Redogörelse till riksdagen 1989/90:5 (Framställning / redogörelse 1989/90:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1989/90:5

Riksdagens förvaltningskontors berättelse
för verksamhetsåret 1988/89

Riksdagens förvaltningskontor avger härmed berättelse över verksamheten
hos kontoret den 1 juli 1988— den 30 juni 1989.

Översikt

Den övergripande målsättningen för verksamheten har varit att skapa
goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter.

En enkät som genomfördes i slutet av verksamhetsåret visade på ett
betydande behov av persondatorer i hemmen, ficktelefoner och telefaxapparater.
Förberedelser för att snabbt kunna tillgodose behoven påbörjades
och beslut fattades om en höjning av kostnadsersättningen
fr.o.m den 1 januari 1990 för att täcka kostnaderna för den nya
tekniska utrustningen.

Stödet till ledamöterna i form av sekreterare och utredare på partikanslierna
har förbättrats. Detta har tillsammans med miljöpartiet de
grönas inträde i riksdagen medfört ett ökat behov av lokaler. Riksdagens
utredningstjänst och redaktionen för tidningen Från Riksdag &
Departement har därför under verksamhetsåret flyttat till nya lokaler i
kvarteret Aurora.

Omfattande byggnadsarbeten har vidtagits för att färdigställa lägenheter
åt ledamöter i kvarteren Iason och Ormsaltaren. Samtidigt har
en arkitekttävling utlysts för nybyggnation av lägenheter vid Slussen.

En fortsatt utbyggnad har genomförts vad gäller datorkraft, terminalarbetsplatser
och nya programvaror. 240 nya arbetsplatser har installerats,
och mot slutet av verksamhetsåret togs en ny datorhall i bruk. I
juni påbörjades leveranser av persondatorer till ledamöternas hem. 59
ledamöter hade vid verksamhetsårets slut tillgång till persondator i
hemmet med möjlighet att kommunicera med riksdagens centrala
system.

Lokal registrering av in- och utbetalningar på riksdagsområdet har
hittills gjorts hos riksgäldskontoret. Inom förvaltningskontoret har
förberetts ett övertagande av verksamheten. Ett nytt system för prenumeration,
order, lagerhållning och fakturering av riksdagstrycket har
tagits i bruk.

Redog.

1989/90:5

1 Riksdagen 1989/90. 2 Sami. Nr 5

Omläggningen av tryckeriverksamheten har lett till att man fr.o.m. Redog. 1989/90:5
hösten 1989 kan bygga upp databaser i fulltext över riksdagstryckets
protokoll, betänkanden och motioner. Delar av informationen förs
över till DAFA och blir därigenom tillgänglig för Rättsbankens abonnenter.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1984:6).

Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagens förvaltningsstyrelse,
för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör och chef
för kontoret har varit Gunnar Grenfors t.o.m. den 20 november 1988
och Anders Forsberg därefter.

Förutom talman Thage G Peterson har följande ledamöter ingått i
förvaltningsstyrelsen: Rolf Clarkson (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist
(s), Marianne Stålberg (s), Bo Forslund (s), Birgit Friggebo (fp),

Martin Olsson (c), Bertil Måbrink (vpk) och Wiggo Komstedt (m).

Suppleanter har varit Lennart Andersson (s), Iréne Vestlund (s),

Sten Svensson (m), Per Olof Håkansson (s), Carl-Johan Wilson (fp),

Gunilla André (c), Marianne Samuelsson (mp) och Gullan Lindblad
(m).

Personalföreträdare i styrelsen har varit för SACO/SR Sven Sjögren
t.o.m. den 2 mars 1989 och Hans Frennered för tiden därefter, för SF
Stilianos Mafredas samt för ST Björn Wikström t.o.m. den 31 mars
1989 och Per Axelson därefter.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit för SACO/SR Lena
Uhlin t.o.m. den 2 mars 1989 och Annalena Hanell Carpelan för tiden
därefter, för SF Irving Svensson och för ST Per Axelson t.o.m. den 31
mars 1989 och Kerstin Carlquist därefter.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har
varit Oskar Lindkvist (s), ordförande, Rolf Clarkson (m), vice ordförande,
och Marianne Stålberg (s).

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen.

Som sekreterare i styrelse och direktion har Inga-Lill Lagerström
tjänstgjort.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 9 och direktionen 18
sammanträden.

Riksdagens förvaltning

Redog. 1989/90:5

Det totala antalet festa tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30
juni 1989 var 402 (390,8)- Siffror inom parentes avser föregående
verksamhetsår.

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick
till 59 (57) varav 14 (20) inom lokalvårdssektionen. Dessutom fenns 12
timanställda informatörer. 5 extra expeditionsassistenter har tjänstgjort
under vissa tider av riksmötet. Vid utskottskanslierna tjänstgjorde
under våren 1989 åtta extra föredragande.

Övertids- och mertidsarbetet för de anställda i förvaltningen var
omfattande även detta riksmöte, ca 24 000 timmar, vilket innebär en
ökning med ca 9 %.

Antalet festa tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret
var följande:

Kammarkansliet 42

Utskottsorganisationen 93

Förva 1tnings1edningen 3

Kansli- och pesonalenheten 11

Ekonomienheten 6

Intendenturenheten 114

Säkerhetsenheten 17

Enheten för riksdagstryck 37,5

Informationsenheten 8,55

Riksdagsbiblioteket 26

Utredningstjänsten 27,5

Redaktionen för tidningen
Från Riksdag & Departement 7

ADB-verksamheten 9,5

402,5

Under verksamhetsåret har inrättats:

två tjänster som byrådirektör/avdelningsdirektör vid ADB-verksamheten en

tjänst som expeditionsassistent vid intendenturenheten

en tjänst som föreståndare (telefonväxeln) har överförts från televerket

till intendenturenheten

sex tjänster som telefonist har överförts från televerket till intendenturenheten Samarbetsorgan Förvaltningsmötet

är ett organ för samråd och utbyte av information
mellan förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna.

Mötet har inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören,
ordf., riksdagsdirektören, samtliga kanslichefer i utskotten och en
representant från vardera av personalorganisationerna. Samordning
har emellertid skett i andra former, bl.a. i en under året inrättad
informell samordningsgrupp med representanter för kammaren, utskotten
och förvaltningskontoret. 3

1* Riksdagen 1989/90. 2 Sami. Nr 5

Onsdagsmölet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvalt- Redog. 1989/90:5
ningskontoret och de tre i riksdagens förvaltning verksamma arbetstagarorganisationerna.
Under perioden har 23 möten hållits, vilket
resulterat i 148 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrättande av
tjänster och andra personalresursfrågor, organisatoriska förändringar
och frågor kring ett försök med flexibel arbetstid har varit ofta återkommande
ämnen vid överläggningarna.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor
inom den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 25
sammanträden.

Riksdagsförvaltningens centrala förslagsnämnd som verkar för samordning
av förslagsverksamheten inom riksdagen och dess myndigheter
har sammanträtt en gång under verksamhetsåret. Nämnden har under
året delat ut sammanlagt 4 000 kr. till förslagsställare.

