Redogörelse till riksdagen (Framställning / redogörelse 1989/90:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen

Från svenska delegationen vid
Europarådets parlamentariska
(rådgivande) församling

Redog.

1989/90:12

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för
de fyra församlingsmötena i Strasbourg (maj 1988, oktober 1988,
januari-februari 1989 och 5 maj 1989) som ägde rum under församlingens
40:e session. Till redogörelsen är fogad en förteckning över
församlingens samtliga rekommendationer, resolutioner och andra beslut
under samma tidrymd.

Stockholm den 13 oktober 1989
På delegationens vägnar

Stig Alemyr

Jan Palmstierna

1 Riksdagen 1989/90. 2 Sami. Nr 12

i ? i Ul:!;. ■ A ; ■ i ■

Redogörelse från riksdagens
Europarådsdelegation avseende tiden
maj 1988 - maj 1989 (40:e sessionen)

1. Allmänt om församlingens arbete

Europarådets parlamentariska församlings 40:e session var stadgeenligt
fördelad på tre delsessioner jämte en extra fjärde session den 5 maj
1989 för att högtidlighålla Europarådets 40-årsjubileum i Strasbourg.
Delsessionerna ägde rum under tiden den 2-6 maj 1988, den 3-8
oktober 1988 och den 30 januari-3 februari 1989. Dessa plenarmöten
hölls i Strasbourg.

Församlingens s.k. minisession hölls i Vouliagmeni, Athen, den
27-30 juni 1988.

Den franske kristdemokratiske senatorn Louis Jung omvaldes vid
majmötet 1988 till församlingspresident. I sitt tal till församlingen
erinrade Jung bl.a. om den europeiska kampanjen om nord-sydberoende
och solidaritet som var inne i sin aktiva fas. Den avsåg göra
den allmänna opinionen medveten om de invecklade relationerna
mellan Europas och utvecklingsländernas folk. En huvudpunkt i kampanjen
var den förestående konferensen i Madrid i juni 1988, mellan
parlamentariker och icke-medlemsorganisationer, vars syfte var att
anta ett handlingsprogram för framtiden den s.k. Madrid-appellen.
Jung berörde även de inledande kontakterna mellan Europarådet och
Östeuropa mot bakgrund av ett möte i april 1988 mellan församlingens
byrå och en delegation från Högsta Sovjet.

Jung beklagade det fortsatta franska visumkravet gentemot de medlemsländer
i Europarådet som inte också var medlemmar i EG, men
uttalade optimism i fråga om en snar lösning av problemet. Det
franska visumkravet upphävdes sedermera i december 1988.

Anders Björck valdes vid samma möte i maj 1988 till vicepresident i
församlingen.

Vid oktobermötet talade påven Johannes Paulus II inför församlingen.
Påven framhöll Europarådets betydelse i frågor som skyddet av
mänskliga rättigheter, familjens behov och arbetslivets förhållanden.
Påven uttalade oro över viss utveckling inom biologi och medicin i
fråga om forskning rörande embryon och foster. Påven underströk den
katolska kyrkans uppskattning av Europarådets arbete.

Under oktobermötet uttalade församlingen sitt enhälliga stöd för San
Marinos medlemsansökan i Europarådet. I samband med San Marinos
inträde i Europarådet i november 1988 kom antalet medlemsstater att
öka till 22.

Finlands medlemsansökan behandlades under januari-februarimötet,
och församlingen uttalade sitt enhälliga stöd för Finlands ansökan.
Finland inträdde som medlemsstat nr 23 vid Europarådets 40-årsjubileum
den 5 maj 1989.

Redog. 1989/90:12

Vid 40-årsjubileet deltog flertalet talmän från medlemsländernas Redog. 1989/90:12
parlament, bl.a. riksdagens talman Thage G. Peterson.

2. Den svenska representationen

Till den 40:e sessionen anmälde riksdagen följande valda ombud och
suppleanter i församlingen och dess organ.

Ombud

1. Stig Alemyr (s), delegationens ordförande

2. Anders Björck (m), delegationens vice ordförande

3. Lennart Pettersson (s)

4. Doris Håvik (s)

5. Daniel Tarschys (fp)

6. Olof Johansson (c)

Suppleanter

1. Anita Persson (s)

2. Margaretha af Ugglas (m)

3. Lars Gustafsson (s)

4. Stig Gustafsson (s)

5. Kerstin Ekman (fp)

5. Britta Hammarbacken (c)

Ombuden och suppleanterna är fördelade på församlingens 14 utskott,
vilka sammanträder i samband med församlingens plenarmöten och
även mellan dessa. I utskotten bereds ärenden som församlingen har
att besluta om. På grundval av utskottens betänkanden och förslag
antar församlingen rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner,
yttranden och direktiv. Ett av utskotten, kallat det ständiga
utskottet, har fullmakt att besluta på församlingens vägnar under tider
då församlingen inte sammanträder i plenum.

De svenska ombuden och suppleanterna har under verksamhetsperioden
varit fördelade på församlingens utskott på följande sätt:

	Ord i nar ie	Suppleanter
Ständiga utskottet	A1 emy r	Pet tersson
	Björck	Tarschys
Po 1 i t i ska ut skot tet	A1 emy r	Pet ter sson
	Tarschys	Björck
Utskottet för ekonomi och	Pet ter sson	Håvik
ut veck 1 i ng	af Ugglas	Björck
Social- och hälsovårds-	Håv i k	Persson
ut skot tet	Tarschys	Hammarbacken
Juridiska utskottet	Stig Gustafsson	Håvik
	Ekman	af Ugglas

1* Riksdagen 1989/90. 2 Sami. Nr 12

Kultur- och utbildnings-utskottet	Lars Gustafsson Hammarbacken	Pet tersson Johansson
Utskottet för vetenskap och teknologi	Pet tersson Johansson	Lars Gustafsson Ekman
Utskottet för regionplaner ing och kommunala frågor	A1 emy r Johansson	St ig Gustafsson Ekman
Utskottet för befolknings-och flyktingfrågor	Persson Ekman	St i g Gus tafsson Johansson
Utskottet för procedur-frågor	Stig Gustafsson	af Ugglas
Jordbruksut skot tet	Hammarbacken	Persson
Utskottet för förbindelser med europeiska i eke-med -lems länder	Håvik	Tarschys
Utskottet för förbindelser med de nationella parla-menten och allmänheten	Björck	Lars Gustafsson
Budgetut skot tet	Persson	Hammarbacken

Vid majmötet valdes Stig Gustafsson till vice ordförande i utskottet för
procedurfrågor. Kerstin Ekman omvaldes till vice ordförande i juridiska
utskottet.

