Redogörelse till riksdagen (Framställning / redogörelse 1985/86:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen

1985/86:5

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1984/85

Redog.

1985/86:5

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) får härmed avge redogörelse för
verksamheten inom kontoret under tiden den ljuli 1984—den 30 juni 1985.

Översikt

Förvaltningskontorets verksamhet under riksmötet 1984/85 har präglats av
dels den ökade belastning på organisationen som uppkommer då ett riksmöte
följs av ett val, dels av åtgärder för att fortlöpande avpassa organisationen,
arbetsformerna m. m. till de nya lokalerna.

Riksdagen har under år 1985 överlåtit sin rätt till Strömparterren till
Stockholms stad.

Den viktigaste åtgärden när det gäller riksdagens byggnader är renoveringen
och upprustningen av andrakammarsalen. Arbetena påbörjades under
senare delen av riksmötet och slutfördes i sådan tid att salen kunde tas i
anspråk fr. o. m. riksmötet 1985/86. Bland inredningsfrågor i övrigt kan
nämnas att en särskild konstgrupp bildats och startat sin verksamhet. Gruppen
har till uppgift att inköpa och föreslå konstnärlig utsmyckning till riksdagens
hus. Gruppen beräknas under en treårsperiod få ca 2,7 milj. kr. till
sitt förfogande.

Arbetet med att utveckla ekonomifrågorna inom förvaltningskontoret
har fortsatt. För första gången har ett regelrätt bokslut upprättats. Förberedelser
för en övergång den 1 juli 1985 till ett moderniserat redovisningssystem
har vidtagits. Ett nytt planerings- och budgeteringssystem — nollbasplanering
— har prövats. I samband därmed har mål för förvaltningskontorets
verksamhet fastställts. Målen är dels av övergripande slag, dels relaterade
till arbetsenheterna. De övergripande målen har formulerats på följande
sätt.

Vid planeringen av arbetet i RFK:s enheter skall åtgärder som ligger i
linje med följande punkter prioriteras.

Riksdagsarbetets genomförande

RFK:s uppgift är att ge en service till kammaren och utskotten så att de för
riksdagsarbetet fastställda arbetsplanerna blir genomförda på ett effektivt
sätt.

Ledamöternas service

RFK skall skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter genom
åtgärder som är ägnade att göra ledamöternas arbete i riksdagen smidigt
och effektivt och som främjar deras möjligheter att hålla kontakt med välja- 1

1 Riksdagen 1985/86. 2 sami. Nr 5

re och andra intressenter och organ utanför riksdagen. Arbetsförhållandena
för nya ledamöter skall ägnas särskild uppmärksamhet.

Informationsservice

RFK skall samla in, bearbeta, sammanställa och distribuera information på
ett sätt som underlättar för ledamöterna i deras arbete, ger dem en god
överblick av beslutsunderlag och skapar möjligheter att följa utvecklingen
inom olika samhällsområden.

Utåtriktad information

I den externa informationen skall sådana åtgärder prioriteras som är ägnade
att ge en god information om riksdagens arbete. Det är särskilt angeläget
att skapa goda arbetsförhållanden för massmedia så att dessa kan fullgöra
en tillfredsställande rapportering av riksdagsarbetet.

Riksdagens ADB-kommitté har utarbetat ett program för datorisering av
vissa delar av riksdagsarbetet. Det gäller i första hand produktion av texter i
utskott, kammare (utom protokollet) och partikanslierna. Systemet skall
innehålla en lång rad utvecklingsmöjligheter. En omfattande kravspecifikation
för ett datasystem har tagits fram, och en leverantör av ett system har
efter ett anbudsförfarande antagits. Installationsarbetet inleddes i augusti

1985. Vid sidan härav har försök med planeringsinformation genom videotex
inletts liksom ett försök med avancerade personsökare.

Under året har utkommit två viktiga verk som rör riksdagens historia. I
samarbete med riksbankens jubileumsfond har utgivits en rikt illustrerad
historisk redovisning av riksdagen kallad Riksdagen genom tiderna. Vidare
har riksdagens biografikommitté givit ut sin första volym med biografier
över tvåkammarriksdagens ledamöter.

Arbetet med interninformationens struktur och form har fortsatt, bl. a.
har startats ett försök med radiosändningar för att informera riksdagens
personal tio minuter per vecka jämte repris.

Bland övriga aktiviteter kan nämnas driftvärnet som under verksamhetsåret
ökade sin styrka med 40 %. Vid en större kuppförsvarsövning i centrala
Stockholm i maj deltog driftvärnet i försvaret av riksbyggnaderna.

Den totala medelsförbrukningen uppgick till 315 milj. kr. mot 351 milj.
kr. för året dessförinnan.

Antalet diarieförda ärenden i det centrala registret var 696, vilket innebär
en ökning med 86 ärenden i förhållande till verksamhetsåret 1983/84.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en arbetsordning
(RFS 1984:6).

Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Talmannen är enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen för valperioden valda ledamöterna av förvaltningsstyrelsen
var Alf Wennerfors (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist (s), Stig
Olsson (s), Martin Olsson (c), John Johnsson (s), Rolf Clarkson (m), Björn
Molin (fp) och Tommy Franzén (vpk).

Suppleanter har varit Lilly Bergander (s), Blenda Littmarck (m), Lennart

Redog.

1985/86:5

Andersson (s), Karin Andersson (c), Tyra Johansson (s), Sten Svensson (m),
Christer Eirefelt (fp) och Bertil Måbrink (vpk).

Personalföreträdare i styrelsen har varit Anders Forsberg, SACO/SR,
Lennart Hedlund, SF och Eva Lundgren, ST.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit Inger Pålsson, SACO/
SR, Lennart Edlund, SF och Staffan Folke, ST.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit
Oskar Lindkvist (s), ordf., Alf Wennerfors (m) och Stig Olsson (s).

Chef för förvaltningskontoret är förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors,
som också är föredragande i styrelsen och i direktionen.

Sekreterare i styrelse och direktion har varit föredraganden Staffan
Hansson.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 9 och direktionen 16 sammanträden.

Förvaltningskontorets organisation

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30 juni
1985 var 375 (371,5). (Siffror inom parentes här och i fortsättningen avser
verksamhetsåret 1983/84.)

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgår till 82
(66) varav 42 (38) inom lokalvårdssektionen. Till den inre riksdagsförvaltningen
hörde vid nämnda tidpunkt också 16 timanställda informatörerguider
samt fem extra expeditionsassistenter, som tjänstgjorde endast under
vissa tider då riksmöte pågick.

Av den fast anställda personalen avgick under verksamhetsåret 24 (26)
personer, varav 12 (17) med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret var

följande.

