Redogörelse till riksdagen1986/87:5 (Framställning / redogörelse 1986/87:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1986/87:5

Riksdagens förvaltningkontors redogörelse för
verksamhetsåret 1985/86 c

L70V/0 /1 r>

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) får härmed avge redogörelse för
verksamheten inom kontoret under tiden den 1 juli 1985-den 30 juni 1986.

Översikt

Riksdagens förvaltningskontors huvuduppgift är att på olika sätt ge service
till riksdagen och dess organ så att riksdagens arbete kan genomföras
planenligt. Den andra huvuduppgiften för kontoret är att ge service till de
enskilda ledamöterna i riksdagen.

Under det förflutna budgetåret har ett relativt stort antal förbättringar
genomförts eller planerats i riksdagens byggnader. Andrakammarsalen har
renoverats så att salen med sin ursprungliga inredning och med en förstklassig
teknisk utrustning kunde tas i bruk i oktober 1985. Stora investeringar har
gjorts i bl. a. hissar och rörpostanläggningar, som beräknas tas i bruk vid
inledningen av riksmötet 1986/87. Vidare pågår ett omfattande utredningsarbete
för ytterligare förbättringar i byggnaderna och i kommunikationssystemen.

Inredningen har delvis förnyats i ledamöternas rum. Nya sittmöbler, soffor
och bäddsoffor har inköpts, och flertalet nya möbler har nu kommit på plats.

Ledamöternas önskemål beträffande bostäder har kartlagts, och en
särskild arbetsgrupp har till uppgift att skaffa bostäder för ledamöternas
räkning. Som ett första projekt inreds fjorton lägenheter på plan 6 och 7 i
förvaltningshuset. Förhandlingar pågår om anskaffning av ytterligare lägenheter
utanför riksdagens hus.

Ledamöternas behov av service har kartlagts genom en särskild enkät, och
vissa förändringar har genomförts. Systemet med sortering på ledamöternas
bänkar av riksdagstrycket i ordning efter ärendenas behandling i kammaren
har genomförts för samtliga ledamöter. Tidigare hade endast en del
ledamöter denna service. Vidare distribueras numera riksdagstrycket och
visst annat material till ledamöternas rum. Interndistributionen har dessutom
fått ökade uppgifter. För nya ledamöter har efter valet 1985 ordnats
särskilda introduktions- och informationsinsatser.

Informationsmaterialet om riksdagen har kompletterats med bl. a. en ny
broschyr om arbetet i riksdagens utskott. Den biografiska handboken om
riksdagens ledamöter, som kom ut första gången efter 1982 års val, har i
början av 1986 kommit i en ny version kallad ”Fakta om folkvalda”. Boken
har kompletterats med uppgifter om parlamentariska organ m. m. och har nu

1 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr5

mera karaktären av en parlamentarisk handbok. I övrigt har arbetet med
förbättring av interninformationen fortsatt. Fr.o.m. hösten 1986 planeras
ett samlat nyhetsblad kallat ”Riksdagsveckan”.

Inom enheten för riksdagstryck pågår en omorganisation. Nya rutiner för
försäljning, debitering och distribution av riksdagstrycket introduceras
under budgetåret 1986/87.

Arbetet på att utveckla riksdagens ADB-system har bedrivits mycket
intensivt under året. Kammarkansliet, flertalet av utskottens kanslier och
partikanslierna hade vid budgetårets utgång försetts med terminaler. En
försöksgrupp om 19 ledamöter prövar också hur detta hjälpmedel fungerar.
Sammanlagt fanns vid budgetårets utgång 115 terminalbaserade arbetsplatser
i riksdagens informationssystem. Dessa har knutits samman i ett internt
nätverk som gör det möjligt att kommunicera t. ex. genom s. k. elektronisk
post. Under sommaren 1986 har ett modernt datarum inretts där de centrala
datorerna placerats. ADB-utvecklingen fortsätter under det innevarande
riksmötet. Ett par projekt står därvid i fokus: överförande av texter till
tryckerierna för automatisk sättning och införande av ett sökbart register
över aktuella ärenden kombinerat med ett historiskt register med avgjorda
ärenden. Till detta är kopplat delprojekt såsom planeringsinformation från
kammare och utskott. Försöksverksamheten med terminaler såsom hjälpmedel
för ledamöterna beräknas också bli utbyggd.

Planeringen av riksdagens beredskap har intensifierats under 1986. En
plan för åtgärder och fortsatta plane ringsinsatser har upprättats, och arbetet
för att förverkliga detta har påbörjats. Det planerade arbetet beräknas bli
slutfört under 1986/87.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1984:6).

Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagens förvaltningsstyrelse, för
vilken talmannen är ordförande.

Chef för kontoret är förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors. Förutom
talman Ingemund Bengtsson har följande ledamöter ingått i förvaltningsstyrelsen:
Alf Wennerfors (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist (s), Marianne
Stålberg (s), Martin Olsson (c), John Johnsson (s). Rolf Clarkson (m), Björn
Molin (fp) och Tommy Franzén (vpk).

Suppleanter har varit Lennart Andersson (s), Blenda Littmarck (m), Olle
Westberg (s), Gunilla André (c), Iréne Vestlund (s), Sten Svensson (m),
Birgit Friggebo (fp) och Bertil Måbrink (vpk).

Personalföreträdare i styrelsen har varit Anders Forsberg, SACO/SR,
Lennart Hedlund, SF samt för ST Eva Lundgren t. o. m. den 17 mars och
Björn Wikström fr.o.m. den 18 mars 1986.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit Inger Pålsson, SACO/SR,
Lennart Edlund, SF och Christer Brandt, ST.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit
Oskar Lindkvist (s), ordf., Alf Wennerfors (m), vice ordförande, och John
Johnsson (s).

Redog. 1986/87:5

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen.
Sekreterare i styrelse och direktion har varit föredragande Staffan
Hansson.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 8 och direktionen 14 sammanträden.

Förvaltningskontorets organisation

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30 juni
1986 var 375 (375). (Siffror inom parentes här och i fortsättningen avser
verksamhetsåret 1984/85.)

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick till 64
(82) varav 27 (42) inom lokal vårdssektionen. Dessutom fanns 15 timanställda
informatörer. Fem extra expeditionsassistenter har tjänstgjort under vissa
tider av riksmötet.

Av den fast anställda personalen avgick under verksamhetsåret 21 (24)
personer, varav 8 (12) med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret var

följande.

Kammarkansliet 40

Utskottsorganisationen 87,25

Förvaltningsledningen 3

Kansli- och personalenheten 11

Ekonomienheten 6

Intendenturenheten 101

Säkerhetsenheten 17

Enheten för riksdagstryck 36,5

Informationsenheten 8,75

Riksdagsbiblioteket 26

Utredningstjänsten 27,5

Redaktionen för tidningen

Från Riksdag & Departement 8

ADB-verksamheten 3

375

Samarbetsorgan

Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information mellan
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet har
inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordf., riksdagsdirektören,
samtliga kanslichefer i utskotten och en representant från
vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet, som även har ett
arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt tre gånger.
Arbetsutskottet är främst ett organ för samråd i förhandlingsfrågor.
Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltnings -

Redog. 1986/87:5

kontoret och de tre lokala arbetstagarorganisationer som har arbetat på
riksdagsområdet. Under perioden har 18 onsdagsmöten hållits, vilket
resulterat i 133 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrättande av tjänster
och andra personalresursfrågor liksom organisatoriska förändringar har varit
ofta återkommande ämnen vid överläggningarna. Bland övriga ärenden kan
särskilt nämnas ADB-frågor.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor inom
den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 17 sammanträden.

