Redogörelse till riksdagen1986/87:4 (Framställning / redogörelse 1986/87:4)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1986/87:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet från den trettiotredje
t. o. m. trettiofjärde sessionen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse
angående sin verksamhet från rådets trettiotredje till och med trettiofjärde
session, som ägde rum den 3 — 7 mars 1986 i Köpenhamn.

Stockholm den 3 juni 1986

För Nordiska rådets svenska delegation

Karin Söder

Bertil Hökby

Redog.

1986/87:4

1 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr 4

Innehållsförteckning

Redog. 1986/87:4

Sida

A Inledning 3

B Delegationen och dess verksamhet 6

C 34:e sessionen 9

C.1. Minnesord över statsminister Olof Palme 9

C.2. Generaldebatten 10

C.3. Sakfrågor 15

C.4. Organisation m. m 16

D Presidiets, utskottens och kommittéernas verksamhet 17

D.l. Presidiet 17

D.2. Utskotten 20

D.2.1. Juridiska utskottet 20

D.2.2. Kulturutskottet 26

D.2.3. Social- och miljöutskottet 35

D.2.4. Kommunikationsutskottet 43

D.2.5. Ekonomiska utskottet 50

D.3. Kommittéerna 58

D.3.1. Informationskommittén 58

D.3.2. Budgetkommittén 60

E Nordiska rådets litteratur- och musikpris 61

Bilaga Framställning, rekommendationer och yttranden samt internt

beslut antagna vid Nordiska rådets 34:e session 62

A. Inledning

Redog. 1986/87:4

Tre dagar innan Nordiska rådets 34:e session öppnades i Köpenhamn den 3
mars 1986 blev Olof Palme mördad och den sorg och saknad, bestörtning
och vrede som delades av alla hans nordiska kolleger och vänner kom att i
hög grad sätta sin prägel på överläggningarna under sessionen.

Olof Palme var vald ledamot av Nordiska rådet åren 1976—1981 (suppleant
1981 — 1982) och regeringsrepresentant i rådet 1964, 1966—1976 och
1983—1985. Han var ordförande i Nordiska rådets svenska delegation och
ledamot av rådets presidium åren 1976—1981 och var 1979 dess president.

Den svenska delegationens ordförande, Karin Söder, avslutade sitt anförande
vid sessionens första möte med följande ord:

Vi gör Olof Palme själv, vår nordiska demokratiska styresmodell och det
nordiska samarbetet den största tjänsten genom att slå vakt om våra öppna
och fria demokratier. Det lågmälda samtalet, den respektfulla diskussionen,
givandet och tagandet, jämkandet och kompromissandet måste få förbli
kännetecknet för vår nordiska beslutsform. Som politiker måste vi våga
stå i direktkontakt med väljarna. Hur rädda vi än är får vi inte stänga in oss
bakom låsta dörrar och beväpnade vakter. Demokratin får inte låsas in som
djur i bur. Den kan bara fortleva i frihet och under förlitande på medmänniskornas
goda avsikter.

Till den 34:e sessionen hade anmält sig sammanlagt 973 deltagare eller nära
150 fler än föregående år till rådets 33 :e session i Reykjavik. Det kan i
sammanhanget nämnas att den närmast föregående sessionen i Köpenhamn,
fem år tidigare, hade övervarits av 704 personer. Denna drastiska
ökning förklaras dels av att fler regeringsrepresentanter, åtföljda av sakkunniga,
nu deltar i sessionerna, dels av ett ökat intresse från massmedias
sida. De danska värdarna uppgav emellertid att den särskilda minnesstunden
över Olof Palme — som direktsändes i radio och TV i ett flertal länder
— övervars av ett stort antal mediarepresentanter, utöver de drygt 250 som
hade anmält sig till sessionen.

Vid sessionen lämnade altingsmand Påll Pétursson, Island, uppdraget
som rådets president och efterträddes som president fram till den 35:e sessionen
1987 av fhv statsminister Anker Jorgensen, Danmark.

Liksom föregående år präglades sessionen främst av redovisningar av
och debatter kring handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning,
antagen av rådet föregående år, samt det nordiska TV-samarbetet.

Inläggen om ekonomi och sysselsättning berörde ej sällan de nya element
som tillförts debatten sedan föregående session, nämligen den s. k. Gyllenhammar-Sundqvist-gruppens
rapport ”Norden finns”, och den rapport
som strax före sessionen hade framlagts av Nordens Fackliga Samorganisation
(N FS), ”Norden inför 90-talet”. Medlemmarna underströk allmänt det
positiva element som dessa utredningar innebar med dess många förslag till
fördjupat nordiskt samarbete med betydande satsningar bl. a. på förbättrad
infrastruktur och när det gäller industri- och forskningspolitisk samverkan
inom delområden ej sällan präglade av avancerad teknologi. Samtidigt
framfördes också kritiska synpunkter mot utredningsförslagen, bl. a. mot

förslaget om Scandinavian Link. Dessa rapporter, liksom de konkreta projekt
som både för industrins och fackföreningsrörelsens del hade aviserats,
innebar, menade man, bevis på ett fördjupat intresse från industri och fackföreningsrörelse
för de möjligheter som samverkan inom Norden erbjöd
såväl ”för Norden inom Norden” som gentemot omvärlden vare sig detta
gällde den högindustrialiserade i-världen eller u-länderna.

Både rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter underströk att handlingsplanen
med kraft nu måste följas upp såväl nationellt som nordiskt och
att den endast genom att göras ”rullande” kunde bli föremål för en nödvändig,
fortlöpande översyn och omprövning vid följande sessioner. Målsättningen
”Norden som hemmamarknad” kunde bli verklighet endast om och
i den takt som ovidkommande handelshinder undanröjdes, etableringar
över gränserna underlättades och friare kapitalrörelser blev möjliga.

Nordiska rådets krav på snabba resultat rörande det nordiska radio- och
TV-samarbetet kom starkt till uttryck under sessionen. Rådet har genom
olika initiativ försökt påskynda ärendet, och den 10 november 1985 framlade
ministerrådet ett slutligt förslag om ökat radio- och TV-samarbete i Norden.
Danmark som inte hade undertecknat förslaget anmälde vid sessionen
att man önskade delta i samarbetet, till att börja med på programsidan.
Nordiska ministerrådet meddelade att de nordiska radioföretagen senast i
april 1986 skulle framlägga förslag om nordiskt programsamarbete via
Tele-X.

En fråga som utan att tillhöra de mest omdebatterade i hög grad under
senare år engagerat både rådet och ministerrådet gäller det nordiska medborgarskapet.
Arbetet med denna fråga har nu resulterat i en utredning från
ministerrådet, ”Nordbors rättigheter i Norden” (NU 1985:6). Detta är en
katalog över den rad av hinder som möter en nordbo, som vill flytta till eller
vistas i annat nordiskt land. Rådet har uppfattat denna katalog som ett
första steg i ett större arbete och efterlyst initiativ från ministerrådet för att
minska skillnaderna i ländernas lagstiftning och praxis, bl. a. vad gäller de
sociala rättigheterna.

Såväl i generaldebatten som i de därpå följande avsnitt av sessionen som
behandlade de enskilda utskottens ärenden kom de nordiska ländernas förbindelser
med och förhållningssätt till omvärlden att spela en mer framträdande
roll än vid tidigare sessioner.

Det förhållandet, att nordiska parlamentariker och regeringsledamöter
hade deltagit i ett seminarium om Norden som en kärnvapenfri zon, arrangerat
hösten 1985 i Köpenhamn, föranledde flera ledamöter att ta upp frågan
om de säkerhetspolitiska frågornas hemvist i gemensamma nordiska församlingar
och ifrågasätta hur en lämplig ”koppling” lämpligen skulle kunna
etableras mellan å ena sidan rådet och å andra sidan mer eller mindre
tillfälliga aktiviteter och manifestationer inom ämnesområden som föll
utanför Nordiska rådets kompetensområde — en frågeställning som torde
bli föremål för fortsatta diskussioner under det stundande verksamhetsåret.

Rörande internationella aspekter på miljöfrågorna kunde man vid sessionen
konstatera att de nordiska regeringarnas upprepade hänvändelser till
bl. a. den brittiska regeringen om att biträda det nordiska förslaget om en
30-procentig reduktion av svavelutsläppet icke hade rönt gensvar i önsk -

Redog. 1986/87:4

värd omfattning. För att få en allsidig belysning av frågekomplexen kring
de gränsöverskridande luftföroreningarna och för att söka påverka kollegerna
i de europeiska parlamenten avser Nordiska rådet att 8—10 september
1986 arrangera en internationell parlamentarikerkonferens om luftföroreningar.
Samtliga sexton inbjudna stater i Mellan-, Öst-, Väst- och Nordeuropa
har — liksom en rad internationella organisationer — förklarat att
de avser att delta.

Inom det internationella fältet kan vidare nämnas som exempel på delområden
med ett etablerat nordiskt samarbete — som många gärna ser
intensifierat — biståndssamarbete, både genom att med ”mjuka” investeringslån
till u-länder tillgodose Nordiska investeringsbanken med vidgade
låneramar och vis å vis de s. k. SADCC-länderna (och därmed sammanhängande
politisk press på Sydafrika), samarbete inom ramen för det västeuropeiska
högteknologiprogrammet EUREKA samt den fortlöpande diskussionen
de nordiska länderna emellan beträffande flyktingpolitiken. Vid
sessionen bekräftades — vad den sistnämnda frågan angår — de invändningar
av principiell natur som finländska parlamentariker lika väl som
regeringsrepresentanter redan vid mötena i Mariehamn den 10—12 november
1985 hade redovisat; de var uppenbarligen ej beredda att biträda ett
förslag om intensifierat samarbete på detta område. 1 vissa finländska debattinlägg
kunde doclc skönjas en uppmjukning i den finländska hållningen
och därmed ett närmande till övriga nordiska länders inställning till samarbete.

De nordiska ländernas intresse för de europeiska frågorna manifesterades
vid den rundresa som presidiet under hösten 1985 företog till en rad mellanstatliga
europeiska organisationer, vilka i sin tur uppenbarligen hyser ett
ökat intresse för det nordiska samarbetet, dess inriktning, struktur och resultat.

Inom rådet har diskuterats huruvida de internationella frågorna och
deras behandling inom rådets ram borde bli föremål för en systematisk
kartläggning, där områden som biståndspolitik och miljöfrågor kunde sättas
in i ett större sammanhang. Frågan om vilket mandat en utredning av
detta slag kunde tänkas få och i vilka former den bäst skulle kunna bedrivas
torde komma att bli föremål för fortsatta överläggningar mellan i första
hand presidiet och ministerrådet/samarbetsministrarna.

1 föregående års redogörelse (1985/86:4) redovisades utförligt de beslutade
förändringarna i Helsingforsavtalet \ilka efter hand har trätt i kraft
under den period som denna berättelse omfattar med undantag för den
slutliga sammanläggningen av de två ministerrådssekretariaten, vilken av
praktiska skäl äger rum försommaren 1986. Det nyinrättade budget- och
kontrollutskottets arbetsformer är ännu föremål för överväganden inom
utskottet, men det torde redan stå klart att ett förenklat budgetförfarande
med en till verksamhetsåret bättre avpassad periodicitet är en förändring
som kommer att ge rådet en förbättrad överblick och bättre möjligheter till
påverkan av den samlade budgeten samt att kontrollfunktionen fortsättningsvis
kommer att underlättas. I sammanhanget kan nämnas att överväganden
om Nordiska rådets och ministerrådets långsiktiga finansiering har
inletts på basis av skilda medlemsförslag.

Redog. 1986/87:4

Det av ministerrådet framlagda förslaget till budget för 1987 hade en
omslutning på 528,9 milj. DKK, varav 157,2 milj. DKK föll på kultursektorn.
Vid den parlamentariska granskningen framfördes önskemål om en
förstärkning av budgeten med sammanlagt 15 milj. DKK, varav 5,2 milj.
DKK på kulturdelen av budgeten. Vid fastställandet av budgeten fann ministerrådet
att man — med vissa uteslutningar och omprioriteringar — till
vissa delar kunde tillmötesgå dessa krav varigenom den sammanlagda budgetökningen
kom att uppgå till 13 milj. DKK, varav 5 milj. DKK på kultursektorn.

Sedan informationskommittén har upplösts har informationsfrågorna direkt
underställts presidiet. Delegationen är angelägen att information om
rådets verksamhet når ut till befolkningen i de nordiska länderna och finner
att de överenskomna prioriteringarna beträffande vilka målgrupper det är
särskilt angeläget att nå i informationsarbetet är väl avvägda och bör bibehållas
liksom att informationens innehåll i betydande utsträckning bör inriktas
på de resultat som det nordiska samarbetet kan uppvisa. 1 bägge
fallen är det viktigt att ha detta i minnet då presidiet fortsättningsvis diskuterar
val av medel för att nå de mål som uppställts för informationsverksamheten.

B. Delegationen och dess verksamhet
Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 15 oktober 1985.
Till medlemmarutsågs Grethe Lundblad, Lennart Andersson, Ingrid Sundberg,
Arne Gadd, Bengt Westerberg, Karin Söder, Georg Andersson, Hans
Nyhage, Lahja Exner, Per Olof Håkansson, Hans Petersson i Röstånga,
Arne Andersson i Ljung, Lena Öhrsvik, Rune Gustavsson, Olle Östrand,
Sten Svensson, Lars Werner, Barbro Nilsson, Elver Jonsson och Wiggo
Komstedt. Till suppleanter utsågs Kurt Ove Johansson, Lars Ulander, Ulf
Adelsohn, Berit Oscarsson, Ylva Annerstedt, Thorbjörn Fälldin, Yvonne
Sandberg-Fries, Siri Häggmark, Hans Pettersson i Helsingborg, Karl-Erik
Svartberg, Margareta Andrén, Filip Fridolfsson, Anita Johansson, Gunnar
Björk i Gävle, Sten-Ove Sundström, Birgitta Rydle, Inga Lantz, Ulla Johansson,
Hugo Bergdahl och Rolf Dahlberg. Den 14 januari 1986 valdes
Gunnel Jonäng till suppleant efter Thorbjörn Fälldin.

Möten

Under verksamhetsåret har delegationen hållit sju möten.

Vid delegationens möte den 11 juni 1985 entledigades kanslichef Christer
Jacobson från sin tjänst vid Nordiska rådets svenska delegations kansli för
att tillträda en tjänst som ambassadör vid utrikesdepartementet. Vid samma
möte utsågs minister Bertil Hökby till ny kanslichef fr. o. m. den 1 december
1985. Vid nämnda möte diskuterades även utformningen av reglerna för

Redog. 1986/87:4

ekonomiskt stöd till de nordiska partigrupperna och frågan om en ny budgetprocedur.
Delegationen uttalade sig för en förenklad budgetprocedur.

Vid det konstituerande mötet den 16 oktober 1985 valdes Karin Söder till
delegationens ordförande och Grethe Lundblad till vice ordförande.

Vid mötet den 6 november 1985 diskuterades åter utredningen om en
ändrad budgetprocedur. Delegationen var positiv till en förändring av budgetproceduren
och ansåg att de i utredningen framlagda förslagen skulle
medföra en mer rationell budgetbehandling. Vid mötet diskuterades även
frågan om en eventuell rotation av utskottsordförandeposterna i rådet. Delegationen
var positiv till en förändring av den rådande länderfördelningen.
Delegationen var dock tveksam till ett rotationssystem enligt vilket alla
ordförande skulle bytas ut samtidigt efter en viss tidsperiod. Fördelningen
av ordförandeposterna borde ske i samband med de förhandlingar som
fördes i presidiet om fördelningen av samtliga förtroendeposter i rådet.

Karin Söder informerade vid delegationsmöte den 23 januari 1986 om
presidiets möte med statsministrarna resp. samarbetsministrarna i Helsingfors
den 18 december 1985. Härvid framkom att presidiet understrukit behovet
av konkretisering av handlingsplanen för ekonomisk utveckling och
full sysselsättning. Vidare hade diskussioner förts om Tele-X-samarbetet,
den nya budgetproceduren och om presidiets internationella konferens om
luftföroreningar den,8—10 september 1986.

Till delegationens möte den 26 februari hade statsrådet Svante Lundkvist
i sin egenskap av nordisk samarbetsminister inbjudits. Statsrådet Lundkvist
redogjorde för de viktigaste frågorna inför sessionen och uppehöll sig
främst vid uppföljningen av handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning, samarbetet kring luftföroreningsfrågorna, det ökade
radio- och TV-samarbetet i Norden samt de nordiska ländernas samarbete
med de s. k. SADCC-länderna i södra Afrika.

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 16 oktober 1985 valdes ett arbetsutskott bestående
av Karin Söder, Grethe Lundblad, Lennart Andersson, Arne Gadd
och Ingrid Sundberg. Arbetsutskottet har sedan föregående session hållit
tio möten.

Informationsverksamhet

Service lill massmedia ingår som ett naturligt inslag i kansliets informationsverksamhet.
Förfrågningar från pressen om enskilda ärendens behandling,
nordiska möten och förmedling av nordiska kontakter är ofta förekommande.
Under perioden har 21 pressmeddelanden utsänts, 5 presskonferenser
anordnats och viss artikeltjänst förekommit i samband med nomineringar
till Nordiska rådets litteratur- och musikpris.

Inför den 34:e sessionen ackrediterades 60 svenska journalister från
dagspress, etermedia, nyhetsbyråer och fackpress. Ytterligare ca 15 svenska
journalister snabbackrediterades inför den minnesstund över Olof Palme
som inledde den 34:e sessionen. Minnesstunden, som varade i 50 minuter,

Redog. 1986/87:4

direktsändes i svensk television. De svenska massmediernas bevakning resulterade
i ca 600 dagstidningsklipp och 6 timmars sändningar i svenska
etermedia.

Nordiska rådets journaliststipendium var för Sveriges del 40 000 SEK för
1985. Stipendiet söktes, efter utannonsering, av 51 journalister. Stipendier
om 15 000 kr. vardera tilldelades Eko-redaktionens medarbetare Kerstin
Brunnberg-Jonsäter och Jan Ström och 10 000 kr. till TT-medarbetaren
Sven Thiessen. Ett samnordiskt seminarium för parlamentsjournalister,
”Norden mellan öst och väst”, arrangerades i Finland våren 1985.

Information till skolor och utbildningsväsendet i stort har kommit att uppmärksammas
alltmer i såväl kansliets egna som i den samnordiska informationsverksamheten.
Den särskilda ungdomskampanj som Nordiska rådets
presidium beslutat genomföra under 1984—1985 har avslutats under verksamhetsperioden.
En uppsatstävling utlystes i skolor och ungdomsorganisationer
inom kampanjens ram. 14 av uppsatserna har utgetts i en publikation,
”Unga i Norden föreslår ...”, och planeras att tillsammans med en
videofilm från ungdomsträffen erbjudas skolorna som undervisningsmaterial.

Under våren 1985 arrangerades en föreläsningsserie i Stockholmsgymnasier
tillsammans med Föreningarna Nordens Ungdomsförbund, och totalt
besöktes ca 25 gymnasieklasser. Ett liknande arrangemang ägde hösten
1985 rum i Skåne.

I samarbete med Riksdagens skoltjänst distribueras delegationens broschyr
”Sverige i nordiskt samarbete” till lärare i samhällskunskap på grundskolans
högstadium och gymnasiet. Broschyren har även distribuerats till
skolor i Finland genom Nordiska språk- och informationscentrets försorg.

Under verksamhetsperioden har delegationen anordnat två seminarier
för lärare främst i samhällskunskap och svenska. Seminarierna ger en bred
presentation av det nordiska samarbetets organisation, funktion och resultat
samtidigt som de ger deltagarna möjligheter att diskutera med ansvariga
politiker i delegationen.

På förfrågningar har besök och föredrag hållits på kansliet för bl. a. gymnasieklasser.
Studerande i gymnasier och högskolor samt svenska och utländska
forskare har även tagits emot för orientering och materalinsamling.

Samarbetet med Föreningarna Norden har bl. a. bestått i fortsatt medverkan
i Nordens Tidning, där delegationen i varje nummer medverkar på en
egen sida. Förutom den tidigare nämnda skolkampanjen i Stockholmsgymnasier
har ett antal aktiviteter genomförts tillsammans med Föreningarna
Nordens Ungdomsförbund. Däribland kan nämnas medverkan i
funktionsärsutbildning september 1985, mottagande av ca 140 nordiska
ungdomar samlade till Nordiskt Skolungdomsmöte i Stockholm oktober
1985 och planering av utbildning för skolkonsulenter våren 1986. Delegationsmedlemmar
och tjänstemän vid kansliet har medverkat med föredrag
om nordiskt samarbete vid årsmöten o. d. inom Föreningarna Nordens distrikt
och lokalavdelningar.

Nybildade avdelningar inom Föreningen Norden har försetts med basinformation
om det officiella nordiska samarbetet.

I samarbete med Svenska Institutet distribueras engelskspråkig informa -

Redog. 1986/87:4

tion om det nordiska samarbetet till svenska ambassader och konsulat utanför
Norden. Manuskript till en omarbetad version av Svenska Institutets
faktablad, på engelska, tyska och franska, om det nordiska samarbetet,
levererades i januari 1986.

Till tidskriften Nordisk Kontakt har redaktör Åke Mauritzon, Aftonbladet,
anställts som ny svensk redaktör från årsskiftet.

Övrig verksamhet

Vid ett möte den 19 februari 1986 informerade ASEA:s VD Percy Barnevik
delegationen om den s. k. Gyllenhammargruppens slutrapport om utvidgat
ekonomiskt samarbete i Norden.

Den 25 februari hölls ett möte mellan representanter för delegationen och
kontaktmannen för nordiska frågor i departementen. Vid mötet diskuterades
aktuella frågor inför 34:e sessionen. Den 26 februari hölls också ett
möte med anledning av 34:e sessionen mellan delegationen och representanter
för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU).

Mot bakgrund av riksdagsbeslut att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts tillfälle
att följa och delta i arbetet vid delegationens kansli.

C. 34:e sessionen

C.l. Minnesord över statsminister Olof Palme

34:e sessionen inleddes med en minneshögtid över statsminister Olof Palme.
Samtliga länders statsministrar, Danmarks förutvarande statsminister
tillträdande rådspresidenten Anker Jorgensen samt rådets dåvarande president
Påll Pétursson, Island, talade.

Den nordiska gemenskapstanken kom vid detta tillfälle till klarare uttryck
än kanske någonsin tidigare i rådets historia. Det underströks att de
nordiska demokratierna är öppna samhällen med obegränsad rörelsefrihet
mellan länderna, med gemenskap i värderingar och synsätt. Ett angrepp
mot en ledande politiker i ett nordiskt land kan därför inte uppfattas på
annat sätt än som ett angrepp även på grannländernas demokrati.

Statsminister Schliiter:"Olof Palmes begåvning, engagemang och politiska
vilja förmådde honom att flytta gränser”.

Statsminister Sörsa: ”Det våld som Olof hatade har igen krävt ett tungt
offer. Det råa våldet kan besegra oss för ögonblicket men det kan aldrig
övertyga oss. Det Olof Palme stod för kommer alltid att leva vidare”.

Statsminister Steingrimur Hermansson: ”Olof Palme var alltid beredd att
medla, även när det verkade vara hopplöst. Han tog alltid ställning mot
angriparna och det var då likgiltigt vem som var indragen, stor eller liten”.

Statsminister Will och: ”Vi i Norge känner det, efter att Olof Palme ryckts
bort, som om ett landskap har förändrat sig”.

Altingsmand Påll Pétursson: ”Vi har mistat den som klart, dristigt och
öppet kunnat beskriva vilka vägar vi i Norden borde gå och vi har mistat

Redog. 1986/87:4

den som med outtröttlig energi och överbevisande styrka ute i världen har
representerat fred, samarbete och jämlikhet”.

Förutvarande statsminister folketingsmedlem Anker Jorgensen: ”Den
trygghet Olof önskade för andra, den fick han inte själv”.

C.2. Generaldebatten

Mångå inlägg i generaldebatten kom också att präglas av sorg, saknad och
bestörtning över Olof Palmes tragiska bortgång. Samtidigt fanns en stark
vilja i rådet att fortsätta, inspirerad och stärkt av Olof Palmes engagemang
för mellanfolkligt samarbete och därmed också markera motstånd och avsky
för terrordåd.

Liksom tidigare år fördes generaldebatten med utgångspunkt i Nordiska
ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet (vanligen benämnd
Cl) och rapporten från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet
efter 33 :e sessionen. Generaldebatten inleddes med ett s. k. trontal av ministerrådets
ordförande och med ett svarstal av en representant för rådets
presidium. Anföranden följde från representanter för de fyra partigrupperna
i rådet: konservativa gruppen, mittengruppen, socialdemokratiska och
vänstersocialistiska partigruppen.

Årets generaldebatt ägnades åt en rad olika frågor — fler än tidigare år.
Huvudvikten kom dock att ligga på ekonomiska frågor där genomförande
av ministerrådets handlingsplan om ekonomisk utveckling och full sysselsättning
upptog många talares intresse. Handlingsplanen uppfattas som en
hörnsten i det nordiska arbetet. Den ses också som en modell, som kan
användas i internationellt samarbete, och för nordiskt samarbete inom andra
områden, t. ex. kultur, forskning och undervisning.

