
deltog vid årets session 53 talare.

Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under debatten statsminister
Fälldin samt statsråden Ahlmark, Antonsson och Wikström.
Av de valda medlemmarna gjordes inlägg från svensk sida av herrar
Adamsson, Feldt, Knut Johansson i Stockholm, fru Kristensson, herrar
Mellqvist, Palm, Palme och fru Skantz.

Flertalet anföranden i generaldebatten kom att präglas av att denna
session var den 25 :e i ordningen och således att ses som en jubileumssession.

Störst uppmärksamhet, åtminstone inom massmedia, kom de inlägg
i generaldebatten att få som berörde de säkerhetspolitiska frågorna.
Debatten initierades av den finländske kommunistledaren Saarinen, som

Redog. 1976/77: 21

berörde den diskussion om den norska säkerhetspolitiken, som efter
president Kekkonens besök i Norge under hösten 1976 förts i finländsk
och norsk press. Inlägget bemöttes bl. a. av stortingsrepresentant Bratteli.

Råvaru- och resursfrågorna och möjligheterna till nordiskt energioch
industrisamarbete berördes av många talare liksom frågan om en
nordisk TV-satellit och nordisk språkförståelse, arbetsmarknads- och
arbetsmiljöfrågor samt jämställdhetsfrågor. Vidare presenterades i generaldebatten
ett av de socialdemokratiska partierna och fackföreningsrörelsen
i de nordiska länderna utarbetat handlingsprogram för det nordiska
samarbetet.

Statsminister Fälldin inledde sitt anförande med att erinra om några
grunddrag i den svenska utrikespolitiken. Statsministern framhöll att
det nordiska samarbetet utgör en hörnsten i svensk politik och att Nordiska
rådet varit och fortfarande är den fasta punkten för gemenskapen
i Norden, ett centrum för nya initiativ och idéer. Det goda samarbetet
som kommit till stånd mellan rådet och ministerrådet är utomordentligt
betydelsefullt.

Som ett samarbetsresultat av praktisk och vardagsnära karaktär nämnde
statsministern konventionen för gränskommunalt samarbete. Statsministern
konstaterade dock att mycket återstår att uträtta inom det nordiska
samarbetsfältet bl. a. när det gäller råvaru- och resursfrågorna.
Samarbetet på nordisk basis skulle kunna bidra till ett effektivt utnyttjande
av naturtillgångarna liksom av de finansiella och tekniska resurserna
och därmed öka vår konkurrensförmåga gentemot övriga i-länder.

Energifrågorna kommenterades också av statsministern, som bl. a.
framhöll att frågan om ett bilateralt samarbete mellan Norge och övriga
länder på grundval av olje- och gastillgångarna i Nordsjön väckt
det största intresset och kanske även de största förhoppningarna. De
nordiska länderna räknade med att den nordiska aspekten skulle finnas
med vid de avgörande besluten om tillgångarna i Nordsjön. Slutligen
berörde statsministern i sitt inlägg behovet av ökad information om det
nordiska samarbetet.

Statsrådet Antonsson, den svenske samarbetsministern, kommenterade
i sitt inlägg den hårdexploatering som sker av naturresurserna. Energioch
resursslöseri måste hejdas och en medveten och framsynt resurs- och
hushållningspolitik föras. Statsrådet Antonsson hänvisade till en inom
ministerrådet företagen utredning rörande resurssituationen i Norden och
framhöll att ministerrådet nu skulle överväga på vilka resursområden de
största möjligheterna finns att utveckla ett nordiskt samarbete. Personligen
ansåg statsrådet samarbetet inom industri- och energisektorn som
ett av de viktigaste samarbetsområdena.

Statsrådet Antonsson uppehöll sig också i sitt inlägg vid behovet av
planering och forskning rörande möjligheterna att snabbt kunna tillgodogöra
sig de alternativa energikällorna. Oljan och kärnkraften ansågs

Redog. 1976/77: 21

inte innebära någon långsiktig lösning på de nordiska ländernas energiproblem.
Kärnkraften bedömdes som en snabbt övergående parentes i
utvecklingen på energiområdet. Statsrådet hänvisade till behandlingen i
rådet av ett medlemsförslag om alternativa energikällor, av vilken framgått
att en kartläggning företagits av pågående forskning och utredningar
avseende alternativa energikällor. Härigenom hade ett visst underlag
erhållits för att gå vidare i detta samarbete.

