Redogörelse till riksdagen1988/89:5 (Framställning / redogörelse 1988/89:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1988/89:5

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för Redog

verksamhetsåret 1987/88 1988/89:5

Riksdagens förvaltningskontor får härmed avge redogörelse för verksamheten
inom kontoret under tiden den 1 juli 1987-den 30 juni 1988.

Översikt

Den förflutna verksamhetsperioden har präglats av en hög aktivitet inom
riksdagsförvaltningen. Detta hänger samman med att året är det sista i
valperioden vilket erfarenhetsmässigt innebär särskilda påfrestningar.

Under året har servicen till ledamöterna förbättrats främst i form av nya
rutiner med utbärning av post till ledamöternas rum. Ett fyrtiotal ledamöter
har från sina arbetsrum fått terminaler anknutna till riksdagens ADB-system
och 25 ledamöter har fått ADB-utrustning så att de från sina hemorter kan stå
i förbindelse med riksdagens datasystem. Riksdagen har beslutat att under
den kommande treårsperioden skall alla ledamöter som önskar få terminaler
utrustas med sådana i sina arbetsrum i riksdagens hus.

Riksdagens lokaler har förbättrats under året; bl.a. har investeringar
gjorts i ett nytt kafé och i en restaurang med servering vid borden. Arbetet
med att skaffa ledamöterna bostäder i Stockholm har fortsatt. Två fastigheter
har förvärvats och ombyggnadsarbeten i dessa har inletts. Hösten 1989
beräknas inflyttning kunna påbörjas i fastigheterna.

Inom ADB-verksamheten har arbetet drivits vidare inte minst när det
gäller administrativa ADB-tillämpningar. Detta gäller främst inom personaloch
ekonomiadministration samt inom riksdagsbiblioteket.

Under året har den tidigare försöksverksamheten med automatsättning av
utskottsbetänkanden övergått till produktion i full skala. Den nya produktionsordningen
har varit lyckosam, och en utvidgning till automatsättning av
motioner planeras för nästa budgetår. Metoden med automatsättning ger
som bieffekt möjlighet att bygga upp fulltextdatabaser över riksdagstrycket.
Under riksmötet 1988/89 kommer sådana baser att på försök upprättas för
betänkanden, motioner och kammarens protokoll.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1984:6).

Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagens förvaltningsstyrelse, för
vilken talmannen är ordförande. Chef för kontoret har varit förvaltningsdirektören
Gunnar Grenfors.

1 Riksdagen 1988189.2 sami. Nr 5

Förutom talman Ingemund Bengtsson har följande ledamöter ingått i Redog. 1988/89:5
förvaltningsstyrelsen: Alf Wennerfors (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist
(s), John Johnsson (s), Marianne Stålberg (s), Birgit Friggebo (fp), Martin
Olsson (c), Rolf Clarkson (m) och Tommy Franzén (vpk).

Suppleanter har varit Lennart Andersson (s), Olle Westberg (s), Blenda
Littmarck (m), Iréne Vestlund (s), Carl-Johan Wilson (fp), Gunilla André
(c), Bertil Måbrink (vpk) och Sten Svensson (m).

Personalföreträdare i styrelsen har varit för SACO/SR Sven Sjögren, för
SF Lennart Hedlund t.o.m. den 29 februari 1988 och Stilianos Mafredas
fr.o.m. den 1 mars 1988 samt för ST Per Axelson.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit för SACO/SR Lena Uhlin,
för SF Irving Svensson och för ST Christer Brandt.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit
Oskar Lindkvist (s), ordförande, Alf Wennerfors (m), vice ordförande, och
John Johnsson (s).

Förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors har varit föredragande i styrelsen
och i direktionen.

Som sekreterare i styrelse och direktion har Ann-Kathrin Sandblom
tjänstgjort.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 11 och direktionen 14 sammanträden.

Riksdagens förvaltning

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30 juni
1988 var 390,8.

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick till 57
(70) varav 20 (20) inom lokalvårdssektionen. (Siffror inom parentes här och i
fortsättningen avser verksamhetsåret 1986/87.)

Dessutom fanns 12 timanställda informatörer. 5 extra expeditionsassistenter
har tjänstgjort under vissa tider av riksmötet. Vid utskottskanslierna
tjänstgjorde under våren 1988 ett tiotal extra föredragande.

Trots de extra resurser som ställdes till förvaltningens förfogande ökade de
anställdas övertidsarbete under året med ca 8 %. Totalt uppgick övertid och
mertid till ca 24 000 timmar vilket motsvarar ungefär 14 helårsarbetsinsatser.

Av den fast anställda personalen slutade under verksamhetsåret 32 (31)
personer, varav 10 (9) med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisatio- Redog. 1988/89:5
nen och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret var
följande:

Kammarkansliet 40

Utskottsorganisationen 91,75

Förvaltningsledningen 3

Kansli- och personalenheten 12

Ekonomienheten 6

Intendenturenheten 105

Säkerhetsenheten 17

Enheten för riksdagstryck 38,5

Informationsenheten 7,55

Riksdagsbiblioteket 26

Utredningstjänsten 28,5

Redaktionen för tidningen
Från Riksdag & Departement 7
ADB-verksamheten 8,5

390,8

Under verksamhetsåret har följande nya tjänster inrättats:
en föredragande med placering vid utbildningsutskottet,
en systemoperatör vid ADB-verksamheten,
en expeditionsassistent vid enheten för riksdagstryck,
en tjänst som lokalvårdare vid intendenturenheten.

Samarbetsorgan

Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information mellan
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet har
inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordförande,
riksdagsdirektören, samtliga kanslichefer i utskotten och en representant
från vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet, som även har
ett arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt två gånger.

Arbetsutskottet är främst ett organ för samråd i förhandlingsfrågor.

Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltningskontoret
och de tre i riksdagens förvaltning verksamma arbetstagarorganisationerna.
Under perioden har 17 möten hållits, vilket resulterat i 128
protokollsnoteringar. Frågor rörande inrättande av tjänster och andra
personalresursfrågor liksom organisatoriska förändringar har varit ofta
återkommande ämnen vid överläggningarna. Bland övriga ärenden kan
särskilt nämnas ADB-frågor.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor inom
den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 19 sammanträden.

Riksdagsförvaltningens centrala förslagsnämnd skall verka för samordning
av förslagsverksamheten inom riksdagen och dess myndigheter. Nämnden
har sammanträtt 1 gång under verksamhetsåret.

Nämnden har under året delat ut sammanlagt 15 000 kr. till tre förslagsställare
för förslag angående anordningar vid bläddermaskiner samt förslag
angående distributionsrutiner vid Riksbanken.

Av övriga partssammansatta organ har personalutvecklingskommittén
hållit 4 sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt 7, förslagskom mittén

2, skyddskommittén 4, anpassningsgruppen 6 och matrådet 4 samman- 3

träden.

Förslag till riksdagen

Redog. 1988/89:5

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:

Redogörelse 1987/88:5 för verksamhetsåret den 1 juli 1986-den 30 juni
1987.

Förslag till riksdagen 1987/88:7 om förvärv av en fastighet i Gamla stan och
om anslag på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 för ombyggnad av
fastigheten.

Förslag till riksdagen 1987/88:8, Fullmäktiges i riksgäldskontoret hemställan
om medel på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88,
m.m.

Förslag till riksdagen 1987/88:9 om säkerhetskontroll vid sammanträde
med riksdagens kammare.

Förslag till riksdagen 1987/88:13 till lag om ersättning m.m. till riksdagens
ledamöter.

Förslag till riksdagen 1987/88:14 om anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 m.m.

Förvaltningskontorets författningssamling (RFS)

RFS har under verksamhetsåret utkommit med fyra författningar; en
instruktion för riksdagens nämnd för förnyelsefonder (1987:5), stadgar för
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (1988:1), arbetsgivamyckel inom
riksdagens förhandlingsområde till avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
(TGL-S) (1988:2) och en föreskrift om tillämpning av lagen (1988:589)
om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter (1988:3).

Förhandlingsfrågor

Huvudansvarig för förhandlingsarbetet är avdelningschefen Börje Gustafsson.

