Redogörelse till riksdagen 1989/90:21 (Framställning / redogörelse 1989/90:21)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1989/90:21

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år
1989

Innehåll

1989 i korthet 2

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning 2

VD-kommentar 3

Den forskningsstödjande verksamheten 5

Arbetssätt 5

Anslagen till forskning 6

Informationsutbyte, uppföljning m.m 7

Den ekonomiska förvaltningen 10

Stiftelsens placeringsverksamhet 10

Bokföringsmässigt resultat 12

Realt resultat 12

Resultaträkning 14

Balansräkning 15

Noter 16

Revisionsutlåtande 22

Styrelse 23

Revisorer 23

Arbetsgrupper 24

Kansli 24

Adress, telefon m.m 24

Redog.

1989/90:21

1 Riksdagen 1989/90. 2 sami. Nr 21

1989 i korthet Redog. 1989/90:21

-71 milj. kr. har fördelats som anslag till forskning, en ökning med 7,6
% i jämförelse med 1988.

- Nästan en tredjedel av de beviljade beloppen har gått till nya forskningsprojekt.

- Årsanslagens genomsnittliga storlek var drygt 300 000 kr. (1988:

260 000).

-Konkurrensen om forskningsmedel har varit mycket hård. Endast 11,7
% av de sökta beloppen för nya projekt har kunnat beviljas (1988:

10,1 %).

-Anslagen till forskning har ökat något mer än allmänna konsumentprisindex.
Stiftelsekapitalets reala värde har samtidigt bevarats.

- De av stiftelsen inrättade två prisen för årets bästa populärvetenskapliga
artiklar i tidskriften Forskning och Framsteg delades ut för första
gången i mars 1989.

-Avtal har träffats med Alexander von Humboldt-Stiftung om svensktyska
Research Awards for Scientific Cooperation avseende kvalificerade
tyska forskares vistelse i Sverige resp. svenska forskares vistelse i
Tyskland.

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har till ändamål att främja och
understödja vetenskaplig forskning.

En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet på ett
sådant sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande
verksamheten säkerställs för framtiden.

Stiftelsen bildades genom ett beslut i riksdagen i april 1962 på
förslag av riksbanksfullmäktige, som med en större donation ville
uppmärksamma riksbankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja
"ett angeläget nationellt ändamål". Avkastningen av jubileumsdonationen
skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med
anknytning till Sverige.

Den kommitté, som tillsattes för att närmare utforma riktlinjer och
bestämmelser för den självständiga stiftelsen, rekommenderade i sina
förslag i april 1964, att verksamheten skulle

inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de
verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar
i samhället och hos de enskilda människorna.

Denna rekommendation har varit och är fortfarande vägledande för
stiftelsens verksamhet.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I dessa liksom i de
nu gällande (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges bl.a.

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är
så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall
användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt, att nya
forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt
skall uppmärksammas, att fonden skall söka främja kontakter med
internationell forskning. 2

De första forskningsanslagen från stiftelsen beviljades i oktober 1965. Redog 1989/90 21

Under åren 1965—1989 har drygt 800 milj. kr. (projektanslag och
reseanslag m.m.) delats ut av stiftelsen (motsvarande ungefär 1 800
milj. kr. i 1989 års penningvärde). Omkring hälften har gått till
forskning med samhällsvetenskaplig inriktning, en fjärdedel till humanistisk
och en fjärdedel till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk
forskning.

Samhälleligt angelägna forskningsområden, vilka inte har några speciella
företrädare för sig, uppmärksammas särskilt. Stiftelsens resurser
skall i första hand ses som ett komplement och inte som ett alternativ
till övriga resurser som finns för vetenskaplig forskning i Sverige.

VD-kommentar

Utöver de riktlinjer för verksamheten som anges i stiftelsens stadgar
har styrelsen i ett antal diskussioner under årens lopp gjort vissa
preciseringar. De forskningsprojekt som ges anslag skall i internationell
jämförelse ha hög vetenskaplig kvalitet och vara samhälleligt
angelägna. Alla vetenskapliga discipliner skall kunna komma i fråga
för anslag.

Omkring 450 nya och 150 fbrtsättningsansökningar har behandlats
under året. Det år från år ökande antalet ansökningar medför också
ökat arbete för kansli, externa sakkunniga, arbetsgrupper och styrelse.

Höga krav på kvalificerade arbetsinsatser måste ställas innan slutliga
prioriteringar kan göras som underlag för urval och beslut. Konkurrensen
om anslag är mycket hård.

Under den senaste femårsperioden har bara ungefär var sjätte ansökan
gällande nya forskningsprojekt och endast 12 % av sökta medel
kunnat beviljas. Många projekt därutöver, vilka hållit hög vetenskaplig
standard och gällt angelägna kunskapsområden, har också varit väl
värda att stödja.

Vart tredje år lämnar halva antalet styrelseledamöter och ledamöter
av stiftelsens prioriteringsgrupper sina uppdrag efter en sexårig mandatperiod.
Jag vill gärna på denna plats tacka alla för ett mycket
stimulerande och berikande samarbete. De hängivna och engagerade
arbetsinsatserna har varit av stort värde för svensk forskning.

Hälften av antalet styrelseledamöter och övriga ledamöter av stiftelsens
prioriteringsgrupper är alltså nya fr.o.m. slutet av maj 1989. Jag
har redan kunnat konstatera samma kunnighet och engagemang i
arbetet hos dessa som hos de avgående och kvarvarande. Externt
anlitade experter från skilda vetenskapsområden ställer också mycken
tid och kvalificerad sakkunskap till stiftelsens förfogande. Varje ansökan
om anslag till forskning kan därför garanteras sakkunnig och
oväldig bedömning. De projekt som stöds av Riksbankens Jubileumsfond
har också genomgående hög kvalitet.

I syfte att förbättra kansliets service till anslagssökande och anslagsmottagare,
till externa sakkunniga och ledamöter av prioriteringsgrupper
och styrelse har de flesta av rutininslagen i hanteringen av ansök- ^

ningar och anslag datoriserats under året. Övergången till den nya

arbetsordningen har gått förvånansvärt smidigt och snabbt. Detta är till Redog 1989/90:21
allra största delen kanslipersonalens förtjänst. Deras ambition att lära,
att lära om och att vilja ge god service är något som jag dagligen kan
notera. Ett särskilt omnämnande i årsberättelsen är också på sin plats.