Flertalet utskott har tillsatt underutskott, vilka i många fall är
tämligen permanenta år från år, medan andra kan utses med anledning
av en särskild fråga. Följande svenska ledamöter har under
verksamhetsperioden eller del av den varit ledamöter och suppleanter
av sådana underutskott:

Stig Alemyr av politiska utskottets underutskott för läget i Mellanöstern
samt suppleant för den norske ledamoten Harald Lied av underutskottet
för förbindelser med USA. Lennart Pettersson med Anders
Björck som suppleant av ekonomiska utskottets underutskott för förbindelser
med internationella organisationer. Doris Håvik av socialutskottets
underutskott för den europeiska sociala stadgan med Daniel
Tarschys som suppleant av dess underutskott för sysselsättning. Daniel
Tarschys av dess underutskott för bioetiska frågor. Kerstin Ekman med
Stig Gustafsson som suppleant av juridiska utskottets underutskott för
mänskliga rättigheter. Doris Håvik av dess underutskott för narkotika.
Britta Hammarbacken med Lennart Pettersson som suppleant av kulturutskottets
underutskott för det europeiska arkitektur- och konstarvet,
Lars Gustafsson av dess underutskott för universitetsffågor. Lennart
Pettersson med Olof Johansson som suppleant av
vetenskapsutskottets underutskott för teknologi, Olof Johansson med
Lennart Pettersson som suppleant av dess underutskott för vetenskap.
Stig Alemyr med Olof Johansson som suppleant av regionalutskottets
underutskott för Europapriset, Olof Johansson av dess underutskott
för naturskydd (miljövård) samt med Stig Alemyr som suppleant av

Redog. 1989/90:12

dels dess underutskott för regionplanering, dels dess underutskott för Redog. 1989/90:12
kommunala och regionala myndigheter. Kerstin Ekman av befolkningsutskottets
underutskott för migration samt Anita Persson av dels
dess underutskott för flyktingar, dels dess underutskott för demografi.

Britta Hammarbacken av jordbruksutskottets underutskott för förbindelser
med FAO och WFP. Anita Persson av budgetutskottets underutskott
för den europeiska civilförvaltningen.

3. Politiska frågor

På agendan för majmötet stod frågan om Israels ockupation av Västbanken
och Gaza. Ett stort antal talare fördömde hårt de israeliska
soldaternas åtgärder mot palestinierna. Flera deltagare i debatten hade
nyligen besökt områdena. Församlingen krävde ett slut på våldet på
båda sidor och stödde en internationell konferens om Mellanöstern, i
vilken palestinier och israeler skulle ha möjlighet att förhandla fram
en fredlig lösning.

Vid majmötet debatterades även judarnas situation i
Sovjetunionen mot bakgrund av en rapport (dok. 5868) från utskottet
för förbindelser med europeiska icke-medlemsländer som presenterades
av rapportören Felix Hassler (liechtensteinsk radikal). Rapporten
beskrev konflikten mellan rättigheterna att flytta, bedriva egen undervisning
och utöva egen kultur och den aktuella situationen för Sovjetunionens
judar. I rapporten underströks att dessa rättigheter borde
vara tillgängliga för alla judar i Sovjetunionen liksom rätten att emigrera.
Rapportören framhöll vissa positiva tecken såsom att antalet
emigrationstillstånd ökat och att atmosfären generellt förbättrats. Kerstin
Ekman deltog i debatten och framhöll bl.a. vikten av att världen
aldrig accepterade att judar som en minoritet nekas rätten att åtnjuta
sin egen kultur och att praktisera sin egen religion eller att använda
sitt eget språk. Församlingen antog slutligen en resolution (nr. 898)
som uttalade fortsatt stöd för Sovjetunionens judar.

Under oktobermötet debatterade församlingen

öst-väst-förbindelserna mot bakgrund av en rapport (dok. 5937) från
politiska utskottet och ett yttrande (dok. 5958) från utskottet för
förbindelser med europeiska icke-medlemsländer. Ett stort antal talare
deltog i debatten och återkom till den positiva utvecklingen i Sovjetunionen
och flera av Östeuropas stater och den betydelse denna
utveckling hade för öst-väst-förbindelserna i stort. På förslag av rapportören
från politiska utskottet Catherine Lalumiére (fransk socialist)
antog församlingen en resolution (nr 909) som välkomnade förändringarna
i Ungern i fråga om ökad rörelsefrihet, uttalade oro över
behandlingen av minoriteter i Rumänien samt uppmanade USA och
Sovjetunionen att genomföra betydande minskningar av de konventionella
styrkorna.

Församlingen debatterade under oktobermötet även situationen i Redog. 1989/90:12
Rumänien med anledning av det s.k. förnyelseprojektet på den rumänska
landsbygden. Deltagarna i debatten riktade stark kritik mot de
rumänska åtgärderna. Församlingen antog dock inget dokument i
denna fråga.