TV-samarbetet inom ramen för Tele-X togs upp av flera talare. Under
sessionen kom beskedet om att Danmark nu ville delta i Tele-X-samarbetet,
i första hand på programsidan. Det växande intresset för det nordiska samarbetet
från grupper utanför de officiella nordiska samarbetsorganen —
t. ex. från Gyllenhammar—Sundqvist-gruppen och Nordens Fackliga
Samorganisation (NFS) — uppmärksammades också i generaldebatten.
Andra frågor gällde bl. a. bistånd, miljö, rådets nya arbetsformer, trafik,
flyktingpolitik, nordiska medborgares rättigheter och kärnvapenfri zon i
Norden.

Ekonomi och sysselsättning

Ministerrådets ordförande, miljöminister Christian Christensen, Danmark,
uppehöll sig i ministerrådets s. k. trontal i stora delar vid den 33 :e sessionen
antagna handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.
Ökade medel var avsatt för detaljplanering och uppföljning av planen som
även skulle bli föremål för fördjupning och utbyggnad. Bl. a. pekades på
nödvändigheten av satsningar på det teknologiska området, där det centrum
som är under uppbyggnad i Oslo kring Nordiska Industrifonden skulle
fylla en betydelsefull funktion för utbyggd nordisk industriell forskning
och utveckling.

Redog. 1986/87:4

Statsministrarna Schliiter, Sörsa, Steingrimur Hermansson och Willoch
tog också i sina anföranden upp frågor med anknytning till handlingsplanen
och markerade där den tekniska utbildningens och forskningens betydelse
för de nordiska ländernas vidare utveckling.

Som förste talare i generaldebatten för den svenska rådsdelegationen
kom statsrådet Lundkvist, nordisk samarbetsminister. Statsrådet såg handlingsplanen
som ett nytt och viktigt verktyg för konkreta åtgärder när det
gällde att främja ekonomisk utveckling och full sysselsättning genom samverkan
men där innehållet i planen måste prövas från tid till annan. De
investeringar i vägar och järnvägsprojekt på nära 2,5 miljarder kronor som
de nordiska länderna i handlingsplanen förbundit sig att göra var enligt
statsrådet ett gott exempel på det nordiska samarbetets betydelse för förbättrade
kommunikationer både inom Norden och med kontinenten.

Karin Söder tog utgångspunkt i Olof Palmes mångsidiga och engagerade
arbete inom Nordiska rådet. Även om Nordek-förhandlingarna inte lyckades
föras i hamn och den helhetslösning som därmed avsågs inte uppnåddes,
förverkligades tack vare Olof Palmes insatser mycket av det som han
själv kallade inkråmet dvs. innehållet i Nordek, t. ex. den Nordiska Investeringsbanken
och den Nordiska Industrifonden. Det nordiska samarbetet
under 1970-talet präglades enligt Karin Söder av ett steg-för-steg-samarbete
där man till stora del,ar uppnådde ställda mål.

Mot bakgrund av de höga arbetslöshetskostnaderna i de nordiska länderna
pekade Arne Gadd på fem uppgifter av omfattande strategisk betydelse för
Norden inför 1990-talet: åtgärder mot handelshinder och andra inslag, som
hindrar utvecklingen av Norden som hemmamarknad, ytterligare stöd till
ökade exportmöjligheter, nya utbildningspolitiska insatser, gemensamma
forskningsprogram inom olika teknikområden som bioteknik och materialteknik
och ytterligare investeringsprojekt av nordiskt intresse, där förebilder
återfanns i handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning.

Statsrådet Hellström redogjorde för det arbete som bedrivs på nordisk och
nationell basis om undanröjande av alla de hinder i den nordiska handeln
som företag finner onödiga eller krångliga. Förslag hade framlagts från
svensk sida om att ett ministerrådsförslag om avveckling av existerande
handelshinder skulle framläggas till rådets 35:e session 1987. Statsrådet
avslutade sitt anförande med att framhålla att genom en stärkt nordisk
hemmamarknad ges företagen en bas för sina satsningar också ute i den allt
hårdare konkurrensen på den internationella marknaden.

Statsrådet Gustafsson utgick i sitt anförande liksom många andra talare
från handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.
Samordnade investeringar på samfärdselns område innebar en stimulans
också för anläggningsbyggandet, och utvecklandet av Norden som hemmamarknad
skulle komma att påskynda tillkomsten av konkurrensdugliga
företag inte minst inom byggområdet. Handlingsplanen kunde medföra
genombrott också inom andra områden än de som direkt behandlades däri.

Redog. 1986/87:4

Statsrådet syftade då på den handlingsplan för byggsektorn som ministerrådet/bostadsministrarna
hade framlagt för rådet inför sessionen, vari
understrukits att de nordiska ländernas framtid på byggexportmarknaden
kunde främjas just genom nordisk samverkan.

TV-samarbetet, Tele-X-projektet

Ministerrådets ordförande, miljöminister Christian Christensen, rådspresidiets
talesman altingsmand Påll Pétursson och flera talare från övriga nordiska
länder uttalade sin tillfredsställelse över att man hade lyckats uppnå
enighet om ett ministerrådsförslag angående ett ökat radio- och TV-samarbete
i Norden. Danmark hade inte undertecknat förslaget, men under sessionen
kom beskedet att Danmark önskade delta i samarbetet, till att börja
med på programsidan. Påll Pétursson underströk att vi måste slå vakt om
vår egen kultur och möta utländska programutbud med nordiskt producerade
utsändningar — en utmaning för de nordiska kulturministrarna. Från
svensk sida togs TV-frågan upp under sakdebatten.

Nordiska initiativ från näringsliv, fackliga organisationer m. fl.

Många talare, representerande både ländernas regeringar och parlament,
uppehöll sig vid det nordiska samarbete som bedrivs utanför de officiella
organen. Här åsyftades i första hand arbetet inom den s. k. Gyllenhammar—Sundqvist-gruppen
och Nordens Fackliga Samorganisation (NFS).
Statsrådet Lundkvist framhöll beträffande Gyllenhammar—Sundqvistgruppens
rapport att särskilt värdefullt var att denna byggde på insikten om
nödvändigheten av ett trepartssamarbete mellan stat, näringsliv och fackliga
organisationer, om man ville nå framgång i det industripolitiska och
ekonomiska samarbetet på nordisk nivå. Vidare underströk statsrådet att
NFS på den fackliga sidan sedan länge utfört ett betydelsefullt arbete och
spelat en pådrivande roll i det nordiska samarbetet och att det vore värdefullt
om Gyllenhammar—Sundqvist-gruppens arbete nu kunde leda till att
även näringslivet definierade sin roll i samspelet.

Lars Werner såg en fara i det ökade intresse som t. ex. Gyllenhammar—
Sundqvist-gruppen under senare år visat för utvidgat ekonomiskt samarbete
och i gruppens strävan att inlemma sitt arbete i det parlamentariska
samarbetet. Nordiska rådet måste därför slå vakt om sitt oberoende och stå
starkt emot sådana påtryckningar. Lars Werner pekade på gruppens förslag
om Scan Link, motorvägsbygget genom Norge, Sverige och Danmark, och
dess synnerligen negativa konsekvenser för miljön.

Biståndspolitik

Statsrådet Hjelm- Wallén uppehöll sig i sitt inlägg vid överenskommelsen
mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna, som ingåtts så sent
som i januari 1986. Överenskommelsen syftar till att vidga samarbetet på
det ekonomiska och kulturella området mellan länderna och att främja det
regionala samarbetet inom SADCC-regionen. Statsrådet underströk att ge -

Redog. 1986/87:4

nom överenskommelsen hade ett nytt konstruktivt steg tagits i nord-syddialogens
anda.

Statsrådet Lundkvist erinrade om Olof Palmes helhjärtade insatser för
freden. Olof Palme skulle säkerligen i år ha pekat på den oroväckande
utvecklingen i södra SADCC-länderna som ett viktigt led i det nordiska
aktionsprogrammet mot den sydafrikanska apartheidpolitiken.

Miljösamarbete

Ministerrådets ordförande miljöminister Christian Christensen poängterade i
sitt s. k. trontal att ministerrådet med största oro såg på de miljöskador som
luftföroreningen förorsakar. Åtgärder mot luftföroreningen hade därför
placerats högst på ministerrådets prioriteringslista över nuvarande och
kommande arbetsuppgifter.

Statsrådet Lundkvist framhöll i detta sammanhang de påtagliga resultat
som de nordiska samarbetssträvandena lett till just på miljöpolitikens område.
Bl. a. hänvisade statsrådet till att 21 nationer från såväl väst som öst
sommaren 1985 anslöt sig till det ursprungligen nordiska förslaget att reducera
svaveldioxidutsläppen till minst 30 % till år 1993. Den internationella
parlamentarikerkonferens om luftföroreningar som Nordiska rådet anordnar
i Stockholm i september 1986 såg statsrådet Lundkvist också som ett
värdefullt stöd för att väcka en internationell opinion för att förhindra
fortsatt miljöförstöring. Även Grethe Lundblad uppehöll sig i sitt anförande
vid miljöförstöringen, särskilt vid föroreningen av Östersjön, Öresund,
Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Nordiska politiker uppmanades att
med snabbhet och kraft ta itu med miljöriskerna. Rådet hade hittills engagerat
sig starkt i kampen mot luftföroreningar. Nu behövdes också gemensamma
insatser mot vattenförorening och kemikaliehantering i Norden.

Rådets nya arbetsformer

De under 1985 beslutade ändringarna i Helsingforsavtalet hade trätt i kraft
strax före sessionen. Bland annat innebar ändringarna att ministerrådet —
vid sessionen för första gången — framlade ett samlat budgetförslag och att
det i anslutning till detta förslag gavs en skriftlig redogörelse om planerna
för det fortsatta samarbetet. Tidigare hade funnits en budget för kultursektorn
och en för den allmänna sektorn. Många talare kommenterade denna
nya budgetform ävensom tillkomsten av rådets budget- och kontrollutskott
i mycket positiva ordalag. Statsrådet Lundkvist ansåg att genom den nya
budgetordningen gavs en bättre överblick över satsningarna på det nordiska
samarbetet och en ökad möjlighet till politiska prioriteringar och avvägningar
mellan de olika samarbetsområdena. Någon oro för att kultursamarbetet
skulle komma i bakvatten förelåg inte. Kulturutvecklingen skulle ses
som en fundamental fråga för det nordiska samarbetet, som måste integreras
med — inte isoleras från — övriga samarbetsområden.

Redog. 1986/87:4

Transportfrågor

Redog. 1986/87:4

Knappast vid någon session sedan rådets tillkomst har frågan om fast förbindelse
över Öresund uteblivit. Vid årets session ägnade Ulf Adelsohn hela
sitt inlägg i generaldebatten åt denna fråga. Ulf Adelsohn ansåg det märkligt
att det skulle behöva ta så lång tid för att fatta beslut om en fast Öresundsförbindelse
som alla måste förstå skulle komma till stånd förr eller
senare. Hade man äntligen lyckats starta bygget mellan Storbritannien och
Frankrike var det enligt Ulf Adelsohn underligt om inte de nordiska länderna
skulle kunna ta samma grepp mot bakgrund av bl. a. våra språkliga,
kulturella och historiska likheter samt den samhörighetskänsla som här
fanns. Även Arne Gadd drog i sitt inlägg paralleller med det engelsk-franska
initiativet och ställde frågan om man inte i Norden skulle kunna göra motsvarande.
Arne Gadd ansåg att den politiska viljan och resurserna fanns.
Men fanns den politiska förmågan?

Olle Östrand uppmärksammade behovet av långsiktig planering beträffande
investeringar i infrastruktur och transportnät och av en helhetssyn på
utformningen av investeringsplaneringen för alla nordiska länder. En konflikt
uppstod mellan ambitionerna att å ena sidan underlätta för utrikeshandeln
när det gällde transportsektorns utbyggnad och å andra sidan att komma
till rätta med regionala problem och styra insatserna mot de norra delarna
av Skandinavien.

Flyktingpolitik

Flyktingfrågorna hade aktualiserats i rådet genom ett medlemsförslag (se
därom under avsnitt D.2.I.). Frågan togs även upp i generaldebatten av
bl. a. Ylva Annerstedt och Karin Söder, som ansåg att medmänskligt ansvar
och människors rättigheter att leva i fred och frihet måste få komma till
uttryck i de nordiska ländernas flyktingpolitik. Ylva Annerstedt underströk ,
att i det allt bistrare flyktingklimatet i Europa var det av utomordentlig vikt
att de nordiska länderna genom en generös flyktingpolitik, ett gott samarbete
emellan länderna och ökade internationella ansträngningar visade på
humanismens och medmänsklighetens väg.

Värna om det öppna samhället

Lahja Exner och Karin Söder poängterade båda i sina inlägg hur viktigt det
var att slå vakt om de nordiska öppna och fria demokratierna. Demokrati
får inte låsas in som djur i bur utan måste fortleva i frihet och under förlitande
på medmänniskornas goda avsikter, framhöll Karin Söder. Lahja Exner
kom även in på de hinder som föreligger för nordbor vid flyttning mellan de
nordiska länderna och parlamentarikernas ansvar för att fortsätta arbetet
för ett öppet Norden, som var lätt och bra att leva i.

Säkerhetspolitiska frågor

Liksom tidigare år berörde några talare i generaldebatten frågan huruvida
säkerhetspolitik skulle diskuteras inom Nordiska rådet. Lars Werner kon -

staterade med tillfredsställelse nu en öppnare och mer realistisk inställning
inom rådet till de säkerhetspolitiska frågorna i Norden och ansåg parlamentarikerkonferensen
i Köpenhamn hösten 1985 om en kärnvapenfri zon
i Norden som ett framsteg.

Offentliga sektorns förnyelse

Statsrådet Holmberg redogjorde för arbetet med att förnya den offentliga
sektorn i Sverige och för de diskussioner som på nordisk nivå inletts beträffande
den kommunala självstyrelsen. Statsrådet ansåg att det fanns anledning
att fortsätta tankeutbytet mellan länderna och att aktualisera även
andra frågor om den offentliga sektorns förnyelse.

Utbildningsfrågor

Nordisk examensgiltighet och dess betydelse för arbetskraftens rörlighet
mellan länderna togs upp av statsrådet Bodström i generaldebatten. Myndigheter,
arbetsgivare och fackliga organisationer borde vara mer förstående
och generösa i fråga om möjligheten att rekrytera arbetskraft från ett
annat nordiskt land, även om den som anställs fått sin kompetens i ett annat
utbildningssystem. Även vuxenutbildningens betydelse för nordbor som
flyttar inom Norden berördes av statsrådet Bodström.

Alkoholpolitik

Det nordiska samarbetet på rusmedelsområdet togs upp av Elver Jonsson,
som visserligen inte ansåg att Norden kunde bli någon ”alkoholfri ö” i
världssamhället men fann det angeläget att ena alla medborgare kring fem
”alkoholfria öar”: trafiken, arbetslivet, barn- och ungdomsåren, gravida
kvinnor och alkoholister.

C.3. Sakfrågor

Saklistan för trettiofjärde sessionen (enligt terminologin i rådet benämns
ärendena saker) upptog 36 medlemsförslag (A-saker), 7 ministerrådsförslag
(B-saker), 9 berättelser från nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 58
meddelanden från ministerrådet och regeringarna (D-saker).

I rådet var dessutom 15 A-saker anhängiggjorda vilkas behandling i utskotten
fortsätter. Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt
42 frågor (E-saker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session
(Dokument 1). Efter generaldebattens slut lades rapporten till handlingarna.

Nordiska ministerrådet avgav i enlighet med artikel 64 i Helsingforsavtalet
en berättelse rörande det nordiska samarbetet under det gångna året (C
1) samt en särskild redogörelse om planerna för det fortsatta samarbetet
med förslag till budget (C 2).

Redog. 1986/87:4

34 rekommendationer och 6 yttranden till de nordiska ländernas rege- Redog. 1986/87:4
ringar respektive Nordiska ministerrådet antogs. Dessutom antog rådet ett
internt beslut angående finansieringen av det nordiska samarbetet. Texten
till dessa har fogats till berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat
anges, har samtliga i omröstningen deltagande medlemmar röstat för resp.
rekommendation eller yttrande.

I avsnitt D lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det fullständiga
materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande bl. a.
stenografiska referat av överläggningarna.

C. 4. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av förljande regeringsrepresentanter:
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,

Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg,

Hellström, Hulterström och Lindqvist och följande valda medlemmar:Grethe
Lundblad, Lennart Andersson, Ingrid Sundberg, Arne Gadd, Ylva Annerstedt
som ersättare för Bengt Westerberg, Karin Söder, Berit Oscarsson
som ersättare för Georg Andersson, Hans Nyhage, Lahja Exner, Per Olof
Håkansson, Hans Petersson i Röstånga, Arne Andersson i Ljung, Lena
Öhrsvik, Rune Gustavsson, Olle Östrand, Sten Svensson, Lars Werner,

Barbro Nilsson, Elver Jonsson och Wiggo Komstedt.

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Ulf
Adelsohn, Gunnel Jonäng, Siri Häggmark, Hans Pettersson i Helsingborg,

Karl-Erik Svartberg, Gunnar Björk i Gävle och Inga Lantz.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Bertil Hökby, och
övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen Anker Jorgensen, Danmark,
och till övriga medlemmar av presidiet Margrete Auken, Danmark, Elsi
Hetemäki-Olander, Finland, Peter Muurman, Finland, Olafur G. Einarsson,
Island, Påll Pétursson, Island, Hallvard Bakke, Norge, Jo Benkow,

Norge, Grethe Lundblad, Sverige, och Karin Söder, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på sex utskott: juridiska utskottet
med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, social- och
miljöutskottet och kommunikationsutskottet med vardera 13 medlemmar,
ekonomiska utskottet med 22 medlemmar och budget- och kontrollutskottet
med 14 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson, Hans Nyhage och Lars

Werner

Kulturutskottet:

Georg Andersson, Rune Gustavsson, Barbro
Nilsson och Hans Petersson i Röstånga

Social- och miljöutskottet: -

Arne Andersson, Grethe Lundblad och Lena
Öhrsvik

Kommunikations- Elver Jonsson (utskottets ordförande), Wiggo

utskottet: Komstedt och Olle Östrand

Ekonomiska utskottet: Arne Gadd (utskottets vice ordförande), Lah ja

Exner, Sten Svensson, Karin Söder och
Bengt Westerberg

Budget- och kontroll- Per Olof Håkansson, Elver Jonsson och Ing utskottet:

rid Sundberg

Val företogs till rådets redaktionskommitté. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Per Olof Håkansson och Ingrid Sundberg (kommitténs vice
ordförande).

Vidare företogs val av medlemmar och suppleanter i styrelsen för Nordiska
kulturfonden för åren 1987 — 1988. Till svensk medlem i fondens styrelse
utsågs Barbro Nilsson med Hans Nyhage som suppleant.

Slutligen företogs val av medlemmar och suppleanter till ett särskilt utskott
med uppgift att granska Nordiska kulturfondens förvaltning. Till
svensk medlem i utskottet, som består av fem medlemmar och fem suppleanter,
utsågs Arne Gadd med Gunnel Jonäng som suppleant.

D. Presidiets, utskottens och kommittéernas
verksamhet

D.l. Presidiet

Medlemmar

Medlemmar i presidiet har varit från Danmark folketingsmedlem Anker
Jorgensen (s), från Finland riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander (Kok),
från Island altingsmand Påll Pétursson (F), från Norge stortingsrepresentant
Gunnar Berge (A), som den 8 november 1985 ersattes av stortingsrepresentant
Hallvard Bakke (A), samt från Sverige riksdagsledamot Karin Söder
(c).

Genom ändringar i Helsingforsavtalet, vilka trädde i kraft den 12 februari
1986, utökades antalet presidiemedlemmar med en representant från
resp. land: från Danmark folketingsmedlem Margrete Auken (SF), från
Finland riksdagsledamot Peter Muurman (Sdp), från Island altingsmand
Olafur G. Einarsson (Sj), från Norge stortingspresident Jo Benkow (H) och
från Sverige riksdagsledamot Grethe Lundblad (s).

Möten

Presidiet har hållit möten den 6—7 maj 1985 i Lund, den 3 juli i Rovaniemi,
den 10 juli per capsulam, den 19 september och 20 oktober i Köpenhamn,

Redog. 1986/87:4

2 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr 4

den 25 oktober i Paris, den 10, 11 och 13 november i Mariehamn, den 18
december i Helsingfors, den 29 —30 januari 1986 i Stockholm samt den 2,3
och 7 mars i Köpenhamn i anslutning till rådets 34:e session. Överläggningar
med ordförandena förrådets utskott och kommittéer samt med Nordiska
ministerrådet/samarbetsministrarna ägde rum i Lund den 6 resp. 7 maj.
Den 18 december hölls ett möte i Helsingfors mellan presidiet och de nordiska
länderrnas statsministrar. Presidiet hade samma dag också överläggningar
med samarbetsministrarna.

Verksamhet

Presidiets verksamhet har under perioden mellan den 33 :e och 34:e sessionen
i stor utsträckning varit inriktad på att förbereda genomförandet av
olika reformer i rådets och ministerrådets arbetsformer vilka föranletts av
rådets beslut vid 33 :e sessionen angående ändringar i Helsingforsavtalet,
kulturavtalet och rådets arbetsordning.

Ändringarna, som trädde i kraft den 12 februari 1986, innebär bl. a. att
rådspresidiets antal ökas från fem till tio medlemmar, att presidiet utgör
valkommitté och lägger fram förslag till val av förtroendeposter vid sessionen
och att presidiet övertar ansvaret för informationsfrågorna från informationskommittén,
som nu avskaffats. Vidare innebär ändringarna att ett
budget- och kontrollutskott inrättas som ersättning för den tidigare budgetkommittén
och att en särskild redaktionskommitté etableras för utgivningen
av tidningen Nordisk Kontakt. Det under senare år alltmer påtagliga
partipolitiska samarbetet har formaliserats genom särskild bestämmelse
därom i rådets arbetsordning. En särskild partistödordning har införts.
800 000 SEK har avsatts till partistödet för 1986. För ministerrådets del
medför ändringarna en sammanslagning av den allmänna budgeten och
kulturbudgeten till en budget och av ministerrådssekretariaten i Oslo och
Köpenhamn till ett sekretariat förlagt till Köpenhamn.

Reformerna syftar till en effektivisering och vitalisering av det nordiska
samarbetet och en förstärkning av det parlamentariska inflytandet inom de
officiella samarbetsorganen.

Presidiet har som ett led i de organisatoriska reformerna beslutat om viss
rotation mellan länderna av ordförandeposterna i utskotten. En första förändring
sker för tiden fram till 35:e sessionen på så sätt att tre utskott byter
posterna medan ingen ändring sker i två. Således lämnar Sverige ordförandeposten
i ekonomiska utskottet och övertar motsvarande i kommunikationsutskottet.
Vid nästa session planeras förändringar i samtliga utskott.
Presidiet har ansett att den bindning mellan land och ordförandepost, som
närmast varit permanent sedan rådets tillkomst, nu borde lösas.

De långa och komplicerade förhandlingarna om ett nordiskt TV-satellitsamarbete
resulterade i november 1985 i ett ministerrådsförslag. Presidiet,
som ansåg att behandlingen av ministerrådsförslaget inte kunde dröja till
34:e sessionen och som vid 33:e sessionen fått ett särskilt bemyndigande att
behandla det då aviserade förslaget, gav rådets samtycke till detta i form av
en särskild framställning. Närmare redogörelse för framställningens innehåll
återfinns under kulturavsnittet (D.2.2.).

Redog. 1986/87:4

Frågan om Nordens plats i omvärlden har i olika sammanhang och på
olika sätt aktualiserats i presidiet. TV-satellitprojektet är ett exempel på
försök att genom nordiskt samarbete bemöta strömmen av programutbud
över internationella satelliter. Ett annat exempel är presidiets beslut att i
september 1986 arrangera en internationell parlamentarikerkonferens om
luftföroreningar i Stockholm. Parlamenten i sexton europeiska parlament
och nio internationella organisationer, däribland ECE, EG och SEV, har
inbjudits. Konferensens syfte är att nordiska parlamentariker tillsammans
med utomnordiska skall uppnå consensus om behovet av åtgärder mot
föroreningarnas källor.

Ett växande behov av internationella kontakter har också aktualiserats i
en hel del sakfrågor i rådet. Som ett led i denna utveckling företog presidiet
en kontaktresa till europeiska och internationella organisationer i oktober
1985 i syfte att markera en gemensam nordisk profil i den internationella
utvecklingen.

Rådet bevakade FN:s kvinnokonferens i Nairobi i juli 1985 genom bl. a.
en presidiemedlem och en representant för social- och miljöutskottet.

Vid mötet mellan presidiet och statsministrarna diskuterades bl. a. frågan
om gränsöverskridande luftföroreningar mot bakgrund av de nordiska
statsministrarnas uttalande 1984 till den brittiska regeringen angående
minskning av svavelutsläppen vilket då hade tillstyrkts av presidiet. Rådets
internationella konferens diskuterades i detta sammanhang. Vidare dryftades
genomförandet av den ekonomiska handlingsplanen och nordiskt radio-
och TV-samarbete.