Av övriga partssammansatta organ har personalutvecklingskommittén
hållit 2 sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt 7,
skyddskommittén 4, och matrådet 4 sammanträden.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:

Redogörelse 1988/89:5 för verksamhetsåret den 1 juli 1987 — den
30 juni 1988.

Förslag till riksdagen 1988/89:11, om ändring i instruktionen
(1983:1061) för riksdagens förvaltningskontor.

Förslag till riksdagen 1988/89:13 angående ökat stöd till riksdagens
ledamöter.

Förslag till riksdagen 1988/89:22 om ändring av vissa arvoden m.m.

Förslag till riksdagen 1988/89:23 angående en lag om överklagande
av administrativa beslut hos riksdagen och dess myndigheter.

Förslag till riksdagen 1988/89:24 om anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m.m.

Förslag till riksdagen 1988/89:28 om ökat stöd till riksdagens ledamöter.

Förvaltningskontorets författningssamling (RFS)

RFS har under verksamhetsåret utkommit med fem föreskrifter; om
tillämpning av förordningen (1988:1020) om hänvisningar till äldre
tjänstetyper m.m. på det statligt reglerade området (1988:4), om ändring
i arbetsordningen (1984:6) för riksdagens förvaltningskontor
(1989:6), om instruktion för riksdagens ansvarsnämnd (1989:2), om
instruktion för riksdagens nämnd för förnyelsefonder (1989:3) samt
om redovisning och revision under kriser och krig (1989:4).

Redog. 1989/90:5

Huvudansvarig för förhandlingsarbetet är Börje Gustafsson.

Förhandlingsarbetet andra halvåret 1988

Lönerna för kalenderåret 1988 grundades på ramavtalet om löner 1988
för tjänstemän hos riksdagen och dess myndigheter (RD-RALS 1988).
Avtalet träffades i september 1988. De nya tabellöner som fastställdes i
avtalet började tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1988. Löneplansbeloppen
höjdes i genomsnitt med 1,0 %. I ramavtalet redovisades även de
lönebelopp m.m. som tilllämpades under perioden den 1
januari— den 30 september 1988 enligt ett avtal träffat i juni månad.
Enligt juniuppgörelsen höjdes löneplansbeloppen med ca 2,5 %.

I ramavtalet har även intagits bestämmelser om de myndighetsvisa
åtgärder som fick vidtas under perioden den 1 juli 1988— den 30 juni
1989. För den inre riksdagsförvaltningen avsattes ett organisationsfördelat
utrymme om 1,6 milj. kr. För speciella selektiva åtgärder motiverade
av svårigheter att rekrytera eller behålla kvalificerade tjänstemän
inom marknadskänsliga grupper avsattes 90 000 kr. Totalt disponerade
de lokala parterna ett förhandlingsutrymme svarande mot ca 3,4 % av
löneutrymmet.

Enligt ramavtalet erhöll riksbanken ett särskilt förhandlingsbemyndigande
för att kunna rekrytera och behålla personal för vilka marknadslönerna
avviker från de i banken gällande nivåerna.

Parterna träffade även ett nytt avtal om löne- och anställningsvillkoren
för riksdagsområdet (RD-LAV). Avtalet består av fem avdelningar
med följande innehåll:

-avdelning 1 med avlönings- och andra allmänna avlöningsvillkor
(tidgare RD-AST)

-avdelning 2 med bestämmelser för arvodesanställda tjänstemän
-avdelning 3 med dels allmänna bestämmelser om tjänsters inplacering
i lönegrad, lönegångar och särskilda löneplanstillägg (tidigare
RD-ATF), dels bestämmelser om lokala löneförhandlingar (tidigare
L-ATF)

-avdelning 4 med bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning
(tidigare RD-ARB)

-avdelning 5 med bestämmelser om skyldighet att fullgöra övertid,
jourtid och beredskap

Nyheterna i RD-LAV berör främst avtalets avdelning 1.

Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under andra
halvåret 1988 i sju centrala uppgörelser. Förutom RÄLS- och LAVavtalen
må följande nämnas:

-avtal om speciella åtgärder vid vissa riksdagsmyndigheter (marknadslönetillägg) -uppgörelse

om förutsättningarna för anställning vid riksdagens förvaltningskontor
av televerksanställda telefonister

-avtal om ändringar i gällande kollektivavtal med anledning av nya Redog. 1989/90:5
regler fr.o.m. den 1 januari 1989 avseende sjukdom och föräldraledighet,
m.m.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation träffades två lokala uppgörelser
under perioden. Ett avtal reglerade ändrade avlöningsförmåner
för arbetstagare med regelrätta tjänster. Avtalet reglerade även lönegradsplaceringen
av vissa tjänster, f den andra uppgörelsen bestämdes
nivåerna för vissa arvodestjänster.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1989

Månadslönerna för 1989 fastställdes i enlighet med ett delavtal om
generella lönehöjningar för kalenderåret. Tabellönerna höjdes med 4,0
% + 100 kr., dock lägst med 540 kr. Dessutom utbetalades ett
engångsbelopp om 600 kr. Utslaget på ett helår har uppgörelsen
kostnadsberäknats till 5,2 %. Genom detta avtal löstes frågan om den
generella höjningen av lönerna för 1989.

Sammantaget träffades åtta centrala avtal under det första halvåret
1989, varav tre med ändringar till RD-LAV-uppgörelsen. Förutom
delavtalet om månadslönerna 1989 må följande nämnas:

-avtal om anställningsvillkor m.m. för vissa föredragande hos riksdagens
ombudsmän

-ändring i bilagan till huvudavtalet 1978-04-25 (i överenskommelsen
redovisas vilka tjänster/befattningar inom riksgäldskontoret som är
undantagna från stridsåtgärder)

-principöverenskommelse om lön vid föräldraledighet m.m. fr.o.m.
den 1 juli 1989

Chefslönefrågor

Riksdagens chefelönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till
de tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av
chefslöneavtalet, har under budgetåret hållit ett sammanträde. Härtill
kommer ett sammanträde med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp.
Lönen utgår numera i ett fixerat krontalsbelopp som
fastställs individuellt för varje tjänsteman.

Kansli- och personalenheten

Chef för enheten har varit Ulla-Britt Larsson.

Riksdagsledamöternas arvode m.m.

Ledamöternas arvode, som under verksamhetsåret motsvarat N 30:7 på
den statliga löneskalan, uppgick fr.o.m. oktober 1988 till 19 275 kr. i
månaden. Den 1 januari 1989 höjdes beloppet till 20 153 kr. i
månaden. Kostnadsersättningen var per månad från samma tidpunkt 1
628 kr. (för ledamöter utan traktamente 2 325 kr.). Beträffande de

särskilda arvodena till vice talmännen samt ordförandena och vice Redog. 1989/90:5

ordförandena i utskott har införts ett system som innebär att arvodena

beräknas efter vissa procenttal i förhållande till ledamotsarvodet. Vice

talman får 12 %, ordförande i utskott 8 % och vice ordförande i

utskott 4 % av ledamotsarvodet.

Helt traktamente var i januari 230 krVdygn.

Riksdagen antog under verksamhetsåret ett förslag till ändring i
lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Genom ändringen infördes
en rätt till sjukvårdsförmåner för rikdagsledamöter, som motsvarar
den som gäller för tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen.