San Marinos medlemsansökan behandlades under oktobermötet mot
bakgrund av dels en rapport från politiska utskottet (dok. 5938) som
presenterades av rapportören Gerhard Reddeman (västtysk kristdemokrat),
dels ett positivt yttrande från utskottet för förbindelser med
europeiska icke-medlemsländer av rapportören Daniel Tarschys. Församlingen
uttalade sitt enhälliga stöd för San Marinos medlemsansökan
i Europarådet som skulle öka antalet medlemsstater till 22.

Församlingen antog ett yttrande (nr 143) vari föreslogs att San Marino
skulle erhålla två platser i församlingen.

Finlands medlemsansökan behandlades under januari-februarimötet
mot bakgrund av en rapport från politiska utskottet (dok. 5985) som
presenterades av rapportören Harald Lied (norsk konservativ). Församlingen
uttalade sitt enhälliga stöd för Finlands medlemsansökan och
antog ett yttrande (nr 144) vari underströks Finlands framträdande
ställning som parlamentarisk demokrati i Europa och i världen. Stig
Alemyr hälsade Finland välkommen på socialistgruppens vägnar.

Vid januari-februarimötet framlades en rapport från politiska utskottet
om ändring av artikel 33 i Europarådets stadga (dok. 5986) angående
mötesplats för församlingen. Rapportören Daniel Tarschys framhöll att
avsikten inte var att kasta en skugga över Strasbourg som församlingens
mötesplats utan endast att fastställa församlingens rätt att mötas,
under särskilda omständigheter, på annan ort. Tarschys underströk att
förändringen endast avsåg att stärka församlingens ställning. Flera
talare framhöll att det var oacceptabelt att, som var fallet i dag, den
parlamentariska församlingen behövde tillstånd från ministerkommittén
för att besluta om annan mötesplats.

Församlingen antog en rekommendation (nr 1097) som innehöll
förslag till ändring av artikel 33 i stadgan i enlighet med rapportörens
ovannämnda förslag.

4. Ekonomiska frågor

Vid majmötet debatterades en rapport om europeisk
flygtransportpolitik (dok. 5874) från ekonomiska utskottet som presenterades
av Anders Björck som rapportör. Björck framhöll att rapporten
syftade till att liberalisera regelsystemet på flygtransportområdet för
att öka konkurrensen, flexibiliteten och effektiviteten. Rapporten behandlade
även utvecklingen av datoriserade bokningssystem och de
problem som var förenade med den kraftiga trafikökningen i luften.

Talare i debatten välkomnade i huvudsak liberalisering av flygtransporterna
och åtgärder som ökade konkurrensen. Debatten avslutades med
att församlingen antog en resolution i frågan (nr 5874).

Församlingen debatterade under majmötet även de ekonomiska för- Redog. 1989/90:12
bindelserna och samarbetet mellan Europa och Folkrepubliken Kina. Till
grund för debatten låg en rapport från ekonomiska utskottet (dok.

5872). Rapportören Eveline Herfkens (nederländsk socialdemokrat)
presenterade en analys av förändringarna i Kina - den ekonomiska
situationen och utsikterna för att stärka förbindelserna med Europarådet
och dess medlemsstater. Kina hade sedan 1978 inriktat sig på en
kraftig ekonomisk uppbyggnad bl.a. genom kraftigt ökat internationellt
utbyte och ekonomiskt samarbete. Rapportören framhöll tre viktiga
faktorer för ekonomisk utveckling i Kina: fortsatt ekonomisk tillväxt,
ökat självförtroende och kampen mot fattigdomen. Rapporten mottogs
positivt av deltagarna i debatten som avslutades med enhälligt antagande
av en resolution i frågan (nr 5872).

Under oktobermötet fick församlingen ta del av den sedvanliga
rapporten från ekonomiska utskottet om arbetet i OECD under
1987 (dok. 5923 och 5942). Rapportören Wolfgang Blenk (österrikisk
liberal) noterade att 1987 varit ett bra år ur ekonomisk synpunkt.

Problem förelåg dock i fråga om åldrande befolkningar i OECDländerna,
betalningsbalansunderskott och utvecklingsländernas utlandsskuld.
Församlingen antog en resolution (nr 907) som förespråkade
ett slut på protektionistiska åtgärder och en ökad monetär stabilitet
i OECD-kretsen. OECD borde även söka stödja nya initiativ inom
jordbrukssektorn.

Vid januarimötet debatterade församlingen flygsäkerhet mot bakgrund
av en rapport från ekonomiska utskottet (dok. 6008) av rapportören
Anders Björck. I rapporten framhölls att det sprängda planet
över Lockerbie i Skottland och andra handlingar av terrorism mot den
civila flygtrafiken nödvändiggjort internationella initiativ på flygsäkerhetsområdet
bl.a. inom Europarådets ram. Olika berörda organisationer
hade arbetat hårt med frågan, men ett allvarligt problem bestod i
att gällande bestämmelser förbisågs i olika delar av världen. Rapportören
efterlyste en ministerkonferens inom Europarådets ram för att
behandla flygsäkerheten och framhöll vikten av att samtliga medlemsländer
undertecknade den europeiska konventionen om bekämpning
av terrorism.

I debatten efterlyste flera talare ytterligare resurser för att flygplatser
och flygbolag skulle kunna införskaffa den senaste säkerhetsutrustningen.
Församlingen antog en rekommendation (nr 1099) i vilken efterlystes
sanktioner mot länder som visat sig acceptera terrorism, större
finansiella resurser och ny teknologi för att stärka säkerheten.

