Redogörelse till riksdagen1986/87:21
Framställning / redogörelse 1986/87:21
Redogörelse till riksdagen
1986/87:21
Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
berättelse över fondens verksamhet och förvaltning
under år 1986
Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1986.
Ledamöter och suppleanter i styrelsen var vid årets utgång:
professor Kjell Härnqvist (ordförande)
suppleant: professor Bengt Pernow
riksbankschef Bengt Dennis (vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Kari Lötsberg
riksdagsledamot Stig Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Birger Rosqvist
riksdagsledamot Helge Hagberg
suppleant: riksdagsledamot Margit Sandéhn
riksdagsledamot Ing-Marie Hansson
suppleant: riksdagsledamot Lars Svensson
riksdagsledamot Lars Ahlmark
suppleant: riksdagsledamot Birger Hagård
riksdagsledamot Britta Bjelle
suppleant: riksdagsledamot Lennart Alsén
riksdagsledamot Birgitta Hambraeus
suppleant: riksdagsledamot Agne Hansson
professor Walter Korpi
suppleant: professor Lars Furuland
professor Leif Lewin
suppleant: professor Ulf Olsson
professor Solveig Wikström
suppleant: professor Jan Erik Kihlström
Filosofie doktorn, professor Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.
Fondens uppgift
Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid gäller
bl. a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är
så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas
för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter, som
Redog.
1986/87:21
1 Riksdagen 1986/87.2 sami. Nr21
kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas, att
fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes "att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna".
Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
1 princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten
att erhålla bidrag från fonden.
Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i första
hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för kvalificerad forskning i Sverige.
Arbetssätt
Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om forskningsanslag
har innan de tagits upp i styrelsen som regel också granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper) i vilka
ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid årets slut följande
sammansättning.
Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc.): Bjelle, Hambraeus, Hagberg,
Lötsberg, Olsson och Wikström (ordf.), samt docent Villy Bergström och
professor Erik Bylund.
Arbetsgrupp 2 (beteendevetenskap etc.): Härnqvist (ordf.), Korpi och Lars
Svensson samt professorerna Karl Gustav Jöreskog och Lars-Göran Nilsson.
Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc.): Alsén, Gustafsson, Hagård och Lewin
(ordf.) samt professor Lars-Göran Stenelo.
Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik etc.): Ahlmark, Agne
Hansson, Ing-Marie Hansson, Kihlström (ordf.), Pernow och Rosqvist samt
professorerna Sune Berndt och Rolf Ohman.
Arbetsgrupp5 (humaniora): Furuland (ordf.) och Sandéhn samt professorerna
Sten Carlsson, Mats Furberg och Inger Rosengren.
Inom vissa områden som bedömts angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade
har fonden under flera år haft ett antal s. k. områdesgrupper.
Deras uppgift har varit att kartlägga forskningsbehov och stimulera till
vetenskaplig forskning och informationsutbyte inom området i fråga.
Grupperna har bestått av forskare från discipliner av betydelse för
området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen.
Mandattiden har varit tre till fem år. Verksamheten kan beskrivas som
kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den har avslutats när området
Redog. 1986/87:21
2
bedömts i tillräcklig grad ha uppmärksammats av forskarna och/eller av de
myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området.
Områdesgrupperna för forskning om skattefrågor och för öststatsforskning
har avslutat sin verksamhet under året. En grupp med nedanstående
benämning och sammansättning fanns kvar vid årets utgång, nämligen
områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer:
riksdagsledamöterna Gunnar Biörck, Bertil Fiskesjö, Stig Gustafsson, Olle
Göransson, Olle Svensson, Jan-Erik Wikström, professorerna Pär-Erik
Back, Leif Lewin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot) och Nils-Eric
Svensson (ordf.) samt beredningsgruppsekreterare Anna-Lena Winberg
(sekr.).
Ekonomi
Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1986 och 1985 redovisas i
tabellform här nedan.
I tabellen BALANSRÄKNING under Skulder består posten Donationsmedel
av två delposter, Kapital och Värdereglering donationskapital.
Kapitalet består av obligationer upptagna till de bokföringsvärden varmed de
överfördes till fonden (1962, 1974 och 1978). Värderegleringsposten utgör
skillnaden mellan obligationsportföljens nominella värde och obligationernas
tidigare bokförda värden. Denna delpost har minskat med 226 500 kr.
under året. Utfallet redovisas också under RESULTATRÄKNING (Kostnader,
Rea- och omvärderingseffekter samt Intäkter, överföring från kontot
Värdereglering donationskapital).
På tillgångssidan i balansräkningen är obligationsinnehavet liksom tidigare
år redovisat i nominella värden. (I en fotnot beskrivs också portföljens
sammansättning och deklarationsvärde.) Posten har under året minskat med
42 000 kr. Denna värdeminskning beror på att delar av vissa obligationsposter
utlottats och vissa förfallit till inlösen (5 042 000 kr.). Motsvarande
nyinköp har gjorts med 5 000 000 kr.
Beviljade forskningsanslag
Fonden har under året beviljat 219 forskningsanslag på tillsammans 55,4
milj. kr. (tabell 1, s. 44) samt 1,3 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt för områdesgruppernas
verksamhet. Summan (56,7 milj. kr.) framgår också i tabellen
RESULTATRÄKNING Kostnader under posten Beviljade anslag. I tabellen
finns vidare en post benämnd Projektomkostnader (2 milj. kr.). I
redovisad specifikation visas att större delen utgörs av förvaltningsavgifter.
Dessa är föreskrivna ersättningar till anslagsförvaltande organ (som regel
universitet och högskolor) på 3 % av utbetalade forskningsanslag. Beloppet
skulle därför kunna redovisas som en del av de beviljade forskningsanslagen
vilket också flertalet finansierande organ gör. Även de övriga delposterna
har direkt samband med de enskilda projektens hantering.
Administrationskostnaderna, vilka också specificeras nedan, uppgick till
2,8 milj. kr.
Redog. 1986/87:21
3
Det sammanlagda beloppet av de tre posterna Beviljade anslag, Projekt- Redog. 1986/87:21
omkostnader och Administrationskostnader (61,4 milj. kr.) utgör fondens
”resursinsats” eller verksamhetsnivå under året. Motsvarande belopp 1985
var 57,5 milj. kr.
I ett särskilt avsnitt (s. 9-42) lämnas en redogörelse förde nya forskningsprojekt,
till vilka anslag beviljats under 1986. Vidare meddelas vissa
statistiska uppgifter (s. 44—47) rörande de behandlade ansökningarna. I
verksamhetsberättelsen för 1984 presenterades i översiktlig form och ämnesvis
alla de forskningsprojekt som fonden efter sin tillkomst beviljat anslag till.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. De flesta forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är arbetsgivare för den
personal som avlönas från anslagen.
26 % av de beviljade forskningsmedlen 1986 har gått till nya projekt
(tabell 2 s. 44). Av sökbeloppet för nya anslag har endast 14 % kunnat
tillgodoses. Motsvarande andel under de närmast föregående fyra åren har
varit 14 %, 10 %, 16 % resp. 18 % (tabell 10, s. 46). Konkurrensen om
anslag från Riksbankens jubileumsfond är alltså mycket hård.
De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har i stort sett haft
samma realvärde under den senaste femårsperioden (tabell 11, s. 47). 1982
års genomsnittliga anslagsbelopp 181 000 kr. motsvarar ett belopp av 238 000
kr. år 1986 om en uppräkning görs efter konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken
på 1986 års anslag var 253 000 kr.
Resursutvecklingen
Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de medel
som genom riksdagsbeslut har överlämnats till fonden. Medlen utgörs av en
värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Fondens
likvida medel ger också vissa ränteintäkter.
1965-1974 var intäkterna ca 20 milj. kr. per år. 1975-1978 (efter ett
kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen våren 1974)
uppgick de till ca 27 milj. kr. Åren 1979—1980 var intäkterna 36 resp. 41 milj.
kr. och 1981 -1983 omkring 50 milj. kr. Fr. o. m. 1984 har intäkterna varit 60
milj. kr. per år. Uppgången 1979 sammanhänger med det kapitaltillskott på
100 milj. kr. som beslutades av riksdagen 1978. Ökningen därefter beror på
att några poster obligationer med låg avkastning förfallit till inlösen eller
sålts. Obligationer med högre avkastning har därefter kunnat köpas.
En nominell ökning av intäkterna kan sålunda redovisas för de senaste
åren. Under perioden 1979—1984 var den genomsnittliga årliga ökningen
något större än index för den allmänna prisutvecklingen i Sverige. Styrelsen
har emellertid beslutat - trots att de faktiska kostnadsökningarna för
forskningsprojekt är större än vad konsumentprisindex anger - att tills vidare
räkna upp årsbudgeten endast ungefär i takt med de allmänna kostnadsstegringarna.
En viss avsättning av forskningsmedel för kommande år har
därmed åstadkommits. Som framgår av tabellerna BALANSRÄKNING och
4
RESULTATRÄKNING har ett belopp av 765 000 kr. tagits i anspråk från
denna avsättning under 1986.1 fortsättningen kommer detta belopp att växa
successivt om de senaste årens reala verksamhetskapacitet skall kunna
upprätthållas.
Uttryckt i reala termer och över fondens hela verksamhetstid har fondens
bidrag till svensk forskning minskat. 1965-1967 års kapacitet motsvarar 84
milj. kr. i 1986 års penningvärde; 1975 års motsvarar 68 milj. kr. Fr. o. m.
1979 har insatserna varit omkring 60 milj. kr. per år.
Uppföljning av verksamheten
Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser problem
som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat
som tas fram blir bekantgjorda och att de kan bli föremål för diskussion och
kritisk granskning. Forskningens resultat kan som regel inte omedelbart
omsättas i praktiskt konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt
för seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid helt nödvändiga.
Av det skälet är det viktigt att personer med ansvar för sådan verksamhet
hålls välinformerade.
Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden haft livliga
kontakter med företrädare för berörda forskningsdiscipliner och beslutsfattande
organ. Syftet har varit att stimulera till forskningsinsatser men också
till utvecklingsarbete inom de aktuella områdena.
En forskargrupp i Stockholm och en i Lund har på uppdrag av områdesgruppen
för forskning om skattefrågor sammanfattat kunskapsläget och
diskuterat möjliga reformer och behov av ytterligare forskning inom
skatteområdet. Deras arbete har publicerats i skrifterna SKATTERNA ETT
SAMHÄLLSPROBLEM? (RJ 1986:1) resp. FINANSTEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
(RJ 1986:2).
Det framtagna materialet har bl. a. använts som underlag vid en diskussion
i riksdagshuset i mitten av januari mellan politiker, forskare och skatteadministratörer.
Skatteforskningsgruppen anordnade vidare i slutet av augusti i samarbete
med finansdepartementet och efter kontakt med riksdagens skatteutskott ett
seminarium på temat DEN FRAMTIDA SKATTEPOLITIKENS INRIKTNING.
Tyngdpunkten vid denna sammankomst låg i erfarenheter från
skatteforskning, skattetänkande och skattereformer i andra länder, främst i
de nordiska länderna och USA. Deltagare var utöver svenska politiker/
beslutsfattare och forskare också företrädare för regeringarna i Danmark och
Norge.
Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetssätt har
under året startat en informationsserie i riksdagen under titeln POLITIK
OCH RIKSDAGSARBETE. Syftet är att till de nuvarande riksdagsledamöterna
förmedla kunskaper och erfarenheter genom bidrag av och om tidigare
ledamöter. Två föredrag med åtföljande diskussioner har ägt rum. Förra
statsrådet och riksdagsmannen Eric Holmqvist inledde över ämnet Erfarenheter,
hågkomster, lärdomar. Professorn Olof Ruin presenterade sina
forskningar om Tage Erlander.
Redog. 1986/87:21
5
I fondens uppgifter ingår stadgemässigt att främja kontakter med interna- Redog. 1986/87:21
tionell forskning. Som ett led i denna verksamhet har ett antal forskare
beretts möjligheter att presentera sina projekt och forskningsresultat vid
utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.
Allsidigt informationsutbyte sker också regelmässigt med utländska, särskilt
europeiska, forskningsfonder. Inte sällan har därigenom värdefulla kontakter
mellan enskilda forskare eller forskargrupper kunnat förmedlas.
Fondens styrelse och prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett
antal s. k. projektbesök vid olika universitet och högskolor. Den kanske
bästa uppfattningen om hur ett visst projekt bedrivs och utvecklas får man vid
dessa tillfällen. Även universitetens allmänna problem inom forskning och
forskarutbildning diskuteras.
De aktiviteter som beskrivits här ovan ingår som led i fondens strävan att
sprida information om den verksamhet som den stöder. Men tanken är också
att fondens styrelse, sakkunniga och kansli genom att aktivt följa projekt som
stöds skall få större kunskaper om forskningens resultat, utgångspunkter och
förutsättningar samt bättre underlag för bedömningar av de insatser som
gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde är de
sammankomster där riksdagsledamöter och forskare kunnat mötas för
ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Fonden har genom sin direkta anknytning till
riksdagen en unik ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.
Balansräkning
per den 31 december 1986 och 1985
| 1986 | 1985 |
Tillgångar |
|
|
Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa | 680 080 000:—* | 680 122 000;— |
Summa kronor | 751 356 615:86 | 749 136 654:25 |
Skulder |
|
|
Beviljade ej utbetalda anslag Innehållen skatt Disponibla forskningsmedel: Från tidigare år Årets ianspråkstagande/avsättning Donationsmedel: Kapital Värdereglering donationskapital | 35 953 782:87 72 441 723:30 450 000 000:— | 32 751 320:99 67 560 399:20 450 000 000:— |
Summa kronor | 751 356 615:86 | 749 136 654:25 |
| Nominelli värde | Deklarationsvärde |
* Svenska statens obligationer Hypoteksinrättningars obligationer Kommunobligationer Industriobligationer | 309 005 000:— | 284 573 850:— |
Summa kronor | 680 080 000:— | 583 lil 950:— |
6
Resultaträkning
Redog. 1986/87:21
Intäkter
Räntor på obligationer
Övriga räntor
Övriga intäkter
Ej utnyttjade anslag
Överföring från värderegi.
donationskapital
Överföring från tidigare års
avsatta forskningsmedel
Summa kronor
Kostnader
Administrationskostnader . . .
Projektomkostnader
Beviljade anslag
Rea- och omvärderingseffekter
Årets avsatta forskningsmedel
Summa kronor
1986 1985
52 949 605:30 | 54 240 367:50 |
7 485 019:16 | 7 952 662:79 |
86 182:51 | 66 713:52 |
151 645:31 | 115 079:93 |
226 500:— |
|
765 218:27 |
|
61 664 170:55 | 62 374 823:74 |
2 784 315:85 | 3 022 006:69 |
1 953 354:70 | 2 014 492:95 |
56 700 000:— | 52 457 000:— |
226 500:— | —:— |
—:— | 4 881 324:10 |
61 664 170:55 62 374 823:74
Specifikation av omkostnader för år 1986
A. Administrationskostnader
1. Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper .... 344 840:—
2. Lönekostnader kansli 912 869:50
3. Pensions-och sociala avgifter 494 462:—
4. Sjuk-, hälso-, personalvårds- o.
utbildningskostnader 9 872:21
5. Reseersättningar 179 869:59
6. Lokalkostnader 596 190:75
7. Expenser 246 211:80
varav inventarier 21 015:—
telefon, post 35 942:90
kopiering 104 762:—
kontorsmateriel 59 647:54
övriga expenser 24 844:36
2 784 315:85
B. Projektomkostnader
1. Arvoden till sakkunniga 334 193:50
2. Förvaltningsavgifter 1 477 335:—
3. Konferenser 104 417:48
4. Övrig information 37 408:72 1 953 354:70
7
En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och Redog. 1986/87:21
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Externrevision
har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens revisorer.
Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med föreskrift i
fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.
