Redogörelse till riksdagen1988/89:21
Framställning / redogörelse 1988/89:21
Redogörelse till riksdagen
1988/89:21
Styrelsens för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
berättelse över fondens verksamhet och förvaltning Redog.
under år 1988 1988/89:21
Innehåll
1988 i korthet 2
Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning 2
VD-kommentar 3
Den forskningsstödjande verksamheten 5
Arbetssätt 5
Anslagen till forskning 6
Informationsutbyte, uppföljning m.m 7
Den ekonomiska förvaltningen 9
Resultaträkning 10
Balansräkning 10
Revisionsutlåtande 12
Styrelse 13
Revisorer 13
Arbetsgrupper 14
Kansli 14
1 Riksdagen 1988/89. 2 sami. Nr 21
1988 i korthet
Redog. 1988/89:21
- 65,9 miljoner kronor har fördelats som anslag till forskning, en ökning
med 4,4 % i jämförelse med 1987.
- Av de beviljade beloppen har en fjärdedel gått till nya forskningsprojekt.
- Anslagens genomsnittliga storlek var 260000 kronor.
- Konkurrensen om forskningsmedel har varit mycket hård. Endast 10 %
av de sökta beloppen för nya projekt har kunnat beviljas.
- Nya stadgar trädde i kraft 1988-01-01. Riksbankens Jubileumsfond är enligt
dessa en helt självständig stiftelse med egen medelsförvaltning. Den
bestämmer själv inriktningen på sina placeringar: i räntebärande värdepapper,
i aktier, i fastigheter m.m. I princip alla ändamålsenliga placeringar,
som normalt kan ingå i en rationell förmögenhetsförvaltning, är
tillåtna.
- Stiftelsens tidigare innehav av obligationer förvärvades i början av januari
1988 av riksbanken för en köpeskilling av 600 milj.kr. I mitten av maj tillfördes
stiftelsen ytterligare 900 milj.kr.
- Den ekonomiska basen för stiftelsens forskningsstödjande verksamhet på
minst nuvarande reala nivå bör med de nya finansieringsförutsättningarna
kunna säkerställas för framtiden.
- Donationer från enskilda personer eller företag kan också tas emot.
- Två pris har inrättats för årets bästa artiklar i tidskriften Forskning och
Framsteg.
Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har till ändamål att främja och understödja
vetenskaplig forskning.
En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet på ett sådant sätt
att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande verksamheten säkerställs
för framtiden.
Stiftelsen bildades genom ett beslut i riksdagen i april 1962 på förslag av
riksbanksfullmäktige, som med en större donation ville uppmärksamma
riksbankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt
ändamål”. Avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till
att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
Den kommitté, som tillsattes för att närmare utforma riktlinjer och bestämmelser
för stiftelsen, rekommenderade i sina förslag i april 1964, att
verksamheten ”till en början” skulle
”inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de verkningar
som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i
samhället och hos de enskilda människorna”.
Denna rekommendation har varit och är fortfarande vägledande för stiftelsens
verksamhet.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I dessa liksom i de nu
gällande (fr.o.m. 1988-01-01) anges bl.a.
”att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är
så väl tillgodosedda på annat sätt,
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsik- Redog. 1988/89:21
tiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt
skall uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning”.
De första forskningsanslagen från jubileumsfonden beviljades i oktober
1965.
Under åren 1965-1988 har närmare 800 milj.kr. fördelats till olika kvalificerade
forskningsprojekt (motsvarande ungefär 1,8 miljarder i 1988 års penningvärde).
Ungefär hälften har gått till forskning med samhällsvetenskaplig
tyngdpunkt, en fjärdedel till humanistisk och en fjärdedel till medicinsk, naturvetenskaplig
och teknisk forskning.
Samhälleligt angelägna forskningsområden, vilka inte har några speciella
företrädare för sig, uppmärksammas särskilt. Stiftelsens resurser skall i
första hand ses som ett komplement och inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för vetenskaplig forskning i Sverige.
