Redogörelse till riksdagen1988/89:12 (Framställning / redogörelse 1988/89:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1988/89:12

från svenska delegationen vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling rörande Redog.

församlingsmötena under tiden maj 1987-januari 1988/89:12

1988 (39: e sessionen)

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för de
tre församlingsmötena i Strasbourg (maj 1987, oktober 1987 och januari
1988) som ägde rum under församlingens 39:e session. Till redogörelsen är
fogad en förteckning över församlingens samtliga rekommendationer,
resolutioner och andra beslut under samma tidrymd.

Stockholm den 13 oktober 1988
På delegationens vägnar

Stig Alemyr

Jan Palmstierna

1 Riksdagen 1988/89.2sami. Nr 12

Innehållsförteckning

Redog. 1988/89:12

1. Allmänt om församlingens arbete 3

2. Den svenska representationen 4

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska icke-medlemslän der

4. Ekonomiska frågor 8

5. Sociala frågor-hälsovård 10

6. Juridiska frågor 11

7. Kultur och utbildning 11

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter 12

9. Befolknings- och flyktingfrågor 12

10. Jordbruksfrågor 14

Bilaga: Förteckning över församlingens beslut 15

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation Redog. 1988/89:12

avseende tiden maj 1987—januari 1988 (39:e

sessionen)

1. Allmänt om församlingens arbete

Europarådets parlamentariska församlings 39:e session var stadgeenligt
fördelad på tre delsessioner. Den tredje delsessionen suspenderades emellertid
efter tredje mötesdagen efter beslut av församlingen som en protest mot
den franska regeringens visumpolitik. Delsessionerna ägde rum under tiden
den 4-8 maj 1987, den 1-8 oktober 1987 och den 25-27 januari 1988. Dessa
plenarmöten hölls i Strasbourg.

Församlingens s.k. minisession hölls i Lausanne den 29 juni-2 juli 1987.

Härutöver organiserade församlingen tillsammans med Europaparlamentet
i EG och parlamenten i Australien, Canada, Finland, Japan, Nya Zeeland
och USA den andra Strasbourgkonferensen om parlamentarisk demokrati
den 28-30 september 1987.

Den franske kristdemokratiske senatorn Louis Jung omvaldes vid majmötet
till församlingspresident. I sitt tal till församlingen underströk Jung bl.a.
behovet av Europarådet trots den utvidgade verksamheten inom Europaparlamentet
i EG på områden utanför det rent ekonomiska samarbetet. Jung
beklagade att Europa inte deltog aktivt i den pågående processen av
närmande mellan öst och väst. Jung uttalade oro över ökande religiös
fanatism i Europa och underströk behovet av att finna lösningar på den
ekonomiska obalansen nord-syd i världen.

Oktobermötet inleddes med behandlingen av frågan om den franska
visumpolitiken gentemot de medlemsländer i Europarådet som inte också är
medlemmar i EG. Till grund för debatten låg en motion (dok. 5776) från
Daniel Tarschys m. fl. att flytta församlingsmötena från Strasbourg till
Luxembourg i protest mot det franska visumbeslutet och Frankrikes vägran
att upphäva det. Efter ett ändringsförslag antog församlingen ett direktiv (nr.

433) som uppdrog åt församlingens byrå att överväga framtida mötesplatser
om det franska visumkravet inte upphävdes, dock utelämnande det omedelbara
hotet att flytta mötena till Luxembourg.

Januarimötet inleddes med församlingens beslut att suspendera mötet
efter tre mötesdagar som en protest mot den franska visumpolitiken.
Församlingen debatterade en motion (dok. 5841) i frågan som framlades av
församlingspresidenten på byråns vägnar. Motionen antogs med 125 röster
mot 5 och innebar att januarimötet med stöd av ett direktiv (nr. 435)
avkortades med två dagar. Församlingens beslut innebar också att byrån och
presidenten instruerades kontakta ministerkommittén om möjligheten att
hålla församlingsmöten utanför Strasbourg. Byrån uttalade sedermera att
församlingens utskottsmöten t.v. borde hållas utanför franskt territorium
förutsatt att val av mötesort inte förorsakade Europarådet extra kostnader.

Under januarimötet framlade Stig Alemyr m.fl. en motion (dok. 5851) om
ändring av artikel 33 i Europarådets stadga syftande till att församlingen
ensam och utan hörande av ministerkommittén skulle få besluta om
församlingsmöten utanför Strasbourg.

Vid oktobermötet debatterades en rapport rörande arbetet inom frihandelsorganisationen
EFTA. I samband med denna debatt höll utrikeshandelsminister
Anita Gradin ett anförande i egenskap av ordförande i EFTA:s
ministerråd vid denna tidpunkt. Anita Gradin framhöll i sitt anförande att
den s.k. Luxembourgdeklarationen innebar nya utmaningar, och tillskapandet
av ett dynamiskt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) skulle
ytterligare öka Europarådets betydelse genom att fungera som en förbindelselänk
mellan EFTA och EG. Målet var att skapa en effektiv europeisk
hemmamarknad som skulle tävla med USA och Japan.

