Redogörelse till riksdagen1987/88:5 (Framställning / redogörelse 1987/88:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1987/88:5

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1986/87

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) får härmed avge redogörelse för
verksamheten inom kontoret under tiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1987.

Inledning

Under det förflutna verksamhetsåret har tre områden särskilt präglat
förvaltningens verksamhet.

1. Förbättring av riksdagens byggnader

Nya lokaler för postsorteringen har inrättats och en ny läkarmottagning har
färdigställts. Dessa förändringar hänger samman med en större ombyggnad
och utökning av restauranglokalerna som också planerats att bli utförda
under verksamhetsåret men som till följd av byggrestriktioner uppskjutits till
sommaren 1988. Detsamma gäller för en del andra planerade ombyggnadsarbeten.
Under verksamhetsåret har en ny hiss i västra delen av riksdagshuset
tagits i bruk. En delvis ny inredning i plenisalens foajé med en lång soffa har
också tagits i bruk.

2. Fortsatt satsning på ADB-området

Riksdagens ADB-system har genomgått en väsentlig utbyggnad under
verksamhetsåret. Ett nätverk som binder samman systemet i alla fyra
byggnaderna har färdigställts. Ett särskilt kylt rum för datorer och annan
utrustning har iordningställts liksom en ändamålsenligt utrustad lektionssal
med åtta terminalarbetsplatser. Vid verksamhetsårets slut fanns ca 180
arbetsplatser hos ledamöter, partikanslier och i inre riksdagsförvaltningen
anknutna till informationssystemet. Utredning för ett videotexsystem har
påbörjats. Systemet skall tas i bruk under riksmötet 1987/88.

Under året har också anskaffats programvara för bl.a. uppbyggnad av ett
system för hantering av riksdagsärenden. Likaså har arbetet med att utnyttja
den egna tekniken för automatisk sättning av riksdagstrycket drivits vidare.

Den nya tekniken har även använts för att i tryckt skick framställa ett nytt
informationsblad, Riksdagsveckan, som riktar sig till ledamöter och anställda
i riksdagens hus.

Redog.

1987/88:5

1 Riksdagen 1987188.2sami. Nr 5

3. Anskaffning av bostäder för ledamöter

En arbetsgrupp har bearbetat problemet med att skaffa bostäder i Stockholm
åt ledamöter som har sin hemort utanför Storstockholmsområdet. 13
lägenheter inrymda i förvaltningshuset har tagits i bruk. En preliminär
överenskommelse har ingåtts mellan Stockholms stad, å ena sidan, samt
riksdagen och Systembolaget AB, å den andra, om överlåtelse aven fastighet
i Gamla stan. Den beräknas kunna rymma 22 bostadslägenheter. Förhandlingar
om ytterligare objekt pågår.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1984:6).

Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagens förvaltningsstyrelse, för
vilken talmannen är ordförande. Chef för kontoret är förvaltningsdirektören
Gunnar Grenfors.

Förutom talman Ingemund Bengtsson har följande ledamöter ingått i
förvaltningsstyrelsen: Alf Wennerfors (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist
(s), John Johnsson (s), Marianne Stålberg (s), Björn Molin (fp) t.o.m. den 12
oktober 1986 och Birgit Friggebo (fp) fr.o.m. den 13 oktober 1986, Martin
Olsson (c), Rolf Clarkson (m) och Tommy Franzén (vpk).

Suppleanter har varit Lennart Andersson (s), Olle Westberg (s), Blenda
Littmarck (m), Iréne Vestlund (s), Birgit Friggebo (fp) t.o.m. den 12 oktober

1986 och Carl-Johan Wilson (fp) fr.o.m. den 13 oktober 1986, Gunilla André
(c), Bertil Måbrink (vpk) och Sten Svensson (m).

Personalföreträdare i styrelsen har varit för SACO/SR Anders Forsberg
t.o.m. den 31 maj 1987 och Sven Sjögren fr.o.m. den 1 juni 1987, för SF
Lennart Hedlund samt för ST Björn Wikström t.o.m. den 31 maj 1987 och
Per Axelson fr.o.m. den 1 juni 1987.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit för SACO/SR Inger
Pålsson t.o.m. den 31 maj 1987 och Lena Uhlin fr.o.m. den 1 juni 1987, för SF
Lennart Edlund t.o.m. den 31 december 1986 och Irving Svensson fr.o.m.
den 1 januari 1987 och för ST Christer Brandt.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit
Oskar Lindkvist (s), ordförande, Alf Wennerfors (m), vice ordförande, och
John Johnsson (s).

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen.
Sekreterare i styrelse och direktion har varit Staffan Hansson t.o.m. den 31
mars 1987 och Ann-Kathrin Sandblom fr.o.m. den 1 april 1987.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 8 och direktionen 13 sammanträden.

Förvaltningskontorets organisation

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30 juni

1987 var 382 (375). (Siffror inom parentes här och i fortsättningen avser
verksamhetsåret 1985/86.)

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick till 70

Redog. 1987/88:5

(64) varav 20 (27) inom lokalvårdssektionen. Dessutom fanns 15 timanställda
informatörer. Fem extra expeditionsassistenter har tjänstgjort under vissa
tider av riksmötet.

Av den fast anställda personalen avgick under verksamhetsåret 31 (21)
personer, varav 9 (8) med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret var
följande.

Kammarkansliet 40

Utskottsorganisationen 89,25

Förvaltningsledningen 3

Kansli- och personalenheten 11

Ekonomienheten 6

Intendenturenheten 102

Säkerhetsenheten 17

Enheten för riksdagstryck 37,5

Informationsenheten 8,75

Riksdagsbiblioteket 26

Utredningstjänsten 28,5

Redaktionen för tidningen

Från Riksdag & Departement 8

ADB-verksamheten 5

382

Fem av de 7 tjänster som tillkommit under verksamhetsåret innebär inget
reellt resurstillskott, utan är endast tekniska justeringar till följd av tidigare
vakanssättningar av tjänster eller förflyttningar av tjänster mellan enheter.

De verkliga tillskotten till personalenheten har främst inneburit en förstärkning
av ADB-enheten, som har tillförts en arvodestjänst som drift-/systemtekniker.

Härutöver har en tjänst inrättats i utskottsorganisationen (föredragande med
placering vid socialförsäkringsutskottet) och vid intendenturenheten (serviceingenjör
vid sektionen för teknisk service).

Samarbetsorgan

Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information mellan
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet har
inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordförande,
riksdagsdirektören, samtliga kanslichefer i utskotten och en representant
från vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet, som även har
ett arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt två gånger.
Arbetsutskottet är främst ett organ för samråd i förhandlingsfrågor.

Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltningskontoret
och de tre lokala arbetstagarorganisationer som har arbetat på

Redog. 1987/88:5

riksdagsområdet. Under perioden har 20 onsdagsmöten hållits, vilket
resulterat i 119 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrättande av tjänster
och andra personalresursfrågor liksom organisatoriska förändringar har varit
ofta återkommande ämnen vid överläggningarna. Bland övriga ärenden kan
särskilt nämnas ADB-frågor.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor inom
den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 19 sammanträden.

Riksdagsförvaltningens centrala förslagsnämnd skall verka för samordning
av förslagsverksamheten inom riksdagen och dess myndigheter. Nämnden
har sammanträtt 2 gånger under verksamhetsåret.