Statsrådet Antonsson föreslog även att man borde överväga att skapa
ett nordiskt forskningsinstitut för alternativa energikällor.

Statsrådet Wikström behandlade i sitt inlägg huvudsakligen frågorna
om en gemensam nordisk TV-satellit och det nordiska språksamarbetet.
Genom utbytet via satellit mellan de nordiska länderna av radio- och
TV-program står Norden inför en ny mediarevolution. Liksom vid ljudradions
och TV:s genombrott görs många invändningar mot denna utveckling.
Statsrådet ansåg emellertid, att man inte skulle lamslås av de
risker som anförts i debatten utan i stället medverka till att de möjligheter
redovisas som en nordisk TV-satellit kan erbjuda. Statsrådet Wikström
pekade bl. a. på fördelarna för de cirka 275 000 finländska invandrarna
i Sverige att få del av Finlands radios sändningar liksom motsvarande
förhållande för de ungefär 300 000 svensktalande i Finland att
ta emot svenska radio- och TV-sändningar också i Finland. Statsrådet
framförde också synpunkter på de problem, från bl. a. ekonomiskt och
upphovsrättslig synpunkt, som måste utredas innan ställning kan tas till
frågan om en nordisk TV-satellit.

Satelliten skulle även avsevärt bidra till en ökad språkförståelse mellan
människorna i Norden, menade statsrådet och kom i detta sammanhang
in på utredningsarbetet om det nordiska språkvårdssamarbetet och
det nordiska språksekretariatet, som ministerrådet beslutat inrätta från 1
juni 1978.

Slutligen berörde statsrådet Wikström kvinnorepresentationen i nordiska
sammanhang och noterade att det är påfallande få kvinnor i styrelser
och kommittéer inom Nordiska rådet. Ändring borde ske härvidlag.
Med fler kvinnor blir representationen mera rättvis och besluten
bättre, slutade statsrådet.

Även statsrådet Ahlmark uppehöll sig i sitt anförande vid jämställdhetsfrågorna
och anslöt sig till av rådet framfört förslag om ett nordiskt
handlingsprogram för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Statsrådet ansåg att det finns goda förutsättningar för ett fördjupat samarbete
i jämställdhetsfrågor och nämnde som viktiga samarbetsområden
arbetsmarknaden, utbildningen, samhällsplaneringen och opinionsbildningen.

Statsrådet Ahlmarks inlägg omfattade i övrigt synpunkter på det aktuella
konjukturläget och på arbetsmarknads- och sysselsättningssituationen.
Statsrådet framhöll att ett meningsfullt arbete åt alla är ett

Redog. 1976/77: 21

grundläggande mål för politiken i alla de nordiska länderna, något som
också slås fast i det nordiska samarbetsprogrammet på arbetsmarknadsområdet
från 1975.

Statsrådet kom också in på arbetsmiljöfrågorna och noterade att ett
nära samråd förekommit mellan länderna vid utarbetande av nya arbetsmiljölagar
och förslag därtill, vilket resulterat i en harmonisering av de
viktigaste principerna i arbetsmiljölagstiftningen. Härvid erinrades om
det intresse, som från rådets sida ägnats arbetsmiljöfrågorna och som
föranlett ministerrådet att framlägga ett handlingsprogram på arbetsmiljöområdet.

Herr Palme, som var den förste svenske talaren i generaldebatten, pekade
inledningsvis på några grundläggande drag i den sociala och ekonomiska
utveckling som de nordiska länderna genomgått under de senaste
25 åren, drag som i huvudsak varit gemensamma för länderna.

Herr Palme kom också in på frågan om partipolitisering i Nordiska
rådet och framhöll att partigrupperingarna kommit att spela en allt viktigare
roll i det nordiska samarbetet, inte minst i rådets arbete. Mot
bakgrund av det långvariga och djupa samarbetet inom nordisk arbetarrörelse
hälsade herr Palme denna utveckling med tillfredsställelse.