Församlingen förelädes vid januarimötet en rapport om den europeiska
nord-syd-kampanjen om oberoende och solidaritet mot bakgrund
av en rapport (dok. 5990) från ekonomiska utskottet av rapportörerna
Harry Aarts (nederländsk kristdemokrat) och Uwe Holtz (västtysk
socialdemokrat). Rapporten var en utvärdering av den europeiska

kampanj som hölls under Europarådets beskydd 1988. Rapporten Redog. 1989/90:12

behandlade särskilt den s.k. Madrid-appellen om nord-syd-beroende,

som antogs vid en konferens i ämnet i Madrid i juni 1988. Syftet med

appellen var att uppnå en mer rättvis fördelning av världens resurser

och främja en mer rättvis social och ekonomisk politik.

I debatten deltog bl.a. Anita Persson som representant för utskottet
för befolknings- och flyktingfrågor. Persson framhöll bl.a. att förbindelserna
nord-syd alltjämt karaktäriserades av en dramatisk ojämlikhet
och orättvisa — handelsöverskott och överproduktion i norr — skuldkris,
matvarubrist och rovdrift av naturresurserna i söder. Persson
uttalade stöd för Madrid-appellen och tog upp den kraftiga befolkningstillväxten
i u-länderna och efterlyste ökat stöd för FN:s fond för
befolkningsfrågor, UNFPA.

Vid januarimötet behandlade församlingen även åtgärder för att
främja utvecklingen av motorvägssystemet i sydvästra Europa med stöd
av en rapport från ekonomiska utskottet (dok. 5992). Rapportören
Juan de Arespacochaga (spansk konservativ) hävdade att det förelåg
behov av ett utbyggt motorvägssystem på den iberiska halvön för att
bl.a. förbättra förbindelserna mellan Europa och Afrika. I den efterföljande
debatten kritiserade flera talare rapporten för att koncentrera
alltför mycket på vägtransporter. Järnvägar borde enligt flera talare
vara en viktig del av transportinfrastrukturen. Här utgjorde dock den
speciella spanska spårvidden ett problem.

Församlingen antog en resolution (nr 912) i ämnet i vilken de
berörda regeringarna uppmanades studera investeringsutvecklingen i
sydvästra Europa. I resolutionen föreslog? även både offentlig och
privat finansiering och förbättrade järnvägsförbindelser.

5. Sociala frågor - hälsovård

Vid majmötet debatterade församlingen familjepolitik med anledning
av en rapport från social- och hälsovårdsutskottet (dok. 5870) av

rapportören Massimo Pini (schweizisk radikal). Anita Persson deltog i
debatten och framhöll bl.a. nödvändigheten av att ta hänsyn till
behoven bland yngre familjer med begränsade resurser och att förbättra
bostadsfinansieringen för stora familjer. Persson redogjorde även för
de familjepolitiska insatserna i Sverige under senare år. Församlingen
antog en rekommendation (nr 5870) som uppmanade medlemsländerna
i Europarådet att erkänna kvinnornas ändrade roll i samhället och
att utveckla en sammanhängade familjepolitik, som skapade bättre
förutsättningar för familjerna under delvis nya förutsättningar.

Kampen mot narkotika debatterades vid oktobermötet mot bakgrund
av en rapport från social- och hälsovårdsutskottet (dok. 5939) av

rapportören Ciriaco de Vincente (spansk socialist). I rapporten efterlystes
en integrerad narkotikapolitik i Europa, som tog hänsyn till

polissamarbete, kulturella och sociala orsaker till narkotikamissbruk
och ekonomiska effekter av narkotikahandeln. I rapporten föreslogs en

central myndighet, eventuellt inom Europarådets ram. Den antagna Redog. 1989/90:12

rekommendationen (nr 1085) uppmanade ministerkommittén att bl.a.

undersöka program för ersättningsgrödor i stället för narkotikaväxter,

arbeta för en harmonisering av straff för narkotikahandlare samt öka

takten i samarbetet rörande utbildningsprogram.

Vid oktobermötet behandlades frågan om en reviderad europeisk
socialförsäkringskodex med stöd av en rapport från utskottet för socialoch
hälsovårdsfrågor (dok. 5927) av rapportören André Bohl (fransk
radikal). En reviderad kodex skulle innebära en förbättring av förmånerna
på socialförsäkringsområdet både i fråga om nivå och tidslängd.

Social- och hälsovårdsutskottet rekommenderade att den reviderade
kodexen godkändes. Församlingen antog ett yttrande (nr 141) som
stödde utkastet till reviderad kodex på området och även innehöll ett
förslag till ministerkommittén att också inbjuda icke-medlemsländer
att ansluta sig till kodexen.

Frågan om skydd av icke-rökare debatterades vid januari-februarimötet
med stöd av en rapport från utskottet för social- och hälsovårdsfrågor
(dok. 5984) som presenterades av rapportören Luis Maria de Puig
(spansk socialist). Rapportören framhöll att rapporten baserades på
hårda fakta och främst avsåg att sammanställa den lagstiftning som
genomförts i olika länder. Avsikten var att ge icke-rökare rätten att
välja. Församlingen antog en rekommendation (nr 1101) i ämnet i
vilken noterades att den tid när rökning hade en symbolisk funktion
var förbi och krävde att undervisning om riskerna med rökning skulle
främjas. Reglerna att förbjuda rökning på offentlig plats inomhus
skulle uppmuntras och icke-rökare i Europarådets byggnader skulle
skyddas.

6. Juridiska frågor

Under majmötet behandlade församlingen en rapport från utskottet för
förbindelser med de nationella parlamenten om tillgång på audiovisuella
media under valkampanjer (dok. 5766 och 5866) och ett yttrande i
frågan från juridiska utskottet (dok. 5798). I rapporten bekräftades
rätten för medborgare i demokratiska länder att bli informerade för att
möjliggöra val mellan olika alternativ. Televisionen hade en avgörande
betydelse. Femton av Europarådets medlemsländer hade besvarat en
enkät om reglerna för TV-täckning under valkampanjer, som visade att
reglerna varierade avsevärt. Församlingen antog både en rekommendation
(nr 1077) och en resolution (nr 900) i frågan. Ministerkommittén
uppmanades skapa regler som styrde de politiska partiernas tillgång till
gränsöverskridande radio och television, särskilt vid val, mot bakgrund
av inverkan på väljarna och de långtgående implikationerna av gränsöverskridande
sändningar.

