Redogörelse1975/76:16 (Framställning / redogörelse 1975/76:16)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog.1975/76: 16

Redogörelse
1975/76:16

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1975

1976-02-25

Till riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse
över fondens verksamhet och förvaltning under år 1975.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång:

professor Hans Meijer (ordförande)
suppleant: professor Örjan Lindberger
riksbankschefen Krister Wickman (vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Lars Hansson
riksdagsledamot Stig Alemyr
suppleant: riksdagsledamot Stig Gustafsson
riksdagsledamot Jan Bergqvist
suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin
riksdagsledamot Lennart Pettersson
suppleant: riksdagsledamot Ingemar Leander
riksdagsledamot Rune Gustavsson
suppleant: riksdagsledamot Bertil Fiskesjö
riksdagsledamot Bertil af Ugglas
suppleant: riksdagsledamot Hans Nyhage
riksdagsledamot Ingemar Mundebo
suppleant: riksdagsledamot Ola Nyquist
professor Arne Engström
suppleant: professor Kai Siegbahn
professor Bengt Gustafsson

suppleant: professor Marianne Frankenhaeuser
professor Lennart Hjelm
suppleant: professor Torsten Hägerstrand

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. De vid sammanträdena

1 Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 16

Redog.1975/76:16

behandlade ansökningarna om forskningsanslag har beretts bl. a. genom att
i flertalet fall utlåtanden inhämtats från särskilda sakkunniga. Som förberedelse
för styrelsens beslut har inkommande ansökningar vidare behandlats
i olika arbetsgrupper, i vilka ingått dels företrädare för fondens styrelse,
dels sakkunniga utanför styrelsen. De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna
hade vid årets utgång följande sammansättning.

Arbetsgrupp 1: Hansson, Hägerstrand, Pettersson, af Ugglas samt professorerna
Gunnar Arpi, Sven-Erik Johansson, Lars Werin.

Arbetsgrupp2: Bergqvist, Frankenhaeuser, Meijer, Nyquist samt professorerna
Carl-Gunnar Janson, Karl-Erik Wärneryd.

Arbetsgrupp 3: Fiskesjö, S. Gustafsson, Leander, Meijer, Mundebo samt professor
Leif Lewin.

Arbetsgrupp 4: Bergqvist, Engström, B. Gustafsson, R. Gustavsson, Hjelm,
Siegbahn, Theorin samt professor Erik Rudberg.

Arbetsgrupp 5: Alemyr, Lindberger, Nyhage, Wickman samt professor Carl
Ivar Ståhle.

Styrelsen har vid sitt majsammanträde utsett två s. k. områdesgrupper.
Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte
att främja vetenskaplig forskning inom problemområden som bedömts angelägna
men hittills inte tillräckligt uppmärksammade. Grupperna har följande
benämning och sammansättning.

1. Människan och arbetslivet: professor Edmund Dahlström, docent Bertil
Gardell, fil. dr Gunn Johansson (sekr), verkstadsklubbsordförande Göran
Johansson, ombudsman Leif Kjellstrand, SIF-klubbsordförande Myril
Malmström, docent Töres Theorell, ombudsman John Östlund.

2. Människan och kommunikationsteknologin: docent David Ingvar, ombudsman
Erik Karlsson, utbildningschef Lennart Larsson, tekn.dir. Torsten
Larsson, docent Karl-Erik Rosengren, teol.lic. Anne-Marie Thunberg,
fil.kand. Lennart Weibull (sekr), professor Karl-Erik Wärneryd.

Ordförande i båda områdesgrupperna är fondens direktör.

Av under året tillgängliga medel har anslag beviljats med sammanlagt
19,3 milj. kr. Av dessa och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades under
år 1975 ett sammanlagt belopp av 22,9 milj. kr. Fondens styrelse har dessutom
vid sitt novembersammanträde beviljat anslag för tillsammans 5,6
milj. kr. att utgå ur de under år 1976 disponibla medlen. Summan beviljade
men ännu inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 13,8 milj. kr.

Redog.1975/76:16

Beviljade anslag disponeras enligt de särskilda villkor som finns angivna

1 kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är arbetsgivare
för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till
läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (1 96) finns redovisad i den
följande specifikationen av omkostnader för 1975 (punkt 7).

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de nya
projekt, till vilka anslag beviljats under år 1975. Bilagan innehåller dessutom
vissa statistiska uppgifter rörande de behandlade ansökningarna. I verk1
samhetsberättelsen för år 1974 redovisades i översiktlig form alla anslag
som ditintills beviljats av fonden.

Förvaltningen av fondens medel - vad gäller de värdepapper vilkas avkastning
styrelsen disponerar - har handhafts av riksbanken. Fondens ställning
per den 31 december åren 1974 och 1975 har redovisats såsom bilaga

2 till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1975. Därav framgår bl. a. att till fonden under år 1975
influtit räntor och andra intäkter till ett belopp av kr 25 955 083:20. Då
fondens omkostnader uppgått till sammanlagt kr 1 104 198:90, blev fondens
nettointäkt detta år kr 24 850 884:30.

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för år 1975 har
intagits balansräkning och resultaträkning för Riksbankens jubileumsfond.
Dessa återges här tillsammans med specifikation av fondens omkostnader.

Redog.1975/76:16

per den 31	Balansräkning december 1974 och 1975
	1974	1975
Tillgångar Obligationer utfärdade av Svenska staten	226 402 250:-	226 402 250:-
Hypoteksinrättningar	141 554 500:-	139 793 375:-
Kommuner	21 180 750:-	23 170 750:-
Industrier m. fl.	31 684 850:-	31 764 800:-
Checkräkning i riksbanken	870 307:68	2 491 623:21
Postgiro	7 203:05	41 072:22
Kassa	500:-	500:-

Kr 421700 360:73 Kr 423 664 370:43

Skulder

Kapitalkonto

Beviljade, ej utbetalda anslag
För pensionsavgifter m. m. reserverade
medel
Disponibla medel
Ej utnyttjade anslag
Innehållen skatt
Årets nettointäkt

382 708 420:96	382 708 420:96
17 467 682:95	13 752 885:62
2 356 593:42	2 165 549:03
28 513:58	1 272:40
281 160:94	168 956:12
16 163:-	16 402:-
18 841 825:88	24 850 884:30

Kr 421700 360:73 Kr 423 664 370:43

Resultaträkning

1974 1975

Utgifter

Omkostnader 938 319:16 1104 198:90

Fondens nettointäkt 18 841825:88 24 850 884:30

Kr 19 780 145:04 Kr 25 955 083:20

Inkomster

Ränteinkomster netto 19676094:40 25 913212:30

Övriga intäkter 104 050:64 41 870:90

Kr 19 780 145:04

Kr 25 955 083:20

Redog.1975/76:16

148 500:—
310 025:46

45 300:—

1 380:35
20 462:15
65 351:90
115 174:23

25 714:95
6 431:30

26 975:—

39 516:71
16 536:27

443 304:81

184 054:—

58 574:81

200 676:—

S:a kr 1 104 198:90

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att
överlämnas till riksdagens revisorer.

Stockholm den 25 februari 1976
Hans Meijer

Krister Wickman
Stig Alemyr
Jan Bergqvist
Lennart Pettersson
Rune Gustavsson

Nils-Eric Svensson

Bertil a f Ugglas
Ingemar Mundebo
Arne Engström
Bengt Gustafsson
Lennart Hjelm

Specifikation av omkostnader för år 1975

1. Arvoden till styrelsen

(inkl. arbetsgrupper)

2. Lönekostnader

varav arbetsgivaravgifter m. m.

3. Sjukvård

4. Reseersättningar

5. Lokalkostnader

6. Expenser

varav inventarier
telefon
kopiering
kontorsmateriel
övriga expenser

7. Projektomkostnader

varav arvoden tili sakkunniga
konferenser
förvaltningsavgift

1* Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 16

Redog. 1975/76:16

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 1965-1975

1 det följande presenteras under avsnitt A (s. 6-34) sammanfattningar
av projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1975 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 34-37) vissa statistiska
uppgifter rörande verksamheten 1965-1975.

A. Nya projekt som beviljats anslag år 1975

Företagsekonomi

Bo Hedberg:

The Dynamics of Organizational Stagnation, dnr 75/33

Syfte: (1) att inventera och sammanställa de planeringsproblem, som sammanhänger
med organisationsstagnation, (2) att identifiera utvecklingsmöjligheter
i andra dimensioner än de som avspeglas i de traditionella prestationsmåtten,
samt (3) att utveckla preskriptiva modeller som kan förbättra
organisationers anpassningsförmåga och förmåga att utvecklas i icke-expansiva
miljöer.

Arbetsmetoder: Inom forskningsprogrammet pågår för närvarande tre delprojekt: 1)

”Tekoföretags anpassning till icke-tillväxttillstånd”. Analyser av
strategiska händelseförlopp hos stagnerande teko-företag. (Anders Ericson)

2) ”Anpassning från tillväxt”. Studier av hur kunskapsanvändning och
fördelningen av problemidentifieringsuppgifter påverkar stagnerande statliga
organs anpassningsförmåga och problemmedvetenhet. (Gill Lidström)

3) "Preskriptiva modeller för annorlunda organisationsutveckling”. Modellbygge
på grundval av tidigare insamlat empiriskt material samt laboratorieexperiment
och simuleringsstudier. (Bo Hedberg)

Förväntade resultat’

De beskrivande fallstudierna av stagnerande företag och förvaltningar väntas
leda fram till ökade insikter i hur organisationer kan upptäcka och i
tid förbereda sig för icke-tillväxtmiljöer. Övergången från tillväxt till icketillväxt
bör kunna underlättas, om man har en klar uppfattning om vilka
anpassningsproblem som vanligtvis uppstår. För närvarande finns mycket
få studier av organisationers problem vid långvariga stagnationsförlopp. Projektet
bör leda fram till förslag som kan förbättra innovationsförmågan och
vitaliteten i sådana organisationer.

Redog. 1975/76:16

Fältstudierna skall leda fram till principer och modeller för utformning
av organisationer som lättare än de nuvarande kan anpassa sig till och utvecklas
i resursknappa miljöer.

Anders Edström:

Företagssamarbete, dnr 75/16

För att förstå näringslivets fortsatta utveckling mot ökad koncentration
och därmed sammanhängande konkurrens- och beroendeförhållanden mellan
företag, är kunskap om företagens benägenhet att samarbeta samt samarbetets
form och styrning av stor betydelse. Samarbete innebär dels en
bindning och samordning av olika företags verksamhet som inte kommer
till uttryck i konventionella mått på koncentrationsgraden, dels en inbyggd
potential för ytterligare strukturella förändringar, t. ex. i form av än närmare
samarbete eller fusion. Den styrning och kontroll som ett enskilt företag
kan uppnå över en verksamhet som bedrivs i samarbete kan på grund av
beroendeförhållandets art och den gemensamma verksamhetens natur få
betydelse både på företags-, regional och nationell nivå.

Ur det enskilda företagets synvinkel är samarbete ett bland flera alternativ
för utveckling. Samarbetsbenägenheten kan dock tänkas variera dels mellan
olika faser i företagets utveckling totalt sett, dels mellan olika faser i utvecklingen
av enskilda verksamhetsgrenar. Detta beror främst på att behovet
av styrning och kontroll av verksamheten varierar. Kunskap om förutsättningar
och hinder för samt konsekvenser av företagssamarbete under olika
faser av ett företags utveckling är av väsentlig praktisk och teoretisk betydelse.