Förhandlingsarbetet andra halvåret 1987

Lönerna för kalenderåret 1987 grundades på ramavtalet om löner 1986-1987
för tjänstemän hos riksdagen och dess myndigheter (RD-RALS 1986-1987).
Avtalet träffades i januari 1987. De nya tabellöner som fastställdes i
ramavtalet har gällt under perioden den 1 oktober 1986-den 31 december
1987. Löneplansbeloppen höjdes med i genomsnitt 5,7 %. Vidare utökades
löneplanen med två lönegrader, N 34 och N 35.

Utöver de generella höjningarna av tabellönerna har parterna inom
riksdagsområdet haft att fördela ett löneutrymme om 1,0 % i lokala s.k.
L-RATF-förhandlingar. Förhandlingarna avsåg perioden den 1 juli 1987-den 30 juni 1988. I syfte att kunna rekrytera och behålla vissa särskilt
konkurrensutsatta tjänstemän fick riksbanken möjligheter att vidta åtgärder
utöver de generella bemyndigandena enligt L-RATF.

Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under andra halv -

året 1987 i fem centrala uppgörelser. Av dessa må följande nämnas:

- avtal om anställningsvillkor m.m. för vissa föredragande hos riksdagens
ombudsmän,

- avtal om högsta kostnad för åtgärd enligt L-RATF för budgetåret 1987/88
och om kostnadsberäkningsschabloner,

- avtal om personliga marknadslönetillägg (MLT) vid vissa av riksdagens
myndigheter.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation träffades under perioden en
uppgörelse om ändrade avlöningsförmåner för arbetstagare med regelrätta
tjänster. Avtalet reglerar även lönegradsplaceringen av vissa tjänster.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1988

I avvaktan på ett nytt ramavtal om löner för kalenderåret 1988 träffade
parterna ett avtal om nya lönebelopp fr.o.m. den 1 januari 1988. Löneplansbeloppen
höjdes härigenom med ca 2,5 %. Avtalet reglerade även anställningsvillkoren
vid sjukdom och föräldraledighet.

De centrala parterna träffade även ett avtal om tjänstegrupplivförsäkring
genom att i tillämpliga delar föra över avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
(TGL-S) till riksdagsområdet.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation träffades en lokal uppgörelse
om korttidsvikariat.

Under den senare delen av förhandlingsperioden pågick ett intensivt
förhandlingsarbete med syfte att dels fastställa nya lokala förhandlingsramar
för riksdagsområdet, dels sluta det nya ramavtalet om löner från 1988.
Förhandlingarna om de nya ramarna för 1988/89 komplicerades av att
potterna skulle fastställas bl.a. med hänsyn till de enskilda myndigheternas
svårigheter att rekrytera och behålla sin personal. Den nya förhandlingsmodellen
presenterades i en principöverenskommelse om nytt avtal för 1988
som träffades för SAV-området. Enligt denna kom huvudparten av de
statliga myndigheterna att få sina förhandlingsramar uppdelade organisationsvis.

Förhandlingarna om det nya ramavtalet innefattade i år även en omredigering
av de tidigare avlönings- (AST), tjänsteförtecknings- (ATF) och
arbetstidsavtalen (ARB).

Chefslönefrågor

Riksdagens chefslönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till de
tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av chefslöneavtalet,
har under budgetåret hållit ett sammanträde. Härtill kommer ett
sammanträde med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp. Lönen
utgår numera i ett fixerat krontalsbelopp som fastställs individuellt för varje
tjänsteman.

Kansli- och personalenheten

Kansli- och personalenheten har 12 anställda. Chefen för enheten, avdelningsdirektör
Lars Bergquist, har varit tjänstledig under året. Tf enhetschef
är avdelningsdirektör Ulla-Britt Larsson.

Redog. 1988/89:5

1 * Riksdagen 1988/89.2 sami. Nr 5

Enheten medverkar i och samordnar förvaltningens nyrekryteringar och
övriga frågor om personalresurser. Vidare svarar enheten för utbetalning av
arvoden och löner till riksdagsledamöter resp. tjänstemän. Personalutbildning
och personalutvecklng, företagshälsovård och personalsociala frågor
ligger inom enhetens ansvarsområde. Enheten har också ett övergripande
ansvar för att information och överläggningar med de anställda kommer till
stånd i förvaltningens olika MBL-organ som onsdagsmötet och personalnämnden.

Riksdagsledamöternas arvode m.m.

Ledamöternas arvode, som under verksamhetsåret motsvarat N 29:8 på den
statliga löneskalan, uppgick fr.o.m. oktober 1987 till 18 lil kr. i månaden.
Den 1 januari 1988 höjdes beloppet till 18 545 kr. i månaden. Kostnadsersättningen
var per månad från samma tidpunkt 1 410 kr. (för ledamöter utan
traktamente 2 010 kr.). Beträffande de särskilda arvodena till vice talmännen
samt ordförandena och vice ordförandena i utskott har införts ett system
som innebär att arvodena beräknas efter vissa procenttal i förhållande till
ledamotsarvodet. Vice talman får 12 %, ordförande i utskott 8 % och vice
ordförande i utskott 4 % av ledamotsarvodet.

Helt traktamente var i januari 213 kr./dygn.

Riksdagen antog under verksamhetsåret en lag om ersättning till riksdagens
ledamöter. Lagen gäller från den 1 juli 1988 och träder i stället för 1971
års ersättningsstadga. Genom lagen införs en rätt till inkomstgaranti för
ledamöterna då de lämnar riksdagen. Som förutsättning finns ett krav på tre
års sammanhängande tjänstgöring. Den som uppfyller detta krav men
tjänstgjort mindre än sex år får garantin under ett år. Ledamot som
tjänstgjort längre än sex år och som är under 40 år får garantin i fem år.
Ledamot som fyllt 40 år uppbär garantin till ingången av den månad under
vilken ledamoten fyller 65 år.

För hel inkomstgaranti - 66 % av ledamotsarvodet - krävs minst tolv
riksdagsår. I intervallet sex till tolv år är garantin relaterad till antalet år. I
båda fallen utgör garantin dock 80 % under det första året. Garanti som
uppbärs endast ett år utgår med 66 % av arvodet.

Inkomstgarantin minskar med viss del av andra förvärvsinkomster som
ledamoten uppbär efter avgången. Reduceringen är 65 % av förvärvsinkomsten
minskat med två basbelopp.

I övrigt innebär riksdagens beslut bl.a. att ålderspensionen höjts med 3
procentenheter från 13 till 16 % av ledamotsarvodet.

Bestämmelserna i 1971 års stadga om visstidspension skall gälla även i
fortsättningen för den som den 1 juli 1988 är ledamot eller ersättare och som
inte i samband med avgången från riksdagen begär att få omfattas av
bestämmelserna om inkomstgaranti. Däremot har avgångsvederlag helt
avskaffats efter den 1 juli 1988.

Löneadministrationen

Under verksamhetsåret har enheten övergått till lönerapportering i PIR som
är ett terminalbaserat datahanteringssystem anslutet till det statliga löneberäkningssystemet
SLÖR.

Redog. 1988/89:5

Rekryteringsärenden

Redog. 1988/89:5

Personalavgångar har skett i normal omfattning. Antalet tillsatta tjänster och
långtidsvikariat uppgår till 68 (53).

Personalutbildning

Under verksamhetsåret har 19 kurser motsvarande 96 kursdagar genomförts
i förvaltningskontorets regi. Utbildningen har omfattat introduktion för
nyanställd personal, samaritkurser, arkivkunskap, kommunikationsteknik
och språk, försvarskurser, ADB-utbildning m.m.

Totalt har 320 personer deltagit i den interna utbildningen för tjänstemän,
vilket gör åtta timmar per anställd.

Därutöver har åtta enheter utnyttjat möjligheten att avsätta en dag för
verksamhetsplanering. 38 personer har deltagit i externa ADB-kurser och 55
personer har deltagit i annan extern utbildning, konferenser och seminarier.

För riksdagens samtliga chefer anordnades under hösten 1987 en tvådagarskonferens
om utbyggnaden av riksdagens ADB-system. Denna följdes
senare under vintern av fyra endagsseminarier för all personal vid
utskottsorganisationen.

Förvaltningskontoret genomförde under våren en kombinerad planeringsoch
studieresa till Stortinget i Oslo i syfte att dels diskutera förbättringar i
planerings- och budgetsystemet, dels utbyta erfarenheter med kolleger i
Stortinget.