VD-kommentar
1988 har varit ett betydelsefullt år för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
En egen självständig medelsförvaltning har införts med möjligheter att genomföra
i princip alla ändamålsenliga placeringar som ingår i en rationell
förmögenhetsförvaltning: i obligationer, aktier, fastigheter m.m.
Fr.o.m. den 1 januari gäller nya stadgar. De formella relationerna med
riksbanken har upphört.
Riksbanken förvärvade vid årsskiftet 1987-88 stiftelsens obligationer för
en köpeskilling av 600 milj.kr. Efter vederbörligt riksdagsbeslut överlämnade
banken dessutom 900 milj.kr. kontant i början av maj. Stiftelsens kapital
uppgick därmed till 1500 milj.kr.
Tillskott till stiftelsens medel i form av donationer från enskilda personer
eller företag kan också tas emot.
Den ursprungliga donationen gjordes i syfte att uppmärksamma riksbankens
300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”.
Avkastningen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning
med anknytning till Sverige. Riksbankens Jubileumsfond blev den största
allmänt forskningsstödjande stiftelsen i landet.
Jubileumsdonationen, 250 milj.kr., vars avkastning kunde disponeras
fr.o.m.1965, motsvarar i 1988 års penningvärde närmare 1400 milj.kr. Det
reala värdet av denna mycket betydelsefulla donation till svensk vetenskaplig
forskning har nu återställts. Året 1988 kan alltså i ekonomisk mening sägas
vara lika betydelsefullt för svensk vetenskap som året 1965.
Med tidigare bestämmelser var det omöjligt att åstadkomma en årlig avkastning
som kunde hålla jämna steg med inflationen. De första årens anslag
till forskning uttryckta i dagens penningvärde var omkring 90 milj.kr.
Fr.o.m. mitten av 1970-talet har motsvarande belopp varit 60-65 milj.kr.
De nya förutsättningarna för fondens förmögenhetsförvaltning bör kunna
medföra att stiftelsens forskningsstödjande verksamhet kan säkerställas för
framtiden på minst nuvarande reala nivå. Det är min förhoppning att kapaci- ^
teten på sikt skall kunna öka. Den moderna finansförvaltning, som byggts Redog. 1988/89:21
upp vid stiftelsen under året, har både ambition och kompetens för att åstadkomma
detta.
Överläggningar om förutsättningarna för stiftelsens framtida finansiella situation
har pågått i många år. I själva verket var det den första långsiktiga
fråga som jag började bearbeta när jag tillträdde min befattning i stiftelsen
vid årsskiftet 1973-74. Framstegen var inte alltid stora.
Kortsiktiga förbättringar kunde emellertid åstadkommas genom kapitaltillskott
1974 och 1978, vid vardera tillfället med 100 milj.kr. i form av obligationer.
I första fallet gjorde dåvarande riksbankschefen Krister Wickman (vice
ordförande i stiftelsens styrelse 1973-76) en avgörande insats. Det senare kapitaltillskottet
kom till genom ett riksdagsbeslut efter en partimotion (s) och
en gemensam motion av (c)-, (m)- och (fp)-ledamöterna i styrelsen.
Den nu genomförda och som jag tycker klart bästa lösningen hade knappast
kommit till stånd utan den nuvarande riksbankschefens Bengt Dennis
(vice ordförande i stiftelsens styrelse 1983-87) insiktsfulla och helhjärtade insatser.
Jag vill därför både på det svenska vetenskapssamhällets och stiftelsens
vägnar uttrycka ett varmt och uppskattande tack till Bengt Dennis för hans
konstruktiva och helt avgörande medverkan i arbetet med att försöka lösa
jubileumsfondens ekonomiska problem. Hans förståelse för och djupa engagemang
i stiftelsens ändamål skall heller inte glömmas. I och med att den
ursprungliga jubileumsdonationens reala värde nu har återställts kan hans
insatser för svensk vetenskaplig forskning bara jämföras med stiftelsens initiativtagare,
dåvarande riksbankschefen Per Åsbrink.