Presidiet har varit särskilt pådrivande i fråga om fortsatt användning
under 1986 av nordiska ungdomsresekort på järnvägarna i Norden. Presidiet
och statsministrarna uttalade samstämmigt vid sitt möte stöd för detta
ungdomsresekort liksom tidigare de nordiska trafikministrarna och rådets
kommunikationsutskott. Senare har positivt beslut fattats om dessa korts
giltighet också under 1986.

Vid möten med samarbetsministrarna togs bl. a. upp erfarenheterna från
33 :e sessionen, budgetproceduren för ministerrådets budget, nordiskt biståndssamarbete,
nordiskt informations- och publikationssamarbete och
förberedelser för rådets 34:e session. Naturligtvis diskuterades även vid
dessa möten liksom vid mötet med statsministrarna fullföljandet av den
ekonomiska handlingsplanen, nordiska TV-satellitsamarbetet och de ständigt
aktuella miljöfrågorna, där frågan om gränsöverskridande luftföroreningar
var av särskilt intresse.

Presidiet har under de senaste åren kunnat notera ett växande intresse för
det nordiska samarbetet och dess framtida inriktning hos en rad grupper
utanför Nordiska rådet. Detta gäller representanter för näringslivet (Gyllenhammar—Sundqvist-gruppen),
Nordens Fackliga Samorganisation
(NFS), Föreningarna Nordens Förbund samt andra föreningar och ideella
rörelser. Presidiet ser detta som ett synnerligen värdefullt bidrag till en
vitalisering av den nordiska idédebatten.

Redog. 1986/87:4

D.2. Utskotten

D.2.1. Juridiska utskottet

Utskottets arbete har framför allt inriktats på nordiska initiativ rörande
flyktingproblemen. Åtgärder mot narkotikakriminaliteten har
också ägnats stor uppmärksamhet.

Utskottet har med tillfredsställelse kunnat notera att utredningen
om ”Nordiska köplagar” är under behandling i länderna och att
denna torde leda till ytterligare koordinering av reglerna på området.

Medlemmar

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson (s),
Hans Nyhage (m) och Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har hållit möten den 22 april 1985 i Rönne, den 6 — 7 augusti i
Tammerfors och Tavastehus, den 12—13 november i Mariehamn samt den
30—31 januari 1986 i Stockholm och i anslutning till sessionen i Köpenhamn.

Vid Mariehamnsmötet hölls de årligen återkommande gemensamma överläggningarna
mellan utskottet och de nordiska ländernas justitieministrar. Vid
mötet deltog även de för ländernas flyktingpolitik ansvariga ministrarna. Huvudfrågan
vid mötet var nämligen nordisk flyktingpolitik. Därutöver diskuterades
bl. a. behandlingsformer som alternativ till frihetsberövande vid
narkotikabrott samt den vidare behandlingen av den nordiska utredningen
”Nordiska köplagar” (NU 1984:5). Vid mötet i Mariehamn höll utskottet
även överläggningar med de för arbetslivs- och arbetsrättsfrågor ansvariga
ministrarna. Vid januarimötet hörde utskottet som sakkunnig ledaren för
regionalkontoret i Stockholm för FN:s högkommissarie för flyktingar. 1
anslutning till mötet i Rönne anordnade utskottet ett seminarium om ”Narkotika
och kontrollpolitik” med deltagande av bl. a. nordiska parlamentariker,
representanter för domstolar, åklagare, advokater och forskare.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Juridiska utskottet anmälde inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att utskottets verksamhetsområde
under 1985 hade utvidgats med jämställdhetsfrågor och livsmedelsfrågor,
och att det skulle vara möjligt att mer aktivt gå in på dessa nya
arbetsområden under 1986.

Såvitt gällde lagstiftningssamarbetet på familjerättens område uttryckte
utskottet sin tillfredsställelse över att diskussionerna om äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar hade visat att det nu fanns ännu större möjligheter
att uppnå likartade regler i Norden på detta område än vad man trott under

Redog. 1986/87:4

tidigare kommittéarbete. Utskottet tillstyrkte därför att förhandlingarna
skulle fortsätta om nya harmoniserade lagregler på detta område. Däremot
fick utskottet noterat att det inte syntes realistiskt att nå fram till gemensam
tidpunkt för genomförandet av de nya harmoniserade lagreglerna såsom
utskottet tidigare önskat. Även om ministerrådet ansåg att det knappast var
möjligt för närvarande att genomföra en likartad generell lagstiftning om
förmögenhetsförhållandena för sådana som sammanlever under äktenskapsliknande
förhållanden, ansåg utskottet mot bakgrund av ministerrådets
tidigare mera optimistiska upplysningar att ministerrådet skulle fortsätta
strävandena att söka nå likartade rättsförhållanden på området.

Under det familjerättsliga avsnittet föreslog utskottet att ministerrådet
skulle överväga om inte tiden var inne för att återuppta de nordiska förhandlingarna
om ratifikation av konventionerna om barnbortförande.

Beträffande avsnittet om avtalsrätt, köprätt och konsumentskydd noterade
utskottet med tillfredsställelse att resultat hade vunnits på ett av de viktigaste
juridiska samarbetsområdena, nämligen på köprättens område, genom
framläggande av ett nordiskt betänkande med förslag till nya köplagar.
Utskottet underströk betydelsen av en harmonisering av denna lagstiftning
för genomförandet av den ekonomiska handlingsplanens målsättning
om Norden som hemmamarknad.

I anslutning till det immaterialrättsliga avsnittet hemställde utskottet att
rådet skulle föreslå ministerrådet att i samband med ett utvidgat radio- och
TV-samarbete i god tid före ifrågavarande projekts genomförande uppklara
föreliggande upphovsrättsliga problem så att osäkerheten på detta område
inte försenade genomförandet av avtal mellan länderna om överförande
av TV-program. Härvid avsågs bl. a. avtalet om överförande av finska TVprogram
till Stockholmsregionen, vilket ingåtts mellan regeringarna i Sverige
och Finland 1985.

Utskottet återkom till sina tidigare framförda önskemål om likartade
regler om produktansvar och kunde nu notera upplysningarna om att EG i
juli 1985 antagit ett direktiv om produktansvar som skulle genomföras i
medlemsländerna inom tre år. Utskottet hemställde därför att rådet skulle
föreslå ministerrådet att på grundval av EG-direktivet om produktansvar
fortsätta samarbetet i syfte att genomföra likartade nordiska regler på området.

Utskottet noterade med glädje att initiativ nu hade tagits med anledning
av rådets rekommendation nr 2/1982 om lagstiftningssamarbete på arbetsrättens
område genom att en kontaktgrupp mellan Ämbetsmannakommittén
för arbetsmiljöfrågor och Nordiska arbetsmarknadsutskottet tillsatts
för att ta itu med arbetet med rekommendationen.

Jämställdhetsavsnittet kommenterades av utskottet bl. a. med synpunkten
att ministerrådet i det nordiska samarbetet om bekämpning av arbetslösheten
borde fokusera arbetet mera på lösning av problemen i samband
med unga kvinnor utan utbildning och yrkeserfarenhet och på långtidsarbetslösa
kvinnor i övrigt. Utskottet såg mycket positivt på ministerrådets
projekt "Program för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden” (s. k.
Bryt-projekt), som var helt i linje med rådets rekommendation nr 25/1985
om åtgärder för att minska rollbundenheten i samband med utbildning och
yrkesval i de nordiska länderna. Utskottet föreslog emellertid att Bryt-pro -

Redog. 1986/87:4

jektet skulle överföras till den nordiska handlingsplanen för ekonomisk
växt och full sysselsättning mot bakgrund bl. a. av projektets tvärsektoriella
karaktär och att jämställdhetsaspekterna saknades i handlingsplanen.

Beträffande livsmedelsavsnittet konstaterades vid 33 :e sessionen att det
på andra ekonomiska områden använda uttrycket ”Norden som hemmamarknad”
inte återfanns som målsättning när det gällde livsmedelssamarbetet.
Utskottet var därför tillfreds med att denna aspekt nu tillvaratagits,
bl. a. genom ett harmoniseringsarbete för att undanröja icke tariffära handelshinder
på livsmedelsområdet. Utskottet ansåg vidare att ministerrådet
borde följa arbetet med bestämmelser om tillsatsmedel till matvaror med
förslag till harmonisering särskilt av de bestämmelser som innebar hinder
för den nordiska handeln. Vidare borde ministerrådet fortsätta strävandena
att etablera ett vidare nordiskt samarbete om likartade principer och praxis
beträffande användning av läkemedel till livsmedelsproducerande djur.

Samarbete om flyktingpolitiken

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Lennart Andersson och Grethe
Lundblad om åstadkommande av ett utökat och fördjupat samarbete om
flyktingpolitik. Bakgrunden till medlemsförslaget var den ökning i flyktingströmmen
till de nordiska länderna, som skett under de senaste åren.
Medlemsförslaget skall samtidigt ses som ett uttryck för det intresse för
skydd av de mänskliga rättigheterna som de nordiska länderna traditionellt
har visat i internationella sammanhang.

Medlemsförslaget föranledde många och långa diskussioner i juridiska
utskottet, där framför allt de finländska medlemmarna var kritiska till att
flyktingfrågorna togs upp till behandling i Nordiska rådet. Resultatet av
medlemsförslagets behandling blev också att de finska medlemmarna i utskottet
reserverade sig mot förslaget till rekommendation. Flertalet finländska
rådsmedlemmar följde också reservanternas förslag i samband med
omröstningen i plenarförsamlingen.

Medlemsförslaget omfattade sju punkter, av vilka två kunde sägas avse
externa insatser, nämligen en koordinerad nordisk insats i det mellanfolkliga
samarbetet för att garantera skydd för de mänskliga rättigheterna och för
att motverka alla faktorer som ger anledning till flyktingströmmar samt
gemensamma insatser för hjälp till länder utanför Europa vilka är första
asylland för ett stort antal flyktingar. Utskottet ansåg att en samlad nordisk
ståndpunkt och enigt uppträdande i internationella sammanhang — först
och främst inom FN och Europarådet — skulle kunna förbättra möjligheterna
för att lösa några av flyktingproblemen och förbättra situationen med
hänsyn till skydd av de mänskliga rättigheterna.

Utskottet tillstyrkte varmt förslaget om gemensam nordisk insats för att
ge hjälp till flyktingar som varit utsatta för tortyr. Utskottet noterade i detta
sammanhang att det fanns eller skulle komma att upprättas behandlingscenter
i Danmark, Norge och Sverige och att det skulle vara fördelaktigt
med ett närmare nordiskt samarbete t. ex. rörande erfarenhetsutbyte, utbildning,
utveckling av experter och metodutveckling. Utskottet hänvisade
i detta sammanhang till FN-konventionen den 10 december 1984 om tortyr

Redog. 1986/87:4

och rådets rekommendation nr 18/1985 om stöd till internationellt rehabiliterings-
och forskningscenter för tortyroffer i Köpenhamn.

Förslaget om ett gemensamt nordiskt samarbete om kvotflyktingar och
behandling av dessa tillstyrktes av utskottet. Eventuellt kunde samarbetet
utformas så att länder som mottar färre spontanflyktingar i stället öppnade
sina gränser för fler kvotflyktingar. Utskottet underströk emellertid att ländernas
beredskap för mottagande av flyktingar var varierande och att
mindre nationer kunde ha svårigheter med att ta emot ett förhållandevis
stort antal flyktingar. I detta sammanhang framhölls de problem som kunde
uppstå i samband med asylundersökningar av familjer med barn. Dessa
problem borde tas upp till närmare övervägande.

Utskottet ansåg att den bästa lösningen på flyktingproblemet var möjligheten
att frivilligt få vända tillbaka till hemlandet och tillstyrkte därför att
både ekonomiskt och moraliskt stöd borde kunna ges under förutsättning
att förhållandena ändrat sig så mycket i hemlandet att ett återvändande
kunde ske riskfritt. Enligt utskottets uppfattning var det naturligt att övervägandena
om en gemensam nordisk hållning till denna fråga också ingick i
de vidare diskussionerna om en utvidgad gemensam nordisk flyktingpolitik.
Utskottet ansåg det också viktigt med samarbete om informationsverksamheten
rörande flyktingarnas villkor i hemlandet och i mottagarlandet
för att förebygga missförstånd i inflyttningslandet om flyktingarnas villkor.

Utskottet föreslog att rådet skulle rekommendera de nordiska ländernas
regeringar att ta initiativ till ett utvidgat och fördjupat samarbete om flyktingfrågorna
i syfte att säkerställa ett nordiskt samarbete om initiativ för att
förebygga flyktingproblem, motta och placera flyktingar i de enskilda nordiska
länderna, gemensam nordisk inställning till behandling av mottagna
flyktingar och hjälp till flyktingar som kan och vill återvända till hemlandet,
samarbete om informationsverksamhet om flyktingars villkor samt gemensamma
insatser i länder utanför Europa vilka är första asylland.

Mot förslaget reserverade sig de finländska utskottsmedlemmarna som
ansåg att rådet inte skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget.
Reservanterna hänvisade bl. a. till att frågan om att ta emot flyktingar
var av nationell karaktär och att dess behandling inte hörde till det nordiska
samarbetsområdet. Varje land borde självt avgöra i vilket omfattning det
var berett att ta emot flyktingar.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 30) med 54 röster
mot 16 röster för reservationen. En medlem avstod från att rösta.

Familjerätt

Hans Nyhage hade tillsammans med andra rådsmedlemmar föreslagit rådet
en rekommendation till ministerrådet att företa en utredning om vilka
åtgärder som var påkallade för att uppnå en så enhetlig situation som möjligt
i de nordiska länderna i fråga om formerna för och de rättsliga verkningarna
av födsel efter insemination.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning om att det var önskvärt
att få kontroll över den hastigt ökande inseminationsverksamheten, särskilt
för att garantera barnets rättssäkerhet. Mot bakgrund av den likformighet

Redog. 1986/87:4

som redan gällde i de nordiska länderna på familjerättens område och inte
minst beträffande barns rättsliga ställning ansåg utskottet att man också i
samband med födsel efter insemination borde arbeta mot nordisk rättslikhet.
Utredningar om juridiska och andra problem i samband med insemination
hade företagits i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Vidare var det
redan i Sverige genomfört en lagstiftning och i Finland och Norge hade
förberetts en sådan. Med hänsyn härtill ansåg utskottet inte att det fanns
behov för att företa en nordisk utredning om dessa frågor. I stället föreslog
utskottet en rekommendation till ministerrådet att verka för att en så likartad
situation som möjligt uppnåddes i de nordiska länderna i fråga om
formerna för och de rättsliga verkningarna av födsel efter insemination.

Rådet antog en rekommendation (nr 31) i enlighet med utskottets förslag
med 62 röster mot 1. En medlem avstod från att rösta.

Enhetliga regler om näringsförbud

I ett medlemsförslag hade bland andra Lena Öhrsvik föreslagit en rekommendation
till ministerrådet att undersöka i vilken utsträckning registreringsuppgifter
om förbud att driva rörelse är tillgängliga i de nordiska länderna
samt att om möjligt bilda ett samnordiskt register för införande av uppgifter
rörande ekonomisk brottslighet i Norden i syfte att förhindra personer
som dömts till förbud''att driva rörelse att idka affärsverksamhet i annat
nordiskt land.

Det var enighet i utskottet om att samhället borde kunna gardera sig mot
att personer som ådömts förbud mot att driva verksamhet trots detta fortsatte
med en eller annan form av verksamhet i sitt eget eller annat nordiskt
land. De rättsliga förhållandena på området borde därför vara likartade i de
nordiska länderna och ett förbud utställt i ett nordiskt land borde också få
konsekvenser i de övriga. Inom utskottet fanns däremot olika meningar
huruvida samhällets skydd mot dessa personer mest ändamålsenligt tillgodosågs
genom att det upprättades ett gemensamt nordiskt register. Ett
mindre byråkratiskt och oformellt system borde kunna tillgodose åsyftat
ändamål.

Utskottet föreslog därför rådet en rekommendation till ministerrådet att
undersöka möjligheterna att införa likartade regler om förbud mot att driva
rörelse i de nordiska länderna, bl. a. att ett förbud i ett nordiskt land också
fick rättsverkningar i övriga nordiska länder samt att överväga frågan om
att införa ett system som gör det möjligt att inhämta upplysningar om ekonomisk
kriminalitet från de andra nordiska länderna i syfte att förhindra att
personer som dömts till förbud att driva rörelse utövar affärsverksamhet i
annat nordiskt land.

Rådet följde utskottets förslag och antog en rekommendation (nr 32) till
ministerrådet med 58 röster.

Nordisk konvention om folkbokföring

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Lars Werner om en revision av den
nordiska konventionen om folkbokföring. Utskottet noterade av remissinstansernas
yttranden att även om nuvarande överenskommelse i stort sett

Redog. 1986/87:4

fungerade tillfredsställande var det önskvärt med en samordning av ländernas
bosättningsbegrepp. Utskottet framhöll att en av Nordiska rådets huvuduppgifter
var att garantera alla nordiska medborgare social och kulturell
trygghet, juridisk jämställdhet och största möjliga frihet i deras dagliga
liv oavsett var i Norden de bosatte sig. Utskottet ansåg att det fanns behov
för att garantera ful! jämställdhet mellan alla nordiska medborgare på
grundval av samordnade förenklade regler beträffande folkbokföring i förbindelse
med flyttning mellan de nordiska länderna. Utskottet ansåg att den
nuvarande överenskommelsen behövde revideras mot bakgrund av vunna
erfarenheter.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 33) till ministerrådet
att utarbeta en nordisk konvention om folkbokföring (som ersättning
och utvidgning av överenskommelsen den 5 december 1968) i syfte att samordna
och förenkla reglerna beträffande flyttning, tillfällig vistelse och fast
bosättning mellan de nordiska länderna så att Norden blir en helhet i detta
avseende. Rekommendationen antogs med 55 röster. Ylva Annerstedt och
Elver Jonsson avstod från att rösta.

Nordiska kvinnokonferenser 1988

Lennart Andersson och Lars Werner hade tillsammans med andra rådsmedlemmar
i ett medlemsförslag hemställt att rådet skulle rekommendera
ministerrådet att gemensamt med Nordiska rådets presidium arrangera en
nordisk kvinnokonferens speciellt för kvinnor med anknytning till kvinnoorganisationer,
gräsrotsrörelser och liknande icke offentliga föreningar eller
sammanslutningar.

Utskottet ställde sig liksom remissinstanserna positivt till medlemsförslaget,
som avsåg en nordisk kvinnokonferens, ett s. k. forum av samma
modell som vid FN:s kvinnokonferens. Såvitt gällde en sådan konferens
skulle samarbetet mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet företrädesvis
vara av praktisk och koordinerande art. Utskottet pekade emellertid
på den möjligheten att ministerrådet samtidigt med Nordisk Forum —
på samma sätt som vid FN:s kvinnokonferens — arrangerar en officiell
konferens, varigenom kunde tillgodoses önskemålet om ett mera omfattande
samarbete mellan offentliga myndigheter och kvinnoorganisationer och
andra som arbetar med jämställdhetsfrågor. Utskottet ansåg att Nordisk
Forum borde hållas under 1988. Härigenom skulle Forum komma på lämpligt
tidsavstånd från FN-konferensen i Nairobi men samtidigt vid en tidpunkt
då erfarenheterna från denna konferens fortfarande var aktuella.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 34) till ministerrådet
att i samarbete med Nordiska rådets presidium arrangera en nordisk
kvinnokonferens — Nordisk Forum — under 1988 för kvinnor med anknytning
till kvinnoorganisationer, fackliga organisationer, gräsrotsrörelser
och andra icke officiella föreningar eller sammanslutningar och att i
samarbete med rådets presidium arrangera en officiell konferens samtidigt
med Nordisk Forum samt att avsätta projektmedel till förberedelse och
genomförande av konferensen. Rekommendationen antogs med 58 röster.

Redog. 1986/87:4

Nordiska språkkonventionen

Ingrid Sundberg hade ställt en fråga till Danmarks regering om tidpunkten
för Danmarks undertecknande av den nordiska språkkonventionen. Bakgrunden
till frågan var att Finland, Norge och Sverige hade undertecknat
konventionen för flera år sedan medan Danmark och Island ännu inte hade
gjort detta. Förutsättningen för att konventionen skulle träda i kraft var att
fyra av fem länder undertecknat konventionen. Av svaret framgick att den
danska ratifikationen av konventionen var beroende av frågans behandling
i Folketinget. Det var dock regeringens förhoppning att Folketinget skulle
avsluta behandlingen inom de närmaste månaderna. Siri Häggmark, som
tog emot svaret som ersättare för Ingrid Sundberg, konstaterade att frågan
fallit framåt och att man nu äntligen kunde påräkna Danmarks ratifikation
av den nordiska språkkonventionen.

D.2.2. Kulturutskottet

Arbetet i kulturutskottet har under året dominerats av frågan om
radio- och TV-samarbetet i Norden via satellit. Utskottet har genom
olika initiativ försökt påskynda ärendet och den 10 november 1985
framlade ministerrådet ett slutligt förslag om ökat radio- och TVsamarbete
i Norden.

Utskottet har även ägnat frågan om programsamarbetet och särskilt
produktionen av såväl nationella som nordiska program stor
uppmärksamhet.

Utskottet har även ställt krav på att en särskild handlingsplan för
utvecklingen av det nordiska kultursamarbetet utarbetas och att ministerrådet
i anslutning till denna i budgeten reserverar anslag för
verkställande av planen.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet var fram till den 15 oktober 1985 George
Andersson (s), Tyra Johansson (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Palm (s) och
Ingrid Sundberg (m). Medlemmar har därefter varit Georg Andersson (s),
Rune Gustavsson (c), Barbro Nilsson (s), Hans Petersson i Röstånga (fp)
och Ingrid Sundberg (m).

Möten

Utskottet har sedan 33:e sessionen hållit följande möten: den 21—22 maj i
Lund, den 15 oktober i Mariehamn, den 12—13 november i Mariehamn,
den 30—31 januari 1986 i Stockholm samt den 3 — 7 mars under sessionen i
Köpenhamn.

Utskottet har dessutom under verksamhetsperioden anordnat ett seminarium
den 21—23 oktober 1985 i Ålesund om ”Norden i skolan — ökat läraroch
elevutbyte”. Den 15 oktober 1985 hölls gemensamma överläggningar
mellan utskottet och Nordiska ministerrådet (kultur- och undervisningsministrarna)
om det nordiska kultursamarbetet 1987 samt budgeten för detta.

Redog. 1986/87:4

Huvudfrågan vid de gemensamma överläggningarna var det nordiska radio-
och TV-samarbetet via satellit. Utskottet aktualiserade vidare organisationsfrågorna
mot bakgrund av beslutet att lägga samman ministerrådets
sekretariat i Oslo och Köpenhamn. Utskottet framhöll att kultursamarbetet
borde ses i vidsträckt bemärkelse när verksamheten inom ramen för den
nya samarbetsorganisationen utformades. Utskottet förutsatte att den nya
samarbetsorganisationen också skulle användas för att ytterligare aktivera
kultursamarbetet mellan de nordiska länderna och för att utsträcka samarbetet
till nya områden. Utskottet ansåg dessutom att ministerrådet närmare
borde utreda hur man på nationellt plan kunde stimulera nationella institutioner
att i högre grad bearbeta nordiska frågor i sin verksamhet. Utskottet
ställde även krav på att en särskild handlingsplan för utvecklingen av det
nordiska kultursamarbetet utarbetades.

Vid kulturutskottets möte i november redogjorde ordföranden i Nordiska
ministerrådet/TV, kulturminister Gustav Björkstrand, för ministerrådets
förslag om nordiskt TV-samarbete via Tele-X.

Vid utskottets januarimöte 1986 informerade statsrådet Bengt Göransson
om Nordiska ministerrådets förslag till budget för det nordiska samarbetet
1987.

Behandlade saker

Ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
framförde utskottet inledningsvis synpunkter på de åtgärder som ministerrådet
eller regeringarna vidtagit med anledning av föregående års
yttrande. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att ett permanent
nordiskt filmsamarbete etablerats i och med att ett fast anslag förts upp i
budgeten för att främja distributionen av nordisk film. Anslaget var dock
enligt utskottet alltför begränsat för att kunna främja nordiska filmproducenters
möjligheter att gemensamt producera film i Norden. Utskottet ansåg
att ministerrådet borde utreda på vilket sätt samproduktion av nordisk
film kunde underlättas och vidta åtgärder för att förbättra distributionen
och marknadsföringen av nordiska filmer. Utskottet uttalade vidare att arbetet
med ökad språkförståelse i Norden borde intensifieras på alla utbildningsnivåer.
Utskottet förutsatte att ministerrådet snabbt skulle vidta åtgärder
för att förbättra undervisningen i nordiska språk vid universitet i högskolor.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse såvitt gällde frågan om ökad
rörlighet för studenter och lärare att nordiska forskningspolitiska rådet beviljat
medel för en undersökning av nordisk lärarmobilitet i syfte att stärka
samarbetet mellan universitetens lärarkrafter. Utskottet ansåg att ett mera
systematiserat samarbete inom den högre utbildningen var nödvändigt för
att nya samarbetsresultat skulle kunna uppnås och föreslog därför ministerrådet
att närmare utreda hur detta område kunde utformas som ett särskilt
samarbetsområde.

