Redogörelse1975/76: 24 (Framställning / redogörelse 1975/76:24)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse
1975/76: 24

Redog. 1975/76: 24

Nordiska rådets svenska delegations berättelse om rådets tjugofjärde
session

Nordiska rådet höll sin tjugofjärde session den 28 februari—4 mars
1976 i Köpenhamn. 17 rekommendationer till Nordiska ministerrådet
antogs rörande samarbetet på de juridiska, kulturella, socialpolitiska,
trafikala och ekonomiska områdena. Vidare godkändes yttranden över
Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet. Nordiska
rådet antog därutöver ett beslut om ändring av rådets arbetsordning
innebärande att namnet på socialpolitiska utskottet ändrades till
social- och miljöutskottet. Vidare antogs ett beslut om simultantolkning
i Nordiska rådet.

Nordiska rådets svenska delegation får överlämna bifogade berättelse
för rådets tjugofjärde session jämte bilaga innehållande texten till de
antagna rekommendationerna och yttrandena.

Stockholm den 21 april 1976

För Nordiska rådets svenska delegation

JOHANNES ANTONSSON

/Christer Jacobson

1 Riksdagen 1975176. 2 sami. Nr 24

Redog. 1975/76: 24

Berättelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets tjugofjärde
session i Köpenhamn den 28 februari—4 mars 1976

I Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsministern Palme, statsråden Andersson, Johansson,
Lundkvist, Geijer, Norling, Feldt, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén
och Peterson

och följande valda medlemmar: herrar Antonsson, Kronmark, Adamsson,
Nilsson i Tvärålund, Mellqvist, Mundebo, Palm, Carlsson i Vikmanshyttan,
Hammarberg, Hernelius, Knut Johansson i Stockholm,
Sundman, fru Skantz, herrar Wirtén, Jansson, fru Kristensson, herr Hermansson
och herr Lindahl som ersättare för herr Arne Geijer i Stockholm.

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen: fruar
Håvik, Lundblad, herrar Sellgren, Nordstrandh, Larfors och Håkansson
i Rönneberga.

Herr Nordstrandh ersatte för del av den 28 februari och den 29
februari för hela denna dag fru Kristensson. För del av den 29 februari
ersattes fru Skantz av fru Lundblad. Herr Hermansson ersattes för del
av den 29 februari och hela dagen den 1 mars av fru Håvik. Den 2 mars
inträdde fru Håvik för återstoden av sessionen som ersättare för herr
Hammarberg. För del av mötet den 2 mars ersattes herr Mundebo av
herr Sellgren, fru Kristensson av herr Nordstrandh, herr Carlsson i Vikmanshyttan
av herr Håkansson i Rönneberga och herr Mellqvist av fru
Lundblad. Herr Jansson ersattes den 3 mars och för återstoden av sessionen
av fru Lundblad och herr Nilsson i Tvärålund ersattes för del
av denna dag och återstoden av sessionen av herr Håkansson i Rönneberga.
För del av den 3 mars ersattes herr Antonsson av herr Larfors.
Samma dag ersatte herr Sellgren herr Wirtén under första delen och
herr Mundebo under senare delen av dagen. Den 4 mars ersattes herr
Knut Johansson i Stockholm av herr Larfors.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
sakkunniga och övrig personal.

Till rådets president valdes vid sessionen folketingsmand Knud Enngaard,
Danmark, samt till vice presidenter riksdagsman V. J. Sukselainen,
Finland, altingspresident Ragnhildur Helgadöttir, Island, stortings -

Redog. 1975/76: 24

representant Trygve Bratteli, Norge, och riksdagsman Johannes Antonsson,
Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, socialpolitiska
utskottet med 13 medlemmar, trafikutskottet med 13 medlemmar
och ekonomiska uskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: herrar Adamsson, Hermansson och Hernelius.

Kulturutskottet: herrar Hammarberg, Jansson, Mundebo (vice förman)
och Sundman.

Socialpolitiska utskottet: herrar Knut Johansson i Stockholm, Nilsson
i Tvärålund och fru Skantz.

Trafikutskottet: herr Carlsson i Vikmanshyttan, fru Kristensson och
herr Mellqvist.

Ekonomiska utskottet: herrar Antonsson, Arne Geijer i Stockholm,
Kronmark, Palm (förman) och Wirtén.

En informationskommitté med uppgift att bistå presidiet med handläggningen
av Nordiska rådets informationsfrågor inklusive utgivningen
av tidskriften Nordisk Kontakt tillsattes. I kommittén, som består av
tio medlemmar, omvaldes herrar Palm och Sundman.

Val företogs vidare till Nordiska rådets budgetkommitté. Kommittén
består av tio medlemmar, två från varje land. Till svenska medlemmar
i kommittén utsågs herrar Hernelius och Palm.

Val företogs av medlemmar och suppleanter i styrelsen för Nordiska
kulturfonden för åren 1977—78. I fondens styrelse, som består av tio
medlemmar och tio suppleanter, omvaldes herr Mundebo med herr Wiklund
som ny suppleant.

Vidare tillsattes ett särskilt utskott med uppgift att granska Nordiska
kulturfondens förvaltning. I utskottet, som består av fem medlemmar
och fem suppleanter, omvaldes herr Jansson med herr Antonsson som
suppleant.

Regeringsrepresentanterna erhöll inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena
under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna
deltog i kulturutskottet statsrådet Lena Hjelm-Wallén och statsrådet
Bertil Zachrisson, i trafikutskottet statsrådet Bengt Norling och i ekonomiska
utskottet statsrådet Rune Johansson.

II Behandlade saker

Saklistan för tjugofjärde sessionen (enligt terminologien i rådets arbetsordning
benämnes ärendena saker) upptog 29 medlemsförslag (Asaker),
5 berättelser från nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 55

Redog. 1975/76: 24

meddelanden från regeringarna rörande de av rådets rekommendationer
som icke avskrivits som slutbehandlade (D-saker).

I rådet var dessutom anhängiga 21 A-saker, vilkas behandling i utskotten
fortsätter.

Beträffande 28 av A-sakerna, 4 av C-sakerna och 45 av D-sakerna
förelåg av respektive utskott utarbetade och justerade betänkanden.
Dessa saker kunde omedelbart behandlas i rådets plenum. I de av utskotten
före sessionen ej färdigbehandlade men på saklistan uppförda
sakerna avgav utskotten betänkanden under sessionen.

Enligt 22 § arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session.

Tillsammans med Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet utgjorde ovan nämnda rapport underlag för en allmän debatt
i rådet vid sessionens början, den s. k. generaldebatten. Beträffande
denna hänvisas till avdelning III nedan. Efter debattens slut lades rapporten
till handlingarna. Beträffande ministerrådets berättelse se nedan.

Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 11
frågor (E-saker), varav 8 ställts i anslutning till D-saker. Behandlingen
av meddelandena fortsätter i respektive utskott.

17 rekommendationer och 6 yttranden till Nordiska ministerrådet antogs.
Texten till dessa har fogats till berättelsen som bilaga. Då i det följande
annat icke angives, har den rekommendation/respektive yttrande,
varom är fråga, samtliga i omröstningen deltagande svenska medlemmar
röstat för rekommendationen eller yttrandet.

Rekommendationerna har överlämnats till Nordiska ministerrådet den
22 april 1976.

I det följande lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

A. Saker förberedda av juridiska utskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till juridiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel I: Det nordiska samarbetet
— ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel II: Samarbete
på lagstiftningsområdet, kapitel XVI: Samarbete i övriga frågor
(i berörda delar) och kapitel XVII: Organisatoriska förhållanden.

Utskottet uppehöll sig i sitt betänkande över berättelsen företrädesvis
vid det för det nordiska lagstiftningssamarbetet centrala ”programmet
för det nordiska lagstiftningssamarbetet på längre sikt”. Programmet är
en uppföljning av den plan som presenterades i ministerrådets berättelse

Redog. 1975/76: 24

till rådets tjugotredje session 1975. Utskottet framhöll att lagstiftningsprogrammet
är ett uttryck för det samarbete mellan juridiska utskottet
och de nordiska justitieministrarna, vilket under senare år givit anledning
till flera gemensamma möten där lagstiftningsprogrammet varit den
centrala dagordningspunkten. Utskottet noterade med tillfredsställelse
att sådana ämnen som ”det papirlose aekteskab”, upphovsrätt och alternativ
till frihetsstraff nu uppförts som punkter i lagstiftningsprogrammet.
Utskottet underströk emellertid att lagstiftningsprogrammet inte
skulle uppfattas som ett uttryck för att utskottet och ministerrådet var
enigt på alla punkter i fråga om initiativ, prioritering och konkreta åtgärder.

Utskottet kommenterade i sitt betänkande de olika punkterna i programmet
och ägnade som tidigare år särskild uppmärksamhet åt den
nordiska äktenskapslagstiftningen. Ministerrådet borde enligt utskottets
mening medverka till en sådan koordinering av de nordiska äktenskapskommittéernas
arbete med att söka nå fram till likartade lösningar beträffande
äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, att resultatet av arbetet
kunde framläggas så snabbt, att risk inte fanns för att lagstifning
genomfördes i ett land, innan betänkanden förelåg från äktenskapskommittéerna
i andra nordiska länder.

Utskottet uppehöll sig även vid integritetsfrågorna och framhöll därvid
betydelsen av skyndsamma insatser för att få till stånd så stor rättslikhet
som möjligt såvitt gäller skydd mot integritetskränkningar i anslutning
till automatisk databehandling av personupplysningar. Utskottet
pekade på fördelarna av att få till stånd en nordisk konvention på
området. Utskottet noterade såvitt gällde frågan om upphovsrätten att
ministerrådet antagit nya riktlinjer för det upphovsrättsliga reformarbetet,
som nu skulle försiggå i nationella kommittéer. Utskottet framhöll
de upphovsrättsliga frågornas betydelse med hänsyn till det nordiska
TV-samarbetet och att en snabb lösning av dessa frågor var påkallad.
Beträffande frågan om ekonomisk kriminalitet ansåg utskottet att skäl
fanns att överväga ett närmare nordiskt samarbete beträffande möjligheten
att vidareföra den utveckling i sanktionssystemet som ägt rum under
senare år rörande de traditionella förmögenhetsbrotten. Utskottet
underströk också att frågan om alternativ till frihetsstraff borde bli föremål
för nordisk utredning. Utskottet berörde i sitt betänkande även
frågor om lagstiftningen rörande trafikförsäkring, ersättning för personskador
vållade av interner och rättsliga problem i anknytning till borrplattformar.

På förslag av utskottet godkände rådet följande yttrande (nr 4):

1. Nordiska ministerrådet anmodas att tillse att de nordiska äktenskapskommittéerna
utnyttjar möjligheterna att nå fram till gemensamma
lösningar på problemen om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar.

Redog. 1975/76: 24

2. Nordiska ministerrådet anmodas att ta initiativ till att arbetet med
att lösa de rättsliga och ekonomiska problemen i anslutning till ”det
papirlpse aekteskab” sker i nordisk samverkan i syfte att nå fram till likartade
lösningar på problemen i de nordiska länderna.

3. Nordiska ministerrådet anmodas att informera Nordiska rådet om
de mandat som kommer att ges de nationella utredningar som skall föra
det nordiska reformsamarbetet på upphovsrättslagstiftningens område
vidare, samt att i mandaten ge lösningen av de upphovsrättsliga problemen
i anknytning till kabel-TV, centralantenner och TV-utsändningar
för sjöfolk prioritet.

4. Nordiska ministerrådet anmodas att genomföra gemensamt nordiskt
utredningsarbete om alternativ till frihetsstraff.

5. Nordiska ministerrådet anmodas att senast till Nordiska rådets
tjugofemte sessionen 1977 delge rådet resultatet av ministerrådets överväganden
om möjligheterna att genomföra den i Nordiska rådets rekommendation
nr 6/1966 föreslagna rättssociologiska undersökningen
om försäkrings inverkan på skadeståndslagstiftningen.

Yttrandet antogs med 62 röster. 5 medlemmar avstod från att rösta,
däribland herr Carlsson i Vikmanshyttan.

I anslutning till ministerrådets berättelse behandlade utskottet även
rekommendation nr 1/1974 om ett nordiskt lagstiftningsprogram. Utskottet
noterade att en fast procedur nu skapats för utveckling och genomförande
av ett nordiskt lagstiftningsprogram. På förslag av utskottet
beslöt rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Likaså beslöt rådet på förslag av utskottet att anse rekommendationen
nr 7/1974 om ändringar och tillägg till Helsingforsavtalet för sin del
slutbehandlad. Härvid hänvisades till att ändringar gjorts i Helsingforsavtalet
rörande miljöskyddssamarbetet, offentligheten m. m. och att dessa
trätt i kraft den 5 september 1975.

2. Aktiebolagslagstiftning

I ett medlemsförslag om nordisk aktiebolagslagstiftning, väckt av bl. a.
herr Hernelius, hemställdes att rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
dels att söka genomföra enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
i enlighet med framlagda förslag, dels att undersöka möjligheterna att
harmonisera lagreglerna beträffande andra former av bolag och i fråga
om bokföring. I medlemsförslaget, som väckts redan i september 1971,
framhölls att en reform av aktiebolagslagstiftningen hade förberetts parallellt
i de nordiska länderna och att betänkanden avlämnats i Danmark,
Finland, Norge och Sverige under 1969 och 1970. De framlagda
förslagen överensstämde i huvudsak med varandra.

Juridiska utskottet konstaterade, att i Danmark och Sverige hade
nya aktiebolagslagar antagits. I Finland och Norge hade lagförslag eller
väntades lagförslag framläggas. Utskottet hade uppskjutit den slutliga

Redog. 1975/76: 24

behandlingen av frågan dels med hänsyn till resultatet av förhandlingarna
om anslutning till EG, dels i avvaktan på gemensamma nordiska
departementala förhandlingar. Utskottet hade nu som underlag för sin
bedömning av de framlagda lagarna och lagförslagen haft en översikt
över olikheter i de nordiska ländernas aktiebolagslagstiftningar, vilken utarbetats
inom Nordiska ministerrådets sekretariat. Av denna översikt noterade
utskottet att den danska och svenska aktiebolagslagen och de
föreliggande förslaget i Norge och det finska departementsutkastet i stor
utsträckning var överensstämmande med de utkast som lades fram i aktiebolagsbetänkandena.
Utskottet fann mot bakgrund härav att huvudsyftet
med det gemensamma nordiska utredningsarbetet och önskemålet
om genomförandet av en gemensam nordisk aktiebolagslagstiftning i
icke obetydlig grad hade uppfyllts. Utskottet ansåg det inte vara möjligt
att nå längre i fråga om likartade regler med hänsyn till bl. a. den
marknadspolitiska, ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska utvecklingen
sedan 1971.

Fru Kristensson hade avgivit särskilt yttrande där det framhölls att
förslagsställarens önskemål om en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
inte helt tillgodosetts. Härvid pekades bl. a. på olikheten i de regler
som gäller aktier och redovisning.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företaga sig något med
anledning av medlemsförslaget.

3. Medborgarskap och rösträtt

Bl. a. herrar Adamsson, Hermansson och Werner i Tyresö hade i ett
medlemsförslag hemställt att rådet måtte rekommendera ministerrådet
att utreda möjligheterna att införa tvåårig hemvisttid för nordbor för
erhållande av medborgarskap genom naturalisation i annat nordiskt
land

Juridiska utskottet var av den principiella uppfattningen att naturalisationstiden
för nordbor borde vara densamma i alla nordiska länder, och
att den rimligen borde nedsättas till två år. Mot bakgrund av att utgångspunkterna
kan vara olika i de olika länderna menade utskottet,
att en närmare undersökning av hela problematiken kunde vara nödvändig.
Genom en sådan undersökning kunde ges bättre underlag för rådets
möjligheter att senare föreslå en förkortad naturalisationstid på
två år.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 16) till
ministerrådet att utreda möjligheterna att införa krav på två års uppehåll
för nordbor som förutsättning för att genom naturalisation erhålla medborgarskap
i annat nordiskt land samt att i anslutning härtill utreda vilka
konsekvenser en sådan naturalisationstid kan väntas få för nordbors
förvärv av medborgarskap och vid återförvärv av medborgarskap.