Det må förlåtas mig om jag hittills har ägnat mig nästan enbart åt stiftelsens
finanser. Men dels är finansieringsproblemens lösning det gångna verksamhetsårets
stora händelse för stiftelsen och dels har arbetet med att bygga
upp en adekvat organisation för de nya arbetsuppgifterna tagit en mycket
stor del av min tid i anspråk. Styrelsens nya ledamöter i den under året bildade
finanskommittén har inte sparat någon möda i fråga om vägledande
arbetsinsatser. Personellt står vi nu väl rustade för en förmögenhetsförvaltning
som kan trygga den ekonomiska basen för fortsatt stöd åt svensk vetenskaplig
forskning.
Vi får emellertid inte glömma bort att den finansiella verksamheten endast
har ett syfte, nämligen att skapa resurser för att främja och understödja vetenskaplig
forskning.
Merparten av stiftelsens anslag till forskning sker i form av anslag till projekt
efter ansökningar. Antalet sådana är mycket stort, under året drygt 620.
Om jag därtill konstaterar att varje ansökan både innehållsligt och sidmässigt
är omfattande och skall behandlas på ett grundligt och sakkunnigt sätt,
kan jag kanske ge en föreställning om vilket arbete som krävs av beredningsgrupper
och styrelse.
Före varje sammanträde i en beredningsgrupp brukar jag fråga mig om
ledamöterna har hunnit med att läsa och sätta sig in i alla de ansökningar
som skall behandlas. Vi på kansliet vet ju hur många kilo vi har skickat ut.
Vi vet också att det mesta måste läsas under en snålt tilltagen fritid. Men ^
varje gång blir jag lika imponerad av hur pålästa ledamöterna är och vilka Redog. 1988/89:21
sakligt välmotiverade bedömningar de är i stånd att göra. Alla sökande blir
mycket kvalificerat behandlade.
Det känns angeläget för mig att på detta sätt utåt få beskriva vilket enormt
arbete som läggs ned, både kvalitativt och kvantitativt, för att varje ansökan
om anslag till forskning skall få en så grundlig och rättvis bedömning som
möjligt. Kvaliteten på de ansökningar som leder till anslag från Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond är genomgående mycket hög.
Det känns också angeläget att framföra ett varmt tack till styrelsens ordförande
samt till övriga ledamöter i styrelse och arbetsgrupper för allt det engagerade
arbete de utfört och utför. Både jag och mina medarbetare tycker att
det är en fröjd att arbeta för och med så kunniga, pliktmedvetna och entusiastiska
personer och inom ett område som har så stor betydelse för vårt land,
nämligen den vetenskapliga forskningen.
Stockholm i januari 1989
Nils-Eric Svensson
Den forskningsstödjande verksamheten
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond stöder kvalificerad forskning inom
alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet sker detta i form av projektanslag
till enskild forskare eller forskargrupp. I överensstämmelse med de riktlinjer
som angavs vid fondens tillkomst ges visst företräde åt samhällsorienterad
forskning. I första hand prioriteras projekt, som inte naturligen tillgodoses
på annat sätt, t.ex. genom forskningsråd eller andra myndigheter, vilka ju
var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.
Jubileumsfonden är bl.a. intresserad av mång- eller tvärvetenskaplig
forskning och projekt i vilka forskare från olika discipliner, orter eller länder
samarbetar.
Arbetssätt
Det är fondens styrelse som fattar beslut om anslag. Ansökningar har dessförinnan
bedömts och prioriterats i en eller flera arbetsgrupper (beredningsgrupper).
I var och en av dessa ingår ledamöter och suppleanter av styrelsen
samt utomstående vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom
som regel bedömts av en eller flera sakkunniga utanför fonden.
Varje ansökan bedöms med hänsyn till såväl inom- som utomvetenskapliga
kriterier. Avvägningar görs alltid mot två huvudfrågor innan beslut fattas:
-
Är det kvalificerad vetenskaplig forskning?