Hösten 1988 lämnade 69 ledamöter riksdagen. Av dessa fick 32
inkomstgaranti, 20 ålderspension, 14 visstidspension och en förordnandepension.

Löneadministrationen

Lönerapportering m.m. sker numera i PIR som är ett terminalbaserat
datahanteringsprogram anslutet till det statliga löneberäkningssystemet
SLÖR. Under verksamhetsåret har programmet utvecklats vidare så att
det också kan användas för framtagning av statistik och annat underlag
för det personaladministrativa arbetet.

Rekryteringsärenden

Personalomsättningen i förvaltningen ökade kraftigt under året. Den
var högst i de yngre åldersgrupperna och på lägre lönenivåer.

Sammanlagt tillsattes 79 (68) tjänster och långtidsvikariat och ett
icke obetydligt antal tidsbegränsade arvodestjänster.

Personalutbildning

Under verksamhetsåret har följande kurser genomförts i förvaltningskontorets
regi:

1** Riksdagen 1989/90. 2 Sami. Nr 5

Redog. 1989/90:5

Kur snamn	Anta 1 kurser	Antal t im/kurs	Anta de 11;
Int roduk tionskurs	2	12	31
Samar i tutbiIdning	1	8	10
Ergonomi	2	2	20
Säkerhet san läggningens funk t ion	1	8	5
BrandskyddsutbiIdning	1	6	7
Val -88	1	4	23
Så arbetar riksdagen	1	4	10
Riksdagens byggnader	1	4	35
Föredragnings tekn i k	1	16	8
EG-semi nar i um	1	4	40
ADB och offentlighets-pr i nc i pen	1	2	44
ADB och off.pr ine i pen, fördj upn i ng	1	2	21
Databassökning	3	3	24
Kodn i ng	1	2	8
Tangen t bords tekn i k	2	25	15
Arbet s1 edar semi nar i um	1	16	30

Totalt har den interna utbildningen (exkl. ADB-utbildning) för tjänstemän
tagit 3 100 persontimmar i anspråk, vilket gör ca 8 timmar per
anställd.

Därutöver har 125 tjänstemän deltagit i externt anordnade kurser,
konferenser eller seminarier. Åtta enheter har utnyttjat möjligheten att
externt förlägga en dag för verksamhetsplanering.

För riksdagens samtliga chefer anordnades under hösten 1988 en
tvådagarskonferens om fortsatt ADB-utveckling och introduktion av
utvecklingssamtal. Även sektionschefer och arbetsledare har erhållit
utbildning i det senare.

En mindre grupp ledamöter har under våren erhållit regelbunden
undervisning i engelska, en ledamot intensivundervisning under 5
dagar.

16 elever från högstadiet och gymnasieskolan har haft sin arbetslivsorientering
förlagd till förvaltningskontorets enheter.

Nämnden för riksdagens förnyelsefond, för vilken personalenheten
utgör kansli, har haft 7 sammanträden och därvid bifallit medelsansökningar
för sammanlagt 363 000 kr. till 6 olika projekt.

Jämställdhetsarbetet

Sedan 1981 finns en långsiktig handlingsplan för jämställdheten inom
riksdagsförvaltningen. 1984 bildades en partssammansatt arbetsgrupp
för jämställdhet, som leds av en jämställdhetsansvarig.

Under verksamhetsåret har en ny plan för jämställdhetsarbetet antagits.

Hälsovård

Redog. 1989/90:5

Under perioden genomgick. 85 (131) riksdagsledamöter och 109 (90)
tjänstemän frivillig hälsokontroilundersökning.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har 9 tjänstemän fatt utmärkelsen För
nit och redlighet i rikets tjänst.

Resebidrag

26 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 70 000 kr. för studieresor.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
988 (824). Uppdrag till utredningstjänsten registreras
separat hos enheten.

Ekonomienheten

Chef för enheten har varit Lena Uhlin.

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för den inre riksdagsförvaltningens
ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten
för inre förvaltningen, rådgivning i olika ekonomiska frågor,
organisations- och rationaliseringsfrågor, ekonomiska utredningar, frågor
kring reseräkningar samt handhavande av det datoriserade ekonomiadministrativa
systemet.

Ekonomisk redovisning

Ingående reservationer för 1988/89 18 mkr

Anvisade medel +462 mkr

Disponibla medel =480 mkr

Nettoutgifter -443 mkr

Saldo = 37 mkr

De totala kostnaderna för riksdagsledamöterna — utrikes och inrikes
resor, bidrag till olika grupper som de deltar i, kontorshjälp, stöd till
partigrupper samt direkta ersättningar — uppgick till 208 milj. kr. Av
detta var 112,2 milj. kr arvoden och arbetsgivaravgifter.

Kostnaden för förvaltningen dvs. alla kostnader för arbetet i kammaren,
utskotten och på förvaltningskontoret uppgick till 211 milj. kr.

För det kommande budgetåret 1989/90 har anvisats totalt 482,4 milj.
kr.

Verksamhetsplanering och budget

Redog. 1989/90:5

Förvaltningskontoret har använt nollbasplanering för att planera verksamheten
och ta fram budgetunderlag. Metoden har medfört att kostnadsmedvetandet
har ökat bland personalen och att man bättre har
kunnat samordna förvaltningskontorets enheter, vilket åstadkommit ett
effektivare utnyttjande av förvaltningsmedlen.

Rationaliseringsprojekt

För att effektivisera de ekonomiadministrativa rutinerna vid tryckerienheten
har ett nytt terminalbaserat system (Adeeko) för order, lager,
fakturering och prenumeration av riksdagstryck installerats och tagits i
drift. Systemet innebär väsentliga rationaliseringar av tryckerienhetens
verksamhet.

Ett nytt för- och eftersystem (BUS) till det statliga redovisningssystemet
"system-S" har installerats och tas i drift den 1 juli 1989. Detta
system medför att ekonomienheten övertar RC-funktionen, som tidigare
utförts av riksgäldskontoret, för förvaltningskontoret, riksdagens
ombudsmän, Nordiska rådets svenska delegation och riksdagens revisorer.
Viss del av bokföringen kommer i fortsättningen av skötas av
respektive enhet inom förvaltningskontoret. Systemet ger möjlighet till
väsentligt snabbare utbetalningsrutiner liksom en förbättrad ekonomisk
uppföljning av verksamheten.

Intendenturenheten

Chef för enheten är Olle Elzén.

Fastigheter och lokaler

Fortsatta åtgärder har vidtagits för att förbättra lokaler och kommunikationer
inom riksdagens byggnader. Sålunda har de statsrådsrum, som
tidigare enbart haft takfönster, nu försetts med vertikala fönster i
byggnadens fasad. Vidare har gården till ledamotshusets norra flygelbyggnad
byggts in och försetts med ett glasat tak. Det härigenom
erhållna rummet har förbättrat folkpartiets lokalsituation. Den ökade
ADB-utbyggnaden har inneburit att den befintliga datahallen belägen i
förvaltningshusets källarvåning har måst byggas ut. Denna utbyggnad
har skett i det intilliggande garaget på bekostnad av 8 parkeringsplatser.