I syfte att stimulera förslagsverksamheten inom riksdagsområdet anordnade
nämnden i år en särskild förslagspristävling med en prissumma på 16 000
kr. Under året har nämnden delat ut priser till 9 förslagsprisställare till ett
sammanlagt belopp om 22 800 kr.

Av övriga partssammansatta organ har personalutvecklingskommittén
hållit fem sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt sju, förslagskommittén
två, skyddskommittén fyra, anpassningsgruppen sex och matrådet
fyra sammanträden.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:

Redogörelse 1986/87:5 för verksamhetsåret den 1 juli 1985-den 30 juni

1986.

Förslag 1986/87:11 angående ändringar i ersättningsstadgan (1971:1197)
för riksdagens ledamöter, m.m.

Förslag 1986/87:14 om ändring av vissa arvoden m.m.

Förslag 1986/87:17 om anslag på tilläggsbudgeten för budgetåret 1986/87,
m.m.

Förslag 1986/87:23 om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar
för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken.

Förvaltningskontorets författningssamling (RFS)

RFS har under verksamhetsåret utkommit med 6 författningar. Föreskrifterna
rör ersättning för avskrift (1986:3), tillämpningsföreskrifterna till ersättningsstadgan
(1987:1 och 2), anställningsförordningen (1987:3), arkivstadgan
och dess tillämpningsföreskrifter (1987:4) samt riksdagens nämnd för
förnyelsefonder (1987:5).

Förhandlingsfrågor
Förhandlingsarbetet andra halvåret 1986

I avvaktan på ett nytt ramavtal för löner för tiden 1986 och framåt förlängdes
RÄLS 1984-1985 att gälla med en veckas uppsägningstid.

Årets förhandlingar för den offentliga sektorn kunde inte lösas utan
medlarinsatser. Medlingen har dock inte direkt avsett riksdagens förhand -

Redog. 1987/88:5

lingsområde. Efter förslag av den tillsatta medlingskommissionen träffade
SAV den 30 oktober 1986 en principöverenskommelse om avtal för åren 1986
och 1987 med de berörda centrala arbetstagarorganisationerna. Senare
träffade SAV också ett ramavtal om löner 1986-1987 och en förhandlingsuppgörelse
om sektorisering m.m. för det statliga området.

De för SAV-området nämnda uppgörelserna motsvaras på riksdagsområdet
av ett ramavtal om löner 1986-1987 för tjänstemän hos riksdagen och dess
myndigheter (RD-RALS 1986-1987). Avtalet träffades i januari 1987. Av
ramavtalet framgår bl.a. att det förskottsbelopp om högst 1 000 kr. som
tidigare utbetalats utgjorde en slutlig reglering av lönerna för perioden den 1
januari-30 september 1986. Ramavtalet föregicks av ett avtal om löner m.m.
fr.o.m. den 1 oktober 1986. Dessa nya tabellöner konfirmerades sedan i
ramavtalet till att gälla under tiden den 1 oktober 1986-31 december 1987.

Löneplansbeloppen höjdes med i genomsnitt 5,7 %. Vidare utökades
löneplanen med två lönegrader, N 34 och N 35.

I ramavtalet avsattes 2,3 milj. kr. för s.k. selektiva åtgärder. Beloppet har
fördelats i såväl lokala som centrala förhandlingar. Bl.a. tillämpades härvid
följande riktlinjer:

- att underlätta för staten att rekrytera och behålla kvalificerad personal,
chefer, specialister och annan personal med särskilda kvalifikationer,

- att förbättra lönevillkoren för tjänstemän i mellanlöneskiktet med
ogynnsamt löneläge i förhållande till jämförbara grupper på arbetsmarknaden
i övrigt eller för tjänstemän i detta skikt som annars har haft
uppenbart ogynnsam löneutveckling.

Det avsattes vidare 75 000 kr. för speciella selektiva åtgärder (MLT) inom
riksdagsområdet, motiverade av svårigheter att rekrytera eller behålla
kvalificerade tjänstemän inom marknadskänsliga grupper.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1987

Utöver ramavtalet på löneområdet träffades följande fem centrala uppgörelser
för riksdagens förhandlingsområde:

- avtal om lokala förhandlingsramar jämte förhandlingsordning (avtal om
ändringar i L-RAFT),

- avtal om fördelning av medel för speciella åtgärder inom RD-ATFområdet
(MLT-avtal),

- förhandlingsprotokoll om förnyelsefonder,

- avtal om ändrade avlöningsförmåner för tjänstemän hos riksdagens
ombudsmän, riksdagens revisorer och Nordiska rådets svenska delegation,

- avtal om parallellplacering i tjänstetidsklass på löneplan N.

De ekonomiska ramar som parterna kom överens om i L-R ATF-uppgörelsen
svarade mot ett löneutrymme om 1,0 %. I syfte att kunna rekrytera och
behålla vissa särskilt konkurrensutsatta tjänstemän fick riksbanken möjligheter
att vidta åtgärder utöver de generella bemyndigandena enligt
L-RATF.

Med anledning av förhandlingsuppgörelsen om förnyelsefonder har inrät -

Redog. 1987/88:5

1 * Riksdagen 1987/88.2 sami. Nr 5

tats en särskild nämnd, som har att besluta om fördelningen av fondmedel på
riksdagsområdet. Riksdagen och dess myndigheter har förbundit sig att anslå
sammantaget 1 milj. kr. för budgetåren 1986/87-1988/89.

Avtalet om parallellplacering i tjänstetidsklass innebär att en tjänsteman
inte längre behöver förlora tjänstetidsklass vid lönegradsuppflyttning med
två eller flera lönegrader. Parallellplaceringen infördes fr.o.m. den 1 augusti

1987.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation har två lokala uppgörelser
träffats under perioden. Ett avtal reglerade ändrade avlöningsförmåner
m.m. för arbetstagare med regelrätta tjänster. I den andra uppgörelsen
reglerades vissa arvoden.

Förutom det normala förhandlingsutrymmet om 1 % på lönesumman har
de lokala parterna inom riksdagens inre förvaltningsorganisation även haft
att fördela selektiva medel om ca 720 000 kr. Det totala förhandlingsutrymmet
motsvarade ca 2,6 % på lönesumman.

Chefslönefrågor

Riksdagens chefslönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till de
tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av chefslöneavtalet,
har under b,udgetåret hållit två sammanträden. Härtill kommertvå
sammanträden med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp. Lönen
utgår numera i ett fixerat krontalsbelopp som fastställs individuellt för varje
tjänsteman.

Kansli- och personalenheten
Riksdagsledamöternas arvode m.m.

Ledamöternas arvode, som under verksamhetsåret motsvarat N28:6 på den
statliga löneskalan, uppgick fr.o.m. oktober 1986 till 16 697 kr. i månaden.
Kostnadsersättningen var per månad från samma tidpunkt 1 410 kr. (för
ledamöter utan traktamente 2 010 kr.). Beträffande de särskilda arvodena
till vice talmännen samt ordförandena och vice ordförandena i utskott har
införts ett system som innebär att arvodena beräknas efter vissa procenttal i
förhållande till ledamotsarvodet. Vice talman får 12 %, ordförande i utskott
8 % och vice ordförande i utskott 4 % av ledamotsarvodet.

Helt traktamente var i januari 198 kr./dygn.