Två språkcirklar i engelska för riksdagsledamöter har pågått under
verksamhetsåret. 10 riksdagsledamöter har erhållit intensivundervisning i
engelska i Sverige och 10 i England. 4 riksdagsledamöter har erhållit
intensivundervisning i franska.

16 elever från högstadiet och gymnasieskolan har haft sin arbetslivsorientering
förlagd hos förvaltningskontorets enheter.

Under verksamhetsåret har en nämnd för riksdagens förnyelsefond
inrättats. Personalenheten utgör kansli åt nämnden som hållit två sammanträden
och därvid bifallit en ansökan om utbildning för riksdagens lokalvårdspersonal.

Jämställdhetsarbetet

Sedan 1981 finns en långsiktig handlingsplan för jämställdheten inom
riksdagsförvaltningen. 1984 bildades en partssammansatt arbetsgrupp för
jämställdhet, vilken leds av en jämställdhetsansvarig.

Under verksamhetsåret har jämställdhetsgruppen genomfört en enkät
bland samtliga anställda. Syftet var att belysa behovet av åtgärder för att
främja jämställdheten. Vidare har gruppen sammanställt jämställdhetsstatistik,
som tillsammans med enkätresultatet har legat till grund för en översyn
av jämställdhetsplanen.

Av statistiken framgår att det arbetar något fler kvinnor (55 %) än män i
riksdagens inre förvaltning. Ungefär 2/3 av de anställda var placerade i
lönegrader upp till N 16. 53 % av männen och 74 % av kvinnorna låg i detta
löneskikt.

Drygt 20 % av de anställda hade en lön motsvarande lönegrad N 23 eller Redog. 1988/89:5
högre .33 % av de manliga tjänstemännen och 10 % av kvinnorna fanns i den
högre lönenivån.

12 % av männen och 33 % av kvinnorna deltidsarbetar, vilket motsvarar
en fjärdedel av personalen.

Av expeditionsassistenter och byråassistenter var 35 % män och 65 %
kvinnor. På mellannivå var män och kvinnor någorlunda lika representerade.

Bland cheferna var relationen 80/20 till männens fördel. Även i interna
arbetsgrupper och kommittéer var männen överrepresenterade (2/3). Över
80 % av ordförandeposterna innehades av män medan sekreteraruppgifterna
till 75 % utfördes av kvinnor.

RFK skall under verksamhetsåret 1988/89 ta ställning till jämställdhetsgruppens
förslag till åtgärdsprogram.

Hälsovård

Under perioden genomgick 131 (80) riksdagsledamöter och 90 (83) tjänstemän
frivillig hälsokontrollundersökning.

Utmärkelser

Under verksamhetsåret har 12 tjänstemän fått utmärkelsen För nit och
redlighet i rikets tjänst.

Resebidrag

32 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 70 000 kr. för studieresor.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
824 (712).

Vid sidan om den centrala diarieföringen förs en separat liggare över allt
riksdagstryck. Uppdrag till utredningstjänsten registreras separat hos enheten.

Ekonomienheten

Ekonomienheten har ansvaret för den inre riksdagsförvaltningens ekonomifrågor.
Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten för inre förvaltningen,
rådgivning i olika ekonomiska frågor, organisations- och rationaliseringsfrågor,
ekonomiska utredningar, frågor kring reseräkningar samt
handhavande av det datoriserade ekonomiadministrativa systemet.

Chef för enheten är avdelningsdirektör Åke Enlund. Under delar av
verksamhetsåret har Enlund varit tjänstledig varvid avdelningsdirektör Lena
Uhlin tjänstgjort som chef för enheten. På enheten tjänstgör i övrigt 5
personer.

Ekonomisk redovisning

Redog. 1988/89:5

Redovisningen visar följande:

Ingående reservationer för 1987/88
Anvisade medel

Disponibla medel sammanlagt
Nettoutgifter

Saldo

4 milj. kr.
367 milj. kr.

371 milj. kr.
357 milj. kr.

14 milj. kr.

Utgående reservationer för de tre reservationsanslagen Bidrag till studieresor,
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll och Riksdagens byggnader
uppgår till 18,0 milj. kr. För det kommande budgetåret 1988/89 har anvisats
totalt 385,6 milj. kr.

De totala kostnaderna för ersättningar till ledamöterna, deras utrikes och
inrikes resor, bidrag till olika grupper som ledamöter deltar i samt till
ledamöternas kontorshjälp och stöd till partigrupperna blev 180,0 (168,8)
milj. kr. Av detta var 102,6 (92,8) milj. kr. kostnader för arvoden till och
arbetsgivaravgifter för riksdagens ledamöter.

Kostnaden för förvaltningen, dvs. alla kostnader för arbetet i kammaren,
utskotten och hos förvaltningskontoret, uppgick totalt till 173,1 milj. kr.

Verksamhetsplanering och budget

Förvaltningskontoret har använt nollbasplanering för att planera verksamheten
och ta fram budgetunderlag. Metoden har inneburit att kostnadsmedvetandet
har ökat till gagn för en bättre hushållning av förvaltningsmedlen.
Dessutom har samordningen förbättrats mellan de olika enheterna som fört
med sig ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Rationaliseringsprojekt

För att ytterligare modernisera och effektivisera de ekonomiadministrativa
rutinerna vid tryckerienheten har ett nytt datoriserat order-lager-fakturerings-
och prenumerationssystem för riksdagstrycket upphandlats och installerats.
Driftstart för detta system kommer att ske när riksmötet startar i
oktober 1988.

Ett nytt för- och eftersystem till det statliga redovisningssystemet system-S
har utvärderats och planeras tas i drift för testkörning under budgetåret

Dessa för- och eftersystem kommer att möjliggöra en förbättrad ekonomisk
uppföljning av verksamheten.

Intendenturenheten

Enheten är indelad i fyra sektioner - lokalvårdssektionen, allmänna servicesektionen,
tekniska servicesektionen och inredningssektionen - samt en
inköpsfunktion.

Enheten svarar för bl.a.

- service till riksdagens ledamöter och till kammaren,

- fastighets- och lokalförvaltning, 9

- förrådsverksamhet, godshantering, distribution och transporter samt

1989/90.

- inköps-, försäljnings- och upphandlingsfrågor.

Chef för enheten är byråchef Olle Etzén. Sammanlagt är 105 personer
anställda inom enheten.

Fastigheter och lokaler

De åtgärder för att förbättra riksdagens lokaler som planerades och
beslutades under 1986/87 har i huvudsak genomförts. Åtgärderna har
omfattat fasadfönster i 10 ledamotsrum på plan RÖ9, upptagning av 2
fasadfönster i det tidigare fönsterlösa norra genomgångsrummet på plan
RV5, ny matsal och nytt kafé, ny förbindelsegång mellan norra flygelbyggnaden
och huvudbyggnaden på plan 2 i ledamotshuset samt renovering av
kulverten under riksdagshusets östra del i avsikt att göra denna transportled
anpassad även till den alltmer frekventa gångtrafiken. De nämnda åtgärderna
skall vara helt genomförda den 1 oktober 1988.

Under året har även planerats och beslutats en inbyggnad av innergården i
ledamotshusets norra flygel. Inbyggnaden skall ske genom att ett glastak
läggs över våningsplan 3, för att därigenom utöka och förbättra folkpartiets
lokalsituation. Ombyggnadsarbetena har påbörjats och beräknas vara helt
genomförda under november 1988.

Med anledning av att öppna utskottsutfrågningar påbörjades i februari
1988 genomfördes omfattande ombyggnader av de båda kammarsalarna.
Andrakammarsalen försågs med ett nytt podium jämte tekniska installationer
för främst ljuddistribution. Åtgärderna i förstakammarsalen begränsade
sig till de tekniska installationerna. I samråd med Sveriges Radio och
Sveriges Television anpassades salarnas teknik även till dessa medier.

Bostadsfrågor för riksdagsledamöterna

Riksdagen förvärvade under året fastigheten i kvarteret Iason i Gamla stan.
Förvärvet gjordes tillsammans med Systembolaget, som kommer att disponera
gatuplanets lokaler för butik och lager. Övriga våningsplan disponeras
av riksdagen, som härigenom erhåller 22 smålägenheter (12 ettor och 10
tvåor). Vindsutrymmet byggs om till en möteslokal för 25-30 personer.
Ombyggnadsarbetena påbörjades i oktober 1987. Inflyttning beräknas ske i
oktober 1989.