I behandlingen av detta ärende har deltagit styrelseledamöterna Härnqvist,
Dennis, Gustafsson, Hagberg, Ing-Marie Hansson, Ahlmark, Bjelle,
Hambraeus, Korpi, Lewin och Wikström samt direktören Svensson, föredragande.
Stockholm den 11 februari 1987
På styrelsens vägnar
Nils-Eric Svensson
Kjell Härnqvist
8
Riksbankens jubileumsfond 1965-1986
I det följande presenteras under avsnitt A (s. 9-42) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1986 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 43—47) vissa
statistiska uppgifter rörande verksamheten 1965—1986.
A. NYA PROJEKT SOM BEVILJATS ANSLAG
ÅR 1986
Ekonomisk historia
Sverker Jonsson, Göteborgs universitet
250 000 kr.
Dnr 86/42
Massmedier och deras ägare
Syftet med projektet är att närmare studera två ägargruppers, familjen
Bonniers och arbetarrörelsens, engagemang inom massmediesektorn mot
bakgrund av de nya villkoren på marknaden under 1900-talet. Den förra
gruppen har primärt varit inriktad på kommersiellt utbyte, medan den senare
har haft som huvudsyfte att påverka opinionen.
Övergripande frågor för projektet är: Hur möter de två grupperna de nya
villkoren för information i ett massproducerande samhälle? Vilket inflytande
utövar de över sina massmedier? Hur utvecklas deras företag ekonomiskt?
Projektet kommer att komplettera och vidareutveckla de strukturstudier
som gjorts tidigare. För första gången kommer det att göras en brett anlagd
studie över ägarnas roll inom svenska massmedier. Viktiga bidrag kommer
att lämnas till den internationella forskningen kring massmedieägarnas
inflytande och påverkan på opinionsbildningen i samhället. Styrelsens roll i
företag med olika ägarinflytande, en problemställning som har generellt
förklaringsvärde utöver massmediesektorn, kommer att belysas.
Ulf Olsson/Martin Fritz, Umeå universitet
45 000 kr.
Dnr 86/51
Mellan världskrig och rekordår. Sveriges ekonomisk-politiska relationer med
omvärlden 1945—1955
Det är en gammal och ständigt aktuell fråga hur Sveriges ekonomiskpolitiska
relationer med omgivande stormakter utvecklas. Bara under
1900-talet har Sverige tvingats till flera svåra utrikespolitiska ställningstaganden,
där politisk-ideologiska värderingar brutits mot försörjningspolitiska
realiteter. Av de olika perioderna under 1900-talet är åren 1945—1955 de
minst undersökta trots att de rymmer stor dramatik. Från att ha varit
avspärrat från övriga världen och helt beroende av Tyskland upphörde
Sveriges handelsutbyte med detta land totalt 1945, och Sverige blev i stället
Redog. 1986/87:21
9
helt beroende av västmakterna. Först när ett Västtyskland upprättats och
ekonomiskt integrerats med Västmakterna kunde Tyskland återuppta sin
dominerande roll i svensk utrikeshandel och de politiska relationerna
normaliseras. I stormaktspolitiken markerade USA sin nya roll efter kriget
genom en kärv attityd till Sverige i samband med att tyska tillgångar skulle
beslagtas och Tyskland ekonomiskt lamslås. Med Marshallhjälpen och
Atlantpakten ändrades attityden, vilket starkt påverkade Sverige.
Nationalekonomi
Hansson, Ståhl, Söderström, Lunds universitet
310 000 kr.
Dnr 86/82
Finansteoretiska undersökningar
Projektet omfattar delarna (1) Den offentliga sektorns omfördelande effekt,
(2) Kapitalbeskattning i en öppen ekonomi och (3) Beslutsprocesser för
offentliga utgifter och skatter.
I omfördelningsstudien behandlas transfereringar och subventioner i ett
långsiktigt perspektiv. Jämförelse sker med en situation präglad av världsmarknadspriser
samt privata kredit- och försäkringsarrangemang med
beaktande av hur lönebildningen m. m. påverkas av politiken. Resultatet
utnyttjas i de bägge andra delstudierna.
I kapitalbeskattningsstudien utvecklas pågående forskning rörande kapitalskatters
incidens m. m. särskilt vad gäller inflationens betydelse, risktagande,
investeringsinriktningen samt fördelningseffekterna mellan generationer
och olika kategorier av hushåll.
Beslutsprocesstudien gäller intressekonflikter m. m. i besluten om offentliga
utgifter och deras finansiering. Den traditionella ekonomiska ansatsen
från välfärdsteori och teori för optimal beskattning kompletteras med mer
detaljerade studier av de faktiska beslutsprocesserna och med en växelverkan
mellan politiska beslutsorgan, intresseorganisationer och offentliga
förvaltningar.
Villy Bergström, Fackfören.rörelsens forskn.inst. Stockholm
400 000 kr.
Dnr 86/104
Lokal lönebildning
Svensk forskning om lokal lönebildning har i huvudsak varit av deskriptiv
karaktär. I de försök till fördjupad analys som gjorts har man inte kunnat
identifiera några förklaringar till varför löneökningstakten varierar mellan
olika företag. Vår kunskap om den lokala lönebildningens betydelse för de
totala löneökningarnas storlek (löneinflationen) och för lönestrukturens
utseende är mycket begränsad.
Redog. 1986/87:21
10
Syftet med detta projekt är att öka våra kunskaper om vilka faktorer som
bestämmer den lokala lönebildningen.
Undersökningen kommer att inkludera såväl fallstudier som statistiska
analyser av centralt insamlade data.
Bengt-Christer Ysander, Uppsala universitet
350 000 kr.
Dnr 86/157
Det svenska skatte- och transfereringssystemets långsiktiga effekter: En
empirisk allmän jämviktsanalys
Det svenska skatte- och transfereringssystemets incitamentseffekter har
under senare år ägnats stort intresse i den vetenskapliga såväl som
ekonomisk-politiska diskussionen. Det hävdas t. ex. ofta att skatter och
transfereringar genom att slå in kilar mellan olika produktionsfaktorers
marginalprodukt före skatt och ägarnas realiserade avkastning efter skatt
snedvrider resursanvändningen och orsakar samhällsekonomiska effektivitetsförluster.
En stor del av den svenska debatten och utredningsarbetet
kring svenska skattereformer har gällt möjligheten att genom alternativ
utformning av skattereglerna reducera dessa effektivitetsförluster.
Föreliggande projekt avser att analysera effekterna av de svenska skatteoch
transfereringskilarna inom ramen för en empirisk, allmän jämviktsmodell
av ekonomin.
Lars Werin, Stockholms universitet
530 000 kr.
Dnr 86/170
Tjänsteproduktion och kontraktsstruktur
Tjänsteproduktionen har expanderat starkt i länder som Sverige och USA de
senaste decennierna och gjort dem till serviceekonomier snarare än industrisamhällen.
Samtidigt har tjänsteproduktionen uppvisat variationer i organisation
som inte har motsvarighet i jordbruk och industri. Dess struktur har
ändrats kraftigt över tiden i varje enskilt land, den har också kommit att
uppvisa påfallande skillnader mellan i övrigt likartade länder. Att så är fallet
sammanhänger med det viktiga förhållandet att tjänster kan produceras
inom samtliga tre huvudinstitutioner i det ekonomiska systemet: hushåll,
företag, offentliga myndigheter. Vidare kan tjänster som förbrukas inom
företag antingen produceras i företaget självt eller köpas från särskilda
företag; en betydande del av företagsbildningen har detta som bakgrund.
Projektets syfte är att studera förskjutningar av tjänsteproduktionen över
tre gränslinjer: hushåll/företag eller myndighet, företag/företag samt företag/
myndighet. Analys och jämförelser över skillnader i förskjutningar mellan
Sverige och andra länder kommer att göras.
Redog. 1986/87:21
11
Jan Ekberg, Högskolan i Växjö
150 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/210
Yrkeskarriär hos invandrare
Under senare år har det förekommit en diskussion om invandrarnas villkor
på svensk arbetsmarknad. I debatten har det ibland målats upp en mörk bild.
Det har förekommit hypotesen att främst de s. k. arbetarinvandrarna även
långsiktigt tenderar att stanna kvar i yrken med låga löner, höga arbetslöshetsrisker
och dåliga arbetsmiljöer. Samtidigt saknas i stor utsträckning
empiriska kunskaper om detta. Det finns visserligen en hel del uppgifter i
Sverige om invandrarnas yrkestillhörighet, inkomster och förvärvsintensiteter
vid en viss tidpunkt. Men sådana data säger inget om karriärutvecklingen.
För detta krävs longitudinella studier som kan belysa förändringar över
tiden.
Projektets syfte är att följa en grupp utrikes födda som var bosatta i riket
1970 över FoB 1970,1975,1980 och 1985 med avseende på yrke, socioekonomisk
tillhörighet och arbetsinkomst. Jämförelser kommer att göras med
svenska grupper enligt ”tvillingmetoden”.
Assar Lindbeck, Stockholms universitet
300 000 kr.
Dnr 86/241
De offentliga omfördelningarnas politiska ekonomi - en spelteoretisk analys
Den offentliga sektorns expansion under senare decennier sammanhänger
till stor del med ökade utgifter för fördelningsreformer, såsom transfereringsprogram,
socialförsäkringar och subventionerade tjänster. Eftersom
sådana omfördelningar sker inom ramen för en politisk process med
konkurrerande partier, är det naturligt att analysera fördelningspolitik med
utgångspunkt från just denna konkurrens.
Projektet är ett försök att med en spelteoretisk ansats förklara fördelningspolitikens
mekanismer. Projektet är av grundforskningskaraktär och kan
leda till att vi får en fördjupad förståelse för sambanden mellan politik och
inkomstfördelning.
Gunnar Eliasson, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm
150 000 kr.
Dnr 86/305
Löneökningarnas bestämningsfaktorer inom industrin
Projektet syftar till att klarlägga de faktorer som bestämmer löneökningstakten
för enskilda industriföretags kollektivanställda. Till grund för undersökningen
ligger ett omfattande empiriskt lönematerial, som beskriver situationen
för ett antal verkstadsföretag i Stockholmsregionen 1970—1980.
De hypoteser som skall testas mot detta material härrör från de regelbun- 12
denheter i löneutvecklingen och i synnerhet i den lokala löneglidningen som Redog. 1986/87:21
sedan länge har kunnat iakttas på makronivå. Forskare vid IUI har utvecklat
modeller som är väl ägnade att prövas mot det tillgängliga företagsvisa
lönematerialet.
Tidigare försök att fastställa de lokala löneökningarnas bestämningsfaktorer
har, trots stort intresse och insatser från flera håll, krönts med föga
framgång. Betydelsen av teoretiskt övertygande och empiriskt säkerställda
resultat kan visa sig vara stor för utvecklandet av mer framgångsrika
samhällsekonomiska stabiliseringsåtgärder.
Kulturgeografi
Torsten Hägerstrand, Lunds universitet
500 000 kr.
Dnr 86/46
Näringslivet och biosfären i Sverige sedan 1800. En kunskapsöversikt
De globala miljöproblemen blev för första gången inventerade 1955 vid ett av
Wenner-Gren Foundation anordnat symposium betitlat ”Man’s röle in
changing the face of the Earth”. Den volym, som blev resultatet, kom att
spela stor roll för tillväxten av miljömedvetandet och för den fortsatta
forskningen rörande sambanden mellan ekonomisk verksamhet och förändringarna
i naturmiljön.
En internationell grupp av forskare inbjuder nu till ett nytt symposium
över motsvarande ämne i USA hösten 1987 för att göra en genomgång av
kunskapsutvecklingen sedan 1950-talet. I materialet skall ingå historiska
fallstudier från olika klimatområden. En anmodan har kommit att bidra med
en sammanfattande framställning av utvecklingen i Sverige sedan omkring
1800.
På grund av den goda datakvaliteten i Sverige, kartografiskt och statistiskt,
samt den omfattande, om än spridda, forskningen med anknytning till ämnet
anses en sammanfattande bild av skeendet i Sverige ha stort internationellt
intresse.
Sture Öberg, Uppsala universitet
350 000 kr.
Dnr 86/75
Tillväxt och rättvisa i regionalpolitiken - en modell för analys av bl. a. olika
politiska åtgärders betydelse för den regionala utvecklingen
Den regionala utvecklingen är främst ett resultat av ett antal orsaker som
ligger utanför politiken men den påverkas också av politiska åtgärder. I
Sverige är över hälften av statsbudgeten transfereringar. Många av dem har
sin grund i en strävan att utjämna resurser mellan olika delar av livscykeln
(barnbidrag, pensioner) mellan olika regioner (kommunal skatteutjämning,
telefontaxesubventioner) eller att stärka köpkraften hos olika utsatta
grupper (sjukvård, socialbidrag, arbetslöshetsersättning, flyttningsbidrag).
Andra transfereringar syftar främst till att underlätta näringslivets struktur- Redog. 1986/87:21
omvandling (investeringsfonder, lokaliseringsstöd). Syftet med TOR-projektet
är att utveckla en analysmodell som beräknar samlade effekter av
viktiga transfereringar för kategorier av enskilda hushåll i olika ortstyper.
Modellen skall kunna beräkna fördelningspolitiska (regiontyp, hushållstyp)
effekter av alternativa transfereringar.
Ulf Sporrong, Stockholms universitet
100 000 kr.
Dnr 86/298
The Permanent European Conference for the Study of the Rural Landscape
Det rör sig om en permanent förekommande konferens med sammanträden
vartannat år. Sverige har spelat en internationellt betydande roll i sammanhanget
tidigare och man har nu genom den befintliga ledningsgruppen för
konferensen bett Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet
att arrangera nästkommande session 1987.
Sociologi
Rune Persson, Lunds universitet
75 000 kr.
Dnr 86/21 PL
Samhälleliga förändringsprocesser
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige sedan omkring 1970 har utmärkts av
hög inflation och långsam ekonomisk tillväxt, jämfört med tidigare perioder
under efterkrigstiden. Det är därför naturligt att vidga kunskapen och söka
finna teoretiska ansatser som explicit och bättre kan analysera samhällsförändringar.
I och med att utvecklingen behandlas som en process, där vad som sker i
dag bestäms av vad som hänt under föregående perioder, måste perspektivet
utsträckas över längre tidsperioder och betraktas inte enbart utifrån kortsiktigt
konjunkturella synpunkter. Genom att integrera olika samhällsvetenskapliga
angreppssätt kan man t. ex. bättre analysera hur politiska beslut
fattas på olika nivåer, vilka som är defensiva eller offensiva, hur lokala och
regionala intressen påverkat beslut i riksdagen och vilken roll politiskekonomiska
uppfattningar spelat både nationellt och regionalt.
14
Pablo Suarez, Uppsala universitet
265 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/79
Kvinnorösträtten och väljarkårens homogenisering: Chile och Sverige,
1911-1985
Projektets syfte är att studera effekten av kvinnorösträttens införande på
väljarkårens beteende, i Sverige och Chile, inom ramen för ”a most different
systems design”. Mer specifikt är projektets ändamål att skatta och isolera
effekten av rösträttens utvidgning av valmanskårens homogenitet, fraktionalisering,
mobiliseringsnivå och stabilitet, oberoende av nationella och
regionala skillnader, samt att beskriva homogeniseringsprocessens olika
dimensioner. Det bör understrykas att det är effekten på väljarkåren i sin
helhet som fokuseras och inte könsskillnader i väljarbeteende: Hade
kvinnorösträttens införande någon inverkan? Förändrades maktbalansen
mellan politiska partier av kvinnors inträde i politiken? Påverkades männens
mobiliseringsnivå och partipreferenser? Bekräftades rösträttsivrarnas förhoppningar
eller farhågorna hos motståndarna till allmän rösträtt?
Walter Korpi, Stockholms universitet
190 000 kr.