Beträffande själva ministerrådsberättelsen uppehöll sig utskottet inledningsvis
bl. a. vid den nya samarbetsorganisationen för det nordiska samarbetet.
Utskottet fäste stort avseende vid att ministerrådet i berättelsen utta -

Redog. 1986/87:4

lade att reformen skulle kunna medföra en förstärkning av kultursamarbetet
genom att det knöts närmare till övriga samarbetssektorer. Utskottet
förutsatte att den framtida verksamheten skulle kännetecknas av en aktiv
vilja att bygga ut det nordiska kultursamarbetet.

I kapitlet om övergripande frågor inom kultursamarbetet förutsatte utskottet
att ministerrådet nu inledde arbetet med beredningen av en särskild
handlingsplan för utvecklingen av det nordiska kultursamarbetet och att
den förelädes rådet i god tid före sessionen 1987. Utskottet betonade också
vikten av att alla områden och regioner i Norden gavs möjligheter att aktivt
delta i kultursamarbetet. Det regionalpolitiska anslaget i den nordiska budgeten
borde även kunna utnyttjas för kultursatsningar inom de regionala
samarbetsområdena.

Under avsnittet utbildning uppehöll sig utskottet vid det seminarium om
lärår- och elevutbyte i Norden som hade ägt rum i oktober 1985. Syftet med
seminariet var att undersöka möjligheterna att få till stånd ett intensivare
samarbete kring lärår- och elevutbytet mellan organisationer och myndigheter
i de enskilda länderna. Möjligheterna att ge skolarbetet i de nordiska
länderna en mera nordisk profil var också avsikten med seminariet. Utskottet
förutsatte att ministerrådet fortsättningsvis skulle ägna frågan stor uppmärksamhet
och utreda hur man organisatoriskt kunde underlätta ett ökat
lärår- och elevutbyte i No,rden. Utskottet konstaterade vidare att ett slutligt
avtal ännu inte hade ingåtts mellan de nordiska länderna angående en gemensam
arbetsmarknad för ämneslärare i grundskolan och gymnasiet. Utskottet
fann detta otillfredsställande och förutsatte att ett avtal skulle ingås
utan ytterligare dröjsmål.

Utskottet konstaterade under avsnittet om forskning att Nordiska forskningspolitiska
rådet (FPR) under 1985 hade givit ut en samlad översikt över
den forskningspolitiska utvecklingen i Norden under 1980-talet. Enligt utskottet
borde FPR:s roll som koordinerande och rådgivande organ inom
den nordiska samarbetsorganisationen förstärkas. Utskottet förutsatte också
att ett nytt program utarbetades för nästa verksamhetsperiod, som skulle
inledas 1987 och förelädes rådet för yttrande. Ett sådant handlingsprogram
borde innehålla såväl en prioritering av uppgifterna som en tidsplan. Utskottet
uppehöll sig under detta avsnitt även vid den utvärdering som under
året gjorts av Centralinstitutet för nordisk Asienforskning (CINA). Rapporten,
som utarbetats av en internationell expertgrupp, var mycket kritisk
till den hittillsvarande verksamheten och utskottet förutsatte att ministerrådet
snabbt skulle vidta åtgärder med anledning av rapporten.

På det allmänkulturella området erinrade utskottet om tidigare uttalanden
för en fördubbling av de nuvarande prissummorna för litteraturpriset
och musikpriset. Utskottet stödde ministerrådets uppfattning om att tyngdpunkten
i det allmänkulturella arbetet under året skulle läggas på samarbetet
på kultur- och massmedieområdet, kulturinformation i utlandet, kulturförbindelserna
med Grönland och analyser av problemställningar i samband
med frågan om kultur och sysselsättning. Utskottet underströk därutöver
betydelsen av att samarbetet mellan folkrörelserna förbättrades.

Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över de samlade verksamhetsprogram
på kultur- och massmedieområdet för perioden 1985 — 1987, som genomfördes
av en av ministerrådet tillsatt särskild nordisk arbetsgrupp. Så -

Redog. 1986/87:4

vitt gällde samarbetet för att utveckla en distribution i Norden av videogram
med nordiska filmer och TV-program syntes emellertid vissa svårigheter
föreligga. Enligt utskottet var en viktig uppgift för ministerrådet att
lägga fram förslag till en politisk lösning av de upphovsrättsliga och ekonomiska
problem som var förknippade med distribution av videogram för att
det nordiska programutbudet på videomarknaden skulle kunna tryggas.
Beträffande det nordiska radio- och TV-samarbetet via satellit erinrade
utskottet om sitt betänkande över ministerrådsförslaget B 61/k, i vilket
utskottet uttalade sin stora tillfredsställelse över att förhandlingarna om ett
nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit hade lett till resultat.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 1) med 66 röster. En medlem
avstod från att rösta.

Utbildningssamarbete

Karin Söder hade tillsammans med andra rådsmedlemmar hemställt om en
rekommendation till ministerrådet att utreda möjligheterna att harmonisera
utbildningen inom byggnadsbranschen i Norden och att i samband med
utbildningen kräva en obligatorisk period för orientering i arbete före slutexamen
och övergången till den fria arbetsmarknaden.

1 sitt betänkande över förslaget anslöt sig utskottet till motiveringen för
ett närmare samarbete inom denna sektor, men fann samtidigt anledning
att betona att samarbetet kring yrkesutbildningen som helhet i Norden borde
stärkas. En förutsättning för att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden
skulle bli verklighet för den enskilde arbetstagaren var enligt utskottet
att erhållen yrkesutbildning betraktades som likvärdig i de nordiska
länderna. Mot bakgrund härav ansåg utskottet det motiverat att ytterligare
intensifiera samarbetet kring yrkesutbildningen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till ministerrådet
(nr 4) att intensifiera det nordiska samarbetet på yrkesutbildningens område
i syfte att uppnå en ökad likvärdighet av yrkesutbildningen i Norden.
Rekommendationen antogs med 56 röster.

Statsrådet Lennart Bodström svarade på en fråga angående undervisningen
i nordiska språk vid universitet och högskolor i Norden och finska lektoratets
fortbestånd vid Lunds universitet. Av svaret framgick att det inom kultursekretariatet
för närvarande pågick en kartläggning av utbildningsbehovet
i nordiska språk vid universitet och högskolor i Norden. Resultatet
skulle enligt planerna föreligga i maj 1986. Beträffande det finska lektoratet
vid universitetet i Lund meddelade statsrådet att den svenska regeringen
hade uppdragit åt Universitets- och högskoleämbetet att göra en kartläggning
av befintliga tjänster som utländsk lektor m. m. I avvaktan på resultatet
av kartläggningen hade regeringen ansett det nödvändigt att vissa lektorat
tills vidare fanns inrättade, bl. a. det finska lektoratet i Lund.

Forskningssamarbete

Ingrid Sundberg hade ställt en fråga till ministerrådet om Nordiska forskningspolitiska
rådets värderingar av nordiskt forskningspolitiskt samarbete
inom olika sektorer. I svaret betonades vikten av att Lorskningspolitiska

Redog. 1986/87:4

rådet såg över och värderade det nu existerande samarbetet på hela det
forskningspolitiska fältet. Det konstaterades att Forskningspolitiska rådet
hade tagit initiativ till evalueringar av bl. a. Centralinstitutet för nordisk
Asienforskning (CINA) och Nordiska institutet för samhällsplanering
(NORDPLAN). Dessa utvärderingar var för närvarande föremål för diskussion,
och ministerrådet avsåg att inom en snar framtid fatta beslut om
eventuella åtgärder. Om nordisk forskning skulle kunna bedrivas på ett
framgångsrikt sätt var det nödvändigt att satsa på utvärderingar av existerande
forskningssamarbete.

Allmänkuliurellt samarbete

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Georg Andersson, Gunnel Jonäng,
Hans Petersson i Röstånga och Ingrid Sundberg om en handlingsplan för det
nordiska kultursamarbetet. Förslagsställarna påpekade att ett aktivt kultursamarbetet
var en grundförutsättning för möjligheterna att över huvud taget
bygga ut samarbetet mellan länderna. Planen borde beakta kultursamarbetet
som helhet, samarbetet på skolområdet, forskningssamarbetet, det
allmänkulturella samarbetet och mediesamarbetet. För arbetet med handlingsplanen
borde en särskild ledningsgrupp utses i vilken även representanter
för Nordiska rådet ingick.

Utskottet tillstyrkte varmt förslaget om en handlingsplan för det nordiska
kultursamarbetet. Utskottet underströk vikten av att handlingsplanen gavs
en inriktning som gav möjligheter till en offensiv satsning på nordiskt kultursamarbete.
Härvid borde man beakta den resurs Norden som helhet,
med 22 miljoner invånare, utgjorde. Samtidigt som åtgärder var nödvändiga
för att bevara och stärka den kulturella identiteten i Norden var det även
av stor betydelse att de nordiska länderna aktivt tog del i det internationella
kulturutbytet och påverkade detta. Genom en sådan växelverkan kunde
man tillföra det nordiska kulturlivet nya impulser genom att ta till vara det
bästa som erbjöds på det internationella planet.

Utskottet betonade även betydelsen av starka nordiska satsningar på medieområdet.
Utskottet hade i sitt betänkande över Nordiska ministerrådets
berättelse för 1985 uttalat att ministerrådet borde utreda på vilket sätt samproduktioner
av nordisk Film kunde underlättas och att förslag i detta syfte
borde läggas fram. Vidare hade utskottet efterlyst åtgärder för att förbättra
distributionen och marknadsföringen av nordiska filmer.Utskottet hade tidigare
uttalat tillfredsställelse över det samarbete som inletts inom kultursektorn
på dataområdet. De resurser som hittills ställts till förfogande för
detta samarbete hade emellertid varit blygsamma. När det framtida samarbetet
på utbildnings- och forskningsområdet utformades, var det därför
nödvändigt att särskilt beakta hur de nordiska länderna skulle kunna upprätthålla
en hög nivå på utbildningen och forskningen inom dataområdet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till ministerrådet
(nr 2) att utarbeta en särskild handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet
och att förelägga Nordiska rådet en sådan plan i god tid före Nordiska
rådets 35:e session 1987. Rekommendationen antogs med 70 röster.

Tillsammans med andra rådsmedlemmar hade Ingrid Sundberg väckt ett
medlemsförslag om ett nordiskt kultur- och informationscentrum för östra

Redog. 1986/87:4

och mellersta Finland. I medlemsförslaget hemställdes att ministerrådet
skulle utreda förutsättningarna för att inrätta ett nordiskt kultur- och informationscentrum
för östra och mellersta Finland med avsikt att knyta områdets
finskspråkiga befolkning på inemot 900 000 invånare närmare det
övriga Norden genom att ge dem information, stimulera kulturutbytet,
språkinlärningen och de mänskliga kontakterna.

Utskottet omfattade förslagsställarnas önskemål om förbättrad information
i östra Finland om övriga nordiska länders kultur- och samhällsliv och
förbättrade förutsättningar för invånarna i östra Finland till direkta kontakter
med andra nordbor. Mot bakgrund av att många befintliga nordiska
institutioner på kulturområdet hade saknat ekonomiska förutsättningar att
på ett tillfredsställande sätt bygga ut sin verksamhet hade utskottet förhållit
sig restriktivt till etableringen av nya institutioner. Utskottet ansåg därför
att den i medlemsförslaget föreslagna utredningen borde inriktas på en
kartläggning av möjligheterna att över huvud taget utbygga kulturförbindelserna
mellan östra och mellersta Finland och övriga delar av Norden. En
väsentlig faktor för att bygga ut kultursamarbetet i det här aktuella fallet var
den nordiska språkförståelsen och möjligheten att främja denna genom
direkta kontakter mellan den finskspråkiga befolkningen i området och
andra nordiska medborgare. Utskottet ansåg det väsentligt att finansieringsfrågorna
närmare kartlades i en kommande utredning. En förutsättning
för nordisk finansiering på detta område borde vara att man såväl
lokalt och regionalt som nationellt i Finland kännbart bidrog till finansieringen
av verksamheten.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 3) till ministerrådet
att utreda hur de kulturella förbindelserna mellan östra och mellersta
Finland och det övriga Norden ytterligare kan stärkas och att lägga fram
förslag om åtgärder i detta syfte. Rekommendationen antogs med 54 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts om upprättande av en fond till stöd för
samisk, färöisk och grönländsk litteratur. Utskottet delade förslagsställarnas
uppfattning att den samiska, färöiska och grönländska litteraturen hade en
mindre gynnsam placering i den nordiska litteraturen. Därför borde man
inom det nordiska kultursamarbetet ta särskild hänsyn till de problem litteraturen
inom dessa språkområden hade. Utskottet ansåg emellertid att de
nordiska stödordningar som fanns för närvarande gav möjlighet till ytterligare
insatser för att stödja den färöiska, grönländska och samiska litteraturen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till ministerrådet
att genom utnyttjande av befintliga nordiska stödordningar öka
stödet till den färöiska, grönländska och samiska litteraturen. Rekommendationen
antogs med 61 röster.

I ett medlemsförslag väckt av bl. a. Georg Andersson och Sture Palm
hemställdes att ministerrådet skulle undersöka alternativa former för att
stimulera den skapande tonkonsten i Norden samt i vilka former medel bör
ges för inspelning, utgivning och distribution av de prisbelönta verken.

Utskottet ansåg att den föreslagna utredningen borde inriktas på möjligheterna
att förbättra distributionen av de för musikpriset nominerade verken
så att de i framtiden kunde nå ut till en större publik. Utskottet delade

Redog. 1986/87:4

förslagsställarnas synpunkt på att en övergång till årlig utdelning av musikpriset
skulle ge möjligheter att vid sidan av symfoniska verk tilldela andra
verk av hög kvalitet priset och därigenom vidga kretsen av komponister
som kunde beröras av priset. Utskottet ansåg emellertid att en förbättrad
distribution borde prioriteras i de fortsatta övervägandena. Utskottet erinrade
om att prissumman inte höjts sedan 1977 samtidigt som kostnaderna
för verksamheten i övrigt årligen ökat. Utskottet avsåg att återkomma till
frågan under den fortsatta behandlingen av 1987 års budget i syfte att få till
stånd en väsentlig förhöjning av prissumman.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 6) till ministerrådet
att utreda på vilket sätt de verk som nomineras för Nordiska rådets
musikpris kan göras tillgängliga för en större publik i Norden och att
utgående från utredningens förslag vidta behövliga åtgärder för att förbättra
distributionen av de nominerade verken. Rekommendationen antogs
med 63 röster.

Bl. a. Gunnel Jonäng hade väckt ett medlemsförslag med hemställan om
att Nordiska rådet beslutar stödja utställningsprojektet "Norden år 2030"
genom att stå som dess beskyddare.

Utskottet hade den principiella uppfattningen att det inte var en uppgift
för Nordiska rådet att uppträda som beskyddare för olika projekt eller
utställningar och hänvisade härvid även till tidigare behandling av frågan
inom rådets organ. Nordiska rådets presidium hade bl. a. uttalat att rådet
hade en positiv inställning till projektet och till åtgärder som ansluter sig till
tankar och visioner om framtiden i Norden, men att det inte borde preferera
ett enskilt projekt framför andra genom att påta sig en beskyddarroll. Även
rådets informationskommitté hade ställt sig avvisande till ett deltagande.

Reservation till utskottets betänkande hade anmälts av en finländsk utskottsmedlem,
som önskade tillstyrka förslagsställarnas hemställan.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget. Utskottets förslag antogs med 62 röster mot 1. 2 medlemmar
avstod från att rösta, däribland Karin Söder.

Karl-Erik Häll, Lennart Andersson, Lahja Exner, Tyra Johansson, Berit
Oscarsson och Bengt Wiklund hade tillsammans med andra rådsmedlemmar
väckt ett medlemsförslag om ett "Polar Zoo"på Nordkalotten.

Utskottet konstaterade att remissorganens inställning till förslaget var
delad. Många remissorgan ansåg att miljöskäl talade mot etableringen av
ett "Polar Zoo”. Vidare hade under remissbehandlingen av förslaget inte
anförts några starka motiv för att ur forsknings- och utbildningssynpunkt
etablera ny djurparksverksamhet utöver de djurparker som redan fanns.
Kulturutskottet hade i sin bedömning av medlemsförslaget främst fäst avseende
vid förslagets forskningsaspekter. Då remissbehandlingen hade visat
att det fanns divergerande uppfattningar om betydelsen av att över huvud
taget etablera ett "Polar Zoo”, och då några starka motiv för förslaget ur
forskningssynpunkt inte hade uttalats, kunde utskottet inte förorda att den i
medlemsförslaget föreslagna utredningen genomfördes.

Utskottet hade vid behandlingen av medlemsförslaget även noterat att
man i de positiva yttrandena över förslaget i de flesta fall tog avstånd från
tanken att grunda en helt ny djurpark på Nordkalotten. I stället uttalades

Redog. 1986/87:4

stöd för att ge någon av de nuvarande eller under planering varande parkerna
i området benämningen ”Polar Zoo”. Det hade även under behandlingen
av frågan framgått att tre av de nordliga djurparkerna, parkerna i Bardu,
Lycksele och Ranua, hade ingått ett föravtal i syfte att utveckla ett samarbete
utgående från tanken om ett ”Polar Zoo”. Enligt avtalet skulle de tre
djurparkerna utveckla sin verksamhet med tonvikt på undervisning och
forskning samt bevarande av utrotningshotade djurarter. Utskottet fann det
naturligt att man utgående från det regionala intresse som fanns fortsatt
byggde ut detta samarbete. Utskottet konstaterade även att det, med beaktande
av de intressen som på turistområdet fanns för förslaget, kunde finnas
motiv för att föra arbetet med frågan om ett ”Polar Zoo” vidare. En eventuell
bedömning inom Nordiska rådet av möjligheterna att förverkliga förslaget
från denna utgångspunkt borde emellertid göras av rådets kommunikationsutskott.

I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med
anledning av medlemsförslaget. Utskottets förslag antogs med 40 röster. 19
medlemmar avstod från att rösta, däribland Lennart Andersson, Lahja Exner
och Lars Werner.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Ingrid Sundberg, Gunnel Jonäng
och Karin Söder om stöd till nordiskt folkkulturelit samarbete (NORDLEK).

Utskottet framhöll i sitt betänkande att ökat samarbete mellan folkrörelser
i Norden var ett av utskottet högt prioriterat samarbetsområde. NORDLEK
består av 19 organisationer från samtliga nordiska länder representerande
200 000 medlemmar inom folkkulturområdet. NORDLEK ägnar sig
framför allt åt utbildning och information i nordisk folkkultur, vilket utskottet
ansåg vara särskilt värdefullt med tanke på möjligheterna att främja
denna kulturyttring. Stöd till NORDLEK borde enligt utskottets uppfattning
under en första försöksperiod kunna beviljas ur ministerrådets dispositionsmedel.
Därefter borde stödet med beaktande av resultaten undér
försöksperioden ges i form av ett fast anslag på budgeten.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 7) till ministerrådet
att anvisa medel på den nordiska budgeten för NORDLEK fr. o. m.
1987. Rekommendationen antogs med 58 röster.

Statsrådet Bengt Göransson svarade på en fråga angående vilka åtgärder
ministerrådet avsåg att vidta för att ett gemensamt nordiskt kulturcentrum
skulle kunna upprättas i Paris. Statsrådet Göransson underströk vikten av
att vi utvecklade de nordiska ländernas kultursamarbete utomlands men
ansåg det inte nödvändigt att bygga upp gemensamma institutioner. Ministerrådet
var dock berett att ta upp frågan om hur ett sådant samarbete bäst
skulle kunna förverkligas. Statsrådet pekade på att Danmark, Norge och
Sverige redan hade vissa möjligheter till kulturrepresentationer i egna lokaler
i Paris och att Finland undersökte möjligheterna att inrätta ett eget
kulturinstitut. Det var viktigt att vi fördjupade och utvecklade samarbetet
kring olika kulturprojekt och samverkade i våra engagemang utomlands,
särskilt där vi kunde utnyttja institutioner som redan fanns.

Redog. 1986/87:4

3 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr 4

Nordiskt radio- och TV-samarbete

Redog. 1986/87:4

Arbetet i kulturutskottet hade under året dominerats av frågan om radiooch
TV-samarbete i Norden via satellit. Vid möte i maj 1985 kunde utskottet
konstatera att ministerrådets förhandlingar i TV-frågan fortfarande pågick.
Utskottet fann det otillfredsställande att arbetet med ett ministerrådsförslag
ytterligare hade fördröjts. Efter ytterligare diskussioner mellan utskottet
och Nordiska ministerrådet i oktober 1985 kunde ett slutligt förslag om ökat
radio- och TV-samarbete i Norden avges till Nordiska rådet den 10 november
1985.

Enligt förslaget skulle ett utökat radio- och TV-samarbete via satellit i
Norden i en inledande försöksverksamhet genomföras med utnyttjande av
TV-kapaciteten i den direktsändande satelliten Tele-X. Verksamheten skulle
inledas andra halvåret 1987 och pågå under tre år.

I sitt betänkande över ministerrådsförslaget konstaterade kulturutskottet
att de framlagda planerna för ett radio- och TV-samarbete via satellit tog sin
utgångspunkt i utskottets uttalade kulturpolitiska motiv för ett utvidgat
radio- och TV-samarbete i Norden. Utskottet biträdde ministerrådets förslag
och ansåg att ett radio- och TV-samarbete under en försöksperiod
kunde genomföras utgående från de riktlinjer som angavs i ministerrådsförslaget.
Utskottet utgick i sitt ställningstagande från att frågor beträffande
programverksamheten kunde få en tillfredsställande lösning.

Mot bakgrund av de önskemål om dansk medverkan som utskottet tidigare
hade uttalat, noterade utskottet med tillfredsställelse att Danmarks
regering hade meddelat sin beredskap att uppta förhandlingar inom Nordiska
ministerrådet om villkoren för en eventuell dansk medverkan i det
försöksmässiga programsamarbetet via Tele-X.

Kulturutskottet hade även förutsatt att det fortsatta beredningsarbetet
skulle ges sådan inriktning att ett isländskt deltagande i programutbytet
kunde möjliggöras, och att man även skulle utreda vilket det grönländska
och färöiska intresset för ett satellitutbyte var och hur det kunde tillgodoses.

Ur ministerrådets meddelande framgick att ett fortsatt förberedelsearbete
inför den treåriga försöksperioden bl. a. omfattade utformning och fastställande
av detaljavtal avseende programsamarbetet och avseende de tekniska
och ekonomisk-finansiella frågorna. Utskottet avsåg senare, när närmare
förslag om utformningen av samarbetet förelåg, återkomma med synpunkter
på såväl programsamarbetet som andra frågor i förbindelse med
utvecklingen av radio- och TV-samarbetet i Norden. Enligt den fastslagna
tidsplanen skulle en rapport från radioföretagen i Norden angående programsamarbetets
utformning föreligga inom april månad 1986.

En fråga hade ställts till regeringarna i Finland och Sverige angående
vidaresändning av Finlands TV-program i Sverige. Av svaret, som lämnades
av statsrådet Bengt Göransson, framgick att de radiorättsliga förutsättningarna
nu fanns genom en lag om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram,
som trädde i kraft den 1 februari 1986. Särskild sändarutrustning
hade installerats vid Nacka TV-station. Regeringen hade dessutom hos
riksdagen begärt anslag för anskaffning av drift av utrustningen. Detta innebar
att för Sveriges del kunde sändningarna starta så snart en ansökan om
koncession för verksamhet beviljats. Någon sådan ansökan hade emellertid

inte givits in, enligt uppgift på grund av att upphovsrättsliga förhandlingar
fortfarande pågick.

Statsrådet Göransson underströk vidare att det var viktigt att slå vakt om
upphovsrätten och att vi därför måste ha viss förståelse för att vi någon gång
kunde tvingas förskjuta en tidsplan därför att vi inte ville ge avkall på de
rättigheter till sina verk som upphovsmännen har.

Berit Oscarsson hade ställt en fråga angående televerkens samarbete för
distribution av nordiska TV-program. Av svaret framgick att några definitiva
planer eller förslag ännu inte hade presenterats av televerken. Varken de
enskilda regeringarna eller Nordiska ministerrådet hade därför haft möjlighet
att ta ställning till Nordprog-projektet. Det förutsattes dock att ministerrådet
fick möjlighet att diskutera Nordprog-projektet innan ställning togs
nationellt till detta. Vidare underströks att regeringarna bakom Tele-X-beslutet
lade vikt vid att det nordiska TV-samarbetet skulle nå en så bred
publik som möjligt. Därför hade man gått in för att använda en direktsändande
satellit, vilket ur allmänhetens synvinkel var mer demokratiskt.