Huvudämnet vid januarimötet var debatten i samband med den europeiska
kampanjen om nord-syd-beroende och solidaritet. Kampanjen organiserades
av Europarådet i samarbete med EG. Församlingen debatterade
ämnet i två dagar, och det inleddes med ett anförande av kampanjens
hedersordförande, Spaniens kung Juan Carlos I. Samtliga talare i debatten
uttryckte sitt stöd för kampanjen och sin vilja att söka minska problemen för
utvecklingsländerna. Det förelåg rapporter från flera utskott. Anita Persson
presenterade en rapport från utskottet för befolknings- och flyktingfrågor
rörande befolkningsomflyttningar i tredje världen - ett globalt problem, se
även p. 4 och 9.

2. Den svenska representationen

Till den 39:e sessionen anmälde riksdagen följande valda ombud och
suppleanter i församlingen och dess organ.

Ombud

Stig Alemyr (s), delegationens ordförande
Anders Björck (m), delegationens vice ordförande
Lennart Pettersson (s)

Kurt Hugosson (s) till den 1 september 1987
Daniel Tarschys (fp)

Olof Johansson (c)

Doris Håvik (s) från den 1 september 1987

Suppleanter
Doris Håvik (s) till den 1 september 1987
Margaretha af Ugglas (m)

Anita Persson (s)

Lars Gustafsson (s)

Kerstin Ekman (fp)

Britta Hammarbacken (c)

Stig Gustafsson (s) från den 1 september 1987

Ombuden och suppleanterna är fördelade på församlingens 14 utskott,
vilka sammanträder i samband med församlingens plenarmöten och även
mellan dessa. I utskotten bereds ärenden som församlingen har att besluta
om. På grundval av utskottens betänkanden och förslag antar församlingen
rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och
direktiv. Ett av utskotten, kallat det ständiga utskottet, har fullmakt att
besluta på församlingens vägnar under tider då församlingen inte sammanträder
i plenum.

Redog.

1988/89:12

De svenska ombuden och suppleanterna har under verksamhetsperioden
varit fördelade på församlingens utskott på följande sätt: (Namnen inom
parentes anger innehavare av utskottsplats under perioden 1 september 1987
- 1 maj 1988.)

Redog. 1988/89:12

Ständiga utskottet

Politiska utskottet

Ordinarie

Alemyr

Tarschys

Alemyr

Björck

Utskottet för ekonomi och utveck- Pettersson

af Ugglas

Håvik
Tarschys

ling

Social- och hälsovårdsutskottet

Juridiska utskottet

Kultur- och utbildningsutskottet

Hugosson

(Stig Gustafsson)

Ekman

Lars Gustafsson
Hammarbacken

Utskottet för vetenskap och tekno- Pettersson

logi

Johansson

Utskottet för regionplanering och Alemyr

kommunala frågor

Utskottet för befolknings- och
flyktingfrågor

Utskottet för procedurfrågor

Jordbruksutskottet

Utskottet för förbindelser med
europeiska icke-medlemsländer

Utskottet för förbindelser med de
nationella parlamenten och
allmänheten

Johansson

Persson

Ekman

Håvik (Stig
Gustafsson)

Suppleanter

Pettersson

Björck

Pettersson

Tarschys

Hugosson (Håvik)
Björck

Hugosson (Persson) Hammarbacken Håvik

af Ugglas

Alemyr (Petersson)
Johansson

Lars Gustafsson
Ekman

Pettersson (Stig
Gustafsson)

Ekman

Håvik (Stig Gustafsson) Johansson af

Ugglas

Hammarbacken Persson
Hugosson (Håvik) Tarschys

Björck

Lars Gustafsson

Budgetutskottet

Persson

Hammarbacken

Vid majmötet valdes Kerstin Ekman till vice ordförande i juridiska
utskottet.

Flertalet utskott har tillsatt underutskott, vilka i många fall är tämligen

permanenta år från år, medan andra kan utses med anledning av en särskild
fråga. Följande svenska ledamöter har under verksamhetsperioden eller del
av den varit ledamöter och suppleanter av sådana underutskott:

Stig Alemyr av politiska utskottets underutskott för läget i Mellanöstern
samt suppleant för den norske ledamoten Harald Lied av underutskottet för
förbindelser med USA. Lennart Pettersson med Anders Björck som
suppleant av ekonomiska utskottets underutskott för förbindelser med
internationella organisationer. Doris Håvik av socialutskottets underutskott
för den europeiska sociala stadgan med Daniel Tarschys som suppleant av
dess underutskott för sysselsättning, Britta Hammarbacken av dess underutskott
för bioetiska frågor. Daniel Tarschys med Doris Håvik som suppleant
av dess underutskott för kampen mot narkotika. Kurt Hugosson med Kerstin
Ekman som suppleant resp. Kerstin Ekman med Stig Gustafsson som
suppleant av juridiska utskottets underutskott för mänskliga rättigheter,
Kerstin Ekman med Kurt Hugosson som suppleant resp. Stig Gustafsson
med Kerstin Ekman som suppleant av dess underutskott för strafflagstiftning,
kriminologi och terrorism, Doris Håvik av dess underutskott för
narkotika. Britta Hammarbacken med Lennart Pettersson som suppleant av
kulturutskottets underutskott för det europeiska arkitektur- och konstarvet,
Lars Gustafsson av dess underutskott för universitetsfrågor. Olof Johansson
av vetenskapsutskottets underutskott för rymdfrågor, informationsteknologi
och teleförbindelser, Lennart Pettersson av dess underutskott för energifrågor.
Stig Alemyr med Olof Johansson som suppleant av regionalutskottets
underutskott för Europapriset, Olof Johansson av dess underutskott för
naturskydd (miljövård) samt med Stig Alemyr som suppleant av dels dess
underutskott för regionplanering, dels dess underutskott för kommunala och
regionala myndigheter. Kerstin Ekman av befolkningsutskottets underutskott
för migration, Anita Persson av dess underutskott för flyktingar.
Britta Hammarbacken av jordbruksutskottets underutskott för förbindelser
med FAO och WFP, Anita Persson av budgetutskottets underutskott för den
europeiska civilförvaltningen.