Herr Palme presenterade ett av de socialdemokratiska partierna och
fackföreningsrörelsen i de nordiska länderna utformat handlingsprogram
för nordiskt samarbete som inom kort skulle slutligt fastställas. Mot
bakgrund av uppfattningen att arbetet är grunden för all välfärd ägnas
arbetslivets villkor stort utrymme i det gemensamma reformprogrammet.
Det pekas bl. a. på att en gemensam syn på den ekonomiska politikens
utformning bör eftersträvas. Ett gemensamt nordiskt arbetsmarknadsinstitut
för utredning, forskning och information bör inrättas,
arbetsförmedlingssamarbetet bör intensifieras, arbetsmarknadsöverenskommelsen
bör kompletteras för att stärka invandrarnas ställning och
samnordiska regionalpolitiska insatser rörande bl. a. kommunikationer
och näringspolitik bör göras. Herr Palme framhöll vidare att den nordiska
arbetarrörelsen vill aktivt medverka till att lägga förutsättningarna
tillrätta för ett industriellt och energipolitisk samarbete i Norden. Den
nordiska investeringsbanken och industrifonden torde härvid komma att
behöva ökad kapacitet.

Slutligen efterlyste herr Palme handlingsprogram av motsvarande art
från andra partigrupper inom rådet.

Herr Feldt uppehöll sig också vid det socialdemokratiska handlingsprogrammet
och berörde den ekonomiska politiken. Mot bakgrund av
att de närmaste åren kommer att ställa stora krav på den ekonomiska
politiken i alla våra länder, bör en undersökning göras angående gemensamma
insatser för att möta dessa krav. Härvid hänvisades i handlingsprogrammet
till två vägar för ett samarbete om den ekonomiska politiken.
Den ena var att på det internationella planet söka påverka utform -

Redog. 1976/77: 21

ningen i den ekonomiska politiken. Här pekades bl. a. på betydelsen av
gemensamt nordiskt uppträdande i internationella sammanhang. Den
andra vägen var, framhöll herr Feldt, att förstärka och utvidga samarbetet
här i Norden för att skapa en gemensam försvarslinje mot både
arbetslöshet och inflation.

Det socialdemokratiska handlingsprogrammet i vad det avsåg energisamarbete
berördes av herr Adamsson, som framhöll att frågan angående
ilandföring av olja och gas till de nordiska länderna borde prioriteras.
Härvid pekades på utredningsarbetet rörande import av naturgas
från norska delen av Nordsjön samt import av flytande naturgas med
tankers. Herr Adamsson underströk att naturgasen i en framtid kan
minska vårt oljeberoende från andra länder, men endast ytterst marginellt
påverka vårt elkraftbehov. Herr Adamsson pekade på olika energisparmöjligheter,
bl. a. industriell oljeeldning och fjärrvärme, där utbyte
av erfarenheter och tekniskt kunnande mellan de nordiska länderna kan
bli av stort värde. Strävandena att minska oljeförbrukningen bör kunna
nås delvis genom energihushållning och ett utvecklat energisamarbete
mellan de nordiska länderna. På längre sikt måste dock alla andra
energikällor än oljan betraktas som alternativa med kärnkraften som
det tunga inslaget, åtminstone fram till sekelskiftet. Herr Adamsson betonade
att ökade insatser kommer att krävas på energiforskningens område,
vilka bör utvecklas inom det nordiska energisamarbetets ram.

Herr Knut Johansson i Stockholm berörde i sitt inlägg arbetsmarknadspolitiska
frågor sedda bl. a. i relation till det socialdemokratiska
handlingsprogrammet. Herr Johansson underströk uttalandet i handlingsprogrammet
att arbetet utgör grunden för all välfärd. Handlingsprogrammet
innehåller i detta avseende, framhöll herr Johansson, mycket vittgående
målangivelser med hänsyn till att industrisysselsättningen är vikande,
nämligen förbättrad omsorg om barn och gamla, bättre vård för
de sjuka, ökade möjligheter till utbildning och kulturell aktivitet. För
att klara sådana övergripande uppgifter kan komma att behövas mycket
långtgående fördelningspolitiska ingrepp, underströk herr Johansson.

