Redogörelse till riksdagen1986/87:12 (Framställning / redogörelse 1986/87:12)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1986/87:12

från svenska delegationen vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling rörande
församlingsmötena under tiden april 1985-januari
1986 (37:e sessionen)

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för de
tre församlingsmötena i Strasbourg (april 1985, september-oktober 1985,
januari 1986) som ägde rum under församlingens 37:e session. Till redogörelsen
är fogad en förteckning över församlingens samtliga rekommendationer,
resolutioner och andra beslut under samma tidrymd.

Stockholm den 19 november 1986
På delegationens vägnar

Stig Alemyr

John-Christer Åhlander

Redog.

1986/87:12

1 Riksdagen 1986187. 2 sami. Nr 12

Innehållsförteckning

1. Allmänt om församlingens arbete

2. Den svenska representationen

3. Politiska frågor och frågor som berör icke-medlemsländer .

4. Ekonomiska frågor ..... 4.

5. Sociala frågor-hälsovård

6. Juridiska frågor

7. Kultur och utbildning

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter

9. Befolknings-och flyktingfrågor

10. Jordbruksfrågor .... v ,.................. • ■..... • • •....

Bilaga: Förteckning över församlingens beslut

• '' . ''{I Redog. 1986/87:12

... 3

? T“*-« i'' *- t''i I

... 4 . > . :

.‘. 10

-jun,:: it:

....... 13

••••••• u : v. .

16
18

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation
avseende tiden april 1985-januari 1986 (37:e
sessionen)

1. Allmänt om församlingens arbete

Europarådets parlamentariska församlings 37 :e session var stadgeenligt
fördelad på tre delsessioner. De ägde rum under tiden den 22—26 april 1985,
den 25 september—3 oktober 1985 och den 27—31 januari 1986. Dessa
plenarmöten hölls i Strasbourg.

Församlingens s. k. minisession hölls i Hamburg den 1-4 juli 1985.

Den tyske socialdemokraten Karl Ahrens omvaldes vid aprilmötet till
församlingspresident.

Under den tidsperiod redogörelsen avser presenterade den s. k. Colombokommissionen
sin första rapport - kommissionen har haft till uppgift att bl. a.
se över formerna för det framtida europeiska samarbetet. Denna preliminära
rapport diskuterades också under såväl minisessionen i Hamburg som vid
höstmötet.

Insikten att Europarådet självt måste ta itu med sina organisatoriska
problem torde numer vara djupt förankrad hos generalsekreteraren Marcellino
Oreja. Vid aprilmötet, ca 7 månader efter sitt tillträde, riktade han sig
ånyo till församlingen i ett större tal. Han underströk härvid Europarådets
specifika roll när det gäller skyddet av mänskliga rättigheter. Han pekade på
rådets roll som ett unikt forum för politisk dialog mellan alla västeuropeiska
stater samtidigt som han välkomnade de möjligheter till kontakt som finns
med Östeuropas stater. Framför allt underströk han vikten av att koncentrera
verksamheten för ett bättre utnyttjande av resurserna.

I samband med att Anders Björck presenterade byråns rapport vid
aprilmötet nämnde han särskilt att en officiell delegation från Europarådet
besökt Jugoslavien i februari 1985.

Bland de besök församlingen tog emot under den aktuella tiden noteras
särskilt framträdandet av Egyptens president Hosni Mubarak vid januarimötet.
Det var första gången en statschef från Mellersta Östern talade till
församlingen. I sitt inlägg stödde Mubarak tanken på en internationell
fredskonferens för att lösa problemen i Mellanöstern. Han önskade se ett
större europeiskt engagemang till stöd för en sådan konferens.

Han uppehöll sig vidare vid u-ländernas ekonomiska svårigheter i allmänhet
och deras betungande skuldbörda i synnerhet. Här krävde han större
förståelse och insatser från i-ländernas sida. Det sista ämne han närmare
behandlade gällde frågan om internationell terrorism. Även här förespråkade
han internationellt samarbete som en lösning på detta numera globala
problem.

Under församlingens 37:e session kom det rådande läget i tre medlemsländer,
nämligen Turkiet, Cypern och Malta, att bli föremål för debatt. Vissa
minoriteters ställning i Europa diskuterades särskilt: det gällde judarnas
situation i Sovjetunionen och den turkiska minoritetens ställning i Bulgarien.
Även en rad frågor om invandrarnas utsatta läge berördes särskilt, och
jämställdhetsfrågor togs upp i två separata debatter.

Redog. 1986/87:12

1* Riksdagen 1986/87. 2 sami. Nrl2

2. Den svenska representationen

Till den 37:e sessionen anmälde riksdagen följande valda ombud och
suppleanter i församlingen och dess organ.

Ombud

Stig Alemyr (s), delegationens ordförande
Anders Björck (m) delegationens vice ordförande
Lennart Pettersson (s)

Einar Larsson (c) till den 2 maj 1985
Kurt Hugosson (s)

Margaretha af Ugglas (m)

Bertil Fiskesjö (c) från den 2 maj 1985 till den 7 april 1986
Olof Johansson (c) från den 7 april 1986

Suppleanter
Doris Håvik (s)

Lennart Blom (m)

Anita Persson (s)

Karin Andersson (c)

Lars Gustafsson (s)

Björn Körlof (m)

Ombuden och suppleanterna är fördelade på församlingens 14 utskott, vilka
sammanträder i samband med församlingens plenarmöten och även mellan
dessa. I utskotten bereds ärenden som församlingen har att besluta om. På
grundval av utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer
till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv.
Ett av utskotten, kallat det ständiga utskottet, har fullmakt att besluta på
församlingens vägnar under tider då församlingen inte sammanträder i
plenum.

