Redogörelse till riksdagen1987/88:12 (Framställning / redogörelse 1987/88:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1987/88:12

från svenska delegationen vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling rörande
församlingsmötena under tiden april 1986-januari
1987 (38:e sessionen)

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för de
tre församlingsmötena i Strasbourg (april 1986, september 1986 och januari
1987) som ägde rum under församlingens 38:e session. Till redogörelserna är
fogad en förteckning över församlingens samtliga rekommendationer,
resolutioner och andra beslut under samma tidrymd.

Stockholm den 8 oktober 1987
På delegationens vägnar

Stig Alemyr

Jan Palmstierna

Redog.

1987/88:12

1 Riksdagen 1987/88. 2sami. Nr 12

Innehållsförteckning

Redog. 1987/88:12

1. Allmänt om församlingens arbete 3

2. Den svenska representationen 4

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska icke-med lemsländer

4. Ekonomiska frågor 9

5. Sociala frågor-hälsovård 10

6. Juridiska frågor 10

7. Kultur och utbildning 11

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter 12

9. Befolknings-och flyktingfrågor 13

10. Jordbruksfrågor 14

Bilaga: Förteckning över församlingens beslut 15

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation Redog. 1987/88:12
avseende tiden april 1986-januari 1987
(38:e sessionen)

1. Allmänt om församlingens arbete

Europarådets parlamentariska församlings 38:e session var stadgeenligt
fördelad på tre delsessioner. De ägde rum under tiden den 21-25 april 1986,
den 17—25 september 1986 och den 26—30 januari 1987. Dessa plenarmöten
hölls i Strasbourg.

Församlingens s. k. minisession hölls i Istanbul den 30 juni-3 juli 1986.

Den franske kristdemokratiske senatorn Louis Jung valdes vid aprilmötet
till församlingspresident. I sitt tal till församlingen sade Jung att betydande
framsteg hade gjorts i fråga om mänskliga rättigheter i Europa under de
gångna åren, men många problem återstod, bl. a. rasism och nationalism.
Europarådet borde fortsätta arbetet på detta område genom att sprida sitt
budskap i skolor, på universitet och i massmedia och genom att framdeles
arbeta för europeiskt samarbete som hittills bidragit till 40 års fred.

Daniel Tarschys valdes vid samma möte till vicepresident i församlingen.

Under den tidsperiod redogörelsen avser presenterade den s. k. Colombokommissionen
sin slutrapport-kommissionen har haft till uppgift att bl. a. se
över formerna för det framtida europeiska samarbetet.

Bland de besök församlingen tog emot under den aktuella tiden noteras
särskilt framträdandena av Israels premiärminister Shimon Peres vid aprilmötet
och Frankrikes premiärminister Jacques Chirac vid januarimötet.

Premiärminister Peres sade i sitt anförande att den övergripande utmaningen
i Mellersta Östern var en allvarlig ekonomisk kris som borde avlösas
av ett ekonomiskt återanpassningsprogram som han uppmanade Europarådet
att stödja. Peres utfrågades grundligt om sina synpunkter på en lösning av
palestiniernas problem.

Premiärminister Chirac redogjorde i sitt anförande för Frankrikes stöd till
det europeiska samarbetet inom Europarådet, EG och WEU och inom
ramen för ESK-processen. I sitt inlägg uppehöll sig Chirac även vid kampen
mot den internationella terrorismen.

Med anledning av det franska visumkravet för bl. a. svenska medborgare
ställde Stig Alemyr och Daniel Tarschys frågor till premiärministern vari det
franska beslutet starkt kritiserades. Chirac underströk i sitt svar att beslutet
var tillfälligt och att det rörde sig om månader och inte år innan det skulle
upphävas.

Under januarimötet lade Daniel Tarschys m. fl. fram en motion (dok.
5658) att församlingen borde sammanträda i Luxemburg till dess Frankrike
upphävde visumkravet för medborgare i Europarådets medlemsstater.
Motionen gick inte till omröstning mot bakgrund av frågestunden i samband
med premiärminister Chiracs besök.

Talman Ingemund Bengtsson besökte församlingens septembermöte.

Under församlingens 38:e session kom det rådande läget i Turkiet återigen

att bli föremål för debatt. Öst—väst-relationerna, internationell terrorism,
asyl för flyktingar och de baltiska folkens situation togs upp i separata
debatter.

2. Den svenska representationen

Till den 38:e sessionen anmälde riksdagen följande valda ombud och
suppleanter i församlingen och dess organ.