Under verksamhetsåret har träffats överenskommelse med Stockholms
fastighetskontor om förvärv av två fastigheter i kvarteret Ormsaltaren på
Södermalm. Fastigheterna ligger vid Götgatan-Klevgränd-Mariagränd.
Projekteringsarbetet har pågått under året. Beslut om förvärv och ombyggnad
har tagits av riksdagen och erforderliga resurser ställs till förfogande per
den 1 juli 1988. Sammanlagt innehåller fastigheterna 35 lägenheter samt 3
butikslokaler. Den ena fastigheten planeras inrymma 25 lägenheter (18
enrums- och 6 tvårums- samt 1 sexrumslägenhet, vilken har måst sparas av
bevarandeskäl) samt 2 butikslokaler. Den andra planeras innehålla 10
lägenheter (7 enrums och 3 tvårums samt 1 butikslokal. Ombyggnadsarbetena
kommer att utföras av Stadsholmen AB med byggnadsstyrelsen som
byggherreombud för riksdagen. Arbetena påbörjas den 1 oktober 1988, och
inflyttning beräknas ske i oktober 1989 avseende den ena fastigheten belägen

Redog. 1988/89:5

vid Götgatan-Klevgränd och i februari 1990 beträffande den andra belägen Redog. 1988/89:5
vid Mariagränd.

Under året har principöverenskommelse träffats med Stockholms fastighetskontor
om en gemensam utredning om planering och projektering av ett
obebyggt markområde vid Slussen (kvarteret Ormen m.m.) för att utröna
möjligheterna att genom nybyggnad erhålla ytterligare bostäder för riksdagens
ledamöter. Utredningsarbetet påbörjades under våren 1988. Underlag
för bedömning av projektet torde föreligga tidigast under maj-juni 1989.

Material och teknik

Ett permanent kabelnät för dataändamål har installerats i alla våningsplan i
riksdagens byggnader. För att ytterligare öka möjligheterna för informationssökning
för ledamöterna har riksdagen anslutits till ett videotexsystem.

Varje ledamot har erhållit en TV-mottagare jämte knappsats som medger
sökning dels i videotexbaser, dels i det interna informationsutbud som lagras
inom riksdagen om arbetet i kammaren. På bildskärmen erhålls dessutom
”rullande” information om aktualiteter, påminnelser m.m.

Utfrågningarna i konstitutionsutskottet under våren 1988 medförde ett
stort antal beställningar av bandkopior till främst tidningar och organisationer.

Försöksverksamheten med satellitmottagning med egen parabolantenn av
CNN-kanalen som pågått sedan en längre tid har utvärderats. Förvaltningsstyrelsen
beslöt att riksdagen permanent skall anslutas till televerkets
kabel-TV-nät. Mottagningen kommer att omfatta televerkets basutbud (ett
tiotal kanaler) samt CNN-kanalen (som ligger utanför basutbudet). Installationen
skall vara klar att tas i bruk fr.o.m. den 1 oktober 1988.

Inredning och konst

Den tidigare nämnda stora ADB-satsningen inom riksdagen har medfört att
ett hundratal arbetsplatser har anpassats beträffande möbler, ljussättning
och annan kompletterande inredning. Kammarfoajéns möblering har kompletterats
med ett antal sittgrupper i skinn. Fortsatt omklädsel av riksdagens
äldsta möbelbestånd har skett. Dessa möbler placeras successivt ut på
ursprungliga och representativa platser. Inredningen i den ombyggda
andrakammarsalen, dvs. kompletteringen av podiet samt nykonstruktionen
av det nya podiet för de utfrågade, har utförts i egen regi av inredningssektionens
snickeriverkstad.

Stora riksvapnet, utfört i driven koppar med pålagt bladguld, har
färdigställts och monterats upp i plenisalen på fondväggen snett bakom
talarstolen. Silversmeden Ralf Olson har utfört arbetet efter en förlaga av
framlidne konstnären Ilhan Koman. Riksvapnet avtäcktes av talmannen i
samband med en ceremoni på nationaldagen den 6 juni 1988.

Under verksamhetsåret har det tredje och sista steget genomförts beträffande
anskaffning av konst till riksdagshusets allmänna utrymmen. Härmed
har den treåriga anskaffningsplanen genomförts inom den ram om 2 milj. kr.
som har varit anslagen för ändamålet. Urvalet och anskaffningen har

verkställts av riksdagens konstgrupp. 11

Uthyrning av lokaler

Redog. 1988/89:5

Ca 3 300 uthyrningar har bokats under året. Av de större konferenserna kan
särskilt noteras 1987 års kyrkomöte den 17-29 augusti. I sammanhanget bör
nämnas den 45 minuter långa TV-utsändning som anordnades den 9 juli i
riksdagshusets stora trapphall. Programmet hette ”Sommarkväll i riksdagshuset”
och omfattade bl.a. cembalomusik, körsång, folkmusik, solosång och
uppläsning. Talman Ingemund Bengtsson och redaktör Lars Orup medverkade
som inledare och sammanhållande mellan de musikaliska insatserna.

Säkerhetsenheten

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen samt för beredskapsplaneringen.

Under det gångna verksamhetsåret (mars 1988) har en ny säkerhetschef,
Per Nehler, tillträtt. Vid enheten finns 17 tjänster.

Säkerhetstjänst

En total översyn har gjorts av de skyddsklassade tjänsterna vid den inre
riksdagsförvaltningen. Ett fyrtiotal anställda (våningsassistenter, vakter) har
erhållit information om hur hot om brevbomber skall hanteras.

450 personer vid riksdagen har fått sina ID-kort förnyade eftersom
giltighetstiden gått ut.

Försöksverksamhet med färgkameror i säkerhetssystemet har slagit väl
ut.

Beredskapsplanering

Arbetet med beredskapsplaneringen har intensifierats. Bl.a. har uppskovsförfrågning
gjorts för alla som ingår i riksdagens beredskapsorganisation.

Brandskydd

Utöver normal brandskyddsverksamhet har ett femtontal anställda erhållit
kvalificerad brandutbildning vid Brand- och räddningsskolan.

Brandskyddet i riksdagshusets västra plan 7 och 8 har förbättrats genom
installation av rökdetektorer.

Nyanställd personal har erhållit brandinformation.

Driftvärnet

Två driftvärnskurser har genomförts. Märkesskjutning och skyttetävlingar
har samlat allt fler deltagare och resultaten har förbättrats.

Enheten för riksdagstryck

Enheten är indelad i fem sektioner. Chef är avdelningsdirektör Lars Binett
och inom enheten finns 38,5 tjänster.

Enheten svarar för bl.a. frågor angående produktion av riksdagstrycket
och av interna trycksaker, korrekturläsning av riksdagstryck samt för
utskrifter åt riksdagens ledamöter.

Under riksmötet 1987/88 framställdes ca 62 000 trycksidor.
T rycket fördelar sig på föl j ande:

	Antal ärenden	Antal trycksidor
Kammarens protokoll	139	10 651
Snabbprotokollet	139	10 237
Propositioner och skrivelser	178	17 144
Förslag och redogörelser	24	1 152
Motioner	ca 4 000	10 075
Betänkanden och yttranden	578	12 999
Riksdagsskrivelser	413	144

Framställningskostnaderna för riksdagstryck, bokbinderi, papperskostnader
och kostnader för kopieringsmaskiner har under budgetåret uppgått till
ca 30 milj. kr.

Trots stora kostnadsökningar för såväl papper som löner inom den grafiska
industrin har framställningskostnaderna kunnat hållas vid oförändrad nivå
beroende på att automatsättning med hjälp av riksdagens ADB-system
utnyttjats fullt ut för utskottens betänkanden. Texterna sänds per tråd
försedda med grafiska styrkoder och i korrigerat skick till tryckerierna. Detta
har inneburit att sättningskostnaderna nära nog halverats och kostnaderna
för korrigeringar minskat betydligt. Totalt är den inbesparade kostnaden ca
1,5 milj. kr.

Förutom de ekonomiska effekterna av automatsättningen kan andra
effekter avläsas, till exempel att våra leverantörer kunnat producera trycket
inom givna tidsramar trots den ökade textmängden.