De svenska ombuden och suppleanterna har under verksamhetsperioden
varit fördelade på församlingens utskott på följande sätt:

	Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet	Hugosson Pettersson Björck	Alemyr
Politiska utskottet	Alemyr	Pettersson
	Björck	Larsson1
Utskottet för ekonomi och	Pettersson	Hugosson
utveckling	af Ugglas	Björck
Social- och hälsovårdsutskottet	Håvik	Hugosson
	Andersson	Körlof
Juridiska utskottet	Hugosson	Håvik
	Körlof	Blom

Redog. 1986/87:12

Kultur- och utbildningsutskottet

Gustafsson

Körlof

Alemyr Redog. 1986/87:12

Andersson

Utskottet för vetenskap och
teknologi

Pettersson Gustafsson

Larsson1 af Ugglas

Utskottet för regionplanering
och kommunala frågor

Alemyr

Blom

Pettersson

Larsson1

Utskottet för befolknings- och
flyktingfrågor

Persson Håvik

Andersson Körlof

Utskottet för procedurfrågor

Håvik

Blom

J ordbruksutskottet

Larsson

Persson

Utskottet för förbindelser med
europeiska icke-medlemsländer

Hugosson af Ugglas

Utskottet för förbindelser med
de nationella parlamenten och
allmänheten

Björck

Gustafsson

Budgetutskottet

Persson

Blom

1 Bertil Fiskesjö från den 2 maj 1985 till den 7 april 1986; Olof Johansson från den 7
april 1986.

Vid aprilmötet omvaldes Kurt Hugosson till ordförande i utskottet för
förbindelser med europeiska icke-medlemsländer och Lennart Pettersson till
ordförande i utskottet för vetenskap och teknologi.

Flertalet utskott har tillsatt underutskott, vilka i många fall är tämligen
permanenta år från år, medan andra kan utses med anledning av en särskild
fråga. Följande svenska ledamöter har under verksamhetsperioden eller del
av den varit ledamöter av sådana underutskott.

Stig Alemyr av politiska utskottets underutskott för läget i Mellanöstern;

Anders Björck av dess underutskott för läget i Turkiet; Lennart Pettersson
med Anders Björck som suppleant av ekonomiska utskottets underutskott
för förbindelser med internationella organisationer; Kurt Hugosson av dess
underutskott för sysselsättning; Doris Håvik av socialutskottets underutskott
för den europeiska sociala stadgan av dess underutskott för sysselsättning och
av dess underutskott för bioetiska frågor samt med Kurt Hugosson som
suppleant av juridiska utskottets underutskott för mänskliga rättigheter;

Björn Körlof av dess underutskott för strafflagstiftning och kriminologi samt
med Kurt Hugosson som suppleant av dess underutskott för strafflagstiftning,
kriminologi och terrorism, dels dess underutskott för arbetsprogrammet;
Kurt Hugosson med Doris Håvik som suppleant av dess underutskott
för mänskliga rättigheter, av dess underutskott om terrorism i Europa, av
dess underutskott förläget i Turkiet och med Björn Körlof som suppleant, av
dess underutskott för läget i Malta; Lennart Pettersson av vetenskapsutskottets
arbetsutskott för den sjätte vetenskapliga parlamentarikerkonferensen;

Lars Gustafsson av dess underutskott för vetenskapligt samarbete; Stig 5

Alemyr av regionalutskottets underutskott för Europapriset med Lennart
Blom som suppleant och av dess underutskott för regionplanering; Lennart
Blom av dess underutskott för naturskydd samt med Stig Alemyr som
suppleant av dels dess underutskott för regionplanering, dels dess underutskott
för kommunala och regionala myndigheter; Karin Andersson av
befolkningsutskottets underutskott för internationell folkvandring; Anita
Persson av dess underutskott för befolkningsstudier och med Karin Andersson
som suppleant av dess underutskott för flyktingar.

3. Politiska frågor och frågor som berör europeiska ickemedlemsländer Församlingens

37 :e session inleddes med att såväl de turkiska som de
cypriotiska fullmakterna ifrågasattes. Talesmän för de olika politiska grupperna
accepterade dock godkännande av det cypriotiska ombudets fullmakter,
även om den cypriotiska delegationen ej var fulltalig genom att den
turkiska befolkningsgruppen ej var representerad. Detta blev också församlingens
beslut efter omröstning. Vad gällde de turkiska fullmakterna
motsatte sig den socialistiska och kommunistiska gruppens resp. talesmän
godkännande. Den turkiska delegationens fullmakter godkändes dock efter
omröstning.

Aprilmötet antog också en resolution (nr 841) rörande läget i Malta,
närmast med anledning av den från januarimötet uppskjutna debatten
rörande författningen om utländsk inblandning. De två rapportörerna hade
uppdaterat sina rapporter; Heinz Schwartz (västtysk kristdemokrat) från
juridiska utskottet (dok. 5389) och Giuseppe Amadei (italiensk socialdemokrat)
från politiska utskottet (dok. 5392). I den antagna resolutionen
anmodas Maltas regering och parlament att se över den aktuella författningen.
Församlingen uppmanar också Maltas parlament att utse en delegation
till församlingen. - Någon sådan hade inte sedan länge deltagit i församlingens
arbete.

Vid höstmötet presenterades fullmakter för en maltesisk delegation
bestående av endast en representant, från regeringspartiet. I den debatt som
följde talade huvudsakligen representanter för de olika politiska grupperna.
Talesmännen för den socialistiska respektive kommunistiska gruppen var
beredda att acceptera fullmakterna för denna gång, men ställde en fulltalig
delegation som villkor för godkännande vid nästa möte. Den konservativa
gruppens talesman Lennart Blom yrkade på underkännande med hänsyn till
att den maltesiska delegationens sammansättning ej stod i överensstämmelse
med Europarådets grundläggande idéer.

Församlingens beslut blev att uppskjuta frågan om godkännande av
fullmakterna till nästa möte med förhoppning att en mer representativ
delegation med företrädare för såväl regeringspartiet som från oppositionen
skulle infinna sig. Vid januarimötet godkändes utan debatt fullmakterna för
en representativ maltesisk delegation.

Församlingen behandlade också under aprilmötet läget i Turkiet. Debatten
ägde rum mot bakgrund av två rapporter; en (dok. 5378) utarbetad av
Ludwig Steiner (österrikisk kristdemokrat) från politiska utskottet och en

Redog. 1986/87:12

(dok. 5391) utarbetad av Pieter Stoffelen (holländsk socialist) från juridiska
utskottet. Rapporterna hade utarbetats efter ett gemensamt besök i Turkiet
5—9 mars 1985.