Den 1 januari 1988 fick stiftelsen nya stadgar. En aktivare förmögenhetsförvaltning
har därefter kunnat bedrivas. Förändringen har
medfört viss utökning av kansliets personal. Omorganisationen har
slutförts under året. En kvalificerad och väl fungerande organisation
finns nu för stiftelsens båda uppgifter: den forskningsstödjande och den
förmögenhetsförvaltande.

De nya placeringsreglerna möjliggör i princip alla slags ändamålsenliga
och rationella placeringar, i aktier, i obligationer, i fastigheter
m.m. I förra årets verksamhetsberättelse redogjorde jag för bakgrunden
till förändringarna. Jag framhöll också förändringarnas stora betydelse
på lång sikt: stiftelsens ekonomiska stöd till svensk vetenskaplig forskning
skulle i framtiden kunna ha samma omfattning som under de
senaste åren. Denna min positiva bedömning kvarstår.

Två riktmärken eller mål för stiftelsens ekonomiska verksamhet har
satts upp för de närmaste åren:

1) anslagen till forskning skall varje år kunna räknas upp ungefär
med konsumentprisindex,

2) stiftelsens förmögenhet måste som en förutsättning för det första
målet varje år tillföras så mycket från intäkterna att den behåller sitt
reala värde.

Av årets resultat- och balansräkningar (s. 14—15) framgår att verksamheten
inriktats mot dessa mål. Konsumentprisindex steg 1989 med
6,5 %. Anslagen till forskning har ökat med 7,6 %. Stiftelsekapitalet
har höjts med 6,5 %.

Det är emellertid viktigt att framhålla att några förändringar vad
gäller verksamhetens omfattning inte kan påräknas under överblickbar
framtid. Fluktuationer på den finansiella marknaden, t.ex. förändringar
av aktiekurser och obligationsräntor, gör det helt nödvändigt
att under år då intäkterna är stora lägga undan medel i reserv, en
vinstregleringsfond, att kunna ta ur under sämre perioder, för att de
uppsatta målen skall kunna uppnås.

Skulle stiftelsen tillföras ytterligare kapital — de nya stadgarna anger
att donationer från företag eller enskilda personer kan tas emot — blir
situationen givetvis en annan. Ett borttagande av omsättningsskatten på
värdepapper (den s.k. valpskatten) skulle också gynna den ekonomiska
förvaltningen. Under året har 12,4 milj. kr. betalats i omsättningsskatt,
ett belopp som motsvarar 35—40 forskningsanslag av genomsnittlig
storlek (se not 4, s. 16).

Ännu ett intressant och spännande arbetsår har avslutats. Inom
stiftelsens kansli är vi fulla av beundran för allt det engagerade arbete
som utförs av forskarna inom deras institutioner. Samtidigt är vi något
förvånade över hur litet intresse massmedia visar det seriösa forskningsarbetets
vardag. Efter varje anslagsutdelning förser vi press, radio
och TV med uppgifter om pågående forskning. Vi erbjuder oss också 4

att förmedla kontakter med forskare som fått anslag. Det är en ren Redog 1989/90''21
sällsynthet att någon representant för massmedia utnyttjar dessa erbjudanden.

Vetenskaplig kunskapsutveckling är av den allra största betydelse för
ett lands utveckling, både kulturellt och materiellt. På lång sikt är vi
alla beroende av att vetenskaplig verksamhet bedrivs av de för arbetet
bäst utbildade och mest lämpade personerna. Både jag och mina
medarbetare känner oss mycket privilegierade för att vi får vara med
och förmedla åtminstone en liten del av de resurser som behövs för
denna verksamhet.

Stockholm i januari 1990

Nils-Eric Svensson

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond stöder kvalificerad forskning
inom alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet sker detta i form av
projektanslag till enskild forskare eller forskargrupp. I överensstämmelse
med de riktlinjer som angavs vid fondens tillkomst ges visst
företräde åt samhällsorienterad forskning. I första hand prioriteras
projekt, som inte naturligen tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom
forskningsråd eller andra myndigheter, vilka ju var för sig arbetar
inom relativt avgränsade sektorer.

Jubileumsfonden är bl.a. intresserad av mång- eller tvärvetenskaplig
forskning och projekt i vilka forskare från olika discipliner, orter eller
länder samarbetar.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Ansökningar
har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller flera arbetsgrupper
(beredningsgrupper). I var och en av dessa ingår ledamöter
och suppleanter av styrelsen samt utomstående vetenskapliga experter.

Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera
sakkunniga utanför fonden.

Varje ansökan bedöms med hänsyn till såväl inom- som utomvetenskapliga
kriterier. Avvägningar görs alltid mot två huvudfrågor innan
belut fattas:

- Är det kvalificerad vetenskaplig forskning?

- Är forskningen av betydelse för samhället?

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga
ansökningar, projektskisser. Arbetsgrupperna väljer ut de ansökningar,
som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för fonden och som skall bedrivas av forskare som bedöms vara
kompetenta och lämpliga för projektet i fråga. Dessa forskare bereds
därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ^

ansökningar (projektskisser) avslås.

1* Riksdagen 1989190. 2 sami. Nr 21

2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i Redog. 1989/90:21
regel efter externa sakkunnig-granskningar) för de slutliga besluten i
styrelsen.

I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas
prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de
statliga forskningsråden.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt
uppmärksammade, tillsätter fonden ibland särskilda s.k. områdesgrupper.
Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till
vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består
av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare
för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan
beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den avslutas
när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller
från de myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser
tillförs området i fråga.

Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland tillsammans
med något annat forskningsfrämjande organ) i syfte att
presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst område eller att
identifiera forskningsbehov.

Anslagen till forskning

Stiftelsen har under året beviljat 222 projektanslag och därutöver
reseanslag och lönekostnadstillägg m.m. på tillsammans 68,3 milj. kr.