Utökade lokalbehov har under verksamhetsåret uppstått dels genom
tillskottet av ett nytt riksdagsparti (för dess grupppkansli), dels genom
beslut om ökat stöd till riksdagsledamöterna (bl.a. för flera sekreterare
och utredare).

Lokalbehovet har inledningsvis lösts genom utflyttning av utredningstjänsten
och redaktionen för tidningen "Från Riksdag & Departement"
till förhyrda lokaler om ca 50 rum i kv Aurora vid Munkbron.
Vidare har 10 rum hyrts i Brandkontorets fastighet vid Mynttorget.

På längre sikt erfordras ett betydligt större tillskott av lokaler främst Redog. 1989/90:5
för att täcka rumsbehovet för ledamöternas assistenter och utredningssekreterare.
Riksdagens förvaltningsstyrelse har därför hos regeringen
hemställt om att tidigarelägga utbildningsdepartementets flyttning till
tidigare planerade lokaler i södra Klara för att därigenom tillgodose
riksdagens expansionsbehov i kvarteret Neptunus. Dessa lokaler om ca
200 rum och 8 400 kvm beräknas stå till riksdagens förfogande från
1992. En arbetsgrupp — riksdagens lokalkommitté — har tillsatts för
att behandla frågor om organisation, ombyggnad och lokaldisposition i
detta tidsperspektiv. Arbetsgruppen är parlamentariskt sammansatt och
omfattar även några tjänstemän som utredare och experter.

Bostäder till riksdagsledamöter

Ombyggnadsarbetena i kvarteret Iason har fortsatt enligt fastlagda
planer. De 22 lägenheterna är inflyttningsklara den 16 oktober 1989.

Ombyggnadsarbetena i kv Ormsaltaren har fortsatt. Den planerade
inflyttningen i Götgats- och Klevgrändshusen (25 lägenheter) är satt till
den 11 december 1989. Bostäderna i Mariagränd (10 lägenheter) är
enligt planerna klara för inflyttning i mars 1990.

Utredningen tillsammans med Stockholms stad om möjligheter att
genom nybyggnad vid Slussen erhålla ytterligare bostäder till riksdagsledamöter
har fortsatt. Riksdagen har till tävlingsprogrammet anmält
ett behov av ca 40 lägenheter. Tre arkitekter — Bengt Lindroos,

Ahlgren/Edblom och Chet Kanra — har erhållit parallella uppdrag för
att i tävlingsform utarbeta förslag till nybyggnad. Förslagen var färdigställda
i maj 1989. En bedömningsgrupp med representanter från
riksdagen och kommunen har till uppgift att under oktober månad
1989 föreslå bästa alternativ. Förslaget skall därefter underställas stadsfullmäktige
och riksdagen för slutligt ställningstagande.

Teknisk utrustning

De förhyrda lokalerna i kv Aurora och i Brandkontoret har försetts
med samma ADB- och teletekniska installationer som övriga riksdagslokaler.

Första- och andrakammarsalarna har försetts med sådan utrustning
att ljudet från utskottsutfrågningarna kan distribueras inom riksdagens
lokaler.

En ny typ av personsökare med textsökning har anskaffats till i
första hand ledamöterna.

Inredning och konst

En mycket omfattande planerings- och anskaffningsinsats av möbler
och inredning har genomförts dels med anledning av utflyttningen till
kv Aurora och de följdkonsekvenser detta har medfört inom riksdagens
övriga byggnader, dels för att möblera de 60 lägenheterna i kv
Iason och Ormsaltaren. 11

De härav följande omflyttningarna inom byggnaderna har samman- Redog. 1989/90:5
lagt berört ca 150 rum. Ytterligare omflyttningar blir aktuella under
hösten 1989— våren 1990 då de nya lägenheterna blir inflyttningsklara
och interna rumsbyten blir aktuella.

Under året utsåg förvaltningsstyrelsen en ny grupp för anskaffande
av konst till riksdagens lokaler. I gruppens uppdrag ingår att tillgodose
behov av konstnärlig utsmyckning som uppstår genom kontinuerliga
förändringar av lokalernas användning och genom tillkomst av nya
lokaler.

Konstgruppen har under sitt första verksamhetsår förvärvat två större
verk av konstnären Evert Lundquist. Det är dels en målning, dels
en gobeläng utförd av Handarbetets Vänner efter förlaga av konstnären.
Därtill har ett antal mindre verk, huvudsakligen grafiska blad,
inköpts för placering främst i ledamöternas och tjänstemännens arbetsrum.

Uthyrning av lokaler

Ca 3 200 uthyrningar har bokats under året. Av de större konferenserna
kan noteras 1988 års kyrkomöte den 15— 25 augusti, UD:s valvaka
den 18 september 1988 och Nordiska rådets 37:e session den 27
februari— 3 mars 1989.

Säkerhetsenheten

Chef för enheten är Per Nehler.

Allmänt

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens
beredskapsplanering. Vid enheten finns 17 tjänster. Extra tjänster köps
av företaget Svensk Bevakningstjänst AB för bl.a. riksdagens larmcentral
(10 tjänster) och för läktarbevakning, utskottsutfrågningar samt för
allmänhetens entré, vid plena och visningar.

Säkerhetstjänst

En metalldetektor har anskaffats efter det att riksdagen antog lagen om
säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott.
Detektorn har under det gångna året använts vid ett fatal
tillfällen.

På förvaltningsstyrelsens uppdrag påbörjades under slutet av verksamhetsåret
en översyn av säkerheten i samband med kammarens
sammanträden.

Tillträdesskyddet har ytterligare förbättrats. Nya lås har monterats i Redog. 1989/90:5
ytterdörrar, och förvaltningshusets entré har fått nya krossäkra glasrutor.
Restaurangen har erhållit ett helt nytt låssystem. En totalöversyn
av riksdagens låssystem har inletts med start i östra huset. Ett nytt
låsförråd har iordningställts.

Under året har ca 300 ID-kort färdigställts varav 13 för Nordiska
rådet och Riksdagens revisorer. Korttidsanställda och personer med
fest arbetsplats (men ej anställda av riksdagen) i riksdagshuset får
securicoll- kort, ca 350 stycken för närvarande. Aven svart/vita kort tas
på samtliga ledamöter och anställda. För servicepersonal som kommer
till riksdagshuset regelbundet tillverkas separata besökskort med foto.

Ett 50-tal kort har framtagits under året.

Fotomatrikel över fasta entreprenörer i riksdagshuset, ca 210, färdigställdes
i mars 1989. Fotomatrikel över tjänstemän och partikanslier
tas fram i samverkan med informations- och personalenheterna.

Vid stora konferenser, såsom kyrkomötet och Nordiska rådets session,
görs separata besökskort.

Antalet stölder i riksdagshuset är fortfarande lågt. Omfattningen
beträffande yttre skadegörelse har minskat.

Samverkan med regeringskansliet i säkerhetsfrågor sker numera
fortlöpande. Riksdagen är representerad vid statsrådsberedningens säkerhetsgrupps
sammanträden, liksom vid sammanträden med regeringskansliets
samtliga säkerhetschefer.

Ledningen för enheten har besökt London och studerat säkerhetsfrågorna
vid parlamentet, Scotland Yard och IFSEC-säkerhetsmässan.

