Redogörelse till riksdagen1987/88:4

Framställning / redogörelse 1987/88:4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1987/88:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet från den trettiofjärde 1987/88''4

t. o. m. trettiofemte sessionen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse
angående sin verksamhet från rådets trettiofjärde till och med trettiofemte
session, som ägde rum den 23-27 februari 1987 i Helsingfors.

Stockholm den 19 maj 1987

För Nordiska rådets svenska delegation

Karin Söder

Bertil Hökby

1 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 4

Innehållsförteckning

Redog. 1987/88:4

Sida

A. Inledning 3

B. Delegationen och dess verksamhet 5

C. 35:e sessionen 9

C.l. Generaldebatten 9

C.2. Sakfrågor 14

C.3. Organisation m. m 15

D. Presidiets, utskottens och redaktionskommitténs verksamhet 16

D.l. Presidiet 16

D.2. Utskotten 18

D.2.1. Juridiska utskottet 18

D.2.2. Kulturutskottet 24

D.2.3. Social- och miljöutskottet 36

D.2.4. Kommunikationsutskottet 47

D.2.5. Ekonomiska utskottet 59

D.2.6. Budget-och kontrollutskottet 75

D.2.7. Redaktionskommittén för Nordisk Kontakt 78

E. Nordiska rådets litteraturpris 78

Bilaga Rekommendationer och yttranden samt interna beslut

antagna vid Nordiska rådets 35:e session 79

2

A. Inledning

Nordiska rådets 35 :e session i Helsingfors öppnades måndagen den 23 februari
1987 av rådets president, förutvarande statsministern Anker Jörgensen,
Danmark. Sessionen inleddes som vanligt med en generaldebatt som
kom att beröra en rad av de frågor som under senare år har stått i centrum
för debatt och för beredning inom skilda organ i det nordiska samarbetet.
Yttre händelser i vår närhet som på ett påtagligt sätt erinrade deltagarna om
Nordens ömsesidiga beroende av vår omvärld, främst miljökatastrofen i
Tjernobyl, kom att i hög grad prägla såväl de formella överläggningarna
som de informella samtal som fördes inom partigrupper och nationella delegationer.

Också detta år drabbades den nordiska vänkretsen av en tung förlust i anslutning
till de pågående förhandlingarna då Norges utrikesminister Knut
Frydenlund, som deltagit vid sessionens generaldebatt som fungerande
norsk statsminister, avled under sin hemresa från Helsingfors. Hans minne
hedrades under sessionen med en minnesstund.

Sessionen övervarades av 947 deltagare - en dramatisk ökning jämfört
med den närmast föregående sessionen i Köpenhamn med dess 729 deltagare.
Detta stora deltagarantal torde knappast vara en engångsföreteelse och
innebär utomordentliga påkänningar för arrangörer av kommande sessioner
och blir särskilt påtagliga i huvudstäder med begränsade lokalresurser,
främst Oslo (1988) och Reykjavik (1990).

Vid sessionen lämnade Anker Jörgensen uppdraget som rådets president
och efterträddes som president fram till den 36:e sessionen i Oslo av riksdagsledamot
Elsi Hetemäki-Olander, Finland.

Såväl före som under sessionen rönte debatten om bildande av en kommitté
för studium av frågor rörande nordiskt samarbete i internationella sammanhang
ett betydande intresse. Flera talare framhöll den utmaning som
EG’s utveckling innebär för de nordiska länderna medan andra främst betonade
vikten av nordiskt samarbete i internationella fora och påpekade de
många kontakter med skilda internationella samarbetsorgan såsom ECE,
EG och ILO vilka fortlöpande bygges upp och ömsesidigt bedömdes vara av
stort och växande värde. I debatten om tillsättande av en kommitté för studium
av hithörande frågor betonade å andra sidan åtskilliga talare att den
grundläggande principen - att säkerhets- och försvarspolitiska frågor skall
hållas utanför Nordiska rådets behandling - icke finge kränkas och att den
kunde äventyras genom ett kommittéarbete av skisserat slag. Rådet beslöt
att ekonomiska utskottet åter skulle behandla frågan och att presidiet - om
utskottet kunde enas i ärendet - fick rådets fullmakt att tillsätta en kommitté
och fastställa dess mandat. Också den fortsatta diskussionen i dessa frågor
inom såväl det ekonomiska utskottet och presidiet som den eventuella
kommittén torde komma att följas med intresse från massmedias sida med
fortsatt accentuering av de skiljelinjer som förefinns, nationellt och partimässigt
men även av individuella bevekelsegrunder.

Ett bevis på det intresse som det internationella samarbetet åtnjuter fick
man vid den konferens om de gränsöverskridande luftföroreningarna som av -

Redog. 1987/88:4

3

hölls i Stockholm den 8-10 september 1986 med deltagande av parlamentariker
från 16 europeiska länder och ett antal internationella samarbetsorgan.
En omfattande expertmedverkan vid konferensen och en rapportbok,
publicerad i anknytning till konferensens öppnande, gav
överläggningarna en särskild tyngd. H.M. Konungen hedrade konferensen
med sin närvaro under en av sessionerna. Det slutdokument som konferensen
antog kom att innebära en avsevärd skärpning av de krav som
ställts på de enskilda ländernas regeringar i det utkast som förelåg. Den entydiga
vilja som parlamentarikerna markerade över nations- och partigränser
kan sägas vara ett tecken på en dramatiskt ökad insikt i hela Europa om
att alla länder snabbt måste vidtaga en rad åtgärder på miljöområdet. Nordiska
rådet kommer fortsättningsvis inte blott att följa den nationella verkställigheten
av konferensens rekommendationer utan också att ta nya initiativ
i andra miljöfrågor med internationell räckvidd, främst vattenföroreningarnas
omfattning och skadegörelse.

Under verksamhetsåret ägnade det juridiska utskottet flyktingfrågorna
ett särskilt intresse, vilket manifesterades i det seminarium som sedermera
kom att genomföras i Saltsjöbaden våren 1987.

Det ekonomiska samarbetet inom Norden och gentemot omvärlden kom
att prägla en betydande del av rådets fortlöpande arbete liksom Helsingforssessionen.
Den gemensamma nordiska hemmamarknad som länge har eftersträvats
har visat sig vara ett icke lätt realiserbart mål genom de många
handelshinder - ofta av teknisk och juridisk art - som har visat sig vara svåra
att eliminera eller ens reducera. Trots att fria kapitalrörelser fortfarande
icke är möjliga noterade flera talare det synnerligen omfattande företagssamarbetet
över gränserna, vilket ej sällan tar sig uttryck i företagsköp. Det
vidsträckta nät av nordiska underleverantörer som kännetecknar alla nordiska
storföretag innebär i ökad utsträckning att också arbetsmarknad och
sysselsättning i alla våra länder blivit ett gemensamt nordiskt problem där
lösningarna ej kan sökas enbart nationellt.

Inom media- och kulturområdet kom Tele-X-frågan att stå i förgrunden
under det gångna verksamhetsåret och att dominera också under sessionen.
Ej heller detta år kunde plenarförsamlingen komma fram till en lösning. Ett
nytt element tillfördes debatten genom det konservativa förslaget om ett fyrkanalsystem.
Vad den tekniska sidan angår kan noteras att ytterligare försening
(till 1989) har drabbat Ariane-raketen.

Beträffande rådets arbetsformer innebar det gångna verksamhetsåret att
ett nytt utskott för budget- och kontrollfrågor etablerades. Den svenska delegationen
kommer fortsättningsvis att nära följa dess arbete, särskilt vad
kontrollfunktionen angår. Den omfattande gemensamma nordiska organisationen
liksom budgetens storleksordning - innevarande år 537 miljoner
kronor - och de ständiga yttre förändringar som kräver en fortlöpande anpassning
av institutioner och åtgärder gör sammantaget att allt större intresse
måste ägnas åt just budget- och kontrollfrågorna.

Under verksamhetsåret har Nordiska ministerrådets flyttning från Oslo
till Köpenhamn genomförts och i anslutning därtill har en viss omfördelning
av publicistiska uppgifter, främst utgivning av NU-serien, ägt rum. Den

Redog. 1987/88:4

4

svenska delegationen avser att ägna allt större intresse åt just informations- Redog. 1987/88:4
frågorna där presidiesekretariatets produktion av dels videomaterial, dels
viss ny typ av bokutgivning är aktuella inslag. Ett nytt medlemsförslag om
förbättrad samordning av informationsåtgärderna och distribution och
”marknadsföring” kommer att utgöra en naturlig utgångspunkt för diskussion
inom det juridiska utskottet och en debatt härom torde också bli en
naturlig uppgift för de nationella delegationerna.

B. Delegationen och dess verksamhet
Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 9 oktober 1986.

Till medlemmar utsågs Grethe Lundblad, Lennart Andersson, Carl Bildt,

Arne Gadd, Bengt Westerberg, Karin Söder, Lahja Exner, Ingrid Sundberg,
Per Olof Håkansson, Lena Öhrsvik, Hans Petersson i Röstånga, Hans
Nyhage, Olle Östrand, Gunnar Björk i Gävle, Barbro Nilsson, Sten Svensson,
Lars Werner, Berit Oscarsson, Elver Jonsson och Wiggo Komstedt.

Till suppleanter utsågs Kurt Ove Johansson, Lars Ulander, Arne Andersson
i Ljung, Yvonne Sandberg-Fries, Ylva Annerstedt, Gunnel Jonäng,

Hans Pettersson i Helsingborg, Siri Häggmark, Karl-Erik Svartberg, Anita
Johansson, Margareta Andrén, Filip Fridolfsson, Sten-Ove Sundström,

Kjell A. Mattsson, Ulla Johansson, Birgitta Rydle, Inga Lantz, Jan Fransson,
Hugo Bergdahl och Rolf Dahlberg.

Möten

Under verksamhetsåret har delegationen hållit tio möten.

Vid delegationens möte den 24 april 1986 diskuterades främst aktuella informations-
och publikationsfrågor. Representanter för Nordiska rådets
presidiesekretariat hade inbjudits att deltaga i mötet för att informera om
genomförda och planerade informationsinsatser. Delegationen var något
kritisk mot den stora satsningen på videoproduktion och underströk vikten
av att klargöra beredskap, målgrupp och distributionsmöjligheter innan beslut
togs om medlet för informationen.

Vid konstituerande möte den 15 oktober 1986 valdes Karin Söder till ordförande
och Grethe Lundblad till vice ordförande. Vid samma möte lämnades
information om Nordiska rådets internationella konferens om luftföroreningar,
som ägt rum den 8-10 september 1986, och varit en stor framgång
i det internationella arbetet på miljöområdet.

Vid möte den 5 november 1986 diskuterades utformningen av delegationens
berättelse till regering och riksdag. Det anmäldes att den socialdemokratiska
gruppen diskuterat behovet av att få till stånd en debatt i riksdagen
om nordiskt samarbete i samband med behandlingen av delegationens berättelse.
Delegationen var positiv till tanken på en nordisk debatt. Vid detta 5

möte diskuterades även den partipolitiska fördelningen i rådet och frågan Redog. 1987/88:4
om en rotation på utskottsordförandeposterna. Den sistnämnda frågan diskuterades
även vid ett möte den 20 november. Delegationen uttalade då att
det tidigare tagna principbeslutet om rotation på utskottsordförandeposterna
borde fullföljas. En ordning med regelbunden total rotation borde införas
och en lämplig mandattid ansågs vara lägst tre år.

Till delegationens möte den 17 februari hade statsrådet Mats Hellström i
sin egenskap av nordisk samarbetsminister inbjudits. Statsrådet Hellström
redogjorde främst för arbetet med att utveckla Norden som en hemmamarknad
genom avskaffande av handelshinder. Ett annat viktigt samarbetsområde
var forskning och utveckling. De nordiska statsministrarna hade nyligen
ställt sig bakom ett förslag om ett nordiskt samarbetsprogram inom
bioteknologin, där man nu i de enskilda länderna satsade stora resurser. Det
framkom vidare att Sverige föreslagit att en ny nordisk utvecklingsfond med
mer generösa villkor för investeringslån till nordiska projekt i u-länderna
skulle inrättas. Syftet var att erbjuda krediter för nordiska projekt som är
bättre anpassade till u-ländernas önskemål och behov. Lånen kunde bli ett
värdefullt instrument i SADCC-samarbetet.

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 15 oktober 1986 valdes ett arbetsutskott bestående
av Karin Söder, Grethe Lundblad samt Lennart Andersson, Arne
Gadd och Ingrid Sundberg. Arbetsutskottet har sedan föregående session
hållit 3 möten.

Informationsverksamhet

Enligt beslut i Nordiska rådets presidium skall särskilt tre målgrupper prioriteras
i informationsarbetet: massmedia, skola och politiska partier.

Informationsverksamheten styrs av den informationsplan som årligen
fastställs av presidiet för Nordiska rådets egen verksamhet, och av den för
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet gemensamma informationsplan
som årligen fastställs av presidiet och samarbetsministrarna. De årliga informationsplanerna
förbereds och följs upp av informationsansvariga vid rådets
och ministerrådets sekretariat. Under perioden har fyra sådana möten
hållits.

Service till massmedia ingår som ett vardagligt inslag i kansliets informationsverksamhet.
Under perioden har 23 pressmeddelanden utsänts, fyra
större presskonferenser arrangerats och viss artikeltjänst förekommit bl. a.
kring de författare som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris och i
samband med Nordiska rådets s. k. höstmöten. Förfrågningar från massmedia
är dagliga.

Det största enskilda massmediearrangemanget under perioden ägde rum i
anslutning till rådets internationella konferens om luftföroreningar. Sekretariatet
ombesörjde såväl ackreditering av journalister och förhandsinformation
av olika slag som uppbyggnad av ett tillfälligt presscenter. Ungefär 170 6

journalister ackrediterades varav 20 representerade utomnordisk press.
Kontakterna med den utomnordiska pressen sköttes med benäget bistånd
från utrikesdepartementets press- och informationsbyrå.

Inför den 35:e sessionen ackrediterades 75 svenska journalister från huvudsakligen
dagspress och etermedia. Massmedias bevakning resulterade i
750 större tidningsartiklar och 130 notiser. Även etermedias bevakning var
mer omfattande än tidigare och sammanlagt sändes 58 inslag, av varierande
längd, i TV, riksradio och lokalradio.

Ett samnordiskt journalistseminarium, ”Grönland i dag”, arrangerades
under perioden. Efter utannonsering ansökte 82 svenska journalister om
deltagande i seminariet, varefter fem deltagare utvaldes.

Nordiska rådets journaliststipendium var för 1986 för Sveriges del 50.000
SEK. Efter utlysning av stipendiet inkom 56 ansökningar. Svenska delegationens
arbetsutskott beslutade fördela stipendierna på följande sätt: Redaktörerna
Bo Damm, Expressen med 16.000 SEK, Cajsa Malmström, Reflex
Reportage med 14.000 SEK samt Erik Blix och Marianne Christensson,
Rockdepartementet med 20.000 SEK.

Massmedia bereds goda möjligheter att bevaka vissa större rådsarrangemang
som t. ex. januarimöten, höstmöten och utskottsmöten.

Information riktad till skol- och utbildningsväsendet har under de senaste
åren ökat i såväl kansliets egen som i den samnordiska informationsverksamheten.
Efter några års försöksverksamhet i Danmark med utgivning av
nordiskt tema-material ”NORDPÅ”, för bruk främst i grundskolans högstadium,
tillsatte presidiet i november 1986 en särskild arbetsgrupp för att
försöka omsätta det danska materialet och de danska erfarenheterna till en
samnordisk utgivning.

Delegationen har under perioden fortsatt den seminarieverksamhet som
arrangeras för medlemmar i Föreningen Lärare i Samhällskunskap (FLS).
Två sådana seminarier har genomförts, med vardera cirka 25 deltagande
gymnasielärare. Seminarierna ger en bred presentation av det nordiska
samarbetets uppbyggnad, arbete och resultat och ger deltagarna samtidigt
möjligheter att diskutera samarbetets utveckling och nordisk politik tillsammans
med ansvariga politiker i svenska delegationen. I december
anordnades ett möte med FLS’s regionala ordförande för att diskutera inriktningen
av den fortsatta seminarieverksamheten. Kansliet arrangerade
den 2-3 oktober 1986 särskilda nordiska studiedagar för Stockholmslärare i
språk och historia tillsammans med Föreningen Norden och den danska
NORDPÅ-redaktionen. I studiedagarna deltog cirka 30 lärare.

Många spontana förfrågningar kommer från lärare och elever/studerande
om dels föredragsmedverkan, studiebesök o. dyl. och dels assistans med
nordiskt material, av olika slag, för grupp- och temaarbeten liksom underlag
för uppsatser och avhandlingar på högre utbildningsnivåer. Kansliet har
t. ex. under perioden mottagit två grupper av studerande från AMU-centret
i Uppsala (mars och oktober) och två gymnasieklasser från Göteborg (april
och november).

I samarbete med Föreningen Nordens Ungdomsförbund (FNUF) arrangerades
18-19 april 1986 en särskild kurs för s. k. skolinformatörer.

Redog. 1987/88:4

7

I samarbete med Riksdagens skoltjänst sänds nytt nordiskt informations- Redog. 1987/88:4
material löpande ut till svenska skolor. Kansliet har medverkat med föredrag
vid besök som Riksdagens skoltjänst och visningstjänsten mottar och i
den kurs för lärare i samhällskunskap som ägde rum i augusti.

Samarbetet med Föreningen Norden tar sig många olika uttryck. Representanter
för Föreningen Nordens Ungdomsförbund (FNUF) och Landsrådet
för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har beretts tillfälle att
träffa den svenska delegationen för att föra fram förslag om det nordiska
samarbetets inriktning.

Tillsammans med FNUF arrangerades den tidigare nämnda kursen för 20
s. k. skolinformatörer med deltagande av Norden-ungdomar även från Finland
och Norge. I kursen medverkade medlemmar i svenska delegationen.

Delegationen har fortsatt medverkat med en fast sida i Nordens Tidning
som utkommer med fyra nummer per år. Informationsmaterial sänds löpande
ut till funktionärer i Föreningen Nordens lokalavdelningar och såväl
medlemmar i delegationen som tjänstemän vid kansliet har stått till förfogande
med föredrag om nordiskt samarbete vid distrikts- och lokalavdelningsmöten.
Kansliet arrangerade en informationsträff för de nordiska ungdomar
som feriearbetade i Stockholm, sommaren 1986, inom ramen för
Nordjobbprojektet. Kansliet deltar i arbetet inom Föreningen Nordens informations-
och vänortsnämnd. Föreningen Nordens Stockholmsavdelning
inbjöds till en informationsträff den 20 oktober. LSU’s nordiska styrelse har
under perioden deltagit i tre informationsträffar.

I samarbete med Svenska Institutet har nyproducerat engelsk-, tysk- och
franskspråkigt informationsmaterial om det nordiska samarbetet distribuerats
till svenska ambassader och konsulat utanför Norden. Inom Svenska Institutets
serie av faktablad utarbetades gemensamt ett faktablad om nordiskt
samarbete, som utkom i juni 1986.

Inom den samnordiska informations- och publikationsverksamheten produceras
såväl allmänt informationsmaterial som nordiska utredningar och
rapporter. Distribution till en fast abonnentkrets sker avseende bl. a. NUserien
och sessionsförhandlingarna. Vissa utredningar och allmänt informationsmaterial
distribueras selektivt till myndigheter, organisationer och institutioner.
En ny allmän broschyr om det nordiska samarbetet, en handbok
om Nordiska rådets arbetsformer och en porträttmatrikel över sessionens
deltagare, är exempel på samnordiskt informationsmaterial som utkommit
under perioden och där kansliet deltagit i utarbetande/bearbetning av innehållet
och svarar för distributionen till svenska mottagare.

Övrig verksamhet

Svenska delegationen var representerad av riksdagsledamot Anita Johansson
vid Svenska samernas landsmöte i Stockholm den 9-11 juni 1986.

Riksdagsledamöterna Grethe Lundblad och Hugo Bergdahl representerade
svenska delegationen vid Nordkalottkonferensen den 1-3 augusti 1986 i
Bodö.

Representanter för Nordiska samarbetskommittén för internationell politik 8

inklusive konflikt- och fredsforskning deltog vid svenska delegationens möte
den 5 november 1986 för att presentera samarbetskommitténs verksamhet.

Vid två tillfällen har delegationen hållit möten med representanter för
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. Det första mötet ägde rum
den 5 november 1986 och det andra mötet hålls i anslutning till 35:e sessionen.
Vid det förstnämnda mötet behandlades frågor om utbildningssamarbetet
i Norden, nordiskt ungdomsresekort och Nordjobbprojektet.

Den 18 februari 1987 hölls ett möte mellan representanter för svenska delegationen
och kontaktmännen för nordiska frågor i departementen. Vid mötet
diskuterades främst aktuella frågor inför 35:e sessionen.

Mot bakgrund av riksdagsbeslut att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts tillfälle
att följa och delta i arbetet vid delegationens kansli.

C. 35:e sessionen

C.l. Generaldebatten

Generaldebatten fördes med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets berättelse
om det nordiska samarbetet (vanligen benämnd Cl), ministerrådets
förslag rörande planer för det nordiska samarbetet (C2) och rapporten från
Nordiska rådets presidium om dess verksamhet efter 34:e sessionen. Generaldebatten
inleddes med ett s. k. trontal av ministerrådets ordförande och
ett svarstal av en representant för rådets presidium. Anföranden följde från
representanter för de fyra partigrupperna: socialdemokratiska partigruppen,
mittenpartierna, konservativa och vänstersocialistiska partigruppen.

Generaldebatten ägnades åt en rad olika frågor. Debatten dominerades
dock av frågan om Nordens förhållande till omvärlden, Sydafrikafrågan och
miljöfrågor. Utrikespolitiska frågor diskuteras i rådet men behandlas inte
där. Detta förhållande i sig ger varje år anledning till många inlägg. USA’s
veto mot Sydafrikasanktioner i FN’s säkerhetsråd hade avgivits strax före
sessionen och föranledde diskussioner om eventuella nordiska initiativ.

Miljöproblemen ur både nationell, nordisk och internationell synvinkel
berördes av flertalet talare i generaldebatten, bl. a. mot bakgrund av rådets
internationella konferens om luftföroreningar i september 1986 och ministerrådets
initiativ till en nordisk handlingsplan mot luftföroreningar. Andra
frågor gällde bl. a. det nordiska TV-samarbetet, kultursamarbetet, nordisk
moms, handelshinder och nordiskt medborgarskap.

Norden och omvärlden

I ministerrådets s. k. trontal framhöll ministerrådets ordförande, kulturminister
Gustav Björkstrand, Finland, Nordens beroende av händelser och
förutsättningar i vår omvärld. Flandeln och våra industriers möljigheter att
göra sig gällande på världsmarknaden beror i hög grad på den ekonomiska

Redog. 1987/88:4

9

utvecklingen hos ländernas handelspartner och konkurrenter. Härvid peka- Redog. 1987/88:4
de minister Björkstrand bl. a. på att nordiskt samarbete inte kan fungera
isolerat t. ex. från utvecklingen i EG. Anker j0rgensen besvarade som representant
för rådets presidium trontalet bl. a. med att understryka det europeiska
samarbetets betydelse för det nordiska samarbetet. ”Vi skall vara
nationella och nordiska, inget tvivel om det men utan att vara för begränsade.
Vi skall vara europeiska, men utan att uppge vår självständighet
och egenart. Det är nog en konst men den är nödvändig”, framhöll Anker
Jörgensen.

Den internationella aspekten berördes även av de fyra nordiska partigruppernas
representanter.Car/ Bildt som talesman för den konservativa
partigruppen underströk att Norden eller Europa var en felaktig tes. Norden
och Europa räckte inte heller utan begreppet för framtiden måste heta
Norden i Europa. Det europeiska samarbetet skulle ses som ett utflöde också
av våra nordiska samarbetsansträngningar. Carl Bildts inlägg föranledde
replikskifte med representanter för det norska arbetarpartiet, som ansåg det
inkonsekvent av Carl Bildt att efterlysa en intensivare debatt om Norden
och EG samtidigt som han inte ville föra in utrikespolitiska problem i rådet
genom att inrätta ett särskilt organ för internationella kontakter.

Statsminister Carlsson, som för första gången talade inför rådet som statsminister,
deklarerade att för den svenska regeringen är det nordiska samarbetet
alltjämt ett prioriterat mål och ett komplement till den nationella
politiken och till annat internationellt samarbete. Vidare framhöll statsministern
att nordisk samverkan ofta är en nödvändig förutsättning för att nordiska
synpunkter skall vinna gehör i vidare internationella sammanhang. Utrikesminister
Frydenlund, som deltog vid sessionen som fungerande norsk
statsminister, underströk liksom statsminister Carlsson betydelsen av nordiskt
samarbete i internationella fora, bl. a. genom gemensamt nordiskt stöd
för en internationell strategi som skulle innebära en bättre koordinering av
den ekonomiska politiken i industriländerna.

Statsrådet Hellström, nordisk samarbetsminister, uppehöll sig särskilt vid
det nordiska arbetet i relation till utvecklingen av det europeiska samarbetet
och underströk behovet av en ytterligare förbättring av det nordiska samarbetet
i frågor som rör utvecklingen av det europeiska samarbetet. Härvid
framhöll statsrådet Danmarks viktiga roll som förmedlare till Norden av information
och impulser från EG’s förhandlingsarbete. Även statsrådet Feldt
berörde i sitt anförande det europeiska samarbetet och framhöll att utvecklingen
inom EG är en utmaning för de nordiska länderna att öka sina
ansträngningar att stärka den ekonomiska integrationen och näringslivets
utveckling i vår del av Europa.

Frågan om behandling av utrikes- och säkerhetspolitiska frågor i rådet är
ständigt återkommande vid sessionerna. Statsminister Sörsa underströk i
detta sammanhang att Finlands regering fortfarande ansåg att Nordiska rådet
inte är ett lämpligt forum för en utrikespolitisk debatt.

Sydafrikafrågan kom som ovan nämnts att beröras i många inlägg. Statsminister
Carlsson beklagade att förslaget i FN’s säkerhetsråd om införande
av bindande sanktioner mot Sydafrika inte antagits till följd av veto från 10

USA och Storbritannien. Den svenska regeringen var angelägen om ett Redog. 1987/88:4
fortlöpande nordiskt samråd inför förestående viktiga avgöranden. Statsministern
instämde i statsminister Sorsas uttalande att det var en viktig uppgift
att öka insatserna för SADCC-ländernas ekonomiska oberoende och utnyttja
alla möjligheter att stärka deras position. Statsrådet Lena HjelmWallén
underströk i sitt anförande också dessa synpunkter.

Utrikesminister Frydenlund presenterade den norska regeringens Sydafrikapolitik
och underströk betydelsen av det nära samarbete som finns mellan
de nordiska länderna om åtgärder mot Sydafrika. Gunnel Jonäng var mycket
kritisk mot den svenska regeringens agerande i fråga om sanktioner mot
Sydafrika. Centerkvinnorna i Norden hade vid en just avslutad säkerhetskonferens
uppmanat de nordiska ländernas statsministrar att besluta om en
gemensam nordisk bojkott mot Sydafrika. Förhoppningen var att nordiska
åtgärder skulle diskuteras mellan regeringsföreträdare under sessionen och
snabbt leda till resultat. Bengt Westerberg ansåg att förhoppningen om bindande
beslut i FN var alltför optimistisk. De nordiska länderna måste nu
själva ta ställning.

Ett ämne som hör hemma under rubriken Norden och omvärlden och
som togs upp av flera talare i generaldebatten var rådets initiativ att tillsätta
en kommitté för att utreda hur det nordiska samarbetet i internationella
sammanhang kunde utvecklas. Redovisning för denna frågas behandling
återfinns under presidiets och ekonomiska utskottets avsnitt (D.l. resp.

D.2.5.).

Miljösamarbete

Miljöfrågorna har under senare år fått en allt större betydelse i det nordiska
samarbetet. Nordiska insatser anses kunna ge impulser av stor betydelse för
globala lösningar. Många talare i generaldebatten uppehöll sig också vid
dessa frågor. Från parlamentarikerhåll visades otålighet vad avsåg regeringarnas/ministerrådets
initiativ framförallt rörande åtgärder mot luftföroreningar.
Ministerrådets förslag till en nordisk handlingsplan mot luftföroreningar
fick viss kritik.

Anker J0rgensen som talesman för rådets presidium uppehöll sig bl. a. vid
den internationella konferensen om luftföroreningar, som anordnades av rådet
i september 1986. Konferensen betecknades som ett nytt steg i det nordiska
arbetets utveckling och av särskild betydelse mot bakgrund av att representanter
från såväl öst- som västeuropeiska länder deltog i konferensen.

I statsminister Carlssons anförande utgjorde miljön ett av tre huvudämnen.

Statsministern underströk betydelsen av nordiskt agerande i internationella
sammanhang i miljöfrågor. De nordiska länderna måste också var för sig liksom
gemensamt arbeta för att åstadkomma den nödvändiga omställningen
genom att skärpa kraven och vidta åtgärder för att radikalt minska utsläppen
av föroreningar från trafiken, från jord- och skogsbruket, från industrin
men också förbättra de kommunala avloppen.

Grethe Lundblad såg hoten från utsläpp och avfall mot luft, vatten, jord
och människor som tecken på teknikens avigsidor. Tidigare hade man en- 11

bart uppfattat teknikens utveckling som bidrag till arbete och välstånd. Da- Redog. 1987/88:4

gens politiker måste ta itu med dessa teknikens avigsidor och mycket kunde
här vinnas genom nordiskt samarbete. Elver Jonsson tog upp miljön från
kommunikationssynpunkt och betonade att man redan nu borde ta stor
hänsyn till miljömässiga aspekter vid planeringen av infrastrukturinvesteringar.
Gunnel Jonäng framhöll bl. a. att ett kärnkraftsfritt Norden är det
bästa bidraget till renare miljö och till större mänsklig trygghet.

Statsrådet Hjelm-Wallén såg på miljöfrågorna ur u-landsperspektiv och
pekade på den omfattande miljöförstöring som pågår på många håll i tredje
världen och de nordiska biståndsprojektens utomordentligt viktiga uppgift i
detta sammanhang. Bengt Westerberg hävdade att det var hög tid att sätta
pris på miljön. Avgifter måste tas ut så att kommuner, företag och andra blir
medvetna om att miljön inte är gratis.

Statsrådet Dahl betonade vikten av omedelbara konkreta åtgärder för att
rädda haven. Ministerrådsförslaget om en nordisk handlingsplan mot luftföroreningar
var ett ambitiöst och konstruktivt försök av de nordiska regeringarna
att komma till rätta med försurningarna och luftföroreningarna i
Norden. Statsrådet underströk betydelsen av att man inom Norden agerade
som ett föredöme och visade att det fanns alternativ till en resursslösande
och miljöförstörande kultur genom att konsekvent välja andra och bättre
lösningar och genom att tillsammans i internationella sammanhang verka
pådrivande i miljöfrågorna.