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska ickemedlemsländer Församlingens

39:e session inleddes med att församlingen granskade rapporten
från utskottet för procedurfrågor om de ifrågasatta cypriotiska och
turkiska fullmakterna (dok. 5729). Rapportören Lorenzo Gianotti (italiensk
kommunist) förklarade att även om den cypriotiska delegationen inte
omfattade representanter från den turkiska befolkningsdelen hade utskottet
beslutat att den cypriotiska fullmakten inte skulle avvisas, eftersom församlingen
hade accepterat den cypriotiska representationen vid tidigare möten. I
fråga om den turkiska delegationen rekommenderade utskottet, trots
motargument, även godkännande av dess fullmakter. Efter debatt i församlingen
antogs utskottets rekommendationer, och fullmakterna för de båda
delegationerna godkändes.

På agendan för majmötet stod öst-väst-förbindelserna som debatterades av
församlingen utan att en sluttext antogs. Ett stort antal talare deltog i
debatten och återkom till den positiva utvecklingen i Sovjetunionen och av

Redog. 1988/89:12

förbindelserna mellan Sovjetunionen och USA. Flera talare underströk
vikten av att Europarådet i detta sammanhang koncentrerade sina ansträngningar
på mänskliga rättigheter, kultur och utbildning över gränserna.

Vid majmötet debatterades även Egyptens roll i Mellanöstern mot bakgrund
av en rapport (dok. 5712) från politiska utskottet i denna fråga.
Utskottets rapportör Miguel Angel Martinez (spansk socialist) uppmanade
regeringarna i Europarådets medlemsländer att stödja en internationell
fredskonferens om Mellanöstern i FN:s regi och att bistå Internationella
valutafonden i att minska Egyptens ökande skuldproblem. Församlingen
antog efter debatt, vari även två egyptiska representanter deltog, resolutionen
(nr. 877) och rekommendationen (nr. 1057) i politiska utskottets
rapport.

Under majmötet avgav Turkiets utrikesminister Vahit Halefoglu i egenskap
av ministerkommitténs ordförande sedvanlig redogörelse inför församlingen
om verksamheten (dok. 5726). Halefoglu framhöll inledningsvis att
det sedan hans senaste redogörelse i januari 1987 kunde noteras en positiv
utveckling. Arbetet att utveckla samarbetet mellan Europarådet och den
Europeiska gemenskapen - EG - hade fortsatt bl.a. i form av samarbetsprojekten
Europeiska film- och televisionsåret och nord-syd-beroendet. I fråga
om uppföljningen av den s. k. Colomborapporten (dok. 5668), som framlades
i januari 1987 och behandlade formerna för det framtida europeiska
samarbetet och Europarådets förhållande till EG, framhöll Halefoglu
ministerkommitténs intresse för att prioritera frågor som rörde familjen,
utbildning och praktik för ungdomar.

Halefoglu avslutade på sedvanligt sätt med ett avsnitt avseende sitt eget
land, Turkiet. Han underströk att regeringen arbetade hårt för att befästa
demokratin i landet. Ansökan om turkiskt medlemskap i EG skulle ses som
ett steg i denna riktning. Halefoglu besvarade frågor från församlingens
medlemmar rörande mänskliga rättigheter, fackföreningar och demokrati i
Turkiet liksom läget i Cypern. Han bekräftade här den turkiska regeringens
åtagande om framsteg i dessa frågor.

Under oktobermötet avgav Lichtensteins regeringschef Hans Brunhart i
egenskap av ministerkommitténs ordförande vid denna tidpunkt motsvarande
redogörelse inför församlingen om verksamheten (dok. 5775). Brunhart
besvarade bl.a. en fråga om Raoul Wallenberg. Församlingsmedlemmen
Mervyn Taylor (irländsk socialist) frågade om ministerkommittén mot
bakgrund av ”glasnost” i Sovjetunionen var beredd att agera för att söka få
klarhet i Wallenbergs öde. I sitt svar erinrade Brunhart om att ministerkommittén
redan vid tidigare tillfällen agerat i frågan. Det fanns emellertid
alternativa kanaler, särskilt i ESK-processen, som sannolikt var lämpligaste
formen för fortsatt agerande.

