Redogörelse till riksdagen1985/86:21
Framställning / redogörelse 1985/86:21
Redogörelse till riksdagen
1985/86:21
Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
berättelse över fondens verksamhet och förvaltning
under år 1985
Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1985.
Ledamöter och suppleanter i styrelsen var vid årets utgång:
professor Staffan Helmfrid (ordförande)
suppleant: professor Inge Jonsson
riksbankschefen Bengt Dennis (vice ordförande)
suppleant: bitr. riksbanksdirektör Thomas Franzén
riksdagsledamot Stig Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Birger Rosqvist
riksdagsledamot Helge Hagberg
suppleant: riksdagsledamot Margit Sandéhn
f. d. riksdagsledamot Lars-Ingvar Sörenson
suppleant: f. d. riksdagsledamot Margot Wallström
riksdagsledamot Lars Ahlmark
suppleant: riksdagsledamot Birger Hagård
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Hugo Hegeland
f. d. riksdagsledamot Einar Larsson
suppleant: f. d. riksdagsledamot Ulla Ekelund
professor Leif Lewin
suppleant: professor Ulf Olsson
professor David Magnusson
suppleant: professor David H. Ingvar
professor Solveig Wikström
suppleant: professor Jan Erik Kihlström
Filosofie doktorn, professor Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.
Fondens uppgift
Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid gäller
bl. a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är
så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas
1 Riksdagen 1985186. 2 sami. Nr21
för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter, som Redog. 1985/86:21
kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas, att
fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”.
Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
I princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten
att erhålla bidrag från fonden.
Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i första
hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för kvalificerad forskning i Sverige.
Arbetssätt
Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om forskningsanslag
har innan de tagits upp i styrelsen som regel också granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper) i vilka
ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid årets slut följande
sammansättning.
Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc.): Biörck, Franzén, Hagberg, Olsson,
Wikström samt docent Villy Bergström och professor Erik Bylund.
Arbetsgrupp 2 (beteendevetenskap etc.): Magnusson, Wallström samt professorerna
Kjell Härnqvist, Karl Gustav Jöreskog och Karl Erik Rosengren.
Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc.): Gustafsson, Larsson, Hegeland, Lewin
samt docent Gunnel Gustafsson.
Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik etc.): Ahlmark, Ekelund,
Ingvar, Kihlström, Rosqvist, Sörenson samt professorerna Sune Berndt,
Marianne Frankenhaeuser och Rolf Öhman.
Arbetsgrupp 5 (humaniora): Hagård, Helmfrid, Jonsson, Sandéhn samt
professorerna Sten Carlsson och Inger Rosengren.
Inom fonden har dessutom funnits tre s. k. områdesgrupper. Deras uppgift är
att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte att främja
vetenskaplig forskning inom problemområden som bedöms angelägna men
inte tillräckligt uppmärksammade. Grupperna har haft följande benämning
och sammansättning.
1. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: docent Lars Bertmar,
professor Gunnar Biörck, ekon. dr Gunnar Du Rietz, tf. professor Axel
Hadenius, ekonom Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor Gustaf 2
Lindencrona, professor Sven-Olof Lodin, professor Ingemar Ståhl, professor
Karl-Erik Wärneryd, statssekreterare Carl Johan Åberg.
2. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer:
riksdagsledamöterna Gunnar Biörck, Bertil Fiskesjö, Stig Gustafsson, Olle
Göransson, Olle Svensson, Jan-Erik Wikström, professorerna Pär-Erik
Back, Leif Lewin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot).
3. Områdesgruppen för öststatsforskning: riksdagsledamöterna Jan Bergqvist,
Carl Bildt, Sture Ericson, Birger Rosqvist, professorerna Bo Gustafsson,
Daniel Tarschys, departementsråd Lars-Göran Engfeldt, forskningsassistent
Claes Arvidsson (sekr.).
Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna, Kerstin Stigmark
och Anna-Lena Winberg sekreterare i grupp 1 resp. 2.
Ekonomi
Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1985 och 1984 redovisas i
tabellform här nedan.
I tabellen Balansräkning under Skulder består posten Donationsmedel av
två delposter, Kapital och Värdereglering donationskapital. Kapitalet består
av obligationer upptagna till de bokföringsvärden varmed de överfördes till
fonden (1962, 1974 och 1978). Värderegleringsposten utgör skillnaden
mellan obligationsportföljens nominella värde och obligationernas tidigare
bokförda värden. Denna delpost har inte förändrats under året. På tillgångssidan
i balansräkningen är obligationsinnehavet liksom tidigare redovisat i
nominella värden. (I en fotnot beskrivs också portföljens sammansättning
och deklarationsvärde.) Posten har under året minskat med 2,9 milj. kr.
Denna värdeminskning beror på att delar av vissa obligationsposter utlottats
och vissa förfallit till inlösen. Några motsvarande nyinköp har inte gjorts
under året.
Beviljade forskningsanslag
Fonden har under året beviljat 222 forskningsanslag på tillsammans 50,6
milj. kr. (tabell 1, s. 48) samt 1,9 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt för områdesgruppernas
verksamhet. Projektomkostnaderna i övrigt uppgick till 2 milj.
kr. Administrationskostnaderna, vilka specificeras nedan, uppgick till 3 milj.
kr. I jämförelse med tidigare år har de ökat med drygt en procentenhet i
relation till verksamhetens totala omslutning. Denna ökning sammanhänger
med att fondens kansli fr. o. m. maj månad hyr nya lokaler. Utöver viss
hyreshöjning har en del nyanskaffning av inventarier m. m. medfört kostnader.
Fr. o. m. 1986 kommer administrationskostnadernas andel av de totala
kostnaderna att återgå till tidigare nivå.
I ett särskilt avsnitt (s. 9-47) lämnas en redogörelse för de nya forskningsprojekt,
till vilka anslag beviljats under 1985. Vidare meddelas vissa
statistiska uppgifter (s. 47—51) rörande de behandlade ansökningarna. I
Redog. 1985/86:21
3
verksamhetsberättelsen för 1984 presenterades i översiktlig form och ämnesvis
alla de forskningsprojekt som fonden efter sin tillkomst beviljat anslag till.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. De flesta forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är arbetsgivare för den
personal som avlönas från anslagen. Den under året till läroanstalterna
utbetalade förvaltningsavgiften 1,4 milj. kr. finns redovisad i specifikationen
av projektomkostnader för 1985 (punkt B 2).
26 % av de beviljade forskningsmedlen 1985 har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de närmast föregående fyra åren har varit 18 %,
28 %, 33 % resp. 27 % (tabell 9, s. 50). Av sökbeloppet för nya anslag har
endast 14 % kunnat tillgodoses. Föregående år beviljades 10 % (tabell 10,
s. 50).
De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har i stort sett haft
samma realvärde under den senaste femårsperioden (tabell 11, s. 51). 1981
års genomsnittliga anslagsbelopp 176 000 kr., skulle motsvara ett belopp av
241 000 kr. år 1985 om en uppräkning görs efter konsumentprisindex.
Genomsnittsstorleken på 1985 års anslag var 228 000 kr.
Resursutvecklingen
Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de medel
som genom riksdagsbeslut har överlämnats till fonden. Medlen utgörs av en
värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Fondens
likvida medel ger också vissa ränteintäkter.
1968-1974 var intäkterna ca 20 milj. kr. per år. 1975-1978 (efter ett
kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen våren 1974)
uppgick de till ca 27 milj. kr. Åren 1979-1980 var intäkterna 36 resp. 41 milj.
kr. och 1981-1983 omkring 50 milj. kr. Fr.o.m. 1984 har intäkterna varit
drygt 60 milj. kr. per år. Uppgången 1979 sammanhänger med det
kapitaltillskott på 100 milj. kr. som beslutades av riksdagen 1978. Ökningen
därefter beror på att några poster obligationer med låg avkastning förfallit till
inlösen eller sålts. Obligationer med högre avkastning har därefter kunnat
köpas. Inkomstökningar av det senare slaget kommer att bli helt marginella
under de närmast kommande åren.
En nominell kapacitetsökning kan sålunda redovisas för de senaste åren.
Under perioden 1979-1984 var den genomsnittliga årliga ökningen något
större än index för den allmänna prisutvecklingen i Sverige. Styrelsen beslöt
emellertid 1981 - trots att de faktiska kostnadsökningarna för forskningsprojekt
är klart större än vad konsumentprisindex anger - att tills vidare räkna
upp årsbudgeten endast ungefär i takt med de allmänna kostnadsstegringarna.
En viss avsättning av forskningsmedel för kommande år har därmed
åstadkommits, vilket framgår bl. a. av nedanstående balansräkning och
resultaträkning. (Skulle man välja slutet av 1960-talet som jämförelseår har
det skett en mycket betydande real kapacitetsnedgång.)
Redog. 1985/86:21
4
Uppföljning av verksamheten
Redog. 1985/86:21
Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser problem
som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat
som tas fram blir bekantgjorda och att de kan bli föremål för diskussion och
kritisk granskning. Forskningens resultat kan som regel inte omedelbart
omsättas i praktiskt konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt
för seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid helt nödvändiga.
Av det skälet är det viktigt att personer med ansvar för sådan verksamhet
hålls välinformerade.
Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden haft livliga
kontakter med företrädare för berörda forskningsdiscipliner och beslutsfattande
organ. Syftet har varit att stimulera till forskningsinsatser men också
till utvecklingsarbete inom de aktuella områdena.
Gruppen för forskning om skattefrågor har i en skrift, Forskning om
skatter (RJ 1985:1), publicerat sammanfattningar av 21 forskningsprojekt
vilka bedrivits/bedrivs med anslag från fonden. En forskargrupp i Lund och
en i Stockholm har vidare haft i uppdrag att oberoende av varandra
sammanfatta kunskapsläget och diskutera möjliga reformer med utgångspunkt
i befintlig kunskap och behovet av ytterligare forskning inom
skatteområdet. Det framtagna materialet var i första hand avsett som
underlag för en diskussion i riksdagshuset i mitten av januari 1986 mellan
politiker, forskare och skatteadministratörer. Materialet kommer att ges ut i
bokform under 1986.
Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
har under året medverkat till att en bok om riksdagens historia, Riksdagen
genom tiderna, publicerats. I mitten av november anordnades i riksdagshuset
en diskussion om denna bok mellan riksdagsledamöter, författarna och
övriga intresserade.
I slutet av november anordnade områdesgruppen för öststatsforskning en
diskussion om detta forskningsområdes nuvarande inriktning, dess angelägenhetsgrad
och dess resursförsörjning på längre sikt.
Deltagare var, förutom forskare, företrädare för berörda utskott i
riksdagen, för regeringen och för myndigheter och organ med intresse för och
kompetens inom området i fråga.
I fondens uppgifter ingår stadgemässigt att främja kontakter med internationell
forskning. Som ett led i denna verksamhet har ett antal forskare
beretts möjligheter att presentera sina projekt och forskningsresultat vid
utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.
Allsidigt informationsutbyte sker också regelmässigt med utländska, särskilt
europeiska, forskningsfonder. Inte sällan har därigenom värdefulla kontakter
mellan enskilda forskare eller forskargrupper kunnat förmedlas.
Fondens styrelse och prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett
antal s. k. projektbesök vid olika universitet och högskolor. Den kanske
bästa uppfattningen om hur ett visst projekt bedrivs och utvecklas får man vid
dessa tillfällen. Även universitetens allmänna problem inom forskning och
forskarutbildning diskuteras.
De aktiviteter som beskrivits här ovan ingår som led i fondens strävan att
sprida information om den verksamhet som den stöder. Men tanken är också
att fondens styrelse, sakkunniga och kansli genom att aktivt följa projekt som
stöds skall få större kunskaper om forskningens resultat, utgångspunkter och
förutsättningar samt bättre underlag för bedömningar av de insatser som
gjorts och görs med tillgängliga forskninsmedel. Av speciellt värde är de
sammankomster där riksdagsledamöter och forskare kunnat mötas för
ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Fonden har genom sin direkta anknytning till
riksdagen en unik ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.
Redog. 1985/86:21
Balansräkning
per den 31 december 1985 och 1984
1985 | 1984 |
680 122 000:—* | 683 052 000:— |
749 136 654:25 | 742 744 375:33 |
32 751 320:99 | 31 230 919:17 |
67 560 399:20 | 57 980 301:32 |
450 000 000:— | 450 000 000:— |
Tillgångar
Postgiro
Kassa ..
Summa kronor
Skulder
Innehållen skatt
För pensionsavgifter m. m. reserv, medel
Disponibla forskninsmedel:
Donationsmedel:
Summa kronor
749 136 654:25 742 744 375:33
•Svenska statens obligationer
Hypoteksinrättningars obligationer
Kommunobligationer
Industriobligationer
Summa kronor
Nominellt värde Deklarationsvärde
304 005 000:— | 264 203 700:— |
328 870 000:— | 239 978 400:— |
19 250 000:— | 15 561 000:— |
27 997 000:— | 25 504 610:— |
680 122 000:— | 545 247 710:— |
6
Resultaträkning Redog. 1985/86:21
Intäkter
Räntor på obligationer
Övriga räntor
Övriga intäkter
Ej utnyttjade anslag
Överföring från värderegi.
donationskapital
Summa kronor
Kostnader
Administrationskostnader ...
Projektomkostnader
Beviljade anslag
Rea- och omvärderingseffekter
Årets avsatta forskningsmedel
Summa kronor
1985 1984
54 240 367:50 | 55 270 974:35 |
7 952 662:79 | 6 639 709:24 |
66 713:52 | 213 962:68 |
115 079:93 | 562 837:09 |
—:— | 1 284 670:— |
62 374 823:74 | 63 972 153:36 |
3 022 006:69 | 2 100 969:98 |
2 014 492:95 | 1 957 375:15 |
52 457 000:— | 50 741 000:— |
—:— | 1 284 670:— |
4 881 324:10 | 7 888 138:23 |
62 374 823:74 63 972 153:36
Specifikation av omkostnader för år 1985
A. | Administrationskostnader |
|
|
1. | Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper | . 224 400:— | |
2. | Lönekostnader kansli |
| . 777 978:75 |
3. | Pensions- och sociala avgifter |
| . 432 850:50 |
4. | Sjuk-, hälso-, personalvårds- | o. |
|
| utbildningskostnader |
| 13 907:99 |
5. | Reseersättningar |
| . 210 064:61 |
6. | Lokalkostnader |
| . 738 586:81 |
7. | Expenser |
| . 624 218:03 |
| varav inventarier | 394 087:— |
|
| telefon, post | 79 092:55 |
|
| kopiering | 79 329:— |
|
| kontorsmateriel .... | 49 762:03 |
|
| övriga expenser .... | 21 947:45 |
|
B. Projektomkostnader
1. Arvoden till sakkunniga 371 940:—
2. Förvaltningsavgifter 1 398 944:—
3. Konferenser 196 940:95
4. Övrig information 46 668:— 2 014 492:95
7
En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och Redog. 1985/86:21
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Externrevision
har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens revisorer.
Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med föreskrift i
fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.
Stockholm den 11 februari 1986
Staffan Helmfrid
Bengt Dennis Gunnar Biörck
Stig Gustafsson Einar Larsson
Helge Hagberg Leif Lewin
Lars-Ingvar Sörenson David Magnusson
Lars Ahlmark Solveig Wikström
Nils-Eric Svensson
8
Riksbankens jubileumsfond 1965-1985
Redog. 1985/86:21
I det följande presenteras under avsnitt A (s. 9-47) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1985 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 47—51) vissa
statistiska uppgifter rörande verksamheten 1965-1985.
A. NYA PROJEKT SOM BEVILJATS ANSLAG
ÅR 1985
Ekonomisk historia
Bo Gustafsson, Rolf Torstendahl, Björn Wittrock
600 000 kr.
Dnr 82/178
Mångvetenskaplig forskning om samhällsorganisatoriska problem
Avsikten är att kvalificerade forskare från olika discipliner skall utarbeta
övergripande teorier om samhället och därmed bidra till en bättre förståelse
av sammanhang och utvecklingslinjer. Även empiriska studier planeras. En
bredare och mer djupgående kunskapsutveckling är angelägen inom svensk
samhällsvetenskap. Idéutbyte och samverkan mellan framstående forskare
från skilda länder och ämnesområden bör kunna bidra därtill.
Johan Söderberg, Stockholms universitet
50 000 kr.
Dnr 85/42
Agrarproduktion, priser och löner i 1500-talets Sverige
Projektet skall undersöka valda sidor av 1500-talets ekonomiska utveckling i
Sverige. En del av projektet studerar den agrara ekonomin i syfte att
kartlägga produktionsförändringar, resursernas fördelning och regionala
skillnader i produktionsinriktning. Utgångspunkten är de källmaterial Hans
Forssell för hundra år sedan översiktligt bearbetade. Avsikten är att välja ut
några mindre regioner för intensivstudium utifrån tiondelängder, Älvsborgs
lösen 1571 och kungsgårdsräkenskaper. Den andra delen av projektet ägnas
en analys över tiden av pris- och löneserier främst för Stockholms stad.
Försök att bestämma reallöneutvecklingen görs. Stor vikt läggs vid att
placera in resultaten i ett internationellt sammanhang.
Gunnar Fridlizius, Lunds universitet
225 000 kr.
Dnr 85/184
Befolkning och ekonomi i Sverige under 350 år
Tidigare genomförda studier inom projektet ”Mortalitet, fertilitet och
ekonomisk utveckling” utgick från Tabellverkets aggregerade data och
omspände tidsperioden efter 1750. Syftet med föreliggande projekt är att Redog. 1985/86:21
mot bakgrund av dessa studier för det första beskriva och analysera
befolkningsutvecklingen i Sverige före Tabellverkets tillkomst 1749, genom
bearbetning av individdata från olika delar av landet samt, för det andra, att
fördjupa tidigare genomförda studier av utvecklingen efter 1750, också detta
huvudsakligen genom analys av individdata.
