Redogörelse till riksdagen (Framställning / redogörelse 1985/86:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen

1985/86:12

från svenska delegationen vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling rörande
församlingsmötena under tiden maj 1984-februari
1985 (36:e sessionen)

Redog.

1985/86:12

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för de
de tre församlingsmötena i Strasbourg (maj 1984, september-oktober 1984,
januari-februari 1985) som ägde rum under församlingens 36:e session. Till
redogörelsen är fogad en förteckning över församlingens samtliga rekommendationer,
resolutioner och andra beslut under samma tidrymd.

Stockholm den 18 november 1985
På delegationens vägnar

Stig Alemyr

John-Christer Åhlander

1 Riksdagen 1985186.2sami. Nr 12

Innehållsförteckning

Redog. 1985/86:12

1. Allmänt om församlingens arbete 3

2. Den svenska representationen 3

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska icke-medlemsländer 6

4. Ekonomiska frågor 10

5. Sociala frågor-hälsovård 13

6. Juridiska frågor 14

7. Kultur och utbildning 15

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter 16

9. Befolknings-och flyktingfrågor 17

10. Jordbruksfrågor 17

Bilaga: Förteckning över församlingens beslut 19

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation avseende
tiden maj 1984-februari 1985 (36 :e sessionen)

1. Allmänt om församlingens arbete

Europarådets parlamentariska församlings 36 :e session var stadgeenligt
fördelad på tre delsessioner. De ägde rum under tiden den 7-11 maj 1984,
den 26 september-4 oktober 1984 och den 28 januari-1 februari 1985. Dessa
plenarmöten hölls i Strasbourg.

Församlingens s. k. minisession hölls i Oslo den 25—28 juni 1984.

Den tyske socialdemokraten Karl Ahrens omvaldes vid majmötet till
församlingspresident.

Anders Björck valdes vid samma möte till vicepresident i församlingen.

Majmötet hade också att förrätta val av generalsekreterare. De tre
kandidaterna var sittande generalsekreteraren Franz Karasek för omval,
vidare den spanske ledamoten av församlingen och f. utrikesministern
Marcelino Oreja Aguirre samt Norges ambassadör i Danmark, f. FNambassadören
Ole Ålgård. Ålgård hade uttalat stöd av de övriga nordiska
delegationerna. Valet utföll så att Oreja fick 85 röster, Karasek 39 och
Ålgård 36 röster. Därmed var Marcelino Oreja Aguirre vald till ny
generalsekreterare i Europarådet.

Den nye generalsekreteraren tillträdde sitt ämbete den 1 oktober 1984 och
hade därvid tillfälle att i samband med höstmötet göra sitt första framträdande
inför församlingen.

Han underströk därvid särskilt Europarådets roll när det gäller skyddet av
de mänskliga rättigheterna. Han efterlyste ökad koncentration av de
aktiviteter Europarådet sysslar med. Som en av sina mest angelägna
arbetsuppgifter pekade han på att förbättra relationerna mellan församlingen
och ministerkommittén samt att ta itu med relationerna gentemot EG.

Under församlingens 36:e session kom återigen frågor rörande situationen
och utvecklingen i ett antal medlemsländer att starkt göra sig påminda. Det
gällde framför allt utvecklingen i Turkiet och därtill hörande frågor om
godkännande av fullmakter för en turkisk delegation. Även Cyperns
representation i församlingen blev föremål för diskussion. Förhållandena i
Malta gav också anledning till viss debatt under januarimötet. I övrigt
diskuterades särskilt i olika sammanhang den viktiga frågan om det framtida
samarbetet med EG.

Från svensk sida hade delegationens ordförande Stig Alemyr anledning att
under januarimötet som hela delegationens uppfattning framföra att man
önskade se ökad koncentration av de frågor församlingen sysslar med.
Alemyr efterlyste särskilt att församlingen i högre grad än hittills borde syssla
med rent europeiska frågor av gemensamt intresse.

2. Den svenska representationen

Till den 36:e sessionen anmälde riksdagen följande valda ombud och
suppleanter i församlingen och dess organ.

Redog. 1985/86:12

1 * Riksdagen 1985186.2 sami. Nr 12

Ombud:

Redog. 1985/86:12

Stig Alemyr (s), delegationens ordförande
Anders Björck (m), delegationens vice ordförande
Lennart Pettersson (s)

Einar Larsson (c)

Kurt Hugosson (s)

Margaretha af Ugglas (m)

Suppleanter:

Doris Håvik (s)

Lennart Blom (m)

Anita Persson (s)

Karin Andersson (c)

Lars Gustafsson (s)

Björn Körlof (m)

Ombuden och suppleanterna är fördelade på församlingens 14 utskott, vilka
sammanträder i samband med församlingens plenarmöten och även mellan
dessa. I utskotten bereds ärenden som församlingen har att besluta om. På
grundval av utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer
till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv.
Ett av utskotten, kallat det ständiga utskottet, har fullmakt att besluta på
församlingens vägnar under tider då församlingen inte sammanträder i
plenum.

De svenska ombuden och suppleanterna har under verksamhetsperioden
varit fördelade på församlingens utskottet på följande sätt:

	Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet	Hugosson Pettersson Björck	Alemyr
Politiska utskottet	Alemyr	Pettersson
	Björck	Larsson
Utskottet för ekonomi och	Pettersson	Hugosson
utveckling	af Ugglas	Björck
Social- och hälsovårdsutskottet	Håvik	Hugosson
	Andersson	Körlof
Juridiska utskottet	Hugosson	Håvik
	Körlof	Blom
Kultur- och utbildningsutskottet	Gustafsson	Alemyr
	Körlof	Andersson
Utskottet för vetenskap och	Pettersson	Gustafsson
teknologi	Larsson	af Ugglas

Utskottet för regionplanering
och kommunala frågor

Alemyr

Blom

Pettersson

Larsson

Redog. 1985/86:12

Utskottet för befolknings- och
flyktingfrågor

Persson

Andersson

Håvik

Körlof

Utskottet för procedurfrågor
Jordbruksutskottet

Håvik

Blom

Larsson

Persson

Utskottet för förbindelser med Hugosson

europeiska icke-medlemsländer

af Ugglas

Utskottet för förbindelser med Björck

de nationella parlamenten och
allmänheten

Gustafsson

Budgetutskottet

Persson

Blom

Vid majmötet omvaldes Kurt Hugosson till ordförande i utskottet för
förbindelser med europeiska icke-medlemsländer. Lennart Pettersson valdes
vid samma möte till ordförande i utskottet för vetenskap och teknologi
och Karin Andersson till förste vice ordförande i utskottet för befolkningsoch
flyktingfrågor.

