Redog. 1984/85:5 (Framställning / redogörelse 1984/85:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1984/85:5

Redogörelse
1984/85:5

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verksamhetsåret
1983/84

Till Riksdagen

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) får härmed avge redogörelse för
verksamheten inom kontoret under tiden den 1 juli 1983-den 30 juni 1984.

Översikt

Det gångna verksamhetsåret har präglats av inflyttningen i de nya lokalerna
på Helgeandsholmen och i Gamla stan och genomförandet av den
nya organisation för förvaltningskontoret som i sina huvuddrag trädde i
funktion den 1 juli 1983.

Inflyttningen i de nya lokalerna har inte varit problemfri. 1 förväg uttänkta
lösningar har inte alltid fungerat. En del svårigheter har hängt
samman med ovanan vid de nya förhållandena och har efter hand övervunnits.
Andra problem när det gäller viss service till ledamöterna är fortfarande
olösta och måste efter hand bearbetas. Nya tekniska anordningar i
kammaren och bevakningsorganisationen har varit förenade med inkörningsproblem
men fungerar nu tillfredsställande. Även om åtskilliga frågor
återstår att lösa fungerar lokaler och anläggningar i stort sett väl och den
nya organisationen är etablerad.

1 sammanhanget bör särskilt nämnas högre ambitionsnivå och nya grepp
som introducerats på ekonomisidan. Genom insatser inom enheten för
säkerhet och bevakning har frågor på det området fått en bättre förankring
i riksdagen. En lag om säkerhetsskyddet i riksdagen trädde i kraft den I
januari 1984. Ett annat område som föranlett intensiv aktivitet är informationen
om riksdagen. Den nya informationsenheten har under det gångna
året gjort stora insatser för att bl. a. förbättra den skriftliga informationen
och organisera visningar m. m. av husen.

Den totala medelsförbrukningen för verksamhetsåret uppgår till 351
milj. kr. mot 320,3 milj. kr. för året dessförinnan. Skillnaden förklaras av
medelsförbrukningen på byggnadsområdet.

Antalet diarieförda ärenden var 610, vilket innebär något färre ärenden
än under perioden 1983/84.

Arbetet med införandet av ADB inom riksdagen har intensifierats under
året. En tjänsteman har varit avdelad för att särskilt driva sådana frågor.

Bland övriga insatser under verksamhetsåret kan nämnas den översyn
som lett till beslut om höjning av riksdagsledamöternas arvoden och om
I Riksdagen 1984/85. 2 sami. Nr 5

Redog. 1984/85:5

höjda arvoden för förtroendeuppdrag inom riksdagen och dess myndigheter.

Under året har en ny instruktion och en ny arbetsordning för förvaltningskontoret
trätt i kraft.

Förvaltningskontorets ledning

Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse.

Talmannen är enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen för innevarande valperiod valda ledamöterna av förvaltningsstyrelsen
är Alf Wennerfors (m), v. ordf., Oskar Lindkvist (s). Stig
Olsson (s). Martin Olsson (c), John Johnsson (s), Rolf Clarkson (m), Björn
Molin (fp) och Tommy Franzén (vpk).

Suppleanter är Lilly Bergander (s). Blenda Littmarck (m), Lennart Andersson
(s). Karin Andersson (c), Tyra Johansson (s), Sten Svensson (m),
Christer Eirefelt (fp) och Bertil Måbrink (vpk).

Personalföreträdare i styrelsen har varit Anders Forsberg, SACO/SR,
Lennart Hedlund, SF samt Jan Bjurström, ST, t. o. m. april 1984 och Eva
Lundgren, ST, fr. o. m. maj 1984.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit Inger Pålsson, SACO/
SR, Lennart Edlund, SF och Staffan Folke, ST.

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit
Oskar Lindkvist (s), ordf.. Alf Wennerfors (m) och Stig Olsson (s).

Chef för förvaltningskontoret är förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors.
Denne har varit föredragande i styrelsen och i direktionen.

Sekreterare har varit föredraganden Staffan Hansson.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 8 och direktionen 19 sammanträden.

Bestämmelser för förvaltningskontorets verksamhet

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) som trädde
i kraft den 1 januari 1984 och en arbetsordning (RFS 1984:6), som
trädde i kraft den 1 juli 1984.

Förvaltningskontorets organisation

Riksdagen beslöt under våren 1983 om förändring av förvaltningskontorets
organisation fr. o. m. den I juli 1983. Organisationsförändringen innebar
att vissa verksamheter sammanfördes i nya enheter. Verksamheten
vidgades därjämte genom tillkomsten av enheter för ekonomi samt för
säkerhet och bevakning. Antalet enheter uppgår till nio.

Redog. 1984/85:5

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30
juni 1984 var 371,75 (370).*

Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgår till 66
varav 38 inom lokalvårdssektionen. Till den inre riksdagsförvaltningen
hörde vid denna tidpunkt också tolv timanställda informatörer/guider samt
tio extra expeditionsassistenter, som tjänstgjorde endast under vissa tider
då riksmöte pågick.