Av övriga partssammansatta organ har personalutvecklingskommittén
hållit fem sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt åtta, förslagskommittén
två, skyddskommittén fem, anpassningsgruppen fem och matrådet
fem sammanträden.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:

redogörelse 1985/86:5 för verksamhetsåret den 1 juli 1984—den 30 juni
1985,

förslag 1985/86:13 om anslag på tilläggsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Förhandlingsfrågor
Förhandlingsarbetet andra halvåret 1985

Lönerna för 1985 grundades på avtalet den 18 juni 1984 om löner 1984—1985
för tjänstemän hos riksdagen och dess myndigheter (RÄLS 1984/85).
Parterna träffade den 11 januari 1985 ett särskilt avtal om ändringar i
tabellönerna fr. o. m. den 1 januari 1985 (+ 2,7 %).

RÄLS 1984-1985 innehöll en överenskommelse om särskilda löneökningar
i lönegraderna F 2—F19 fr. o. m. den 1 juli 1985. Dessa löneplansåtgärder
hade beräknats motsvara en löneökning om 0,6 % utslaget på hela förhandlingsområdet.

RÄLS 1984/85 innehöll också en överenskommelse om införande av en ny
löneplan (N) med lönegraderna 1—33 fr. o. m. den 1 juli 1985. N-löneplanen
ersatte de tidigare löneplanerna F och T. Varje lönegrad omfattar nu 9
tjänstetidsklasser, numrerade 0-8. I den tidigare F-löneplanen omfattade
varje lönegrad 7 tjänstetidsklasser. Varje tjänstetidsklass över 0 ger ett
påslag motsvarande 2 % av lönen i tjänstetidsklass 0. Uppfattning i
tjänstetidsklass sker efter 12 månader, tidigare gällde 18 månader. Lönesystemändringarna
med anledning av införandet av löneplan N har beräknats ge
en löneökning med 2,7 %.

Med RALS-uppgörelsen som grund träffade parterna den 22 november ett
avtal om nya löner fr. o. m. den 1 december 1985. Löneplansåtgärderna
innebar en genomsnittlig löneökning med 2,1 %.

Utöver ovannämnda avtal på löneområdet träffades följande fem centrala
uppgörelser för riksdagens förhandlingsområde:

Redog. 1986/87:5

- avtal om lokala förhandlingsramar jämte förhandlingsordning (avtal om
ändringar i L-RATF),

- avtal om personliga marknadslönetillägg (MLT) vid vissa av riksdagens
myndigheter,

- avtal om lönegradsuppflyttning m. m. för vissa högre tjänster (N-25-avtalet),

- avtal om löner fr. o. m. den 1 januari 1986 (+ 1,3 %),

- avtal om förlängning av vissa avtal.

De ekonomiska ramar som parterna kom överens om i L-RATFuppgörelsen
svarade mot ett löneutrymme om 1,0 %. I syfte att kunna
rekrytera och behålla vissa särskilt konkurrensutsatta tjänstemän fick
riksbanken och riksgäldskontoret möjligheter att med stöd av riktade
förhandlingsbemyndiganden vidta åtgärder utöver de generella bemyndigandena
enligt L-RATF.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation har tre lokala uppgörelser
träffats under perioden. Ett avtal reglerade ändrade avlöningsförmåner
m. m. för arbetstagare med regelrätta tjänster (lokal RATF-förhandling).
Ett avtal fördelade ut personliga marknadslönetillägg till vissa tjänstemän.
Den tredje uppgörelsen behandlade arbetstidsfrågor vid bevakningsorganisationen.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1986

I avvaktan på att ett nytt ramavtal för löner träffas för tiden 1986 och framåt
har RÄLS 1984-1985 och övriga för riksdagsområdet vid utgången av år
1985 gällande kollektivavtal förlängts att gälla med en veckas uppsägningstid.
Några nya tabellöner har sålunda inte fastlagts under perioden. Genom
att parterna i avtalstvisten på den offentliga sektorn accepterade ett av
medlingskommissionen presenterat förslag, har dock ett s. k. förskottsbelopp
om högst 1 000 kr. utbetalats till berörda arbetstagare.

Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under första halvåret
1986 i nio centrala uppgörelser. Av dessa må följande nämnas:

- avtal om ändringar i ARB rörande flextid,

-avtal om anställningsvillkor m.m. för föredragande hos riksdagens
ombudsmän,

- förhandlingsprotokoll och avtal med anledning av nya regler för ersättning
vid personskada.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation har två lokala uppgörelser
träffats under perioden - ett avtal om vissa arvoden m.m. och ett protokoll
med bestämmelser om den ordinarie arbetstidens förläggning och registrering
med anledning av en försöksverksamhet med flextid vid vissa enheter
inom RFK.

Redog. 1986/87:5

1 * Riksdagen 1986187. 2 sami. Nr 5

Chefslönefrågor

Redog. 1986/87:5

Riksdagens chefslönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till de
tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av chefslöneavtalet,
har under perioden hållit två sammanträden. Härtill kommer två
sammanträden med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp.

Enligt det nya chefslöneavtal som gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 har
konstruktionen med uppdelning på baslön och tjänstetillägg upphört att
gälla. Lönen utgår numera i ett fixerat krontalsbelopp som fastställs
individuellt för varje tjänsteman.

Arbetstagarkonsult

Under förhandlingsperioden hemställde huvudorganisationerna TCO-S,
SACO/SR och SF att medel skulle ställas till förfogande för anlitande av
arbetstagarkonsulter vid riksbanken och inom den inre riksdagsförvaltningen.

Konsultarbetet inom riksbanken berörde ett organisationsförslag om
inrättande av sedeldepåer för riksbanken hos postverket. I anledning av
hemställan och med stöd av medbestämmandeavtalet för riksdagens och dess
verks arbetstagarområde (MBA-R) beslöt riksbanksfullmäktige att ställa
högst 90 000 kr. till riksbankens lokala organisationers förfogande.

Konsultarbetet inom den inre riksdagsförvaltningen berörde vissa frågor
inom ADB-området. Förvaltningsstyrelsens direktion beslöt med anledning
av organisationernas framställning att en arbetstagarkonsult får anlitas till en
kostnad av högst 40 000 kr.

Kansli- och personalenheten
Riksdagsledamöternas arvode m. m.

Ledamöternas arvode, som under verksamhetsåret motsvarat N27:8 på den
statliga löneskalan, uppgick fr. o. m. januari 1986 till 15 710 kr. i månaden.
Kostnadsersättningen var per månad från samma tidpunkt 1 360 kr. (för
ledamöter utan traktamente 1 940 kr.). Ett förenklat system har införts
beträffande rätten att få ersättning för hemresor med taxi efter sena
sammanträden i riksdagshuset. Systemet innebär att ledamöter från Stockholmsområdet,
som inte har rätt till traktamente, under riksmötet får
utnyttja ett häfte med 25 kreditbevis. Ledamoten avgör själv när han eller
hon vill utnyttja häftet för resorna till hemmet i samband med sena
kvällssammanträden.

Rekryteringsärenden

Personalavgångar har skett i normal omfattning. Antalet tillsatta tjänster och
långtidsvikariat uppgår till 46 (61).

Personalutbildning Redog. 1986/87:5

Under budgetåret har följande kurser genomförts i riksdagens regi för
tjänstemän:

Kursnamn	Antal	Antal	Antal
	kurser	tim./kurs	delt.
Introduktionskurs för nyanställda	1	16	19
Vallagarna	2	8	84
Föredragningsteknik	1	13	14
Första hjälpen	1	6	15
Röstbehandling	I	16	8
Skyddssamaritens ABC	1	16	16
Arkivkunskap och arkivvård	1	6	26
Mind Mapping	2	4	20
Neuro Linguistic Language	2	4	26
Statsskicket i olika länder	1	12	27
Reproteknik och layout	1	16	10
Rekryteringsintervju	1	16	14
Arbetsledarkurs	1	14	21
Kurs i finansräkenskaper	1	4	23

Totalt har den interna utbildningen för tjänstemän (exkl. studiecirklar i
språk) tagit ca 3 110 persontimmar i anspråk, vilket gör drygt 8 timmar per
anställd. Därutöver har 7 enheter utnyttjat möjligheten att avsätta 1 dag för
verksamhetsplanering.