- Är forskningen av betydelse för samhället?
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg.
1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar,
projektskisser. Arbetsgrupperna väljer ut de ansökningar, som
5
bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse och Redog. 1988/89:21
som lämnats in av forskare som bedöms vara kompetenta och lämpliga
för projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma
in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar (projektskisser) avslås.
2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel
efter externa sakkunnig-granskningar) för de slutliga besluten i styrelsen.
I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas prövas
dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade,
tillsätter fonden ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras
uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig
forskning och informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner
av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga
samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande
arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet
från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar för att
permanenta resurser tillförs området i fråga.
Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland tillsammans
med något annat forskningsfrämjande organ) i syfte att kartlägga kunskapsläget
inom ett visst område och att identifiera forskningsbehov.
Anslagen till forskning
Stiftelsen har under året beviljat 241 projektsanslag och därutöver reseanslag
och lönekostnadstillägg m.m. på tillsammans 63,5 milj. kr. Dessa anslag
har som regel administrerats av statliga universitet och högskolor. För detta
arbete betalar stiftelsen en förvaltningsavgift på 3 %. Under året har 1,7
milj.kr. utbetalats. Adderas därtill kostnader för sakkunniggranskningar och
viss information om forskningsprojekt har stiftelsens anslag till forskning
uppgått till 65,9 milj.kr., en ökning med 2,8 milj.kr. i jämförelse med 1987.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt
med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare och
anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Som tidigare nämnts förvaltas de
flesta anslag av en statlig läroanstalt, som i så fall också är arbetsgivare för
den personal som avlönas från anslagen.
En fjärdedel av de beviljade forskningsanslagen 1988 har gått till nya projekt.
Av de sammanlagda sökbeloppen har endast 10 % kunnat tillgodoses.
Motsvarande andel under de närmast föregående fyra åren har varit 14, 14,
14 respektive 10 %. Konkurrensen om anslag från Riksbankens Jubileumsfond
är alltså mycket hård.
De beviljade beloppens genomsnittliga storlek har i stort sett haft samma
reala värde under den senaste femårsperioden. 1985 års genomsnittliga belopp
till nya anslag, 202000 kr., motsvarar 1988 ett belopp av 232000 kr. om
man gör en uppräkning med konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på
1988 års nya anslag var 230000 kr.
6
Informationsutbyte, uppföljning m.m
Redog. 1988/89:21
Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser problem
som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat
som tas fram också blir bekantgjorda i samhället utanför forskarnas
krets för att även där bli föremål för diskussion, kritisk granskning och användning.
Forskningsresultat kan som regel inte omedelbart omsättas i praktiskt
konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt för eller ingredienser
i seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid nödvändiga. Av
det skälet är det viktigt att personer med ansvar för sådan verksamhet inte
bara informeras om vad som pågår utan också stimuleras till att själva söka
upp, vidareföra och använda sig av forskningsarbetets produkter. Omvänt
gäller att forskningens företrädare bör stimuleras i sitt arbete genom att konfronteras
med problem som upplevs och formuleras utanför deras krets.
Forskningsstödjande organ kan medverka till att sådant informationsutbyte
underlättas.
Stiftelsen har under året bedrivit flera aktiviteter i syfte att följa den forskning
som stöds och att stimulera intresset och informationsutbytet inom vissa
problemområden mellan olika grupper i samhället. Som exempel kan nämnas
att fondens styrelse under året besökt universitetet i Umeå. Utöver genomgång
av och diskussion om enskilda forskningsprojekt anordnades överläggningar
med rektorsämbetet, med dekaner och andra ansvariga för forskarutbildningen
och forskningsorganisationen.
Beredningsgrupperna har också gjort ett antal projektbesök.
Till stiftelsens kansli inbjuds forskare eller forskargrupper för presentation
och diskussion av pågående projekt.