Ombud

Stig Alemyr (s), delegationens ordförande
Anders Björck (m), delegationens vice ordförande
Lennart Pettersson (s)

Kurt Hugosson (s)

Daniel Tarschys (fp)

Olof Johansson (c)

Suppleanter
Doris Håvik (s)

Margaretha af Ugglas (m)

Anita Persson (s)

Lars Gustafsson (s)

Kerstin Ekman (fp)

Britta Hammarbacken (c)

Ombuden och suppleanterna är fördelade på församlingens 14 utskott, vilka
sammanträder i samband med församlingens plenarmöten och även mellan
dessa. I utskotten bereds ärenden som församlingen har att besluta om. På
grundval av utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer
till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv.
Ett av utskotten, kallat det ständiga utskottet, har fullmakt att besluta på
församlingens vägnar under tider då församlingen inte sammanträder i
plenum.

De svenska ombuden och suppleanterna har under verksamhetsperioden
varit fördelade på församlingens utskott på följande sätt:

	Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet	Tarschys	Alemyr
	Hugosson Pettersson	Björck
Politiska utskottet	Alemyr	Pettersson
	Björck	Tarschys
Utskottet för ekonomi och	Pettersson	Hugosson
utveckling	af Ugglas	Björck
Social- och hälsovårdsutskottet	Håvik	Hugosson
	Tarschys	Hammarbacken

Redog. 1987/88:12

Juridiska utskottet

Hugosson

Ekman

Håvik Redog. 1987/88:12

af Ugglas

Kultur- och utbildnings-	Gustafsson	Alemyr
utskottet	Hammarbacken	Johansson
Utskottet för vetenskap och	Pettersson	Gustafsson
teknologi	Johansson	Ekman
Utskottet för regionplanering	Alemyr	Pettersson
och kommunala frågor	Johansson	Ekman
Utskottet för befolknings-	Persson	Håvik
och flyktingfrågor	Ekman	Johansson
Utskottet för procedurfrågor	Håvik	af Ugglas
J ordbruksutskottet	Hammarbacken	Persson
Utskottet för förbindelser med europeiska icke-medlemsländer	Hugosson	Tarschys
Utskottet för förbindelser med de nationella parlamenten och allmänheten	Björck	Gustafsson
Budgetutskottet	Persson	Hammarbai

Vid aprilmötet omvaldes Kurt Hugosson till ordförande i utskottet för
förbindelser med europeiska icke-medlemsländeroch Lennart Pettersson till
ordförande i utskottet för vetenskap och teknologi. Kerstin Ekman valdes till
vice ordförande i juridiska utskottet.

Flertalet utskott har tillsatt underutskott, vilka i många fall är tämligen
permanenta år från år, medan andra kan utses med anledning av en särskild
fråga. Följande svenska ledamöter har under verksamhetsperioden eller del
av den varit ledamöter och suppleanter av sådana underutskott.

Stig Alemyr av politiska utskottets underutskott för läget i Mellanöstern
samt suppleant för den norske ledamoten Harald Lied av underutskottet för
förbindelser med USA, Lennart Pettersson med Anders Björck som
suppleant av ekonomiska utskottets underutskott för förbindelser med
internationella organisationer, Kurt Hugosson av dess underutskott för
sysselsättning i Europa, Doris Håvik av socialutskottets underutskott för den
europeiska sociala stadgan, av dess underutskott för sysselsättning, av dess
underutskott för bioetiska frågor, av dess underutskott för kampen mot
narkotika. Kurt Hugosson med Kerstin Ekman som suppleant av juridiska
utskottets underutskott för mänskliga rättigheter, Kerstin Ekman med Kurt
Hugosson som suppleant av dess underutskott för strafflagstiftning, kriminologi
och terrorism, Doris Håvik av dess underutskott för narkotika. Britta
Hammarbacken av kulturutskottets underutskott för det europeiska arkitektur-
och konstarvet, Lars Gustafsson av dess underutskott för universitetsfrågor.
Lennart Pettersson och Olof Johansson av vetenskapsutskottets underutskott
för rymdfrågor, informationsteknologi och teleförbindelser, Lennart

Pettersson med Olof Johansson som suppleant av dess underutskott för Redog. 1987/88:12
energifrågor, Lennart Pettersson av dess underutskott för vetenskapsfrågor,

Stig Alemyr med Olof Johansson som suppleant av regionalutskottets
underutskott för Europapriset, Olof Johansson av dess underutskott för
naturskydd (miljövård) samt med Stig Alemyr som suppleant av dels dess
underutskott för regionplanering, dels dess underutskott för kommunala och
regionala myndigheter. Kerstin Ekman av befolkningsutskottets underutskott
för inomeuropeisk migration, Anita Persson av dess underutskott för
flyktingar, Britta Hammarbacken av jordbruksutskottets underutskott för
förbindelser med FAO och WFP, Anita Persson av budgetutskottets
underutskott för den europeiska civilförvaltningen.