Med anledning av meddelande om rekommendation nr 30/1973 om

Redog. 1975/76: 24

nordisk kommunal rösträtt och valbarhet konstaterade utskottet att ministerrådet
den 14 oktober 1975 träffat principbeslut om att genomföra
likartad lagstiftning om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet till
ländernas nästa kommunalval.

4. Nordiska rådet — simultantolkning, samisk representation samt ändring
av utskottsnamn och utskottsindelning

Stor uppmärksamhet har under året ägnats ett medlemsförslag om
simultantolkning i Nordiska rådet. Förslaget kom också att leda till debatt
i plenarförsamlingen. I medlemsförslaget, som väckts av flertalet
medlemmar i den finländska delegationen och av en isländsk medlem,
hemställdes att rådet måtte besluta att använda simultantolkning vid
rådssessionernas plenarmöten och i utskottsarbetet.

Juridiska utskottet framhöll i sitt betänkande att sådana anordningar
som effektiva högtalaranläggningar och ökad användning av personliga
tolkar kunde bidraga till att minska föreliggande språksvårigheter. Utskottet
ville emellertid inte förneka att dessa åtgärder kunde vara otillräckliga.
Mot bakgrund härav gav utskottet sin principiella anslutning
till simultantolkning under rådets plenarmöten. Utskottet ville emellertid
inte förorda simultantolkning, om det inte var möjligt att genomföra
en sådan rent praktiskt på en kvalitativ nivå som rådets medlemmar
kunde vara betjänta av.

Utskottet föreslog därför rådet att uppdraga åt rådets presidium att
inom ramarna för existerande möjligheter genomföra simultantolkning
i Nordiska rådets arbete från och med 1977, om detta kunde ske på ett
kvalitativt försvarligt sätt. Mot utskottets beslut anfördes reservation av
en dansk medlem, som föreslog att presidiet inom ramarna för existerande
möjligheter skulle vidtaga åtgärder för att avhjälpa språksvårigheterna
i Nordiska rådet, däribland genom att använda effektiva högtalaranläggningar
och ökat användande av personliga tolkar. Presidiet
borde vidare enligt reservanten före rådets tjugofemte session grundligt
undersöka de praktiska möjligheterna för att införa en kvalitativt försvarlig
simultantolkning i rådets arbete.

Rådet biföll utskottets förslag med 46 röster mot en. 11 medlemmar
avstod från att rösta.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. herr Sundman om representation
i Nordiska rådet för den samiska befolkningen. I förslaget hemställdes,
att rådet anmodar de nordiska ländernas regeringar att utreda
frågan om på vilket sätt talesmän för den samiska befolkningen kan ges
representation i Nordiska rådet.

Juridiska utskottet åberopade i sitt betänkande ett uttalande av den
nordiska organisationskommittén 1968 i samband med ett medlemsförslag
om observatörstatus i Nordiska rådet för den samiska befolkningen.
Häri framhölls att rådet är ett samarbetsorgan mellan suveräna

Redog. 1975/76: 24

staters folkförsamlingar och regeringar och att denna princip borde
fasthåll as, då det skulle kunna försvaga rådets ställning och minska dess
inflytande, om olika folkgrupper utan någon författningsmässig särställning
kunde uppnå egen representation i rådet. Utskottet hade också undersökt
vilka möjligheter som fanns för den samiska befolkningen att
få yttra sig i rådet och hur dessa möjligheter i realiteten utnyttjades.
Utskottet hade därvid diskuterat resultaten av rådets rekommendation
nr 17/1970 om att utvidga de existerande möjligheterna för samerna att
yttra sig i sådana sakfrågor som har särskilt intresse för dem. Arbetet
med denna rekommendation hade enligt utskottet bidragit till en väsentlig
förbättring av samernas möjligheter att delta i arbete på nordiskt
plan. Detta arbete borde fortsättningsvis drivas intensivt. Utskottet pekade
också på de möjligheter som ligger i rekommendation nr 24/1974
om samernas kärnområden och det forskningsprojekt som här förutsätts
genomföras för att belysa den samiska befolkningens situation.

Utskottet ansåg inte att sådana omständigheter tillkommit, som utgjorde
skäl för att revidera den ståndpunkt som utskottet haft som utgångspunkt
för sina överväganden, nämligen den nordiska organisationskommitténs
synpunkter. Utskottet föreslog därför rådet att inte företa
sig något med anledning av medlemsförslaget. Mot utskottets förslag
reserverade sig bl. a. herr Hermansson som ansåg att rådet borde rekommendera
regeringarna att i samråd med Nordiska rådets organ överväga
de former under vilka samerna kunde uppnå observatörsstatus
i Nordiska rådet.

Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag att inte företa sig något
med anledning av medlemsförslaget. För utskottets förslag röstade 46
medlemmar (däribland herrar Adamsson, Hernelius, fru Håvik, herrar
Knut Johansson i Stockholm, Kronmark, Larfors, Lindahl, fru Lundblad,
herrar Mellqvist, Palm, Sellgren, fru Skantz och herr Wirtén). För
reservationen röstade herr Hermansson, 5 medlemmar avstod från att
rösta (däribland herrar Carlsson i Vikmanshyttan och herr Håkansson
i Rönneberga).

Juridiska utskottet hade också haft till behandling ett medlemsförslag
om ändring av socialpolitiska utskottets namn till social- och miljöutskottet
och ett medlemsförslag om en översyn av rådets utskotts antal
och kompetensområden, det senare väckt av bl. a. herr Knut Johansson
i Stockholm och fru Skantz. I det förstnämnda hemställdes att rådet beslutar
om sådana ändringar i rådets arbetsordning att socialpolitiska utskottets
namn ändras till social- och miljöutskottet. I det senare förslaget
hemställdes, att rådet begär att rådets presidium uppdrar åt en parlamentariskt
sammansatt utredningsgrupp att göra en allmän översyn av
utskottens kompetensområden samt att framlägga förslag till de ändringar
översynen kan ge anledning till.

Utskottet behandlade de båda medlemsförslagen gemensamt. Med

Redog. 1975/76: 24

hänvisning till den betydelse miljöfrågorna fått i det nordiska samarbetet
och den omfattning de har i det socialpolitiska utskottets arbete ansåg
utskottet att en namnändring som förtydligade utskottets arbetsområden
naturlig. Såvitt gällde utskottens antal och kompetensområden
åberopade utskottet en undersökning som gjorts 1972 angående dessa
frågor. Syftet med undersökningen var att frågor inom samma ämnesområde
skulle behandlas i ett sammanhang och inte splittras på flera
utskott. Rapporten ledde till viss omfördelning av ärenden inom rådet.
Utskottet noterade att den arbetsfördelning som sedan varit gällande
inte gett anledning till problem. Utskottet ansåg därför åtgärder i anledning
av medlemsförslaget ej påkallade. Utskottet framhöll emellertid
att presidiet borde följa utvecklingen i rådsarbetet och vara uppmärksam
på problem av denna typ. Rådet beslöt i enlighet med utskottets
förslag.

5. Det nordiska utredningsväsendet

Herr Antonsson jämte övriga presidiemedlemmar hade i ett medlemsförslag
om utökat nordiskt samarbete i det offentliga utredningsväsendet
hemställt, att rådet rekommenderade regeringarna att vidta
åtgärder för att öka nordisk samverkan i det offentliga utredningsväsendet
genom att i vidgad utsträckning dels använda sig av samnordiska
utredningar dels tillse att i nationellt utredningsarbete nordiska aspekter
beaktas bl. a. genom observatörer och löpande rapportering.

Juridiska utskottet ansåg liksom förslagställarna att där det överhuvudtaget
är möjligt bör saker av gemensamt nordiskt intresse utredas av
gemensamma nordiska kommittéer. Utskottet var uppmärksamt på att
denna samarbetsform kunde innebära svårigheter, men underströk att
möjligheten att företa gemensamma nordiska undersökningar borde undersökas
i varje enskilt tillfälle. Utskottet framhöll också att även det
nationella utredningsväsendet borde utformas så att hänsyn till nordisk
rättslikhet tillgodosågs i största möjliga utsträckning.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 17) till
Nordiska ministerrådet att genomföra regler som tryggar ett ökat nordiskt
samarbete inom det offentliga utredningsväsendet, innefattande
bl. a. riktlinjer för att i varje enskilt fall undersöka möjligheterna att genomföra
samnordiska utredningar samt riktlinjer för nationella utredningar
att såväl under den förberedande som den undersökande och
avslutande utredningsfasen tillämpa procedurer som i största möjliga
utsträckning innebär att nordiska aspekter beaktas.

6. Utlänningslagstiftningen

Vid sessionen hade herr Hermansson ställt en fråga till Nordiska
ministerrådet angående hur långt nordiska utlänningsutskottet kommit
i sina överväganden angående tillämpningen av artikel 10 i den nordiska

Redog. 1975/76: 24

passkontrollöverenskommelsen i fråga om personer som åberopar politiskt
flyktingskap och vilka resultat som kunde förväntas av dessa överväganden.
Av svaret som lämnades av statsrådet Feldt på ministerrådets
vägnar framgick att man från svensk sida inte kunnat gå med på någon
inskränkning i återsändningsrätten såvitt gällde politiska flyktingar. Det
hade emellertid vid behandlingen i Nordiska utlänningsutskottet framhållits
att en viss uppmjukning skett i praxis. Från övriga nordiska länder
hade betonats att artikel 10 borde tillämpas med smidighet. Finland,
Island, Norge hade emellertid anslutit sig till den svenska principiella
ståndpunkten, att artikel 10 var tillämplig på asylsökande och att någon
begränsning av tillämpningsområdet med hänsyn till principen om första
asylland inte borde ske. Av svaret framgick också att Nordiska utlänningsutskottet
hade ansett den nu berörda principfrågan slutbehandlad
för dess del i och med sammanträdet i Reykjavik i september
1975.

7. Nordisk samverkan mot politiska våldsdåd

I anslutning till meddelanden om rekommendation nr 31/1973 om
samverkan mot politiska våldsdåd med internationell bakgrund inom
nordiskt område hade fru Kristensson ställt fråga till Nordiska ministerrådet
om vilka direktiv och vilket tidsprogram ministerrådet fastställt
eller planerat att fastställa för det fortsatta arbetet med rekommendationen.
Av svaret framgick bl. a. att en preliminär undersökning av problemen
företagits av en nordisk ämbetsmannagrupp som utarbetat ett
utkast till rapport som underlag för ministerrådets bedömning. Ministerrådet
skulle därefter överväga om resultaten skall bli föremål för behandling
i ett parlamentariskt forum såsom föreslagits i rekommendationen.
Fru Kristensson fann handläggningen av den mycket angelägna
frågan långsam och otillfredsställande.

8. Övrigt

Av meddelande om rekommendation nr 32/1971 om kriminologiskt
samarbete konstaterade utskottet att en samordning av den nordiska
kriminologiska forskningen skett inom nordiska samarbetsrådet för kriminologi
på det sätt som förutsattes i rekommendationen. De nordiska
ländernas forskningsresurser hade således i vissa delar använts för särskilt
klart avgränsade samnordiska forskningsprojekt. På förslag av utskottet
beslöt rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Redog. 1975/76: 24

B. Saker förberedda av kulturutskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till kulturutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel I: Det nordiska samarbetet
— ministerrådets verksamhet (i berörda delar) och kapitel III: Kulturellt
samarbete.

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse framförde utskottet
bl. a. synpunkter på den budgetprocedur som tillämpas för kultursamarbetet
och för det övriga nordiska samarbetet. Utskottet motsatte sig
bestämt en integrering av kulturbudgeten med ministerrådets allmänna
budget. Däremot ansåg man att dessa två budgeter i tekniskt avseende
borde göras mera jämförbara. Utskottet underströk den traktatfästa behandlingsordning
som gäller för kulturbudgeten.

Utskottet anförde i sitt betänkande att man tidigare uttryckt önskemål
om utförligare upplysningar om utredningsarbetet inom kultursektorn.
Mot denna bakgrund uttalade utskottet sin besvikelse över att en översikt
av utredningsarbetet inom kultursektorn saknades i berättelsen. Utskottet
utryckte förhoppning att en sådan översikt skulle finnas med
i följande berättelser. Utskottet konstaterade vidare beträffande de försöksordningar
som initierats inom olika områden av kultursamarbetet
att dessa borde förberedas bättre genom upprättande av konkreta planer
för samarbetets utformning och att en utvärdering av dem borde
sättas in innan försöksordningarna var avslutade.

Såvitt gällde undervisningen framhöll utskottet särskilt att samarbetet
på yrkesutbildningens område borde effektiviseras och utbyggas och att
arbetet med frågan om den nordiska examensgiltighetens lösning borde
intensifieras. Utskottet noterade beträffande verksamheten på undervisningsområdet
att samarbetet numera fått en inriktning mot vuxenundervisning
och annan vidaregående undervisning, vilket var helt i överensstämmande
med utskottets önskemål.

På forskningsområdet framhöll utskottet att samarbetet inom arktisk
medicinsk forskning borde få ökat stöd.

Bland de allmänkulturella frågor underströk utskottet särskilt det nordiska
idrottssamarbetet, som borde få stöd i enlighet med rådsrekommendationen
om ökat idrottsutbyte (rek. 16/1975). Utskottet konstaterade
också med tillfredsställelse besluten om att uppföra nordiska kulturcentra
i Törnshavn och i Finland.

På förslag av kulturutskottet godkände rådet följande yttrande
(nr 2):

Nordiska rådet anser

1. att den av ministerrådet aviserade koordineringen av behandlingen
av de nordiska samarbetsbudgeterna måste vara i överensstämmelse

Redog. 1975/76: 24

med den i kulturavtalet traktatfästa behandlingsordningen för kulturbudgeten,

2. att försöksordningar bör förberedas bättre genom konkreta planer
för samarbetets utformning,

3. att evalueringen av försöksordningar bör sättas in före utgången av

dessa,

4. att i berättelser från instiutioner och samarbetsorgan, vilkas verksamhet
finansieras över den nordiska kulturbudgeten, kortfattad redovisning
av medelsanvändningen bör ges,

5. att samarbetet på yrkesutbildningens område bör effektiviseras och
utbyggas,

6. att arbetet med frågan om den nordiska examensgiltighetens lösning
bör intensifieras,

7. att det nordiska samarbetet inom arktisk medicin bör få ökat stöd,
och

8. att nordiskt idrottssamarbete bör få stöd i enlighet med den av
rådet antagna rekommendationen om ökat idrottsutbyte (rek. nr 16/
1975).

2. Utbildningssamarbete

Med anledning av att Nordiska ministerrådet medverkat till ett konsumentundervisningsprojekt,
benämnt ”En studie i konsumentfostran”
hade fråga ställts till Nordiska ministerrådet av herr Mundebo om vilka
resultat utvärderingen av nämnda konsumentupplysningsprojekt hade
givit och om man avsåg att detta konsumentpolitiska läromedelspaket
skulle ligga till grund för undervisningen i grundskolorna i Norden.

Av svaret på frågan framgick att synpunkter på projektet inhämtats
från såväl lärare som elever och även andra grupper som skolmyndigheter,
konsumentorganisationer och näringslivsorganisationer. På grundval
av de synpunkter som framkommit hade läromedelsprototyperna genomgått
en ganska omfattande revidering, vilken inom en snar framtid
skulle komma att översändas till ministerrådets sekretariat. Vidare anfördes
att det ankommer på de nationella myndigheterna att besluta huruvida
det utarbetade läromedelsmaterialet skulle ingå i undervisningen
i skolorna.

Av meddelande om rekommendation nr 1/1966 angående nordisk tentamensgiltighet
framgick att Nordiska ministerrådet i juni 1975 fattat
beslut om nordisk tentamentsgiltighet, varmed avses rätten att sammanföra
godkända tentamensprov och andra motsvarande prestationer från
minst två nordiska länder till en sammanfattande examen eller del av
examen (eller motsvarande) i ett av de länder där prestationerna fullgjorts.
Syftet med beslutet var att skapa grundläggande författningsenliga
förutsättningar för nordisk giltighet av godkända tentamensprov
och andra motsvarande prestationer inom i första hand de humanis -

Redog. 1975/76: 24

tiska, matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena
vid universitet och andra läroanstalter för högre utbildning.