De flesta av dessa anslag har som regel administrerats av statliga
universitet och högskolor. För detta arbete betalar stiftelsen en förvaltningsavgift
på 3 %. Under året har 1,8 milj. kr. utbetalats. Adderas
därtill kostnader för sakkunniggranskningar och viss information om
forskningsprojekt har stiftelsens anslag till forskning uppgått till 71
milj. kr., en ökning med 5 milj. kr. eller 7,6 % i jämförelse med 1988.

I ett särskilt avsnitt (Nya forskningsprojekt 1989, här ej bifogad)
beskrivs de nya projekt som beviljats anslag under året.

I en följande avdelning (Beviljade anslag 1965—1989, här ej bifogad)
redovisas i översiktlig form aila de forskningsprojekt som beviljats
anslag efter stiftelsens verksam hetsstart år 1965.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden meddelar. Som tidigare
nämnts förvaltas de flesta anslagen av en statlig läroanstalt, som då
också är arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen.

I avsnittet (Statistiska uppgifter, här ej bifogad) om anslagen till
forskning redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar
och beviljade anslag.

Närmare en tredjedel av de beviljade forskningsanslagen 1989 har
gått till nya projekt. Av de sammanlagda sökbeloppen har endast 12 %
kunnat tillgodoses. Motsvarande andel under de närmast föregående
fyra åren har varit ungefär lika liten. Konkurrensen om anslag från ^

Riksbankens Jubileumsfond är alltså mycket hård.

De beviljade nya anslagens genomsnittliga storlek var något större Redog 1989/90''21
1989 än under de närmast föregående åren. 1985—1988 års genomsnittliga
belopp till nya projekt motsvarar ungefär 250 000 kr. om man
gör en uppräkning med konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på
1989 års nya anslag var 273 000 kr.

Informationsutbyte, uppföljning m.m.

Mångå av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget
att resultat som tas fram också blir kända i samhället utanför
forskarnas krets för att även där bli föremål för diskussion, kritisk
granskning och användning.

Forskningsresultat kan som regel inte omedelbart omsättas i praktiskt
konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt för eller
ingredienser i seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid av
stor betydelse. Därför är det viktigt att personer med ansvar för sådan
verksamhet inte bara informeras om vad som pågår utan också stimuleras
till att själva söka upp, föra vidare eller använda sig av forskningsarbetets
produkter. Omvänt gäller att forskningens företrädare
bör stimuleras att i sin tur bekanta sig med problem som finns och
formuleras utanför deras krets. Forskningsstödjande organ kan och bör
medverka till att sådant informationsutbyte underlättas.

Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter
bedrivits i syfte att följa den forskning som stöds och att stimulera
intresset och informationsutbytet mellan olika grupper i samhället.

Som exempel kan nämnas att stiftelsen under året tillsammans med
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har anordnat en föreläsningsserie
på temat MÄNNISKAN—TEKNIKEN—SAMHÄLLET. Medverkande
forskare och deras bidrag var i ordningsföljd:

Gunnar Eriksson, Idé- och lärdomshistoria, Uppsala, Vetenskapen,
samhället och forskarens ansvar,

Martin Kyhlhammar, Teknik och social förändring, Linköping,

Författarna, tekniken och samhället,

Bo Sundin, Idéhistoria, Umeå,

Ingenjören som organisatör,

Boel Berner, Sociologi, Lund,

Regeln i undantaget?

Louise Walldén, Teknik och social förändring, Linköping,

Tekniken sedd genom symaskinens nålsöga,

Svante Lindqvist, Teknikhistoria, Tekniska högskolan, Stockholm,

Det teknologiska landskapet.

Föreläsningarna var synnerligen välbesökta och mycket uppskattade.

De kommer att publiceras i stiftelsens skriftserie.

I samband med den sista föreläsningen i slutet av december presen- Redog 1989/90’21

terades också "Svensk teknikhistoria" av Jan Hult, Svante Lindqvist,

Wilhelm Odelberg och Sven Rydberg (Gidlunds Bokförlag). Boken är
slutprodukten från ett forskningsprojekt med stöd från fonden.

De nyss beskrivna aktiviteterna har ingått som ett led i stiftelsens
fösök att främja vetenskaplig forskning och information inom området
teknikhistoria. Med tanke på att Sverige länge varit en ledande industrination
har ämnet egendomligt nog varit ganska försummat som
självständig forskningsdisciplin. Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm
har emellertid med stöd från fonden under den senaste femårsperioden
haft en av USA:s ledande forskare som gästprofessor ungefär
en månad per år. Intresset för ämnet har ökat markant, inte minst från
de forskarstuderandes sida. Under året har KTH inrättat landets första
professur i teknikhistoria.

Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
fortsatte sin föredragsserie för riksdagens ledamöter på temat
POLITIK OCH RIKSDAGS ARBETE. Tre mycket uppskattade sammankomster
med föredrag och efterföljande diskussion har anordnats
under året. Medverkande var f. talmannen Ingemund Bengtsson samt
f. partiledarna C-H Hermansson och Gunnar Helén.

Områdesgruppen har vidare haft ett gemensamt seminarium med en
motsvarande initiativgrupp i London, the Study of Parliament Group,
då bl.a. frågor om forskningssamarbete diskuterades.

Det i förra årsberättelsen omnämnda internationella symposiet "The
Swedish Riksdag in an International Perspective" har publicerats i
stiftelsens skriftserie (RJ 1989:1).

Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats
medel för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat
vid utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga
symposier. Informationsutbyte har också som vanligt skett
med utländska forskningsstiftelser. Åtskilliga kontakter mellan enskilda
forskare eller forskargrupper har därigenom kunnat förmedlas.

Sedan 1966 har jubileumsfonden deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens
symposieverksamhet. Till att börja med skedde detta i form
av årliga anslag. 1979 började Nobelstiftelsen bygga upp en särskild
symposiefond för ändamålet genom en grunddonation från Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond (2 milj. kr.) och Knut och Alice Wallenbergs
Stiftelse (500 000 kr. per år under fyra år) samt genom bidrag
och royalties från sin egen informationsverksamhet. Denna fond har
utvecklats mycket gynnsamt. Efter 1988 års bokslut uppgick den till 45
milj. kr.