I sin introduktion av rapporten uppehöll sig Steiner vid läget rörande de
politiska rättigheterna; friheten för de politiska partierna var större och
press- och yttrandefriheten mindre inskränkt, men mycket återstod att göra.
Stoffelen talade i sitt inlägg mest om de individuella rättigheterna och
konstaterade, att inte mycket förändrats under det gångna året. Arresterade
kunde fortfarande hållas 30 dagar utan kontakt med omvärlden. Åtalades
rätt till försvar och försvarets rättigheter var alltjämt begränsade. Fackföreningarnas
ställning var lika inskränkt som för ett år sedan. Dödsstraff
utdömdes fortfarande, även om endast ett fåtal verkställts. Amnestifrågan
hade inte lösts. Båda rapportörerna framhöll, att alla de talat med i Turkiet,
varav många oppositionella, understrukit att Europarådet inte borde utesluta
landet. Kritiken från Europarådet hade sin effekt; dialogen måste
fortsätta.

I ett inlägg ställde sig Stig Alemyr kritisk till de rådande förhållandena och
upprepade de krav som måste ställas på Turkiet.

I den resolution som antogs (nr 840) konstateras, att framsteg gjorts, men
kvarstående problem avseende amnesti, utdömandet av dödsstraff, fackföreningarnas
frihet m. m. påtalas. Den turkiska nationalförsamlingen uppmanas
verka för att undantagstillståndet hävs, amnesti genomförs och framstegen
mot politisk pluralism påskyndas. De båda utskotten uppmanas följa den
fortsatta utvecklingen i Turkiet och avge rapport senast inom ett år.

Septembermötet hade att ta ställning till en rapport (dok. 5444), utarbetad
av David Atkinson (engelsk konservativ) om etniska och muslimska minoriteter
i Bulgarien. Ärendet hade stått på vårmötets dagordning under rubrik:
”Läget för den turkiska minoriteten i Bulgarien”. Rapporten handlade också
alltjämt huvudsakligen om denna minoritets svårigheter. Rapportören
pekade särskilt på den assimileringskampanj som med tvång utövats av de
bulgariska myndigheterna gentemot bulgarer av turkiskt ursprung.

I sin egenskap av ordförande för det utskott som ansvarat för utarbetande
av rapport och resolutionsförslag redovisade Kurt Hugosson de kontakter
han haft med bulgariska representanter i syfte att få till stånd en dialog om det
inträffade. Han vädjade till bulgariska regeringen att motta en delegation
från Europarådet för att på plats få en diskussion om hela frågekomplexet.

I den resolution som församlingen antog (nr 846) uppmanas Bulgariens
regering att sätta stopp för den repressiva politik som den turkiska
minoriteten utsatts för genom tvånget att anta bulgariska namn. Församlingen
kräver också att den etniska och muslimska minoriteten i Bulgarien fullt ut
får komma i åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

Höstmötet höll en omfattande debatt om judarnas situation i Sovjetunionen.
Debatten skedde mot bakgrund av en rapport (dok. 5445) som
utarbetats av Kurt Hugosson. I rapporten pekas på att emigration av
sovjetiska judar under 1984 sjunkit till endast 896 personer. Den judiska
religionen och kulturen undertrycks, sägs det vidare, liksom det med
beklagande konstateras att undervisning i hebreiska är förbjuden. Den
utsatta situation s. k. refusniks befinner sig i noteras särskilt. Slutsatsen i

Redog. 1986/87:12

rapporten är att den försämrade situationen för de sovjetiska judarna utgör Redog. 1986/87:12
ett allvarligt människorättsproblem.

I sin introduktion av rapporten pekade Hugosson på den diskriminering de
sovjetiska judarna utsätts för av de sovjetiska myndigheterna och hävdade
att detta var oacceptabelt.

I en enhälligt antagen resolution (nr 845) uppmanar församlingen de
sovjetiska myndigheterna bl. a. att tillåta judarna i Sovjetunionen att leva
utan att bli diskriminerade och att åtnjuta rätten att utöva sin judiska religion
och sina kulturella traditioner samt att undervisa i och studera hebreiska. De
uppmanas också att frige alla judiska samvetsfångar och att tillåta de judar,
som så önskar, att utvandra till Israel eller till andra länder.

Den kommission av framstående europeiska statsmän som tillkommit på
församlingens initiativ, den s. k. Colombokommissionen, och som haft till
uppgift att bl. a. föreslå formerna för det framtida europeiska samarbetet och
Europarådets förhållande till EG, presenterade under 1985 en första rapport
som diskuterades först under den s. k. minisessionen i Hamburg och senare
vid höstmötet på basis av en rapport (dok. 5455) från politiska utskottet,
utarbetad av Harald Lied (norsk konservativ). Överlag välkomnades Colomborapporten
i debatten, samtidigt som några talare efterlyste såväl mer
konkreta förslag som synpunkter på ämnen som utlovats i den andra
rapporten. Knut Frydenlund, enda närvarande medlem av Colombokommissionen,
kommenterade vilka frågor som kan väntas i den avslutande
rapporten, bl. a. relationerna med Östeuropa, en fråga som betonades av
flera talare.

I ett inlägg betonade Lennart Pettersson vikten av ett alleuropeiskt
samarbete på det tekniskt-vetenskapliga området. Kurt Hugosson varnade
för att en alltför stor integration av EG i Europarådet kan medföra att rådets
identitet förloras liksom för att en utökad politisk dialog kan leda till krav på
politisk koordinering som vi från svensk sida ej kan acceptera.

I den enhälligt antagna rekommendationen (nr 1017) betonar församlingen
bl. a. vikten av utökad politisk dialog mellan de europeiska demokratierna.
Församlingen antog också ett direktiv (nr 426) till generalsekreteraren
om en utredning angående alla juridiska aspekter på frågan om EG:s
deltagande i Europarådets verksamhet, inkl. möjligheten av medlemskap i
Europarådet.

Församlingen antog under sitt septembermöte en resolution (nr 849)
rörande Irak-Iran-konflikten med uppmaning till medlemsländerna att
verka för eld-upphör, något som förhoppningsvis skulle leda till en förhandlingslösning.
Församlingen förordar också embargo på vapenförsäljning till
de länder som är inblandade i konflikten och ökade humanitära insatser samt
stöd för de ansträngningar som görs av FN:s generalsekreterare.

Antagandet av resolutionen föregicks av en debatt mot bakgrund av en
rapport (dok. 5464) utarbetad av Harry van den Bergh (holländsk socialist).