Utskottet ansåg att rekommendationens syfte hade uppnåtts. På förslag
av utskottet beslöt rådet för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 14/1969
angående effektiviserad trafikfostran konstaterade utskottet att syftet
med rekommendationen hade förverkligats i tillfredsställande grad genom
det samarbete som sedan många år föregick på trafikundervisningens
område. På utskottets förslag beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

Av meddelande från ministerrådet om rekommendation nr 27/1970
angående samarbete på förskolans område framgick att det nordiska
samarbetet på förskolans område numera bedrevs både energiskt och
effektivt under medverkan av social- och undervisningsmyndigheterna
liksom av styrningsgruppen för harmoniseringsarbetet. Mot denna bakgrund
fann utskottet att rekommendationens syfte hade uppnåtts. På
förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för sin del
slutbehandlad.

3. Forskningssamarbete

I ett medlemsförslag om nordiskt program för framtidsstudier, väckt
av herrar Mundebo och Palm, hade hemställts att rådet ville rekommendera
Nordiska ministerrådet att samordna den nordiska framtidsforskningen
genom att dra upp riktlinjer för och få i gång ett nordiskt program
på detta område.

I sitt betänkande över medlemsförslaget noterade utskottet att det redan
bedrevs en rätt omfattande verksamhet på framtidsstudiernas område
i de nordiska länderna och att det inte förelåg något behov av att
upprätta ett särskilt nordiskt institut. Forskningen inom området borde
dock samordnas genom riktlinjer och program.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 9) till
Nordiska ministerrådet att utreda förutsättningarna för ett utökat nordiskt
samarbete på framtidsstudiernas område.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. herrar Mundebo och Sundman
om samnordisk massmediaforskning. I förslaget hemställdes att rådet
rekommenderar Nordiska ministerrådet att dels tillsätta ett nordiskt
samarbetsorgan med uppgift att samordna och effektivisera massmediaforskningen
i Norden, dels på olika sätt stödja och stimulera nordiskt
samarbete inom massmediaforskningen såväl inom Norden som inom
ramen för internationellt samarbete på området.

Kulturutskottet noterade i sitt betänkande över medlemsförslaget att
mot bakgrund av tidigare rekommendationer i rådet verksamheten vid
Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning

Redog. 1975/76: 24

(NORDICOM) hade stötts av ministerrådet under en försöksperiod på
tre år. Kulturutskottet fann det klarlagt att det fanns behov av ett nordiskt
samarbetsorgan, vars uppgift skulle vara att samordna och effektivisera
massmediaforskningen i Norden. Något nytt samarbetsorgan
borde inte etableras, utan NORDICOM var ett naturligt organ för dessa
frågor.

Utskottet föreslog därför en rekommendation till Nordiska ministerrådet
att 1. tillsätta ett nordiskt samarbetsorgan med uppgift att samordna
och effektivera massmediaforskningen i Norden samt 2. på olika
sätt stödja och stimulera nordiskt samarbete inom massmediaforskningen
såväl inom Norden som inom ramen för internationellt samarbete på
området.

Rådet antog en rekommendation (rek. nr 10) i enlighet med utskottets
förslag med 57 röster mot 1. 2 medlemmar avstod från att rösta, däribland
herr Hernelius.

Med hänvisning till den nu antagna rekommendationen om åtgärder
på massmediaforskningens område beslöt rådet på förslag av kulturutskottet
anse rekommendationen nr 10/1970 angående samnordisk
massmediaforskning för sin del slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendationerna nr 26/
1972 angående nordiskt institut för jämförande rättsvetenskap och nr
15/1975 angående utbyggt nordiskt samarbete beträffande nordisk
komparativ samhällsforskning konstaterade utskottet såvitt gällde rekommendation
nr 26/1972 att ministerrådet funnit det tveksamt om det
var ändamålsenligt att nu inrätta ett institut för jämförande vetenskap.

Av meddelandet om den senare rekommendationen framgick att denna
behandlats av rådgivande kommittén för forskning (RKF). RKF hade
konstaterat att det krävs en närmare precisering av de nordiska forskningsuppgifterna
på detta område samt att organisationen och finansieringen
borde utredas med hänsyn till forskningsrådens betydelse för
samarbetet. Rådet beslöt på förslag av utskottet att lägga meddelandena
till handlingarna i avvaktan på nya meddelanden i ärendena till nästa
ordinarie session.

4. Allmänkulturellt samarbete

Två medlemsförslag hade väckts på det allmänkulturella området,
vilka behandlades gemensamt av utskottet. Det ena av dessa åsyftade
gemensamt alfabet och lika bokstavsföljd och hade väckts av bl. a. fru
Lundblad, herrar Mundebo och Sundman. I förslaget hemställdes att
rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att vidtaga åtgärder
för att åstadkomma en överenskommelse om 1. möjligast överensstämmande
bokstavstyper för samtliga nordiska språk i de fall där olika
bokstäver användes för att beteckna samma eller mycket närliggande

Redog. 1975/76: 24

ljud, och 2. överensstämmande bokstavsföljd för samtliga nordiska
språks alfabet.

I det andra medlemsförslaget om en nordisk språknämnd, väckt av
bl. a. herrar Mundebo och Sundman, hemställdes att rådet måtte rekommendera
Nordiska ministerrådet att upprätta en nordisk språknämnd
med i förslaget närmare omtalade uppgifter inom nordiskt språkvårdssamarbete.

I sitt betänkande över medlemsföslaget konstaterade kulturutskottet
att skälet för att på nytt frågan om att upprätta ett samnordiskt organ
för språksamarbete hade tagits upp var en växande känsla av oro för den
utveckling i olika riktningar som de nordiska språken undergick. En
snabb omvandling av ordförrådet skedde. Särskilt påtagliga var förändringarna
när det gällde teknisk och vetenskaplig terminologi och i fråga
om ord och benämningar som tillhörde samhällslivet (inklusive politiken).
Ännu mera sällsynt var att samråd förekom på nordiskt plan. Utskottet
framhöll vidare att en förutsättning för ett framgångsrikt språksamarbete
var att det föreslagna nya organet fick tillräckligt stor auktoritet
och tillräckligt stora resurser för att dess rekommendationer
skulle få genomslagskraft. Enligt kulturutskottet fanns det ett starkt behov
av konkreta samarbetsåtgärder inom språkvården i Norden. Då kulturutskottet
inte kunnat helt klargöra vilken form det nordiska språkvårdssamarbetet
bör ha i framtiden, förordade utskottet en utredning om
fördjupandet av samarbetet mellan språknämnderna i de enskilda länderna,
inrättandet av en nordisk språknämnd eller ett nordiskt språksekretariat
samt införande av gemensamt alfabet och bokstavsföljd.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 6) med hemställan
till Nordiska ministerrådet att med hänsyn till det stora behovet
av åtgärder inom det nordiska språkvårdssamarbetet skyndsamt låta utreda
förslagen om en nordisk språknämnd samt gemensamt alfabet och
lika bokstavsföljd.

Rekommendationen antogs med 62 röster. 3 medlemmar avstod från
att rösta.

Ett medlemsförslag om förbättrad distribution av AV-material över
riksgränserna i Norden hade väckts av bl. a. herrar Mundebo och Sundman.
I medlemsförslaget hemställdes att rådet måtte rekommendera
ministerrådet 1. att fastställa regler som gör det möjligt för auktoriserade
organ att utan tullgranskning in- och utföra AV-material av undervisnings-,
informations-, kulturell och vetenskaplig karaktär mellan de
nordiska länderna, 2. att vidta åtgärder i syfte att etablera ett effektivt
nordiskt samarbete beträffande distribution av AV-material av denna
typ, varvid de språkliga minoriteternas och de små kulturområdenas
möjligheter att erhålla förbättrad service beträffande AV-material särskilt
bör beaktas.

Kulturutskottet underströk i sitt betänkande över medlemsförslaget

Redog. 1975/76: 24

att syftet med rekommendationen var att förbättra utbudet av audiovisuella
läromedel för samtliga befolkningsgrupper, men att det var särskilt
betydelsefullt för de språkliga minoriteterna: finlandssvenskarna,
sverigefinnarna och samerna samt för de små kulturområdena Island,
Färöarna och Grönland. Kulturutskottet betonade även upphovsrättsfrågornas
betydelse för utbyte av undervisningsprogram och underströk
att en samnordisk lösning av dessa frågor snarast borde komma till
stånd.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 7) med
hemställan till Nordiska ministerrådet 1. att fastställa regler som gör det
möjligt för auktoriserade organ att utan tullgranskning in- och utföra
AV-material av undervisnings-, informations-, kulturell och vetenskaplig
karaktär mellan de nordiska länderna, 2. att vidta åtgärder i syfte att
etablera ett effektivt nordiskt samarbete beträffande disribution av AVmaterial
av undervisnings-, informations-, kulturell och vetenskaplig
karaktär varvid de språkliga minoriteternas möjligheter att erhålla förbättrad
service beträffande AV-material särskilt bör beaktas.

Rekommendationen antogs med 60 röster. 1 medlem avstod från att
rösta.

I ett medlemsförslag om samnordiska insatser för att stödja barnkulturen,
väckt av bl. a. herrar Mundebo och Palm, hade hemställts att rådet
måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att låta utreda vilka åtgärder,
som bör vidtagas för att förbättra kvaliteten på och öka utbudet
av den kultur, som erbjuds barn i hemmen, skolan och på fritiden.

Utskottet definierade i sitt betänkande barnkultur som den kultur
som erbjuds barnen i hemmen, skolan och på fritiden. Kulturbegreppet
hade givetvis en bred tolkning som inte uteslöt vare sig ett traditionellt
eller mindre traditionellt kulturutbyte. Utskottet pekade på behovet av
kulturutbud för barn från kulturovana hem, för glesbygdsbarn, handikappade
och på senare tid i allt större omfattning invandrarbarn. Kulturutskottet
konstaterade att ämbetsmannakommittén för Nordiskt kulturellt
samarbete redan tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att med utgångspunkt
i en aktuell kartläggning av existerande förslag, initiativ
och samarbetsmöjligheter framlägga konkreta planer för fortsatt samarbete
kring barn och kultur. Utskottet ansåg att detta kartläggningsarbete
skulle koncentreras så mycket som möjligt och utföras utan tidsutdräkt.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till
Nordiska ministerrådet med hemställan om att på grundval av pågående
utredningsarbete framlägga konkreta planer för utveckling av samarbetet
på barnkulturens område.

Bl. a. herr Carlsson i Vikmanshyttan hade i ett medlemsförslag om
åtgärder för att stärka det samiska kulturlivet hemställt att rådet måtte
rekommendera Nordiska ministerrådet att tillsätta en arbetsgrupp med

2f Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 24

Redog. 1975/76: 24

uppdrag att i samråd med Nordiskt samiskt institut skyndsamt utreda
och föreslå lämpliga åtgärder för att bevara, stimulera och vidareutveckla
det samiska kulturlivet, eventuellt genom att inrätta ett samiskt kulturcentrum.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att det förelåg behov av att
utreda och föreslå lämpliga åtgärder för att bevara, stimulera och utveckla
det samiska kulturlivet. Utskottet konstaterade att medlemsförslaget
kan uppfattas som en fortsättning på tidigare förslag och rekommendationer
gällande den samiska folkgruppen om bl. a. samnordisk
samepolitik, inrättandet av Nordiskt samiskt institut, åtgärder för skydd
av samernas miljö och skydd för samernas kärnområden.

På förslag av utskottet antogs en rekommendation (nr 15) till Nordiska
ministerrådet att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att i samråd
med Nordiskt samiskt institut och samiska organisationer skyndsamt
utreda och föreslå lämpliga åtgärder för att bevara, stimulera och
utveckla det samiska kulturlivet.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. herr Hammarberg och fru
Skantz om samnordisk produktion och distribution av TV-program för
sjöfolk med hemställan att rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet
att utreda förutsättningarna och formerna för en samnordisk
produktion och distribution av TV-program för sjöfolk.

Utskottet framhöll att sjöfolkets möjligheter att få del av utbudet i
massmedia var mindre än andra medborgargruppers och att strävandena
att göra sjömännen likställda med andra nordiska medborgare såvitt
gällde radio och XV syntes helt riktiga. Kulturutskottet underströk även
i detta betänkande att det är brådskande att en samnordisk lösning av
upphovsrättsfrågorna kommer till stånd, då det största problemet vid
produktionen och distributionen av TV-program för sjöfolk torde vara
de upphovsrättsliga frågorna.

Rådet antog på förslag av utskottet en rekommendation (nr 8) till
Nordiska ministerrådet med hemställan att utreda förutsättningarna och
formerna för en samnordisk distribution och produktion av TV-program
för sjöfolk.

Bl. a. herr Häll hade i ett medlemsförslag om en bok om den nordiska
kvinnans historia hemställt att rådet måtte rekommendera Nordiska
ministerrådet att bl. a. med utgångspunkt i utställningen ”Kvinden i
Norden” vidta åtgärder för att ge ut en historisk framställning om den
nordiska kvinnans sociala, politiska och andra rättigheter och funktioner
i samhället.

Kulturutskottet ansåg liksom flertalet remissinstanser att utgivningen
av den nordiska kvinnans historia kunde få betydelse inte bara i de nordiska
länderna utan även, om verket översattes till flera världsspråk,
utanför de nordiska ländernas gränser. Utskottet var däremot inte övertygat
om att utställningsmaterialet var tillräckligt som grund. Boken

Redog. 1975/76: 24

skulle vara ett allsidigt historiskt verk av hög klass om den nordiska
kvinnan med hänsyn tagen till hennes sociala tillhörighet från social,
politisk och kulturell synpunkt.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation (nr 11) till Nordiska
ministerrådet att vidtaga åtgärder för att utgiva ett historiskt verk
som allsidigt belyser den nordiska kvinnans sociala, politiska och kulturella
ställning och funktioner i samhället.

Rekommendationen antogs med 57 röster mot 1. 2 medlemmar avstod
från att rösta, däribland herr Hernelius.

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 20/1971 angående
utbyggt TV-samarbete mellan Sverige och Finland och rekommendation
nr 15/1973 angående ökat nordiskt TV-samarbete hade fråga
ställts av herr Sundman till Nordiska ministerrådet om några konkreta
åtgärder kommer att vidtas i anledning av de av nordiska TV-kommittén
avgivna rapporterna ”TV över gränserna” i avvaktan på resultaten
av utredningen om direktsändande TV-satelliter, och hur långt arbetet
fortskridit för att nå en lösning av de för det nordiska TV-samarbetet
betydelsefulla upphovsrättsliga frågorna.

Av svaret framkom att remissbehandlingen av utredningen ”TV över
gränserna” hade givit vid handen att tekniken med direktsändande satelliter
utvecklats mycket snabbt, till och med snabbare än man ännu
för något år sedan kunde förutse. Ministerrådet tillsatte därför i december
1975 en statssekreteraregrupp för att ytterligare utreda och värdera
de möjligheter som satellittekniken erbjuder. Vidare hade man tillsatt en
särskild arbetsgrupp som skulle undersöka de programpolitiska och juridiska
konsekvenserna av satellitutsändningar. Denna komplettering
av den tidigare TV-utredningen som nu satts i gång skulle emellertid
inte beröra de upphovsrättsliga frågorna.

I sitt betänkande över meddelandena konstaterade utskottet att i avvaktan
på resultaten av dessa utredningar skulle uppenbarligen inga förslag
komma att läggas fram om andra samarbetsformer med konventionell
teknik. Vidare konstaterades att ingen kontakt med upphovsrättsorganisationerna
tagits och att dessutom 1970 års nordiska upphovsrättskommitté
upplösts under år 1975.

Med hänvisning till att tidsfristen för framläggande av konkreta förslag
inte hållits, förväntade sig kulturutskottet att ministerrådet höll utskottet
underrättat om hur arbetet i den i december tillsatta utredningen
fortskred. På förslag av utskottet beslöt rådet lägga meddelandena till
handlingarna i avvaktan på nya meddelanden till nästa session.

Fråga hade ställts till Nordiska ministerrådet av herr Sundman om
ministerrådet ansåg det rimligt att olika beskattningsregler tillämpas i
de nordiska länderna för Nordiska rådets litteratur- och musikpris och
om ministerrådet avsåg att vidta några åtgärder för att dessa priser i
samtliga nordiska länder undantages från skatt.