Vid oktobermötet debatterade församlingen den europeiska konven- Redog. 1989/90:12
tionen om mänskliga rättigheter med stöd av en rapport från juridiska
utskottet (dok. 5946) om förbättringar av konventionen. Rapportören
Roger Linster (luxemburgsk socialist) framhöll att konventionen hade
vissa brister efter att ha varit i kraft under 40 år. Behandlingen av
anmälningarna tog för lång tid och sållades av ministerkommittén.

Förbättringar av procedurerna förhindrades av brist på politisk vilja,
enligt rapportören. MR-kommissionen borde sammanträda 20 veckor/år
i stället för 12 veckor och möjligheten av att slå samman
MR-domstolen och MR-kommissionen borde övervägas.

Församlingen antog en resolution (nr 1087) med önskemålet om
individuell klagorätt även till den europeiska domstolen för mänskliga
rättigheter i likhet med kommissionen för mänskliga rättigheter. Dessutom
innehöll rekommendationen en begäran att ministerkommittén
skulle överväga möjligheten av en sammanslagning av domstolen och
kommissionen.

Församlingen behandlade vid januari-februarimötet en rapport från
juridiska utskottet om gränsöverskridande TV-sändningar (dok. 6003)
som presenterades av rapportören Piel Van Der Sanden (nederländsk
kristdemokrat). Rapportören framhöll att gränsöverskridande TV-sändningar
redan var ett faktum och att omedelbara åtgärder erfordrades
för att förhindra utvecklingen av television av låg kvalitet i en oreglerad
miljö. Han framhöll vikten av att den konventionstext som utarbetats
av ministerkommittén på området skulle kunna undertecknas
inom kort. Församlingen antog en rekommendation (nr 1096) i vilken
framhölls att en Europarådskonvention snarast borde undertecknas
och ratificeras av medlemsländerna.

7. Kultur och utbildning

Församlingen debatterade under majmötet europeisk kultur och utbildning
mot bakgrund av två rapporter, dels en rapport från Europarådets
generalsekreterare Marcelino Oreja (dok. 5864), dels en rapport
från kultur- och utbildningsutskottet (dok. 5871) som presenterades av
rapportören Gunther Muller (västtysk kristdemokrat).

Generalsekreterarens rapport behandlade utbildningsproblem och
den senaste utvecklingen, från förskola och grundskola till vuxen- och
högre utbildning. Fyra huvudteman identifierades: betydelsen av att
anpassa undervisning och utbildning till arbetsgivarnas behov, behovet
av undervisning för att förbereda personer för nytt medborgarskap,
behovet av utbildning för att utveckla lika möjligheter och erbjuda en
andra chans för dem som inte åtnjutit tillräcklig skolutbildning och
slutligen behovet av nationella utbildningssystem för att skapa en riktig
europeisk dimension. Generalsekreteraren framhöll att det saknats
gemensamma åtgärder sedan Europarådet antog den europeiska kulturkonventionen
1953.

| Rapportören Gunther Muller framhöll att utbildningspolitiken bor- Redog. 1989/90:12

I de balansera mellan att bevara starka kulturella traditioner och förbe reda

för en snabbt förändrad värld.

t Under den efterföljande debatten föreslog en brittisk ledamot att

församlingen borde ta initiativet att utveckla ett europeiskt öppet
! universitet. Andra teman som nämndes var betydelsen av språket för

i att bibehålla kulturell identitet och Europarådets unika roll när det

gällde att stödja och utveckla samarbete, särskilt för de länder i rådet
som inte också var medlemmar av EG.

Debatten avslutades med att församlingen antog en rekommendation
j i ämnet (nr 1075).

Under oktobermötet behandlade församlingen en rapport från kultur-
och utbildningsutskottet angående verksamheten i UNESCO (dok.

5935), som presenterades av rapportören Doris Pack (västtysk kristde i mokrat).

Rapportören framhöll att den senaste krisen för UNESCO -uppenbarligen inte var över. USA och Storbritannien borde återinträI
da i organisationen och arbeta inifrån för att uppnå ytterligare föränd ringar.

UNESCO:s nye generaldirektör Frederico Mayor talade inför församlingen
och underströk att hans målsättning var att UNESCO
framdeles skulle följa principen att "göra mindre och göra det bättre".

Koncentration och samordning av programmen var nu UNESCO:s
riktlinjer. Under sitt anförande vädjade även generaldirektören till
USA och Storbritannien att återinträda i UNESCO. Församlingen
antog en resolution (nr 906) i vilken USA, Storbritannien och Singapore
uppmanades återinträda i UNESCO samtidigt som UNESCO:s
styrelse uppmanades aktivt stödja den nye generaldirektörens reformförslag
av arbetet i UNESCO.

Unner oktobermötet behandlade församlingen en rapport från kultur-
och utbildningsutskottet i form av ett yttrande över resolution 12
(dok. 5933) rörande regional- och minoritetsspråk i Europa. Rapportören
Luis Maria de Puig (spansk socialist) inledde på katalanska med
hänvisning till rätten att använda sitt eget språk och rätten att inte
diskrimineras på grund av detta. Rapportören framhöll att det givetvis
fanns behov av ett universellt språk men det var inte oförenligt med
respekt för minoritetsspråk.

Församlingen antog ett yttrande (nr 142), i vilket välkomnades
initiativet att utarbeta ett utkast till en europeisk överenskommelse om
regional- och minoritetsspråk, och uttalade stöd för ministerkommittén
att ingå en sådan överenskommelse.