Vid höstmötet diskuterade församlingen, också under de former som
gäller brådskande frågor, läget i Sydafrika. Inför debatten hade Jacques
Baumel (fransk gaullist) utarbetat en rapport (dok. 5482). Samtliga deltagare
i debatten tog avstånd från Sydafrikas rasåtskillnadspolitik. Från brittiskt

konservativt håll markerades dock avståndstagande från vad som betraktas 8

som överdrivna anklagelser mot Sydafrika. I en resolution (nr 853) uttalar
församlingen sitt stöd för en tidigare gjord deklaration av ministerkommittén
med avståndstagande från apartheid.

Januarimötet inleddes med en begäran från politiska utskottet att församlingen
i brådskande ordning skulle besluta att inskriva ärendet om Europas
svar på den internationella terrorismen. Så skedde också och en debatt ägde
rum på basis av en rapport (dok. 5518) utarbetad av Giuseppe Amadei
(italiensk socialist).

Debatten kom inledningsvis att fokuseras enbart på Mellersta Östern,
eftersom församlingen beslutat att debattera ämnet samtidigt som frågan om
palestinaflyktingar och läget i Libanon. Genom ett särskilt beslut skildes de
tre ämnena åt och terroristdebatten fördes därefter separat från de övriga
ämnena.

Rapporten utmynnade i krav på förbättrat internationellt samarbete,
vilket också återfanns i den enhälligt antagna rekommendationen (nr 1024),
som bl. a. efterlyser utökat samarbete mellan polismyndigheterna i medlemsländerna.

Debatten om läget i Libanon hölls mot bakgrund av en interimsrapport
(dok. 5511) framlagd av Bernard Dupont (schweizisk radikaldemokrat). I
rapporten efterlyste Dupont en mer aktiv roll för Europa när det gällde
fredssträvandena. Han pekade på den nyckelroll Syrien har för varje lösning
samtidigt som han tog avstånd från alla ambitioner att skapa ett utvidgat
Syrien på bekostnad av Libanons oberoende och suveränitet. Han efterlyste
också ökad press på Israel för ett totalt tillbakadragande från libanesiskt
territorium.

Församlingen antog denna gång ingen resolution eller rekommendation
rörande Libanon.

Inför mötet hade utskottet för befolknings- och flyktingfrågor utarbetat en
rapport (dok. 5507) om palestinaflyktingarna med Rudolf Eysrik (holländsk
kristdemokrat) som rapportör. Eftersom debatten som nämnts fördes i
anslutning till behandlingen av politiska utskottets rapporter om läget i
Libanon och internationell terrorism fick den därmed en starkt politisk
inriktning.

I rapporten pekas på de motsättningar som finns mellan PLO och de länder
där palestinaflyktingar har sina läger. Israels olagliga ockupation av främmande
territorium understryks. Rapportören uttrycker oro för spridandet av
palestinsk terrorism i Mellanöstern och Europa och över den våg av
flyktingar som blivit ett resultat av det rådande läget. Även om FN:s
hjälporganisation utför ett betydande arbete kan, enligt rapportören, de
palestinska flyktingarnas problem bringas ur världen endast som en del av en
allmän politisk lösning på Mellanösternkonflikten. Rapportörens synpunkter
återspeglas i den antagna rekommendationen (nr 1025) som också
förordar en ministerkonferens om mottagande av palestinaflyktingar och
åtgärder för att hjälpa dem återvända till Mellanöstern.

Församlingen antog också under januarimötet två förslag till ministerkommittén
att ändra statuterna. I den ena rekommendationen (nr 1026) föreslås
ett tillägg till artikel 14 i statuterna av innebörd, att ett medlemsland, som ej
är representerat i församlingen, inte heller får rösta i ministerkommittén eller

Redog. 1986/87:12

presidera vid dess möten. I den andra rekommendationen (nr 1027) föreslås
ett tillägg till artikel 25 i statuterna av innebörd, att en delegation till
församlingen på ett korrekt sätt måste återspegla de politiska krafterna i
landets parlament.

En rapport i ämnet (dok. 5497) hade utarbetats av Ludwig Steiner
(österrikisk kristdemokrat).

4. Ekonomiska frågor

På basis av en rapport (dok. 5383) utarbetad av Anders Björck diskuterade
församlingen under aprilmötet europeisk luftfartspolitik. I rapporten understryks
behovet av en friare och mer konsumentorienterad luftfartspolitik.
Med exempel från USA där avreglering av bestämmelser under perioden
1978-1983 lett till lägre priser, efterlyses ökad konkurrens med bl. a. fri
prissättning, friare rättigheter till överflygning och utökat charterflyg.
Rapportören tar särskilt avstånd från de separata avtal varigenom flygbolag
enas om samarbete på en sträcka i syfte att utestänga andra flygbolag.

Debatten återspeglade en allmän uppfattning om värdet av ökad liberalisering
för flygtrafiken, vilket också reflekterades i den antagna resolutionen (nr
839).

Under septembermötet höll församlingen sin årliga debatt om OECD.
Debatten ägde rum med deltagande av parlamentariska delegationer även
från Australien, Canada, Finland, Japan och för första gången Jugoslavien.

Inför debatten hade Rudolf Crespo (portugisisk socialist) utarbetat en
rapport (dok. 5446). Härtill kom yttranden från en rad utskott (dok. 5450,
5461, 5447 och 5452).

I sin rapport pekade Crespo på att det ekonomiska läget i OECD-länderna
var bättre än på länge genom balanserad tillväxt utan inflation. Arbetslöshetssiffrorna
var dock alltjämt oroande; 31,2 miljoner i OECD-området
under 1985.

Budgetunderskott, nya former av protektionism, instabilitet i det internationella
valutasystemet och situationen i tredje världen var också oroande
faktorer.

Karin Andersson presenterade yttrandet från utskottet för befolkningsoch
flyktingfrågor. Hon efterlyste ökade insatser från OECD:s sida för
invandrarnas situation och problem.

OECD:s generalsekreterare Jean-Claude Paye underströk, att den väntade
ekonomiska tillväxten under den närmaste 18-månadersperioden inte
skulle räcka för att bekämpa arbetslösheten. Han efterlyste därför åtgärder
syftande till ökad tillväxt utan inflation, ökad flexibilitet på arbetsmarknaden
och stabilisering av det monetära systemet. U-länderna kunde hjälpas genom
främjande av import från tredje världen. Han varnade särskilt för nya former
av protektionism.