Ingrid Sundberg hade ställt en fråga om ministerrådet i det fortsatta arbetet
med ett utvidgat radio- och TV-samarbete via satellit i Norden skulle
värdera frågan om eventuella intäktsmöjligheter, bl. a. genom reklamfinansiering.
Av svaret framgick att regeringarna redan i princip förklarat sig
beredda att täcka utgifterna nationellt men det fanns i beslutet ett stadgande
om att alternativa finansieringsformer skulle diskuteras.

D.2.3. Social- och miljöutskottet

Utskottet har ägnat en stor del av sitt arbete åt miljöfrågor, framför
allt åt luftföroreningsfrågor. Uppföljning av ämnen med anknytning
till det s. k. nordiska medborgarskapet har också upptagit utskottets
intresse.

Utskottet tillmäter förslaget om en utbyggnad av Nordiska hälsovårdshögskolan
stor betydelse.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Arne Andersson (m), Grethe
Lundblad (s) och Rune Gustavsson (c) som den 16 oktober 1985 ersattes av
Elver Jonsson (fp).

Möten

Utskottet har hållit möten den 5 — 7 augusti 1985 i Helsingborg, den 12
november i Mariehamn, den 30—31 januari 1986 i Stockholm och i anslutning
till sessionen i Köpenhamn. Vid Mariehamnsmötet höll utskottet överläggningar
med Nordiska ministerrådet/miljöministrarna, varvid bl. a. diskuterades
luftföroreningsfrågor samt frågor kring miljö och bistånd. Utskottet
deltog vid samma tidpunkt i juridiska utskottets möte med Nordiska
ministerrådet/arbetsmiljöministrarna för orientering om en eventuell nordisk
arbetsmiljökonvention.

Redog. 1986/87:4

Behandlade saker

Redog. 1986/87:4

Ministerrådets berättelse rörande del nordiska samarbetet

Social- och miljöutskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet att allt fler nya
frågor var av tvärfacklig karaktär. Som exempel pekades på frågan om
nordiskt medborgarskap. Med tillfredsställelse noterade utskottet att ministerrådet
nu framlagt en rapport med rubriken ”Nordbors rättigheter i Norden”
(NU 1985:6). Ambitionsnivån i det presenterade utredningsarbetet
var dock avsevärt lägre än i det av utskottet framlagda parlamenariska
handlingsprogrammet ”nordiskt medborgarskap”. I stället för att framlägga
en total rättighetskatalog (Codex Nordicus) hade man ansett det mer
ändamålsenligt att kartlägga endast de områden där nordbors rättigheter
inte var identiska med bosättningslandets medborgare, dvs. en s. k. hinderkatalog.
Utskottet föreslog därför att arbetet med utredningen ”Nordbors
rättigheter i Norden” borde föras vidare med sikte att göra uppgifterna mer
heltäckande och jämförbara.

Under avsnittet arbetsmarknad noterade utskottet att medan ungdomsarbetslösheten
minskat visade kvinnornas andel av arbetslösheten och särskilt
av långtidsarbetslösheten tendens att stiga markant. För övriga svaga
grupper, dvs. långtidsarbetslösa med sociala problem, handikappade och
äldre, fanns inga tecken på väsentliga förbättringar av möjligheterna på
arbetsmarknaden. Utskottet föreslog därför att arbetsmarknadssamarbetet
i högre grad borde inriktas på att förhindra en skiktning av arbetsmarknaden
i de nordiska länderna. Åtgärder för att förbättra kvinnans ställning på
arbetsmarknaden var därvid särskilt viktiga.

Utskottet fann det glädjande att den reviderade överenskommelsen om
förmåner vid arbetslöshet trätt i kraft under 1986. Såvitt gällde det reviderade
samarbetsprogrammet på arbetsmarknadsområdet uttalade utskottet sin
tillfredsställelse över att en kontaktgrupp tillsatts om migrationsfrågor, vilken
i första hand skulle ta upp frågor om migrationsforskning, migrationsstatistik,
tolk- och översättarfrågor samt jämställdhetsproblem i anslutning
till arbetskraftens rörlighet över gränserna.

På arbetsmiljöområdet uppehöll sig utskottet framför allt vid frågan om
en nordisk arbetsmiljökonvention. Utskottet fann mot bakgrund av de starka
invändningar som ministerrådet tidigare riktat mot en arbetsmiljökonvention
att ministerrådets förslag om en utredning kunde accepteras i nuvarande
skede. Utskottet underströk dock kraftigt att målsättningen att uppnå
en arbetsmiljökonvention måste fasthållas under loppet av detta utredningsarbete.

Med tillfredsställelse kunde utskottet konstatera att ett nordiskt samarbete
på arbetslivs- och arbetsrättsområdet skulle komma att inledas inom en
särskild kontaktgrupp. Samarbetet om arbetslivsfrågor borde konkretiseras
och inkludera t. ex. psyko-sociala arbetsmiljöfrågor.

Under avsnittet socialpolitik pekade utskottet bl. a. på Nordiska läkemedelsnämndens
arbete med att utarbeta gemensamma nordiska riktlinjer för
registreringsansökningar samt förslag till nordiska riktlinjer för utredningsprotokoll
som ett steg i riktning mot en nordisk handlingsplan för läkeme -

delsregistrering i enlighet med rådets rekommendation nr 12/1984. Vidare
uppmärksammade utskottet projektet om föräldraledighet i Norden, som
syftade till att systematisera informationen om de politiska och samhälleliga
förutsättningarna för rätten till föräldraledighet i samband med havandeskap,
födsel samt vård av små barn. Utskottet ansåg att resultatet av
denna studie hade en naturlig plats i arbetet med ”Nordbors rättigheter i
Norden” (Codex Nordicus) som exempel på sådana skiljaktigheter i de
sociala rättigheterna, som ofta gör det svårt för människor att byta uppehållsort
mellan nordiska länder.

Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över arbetet att utveckla datorbaserade
handikapphjälpmedel inom Nordiska nämnden för handikappfrågor
och över att verksamheten inletts vid Nordiskt utbildningscenter för
dövblind personal under 1985 i Danmark.

I sina kommentarer till miljövårdsavsnittet erinrade utskottet om sitt uttalande
1985 om att de nordiska länderna borde ge kraftfullt stöd åt världskommissionen
för miljö och utveckling, den s. k. Brundtlandkommissionen.
Utskottet var positivt inställt till att ministerrådet gav luftföroreningsområdet
hög prioritet och strävade att bibehålla den internationellt ledande
ställningen de nordiska länderna hade på detta område. Bl. a. pekades på
olika nordiska initiativ i anslutning till ECE-konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. Frågan om havsföroreningar behandlades
också av utskottet som underströk att den kontinuerliga nordiska
insatsen inom de internationella konventionerna avseende havsföroreningar
måste stärkas.

Slutligen framhöll utskottet i sitt betänkande att rapporteringen i ministerrådets
berättelse i framtiden borde präglas av en mer konkret redovisning
av projekt och resultat. I berättelsen nämnda rapporter borde finnas
tillgängliga för hela utskottets bedömning.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 2) med 60 röster.

Social- och hälsovård

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om en plan för utbyggnad av Nordiska
hälsovårdshögskolans verksamhet. Förslaget baserades på en omfattande
utvärdering av hälsovårdshögskolans verksamhet och utmynnade i förslag
om utbyggnad av verksamheten både i form av ökad utbildningsvolym och
höjd kvalitet samt ökade forskningsmöjligheter. Utbygganden skulle ske
över en period på fem år. Fyra nya professurer skulle inrättas och en ”konsortiemodell”
föreslogs för samordning mellan högskolans utbildning i
folkhälsovetenskap och liknande utbildningar som inrättats inom flera universitet
i Norden.

Utskottet ställde sig alltigenom positivt till det framlagda ministerrådsförslaget.
Motiven för att inrätta en nordisk hälsovårdshögskola var bl. a.
att elevunderlaget för vissa kurser i vart och ett av länderna var för litet och
att rekryteringen av kvalificerade lärarkrafter underlättades om de nordiska
länderna gick samman. Förekomsten av samnordisk undervisningsmiljö
hade också tillmätts betydelse.

Utskottet poängterade skolans nordiska profil och att det var nödvändigt
att göra anställningsvillkoren sådana att lärartjänsterna blev attraktiva för

Redog. 1986/87:4

kvalificerade sökande från alla nordiska länder. Skolans utbildning var
tvärvetenskapligt utbyggd och omfattade sådana ämnen som samhällsmedicin,
epidemiologi, miljömedicin, administration och planering. De nya
hälsopolitiska strategierna i de nordiska länderna hade understrukit behovet
av en utbildning med dylik profil, ansåg utskottet, som underströk värdet
av tvärfacklighet i den utbyggda utbildningen liksom möjlighet till större
utbud av tilläggskurser, gärna i samarbete med olika frivilliga organisationer
inom handikapp-, miljö- eller arbetsmarknadsområdet. Även om
önskemålet om ”friska pengar” till Hälsovårdshögskolans utbyggnad hade
uppfyllts genom att man lät lämna bidrag till skolans verksamhet efter nyttjandegrad
utanför den nordiska budgeten, förutsatte utskottet att samtliga
nordiska länder därigenom tog ett ansvar för att utbyggnaden av skolans
verksamhet genomfördes.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 8) till ministerrådet
att fastställa en plan för utbyggnad av Nordiska hälsovårdshögskolans
verksamhet i enlighet med ministerrådsförslag B 64/s och med beaktande
av de synpunkter som anförts av social- och miljöutskottet. Rekommendationen
antogs med 60 röster.

I ett medlemsförslag hade bland andra Rune Gustavsson hemställt att
rådet skulle rekommendera ministerrådet att undersöka förutsättningarna
för att etablera en utbildningför unga människor, vars syfte var att förbereda
dem för de uppgifter som hem, barnuppfostran och familj medförde.

Utskottet åberopade tidigare rekommendation angående barns miljö (nr
10/1982) där en av punkterna avsåg ett samarbete i syfte att vidareutveckla
föräldrautbildningen i de nordiska länderna. Utskottet betonade kraftigt
betydelsen av att ministerrådet arbetade vidare med denna fråga och att en
rapportering förväntades från ministerrådet. Enighet förelåg i utskottet om
vikten att ge familjen och de uppväxande barnen bästa möjliga villkor samtidigt
som det konstaterades att det moderna samhället utmärks av en
mångfald av värderingar och samlevnadsformer liksom av olika synsätt
beträffande de kulturella juridiska och politiska delfrågor som är relevanta
i detta sammanhang.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslag.

Grethe Lundblad hade ställt en fråga till ministerrådet angående föräldrautbildningen
i de nordiska länderna med hänvisning till den av utskottet
här ovan nämnda rekommendationen nr 10/1982. Av svaret framgick att
ministerrådet avsåg att främja ett förbättrat informations- och erfarenhetsutbyte
mellan berörda myndigheter och att föräldrautbildningens praktiska
genomförande enligt ministerrådets uppfattning först och främst borde tas
fram nationellt.

Svaret kritiserades av Grethe Lundblad, som ansåg att en rekommendation
till ministerrådet innebar att ministerrådet skulle göra något gemensamt
för att främja saken och inte hänvisa till nationellt agerande.

Bl. a. Rune Gustavsson hade väckt ett medlemsförslag om nordiskt center
för funktionshämmade på Nordkalotten.

Utskottet noterade att medlemsförslaget fått ett ganska blandat mottagande
av remissorganen. Uppfattningarna gick isär beträffande lokalise -

Redog. 1986/87:4

ringen och omfattningen av ett eventuellt nordiskt center för handikappade
på Nordkalotten. Flertalet remissinstanser stödde dock tanken på en utredning
av frågan. Nordiskt center för funktionshämmade på Nordkalotten
skulle få ett särskilt värde som ett organ och för att initiera forskningsprojekt
i samarbete mellan universitet och högskolor i norr. Forskning i handikappfrågor
bedrevs på nordiskt plan inom ramen för Nordiska nämnden
för handikappfrågor och ett samarbete mellan denna och ett centrum på
Nordkalotten skulle kunna ge fruktbara uppslag vad gäller t. ex. hjälpmedel,
rehabilitering och socialmedicin. Utskottet föreslog därför att rådet
skulle rekommendera ministerrådet att låta utreda möjligheterna att inrätta
ett nordiskt rehabiliterings-, informations- och forskningscenter för funktionshämmade
på Nordkalotten.

Rådet antog en rekommendation (nr 15) till ministerrådet i enlighet med
utskottets förslag. Rekommendationen antogs med 60 röster.

Karin Söder och Ylva Annerstedt hade tillsammans med andra rådsmedlemmar
väckt ett medlemsförslag om samnordisk information och forskning
om AIDS. Utskottet önskade anmäla för rådet att frågan hade väckts och att
utskottet avvaktade remissbehandlingen av medlemsförslaget.

Grethe Lundblad hade ställt en fråga om det fanns konkreta handlingsprogram
eller planerade sådana med syfte att effektivisera, intensifiera och
samordna de olika nationella insatserna mot HTLV-Ill-smitta. Av svaret
framgick att en hel del åtgärder vidtagits i de olika nordiska länderna men
att samordningen hittills inte varit särskilt omfattande. Allt talade dock för
att hälsovårds- och socialministrarna skulle ta upp ämnet vid sitt möte i
Island i juni 1986.

Rune Gustavsson hade frågat Danmarks regering om den hade för avsikt
att förbjuda odlingen av opium vallmo inom landets gränser. Av svaret framgick
att den danska regeringen hade skärpt reglerna för vallmoodling avsevärt
den 1 mars 1986 men att viss yrkesmässig odling fortsättningsvis kunde
ske, ett svar som kritiserades starkt av Rune Gustavsson.

En fråga hade ställts om Sveriges regering ansåg det rimligt att tillämpningen
av den nordiska konventionen om social trygghet berövade medborgare
på Åland förmåner som kunde medges ifall konventionen inte fanns.
Statsrådet Gertrud Sigurdsen beklagade att tillämpningssvårigheter syntes
ha uppkommit i det aktuella fallet men framhöll att problemet skulle komma
att lösas genom ändringar i de interna finska tillämpningsbestämmelserna
till den nordiska konventionen.

Arbetsmarknad

Ett medlemsförslag hade väckts av bland andra Karin Söder, Elver Jonsson,
Rune Gustavsson och Gunnel Jonäng med hemställan att rådet skulle
rekommendera ministerrådet att skyndsamt vidta åtgärder i syfte att etablera
en gemensam nordisk arbetsmarknad för fria näringsidkare.

Utskottet drog paralleller med det arbete som låg bakom överenskommelsen
om gemensam arbetsmarknad för hälso-, sjukvårds- och veterinärpersonal
från 1981, vari avsågs sådana kategorier där auktorisation erfordrades
för att få tillstånd att utöva resp. yrke. Enligt utskottet borde det

Redog. 1986/87:4

prövas om det inte var möjligt att uppnå en eller flera liknande överenskommelser
beträffande s. k. fria yrken där krav på auktorisation etc. gällde.
Skillnaden gentemot den gällande överenskommelsen var att där avsågs
yrkesgrupper inom den offentliga sektorn, men det nu aktuella medlemsförslaget
avsåg fria yrkesgrupper som konkurrerade på en öppen marknad.
De regler om auktorisation som gällde dessa grupper var dock såtillvida
jämförbara med yrkesgrupperna inom social- och hälsovård att de syftade
till att garantera att verksamheten utövades av kompetenta och lämpliga
personer som hade praktisk erfarenhet. Utskottet ansåg det nödvändigt att
tillsätta en utredning och inte direkt vidta åtgärder såsom förslagsställarna
hade yrkat.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 9) till ministerrådet
att låta utreda möjligheterna att etablera en gemensam nordisk arbetsmarknad
för fria näringsidkare. Rekommendationen antogs med 58 röster.

Tillsammans med andra rådsmedlemmar hade Lars Werner väckt ett
medlemsförslag med hemställan om rekommendation till ministerrådet om
ett mera omfattande samarbete på länsnivå om sysselsättningsåtgärderför
ungdom inom kultursektorn.

Inledningsvis anförde utskottet i sitt betänkande att en utvidgad verksamhet
med sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn borde genomföras
i anslutning till uppföljnipgen av den ekonomiska handlingsplanen ”Norden
i vekst”. Spridningseffekterna av nordiska anslag blev större om man
kunde bredda samarbetet och mobilisera lokala resurser. Samarbetet med
amt/fylke/län var fördelaktigt då dessa hade god inblick i de lokala förhållandena
i resp. land och därigenom kunde spela en nyckelroll vid genomförandet
av sådana projekt. Utskottet erinrade om det s. k. Fyrstadsprojektet
vars utvärdering visat att nätverkssamarbete på lokal nivå kunde ge värdefulla
resultat. Vidare hänvisades till det s. k. Akershusprojektet i Norge där
arbetslös ungdom engagerats i bl. a. utveckling och drift av videoverkstäder.
Utan att gå in i detalj på vilken typ av projekt som bäst lämpade sig för
nordiskt stöd, ville utskottet framhålla att inriktningen borde vara otraditionell
och administrationen flexibel. Gjordes dessutom projekten tidsbegränsade
ansåg utskottet att man skulle undgå risken att denna sysselsättning
ersatte fasta arbetsplatser inom kultursektorn.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 11) till ministerrådet
att i samarbete med amt/fylke/län och berörda organisationer
genomföra ett erfarenhetsutbyte om de olika åtgärder och projekt som utförs
på lokalt och regionalt plan för att skapa sysselsättning för ungdom
inom kultursektorn samt att ta initiativ till och stödja tidsbegränsade nätverksprojekt
på lokal och regional nivå syftande till att engagera arbetslös
ungdom inom kultursektorn. Rekommendationen antogs med 56 röster.

Utskottet hade också till behandling ett medlemsförslag väckt av bland
andra Lars Werner om en försöksordning med införande av sex timmars
normalarbetsdag. Vid sessionen väcktes ett ändringsförslag av samma förslagsställare
om nordisk forskning och utredning om arbetstidsförkortningar
och en konferens om sex timmars arbetsdag. Utskottet beslöt att genom en
skrivelse via Nordiska rådets presidium hemställa om att det införskaffades
tillgängliga utredningar, statistik och annat material från de nordiska län -

Redog. 1986/87:4

derna om arbetstidsförkortning. 1 avvaktan på dessa utredningar bordlädes
frågan i utskottet, vilket anmäldes för rådet.

Miljövård

Karin Söder hade tillsammans med centerpartister från Finland och Norge
väckt ett medlemsförslag med hemställan till rådet att rekommendera ministerrådet
att undersöka förutsättningarna för att få till stånd en internationell
luftvårdsfondoch att ta erforderliga initiativ för att en sådan fond skulle
förverkligas.

Utskottet hade noterat en viss tveksamhet bland remissinstanserna till
medlemsförslaget. Vissa ansåg nämligen att inrättandet av den föreslagna
fonden skulle innebära att man övergav den s. k. förorsakandeprincipen,
som innebar att den som förorenade skulle betala kostnader för bekämpningen
av föroreningarna, en princip som bl. a. fastställts i rekommendationer
utfärdade av OECD. Samtidigt som utskottet ställde sig tveksamt till
förslaget underströk utskottet betydelsen av ett fortsatt kraftfullt arbete för
att motverka försurningarna. Utskottet erinrade också om den internationella
konferens om luftföroreningar som rådets presidium skulle anordna i
Stockholm i september 1986.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget.''

Utskottet hade till behandling två medlemsförslag om grän söverskridande
luftföroreningar, vilka behandlades gemensamt av utskottet. Det ena avsåg
förbättrad övervakning och handlingsberedskap beträffande långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. Det andra, som väckts av bland andra
Lars Werner, avsåg ett handlingsprogram för reduktion och fortsatt nedtrappning
av luftföroreningar inom fastlagda tidsramar.

Utskottet ansåg att ambitionsnivån såvitt gällde åtgärder mot gränsöverskridande
luftföroreningar väsentligt borde höjas jämfört med nuvarande
insatser. Utskottet åberopade EEC-konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar, som till stor del kunde tillskrivas de nordiska
regeringarnas insatser och som trädde i kraft 1983. Vidare åberopades det
bindande protokoll som undertecknades i Helsingfors i juli 1985 av representanter
för 21 länder, som åtog sig att senast fram till 1983 minska sina
svavelutsläpp med 30 % jämfört med nivån 1980. Samtidigt noterades att av
de undertecknande länderna hade många vidtagit betydligt längre gående
minskningar av utsläppen. Detta gällde bl. a. Finland, Sverige, Norge,
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike. Utskottet förordade
att man inom ramen för ministerrådet utarbetade en plan för övervakning
och nedtrappning av gränsöverskridande luftföroreningar. I denna
plan borde ingå forskning för att fastställa nödvändiga gränsvärden för
miljöskadorna och ett tidsschema för nödvändiga ytterligare minskningar
av utsläppen av svaveldioxider, kväve och andra ämnen både inom och
utanför Norden. Planen borde vidare omfatta teknisk utveckling av erforderlig
utrustning och enhetliga metoder för mätning och övervakning. Detta
innebar att ökade resurser borde ställas till förfogande för forskning och
för fler mätstationer. Strävan borde vara att energipolitiken på sikt inriktades
på minskad användning av fossila bränslen genom effektivare energi -

Redog. 1986/87:4

användning, energibesparing och ökad satsning på förnyelsebara energikällor.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 12) till ministerrådet
att fastställa en plan för övervakning och nedskärning av gränsöverskridande
lutföroreningar innefattande ökade resurser för mätning och
övervakning, system för rapportering, förstärkt forskning och samnordiska
insatser på internationellt plan. Rekommendationen antogs med 56 röster.

Finländska rådsmedlemmar hade väckt ett medlemsförslag om åtgärder
för skydd av Tana, Torne, Muonio och Könkänmäeno älvar.

Utskottet noterade en alltigenom positiv inställning hos remissinstanserna
för skydd av de i medlemsförslaget omtalade älvarna. Utskottet hade
heller ingen erinran mot de förslag som anförts av en del av remissinstanserna
om att skyddet även skulle utvidgas till Enare älv i Finland. Utskottet
ansåg dock till skillnad från förslagsställarna att genomförandet av skyddet
för de aktuella älvarna borde föregås av ett undersöknings- och utredningsarbete,
utmynnande i förslag till det tekniska genomförandet och avtal mellan
Finland, Norge och Sverige. Utredningen borde kartlägga de ekonomiska
och andra konsekvenserna av ett omfattande skyddssystem för de
berörda älvarna. En kompromiss mellan en mångsidig användning av vattendragen
och skyddsintressena borde eftersträvas. Vidare borde ett avtalssystem
utarbetas antingen i form av bilaterala avtal mellan Finland, Norge
och Sverige eller som kompletteringar till gällande gränsälvsöverenskommelser.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 13) till
regeringarna i Finland, Norge och Sverige att låta utföra erforderliga utredningar
för att åstadkomma ett gemensamt skydd för Tana, Torne m. fl.
älvar av gemensamt intresse på Nordkalotten. Rekommendationen antogs
med 56 röster.

Utskottet hade också till behandling ett medlemsförslag om gemensamma
nordiska åtgärder för att förhindra handeln med utrotningshotade djurarter.

Utskottet kunde på grundval av remissmaterialet instämma i förslagsställarnas
bedömning att flera sällsynta och sårbara djurarter i Norden var
utsatta för starkt hot genom en till synes ökande illegal internationell handel,
som bedrevs av mer eller mindre professionella insamlare och uppköpare.
Även om Danmark, Finland, Norge och Sverige hade anslutit sig till
Washingtonkonventionen om handel med utrotningshotade arter av djur
och växter ansågs det motiverat med en översyn av lagstiftningen både vad
gällde fridlysnings-, utförsel- och straffbestämmelser. Utskottet ansåg att
bestämmelserna borde förenhetligas och skärpas. Ett sätt att förbättra insikten
om problemets allvar var ett välutvecklat rapporteringssystem mellan
länderna.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 14) till ministerrådet
att genomföra lämpliga åtgärder inom lagstiftning, övervakning
och information för att förhindra handel med utrotningshotade djurarter i
Norden. Rekommendationen antogs med 61 röster.

Redog. 1986/87:4

"Codex Nordicus "

Redog. 1986/87:4

I ett medlemsförslag hade bland andra Rune Gustavsson, Elver Jonsson,
Gunnel Jonäng och Karin Söder hemställt att rådet skulle rekommendera
ministerrådet att inom ramen för arbetet med nordiskt medborgarskap
snabbutreda frågan om utvidgade rättigheter och förenklingar för nordiska
medborgare vid flyttning inom Norden beträffande dels avskaffande av
krav på inhemskt medborgarskap vid beklädande av vissa offentliga tjänster,
dels avskaffande av anmälningsplikt hos utlänningspolisen, dels likställighet
för i nordiskt grannland bosatta nordbor med inflyttningslandets
egna medborgare vad beträffar förvärv av fast egendom i form av permanent
fritidsbostad och dels införande av enhetliga regler i Norden avseende
tillträde till militära skyddsområden.