Rekryteringsärenden

Personalavgångar har skett i normal omfattning. Antalet tillsatta tjänster och
långtidsvikariat uppgår till 53 (46).

Redog. 1987/88:5

Personalutbildning

Under verksamhetsåret har följande kurser genomförts i riksdagens regi.

Kursnamn	Antal	Antal	Antal
	kurser	tim./kurs	delt.
Introduktionskurs för nyanställda	2	16	37
Samaritkurs Första hjälpen	1	6	7
Samaritkurs Skyddssamaritens ABC	1	16	9
Resebestämmelser	1	6	11
Kommunikationsteknik	1	16	12
Budgetteknik	1	3	14
Kammarens beslutsteknik	2	3	28
Arkivkunskap	1	3	7
Riksdagens organisation och arb. former	1	8	44
Statsrådsberedningen (studiebesök)	1	3	43
Kodning för automatsättning	7	3	30
Arbetsledarseminarium	1	16	19

Totalt har den interna utbildningen för tjänstemän tagit ca 2 600 persontimmar
i anspråk, vilket gör knappt 7 timmar per anställd.

Därutöver har sju enheter utnyttjat möjligheten att avsätta en dag för
verksamhetsplanering.

21 personer har deltagit i externa kurser om ADB och databassökning och
88 personer har deltagit i annan extern utbildning, i konferenser och
seminarier.

Två språkcirklar i engelska för riksdagsledamöter har pågått under
verksamhetsåret. 18 riksdagsledamöter har erhållit intensivundervisning i
engelska i Sverige och 12 i England. En intensivkurs om två dagar har
anordnats i riksdagshuset för sju ledamöter.

Skriften Välkommen till riksdagen med praktisk information för nyanställd
personal har kommit ut i reviderat skick.

15 elever från högstadiet och gymnasieskolan har haft sin arbetslivsorientering
förlagd till riksdagen. En nordisk utbytestjänsteman från Island har
under hösten 1986 tjänstgjort i riksdagen.

Hälsovård

Under perioden genomgick 80 (103) riksdagsledamöter och 83 (94) tjänstemän
frivillig hälsokontrollundersökning.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har fem tjänstemän fått utmärkelsen För nit
och redlighet i rikets tjänst.

Resebidrag

31 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 66 000 kr. för studieresor.

Redog. 1987/88:5

Diarieförda ärenden

Redog. 1987/88:5

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
712 (825).

Vid sidan om den centrala diarieföringen förs en separat liggare över allt
riksdagstryck. Till utredningstjänsten riktade informationsuppdrag registreras
separat hos den enheten.

Ekonomienheten

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för den inre riksdagsförvaltningens
ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten för inre
förvaltningen, rådgivning i olika ekonomiska frågor, organisations- och
rationaliseringsfrågor, ekonomiska utredningar, frågor kring reseräkningar
samt handhavande av det datoriserade ekonomiadministrativa systemet.

Ekonomisk redovisning

Redovisningen visar följande:

Ingående reservationer 12 milj. kr.

Anvisade medel 318 milj. kr.

Disponibla medel sammanlagt 330 milj. kr.

Nettoutgifter 332 milj. kr.

Saldo -2 milj. kr.

Utgående reservationer för de tre reservationsanslagen Bidrag till studieresor,
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, Nytt riksdagshus uppgår till 4,2
milj. kr. För det kommande budgetåret 1987/88 har anvisats totalt 336,5 milj.
kr.

De totala kostnaderna för ersättningar till ledamöterna, deras utrikes och
inrikes resor, bidrag till olika grupper som ledamöter deltar i samt till
ledamöternas kontorshjälp och stöd till partigrupperna blev 168,8 milj. kr.
Av detta var 92,8 milj. kr. kostnader för arvoden till och arbetsgivaravgifter
för riksdagens ledamöter.

Kostnaden för förvaltningen, dvs. alla kostnader för arbetet i kammaren,
utskotten och på förvaltningskontoret, uppgick totalt till 165,3 milj. kr.

Budgetering och planering

Förvaltningskontorets enheter har under verksamhetsåret tillämpat en
metod som kallas nollbasplanering för att planera verksamheten och beräkna
medelsbehovet för kommande budgetår.

Nollbasplaneringen har sedan införandet successivt anpassats till förvaltningskontorets
verksamhet. Under 1986/87 har metoden utvecklats så att fler
anställda än tidigare deltagit i processen. Genom att de anställda påverkat
planeringen har kostnadsmedvetandet ökat till gagn för en bättre hushållning
av förvaltningsmedlen.

Uppföljningen av verksamheten har skett genom månadsuppföljningar
och mer omfattande kvartalsuppföljningar med enheterna. Vid dessa
tillfällen har erforderliga revideringar kunnat göras i internbudgeten.

Rationaliserings- och redovisningsfrågor

Förvaltningen använder det datoriserade ekonomiadministrativa systemet -System-S - för in- och utbetalningar samt bokföring av ekonomiska transaktioner.
Möjligheterna att ”skräddarsy” de ekonomiska utdatarapporterna
från System-S har förbättrats sedan 1985. Arbetet med att ta fram informativa
datarapporter från detta system fortskrider.

Under verksamhetsåret har en ny kundreskontrarutin i System-S för
försäljning av riksdagstryck införts. Arbetet fortsätter med att ytterligare
modernisera de ekonomiadministrativa rutinerna för riksdagstrycket.

Intendenturenheten

Fastigheter och lokaler

Arbetet med att mot bakgrund av vunna erfarenheter förbättra riksdagens
byggnader har fortsatt. För att bereda plats för ett restaurangkök har
postsorteringen flyttats till plan 1 i riksdagshusets västra del. Det har i sin tur
medfört att läkarmottagningen flyttats till plan 1 i ledamotshuset. Plenisalsfoajén
har försetts med en väggfast soffa och diskrummet till restaurangen
har byggts om.

Vid sidan härom har en omfattande projektering av nya lokaler för
restaurang och kafé genomförts. Detsamma gäller beträffande nya fönster i
ett av de s.k. övergångsrummen och i ledamotsrum på plan 9 i riksdagshusets
östra del. På grund av byggrestriktioner uppsköts genomförandet av de
planerade byggnadsåtgärderna från sommaren 1987 till sommaren 1988.

Under sommaren 1986 genomfördes ombyggnad av allmänhetens hissar så
att dessa erhöll stannplan med dörrar på våning 5 i riksdagshusets västra del.
Åtgärden vidtogs för att möjliggöra persontransport mellan denna våning
och läktaren vid särskilda tillfällen, exempelvis vid riksmötets öppnande.

Härutöver har installerats en tredje hiss närmast Stallkanalen i riksdagshusets
västra del. Åtgärden betingades av ett behov att öka kapaciteten.

Bankkajen har i norra sträckningen förstärkts i vad avser såväl ramverket
som steninfästningen. Samtidigt har ytskiktet i aktuellt område förstärkts och
lagts om.

En ny och större datacentral försedd med kylning har anordnats i tidigare
förråds- och arkivutrymmen i förvaltningshusets källarvåning.

Ett nytt förråd på Riddarholmen för riksdagstryck och inventarier har
tagits i anspråk. Förrådet utgör ersättning för en lokal på Saltmätargatan,
som riksdagen lämnat.

En kontorslokal på våning 6 i förvaltningshuset har från maj månad 1987
upplåtits till Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag.