Dnr 86/173
Välfärdsstaten och den ekonomiska krisen - en jämförande studie i ett
historiskt perspektiv
Den världsomfattande ekonomiska krisen efter 1973/74 har påtagligt förändrat
klimatet för välfärdspolitiken i alla västländer. I den ekonomiska krisens
spår har expansionen av välfärdspolitiken på flera håll avstannat, förbytts i
nedskärningar eller fått ändrad inriktning och utformning. Projektets första
syfte är att klarlägga omfattningen och inriktningen av de förändringar i
välfärdspolitiken som kommit under den ekonomiska krisens period.
Beskrivningen gäller förändringar i de centrala socialförsäkringsprogrammen,
i sysselsättningsgrad och arbetslöshetsnivå samt i de offentliga utgifterna.
På vilka områden har förändringarna kommit och vilken inriktning har de
haft? Hur skiljer sig utvecklingen under krisåren från den under perioden
1930—1975? Vilka variationer mellan länderna finns det med avseende på
utvecklingen inom de olika områdena? Projektets andra syfte är att försöka
förklara variationerna mellan länderna i utvecklingen av välfärdspolitiken
under perioden 1975—1985. Förändringarna under krisperioden ger intressanta
möjligheter att analysera drivkrafterna bakom välfärdsstatens utveckling.
Också mera kvalitativa studier av den politiska processen bakom
förändringar i välfärdspolitiken avses göras för en del länder.
15
Robert Eriksson, Stockholms universitet
200 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/175
Utbildning, individuella livschanser och social skiktning
Fördelningen av utbildningschanser mellan individer med olika socialt
ursprung har utjämnats under efterkrigstiden, och speciellt under 1960-talet.
Denna trend verkar ha brutits på senare tid. Samtidigt, och sannolikt inte
oberoende av detta har ”utbildningens värde” för individen förändrats.
Utbildning ger minskad avkastning i termer av inkomst, och varje utbildningsnivås
värde på arbetsmarknaden sjunker. Därmed blir det alltmer
nödvändigt att ha en hög utbildning för att erhålla en hög yrkesposition, och
socialgrupp I blir alltmer homogen utbildningsmässigt.
Detta projekts allmänna syfte är dels att beskriva den typ av förändringar
som nämnts ovan, att analysera deras inbördes beroende, och att söka
förklara dess orsaker; dels att analysera deras konsekvenser för individuella
livschanser, för klasstrukturen och för klassers relativa politiska styrka.
Ulf Himmelstrand, Uppsala universitet
150 000 kr.
Dnr 86/203
Vardag och samhällsstruktur i Sverige. Ett bokprojekt
Boken Vardag och Samhällsstruktur i Sverige är tänkt som en efterföljare till
den sedan länge utgångna, av Edmund Dahlström redigerade boken Svensk
samhällsstruktur i sociologisk belysning (1959) att brukas i utbildning och
som underlag för det ”offentliga samtalet”.
Torsten Österman, Forskn.gruppen för samhälls- och informationsstudier,
Stockholm
310 000 kr.
Dnr 86/209
Personregister och integritetsfrågor
Projektet som helhet har två huvudsyften. Dels att öka vår kunskap om hur
sakföreställningar, faktakännedom och faktaurval påverkar medborgarnas
samhällspolitiska ställningstaganden och attityder. Dels hur nyhetsvärderingsprinciper
och annat styr massmedias roll som allmänhetens informationskälla
i kontroversiella frågor.
Karl Erik Rosengren, Lunds universitet
80 000 kr.
Dnr 86/230
Forskargrupp i kommunikationssociologi
Kvalificerad, långsiktig forskning bedrivs ofta inom en forskargrupp som har
ett decennielångt perspektiv, medan traditionella forskningsanslag löper
över endast l-4år. Diskrepansen mellan de bägge tidsperspektiven minskas Redog. 1986/87:21
om de traditionella projektanslagen kompletteras med gruppanslag.
Ett gruppanslag kan bestå av dels basanslag, dels projektanslag. Genom
basanslaget erhåller forskargruppen större långsiktighet i sitt arbete, samtidigt
som den återkommande prövningen av projektansökningarna garanterar
att kvaliteten inte sjunker till följd av den ökade tryggheten.
Ansökan gäller en forskargrupp i kommunikationssociologi. Gruppens
uppgift blir att med kvalificerad forskning följa den genomgripande förändring
som den svenska massmediestrukturen kommer att genomgå under det
närmaste decenniet.
Jan M. Hoem, Stockholms universitet
500 000 kr.
Dnr 86/322
Familjen i välfärdssamhällei: En demografisk syntes av kvinnors livslopp
Projektets syfte är att studera huvuddrag av förändringarna i demografiskt
beteende i välfärdssamhället under de senaste två decennierna, med fokus på
utvecklingen av svenska kvinnors familjeerfarenheter sett i ett livsperspektiv.
Stor vikt kommer att läggas vid samspelet mellan familjebildning och
barnafödande å ena sidan och kvinnors utbildning och förvärvsarbete å andra
sidan.
Statskunskap
Olof Ruin, Stockholms universitet
300 000 kr.
Dnr 86/154
Den svenska regeringens utveckling under 150 år - en fråga om kollektivt,
fragmenterat och individuellt ledarskap
Detta projekt som till stor del anlägger ett historiskt perspektiv på
regerandets villkor, inre arbetssätt och organisation består av tre delprojekt
med gemensam utgångspunkt i de olika problemen med eller ”hoten” mot
det kollektiva regerandets möjligheter.
I delprojekt A analyseras hur regeringens och regeringskansliets organisation
och arbetssätt har förändrats sedan 1840 års departementalreform. Här
uppmärksammas bl. a. statsrådens dubbla roller som företrädare för regeringen
och en specialiserad förvaltning. Vidare regeringens och kansliets
strävan att finna de arbetsformer och den organisation som möjliggör en
effektiv utformning av landets politik.
Delprojekt B behandlar koalitionsregerandets speciella villkor, med
särskild betoning på regeringskoalitioner med tre eller flera partier. Ansatsen
är här komparativ, och i mindre grad historisk än de två övriga projekten.
Främst skall en jämförelse göras mellan de svenska borgerliga regeringarna
under åren 1976—1982 och nutida koalitionsregeringar i Danmark och
Norge. Av särskilt intresse är här att Willoch- och Schliiterregeringarna tycks 1
2 Riksdagen 1986187.2 sami. Nr21
ha bemästrat koalitionsregerandets villkor bättre än de svenska borgerliga
trepartiregeringarna.
I delprojekt C uppmärksammas statsministerns och statsministerämbetets
roll och utveckling i ett historiskt perspektiv. Av särskilt intresse är hans
relation till övriga statsråd. Är statsministern endast den främste bland
jämlika eller är han regeringens herre? Har Sverige, litet tillspetsat, de
senaste hundra åren haft en utveckling från konungamakt till statsministermakt?
Lennart
Lundquist, Lunds universitet
80 000 kr.
Dnr 86/158
Byråkratisk etik
Projektet syftar till att:
- utforma instrument för empirisk och normativ analys av byråkratisk etik
- applicera dessa instrument på material som ur olika synvinklar belyser
svensk byråkratisk etik
- (re)konstruera en svensk byråkratietik - normer och rättfärdigande - som
är relaterad till demokratisk doktrin.
Som utgångspunkt för arbetet utformas en grovskiss till teoriram. Denna
skall appliceras på tre typer av material (a. lagstiftningen och dess förarbeten
samt kontrollorganens - JO och JK - avgöranden, b. professionernas och
ämbetsmännens normer, och c. den allmänna debatten som den framgår av
ett antal fall). Detta utgör den empiriska analysen av byråkratietiken.
Slutligen skall den svenska byråkratietiken rekonstrueras på normativ grund.
Detta innebär i princip att regler för en sådan rekonstruktion skall
diskuteras.
Som forskningsområde för skandinaviska förvaltningsforskare är etikområdet
nästan totalt negligerat. Samtidigt finns ett starkt intresse för problematiken
i internationell forskning. Ämnet är högst betydelsefullt vetenskapligt
(som korrektiv till teknokratiskt inriktade analyser), politiskt-administrativt
(precisering av ramstyrning och kontrollmätpunkter) samt utbildningsmässigt
(i förvaltningsutbildningen).
Lars Wessman, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm
225 000 kr.
Dnr 86/159
Socialdemokratiska arbetarepartiet och svensk samhällsutveckling under 100
år
Syftet med projektet är att studera valda aspekter på SAP:s roll i och för
samhällsutvecklingen i Sverige under de senaste hundra åren. Tolv forskare
kommer att medverka med var sin uppsats på 30—35 (tryck-)sidor.
Ett bärande tema för projektet kommer att vara partiets roll i den sociala
omvandling som skett under Sveriges utveckling från jordbruksland till
Redog. 1986/87:21
18
industrisamhälle. Tre perspektiv kommer att vara genomgående i de olika Redog. 1986/87:21
bidragen. Det ena är det internationellt komparativa som ställer SAP:s
utveckling och SAP:s lösningar i relation till de europeiska broderpartiernas.
Det andra är kvinnoperspektivet som handlar om kvinnornas politiska krav
och politiska makt. Det tredje är jämförelsen mellan de mål partiet ställt upp
vid olika tidpunkter och den utveckling på det samhälleliga området som
faktiskt har skett.
Ämnen och forskare:
Ideologins roll för SAP:s politik (Tim Tilton)
Den politiska apparaten (Gullan Gidlund)
Partisammanhållning och medlemsinflytande (Karl Molin)
Det socialdemokratiska närsamhället (Lars Olsson)
Vägar till makt och inflytande (Göran Therborn)
Socialdemokraternas ekonomiska politik (Villy Bergström)
SAP och LO i samverkan och på skilda vägar (Klas Åmark)
Socialdemokratin och välfärdsstaten (Gösta Esping-Andersen)
Den svenska familjen i politik och verklighet (Ann-Sofie Ohlander)
Socialdemokratisk utbildningspolitik (Bo Lindensjö)
Bostadspolitiken (Thord Strömberg)
Den svenska socialdemokratin och organiseringen av löntagarna som klass
(Walter Korpi)
Lennart J Lundqvist, Uppsala universitet
81 000 kr.
Dnr 86/226
Välfärdsstatens privatisering. En jämförande studie av boendet
Projektet tar sin utgångspunkt i det ifrågasättande av välfärdsstatens
utbredning och omfattning, som kommit att stå i centrum för den politiska
debatten under senare år. En central roll i den diskussionen spelar tanken om
en privatisering av det offentligas åtaganden inom olika samhällsområden.
Projektet ställer sig tre uppgifter. För det första skall innebörden av
”privatisering” preciseras och bestämmas därhän, att begreppet kan läggas
till grund för en jämförande analys. Mot bakgrund av den högst skiftande
användningen av ”privatisering” i den aktuella forskningen är denna uppgift
angelägen och betydelsefull.
I ett andra steg utnyttjas det sålunda preciserade privatiseringsbegreppet
för en jämförelse av graden av privatisering inom en viss samhällssektor i fyra
länder, nämligen Förenta staterna, Nederländerna, Storbritannien och
Sverige. Tanken är att kunna precisera exakt var gränsen går mellan
offentligt och privat inom bostadssektorn vid 1980-talets mitt.
Det sista steget i projektet inriktas på att söka förklara de eventuella
likheter och skillnader i privatiseringsgrad, som den jämförande analysen
utpekat. Därvid söks förklaringarna i ideologiska skiljelinjer och deras
relativa styrkepositioner, i relevanta intresseorganisationers styrka samt i
den tradition och det utgångsläge, som bostadssektorerna i de olika länderna
uppvisar i fråga om fördelningen mellan offentligt och privat.
Projektets betydelse ligger dels i utvecklingen av privatiseringsbegreppet,
dels i att det kan förväntas kasta ljus över hur och varför välfärdsstater
utvecklas i tiden.
Erik Åsard, Uppsala universitet
240 000 kr.
Dnr 86/277
Politik och retorik
Studiet av retoriken i det språk, som används inom politiken har länge varit
eftersatt i vårt land. Kurt Johannessons "Svensk retorik" (1983) är ett
notabelt undantag. Detta kontrasterar starkt mot det stora intresset för
forskningsområdet utomlands.
Forskningsprojektet "Politik och retorik" syftar till att beskriva det eller
de retoriska system, som präglar dagens politiska Sverige. Vilken roll spelar
retoriken i det moderna politikerspråket? Vilka former tar den sig? Finns
några likheter och skillnader mellan partierna och partiledarna i retoriskt
avseende? Varpå beror dessa? Vilka motiv kan ligga bakom politikernas
användande av ett retoriskt språkbruk? Kan detta språkbruk vara tvivelaktigt
eller rent av farligt ur moralisk-etisk synpunkt? Kan det t.o.m. ha
konsekvenser för demokratin? Det är de frågor, som projektet skall söka
besvara.
I centrum för studien står de fem riksdagspartiernas partiledare (de
nuvarande samt deras närmaste föregångare) och deras viktigaste tal. Dessa
tal görs till föremål för en retorisk analys. Partiledarna och deras medarbetare
intervjuas för att utröna hur talen tillkommit. Teoretiskt bygger undersökningen
på termer och begrepp utarbetade inom såväl den klassiska retoriska
analystraditionen som inom modern semantik och argumentationsanalys.
Pedagogik
Carin Holmlund, Stockholms universitet
250 000 kr.
Dnr 86/304
Social och kommunikativ utveckling hos spädbarn
Projektet syftar till en beskrivning av vad som väsentligen påverkar
spädbarnets kommunikativa utveckling under det första levnadsåret, med
fokusering på 1) kommunikationsprocessernas utveckling av imitation och
synkronisering samt integrationsprocessen (imitation, antecipation och
manipulation) 2) utveckling av kontroll och expressivitet. 3) störningar och
vissa "riskzoner” i kommunikationsprocessen, 4) utveckling av en utarbetad
modell för beskrivning och analys av kommunikationsutveckling utifrån en
nytolkning av J.M. Baldwins teorier (Baldwin 1895) och senare neurologiska,
biologiska och beteendevetenskapliga rön.
Redog. 1986/87:21
20
Psykologi
Redog. 1986/87:21
Gudmund Smith, Lunds universitet
52 000 kr.
Dnr 86/20 PL
Psykosomatiska symtom och kulturbakgrund: en multikulturell, experimentell
studie
Man har för avsikt att på ett delvis nytt sätt angripa frågan om orsaker till
psykosomatiska sjukdomar. Två psykiska huvudfaktorer kommer att studeras,
den socio-kulturella miljön sådan den absorberats av individen sedan
barndomen, samt grundläggande personlighetspsykologiska karaktäristika
sådana de bl. a. tar sig uttryck i sättet att lösa interna konflikter. Strategin att
komma åt dessa faktorer är delvis ny: man ämnar systematiskt jämföra
grupper av individer med psykosomatiska symtom i sociokulturellt olika,
dock ej alltför olika länder (Sverige och Västtyskland), man kommer att
använda nya effektiva personlighetsbeskrivande instrument, varav ett har till
speciellt syfte att spegla självbilden, ett annat att blottlägga ångestbenägenhet
och försvarstendenser, ett tredje att ta fram sättet att anpassa sig i
konfliktsituationer. Om samma symtom i olika kulturer har samma personlighetspsykologiska
bakgrund tycks de sociokulturella faktorerna spela en
underordnad roll för symtombildningen. Den preliminära hypotesen är att
de socio-kulturella faktorerna har väsentlig betydelse och att samma symtom
därför svarar mot olika konfliktbakgrund i de två länderna.
Anders Löfqvist, Lunds universitet
160 000 kr.
Dnr 86/73
Neurolingvistisk undersökning av gravt språkstörda barn
Projektet avser att studera barn med grava språkstörningar utan andra
påtagliga handikapp. Syftet är att med utgångspunkt från noggranna
fallstudier och individuell syndromanalys enligt A. R. Lurias neuropsykologiska
modell identifiera undergrupper inom den hittills relativt odifferentierade
gruppen barn med grava språkstörningar.