Av den fast anställda personalen avgick under verksamhetsperioden 26
(28) personer, varav 10(17) med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret
var följande.

Kammarkansliet	40
Utskottsorganisationen	87
Förvaltningsledningen	3
Kansli- och personalenheten	11
Ekonomienheten	6
Intendenturenheten	98
Säkerhetsenheten	17
Enheten för riksdagstryck	36,5
Informationsenheten	8.75
Riksdagsbiblioteket	27
Utredningstjänsten	26,5
Redaktionen för tidningen
Från Riksdag & Departement	8
ADB-verksamheten	3

371,75

Under verksamhetsåret har i enlighet med riksdagens beslut (KU 1982/
83: 35) inrättats en tjänst som byrådirektör vid ekonomienheten, en halvtidstjänst
som informationsassistent vid informationsenheten, en expeditionsassistent
vid intendenturenheten (förrådet) och en bevakningsassistent
vid säkerhetsenheten. Då tjänster indragits i andra delar av organisationen,
främst inom lokalvården, innebar nettotillskottet endast 1,75 tjänster.

Förvaltningskontoret har under våren 1984 haft tio ungdomar anställda i
s. k. ungdomslag. Antalet har under våren minskat till fyra.

Samarbetsorgan

Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information
mellan förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet
har inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören.

* Siffror inom parentes här och i fortsättningen avser verksamhetsåret 1982/83.

Redog. 1984/85:5

ordf., riksdagsdirektören, samtliga kanslichefer i utskotten och en representant
från vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet, som
även har ett arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt
tre gånger.

Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltningskontoret
och de tre lokala arbetstagarorganisationer som har arbetat
på riksdagsområdet. Under perioden har 19 onsdagsmöten hållits, vilket
resulterat i drygt 135 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrättande av
tillfälliga och fasta tjänster samt andra personalresursfrågor har varit ofta
återkommande ämnen vid överläggningarna. Bland övriga ärenden kan
nämnas frågor om semestrar och andra ledigheter samt resestipendier.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor
inom den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 19 sammanträden.

Av övriga partssammansatta organ har personalutvecklingskommittén,
som ersätter den tidigare utbildningskommitten och arbetsgruppen för
personalpolitiska frågor, hållit fyra sammanträden. Redaktionskommittén
för RD-nytt har hållit sju, förslagskommittén fyra, skyddskommittén fem,
anpassningsgruppen åtta och matrådet sex sammanträden.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:
redogörelse 1983/84:5 för verksamhetsåret den I juli 1982-den 30 juni
1983,

förslag 1983/84:9 om revidering av ledamöternas arvode,
förslag 1983/84:22 om anslag på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84,
förslag 1983/84:23 om ändring av vissa arvoden m. m.

Förhandlingsfrågor

Förhandlingsarbetet sista halvåret 1983

Under 1983 års lönerörelse inom förhandlingsområdet riksdagen och
dess myndigheter träffades två huvuduppgörelser mellan de centrala parterna.
I det första avtalet som slöts den 2 maj presenterades de nya
tabellönerna för tiden fr. o. m. maj månad. Beloppen i lönegraderna FlFI8
höjdes med 0.3-1,7%. Ovanför FI8 skedde ingen höjning. Den
genomsnittliga höjningen för hela avtalsområdet uppgick till ca 1.4%. För
tiden januari—april 1983 gällde full retroaktivitet för höjda löneplansbelopp
och löneplansanknutna tillägg. Den andra av årets uppgörelser på löneområdet
- RÄLS 1983* - innefattade nio olika avtal, varav fyra med special *

Avtal om löner 1983 för tjänstemän hos riksdagen och dess myndigheter slutet den
22 juni 1983.

Redog. 1984/85:5

bestämmelser för riksdagsområdet.

RÄLS 1983 innehöll också en förtjänstutvecklingsgaranti, som knöts till
förtjänstutvecklingen för vuxna arbetare inom egentlig industri på SAF/
LO-området. Garantin utföll med i genomsnitt 0,8% fr. o. m. den I januari
1984.

Förhandlingsverksamheten under halvåret resulterade i sju centrala
uppgörelser. Bland dessa kan följande nämnas

- uppgörelse om vissa trygghetsförmåner med anledning av övergången
till en ny kontorsorganisation vid riksbanken

- avtal om lokala förhandlingsramar för riksdagen och dess myndigheter
(avtal om ändringar i L-RATF)

- avtal om lönegradsuppflyttning m.m. för vissa högre tjänster inom
förhandlingsområdet.