Beträffande motionerna har automatsättningstekniken visserligen inte
kunnat utnyttjas men vissa rationaliseringar i första hand vid korrekturläsningen
har nedbringat tidsåtgången för framställningen. I år levererades de
sista motionerna från allmänna motionstiden redan första veckan i mars.

Försäljningen av riksdagstrycket och övriga produkter som administreras
av tryckerienheten har under budgetåret inbringat 5,2 milj. kr., en ökning
med 0,2 milj. kr. från föregående år.

Trycket har sålts genom tryckeriexpeditionen och genom Informationsbokhandeln,
som uppvisar ett gott resultat efter sitt första verksamhetsår.
För tryckerienhetens del medför detta ett något sämre netto på grund av
rabatterna till bokhandeln. Det kan konstateras att Informationsbokhandeln
når en bredare publik och bidrar till att trycket får en bättre spridning.

Bland övriga produkter som tryckerienheten framställt under budgetåret
kan nämnas The Riksdag: A History of the Swedish Parliament som givits ut i
samverkan med Riksbankens jubileumsfond. Boken har tryckts i en upplaga
av 3 000 exemplar. Här ingår den delupplaga på 500 exemplar som inköpts
avförlaget St. Martin’s Press i New York. I Sverige har främst organisationer
och andra med internationella kontakter visat intresse för den amerikanska
utgåvan.

Reprocentralen har även detta år kompletterats då det gäller utrustning
och har nu beredskap att trycka riksdagens kuvert och brevpapper. Den kan
dessutom själv framställa de flesta av de broschyrer och andra produkter som
krävs för att täcka riksdagens interna behov.

Redog. 1988/89:5

Centrala skrivbyrån har förutom sin sedvanliga service till ledamöter och Redog. 1988/89:5
utskott kunnat erbjuda hjälp i form av vikarier till utskott som på grund av
sjukdom eller liknande haft särskilda behov.

Informationsenheten

Informationsenheten svarar för riksdagens externa och interna information.

Här arbetar 12 fast anställda personer, varav hälften på deltid, samt tiotalet
timanställda guider. Chef är Åsa Klevard, som tillträdde som informationschef
under året.

Presservice och service till allmänheten

Informationsenhetens presservice svarar för de dagliga kontakterna med
massmedierna och med informationsansvariga i verk, myndigheter och
näringsliv. Enheten besvarar också frågor från allmänheten om riksdagen
och riksdagsarbetet.

De flesta förfrågningar besvaras per telefon och som komplement
översänds skriftlig information per post eller telefax. Därutöver besvaras ett
stort antal brevförfrågningar, såväl svenska som utländska. En lista,

Riksdagskalendern över kammarens arbete, skickas ut till ca 1 000 abonnenter
två gånger i veckan. Informationsenheten hjälper också utskotten med
pressmeddelanden vid öppna utskottsutfrågningar och med annan service.

Informationsenheten svarar för daglig inläsning på den automatiska
telefonsvararen Riksdagen i dag samt gör en daglig sammanställning till
Text-TV där riksdagsinformation finns på s. 260 ff.

Kurser

Informationsenheten har anordnat en tvådagarskurs för journalister för att
öka kunskapen om riksdagsarbetet och riksdagstrycket samt för att informera
om kontaktvägar. En tredagarskurs för ca 30 lärare och en tvådagarskurs
för ca 20 skolledare från Göteborg har ägt rum i riksdagshuset. Dessutom har
en regional lärarkurs anordnats i Luleå. Ett seminarium för representanter
för näringslivet har ordnats i samarbete med Sällskapet Politik och Näringsliv.

Under verksamhetsåret har också ett stort antal journalister och fotografer
som haft specialarbeten om riksdagen tagits emot. Fortlöpande utbildning
för elever från journalisthögskolan i Stockholm, från bibliotekshögskolan
samt från informationslinjer vid universitet och högskolor har ordnats.

Lektioner och visningar

Enheten har omfattande kontakter med utbildningsväsendet, förser skolor
med informationsmaterial och läromedel, anordnar studiebesök och förmedlar
undervisning om riksdagen. Under verksamhetsåret har ca 17 000 elever
från gymnasieskolan tagits emot i lektionssalen.

Särskilda studiebesök har anordnats för ca 800 lärare, lärarkandidater och
universitetsstuderande.

Under verksamhetsåret har ca 60 000 besökare deltagit i visningarna av Redog. 1988/89:5
riksdagshuset. Informatörerna har dessutom engagerats vid speciella evenemang
och utländska besök.

Intern information och trycksaksframstälining

Den interna information som enheten svarar för har främst bestått i utgivning
av Riksdagsveckan och personaltidningen RD-nytt samt sändningar i
personalradion. Riksdagsveckan har utkommit med 30 nummer, i princip
varje måndag under riksmötestid. Tidningen vänder sig till ledamöter och
anställda inom riksdagen och innehåller främst korta nyhetsnotiser men även
en och annan längre artikel. Ett viktigt inslag i tidningen är ett kalendarium
för riksdagens alla sammanträden och möten. Informationsenheten har
svarat för insamling av material, redigering och teknisk framställning av
Riksdagsveckan. Personaltidningen RD-nytt har under året utkommit med 7
nummer. Den har haft samma inriktning som tidigare, men produceras
numera - i likhet med Riksdagsveckan - helt inom enheten fram till
tryckning. Under året beslutades att RD-nytt fr.o.m. oktobernumret 1988
byter namn till MITT I STRÖMMEN. Redaktionsrådet har spelat en aktiv
roll. Ansvarig utgivare är informationschefen.

Personalradion har sänt informationsprogram över riksdagens lokala
radionät varje måndagsmorgon under riksmötestid. Programmen - som
främst vänder sig till de anställda i riksdagen - har haft en längd på 10-15
minuter och innehållit nyhetsnotiser, intervjuer och reportage. Informationsenheten
har haft huvudansvaret för radiosändningarna och personal
från andra delar av förvaltningen har regelbundet medverkat.

Enheten har anlitats för trycksaksframstälining av skiftande slag. Exempel
på trycksaker som enheten producerat är ledamotsförteckningen, Riksdagstrycket,
Riksdagsbiblioteket, Riksdagen i siffror, Riksdagens ekonomi samt
foldrar inför utskottsresor. Enheten ansvarar också för att pressklipp
utformas och distribueras internt. Även specialupplagor av pressklipp har
förekommit, t.ex. ”Dagbok från Norrbotten” från riksdagens Norrbottensresa.
Utöver detta har enheten svarat för skriftligt informationsmaterial till
skolorna.

Riksdagen - de folkvaldas arbetsplats - är en ny fyrfärgsbroschyr om
riksdagen som producerats under året. Enheten har också producerat en
skrift om sig själv - Riksdagens informationsenhet.

Under året har ett desktop-publishing-system installerats på enheten.

Systemet leder till snabbare produktion och snyggare egenhändigt producerade
trycksaker. Broschyren Ledamotens lathund - organisation och service i
riksdagshuset, som distribuerades till nya ledamöter före riksmötets öppnande
1988 har producerats på detta system. Dessutom har arbetet med att skapa
en enhetlig grafisk profil för riksdagen påbörjats. Visst försäljnings- och
presentmaterial - kassar och paraplyer - har tagits fram. Nya vykort och en
ny diabildserie över riksdagen har producerats.

Informationsenheten har haft huvudansvaret för riksdagens deltagande i
mässan ”Bok och Bibliotek 88” i Göteborg.

Riksdagens utredningstjänst

Redog. 1988/89:5

Riksdagens utredningstjänst har till uppgift att bistå riksdagens ledamöter,
utskott, riksdagens övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med
sakinformation som angår deras arbetsuppgifter. Utredningstjänsten utarbetar
också register till riksdagstrycket.

Utredningstjänstens lokaler finns i förvaltningshuset. Därjämte disponeras
en mottagningsdisk i stora entréhallen i västra riksdagshuset, där
ledamöterna kan lämna in uppdrag och träffa utredare för att diskutera sina
ärenden.

Vid slutet av verksamhetsåret var antalet personer som arbetade vid
utredningstjänsten 29. Av dessa var 18 direkt sysselsatta med utrednings- och
dokumentarbete och fyra med registerarbete. Byråchef är Karin Isacsson.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag både till
omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och ”direkt över disk”
medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större arbetsinsats. De senare
uppdragen registreras formellt. Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten
bistår utredningstjänsten sina uppdragsgivare med att ta fram
betänkanden och departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden,
riksdagstryck, facklitteratur och annat basmaterial.