Flertalet utskott har tillsatt underskott, vilka i många fall är tämligen
permanenta år från år, medan andra kan utses med anledning av en särskild
fråga. Följande svenska ledamöter har under verksamhetsperioden eller del
av den varit ledamöter av sådana underskott.

Stig Alemyr av politiska utskottets underutskott för läget i Mellanöstern;

Anders Björck av dess underutskott för läget i Turkiet; Lennart Pettersson
med Anders Björck som suppleant av ekonomiska utskottets underutskott
för förbindelser med internationella organisationer; Kurt Hugosson av dess
dess underskott för sysselsättning; Doris Håvik med Karin Andersson som
suppleant av socialutskottets underutskott för den europeiska, sociala
stadgan och av dess underskott för sysselsättning; Doris Håvik med Kurt
Hugosson som suppleant av juridiska utskottets underutskott för mänskliga
rättigheter; Björn Körlof av dess underutskott för strafflagstiftning och
kriminologi och av dess underskott för arbetsprogrammet med Kurt Hugosson
som suppleant; Kurt Hugosson av dess underutskott om terrorism i
Europa, av dess underutskott för läget i Turkiet och av dess underutskott för
läget i Malta; Lars Gustafsson av kulturutskottets underutskott för universitetsfrågor;
Lennart Pettersson av vetenskaputskottets arbetsutskott för den
sjätte vetenskapliga parlamentarikerkonferensen; Lars Gustafsson av dess
underutskott för vetenskapligt samarbete; Stig Alemyr av regionalutskottets
underutskott för Europarådet och av dess underutskott för regionplanering;

Lennart Blom av dess underutskott för kommunala och regionala myndigheter
och av dess underutskott för naturskydd; Karin Andersson av befolkningsutskottets
underutskott för internationell folkvandring; Anita Persson
av dess underutskott för flyktingar och av dess underutskott för befolknings studier.

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska icke-medlemsländer Redog. 1985/86:12

Turkiet

Församlingens 36:e session inleddes med att delegaterna hade att ta ställning
till de fullmakter som presenterats av en turkisk delegation. - En turkisk
delegation hade redan under föregående församlingsmöte, i januari, presenterat
fullmakter. Församlingen tog dock aldrig ställning till dessa vid det
mötet. - Sedan procedurutskottet nu, med en majoritet av 13 röster för, 7
emot och 2 avståenden, rekommenderat församlingen att godkänna de
turkiska fullmakterna, beslutade församlingen i enlighet härmed med
röstsiffrorna 91 för, 50 emot och 10 avståenden. Godkännandet föregicks av
en på grund av tidsbrist kortfattad debatt.

Lasse Budtz (dansk socialdemokrat) talade å hela den socialistiska
gruppens vägnar och underströk att de turkiska fullmakterna borde underkännas,
eftersom det parlament som utfärdat dem ej var representativt.
Härtill kom att mänskliga rättigheter icke respekterades i Turkiet. Budtz
menade att frågan om de turkiska fullmakterna principiellt också berörde
Europarådets framtid.

Sir Fredrick Bennet (brittisk konservativ) talade å konservativa gruppens
vägnar till förmån för godkännande av fullmakterna. Huvudargumentet var,
att såväl Spanien som Portugal på sin tid hade accepterats som medlemmar i
Europarådet, trots att dessa länders demokratier vid respektive tidpunkt för
medlemskapsansökan ej varit fullödiga.

Björn Elmquist (dansk liberal) talade å liberala gruppens vägnar för ett
godkännande under förutsättning att utvecklingen mot demokrati i Turkiet
gick i rätt riktning.

Riksdagsledamoten Lennart Pettersson klargjorde i ett skriftligt inlägg de
svenska socialdemokratiska ledamöternas negativa inställning i fullmaktsfrågan.

Församlingen diskuterade också ingående läget i Turkiet. Skiljelinjen gick
såsom tidigare mellan konservativa och socialdemokratiska ledamöter. De
förra underströk de förbättringar som ägt rum i Turkiet senaste tiden och
jämförde det aktuella läget med förhållandena vid tidpunkten för det militära
maktövertagandet 1980. De senare underströk, att Turkiet inte uppfyllde
Europarådets krav på demokrati och betecknade det rådande läget som
otillfredsställande.

Till grund för debatten låg dels en rapport (dok. 5208), utarbetad av
Ludwig Steiner (österrikisk kristdemokrat) för politiska utskottet, dels ett
yttrande (dok. 5216) från juridiska utskottets rapportör Pieter Stoffelen
(holländsk socialist).

Kort tid före församlingens möte hade för övrigt politiska och juridiska
utskottens två underkommittéer för Turkiet genomfört en ”fact-finding
mission” i Turkiet 26-28 april.

I sin introduktion av rapporten underströk Steiner, att vissa framsteg
gjorts vad gällde demokratins återupprättelse, men att det inte var tillräckligt.
Det ålåg nu Europarådet att noga följa utvecklingen i Turkiet och
politiska och juridiska utskotten skulle ha till uppgift att rapportera tillbaka
till församlingen.

Stoffelen presenterade en analys av situationen i Turkiet utifrån de krav
sorn den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter ställde. Han
noterade därvid att endast tre partier tillåtits delta i de allmänna valen i
november 1983. Vidare redogjorde han för hur de experter på konstitutionell
rätt som rådet anlitat varit skeptiska mot den nya lagstiftning som införts, i
synnerhet den som gällde de politiska partierna, men även vallagen och
fackföreningslagen.

Stoffelen pekade vidare på att undantagstillstånd rådde i ett antal
provinser och att många fängslade måste betraktas som politiska fångar;
fackföreningsrörelsen hindrades och yttrandefriheten var begränsad.

Sammanfattningsvis menade Stoffelen att Turkiet, enligt de normer som
konventionen ställde upp, ej var att betrakta som en normal parlamentarisk
demokrati. Även han menade, att församlingen noga borde följa den
framtida utvecklingen.

I ett inlägg redogjorde Stig Alemyr för sin kritiska syn på läget i Turkiet.

I den resolution som församlingen antog (nr 822) uppmanas de turkiska
myndigheterna att fortsätta den demokratiska normaliseringsprocessen och
att upphäva undantagstillståndet i hela landet, proklamera en allmän
amnesti, genomföra yttrandefrihet och frihet för fackföreningar att verka.
Vidare uppmanas de att respektera de mänskliga rättigheterna bl. a. genom
att se till att tortyr ej förekommer. Politiska och juridiska utskotten fick i
uppdrag att följa utvecklingen av situationen i Turkiet och rapportera
tillbaka, senast vid början av församlingens 37:e möte, dvs. i maj 1985.