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska ickemedlemsländer Församlingens

38:e session inleddes med att de cypriotiska fullmakterna
ifrågasattes och hänsköts till utskottet för procedurfrågor. Övriga fullmakter
godkändes. Utskottet rekommenderade med knapp majoritet att frågan om
de cypriotiska fullmakterna skulle hänskjutas till höstmötet för att ge de
politiska och juridiska utskotten möjlighet att analysera utvecklingen på
Cypern. Det blev också församlingens beslut även om talesmän för de
socialistiska, kommunistiska och kristdemokratiska politiska grupperna
ansåg att de cypriotiska fullmakterna borde godkännas eftersom läget på
Cypern i stort var detsamma som året innan då fullmakterna godkändes.

Först vid januarimötet togs frågan om godkännande av de cypriotiska
fullmakterna upp på nytt. Utskottet för procedurfrågor föreslog församlingen
att godkänna de cypriotiska fullmakterna under en tolvmånadersperiod,
dvs. till januari 1988. Trots försök från många talare i församlingen att finna
en kompromiss misslyckades detta och frågan återvisades på nytt till
utskottet. Resultatet blev att församlingen slutligen på utskottets rekommendation
accepterade att godkänna de cypriotiska fullmakterna för pågående
januarimöte.

På agendan för aprilmötet stod även Libyen med anledning av den
amerikanska bombningen av libyska städer som svar på påstått libyskt stöd
till internationell terrorism.

Församlingen behandlade en motion att tidigarelägga debatten i stället för
att behandla frågan vid byråns föreslagna debatt i aktuella frågor. Förslagsställarna
ville ge församlingen möjlighet att uttrycka sina synpunkter genom
en resolution. Motionen avslogs och Libyen debatterades vid ordinarie
debatt för aktuella frågor.

Flera talare hävdade att de stater som understödde terrorism ställde sig
utanför internationell rätt och borde därför inte åtnjuta dess skydd. Andra
talare hävdade att de motsatte sig den amerikanska aktionen mot Libyen
eftersom den utgjorde ett brott mot internationell rätt och sannolikt inte
skulle vara effektiv utan snarare skulle bidra till att eskalera den internationella
terrorismen. Det var nödvändigt att finna en lösning på terrorismens
grundorsak - det palestinska problemet.

Under septembermötet antog församlingen enhälligt en resolution (nr 6

863) om internationell terrorism. Resolutionen fördömer användningen av Redog. 1987/88:12
terror och uppmanar till sanktioner mot länder som stöder terrorism.

Resolutionen antogs efter en längre debatt mot bakgrund av en rapport (dok.

5601) utarbetad av Giuseppe Amadei (italiensk socialist).

I ett anförande betonade Anders Björck vikten av samarbete på flygsäkerhetsområdet.

Stig Alemyr framhöll i debatten att inte heller mindre länder som Sverige
gick fria från terrorhandlingar och han angav mordet på statsminister Palme
som ett avskräckande exempel. Alemyr stödde förslagen om ett förbättrat
internationellt samarbete i kampen mot internationell terrorism.

Stig Alemyr berörde i detta sammanhang även det franska beslutet att
införa visumtvång för icke EG-medborgare vilket fick den olyckliga konsekvensen
att medborgare i flera av Europarådets medlemsstater drabbades.

Alemyr framförde förhoppningen att beslutet snarast skulle upphävas för
dessa länder.

Denna förhoppning framfördes även i anföranden av Daniel Tarschys och
Anders Björck under septembermötet.

Under aprilmötet behandlade församlingen även situationen i Turkiet med
anledning av en rapport (dok. 5546) från politiska utskottet utarbetad av
Ludwig Steiner (österrikisk kristdemokrat). Flertalet deltagare i debatten
var eniga om att det kunde skönjas framsteg i de demokratiska fri- och
rättigheterna i Turkiet även om landet ännu inte var en riktig parlamentarisk
demokrati. I debatten framhöll Kurt Hugosson bl. a. att han alltjämt var
oroad över rapporter om tortyr och misshandel och över begränsningarna för
fria fackföreningar att verka i Turkiet.

Församlingen antog en resolution (nr 860) med krav på fortsatta förbättringar
i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna.

Under januarisessionen avgav Turkiets utrikesminister Vahit Halefoglu i
egenskap av ministerkommitténs ordförande sedvanlig redogörelse inför
församlingen om verksamheten. Han avslutade på vanligt sätt med ett avsnitt
avseende sitt eget land. Halefoglu lämnade då besked om att Turkiets
ministerråd offentliggjort sitt beslut att medge enskild klagorätt inför
MR-kommissionen enligt konventionens artikel 25. Beslutet innehåller
emellertid vissa begränsningar i klagorätten.

Halefoglus framträdande inför församlingen föranledde den socialistiska
gruppen att avge ett skriftligt uttalande som på svensk sida undertecknades
av Lennart Pettersson, Kurt Hugosson, Doris Håvik och Lars Gustafsson.

Uttalandet är starkt kritiskt över domarna mot DISK-medlemmar och
rättegången mot medlemmar av fredsförbundet. Undertecknarna protesterar
eftertryckligt mot domen mot Ecevit och tillägger, att så länge sådana
metoder utnyttjas kan det inte hävdas att demokrati och mänskliga rättigheter
återinförts i Turkiet.