17 personer har deltagit i kurser om ADB och databassökning och 48
personer har deltagit i annan extern utbildning, i konferenser och seminarier.

Språkcirklar har anordnats för både riksdagsledamöter och tjänstemän i
engelska på 4 olika nivåer och i franska på 2 nivåer.

En särskild skrift ”Välkommen till riksdagen” med praktisk information
till nyanställd personal har tagits fram av en särskild arbetsgrupp under
personalutvecklingskommittén.

Hälsovård

Under perioden genomgick 103 (112) riksdagsledmöter och 94 (120)
tjänstemän frivillig hälsokontrollundersökning.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har fem tjänstemän fått utmärkelsen ”För
nit och redlighet i rikets tjänst”.

Resebidrag

36 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 60 000 kr. för studieresor
från det anslag om 60 000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till förfogande
för detta ändamål för budgetåret 1985/86.

Jämställdhet

Förvaltningskontoret anordnade en jämställdhetsvecka den 11-14 februari
1986 med olika aktiviteter såsom föredrag, paneldiskussion med företrädare
för riksdagspartierna, filmer och bokutställning.

I de fyra föredragen deltog sammanlagt ca 230 personer. Vid paneldiskussionen
var omkring 150 personer närvarande. Fyra filmer visades vid olika
tillfällen, och på olika platser i riksdagshuset fanns skärmar med citat i
jämställdhetsfrågor av riksdagsledamöter från tidigare epoker till nutid.

I handbiblioteket pågick hela veckan en bokutställning med jämställdhetslitteratur.
Dessutom hade riksdagsbiblioteket tagit fram en lista över
jämställdhetslitteratur.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
825 (696).

Vid sidan om den centrala diarieföringen förs en separat liggare över allt
riksdagstryck. Till utredningstjänsten riktade informationsuppdrag registreras
separat hos den enheten.

Ekonomienheten

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för den inre riksdagsförvaltningens
ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten för inre
förvaltningen, rådgivning i olika ekonomiska frågor, organisations- och
rationaliseringsfrågor, ekonomiska utredningar, frågor kring reseräkningar
samt handhavande av det datoriserade ekonomiadministrativa systemet.

Ekonomisk redovisning

Redovisningen visar följande:

Ingående reservationer* 22 milj. kr.

Anvisade medel 312 milj. kr.

Disponibla medel sammanlagt 334 milj. kr.

Nettoutgifter 324 milj. kr.

Saldo + 10milj. kr.

Utgående reservationer för de tre reservationsanslagen uppgår till 12,1 milj.
kr. För det kommande budgetåret 1986/87 har anvisats totalt 318 milj. kr.

* Anslagen:

Bidrag till studieresor

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

Nytt riksdagshus

Redog. 1986/87:5

De totala kostnaderna för ersättningar till ledamöterna, deras utrikes- och Redog. 1986/87:5

inrikes resor, bidrag till olika grupper som ledamöter deltar i samt till
ledamöternas kontorshjälp och stöd till partigrupperna blev 158,8 milj. kr.

Av detta var 91,1 milj. kr. kostnader för arvoden till och arbetsgivaravgifter
för riksdagens ledamöter.

Kostnaden för förvaltningen, dvs. alla kostnader för arbetet i kammaren,
utskotten och på förvaltningskontoret, uppgick totalt till 159,1 milj. kr.

Budgetering och planering

Förvaltningskontorets enheter har under verksamhetsåret fortsatt att tillämpa
nollbasplanering för att planera verksamheten och beräkna medelsbehovet
för budgetåret 1986/87.

I föregående års verksamhetsberättelse (Redog. 1985/86:5 s. 9) beskrivs
nollbasplaneringen som en planeringsmetod. Metoden har främjat ett gott
resursutnyttjande för enheterna och för förvaltningen och ökat kostnadsmedvetandet.
Fler anställda har deltagit i och påverkat planeringen av
arbetet. Genom internbudgeten har enheterna fått ett ökat ekonomiskt
ansvar, vilket också bidragit till ökat kostnadsmedvetande.

Organisations- och rationaliseringsfrågor

Under verksamhetsåret har gjorts en förstudie av enheten för riksdagstryck
beträffande organisation och arbetsformer. Med utgångspunkt i resultatet av
studien har ekonomienheten tillsammans med enheten för riksdagstryck
genomfört en kartläggning över befintliga ekonomiadministrativa rutiner på
enheten. Under hösten 1986 är avsikten att organisatoriska förändringar
skall genomföras samtidigt som nya rutiner med anslutning till system införs
för beställning, fakturering och debitering.

Enheten har också medverkat vid införandet av ett datorbaserat prenumerationssystem
vid tidningen Från Riksdag & Departement.

Redovisning

Den inre riksdagsförvaltningen använder sedan ett par år det statliga
datoriserade ekonomiadministrativa systemet - System-S - för bokföring av
in- och utbetalningar. Den 1 juli 1985 gick förvaltningen över till ett mer
utvecklat och moderniserat redovisningssystem - TEMOS. Införandet av
TEMOS har bl. a. inneburit att internredovisningen har förbättrats.

Intendenturenheten

Fastigheter och lokaler

Under 1985/86 har fortsatta åtgärder vidtagits för byggnadernas underhåll

samt anpassning till riksdagens verksamhet. Sålunda har arbetet med

fogtätning av riksdagshusets fasader fortsatt liksom även andra tätningsarbe ten

för att komma till rätta med den fukt som fortfarande tränger ut i vissa 9

väggpartier.

Trädbeskärning på bankkajen har påbörjats sorn ett led i kajens upprustning.
Detta arbete kommer att innefatta dels omläggning av kajens norra
parti, dels en successiv förnyelse av trädbeståndet. Arbetet skall utföras i
årsetapper fram till år 1997.

För att öka ledamöternas möjligheter till närbelägen fordonsparkering har
mark på kanslikajen hyrts in från gatukontoret. Sex platser samt en
handikapplats har anordnats.

I godsterminalen har tolv parkeringsplatser kunnat iordningställas för
ledamöter. Dessutom har ytterligare platser förhyrts i förvaltningshuset.

Restaureringen av andrakammarsalen till ursprungligt skick har genomförts
med gott resultat. Ljudanläggningen har utförts med högtalare på
bänkarnas ryggstöd.

Den under 1984/85 likaledes restaurerade förstakammarsalen har under
sommaren 1986 erhållit högtalare placerade på samma sätt som i andrakammarsalen.

Ventilationen i bibliotekets läsesal har byggts om och fått ökad kapacitet.
Bostadsfrågor

För att utröna ledamöternas intresse av bostäder på stan gjordes en enkät av
vilken framgick att ett 75-tal ledamöter var intresserade av denna fråga. Av
denna anledning tillsattes en arbetsgrupp - arbetsgruppen för ledamöternas
bostäder - ALB - för att behandla bostadsfrågan. På gruppens förslag har
styrelsen beslutat att 13 mindre lägenheter får iordningställas i förvaltningshuset,
plan 6. Projekteringsarbetet och anbudsinfordran beträffande ombyggnaden
har genomförts. Ombyggnaden beräknas pågå under hösten
1986. Inflyttning beräknas ske i början av februari 1987.

Arbetsgruppen förhandlar med Stockholms kommun och andra intressenter
i syfte att få tillgång till ytterligare lägenheter.