Fru Skantz tog i debatten upp socialdemokratiska handlingsprogrammets
avsnitt om social- och familjepolitik. Fru Skantz underströk att
det måste vara en grundläggande princip att ingen av ekonomiska skäl
skall hindras från att ta i anspråk hälso- och sjukvårdens tjänster, barnomsorg,
äldreomsorg eller annan samhällelig social service. Fru Skantz
pekade på olika områden som berörs i programmet. Härvid omnämndes
bl. a. att befintliga socialförsäkringssystem, som i de nordiska länderna
är olika, bör vidareutvecklas. En inriktning mot förebyggande insatser
bör ske för den framtida hälso- och sjukvården. Forskningen inom hälso-
och sjukvården liksom fördjupad samverkan mellan denna och företagshälsovården
är ett angeläget mål.

Fru Skantz redovisade också hur jämställdhetsfrågorna presenterats

Redog. 1976/77: 21

i programmet. Jämställdhet mellan kvinnor och män måste vara ett
genomgående krav i reformarbetet på alla samhällsområden, underströk
fru Skantz, som också framhöll att arbetarrörelsen i sin familjepolitik
förenar kraven på jämställdhet med kraven på ett barnvänligt samhälle.
Samhällets barnomsorg bör utbyggas, föräldraförsäkring eller motsvarande
införas, föräldrautbildning byggas ut.

Herr Mellqvist behandlade i sitt inlägg de viktigaste områdena av det
nordiska trafiksamarbetet under rådets 25-åriga tillvaro. Härvid pekades
bl. a. på den nordiska passöverenskommelsen, enhetliga post- och
teletaxor, utbyggnaden av olika mellanriksvägar och utredningen om de
tvärgående flygförbindelserna i de norra delarna av Finland, Norge och
Sverige. Herr Mellqvist underströk också betydelsen av samarbetet inom
Nordiska trafiksäkerhetsrådet. Beträffande Öresundsfrågorna, som behandlats
inom Nordiska rådet sedan dess tillkomst, noterade herr Mellqvist
med beklagande att tidigare arbete hittills inte givit några konkreta
resultat och att utredningsarbetet fortfarande pågår. Herr Mellqvist berörde
också det handlingsprogram på turismens område, som är att förvänta
från ministerrådet och vars huvudmål är att främja internordiskt
resande. Härvid underströks den betydelse som en ökad turism kan få
för glesbygderna.

Herr Palm uppehöll sig i sitt inlägg bl. a. vid behovet av en ökad
information om det nordiska samarbetet och de initiativ som under senare
år tagits för att förbättra denna. Herr Palm ansåg att det krävs betydligt
aktivare insatser av politikerna själva för att en fördjupad kunskap
om det vardagliga nordiska samarbetet skall nås. Även frågan om
bättre kontroll och insyn i rådets arbete togs upp av herr Palm. Ett
medlemsförslag hade väckts av bl. a. herr Palm angående en översyn
mera generellt av rådets arbetsformer. Medlemsförslagets förverkligande
skulle innebära en utbyggnad av det arbete som utförs inom rådets
budgetkommitté och skulle innebära en betydande förbättring av insynen
och möjligheter till påverkan av rådets arbete.

Fru Kristensson yttrade sig i generaldebatten med anledning av ett
inlägg från en dansk rådsmedlem, ordförande i rådets juridiska utskott,
som bemötte de synpunkter på den danska gränskontrollen som fru
Kristensson framfört i en intervju i svensk press.

Fru Kristensson underströk i sitt inlägg att det öppna samhället och
passfriheten värderas högt i de nordiska länderna. Danmark har dock
ett utsatt läge och det är inte praktiskt möjligt att upprätthålla en fullständig
kontroll av dem som reser in i landet. Fru Kristensson ansåg
att man bör söka bedöma på vilket sätt de två till synes oförenliga önskemålen
om det öppna samhället och kravet på en ökad effektiv kontroll
skall kunna kombineras. Här skulle ett förstärkt nordiskt samarbete
vara av värde, menade fru Kristensson.