Symposieverksamheten, som numera helt kan finansieras med avkastningen
från den nämnda fonden, leds av en kommitté med representanter
för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén,

Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergsstiftelsen med Nobelstiftelsens
verkställande direktör som ordförande.

Hittills har omkring 75 Nobelsymposier genomförts. De ägnas vetenskapliga
genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig 8

betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.

I syfte att medverka till att stärka de vetenskapliga kontakterna Redog 1989/90''21
mellan Sverige och Tyskland har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
träffat ett avtal med Alexander von Humboldt-Stiftung om Swedish-German
Research Awards for Scientific Cooperation.

De anslagna medlen från de båda stiftelserna är avsedda för framstående
svenska resp. tyska vetenskapsmän att under en termin eller ett
år bedriva sin forskning i det andra landet. Urvalet av tyska forskare
skall göras i Sverige och av svenska forskare i Tyskland. Forskarutbytet
gäller alla fakultetsområden.

Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärvetenskapligt
inrättade Riksbankens Jubileumsfond förra året två pris på
25 000 kr. vardera för årets bästa artiklar i tidskriften Forskning och
Framsteg inom ämnesområdena Samhällsvetenskap—beteendevetenskap—humaniora
och Naturvetenskap—medicin—teknik—lantbruksvetenskap.

De första prisen delades ut i mars 1989 till Lars Einarsson för
artikeln "Expolsion skakar Kronan, 800 man till botten" resp. till Bo
Wiman för artikeln "Konstnärens himlafärger inspirerade fysikerna".

Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i
förra fallet Britta Bjelle, Lars Furuland (ordf.), Walter Korpi och
Margit Sandéhn och i senare fallet Birgitta Hambraeus, Ing-Marie
Hansson, Jan Erik Kihlström (ordf.) och Bengt Pernow.

Försök görs även att intressera massmedia för den forskning som
fonden stöder. Förteckningar över beviljade anslag och korta, lättlästa
beskrivningar av några projekt samt erbjudanden om att hjälpa till
med adresser till forskare och annat som kan underlätta kontakter
skickas regelmässigt ut till enskilda nyhetsmedia och till nyhetsbyråer
efter varje anslagsutdelning. Liksom tidigare år har emellertid nyhetsmedia
mycket sällan använt detta material. Förfrågningar från massmedia
hos stiftelsens kansli görs praktiskt taget aldrig.

Stiftelsens beredningsgrupper har liksom tidigare år gjort ett flertal
besök hos anslagsmottagare. Utöver genomgång av och diskussion i
anslutning till enskilda forskningsprojekt försöker man vid sådana
tillfällen också att skaffa sig kunskap om forskningens och forskarutbildningens
aktuella villkor och förutsättningar.

Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sammanträden
presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de
vetenskapliga ledamöterna.

De aktiviteter som ovanstående endast är exempel på ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter
med internationell forskning och att stimulera informationsutbytet
mellan forskare inbördes och mellan forskare och samhället utanför
deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis att försöka hjälpa
till med att öka förståelsen för och kunskapen om forskningens
förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed ge underlag för
bedömningar av de insatser som gjorts och görs med tillgängliga

forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sammankomster där Redog 1989/90‘21
beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen samt forskare
kunnat mötas.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom alla vetenskapsområden.
Kompetensinriktningen hos forskarna i styrelse och
beredningsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver
av personer representerande ekonomisk och politisk sakkunskap.

Denna personsammansättning medför att stiftelsen har en unik ställning
som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden och
mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet

Som utförligt redovisats i förra årets verksamhetsberättelse har stiftelsens
finansiella förutsättningar drastiskt förändrats.

Fr.o.m. 1988 handhar den själv sin ekonomiska förvaltning — med
möjligheter att genomföra alla slags ändamålsenliga placeringar som
ingår i en rationell förmögenhetsförvaltning — samtidigt som dess
kapital har höjts väsentligt.

Vid ingången av 1989 var stiftelsens förmögenhet drygt 1 600 milj.
kr., nästan uteslutande bestående av kortfristiga, räntebärande tillgångar.
I bokslutet för 1988 redovisades visserligen ett obligationsinnehav
av ca 450 milj. kr., men även detta var av kortfristig natur.

Det framstod för stiftelsen som ganska naturligt att en förmögenhetsmassa
av denna storlek borde finnas placerad i såväl räntebärande
tillgångar (kortfristiga och — huvudsakligen — långfristiga, typ obligatiner)
som i aktier och — åtminstone på litet sikt — fastigheter. Det
framstod också som naturligt att placeringarna borde spridas mellan
svenska och utländska tillgångar. Placeringarna i utlandet borde emellertid
ske försiktigt och i lugn takt.

Även om det fanns skäl att vara något pessimistisk i fråga om den
svenska aktiebörsens utveckling under 1989 — en pessimism som
visade sig vara obefogad — påbörjades redan i början av året en
successiv uppbyggnad av en svensk aktieportfölj. Mot en del av aktieinnehavet
har köpoptioner ställts ut. Detta innebär att stiftelsen träffat
avtal med köpare om framtida försäljning av aktieposter. Om aktiekursen
stiger över det avtalade priset utnyttjar köparen optionen, och
stiftelsen går miste om en fortsatt kursstegring. Om å andra sidan
aktiekursen faller, har köparen inget intresse av att utöva optionen.

Stiftelsen har då tack vare premien fått ett "tillägg" till det lägre
aktievärdet. Att ställa ut köpoptioner mot ett aktieinnehav ger alltså ett
visst skydd mot kursnedgång och är en politik som väl lämpar sig för
en institution som Riksbankens Jubileumsfond.

Vid 1989 års utgång hade stiftelsens svenska aktier ett marknadsvärde
av ca 438 milj. kr. Mot detta innehav hade stiftelsen utfärdat
köpoptioner motsvarande ett försäljningsvärde av ca 80 milj. kr. ]f.

Stiftelsens förvärv av utländska aktier startade relativt sent på året. Redog 1989/90-21
Vid utgången av 1989 uppgick innehavet av utländska aktier till ca 42
milj. kr. (not 11, s. 19).