Antalet registrerade uppdrag under verksamhetsåret var 2 682 under
verksamhetsåret. Det är en ökning med 207 jämfört med föregående år
(2 475). Ett allmänt intryck under senare år är att utvecklingen går mot en
ökad andel större och mer tidskrävande uppdrag. Det är särskilt märkbart
vad gäller uppdragen från partikanslierna.

Av följande statistiktabeller framgår bl.a. att av de 2 682 uppdragen har
enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande ersättare) svarat för 2 352
(1986/87 2 226). Återstående 330 (249) uppdrag har kommit från riksdagens
inre förvaltning, riksdagens myndigheter och partikanslier samt utländska
informationsorgan. Om man som en person räknar ledamot och dennes
ersättare har minst 305 enskilda ledamöter lämnat uppdrag åt utredningstjänsten.
Därtill kan komma ytterligare några ledamöter som enbart lämnat
mindre uppdrag som inte har registrerats. Det innebär att närmare 90 % av
ledamöterna någon gång under budgetåret har använt sig av utredningstjänsten.

Fördelningen på partitillhörighet av de enskilda uppdragsgivarna framgår
av följande uppställning.

	Antal ledamöter	Antal uppdragsgivare	Procentuell andel
Hela riksdagen	349	305 (304)	87,4 (87,1)
m	76	69 ( 66)	90,8 (86,8)
c	44	41 ( 41)	93,2 (93,2)
fp	51	48 ( 47)	94,1 (92,2)
s	159	128 (132)	80,5 (83,0)
vpk	19	19 ( 18)	100,0 (94,7)

(Fjolårets siffror inom parentes)

Under 1987/88 har antalet ledamotsuppdrag fördelat sig på parti enligt Redog. 1988/89:5
följande:

Parti	Totalt	Procentuell fördelning	Antal uppdrag per ledamot
m	542	23,0	7,1
c	470	20.0	10,7
fp	465	19,8	9,1
s	782	33,2	4,9
vpk	93	4,0	4,9
Summa	2 352	100,0	6,7

Utredningsarbetet har tidigare varit i huvudsak helt uppdragsstyrt. I syfte att
förbättra servicen till uppdragsgivarna har utredningstjänsten under de
gångna åren försökt att också på eget initiativ informera i ämnen som
avhandlas i den aktuella debatten. Ambitionen har exempelvis varit att vid
mottagningsdisken i entréhallen kunna erbjuda färska rapporter, artiklar,
pressmeddelanden och statistikuppgifter. Som ett led i denna utökade
service får också de s.k. orienteringspromemoriorna ses, vilka behandlar
aktuella frågor som kan ha intresse för en bredare krets. Tanken är att de
också kan ge svar på frågor som annars skulle ha avsatt sig i form av uppdrag
till utredningstjänsten. Ett annat led i ambitionen att höja servicenivån är de
sammanställningar som löpande görs med centrala statistiska uppgifter på
olika områden. De har under benämningen Fickfakta distribuerats till bl.a.
samtliga ledamöter.

I utredningstjänstens regi har under det gångna verksamhetsåret två
skärmutställningar ägt rum som båda behandlat aktuella ämnen i samhällsdebatten.
Den ena utställningen handlade om ”passiv rökning”. Den andra
utställningen informerade om pågående projekt inom sjukvården.

Utredningstjänsten har haft ansvaret för att från olika källor sammanställa
materialet i broschyren Riksdagen i siffror.

Utredningstjänstens hjälp till riksdagens utskott har under det gångna
riksmötet skett i olika former. Vid sidan om särskilda utredningsuppdrag,
varav ett antal har haft betydande omfattning, har personal lånats ut till
bostads- och jordbruksutskotten för föredragandeuppgifter.

Personal från utredningstjänsten har också biträtt i den interna och externa
utbildningsverksamheten. Bl.a. hölls kurser för ledamöter och tjänstemän,
främst vid partikanslierna, i riksdagstryck och annat offentligt tryck.

Registerverksamheten

Sak- och personregistren för 1985/86; utkom i tryckt form i mars 1987.

Sak- och personregistren för 1986/87; beräknas utkomma i tryckt form
under hösten 1988. Uppgifterna om behandlingen av ärendena är sökbara i
databasen RUT 1.

Arbetet med att framställa registren för 1987/88 påbörjades i slutet av
verksamhetsåret.

En slutlig förteckning över årets propositioner sammanställdes under juni
månad för att ges ut omedelbart efter verksamhetsårets utgång.

En motionsförteckning med personregister och index har som vanligt
utgivits efter utgången av allmänna motionstiden. Kumulerade motionsförteckningar
utgavs under motionstiden.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes
framställts och utgivits var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen gavs ut
efter riksmötets slut i juni.

Arbetet med att ta fram 10-årsregister för perioden 1971-1980/81 beräknas
bli färdigt under hösten 1988.

Internationella kontakter

En tillgång för utredningstjänsten är de kontakter som upprätthålls med
andra länders parlamentariska informationsorgan. I detta sammanhang
måste i första hand nämnas de ofta förekommande kontakterna mellan de
nordiska länderna. De härigenom vunna fördelarna består dels i hjälp i det
löpande arbetet, dels i mera långsiktig samverkan. Byråchefen hos utredningstjänsten
är sedan mitten av 1970-talet korresponderande ledamot av
European Centre for Parliamentary Research and Documentation i Luxemburg.
Utredningstjänsten medverkar också genom sin chef eller andra
tjänstemän i av Luxemburgcentret etablerade arbetsgrupper för samordning
och teknisk utveckling på olika informationsområden.

Riksdagsbiblioteket

Chef för enheten är överbibliotekarie Bengt Alexanderson. Personalstaten
för enheten upptar 26 tjänster.

Riksdagsbibliotekets verksamhet är indelad i funktionerna inre tjänst,
yttre tjänst, vaktexpedition och centralarkiv. Den inre tjänsten utgörs av
förvärv, katalogisering, bindning, internationella organisationers publikationer
och årsbibliografi. Den yttre tjänsten omfattar låneexpedition, läsesalar
och handbibliotek. Den ojämförligt största sektionen är den för inre tjänst.

Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess myndigheter, regeringskansliet,
kyrkomötet och de centrala förvaltningsmyndigheterna samt
för kommittéer som har tillsatts av regeringen. Det får också utnyttjas av
forskare och studerande.

Biblioteket lånar inte bara ut böcker och tidskrifter utan hjälper även till
att finna litteratur inom önskat ämnesområde med utnyttjande av bibliografier,
kortkataloger och databaser. Listor över nya böcker, förteckningar i
videotex m.m. orienterar om nyinköp. Material som inte finns i biblioteket
hämtas från andra bibliotek i in- och utlandet.

Samlingarna omfattar bl.a. statligt tryck, internationella organisationers
material, juridisk, samhällsvetenskaplig och samtidshistorisk litteratur och i
någon utsträckning skönlitteratur.

Förvärv

Riksdagsbiblioteket har under 1987/88 genom inköp, byte och gåvor
förvärvat ca 4 500 volymer. Antalet löpande utländska tidskrifter, årsböcker
m.m. har varit 2 304, motsvarande antal svenska 1 340. Ett sjuttiotal

Redog. 1988/89:5

tidskrifter har avbeställts och lika många tillkommit. För ledamöternas
räkning prenumererar biblioteket på alla löpande svenska dagstidningar och
ett fyrtiotal utländska. Till sektionen för statligt tryck har levererats ca 5 000
publikationer. Den totala tillväxten är ca 200 hyllmeter.

Katalogisering, presentation av materialet, bibliografiskt arbete

I det rikstäckande ADB-baserade bibliotekssystemet LIBRIS har biblioteket
lagt in ca 4 700 titlar och anslutit sig till ca 4 600 som lagts in av andra
bibliotek. Dessutom har biblioteket utfört ca 500 retrospektiva katalogiseringar,
som syftar till att göra viktiga delar av kortkatalogen tillgängliga i
databas.

Biblioteket har utgivit följande nyhetslistor: Urval av nyförvärv 26,
Statliga publikationer 35, Tidskriftsartiklar 14 och en månatlig förteckning
över samtliga nyförvärv. Några gånger har nyförvärv presenterats i Riksdagsveckan.
I videotex har listor publicerats som en försöksverksamhet.