Forskningsprojektet är koncentrerat till företagsnivån, främst kartläggning
av förekomsten av företagssamarbete, styrning och kontroll av gemensam
verksamhet samt variationer i samarbetsbenägenhet mellan olika faser i
ett företags utveckling. För att få en mer fullständig förklaring av företagens
beteende och dess konsekvenser är det dock angeläget att särskilt markera
kopplingar till mera övergripande system (branschnivån) och till närmast
underordnade system (mikronivån). Dessa kopplingar ger utgångspunkter
till än mer ambitiösa tvärvetenskapliga projekt.

Nationalekonomi

Per Anders Örtendahl:

Regionala produktivitetsjämförelser: En känslighetsanalys med avseende på empiriskt
metodval, dnr 75/100

Projektets syfte är att jämföra olika empiriska metoder för skattning av
regionala skillnader i effektivitet inom plastvaruindustrin. Följande punkter
i analysen varieras:

Redog. 1975/76:16

la) Regionklassificering genom klustring på basis av en uppsättning
regionala karaktäristika

lb) Regionklassificering enligt en ny ekonometrisk metod
lc) Regionklassificering enligt H-regionindelningen
2a) Geometrisk aggregering (summering av faktorinsatser och produktion
via logaritmer) upp till kommunblocksnivå
2b) Aritmetisk aggregering (summering av faktorinsatser och produktion)
upp till kommunblocksnivå
3a) Bruttovinst som proxy på kapitaltjänster
3b) Korrigerad bruttovinst som proxy på kapitaltjänster
4a) Aggregering av arbetskraften genom summering av antalet sysselsatta
4b) En viss ”disaggregering” av arbetskraften. I detta fall tillämpas faktoranalys
på samtliga variabler som återspeglar företagsinterna produktionsförhållanden.

Antalet möjliga metodvarianter är 24. Bland dessa återfinns t ex den som
Y Åberg använt i den studie han utförde åt ERU (punkterna lc, 2b, 3a
och 4a) och den som vi tidigare använt inom ramen för projektet regionala
produktivitetsjämförelser: En industrianalys (punkterna lb, 2a, 3b och 4b).
Projektet beräknas kunna genomföras på sex månader. Etapperna är följande:
1/7-15/9: metodutveckling och datainsamling (vissa data finns redan),
16/9-31/10: programmering och databearbetning, 1/11-31/12: resultatanalys
och dokumentering.

Pavel Pelikan:

Theory of economic syslems and their malfunctions, dnr 75/148

The study belongs to the field of Comparative Economic Systems. As
most of economic theory deals with one specific system only, namely (capitalist)
märket system, this field is recogniseo as still missing a solid theoretical
framework within which various types of economic systems could
be equally well analysed. One purpose of the present study is to provide
such a framework and thus make a significant theoretical contribution to
this field.

The main purpose, however, can be seen in providing knowledge för
a specific social problem, namely, the choice of the type of economic system
for a given society. This problem keeps arising in virtually every society,
be it at the level of intellectual discussions or as an urgent policy issue.
Alternatives of such a choice can be usually grouped into three categories:
(1) maintain the status quo, (2) modify it by a reform, (3) replace it by
a radically different solution.

This purpose precludes the usual simplifications which abound in theoretical
economics. Original procedures are developed in order to reach
meaningful rather thån misleading conclusions. Economic systems and their

Redog. 1975/76:16

performance must be described in a sufficientiy complete way as not to
omit aspects, in which some systems may show crucial weaknesses. As a
consequence, rather complex models are used which do not allow för straightforward
analytical Solutions. Viability and malfunctions rather thån optimality
must become the leading criteria. The analysis is then conducted
in two pragmatically valuable ways: (1) search for causes of observed malfunctions
in a given system (diagnosis), (2) prediction of performance (including
possible malfunctions) in blueprints for changes (prognosis).

Harald Niklasson:

Invandringspolitik och konjunkturutveckling - en studie av politiska och administrativa
beslutsprocesser i samband med invandringen och åtföljande
konjunktureffekter, dnr 75/88

Projektets syfte

Projektet syftar till att ge ökad kunskap om hur immigrationspolitiska
åtgärder och variationer av immigrationens omfattning påverkar den svenska
konjunkturutvecklingen och om hur bakomliggande politiska och/eller administrativa
beslutsprocesser är beskaffade.

Projektets betydelse

Projektets vetenskapliga betydelse ligger främst i att det är en integrerad
nationalekonomisk och statsvetenskaplig studie. En mycket stor och kanske
ökande del av det beslutsfattande, som avgör t ex produktionens inriktning
och fördelning i ett samhälle som vårt, är ej baserat på enkla kriterier av
i traditionell mening huvudsakligen ekonomisk natur utan framstår i stället
som resultatet av ganska så komplicerade politiska eller administrativa beslutsprocesser
i vilka många andra slag av restriktioner och hänsynstaganden
än de som brukar beaktas i ekonomiska analyser spelar en central roll. Å
andra sidan kan en aldrig så ingående studie av sådana beslutsprocesser
bli tämligen ointressant om den ej inkluderar en analys av de samhällsekonomiska
konsekvenserna av de beslut som processerna leder till. Det
aktuella projektet innehåller båda dessa led. Projektets praktiska betydelse ligger
främst i dess anknytning till migrationsproblematiken, dvs flyttningsströmmar
såväl till som inom Sverige. Eftersom projektet berör den olösta
och mycket betydelsefulla frågan om immigrationens konjunktureffekter,
kan det på ett värdefullt sätt komplettera tidigare genomförda studier, bl a
Eskil Wadensjös och invandrarutredningens.

Redog. 1975/76:16

Marian Radetzki:

Development through Minerals Exports, dnr 74/162

Syftet är att underlätta utformningen av den långsiktiga ekonomiska politiken
i u-länder som är starkt beroende av mineralexport. De för dylika
länder specifika ekonomiska, sociala, politiska och juridiska problemen kommer
att definieras. Orsakerna till dessa problems uppkomst kommer att
analyseras. Forskningsarbetet avses utmynna i underlag till utvecklingsstrategier
som hjälper de mineralexporterande u-länderna att undvika mineralberoendets
traditionella problem.

Kopparn och de kopparexporterande u-länderna utgör fokus för detta projekt.
Erforderliga data för analysen måste samlas både i de kopparexporterande
u-länderna och hos specialiserade institutioner som CIPEC eller
de multinationella kopparbolagen. Slutsatserna av arbetet kommer att generaliseras
till att gälla också andra mineraler och länder än de som detaljstuderas.

Problemställningarna kommer att angripas från många utgångspunkter.
Avsikten är således att utnyttja ekonomisk historia, ekonomisk tillväxtoch
utvecklingsteori och de uttömliga naturresursernas ekonomiska teori,
men också erfarenheterna från internationella råvarumarknadsarrangemang
och studier av maktpolitik och juridisk praxis på det internationella fältet,
vid analys av de problem som tas upp till behandling.

Bo Axell:

Inflationsprocessens mekanismer - studier i dynamisk prisbildningsanalys, dnr
75/62

Den under senare år accelererande inflationen har blivit ett av våra allvarligaste
samhällsproblem. Ekonomisk teori är förhållandevis outvecklad
vad beträffar analys av inflationsprocesser. Detta har bl a sin grund i att
makroteorin under en lång tid varit Keynesianskt dominerad samt att prisbildningsteorin
praktiskt taget genomgående varit statiskt formulerad.

Projektet avser att utveckla teorier för hur prisbildningen sker över tiden
på marknader där konsumenter och företag agerar under ofullständig information.
Speciellt är syftet att utifrån modern sökteori, dvs modeller som
behandlar hur subjekten sätter av resurser för att samla in information,
analysera förloppet för prisförändringar när en marknad är inne i en fortlöpande
inflationsprocess.

Arbetet har hitintills (1 juli 1975—slutet av januari 1976) inriktats på att
utveckla sökmodellen. Speciellt har eftersträvats en närmare analys av förutsättningarna
för existens av jämvikt vid prisspridning - dvs att prisskillnader
består på en marknad - samt av stabilitetsegenskaperna hos en sådan
jämvikt. Arbetet har därvidlag varit framgångsrikt. Det har kunnat visas
att jämvikt vid prisspridning kan existera. Därtill har kunnat visas att en
sådan jämvikt är stabil.

Redog. 1975/76:16

Den fortsatta studien avser att behandla: i) Jämvikt då informationsbrist
föreligger på både varu- och faktormarknaden, ii) Marknader för repetitiva
köp, iii) Anpassningsprocessen då en sökmarknad i jämvikt utsätts för exogena
störningar.

Claes-Henric Siven:

Integrering av inflations- och arbetslöshetsteorin. dnr 75/63

En fundamental lucka inom nationalekonomin är att vi, trots lovande
insatser från amerikanska forskare, fortfarande har en separat teori för inflation
och en annan teori för arbetslöshetens orsaker. Detta har inte endast
betytt stora svårigheter att ringa in orsakerna till den världsomfattande parallella
ökningen i inflationen och arbetslösheten under 70-talet, utan också
verkat negativt på möjligheterna att få fram effektiva motåtgärder.

Syftet med forskningsprojektet är att utveckla en integrerad teori för inflation
och arbetslöshet. Detta innebär en hopbyggnad av multiplikatorteorin
med den teori för samspelet mellan inflation och arbetslöshet som de analytiska
härledningarna av phillipskurvan representerar.

Analysen omfattar ett studium av samordningen mellan företagens prisoch
lönepolitik samt produktions-, investerings- och anställningsbeslut å
ena sidan och hushållens reaktioner på dessa beslut å den andra. Pris- och
löneutvecklingen samt utvecklingen av produktion, försäljning och sysselsättning
på enskilda varu- och faktormarknader kommer att studeras. Därvid
kommer också arbetsmarknadsorganisationernas roll i lönebildningsprocessen
att behandlas. Analysen mynnar ut i en undersökning av hur inflationsimpulserna
och de reala förändringarna i produktion och sysselsättning
sprids från marknad till marknad.

Kulturgeografi

Torvald Gergen

Utbildning och samhällets organisation och utveckling, dnr 75/28

Projektets huvudmål är att ge ökade kunskaper om hur den obligatoriska
utbildningen och den högre teoretiska utbildningen i Sverige växte fram
från mitten av 1800-talet till nutid samt att påvisa konsekvenser av denna
utveckling för samhällsstrukturen och enskilda människor.

Projektets betydelse kan sammanfattas: 1. Att ge ett bidrag till den geografiska
teoribilden kring rumsliga förändringsförlopp samt att ingående beskriva
ett antal sådana på olika nivåer. 2. Att belysa effekterna av en utbildningsexpansion
i socialt och rumsligt avseende i ett långt tidsperspektiv.
En ökad förståelse av utbildningens effekter är av intresse både
för svensk utbildningsplanering och för jämförande studier kring utveck -

Redog. 1975/76:16

lingsländernas problem. 3. Att utöka erfarenheterna av bearbetningar av
större databaser med de kopplings- och sökproblem dessa innehåller samt
att visa hur historiskt källmaterial kan anpassas till moderna bearbetningstekniker.

Projektet skall genomföras med hjälp av lokala och regionala studier.
Genom att studera förändringar av sysselsättningen inom utbildningssektorn
kan man belysa hur den lokala och regionala strukturen påverkas. Genom
att kartlägga elevrekryteringen till obligatorisk utbildning och högre teoretisk
utbildning kan skillnader mellan socio-ekonomiska grupper visas och rumsliga
variationer klarläggas. Genom att följa personer från skolutbildning till
val av yrke och bostadsort kan utbildningens effekt studeras.

Gunnar Törnqvist:

Det offentliga beslutsfattandet och den offentliga sektorn: Deras roll i regionala
utvecklingsförlopp, dnr 75/29

Vilka regionala konsekvenser har offentligt beslutsfattande? Hur påverkar
den offentliga sektorn den regionala utvecklingen? Dessa huvudfrågor kan
användas som rubriker på de delvis nya problemställningar, som presenteras
nedan.