I den antagna resolutionen (nr 850) anmodas OECD bl. a. att verka för
ökad koordinering av medlemsländernas ekonomiska politik och att framlägga
förslag syftande till ekonomisk tillväxt. Församlingen lägger också fram en
rad förslag, bl. a. hur arbetslösheten skall bekämpas och protektionism
förhindras.

Redog. 1986/87:12

Vid höstmötet behandlades vidare EFTA.s verksamhet. Inför debatten Redog. 1986/87:12
hade Franz Oehri (liechtensteinsk kristdemokrat) utarbetat en rapport (dok.

5454) hänförlig till 1984. Han underströk särskilt betydelsen av den i
Luxemburg i april 1984 antagna deklarationen av ministrar från både EFTA
och EG och den i maj samma år antagna Visby-deklarationen. Dessa
deklarationer utgjorde en förnyad grundval för ökat samarbete mellan
EFTA och EG, inte minst för att eliminera resterande handelshinder och
kunna gå in på nya områden som forskning och utveckling.

I egenskap av ordförande i EFTA:s ministerråd deltog också den
finländske handelsministern Jorma Laine i debatten. Han betonade bl. a.

Europarådets roll som ett forum för samarbete mellan EG-länder och övriga
västeuropeiska demokratier. Även han underströk vikten av utökat samarbete
på forskningens och utvecklingens område.

I den antagna resolutionen (nr 851) uppmanar församlingen EFTA:s och
EG:s medlemsländer att avveckla resterande icke-tariffära hinder, bl. a.
genom underlättande av gränsformaliteter och enklare ursprungsregler.

Länderna uppmanas vidare att göra offentlig upphandling mer tillgänglig för
alla medlemsländer. Även församlingen understryker behovet av utökat
samarbete rörande forskning och utveckling.

Januarimötet diskuterade den europeiska transportministerkonferensens
(ECMT) senaste verksamhet (dok. 5467) på basis av en rapport (dok. 5512)
utarbetad av Claude Dejardin (belgisk socialist). Ett särskilt yttrande förelåg
också från utskottet för regionplanering och kommunala frågor (dok. 5520).

Rapportören efterlyste bl. a. utökat intresse från ECMT för höghastighetsjärnvägar,
en fast förbindelse över engelska kanalen och bättre förbindelse
mellan Skandinavien och kontinenten. Detta återspeglades i den antagna
resolutionen (nr 858).

5. Sociala frågor-hälsovård

Inför aprilmötet hade Peter Biichner (västtysk socialdemokrat) utarbetat en
rapport (dok. 5386) om förkortad arbetstid som ett sätt att bekämpa
arbetslöshet. Hans slutsats var, att förkortad arbetstid kan påverka arbetslösheten,
men förkortningen måste vara substantiell. Han betonade också
vikten av dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare för att nå överenskommelse
om förkortad arbetstid.

På ekonomiska utskottets vägnar presenterade Kurt Hugosson några
synpunkter på detta problemkomplex. Han menade bl. a., att under vissa
villkor kunde förkortad arbetstid genomföras utan extra kostnader. Även
han underströk att dylika förändringar måste genomföras i samförstånd
mellan företag och fackföreningar.

Den efterföljande debatten belyste ämnets kontroversiella karaktär. Vid
en slutlig omrösning uppnådde det framlagda förslaget till rekommendation
ej erforderlig majoritet.

Under sin 37:e session behandlade församlingen jämställdhetsfrågor vid
två tillfällen. Hilde Hawlicek (österrikisk socialist) framlade vid aprilmötet
en rapport (dok. 5370) om kvinnor i politiken och Karin Andersson lade vid
januarimötet fram en rapport (dok. 5502), som täckte ett bredare fält av 1

frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor.

Hawlicek pekade i sin rapport på att procentsatsen för kvinnlig representation
i Nordeuropas parlament låg mellan 18 och 30, medan i andra
medlemsländer siffran var mindre än 10. Rapporten utmynnade i krav på att
politiska partier och fackföreningar skall vidta åtgärder för att tillförsäkra
kvinnor bättre representation i alla beslutsfattande organ. Detta återspeglades
även i den antagna rekommendationen (nr 1008) som också uppmanar
ministerkommittén att verka för att medlemsländerna på hög politisk nivå
genomför program syftande till ökad jämställdhet och att de också i
förvaltningar genom riktad rekrytering och utbildning utnämner kvinnor till
ledande befattningar.

Inför debatten hade juridiska utskottet lagt fram ett yttrande (dok. 5404),
vari pekades på det stöd lagstiftning kan erbjuda för att förverkliga målet om
ökad jämställdhet.

I ett inlägg pekade Karin Andersson särskilt på två faktorer av betydelse
när det gällde frågan om kvinnors deltagande i politiskt arbete: dels att
kvinnor arbetar utanför hemmen, dels att det finns starka kvinnoförbund.

Karin Andersson pekade i sin rapport på den bristande jämställdhet som
alltjämt råder i undervisning, arbetsliv, politiken och familjen, trots att man i
princip i många länder är överens om värdet av ökad jämställdhet. Vikten av
att ändra attityder som ett nödvändigt komplement till ändrad lagstiftning
understryks särskilt. Det traditionsbundna valet av utbildningsvägar för
pojkar och flickor beklagas liksom det faktum att så få kvinnor engageras i
forskning. Kvinnors ökade förvärvsarbete noteras positivt, samtidigt som
rapporten slår fast att kvinnor generellt sett har de sämst betalda arbetena.

Vikten av delat ansvar för barnen, goda barndaghem och möjlighet till
föräldraledighet understryks särskilt. Rapporten berör också frågan om det
våld och utnyttjande som kvinnor utsätts för och krav läggs fram på ökade
möjligheter till lagföring. Karin Andersson pekar också i sin rapport på hur
nödvändigt det är att jämställdhetsarbetet är politiskt förankrat på högsta
nivå i regeringen.

Rapporten var dock, trots sitt balanserade innehåll och de kompromisser
som införts i utkastet till rekommendationen, kontroversiell. Genom en
proceduromröstning sökte juridiska utskottet uppskjuta behandlingen av
ämnet. Detta lyckades dock inte utan rapporten kom upp till behandling. För
att säkerställa erforderlig majoritet ändrades förslaget till rekommendation
till ett resolutionsförslag, där endast enkel majoritet krävs, och texten antogs
som sådan (nr 855) återspeglande huvuddragen i rapporten.