Cypern

Även Cyperns fullmakter blev under majmötet föremål för diskussion och
omröstning. Procedurutskottet hade med 15 röster för och 6 emot samt 2
avståenden föreslagit församlingen att det anmälda ombudet (grekcypriotiskt)
och dettas suppleant skulle godkännas. Därmed skulle två platser
lämnas tomma. Församlingen godkände med stor majoritet den cypriotiska
delegaten och dennes suppleant. I sin presentation av procedurutskottets
rapport beklagade Budtz att två cypriotiska platser lämnats tomma och
uttryckte förhoppningen att man snart i församlingen skulle kunna välkomna
två grekcypriotiska representanter och en turkcypriotisk representant med
motsvarande ersättare.

Övriga politiska frågor

Debatten vid majmötet om demokratins försvar mot terrorism i Europa kom
att engagera endast ledamöter från länder som senaste tiden drabbats av
terroristdåd; Storbritannien, Spanien, Frankrike, Italien. Ett ofta återkommande
förslag, framfört i debatten, var utökat internationellt samarbete.
Härtill hävdades Europarådets speciella ansvar på detta område.

Dessa synpunkter framfördes också i den rapport (dok. 5187) som
utarbetats inför församlingens behandling av frågan av den italienske
socialdemokraten Guiseppe Amadei. I sin rapport uppehöll sig denne bl. a.
vid det faktum att så relativt få stater ratificerat den europeiska konventionen

Redog. 1985/86:12

om bekämpande av terrorism. - Endast drygt hälften av Europarådets
medlemsländer har ratificerat denna konvention. -1 ett yttrande av juridiska
utskottet (dok. 5199) framfördes liknande synpunkter.

I sin rekommendation (nr 982) uppmanar församlingen ministerkommittén
att verka för att medlemsländerna ratificerar den europeiska konventionen
om bekämpande av terrorism liksom de övriga konventionerna med
anknytning till detta område. Församlingen uttalar också sitt stöd för ett
spanskt förslag att sammankalla en konferens på stats- och regeringschefsnivå
för att diskutera internationell bekämpning av terrorism.

Som en uppföljning av sin tidigare rapport från september 1983 presenterade
den norske stortingsledamoten Harald Lied (konservativ) vid septembermötet
en ny rapport om det framtida europeiska samarbetet (dok. 5268). I
anslutning till denna rapport presenterade den franske socialisten Philippe
Bassinet en rapport från teknisk-vetenskapliga utskottet om europeiskt
vetenskapligt samarbete (dok. 5275), den tyske kristdemokraten Gunther
Muller en rapport från kulturutskottet om europeiskt kulturellt samarbete
(1982-84) (dok. 5288) och Gunther Muller likaså en rapport från jordbruksutskottet
om jordbruksaspekterna på EG:s utvidgning genom Spaniens och
Portugals medlemskap (dok. 5260).

Lied efterlyste i sin presentation ett ökat samarbete mellan EG och
Europarådet. Han betecknade samtidigt EG som den drivande kraften för
europeisk integration. Den kommission av framstående statsmän som
politiska utskottet föreslagit var ett komplement till församlingens egna
ansträngningar att främja det europeiska samarbetet. Lied efterlyste en
generös attityd till finansieringen av den tilltänkta kommissionen.

I en rekommendation (nr 994) till ministerkommittén uppmanas den att
beakta, att varje strävan efter ett ”Folkets Europa” måste ta hänsyn till det
arbete som Europarådet lagt ned sedan sin tillkomst 1949. Församlingen
efterlyser också bättre samordning mellan Europarådets och EG:s aktiviteter;
generalsekreteraren bör härvidlag ha större befogenheter att förhandla
med EG. Församlingen uppmanar medlemsländernas regeringar och ministerkommittén
att undersöka förutsättningarna för att de östeuropeiska
länderna i ökad utsträckning skall få delta i de mellanstatliga aktiviteterna
inom sådana områden som kultur, undervisning och miljövård. Församlingen
menar också att ministerkommittén bör godkänna att EG använder
Europarådets flagga, en fråga som tidigare varit livligt omdebatterad.

I en rapport från utskottet för förbindelser med europeiska icke-medlemsländer
behandlade den holländske liberalen Jan Dirk Blaaw situationen för
de etniska minoriteterna i Rumänien (dok. 5259). Till detta hade utskottet för
flyktingfrågor fogat ett särskilt yttrande (dok. 5264 rev.).

I rapporten konstateras att de mänskliga rättigheterna för vissa minoriteter
och etniska grupper i Rumänien ej respekteras. Det gäller särskilt tyska och
ungerska minoriteter samt zigenare och judar. Enlig rapportören förvägras
dessa minoriteter rätten att bibehålla sin egen kultur och sitt eget språk samt
utöva sin egen religion.

Ett förslag från en belgisk kommunist att återförvisa rapporten till
utskottet avvisades efter omröstning.

I sin kommentar till debatten beklagade utskottets ordförande Kurt

Redog. 1985/86:12

Hugosson att de rumänska myndigheterna varit aktiva för att söka stoppa
församlingens behandling av rapporten. För den händelse utskottet inbjöds
till Rumänien för att på ort och ställe studera förhållandena accepterade
Hugosson detta och detta var också bagkrunden till det förslag till direktiv
som han jämte rapportören lagt fram och som sedermera antogs av
församlingen (nr 424).

I den resolution som antogs av församlingen (nr 830) konstaterar
församlingen att de rumänska myndigheternas attityd gentemot landets
minoriteter medför betydande orättvisor. Församlingen riktaren uppmaning
till de rumänska myndigheterna att tillförsäkra de etniska, religiösa och
språkliga minoriteterna deras rättigheter och att göra det möjligt för dem att
fortsätta att leva i Rumänien utan att diskrimineras.

Under januarimötet diskuterade församlingen situationen rörande de
mänskliga rättigheterna i Malta i anslutning till en särskild författning som
antagits i Malta om utländsk inblandning. Tvivelsmål hade uttryckts om
författningen stod i överensstämmelse med europakonventionen om mänskliga
rättigheter, då den bl. a. förbjuder utländska medborgare att vara
politiskt aktiva i Malta och maltesiska medborgare att delta i utländska
radiosändningar riktade mot Malta.