Bibliografierna Sveriges statliga publikationer, Bibliografi 1979-1980 och
Statliga publikationer, Årsbibliografi 1986 har publicerats. Årsbibliografi
1987 beräknas utkomma i december 1988. Arbetet med att fylla den
återstående luckan (1981-1982) har kunnat återupptas under våren 1988.

Låne- och informationsverksamhet

Manuella och ADB-baserade ämnessökningar utförs rutinmässigt, de sistnämnda
framför allt i LIBRIS/IMDOC, Rättsbanken och Artikelsökande.
Antalet utlånade volymer har utgjort 22 210. De utlånade volymerna
fördelar sig på följande sätt:

Riksdagsledamöter 2 646

Riksdagens utskott, tjänstemän och myndigheter 3 735

Departement och kommittéer 1 260

Statliga och kommunala verk 1 080

Privata företag och enskilda personer 5 560

Inländska bibliotek och arkiv 3 951

(därav folkbibliotek 957)

Utländska bibliotek och arkiv 390

Biblioteket har förmedlat 383 volymer från inländska bibliotek och arkiv och
82 volymer från utländska bibliotek. 3 123 beställningar av kopior har
effektuerats i stället för lån.

Antalet lån är lika stort som året innan. Den stora ökningen från
föregående år kvarstår alltså.

Arkivet, biografikommittén och ståndsprotokollen

Arkivet har fått viss extra arbetskraft och kunnat påbörja en mikrofilmning
av material från 1950-talet till 1970-talet. Originalmaterialet är i ej arkiwärdigt
skick. Riksdagen kommer härigenom att behålla en film och spara
utrymme. Originalen jämte en film levereras till riksarkivet.

Biografikommitténs experter, som under arkivchefens ledning arbetar
med att sammanställa biografier över tvåkammartidens alla ledamöter, har

Redog. 1988/89:5

under året arbetat med en volym som kommer att omfatta Stockholms stad Redog. 1988/89:5
och län, Uppsala län, Södermanlands län och Västmanlands län. Volymen,
som blir hela verkets första del, är den hittills omfångsrikaste. Den beräknas
vara klar i november 1988.

Utgivandet av ståndstidens protokoll bedrivs av en expert under arkivchefens
ledning. Under 1987/88 har en volym blivit i det närmaste färdig och
utkommer hösten 1988 (Prästeståndet 1778/79).

För de särskilda medel som står till förfogande för ståndsprotokollen har
biblioteket haft möjlighet att inköpa en avancerad persondatorutrustning.

Man kan med hjälp av denna redigera och göra index betydligt snabbare och
lättare och även spara tryckningskostnader.

ADB

En undersökning har gjorts om möjligheten att använda riksdagens redan
inköpta programvara och maskinutrustning till att utveckla ett lokalt
bibliotekssystem. Detta skulle ingå som en del av riksdagens informationssystem.
Förundersökningen ledde till ett beslut som innebar att man skulle
arbeta fram ett sådant bibliotekssystem i två etapper med hjälp av konsulter.

Etapp ett, som innefattar katalog och sökmöjligheter, är i stort sett klar.

Avsikten är att fortsätta med etapp två, som omfattar låne- och förvärvsrutiner,
under 1988/89.

Utredningstjänsten och biblioteket

Under året har som förut biblioteket haft en person på halvtid placerad vid
utredningstjänsten för att ta hand om utpräglade biblioteksärenden. Meningen
är att denna verksamhet skall fortsätta.

Ett samarbetsprojekt som syftar till att erbjuda sökningar i externa
databaser har fortsatt under året och avses fortsätta.

Planering av framtida verksamhet

En planeringsdag genomfördes i maj 1988 inför höstens anslagsframställning
för budgetåret 1989/90. Man enades om att biblioteket under året i fråga
framför allt borde inrikta sig på att trimma in det datorbaserade bibliotekssystem
som nu arbetas fram och utnyttja det till presentation av bibliotekets
material.

Nationella och internationella kontakter och samarbete

Som vanligt har biblioteket mottagit praktikanter från bibliotekshögskolan i
Borås och studiebesök från ett stort antal bibliotek och organisationer. Flera
prao-elever har fått handledning.

Överbibliotekarien har varit medlem av LIBRIS-rådet, som är ett
rådgivande organ i frågor som rör det nationella bibliotekssystemet LIBRIS,
till vilket riksdagsbiblioteket är anslutet, och Nationalbibliografiska rådet,
där biblioteket har intressen att bevaka på grund av sitt ansvar för svenskt
statligt tryck. Han har representerat biblioteket i Stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd och jämte medarbetare deltagit i sammanträden med 2(

departementsbiblioteken. I augusti deltog han i den internationella biblioteksorganisationen
IFLA:s konferens i Brighton i Storbritannien. Bibliotekschefen
har även deltagit i den årliga sammankomsten för cheferna vid de
nordiska parlamentsbiblioteken, vilken ägde rum i Helsingfors i juni, samt i
de halvårsvis förekommande sammanträdena med cheferna för de större
svenska vetenskapliga biblioteken och specialbiblioteken.

Biblioteket har deltagit i LIBRIS referensgrupp som syftar till utveckling
av detta biblioteksystem. Chefen för katalogsektionen har varit medlem av
SAB:s (Sveriges allmänna biblioteksförening) kommitté för katalogisering
och klassificering. I en studieresa till Bonn, som organiserades i samarbete
mellan de nordiska parlamentsbiblioteken, deltog tre medarbetare från
biblioteket.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Enheten svarar för utgivningen av tidningen Från Riksdag & Departement
och för framställningen av Riksdagens årsbok. Ansvarig utgivare för
tidningen är chefredaktören Barbro Björkhem. Sammanlagt 8 personer
arbetar på tidningsredaktionen, varav 1 på arvodestjänst.

Upplagan för tidningen Från Riksdag & Departement var i augusti 1988
23 539, vilket är en ökning med 1 186 exemplar jämfört med föregående år.
Antalet friexemplar är ca 2 100.

Prenumerationsavgiften har under året höjts till 175 kr. per år.

Riksdagens årsbok utkom planenligt till riksmötets öppnande. Upplagan
var 2 500 exemplar.

ADB-verksamheten

Riksdagens ADB-verksamhet har 8,5 tjänster och ansvarar för drift och
utveckling av riksdagens datorbaserade informationssystem. Chef är byråchef
Carl-Gerhard Ulfhielm.

Under budgetåret har en fortsatt utbyggnad genomförts vad gäller
datorkraft, terminalarbetsplatser och nya programvaror.

Under hösten 1987 installerades ett s.k. kluster bestående av två
VAX8530. Härigenom förstärktes datorkraften betydligt, vilket var en
förutsättning för den fortsatta utbyggnaden av systemet. Under budgetåret
installerades 115 nya arbetsplatser. Vid budgetårets slut uppgick antalet
terminaler till 300, varav 80 disponerades av riksdagsledamöter.

Under budgetåret har försöksverksamhet bedrivits med datorstöd i
riksdagsledamöternas hem. Under huvuddelen av budgetåret har tre ledamöter
haft tillgång till persondatorer i hemmet. I slutet av budgetåret
beslöts att försöksverksamheten skall utvidgas till att totalt omfatta 25
ledamöter.

Fortsatt utbyggnad har ägt rum av det lokala nätverket. I slutet av
budgetåret fanns uttagspunkter i samtliga tjänste- och bostadsrum - totalt ca
900 uttagspunkter.

Under året har ärendehanteringssystemet varit i full drift. Detta betyder
bl.a. att den tryckta versionen av riksdagens sakregister kan framställas

Redog. 1988/89:5

betydligt snabbare än tidigare. Även ett personregister över ledamöter har
upprättats.

I slutet av budgetåret upphandlades programvaror för telefax (TEXCOM),
kalkylering (2020) och s.k. Desktop-publishing (Pagemaker) samt
programvara för nätverksövervakning.

Under budgetåret har ett för- och eftersystem till det statliga lönesystemet
tagits i drift. Vidare har ett ekonomiadministrativt system för tryckerienhetens
försäljning och lagerhållning av riksdagstrycket upphandlats.