Gunnar Björk framhöll att det nordiska arbetet med att samordna insatserna
mot luftföroreningar måste gå vidare med all kraft. Erfarenheterna
från Tjernobyl borde kunna leda till en mer aktiv bevakning av radioaktiva
och andra gränsöverskridande luftföroreningar. Liksom Bengt Westerberg
ansåg Gunnar Björk att det kan bli aktuellt med avgifter i olika former för
att få fram erforderliga medel i kampen för en bättre miljö. Även Sten
Svensson, vars inlägg i generaldebatten enbart avsåg miljöfrågor, pekade på
behovet av en miljöavgift och ansåg att en sådan väl kunde införas på lika
villkor i de nordiska länderna mot bakgrund av den nordiska miljöskyddskonventionen.
Sten Svensson underströk även att de nordiska länderna i
sina internationella förhandlingar borde sträva efter längre gående konventioner
om gränsöverskridande luftföroreningar i fråga om svavelutsläpp
och även föra in kväveoxid- och kolväteutsläppen i förhandlingsbilden.

TV-samarbetet - Tele-X-projektet

Debatten på sessionen om TV-samarbetet kom att koncentreras om den
konservativa gruppens vid sessionen framlagda förslag om att utnyttja möjligheterna
att förse Tele-X med fyra kanaler i stället för två. Carl Bildt presenterade
detta förslag i generaldebatten. Det nu pågående arbetet med ett
Tele-X försett med två repriskanaler ansåg Carl Bildt leda till ett mediepolitiskt
fiasko. Statsminister Carlsson framhöll betydelsen av ett utökat TVutbyte
bl. a. för en förbättrad språkförståelse och ansåg det vara en seger för
den nordiska tanken om samtliga nordiska länder kunde medverka i den
slutliga utformningen i Tele-X-projektet. Här syftade statsministern på att 12

Danmark inte formellt är med i projektet. Statsministern informerade också Redog. 1987/88:4
om att en snabbutredning tillsatts som dels skall behandla en utvidgning av
de finländska sändningarna i Sverige, dels och framför allt utökade sändningar
av svensk TV i Finland. Statsministern kommenterade inte det av
Carl Bildt presenterade förslaget.

Aven Grethe Lundblad pekade på betydelsen av ett rikhaltigt nordiskt
TV-utbud som motvikt mot ett massivt kommersiellt mediautbud. Ett konkret
resultat av de nordiska TV-överläggningarna måste därför komma
snart. Ingrid Sundberg uttalade oro för den nordiska kulturgemenskapen,
då Nordsat-projektet hade misslyckats och nu även Nordsats ersättning Tele-X
tycktes bli svårmanövrerad. Det konservativa förslaget med fyra direktsända
nordiska kanaler skulle kunna bidra till att ge ökad kunskap om de
nordiska länderna.

Gunnar Björk betonade den konkurrens Tele-X kommer att möta från
andra satelliter och därmed svårigheterna att nå fram med god nordisk underhållning
och nordisk kulturpolitik. Gunnar Björk varnade för fortsatta
förseningar och efterlyste den kraft som tidigare funnits bakom Tele-Xprojektet.
Det konservativa förslaget borde under vissa förutsättningar tas
upp av ministerrådet. Statsrådet Göransson ansåg ingalunda det konservativa
förslaget som dramatiskt. Inom nordiska ministerrådet hade redan framförts
tanken på ett fyrkanalsalternativ. Förslaget kunde dock bli dramatiskt
om det skulle uppfattas som en plädering för ett kommande kommersiellt
utnyttjande av Tele-X. Statsrådet underströk att Tele-X-frågan och TVsamarbetet
inte bara handlade om tekniskt och programmässigt samarbete
utan i förlängningen var det också ett praktiskt och konkret uttryck för våra
nordiska folks möjligheter att hävda den viktiga public-service-principen.

Kultursamarbete

Ingrid Sundberg tog i sitt inlägg upp det nordiska kultursamarbetet generellt
och uttalade farhågor för att alltför stora satsningar görs på det ekonomiska
området till förfång för kultursamarbetet, där bl. a. ökade insatser för ökad
språkförståelse är av största vikt. Gunnar Björk underströk betydelsen av
att ministerrådet i sitt kulturprogram särskilt uppmärksammade barn- och
ungdomsorganisationernas speciella situation i det nordiska kultursamarbetet.
Statsminister Schluter berörde också detta kulturprogram och dess betydelse
för bibehållande av den nordiska identiteten.

Nordisk moms - ”norns”

Statsrådet Hellström framhöll att man från svensk sida föreslagit att en nordisk
moms, en ”norns”, skulle införas, en parallell till vad som tillämpas i
EG. För att fortsättningsvis möjliggöra en offensiv och expansiv inriktning
av det nordiska samarbetet kunde det nämligen bli nödvändigt att överväga
alternativa finansieringskällor. Även statsrådet Feldt kommenterade i sitt inlägg
den föreslagna ”nomsen”, som skulle utformas så att en mindre del av
de generella omsättningsskatterna i de nordiska länderna avsattes för det
nordiska samarbetet. 13

Handelshinder

Redog. 1987/88:4

Statsrådet Gradin uppehöll sig i sitt inlägg särskilt vid det till sessionen framlagda
ministerrådsförslaget om ett nordiskt samarbetsprogram för avveckling
av handelshinder i Norden. Samarbetsprogrammet var ett viktigt led i
länken på Norden som hemmamarknad. Programmet skulle i första hand
främja den industriella utvecklingen i Norden men var också av stor betydelse
för konsumenternas intresse.

Nordiskt medborgarskap

Frågan om nordbors rättigheter belystes av Elver Jonsson, som hade en del
kritiska synpunkter på ministerrådets arbete med att undanröja det otal hinder
som faktiskt finns för nordbors möjligheter att fritt röra sig i Norden.
Elver Jonsson pekade på ungdomsresekorten, som, om de permanentades, i
hög grad skulle främja ungdomars intresse för att resa i de nordiska länderna.

C.2. Sakfrågor

Saklistan för 35:e sessionen (enligt terminologin i rådet benämns ärendena
saker) upptog 52 medlemsförslag (A-saker), 6 ministerrådsförslag (B-saker),
9 berättelser från nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 61 meddelanden
från ministerrådet och regeringarna (D-saker).

I rådet var dessutom 13 A-saker anhängiggjorda vilkas behandling i utskotten
fortsätter. Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt
50 frågor (E-saker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session
(Dokument 1). Efter generaldebattens slut lades rapporten till handlingarna.

Nordiska ministerrådet avgav i enlighet med artikel 64 i Helsingforsavtalet
en berättelse rörande det nordiska samarbetet under det gångna året
(Cl) samt en särskild redogörelse rörande planerna för det nordiska samarbetet
(C2).

45 rekommendationer och 6 yttranden till de nordiska ländernas regeringar
respektive Nordiska ministerrådet antogs. Dessutom antog rådet 4 interna
beslut angående radio- och TV-samarbetet i Norden, nordiskt samarbete
i internationella sammanhang, handlingsplan för ökad trafiksäkerhet i Norden
och Nordiska ministerrådets budgetförslag för 1988. Texten till dessa
har fogats till berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat anges, har
samtliga i omröstningen deltagande medlemmar röstat för respektive rekommendation
eller yttrande.

14

C.3. Organisation m. m.

Redog. 1987/88:4

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister Ingvar Carlsson samt statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, G. Andersson
och Lönnqvist och följande valda medlemmar: Grethe Lundblad, Lennart
Andersson, Carl Bildt, Arne Gadd, Bengt Westerberg, Gunnel Jonäng som
ersättare för Karin Söder, Lahja Exner, Ingrid Sundberg, Per Olof Håkansson,
Lena Öhrsvik, Margareta Andrén som ersättare för Hans Petersson i
Röstånga, Hans Nyhage, Olle Östrand, Gunnar Björk i Gävle, Barbro Nilsson,
Sten Svensson, Inga Lantz som ersättare för Lars Werner, Berit
Oscarsson, Elver Jonsson och Wiggo Komstedt.

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Kurt
Ove Johansson, Lars Ulander, Hans Pettersson i Helsingborg, Siri Häggmark,
Kjell A. Mattsson och Hugo Bergdahl.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Bertil Hökby, och
övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen Elsi Hetemäki-Olander, Finland
och till övriga medlemmar i presidiet Margrete Auken, Danmark, Anker
Jörgensen, Danmark, Peter Muurman, Finland, Ölafur G. Einarsson, Island,
Påll Pétursson, Island, Jo Benkow, Norge, Kjell Magne Fredheim,
Norge, Grethe Lundblad, Sverige och Karin Söder, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på sex utskott: juridiska utskottet
med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, social- och
miljöutskottet och kommunikationsutskottet med vardera 13 medlemmar,
ekonomiska utskottet med 22 medlemmar och budget- och kontrollutskottet
med 14 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson

Social- och miljöutskottet:

Kulturutskottet:

Kommunikationsutskottet:

Ekonomiska utskottet:

Hans Nyhage och
Lars Werner
Gunnar Björk i Gävle
Barbro Nilsson
Berit Oscarsson och
Hans Petersson i Röstånga
Grethe Lundblad
Sten Svensson och
Lena Öhrsvik

Elver Jonsson (utskottets ordförande)
Wiggo Komstedt och
Olle Östrand
Carl Bildt

Arne Gadd (utskottets vice ordförande)
Lahja Exner
Karin Söder och
Bengt Westerberg

15

Budget- och kontrollutskottet: Per Olof Håkansson Redog. 1987/88:4

Elver Jonsson och

Ingrid Sundberg (utskottets vice

ordförande)

Val företogs till rådets redaktionskommitté. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Per Olof Håkansson och Ingrid Sundberg.

Vidare företogs val av medlemmar till Nordiska investeringsbankens kontrollkommitté
för perioden den 1 maj 1987-30 april 1989. Till svensk medlem
utsågs Arne Gadd.

D. Presidiets, utskottens och redaktionskommitténs
verksamhet

D.l. Presidiet

Medlemmar

Medlemmar av presidiet har varit från Danmark folketingsmedlemmarna
Anker Jörgensen (s) och Margrete Auken (SF), från Finland riksdagsledamöterna
Elsi Hetemäki-Olander (KoK) och Peter Muurman (s), från Island
altingsmännen Ölafur G. Einarsson (Sj) och Påll Petursson (F), från
Norge stortingspresident Jo Benkow (H) och stortingsrepresentant Hallvard
Bakke (A), den 10 juni 1986 ersatt av Kjell Magne Fredheim (A) samt från
Sverige riksdagsledamöterna Grethe Lundblad (s) och Karin Söder (c).

Möten

Presidiet har hållit möten den 7 mars 1986 i Köpenhamn, 12 och 13 maj i Köpenhamn,
27 maj i Sigtuna, 8 september i Stockholm, 8 oktober i Köpenhamn,
9 och 10 november i Helsingör, 25 november i Köpenhamn, 28 och 29
januari 1987 i Stockholm och den 22, 23, 24 och 27 februari i anslutning till
35:e sessionen.

Presidiet och ordförandena i rådets utskott höll ett gemensamt möte den
12 maj i Köpenhamn. Den 10 november höll presidiet och Föreningarna
Nordens Förbunds presidium ett gemensamt möte i Köpenhamn. Presidiet
och samarbetsministrarna höll gemensamma möten den 13 maj i Köpenhamn,
den 12 november i Helsingör och den 26 november i Köpenhamn.

Presidiet och de nordiska ländernas statsministrar hade gemensamma överläggningar
den 26 november i Köpenhamn.

Verksamhet

Frågan om Nordens plats i omvärlden har i olika sammanhang och på olika
sätt aktualiserats i presidiet. Som exempel härpå kan pekas på frågan om
det nordiska samarbetets relation till den pågående europeiska integrations- 16

utvecklingen som har diskuterats såväl internt inom presidiet som i samtal Redog. 1987/88:4

med stats- och samarbetsministrarna, där frågans betydelse understrukits av

presidiet.

Ett annat exempel är den internationella konferens om luftföroreningar,
som presidiet anordnade i Stockholm den 8-10 september 1986. Denna är
uttryck för ett nytt inslag i det nordiska parlamentarikersamarbetets utveckling.
För första gången var Nordiska rådet värd för en internationell
parlamentarikersammankomst, där öst och väst kunde mötas för en konstruktiv
debatt kring de mycket omfattande och viktiga föroreningsfrågorna.

I konferensen deltog parlamentariker från 16 länder (Östersjöns och
Nordsjöns strandstater) samt Schweiz, Tjeckoslovakien och Österrike samt
representanter för ett antal internationella organisationer. Konferensen blev
en stor framgång. En slutkommuniké kunde antas som innebar en skärpning
i förhållande till det förslag som framlagts av rådets presidium. Kommunikén
torde vara intressant för det fortsatta förhandlingsarbetet inom ramen
för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

För första gången reste både öst- och västeuropeiska länder krav om bindande
avtal om minskade kväveutsläpp.

Presidiet har fortsatt sina diskussioner om de nordiska ländernas förhållanden
till Sydafrika. Presidiet dryftade också frågan vid mötet med de
nordiska ländernas statsministrar. Härvid framgick det klart att både statsministrarna
och presidiet noga skulle följa utvecklingen i FN att få till stånd
en internationell ekonomisk bojkott av Sydafrika.

Presidiet har funnit att den vid rådets 34:e session antagna rekommendationen
om ett utvidgat och fördjupat nordiskt samarbete om flyktingfrågor
och de i anslutning till denna förda diskussionerna, bl. a. om dess internationella
aspekt, bidragit till en mer nyanserad debatt om de nordiska ländernas
hjälp och hållning till flyktingarna.

En annan fråga med internationell anknytning utgör presidiets arbete
med uppföljning av rekommendation nr 22/1986 som riktas till ministerrådet
och avser tillsättande av en blandad kommitté om nordiskt samarbete i internationella
sammanhang. Presidiet hade framfört till ministerrådet att presidiet
ansåg att en kommitté skulle tillsättas under hösten 1986 i samråd mellan
presidiet och samarbetsministrarna i enlighet med rekommendationen
och att presidiet förutsatte en tillfredsställande parlamentarisk representation
i denna kommitté. På mötet i november mellan presidiet och samarbetsministrarna
stod det klart att förutsättningar inte förelåg för att tillsätta
en blandad kommitté. Ministerrådet ansåg att antingen skulle ministerrådet
eller presidiet tillsätta kommittén. Presidiets flertal uttalade
därefter att presidiet önskade tillsätta kommittén och att denna skulle bestå
av 10 parlamentariker, två från varje land. Vid 35:e sessionen, där frågan
fick stor uppmärksamhet, beslöts att utformningen av mandatet för kommittén
skulle hänvisas till förhandling i ekonomiska utskottet. Under förutsättning
av enighet i utskottet gavs presidiet fullmakt av plenarförsamlingen
att slutbehandla frågan.

Presidiet har som ett led i sin strävan att internationellt sprida kännedom 17

2 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 4

om det nordiska samarbetet haft en rad kontakter med internationella orga- Redog. 1987/88:4
nisationer som Europarådet, ILO, ECE och EFTA.

Med anledning av en rekommendation från 34:e sessionen medverkar rådets
presidium i planläggningen av en nordisk kvinnokonferens, som skall
äga rum i Oslo sommaren 1988. Konferensen Nordisk Forum riktas till kvinnoorganisationer,
fackliga organisationer, gräsrotsrörelser och andra inte officiella
föreningar och sammanslutningar. Samtidigt med Nordisk Forum
hålls också en officiell kvinnokonferens.

Vid mötet med statsministrarna diskuterades utöver ovan nämnda frågor
Frankrikes visumtvång, det nordiska biståndssamarbetet, den ekonomiska
handlingsplanen, som enligt presidiets mening borde vara rullande, behovet
av en handlingsplan på kulturområdet och miljöfrågor.

Liksom mötena med statsministrarna hålls presidiets möten med samarbetsministrarna
med viss regelbundenhet. Efter sessionen utbyts erfarenheter
av denna och inför förestående session diskuteras uppläggningen av
denna. Under här aktuell verksamhetsperiod har presidiet utöver de frågor
som redan nämnts dryftat med ministerrådet nordiskt informationssamarbete
efter kärnkraftsolyckor, uppföljning av rådets luftvårdskonferens, finansiering
av det nordiska samarbetet, ändrad budgetprocedur, samarbete
om produktion av TV-program, rättsställningsavtalet för de nordiska sekretariaten,
nordiska informations- och publikationsverksamhet, handlingsplan
på kulturområdet och den ekonomiska handlingsplanen.

Under de senaste åren har presidiet kunnat notera ett växande intresse för
det nordiska samarbetet och dess framtida inriktning hos en rad grupper
utanför Nordiska rådet. Detta gäller representanter för näringslivet. Nordens
Fackliga Samorganisation (NFS), Föreningarna Nordens Förbund samt
andra föreningar och ideella rörelser. Presidiet ser detta som ett synnerligen
värdefullt bidrag till en vitalisering av den nordiska idédebatten.

D.2. Utskotten

D.2.1. Juridiska utskottet

Verksamheten i juridiska utskottet har särskilt inriktats på en uppföljning
av föregående års arbete med frågan om en samordning av de
nordiska ländernas flyktingpolitik. Ett uttryck för detta är bl. a. ett nordiskt
seminarium om flykting- och invandrarpolitik som hölls i Saltsjöbaden
i april 1987.

Utskottets intresse har vidare inriktats på det nordiska lagstiftningsprogrammet.
Under hösten 1987 avser utskottet att hålla ett särskilt
möte för att höra sakkunniga på detta område och härigenom få impulser
och idéer för det framtida lagstiftningsområdet.

18

Medlemmar

Redog. 1987/88:4

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson (s),

Hans Nyhage (m) och Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har hållit möten den 27-28 augusti 1986 i Jokkmokk och Vietas,
den 11 november i Helsingör, den 29-30 januari 1987 i Stockholm och i anslutning
till sessionen i Helsingfors.

Vid Helsingörsmötet hölls de årligen återkommande gemensamma överläggningarna
mellan utskottet och de nordiska ländernas justitieministrar.

Vid mötet deltog även statsrådet Georg Andersson, som presenterade den
svenska regeringens syn på flykting- och invandrarfrågorna, ett av huvudämnena
vid överläggningarna.

I övrigt diskuterades bl. a. lagstiftningssamarbetet, ekonomisk kriminalitet,
det ökande våldet i samhället, homosexuellas rättsliga ställning, nordiska
språkkonventionen och nordbors rättigheter i Norden.

Vid mötet i Vietas höll utskottet överläggningar med representanter för
Nordiska samerådet och svenska samerättsutredningen angående aktuella
samefrågor.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet Cl

Juridiska utskottet uttalade sig inledningsvis i betänkandet över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet mera generellt om berättelsens
innehåll. Utskottet fann det positivt att redogörelsen numera fått en
form där det läggs störst vikt vid de nordiska strävandena och resultaten. Tidigare
hade berättelsen varit alltför nationellt inriktad. Berättelsen borde
dock få något mera konkret innehåll så att det var möjligt för den som inte
känner till lagstiftningen i detalj att se vilken betydelse det nordiska samarbetet
kan ha för den enskilde medborgaren i de nordiska länderna. Utskottet
avsåg att med justitieministrarna vid den årliga överläggningen ta
upp frågan om en bättre förankring av de nordiska lagstiftningsfrågorna i
ministerrådssekretariatet.

Under familjeavsnittet noterade utskottet att regeringarna för närvarande
övervägde att ta upp frågan om en revision av den nordiska äktenskapskonventionen,
även om utskottet under åren fått konstatera att det inte varit
praktiskt möjligt att nå fram till återinförande av likartade regler beträffande
äktenskapets ingående och upplösning. Utskottet efterlyste konkreta
upplysningar om harmoniseringsarbetet avseende regler rörande äkta makars
förmögenhetsförhållanden. Utskottet fann förståelse för att det fortfarande
inte var möjligt att genomföra en likartad generell lagstiftning beträffande
frågan om ogifta sammanboendes egendomsförhållanden, men
ansåg att man borde eftersträva ett likartat nordiskt rättstillstånd på området.
19

Utskottet hade vid föregående session uppmanat ministerrådet att åter- Redog. 1987/88:4
uppta de nordiska förhandlingarna om ratifikation av konventionerna om
barnbortförande. Utskottet noterade med förvåning att det endast var Sverige
som hade planer på en ratifikation inom en överskådlig framtid. Utskottet
uppmanade därför de nordiska justitieministrarna att påskynda det
nationella arbetet med ratifikation av konventionerna. Utskottet kommenterade
i detta sammanhang även rekommendationen nr 31/1986 om formerna
för och de rättsliga verkningarna av födsel efter insemination. Utskottet
uttalade sin förvåning över att ministerrådet såvitt utskottet kunnat se inte
hade funnit anledning företa sig något med anledning av denna rekommendation,
som syftar till att ministerrådet skall arbeta mot en så likartad situation
som möjligt i de nordiska länderna beträffande frågan om formerna för
och de rättsliga verkningarna av födsel efter insemination.

Beträffande avsnittet om avtalsrätt, köprätt och konsumentskydd noterade
utskottet att det nordiska samarbetet på området, som har nära anknytning
till strävandena att utveckla Norden som hemmamarknad, fullföljdes
på ett tillfredsställande sätt men dock icke tillräckligt snabbt.

Under rubriken ersättningsrätt noterade utskottet att nordiska förhandlingar
pågick om en likartad lagstiftning om produktansvar. Utskottet efterlyste
information om det skett några nordiska förhandlingar om ersättning
för miljöskador under 1986 och hemställde än en gång till ministerrådet att
intensifiera det nordiska samarbetet för att nå fram till likartade regler om
ersättning för sådana skador.

De konsumentpolitiska frågorna ingår numera i juridiska utskottets arbetsområde.
Utskottet beklagade att i ministerrådets berättelse till denna
session bara i mycket ringa omfattning fanns sådana upplysningar på det
konsumentpolitiska området som utskottet efterlyste sista året. Utskottet
hemställde därför till ministerrådet att det i ministerrådets berättelse till sessionen
1988 skulle läggas större vikt på de områden och projekt som utskottet
hade visat speciellt intresse för. Utskottet ansåg det också betydelsefullt
att det medtas upplysningar huruvida de förslag som läggs fram
på området rent faktiskt genomfördes i de enskilda nordiska länderna. Som
viktiga konsumentpolitiska frågor nämnde utskottet bl. a. resultatet av undersökning
om konsumenternas betalningsproblem med kreditkort, användning
av skol-TV som ett led i konsumentinformation och projektet om
behov för särskilt skydd av barn och unga emot påverkan från reklam.

Rörande livsmedelsfrågorna, som numera också ingår i utskottets arbetsområde,
uppehöll sig utskottet särskilt vid radioaktivitet i matvaror och åberopade
här kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Utskottet föreslog att ministerrådet
skulle arbeta mot att nå fram till gemensamma nordiska gränsvärden för
radioaktivitet i matvaror. Utskottet berörde i detta sammanhang också
Tjernobylolyckans konsekvenser för samernas näringsliv och kultur.

Under avsnittet jämställdhet noterade utskottet med tillfredsställelse det
goda samarbete som finns mellan ministerrådet och juridiska utskottet på
detta område. Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över planeringsarbetet
inför de nordiska kvinnokonferenserna i Oslo 1988. Utskottet återkom med
sin tidigare hemställan till ministerrådet om att ”BRYTPROJEKTET”, 20

som är den hittills största satsningen från ministerrådet på jämställdhets- Redog. 1987/88:4
sektorn, skulle överföras till finansiering över den ekonomiska handlingsplanen
så att det blev ett mer rimligt belopp till förfogande för andra jämställdhetsprojekt.
(”BRYTPROJEKTET” står för ”Program för att bryta
den könsuppdelade arbetsmarknaden”.)

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 1) med 76 röster.

Skydd av barn i krig

Gunnel Jonäng hade tillsammans med bl. a. Margareta Andrén och Karin
Söder föreslagit att rådet skulle rekommendera de nordiska ländernas regeringar
att verka för att arbetet inom FN med en konvention om barns rättigheter
påskyndades och att denna konvention skulle omfatta bestämmelser
om ett neutralt fredsorgan för barn.

Utskottet avvisade medlemsförslaget i den del det avsåg frågan om en
neutral fredszon för barn. Utskottet menade att barnets skydd redan tillgodosetts
genom den formulering som fanns i artikel 20 i utkastet till FNkonventionen
om barns rättigheter.

Såvitt gällde åldersgränsen för att använda barn i krig menade utskottet
att det var förkastligt att barn under 15 år togs ut i krig. Det var utskottets
mening att man i en första omgång borde göra en insats för att få de krigförande
länderna att hålla 15-årsgränsen. Även om åldersgränsen på 18 år förmodligen
stod i strid med lagstiftningen i flera av de nordiska länderna, ansåg
utskottet liksom förslagsställarna, att målet borde vara att få Genévekonventionen
ändrad så att åldergränsen för rekrytering av barn till
väpnade styrkor blev 18 år. Utskottet underströk att en FN-konvention om
barns rättigheter, som man arbetat med sedan 1979, skulle vara av stor betydelse
och att de nordiska länderna borde ha en rådgivande roll i detta arbete.
Genévekonventionerna och särskilt tilläggsprotokollen har ratificerats
av ett mindre antal stater. Utskottet ansåg att de nordiska ländernas regeringar
effektivt borde arbeta för att fler länder ratificerade dessa instrument.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 1) till ministerrådet
att verka för

1. att arbetet inom FN med en konvention om barns rättigheter
påskyndas,

2. att åldersgränsen vid rekrytering till väpnade styrkor höjs från
15 till 18 år och

3. att Genévekonventionen och speciellt tilläggsprotokollen från
1977 i större utsträckning blir ratificerade.

Mot utskottets förslag i punkt 2 hade de finländska och norska utskottsmedlemmarna
reserverat sig. Vissa ansåg att det var tveksamt om tiden var
mogen för att ta upp frågan på nytt om en höjning av åldersgränsen.

Rekommendationen antogs med 59 röster mot 16. Två medlemmar avstod
från att rösta.

21

Narkotikafrågor

Redog. 1987/88:4

Ett medlemsförslag om ett nordiskt komparativt forskningsprojekt angående
narkotika- och kontrollpolitik hade väckts av bl. a. Lena Öhrsvik.

Utskottet noterade att en rad projekt gjorts i länderna på detta område
och att ett nordiskt arbete närmare borde preciseras och koordineras med
igångvarande forskningsprojekt. Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning
hade igångsatt ett projekt om narkotikapolitiken och rättssystemet
vilket enligt utskottets mening kunde utgöra en god utgångspunkt för
det forskningsprojekt som föreslagits i medlemsförslaget. Utskottet fann det
särskilt värdefullt att få ett mera välunderbyggt underlag för den kontrollpolitik
som skulle föras på narkotikaområdet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till ministerrådet att

i samarbete med Nordiska samarbetsrådet för kriminologi och
Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning genomföra ett
nordiskt komparativt forskningsprojekt angående narkotika- och
kontrollpolitik.

Rekommendationen antogs med 64 röster.

Narkotikafrågorna aktualiserades ur en annan aspekt i ett medlemsförslag,
väckt av bl. a. Lennart Andersson och Lena Öhrsvik om ökad behandlingsinsats
för narkotikamissbrukare som alternativ till fängelseuppehåll.
I detta hemställdes om en rekommendation till ministerrådet att utvidga
behandlingsinsatsen för den grupp kriminella som även är
narkotikamissbrukare samt att i nordisk lagstiftning ge möjligheter för behandling
som alternativ till straff och fängelseuppehåll för narkotikamissbrukare.

Utskottet ansåg att narkotikamissbrukare skulle hjälpas och behandlas
för sitt missbruk och var därför positivt till förslaget att det gavs ökade möjligheter
för behandling som alternativ till fängelseuppehåll först och främst
för de narkotikamissbrukare för vilka kriminalitet mer eller mindre var en
direkt följd av deras narkotikaberoende. Spridningen av AIDS gjorde det
speciellt nödvändigt att behandlingsinsatsen för narkotikamissbrukare förstärktes
på alla håll i samhället.

Utskottet underströk särskilt att avsikten med förslaget var att prioritera
behandlingsinsatsen för kriminella narkotikamissbrukare och inte att göra
straffbara handlingar sträf fria för denna grupp. Behandling som alternativ
till fängelseuppehåll skulle således fortsättningsvis betraktas som en straffrättslig
sanktion.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 3) till ministerrådet att

utvidga behandlingsinsatsen för den grupp kriminella som även
är narkotikamissbrukare samt

att under frihetsberövande! ge möjligheter för behandling som alternativ
till fängelseuppehåll för narkotikamissbrukare i nordisk lagstiftning
där möjligheten inte redan finns.

Rekommendationen antogs med 66 röster.

Samarbete i kommunsektorn

Redog. 1987/88:4

Ylva Annerstedt hade tillsammans med en rad finländska rådsmedlemmar i
ett medlemsförslag hemställt om en rekommendation till ministerrådet att
nationella ministrar med ansvar för kommunärenden skulle sammanträda
som ministerråd samt att nationella kommunala myndigheter skulle ges
möjligheter att delta i det officiella nordiska samarbetet som observatörer
och sakkunniga i olika nationella och nordiska tjänstemannakommittéer.

Utskottet noterade att det redan fanns ett väl utbyggt informellt nordiskt
samarbete på kommunalt plan och att nordiska ministrar med ansvar för
kommunala frågor regelbundet har mötts sedan 1981 för att diskutera ämnen
av gemensamt intresse inom den kommunala sektorn. Vidare kunde utskottet
notera att kommunala representanter redan deltog i betydande omfattning
som sakkunniga och observatörer i det existerande samarbetet rörande
projekt och institutioner.

På utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget.

Nordiska språkkonventionen

Juridiska utskottet konstaterade i ett betänkande över ministerrådets meddelande
om rek. 32/1981 om en nordisk språkkonvention att språkkonventionen
skulle träda i kraft den 1 mars 1987, sedan Danmark som fjärde
land ratificerat konventionen. Utskottet efterlyste besked om när Island
hade för avsikt att ratificera konventionen. Utskottet poängterade att det
var viktigt att ikraftträdandet av språkkonventionen blev allmänt känt och
att information spreds i de nordiska länderna om de rättigheter som konventionen
ger medborgarna.

Frågor

Inom juridiska utskottets område ställdes 9 frågor:
till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Sten Wickbom) angående
överflyttning av polistjänster från Norrbotten till södra Sverige,

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Mats Hellström) angående samordnade
åtgärder för renskötseln efter Tjernobyl,
till ministerrådet angående sanktioner mot Sydafrika,
till ministerrådet av Berit Oscarsson angående det s. k. BRYT-PROJEKTET
(program för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden),
till ministerrådet av Olle Östrand angående straffet för rattfylleri och rattonykterhet,

till ministerrådet av Elver Jonsson angående enhetliga nordiska bestämmelser
rörande cesium i livsmedel,
till Danmarks regering av Lennart Andersson angående franskt visumtvång,

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Georg Andersson) angående
flyktingbarns deltagande i korta skolresor till grannländerna samt
till Finlands och Islands regeringar av Inga Lantz angående de homosexuellas
situation. 23

D.2.2. Kulturutskottet

Redog. 1987/88:4

Arbetet i kulturutskottet har under året dominerats av mediefrågor, utvecklingen
av samarbetet inom den högre utbildningen och arbetet med
en handlingsplan för kultursamarbetet.