Tillsammans med Musikaliska Akademin anordnades i senare delen av
mars ett seminarium om musikforskning med utgångspunkt i presentationer
av fem forskningsprojekt, vilka finansierats av stiftelsen. Särskilt inbjudna
var ledamöterna av riksdagens kultur- och utbildningsutskott. Vidare deltog
företrädare för regeringskansliet samt för myndigheter, organisationer och
forskning inom området i fråga.
Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
fortsatte sin föredragsserie för riksdagens ledamöter på temat POLITIK
OCH RIKSDAGSARBETE. Ett uppskattat föredrag med åtföljande diskussion
hölls i mitten av mars av f.d. statsrådet och riksdagsmannen Svante
Lundkvist.
Områdesgruppen svarade vidare för ett internationellt symposium i slutet
av april med titeln ”The Swedish Riksdag in an International Perspective”.
Utgångsmaterial var dels den år 1985 utgivna boken ”Riksdagen genom tiderna”
och dess engelskspråkiga version ”The Riksdag: A History of the
Swedish Parliament” och dels nyskrivna uppsatser av forskare från ett antal
olika länder.
I anslutning till symposiet anordnades en sammankomst i riksdagshuset
med talman Ingemund Bengtsson som ordförande och med föredrag av professorerna
Jan-Magnus Jansson (Finland) och Erik Lönnroth.
En tryckt symposierapport beräknas kunna bli publicerad vid halvårsskif- 7
tet 1989.
Den i föregående års verksamhetsberättelse omnämnda kartläggningen av Redog. 1988/89:21
pågående verksamhet och forskningsbehov m.m. inom området estetisk
forskning (av stiftelsens tidigare verkställande direktör, fil.dr Paul Lindblom)
har slutförts. En rapport, FORSKNING INOM ESTETISKA ÄMNEN,
publicerades i slutet av året i stiftelsens skriftserie (RJ 1988:1).
Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare beretts möjligheter
att presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat vid utländska
institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier. Allsidigt
informationsutbyte har också som vanligt skett med utländska, särskilt
europeiska, forskningsstiftelser. Åtskilliga kontakter mellan enskilda forskare
eller forskargrupper har därigenom kunnat förmedlas.
Sedan 1966 har jubileumsfonden deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens
symposieverksamhet. Till att börja med skedde detta i form av årliga
anslag. 1979 började Nobelstiftelsen bygga upp en särskild symposiefond för
ändamålet genom en grunddonation från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
( 2 milj.kr) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (500000 kr.per år
under fyra år) samt genom bidrag och royalties från sin egen informationsverksamhet.
Denna fond har utvecklats mycket gynnsamt. Efter 1987 års
bokslut uppgick den till 33 milj.kr.
Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de
fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond
och Wallenbergsstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör
som ordförande.
Hittills har omkring 70 Nobelsymposier genomförts. De ägnas vetenskapliga
genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och
har fått en mycket stark internationell ställning.
I syfte att stimulera svenska forskare att publicera sig populärvetenskapligt
har två pris på 25000 kr. vardera för årets bästa artiklar i tidskriften
Forskning och Framsteg inrättats inom ämnesområdena Samhällsvetenskap-beteendevetenskap-humaniora
och Naturvetenskap-medicin-tekniklantbruksvetenskap.
De första prisen kommer att delas ut under våren 1989.
Försök att intressera massmedia för den forskning som fonden stöder görs
även. Förteckningar över beviljade anslag och korta, lättlästa beskrivningar
av några projekt samt erbjudanden om att hjälpa till med adresser till forskare
och annat som kan underlätta kontakter skickas regelmässigt ut till enskilda
nyhetsmedia och till nyhetsbyråer efter varje anslagsutdelning. Liksom
tidigare år har emellertid nyhetsmedia mycket sällan använt detta material.
Förfrågningar från massmedia hos stiftelsens kansli görs praktiskt taget
aldrig.