Redog. 1976/77: 21

4. Nordiska rådets jubileumshögtidlighet med utdelning av rådets litteraturpris Rådets

25-åriga tillvaro högtidlighölls vid en ceremoni i Finlandiahuset
i Helsingfors den 2 april 1977. Till jubileumssessionen hade inbjudits
personer, som varit med om att skapa och sätta sin prägel på
rådet. Från Sverige deltog professorerna Nils Herlitz och Bertil Ohlin
jämte regeringsrådet Gustaf Petrén. Professor Ohlin höll högtidstalet
vid ceremonien, vid vilken även rådets litteraturpris för år 1977 utdelades
till den finländske författaren Bo Carpelan.

Redog. 1976/77: 21

Bilaga

Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska rådets 25:e
session

REKOMMENDATIONER

Nr 1. Samarbete beträffande hantering och lagring av radioaktivt avfall
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å unders0ke mulighetene
for nordisk samarbeid om intensivert forskning og om andre
spörsmål vedrprende handtering og lagring av radioaktivt avfall, herunder
iaktta det internasjonale samarbeid på dette område.

Nr 2. Avtal om kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å foranledige at en
avtale om kommunalt samarbeid över nordiske riksgrenser mellom
Danmark, Finland, Norge og Sverige blir inngått, vesentlig i samsvar
med ministerrådsforslag B 22/e.

Nr 3. Samverkan för att bevara den fria skeppsfarten i internationella
sammanhang

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å påse at de nordiske
land i internasjonal sammenheng virker för å bevare den frie
skipsfarten, hvorved bäre slike innskrenkninger b0r aksepteres som motiveres
av utviklingslandenes spesielle behov.

Nr 4. Handlingsprogram för samarbete inom byggsektorn
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta et nytt
handlingsprogram med tilhprende prosjektprogram for nordisk samarbeid
innen byggsektoren, vesentlig i samsvar med ministerrådsforslag
B 21/e. Det forutsettes at handlingsprogrammet gjennomfpres under
hensynstaken til mulige u0nskede sosiale bivirkninger og i naer kontakt
med de berprte parter på det nordiske arbeidsmarked, bl. a. om arbeidsmiljpet
på et friere nordisk byggmarked.

Nr 5. Samarbete beträffande utvecklingsländerna
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. å fortsette og utvide samordningen av de nordiske bistandsinnsatser
innen Oslo-konvensjonens ramme,

2. å sprge for at det blir foretatt en utredning om det framtidige nordiske
samvirke når det gjelder relasjoner og samarbeid med utviklingslandene,
samt formene for disse. Utredningen bpr bl. a. klarlegge mulig -

Redog. 1976/77: 21

hetene för å utarbeide konkrete, årlige planer for det nordiske samarbeid
og de felles nordiske prosjekter innen utviklingshjelpen med sikte
på å utnytte de fordeler for utviklingslandene som innfpring av landprogrammering
på nordisk basis og en koordinering av de nordiske lands
innsats kan innebaere, og

3. å påse at de nordiske land fortsatt aktivt samvirker for at utviklingslandenes
berettigede interesser tilgodoses ved internasjonale handelspolitiske
förhandlingen

Nr 6. Förkortning av arbetstiden

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda de
samhällsekonomiska och sociala konsekvenser som en betydande arbetstidsförkortning
kommer att medföra.

Nr 7. Nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att företaga
en utredning syftande till att undersöka möjligheterna till att upprätta ett
nordiskt arbetsmarknadsinstitut.

Nr 8. Handlingsprogram på arbetsmiljöområdet

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att fastställa ett nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet
i enlighet med framlagt ministerrådsförslag och

2. att därvid särskilt beakta följande punkter:

a. utarbeta förslag till en nordisk arbetsmiljökonvention,

b. etablera ett partssammansatt nordiskt samarbetsorgan för arbetsmiljöforskning,

c. utreda förutsättningarna för inrättandet av en nordisk fond för
arbetsmiljöforskning,

d. utreda förutsättningarna för inrättandet av en samnordisk databank
för arbetsmiljöforskning,

e. vidtaga åtgärder i syfte att förbättra statistiken över yrkessjukdomar
och sjukdomssymptom som kan misstänkas vara orsakade av förhållanden
inom arbetslivet,

f. utreda förutsättningarna för inrättandet av ett centralt nordiskt
produktkontrollorgan,

g. vidtaga ytterligare åtgärder för att kartlägga förekomsten av psykosociala
faktorer i arbetslivet samt

h. vidareutveckla det nordiska samarbetet i gränsvärdesfrågor.