Under diskussionerna om mediesamarbetets utformning har utskottet
starkt understrukit betydelsen av kraftiga satsningar på programproduktion
och efterlyst åtgärder för att förbättra distributionen och marknadsföringen
av nordiska filmer.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Georg Andersson (s), Rune Gustavsson
(c), Barbro Nilsson (s) och Hans Petersson i Röstånga (fp). Den 9
oktober 1986 ersattes Georg Andersson av Berit Oscarsson (s) och Rune
Gustavsson av Gunnar Björk i Gävle (c).

Möten

Utskottet har hållit möten den 13-14 maj 1986 i Helsingfors, den 4-7 augusti
i Alta, Lakselv, Karasjok och Kautokeino, den 29 september i Reykjavik,
den 11 november i Helsingör samt den 29-30 januari 1987 i Stockholm och i
anslutning till sessionen i Helsingfors.

Vid kulturutskottets möte i maj informerades utskottet om de förslag som
ingick i de nordiska rundradiobolagens rapport om programsamarbetets utformning
inom Tele-X-projektet. Diskussionerna om programsamarbetet
inom Tele-X fortsatte under utskottets möte i augusti i Nordnorge. Vid detta
möte träffade utskottet också representanter för Finnmarks fylkeskommun
och andra kommuner i området, Nordnorsk kulturråd, olika samiska
organisationer samt Nordiska samerådet och Nordiskt samiskt institut. De
samiska organisationerna framförde härvid önskemål om nordiska insatser
för att stärka det samiska språket och för en utbyggnad av den högre utbildningen
på samiska. Det framfördes också önskemål om en fast samisk
teater och om förbättrade möjligheter till ett kulturutbyte över gränserna på
Nordkalotten.

Vid septembermötet hölls de årligen återkommande gemensamma överläggningarna
mellan utskottet och kultur- och undervisningsministrarna.

Budget- och organisationsfrågorna, mediesamarbetet och handlingsplanen
på kulturområdet utgjorde huvudfrågorna vid det gemensamma mötet. Utskottet
underströk vikten av att kultursamarbetet inom den nya samarbetsorganisationen
fick de sekretariatsresurser som är nödvändiga för att upprätthålla
verksamheten på hög nivå. Från utskottets sida framfördes även
kritik mot att ministerrådet i så liten utsträckning följt de prioriteringar som
Nordiska rådet lagt fast när det gällde disponeringen av de tilläggsanslag,
som avsatts för en ökning av budgeten. Under diskussionen om mediesamarbetets
utformning underströk utskottet starkt betydelsen av kraftiga sats- 24

ningar på programproduktion. Vidare underströks vikten av att handlingsplanen
beaktas i budgetarbetet så att budgeten för 1988 innehåller anslag
som gör det möjligt att inleda ett förverkligande av planen.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
framfördes inledningsvis att kulturutskottet strävar efter att i den
kommande behandlingen av dokument från ministerrådet ge behandlingen
av framtidsplanerna i C2 större tyngd. Därför ansåg utskottet att ministerrådet
borde överväga möjligheten att ytterligare i vissa avsnitt av Cl koncentrera
rapporteringen till under året genomförda åtgärder.

Utskottets betänkande innehöll synpunkter förutom på själva berättelsen
även på de med anledning av fjolårets yttranden vidtagna åtgärderna från
ministerrådets sida. Beträffande frågan om nordisk programdistribution i
anslutning till ett utvidgat radio- och TV-samarbete i Norden erinrade utskottet
om sitt tidigare uttalande att de i samarbetet deltagande länderna
borde vara beredda att ställa sådana resurser till förfogande för programsamarbetet
att ett attraktivt programutbud kunde skapas. Vidare noterade
utskottet med tillfredsställelse att en för rundradiobolagen gemensam produktionsfond
planerades i anslutning till Nordvisions-samarbetet. Vad frågan
om samproduktion samt distribution av nordiska filmer angår ansåg utskottet
det vara angeläget att en utredning om de juridiska och ekonomiska
hinder som föreligger såvitt gäller videogramdistribution i Norden genomförs
så att förutsättningar kunde skapas för en distribution av nordiska
videogram med TV-program och filmer. Utskottet noterade också att initiativ
hade tagits för att främja den nordiska filmdistributionen. Utskottet ansåg
dock att stödordningen för nordisk filmdistribution ytterligare borde
byggas ut.

Vidare underströk utskottet att arbetet för att uppnå ett ökat lärår- och
elevutbyte i Norden skyndsamt borde föras vidare även om projekt på området
senare skall tas in i handlingsplanen på kulturområdet. Utskottet ansåg
att nationella informations- och utbytescentra för lärår- och elevutbyte
borde upprättas och att arbetet borde koordineras av ett nordiskt samarbetsorgan
på skolområdet. Med tillfredsställelse konstaterade utskottet
att ett avtal om gemensam arbetsmarknad för ämneslärare i gymnasieskolan
hade undertecknats. Utskottet betonade vikten av att alla lärare, som uppfyller
de generella krav som ställs, även i praktiken bereds möjligheter att
arbeta som lärare i annat nordiskt land.

Beträffande själva ministerrådsberättelsen anförde utskottet inledningsvis
att ministerrådet i sitt arbete i högre grad borde uppmärksamma den snabba
utvecklingen av samarbetet på europeiskt plan och hänvisade till initiativ
och projekt bl. a. på forskningsområdet, inom ungdomsutbytet och på medieområdet.

Vidare berördes informationen om det officiella nordiska samarbetet vil -

Redog. 1987/88:4

25

ket, som utskottet tidigare hade framhållit, inte fungerade på ett tillfredsställande
sätt. Utskottet ansåg att en ny förutsättningslös diskussion borde
företas mellan rådets presidium, nationella delegationer och ministerrådet.
Utskottet noterade att arbetet med handlingsplanen för det nordiska kultursamarbetet
i viss mån kunde tendera att fördröja det löpande arbetet på olika
områden inom kultursektorn. Ministerrådet borde fästa uppmärksamheten
vid detta och aktivt sträva efter att upprätthålla en hög aktivitetsnivå
inom den normala verksamheten även under den tid handlingsplanen bereddes.
Utskottet tog även upp stödet till samiskt kulturliv och noterade att
en treårig försöksperiod nu utgått under vilken ett utrednings- och utvecklingsarbete
om samiskt kulturliv hade genomförts. Utskottet ansåg att
ministerrådet aktivt borde medverka till att stödja det samiska kulturlivet
även i fortsättningen utgående från de erfarenheter den nu genomförda försöksverksamheten
hade givit. Vidare kommenterade utskottet kulturinformationen
i utlandet och ansåg att arbetet med denna fråga borde leda till
ett mera direkt samarbete mellan de myndigheter som på nationellt plan
handhar de nordiska ländernas kultur- och utlandsinformation. Utskottet
föreslog därför att en försöksverksamhet i utlandet skulle inledas i syfte att
koordinera de nordiska ländernas kulturinformation.

Under avsnittet allmänkulturell verksamhet kommenterade utskottet mediesamarbetet
och de nordiska och europeiska mediekonferenser som hållits.
Utskottet fann det viktigt att diskussionerna på medieområdet förs vidare
och att debatten ges en nordisk dimension. Mot bakgrund av att många
av de mediepolitiska problemen var gemensamma för ett stort antal länder
hade de nordiska länderna genom ett nära samarbete goda möjligheter att
framlägga lösningsmodeller som även kunde utgöra grund för ett bredare
europeiskt samarbete och som därmed kunde stärka de nordiska ländernas
ställning i det europeiska kultursamarbetet.

Under utbildningsavsnittet kommenterade utskottet det nordiska skolarbetet
där utskottet tidigare uttalat att det nordiska inslaget i skolundervisningen
borde vara en fråga som kontinuerligt bevakas inom det nordiska
skolsamarbetet. Nu underströk utskottet att ministerrådet borde vidta åtgärder
för att påskynda arbetet på området. Utskottet hänvisade här till rådets
rekommendation till ministerrådet att utöka och fördjupa det nordiska
stoffet i läromedel och läroplaner. Under denna rubrik kommenterades
även datasamarbetet på skolans område. Utskottet fäste stort avseende vid
det arbete som utfördes på området och betonade betydelsen av att arbetet
fördes vidare i nära samarbete med skolorna i Norden.

Utskottet kommenterade i sitt betänkande även Nordiska kulturfonden
och dess verksamhet. Utskottet ansåg att ministerrådet borde förstärka kulturfonden
för att nya samarbetsprojekt på kulturområdet skulle kunna initieras.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 2) med 56 röster.
Handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet

Redog. 1987/88:4

Vid Nordiska rådets 34:e session 1986 antogs en rekommendation till minis -

26

terrådet att utarbeta en särskild handlingsplan för det nordiska kultur- Redog. 1987/88:4
samarbetet och att förelägga Nordiska rådet en sådan plan i god tid före Nordiska
rådets 35:e session 1987 (rek. 2/1986). Ministerrådet har därefter meddelat
att på grund av det omfattande arbete som en handlingsplan
förutsätter kunde ett förslag till handlingsplan föreligga först vid 36:e sessionen
1988.

I maj 1986 tillsatte ministerrådet två arbetsgrupper med uppgift att utarbeta
förslag till en handlingsplan på utbildningens område och det allmänkulturella
området. Utarbetande av förslag till handlingsplan på forskningsområdet
har uppdragits till Nordiska forskningspolitiska rådet. I direktiven
för arbetet med handlingsplan sägs bl. a. att handlingsplanens förslag på vart
och ett av de tre områdena bör ställas upp i prioriteringsordning. Dessutom
skall de budgetmässiga konsekvenserna såväl nordiskt som nationellt framgå.
Ett slutligt förslag till handlingsplan kommer att avges den 1 oktober
1987.

I sitt betänkande över meddelandet om rekommendationen underströk
utskottet att handlingsplanen borde ges ett konkret innehåll och att planen
borde leda till nya samarbetsaktiviteter eller till en förstärkning av pågående
verksamhet på vissa områden. Utskottet ansåg också att handlingsplanen
borde åtföljas av en finansieringsplan och att ministerrådet årligen i kulturdelen
av den nordiska budgeten borde reservera anslag för att verkställa
handlingsplanen.

Utbildningssamarbete

Karin Söder, Ylva Annerstedt, Rune Gustavsson och Elver Jonsson hade
tillsammans med andra rådsmedlemmar väckt ett medlemsförslag om intensifierat
nordiskt samarbete pä universitets- och högskoleområdet.

I sitt betänkande över förslaget anförde utskottet att, för att stödja det
samarbete som har etablerats inom den högre utbildningen i Norden och för
att underlätta ett genomförande av de förpliktande bestämmelserna på detta
samarbetsområde som ingår i de nordiska samarbetsavtalen, borde nya
samarbetsinitiativ tas på området. Ett förslag till samarbetsprogram för den
högre utbildningen i Norden borde utarbetas av Nordiska ministerrådet. Innehållsmässigt
borde tre områden utgöra utgångspunkten för programmet,
nämligen tentamens- och examensgiltighet i Norden, samplaneringen av
nya enheter på universitets- och högskoleområdet samt möjligheten att förenhetliga
utbildningens inriktning och omfattning.

Utskottet noterade att de övergripande regler för tentamens- och examensgiltigheten
som fastställdes 1975 av Nordiska ministerrådet inte hade
utfallit på det praktiska planet på ett tillfredsställande sätt. Den osäkerhet
som har funnits och som fortfarande fanns beträffande denna fråga hade
motverkat en ökad mobilitet bland studenterna i Norden. Utskottet ansåg
att inte enbart förbättrade informationsåtgärder var tillräckliga för att garantera
en förbättrad tentamens- och examensgiltighet i Norden. I utformningen
av ett samarbetsprogram borde man därför välja en linje som
innebär att flexibla lösningar av dessa frågor eftersträvades. Vidare be- 27

tonade utskottet att en samplanerad utbyggnad av universitet och högskolor Redog. 1987/88:4
byggde på en kontinuerlig process och ansåg att samarbetsprogrammet
framför allt borde beakta hur detta arbete kunde föras vidare och utvecklas.

En viktig utgångspunkt för en sådan diskussion borde vara hur den högre utbildningen
kunde utvecklas utan att det uppstår ytterligare skillnader i utbildningen
på olika områden. Utskottet uppmanade också ministerrådet att
i samarbete med nationella myndigheter, universitet och högskolor verka
för att högre universitetstjänster lediganslås i alla länder. Ministerrådet borde
också ge de nordiska studiestödsmyndigheterna i uppdrag att gemensamt
vidta åtgärder för att förenkla reglerna för studiestöd i utlandet såväl inom
Norden som när nordiska medborgare studerar utanför Norden.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till ministerrådet att

utarbeta ett förslag till samarbetsprogram för den högre utbildningen,
och att i programmet bl. a. fästa särskild vikt vid en utvidgad
tentamens- och examensgiltighet samt att i anslutning till programarbetet
framlägga förslag om hur samarbetet inom den högre utbildningen
i Norden kan utformas som ett särskilt område inom den
nordiska samarbetsorganisationen,
att verka för att högre tjänster vid universitet och högskolor lediganslås
i samtliga nordiska länder, att införa förenklade regler för studiestöd
vid studier i annat nordiskt land och att avskaffa diskriminerade
avgifter för studieplatser för studerande från annat nordiskt
land.

Rekommendationen antogs med 57 röster.

Ett antal rådsmedlemmar hade väckt ett medlemsförslag om samnordiskt
utvecklande av vänskapsskolverksamhet med sovjetiska skolor. Under utskottets
behandling av medlemsförslaget väcktes ett ändringsförslag av bl. a.

Gunnar Björk i Gävle, Barbro Nilsson, Berit Oscarsson och Hans Petersson
i Röstånga om vänskoleverksamhet mellan nordiska skolor och skolor utanför
Norden.

Utskottet framhöll inledningsvis att internationellt skolutbyte och ett utvecklat
kulturutbyte över huvud taget mellan ungdomar i olika länder var av
stor betydelse för att främja internationell förståelse och fred samt respekt
för mänskliga rättigheter. Skolutbytet inom Norden var en av utskottet
mycket högt prioriterad fråga. Utskottet betonade att goda kunskaper om
Norden och erfarenheter av nordiska kontakter också utgjorde en god
grund för annat internationellt ungdomsutbyte. Utskottet noterade att det
av UNESCO initierade vänskoleprojektet Associated Schools Project
(ASPRO) anses utgöra en bra form för samarbete och ett lämpligt forum
även för nordiska skolor att utveckla vänskoleverksamhet med Sovjetunionen.
Med hänsyn till att skolor i Danmark, Finland, Norge och Sverige redan
deltar i ASPRO-projektet fann utskottet det vara mest ändamålsenligt
att de nordiska länderna med detta projekt som utgångspunkt strävade efter
att utveckla vänskoleverksamheten med skolor utanför Norden, däribland
även sovjetiska skolor.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 7) till minis- 28

terrådet:

att utreda möjligheterna att utveckla vänskoleverksamhet mellan Redog. 1987/88:4
skolor i Norden och skolor i europeiska grannländer.

Rekommendationen antogs med 46 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Rune Gustavsson, Hans Petersson
i Röstånga och Karin Söder om arrangerandet av nordiska orkester- och
ensembletävlingar för elever i nordiska musikläroinrättningar.

Utskottet uttalade sitt stöd för syftet med medlemsförslaget att utveckla
samarbetet och öka kontakterna mellan musikintresserade ungdomar i de
nordiska länderna och ansåg mot bakgrund härav att en närmare utredning
av frågan borde företas. I detta utredningsarbete borde ställning tas till bl. a.
tävlingsnivån och tävlingsformerna samt organisations- och finansieringsfrågorna.
Utredningsarbetet borde genomföras i nära samarbete med nordiska
samarbetsorgan på musikområdet och med berörda utbildningsinstitutioner.
Utskottet fäste stor vikt vid att ungdomsarbetet i Norden byggdes
ut och ansåg att man även borde klarlägga hur de tävlingar som föreslås i
medlemsförslaget skulle kunna bidra till ett ökat nordiskt ungdomssamarbete.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 10) till ministerrådet: att

utreda möjligheterna att genom nordiska orkester- och ensembletävlingar
förbättra förutsättningarna för ökade kontakter mellan
musikelever i de nordiska länderna.

Rekommendationen antogs med 52 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts om nordiskt tjänstemannautbyte för tolkar
och translatorer.

Kulturutskottet konstaterade att behovet av tolkar och översättare torde
komma att öka som en följd av den nordiska språkkonventionen som trätt i
kraft den 1 mars 1987. Utskottet omfattade helt medlemsförslagets syfte och
ansåg att man genom en nordisk utbytestjänstgöring för tolkar och translatorer
kunde bidra till ökad språkförståelse och till ett närmare samarbete
mellan länderna i terminologiska frågor. Tjänstgöring i annat nordiskt land
gav översättare och tolkar möjlighet att på ett naturligt sätt komma i kontakt
med de språk de normalt arbetar med i hemlandet. Utskottet önskade
dock peka på ett väsentligt problem när det gällde genomförandet av tjänstemannautbytet
för denna grupp, nämligen de stora olikheterna i anställningsförhållandena.
Utskottet ansåg därför att frågan om planering och organisation
av verksamheten närmare borde utredas. En sådan utredning
borde även ta ställning till frågor som berörde utbytestjänstgöringens längd,
möjligheterna för utbildare av tolkar och translatorer att delta i utbytet samt
andra åtgärder som stöder verksamheten på området. Utredningen borde
dessutom särskilt uppmärksamma om ett utbytessystem ingår som en del av
det nordiska tjänstemannautbyte som redan har etablerats.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 12) till ministerrådet: att

införa en nordisk utbytesordning som ger tolkar och translatorer
som arbetar med de nordiska språken möjligheter att under
en viss tid arbeta i annat nordiskt land. 29

Rekommendationen antogs med 46 röster.

Forskningssamarbete

Redog. 1987/88:4

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om riktlinjer för Nordiska forskningspolitiska
rådet (FPR). I ministerrådsförslaget konstaterades inledningsvis
att FPR dels skall ge råd till Nordiska ministerrådet i forskningspolitiska
frågor, dels genom egna initiativ främja nordiskt samarbete om forskning
och forskarutbildning. FPR vill medverka till att undanröja existerande hinder
för samarbetet mellan forskare och forskningsinstitutioner i Norden.
FPR vill dessutom stärka det nordiska samarbetet på de områden där länderna
har avsatt stora nationella resurser eller där en gemensam insats kan
ge större utbyte för alla. Vidare vill FPR arbeta för att göra de nordiska ländernas
forskning synlig i internationella sammanhang och arbeta för en ökad
flexibilitet i användningen av samnordiska forskningsresurser för att möjliggöra
en målinriktad koncentration på ett begränsat antal insatsområden.

Med tillfredsställelse konstaterade utskottet att förslaget till riktlinjer för
Nordiska forskningspolitiska rådet innehöll en prioritering av uppgifterna
för den kommande uppbyggnadsfasen. Förslaget upptog de frågeställningar
kulturutskottet hade fäst uppmärksamhet vid i anslutning till utvecklingen
av det nordiska forskningssamarbetet. Utskottet kunde för sin del omfatta
de strategiska huvudlinjerna och arbetsområdena inom forskningssamarbetet
som ingick i förslaget. Utskottet anslöt sig även i huvuddrag till de principer
och kriterier som anges i förslaget för initiering av nordiskt forskningssamarbete.
Mot denna bakgrund förordade utskottet att förslaget till riktlinjer
läggs till grund för det fortsatta arbetet för FPR under treårsperioden
1987-1989.

Utskottet förutsatte att ministerrådet i den nordiska budgeten under kommande
verksamhetsperiod för FPR beaktade det nya programmet och de
krav programmet ställer på verksamheten och dess finansiering, särskilt mot
bakgrund av det ansvar FPR även har för att initiera nya samarbetsprojekt.

Förslaget om ett nordiskt forskarforum hälsade utskottet med tillfredsställelse.
Detta forum skulle samla internationella toppforskare och unga
forskare från de nordiska länderna och möjliggöra ett intensivt samarbete
för avancerade studier. Utskottet ansåg att detta samarbete borde förverkligas
snabbt och att arbetet på området borde ges hög prioritet. Utskottet
fann även de övriga förslag som lagts fram angående en systematiserad
forskarutbildning och ökad rörlighet för universitetslärare och forskare
vara väsentliga för ett utvidgat nordiskt forskningssamarbete.

Nordiska rådet har efterlyst ett aktivt nordiskt samarbete på bioteknologiområdet
och utskottet har också uttalat att bioteknologin bör uppmärksammas
i programmet för FPR. Utskottet fann det därför positivt att det
bioteknologiska samarbetet gavs stort utrymme i programmet för FPR. Utskottet
förutsatte avslutningsvis att när initiativ tas till nya forskningsprojekt
skulle Nordiska rådets rekommendationer och aktuella medlemsförslag tas i
beaktande.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 6) till ministerrådet: -

att lägga riktlinjerna för Nordiska forskningspolitiska rådet till

30

grund för arbetet under verksamhetsperioden 1987-1989, i enlighet Redog. 1987/88:4
med ministerrådsförslag B 69/k och med beaktande av de synpunkter
som anförts av kulturutskottet, och

att under den verksamhetsperiod riktlinjerna avser vidta åtgärder
för att skapa ett nordiskt forskarforum, bygga ut en systematiserad
nordisk forskarutbildning och genomföra insatser för att möjliggöra
ökad rörlighet för forskare och universitetslärare, inleda ett omfattande
nordiskt samarbete på bioteknologiområdet, vidta åtgärder
för att ytterligare stärka Nordiska forskningspolitiska rådets koordinerande
roll inom den nordiska samarbetsorganisationen.

Rekommendationen antogs med 50 röster.

Utskottet hade till behanding ett medlemsförslag om upprättande av ett
nordiskt institut för nordatlantisk kulturforskning på Färöarna.

Utskottet anförde att inom det nordiska forskningssamarbetet har under
senare tid främst prioriterats en systematiserad nordisk forskarutbildning,
forskarkurser och symposier samt forskarstipendier ävensom forskningssamarbete
på kostnadskrävande områden eller på små områden som inte
kan erbjuda en livskraftig, vetenskaplig miljö i varje enskilt land. Utskottet
ansåg med hänvisning till detta att man borde sträva efter att genom nordiska
insatser stimulera till ett ökat forskningssamarbete inom den nordatlantiska
kulturforskningen. Insatserna kunde dock genomföras inom ramen
för utvidgat forskarutbyte, genom konferenser och symposier samt genom
ökad publiceringsverksamhet. Genom ett samarbete mellan färöiska myndigheter,
nordiska samarbetsorgan på forskningsområdet och Nordens hus
på Färöarna borde det vara möjligt att ta vara på de naturliga förutsättningar
Färöarna har för att bli ett viktigt centrum för nordatlantisk kulturforskning
utan att bygga upp en ny institution. En färöisk utskottsmedlem
hade reserverat sig mot utskottets betänkande och önskade frågan återförvisad
till utskottet för fortsatt behandling.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget. Utskottets förslag antogs med 46 röster mot 7.

Lars Werner och Olle Östrand hade tillsammans med andra rådsmedlemmar
väckt ett medlemsförslag om en gemensam nordisk insats för att
minska faran vid jordbävning.

Utskottet noterade att det föreslagna forskningsprojektet var en del av ett
större europeiskt samarbete i syfte att minska faran vid jordbävning. De totala
kostnaderna för ett projekt under sex år beräknades till 6,9 miljoner
svenska kronor. Utskottet fann det naturligt att det föreslagna projektet genomfördes
i form av ett samarbete mellan Islands meteorologiska institution
och Nordiska vulkanologiska institutet. Forskningsprojektet utgjorde ett
exempel på den typ av specialiserad och kostnadskrävande forskning kring
vilken de nordiska länderna borde sträva efter att samarbeta. En kartläggning
av projektorganisationen och finansieringsfrågorna borde genomföras
i nära samarbete med Nordiska forskningspolitiska rådet för att en koordinering
av detta projekt med andra stora projekt på forskningsområdet
skulle vara möjlig.

31

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 9) till ministerrådet: att

i Island genomföra ett gemensamt nordiskt forskningsprojekt
på det seismologiska området som syftar till att reducera skadorna
vid jordbävning.

Rekommendationen antogs med 53 röster.

Danska rådsmedlemmar hade väckt ett medlemsförslag om ökat nordiskt
samarbete om polarforskning och om samarbete under Antarktis-traktatsystemet.

Utskottet konstaterade att ministerrådet inom ramen för den ekonomiska
handlingsplanen har reserverat 2 miljoner danska kronor för arktisk forskning
under 1987. Utskottet omfattade de synpunkter remissorganen framfört
beträffande behovet av nya insatser inom polarforskning i Norden. En
naturlig utgångspunkt för ett sådant ökat samarbete utgör det samarbete
som redan har etablerats avseende Arktis. Utskottet framhöll att det nordiska
samarbetet i anslutning till Antarktis-fördraget, inte minst med hänsyn
till den stora uppmärksamhet Antarktis ges på det internationella planet,
borde förstärkas.

Samarbetet borde föras vidare i form av gemensamma projekt av olika
karaktär utgående från det behov som föreligger i de nordiska länderna.
Samarbetets organisation borde utvecklas i syfte att förbättra den nordiska
koordineringen, som även skulle underlättas av ett särskilt program för samarbetet
mellan polarinstitut och motsvarande organ i Norden. En förstärkning
av det nordiska samarbetet skulle även bidra till att ge de nordiska länderna
större tyngd inom det internationella forskningssamarbetet på området.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 11) till ministerrådet: att

verka för ökade insatser inom och förbättrad koordinering av
polarforskningen i Norden, och att härvid särskilt stärka den forskning
som avser klimat och miljö.

Rekommendationen antogs med 55 röster.

Allmänkulturellt samarbete

Ett medlemsförslag hade väckts om återupptagande av Island i kalottidrottssamarbetet.

Kulturutskottet föreslog att rådet inte skulle företa sig något med anledning
av medlemsförslaget. Utskottet konstaterade att Islands riksidrottsförbund
ansåg att idrottssamarbetet mellan Island och övriga delar av Norden
borde utvecklas mångsidigt och att nordiska anslag inte borde anvisas
till samarbetet så att detta begränsades till bestämda regioner. Denna inställning
delades av många remissorgan och även av representanter för de
nordiska riksidrottsförbunden som hade hörts av utskottet. Respons för förslaget
fanns endast hos regionala myndigheter och idrottsorganisationer.
Utskottet hänvisade också till att ett annat förslag om utveckling av idrottssamarbetet
inom Norden för närvarande behandlades i rådet.

Redog. 1987/88:4

32

I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med Redog. 1987/88:4
anledning av medlemsförslaget.

Ytterligare ett medlemsförslag om idrottssamarbete hade varit föremål för
behandling i utskottet. I detta medlemsförslag hemställdes att rådet rekommenderade
ministerrådet att uppta idrotten som en samarbetssektor och att
ministerrådet skulle inleda arbetet med att skapa ett nordiskt idrottsinstitut.

I sitt betänkande underströk utskottet att det nordiska samarbetet på idrottens
område bidrar till att öka bredden i det nordiska kultursamarbetet
och främjar den nordiska gemenskapen. Därför ansåg utskottet att idrottssamarbetet
fortsatt borde byggas ut i Norden. Utskottet noterade att även
om stödordningen för idrottsutbyte i viss mån hade utökats så understeg idrottsstödet
fortfarande väsentligt den nivå som ursprungligen föreslogs i den
utredning som låg till grund för ministerrådets beslut att inrätta stödordningen.
Vid en fortsatt utbyggnad av idrottsstödet borde möjligheterna beaktas
att ytterligare öka stödet till handikappidrotten, att satsa på junioroch
ungdomsutbyte samt på idrottsgrenar där verksamheten i varje land för
sig bedrivs i en liten utsträckning.

Utskottet avvisade medlemsförslagets tanke om att idrotten skulle upptas
som en nordisk samarbetssektor. Genom stödordningen ansåg utskottet att
idrotten i dag är ett särskilt område inom den nordiska samarbetsorganisationen.
Vidare avstyrktes förslaget om att upprätta ett gemensamt nordiskt
idrottsinstitut utanför Norden. Förslaget hade inte fått något stöd av remissorganen.
Däremot föreslog utskottet att ministerrådet borde verka för ett
ökat samarbete i anslutning till behandlingen av idrottspolitiska frågor i internationella
sammanhang, särskilt inom UNESCO och Europarådet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 8) till ministerrådet: att

utgående från de principer som ligger till grund för stödet till
nordiskt idrottssamarbete fortsatt förbättra förutsättningarna för detta,
och att härvid genomföra särskilda satsningar på handikappområdet
samt på junior- och ungdomsutbyte, och

att verka för ett aktivt nordiskt samarbete vid behandlingen av
idrottspolitiska frågor på det internationella planet.

Rekommendationen antogs med 51 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts om Nordiska ministerrådets budgettillägg
till Nordiska amatörteaterrådet (NAR).

Med hänsyn till att medlemsförslaget direkt berörde den nordiska budgeten
för 1988 och mot bakgrund av att kulturutskottet redan tidigare hade
fattat beslut om att ta upp frågan om ökade medel för amatörteaterrådet i
anslutning till behandlingen av budgeten för 1988, ansåg utskottet det inte
vara nödvändigt att för rådet föreslå en särskild rekommendation i denna
fråga.

I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med
anledning av medlemsförslaget.

3 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 4

Nordiskt radio- och TV-samarbete

Redog. 1987/88:4

Arbetet i kulturutskottet har under året starkt dominerats av mediefrågor.

Vid kulturutskottets möte i maj informerades utskottet om de förslag som
ingick i de nordiska radiobolagens rapport om programsamarbetets utformning
inom Tele-X-projektet. Diskussionerna om utformningen av programsamarbetet
inom Tele-X fortsatte även under utskottets augustimöte.

Från detta möte avgav utskottet ett yttrande över ministerrådets ställningstagande
till rundradioföretagens förslag om programsamarbete. Utskottet
beslöt hemställa att ministerrådet i det fortsatta arbetet för ett ökat radiooch
TV-samarbete i Norden avsätter anslag för nordisk programproduktion
och verkar för starkt ökad nationell programproduktion. Vidare underströk
utskottet bl. a. att ministerrådet snabbt borde klarlägga formerna för ett
programutbyte med Island och fortsatt verka för ett danskt deltagande i
samarbetet. Dessutom ansåg utskottet att ministerrådet snabbt borde inleda
överläggningar om målsättningarna och formerna för ett permanent nordiskt
radio- och TV-samarbete.

I sitt betänkande över ministerrådets meddelande om framställning nr
1/1986 angående ökat radio- och TV-samarbete i Norden konstaterade utskottet
att beredningen av det nordiska radio- och TV-samarbetet hade förts
vidare i enlighet med av ministerrådet fastställda riktlinjer och med beaktande
av de synpunkter Nordiska rådet hade framfört på inriktningen av
arbetet. Utskottet noterade att programsändningarna, på grund av ett haveri
vid en tidigare raketuppskjutning, tidigast skulle kunna inledas under
andra halvåret 1988. Utskottet hade med tillfredsställelse noterat att förhandlingar
om dansk medverkan i samarbetet pågick. Utskottet ansåg att
förhandlingarna borde påskyndas då en snabb klarläggning av det danska
deltagandet i projektet var av stor betydelse för den fortsatta beredningen
av det nordiska radio- och TV-samarbetet.