Januarimötet behandlade Europarådets sociala stadga i ett försök till en
politisk utvärdering. En rapport i ämnet (dok. 5453) hade utarbetats av
Bruno Ginst (italiensk kristdemokrat). Denne menade att det nu, 25 år efter
stadgans tillkomst, var nödvändigt med en värdering och översyn av stadgan.
En del punkter var föråldrade; i andra fall var det uppenbart att regeringen
inte kunde leva upp till sina åtaganden. I alla händelser behövdes ett bättre
kontrollmaskineri.

Den antagna rekommendationen (nr 1022) reflekterar innehållet i rapporten.

Januarimötet höll också en omfattande debatt om ungdomsarbetslöshet.

Redog. 1986/87:12

Två rapporter förelåg; en (dok. 5503) utarbetad av Franco Foschi (italiensk
kristdemokrat) från social- och hälsovårdsutskottet och en (dok. 5508) av
Goverts van Tets (holländsk liberal) från ekonomiska utskottet.

Foschi pekade i sin rapport på de allvarliga sociala problem som kan bli
följden av långvarig arbetslöshet.

Van Tets rapporterade från ett symposium rörande arbetslöshet som ägt
rum i Haag i början av september 1985.1 den rekommendation (nr 1023) till
ministerkommittén som församlingen antog efterlyses bl. a. flexibilitet när
det gäller deltidsarbete för unga, ökat ansvar på regional nivå, yrkesutbildning
och ökad satsning på ungdomarnas egna organisationer.

6. Juridiska frågor

Inför vårmötet hade ministerkommittén begärt att församlingen skulle yttra
sig över ett utkast till den europeiska konventionen om erkännande av
internationella icke-statliga organisationers rättsliga status.

I en rapport till församlingen (dok. 5381) pekade Dudley Smith (brittisk
konservativ) på att syftet med konventionen var att få internationell
likabehandling av sådana organisationer när det gällde deras rättsliga status.
I ett muntligt yttrande från utskottet för förbindelser med nationella
parlament och allmänhet tillstyrkte Roger Linster (luxemburgsk socialist)
godkännande av konventionen, vilket också blev församlingens yttrande (nr
123).

Inför höstmötet hade John Page (brittisk konservativ) lagt fram en rapport
(dok. 5449) om opinionsundersökningar i samband med val. Hans slutsats
var att det inte fanns några bevis för hur undersökningar strax före val
påverkar valresultatet. Det utskott, som han representerade, hade därför
valt att ej lägga fram något förslag till beslut hur man borde använda
opinionsundersökningar.

Politiska utskottet hade i ett yttrande (dok. 5473) av Peter Hardy (brittisk
socialist) kommit till samma slutsats. Detta accepterades av församlingen.

En betydligt mer kontroversiell fråga var församlingens debatt om
användande av döda människofoster för kommersiella och industriella
ändamål.

Huvudrapportören (dok. 5460), från juridiska utskottet. Horst Haase
(västtysk socialdemokrat) tog bestämt avstånd från dessa användningsområden,
men accepterade användandet för vetenskapliga eller terapeutiska
ändamål under förutsättning att detta kunde ske under strikt kontroll.

Sociala utskottets representant Luis Maria Paig (spansk socialist) liksom
representanten från utskottet för vetenskap och teknologi, Antonio Queiroz
(portugisisk socialdemokrat) betonade i sina respektive yttranden (dok. 5479
och 5475) att vetenskapens behov också måste tillgodoses.

Debatten blev mycket känsloladdad och det visade sig att församlingen
inte var mogen för beslut denna gång. Ärendet återremitterades därför till
berörda utskott för vidare behandling.

På förslag av juridiska utskottet och dess rapportör Michel Dreyfus
Schmidt (fransk socialist, dok. 5459) hemställde församlingen vid höstmötet
(rek. 1020) att ministerkommittén skulle utarbeta ett tilläggsprotokoll till

Redog. 1986/87:12

den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter varigenom domstolen
gavs möjlighet att avge preliminära utslag på begäran av nationella
domstolar.

Höstmötet hade också att ta ställning till en revision av församlingens
procedurregler som utförts av utskottet för procedurfrågor (dok. 5433) med
Laurent Butty (schweizisk kristdemokrat) som rapportör. Förslaget innebar
att reglerna setts över och anpassats till de erfarenheter man haft de gångna
åren. De reviderade procedurreglerna godkändes utan längre debatt genom
antagande av en resolution (nr 852).

7. Kultur och utbildning

Inför höstmötet hade Miguel Angel Martinez (spansk socialist) utarbetat en
rapport (dok. 5462) om ungdomens deltagande i politiken och i föreningsliv.
Rapportören pekade på att framtidens demokrati är avhängig av att unga
människor engageras i och blir delaktiga av den politiska beslutsprocessen.
Riksdagsledamöter har ett ansvar för detta och regeringarna måste etablera
kanaler för att kommunicera med ungdomen.

Dessa synpunkter återspeglas i den antagna rekommendationen (nr 1019),
som också uttryckligen uppmanar ministerkommittén att verka för att
ungdomen blir mer involverad i Europarådets arbete.

Höstmötet hade också att ta ställning till en rapport (dok. 5465) utarbetad
av Christopher Murphy (brittisk konservativ) om sponsring av konst. I
rapporten hävdas, att företagens bidrag till kultur kan vara ett viktigt
komplement till vad samhället satsar. Enhetliga riktlinjer saknas dock för att
skydda den konstnärliga friheten. Behov av likartade skattemässiga konsekvenser
i de olika länderna efterlyses också. Dessa krav återfinns i den
rekommendation (nr 1018) som församlingen antog.

Det tredje kulturella ämne som församlingen behandlade under höstmötet
gällde frågan om musik och andra ljud som störande fenomen. En rapport
(dok. 5458) som utarbetats av Erna Hennicot-Schoepges (luxemburgsk
socialist) utmynnade i krav på myndigheterna att begränsa de negativa
effekterna för omgivningen av störande musik och ljudinslag. Den antagna
resolutionen (nr 848) räknar upp ett antal åtgärder med detta syfte.