En neurolingvistisk/neuropsykologisk undersökningsmodell har konstruerats
och bearbetats. Modellen relaterar språkligt beteende till hjärnfunktioner.
Undersökningen omfattar därför funktioner som är viktiga grundförutsättningar
för språkförmågan: taktila och kinestetiska uppgifter, visuella och
visuospatiella uppgifter, auditiva icke-språkliga uppgifter samt motoriska
uppgifter. I språkligt avseende undersöks språkförmågan på alla nivåer.
Undersökningen kommer sedan att tillämpas på två gupper av språkstörda
barn.
21
Torbjörn U. C. Järbe, Uppsala universitet
200 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/76
Subjektiva och objektiva karaktäristika av alkoholintag på djur och människa
Projektet syftar till vidareutveckling av en skattningsmetod för subjektiva
effekter av alkohol hos människa och djur. Djur och människa lärs att avge
skilda responser beroende på om de är påverkade av alkohol eller inte. När
det upplevda tillståndet (frånvaron resp. närvaron av alkoholeffekterna) styr
valet av respons kommer man att testa alkohol vid skilda tidpunkter efter
administrering både när en viss given dos administreras vid en tidpunkt och
när den totala dosen är given vid olika tillfällen. På människa används även
skattningsskalor för att utförligare mäta olika aspekter av alkoholpåverkan.
Blodkoncentrationerna följs kontinuerligt via prov från utandningsluft.
Vidare är inlärnings- och prestationsuppgifter inkluderade i programmet.
Området alkohol och inlärning avser att belysa alkoholupplevelse i
relation till den miljö i vilken responsreportoaren inlärts, dvs. hypotesen är
att alkoholberusning inte enbart är en funktion av mängden alkohol i
kroppen utan att upplevelsen också påverkas av den miljö till vilken
drogeffekterna förknippats både hos djur och människa.
Stig Berg, Göteborgs universitet
125 000 kr.
Dnr 86/84
Psykologisk funktion under åldrandet: En longitudinell studie mellan 70 och
85 års ålder
Sedan 1971/72 genomförs vid Institutionen för långvårdsmedicin och geriatrik,
Göteborgs universitet en bred tvärvetenskaplig longitudinell studie av
äldre (H 70-undersökningen). Den ursprungliga undersökningsgruppen bestod
av ett slumpmässigt urval av 70-åringar i Göteborg. Detta urval har
sedan följts upp ett antal gånger.
Syftet med det psykologiska delprojektet inom H 70 är att beskriva den
psykologiska utvecklingen från 70 år och relatera detta till sjukdomar, sociala
förhållanden osv. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på intelligens,
minne, livstillfredsställelse och anpassning.
Inför det att undersökningspersonerna blir 85 år 1986/87 planeras en ny
uppföljning. Syftet är i stort detsamma som tidigare. Vid denna undersökning
kommer emellertid ökad vikt att läggas på studier av anhöriga och det
sociala nätverk, betydelsen av formell och informell omsorg, faktorer som
predicerar ökat behov av äldreomsorg samt problem kring demenssjukdomar
av Alzheimers typ och multiinfarktdemens.
22
Knut Larsson, Göteborgs universitet
300 000 kr.
Dnr 86/93
Sexualbeteendets centra/nervösa reglering: En nyckel till kunskap om hjärnans
monoaminer i normala och störda funktioner
Detta är ett djurexperimentelit forskningsprojekt rörande funktionen av
vissa signalsubstanser i hjärna och ryggmärg i det sexuella beteendet.
Olika faser och komponenter kan urskiljas i det sexuella beteendet vilka
tycks bestämmas av olika signalsubstanser. Med hjälp av substanser med
stark selektiv verkan på centrala monoaminsystem och på aminosyran
GABA har man funnit evidens att den pre-ejakulatoriska fasen i det hanliga
sexuella beteendet bestäms av GABA. Dessa studier skall fullföljas i
planerade försök. Man ämnar vidare studera hur de neurala system som
bestämmer beteendet differentieras i tidiga utvecklingsstadier. Förutom sin
uppgift att belysa problem av grundläggande intresse för kunskapen om det
sexuella beteendets sensorisk-motoriska och motivationella förutsättningar,
hoppas man att dessa studier skall bidra till kunskapen om teratogena
inflytanden på den sexuella differentieringen (t. ex. av alkohol) och tänkbara
sexuella störningar vid behandling med neurofarmakologiska preparat.
Carl-Otto Jonsson, Stockholms universitet
150 000 kr.
Dnr 86/95
Psykologisk utvecklingsbedömning
När barn har psykiska problem eller när man misstänker sådana problem, får
det professionella betraktelsesättet i vårt land sin huvudsakliga prägel av
psykodynamisk teori. Det gäller både de på psykisk hälsovård för barn
inriktade enheterna och den konsultationsverksamhet som finns anordnad
för daghem och förskolor. Inom psykodynamisk teori fäster man numera,
som en komplettering till den tidigare helt dominerande inriktningen på
barnets driftsutveckling, stort avseende vid objektrelationsutvecklingen,
dvs. utvecklingen av samspelen/kontakterna mellan barnet och dess vårdare.
Den amerikanska barnforskaren Margaret Mahler har beskrivit den senare
utvecklingen som något som sker i distinkta faser med normalt tilltagande
differentiering och individualisering av barnet. Hennes beskrivningar är
unika inom den psykodynamiska traditionen och de har därför kommit att
tillämpas både teoretiskt och praktiskt för utvecklingsbedömningar fast de
aldrig prövats empiriskt och heller aldrig tidigare utformats som en fast
metod. Vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har en sådan
metod tagits fram och är under utprövning. Avsikten är nu att slutföra denna
utprövning efter komplettering och revision av metoden i nuvarande
utformning och skaffa fram jämförelsedata för ”vanliga” barn upp till 3 1/2
års ålder. Samtidigt skall sådana data erhållas för en engelsk intervjumetod
och anknytning bl. a. därigenom ske till annan teoribildning än psykodynamisk.
Redog. 1986/87:21
23
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/161
Betydelsen av jagfungerande och andra faktorer för förlopp och prognos vid
Anorexia nervosalBulimia
Anorexia nervösa och Bulimia, dvs. störningar i ätandet förenat med ofta
kraftig avmagring och med panisk skräck för viktuppgång, är ett ökande
problem både vad avser nyinsjuknanden och upptäckten av tidigare dolda
fall. Prognosen varierar mycket kraftigt från snabbt tillfrisknande till livslång
invaliditet, men kunskaperna är små om vad som orsakar att det går på det
ena eller det andra sättet.
Man kan med hög precision urskilja olikheter mellan patienter i basala
funktioner, s. k. ”jagfunktioner”, och nyligen fann man att nivån på en av
dessa funktioner var starkare relaterad till tillståndet efter några år än andra
faktorer som behandlingstyp, typ av symtom m. m.
Det aktuella projektet skall mellan 1986 och 1989 undersöka vilken roll
sådana jagfunktioner, samt typ av behandling, symtom, livspåfrestningar och
sociala stödfaktorer spelar för prognosen.
Lennart Nordenfelt, Linköpings universitet
100 000 kr.
Dnr 86/189
Om psykiatrins sjukdomsbegrepp - analys och utvärdering av en tvärdisciplinär
idédiskussion
Under 1960-talet och det tidiga 1970-talet diskuterades psykiatrins sjukdomsbegrepp
och den psykiatriska sjukdomsmodellen för tolkning och
åtgärdande av en rad psykiska och sociala problem. Under senare år har
denna grundläggande, ofta filosofiskt och sociologiskt orienterade, diskussion
undanträngts av en mera internpsykiatrisk, vårdideologisk diskussion,
samtidigt som organisatoriska och begreppsliga förändringar inom psykiatrin
ofta motiveras med hänvisning till 60- och 70-talsdebatten. Anmärkningsvärt
är att begreppet psykisk sjukdom i ökad utsträckning tenderar att ersättas
med "psykisk störning”, bl. a. i socialberedningens förslag till förändrad
lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård.
Det här planerade projektets syfte är att dels, genom ett återknytande till
den mera grundläggande diskussionen, söka bringa klarhet i relationerna
mellan begrepp som psykisk störning, psykisk sjukdom och social avvikelse,
och dels belysa vilka delar av den internationella diskussionen som haft
inflytande på svensk psykiatridebatt resp. vilka delar som förbisetts.
Kristina Humble/Björn-Erik Roos, Uppsala universitet
300 000 kr.
24
Patricia Frithiof, Karolinska institutet
125 000 kr.
Dnr 86/243 PL
Kvinnors psykiska hälsa: Teori- och metodutveckling i psykoterapeutiska och
medicinska sammanhang
Projektet syftar till att på ett teoretiskt plan förnya och utveckla psykologiska
teorier angående kvinnors identitetsutveckling. Detta är av avgörande
betydelse då ett adekvat bemötande av hjälpsökande kvinnor i behandlingssituationen
är beroende av relevant kunskap om kvinnlig utveckling inom
ramen för en hållbar teoretisk förklaringsmodell. Dagens teorier möter icke
dessa krav för kvinnors del.
På ett praktiskt-kliniskt plan är syftet att pröva tillämpningen av de nya
teorierna om kvinnors psykologi på det psykoterapeutiska arbetsfältet och på
angränsande områden inom t. ex. psykiatri och gynekologi.
Juridik
Lennart Åqvist, Uppsala universitet
210 000 kr.
Dnr 86/183
Processuella grundbegrepp i språkfilosofisk och språkvetenskaplig belysning
Avsikten med denna undersökning är att vidareutveckla den processrättsvetenskapliga
analysen av vissa processuella grundbegrepp {yrkande, åberopande,
saken, grunden m. fl.) genom att på processrättsligt material använda
den spelteoretiska ”trädmodell” som först lanserades i L. Åqvist: Kausalitet
och culpaansvar inom en logiskt rekonstruerad skadeståndsrätt (Uppsala
1973) i samband med Riksbankens Jubileumsfonds projekt RJ 68/35. I
samband med ett senare projekt, RJ 79/23, har denna modell funnit
tillämpningar även inom straffrätten och den jämförande rättsvetenskapen.
En utmärkt utgångspunkt för den nu projekterade undersökningen utgör
P. O. Ekelöfs monografi Processuella grundbegrepp och allmänna processprinciper
(Stockholm 1956) samt hans Rättegång I-V. Processrätten intar ju
en central ställning inom all juridik, varför de fördjupade teoretiska insikter
vartill projektet avser att leda kan förväntas få betydelsefulla praktiska
verkningar härledda från de förra. Projektet syftar även till att odla
tvärvetenskapliga kontakter med språkfilosofi och språkvetenskap (teorin
för frågor och svar resp. s. k. språkhandlingsteori), likaså med datavetenskap
och rättsinformatik (användning av s. k. algoritmer i T. Strömbergs och N.
Jareborgs efterföljd).
Avsikten är vidare att genomföra den åsyftade undersökningen, som är av
logisk, begrepps- och argumentationsanalytisk natur, som ett enmansprojekt,
men givetvis i samarbete med tillgänglig rättsvetenskaplig expertis, i
första hand vid Juridiska Institutionen i Uppsala. En första etapp (1 å 1,5 år)
ägnas åt teorikonstruktion, en andra etapp (3 å 2,5 år) åt teoritillämpning,
avseende såväl tvistemål som brottmål.
Redog. 1986/87:21
25
Medicin
Redog. 1986/87:21
David H. Ingvar, Lunds universitet
330 000 kr.
Dnr 85/266
Pannlobernas betydelse för normalt och patologiskt prospektivt tänkande. En
neurofysiologisk och neuropsykologisk undersökning av kognitionens tidsmässiga
(seriala) organisation, speciellt dess prospektiva aspekter, vid pannlobsskador
Syfte:
Att mäta kognitiva defekter hos patienter med frontallobsskador.
Patienterna undersöks kliniskt och skadornas omfattning fastställs med
neuroradiologiska metoder, EEG och blodflödesmätningar i hjärnan. Denna
patientgrupp (med traumatiska och cerebrovaskulära skador) uppvisar
symptom som även kan påvisas vid andra psykiska sjukdomar (organisk
demens, alkoholism, schizofreni). Pannlobsskadade patienter uppvisar tecken
på defekt abstrakt tänkande och uppmärksamhet, brist på "mental sets”,
oförmåga att överblicka framtida konsekvenser av beteendet i nuet, rigiditet
inför nya situationer, brist på initiativ och ambitioner, oförmåga att
formulera planer och livsmål förutom emotionella störningar av typen
indifferens, depressiva tillstånd, instabilitet och hämningslöshet. Huvudhypotesen
är att sådana symptom beror på störningar i pannlobernas kontroll
av tänkandets och beteendets tidsmässiga (seriala) sammanhållning, speciellt
vad gäller dess prospektiva (framtids-) delar.
Betydelse: Projektet kan förmodas få stor betydelse för kognitiv psykologi
och för neuropsykiatri. Pannlobernas till stor del okända funktioner kommer
att belysas med förbättrade mätmetoder, specifika för seriala retrospektiva
och i synnerhet prospektiva kognitiva och beteendemässiga funktioner.
Därmed kan betydelsen av pannlobsstörningar belysas för många basala,
delvis gemensamma, defekter i beteende och kognition vid neurologiska och
psykiatriska sjukdomstillstånd beroende inte bara på hjärnskador utan även
på organisk demens, alkoholism och schizofreni.
Genomförande: Fall med väldefinierade kroniska pannlobsskador (trauma,
blodpropp eller blödning) utväljes. Mätningar göres i vila och under
aktivering av funktioner knutna till pannloberna. 1) Neurofysiologi. Aktivitetsfördelningen
i hjärnan mätes med EEG och evoked potentials med
BEAM-teknik som kartlägger potentialfält i hjärnbarken. Regionala blodflödet
(rCBF) mätes med tvådimensionell och tredimensionell SPECTteknik
som inkluderar djupare delar av hjärnan. 2) Neuropsykologi.
Tillsammans med expertis i kognitiv psykologi avses delvis nya mätinstrument
utvecklas för frontallobernas a) korttidsfunktioner (uppmärksamhet
(mental set), antecipation, simultan informationsbearbetning, byte av kognitiv
linje, etc), samt b) långtidsfunktioner: medvetandets kognitiva innehåll
av prospektiva föreställningar om förväntade händelser, livsmål, ambitioner
och framtida livsförlopp.
Undersökningarna utförs vid Kliniskt Neurofysiologiska Centrallaboratoriet
i Lund (Ingvar/Elmqvist/Rosén/Ryding) i samarbete med Psykiatriska
kliniken (Öhman, Risberg och medarbetare).
Olav Meirik, Uppsala universitet
75 000 kr.
Dnr 86/77 PL
Rökning under graviditet och dess betydelse för fosters och nyföddas hälsa
I Sverige är rökning den vanligaste orsaken till att barn föds med en låg
födelsevikt i förhållande till graviditetslängden. Dessa barn löper en ökad
risk att dö eller skadas i samband med födelsen. Skadorna blir i många fall
bestående, bl. a. med CP, MBD och epilepsi som följdtillstånd. Barn till
rökande mödrar löper också generellt större risk att dö kring födseln. Många
menar att denna riskökning har ett kausalt samband med rökningen. I
Sverige har vi genom mödravårdscentralerna unika möjligheter att studera
rökvanor under graviditet och rökningens effekter på graviditet och förlossning.
Frågeställningar: Har den numera rutinmässigt givna antirökinformationen
under graviditet givit upphov till att kvinnor slutar röka under graviditet?
Vilken betydelse har det för fostertillväxten om kvinnan minskar eller
upphör med cigarettrökning vid olika tidpunkter under graviditeten? Ar det
någon speciell grupp kvinnor, som ej ändrar sina rökvanor under graviditeten?
1 vilken omfattning förstärks rökningens negativa effekter på hälsa och
födelsevikt av andra faktorer?