En av de många svårigheter man möter vid analys av den sociala och
ekonomiska utvecklingen före 1750 är bristen på relevanta befolkningsdata.
Det ter sig därför som en mycket angelägen uppgift att konstruera
huvuddragen i den svenska befolkningsutvecklingen för denna period. I den
konkreta analysen av utvecklingen före 1750 kommer vi att koncentrera oss
på två frågor. I vilken mån var de långsiktiga förändringarna i dödligheten
beroende av ekonomiska förändringar samt i vilken mån fungerade giftermålsåldern
som en reglerande befolkningsmekanism?
I analysen av perioden efter 1750, som är ett komplement till tidigare
genomförda studier, koncentreras intresset kring följande frågor: (1) i vilken
mån och under vilka ekonomiska omständigheter förekom familjeplanering,
(2) vilka skillnader finns i fertilitet och mortalitet mellan olika yrkesgrupper
och (3) hur användbar är familjerekonstruktionsmetoden.
Bo Gustafsson, Uppsala universitet
110 000 kr.
Dnr 85/227
Socialismens politiska ekonomi: teori, ideologi, praktik
Syftet med detta projekt är att öka kunskaperna om och förståelsen av de
östeuropeiska staternas ekonomiska system med avseende på de ideologiska
rötterna till dessa system, deras grundläggande funktionssätt och de reformförsök
som företagits med avsikt att öka systemens funktionsduglighet. Trots
betydande skillnader i fråga om ursprung, utveckling, resursbas och politisktinstitutionella
förutsättningar uppvisar de östeuropeiska ekonomierna vissa
gemensamma strukturdrag såsom statligt-kollektiva ägandeformer, centraliserad
ledning av samhällsekonomin, tvingande samhällelig totalplanering
och hierarkiskt uppbyggd ordergivning som instrument för resursallokeringen
- allt under kommunistpartiernas politiska envälde. Eller uttryckt i andra
termer: politikens primat över ekonomin, kommandometodernas primat
över marknaden och produktionens primat över konsumtionen. Till följd
därav präglas dessa ekonomier av permanent resursbrist, knapphet på
konsumtionsvaror, teknologisk eftersläpning och ofta förekommande ekonomiska
och politiska kriser men också upprepade ansatser till reformer i
syfte att förbättra systemens funktionsduglighet, vanligen i form av ett ökat
inslag av decentraliserat beslutsfattande och ökat utnyttjande av priser och
materiella incitament. I detta projekt studeras dessa system med avseende på
den teoretisk-ideologiska bakgrunden i den marxistiska teorin, de ungerska
reformförsökens intellektuella och ideologiska aspekter och det polska
ekonomiska systemets uppbyggnad, beteende och dynamik.
10
Företagsekonomi
Agneta Karlsson, Lunds universitet
170 000 kr.
Dnr 84/106 B
Om strategi och legitimering - en studie av legitimeringsproblematiken i
samband med strategisk omorientering i organisationer
I det här aktuella projektet riktas intresset mot planerade organisatoriska
förändringar- mer bestämt mot managements insatser i samband med dessa.
Det är ett centralt antagande att management härvid agerar ”politiskt” för
att bland olika interna och externa intressenter legitimera de beslut och
handlingar vari förändringarna består. Legitimering uppfattas i allt väsentligt
som en kommunikativ-symbolisk eller ”retorisk” handling. ”Retoriken”
eller ”det politiska språket” implicerar ansatsen att identifiera förändringsprojekten
med accepterade handlingsnormer i det aktuella kontextet.
Syftet med projektet är att generera en teori avseende legitimeringsprocessens
förutsättningar, struktur och innehåll i olika företagskulturer. ”Förutsättningarna”
återspeglar, i den enskilda organisationen, dominerande
ideologier och handlingsmönster och graden av konformitet mellan dessa och
de planerade omdaningarna. ”Struktur” avser hur de legitimerande handlingarna
förhåller sig till varandra, dvs. studiet av legitimering som handlingskedjor/hierarkier.
”Innehållet” slutligen omfattar studiet av de ovannämnda
”symboliska-kommunikativa” handlingarna.
Projektet bedrivs - empiriskt - i form av ett antal fallstudier vilka omfattar
offentliga och privata företagskulturer.
Nationalekonomi
Arne Bigsten, Göteborgs universitet
360 000 kr.
Dnr 84/288
Economic consequences of the coffee boom in Kenya and Tanzania: A
comparative analysis
Åren 1976-1978 inträffade en mycket kraftig men kortvarig ökning av
världsmarknadspriset på kaffe. För de kaffe-exporterande länderna representerade
detta en stor förändring i relativpriser, en stor inkomstökning och
ett stort inflöde av valuta. Denna studie avser att analysera konsekvenserna
av denna prishöjning för Kenya och Tanzania, där kaffe är den viktigaste
avsalugrödan och den viktigaste källan till exportinkomster. De ekonomiskpolitiska
reaktionerna på de ökade inkomsterna skilde sig kraftigt åt mellan
de två länderna. I Tanzania togs en stor del av de ökade inkomsterna in i form
av skatt, som finansierade ökade offentliga utgifter, medan i Kenya nästan
hela inkomstökningen gick till bönderna.
Tillgången på ett unikt datamaterial och delvis redan utvecklade modeller,
en prisförändring som är tillräckligt stor för att ha klart observerbara effekter
Redog. 1985/86:21
11
på ekonomins struktur och tillväxt samt helt olika ekonomisk-politiska
reaktioner i två likartade ekonomier gör att det finns unika förutsättningar
att komma med väl underbyggda slutsatser. Med hjälp av projektmodellerna
blir det möjligt att på ett bättre sätt än tidigare testa tillväxt- och
inkomstfördelningskonsekvenserna av radikalt olika ekonomisk politik.
Huruvida de fattiga hjälps bäst av att man ökar de offentliga utgifterna eller
genom att man bättre belönar progressiva småbönder är en central fråga för
utvecklingspolitiken. Studien kommer vidare att utförligt diskutera med
vilken ekonomisk politik man bör möta kraftiga, utifrån kommande ekonomiska
störningar, och resultaten har också omedelbar relevans för biståndsgivning,
prispolitik vad avser grödor och fördelningspolitik.
Bertil Holmlund, FIEF (Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk
forskning)
85 000 kr.
Dnr 85/90
Wages and employment in a unionized economy: The case of Sweden
Projektet syftar till att utveckla och empiriskt pröva en modell för löne- och
sysselsättningsbestämning avseende den svenska industrin. Den teoretiska
referensramen kommer att bygga på modern teori för fackföreningsbeteende.
En tankegång här är att fackföreningens lönekrav bygger på en avvägning
mellan reallöne- och sysselsättningsmål. Denna typ av teoretisk ansats har
inte tidigare prövats på svenska förhållanden.
Projektet kan ge ett bidrag till förståelsen av flera samhällsförhållanden av
stort allmänintresse. I vilken mån har den sysselsättningsstabiliserande
politiken påverkat lönebildningen? Hur påverkas löner och sysselsättning av
ändrade inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och indirekta skatter? Hur ser
samspelet mellan avtalsmässiga löneökningar och löneglidning ut? Hur
skulle en förkortad arbetstid påverka lönekrav och sysselsättning?
Projektet genomförs i form av ett samarbete mellan FIEF och Stanford
University, USA.
Eskil Wadensjö, Stockholms universitet
312 000 kr.
Dnr 85/126
En organiserad arbetsmarknad. En studie av några utvecklingsdrag på svensk
arbetsmarknad
Den svenska arbetsmarknadens institutionella ram har förändrats markant
under de senaste båda decennierna. Lagar, avtal, skatter, socialförsäkringssystem
och arbetsmarknadspolitik har fått ökad omfattning och delvis också
ändrat inriktning. Arbetsmarknaden har i flera olika avseenden blivit mer av
en organiserad arbetsmarknad. Den är också mer organiserad i den mening
att en ökad del av såväl arbetstagare som arbetsgivare är medlemmar i
fackföreningar resp. arbetsgivarorganisationer. Dessa förändringar har
konsekvenser för arbetsmarknadens sätt att fungera.
Redog. 1985/86:21
12
Projektet syftar till att belysa vissa drag av utvecklingen mot en mer
organiserad arbetsmarknad. Den metod som har valts är att fokusera
intresset på tre centrala beslut: 1) anställningsbeslut, 2) beslut om regler för
turordning vid uppsägningar och 3) beslut att lämna arbetskraften genom
pensionering. I varje fall undersöks dels hur de institutionella förändringarna
påverkat besluten, dels vissa effekter av de förändrade besluten. Analysen
kommer att bygga på ekonomisk teori och på empiriskt material bl. a. i form
av kollektivavtal, anställningskontrakt och rättsfall.
Bengt Jönsson, Universitetet i Linköping
200 000 kr.
Dnr 85/261
En hälsoekonomisk analys av samband mellan socioekonomiska faktorer och
ohälsa
Sambandet mellan hälsotillståndet i en befolkning och olika sociala och
ekonomiska variabler har varit i centrum för det sjukvårdspolitiska intresset
under många år. Ett huvudproblem har dock varit att det vetenskapliga
underlaget i form av såväl genomarbetad teori som metodologiskt tillfredsställande
empiriska studier inte motsvarat det intresse som väckts. Projektets
syfte består av tre delsyften vilka ligger till grund för tre delprojekt.
Det första delprojektet, en studie på nationell nivå resp. en studie på
länsnivå, avser belysa två centrala frågeställningar. Den första är att fastställa
om det föreligger samband mellan socioekonomiska faktorer och ohälsa på
de olika nivåerna samt beskriva eventuella skillnader och likheter. Den
andra frågeställningen är om ekonometriska metoder på aggregerad nivå är
lämpliga att använda inom makroepidemiologisk forskning och om så är
fallet, vilka förutsättningar med avseende på teori, metod och dataunderlag
som krävs.
Det andra delprojektet, en studie baserad på individdata, syftar till att
identifiera olika socioekonomiska variabelkombinationer vilka kan medföra
ohälsa samt beskriva och bedöma sambandens natur. En utgångspunkt är att
tillämpa Grossmanmodeller för efterfrågan på hälsa på retrospektiva svenska
data samt om möjligt utveckla en lämplig databas för fortsatt forskning.
Det tredje delprojektet syftar till att jämföra resultat vilka genererats på
individnivå med resultat vilka tagits fram på aggregerad nivå.
Projektet kommer att genomföras i samarbete med forskare i hälsoekonomi,
socialmedicin, ekonometri och statistik från Aarhus, Uppsala och
Linköpings universitet.
Lars Calmfors, Stockholms universitet
300 000 kr.
Dnr 85/289
Regler för stabiliseringspolitiken: de institutionella faktorernas betydelse
Den ekonomisk-politiska debatten kretsar i hög grad kring temat regler för
stabiliseringspolitiken. De flesta är överens om att sådana regler är önskvär
-
Redog. 1985/86:21
13
da, men det föreligger inte någon enighet om hur de bör utformas: Skall
finanspolitiken vara kontracyklisk? Skall man ha mål för penningmängdens
tillväxt? Skall inflationsstörningar ackommoderas? En ytterligare viktig
fråga är hur givna regler kan bli trovärdiga.
Beträffande regler för stabiliseringspolitiken finns det en teoriansats för
atomistiska marknader med ett stort antal agenter och en för en helt
centraliserad arbetsmarknad. Dessa olika antaganden leder ofta till skiljaktiga
slutsatser. Projektets övergripande syfte är att analysera hur olika
stabiliseringspolitiska regler fungerar under olika marknadsformer och hur
trovärdighetsproblemen skiljer sig åt.
Arbetet skall innefatta såväl teoretiska som empiriska delar. I den
teoretiska delen skall särskilt intresse ägnas åt samordningen av stabiliseringspolitiken.
En annan huvudfråga gäller samspelet mellan stabiliseringspolitik
och lönebildning i en ekonomi med flera inbördes konkurrerande
fackföreningar och hur graden av samordning i löneförhandlingarna påverkar
lönebildningen och effekterna av olika stabiliseringspolitiska regler.
I den empiriska delen planeras dels partiella studier av löne- och
prisbildningen för att ekonometriskt pröva de grundläggande institutionella
antagandena i de teoretiska modellerna, dels mer generella ansatser. I en
mer generell ansats skall också enkla allmänjämviktsbaserade simuleringsmodeller
utvecklas.
Projektet beräknas bli slutfört till 1988-12-31.
Kulturgeografi
Torvald Gerger, Stockholms universitet
75 000 kr.
Dnr 85/81
Longitudinella studier av förändringsprocesser under agrarsamhällets upplösningsskede
Projektets
betydelse:
Ökar kunskaperna kring väsentliga samhällsprocesser. Utvecklar teori och
metod för historisk-geografiska studier på individnivå och med en longitudinell
uppläggning.
Delprojektens syfte:
1. Skiftesreformer som samhällsomvandlare
Delprojektets syfte är att undersöka vilken roll jordskiften kom att spela i
Sverige under agrarsamhällets upplösningsperiod. Undersökningen genomförs
på mikronivå med den enskilda byn, produktionsenheten och individen
som primära studieobjekt och longitudinellt. Utvecklingen följs kontinuerligt
över en längre tidsperiod. Undersökningen genomförs komparativt, förhållanden
i två olika urval av byar hämtade från Östergötland och Småland
jämförs för att belysa vad olika produktionsstruktur, naturförhållanden och
eventuella binäringar har betytt i sammanhanget. Genomgående beaktas ett
konfliktperspektiv - motsatta intressen mellan olika grupper i byarna ställs
mot varandra.
Redog. 1985/86:21
14
2. Sociala och rumsliga förändringar i 1800-talets agrara samhälle
Redog. 1985/86:21
Detta delprojekts syfte är att studera sociala och rumsliga förändringsprocesser
under agrarsamhällets upplösningsperiod. Huvudfrågeställningarna berör
olika torparkategorier (herrgårdstorpare och bondetorpare). Frågor om
resursöverföring, social och rumslig rörlighet kommer att belysas via studier
på individnivå och med en longitudinell metodansats. Byarnas och godsens
produktionsstruktur, storlek och infrastruktur ger förklaringar.
Sten Lorentzon, Göteborgs universitet
230 000 kr.
Dnr 85/113
Beslutsfattandets geografiska fördelning och förändringar som följd av den
nya tele-datatekniken
Närhet till beslutscentra är en viktig faktor för företags lokaliseringspreferenser.
Detta gynnar Stockholm, Sveriges dominerande beslutscentrum. Med
hänsyn till målsättningarna inom bl. a. regionalpolitiken att skapa robusta
arbetsmarknader framträder frågan om det är möjligt att fördela beslutsfattandet
jämnare över landet.
Nyckeln till förändringar kan vara den nya tele-datatekniken. Bättre
beslutsunderlag genom tele-datateknik ökar förutsättningarna att delegera
beslutsfattandet. Även ett annat utvecklingsförlopp är emellertid tänkbart,
nämligen att den nya tekniken ökar möjligheterna att kontrollera stora
organisationer, vilket kan innebära att verkligt strategiska beslut i större
utsträckning fattas centralt.
Syftet är att studera dels om beslut delegeras inom olika verksamheter,
dels om verkligt strategiska beslut flyttas uppåt i beslutshierarkin och vilka de
geografiska konsekvenserna blir av dessa förändringar. Ökad kunskap
härom är ett led i strävandena att öka vår beredskap inför tänkbara
förändringar som följd av den nya tele-datatekniken. Vidare ökar möjligheterna
att kunna bedöma vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa ett från
geografisk synpunkt välbalanserat samhälle.
Verksamheter att studera är bl. a. affärsdrivande verk, vars inköpsbeslut
fattas centralt och är avgörande för upphandling för hela landet. Det
empiriska materialet inhämtas främst genom intervjuer med beslutsfattare
inom olika verksamheter, men även officiell statistik och matriklar utgör
viktiga informationskällor.
Sociologi
Jan Trost, Uppsala universitet
250 000 kr.
Dnr 85/27
Äktenskaps- och familjeförändringar; en uppföljning
Från mitten av 1960-talet har giftermålsfrekvensen sjunkit, i synnerhet under 15
de första tio åren. Samtidigt började skilsmässofrekvensen stiga kraftigt, den
är fortfarande stigande även om ej med samma hastighet. Samboende utan
äktenskap var mycket ovanligt före mitten av 1960-talet; samboendefrekvensen
har emellertid stigit snabbt och mer än väl ”kompenserat” nedgången i
giftermålsfrekvens.
Vid mitten av 1960-talet intervjuade vi ungefär 400 nygifta par; fem år
senare återintervjuades de samt efter ytterligare fem år intervjuades ungefär
100 nygifta och ungefär 100 samboende par (genomgående makarna/
parterna var för sig). Register och frågeformulär finns lagrade varför det är
möjligt att följa dessa ungefär 1 200 personer. Avsikten är att följa dem dels
via pastorsämbetenas register, dels genom personliga intervjuer med ett
underurval av de tre materialen. Vi kommer på detta sätt att få ett
omfattande material över vad som hänt dessa par under en tjugoårs- resp.
femårsperiod. Med detta unika material kan vi analysera skeenden under en
period av förändring för par som gifte sig innan förändringarna startade och
också för par som befann sig i en tid då de stora förändringarna skett. Från
såväl teoretisk som praktisk synpunkt blir studien av stor betydelse; även
internationellt sett är studien av stor betydelse då många andra länder
befinner sig i ett skede som motsvarar det Sverige befann sig i för 10-20 år
sedan. Successiv avrapportering kommer att ske.