Till att börja med rådde oenighet om tidpunkten var lämplig att ha en
debatt om Malta under januarimötet. Förslag framfördes att uppskjuta den
till nästa möte med hänsyn till de förändringar i landets styre som kort
dessförinnan ägt rum. Efter omröstning blev dock beslutet att ärendet stod
kvar på dagordningen. Det blev dock endast en kort debatt med deltagande
endast av representanter för de olika politiska grupperna.

Dessförinnan hade dock två rapportörer givit sin uppfattning i frågan; en
från politiska utskottet, Guiseppi Amadei (italiensk socialdemokrat) och en
från juridiska utskottet, Heinz Schwarz (tysk kristdemokrati).

Amadei konstaterade i sin rapport (dok. 5325) att även om man kunde
hävda att demokratin i Malta var hotad innebar den aktuella författningen
inget brott mot europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Schwarz hade däremot i sin rapport (dok. 5337) kommit till motsatt
uppfattning.

I den korta debatten återspeglades motsättningarna mellan vänster och
höger i församlingens politiska spektrum. Vänsterdelen motsatte sig förhastade
slutsatser och ville undvika konflikt medan högerdelen önskade statuera
exempel och fördöma de brott mot mänskliga rättigheter man hävdade hade
begåtts i Malta. Resultatet av församlingens behandling av frågan blev dock
att man uppskjöt ärendet till nästa möte i april 1985.

Frågan om situationen i Latinamerika stod på dagordningen för församlingens
höstmöte men avfördes och uppskjöts till januarimötet efter yrkande
av den kristdemokratiska gruppen, som hävdade att den rapport som
utarbetats inför mötet var alltför kontroversiell. Författarna till rapporten
var Miguel Angel Martinez (spansk socialist) och Jean-Pierre Fourré (fransk
socialist).

I rapporten (dok. 5269) ges en utförlig beskrivning av den politiska och
ekonomiska situationen i Latinamerika och kampen för demokrati. Rapporten
innehåller också en genomgång av läget rörande de mänskliga rättighe -

Redog. 1985/86:12

terna. I rapporten efterlyses vidare stöd från Europa för den demokratiska Redog. 1985/86:12

utvecklingen i Latinamerika, syftande till fred, ekonomiskt och socialt
framåtskridande samt skydd av mänskliga rättigheter. Vad gäller krisen i
Centralamerika efterlyser rapportörerna stöd för den s. k. Contadoragruppens
ansträngningar att finna en fredlig förhandlingslösning.

I debatten hävdade konservativa och kristdemokratiska ledamöter att
rapporten saknade balans och var antiamerikansk. Detta tillbakavisades av
ledamöter från den socialistiska gruppen.

I ett inlägg uttalade Stig Alemyr stöd för Contadoragruppens ansträngningar
och efterlyste ökat europeiskt bistånd till området.

I den resolution (nr 835) som församlingen antog med knapp majoritet (62
för, 56 emot och 11 avståenden) anmodas medlemsländerna att medverka till
att den demokratiska pluralismen befästs i Latinamerika inte minst genom
bistånd i olika former. Stöd uttalas också för Contadoragruppens ansträngningar.

Församlingen höll också under januarimötet en debatt om förbindelserna
mellan Europa och Förenta staterna. Debatten täckte såväl de politiska som
de ekonomiska aspekterna. Till grund för den politiska debatten låg en
rapport (dok. 5328) utarbetad av Harald Lied (norsk konservativ). Den
behandlar västvärldens säkerhet och avspänningens problem och omfattar
vidare en genomgång av en rad internationella frågor, där man i Europa i
vissa fall har gemensamma och i andra fall avvikande intressen jämfört med
Förenta staterna. Rapporten utmynnar i en förhoppning om ökade förbindelser
med Förenta staterna på det parlamentariska planet.

Diskussion i vad gällde de ekonomiska aspekterna skedde mot bakgrund
av en rapport (dok. 5332) utarbetad av Govert van Tets (holländsk liberal). I
denna rapport pekas på de nära ekonomiska band som finns mellan USA och
Europa, bl. a. att under 1984 gick 30 % av USA:s export till västeuropeiska
länder medan 25% av dessa länders export gick till USA. Rapporten
utmynnar i krav på att handeln mellan båda parter skall fungera fritt utan
hinder av något slag.

I debatten deltog också representanter för amerikanska kongressen. Bl. a.
hävdades från amerikanskt håll att man ofta kände sig frusterad i politiska
kretsar över, som man menade, Europas inkonsekventa hållning i skilda
frågor.

I den antagna resolutionen (nr 838) uttrycker församlingen tillfredsställelse
över återhämtningen i den amerikanska ekonomin; samtidigt understryker
man att man är emot alla former av protektionism. De återupptagna
nedrustningssamtalen mellan USA och Sovjetunionen välkomnas och man
är positiv till ökade kontakter över Atlanten för att främja ömsesidig
förståelse och undanröja missförstånd.

4. Ekonomiska frågor

På basis av en rapport från ekonomiska utskottet, utarbetad av Kurt
Hugosson (dok. 5197) och en rapport från sociala utskottet, utarbetad av den
italienske kristdemokraten Franco Foschi (dok. 5201) diskuterade församlingen
under majmötet frågan om sysselsättningen i Europa. 10

I sin introduktion av rapporten analyserade Kurt Hugosson orsakerna till
den rådande arbetslösheten i Europa och efterlyste en rad åtgärder från
regeringarna, företagen och arbetsmarknadens parter.

Foschi underströk i sin introduktion särskilt arbetslösheten bland ungdomar
som ett stort problem. Detta tema återkom också i den efterföljande
debatten.

Ungdomsarbetslösheten betonades också i den rekommendation (nr 981)
som församlingen antog. Ministerkommittén anmodas att särskilt beakta
vikten av internationellt samarbete och se till att regeringarna ger bekämpningen
av arbetslöshet högsta prioritet genom att främja privata och
offentliga investeringar och satsa på yrkesutbildning. Satsning på små och
medelstora företag och arbetstidsförkortning återfinns också i församlingens
rekommendation, som också varnar för att åtgärder för bekämpande av
arbetslöshet inte får drabba vad man uppnått på sociallagstiftningens
område.