Under januarimötet framlade Harry van den Bergh (holländsk socialist)
en rapport (dok. 5676) om kriget mellan Iran och Irak.

Församlingen antog en resolution (nr 873) som bl. a. uppmanade Europarådets
medlemsländer att stödja FN:s arbete i försöken att uppnå ett slut på
kriget.

Oro över förnyade strider i Libanon och attacker mot de fredsbevarande ^

styrkorna (UNIFIL) fick församlingen att under höstmötet anta en resolution
(nr 869) som uppmanade alla direkt eller indirekt inblandade i
konflikten att främja försoning och återuppbyggnad för regionens bästa.
Politiska utskottets rapport om situationen i Libanon (dok. 5623) som
utarbetats av Bernard Dupont (schweizisk liberal) underströk att det var
nödvändigt att söka en långsiktig lösning på de underliggande problemen i
regionen för att uppnå en lösning av krisen i Libanon.

Aprilmötet behandlade även det europeiska samarbetet mot bakgrund av
det ökade antalet medlemsländer i EG och de konsekvenser detta kan få för
Europarådet. Rådets generalsekreterare Marcelino Oreja noterade i ett
inledningsanförande att genom EG :s expansion var Europarådet i fara att bli
ett forum endast för de européer som inte var medlemmar av gemenskapen.
Han underströk vikten av de områden på vilka Europarådet alltjämt kan ge
unika bidrag, nämligen frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Politiska utskottets rapportör Harald Lied (norsk konservativ) lovordade
den s. k. Colombokommissionens arbete och framhöll att Europarådet har
tre huvuduppgifter: att stärka europeiska institutioner, att skydda individens
frihet och bekämpa hot från internationell brottslighet och terrorism.

Anders Björck underströk i ett anförande vikten av en arbetsfördelning
mellan Europarådet och EG.

Den kommission av framstående europeiska statsmän som tillkommit på
församlingens initiativ, den s. k. Colombokommissionen, och som hade till
uppgift att bl. a. föreslå formerna för det framtida europeiska samarbetet och
Europarådets förhållande till EG, framlade sin slutrapport (dok. 5668) som
debatterades av församlingen under januarimötet. Colomborapporten skall
fortsättningsvis följas upp av församlingen. För det fortsatta arbetet med
Colomborapporten antog församlingen en rekommendation (nr 1050) som
uppmanade ministerkommittén att genomföra förslagen angående förbindelserna
med europeiska icke-medlemsländer, särskilt inom ramen för
ESK-processen. Församlingen antog även en resolution (nr 871) som stöd
för Colombokommissionens huvudförslag, dvs. närmare samarbete med
Europaparlamentet, tillskapande av en europeisk stadga för studenter och
praktikanter och tillskapande av en europeisk konstfond.

Öst-väst-relationerna upptog även höstsessionen och resulterade i tre
resolutioner efter en längre debatt. Den ena (nr 866) upptar tidigare
Europarådsuttalanden och blickar framåt mot ESK:s uppföljningsmöte i
Wien som inleddes i november 1986. Den andra (nr 867) noterar den
långsamma takten i utvecklingen av det öst—västliga handelsutbytet och
efterlyser åtgärder för att utveckla det i syfte att minska internationell
spänning. Den tredje resolutionen (nr 868) berör brott mot mänskliga
rättigheter i fängelser i DDR.

Debatten baserade sig på rapporter från flera utskott. Den första, från
politiska utskottet (dok. 5621), med Harald Lied (norsk konservativ) som
rapportör. Rapporten pekar på vissa tecken på förbättring av öst—västförbindelserna
men konstaterar att målet att uppnå fullständiga mänskliga
rättigheter för folken i Östeuropa är lika avlägset som tidigare.

I en rapport (dok. 5634) från utskottet för förbindelser med europeiska
icke-medlemsländer med Claus Jäger (västtysk kristdemokrat) som rappor -

Redog. 1987/88:12

tor behandlades mänskliga rättigheter och beklagades bristen på framsteg i
Östeuropa på detta område.

Kultur- och utbildningsutskottet avgav en rapport (dok. 5629) som
presenterades av Hilde Hawlicek (österrikisk socialist) som redogjorde för
en i huvudsak positiv utveckling inom det område som bevakas av detta
utskott.

Slutligen hade ekonomiska utskottet utarbetat en rapport (dok. 5620) vars
rapportör Bruce Millan (brittisk socialist) beskrev rapporten som en
bekräftelse på positiva inslag i de öst-västliga handelskontakterna.

Vad gäller de baltiska folkens situation antog församlingen efter en längre
debatt en resolution (nr 872) som uppmanade Sovjetunionen att respektera
rätten till självbestämmande och mänskliga rättigheter i Baltikum. Medlemsländernas
regeringar uppmanades dessutom att ta upp frågan vid det
pågående ESK-mötet i Wien.