Kammarkansliet 40

Utskottsorganisationen 87,25

Förvaltningsledningen 3

Kansli- och personalenheten 11

Ekonomienheten 6

Intendenturenheten 101

Säkerhetsenheten 17

Enheten för riksdagstryck 36,5

Informationsenheten 8,75

Riksdagsbiblioteket 27

Utredningstjänsten 26,5

Redaktionen för tidningen

Från Riksdag & Departement 8

ADB-verksamheten 3

375

Redog.

1985/86:5

Under verksamhetsåret har en tjänst som assistent/byråassistent vid utskottsorganisationen
(KU) ändrats till att omfatta 75 % tjänstgöring i stället
för som tidigare 50 %. T re tjänster som expeditionsassistent har inrättats vid
intendenturenheten i stället för fem indragna tjänster som extra expeditionsassistent
med anställning enbart under riksmötestid vid samma
enhet.

Förvaltningskontoret har under längre eller kortare perioder haft fem
ungdomar anställda i s. k. ungdomslag. Två av dessa har erhållit fastare
anställning med placering vid intendenturenheten resp. vid utredningstjänsten.

Samarbetsorgan

Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information mellan
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet har
inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordf., riksdagsdirektören,
samtliga kanslichefer i utskotten och en representant från
vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet, som även har ett
arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt sex gånger.

Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltningskontoret
och de tre lokala arbetstagarorganisationer som har arbetat
på riksdagsområdet. Under perioden har 19 onsdagsmöten hållits, vilket
resulterat i 138 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrättande av tillfälliga
och fasta tjänster samt andra personalresursfrågor har varit ofta återkommande
ämnen vid överläggningarna. Bland övriga ärenden kan nämnas
frågor om semestrar och andra ledigheter samt resestipendier.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor
inom den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 23 sammanträden.

Av övriga partssammansatta organ har personalutvecklingskommittén
hållit nio sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt åtta, förslagskommittén
två, skyddskommittén fem, anpassningsgruppen nio och matrådet
fem sammanträden.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:

redogörelse 1984/85:5 för verksamhetsåret den 1 juli 1983—den 30 juni
1984,

förslag 1984/85:6 om revidering av arvoden m. m. till riksdagens talmän,
förslag 1984/85:18 om överlåtelse av Strömparterren till Stockholms
stad,

förslag 1984/85:24 om anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85,

förslag 1984/85:26 om vissa frågor rörande säkerhetsskyddet i riksdagen.

Redog.

1985/86:5

Förhandlingsfrågor
Förhandlingsarbetet sista halvåret 1984

1984 års löner grundades på avtalet den 18 juni 1984 om löner 1984—85 för
tjänstemän hos riksdagen och dess myndigheter (RÄLS 1984/85). Uppgörelsen
innebar bl. a. att tabellönerna för löneplan F höjdes med:

— 240 kr. t. o. m. lönegrad F 13, därefter avtrappning till 0 kr. vid F 25,

— 80 kr. i alla lönegrader,

— 0,5 % över hela löneplanen.

Den genomsnittliga höjningen för hela avtalsområdet har beräknats till
ca 4,5 %. Flärtill kommer ett utrymme om 1,0 % för lokala löneförhandlingar
enligt det s. k. L-ATF-systemet. Höjningarna av månadslönerna inkluderade
ett förskott på en löneutvecklingsgaranti för 1984 med 1 %. RÄLS
1984—85 innehöll också en prisutvecklingsgaranti för 1984, som gav parterna
en rätt att påkalla förhandlingarom prishöjningen mellan 1983 och 1984
översteg 6,5 %.

RÄLS 1984—85 innefattade nio olika avtal, varav fyra med bestämmelser
som helt överensstämmer med motsvarande avtal där arbetsgivarverket
(SAV) är part. Ett avtal — om anställningsvillkor för personal vid snabbprotokollet
— saknar motsvarighet på SAV-området. Övriga fyra avtal är i
sina centrala avsnitt gemensamma i jämförelse med SAV-området men innehåller
också vissa specialbestämmelser för riksdagsområdet.

Under halvåret träffades följande fem centrala uppgörelser för riksdagens
förhandlingsområde (riksdagen och dess myndigheter):

— avtal om lokala förhandlingsramar jämte förhandlingsordning (avtal
om ändringar i L-RATF),

— avtal om fördelning av medel för speciella selektiva åtgärder (s. k. personliga
marknadslönetillägg — MLT),

— avtal om lönegradsuppflyttning m. m. för vissa högre tjänster (F 25-avtalet),

— avtal om personliga marknadslönetillägg vid riksbanken och riksgäldskontoret,

— avtal om ändringar i medbestämmandeavtalet (MBA-R). [Avtalet behandlar
frågor om jämställdhet, personalinformation och facklig information.
]

För riksdagens inre förvaltningsorganisation har två lokala uppgörelser
träffats under perioden — ett avtal om ändrade avlöningsförmåner m. m.
för arbetstagare med regelrätta tjänster (lokal RATF-förhandling) och ett
avtal om ändrade arvodesbelopp m. m.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1985

RÄLS 1984—85 innehöll en bestämmelse om höjning av löneplansbeloppen
fr. o. m. den 1 januari 1985 med 100 kr. som ett enhetligt generellt krontal
(+ 1,2%), vilket inkluderade ett förskott med en procentenhet på en
löneutvecklingsgaranti för 1985. Härutöver höjdes tabellönerna med i genomsnitt
1,5 % som ett resultat av 1984 års löneutvecklingsgaranti. Parterna
träffade den 11 januari 1985 ett särskilt avtal om ändringarna i fråga om
tabellönerna fr. o. m. den 1 januari 1985.

Redog.

1985/86:5

1* Riksdagen 1985/86. 2 sami. Nr 5

RÄLS 1984—85 innehöll också en överenskommelse om särskilda löneökningar
i lönegraderna F2 —F 19 fr. o. m. den 1 juli 1985. Dessa löneplansåtgärder
har beräknats motsvara en löneökning om 0,6 % utslaget på
hela förhandlingsområdet. Vidare innehöll RÄLS 1984—85 en överenskommelse
om införande av en ny löneplan (N) med lönegraderna 1 —33
fr. o. m. den 1 juli 1985. N-löneplanen ersätter de tidigare löneplanerna F
och T. Varje lönegrad omfattar nu 9 tjänstetidsklasser, numrerade 0—8. 1
den tidigare F-löneplanen omfattade varje lönegrad 7 tjänstetidsklasser.
Varje tjänstetidsklass över 0 ger ett påslag motsvarande 2 % av lönen i tjänstetidsklass
0. Uppflyttning i tjänstetidsklass sker efter 12 månader, tidigare
gällde 18 månader. Lönesystemändringarna med anledning av införandet
av löneplan N har beräknats ge en löneökning med 2,7 %. N-löneplanen har
föranlett fem centrala uppgörelser på riksdagsområdet, varav två ändringsavtal
(RAST och RATF) och ett nytt chefslöneavtal.