Nr 9. Program för samarbete på social- och hälsovårdsområdet

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att antaga
ett program för samarbete på social- och hälsovårdsområdet i enlighet
med framlagt ministerrådsförslag samt att kontinuerligt och i fortlöpande
samverkan med Nordiska rådets organ vidareutveckla och fördjupa
det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.

Redog. 1976/77: 21

Nr 10. Samnordisk insats mot trafikonykterheten
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd

I. at det gjennomfpres et samnordisk program for å motvirke alkoholbruk
i trafikken, inklusive rutinekontroll i samtlige nordiske land,
samt 0ket informasjon om alkoholens innvirkning på kjpreferdigheten og
de ulykkesrisiki dette medf0rer i trafikken,

II. å arbeide for harmonisering av nordisk lovgivning mot alkoholbruk
i trafikken og,

III. å arbeide for kartlegging av rus- og bedpvende midlers innvirkning
på fpreres kjpreprestasjon samt å arbeide for utvikling av metoder
for å fastslå om fprere av motorkj0ret0yer er påvirket av slike
emner.

Nr 11. Förbättring av barnens trafikmiljö
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd

1. å arbeide for bedre trafikmiljö med henblikk på 0ket beskyttelse
av barn i trafikken,

2. å arbeide for utbygget informasjon om barn og trafikk til vedkommende
myndigheter og samfunnsplanleggere, bilfprere, foreldre
og andre som har oppsikt med barn,

3. å arbeide for at det pågående nordiske samarbeide vedr0rende
trafikkundervisning i skoler utbygges ytterligere.

Nr 12. Handlingsprogram för förbättrad språkförståelse i Norden
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att snarast
framlägga ett samlat handlingsprogram för förbättrad språkförståelse i
Norden och i det nordiska samarbetet.

Nr 13. Undervisning i nordiska språk vid utländska universitet och
läroanstalter

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att undersöka
och lägga fram förslag om hur undervisningsutbudet i nordiska språk
vid utländska universitet och läroanstalter skall kunna ökas genom nordiskt
samarbete om insatserna.

Nr 14. Utförsel av antikviteter från de nordiska länderna
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

1. att vidtaga åtgärder för att lagstiftningsvägen skapa ett skydd
mot utförsel av kulturföremål av musealt eller antikvariskt värde från
respektive land samt

2. att sträva till att den nordiska lagstiftningen om skydd mot utförsel
av sådana kulturföremål harmoniseras utan att skyddet i något
enskilt land därvid försvagas.

4 Riksdagen 1976177. 2 sami. Nr 21

Redog. 1976/77: 21

Nr 15. Forskningssamarbete rörande lantbrukskooperationen
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att stödja det
nordiska forskningssamarbetet rörande lantbrukskooperation.

Nr 16. Undersökning av utvecklingen av kulturkonsumtionen i de nordiska
länderna

Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utföra
en undersökning av utvecklingen av kulturkonsumtionen i de
nordiska länderna med särskild hänsyn till hur den internationella masskulturindustrin
påverkar kulturlivet.

Nr 17. Samarbete mellan fonogramarkiven i de nordiska länderna
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda
möjligheterna att utveckla samarbetet mellan fonogramarkiven i de
nordiska länderna och särskilt undersöka möjligheterna att upprätta en
samnordisk datakatalog över fonogram.

Nr 18. Samarbete för att öka spridningen av nordisk film inom Norden
Rekommendationen har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att undersöka
och lägga fram förslag till ett permanent samarbete med syfte att öka
spridningen av nordisk film inom Norden.

Redog. 1976/77: 21

YTTRANDEN
Nr 1.

Yttrandet har följande lydelse:

1) Nordisk Ministerråd anmodes om, i det omfång der måtte vise
sig behov derför, at tage de n0dvendige initiativer til at koordinere
arbejdet med förberedelsen af ny lovgivning om aegteskabets pkonomiske
retsvirkninger således, at såvel indhold som tidspunkt for lovforslags
fremsaettelse bliver sammenfaldende i så vidt omfång, som det
er muligt.