Utskottet fann det positivt att ett arbete hade inletts för att lösa tekniska
och programmässiga frågor i anslutning till en överföring av program till och
från Island. Enligt meddelandet strävade ministerrådet även till att inom en
nära framtid fastställa en nordisk kostnadsram för programutbytet med Island.
Utskottet konstaterade vidare att ministerrådet i sitt meddelande tog
upp frågan om ett permanent samarbete efter försöksperioden. Överläggningar
om ett fortsatt radio- och TV-samarbete efter den treåriga försöksperioden
hade emellertid ännu inte inletts. Utskottet förutsatte att sådana
överläggningar om målsättningen och formerna för ett permanent radio-
och TV-samarbete skyndsamt påbörjades. Utskottet ansåg att
möjligheterna att under försöksverksamheten nå ut till den nordiska publiken
allvarligt kunde försämras om det rådde oklarhet om förutsättningarna
att efter försöksperiodens utgång ta emot nordiska radio- och TV-sändningar.

Utskottet framhöll avslutningsvis att stor uppmärksamhet borde ägnas
programfrågorna under den ur planeringssynpunkt relativt korta tid som
återstod innan programsändningar via Tele-X skulle komma att inledas. I

anslutning till programsamarbetet borde även ställning tas till frågor som 34

gällde sändningsrätterna. Enligt utskottets uppfattning borde en naturlig ut -

gångspunkt för såväl publiken i de nordiska länderna som de nordiska upp- Redog. 1987/88:4
hovsmännen vara att upphovsrättsavtalen ges en utformning som underlättar
spridningen av nordiska filmer och TV-program inom Norden.

Under sessionen väcktes ett medlemsförslag angående radio- och TVsamarbetet
i Norden av bl. a. Carl Bildt, Wiggo Komstedt, Hans Nyhage,

Ingrid Sundberg och Sten Svensson.

Medlemsförslaget syftade till en ändring av Tele-X-projektets inriktning
så att en sändning över fyra kanaler blev möjlig. Mot bakgrund av Nordsattanken
och dess åtta kanaler ansåg förslagsställarna Tele-X-beslutet att sända
två stycken redigerade kanaler vara en avsevärd sänkning av ambitionsnivån.
Om en fortsatt satsning på Tele-X skulle vara meningsfull måste projektets
inriktning enligt förslagsställarna förändras så att fyra kanaler kunde
sända. Detta var tekniskt möjligt och skulle inte innebära några större förseningar.
Av orsaker som berodde på den tekniska utvecklingen av satelliten
borde ett eventuellt beslut om en modifiering av Tele-X-satelliten fattas
senast den 15 juni 1987.

Utskottet anmälde att behandlingen av medlemsförslaget skulle fortsätta
efter 35 :e sessionen men att avsikten var att slutbehandla förslaget vid utskottets
möte den 11-12 maj 1987.

På förslag av utskottet bemyndigade rådet presidiet att på rådets vägnar
och på grundval av förslag från kulturutskottet göra framställning till Nordiska
ministerrådet med anledning av medlemsförslaget.

Programsamarbetet i Norden har även varit en viktig fråga för utskottet
som understrukit de kulturpolitiska motiven för ett mediesamarbete i Norden.
Rune Gustavsson, Barbro Nilsson och Ingrid Sundberg hade tillsammans
väckt ett förslag om en fond för samproduktion av nordisk film,

TV- och videoprogram.

Utskottet ansåg att stora resurser borde avsättas för film- och programproduktion
både nationellt och nordiskt för att de kulturpolitiska målen för
ett ökat mediesamarbete skulle kunna uppnås. En mediefond borde etableras
så att nya medel tillförs det nordiska kultursamarbetet. Utskottet underströk
att det inte var möjligt att enbart genom nordiska satsningar åstadkomma
den stora såväl kvantitativa som kvalitativa förbättring av det nordiska
filmutbudet som var nödvändig för att möta den internationella
konkurrensen på området, utan det krävdes också nationella insatser. Rådet
borde därför aktivt arbeta för att även skapa en opinion för ökade satsningar
på programproduktion på det nationella planet.

Beträffande den föreslagna fondens organisation borde man i det fortsatta
arbetet bl. a. följa utvecklingen av det samarbete de nordiska radiobolagen
avsåg etablera. Såvitt gällde finansieringen av fonden pekade utskottet
bl. a. på Nordiska investeringsbanken. Fondens verksamhet borde
utformas i nära samarbete med bl. a. de nationella filminstituten i Norden.

Fonden kunde bidra till att stärka Nordens roll i den internationella filmoch
TV-världen och främja exporten av nordiska filmer. Någon bestämd
kvotering av olika produktioner ansåg utskottet inte ändamålsenligt. Utskottet
nämnde dock att fonden kunde medverka i produktioner för barn
och ungdom eller av dokumentärprogram. Den vägledande principen borde 35

enligt utskottet vara att produktionen skulle fylla ett behov inom samarbetet

i Norden. Åtgärder för att förbättra distributionen av nordiska filmer och
program var av avgörande betydelse för att etablera Norden som en kulturell
hemmamarknad och att därmed ge nordiska filmer en stor nordisk publik.
Utskottet pekade slutligen på att det var angeläget att frågan om ett
eventuellt nordiskt samproduktionsavtal närmare utreds liksom även att
uppmärksamheten fästs på de upphovsrättsliga frågorna för att därigenom
underlätta ett nordiskt mediesamarbete.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 4) till ministerrådet: att

upprätta en nordisk mediefond för att främja produktionen av
film, TV- och videoprogram i Norden.

Rekommendationen antogs med 63 röster.

Frågor

Inom kulturutskottets område ställdes 11 frågor:

till ministerrådet angående stödet till den nordiska textiltriennalen,
till ministerrådet (besvarad av statsrådet Lennart Bodström) angående erkännandet
av en i ett nordiskt land inhämtad yrkesutbildning och arbetserfarenhet
i annat nordiskt land,
till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Bengt Göransson) angående
service på eget språk för finskspråkiga pensionärer i Sverige,
till ministerrådet angående tryggandet av det nordiska tjänstemannautbytets
ställning i Finland,

till Danmarks och Norges regeringar angående åtgärder för att uppmuntra
danskar och norrmän att tala s. k. skandinaviska i det nordiska samarbetet,

till ministerrådet angående förbättrad översättnings- och tolkningshjälp
på finska,

till Finlands regering (ställd av Lahja Exner) angående de Sverige-finska
barnens dubbelspråkighet,
till ministerrådet (ställd av Barbro Nilsson) angående nordiskt stoff i läromedel
och läroplaner,
till ministerrådet (ställd av Sten Svensson) angående fonogramsamarbete,
till Finlands regering (ställd av Ingrid Sundberg) angående svenska språkets
ställning i Finland och
till Finlands regering (ställd av Arne Gadd) angående fredsinstitut på
Åland.

D.2.3. Social- och miljöutskottet

Utskottet har under första delen av året huvudsakligen ägnat sig åt social-
och hälsovårdsfrågor, bl. a. om samarbete om högspecialiserad sjukvård
och om hälsopolitiskt samarbete. WHO’s program ”Hälsa för alla
år 2000” har haft stor betydelse för utskottets arbete.

Andra delen av året har arbetet inriktats på miljövårdsfrågor. Ett ministerrådsförslag
om handlingsplan mot luftföroreningar och medlemsförslag
om vatten- och havsförorening har slutbehandlats av utskottet.

Redog. 1987/88:4

36

Medlemmar

Redog. 1987/88:4

Svenska medlemmar i utskottet har varit Arne Andersson (m), som den 9
oktober 1986 ersattes av Sten Svensson (m), Grethe Lundblad (s) och Lena
Öhrsvik (s).

Möten

Utskottet har hållit möten den 2 april 1986 i Uppsala, den 13 augusti i Akureyri,
Island, den 11-12 november i Helsingör, den 29-30 januari 1987 i
Stockholm och i anslutning till sessionen i Helsingfors. Vid Helsingörsmötet
höll utskottet överläggningar med Nordiska ministerrådet/social- och hälsovårdsministrarna,
varvid bl. a. diskuterades nytt samarbetsprogram inom
social- och hälsovårdsområdet, insatser mot AIDS och den nordiska arbetsmarknaden
mot bakgrund av den nya svenska sjuksköterskeutbildningen.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Social- och miljöutskottet uttalade i inledningen av sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att rapporteringen i
ministerrådsberättelsen i högre grad borde inriktas på vilka konkreta resultat
olika verksamheter givit och inte endast att vissa projekt pågick eller avslutats.
Det kunde förväntas att kommande ordning med förvaltningsrevision
skulle bidraga härtill. I inledningskapitlet uppehöll sig utskottet också
vid frågan om ”nordiskt medborgarskap” och rapporten "Nordbors rättigheter”.
Utskottet noterade med tillfredsställelse ministerrådets arbete med
anledning av rapporten och emotsåg med intresse den av ministerrådet utlovade
lättillgängliga broschyren i ämnet.

Under avsnittet arbetsmarknad noterade utskottet att sysselsättningen
steg och att ungdomsarbetslösheten fortsatte att falla i de nordiska länderna.

Däremot noterades att ökningen av kvinnornas andel av den totala arbetslösheten
slagit starkare igenom under 1986. Utskottet underströk sin tidigare
framförda synpunkt angående riskerna för att arbetsmarknaden i allt högre
grad skiktades och kvinnornas ställning på arbetsmarknaden försvagades.

Samarbetet på arbetsmarknadsområdet borde fortsatt inriktas på att förbättra
de sämst ställda gruppernas, bl. a. kvinnornas, situation. Utskottet
konstaterade med tillfredsställelse att ministerrådets projekt om ADB i arbetsförmedlings-
och informationstjänst nu avslutats. Detta projekt kunde
ses som ett led i lösning av frågan om en nordisk databank för lediga platser,
en fråga som drivits av utskottet under åren.

Utskottet erinrade om tidigare uttalande i anslutning till handlingsplanen
om ekonomisk utveckling och full sysselsättning och föreslog att projektverksamheten
inom ramen för handlingsplanen borde kompletteras med ytterligare
projekt inom miljöområdet vilka var arbetsintensiva. Norden bor- 37

de utveckla en naturvänlig teknik som kunde ge arbetstillfällen och dessutom
exportmöjligheter på utomnordiska marknader och bidra till debatten
om den globala miljösituationen vad gällde bättre hushållning med naturresurserna.

På arbetsmiljöområdet uppehöll sig utskottet framför allt vid det arbete
som nu startats av ministerrådet beträffande en arbetsmiljökonvention. Utskottet
kommenterade utredningsdirektiven och noterade med särskilt intresse
att frågor som berörde området arbetsliv och arbetsrätt togs upp till
behandling. En annan del av utredningsdirektiven som särskilt uppmärksammades
av utskottet var frågan om att undanröja tekniska handelshinder
genom en förbättrad samordning av nationella regler och procedurer. Insatser
för att undanröja handelshinder fick enligt utskottet inte leda till att
den traditionella nordiska arbetsmiljöpolitiken, där statsmakterna i samarbete
med arbetsmarknadsparterna tar ansvaret, gick förlorad. Utskottet
ställde sig positivt till direktiven och tillstyrkte att utredningen gavs hög
prioritet i arbetet på arbetsmiljöområdet. Enligt utskottets uppfattning borde
en konvention kunna antas under 1988.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att samarbetet inom arbetslivsoch
arbetsrättsfrågorna hade påbörjats under ledning av en gemensam kontaktgrupp
tillsatt av ämbetsmannakommittéerna för arbetsmarknad och arbetsmiljö.

Under det socialpolitiska avsnittet kommenterade utskottet särskilt den
planerade revisionen av samarbetsprogrammet på social- och hälsovårdsområdet.
Utskottet underströk att WHO’s målsättningar för Europa ”Hälsa
för alla år 2000” i ett nordiskt samarbetsprogram kunde ge direkt anledning
till konkreta projekt, t. ex. för att ytterligare minska överkonsumtion av alkohol
och läkemedel liksom drogmissbruket. Utskottet förutsatte att ministerrådets
förslag till revision av samarbetsprogrammet framlades för rådet
till sessionen 1988.

Utskottet uppehöll sig också under detta avsnitt vid sjuksköterskornas
nordiska arbetsmarknad och noterade med tillfredsställelse att det nu blivit
möjligt att enas om sjuksköterskornas utbildning. Samtidigt underströk utskottet
att alltför många undantagsbestämmelser av de slag som man nu
kommit fram till skulle medföra att överenskommelsen om sköterskornas
arbetsmarknad urholkades och gradvis upphävdes.

Ett ministerrådsförslag om en revision av den nordiska trygghetskonventionen
borde framläggas till sessionen 1988. Utskottet påpekade att den
nuvarande utformningen av konventionen hade utgjort hinder för samarbete
mellan de finska och svenska social- och hälsovårdsmyndigheterna
rörande vissa patientgrupper, i synnerhet äldre.

Utskottet såg med oro på att området barn, ungdom och familj givits ett
ringa utrymme i berättelsen. Samtidigt hade frågorna fått en mycket restriktiv
behandling i budgetsammanhang. Frågorna måste enligt utskottet ges
betydligt högre prioritet.

I sina kommentarer till miljövårdsavsnittet noterade utskottet med tillfredsställelse
att de nordiska ländernas samordnade insatser mot luftföroreningar
fortsatte och bl. a. resulterade i att länderna beslutat företa ned -

Redog. 1987/88:4

38

skärningar av sina svavelutsläpp med 50% eller mera fram till 1995 räknat
från 1980. Till utmaningarna inför framtiden hörde att samordna insatserna i
de komplicerade förhandlingar som skulle komma att krävas för att få till
stånd ett europeiskt avtal om reducering av utsläppen av kväveoxider och
kolväten. Utskottet föreslog därför att de nordiska ländernas regeringar
skulle arbeta för ett bindande avtal om reduktion av dessa utsläpp inom ramen
för ECE-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.
Utskottet fann det positivt att ministerrådet relativt snart efter kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl tillsatt en särskild arbetsgrupp och ansåg att erfarenheterna
efter Tjernobyl kunde bli inledningen till ett närmare nordiskt
samarbete både vad gällde radioaktiva och andra gränsöverskridande föroreningar.

Utskottet uttalade slutligen förhoppningen att det nyinrättade samarbetet
mellan det särskilda miljöforskningsutskottet och energiforskningsutskottet
skulle bidra till att miljösynpunkterna bättre tillvaratogs i ministerrådets
samarbetsprogram på energiområdet.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 3) med 59 röster.

Social- och hälsovård

Ett medlemsförslag hade väckts av Ingrid Sundberg tillsammans med konservativa
rådsmedlemmar med hemställan om en utredning av frågan om
nordiskt samarbete avseende högspecialiserad sjukvård.

Utskottet, som noterade att flertalet remissinstanser var positiva till medlemsförslaget,
åberopade en av ministerrådet initierad förstudie i ämnet. Av
förstudiens slutsatser framgick att det inte kunde vara rimligt att i de nordiska
länderna bygga upp parallella system för diagnostik och behandling av
mycket sällsynta sjukdomar. Ett samarbete borde därför i första hand avse
verksamheter som krävde speciell och dyrbar utrustning och där patientunderlaget
i varje land för sig var för litet. Utskottet underströk förstudiens
synpunkt att ett nordiskt initiativ på detta område borde ha som målsättning
att Norden skaffade sig specialkompetens på så många områden som möjligt
för att kunna behandla patienterna inom Norden.

Organförsörjning ansågs vara en angelägen samarbetsuppgift, där Scandia-Transplants
medverkan kunde vara av intresse. Utskottet noterade med
tillfredsställelse att ministerrådet beviljat ett anslag på 585.000 DKK för
1987 för att igångsätta ett projekt med huvuduppgift att under en period av
fyra år praktiskt pröva en utökad nordisk samverkan enligt förstudiens riktlinjer.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 16) till ministerrådet att

arbeta för ett samarbete kring högspecialiserad sjukvård i Norden.

Rekommendationen antogs med 58 röster.

Karin Söder hade tillsammans med Ylva Annerstedt, Elver Jonsson och
andra rådsmedlemmar från den nordiska mittengruppen väckt ett medlems -

Redog. 1987/88:4

39

förslag om samnordisk information och forskning om AIDS. Medlemsför- Redog. 1987/88:4
slaget avsåg en rekommendation till ministerrådet att i skyndsam ordning
anta ett nordiskt handlingsprogram på AIDS-bekämpningens område innefattande
bl. a. samordningsåtgärder beträffande forskning och information.

Vidare avsåg medlemsförslaget en rekommendation till de nordiska ländernas
regeringar om internationell samverkan mot AIDS.

Utskottet noterade att ministerrådet redan tagit initiativ till samarbete på
området. Detta arbete borde enligt utskottet föras vidare med sikte på ett
nordiskt åtgärdsprogram mot AIDS. Vad gällde det internationella arbetet
framhöll utskottet behovet av kontakt med forskningsmiljöer utanför Norden,
varifrån information om nya preparat och behandlingsmetoder kunde
komma snabbt. Likaså borde nordiska forskningsresultat snabbt förmedlas
på internationellt plan. I dagens läge torde dock de förebyggande åtgärderna
prioriteras högst. Även om skillnader i kulturella normer i viss utsträckning
försvårade utarbetande av gemensamt informationsmaterial, ansåg
utskottet att ett erfarenhetsutbyte om olika sätt att nå allmänheten, särskilt
utanför riskgrupperna, var värdefullt och kunde ge nya uppslag och
vinklingar för det nationella arbetet. Utskottet noterade att man i samtliga
länder haft positiva erfarenheter av de frivilliga organisationernas medverkan
såvitt gällde information och rådgivning. Stöd till de insatser som organisationerna
tog upp och var beredda att medverka i torde många gånger
vara de effektivaste förebyggande åtgärderna.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 17) till ministerrådet 1.

att företa en utvärdering av de nordiska ländernas erfarenheter av
hittillsvarande insatser för bekämpningen av AIDS,

2. att därefter i skyndsam ordning anta ett nordiskt handlingsprogram
på AIDS-bekämpningens område, innefattande bl. a. åtgärder beträffande
forskning och information, i tillämpliga fall i samarbete med forskningsinstitutioner
och frivilliga organisationer.

Vidare antog rådet på utskottets förslag en rekommendation (nr 18) till
de nordiska ländernas regeringar

att i internationella fora såsom Världshälsoorganisationen samfällt
verka för att forskningen och informationen om AIDS intensifieras.

Rekommendationerna antogs med 58 röster.

I ett medlemsförslag hade bland andra Arne Andersson, Elver Jonsson,

Grethe Lundblad och Karin Söder hemställt att ministerrådet skulle utarbeta
ett nordiskt handlingsprogram mot cancer. Vidare föreslogs att de
nordiska ländernas regeringar i tillämpliga delar anslöt sig till det europeiska
handlingsprogrammet mot cancer.

Utskottet framhöll att i remissmaterialet hade särskilt understrukits betydelsen
av förebyggande insatser. En stor grupp yttre orsaker till cancer
har samband med levnadsvanorna. Här pekades på tobaksrökning och kostvanor.
Vidare nämndes passiv rökning och radon i bostadshus. Ett realistiskt
nordiskt program för hälsofostran, som skulle kunna utgöra en del av
ett handlingsprogram mot cancer, torde förutsätta viss samordning av bestämmelserna
på livsmedelsområdet. 40

Förslagsställarnas synpunkter på frågan om diagnostik, vård och behandling
kommenterade utskottet med att det kunde finnas stora kostnadsoch
effektivitetsvinster att göra genom ett ökat nordiskt samarbete då det
gällde den högspecialiserade sjukvården. Cancervård förutsatte ju avancerad
teknologi som i de flesta fall är kostsam. Utskottet framhöll vad gällde
forskningsområdet att de nordiska ländernas befolkningsbaserade cancerregister
gav Norden unika möjligheter för epidemiologisk och klinisk cancerforskning.
Inrättande av ett samnordiskt forskningsregister med hjälp av datateknik
skulle enligt utskottet underlätta samordning av den nordiska cancerforskningen.
Utskottet tillstyrkte också åtgärder för att underlätta
gemensamma nordiska kurser för vidare- och efterutbildning av olika kategorier
inom cancervården.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 19) till ministerrådet att

låta utarbeta ett integrerat handlingsprogram mot cancer i form
av en åtgärdsplan för förstärkta insatser i Norden beträffande förebyggande
åtgärder, vård (dvs. diagnostik, behandling och rehabilitering),
forskning och utbildning.

Rekommendationen antogs med 61 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts om en utredning av det psykiatriska missbrukets
omfattning och av möjligheterna till det psykiatriska missbrukets avskaffande
i de nordiska länderna.

Utskottet noterade att situationen inom psykiatrin ej i alla avseenden var
tillfredsställande, vilket mest berodde på bristande resurser för psykoterapeutisk
behandling som torde ge bättre resultat än medicinering. Vad gällde
förslagets värderingar framhölls att en värdeneutral psykiatri knappast var
möjlig. Därför såg utskottet förslaget mindre som ett förslag till praktiska åtgärder
inom psykiatrin än som en markering av synpunkter som utgjorde ett
inslag i debatten om dessa frågor.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

Rune Gustavsson och Elver Jonsson hemställde i ett medlemsförslag om
en rekommendation till ministerrådet att initiera ett projekt för att ta fram
en för de nordiska länderna gemensam specifikation över de krav som skall
ställas på en modern välutvecklad ambulans samt att undersöka möjligheterna
för en likartad ambulanspersonalutbildning i de nordiska länderna.

Utskottet ansåg att ett projekt för att ta fram nordiska kravspecifikationer
för ambulanser kunde vara till nytta. I ett sådant projekt borde de aspekter
prioriteras som gav det bästa möjliga omhändertagandet av patienter redan
vid olyckstillfället och snabb insats av första hjälp. Utskottet stannade för
att föreslå en utredning om lämpliga kravspecifikationer även om förslagsställarna
ansåg att man redan nu skulle initiera ett sådant projekt. Utskottet
gav däremot prioritet åt möjligheterna till förbättrad och nordiskt mer likartad
utbildning då personalens utbildningsnivå blev en begränsande faktor
vid utnyttjandet av den tekniska utrustningen. Mot bakgrund av strävandena
att vidareutveckla och fördjupa det nordiska samarbetet på social- och
hälsovårdsområdet fann utskottet det naturligt att ambulanspersonalens ut -

Redog. 1987/88:4

41

bildningsförhållanden togs upp på nordiskt plan.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 20) till ministerrådet att

utreda möjligheterna för en för de nordiska länderna gemensam
specifikation över de krav som skall ställas på modern välutrustad
ambulans samt att undersöka möjligheterna för en ambulanspersonalutbildning
i de nordiska länderna som ger en så enhetlig kompetens
att ambulanspersonal kan infogas som en av de personalkategorier
som omfattas av det nordiska avtalet av 1981 om gemensam arbetsmarknad
för vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.

Rekommendationen antogs med 61 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts av socialdemokratiska rådsmedlemmar,
däribland Grethe Lundblad, om ett ökat hälsopolitiskt samarbete.

Utskottet åberopade liksom flertalet remissinstanser WHO’s europastrategi
"Hälsa för alla år 2000” och fann det välmotiverat att i ett vidgat hälsopolitiskt
samarbete i Norden gå ut från WHO’s program som antagits av alla
europeiska länder.

Utskottet underströk att åtgärder inom andra områden än det traditionella
hälsopolitiska erfordrades för att på bästa sätt främja alla befolkningsgruppers
psykiska välbefinnande. Det förutsattes att hälso-, sjukvårds- och
socialtjänstpersonal blev bättre utbildad att ta hand om personer i riskzonen.
Detta krävde en breddning av utbildningen till att omfatta större områden
av socialpsykologi och socialmedicin. En studie borde göras om Nordiska
hälsovårdshögskolans resurser kunde användas för att efterutbilda och
vidareutbilda sådan personal. Utskottet noterade med tillfredsställelse att
hälsovårdshögskolan var beredd att i större utsträckning ta in socialpsykologiska
faktorer i sin utbildning och ansåg att detta kunde bli en naturlig del i
den nu beslutade utbyggnaden av skolan. Detta stod också väl i överensstämmelse
med förslagsställarnas hemställan om ökad samverkan mellan
nordiska institutioner inom områdena sjukvård, socialpolitik samt både yttre
och inre miljö för att initiera forskning kring orsaker till och åtgärder mot
ohälsa.

Utskottet tillstyrkte medlemsförslaget och föreslog en rekommendation
till ministerrådet

1. att ta initiativ till ett fördjupat nordiskt samarbete inom hälsopolitiken,

2. att göra en studie av hur Nordiska hälsovårdshögskolans resurser
i samverkan med nationella forsknings- och utbildningsinstitutioner
kan nyttjas för att efterutbilda och vidareutbilda personal samt

3. att vidta åtgärder för en ökad samverkan mellan de nordiska institutionerna
inom sjukvårdsområdet, det socialpolitiska området
och miljöområdet med syfte att utöver rent medicinska uppdrag initiera
forskning kring orsaker till och åtgärder mot ohälsa.

Rådet antog en rekommendation (nr 21) i överensstämmelse med utskottets
förslag. Rekommendationen antogs med 53 röster.

Utskottet hade till behandling två medlemsförslag om stöd till handikappade,
vilka behandlades gemensamt av utskottet. Det ena, som väckts av

Redog. 1987/88:4

42

bland andra Arne Andersson, avsåg stöd till de Dövas Nordiska Råds verk- Redog. 1987/88:4
samhet. Det andra, som hade Elver Jonsson bland förslagsställarna, syftade
till en stödordning för handikapporganisationernas nordiska samarbete.

Utskottet ansåg att alla möjligheter borde tas tillvara för att ge de funktionshämmade
större inflytande över sina levnadsvillkor. De borde också på
lika villkor med andra medborgare ha möjligheter att delta i nordiskt utbyte.
De funktionshämmades nordiska samarbete borde kunna ges samma
förutsättningar som det nordiska folkrörelsesamarbetet i övrigt. Det var därför
motiverat att de merkostnader för resor, boende och personliga medhjälpare
som medföljer handikappade på något sätt bekostades av nordiska
medel. Utskottet framhöll vidare att Sverige som första land erkänt teckenspråk
som ett eget språk, de dövas modersmål, och därmed dövas rätt till
tvåspråkighet. Detta höll på att ske även i de övriga nordiska länderna. De
dövas ställning hade därmed förbättrats så att de numera kunde utgöra en
språklig och kulturell minoritet och därmed ha samma anspråk på stöd från
samhället som andra sådana grupper. Det problemområde som enligt utskottet
borde klargöras var dels det stora antalet organisationer av olika slag
och de möjligheter till rationalisering som kunde finnas på nordiskt plan,
dels efter vilka principer stöd i första hand borde ges.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 22) till ministerrådet att

utreda formerna för en stödordning för handikapporganisationernas
nordiska samarbete.

Rekommendationen antogs med 53 röster.

Bland utskottets saker under rubriken social- och hälsovård fanns också
ett medlemsförslag om ökade flyttningsmöjligheter för pensionärer i Norden.

Utskottet fann att, även om medlemsförslaget syftade på förhållanden
som i första hand berörde återflyttning av finländska pensionärer från Sverige
till Finland, frågorna var av principiell karaktär och gällde den nordiska
arbetsmarknadsöverenskommelsen och sociala trygghetskonventionen.

Motsvarande problem kunde till följd av annorlunda ekonomisk utveckling
uppkomma mellan andra nordiska länder.

Trots de ambitioner som kommer till uttryck i de nordiska överenskommelserna,
ansåg utskottet att det fortfarande, bl. a. för pensionärer, fanns
begränsningar och hinder för bosättning i annat nordiskt land beroende på
medborgarskapet bl. a. beträffande bostads-, pensions- och informationsfrågor.

Utskottet ansåg att en revision av den sociala trygghetskonventionen borde
företas, så att pensionsförmånerna bibehölls oberoende av byte av domicilland.
Utskottet hänvisade vidare till en av Finlands och Sveriges regeringar
tillsatt arbetsgrupp rörande de finska invandrarnas situation inom den
svenska hälso- och sjukvården (SFINKS) som lämpligt organ för att lösa
bl. a. problemen med patientöverföringen. Pensionärernas flyttningsmöjligheter
borde även tas upp i ministerrådets fortsatta arbete med utredningen
”Nordbors rättigheter i Norden”.

Rådet följde utskottets förslag och antog en rekommendation (nr 23) till
ministerrådet 43

att vidta åtgärder för att i Norden utveckla pensionärernas flyttningsmöjligheter
mellan de enskilda länderna samt service i anslutning
därtill.

Rekommendationen antogs med 61 röster.

Ett medlemsförslag hade också väckts om samarbete beträffande naturetik,
säkerhetsfrågor, teknologivärdering och regler rörande genteknologi.

Utskottet pekade liksom många remissinstanser på de oöverskådliga konsekvenser
på miljön som genteknologiskt manipulerade organismer kunde
få, om omfattande jord- och skogsbruksprojekt sattes igång utan föregående
noggranna värderingar. Medan man i de flesta länder föreföll medveten
om riskerna med genmanipulation i medicinska sammanhang, torde
enligt utskottet effekterna på miljön ha uppmärksammats betydligt mindre.
Utskottet ansåg det därför viktigt att ett vidare perspektiv än ett ensidigt
forskningspolitiskt eller produktionsinriktat skulle prägla det nordiska samarbetet
på det genteknologiska området med praktisk tillämpning inom det
biotekniska FoU-samarbetet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 24) till ministerrådet 1.

att utreda hur hänsyn till etik, säkerhet och teknologivärdering
rörande genteknologi kan inarbetas i det nordiska samarbetet,

2. att undersöka om någon form av förhandsgodkännande eller registrering
av genklyvning är möjlig i nordiskt samarbete,

3. att verka för fortlöpande samråd mellan de nordiska länderna
vid utvecklingen av genteknologi rörande etik, säkerhet och teknologivärdering.

Rekommendationen antogs med 48 röster.

Arbetsmarknad

Utskottet hade till behandling ett medlemsförslag, väckt av vänstersocialistiska
rådsmedlemmar, bland andra Lars Werner, om en försöksordning med
införande av sex timmars normalarbetsdag och ett ändringsförslag av samma
förslagsställare om nordisk forskning och utveckling om arbetstidsförkortningar
och en konferens om sex timmars arbetsdag.

Utskottet åberopade bl. a. en utredning som företagits inom ministerrådets
ram, ”Arbetstid i Norden” (NU 1983:10), och en i anledning av denna
fortsatt utredning. Vidare hänvisades till att ministerrådet påbörjat ett
stort nytt samarbetsområde, arbetslivs- och arbetsrättsfrågor.