Kurt Hugosson som deltog i debatten i egenskap av ordförande i utskottet
för förbindelser med europeiska icke-medlemsländer uttalade starkt stöd för
resolutionen och de förslag som upptas i denna. Debatten grundade sig på en
rapport från utskottet för europeiska icke-medlemsländer (dok. 5667) och ett
yttrande från politiska utskottet (dok. 5687).

Rapportören från förstnämnda utskott, Harry van den Bergh (holländsk
socialist), underströk att Europarådet hade skyldighet att uppmärksamma
brott mot de mänskliga rättigheterna varhelst de uppstod.

Politiska utskottets rapportör Frederic Bennet (brittisk konservativ)
framhöll att Sovjetunionens vägran att återge de baltiska staterna självbestämmande
måste fördömas av dem som var beredda att försvara mänskliga
rättigheter.

I ett inlägg framhöll Margaretha af Ugglas vikten av att de baltiska folkens
situation tas upp även vid ESK-mötet i Wien.

Höstmötet antog en rekommendation (nr 1040) som gäller den tyska
etniska minoriteten i Sovjetunionen. Till grund härför låg en rapport (dok.
5591) från utskottet för förbindelser med icke-medlemsländer, vars rapportör
Claus Jäger (västtysk kristdemokrat) sade församlingen, att de politiska,
religiösa och kulturella rättigheterna inte upprätthålls för den tyska etniska
minoriteten i Sovjetunionen. I likhet med andra etniska minoriteter i
Sovjetunionen var tyskarna föremål för förryskning som hotade att förstöra
deras egen identitet.

Kurt Hugosson avslutade den debatt som föregick antagandet av rekommendationen
genom att i egenskap av ordförande i utskottet för förbindelser
med icke-medlemsländer dessutom beröra situationen för judarna i Sovjetunionen
och de etniska minoriteterna i Bulgarien och Rumänien. Hugosson
förutsåg ett kommande besök i Rumänien av honom och några andra
medlemmar i hans utskott.

4. Ekonomiska frågor

Under septembermötet höll församlingen sin årliga debatt om OECD.

Ekonomisk utveckling genom teknologisk förändring och minskning av
arbetslösheten påkallades i en resolution (nr 865) som antogs av församling -

Redog. 1987/88:12

en. Resolutionen innehöll en lista över föreslagna ekonomiska och skattemässiga
åtgärder för OECD-länderna i syfte att återhämta sig från världsrecessionen
bl. a. inom områdena miljö, jordbruk och energi.

Inför debatten hade Juan de Arespacochaga (spansk europeisk demokrat)
utarbetat en rapport (dok. 5608). Härtill kom yttranden från en rad utskott
(dok. 5641, 5611 och 5616). Arespacochaga påpekade att rapporten syftade
till att förmå OECD-länderna att ta ansvar för förbättringar inom världshandeln
och försöka bryta den onda cirkeln av ekonomisk recession.

Större avreglering av internationella handelsvillkor och förkastande av en
protektionistisk politik var två av de åtgärder som församlingen föreslog i en
resolution (nr 864) rörande skuldkrisen för utvecklingsländerna som antogs
under septembermötet på basis av en rapport (dok. 5618) utarbetad av
Charles Goerens (luxemburgsk liberal). Han gav en historisk resumé över
orsakerna till dagens allvarliga situation. Skuldkrisen hade blivit ett lika stort
problem för de utvecklade långivarländerna som för utvecklings-låntagarländerna.
Skuldsättning och ekonomisk stagnation riskerade att bli bestående
problem.

I ett inlägg framhöll Margaretha af Ugglas vikten av förenade internationella
ansträngningar för att söka lätta skuldsituationen i världen.

5. Sociala frågor - hälsovård

På agendan under januarimötet stod frågan om flexibilitet på arbetsmarknaden.
Församlingen antog en rekommendation (nr 1051) som uppmanar till
minskad arbetstid inom alla sektorer och ökad rörlighet och flexibilitet för
arbetstagarna genom bl. a. möjlighet till omskolning.

Massimo Pini (schweizisk radikal) från social- och hälsovårdsutskottet och
Jean Valleix (fransk radikal) från utskottet för ekonomi och utveckling
framlade var sin rapport (dok. 5672 och 5673). De kom fram till samma
slutsats att erkänna vikten av en flexibel inställning till arbetsmarknaden på
grund av den nya tekniska utvecklingen och för att motverka arbetslöshet.