För den inre riksdagsförvaltningen har tre lokala uppgörelser träffats
under perioden - ett avtal om ändrade arvodesbelopp fr. o. m. den 1 juli
1983, ett avtal om ändrade avlöningsförmåner m. m. för arbetstagare med
regelrätta tjänster (s. k. lokal RATF-förhandling) och ett avtal om bestämmelser
för förordnande på korttidsvikariat.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1984

Under 1984 års lönerörelse inom förhandlingsområdet träffade förvaltningskontoret
tre överenskommelser

- preliminär överenskommelse om löner 1984/85 (1984-05-24)

- överenskommelse om beräkning och utbetalning av avlöningsförmåner
för tid fr. o. m. januari 1984 (1984-05-24)

- slutligt avtal om löner 1984-85 (RÄLS 1984-85) (1984-06-18)

Enligt uppgörelserna höjdes löneplansbeloppen fr. o.m. den 1 maj med
240 kr. t. o. m. F 13. Fr. o. m. F 14 höjdes lönerna i fallande skala till 0 för
F25. Därutöver höjdes löneplansbeloppen generellt med 80:-+0,5%.
Höjningarna av månadslönerna inkluderade ett förskott på en löneutvecklingsgaranti
för 1984 med 1%. Den genomsnittliga höjningen för hela
avtalsområdet har beräknats till ca 4,5% för halvåret. För tiden januariapril
1984 utgick full retroaktivitet för höjda löneplansbelopp och löneplansanknutna
tillägg.

RÄLS 1984-85 innehåller en prisutvecklingsgaranti för 1984, som innebär
att parterna har rätt att påkalla förhandlingar om prishöjningen mellan
1983 och 1984 överstiger 6,5 %. Ett utfall av garantin höjer lönerna fr. o. m.
den 1 januari 1985 med hälften i kronor och hälften i procent. I avtalet finns
också två olika slag av löneutvecklingsgarantier. Den ena är knuten till
löneglidningen inom egentlig industri på SAF/LO-området. Den andra
utlöses om uppgörelsen inom den egentliga industrin på SAF/LO-sektorn
blir icke oväsentligt högre än avtalen på den offentliga sektorn.

Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under första halvtl
Riksdagen 1984/85. 2 sami. Nr 5

Redog. 1984/85:5

året 1984 i tio centrala uppgörelser. Utöver nämnda huvuduppgörelser pä
löneområdet må följande nämnas

— definitivt trygghetsavtal

- förhandlingsprotokoll syftande till att bl. a. klargöra förvaltningskontorets
förhandlingsroll i samband med fastställande av utredningsdirektiv.
För den inre riksdagsförvaltningen träffades tvä lokala uppgörelser under
halvåret, varav ett avtal om avvikelse från arbetstidslagens bestämmelser
om utläggning av rast.

Chefslönefrågor

Riksdagens chefslönenämnd. som har att behandla löneförmånerna till
de tjänstemän inom riksdagen och dess verk som omfattas av chefslöneavtalet,
har under perioden hållit ett sammanträde. Härtill kommer två sammanträden
med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp.

För tjänstemän med chefslöneavtalet som grund består lönen av baslön
samt ett antal tjänstetillägg. Baslön och tjänstelillägg utgår under 1984 med
12550 kr. resp. 960 kr.

Kansli- och personalenheten

Rekryteringsärenden
Personalavgångar har skett i normal omfattning. Antalet tillsatta tjänster
och långtidsvikariat uppgår till 46.

Kurser för tjänstemän
Under budgetåret 1983/84 har följande kurser genomförts i riksdagens
regi för tjänstemän.

Kursnamn	Antal kurser	Antal tim/kurs	Antal deltagare
Introduktionskurs för nyanställda	2	19.5	53
Seminarieserie om Helgeandsholmen	I	8	45
Seminarium om Helgeandsholmen (för lokal-vårdare med grekiskt ursprung)	1	5	6
Statskunskap	1	12	20
Att skriva bättre offentlig svenska	1	19.5	13
Grundkurs i ADB	2	18	17
Grundkurs i programmeringsspråket BASIC	i	6	5
Orientering om ordbehandlingsmaskiner	i	6.5	15
ADB-informationssökning i riksdagen	2	6	25
Framställning av riksdagstryck	i	6	39
Orientering om riksdagsbiblioteket	i	3.5	15
Massmediarelationer	i	8,5	15
Riksdagens ansikte utåt	i	17	35
ABC vid olycksfall	2	5.5	37
Skyddssamaritutbildning	i	14	5
Bättre arbetsmiljö	i	31	13

Personalutbildning
Totalt har den interna utbildningen för tjänstemän (exkl. studiecirklar i
språk) tagit ca 4200 persontimmar i anspråk, eller 1,6 dagar per anställd.

Redog. 1984/85:5

För informationsenheten och enheten för tidningen Från Riksdag &
Departement har dessutom anordnats var sin särskild utbildning med inslag
av arbetsplanering.

Extern utbildning

44 tjänstemän har deltagit i kurser avseende ordbehandlingsmaskiner
och 33 tjänstemän i annan externt anordnad utbildning.

Språkutbildning

Följande studiecirklar i språk har anordnats både för tjänstemän och
riksdagsledamöter:

Engelska 4 studiecirklar

Franska 3 studiecirklar

Studiecirklar har anordnats i samarbete med TBV resp. Studiefrämjandet
och varje kurs har haft 10-12 deltagare.

Två intensivkurser i engelska, på en vecka var, har genomförts för 34
ledamöter och 4 tjänstemän.