Redog. 1987/88:5

Bostadsfrågor

Redog. 1987/88:5

De under budgetåret 1985/86 projekterade 13 lägenheterna på våning 6 i
förvaltningshuset kunde i februari 1987 tas i bruk av ledamöter.

Antälet lägenheter i Stockholm som förvaltningskontoret kan ställa till
ledamöternas förfogande uppgår därefter till 37.

Det påbörjade planeringsarbetet tillsammans med Stockholms stad/AB
Stadsholmen att anskaffa ytterligare bostäder till riksdagsledamöter har
fortsatt. Tillsammans med Systembolaget har riksdagen av staden erbjudits
att i Gamla stan förvärva en fastighet avsedd för systembutik i gatuplan och
22 bostäder för riksdagsledamöter i övriga våningsplan.

Frågan kommer att underställas riksdagen för beslut under hösten 1987.
Om det planerade fastighetsförvärvet genomförs beräknas ombyggnadsarbetena
starta i januari 1988. Förhandlingar har förts med företrädare för staden
om förvärv av ytterligare en fastighet. Resultatet av dessa förhandlingar
beräknas föreligga under hösten 1987.

Materiel och teknik

Rörpostanläggningen har byggts ut med en linje som förbinder distributionscentralen
med de övre liggande våningsplanen i riksdagshusets östra del.
Vidare har en linje anordnats mellan distributionscentralen och tryckeriexpeditionen.
Genom denna utbyggnad kan nu praktiskt taget alla
våningsplan i riksdagens fyra byggnader betjänas av rörposten.

En kortvågsradiomottagare har anskaffats och installerats i det lilla
trekantiga rummet innanför ledamöternas läsrum i riksdagshusets västra del.

Ett försök med mottagning med parabolantenn av satellitsända TVprogram
har tills vidare avbrutits.

Under året har försöksperioden med Comviks personsökningsutrustning
avslutats och utvärderats. Beslut har tagits om att anskaffa 100 metagrammottagare
för permanent bruk att tilldelas de ledamöter som önskat utnyttja
denna teknik för personsökning (med överförande av korta texter).

Inredning och konst

Ett omfattande utbyte av möbler har genomförs i ca 300 ledamotsrum samt i
statsrådsrummen. Utbytet har föregåtts av en undersökning om ledamöternas
önskemål och prioriteringar. Även de nya lägenheterna i förvaltningshusets
plan 6 har utrustats med möbler, gardiner och inventarier.

En fortsatt komplettering av möbler och inredning till nya ADBarbetsplatser
har genomförts. Det sedan några år tillbaka påbörjade
restaureringsarbetet med riksdagens äldre möbelbestånd har fortsatt.

En byst av förre statsministern Tage Erlander överlämnades den 12
december 1986 till riksdagen av den socialdemokratiska riksdagsgruppen.
Bysten är utförd i röd granit av konstnärenJack Zahn och är placerad i
trappavsatsen utanför sammanbindningsbanan.

Riksdagens konstgrupp har genomfört steg 2 i den tidigare beslutade
tvåårsplanen för konstnärlig utsmyckning av riksdagens allmänna utrymmen.
Anskaffningar har gjorts för ca 750 000 kr. Ca 150 litografier har

dessutom inköpts och utplacerats i enskilda rum för ledamöter och tjänstemän.

De båda stora gobelängerna som är placerade i Nubiska rummet och i
statsrådens sammanträdesrum har renoverats av Livrustkammaren.

I februari 1987 signerade den nu 93-årige konstnären Einar Forseth sitt
intarsiaarbete i f.d. statsrådsberedningens sammanträdesrum. Konstverket
monterades under 1930-talet. Motivet är stora riksvapnet.

Uppdrag har under året lämnats till Ahlgren-Olsson-Silov arkitektkontor
att sammanhålla arbetet med framställning av det stora riksvapnet för
permanent placering i plenisalen. Vapnet skall utföras i driven koppar med
pålagt bladguld och beräknas bli klart vid slutet av riksmötet 1988/89.

Uthyrning av lokaler

Under verksamhetsåret har lokaler hyrts ut i ungefär samma omfattning som
tidigare, dvs. 3 400 uthyrningar. Särskilt omfattande var kyrkomötets
förhyrning den 18 augusti-den 2 september 1986.

Säkerhetsenheten

Under det gångna verksamhetsåret har samtliga telefoner i riksdagshusen
försetts med en etikett som upplyser om vart man skall ringa i en
nödsituation. All begärlig teknisk utrustning har stöldmärkts. Stöldfrekvensen
är fortfarande låg.

Beredskapsplanering

Arbetet med beredskapsfrågor har resulterat i en organisations- och personalplan
för förvaltningskontoret. Ledamöter och anställda har under våren
fått information om skyddsrummen. Därvid har bl.a. ett iordningställt
skyddsrum demonstrerats.

Brandskydd

Brandinformation har genomförts för anställda vid förvaltningskontoret,
utskotten och partikanslierna. Viss personal har fått kvalificerad brandutbildning.

Driftvärnet

Riksdagens driftvärn firade under året tioårsjubileum med ett besök på
Birka. En driftvärnskurs har genomförts på Väddö och skjutövningar har ägt
rum på Järva skjutbana.

Redog. 1987/88:5

Enheten för riksdagstryck

För riksmötet 1986/87 framställdes ca 50 000 trycksidor mot 43 000 föregående
år.

	Antal dokument	Antal trycksidor
Riksdagens protokoll	139	9 520
Propositioner och skrivelser	169	16 750
Förslag och redogörelser	23	1 156
Motioner	3 770	9 820
Betänkanden och yttranden	562	12 110
Riksdagsskrivelser	371	128

Under verksamhetsåret har kostnaderna för riksdagstryck, bokbinderi och
övrigt tryck samt kopieringsmaskiner, papper m.m. uppgått till ca 25,5 milj.
kr.

Riksdagstryck m.m. har inbringat 5 milj. kr.

Ledamotsförteckningen har framställts i 6 000 exemplar.

JO:s ämbetsberättelse har tryckts i 6 000 exemplar och sedvanlig service
när det gäller handläggning och korrekturläsning har skett genom tryckerienhetens
försorg.

Textning av riksdagsbeslut har fått en ny utformning av konstfacksele ven,
kalligrafen Ludwig Grandin.

Upprustning av reprocentralen har fortsatt under året, en ny skärmaskin
har inköpts och ytterligare en kopieringsmaskin har installerats.

Omorganisationen på tryckerienheten har fortsatt främst i fråga om
faktureringen. Uppbyggnaden av kundreskontran har lett till en bättre
bevakning när det gäller utestående fordringar.

Genom uppbyggnad av en korrekturläsarpool har det varit möjligt att bl.a.
snabba upp tryckningen av motionerna under allmänna motionstiden med
cirka en månad.

Försöksverksamheten med överföring av text till tryckerierna för automatsättning
har fortsatt och tekniskt förbättrats med sikte på produktion i stor
skala riksmötet 1987/88. Detta bedöms som mycket angeläget både från
ekonomiska och andra utgångspunkter med hänsyn till de ökade textmängderna.

Under verksamhetsåret har Allmänna Förlaget öppnat en bokhandel,
Informationsbokhandeln, på Malmtorgsgatan för försäljning av bl.a. offentligt
tryck. Förvaltningskontoret har en medarbetare stationerad i bokhandeln
för försäljning av riksdagstryck. Kontantförsäljningen i riksdagens
lokaler upphörde den 1 juli 1987.