Redog. 1975/76: 24

Av svaret på frågan framgick att man i Danmark för närvarande arbetar
med att ändra lagstiftningen på detta område så att Nordiska rådets
musik- och litteraturpris i framtiden skulle bli fritagna från skatt.
Vidare framkom att ministerrådet hade för avsikt att verka för en harmonisering
av ländernas skattelagstiftning till fördel för prismottagarna.

Av meddelande om rekommendation nr 8/1969 angående beslut om
reklamsändningar i TV framgick att den danska lagen om radio- och
TV-verksamhet förutsätter att ingen del av Danmarks Radios verksamhet
finansieras med hjälp av reklamsändningar, att norska stortinget antagit
ett förslag i stortingsmelding från Kirke- og undervisningsdepartementet
om att reklam inte skall införas i radio och TV samt att Sveriges
riksdag har godkänt ett våren 1975 avgivet regeringsförslag om att kommersiell
reklam mot vederlag inte skall tillåtas i radio och TV.

Utskottet noterade att syftet med rekommendationen var uppfyllt.
På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för rådets
del slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 26/1970 angående ökat stöd
till nordiskt ungdomssamarbete framkom att den treåriga försöksverksamheten
med stöd till nordiskt ungdomsarbete utgick 1975. Därefter
hade det nordiska ungdomsarbetet förts upp som fast post på den
nordiska kulturbudgeten med en bevillning på 1,2 milj. dkr. 1976. Det
meddelades vidare att ministerrådet kommer att fastslå slutliga bestämmelser
för verksamheten.

Kulturutskottet uttalade sin stora tillfredsställelse över att det nordiska
ungdomsarbetet efter försöksperiodens utgång förts upp som fast
post på verksamhetsbudgeten och att bevillningen ökats med 200 000
dkr. Utskottet konstaterade att rekommendationens syfte därmed uppnåtts.

På utskottets förslag beslöt rådet anse rekommendationen för sin del
slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 17/1972 angående nordiskt
kulturcentrum i Törshavn noterades att ministerrådet i december 1975
fattat principbeslut om att bygga ett nordiskt kulturcentrum i Törshavn
på Färöarna. Centret skulle enligt planerna innehålla konsert-, teateroch
kongressal samt mediatek. Kulturutskottet uttryckte sin stora tillfredsställelse
över ministerrådets principbeslut att upprätta ett kulturcentrum
i Törshavn. Beslutet borde följas av snabba åtgärder för dess
förverkligande.

På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 16/1973 angående samarbete
på ikonografins område framgick att det hösten 1974 framlagts ett
förslag om fastare organisation av det nordiska samarbetet på ikonografins
område genom bl. a. inrättande av en nordisk samarbetskom -

Redog. 1975/76: 24

mitté för ikonografisk forskning (IKONORD). På förslag av utskottet
beslöt rådet för sin del anse rekommendationen för slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 12/1975 angående revision
av överenskommelsen om Nordiska kulturfonden framgick att revisionen
av överenskommelsen om Nordiska kulturfonden genomförts i enlighet
med det i ministerrådsförslaget B 16/k ingående textutkastet. Den
nya överenskommelsen undertecknades i juni 1975 och det påräknades
att den skulle vara ratificerad till början av 1976.

Rådet beslöt på utskottets förslag att anse rekommendationen för sin
del slutbehandlad.

C. Saker förberedda av social- och miljöutskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till socialpolitiska utskottet, vars namn genom beslut vid rådets session
ändrats till social- och miljöutskottet (se A 4 här ovan), hade hänvisats
Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
(C 1) kapitel I: Det nordiska samarbetet — ministerrådets verksamhet
(i berörda delar), kapitel IV: Socialpolitiskt samarbete, kapitel V:
Samarbete i arbetsmarknadsfrågor, kapitel VI: Samarbete i arbetsmiljöfrågor,
kapitel VII: Miljövårdssamarbete samt kapitel XVI: Samarbete i
övriga frågor (i berörda delar).

En redovisning av utskottets synpunkter på de olika avsnitten återfinnes
nedan under rubrikerna arbetsmiljö, miljövård, hälso- och sjukvårdsfrågor,
sociallagstiftningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor och likställighetsfrågor.

På förslag av utskottet godkände rådet följande yttrande (nr 4):

1. Nordiska nämnden för handikappfrågor bör i sin verksamhet ge begreppet
handikapp en vid tolkning.

2. Ett konkret åtgärdsprogram för en gemensam nordisk skeppsmedicinsk
forskning bör utarbetas till nästkommande rådssession.

3. Nordiska läkemedelsnämnden bör utarbeta gemensamma nordiska
bestämmelser för s. k. naturläkemedel.

4. Årliga rapporter om utvecklingen på arbetsmarknaden och inom
arbetsmarknadspolitiken i Norden bör delges Nordiska rådet.

5. En utredning om kapitalets och arbetskraftens rörlighet i Norden
bör igångsättas under år 1976.

6. Ett nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet bör utarbetas
till nästkommande rådssession.

7. Rapport bör avges till Nordiska rådets tjugofemte session om de
konkreta åtgärder som ministerrådet vidtagit i syfte att harmonisera i
Norden gällande miljöskyddsregler.

8. Socialpolitiska utskottets traditionella representation vid nordiska

Redog. 1975/76: 24

socialpolitiska ministermöten och arbetsministermöten bör bestå och utvidgas
till att omfatta även arbetsmiljö- och miljövårdsministermöten.
Observatörskapet för socialpolitiska utskottets sekreterare i Nordiska
socialpolitiska kommittén bör vidmakthållas.

2. Arbetsmiljöfrågor

Socialpolitiska utskottet hade under år 1975 ägnat arbetsmiljöfrågorna
särskilt stor uppmärksamhet. Således anordnade utskottet ett arbetsmiljöseminarium
i Porsgrunn i Norge den 18—19 juni 1975. Vid seminariet
deltog utöver utskottets egna medlemmar företrädare för arbetsmarknadens
parter och näringslivsorganisationer, representanter för departement
och centrala myndigheter samt för forskning.

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet åberopade utskottet också detta seminarium som
ett exempel på utskottets aktivitet på arbetsmiljöområdet. Uskottet erinrade
även om tidigare framfört önskemål om ett nordiskt lagstiftningsprogram
rörande de viktigaste principerna på arbetsmiljöns område och
kunde nu notera ministerrådets uttalande i årets C 1 om möjligheterna
för en samordning av bestämmelser i första hand på sådana områden
inom arbetsmiljön där praktiska fördelar kunde ges. Utskottet efterlyste
emellertid riktlinjer för ett konkret harmoniseringsprogram på arbetsmiljölagstiftningens
område.

Beträffande samarbetet på arbetsmedicinens/yrkeshygienens område
ansåg utskottet, att ministerrådets verksamhet i allt väsentligt syntes ha
begränsats till informations- och samordningsfrågor. Vidare framhöll
utskottet att ministerrådets behandling av rådsrekommendationen nr
5/1974 om nordisk försöksverksamhet för att motverka stress i arbetsmiljön
borde ges prioritet i ministerrådets arbete för att ett konkret samarbete
om psykosocial arbetsmedicin skulle kunna komma till stånd så
snart som möjligt.

Utskottet hade också behandlat två medlemsförslag på arbetsmiljöområdet.
I det ena förslaget hemställde bl. a. herrar Jansson och Palm,
att rådet måtte rekommendera ministerrådet att kartlägga användningarna
av farliga och giftiga ämnen och produkter i arbetslivet och
lägga fram förslag om åtgärder på nordiskt plan för att skapa en arbetsmiljö
där det råder trygghet mot psykiska, fysiska och kemiska störningar.
Mot bakgrund av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden
ansåg utskottet det naturligt, att arbetstagare skall ha rätt att ställa lika
stränga krav på arbetsmiljö och säkerhetsföreskrifter var i Norden de än
befinner sig. Uskottet ansåg att det inte minst av konkurrensskäl fanns
anledning att uppställa enhetliga regler på arbetsmiljöområdet i Norden.
Insatserna borde samordnas t. ex. genom att ett kartotek eller en databank
upprättades över giftiga och farliga ämnen i arbetslivet eller genom

Redog. 1975/76: 24

att de nordiska länderna tillsammans utarbetar gemensamma regler för
hygieniska gränsvärden.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 13) till
Nordiska ministerrådet att kartlägga användningen av giftiga och farliga
ämnen och produkter i arbetslivet och att lägga fram förslag till
åtgärder på nordiskt plan i syfte att skapa en arbetsmiljö, där det råder
full trygghet mot psykiska, fysiska och kemiska störningar.

I det andra förslaget om arbetsmiljöpolitiska insatser m. m. hemställde
bl. a. herrar Häll och Mellqvist, att rådet måtte uppmana ministerrådet
dels att ta initiativ till en kartläggning och översiktlig beskrivning
av olika aktiviteter inom arbetsmiljöområdet i de nordiska länderna,
dels att på grundval härav, och i samråd med de fackliga organisationerna,
senast vid nästkommande session förelägga Nordiska rådet en
rapport med förslag till riktlinjer för och prioritering av de gemensamma
nordiska insatserna för att säkerställa goda arbetsmiljöer för alla
kategorier av löntagare. Vidare hemställdes att rådet måtte uppdraga åt
ministerrådet att ta initiativ för att utarbeta förberedande studier avseende
upprättandet av en nordisk informations- och databank för bl. a.
registrering och kontroll av ämnen och produkter.

Utskottet framhöll i sitt betänkande att flera andra medlemsförslag
på arbetsmiljöområdet hade behandlats inom utskottet, senast det här
ovan nämnda medlemsförslaget om begränsning av användningen av
giftiga och farliga stoffer i arbetslivet. Vidare åberopade utskottet det
ovan nämnda arbetsmiljöseminariet i Porsgrunn, vilket givit ett aktuellt
och omfattande sakmaterial för den fortsatta behandlingen av arbetsmiljöfrågorna.
Utskottet ansåg att tiden nu var mogen för upprättande
av ett särskilt nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet. Ett sådant
handlingsprogram borde bl. a. kunna omfatta en nordisk arbetsmiljökonvention,
ett nordiskt samarbetsorgan på arbetsmiljöforskningens
område, en nordisk fond för arbetsmiljöforskning, ett centralt nordiskt
produktkontrollorgan och förbättrad arbetsplatsstatistik. Utskottet pekade
också på förekomsten av psykosociala faktorer i arbetslivet och betydelsen
av att denna fråga beaktades i handlingsprogrammet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 14) till
Nordiska ministerrådet att till rådets tjugofemte session framlägga ett
nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet i form av ett minister -rådsförslag.

Rekommendationen antogs med 62 röster mot 1.

Med anledning av meddelande från ministerrådet om rekommendation
nr 5/1974 angående nordisk försöksverksamhet för att motverka
stress i arbetsmiljön hade herr Nilsson i Tvärålund ställt fråga till ministerrådet
om vilka konkreta åtgärder ministerrådet avsåg att vidta för
att få till stånd en nordisk försöksverksamhet för att motverka stress i
arbetsmiljön. Av svaret framgick att den inledda symposie- eller kon -

Redog. 1975/76: 24

ferensverksamheten även skulle fortsätta under 1976 och att för 1977
föreslagits 100 000 norska kronor till samarbetet om arbetsmedicinsk
stressforskning. Herr Nilsson konstaterade att detta belopp var helt
otillräckligt för att den forskning som avsågs i rekommendationen skulle
kunna utföras.

3. Miljövårdsfrågor

Utskottet konstaterade i sitt betänkande över Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att det nordiska samarbetet
på miljövårdsområdet som helhet betraktat präglades av en både omfattande
och ambitiös aktivitet. Härvid pekades särskilt på den nordiska
miljöskyddskonvention, som torde komma att träda i kraft under 1976.
Utskottet uppehöll sig även vid tidigare framfört önskemål om en plan
för harmonisering av i Norden gällande miljöskyddsregler. Utskottet
noterade ministerrådets uttalande på denna punkt i årets C 1, att ett
viktigt praktiskt mål för det nordiska miljövårdssamarbetet är att uppnå
en harmonisering av normer och riktvärden samt tillämpningen av
dessa i fråga om vatten och luftutsläpp m. m. En sådan harmonisering
borde enligt ministerrådet kunna komma till stånd utan lagändringar.
Utskottet ansåg att ministerrådet borde inför rådet framlägga
en översiktlig rapport om de konkreta åtgärder som vidtagits för att
göra tillämpningar av gällande miljöskyddsregler i Norden mera enhetliga.

Utskottet berörde bl. a. också konventionen om skydd av Östersjöns
marina miljö och ansåg det angeläget, att denna i mars 1974 undertecknade
konvention snarast trädde i kraft.

I anslutning till ministerrådets uttalande i C 1 om rekommendation
nr 27/1974 angående inrättande av ett nordiskt institut för skärgårdsforskning
ställdes till ministerrådet fråga om vilka förslag som utarbetats
på ämbetsmannaplanet och vilka åtgärder som ministerrådet hade
för avsikt att vidta för att skyndsamt inleda en utredning om inrättandet
av ett nordiskt institut för skärgårdsforskning, särskilt med beaktande av
möjligheterna att förlägga detta till Åland. Av svaret framgick att ministerrådets
organ ansett att frågan om ett nordiskt skärgårdsinstitut
borde övervägas inte endast utifrån miljöaspekter utan även med hänsyn
bl. a. till regionalpolitiska överväganden. Rekommendationen hade
därför nu överlämnats till ämbetsmannakommittén för regionalpolitik
för uttalande.

I anslutning till meddelanden om rekommendation nr 3/1972 angående
åtgärder mot vissa luftföroreningar hade herr Adamsson ställt fråga
till Danmarks regering om denna hade för avsikt att vidta några åtgärder
för att begränsa svavelhalten i eldningsolja till högst 2,5 %. Av svaret
framgick att de danska och svenska lagbestämmelserna är överensstämmande
då det gäller begränsning av svavelinnehållet i de tunga eld -

Redog. 1975/76: 24

ningsoljorna. Från dansk sida framhölls emellertid att man har ett dispensförfarande
vilket gör det möjligt att frångå gällande regler. Herr
Adamsson framhöll i en replik att det i och för sig är tillfredsställande
att lagstiftningen på området är likartad i Danmark och Sverige. Ur
miljösynpunkt helt avgörande är emellertid hur höga svavelutsläpp man
tillåter inom lagstiftningens ram. Herr Adamsson ansåg svaret inte ägnat
att stilla den oro som råder över de höga svavelutsläppen från de
danska kraftverken.

4. Hälso- och sjukvårdsfrågor

Utskottet uttryckte i sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet sin uppskattning över att under
år 1975 eller i början av år 1976 tre nordiska samarbetsorgan på socialpolitikens
område hade inlett eller kommer att inleda sin verksamhet,
nämligen nordiska läkemedelsnämnden, samarbetsorganet för drogforskning
samt nordiska nämnden för handikappfrågor. Utskottet uttalade sin
tillfredsställelse över att en särskild nordisk evalueringskommitté tillsatts
av ministerrådet med uppgift att studera erfarenheterna av verksamheten
inom samarbetsorganet för drogforskning och nordiska nämnden
för alkoholforskning. Detta ansågs vara helt i linje med de önskemål
som framförts i rådsrekommendationen nr 8/1974 angående samordning
av integrerad nordisk rusmedelsforskning.

Utskottet berörde i detta betänkande även nordiska hälsovårdshögskolan
i Göteborg och noterade att rådets önskemål om vidareutbildning
och forskning vid hälsovårdshögskolan nu syntes kunna bli tillgodosedda
i och med att hälsovårdshögskolan föreslås bli omorganiserad från
och med den 1 juli 1976.

Bl.a. herrar Sellgren och Sundman hade i ett medlemsförslag om likartade
nordiska bestämmelser för naturläkemedel förslagit rådet att rekommendera
ministerrådet att utreda frågan om dels ökad utbildning
för läkare i ämnet farmakognosi (drogkännedom), dels etablering av kontakter
från berörda myndigheter med utländska institutioner som använder
naturläkemedel och dels likartade bestämmelser om s.k. naturläkemedel.
Utskottet konstaterade såvitt gällde frågan om ökad läkarutbildning,
att ämnet farmakognosi var obligatoriskt inom farmaceututbildningen
och att övervägande skäl talade för att en utredning av
läkarutbildningen i detta ämne inte var ändamålsenlig för närvarande.
Såvitt gällde frågan om kontakter med utländska institutioner som använder
naturläkemedel ifrågasatte utskottet om man med de knappa
resurser som finns på det medicinska området i första hand skulle prioritera
denna typ av kontakter. Beträffande frågan om enhetliga regler
för naturläkemedel ansåg utskottet, att sådana borde gälla i de nordiska
länderna för läkemedel över huvud taget inklusive naturläkemedel. Utskottet
noterade emellertid att mandatet för nordiska läkemedelsnämn -

Redog. 1975/76: 24

den omfattade frågan om likartade bestämmelser för s.k. naturläkemedel.
Med hänvisning härtill avvisade utskottet även denna del av medlemsförslaget.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget.