Avtalet om ändringar i RAST innehåller också en ny bestämmelse om
semesterns längd för riksdagens inre förvaltningsorganisation, riksdagens
revisorer och nordiska rådets svenska delegation. Regeln ger en extra semesterdag
till den som har sin semester förlagd så att det den 1 oktober
återstår högst en fjärdedel, dock inte mer än nio dagar, av årets semester.
Samtidigt har tidigare bonusregler upphävts som innebar att man fick 1 —3
ytterligare semesterdagar om viss del av semestern tagits ut under vinterhalvåret.

Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under första halvåret
1985 i 14 centrala uppgörelser. Utöver ovan nämnda avtal på löneområdet
må följande uppgörelser nämnas:

— förhandlingsprotokoll om ändring i bilagan till riksdagsförvaltningens
huvudavtal, daterad den 25 april 1978 (ändringen har föranletts av en
översyn av undantagskretsen vid riksdagens inre förvaltningsorganisation,
riksbanken och riksgäldskontoret),

— två avtal om personliga marknadslönetillägg (MLT) till vissa tjänstemän
hos riksbanken och riksgäldskontoret,

— förhandlingsprotokoll om ändringar i avtalet 1975-06-18 om pensioneringsperioder
m. m.,

— löner och arvoden fr. o. m. den 1 december 1985, m. m. (uppgörelsen
innebär bl. a. att löneplansbeloppen kommer att höjas med 0,8 % + 110
kr.).

För riksdagens inre förvaltningsorganisation har träffats ett nytt avtal om
korttidsvikariat under perioden.

Chefslönefrågor

Riksdagens chefslönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till de
tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av chefslöneavtalet,
har under perioden hållit två sammanträden. Härtill kommer två
sammanträden med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp.

För tjänstemän med chefslöneavtalet som grund har lönen varit sammansatt
av en baslön och ett antal tjänstetillägg (ev. även personliga tillägg).
Baslön och tjänstetillägg har under första halvåret 1985 utgått med 12 810
kr. resp 970 kr.

Enligt det nya chefslöneavtal som gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 har konstruktionen
med uppdelning på baslön och tjänstetillägg upphört att gälla.

Redog.

1985/86:5

Redog.

1985/86:5

Personalavgångar har skett i normal omfattning. Antalet tillsatta tjänster
och långtidsvikariat uppgår till 61 (46).

Personalutbildning

Under budgetåret 1984/85 har följande kurser genomförts i riksdagens
regi för tjänstemän.

Kursnamn	Antal kurser	Antal tim./kurs	Antal delt.
Introduktionskurs för nyanställda	1	21	23
Personlig service genom personlig utveckling	4	14	172
Chefskurs	1	43	28
Personalfrågor och arbetsrätt	1	14	12
Grundkurs i ADB	4	17	34
Orientering om ordbehandling	1	7	16
Mind Mapping	2	4	19
Neuro Linguistic Language	1	4	10
Röstbehandling	1	12	12
Föredragningsteknik	1	12	10
Statskunskap	2	12	19
Att skriva bättre offentlig svenska	1	18	6
Ergonomi	1	3,5	21
Ryggskola	2	6	51
Kurs för korr.läsarna	1	14	11
Sem. om terminalarbete	2	2	72
Ergonomi vid terminalarbete	2	2	58
Rättsdatakurs	1	7	12
Att hitta i offentligt tryck	2	7,5	8
Intensivkurs i engelska	1	40	1

Totalt har den interna utbildningen för tjänstemän (exkl. studiecirklar i
språk) tagit ca 6 430 persontimmar i anspråk, eller 2,45 dagar per anställd.

25 personer har genomgått datakurser hos maskinleverantörer, och 26
personer har deltagit i annan extern utbildning.

I engelska har anordnats tre studiecirklar för både tjänstemän och riksdagsledamöter
samt en cirkel i svenska för grekiska lokalvårdare.

Hälsovård

Under perioden genomgick 112 (134) riksdagsledamöter och 120(110) tjänstemän
frivillig hälsokontrollundersökning.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har sju tjänstemän fått utmärkelsen för nit
och redlighet i rikets tjänst.

Resebidrag

41 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 60 000 kr. för studieresor

Kansli- och personalenheten
Rekryteringsärenden

från det anslag om 60 000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till förfogande
för detta ändamål för budgetåret 1984/85.

Jämställdhet

Jämställdhetsfrågorna har behandlats i personalutvecklingskommittén under
vilken bl. a. en speciell arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor bildats.

Den 15 november 1984 slöt riksdagens förvaltningskontor avtal om att
det avtal om jämställdhet mellan kvinnor och män som gäller den övriga
statsförvaltningen även skall i tillämpliga delar gälla inom riksdagen och
dess myndigheter.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
696 (610). Av ärendena hänförde sig 66 (—) till verksledningen, 320 (402) till
kansli- och personalenheten, 187 (73) till ekonomienheten, 59 (108) till intendenturenheten,
11 (27) till säkerhetsenheten, 18 (—) till informationsenheten,
12 (—) till tryckerienheten, 2 (—) till riksdagsbiblioteket, 6 (—) till
utredningstjänsten, 2 ( —) till tidningen Från Riksdag & Departement och
13 ( —) till ADB-verksamheten.

Vid sidan om den centrala diarieföringen förs liggare över allt riksdags
tryck separat. Till utredningstjänsten riktade informationsuppdrag registreras
inom denna enhet.

Ekonomienheten

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för den inre riksdagsförvaltningens
ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten för den
inre riksdagsförvaltningen, rådgivning i olika ekonomiska frågor, ekonomiska
utredningar, frågor kring reseräkningar samt handhavandet av det
datoriserade ekonomi-administrativa systemet. Vidare handläggs inom enheten
pensionsärenden till riksdagsledamöter och tjänstemän.

Ekonomisk redovisning

Den ekonomiska redovisningen visar följande.

Ingående reservationer* 44 milj. kr.

Anvisade medel 294 milj. kr.

Disponibla medel sammanlagt 338 milj. kr.

Nettoutgifter 315 milj. kr.

Saldo -t- 23 milj. kr.

* anslagen
Bidrag till studieresor
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
Nytt riksdagshus

Redog.

1985/86:5

Av detta saldo överförs till budgetåret 1985/86 22,4 milj. kr. till nya ingående
reservationer. För det kommande budgetåret 1985/86 har anvisats totalt
293 milj. kr.

Den sammanlagda kostnaden för ersättningar till ledamöterna, deras
utrikes- och inrikes resor, bidrag till olika grupper som ledamöter deltar i
samt till ledamöternas kontorshjälp och stöd till partigrupperna blev 130,5
milj. kr. Av detta var 11,7 milj. kr. pensionskostnader m. m. för riksdagsledamöter.