Oktobermötet debatterade en rapport om konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa - ESK (dok. 5779) från politiska utskottet. Rapportören
Harold Lied (norsk konservativ) erinrade om att Europarådet i mars 1987
hade accepterats som samtalspartner i Wien av alla deltagande ESK-stater.
Församlingen borde bygga vidare på detta och säkerställa att full vikt gavs
MR-frågor i ESK-processen.

I den efterföljande debatten kom utvecklingen i Sovjetunionen och
betydelsen av ”glasnost” att ges stort utrymme. Församlingen antog därefter

Redog. 1988/89:12

en resolution (nr. 886) vari församlingen välkomnade framsteg mot en
reduktion av obalansen av konventionella vapen i Europa och uttalade att
”glasnost” beredde vägen för att hålla en konferens i Moskva rörande den
mänskliga aspekten av ESK-processen.

Vid oktobermötet debatterade församlingen även en rapport om politiskt
samarbete mellan Europa och Afrika (dok. 5780) som presenterades av
politiska utskottets rapportör Jean-Marie Caro (fransk konservativ). Rapportören
underströk att rapporten avsåg utveckla de framtida förbindelserna
mellan Europa och Afrika. Rapporten berörde förbindelserna nord-syd och
öst-väst samt området mänskliga rättigheter. Församlingen antog en rekommendation
(nr. 1062) som uttryckte oro för den mycket allvarliga ekonomiska
situationen och matvaruförsörjningen. Församlingen rekommenderade
ministerkommittén att definiera riktlinjerna för ett politiskt samarbete
mellan de båda kontinenterna. Slutligen antog församlingen ett direktiv (nr.

434) som uppdrog åt byrån att organisera ett möte med en afrikansk
parlamentarisk delegation i syfte att främja genomförandet av församlingens
ovannämnda rekommendation.

4. Ekonomiska frågor

Under oktobermötet höll församlingen sin årliga debatt om OECD mot
bakgrund av rapporten om OECD:s verksamhet 1986 (dok. 5770) och
ekonomiska utskottets rapport (dok. 5771) av rapportören Charles Goerens
(luxemburgsk liberal). Under debatten höll även OECD:s generalsekreterare
Jean-Claude Paye ett anförande.

Församlingen antog en resolution (nr. 884) och en rekommendation (nr.
1061) som föreslog att ministerkommittén garanterar nödvändiga resurser
för närmare kontakt mellan Europarådet och OECD-länderna inom områdena
utbildning och kultur. I resolutionen uppmanades OECD-länderna att
vidta åtgärder för att stabilisera växelkurserna och sänka räntorna samt på
jordbrukets område söka undvika att av inrikespolitiska skäl störa den
internationella marknaden genom exportsubsidier.

Församlingen debatterade under oktobermötet även en rapport från
ekonomiska utskottet om EFTA:s verksamhet (dok. 5774) som svar på
årsrapporterna för 1985 (dok. 5577) och 1986 (dok. 5773). Rapportören
Sigbjörn Johnsen (norsk socialdemokrat) framhöll att det nu var en utmaning
för EFTA att följa upp Luxembourg-deklarationen från 1984 om tillskapande
av ett dynamiskt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde - EES. Detta
var ett gemensamt mål för EFTA och EG även om målsättningen inom EG
gick längre än EES.

Den efterföljande debatten avbröts för ett anförande av den svenska
utrikeshandelsministern Anita Gradin i egenskap av ordförande i EFTA:s
råd vid denna tidpunkt. Gradin underströk att utvecklingen av EES skulle
öka betydelsen av Europarådet genom att fungera som en brobyggare mellan
EFTA och EG. Målsättningen var att skapa en effektiv europeisk hemmamarknad
som kunde tävla med USA och Japan. Västeuropeiskt samarbete
krävde inte bara fria rörelser av varor, tjänster och kapital utan även av
människor. I detta sammanhang framhöll Gradin att hon var ytterst oroad av
det franska visumkravet gentemot medborgare i vissa europeiska länder.

Redog. 1988/89:12

I ett inlägg framhöll Lennart Pettersson bl.a. den stora betydelsen av
fortsatt närmande mellan EFTA och EG mot bakgrund av EG:s beslut att
skapa en inre marknad i Västeuropa 1992. Pettersson berörde även
Europarådets roll i denna viktiga process.

Församlingen antog slutligen en rekommendation (nr. 1064) i vilken
ministerkommittén uppmanades verka för att avskaffa icke-tariffära handelshinder
och intensifiera samarbetet inom områdena forskning, utbildning
och miljö.

Vid majmötet behandlade församlingen frågan om höghastighetståg i det
europeiska järnvägsnätet med stöd av en rapport från ekonomiska utskottet
(dok. 5714) och yttranden från miljöutskottet (dok. 5731) och utskottet för
vetenskap och teknologi (dok. 5725). Rapportören Claude Dejardin (belgisk
socialist) anförde att järnvägstransporter hade en betydande framtid, inte
minst på grund av att transporternas påverkan på miljön var minimal
samtidigt som de var mycket energisnåla och säkra. Ett integrerat system
borde utvecklas genom Europa i vilket bil- och flygtransporter knöts till
höghastighetståg. För att uppnå detta erfordrades omfattande samarbete i
fråga om forskning, utveckling och finansiering av järnvägsnätet. Gränsöverskridande
projekt hade redan initierats, och detta lovade gott för
framtiden.