Arbetet med att förbättra informationssystemet vad gäller användarvänlighet,
säkerhet och tillgänglighet har fortlöpt kontinuerligt. Bl.a. har ett s.k.
datalås installerats för att förhindra obehörigt intrång i vårt system via
uppringda teleförbindelser.

Under budgetåret har samtliga utskottsbetänkanden förts över via telenätet
till tryckerierna för tryckning genom s.k. automatsättning. Förfarandet
har inneburit en väsentlig reducering av riksdagens sättningskostnader.

Fluvuddelen av utbildningen av användare har bedrivits i egen regi.
Härigenom har det varit möjligt att hålla kostnaderna för utbildning nere
jämfört med om utbildningstjänsterna skulle köpas.

Under budgetåret har försöksverksamhet bedrivits med distribution av
riksdagsinformation via videotexnätet. Samtliga ledamöter har nu en videotexterminal
som de kan använda för uppkoppling till videotexnätet. Delar av
informationen har också distribuerats för visning på televisionsapparater
som finns utplacerade på olika ställen i riksdagens lokaler.

Kommittéer och utredningar tillsatta av förvaltningsstyrelsen
eller direktionen

ADB-kommittén

Riksdagens ADB-kommitté består av förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors
(ordförande) och riksdagsledamöterna Per Olof Håkansson (s), Margit
Gennser (m), Bengt Kindbom (c), Kenth Skårvik (fp) samt Tommy Franzén
(vpk). Vidare ingår från den inre riksdagsförvaltningen biträdande kammarsekreterare
Bertil Björnsson och byråchef Karin Isacsson. De fackliga
organisationerna representeras av Lena Axelsson-Westlund, SACO/SR,
Susanne Gåje, ST och Ingvar Johansson, SF. Slutligen ingår också planeringschef
Börje Alpsten, justitiedepartementet. Experter i kommittén är
biträdande kammarsekreterare Bengt Törnell, överbibliotekarie Bengt
Alexanderson och avdelningsdirektör Lars Binett. Sekreterare är byråchef
Carl-Gerhard Ulfhielm och avdelningsdirektör Anders Malmros.

ADB-kommittén fungerar som styrgrupp för riksdagens ADB-verksamhet.
I ADB-kommittén redovisas och diskuteras de projekt som drivs inom
ramen för ADB-verksamheten. Kommittén har under året haft 6 sammanträden.

Arbetsgrupp för översyn av ersättningsstadgan

En arbetsgrupp har behandlat frågor som rör den ekonomiska ersättningen
till riksdagens ledamöter. Gruppen har bestått av riksdagsledamöterna John

Redog. 1988/89:5

Johnsson (s), ordförande, Rolf Clarkson (m), Martin Olsson (c), Karin Redog. 1988/89:5
Ahrland (fp) och Tommy Franzén (vpk). Under våren framlade gruppen ett
förslag till en lag om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter som antogs av
riksdagen i maj. I arbetet med den nya lagen har gruppen biträtts av
förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors, kanslichef Lennart Persson, avdelningschef
Börje Gustafsson, föredragande Staffan Hansson och byrådirektör
Harriet Ekman. Genom lagen införs en rätt till inkomstgaranti för ledamöter
som lämnar riksdagen efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring. För
innehållet i lagen har närmare redogjorts ovan under Kansli- och personalenheten.
Med framläggandet av lagförslaget avslutades gruppens arbete.

Arbetsgrupp för ledamöternas bostäder (ALB)

Den 6 december 1985 tillsattes en arbetsgrupp för behandling av ledamöternas
bostadsfrågor. Gruppen har haft följande sammansättning: Riksdagsledamöterna
Oskar Lindkvist (s), ordförande, John Johnsson (s), Ivar
Nordberg (s), Alf Wennerfors (m), Margareta Gard (m), Birgit Friggebo
(fp), Gunilla André (c), Tommy Franzén (vpk), Gunnar Grenfors och Olle
Etzén, RFK, samt Lars Hällgren, KBS. Under avsnittet om intendenturenheten
finns en redovisning för de projekt som kommittén handhaft.

Utredning rörande behovet av skärpt inpasseringskontroll

Förvaltningskontoret tillsatte den 12 mars 1986 en utredning om behovet av
skärpt kontroll vid inpassering till riksdagens åhörarläktare. I utredningen
har ingått riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Arne Kjörnsberg
(s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Rolf Clarkson (m), Birgit Friggebo (fp),

Kjell A Mattsson (c) och Bo Hammar (vpk). Sekreterare har varit Staffan
Hansson. Arbetet resulterade i ett förslag till en lag om säkerhetskontroll vid
sammanträde med riksdagens kammare. Efter förslag från förvaltningsstyrelsen
antog riksdagen lagen under våren 1988. Utredningens arbete är
därmed avslutat.

Riksdagens biografikommitté

I biografikommittén har ingått f.d. riksdagsledamoten Sture Palm (s),
ordförande, riksdagsledamöterna Per-Olof Strindberg (m) och Hans Lindblad
(fp), f.d. riksdagsledamoten Sture Korpås (c), riksdagsledamoten Nils
Berndtson (vpk), förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie
Bengt Alexanderson samt professorerna Sten Carlsson och Rolf Nygren.

Förste arkivarie Anders Norberg har varit sekreterare och projektadministratör.
Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda experter
knutna till kommittésekretariatet, Andreas Tjerneld och Björn Asker.

Vidare har Anna-Britt Nilsson varit knuten till kommittén som assistent på
deltid.

Arbetet har under det gångna verksamhetsåret koncentrerats på Band 1,
omfattande biografier över ledamöter från Stockholms stad och län. Uppsala
län, Södermanlands län och Västmanlands län. Bandet avses utkomma i
november 1988. Kommittén har under året haft tre sammanträden.

Arbetsgrupp för ökat stöd till ledamöterna

Redog. 1988/89:5

Förvaltningsstyrelsen har under året tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att
utreda frågan om ökat stöd till ledamöterna avseende främst behovet av
personliga sekreterare/utredare och i samband därmed behovet av ytterligare
lokaler för partikanslierna.

I gruppen ingår: Riksdagsledamöterna Jan Bergqvist (s) ordförande, Olle
Svensson (s), Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Elving Andersson (c)
och Bertil Måbrink (vpk). Till gruppen har knutits förvaltningsdirektör
Gunnar Grenfors, byråchef Olle Etzén och byggnadsrådet Lars Hällgren,
byggnadsstyrelsen samt föredragande Ulf Christoffersson som sekreterare.

Gruppen har uttalat sig för att den personliga assistentservicen för
ledamöter måste utökas. Som en följd härav har gruppen ansett att ett
lokaltillskott om 150-200 rumsenheter snarast bör tillföras riksdagen, helst
redan under 1989. Gruppen har föreslagit att riksdagen därför snarast skall få
ta i anspråk utbildningsdepartementets lokaler i Gamla stan. Gruppen, som
även genomfört en enkät bland ledamöterna, kommer hösten 1988 att lägga
fram en första rapport.

Av talmanskonferensen tillsatt utredning

Talmanskonferensen beslutade i februari 1988 att tillsätta en utredning för
översyn av den inre riksdagsförvaltningens organisation. I utredningen har
ingått tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c), ordförande, riksdagsledamöterna
Ivar Nordberg (s), Lars Tobisson (m), Ingemar Eliasson (fp), Gunnar
Björck (c) och Nils Berndtson (vpk) samt de fackliga företrädarna Sven
Sjögren, SACO/SR, Ingvar Johansson, SF, och Björn Wikström, ST.
Sekreterare är avdelningsdirektör Sven-Georg Grahn.

Utredningen inledde sitt arbete den 18 mars och har hållit 9 sammanträden.
Arbetet fortsätter under hösten.

Förvaltningsstyrelsen uttalade vid sitt sammanträde ett tack till de anställda
inom riksdagen för deras arbetsinsatser under verksamhetsåret.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Oskar Lindkvist, Per Olof Håkansson (s),
Rolf Clarkson (m), Bo Forslund (s), Carl-Johan Wilson (fp), Martin Olsson
(c), Bertil Måbrink (vpk) och Sten Svensson (m) samt personalföreträdarna
Lena Uhlin, SACO/SR, Björn Wikström, ST, och Irving Svensson, SF.

Stockholm den 26 oktober 1988

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Thage G Peterson

Gunnar Grenfors

gotab Stockholm 19S8 15974