Besöket utgjorde ett led i förberedelserna för upphandling av ny
teknik i larmcentralen.

Brandskydd

Rökdetektorer har installerats på plan 6 och 7 i Förvaltningshuset till
en kostnad av 0,5 milj. kr. Rökdetektorer och bibrandskåp har kontrollerats.
Utrymningsplan för kvarteret Aurora har tagits fram.

Beredskapsplanering

Samtliga planer har överarbetats i samverkan med berörda myndigheter.
Besök och planläggning på aktuella platser har skett.

Övningsverksamhet med riksdagens krigsdelegation har genomförts i
normal omfattning. Planering inför en större ledningsövning tillsammans
med regeringskansliet våren 1990 pågår.

Besöksverksamhet

Redog. 1989/90:5

Mångå besök av hög dignitet har genomförts i riksdagen varvid personskyddet
varit betydande. Även andra möten och överläggningar, då
riksdagen inte stått som arrangör, har genomförts i riksdagen av
säkerhetsskäl.

En samverkansgrupp har på riksdagens initiativ bildats för ömsesidig
information och planering. I gruppen deltar statsrådsberedningen
(kanslisäkerhetschefen), UD (protokollet och säkerhetschefen), RJPS
(säkerhetsavdelningen), stockholmspolisen och riksdagen (säkerhetschefen).

ADB-säkerhet

En översyn av ADB-säkerheten pågår. Utbildning i ADB-säkerhet
planeras.

Driftvärnet

Rikshemvärnschefen besökte riksdagens driftvärn under våren. Driftvärnet
var representerat vid rikshemvärnstinget i Helsingborg.

Skjutövningar, märkesskjutningar och tävlingar har genomförts med
gott resultat på Järva skjutbana.

Vidare har två driftvärnskurser och en larmövning genomförts.

Personalutbildning

Säkerhetsenheten besökte under hösten Finlands riksdag. Internutbildning
beträffande nya ordningsvaktslagen, service och kommunikation,
har skett.

Studiebesök har genomförts vid polishögskolan i Solna.

Enheten för riksdagstryck

Chef för enheten har varit Lars Binett.

Enheten är indelad i fem sektioner. Hos enheten finns 38,5 tjänster.
Den svarar för bl.a. frågor angående produktion av riksdagstrycket och
av interna trycksaker, korrekturläsning av riksdagstryck samt för utskrifter
åt riksdagens ledamöter.

Under riksmötet 1988/89 framställdes ca 57 000 trycksidor.

Trycket fördelar sig enligt följande:

	Antal trycksidor
Riksdagens protokoll, definitiva	9 708
" " snabb	9 834
Propositioner och skrivelser	11 814
Förslag och redogörelser	994
Mot ioner	12 024
Betänkanden och yttranden	12 597
Riksdags skr i ve Iser	96

Framställningskostnaderna för riksdagstryck, bokbinderi, papperskost- Redog. 1989/90:5
nader och kostnader för kopieringsmaskiner uppgick under budgetåret
till 30 milj. kr.

Under allmänna motionstiden 1989 har motionerna skrivits in i
riksdagens datasystem. Beroende på att det var första gången tekniken
utnyttjades i detta sammanhang och i detta omfång, uppstod smärre
problem. Erfarenheter för att åstadkomma smidigare produktion har
vunnits för framtiden. Ytterligare ekonomiska fördelar kan göras.

Försäljningen av riksdagstrycket och övriga produkter som administreras
av tryckerienheten har under året inbringat ca 5 milj. kr.

Trycket har sålts genom tryckeriexpeditionen och Informationsbokhandeln,
som uppvisar ett fortsatt gott resultat.

Under året har reprocentralen på grund av utökad utrustning kunnat
erbjuda ledamöterna visitkort utan kostnad, ett erbjudande som
utnyttjats av ett stort antal ledamöter. Reprocentralen har dessutom
täckt behovet av upptryckning av kuvert och brevpapper för riksdagen.

Efter utredning har beslut fattats om att all kopiering skall göras på
Multi-Copy 80 gr. Riksdagstrycket skall tryckas på ett papper som
heter Munken formprint 70 gr. Båda dessa papper har testats på
statens provningsanstalt och är godkända enligt de gränsvärden som
ställts upp vad gäller miljövänlighet och arkivbeständighet.

Tryckerienheten har även producerat 1 O-årsregistret (sak- och personregister)
och en ny upplaga av grundlagarna. Arbetet med produktionen
av grundlagarna på engelska, tyska och franska pågår.

Under året har genomförts datorisering av rutinerna kring ordermottagning,
lager och fakturering med gott resultat.

Centrala skrivbyrån har förutom sin sedvanliga service till ledamöter
och utskott erbjudit skrivhjälp till utskott.

Informationsenheten

Chef för enheten är Åsa Klevard.

Informationsenheten svarar för riksdagens extern- och interninformation
samt för skolbesök och visningar av riksdagshusen. Enheten
har 12 fest anställda personer och ett tiotal timanställda guider.

Informationsservice till press- och etermedia samt allmänheten

Informationsenheten har ansvaret för kontakterna med pressen, radio/TV,
myndigheter, organisationer, näringslivet och allmänheten.

En tvådagarskurs för journalister om riksdagens arbete och ett
endagsseminarium för näringslivet har anordnats, det senare i samarbete
med Sällskapet Politik och Näringsliv.

Varje vecka görs en sammanställning, Kammarkalendern, över kam- Redog. 1989/90:5
marens arbete. Denna distribueras till ca 1 100 abonnenter, varav 750
exemplar går till massmedia, regeringskansliet, myndigheter, ambassader
och företag. 350 exemplar används internt. Utskick görs en gång i
veckan. Inför frågestunderna skickas information ut om vilka frågor
som kommer att besvaras.

Enheten besvarar också frågor om riksdagen och riksdagsarbetet. De
flesta förfrågningar besvaras per telefon, och som komplement kan
skriftlig information översändas per post, telefax eller avhämtas vid
personliga besök. Dessutom besvaras ett stort antal brevförfrågningar,
såväl svenska som utländska.

Dagligen görs en inläsning på den automatiska telefonsvararen Riksdagen
i dag med uppgifter om kammarens sammanträdestider och
planerad ärendebehandling. Enheten förser varje dag Text-TV med
underlag för deras riksdagsinformation.

Service inom riksdagen

Informationsenheten ger pressen underlag för artiklar om riksdagsarbetet.
Varannan vecka sammanställs pressklipp i 275 exemplar som
distribueras internt till ledamöter, partikanslier, enhetschefer m. fl. En
specialupplaga av Pressklipp har tagits fram — Riksdagen i Värmland
— klipp från riksdagens Värmlandsresa.

Vid öppna utskottsutfrågningar och vid andra tillfällen när utskotten
behöver service hjälper informationsenheten till med bi a. pressmeddelanden.

Enheten lånar ut overheadbilder, diabilder och videokassetter om
riksdagen och dess arbete till ledamöter och tjänstemän.

Interninformation och trycksaksframställning

Den tryckta interna information som enheten svarar för har främst
bestått i utgivning av Riksdagsveckan och personaltidningen Mitt i
Strömmen.