Stiftelsen har under 1989 bedrivit en aktiv aktieförvaltning, som
bl.a. återspeglas i stora courtagekostnader, 4,8 milj. kr., och — inte
minst — i stora belopp för omsättningsskatten på värdepapper, 12,4
milj. kr. (not 4, s. 16).

Aktieomsättningen är till en del en naturlig följd av att stiftelsen
1989 byggde upp en aktieportfölj. Till en del hänger omsättningen
också samman med en viss skepsis mot hållbarheten i de svenska
aktiekurserna. Stiftelsen har därför i stor utsträckning valt att genom
försäljningar realisera uppkomna värdestegringar på aktierna.

Kursvinsterna på försålda aktier har därmed blivit relativt stora —
ca 50 milj. kr. — medan de ej realiserade kursvinsterna (dvs. värdestegringen
på de aktier som behållits) stannar på netto ca 19 milj. kr. (not
2, s. 16 resp. not 7, s. 17).

Under 1989 har stiftelsen blivit delägare i ett amerikanskt "partnership"
— Peachtree Place Partnership — som har förvärvat en tomt i
centrala Atlanta, Georgia. Stiftelsens andel uppgår till drygt 25 milj.
kr. eller 40 %. Några ytterligare fastighetsförvärv har inte skett. Stiftelsens
förhållandevis stora innehav av aktier i svenska fastighetsbolag, ca
92 milj. kr., kan dock ses som ett indirekt fastighetsinnehav.

Den svenska valutaregleringen avvecklades successivt under loppet
av första halvåret 1989. Den allmänna bedömningen var att det svenska
ränteläget som en följd härav skulle komma att sjunka påtagligt.

Med fria kapitalrörelser skulle den svenska räntenivån tvingas anpassas
till den — lägre — internationella. Samtidigt bedrev riksbanken en
politik som höll uppe — och t.o.m. höjde — de korta räntorna.

Resultatet blev vad som brukar kallas en negativ avkastningskurva, dvs.
räntenivån för kortfristiga, räntebärande värdepapper (statsskuldväxlar,
företagscertifikat) låg högre än räntenivån för långfristiga, räntebärande
värdepapper (obligationer).

Stiftelsen ställde sig skeptisk till tron på en fallande svensk räntenivå.
Större delen av de räntebärande placeringarna gjordes i kortfristiga
(högförräntade) värdepapper, typ företagscertifikat. Samtidigt bjöd
dock försiktigheten att ett visst förvärv av långfristiga obligationer
också borde göras.

I början av oktober 1989 ändrades räntenivån och räntestrukturen
mycket drastiskt. I slutet av september var räntan på en femårig
statsobligation ca 11 %. Under loppet av oktober, november och
december steg den kontinuerligt för att vid årsskiftet vara drygt 13 %.

På tre månader steg således räntenivån för obligationer med hela 2
procentenheter.

I det läget —i början av oktober — började stiftelsen att mer
konsekvent förvärva obligationer, samtidigt som det tidigare stora
innehavet av kortfristiga företagscertifikat drogs ner. Stiftelsen förvärvade
under året enbart obligationer utgivna av de bostadsfinansierande
instituten, typ Stadshypotekskassan. Dessa obligationer måste betraktas 11

som helt riskfria. Under hela 1989 var räntan ca 0,4 procentenheter

högre än på statsobligationer. Vid årsskiftet uppgick stiftelsens obliga- Redog 1989/90 21
tionsinnehav till närmare 900 milj. kr. medan innehavet av kortfristiga
företagscertifikat var ca 200 milj. kr.

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet under 1989 återspeglas i
resultaträkningen. Summan av alla inkomster, inkl. realiserade kursvinster/förluster
vid försäljning av olika värdepapper, med avdrag för
löpande utgifter, benämns i resultaträkningen "Bokföringsmässigt resultat
före dispositioner och anslag till forskning". Detta bokföringsmässiga
resultat uppgick till 193 milj. kr.

Den ojämförligt största inkomstposten är stiftelsens ränteinkomster
från bankmedel, från innehavet av företagscertifikat och från obligationsinnehavet
(158 milj. kr.).

Andra inkomstkällor har varit aktieutdelningar (5,3 milj. kr.) samt
erhållna optionspremier för utställda köpoptioner (6,3 milj. kr.).

Aktieutdelningarna kan synas tämligen små. Men dels är utdelningar
på svenska aktier relativt låga (i genomsnitt ca 2 % av marknadsvärdet),
dels betalas nästan all utdelning ut under våren. Våren 1989 var
stiftelsens aktieportfölj av begränsad storlek.

Som optionspremier redovisas de inkomster som härrör från av
stiftelsen utfärdade köpoptioner som antingen har förfallit värdelösa
(för motparten) eller som motparten har utnyttjat, dvs. köpt aktier av
stiftelsen. I de fall stiftelsen själv har köpt tillbaka tidigare utfärdade
köpoptioner redovisas här skillnaden mellan erhållen och erlagd premie.
Premier erhållna för vid årsskiftet utelöpande optioner redovisas
på skuldsidan i balansräkningen (förutbetalda optionspremier).

Av årets bokföringsmässiga resultat på 193 milj. kr. återstår 122 milj.
kr. efter beviljade anslag till forskning. Detta belopp har i sin helhet
förts till vinstregleringsfonden (not 15, s. 21).

Realt resultat

Fr.o.m. 1989 beräknas även ett realt resultat av den ekonomiska verksamheten.
Stiftelsens tillgångar, vars avkastning ingår i det bokföringsmässiga
resultatet, består som nämnts av aktier, obligationer, företagscertifikat
etc., dvs. tillgångar som är utsatta för kursvariationer. Stiftelsen
har alltid möjligheten att välja att antingen avyttra ett värdepapper
och därmed få en realiserad kursvinst/förlust eller låta värdepapperet
ligga kvar i stiftelsens portfölj och där få ett ökande/minskande värde. I
det senare fallet uppstår en orealiserad kursvinst/förlust.

För en långsiktigt arbetande institution som Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond skulle den ekonomiska redovisningen för ett enda år
vara ofullständig om man inte redovisade även de orealiserade kursvinsterna/förlusterna
på de tillgångar man har. Resultaträkningen har
därför kompletterats med värdet av de orealiserade vinsterna/förlusterna.