Upphandling har skett beträffande snabbprotokollet och det slutliga
protokollet för en ny avtalsperiod om tre år. Gotab har liksom tidigare
kontrakterats för produktionen. Gotab är tillsammans med Norstedts,
Graphic Systems och Svenskt Tryck leverantör av övrigt riksdagstryck.

Redog. 1987/88:5

Informationsenheten

Redog. 1987/88:5

Informationstjänsten

Informationstjänsten svarar för de dagliga kontakterna med massmedierna,
informationsansvariga i verk, myndigheter och näringsliv samt allmänheten
om riksdagen och riksdagsarbetet.

De flesta förfrågningar besvaras per telefon och som komplement
översänds vissa efterfrågade dokument per telefax i allt större utsträckning.

Därutöver besvaras ett stort antal brevförfrågningar, såväl svenska som
utländska. Efterfrågat informationsmaterial expedieras.

En s.k. veckolista över kammarens arbete sammanställs och skickas ut till
ca 1 000 abonnenter. ”Veckolistan” sänds för närvarande ut två gånger i
veckan.

Informationstjänsten svarar också för daglig inläsning på den automatiska
telefonsvararen Riksdagen i dag telefon 786 55 55, samt gör en daglig
sammanställning till Text-TV där riksdagen finns med information på s. 260
f.

Informationstjänsten har i sina externa kontakter också anordnat en
tvådagarskurs för journalister i syfte att öka kännedomen om riksdagsarbetet
och riksdagstrycket samt informera om kontaktvägar. Ett seminarium för
representanter för näringslivet har ordnats i samarbete med Sällskapet
Politik och näringsliv.

Under verksamhetsåret har också ett stort antal journalister och fotografer
som haft specialarbeten om riksdagen tagits emot. Fortlöpande utbildning
för elever från journalisthögskolan i Stockholm, från bibliotekshögskolan
samt från informationslinjer vid universitet och högskolor har ordnats.

Skol- och visningstjänsten

Enheten har omfattande kontakter med utbildningsväsendet, förser skolor
med informationsmaterial och läromedel, anordnar studiebesök och förmedlar
undervisning om riksdagen. Under verksamhetsåret har ca 16 000 elever
från gymnasieskolan tagits emot.

Särskilda studiebesök har anordnats för ca 1 100 lärare, lärarkandidater
och universitetsstuderande. En veckokurs i riksdagshuset för ca 30 lärare har
ägt rum och en tredagarskurs för 20 skolledare. Dessutom har två regionala
tvådagarskurser anordnats.

Under verksamhetsåret har ca 60 000 besökare deltagit i de visningar som
anordnats. Informatörerna har dessutom engagerats vid speciella evenemang
och utländska besök.

Intern information och trycksaksframställning m.m.

Den interna information som enheten har svarat för har främst bestått av
utgivning av Riksdagsveckan och personaltidningen RD-nytt samt sändningar
i personalradion.

Riksdagsveckan - en nyhet för året - har utkommit med 30 nummer, i
princip varje måndag under riksmötestid. Tidningen vänder sig till ledamöter

och anställda inom riksdagen och innehåller främst korta nyhetsnotiser men
även en och annan längre artikel med informativt värde. Ett viktigt inslag i
tidningen är ett kalendarium för riksdagens alla sammanträden och möten.
Informationsenheten har svarat för insamling av material, redigering och
teknisk framställning av Riksdagsveckan.

Personaltidningen RD-nytt har under året utkommit med 7 nummer. Den
har haft samma inriktning som tidigare år, men produceras numera - i likhet
med Riksdagsveckan - helt inom enheten fram till tryckning.

Personalradion har sänt informationsprogram över riksdagens lokala
radionät varje måndagsmorgon under riksmötestid. Programmen - som
främst vänder sig till de anställda i riksdagen - har haft en längd på 10-15
minuter och innehållit nyhetsnotiser, intervjuer och reportage. Informationsenheten
har haft huvudsansvaret för radioutsändningarna medan personal
från andra delar av förvaltningen regelbundet medverkat.

Enheten har i en allt ökande omfattning anlitats för trycksaksframställning
av skiftande slag. I många fall har det handlat om ”totalleverans”, dvs. från
manus till tryckfärdigt original. Exempel på trycksaker som enheten
medverkat till är ledamotsförteckning, informationsbroschyr på finska,
informationsbroschyr om brandförsvar, folder om riksdagens budget. Utöver
detta har enheten svarat för att informationsmaterial till skolorna
funnits till hands.

Informationsenheten har haft huvudansvaret för riksdagens deltagande i
mässan ”Bok och Bibliotek 87” i Göteborg. Ca 15 000 personer beräknas ha
besökt riksdagens monter och tagit del av det trycksaksutbud som riksdagen
svarar för.

Riksdagens utredningstjänst

Riksdagens utredningstjänst har till uppgift att bistå riksdagens ledamöter,
utskott, riksdagens övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med
sakinformation som angår deras arbetsuppgifter. Utredningstjänsten utarbetar
också registren till riksdagstrycket.

Vid slutet av verksamhetsåret arbetade 32 personer vid utredningstjänsten.
Av dessa var 18 direkt sysselsatta med utrednings- och dokumentarbete
och 5 med registerarbete.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag både till
omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och ”direkt över disk”
medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större arbetsinsats. De senare
uppdragen registreras formellt. Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten
bistår utredningstjänsten sina uppdragsgivare med att ta fram
betänkanden och departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden,
riksdagstryck, facklitteratur och annat basmaterial.

Antalet registrerade uppdrag var 2 475 under verksamhetsåret. Det är en
ökning jämfört med föregående år (2 375). Ett allmänt intryck är att
utvecklingen går mot en ökad andel större och mer tidskrävande uppdrag.
Det är särskilt märkbart beträffande uppdragen från partikanslierna.

Redog. 1987/88:5

Av följande statistiktabeller framgår bl.a. att av de 2 475 uppdragen har
enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande ersättare) svarat för 2 226
(1985/86 2 154). Återstående 249 (221) uppdrag har kommit från riksdagens
inre förvaltning, riksdagens verk och partikanslier samt utländska informationsorgan.
Om man som en person räknar ledamot och dennes ersättare har
minst 304 enskilda ledamöter lämnat uppdrag åt utredningstjänsten. Därtill
kan komma ytterligare några ledamöter som enbart lämnat mindre uppdrag
som inte registrerats eller som fått hjälp via sina partikanslier. Det innebär att
närmare 90 % av ledamöterna någon gång under budgetåret har använt sig
av utredningstjänsten.

Under 1986/87 har antalet ledamotsuppdrag fördelat sig på parti enligt
följande.

Parti	Totalt	Procentuell fördelning	Antal uppdrag per ledamot
m	524	23,6	6,9
c	450	20,2	10,2
fP	406	18,2	8,0
s	762	34,2	4,8
vpk	84	3,8	4,4
Summa	2 226	100,0	6,4

Fördelningen på partitillhörighet av de enskilda uppdragsgivarna framgår av
följande uppställning.

	Antal ledamöter	Antal uppdragsgivare	Procentuell andel
Hela riksdagen	349	304 (312)	87,9 (89,4)
m	76	66 ( 61)	80,8 (80,3)
c	44	41 ( 41)	93,2 (93,2)
fP	51	47 ( 50)	92,2 (98,0)
s	159	132 (142)	83,0 (89,3)
vpk	19	18 ( 18)	94,7 (94,7)

(Fjolårets siffror inom parentes.)