Januarimötet behandlade en rapport (dok. 5499) av Manuel NunezEucabo
(spansk socialist) om samarbete mellan europeiska och latinamerikanska
universitet. Den antagna rekommendationen (nr 1030) återspeglar
rapportens förslag att ministerkommittén bör främja ett utökat samarbete på
detta område. De enskilda regeringarna uppmanas också att på nationell
nivå främja detta samarbete.

8. Vetenskap, teknologi, miljö, kommunala myndigheter

Under höstmötet diskuterades en rapport (dok. 5463) framlagd av Pietro
Mezzapesa (italiensk kristdemokrat) om skydd av miljön i medelhavsländerna.
Debatten utmynnade i antagande av en rekommendation (nr 1015)
varigenom ministerkommittén anmodas att utarbeta en gemensam politik för
skydd av denna miljö.

Redog. 1986/87:12

Församlingen hade också att under samma möte ta ställning till ett förslag
om ökad regional representation i kommunalkonferensen. En rapport i ämnet
(dok. 5464) hade färdigställts av Llibert Cuatrecasas (spansk kristdemokrat).
Genom den antagna rekommendationen (nr 1021) anslöt sig församlingen till
förslaget.

På grundval av en rapport (dok. 5413) utarbetad av Maurice Miller
(brittisk socialist) debatterade församlingen under septembermötet frågan
om hantering av utbränt kärnbränsle. I rapporten framhålls att säker
förvaring av utbränt kärnbränsle inte medför några oöverstigliga tekniska
svårigheter under förutsättning att det sker med beaktande av givna
säkerhetsföreskrifter. Dessa kan och bör naturligtvis ständigt förbättras.

På uppdrag av jordbruksutskottet presenterade Edward Garrett (brittisk
socialist) ett yttrande (dok. 5448) vari han underströk att haven borde
skyddas för kärnavfall och att transporterna till sjöss borde kontrolleras
bättre.

I en kommentar till rapporten förutskickade Lennart Pettersson i egenskap
av ordförande för utskottet för vetenskap och teknologi att man längre
fram skulle detaljgranska frågan om dumpning i havet av kärnbränsleavfall.

Bertil Fiskesjö tog i ett inlägg bestämt avstånd från praxis att dumpa
kärnavfall till havs.

I den antagna resolutionen (nr 847) anmodas medlemsländerna bl. a. att
avstå från dumpning till havs och att på olika sätt förbättra tekniken för slutlig
förvaring av kärnbränsle till lands.

Under januarimötet diskuterade församlingen frågan om samarbete mellan
Europa och Japan inom vetenskap och teknik. Debatten utgjorde en
uppföljning av den sjätte parlamentariska och vetenskapliga konferens som
hölls i Japan i juni 1985.

Wolfgang Blenk (österrikisk kristdemokrat) hade utarbetat en rapport
från konferensen (dok. 5510).

Lennart Pettersson betonade i sin egenskap av ordförande i ansvarigt
utskott önskvärdheten av utökade kontakter mellan Europa och Japan inom
detta område, vilket också återspeglas i den av församlingen antagna
rekommendationen (nr 1028).

Församlingen diskuterade också under samma möte frågan om vetenskapligt
och tekniskt samarbete i Europa. Debatten skedde mot bakgrund av en
rapport (dok. 5506) utarbetad av Philippe Bassinet (fransk socialist).

Lennart Pettersson framhöll i ett inlägg att det konkreta värdet av de
pengar som satsades på vetenskap och utveckling kunde öka om samarbetet
mellan de europeiska staterna förbättrades och underströk vidare att det var
viktigt att det inte restes några barriärer mellan EG- och EFTA-länder vad
gäller samarbetet inom detta område.

Europarådets potentiella roll när det gällde EUREKA-projektet underströks
i den rekommendation som församlingen antog (nr 1029).

9. Befolknings- och flyktingfrågor

Mot bakgrund av en rapport (dok. 5379) utarbetad av Julian Grimaldos
(spansk socialist) diskuterade församlingen under aprilmötet invandrare som
återvänder till sina ursprungsländer.

Redog. 1986/87:12

I sin introduktion av rapporten pekade Grimaldos på de svårigheter denna
kategori av invandrare möter när de återvänder till de länder varifrån de
emigrerat. Många gånger är det ej helt frivilligt man återvänder, utan på
grund av arbetslöshet eller för att man blivit utsatt för invandrarfientlighet. I
rapporten betonas, att dessa invandrare generellt sett i hög grad bidragit till
värdlandets ekonomiska utveckling samtidigt som ursprungslandets ekonomi
dragit nytta av den valuta man sänt hem.

I ett inlägg betonade Karin Andersson vikten av hemspråksundervisning
som ett sätt att behålla den kulturella kontakten med ursprungsländerna.
Hon betonade också de återvändande kvinnornas utsatta roll.

I den antagna rekommendationen (nr 1007) föreslås en rad åtgärder som
både mottagarländer och ursprungsländer bör vidta för att underlätta
situationen för denna kategori invandrare.

Höstmötet behandlade en rapport (dok. 5380) utarbetad av Wilfried
Böhm (västtysk kristdemokrat) om levnads- och arbetsvillkor för flyktingar
och asylsökande.

I rapporten pekas på den många gånger alltför långa tid asylsökande måste
vänta på beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. Detta betonades också i ett
inlägg av Karin Andersson, som vidare efterlyste bättre samarbete mellan
medlemsländerna i syfte att kunna visa en generösare attityd mot flyktingar
och asylsökande.

Rapporten i övrigt understryker bristen på social trygghet, ett problem
som kan kvarstå sedan en person erhållit flyktingstatus. Humanisering av
asyllagstiftning, inte minst vad gäller den s. k. första-landsprincipen, efterlyses
liksom kortare handläggningstider för beslut. Detta återspeglas också i
den rekommendation (nr 1016) som församlingen enhälligt antog.

Höstmötet diskuterade vidare frågan om visumbestämmelser för turkiska
medborgare mot bakgrund av en rapport (dok. 5451) utarbetad av Franco
Foschi (italiensk kristdemokrat). De flesta som deltog i debatten stödde det
utkast till rekommendation som utarbetats av utskottet för befolknings- och
flyktingfrågor, vars vice ordförande Karin Andersson anbefallde församlingen
att anta förslaget, vilket också blev församlingens beslut. I en rekommendation
(nr 1014) uppmanas sålunda Europarådets medlemsländer att
införa visumfrihet för turkiska medborgare, liksom att vara generösa när det
gäller visum för besökande släktingar.