Utskottet ansåg liksom flertalet remissinstanser att arbetstidsförkortningar
hittills varit en avtalsfråga i de nordiska länderna och att inte något
väsentligt talade för att detta förhållande skulle komma att ändras.

En enhetlig prioritering av vilka behov som borde tillgodoses vid en arbetstidsförkortning
var en uppgift som utskottet inte ansåg sig kunna ta
ställning till. Utskottet pekade dock på att småbarnsföräldrar var en utsatt
grupp i detta sammanhang.

Även om den ovannämnda nordiska utredningen inte funnit några starka
skäl som talade för en enhetlig nordisk arbetstidspolitik, fann utskottet det

Redog. 1987/88:4

44

väsentligt att man strävade mot att parter och politiker utvecklade en gemensam
grundsyn på arbetstidsfrågorna. Utskottet ansåg mot bakgrund av
den enhetliga syn som fanns i de nordiska länderna på välfärdsfrågorna och
jämställdheten att arbetstidsfrågorna även fortsättningsvis borde vara föremål
för nordiskt erfarenhetsutbyte.

Rådet föjde utskottets förslag och antog en rekommendation (nr 15) till
ministerrådet

att fortsätta det nordiska erfarenhetsutbytet i arbetstidsfrågor inom
ramen för projektprogrammet om arbetslivs- och arbetsrättsliga frågor.
I detta sammanhang borde småbarnsföräldrarnas behov särskilt
uppmärksammas.

Rekommendationen antogs med 59 röster.

Miljövård

Ministerrådet hade med anledning av en rekommendation från rådet framlagt
ett förslag om en nordisk handlingsplan mot luftföroreningar. Förslagets
huvudavsnitt avsåg långtransporterade luftföroreningar, globala luftföroreningar,
städernas luftföroreningar, miljökvalitetsövervakning och handlingsplanens
ekonomiska ramar.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att i handlingsplanen citerades
huvuddelen av slutkommunikén från Nordiska rådets internationella luftföroreningskonferens
i Stockholm i september 1986. Utskottet delade dock
inte ministerrådets uppfattning om att handlingsplanen innehöll en väsentlig
höjning av ambitionerna i det nordiska samarbetet på luftföroreningsområdet.
Detta skulle ha varit fallet om planen hade innehållit konkreta förslag
till initiativ på en rad av de områden som nämndes i slutkommunikén från
Stockholmskonferensen. Här pekade utskottet bl. a. på ökade insatser mot
utsläpp av förorenande ämnen från trafiken på land, i luften och till sjöss.
Vidare borde planen innehålla förslag om hur de nordiska länderna kunde
vidta effektiva åtgärder för att kontrollera utsläppen av kväveoxider både
från stationära och mobila källor. Detsamma gällde slutkommunikéns yrkande
om ett ökat kultursamarbete för att bevara och restaurera kulturföremål
och kulturminnesmärken, som snabbt riskerade att utplånas om
inte luftföroreningarna kunde reduceras samtidigt som omfattande restaureringsåtgärder
vidtogs.

Utskottet underströk att handlingsplanen i överensstämmelse med Stockholmskonferensens
slutdokument främst skulle innehålla åtgärder som innebar
effektiva insatser för att medverka till reducerade utsläpp av svaveloch
kväveföroreningar, genom att avtal och projekt upprättades för att gemensamt
utveckla teknologi för bättre och renare förbränningsteknik för
fossila bränslen samt utvecklingsarbete för miljövänligare energiformer. Utskottet
ansåg således att ministerrådet borde lägga större vikt vid luftföroreningarnas
uppkomst i Norden.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 13) till ministerrådet att

utarbeta en handlingsplan mot luftföroreningar byggande på

Redog. 1987/88:4

45

framlagt ministerrådsförslag och innehållande förslag om ökad forskning,
analyser etc., men även en prioritering av insatserna. Planen
borde beakta de synpunkter som framförts av Nordiska rådets kommunikations-,
kultur- samt social- och miljöutskott. Planen borde
också innehålla förslag till konkreta politiska initiativ inom de områden
som nämns i slutkommunikén från den internationella luftföroreningskonferensen
i september 1986.

Rekommendationen antogs med 62 röster.

Utskottet avgav ett gemensamt betänkande över ett medlemsförslag om
vattenmiljöproblem, väckt av Grethe Lundblad tillsammans med socialdemokratiska
rådsmedlemmar, och ett förslag om ett nordiskt åtgärdsprogram
i syfte att rädda havsmiljön, väckt av Karin Söder tillsammans med en medlem
ur mittengruppen. Det ena behandlar vattenmiljön i stort i sjöar och
hav, det andra enbart havsmiljön.

Utskottet noterade att övervägande antalet remissorgan var positiva till
medlemsförslagen. Flera remissorgan riktade uppmärksamheten mot jordbrukets
effekter på vattenmiljön som en del av den vattenförorenande belastning
som förorsakades av jord- och skogsbruk, torvproduktion och fiskodling.
Utskottet pekade på att nitrit- och nitrathalt i grundvattnet var ett
stort hälsoproblem som i föga utsträckning diskuterats på nordisk nivå.

Utskottet uppmärksammade också Folketingets uppmaning till Danmarks
regering i november 1986 att utarbeta en handlingsplan för att reducera
utsläppen av kväve med 50% och fosfor med 80% inom en period av 3
år genom att förbättra avloppsreningen och begränsa jordbrukets gödsling.
Utskottet utgick från att de nordiska regeringarna skulle utbyta erfarenheter
om åtgärder av detta slag.

Utskottets synpunkter kunde sammanfattas enligt följande. Ett handlingsprogram
mot vatten- och havsföroreningar var en brådskande angelägenhet
för de nordiska länderna och programmet borde innefatta både nationella,
samnordiska och internationella insatser. Till de nationella åtgärderna
hörde en effektivare rening av avloppsvatten från industri och
bebyggelse och åtgärder för bekämpning av försurning, för minskning av kemikaliemängden
samt för minskning av belastning från jordbruk och fiskodling.
Det inledda erfarenhetsutbytet borde i ett längre perspektiv syfta till
att i de nordiska länderna åstadkomma en enhetlig lagstiftning mot vattenföroreningar
inte minst mot bakgrund av att ekosystem med anknytning till
vatten och luft inte följde statliga gränser.

På utskottets förslag antogs en rekommendation (nr 14) till ministerrådet

1. att sammanställa de viktigaste forskningsresultaten om föroreningar
av sjöar, älvar och havsområden i Norden,

2. att göra en översikt avseende åtgärder som vidtagits eller planeras
mot dessa föroreningar, däribland från landbaserade föroreningskällor,
samt

3. att på grundval av vad som framkommer av kartläggningarna
utforma ett handlingsprogram mot vatten- och havsföroreningar innefattande
både nationella, nordiska och internationella åtgärder.

Rekommendationen antogs med 56 röster.

Redog. 1987/88:4

46

Vid sessionen förelåg även ett medlemsförslag och ett ändringsförslag om Redog. 1987/88:4
stärkande av europeiskt samarbete på miljöområdet/Miljö-Eureka. Utskottet
önskade anmäla för rådet att frågan väckts och att behandlingen av förslagen
skulle fortsätta under våren bl. a. vid möte med de nordiska ländernas
miljöministrar.

Frågor

Inom social- och miljöutskottets område ställdes 17 frågor:
till ministerrådet angående sälinvasionen längs den norska kusten,
till ministerrådet angående stärkta internationella insatser i alkoholfrågan,

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Gertrud Sigurdsen) angående
center för handikappade på Nordkalotten,
till ministerrådet av Elver Jonsson angående alkoholproblem i Norden,
till ministerrådet angående nordiskt handlingsprogram för läkemedelsregistrering,

till ministerrådet angående planer på att bygga atomkraftverket i Dounreay
i Skottland,

till ministerrådet om nordiskt stöd för att förhindra radioaktiva utsläpp
från Windscale/Sellafield och Dounreay,
till ministerrådet av Lena Öhrsvik angående föräldraledighet,
till ministerrådet av Lena Öhrsvik angående ersättning till barn som skadats
i samband med arbetsmiljörisker,
till ministerrådet angående nedläggning av Samnordisk dokumentation
om arbetsmiljö (SDA),

till ministerrådet angående harmonisering av miljöskyddslagstiftningen i
Norden,

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Birgitta Dahl) angående den
nordiska insatsen i havsföroreningskonventionen,
till ministerrådet (besvarad av statsrådet Birgitta Dahl) angående nordiskt
förslag om förbud mot förbränning till havs av kemiskt avfall i Nordsjön,

till ministerrådet angående nordiskt stöd till JUNC och strategi inom
Världsbanken,

till ministerrådet om den nordiska arbetsmiljökonventionen,
till Norges regering av Gunnar Björk angående dioxinutsläpp i Porsgrunn
i södra Norge samt
till Norges regering angående betalning av socialavgift.

D.2.4. Kommunikationsutskottet

Utskottets arbete har under året dominerats av frågor rörande trafiksäkerhet
och investeringar i infrastruktur. Utskottet har även ägnat stor
uppmärksamhet åt frågor rörande prissättningen på olika kommunikationsmedel,
särskilt flygpriser och ungdomsresekortet på järnväg.

47

Medlemmar

Redog. 1987/88:4

Svenska medlemmar i utskottet har varit Elver Jonsson (fp), Wiggo Komstedt
(m) samt Olle Östrand (s). Elver Jonsson har varit utskottets ordförande.

Möten

Utskottet har hållit möten den 23-26 juni 1986 i Rogaland, Norge, den 10-11 november 1986 i Helsingör, den 29-30 januari 1987 i Stockholm samt den
22-27 februari 1987 i samband med sessionen i Helsingfors.

En arbetsgrupp inom utskottet har arbetat med att förbereda utskottets
seminarium ”Nordiska utmaningar i datapolitiken” i september 1987.

Vid sammanträdet i juni gjordes bland annat studiebesök vid flygbolaget
Braathen SÄFE i Sola, på oljeborrplattform i Nordsjön samt vid Rogalands
forskning. I november sammanträffade utskottet traditionsenligt med trafik-
och trafiksäkerhetsministrarna. Under januarimötet i Stockholm gjordes
bland annat ett studiebesök vid det svenska postverket.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

1 sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
betonade kommunikationsutskottet särskilt den nordiska datahandlingsplanen,
behovet av åtgärder för att stärka den nordiska handelsflottan,
trafiksäkerhetsarbetet, handikappanpassningen av kollektiva transportmedel
samt behovet av tvärgående flygtrafik i Norden.

Utskottet prioriterar det datateknologiska samarbetet mycket högt och
såg därför positivt på att ministerrådet i årets berättelse redovisat arbetet
med datahandlingsplanen i berättelsen. En sådan behandling av planen förenklar
enligt utskottet rådets kontrollfunktion samt betonar handlingsplanens
betydelse i det nordiska samarbetet.

I samband med en utvärdering av handlingsplanen som skall genomföras
1987 måste, ansåg utskottet, en resultatorienterad utredning göras av det arbete
som redan har utförts. Inom utskottet ansåg man det också viktigt att
man får en redogörelse för och en diskussion om utvärderingens resultat innan
det fortsatta arbetet med datahandlingsplanen fastställs. Detta skulle
lämpligen kunna ske i samband med utskottets seminarium ”Nordiska utmaningar
i datapolitiken” i september 1987 i Åbo. Utskottet har för avsikt
att efter detta seminarium återkomma med närmare synpunkter på vilka
områden inom datateknologin som bör prioriteras.

Några områden kunde dock utskottet peka ut redan i betänkandet över
årets ministerrådsberättelse. Detta gällde exempelvis standardiseringsområdet
där utskottet noterat att ministerrådet beslutat genomföra en särskild
utredning med syfte att komma med förslag till ytterligare insatser på området.
Utskottet ansåg att man i Norden - såväl som internationellt - måste
prioritera standardiseringsfrågor så att dessa inte hindrar näringslivet från 48

ett effektivt användande av datatekniken. Vidare menade utskottet att den Redog. 1987/88:4

kulturella och pedagogiska sidan av datateknologin har stor betydelse. Man

ansåg därför att utbildningssidan borde prioriteras högt. Med hänsyn till

detta uttalade utskottet sin tillfredsställelse över det arbete som under året

hade utförts av styrgruppen för datateknologi på kulturområdet, DAKU gruppen.

Utskottet noterade särskilt att NÄT har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift
att evaluera nordiska initiativ 1980-86 vad gäller handikappanpassning
av kollektiva transportmedel. I detta sammanhang ville utskottet erinra om
att mycket redan hade utretts i frågan och att många konkreta förslag presenterats.
Uppföljning av de presenterade förslagen har dock varit bristfällig.
Utskottet ansåg därför att ministerrådet aktivt borde verka för att de
nordiska regeringarna förverkligar dessa förslag för att underlätta de handikappades
utnyttjande av kollektiva transportmedel.

Kommunikationsutskottet har upprepade gånger med trafikministrarna
tagit upp frågan om de tvärgående flygförbindelserna i Norden. En hel del
problem återstår dock att lösa. Utskottet uppmanade därför ministerrådet
att skyndsamt verka för att den tvärgående flygtrafiken får möjlighet att drivas
på ett effektivt sätt.

När det gällde Öresundsförbindelserna noterade utskottet endast att beslut
än en gång ser ut att kunna fattas. Man erinrade därvid om att hänsyn
då måste tas till de trafikstrukturförändringar som kan beräknas ske i framtiden.

Utskottet lägger stor vikt vid trafiksäkerhetsarbetet i Norden. Man hade
därför stora förväntningar på den handlingsplan på trafiksäkerhetsområdet
som ministerrådet presenterade i januari. Det var således med besvikelse
man noterade att ministerrådet endast hade lyckats åstadkomma ett underlag
till en handlingsplan.

Vid Nordiska rådets 33:e session 1985 antogs en rekommendation angående
ökat samarbete inom handelssjöfarten.

När det medlemsförslag som låg bakom rekommendationen väcktes 1984
erinrade förslagsställarna om krisen inom den internationella sjöfarten samt
om de djupa spår som denna hade satt även i de nordiska ländernas sjöfart.

Utskottet kunde nu konstatera att sedan rekommendationen antogs har
förhållandena blivit ännu sämre. Under tioårsperioden 1976-86 har två
tredjedelar av den nordiska handelsflottan försvunnit. Värst hade det varit i
de två länderna med den största flottan, dvs. Norge och Sverige, där handelsflottan
minskat med omkring tre fjärdedelar. Om denna utveckling får
fortsätta obehindrat kommer vi i Norden inte att ha någon flotta alls om en
handfull år, konstaterade utskottet.

I ministerrådets meddelande över rekommendationen ansåg man att det
arbete som utförts av representanter för de nationella sjöfartsmyndigheterna
fungerar väl. Man ansåg också att de nordiska ländernas samverkan i det internationella
organet som behandlar sjöfartspolitiska frågor fungerar tillfredsställande.

Beträffande rekommendationen i vad den avsåg forskning och utveckling
gjorde ministerrådet den bedömningen att det behövs ytterligare fakta- 49

4 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 4

underlag och synpunkter. Ministerrådet hade därför låtit genomföra en pre- Redog. 1987/88:4
liminär kartläggning av det sjöfartspolitiska samarbetet samt aktuella behov
av forskning och utveckling inom området. Denna kartläggning var, då
meddelandet avgavs, på remiss hos ett antal nationella myndigheter och organisationer.

Kommunikationsutskottet hade invändningar mot ministerrådets ståndpunkt.
Man hävdade att de tidigare anförda uppgifterna om handelsflottans
utveckling visat att sjöfartspolitiska åtgärder omedelbart måste vidtas för att
stärka den nordiska handelsflottan. Härvid ville utskottet framhålla betydelsen
av att de sjöfartspolitiska organisationernas strävanden samordnas
så att såväl arbetsgivarsidan som arbetstagarsidans intressen kan beaktas.

Utskottet ansåg också att det förhållandet att sjöfartsfrågorna placerats på
olika nationella departement troligen har varit en försvårande omständighet.

Beträffande väg- och järnvägsinvesteringarna inom den ekonomiska
handlingsplanen redogjordes i ministerrådsberättelsen för investeringar som
har påbörjats och pågår. Utskottet kunde därvid konstatera att i vissa delar
innebar de aktuella planerna neddragningar eller förseningar i förhållande
till vad som angavs i den ursprungliga handlingsplanen. Utskottet ansåg detta
otillfredsställande och uppmanade ministerrådet att fullfölja den ursprungliga
handlingsplanen. Man upprepade även sin åsikt att handlingsplanen
inte får bli en engångsföreteelse utan skall vara en rullande plan som
sträcker sig in i framtiden.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 5) med 55 röster.

Trafiksäkerhet

I ministerr&dsförslag om underlag till en handlingsplan för ökad trafiksäkerhet
i Norden redovisade ministerrådet en rapport från en särskild plangrupp
som tillsatts av Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR). Plangruppen hade i
sin rapport gjort en kartläggning av det trafiksäkerhetsarbete som försiggår
inom Norden. Vidare beskrevs trafikolycksfallsutvecklingen i Norden samt
de trafikpolitiska riktlinjer som tillämpas i respektive land. Rapporten avslutades
med plangruppens överväganden och förslag för det framtida nordiska
trafiksäkerhetsarbetet.

Enligt dessa förslag skulle trafiksäkerhetsarbetet inrikta sig på följande:

- Diskussioner tas upp med Nordiska rådets kommunikationsutskott om
formerna för en förbättrad samverkan.

- NTR’s roll som samordnare bör stärkas.

- Fastställande av en gemensam grundsyn/prioriteringsstrategi när det gäller
vilka frågor som bör prioriteras.

- I ett längre perspektiv utarbeta och dokumentera treårsplanen med en
konkret inriktning.

- Aktivt söka vidga kretsen av organ som skall lägga fram projekt och utredningsförslag.
Projektansvaret bör dock ankomma på NTR och dess
permanenta samarbetsorgan.

- Ytterligare vidareutveckla de nordiska trafiksäkerhetsdagarnas seminari- 50

er genom att bl. a. presentera nordiska forskningsprojekt vid seminarierna.

- Utvidga samarbetet mellan de nordiska organen. Det föreslås att NTR
upprättar rutiner som möjliggör utbyte av information och idéer mellan
NTR och de olika organen.

- Inom NTR bygga upp en servicefunktion som samlar in och sprider information
om vad som sker inom internationella sammanslutningar samt
om förändringsarbete och planer i länder utanför Europa.

- Förstärka den nordiska basen för ett internationellt agerande.

- Ytterligare harmonisering av NTR’s, NKV’s och NBK’s verksamheter.

- Utöka den mer handlingsinriktade utredningsverksamheten.

- Inrikta arbetet mera på åtgärder för att förändra trafikanternas attityder.

I ministerrådets kommentarer till rapporten utpekades två handlingslinjer
som kunde tänkas för det fortsatta arbetet. Enligt den första skulle
Nordiska rådet kunna bemyndiga kommunikationsutskottet att behandla
förslaget till slutlig handlingsplan under året. Detta skulle optimalt kunna
ge möjlighet att starta arbetet redan fr. o.m. 1988 års budget. I det andra
fallet kunde ministerrådsförslaget till färdig plan tas upp till slutlig behandling
först vid 1988 års session. Detta skulle innebära att igångsättningen
försenades.

Kommunikationsutskottet betonade i sitt betänkande över ministerrådsförslaget
att man alltid lagt stor vikt vid det arbete som utförs inom trafiksäkerhetsområdet.
Utskottet har upprepade gånger yttrat som sin mening att
trafiksäkerhetsarbetet i Norden måste intensifieras samt att man med en
ökad harmonisering och samordning av trafiksäkerhetsarbetet inom och
mellan de nordiska länderna kan uppnå större effektivitet i arbetet och bättre
resultat. Utskottet noterade att det tydligt framgick av NTR’s rapport att
det inom Norden finns det kunnande, de personella resurserna och de organisationer
som behövs för att på ett effektivt sätt förändra trafiksäkerheten.
Utvecklingen av trafiksäkerheten i Norden visar också detta vid en jämförelse
med trafiksäkerheten i andra länder. Men även om alla förutsättningar
finns för en gynnsam utveckling har statistiken visat att utvecklingen
de senaste åren varit mindre gynnsam. Kommunikationsutskottet ansåg det
därför viktigt att man både nordiskt och nationellt skyndsamt ökar de nationella
finansiella bevillingarna till trafiksäkerhetsarbetet för att bättre kunna
utnyttja den kapacitet som redan finns.

Utskottet instämde med de i rapporten framtagna förslagen om att samordningsarbetet
borde förstärkas, att informationsverksamheten borde intensifieras
samt att kretsen av organ som kan lägga fram förslag om projektoch
utredningsverksamhet borde vidgas. Utskottet saknade dock konkreta
förslag till nya direkta trafiksäkerhetsinriktade åtgärder samt finansieringsförslag
för dessa.

Utskottet beklagade att ministerrådet inte hade sett till att en konkret
handlingsplan utarbetats eftersom alla förutsättningar funnits för utarbetande
av en plan med konkreta åtgärder och dessas finansiering. För att betona
sin mening om vikten av en konkret handlingsplan tillsatte utskottet vid mö -

Redog. 1987/88:4

51

tet i januari en arbetsgrupp som fick till uppgift att för NTR presentera ut- Redog. 1987/88:4
skottets prioriteringar inom området samt följa NTR’s arbete med konkretisering
av handlingsplanen. Utskottet ansåg även att det är principiellt
olyckligt att inte behandla viktiga saker vid Nordiska rådets sessioner, men
med hänsyn till frågans vikt och för att undvika onödig försening när det
gällde att starta arbetet föreslog utskottet att presidiet skulle bemyndigas att
fatta beslut i frågan.

Mot bakgrund av detta antog Nordiska rådet på förslag av kommunikationsutskottet
följande rekommendation (nr 38) med 64 röster:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att skyndsamt
utarbeta en plan för ökad trafiksäkerhet i Norden i enlighet
med ministerrådsförslag B 72/t och med beaktande av de synpunkter
som anförts av Nordiska rådet.

Nordiska rådet bemyndigade även presidiet att på rådets vägnar
och på grundval av förslag från kommunikationsutskottet avge yttrande
till Nordiska ministerrådet om en handlingsplan för ökad trafiksäkerhet
i Norden.

I ett medlemsförslag väckt av finländska medlemmar om ibruktagande av
särskilda hastighetsbegränsningar vintertid i Norden föreslogs att Nordiska
rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet att i Norden påskynda
ibruktagandet av hastighetsbegränsningar och vägbundna hastighetsbegränsningar
vintertid i syfte att minska sådana olyckor som förorsakats av
halt väglag.

Kommunikationsutskottet noterade i sitt betänkande över förslaget att ett
stort flertal av de inkomna remissvaren var negativa till förslaget. Till detta
ställningstagande medverkade flera faktorer, t. ex. de halkbekämpningsmedel
som används i dag och väglagets beskaffenhet som ju varierar i olika länder,
landsdelar och år från år. Kommunikationsutskottet instämde med de
remissinstanser som ansåg att om hastigheten generellt i Norden skulle sänkas
vintertid skulle detta bl. a. med hänsyn till det ovan anförda upplevas av
trafikanterna som onödigt och svårförståeligt. Utskottet påpekade också de
ekonomiska svårigheterna som hastighetsbegränsning vintertid skulle medföra
eftersom alla relevanta vägmärken då måste ändras samt information
ges i massmedierna. Utskottet framhöll vidare att det i Nordens trafiklagar
är en grundläggande princip att biltrafikens hastighet skall anpassas med
hänsyn till ställe, före, väder och trafikförhållanden. Om informationen är
tillräcklig anses trafikanterna bli motiverade att anta den principen. Utskottet
ansåg att för höga hastigheter i trafiken på de nordiska vägarna är ett
stort problem både när det gäller trafiksäkerheten och andra aspekter. För
att komma till rätta med detta problem ansåg utskottet att man i Norden
både nationellt och nordiskt borde öka de finansiella resurser som ställs till
förfogande för trafikinformation och upplysning.

Kommunikationsutskottet ansåg att det råder brist på erforderliga utredningar
i frågan och att det därför vore intressant och till stor nytta för det
framtida ställningstagandet att nationellt eller regionalt sätta igång ett försöksprojekt
för att få reda på vilka konsekvenser hastighetsbegränsningar

som varierar efter körförhållandena skulle ha. Med hänsyn till att trafikför- 52

hållandena är så olika i Norden fann utskottet emellertid förslaget alltför be- Redog. 1987/88:4
gränsat för att förespråkas av Nordiska rådet även om det inom vissa geografiska
områden vore intressant med en sådan forskning.

Utskottet föreslog därför att Nordiska rådet inte skulle företa sig något
med anledning av medlemsförslaget. Rådet beslutade i enlighet med utskottets
förslag.

Investeringar i infrastruktur

I ett medlemsförslag väckt av finländska medlemmar föreslogs att Nordiska
rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna
för byggandet av ett järnvägsspår med svensk spårvidd till Outokumpu OY''s
Torneåverk från Haparanda.

Kommunikationsutskottet konstaterade i sitt betänkande att den region
som påverkas av medlemsförslaget är en regionalpolitiskt prioriterad region.
Utskottet var medvetet om vilka problem det innebär med olika spårvidd
på järnvägarna i Finland gentemot Sverige och Norge. Utskottet instämde
dock med de remissinstanser som ansåg att de försvårade transporterna
på det i förslaget omtalade järnvägsspåret inte är tillräckliga för att
ge finansiellt underlag för investeringar. Även om man tog hänsyn till andra
aspekter såsom regionalpolitiska och företagsekonomiska ansåg utskottet
att det inte fanns tillräckligt underlag för investeringen så som den var formulerad
i medlemsförslaget. Det ansågs därför att man måste söka andra
lösningar. I detta sammanhang pekade utskottet på lösningar som byggandet
av en axelbytaranläggning vid Torne-Haparanda järnvägsstation eller
att använda överföringsvagnar på vilka godsvagnar med svensk spårvidd lastas.

Förslagsställarna hade påpekat att investeringar i trafikinfrastrukturer i
Norden prioriteras högt i den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning. Kommunikationsutskottet ansåg denna finansieringsmöjlighet
intressant men ansåg att det i så fall bör ankomma på
Finland att ta upp frågan.

Kommunikationsutskottet ansåg med det ovan anförda att medlemsförslaget
var för begränsat för Nordiska rådet att förespråka samt att underlaget
för investering inte var tillräckligt och föreslog därför att Nordiska rådet
inte skulle företa sig något i anledning av förslaget. Rådet beslutade i enlighet
med utskottets förslag.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Olle Östrand, Lahja Exner, Barbro
Nilsson och Berit Oscarsson om långsiktig planering av infrastrukturinvesteringar
i Norden.

Kommunikationsutskottet konstaterade i sitt betänkande över förslaget
att den föreslagna utredningen skulle innebära ett mycket svårt och invecklat
arbete där hänsyn måste tas till nästan alla aspekter som påverkar
vårt moderna samhälle. Samtidigt konstaterade utskottet att medlemsförslagets
syfte var så viktigt att detta arbete måste utföras.

Utskottet konstaterade att vi står inför en omfattande strukturförändring
inom transport- och kommunikationssektorn, där näringslivet fäster allt 53

större betydelse vid att uppnå både säkrare och effektivare transporter för Redog. 1987/88:4
att minska sina produktionskostnader. Utskottet instämde därvid med förslagsställarna
som hade påpekat att en av orsakerna till detta är att materialadministrationen
är ett område med stora rationaliseringsmöjligheter. Näringslivet
samt offentliga institutioner och andra organ har därför börjat utveckla
och använda ny kommunikationsteknik som bygger på användningen
av den informations- och datateknologiska kunskap vi i dag behärskar. Utskottet
konstaterade emellertid att samtidigt som man med denna teknik får
effektivare transporter innebär det att produktionen blir mera sårbar för
störningar som kan inträffa på transporterna. Denna sårbarhet kan få allvarliga
konsekvenser för näringslivet och därmed samhället i dess helhet.

Utskottet konstaterade också att de anförda strukturförändringarna medför
en del kontroversiella konsekvenser. En utbyggnad av en trafikstark
vägsträcka kan således ha positiv betydelse för vägtransporterna samtidigt
som ökade vägtransporter kan medföra allvarliga miljöstörningar och medverka
till regional obalans. Eftersom luftföroreningar blivit ett så akut problem
menade kommunikationsutskottet att man redan från början borde ta
stor hänsyn till miljömässiga aspekter vid planeringen av infrastrukturinvesteringar.
Man konstaterade också att om man inte redan i dag gör något
verkningsfullt i detta hänseende kan det kanske medföra konsekvenser man
inte kan förutse. Det måste därför finnas en balans mellan å ena sidan de regionalpolitiska
och miljömässiga aspekterna och å den andra näringslivets
ekonomiska intressen.

Kommunikationsutskottet erinrade vidare om att det inom Norden inte
finns någon överordnad transportpolitik. Utskottet påpekade att man inom
EG lägger stor vikt vid att skapa en samordnad lånsiktigt koordinerad investeringsplan
inom transport- och kommunikationssektorn, och om Norden
inte agerar snabbt löper vi faran att inte bli konkurrenskraftiga gentemot
EG. Här måste enligt utskottet Norden stå samlat för att effektivt utnyttja
sina resurser samt se till att olika intressegrupper med kortsiktiga mål
inte förstör långsiktiga mål för att förstärka den ekonomiska tillväxten i Norden
och bevara den nordiska samhällsstrukturen.

Kommunikationsutskottet konstaterade att medlemsförslaget syftade till
en allsidig utredning av infrastrukturinvesteringarnas långsiktiga konsekvenser.
I det sammanhanget ville utskottet erinra om den järnvägstekniska
utveckling som pågår och upprepade det som förslagsställarna erinrat om,
nämligen att såväl järnvägs- som sjötransporter är betydligt energisnålare
och miljövänligare än motsvarande vägtransporter.

Med detta ställde sig kommunikationsutskottet bakom yrkandena i medlemsförslaget
och föreslog att Nordiska rådet skulle rekommendera Nordiska
ministerrådet

att tillsätta en utredning som allsidigt belyser de långsiktiga konsekvenserna
av olika utvecklingsstrategier beträffande infrastrukturinvesteringarna
inom kommunikationssektorn samt

att utifrån resultaten av denna utredning för Nordiska rådet presentera
en samlad plan för de fortsatta infrastrukturella investeringarna
i Norden. 54

I ett särskilt yttrande av ledamoten Wiggo Komstedt anfördes att han an- Redog. 1987/88:4
såg att texten i utskottets skrivning utpekade vägtrafiken på ett ofördelaktigt
sätt i jämförelse med järnvägs- och sjötransporter. Wiggo Komstedt ställde
sig i sitt särskilda yttrande bakom utskottets förslag till de två att-satserna
om en utredning men ansåg inte att utskottet behövt yttra sig om de olika
transportsättens för- och eventuella nackdelar. Det borde vara utredningens
uppgift att göra dessa bedömningar.

Rådet antog en rekommendation (nr 44) i enlighet med utskottets förslag
med 59 röster.

Flygpriser

Ett medlemsförslag hade väckts av företrädare för mittengruppen bl. a. av
Rune Gustavsson, Elver Jonsson och Ylva Annerstedt om sänkta flygpriser i
Norden.