De aktiviteter som ovanstående är exempel på ingår som regelmässiga och
självklara led i stiftelsens strävan att främja informationsutbytet mellan forskare
inbördes och mellan forskare och samhället utanför deras krets. Som
tidigare framhållits är syftet givetvis att försöka hjälpa till med att öka förståelsen
för och kunskapen om forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat
och därmed ge underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och
görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sam
-
8
mankomster där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen Redog. 1988/89:21
samt forskare kunnat mötas.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom alla vetenskapsområden.
Kompetensinriktningen hos forskarna i styrelse och beredningsgrupper
återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer
representerande ekonomisk och politisk sakkunskap. Stiftelsen har därmed
en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan forskningen och
andra centrala samhällsintressen.
Den ekonomiska förvaltningen
I verksamhetsberättelsen för 1987 redovisades bakgrunden till och tillkomsten
av de nya finansieringsformer och stadgar som gäller för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond fr.o.m. den 1 januari 1988.1 korthet innebär de nya
villkoren att fonden från nämnda datum är en självständig stiftelse med egen
förmögenhetsförvaltning. De formella relationerna med riksbanken har
upphört.
Som ett led i ändringen av stiftelsens verksamhet och status ingick att riksbanken
den 1 januari 1988 för en köpeskilling av 600 milj. kr. förvärvade
fondens dåvarande obligationsinnehav samt - efter vederbörligt riksdagsbeslut
- den 10 maj överförde 900 milj. kr. kontant.
Stiftelsens egen aktiva medelsförvaltning kunde av olika skäl (personalrekrytering,
organisations- och lokalplanering m.m.) inte komma i gång
förrän i början av december. Fram till dess stod fondens hela förmögenhet
på ett räntebärande konto i riksbanken.
Med hänsyn till det mycket stora belopp som på grund av den nya riksbankslagen
fr.o.m. 1989-01-01 måste placeras i finansiella tillgångar utanför
riksbanken kom medlen i allt väsentligt att placeras på den svenska penningmarknaden.
Till denna placeringsinriktning bidrog även den då gällande räntestrukturen
på den svenska kreditmarknaden.
De finansiella transaktionerna med riksbanken i början av 1988 leder redovisningsmässigt
till speciella effekter. I resultaträkningen för 1988 har därför
dessa transaktioner särredovisats som extraordinära poster.
Riksbankens förvärv av stiftelsens obligationer för 600 milj. kr. ledde till
en redovisningsmässig realisationsförlust på 74900000 kr. Denna realisationsförlust
har kompenserats genom att samma belopp överförts från kontot
”Värdereglering donationskapital”.
Fr.o.m. 1988 års bokslut redovisas stiftelsens kapital i två poster, fonderna
”Stiftelsekapital” och ”Vinstregleringsfond”. Återstående belopp av tidigare
fonderade medel ”Värdereglering donationskapital” och ”Disponibla forskningsmedel
från tidigare år” har överförts till nämnda fonder.
Vid utgången av 1987 uppgick stiftelsens kapital till 450 milj. kr. Till detta
belopp har i år adderats de 900 milj. kr. som överfördes kontant från riksbanken
i maj. Från tidigare uppbyggda medel i posten ”Värdereglering donationskapital”
har 150 milj. kr. tillförts stiftelsekapitalet, som alltså vid
årets utgång uppgår till 1500 milj. kr. (se not 6, s. 11).
Stiftelsens förvaltning och räkenskaper granskas enligt lagen om revision
av riksdagsförvaltningen m. m. dels av riksdagens revisorer, dels av revisions- 9
ansvarig inom stiftelsen. Revisionsansvarig är Hagström & Sillén AB (ingår Redog. 1988/89:21
numera i Hagström & Olsson AB) med auktoriserade revisorn Per Björngård
som huvudansvarig.