Karl Erik Rosengren, Göteborgs universitet
250 000 kr.
Dnr 85/53
Internaliserad kultur
Ett forskningsprogram om värden, individer och massmedier
Kulturens roll i samhället har under den senaste tjugoårsperioden systematiskt
studerats med hjälp av kulturindikatorer. Kulturen har därvid huvudsakligen
studerats på samhällsnivå genom innehållsanalys av massmedier.
Den manifesterar sig emellertid även på individnivå i form av idéer, värden
och föreställningar. För att bättre belysa kulturens roll i samhället krävs
studier av båda nivåerna samt studier av massmedieanvändningens roll som
länk mellan nivåerna. Vidare måste kulturen relateras till övriga samhällsinstitutioner.
Syftet med projektet ”Internaliserad Kultur” är att vid Avdelningen för
masskommunikation starta en serie mätningar av kultur på individnivå. En
årlig riksstudie och två årliga lokalstudier i form av postenkäter under fyra års
tid ger oss en bild av de värden och idéer som är förhärskande bland
1980-talets svenskar. Liknande tidsserier håller på att upprättas i flera
västeuropeiska länder.
Ett andra syfte är att i samma undersökningar studera massmedieanvändningens
roll i uppkomsten och förändringen av dessa värden. Avsikten är
vidare att i efterhand undersöka sambanden mellan kulturen på samhällsoch
individnivå samt relatera kulturindikatorerna till sociala och ekonomiska
indikatorer.
Projektet kan sägas bygga på de samlade erfarenheterna från tre forskningstraditioner:
kulturindikatorforskningen (i Sverige representerad av
Kulturindikatorprogrammet), medieanvändningsforskningen (i Sverige re
-
Redog. 1985/86:21
16
presenterad av bl. a. Mediapanel och läsvanestudierna vid Avdelningen för Redog. 1985/86:21
masskommunikation), samt räckviddsforskningen (i Sverige representerad
av bl. a. Mediebarometern). Ett viktigt förberedelsearbete har utförts inom
projektet Mediakult, vilket bedrevs med ett igångsättningsanslag från RJ.
Den kommande omstruktureringen av det svenska mediesystemet ger
projektet stor samhällsrelevans.
Anders Kjellberg, Lunds universitet
178 000 kr.
Dnr 85/232
Fackliga organisationer i Västeuropa efter 1945
Syftet med detta internationellt baserade projekt är att få fram verkligt
jämförbara data om de fackliga organisationernas utveckling efter 1945 i 13
västeuropeiska länder, samt att göra internationellt jämförande analyser och
bidra till teoriutvecklingen inom detta område. I den internationella
projektledningen ingår bl. a. professor Peter Flora vid Mannheims universitet,
Västtyskland, där också det i projektet engagerade Västeuropeiska
Dataarkivet är beläget. Till arbetsuppgifterna för det svenska delprojektet
hör att: (1) samla in data om de svenska fackliga organisationernas utveckling
till Västeuropeiska Dataarkivet, varav en del publiceras i en på engelska
utgiven Datahandbok (+ en kommenterad bibliografi), (2) skriva en monografi
i samma ämne till en ländermonografivolym, samt (3) svara för en
internationellt jämförande analys i en volym med komparativa analyser.
Även publicering på svenska blir troligen aktuell. För vissa variabler görs ett
urval av fackliga organisationer (LO, TCO, Metall, Kommunal, Handels och
SIF/PTK). Projektet rör såväl de fackliga organisationernas egenskaper
(medlemsutveckling, demokrati, centraliseringsgrad, relationer mellan fackliga
organisationer m. m.) som deras förhållande till arbetsgivareföreningar),
politiska partier och staten. Förutom för den samhällsvetenskapliga
forskningen och teoriutvecklingen bör projektet ha ett klart intresse för
fackliga organisationer, arbetsgivareorganisationer, företag och allmänheten.
Projektdeltagarna kommer från de 13 studerade länderna, dvs. Belgien,
Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge,
Schweiz, Storbritannien, Sverige, Västtyskland och Österrike. För Sveriges
del har Anders Kjellberg engagerats. Projektet beräknas avslutas 31/121987.
Karl Erik Rosengren, Göteborgs universitet
50 000 kr.
Dnr 85/250
Dagskritiken, essayistiken och litteraturhistorien
Projektets syfte är att företa en kvantitativ innehållsanalys av den litteraturhistoriska
och litteraturessayistiska produktionen under perioden 1895-1950
för att avgöra hur stor uppmärksamhet de olika författarna inom den
studerade kohorten tilldelats av essayister och litteraturhistoriker under
denna tid. Resultaten av innehållsanalysen skall relateras till redan existeran- ^
2 Riksdagen 1985186.2 sami. Nr21
de data om kohortförfattarnas ställning hos 1880-talets och efterkrigstidens
recensentkår.
Genom en undersökning som den föreslagna kan man få en mera precis
uppfattning om ett klassiskt problem i litteraturvetenskapen: frågan om i vad
mån varje generation av litteraturrecensenter skapar en egen bild av de
väldiga material det litterära förflutna erbjuder, eller om den i huvudsak
reproducerar vad tidigare generationer av recensenter, essayister och
litteraturhistoriker åstadkommit av sållning och värdering. I förlängningen
av detta resonemang ligger principiellt grundläggande frågor om samhällets
allmänna kultur- och opinionsklimat, dess beroende av forntid och samtid.
Kvantitativa data måste som alltid kompletteras med kvalitativ argumentation.
Thor Norström, Stockholms universitet
220 000 kr.
Dnr 85/272
Alkohol och våldsbrottslighet
Projektets allmänna syfte är att undersöka alkoholkonsumtionens betydelse
för våldsbrottslighet. Hypotesen om alkohol som en viktig faktor vid
uppkomsten av våldsbrott har lång tradition och har berörts i ett flertal
forskningsprojekt. Föreliggande projekt är baserat på tidsserieanalys av
aggregerade data, med samtidigt utnyttjande av annan existerande information.
Denna ansats är inte tidigare prövad med tillämpande av moderna
tekniker, men kan - som vi bedömer det - ge originella och väsentliga bidrag
på centrala områden.
Mer specifikt har följande frågeställningar formulerats, där 1-3 är de
centrala:
1. Att med utnyttjande av tidsserieanalys, och på basis av svenska 1900-talsdata, skatta effekten av ändringar i per capita-konsumtionen på den
registrerade våldsbrottsligheten.
2. Kvasi-experiment, dvs. undersöka effekten på våldsbrottsligheten av
händelser/åtgärder som kraftigt förändrat konsumtionen.
3. Att undersöka huruvida skillnader mellan olika länders dryckeskultur
påverkar per capita-konsumtionens effekt på våldsbrottsligheten. Metoden
blir här att jämföra tidsserieestimat avseende länder där skillnader i
dryckeskultur kan beläggas.
4. Testa hypotesen att sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottslighet
delvis förmedlas indirekt via marginalisering. Testet skulle
knytas till förekomsten av de eftersläpande effekter, som denna hypotes
bör implicera.
5. 1 vilken utsträckning är alkohol närvarande i våldssituationer utan att för
den skull vara en orsak till det uppkomna våldet; dvs. till vilken grad är
alkohol en exogen faktor?
Redog. 1985/86:21
18
Statskunskap
Lars-Göran Stenelo, Lunds universitet
330 000 kr
Dnr 85/45
Samhällsutveckling och konsensusdemokrati. Problemuppfattning och konfliktlösningsstrategier
i Sveriges riksdag under 1970- och 1980-talen
Flera tendenser i de senaste årens samhällsutveckling har bidragit till att
försämra villkoren för det politiska beslutsfattandet och därmed påverka de
förtroendevaldas situation.
Projektet inriktas därför på studier av a) variationer i riksdagsledamöternas
inställning till olika konfliktlösningsmetoder och deras förhandlingsbeteende,
b) variationer i riksdagsledamöternas analys av samhälleliga problem,
c) sambanden mellan variationer i mönstret av konfliktlösningsmetoder och
förändringar i problemanalys mot bakgrund av samhällets politiska, ekonomiska
och sociala utveckling. Studien avser tiden fr.o.m. 1971.
Projektet bygger bl. a. på förhandlingsteori och kognitiv teori. Materialet
utgörs dels av intervjuer, dels av riksdagstrycket.
Förändringar i mönstret av olika konfliktlösningsmetoder studeras genom
en genomgång av utskottsbetänkanden från perioden. På basis av denna
översikt utväljs ett antal frågor för närmare studium av förhandlingsprocesser
i olika situationer.
Med innehållsanalytisk metod studeras variationer och förändringar i
riksdagsledamöternas problemuppfattning, problemanalys och problemlösning
vad gäller den ekonomiska utvecklingen, Sveriges ökade beroende av
omvärlden och det politiska systemets funktionsförmåga. Analysmetoden
cognitive mapping skall prövas.
I projektets avslutande fas studeras sambanden mellan förändringar i
problemanalys och förändringar i konfliktlösningsbeteenden mot bakgrund
av samhällsutvecklingen under 1970- och 1980-talen: bytet av författning,
den ändrade parlamentariska situationen, den ekonomiska utvecklingen, det
ökande beroendet av omvärlden, den ökade massmediebevakningen av
politikerna, tendenserna till minskad handlingsfrihet för beslutsfattarna.
Dessa analyser som bygger på de tidigare studierna och på intervjuer syftar
till teoriuppbyggnad och hypotesgenerering.
Sören Holmberg, Göteborgs universitet
750 000 kr.
Dnr 85/58
Riksdagen, valen och den representativa demokratin
Huvudsyftet med forskningsprojektet Riksdagen, valen och den representativa
demokratin är att studera riksdagens roll i den representativa demokratin
med utgångspunkt från de allmänna valen.
Forskningsprojektet kommer organisatoriskt att samordnas med pågående
och tidigare studier inom valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapli
-
Redog. 1985/86:21
19
ga institutionen i Göteborg (väljarintervjuer vid samtliga ordinarie val sedan Redog. 1985/86:21
1956, intervjustudie med ledamöterna av riksdagens andra kammare 1968-1969, analyser av medieinnehåll och partibudskapsstudier under valrörelserna
sedan 1956).
Projektet omfattar valperioden 1985-1988. Följande empiriska undersökningar
planeras: Enkätstudie med riksdagsmännen 1985 och 1988 och
undersökningar av agerandet i riksdagen under valperioden 1985-1988 samt
studier av valbudskap och massmediernas innehåll och påverkan under
valrörelserna 1985 och 1988. I projektet ingår vidare väljarstudier vid valen
1985 och 1988, vilka genomförs i samarbete med Statistiska centralbyrån, och
som finansieras av riksdagen via anslaget till valstatistiken.
Forskningsprojektet kommer att omfatta femårsperioden 1985-1990 och
avslutas med en sammanfattande bok om riksdagen och den representativa
demokratin. Resultat från projektets olika delområden kommer dessförinnan
att ha avrapporterats i ett flertal publikationer.
Folke Johansson, Göteborgs universitet
75 000 kr.
Dnr 85/134 PL
Riksdagen och massmedia
Nyheterna i massmedia är för det stora flertalet medborgare den enda
fungerande informationskanalen om vad som händer i riksdagen såväl som
om de flesta andra samhällsföreteelser. Den totala nyhetsförmedlingen om
politisk verksamhet har ökat markant under de senaste decennierna. Det är
emellertid långt ifrån klart att riksdagen spelar samma roll som tidigare resp.
får samma andel av utrymmet för politiskt material som den tidigare fått.
Denna studie avser att beskriva hur massmediebevakningen av riksdagen
ser ut och har sett ut. Förändringar i formerna för riksdagsmännens egna
kontakter med massmedia skall studeras. Riksdagen ses inte separat utan
som en del av det politiska systemet. Aktiviteter i andra delar av systemet kan
innebära en förskjutning av massmediernas intresse. En förändring i
journalistikens bedrivande kan också ha effekt. Dessutom skall en jämförelse
ske med motsvarande situation för riksdag och parlament i några
grannländer.
Lars Ricknell, Umeå universitet
225 000 kr.
Dnr 85/144
Studiestödspolitik i tio europeiska länder - innehåll, beslutsprocess och
effekter
Undersökningen är en jämförande analys av politik på studiestödsområdet.
Utgångsmaterialet är studiestödsprogrammen, kännetecknade genom ett
antal egenskaper, studiestödsvariabler, som antas representera ambitionerna
hos beslutsfattarna och politikens innehåll. För bekräftelse av deras
verklighetsunderlag utsträcks undersökningen till de politiska besluten och 20
vad som föregått dem. Ett mål för undersökningen är att under jämförelse Redog. 1985/86:21
pröva överensstämmelsen mellan studiestödsvariablerna och de bakom
programbesluten liggande omständigheterna i termer av värden och idéer.
Utgångspunkten är att beslutsfattarna handlar aktivt och föregripande,
varvid i idealfallet programmet överensstämmer med ambitionerna. Då
detta inte sker antas beslutsfattarna handla reaktivt och under anpassning.
Beslutsfattandet sker inte alltid under samförstånd. Olika intressenter söker
påverka programutformningen. Ett andra mål är att jämföra beslutsprocessen
i termer av dimensionerna aktiv-reaktiv och konsensus-konflikt enligt en
av Richardson m. fl. utarbetad modell. Därtill fogas dimensionen kunskap.
Ett tredje mål är att undersöka effekterna av studiestödspolitiken på
området social rekrytering till högskolan.
Det praktiska värdet ligger i prövningen av ett antal studiestödsvariabler
som kan användas för bedömning av vårt eget studiestödssystern.
Projektets löptid beräknas till tre år.
Anders Mellbourn, Stockholms universitet
115 000 kr.
Dnr 85/161
Efter det starka samhället - socialdemokratisk regeringspolitik om den
offentliga förvaltningen 1982-1985
Syftet är att studera civildepartementet under regeringsperioden 1982-1985
och dess verksamhet som uttryck för ett socialdemokratiskt försök till
omorientering i praktisk politik och ideologi i en tid då kritiken mot
samhällets byråkratisering satt det starka samhällets politik i fråga. Undersökningsobjekten
är själva departementet, dess tillkomst, organisering och
ledning, de utredningar och den försöksverksamhet som departementet tagit
initiativ till och debatten kring departementet och dess verksamhet. En viktig
frågeställning är att analysera dessa strävanden i förhållande till socialdemokratins
traditionella föreställningar om det starka samhällets politik och att
klarlägga de konflikter civildepartementets politik kan ha givit upphov till i
förhållande till partiet och till andra departement, ämbetsverk och kommuner.
Undersökningen genomförs med en journalistisk-statsvetenskaplig ansats
under en koncentrerad arbetsperiod och skall vara slutförd före halvårsskiftet
1986.
Aleksander Loit, Uppsala universitet
200 000 kr.
Dnr 85/166
Ekonomiska och politiska relationer mellan Sverige och Sovjetunionen
1917-1934
Den historiska forskningen om de svensk-sovjetiska relationerna har betydelse
i en tid då dessa relationer är starkt uppmärksammade. Projektets
allmänna syfte är att analysera återskapandet av ekonomiska och politiska
förbindelser mellan Sverige och det postrevolutionära Ryssland. De politiska Redog. 1985/86:21
och framför allt de ekonomiska kontakterna följs fram till det svenska
diplomatiska erkännandet av Sovjetunionen 1924. Dessutom specialstuderas
de ekonomiska förhållandena kring tre svenska koncessionsföretag inom
sovjetrysk industri, vilka ett efter ett övertogs av staten under 1930-talets
första år. De svensk-sovjetiska ekonomiska och politiska relationerna under
perioden för projektet har inte undersökts ingående av vare sig svenska eller
andra forskare. I Finland har Sune Jungar skrivit en översikt över bl. a.
svenska koncessionsföretag i Sovjetryssland jämte de samlade ekonomiska
och politiska kontakterna mellan Sverige och den unga sovjetryska staten.
Jungars arbete kan tjäna som en introduktion till detta forskningsprojekt.
Detsamma gäller medsökanden Helene Carlbäcks förundersökning om
ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Sovjet 1917-1924. Förnämliga
primärkällor för projektet finns främst i UD:s och Exportföreningens arkiv
samt i olika företagsarkiv. Vidare planeras forskning i sovjetiska arkiv.
Bo Huldt, Utrikespolitiska institutet
600 000 kr.
Dnr 85/277
Sovjetunionen och dess grannar - säkerhetspolitiska aspekter
Projektet ”Sovjetunionen och dess grannar” syftar i första hand till
fördjupad kunskap om sovjetisk säkerhetspolitik sedd i ett historiskt
perspektiv men med fokus på de senaste 10-15 årens utveckling. I andra hand
syftar projektet till att lägga en grund för en kontinuerlig, akademisk och
policyrelevant forskning om sovjetisk utrikes- och säkerhetspolitik inom
ramen för ett större forskningsfält, strategiska studier.
Projektet består av tre delprojekt: det sovjetiska säkerhetsbegreppet,
sovjetisk neutralitetssyn och "distant mirror”-en jämförande strategisk analys
av Sovjetunionens syn på Norden och Nordostasien.
Studien av säkerhetsbegreppet genomförs som en kvantitativ innehållsanalys
med historisk metod och historiskt perspektiv. Analysen av ”doktrin”
och ”tänkande” drivs parallellt med en specialstudie av sovjetiskt agerande
inom ramen för ESK-processen.
Neutralitetsstudien är en komparativ analys av sovjetisk neutralitetsuppfattning
- ”doktrin” och ”beteende” - generellt, men framför allt i
förhållandet till fem europeiska alliansfria länder (neutrala): Finland,
Jugoslavien, Schweiz, Sverige och Österrike.