2) Nordisk Ministerråd opfordres til gennem en koordination af arbejdet
med problemerne omkring ikke-aegteskabelige samlivsforhold at
s0ge at skabe grundlaget for gennemfprelse af ensartede retsregler på
det 0konomiske område.

3) Nordisk Ministerråd opfordres til også efter afslutningen af arbejdet
i den af embedsmandskomiteen for lovgivningssp0rgsmål nedsatte
arbejdsgruppe vedrprende dataflugtproblematikken permanent at
lade disse sp0rgsmål vaere undergivet saerskilt opmaerksomhed med henblik
på at sikre den bedst mulige koordination af national lovgivning
samt at overveje og tage initiativ til eventuelle faellesnordiske lpsninger
i form af f. eks. en konvention, hvis der måtte opstå färe for integritetskraenkelser,
som ikke tilstraekkelig effektivt kan impdegås gennem anvendelse
af de nationale retsforskrifter.

4) Nordisk Ministerråd opfordres til at afslutte overvejelserne af,
hvorledes et naermere nordisk samarbejde vedrprende mulighederne
for at viderefpre den udvikling af de strafferetlige sanktioner, som har
fundet sted i de seneste år, kan etableres, og frcmlaegge en rapport om
disse overvejelser snarest og om muligt inden Nordisk Råds session 1978.

(juridiska utskottet)

Nr 2.

Yttrandet har följande lydelse:

1. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å foranledige at
arbeidet med utredningen om den nordiske råvare- og ressurssituasjon
raskt blir fprt fram til en presisering av de områder hvor et dypere
nordisk samarbeid er hensiktsmessig. Det forutsettes at den endelige utredning
blir förelagt Nordisk Råd.

2. Rådet vil henstille til Ministerrådet om snarest å klarlegge mulighetene
for samarbeid mellom Finland, Norge og Sverige basert på for -

Redog. 1976/77: 21

utsetningen om at det gjpres olje- og gassfunn utenfor Nord-Norge
som det vil vaere 0konomisk försvarlig å utnytte.

Rådet anser at den foreliggende rapport om mulighetene for ilandfpring
av gass fra Nordsjpen enten direkte til Jylland og videre til
Sverige eller til Mpre över Sverige til Jylland, vil vare en verdifull
bakgrunn for de nordiske lands videre förberedelser til forhandlingene
om utnyttelse av gassen.

Rådet har med interesse notert seg den fortlppende dialog mellom
Ministerrådet og Embetsmannskomiteen for industri- og energipolitikk
om aktuelle industripolitiske spprsmål.

Rådet, som ikke har noe å innvende mot at Nordisk Industrifond
fortsatt har ansvaret for det videre nordiske energi-FoU-samarbeidet, vil
understreke at dette arbeid bpr gis hpy prioritet.

3. Rådet stptter Ministerrådets oppfatning at det er betydningsfullt
at hvert nordisk land gjennom sin pkonomiske politikk kan opprettholde
et aktivitetsnivå som også får gunstige virkninger for de pvrige
land.

4. Rådet vil understreke betydningen av samordningen av de nordiske
lands förbindelser og holdninger i de internasjonale fora, hvor pkonomiske
spprsmål er til behandling.

5. Rådet understreker betydningen av at de nordiske lands opptreden
i internasjonale organisasjoner blir koordinert i vid utstrekning under
arbeidet for en ny pkonomisk verdensordning.

6. Rådet stptter Ministerrådets oppfatning at man snarest bpr spke
å få fram et betryggende grunnlag for å ta stilling til og å finne
lpsninger på aktuelle kjernesikkerhetsspprsmål.

(ekonomiska utskottet)

Nr 3.

Yttrandet har följande lydelse:

I. Gemensamma åtgärder bör skyndsamt vidtagas för bekämpningen
speciellt av bruket av tunga narkotiska preparat som morfin, morfinbas
och heroin.

II. Ändringarna i den nordiska läkaröverenskommelsen beträffande
principer för vinnande av specialistkompetens bör snarast träda i kraft.

III. Överenskommelsen om internordisk giltighet för recept bör träda
i kraft i april 1977.

IV. En tidsplan för slutförande av arbetet med upprättandet av ett
nordiskt hälsokortsystem bör fastställas.

V. En överenskommelse, om att förmedling av arbetskraft till primär-
och sekundärkommuner eller motsvarande rekommenderas ske via
den offentliga arbetsförmedlingen, bör ingås mellan Finland och Sverige.