Församlingen antog en resolution (nr. 876) som bl.a. underströk vikten av
ett fortsatt och utökat samarbete på detta område.

Huvudpunkten vid det förkortade januarimötet var debatten i samband
med den europeiska kampanjen om nord-sy d-beroende och solidaritet som
genomfördes i samarbete med EG.

Församlingsdebatten pågick i två dagar och baserades på åtta rapporter
från olika utskott. Spaniens kung Juan Carlos I höll ett anförande för
församlingen i egenskap av hedersordförande för kampanjen.

Debatten inleddes med en presentation av huvudrapporten från utskottet
för ekonomi och utveckling med titeln Skuld, handel och utvecklingshjälp
(dok. 5826) av rapportörerna Uwe Holtz (västtysk socialdemokrat) och
Harry Aarts (holländsk kristdemokrat). Efter en inledande beskrivning av
problemen för utvecklingsländerna konstaterades att kampanjen var ett
tillfälle att öka den allmänna medvetenheten om nords och syds gemensamma
öde och behovet av en bättre anpassad och samordnad politik när det
gällde hanteringen av globala frågor. Nord-syd-samarbetet var en politisk
nödvändighet grundad på både rationella och moraliska skäl. Icke statliga
organisationer skulle spela en viktig roll i kampanjen, och en särskild
konferens i Madrid i juni 1988 skulle utarbeta ett aktionsprogram.

Samtliga talare i debatten uttalade sitt stöd för kampanjen och sin
förpliktelse att söka minska utvecklingsländernas problem.

Anita Persson presenterade som rapportör för utskottet för befolkningsoch
flyktingfrågor en rapport rörande befolkningsomflyttningar i tredje
världen - ett globalt problem (dok. 5825). I sin rapport underströk Persson
den spektakulära befolkningsrevolutionen under 1900-talet och framhöll
särskilt den svåra flyktingsituationen i världen och de krav som måste ställas
på världens länder att uppfylla sina åtaganden i fråga om mänskliga
rättigheter.

Därutöver förelåg ytterligare sex rapporter: från utskottet för vetenskap

Redog. 1988/89:12

och teknologi (dok. 5837 av Harry Aarts, holländsk kristdemokrat), från
utskottet för miljövård (dok. 5835 av Llibert Cuatrecasas, spansk kristdemokrat),
från politiska utskottet (dok. 5831 av Miguel Angel Martinez, spansk
socialist), från kultur- och utbildningsutskottet (dok. 5832 av Leni Fischer,
västtysk kristdemokrat), från jordbruksutskottet (dok. 5819 av Inger Lise
Gjprv, norsk socialdemokrat) och från jordbruksutskottets fiskekommitté
(dok. 5821 av Lord Kinnoull, brittisk konservativ).

Församlingen antog slutligen tre resolutioner (nr. 889,890 och 891) och en
rekommendation (nr. 1069).

Vid församlingens minisession i Lausanne i juni-juli 1987 framlade
utskottet för ekonomi och utveckling en rapport om flygsäkerhet (dok. 5752)
som presenterades av rapportören Anders Björck. Rapporten behandlade
dels åtgärder mot terrorism, dels åtgärder på det flygtekniska området.
Rapportören framhöll vikten av att medlemsländerna stödde och genomförde
de nya regler och åtgärdsprogram som antagits i de internationella
samarbetsorgan som fanns på flygtrafikens område. Europarådet borde
spela en ledande roll på detta område mot bakgrund av Europarådets
traditionella arbete för individens skydd.

På församlingens vägnar antog ständiga utskottet en resolution om
flygsäkerhet (nr. 879).

5. Sociala frågor-hälsovård

På agendan under majmötet stod ämnet sociala sammanhang - social
cohesion.

Inför debatten presenterade generalsekreteraren Marcelino Oreja en
rapport i ämnet (dok. 5710) som analyserade de vägar på vilka sociala
sammanhang utmanades genom arbetslöshet och fattigdom, narkotika, våld
och terrorism, rasism och främlingshat med särskild hänvisning till flyktingar
och in/utvandrare. Oreja underströk vikten av de två huvudprinciperna
frihet och solidaritet i samhällsarbetet. Rapporten engagerade ett stort antal
talare. Kerstin Ekman talade på den liberala gruppens vägnar och erinrade
församlingen om den tragedi som alkoholmissbruk kunde innebära för
familjer och hänvisade även till sjukdomen AIDS och dess påverkan på de
sociala sammanhang som var föremål för dagens debatt.

Vid oktobermötet behandlade församlingen en rapport från social- och
hälsovårdsutskottet om kärnkraftsolyckor (dok. 5764). Rapportören Doris
Morf (schweizisk socialdemokrat) sade inledningsvis att utskottet sökt
undvika argument för och emot kärnkraft för att i stället inskränka sig till
säkerhetsbedömningar. I rapporten efterlystes, mot bakgrund av olyckan i
Tjernobyl, ett tillfälligt stopp för byggande av nya kärnkraftverk och
stängning av verk som inte uppfyllde acceptabla säkerhetskrav. Debatten
blev polariserad och tidvis kontroversiell, eftersom Tjernobylolyckan blev
ett dominerande tema.