Kostnaden för förvaltningen, dvs. alla kostnader för arbetet i kammaren,
utskotten och förvaltningskontoret, blev totalt 131,4 milj. kr. I dessa ligger
då lönekostnader för de anställda med 63,7 milj. kr., lokalkostnader med
23,3 milj. kr. samt kostnaderna för riksdagstrycket med 27 milj. kr.

Kostnaden för det avslutande arbetet med det ombyggda riksdagshuset
var under verksamhetsåret 52,8 milj. kr.

Riksdagen har under verksamhetsåret haft inkomster från bl. a. försäljning
av riksdagstrycket och tidningen Från Riksdag & Departement. Vidare
har försäljning av vykort, broschyrer, böcker och skrifter om riksdagen
och dess arbete givit intäkter. De sammanlagda inkomsterna blev under
året 5,5 milj. kr.

Budgetering och planering

Under året har nollbasplanering, en ny planerings- och budgeteringsmetod
för budgetåren 1984/85 och 1985/86 tillämpats. Nollbasplanering handlar
inte om en ny budgetteknik i traditionell mening utan mer om ett annorlunda
synsätt på hur man fördelar resurserna, en process där medarbetare på
olika nivåer inom organisationen får vara med och påverka verksamheten
och resursfördelningen. 1 nollbasprocessen sammanför man analys, planering
och budgetering av verksamheten totalt och inom varje enskilt ansvarsområde.
Budgeten blir då ett sätt att i siffror beskriva vad man vill uppnå
och vilka aktiviteter, investeringar etc. — och därmed även resurser — man
behöver för att nå de uppsatta målen. Nollbasmetoden innebär att man
bygger upp verksamheten från grunden, från noll. Alla aktiviteter, oavsett
om de funnits i verksamheten sedan länge eller är helt nya idéer, analyseras
och prövas förutsättningslöst mot målen för verksamheten.

Ekonomienheten har vidare sökt verka för att öka kostnadsmedvetandet
inom riksdagsförvaltningen. Detta har främst skett genom att ge de olika
enheterna ett ökat ekonomiskt ansvar. En internbudget med angivande av
de olika enheternas ekonomiska ramar för deras sakfrågor har därför fastställts.
Denna internbudget följs kontinuerligt upp.

Redovisning

Den 1 juli 1983 började den inre riksdagsförvaltningen använda det statliga
datoriserade ekonomi-administrativa systemet S för utbetalningar av räkningar.

Den 1 juli 1985 gick förvaltningen över till ett mer utvecklat redovisningssystem
— TEMOS.

TEMOS innebär en modernisering av system S som syftar till att få detta

Redog.

1985/86:5

att fungera bättre — sett ur teknisk men även praktisk synvinkel. Sammanfattningsvis
kan sägas att fördelarna med TEMOS främst är att inrapportering
av indata och felrättning förenklas samt att utdatamöjligheterna förbättras.
Systemet ger en viss ekonomisk utdelning genom att en ny rutin
införs — nämligen betalningsbevakningsrutinen. Detta innebär att utbetalning
av fakturor och liknande sker först på angiven betalningsdag. På detta
sätt kan räntevinster göras.

Intendenturenheten
Lokaler, inredning och servicefrågor

Under 1984/85 har kompletterande åtgärder vidtagits i riksdagens byggnader,
dels för att avhjälpa brister som tidigare inte uppmärksammats, dels för
att avhjälpa brister för att bättre anpassa lokalerna till verksamheten.

Exempel på åtgärder för byggnadernas del är tak- och fogtätning för att
eliminera vatten- och fuktskador samt förstärkning av bjälklag och bättre
isolering av den kylmaskin som förser riksbyggnaderna med kyld luft. Vidare
har reprocentralens ventilationsanläggning åtgärdats i flera omgångar.

Som exempel på åtgärder av förbättringskaraktär kan nämnas utläggning
av mjuka gångmattor i ljuddämpande syfte i korridorer med hårda
golv och med hög besöksfrekvens. Ombyggnaden av förstakammarsalen
har slutförts samt projektering och förberedande arbeten för ombyggnad av
andrakammarsalen påbörjats. Akustikförhållandena i dessa salar är svårbemästrade.
Förbättringar i detta hänseende har prövats med olika åtgärder.
Akustikdämpande material har satts upp på alla ytor som varit lämpliga
för denna åtgärd. Salarnas utformning kan inte, med hänsyn till rummens
karaktär och utformning, ges sådana akustiska egenskaper som kan
erhållas i moderna konferenslokaler. Bl. a. måste talarna ålägga sig noggrann
mikrofondisciplin för att hörbarheten skall bli god.

Även i andra större sammanträdeslokaler med hög takhöjd finns akustikproblem.
Dessa problem har i första hand åtgärdats med akustikplattor och
textilier.

Pentryskåp innehållande bl. a. kylskåp och kaffebryggare har nu anskaffats
till alla ledamotsrum, utom särskilt representativa rum i riksdagshuset.
Utskottens ordförande- och viceordföranderum har utrustats med nya besöksmöbler.

Riksdagens bestånd av äldre möbler restaureras fortlöpande. Sålunda
har övergångsrummen på plan 5 i riksdagshusets västra del vid valvbågarna
möblerats med restaurerade och omklädda möbler.

Beträffande den konstnärliga utsmyckningen kan nämnas att ett 100-tal
litografier har anskaffats till ledamöternas rum samt att riksdagens konstgrupp,
av återstående medel för konstnärlig utsmyckning inom Helgeandsprojektets
ram, anskaffat konstverk och konstföremål till riksdagens allmänna
utrymmen.

Riksdagen har som gåva av riksbanken mottagit Peter Dahls vävnad
Stolta stad. Vävnaden som är 4,5 x 2 m har placerats i ledamöternas klubbrum
i riksdagshuset.

Redog.

1985/86:5

Sveriges riksdag erhöll den 14 september 1984 vid en ceremoni i plenisalen
Europa Nostras stora silvermedalj för den skickligt och varsamt genomförda
ombyggnaden.

Prov med personsökare har pågått i begränsad skala. Ytterligare prov
avses genomföras hösten 1985. Utvärdering och beslut planeras till våren

1986.

Fortsatt anskaffning av elskrivmaskiner och s. k. fickminnen till ledamöter
har skett.

Under våren 1985 genomfördes en större enkät bland ledamöterna avseende
olika servicefrågor. Dessa berörde följande områden:

— distribution av post och tryckt material

— snabbtelefoner

— dörrsignaler

— elskrivmaskiner

— garage- och parkeringsfrågor

— behov av kiosk eller utökad automatservice

— fördelning av dagstidningar

— kopieringsservice

— service under kvällstid

— rumsinredning

285 svar mottogs. Utvärdering av enkäten görs under eftersommaren
1985. Beslut om vilka åtgärder som kan vidtas fattas snarast härefter.

Under sommarperioden har en omfattande inventering gjorts av möbler
och inventarier. Resultatet skall utgöra underlag till en behovsbedömning
av nödvändigt utbyte och komplettering av möblerna i ledamotsrummen på
kort och lång sikt. Den genomförda enkäten har för övrigt lämnat svar på
vilka delar av inredningen som är mest angelägna för utbyte i en första
etapp.