RFK har iordningställt en liten språkstudio med tre studieplatser, inkl.
bandspelare, samt material i svenska, engelska, franska och tyska.

En studiecirkel i svenska för 5 grekiska lokalvårdare har startat under
budgetåret och kommer att fortsätta hösten 1984.

Utbildning för både ledamöter-och tjänstemän
Riksdagens förvaltningskontor och Sällskapet riksdagsmän och forskare,
RIFO, har gemensamt anordnat möjligheter för riksdagsledamöter och
tjänstemän att pröva på att använda persondatorer. Dessa datorer stod till
förfogande i riksdagen under fyra veckor och vissa tider fanns också
instruktörer på plats.

Ett antal ledamöter har deltagit i en röstbehandlingskurs.

Jämställdhet

Jämställdhetsfrågorna har behandlats i personalutvecklingskommittén.
Bl. a. har kommittén tittat på fördelningen kvinnor och män på olika
tjänster och i arbetsgrupper. Kommittén anser att jämställdhetsfrågorna
skall ingå i alla personalpolitiska riktlinjer och kommer därför att se över
dessa riktlinjer från jämställdhetssynpunkt.

Hälsovård

Under perioden genomgick 134 riksdagsledamöter och 110 tjänstemän
frivillig hälsokontrollundersökning.

Redog. 1984/85:5

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har fyra tjänstemän fått utmärkelsen för
nit och redlighet i rikets tjänst.

Resebidriif!

41 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 50000 kr. förstudieresor
från det anslag om 50000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till förfogande
för detta ändamål för budgetåret 1983/84.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
610 (617). Av ärendena hänförde sig 402 (529) till kansli- och
personalenheten, 108 (88) till intendenturenheten. 73 (-) till ekonomienheten
och 27 (-) till säkerhetsenheten.

Vid sidan om den centrala diarieföringen förs liggare över allt riksdagstryck
separat. Till utredningstjänsten riktade informationsuppdrag registreras
inom denna enhet.

Ekonomienheten

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för inre riksdagsförvaltningens
olika ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten
för den inre riksdagsförvaltningen, frågor kring reseräkningar, handhavandet
av det datoriserade ekonomi-administrativa systemet samt olika typer
av ekonomiska utredningar.

För budgetåret 1983/84 som omfattar samma tid som verksamhetsåret,
anvisades sammanlagt 388 milj. kr. Den totala medelsförbrukningen för
samma tid blev 351 (320,3) milj. kr. För det kommande budgetåret 1984/85
har anvisats totalt 291,22 milj. kr.

Den sammanlagda kostnaden för ersättningar till ledamöterna, deras
utrikes- och inrikesresor, bidrag till olika grupper som ledamöter deltar i
samt till ledamöternas kontorshjälp och stöd till partigrupperna blev 118,3
milj. kr.

Kostnaden för förvaltningen kring riksdagsarbetet. dvs. alla kostnader
för arbetet i kammaren, utskotten och förvaltningskontoret, blev totalt
130,5 milj. kr. I dessa ligger då lönekostnader för de anställda med 58,9
(53,41) milj. kr., lokalkostnader med 26,3 (34,4) milj. kr. samt kostnaderna
för riksdagstrycket med 25,2 (22,9) milj. kr.

Riksdagen har under verksamhetsåret haft inkomster från bl. a. lösförsäljning
av och prenumeration på riksdagstrycket och tidningen Från Riksdag
& Departement. Vidare har försäljning av olika vykort, broschyrer och
skrifter om riksdagsarbetet och det nya riksdagshuset givit intäkter. De
sammanlagda inkomsterna blev under året 6,2 milj. kr.

Utbetalningar för det nya riksdagshuset på Helgeandsholmen uppgick
under budgetåret till 102,2 milj. kr.

Redog. 1984/85:5

Den 1 juli 1983 gick den inre riksdagsförvaltningen över från manuella
utbetalningar av räkningar till betalningar av fakturor och räkningar genom
det statliga datoriserade ekonomi-administrativa system S. Detta system
har under verksamhetsåret fungerat tillfredsställande. Under hela året har
ett fortsatt arbete skett med att ytterligare utnyttja fördelarna med det
datoriserade systemet.

Under verksamhetsåret har ett fortlöpande arbete skett för att underlätta
och ge ökad service till ledamöter och tjänstemän vid olika resor. Detta har
bl. a. resulterat i en snabbare handläggning av reseräkningarna.

Intendenturenheten

Lokalerna

Riksdagen flyttade tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen
och i Gamla stan under tiden 15 juni—30 augusti 1983. Året 1983/84 har
således varit det första i den nu påbörjade perioden efter en av de största
ombyggnader som utförts i landet.

För intendenturenheten har huvudarbetet varit inriktat på att se till att
lokalerna har fungerat, att möbler, inredning och utrustning har kommit på
plats, att den teletekniska utrustningen har intrimmats och följts upp samt
att serviceorganisationen har anpassats till de nya förhållandena.

Enheten hade att starta året med en delvis ny organisation och i lokaler
som. jämfört med byggnaderna vid Sergels torg. var ytmässigt betydligt
större.