Nettot av de orealiserade kursvinsterna/förlusterna har under året 12

fallit ut som en förlust på ca 35 milj. kr. Bakom denna nettosiffra

finns den tidigare nämnda orealiserade kursvinsten på stiftelsens ak- Redog 1989/90''21

tieinnehav vid årsskiftet, 19 milj. kr., och en orealiserad kursförlust på
obligationsinnehavet på 55 milj. kr. (not 7, s. 16).

Den orealiserade kursvinsten på aktieinnehavet är skillnaden mellan
aktiernas anskaffningsvärde och det teoretiska försäljningsvärdet
(marknadsvärdet) just vid årsskiftet. På samma sätt framkommer den
orealiserade kursförslusten på obligationsinnehavet. Det finns här anledning
att något diskutera innebörden av en orealiserad kursförlust på
obligationer.

Obligationer skiljer sig från aktier bl.a. på det sättet att en obligation
har en given förfallodag då låntagaren — obligationsutgjvaren — löser
in obligationen till dess nominella värde. Att stiftelsens obligationsportfölj
vid årsskiftet 1989-1990 uppvisar en orealiserad kursförlust på 55
milj. kr. innebär i och för sig — precis som för aktier — att det
teoretiska försäljningsvärdet av obligationerna vid denna tidpunkt var
55 milj. kr. lägre än anskaffningsvärdet. Samtidigt är det emellertid så
att om stiftelsen inte säljer obligationerna så kommer den — oberoende
av ränteutvecklingen — att på resp. obligations förfallodag få
tillbaka det nominella värdet. Det nominella värdet på stiftelsens
obligationsinnehav uppgick på balansdagen (den sista december 1989)
till 970 milj. kr., dvs. 20 milj. kr. mer än anskaffningsvärdet och 75
milj. kr. mer än marknadsvärdet.

Stiftelsen har inte några reglementerade krav vad gäller uppbyggnaden
av sitt kapital. I förarbetena till nu gällande stadgar framhålls
emellertid att en väsentlig förutsättning för stiftelsens möjligheter att
även framöver spela en viktig roll i sin forskningsfrämjande uppgift är
att realvärdet av det egna kapitalet inte urholkas.

Stiftelsen har därför valt att i det reala bokslutet explicit göra en
avsättning från årets överskott till stiftelsekapitalet motsvarande penningvärdets
försämring. Inflationstakten — mätt som genomsnittet för
konsumentprisindex 1989 jämfört med 1988 — uppgick till 6,5 %. För
att bevara realvärdet har därför 97,5 milj. kr. avsatts till stiftelsekapitalet.
Med den marknadsvärdering av obligationsportföljen som valts
(och den därav följande stora orealiserade kursförlusten) har vinstregleringsfonden
då fått tas i anspråk med 10,4 milj. kr.

Förändringarna 1989 i stiftelsens egna kapital efter bokföringsmässigt
resp. realt resultat redovisas i not 15 (s. 21).

Resultaträkning (tkr)

Redog. 1989/90:21

Bokföringsmässigt resultat

Ränteintäkter
Aktieutdelningar
Optionspremier
Realiserade kursvinster
Realiserade kursförluster
Övriga intäkter
Finansiella omkostnader
Administrationskostnader

Bokföringsmässigt resultat
före dispositioner och anslag till
forskning

Extraordinära poster

Extraordinär nedskrivning
Överföring från värdereglering/
donationskapital

Beviljade anslag till forskning

Bokföringsmässig ökning av
eget kapital efter beviljade
anslag till forskning

Ej realiserade kursförluster
Avsättning för bevarande av
stiftelsekapitalets realvärde

Real minskning av eget kapital efter
beviljade anslag till forskning

Not 1989 1988

1 157.809 139.744

5.306 —

6.340 —

2 51.351 —

2 - 3.081 —

3 340 249

4 -17.514 —

5 - 7.535 - 3.700

193.016 136.293

— - 74.900

— 74.900

6 - 70.951 - 65.944

122.065 70.349

7 - 34.942

8,15 - 97.500

15 -10.377

Balansräkning (tkr)

Redog. 1989/90:21

	Not	1989-12-31	1988-12-31
Tillgångar		Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden
Likvida medel		56.635	56.635	31.645
Certifikat	9	206.852	206.852	1.159.440
Obligationer m.m.	10	968.215	916.323	448.745
Aktier	11	461.198	479.779	—
Andelar i fastighetsbolag	12	25.866	25.866	—
Upplupna ränteintäkter		60.064	60.064	8.884
Övriga fordringar		123	123	—
Summa tillgångar Skulder och egel kapital		1.778.953	1.745.642	1.648.714
Skulder
Förutbetalda options-premier	13	2.563	4.194	—
Beviljade ej utbetalda anslag		45.200	45.200	40.811
Övriga skulder	14	1.320	1.320	98
Summa skulder Eget kapital	15	49.083	50.714	40.909
Stiftelsekapital		1.500.000	—	1.500.000
Uppindexerat stiftelse-kapital			1.597.500
Vinstregleringsfond		229.870	97.428	107.805
Summa eget kapital		1.729.870	1.694.928	1.607.805
Summa skulder och
eget kapital		1.778.953	1.745.642	1.648.714

Noter (Belopp i tkr)
Not 1	Ränteintäkter
		1989	1988
	Bank	6.838	130.240
	Certifikat	94.296	9.504
	Obligationer	56.369	—
	Konvertibler	306	—
		157.809	139.744
Not 2	Realiserade kursvinster/förluster
			1989
		Vinster	Förluster
	Obligationer	1.385	2.214
	Aktier	49.916	867
	Konvertibler	50	—
		51.351	3.081
Transaktionskostnader i form av omsättningsskatt och courtage har ej belastat realise-
rade vinster/förluster. Dessa kostnader redovisas separat; se not 4.
Not 3	Övriga intäkter
		1989	1988
	Intäkter från av stiftelsen
	beviljade publiceringsanslag	59	33
	Ej utnyttjade anslag	281	216
		340	249
Not 4	Finansiella omkostnader
	Omsättningsskatt	12.437	—
	Courtage	4.832	—
	Depåavgift	245	—
		17.514	—
Not 5	Administrationskostnader
		1989	1988
	Löner och ersättning till
	styrelsen och verkställande
	direktör	1.098	984
	övrig personal	1.733	784
	Sociala avgifter	1.089	660
	Revision och redovisnings-
	konsultation	210	61
	Övriga konsulttjänster	370	—
	Lokalkostnader	1.136	655
	Övrigt	1.899	556

7.535 3.700

Medelantalet anställda under året har varit 9 6

Anskaffning av maskiner och inventarier kostnadsbokförs.