Upplåtelse av lokaler för kongresser och liknande

Under 1984 har sammanträdeslokalerna utnyttjats för ca 3 900 sammanträden
av olika slag. Ca 500 sammanträden har genomförts med statliga kommittéer
och utredningar i vilka riksdagsledamöter varit engagerade.

Större konferenser har genomförts enligt följande:

Aug. Vpk partistyrelse

Sept. Röda korset

Sept. Europarådet

Sept. Europa Nostra

Okt. Vpk partistyrelse

Okt./Nov. M partistämma

Dec. Vpk partistyrelse

Jan. Vpk partikongress

Febr. Vpk partistyrelse

Febr. Svenska Turkietkommittén

Juni. Vpk partistyrelse och riksvalskonferens

Redog.

1985/86:5

Riksdagen beslutade i maj 1985 att plenisalen i fortsättningen bör upplåtas
endast undantagsvis och då till vissa internationella organ, t. ex. Nordiska
rådet och Europarådet. Härutöver kommer kyrkomötet att få anordna
sina årliga sammanträden i plenisalen.

Säkerhetsenheten

Säkerhetstjänst

Arbetet med säkerhetsfrågor har under året resulterat i bl. a. en instruktion
för bevakningspersonalen som utfärdades den 10 oktober 1984 (RFS
1984:8).

Under våren lades ett förslag till riksdagen som omfattar ordningsregler
för allmänheten vid besök på åhörarläktaren samt användningen av vissa
delar av den tekniska bevakningsanläggningen.

Ett fåtal stölder har förövats i husen. Med tanke på hur mycket folk som
rör sig i riksdagens lokaler kan man konstatera att stöldfrekvensen är låg.
Skadegörelse i form av otillåten affischering och klotter på byggnaderna
har varit ett problem. Det övervägs att behandla vissa delar av fasaderna
med antiklottermedel.

Driftvärn

Antalet personer engagerade i driftvärnet har under det gångna året ökat
med 40 %. Utbildning av driftvärnsmännen har skett under en veckokurs i
mars som var förlagd till Jämtland samt en kurs i augusti förlagd på Väddö.
Driftvärnet medverkade i slutet av maj i en stor försvarsövning för centrala
Stockholm. En skjuthall för luftgevär har iordningställts på plan 1 i riksdagshusets
östra del. Skjuthallen är öppen för alla ledamöter och tjänstemän
som vill träna skytte.

Brandskydd

Utöver normal brandskyddsverksamhet har enheten påbörjat utrymningsplanering,
och utrymningsplaner har satts upp i samtliga rum i ledamotshuset.

Enheten för riksdagstryck

För riksmötet 1984/85 omfattade riksdagstrycket 52 848 trycksidor enligt
följande specifikation:

	antal ärenden	antal trycksidor (ca)
Riksdagens protokoll	169	10 148
Propositioner och skrivelser	226	20 886
Förslag och redogörelser	27	1 404
Motioner	3 245	8 344
Betänkanden och yttranden	626	11 924
Riksdagsskrivelser	417	142

Redog.

1985/86:5

Riksdagstryck har under verksamhetsåret inbringat 3 683 000 kr. En viss
eftersläpning i faktureringen bidrar till att budgeterade intäkter ej uppnåtts.

Ledamotsförteckningen har tilltryckts i 6 000 exemplar och vilande
grundlagsförslag i 4 000 exemplar. Riksdagens förvaltningskontors författningssamling
har utgivits med 6 nummer och JO:s ämbetsberättelse har
tryckts i 6 000 exemplar.

I samarbete med Riksbankens jubileumsfond har framställts bokverket
Riksdagen genom tiderna i en upplaga av 4 000 exemplar varav 2 000 försäljs
genom Almqvist & Wiksell International via bokhandeln, 1 600 distribueras
och säljs via tryckeriexpeditionen.

En handbok för nyanställd personal har framställts i samarbete med
kansli- och personalenheten, och för informationsenhetens räkning har
framtagits en visningsbroschyr, avsedd för riksdagens ledamöter.

Riksdagstrycket har under året framställts av Gotab AB, Liber Grafiska
AB, Norstedts Tryckeri AB samt Graphic Systems.

Kapaciteten vid reproavdelningen har förstärkts genom inköp av två nya
offsetpressar samt en plock-, fals- och klamringsmaskin.

I syfte att underlätta övergången till automatsättning har internutbildningen
av korrekturläsarna planerats.

Med anledning av den i RFK-utredningen föreslagna omstruktureringen
inom tryckerienheten har bedrivits förstudier, främst då avseende granskning
av rutinerna vid lagerhållning, distribution, kontantförsäljning och
fakturering.

Informationsenheten

Informationsenheten har till uppgift att ge informationsservice till massmedier
och allmänhet om riksdagen och riksdagsarbetet. Enheten skall vidare
genom sin verksamhet öka kunskaperna om och intresset för riksdagen.

Under verksamhetsåret 1984/85 har 25 personer varit knutna till enheten
varav 6 med heltidstjänstgöring, 6 med deltid och 13 med arvodesanställning.
Enhetens budget omfattade 1,1 milj. kr.

I den dagliga verksamheten kan fyra olika funktioner urskiljas:

Informationstjänsten

Informationstjänsten besvarar ett stort antal telefonsamtal och brevförfrågningar
rörande riksdagen och riksdagsarbetet, önskemål om informationsmaterial
m. m. Därutöver sammanställs och utsänds den s. k. veckolistan
med uppgifter om kammarens arbete. Veckolistan är ett hjälpmedel för
bevakning av kammarens arbete, som kostnadsfritt sänds ut till ca 600
abonnenter.

Skoltjänsten

Skoltjänsten sköter kontakten med utbildningsväsendet, förser skolor med
informationsmaterial och läromedel, anordnar studiebesök och förmedlar
undervisning om riksdagen. Under verksamhetsåret har ca 10 000 elever
från gymnasieskolan tagits emot. Särskilda studiebesök har anordnats för

Redog.

1985/86:5

ca 1 700 lärare och lärarkandidater. En regional tvådagarskurs med 40 deltagare
och två centrala veckokurser med tillsammans 60 lärare har ägt rum.
Tolv elever har beretts möjlighet till praktisk arbetslivsorientering i riksdagshuset.

Visningstjänsten

Visningstjänsten ombesörjer visningar av riksdagshuset för allmänheten
och för speciella grupper. Visningar för allmänheten äger rum lördagar och
söndagar och för bokade grupper måndagar och fredagar. Under sommaren
visas huset fr. o. m. början av juli t. o. m. mitten av september varje dag
utom söndagar. Under verksamhetsåret har intresset för riksdagshuset varit
stort, och ca 65 000 besökare beräknas ha visats runt genom visningstjänstens
försorg. Visningstjänstens informatörer har dessutom engagerats
vid speciella evenemang och utländska besök.