Med anledning av meddelande om rekommendation nr 16/1968 angående
sjukvårdssamarbete i Tornedalen och rekommendation nr 4/1973
angående ambulanstjänst på Nordkalotten hade herr Nilsson i Tvärålund
ställt fråga till ministerrådet om vilka möjligheter som finns för att
förslaget till överenskommelse rörande sjukvårdssamarbetet i Tornedalen
kommer att genomföras under innevarande år och om vilka konkreta
åtgärder som vidtagits för att få till stånd en nordisk samverkan
beträffande ambulanstjänsten på Nordkalotten. Av svaret framgick att
förhandlingar pågick mellan sjukvårdshuvudmännen i Sverige och Finland
och att intresse fanns för att starta ett experimentellt samarbete
inom sjukvården mellan två kommuner på var sin sida om gränsen i
Tornedalen. Även utvecklingen av samarbetet rörande ambulanstjänsten
var beroende av denna experimentella verksamhet.

Av meddelande om rekommendation nr 4/1974 angående nordisk specialistutbildning
på radioterapins område konstaterade utskottet, att de
nordiska länderna på nationellt plan anordnar specialistkurser i radioterapi
och att dessa kurser även är öppna för deltagare från andra nordiska
länder. Mot bakgrund härav fann utskottet ytterligare åtgärder i
anledning av rekommendationen ej påkallade. På förslag av utskottet
beslöt rådet för sin del anse rekommendationen slutbehandlad.

5. Sociallagstiftningsfrågor

I betänkandet över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
/jordiska samarbetet konstaterade utskottet att en ny överenskommelse
om förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd trätt i kraft i
juni 1975. Utskottet fäste i detta sammanhang ministerrådets uppmärksamhet
på de effekter som tillämpningen av den s.k. 90-dagarsregeln
fått med hänsyn till utbetalning av sjukpenning till finländska sjömän
som är rederianställda ombord på svenska fartyg. Dessa sjömän syntes
enligt utskottets mening ha fått sämre förhållande sedan den nya överenskommelsen
trätt i kraft.

Av meddelande om rekommendation nr 10/1967 angående förenhetligande
av lagstiftningen om pensionsförsäkringen konstaterade utskottet,
att rekommendationens syfte till vissa delar hade uppnåtts och att det
för närvarande inte var möjligt att komma längre med rekommendationen.
På förslag av utskottet beslöt rådet för sin del anse rekommendationen
slutbehandlad.

Redog. 1975/76: 24

6. Arbetsmarknadsfrågor

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet uppehöll sig utskottet bl.a. vid rekommendationen
om ett nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet, vilket antogs
av rådet vid dess första extra session i Stockholm i november 1975.
Utskottet kommenterade vissa delar av den åtgärdsskiss, som utarbetats
av nordiska arbetsmarknadsutskottet och som överlämnats till utskottet
för kännedom i samband med att ministerrådets förslag om samarbetsprogrammet
på arbetsmarknadsområdet behandlades. Utskottet berörde
här bl.a. frågan om inrättandet av gemensam nordisk databank för lediga
platser, en fråga som nu tagits upp i ett särskilt medlemsförslag i
rådet.

Utskottet berörde i betänkandet även frågan om migrationen mellan
de nordiska länderna och erinrade om sitt uttalande i samband med behandlingen
av det nordiska samarbetsprogrammet på arbetsmarknadsområdet,
att i den mån likartade problem uppkommer beträffande flyttningen
av arbetskraft mellan andra länderkonstellationer än mellan Finland
och Sverige borde avtal av den typ, som ingicks mellan dessa två
länder år 1973 om arbetskraftens förmedling genom den offentliga arbetsförmedlingen,
kunna aktualiseras. Härvid avsåg utskottet förhållandena
mellan Danmark och Sverige.

I ett medlemsförslag om auktorisation m.m. för kiropraktorer hade
herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Sellgren föreslagit en rekommendation
till ministerrådet att utreda förutsättningarna för dels att genomföra
en auktorisationsordning för ”doetors of chiropractic”, dels att införa
en nordisk arbetsmarknad för kiropraktorer.

Utskottet noterade att kiropraktorernas verksamhet är kontroversiell.
Övervägande antalet remissinstanser, som representerar medicinsk sakkunskap,
ställde sig avvisande till en auktorisation och anförde starkt
kritiska synpunkter på den kiropraktiska verksamheten och dess teoretiska
bakgrund. Utskottet uteslöt dock inte att vissa av kiropraktorernas
behandlingsmetoder kunde ha ett värde om de användes efter anvisning
av läkare och av personal som hade en auktoriserad vårdutbildning.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något i anledning
av medlemsförslaget.

Utskottet konstaterade av meddelandet om rekommendation nr 18/
1971 angående finska invandrarnas anpassning i Sverige att initiativ tagits
under 1975 och en rad reformer genomförts både i Finland och i
Sverige för att tillmötesgå rekommendationens önskemål om åtgärder
för att främja de finska invandrarnas anpassning till det svenska samhället
och den svenska arbetsmarknaden samt att i ökad omfattning tillgodose
de finska invandrarnas sociala och kulturella behov på deras
modersmål. Även om det fanns ytterligare behov för en betydande in -

Redog. 1975/76: 24

sats från de olika ländernas sida utgick utskottet från att rekommendationens
målsättning skulle fullföljas. På förslag av utskottet ansåg därför
rådet för sin del rekommendationen slutbehandlad.

7. Likställighetsfrågor

Utskottet konstaterade i sitt betänkande över Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att ministerrådet under året
satt i gång en utredning som skall belysa de frågeställningar som tagits
upp i rådsrekommendation nr 7/1975 om rättsligt skydd för mäns och
kvinnors lika rättigheter. Utskottet ansåg att behandlingen av denna rekommendation
borde ges hög prioritet inom ministerrådet.

D. Saker förberedda av trafikutskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till trafikutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1) kapitel I: Det nordiska samarbetet
— ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel VII: Miljövårdssamarbete
(i berörda delar), kapitel XIII: Samarbete rörande transport,
kommunikationer och trafiksäkerhet samt kapitel XIV: Samarbete
i turistfrågor.

I sitt betänkande uttryckte utskottet tillfredsställelse över valet av de
trafikprojekt som ministerrådet igångsatt och gav stöd åt de fyra pågående
projekten STINA, NORDKOLT, telemedel och trafikbuller. Utskottet
ansåg det otillfredsställande att ministerrådet inte ännu framlagt förslag
om tvärgående flygförbindelser på Nordkalotten, och önskade påskynda
de projekt som avser frågan om det kollektiva trafikutbudet i
glest bebodda områden i Norden. Trafikutskottet beklagade den låga
prioritet som vissa av mellanriksvägarna, särskilt på Nordkalotten, tilldelats.
Trafikutskottet ville med ministerrådet dryfta uppföljningen av en
utredning av väg- och vattenstyrelsen i Finland och statens vägverk i
Sverige om behovet av bättre förbindelser över gränsfloderna mellan
Torneå och Kilpisjärvi med förslag om byggande av broar vid Karesuando
och Kolari. Utskottet fick vid ett möte under sessionen en utförlig
redogörelse för NORDKOLT-projektet som syftar till att bedöma
lämpliga framtida kollektiva trafiksystem för olika slag av tätorter med
olika storlek, bebyggelsestruktur etc. Projektet kommer i sin andra etapp
att ske i form av konkreta modellstudier av ett antal utvalda nordiska
tätorter — i Sverige: Uppsala och Karlstad.

Utskottet hade sommaren 1975 besökt Grönland för att studera möjligheterna
att stärka trafikförbindelserna mellan Grönland och övriga
Norden och värdera turisttrafikens plats och utveckling som ett led i det
nordiska turistsamarbetet. Utskottet hade därvid konstaterat att de

Redog. 1975/76: 24

grundläggande trafikproblemen för Grönlands vidkommande måste prioriteras
framför en forcerad utveckling av turismen och att turistpolitiken
i första hand måste avgöras på grönländsk sida, där man måste ta
ställning till hur starkt man borde satsa på denna näring i framtiden.

På förslag av trafikutskottet antog rådet följande yttrande (nr 1.):

1. att Nordiska rådets trafikutskott bör ges möjlighet att med Nordiska
ministerrådet eller dess företrädare dryfta av ministerrådet eller
dess organ utarbetade rapporter och utredningar, vilka innehåller förslag
till förbättringar av kommunikationerna mellan två eller flera
länder samt att följa genomförandet av de projekt som utförs av ministerrådets
organ för såvitt de angår samarbete som faller under transportavtalet,

2. att Nordiska ministerrådet arbetar för att försök med flygförbindelser
på Nordkalotten så snart som möjligt inleds och att de pågår tillräckligt
länge för att kartlägga trafikbehovet i de aktuella områdena,

3. att Ämbetsmannakommitténs (NÄT’s) kartläggning av trafikbehovet
i glest befolkade områden prioriteras högt. Eventuella åtgärder för
att förbättra utbudet borde dryftas med trafikutskottet,

4. att i syfte att främja utbyggnaden av mellanriksvägarna bör prioriteringar
ske oberoende av de regionala väginvesteringarna,

5. att NORDTRANS-utredningen, eller enskilda avsnitt av den, på
basis av vid tidpunkten föreliggande statistiskt material, bör ajourföras
regelbundet eller åtminstone i samband med större förändringar inom
sakområdet (t.ex. oljekrisen). NÄT’s initiativ att eftersträva en permanent
kontakt med Nordiska utskottet för trafikstatistik kan eventuellt
främja en sådan uppdatering,

6. att arbetet med att harmonisera de nordiska ländernas vägtrafikbeskattning
främjas så mycket som möjligt.

2. Flygtrafik

I ett medlemsförslag om liberalare regler för charterflyg inom Norden
hade bl.a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan, Nilsson i Tvärålund och
Sellgren föreslagit en rekommendation till ministerrådet att införa liberalare
regler för charterresor inom Norden för att därigenom stimulera
den internordiska turismen.

Utskottet dryftade förslaget under hösten 1975 och konstaterade med
tillfredsställelse att, sedan medlemsförslaget väckts och sedan trafikutskottet
haft kontakt med de olika flygbolagen, SAS och Finnair hade infört
nya rabatter på bestämda linjer mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige. Informationen om dessa rabattordningar hade samtidigt
byggts ut. Trafikutskottet framförde som sin ståndpunkt, att det var
önskvärt att flygpriserna sänktes så mycket som möjligt men att detta
borde ske utan avbräck för linjetrafiken. Trafikutskottet hade bedömt
medlemsförslaget som ett led i den mera omfattande strävan att stimu -

Redog. 1975/76: 24

lera nordisk turism, och hänvisade också i sitt betänkande till sin behandling
av medlemsförslaget om ökat turistsamarbete.

Till utskottets betänkande hade fogats en reservation av en dansk
rådsmedlem, som ville hålla fast vid medlemsförslagets ursprungliga yrkande.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till
Nordiska ministerrådet att under hänsynstagande till de rabatter och
reseförmåner som nu erbjuds av linje- och charterbolag 1) fortsatt uppmärksamt
följa utvecklingen av internordisk flygtrafik i syfte att medverka
till ett ökat utbud av billiga resealternativ, 2) arbeta för ytterligare
förbättring av resemöjligheterna för flygpassagerare inom Norden.

Rekommendationen antogs med 55 röster mot 2. Tre medlemmar avstod
från att rösta.

Bl.a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan, Nilsson i Tvärålund och Sundman
hade i ett medlemsförslag om underlättande av flygtrafiken i Norden
med speciellt beaktande av migranterna hemställt att rådet måtte
rekommendera Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder för att underlätta
flygtrafiken i synnerhet med beaktande av migranterna, genom att
sänka flygbiljettpriserna på internordiska rutter, genom att i flygtrafiken
införa en speciell migrantrabatt samt genom att förbättra förutsättningarna
för anordnande av för migranter avsedda charterflygningar.

Utskottet framhöll att en migrantrabatt kunde medföra vissa orättvisor
bl.a. med hänsyn till sådana personer som hade sin arbetsplats långt
bort från sin hemort inom sitt eget land. Utskottet pekade här liksom i
sitt betänkande över förslaget om charterflyg på att SAS och Finnair
infört nya rabatter mellan Danmark, Finland och Sverige. Dessutom
hade utskottet fått information om att linjeflygbolagen arbetade med 14
olika rabatter på internordiska linjer och att diskussion pågår mellan
Flugleider om förbättringar av trafiken mellan Island och övriga Norden.
Informationen om de nya rabattordningarna borde utbyggas och
speciellt inriktas på migranter för att göra dem uppmärksamma på vilka
flygalternativ som fanns. Utskottet ansåg att ytterligare åtgärder med
anledning av medlemsförslaget inte var påkallade.

Mot utskottets beslut reserverade sig bl.a. herr Carlsson i Vikmanshyttan,
som föreslog att rådet skulle rekommendera ministerrådet att utreda
förutsättningarna för att inom den reguljära flygtrafiken i Norden
införa ett särskilt rabattsystem med hänsyn till nordiska migranters och
deras familjers resebehov. Reservanterna hänvisade till medlemsförslagets
motiveringar och i remissmaterialet framförda synpunkter. Det
fanns ett reellt och betydande behov av att skapa speciella möjligheter
för migranter mellan de nordiska länderna att företa resor med flyg
mellan utflyttningslandet och invandringslandet i samband med släktoch
andra kontakter. Det var viktigt att migranterna hade den valfrihet
att återvända till hemlandet som bibehållen kontakt med dess språk
samt med släkt och vänner innebar.

Redog. 1975/76: 24

På förslag av utskottet beslöt rådet att ej företa sig något i anledning
av medlemsförslaget.

3. Turistsamarbete

I ett medlemsförslag om ökat turistsamarbete i Norden, väckt 1971 av
bl.a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Mellqvist, hade hemställts att
Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna att stödja ett ökat
samarbete mellan de nordiska turistorganen för att främja turismen inom
Norden bl.a. på grundval av de undersökningar som gjorts av Samarbetsgruppen
för nordisk turistforskning och statistik (SNTF) samt att
ställa resurser till förfogande för ändamålet.

År 1973 antog rådet på grundval av trafikutskottets betänkande nr 1
över medlemsförlaget en rekommendation (rek. 23/1973) till Nordiska
ministerrådet om upprättande av ett permanent sekretariat för nordiska
turisttrafikkommittén (NTTK). Utskottet hade därefter fortsatt behandlingen
av förslaget och bl.a. arrangerat en turistkonferens i Saltsjöbaden
5—6 maj 1975. Ministerrådets kommitté för turism hade utarbetat en
rapport om nordiskt samarbete i turistfrågor (NU 1975:22). Utskottet
underströk i sitt betänkande nr 2 att turismen borde utvecklas så att den
ger den enskilde medborgarens fritid ett värdefullt innehåll. De breda
befolkningsgrupperna borde ges rekreations- och resemöjligheter som
svarar mot den enskildes ekonomiska möjligheter. Utvecklingen av turismen
borde också ske med hänsyn till miljö- och naturvårdsintressena.
Utskottet föreslog ett handlingsprogram på turismens område där de
nationella satsningarna och målsättningarna för turismen koordineras.
Utskottets betänkande innehöll generella synpunkter på ett sådant program.
Därutöver pekade man på bättre och billigare kommunikationer,
på inkvartering, rekreation och regionalt samarbete. Utskottet underströk
betydelsen av att kontakt hölls med intresserade myndigheter och
områden i det vidare arbetet och nämnde i detta sammanhang Åland
och Färöarna.

En dansk medlem av utskottet hade anmält att han ej kunde biträda
utskottets förslag.