För riksdagens lägenheter i bostadsrättsföreningen Jungfrun, Jungfrugatan
15 (12 lägenheter) och Älgen, Brahegatan 43 (8 lägenheter), har en
flerårsplan framtagits för reparationer. Några lägenheter har redan åtgärdats.

Bostadsrättsföreningen Jungfrun beslöt i samband med tidpunkten för
omsättning av bottenlånen den 1 juli 1986 att resp. bostadsrättsägare själv
skulle svara för sitt lån. Riksdagen, som är huvudman för alla riksdagens
lägenheter och tidigare haft sina lån i Stadshypotekskassan via bostadsrättsföreningen,
omsatte vid nämnt tillfälle ifrågavarande lånebelopp i Stadshypotekskassan
i eget namn. Förvaltningsstyrelsen godkände åtgärden den 28
maj 1986.

Materiel och teknik

Personalradion har fått bättre tekniska resurser. Det har varit möjligt att
göra vissa installationer i kvittningsmännens rum så att detta kan samutnyttjas.

Ett prov med satellitmottagning av CNN:s nyhetsprogram har genomförts
under våren 1986. Satellitsignalen har tagits emot på egen parabolantenn och

Redog. 1986/87:5

distribuerats i riksdagens interna TV-nät på ”kammarens” kanal. Nyhetspro- Redog. 1986/87:5
grammet har lagts ut på denna kanal dygnet runt med uppehåll således för
den tid då plenum pågått.

Under budgetåret har fortsatta prov pågått med Comviks personsökarutrustning
Metagram. Ett 60-tal mottagare har varit anslutna till provet. Provet
har utvärderats och erhållit i huvudsak positiva omdömen och kommer att
fortsätta och utökas med ytterligare 60 apparater under 1986/87. Tills vidare
hyr riksdagen utrustningen av leverantören.

Anskaffningen av elektriska skrivmaskiner till ledamöterna har fortsatt.

De ledamöter som så önskat har fått byta sina manuella skrivmaskiner mot
elektriska.

Inredning och konst

Ett omfattande planerings- och beställningsarbete har utförts för utbyte av
möbler i ledamöternas rum. Bytet omfattar de flesta sitt- och liggmöblerna i
ca 300 ledamotsrum.

En stor besökssoffa har anskaffats och placerats i entréhallen runt
marmorbordet. Ett antal äldre soffor, karmstolar och Malmstensfåtöljer har
restaurerats, klätts om och placerats ut på representativa platser i riksdagshuset,
exempelvis i övergångsrummen på plan 5 och i sammanbindningsbanans
förrum. I restaureringsarbetet har riksdagens snickeriverkstad deltagit.

Betydande omflyttningar och ändringar av rumsinredningar har ägt rum
för anpassning till ADB-tekniken.

Till marmorbordet i entréhallen har anskaffats en större kruka, ”Solens
tecken”, utförd av konstnären Hertha Hillfon. Krukan är så utformad att den
för betraktaren skall kunna vara intressant både med och utan innehåll.

Krukans material är terrakotta.

I kulverten mellan ledamotshuset och förvaltningshuset har en väggmålning
utförts av konstnären Margareta Carlstedt. Konstverkets namn är
”Vårpromenad”.

Riksdagen mottog den 18 februari 1986 en vävnad ”Gränsbild mellan
mörkt och ljust” av konstnären Lenke Rothman. Gåvan överlämnades till
Sveriges riksdag, regering och folk från Sveriges judar som tack för
räddningsaktionen 1945 under namnet ”De vita bussarna”. Vävnaden är
utförd i samarbete med Handarbetets Vänner 1972.

En minnestavla över riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen har
färdigställts på väggpanelen under den södra valvbågen vid Riksgatan. I
väggpanelens granitskiva är följande text inhuggen: ”Sverige fick enkammarriksdag
1971/Till dess tjänst ombyggdes 1980—1983 riksdagens och
riksbankens hus till en enhet.” Texten har utformats av Alf Henrikson.

Konstverk och konstnärliga föremål har anskaffats till riksdagshuset för ett
sammanlagt värde av ca 750 000 kr. Anskaffningen utgör det första steget i en
treårsplan för konstnärlig utsmyckning av riksdagens allmänna utrymmen
inom en ram av 2 000 000 kr.

Upplåtelser av lokaler för kongresser och sammanträden

Redog. 1986/87:5

Under 1985/86 har riksdagens sammanträdeslokaler utnyttjats för ca 3 600
sammanträden, varav 350 har hänfört sig till sammanträden med statliga
kommittéer och utredningar i vilka riksdagsledamöter varit engagerade.

Byggnadsstyrelsens slutredovisning av Helgeandsprojektet

Byggnadsstyrelsen lämnade i februari 1986 sin slutredovisning av uppdraget
att projektera och bygga om riksdagens byggnader på Helgeandsholmen och
i Gamla stan. Kostnadsram för projektet är 676 300 000 kr.

Den totala kostnaden för projektet har för byggnadsstyrelsens del uppgått
till 665 522 000 kr. Kostnaden har fördelat sig på delkonton enligt följande:

Byggnadsinvestering 569 848 000 varav 24 786 000 kr.

Kvarstående medel, ca 11 milj. kr. på anslaget A 8 ”Nytt riksdagshus”, står
till förvaltningsstyrelsens förfogande för fortsatta ombyggnads- och underhållsåtgärder
som är hänförliga till riksdagens hus.

Säkerhetsenheten

Säkerhetstjänsten

Riksdagen har under verksamhetsåret beslutat om en tilläggsbestämmelse
till riksdagsordningen om ordningen på plenisalens åhörarläktare. Bestämmelsen,
som innebär en kodifiering av nuvarande praxis, går ut på att
besökare till läktaren skall lämna ifrån sig ytterkläder och väskor samt
föremål, som kan störa ordningen i plenisalen. Den som inte efterkommer en
anmodan härom får vägras tillträde till läktaren. Riksdagen har dessutom
beslutat utreda behovet av att i vissa lägen kunna skärpa kontrollen vid
inpasseringen till läktaren.

Stöldfrekvensen som var låg redan föregående år har sjunkit ytterligare.

Brandskyddet

Utöver normal tillsyn av brandskyddet har enheten utfört utrymningsplanering,
varvid samtliga arbetslokaler har försetts med utrymningsplaner.

Ett 20-tal personer har genomgått brandutbildning omfattande förebyggande
och släckande brandförsvar. Kursen har genomförts vid luftfartsverkets
brand- och räddningsskola.

för arkeologisk
utgrävning

Allmänna teleinstallationer
Inredning

Konstnärlig utsmyckning

49 985 000
43 619 000
2 070 000

Beredskapsplanering

Redog. 1986/87:5

En arbetsplan för beredskapsplanering har upprättats, och planeringsarbetet
har inletts. Skyddsrumsmateriel har inventerats, märkts och förrådställts. Ett
mindre skyddsrum har iordningsställts för demonstration med all utrustning
monterad.

Driftvärnet

Tre driftvärnskurser har genomförts. Även kvinnor har beretts tillfälle att
ingå i driftvärnet. För närvarande finns åtta kvinnor med.

Driftvärnets personalstyrka har ökat med 20 %.

I övrigt har skytteverksamheten genomförts enligt plan.

Enheten för riksdagstryck

För riksmötet 1985/86 framställdes ca 43 000 trycksidor enligt följande
specifikation

Under verksamhetsåret har intäkterna totalt uppgått till ca 4,5 milj. kr.

Den budgeterade intäkten har i det närmaste nåtts.

Ny upplaga av ledamotsförteckningen har framställts och tryckts i en
upplaga av 6 000 exemplar.

Den efter varje val utkommande handboken, numera kallad Fakta om
folkvalda, har fått en ny typografisk utformning och bundits i hårdband.