Utskottet noterade att en utredning inom ministerrådet, som utgjorde en
första del av det arbete som fått arbetsnamnet ”Codex Nordicus”, nu publicerats
i Nordisk utredningsserie 1985:6, ”Nordbors rättigheter i Norden”.
Medlemsförslagets yrkanden behandlades i vissa delar i utredningen. Vad
gällde yrkandet om krav på inhemskt medborgarskap för att få vissa offentliga
tjänster konstaterade utskottet att reglerna var olika utformade på flera
olika nivåer liksom att det antal offentliga tjänster som förbehålls egna
medborgare är olika stort i de nordiska länderna. Med hänsyn till den gemensamma
nordiska’ arbetsmarknaden ansåg utskottet det önskvärt att
sträva mot en harmonisering av reglerna för att få en likartad uppmjukning
av medborgarskapskravet.

Yrkandet om att avskaffa anmälningsplikt hos utlänningspolisen för
nordbor avsåg i första hand Norge. Utskottet noterade att förslaget till
fremmedelov i Norge torde innehålla regler, som motsvarade medlemsförslagets
önskemål eller åtminstone i viss utsträckning tillmötesgick detta.
Yrkandet borde därför inte föranleda några åtgärder. Såvitt gällde yrkandet
om fastighetsförvärv ansåg utskottet att det borde utredas under vilka
förutsättningar och med vilka begränsningar det kunde ges fri möjlighet för
nordbor att förvärva sådan egendom. Utskottet såg detta som en naturlig
konsekvens av den fria nordiska arbetsmarknaden liksom ett led i förverkligandet
av Norden som hemmamarknad. Yrkandet om enhetliga regler om
tillträde till militära skyddsområden borde enligt utskottet inte föranleda
några åtgärder från rådets sida. Förslaget mötte invändningar från remissinstanserna
med hänsyn till bl. a. de skyddsintressen och säkerhetspolitiska
krav som ligger till grund för de varierande bestämmelserna om skyddsområden.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 10) till ministerrådet
att fullfölja utredningen ”Nordbors rättigheter i Norden” genom
att harmonisera reglerna om tillträde till offentliga tjänster i riktning mot
likställighet för nordiska medborgare samt utreda möjligheterna för nordbor
att fritt förvärva fast egendom för bostadsändamål i hela Norden. Rekommendationen
antogs med 63 röster.

D.2.4. Kommunikationsutskottet

Utskottets arbete har under året dominerats av frågor rörande datateknologi
och trafiksäkerhet.

Medlemmar

Redog. 1986/87:4

Svenska medlemmar har varit Karl-Erik Häll (s), Per Petersson (m) och
Bengt Wiklund (s) t. o. m. den 15 september 1985 samt fr. o. m. den 16 oktober
Lahja Exner (s), Wiggo Komstedt (m) och Olle Östrand (s).

Möten

Utskottet har hållit möten den 25 — 27 juni 1985 i Danmark, den 12—13
november i Mariehamn, den 30—31 januari 1986 i Stockholm, den 12—13
februari i Helsingfors samt den 2—4 mars i samband med sessionen i Köpenhamn.

En arbetsgrupp inom utskottet har haft ett sammanträde den 26 september
i Helsingfors.

Vid sammanträdet i juni gjordes bland annat studiebesök vid de då nyligen
invigda Faröbroarna mellan Själland och Falster. 1 november sammanträffade
utskottet traditionsenligt med trafikministrarna. I samband med
februarimötet i Helsingfors hade en rad sakkunniga i datafrågor inbjudits
till diskussioner med utskottets medlemmar.

Behandlade saker

Ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörandet det nordiska samarbetet
betonade kommunikationsutskottet särskilt den nordiska handlingsplanen
på datateknologiområdet, behovet av en nordisk handlingsplan för
ökad trafiksäkerhet, det nordiska ungdomsresekortet samt alla de nordiska
ländernas deltagande i turistkampanjen i Västtyskland.

Genom beslut av Nordiska rådets presidium i januari 1985 fick kommunikationsutskottet
ansvaret för teknik- och datateknologifrågorna. Detta
innebar bl. a. att utskottet fick det koordinerande ansvaret för den nordiska
handlingsplanen på datateknologiområdet. Beträffande datahandlingsplanen
konstaterade utskottet att omkring 22 milj. NOK under året fördelats
till handlingsplanens olika ändamål. Tyngdpunkten hade legat på industriell
forskning och utveckling, där Nordiska Industrifonden gett finansiellt
stöd till ett tiotal projekt. Ett annat viktigt område hade varit ADBbaserade
hjälpmedel för handikappade där mer än tio projekt påbörjats i
regi av Nordiska nämnden för handikappfrågor.

Utskottet noterade vidare att samarbetet kring lagstiftningen på datateknologiområdet
intensifierats. Kommunikationsutskottet ansåg därvid att
man i Norden måste prioritera harmoniseringen av de nordiska lagarna på
området så att lagstiftningen inte hindrar samarbetet på datateknologiområdet
eller näringslivets användande av denna teknologi. Utskottet framförde
även sin uppskattning av det arbete som styrgruppen för datateknologi
inom kulturområdet (DAKU-gruppen) utfört under året. Man ansåg att
den kulturella och pedagogiska sidan av datateknologin liksom utbildningen
har stor betydelse. Det hade enligt utskottet visat sig att det i Norden
råder brist på välutbildat folk inom dataområdet och att utbildningen i

datateknik borde prioriteras högt. Härvid borde även hänsyn tas till de
regionalpolitiska aspekterna. Beträffande industriell forskning och utveckling
inom datateknologin konstaterade utskottet att insatserna hade inriktats
på fyra områden: mikroelektronik, programvara, produktionsteknologi
och särskilda tillämpningar.

Utskottet konstaterade vidare att datateknologin är omvälvande på praktiskt
taget alla områden i det moderna samhället, inte minst inom näringslivet.
Utvecklingen och tillämpningarna är dessutom mycket snabba, vilket
innebär att den industrialiserade världen satsar ganska mycket på forskning
och utveckling. Om Norden skall vara konkurrenskraftig på detta område
måste man enligt utskottet också delta i FoU-verksamheten. Utskottet konstaterade
att de nordiska länderna var för sig i vissa fall är för små för att på
egen hand satsa på utvecklingen av ny avancerad teknik som kräver omfattande
investeringar och hög teknologisk kompetens. Gemensamt kan de
dock nå längre än enbart genom initiativ på rent nationell nivå. Därför
ansåg utskottet att om Norden ville behålla sin position, måste datateknologins
alla sidor prioriteras i ännu högre grad än vad som skedde för närvarande.

När det gäller trafiksäkerhetsarbetet såg utskottet mycket positivt på den
uppföljning av trafiksäkerhetsåret 1983 som genomförts genom ett seminarium,
”Nordiska trafiksäkerhetsdagar 1985 — trafiksäkerhet och åldrande”.
Kommunikationsutskottet underströk att man lade stor vikt vid trafiksäkerhetsarbetet
i Norden. Man konstaterade att trafiksäkerheten i de nordiska
länderna sedan början av 1970-talet haft en gynnsam utveckling men
på senare tid gått bakåt i många hänseenden. Utskottet ansåg därför att
trafiksäkerhetsarbetet måste intensifieras och tillräckliga medel ställas till
dess förfogande. Utskottet ansåg att detta lämpligast kunde åstadkommas
genom en särskild handlingsplan i ministerrådets regi. Det underströks att
ett dylikt samarbetsprogram måste ses som en komplettering och intensifiering
av det pågående trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet konstaterade också
att projektverksamheten inom trafiksäkerhetsområdet varit omfattande
och koncentrerats på tunga fordon, cyklar och motorcyklar.

Redan i yttrandet över 1985 års ministerrådsberättelse hade utskottet
hemställt att ministerrådet skulle verka för att nordisk ungdom fick möjlighet
att resa inom Norden så billigt att den motiveras att välja Norden som
sitt resmål. Ministerrådet redovisade i årets berättelse att under ungdomsåret
1985 hade på försök genomförts en särskild nordisk ungdomsbiljett på
järnvägarna. Av diverse skäl hade erfarenheterna inte varit särskilt positiva,
men ministerrådet var ändå berett att medverka till att Norden blev ett
attraktivt resmål för ungdomar. Ministerrådet poängterade dock att eventuella
särordningar måste kunna försvaras driftsmässigt.

Vid diskussioner mellan utskottet och ministerrådet i Mariehamn i november
1985 påpekade utskottet att förutom dålig marknadsföring av ungdomsresorna
kunde en orsak vara ländernas storlek eftersom man inrikes
skulle betala halvt pris. Utskottet hemställde då att ministerrådet skulle
överväga en ändring av detta krav eventuellt med förbehållet att det bara
skulle utställas ett kort per person och år. Utskottet upprepade detta i sitt
yttrande över ministerrådets berättelse. Man påpekade även att de fortsatta

Redog. 1986/87:4

nordiska ungdomsresorna måste få en effektiv marknadsföring. Utskottet
ansåg vidare att man borde sträva efter en särskild ordning beträffande
resor till och från Färöarna, Island och Grönland.

En av delarna i den av Nordiska rådet år 1985 antagna handlingsplanen
för ekonomisk utveckling och full sysselsättning utgjordes av en gemensam
nordisk turistsatsning på den västtyska marknaden. Av ministerrådets berättelse
framkom att Island tills vidare inte deltog i denna kampanj eftersom
man inte kunnat acceptera kampanjens huvudtema ”Der Skandinavische
Sommer 1986—1988”. Från Islands sida hade föreslagits att ”Skandinavische”
skulle bytas ut mot ”Nordische”. Kommunikationsutskottet ansåg
det nödvändigt med en snabb lösning av problemet så att alla länderna i
Norden kan delta i kampanjen.

Tax-free-försäljning

I ett medlemsföretag av finländska och isländska medlemmar hade föreslagits
en utredning av frågan om möjligheterna till skattefri försäljning på
inresestation vid flygresa i Norden.

Utskottet noterade att flertalet remissinstanser ställt sig positiva till förslaget.
Dessa menade att ett genomförande av förslaget skulle öka flygsäkerheten,
driftsekonomin, passagerarnas bekvämlighet, kabinpersonalens
servicenivå samt ha en positiv inverkan på turismen. I de negativa remissvaren
framhävdes bl. a. att förslaget stred mot grundtankarna om skattefri
försäljning och kunde skapa besvärligheter för tullmyndigheterna och på
passagerarterminalerna, eftersom dessa inte var planerade med hänsyn till
sådan försäljning vid inresa. Vidare erinrades om Nordiska rådets rekommendation
nr 26/1981 angående internationella begränsningar beträffande
skattefri alkoholinförsel. Vid sin behandling av förslaget anslöt sig utskottet
till de synpunkter som framförts av de negativa remissorganen.

Utskottet föreslog således att Nordiska rådet inte skulle företa sig något i
anledning av medlemsförslaget.

Mot detta reserverade sig bland andra Wiggo Komstedt som, med hänvisning
till att en majoritet av remissinstanserna ställt sig positiva och att en
mängd sakliga skäl talade för förslaget, föreslog att Nordiska rådet skulle
rekommendera Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna till en
provverksamhet med skattefri försäljning också vid inresa på internationella
flygplatser i Norden.

Rådet antog utskottets förslag med 54 röster mot 14 för reservationen,
däribland Per Olof Håkansson, Wiggo Komstedt, Hans Nyhage, Hans Petersson
i Röstånga, Sten Svensson och Ylva Annerstedt.

Wiggo Komstedt hade även ställt en fråga om vilka skäl den danska
regeringen hade till att motsätta sig att klassificera rutten Ystad-Rönne som
lång rutt. Av svaret framgick att den danska regeringen ansåg att rutten,
trots att den inte berörde dansk jord, i stor utsträckning var att likna vid en
dansk inrikesrutt. En stor del av trafiken på rutten var alltså dansk inrikestrafik
enligt den danske trafikministern som även hänvisade till de administrativa
besvär tullväsendet skulle få.

Redog. 1986/87:4

Blyfri bensin

I ett medlemsförslag av bland andra Elver Jonsson och Per Petersson hade
föreslagtis att ministerrådet skulle undersöka möjligheterna för de nordiska
länderna att harmonisera övergången till distribution och försäljning av blyfri
bensin i Norden.

Utskottet noterade vid sin behandling av förslaget med tillfredsställelse
att man redan till viss del påbörjat arbetet med harmonisering av övergången
till försäljning av blyfri bensin i Norden samt att blyfri bensin fanns att
köpa i alla de nordiska länderna utom Island. Med hänsyn till de uppenbara
fördelar som användningen av blyfri bensin hade på miljön jämfört
med den vanliga bensinen uppmanade utskottet alla de nordiska länderna
till ett snabbt införande av den blyfria bensinen. Utskottet ansåg det därvid
viktigt att tillgången på blyfri bensin säkerställdes i alla delar av de nordiska
länderna. Utskottet uppfordrade ministerrådet att även överväga att genom
prispolitiska åtgärder gynna försäljningen av den blyfria bensinen.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 16) till ministerrådet
med 53 röster.

Trafiksäkerhet

I ett medlemsförslag av rådsmedlemmar från Finland och Norge om ökad
trygghet för cyklister i Norden hade föreslagits att ministerrådet skulle: 1.
Utreda möjligheterna att använda vägrenarna som ett alternativ till särskilda
cykelleder, 2. medverka till att trafikundervisningen i samband med
cykling skulle intas i det egentliga undervisningsprogrammet för grundskolan
och att informationskampanjer skulle arrangeras inför varje cykelsäsong
samt 3. utreda möjligheterna att utveckla speciella cykelhjälmar samt
främja deras bruk med speciell hänsyn till de ungas behov.

Beträffande vägrenarna ansåg utskottet att dessa ur trafiksäkerhetssynpunkt
var till gagn för all trafik. För cykeltrafiken var emellertid den lösningen
inte tillnärmelsevis lika bra som en skild led för den lätta trafiken,
eftersom cyklister vid användningen av vägrenar blev utsatta för större fara
på grund av biltrafikens närhet. Utskottet ansåg det därför inte berättigat att
föreslå användandet av vägrenarna som alternativ till särskilda cykelleder
och lämnade detta yrkande utan åtgärd. När det gällde cyklisternas undervisning
noterade utskottet med tillfredsställelse den undervisning som redan
finns i Nordens grundskolor samt de aktiviteter som förekom på andra
håll för att öka cyklisternas trafiksäkerhet. Utskottet ansåg dock att även
om trafikundervisningen ges en framträdande plats och mycket information
ges i massmedia om allmän trafiksäkerhet, borde undervisningen och
informationen om cyklisternas trafiksäkerhet ökas. Utskottet tillstyrkte
med detta medlemsförslagets yrkande nr 2.

Beträffande cykelhjälmar konstaterade utskottet att det rådde enighet
bland remissinstanserna om att användandet av lämpliga cykelhjälmar betydligt
ökade säkerheten för cyklister. Utskottet delade den uppfattningen
och ansåg att ökade insatser borde genomföras för att främja användandet
av sådana hjälmar. Utskottet ansåg det vidare viktigt att det pågående utvecklingsarbetet
med cykelhjälmar fortsatte och att ministerrådet borde

Redog. 1986/87:4

stödja detta arbete samt verka för främjande av användningen av cykelhjälmar,
speciellt bland unga människor.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 19) i huvudsak
överensstämmande med medlemsförslagets p. 1 och 2. Rekommendationen
antogs med 59 röster.

I ett medlemsförslag av bland andra Per Petersson hade föreslagits att
ministerrådet skulle vidta åtgärder för att i Norden tillvarata den trafiksäkerhetsmässiga
nyttan av tilläggsbromsljus på bilar.

Kommunikationsutskottet konstaterade vid sin behandling av förslaget
att flertalet av remissinstanserna var positivt inställda till tilläggsbromsljus
på bilar eftersom dessa syntes ha en positiv inverkan på trafiksäkerheten.
Utskottet ansåg det viktigt att bryta den ökande trenden i antalet upphinnandeolyckor.
Enligt utskottet skulle högt placerade bromsljus kunna vara
ett bidrag till detta. Utskottet delade den uppfattning som flera remissorgan
framfört beträffande vikten av att de extra bromsljusen får en säker placering.

Utskottet föreslog därför rådet att rekommendera enhetliga regler beträffande
utformning och montering av tilläggsbromsljus på bilar.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 17) med 53 röster.

1 ett medlemsförslag väckt av rådsmedlemmar i Finland, Norge och Island,
hade föreslagits en utredning beträffande möjligheterna att i Norden
klassificera låsningsfria bromssystem som säkerhetsanordningar i bilar. Förslagsställarna
menade att låsningsfria bromsar på bilar borde medföra lättnader
i fordonsbeskattningen.

Utskottet betonade svårigheterna att dra gränser mellan biltekniska lösningar
som skulle klassificeras som säkerhetsanordningar och sådana som
inte skulle göra det. Samtidigt konstaterades att tull- och skattefrågor inte
tillhörde utskottets verksamhetsområde. Kommunikationsutskottet höll
emellertid med förslagsställarna om att låsningsfria bromssystem i bilar var
trafiksäkerhetsfrämjande och att man därför i Norden borde uppmuntra till
ökat användande av dylika system. Utskottet ansåg dock att innan man i
Norden började diskutera eventuell lagstiftning om standard och användande
av låsningsfria bromssystem borde man utreda vilka möjligheter som
fanns för en sådan lagstiftning, om användande skulle vara obligatoriskt
eller inte, vilka ekonomiska styrmedel som fanns för att stimulera användningen
av dessa bromsar samt vilka konsekvenser som alternativa åtgärder
kunde ha.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 18) till ministerrådet
att utreda möjligheterna att i Norden införa låsningsfria bromssystem
i bilar. Rekommendationen antogs med 54 röster.

Datateknologi m. m.

I ett medlemsförslag om datateknologin som hjälpmedel i distriktspolitiken
hade bland andra Karl-Erik Häll, Per Petersson och Olle Östrand föreslagit
att ministerrådet skulle intensifiera kartläggningsarbetet av vilka typer av
verksamheter inom datateknologiområdet som ägnade sig bäst för decentralisering.
Kartläggningsarbetet borde även enligt förslagsställarna omfat -

Redog. 1986/87:4

ta en översikt över aktuella stimuleringsåtgärder som kunde föra till bättre
spridning av verksamheten. Vidare föreslogs att ministerrådet skulle genomföra
åtgärder som förberedde koordinering av utbildningsmöjligheterna
inom Norden på datateknologiområdet och låta en eller flera av de
existerande nordiska institutionerna bygga upp undervisningstillfällen
inom dataanvändningen speciellt med tanke på glesbefolkade distrikt.

Kommunikationsutskottet ansåg att datateknologin kunde få en stor inverkan
på utvecklingen och sysselsättningen i glesbebyggda områden i
Norden. För att utvecklingen i dessa områden skulle stimuleras av denna
nya teknik, måste dock enligt utskottet tillkomma politiska beslut och direkta
åtgärder. En av dessa åtgärder vore att ta reda på vilka verksamheter
inom datateknologiområdet som bäst ägnade sig för lokalisering i dessa
områden. Utskottet ansåg vidare att en av förutsättningarna för att de glesbefolkade
distrikten skulle kunna använda datateknologins fördelar vore
att det inom distrikten fanns kvalificerad arbetskraft. Kommunikationsutskottet
ansåg därför att man i Norden borde koordinera de utbildningsmöjligheter
som fanns och även bygga upp en eller flera nordiska institutioner
som bl. a. skulle specialisera sin verksamhet på utbildning och utveckling
inom datateknologin med tanke på glesbefolkade distrikt. Det var
också viktigt att mindre företag i dessa distrikt kunde få hjälp med att
anpassa sig till den nya teknologin och därmed utnyttja de fördelar som den
kunde innebära. Kommunikationsutskottet tillstyrkte med detta förslagen i
medlemsförslaget.

Rådet antog en rekommendation (nr 20) till ministerrådet i enlighet med
utskottets förslag. Rekommendationen antogs med 57 röster.

I ett medlemsförslag väckt av rådsmedlemmar från Norge, Danmark,
Finland och Island hade föreslagits att ministerrådet skulle upprätta en
planeringskommitté med tillräckliga sekretariatsresurser för att utarbeta en
plan för genomförande av ett nordiskt teknologiår 1988.

Kommunikationsutskottet konstaterade att nästan alla remissinstanser
ställt sig positiva till genomförandet av ett nordiskt teknologiår 1988. Utskottet
ansåg det viktigt att Norden som helhet ställde upp och visade en
gemensam front och arbetade tillsammans på att i Norden främja användandet
av de fördelar som den nya teknologiska utvecklingen medfört. Ett
sätt att främja denna utveckling vore enligt utskottet att Norden tillsammans
och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt organiserade ett nordiskt
teknologiår, då näringslivet, politiker och forskare skulle utbyta erfarenheter
och informationer. Utskottet ansåg att detta initiativ skulle kunna öka
kunskaperna om teknologin och förståelsen för dennas betydelse för samhället
och de enskilda människorna. Utskottet höll med förslagsställarna
om att de aktiviteter och åtgärder som genomfördes under ett nordiskt teknologiår
borde Finansieras på nationell basis. Behovet av medel över ministerrådets
budget skulle således begränsas till ett nordiskt planeringsutskott
och dess sekretariatsbehov. Utskottet föreslog därför att ministerrådet skulle
tillsätta en planeringskommitté med erforderliga sekretariatsresurser för
att planera och genomföra ett nordiskt teknologiår 1988.

Rådet antog en rekommendation (nr 21) till ministerrådet i enlighet med
utskottets förslag. Rekommendationen antogs med 61 röster.

Redog. 1986/87:4

4 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr 4

Mot bakgrund av den starka koncentrationen av högteknologisk industri
tillhuvudstadsomrädenai de nordiska länderna frågade Olle Östrand ministerrådet
om det pågick någon kartläggning av orsakerna till denna koncentration
eller om ministerrådet avsåg att ta initiativ till en sådan.

Av svaret framgick att ministerrådet 1983 antagit ett samarbetsprogram
för ökat tekniskt forsknings- och utvecklingssamarbete samt 1985 en handlingsplan
på datateknologiområdet. Ändamålet med båda dessa planer var
att stärka kompetensen och konkurrenskraften i nordisk industri. Vidare
framhölls i svaret att ministerrådet 1985 beviljat medel till ett projekt om
datateknologins inverkan på avsides liggande områden. I detta projekt
skulle bland annat undersökas vilka förhållanden som bidrog till ökad användning
av mikroelektronik i regionala områden i Danmark, Finland,
Norge och Sverige. Ministerrådet hade inga planer på ytterligare kartläggningar
inom detta område.

I en annan fråga undrade Olle Östrand hur långt den nordiska samordningen
inom EUREKA-projektet nått och om det fanns några fasta former
för detta samarbete. Av svaret framgick att det inte fanns några sådana
former för samarbete men att de nordiska forsknings- och industriministrarna
hade haft kontakter om EUREKA och att de var mycket intresserade
av ett ökat nordiskt forskningssamarbete.

D.2.5. Ekonomiska utskottet

Ekonomiska utskottets arbete har under året präglats av uppföljningen
av den ekonomiska handlingsplanen och behandlingen av en rad
ministerrådsförslag, bl. a. om en handlingsplan för ökad sysselsättning
inom byggsektorn, om nordiskt samarbete på energiområdet
och om nordisk utvecklingsfond för Västnorden.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Per Olof Håkansson (s) (fr. o. m.
den 16 oktober), Arne Gadd (s), Paul Jansson (s) (t. o. m. den 15 september),
Gunnar Nilsson (s) (t. o. m. den 15 september), Sten Svensson (m), Karin
Söder (c), Bengt Westerberg (fp) samt Lena Öhrsvik (s).

Gunnar Nilsson var utskottets ordförande till och med den 15 september
och Arne Gadd från den 12 november 19851, o. m. 34:e sessionen. I utskottets
niomannakommitté har från svensk sida ingått Arne Gadd (fr. o. m. den
12 november), Gunnar Nilsson (t. o. m. den 15 september) samt Sten Svensson.

Möten

Utskottet har hållit möten den 1 —3 juli i Rovaniemi, den 12—13 november i
Mariehamn, den 30—31 januari 1986 i Stockholm, den 12 februari i Köpenhamn
samt den 2—4 mars i samband med sessionen i Köpenhamn.

Vid mötet i juli informerades utskottet bland annat om Nordkalottsamarbetet.
I november sammanträffade utskottet med finans- och biståndsmi -

Redog. 1986/87:4

nistrarna samt med representanter för Nordens Fackliga Samorganisation
(NFS) och de nordiska industriförbunden.

Vid januarimötet träffade utskottet representanter för de nordiska arbetsgivarföreningarna
samt en företrädare för Economic Commission for Europé
(ECE). Vidare sammanträffade utskottet både i januari och i samband
med sessionen med de nordiska utrikeshandelsministrarna.

De nordiska energiministrarna redogjorde vid februarimötet för det nordiska
energisamarbetet. Utskottet sammanträffade vid detta tillfälle även
med representanter för Nordiska investeringsbanken (NIB) och Nordiska
projektexportfonden.