Riksdagsveckan har utkommit med 30 nummer. Ett viktigt inslag i
tidningen är ett kalendarium för riksdagens sammanträden och möten.
Informationsenheten har svarat för insamling av material, redigering
och framställning av tryckoriginal. Tryckning har skett på riksdagens
reprocentral.

Personaltidningen Mitt i Strömmen har under året utkommit med
sju nummer. Den har haft samma inriktning som tidigare och produceras
helt inom enheten fram till tryckning, vilket sker på reprocentralen.
Ansvarig utgivare är informationschefen.

I övrigt har enheten anlitats för framställning av en rad olika Redog. 1989/90:5
trycksaker av vilka kan nämnas ledamotsförteckningen (Ledamöter
och riksdagsorgan), Ledamotens lathund, Visningsguide, Information
till besökare på åskådarläktaren, Riksdagen i siffror, Kammarkalendern,
Värmland i riksdagen, Riksdagens ekonomi, Skolan i riksdagen,
statistik över kammararbetet och presentationer av utskott och enheter.
Enheten har också bistått med att ta fram omslag, overheadbilder
m.m. till andra enheter samt gett råd i grafiska frågor.

I arbetet med trycksaksframställning har enheten använt sig av en
desktop-ar tgning som bidragit till dels snabbare produktion, dels
lägre framsiuilningskostnader.

Tillsammans med arkivet inom riksdagsbiblioteket har enheten utarbetat
den biografiska handboken Fakta om folkvalda 1988— 1991.

Under året övertog informationsenheten ansvaret för riksdagens
videotex. Terminaler finns hos samtliga ledamöter, utskotten, våningsassistenterna
samt några tjänstemän. Dessutom finns ett antal publika
terminaler runt om i husen. Videotex är fortfarande på utvecklingsstadiet,
och riksdagens egen videotexdatabas är än så länge enbart tillgänglig
internt. 1 maj fick användarna möjlighet att fritt söka i externa
baser för att skapa underlag för kommande beslut om videotexens
framtid i riksdagen. Arbetet med videotex har bestått i daglig uppdatering
av den rullande interna nyhetsslingan, vård och utveckling av den
egna basen, information till och kontakt med videotexanvändare samt
framtidsplanering.

Marknadsföring

En s.k. marknadsföringsgrupp tillsattes i september 1988 med uppgift
att stödja informationsenheten vid bedömningen av generella marknadsföringsåtgärder
och för att sprida kunskap om riksdagen och dess
arbete. Gruppen skall också fungera som idégivare och initiera och
utveckla "marknadsföringsåtgärder" för riksdagen. Arbetet i gruppen
har lett till en enhetlig grafisk profil för riksdagstrycket och interna
publikationer, en grafisk standard för riksdagens visitkort och en
enhetlig utformning för riksdagens platsannonser. Gruppen har också
— i samverkan med Allmänna förlaget — medverkat till att riksdagens
publikationer marknadsförs på ett professionellt sätt.

Informationschefen fungerade som projektansvarig för riksdagens
resa till Värmland, och informationsenhetens personal hade ansvaret
för såväl framställningen av trycksaker för evenemanget som informationen
på torget i Karlstad, utställningen på biblioteket samt den kurs
för lärare och journalister och det seminarium för näringslivet som
anordnades.

Lärare, skolor, visningar

Redog. 1989/90:5

Enheten har omfattande kontakter med utbildningsväsendet och förser
skolor med informationsmaterial och läromedel samt anordnar studiebesök
och tar emot skolelever. Ca 14 500 elever från gymnasieskolan
har tagits emot i lektionssalen. Särskilda studiebesök har anordnats för
ca 1 000 lärare, lärarkandidater och universitetsstuderande. 35 000
besökare har tagits emot i informationsenhetens visningar av riksdagshuset.
Enheten har producerat en fyrfårgsaffisch/folder med information
på svenska och engelska om visningarna. Denna har distribuerats
till hotell, bibliotek och andra platser där det samlas mycket folk.

En tredagarskurs för 30 lärare i samhällskunskap ägde rum under
hösten 1988. Även informationschefer inom statliga verk och myndigheter
har varit i riksdagshuset på kurs, och 30 folkbibliotekarier har
fatt en tvådagarskurs om riksdagen och riksdagsbiblioteket.

Riksdagens utredningstjänst

Chef för enheten har varit Karin Isacsson t.o.m. den 15 maj 1989 och
Kjell Allert för tiden därefter.

Utredningstjänsten skall
- medverka till att behovet av sakinformation i riksdagen tillgododses
samt

-svara för det årliga registret till riksdagstrycket och epokregistret.

Utredningstjänsten flyttade under april månad sin verksamhet från
förvaltningshuset till lokaler i kvarteret Aurora i Gamla stan. Som
tidigare disponerar RUT också ett mindre utrymme i stora entréhallen
i västra riksdagshuset.

Vid slutet av verksamhetsåret arbetade 29 personer hel- eller deltid
vid RUT. Av dessa hade 13 medarbetare i tiden begränsade anställningar.
Utrednings- och dokumentarbetet sysselsatte 18 personer medan 5
personer huvudsakligen arbetade med registerverksamheten.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag
både till omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och
"direkt över disk" medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större
arbetsinsats. Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår
utredningstjänsten sina uppdragsgivare med att ta fram betänkanden
och departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden, riksdagstryck,
facklitteratur och annat basmaterial.

Antalet registrerade ärenden uppgick under verksamhetsåret till 2
730, vilket var en mindre ökning jämfört med året innan (2 682). I
följande sammanställning redovisas uppdragens fördelning på olika
uppdragsgivare.

1987/88 1988/89

Ens k i 1da 1 edarnö t e r	2 352	2 272
Part i kans 1icr	266	357
Utländska parlament o.d.	36	42
Ovr i ga	28	59
Tota 11	2 682	2 730

Om som en person räknas ledamot och dennes ersättare har 300 av
ledamöterna av riksdagen någon gång under året lämnat ett registrerat
uppdrag till utredningstjänsten. Fördelningen på partitillhörighet av de
enskilda uppdragsgivarna visas nedan.

	Ajital ledamöter	Antal uppdragsgivare	Procentuel 1 andel
Hela riksdagen	349	300	86,0
m	66	54	81.8
c	42	38	90,5
fp	44	41	93,2
s	156	130	83,3
vpk	21	19	90,5
mp	20	18	90,0

Till de ovan redovisade ledamöterna kan sannolikt läggas ytterligare ett
antal som enbart lämnat mindre uppdrag som inte registrerats. Det
innebär alltså totalt att närmare 90 % av ledamöterna någon gång
under året har använt utredningstjänsten.

I följande tabell redovisas hur de registrerade uppdragen fördelade
sig över parti.

Part i	Total t	Procentuel1 fördelning	Antal uppdrag per ledamot
m	439	19,3	6,7
c	379	16,7	9.0
fp	408	17,9	9.3
s	710	31,3	4,6
vpk	168	7.4	8,0
mp	168	7,4	8,4
Summa	2 272	100,0	6,5

Som ett led i den allmänna ambitionen att höja servicenivån gör
utredningstjänsten löpande sammanställningar med centrala statistiska
uppgifter på olika områden. De distribueras under benämningen Fickfakta
till bl.a. samtliga ledamöter. Ett motsvarande material presenteras
också i videotex.