Intern information och trycksaksframställning

Personaltidningen RD-nytt, som också delas ut till riksdagens ledamöter
m. fl., har utkommit med åtta nummer under verksamhetsåret. Under våren
1985 har försök gjorts med ett internt radioprogram för riksdagens anställda
över högtalaranläggningen för kammaren. Programmet, som har sänts
på måndagsmorgnar, har varit 10 minuter långt. Programinnehållet har
bestått av aktuella intervjuer, reportage, notiser och meddelanden rörande
arbetet i riksdagshuset.

Informationsenheten producerar vissa trycksaker, bl. a. ledamotsförteckningen
med uppgifter om ledamöter och riksdagsorgan samt det häfte
som läggs in i fickalmanackan. Här finns uppgifter om ledamöter och organ
i riksdagen samt upplysningar om riksdagsarbetet och olika servicefunktioner.

En broschyr till hjälp för visning av riksdagens byggnader har tagits fram
i samarbete med enheten för riksdagstryck.

Arbetet med förnyelse av stordiapärmen Riksdag-regering har påbörjats.

övriga informationsinsatser

Hösten 1984 slutfördes arbetet med den 16 minuter långa filmen om riksdagsarbetet
beskrivet med utgångspunkt i en ledamots vardag. Filmen —
Ett riksdagsreportage — finns på videokassett och filmkopia för utlåning
och visning.

I november 1984 öppnades utställningen Riksdagens hus på svenska kulturcentret
i Paris. Utställningen hade beställts av Svenska institutet och kom
till genom ett samarbete mellan AOS:s arkitektkontor, riksantikvarieämbetet,
de byggföretag som deltog i riksdagshusombyggnaden och informationsenheten.
Utställningen är översatt till flera språk och kommer att visas
i en handfull länder i och utom Europa.

Förutom de återkommande kurser och seminarier som enheten ordnar
för journalister och samhällslärare, har under verksamhetsåret ett seminari -

Redog.

1985/86:5

um ordnats för folkbibliotekarier och ett för företagsledare. Det första
anordnades med tanke på kommunbibliotekens roll som informationscentraler
— bibliotekarierna bör vara väl orienterade i riksdagsmaterialet. Det
andra seminariet, som riktade sig till företagsledare, ordnades i samarbete
med Sällskapet Politik och Näringsliv under rubriken Bättre kontakt näringsliv-riksdag.

Riksdagens utredningstjänst

Riksdagens utredningstjänst har till uppgift att bistå riksdagens ledamöter,
utskott, riksdagens övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med sakinformation
som angår deras arbetsuppgifter. Utredningstjänsten utarbetar
också registren till riksdagstrycket.

Utredningsverksamheten

1 följande tabell redovisas till utredningstjänsten under perioden 1980—
1984/85 inlämnade och registrerade uppdrag.

	1980	1981	1982 1 jan — 30 juni	1982/83	1983/84 1984/85
Summa	1 885	1 958	1 243	2 387	2 812* 2 635**

* Härav har 384 handlagts i jouren i huvudentrén
** ” ” 429

Av de 2 635 uppdragen har enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande
ersättare) svarat för 2 353 (1983/84 2 544). Återstående 282 (268) uppdrag
har kommit från riksdagens inre förvaltning, riksdagens verk och partikanslier
samt utländska informationsorgan. Om man som en person räknar
ledamot och dennes ersättare har minst 286 enskilda ledamöter lämnat
uppdrag åt utredningstjänsten. Därtill kommer ytterligare några ledamöter
som enbart lämnat sina uppdrag i jouren och där fått svar.

Fördelningen på partitillhörighet av de enskilda uppdragsgivarna framgår
av följande uppställning. Det bör observeras att fjolårets siffror, som
anges inom parentes, även omfattar det antal ledamöter som enbart vänt sig
till jouren och där fått uppdragen behandlade. En precis jämförelse kan
således inte göras mellan de två åren.

Antal Antal Procentuell

Ledamöter uppdragsgivare andel

Hela riksdagen	349	286	(310)	81,9	( 88,8)
m	86	70	( 76)	81,4	( 88,4)
c	56	50	( 50)	89,3	( 89,3)
fp	21	20	( 21)	95,2	(100,0)
s	166	130	(144)	78,3	( 86,7)
vpk	20	16	( 19)	80,0	( 95,0)

Redog.

1985/86:5

Under perioden 1980—1984/85 har antalet ledamotsuppdrag fördelat sig
på partigrupper enligt följande:

	1980	1981	1982 1 jan — 30 juni	1982/83	1983/84	1984/85
m	390	387	278	596	684	620
c	467	481	261	516	572	548
fp	247	248	174	257	237	190
s	583	641	375	750	893	872
vpk	117	110	80	173	158	123
Summa	1 804	1 867	1 168	2 292	2 544	2 353

Den procentuella fördelningen partierna emellan av det gångna riksmötesårets
2 353 registrerade ledamotsuppdrag blir följande:

m 26,3 % (26,9 %)

c 23,3 % (22,5 %)

fp 8,1% (9,3%)

s 37,1% (35,1%)

vpk 5,2% ( 6,2%)

Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår utredningstjänsten
sina uppdragsgivare med t. ex. framtagning av betänkanden och
departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden, riksdagstryck,
facklitteratur och annat basmaterial. Sådant arbete ingår i den dagliga rutinen
och registreras ej. För att ytterligare förenkla verksamheten har uppdrag
som rör framtagning av enkla sakuppgifter inte registrerats.

Som framgår av inledningen bistår utredningstjänsten även riksdagens
utskott och övriga organ i deras verksamhet. Under det gångna riksmötet
har denna hjälp i ännu högre grad än under tidigare år inneburit att personal
från utredningstjänsten under vissa perioder varit utlånad till några
utskott. På detta sätt har utredningstjänsten sålunda bistått arbetsmarknads-,
skatte- och kulturutskotten. Genom den datakunskap som finns
inom utredningstjänsten har enheten också kunnat hjälpa ADB-verksamheten
i samband med det introduktions- och utvecklingsarbete på ADBområdet
som påbörjades inom riksdagen under det gångna verksamhetsåret.
Utredningstjänsten har även biträtt internationella sekretariatet med
utredningshjälp.

Internationella kontakter

En tillgång för utredningstjänsten är de kontakter som knutits och upprätthålls
med andra länders parlamentariska informationsorgan. De härigenom
vunna fördelarna består dels i hjälp i det löpande informationsarbetet,
dels i mera långsiktig samverkan. I senare fallet avses främst samarbete
inom två parlamentariska serviceorgan, International Centre for Parliamentary
Documentation i Genéve och European Centre for Parliamentary
Research and Documentation i Luxemburg. Den tillgång till jämförande
informationsmaterial som erhålls genom dessa organ i fråga om såväl parlamentariska
förhållanden (Genéve) som aktuella allmänpolitiska ämnen

Redog.