Lokalerna har i stort sett fungerat väl. Vissa kompletterande byggnadsåtgärder
har genomförts eller pågår f. n. Härvid kan nämnas nytt golv i
motionshallen, uppsättning av duschväggar i ett 80-tal bostadsrum och
ändring av beredningsutrymmen i kaféet.

Ett större ombyggnadsarbete har påbörjats i förstakammarsalen för att
till den I oktober 1984 återställa kammaren i ursprungligt skick kompletterad
med en fullständig tolkutrustning.

Möblerna i riksdagshuset är nyanskaffade medan ledamotshuset och
förvaltningshuset har fått möbler från Sergels torgsbyggnaderna. Inriktningen
har härvid varit: "Celsingmöbler” i ledamotshuset och kontorsstandard
i förvaltningshuset.

Under ombyggnadsarbetet restaurerades de ursprungliga möblerna som
stått i trapphallen, sammanbindningsbanan, gamla statsutskottets sessionssal
samt bankofullmäktiges sammanträdesrum. Dessa möbler är nu
åter placerade i sina ursprungliga rum.

Utöver dessa möbler har riksdagen förrådsställt ytterligare ett antal
äldre möbler av konstnärligt och riksdagshistoriskt värde. En successiv
upprustning av dessa möbler pågår. Möblerna kommer att placeras ut i
huvudsak i representativa utrymmen.

Redog. 1984/85:5

Den teletekniska utrustningen, särskilt i plenisalen, är datoriserad och
har medfört vissa intrimningsproblem. Anläggningen innebär en nivåhöjning
i förhållande till tidigare då det är möjligt att se talarens namn på en
ljustablå samt att få voteringsresultatet sorterat och presenterat enligt ett
särskilt program. Anläggningen har varit behäftad med en viss driftosäkerhet.
Vidare har voteringsknapparna inte haft "touch-teknik" utan registrering
har förutsatt att knappen måste hållas intryckt i flera sekunder. Detta
problem har bearbetats men fortfarande måste knappen hållas intryckt
några sekunder för att registrering skall ske. Driftsäkerheten torde bli
större i takt med den tekniska personalens ökade erfarenhet och ökade
utbildning på anläggningen.

Prov har påbörjats med personsökare med siffror resp. text i apparatens
visarfönster. Proven fortsätter under 1984/85 som underlag för ställningstagande
om anskaffning.

Anskaffning av elskrivmaskiner och nya dikteringsmaskiner av typ fickminnen
till ledamöter har gjorts i viss omfattning.

Lokalvården har sedan den 1 juli 1983 organiserats efter nya avtal
innebärande bl. a. att s.k. dagstädning införts. Förändringen har fungerat
väl. Vissa problem har uppstått genom att insatserna för bäddning av
ledamöternas bostadsrum inte har kunnat göras så koncentrerat att bäddningen
alltid har varit genomförd vid önskad tidpunkt. En successiv förbättring
kan förutses genom att heltidstjänster ersätts med halvtidstjänster
vid uppkommande lediga tjänster.

Serviceorganisationen har haft att anpassa arbetet efter de nya förhållandena.
Ett problem härvidlag har varit svårigheten att åstadkomma en
enkel och effektiv sökning av ledamöter eftersom service- och informationsdiskarna
har varit placerade på två ställen - i kammarfoajén och i
entréhallen. Samordningen av denna information måste lösas på sikt. En
åtgärd som skulle lösa problemen vore om ledamöterna förfogade över var
sin personsökare.

Önskemålet från ledamöterna att reducera antalet ställen varifrån post
och riksdagstryck skall avhämtas har uppmärksammats. Ett försök att dela
visst tryckt material på resp. rum planeras under hösten 1984. Ledamotsrummen
i L-huset förses med ett fack för tryck m. m. i korridoren vid varje
rumsdörr.

Rutinerna med post- och tidningsdistributionen har bearbetats. Efter
ändringar både från servicepersonalens och postverkets sida har tidpunkten
för när dagens första post skall kunna vara sorterad i facken kunnat
sättas till 10.00. (Måndagar kan tidpunkten förskjutas p. g. a. den ansamling
av post som sker under lördag—söndag.)

Garagefrågan har tidvis varit ett diskussionsämne. Frånvaron av ett
mycket närbeläget garage innebär problem. "Klaragaraget” är visserligen
beläget på rimligt gångavstånd men är p.g. a. sitt läge och sin utformning
inte särskilt frekventerat. Frågan om bättre service på detta område för
ledamöterna är under övervägande.

Redog. 1984/85:5

Riksdag.tre.stanni liften h;ir startat med en ny entreprenör. Av naturliga
skäl har de nya förhållandena inneburit en del igångkörningsproblem.
Vissa lokaländringar har också aktualiserats. Restaurangfrågan kommer
att bearbetas vidare bl. a. i det nya matråd med representanter för bl. a. de
politiska partierna som planeras.