Redog. 1989/90:21

Not 6

Anslag till forskning

Redog. 1989/90:21

Not 7

Not 8

Not 9

Projektanslag
Förvaltningsavgifter
till universiteten
Sakkunniggranskningar
Konferenser, information etc.

Ej realiserade kursvinster/
förluster 1989

Obligationer

Aktier

Konvertibler

Optioner

1989	1988
68.277	63.465
1.794	1.683
478	600
402	196
70.951	65.944
Vinster	Förluster
	54.813
18.581	—
2.921	—
	1.631
21.502	56.444

Ej realiserad nettoförlust - 34.942

Jfr. textkommentar på sid 12.

Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1989 uppgår till 188,1. Motsvarande
indexvärde för 1988 är 176,7. Mellan 1988 och 1989 ökade således
konsumentprisindex med 6,5 %.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde blir då
1.500.000.000 x0,065 =97.500.000 kr.

Se även textkommentaren på sid 13.

Certifikat

		1989	1988
	Bokfört	Nominellt	Bokfört
	värde	värde	värde
Företags- och
kommuncertifikat	106.852	110.000	1.159.440
Bankers förlagslån i form av
Floating-Rate-Note-lån (FRN)	50.000	50.000	—
Variable-Rate-Note-lån (VRN)	50.000	50.000	—
	206.852	210.000	1.159.440

Not 10

Obligationer m.m.	Nominellt	1989 Bokfört	Marknat
	värde	värde	värde
Bostadsinstituts obligationer med förfallodatum 1991	50.000	48.995	47.471
1992	20.000	21.150	18.819
1993	105.000	104.001	98.167
1994	660.000	644.766	606.001
1995	60.000	55.453	54.028
Bostadsinstituts förlagslån med förfallodatum 1994	75.000	75.000	70.066
Konvertibler
ASEA 12 %, 1985/91	3.318	8.210	10.783
Ericsson 12 %, 1985/92	2.649	8.331	8.479
ESAB 11,25 %, 1987/93	1.004	2.309	2.509
	976.971	968.215	916.323

Vid utgången av 1988 innehade stiftelsen obligationer - uteslutande bostadsobligationer
- till ett bokfört värde av 448.745 tkr (nominellt värde
450.000 tkr).

1989/90:21

Not 11 Aktier 1989

Redog. 1989/90:21

Aktie Antal Nominellt Bokfört Marknads- Valutavärde
värde värde enhet

Svenska aktier

AGA B Fr	136.800	3.420	34.212	32.285
AGA B Bu	15.000	400	3.627	3.480
Aritmos Bu	100.000	1.000	16.800	16.100
Aritmos Fr	2.800	28	448	451
ASEA A Bu	66.300	3.315	41.894	47.073
Astra A Bu	101.250	2.531	29.792	39.488
Atlas A Fr	53.700	1.342	15.615	15.519
Atlas B Fr	60.894	1.522	17.322	17.598
Ericsson B Fr	79.912	1.997	51.602	70.323
Esselte B Bu	10.000	125	2.300	1.780
Gambro Bu	4.900	98	575	637
Hasselfors B Bu	20.000	500	4.800	4.900
Klövern A Bu	165	3	56	55
Klövern B Fr	1.700	34	502	510
Klövern B Bu	23.710	474	7.330	7.113
Modo KVBC	30.500	3.050	10.959	7.320
Perstorp B Bu	45.000	450	12.825	10.575
Procordia A Bu	50.000	1.250	7.850	7.250
Regnbågen A Bu	28.300	707	8.631	7.924
Regnbågen B Fr	2.700	67	832	742
Regnbågen B Bu	15.350	383	4.785	4.298
Reinhold city	80.000	1.600	9.040	8.800
Reinhold syd	10.000	100	980	1.140
SEB A Bu	50.000	500	5.318	4.550
SKF B Fr	102.900	1.286	16.064	16.155
SKF B Bu	92.600	1.157	13.644	12.408
Skånska B Bu	110.000	1.100	60.491	60.940
Skoogs B Bu	25.400	508	3.045	3.073
SSAB B Fr	50.000	5.000	8.378	8.150
Stora A Bu	23.700	592	8.059	7.442
Stora B Fr	49.700	1.242	19.879	15.656
Åkermans B Bu	18.000	450	3.312	3.996

Summa svenska aktier			420.967	437.731	SEK
Utländska aktier
Smith Corona	50.000	0,5	900	662	USD
Pfizer	10.000	1	745	692	USD
ASIT	500.000	125	492	480	GBP
ASIT teckn opt	100.000	-	-	26	GBP
BASF	4.900	245	1.376	1.470	DEM
Commerzbank	5.200	260	1.396	1.560	DEM
Deutsche Bank	4.000	200	2.752	3.372	DEM
Hoesch	5.000	250	1.402	1.405	DEM
Summa utländska aktier			40.231	42.048	SEK
Summa aktier			461.198	479.779	SEK

Vid beräkning av marknadsvärdet för aktierna har årets sista köpkurs använts. Vid omräkning till svenska kronor
(SEK) av värdet på de utländska aktierna har bankernas köpkurser för respektive valuta den sista bankdagen
i december använts.

Not 12 Andelar i fastighetsbolag Redog. 1989/90:21

Under 1989 har stiftelsen blivit delägare (partner) i ett amerikanskt partnership
- Peachtree Place Partnership - som har förvärvat en tomt i centrala
Atlanta, Georgia. Stiftelsens andel av insatt kapital uppgår till 40 % eller
USD 3.987.928.1 bokslutet har upptagits anskaffningsvärdet i svenska kronor
25.866 tkr.