Behandlade saker

Ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Ekonomiska utskottet noterade inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att inflationstakten i de
nordiska länderna hade avtagit. Situationen på arbetsmarknaden hade förbättrats
något under 1985 men situationen kunde inte karaktäriseras som
tillfredsställande. Utskottet underströk att ländernas huvuduppgift blev att
medverka till att arbetslösheten reducerades utan förnyad inflation och
ohållbara budgetsituationer.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att handlingsplan för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning givits ett särskilt kapitel i ministerrådets
berättelse. Härigenom förenklades rådets kontrolluppgifter samtidigt
som handlingsplanens betydelse i det nordiska samarbetet underströks.
Från rådets sida hade tidigare framhållits att planen borde vara rullande.
Mot bakgrund av de stora förväntningar som knutits till vidareutvecklingen
av handlingsplanen ansåg utskottet nu att nya idéer och förslag borde följa
under kommande år. Utskottet avsåg att för egen del visa stor aktivitet och
föreslog att ministerrådet skulle initiera ett utredningsarbete avseende en
total genomgång av de nordiska ländernas skatte- och avgiftssystem. En
sådan utredning borde bl. a. peka på likheter och olikheter i ländernas
skattelagstiftning och skattepolitik och dess konsekvenser för det nordiska
samarbetet. Utskottet ansåg också att ministerrådet borde starta ett
projekt avseende åtgärder för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av att nordiskt samarbete beträffande export
av varor och tjänster var viktigt och fördelar kunde uppnås genom ökat
nordiskt samarbete på detta område, föreslog utskottet att ministerrådet
skulle utarbeta en plan för det framtida exportsamarbetet och förelägga
denna för rådet till sessionen 1987.

På det finans- och valutapolitiska området uppehöll sig utskottet bland
annat vid frågan om gemensamma konjunkturbedömningar och återkom
till tidigare hemställan till ministerrådet om en vidareutveckling av konjunkturrapporteringen.
Utskottet återkom även detta år till frågan om konsultationer
mellan de nordiska länderna före beslut om ändringar i ländernas
valutakursnivåer. Mot bakgrund av att det nordiska ekonomiska samarbetet
var under utveckling på en rad områden ansåg utskottet att existe -

Redog. 1986/87:4

rande informationsprocedurer och konsultationer borde vidareutvecklas
där detta var möjligt.

Under avsnittet industripolitik uppehöll sig utskottet bland annat vid det
arbete som utfördes av Nordiska investeringsbanken angående möjligheterna
att införa en särskild låneordning för nordiska innovations- och
marknadsutvecklingslån (NIM-låneordning) till små och medelstora företag.
Utskottet ansåg mot bakgrund av rapporten ”Industrisamarbete och
portföljinvesteringar i Norden” att inriktningen i det fortsatta arbetet borde
vara att föreslå mer liberala och likartade regler för att underlätta kapitalrörelser
och internordiska etableringar. Utskottet föreslog ministerrådet att
utarbeta förslag till harmonisering och ändringar i sådana regelverk som
kunde ge bättre underlag för Norden som hemmamarknad. Man var dock
uppmärksam på att olika nationella synsätt satte gränser för hur långt man
kunde nå i detta arbete. Utskottet uppehåll sig under detta avsnitt även vid
Nordiska industrifonden och dess omorganisation och vidareutveckling till
ett nordiskt industriellt ”kraftcenter”. Mot bakgrund av de omfattande
uppgifter som skulle komma att knytas till industrifonden föreslog utskottet
att ministerrådet skulle utarbeta en utförlig redogörelse för arbetsupgifter,
funktioner och organisation av det industriella centrat och att detta skulle
presenteras för rådet i form av ett ministerrådsförslag till sessionen 1987.

På det energipolitiska området konstaterade utskottet med tillfredsställelse
att det förelåg ett förslag till en omfattande samarbetsplan för perioden
1986—1988. Utskottet såg positivt på den utveckling som ägt rum inom
energiforskningssamarbetet där ett nytt forskningsprogram skulle startas.
Utskottet beklagade dock att arbetet med att undersöka möjligheterna för
en utvidgning av det nordiska olje- och gassamarbetet till att också omfatta
Västnorden gick sakta. Utskottet uppmanade därför ministerrådet att
undersöka om det fanns önskemål eller behov av ett nordiskt olje- och
gassamarbete i Västnorden.

Under avsnittet handelspolitik noterade utskottet att inga konkreta resultat
hade uppnåtts i anledning av rådets rekommendation om ökade och
harmoniserade beloppsgränser vid införsel av varor för eget bruk i samband
med resor. Att göra Norden till hemmamarknad var en av de viktigaste
uppgifterna i det nordiska samarbetet och ett realiserande av rekommendationens
innehåll skulle enligt utskottet vara ett bidrag till detta arbete. Ett
annat projekt för att förverkliga målsättningen om Norden som hemmamarknad
utgjorde förslaget att undanröja icke-tariffära handelshinder i
Norden. Utskottet ansåg det nödvändigt med skyndsamhet i det fortsatta
arbetet med konkreta åtgärder och föreslog att ministerrådet skulle utarbeta
ett ministerrådsförslag om undanröjande av handelshinder att föreläggas
rådet till sessionen 1987.

Utskottet uttalade sin besvikelse över att inte heller till sessionen 1986
skulle framläggas något ministerrådsförslag om biståndssamarbete, något
som utskottet förordat under flera år. Utskottet anförde vid sitt möte i november
1985 med de nordiska biståndsministrarna att det fanns behov för
en arbetsplan på det biståndspolitiska området. Man pekade speciellt på
behovet av samnordiska insatser att förebygga torkkatastrofer i södra delen
av Afrika. Den rådgivande kommittén för biståndsfrågor hade enligt ut -

Redog. 1986/87:4

skottet en uppgift att fylla i det gemensamma nordiska biståndssamarbetet
och borde tilldelas erforderliga resurser. Utskottet uppmanade därför ministerrådet
att till rådets session år 1987 lägga fram ett ministerrådsförslag
om en arbetsplan för det nordiska biståndssamarbetet.

Under avsnittet jord- och skogsbruk konstaterade utskottet med tillfredsställelse
att ministerrådet i det antagna behandlingsprogrammet på jordoch
skogsbruksområdet hade beaktat utskottets synpunkter beträffande
utredning om möjligheterna för ökad nordisk samhandel samtidigt som de
centrala målsättningarna för lantbrukspolitiken tillvaratogs.

Utskottets förslag till yttrande (nr 4) antogs av rådet med 59 röster. En
rådsmedlem avstod från att rösta.

Friare kapitalmarknad

Nordiska rådet rekommenderade ministerrådet vid sessionen 1984 att
främja ekonomisk och industriell utveckling i Norden genom friare kapitalrörelser
och valutapolitiskt samarbete och genom att ta initiativ till en friare
nordisk aktiemarknad. Ministerrådet redovisade i ett meddelande till årets
session att framför allt i Danmark men även i Norge hade genomförts omfattande
liberaliseringar i valutaregleringarna under de senaste åren. Övriga
länder hade av olika skäl inte varit beredda att genomföra så omfattande
liberaliseringar. Enligt ministerrådet måste gälla beträffande friare kapitalrörelser
att dessa skulle ske på ett icke diskriminerande sätt gentemot samtliga
OECD-länder. Det fanns inte möjlighet att få till stånd en nordisk särordning
när det gällde friare kapitalrörelser i Norden utan att direkt bryta
mot OECD:s regler.

Inom ekonomiska utskottet fanns olika uppfattningar i frågan. Den konservativa
gruppen och mittengruppen ansåg vid behandlingen av ministerrådets
meddelande för sin del att de nordiska länderna gemensamt borde
försöka påverka OECD till att acceptera en nordisk liberalisering som ett
steg mot en bredare liberalisering inom hela OECD-området. Man menade
att tiden var mogen för ett intensivare arbete inom hela detta för det nordiska
samarbetet viktiga område. I sitt betänkande föreslog utskottet att ministerrådet
skulle utarbeta ett konkret förslag att framläggas för OECD under

1986. Mot detta reserverade sig den socialdemokratiska och den vänstersocialistiska
gruppen vilka anslöt sig till ministerrådets bedömning att
OECD:s kapitalstadga var ett hinder för en särskild nordisk kapitalmarknad
och att hänsynen till de nordiska ländernas internationella förpliktelser
vägde tungt. Enligt reservanterna borde det knappast vara i de nordiska
ländernas intresse att få till stånd en ”regionalisering" av OECD-området.

Vid omröstningen under sessionen antogs utskottets förslag med 41 röster
mot 36 för reservationen. För reservationen röstade följande svenska
medlemmar: Arne Andersson, Lahja Exner, Arne Gadd, Per Olof Håkansson,
Grethe Lundblad, Barbro Nilsson, Berit Oscarsson, Karl-Erik Svartberg
och Lena Öhrsvik

Nordiskt samarbete i internationella sammanhang

Redog. 1986/87:4

I ett medlemsförslag föreslog bland andra Ingrid Sundberg att ministerrådet
i samråd med Nordiska rådet skulle tillsätta en kommitté för att utreda

hur det nordiska samarbetet i internationella sammanhang ytterligare kunde
utvecklas.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 22) med 59 röster.
Regionalpolitik

1 ett förslag till reviderat nordiskt samarbetsprogram för regionalpolitik lämnade
ministerrådet vissa förslag till ändringar av det gällande samarbetsprogrammet
som var från 1979. Förslaget byggde på rapporten ”Nordiskt
samarbetsprogram för regionalpolitik”. Det var inte fråga om några omfattande
ändringsförslag utan mer om precisering, konkretisering och utveckling
av det gällande programmet. I målformuleringen för det regionalpolitiska
samarbetet från 1979 hette det bland annat att en samlad målsättning
skulle vara att verka för en i regionalt hänseende balanserad utveckling i
Norden, en formulering som enligt utskottet inte behövde ändras. Utskottet
föreslog emellertid att ministerrådet skulle lägga avgörande vikt vid att
programmet blev utformat så konkret och handlingsinriktat som möjligt.
Det gränsregionala och gränskommunala samarbetet hade visat sig bli allt
mer omfattande, vilket överensstämde med utskottets prioriteringar. Nordkalotten
och Västnorden var de två högst prioriterade gränsregionala områdena
enligt utskottets uppfattning. Tyngdpunkten i Nordkalottsamarbetet
borde fortsättningsvis ligga på industriell utveckling. Utskottet efterlyste en
mer ändamålsenlig koordinering av det arbete som utfördes inom ministerråden
med ansvar för energifrågor resp. regionalpolitik.

Västnordensamarbetet hade hittills huvudsakligen inriktats på havets resurser.
Det konstaterades att även kommunikation, turism, handel, industri,
förvaltningssystem, primärnäringar, energi, gruvdrift och oljeutvinning
skulle komma att bli prioriterade områden i framtiden. Utskottet ansåg
att speciell vikt borde läggas vid energisamarbetet, däribland olje- och
gassamarbetet.

Utskottet såg positivt på Mittnordenkommitténs arbete för att stärka det
industriella och ekonomiska samarbetet över gränserna.

Den nordiska regionalpolitiska utrednings- och forskningsverksamheten
kunde och borde ge information och underlag för planerna och politiken på
nordisk och nationell nivå. Det var enligt utskottet viktigt att NORDREFO
arbetade med problemställningar som stod centralt i den regionalpolitiska
debatten. Ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte om aktuell regionalpolitik
i de olika länderna var betydelsefullt för att samarbetet skulle
kunna utvecklas. Utskottet ansåg det också viktigt för det regionalpolitiska
samarbetet att sådana regler, bestämmelser och dylikt som verkade hämmande
på samarbetet över gränserna i Norden undanröjdes eller ändrades
och hänvisade till rekommendation nr 34/1983.

På utskottets förslag beslöt rådet anta en rekommendation (nr 24) till
ministerrådeet att anta ett reviderat nordiskt samarbetsprogram för regionalpolitik
i överensstämmelse med ministerrådsförslaget B 63/e och Nordiska
rådets synpunkter. Rekommendationen antogs med 66 röster.

1 ett ministerrådsförslag om en utvecklingsfond för Västnorden lämnade
ministerrådet förslag till en fond som skulle få till ändamål att främja utvecklingen
av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i Västnorden

Redog. 1986/87:4

(Island, Färöarna och Grönland). Fonden skulle kunna ge lån, bidrag och
ställa garantier för små och medelstora företag.

Utskottet tillstyrkte förslaget om att huvudregeln borde vara att fonden
skulle ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor. Mot bakgrund av
variationerna i ekonomiska förutsättningar mellan de olika länderna/områdena
och de särskilda behov som Västnorden hade på grund av sin speciella
geografiska placering ansåg utskottet det emellertid viktigt att möjlighet
också skapades att ge lån, garantier och stöd på mer fördelaktiga villkor.
Utskottet var också positivt till förslaget om att fondens huvudsäte blev i
Reykjavik och att den skulle vara representerad i Torshavn och Nuuk. På så
sätt gavs fonden bättre kunskaper om regionen och blev lättare tillgänglig
för potentiella låntagare, vilket särskilt hade betydelse för små och medelstora
företag, vilka var fondens målgrupper.

Rådet antog på förslag av utskottet en rekommendation (nr 23) till ministerrådet
att upprätta en nordisk utvecklingsfond för Västnorden i överensstämmelse
med ministerrådsförslaget B 62/e. Rekommendationen antogs
med 65 röster.

Ökad sysselsättning inom byggsektorn

I ett ministerrådsförslag om en nordisk handlingsplan för ökad sysselsättning
inom byggsektorn lämnades förslag om samarbete inom en rad områden.
Förslagen var särskilt koncentrerade kring frågor i anslutning till Norden
som hemmamarknad. De icke tariffära handelshindren inom byggområdet
borde undanröjas. Särskilt gällde detta för små företag. Enligt förslaget
borde likartade regelverk skapas samtidigt som byggbestämmelser,
normer och standarder borde förenklas.

Utskottet var mycket positivt till att samnordisk byggexport fått en bred
plats i förslaget, vilket var i överensstämmelse med handlingsplanen för
ekonomisk tillväxt och full sysselsättning. En prioriterad uppgift borde
vara att utnyttja möjligheterna på exportmarknaden genom export av varor
och tjänster, en väsentlig förutsättning för ökningen av byggaktiviteten.
Utskottet ansåg att export av byggvaror till u-länder var ett särskilt intressant
område och hänvisade till tidigare uttalanden om att Nordiska investeringsbanken
och Nordiska projektexportfonden var nordiska organ som
kunde bidra till att öka exporten av byggprodukter till u-länder. Utskottet
uppfattade det föreliggande förslaget som ett supplement till handlingsprogrammet
på bostads- och byggområdet från 1983 och förutsatte att handlingsprogrammet
skulle kompletteras med ett projektprogram där de allmänna
linjerna i handlingsprogrammet konkretiserades och preciserades.

På utskottets förslag beslöt rådet rekommendera ministerrådet en nordisk
handlingsplan för ökad sysselsättning inom byggsektorn i överensstämmelse
med ministerrådsförslaget B 65/e och Nordiska rådets synpunkter.
Rekommendationen (nr 25) antogs med 64 röster.

Energisamarbete

Redog. 1986/87:4

I ett ministerrådsförslag om en plan för nordiskt samarbete på energiområdet
redovisades ett samarbetsprogram för åren 1986—1988. Huvudområde -

na i planen var Norden som hemmamarknad för energiutrustning, miljö
och energi, exportåtgärder samt informationsarbete. Dessutom innehöll
planen förslag på åtgärder inom en rad andra områden.

Ekonomiska utskottet konstaterade med tillfredsställelse att en samarbetsplan
nu förelåg. Man menade att denna skulle medföra ett mer effektivt
samarbete än de informella program som samarbetet tidigare drivits efter.
Utskottet menade att alla fyra huvudområdena i planen var av intresse för
det nordiska samarbetet. Det var dock nödvändigt att det utarbetades målsättningar
för det vidare arbetet inom dessa områden. Speciellt gällde detta
arbetet kring Norden som hemmamarknad för energiutrustning. Utskottet
stödde helt förslagen om exportåtgärder och menade att arbetet med gemensamma
exportsatsningar borde prioriteras högt så att konkreta resultat
snarast kunde åstadkommas. När det gällde åtgärder för att minska miljöproblemen
på energiområdet menade utskottet att ministerrådsförslaget
präglades av en för låg ambitionsnivå. Det fanns enligt utskottet behov för
särskilda insatser för att motverka risken för miljöskador vid energiproduktion.
Utskottet menade också att miljöaspekterna måste tas in i ett tidigare
stadium av energiplanläggnigen.

När det gällde övriga verksamhetsområden konstaterade utskottet att
förslaget rymde mycket litet beträffande oljesamarbetet och hemställde
därför till ministerrådet att intensifiera detta samarbete. Man hänvisade
dessutom till en tidigare gjord hemställan om en utvidgning av samarbetet
till att omfatta Västnorden, ett högt prioriterat samarbetsområde. Utskottet
uppmanade därför ministerrådet att undersöka vilka behov och önskemål
som fanns beträffande ett nordiskt olje- och gassamarbete i Västnorden.

Utskottet saknade en reell behandling i handlingsplanen av frågor rörande
sårbarhet. Man menade att samarbetsplanen borde främja åtgärder för
att minska sårbarheten vid t. ex. prisökningar, försörjningssvårigheter och
olyckor. Energiforskningen borde enligt utskottet i hög grad riktas mot nya
energikällor och större insatser borde satsas på förnyelsebara energikällor.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 26) till ministerrådet
att anta en plan för nordiskt samarbete på energiområdet i överensstämmelse
med ministerrådsförslaget B 67/e och Nordiska rådets synpunkter.
Rekommendationen antogs med 57 röster.

1 svar på fråga till Sveriges regering angående transporter av förbrukat
reaktorbränsle meddelade statsrådet Birgitta Dahl att man i Sverige kommit
till den slutsatsen att sjötransporter var det säkraste transportsättet för använt
kärnbränsle. Bakgrunden till detta var att den utrustning som används
väger 80 ton, vilket var allför tung belastning för det svenska vägnätet.
Beträffande järnvägstransporter meddelade statsrådet Dahl att kärnkraftverken
saknade järnvägsanknytning och att, även om sådan varit möjlig,
den vore olämplig på grund av att järnvägarna på långa sträckor går genom
tättbebyggda samhällen.

1 svar på en annan fråga till Sveriges regering angående ökad effekt på
Barsebäckverket redogjorde statsrådet Dahl för den överenskommelse som
träffats mellan den danska och den svenska regeringen i mars 1985 om
informationsutbyte rörande Barsebäckverket. Statsrådet Dahl redovisade
även vissa säkerhetsåtgärder beträffande Barsebäckverket.

Redog. 1986/87:4

Forskningssamarbete

Redog. 1986/87:4

I ett medlemsförslag av bland andra Bertil Jonasson och Elver Jonsson
hade föreslagits att ministerrådet skulle vidta åtgärder för att upprätta ett
nordiskt institut för bioteknik på Island. Tanken var att detta institut skulle få
till huvuduppgift att utveckla tekniska metoder som kunde användas vid
utnyttjandet av havets resurser.

Ekonomiska utskottet konstaterade att forskningen och utvecklingen
inom biotekniken ökat kraftigt under de senaste åren. Utskottet fann idén
med ett nordiskt center för bioteknik på Island intressant. Mot bakgrund av
remissorganens synpunkter ansåg emellertid utskottet att det förelåg behov
av ytterligare information innan slutlig ställning togs i frågan. Utskottet
föreslog därför att det skulle startas ett förprojekt för att belysa de olika
samarbetsperspektiv som förelåg samt vilken roll ett institut för bioteknik
skulle kunna spela för det nordiska näringslivet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 28) till ministerrådet
att genomföra ett förprojekt under 1986 för att belysa vilka olika
samarbetsperspektiv som förelåg samt vilken roll ett eventuellt biotekniskt
institut med eventuell placering på Island, för utforskning av organismer
som lever under nordiska marginalbetingelser, kan spela för det nordiska
näringslivet. Rekommendationen antogs med 61 röster.

I ett medlemsförslag av bland andra Arne Gadd och Grethe Lundblad
hade föreslagits samarbete om forskningsinsatser inom den kooperativa sektorn.

Enligt förslagsställarna borde ministerrådet utarbeta ett nordiskt forskningsprogram
för kooperationen i samråd med berörda organisationer och
med tillvaratagande av de erfarenheter som vunnits inom ramen för det
forskningsprogram som etablerats inom den lantbrukskooperativa sektorn.
Vidare föreslogs att ministerrådet inom ramen för tillgängliga projektmedel
skulle bereda utrymme för delfinansiering av samnordiska forskningsprojekt
med inriktning på konsumentkooperativa frågor. Ministerrådet föreslogs
även medverka till att i de nordiska länderna främja förslag om forskning
och utbildning rörande såväl producent- som konsumentkooperativ
verksamhet.

Inledningsvis konstaterade utskottet att kooperativ verksamhet spelade
en stor roll på en rad områden i de nordiska länderna. Man ställde sig
därför positiv till ett gemensamt nordiskt forskningsprogram för kooperationen.
Utskottet underströk dessutom att erfarenheter och ökade kunskaper
om kooperation i Norden kunde komma till nytta i utvecklingsländerna.
Utskottet delade även förslagsställarnas uppfattning att forskningsinsatserna
om kooperationen var små och saknade långsiktig struktur. Utskottet
pekade även på vikten av att kunskapsuppbyggnaden kring kooperationen
blev mer systematisk och stärktes. Utskottet anslöt sig i övrigt helt
till de synpunkter som framförts i medlemsförslaget.

På förslag av utskottet antog rådet med 62 röster mot 1 en rekommendation
(nr 29) till ministerrådet i enlighet med medlemsförslaget. Arne Andersson
och ytterligare en rådsmedlem avstod från att rösta.

5 Riksdagen 1986/87. 2 sami Nr 4

Projektin vesleringslän

Redog. 1986/87:4

I ett ministerrådsförslag hade föreslagits en höjd beloppsram för Nordiska
investeringsbankens projektinvesteringslån från 350 milj. SDR till 700 milj.
SDR. Projektinvesteringslånen som infördes 1982 skall komplettera internationella
och nordiska finansieringsmöjligheter i avsikt att möjliggöra en
totalfinansiering av investeringsprojekt av nordiskt intresse. Lånen skall
främst lämnas till utvecklingsländer men även till statshandelsländer och
företrädesvis till länder med god kreditvärdighet.

Ekonomiska utskottet konstaterade att intresset för projektinvesteringslånen
var stort bland nordiska företag och ett antal utvecklings- och statshandelsländer.
Utskottet varav den uppfattningen att ordningen med projektinvesteringslån
kunde utvecklas till att bli ett positivt instrument både
till att stärka det nordiska samarbetet och nordisk projektexport. Eftersom
Nordiska investeringsbanken redan utnyttjat 90 % av låneramen ansåg utskottet
i likhet med ministerrådet att en fördubbling av utlåningsramen var
nödvändig för att säkra kontinuiteten i verksamheten.

På utskottets förslag antog rådet med 64 röster en rekommendation (nr
27) till ministerrådet i enlighet med ministerrådsförslaget.

Övrigt

I en fråga till ministerrådet undrade Elver Jonsson vilka åtgärder ministerrådet
hade för avsikt att vidta för att underlätta för nordiska gränsgångare
att använda tjänstebil registrerad i sysselsättningslandet för bruk i bosättningslandet.
Elver Jonsson frågade även om ministerrådet ansåg att den
tolkning som skett gällande tullbestämmelser stod i överensstämmelse med
de planer på förenklad rörlighet i Norden som förts fram under beteckningen
nordiskt medborgarskap. Av svaret framgick att ministerrådet skulle
tillsätta en särskild expertgrupp för att undersöka problemet och komma
med förslag till en gemensam nordisk lösning.

D.3. Kommittéerna
D.3.1. Informationskommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i informationskommittén var fram till den 15 oktober
1985 Rune Gustavsson (c) och Sture Palm (s). Därefter har Rune Gustavsson
(c) och Per Olof Håkansson (s) varit medlemmar. Rune Gustavsson har
varit vice ordförande under hela verksamhetsperioden.

Möten

Kommittén höll ett avslutande möte den 26 augusti 1985 i Stockholm.

Kommitténs upphörande

Informationskommittén upphörde samtidigt som ny arbetsordning för
Nordiska rådet trädde i kraft, den 12 februari 1986. Ansvaret för informationsverksamheten
har helt övertagits av Nordiska rådets presidium, vars
rådgivande organ informationskommittén varit.

Informationskommittén hade även ansvarat för utgivningen av Nordiska
rådets tidskrift Nordisk Kontakt. Denna uppgift har övertagits av en
redaktionskommitté med 2 medlemmar från varje land. Svenska medlemmar
är Per Olof Håkansson (s) och Ingrid Sundberg (m), vice ordförande.

Kommitténs verksamhet

Inför nedläggningen av kommittén tillsattes hösten 1984 en arbetsgrupp
inom kommittén för att utreda Nordiska rådets framtida informations- och
publikationsverksamhet. Arbetsgruppen har haft två medlemmar, kommitténs
ordförande och vice ordförande.