”Distant mirror”-studien bygger på element av symmetri mellan å ena
sidan Norden-Östersjöområdet-Nordatlanten, å andra sidan NordostasienOchotska
sjön-Japanska sjön-Stilla havet vad avser de säkerhetspolitiska
problem Sovjetunionen ställts (ställs) inför.
De tre delprojekten står vart och ett på egna ben och kommer att drivas
oberoende av varandra. Resultaten kommer dock att sammanföras i en
syntes, en slutrapport framställd av ledningsgruppen för ”Sovjetunionen och
dess grannar”. Löptid för delprojekten: 1 1/2 år. Slutrapport klar våren 1988.
22
Pedagogik
Redog. 1985/86:21
Ference Marton, Göteborgs universitet
70 000 kr.
Dnr 85/149 PL
Interaktiva didaktiska miljöer
Vi planerar ett större projekt rörande datorers utnyttjande i undervisningssammanhang.
Ett syfte är att studera inlärning av programmeringsspråk och
då speciellt uppmärksamma hur skillnader i data- och kontrollstrukturer
mellan olika språk återspeglas i individers begreppsbildning och problemlösningsstrategier.
Ett annat syfte är att undersöka om och hur man kan bygga
intelligenta undervisningssystem med vars hjälp man kan åstadkomma
begreppsliga förändringar hos människor (dvs. kvalitativa förändringar i
deras sätt att uppfatta olika företeelser). Två förstudier är tänkta att utföras
under planeringsåret. Den första avser att utifrån observationer och intervjuer
konkretisera den inlärningsprocess varigenom programmeringskompetens
förvärvas (både i begreppslig och färdighetsmässig mening), speciellt i
förhållande till skillnader mellan språk. Den andra förstudien avser behandling
av de frågor som uppstår när man försöker utveckla en datorimplementerad
interaktiv didaktisk omgivning på grundval av en redan utförd kartläggning
av uppfattningar (begreppsformer). Som pilotfall har vi valt den
begreppsliga grund som förvärvande av färdigheter i elementär aritmetik
förutsätter.
Psykologi
Sven-Åke Christianson, Umeå universitet
50 000 kr.
Dnr 84/253 PL
Pre- och postoperativ diagnostik av hemisfärminnesfunktioner för patienter
med epilepsi
Omkring 80 000 människor i Sverige har epilepsi. Ofta ställs denna
handikappgrupp utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Många förtidspensioneras
och känner sig utslagna. En stor del av dessa patienter lever med en
utpräglad minnesproblematik som funktion av den hjärnskada som orsakar
de epileptiska anfallen. På regionsjukhuset i Umeå ges numera personer med
svår epilepsi möjlighet att genom neurokirurgisk behandling bli helt anfallsfria.
Denna behandlingsform påbörjades 1979 och är unik i Norden. En
viktig del i denna behandling är att pre- och postoperativt kunna bedöma
minneskapaciteten hos dessa patienter. Både som underlag för en eventuell
operation och för att kunna analysera förändringar i minnesfunktioner i ett
psykiskt och socialt rehabiliteringssyfte. En huvudtes i vårt arbete är att
minnet inte bör betraktas som en entitet utan snarare skall ses som bestående
av flera funktioner. Således bör man inte sträva efter ett enda mått på
minnet, utan i stället utarbeta en bred och heltäckande uppsättning av deltest Redog. 1985/86:21
vid diagnostisering av minneskapacitet hos patienten. I denna diagnostik
kommer även språkfunktioner, förändrade emotionella reaktionsmönster
samt personlighetsrelaterade funktioner att belysas som orsaksfaktorer till
minnesstörningens profil. På grundval av tidigare erfarenheter från Amytal
minnestest
syftar vi till att utveckla denna teknik till ett test som företer högre
validitet och reliabilitet än det nu använda Amytal-minnestestet. På sikt kan
detta Amytal-minnestest komma att bytas ut mot andra, icke invasiva test för
att därigenom undanröja den riskfaktor som är förenad med Amytal-testet.
Dikotisk lyssning, visuell halvfältsteknik samt minnestestning vid subkliniska
anfall är de metoder som närmast kan komma till klinisk användning i detta
sammanhang. En delmålsättning med föreliggande projekt är att även
utveckla minnesträningstekniker som skulle fungera som stöd och hjälp för
att reducera den minnesproblematik som patienter med epilepsi upplever i
sin vardagssituation. En utveckling av dessa tekniker har redan inletts.
Utvecklandet av dessa tekniker parallellt med utvecklandet av ett Amytalminnestest
utgör en grundläggande förutsättning för att nå ökad förståelse av
epilepsipatienters minnesfunktioner i sig, samt för att nå klarhet om
grundläggande minnesmekanismer, språkfunktioner och emotionella funktioner
i allmänhet.
Claes von Hofsten, Umeå universitet
200 000 kr.
Dnr 84/289
Sensomotoriska störningar hos barn
Barn med sensomotoriska och motoriska funktionshandikapp har kommit
alltmer i blickpunkten för pedagoger och barnuppfostrare under senare år.
Kunskapen om dessa handikapp, deras prognos och etologi, är bristfällig.
Syftet med detta projekt är att vinna ökad förståelse för på vilka sätt
sensomotoriken kan störas samt hur sådana störningar skall behandlas.
Projektet kommer att i ett inledningsskede fokuseras på samspelet mellan
rörelse och kroppshållning samt hur bristande kroppshållning stör motoriken
på olika sätt.
I experimentsituationen kommer försökspersonen att få till uppgift att
gripa ett rörligt objekt som under olika betingelser och hastighet förs framför
honom eller henne. Denna paradigm medger ett stort antal experimentella
manipulationer samt gör det möjligt att studera spatial såväl som tidsmässig
koordination med objektet.
Roland Gustafson, Högskolan i Örebro
25 000 kr.
Dnr 85/3
Alkohol och aggression
Projektet syftar till att fastställa om ett orsakssamband föreligger mellan
alkoholberusning och aggressivt/våldsamt beteende hos människan. Om ett 24
sådant samband kan fastställas på mer övergripande nivå är ett ytterligare
syfte att fastställa under vilka betingelser detta gäller. Metodiken är
experimentell med faktoriella designer och den statistiska bearbetningen
sker huvudsakligen med variansanalys. Projektet är motiverat av att flera
indirekta belägg föreligger för ett samband av ovangjorda studier men kan i
ringa utsträckning uttala sig om orsakssamband. Internationella experimentella
studier är få och ger inte en klar bild. Egna studier tyder dock på att
frustration är en viktig faktor i sammanhanget. Projektet avser också att testa
två teorier som vardera har ett visst men osäkert stöd. De egna hittills gjorda
studierna stöder en interaktionsteori men inte en förväntansteori. Projektet
avser att producera grundläggande kunskap inom området som dock kan
leda fram till främst förebyggande åtgärder. Projektet är rullande över de
närmaste åren och ytterligare delstudier är planerade utöver de här sökta.
Lars Bäckman, Umeå universitet
350 000 kr.
Dnr 85/69
Kognitiv utveckling i normalt och patologiskt åldrande: Experimentella
studier och träningsprogram
Projektet omfattar minnespsykologiska studier på normalt åldrade individer
och patologiskt åldrade patienter med senil demens av Alzheimers typ. På
basis av en övergripande teoretisk referensram vi utvecklat för området
åldrande och minne föreslås experimentella studier inom tre delområden för
den normalt åldrade gruppen. Effekter av problemlösning på memorering,
memorering av spatiala positioner och memorering av televisionsprogram.
Detta val av uppgifter motiveras utifrån teoretiska och inomvetenskapliga
utgångspunkter. Vidare påpekas att de uppgifter som traditionellt använts
inom detta område inte sällan varit renodlade laboratorieexperiment med
svag anknytning till de memoreringskrav den naturliga miljön ställer. De
experimentella studier som föreslås för den patologiskt åldrade gruppen
utgår från samma teoretiska överväganden. Här har emellertid särskild
hänsyn tagits till de grava minnesstörningar denna grupp har och särskild vikt
har lagts vid att försöka konstruera uppgifter där eventuella bevarade
minnesförmågor bland dementa patienter skulle kunna detekteras. Utöver
denna kunskapsuppbyggande del innefattar projektet även en praktisk,
tillämpad del. Denna del gäller träningsprogram för minnesträning av
normalt och patologiskt åldrade individer. Tidigare försök till minnesträning
av äldre människor har i allt väsentligt misslyckats. Kritik framförs mot de
teoretiska utgångspunkterna och den praktiska utformningen av dessa
tidigare försök. De träningsprogram som föreslås för normala åldringar och
dementa patienter tar denna kritik i beaktande, och det påpekas att
eventuella positiva effekter av de aktuella träningsprogrammen skulle ha stor
såväl inomvetenskaplig som praktisk betydelse. I synnerhet gäller detta
träning av den dementa gruppen som är institutionsbunden och mycket
vårdkrävande. Slutligen betonas att den kunskapsuppbyggande grundforskningsdelen
av projektet och dess praktiska tillämpade träningsdel är
Redog. 1985/86:21
25
ömsesidigt beroende och interagerande. Här betonas särskilt vikten av att ett
träningsprogram utformas på basis av de aktuella forskningsresultaten inom
området och att ett områdes teoretiska landvinningar måste utgöra grunden
för framgångsrik tillämpning i form av minnesträning.
Gunilla Bohlin, Uppsala universitet
200 000 kr.
Dnr 85/102
Familjesamspel, sociala förhållanden och små barns emotionella anpassning
Projektets övergripande syfte är att identifiera påverkansfaktorer och
orsakskedjor i utvecklingen av socioemotionella problem i tidig barndom.
Detta skall ske i en prospektiv undersökning genom ett integrerat studium av
sociala och psykologiska faktorer, som direkt eller indirekt kan påverka
barnets utveckling.
Undersökningen knyts till en HSFR-finansierad studie som i en grupp om
ca 100 svenska familjer studerar barnets emotionella utveckling i relation till
modern från 6-veckorsåldern till 2-årsåldern. I föreliggande projekt utökas
variablerna så att far-barn-relationen, sociala förhållanden och utvecklingen
fram till 4 år studeras.
Metodarsenalen omfattar strukturerade intervjuer och enkäter för studium
av sociala förhållanden (arbete, bostad, barntillsyn, familjebild, stress
och socialt nätverk), direkta observationer i hem- och vårdmiljö för studium
av föräldrar-barn-relationen, vårdkvalitet, barnets socioemotionella utveckling
och problembeteenden.
Inom föreliggande projekt påbörjas datainsamlingen hösten 1985, när
barnen är 9 månader gamla, och avslutas hösten 1989. Sju datainsamlingsperioder
ingår. Databearbetning och analyser skall ske inom ramen för kausalt
modelltänkande och med multivariat statistik.
Studien ger ett viktigt bidrag till kunskapen om små barns villkor i dagens
svenska samhälle, men också mer generellt giltig kunskap om processer i
familjesamspel och barns utveckling. Kunskapen kommer att vara väl
förankrad i psykologisk teori och empiri samtidigt som den lägger ett
samhällsperspektiv på de studerade fenomenen. Den typ av kunskap som
söks i studien har stor betydelse för att möjliggöra tidig identifiering av
problem och planering av åtgärder, liksom för att utveckla preventiva
åtgärder för riskgrupper och för att ge riktlinjer vid samhällsplanering.
Jitka Lindén, Lunds universitet
40 000 kr.
Dnr 85/138 PL
Faktorer som påverkar barns förmåga att producera ord
Projektets syfte är att undersöka hur fonologisk och semantisk representation
samt känslighet för olika feltyper påverkar ordproduktion hos barn. Fp:
två grupper 6-åringar, en med normal och en med försenad språkutveckling.
Redog. 1985/86:21
26
Testsituationer: (1) naming (produktion av lexikalt rätt namn), (2) renaming Redog. 1985/86:21
(produktion av metaforiskt namn), (3) icke verbalt metaforiskt test, (4)
känslighet för fonologiska/semantiska fel. En longitudinell undersökning av
betydelse av dessa faktorer för bl. a. läsprocessen planeras.
Stanislav Dornic, Stockholms universitet
200 000 kr.
Dnr 85/220
Människans informationsbearbetning under stress (med särskild inriktning på
buller)
I dagens samhälle sker människans informationsbearbetning (perception,
uppmärksamhet, minne, beslutsfattande) allt oftare under stress. Informationsbearbetning
under stress blir ofta bristfällig, vilket får allvarliga
konsekvenser i många praktiska sammanhang, inte minst i olika arbetsmiljöer.
Den vanligaste stresstypen i ett modernt samhälle (och som allt oftare
förekommer tillsammans med informationsbearbetningen) är auditiv miljöstress,
känd under begreppet buller. Genom sin inverkan på människans
informationsbearbetning har bullerstress en särställning i det psykologiska
laboratoriet. Kunskapen i detta ämne är dock oklar och splittrad därför att vi
saknar integrerande, effektiva modeller för planering, genomförande och
tolkning av empiriska studier på detta forskningsområde. En sådan effektiv
referensram måste baseras på ett interaktionistiskt angreppssätt där både
person- och situationssidan samtidigt tas i beaktande. I det aktuella projektet
kommer denna referensram att tillämpas med särskild hänsyn till situationsperception
och situationstolkning, vilka spelar en central roll i uppkomsten
av stress liksom för stressens effekter på kognitiva processer. Projektet utgår
dels ifrån våra tidigare resultat, dels från den senaste trenden inom
bullerforskningen där interaktionen mellan organismens allmänna tillstånd
(oftast karakteriserat i termer av arousal), människans kognitiva förmågor
och situationens krav anses vara av nyckelbetydelse.
Projektets första fas avser använda tre typer av buller och en serie
utprövade uppmärksamhetsuppgifter vars karaktär och komplexitet manipuleras
längs två dimensioner, successiv/simultan och fysikalisk/semantisk.
Särskild uppmärksamhet ägnas flexibiliteten i bearbetningen, incidental
inlärning och adaptation. Individuella skillnader studeras med hänsyn till
såväl prestation som perceptuella variabler (upplevd ansträngning och
svårighet). I sin andra fas utvidgas projektet även till andra stresstyper.
Undersökningarna kommer att belysa en rad teoretiska och tillämpade
frågor i samband med det komplexa samspelet mellan typ av stress, typ av
mentalt arbete och individen, vilket väntas bidra till vår kunskap om
människans funktion under förhållanden som blir alltmer typiska i dagens
samhälle. Slutmålet är att med buller som utgångspunkt utarbeta en
övergripande interaktionistisk modell av människans informationsbearbetning
under stress.
27
Sven G. Carlsson, Göteborgs universitet
170 000 kr.
Dnr 85/257
Psykosomatiska processer
Med psykosomatiska processer avses skeenden, där psykiska, biologiska och
sociala faktorer påverkar varandra på ett sådant sätt att sjukdom blir
resultatet. Projektet syftar till att öka förståelsen av sådana processer. I
delprojekt 1 studeras en smärtframkallande muskelspänningsreaktion vid
s. k. mandibulär dysfunktion (”käksmärta”). Delprojekt2 avser en analys av
orsakerna till de ofta starka subjektiva besvären vid tinnitus (öronsus).
Delprojekt 3 är en studie av svår tandvårdsrädsla och av behandling av
tandvårdsrädda patienter. Delprojekt 4 avser att belysa psykofysiologiska
samband vid hypertoni (högt blodtryck).
Ett övergripande syfte är att utveckla en interaktionistisk tankemodell för
förståelse och behandling av psykosomatiska tillstånd.
Berndt Brehmer, Uppsala universitet
200 000 kr.
Dnr 85/264
Minne i det dagliga livet
Projektets syfte är att utveckla en ny metodik för minnesforskning, grundad
på Brunswiks funktionalistiska psykologi. Projektet skall genomföras i tre
faser. Den första fasen syftar till att kartlägga olika relevanta minnessituationer
med hjälp av frågeformulär till ett antal personer och till personer som
känner försökspersonerna väl. Formulären upptar frågor om viktiga minnessituationer,
om deras frekvens och viktighet och om personernas uppfattning
om sina minnesprestationer i dessa situationer. I den andra fasen mäts de
faktiska minnesprestationerna i situationer som konstruerats utifrån vad som
kommit fram i dessa formulär. Den tredje fasen är en analysfas. Projektet
förväntas ge en första kartläggning av ekologiskt relevanta minnessituationer,
av hur väl det mänskliga minnet fungerar under ekologiskt representativa
betingelser och en uppfattning om vilka fenomen som måste förklaras i en
ekologiskt grundad minnesteori.
Gunnar Borg, Stockholms universitet
200 000 kr.
Dnr 85/291
Psykofysiologiska studier av ansträngning i naturliga fältsituationer
Studier av ansträngning och arbetsförmåga har huvudsakligen gjorts i
välkontrollerade laboratoriesituationer. Detta för att mycket noggrant
möjliggöra bjudning och kontroll av olika stimulusintensiteter. I ergonomiska
studier av belastningar i olika fältsituationer har ofta stimulussituationer
-
Redog. 1985/86:21
28
na varit dåligt definierade eller har endast begränsade intensitetsområden
använts i anknytning till olika praktiska arbetsuppgifter. - En ny möjlighet
finns nu att studera ansträngningsfunktioner för olika typer av aktiviteter
över hela variationsområdet från en mycket låg intensitet till en extremt
stark. De erhållna stimulus-respons-funktionerna i fältet kan sedan jämföras
med dem i laboratoriet. Detta är ett av huvudproblemen i denna ansökan. -Ett annat huvudproblem gäller studier av fysisk motion och träning - av
friska och patienter - där träningsintensiteten styrs av den tränande själv till
olika intensiteter. - I anslutning till dessa huvudproblem avser vi också att
särskilt studera hur de mått på arbetsförmåga som erhålls från upplevelseskattningar
förhåller sig till de fysiologiska och de beteendemässiga måtten.