Under januari-februarimötet behandlade församlingen slutligen film
och television ur öst- och västaspekten mot bakgrund av en rapport från
kultur- och utbildningsutskottet (dok. 5997) och ett tidigare hållet
kollokvium under temat "Det audiovisuella området som medel för
utbyte mellan Öst- och Västeuropa". Rapportören Doris Morf (schweizisk
socialist) redogjorde för förslag på fem områden: audiovisuella
media som förmedlare av kommunikation, utbyte av information,

utbildning, produktion och kulturell variation. Församlingen antog en Redog. 1989/90:12

rekommendation (nr 1098) som uppmanade ministerkommittén att

snarast överväga att etablera en lämplig ram för öst-väst-samarbete på

det audiovisuella området genom att bl.a. i största möjliga utsträckning

utnyttja den europeiska kulturkonventionen.

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter

Miljöpolitik och skyddet av Nordsjön behandlades av församlingen vid
majmötet med stöd av två rapporter från utskottet för miljöfrågor, den
första om miljöpolitik i Europa åren 1984-87 (dok. 5880) med Luis
Fajardo (spansk socialist) som rapportör, den andra om skyddet av
Nordsjön mot nedsmutsning (dok. 5881) med Karl Ahrens (västtysk
socialdemokrat) som rapportör.

Den förstnämnda rapporten beskrev nyligen vidtagna internationella
åtgärder mot nedsmutsning och konferenser omfattande europeiska
länder och Europabaserade organisationer. Rapportens slutsats var att
genomförandet av skyddsåtgärder i de enskilda länderna i praktiken
lämnade en del övrigt att önska. Församlingen antog en rekommendation
(nr 1078) vari ministerkommittén uppmanades anslå ytterligare
resurser för att bekämpa miljöförstöringen och öka medvetenheten om
miljöfrågor. Den sistnämnda rapporten upptog nyligen tagna initiativ
och överenskommelser för att skydda Nordsjön. I rapporten framhölls
att den huvudsakliga källan till föroreningar var de vattenvägar som
ledde ut i havet från de kringliggande länderna. Rapporten stöddes av
ett stort antal talare, och församlingen antog enhälligt en rekommendation
i frågan (nr 1079).

Under majmötet debatterades även en rapport om europeisk rymdpolitik
(dok. 5838) från utskottet för vetenskap och teknologi under
rubriken "Mot en självständig bemannad rymdförmåga för Europa".

Rapportören Iohn Wilkinson (brittisk konservativ) redogjorde för den
europeiska rymdplanen på lång sikt från 1985 vars främsta mål var att
Europa skulle kunna sända upp bemannade rymdfarkoster. Syftet med
rapporten var att söka församlingens stöd för beslut som togs vid en
fackministerkonferens i Haag 1987. Under debatten uttalade flertalet
talare sitt stöd för beslutet att gå vidare med en bemannad självständig
rymdförmåga. Församlingen antog slutligen en resolution i denna fråga
(nr 899).

Den europeiska kampanjen för landsbygden behandlades vid oktobermötet
mot bakgrund av en rapport från utskottet för miljöfrågor (dok.

5963) och ett yttrande från utskottet för kulturfrågor (dok. 5934).

Rapportören losé Bota (portugisisk socialdemokrat) underströk att
kampanjen hade varit en stor framgång eftersom många medlemsländer
hade givit goda exempel på stöd för landsbygden. Det krävdes både

ekonomiska och mänskliga åtgärder för att skapa en ny värld på Redog. 1989/90:12
landsbygden för att förhindra att den avfolkades. Församlingen beslutade
hänskjuta utkasten till rekommendation (nr 1091) respektive resolution
(nr 905) i frågan till ständiga utskottets sammanträde i november
1988 då de sedermera antogs.

Vid januari-februarimötet behandlade församlingen frågan om
embryon och foster och bioetik i allmänhet. Det förelåg tre rapporter:
från utskottet för vetenskap och teknologi (dok. 5943) med Marcelo
Palacios (spansk socialist) som rapportör, från utskottet för social- och
hälsovårdsfrågor (dok. 5989) med Marga Hubinek (österrikisk borgerlig)
som rapportör och från juridiska utskottet (dok. 59%) med Björn
Elmquist (dansk liberal) som rapportör. Rapportören Palacios framhöll
att rapporten sökte förena respekt för mänsklig värdighet med
mänsklighetens vetenskapliga arv och identifiera de aktiviteter som
aldrig borde genomföras. Rapportören Hubinek hänvisade till behovet
av etiska begränsningar av vetenskaplig forskning. Församlingen antog
en rekommendation (nr 1100) i vilken underströks att det mänskliga
embryot hade en biologisk och genetisk identitet under sin utveckling.

I rekommendationen efterlystes skyndsamt upprättande av disciplinära
organ och stöd för forskning. En bilaga till rekommendationen innehöll
en detaljerad analys av relevanta vetenskapliga och tekniska
överväganden och områden inom vilka forskning borde förbjudas och
riktlinjer för forskning inom tillåtna områden. Församlingen antog
också ett direktiv (nr 444) i vilket sades att frågan fortsatt skulle följas
upp av berörda utskott i församlingen.

9. Befolknings- och flyktingfrågor

Europarådets bosättnings fond för nationella flyktingar och
överbefolkning behandlades av församlingen vid majmötet mot bakgrund
av en rapport från utskottet för migration och flyktingar (dok.

5867) av rapportören Doeke Eisma (nederländsk radikal). Bosättningsfonden
tillskapades 1956 för att stödja personer som drabbats av
ekonomiska, sociala och politiska problem eller blivit offer för naturkatastrofer.
Rapportören rekommenderade att medlemsstaterna ökade
fondens kapital samt utvidgade kretsen av berättigade till stöd att
omfatta även flyktingar i en medlemsstat oberoende av ursprungsland.

En rekommendation (nr 1076) av denna innebörd antogs också av
församlingen.