Utredningsarbetet har tidigare varit i huvudsak uppdragsstyrt. I syfte att
förbättra servicen till uppdragsgivarna har utredningstjänsten under det
gångna året försökt att också på eget initiativ informera i ämnen som
avhandlas i den aktuella debatten. Ambitionen har exempelvis varit att vid
informationsdisken i entréhallen kunna erbjuda färska rapporter, artiklar,
pressmeddelanden och statistikuppgifter. Som ett led i denna utökade
service får också de s.k. orienteringspromemoriorna ses, vilka behandlar
aktuella frågor som kan ha intresse för en bredare krets.

Ett annat led i ambitionen att höja servicenivån är de sammanställningar
som löpande görs med centrala statistiska uppgifter på olika områden. De
har under benämningen Fickfakta distribuerats till bl.a. samtliga ledamöter.

I utredningstjänstens regi har under det gångna verksamhetsåret två
skärmutställningar ägt rum som båda behandlat aktuella ämnen i samhällsdebatten.
Den ena utställningen med namnet Det föränderliga landskapet
behandlade det svenska landskapets utveckling i ett långt perspektiv bakåt
och framåt. Den andra utställningen innehöll sakinformation om bl.a.
strålningsnivåer i Sverige före och efter Tjernobylolyckan.

Redog. 1987/88:5

Utredningstjänstens hjälp till riksdagens utskott har under det gångna
riksmötet skett i olika former. Vid sidan om särskilda utredningsuppdrag,
varav ett antal har haft betydande omfattning, har personal lånats ut till
försvars-, bostads- och socialförsäkringsutskotten för föredragandeuppgifter.

Personal från utredningstjänsten har också biträtt i den interna och externa
utbildningsverksamheten. Bl.a. har kurser hållits för ledamöter och tjänstemän,
främst vid partikanslierna, i riksdagstryck och annat offentligt tryck.

Registerverksamheten

Sak- och personregistren för 1984/85 utkom i tryckt form i mars 1987.

Sak- och personregistren för 1985/86 beräknas utkomma i tryckt form
under hösten 1987.

Arbetet med att färdigställa sak- och personregistren för 1986/87 pågår.
Uppgifterna om behandlingen av ärendena finns i betänkanderegistret för
1986/87 och är sökbara i databasen RUT 1.

En motionsförteckning med personregister och index har som vanligt
utgivits efter utgången av allmänna motionstiden. Kumulerade motionsförteckningar
publicerades under samma tid.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes
framställts och utgivits var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen gavs ut
efter riksmötets slut i juni.

Arbetet med att ta fram tioårsregister för perioden 1971-1980/81 som
påbörjades under verksamhetsåret 1985/86 pågår. På grund av omständigheter
som legat utanför utredningstjänstens möjligheter att påverka har arbetet
med att slutföra produkten blivit försenad. Ett tryckt tioårsregister kan
därför beräknas vara klart först under 1988.

Internationella kontakter

En tillgång för utredningstjänsten är de kontakter som knutits och upprätthålls
med andra länders parlamentariska informationsorgan. I detta sammanhang
måste i första hand nämnas de ofta förekommande kontakterna
mellan de nordiska länderna. De härigenom vunna fördelarna består dels i
hjälp i det löpande arbetet, dels i mera långsiktig samverkan. Byråchefen på
utredningstjänsten är sedan mitten av 1970-talet korresponderande ledamot
av European Centre for Parliamentary Research and Documentation i
Luxemburg. Utredningstjänsten medverkar också genom sin chef eller andra
tjänstemän i av Luxemburgcentret etablerade arbetsgrupper för samordning
och teknisk utveckling på olika informationsområden.

Redog. 1987/88:5

Riksdagsbiblioteket

Redog. 1987/88:5

Statistik

Riksdagsbiblioteket har under 1986/87 genom inköp, byte och gåvor
förvärvat 6 319 volymer (därav 456 från internationella organisationer).
Antalet löpande utländska tidskrifter, årsböcker m.m. har varit 2 291 (433),
motsvarande antal svenska 1 321. 54 tidskrifter har avbeställts eller upphört,
115 (19) har tillkommit. Till sektionen för statligt tryck har levererats ca 5 000
publikationer, av vilka en stor del är tidskrifter. Den totala tillväxten är ca
200 hyllmeter.

För bibliotekets kataloger har 6 574 beställningar av katalogkort gjorts i
Libris, därav för årsbibliografin över svenskt statligt tryck 1 777. I det
datoriserade systemet Libris har biblioteket infört 8 252 (därav 4 696 för
årsbibliografin) bibliografiska enheter och anslutit sig till 5 376 (därav 1 261
för årsbibliografin) av andra bibliotek införda poster.

1 879 volymer har bundits.

Ca 3 500 datorbaserade ämnessökningar har utförts, framför allt i
Libris/IMDOC (ca 3 000), Rättsbanken och Artikelsök. Dessa sökningar är i
allmänhet korta. Låneexpeditionen har dessutom utfört ca 200 mera
omfattande manuella eller datorbaserade sökningar.

Antalet utlånade volymer inkl. beställda kopior har utgjort 22 677. Lånen

fördelar sig på följande sätt:

Riksdagsledamöter 2 522

Riksdagen, dess utskott och myndigheter 4 169

Departement och kommittéer 1 151

Statliga och kommunala verk 1 441

Privata företag och enskilda personer 6 054

Inländska bibliotek och arkiv 3 394

(därav folkbibliotek 1 054)

Utländska bibliotek och arkiv 417

Biblioteket har förmedlat inlån av 334 volymer från inländska bibliotek och
arkiv och 68 volymer från utländska bibliotek.

3 127 beställningar av kopior har effektuerats i stället för lån.

Endast ett litet antal inkomna beställningar (ca 500) har inte kunnat
effektueras. Antalet effektuerade lån (22 677) innebär en betydande ökning
(nära 50 %) om man jämför med året innan. Ökning kan noteras för alla
kategorier låntagare, icke minst för riksdagen och dess myndigheter.

107 945 fotokopior har framställts för låntagares räkning. Låntagarna har
under året fått möjlighet att själva ta kopior i en myntapparat och har där
framställt 11 505 kopior.

Biblioteket har under perioden utgivit litteraturlistor enligt följande:
Nyförvärv 29 nr, därav 2 med speciella teman, Statliga publikationer 34 nr,
Internationella publikationer 2 nr (dessa publikationer förtecknas numera
mestadels på nyförvärvslistorna), Tidskriftsartiklar 14 nr. Fr.o.m. januari
1987 utkommer en gång i månaden en ämnesordnad lista över samtliga

nyförvärv. Denna lista distribueras till personer och enheter som önskar
erhålla den. Några gånger har nyförvärv presenterats i Riksdagsveckan och
personalradion.

Sex utställningar har anordnats i handbiblioteket: Bonden i den svenska
riksdagen, Datorer och datorisering, Svensk folkkultur, Svenska biografier,
Om ord samt Om kärnkraft och strålning.