Social- och hälsovårdsutskottet presenterade vid januarimötet genom sin
rapportör Amandio de Agevedo (portugisisk socialdemokrat) en rapport
angående Europarådets sociala stadga (dok. 5665). Rapporten innehöll ett
preliminärt förslag till protokoll som upptog fyra nya rättigheter: jämlikhet
mellan män och kvinnor i fråga om arbete, arbetstagares rätt till information
och rådfrågning, arbetstagares deltagande i beslut rörande arbetsvillkor i
företaget och skydd av äldre personer. Förslagen var ett resultat av den
utvärdering och översyn av den sociala stadgan, 25 år efter dess tillkomst,
som inleddes i januari 1986 med utskottets första rapport (dok. 5453).

Förstnämnda rapport och förslaget till protokoll välkomnades av församlingen
som antog ett yttrande (nr 131) som efterlyste en rad ytterligare
åtgärder inom stadgans område.

6. Juridiska frågor

Under januarimötet debatterade församlingen även vapenvägran av religiösa,
moraliska eller humanitära skäl med särskild tyngdpunkt på förhållande -

Redog. 1987/88:12

na i Grekland. Debatten baserades på en rapport (dok. 5663) av Willem de
Kwaadsteniet (holländsk kristdemokrat) och föranleddes av en begäran om
yttrande över ett utkast till rekommendation (dok. 5606) från ministerkommittén.
Rapportören välkomnade ministerkommitténs initiativ och ändrade
hållning i förhållande till församlingens resolution i ämnet från 1967 (nr 337).
Församlingen avgav sitt yttrande (nr 132) som stöder ministerkommitténs
rekommendation men föreslår samtidigt vissa förändringar i syfte att
förstärka rättigheterna för vapenvägrare i alla medlemsländer.

Under septembermötet debatterade församlingen under två dagar användning
av mänskliga foster och antog därefter en rekommendation (nr
1046) rörande användning härav för vetenskapliga, industriella och kommersiella
ändamål. Samtidigt uppdrog församlingen åt tre av sina utskott att
fortsatt studera frågan. Församlingen önskade allvarliga begränsningar för
vad som kunde anses vara tillåten användning av foster och föreslog regler för
tillåten och otillåten verksamhet på detta område.

Till grund för debatten låg huvudrapportören Horst Haases (västtysk
socialist) ursprungliga rapport (dok. 5615) kompletterad med synpunkter
från andra utskott.

Sociala utskottets representant Luis Maria Paig (spansk socialist) liksom
representanten från utskottet för vetenskap och teknologi, Doris Morf
(schweizisk socialist), betonade i sina resp. yttranden (dok. 5635 och 5628)
att vetenskapens behov måste tillgodoses under förutsättning att detta kunde
ske under strikt kontroll.

Församlingen påkallade under septembermötet i en rekommendation (nr
1044) skyndsamma åtgärder för att bekämpa ökningen av den internationella
brottsligheten och då särskilt narkotikasmuggling, illegal vapenhandel och
handel med kvinnor. Rekommendationen uppmanade regeringarna att anta
ett antal åtgärder som syftade till att stävja internationell brottslighet och
föreslog olika vägar för internationellt samarbete för att förbättra myndigheternas
möjligheter att förebygga och avslöja internationell brottslighet.

En rapport i ämnet (dok. 5617) hade utarbetats av Pieter Stoffelen
(holländsk socialist). Förslag till förbättringar omfattade bl. a. effektivare
utlämningsprocedurer, större användning av Interpol, begränsningar i
tillgången på vapen och vapendelar och hårdare straff för narkotikabrottslingar.

7. Kultur och utbildning

Under septembermötet uttryckte församlingen oro över de risker som
boxning utsätter sportens utövare för. Debatten ledde fram till en rekommendation
(nr 1047) som efterlyser en undersökning av de olika typer av
risker som boxare löper och hur dessa risker skall bemötas.

Till grund för församlingens debatt låg en rapport från kultur- och
utbildningsutskottet (dok. 5541) som kompletterades med ett yttrande från
socialutskottet (dok. 5548). Rapportören Gunther Muller (västtysk kristdemokrat)
karakteriserade rapporten som varken för eller emot boxning.
Syftet hade varit att konstatera fakta. Det framgick dock både av debatten
och rekommendationen att en majoritet i församlingen förordade allvarliga
begränsningar för boxning.

Redog. 1987/88:12

Septembermötet antog en rekommendation (nr 1043) om Europas språkli- Redog. 1987/88:12
ga och litterära arv mot bakgrund av den nya teknologi som vinner
utbredning. Rekommendationen antogs efter en kortare debatt på basis av
en rapport från kultur- och utbildningsutskottet (dok. 5602). Rapportören
Pino Ranti (italiensk europeisk demokrat) introducerade sin rapport genom
att hänvisa till den ökande takten i den tekniska utvecklingen, särskilt på
dataområdet, och den negativa påverkan på språk och litteratur i de
europeiska länderna som denna utveckling medför. Utskottets uppfattning
var att den språkliga mångfalden i Europa var ett arv som måste försvaras
även i dataåldern.