10. Jordbruksfrågor

Under januarimötet debatterade församlingen livsmedelskrisen i Afrika.
Inför debatten förelåg två rapporter - en från jordbruksutskottet med John
Corrie (brittisk konservativ) som rapportör (dok. 5504) och en kompletterande
(dok. 5509) från utskottet för ekonomi och utveckling med Wolfgang
Rumpf (västtysk liberal) som rapportör.

Corrie menar i sin rapport, att den långsiktiga livsmedelsförsörjningen i
Afrika är kritisk av flera skäl, bl. a. okontrollerad befolkningstillväxt,
landerosion, skogsskövling och ökenutbredning. Härtill kommer många
afrikanska regeringars bristande intresse för jordbruksfrågor och jordbruksbefolkningen.
Rapporten utmynnar i krav på ökat bistånd från Europarådets

Redog. 1986/87:12

medlemsländer, såväl kortsiktigt katastrofbistånd som mer långsiktig jordbruksutveckling.

Rumpf redogör i sin rapport för den ekonomiska stagnation, och i reala
termer, tillbakagång, som drabbat Afrika. Han förespråkar ökad familjeplanering
och utvecklingsprogram som satsar på hälsovård, undervisning och
integrering av kvinnor i utvecklingsprocessen. Han pekar också på behovet
att genom internationellt bistånd komma till rätta med de ekologiska
problemen och skyddet av miljön.

Den av församlingen antagna resolutionen (nr 856) återspeglar rapportörernas
förslag.

Januarimötet hade också att ta ställning till en rapport (dok. 5505)
utarbetad av Carlo Pollidoro (italiensk kommunist) rörande Europas
livsmedelsindustri (jordbruksprodukter).

Rapportören pekar på faran av alltför hög grad av industriell bearbetning
av livsmedelsprodukter ledande till färre och större industrier, som är mycket
kapitalkrävande. Som en följd av den ökade industrialiseringen på detta
område får konsumenten allt större svårigheter att bedöma en produkt och
hur prisvärd den är. Rapporten utmynnar i krav på livsmedelsindustrin att
den skall framställa matvaror till lågt pris och bidra till att familjejordbruken i
Europa kan fortleva. Kraven återspeglas i den resolution (nr 857) som
församlingen antog.

Redog. 1986/87:12

Rekommendationer

Redog. 1986/87:12

1007 om återvändande av invandrare till sina ursprungsländer

1008 om kvinnor i politiken
1009* om turism och jordbruk
1010* om flygsäkerhet

1011* om professionell dans i Europa

1012* om harmonisering av regler rörande yrkeshemligheter
1013* om gränssamarbete i Europa

1014 om visumbestämmelser för turkiska medborgare

1015 om skyddet av miljön kring Medelhavet

1016 om levnads- och arbetsvillkor för flyktingar och asylsökande

1017 om det framtida europeiska samarbetet

1018 om sponsring av konst

1019 om ungdomens deltagande i politik och föreningsliv

1020 om möjlighet för Europadomstolen att avge preliminära domslut

1021 om ökad regional representation i kommunalkonferenser

1022 om den europeiska sociala stadgan

1023 om ungdomsarbetslöshet

1024 om internationell terrorism

1025 om palestinaflyktingar

1026 om ändring av artikel 14 i statuterna

1027 om ändring av artikel 25 i statuterna

1028 om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europa och Japan

1029 om europeiskt vetenskapligt och tekniskt samarbete

1030 om universitetssamarbete mellan Europa och Latinamerika

Resolutioner

839	om europeisk luftfartspolitik
840	om läget i Turkiet
841	om författningar rörande utländsk inblandning och andra frågor rörande förhållandet mellan Malta och Europarådet
842*	om hotet mot laxfiske i Europa
843*	om uppföljning av nord-syd-konferensen
844*	om möjlighet att i församlingen diskutera aktuella frågor
845	om läget för judar i Sovjetunionen
846	om läget för etniska och muslimska minoriteter i Bulgarien
847	om hantering av utbränt kärnbränsle
848	om musik och andra ljud som störande fenomen
849	om kriget mellan Irak och Iran
850	om OECD :s rapport
851	om EFTA:s rapport
852	om ändring av församlingens procedurregler
853	om läget i Sydafrika
854	om det försämrade läget i Afghanistan

855 om jämställdhet mellan män och kvinnor

856 om livsmedelskrisen i Afrika

857 om Europas livsmedelsindustri (jordbruksprodukter)

858 om rapporterna från 30:e och 31 :a transportministerkonferenserna

Direktiv

425* om medlare i tvistefrågor uppkomna i gränsområden

426 om EG:s deltagande i Europarådets aktiviteter

427 om uppföljning av 6:e parlamentariska och vetenskapliga konfe rensen Yttranden

121* om åttonde kontrollperioden av sociala stadgan

122* om texter antagna av 19:e kommunalkonferensen

123 om utkastet till konvention om internationella icke-statliga organi sationers

rättsliga status
124* om programbudgeten för Europarådets parlamentariska församling

1985

125* om Europarådets räkenskaper och budgetar för åren 1983, 1985,

1986

Redog. 1986/87:12

*Antagna av ständiga utskottet

i - ! ■'' ''-Yl:''*f. - ■ ?-V''

J ■ I . -I .A- -:Jaj .. ■: .K-''.

. : v- ■ •. > ;,:, /j [ J-* 0 .''i i:i L V-f- .''"?>!

I . - ■ ■ ; ■ '' • . • '' ■ ■ .... • V

■ ! '' '' ■ ■ '' ■

.''ii

'' i( _;=.<! f ; ;! j. ■ \f . ^

>i '' •''-''..

■ . r:s V.''.*

... ■, : i;)o f * ""Vs C?

i . ■; i ■ ■; -i.- f. . : ; ä-;i ; . ''n ~v^

V:- " •'' '' '' .v..-,:*''

■'' . - r:1 . ■

!-.!■>: i

.''ji 1

'' . .-V- -j. > \ '' ■{, V, ■ ■ ''.i

; i

:■ . .. . . . .'' ’

. . . . - : : . . i

gotab Stockholm 1986 11736