Kunskaperna om hur olika medborgargrupper kan delta i beslutsfattande
samt hur dessa förhållanden skiljer sig mellan olika delar av Sverige är
bristfälliga. Det offentliga beslutsfattandet påverkar därmed regionala utvecklingsförlopp
på ett delvis okänt sätt. Även kunskaperna om hur offentlig
sektor styr denna utveckling är förhållandevis ofullständiga.

Forskningsprogrammet Det offentliga beslutsfattandet och den offentliga
sektorn: deras roll i regionala utvecklingsförlopp avser att kartlägga samband
och utveckla teorier i anslutning till problemområdet. Projektet är tvärvetenskapligt
med inslag från kulturgeografi, nationalekonomi och statskunskap.
Samtliga projektansvariga kommer att delta aktivt i forskningsprogrammet.
Fyra delprojekt ingår.

Det första behandlar offentligt beslutsfattande som element i den regionala
välfärdsstrukturen samt den roll som utformningen av offentliga beslutsprocedurer
spelar för samhällsplaneringen på regional och lokal nivå. Det
andra delprojektet undersöker hur beslutsprocesser och konflikter mellan
olika intressegrupper påverkar utvecklingen på nationell, regional och lokal
nivå.

Det tredje projektet avser en empirisk och teoretisk ekonomisk analys
av bestämningsfaktorer och beslutsprocesser för lokal och regional offentlig
tjänsteproduktion. Det fjärde delprojektet koncentrerar uppmärksamheten
på regionala och lokala spridningseffekter av offentlig verksamhet.

Redog. 1975/76:16

Per Holm:

Modeller för samspelet mellan olika planeringsnivåer. Effekter av regionalpolitiska
åtgärder ur ett ekonomiskt perspektiv, dnr 75/122

Föreliggande projekt är avsett att ingå i ett övergripande forskningsprojekt
vid avdelningen för regional planering, KTH. I de övriga forskningsprojekten
inom denna ram läggs tyngdpunkten på den kommunala eller den regionala
nivån. Syftet med föreliggande projekt är att ur ett ekonomiskt perspektiv
undersöka vilka effekter på levnadsvillkoren i olika landsdelar som ändringar
i regionalpolitiken har. I modellerna skall visas hur förändringar som emanerar
från en nivå, antingen den centrala, regionala eller kommunala, kan
påverka de övriga nivåerna. Modeller av denna typ, anpassade till svenska
förhållanden, saknas ännu nästan helt.

De två första delprojekten gäller kalkyler från riksnivån, där förhållandena
på lokal och regional nivå representeras i form av restriktioner, t ex politiskt
bestämda mål om en viss befolkningsutveckling, sektorfördelning eller inkomstnivå.
Den första modellen betonar avvägningen mellan privat lönsamhet
och den offentliga sektorns utbyggnadsbehov, föranledda av expansionen
i den privata sektorn. Den andra modelltypen ger dessutom möjligheter
att beskriva de beroenden som finns mellan olika orter utifrån förutsättningar
om leveranser mellan ekonomins olika sektorer.

Den tredje modelltypen utgår från den lokala nivån. Syftet är att konstruera
enkla simuleringsmodeller som beskriver typiska kommuners utvecklingsförlopp
med avseende på viktiga ekonomiska, fysiska och sociala förhållanden.

Sociologi/socialpolitik

Karl-Erik Rosengren:

Kulturindikatorer: Svensk symbolmiljö 1945-1975. dnr 75/38

Kulturindikationer: Svensk symbolmiljö 1945-1975 är ett tvärvetenskapligt
forskningsprogram, i vilket medverkar historiker, psykologer,
sociologer, statsvetare och teologer från Lund, Göteborg och Stockholm.
Syftet är att för olika områden av efterkrigstidens svenska samhällsliv
konstruera s. k. kulturindikatorer, dvs. standardiserade mätinstrument med
vilkas hjälp man kan företa mätningar av olika aspekter av kultur- och symbolmiljön
fattad i vid mening. Sådana kulturindikatorer kommer att utgöra välbehövliga
komplement till redan existerande ekonomiska och sociala indikatorer
genom att i högre grad än dessa rikta uppmärksamheten mot
i samhället förhärskande åsikter, värderingar, attityder och kunskaper - kort
sagt, kulturella faktorer som i samspel med mera materiella faktorer bidrar
till att utforma vårt samhälle. Ett sådant forskningsprogram ligger i linje
med den alltmera utbredda insikten att den gemensamma samhällsmiljön

1** Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 16

Redog. 1975/76:16

inte endast beror av materiella förhållanden.

Inom vart och ett av områdena inrikespolitik, utrikespolitik, religion, reklam,
samhällsvetenskap, litteratur och könsrollsproblematik skall den
svenska symbolmiljön mätas med hjälp av flera tidsserier av kulturindikatorer.
Avsikten är sedan att i en sammanfattande och avslutande rapport
relatera de olika tidsserierna till varandra och till andra relevanta tidsserier
(ekonomiska, sociala, politiska).

Statistik

K. G. Jöreskog:

Köttsala relationsmodeller inom samhällsvetenskaperna (KRIS), dnr 75/94

Syfte: Projektet avser att behandla metodologiska problem förknippade
med kausala relationsmodeller inom samhällsvetenskaperna och kommer
att bedrivas i form av tre olika delprojekt som vart och ett koncentrerar
sig på ett område där metodsidan ej är tillräckligt utvecklad:

Delprojekt I: Modeller med kvalitativa variabler
Delprojekt II: Icke-linjära modeller
Delprojekt III: Modeller med latenta variabler

Betydelse: Den metodologiska sidan vid samhällsvetenskapliga undersökningar
bör inte undervärderas. Det är vanligt att omfattande arbetsinsatser
och mycket stora summor läggs ner på insamlandet av data, som sedan
inte blir tillfredsställande och uttömmande analyserade. Enligt vår uppfattning
bör stora ansträngningar göras för att analysera datamaterialet med
bästa möjliga metoder för att få en så allsidig och fullständig belysning
av data som möjligt. Vi anser att formulerandet av adekvata kausala relationsmodeller
är en mycket viktig del i sådana ansträngningar. Detta innebär
också en kritik av många samhällsvetenskapliga undersökningar där
man ofta inte bryr sig om att närmare analysera det kausala förloppet utan
bara registrerar förekomsten av vissa händelser. En orsak till detta är att
det ofta saknas adekvata statistiska modeller.

Genomförande: Genom kontakter med andra samhällsforskare avser vi
att söka bedöma vilka de viktiga och mest vanliga modelltyperna är och
vilka de främsta metodologiska problemen är. För de viktigaste och mest
vanliga typerna av modeller skall vi grundligt behandla de problem som
gäller modellspecifikation, identifikation och estimation av modellerna. Vi
avser också att utveckla nya datorprogram som är så generella och flexibla
att de kan täcka många olika forskares modeller och problem.

Redog. 1975/76:16

Statskunskap

Jan Åke Dellenbrant:

Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform,
dnr 74/8

Frågeställning

Projektet avses undersöka konsekvenserna av 1965 års planeringsreform
i Sovjetunionen, särskilt vad gäller ekonomisk utveckling och politisk rekrytering.
Men även sovjetisk gruppolitik i allmänhet och inslag i det nya
planeringssystemet av typen räntabilitet kommer att uppmärksammas.

Metod

Projektet kommer huvudsakligen att baseras på en kvantitativ undersökning
av reformens effekter med koncentration till sovjetrepublikernas
utveckling. Omfattande, hittills obearbetad sovjetisk statistik kommer att
användas.

Betydelse

Projektet kommer att bidra till en utveckling av empiriska metoder för
studiet av Sovjetunionen. Projektet avses särskilt knyta sovjetforskningen
närmare de pågående teori- och metoddiskussionerna inom samhällsvetenskapen.
Resultaten kommer att få betydelse i samband med de utvidgade
kontakterna mellan Sverige och Sovjetunionen på flera områden.

A vgränsningar

Projektet kommer att behandla den sovjetiska utvecklingen under 1960-och 1970-talen. Det är dock troligt att vissa generella slutsatser om planstyrda
system kan dras.

Jörgen Westerståhl:

Pressens funktioner, dnr 74/111

1972 års pressutredning, som beräknas avlämna sitt slutbetänkande under
forsta halvåret 1975, har tagit initiativ till mera omfattande undersökningar
rörande pressen och övriga massmedier än som någonsin genomförts i vårt
land. Sannolikt finns inte heller utomlands någon riktig motsvarighet till
en så övergripande och samlad forskningsinsats på massmedieområdet.

Ett av pressutredningens huvudprojekt heter ”Pressens funktioner” och
har inriktats på fyra tidningsområden med olika presstruktur (Göteborg,

Redog. 1975/76:16

Malmö, Västerås och Leksand). ”Pressens funktioner” omfattar ett flertal
delprojekt bl. a.

1) Pressens lokalpolitiska roll

2) Mediernas innehåll och struktur

3) Mediernas betydelse för socialisation.

Björn Hettne:

Mobiliseringsprojektet, dnr 74199

Betydelsen av mobilisering eller folkligt deltagande i samhälleliga förändringsprocesser,
i synnerhet när det gäller brytandet av tillstånd av underutveckling,
har på senare år uppmärksammats alltmer inom samhällsforskningen.
Socialantropologer har analyserat betydelsen av Community
Development-program i lokala utvecklingsprocesser, ekonomer har intresserat
sig för mobilisering av undersysselsatt arbetskraft, sociologer har spekulerat
över nya samhällsstrukturer präglade av hög deltagandenivå, medan
historiker och statsvetare har behandlat folkrörelsernas roll i samhälleliga
omvandlingsprocesser av politisk natur. Allt detta utgör emellertid aspekter
av ett och samma grundproblem - mobilisering och social förändring -varför det föreligger ett stort behov av en mer sammanhållen tvärvetenskaplig
analys. En sådan förutsätter att det empiriska underlaget insamlas
och bearbetas utifrån en gemensam föreställningsram. På så sätt läggs grunden
för en mer enhetlig teoribildning.

Mobiliseringsprojektet vid avdelningen för freds- och konfliktforskning.
Göteborgs universitet, utgörs av ett antal jämförande studier från Indien,
Indonesien, Sri Lanka, Tanzania, Etiopien, Sovjetunionen, Kina, Kuba,
Turkiet och Bångla Desh, inom ramen för en vid avdelningen utarbetad
föreställningsram. Flertalet projekt är baserade på fältstudier och framtagandet
av nya grunddata, vissa mer historiskt orienterade projekt vilar huvudsakligen
på sekundärmaterial och ett projekt syftar till en teoretisk fördjupning
av vissa aspekter av föreställningsramen.

Projektet, som är tänkt att löpa över en treårsperiod, syftar således dels
till framtagandet av ny empirisk kunskap inom ett vitalt samhällsvetenskapligt
forskningsområde, dels till en tvärvetenskaplig teoribildning inom
ett hittills synnerligen disparat teorifält. Det kan därigenom bidraga till att
placera även de svenska folkrörelserna i ett större - internationellt och komparativt
- perspektiv. Projektet kan också förväntas få praktisk betydelse
i kampen mot underutveckling (jfr U-landsforskningsutredningens betänkande
beträffande forskningsprioriteringar, SOU 1973:41, s. 129).

Redog. 1975/76:16

Nils Stjernqvist:

Bostadspolitik pä regional nivå, dnr 75/18

Projektets huvudsyfte är att undersöka länsbostadsnämnderna och den
roll dessa spelar vid förverkligandet av de bostadspolitiska målsättningarna
på regional och lokal nivå. Problematiken kan sammanfattas i nyckelbegreppen
kompetens, styrning och effektivitet.