Vid oktobermötet debatterade församlingen en rapport från utskottet
för befolknings- och flyktingfrågor angående situationen för de palestinska
flyktingarna (dok. 5936). Rapportören David Atkinson (brittisk
konservativ) framhöll att rapporten inte behandlade den arabisk-israeliska
konflikten eller Mellanösterns framtid utan endast de palestinska
flyktingarna. Det fanns 2,2 miljoner flyktingar som var både hemlösa
och statslösa. Rapportören framhöll särskilt det arbete som utförs av

UNWRA. Kerstin Ekman deltog i debatten och framhöll bl.a. att hon Redog. 1989/90:12
stödde rapporten och det goda arbete som utfördes av UNWRA.

Samtidigt beklagade Ekman att rapporten inte upptog de insatser som
Israels regering gjort för att höja nivån på levnadsstandard, hälsovård
och utbildning på Västbanken och i Gaza.

Församlingen antog en rekommendation i frågan (nr 1090) i vilken
bl.a. efterlystes omedelbart stöd för UNWRA:s planer rörande en
förbättrad infrastruktur och andra hjälpåtgärder i flyktinglägren i
Libanon, på Västbanken och i Gaza. 1 rekommendationen uppmanades
medlemsländerna även att öka sina årliga bidrag till UNWRA:s
budget.

Vid oktobermötet behandlades även kyrkan och religionsfriheten i en
rapport (dok. 5944) från utskottet för befolknings- och flyktingfrågor.

Rapportören David Atkinson (brittisk konservativ) underströk att syftet
med rapporten var att söka ge alla européer den grundläggande
rättigheten att utöva sin religion. 1 många östeuropeiska länder erkändes
inte denna rättighet, och reglerna i slutakten från ESK i Helsingfors,
som alla berörda länder hade undertecknat, ignorerades. Församlingen
antog en resolution (nr 908) till stöd för de samvetsfangar som
finns i Östeuropa och för den muslimska minoriteten i Bulgarien.

Församlingens juridiska utskott framlade under oktobermötet en
rapport i ämnet territoriell asyl (dok. 5930). Rapportören Jolanda
Offenbeck (österrikisk socialdemokrat) framhöll att det ökande antalet
asylsökande i Europa skapade problem i flertalet medlemsländer.

Harmonisering av den nationella lagstiftningen erfordrades. I den
efterföljande debatten underströk många talare att asyl var en grundläggande
mänsklig rättighet. Åtgärderna från medlemsländernas sida
fick därför inte utformas så att de asylsökande som hade reella skäl för
sin ansökan riskerade att bli avvisade. Församlingen antog dels en
rekommendation (nr 1088) som uppmanade ministerkommittén att
aktivt verka för en effektiv harmonisering av asylreglerna och praxis i
medlemsländerna, dels ett direktiv (nr 442) som instruerade juridiska
utskottet och utskottet för befolknings- och flyktingfrågor att undersöka
behandlingen av asylsökande vid de europeiska flygplatserna.

Vid oktobermötet förelåg även en rapport från utskottet för befolknings-
och flyktingfrågor om förbättrade villkor för invandrargrupper i
medlemsländerna (dok. 5917). Rapportören Dagmar Luuk (västtysk
socialdemokrat) erinrade om de s.k. Europeiska dagarna som hölls i
november 1987 rörande minoriteter i Västeuropa. Frågor om rasism
måste bemötas, och medlemmarna i församlingen hade en plikt att
förbättra förståelsen för invandrarna i hemländerna.

Församlingen antog en rekommendation (nr 1089) och ett direktiv
(nr 443) som bl.a. rekommenderade medlemsländerna att öppna massmedia
för större invandrargrupper.

Vid januari-februarimötet behandlade församlingen frågan om de Redog. 1989/90:12
iranska och irakiska flyktingarna i Turkiet mot bakgrund av en rapport
från utskottet för befolknings- och flyktingfrågor (dok. 5995). Rapportören
Dagmar Luuk (västtysk socialdemokrat) underströk att Turkiet
tagit emot ett större antal iranier och irakier och sedan vapenstilleståndet
mellan Iran och Irak även 100 000 irakiska kurder. Rapportören
efterlyste bistånd till Turkiet från övriga Europarådsländer med anledning
av det stora antalet flyktingar i Turkiet och även ett ökat
mottagande av dessa flyktingar i andra medlemsländer.

Församlingen antog en rekommendation (nr 1094) i enlighet med
rapportörens ovannämnda förslag.

Församlingen debatterade även utbildning av invandrarbarn med
stöd av en rapport (dok. 5994) från utskottet för befolknings- och
flyktingfrågor och ett yttrande (dok. 6002) från utskottet för kulturoch
utbildningsfrågor.

Rapportören Calliopi Bourdara (grekisk socialist) framhöll de stora
skillnaderna som förelåg i invandringsländerna. I några, t.ex. i Sverige,
fästes stor vikt vid att behålla de kulturella banden med hemlandet, i
andra prioriterades helt integrationen i det nya landet. Rapportören
underströk kraftigt behovet av att tillgodose båda behoven i Europarådets
medlemsländer.

Församlingen antog en rekommendation (nr 1093) som efterlyste
ökat samråd och samordning mellan medlemsländerna.

10. Jordbruksfrågor

Under januari-februarimötet debatterade församlingen europeiskt jordbruk
dels som leverantör av råmaterial och energi till industrin, dels
frågan om en eventuell nyorientering av europeisk jordbrukspolitik.

Som underlag för debatten fanns två rapporter från jordbruksutskottet
(dok. 5988 och dok. 5983) av rapportörerna Lorenz Niegel (västtysk
kristdemokrat) och Walter Bösch (österrikisk socialdemokrat).