I egenskap av ordförande i EFTA:s ministerråd lämnade vid samma möte
utrikeshandelsminister Mats Hellström en redogörelse för EFTA:s verksamhet.
I sitt anförande uppehöll han sig vid frihandelns betydelse och betonade
hur viktigt det var att man drev frihandeln vidare inte minst genom stöd till de
internationella organ som har till uppgift att ta bort handelshinder. Hellström
underströk vidare, att arbetslösheten var den centrala politiska frågan i dag.
För att säkra en ökad och balanserad tillväxt efterlyste han bättre samordning
av den ekonomiska politiken. Som den viktigaste frågan inför det stundande
toppmötet mellan EFTA:s statsministrar pekade Hellström på det fortsatta
samarbetet mellan EG och EFTA.

I den efterföljande debatten deltog från svensk sida Lennart Pettersson.
Han tog bl. a. upp arbetslösheten i Europa som ett problem för EFTAländerna
och de ökade protektionistiska strömningarna.

I den resolution (nr 821) som antogs och som grundade sig på en rapport
(dok. 5163) av Antoon Steverlynck (belgisk kristdemokrat) för det ekonomiska
utskottet anmodas EFTA:s och EG:s regeringar att samordna sin
ekonomiska politik för att på så sätt främja den ekonomiska återhämtningen
i Europa. I resolutionen tas i övrigt avstånd från protektionistiska åtgärder
och uppmanas till eliminering av de icke-tariffära handelshindren.

Inför höstmötet hade Margaretha af Ugglas och Rui Mendes (portugisisk
socialdemokrat) utarbetat en rapport (dok. 5277) om de ekonomiska
förbindelserna mellan Europa och Latinamerika. Till denna hade också
jordbruksutskottet fogat ett yttrande (dok. 5278).

I sin presentation av rapporten betonade Mendes de historiska band som
fanns mellan de latinamerikanska staterna och framför allt Portugal och
Spanien. Tillkomsten av EG hade gjort att importen av jordbruksprodukter
från Latinamerika minskat. Mendes uppehöll sig också vid de rådande
problemen, skuldbördan, hög inflation och arbetslöshet samt efterlyste
ökade kontakter på det ekonomiska området mellan Latinamerika och
Europa.

Margaretha af Ugglas betonade i sitt inlägg särskilt vikten av att finna en
lösning på de latinamerikanska ländernas skuldbörda och nödvändigheten av
att undanröja tullhindren i Europa. Med exempel från Sverige visade hon att
även de små länderna i Europa hade en roll att spela när det gällde de

Redog. 1985/86:12

ekonomiska förbindelserna med Latinamerika.

I den antagna rekommendationen (nr 991) förespråkar församlingen att de
europeiska länderna skall utveckla sina ekonomiska förbindelser med
Latinamerika bl. a. genom att avveckla existerande handelshinder, genom
att verka för en förbättring av det internationella valutasystemet och genom
att öka sitt bistånd. I rekommendationen efterlyses också åtgärder för att
förhindra den pågående skogsskövlingen i Latinamerika.

Som uppföljning till en särskild konferens som hölls i Lissabon i april 1984
om nord-syd-problematiken och Europas roll debatterade församligen detta
ämne vid sitt höstmöte.

Debatten skedde på grundval av en rapport (dok. 5271) utarbetad av
Harry Aarts (holländsk kristdemokrat) och Uwe Holtz (västtysk socialdemokrat).
Ett antal utskott hade härtill fogat särskilda yttranden (dok. 5285,
5294, 5286).

Den i Lissabon antagna deklarationen efterlyser en vitalisering av
nord-syd-dialogen och ökat bistånd till u-länderna; den behandlar också
bl. a. frågan om teknologiöverföring, utvecklingsbankernas och IMF:s roll
samt problemet rörande råvaror.

I den antagna rekommendationen (nr 992) uppmanas ministerkommittén
att i ökad utsträckning diskutera nord-sydfrågor i syfte att få en bättre
koordinering av biståndet till u-länderna, såväl det bilaterala som det
multilaterala. Församlingen efterlyser också resurser för att sätta igång en
allmän europeisk nord-syd-kampanj.

Församlingen höll under januarimötet sin årliga debatt om OECD.
Debatten ägde rum med deltagande av parlamentariska delegationer från
Canada, Finland, Japan, Nya Zeeland och Förenta staterna.

Inför debatten hade John Osborne (brittisk konservativ) utarbetat en
rapport (dok. 5329). Härtill kom yttranden från en råd utskott (dok. 5342,
5334, 5339, 5331, 5335 och 5330). Arbetslösheten i Europa betonas i
rapporten som den allvarligaste frågan. 31 miljoner var arbetslösa under 1984
i OECD-länderna, varav 19 miljoner i Europarådets medlemsländer. För att
komma till rätta med arbetslösheten efterlyste rapportören en aktiv sysselsättningspolitik,
större flexibilitet på arbetsmarknaden och omorganisering
av arbetstiden. Vissa länders höga skuldbörda betonades liksom de sociala
kostnadernas ökande belastning på statsbudgeten.

OECD:s nye generalsekreterare Jean-Claude Paye menade att ekonomin i
OECD-länderna under de senaste åren förbättrats. Även han uttryckte oro
för arbetslösheten. OECD-länderna borde nu, var och en för sig, bemöda sig
om att få ordning på sin ekonomi utan att störa det internationella
samarbetet. Tillväxt måste främjas utan att inflationen tilläts stiga. Detta
krävde avvägda kapitalinvesteringar och stor elasticitet på arbetsmarknaden.
Den internationella handeln måste främjas och alla försök att lägga hinder i
vägen härför stävjas. Slutligen måste förbindelserna med u-länderna utvecklas.

I den antagna resolutionen (nr 837) efterlyses åtgärder för att bekämpa
arbetslösheten särskilt bland unga människor. Medlemsländerna uppmanas
att investera i arbetsskapande delar av industrin, att vidtaga selektiva
budgetära och finanspolitiska åtgärder för att främja tillväxten på ett sådant
sätt att arbetstillfällen skapas, att främja offentliga investeringar, att

Redog. 1985/86:12

förbättra utbildningen av ungdomar, att införa flexibilitet på arbetsmarknaden
och att omorganisera arbetstiden.

I en särskild resolution (nr 838) uppmanas medlemsländerna att vidta
åtgärder för att hjälpa de svältande i Afrika.

5. Sociala frågor-hälsovård

Under höstmötet hölls en omfattande debatt om kampen mot narkotikamissbruk
och narkotikahandel. Inför mötet hade Claude Wilquin (fransk
socialist) utarbetat en rapport (dok. 5276) till vilken juridiska utskottet fogat
ett yttrande (dok. 5283), som presenterades av Björn Körlof. Även
kulturutskottet hade lämnat in ett yttrande i ämnet (dok. 5284).