Projektet delas upp i två undersökningar. Den första avser
länsbostadsnämndernas beslutssystem och beslutsprocess medan den andra
utgörs av en studie av länsbostadsnämndsledamöternas attityder till bostadspolitikens
mål och organisation. Båda undersökningarna har en explorativ
ansats och omfattar samtliga 23 länsbostadsnämnder. Projektet avser
att belysa skillnaden mellan olika länsbostadsnämnder mot bakgrund av
de variationer som föreligger mellan olika län vad gäller storlek, struktur,
näringskaraktär och resurser. Undersökningarna genomförs dels genom att
olika dokument vid de olika länsbostadsnämnderna studeras och att intervjuer
genomförs med berörda tjänstemän, dels genom en brevenkät. Den
teoretiska föreställningsramen är hämtad från teorier om decentralisering,
beslutsteori och organisationsteori, allt insatt i ett systemteoretiskt perspektiv.

Alf Johansson:

Per Albin Hansson - en studie i socialdemokratisk politisk praktik, dnr 75/25

Projektets syfte är att med utgångspunkt från Per Albin Hanssons politiska
verksamhet som statsråd, partiledare och statsminister belysa olika
drag i socialdemokratins politiska praxis under mellankrigstiden och andra
världskriget.

Per Albin Hanssons politiska insatser efter 1920 har tidigare inte varit
föremål för mera systematisk forskning. Förhoppningen är att projektet på
ett instruktivt sätt skall bidra till belysningen av socialdemokratins och parlamentarismens
utveckling under mellankrigstiden och andra världskriget.

Projektet är upplagt i form av ett antal separata forskningsuppgifter som
var för sig syftar till att belysa speciella problem och frågor i Per Albin
Hanssons politiska karriär. Ambitionen är således inte i första hand att ge
en mer eller mindre krönikemässig framställning, strikt fixerad till Per Albin
Hanssons person, utan mera att försöka beskriva och och analysera Per
Albin Hanssons insatser mot bakgrund av de olika politiska miljöer i vilka
han verkade och att klargöra hans sätt att utöva ledarskapets funktioner
i olika sammanhang.

Redog. 1975/76:16

Daniel Tarschys:

Politisk styrning av offentlig verksamhet, dnr 75/26

Det moderna svenska statsskicket tog form under ett skede då de offentliga
åtagandena var högst begränsade. I dag bär de politiska institutionerna ansvaret
för utgifter (inkl. transfereringar) som motsvarar omkring hälften av
BNP. Bara under de senaste femton åren har antalet anställda i offentlig
tjänst mer än fördubblats.

Den offentliga sektorns expansion, den tilltagande komplexiteten i samhällslivet
och det växande inslaget av långsiktsplanering i statlig och kommunal
förvaltning ställer nya krav på de politiska beslutsprocesserna. Vissa
latenta målkonflikter (decentralisering-samordning, planering-medborgarinflytande,
kontinuitet-flexibilitet) blir alltmer kännbara, och det blir svårare
för politikerna att få ett grepp om den offentliga verksamheten.

Forskningsprojektet syftar till en analys av det utvecklade industrisamhällets
politiska styrproblem. I ett delprojekt undersöks metoder för styrning
och dimensionering av svensk offentlig verksamhet i ett begränsat
historiskt perspektiv (dels olika former av t ex regelstyrning, direktstyrning,
outputstyrning, sanktionsstyrning, informationsstyrning, dels olika former
av beslutsfattande). En annan del av projektet ägnas åt aktuell teori och
aktuella utländska erfarenheter inom sådana områden som budgetering, utvärdering,
"policy review”, policy-koordinering och politisk planering.

Forskningsarbetet kommer att bedrivas i viss samverkan med praktiker
inom den offentliga sektorn. I en förundersökning utförs en inventering
av politikers och förvaltningstjänstemäns bedömningar av ”systemfel” i
styrningen av offentlig verksamhet, och även i den fortsatta forskningen
anlitas referensgrupper.

Roger Henning:

En studie av industriföretagens roll i det politiska systemet, dnr 75/47

Projektets syfte är att undersöka de svenska industriföretagens roll i det
politiska systemet under en period som kännetecknas av ökade inslag av
selektiva tekniker i den ekonomiska politiken. Huvdfrågan i undersökningen
är: Vilken form, omfattning och betydelse har företagens kontakter med
de beslutande församlingarna och med den offentliga förvaltningen i Sverige?
Undersökningen vill också söka besvara följande typ av frågor: Hur påverkar
företagets storlek, lokalisering och organisation detta kontaktnät? I vilken
utsträckning är kontakterna ett resultat av den selektiva politiken?

Det har ibland hävdats att näringslivets inflytande över samhällsutvecklingen
ökat. Näringslivsorganisationernas inflytande har uppmärksammats
i tidigare forskning, medan företagens inflytande har försummats. Denna
undersökning är inriktad på den företagsledande personalens kontakter och

Redog. 1975/76:16

genomförs med en kombination av enkäter och intervjuer. Dess resultat
kan bidra till ökade kunskaper om vissa viktigare konsekvenser av den
ökade inriktningen på selektiva tekniker i den ekonomiska politiken.

Pär-Erik Back:

Svensk utbildningspolitik 1935-1970, dnr 75/56

Forskningsprojektet ”Svensk utbildningspolitik 1935-1970” avser att behandla
den politiska striden om hur det svenska utbildningsväsendet skulle
se ut. De skilda pedagogiska skolorna blir sålunda inte av intresse i sig;
endast i den mån deras idéer är relevanta för bestämningen av det politiska
kraftfältet blir de beaktade. Utgångspunkten tas i de olika grupperingar som
normalt uppträder i svensk politisk beslutsprocess. Det gäller politiska partier,
intresseorganisationer, ämbetsverk, folkrörelser m. m. Avsikten är att
belysa vilken roll ”aktörer” av denna art spelat för statsmakternas beslut i utbildningsfrågor.

Främst koncentreras framställningen på ”skolan och demokratin” och
”skolan och jämlikheten”. De motsättningar som på det politiska planet
förekom rörande sättet att undanröja ekonomiska och geografiska utbildningshinder
behandlas, likaså synen på skolan som redskap för omdaning
av andra sektorer i samhället.

Metodiskt tillämpasen kombination av statsvetenskapligt och historiskt angreppssätt.
Problemen avgränsas primärt med hjälp av en begreppsapparat och
ett antal enkla hypoteser förankrade i statsvetenskaplig gruppteori och
policy analysis. I andra hand uppställes vissa antaganden om ”dynamiken”,
med hjälp av instrument som utvecklats för statsvetenskaplig förloppsanalys.

Leif Lewin:

Politik som rationellt handlande, dnr 75/90

1 motsats till vad som ofta hävdats under senare år - nämligen att inrikespolitiken
i så hög grad är bestämd av yttre sociala och ekonomiska
villkor att politikerna i stort sett saknar självständigt manöverutrymme - har
man inom detta projekt funnit det intressant att ställa politikernas egna målformuleringar,
förhandlingar och agerande i centrum. Hur skall man förklara de
för vår framtid utomordentligt viktiga inrikespolitiska beslut, som fattas i
sjuttiotalets Sverige, avseende frågor som kärnkrafts- och energipolitik,
miljövård, bostadspolitik och markanvändning, skattepolitik, sjukhusprioriteringar?
Vilka möjligheter har politikerna att förverkliga sina preferenser
inom dessa områden, och vilka mekanismer uppträder som begränsande
determinanter för politikernas manöverutrymme? Hur varierar
detta utrymme mellan olika inrikespolitiska arenor såsom regering, riksdag,
organisationsväsen och förvaltning? Analysen av de politiska aktörernas

Redog. 1975/76:16

handlande utesluter emellertid inte att stor uppmärksamhet kommer att
ägnas de determinanter, som utgör de politiska ”spelreglerna”. Tvärtom
torde kartläggningen av hur det faktiska regelsystemet ser ut i dag i svensk
inrikespolitik bli projektets mest intresseväckande forskningsresultat.

Undersökningens teoretiska utgångspunkter hämtas ur den under senare
år internationellt mycket uppmärksammade spelteorin. Empiriskt avgränsas
undersökningen till ett studium av svensk inrikespolitik. Reslutatmässigt
avses projektet inte blott ge upphov till ett antal skrifter med försök till
förklaring av den svenska inrikespolitikens regelsystem. Projektet syftaräven
till att få data om svensk inrikespolitik så ordnade, att materialet genom
s. k. simuleringar kan användas för undervisning, offentligt planeringsarbete,
inom utredningsväsendet m. m.

Informationsbehandling

Åke Sandberg:

Demokratisk styrning och planering i arbetslivet. Om datateknik, fackförening
och företagsdemokrati, dnr 75/64

Forskningsprojektet Demokratisk styrning och planering i arbetslivet (DEMOS)
syftar till att främja fackföreningsrörelsens resursuppbyggnad inom
områdena planering, styrning och datoranvändning. LO stöder projektet.

En viktig del av forskningsarbetet sker i arbetsgrupper tillsammans med
löntagare och fackklubbar på olika arbetsplatser. Den kunskap som byggs
upp genom projektet väntas få praktisk betydelse dels förutbildning, dels
för förhandlingar centralt och lokalt.

I förhållande till den dominerande företagsadministrativa forskningen har
projektet ett alternativt perspektiv med utgångspunkt i bl a demokrati- och
arbetslivsforskning.

För att nå projektets syfte är avsikten

- att kritiskt granska företagens planerings- och styrsystem i teori och tilllämpning -

att teoretiskt utveckla alternativa perspektiv på dessa system och deras
betingelser

- att belysa och redovisa erfarenheter från arbetsformer med förhandlingsinslag
i systemutveckling

- att utveckla analysverktyg som underlag för kritisk värdering och förhandling -

att i någon mån bidra till utvecklingen av tvärvetenskaplig universitetsanknuten
arbetslivsforskning och samarbetsformer mellan forskare och
fackföreningsrörelsens olika nivåer

- att vidareutveckla aktionsforskningsansatsen.

Forskningsmetoden är en kombination av aktionsforskning och riktad

grundforskning. Aktionsforskning i samarbete med lokala fackliga arbets -

Redog. 1975/76:16

grupper ger erfaremheter av löntagarnas problem och handlingsmöjligheter
på arbetsplatserna. 1 den riktade grundforskningen klarläggs strukturella villkor
för handlingsmöjligheterna. Detta ger underlag för att på central nivå
förändra en del av dessa villkor.

Pedagogik

Arne Trankell:

Ett program för samhällsforskning med inriktning på förståelse av mänskliga handlingar
och konflikter, dnr 141165

Programmet är planlagt av en grupp samhällsforskare som har fått sin
vetenskapliga skolning i ämnet pedagogik. Under de senaste fem åren (1/7
1970-30/6 1975) har de arbetat tillsammans i den av Riksbanksfonden finansierade
IMFO-gruppen. Programmet utgör en fristående fortsättning på
IMFO-gruppens forskning. Det karakteriseras dels av att territoriet för studierna
har vidgats från Invandrar- och minoritetsproblem till samlevnadsproblem
i mera vid bemärkelse, där studerade försöksgrupper och förhållanden
inte begränsas till vissa konfliktinnehåll eller specifika grupper av
individer utan berör ”vanliga människor” i ”vanliga situationer”, dels av
att större tonvikt läggs på det i IMFO-gruppen utvecklade HERMENEUT1SKA
KUNSKAPSINTRESSET. Detta innebär en inriktning på projekt
som syftar till att ”öka förståelsen” för människor och deras handlingssätt.
Avsikten är att genom den uppnådda förståelsen öka vår egen och andras
”kompetens” att handskas med konflikter och problem av samma art som
de studerade.