Utredningstjänsten tog för tredje året fram broschyren Riksdagen i Redog. 1989/90:5
siffror. Avsikten med detta arbete är att på ett ställe föra samman olika
data om riksdagsarbetet.

Utredningstjänstens hjälp till utskotten har skett i olika former. Vid
sidan om särskilda utredningsuppdrag, varav ett antal har haft betydande
omfattning, har personal lånats ut till bostads- och jordbruksutskotten
för föredragandeuppgifter.

Personal från utredningstjänsten har också biträtt i den interna och
externa utbildningsverksamheten. Bl.a. har kurser hållits för ledamöter
och tjänstemän i riksdagstryck och annat offentligt tryck samt i riksdagens
databaser.

Registerverksamheten

Sak- och personregistren för 1987/88 beräknas utkomma i tryckt form
under hösten 1989. Innehållet i dessa båda register är sökbart i
riksdagens databaser och delvis i databasen Rull i Dafas rättsbankssystem.

Arbetet med att framställa registren för 1988/89 har pågått sedan
årsskiftet 1988/89. Sak- och personregistren för detta riksmöte beräknas
utkomma våren 1990.

En motionsförteckning med personregister och index har utgivits
under allmänna motionstiden 1989. Kumuierade motionsförteckningar
utgavs under motionstiden.

Fortlöpande förteckningar över interpellationer och frågor har framställts
och utgivits var fjortonde dag. Den slutgiltiga förteckningen gavs
ut efter riksmötets slut i juli månad.

Arbetet med att framställa tioårsregistret för perioden
1971— 1980/81 är slutfört. Registren har publicerats i två band.

Nytt för året är att varje ledamot fått en sammanställning över sina
aktiviteter i riksdagen.

Riksdagsbiblioteket

Chef för enheten är Bengt Alexanderson. Personalstaten för enheten
upptar 26 tjänster.

Samlingarna omfattar bl.a. statligt tryck, internationella organisationers
material, juridisk, samhällsvetenskaplig och samtidshistorisk litteratur
och i någon utsträckning skönlitteratur. Under verksamhetsåret
har biblioteket blivit depåbibliotek för Världsbanken.

Biblioteket är avsett för riksdagen och dess myndigheter, regeringskansliet,
kyrkomötet och de centrala förvaltningsmyndigheterna samt
för kommittéer som har tillsatts av regeringen. Det får också utnyttjas
av forskare och studerande. Förutom utlåning svarar biblioteket för
eftersökning av litteratur inom önskat ämnesområde med utnyttjande
av bibliografier, kortkataloger och databaser. Listor över nya böcker,
förteckningar i videotex m.m. orienterar om nyinköp. Material som
inte finns i biblioteket hämtas från andra bibliotek i in- och utlandet.

Förvärv

Redog. 1989/90:5

Riksdagsbiblioteket har under 1988/89 genom inköp, byte och gåvor
förvärvat ca 5 300 volymer. Antalet löpande utländska tidskrifter,
årsböcker m.m. har varit ca 2 300 och motsvarande antal svenska ca 1
340. För ledamöternas räkning prenumererar biblioteket på alla löpande
svenska dagstidningar och ett fyrtiotal utländska. Ett betydande
arbete har nedlagts på att revidera utländskt riksdagstryck och utländska
lagsamlingar.

Till sektionen för statligt tryck har levererats ca 5 000 publikationer,
till avdelningen för internationella organisationer har inkommit ca 1
400 volymer. Den totala tillväxten är ca 200 hyllmeter. I allt större
omfattning levereras material i mikrofiche.

Katalogisering, presentation av materialet, bibliografiskt arbete

Biblioteket registrerar sina nyförvärv i det rikstäckande ADB-baserade
bibliotekssystemet LIBRIS. Dessutom har viktiga delar av kortkatalogen
gjorts tillgängliga i databas.

Följande nyhetslistor har utgivits: Urval av nyförvärv, Statliga publikationer,
Tidskriftsartiklar samt en månatlig förteckning över samtliga
nyförvärv. Nya böcker har också presenterats i videotex.

Bibliografin Statliga publikationer, Årsbibliografi 1987, har
publicerats. Arbetet med att fylla den återstående luckan
(1981— 1982) pågår planenligt.

Låne- och informationsverksamhet

Manuella och ADB-baserade ämnessökningar utförs rutinmässigt, de
sistnämnda framför allt i LIBRIS/IMDOC, Rättsbanken och Artikelsök.
Antalet utlån uppgick till 25 203. De utlånade volymerna fördelar
sig på följande sätt:

Riksdagsledamöter 3 576

Utskott, tjänstemän och myndigheter 4 482

Departement och kommittéer 829

Statliga och kommunala verk 1 783

Privata företag och enskilda personer 6 054

Inländska bibliotek och arkiv 3 690

(därav folkbibliotek 926)

Utländska bibliotek och arkiv 458

Härtill kommer lån förmedlade från utländska bibliotek och närmare
4 000 kopiebeställningar.

Arkivet och ståndsprotokollet

Redog. 1989/90:5

Arkivet har under budgetåret inventerat RFK:s arkivhandlingar, utarbetat
en arkivbildningsplan, upprättat ett sökregister till riksdagens
bandupptagningar, genomfört en omfattande gallring av tryckerienhetens
äldre ekonomiska handlingar, samt upprättat en ny diarieplan
inför datoriseringen av RFK:s diarieföring. Vidare har arkivet svarat
för biografierna i handboken Fakta om folkvalda för valperioden
1988— 1991. Mikrofilmningen av handlingar från 1930-talet och fortlöpande
har fortsatt under året. Mikrofilmningen av bundna handlingar
fram t.o.m. 1978 görs externt.

Utgivandet av ståndstidens protokoll bedrivs av en expert under
arkivchefens ledning. Under innevarande budgetår kommer prästeståndets
protokoll för 1778/79 att färdigställas.

ADB

Riksdagsbiblioteket driver ett projekt att med konsulthjälp utnyttja
riksdagens redan inköpta programvara och maskinutrustning till ett
lokalt bibliotekssystem. Under året har man framför allt arbetat med
lånerutiner.

Utredningstjänsten och biblioteket

Under året har som förut biblioteket haft en person på halvtid
placerad vid utredningstjänsten för att ta hand om utpräglade biblioteksärenden.

Nationella och internationella kontakter

Som vanligt har biblioteket mottagit praktikanter från bibliotekshögskolan
i Borås och studiebesök från ett stort antal bibliotek och
organisationer. Flera prao-elever har fått handledning.

Biblioteket har varit verksamt i olika lokala, nationella och internationella
organisationer, såsom Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd,
LIBRIS, SAB (Sveriges allmänna biblioteksförening), de nordiska
parlamentsbibliotekens samarbetsorganisation, ICA
(International Council on Archives).

Tidningen Från Riksdag & Departement

Chef för tidningen och ansvarig utgivare är Barbro Björkhem.

Förutom för utgivningen av tidningen svarar enheten för framställningen
av Riksdagens årsbok. Sammanlagt 8 personer arbetar på
tidningen, varav 1 på arvodestjänst.