I rapporten pekas på hur den ökande försäljningen och konsumtionen av
narkotika dels beror på ökad produktion med åtföljande lägre priser dels på
ökad tolerans från samhället av s. k. mjuka droger. Rapporten fäster också
uppmärksamheten vid ökad spridning av nya preparat, bl. a. eter som
används vid s. k. sniffning. Rapportören efterlyser ökat internationellt
samarbete för att komma till rätta med drogmissbruket. Ökade insatser för
att främja odling av alternativa grödor till dem som utgör basen för
framställning av narkotika efterlyses.

I sin kommentar å juridiska utskottets vägnar satte Björn Körlof in
kampen mot den internationella narkotikhandeln i ett större sammanhang
vad gäller internationell brottslig verksamhet. Även han efterlyste ökat
internationellt samarbete och genomförande av någon form av internationella,
rättsliga sanktioner. Han pekade också på problemet huruvida såväl
innehav som användande av narkotika skall straffbeläggas.

I sin rekommendation (nr 989) till ministerkommittén efterlyser församlingen
ökat internationellt samarbete inte minst vad gäller utbyte av
information och kvarstad på narkotikahandlares finansiella tillgångar.
Församlingen efterlyser också ökade möjligheter att på internationellt vatten
stoppa och undersöka fartyg misstänkta för att föra illegal last av narkotika.
Ökad satsning på preventiva åtgärder för att förhindra att antalet missbrukare
ökar efterlyses också.

Inför janurarimötet hade Franco Foschi (italiensk kristdemokrat) utarbetat
en rapport (dok. 5321) om kooperativernas framtid i Europa. I rapporten
underströks att kooperativema dels kunde främja sysselsättningen dels
överbrygga de traditionella konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare.
I ett särskilt yttrande (dok. 5333) pekade Pierre Lagorce (fransk socialist)
på den stora roll kooperativema som arbets- och organisationsform hade
inom jordbrukssektorn.

I sin rekommendation (nr 1004) uppmanar församlingen ministerkommittén
bl. a. att tillsätta en expertgrupp som skall göra en jämförande studie över
lagstiftning som reglerar kooperativemas verksamhet.

I ett särskilt direktiv (nr 423) fick social- och hälsovårdsutskottet i uppdrag
att senast under 1986 arrangera ett symposium om bekämpning av narkotikamissbruk
och narkotikahandel.

Redog. 1985/86:12

6. Juridiska frågor

I sin introduktion vid majmötet av juridiska utskottets rapport om FN:s
havsrättskonvention (dok. 5194) anbefallde Hort Haase (tysk socialdemokrat)
att medlemsländerna skulle underteckna FN:s havsrättskonvention,
som öppnats för undertecknande i september 1982. Haase pekade på de
fördelar detta skulle medföra genom möjlighet att delta i arbetet i den
förberedande kommission som inom konventionens ram skall dra upp
närmare riktlinjer för konventionens tillämpning. Undertecknande skulle
också göra det möjligt att ingå i den havsrättsdomstol som enligt konventionen
skall upprättas. Haase refererade i övrigt till det möte som Europarådet
hållit i Palermo för att diskutera konventionen. Reglerna om djuphavsutvinning
syntes utgöra det största problemet.

Detta problem underströks också i debatten där flera talare menade att
reglerna för djuphavsutvinning var otillfredsställande för de större industriländerna.
Andra talare pekade på det värdefulla regelkomplex som konventionen
innebar på praktiskt taget alla områden som berörde havet och dess
utnyttjande.

I en rekommendation (nr 983) anmodas ministerkommittén att verka för
att medlemsländerna undertecknar konventionen och att de i övrigt söker
spela en aktiv roll i den förberedande kommissionens arbete.

Under höstmötet hade församlingen att ta ställning till en rapport om
påtvingade försvinnanden (dok. 5273) utarbetad av Joseph Verde (spansk
socialist). Rapporten berör den form av försvinnande som genomförs av
länders säkerhetsstyrkor med regeringarnas tysta medgivande. Rapporten
visar att detta fenomen förekommer över hela världen och inte bara i
Latinamerika, även om kanske mest uppmärksamhet riktats mot olika fall av
försvinnanden därstädes.

I den antagna resolutionen (nr 828) uppmanas medlemsländernas regeringar
att verka för att FN antar en deklaration vari påtvingade försvinnanden
betecknas som ett brott mot mänskligheten. De personer som gör sig
skyldiga till detta brott bör också kunna lagfaras i andra länder än där brottet
begåtts.

Januarimötet antog en rekommendation (nr 1005) om ESK och mänskliga
rättigheter på basis av en rapport (dok. 5326) utarbetad av Jean-Marie Caro
(fransk medlem i UDF). I rekommendationen uppmanas ministerkommittén
att diskutera det då förestående mötet i Ottawa om mänskliga rättigheter i
syfte att koordinera medlemsländernas ståndpunkter inför mötet. Ministerkommittén
uppmanas också att verka för att ett till rekommendationen
bifogat utkast till konvention om skydd för mänskliga rättigheter antas.

Initiativet till att församlingen skulle utarbeta ett utkast till konvention om
skydd för de mänskliga rättigheterna hade tagits 1982 av Claus Jäger (tysk
kristdemokrat). Jäger presenterade i samband med församlingens behandling
av ärendet ett yttrande (dok. 5350) från utskottet för förbindelse med
europeiska icke-medlemsländer, vari tanke på en särskild konvention
tillstyrktes. Jäger anklagade i detta sammanhang också de östeuropeiska
staterna för brott mot de mänskliga rättigheterna i strid mot Helsingforsavtalet.

Redog. 1985/86:12

7. Kultur och utbildning

I en rapport om förhållandena mellan nationella parlament och massmedia
(dok. 5084) presenterade sir Dudley Smith (brittisk konservativ) vid
majmötet en jämförande studie över massmedias arbetsförhållanden i
nationella parlament. Rapporten berör också täckningen i press och TV av
debatter och beslut.

I sin introduktion av rapporten beklagade Dudley Smith att massmedia i
ökande utsträckning underlåter att ge en fyllig och vederhäftig rapportering
från parlamentens arbete.

1 den antagna resolutionen (nr 819) efterlyser församlingen förbättringar
på detta område samtidigt som man betonar vikten av att massmedia ges
adekvata arbetsmöjligheter i de nationella parlamenten.