Det är härvid också angeläget att närmare studera förmågan hos barn i olika
åldrar att skatta ansträngning. - Vid analysen av resultaten söker vi hitta
”gemensamma nämnare” och generella beskrivningsmodeller så att jämförelser
kan göras mellan olika slag av variabler. En viktig teoridel härvid utgör
vår ”rangemodeH” enligt vilken intensiteten i ett perceptuellt eller fysiologiskt
svar kan ges ett relativt värde utifrån dess position i variationsområdet,
med hänsyn till variabelns ”basvärde”, ”maxvärde” och tillväxtfunktionens
utseende. Upplevelsen av ansträngning är en tämligen unik modalitet däri att
även maxvärdet empiriskt kan bestämmas. Genom olika slag av ”matchningar”
mellan variabler där ansträngningen är en ”referensvariabel” uppkommer
intressanta möjligheter till ”interprocessjämförelser”, såväl interindividuella
som intermodala och psyko-fysiologiska.
Kriminologi
Per-Olof Wikström, Stockholms universitet
133 000 kr.
Dnr 85/199
Våldsbrott i Sverige och Skottland. En jämförande studie av våldets struktur,
utveckling samt åtgärder mot väld i två europeiska länder
Trots att våldsbrottsligheten har varit föremål för ett större antal undersökningar
i olika länder har få försök gjorts att studera frågan ur ett komparativt
perspektiv. Detta gäller i synnerhet empiriska projekt som detta vilka är
direkt utformade för att möjliggöra internationella jämförelser.
Projektet syftar till att utifrån en kontextuell och ekologisk ansats studera
hur våldets struktur, nivå och utveckling är relaterad till skilda kulturella,
sociala och ekonomiska förhållanden. Vidare att mot denna bakgrund
diskutera åtgärdsfrågor.
Projektet omfattar dels en bredare empirisk analys av våldet i Sverige och
Skottland, dels en detaljerad specialanalys av våldet i Stockholm och
Edinburgh. Speciell uppmärksamhet ges våldet som ett urbant fenomen.
Projektet beräknas avslutat i december 1988.
Redog. 1985/86:21
29
Medicin
Redog. 1985/86:21
Per Södersten, Karolinska institutet
190 000 kr.
Dnr 84/108
Peptider och motiverat beteende
I ett tvärvetenskapligt projekt avser vi studera en klass nyligen identifierade
”signalsubstansers”, peptiders, effekter på beteende hos experimentdjur
(råtta). Metoder från experimentell psykologi, biokemi och neurofysiologi
kommer att användas. Projektets syfte är att belysa peptiders betydelse för
motivation, dvs. sådana psykologiska funktioner som upplevelsen av positiv
förstärkning, smärta, hunger och mättnad. Under första projektperioden
(första året) kommer biokemiska metoder för separation och kvantifiering av
peptider att utvecklas. Under andra projektperioden (andra året) kommer
konsekvenserna av beteenden på peptidnivåerna i nervsystemet att undersökas.
Under tredje projektperioden (tredje året) kommer peptiders beteendeeffekter
att lokaliseras i nervsystemet med injektioner i väldefinierade
områden i hjärna och ryggmärg. Kontinuerligt under hela projektet kommer
effekter av peptidadministration i och utanför nervsystemet på beteende att
registreras, likaså effekter av peptider på enskilda nervcellers elektrofysiologiska
svarsmönster.
Ove Axelsson, Uppsala universitet
220 000 kr.
Dnr 85/41
Utvärdering av ultraljudscreening i tidig graviditet
Ultraljudscreening i tidig graviditet innebär att alla gravida kvinnors foster
undersöks med ultraljud. Man mäter graviditetslängden, diagnosticerar
flerbörd och kan i vissa fall konstatera missbildning.
Syftet med detta projekt är att utvärdera nyttan av denna screening. Det
sker dels genom en stor prospektiv randomiserad multicenterstudie, dels en
prospektiv deskriptiv studie. Studierna belyser om screening förbättrar
graviditetens handläggning, speciellt dess komplikationer, och om utfallet
för barnen förbättras. Speciellt undersöks hypoteserna att man förbättrar
diagnostiken av tillväxthämning av fostret i livmodern, att andelen graviditeter
som går över tiden minskar samt att utfallet för tvillingar förbättras.
De potentiella vinsterna är kvantitativt och kvalitativt mycket stora. Tunga
instanser anser dock att screening i praktiken ej medför några säkra vinster.
Åsikterna om screening i Sverige och internationellt är mycket delade och
ett stort debattämne i ledande medicinska och psykologiska tidskrifter.
Mycket tunga instanser i bl. a. USA och Storbritannien samt WHO har
kraftfullt rekommenderat utvärdering, då någon välgjord sådan ej finns.
Endast smärre inkonklusiva studier finns publicerade. Just i Sverige och just
nu finns ett unikt tillfälle att göra denna utvärdering. Resultatet är av
utomordentligt stor betydelse, för svensk mödrahälsovård och kommer att
tilldra sig mycket stort internationellt intresse.
Erik Widerlöv, Lunds universitet
75 000 kr.
Redog. 1985/86:21
Dnr 85/77 PL
Samspel mellan neuropeptider och monoaminer i centrala nervsystemet vid
manodepressiv sjukdom och schizofreni
Undersökningens huvudmålsättning är att undersöka förekomst av peptiderga,
monoaminerga och hormonella rubbningar vid manodepressiv sjukdom
och schizofreni.
Hjärnans monoaminer (särskilt dopamin, noradrenalin och serotonin) är
kemiska signalsubstanser som anses vara involverade vid svåra psykiska
sjukdomar som schizofreni och manodepression. Senare årens forskning har
visat att ett flertal s. k. neuropeptider finns lagrade i samma nervceller som de
”klassiska” monoaminerna. Många av dessa neuropeptider fungerar själva
som signalsubstanser och antas vara av stor betydelse för upprätthållande av
hjärnans normala funktion. Särskild vikt skall därför läggas på att studera
samband mellan neuropeptider och monoaminer liksom att studera förekomst
av karakteristiska koncentrationsprofiler av monoaminmetaboliter,
neuropeptider och peptidfragment i likvor, plasma och urin hos dessa
sjukdomsgrupper. Ökad kännedom om interaktioner mellan monoaminerga
och peptiderga mekanismer kan ge en bättre förståelse av biokemiska
orsaker till de psykiska sjukdomarnas etiologi. Undersökningen kan leda till
att man kan få specifika biologiska markörer, dvs. karakteristiska mönster av
neuropeptider/peptidfragment/hormoner/monoaminmetaboliter i likvor,
plasma eller urin vid olika psykiska sjukdomstillstånd. Detta skulle kunna bli
till hjälp vid differentialdiagnostik, vid terapival eller som prognosinstrument.
Arbetsplan: Patientgrupperna diagnostiseras enligt internationellt vedertagna
kriterier (DSM-III) och förekomst och svårighetsgrad av specifika
sjukdomssymtom skattas med hjälp av erkända patientskattningsskalor
(CPRS; BPRS; HAM-D; Beck Inventory). En omfattande insamling av
bakgrundsdata görs på såväl patienterna som på en frisk kontrollgrupp.
Samtliga genomgår ett program omfattande urin-, plasma- och likvorprovtagning
för analyser av monoaminmetaboliter, neuropeptider och hormoner.
Särskild vikt läggs på peptidanalyserna, där ett antal sekvensspecifika
radioimmuno assays (RIA) skall utvecklas för neurotensin, somatostatin,
DSIP, CRF och NPY samt för fragment av dessa peptider. Undersökningen
skall läggas upp som en longitudinell studie, dvs. patienterna skall undersökas
(skattningar + provtagningar) under olika faser av sjukdomsförloppet.
31
Per Nettelbladt, Lunds universitet
75 000 kr.
Dnr 85/145 PL
Psykisk sjukdom ochfamiljemiljö. En prospektiv studie av familjestruktur och
barnets utveckling vid svår psykisk sjukdom hos en förälder
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur svår psykisk sjukdom
(affektiv sjukdom) hos en förälder upplevs av den sjukes eller sjukas partner
och barnen i familjen och hur man inom familjen anpassar sig till den
psykiska sjukdomen. Studien syftar också till att kartlägga faktorer, som kan
påverka föräldra-barn-relationen och barns och ungdomars psykiska hälsa
och utveckling i familjer, där en förälder har en svår psykisk sjukdom.
Frågeställningar: Tidigare forskning har framför allt studerat psykisk
sjukdom och äktenskaplig anpassning i diagnostiskt heterogena grupper. Det
är därför värdefullt att studera den äktenskapliga anpassningen i en grupp
med klart definierad psykisk ohälsa hos den ena parten. Studien syftar också
till att belysa den sexuella anpassningen i denna grupp och i vad mån denna
påverkas av psykofarmakologisk behandling.
En viktig frågeställning är också att studera socialgruppsbetingade skillnader
vad gäller yrke, ekonomi och sätt att anpassa sig till den psykiska
sjukdomen mellan familjer, där en förälder har en svår psykisk sjukdom.
Ytterligare en frågeställning är att se hur psykisk ohälsa hos en förälder
påverkar föräldra-barn-relationen och barnens och ungdomarnas utveckling
och psykiska hälsa.
Metod: 1985 kommer både barn och vuxna i ett 30-tal barnfamiljer att
intervjuas och undersökas med olika test. Familjerna kommer att jämföras
med en kontrollgrupp, som kommer att undersökas på samma sätt. Avsikten
är sedan att följa dessa familjer för att se hur det går för de undersökta
barnen.
Vetenskaplig och praktisk betydelse: Studien har stor betydelse för
vuxenpsykiatri, barnpsykiatri och socialvård, då den inte bara kan ge ökad
teoretisk kunskap utan också direkt kan ha praktisk betydelse för utveckling
av nya vårdformer.
Ulla Ljung-Tunell, Karolinska institutet
200 000 kr.
Dnr 85/178
Studier av spårelement i det humana centrala nervsystemet
Förekomsten av olika spårelement i människans hjärna och ryggmärg är till
största delen ännu outforskad. Centrala nervsystemet med sin dåliga
regenerationsförmåga och höga ämnesomsättning bör vara särskilt känsligt.
Det kan röra sig om brister, eller också kan exempelvis s. k. tungmetaller
blockera biologiskt aktiva ämnens funktion vilket kan tänkas bidra till
uppkomsten av svårartade sjukdomstillstånd med fortskridande atrofi.
Sedan flera år tillbaka har därför forskargruppen insamlat prover från 7
Redog. 1985/86:21
32
olika områden i hjärna och ryggmärg från 10 patienter som haft hjärnatrofi
(presenil demens, Alzheimers sjukdom), 16 med en svår ryggmärgssjukdom
(amyotrofisk lateralskleros, ALS) samt från 10 kontrollfall. Åtgärder har
vidtagits för att undvika minsta förorening, och analys har påbörjats
avseende 28 olika element varav 11 regelbundet kunnat uppmätas, men
endast beträffande mangan och koppar finns tillräckligt många analyser för
en statistisk bearbetning. Den känsligaste metoden har använts, nämligen
neutronaktiveringsanalys.
Preliminära resultat visar att kopparvärdena var starkt signifikant lägre i
alla de 4 analyserade loberna i Alzheimerhjärnorna (med histopatologiskt
verifierad diagnos) än i kontrollfallen. Fyndet avspeglar sannolikt ej endast
en hjärnatrofi, bl. a. emedan någon liknande skillnad ej förelåg för mangan
eller för övriga hittills analyserade element. Mangan visade en tendens till
högre värden i ALS-ryggmärgarna än i kontrollfallen.
För en bedömning och tolkning av dessa fynd är det väsentligt att hela
materialet - som är utomordentligt svårfångat - kan undersökas.
Viveca Odlind, Uppsala universitet
105 000 kr.
Dnr 85/181
Implant Contraception. A study of women’s attitudes to a new approach to
family plänning
Norplant is a recently developed method for contraception consisting of six
subdermal implants releasing minute doses of levonorgestrel. The protection
against pregnancies is extremely good during five years of use, quite
comparable with the efficacy of surgical sterilization. The method is easily
reversible at any time, it involves few side effects and has already proved
acceptable in many clinical studies. One disadvantage with Norplant is
bleeding disturbances that may occur especially during the first year of use.
The proposed study will try to clarify the acceptability of Norplant in various
societies where some experience has already been gained of the method as a
contraceptive in order to allow proper adaptation of programmes for its
introduction in developing countries. The study will especially focus on the
acceptability of bleeding irregularities but also on all possible factors that
may influence the acceptability such as education, religion, family structure
and size, occupation etc. Previous experience from other contraceptive
methods that havé been introduced in developing countries strongly support
such studies to be performed. The study is proposed to be carried out in two
Latin American Catholic countries, Chile and Republica Dominicana, in one
Islamic country, Egypt, and in a typical western society, Sweden.
Redog. 1985/86:21
33
3 Riksdagen 1985/86.2sami Nr 21
Ingvar Nylander, Karolinska institutet
148 000 kr.
Dnr 85/217
En 30-årig prospektiv follow up-undersökning av 2 164 fall som avskrevs som
färdigbehandlade vid Stockholms stads psykiska barna- och ungdomsvård
1953-1954-1955
Denna undersökning är en fortsättning och avslutning av en prospektiv
longitudinell uppföljning av de fall sorn avskrevs sorn färdigbehandlade vid
Stockholms stads psykiska barna- och ungdomsvård (PBU) 1953-1954-1955.
Tidigare har redovisats resultat avseende social anpassning och psykisk
sjuklighet från en 10- resp. 20-årig observationstid. Här framgick bl. a. att
många av de avskrivna fallen hade suiciderat, blivit kroniska missbrukare,
hårt kriminellt belastade eller kroniskt psykiskt sjuka (var sjätte pojke var
sålunda 20 år efter avskrivningen antingen död eller socialt utslagen). Med
hänsyn till att den kumulativa frekvensen fall som blivit socialt utslagna eller
psykiskt sjuka visade en oavbrutet stigande kurva bedöms en förnyad
undersökning 30 år efter avskrivningen som motiverad.
En 30-årig observationstid anses vara till fyllest för att få aktuella
frågeställningar besvarade. Genom att denna undersökning därigenom
kommer att bli en slutredovisning kommer den här gången - till skillnad från
tidigare undersökningar - PBU-fallen att jämföras med kontrollfall. En
sådan undersökning förväntas kunna ge värdefull information rörande
missbruks- och asocialitetsutveckling bland barn och ungdom och möjligen
också kunna belysa tidiga tecken på allvarlig psykisk sjukdom; sådan
information kan ge vägledning till förebyggande åtgärder eller tidig behandling.
Ulf Pettersson, Uppsala universitet
385 000 kr.
Dnr 85/269
Etablering och utvärdering av nya metoder för diagnostik av ärftliga
sjukdomar (DNA-baserad diagnostik)
En serie tekniska framsteg, som gjorts under det senaste decenniet, gör det
möjligt att isolera och att fastställa den kemiska sammansättningen av
människans arvsanlag. Metoden har möjliggjort enorma framsteg inom basal
genetisk forskning. Den exakta strukturen av ett 50-tal gener hos människan
är redan känd och ett intensivt arbete pågår i forskningslaboratorierna runt
om i världen i syfte att kartlägga människans hela arvsmassa.
I och med att enskilda gener från människa kan isoleras och karakteriseras
kan jämförelser göras mellan normala gener och gener som framkallar
sjukdom. Den molekylära mekanismen bakom ett flertal ärftliga sjukdomar
har redan klarlagts och i framtiden öppnar detta nya möjligheter till
diagnostik, terapi och prevention av dessa sjukdomar.
Vissa av de nya metoderna är så enkla att de i framtiden kan utnyttjas inom
Redog. 1985/86:21
34
rutinsjukvården. En metod gör det möjligt att direkt upptäcka mycket subtila
förändringar i DNA-molekyler. Metoden kan bl. a. användas för att spåra
mutationer (förändringar i arvsmassan), som leder till att arvsanlaget i fråga
får en nedsatt eller felaktig funktion. Förändringarna i DNA-molekylen, som
kan upptäckas med den nya tekniken, kan också utnyttjas som markörer
(igenkänningsställen) på kromosomerna. En metod som utnyttjar sådana
markörer har utvecklats för diagnostik av ärftliga sjukdomar (s. k. RFLP
diagnostik). I framtiden kommer metoden sannolikt att göra det möjligt att
diagnostisera praktiskt taget samtliga ärtfliga sjukdomar hos människan. Det
föreslagna projektet syftar till att etablera och utvärdera sådana diagnostiska
metoder. Projektet beräknas pågå under en treårsperiod varefter metoden
förhoppningsvis kan överföras till rutinsjukvården.
Naturvetenskap
Jan Erik Kihlström, Uppsala universitet
225 000 kr.
Dnr 85/57
Jämförande studier av enzymaktiviteter och giftkänslighet hos skilda fågelarter/raser
under embryonalutvecklingen
Eventuella artskillnader hos fåglar vad gäller känsligheten för fettlösliga
miljögifters giftverkan är dåligt kända. Än mindre är känt om skillnader
mellan arterna i aktivitet hos de enzymer som medverkar vid omvandling av
vissa av dessa gifter. Kycklingembryoner har visat sig ha mätbara aktiviteter
av sådana enzymer mycket tidigt under embryonalutvecklingen. Enzymaktiviteterna
kan förhöjas genom injektion i äggen av den i PCB ingående
klorbifenylen 3,3'', 4,4''-tetraklorbifenyl, som uppvisar strukturlikheter med
2, 3, 7, 8-tetraklordibenzo-p-dioxin (TCDD). Tetraklorbifenylen har visat
sig vara mycket giftig för kycklingembryoner, medan några vilda fågelarters
embryoner är betydligt mindre känsliga för substansens giftverkan. Studier
planeras nu för att utröna om ytterligare arters och kanske även andra
hönsrasers embryoner är mindre känsliga för substansen än de tidigare
testade kycklingembryonerna. Vidare kommer de basala enzymaktiviteterna
vid olika utvecklingsstadier att mätas hos de olika arterna/raserna, liksom
tetraklorbifenylens enzymaktivitetshöjande förmåga. En möjlig förklaring
till skillnader i känslighet för 3,3'', 4,4''-tetraklorbifenyls giftighet och
enzympåverkan är skillnader i halter av och affinitet hos en receptor i
cellsaften, den s. k. Ah-receptorn. Därför planeras studier av receptorns
förekomst och affinitet hos de olika artema/raserna under embryonalutvecklingen.