1985/86:5

(Luxemburg) kompletterar de direkta personliga kontakterna. Byråchefen
på utredningstjänsten är sedan mitten av 1970-talet korresponderande ledamot
av Europacentret i Luxemburg. Utredningstjänsten medverkar också
genom sin chef eller andra tjänstemän i av Luxemburgcentret etablerade
arbetsgrupper för samordning och teknisk utveckling på olika informationsområden.
I april 1985 deltog byråchefen i ett arbetsgruppsmöte i Lissabon.

Registerverksamheten

Sakregistret för 1981/82 utkom från trycket under hösten 1984. Personregistret
för samma år utkom i april 1984.

Personregistret för 1982/83 utkom i tryckt form i mars 1985. Sakregistret
för samma år utkom i tryckt form under september 1985.

Sak- och personregistren för 1983/84 avses utkomma i tryckt form senare
under hösten 1985. Uppgifterna är inlagda och avsökbara i riksdagens databas
RUTE

Arbetet med att färdigställa sak- och personregistren för 1984/85 pågår.
Uppgifterna om behandlingen av ärendena finns i betänkanderegistret för
1984/85 och är avsökbara i databasen RUT1.

En preliminär förteckning över årets propositioner jämte index gavs ut i
juni 1985.

En preliminär motionsförteckning med personregister och index har som
vanligt utgivits efter utgången av allmänna motionstiden. Kumulerade motionsförteckningar
utgavs under samma tid.

Preliminära betänkanderegister gavs ut vid årsskiftet 1984/85 och efter
riksmötets slut i juni.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes
framställts och utgivits var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen gavs
ut efter riksmötets slut i juni.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket har under verksamhetsperioden genom inköp, byte
och gåvor förvärvat 12 545 volymer, varav 1 296 publikationer från internationella
organisationer. Hela tillväxten har utgjort 190 hyllmeter. Antalet
löpande utländska periodiska tidskrifter har varit 1 479, motsvarande antal
svenska 1 250. 40 tidskrifter har avbeställts, 87 nya har beställts.

För bibliotekets kataloger har 9 656 beställningar av katalogkort gjorts i
Libris, därav förårsbibliografin över svenskt statligt tryck 4 684.1 det datorbaserade
systemet Libris har biblioteket infört 7 960 (därav 5 489 för årsbibliografin)
bibliografiska enheter och anslutit sig till 4 963 (därav 1 774
för årsbibliografin) av andra bibliotek införda poster. Över huvud taget har
användningen av Libris ökat starkt, vilket främst sammanhänger med att
årsbibliografin framställs med hjälp av detta system.

2 823 volymer har bundits.

En bibliografi med titeln Sveriges statliga publikationer. Bibliografi. Årg.

Redog.

1985/86:5

53 (1983) har publicerats. En årsbibliografi över 1984 års statliga publikationer
har förts fram till tryckfärdigt stadium. Arbetet med att fylla luckan
1979—1982 fortskrider. Handbok över nordiskt parlamentstryck, som är ett
internordiskt samarbete under ledning av förutvarande chefen för centralarkivet,
har publicerats. En förteckning över bibliotekets bestånd av böcker
och artiklar om ombudsmannainstitutionen i Sverige och andra länder (Catalogue
of the International ombudsman library in Stockholm) har utkommit.

Antalet utlånade volymer har utgjort 14 754. Lånen fördelar sig på följan -

de sätt:

Ledamöter 1 820

Riksdagen, dess utskott och verk 2 407

Departement och kommittéer 654

Centrala ämbetsverk och övriga statliga institutioner
(utom arkiv och bibliotek) 1 286

Kommuner, landsting och deras institutioner 299

Privata företag och sammanslutningar

(utom arkiv och bibliotek) 1 183

Svenska bibliotek och arkiv 2 645

Utländska bibliotek och arkiv 392

Enskilda personer 4 068

Dessutom har kopior tagits av 1 195 volymer och förmedlats i stället för
fjärrlån.

Biblioteket har förmedlat 364 volymer från inländska bibliotek och arkiv
och 28 volymer från utländska bibliotek.

58 766 fotokopior har framställts för låntagares räkning.

Biblioteket har under perioden utgivit litteraturlistor enligt följande: Nyförvärv
40 nr, listor med speciell ämnesinriktning 13 nr, listor med korta
resuméer av innehållet i aktuella böcker 3 nr, Officiella publikationer 30 nr,
Internationella publikationer 5 nr, Tidskriftsartiklar 13 nr.

Fyra utställningar har anordnats i handbiblioteket: Riksdagen i ord och
bild, Sverigelitteratur, Stockholmiana, samt en utställning med anledning
av riksdagsjubileet 1985.

Vid centralarkivet har under året den biografiska dokumentationen av
riksdagens ledamöter resulterat i ett större bokverk, Tvåkammarriksdagen
1867—1970. Ledamöter och valkretsar del 2. Verket utkom i samband med
högtidlighållandet av 550-årsminnet av Arboga möte 1435. Centralarkivet
har även påbörjat insamlingen av material till en ny utgåva av handboken
över riksdagens nuvarande ledamöter (Riksdagen 1985 — 88), som beräknas
vara klar i början av år 1986. Utgivandet av ståndsprotokollen från 1700-talet har övertagits av riksdagen från riksgäldskontoret och sorterar numera
under riksdagsbiblioteket och centralarkivet. Arbetet med att utge prästeståndets
protokoll för åren 1778, 1779 och 1786 har påbörjats, och arbetet
kommer att avslutas under budgetåret 1985/86.

Centralarkivet har under året besvarat ett tiotal förfrågningar angående
riksdagsledamöter under tidigare riksdagar.

Redog.

1985/86:5

Tidningen Från Riksdag & Departement

Upplagan för tidningen Från Riksdag & Departement fortsätter att öka.
Vid månadsskiftet maj-juni 1985 var totalupplagan 23 693 exemplar, varav
21 161 betalda — 2 151 fler än vid motsvarande tidpunkt 1984 eller en ökning
med ca 10 %. Förnyelsegrad bland prenumeranter är 84 %.

Nyheter i tidningen för året är bl. a. att registret nu kommer fyra gånger
per årgång. Regeringsförslag som går till lagrådet redovisas fortlöpande.

Tidningens redaktion svarar också för nästa utgåva av Samhällsguiden,
en uppslagsbok och orientering för allmänheten om samhällslivets olika
områden.

Prenumerationspriset höjdes den 1 mars 1985 till 140 kr./år (40 nr).

Från Riksdag & Departement ges också ut som taltidning för synskadade
i ett femtiotal exemplar.

Riksdagens årsbok, som framställs av tidningens redaktion, har spritts i
en upplaga på 2 000 exemplar.