Planerad studie: Man avser att utföra en prospektiv studie omfattande en
totalpopulation gravida vid samtliga mödravårdscentraler i Uppsala län
under perioden 1/1-31/12 1987. Man kommer att kartlägga rökvanor i
familjen, social bakgrund, utbildning och arbete samt insamla data om
rökvanor i graviditetsvecka 12, 24 och 36. Födelsevikt, förlossningsutfall och
neonatal hälsa kommer att belysas.
Betydelse: 1) Fördjupa vår kunskap om effekterna av rökning under
graviditet relativt till andra riskfaktorer.
2) Bättre kunskap om rökvanor under graviditet hos olika grupper av
kvinnor. Detta bör möjliggöra att man kan ge mer nyanserad och riktad
information om konsekvenserna av rökning och ändrade rökvanor under
graviditet.
Nils Conradi, Göteborgs universitet
95 000 kr.
Dnr 86/80
Nervcellsförbindelser vid alkoholexposition - Experimentella studier kring
belöningssystem och foetal alkoholskada
Syftet med projektet är att i experimentella studier belysa två av de viktigaste
aspekterna av alkoholism hos människa, nämligen belöningssystemen och
foetal alkoholskada.
Det ena delprojektet skall undersöka belöningscentra med avseende på
nervcellsförbindelsernas antal och typ i relation till alkoholexposition. Detta
delvis mot bakgrund av den misstanke man har att belöningscentra hos
individer som har en risk att bli missbrukare har en annorlunda impulskont
-
Redog. 1986/87:21
27
roll med bl. a. lägre nivåer serotonin. Det verkar också troligt att droger Redog. 1986/87:21
ändrar synaptiska mekanismer i belöningscentra så att allt mer av drogen
krävs för att uppnå den önskade effekten. För dessa studier avser man att
använda råttor som frivilligt dricker en 8 %-alkohollösning och jämföra dem
med de råttor som föredrar vatten. När råttorna kan hänföras till typ i detta
avseende görs en strukturell jämförelse av deras belöningscentra. Viktigast i
denna jämförelse är en kvantitering av antalet synapser per nervcell. En
metod för detta är under uppsättning i samarbete med Dr de Groot, TNO,
Holland. De olika grupperna skall också jämföras efter kronisk exponering
samt efter avbrytande av alkoholintag.
Det andra delprojektet syftar till att klarlägga uppkomstmekanismerna för
hjärnskador hos barn till mödrar som dricker under graviditeten. Sedan ett
15-tal år är det klarlagt att högt alkoholintag hos gravida kvinnor orsakar
skador på fostret.
Magnhild Sandberg Wollheim, Lunds universitet
278 000 kr.
Dnr 86/99
Orsakas multipel skleros av ett virus?
Målsättning:
1. Påvisa ett humant retrovirus eller virus-nukleinsyra i vita blodkroppar
(Lymfocyter) från ryggmärgsvätska (CSF) och blod från patienter med
multipel skleros (MS).
2. Studera antikroppar mot ett retrovirus (HTLV I) i CSF och blod från
MS-patienter.
3. Analysera cellpopulationer, som styr immunsvaret, i CSF och blod från
MS-patienter.
Betydelse:
Man har visat, att ett humant retrovirus, besläktat men icke identiskt med
HTLV I, förekommer i CSF-lymfocyter från MS-patienter, och att detta
virus utlöser ett immunsvar. Man försöker isolera och karaktärisera detta
virus och utforska dess samband med MS. Förekomsten av ett retrovirus
skulle kunna förklara skillnaderna i funktionen mellan de immunreglerande
cellerna i MS-patienter och friska. Om vi lyckas, är det ett genombrott i
MS-forskningen med betydelse för såväl terapi som profylax.
Samspelet mellan värd och virus är av särskilt intresse vid ”långsamma
virusinfektioner” av detta slag. Virus utvecklar mekanismer för att undgå
värdens immunförsvar. En immunologisk specifik interaktion mellan
astrocyter (hjärnans stödjevävnad) och T-lymfocyter (de immunreglerande
cellerna), som har påvisats i djurexperiment, kan utgöra ett känsligt
kontrollsystem av immunreaktioner i hjärnan. Undersökningar av samspelet
mellan astrocyter och antigen-specifika CSF-T-cellslinjer från MS-patienter
har stor betydelse för förståelsen av uppkomsten av immunreaktioner i den
mänskliga hjärnan.
28
Nils Bejerot, Karolinska institutet
247 000 kr.
Dnr 86/121
Socialmedicinsk studie av 2 125 kvinnliga narkotikamissbrukare av intravenös
typ diagnostiserade i stickmärkesundersökningen vid Allmänna häktet i
Stockholm 1965-1984
Syfte: Att kartlägga och studera en socialt svårt belastad väldefinierad
problemgrupp av central betydelse för AIDS-problematiken, nämligen
samtliga 2 125 kvinnor som gripits av Stockholmspolisen under åren
1965-1984 och som vid den fortlöpande stickmärkesstudien vid Allmänna
häktet i Stockholm vid något tillfälle diagnostiserats som missbrukare av
intravenös typ.
Betydelse: Basmaterialet från armvensbesiktningar av ca 200 000 arrestanter
med kompletterande frågor om missbruksförhållanden är internationellt
unikt. En liknande longitudinell studie av en enhetligt rekryterad grupp
injektionsmissbrukare har aldrig genomförts. Därtill kommer att materialet
uppvisar en utomordentligt god representativitet för populationen injektionsmissbrukare
(bil. 1 a, s 79-113). Då de injicerande kvinnorna erfarenhetsmässigt
drabbas hårdare socialt än de manliga missbrukarna och i stor
utsträckning finansierar sitt missbruk via prostitution, utgör de kvinnliga
injektionsmissbrukarna en av nyckelgrupperna för AIDS-epidemins spridning
till normalbefolkningen. Ingående kännedom om denna grupp är därför
nödvändig för samhällets preventions-, behandlings- och rehabiliteringsarbete
vis å vis narkomanin och avgörande för en uppdämning av AIDSepidemin.
Bengt Falck, Lunds universitet
160 000 kr.
Dnr 86/145
Reaktiva mekanismer i överhudens Langerhanska cellsystem särskilt vid
kontaktdermatit
Med nya eller modifierade fluorescens- och elektronmikroskopiska metoder
utvecklade inom denna forskargrupp har human epidermis analyserats i
normaltillstånd samt vid olika sjukdomstillstånd, hittills fr a kontaktdermatiter.
En ny uppfattning rörande den normala epidermis'' uppbyggnad har
introducerats, två, troligen sensoriska ciliesystem förekommande hos basala
keratinocyter och melanocyter har påvisats och nya funktioner hos de
Langerhanska cellerna har klarlagts. Beträffande de Langerhanska cellerna
har vi visat att de förutom sin kända immunförsvarsfunktion, har andra
viktiga försvarsfunktioner, samt att de företer ett stort antal hittills okända
reaktioner i inflammatoriska situationer som reflekteras av förändringar i
deras yttre och inre utseende och deras position i överhuden vid en rad olika
hudsjukdomar. Dessa reaktioner har största betydelse för att förklara
cellernas försvarsfunktion men bör få stor betydelse för diagnostiken av vissa
Redog. 1986/87:21
29
hudsjukdomar. Ett belysande exempel på detta är det vanliga eksemproblemet
där de mikroskopiska fynden och hudtestningen hittills ger för lite
information för att kunna särskilja allergisk resp. toxisk (traumiterativ)
kontaktinflammation. En förbättrad diagnostik har sin uppenbara betydelse
för valet av terapi men också för patientens sjukförsäkringssituation då dessa
dermatiter i stor utsträckning är arbetsmiljöbetingade. Den fortsatta utredningen
av dessa reaktiva mekanismer och ciliesystemen (vars upptäckt ger
nya infallsvinklar vad gäller strålskador (UV, rtg) samt fotoallergiska och
fototoxiska sjukdomar) kommer att fordra en intensiv och resurskrävande
elektronmikroskopisk verksamhet på ca 1 400 tim/år. Man måste arbeta med
kontinuerliga serier av vävnadssnitt, vilket innebär att analys av en enda cell
kan kräva observation av ca två hundra snitt. I varje snitt undersöks ofta ett
mycket stort antal celler och i var och en av dessa registreras olika cellinnehåll
och förändringar.
Ulf J. Eriksson, Uppsala universitet
161 000 kr.
Dnr 86/185
Experimentella studier av transporten av näringsämnen mellan moder och
foster vid diahetesgraviditet
Trots den förbättrade medicinska behandlingen av gravida diabetiska
kvinnor innebär sockersjuka hos modern en kraftigt ökad risk för abnorm
fosterutveckling. Detta sjukdomstillstånd kan medföra en ökning av fostrets
kroppsvikt, utvecklingsstörningar av skilda organsystem hos fostret och i
vissa fall fysiska missbildningar med åtföljande handikapp. Orsakerna till
den störda fosterutvecklingen vid diahetesgraviditet är ej kända.
Djurexperimentella studier av diahetesgraviditet har givit belägg för en
möjlig störning av näringstransporten från mor till foster. Vårt projekt syftar
till att utveckla dessa undersökningsfynd och mer specifikt studera transporten
av enskilda näringsämnen (t. ex. aminosyror, socker, fettsyror) från mor
till foster. Detta görs med hjälp av radioaktivt märkta näringsämnen. De
djurexperimentella studierna utföres dels i en råttmodell (embryo- och
fosterperiod), dels i en marsvinsmodell (fosterperiod) där specifika störningar
av moderkakans funktion kan studeras. Jämförelser av resultaten från
diabetiska och normala försöksdjur i de två djurmodellerna ger sedan
möjligheter till bedömning av i vilken utsträckning diabetes hos modern
påverkar embryots resp. fostrets näringsförsörjning.
Projektet kan således möjliggöra en analys av i vilken utsträckning
störningar av embryots/fostrets näringstillförsel vid sockersjuka har betydelse
för uppkomsten av abnorm fosterutveckling. Tolkningen av de erhållna
resultaten kan också få betydelse för förståelsen av andra typer av riskgraviditeter
där modern lider av en rubbad ämnesomsättning och/eller hormonbalans.
Redog. 1986/87:21
30
Anders Björklund, Lunds universitet
320 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/238
Experimentella och kliniska försök för utveckling av transplantationsterapier
vid Parkinsons sjukdom och epilepsi
Trots medikamentell behandling är många patienter med Parkinsons sjukdom
och epilepsi svårt handikappade. Transplantation av nervceller till
hjärnan - en teknik som huvudsakligen utvecklats i Sverige - har öppnat helt
nya möjligheter till behandling av sådana typer av hjärnskador. Den
djurexperimentella forskningen har nu nått så långt att vi anser att den
terapeutiska potentialen hos denna nya teknik bör testas.
Projektet kommer i första hand att genomföra ett begränsat antal försök
med transplantationer av dopamin-producerande nervceller från foster till
patienter med svårt handikappande Parkinsonism, och i andra hand för att
testa ut en kliniskt användbar transplantationsmetod för patienter med grav
epilepsi, baserad på idén att ”stänga av” ett epileptiskt fokus med inhibitoriska
nervceller. Försöken grundar sig på de riktlinjer som nyligen antogs av
Svenska läkaresällskapet.
Lars Svennerholm, Göteborgs universitet
380 000 kr.
Dnr 86/326
Studier av biokemiska förändringar i hjärnan hos patienter med åldersdemens
samt försök till deras behandling
Åldersdemens är huvudorsak till invaliditet och beroende hos gamla
människor. Epidemiologiska studier i västvärlden visar att prevalensen för
demens över 65 år är 5-8 %. Många faktorer i det moderna industrisamhället
bidrar till utlösning av symptom på åldersdemens. Den underliggande
orsaken till dessa symptom är biokemiska förändringar. Genom undersökning
av hjärna från patienter avlidna i demens har man kunnat fastställa att
membranförändringar och transmittorreduktionen är konstanta fynd. Målsättningen
är att ytterligare fördjupa kunskaperna om de biokemiska
förändringarna i hjärna, att finna de optimala betingelserna för tidig diagnos
av sjukdomen i spinalvätska, att följa de biokemiska rubbningarna under
sjukdomsförloppet samt att med farmaka och psykisk stimulering stoppa
sjukdomens progress och få förändringarna att gå tillbaka.
31
Naturvetenskap
Redog. 1986/87:21
Kålman Vånky, Gagnef
215 000 kr.
Dnr 86/27
Europas sotsvampar (Ustilaginales of Europé)
Sotsvamparna (Ustilaginales) är en grupp parasitsvampar som periodvis kan
orsaka stora skador på olika värdväxter. Deras identifiering, utbredning och
systematik, samt kännedom om deras biologi och förhållanden till olika
värdväxter och till varandra är allt av stor betydelse för deras bekämpning.
Projektet syftar till en monografi som skall innehålla bestämningsnycklar
till varje släkte (26) och art (ca 350), beskrivningar av sotsvampsarter
(makroskopiska och mikroskopiska karaktärer), sjukdomsbilder för varje
art, synonymlista med tillhörande litteraturuppgifter, utbredning, biologiska
egenskaper (sporgroning, infektion av värdväxten etc.), värdväxtlista för
varje art samt förebyggande- och bekämpningsmetoder av sjukdomarna
orsakade av sotsvampar. Monografin skall bli rikligt illustrerad med teckningar
av sjukdomsbilden för representativa arter (ca 150), samt mikrofotografier
(LM + SEM) av varje sotsvampsart.
Arbetet är beräknat att ta 3 år.
Nordiska museet, Stockholm
200 000 kr.
Dnr 86/43
Korrosion och korrosionsskydd på järnföremål av etnologiskt intresse
Korrosion på våra museers järnföremål innebär, om inget görs, att dessa
förstörs, och att därigenom oersättliga värden går förlorade. Projektet syftar
till att genom samarbete mellan humanistiska och naturvetenskapliga
discipliner utforma på vetenskaplig grund vilande anvisningar för den
antikvariska vården.
Undersökningarna utförs av en forskargrupp från Nordiska museet och
Korrosionsinstitutet i nära samverkan med en referensgrupp från flera
centralmuseer och Korrosionstekniska föreningen. Analyser av korrosionsprodukter
kommer att utföras, metoder för rengöring och ytbehandling skall
testas och utvärderas med avseende på effekt, utseende, ekonomi m.m.
Förvaringsmiljöer skall undersökas med avseende på korrosivitet, och ett
varningssystem för korrosiv miljö utarbetas.
Tommy Radesäter, Stockholms universitet
192 000 kr.
Dnr 86/146
Teoretiska studier av evolutionära processer - initiering av teoretisk evolutionsbiologisk
forskning i Sverige
Forskningsfronten inom teoretisk evolutionsbiologi rymmer många frågeställningar
av både naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt intresse.
32
Detta gäller i synnerhet teorier om evolutionen av socialt beteende samt Redog. 1986/87’21
frågor kring arvets resp. miljöns relativa betydelse för beteendet.
Genom en rad viktiga teoretiska landvinningar utgör evolutionsbiologin i
dag ett dynamiskt forskningsfält. Evolutionsbiologin har traditionellt varit en
empiriskt inriktad vetenskap men tillägnar sig nu i allt högre grad matematiska
verktyg. Evolutionär spelteori och statistisk beslutsteori ingår som
väsentliga delar i evolutionsbiologin. I Sverige har dock teoretisk evolutionsbiologisk
forskning en svag position.
Projektets övergripande mål är att tillföra matematisk och teoretisk
kompetens till svensk evolutionsbiologisk och etologisk forskning. Detta
skall ske genom samverkan mellan forskare med bakgrund inom tillämpad
matematik och forskare med biologisk bakgrund. Ett antal problemområden
skall angripas. Tillämpning av evolutionär spelteori på socialt beteende hos
djur utgör en väsentlig del av projektet. Ytterligare problemområden är
evolutionen av inlärningsmekanismer och frågor kring arv och miljö samt
grundläggande teori för evolutionär spelteori och dess relation till populationsgenetik.