Programmets övergripande syfte är att pröva en alternativ form för samhällsforskning.
Vi beräknar att projektprogrammet tar fem år att utveckla
och genomföra. Det är sammansatt av delprojekt som närmar sig det angivna
syftet på olika sätt. Tyngdpunkten läggs vid problem och metoder som
kan leda till ökad insikt i de studerade människornas handlingssätt och
motiv.

Psykologi

Robert W Goldsmith:

Application of effective decision strategies
(Tillämpning av effektiva beslutsstrategier), dnr 74/66

Projektets primära syfte är att nå detaljerad insikt i hur beslutsfattande
och beslutsfattande strategier, som personer använder i en företagsekonomisk
risksituation, avviker från ett optimalt utnyttjande. Ett sekundärt syfte
är att undersöka effekten hos instruktioner och träningsprocedurer, konstruerade
med avsikten att påverka beslutsfattande i riktning mot optimalt
fungerande. I en första studie, vars utformning kommer att tjäna som para -

Redog. 1975/76:16

digm för de följande, får studerande i företagsekonomi fatta beslut med fingerat
fallmaterial som underlag. En ”tänka-högt”-teknik och en ”linsmodell”-metod används för att studera försökspersonernas strategier. Dessutom
genomförs en ”decision-analysis” på varje person för att få fram
en normativ modell för hans beteende. Detta kommer att tjäna som underlag
för en uppskattning av i vilken mån försökspersonen beter sig optimalt
vid beslutsfattandet. Vidare kommer relationer mellan beslutsfattande och
”kognitiv stil”, som kan bedömas från "tänka-högt”-protokollen, att studeras.
I en andra studie med samma försökspersoner som i den första granskas
effektiviteten hos träningsprocedurer. Avsikten med en tredje undersökning
är att studera beslutsfattande hos personer med erfarenhet från
företagsekonomisk verksamhet. En fjärde undersökning slutligen planeras
i syfte att granska effektiviteten hos träningsprocedurer, som tar hänsyn
till individuella skillnader.

David Magnusson:

Utstötta och isolerade barn: En utvecklingsstudie, dnr 74/157

Social utstötning av barn i skolklasser och andra grupper har blivit vanlig
och tagit sådana former, att det blivit ett ofta allmänt diskuterat problem.
Mobbning har blivit ämnet för både debattböcker (Heineman, 1972) och
forskning (Olweus, 1973), men konsekvenserna för individens senare utveckling
har ej beaktats.

Syftet med denna undersökning är att studera de långsiktiga effekterna
på den personliga utvecklingen av att vara utstött och/eller isolerad bland
kamrater under de första skolåren. Problemet belyses genom att studera
utvecklingen över en elvaårsperiod för en grupp barn som var socialt utstötta
i 10-11-årsåldern. Dessa barns utveckling jämförs med utvecklingen hos
kontrollgrupper av dels mycket populära, dels genomsnittligt populära
barn. Sålunda studeras 6 försöksgrupper vardera bestående av 15 pojkar
och 15 flickor, dvs totalt 90 barn.

Utvecklingen studeras dels genom statistiska beskrivningar av grupperna
vid ett flertal olika tillfällen under perioden mellan 10 och 21 års ålder,
dels genom orsaksinriktade fallstudier.

Det informationsunderlag, på vilket utvecklingsbeskrivningarna baseras,
innehåller ett stort antal variabler på varje utvecklingsnivå. Det har insamlats
dels vid extensivundersökningar på hela den årsklass barn som försöksgrupperna
tillhör och dels vid intensivundersökningar. De senare har också
givit värdefulla kvalitativa beskrivningar. Tillsammans ger data en god bild
av barnens situation vid olika tillfällen.

Uppföljningen skall avslutas med en intensivundersökning under den
närmaste verksamhetsperioden, då försökspersonerna är ca 21 år gamla och
har etablerat ett relativt stabilt mönster för sina sociala relationer.

Redog. 1975/76:16

Gunnar Borg:

Beteendevetenskapliga studier av fysiskt arbete, arbetsförmåga och psykisk funktion,
dnr 75/40

Projektet gäller beteendevetenskapliga studier av ansträngning, trötthet
och andra subjektiva symptom under arbete: beteendeprov på fysisk arbetsförmåga;
motivationens betydelse för fysiska prestationer; relationen
mellan ansträngning, kondition och psykisk prestation. Följande delprojekt
ingår:

Upplevelse av ansträngning och dess variation under olika betingelser och
i olika grupper av personer, friska individer i olika åldrar samt några kliniskt
väldefinierade patientgrupper. Kvantifiering av andra subjektiva symptom såsom
värk i benen, smärta i bröstet och andfåddhet studeras även i grupper
av friska individer och några patientgrupper. Standardisering av provförfarande
och försök till normering.

Vidareutveckling av beteendeprov på.fysisk arbetsförmåga. Konstruktion av
prov med kontinuerlig ändring av belastningsintensiteten utifrån subjektiv
skattning och pulsfrekvens under arbete. Utveckling av ett liknande prov
vid stegvis ändring av arbetsbelastningen samt ett enkelt gång- och löptest.

Motivationens betydelse för fysiska aktiviteter studeras i anslutning till
bestämning av subjektiva symptom och beteendeprov på arbetsförmåga.

Relationen mellan fysisk ansträngning, kondition och psykisk prestation studeras
i samband med tungt, fysiskt arbete i några olika grupper av personer
såsom fysiskt tränade och otränade äldre individer. Avsikten är att söka
belysa eventuella samband mellan ”fysik” och ”psyke”.

Betydelsen av dessa undersökningar ligger i dess anknytning till kliniska
och arbetsfysiologiska frågor, till arbetsvärdering, till idrott, motion och ”förebyggande
hälsovård”.

Socialantropologi

Gunilla Bjerén:

Kvinnor och samhällsförändring: Socialantropologisk studie av kvinnors deltagande
i social och ekonomisk förändring. En jämförelse mellan fern skilda samhällen,
dnr 74/122

Projektets målsättning är att formulera verkiighetsförankrade hypoteser
om hur kvinnors villkor i olika samhällen ändras vid social och ekonomisk
förändring.

Studien bygger på tidigare framförda resultat inom kvinnoforskning. Vid
analysen av kvinnors villkor i skilda samhällen utgår vi från kvinnors makt
och auktoritet och hur dessa påverkas av social och ekonomisk förändring
i världen idag. De begrepp som kommer att samordna fältstudierna under
projektets begynnelsefas är: resurser, socialt fält, levnadskarriär och ideologi.

Redog. 1975/76:16

Projektet utgörs av en jämförande studie. Material för jämförelsen kommer
att insamlas genom fältarbete i fem länder: Colombia, Ghana, Guatemala,
Jugoslavien och Sverige. Studiens inriktning är explorativ och dess utformning
sådan att uppkomsten av nya idéer och hypoteser medvetet främjas.
Uppläggningen karakteriseras av:

1. Öppenhet i förhållande till existerande, specifika teorier relaterade till
problemområdet.

2. Parallellt arbete med att välja fall att studera, insamling av data, kodning
och preliminär analys.

3. Jämförelse inom och mellan de fem delstudierna.

Medicin

Olov Lindahl:

Akupunkturbehandling vid vissa sjukdomar och som bedövning vid operation och
förlossning, dnr 73/98

Forskningsprojektet avser att undersöka den terapeutiska effekten av akupunkturbehandling
vid vissasjukdomar(armnervvärk s. k. brachialgi, kronisk
huvudvärk, narkomani hos ungdom). I denna del av undersökningen avser
man att använda s. k. dubbel-blind teknik, innebärande att man får
en uppfattning om storleken av den eventuella hypnotiska eller suggestiva
effekten samt framförallt den ”reella eller somatiska” effekten.

I avsikt att ytterliga re belysa relationen mellan hypnos suggestion respektive
akupunktur göres en psykologisk studie på patienterna samt under
ledning av hypnosexpert tester på patienternas eventuella hypnotiska påverkan
och hypnotiserbarhet.

Man avser även att genom viss objektiv registrering av reflexmönster
i innerörat, mätning av förändringar i genomblödningen samt prövning av
vissa perifera reflexer få en uppfattning om skillnader eller likheter med
hypnotisk behandling.

Dessutom avser man att pröva akupunkturmetodiken för smärtlindring
vid förlossning samt vid vissa gynekologiska och ortopediska operationer.
Vid prövning för att åstadkomma smärtlindring vid förlossning användes
dubbel-blind teknik medan vid prövning på vanliga operationer någon sådan
teknik inte anses nödvändig. Man gör där istället en registrering av vissa
fysiologiska parametrar såsom blodtryck och puls.

Rolf Zetterström

Utvärdering av barnhälso- och sjukvård i förorter, dnr 75/41

Förortsfamiljernas utnyttjande av samhällets hälso- och sjukvård för barn
studeras i samband med en 2 1/2-årig försöksverksamhet med en distrikts -

Redog. 1975/76:16

barnläkare (DBL) för både sjuk- och hälsovård. Vår avsikt är

- att granska den existerande sjuk- och hälsovården

- att jämföra sjukhusbunden öppenvård med olika former av närsjukvård
med hänsyn till medicinskt innehåll, familjernas vårdutnyttjande, tillfredsställelse
och val av olika vårdformer

- att uppmärksamma och studera särskilda hälsobrister bland förortsbarnen
och initiera åtgärder mot dessa brister.

Barn inom ett område med tillgång till DBL använder sjukhusens akutmottagningar
i mindre utsträckning än inom ett angränsande kontrollområde.
DBL-mottagningen ger en medicinskt likvärdig behandling av öroninflammation
som sjukhusmottagningar, och föräldrarna är mer tillfreds
med vården vid DBL. Familjerna föredrar närsjukvård kompletterad med
jourmottagning.

BVC inom DBL-området sköter mindre sjukvård än inom kontrollområdet.
Skolsköterskorna gör likaså en mindre sjukvårdsinsats. Fortsatta studier
med samma metodik skall därför granska BVC-sjuksköterskornas arbete
och pröva en närsjukvård med distriktsbarnsjuksköterska (DBS) för att klargöra
i vilken utsträckning DBS är ett alternativ eller komplement till DBL.

Tillväxtrubbningar och andra hälsoproblem bland turkiska barn i förorter
motiverar extra insatser av sjukvårdspersonal ur samma etniska grupp. En
analys av kulturella skillnader i sjukdomsuppfattning görs med data från
enskilda sjukdomsförlopp. Jämförande studier av svenska och turkiska förortsfamiljer
planeras för att öka förståelsen om familjers olika sätt att lösa
medicinska problem.

Resultaten av undersökningens olika delar ger ett planeringsunderlag för
den framtida barnsjuk- och hälsovården i storstadsområden.

Projektet planeras fortgå t. o. m. budgetåret 77/78.

Naturvetenskap

Erik von Sydow:

Konsumentbeteende och livsmedelskvalitet. dnr 74/88

Kosten är av utomordentlig betydelse för folkhälsan, och dess förbättrande
är därför en samhällsangelägenhet av högsta vikt. Ännu saknar vi dock
tillräckliga kunskaper för att kunna styra den svenska folkkosten i riktning
mot ökad näringsriktighet. En av bristerna ligger i att man ännu ej kan
uttömmande beskriva den viktiga samverkan mellan den upplevda kvaliteten
hos maten och den inhämtade informationen om t. ex. näringsvärdet
och priset. Det saknas därmed möjligheter till inträngande förståelse av
hur valet av livsmedel påverkas av dessa samtidigt verksamma faktorer.