Kommunikationsutskottet redovisade i sitt betänkande över förslaget att
utskottet ofta har betonat vikten av billiga och effektiva kommunikationer
och transporter som en av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, ömsesidigt
kulturellt utbyte samt turism.

Vid genomgången av remissvaren kunde utskottet notera hur stor vikt
många av remissinstanserna lagt vid de nuvarande konkurrensförhållandena
i den internordiska flygtrafiken. Det påpekades av dessa instanser att det
nästan inte fanns någon konkurrens eller alternativa trafikmöjligheter över
de nordiska gränserna. Man ansåg detta vara huvudförklaringen till den stora
skillnaden mellan biljettpriserna i internordisk versus inrikestrafik i Norden,
alltså inte skillnaderna i servicenivå ombord på planen eller höjda flygplatsavgifter.

Kommunikationsutskottet fann dessa åsikter intressanta och ansåg att det
borde utredas om en viss konkurrens skulle medverka till en varaktig sänkning
av de i medlemsförslaget omtalade flygpriserna. För detta ansåg utskottet
erfarenheterna från flygtrafiken över Nordatlanten tala samt flygbiljettpriserna
inrikes i Norden, där viss konkurrens finns mellan flygbolagen
men i första hand från andra transportmedel.

Mot bakgrund av att enskilda remissinstanser påtalat att en eventuell
sänkning av flygplatsavgifterna för internordiska flygrutter skulle strida mot
ICAO-överenskommelsen ansåg utskottet att detta måste utredas samt om
det fanns några andra internationella överenskommelser mot vilken en
eventuell avgiftssänkning skulle strida.

Andra remissinstanser var av den meningen att Nordiska rådet borde avvakta
de diskussioner som har påbörjats mellan SAS och luftfartsmyndigheterna
i Skandinavien innan frågan om internordisk flygtrafik, där också
Finland och Island involveras, tas upp. Utskottet var emellertid inte av samma
åsikt utan ansåg att den föreslagna utredningen borde ta hänsyn till dessa
diskussioner.

Med detta föreslog kommunikationsutskottet i sitt betänkande att Nordiska
rådet skulle rekommendera Nordiska minsterrådet

att skyndsamt utreda möjligheterna att sänka och samordna de 55

statliga flygplatsavgifterna för internordiska linjer samt

att utreda möjligheterna till generella sänkningar av priserna på de
internordiska flyglinjerna.

Rådet antog en rekommendation (nr 39) av denna lydelse med 50 röster.
Två av rådets medlemmar röstade mot förslaget och två avstod från att rösta.

Tullformaliteter i posttrafiken

I ett medlemsförslag som väckts av finska och isländska ledamöter föreslogs
att ministerrådet skulle påskynda arbetet med att förenkla och harmonisera
tullformaliteterna i den internordiska posttrafiken.

Kommunikationsutskottet angav i sitt betänkande över medlemsförslaget
att utskottet stödjer det nordiska handelspolitiska samarbetet som syftar till
att göra Norden till hemmamarknad. Man konstaterade därvid att den moderna
handeln och produktionsverksamheten kräver snabba och ohindrade
transporter. Bl. a. är det därför viktigt att man i Norden eftersträvar att avskaffa
eller minska de handelshinder som existerar i dag de nordiska länderna
emellan, så att den internordiska handeln kan försiggå utan problem och
onödiga hinder. I den allt hårdare internationella konkurrensen är det viktigt
att man i Norden samarbetar och effektiviserar näringslivet så mycket
som överhuvudtaget är möjligt.

Nationella lagar och regler beträffande tullprocedurerna och formaliteterna
kunde enligt utskottet ofta förhindra att postförsändelserna kommer
fram till mottagaren så snabbt som vederbörande anser det önskvärt. Skälet
till det har oftast sina rötter i förhållanden som inte stämmer överens med
dagens handelsformer som man p. g. a. politisk och byråkratisk tröghet inte
har lyckats avskaffa. En annan orsak till de existerande hindren ansågs av en
av remissinstanserna vara att berörda myndigheter inte har tillräckliga finansiella
och/eller personella resurser som behövs för att tillfredsställa kundernas
önskemål.

Kommunikationsutskottet instämde i förslagsställarnas åsikt att det arbete
som nu pågår i ministerrådets regi är så viktigt att det borde påskyndas.
Utskottet ansåg att man i detta utredningsarbete måste ta allsidig hänsyn till
gällande tullformaliteter samtidigt som man strävar efter en harmonisering
av de tulldokument som används i Norden.

Med det ovan anförda hemställde kommunikationsutskottet att Nordiska
rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet

att påskynda arbetet med att förenkla och harmonisera tullformaliteterna
i den internordiska posttrafiken.

Rådet antog en rekommendation (nr 40) av den lydelsen med 56 röster.

Vägmärken

Ett medlemsförslag hade väckts av företrädare för den konservativa partigruppen,
bl. a. av Sten Svensson och Siri Häggmark, om förenklingar av
vägmärkessystemet.

Redog. 1987/88:4

56

Kommunikationsutskottet noterade inledningsvis i sitt betänkande den
breda uppslutning kring medlemsförslaget som framkommit hos remissinstanserna.

Utskottet anslöt sig till förslagsställarnas önskemål om en utredning av vilka
förenklingar av vägmärkessystemet som kan göras. I det hänseendet ansåg
utskottet det viktigt att hänsyn tas till alla som har behov av att förmedla
information till trafikanterna samt de olika informationsbehov som enskilda
trafikantgrupper har. Här erinrade man särskilt om att t. ex. informationsbehovet
hos de ”mjuka trafikanterna” kan vara ett annat än den motoriserade
trafikens. Dessutom poängterades de konflikter som kan uppstå
och måste beaktas när det gäller turismens och trafiksäkerhetens synpunkter
och informationsbehov. Då användningen av bilar i nordisk och internationell
trafik och turism under de senare åren har ökat kraftigt ansåg utskottet
det viktigt att vägmärkena inom Norden liksom internationellt har
en så likformig utformning som möjligt.

Utskottet pekade på de möjligheter som redan finns och som utvecklas av
modern informationsteknologi. Det torde, enligt utskottet, vara på sin plats
att kartlägga den forsknings- och utvecklingsverksamhet som pågår inom informationsteknologin
och värdera i hur stor utsträckning information kan
överföras automatiskt till trafikanterna, speciellt bilisterna, för att öka trafiksäkerheten
och trafikens framkomlighet.

Utskottet höll med förslagsställarna om att arbetet med utredningen samt
förslag till förenkling av vägmärkessystemet, som denna kan resultera i,
måste ske inom ramen för gällande internationella konventioner. Skulle det
emellertid visa sig att förändringar av dessa konventioner skulle vara nödvändiga
för att få fram en förbättring av systemet ansåg utskottet att Norden
gemensamt ska verka för sådana förbättringar på det internationella planet.

Beträffande forskning om trafikanternas förmåga att uppfatta vägmärken
var i och för sig utskottet enigt med förslagsställarna om nödvändigheten av
detta men man ville erinra om den forskning som redan finns i frågan såväl
på nationellt som på nordiskt och internationellt plan. Resultat, som denna
forskning har kommit fram till, bekräftar det som förslagsställarna har pekat
på, nämligen trafikanternas begränsade förmåga att tillgodogöra sig en stor
mängd information när den presenteras samtidigt. Av den anledningen ansåg
utskottet att innan man inom Norden startar ett större forskningsprojekt
om trafikanternas förmåga att uppfatta given trafikinformation måste den
forskning som redan pågår och har slutförts evalueras och koordineras.
Först därefter kan beslut fattas om ytterligare forskning behövs.

Med detta föreslog kommunikationsutskottet dels att Nordiska rådet
skulle rekommendera Nordiska ministerrådet

att koordinera pågående forskning och evaluera föreliggande
forskningsresultat om trafikanternas (härunder även ”mjuka trafikanters”)
förmåga att uppfatta vägmärken och tillgodogöra sig den
information det ger i syfte att ta ställning till om ytterligare forskning
behövs och i så fall ta initiativ till detta samt

att utreda vilka förenklingar och harmoniseringar som kan genomföras
av vägmärkessystemet i de nordiska länderna inom ramen för

Redog. 1987/88:4

57

gällande internationella konventioner
och dels att Nordiska rådet skulle rekommendera de nordiska ländernas
regeringar

att gemensamt driva frågor rörande förenklingar och harmonisering
av vägmärkessystemet pa internationellt plan.

Rådet beslutade om rekommendationer (nr 41 och 42) av dessa lydelser
med 56 röster.

Ungdomsresekort

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Hugo Bergdahl och Olle Östrand
om inrättande av ett permanent ungdomsresekort (NORD-RAIL-kortet).

Kommunikationsutskottet redovisade inledningsvis i sitt betänkande över
förslaget att man vid flera tillfällen uttalat sig för att inom Norden införa ett
permanent ungdomsresekort. Frågan om ungdomsresekortet har vid flera
olika tillfällen behandlats vid möten mellan företrädare för Nordiska rådet
och regeringssidan.

Utskottet redovisade också uppgifter om den försöksverksamhet med ett
ungdomsresekort som funnits sedan 1985 men där erfarenheterna ännu inte
har varit särskilt positiva. Orsaken till detta ansåg utskottet först och främst
vara:

- Marknadsföringen av ungdomsresekortet har inte varit tillfredsställande
och måste göras effektivare än hittills.

- Att man måste betala 50 % av kostnaden för vanlig biljett för resor inom
det egna landet är ogynnsamt för efterfrågan. Detta ansågs enligt utskottet
bevisat av erfarenheterna och försäljningen av ungdomsresekortet
i Danmark å ena sidan och Finland, Norge och Sverige å andra.

- Två år är alldeles för kort inkörningsperiod för att bedöma resekortets attraktivitet
för den nordiska ungdomen. Här hänvisade utskottet till erfarenheter
från införandet av Inter-Rail-kortet. Fem år ansågs vara en
passande inkörningsperiod förutsatt att det under den tiden bedrivs en effektiv
marknadsföring.

De nordiska järnvägsförvaltningarna hade i sina yttranden över medlemsförslaget
ansett att ungdomsresekortet måste kunna försvaras driftsmässigt.
Kommunikationsutskottet ansåg att hänsyn måste tas till flera aspekter. Utskottet
menade att de kulturpolitiska aspekterna måste ha stor tyngd. Ett
attraktivt nordiskt ungdomsresekort ansågs långsiktigt kunna öka den internordiska
turismen, öka kunskapen och förståelsen de nordiska folken emellan
samt främja intresset för det nordiska samarbetet. Kommersiell hänsyn
måste vara sekundär enligt utskottet, även om det ansågs sannolikt att ungdomsresekortet
i framtiden kunde bli driftsmässigt attraktivt.

De fyra nordiska järnvägsförvaltningarnas företagsekonomiska åsikter
om den fortsatta försäljningen av ungdomsresekortet rönte emellertid en
viss förståelse hos utskottet. Man ansåg därför det intressant att några remissorgan
menat att Nordiska ministerrådet och/eller de nationella statsbudgetarna
skulle täcka de eventuella underskott som kan uppstå som resul -

Redog. 1987/88:4

58

tat av denna ordning t. ex. under en inkörningsperiod om fem år. Relevanta Redog. 1987/88:4

belopp ansåg utskottet vara så små att de endast skulle bli en marginell belastning
på respektive budget.

Utskottet ställde sig bakom förslagsställarnas förslag att ungdomsresekortet
skall kunna användas på samma villkor i inköpslandet som i grannländerna
men att det bara skall finnas möjlighet att köpa ett kort per person
och år. Utskottet var emellertid medvetet om de kontrollsvårigheter som
detta skulle innebära. Aven om utskottet menade att faran för missbruk inte
var särskilt stor, ansåg utskottet att det borde undersökas vilka kontrollmöjligheter
som finns t. ex. om berörda förvaltningar kan upprätta en gemensam
databank i detta syfte.

Kommunikationsutskottet ställde sig även bakom det förslag som framfördes
av Föreningen Nordens Ungdomsförbund i Sverige att man inte skall
använda det engelska uttrycket Nord-Rail utan försöka finna en skandinavisk
beteckning t. ex. Nord-Res. Kommunikationsutskottet föreslog därför
att man i fortsättningen använder uttrycket ”Ungdomsresekortet NordRes”.

Med detta föreslog kommunikationsutskottet att Nordiska rådet skulle
rekommendera Nordiska ministerrådet

att göra det nordiska ungdomsresekortet permanent,
att kortets pris utgör hälften av priset för Inter-Rail-kortet,
att undersöka möjligheterna för att utvidga kortets användningsområde
till de delar av Norden där kortet hittills inte kunnat användas.

Nordiska rådet följde utskottets förslag och antog rekommendationen (nr
43) med 55 röster.

Frågor

Inom kommunikationsutskottets område ställdes 5 frågor:
till ministerrådet (besvarad av statsrådet Sven Hulterström) angående
samarbetet om handelssjöfarten,

till ministerrådet angående enhetliga bestämmelser för husvagnar,
till Norges och Sveriges regeringar angående kilometerskatt på tunga dieseldrivna
privatfordon i turisttrafik i Norge och Sverige,

till ministerrådet av Gunnar Björk angående mervärdeskattefri försäljning
på nordiska flygplatser samt
till Sveriges regering angående handläggningen av koncessionen för Kvarkenflyget
(frågan återtogs).

D.2.5. Ekonomiska utskottet

Ekonomiska utskottets arbete har under året koncentrerats kring frågor
rörande handel, skatter och näringspolitik. Utskottet har även i anslutning
till en rad ärenden föreslagit nya uppgifter för det industriella
center som skall byggas upp i Oslo.

59

Medlemmar

Redog. 1987/88:4

Svenska medlemmar i utskottet har varit Carl Bildt (m) (fr. o. 111. den 9 oktober
1986). Lahja Exner (s). Arne Gadd (s). Sten Svensson (m) (t.o.m.
den 8 oktober 1986). Karin Söder (c) samt Bengt Westerberg (fp).

Arne Gadd har varit utskottets vice ordförande och tillsammans med Sten
Svensson ingått i utskottets niomannakommitté.

Möten

Utskottet har hallit möten den 12-14 augusti i Akurevri. Island, den 17 september
i Bergen, den 1(1-12 november i Helsingör, den 29-30 januari i
Stockholm samt den 22-27 februari i samband med sessionen i Helsingfors.

Utskottet arrangerade den 13-17 september 1986 i Bergen ett seminarium
om nordisk skatte- och avgiftspolitik.

Vid mötet i augusti studerades bland annat den bioteknologiska forskningen
i Island. Mötet i september hölls i samband med skatteseminariet
och ägnades ät en utvärdering av detta. 1 november sammanträffade utskottet
med finansministrarna och med ministrar med ansvar för EUREKA.

Utskottet gjorde i samband med detta möte även ett studiebesök i Oresundsregionen.
Vid januarimötet sammanträffade utskottet med företrädare
för EFTA och för Nordiska investeringsbanken.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Ekonomiska utskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att tillväxten i de nordiska
ländernas ekonomier under 1986 hade varit varierande. Starkast tillväxt
hade Island och Norge haft medan Finland hade haft den lägsta tillväxten.
Med undantag av Norge hade inflationstakten i de nordiska
länderna fortsatt att avta. Den ekonomiska utvecklingen i Norden som helhet
karaktäriserades samtidigt av en väsentligt lägre arbetslöshet än i övriga
industriländer. Ekonomiska utskottet underströk att ländernas huvuduppgift
mäste vara att föra en tillväxt- och sysselsättningsfrämjande ekonomisk
politik både i de enskilda länderna och i ett större europeiskt sammanhang.

En av de viktigaste förutsättningarna för ökad välfärd och tillväxt var enligt
utskottet en arbetsmarknadspolitik som tar sikte pä att främja omställningar
som är nödvändiga för att säkra en flexibel och väl fungerande arbetsmarknad.
Arbetsmarknadsåtgärderna mäste bl. a. anpassas till den teknologiska
utvecklingen.

Utskottet pekade pä de stora förväntningar som fanns pa att den ekonomiska
handlingsplanen skall vidareföras och vidareutvecklas sa att detta
verktyg för ekonomiskt samarbete kan fortsätta efter det att den nuvarande
handlingsplanen löpt ut. Beträffande infrastrukturinvesteringarna i hanlingsplanen
hade utskottet inhämtat uppgifter fran de olika ländernas finansdepartement
om att anslagen inte har skett i överensstämmelse med 60

handlingsplanen. Detta har fört med sig att projekten inte blir genomförda i Redog. 1987/88:4
det tempo som angetts i handlingsplanen. Utskottet underströk starkt nödvändigheten
av en nationell uppföljning och bad ministerrådet verka för att
genomförandet av handlingsplanen sker i linje med vad som tidigare fastslagits.

Under avsnittet om finans- och valutapolitik återkom utskottet till sin tidigare
begäran om ett utredningsarbete om de nordiska ländernas skatte- och
avgiftssystem. Utskottet hänvisade därvid till sitt seminarium om nordisk
skatte- och avgiftspolitik som avhållits under 1986 och hemställde att ministerrådet
skulle arbeta vidare med dessa frågor.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att konjunkturrapporten för
1986 i förhållande till tidigare fått en mer enhetlig utformning samt kompletterats
med appendix om de nordiska ländernas inbördes beroende. Utskottet
hade emellertid en önskan om att rapporten för 1987 skulle kompletteras
med analyser som visar utvecklingen av de nordiska ländernas
marknadsandelar på den internationella marknaden.

Vid behandlingen av frågan om friare kapitalmarknader hade det inom
ekonomiska utskottet de senaste åren framkommit olika synpunkter. Detta
hade fört till att det hade blivit utarbetat en reservation till utskottets tidigare
betänkande. De synpunkter som tidigare legat till grund för majoritetens
respektive reservanternas förslag stod även detta år fast. Ett samlat utskott
ville emellertid starkt understryka att de olika regler som i dag gäller i länderna
verkar starkt begränsande för industrisamarbete och industriinvesteringar
över landgränserna i Norden. Utskottet hemställde därför till ministerrådet
att det skulle verka för ett regelverk som bringar de nordiska länderna
mer på linje med varandra och därmed skapar bättre utgångspunkt
för Norden som hemmamarknad. Ekonomiska utskottet menade att det var
en gemensam uppgift för länderna att påverka utvecklingen inom hela
OECD-området i riktning mot friare kapitalrörelser. Med hänvisning till det
nämnda förväntade utskottet sig att arbetet skulle föras vidare och intensifieras.

På det industripolitiska området uppehöll sig utskottet bl. a. vid frågan
om det industriella centret i Oslo. Utskottet konstaterade därvid med beklagande
att sammanslagningen mellan Nordiska Industrifonden och Nordforsk
kommit till stånd utan att rådets tidigare yttranden om uppbyggnaden
av det industriella centret hade följts upp. Utskottet var oroligt över den
tidsförlust det medfört att ministerrådet inte har kommit med konkreta diskussioner
om arbetsområden och påtänkt verksamhet vid det industriella
centret. Det hade enligt utskottets uppfattning varit både praktiskt och logiskt
att dra upp riktlinjer för en vidare utbyggning av centret samtidigt med
sammanslagningen den 1 januari 1987. Utskottet påpekade också att det
fanns stora förväntningar till centret och Nordiska Industrifondens roll i detta.
Samarbetet inom forskning och utveckling har under de senaste åren
framstått som de stora verksamhetsområdena inom europeiskt samarbete.

Detta visade enligt utskottet att ökat samarbete mellan nordiska företag
också var ett viktigt steg mot deltagande i större internationellt samarbete.

Utskottet förutsatte att centret i Oslo skall arbeta med framtidsinriktade 61

områden såsom exempelvis datateknologi, bioteknik och materialteknik
och att institutionens finansieringsvolym skulle utvecklas i riktning mot de
förväntningar och krav som ställs.

Beträffande EUREKA-samarbetet konstaterade utskottet att det först
och främst är en samarbetsform mellan företag och baseras på förslag från
enskilda företag eller grupper av företag. Utskottet ville emellertid peka på
att regeringarna kan underlätta samarbetet med ett visst finansieringsstöd,
avskaffande av handelshinder, samordning av deltagande i projekt osv. Utskottet
menade att Nordiska industrifonden kunde vara en nordisk finansieringskälla
för detta. Utskottet hemställde till Nordiska ministerrådet att
stärka den samnordiska beredskapen både på minister- och sekretariatsplan
för att följa den nordiska koordineringen i EUREKA samt att bidra till att
utveckla samarbetet.

Under avsnittet om energipolitik behandlade utskottet bl. a. planen om
nordiskt samarbete på energiområdet. Utskottet konstaterade att samarbetet
är omfattande och drivs i fasta former med grund i det antagna samarbetsprogrammet.
Utskottet erinrade om att man i sitt betänkande över
förslaget då det framlades 1986 uttalat att förslaget var präglat av en för låg
ambitionsnivå med hänsyn till nordiskt samarbete om åtgärder för att minska
miljöproblemen på energiområdet. Utskottet noterade nu med tillfredsställelse
att energiforskningsutskottet har etablerat ett samarbete med ett
miljöforskningsutskott med uppgift att bl. a. värdera möjligheterna för utnyttjande
av förnyelsebara energikällor. Utskottet hoppades att detta samarbete
skulle bidra till att miljöaspekterna blir bättre tillvaratagna i samarbetsprogrammet.
Utskottet saknade en rejäl behandling av sårbarhetsfrågorna
i samarbetsplanen. Man menade att planen borde verka för att
främja åtgärder som minskar sårbarheten vid t. ex. prisändringar, försörjningsproblem
och olyckor. Utskottet ville i det sammanhanget peka på nödvändigheten
att sprida energiförbrukningen och produktionen till flera olika
energikällor.

Under avsnittet om handelspolitik behandlade utskottet frågan om åtgärder
för att avskaffa handelshindren i Norden. Utskottet menade därvid
att det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra förutsättningarna för
att öka samhandeln. Ett viktigt led i arbetet med detta både för konsumenter
och näringsliv vore att en produkt som är godkänd för försäljning i ett
nordiskt land automatiskt skall godkännas i övriga länder under förutsättning
att de föreskrifter som gäller för varan är likvärdiga. Utskottet anslöt
sig därför fullt ut till principen om ömsesidigt godkännande av provningsresultat.
Detsamma gällde principen om omvänd bevisbörda. Utskottet
menade också att den handelspolitiska utvecklingen i Europa på senare
tid visat att harmoniseringsarbetet bör ägnas allt större uppmärksamhet. Utskottet
ansåg också att man borde arbeta vidare med områden som offentlig
upphandling, transport, statsstöd och tullprocedurer med sikte att skaffa
bättre information om vilka typer av handelshinder som föreligger.

Under avsnittet om regionalpolitik kommenterade utskottet bl. a. det år
1986 antagna samarbetsprogrammet. Utskottet konstaterade därvid att det
regionalpolitiska samarbetet visat sig bli mer och mer omfattande. På ut -

Redog. 1987/88:4

62

vecklingsarbetet på Nordkalotten och i Västnorden läggs stor vikt vilket är Redog. 1987/88:4
helt i linje med utskottets prioriteringar. Utskottet uppmanade också ministerrådet
att arbeta vidare med ett gränsregionalt samarbete i Skagerack/

Oslofjordområdet där kontakter tydligt visat att det finns ett ökat intresse
för ett bredare regionalt samarbete.

Biståndspolitiska frågor har varit en viktig del av den internationella debatten
i alla de nordiska länderna och det har enligt utskottet varit naturligt
för de nordiska länderna att samarbeta i biståndsfrågor. Mot den bakgrunden
hade Nordiska rådet vid flera tillfällen uppmanat ministerrådet att utarbeta
en arbetsplan för biståndssamarbetet. Utskottet uttryckte därför sin
besvikelse över att det inte heller till Nordiska rådets session 1987 framlades
något ministerrådsförslag om biståndssamarbetet trots alla de positiva signaler
som lämnades vid sessionen 1986. Utskottet ser ett ministerrådsförslag
som en mer effektiv samarbetsform än relativt oformella arbetsplaner. 1 en
sådan plan borde man bl. a. ta sikte på att samordna regler, procedurer och
avtal för att avlasta mottagarländerna. Utskottet underströk att det är hänsynen
till mottagarländerna som är det primära. Utskottet uppmanade därför
ministerrådet än en gång att lägga fram ett ministerrådsförslag om en arbetsplan
för det nordiska biståndssamarbetet till Nordiska rådets session
1988.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att det hade utarbetats en
rapport om det bioteknologiska samarbetet samt att ministerrådet kommer
att ge det området hög prioritet. I meddelandet om en rekommendation
från 1986 om samarbete inom biotekniken konstaterade ministerrådet att
många samarbetssektorer måste innefattas i utformningen av ett nordiskt
samarbetsprogram och att en överordnad plan bäst genomförs med stöd av
särskilda medel från den nordiska budgeten som komplement till de medel
som kan användas från bl. a. Nordiska industrifonden. Ekonomiska utskottet
instämde i detta. Utskottet uttryckte dock sin besvikelse över att
ministerrådet inte hade företagit den utvärdering som Nordiska rådet bett
om beträffande ett eventuellt upprättande av ett bioteknologiskt institut
med möjlig placering på Island. Utskottet uppmanade ministerrådet nu om
att detta skulle bli gjort så fort som möjligt.

1 anslutning till en rekommendation från 1986 om forskningsinsatser inom
den kooperativa sektorn hade ministerrådet meddelat att ett antal forskningsrapporter
publicerats eller skulle komma att publiceras under 1987.

Utskottet ansåg det viktigt att utveckla det nordiska forskningssamarbetet
kring det kooperativa området. Utarbetandet av ett nordiskt forskningsprogram
skulle utgöra ett viktigt steg i den riktningen. Utskottet uppmanade
därför ministerrådet att snabbt starta arbetet med att utveckla ett dylikt program.
Utskottet ville dessutom understryka behovet att främja forskning
och utbildning på området så att utveckling av den kooperativa företagsformen
underlättas.

På fiskeriområdet konstaterade utskottet att ministerrådet etablerat en
egen ämbetsmannakommitté för fiskerifrågor. Detta ansåg utskottet visade
samarbetsområdets ökande betydelse. I det sammanhanget ville utskottet
uppmana ministerrådet att utarbeta ett nordiskt samarbetsprogram på om- 63

rådet. Bland de områden som borde ingå i ett dylikt program ville utskottet
nämnda aquakultur, fiskeriforskning och samordning av miljöåtgärder.

Utskottets förslag till yttrande (nr 4) antogs av rådet med 64 röster.

Höjning av Nordiska investeringsbankens grundkapital

I ett ministerrådsförslag konstaterades att efter tio års verksamhet hade
Nordiska investeringsbanken den 31 augusti 1986 utnyttjat tre fjärdedelar
av bankens totala låneram. Enligt beräkningar inom banken skulle hela lånesumman
vara förbrukad vid årsskiftet 1987/88. I ministerrådsförslaget föreslogs
därför att bankens grundfond skulle fördubblas från SDR 800 miljoner
till SDR 1.600 miljoner varvid också låneramen skulle utvidgas till det
dubbla från SDR 2.000 miljoner till SDR 4.000 miljoner. I det sammanhanget
föreslogs även att den inbetalda andelen av grundkapitalen skulle
sänkas från 17,5% till 12,5%.

Ekonomiska utskottet konstaterade i sin behandling av förslaget att Nordiska
investeringsbankens grundfond hade ökats en gång under den tioåriga
verksamheten. Det var 1984 då grundfonden ökade från 400 miljoner
till 800 miljoner SDR. Utskottet konstaterade också att Investeringsbankens
verksamhet de senaste åren varit präglad av en kraftig aktivitetstillväxt.
De samarbetsprojekt som fått kredit från Investeringsbanken täcker
ett brett spektrum av olika former av företagssamarbete inom produktion,
marknadsföring, export, forskning och utveckling, råvaror, leverantörs- och
underleverantörssamarbete, energi, kommunikation och transporter. Banken
har uppnått högsta kreditvärdighet på de internationella kapitalmarknaderna
och har därmed kunnat erbjuda sina lånekunder lån till konkurrenskraftiga
villkor.

Mot bakgrund av att nordiskt näringsliv står inför omställningar bl. a.
med hänsyn till ny avancerad teknik och produktutveckling ansåg utskottet
att det är viktigt att Investeringsbanken kan erbjuda sina kunder lån på fördelaktiga
villkor. Ekonomiska utskottet instämde därför i att grundkapitalet
för Nordiska investeringsbanken borde ökas. Utskottet delade ministerrådets
uppfattning att SDR 1.600 miljoner vore en rimlig ökning på Investeringsbankens
grundfond. Utskottet ansåg det viktigt att Nordiska investeringsbankens
kreditvärdighet hålls på en hög nivå. Ändå borde det efter
utskottets uppfattning vara möjligt att i samband med kapitalökningen
sänka andelen av inbetalt kapital. Utskottet hade därför ingen invändning
mot den föreslagna sänkningen av förhållandet mellan andelen inbetalt kapital
och grundfonden. Avslutningsvis ville utskottet poängtera att det delade
uppfattningen om att Investeringsbankens verksamhet har utvecklats i
överensstämmelse med de angivna målsättningarna och riktlinjerna som
framgår av bankens stadgar och som uppställdes i samband med att banken
bildades.

På utskottets förslag beslöt rådet anta en rekommendation (nr 25) till ministerrådet att

öka Nordiska investeringsbankens grundfond i överensstämmelse
med ministerrådsförslaget B 68/e.

Rekommendationen antogs med 60 röster.

Redog. 1987/88:4

64

Handel

Redog. 1987/88:4

I ett ministerrådsförslag om ett nordiskt samarbetsprogram för avveckling av
handelshinder i Norden föreslog ministerrådet en rad åtgärder för att förverkliga
strävandena att göra Norden till hemmamarknad. Åtgärderna hade
samlats i följande huvudgrupper: ömsesidigt godkännande, samordning av
föreskrifter, avveckling av icke-tarriffära handelshinder, förebyggande av
nya handelshinder och uppföljning.

Ekonomiska utskottet konstaterade i sin behandling av ministerrådsförslaget
att den internordiska handeln är omfattande. 1985 var importen
21,2% av Nordens totala import medan exporten var 20,8% av den totala
exporten. Utskottet erinrade också om att målet att avveckla handelshindren
mellan de nordiska länderna hade fått en central plats i den nordiska
handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Utskottet
hade också tidigare framhållit att avveckling av handelshindren är en uppgift
av stor betydelse för näringslivet i de nordiska länderna och hade därvid
speciellt understrukit betydelsen för små och medelstora företag. Det vore
därför viktigt att arbetet med att avskaffa handelshindren ges hög prioritet i
alla nordiska samarbetsorgans arbete de kommande åren.

Utskottet menade också att det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra
förhållandena för att öka samhandeln. Ett viktigt led i det arbetet till
gagn både för konsumenter och näringsliv vore att en produkt som är godkänd
för försäljning i ett nordiskt land automatiskt skall godkännas i övriga
länder under förutsättning att de föreskrifter som gäller för varorna är likvärdiga.
Ekonomiska utskottet anslöt sig fullt ut till den principen om ömsesidigt
godkännande av provresultat och godkännande av varor. I de fall där
handelshinder skylls på principiellt skilda föreskrifter borde orsaker och
möjligheter för harmonisering undersökas. Samordning av föreskrifter som
ett led i arbetet med att avveckla handelshindren kommer enligt utskottets
uppfattning otvivelaktigt att ge positivt resultat till utveckling av Norden
som hemmamarknad.