Upplåtelser av riksdagens lokaler
Plenisalen har under perioden ställts till förfogande för Nordiska rådets
32:a session den 22 februari-2 mars. patentverkets internationella symposium
den 13—15 juni samt JO:s internationella ombudsmannakonferens
den 24-28 juni.

Konferenserna har kunnat genomföras på ett lokalmässigt och tekniskt
tillfredsställande sätt. Dock har det visat sig att konferensernas behov av
kammarnära gruppstudierum. uppehållsrum, och mottagningslokaler samt
möjligheter att vid olika tillfällen erhålla kaffe- och matservering är svåra
att tillgodose utan kollisioner med andra intressen i byggnaderna. Vidare
är tolkarnas arbetsmöjligheter i plenisalen mindre bra om tolkning skall ske
till två eller flera språk.

Fastigheterna

Förhandlingar har pågått om överlåtelse till Stockholms kommun av
Strömparterren. I samband därmed har också förhandlingar förts om flyttning
av avspärrningen i Stallkanalen till ett läge invid Norrbro. Avsikten
därmed är att söka motverka den sänkning av grundvattennivån som pågår
och som på längre sikt kan föranleda att de trästolpar, som riksdagshuset
vilar på. angrips av röta.

Lagfartsförhållandena på Helgeandsholmen är ej helt klarlagda varför
förvaltningskontoret påkallat lagfartssammanträde i frågan hos tingsrätten.

Säkerhetsenheten

Allmänt

Organisationen av den nya säkerhetsenheten som bildades den 1 juli
1983 är nu klar. Enheten består av I säkerhetschef. I bitr. säkerhetschef. I
byråassistent. I bevakningsförman samt 13 expeditionsassistenter. Enhetens
uppgift är att svara för säkerhetsskyddet i riksdagen.

Säkerhetstjänst

Riksdagen antog under 1983 en lag om säkerhetsskyddet i riksdagen
(SFS 1983:953) vilken trädde i kraft den I januari 1984. Arbetet med
säkerhetsfrågorna inom enheten har främst inriktats på framtagande av
instruktioner för personal och teknik. En instruktion för säkerhetschefen
utfärdades i juni (RFS 1984:4).

Ledamöter och tjänstemän har under året utrustats med nya ID-kort

Redog. 1984/85:5

anpassade till det nya inpasseringssystemel. Enheten har vidare informerat
ca 150 poliser om riksdagens lokaler.

Driftvärn

Utbildningen av driftvärnet har intensifierats. Bl. a. har en vinterkurs i
Jämtland och en sommarkurs på Väddö genomförts. Hemortsutbildning
har bedrivits på Järva. Delar av driftvärnet deltog i maj i en stor övning
arrangerad av Kl/Fo 44.

Brandskydd

Utöver normal brandskyddsverksamhet har enheten informerat ca 100
brandmän om riksdagens lokaler.

Enheten för riksdagstryck

För riksmötet 1983/84 omfattade riksdagstrycket ca 47500 trycksidor
enligt följande specifikation:

	Antal ärenden	Antal tryck-sidor (ca)
Riksdagens protokoll	170	10050
Propositioner och skrivelser	202	17260
Förslag och redogörelser	24	1 132
Motioner	2985	7 792
Betänkanden och yttranden	626	11061
Riksdagsskrivelser	428	144

I samarbete med andra enheter inom inre riksdagsförvaltningen har
tagits fram olika skrifter och broschyrer som beskriver riksbyggnadema
och riksdagsarbetet. Exempel på sådana är Sveriges Riksdag som finns på
svenska och tre främmande språk.

En biografisk handbok över de riksdagsledamöter som valts för
riksdagsperioden 1982—1985 har tryckts i ca 6000 exemplar som distribuerats.
Publikationen Var finns vad i riksdagen har tryckts i en upplaga av
3010 exemplar och ledamotsförteckningen i 3 749 exemplar. Därutöver har
sålts broschyren Minnet av ett landskap. Dessa skrifter har kunnat köpas
av intresserade. Till besökare i riksdagen har gratis delats ut skriften Till
besökare i riksdagen som innehåller namnen på samtliga ledamöter för
riksmötet 1983/84 samt information om riksdagen.

Intäkterna från försäljningen av dessa särskilda publikationer har under
verksamhetsåret varit 105000 kr.

Riksdagstrycket har försålts på två olika sätt. dels genom prenumeration,
dels genom lösnummerförsäljning. I början av verksamhetsåret genomfördes
en prishöjning. Intäkterna blev under året för denna försäljning
sammanlagt 3437000 kr., varav lösnummerförsäljningen uppgår till 85750

Redog. 1984/85:5

kr. och prenumerationsintäkterna till 944000 kr. Resterande inkomster
härrör från försäljning mot faktura.

Riksdagstrycket har under året framställts av Göteborgs Offsettryckeri
AB, Norstedts Tryckeri AB. Liber Grafiska AB och Graphic Systems.

Riksdagens förvaltningskontors författningssamling (RFS) har utgivits i
nio nummer.