Staffan Kjelleberg, Göteborgs universitet
200 000 kr.
Dnr 86/223
Mekanistiska studier av kolonisering av högre organismer på bakteriefilmer i
marin miljö
Uppbyggnad av biofilmer, ett stort funktionellt och ekonomiskt problem i
den marina miljön, sker i flera steg. Med nyare molekylärbiologiska och
gentekniska metoder kan mekanismerna för såväl bakterieadhesion och
aktiviteter som kolonisering av högre organismer beskrivas. Många marina
evertebrater har en frisimmande larvfas där larverna måste vidhäfta till en
fast yta för metamorfos. Specifika bakteriefilmer på ytan har visats kunna ge
det stimuli som inducerar vidhäftning och metamorfos. Man avser beskriva
de bakteriella substanser som inducerar resp. inhiberar vidhäftning av
Balanus larver. Balanus balanoides är en vanligt förekommande organism på
ytor i pelagialens översta zon på våra breddgrader. Det experimentella
förfarandet för föreliggande projekt innefattar modellsystem där ytor med
olika naturliga bakteriefilmer exponeras för frisimmande larver. Härvid
isoleras bakteriestammar som stimulerar resp. inhiberar vidhäftning av
larver och beskrives bakteriefilmens fysiologiska status. Analytisk och
molekylär metodik används därefter för att isolera och karaktärisera
bakteriella adhesin(er) och antiadhesin(er) samt för att beskriva den ytgrupp
på larven som deltar i interaktionen. Manipulering av larvers vidhäftning
undersöks med användande av skilda immobiliserade substanser och specifika
adhesiner och antiadhesiner, med och utan adsorberade bakteriefilmer.
Resultatanvändningen är biologisk foulingkontroll där specifika vidhäftningsstimulerande
bakteriesubstanser inte tillåts uttryckas.
3 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr21
Lennart Jönsson, Lunds universitet
80 000 kr.
Dnr 86/225
Fjärranalytiska studier av kustvattenprocesser
Projektet syftar till ett studium av möjligheterna att utnyttja fjärranalys -främst satellitdata - för kartläggning och djupare förståelse av olika typer av
kustvattenprocesser i ett antal utvalda kustavsnitt. Processerna kan avse
strömnings- och cirkulationsförhållanden, vågklimat, bottentopografi - och
kustlinjeutveckling. Data avses även kopplas till olika numeriska modeller av
processerna. Kunskap om dessa senare är av avgörande betydelse dels för
förståelse av kustvattens naturliga funktion och dels för bedömning av
utformning och konsekvenser av mänskliga aktiviteter och ingrepp i kustzonen.
Projektet leder även till metodutveckling dels vad avser studier av
allmänna kustvatten och dels vad avser själva fjärranalystekniken (bild- och
databehandlingstekniker) - den senare icke minst viktig med tanke på den
snabba utvecklingen inom rymdområdet (nya satelliter, detektorer).
Lars Ehrenberg, Stockholms universitet
350 000 kr.
Dnr 86/313
Biologiska och matematisk-statistiska studier av hälsorisker av miljöfaktorer i
låga doser
Projektets syfte är att klarlägga sambanden mellan dos och risk för
skadeverkningar - särskilt genotoxiska effekter såsom cancer och ärftliga
sjukdomar - av strålning och kemiska faktorer vid de i regel låga nivåer som
förekommer i miljön.
Projektets betydelse ligger framför allt i att avgörande insikt eftersträvas i
den kontroversiella frågan beträffande existensen av ”säkra” tröskeldoser;
även om man vid riskberäkningar för cancer och genetiska effekter numera
oftast antar att tröskeldoser inte förekommer, saknas vetenskapliga bevis
härför, med stor osäkerhet som följd. Ett avgörande av detta problem krävs
för en mera saklig debatt vid riskvärdering, för undvikande av onödig oro
bland allmänheten och för framställning av tillförlitligare beslutsunderlag.
Projektet skall genomföras genom selektiv anpassning till experimentella
data av matematiska modeller för dos-respons-samband, baserade på
alternativa hypoteser för biologiska verkningsmekanismer. Såväl publicerade
som egna försöksdata från mutations- och cancertest skall härvid
utnyttjas. Med ledning av de matematiska analyserna skall biologiska
hypoteser prövas bl. a. med avseende på sådana effekter (exempelvis
induktion av enzymer för bioaktivering och DNA-reparation), som förväntas
förorsaka avvikande dos—respons-samband vid de låga doser, där mutations-
och cancerdata inte är tillräckligt informativa.
Redog. 1986/87:21
34
Teknik
Redog. 1986/87:21
Torbjörn Westermark, Tekniska högskolan, Sthlm.
300 000 kr.
Dnr 86/296
Drag ur Skånes odlingshistoria genom elementanalys av recenta och fossila
musselskal, särskilt deras årsvarv. Samhörande fosfatgödningens historia och
teknikhistoria
Belysa Skånes odlingshistoria med nya metoden, avläsa miljöhistoria genom
elementanalys av recenta och fossila musselskal, vilken snart framlägges från
GWI Uppsala, KTH och RM i Sthlm.
Metodikstöd från NFR och Tryggers Stiftelse möjliggjorde påvisandet av
mera än 25 grundämnen i en sötvattenmussla (Margaritifera, kan bli >130
år). Protonmikrosonden (GWI, U Lindh) visade årstidsvariationer för fosfor
(P), svavel, mangan, zink m.fl. - Dessa tidsarkiv täcker minst de senaste
100—150 åren med viss begränsning.
Med Urban Emanuelsson (LU) har man insett att Skånes odlingshistoria
(Professor B Berglund, LU; RJ-stöd) kan belysas genom analys av P och
förhoppningsvis kväve i recenta och fossila musselskal (arter bl. a. Anodonta
och Unio). Inledande jämförelser bör kunna ske via superfosfatets införande
om vilket förbrukningsdata finns.
Isotopförhållanden (S) och vissa mikro-element ger mer information.
Musselmetoden som historiskt miljöarkiv synes öppna ett stort antal
tvärvetenskapliga undersökningsfält. Framlagt är ett av många fallexempel
inkl. teknikhistoriska aspekter.
Humaniora
Kekke Stadin, Uppsala universitet
200 000 kr.
Dnr 86/14
Arbetare och kapitalägare i samhällets omvandling
Projektets syfte är att studera framväxten av en arbetarklass och en
kapitalägarklass i Sverige under perioden 1750-1850. Detta görs mot
bakgrund av den under perioden genomgripande samhällsomvandlingen;
övergången från ett feodalt till ett kapitalistiskt produktionssätt.
De frågeställningar som här kommer att behandlas gäller exempelvis
arbetsdelningens betydelse för den sociala polariseringen, de båda nya
klassernas rekrytering och utveckling från sociala skikt till klart avgränsade
klasser och förhållandet mellan dessa och samhällets traditionella grupper
och klasser.
Den metod som skall användas går ut på att befolkningen i ett bestämt
antal städer, utvalda med hänsyn till näringsstruktur och industrialiseringsgrad,
intensivstuderas i tre å fyra jämförande tvärsnittsundersökningar.
35
Ingemar Algulin, Stockholms universitet
200 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/30
Den moderna svenska romanen - dess berättarmetoder och historiska
utveckling
Efter Staffan Björcks epokgörande arbete Romanens formvärld (1953) har
studiet av svensk romankonst i huvudsak avsatt en rad punktinsatser, medan
en historisk översikt över den moderna svenska romanen fortfarande saknas.
Föreliggande forskningsprojekt söker fylla denna lucka och ge en bild av hur
romankonsten utvecklas under en hundraårsperiod alltifrån Strindbergs
Röda Rummet till våra dagars romaner (Sara Lidman, Delblanc, Tunström
m. fl.). Undersökningen inriktas på att följa de utvecklingslinjer, efter vilka
romanen brutit upp från 1800-talets realistiska romannormer. Den lägger
tonvikten vid dess genrestrukturella förändringar och dess stilförnyelse i
riktning mot lyrikens uttrycksmedel samt vid impulser från filmens berättarmetoder.
Den uppmärksammar också de förskjutningar som skett i romanens
idé- och socialhistoriskt speglande funktioner. Vid undersökningen
kommer den internationella forskningen i genreteori och berättarteknik,
som kraftfullt expanderat på de senaste 25 åren, att beaktas och tillämpas.
Studiet avser att ge en fortlöpande historisk framställning av den moderna
svenska romanens utveckling - med en kortfattad bakgrundsteckning av dess
tidigare utvecklingsstadier förstärkt genom illustrativa analyser av representativa
texter. Dessutom har projektet i sikte att sammanställa en antologi
med svenska romanprogram, romanteoretiska texter, debatt om romanen
m. m.
Marja Taussi Sjöberg, Umeå universitet
230 000 kr.
Dnr 86/56
Tinget som social arena
Det finns ett stort intresse för historieböcker som beskriver människors
vardag och föreställningsvärldar. Men trots de många och en hel del
översatta utländska verk med rötter i annalesskolan, är liknande forskningsansatser
i Sverige tämligen blygsamma. Syftet är att med utgångspunkt från
tinget (häradsrätten) som social arena, mötesplats för människor, beskriva
vardagslivet, människors relationer, strategier att överleva och planera för
sig i livets olika situationer. Projektet skall även beskriva människors
möjligheter och förmåga att t. ex. manipulera ”makten” och kringgå lagens
bestämmelser. Det undersökta tingslaget blir Sollefteå i Ångermanland
omkring år 1865. Undersökningsmaterialet består framför allt av det
mångsidiga domstolsmaterialet i sin helhet: domböcker med bilagor som
privata brev, räkenskaper och intyg; småprotokoll som äktenskapsförord,
morgongåvobrev, bouppteckningar, förmyndaresförordnande etc. Metoden
är kvalitativ analys av källorna och så närgången som möjligt. Angreppssättet
är människor som agerande subjekt. Undersökningen kommer att kunna
luta sig mot bl. a. den sökandes tidigare forskning om människor i rättssystemet.
Tore Frängsmyr, Uppsala universitet
150 000 kr.
Redog. 1986/87:21
Dnr 86/100
Sverige i världen - ett projekt om vetenskapens internationalisering
Syftet är att studera vetenskapens internationalisering i ett dubbelt perspektiv.
Dels skall man genom några fallstudier analysera vilken roll svensk
vetenskap spelat i den internationella forskningen, både som givare och
tagare, under olika historiska perioder. Dels skall de som utför dessa studier
göra det i samarbete med internationellt framstående forskare på området.
Därigenom skall man kunna belysa villkoren för internationell forskningssamverkan
i historia och nutid, i fråga om idéspridning, disciplinuppbyggnad,
resursanvändning och praktiskt utförande. Förutom att ge viktig
historisk kunskap, bör således denna idé- och vetenskapshistoriska forskning
kunna ge värdefulla synpunkter på en problematik som måste vara av vitalt
intresse för ett litet lands vetenskapliga utveckling.
Ulrika Nettelbladt, Lunds universitet
45 000 kr.
Dnr 86/105 PL
Språkstörda förskolebarn i verbalt samspel (SFIVS)
Projektet är en förberedelse för ett senare, mer omfattande projekt och
syftet är att utarbeta en detaljerad och teoretiskt väl förankrad metod för
analys av språkstörda förskolebarns tal i olika kommunikativa situationer.
I logopediskt arbete med barn har uttalet ägnats mest uppmärksamhet,
men man har på senare tid identifierat störningar även inom andra områden
av språkförmågan - först grammatik och de allra senaste åren även pragmatik
(användandet av språket i en social kontext). Emellertid saknas i Sverige väl
fungerande kliniska analysmetoder såväl för grammatik som för pragmatik.
Arbetet med att utarbeta en klinisk grammatisk analysmetod har redan
påbörjats. Inom detta planeringsprojekt kommer också ett försök att
utveckla en provmodell för klinisk pragmatisk analys av barn att göras samt
att fördjupa kunskapen i pragmatisk teori.
I det senare större projektet kommer analysmetoderna att utprövas på ett
större barnmaterial och därefter ytterligare revideras. Analysmetoderna och
de kunskaper barnstudien kan ge kommer att vara av stort värde för
logopeder i deras arbete att diagnostisera olika typer av språkstörningar hos
barn.
37
4 Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nr21
Björn Lindblom, Stockholms universitet
200 000 kr.
Dnr 86/109
Uttalstransförmer - En akustisk databas och komputationella fonetiska och
fonologiska regler för svenska
Även om de fysikaliska korrelaten till en talares uttal av ett enskilt ord kan
variera drastiskt i naturliga talsituationer, så brukar det, i sitt sammanhang,
oftast ändå uppfattas helt korrekt av lyssnaren som ”samma” ord. Detta
faktum kallas inom fonetiken för invariansproblemet (Perkell & Klätt 1986).
Det exemplifierar en klassisk fråga inom experimentalpsykologin för all slags
varseblivning. På grund av metodiska svårigheter har uttalsvariationer i
spontant tal - speciellt då det naturliga talets akustiska egenskaper - hittills
ägnats relativt liten uppmärksamhet. Behovet av kunskaper om vad som
förblir konstant i det fysikaliskt föränderliga talet, är emellertid utomordentligt
stort för praktiskt tillämpad talforskning såväl som för den grundläggande
beskrivande teorin för talkommunikation (se Klätt (1980), Fant (1983)).
Här föreslagna projekt prövar en ny, för ändamålet utvecklad metodik för
insamling och analys av naturligt tal. En målsättning är att presentera en
fonologisk och akustisk fonetisk beskrivning av individuella talares uttalsvariationer.
Dessa variationer observeras i talsituationer, som väljs för att
primärt ge tre typer av talstilar: tydligt ("lyssnarorienterat”), neutralt, ledigt
(”talarorienterat”) tal. Variationerna studeras med avseende på (i) omfattning,
(ii) systematisk struktur och (iii) förståelighet. Ett annat mål är att med
utgångspunkt i denna databas formulera en algoritm, som. givet en akustisk
specifikation av ett godtyckligt valt ords uttalsnorm. transformerar detta
referensmönster till en möjlig, mer eller mindre reducerad eller förstärkt
variant. I moment (i) och (ii) görs fonologiska och akustiska analyser, i (iii)
utnyttjas perceptuella test. Även om fonetisk reduktion har varit ett
traditionellt tema för vår forskningsgrupp (Lindblom 1963, 1983), så bör
påpekas att kombinationen av funktionell fonologisk undersökning, kvantitativa
akustisk-fonetiska mätningar och systematisk stilistisk analys tillämpad
på spontantal innebär ett nytt, tvärvetenskapligt bredare grepp än vi
själva och andra grupper tidigare tagit. Projektet väntas ge konkreta resultat
med speciell relevans för bl. a. handikapphjälpmedel och andra automatiska
system, där en omvandling sker av text till tal, eller som simulerar förståelse
och igenkänning av tal. Teoretiskt kommer det att skapa ett underlag för
fortsatta diskussioner av hur invariansproblemet skall kunna lösas samt ge
bidrag till beskrivningen av svenskans fonetik och fonologi.
Gunnel Källgren, Stockholms universitet
290 000 kr.
Dnr 86/113
Uppbyggnad av lexikon för datoriserad textanalys
Syftet med projektet är att undersöka hur ett lexikon bör vara utformat för
att kunna användas för datoriserad textanalys samt att börja bygga upp och
Redog. 1986/87:21
38
testa ett sådant lexikon. Ett lexikon med direkt inriktning på textanalys har
både teoretiskt och praktiskt intresse, t. ex. inom informationssökning och
analys och syntes av talat och skrivet språk.
Hela arbetet skall inriktas på att verkligen få en fungerande modell för
lexikonuppbyggnad och lexikonsökning implementerad i dator.