Under punkten avveckling av icke-tariffära handelshinder nämndes i ministerrådsförslaget
särskilt områdena offentlig upphandling, transport,
statsstöd och tullprocedurer. Utskottet ansåg dessa områden som särskilt
viktiga och bad ministerrådet att de under uppföljningen av samarbetsprogrammet
skulle få en särskilt grundlig behandling. Utskottet ville speciellt
peka på de många klagomål och anmärkningar rörande tullprocedurer som
hade framkommit i kartläggningsarbetet.

Utskottet menade att förebyggande åtgärder är särskilt viktiga om samarbetsprogrammet
skall få önskade effekter. Införande eller ändring av lagar
och bestämmelser, föreskrifter m. m. medför ofta att nya handelshinder
mellan de nordiska länderna uppstår. Utskottet ansåg därför den föreslagna
kontakt- och informationsutväxlingen som en viktig och central åtgärd för
att undgå tillkomsten av nya hinder.

Vad gällde uppföljningen av ministerrådsförslaget ville utskottet understryka
behovet av ett starkt engagemang från de nationella myndigheterna.

Särskilt viktigt var det enligt utskottet att konkreta handelshindersproblem 65

5 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 4

kan lösas snabbt och effektivt. Utskottet ville också understryka att tull- och
avgiftsfrågor självklart är en viktig del av arbetet med att göra Norden till
hemmamarknad och av väsentlig betydelse för den nordiska samhandeln
och effektiviteten inom den nordiska marknaden.

Ekonomiska utskottet föreslog med detta att rådet skulle rekommendera
ministerrådet:

att anta ett nordiskt samarbetsprogram för avveckling av handelshinder
i Norden i enlighet med ministerrådsförslag B 70/e och Nordiska
rådets synpunkter.

Rådet antog rekommendationen (nr 37) med 58 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts av socialdemokratiska ledamöter, bl. a.
av Arne Gadd och Lena Öhrsvik om exportsamarbete.

Ekonomiska utskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över
medlemsförslaget att export- och importandelarna är höga i alla de nordiska
länderna. Ett nordiskt samarbete med sikte på export av varor och tjänster
skulle vara ett särskilt viktigt område, där det vore viktigt att exportsamarbetet
utvecklas i takt med situationen på de internationella marknaderna.
En hög ambitionsnivå inom handels- och exportsamarbetet är viktig för det
arbete som utförs under benämningen Norden som hemmamarknad. Utskottet
konstaterade vidare att marknaderna för projektexport är växande.
Nyckeln till framgång där vore enligt utskottet finansiering och risktagning.
Genom nordiskt samarbete kan man skapa finansiella lösningar som är lönsamma
både för samhällsekonomin och för företagen. Här hänvisade utskottet
till den snabba utveckling som Nordiska investeringsbankens internationella
låneordning och Nordiska projektexportfondens verksamhet har
haft. Erfarenheterna från dessa institutioner visade enligt utskottet att det
föreligger betydligt och ökande intresse bland företagare för ökat nordiskt
samarbete om projektexport. Utskottet påpekade att det föreligger ett omfattande
nordiskt samarbete i dessa frågor exempelvis mellan de nordiska
garantiinstituten. Ytterligare samarbete borde emellertid utvecklas och då
på grundval av erfarenheterna från det samarbete som redan etablerats. Utskottet
ansåg att man aktivt borde följa upp det samarbete som inletts med
sikte på att utarbeta ett nordiskt system för exportfinansiering, risktagning
och garantigivning.

När det gällde frågan om mjuka projektinvesteringslån ansåg utskottet att
det borde upprättas en samnordisk låneordning med rimliga lånevillkor i
anslutning till projektinvesteringslåneordningen, vilken borde administreras
av Nordiska investeringsbanken.

Med hänvisning till det ovan nämnda hemställde ekonomiska utskottet
att Nordiska rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet:

att följa upp det samarbete som redan är inlett mellan de nordiska
exportkreditgaranti- och kreditinstitutionerna med sikte på att utarbeta
ett nordiskt system för exportfinansiering, risktagning och garantigivning
samt

att komplettera Nordiska investeringsbankens internationella låneordning
med ett "mjukt fönster”, dvs. att vissa länder kan motta projektinvesteringslån
med inslag av räntesubventioner eller risktäckning.

Redog. 1987/88:4

66

Nordiska rådet följde ekonomiska utskottets förslag och en rekommenda- Redog. 1987/88:4
tion (nr 26) antogs med 58 röster.

I ett förslag från mittengruppen som bl. a. undertecknats av Karin Söder,

Ylva Annerstedt, Rune Gustavsson, Gunnar Björk, Elver Jonsson och
Hans Petersson föreslogs nordiskt samarbete på tjänstehandelns område.

Ekonomiska utskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över
medlemsförslaget att tjänstehandeln spelar en allt mer dominerande roll
inom hela OECD-området. Utskottet instämde i att man borde försöka utveckla
liberala regler för internationell handel och fann det naturligt att de
nordiska länderna skulle samarbeta för att finna lösningar på de problem
som man står inför inom den internationella tjänstehandeln. Utskottet ville i
det sammanhanget peka på de betydande likheter som finns mellan de nordiska
länderna med hänsyn till tjänsteproduktion och tjänstehandel. Förutsättningar
finns för att ett närmare nordiskt samarbete skall ge positiva effekter.

Utskottet konstaterade också att det redan finns ett nära samarbete när
det gäller förberedelser för diskussioner i internationella organ såsom exempelvis
GATT, EFTA och OECD. Det nordiska samarbetet på tjänstehandelns
område borde enligt utskottets mening naturligt kunna passas in i
detta förberedande arbete. Det vore värdefullt om nordiska synpunkter och
lösningar kunde visa vägen för dessa organ mot en mer vittgående avveckling
av handelshinder för tjänstehandel. Tjänsteexport från den offentliga
sektorn i Norden borde enligt utskottet kunna ha en betydligt större
omfattning än vad fallet är för närvarande. Samtidigt borde det vara ett mål
att finna fram till samarbetsformer mellan den offentliga sektorn och privat
industri och konsultföretag. Utskottet tillstyrkte därför förslaget att öka
möjligheterna för ett nordiskt samarbete på tjänstehandelns område. Liksom
förslagsställarna ville utskottet att ett gemensamt nordiskt kartläggnings-
och utredningsarbete borde utföras parallellt med nationella studier.

Med hänvisning till detta föreslog utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet:

att öka möjligheterna för ett nordiskt samarbete på tjänstehandelns
område.

Nordiska rådet antog rekommendationen (nr 32) med 54 röster.

Beskattning

I ett medlemsförslag av konservativa medlemmar av rådet undertecknat av
bl. a. Sten Svensson föreslogs ändringar i beskattningen av fritidsfastigheter i
annat nordiskt land än hemlandet.

Ekonomiska utskottet noterade att beskattningen av dessa fastigheter
regleras av nationella regler och dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. I
tillämpningen av reglerna framkommer dock olikheter mellan länderna.

Vissa situationer kan därvid uppkomma som av enskilda medborgare uppfattas
som orättvisa. För att undanröja olikheter och olägenheter i beskattningen
av fritidshus borde enligt förslagsställarnas mening reglerna
kunde ändras så att en fastighet som ägs av en nordisk medborgare endast 67

beskattas i det land där den är belägen.

Utskottet ansåg att på samma sätt som en gemensam arbetsmarknad i
Norden har varit ett viktigt steg i utvecklingen av det nordiska samarbetet,
skulle en harmonisering av skattepolitiken på olika områden vara gynnsam.
Utskottet menade därför att man borde lägga vikt vid att skapa enhetliga
regler för beskattning av fritidsegendom i de nordiska länderna.

Utskottet påpekade att för personer bosatta i Norge och Island är medlemsförslaget
redan en realitet i och med det sätt dubbelbeskattningsavtalen
tillämpas i dessa länder. Systemet i de övriga nordiska länderna med att bibehålla
en viss beskattningsrätt i hemlandet där investeringslandet har en
lägre beskattning syntes enligt utskottets uppfattning onödig när det gällde
beskattning av fritidsegendom. Utskottet påpekade vidare att förmögenhets-
och egendomsskatt utgör en liten del av ländernas skatteintäkter och
att en övergång till att använda undantagandemetoden vid beskattning av
fritidsegendom i andra nordiska länder således inte skulle inverka på den
generella skattepolitiken. Utskottet menade dock att ändringarna inte skulle
få medföra effekter i förhållande till de enskilda ländernas avdragsregler
så att det skulle ge möjlighet till orimlig skatteplanering.

Med detta tillstyrkte ekonomiska utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet:

att utreda sådana ändringar i de nordiska ländernas skatteregler att
fritidsfastigheter som ägs av en nordisk medborgare bara beskattas i
det land den ligger.

Rådet antog rekommendationen (nr 28) med 53 röster.

I ett medlemsförslag från företrädare från mittengruppen och som undertecknats
bl. a. av Ylva Annerstedt, Karin Söder och Elver Jonsson föreslogs
lättnader i beskattningen för ungdom i samband med feriearbete i annat nordiskt
land.

Ekonomiska utskottet ansåg i sitt betänkande över medlemsförslaget att
möjligheterna för ungdomar att ta feriearbete i annat nordiskt land är ett
viktigt led i utvecklingen av det nordiska samarbetet. Utskottet påpekade
därvid att det är viktigt att man förbättrar förutsättningarna för en positiv
utveckling av projekt av det slags feriejobb som Nordjobb är exempel på.

Utskottet såg positivt på det arbete som pågår i de nordiska länderna med
sikte på att förenkla skattesystemet. Utskottet konstaterade också att Finland
varit intresserat av en särregel i dubbelbeskattningsavtalet gällande
både för studenter och andra som utför arbete inom ramen för ett nordiskt
projekt som exempelvis Nordjobb. Man har där tillmötesgått Finlands önskemål
genom en protokollsanteckning till tilläggsavtalet till de nordiska
skatteavtalen. Ekonomiska utskottet ansåg att de länder, som inte har eller
önskar att införa förmånliga avdragsregler som överstiger det skattefria beloppet
enligt dubbelbeskattningsavtalet, borde söka en särlösning av den
typ Finland har gjort. Utskottet ville i detta sammanhang också poängtera
att även en relativt sett liten beskattning kan verka betungande för den enskilda
ungdomen.

Med hänvisning till detta föreslog ekonomiska utskottet att Nordiska rådet
skulle rekommendera Nordiska ministerrådet:

att snabbt vidtaga åtgärder med sikte på lättnader i beskattningen Redog. 1987/88:4
av feriearbete av den typ som Nordjobb 1985 utgör exempel på så att
ungdom som tar feriearbete i annat nordiskt land skattemässigt behandlas
generöst och lika i Norden.

Rekommendationen (nr 29) antogs av Nordiska rådet med 58 röster.

I ett medlemsförslag av företrädare för den konservativa gruppen som
bl. a. undertecknats av Hans Nyhage, Sten Svensson, Carl Bildt, Wiggo
Komstedt och Ingrid Sundberg föreslogs att ministerrådet skulle utreda vilka
konsekvenser den nuvarande skatte- och av giftspolitiken kan få för de
nordiska ländernas ekonomier mot bakgrund av det faktum att viktiga konkurrentländer
sänker sina skattekvoter.

Utskottet konstaterade vid behandlingen av medlemsförslaget att skatteoch
avgiftsfrågor framstår som ett av de mest centrala teman i den politiska
debatten i de nordiska länderna. Behovet av skattereformer har också visats
stor uppmärksamhet i en rad andra länder. Utskottet konstaterade vidare
att den generella internationella tendensen går mot en sanering av avdragsreglerna
och därvid utvidgning av skatteunderlaget, kombinerat med en
sänkning av skattesatserna. Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning
att det är viktigt att få en belysning av vilka effekter ändringar i skattepolitiken
i övriga länder inom OECD-området kan få för de nordiska ländernas
ekonomier.

Mot denna bakgrund föreslog utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet:

att kartlägga i vilken grad utvecklingen av de nordiska ländernas
person- och företagsskattesystem väsentligt skiljer sig från de övriga
OECD-ländernas. Kartläggningsarbetet borde utgöra underlag för en
analys som belyser verkningarna av eventuella stora olikheter.

Nordiska rådet antog rekommendationen (nr 30) med 62 röster.

Nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor

I ett ministerrådsförslag lämnades förslag till stadgar för det Nordiska Kontaktorganet
för Atomenergifrågor (NKA). I förslaget till stadgar beskrivs
NKA:s placering i förhållande till ministerrådet, dess uppgifter och verksamhetsområde,
medlemskretsen, beslutsprocessen, strukturen med underorgan
och frågor om finansiering.

Ekonomiska utskottet konstaterade vid sin behandling av förslaget med
tillfredsställelse att det förelåg ett förslag till stadgar för Nordiska kontaktorganet
för atomenergifrågor vilket upprättades för cirka 30 år sedan. Utskottet
menade att frågor rörande säkerhet och miljöeffekter i samband med
atomenergins användande borde stå centralt i NKA:s verksamhet. Utskottet
ville också speciellt peka på att det är i alla de nordiska ländernas intresse
att det vid drift av kärnkraft tas speciell hänsyn till att kärnkraftsavfallet
hanteras på ett betryggande sätt förutom att kärnkraftverken drivs så
säkert som det överhuvudtaget är möjligt. Utskottet ville också peka på att
NKA har en viktig roll med hänsyn till informationsutväxlingen. Utskottet
underströk också att ingen av stadgarnas enskilda punkter skulle kunna 69

uppfattas sorn en önskan om att utvidga användningen av atomkraft. Redog. 1987/88:4

Med detta föreslog ekonomiska utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet:

att fastställa stadgarna för Nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor
i enlighet med ministerrådsförslaget B 73/e och ekonomiska
utskottets synpunkter.

Nordiska rådet antog rekommendationen (nr 27) med 55 röster.

En medlem, Per Olof Håkansson, avstod från att rösta.

Vandringsfiskbestånden i Östersjön och Bottniska viken

I ett medlemsförslag av finländska ledamöter ur mittengruppen föreslogs att
Nordiska rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet att starta ett
samnordiskt projekt för främjande av vandringsfiskbestånden i Östersjön
och Bottniska viken.

Ekonomiska utskottet instämde vid behandlingen av medlemsförslaget i
att vandringsfiskbestånden i Östersjön och Bottniska viken är starkt hotade.

Speciellt nämndes lax och havsöring eftersom deras naturliga reproduktionsplatser
har försvunnit som en följd av uppdämning av älvar, röjning och
förorening av timmerrännor etc. Utskottet ansåg det viktigt att man inom de
nordiska länderna samarbetar för att behålla dessa för Östersjöområdet viktiga
fiskbestånd. Östersjön och Bottniska viken är unika resurser där det är
nödvändigt att satsa långsiktigt för att bevara och öka bestånden. Utskottet
ställde sig därför positivt till förslaget om ett samnordiskt projekt.

Man pekade på att vissa remissinstanser även nämnt vissa älvar, t. ex.

Ume älv, Vindelälven, Torne älv och Kalix älv på den svenska sidan. Även
norska älvar hade nämnts som möjliga för nordiska projekt. Utskottet menade
också att frågan om att främja vandringsfiskbestånden borde föras upp
på en internationell nivå och att alla strandstater omkring Östersjön borde
sluta upp kring åtgärder med sikte på att bättre tillvarata resurserna och för
att man skall kunna åstadkomma bästa möjliga resultat.

Med hänvisning till detta hemställde ekonomiska utskottet att Nordiska
rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet:

att starta ett samnordiskt projekt för att främja vandringsfiskbestånden
i Östersjön och Bottniska viken.

Rekommendationen (nr 31) antogs av Nordiska rådet med 61 röster.

Näringspolitik

I ett medlemsförslag av företrädare för den socialdemokratiska partigruppen,
som bl. a. skrivits under av Lahja Exner och Olle Östrand, lämnades
förslag om en ny nordisk näringspolitik. Förslagsställarna menade att ministerrådet
som ett led i uppföljningen av handlingsplanen ”Norden i vekst” till
nästkommande session skulle utarbeta en ny handlingsplan med inriktning
på näringspolitik. Förslagsställarna redovisade fyra punkter som man ansåg
särskilt viktiga i denna handlingsplan. 70

1) Samspelet mellan den offentliga sektorn som beställare och användare Redog. 1987/88:4
av nya produkter och teknik samt tillverkarna i Norden måste tas tillvara

bättre.

2) En förstärkt enhet för näringspolitik inom Nordiska ministerrådet skulle
behövas för att samspela med näringslivet och fackföreningsrörelsen i arbetet
med att utveckla det ekonomiska samarbetet i Norden.

3) Det kommer att krävas stora insatser för att sprida tillämpningen av ny
teknik samt för att ytterligare utveckla det tekniska kunnandet.

4) Ett utvecklat nordiskt tekniksamarbete kan inte ersätta ett fördjupat
europasamarbete. Man nämnde därvid EUREKA-samarbetet där man
menade att de nordiska länderna tillsammans borde avsätta resurser för
att få till stånd ett nordiskt samarbete inför EUREKA.

Ekonomiska utskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över
medlemsförslaget att den snabba och resurskrävande teknologiska utvecklingen
gör det krävande för de nordiska ländernas näringsliv att hävda sig internationellt.
Genom ett samarbete i utvecklandet av ny teknologi och nya
näringar kan dock de nordiska länderna stärka sina positioner. Utskottet
ansåg att speciellt stora fördelar kunde uppnås vid samordning av nordiska
resurser i gemensamma program för teknisk forskning och utveckling.

Enligt utskottet spelar Nordiska industrifonden och Nordforsk en viktig
roll inom det nordiska tekniska forsknings- och utvecklingsarbetet. Det var
därför utskottets uppfattning att det industriella centret för forskning och utveckling
som skall etableras i Oslo borde se som sin huvuduppgift att arbeta
med bl. a. de konkreta förslag som framförts i medlemsförslaget. Utskottet
underströk att institutionens finansieringsvolym snabbt måste utvecklas i
riktning mot de förväntningar och krav som ställs. Utskottet anslöt sig således
till förslaget om en uppföljning av den ekonomiska handlingsplanen för
ekonomisk tillväxt och full sysselsättning på det näringspolitiska området.

När det gällde de enskilda punkterna i medlemsförslaget ställde sig ekonomiska
utskottet positivt till förslagen om att upprätta arbetsgrupper för
utvecklandet av gemensamma kravspecifikationer m. m. samt stöd till såväl
privat som offentlig teknikutveckling. Genom arbetsgrupperna och deras
resultat borde enligt utskottet informationsutväxlingen mellan länderna på
ett effektivt sätt kunna utvecklas. Utskottet nämnde särskilt att ett gemensamt
nordiskt uppträdande i det standardiseringsarbete som fortgår internationellt
skulle vara en styrka.

Beträffande den andra punkten i medlemsförslaget ville utskottet peka på
att det nordiska samarbetet inom näringspolitiken i framtiden kommer att
framstå som omfattande och resurskrävande och att stora krav därför borde
ställas på ett effektivt användande av resurserna. Ett förstärkt samarbete för
att samspela mellan näringsliv och fackföreningsrörelse i arbetet med att utveckla
det ekonomiska samarbetet i Norden vore väsentligt i det sammanhanget.
En viktig roll borde därför det industriella centret för forskning och
utveckling i Oslo kunna spela.

Även under punkten tre var det ekonomiska utskottets uppfattning att
kunskapen vid det industriella centret borde utnyttjas vid utarbetandet av 71

ett gemensamt program för forsknings- och utvecklingsarbete. Utskottet an- Redog. 1987/88:4
såg det också vara nödvändigt att nationella organisationer, industriförbund
och deras branschorganisationer, forskningsinstitutioner, myndigheter
m.fl. ger stöd till ett dylikt arbete samt utvecklar sitt eget nordiska samarbete.

Under den fjärde punkten påpekade utskottet att åtskilliga internationella
utvecklingsprojekt som är igång såväl i EG-regi som EUREKA-projekt
är av sådan storleksordning att det är nödvändigt för de nordiska länderna
att samordna sina insatser för att följa med. Ett samlat nordiskt uppträdande
vore nödvändigt för att i större grad kunna jämställas med de europeiska
storföretagen. Ökat samarbete mellan företag kan enligt utskottet
vara ett viktigt steg mot deltagande i ett större internationellt samarbete.

Också här menade utskottet att det kommande industriella centret för
forskning och utveckling i Oslo kan få en funktion när det gäller att fä fram
nordiska projekt som kan bli kvalificerade som EUREKA-projekt. Centret
borde enligt utskottet kunna bli den instans som fungerar som samordnare
för dessa projekt. Utskottet delade således förslagsställarnas uppfattning att
även om tyngdpunkten i EUREKA-samarbetet kommer att ligga hos storföretagen
kommer samspelet mellan de offentliga institutionerna och näringslivet
att utgöra ett viktigt inslag.

Med hänvisning till detta hemställde ekonomiska utskottet att Nordiska
rådet skulle rekommendera Nordiska ministerrådet:

att som ett led i uppföljningen av handlingsplanen ”Norden i
vekst” till nästa session utarbeta en ny handlingsplan inriktad på näringspolitik
i enlighet med Nordiska rådets synpunkter.

Nordiska rådet antog rekommendationen (nr 33) med 53 röster.

I ett medlemsförslag från företrädare för den konservativa partigruppen
som undertecknats av bl. a. Carl Bildt, Wiggo Komstedt, Hans Nyhage,

Ingrid Sundberg och Sten Svensson lämnades förslag om uppföljning av rapporterna
från arbetsgruppen för utvidgat ekonomiskt samarbete i Norden. I
medlemsförslaget lämnades en redovisning av de rapporter som den s. k.
Gyllenhammar-Sundquistgruppen presenterat.

Ekonomiska utskottet ansåg vid sin behandling av medlemsförslaget att
materialet och förslagen som arbetsgruppen för utvidgat ekonomiskt samarbete
i Norden presenterat i sin slutrapport ”Norden finns” var intressant.

Arbetet var enligt utskottets uppfattning ett positivt bidrag från näringslivets
sida för att stärka och vidareutveckla det nordiska samarbetet. Utskottet
ville dessutom hänvisa till de många NFS-rapporter och de program
där det finns en lång rad förslag till konkreta projekt och förslag om förstärkning
av institutioner och resurser för att driva näringspolitik.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att det var ändamålsenligt
och nödvändigt med en samlad genomgång och utvärdering av rapportens
förslag. En värdering och ett hänsynstagande till miljöaspekterna vore viktigt
i detta sammanhang. Utskottet ansåg att åtgärder inom de områden som
behandlats av arbetsgruppen var nödvändiga i uppföljningen av den ekonomiska
handlingsplanen. Samspelet mellan det offentliga samarbetet och näringslivet
genom industriutveckling i Norden och arbetsmarknadens organi- 72

sationer utgjorde en viktig bricka i detta arbete. Redog. 1987/88:4

Med detta hemställde ekonomiska utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
ministerrådet:

att göra en samlad genomgång av vilka förslag från arbetsgruppen
för utvidgat ekonomiskt samarbete i Norden och förslag i rapporter
och program från Nordens fackliga samorganisation som borde genomföras
och att därefter presentera dessa förslag för Nordiska rådet
i ett ministerrådsförslag.

Nordiska rådet antog rekommendationen (nr 34) med 54 röster.

Bioteknologisamarbete

I ett medlemsförslag från företrädare för den socialdemokratiska partigruppen
som undertecknats av bl. a. Georg Andersson och Arne Gadd lämnades
förslag om ett nordiskt samarbetsprogram inom bioteknologi.

Ekonomiska utskottet konstaterade vid behandlingen av förslagen att
biotekniken i alla de nordiska länderna har fått en framträdande plats i diskussionerna
om områden för framtida satsningar. Man konstaterade vidare
att det redan pågår en uppbyggnad av forsknings- och utvecklingsresurser
med inriktning på bioteknik både inom industriföretag och offentliga institutioner.
Ekonomiska utskottet menade att det vore lämpligt att parallellt
med denna nationella uppbyggnad tillvarata alla möjligheter till gemensam
planläggning och ökat nordiskt samarbete som detta innebär. Utskottet menade
att ett nordiskt samarbete i form av gemensamma program inom bioteknologin
borde innebära ett mer effektivt resursutnyttjande till gagn för
samtliga nordiska länder. Ett gemensamt program borde utarbetas med sikte
på att uppnå långsiktiga verkningar. Utskottet ville också understryka att
en dylik långsiktig satsning kräver betydande resurser till forsknings- och utvecklingsarbete
inom bioteknologin.

Utskottet menade vidare att det nya industriella centret som skall upprättas
i Oslo borde prioritera nordiskt samarbete inom bioteknologin. I likhet
med förslagsställarna ville utskottet särskilt peka på två tillväxtområden
inom bioteknologin, nämligen jord- och skogsbrukssektorn samt möjligheter
för användande av bioråvara och bioteknik inom industrin. Dessutom
ville utskottet peka på bioteknikens användande inom fiskodling och fiskeindustri.
Utskottet underströk också att forskarutbildning och grundforskning
borde utgöra ett väsentligt element i ett gemensamt program.

Med detta föreslog ekonomiska utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet:

att utarbeta ett bioteknologiskt samarbetsprogram.

Nordiska rådet antog en rekommendation (nr 35) med den innebörden
med 56 röster.

Materialval

I ett medlemsförslag av företrädare för den socialdemokratiska partigruppen,
som undertecknats av bl. a. Per Olof Håkansson och Barbro Nilsson, 73

6 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 4

föreslogs nordiskt samarbete på materialområdet. Förslagssställarna påpekade
att vid tillverkning av olika produkter används i dag en stor mängd nya
material utöver de traditionella. Valet av material vid tillverkningen av en
viss produkt har blivit allt viktigare för möjligheten att nå industriell framgång.
Förslagsställarna ansåg bl. a. att ett gemensamt materialvalsinstitut
skulle inrättas i Norden.

Ekonomiska utskottet konstaterade att utvecklingen inom materialområdet
har stor betydelse för den vidare tillväxten och utvecklingen i industrin.
Det var ekonomiska utskottets uppfattning att det nordiska samarbetet om
forskning och utveckling på detta område borde stärkas. Utgångspunkten
borde därvid vara att bygga vidare på de erfarenheter och kunskaper som
redan finns vid flera institutioner i Norden.

Uppbyggande och underhåll av en gemensam databank som föreslogs i
medlemsförslaget är resurskrävande och ett nordiskt samarbete skulle därför
vara önskvärt på detta område. Utskottet hänvisade vidare till att Nordforsk
nyligen tagit initiativ till att utarbeta en plan för sin materialforskningsverksamhet
för de närmaste åren. Detta arbete blir nu utfört tillsammans
med Nordiska industrifonden som de senaste åren deltagit
finansiellt i ett stort antal nordiska projekt inom delar av materialtekniken.
Det var därför ekonomiska utskottets mening att stora delar av de arbetsuppgifter
som nämndes i medlemsförslaget borde kunna åläggas det nya industriella
centret för forskning och utveckling som skall upprättas i Oslo.

Med detta hemställde ekonomiska utskottet att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet:

att utreda hur man kan stärka det nordiska samarbetet på materialområdet.

Nordiska rådet antog rekommendationen (nr 36) med 60 röster.
Nordiskt samarbete i internationella sammanhang

En av de frågor som tilldrog sig den största uppmärksamheten vid Helsingforssessionen
var frågan om tillsättande av en kommitté rörande nordiskt
samarbete i internationella sammanhang (rek. 22/1986). Frågan hade behandlats
av ministerrådet och i presidiet. Ekonomiska utskottets slutliga
ställningstagande, vilket även godkändes av rådet, innebar att utformningen
av mandatet för en kommitté, som skall utreda hur det nordiska samarbetet
i internationella sammanhang kan utvecklas, hänvisades till förhandling i
ekonomiska utskottet. Under förutsättning att enighet uppnås i utskottet,
gavs presidiet fullmakt att slutbehandla saken.

Frågor

Inom ekonomiska utskottets områden ställdes 7 frågor:
till ministerrådet angående överföring av målsättningar för Stiftelsen för
industriell utveckling in i nordiska länders budgetar samt om Nordiska rådets
anknytning till denna stiftelse,
till ministerrådet angående det inflytande som företagsverksamhetens

Redog. 1987/88:4

74

övernationalisering och kapitalkoncentration utövar på demokratin och
folkväldet,

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Mats Hellström) angående
möjligheten till en friare nordisk aktie- och kapitalmarknad,

till ministerrådet av Wiggo Komstedt angående avskaffandet av handelshinder
på entreprenadmaskinområdet,
till ministerrådet av Arne Gadd angående Nordiska investeringsbankens
finansiering av projekt i utomnordiskt land,
till ministerrådet angående dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna
och

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Mats Hellström) angående ett
nordiskt institut för bioteknik i Island,

D.2.6. Budget- och kontrollutskottet

Utskottets arbete har under året präglats av diskussioner om utskottets
framtida arbetsformer. Uppläggningen av utskottets kontrollerande
funktion har behandlats vid ett antal möten. Utskottet har också ägnat
en stor del av sitt arbete åt tidsplanen för budgetbehandlingen och alternativa
normer för finansieringen av det nordiska samarbetet.

Medlemmar

Svenska medlemmar i budget- och kontrollutskottet har varit Per Olof Håkansson
(s) och Ingrid Sundberg (m).

Möten

Utskottet har hållit möten den 12 maj 1986 i Köpenhamn, då även representanter
för Nordiska ministerrådet deltog, den 10-11 november i Helsingör,
även då med Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna). Vidare har utskottet
hållit möten den 28 januari 1987 i Stockholm samt den 25 och 27 februari
i Helsingfors.

Utskottets verksamhet

I samband med ändringar av arbetsformerna för det nordiska samarbetet
beslöt rådet vid 33:e sessionen 1985 att inrätta ett budget- och kontrollutskott.
Det nya utskottet har till uppgift att på rådets vägnar och i samarbete
med fackutskotten förbereda ministerrådets budgetförslag, Utskottet
har därutöver kontrollerande uppgifter gentemot ministerrådet och nordiska
institutioner som finansieras över ministerrådets budget. Budget- och
kontrollutskottet består av fjorton medlemmar. Varje land utser två representanter
förutom Island som utser en. Övriga medlemmar utgörs av ordförandena
i de andra utskotten.

Redog. 1987/88:4

75

Utskottets kontakter med ministerrådet

Redog. 1987/88:4

Utskottet noterade vid sitt möte med representanter för ministerrådet i maj

1986 att ministerrådet i samband med fastställelsen av 1987 års budget inte i
någon större utsträckning tagit hänsyn till Nordiska rådets prioriteringar.

Utskottet underströk vikten av att det parlamentariska inflytandet i budgetarbetet
bättre beaktades i framtiden. Vid samma möte diskuterades också
det praktiska genomförandet av den ändrade budgetproceduren.