Arkiv, biografiskt arbete, ståndsprotokoll

I centralarkivets regi anordnades den 24-26 september 1986 en nordisk kurs
för parlamentsarkivarier med deltagande från alla de nordiska länderna. Till
kursen hade sammanställts en rapport från varje nordiskt Iand. Den svenska
hade utarbetats av chefen för riksdagens arkiv Anders Norberg. En resumé
på engelska av rapporterna kommer att presenteras vid ett möte anordnat av
European Centre for Parliamentary Research and Documentation i Ankara
under oktober månad 1987.

Arbetet med den biografiska dokumentationen av tvåkammartidens
riksdagsledamöter fortgår, och under året har volym 3 av ”Tvåkammarriksdagen
1867-1970. Ledamöter och valkretsar”, omfattande Blekinge, Kristianstads
och Malmöhus län, färdigställts.

Arbetet med utgivandet av 1700-talets ståndsprotokoll har resulterat i tre
volymer; 1786 års prästeståndsprotokoll (utkommet i augusti 1987), 1777/78
års bondeståndsprotokoll (mars 1987) och 1740/41 års prästeståndsprotokoll
(juni 1987). Under innevarande år kommer 1777/78 års prästeståndsprotokoll
att färdigställas och 1742/43 års prästeståndsprotokoll att påbörjas.

I oktober 1986 och januari 1987 anordnade arkivet kurser för arkivansvariga
vid riksdagens utskott, organ och myndigheter. I dessa deltog ett tjugotal
personer. En ny kurs kommer att anordnas i september 1987.

Den 21 januari presenterade centralarkivet ett förslag till omarbetad
arkivstadga för riksdagen. Efter beslut av förvaltningsstyrelsen trädde
stadgan i kraft den 1 april 1987.

Tre utskottsarkiv (utrikes-, kultur- och näringsutskottens) har ordnats och
förtecknats för perioden 1971-1985. Centralarkivet har vidare under året
besvarat ett antal förfrågningar angående riksdagsledamöter. Centralarkivet
har förberett mikrofilmning av motioner och anföranden samt andra
originalhandlingar som hotas av förstöring.

Årsbibliografin

En bibliografi med titeln Statliga publikationer, Årsbibliografi 1985 har
publicerats. En bibliografi för åren 1979-1980 och årsbibliografi 1986
beräknas utkomma under hösten 1987 resp. årsskiftet 1987-1988. Arbetet
med att fylla den återstående luckan för åren 1981-1982 har under en stor del
av budgetåret vilat men kommer att återupptas under hösten 1987.

Redog. 1987/88:5

Låneverksamheten

En revision av bibliotekets utlån har slutförts.

Två användarundersökningar har genomförts. En enkät bland riksdagsledamöterna
visade att det fanns ett intresse för en verksamhet motsvarande
handbibliotekets. En undersökning av läsesalsanvändarnas lån visade, att
det mest efterfrågade materialet var riksdagstryck och statligt tryck.

ADB, datorbaserad informationssökning

Biblioteket har deltagit i riksdagens ADB-projekt bl. a. genom att bibliotekschefen
varit medlem av ADB-kommittén och en arbetsgrupp om riksdagens
databaser. Även chefen för arkivet har varit engagerad i riksdagens
ADB-projekt. Under året har konsulter engagerats för en förundersökning
om möjligheterna att utnyttja riksdagens datorer och programvara till att
bygga upp ett lokalt bibliotekssystem. En stor del av bibliotekets personal
har synnerligen aktivt deltagit i undersökningen och medverkat i utarbetandet
av kravspecifikation, presentationsformat och flödesscheman. Arbete
har också nedlagts på databasens uppbyggnad och på systematisering av
ämnesord.

Förstahandsmålet är en lokal katalog med goda sökmöjligheter samt ett
lånesystem. Avsikten är att förbättra servicen genom att ge tillgång till
bibliotekets bestånd från alla husets terminaler med hjälp av ett lätthanterligt
söksystem samt att genom datorstöd underlätta tidskrävande hanteringar.
Härvid skall gjorda investeringar utnyttjas.

Riksdagsbiblioteket har samarbetat med utredningstjänsten i ett projekt
som syftat till att bland ledamöterna sprida kunskap om tillgången till
internationella databaser. Vidare har mot slutet av budgetåret en person från
biblioteket i direkt samverkan med utredningstjänsten gjort ämnessökningar,
sammanställt litteraturlistor och skaffat fram litteratur, allt i syfte att
underlätta besvarandet av frågor som ställts till utredningstjänsten.

Ett flertal medarbetare har deltagit i utbildning för sökning i databaserna
Rättsbanken och Artikelsök. Cheferna för katalogsektionen och låneexpeditionen
har deltagit i ett seminarium i Lund om biblioteksautomation.

Planering av framtida verksamhet

En planeringsdag genomfördes i juni 1987 inför höstens anslagsframställningsplanering
för budgetåret 1988/89. Man enades om att biblioteket under
året i fråga framför allt borde inrikta sig på datoriseringsprojektet och
revision av bibliotekets bokbestånd.

Nationella och internationella kontakter och samarbete

Som vanligt har biblioteket mottagit praktikanter från bibliotekshögskolan i
Borås och studiebesök från ett stort antal bibliotek och organisationer. Flera
prao-elever har fått handledning.

Överbibliotekarien har varit medlem av Libris-rådet, som är ett rådgivande
organ i frågor som rör det nationella bibliotekssystemet Libris, till vilket
riksdagsbiblioteket är anslutet, och av Nationalbibliografiska rådet, där

Redog. 1987/88:5

biblioteket har intressen att bevaka på grund av sitt ansvar för svenskt statligt
tryck. Han har representerat riksdagsbiblioteket i Stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd och jämte medarbetare deltagit i sammanträden med
departementsbiblioteken. Bibliotekschefen har även deltagit i de nordiska
parlamentsbibliotekariernas årliga sammankomst, som tillfälligtvis infallit
två gånger under budgetåret: i september 1986 i Oslo och i juni 1987 i
Stockholm, samt i de halvårsvis förekommande sammanträdena med
cheferna för de större svenska vetenskapliga och specialbiblioteken.

Chefen för katalogsektionen har varit medlem av SAB:s (Sveriges
allmänna biblioteksförening) kommitté för katalogisering och klassificering.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Upplagan för tidningen Från Riksdag & Departement var i augusti 1987
22 493 vilket är en minskning med ca 1 500 exemplar jämfört med föregående
år. Antalet friexemplar är ca 2 150.

Ekonomin har förbättrats, främst genom att expeditionen fått eget
datorstöd för prenumerationsrutinerna, installerat sommaren 1986. Distributionskostnaderna
har därmed kunnat nedbringas väsentligt.

Prenumerationsavgiften har varit 155 kr. per år.

Riksdagens årsbok som sammanställs av tidningens redaktion utkom
planenligt till riksmötets öppnande. Upplagan var 2 500 exemplar.

ADB-verksamheten

Riksdagens ADB-verksamhet ansvarar för drift och utveckling av riksdagens
datorbaserade informationssystem.

Under budgetåret har en fortsatt utbyggnad genomförts vad gäller
datorkraft, terminalarbetsplatser och nya programvaror.

Under hösten 1986 installerades en ny kraftfull dator av modell VAX 8500.
Härigenom fördubblades den tillgängliga datorkraften, vilket var en förutsättning
för den fortsatta utökningen av antalet användare. Under året
installerades 70 nya terminaler, som bl.a. placerades hos riksdagsledamöterna
samt i partikanslierna, utskottsorganisationen och utredningstjänsten. I
slutet av budgetåret uppgick antalet terminaler till totalt 185.