Innehållet har också förändrats med delvis nytt material. Boken har tryckts i
en upplaga av 4 000 exemplar. Spridningen av boken har varit framgångsrik,
och marknadsföring och försäljning har skett i samarbete med Allmänna
förlaget.

Häftet om grundlagarna har getts en delvis ny utformning och tryckts i
10 000 exemplar. Försäljning och distribution sker genom tryckeriexpeditionen.

Arbetet med den engelska versionen av Riksdagen genom tiderna har
påbörjats och beräknas vara avslutat vid årsskiftet 1986-1987. JO:s ämbetsberättelse
har tryckts i 6 000 exemplar.

Sedvanlig service beträffande handläggning och korrekturläsning har
erbjudits inom enheten.

Under året har en utredning rörande kopieringsmaskinerna (kostnader
och servicegrad) företagits. Resultatet har blivit ett utbyte av samtliga

kopieringsmaskiner inom huset. 13

Reprocentralen har fått delvis ny utrustning. Det har möjliggjort tillverk -

Antal

ärenden

Antal

trycksidor

Riksdagens protokoll
Propositioner och skrivelser
Förslag och redogörelser
Motioner

Betänkanden och yttranden
Riksdagsskrivelser

167
178
23
3 320
562
372

8 940
14 960
1 540

8 440

9 710
130

ning av nya produkter och en högre kvalitet på vissa trycksaker. Som
exempel på produkter som framställs kan nämnas personaltidningen,
ersättarkatalogen, telefonkatalogen, broschyrer och säljbrev. Detta område
kommer att ytterligare utvecklas, bl. a. med hjälp av den införskaffade
ADB-tekniken.

Under året har en omorganisation av enheten förberetts och delvis
genomförts. Arbetet härmed fortsätter under det innevarande budgetåret.
De största förändringarna sker inom den administrativa sektorn, där
anslutningen till system S ger lättnader i arbetsrutiner och inbesparing av
personal som samtidigt leder till säkrare betalningsbevakning genom datoriserad
kundreskontra. En förändring av faktureringsrutinerna (månadsfakturering
resp. direktfakturering) innebär fördelar för både kunderna och för
tryckerienheten. Rutinerna med direktfakturering innebär visserligen något
ökad arbetsbelastning på tryckeriexpeditionen, men detta regleras med hjälp
av omdisponering av personal.

En annan funktion som berörs av omorganisationen är adressregistret, där
vissa förändringar av rutinerna kommer att vidtas i syfte att åstadkomma en
effektivare framtagning av adresser.

För att påskynda tryckprocessen, i synnerhet när det gäller motioner under
den allmänna motionstiden, planeras ändrade rutiner och andra åtgärder
främst när det gäller korrekturläsning. En pool med extra korrekturläsare
som kan hjälpa till vid arbetstoppar håller på att byggas upp.

Den sedan ett par år pågående försöksverksamheten med automatsättning
av riksdagstryck med hjälp av den ADB-utrustning som finns hos riksdagen
har fortsatt. Planeringsarbetet för en väsentlig utvidgning för riksmötet
1986/87 har genomförts. Det innebär att enheten kommer att få huvudansvaret
för överföring av ADB-baserat material till tryckerierna.

Under verksamhetsåret har kontakter med regeringskansliets förvaltningskontor
etablerats. Planer för ett samgående när det gäller kontantförsäljning
av riksdagstryck och annat offentlig tryck kommer att utredas
närmare under hösten 1986. Vidare pågår arbete med att finna nya vägar för
marknadsföring av riksdagstrycket för att nå ut till större grupper med den
information som riksdagstrycket utgör.

Huvudleverantörer under riksmötet 1985/86 har varit Gotab AB, Liber
AB, Norstedts och Graphic Systems.

Informationsenheten

Informationstjänsten

Informationstjänsten besvarar ett stort antal telefonsamtal och brevförfrågningar
rörande riksdagen och riksdagsarbetet, önskemål om informationsmaterial
m.m. Därutöver sammanställs och utsänds den s.k. veckolistan
med uppgifter om kammarens arbete. Veckolistan är ett hjälpmedel för
bevakning av kammarens arbete, som kostnadsfritt sänds ut till ca 800
abonnenter. Försöksverksamheten i kammaren med snabbare frågesvar
under en frågestund kl. 15 på torsdagar har nödvändiggjort två utskick per
vecka av veckolistan.

Redog. 1986/87:5

Skol- och visningstjänsten

Enheten har omfattande kontakter med utbildningsväsendet, förser skolor
med informationsmaterial och läromedel, anordnar studiebesök och förmedlar
undervisning om riksdagen. Under verksamhetsåret har ca 16 000 elever
från gymnasieskolan tagits emot. Särskilda studiebesök har anordnats för ca
1 300 lärare och lärarkandidater. En fortbildningskurs för lärarutbildare med
ca 30 deltagare och en veckokurs med 30 lärare har ägt rum. Dessutom har en
regional tvådagarskurs i Umeå med 30 deltagare genomförts. 15 elever har
beretts möjligheter till praktisk arbetslivsorientering i riksdagshuset.

Visningar för allmänheten har under riksmötestid ägt rum lördagar och
söndagar och för i förhand bokade grupper måndagar och fredagar. Under
sommaren visades huset fr. o. m. början av juli t. o. m. mitten av september
varje dag utom söndagar. Under verksamhetsåret har intresset för riksdagshuset
varit stort och ca 60 000 besökare beräknas ha visats runt genom
visningstjänstens försorg. Visningstjänstens informatörer har dessutom
engagerats vid speciella evenemang och utländska besök.

Intern information och trycksaksframställning

Till enheten har under året införskaffats viss utrustning i form av reprokamera,
ljusbord m. m., vilket gjort det möjligt att producera enklare trycksaker
inom huset med hjälp av de tryckeriresurser som finns på reprocentralen.

RD-nytt produceras nu på detta sätt och under året kom tidningen ut med
åtta nummer. Vidare har trycksakerna Ett ärendes gång i riksdagen och Så
arbetar utskotten tagits fram. Arbetet med en broschyr på finska har
påbörjats och den beräknas vara klar under oktober 1986.

Arbetet med förnyelse av stordiapärmen Riksdag - Regering slutfördes
under hösten 1985.

Personalradion har permanentats och fått en egen studio i anslutning till
kvittningsrummet invid kammaren. Programmet har sänds på måndagmorgnar
och är vanligtvis ungefär tio minuter långt. Det innehåller aktuella
intervjuer, reportage, notiser och meddelanden rörande arbetet i riksdagshuset.

Övriga informationsrutiner

En teleprinter för mottagning av TT:s nyhetsmaterial har ställts upp i
entréhallen. Detta innebär att ledamöter och tjänstemän får lika snabb
tillgång till en stor del av nyhetsflödet som dagstidningarnas, radions och
televisionens nyhetsredaktioner.

Enheten har inom ramen för det s. k. Telex 080-systemet låtit programmera
in samtliga dagstidningars telexnummer. Detta innebär att det numera är
möjligt att nå hela dagspressen med pressmeddelanden omedelbart.

Under verksamhetsåret har i likhet med tidigare år seminarier och kurser
ordnats för journalister, samhällslärare och företrädare för näringslivet. I
samarbete med lokalradion (LRAB) har ett seminarium ordnats kring
radiojournalisternas nyhetsarbete i riksdagen.

Redog. 1986/87:5

Riksdagens utredningstjänst

Redog. 1986/87:5

Riksdagens utredningstjänst har till uppgift att bistå riksdagens ledamöter,
utskott, riksdagens övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med
sakinformation som angår deras arbetsuppgifter. Utredningstjänsten utarbetar
också registren till riksdagstrycket.