Även andra organ än levern, exempelvis njure, tymus, lunga och
tarm, kan vara av betydelse vid omvandling av främmande ämnen under
embryonalutvecklingen. Enzymaktiviteter i dessa organ hos kycklingembryoner
samt någon annan fågelarts embryoner kommer att mätas. Projektet är
av grundforskningskaraktär men har tillämpningar inom miljögiftsområdet.
Redog. 1985/86:21
35
Jerymy G. M. Robertson, Sveriges lantbruksuniversitet
120 000 kr.
Dnr 85/88
Svensk: Effekter av modernt jordbruk på flora och fauna - experimentell
studie av Tomteby, Öland
Engelsk: The effects of modern färning techniques on the flora and fauna - an
experimental case study of Tomteby, Öland
There havé been considerable changes in farming techniques and land use in
Sweden över the last 200 years, and many of these changes havé had
detrimental effects on the flora and fauna. The rate of these changes is
accelerating and hence it is vital to determine which remnant habitats (e.g.
”åkerholmar”) are of importance to wildlife. The group is leading projects
studying these problems in Southern and central Sweden in order to take
advantage of a unique opportunity to study experimentally the effects of
changes in agricultural landscapes. The village of Tomteby (510 ha) on Öland
was legally re-arranged (Swedish skifte) in late 1984, allowing the farmers to
remove stone walls and remnant biotopes, and changé the traditional small
fields into large modern fields. The farmers are willing to let the group census
the flora and fauna before and after making specific and controlled changes
that would enable the group to determine the precise ecological value of each
agricultural habitat. Such an experimental approach has rarely been applied
anywhere in the world and would be a unique study within Sweden. The
results would be of relevance to other parts of Sweden and would also be of
great importance in changing agricultural management and administration to
reduce the negative effects of modern farming.
Birgitta Bergman, Uppsala universitet
153 000 kr.
Dnr 85/128
Fotorespiration (glukollatmetabolism) hos kvävefixerande cyanobakterier
Kvävefixerande cyanobakterier (blågrönalger) är unika så till vida att de med
endast solljus som energikälla kan uppfylla hela sitt behov av kol och kväve.
De förekommer i jordar och vattendrag från arktis till tropikerna.
Projektet har som övergripande mål att genom fysiologiska/biokemiska
studier förstå sambandet mellan de tre processerna kvävefixering, fotorespiration
och fotosyntes hos frilevande cyanobakterier. Tyngdpunkten kommer
att läggas på förståelse av fotorespirationens (glykollatcykelns) roll,
omfattning, reglering, subcellulära lokalisering samt samband med övriga
metaboliska processer. Kartläggning av den fotorespiratoriska cykelns
enzym och intermediärer samt bestämningar av enzymaktiviteter under olika
yttre betingelser skall också utföras - ett område där ytterst få studier finns
gjorda.
Vidare hoppas man att forskningen på något längre sikt skall ge svar på
frågor som:
Redog. 1985/86:21
36
Är fotorespirationen en undgänglig process? - en fråga av mycket stor Redog. 1985/86:21
ekonomisk betydelse då sädesslagen och skogsträden fotorespirerar ”bort”
en betydande del av den kemiskt bundna energin med sänkt biomasseproduktion
som följd. Cyanobakterier kan i det sammanhanget fungera som
utmärkta ”modellsystem”.
Uppnås en ”högeffektiv” fotosyntes och kvävefixering om fotorespirationen
reduceras? - av stort intresse om cyanobakterier rationellt skall kunna
utnyttjas t. ex. som kväveproducenter för användning i jordbruket; för
kommersiell framställning av foder/föda; finkemikalier (pigment) etc.
Gunnar Bergström, Göteborgs universitet
181 000 kr.
Dnr 85/132
Kemiska och fysiologiska signalmönster i samexistensen inom och mellan
blomväxt- och insektarter
Många blomväxter, däribland flera av stor ekonomisk betydelse, är i sin
utveckling och existens intimt förbundna med insekter. I vissa fall representerar
dessa samband en mycket hög grad av anpassning och specialisering, i
andra fall kan blomväxten och insekten karakteriseras som ”generalister”.
Syftet med föreliggande projekt är att på flera nivåer, molekylen (kemi),
organet (fysiologi), individen (etologi) och - senare - populationen (ekologi),
studera struktur och funktion hos de kemiska och fysiologiska signalmönster,
som komplexa (sammansatta av flera komponenter) flyktiga
beteendestyrande doftämnesblandningar ger upphov till. Som studieobjekt
används ett antal blomväxter och insekter, vilka utgör representativa och
intressanta exempel på samexistens dem emellan. Under det att insektsdofter
studerats på många arter i drygt 20 år, så har relativt få studier gjorts
rörande komplexa doftsignaler från blomväxter (Ophrys-orkidéers pollinatör-exciterande
doftämnen är ett exempel). Kärnan i föreliggande projekt är
sålunda avsikten att studera doftsignalmönster inom och mellan blomväxt- och
insektarter samtidigt på flera nivåer i samarbete mellan forskare med olika
specialinriktning inom det biologiskt-kemiska området. Resultaten av projekten
kan förväntas få betydelse för vår kunskap om hur kemiska samband
mellan blomväxter och insekter uppkommer och vidmakthålls. Denna insikt
kan i sin tur komma att bli till nytta inom jord- och skogsbruk samt inom
naturvården. Projektet genomförs som ett samarbete mellan i första hand
fyra forskare, med Uppsala universitets ekologiska station på Öland som bas,
samt i samarbete med kollegor inom och utom landet.
4 Riksdagen 1985186.2 sami. Nr21
Håkan Olsén, Uppsala universitet
200 000 kr.
Dnr 85/187
Kemisk analys av luktattraktanter (”feromoner”) hos röding
Projektets mål är att isolera och identifiera luktattraktanter (feromoner?)
som förekommer hos röding (Salvelinus alpinus). Kemiska analyser skall
utföras med avancerad apparatur (t. ex. HPLC) i samarbete med docent Lars
Bohlin, Avdelning för farmakognosi, Uppsala Biomedicinska Centrum. För
beskrivning av attraktion till artegen doft hos röding hänvisas till artikel som
medföljer ansökan. Vatten som innehållit rödingungar, samt urin och
tarminnehåll från desamma, analyseras avseende innehåll av steroider.
Isolerade fraktioner och identifierade steroider testas i beteendeförsök
avseende attraktion-undvikande reaktioner. Beteendeförsöken utförs i ett
s. k. fluviarium, som i princip är en konstgjord bäck med möjlighet att bilda
olika koncentrationsgradienter av den eller de luktsubstanser som testas.
Identifiering av luktsignaler (feromoner) hos fisk kommer att få betydelse för
systematik, populationsgenetik, ekologi (hemälvslukter) och ge ökad kunskap
om risker avseende miljöfrämmande substansers direkta interferens
med luktsignaler (maskering) och deras perception. Ökade kunskaper
avseende fiskars beteendereaktioner till lukter från den egna arten, från
andra arter och från fiskfoder kommer att behövas i samband med en
alltmera omfattande kassodlingsverksamhet. Hur påverkas naturliga fiskbestånd
av dessa luktansamlingar?
Den nuvarande registreringsmetodiken med filmkamera och blixt skall
ersättas med videokamera kopplad till mikrodator för att förenkla analys av
fiskars beteendereaktioner till naturliga lukter och till miljöfrämmande
substanser.
Sören Jensén, Stockholms universitet
250 000 kr.
Dnr 85/235
Program för bestämning av luftburna miljögifter genom analys av barrträds
v ax
Miljögifter har oftast identifierats via kemisk analys av fågel, fisk eller
däggdjur. Viktig information har erhållits speciellt med avseende på
persistenta, ackumulerande substanser, deras vandring i näringskedjor och
deras eventuellt negativa effekter på miljön. Med denna metodik är det dock
inte möjligt att studera luftföroreningarnas andel av de totala halterna. Även
närvaron i miljön av biologiskt lättnedbrytbara substanser undandrar sig
upptäckt. Som komplement behövs därför ett system analogt med det av
Germund Tyler införda, där mossa används som provtagningsorganism för
att bestämma tungmetallers spridning. Då det gäller att studera spridning av
organiska luftföroreningar bör ett sådant system kunna baseras på analys av
barrträdens vaxskikt. En av fördelarna är att tall och gran växer från
Redog. 1985/86:21
38
Medelhavet upp i Lappland. En annan att analysobjektet, barren, nybildas
varje år och att långtidsförändringar kan följas genom många år på en och
samma individ. Tre huvudinriktningar inom projektet kan nämnas: 1.
Transport via luften av substanser (bekämpningsmedel såväl som industriella
föroreningar) från kontinenten och brittiska öarna in över Sveriges gränser.
2. Lokalisering av misstänkta punktutsläpp från fabriker, kraftverk eller
destruktionsanläggningar. 3. Luftföroreningar i tätortsmiljö. Det analytiska
arbetet skall inriktas dels på att kvantifiera på barren absorberade kända
miljögifter, dels att, så förutsättningslöst som möjligt, identifiera okända
luftföroreningar. En svårighet ur analytisk synpunkt är att exkludera
interferens från matrisen, vaxets mycket komplexa innehåll av naturliga
komponenter. Detta arbete underlättas emellertid genom möjligheten att
analysera extrakt från nyutväxta (rena) barr parallellt med extrakt från äldre,
den s. k. gradientprincipen.
Projektet öppnar även möjlighet för tvärvetenskapliga satsningar med
deltagande av genetiker, växtfysiologer, ekotoxikologer m. fl. som har att
testa vaxextrakt eller fraktioner för innehåll av biologiskt aktiva ämnen.
Medverkan av meteorologer är nödvändig för studie av spridningsvägar.
Kai Siegbahn, Kungl, vetenskapsakademien
333 000 kr.
Dnr 85/288
Elektronspektroskopi för atomer, molekyler och kondenserad materia
Projektet avser ett svenskt-franskt forskningssamarbete inom elektronspektroskopin
för atomer, molekyler och kondenserad materia. Forskningen skall
bedrivas vid den nya anläggningen som byggts upp för detta ändamål i
Uppsala med stöd från bl. a. RJ. Apparaturen, som är mycket omfattande,
beräknas bli klar att tas i bruk den 1 juli 1986. Den innehåller flera nyheter på
området, bl. a. ger den möjligheter till en kombination av ESCA och LASER
inom samma instrument. Materiens samtliga aggregationstillstånd kan
studeras, dvs. fasta material (särskilt ytor), vätskor och gaser. Nya kraftfulla
ljuskällor har utvecklats inom såväl röntgen- som UV-området, och instrumentets
elektronoptik är avsevärt förbättrad. Med hänsyn till ytterligare
vidtagna åtgärder kan anläggningen förväntas resultera i ökad upplösningsförmåga
inom forskningsområdet med många nya tillämpningar inom
räckhåll. Kontakter som tagits med ledande forskare vid franska vetenskapsakademien
visar ett klart intresse för samarbetet.
Redog. 1985/86:21
39
Teknik
Redog. 1985/86:21
Oliver Lindqvist, Chalmers tekniska högskola
200 000 kr.
Dnr 85/205
Luftföroreningars inverkan på byggnadsmaterial
Under de senaste årtiondena har nedbrytning av fasader och monument i
våra storstäder och i historiskt urbaniserade områden accelererat genom
inverkan av luftföroreningar. Svaveldioxidens effekter är relativt väl kända,
medan man ej vet så mycket om kväveoxiderna, vilka vanligen härrör från
biltrafiken från berörda platser.
Målsättningen med det nu föreslagna projektet är att, i relation till
svaveldioxid och ”naturliga” nedbrytningsfaktorer, kvantifiera hur luftföroreningar
från bilavgaser påverkar olika byggnadsmaterial.
Genom laboratorieförsök undersöks i första hand kväveoxiders och ozons
reaktioner med kalksten, marmor, travertin, puts och betong. Mekanism och
hastighet bestäms i exponeringskammare.
Fältstudier genomförs på ett 20-tal objekt i och utanför Göteborg för
jämförelse med motsvarande studier i Köln och Rom (genomförs av andra
grupper). En modell för fältstudier utarbetas i samråd med forskare bl. a. i
Poznan, Lausanne, Köln och Rom. Med utgångspunkt från laboratoriestudier,
fältstudier och historiska luftföroreningsdata uppställs dos - responsförhållanden
för olika luftföroreningars påverkan på de aktuella byggnadsmaterialen.
Bengt Nordén, Chalmers tekniska högskola
50 000 kr.
Dnr 85/286 PL
Tekniska, elektriska och magnetiska fälts inverkan på molekylära system av
biologisk relevans
Projektet avser öka kunskaperna, på en molekylär nivå, om växelverkningsmekanismer
för elektromagnetiska fälts påverkan av biologiska system.
Främst eftersträvas en fysikalisk kemisk förståelse av biologiska effekter av
kraftfrekventa och andra i vårt samhälle vanliga fält, särskilt effekter som vid
långtidsexposition skulle kunna utgöra hälsorisker.
Genom tvärvetenskaplig samverkan, främst mellan institutionerna för
fysikalisk kemi och teknisk elektronfysik vid CTH samt zoofysiologi vid
Göteborgs universitet, skall på basen av dokumenterade biologiska effekter
molekylära problemställningar formuleras. Dessa skall angripas med kända
metoder, främst genom att utnyttja vid resp. institutioner befintliga resurser.
Under en första etapp planeras studier av bl. a. mikrotubuli samt DNA i
elektriska fält med avseende på eventuell påverkan av struktur och dynamik.
Dessa system är biologiskt relevanta och tjänar samtidigt som modellsystem
för klarläggande av grundläggande mekanismer. Studierna omfattar även
cell-modellsystem och teoretiska beräkningar av vissa resonanseffekter. Redog. 1985/86:21
Utveckling av en anläggning för fältstyrke- och dosbestämning ingår också
i projektet.
Humaniora
Björn Meidal, Uppsala universitet
190 000 kr.
Dnr 84/33
Utgivning av August Strindbergs brev 1908-1912
Utgivningen av August Strindbergs brev i vetenskaplig edition påbörjades
1948 under redaktion av framlidne professor Torsten Eklund, som fungerade
som utgivare t. o. m. del 15. En företagen inventering visar att ytterligare ca
3 000 brev (inkl. smärre meddelanden) återstår att utge från perioden maj
1907 fram till diktarens bortgång i maj 1912. För brev från maj 1907 till
oktober 1908 har docent C. R. Smedmark engagerats som utgivare. Sökande
har av Strindbergssällskapet blivit anmodad att svara för utgivningen av
breven från tiden oktober 1908 till maj 1912.
Robert Jarvella, Umeå universitet
200 000 kr.
Dnr 84/275
Språkpsykologiska studier av läsprocessen medan den pågår
En ny datorbaserad metodik har utvecklats för att studera läsprocessen
medan den pågår. Text presenteras på en datorskärm där endast ett litet antal
ord i taget är fullt synliga i ett ”fönster” som rör sig längs textraderna och där
den övriga informationen bara antyder ordlängd och ordmellanrum för den
ännu ej synliga texten. Läsaren kan själv reglera hastigheten på fönstret,
stanna det och backa om han/hon finner det nödvändigt. Med vetskap om var
i texten läsaren befinner sig i ett givet moment presenteras signaler eller
uppgifter som gör det möjligt att komma åt olika sidor av den språkliga
tolkningsprocessen och fastställa deras tidsmässiga förlopp. Projektet syftar
till att närmare klarlägga vilka faktorer som kan göra läsningen svår för
somliga individer. Därmed får vi också grundval för att utveckla nya
diagnostiska metoder, både för att karakterisera individer och texter. I
förlängningen av detta ges också direktiv för förbättrade instruktionsmetoder
i läsförståelse för läshandikappade.
41
Andrzej Nils Uggla, Uppsala universitet
300 000 kr.
Dnr 84/298
Den svenska Polenbilden och receptionen av polsk kultur i Sverige 1939-1981
(ingående i ett svenskt-polskt samarbetsprojekt)
En brist i all hittillsvarande receptionsforskning är att den varit enkelriktad
och inte undersökt ömsesidiga kulturella relationer. Den sökande har
tillsammans med forskare vid Skandinaviska institutet i Gdarisk startat
förberedelser för ett samarbetsprojekt med arbetstiteln Den svenska Polenbilden
- den polska Sverigebilden. En undersökning av ömsesidig kulturell
reception. Undersökningen skall i översiktens form behandla såväl det senare
1800-talet (då det svenska intresset för Polen framför allt gällde politik och
kultur) som mellankrigstiden (ekonomi och handel). Men huvuduppmärksamheten
kommer att ligga på tiden från andra världskrigets utbrott 1939 till
”krigstillståndets” införande i Polen 1981. Med den svenska Polenbilden
avses svenskarnas kännedom och föreställningar om politiska, samhälleliga
och kulturella förhållanden i Polen, så som de formats via massmedia och
genom litteratur om Polen. Denna bild underkastas ständiga förändringar.