Informationsenheten

Vid omorganisationen av förvaltningskontoret den 1 juli 1983 sammanfördes
informationstjänsten, skoltjänsten och visningstjänsten till en ny
enhet, informationsenheten. De personer som tidigare på olika ställen i
organisationen arbetat med utåtriktad information finns nu samlade på ett
ställe. Inför återflyttningen anställdes tio nya informatörer för att möta
väntad efterfrågan på visningar av riksdagshuset. Till enheten har 24
personer varit knutna varav 6 med heltidstjänstgöring, 6 med deltid och 12
med arvodesanställning.

Enhetens budget för verksamhetsåret 1983/84 omfattade 2,05 milj. kr.

I den dagliga verksamheten kan tre olika funktioner urskiljas:

Informationstjänsten ger telefonservice till press, allmänhet, organisationer
och företag. Informationstjänsten besvarar ca 100 telefonförfrågningar
per dag om allt som rör riksdagen och riksdagsarbetet. Under det
gångna året har dessutom ca 600 brev med förfrågningar, önskemål om
informationsmaterial m. m. besvarats. Därutöver sammanställs och utsänds
den s. k. veckolistan med uppgifter om kammarens arbete till ca 500
abonnenter.

Skoltjänsten sköter kontakten med utbildningsväsendet, förser skolor
med informationsmaterial och läromedel, ordnar studiebesök och ger undervisning
om riksdagen. Under verksamhetsåret har ca 19000 elever från
högstadiet och gymnasiet tagits emot. Särskilda studiebesök har anordnats
för ca 350 lärare och lärarkandidater.

Visningstjänsten ombesörjer visningar av riksdagshuset för allmänheten
och för speciella grupper. Under verksamhetsåret har intresset för riksdagshuset
varit mycket stort och ca 100000 besökare beräknas ha visats
runt. Vid Sergels torg låg besöksfrekvensen under de första åren på omkring
18000 besökande per år.

Visningstjänstens informatörer har därutöver engagerats vid speciella
evenemang, utländska besök m. m.

Utöver de tidigare angivna uppgifterna har enheten även svarat för
service på pressvåningarna i riksdagshuset.

Informationsenheten har under året i samarbete med enheten för riksdagstryck
tagit fram ett antal trycksaker. Sveriges Riksdag är en fyrfärgsbroschyr
som tryckts på svenska, engelska, tyska och franska. Den har
tryckts i en upplaga av 200000 exemplar. Broschyren säljs till allmänheten
för 5 kr. Den används också av ledamöterna i deras kontaktverksamhet.

Redog. 1984/85:5

På skolsidan kan broschyren Så arbetar riksdagen nämnas. Den revideras
löpande och har under året tryckts i flera upplagor.

Förteckningen Sveriges Riksdag 1983/84, ledamöter och riksdagsorgan
har utökats med uppgifter om bl.a. regeringen och tryckts i ca 20000
exemplar.

Arbetet med en fotomatrikel över personalen har påbörjats. Matrikeln
väntas bli klar under oktober 1984.

Informationsenheten har också tagit fram det häfte som läggs in i fickalmanackorna.
Här finns uppgifter om ledamöter och organ i riksdagen samt
upplysningar om riksdagsarbetet och olika servicefunktioner.

Med anledning av återflyttningen till Helgeandsholmen har vägvisaren
Var finns vad i riksdagen tagits fram. Den är en handledning till lokaler och
service i riksdagshuset och den är avsedd för internt bruk. I liknande syfte
har ett häfte med planskiss över riksdagshusets olika våningar framställts.

Slutligen kan nämnas Massmediernas arbete i riksdagen som sammanfattar
vissa praktiska anvisningar och regler.

En diaserie för utlåning till ledamöterna har sammanställts, och arbetet
med att komplettera och förnya AV-material för utlåning och försäljning
har påbörjats. En film om riksdagens arbete väntas bli klar under oktober

1984.

RD-nytt

Personaltidningen RD-nytt, som också utdelas till riksdagens ledamöter
m.fl., har utkommit med sju nummer under verksamhetsåret.

Riksdagens utredningstjänst

Riksdagens utredningstjänst — före den I juli 1983 benämnd riksdagens
upplysningstjänst - har till uppgift att bistå riksdagens ledamöter, utskott,
riksdagens övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med sakinformation
som angår deras arbetsuppgifter. På utredningstjänsten ligger t. v.
även uppgiften att utarbeta registren till riksdagstrycket.

Utredningstjänsten är efter riksdagens återflyttning förlagd till förvaltningshuset
i Gamla stan. Därjämte diponerar utredningstjänsten en mottagningsdisk
i stora entréhallen i riksdagshuset, där ledamöterna kan lämna
in uppdrag och träffa jourhavande utredare för att diskutera sina ärenden.