Utredningstjänstens lokaler finns i förvaltningshuset. Därjämte disponeras
en informationsdisk i stora entréhallen i västra riksdagshuset, där
ledamöterna kan lämna in uppdrag och träffa utredare för att diskutera sina
ärenden.

Vid slutet av verksamhetsåret var antalet personer som arbetade vid
utredningstjänsten 32. Av detta antal var 16 direkt sysselsatta med utrednings-
och dokumentarbete och 7 med registerarbete.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag både till
omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och ”direkt över disk”
medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större arbetsinsats. De senare
uppdragen registreras formellt.

Antalet registrerade uppdrag var 2 375 under verksamhetsåret. Det är en
ökning jämfört med föregående år (2 206) men en minskning i förhållande till
1983/84 (2 428). Ett allmänt intryck är att utvecklingen går mot en ökad andel
större och mer tidskrävande uppdrag. Det är särskilt märkbart beträffande
uppdragen från partikanslierna.

Av följande statistiktabeller framgår bl. a. att av de 2 375 uppdragen har
enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande ersättare) svarat för 2 154
(1984/85 2 353). Återstående 221 (282) uppdrag har kommit från riksdagens
inre förvaltning, riksdagens verk och partikanslier samt utländska informationsorgan.
Om man som en person räknar ledamot och dennes ersättare har
minst 312 enskilda ledamöter lämnat uppdrag åt utredningstjänsten. Därtill
kan komma ytterligare några ledamöter som enbart lämnat mindre uppdrag
som inte registrerats eller som fått hjälp via sina partikanslier. Det innebär att
drygt 90 % av ledamöterna någon gång under budgetåret har använt sig av
utredningstjänsten.

Fördelningen på partitillhörighet av de enskilda uppdragsgivarna framgår
av följande uppställning.

Antal Antal Procentuell

ledamöter uppdragsgivare andel

Hela riksdagen	349	312	(286)	89,4	(81,9)
m	76	61	( 70)	80,3	(81,4)
c	44	41	( 50)	93,2	(89,3)
fp	51	50	( 20)	98,0	(95,2)
s	159	142	(130)	89,3	(78,3)
vpk	19	18	( 16)	94,7	(80,0)

(Fjolårets siffror inom parentes)

Under 1985/86 har antalet ledamotsuppdrag fördelat sig på parti enligt Redog. 1986/87:5
följande:

Parti	Totalt	Procentuell fördelning	Antal uppdrag per ledamot
m	464	21,5	6,1
c	436	20,2	9,9
fp	376	17,5	7,4
s	760	35,3	4,8
vpk	118	5,5	6,2
Summa	2 154	100,0	6,2

Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår utredningstjänsten
sina uppdragsgivare med att ta fram betänkanden och departementsstenciler,
utredningsdirektiv, remissyttranden, riksdagstryck, facklitteratur
och annat basmaterial. Sådant arbete ingår i den dagliga rutinen och
registreras i allmänhet inte.

Utredningsarbetet har tidigare varit i huvudsak helt uppdragsstyrt. I syfte
att förbättra servicen till uppdragsgivarna har utredningstjänsten under det
gångna året försökt att också pä egel initiativ informera i ämnen som
avhandlas i den aktuella debatten. Ambitionen har exempelvis varit att vid
informationsdisken i entréhallen kunna erbjuda färska rapporter, artiklar,
pressmeddelanden och statistikuppgifter. Som ett led i denna utökade
service får också de s. k. orienteringspromemoriorna ses. Ett tiotal sådana
promemorior har tagits fram inom utredningstjänsten, varav flera har fått
stor spridning. Orienteringspromemoriorna behandlar aktuella frågor som
kan ha intresse för en bredare krets. Tanken är att de också kan ge svar på
frågor som annars skulle ha avsatt sig i form av uppdrag till utredningstjänsten.

Ämnen som behandlats har varit bl. a. AIDS, flyktingpolitiken, kommunernas
ekonomi och socialbidrag.

Ett annat led i ambitionen att höja servicenivån är de sammanställningar
som löpande görs med centrala statistiska uppgifter på olika områden. De
har under benämningen Fickfakta distribuerats till bl. a. samtliga ledamöter.

Utredningstjänstens hjälp till riksdagens utskott har under det gångna
riksmötet skett i olika former. Vid sidan om särskilda utredningsuppdrag,
varav ett antal har haft betydande omfattning, har personal lånats ut till
arbetsmarknads-, bostads- och kulturutskotten för föredragandeuppgifter.

Även internationella sekretariatet har biträtts med utredningshjälp.

Personal från utredningstjänsten har också biträtt i den interna och externa
utbildningsverksamheten. Bl. a. har kurser hållits för nya ledamöter i
riksdagstryck och annat offentligt tryck.

Registerverksamheten

Sakregistret för 1982/83 utkom från trycket under hösten 1985. Personregistret
hade utkommit i mars samma år.

Sak- och personregistren för 1983/84 utkom i tryckt form i juni 1986. 17

Sak- och personregistren för 1984/85 beräknas utkomma i tryckt form vid
årsskiftet 1986-1987.

Arbetet med att färdigställa sak- och personregistren för 1985/86 pågår.
Uppgifterna om behandlingen av ärendena finns i betänkanderegistret för
1985/86 och är sökbara i databasen RUT 1.

En preliminär förteckning över propositioner för 1985/86 jämte index gavs
ut i juni 1986.

En preliminär motionsförteckning med personregister och index har som
vanligt utgivits efter utgången av allmänna motionstiden. Kumulerade
motionsförteckningar publicerades under samma tid.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes
framställts och utgivits var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen gavs ut
efter riksmötets slut i juni.

Arbetet med att ta fram 1 O-årsregister för perioden 1971-1980/81
påbörjades under verksamhetsåret. Ett tryckt tioårsregister beräknas vara
klart vid årsskiftet 1986-1987.

Internationella kontakter

En tillgång för utredningstjänsten är de kontakter som knutits och upprätthålls
med andra länders parlamentariska informationsorgan. I detta sammanhang
måste i första hand nämnas de ofta förekommande kontakterna
mellan de nordiska länderna. De härigenom vunna fördelarna består dels i
hjälp i det löpande arbetet, dels i mera långsiktig samverkan. Byråchefen på
utredningstjänsten är sedan mitten av 1970-talet korresponderande ledamot
av European Centre for Parliamentary Research and Documentation i
Luxemburg. Utredningstjänsten medverkar också genom sin chef eller andra
tjänstemän i av Luxemburgcentret etablerade arbetsgrupper för samordning
och teknisk utveckling på olika informationsområden.

Riksdagsbiblioteket

Statistik

Riksdagsbiblioteket har under 1985/86 genom inköp, byte och gåvor
förvärvat 7 091 volymer (därav 911 från internationella organisationer).
Antalet löpande utländska tidskrifter har varit 1 877 (393), motsvarande
antal svenska 1 283 (9). 54 (3) tidskrifter har avbeställts eller upphört, 106
(19) har tillkommit. Till sektionen för statligt tryck har levererats ca 5 000
publikationer, av vilka en stor del är tidskrifter. Den totala tillväxten är ca
200 hyllmeter.

För bibliotekets kataloger har 8 844 beställningar av katalogkort gjorts i
Libris, därav för årsbibliografin över svenskt statligt tryck 4 905. I det
datoriserade systemet Libris har biblioteket infört 7 787 (därav 5 301 för
årsbibliografin) bibliografiska enheter och anslutit sig till 5 361 (därav 1 667
för årsbibliografin) av andra bibliotek införda poster.

2 465 volymer har bundits.

Ca 2 000 ämnessökningar har utförts, framför allt i Libris/IMDOC (ca

Redog. 1986/87:5

1 500), Rättsdata, Artikelsök och A-media.