Eftersom alla polska kulturyttringar alltid speglat den aktuella situationen
i landet anses det föreligga ett intimt samband mellan bakgrundsfaktorn
(Polenbilden) och den svenska reaktionen på polska kulturprodukter. Polska
forskares pilotundersökningar visar att receptionen av svensk kultur i Polen
följt samma mönster men att även en rad andra faktorer styrt utformningen
av deras Sverigebild. I båda fallen är det framför allt receptionen av prosa och
film som skall studeras. Målet för samarbetsprojektet är att besvara
frågorna:
- Vilken bild har resp. länder haft av varandra under olika tidsskeden?
- Vilka faktorer har bestämt dessa bilder?
- Har de varit oberoende av varandra eller har de påverkat varandra?
- Är antagandet om Polenbildens resp. Sverigebildens avgörande betydelse
för den kulturella receptionen riktigt?
Ingen av dessa frågor har inom receptionsforskningen varit föremål för
någon systematisk undersökning. Än mindre har de studerats parallellt i två
länder samtidigt. De fyra frågorna skall - liksom projektet i övrigt -slutbehandlas vid ett gemensamt symposium i Uppsala 1988/1989. Det
planerade samarbetet ligger helt på det vetenskapliga planet och innefattar
(utom möjligen det avslutande symposiet) inga ekonomiska förpliktelser
från svensk sida.
Ulla-Britt Kotsinas, Stockholms universitet
50 000 kr.
Dnr 85/103 PL
Invandrarsvenska i förort
Projektet syftar i sin helhet till
att med språkvetenskaplig metodik beskriva och analysera det språk som
Redog. 1985/86:21
42
används av invandrarungdomar i 14-16-årsåldern, uppvuxna i invandrartäta
områden, samt
att med inspelningar belägga och för framtida forskning dokumentera den
svenska som talas av andragenerationens invandrare i Sverige.
Två hypoteser utgör bakgrunden till projektet:
1) Omdömet om invandrarbarnens ”torftiga” språk bygger på bedömningar
i en skol- eller testsituation, men det finns skäl att anta att ungdomarna i
mera informella situationer använder en svenska som är betydligt mera
utvidgad och expressiv, eventuellt med drag som uppfattas som icke-svenska.
2) Den svenska som i dag talas i vissa förorter kan, när invandrarbarnen
vinner insteg i det svenska samhället, komma att utgöra en av de faktorer som
påverkar svenskans utveckling i framtiden. Det är därför angeläget att med
inspelningar belägga och åt framtiden bevara den invandrarsvenska som i dag
talas i förorterna.
En undersökning av invandrarungdomars svenska med språkvetenskaplig
metodik kan ge insikter i språkinlärningsprocessen, samtidigt som den kan
belysa vilka minimala krav en talare ställer på ett språk för att det skall
fungera i kommunikationsprocessen. Den kan också ge värdefulla kunskaper
åt eftervärlden om de processer som leder till språkhistoriska förändringar.
Den kan alltså ge kunskaper av vikt för språkpsykologi, språksociologi och
språkhistoria, samtidigt som den kan bilda en bakgrund för utarbetande av
läromedel och språkmetodik för svenska som andra språk.
Erling Wande, Uppsala universitet
220 000 kr.
Dnr 85/130
Metaforupplevelse hos enspråkiga och tvåspråkiga
Syftet med undersökningen är att från kognitivt-semantiska utgångspunkter
studera métaforupplevelse hos enspråkiga och tvåspråkiga. Både i den
internationella vetenskapliga litteraturen och i den svenska debatten har
hävdats att det föreligger väsentliga skillnader bl. a. kognitivt och språkligt
mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Den halvspråkighetshypotes som formulerats
av Nils Erik Hansegård (1968) och som nu börjat få internationell
spridning antar exempelvis att s. k. halvspråkighet leder till oförmåga hos
individen att utnyttja språket i abstrakta sammanhang och att nyanserat
(verbalt) uttrycka känslor. Uppfattningarna i fråga har rönt stark kritik.
Ett centralt begrepp i halvspråkighetshypotesen är begreppet indviduell
betydelse, som trots den roll det spelat i debatten och för uttolkningen av
forskningsresultat om invandrarbarns språkförmåga är föga utforskat och
oklart definierat. I projektet görs försök att studera ur tvåspråkighetssynpunkt
viktiga aspekter av betydelseupplevelsen som den manifesteras dels i
olika psykolingvistiska test, dels i fria verbaliseringar av ordspråkstolkningar
hos enspråkiga och olika grupper tvåspråkiga i Sverige och Finland med
svenska och finska som språk. Försökspersonerna är både vuxna och
tonåringar.
Stor vikt läggs vid den kvalitativa analysen av ordspråkstolkningarna. De
*edog. 1985/86:21
43
viktigaste antagandena gäller skillnader mellan dels enspråkiga och tvåspråkiga
som grupper, dels mellan olika kategorier tvåspråkiga i fråga om bl. a.
antalet ”korrekta” tolkningar, relationen abstrakta-konkreta tolkningar,
intentionsdjup samt variations- och associationsrikedomen i tolkningarna.
Holger Larsen, Stockholms universitet
75 000 kr.
Dnr 85/158 PL
Ungdomskulturens musikestetik
Ungdomskulturen utgör i vår tid ett av de mest expansiva områdena för de
kommersiella krafterna, särskilt vad gäller nöjes-, fritids- och lyxkonsumtion.
Dessutom förknippas företeelsen med sina specifika normer, värderingar
och attityder. Såväl materiellt som idémässigt intar musiken en särställning
bland ungdomsgrupperna. Men medan musikens kommersiella dominans är
uppenbar, så är dess idémässiga roll svår att få grepp om. Likväl har ofta, i
såväl forskning som kulturdebatt, musikens förmåga att spegla eller rent av
initiera attityder och livshållningsmönster tagits för självklar. Som exempel
kan nämnas diskussionerna om droger och ungdomsvåld.
Projektets syfte är att belysa viktiga relationer mellan ungdomsmusiken
och den kulturella helhet i vilken den fungerar. Det gäller särskilt frågan
huruvida musikaliska uttryck speglar och/eller initierar förändringar i det
övergripande kulturella normsystemet. Viktiga delfrågor är härvid: Vad är
egentligen ett ”verk” inom ungdomsmusiken (text, musik, image, video,
konsert), och vilka är de i sammanhanget avgörande stilfaktorerna och
gestaltningsprinciperna? På vilket sätt kan ungdomsmusiken fungera som
bärare av uttryck, budskap, ideologi, etc.? Vilken betydelse har musiken,
dels vad gäller kulturella värderingar, dels vad gäller funktioner i ungdomars
liv, individuellt och socialt? Syftet är således att skapa fundament till en
tvärvetenskaplig bro mellan samhällsvetenskapligt och musikanalytiskt
inriktad forskning kring efterkrigstidens ungdomskulturer.
Bengt Nerman, Nordplan
290 000 kr.
Dnr 85/253
Makt och medier - en institutionskritisk studie
Sedan 1970-talets slut har de affärsdrivande verken - offentliga monopolföretag
med myndighetsfunktion - gått ut med en påtagligt offensiv strategi på
marknaden. Det betyder ett genomslag för reklamens och marknadsföringens
ideal och gemenskapsbildningar och leder till en dubbelroll - storföretag
och myndighet - och till osäkerhet hos medborgaren-konsumenten-servicemottagaren.
Projektet ”Massmediernas värld” har uppmärksammat makten hos de
självklara grepp och formuleringar, som ärvs i redaktionsrutiner och
journalistroll. Sannolikt kan också de offentliga verkens utveckling studeras
Redog. 1985/86:21
44
som en fråga om de ”institutioner”, på olika nivå av artikulation och
medvetenhet, som följer med den kommersiella inriktningen. Dessa kan
iakttas på ett vardagsmaterial av broschyrer, annonser och kundtidningar
och i samspelet med annonsbyråerna - i första hand på det expansiva
televerket.
Forskningen utförs 1986-1988 vid Nordplan, en tvärvetenskaplig miljö för
studiet av välfärdssamhälle, makt och institutioner, och i tre led: materialinventering,
beskrivning av verkens praxis i dag och jämförelse med en tidigare
period.
De konkreta iakttagelserna på de affärsdrivande verken och fördjupningen
av synen på institutionernas art och funktion kan tillsammans ge ett grepp
om de faktiskt verkande faktorerna i en samhällsförändring, där tekniska och
ekonomiska beslut får oväntade konsekvenser.
Lars Kleberg, Stockholms universitet
350 000 kr.
Dnr 85/262
Polska kulturstrategier 1970-1980. En studie i den oberoende kulturrörelsens
uppkomst och utveckling
Bildandet av fackföreningsrörelsen Solidaritet i Polen 1980 har redan
studerats som en vändpunkt i de s. k. socialistiska staternas historia.
Däremot har hittills ingen analys gjorts av den oberoende kulturrörelse som
utvecklades före och parallellt med Solidaritet. Projektet ”Polska kulturstrategier
1970-1980” är ett försök att analysera denna rörelse, som i så hög grad
bidragit till den dynamiska motsatsställning mellan stat och civilt samhälle
som i dag råder i Polen.
Projektet avser att undersöka den oberoende kulturrörelsens utveckling
som en serie ”strategier”, vilka har som slutmål att skapa en civil kulturmodell,
motsatt den statliga. Undersökningen går från studiet av oppositionens
litterära och litteraturkritiska texter över beskrivningen av de nya underjordiska
institutionerna (press, förlag, organisationer) till en analys av den
oberoende kulturrörelsens etablering som ett alternativt kulturellt kraftcentrum
1980.
Avslutningsvis diskuteras den oberoende kulturrörelsens betydelse för en
ny typ av opposition i Polen och Östeuropa samt för diskussionen om det
civila samhället och staten i väst.
Bo-Lennart Eklund, Göteborgs universitet
130 000 kr.
Dnr 85/297
Den problematiska Greklandsbilden: nygrekisk litteratur i Sverige
Projektets huvudsyfte är att definiera den betydelse översättningsverksamheten
från grekiska till svenska efter 1876 haft inom ramen för kulturförbindelserna
mellan Sverige och Grekland, förbindelser som under denna period
Redog. 1985/86:21
45
5 Riksdagen 1985186.2 sami. Nr21
alltmer intensifierats. Litteraturöversättningarna såsom väsentligt inslag i
dessa har hittills inte varit föremål för någon vetenskaplig kartläggning. Den
hypotes som huvudsakligen skall prövas är att det föreligger en interaktion
mellan ”Greklandsbilden” i Sverige och den litteratur som blivit översatt och
publicerad. Med ”Greklandsbilden” förstås sammanfattningen av den
komplexa associations- och begreppsbild som för en kulturellt välorienterad
svensk frammanas av ordet ”Grekland”. Häri har av tradition den klassiska
antiken varit ett väsentligt inslag, men konfrontationen med det samtida
Grekland under de senaste hundra åren har medfört ett spänningsförhållande
mellan ideal och existerande verklighet som kan förväntas avspeglas i val
av verk för översättning. De översatta verken utgör således basmaterialet i
undersökningen, som också grundas på källor såsom korrespondens och
manuskript samt ”kringlitteratur” (reseberättelser, tidnings- och tidskriftsartiklar)
för fastställande av de ideologiska och psykologiska förutsättningarna
i Sverige vid olika tidpunkter. Litteraturvetenskaplig metodik och
idéanalys i vidare bemärkelse spelar en väsentlig roll för identifikationen och
den närmare bestämningen av den förutsatta interaktionen. Yttre faktorer
såsom politik, nobelpris, immigration och turism kommer här också in i
undersökningen, vilken beräknas vara slutförd inom en treårsperiod (1988).
Övrigt
Jan Trofast, Lund
20 000 kr.
Dnr 85/208
Kemiska laboratoriet på Trolle-Ljungby
Greve Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister (1782-1871) tog juridikexamen i
Uppsala år 1800 och efter en snabb ämbetsmannakarriär blev han justitiekansler
efter statsvälvningen 1809. Redan 1817 lämnade han dock den
politiska scenen för att ägna sig åt sina egendomar i Skåne (Årup och
Trolle-Ljungby).
Greve Trolle-Wachtmeister var laborant hos vår frejdade kemist J. J.
Berzelius (1779-1848) under vintern 1816-1817. Under tiden hos Berzelius
och efter hemkomsten till Skåne hade han fått ett brinnande intresse för
kemiska, speciellt mineralogiska studier. Han byggde därför omgående upp
ett mycket välutrustat kemiskt laboratorium på Årup, vilket senare (1848)
flyttades till Trolle-Ljungby.
Ändamålet med projektet är att tillvarata och rekonstruera detta laboratorium
med dess omfattande inventarier och utrustning i det skick som greven
och Berzelius låtit påskina i sina skrifter. De funna laboratorieböckerna ger
en god uppfattning om hur 1800-talets kemister arbetade och vilka metoder
som stod till buds. Arbetet består således i dels en praktisk del (renovering av
utrustning, mineralsamlingen m.m.), dels en beskrivande del (skildring av
verksamheten, nu olika utdöda tekniker m. m.). Dokumentationen kommer
att utges i bokform inom två år.
Laboratoriets privata natur kräver nämligen en god och fullständig
Redog. 1985/86:21
46
dokumentation för att göra det unika materialet tillgängligt för en större Redog. 1985/86:21
publik (internationellt finns heller inget liknande).
B. STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE
VERKSAMHETEN 1965-1985
I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1985 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1985 (tabell 12).
Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1985 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid (tabell
7).
Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.
Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap (tabell 1) har fått 58 % av anslagsbeloppet under
1985. För hela perioden 1965-1985 (tabell 12) är motsvarande andel 56 %.
De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år.
Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne har
tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.
Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges hög
prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.
Under 1985 beviljades helt eller delvis 222 ansökningar av 529 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till drygt 50 milj. kr. medan de avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp på 95 milj. kr.
Av de beviljade anslagen 1985 är 64 nya och 158 fortsättningsanslag varav
70 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 26 % och fortsättningsanslagens sålunda 74 %. Endast 14 %av
de sökta beloppen för nya anslag 1985 kunde beviljas. Konkurrensen om
forskningsmedel från fonden är sålunda mycket stor.