En fortsatt utbyggnad av vårt lokala nätverk har genomförts. I slutet av
budgetåret uppgick antalet uttagspunkter till ca 300.

Efter noggrann testning av flera programvaror upphandlades under hösten
1986 ett program för fritextsökning kallat TRIP. TRIP används som verktyg
för utveckling av ett system för ärendehanteringen i riksdagen. Under våren
har åtta utskottskanslier på försök arbetat med ärendehanteringssystemet.
Fullskaleproduktion avses tas i bruk hösten 1987. Ärendehanteringssystemet
har utvecklats av en särskild arbetsgrupp - RID-gruppen. Projektledare har
varit kanslichefen Bengt Thufvesson.

Under våren 1987 har en programvara för produktion av bl.a. informationsmaterial
i tryckliknande form - DEC-page - testats.

Arbetet med att förbättra informationssystemet vad gäller användarvänlighet,
säkerhet och tillgänglighet har fortlöpt kontinuerligt. Bl.a. har en

Redog. 1987/88:5

rutin för automatisk säkerhetskopiering tagits fram. Säkerhetskopiering till
ett för ändamålet särskilt avdelat skivminne görs nu automatiskt under
natten. På dagtid förs sedan det säkerhetskopierade materialet över till
magnetband.

Olika åtgärder har vidtagits för att skydda mot obehörigt intrång i systemet
via ingående kommunikationslinjer. Ett särskilt s.k. datalås kommer inom
kort att installeras och tas i drift.

Förvaltningsstyrelsen beslöt i juni 1987 om upphandling av videotexterminaler
och TV-apparater till samtliga riksdagsledamöter. Med videotexterminalerna
kan riksdagsledamöterna söka fram information om riksdagens
arbete. Informationen tas enkelt fram med hjälp av videotexterminalen och
presenteras på TV-skärmarna i form av videotexbilder. En del av den
information som finns tillgänglig i videotexsystemet kommer också att finnas
på kanal 4 i vårt interna TV-system. Videotexsystemet kommer att tas i bruk
under hösten 1987.

Kommittéer och utredningar tillsatta av förvaltningsstyrelsen
eller direktionen

ADB-kommittén

Riksdagens ADB-kommitté består av förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors
(ordförande) och riksdagsledamöterna Lennart Pettersson (s), Margit
Gennser (m), Bengt Kindbom (c), Kenth Skårvik (fp) samt Tommy Franzén
(vpk). Vidare ingår från den inre riksdagsförvaltningen biträdande kammarsekreterare
Bertil Björnsson, kanslichef Bengt Thufvesson och byråchef
Karin Isacsson. De fackliga organisationerna representeras av Lena Axelsson-Westlund
(SACO/SR), Susanne Gåje (ST) och Lars Nilsson (SF).
Slutligen ingår också planeringschef Börje Alpsten, justitiedepartementet.
Experter i kommittén är biträdande kammarsekreterare Bengt Törnell,
överbibliotekarie Bengt Alexandersson och avdelningsdirektör Lars Binett.
Sekreterare är Carl-Gerhard Ulfhielm och Anders Malmros.

ADB-kommittén fungerar som styrgrupp för riksdagens ADB-verksamhet.
I ADB-kommittén redovisas och diskuteras de projekt som drivs inom
ramen för ADB-verksamheten. Kommittén har under året haft åtta sammanträden.

Arbetsgrupp för översyn av ersättningsstadgan

En inom förvaltningsstyrelsen tillsatt arbetsgrupp behandlar frågor som rör
den ekonomiska ersättningen till riksdagens ledamöter. Gruppen har bestått
av riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Rolf Clarkson (m),
Martin Olsson (c), Björn Molin (fp) t.o.m. den 12 oktober 1986, Karin
Ahrland (fp) fr.o.m. den 13 oktober 1986 och Tommy Franzén (vpk).
Gruppen har biträtts av förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors, kanslichef
Lennart Persson, avdelningschef Börje Gustafsson och föredragande Staffan
Hansson. På förslag av gruppen beslöt riksdagen i mars 1987 om uppräkning
av arvodena till vice talmän och utskottens presidier samt vissa ändringar i
reglerna om traktamente och reseförmåner.

Redog. 1987/88:5

Arbetsgruppen för ledamöternas bostäder (ALB)

Redog. 1987/88:5

Den 6 december 1985 tillsattes en arbetsgrupp för behandling av ledamöternas
bostadsfrågor. Gruppen har följande sammansättning: Oskar Lindkvist
(s), ordförande, John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Alf Wennerfors (m),
Margareta Gard (m), Björn Molin (fp) t.o.m. den 15 april 1986, Birgit
Friggebo (fp) fr.o.m. den 16 april 1986, Gunilla André (c), Tommy Franzén
(vpk), Gunnar Grenfors och Olle Etzén RFK samt Lars Hällgren KBS.

Direktionen beslöt på förslag av gruppen den 19 mars 1986 att 13 bostäder
skulle inrättas i förvaltningshuset, plan 6. Inflyttning i dessa lägenheter ägde
rum i februari 1987. Arbetet på ytterligare projekt pågår.

Utredning rörande behovet av skärpt inpasseringskontroll

Förvaltningskontoret tillsatte den 12 mars 1986 en utredning om behovet av
skärpt kontroll vid inpassering till riksdagens åhörarläktare. I utredningen
ingår riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Arne Kjörnsberg
(s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Rolf Clarkson (m), Birgit Friggebo (fp), Kjell
A. Mattsson (c) och Bo Hammar (vpk). Sekreterare är Staffan Hansson.

Utredningen har studerat säkerhetsfrågorna bl.a. vid några europeiska
parlament. Arbetet beräknas vara avslutat hösten 1987.

Riksdagens biografikommitté

Biografikommittén har haft följande sammansättning: f.d. riksdagsledamöterna
Sture Palm (s), ordförande, riksdagsledamoten Per-Olof Strindberg
(m), f.d. riksdagsledamoten Sture Korpås (c), riksdagsledamoten Nils
Berndtson (vpk), förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie
Bengt Alexanderson samt professorerna Sten Carlsson och Rolf Nygren.
F.d. riksdagsledamoten Eric Hägelmark (fp) lämnade kommittén i december
1986 och ersattes senare av riksdagsledamoten Hans Lindblad.

Förste arkivarie Anders Norberg har varit sekreterare och projektadministratör.
Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda experter
knutna till kommittésekretariatet, Andreas Tjerneld och Björn Asker.

I december 1986 utkom band 3 av det biografiska uppslagsverket
Tvåkammarriksdagen 1867-1970, Ledamöter och valkretsar. Bandet innefattade
biografier över ledamöter från Blekinge, Kristianstads och Malmöhus
län. Arbetet med följande band har påbörjats och avses kunna avslutas
under 1988. Bandet innefattar biografier över ledamöter från Stockholms
stad och län samt Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad Redog. 1987/88:5
ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wennerfors (m), Olle Westberg (s),

Marianne Stålberg (s), Iréne Vestlund (s), Birgit Friggebo (fp), Martin
Olsson (c) och Tommy Franzén (vpk) samt personalföreträdarna Sven
Sjögren, SACO/SR och Per Axelson, ST.

Stockholm den 21 oktober 1987
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Ingemund Bengtsson

Gunnar Grenfors

gotab Stockholm 1987 13782