Projektet skall delvis ses som ett led i det allmänna intresset för att utveckla
parsningssystem och anknyter där till den forskning som finns, både inom
Norden och internationellt. Även erfarenheter från den nyare psykolingvistiska
forskningen har relevans för projektet. Det som framför allt särskiljer
projektet från andra liknande arbeten är att det i hög grad inriktas på att
utveckla den allmänna textlingvistiken. Det avspeglas bl. a. i att lexikonet
redan från början skall byggas upp med inriktning på analys av hela texter
och inte bara enstaka satser.
Östen Dahl, Stockholms universitet
170 000 kr.
Dnr 86/116
Referenthierarkier och innehållsstruktur i text
Den övergripande målsättningen för projektet är att bidra till utvecklandet
av modeller för språkförståelseprocessen, framför allt sådana som kan
implementeras i en dator. Sådana system kan endast åstadkommas som ett
resultat av ett omfattande arbete inom en rad olika delområden. Studiet av
referenthierarkier och innehållsstruktur i text utgör ett sådant delområde,
inom vilket det såväl inom Sverige som internationellt råder en brist på
datorbaserade modeller med en empirisk förankring i naturlig text. Inom
ramen för detta projekt kommer vi att genomföra textundersökningar och
psykolingvistiska experiment som belyser detta delområde och ger en
nödvändig empirisk grundval för ett parallellt bedrivet modellutvecklingsarbete.
Arbetet inom projektet fördelas på två områden:
i. Användning av explicita signaler i texten för identifikation av diskurshierarkier
ii.
Användning av implicit information vid identifikation av diskursreferenter.
Anders Cullhed, Stockholms universitet
170 000 kr.
Dnr 86/174
Tidens takt och tecken. Studier i Francisco de Quevedos poesi mot bakgrund
av den litterära barockens tids- och historiesyn
Arbetet vill bidra till kartläggningen av barockepokens säregna tids- och
historiemedvetande genom ett närstudium av den spanske diktaren Francisco
de Quevedo (1580—1645). Studiet omfattar i första hand Quevedos
poetiska författarskap och avser att via fixeringen av tidsproblematiken lyfta
fram nya aspekter på dess vitala kärnskikt. Undersökningen inleds med en
Redog. 1986/87:21
39
bred bakgrundsteckning över de olika schatteringarna i renässansens och
barockens tids- och historieuppfattning - och interfolieras sedan med
paralleller till företrädesvis engelsk, tysk, fransk och övrig spansk litteratur.
Metoden har rötter i en idéhistoriskt inspirerad litteraturvetenskap men
hämtar samtidigt impulser från en fenomenologisk tradition i Georges
Poulets efterföljd. Projektet fyller ett stort tomrum - någon monografi över
ämnet ”Quevedo och tiden” finns till dags dato inte att tillgå - och har sin
givna betydelse inom internationell barockforskning. Genom att fylla ut
bilden av förhållandet mellan Quevedo och hans samtida valfrändskaper
kommer arbetet att komplettera vår samlade kännedom om den europeiska
barocken, där den spanske poeten framstår som en huvudfigur av samma
rang som John Donne i England och Andreas Gryphius i Tyskland.
Göran Sonesson, Lunds universitet
200 000 kr.
Dnr 86/265
Bildbetydelser i informationssamhället - Till bildarternas och bildmedias
jämförande semiotik
Projektet avser ett jämförande studium av uppbyggnadsprinciperna hos
olika bildarter (målning, ritning, foto, etc.), såväl dem som förklarar
bildernas inneboende egenskaper som dem som följer ur deras användning i
olika bildmedia (tidning, film, affischer, etc.). Särskilt inriktas projektet på
de konsekvenser den olikartade uppbyggnaden har för vilken information
som kan överföras och hur denna förändras av processen. Därvid avses med
information inte bara den som rör verkligheten utan också den om bildens
egen struktur (ofta kallat ”estetisk information”). Förutom resultatens
praktiska nytta, t. ex. inom pedagogik och för utövare av bildyrken,
förväntas de också kasta nytt ljus över verklighetsuppfattningens förändringar
i informationssamhället. De rika insikterna från den internationellt
betydelsefulla men i Sverige delvis okända och delvis vantolkade semiotiken
lägges till grund för forskningen, men kunskaper hämtade från konstvetenskap,
psykologi och filosofi integreras i undersökningarna. Semiotiken, den
”allmänna betydelseläran”, som arbetar på humanvetenskapernas traditionella
område men söker lagar och principer i stället för individuella fakta,
lämpar sig särskilt väl för sådana syntetiserande och jämförande uppgifter.
Metoden blir litteraturgenomgång, argumentationsanalys, intern och extern
kritik, samt vidareutveckling av analyserna. Resultaten kan vara grundval
för vidare forskning inom konstvetenskap och psykologi. Projektet utföres i
samarbete mellan fil. dr. Göran Sonesson och professor Sven Sandström.
Redog. 1986/87:21
40
John Rogers, Uppsala universitet
115 000 kr.
Dnr 86/286
Dödens portar: Svenska hamnstäders roll i spridning och kontroll av
epidemiska sjukdomar i ett internationellt perspektiv
En stor internationell komparativ studie av urbaniseringen och ”den
epidemiologiska transitionen” har påbörjats under ledning av Institute for
European Population Studies, Liverpool. Som ett led i samarbetet mellan
engelska och svenska forskare kommer de svenska hamnstädernas roll att
undersökas när det gäller överförandet av epidemiska sjukdomar mellan
länder i Nordeuropa. Man kommer även att undersöka hur dessa städer
fungerade vid spridningen resp. hindrandet av epidemier till övriga landet.
Projektet kommer att haen tvärvetenskaplig och internationell personaluppsättning
med representanter från ekonomisk historia, geografi och socialhistoria.
Genom att analysera mortalitetsserier, rapporter om insjuknade,
myndigheternas rapporter och litterära källor kommer alla epidemier (dvs.
även de som inte ledde till en ökad dödlighet) i Stockholm, Göteborg och
Karlskrona, Sveriges tre största städer år 1800, att undersökas för tiden
1700—1900. På så sätt vill man försöka svara på frågor som: Vilken betydelse
hade kollektiva åtgärder, typ karantäner och sanitära förbättringar, resp.
individorienterade åtgärder, t. ex. vaccinering och ökade kunskaper om
hygien, för eliminering av de epidemiska sjukdomarna? En aktuell och
mycket omtvistad fråga i den internationella debatten är vilken huvudorsaken
var till den stora dödlighetsnedgången som hade sin början i slutet av
1700-talet: medicinska framsteg, förbättrad nutrition, klimatet, bättre sanitära
förhållanden, epidemiska sjukdomars försvinnande, ökad immunitet
mot specifika sjukdomar. Resultaten av undersökningen kommer att öka vår
kunskap om en viktig fas i såväl medicinsk historia som social och
demografisk historia både i ett svenskt och i ett större nordeuropeiskt
sammanhang.
Arne B Johansen, Göteborgs universitet
200 000 kr.
Dnr 86/323
Björsjöås - Metodstudie pä kulturlandskapslämningar i Göteborgs inland
Björsjöås är en ensamgård i det skogklädda höjdområdet Vättlefjäll i
nordöstra delen av Göteborgs kommun. Den redovisas i Natur- och
kulturvårdsprogram för Göteborg 1979 som värdefullt kulturlandskap. Här
finns husgrunder, odlingsrösen, åkrar, hägnader, fägator, vattenhål, stenbrott,
fångstgrop, torvtäkt, gammal väg m. m.
En grupp bestående av arkeologer, botanist för kemiska analyser, botanist
och entomolog för makrofossilanalyser, en kvartärgeolog för pollenanalys
och en kulturgeograf arbetar med frågorna om bosättningens ålder, om den
varit kontinuerlig, vad man levt av, vilken funktion de olika husen haft -organisatonen, och om närheten till Göteborg haft någon betydelse.
Redog. 1986/87:21
41
Arbetet beräknas ta tre år och påbörjades hösten 1984. Fältundersökningar
och bearbetning görs parallellt. Resultaten skall presenteras i utställning
och publikation. Kunskapsspridningen är viktig för att få ökad förståelse för
kraven på bevarande. De skall också användas sorn grund för fortsatt arbete
med kulturlandskapsområden.
Målet är att utveckla arkeologisk forskning kring senare tidsperioder för
landsbygden, något som nästan helt saknas i dag, att få ökad kunskap om
kulturlandskapet och dess utveckling. Samtidigt ges möjlighet till jämförelse
mellan uppgifter från skriftliga källor och undersökningsresultat.
Harald Runblom, Uppsala universitet
437 000 kr.
Dnr 86/327
Etniska relationer i amerikanska städer
Inom projektet kommer studier av svenska immigranters möten med andra
invandrare och deras kultur att studeras. Resp. grupps bosättningsmönster,
etablering på arbetsmarknaden, politisk och facklig aktivitet, sociala,
religiösa och kulturella värderingar samt föreningsliv och organisationsväsen
kommer att belysas. Projektet har ett svenskt och ett amerikanskt team, som
kommer att arbeta parallellt. Samarbetet har redan under projekteringsstadiet
fått konkreta former. Högsta amerikanska kompetens tillförsäkras
projektet genom aktiv medverkan av professor Robert F. Harney, University
of Toronto. Om medel beviljas i Sverige, kommer amerikansk finansiering
på matching-fund-basis att sökas. Projektet syftar i första hand till empiriska
undersökningar. Vid valet av städer har hänsyn tagits till en rad faktorer: den
svenska gruppens storlek, förekomsten av andra etniska grupper, näringsstruktur,
källsituation, möjlighet till samarbete med amerikanska
forskare. Valet har fallit på Worcester (Mass.), Jamestown (New York),
Rockford och Moline (Illinois), Duluth (Minnesota) och Tacoma (Washington).
I tre städer har förundersökningar påbörjats (Jamestown. Moline och
Rockford). På det teoretiska planet tar undersökningarna sin utgångspunkt
dels i den historiskt inriktade litteratur som behandlar immigration, etnicitet
och attityder till etniska grupper (Bayor, Handlin, Higham), dels sociologiska
teorier om assimilation och etniska minoriteters beteenden (Blalock,
Breton, Gordon). Målet är att finna den bästa kombinationen av teoriunderbyggnad
och empiriska studier. Framtidens möten mellan etniska kulturer
kommer att äga rum i urbana miljöer, och forskningen om svenskarnas
relationer till andra invandrargrupper i amerikanska städer kommer att
generera ny kunskap, som förhoppningsvis också skall bidra till en ökad
generell insikt om kulturmöten.
Redog. 1986/87:21
42
B. STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE
VERKSAMHETEN 1965-1986
I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1986 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1986, (tabell 12). Om de olika årens anslagsbelopp
uttrycks i 1986 års penningvärde motsvarar fondens hittillsvarande
insatser 1 400 milj. kr.
Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1986 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4—5). Uppgifter om
de beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande)
lämnas också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid
(tabell 7).
Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.
Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap (tabell 1) har fått 60 % av anslagsbeloppet under
1986. För hela perioden 1965-1986 (tabell 12) är motsvarande andel 56 %.
De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år.
Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne har
tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.
Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m.m. ges hög
prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.
Under 1986 beviljades helt eller delvis 219 ansökningar av 490 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till drygt 55 milj. kr. medan de avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp på 156 milj. kr.
Av de beviljade anslagen 1986 är 66 nya och 153 fortsättningsanslag varav
46 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 26 % och fortsättningsanslagens sålunda 74 %. Endast 14 % av
de sökta beloppen för nya anslag 1986 kunde beviljas. Konkurrensen om
forskningsmedel från fonden är sålunda mycket stor.
Redog. 1986/87:21
43
Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1986
(Belopp i tusental kronor)
Redog. 1986/87:21
Ämnesområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | % per ämnes-område | |||
1. SAMHÄLLSVETENSKAP | 123 | 33 029 | 243 | 79 820 | 41,3 | 50,6 | 59,6 |
1.1 Ekonomisk historia | 9 | 1 463 | 15 | 3 355 | 43,6 | 60,0 | 2,6 |
1.2 Företagsekonomi | - | - | 12 | 3 380 | - | - | - |
1.3 Nationalekonomi | 20 | 6 259 | 30 | 13 343 | 46,9 | 66,7 | 11,3 |
1.4 Kulturgeografi | 7 | 5 251 | 15 | 12 003 | 43,7 | 46.7 | 9,5 |
1.5 Sociologi/Soc.pol. | 22 | 4 313 | 43 | 12 087 | 35,7 | 51,2 | 7,8 |
1.6 Statistik | - | - | - | - | - | - | - |
1.7 Statskunskap | 24 | 6 718 | 37 | 10 877 | 61,8 | 64,9 | 12,1 |
1.8 Forskning om forskn. | - | - | 1 | 226 | - | - | - |
1.9 Informationsbehandl. | - | - | 1 | 105 | - | - | - |
1.10 Pedagogik | 8 | 1 997 | 17 | 6 378 | 31,3 | 47,1 | 3,6 |
1.11 Psykologi | 28 | 5 981 | 57 | 15 170 | 39,4 | 49,1 | 10,8 |
1.12 Juridik/Kriminologi | 5 | 1 047 | 14 | 2711 | 38,6 | 35,7 | 1,9 |
1.13 Socialantropologi | - | - | 1 | 185 | - | - | - |
2. MEDICIN | 26 | 6 693 | 62 | 20 860 | 32.1 | 41,9 | 12,1 |
3. NATURVETENSKAP | 18 | 4 227 | 57 | 21 537 | 19,6 | 31,6 | 7,6 |
4. TEKNIK | 4 | 1 180 | 16 | 5 410 | 21,8 | 25,0 | 2,1 |
5. HUMANIORA | 46 | 10 131 | 108 | 27 696 | 36,6 | 42,6 | 18,3 |
6. ÖVRIGT | 2 | 140 | 4 | 575 | 24,3 | 50,0 | 0,3 |
Summa Reseanslag, lönekostn.tillägg Summa | 219 | 55 400 1 300 56 700 | 490 | 155 898 | 35,5 | 44,7 | 100,0 |
Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1986 | ||||||
Typ av ansökan |
| Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i % | ||
|
| Antal Belopp | Antal | Belopp | av sökt | av sökt per an- |
|
|
|
|
| belopp | antal slagstyp |
Fortsättningsanslag |
| 153 41 107 | 165 | 52 382 | 78,5 | 92,7 74,2 |
Nya anslag |
| 66 14 293 | 325 | 103 516 | 13,8 | 20,3 25,8 |
Summa |
| 219 55 400 | 490 | 155 898 | 35,5 | 44,7 100,0 |
Tabell 3. Fördelning av | beviljade anslag |
|
|
|
| |
Fortsältningsanslag |
| Nya anslag |
|
|
| |
| Antal | Belopp |
|
| Antal | Belopp |
Slutanslag | 46 | 11 112 Planeringsanslag | 5 | 372 | ||
Publice ringsgarantier | 8 | 620 Engångsanslag |
| 4 | 940 | |
Övriga anslag | 99 | 29 375 Övriga | anslag |
| 57 | 12 981 |
Summa | 153 | 41 107 |
|
| 66 | 14 293 |
44
Tabell 4. Fortsättningsanslag 1986 fördelade efter fakultetsområde. Redog. 1986/87:21
(Belopp i tusental kronor.)
Fakultetsområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | i % per fakul-tetsområde | |||
Samhällsvetenskap | 86 | 24 926 | 91 | 30 399 | 82,0 | 94,5 | 60,6 |
Medicin | 17 | 4 647 | 17 | 5 998 | 77,5 | 100,0 | 11,3 |
Naturvetenskap | 12 | 2 990 | 14 | 4 976 | 60,1 | 85,7 | 7,3 |
Teknik | 3 | 880 | 4 | 1 562 | 56.3 | 75,0 | 2,1 |
Humaniora | 33 | 7 524 | 37 | 9 307 | 80,8 | 89,2 | 18,3 |
Övrigt | 2 | 140 | 2 | 140 | 100,0 | 100,0 | 0,4 |
Summa | 153 | 41 107 | 165 | 52 382 | 78,5 | 92,7 | 100,0 |
Tabell 5. Nya anslag 1986 fördelade efter fakultetsområde. |
|
|
| |||
Fakultetsområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | % | ||
| Antal | Belopp | Antal | Belopp | av sökt av sökt | per fakul-tetsområde |
Samhällsvetenskap | 37 | 8 103 | 152 | 49 421 | 16,4 24,3 | 56,7 |
Medicin | 9 | 2 046 | 45 | 14 862 | 13,8 20,0 | 14,3 |
Naturvetenskap | 6 | 1 237 | 43 | 16 561 | 7,5 14,0 | 8,7 |
Teknik | 1 | 300 | 12 | 3 848 | 7,8 8,3 | 2,1 |
Humaniora | 13 | 2 607 | 71 | 18 389 | 14,2 18,3 | 18,2 |
Övrigt | - | - | 2 | 435 | - | - |
Summa | 66 | 14 293 | 325 | 103 516 | 13,8 20,3 | 100,0 |
Tabell 6. Antal beviljade anslag 1986 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde.
Anslagsbelopp
i tkr | Samhälls- vetensk. | Medicin | Natur- vetensk. | Teknik | Huma- niora | Övrigt | Total | % |
- 100 | 23 | 5 | 7 | _ | 6 | 2 | 43 | 19.6 |
101 - 300 | 77 | 14 | 8 | 2 | 32 | - | 133 | 60,8 |
301 - | 23 | 7 | 3 | 2 | 8 | - | 43 | 19,6 |
Summa | 123 | 26 | 18 | 4 | 46 | 2 | 219 | 100,0 |
Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag fördelade efter utsträckning i | i tid och fakultetsom- | |||||||
Längd antal år | Samhälls- vetensk. | Medicin | Natur- vetensk. | Teknik | Huma- niora | Övrigt | Totalt | % |
- 2 | 6 | 1 | _ | _ | _ | _ | 7 | 14.0 |
2-3 | 16 | - | - | - | 2 | - | 18 | 36,0 |
4-5 | 12 | 2 | - | - | 4 | - | 18 | 36,0 |
6-7 | 2 | 1 | 2 | - | - | - | 5 | 10,0 |
8 - | 1 | - | - | - | 1 | - | 2 | 4,0 |
Summa | 37 | 4 | 2 | - | 7 | - | 50 | 100,0 |
45
Tabell 8. Beviljade anslag 1986 fördelade efter läroanstalter. Redog. 1986/87:21
(Belopp i tusental kronor)
Läroanstalt | Antal | Belopp | % |
Göteborgs universitet | 29 | 7 333 | 13,2 |
Chalmers tekniska högskola | 2 | 500 | 0,9 |
Högskolan i Karlstad | 1 | 480 | 0,9 |
Linköpings universitet | 4 | 777 | 1,4 |
Lunds universitet | 34 | 11 420 | 20,6 |
Högskolan f. lärarutbildning i Malmö | - | - | - |
Högskolan i Kristianstad | - | - | - |
Högskolan i Växjö | 1 | 150 | 0,3 |
Stockholms universitet | 46 | 11 151 | 20,1 |
Högskolan f. lärarutbildning i Sthlm | - | - | - |
Handelshögskolan | 1 | 298 | 0,5 |
Musikhögskolan | - | - | - |
K I | 11 | 2 923 | 5,3 |
KTH | 5 | 867 | 1,6 |
Umeå universitet | 17 | 3 559 | 6,4 |
Högskolan i Ostersund | - | - | - |
Tekniska högskolan i Luleå | 1 | 180 | 0,3 |
Uppsala universitet | 53 | 12 598 | 22,7 |
Sveriges Lantbruksuniversitet | 1 | 210 | 0,4 |
Museer | 1 | 200 | 0,4 |
Vissa statliga institutioner | 4 | 1 296 | 2,4 |
Utländska läroanstalter | - | - | - |
Övrigt | 8 | 1 458 | 2,6 |
Summa | 219 | 55 400 | 100,0 |
Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag.
%
1982 33,1
1983 27,9
1984 18,4
1985 25,6
1986 25,8
Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)
År | Nya ansökningar | Fortsättningsanslag | Totalt | ||
1982 | 17,5 | 27,1 | 68,6 | 93,0 | 34,9 49,9 |
1983 | 16,0 | 22,9 | 71,3 | 88,5 | 36,2 47,8 |
1984 | 10,2 | 17,3 | 73,0 | 91,1 | 34,1 42,0 |
1985 | 13,6 | 18,3 | 74,9 | 88,3 | 34,8 42,0 |
1986 | 13,8 | 20,3 | 78,5 | 92,7 | 35,5 44,7 |
46
Tabell 11. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr).
Redog. 1986/87:21
År | Nya anslag | Fortsättningsanslag | Totalt |
1982 | 168 | 187 | 181 |
1983 | 193 | 211 | 206 |
1984 | 147 | 246 | 219 |
1985 | 202 | 238 | 228 |
1986 | 217 | 269 | 253 |
Tabell 12. Anslag 1965 - 1986 |
|
|
|
Ämnesområde | Beviljade ansökningar | Beviljat belopp | |
| Antal | Belopp | i % per |
1. SAMHÄLLSVETENSKAP | 1 831 | 336 898 | 56,2 |
1.1 Ekonomisk historia | 106 | 16 863 | 2,8 |
1.2 Företagsekonomi | 121 | 16 822 | 2,8 |
1.3 Nationalekonomi | 219 | 45 782 | 7,6 |
1.4 Kulturgeografi 1.5 Sociologi/socialpolitik/ | 166 | 39 475 | 6,6 |
socialantropologi | 335 | 58 268 | 9,7 |
1.6 Statistik | 54 | 8 569 | 1,4 |
1.7 Statskunskap | 311 | 64 337 | 10,7 |
1.8 Forskning om forskning | 19 | 1 610 | 0,4 |
1.9 Informationsbehandling | 16 | 5 783 | 1,0 |
1.10 Pedagogik/psykologi | 407 | 69 231 | 11,5 |
1.11 Juridik/kriminologi | 77 | 10 158 | 1,7 |
2. MEDICIN | 310 | 64 077 | 10,7 |
3. NATURVETENSKAP | 243 | 54 448 | 9,1 |
4. TEKNIK | 33 | 6 279 | 1,0 |
5. HUMANIORA | 759 | 126 089 | 21,0 |
6. ÖVRIGT | 78 | 12 045 | 2,0 |
Summa | 3 254 | 599 836'' | 100,0 |
1 motsvarar 1 400 mkr i 1986 års penningvärde
47
Innehållsförteckning Redog. 1986/87:21
Redogörelse 1
A. Nya projekt 1986 9
EKONOMISK HISTORIA
Massmedier och deras ägare
86/42 Sverker Jonsson, Göteborg 9
Mellan världskrig och rekordår
86/51 Ulf Olsson/Martin Fritz, Umeå 9
NATIONALEKONOMI
Finansteoretiska undersökningar
86/82 Hanson/Ståhl/Söderström, Lund 10
Lokal lönebildning
86/104 Fackföreningsrörelsensforskn. inst., Stockholm 10
Det svenska skatte- och transfereringssystemets långsiktiga effekter
86/157 Bengt-Christer Ysander, Uppsala 11
Tjänsteproduktion och kontraktsstruktur
86/170 Lars Werin, Stockholm 11
Yrkeskarriär hos invandrare
86/210 Jan Ekberg, Högskolan i Växjö 12
De offentliga omfördelningarnas politiska ekonomi - en spelteoretisk
analys
86/241 Assar Lindbeck, Stockholm 12
Löneökningarnas bestämningsfaktorer inom industrin
86/305 Gunnar Eliasson, IUI, Stockholm 12
KULTURGEOGRAFI
Näringslivet och biosfären i Sverige sedan 1800. En kunskapsöversikt
86/46 Torsten Hägerstrand, Lund 13
Tillväxt och rättvisa i regionalpolitiken
86/75 Sture Öberg, Uppsala 13
The Permanent European Conference for the Study of the Rural
Landscape
86/298 Ulf Sporrong, Stockholm 14
SOCIOLOGI
Samhälleliga förändringsprocesser
86/21 PL Rune Persson, Lund
Kvinnorösträtten och väljarkårens homogenisering: Chile och Sveri
ge, 1911-1985
86/79 Pablo Suarez, Uppsala
14
15
48
Välfärdsstaten och den ekonomiska krisen - en jämförande studie i ett Redog. 1986/87:21
historiskt perspektiv
86/173 Walter Korpi, Stockholm 15
Utbildning, individuella livschanser och social skiktning
86/175 Robert Eriksson, Stockholm 16
Vardag och samhällsstruktur i Sverige. Ett bokprojekt
86/203 Ulf Himmelstrand, Uppsala 16
Personregister och integritetsfrågor
86/209 Torsten Österman, Forskningsgruppen f. samhälls
och
informationsstudier, Stockholm 16
Forskargrupp i kommunikationssociologi
86/230 Karl Erik Rosengren, Lund 16
Familjen i välfärdssamhället: En demografisk syntes av kvinnors
livslopp
86/322 Jan M. Hoem, Stockholm 17
STATSKUNSKAP
Den svenska regeringens utveckling under 150 år
86/154 Olof Ruin, Stockholm 17
Byråkratisk etik
86/158 Lennart Lundquist, Lund 18
Socialdemokratiska arbetarepartiet och svensk samhällsutveckling
under 100 år
86/159 Lars Wessman, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm ... 18
Välfärdsstatens privatisering. En jämförande studie av boendet
86/226 Lennart J Lundqvist, Uppsala 19
Politik och retorik
86/277 Erik Åsard, Uppsala 20
PEDAGOGIK
Social och kommunikativ utveckling hos spädbarn
86/304 Carin Holmlund, Stockholm 20
PSYKOLOGI
Psykosomatiska symtom och kulturbakgrund
86/20 PL Gudmund Smith, Lund 21
Neurolingvistisk undersökning av gravt språkstörda barn
86/73 Anders Löfqvist, Lund 21
Subjektiva och objektiva karaktäristika av alkoholintag på djur och
människa
86/76 Torbjörn U C Järbe, Uppsala 22
Psykologisk funktion under åldrandet
86/84 Stig Berg, Göteborg 22
Sexualbeteendets centralnervösa reglering
86/93 Knut Larsson, Göteborg 23 ^9
Psykologisk utvecklingsbedömning Redog. 1986/87:21
86/95 Carl-Otto Jonsson, Stockholm 23
Betydelsen av jagfungerande och andra faktorer för förlopp och
prognos vid Anorexia nervosa/Bulimia
86/161 Kristina Humble/Björn-Erik Roos, Uppsala 24
Om psykiatrins sjukdomsbegrepp - analys och utvärdering av en
tvärdisciplinär idédiskussion
86/189 Lennart Nordenfelt, Linköping 24
Kvinnors psykiska hälsa
86/243 PL Patricia Frithiof, Kl, Stockholm 25
JURIDIK
Processuella grundbegrepp i språkfilosofisk och språkvetenskaplig belysning
86/183 Lennart Åqvist, Uppsala 25
MEDICIN
Pannlobernas betydelse för normalt och patologiskt prospektivt
tänkande
85/266 David H Ingvar, Lund 26
Rökning under graviditet och dess betydelse för fosters och nyföddas
hälsa
86/77 PL Olav Meirik, Uppsala 27
Nervcellsförbindelser vid alkoholexposition
86/80 Nils Conradi, Göteborg 27
Orsakas multipel skleros av ett virus?
86/99 Magnhild Sandberg Wollheim, Lund 28
Socialmedicinsk studie av 2 125 kvinnliga narkotikamissbrukare av
intravenös typ
86/121 Nils Bejerot, Kl, Stockholm 29
Reaktiva mekanismer i överhudens Langerhanska cellsystem, särskilt
vid kontaktdermatit
86/145 Bengt Falck, Lund 29
Experimentella studier av transporten av näringsämnen mellan moder
och foster vid diabetesgraviditet
86/185 Ulf J Eriksson, Uppsala 30
Experimentella och kliniska försök för utveckling av transplantationsterapier
vid Parkinsons sjukdom och epilepsi
86/238 Anders Björklund, Lund 31
Studier av biokemiska förändringar i hjärnan hos patienter med
åldersdemens samt försök till deras behandling
86/326 Lars Svennerholm, Göteborg 31
NATURVETENSKAP
Europas sotsvampar
86/27 Kålman Vånky, Gagnef
32
50
Korrosion och korrosionsskydd på järnföremål av etnologiskt intresse Redog. 1986/87:21
86/43 Nordiska museet. Stockholm 32
Teoretiska studier av evolutionära processer - initiering av teoretisk
evolutionsbiologisk forskning i Sverige
86/146 Tommy Radesäter, Stockholm 32
Mekanistiska studier av kolonisering av högre organismer på bakteriefilmer
i marin miljö
86/223 Staffan Kjelleberg, Göteborg 33
Fjärranalytiska studier av kustvattenprocesser
86/225 Lennart Jönsson, Lund 34
Biologiska och matematisk-statistiska studier av hälsorisker av miljöfaktorer
i låga doser
86/313 Lars Ehrenberg, Stockholm 34
TEKNIK
Drag ur Skånes odlingshistoria
86/296 Torbjörn Westermark, KTH, Stockholm 35
HUMANIORA
Arbetare och kapitalägare i samhällets omvandling
86/14 Kekke Stadin, Uppsala
Den moderna svenska romanen
86/30 Ingemar Algulin, Stockholm
Tinget som social arena
86/56 Marja Taussi Sjöberg, Umeå
Sverige i världen - ett projekt om vetenskapens internationalisering
86/100 Tore Frängsmyr, Uppsala
Språkstörda förskolebarn i verbalt samspel
86/105 PL Ulrika Nettelbladt, Lund
Uttalstransformer
86/109 Björn Lindblom, Stockholm
Uppbyggnad av lexikon för datoriserad textanalys
86/113 Gunnel Källgren, Stockholm
Referenthierarkier och innehållsstruktur i text
86/116 Östen Dahl, Stockholm
Tidens takt och tecken
86/174 Anders Cullhed, Stockholm
Bildbetydelser i informationssamhället
86/265 Göran Sonesson, Lund
Dödens portar
86/286 John Rogers, Uppsala
Björsjöås - metodstudie på kulturlandskapslämningar i Göteborgs
inland
86/323 Arne B Johansen, Göteborg
Etniska relationer i amerikanska städer
86/327 Harald Runblom, Uppsala
B. Statistiska uppgifter 1965-1986
35
36
36
37
37
38
38
39
39
40
41
41
42
43
I skriftserien har hittills utkommit:
RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, Hallå!
RJ 1978:1 Vart leder tråden?
RJ 1978:2 Hot eller löfte?
RJ 1978:3 Dialog
RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-TV och telesammanträden
RJ 1978:5 Tryck på knappen
RJ 1978:6 Attityder till tekniken
RJ 1978:7 Smärta och akupunktur
RJ 1979:1 I kulisserna
RJ 1979:2 Planera numera
RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet
RJ 1979:4 Moderna tider
RJ 1980:1 Arbetets värde och mening
RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning
RJ 1980:3 Arbetslivsforskning
RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen
RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp
RJ 1980:6 Skatteforskning
RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919—1979
RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället
RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist
RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer
RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt
RJ 1983:1 Women and Men in Swedish Society
RJ 1983:2 Hur klarar vi 1990?
RJ 1984:1 Alkoholpolitiken och forskningen
RJ 1984:2 Öststatsforskning i Sverige 1950-1983
RJ 1985:1 Forskning om skatter
RJ 1986:1 Skatterna ett samhällsproblem?
RJ 1986:2 Finansteoretiska undersökningar
Redog. 1986/87:21
gotab Stockholm 1987 12509
52