Antalet utlånade volymer har utgjort 15 233. Lånen fördelar sig på
följande sätt:

Ledamöter 2 209

Riksdagen, dess utskott och verk 2 795

Departement och kommittéer 876

Centrala ämbetsverk och övriga statliga

institutioner (utom arkiv och bibliotek) 1 325

Kommuner, landsting och deras institutioner 346

Privata företag och sammanslutningar

(utom arkiv och bibliotek) 1 243

Inländska bibliotek och arkiv 2 420

Utländska bibliotek och arkiv 316

Enskilda personer 3 702

Dessutom har kopior tagits ur 1 290 volymer och förmedlats i stället för lån.

Biblioteket har förmedlat inlån av 283 volymer från inländska bibliotek
och arkiv och 62 volymer från utländska bibliotek.

98 955 fotokopior har framställts för låntagares räkning, vilket innebär en
kraftig ökning.

Biblioteket har under perioden utgivit litteraturlistor enligt följande:
Nyförvärv 46 nr, därav 18 med speciell ämnesinriktning, Officiella publikationer
35 nr, Internationella publikationer 1 nr (dessa publikationer förtecknas
numera mestadels på nyförvärvslistorna), Tidskriftsartiklar 9 nr.

Sex utställningar har anordnats i handbiblioteket: Skogen, Svenskar i
främmande land, Jämställdhet, Statsminister Olof Palme, Svenska akademien,
Pressen.

Arkiv, biografiskt arbete, ståndsprotokoll

Vid centralarkivet har under året handboken Fakta om folkvalda. Riksdagen
1985—86 färdigställts. Arbetet med den biografiska dokumentationen av
tvåkammartidens riksdagsledamöter fortgår planenligt, och ett manuskript
omfattande Tvåkammarriksdagen 1867-1970. Ledamöter och valkretsar,
del 3, kommer att lämnas till tryckeriet under oktober månad 1986. Arbetet
med utgivandet av ståndsprotokollen från 1700-talet har resulterat i ett
tryckfärdigt manuskript för 1786 års prästestånd, vilket kommer att lämnas
till tryckeriet under oktober månad 1986.

Den 20 januari 1986 anordnade arkivet en kurs för arkivansvariga vid
riksdagens utskott, organ och verk. I denna kurs deltog ett 20-tal personer.
Den 12 februari 1986 anordnade arkivet en seminariedag angående utgivningen
av otryckta ståndsprotokoll. I seminariet deltog forskare och
arkivfolk från Lund, Uppsala och Stockholm.

Tre utskottsarkiv, nämligen jordbruks-, konstitutions- och utbildningsutskottens
arkiv, har ordnats och förtecknats för perioden 1971-1985.
Centralarkivet har vidare under året besvarat ett 20-tal förfrågningar
angående riksdagsledamöter. Förfrågningarna fördelar sig jämnt mellan
riksdagsledamöter och allmänhet.

Redog. 1986/87:5

Årsbibliografin

Redog. 1986/87:5

En bibliografi med titeln Sveriges statliga publikationer, Bibliografi, årgång
54 (1984) har publicerats. Årgång 55 (1985) samt årgång 49-50 (1979-1980)
beräknas utkomma omkring årsskiftet 1986-1987. Arbetet med att fylla den
återstående luckan för åren 1981-1982 har påbörjats.

Revision av lån

En revision av bibliotekets utlån har under året fortsatt med stor arbetsinsats.
Biblioteket är nu någorlunda i kapp eftersläpningen på detta område och
räknar med att i framtiden kunna bevaka och inkräva sitt material effektivare.
Därigenom skall biblioteket kunna tillgodose kundernas önskemål
snabbare.

Öppet hus

Biblioteket har presenterats för nya riksdagsledamöter vid öppet hus hösten
1985 och vid specialvisningar för dem som så önskat. Utskottens personal har
inbjudits till biblioteket under hösten 1985 för en presentation.

ADB

Biblioteket har deltagit i riksdagens ADB-projekt genom att bibliotekschefen
varit medlem av ADB-kommittén och en arbetsgrupp. Testdatabaser har
färdigställts som ett led på en lokal databas med framför allt goda
sökmöjligheter, listuttag och lånesystem. En genomgång av terminalarbetssituationen
företogs våren 1985 och ledde till förslag och förbättringar.

Personal vid biblioteket har studerat ADB-tillämpningar vid demonstrationer
i bibliotek och på företag i ADB-branschen.

Bokbeställningar med hjälp av Libris har under året blivit rutin vid
förvärvsavdelningen, liksom ämnessökningar i Libris/IMDOC inom olika
sektioner. Antalet sökningar i externa databaser har ökat kraftigt.

Planering av framtida verksamhet

En planeringsdag genomfördes i juni 1986 med tanke på dels framtida
inriktning av verksamheten, dels anslagsframställningen 1987/88. Man
enades om att arbetsinsatser kommer att krävas för en revision av bibliotekets
bestånd, övergång till uppställning efter löpande nummer, fortsatt
arbete med att inlemma biblioteket i riksdagens ADB-system, direktiv för
servicenivån till låntagarna och direktiv för förvärvspolitiken.

Nationella och internationella kontakter och samarbete

Som vanligt har biblioteket mottagit praktikanter från bibliotekshögskolan i
Borås och studiebesök från ett stort antal bibliotek och organisationer.

Personal från biblioteket har också gjort flera studiebesök vid andra
bibliotek.

Överbibliotekarien har varit medlem av Libris-rådet, som är ett rådgivande
organ i frågor som rör det nationella bibliotekssystemet Libris, till vilket
riksdagsbiblioteket är anslutet, och av Nationalbibliografiska rådet, där
biblioteket har intressen att bevaka på grund av sitt ansvar för svenskt statligt
tryck.

Bibliotekschefen har deltagit i de nordiska parlamentsbibliotekariernas
årliga sammankomst, som i september 1985 ägde rum i Köpenhamn, och i
IFLA:s (International Federation of Library Associations and Institutions)
årsmöte i Chicago i augusti 1985.

Som resultat av en kurs som anordnats för deltagare från de nordiska
parlamentsbiblioteken har skriften Hvor findes loven i Danmark, Finland,
Island, Norge, Sverige utgivits 1985.

Två medarbetare har deltagit i Svenska bibliotekariesamfundets årsmöte i
Göteborg och sex har deltagit i Nordiska vetenskapliga biblioteksförbundens
åttonde medlemsmöte i Åbo.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Upplagan för tidningen Från Riksdag & Departement var i augusti 1986
23 852 vilket är ungefär oförändrat från föregående år. Antalet friexemplar
är ca 2 500.

Ekonomin förbättras, främst genom att expeditionen fått eget datorstöd
för prenumerationsrutinerna, installerat sommaren 1986. Distributionskostnaderna
beräknas därmed kunna nedbringas väsentligen.

Prenumerationsavgiften höjdes den 1 mars 1986 från 140 till 155 kr. per år.

Tidningens lay-out har gjorts om med inriktning på att ge den en klarare,
läsvänligare och mer lättarbetad form. Tidningen har också kunnat fira
tioårsjubileum (start i nuvarande form i januari 1976). Under de gångna tio
åren har upplagan fördubblats från 12 000 (sista årgången av Departementsnytt)
till ca 24 000 ex. Med anledning av motioner som väckts i riksdagen har
tidningens framtida inriktning diskuterats i riksdagens informationsgrupp.

Samhällsguiden sammanställs numera av redaktionen för tidningen. Den
kom ut i sin fjärde upplaga i ca 40 000 ex. våren 1986.

Riksdagens årsbok som sammanställs av tidningens redaktion utkom
planenligt till riksdagsöppnandet. Upplagan var 2 000 ex. och slutsåldes.

ADB-verksamheten

Riksdagens ADB-verksamhet ansvarar för drift och utveckling av riksdagens
datorbaserade informationssystem. ADB-verksamheten är organiserad som
ett stabsorgan till förvaltningsdirektören.