Inför höstmötet hade Joop Worrel (holländsk socialist) utarbetat en
rapport (dok. 5270) dels med anledning av att de europeiska sportministrarna
hållit sin 4:e konferens i Malta i maj 1984 dels i anslutning till sommarolympiaden
i Los Angeles 1984. Rapporten utmynnar i vissa tankar kring det
framtida europeiska samarbetet på sportens område.

I den av församlingen antagna rekommendationen (nr 993) anbefalls
ministerkommittén att avsätta tillräckliga resurser för att följa upp Maltakonferensens
resultat.

Septembermötet hade också att ta ställning till en rapport om UNESCO.s
verksamhet (dok. 5274) som utarbetats av Roland Beix (fransk socialist).
Rapporten ger en redovisning av den kris organisationen genomgår.

I samband med att rapporten presenterades framträdde organisationens
generalsekreterare Amadou Mahtar M’Bow. Denne försvarade sig mot den
kritik som riktats mot honom och UNESCO inte minst när det gäller
inställningen till pressens frihet. Som svar på kritiken över att alltför stor
andel av personalen verkade i Paris svarade M’Bow med att framhålla att
UNESCO var en organisation för internationellt intellektuellt samarbete,
inte i första hand för u-landsbistånd. Ett antal ledamöter från den konservativa
gruppen protesterade i ett skriftligt uttalande över att M’Bow inbjudits,
eftersom UNESCO och M’Bows fögderi underkastats hård kritik och var
under utredning. Ett lika stort antal ledamöter, till vänster i det politiska
spektrum församlingen representerar, protesterade i sin tur mot detta
uttalande genom ett eget skriftligt uttalande. De betraktade det förstnämnda
uttalandet som ett otillbörligt personangrepp.

I den antagna resolutionen (nr 831) uttrycker församlingen förhoppningen
att organisationens kris skall överbryggas och att samarbetet med Europarådet
skall vidareutvecklas.

I anslutning till debatten om det framtida europeiska samarbetet (se ovan
under politiska frågor) antog församlingen en rekommendation (nr 995) om
det europeiska kultursamarbetet 1982-1984. I denna anmodas ministerkommittén
bl. a. att framgent söka samarbete med EG när det gäller genomförandet
av Europarådets kulturaktiviteter.

Församlingen antog också i anslutning till denna debatt en rekommendation
(nr 996) om Europarådets arbete på mediaområdet.

En rapport om det europeiska musikåret 1985 hade utarbetats inför

Redog. 1985/86:12

januarimötet av Toby Jessel (brittisk konservativ). Över 1 000 olika projekt
skulle genomföras under 1985. Firandet skedde som 300-årsjubileum till
minne av födelsen av Bach, Händel och Scarlatti.

I en rekommendation (nr 1001) anmodas ministerkommittén att utnyttja
erfarenheterna från musikåret för framtida samarbete med EG.

I en resolution (nr 834) anmodas medlemsländerna bl. a. att göra musik
tillgänglig för alla och att underlätta för nya kompositörer och artister att
utöva sin konst.

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter

Inför höstmötet hade Juan Ramon Pajares (spansk socialist) lagt fram en
rapport (dok. 5280) om regional planering och miljövård i de europeiska
kustområdena. I rapporten efterlyses större politiskt engagemang från
berörda myndigheter i syfte att finna en ändamålsenlig harmoni mellan
regionalplanering, skydd av miljö och ekonomisk utveckling.

Detta återspeglas också i den av församlingen antagna rekommendationen
(nr 997), som också uppmanar medlemsländernas regeringen att utöka sitt
samarbete i syfte att minska turismen i områden med känslig miljö.

Församlingen hade också under samma möte att ta ställning till en rapport
(dok. 5257) om förhållandet mellan skyddet av miljön och sysselsättningen.
Rapporten hade utarbetats av Pieter Stoffelen (holländsk socialist). Den
ansluter sig nära till ett kolloquium som hölls i Barcelona tidigare under året
och utmynnar i slutsatsen att en medveten miljövårdspolitik oftast har positiv
inverkan på sysselsättningen och att den rådande ekonomiska krisen med
dess negativa effekter på sysselsättningen inte får tas till intäkt för att inte
beakta behovet av att skydda miljön.

I den antagna rekommendationen (nr 998) ges bl. a. förslag till hur man
skall kunna skapa nya arbetstillfällen i anslutning till en aktiv miljövårdspolitik.

I anslutning till debatten om det framtida europeiska samarbetet (se ovan
under politiska frågor) antog församlingen under höstmötet en resolution (nr
832) om det europeiska vetenskapliga samarbetet.

Under januarimötet diskuterade församlingen problem rörande luftföroreningarna.
Ämnet stod ursprungligen ej på dagordningen men inskrevs i
brådskande ordning genom att ett tillräckligt antal ledamöter begärde detta.

En kortfattad rapport (dok. 5261) presenterades av Gunter Muller (tysk
kristdemokrat) vari underströks hur allvarliga problemen med luftföroreningarna
är och beklagades att ministerkommittén ej vidtagit de åtgärder
församlingen i en tidigare rekommendation yrkat på.

I den korta debatt som följde på Mullers presentation av rapporten
uttrycktes allmänt stöd för denna.

Anita Persson efterlyste i ett inlägg ökade insatser från ministerkommitténs
sida och tog särskilt upp de negativa verkningarna i de nordiska länderna
av luftföroreningar härstammande från Storbritannien.

I den antagna rekommendationen (nr 1006) uppmanas ministerkommittén
att ge hög prioritet åt bekämpningen av luftföroreningar i sitt mellanstatliga

Redog. 1985/86:12

program; vidare efterlyses ett utkast till en ny europeisk konvention syftande
till att minska utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxider.

9. Befolknings- och flyktingfrågor

Till grund för församlingens behandling av dagordningspunkten om naturalisation
av flyktingar som diskuterade under majmötet, låg en rapport
utarbetad av kristdemokraten Georges Margue från Luxemburg (dok. 5215).
I sin presentation av rapporten underströk Margue att medlemsländerna
genom ratificering av 1951 års konvention om flyktingars ställning accepterat
att minska kostnaden och tidsutdräkten för beviljande av medborgarskap till
flyktingar genom s. k. naturalisation. Församlingen hade tidigare, 1969, sökt
nå förbättringar i detta avseende, dock utan att ha nått resultat. Margue
efterlyste en flexiblare och för flyktingar generösare tillämpning av gällande
regler. Han menade också att underåriga automatiskt borde förvärva nytt
medborgarskap om föräldrarna gjorde det.

Margues synpunkter återspeglades i den rekommendation (nr 984) som
församlingen antog.