Vid mötet med de nordiska samarbetsministrarna i november 1986 diskuterades
bl. a. projektbudgeten för 1987. Även denna gång underströk utskottet
att större hänsyn borde tas till parlamentarikernas prioriteringar.

Vid mötet godkändes tidsplanen för behandlingen av 1988 års budget. Förändringen
av budgetproceduren innebär att själva proceduren tidsmässigt
förkortas. Ministerrådet fastställer budgeten på hösten sedan rådets organ
uttalat sig. Ministerrådets formella förslag till budget lämnas rådet i mitten
av september. Ministerrådet (samarbetsministrarna) fattar beslut om budgeten
i slutet på november.

1987 års budget

Från och med 1987 slogs budgeten för nordiskt kulturellt samarbete och den
allmänna budgeten samman till en. Förslaget till 1987 års budget gällde således
en samlad nordisk budget räknad i danska kronor. Budgetförslaget 1987
uppgick till 528,9 miljoner DKK. Nordiska rådet hade föreslagit en ökning
på 15 miljoner DKK. Ministerrådet enades därefter om en budget för 1987
på 536.797.000 DKK och hade därmed till stor del tillgodosett rådets krav
på en ökning av budgeten, även om man endast till viss del följt rådets förslag
till prioriteringar. Enligt gällande fördelningsnyckel utgör Sveriges bidrag
till ministerrådets budget för 1987 37,1% (tidigare 37,2%).

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande planer för det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande planer för det nordiska
samarbetet (C2) konstaterade utskottet inledningsvis att ministerrådet i
mitten på september 1987 kommer att framlägga förslag till budget för 1988
och att detta budgetdokument kommer att omfatta en 3-5-årsperiod och innehålla
vissa budgetramar. Utskottet noterade berättelsens siffermaterial
men fann det särskilt positivt att en planering av arbetet på längre sikt nu
hade inletts.

Utskottet framhöll att den ekonomiska handlingsplanen från 1985 utgjorde
en milstolpe i det nordiska samarbetet och markerade dessutom en
viljeyttring att föra detta arbete vidare. Den kraftiga satsningen på det ekonomiska
samarbetet borde följas av nya insatser på allmänkultur, forskning,
utbildning och miljöområdet. Utskottet underströk att ambitionsnivån i det
nordiska samarbetet borde höjas. Ett viktigt instrument att nå detta mål var
ministerrådets budget. 76

Utskottet konstaterade att det på de flesta samarbetsområden fanns
handlingsplaner, arbetsplaner eller samarbetsprogram. Utskottet ansåg
dock att målen för samarbetssträvandena och tidpunkten för realiseringen
av målsättningarna klarare borde markeras. Utskottet underströk vidare att
om handlingsplanerna skulle få någon reell betydelse måste tillräckliga resurser
anvisas så att det var möjligt att genomföra dem.

Utskottet ansåg liksom tidigare framförts att den principen borde gälla att
nya aktiviteter av mer betydande omfattning borde finansieras genom en
ökning av budgeten så att inte medel tas från redan etablerade samarbetsområden.

Den reella tillväxten i kommande nordiska budgetar borde vara större än
i nationella budgetar mot bakgrund av de fördelar länderna kunde uppnå
genom samarbete. Tillväxten i 1988 års budget borde enligt utskottet ligga
på 5%. Avslutningsvis framhöll utskottet att avkastningen från Nordiska investeringsbanken
i vissa delar borde kunna användas till att bygga upp en
fond för speciella samarbetsåtgärder.

Utskottets förslag till yttrande (nr 6) antogs med 57 röster.

Finansieringen av det nordiska samarbetet

Lennart Andersson hade tillsammans med andra rådsmedlemmar väckt ett
medlemsförslag om finansieringen av det nordiska samarbetet.

Utskottet konstaterade här liksom i sitt betänkande över C2 att den ekonomiska
handlingsplanen var en milstolpe i det nordiska ekonomiska samarbetet.
Handlingsplanen hade dessutom blivit symbol för en ny giv i det
nordiska samarbetet och markerade en vilja att föra detta vidare. Utskottet
framhöll att det borde ske en balanserad utveckling i det nordiska samarbetet
och att den kraftiga satsningen på det ekonomiska samarbetet borde
följas av nya insatser på bl. a. det allmänkulturella området, forskning, utbildning
och miljöområdet. Ambitionsnivån i det nordiska samarbetet borde
höjas och ett viktigt instrument i det sammanhanget var ministerrådets
budget.

Flera av remissinstanserna motsatte sig medlemsförslagets önskemål om
att resurserna till det nordiska samarbetet automatiskt skulle ökas till en
nivå motsvarande 0,1% av ländernas bruttonationalprodukt. Utskottet konstaterade
att under senare år hade det knappast skett någon ökning i de etablerade
samarbetsområdena och i rådets organ fanns en oro över att medel
togs från etablerade områden för att finansiera nya projekt. Utskottet ville i
detta sammanhang påminna om statsministrarnas uttalande från 1981 om
att nya projekt och insatser borde garanteras finansiering med nya medel.
Utskottet underströk att användning av nordiska medel skulle vara föremål
för en noggrann prioritering och att resultaten löpande skulle värderas. I
denna process skulle budget- och kontrollutskottet delta. Det fanns behov
av en fastare budgetuppläggning som garanterade genomförande av en hög
ambitionsnivå för det nordiska samarbetet. För att undgå att olika nationella
regler överfördes till den nordiska budgeten ansåg utskottet att minis -

Redog. 1987/88:4

77

7 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 4

terrådet borde finna fram till normer för finansieringen av det nordiska sam- Redog. 1987/88:4
arbetet.

Rådet antog på förslag av utskottet en rekommendation (nr 45) till ministerrådet att

utarbeta alternativa normer för finansieringen av det nordiska
samarbetet som tillförsäkrar detta växande samarbete nödvändiga resurser.

Rekommendationen antogs med 61 röster.

D.2.7. Redaktionskommittén för Nordisk Kontakt

I redaktionskommittén för Nordiska rådets tidskrift Nordisk Kontakt har
under verksamhetsperioden ingått följande svenska medlemmar: riksdagsledamot
Per Olof Håkansson (s) och riksdagsledamot Ingrid Sundberg (m),
vice ordförande.

Redaktionskommittén har haft två möten, den 9 november 1986 i Helsingör
och den 26 februari 1987 i Helsingfors (konstituerande möte).

Vid sitt möte i november antog redaktionskommittén en arbets- och utvecklingsplan
för tidskriften under de närmaste åren. Av huvudlinjerna i
den nya utvecklingsplanen framgår att tidskriften skall få en klarare ämnesuppdelning,
skall göra en speciell satsning på gemensamma och jämförande
nordiska reportage, skall införa en särskild avdelning för översiktsartiklar
om teater, böcker, film och annan kulturverksamhet samt utöka den nordiska
avdelningen.

E. Nordiska rådets litteraturpris

Vid en ceremoni den 23 februari 1987 i Finlandiahuset i Helsingfors utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för 1987 till författaren Herbjörg
Wassmo från Norge för romanen "Hudlös himmel”.

Följande verk hade nominerats:

Danmark: Peer Hultberg "Requiem”, Dorrit Willumsen "Suk

Det samiska
språkområdet:

Norge:

Sverige:

Island:

Färöarna:

Finland:

Hjerte"

Jens Pauli Heinesen "Leikur tin er sum hin ljösi dagur”
(”Din lek är som den ljusa dagen”)

Annika Idström "Veljeni Sebastian” (”Min bror Sebastian”),
Solveig von Schoultz ”Vattenhjulet”

Pétur Gunnarsson ”Sagan öll” ("Hele historien”).
Einar Kårason ”Gulleyjan” ("Skatteöen”)

Terje Stigen "Ved foten av kunnskapens tre”, Herbjörg
Wassmo ”Hudlös himmel”

Lars Forssell ”Sänger”, Lars Gyllensten ”Sju vise mästare
om kärlek”

Rauni Magga Lukkari ”Losses Beaivegirji” (”Mörk
dagbok”)

78

Rekommendationer och yttranden samt interna beslut
antagna vid Nordiska rådets 35 :e session

Rekommendationer

Nr 1/19871j Barns skydd i krig (A 727/j)

Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer at virke for

1. at arbejdet inden for FN med en konvention om borns rettigheder fremskyndes,

2. at aldersgraensen for rekruttering af born til vaebnede styrker forhojes fra
15 til 18 år, og

3. at Genéve-konventionerne og specielt tillaegsprotokollen fra 1977 i större
udstraskning bliver ratificeret.

Nr 2119871j Nordiskt komparativt forskningsprojekt om narkotika och kontrollpolitik
(A 747/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd i samarbejde med Nordisk
Samarbejdsråd for Kriminologi og Nordisk Naevn for Alkohol- og
Drogforskning at gennemfore et nordisk komparativt forskningsprojekt angående
narkotika og kontrolpolitik.

Nr 3/1987/j Okad behandlingsinsats för narkotikamissbrukare som alternativ
till fängelseuppehåll (A 748lj)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. at udvide behandlingsindsatsen över for den gruppe kriminelle, der tilllige
er stofmisbrugere, samt

2. at under frihedsberövelsen give muligheder for behandling som alternativ
til faengselsophold for stofmisbrugere i nordisk lovgivning, hvor muligheden
ikke allerede findes.

Nr 4!19871k Nordisk mediefond för produktion av film, TV- och videoprogram
(A 762/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att upprätta en nordisk
mediefond för att främja produktion av film, TV- och videoprogram i
Norden.

Nr 5119871k Samarbetsprogram för den högre utbildningen (A 738/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att utarbeta ett förslag till samarbetsprogram för den högre utbildningen,
och att i programmet bl. a. fästa särskild vikt vid en utvidgad tentamensoch
examensgiltighet, samt att i anslutning till programarbetet framlägga

Redog. 1987/88:4

Bilaga

79

förslag om hur samarbetet inom den högre utbildningen i Norden kan utformas
som ett särskilt område inom den nordiska samarbetsorganisationen; 2.

att verka för att högre tjänster vid universitet och högskolor lediganslås i
samtliga nordiska länder,

att införa förenklade regler för studiestöd vid studier i annat nordiskt
land, och

att avskaffa diskriminerande avgifter på studieplatser för studerande från
annat nordiskt land.

Nr 6119871k Riktlinjer för Nordiska forskningspolitiska rådet (B 691 k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att lägga riktlinjerna för Nordiska forskningspolitiska rådet till grund för
arbetet under verksamhetsperioden 1987-1989, i enlighet med ministerrådsförslag
B 69/k och med beaktande av de synpunkter som anförts
av kulturutskottet, och

2. att under den verksamhetsperiod riktlinjerna avser

- vidta åtgärder för att skapa ett nordiskt forskarforum

- bygga ut en systematiserad nordisk forskarutbildning och genomföra
insatser för att möjliggöra ökad rörlighet för forskare och universitetslärare -

inleda ett omfattande nordiskt samarbete på bioteknologiområdet

- vidta åtgärder för att ytterligare stärka Nordiska forskningspolitiska
rådets koordinerande roll inom den nordiska samarbetsorganisationen.

Nr 7119871k Vänskoleverksamhet med skolor i europeiska grannländer
(A 749lk och A 749Ä/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna
att utveckla vänskoleverksamhet mellan skolor i Norden och skolor
i europeiska grannländer.

Nr 8/1987lk Utveckling av idrottssamarbetet inom Norden (A 753/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att utgående från de principer som ligger till grund för stödet till nordiskt
idrottssamarbete fortsatt förbättra förutsättningarna för detta, och att
härvid genomföra särskilda satsningar på handikappidrott samt på junior-
och ungdomsutbyte, och

2. att verka för ett aktivt nordiskt samarbete vid behandlingen av idrottspolitiska
frågor på det internationella planet.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

Nr 9ll987lk Seismologiskt forskningsprojekt i Island (A 754lk)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att i Island genom -

80

föra ett gemensamt nordiskt forskningsprojekt på det seismologiska om- Redog. 1987/88:4
rådet som syftar till att reducera skadorna vid jordbävning. Bilaga

Nr 10ll987lk Nordiska orkester- och ensembletävlingar för musikelever i de
nordiska länderna (A 766lk)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna
att genom nordiska orkester- och ensembletävlingar förbättra förutsättningarna
för ökade kontakter mellan musikelever i de nordiska länderna.

Nr llll987lk Ökad satsning på polarforskningen i Norden (A 770lk)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att verka för ökade
insatser inom och förbättrad koordinering av polarforskningen i Norden,
och att härvid särskilt stärka den forskning som avser klimat och miljö.

Nr 12/1987/k Nordisk utby tesordning för tolkar och translatorer (A 773lk)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att införa en nordisk
utbytesordning som ger tolkar och translatorer som arbetar med de
nordiska språken möjligheter att under en viss tid arbeta i annat nordiskt
land.

Nr 1311987/s Handlingsplan mot luftföroreningar (B 71/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta en
handlingsplan mot luftföroreningar byggande på framlagt ministerrådsförslag
och innehållande förslag om ökad forskning, analyser etc, men även en
prioritering av insatserna. Planen bör beakta de synpunkter som framförts
av Nordiska rådets kommunikations-, kultur- samt social- och miljöutskott.

Planen bör också innehålla förslag till konkreta politiska initiativ inom de
områden som nämns i slutkommunikén från den internationella luftföroreningskonferensen
i september 1986.

Nr 1411987/s Skydd av vatten- och havsmiljön (A 741/s, A 767ls)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att sammanställa de viktigaste forskningsresultaten om föroreningar av
sjöar, älvar och havsområden i Norden;

2. att göra en översikt avseende åtgärder som vidtagits eller planeras mot
dessa föroreningar, däribland från landbaserade föroreningskällor; samt

3. att på grundval av vad som framkommer av kartläggningarna utforma ett
handlingsprogram mot vatten- och havsföroreningar innefattande både

nationella, nordiska och internationella åtgärder. 81

Nr 15/1987ls Erfarenhetsutbyte om arbetstidsfrågor (A 708/s och A 708Ä/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fortsätta det
nordiska erfarenhetsutbytet i arbetstidsfrågor inom ramen för projektprogrammet
om arbetslivs- och arbetsrättsfrågor. I detta sammanhang bör småbarnsföräldrarnas
behov ägnas särskild uppmärksamhet.

Nr 16/1987ls Samarbete kring högspecialiserad sjukvård (A 712/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att arbeta för ett
samarbete kring högspecialiserad sjukvård i Norden.

Nr 17119871s Handlingsprogram mot AIDS (A 744/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att företa en utvärdering av de nordiska ländernas erfarenheter av
hittillsvarande insatser för bekämpning av AIDS;

2. att därefter i skyndsam ordning anta ett nordiskt handlingsprogram på
AIDS-bekämpningens område innefattande bl a åtgärder beträffande
forskning och information, i tillämpliga fall i samarbete med forskningsinstitutioner
och frivilliga organisationer.

Nr 18/1987/s Internationell samverkan mot AIDS (A 744ls)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att i internationella
fora såsom Världshälsoorganisationen samfällt verka för att
forskningen och informationen om AIDS intensifieras.

Nr 19ll987ls Handlingsprogram mot cancer (A 752/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utarbeta ett
integrerat handlingsprogram mot cancer i form av en åtgärdsplan för förstärkta
insatser i Norden beträffande förebyggande åtgärder, vård (dvs. diagnostik,
behandling och rehabilitering), forskning och utbildning.

Nr 2011987Is Nordisk ambulansverksamhet (A 742/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utreda möjligheterna för en för de nordiska länderna gemensam specifikation
över de krav som skall ställas på en modern välutrustad ambulans
samt

att undersöka möjligheterna för en ambulanspersonalutbildning i de nordiska
länderna som ger en så enhetlig kompetens att ambulanspersonal
kan infogas som en av de personalkategorier som omfattas av det nordiska
avtalet av 1981 om gemensam arbetsmarknad för vissa yrkesgrupper
inom hälso- och sjukvården. 82

Redog. 1987/88:4

Bilaga

Nr 21ll987ls Ökat samarbete inom hälsopolitiken (A 740/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att ta initiativ till ett fördjupat nordiskt samarbete inom hälsopolitiken;

2. att göra en studie av hur Nordiska hälsovårdshögskolans resurser - i samverkan
med nationella forsknings- och utbildningsinstitutioner - kan
nyttjas för att efterutbilda och vidareutbilda personal, samt

3. att vidta åtgärder för en ökad samverkan mellan de nordiska institutionerna
inom sjukvårdsområdet, det socialpolitiska området och miljöområdet
med syfte att - utöver rent medicinska uppdrag - initiera forskning
kring orsaker till och åtgärder mot ohälsa.

Nr 2211987/s Stödordning för handikapporganisationernas nordiska samarbete
(A 718/s och A 765/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda formerna
för en stödordning för handikapporganisationernas nordiska samarbete.

Nr23/1987/s Ökade flyttningsmöjligheter för pensionärer i Norden (A 768/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder
för att i Norden utveckla pensionärernas flyttningsmöjligheter mellan de enskilda
länderna samt service i anslutning därtill.

Nr 24/1987/s Samarbete kring genteknologi (A 772ls)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

a. att utreda hur hänsyn till etik, säkerhet och teknologivärdering rörande
genteknologi kan inarbetas i det nordiska samarbetet;

b. att undersöka om någon form av förhandsgodkännande eller registrering
av genklyvning är möjlig i nordiskt samarbete;

c. att verka för fortlöpande samråd mellan de nordiska länderna vid utvecklingen
av genteknologi rörande etik, säkerhet och teknologivärdering.

Nr 25ll987le Ökat grundkapital för Nordiska investeringsbanken (B 68/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å 0ke Nordisk Investeringsbanks
grunnfond i overensstemmelse med ministerrådsforslag B 68/e.

Nr 26ll987le Exportsamarbete (A 757le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

å fplge opp det samarbeid som allerede er innledet mellom de nordiske eksportkredittgaranti-
og kredittinstitusjoner med sikte på å utarbeide et nordisk
system for eksportfinansiering, risikotagning og garantigivning;
å komplettere Nordisk Investeringsbanks internasjonale låneordning med et
”Mykt vindu” dvs. at visse land kan motta prosjektinvesteringslån med
innslag av rentesubsidier eller risikodekning.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

Nr 28/1987/e Stadgar för Nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (B
73/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å fastsette vedtekter for
Nordisk Kontaktorgan for Atomenergispprsmål i samsvar med ministerrådsforslag
B 73/e og 0konomisk utvalgs synspunkter.

Nr 29/1987le Beskattning av fritidsfastigheter i annat nordiskt land än hemlandet
(A 730/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utrede slike endringer i
de nordiske lands skatteregler at fritidseiendom, som eies av en nordisk
statsborger, bäre beskattes i det land den ligger.

Nr 3011987le Lättnader i beskattningen för ungdom i samband med feriearbete
i annat nordiskt land (A 745te)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å raskt vedta tiltak med
sikte på lempninger i beskatningen av feriearbeid av den type som Nordjobb
1985 utgjpr eksempel på; slik at ungdom som tar feriearbeid i annet
nordisk land skattemessig behandles generös t og likt i Norden.

Nr 31/1987/e Nordisk skatte- och avgiftspolitik (A 78He)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å kartlegge i hvilken
grad utviklingen i de nordiske lands person- og bedriftsbeskatningssystemer
skiller seg vesentlig fra de pvrige OECD-land. Kartleggingsarbeidet b0r
danne grunnlaget for en analyse som belyser virkningen av eventuelle store
ulikheter.

Nr 32/1987/e Samnordiskt projekt för främjande av vandringsfiskbestånden i
Östersjön och Bottniska viken (A 750/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å iverksette ett samnordisk
prosjekt for fremme av vandringsfiskbestånden i 0stersj0en och
Bottniske viken.

Nr 33/1987/e Nordiskt samarbete på tjänstehandelns område (A 755/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å 0ke mulighetene for
nordisk samarbeid på tjenestehandelens område.

Nr 27/1987/e Nordisk samarbete på materialområdet (A 761/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utrede hvordan en kan
styrke det nordiske samarbeidet på materialområdet.

84

Nr 34ll987le Handlingsplan för nordisk näringspolitik (A 758le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd som et ledd i oppfölgingen
av handlingsplanen ”Norden i vekst” til neste sesjon å utarbeide en ny
handlingsplan innrettet på nasringspolitikk i samsvar med Nordisk Råds
synspunkter.

Nr 3511987le Uppföljning av rapport från arbetsgruppen för utvidgat ekonomiskt
samarbete i Norden och rapporter från Nordens fackliga samorganisation
(A 782le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. å gjöre en samlet gjennomgang av hvilke förslag fra arbeidsgruppen for
utvidet pkonomisk samarbeid i Norden og förslag i rapporter og program
fra Nordens faglige samorginasjon som bör gjennomfores, og

2. derefter presentere disse förslag for Nordisk Råd i et ministerrådsforslag.

Nr 36H987le Bioteknologiskt samarbetsprogram (A 760le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utarbeide et bioteknologisk
samarbeidsprogram.

Nr 37/1987/e Nordiskt samarbetsprogram för avveckling av handelshinder i
Norden (B 701e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta et nordisk samarbeidsprogram
för avvikling av handelshindringer i Norden i samsvar med
ministerrådsforslag B 70/e og Nordisk Råds synspunkter.

Nr 3811987It Plan för ökad trafiksäkerhet i Norden (B 7211)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att skyndsamt utarbeta
en plan för ökad trafiksäkerhet i Norden i enlighet med ministerrådsförslag
B 72/t och med beaktande av de synpunkter som anförts av Nordiska
rådet.

Nr 39!1987It Sänkta flygplatsavgifter och flygpriser inom Norden (A 739lt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att skyndsamt

1. utreda möjligheterna att sänka och samordna de statliga flygplatsavgifterna
för internordiska linjer samt

2. utreda möjligheterna till generella sänkningar av priserna på de internordiska
flyglinjerna.

Nr 401198711 Förenkling och harmonisering av tullformaliteterna i posttrafiken
mellan de nordiska länderna (A 743/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att påskynda arbetet
med att förenkla och harmonisera tullformaliteterna i den internordiska
posttrafiken.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

85

Nr 4111987It Förenkling och harmonisering av vägmärkessystemet i Norden
(A 756lt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att koordinera pågående forskning och evaluera föreliggande forskningsresultat
om trafikanternas (härunder även ”mjuka trafikanter”) förmåga
att uppfatta vägmärken och tillgodogöra sig den information de
ger i syfte att ta ställning till om ytterligare forskning behövs och i så fall
ta initiativ till detta, samt
att utreda vilka förenklingar och harmoniseringar som kan genomföras av
vägmärkessystemet i de nordiska länderna inom ramen för gällande internationella
konventioner.

Nr 42/1987lt Internationell samverkan för förenkling och harmonisering av
vägmärkessystemet (A 756/1)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att gemensamt
driva frågor rörande förenklingar och harmonisering av vägmärkessystemet
på internationellt plan.

Nr 43ll987lt Inrättande av ett permanent nordiskt ungdomsresekort
(A 764/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att göra det nordiska ungdomsresekortet permanent,
att kortets pris utgör hälften av priset för Inter-Railkortet,
att kortet kan användas för resor i eget land, samt

att undersöka möjligheterna för att utvidga kortets användningsområde till
de delar av Norden där kortet hittills inte har kunnat användas.

Nr 44ll987lt Plan för infrastrukturinvesteringar i Norden (A 771lt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att tillsätta en utredning som allsidigt belyser de långsiktiga konsekvenserna
av olika utvecklingsstrategier beträffande infrastrukturinvesteringarna
inom kommunikationssektorn, samt
att utifrån resultaten av denna utredning för Nordiska rådet presentera en
samlad plan för de fortsatta infrastrukturinvesteringarna i Norden.

Nr 45119871b Finansieringen av det nordiska samarbetet (A 7591b)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utarbeide alternative
normer for finansieringen av det nordiske samarbeidet som sikrer dette voksende
samarbeid nödvendige ressurser.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

86

Nordiska rådets yttranden:

1 Nordiska rådets yttrande angående juridiska utskottets sakområde (Cl)

- Nordisk Råd opfordrer de nordiske justitsministre til at fremskynde de
nationale planer om ratifikation af konventionerne om b0rnebortf0relser.

- Nordisk Råd opfordrer endnu en gang Nordisk Ministerråd til at intensivere
det nordiske samarbejde med henblik på at opnå faelles nordiske
regler om erstatning for milj0skader.

- Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til i sin beretning til Nordisk
Råds session i 1988 på det konsumentpolitiske område at begge större
vaegt på de områder og projekter, som juridisk udvalg specielt har udtrykt
interesse for.

- Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at arbejde frem imod faelles
nordiske greensevterdier for radioaktivitet i madvarer.

- Nordisk Råd gentager sin opfordring til Nordisk Ministerråd om at överföre
”Program for at bry de det k0nsopdelte arbejdsmarked” til finansiering
över den nordiske handlingsplan for ökonomisk vaekst og fuld beskaeftigelse.

2 Nordiska rådets yttrande angående kulturutskottets sakområde (Cl)

Nordiska rådet anser

1. att nationella informations- och utbytescentra för lärår- och elevutbyte
bör upprättas och att arbetet bör koordineras av ett nordiskt samarbetsorgan
på skolområdet

2. att ministerrådet bör påskynda arbetet med det nordiska datasamarbetet
på skolområdet, och genomföra detta i nära samarbete med skolorna i
Norden

3. att ministerrådet aktivt bör verka för ett nära samarbete mellan de nordiska
länderna inom det europeiska mediesamarbetet

4. att ministerrådet i syfte att främja filmkulturen i Norden snabbt bör bygga
ut stödordningen för nordisk filmdistribution

5. att ministerrådet bör vidta åtgärder för att stärka det samiska språket i
undervisningen och aktivt medverka till att stödja det samiska kulturlivet

6. att ministerrådet bör förstärka Nordiska kulturfonden för att nya samarbetsprojekt
på kulturområdet skall kunna initieras.

3 Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets sakområde
(C 1)

1. Samarbetet på arbetsmarknadsområdet bör fortsatt inriktas på att förbättra
de sämst ställda gruppernas, bl. a. kvinnornas, situation.

2. En nordisk arbetsmiljökonvention bör utarbetas med sikte på att antas
under 1988.

3. Samarbetet inom social- och hälsovårdsområdet bör utgå från ett brett
perspektiv och förebyggande insatser prioriteras i enlighet med WHO:s
målsättning ”Hälsa för alla år 2000” och utskottets synpunkter med anledning
av medlemsförslag A 740/s om hälsopolitiskt samarbete.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

87

4. Rådet uttrycker sin oro över att frågor om barn-, ungdoms- och familjepolitik
fått litet utrymme i berättelsen och förväntar att detta område ges
en högre prioritering i fortsättningen.

5. De nordiska ländernas regeringar bör arbeta för ett bindande avtal om
reduktion av utsläppen av kväveoxid och kolväten inom ramen för ECEkonventionen
om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

6. Projektverksamheten inom ramen för handlingsplanen ”Norden i växt”
bör kompletteras med ytterligare projekt inom miljöområdet vilka är arbetsintensiva
och därmed bidrar till högre sysselsättning.

7. Rapporteringen i ministerrådsberättelsen bör i högre grad inriktas på vilka
konkreta resultat verksamheten givit, och inte endast att vissa projekt
pågår respektive avslutats. Det kan förväntas att den kommande ordningen
med förvaltningsrevision bidrar härtill.

4 Nordiska rådets yttrande angående ekonomiska utskottets sakområde
(Cl)

1. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et ministerrådsforslag
om en revidert nordisk handlingsplan for ökonomisk utvikling
og full sysselsetting og at en for framtiden reviderer handlingsplanen
årlig

2. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd om at det ministerrådsforslag
om opprettelse av et industrielt senter i Oslo, som skal foreligge
til Nordisk Råds sesjon i 1988, må inneholde konkrete planer for arbeidsoppgaver,
oppbygging og ressurser for institusjonen i de kommende
år

3. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å styrke den samnordiske
beredskap både på minister- og sekretariatsplan for positivt å kunne bidra
til å utvikle det nordiske samarbeid innen EUREKA

4. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et ministerrådsforslag
om en plan for det nordiske bistandssamarbeidet til Nordisk
Råds sesjon i 1988

5. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et ministerrådsforslag
om et samarbeidsprogram for fiskerisektoren.

5 Nordiska rådets yttrande angående kommunikationsutskottets sakområde

(Cl)

1. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att den planerade
översynen av den nordiska handlingsplanen på datateknologiområdet
presenteras vid kommunikationsutskottets seminarium den 20-23 september
1987.

2. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att skyndsamt verka
för utformning av åtgärder för att styrka den nordiska handelsflottan.

3. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att starta en utredning
om hur den moderna högteknologin kan användas för att öka
trafiksäkerheten.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

88

4. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att försäkra att förslag
om handikappanpassning av kollektiva transportmedel förverkligas
omedelbart.

5. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att verka för att
existerande behov av tvärgående flygtrafik i Norden tillfredsställs.

6 Nordiska rådets yttrande angående Nordiska ministerrådets förslag till planer
för det nordiska samarbetet (C 2)

Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd

- å anvende en gjennomsnittlig reell vekstfaktor på 5% for de tradisjonelle
områder i budsjettet for 1988 samt i tillegg

- å satse saerskilt på områdene allmenn kultur, utdannelse, forskning og utvikling
samt miljö og trafikksikkerhet i de naermeste år

- å presentere et budsjettprogram for en revidert ekonomisk handlingsplan
i förbindelse med C 2/1988

- å anvende dividende fra Den nordiske investeringsbank til finansiering av
saerskilte nordiske fond for spesielle formål.

Interna beslut:

1 Bemyndigande för presidiet att avge framställning om medlemsförslag om
radio- och TV-samarbetet i Norden (A 794lk)

Nordiska rådet bemyndigar presidiet att på rådets vägnar, och på grundval
av förslag från kulturutskottet, göra framställning till Nordiska ministerrådet
med anledning av medlemsförslaget A 794/k.

2 Bemyndigande för ekonomiska utskottet och presidiet angående nordiskt
samarbete i internationella sammanhang (Rek. 22/1986le)

Nordiska rådet beslutar:

at utforming av mandatet for en komité som skal utrede hvordan det nordiske
samarbeid i internasjonal sammenheng kan utvikles, henvises til förhandling
i 0konomisk utvalg. Forutsatt enighet gis Presidiet fullmakt til å
sluttbehandle saken.

3 Bemyndigande för presidiet att avge framställning om en handlingsplan för
ökad trafiksäkerhet i Norden (B 72It)

Nordiska rådet bemyndigar presidiet att på rådets vägnar och på grundval
av förslag från kommunikationsutskottet, avge yttrande till Nordiska ministerrådet
om en handlingsplan för ökad trafiksäkerhet i Norden.

4 Bemyndigande för presidiet att avge framställning om Nordiska ministerrådets
budgetförslag för 1988 (C 2)

Nordisk Råd bemyndiger presidiet til på Rådets vegne og på grunnlag av
förslag fra Budsjett- og kontrollutvalget, å avgi en framstilling til Nordisk
Ministerråd om ministerrådets budsjettforslag for 1988.

Redog. 1987/88:4

Bilaga

89

''

£