Yttrandena från utskottet för vetenskap och teknologi och miljöutskottet
var negativa till rapportens krav på ett tillfälligt stopp för nya kärnkraftverk. I
yttrandena hävdades att kärnkraften kunde kontrolleras om säkerhetsåtgärderna
iakttogs. I ett yttrande från jordbruksutskottet rekommenderades en
stegvis avveckling som ett långsiktigt mål.

Flera ändringsförslag framlades till rapportens utkast till rekommenda -

Redog. 1988/89:12

tion, dock antogs inget ändringsförslag som försvagade kravet på ett Redog. 1988/89:12

moratorium. Vid omröstningen på hela rekommendationen, som gjordes

genom namnupprop, visade det sig emellertid att det inte fanns ett

beslutsmässigt antal närvarande ledamöter varför omröstningen uppsköts till

januarimötet.

Vid januarimötet återupptog församlingen behandlingen av rapporten om
kärnkraftsolyckor och godkände slutligen rekommendationen (nr. 1068)
med ändringsförslag. Rekommendationen, starkt påverkad av de fortsatta
effekterna av Tjernobylolyckan, föreslog ett moratorium för nykonstruktion
av kärnkraftverk fram till dess internationella eller europeiska säkerhetskrav
utarbetats. Verk som inte uppfyllde acceptabla krav borde stängas.

Härutöver antog församlingen en resolution (nr. 888) vari regeringarna i
länder med kärnkraftverk föreslogs acceptera ett moratorium för nybyggnad
och etablera ett större samarbete med det internationella atomenergiorganet
- IAEA.

6. Juridiska frågor

Frågan om handel med barn och andra former för utnyttjande av barn
behandlades av församlingen vid oktobermötet mot bakgrund av en rapport i
ämnet från juridiska utskottet (dok. 5777). Rapportören Pieter Stoffelen
(holländsk socialdemokrat) sade i sin presentation att barn stals, köptes och
såldes för illegal adoption, prostitution och pornografi. Europa var omedvetet
om situationen och mycket litet gjordes för att motarbeta denna handel.

Det rörde sig inte endast om sexuellt utan även om ekonomiskt utnyttjande.

Talarna i debatten var eniga om att ämnet var känsloladdat och beklämmande
och efterlyste en kombination av förebyggande åtgärder, internationellt
samarbete, lagändringar och, framför allt, ändringar i praxis. Samhället
framstod som sjukt på denna punkt, och frågan borde behandlas i medlemsländernas
parlament.

Församlingen antog en rekommendation (nr. 1065) i vilken föreslogs
ratificering av konventioner om missbruk av barn, förbättring av inspektioner
av barnarbete och främjande av en allmän informationskampanj rörande
försäljning och handel med barn.

7. Kultur och utbildning

Vid oktobermötet framlade utskottet för kultur och utbildning en rapport om
det judiska bidraget till europeisk kultur (dok. 5778). Rapportören Miguel
Angel Martinez (spansk socialist) framhöll syftet att fastställa betydelsen av
det judiska bidraget till europeisk kultur. Rapporten sökte samla tillgänglig
kunskap i ämnet bl.a. mot bakgrund av ett Europarådssymposium i Toledo,

Spanien, om judisk och europeisk kultur. Församlingen antog en resolution
(nr. 885) som erkände det bidrag som lämnats av judarna till Europas
historiska och kulturella utveckling och uttryckte förhopppningen att
symposier i ämnet skulle bli basen för att skapa ett europeiskt institut på detta
område.

Slutdebatten vid oktobermötet ägnades åt en rapport från utskottet för
kultur och utbildning om kulturella aspekter pä audiovisuella media i Europa ^''

(dok. 5782). Rapportören Doris Morf (schweizisk socialist) framhöll att det i
en framtid med gränsöverskridande sändningar skulle vara en betydande
fördel att involvera grannländerna i planeringen av TV-program. I yttrandet
från juridiska utskottet (dok. 5800) sades att utskottet var intresserat av det
pågående arbetet att skapa ett bindande juridiskt instrument rörande
gränsöverskridande sändningar och uppmanade ministerkommittén att
överlämna konventionsutkastet till församlingen så snart det förelåg.

I debatten uttalade flera talare önskemål om särskilt skydd för mindre
språk, som t.ex. portugisiska och grekiska, som i detta sammanhang kunde
hotas av de stora internationella språken. Strävan måste vara att inte förlora
europeisk kulturell identitet.

Församlingen antog en rekommendation (nr. 1067) i vilken ministerkommittén
uppmanades avsluta ett bindande juridiskt instrument med grundläggande
regler för gränsöverskridande sändningar av både offentliga och
privata organ. Därutöver antog församlingen en resolution (nr. 887) rörande
arbetet inom kommittén för det Europeiska film- och TV-året.