Som utskottets talesman i saken framhöll herr Mellqvist turismens
betydelse som en del i den utjämningspolitik som bedrivs och ett led i
att skaffa befolkningen i glest bebodda trakter bättre sysselsättningsmöjligheter.
Dessa sociala aspekter måste prioriteras i det fortsatta arbetet
med turistproblemen. Turistnäringen fick inte isoleras utan måste ses
som en del av den totala samhällsekonomin och planeras med hänsynstagande
till regionalpolitik, sysselsättning, bosättningsstruktur och valutainkomster.
I den följande debatten yttrade sig bl.a. herr Carlsson i
Vikmanshyttan.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 1) till
Nordiska ministerrådet att utarbeta och framlägga ett nordiskt hand -

Redog. 1975/76: 24

lingsprogram för samarbetet på turismens område med utgångspunkt i
de förslag som trafikutskottet framfört samt de förslag som framlagts
av Nordiska ministerrådets kommitté för turism och de synpunkter som
framkommit vid Nordiska rådets turistkonferens samt att värdera och
framlägga förslag till en organisatorisk ram för det framtida nordiska
turistsamarbetet.

Rekommendationen antogs med 67 röster mot 2.

4. Körkortsfrågor

Nordisk giltighet för körkort hade förordats i ett medlemsförslag enligt
vilket rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att skyndsamt
genomföra de av Nordiska trafiksäkerhetsrådet i dess Rapport 6
”Körkort i Norden” framlagda förslagen så att i ett nordiskt land utfärdat
körkort äger giltighet även vid fast bosättning i ett annat nordiskt
land.

Samtidigt hade bl.a. herr Sundman framlagt ett medlemsförslag enligt
vilket rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet att genomföra
enhetliga nordiska bestämmelser om giltighet för körkort att även omfatta
yrkesmässig motorfordonstrafik.

I det förstnämnda förslaget framhölls att förhållandena i de nordiska
länderna är så pass likartade i trafikalt och trafiksäkerhetsmässigt hänseende
liksom även de grunder, enligt vilka körkort beviljas i de olika
länderna, att det synes befogat att bortse från kravet på absolut överensstämmelse
i fråga om de nationella bestämmelserna på detta område
innan en nordisk giltighet kan införas. Skyldighet att byta ut körkort
vid fast bosättning i ett annat nordiskt land framstår som en helt onödig
och omständlig formalitet.

I det andra medlemsförslaget framhölls att olikheterna i bestämmelserna
angående yrkesmässig trafik vållar svårigheter vad beträffar den
nordiska arbetsmarknaden. Även om dessa olikheter i praktiken inte berör
ett stort antal fall kan de vålla svårigheter i gränstrakterna och är
dessutom av principiell betydelse då de innebär inskränkningar i den
i övrigt i princip fria nordiska arbetsmarknaden. Trafikutskottet behandlade
dessa båda förslag tillsammans.

Utskottet instämde i förslagställarnas yrkanden och noterade, att för
de många nordiska medborgare som bosatt sig i annat nordiskt land var
det hindrande att behöva byta sitt körkort mot ett sådant som utställts
i bosättningslandet. Detta ledde ofta till irritation och missförstånd, eftersom
ett körkort utställt i ett nordiskt land hade giltighet i de övriga
länderna vid kortvariga besök. Trafikutskottet underströk också önskvärdheten
av likartade bestämmelser för yrkesmässig trafik och åberopade
att en fri nordisk arbetsmarknad borde även gälla för yrkesutövare
på detta område.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 3) till

Redog. 1975/76: 24

ministerrådet, dels att snarast möjligt genomföra de förslag som framförts
i Nordiska trafiksäkerhetsrådets rapport 6, Körkort i Norden, så
att ett i nordiskt land utfärdat körkort är giltigt även vid fast bosättning
i annat nordiskt land, dels att genomföra likartade nordiska bestämmelser
om giltighet för körkort för yrkesmässig trafik.

5. Övrigt

Herr Antonsson, herr Carlsson i Vikmanshyttan, fru Kristensson och
herr Sundman hade tillsammans med andra rådsmedlemmar föreslagit
en rekommendation till Nordiska ministerrådet att undersöka förutsättningarna
att införa ett tidsbegränsat universalkort (NORDTURIST-biljett)
för pensionärer.

Trafikutskottet, som i olika sammanhang framhållit som önskvärt att
pensionärernas resemöjligheter förbättras, var uppmärksamt på de praktiska
problem som var förenade med att införa en NORDTURISTbiljett
för pensionärer. Utskottet pekade bl.a. på att pensionsåldern varierar
i de nordiska länderna och att utöver ålderspensionärer förtidspensionärer
borde omfattas av en sådan ordning. Utskottet menade att
pensionärsbiljettens giltighet borde utformas så liberalt som möjligt såväl
vad angår tidsbegränsning som trafikmedel. Utskottet pekade också på
möjligheten att genom ett legitimationskort berättiga pensionärerna
till en på förhand fastställd reserabatt. Fördelen med ett legitimationskort
ansågs vara lägre administrativa omkostnader. En undersökning
borde klarlägga vilka persongrupper som skulle berättigas till NORDTURIST-biljett/legitimationskort,
till vilka trafikmedel den/det berättigar
till rabatt och rabattens storlek.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 4) till Nordiska
ministerrådet att undersöka förutsättningarna för rimliga resemöjligheter
för pensionärer, invalider och andra likställda grupper genom

a) ett tidsbegränsat universalkort (NORDTURIST-biljett) b) ett rabattberättigande
legitimationskort.

Två av rådets finländska medlemmar hade i ett medlemsförslag om
trafikekonomisk utredning om trafiken mellan de nordiska länderna och
från dessa till andra länder föreslagit att rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet att låta utföra en grundlig utredning om trafiken
mellan de nordiska länderna och trafiken från dessa till andra länder
sett ur trafikekonomisk synvinkel och med särskilt beaktande av den
spårbundna trafiken samt att vidta av utredningen föranledda åtgärder
så snart densamma slutförts.

Trafikutskottet konstaterade att förslagställama i motiveringarna
främst nämner järnvägsförbindelserna mellan Sydfinland och Sverige.
Utskottet beklagade därvid nedläggningen av tågfärjeförbindelsen mellan
Värtan och Nådendal. Samtidigt konstaterade utskottet att SJ i Sverige
beslutat rationalisera järnvägstrafiken genom Haparanda och öka

3f Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 24

Redog. 1975/76: 24

kapaciteten. NORDTRANS-utredningen var enligt utskottet inte föråldrad
men i behov av en uppdatering. Utskottet noterade att Nordiska
ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NÄT) avsåg att försöka
etablera en permanent kontakt mellan Nordiska kommittén för trafikstatistik,
där de enskilda ländernas statistikmyndigheter var representerade.
Trafikutskottet hänvisade till att det redan inom Nordplan utförs
ett projekt, ”transportsystem i de nordiska länderna”, som omfattar kartläggning
av förbindelserna med olika trafikmedel mellan 84 tätbebodda
nordiska områden. De i medlemsförslaget framförda önskemålen torde
enligt utskottet sålunda kunna tillgodoses genom redan pågående utredningar.

På utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något i anledning
av medlemsförslaget.

I anslutning till meddelandet om rekommendation nr 9/1972 angående
flygtrafiken mellan Åland och Stockholmsorådet ställde en av trafikutskottets
medlemmar en fråga till Sveriges regering vilka åtgärder regeringen
hade för avsikt att — i samråd med Finlands regering — vidta
för att åstadkomma förbättrade och billigare flygförbindelser mellan
Åland och Stockholmsområdet. Det påpekades att flygtrafiken på Bromma
successivt övergått till Arlanda men att behovet kvarstår att kunna
utnyttja Bromma flygfält för den växande småflygtrafiken mellan Åland
och Stockholmsområdet. Vidare hänvisades till rådets rekommendation
nr 8/1972 om underlättande av den internordiska flygtrafiken på korta
rutter, som resulterat i konkreta åtgärder av luftfartsmyndigheterna i
Sverige och Finland vilket i sin tur har lett till att trafikavgifterna har
kunnat sänkas med hälften på den finska sidan och med två tredjedelar
på den svenska sidan i fråga om flygförbindelserna på linjen Vasa—
Umeå—Vasa och Vasa—Sundsvall—Vasa. Starka skäl talade för liknande
åtgärder på linjen Mariehamn—Stockholm—Mariehamn.

Statsrådet Norling framhöll i sitt svar att flygtrafiken mellan Stockholm
och Mariehamn var att betrakta som ett komplement till färjetrafiken.
Flygningarna utgör en del av linjen Åbo—Stockholm. Svenska
luftfartsverket hade möjlighet att ge rabatt på landnings- och passageraravgifter,
om detta var förenligt med verkets ekonomiska intressen. För
finskt vidkommande kunde på motsvarande sätt förordnas att för trafik
mellan Finland och annat nordiskt land skall uppbäras lägre avgifter än
normalt. Regeringen hade beslutat att all linjetrafik skall överföras frän
Bromma till Arlanda. Inrikesflyget på Bromma planeras vara avvecklat
senast den 1 juli 1977. Lokaliseringen av allmänflyget i Stockholmsregionen
utreds med den förutsättningen att allmänflyget skall flyttas bort
från Bromma.

Med hänvisning till rekommendation nr 3/1969 angående tullbehandlingen
av postpaket och några exempel på långsam postgång mellan
Danmark och Sverige ställde en av trafikutskottets medlemmar en fråga

Redog. 1975/76: 24

till ministerrådet huruvida ministerrådet var medvetet om den långsamma
befordran av postpaket mellan de nordiska länderna och hade för
avsikt att vidta åtgärder för att förbättra förhållandena.

Danmarks trafikminister, som besvarade frågan å ministerrådets vägnar,
fann ej anledning att nu vidta ytterligare åtgärder och hänvisade till
att post- och tullmyndigheterna i sitt löpande samarbete fortsatte sin
strävan efter kortast möjliga befordrings- och expeditionstid för postpaket.

E. Saker förberedda av ekonomiska utskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till ekonomiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet (C 1), kapitel I: Det nordiska
samarbetet — ministerrådets verksamhet (i berörda delar), kapitel VII:
Handels- och valutapolitiskt samarbete, kapitel IX: Industri- och energipolitiskt
samarbete, kapitel X: Regionalpolitisk! samarbete, kapitel XII:
Samarbete i konsumentfrågor och kapitel XV: Samarbete i fråga om
bistånd till utvecklingsländerna.

Ekonomiska utskottet behandlade i sitt betänkande bl. a. investeringsbanken
och särskilt stadgarnas § 13 om kontrollkommittén enligt vilken
de av ministerrådet utsedda medlemmarna skulle inneha ordförandeposten.
Utskottet hemställde att ordförandeposten alternerar mellan medlemmar
utsedda av Nordiska rådet respektive ministerrådet och att dessa
blir likställda. Utskottet konstaterade vidare att den nordiska samhandeln
fortsatte att stiga både 1974 och första halvåret 1975, vilket torde ha
haft sin betydelse för konjunkturbilden. Utskottet noterade att ministerrådet
avser att följa utvecklingen och dryfta åtgärder som kan utveckla
handeln mellan de nordiska länderna. Utskottet förutsatte att de importdämpande
åtgärder, som några av länderna hade vidtagit och som
motiverades av allvarliga störningar inom vissa sektorer av näringslivet
och betalningssvårigheter, måtte omprövas av ministerrådet i syfte att
stimulera den intemordiska handeln.

En dansk medlem reserverade sig mot utskottets betänkande i vad
gällde frågan om ändringar av stadgarna för investeringsbanken.

Herr Palm underströk som utskottets talesman i sitt anförande bl.a.
de ökade krav som ställs och kommer att ställas av den nordiska allmänheten
beträffande test- och produktkontrollfrågor. Herr Palm berörde
även i sitt anförande kärnkraftens säkerhetsfrågor och kommenterade
det nordiska budgetarbetet. I anförandet omnämndes vidare frågan
om konvention om det gränskommunala samarbetet samt de medlemsförslag
som behandlar ett vidgat nordiskt samarbete på biståndspolitikens
område.

Redog. 1975/76: 24

På förslag av utskottet antog rådet följande yttrande (nr 3):

1. Nordiska rådet hemställer hos Nordiska ministerrådet om en ändring
av § 13, sista momentet, i stadgarna för Nordiska investeringsbanken
så att medlemmarna utsedda av ministerrådet och Nordiska rådet
blir jämställda med hänsyn till ordförandeskapet i kontrollkommittén.

2. Nordiska rådet hemställer att ministerrådet i sina överväganden av
åtgärder som syftar till att utveckla den internordiska handeln också
beaktar de importdämpande åtgärder som vissa nordiska länder har vidtagit.

3. Rådet understryker betydelsen av ett nära nordiskt samarbete i
syfte att upprätthålla och vinna respekt för OECD-avtalet om kreditvillkor.

4. Rådet har noterat att de nordiska länderna fortsätter sitt nära samarbete
i internationella valutafrågor, men rådet emotser en fylligare redogörelse
över målsättningen för och resultatet av detta samarbete.

5. Rådet noterar att ett utvidgat nordiskt samarbete försiggår inom
områdena säkerhetsanalyser, fysiskt skydd av nukleära anläggningar
och material, utarbetande av regler och riktlinjer för kärnsäkerhet och
strålningsskydd samt radioekologi. Rådet förutsätter att den rapport som
Kontaktorganet för atomenergifrågor ålagts att utarbeta om konkreta
samarbetsprojekt kring kärnkraftens säkerhetsfrågor föreläggs Nordiska
rådet.

6. Rådet fäster stort avseende vid ett samordnat utnyttjande av de
resurser i de nordiska länderna som används för ytkemisk forskning.
Detta bör utvecklas utan att man därför för närvarande behöver infoga
det i bestämda organisatoriska former.

7. Rådet har med tillfredsställelse konstaterat att allt flera prioriterade
arbetsuppgifter är genomförda och vissa projekt nu fullföljs som
ett led i uppföljningen av handlingsprogrammet för byggsektorn. Rådet
anser det vara av stor betydelse att samordna statens anbudsregler om
utförande av byggarbeten i de nordiska länderna i syfte att avveckla bestämmelser
som ger företräde åt nationella entreprenörer i tävlingen om
statliga uppdrag. Det är också viktigt att statliga entreprenader kungörs
offentligt. När det gäller frågan om en kartläggning av gällande bestämmelser
och praxis beträffande offentliga inköp hänvisas till behandlingen
av medlemsförslag A 464/e. Rådet emotser en utredning av de frågor
som berör kartellavtal m.m. inom byggbranschen och som behandlas av
de nordiska statliga pris- och kartellmyndigheterna.

Rådet ser med tillfredsställelse att en första upplaga av harmoniserade
byggbestämmelser för att begränsa åtgången av energi i fastigheter skall
utges 1976.

8. Rådet förutsätter att huvudvikten vid uppföljningen av det regionalpolitiska
handlingsprogrammet bör läggas på det gränskommunala
samarbetet. När det föreliggande utkastet till överenskommelse om>

Redog. 1975/76: 24

gränskommunalt samarbete har behandlats av ministerrådet utgår rådet
från att förslaget underställs Nordiska rådet för yttrande.

9. Rådet lägger en betydande vikt vid den påbörjade kartläggningen
av samhandeln på Nordkalotten och de handelshinder som förekommer.

10. Rådet stöder de insatser som görs att nå en nordisk överenskommelse
om genomförande av gemensam provning av konsumentvaror
eller ömsesidigt godkännande av provningsresultat i övriga nordiska länder.

11. Rådet pekar på att bara en liten del av de nordiska ländernas bistånd
till u-länderna baseras på gemensamma nordiska program och
projekt. Rådet anser därför att arbetet i syfte att planlägga de gemensamma
insatserna är viktigt. I motsatt fall riskerar man att det väletablerade
nordiska biståndssamarbetet stagnerar och att möjligheterna
för ett direkt inflytande på projekt och konkreta arbetsuppgifter blir
mindre.

Yttrandet antogs med 64 röster. Herr Hermansson avstod från att
rösta.

2. Frågor om handelshinder

Fru Kristensson och herr Sellgren hade i ett medlemsförslag om varuskatt
i gränshandeln hemställt, att rådet måtte rekommendera Nordiska
ministerrådet att undersöka möjligheterna att genomföra ett enhetligt
system för uttagande av varuskatt i gränshandeln. Förslagställarna hänvisade
till den särordning som tillämpas med avlyftning av omsättningsskatt
från finsk sida vid gränshandel över Torneå och Haparanda och
ansåg det olämpligt att särskilda bestämmelser och förfaranden tillämpas
för viss trafik över ett begränsat gränsavsnitt.