Antalet anställda vid tidningen är åtta — sex på redaktionen och två på
expeditionen.

Kommittéer och utredningar tillsatta av förvaltningskontoret Arbetsgrupp

för översyn av föredragandetjänster

Den 4 oktober 1984 tillsatte direktionen en arbetsgrupp för översyn av konstruktionen
av vissa föredragandetjänster vid utskotten. I gruppen ingår
kanslicheferna Lars Beckman, ordförande, och Bengt Dahlström, avdelningsdirektören
Lars Bergquist samt föredragandena Hans Regner (för
SACO/SR) och Jan Bjurström (för ST). Utredningsarbetet pågår.

Arbetsgrupp för översyn av besvärsstadgan

Förvaltningsdirektören tillsatte den 5 maj 1983 en arbetsgrupp för översyn
av besvärsstadgan för riksdagen och dess verk. Arbetsgruppen har bestått
av biträdande kammarsekreteraren Bengt Törnell, ordförande, samt föredraganden
Staffan Hansson och f. d. föredraganden Gösta Fischer.
Fr. o. m. september 1984 har kanslichefen Susanne Billum Stegard deltagit i
översynsarbetet. 1 arbetet har också deltagit föredraganden Olof Egerstedt.

Arbetsgruppen överlämnade i maj 1985 sitt förslag Reviderade besvärsregler
för riksdagen och riksdagens myndigheter. Förslaget har remissbehandlats.

Riksdagens biografikommitté

Biografikommittén har haft följande sammansättning: riksdagsledamöterna
Sture Palm (s), ordförande, Per-Olof Strindberg (m), Sture Korpås (c),
Eric Hägelmark (fp) och Nils Berndtson (vpk), förvaltningsdirektör Gunnar
Grenfors, överbibliotekarie Bengt Alexanderson, professor Sten Carlsson,
fil dr Birgitta Lager-Kromnow samt numera professorn Rolf Nygren.

Redog.

1985/86:5

Rolf Nygren var sekreterare och projektadministratör till oktober 1984 då
han ersattes av förste arkivarie Anders Norberg.

Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda experter
knutna till kommittésekretariatet, Andreas Tjerneld och från november
1984 Björn Asker.

Arbetet har varit inriktat på att färdigställa den första volymen, betecknad
band 2 av det biografiska uppslagsverket Tvåkammarriksdagen 1867 —
1970, Ledamöter och valkretsar. Det aktuella bandet utkom i maj 1985 och
innefattade biografier över ledamöter från Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Hallands län. Arbetet fortsätter med
biografier över ledamöter från Skåne och Blekinge.

ADB-kommittén

Riksdagens ADB-kommitté har bestått av förvaltningsdirektör Gunnar
Grenfors (ordförande) och riksdagsledamöterna Lennart Pettersson (s),
Anders Björck (m), Rune Torwald (c), Kenth Skårvik (fp) samt Marie-Ann
Johansson (vpk). Vidare ingår från den inre riksdagsförvaltningen biträdande
kammarsekreterare Bertil Björnsson, kanslichef Bengt Thufvesson
och byråchef Karin Isacsson. De fackliga organisationerna representeras
av Lena Axelsson-Westlund (SACO/SR), Eva Lundgren (ST) och Lars
Nilsson (SF). Slutligen ingår också planeringschef Börje Alpsten, justitiedepartementet
och rationaliseringschef Torbjörn Nilsson, statskontoret.
Experter i kommittén är biträdande kammarsekreterare Bengt Törnell,
överbibliotekarie Bengt Alexanderson och avdelningsdirektör Lars Binett.
Sekreterare är Carl-Gerhard Ulfhielm och Anders Malmros.

ADB-kommittén behandlade i augusti 1984 en rapport som utarbetats av
konsultföretaget Asbjörn Habberstad AB. I rapporten föreslogs att riksdagen
skulle satsa på att utveckla ett datorbaserat informationssystem som
tillgodoser riksdagens totala behov av textproduktion, informationshantering
och planering.

ADB-kommittén tog i ett projekt under hösten 1984 fram en kravspecifikation
över ett datorbaserat informationssystem. I arbetet med kravspecifikationen
deltog samtliga parlamentariker i kommittén, företrädare för olika
arbetsenheter i den inre riksdagsförvaltningen och företrädare för personalorganisationerna.

I januari 1985 behandlade ADB-kommittén projektgruppens förslag till
kravspecifikation. Kommittén beslöt att kravspecifikationen jämte en anbudsinbjudan
skulle sändas ut till ett trettiotal leverantörer på marknaden.

Vid anbudstidens utgång hade 21 leverantörer lämnat offert. Efter en
preliminär utvärdering, som genomfördes i två etapper, beslöt kommittén
att tre av de offererade systemen skulle studeras närmare.

På begäran gjorde de tre företagen var sin provinstallation i riksdagen,
varigenom projektgruppen mera i detalj kunde praktiskt pröva flera av de
offererade funktionerna i systemen.

I början av juni 1985 beslöt ADB-kommittén att rekommendera riksdagens
förvaltningsstyrelse att anta Digital Equipment AB som leverantör av
ett datorsystem. Förvaltningsstyrelsens direktion beslöt vid sammanträde

Redog.

1985/86:5

den 19 juni 1985 i enlighet med ADB-kommitténs rekommendation. Vidare
beslöt direktionen att avsätta en ekonomisk ram om 12,5 milj. kr. för budgetåret
1985/86. Ramen skall täcka kostnader för maskiner, programvaror,
första årets service och underhåll, kabeldragning, utbildning, arbetsplatsanpassning
och övriga kringkostnader.

Av talmanskonferensen tillsatt utredning
1983 års JO-utredning

Talmanskonferensen tillsatte vid sammanträde den 9 februari 1983 en
utredning om översyn av JO-ämbetet m. m. Utredningen har bestått av f. d.
justitierådet Jan Ljungar, ordförande, samt riksdagsledamöterna Karin
Ahrland (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bertil Fiskesjö (c), Yngve Nyquist
(s), Jörn Svensson (vpk) och Ulla-Britt Åbark (s).

Huvudsekreterare har varit hovrättsassessor Lars Hesser och biträdande
sekreterare advokat Catharina Markborn-Sörås.

Utredningen framlade i juni betänkandet (SOU 1985:26) JO-ämbetet En
översyn och slutförde därmed sitt arbete.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wennerfors (m), Olle Westberg (s),
Martin Olsson (c), John Johnsson (s), Rolf Clarkson (m), Björn Molin (fp),
Lennart Andersson (s) och Tommy Franzén (vpk) samt personalföreträdarna
Anders Forsberg (SACO/SR), Lennart Hedlund (SF) och Eva Lundgren
(ST).

Stockholm den 16 oktober 1985
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Ingemund Bengtsson

Redog.

1985/86:5

/Gunnar Grenfors