Under septembermötet gav församlingen i uppdrag åt kultur- och utbildningsutskottet
(direktiv nr 431) att insamla information om hur olika länder
skyddar sitt kulturarv mot förstörelse och undersöka möjligheten av att skapa
en åtgärdskatalog på detta område. Församlingens rekommendation (nr
1042) efterlyste ny skyddande lagstiftning, bättre planering och ökat
mellanstatligt samarbete i Europa. Rekommendationen antogs efter en
debatt på basis av en rapport från kultur- och utbildningsutskottet (dok.

5624). Rapportören Stephen Ross (brittisk liberal) baserade delvis sin
rapport på erfarenheterna från omfattande bränder i Storbritannien. Han
efterlyste bl. a. nya brandförebyggande åtgärder. Församlingen delade
rapportörens uppfattning att de faror som hotade t. ex. staden Venedigs
fortsatta existens förtjänade fortsatt uppmärksamhet på det europeiska
planet.

Januarimötet behandlade temat skolundervisning på basis av en rapport i
ämnet från kultur- och utbildningsutskottet (dok. 5670) med Hilde Hawlicek
(österrikisk socialist) som rapportör. Församlingen antog en resolution (nr
874) i vilken de europeiska undervisningsministrarna uppmanades utveckla
systemet med lärarutväxling inom Europa, skapa bättre förhållanden mellan
invandrarbarn och barn i invandrarländer, förbättra undervisning och
utbildning av lärare, rektorer och skoladministratörer.

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter

Under januarimötet antog församlingen en rekommendation (nr 1052)
angående nedsmutsningen av Rhenfloden vari berörda regeringar allvarligt
uppmanas att se över lagstiftningen i fråga om hantering av kemiska
produkter ur miljösynpunkt.

På begäran av utskottet för miljövård, regionplanering och kommunala
frågor höll församlingen i brådskande ordning en debatt på basis av en
rapport (dok. 5686) av Peter Hardy (brittisk socialist). Rapporten behandlade
särskilt de allvarliga konsekvenserna för miljön av olyckorna i november
1986 som huvudsakligen berörde kemisk industri i Basel, Schweiz.

Vid septembermötet antog församlingen en rekommendation (nr 1041)
vari ministerkommittén ombads inbjuda regeringarna i berörda medlemsstater
att diskutera åtgärder för att förbättra situationen för väg- och järnvägstrafiken
genom Alperna som i dag besväras av ett otillräckligt tunnelsystem
på framför allt järnvägssidan.

Till grund för rekommendationen låg en rapport (dok. 5610) av KarlHeinz
Lemmrich (västtysk kristdemokrat) och ett yttrande (dok. 5622) från
utskottet för ekonomi och utveckling.

Vid aprilmötet öppnade ordföranden för utskottet för miljövård, regionplanering
och kommunala frågor, tillika rapportör, Peter Hardy (brittisk
socialist), debatten om utskottets rapport om bevarande av europeiskt djurliv
(dok. 5543). Rapportören framhöll att näst efter ämnet mänskliga rättigheter
kanske ämnet skydd av djur och natur kunde vara en av Europarådets
viktigaste frågor att bevaka. Utskottet vädjade till medlemsländerna att
ansluta sig till 1979 års Bernkonvention. De länder som redan anslutit sig
borde fortsätta förverkligandet av Bernkonventionen. Församlingen antog
en rekommendation (nr 1033) i ämnet.

9. Befolknings- och flyktingfrågor

Församlingen debatterade under septembermötet rätten till asyl för flyktingar.
Flertalet talare erkände behovet av bättre koordinering på det internationella
planet, inte minst inom Europa, för att undvika att flyktingproblemet
skjuts från ett europeiskt land till ett annat.

Initiativet till debatten togs av Björn Elmquist (dansk liberal). Han
åberopade den kraftiga ökningen av antalet asylsökande bl. a. i Danmark
under senare tid och det internationella samfundets misslyckande att hantera
situationen på ett lämpligt sätt. Församlingen hade tidigare antagit rekommendationer
i frågan, men både Elmquist och andra talare underströk att de
hittills inte följts av handling. Församlingen antog ingen ny rekommendation
i frågan.

Under aprilmötet antog församlingen enhälligt utkast till rekommendation
och direktiv (dok. 5539) i syfte att minska rasmotsättningarna och främlingskapet
i de europeiska länderna.

Rudolf Eijsink (holländsk kristdemokrat) framlade en rapport (dok. 5539)
med titeln Våga leva tillsammans i vilken han tog upp det ökande
främlingshatet och rasismen i Europa. Han efterlyste åtgärder för att utplåna
diskriminering och öka uppskattningen av invandrarnas kultur. I rapporten
föreslogs genomförande av s. k. Europeiska dagar i syfte att öka förståelsen
mellan olika folkgrupper, utbildning, användande av massmedia i större
utsträckning och avskaffande av diskriminerande lagstiftning.