Ekonomiska utskottet ansåg det i och för sig önskvärt att införa likartade
nordiska avgiftsbestämmelser i gränshandeln och likartad praxis
vid uttag av varuskatt. Ett genomförande av medlemsförslaget skulle
dock leda till att varuinköp till vissa belopp över en gräns skulle bli helt
obeskattade. Det var också osäkert om Danmark skulle kunna förena
sådana nordiska regler med sitt medlemskap i EG. De i förslaget aktualiserade
frågorna borde i stället tas upp till behandling i anslutning till
det pågående samarbetet mellan de nordiska tullmyndigheterna. Finansministeriet
i Finland hade f. ö. tillsatt en arbetsgrupp för att utreda dessa
frågor. På utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något i
anledning av medlemsförslaget.

I ett medlemsförslag om enhetliga nordiska regler för offentlig upphandling
hade bl.a. herrar Helén och Kronmark hemställt, att rådet
måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna
att genomföra enhetliga och icke diskriminatoriska bestämmelser vid offentliga
uppköp inom Norden.

4f Riksdagen 1975/76. 2 sami. Nr 24

Redog. 1975/76: 24

Ekonomiska utskottet konstaterade att den expanderande offentliga
sektorn och dess ökade anbudsverksamhet kunde få allt större intresse
för industrin i Norden. Eventuell diskriminering från statliga och kommunala
organs sida till fördel för den inhemska produktionen kunde få
verkningar för handeln i allmänhet och särskilt för den internordiska
handeln. Vissa remissinstanser hade hävdat att diskriminering äger rum.
Utskottet uppmärksammade att flera remissinstanser pekat på att beslut
rörande offentliga anbud borde underordnas mera generella politiska
värderingar. Sålunda borde sysselsättnings- industri- och regionalpolitiska
målsättningar ges avgörande inflytande på den offentliga anbudsverksamhetens
inriktning och omfattning. Utskottet konstaterade att det
råder oklarhet huruvida i nu tillämpade internationella avtal fanns brister,
som skulle kunna elimineras genom ett nordiskt initiativ på området.
Ministerrådets arbete med anbudsfrågorna inom byggbranschen borde
enligt utskottets mening utvidgas till att omfatta offentliga inköp generellt.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendaion (nr 12) till
Nordiska ministerrådet att företa en kartläggning av gällande bestämmelser
och praxis rörande offentliga inköp i Norden.

3. Energifrågor

Ekonomiska utskottet konstaterade i sitt betänkande över meddelandet
om rekommendation nr 21/1974 angående nordiskt energisamarbete
att ett antal utredningar lagts fram som ett led i uppföljningen av denna
rekommendation. Utskottet ansåg särskilt att utredningen om nordiskt
samarbete inom forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet
lagt fram ett värdefullt material som visar på att det föreligger
många möjligheter för intensifierat nordiskt samarbete inom dessa
områden. Utan att ta ställning till prioriteringen mellan de enskilda projekten
underströk utskottet betydelsen av att samarbetet inom lämpliga
projekt igångsättes snarast möjligt. En ram på 30 miljoner svenska kronor
över en treårsperiod torde enligt utskottets uppfatning kunna täcka
de högt prioriterade forsknings- och utvecklingsprojekten. Industrin och
andra intressenter borde kunna bidra med ca en tredjedel. Samarbetet
borde kunna ske inom existerande organ, t.ex. Nordisk industrifond.

Framlagda utredningar om samarbetet på naturgasområdet utvisade
att utbyggande av ett rörsystem endast för att försörja Nordkalotten
inte var realistiskt och att ministerrådets arbetsgrupp därför preliminärt
hade övervägt möjligheterna att överföra naturgas till sydskandinavien
eller kontinenten. Utskottet uppmärksammade upplysningarna från industriministrarna
att den nationala planläggningen skulle intensifieras
för att öka den interna beredskapen för att ta emot och få avsättning
för naturgas. Utskottet noterade även ministrarnas redogörelse för förhandlingsuppläggningen
inför ett eventuellt närmare svensknorskt samarbete
i första hand inom oljeförsörjningen och petrokemisk industri.

Redog. 1975/76: 24

4. Övrigt

På förslag av utskottet beslöt rådet att anse rekommendation nr
22/1969 om gränskommunalt samarbete för slutbehandlad. Utskottet
hänvisade till överenskommelsen om gränskommunalt samarbete som
skall presenteras i början av 1976 och fann att ändamålet med rekommendationen
nåtts.

Ett likartat beslut fattades om rekommendation nr 23/1968 angående
samarbete om standardisering. Ekonomiska utskottet konstaterade att
det samarbete som bedrivs inom INSTA och andra organ sker i väl organiserade
former och att ändamålet med rekommendationen till väsentliga
delar nåtts.

III Generaldebatt

I generaldebatten, som fördes med utgångspunkt från Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet och rapporten
från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet sedan 23:e sessionen,
deltog vid årets session 51 talare.

Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under debatten utrikesminister
Andersson samt statsråden Feldt, Lundkvist och Norling.
Av de valda medlemmarna gjordes inlägg från svensk sida av herrar
Antonsson, Hermansson, Hernelius, Jansson, Knut Johansson i Stockholm,
Mundebo och Nilsson i Tvärålund.

Islands fiskerigräns och konflikten med Storbritannien kom att starkt
prägla inläggen i generaldebatten. Flertalet talare uttalade sitt stöd för
Island. Ett medlemsförslag avseende förslag till uttalande av rådet om
den isländska situationen framlades också. Förslaget avvisades emellertid
på formella grunder.

Under generaldebattens andra dag antog rådets presidium ett uttalande
till de nordiska regeringarna med följande lydelse:

För att ge uttryck åt de synpunkter som framförts i plenarförsamlingen
om sympati och förståelse för Islands situation och för den oro
som gör sig gällande i de nordiska länderna beträffande fiskerigränskonflikten
har presidiet avgivit följande uttalande till regeringarna i de
nordiska länderna:

Nordiska rådets presidium konstaterar att de nordiska folken med
djup oro har följt utvecklingen av konflikten mellan Storbritannien och
Island i samband med fisket innanför den upprättade 200 mils fiskerigränsen.
Presidiet inser att utnyttjande av havets rikedomar är en existensförutsättning
för det isländska broderfolket och att särskilda åtgärder
är nödvändiga för att säkra att dessa rikedomar inte blir uttömda.
Presidiet är medvetet om att brittiska örlogsfartygs närvaro i isländska
farvatten utgör ett hinder för en fredlig lösning och att de därför bör
dragas tillbaka för att medverka till att berörda parter kan nå en sådan
lösning.

Redog. 1975/76: 24

Liksom vid närmast föregående sessioner tilldrog sig frågan om möjligheterna
till nordiskt samarbete på energiområdet stor uppmärksamhet.
Flera talare uppehöll sig vid frågan om utnyttjande av de norska naturgasfyndigheterna.
Vidare diskuterades bl. a. frågor i anslutning till den
nordiska investeringsbanken, nordiskt samarbete avseende bistånd till uländer,
utökade informationsinsatser rörande det nordiska samarbetet
samt arbetsmarknads- och arbetsmiljöproblem.

I generaldebatten deltog statsministrarna från Danmark, Island och
Norge. Statsminister Palmb var på grund av sjukdom förhindrad att
deltaga. Utrikesminister Andersson framträdde som den förste svenske
regeringsrepresentanten.

Utrikesminister Andersson uppehöll sig vid värdet av det nordiska
samarbetet framför allt som det tar sig uttryck i det vardagsnära arbetet,
som ständigt äger rum över hela samhällsfältet. Utrikesministern framhöll
som klart värdefullt, att de nordiska länderna har en gemensam
profil utåt utan att vilja framträda som något block. Det interna nordiska
samarbetet har varit och är en förutsättning för denna samverkan
utåt.

Utrikesministern uppehöll sig även vid fiskekonflikten mellan Island
och Storbritannien och underströk den svenska regeringens förståelse
för de motiv, som ligger bakom den isländska regeringens beslut att
flytta ut fiskerigränsen till 200 sjömil. Slutligen berörde utrikesministern
u-landsfrågorna och det ansvar de nordiska länderna har för att söka utjämna
skillnaderna mellan de rika och fattiga nationerna och framhöll
den profil de nordiska länderna under årens lopp skapat sig genom att
ta på sig ett särskilt stort ansvar för att vara pådrivande i de förestående
förhandlingarna rörande en ny ekonomisk världsordning.

Statsrådet Feldt, den svenske samarbetsministern, uppehöll sig vid det
nordiska samarbetets utveckling och framhöll bl.a. att samarbetet samtidigt
som det gjort framgångsrika och konkreta resultat också blivit
vildvuxet och svåröverskådligt. Statsrådet Feldt efterlyste en mera målmedveten
styrning av det nordiska samarbetet och en bättre samordning
av olika projekt inom en mera enhetlig organisatorisk och politisk ram.
Ministerrådet borde utvärdera det handlingsprogram som antagits 1973
och till rådets 25:e session 1977 i Helsingfors lägga fram ett reviderat
och utbyggt nordiskt samarbetsprogram. Statsrådet Feldt framhöll även
behovet av utökad information om det nordiska samarbetet.

Statsrådet Lundkvist framförde den svenska regeringens syn på en
i generaldebatten av andra talare berörd miljöfråga, nämligen luftföroreningarna,
och redovisade resultat från en svensk expertutredning, som
haft att undersöka konsekvenserna för sjöar och vattendrag av svavelnedfallet.
Utredningen konstaterade bl.a. beroendet över gränserna för
att lösa miljöproblemen. Statsrådet Lundkvist underströk att de nordiska
länderna genom gemensamt uppträdande i OECD, FN’s miljöstyrelse

Redog. 1975/76: 24

och andra internationella organ bör sträva efter att vinna internationell
förståelse för långtgående åtgärder mot svavelutsläppen.

Statsrådet Norling uppehöll sig vid den nordiska transportöverenskommelsen
som hade tillkommit på ett initiativ från rådet 1971 och således
nu kunde fira 5-årsjubileum. Härvid redogjordes för olika projekt
som initierats i anslutning till överenskommelsen, NORDKOLT (kollektivtrafik
för olika tätortstyper), STINA (trafikvolymens och axeltryckens
inverkan på vägkroppen), flygtvärförbindelsen på Nordkalotten, trafikservice
i glesbygderna, mellanriksvägar och förbindelserna mellan Island,
Färöarna och det övriga Norden. Därutöver berörde herr Norling även
frågan om öresundsförbindelserna.

Herr Antonsson, som var förste svenske talare i generaldebatten, uttalade
sin oro över Islands situation och framhöll att de nordiska länderna
med stort intresse och sympati följer islänningarnas kamp för sina
ekonomiska intressen. Herr Antonsson underströk, att det är av största
betydelse att de nordiska ländernas regeringar vid FN’s förestående
havsrättskonferens intar en gemensam ståndpunkt i fråga om kuststaternas
rätt till s. k. ekonomiska zoner, även om de nordiska länderna i
denna fråga i viss mån har skilda intressen.

Behovet av ökad information om det nordiska samarbetet berördes
även av herr Anntonsson som härvid nämnde att rådets presidium antagit
en informationsplan. Bl.a. borde intresset för det nordiska samarbetet
ökas i de nationella parlamenten och hos massmedia. Herr Antonsson
uppehöll sig även vid energifrågorna och då särskilt vid frågan om utnyttjande
av alternativa energikällor. Denna fråga hade tagits upp i ett
medlemsförslag i rådet. Förslagställarna, bland dem herr Antonsson,
önskade en kartläggning av pågående forskning och utredningar om alternativa
energikällor i syfte att få till stånd en samordning av ländernas
forskning och teknologi på området. Herr Antonsson underströk i detta
sammanhang att det med hänsyn till de nordiska ländernas differientierade
naturtillgångar är nödvändigt att upprätta en samlad nordisk resursplan
och genomföra en gemensam nordisk resurspolitik i stort.

Även herr Hermansson tog i sitt inlägg upp Islands situation och
framlade det ovannämnda medlemsförslaget, väckt av den socialistiska
partigruppen, om stöd för Island i dess kamp om fiskerigränsen. Herr
Hermansson berörde även frågan om en vitalisering av det nordiska
samarbetet och pekade härvid bl.a. på möjligheterna att använda direkta
val till Nordiska rådet och på att söka nå en djupare förankring av den
nordiska tanken hos de nordiska medborgarna. Nordiska rådet borde ta
upp till behandling sådana frågor där starka opinioner finns inom folken
såsom arbetsmiljöproblemen, diskrimineringen av kvinnor och invandrarproblemen.

Herr Knut Johansson i Stockholm uppehöll sig i sitt inlägg vid arbetsmarknads-
och arbetsmiljöfrågorna och framhöll härvid betydelsen av

Redog. 1975/76: 24

att arbetsmarknadens organisationer knyts nära till ministerrådets och
Nordiska rådets arbete på dessa fält. Det nordiska arbetsmarknadsprogrammet
hade tillkommit i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.
Herr Johansson fann det självklart att ett föreslaget handlingsprogram
för arbetsmiljösektorn likaså skulle utarbetas i nära kontakt med
löntagarnas organisationer. Nordens fackliga samorganisations erfarenhet
på arbetsmiljöområdet borde här tillvaratas. Herr Johansson aviserade
också ett medlemsförslag om ett nordiskt institut för arbetsmarknadsforskning.

Herr Jansson framhöll i sitt inlägg, som behandlade kulturfrågorna,
att det är angeläget att på ett bättre sätt än hittills engagera folkrörelserna
— folkbildningsförbunden — i det nordiska samarbetet med hänsyn
till den breda kontaktyta till frivilliga deltagare som just bildningsförbunden
har. Herr Jansson berörde även den s. k. skräpkulturen, som han
menade borde kunna bekämpas genom en medveten satsning från rådets
sida i samarbete med folkrörelserna. Nordiska initiativ borde tas för att
bekämpa kulturkommersialismen. Herr Jansson hänvisade här till att en
arbetsgrupp tillsatts för att utreda möjligheterna för ett nordiskt samarbete
på barnkulturens område, vilken bl.a. torde behandla de problem
som kommersialiseringen inom kultursektorn medför för barn och ungdom.

Även herr Mundebo uppehöll sig vid kulturfrågorna och uttalade oro
för att kulturdebatten institutionaliseras och blir en angelägenhet för de
professionella. Därför ansåg herr Mundebo samarbetet mellan nordiska
kulturinstitutioner och folkrörelserna vara av avgörande betydelse för
att bredda kulturdebatten. Herr Mundebo ansåg att man borde engagera
flera människor i det nordiska kultursamarbetet, få större ekonomiska
resurser och skapa ett större engagemang i kulturpolitiska frågor bland
fler politiker, ämbetsmän och kulturarbetare och inte minst i finansministerierna.

Herr Hernelius erinrade i sitt inlägg om att det gemensamma nordiska
uppträdandet i FN, som tidigare varit så påfallande, under senaste sessionen
minskat i intensitet. En nordisk splittring hade kunnat konstateras
i åtskilliga frågor. Förklaringen härtill ansåg herr Hernelius delvis ligga
i att utrikespolitiken något ändrat karaktär i de nordiska länderna. Herr
Hernelius berörde även frågan om hur det nordiska samarbetet skall
kunna förstärkas. Herr Hernelius ansåg det synnerligen anmärkningsvärt
att parlamenten i Norden, med undantag för det norska, inte ägnar de
nordiska frågorna en årligen återkommande parlamentarisk debatt.

Herr Nilsson i Tvärålund framhöll betydelsen av att den nordiska arbetsmarknaden
gagnar såväl enskilda personer som de nordiska länderna
och att problemen med ensidiga befolkningsomflyttningar bemästras.
Herr Nilsson nämnde vidare det svenska centerpartiets intresse för det
förslag om ett nordiskt arbetsmiljöprogram som om möjligt skulle fram -

Redog. 1975/76: 24

läggas till nästa session. Herr Nilsson kom även in på energifrågorna
och framhöll att en långsiktig nordisk resursplan bör vara en prioriterad
uppgift i ett nordiskt samarbete liksom nordisk forskning om nya energikällor.
Härvid berördes även kärnkraften och det svenska centerpartiets
uppfattning om de med kärnkraften förenade riskerna, miljöproblemen
och kapitalbehoven.