Avsikten med projektet är att mot den nämnda bakgrunden analysera
och tolka funktionella strukturer hos konsumenters beteende i samband med val
av livsmedel. Försöksuppläggningen, som speciellt är inriktad på att jämföra

Redog. 1975/76:16

laboratorietest med konsumenttest, har med avsikt begränsats till samverkan
mellan sensorisk kvalitet och information om näring och pris. Datorbaserad
anpassning till utvalda matematiska modeller är avsedd att användas i avsevärd
omfattning.

Projektet väntas kunna bidraga till framskaffande av kunskaper, som idag
saknas för bedrivande av en framgångsrik konsumentpolitik på livsmedelsområdet.

Bertil Anders Lindblad:

Undersökning av den övre atmosfärens egenskaper medelst meteorer, dnr 75/2

Målsättning - Projektet avser ett studium av solära-terrestra relationer
och av den övre atmosfären medelst meteorer. Speciellt skall studeras om
förändringar i partikel- och elektromagnetisk strålning från solen kan påverka
den övre atmosfären och därmed indirekt väder och klimat.

Solära-terrestra relationer - Studiet av solära-terrestra väder- och klimatrelationer
har bedrivits i över 100 år. Forskningsfältet har tidvis ansetts
som improduktivt. Upptäckten av den korpuskulära strålningen från solen,
den s. k. solvinden, har, jämte andra rymdforskningsupptäckter, gett en
ny stimulans åt, och en omvärdering av, forskningsfältet. W.O. Roberts
(1973) och J.M. Wilcox (1975) har undersökt solvindens inflytande på väderleken.
De finner att stormstatistiken under vinterhalvåret synes bero
av passagetidpunkten för solvindens sektorgräns.

Forskningsprogram - Undertecknad har studerat solvindens inflytande på
registrerade meteorradarekoantal och den övre atmosfären. Oväntat stora
ändringar i ekoantal - och därmed i den atmosfäriska densitetsgradienten
på 80-110 kms höjd - kan konstateras samtidigt som solvindens magnetiska
sektorgräns sveper förbi jorden. Meteorobservationerna visar att solvindens
sektorpassage orsakaren densitetsstörning i den övre atmosfären. En möjlig
tolkning av Roberts resultat är att denna störning kan fortplanta sig neråt
mot troposfären och påverka vädret. Mitt resultat måste bekräftas genom
ett utvidgat forskningsprogram omfattande bl. a. fler observationer vintertid.
Att meteorer, något oväntat, här kan ge viktiga ledtrådar beror på att meteorregistreringar
fungerar som känsliga indikatorer på densiteten i den övre
atmosfären.

Kan framgent entydiga samband mellan solfenomen och fenomen i jordatmosfären
konstateras och entydigt fysiskt förklaras, får detta praktisk betydelse
för en förståelse av svängningar i väderlek och klimat.

Bert Bolin:

Asolut kalibrering av apparatur för mätning av atmosfärens C O,-ha It, dnr 75/22

C02-halten i atmosfären ökar som följd av den tilltagande förbränningen
av kol och olja. Inverkan på atmosfärens strålingsbalans har den senaste

Redog. 1975/76:16

tiden aktualiserats i anslutning till frågan om människans inverkan på jordens
klimat. Vid Meteorologiska Institutionen (MISU) pågår sedan 1962
ett globalt projekt för insamling av luftprover med kommersiellt flyg. Datamaterialet
utgör den enda systematiska mätserien över längre tid som
omfattar hela troposfären och den lägre stratosfären. Apparaturen för provtagning
och analys är idag den mest avancerade i sitt slag både vad beträffar
metodik och mätnoggrannhet. För analysen behövs emellertid ett antal ”referensgaser”
med känd C02-koncentration. Analysresultaten är därför i hög
grad beroende av referensgasernas exakta kalibreringsvärde. Hittills använda
kalibreringsmetoder motsvarar ej våra krav på noggrannhet, varför en egen
metod har utvecklats, som även möjliggör en omkalibrering av samtliga
våra tidigare analyser. Arbetet kommer att utföras i nära samverkan med
Scripps Institution of Oceanography, La Jolia, Calif., USA (Prof. C.D. Keeling)
och CSIRO, Melbourne, Australien (Dr. Pearman), de två andra institutioner
i världen som tillsammans med MISU f. n. svarar för den globala
övervakningen av lufthavets CC^-halt.

Humaniora

Inger Haskå:

Etermediernas språk, dnr 73/59

Behovet av etermedieforskning har framhållits i skilda sammanhang. Enligt
radioutredningens 1965 framlagda betänkande kan därvid det språkvetenskapliga
studiet förväntas "lämna viktiga bidrag till belysning av de snabba
förändringarna i 1900-talets kultur- och samhällsliv”. Bland forskningsuppgifterna
pekar man i utredningen bl. a. på önskvärdheten av frekvensundersökningar,
studier av radiotalandets mönsterbildande effekter och enskilda
radiorösters karakteristika. Radioutredningen tänker sig en etappvis
utbyggnad av etermedieforskningen och anger som motiv för denna (1)
Allmänna vetenskapliga synpunkter, (2) Betydelsen för Sveriges radio och
dess programplanering (3) Den önskan som allmänheten och för etermediefrågor
ansvariga har om ökade kunskaper som underlag för ställningstagande
i svårbedömbara frågor, (4) Förutsättningar för undervisning om etermedierna.
Sveriges Radio som institution, förre radiochefen Olof Rydbeck liksom
andra medarbetare i Sveriges Radio har starkt understrukit behovet av etermedieforskning.

Med anslutning till de motiv för etermedieforskning som relaterats vill
de i föreliggande forskningsprojekt ingående forskarna söka åstadkomma
en beskrivning av etermediernas språk ur skilda aspekter.

Av komponenterna i masskommunikationsprocessen avses i första hand
meddelandet bli föremål för studium. Beskrivningen av meddelandet skall
syfta till att klarlägga bl. a. språkliga karakteristika för olika program och
innehållsligt bestämda programtyper samt olika språkliga framställningsarter

Redog. 1975/76:16

och dessa framställningsarters stilistiska särdrag. Studiet av meddelandet
uppdelas på två delprojekt. Det första - A - åsyftar en beskrivning av meddelandets
språkliga form genom grammatisk analys. Det andra - B - åsyftar
en beskrivning av meddelandets vokabulär genom studium av ordfrekvenser
- till dels med särskild inriktning på ordinnehåll, nämligen ifråga om värderande
ord (värdeord).

Den i kommunikationsprocessen ingående komponenten mottagaren skall
studeras inom delprojekt C - studier över meddelandets begriplighet.

Kommunikationskomponenten sändare står i förgrunden inom delprojekt
D, där utgångspunkten är en avgränsad sändargrupp. Även inom detta delprojekt
beskrivs emellertid meddelandet enligt mönster inom delprojekten
A och B.

Inom delprojekt E slutligen avses kommunikationskanalens betydelse för
meddelandets språkliga utformning bli föremål för studier.

Forskningsprojektet är primärt upplagt som en synkron studie, men resultaten
torde väsentligt kunna berikas genom att även diakrona aspekter
anläggs. Genom projektet skapas underlag för skilda språkliga jämförelser
och därmed för en vidgad helhetssyn på språket. Förutom det rent vetenskapliga
intresset kan forskningsprojektet antas ha praktisk betydelse
för skolundervisningen och arbetet inom Sveriges Radio.

Kristina Lindell:

Kamma språk och folksagor, dnr 73/94

Projektet syftar till att fördjupa den bristfälliga kunskapen om kammuernas
språk och kultur. Kammuerna är en stor och geografiskt vida spridd
minoritet i Laos, Vietnam och Thailand. Möjligen bildade de en stat i området
innan thaifolken erövrade landet. Trots ett betydande antal (troligen
närmare en halv milj. människor) finns få och ofta missvisande upplysningar
om dem.

Hittills har det språkliga arbetet bedrivits i form av fonetisk/fonemisk
beskrivning av en huvuddialekt och av två dialekter av ett besläktat språk,
lamet. Liknande beskrivningar av andra dialekter följer liksom också grammatiska
analyser. Ett omfattande lexikon kammu-engelska utarbetas.

Parallellt bedrives undersökningar av kammuernas släktskapssystem och
trosuppfattning.

Nedteckning, översättning och kommentering av de 300 insamlade folksagorna
pågår ständigt. Folkloristiskt är Sydostasien närmast okänt område,
men det kan antas vara av den största betydelse som länk mellan Indien
och Östasien. En serie monografier bör kunna följa den redan färdigställda
under de närmaste åren. Som slutpunkt förberedes ett komplett motivregister.

Samarbete upprätthålles med FK Jan-Olof Svantesson (språk), FK Rolf

Redog.1975/76:16

Samuelsson (socialantropologi) och docent Jan-Öjvind Swahn (folkioristik).

Långtidsprojekten (lexikon och motivindex) torde kunna avslutas först
inom 9 å 10 år, medan delresultat kommer att redovisas med korta mellanrum.
Varje delresultat får ett större värde, om projektet kan genomföras
i sin helhet.

Gunilla Ingmar-Rudel:

Stat och nyhetsbyrå, dnr 74/52

Syftet är att undersöka hur resp. statslednings politik avspeglar sig i själva
nyhetsflödet. Hur stor del av detta hämtas från officiellt håll? Kan man
spåra något karakteristiskt mönster hos de officiella nyheterna? Projektet
koncentreras kring själva nyhetstelegrammen och deras utnyttjande i pressen.
De skall sättas i samband med resultat rörande statlig informationspolitik
som erhållits i en förstudie till projektet, G. Ingmar, Monopol på
nyheter. Den speciella och nya aspekten i detta projekt är således att förena
analysen av statlig informationspolitik med en analys av själva nyhetsflödet,
alltså kopplingen stat-nyhetsbyrå-press.

I två pilotstudier har vi använt en metod att jämföra extra media data
med intra media data, vidare en historisk källkritisk metod, där vi arbetar
med parallelltryck. Resultaten är fruktbara för det fortsatta forskningsarbetet
och kommer att ge en annan bild än den metod som gängse har använts
och användes. Härvid hoppas vi nämligen få fram ett visst mönster i ”det
officiella förtigandet”. Vi arbetar fram en definition av ”officiella nyheter”
och vi arbetar med olika nivåer av officiella nyheter, något som är av central
betydelse för det fortsatta projektarbetet. Pilotstudie I. Fredstid. Nyhetsförmedlingen
till Sverige via Svenska Telegrambyrån under Marockokrisen
1905-06. De preliminära resultaten pekar t. ex. på att avgörande för Tyskland
ogynnsamma, politiska händelser förtiges. The Times har medtagits i tidningsledet.
Greppet att dra in utländsk press har visat sig fruktbart för det
fortsatta arbetet. Pilotstudie 2. Krigstid. Slaget vid Verdun. Svenska Telegrambyrån
har ansetts tyskorienterad i sin nyhetsbevakning under första
världskriget. Ett frapperande preliminärt resultat är att det stora flertalet
av telegram som befordrades av Svenska Telegrambyrån kommer från de
allierade (87 % från allierade, därav 62 % franska, och 13 % från Berlin).

För det fortsatta forskningsarbetet planeras, utöver de till Sverige inkommande
telegrammen, studium av från Sverige utgående telegram, t. ex.
beträffande unionskrisen, storstrejken och borggårdskrisen. Om det visar
sig möjligt kommer därvid Ritzaus Bureaus telegram i Köpenhamn att utnyttjas.
Beträffande det planerade arbetet om nyhetsförmedlingen underförstå
världskriget, se projektansökan 1974, s. 11 f.