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter

Vid majmötet behandlade församlingen en rapport från utskottet för
vetenskap och teknologi med titeln Parlamentarisk utvärdering av vetenskapliga
och teknologiska alternativ i Europa (dok. 5717) med Philippe Bassinet
(fransk socialist) som rapportör. Regeringarna uppmanades erkänna den
viktiga roll som de parlamentariska församlingarna spelade i fråga om att
reflektera allmänna opinionen när det gällde vetenskaplig och teknologisk
utveckling. Rapportören underströk den snabba utvecklingen av nya upptäckter
och framhöll att det var väsentligt att människorna inte fördes in i
framtiden med bristande kunskaper. Parlamentens roll var viktig i detta
sammanhang.

Församlingen antog en rekommendation i frågan (nr. 1055).

Rapportören Philippe Bassinet (fransk socialist) presenterade även vid
oktobermötet en rapport om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt
samarbete (dok. 5784). I rapporten konstaterades att framsteg hade gjorts
mot upprättande av ett mer integrerat vetenskapligt samhälle vilket visades
av EUREKA-programmet. I rapporten efterlyste utskottet för vetenskap
och teknologi en bättre koordination på det vetenskapliga fältet, upprättande
av en europeisk vetenskapsakademi och en strävan att undvika en skadlig
tillväxt av nya forskningsorganisationer. Målsättningen för regeringarna i
Europa borde vara att söka undvika osund tävlan och dubblerad forskning till
fördel för ett utökat samarbete.

Församlingen antog en rekommendation (nr. 1063) som uppmanade till ett
utökat samarbete över gränserna på forskningens område.

9. Befolknings- och flyktingfrågor

Vid majmötet debatterade församlingen en rapport från utskottet för
befolknings- och flyktingfrågor med titeln Nationella flyktingar och saknade
personer i Cypern (dok. 5716). Rapportören Andreas Muller (schweizisk
oberoende) förklarade att rapporten snarare behandlade humanitära än

Redog. 1988/89:12

politiska frågor. Utskottets uppgift var att studera resultaten av de program Redog. 1988/89:12
som drevs av den europeiska bosättningsfonden. Flertalet talare i debatten
framhöll att parterna i den cypriotiska konflikten måste uppnå ett politiskt
närmande innan framsteg i frågan om flyktingar och saknade personer kunde
göras. De olika uppfattningarna mellan de turkiska och grekiska delegaterna
framstod klart. Grekerna hänvisade till den turkiska invasionen och flyktingarnas
mänskliga tragedi, medan turkarna hävdade att deras invasion hade
genomförts på grund av förföljelse av den turk-cypriotiska befolkningsdelen
och att den cypriotiska verkligheten i dag var att ön bestod av en
turk-cypriotisk stat och en grek-cypriotisk stat.

Efter debatten antog församlingen en rekommendation (nr. 1056) som
bl.a. uppmanade ministerkommittén att fortsätta ansträngningarna att
säkerställa repatriering och integrering av flyktingar med ekonomisk kompensation,
undersöka de saknade personernas öde, söka återställa förtroendet
mellan de två samhällena och främja ekonomiskt samarbete.

Vid majmötet behandlade församlingen även en rapport om flyktingar i
Latinamerika (dok. 5718). Vid samma tillfälle behandlades även tre informationsrapporter
utarbetade av utskottet för befolknings- och flyktingfrågor:
flyktingar i Sydamerika (dok. 5719), europeisk migration (dok. 5720) och
flyktingsituationen i Centralamerika, Chile och Paraguay (dok. 5721).

Huvudrapportören Andreas Muller (schweizisk oberoende) presenterade
förslagen till rekommendation som bestod av fyra delar ägnade europeiska
invandrare i Latinamerika, migration inom Latinamerika, flyktingar inom
Latinamerika och latinamerikanska invandrare och flyktingar i Europa.

Huvudrapportören framhöll att Spaniens mer aktiva deltagande i europeiska
frågor även inneburit större intresse för Latinamerika i europeiska fora,
särskilt i fråga om mänskliga rättigheter. Samtidigt hade ankomsten av
förföljda personer som sökte asyl i Europa blivit ett ökande problem.

Den rekommendation (nr. 1058) som antogs av församlingen uppmanade
ministerkommittén att bl.a. noggrant undersöka flyktingarnas sociala problem,
medborgarskapsfrågor och möjligheter att återvända till sina hemländer.

Det sociala skyddet av migrerande arbetare behandlades av oktobermötet
mot bakgrund av en rapport i ämnet (dok. 5783) av rapportören Adela Pia
(spansk socialist).

Rapporten behandlade huvudsakligen socialförsäkringsfrågor och behovet
av att underlätta överföringar av socialförsäkringsbidrag mellan länder.

Rapportören framförde förhoppningen att rapporten skulle bidra till att
förbättra förhållandena för migrerande arbetare som var bland de minst
privilegierade medlemmarna i det europeiska samhället.

Församlingen antog en rekommendation (nr. 1066) som uppmanade
ministerkommittén att harmonisera socialförsäkringssystemen i medlemsländerna
och att garantera ett antal minimiförmåner åt migrerande arbetare.