47
Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1985
(Belopp i tusental kronor)
Redog. 1985/86:21
Ämnesområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i % | ||||
| Antal | Belopp | Antal | Belopp | av sökt | av sökt | per ämnes- |
|
|
|
|
| belopp | antal | område |
1. SAMHÄLLSVETENSKAP | 120 | 29 550 | 266 | 77 178 | 38,3 | 45,1 | 58,4 |
1.1 Ekonomisk historia | 8 | 1 630 | 17 | 4 746 | 34,3 | 47,1 | 3,2 |
1.2 Företagsekonomi | 1 | 170 | 16 | 4 925 | 3,5 | 6,3 | 0,3 |
1.3 Nationalekonomi | 19 | 4 801 | 36 | 11 476 | 41,8 | 52,8 | 9,5 |
1.4 Kulturgeografi | 7 | 3 832 | 15 | 6 085 | 63,0 | 46,7 | 7,6 |
1.5 Sociologi/Soc.pol. | 18 | 3 688 | 43 | 12 532 | 29,4 | 41,9 | 7,3 |
1.6 Statistik | - | - | 2 | 288 | - | - | - |
1.7 Statskunskap | 23 | 6 190 | 38 | 10 945 | 56,6 | 60,5 | 12,2 |
1.8 Forskning om forskn. | - | - | - | - | - | - | - |
1.9 Informationsbehandl. | - | - | 4 | 850 | - | - | - |
1.10 Pedagogik | 10 | 1 731 | 28 | 6 291 | 27,5 | 35,7 | 3,4 |
1.11 Psykologi | 27 | 5 906 | 48 | 14 148 | 41,7 | 56,3 | 11,7 |
1.12 Juridik/Kriminologi | 7 | 1 602 | 13 | 2 723 | 58,8 | 53,8 | 3,2 |
1.13 Socialantropologi | - | - | 6 | 2 169 | - | - | - |
2. MEDICIN | 26 | 5 659 | 76 | 22 302 | 25,4 | 34,2 | 11,2 |
3. NATURVETENSKAP | 19 | 4 459 | 42 | 13 659 | 32,6 | 45,2 | 8,8 |
4. TEKNIK | 6 | 905 | 15 | 4 540 | 19,9 | 40,0 | 1,8 |
5. HUMANIORA | 48 | 9 704 | 118 | 24 430 | 39,7 | 40,7 | 19,2 |
6. ÖVRIGT | 3 | 280 | 12 | 3 305 | 8,5 | 25,0 | 0,6 |
Summa | 222 | 50 557 | 529 | 145 414 | 34,8 | 42,0 | 100,0 |
Reseanslag, lönekostn.tillägg |
|
|
|
|
|
|
|
och områdesgrupper |
| 1 900 |
|
|
|
|
|
Summa |
| 52 457 |
|
|
|
|
|
Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1985 |
|
|
|
|
| ||
(Belopp i tusental kronor) |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av ansökan | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i % |
| |||
| Antal | Belopp | Antal | Belopp | av sökt | av sökt | per an- |
|
|
|
|
| belopp | antal | slagstyp |
Fortsättningsanslag | 158 | 37 599 | 179 | 50 172 | 74,9 | 88,3 | 74,4 |
Nya anslag | 64 | 12 958 | 350 | 95 242 | 13,6 | 18,3 | 25,6 |
Summa | 222 | 50 557 | 529 | 145 414 | 34,8 | 42,0 | 100,0 |
Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag 1985 | |||||||
Fortsättningsanslag |
| Nya anslag |
|
|
|
| |
Antal | Belopp |
|
| Antal | Belopp |
| |
Slutanslag 70 | 14 503 | Planeringsanslag | 9 | 560 |
| ||
Publiceringsgarantier 9 | 381 | Engångsanslag |
| 5 | 465 |
| |
Övriga anslag 79 | 22 715 | Övriga anslag |
| 50 | 11 933 |
| |
Summa 158 | 37 599 |
|
|
| 64 | 12 958 |
|
48
Tabell 4. Fortsättningsanslag 1985 fördelade efter fakultetsområde Redog. 1985/86:21
(Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i % av sökt av sökt per fakul- belopp antal tetsområde | ||||
Samhällsvetenskap | 83 | 21 527 | 94 | 30 121 | 71,5 | 88,3 | 57,3 |
Medicin | 18 | 4 261 | 20 | 5 488 | 77,6 | 90,0 | 11,3 |
Naturvetenskap | 12 | 2 997 | 13 | 3 535 | 84,8 | 92,3 | 8,0 |
Teknik | 4 | 655 | 4 | 1 057 | 62,0 | 100,0 | 1,7 |
Humaniora | 39 | 7 899 | 46 | 9 689 | 81,5 | 84,8 | 21,0 |
Övrigt | 2 | 260 | 2 | 282 | 92,2 | 100,0 | 0,7 |
Summa | 158 | 37 599 | 179 | 50 172 | 74,9 | 88,3 | 100,0 |
Tabell 5. Nya anslag 1985 | fördelade efter fakultetsområde |
|
|
|
| ||
(Belopp i tusental kronor) |
|
|
|
|
|
|
|
Fakultetsområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | % | |||
| Antal | Belopp | Antal | Belopp | av sökt | av sökt | per fakul- |
|
|
|
|
| belopp | antal | tetsområde |
Samhällsvetenskap | 37 | 8 023 | 172 | 47 057 | 17,0 | 21,5 | 61,9 |
Medicin | 8 | 1 398 | 56 | 16 814 | 8,3 | 14,3 | 10,8 |
Naturvetenskap | 7 | 1 462 | 29 | 10 124 | 14,4 | 24,1 | 11,3 |
Teknik | 2 | 250 | 11 | 3 483 | 7,2 | 18,2 | 1,9 |
Humaniora | 9 | 1 805 | 72 | 14 741 | 12,2 | 12,5 | 13,9 |
Övrigt | 1 | 20 | 10 | 3 023 | 0,7 | 10,0 | 0,2 |
Summa | 64 | 12 958 | 350 | 95 242 | 13,6 | 18,3 | 100,0 |
Tabell 6. Antal beviljade anslag 1985 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde
Anslagsbelopp | Samhälls- vetensk. | Medicin | Natur- vetensk. | Teknik | Humaniora | Övrigt | Totalt | % |
- 100 | 21 | 5 | 1 | 3 | 12 | 2 | 44 | 19,8 |
101 - 300 | 71 | 17 | 14 | 2 | 28 | 1 | 133 | 59,9 |
301 - | 28 | 4 | 4 | 1 | 8 | - | 45 | 20,3 |
Summa | 120 | 26 | 19 | 6 | 48 | 3 | 222 | 100,0 |
Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag 1985 fördelade efter utsträckning | i tid och | |||||||
Längd antal år | Samhälls- vetensk. | Medicin | Natur- vetensk. | Teknik | Humaniora | Övrigt | Totalt | % |
-2 | 8 | 5 | _ | _ | 2 | _ | 15 | 20,0 |
2-3 | 15 | 4 | 5 | - | 9 | - | 33 | 44,0 |
4-5 | 14 | 1 | 1 | - | 5 | - | 21 | 28,0 |
6-7 | 1 | - | - | - | 2 | - | 3 | 4,0 |
8- | 2 | - | - | - | 1 | - | 3 | 4,0 |
Summa | 40 | 10 | 6 | - | 19 | - | 75 | 100,0 |
49
Tabell 8. Beviljade anslag 1985 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)
Redog. 1985/86:21
Läroanstalt | Antal | Belopp | % |
Göteborgs universitet | 26 | 5 793 | 11,8 |
Chalmers tekniska högskola | 3 | 700 | 1,4 |
Högskolan i Karlstad | 1 | 400 | 0,8 |
Linköpings universitet | 4 | 1 293 | 2,6 |
Lunds universitet | 26 | 8 126 | 16,1 |
Högskolan f. lärarutbildning i Malmö | 1 | 116 | 0,2 |
Högskolan i Kristianstad | 1 | 86 | 0,1 |
Högskolan i Växjö | - | - | - |
Stockholms universitet | 51 | 9 664 | 19,1 |
Högskolan f. lärarutbildning i Sthlm | - | - | - |
Handelshögskolan | 2 | 325 | 0,6 |
Musikhögskolan | 1 | 115 | 0,2 |
Kl | 12 | 3 202 | 6,3 |
KTH | 5 | 1 073 | 2,0 |
Umeå universitet | 21 | 4 303 | 8,5 |
Högskolan i Östersund | - | - | - |
Uppsala universitet | 47 | 10 404 | 20,5 |
Sveriges lantbruksuniversitet | 3 | 1 000 | 2,0 |
Högskolan i Örebro | 1 | 25 | 0,1 |
Museer | 1 | 30 | |
Vissa statliga institutioner | 4 | 921 | 1,8 |
Utländska läroanstalter | 2 | 231 | 0,5 |
Övrigt | 10 | 2 750 | 5,4 |
Summa | 222 | 50 557 | 100,0 |
Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag
År | % |
1981 | 27,0 |
1982 | 33,1 |
1983 | 27,9 |
1984 | 18,4 |
1985 | 25,6 |
Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)
År Nya ansökningar Fortsättningsanslag Totalt
Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal
1981 | 16,2 | 25,3 | 69,6 | 91,4 | 36,8 | 50,7 |
1982 | 17,5 | 27,1 | 68,6 | 93,0 | 34,9 | 49,9 |
1983 | 16,0 | 22,9 | 71,3 | 88,5 | 36,2 | 47,8 |
1984 | 10,2 | 17,3 | 73,0 | 91,1 | 34,1 | 42,0 |
1985 | 13,6 | 18,3 | 74,9 | 88,3 | 34,8 | 42,0 |
50
Tabell 11. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)
Redog. 1985/86:21
Är | Nya anslag | Fortsättningsanslag | Totalt |
1981 | 155 | 186 | 176 |
1982 | 168 | 187 | 181 |
1983 | 193 | 211 | 206 |
1984 | 147 | 246 | 219 |
1985 | 202 | 238 | 228 |
1965 - 81 |
|
| 167 |
-82 |
|
| 169 |
-83 |
|
| 172 |
- 84 |
|
| 176 |
- 85 |
|
| 179 |
Tabell 12. Anslag 1965-1985 |
|
|
|
Ämnesområde | Beviljade ansökningar | Beviljat belopp | |
| Antal | Belopp | i % per |
1. SAMHÄLLSVETENSKAP | 1 708 | 303 869 | 55,8 |
1.1 Ekonomisk historia | 97 | 15 400 | 2,8 |
1.2 Företagsekonomi | 121 | 16 822 | 3,1 |
1.3 Nationalekonomi | 199 | 39 523 | 7,3 |
1.4 Kulturgeografi 1.5 Sociologi/socialpolitik/ | 159 | 34 224 | 6,3 |
socialantropologi | 313 | 53 955 | 9,9 |
1.6 Statistik | 54 | 8 569 | 1,5 |
1.7 Statskunskap | 287 | 57 619 | 10,6 |
1.8 Forskning om forskning | 19 | 1 610 | 0,3 |
1.9 Informationsbehandling | 16 | 5 783 | 1,1 |
1.10 Pedagogik/psykologi | 371 | 61 253 | 11,2 |
1.11 Juridik/kriminologi | 72 | 9 lil | 1,7 |
2. MEDICIN | 284 | 57 384 | 10,6 |
3. NATURVETENSKAP | 225 | 50 221 | 9,2 |
4. TEKNIK | 29 | 5 099 | 0,9 |
5. HUMANIORA | 713 | 115 958 | 21,3 |
6. ÖVRIGT | 76 | 11 905 | 2,2 |
Summa | 3 035 | 544 436 | 100,0 |
51
Innehållsförteckning Redog. 1985/86:21
Redogörelse 1
A. Nya projekt 1985 9
EKONOMISK HISTORIA
Mångvetenskaplig forskning om samhällsorganisatoriska problem
82/178 Bo Gustafsson, Uppsala
Rolf Torstendahl, Stockholm
Björn Wittrock, Stockholm 9
Agrarproduktion, priser och löner i 1500-talets Sverige
85/42 Johan Söderberg, Stockholm 9
Befolkning och ekonomi i Sverige under 350 år
85/184 Gunnar Fridlizius, Lund 9
Socialismens politiska ekonomi: Teori, ideologi, praktik
85/227 Bo Gustafsson, Uppsala 10
FÖRETAGSEKONOMI
Om strategi och legitimering
84/106B Agneta Karlsson, Lund 11
NATIONALEKONOMI
Economic Consequences of the Coffee Boom in Kenya and Tanzania
84/288 Arne Bigsten, Göteborg 11
Wages and Employment in a Unionized Economy: The Case of
Sweden
85/90 Bertil Holmlund, FIEF, Stockholm 12
En organiserad arbetsmarknad
85/126 Eskil Wadensjö, Stockholm 12
En hälsoekonomisk analys av samband mellan socioekonomiska
faktorer och ohälsa
85/261 Bengt Jönsson, Linköping 13
Regler för stabiliseringspolitiken: de institutionella faktorernas betydelse
85/289
Lars Calmfors, Stockholm 13
KULTURGEOGRAFI
Longitudinella studier av förändringsprocesser under agrarsamhällets
upplösningsskede 52
85/81 Torvald Gerger, Stockholm 14
Beslutsfattandets geografiska fördelning och förändringar som följd Redog. 1985/86:21
av den nya tele-datatekniken
85/113 Sten Lorentzon, Göteborg 15
SOCIOLOGI
Äktenskaps- och familjeförändringar; en uppföljning
85/27 Jan Trost, Uppsala 15
Internaliserad kultur
85/53 Karl Erik Rosengren, Göteborg 16
Fackliga organisationer i Västeuropa efter 1945
85/232 Anders Kjellberg, Lund 17
Dagskritiken, essayistiken och litteraturhistorien
85/250 Karl Erik Rosengren, Göteborg 17
Alkohol och våldsbrottslighet
85/272 Thor Norström, Stockholm 18
STATSKUNSKAP
Samhällsutveckling och konsensusdemokrati
85/45 Lars-Göran Stenek», Lund 19
Riksdagen, valen och den representativa demokratin
85/58 Sören Holmberg, Göteborg 19
Riksdagen och massmedia
85/134 PL Folke Johansson, Göteborg 20
Studiestödspolitik i tio europeiska länder
85/144 Lars Ricknell, Umeå 20
Efter det starka samhället
85/161 Anders Mellbourn, Stockholm 21
Ekonomiska och politiska relationer mellan Sverige och Sovjetunionen
1917—1934
85/166 Aleksander Loit, Uppsala 21
Sovjetunionen och dess grannar - säkerhetspolitiska aspekter
85/277 Bo Huldt, Utrikespolitiska institutet, Stockholm ... 22
PEDAGOGIK
Interaktiva didaktiska miljöer
85/149 PL Ference Marton, Göteborg 23
53
PSYKOLOGI Redog. 1985/86:21
Pre- och postoperativ diagnostik av hemisfärminnesfunktioner för
patienter med epilepsi
84/253 PL Sven-Åke Christianson, Umeå 23
Sensomotoriska störningar hos barn
84/289 Claes von Hofsten, Umeå 24
Alkohol och aggression
85/3 Roland Gustafsson, Högskolan i Örebro 24
Kognitiv utveckling i normalt och patologiskt åldrande
85/69 Lars Bäckman, Umeå 25
Familjesamspel, sociala förhållanden och små barns emotionella
anpassning
85/102 Gunilla Bohlin, Uppsala 26
Faktorer som påverkar barns förmåga att producera ord
85/138 PL Jitka Lindén, Lund 26
Människans informationsbearbetning under stress
85/220 Stanislav Dornic, Stockholm 27
Psykosomatiska processer
85/257 Sven G. Carlsson, Göteborg 28
Minne i det dagliga livet
85/264 Berndt Brehmer, Uppsala 28
Psykofysiologiska studier av ansträngning i naturliga fältsituationer
85/291 Gunnar Borg, Stockholm 28
KRIMINOLOGI
Våldsbrott i Sverige och Skottland
85/199 Per-Olof Wikström, Stockholm 29
MEDICIN
Peptider och motiverat beteende
84/108 Per Södersten, Kl, Stockholm 30
Utvärdering av ultraljudscreening i tidig graviditet
85/41 Ove Axelsson, Uppsala 30
Samspel mellan neuropeptider och monoaminer i centrala nervsystemet
vid manodepressiv sjukdom och schizofreni
85/77 PL Erik Widerlöv, Lund 31
Psykisk sjukdom och familjemiljö
85/145 Per Nettelbladt, Lund
32
54
Studier av spårelement i det humana centrala nervsystemet Redog. 1985/86:21
85/178 UllaLjung-Tunell, Kl, Stockholm 32
Implant Contraception
85/181 Viveca Odlind, Uppsala 33
En 30-årig prospektiv follow up-undersökning
85/217 Ingvar Nylander, Kl, Stockholm 34
Etablering och utvärdering av nya metoder för diagnostik av ärftliga
sjukdomar
85/269 Ulf Pettersson, Uppsala 34
NATURVETENSKAP
Jämförande studier av enzymaktiviteter och giftkänslighet hos skilda
fågelarter/raser under embryonalutvecklingen
85/57 Jan Erik Kihlström, Uppsala 35
Effekter av modernt jordbruk på flora och fauna - experimentell
studie av Tomteby, Öland
85/88 JerymyG.M. Robertson, Sv. lantbruksuniv., Uppsala 36
Fotorespiration (glukollatmetabolism) hos kvävefixerande cyanobakterier
85/128
Birgitta Bergman, Uppsala 36
Kemiska och fysiologiska signalmönster i samexistensen inom och
mellan blomväxt- och insektarter
*85/132 Gunnar Bergström, Göteborg 37
Kemisk analys av luktattraktanter (”feromoner”) hos röding
85/187 Håkan Olsén, Uppsala 38
Program för bestämning av luftburna miljögifter genom analys av
barrträdsvax
85/235 Sören Jensén, Stockholm 38
Elektronspektroskopi för atomer, molekyler och kondenserad materia
85/288
Kai Siegbahn, K VA, Stockholm 39
TEKNIK
Luftföroreningars inverkan på byggnadsmaterial
85/205 Oliver Lindqvist, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
40
Tekniska, elektriska och magnetiska fälts inverkan på molekylära
system av biologisk relevans
85/286 PL Bengt Nordén, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
40
HUMANIORA Redog. 1985/86:21
Utgivning av August Strindbergs brev 1908-1912
84/33 Björn Meidal, Uppsala 41
Språkpsykologiska studier av läsprocessen medan den pågår
84/275 Robert Jarvella, Umeå 41
Den svenska Polenbilden och receptionen av polsk kultur i Sverige
1939-1981
84/298 Andrzej Nils Uggla, Uppsala 42
Invandrarsvenska i förort
85/103 PL Ulla-Britt Kotsinas, Stockholm 42
Metaforupplevelse hos enspråkiga och tvåspråkiga
85/130 Erling Wande, Uppsala 43
Ungdomskulturens musikestetik
85/158 PL Holger Larsen, Stockholm 44
Makt och medier - en institutionskritisk studie
85/253 Bengt Nerman, Nordplan, Stockholm 44
Polska kulturstrategier 1970-1980
85/262 Lars Kleberg, Stockholm 45
Den problematiska Greklandsbilden: nygrekisk litteratur i Sverige
85/297 Bo-Lennart Eklund, Göteborg 45
ÖVRIGT
Kemiska laboratoriet på Trolle-Ljungby
85/208 Jan Trofast, Lund 46
B. Statistiska uppgifter 1965 -1985 47
56
I skriftserien har hittills utkommit:
Redog. 1985/86:21
RJ 1977:3 Hallå, Hallå!
RJ 1978:1 Vart leder tråden?
RJ 1978:2 Hot eller löfte?
RJ 1978:3 Dialog
RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-TV och telesammanträden
RJ 1978:5 Tryck på knappen
RJ 1978:6 Attityder till tekniken
RJ 1978:7 Smärta och akupunktur
RJ 1979:1 I kulisserna
RJ 1979:2 Planera numera
RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet
RJ 1979:4 Moderna tider
RJ 1980:1 Arbetets värde och mening
RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning
RJ 1980:3 Arbetslivsforskning
RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen
RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp
RJ 1980:6 Skatteforskning
RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919-1979
RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället
RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist
RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer
RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt
RJ 1983:1 Women and Men in Swedish Society
RJ 1983:2 Hur klarar vi 1990?
RJ 1984:1 Alkoholpolitiken och forskningen
RJ 1984:2 Öststatsforskning i Sverige 1950-1983
RJ 1985:1 Forskning om skatter
FONDENS KANSLI
Adress:
Tunnelgatan 13 A
lil 37 STOCKHOLM
Telefon:
08-24 32 15
Personal:
Anitha Asplund
Inger Nyhlén
Inga-Lill Stenbeck-Ottoson
Kerstin Stigmark
Nils-Eric Svensson
Anna-Lena Winberg
expeditionsassistent
sekreterare, arbetsgrupp 4
kamrer
sekreterare, arbetsgrupp 1 och 2
professor, fondens direktör
sekreterare, arbetsgrupp 3 och 5
57
gotab Stockholm 1986 10445