Redog. 1976/77: 21

VI. Det nordiska samarbetet beträffande yrkesvägledarutbildning bör
ges hög prioritet i ministerrådets arbete.

VII. Utredningen om nordiskt utbyte av förvaltningstjänstemän bör
snarast slutföras och resultaten därav delges Nordiska rådet.

VIII. Ett reviderat nordiskt handlingsprogram på miljövårdsområdet
bör utarbetas till rådets 26 :e session.

IX. Danmark bör skyndsamt ratificera konventionen om skydd av
Östersjöns marina miljö. De nordiska länderna bör samfällt verka för
en snabb ratifikation av övriga, icke-nordiska signatärmakter.

X. Ett nordiskt handlingsprogram för samarbete i jämställdhetsfrågor
bör utarbetas och föreläggas Nordiska rådets 26:e session.

XI. Arbetet med att skydda och bevara särskilt värdefulla myrmarker
i de nordiska länderna bör utvidgas och intensifieras.

(social- och miljöutskottet)

Nr 4.

Yttrandet har följande lydelse:

1) Nordisk Ministerråd anmodes om å fremskynde behandlingen av
spörsmålet om flyforbindelser mellom de nordlige delene av Norge,
Sverige og Finland. Det er saerlig viktig at Ministerrådet så snart som
mulig, på grunnlag av utredningen og innkomne remissuttalelser, avgjpr
hvilke flyruter som skal opprettes.

2) Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å prioritere i större grad
enn hittill arbeidet med å harmonisere de forskjellige trafikktekniske
bestemmelser som fremdeles utgjör hindringer for utbygging av den
internordiske veitrafikk.

3) Nordisk Ministerråd anmodes om å utforme förslag til finansiering
av mellomriksveier som fremmer utbygging av slike förbindelser bedre
enn någjeldende ordning.

4) Nordisk Råd legger betydelig vekt på den påbegynte kartlegging
av trafikkproblemene i grisgrendte strök (glesbygd), og forutsetter at
den vil oppfölges med konkrete prosjektforslag, slik som antydet i Ministerrådets
beretning.

5) Nordisk Råd gir sin tilslutning til at utgiftene for Nordisk Komité
for Transportökonomisk forskning överföres til Ministerrådets budsjett,
hvilket er i overensstemmelse med budsjettkomitéens önskemål om best
mulig översikt över felles nordiske utgifter.

6) Nordisk Råd noterer og uttaler sin anerkjennelse for det nordiske
trafikksikkerhetssamarbeide som utföres i Nordisk Trafikksikkerhetsråds
regi. Samtidig henstiller Nordisk Råd til Ministerrådet å redegjöre
også for det nordiske sikkerhetsarbeide vedrörende andre trafikksektorer
enn veitrafikken.

7) Nordisk Råd forutsetter at lovgivningsarbeidet vedrörende påbudt

Redog. 1976/77: 21

bruk av styrthjelm for motorsyklister og mopedister påskyndes, og at
loven må tre i kraft i de enkelte land snarest mulig.

8) Nordisk Råd impteser med stor interesse et handlingsprogram for
nordisk samarbeide på turistområdet, og forutsetter at et ministerrådsforslag
så snart som mulig vil kunne behandles i Nordisk Råds trafikkutvalg
med henblikk på at Nordisk Råd vil kunne ta stilling til det ved
Rådets 26. sesjon.

(trafikutskottet)

Nr 5.

Yttrandet har följande lydelse:

Nordiska rådet anser,

1. att anslaget till Nordiska kulturfonden skall skrivas upp betydligt,

2. att det till rådet bör lämnas en samlad redovisning för de medel
utöver kulturbudgeten som på nationellt plan anvisas för sådan verksamhet
som faller inom ramen för kulturavtalet,

3. att förutsättningar bör skapas att årligen anordna nordiska universitetskurser
i historia,

4. att samarbetet beträffande jämförande nordisk samhällsforskning
bör byggas ut i enlighet med rek. nr 15/1975 och

(kulturutskottet)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770092

■