Redog. 1975/76:16

Musikhistoriska museet:

Riksinventering och vetenskaplig undersökning av äldre svenska musikinstrument,
dnr 74/85

Inventeringen avser att så utförligt som möjligt dokumentera förekomsten
av musikinstrument, dels sådana som samlats i landets övriga museer, på
hembygdsgårdar och i privata samlingar, dels även musikinstrument på de
kungliga slotten, herrgårdar och större bondgårdar. I undersökningen ingår
även Operans, konsertföreningarnas och musikhögskolornas instrument. Inventeringen
ingår som ett led i ett internationellt dokumentationsarbete.

Vid Musikhistoriska Museet kommer som ett resultat av denna undersökning
att upprättas en centralkatalog över de inventerade instrumenten.
Vidare kommer museets instrument- och dokumentationsarkiv att väsentligen
kunna utökas liksom också förteckningar över instrumentmakare och
folkliga instrumentbyggare.

I samarbete med Svenskt Musikhistoriskt Arkiv kommer parallellt med
detta att samlas instrumentbilder, arkivalier och arkivexcerpter belysande
instrumentens förekomst under äldre tid.

Förutom den ökade kännedomen om instrumenten, deras spridning och
användning i olika sociala miljöer kan projektet förväntas ge underlag för
en publikation om musikinstrumenten i Sverige samt till ett antal separata
monografiska studier om olika instrument och om musikakustiska och instrumenttekniska
frågor. Inventeringen kommer också att innebära att instrument
särskilt värda att restaureras kommer att föreslås bli renoverade
och återställda i spelbart skick och därigenom också kunna bidraga till ett
stilriktigt och klangtroget framförande av äldre epokers musik.

Sune Lindqvist:

Utarbetande av en bibliografi över svenskt tryck 1700-1829, dnr 74/105
Sammanfattning av projektet

1. Syftet med projektet är att utge en kompletterande del av den svenska
nationalbibliografien för perioden 1700-1829. Här föreligger en lucka mellan
Collijns bibliografi för 1400-1600-talen och Linnströms Svenskt boklexikon
från och med 1830.

2. Arbetet kommer metodiskt att sönderfalla i två deluppgifter, nämligen

a) att i den svenska huvudsamlingen vid Kungl, biblioteket utskilja alla
böcker tryckta under den aktuella perioden. Katalogbladen kopieras, varvid
misstag revideras och saknade volymer framletas. Därefter ställs de utplockade
böckerna och broschyrerna upp i en särskild samling 1700-1829 med
bibehållen systematisk ordning, alfabetisk inom varje ämnesgrupp.

b) att på grundval av den på detta sätt iordningställda boksamlingen och
med utnyttjande av befintliga förarbeten, främst S E Brings materialsamling,

Redog.1975/76:16

utarbeta manuskript till och av trycket utgiva den kompletterande delen
av nationalbibliografien.

3. Av alla forskare och bibliotekarier lika välsignad torde G E Klemmings
på sin tid vidtagna åtgärd vara att i en samling för sig vid Kungl, biblioteket
förvara Sveriges äldre litteratur från 1400-, 1500- och 1600-talen. Efter Klemmings
förarbeten har Isak Collijn kunnat utge Sveriges bibliografi intill är
1600, 1-3 (1927-38) och dess fortsättning Sveriges bibliografi, 1600-talet, 1-2
(1942^16). Vid årtalet 1700 slutar den särskilda uppställningen av äldre
svenskt tryck i Kungl, biblioteket. Det står utan vidare klart att på samma
sätt en utskild och reviderad samling av beståndet 1700-1829 kommer att
verksamt befrämja framställandet av den avsedda bibliografien. Tilläggas
bör att även 1700-talets böcker numera bedöms som rariteter, vilka bör
prioriteras ur olika vård- och skyddssynpunkter.

4. Den allra främsta uppgiften, historiskt sett, på det nationalbibliografiska
området är att fylla den lucka i den svenska bokförteckningen som frånvaron
av en samlad svensk litteraturkatalog för tiden 1700-1829 utgör. Att utföra
denna uppgift på ett ur fullständighets- och kvalitetssynpunkt godtagbart
sätt är komplicerat och arbetskrävande.

Sten Malmström:

Ordförståelse i samhällskommunikationen, dnr 74/134

Undersökningen, som påbörjades i maj 1975, syftar till att kartlägga hur
ord som kan anses viktiga i sociala, politiska och ekonomiska sammanhang
förstås av en bred allmänhet, till att precisera vad ordförståelse egentligen
innebär och till att utveckla metoder för att mäta den. Resultaten kan väntas
bli av betydelse för den allmänna informationen i frågor som är viktiga
för individens funktion i samhället. Projektet kan givetvis också bli av betydelse
för pedagogiken, i skolan och i andra sammanhang: det bör ge uppslag
till en mer systematisk träning i ordförståelse och ordanvändning inom
det socialt-ekonomiskt-politiska fältet.

Stor vikt läggs vid att utveckla metoder för att mäta ordförståelse och
vid att söka värdera vad olika metoder egentligen mäter och kan användas
till.

Orden väljs från politiska propagandaskrifter, viktiga blanketter, löneavtal
m. m. Försöksgrupperna utgörs huvudsakligen av elever vid grundskolans
högstadium, vid gymnasiet och vid arbetsmarknadsutbildningscentra.

Kerstin Strömberg-Back:

Studier av den militära sektorns roll i den sociala utvecklingen i Sverige
1815-1945. dnr 74/142

Syfte: att studera de militära befälsgrupperna underbefäl, underofficerare,
officerare (ej högsta grader), reservofficerare med avseende på följande frågeställningar.

Redog. 1975/76:16

A Militärt utbildade befälspersoners rekrytering: geografiska och sociala
bakgrundsförhållanden, skolgång, rekryteringssätt.

B De militärt utbildade befälspersonerna i civil yrkesverksamhet efter
den aktiva militärtjänstgöringens slut: yrkesposition, inkomstförhållanden,
geografisk rörlighet; vidare familj, barnens (eventuella) yrke, samt om möjligt
samhälleligt engagemang i form av politiskt och ideellt arbete, förtroendeuppdrag
etc.

C Den militära utbildningen: en analys av undervisningen i företrädesvis
”allmänbildande ämnen” eller - för äldre tid - moment av denna karaktär.

D Den militära utbildningens betydelse för den sociala rörligheten (gäller
framför allt gruppen underbefäl).

För 1800-talet medtages i en undersökning även indelta soldater(”yrkessoldater”
- icke värnpliktiga).

Betydelse: Krigsmakten har inverkat och inverkar på många sätt på samhällslivet.
Dess inverkan - via befälsutbildning - på den sociala rörligheten
i vårt land är otillräckligt känd för den period som undersökningen avser.
Detsamma gäller denna utbildnings innehåll och de kunskaper, normer
och värderingar som f. d. befäl medförde ut i det civila livet. Internationellt
är intresset för likartade problemställningar stort (dock är forskningen oftast
begränsad till officersgrupperna).

Jan Svartvik:

Engelskt talspråk, dnr 75/15
Syfte och betydelse

Talet är det primära och naturliga medlet för språklig kommunikation.
Talspråket skiljer sig emellertid i fråga om grammatisk struktur från skriftspråket,
som oftast har legat till grund för nu existerande beskrivningar
av engelsk grammatik. Detta missförhållande beror framför allt på att talspråket
är betydligt svårare att analysera, bl. a. genom att det kräver en
omsorgsfull intonationsanalys innan det kan beskrivas grammatiskt.

En sann beskrivning av modernt engelskt talspråk har såväl internationellt
som nationellt värde. Engelskan är utan jämförelse det viktigaste språket
för kommunikation över gränserna, och i vårt land satsar vi mycket på
undervisning på olika stadier för att göra engelskan till ett allmänt andraspråk.
Betoningen av ”muntlig kommunikationsförmåga” i läroplanen blir
dock helt meningsfull först då beskrivningsunderlaget för en sådan undervisning
föreligger, vilket nu inte är fallet.

Hans Andersson:

Den tidiga urbaniseringsprocessens konsekvenser för nutida planering, dnr 75/24

För studiet av stadsväsendets uppkomst och tidiga utveckling är det arkeologiska
materialet av avgörande betydelse. I Sverige har detta för me -

Redog. 1975/76:16

deltidens del inte utnyttjats vetenskapligt i proportion till dess vikt. Orsakerna
är flera. Städerna är ojämnt undersökta. Dokumentationen är mycket
olikartad. Översikt saknas över framtaget material. Detta försvårar starkt
planeringen av fortsatta undersökningar och skapar risk för att oersättliga
lämningar forstörs.

I detta läge, då dessutom undersökningskostnaderna stiger kraftigt, behöver
kulturminnesvården ett fullgott vetenskapligt underlag för att göra
de bedömningar som bl. a. fornminneslagen och deltagandet i den fysiska
planeringen föranleder.

Därför föreslås ett projekt på fyra år, som skall

- kartlägga och analysera den stadsarkeologiska situationen på de orter,
som under medeltid var städer i juridisk mening

- bearbeta materialet fr. a. med hänsyn till övergripande frågeställningar

- skapa enhetlighet i dokumentation och redovisningar samt

- föreslå riktlinjer för den fortsatta verksamheten.

Projektet kommer som resultat bl. a. att

- ge väsentligt bättre möjligheter att utnyttja redan befintligt men nu ej
överblickbart material, inte minst förkomparativa urbaniseringsstudier

- skapa förutsättningar för mera problemorienterade undersökningar än tidigare -

erbjuda ett genomarbetat vetenskapligt underlag för den antikvariska bedömningen
och därmed

- underlätta för riksantikvarieämbetet att på ett tidigt stadium kunna ge
kommunerna planeringsförutsättningar med bedömning av de stadsarkeologiska
lämningarna och

- medverka till att den kraftiga ökningen av undersökningskostnaderna
kan begränsas samt

- öka medvetandet hos institutioner, kommuner och allmänhet om det
stadsarkeologiska materialet som en väsentlig faktor för den historiska
kunskap som är ett nödvändigt underlag för planering av en levande
miljö.

Sten Carlsson:

Familjen i den svenska demografiska och sociala omvandlingen efter 1800, dnr
75/92.

Tack vare sin enastående folkbokföring är Sverige jämte Finland det land
i världen, som lämpar sig bäst för ett ingående demografiskt studium i
långt tidsperspektiv av övergången från förindustriella till industrialiserade
och urbaniserade förhållanden. 1 Uppsala finns efter 13 års intensiv migrationsforskning
åtskillig sakkunskap på detta område. Det planerade projektet
avser att på relativt bred front utnyttja denna kombination av källmaterial
och expertis. Familjens roll skall ställas i centrum. 1 det agrara

Redog. 1975/76:16

samhället utgjorde familjen en arbetsgemenskap omslutande två eller tre
generationer. Industrialiseringen, urbaniseringen och i viss mån agrara strukturförändringar
medförde en upplösning av denna gemenskap. Följden blev
nya möjligheter för individerna men också betydande risker. Viktiga faktorer
att studera är familjernas storlek, civilståndsfördelningen, vigselfrekvensen,
giftermålsmönstret, den inom- och utomäktenskapliga nativitetens skiftningar,
barnens övergång till nya yrken, den begynnande kvinnoemancipationen,
åldringarnas problem etc. Forskning skall bedrivas på såväl riksson!
lokalplanet. Svensk-Amerika skall även uppmärksammas. Internationellajämförelser
blir av central betydelse. Kvantitativa observationer kombineras
med vittnesbörd av icke-kvantitativ art. Stor vikt läggs vid individuella,
typiska livsöden. De demografiska förändringarna skall systematiskt
sättas in i sina allmänna sociala, ekonomiska, politiska och kulturella
sammanhang, inom och utom Sverige. Internationellt finns ett mycket
stort intresse dels för det svenska demografiska källmaterialet och möjligheterna
att på detta pröva och utveckla internationellt utarbetade demografisk-historiska
metoder, dels för de forskningsresultat, som kommer
att produceras inom projektet.