Januarimötet antog ett förslag till rekommendation (dok. 5544) angående
problemet med åldrande befolkningar i många europeiska länder. Förslaget
återfanns i den rapport i ämnet som presenterades av Wilfried Böhm
(västtysk kristdemokrat). Församlingen uttalade sig för långsiktiga lösningar
i form av samordnad ekonomi- och familjepolitik vilket t. ex. skulle
möjliggöra för fler kvinnor att återvända till arbete utanför hemmet sedan de
fått barn. Lars Gustafsson föreslog ett tillägg i förslaget till rekommendation
som godkändes av församlingen och som syftade till att möjliggöra för äldre
personer att leva och åldras i sina egna hem.

Redog. 1987/88:12

10. Jordbruksfrågor

Redog. 1987/88:12

Januarimötet debatterade även jordbruksfrågor under rubriken Jordbruk
2000. Församlingen antog en rekommendation (dok. 1049) som uppmanar
medlemsländernas regeringar att återställa balansen mellan tillgång och
efterfrågan i fråga om överskottsvaror, skydda miljön och förbättra levnadsvillkoren
för mindre jordbruk. Inför debatten hade Paul Hawkins (brittisk
konservativ) utarbetat en rapport (dok. 5666) som byggde på resultaten av
församlingens parlamentariska konferens i ämnet i april 1986.

Januarimötet debatterade även jordförstöring inom jordbruket mot bakgrund
av en rapport (dok. 5664) av Sixtus Lanner (österrikisk kristdemokrat).
Rapporten redogjorde för olika hot mot jorden som erosion,
radioaktivt nedfall, kemiska olyckor och överdrivet bruk av kemiska
gödningsämnen. Församlingen antog en rekommendation (nr 1048) som
upptog förslag till åtgärder mot fortsatt jordförstöring.

Under septembermötet debatterades även problemet med skogsbränder i
Europa vilket ledde fram till en rekommendation (nr 1045) baserad på en
rapport från jordbruksutskottet (dok. 5639) av Ricardo Sanchez (spansk
socialist) och ett yttrande från utskottet för miljövård (dok. 5640). I
rekommendationen efterlyses ytterligare forskning, mer internationellt
samarbete och ökade resurser för både brandförebyggande åtgärder och
brandbekämpning.

Rekommendationer

Nr
1031*	om UNHCR:s verksamhet
1032	om tillskapande av ett euro-arabiskt universitet
1033	om bevarande av europeiskt djurliv
1034	om etniska grupper i Europa
1035	om åldrande befolkningar i Europa
1036*	om skydd mot naturkatastrofer i Medelhavet
1037*	om dataskydd och informationsfrihet
1038*	om församlingens befogenheter i budgetfrågor
1039*	om Europarådets budgetära resurser
1040	om den tyska etniska minoriteten i Sovjetunionen
1041	om transalpin trafik
1042	om skydd av kulturarv mot förstörelse
1043	om Europas språkliga och litterära arv
1044	om internationell kriminalitet
1045	om bekämpande av skogsbränder i Europa
1046	om användning av mänskliga foster
1047	om faran med boxning
1048	om jordförstöring inom jordbruket
1049	om europeiskt jordbruk 2000
1050	om förbindelser med europeiska icke-medlemsländer
1051	om arbetsmarknadens flexibilitet i en ekonomi i
	omvandling
1052	om nedsmutsning av Rhen
Resolutioner
Nr
859*	om New Ireland Forum
860	om situationen i Turkiet
861*	om konflikten mellan Europa och USA på jordbruks-
	området
862*	om Europapriset
863	om internationell terrorism
864	om skuldsituationen för utvecklingsländerna
865	om OECD:s rapport
866	om öst-väst-förbindelserna
867	om de ekonomiska öst-väst-förbindelserna
868	om MR-brott i DDR:s fängelser
869	om situationen i Libanon
870*	om den biogenetiska utvecklingen inom jordbruket
871	om den s. k. Colomborapporten
872	om situationen för de baltiska folken
873	om kriget mellan Irak och Iran
874	om skolundervisning

Redog. 1987/88:12
Bilaga

Direktiv Redog. 1987/88:12

Nr Bilaga

428 om mellanfolkligt utbyte

429* om effekterna på hälsa och miljö av kärnkrafts olyckor 430*

om Europarådets budgetära resurser

431 om skydd av kulturarv mot förstörelse

432 om mänsklig embryologi och biologi

Yttranden

126* om den europeiska ständiga konferensen om lokala

och regionala myndigheter
127* om Europarådets tredje medelfristiga plan

128* om Europarådets sociala stadga

129* om församlingens programbudget 1987

130* om Europarådets räkenskaper åren 1984, 1986 och

1987

131 om Europarådets sociala stadga

132 om vapenvägran av religiösa, moraliska eller humani tära

skäl

* Antagna av ständiga utskottet.

gotab Stockholm 1987 13754