Not 13 Förutbetalda optionspremier 1989

Underliggande Lösen- Lösen- Antal Bokfört värde Marknads aktie

kurs datum aktier på erhållna värde på

premier optionerna

ASEA A Bu	680	Feb 1990	30.000	450	1.350
ASEA A Bu	720	Feb 1990	5.000	90	115
Astra A Bu	340	Feb 1990	33.900	333	1.763
Atlas A Fr	310	Feb 1990	11.000	67	55
Ericsson B Fr	880	Jan 1990	5.000	195	130
Ericsson B Fr	900	Jan 1990	25.000	774	400
Ericsson B Fr	900	Apr 1990	5.000	325	325
SEB A Bu	110	Jan 1990	17.000	55	7
SEB A Bu	120	Jan 1990	8.000	48	1
Skånska B Bu	570	Jan 1990	12.000	226	48

Summa premier för utställda köpoptioner 2.563 4.194

Av stiftelsen utfärdade köpoptioner avseende aktier i sin portfölj har ett sammanlagt försäljningspris av 80.006
tkr. Det bokförda värdet av dessa aktier uppgår till 67.148 tkr.

Not 14 Övriga skulder

1989 1988

Personalens källskatt	88	73
Personalens tvångssparande	3	-
Sociala avgifter	120	-
Intjänade ej uttagna semesterdagar	42	-
Övriga upplupna kostnader	68	25
Köpta, ännu ej betalda värdepapper	999	-

1.320 98

Not 15 Eget kapital Redog. 1989/90:21

Nominellt kapital

	Stiftelsekapital	Vinstregleringsfond
Eget kapital 1988-12-31	1.500.000	107.805
Årets avsättning	-	122.065
Eget kapital 1989-12-31	1.500.000	229.870

Realt kapital
Stiftelsekapital	Vinstregleringsfond
Eget kapital 1988-12-31 1.500.000	107.805
Avsättning för bevarande 97.500	-
av stiftelsekapitalets realvärde
Real minskning av eget	- 10.377
kapital efter beviljade
anslag till forskning
Eget kapital 1989-12-31 1.597.500	97.428

Stockholm den 9 februari 1990

Kjell Härnqvist Lars Svensson Britta Bjelle

Ordförande Vice ordförande

Barbara Cannon Birgitta Hambraeus Berit Löfstedt

Lennart Holmström Arne Kjörnsberg Walter Korpi

Lars Tobisson Jarl Torbacke Sten Wikander

Nils-Eric Svensson
Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för år 1989. Granskningen har utförts enligt
god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig årsredovisning,
räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är redovisningen
rättvisande och upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Stockholm den 13 februari 1990

Hagström & Olsson AB

Per Björngård
Auktoriserad revisor

Redog. 1989/90:21

Styrelse

Redog. 1989/90:21

Ledamöter

Professor Kjell Härnqvist ordförande

Riksdagsledamot Lars Svensson (s), vice ordförande

Professor Barbara Cannon

Professor Walter Korpi

Professor Jarl Torbacke

Direktör Lennart Holmström

Direktör Sten Wikander

Riksdagsledamot Arne Kjörnsberg (s)

Riksdagsledamot Berit Löfstedt (s)

Riksdagsledamot Lars Tobisson (m)
Riksdagsledamot Britta Bjelle (fp)

Riksdagsledamot Birgitta Hambraeus (c)

Suppleanter

Professor Bengt Pernow
Riksdagsledamot Gertrud Sigurdsen (s)

Professor Lars-Göran Stenelo
Professor Lars Furuland
'' Professor Lars Werin

Riksdagsledamot Viola Furubjelke (s)
Riksdagsledamot Margareta Winberg (s)
Riksdagsledamot Rune Rydén (m)

F.d. riksdagsledamot Lennart Alsén (fp)
Riksdagsledamot Agne Hansson (c)

Revisorer

Riksdagens revisorer
Hagström & Olsson AB

Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård

Arbetsgrupper

Redog. 1989/90:21

1. (Ekonomi, geografi m.m.): Ordföranden Werin, Bjelle, Hambraeus och
Rydén samt professorerna Lars Engwall, Lennart Jorberg och Sture
Öberg.

2. (Beteendevetenskap m.m.): Ordföranden Härnqvist, Korpi, Sigurdsen
och Lars Svensson samt professorerna Anita Jacobsson-Widding och
Lars-Göran Nilsson.

3. (Statsvetenskap, juridik m.m.): Ordföranden Stenelo, Alsén, Tobisson
och Winberg samt professorerna Peter Jagers och Kjell Åke Modeer.

4. (Medicin, naturvetenskap, teknik m.m.): Ordföranden Pernow, Cannon,
Furubjelke och Hansson samt professorerna Daniel Jagner och Marie
Åsberg.

5. (Humaniora m.m.): Ordföranden Furuland, Kjörnsberg, Löfstedt och
Torbacke samt professorerna Mats Furberg och Per Linell.

6. (Finanser): Ordföranden Wikander och Holmström.

Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.

Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
har haft följande sammansättning: riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Stig
Gustafsson, Berit Löfstedt, Olle Svensson och Jan-Erik Wikström, professorerna
Gunnar Biörck, Olof Ruin, Nils Stjernquist, verkställande ledamot,
Bo Särlvik och Nils-Eric Svensson, ordförande, samt Anna-Lena Winberg,
sekreterare.

Kansli

Nils-Eric Svensson
Lars-Erik Klangby
Anitha Asplund
Margareta Bulér
Inger Nyhlén

Torgny Prior

Inga-Lill Stenbeck-Ottoson
Kerstin Stigmark

Anna-Lena Winberg

Adress

Olof Palmes Gata 13 A
lil 37 STOCKHOLM
Telefon 08-243215
Telefax 08-103076
Postgiro 672403-3

Verkställande direktör, professor
Finansdirektör
Expeditionsassistent
VD-sekreterare

Programsekreterare, medicin, naturvetenskap,
teknik
Portföljförvaltare, finansanalytiker
Kamrer

Programsekreterare, ekonomi, geografi,
beteendevet.
Programsekreterare, humaniora,
statsvetenskap

gotmb 99968, Stockholm 1990