Som framgått under p. 4 framlades vid januarimötet i samband med
debatten om den europeiska kampanjen om nord-syd-beroende och solidaritet
en rapport från utskottet för befolknings- och flyktingfrågor om befolkningsomflyttningar
i tredje världen - ett globalt problem (dok. 5825) med 13

Anita Persson som rapportör. I rapporten underströk Persson den uppseendeväckande
demografiska revolutionen under 1900-talet. Miljoner arbetslösa
personer hade flyttat från landsbygden till städerna. Förföljelse, väpnade
konflikter och brott mot mänskliga rättigheter fortsatte att tvinga folk bort
från olika delar av världen, och antalet flyktingar hade ökat kraftigt. En
större respekt för åtaganden på området för mänskliga rättigheter liksom
socioekonomiska åtgärder skulle bidra till att förbättra situationen. Den
bästa lösningen för flyktingar var frivillig repatriering, men när det inte var en
säker väg eller möjligt av andra skäl borde andra lösningar sökas.

10. Jordbruksfrågor

Enligt agendan vid januarimötet skulle församlingen debattera jordbruk på
deltid - del av jordbrukets framtid mot bakgrund av en rapport (dok. 5820) av
jordbruksutskottets rapportör Britta Hammarbacken. På grund av den
tidigare omnämnda suspensionen av januarimötet med två dagar kunde
denna debatt inte genomföras. Behandlingen av rapporten uppsköts till
församlingens minisession i Grekland i juni 1988, då rapporten togs upp i
ständiga utskottet.

Som framgått under p. 4 framlades i samband med debatten om den
europeiska kampanjen om nord-syd-beroende och solidaritet två rapporter
från jordbruksutskottet. Det var dels afrikansk födoämnespolitik (dok.
5819) av rapportören Inger Lise Gjörv (norsk socialdemokrat), dels fiskepotentialen
i utvecklingsländerna (dok. 5821) av Lord Kinnoull (brittisk
konservativ).

Rapportören Inger Lise Gjörv framhöll att den afrikanska befolkningen
ökade med 3 % per år, medan jordbruksproduktionen endast ökade med 1,7
% per år. I området söder om Sahara var läget och framtidsutsikterna ytterst
dåliga. Det internationella samfundet borde låta Afrika inta första plats för
sitt solidariska hjälparbete. Eftersom kvinnorna i Afrika producerade 80 %
av Afrikas matproduktion borde ökad hjälp till afrikanskt jordbruk riktas till
kvinnorna.

Rapportören Lord Kinnoull framhöll att fiskepotentialen i utvecklingsländerna
var en gömd resurs. Fisk kunde förse tredje världens länder med
värdefullt protein om deras fiskeindustrier gavs utbildning, utrustning och
kunskap att utnyttja denna naturresurs. Detta område var i dag mycket
eftersatt.

De två rapportörernas förslag till resolutioner på resp. område antogs av
församlingen (nr. 890 och 891).

Redog. 1988/89:12

Bilaga

Resolutioner
875 *	om Europa - några praktiska steg
876	om ett europeiskt höghastighetstågnät
877	om Egyptens roll i Mellanöstern i dag
878 *	om den europeiska nord-syd-kampanjen
879 *	om flygsäkerhet
880 *	om artikel 57 i den europeiska konventionen om mänskliga
	rättigheter
881 *	om internationella Röda kors-kommitténs (ICRC) verksamhet
882 *	om jaktens betydelse för Europas lantområden
883 *	om församlingsdebatter i löpande frågor
884	om OECD:s rapport
885	om det judiska bidraget till Europas kultur
886	om den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen
887	om europeiska film- och TV-året
888	om kärnkraftsolyckor
889	om nord-syd-beroende och solidaritet
890	om afrikansk livsmedelspolitik och utvecklingshjälp
891	om fiskepotentialen i utvecklingsländerna

Rekommendationer

1053 * om hotet mot jordbruket genom imiterade matvaror

1054 * om verksamheten inom den mellanstatliga kommittén för migra tion

(ICM)

1055 om parlamentarisk utvärdering av vetenskapliga och teknologiska
alternativ i Europa

1056 om nationella flyktingar och saknade personer i Cypern

1057 om Egyptens roll i Mellanöstern i dag

1058 om migrationsströmmar i Latinamerika

1059 * om kulturens ekonomiska villkor

1060 * om skyddet av skogar

1061 om samarbetet mellan OECD och Europarådet på kulturens och
utbildningens område

1062 om politiskt samarbete mellan Europa och Afrika

1063 om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete

1064 om EFTA:s verksamhet

1065 om handel med och utnyttjande av barn

1066 om skydd av migrerande arbetare och deras familjer

1067 om den kulturella aspekten av radio/TV-sändningar i Europa

1068 om kärnkraftsolyckor

1069 om utbildning rörande förhållandet till utvecklingsländerna

* Antagna av ständiga utskottet

Direktiv

433 om sammanträdesort för församlingen och utskotten

434 om politiskt samarbete mellan Europa och Afrika

435 om avslutande av sessionen

436 om legala aspekter på kärnkraftsolyckor

Yttranden

133 * om utkast till europeisk konvention till skydd mot tortyr

134 * om den europeiska ständiga konferensen om lokala och regionala

myndigheter

135 om församlingens programbudget 1988

136 om Europarådets räkenskaper åren 1985, 1987 och 1988

Redog. 1988/89:12
Bilaga

* Antagna av ständiga utskottet
gotab Stockholm 1988 15917