Arbetsgruppen lämnade sitt betänkande i juni 1985, vilket behandlades
av informationskommittén vid mötet den 26 augusti. Vid detta möte beslutade
kommittén, efter diskussion av betänkandet, att rekommendera
presidiet följande:

att beakta arbetsgruppens betänkande som riktningsgivande för den framtida
informations- och publikationsverksamheten,

att utse massmedia, skolan, nordiska politiker och partier samt ungdomsoch
folkbildningsorganisationer till målgrupper med hög prioritet. Informationskommittén
underströk i detta sammanhang betydelsen av
information till den offentliga förvaltningen i de nordiska länderna och
till relevanta målgrupper utanför Norden,

att understryka betydelsen av tillgång till aktuellt basmaterial såsom sektorsbroschyrer
samt behovet av videoprodukter utöver traditionellt
tryckt informationsmaterial,

att fastställa en särskild instruktion för informationsverksamheten, som
reglerar presidiets interna arbetsfördelning i informationsärenden och
formerna för rapportering till plenarförsamlingen; denna instruktion
skulle ersätta Arbetsordningen för Nordiska rådets informationskommitté
fastställd av presidiet den 15 februari 1977,

att i samråd med Nordiska ministerrådet och utgående från arbetsgruppens
förslag fastställa nya riktlinjer för den gemensamma informationsverksamheten
samt för publikationsverksamheten med syfte att
träda i kraft från och med den 1 januari 1987; dessa riktlinjer skulle
ersätta Riktlinjerna för den nordiska informationsverksamheten, antagna
för presidiets del den 20.12.1978, samt Riktlinjer för utgivning av
Nordisk utredningsserie (NU-serien), samt Riktlinjer för utgivning av
de nordiska organens rapporter och publikationer (NORD-publikationer),
antagna av presidiet och samarbetsministrarna med ikraftträdande
från och med rådets 29:e session 1981,

Redog. 1986/87:4

att se till att de nationella delegationernas informationsverksamhet, som
utgör en integrerad del av Nordiska rådets informationsverksamhet,
ges tillfredsställande möjligheter att medverka i organisationen.

Informationskommittén konstaterade dessutom att den i 4:e att-satsen
nämnda rapporteringen till plenarförsamlingen skulle tillmätas särskild betydelse.

Nordiska rådets presidium godkände betänkandet den 26 november
1985 som riktgivande för den framtida informations- och publikationsverksamheten.

Kommittén fastställde vid mötet den 26 augusti även ny informationsplan
och budget för 1986. Informationsplanen omfattar en budget på
4 999 000 SEK, under förutsättning att Nordiska ministerrådet bidrar med
totalt 640 000 SEK.

Kommittén beslutade även om formerna för avslutningen av den ungdomskampanj
som bedrivits under 1984 och 1985. Den uppsatstävling som
utlysts inom ramen för kampanjen möjliggjorde att två uppsatser per land
och självstyrande område publicerades och att vinnarna inbjöds till en avslutande
ungdomsträff i december 1985 i Lund. Kommittén godkände en
höjning av journaliststipendierna från 40 000 SEK till 50 000 SEK per land.
Även planer för besök av USA-journalister i Norden under 1985 godkändes.

D.3.2. Budgetkommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i budgetkommittén var fram till den 15 oktober 1985
Gunnar Nilsson (s) och Hans Nyhage (m). Därefter har Arne Gadd (s) och
Hans Nyhage (m) varit medlemmar. Kommittén har bestått av 10 medlemmar,
två från varje land.

Möten

Kommittén har hållit möten den 23 maj 1985 i Köpenhamn, då även representanter
för Nordiska ministerrådet deltog, den 11 och 13 november i Mariehamn
samt den 25 november i Köpenhamn, även då med Nordiska
ministerrådet (samarbetsministrarna). Vidare har kommittén hållit möten
den 31 januari 1986 i Stockholm samt den 3 och 6 mars i Köpenhamn i
samband med Nordiska rådets 34:e session.

Kommitténs verksamhet

Budgetkommittén är det organ som förhandlar med ministerrådet om den
nordiska budgeten. Kommittén har också till uppgift att i samråd med berörda
utskott följa upp genomförandet av rådets rekommendationer och
beslut. Budgetkommittén avger, i enlighet med sin arbetsordning, en berättelse
till presidiet varje kalenderår. Från och med årets session har dock

Redog. 1986/87:4

kommitténs rapport inarbetats i presidierapporten (Dokument 1). Ministerrådets
budgetförslag underställs plenarförsamlingens granskning. Avsikten
härmed är främst att öka det parlamentariska inflytandet över behandlingen
av ministerrådets budget. Från och med trettiotredje sessionen presenteras
budgetförslaget i ett eget dokument (C 2) som även innehåller ministerrådets
planer för kommande år. Budgetdebatten vid årets session hade i
likhet med föregående år förlagts till sessionens sista dag vilket medfört att
utöver synpunkter på själva budgetförslaget även en uppsummering av sessionens
innehåll kan redovisas.

1 samband med ändringar av arbetsformerna i det nordiska samarbetet
beslöt rådet vid 33 :e sessionen att inrätta ett budget- och kontrollutskott.
Det nya utskottet har övertagit budgetkommitténs tidigare arbetsområde att
på rådets vägnar delta i förberedelserna av ministerrådets budgetförslag.
Utskottet har därutöver kontrollerande uppgifter beträffande ministerrådet
och nordiska institutioner som Finansieras över ministerrådets budget och
har samma status som de fem fackutskotten. Dess första möte ägde rum den
6 mars i samband med 34:e sessionen.

Budget- och kontrollutskottet består av fjorton medlemmar. Varje nordiskt
land utser två representanter förutom Island som utser en. Övriga
medlemmar utgörs av ordförandena i de andra utskotten.

Från och med 1987 slås budgeten för nordiskt kulturellt samarbete och
den allmänna budgeten samman till en. Förslaget till 1987 års budget gäller
således en samlad nordisk budget räknad i danska kronor.

Budgetförslaget för 1987 uppgick till 528,9 milj. DKK. I sitt yttrande över
förslaget föreslog budgetkommittén att den nordiska budgeten för 1987
skulle ökas med 15 milj. DKK.

Den begärda ökningen avsåg i första hand satsningar inom kultursektorn
och det ekonomiska samarbetsområdet samt turism, kommunikation och
teknik. Dessutom föreslogs en höjning av anslaget för jämställdhet.

Rådet antog budgetkommitténs förslag till yttrande (nr 6) med 69 röster. 1
medlem avstod från att rösta.

Ministerrådet har därefter enats om en budget för 1987 på 536 797 000
DKK och därmed till stor del tillgodosett rådets krav på en ökning av
budgeten. Däremot hade ministerrådet endast till viss del följt rådets förslag
till prioriteringar. Enligt gällande fördelningsnyckel utgör Sveriges bidrag
till ministerrådets budget för 1987 37,1 %. Tidigare var bidraget 37,2 %.

E. Nordiska rådets litteratur- och musikpris

Vid en ceremoni den 4 mars 1986 i Köpenhamns rådhus utdelades Nordiska
rådets litteraturpris för 1986 till författaren Röi Patursson från Färöarna.
Vid samma ceremoni utdelades Nordiska rådets musikpris 1986 till den
isländske kompositören Hafliöi Hallgrimsson.

Redog. 1986/87:4

Framställning, rekommendationer och yttranden
samt internt beslut, antagna vid Nordiska rådets
34:e session

Framställning

Nr 1/1986/k Ökat radio- och TV-samarbete i Norden (B 61/k)

Nordiska rådets presidium anmodar Nordiska ministerrådet
att under en försöksperiod åren 1987—1990 genomföra ett radio- och TVsamarbete
via satelliten Tele-X utgående från ministerrådets förslag
B 61/k och med beaktande av de synpunkter som framförs av kulturutskottet
i utskottets betänkande över ministerrådsförslaget,
att verka för ett danskt deltagande i samarbetet,

att i skyndsam ordning fastställa hur programservicen till och från Island
skall ske och att ange en nordisk kostnadsram för detta utbyte, och
att i god tid före försöksperiodens utgång till Nordiska rådet avge förslag
om ett fortsatt nordiskt radio- och TV-samarbete.

Rekommendationer

Nr 2/1986/k Handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet (A 746/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta en särskild
handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet och att förelägga
Nordiska rådet en sådan plan i god tid före Nordiska rådets 35 :e session

1987.

Nr 3/1986/k Kulturförbindelserna mellan östra och mellersta Finland och
övriga Norden (A 688/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda hur de
kulturella förbindelserna mellan östra och mellersta Finland och det övriga
Norden ytterligare kan stärkas, och att lägga fram förslag om åtgärder i
detta syfte.

Nr 4/1986/k Intensifierat samarbete på yrkesutbildningens område
(A 696/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att intensifiera det
nordiska samarbetet på yrkesutbildningens område i syfte att uppnå en
ökad likvärdighet av yrkesutbildningen i Norden.

Nr 5/1986/k Ökat stöd till den färöiska, grönländska och samiska litteraturen
(A 697/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att genom utnyttjande
av befintliga nordiska stödordningar öka stödet till den färöiska,
grönländska och samiska litteraturen.

Redog. 1986/87:4

Bilaga

Nr 6/1986/k Förbättrad spridning av verk nominerade till Nordiska rådets
musikpris (A 703/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda på vilket
sätt de verk som nomineras för Nordiska rådets musikpris kan göras tillgängliga
för en större publik i Norden och att utgående från utredningens
förslag vidta behövliga åtgärder för att förbättra distributionen av de nominerade
verken.

Nr 7/1986/k Stöd till nordiskt folkkulturellt samarbete (NORDLEK)

(A 725/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att anvisa medel
på den nordiska budgeten för NORDLEK från och med 1987.

Nr 8/1986/s Plan för utbyggnad av Nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet
(B 64/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fastställa en
plan för utbyggnad av Nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet i enlighet
med ministerråds''förslag B 64/s och med beaktande av de synpunkter
som anförts av social- och miljöutskottet.

Nr 9/1986/s Gemensam nordisk arbetsmarknad för fria näringsidkare
(A 698/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utreda
möjligheterna att etablera en gemensam nordisk arbetsmarknad för fria
näringsidkare.

Nr 10/1986/s Nordbors rättigheter (A 699/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fullfölja utredningen
”Nordbors rättigheter i Norden” genom att

a) harmonisera reglerna om tillträde till offentliga tjänster i riktning mot
likställighet för nordiska medborgare,

b) utreda möjligheterna att ge nordbor möjlighet att fritt förvärva fast
egendom för bostadsändamål i hela Norden.

Nr ll/1986/s Sysselsättning för ungdom inom kultursektorn
(A 704/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att i samarbete med amt/fylken/län och berörda organisationer genomföra
ett erfarenhetsutbyte om de olika åtgärder och projekt som utförs på
lokalt och regionalt plan för att skapa sysselsättning för ungdom inom
kultursektorn samt

Redog. 1986/87:4

Bilaga

2. ta initiativ till och stödja tidsbegränsade nätverksprojekt på lokal och
regional nivå syftande till att engagera arbetslös ungdom inom kultursektorn.

Nr 12/1986/s Handlingsplan mot luftföroreningar (A 723/s och
A 732/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fastställa en
plan för övervakning och nedskärning av gränsöverskridande luftföroreningar,
innefattande ökade resurser för mätning och övervakning, system
för rapportering, förstärkt forskning och samnordiska insatser på internationellt
plan.

Nr 13/1986/s Skydd för älvar på Nordkalotten (A 709/s)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland, Norge och Sverige
att låta utföra erforderliga utredningar för att åstadkomma ett gemensamt
skydd för Tana, Torne m. fl. älvar av gemensamt intresse på Nordkalotten.

Nr 14/1986/s Åtgärder mot handel med utrotningshotade djur i Norden

(A 721/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att genomföra
lämpliga åtgärder inom lagstiftning, övervakning och information för att
förhindra handel med utrotningshotade djurarter i Norden.

Nr 15/1986/s Center för handikappade på Nordkalotten (A 726/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utreda
möjligheterna att inrätta ett nordiskt rehabiliterings-, informations- och
forskningscenter för funktionshämmade på Nordkalotten.

Nr 16/1986/t Blyfri bensin i Norden (A 710/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att verka för att
blyfri bensin snabbt blir tillgänglig i alla delar av de nordiska länderna samt
att överväga att genom prispolitiska åtgärder gynna försäljningen av blyfri
bensin.

Nr 17/1986/t Tilläggsbromsljus pä bilar (A 717/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att verka för enhetliga
regler beträffande utformning och montering av tilläggsbromsljus
på bilar.

Redog. 1986/87:4

Bilaga

Nr 18/1986/t Låsningsfria bromssystem i bilar (A 720/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna
och konsekvenserna av att i Norden införa låsningsfria bromssystem
i bilar.

Nr 19/1986/t Ökad trygghet för cyklister i Norden (A 719/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att medverka till att trafikundervisning i samband med cykling stimuleras
i undervisningen i grundskolan och att informationskampanjer arrangeras
i skolorna och informationsmedierna inför varje cyklingssäsong
i syfte att öka cyklisternas kännedom om trafikreglerna och särskilt
för att minska antalet korsningsolyckor samt

2. att stödja utvecklandet av lämpliga cykelhjälmar samt att främja deras
bruk med speciell hänsyn till de ungas behov.

Nr 20/1986/t Datateknologin i regionalpolitiken (A 722/t)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. å intensivere kartleggingsarbeidet av hvilke type virksomheter innen datateknologiområdet
som egner seg best for desentralisering. Kartleggingen
bor også omfatte en översikt över aktuella stimuleringstiltak som
kan före til bedre spredning av virksomheten;

2. — å gjennomfore tiltak som forbedrer koordineringen av utdanningstilbudene
innen Norden på datateknologiområdet. Det er viktig at hele
Norden kan få nytte av den spesialkompetanse som finnes ved de enkelte
institusjoner;

— å la en eller flere av de eksisterende nordiske institusjoner bygge opp
undervisningstilbud innen databruk, spesielt med tanke på de tynnest
befolkede distriktene.

Det bor vurderes om slike undervisningstilbud kan kombineres med å
gi praktisk hjelp/konsulenthjelp til små bedrifter og institusjoner i distriktene.

Nr 21/1986/t Nordiskt teknologiår 1988 (A 736/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att tillsätta en planeringskommitté
med erforderliga sekretariatsresurser för att planera genomförandet
av ett nordiskt teknologiår 1988.

Nr 22/1986/e Nordiskt samarbete i internationella sammanhang

(A 71 l/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd, i samråd med Nordisk
Råd,

Redog. 1986/87:4

Bilaga

å tilsette en komité for å utrede hvordan det nordiske samarbeidet i internasjonale
sammenheng ytterligere kan utvikles og forsterkes og med utgångspunkt
i utredningens resultater legge fram förslag for Nordisk Råds

sesjon i 1987.

Nr 23/1986/e Nordisk utvecklingsfond för Väsinorden (B 62/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å opprette et nordisk
utviklingsfond for Vestnorden i samsvar med ministerrådsforslag B 62/e.

Nr 24/1986/e Reviderat nordiskt samarbetsprogram för regionalpolitik

(B 63/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta et revidert nordisk
samarbeidsprogram for regionalpolitikk, i samsvar med ministerrådsforslag
B 63/e og Nordisk Råds synspunkter.

Nr 25/1986/e Handlingsplan för ökad sysselsättning inom byggsektorn

(B 65/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta et nordisk
handlingsplan för okt sysselsetting innen byggesektoren, i samsvar med
ministerrådsforslag B 65/e og Nordisk Råds synspunkter.

Nr 26/1986/e Samarbete på energiområdet (B 67/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta en plan for
nordisk samarbeid på energiområdet, vesentlig i samsvar med ministerrådsforslag
B 67/e og Nordisk Råds synspunkter.

Nr 27/1986/e Höjd beloppsram för Nordiska investeringsbankens projeklin vesteringslån

(B 66/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å oke den nåvxrende
ramme for prosjektinvesteringslån til 700 mill. SDR.

Nr 28/1986/e Samarbete inom biotekniken (A 714/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å gjennomfore et forprosjekt
i lopet av 1986 for å belyse hvilke ulike samarbeidsperspektiver
som föreligger samt hvilken rolle et eventuellt bioteknisk institutt, med
mulig plassering i Island, for utforskning av organismer som lever under
nordiska marginalbetingelser vil kunne spille for det nordiske nxringslivet.

Redog. 1986/87:4

Bilaga

Nr 29/1986/e Forskningsinsatser inom den kooperativa sektorn
(A 716/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. i samråd med naert berorte organisasjoner, og med ivaretakelse av de
erfaringer som er oppnådd innenfor rämmen av det forskningsprogram
som er etablert innen den landbrukskooperative sektor, å utarbeide et
nordisk forskningsprogram for kooperasjonen;

2. snarest, og innenfor rämmen av tilgjengelige prosjektmidler, å gi rom for
delfinansiering også av samnordiske forskningsprosjekter vedrorende
konsumentkooperative spörsmål;

3. å medvirke til at man i de nordiske land fremmer forskning og utdanning
vedrorende både produsent- og konsumentkooperativ virksomhet.

Nr 30/1986/j Samarbete inom flyktingpolitiken (A 734/j)

Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer at tage initiativ
til et udvidet og fordybet samarbejde om flygtningesporgsmål med henblik
på at sikre nordisk samarbejde om initiativer til forebyggelse af flygtningeproblemer,
modtagelse og placering af flygtninge i de enkelte nordiske lande,
fselles nordisk holdningtil behandling af modtagne flygtninge og hjselp
til flygtninge, der kan og vil returnere til hjemlandet, samarbejde om informationsvirksomhed
om flygtninges vilkår samt fselles indsatser i lande
uden for Europa, som er förste asylland.

Nr 31/1986/j Enhetliga rättsregler angående födsel efter insemination
(A 694/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at arbejde hen imod at
opnå så ensartet en situation som muligt i de nordiske lande i sporgsmål om
formerne for og de retlige virkninger af födsel efter insemination.

Nr 32/1986/j Enhetliga regler om förbud att driva rörelse
(A 715/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. at undersoge mulighederne for at indfore ensartede regler om förbud
mod at drive virksomhed i de nordiske lande, herunder at et förbud i et
nordisk land også vil få virkning i de ovrige nordiske lande samt

2. at det overvejes at indfore et system, som gor det muligt at indhente
oplysninger om ekonomisk kriminalitet fra de andre nordiske lande
med henblik på at forhindre, at personer, som er idomt förbud mod at
drive virksomhed, udover forretningsvirksomhed i andet nordisk land.

Nr 33/1986/j Nordisk konvention om folkregistrering (A 733/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at udarbejde en nordisk
konvention om folkregistrering (til aflösning og udvidelse af overens -

Redog. 1986/87:4

Bilaga

kornsten af 5. december 1968) med det formål at samordne og forenkle
reglerne med hensyn til flytning, (midlertidigt) ophold og (fast) bopael mellen!
de nordiske lande, således at Norden bliver en helhed i så henseende.

Nr 34/1986/j Nordiska kvinnokonferencer 1988 (A 735/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1. i faellesskab med Nordisk Råds presidium at arrangere en nordisk kvindekonference
— Nordisk Forum — i 1988 for kvinder med tilknytning til
kvindeorganisationer, faglige organisationer, graesrodsbevasgelser og
andre ikke-officielle foreninger eller sammenslutninger,

2. i faelleskab med Nordisk Råds praesidium at arrangere en officiel konference
samtidig med Nordisk Forum,

3. at afsaette projektmidler til förberedelse og gennemforelse af konferencerne.

Nordiska rådets yttranden

/ Nordiska rådets yttrande angående kulturutskottets sakområde (Cl)

Nordiska rådet anser

1. att ministerrådet i det fortsatta arbetet med ett utvidgat radio- och TVsamarbete
bör ägna frågan om nordisk programproduktion stor uppmärksamhet
och framlägga förslag om utformning av programsamarbetet 2.

att ministerrådet bör utreda på vilket sätt samproduktionen av nordisk
film kan underlättas och vidta åtgärder för att förbättra distributionen
och marknadsföringen av nordiska filmer

3. att det nordiska forskningspolitiska rådets roll som koordinerande och
rådgivande organ inom den nordiska samarbetsorganisationen bör stärkas
och att förslag till nytt program för FPR avseende den verksamhetsperiod
som inleds 1987 bör föreläggas Nordiska rådet för yttrande

4. att ministerrådet bör utreda hur man organisatoriskt kan underlätta ett
ökat lärår- och elevutbyte i Norden

5. att de nordiska länderna bör ingå avtal om utvidgad arbetsmarknad för
lärare i grundskolan och gymnasiet.

2 Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets sakområde
(Cl)

1. Arbetsmarknadssamarbetet bör i högre grad inriktas på att förhindra en
skiktning av arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Åtgärder för att
förbättra kvinnans ställning på arbetsmarknaden är särskilt viktiga.

Redog. 1986/87:4

Bilaga

2. Utredningsarbetet inom arbetsmiljöområdet bör fortsatt inriktas på att
få till stånd en nordisk arbetsmiljökonvention.

3. Samarbetet beträffande arbetslivsfrågor bör konkretiseras och inkludera
t ex psykosociala arbetsmiljöfrågor.

4. Arbetet med utredningen ”Nordbors rättigheter i Norden” bör föras
vidare med sikte på att göra uppgifterna mer heltäckande och jämförbara,
t ex vad gäller de sociala rättigheterna.

5. De nordiska resurserna för samarbete avseende havsföroreningar bör
förstärkas.

6. Rapporteringen i Ministerrådets berättelse i framtiden bör präglas av en
mera konkret redovisning av projekt och resultat. 1 berättelsen nämnda
rapporter bör finnas tillgängliga för hela utskottets bedömning.

3 Nordiska rådets yttrande angående kommunikationsutskottets sakområde
(Cl)

1. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att också i fortsättningen
prioritera den nordiska handlingsplanen på datateknologiområdet.

2. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att verka för planering
och utformning av en nordisk handlingsplan för ökad trafiksäkerhet.

3. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att ytterligare verka
för att nordisk ungdom får möjlighet att resa inom Norden så billigt
att ungdomen motiveras att välja Norden som sitt resmål.

4. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att verka för att
alla de nordiska länderna deltar i turistkampanjen i Västtyskland.

4 Nordiska rådets yttrande angående ekonomiska utskottets sakområde
(Cl)

1. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et ministerrådsforslag
om en plan for det framtidige nordiske eksportsamarbeidet
til Nordisk Råds sesjon i 1987

2. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å iverksette et utredningsarbeid
om de nordiske lands skatte- og avgiftssystemer

3. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et ministerrådsforslag
om opprettelse av et industrielt senter i Oslo til Nordisk Råds
sesjon i 1987

4. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å vurdere en utvidelse av
det nordiske olje- og gassamarbeidet til også å omfatte Vestnorden

5. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et Ministerrådsforslag
om tiltak for å avskaffe handelshindringer i Norden

6. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et ministerrådsforslag
om en plan for det nordiske bistandssamarbeidet.

Redog. 1986/87:4

Bilaga

5 Nordiska rådets yttrande angående juridiska utskottets sakområde (Cl)

— Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at genoptage de nordiske
forhandlinger om ratifikation af konventionerne om bornebortforelser.

— Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til på grundlag af EFdirektivet
om produktansvar at fortsaette samarbejdet med henblik på
gennemforelse af ensartede nordiske regler på området.

— Nordisk Råd föreslår, at ministerrådet i förbindelse med et udvidet
radio- og TV-samarbejde i god tid for det pågaeldende projektets gennemforelse
opklarer föreliggende ophavsretligeproblemer, så at usikkerheden
på dette område ikke vil forsinke gennemforelse af aftaler mellem
landene om overforsel af TV-programmer.

— Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til i det nordiske samarbejde
om bekaempelse af arbejdslosheden at fokusere mere på lösning af
problemerne i förbindelse med unge kvinder, der er uden uddannelse og
erhvervserfaring. og langtidsarbejdslose kvinder i övrigt.

— Nordisk Råd udtrykker tilfredshed med ivaerksaettelsen af projektet
"Programforat bryde det konsopdelte arbejdsmarked"og opfordrer Nordisk
Ministerråd til — på häggrund bl. a. af projektets tvaersektoriale
karakter — at overfore dette til den nordiske handlingsplan for ekonomiskt
vaekst og fuld beskasftigelse.

— Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at folge arbejdet med
bestemmelserne om tilsaetningsstoffer til madvarer op med förslag til
harmonisering, saerlig af de bestemmelser, som betyder en hindring for
den nordiske handel, og til at fortsastte bestraebelserne på at etablere et
videre nordisk samarbejde om ensartede principper og praksis med hensyn
til brug af Icegemidler til nceringsmiddelproducerende dyr.

6 Nordiska rådets yttrande angående budgetkommitténs sakområde (C 2,
Nordiska ministerrådets budget för 1987)

Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å oke det fremlagte budsjett
for 1987 med 15 millioner DKK i overensstemmelse med Budsjettkomiteens
spesifisering samt vedta det justerte budsjett under hensynstaken av
Budsjettkomiteens merknader.

Internt beslut

Fullmaktför presidiet att diskutera finansieringen av det nordiska samarbetet

(C 2)

Nordisk Råd pålegger presidiet å ta opp droftelser med Nordisk Ministerråd
for å sikre finansieringen av nordiske samarbeidstiltak.

Redog. 1986/87:4

Bilaga

Liber Tryck AB Stockholm 1986