Resultaträkning
1988-12-31 1987-12-31
Ränteintäkter
Övriga intäkter (not 1)
Rörelseintäkter
Administrationskostnader (not 2)
Rörelseresultat
Extraordinära poster:
Realisationsförluster/-vinster (not 3)
Ej utnyttjade anslag
Resultat före dispositioner och anslag
Dispositioner: (not 6)
Överföring från disponibla
forskningsmedel från tidigare år
Överföring från/till värdereglering
donationskapital
Avsättning till vinstregleringsfond
Utdelade anslag till forskning (not 4)
139.744.642:75 33.468:66 | 62.353.782:70 185.286:90 |
139.778.111:41 -3.700.279:57 | 62.539.069:60 -3.107.738:26 |
136.077.831:84 | 59.431.331:34 |
-74.900.000:— 215.555:45 | 8.000:— 731.790:29 |
61.393.387:29 | 60.171.121:63 |
—:— | 3.017.006:52 |
74.900.000:— -70.349.264:36 | -8.000:— |
65.944.122:93 | 63.180.128:15 |
Balansräkning
1988-12-31 1987-12-31
Tillgångar
Likvida medel
Räntebärande värdepapper (not 5)
Upplupna ränteintäkter
Summa tillgångar
Skulder och egel kapital
Skulder
Beviljade ej utbetalda anslag
Upplupna kostnader
Personalens källskatt
Summa skulder
Eget kapital (not 5)
Stiftelsekapital
Värdereglering donationskapital
Disponibla forskn. medel fr. tid. år
Vinstregleringsfond
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
31.645.484:78 1.608.184.374:— 8.884.412:— | 75.817.698:19 674.900.000:— |
1.648.714.270:78 | 750.717.698:19 |
40.810.756:91 38.324.989:72
25.000:— —:—
72.976:— 36.434:—
40.908.732:91 38.361.423:72
1.500.000.000:— 450.000.000:—
—:— 193.696.775:96
—:— 68.659.498:51
107.805.537:87 —
1.607.805.537:87 712.356.274:47
1.648.714.270:78 750.717.698:19
10
Not 1 Intäkter från av stiftelsen beviljade publiceringsanslag
Not 2 I administrationen ingår:
Löner och ersättningar till styrelse och verkställande
direktör
Löner till övrig personal
Medelantalet anställda under året har varit 6
Not 3 Se förklarande text på sid 12
Not 4 Anslag till forskning:
Projektanslag
Förvaltningsavgifter till universiteten
Sakkunniggranskningar
Konferenser, information etc
Redog. 1988/89:21 | |
1988 | 1987 |
983.963:— | 714.395:— |
783.932:— | 598.672:50 |
1.767.895:— | 1.313.067:50 |
63.465.000:— | 60.830.000:— |
1.683.207:— | 1.622.868:— |
599.949:— | 553.245:— |
195.966:93 | 174.015:15 |
65.944.122:93 | 63.180.128:15 |
Not 5 Räntebärande värdepapper:
Statsobligationer
Bostadsobligationer
Kommunobligationer
Industriobligationer
Företagscertifikat
Nominellt värde
Bokfört värde Nominellt värde
=bokfört värde
450.000.000 | _ 448.744.800 | — | 309.005.000 328.060.000 15.690.000 22.145.000 | — |
|
|
|
| |
1.177.000.000 | — 1.159.439.574 |
| — | |
1.627.000.000 | — 1.608.184.374 | — | 674.900.000 | — |
Fr o m 1988 redovisas de finansiella tillgångarna i balansräkningen till sitt anskaffningsvärde.
För 1987 och tidigare år redovisades tillgångarna till sitt nominella värde.
Not 6 Eget kapital:
Eget kapital 87-12-31
Kapitalökning
Överföring
Täckande av reaförlust
Överföring
Kapitaltillskott
Årets avsättning
Eget kapital 88-12-31
Stift. kap.
450.000.000
150.000.000
900.000.000
Värderegi.
don. kap.
193.696.775
-150.000.000
31.203.225
-74.900.000
Disp. fmedel
fr. tid. år
68.659.498
-31.203.225
-37.456.273
Vinstregi.
fond
37.456.273
70.349.264
1.500.000.000
— 107.805.537
Stockholm den 10 februari 1989
Kjell Hämqvist
Ordförande
Stig Gustafsson
Vice ordförande
Lars Ahlmark
Britta Bjelle Helge Hagberg Birgitta Hambraeus
Ing-Mari Hansson Lennart Holmström Walter Korpi
Leif Lewin Sten Wikander Solveig Wikström
Nils-Eric Svensson
Verkställande direktör
11
Revisionsutlåtande
Redog. 1988/89:21
Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för år 1988. Granskningen har utförts enligt
god revisionssed.
Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig årsredovisning,
räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är redovisningen
rättvisande och upprättad i enlighet med god redovisningssed.
Stockholm den 13 februari 1989
Hagström & Sillén AB
Per Björngård
Auktoriserad revisor
12
Styrelse
Redog. 1988/89:21
Ledamöter
Professor Kjell Härnqvist ordförande
Riksdagsledamot Stig Gustafsson (s), vice ordförande
Professor Walter Korpi
Professor Leif Lewin
Professor Solveig Wikström
Direktör Lennart Holmström
Direktör Sten Wikander
Riksdagsledamot Helge Hagberg (s)
Riksdagsledamot Ing-Marie Hansson (s)
Riksdagsledamot Lars Ahlmark (m)
Riksdagledamot Britta Bjelle (fp)
Riksdagsledamot Birgitta Hambraeus (c)
Suppleanter
Professor Bengt Pernow
Riksdagsledamot Birger Rosqvist (s)
Professor Lars Furuland
Professor Ulf Olsson
Professor Jan Erik Kihlström
Riksdagsledamot Margit Sandéhn (s)
Riksdagsledamot Lars Svensson (s)
Riksdagsledamot Birger Hagård (m)
Riksdagsledamot Lennart Alsén (fp)
Riksdagsledamot Agne Hansson (c)
Revisorer
Riksdagens revisorer
Hagström & Sillén AB (ingår numera i Hagström & Olsson AB)
Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård
13
Arbetsgrupper
Redog. 1988/89:21
1. (Ekonomi, geografi m.m.): Wikström (ordf.), Bjelle, Hambraeus, Hagberg
och Olsson samt professorerna Villy Bergström och Erik Bylund.
2. (Beteendevetenskap m.m.): Hämqvist (ordf.), Korpi och Lars Svensson
samt professorerna Karl Gustav Jöreskog och Lars-Göran Nilsson.
3. (Statsvetenskap, juridik m.m.): Lewin (ordf.), Alsén, Gustafsson och
Hagård samt professor Lars-Göran Stenelo.
4. (Medicin, naturvetenskap, teknik m.m.): Kihlström (ordf.), Ahlmark,
Agne Hansson, Ing-Marie Hansson, Pemow och Rosqvist samt professorerna
Sune Berndt och Rolf Öhman.
5. (Humaniora m.m.): Furuland (ordf.) och Sandéhn samt professorerna
Sten Carlsson, Mats Furberg och Inger Rosengren.
6. (Finanser): Wikander (ordf.) och Holmström
Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.
Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
har haft följande sammansättning: riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Stig
Gustafsson, Olle Göransson, Olle Svensson och Jan-Erik Wikström, professorerna
Pär-Erik Back (728/11), Gunnar Biörck, Olof Ruin, Nils Stjernquist
(verkställande ledamot) och Nils-Eric Svensson (ordf.) samt Anna-Lena
Winberg (sekr.).
Kansli
Anna-Lena Winberg
Torgny Prior
Inga-Lill Stenbeck-Ottoson
Kerstin Stigmark
Nils-Eric Svensson
Lars-Erik Klangby
Anitha Asplund
Margareta Bulér
Inger Nyhlén
Verkställande direktör, professor
Finansdirektör
Expeditionsassistent
VD-sekreterare
Handläggare, medicin, naturvetenskap,
teknik
Portföljförvaltare, finansanalytiker
Kamrer
Handläggare, ekonomi, geografi,
beteendevetenskap
Handläggare, humaniora, statsvetenskap
-
Adress
Olof Palmes Gata 13 A
lil 37 STOCKHOLM
Telefon 08-243215
14