Under septembermötet hade församlingen att ta ställning till ett förslag till
rekommendation till ministerkommittén om illegal invandring. Till grund för
debatten låg en rapport (dok. 5265) utarbetad av Franco Foschi (italiensk
kristdemokrat) vari oro uttrycks för den ökande strömmen av illegal
invandring. I rapporten pekas på bakgrunden härtill bl. a. fattigdomen i
emigrationsländerna och efterfrågan på billig arbetskraft i immigrationsländerna.
Rapporten tar avstånd från de ofta bryska metoder som kommer till
användning vid förpassning och utvisning av invandrare, som tagit sig in i ett
land på illegal väg.

I den antagna rekommendationen (nr 990) uppmanas ministerkommittén
att verka för att olaglig trafik med illegal arbetskraft förbjuds och bestraffas.
Församlingen efterlyser också närmare internationellt samarbete och utökat
bistånd för att skapa arbetstillfällen i ursprungsländerna. Ett allmänt krav på
att mänskliga rättigheter även kommer illegala invandrare tillgodo framförs
också.

Höstmötet diskuterade vidare en rapport (dok. 5263) utarbetad av Robert
Galley (fransk socialist) om Europarådets bosättningsfond. I den antagna
rekommendationen (nr 999) anmodas ministerkommittén att verka för
ytterligare bidrag till fonden och ställa sig positiv till utökat medlemskap
bl. a. av Jugoslavien.

Höstmötet hade också att ta ställning till en rapport (dok. 5267) utarbetad
av Francois Grussenmeyer (fransk socialist), vari den Mellanstatliga migrationskommitténs
(ICM) verksamhet kommenterades. I den av församlingen
antagna resolutionen (nr 829) uttalas fortsatt stöd för ICM.

10. Jordbruksfrågor

I anslutning till debatten under höstmötet om det framtida europeiska
samarbetet (se ovan under politiska frågor) antog församlingen en resolution
(nr 833) om de jordbrukspolitiska konsekvenserna av Spaniens och Portugals
inträde i EG.

Redog. 1985/86:12

Församlingen hade under januarimötet att ta ställning till ett utkast till en
rekommendation om den marina föroreningen och fisket. Debatten skedde
mot bakgrund av en rapport (dok. 5323) av Edward Garrett (brittiska
arbetarpartiet). I rapporten pekas på hur olika former av föroreningar
negativt påverkar fisket i Östersjön, Nordsjön och Medelhavet; särskilt
nämns olja, industriutsläpp bl. a. av olika tunga metaller, gödningsämnen
och radioaktivt avfall.

I den antagna rekommendationen (nr 1003) uppmanas medlemsländerna
att leva upp till de internationella avtal de ingått, att satsa mer på forskning
för att klarlägga de marina föroreningarnas effekter på fisket och människorna
och att se till att nya industrier vid kuster förses med advekata
reningsanläggningar.

Församlingen hade också under samma möte att behandla en rapport om
de problem som är förknippade med jordbruk på små öar (dok. 5324).
Rapporten lades fram av John Corrie (brittisk konservativ). I rapporten
efterlyses ökade insatser från samhällets sida till stöd för jordbrukare
verksamma på öar, ex. subsidier för färjetransporter, utbyggnad av s. k.
roll-on-roll-off-terminaler, främjande av kollektiva inköp av gödningsmedel
och utsäde liksom god tillgång på energi. Detta krav återspeglas i den
antagna rekommendationen (nr 1002).

Redog. 1985/86:12

Rekommendationer

979*	om framtida sjuk- och hälsovårdsstrukturer
980*	om organiserande av 3:e arbetsmarknadsministerkonferensen
981	om sysselsättningen i Europa
982	om demokratins försvar mot terrorism i Europa
983	om FN:s havsrättskonferens
984	om naturalisation av flyktingar
985*	om tillhandahållande och användande av mänskligt blod och blod-
986*	produkter om det Internationella institutet för mänskliga rättigheter
987*	om europeiska pilgrimsvägar
988*	om öst-väst-relationerna
989	om kampen mot narkotikamissbruk och narkotikahandel
990	om illegal invandring i Europa
991	om de ekonomiska förbindelserna mellan Europa och Latinamerika
992	om nord-syd-konferensen och Europas roll
993	om europeiskt samarbete inom sport
994	om det framtida europeiska samarbetet
995	om europeiskt kultursamarbete 1982-1984
996	om Europarådets arbete på mediaområdet
997	om miljöskydd i europeiska kustområden
998	om skydd av miljön och sysselsättningen
999	om Europarådets bosättningsfond
1000	om tjänstemännen i de europeiska samarbetsorganisationerna
1001	om det europeiska musikåret 1985
1002	om jordbruk på små öar
1003	om den marina föroreningen och fisket
1004	om kooperationernas framtid
1005	om ESK och mänskliga rättigheter
1006	om luftföroreningar
Resolutioner
Nr
816*	om situationen i Cypern
817*	om miljörörelser i Europa
818*	om datateknik i jordbruket
819*	om ändringsförslag (paragraf 30) i församlingens procedurregler
820	om nationella parlament och massmedia
821	om EFTA
822	om situationen i Turkiet
823*	om Internationella Rödakorskommittén (ICRC)
824*	om återvändande av argentinska flyktingar till hemlandet
825*	om utrotningshotade fiskarter
826*	om öst-väst-förbindelserna
827*	om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan öst och väst

Redog. 1985/86:12
Bil.

828	om påtvingade försvinnanden
829	om mellanstatliga migrationskommitténs 23:e rapport
830	om situationen för de etniska minoriteterna i Rumänien
831	om UNESCO
832	om europeiskt vetenskapligt samarbete
833	om jordbrukspolitiska konsekvenser av Spaniens och Portugals
	inträde i EG
834	om det europeiska musikåret 1985
835	om situationen i Latinamerika
836	om förbindelserna mellan Europa och Förenta staterna
837	om OECD
838	om svälten i Afrika

Direktiv

422* om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan öst och väst

423 om organiserande av en hearing för bekämpande av narkotikamiss bruk

och narkotikahandel

424 om situationen för de etniska minoriteterna i Rumänien

Yttranden

118* om texter antagna av ständiga konferenser rörande lokala och
regionala myndigheter
119* om Europarådets räkenskaper och budgetar för åren 1982,1984 och
1985

120* om programbudgeten för Europarådets parlamentariska församling
1985

‘Antagna av ständiga utskottet.

Redog. 1985/86:12
Bil.

gotab Stockholm 1985 83636