Upplagan för tidningen var i juni 1989 24 408, vilket är en ökning
med 869 exemplar jämfört med föregående år. Antalet friexemplar är
ca 2 100.

Riksdagens årsbok utkom planenligt till riksmötets öppnande. Upplagan
var 2 500 exemplar. 22

ADB-verksamheten

Redog. 1989/90:5

Chef för verksamheten är Carl-Gerhard Ulfhielm.

Riksdagens ADB-verksamhet ansvarar för drift och utveckling av
riksdagens datorbaserade informationssystem.

Under budgetåret har en fortsatt utbyggnad genomförts vad gäller
datorkraft, terminalarbetsplatser samt nya programvaror och tillämpningar.

240 nya arbetsplatser har installerats. Vid verksamhetsårets slut
uppgick antalet terminalarbetsplatser i riksdagen till 540, varav 180
disponerades av riksdagsledamöter.

Riksdagens förvaltningsstyrelse beslöt under våren 1989 att datoriseringen
för riksdagens ledamöter skall snabbas upp. Beslutet innebär att
samtliga ledamöter som så önskar skall ha tillgång till terminal på sina
arbetsrum i riksdagen före utgången av budgetåret 1989/90. Vidare
beslöt styrelsen att samtliga ledamöter som vill skall ha tillgång till en
persondator på hemorten före utgången av budgetåret 1989/90. 250 av
riksdagens ledamöter har anmält att de vill ha tillgång till persondator
i hemmet.

Beslutet innebar också att en till hösten 1989 planerad utökning av
datorkraften i riksdagen tidigarelades till våren 1989. Vidare upphandlades
under våren 250 persondatorer för successiv leverans under
perioden juni 1989— juni 1990. Slutligen byggdes datorhallen ut och
togs därefter i bruk i slutet av budgetåret.

I juni levererades de första persondatorerna till ledamöternas hem.
Vid verksamhetsårets slut hade 59 ledamöter tillgång till persondatorer
i hemmet med möjlighet att kommunicera med riksdagens centrala
system.

Ett grafiskt system har tagits i bruk för typografering av text.
Systemet har bi a. gjort det möjligt att på laserskrivare ta fram utskottskansliernas
förslag till betänkande i typograferad form. Systemet medger
vidare att alla korrekturomgångar kan hanteras internt inom
riksdagen utan att tryckerierna är inblandade. Dokumenten förs över
till tryckerierna först när trycklov ges.

Uppbyggnaden av databaser över utskottens betänkanden och kammarens
beslut har fortsatt. Förberedelser har vidtagits för att bygga upp
en fulltextdatabas över kammarens protokoll.

Ett för- och eftersystem till det statliga ekonomiadministrativa systemet
System S har installerats. Vidare har ett ekonomiadministrativt
system för tryckerienhetens försäljning och lagerhållning av riksdagstryck
tagits i full drift. Utvecklingen av ett bokningssystem för skoloch
visningstjänsten har också påbörjats.

All grundläggande användarutbildning har genomförts i egen regi.
Under budgetåret har nära 300 användare utbildats.

Kommittéer och utredningar tillsatta av
förvaltningsstyrelsen eller direktionen

Redog. 1989/90:5

ADB-kommittén

ADB-kommittén som fungerat som styrgrupp för riksdagens ADBverksamhet
har upphört under verksamhetsåret.

Arbetsgruppen för ledamöternas bostäder (ALB)

1985 tillsattes en arbetsgrupp för behandling av ledamöternas bostadsfrågor.
Gruppen har under verksamhetsåret haft följande sammansättning:
riksdagsledamöterna Oskar Lindkvist (s), ordf., Rolf Clarkson
(m), Marianne Stålberg (s), Per Olof Håkansson (s), Gullan Lindblad
(m), Birgit Friggebo (fp), Gunilla André (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) samt förvaltningsdirektör Anders Forsberg, byråchef
Olle Etzén och byggnadsråd Lars Hällgren.

Konstgrupp

Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 8 februari 1989 en grupp för behandling
av konstfrågor. I gruppen ingår riksdagsledamöterna Oskar
Lindkvist (s), ordf., och Rune Rydén samt riksdagsdirektör Gunnar
Grenfors, intendent Anselm Eggert och enhetschef Ulla-Britt Larsson,
sekr. Personalorganisationerna har möjlighet att utse en kontaktperson
som gruppen vid behov kan rådgöra med. Vidare kan gruppen knyta
konstnärliga rådgivare till sig som konsulter.

Riksdagens lokalkommitté

Riksdagens förvaltningsstyrelse beslöt den 8 februari 1989 tillsätta en
parlamentarisk kommitté för de långsiktiga lokalfrågorna. Resultatet
från kommitténs arbete skall enligt direktiven föreligga före 1990 års
utgång.

Kommittén har antagit namnet Riksdagens lokalkommitté. Den har
följande sammansättning: Hans Gustafsson (s), ordf., Margareta Persson
(s), Knut Billing (m), Ingemar Eliasson (fp), Martin Olsson (c),

Elisabeth Persson (vpk) och Kjell Dahlström (mp).

Som adjungerade ledamöter ingår Hans Frennered (SACO/SR), Ingvar
Johansson (SF) och Per Axelson (ST).

Kommittén har till sig som experter knutit förvaltningsdirektör

Anders Forsberg, riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, byråchef Olle
Etzén och tekniske direktören vid byggnadsstyrelsen Lennart Kolte.
Sekreterare är avdelningsdirektör Åke Enlund.

Riksdagens biografikommitté Redog. 1989/90:5

I biografikommittén har ingått f.d. riksdagsledamöterna Sture Palm (s),
ordförande, Per-Olof Strindberg (m), Sture Korpås (c), numera avliden,
och Nils Berndtson (vpk), riksdagsledamoten Hans Lindblad (fp),
riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie Bengt Alexanderson,
numera avlidne professorn Sten Carlsson och professor Rolf
Nygren.

Förste arkivarie Anders Norberg är sekreterare och projektadministratör.
Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda
experter knutna till kommittésekretariatet, Andreas Tjerneld och
Björn Asker. Vidare har Anna-Britt Nilsson varit knuten till kommittén
som assistent på deltid.

Under det gångna verksamhetsåret har Band 1, omfattande biografier
över ledamöter från Stockholms stad och län, Uppsala län, Södermanlands
län och Västmanlands län färdigställts. Bandet utkom i
november 1988. Arbetet fortsätter med Band 4 som omfattar biografier
över de ledamöter som representerat Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs
län, Skaraborgs län, Värmlands län och Örebro län. Detta band
beräknas utkomma under hösten 1990. Kommittén har under året haft
tre sammanträden.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Rolf Clarkson (m), Marianne Stålberg
(s), Iréne Vestlund (s), Carl-Johan Wilson (fp), Martin Olsson (c),
Bertil Måbrink (vpk) och Wiggo Komstedt (m) samt personalföreträdarna
Hans Frennered, SACO/SR, Per Axelson, ST och Stilianos
Mafredas, SF.

Stockholm den 11 oktober 1989
Riksdagens förvaltningskontor

Thage G Peterson

/Anders Forsberg