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1975

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1975 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1975 (tabell 4).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1975 (tabell 2) samt hur de nystartade projektens anslag fördelar
sig mellan olika fakultetsområden (tabell 3). Genom att flera projekt, särskilt
de som har större omfattning, är av tvärvetenskaplig karaktär är fördelningen
på ämnesområden endast ungefärlig. Projekten har i sådana fall förts till
det område som har bedömts vara mest centralt för projektet. I stort sett
ger tabellerna dock en rättvisande bild av inriktningen av fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap har fått 54,2 96 av anslagsbeloppet under
1975. För hela perioden 1965-1975 är motsvarande andel 52,5. De olika
ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år. Anledningen
härtill kan vara att något stort projekt inom ett ämne tillkommit eller slutförts
och är sålunda inte uttryck för någon ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en
stor del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de akademiska discipliner
som här betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen
av de anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora och medicin

Redog. 1975/76:16

m. m. ges hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell
relevans för den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter
på individ och samhälle.

Under 1975 beviljades helt eller delvis 156 ansökningar av 271 ingivna.
De beviljade anslagen uppgick till 24,3 milj. kr.* medan de avslagna ansökningarna
avsåg ett belopp på 25,6 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1975 har 53 avsett nya projekt och 103 fortsättningsanslag.
De nya anslagens andel av det totalt beviljade beloppet
var 27,5 % och fortsättningsanslagens var 72,5 96.

* Detta belopp avser de av styrelsen beviljade anslagen under år 1975. Av beloppet
kommer 5,6 milj. att tas ur 1976 års disponibla medel och därmed bokföras 1976.
18,7 milj. kr. belastar alltså de för 1975 tillgängliga medlen. Bokfört belopp för beviljade
anslag är emellertid 19.3 milj. kr. Skillnaden förklaras av att bokfört belopp även
omfattar reseanslag samt vissa anslagstillägg för underskott som uppstått till följd
av automatiska lönekostnadsökningar. Vidare beslutade styrelsen i december 1974
att anslag på 0,3 milj. kr. skulle beviljas ur 1975 års anslagsmedel, vilka således bokförts
1975 men ingick i statistiken för 1974.

Redog. 1975/76:16

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1975
(Belopp i tusental kronor)

Ansökningar Beviljade anslag Beviljade anslag %

Område Ansökningar Per område

Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	155	27,105	93	13,195	60,0	48,7	59,6	54,2
1.1	Ekonomisk historia	3	800	3	592	100,0	74,0	1,9	2,4
1.2	Företagsekonomi	16	2,320	7	862	43,8	37,1	4,5	3,5
1.3	Nationalekonomi	13	2,068	10	1,513	76,9	73,2	6,4	6,2
1.4	Kulturgeografi	13	2,655	8	1,357	61,5	51,1	5,1	5,6
1.5	Sociologi/socialpolitik	35	6,553	15	1,643	42,9	25,1	9,6	6,7
1.6	Statistik	5	907	4	638	80,0	70,3	2,6	2,6
1.7	Statskunskap	30	5,114	19	2,644	63.3	51,7	12,2	10,9
1.8	Forskning om forskning	1	46	1	46	100.0	100,0	0,6	0,2
1.9	Informationsbehandling	1	338	1	265	100,0	78,4	0,6	1,1
1.10	Pedagogik	19	3,238	12	1,699	63,2	52,5	7,7	7,0
1.11	Psykologi	14	2,000	10	1,261	71,4	63,1	6,4	5,2
1.12	Juridik/kriminologi	3	270	1	25	33,3	9,3	0.6	0,1
1.13	Socialantropologi	2	796	2	650	100,0	81,7	1,3	2,7
2.	MEDICIN	28	5,245	8	2,113	28.6	40,3	5,1	8,7
3.	NATURVETENSKAP	33	7,112	14	2,547	42,4	35,8	9,0	10,5
4.	TEKNIK	-	-	-	-	-	-	-	-
5.	HUMANIORA	52	10,173	35	6,192	67,3	60,9	22,4	25,4
6.	Övrigt	3	294	6	294	100,0	100,0	3,8	1,2
	Summa	271	49,929	156	24,341			100,0	100,0

Totalt beviljat

av totalt sökt 57,6 48,8

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1975
(Belopp i tusental kronor)

Typ av ansökan Ansökningar Beviljade anslag Beviljade anslag %

Ansökningar Per område

	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Fortsättningsanslag	110	23,560	103	17.638	93.6	74,9	66,0	72,5
Nya anslag	161	26,366	53	6,703	32,9	25,4	34,0	27,5
Summa	271	49,929	156	24,341			100,0	100,0

Totalt beviljat
av totalt sökt

57,6 48,8

Redog. 1975/76:16

Tabell 3. Nya anslag 1975
(Belopp i tusental kronor)

Område

Ansökningar Beviljade anslag Beviljade anslag %

Ansökningar Per område

	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Samhällsvetenskap	85	13,503	29	3,902	34,1	28,9	54,7	58,2
Medicin	22	3,108	2	168	9,0	5,4	3,7	2,5
Naturvetenskap	25	4,078	7	622	25,9	15,3	13^	9,3
Teknik	-	-	-	-	-	-	-	-
Humaniora	29	5,423	11	1,757	37,9	32,4	20,8	26,2
Övrigt	2	254	4	254	100,0	100,0	7,5	3,8
Summa	161	26,366	53	6,703			100,0	100,0
Beviljade nya
anslag av totalt sökt					32,9	25,4

Tabell 4. Anslag 1965-1975

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Beviljat belopp
			i %
			av totalt bevil-
			jat
			belopp
	Antal	Belopp

1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	662	97,963	52,5
1.1	Ekonomisk historia	36	4.464	2,4
1.2	Företagsekonomi	51	5.679	3,0
1.3	Nationalekonomi	68	11,539	6,2
1.4	Kulturgeografi	62	10,808	5,8
1.5	Sociologi/socialpolitik/
	socialantropologi	123	17,284	9,3
1.6	Statistik	37	4,670	2,5
1.7	Statskunskap	95	15,295	8,2
1.8	Forskning om forskning	17	1,555	0,8
1.9	Informationsbehandling	12	4,701	2,5
1.10	Psykologi/pedagogik	131	19,361	10.4
1.11	Juridik/kriminologi	30	2,607	1,4
2.	MEDICIN	119	23,849	12,8
3.	NATURVETENSKAP	95	26,376	14,1
4.	TEKNIK	6	1,390	0,7
5.	HUMANIORA	175	32,266	17,3
6.	Övrigt	28	4,794	2,6
	Summa	1 085	186,638	100,0

Redog. 1975/76:16 38

Innehållsförteckning

A. Nya projekt 1975 6

Företagsekonomi

The Dynamics of Organizational Stagnation

Bo Hedberg Göteborg 6

Företagssamarbete

Anders Edström Göteborg 7

Nationalekonomi
Regionala produktivitetsjämförelser
Per Anders

Örtendahl Göteborg 7

Theory of economic systems and their malfunctions

Pavel Pelikan Stockholm, IIE 8

Invandringspolitik och konjunkturutveckling - en studie av politiska
och administrativa beslutsprocesser i samband med invandringen
och åtföljande konjunktureffekter

Harald Niklasson Växjö 9

Development through Minerals Exports

Marian Radetzki Stockholm 10

Inflationsprocessens mekanismer-studier i dynamisk prisbildningspolitik Bo

Axell Stockholm 10

Integrering av inflations- och arbetslöshetsteorin

Claes-Henric Siven Stockholm 11

Kulturgeografi

Utbildning och samhällets organisation och utveckling

Torvald Gerger Stockholm 11

Det offentliga beslutsfattandet och den offentliga sektorn: deras roll
i regionala utvecklingsförlopp

Gunnar Törnqvist Lund 12

Modeller för samspelet mellan olika planeringsnivåer. Effekter av

regionalpolitiska åtgärder ur ett ekonomiskt perspektiv

Per Holm Stockholm, KTH 13

Sociologi/socialpolitik
Kulturindikatorer: Svensk symbolmiljö 1945-1975

Karl-Erik Rosengren Lund 13

Statistik

Kausala relationsmodeller inom samhällsvetenskaperna (KRIS)
K G Jöreskog Uppsala

Redog. 1975/76:16

Statskunskap

Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års
ekonomiska reform

Jan Åke Dellenbrant Uppsala 15

Pressens funktioner

Jörgen Westerståhl Göteborg 15

Mobiliseringsprojektet

Björn Hettne Göteborg 16

Bostadspolitik på regional nivå

Nils Stjernqvist Lund 17

Per-Albin Hansson - en studie i socialdemokratisk politisk praktik

Alf Johansson Stockholm 17

Politisk styrning av offentlig verksamhet

Daniel Tarschys Stockholm 18

En studie av industriföretagens roll i det politiska systemet

Roger Henning Stockholm, SNS 18

Svensk utbildningspolitik 1935-1970

Pär-Erik Back Umeå 19

Politik som rationellt handlande

Leif Lewin Uppsala 19

Informationsbehandling
Demokratisk styrning och planering i arbetslivet

Åke Sandberg Stockholm 20

Pedagogik

Ett program för samhällsforskning med inriktning på förståelsen
av mänskliga handlingar och konflikter

Arne Trankell Stockholm 21

Psykologi

Tillämpning av effektiva beslutsstrategier

Robert W Goldsmith Lund 21

Utstötta och isolerade barn: en utvecklingsstudie

David Magnusson Stockholm 22

Beteendevetenskapliga studier av fysiskt arbete, arbetsförmåga och
psykisk funktion

Gunnar Borg Stockholm, Kl 23

Socialantropologi
Kvinnor och samhällsförändring

Gunilla Bjerén Stockholm 23

Redog. 1975/76:16

Medicin

Akupunkturbehandling vid vissa sjukdomar och som bedövningsmedel
vid operation och förlossning

Olov Lindahl Linköping 24

Utvärdering av barnhälso- och sjukvård i förorter

Rolf Zetterström Stockholm, Kl 24

Naturvetenskap
Konsumentbeteende och livsmedelskvalitet

Erik von Sydow Göteborg, SIK 25

Undersökning av den övre atmosfärens egenskaper medelst meteorer Bertil

Anders

Lindblad Lund 26

Absolutkalibrering av apparatur för mätning av atmosfärens CO2-halt

Bert Bolin Stockholm 26

Humaniora
Etermediernas språk

Inger Haskå Lund 27

Kammu språk och folksagor

Kristina Lindell Lund 28

Stat och nyhetsbyrå

Gunilla Ingmar-Rudel Uppsala 29

Riksinventering och vetenskaplig undersökning av äldre svenska
musikinstrument

Musikhist. museet Stockholm 30

Utarbetande av en bibliografi över svenskt tryck 1700-1829

Sune Lindqvist Stockholm, KB 30

Ordförståelse i samhällskommunikationen

Sten Malmström Stockholm 31

Studier av den militära sektorns roll i den sociala utvecklingen i
Sverige 1815-1945

Kerstin Strömberg-Back Umeå 31

Engelskt talspråk

Jan Svartvik Lund 32

Den tidiga urbaniseringsprocessens konsekvenser för nutida planering Hans

Andersson Stockholm, RAÄ 32

Familjen i den svenska demografiska och sociala omvandlingen
efter 1800

Sten Carlsson Uppsala 33

B. Statistiska uppgifter 1965-1975 34

GOTAB 51404 Stockholm 1976