IV Litteratur- och musikpriset

Vid en ceremoni den 1 mars 1976 i Köpenhamns rådhus utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för år 1976 till den isländske författaren
Olafur Johann Sigurdsson och rådets musikpris för 1976 till den isländske
kompositören Ätli Heimir Sveinsson.

Redog. 1975/76: 24

Bilaga

Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska rådets 24:e
session

REKOMMENDATIONER

Nr 1. Nordiskt handlingsprogram för turistsamarbete
Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd

1. at udarbejde og fremlaegge et nordisk handlingsprogram for samarbejdet
på turismens område med udgangspunkt i de förslag som trafikudvalget
har fremfort samt de förslag som er fremlagt af Nordisk Ministerråds
komité for turisme (NU 1974:22), og de synspunkter som er
fremkommet ved Nordisk Råds turistkonference 1975 (NU 1975:13)
samt

2. at vurdere og fremlaegge förslag til en organisatorisk ramme for det
fremtidige nordiske turistsamarbejde.

Nr 2. Utvidgade resealternativ i internordisk flygtrafik

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd at, under hensyntagen til
de rabatter og rejsefordele, der for tiden tilbydes af rutefly- og charterflyselskaberne,

1. fortsat nöje folge udviklingen af internordisk flytrafik med henblik
på at medvirke til udvidet udbud af rimelige rejsealternativer

2. arbejde for yderligere forbedring af rejsebetingelserne for flypassagerer
inden for Norden.

Nr 3. Internordisk giltighet för körkort

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd

I. snarest muligt at gennemfore de förslag, som er fremfort i Nordisk
Trafiksikkerhedsråds Rapport 6, Körkort i Norden, således at fOrerbevis
udstedt i ét nordisk land er gyldigt i et andet nordisk land, også når vedkommende
tager fast bopael, og

II. at gennemfpre ensartede nordiske bestemmelser om gyldighed af
fOrerbevis for erhvervsmaessig körsel.

Nr 4. Utvidgade resemöjligheter för pensionärer m. fl.

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd at undersoge forudsaetningerne
for rimelige rejsetilbud for pensionister, invalider og andre ligestillede
grupper ved

a) et tidsbegraenset universalkort (NORDTURIST-billet)

b) et rabatberettigende legitimationskort

Nr 5. Samarbete på barnkulturens område

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att på grundval
av pågående utredningsarbete framlägga konkreta planer för utveckling
av samarbetet på barnkulturens område.

Redog. 1975/76: 24

Nr 6. Åtgärder rörande nordiskt språksamarbete

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att med hänsyn
till det stora behovet av åtgärder inom det nordiska språkvårdssamarbetet
skyndsamt låta utreda förslagen om en nordisk språknämnd samt
gemensamt alfabet och lika bokstavsföljd.

Nr 7. Distribution av AV-material

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att fastställa regler som gör det möjligt för auktoriserade organ att
utan tullgranskning in- och utföra AV-material av undervisnings-, informations-,
kulturell och vetenskaplig karaktär mellan de nordiska länderna 2.

att vidtaga åtgärder i syfte att etablera ett effektivt nordiskt samarbete
beträffande distribution av AV-material av undervisnings-, informations-,
kulturell och vetenskaplig karaktär, varvid de språkliga
minoriteternas och de små kulturområdenas möjligheter att erhålla förbättrad
service beträffande AV-material särskilt bör beaktas.

Nr 8. TV-program för sjöfolk

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda förutsättningarna
och formerna för en samnordisk distribution och produktion
av TV-program för sjöfolk.

Nr 9. Ökat nordiskt samarbete om framtidsstudier

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda förutsättningarna
för ett utökat nordiskt samarbete på framtidsstudiernas
område.

Nr 10. Åtgärder på massmediaforskningens område

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att

1. tillsätta ett nordiskt samarbetsorgan med uppgift att samordna och
effektivera massmediaforskningen i Norden,

2. på olika sätt stödja och stimulera nordiskt samarbete inom massmediaforskningen
såväl inom Norden som inom ramen för internationellt
samarbete på området.

Nr 11. Historiskt verk om den nordiska kvinnan

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att vidtaga åtgärder
för att utgiva ett historiskt verk som allsidigt belyser den nordiska
kvinnans sociala, politiska och kulturella ställning och funktioner
i samhället.

Nr 12. Offentliga inköp i Norden

Nordisk Råd rekommenderer Nordisk Ministerråd å foreta en kartlegging
av gjeldende bestemmelser og praksis med hensyn til offentliga
innkjöp i Norden.

Nr 13. Giftiga och farliga ämnen i arbetslivet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att kartlägga
användningen av giftiga och farliga ämnen och produkter i arbetslivet
och att lägga fram förslag till åtgärder på nordiskt plan i syfte att skapa
en arbetsmiljö där det råder full trygghet mot psykiska, fysiska och kemiska
störningar.

Redog. 1975/76: 24

Nr 14. Nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att till rådets
25:e session framlägga ett nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet
i form av ett ministerrådsförslag.

Nr 15. Åtgärder för att stärka det samiska kulturlivet

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att tillsätta en
arbetsgrupp med uppdrag att i samråd med Nordiskt samiskt institut
och samiska organisationer skyndsamt utreda och föreslå lämpliga åtgärder
för att bevara, stimulera och utveckla det samiska kulturlivet.

Nr 16. Ändrade medborgarskapsregler för nordbor
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at udrede mulighederne
for at indföre krav om to års ophold for nordboer som betingelse
for ved naturalisation at erhverve statsborgerskab i et andet nordiskt
land samt i förbindelse hermed udrede hvilke konsekvenser en sådan
naturalisationstid må antages at få for nordboers erhvervelse af
statsborgerret i övrigt, f.eks. i tilfaslde af aegteskab og ved generhvervelse
af statsborgerret.

Nr 17. Utökat nordiskt samarbete i det offentliga utredningsväsendet
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at gennemföre
forholdsregler, der sikrer et öget nordisk samarbejde inden for det offentliges
udredningsvaesen indeholdende bl.a. retningslinjer om i hvert
enkelt tilfaslde at undersöge mulighederne for gennemförelse af fasllesnordiske
udredninger, samt for nationale udredningers vedkommende
fastsaettelse af retningslinjer om, såvel under den forberedende som under
den undersögende og afsluttende udredningsfase, at iagttage fremgangsmåder
der i videst muligt omfång indebasrer. at nordiske synspunkter
varetages.

YTTRANDEN
Nr 1.

Nordisk Råd henstiller

1. at Nordisk Råds trafikudvalg bör få mulighed for at dröfte med
Nordisk Ministerråd eller dets repraesentanter de af Ministerrådets organer
udarbejdede rapporter og udredninger, indeholdende förslag til forbedring
af kommunikationsforbindelserne mellem to eller flere lande
samt at fölge gennemförelsen af de projekter, der udföres af Ministerrådets
organer for så vidt angår samarbejdet i henhold til Transportaftalen,

2. at Nordisk Ministerråd arbejder for, at der så snart som muligt indledes
forsög med flyforbindelser på Nordkalotten, og at forsögene fortsaettes
tilstraekkeligt laenge til at få klarlagt trafikbehovet i de aktuelle
områder,

3. at NETs (Nordisk embedsmandskomité for transportspörgsmål)
kartlaeggning af trafikudbudet i tyndt befolkede områder prioriteres höjt.
Eventuelle foranstaltninger for at forbedre utbuddet burde dröftes med
trafikudvalget,

Redog. 1975/76: 24

4. at for at fremme genncmförelsen af udbygningen af mellemrigsveje
b0r prioriteringen ske uafhaengigt af de regionale vej investeringer,

5. at NORDTRANS-udredningen, eller enkelte afsnit i den, på grundlag
af det til enhver tid foreliggende statistiske materiale bör opdateres
regelmasssigt eller i det mindste i förbindelse med större forandringer inden
for sagsområdet (eksempel: oliekrisen). NETs initiativ m.h.t. at söge
etableret en permanent kontakt med Nordisk udvalg for samfaerdselsstatistik
vil eventuelt kunne fremme en sådan opdatering,

6. at arbejdet med at harmonisere de nordiske landes vejtrafikbeskatning
fremmes mest muligt.

(trafikutskottet)

Nr 2.

Nordiska rådet anser

1. att den av ministerrådet aviserade koordineringen av behandlingen
av de nordiska samarbetsbudgeterna måste vara i överensstämmelse med
den i kulturavtalet traktatfästa behandlingsordningen för kulturbudgeten,

2. att försöksordningar bör förberedas bättre genom konkreta planer
för samarbetets utformning,

3. att evalueringen av försöksordningar bör sättas in före utgången av
dessa,

4. att i berättelser från institutioner och samarbetsorgan, vilkas verksamhet
finansieras över den nordiska kulturbudgeten, kortfattad redovisning
av medelsanvändningen bör ges,

5. att samarbetet på yrkesutbildningens område bör effektiveras och
utbyggas,

6. att arbetet med frågan om den nordiska examensgiltighetens lösning
bör intensifieras,

7. att det nordiska samarbetet inom arktisk medicin bör få ökat stöd,
och

8. att nordiskt idrottssamarbete bör få stöd i enlighet med den av
rådet antagna rekommendationen om ökat idrottsutbyte (rek. nr 161
1975).

(kulturutskottet)

Nr 3.

1. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å endre § 13, siste
punktum i statuttene for Nordisk Investeringsbank slik at representantene
utpekt av Ministerrådet og av Nordisk Råd blir stillet likt med hensyn
til formansvervet i Kontrollkomitéen.

2. Nordisk Råd vil henstille at Ministerrådet i sine overveielser om
tiltak for å utvikle den nordiske samhandel også har for öye importhemmende
tiltak som enkelte nordiske land har iverksatt.

3. Rådet vil understreke betydningen av naert nordisk samarbeid for å
få OECD-avtalen vedrörende kredittvilkår opprettholdt og respektert.

4. Rådet har notert seg at de nordiske land fortsetter sitt naere samarbeid
vedrörende de internasjonale valutaspörsmål, men Rådet imöteser
en mer fy Idig redegjörelse om målsettingen for og resultatene av dette
samarbeid.

Redog. 1975/76: 24

5. Rådet er enig i at utvidet nordisk samarbeid innenfor områdene
sikkerhetsanalyser, fysisk beskyttelse av nukleaere anlegg og materialer,
utarbeidelse av förslag til regler og retningslinjer vedrörende kjernesikkerhet
og strålningsbeskyttelse, samt radioökologi finner sted.

Rådet forutsetter at den rapport som Kontaktorganet for atomenergispprsmäl
er pålagt å utarbeide om konkrete samarbeidsprosjekter med
hensyn til kjernekraftens sikkerhetsaspekter blir förelagt Nordisk Råd.

6. Rådet tillegger samordnet utnyttelse av de nordiske lands resurser
som anvendes til overflate- og kolloidforskning stor betvdning. Den bör
utvikle seg uten at en for tiden söker å presse den inn i bestemte organisatoriske
former.

7. Rådet har med tilfredshet notert seg at flere prioriterte arbeidsoppgaver
er gjennomfört og en rekke er i gang som et ledd i oppfolgingen
av handlingsprogrammet for byggsektoren.

Samordningen av statens anbudsregler for utförelse av byggarbeider i
de nordiske land med sikte på å fjerne bestemmelser som prefererer
nasjonale entreprenörer i konkurransen om de ståtlige oppdragene tillegger
Rådet stor betydning. Det er også viktig at kunngjpring företas offentlig
av ståtlige entrepriser. Når det gjelder spörsmålet om kartlegging
av gjeldende bestemmelser og praksis med hensyn til offentlige innkjöp,
vises til behandlingen av medlemsforslag A 464/e.

Rådet imöteser en utredning om de spörsmål vedrörende kartellavtaler
m.m. innen byggbransjen som er under behandling av de nordiske
ståtlige pris- og kartellmyndigheter.

Rådet ser med tilfredshet at en förste utgave av harmoniserte byggbestemmelser
med sikte på å begrense tapet av energi i bygninger vil bli
utgitt i 1976.

8. Rådet antar at ved oppfölgingen av det regionalpolitiske handlingsprogram
bör hovedvekten ligge på det grensekommunale samarbeid.

Når det foreliggende utkast til overenskomst om grensekommunalt
samarbeid er behandlet av Ministerrådet, går en ut fra at forslaget blir
lagt fram for Nordisk Råd for uttalelse.

9. Rådet legger betydelig vekt på den påbegynte kartlegging av samhandelen
på Nordkalotten og forekommende handelshindringer.

10. Rådet stötter den innsats som gjöres med sikte på en nordisk
overenskomst om gjennomföring av felles pröving av konsumentvarer
eller gjensidig godkjenning av pröveresultater fra de övrige nordiske
land.

11. Rådet vil peke på at bäre en beskjeden del av de nordiske lands
bistånd til utviklingslandene baseres på felles nordiske opplegg og prosjekter.
Rådet anser derför at arbeidet med planlegning av fellesinnsatsen
er viktig. I motsatt fall risikerer man at det veletablerte nordiske bistands-samarbeidet
stagnerer og at mulighetene for direkte innflytelse på
prosjekter og konkrete arbeidsoppgaver blir mindre.

(ekonomiska utskottet)

Nr 4.

I. Nordiska nämnden för handikappfrågor bör i sin verksamhet ge
begreppet handikapp en vid tolkning.

II. Ett konkret åtgärdsprogram för en gemensam nordisk skeppsmedicinsk
forskning bör utarbetas till nästkommande rådssession.

Redog. 1975/76: 24

III. Nordiska läkemedelsnämnden bör utarbeta gemensamma nordiska
bestämmelser för s.k. naturläkemedel.

IV. Arliga rapporter om utvecklingen på arbetsmarknaden och inom
arbetsmarknadspolitiken i Norden bör delges Nordiska rådet.

V. En utredning om kapitalets och arbetskraftens rörlighet i Norden
bör igångsättas under år 1976.

VI. Ett nordiskt handlingsprogram på arbetsmiljöområdet bör utarbetas
till nästkommande rådssession.

VII. Rapport bör avges till Nordiska rådets 25:e session om de konkreta
åtgärder som ministerrådet vidtagit i syfte att harmonisera i Norden
gällande miljöskyddsregler.

VIII. Socialpolitiska utskottets traditionella representation vid nordiska
socialpolitiska ministermöten och arbetsministermöten bör bestå
och utvidgas till att omfatta även arbetsmiljö- och miljövårdsministermöten.
Observatörskapet för socialpolitiska utskottets sekreterare i Nordiska
socialpolitiska kommittén bör vidmakthållas.

(socialpolitiska utskottet)

Nr 5.

1. Nordisk Ministerråd anmodes om at sikre, at de nordiske aegteskabsudvalgs
muligheder for at nå frem til faslles lösning på problemerne
om aegteskabets ökonomiske retsvirkninger udnyttes fuldt ud.

2. Nordisk Ministerråd opfordres til at tage initiativ til at sikre, at
lpsningen af de retlige og ökonomiske problemer, som er opstået i förbindelse
med ”den papirlöse familie” finder sted i nordisk samarbejde
med henblik på at nå frem til ligeartede lösninger i de nordiske lande.

3. Nordisk Ministerråd anmodes om at göre Nordisk Råd bekendt
med de mandater, der vil blive fastsat for de nationale udredninger, som
skal före det nordiske reformarbejde på ophavsretslovgivningens område
videre, samt i mandaterne give lösningen af de ophavsretlige problemer
i relation til kabel-TV, faellesantenner og TV-udsendelser for
spfolk h0j prioritet.

4. Nordisk Ministerråd anmodes om at ivasrksaette et faelles nordisk
udredningsarbejde vedrörende alternativer til frihedsstraf.

5. Nordisk Ministerråd anmodes om senest til Nordisk Råds 25. session
1977 at göre rådet bekendt med resultatet af ministerrådets overvejelser
vedrörende mulighederne for at gennemföre den ved Nordisk
Råds rekommendation nr. 6/1966 anbefalede retssociologiske undersögelse
af forsikrings virkninger på erstatningslovgivningen.

(juridiska utskottet)

NORSTEDTS TRYCKER] STOCKHOLM 1976 760041