Avtal med leverantören av riksdagens datorsystem träffades den 8 juli

1985. De första terminalarbetsplatserna installerades i början av september.
Nya terminalarbetsplatser har sedan successivt installerats. Vid utgången av
budgetåret var 115 datoriserade arbetsplatser i drift. Under hösten 1985
påbörjades uppbyggnaden av ett lokalt nätverk. Nätverket består för

Redog. 1986/87:5

närvarande av ca 5 km. kabel som har dragits i samtliga fyra hus. Vägguttag
för inkoppling av terminal finns i ca 150 arbetsrum. Terminaler har placerats i
kammarkansliet, 13 utskottskanslier, delar av förvaltningskontoret och
samtliga partikanslier. Under våren påbörjades vidare försöksverksamhet
med terminaler placerade hos 19 riksdagsledamöter. Ledamöterna har efter
utbildning mycket snabbt kommit i gång med användandet av det nya
hjälpmedlet.

I november installerades tre stycken centrala datorer som anslöts till det
lokala nätverket. Härigenom har man från alla terminaler tillgång till de
funktioner som finns i det centrala systemet.

Under året har försöksverksamhet bedrivits med överföring av text via
telefonnätet till tryckerierna Gotab och Norstedts. Försöksverksamheten
har avsett betänkanden från skatte- och finansutskotten.

Under sommaren 1986 iordningställs ett modernt rum för ADB-utrustningen.
Vid sidan av installation av utrustning och idrifttagning av de
grundläggande funktionerna har arbetet med att utveckla systemet påbörjats.
Under våren och sommaren har ett användarvänligt system för
uppkoppling mot externa informationsdatabaser tagits fram och testats.
Vidare har datorrutinerna för överföring av text till tryckerierna användaranpassats.
Båda dessa funktioner kommer att tas i drift under hösten 1986.

Som ett led i arbetet med tillskapandet av ett datorstöd för ärendehanteringen
i riksdagen har såväl programvaror för fritextsökning som programvara
för relationsdatabashantering testats. Inom ramen för denna verksamhet
har också en förteckning över motioner väckta under allmänna motionstiden
tagits fram.

Kommittéer och utredningar tillsatta av förvaltningsstyrelsen
eller direktionen

ADB-kommittén

Riksdagens ADB-kommitté består av förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors
(ordförande) och riksdagsledamöterna Lennart Pettersson (s), Anders
Björck (m), Bengt Kindbom (c), Kenth Skårvik (fp) samt Tommy Franzén
(vpk). Vidare ingår från den inre riksdagsförvaltningen biträdande kammarsekreterare
Bertil Björnsson, kanslichef Bengt Thufvesson och byråchef
Karin Isacsson. De fackliga organisationerna representeras av Lena Axelsson-Westlund
(SACO/SR), Anita Engvoll (ST) och Lars Nilsson (SF).
Slutligen ingår också planeringschef Börje Alpsten, justitiedepartementet.
Experter i kommittén är biträdande kammarsekreterare Bengt Törnell,
överbibliotekarie Bengt Alexanderson och avdelningsdirektör Lars Binett.
Sekreterare är Carl-Gerhard Ulfhielm och Anders Malmros.

Sedan ADB-projektet numera övergått i en operativ fas fungerar ADBkommittén
som styrgrupp för riksdagens ADB-verksamhet. I ADB-kommittén
redovisas och diskuteras de projekt som drivs inom ramen för ADBverksamheten.
Kommittén har under året haft sju sammanträden.

Redog. 1986/87:5

Arbetsgrupp för översyn av ersättningsstadgan

Redog. 1986/87:5

En inom förvaltningsstyrelsen tillsatt arbetsgrupp behandlar frågor som rör
den ekonomiska ersättningen till riksdagens ledamöter. Gruppen har bestått
av riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Rolf Clarkson (m),
Martin Olsson (c), Björn Molin (fp) och Tommy Franzén (vpk). Gruppen
har biträtts av förvaltningsdirektören och kanslichef Lennart Persson. På
förslag av gruppen beslöt riksdagen i december 1983 att revidera riksdagsledamöternas
arvode (KU 1983/84:9).

Arbetsgruppen för översyn av föredragandetjänster

Den 4 oktober 1984 tillsatte förvaltningsstyrelsens direktion en arbetsgrupp
med uppgift att utreda vissa frågor rörande föredragandetjänsterna vid
utskotten. Ledamöter av gruppen har varit kanslicheferna Lars Beckman,
ordförande, och Bengt Dahlström (till dennes bortgång den 15 maj 1986),
avdelningsdirektör Lars Bergquist samt föredragandena Hans Regner (SACO/SR)
och Jan Bjurström (ST). Utredningens arbete avslutades med en
rapport kort efter verksamhetsårets utgång.

Arbetsgruppen för ledamöternas bostäder (ALB)

Den 6 december 1985 tillsattes en arbetsgrupp för behandling av ledamöternas
bostadsfrågor. Gruppen har följande sammansättning: Oskar Lindkvist
(s), ordförande, John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Alf Wennerfors (m),
Margareta Gard (m), Björn Molin (fp). Gunilla André (c), Tommy Franzén
(vpk), Gunnar Grenfors och Olle Etzén RFK samt Lars Hällgren KBS.

Björn Molin (fp) lämnade gruppen den 15 april 1986 och ersattes av Birgit
Friggebo (fp).

Direktionen beslöt på förslag av gruppen den 19 mars 1986 att tretton
bostäder skulle inrättas i förvaltningshuset, plan 6. Arbetet på ytterligare
projekt pågår.

Utredning rörande behovet av skärpt inpasseringskontroll

Förvaltningskontoret tillsatte den 12 mars 1986 en utredning om behovet av
skärpt kontroll vid inpassering till riksdagens åhörarläktare. I utredningen
ingår riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Arne Kjörnsberg
(s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Rolf Clarkson (m), Birgit Friggebo (fp), Kjell
A Mattsson (c) och Bo Hammar (vpk). Arbetet beräknas starta i oktober

1986.

Riksdagens biografikommitté

Biografikommittén har haft följande sammansättning: riksdagsledamöterna
Sture Palm (s), ordförande, Per-Olof Strindberg (m), Eric Hägelmark (fp),

Sture Korpås (c) och Nils Berndtson (vpk), förvaltningsdirektör Gunnar 23

Grenfors, överbibliotekarie Bengt Alexanderson, professor Sten Carlsson Redog. 1986/87:5
samt professor Rolf Nygren. Rolf Nygren var sekreterare och projektadministratör
till oktober 1984, då han ersattes av förste arkivarie Anders Norberg.

Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda experter
knutna till kommittésekretariatet - Andreas Tjerneld och från november

1984 Björn Asker. Vidare har Anna-Britt Nilsson sedan 1983 varit knuten till
kommittén som assistent på deltid.

Den första volymen, betecknad band 2, av det biografiska uppslagsverket
Tvåkammarriksdagen 1867-1970. Ledamöter och valkretsar utkom i maj

1985 och innefattade biografier över ledamöter från Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Hallands län. Arbetet har under
det gångna verksamhetsåret koncentrerats på ledamöter från Blekinge,

Kristianstads och Malmöhus län, och band 3 beräknas utkomma under
hösten 1986.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wennerfors (m), Oskar Lindkvist (s),
Iréne Vestlund (s), Martin Olsson (c), John Johnsson (s), Rolf Clarkson (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Tommy Franzén (vpk) samt personalföreträdarna
Anders Forsberg (SACO/SR), Lennart Hedlund (SF) och Björn Wikström
(ST).

Stockholm den 15 oktober 1986
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Ingemund Bengtsson

Gunnar Grenfors

göteb Stockholm 1986 11558