Rapportören Niegel framhöll att europeiskt jordbruk karaktäriserades
av överproduktion, sjunkande inkomster och olyckliga jordbrukare.
Det var därför nödvändigt att söka efter alternativt utnyttjande av
jordbruksprodukter t.ex. som råmaterial och energi för industrin.

Rapportören Bösch framhöll att kostnaderna för överproduktion
upptog huvuddelen av EG:s budget, medan sysselsättningen inom
jordbruket minskade. Rapportören efterlyste marknadsekonomi kombinerad
med miljögarantier.

Församlingen antog dels en rekommendation (nr 1092) som efterlyste
forskning och utbildning för att främja produktionen av råmaterial
från jordbruket, dels en resolution (nr 911) som efterlyste åtgärder för
att begränsa överproduktion bl.a. genom att uppmuntra mindre intensiva
och mera naturliga jordbruksmetoder.

Rekommendationer Redog. 1989/90:12

Bilaga

Nr °

1070* om jugoslaviska emigranters problem och utvecklingen av
förbindelserna mellan Jugoslavien och Europarådet

1071* om barns välfärd - institutionsvård av spädbarn och
barn

1072* om internationellt skydd av kulturell egendom och
handel med konstföremål

1073* om uppföljning av det europeiska musikåret

1074 om fami Ijepoli tik

1075 om europeiskt kulturellt samarbete

1076 om Europarådets bosättningsfond för flyktingar och

överbefolkning

1077 om tillträde till gränsöverskridande audiovisuella

media under valkampanjer

1078 om mi 1jöpoli tik i Europa (1984-87)

1079 om skydd av Nordsjön mot nedsmutsning

1080* om en koordinerad europeisk hälsovårdspolitik för att

hindra spridningen av AIDS i fängelser

1081* om medborgarskapsproblem i blandade äktenskap

1082* om rätten till uppehållstillstånd för immigranter och

deras familjer

1083* om internationella postavgifter

1084* om situationen för zoos i Europa

1085 om kampen mot narkotika

1086 om kyrkans situation och religionsfriheten i Östeuropa

1087 om förbättrade procedurer i den europeiska konventionen

om mänskliga rättigheter

1088 om rätten till territoriell asyl

1089 om ökad förståelse över gränserna

1090 om situationen för de palestinska flyktingarna

1091* om den europeiska kampanjen för landsbygden

1092 om europeiskt jordbruk som leverantör av råmaterial och

energi till industrin

1093 om utbildning av invandrarbarn

1094 om iranska och irakiska flyktingar i Turkiet

1095 om nord-syd-beroende och solidaritet

1096 om den europeiska konventionen om gränsöverskridande

TV-sändningar

1097 om ändring av artikel 33 i Europarådets stadga

1098 om ös t-väs 11 igt audiovisuel11 samarbete Redog 1989/90''12

1099 om flygsäkerhet Bilaga

1100 om användande av mänskliga embryon och foster i

vetenskaplig forskning

1101 om skydd av icke-rökare

1102 om relationer mellan administrationer och deras

anstälIda

Resolutioner

892* om kriget i Persiska viken

893* om rapporter från den europeiska ministerkonferensen

894* om ratificering av Europarådets konventioner

895* om ändring i parlamentariska församlingens

procedurregler

896 om europeisk luftfart spo1 i t i k

897 om ekonomiska förbindelser och samarbete mellan Europa

och Kina

898 om judarnas situation i Sovjetunionen

899 om europeisk rymdpolitik

900 om tillträde till gränsöverskridande audiovisuella

media under valkampanjer

901* om utveckling av europeiskt vetenskapligt och tekniskt

samarbete - EUREKA

902* om utsikterna för en internationell fredskonferens om

Me 1lanös tern

903* om organisationsrätt för stamanstä1 Ida inom de väpnade

styrkorna

904* om skydd av humanitära medicinska uppdrag

905* om jordbruksarbete på deltid

906 om UNESCO

907 om rapport rörande 0ECD:s verksamhet under 1987

908 om kyrkans situation och religionsfriheten i Östeuropa

909 om ös t-väs t - förbinde1 serna

910* om 1andsbygdspo1 i t i ken i Rumänien

911 om reform av europeisk jordbrukspolitik

912 om åtgärder för att främja utvecklingen av

motorvägssystemet i sydvästra Europa

Direktiv

Redog. 1989/90:12
Bilaga

437 om iranska flyktingar i Turkiet

438 om skydd av Nordsjön mot nedsmutsning

439* om koordinerad europeisk politik angående AIDS

440* om allman europeisk strategi angående AIDS-sjukdomar

441* om parlamentariska församlingen och unga personer i

Europa

442 om rät t till asyl

443 om ökad förståelse över gränserna

444 om framtida utvecklingen angående behandlingen av

embryon och foster och bioetik i allmänhet

Yttranden

137* om Europarådets sociala stadga

138* om antagna texter vid Europarådets konferenser 1987 och

1988 angående lokala och regionala myndigheter i Europa

139* om Europarådets budget för 1986, 1988 och 1989

140* om programbudgeten för parlamentariska församlingens

utgifter 1989

141 om utkast till reviderad europeisk kodex om

socialförsäkr ing

142 om regionala eller minoritetsspråk i Europa

143 om ansökan från San Marino om medlemskap i Europarådet

144 om ansökan från Finland om medlemskap i Europarådet

* Antagna av ständiga utskottet

Innehållsförteckning

Redog. 1989/90:12

1. Allmänt om församlingens arbete 2

2. Den svenska representationen 3

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska ickemedlemsländer
5

4. Ekonomiska frågor 6

5. Sociala frågor hälsovård 8

6. Juridiska frågor 9

7. Kultur och utbildning 10

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter ... 12

9. Befolknings- och flyktingfrågor 13

10. Jordbruksfrågor 15

Bilaga: Förteckning över församlingens beslut 16

gotab 99093. Stockholm 1989