Utredningsverksamheten

Återflyttningen har för utredningstjänstens del inte inneburit någon omläggning
av verksamhetens inriktning. Däremot har de långa avstånden
mellan arbetslokalerna i Gamla stan. jourlokalen i entréhallen i västra
riksdagshuset och andra enheter i riksbyggnaderna med vilka utredningstjänsten
har daglig kontakt, såsom riksdagsbiblioteket, tryckeriet, posten

Redog. 1984/85:5

och utskotten medfört behov av viss förstärkning av expeditionspersonalen.
Vissa ändringar i de formella arbetsrutinerna har också varit nödvändiga.
Detta gäller framför allt i fråga om jourverksamhetens utformning.
Jourlokalen har fått utökad bemanning. Ambitionen har varit att på ett
enklare och snabbare sätt kunna ge ledamöterna information i frågor som
inte kräver någon större utredning.

I följande tabell redovisas till utredningstjänsten under perioden 1980 -1983/ 84 inlämnade och registrerade uppdrag.

	1980	1981	1982 1 jan-30 juni	1982/83 1983/84
Summa	1885	1958	1243	2 387 2812*

* Härav har 384 handlagts i lokalen i entréhallen

Av de 2812 uppdragen har enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande
ersättare) svarat för 2544 (1982/83 2292). Återstoden 268 (95) uppdrag
har kommit från riksdagens inre förvaltning, riksdagens myndigheter
och partikanslier samt utländska informationsorgan. Om man räknar som
en enda person dels ledamot som fyllt under riksmötet uppkommen ledighet
och dennes föregångare, dels ordinarie ledamot och dennes eventuelle
ersättare har 310 enskilda ledamöter (24 fler än i ljol) lämnat uppdrag åt
utredningstjänsten.

Fördelningen på partitillhörighet av de enskilda uppdragsgivarna framgår
av följande uppställning. Fjolårets siffror anges inom parentes.

	Antal Antal ledamöter uppdrags-givare	Procentuell andel
Hela riksdagen	349	310 (286)	88,8 (81,9)
m	86	76 ( 75)	88.4 (87,2)
c	56	50 ( 52)	89,3 (92,8)
fp	21	21 ( 20)	100.0 (95.2)
s	166	144(121)	86.7 (72.9)
vpk	20	19( 18)	95,0 (90.0)
Under perioden 1980 - 1983/84 har antalet ledamotsuppdrag fördelat sig på partigrupper enligt följande:
	1980	1981 1982 1 jan-30 juni	1982/83 1983/84
s	583	641 375	750 893
m	390	387 278	596 684
fp	247	248 174	257 237
c	467	481 261	516 572
vpk apk	117	110 80	173 158
Summa	1 804	1 867 1 168	2292 2544

Redog. 1984/85:5

Den procentuella fördelningen partierna emellan av det gångna riksmötesårets
2544 registrerade ledamotsuppdrag blir följande (fjolårets siffror
inom parentes):

s	35,1%	(32,7%)
m	26,9%	(26,0%)
fp	9,3%	(11,2%)
c	22,5%	(22,5%)
vpk	6,2%	( 7,5%)

Vid sidan av den egentliga utredningsverksamheten bistår utredningstjänsten
sina uppdragsgivare med information även av annat slag, t. ex.
framtagande av betänkanden och departementsstenciler, utredningsdirektiv,
remissyttranden, riksdagstryck, facklitteratur och annat basmaterial.
Information av detta slag ingår i den dagliga rutinen och registreras ej.

Internationella kontakter

En tillgång för utredningstjänsten är de kontakter som knutits och upprätthålls
med andra länders parlamentariska informationsorgan. De härigenom
vunna fördelarna består dels i hjälp i det löpande informationsarbetet,
dels i mera långsiktig samverkan. I senare fallet avses främst samarbete
inom två parlamentariska serviceorgan, International Centre for Parliamentary
Documentation i Genéve och European Centre for Parliamentary
Research and Documentation i Luxemburg. Den tillgång till jämförande
informationsmaterial som erhålls genom dessa organ i fråga om såväl
parlamentariska förhållanden (Genéve) som även aktuella allmänpolitiska
ämnen (Luxemburg) kompletterar de direkta personliga kontakterna. Byråchefen
hos utredningstjänsten är sedan mitten av 1970-talet korresponderande
ledamot av Europacentret i Luxemburg. Utredningstjänsten medverkar
också genom sin chef eller andra tjänstemän i av Luxemburgcentret
etablerade arbetsgrupper för samordning och teknisk utveckling på olika
informationsområden.

Under riksmötesåret har byråchefen deltagit i korrespondentmöte i Luxemburg
(juni 1984) och i ett arbetsgruppsmöte i Haag (oktober 1983).
medan avdelningsdirektören för J-sektionen bevistat ett möte med arbetsgruppen
för "Data processing" i Bonn i februari 1984.

Registerverksamheten

Sak- och personregistren för 1980/81 utkom från trycket i december
resp. november 1983.

Personregistret för 1981/82 utkom från trycket i april 1984. Sakregistret
för samma år avses komma ut i tryckt form under hösten 1984. Uppgifterna
är överförda till det databaserade informationssystemet IMDOC och kommer
att vara avsökbara i databasen RD01 fr. o. m. oktober 1984.

Sak- och personregistret för 1982/83 avses komma ut i tryckt form under

Redog. 1984/85:5

hösten 1984. Uppgifterna är överförda till 1MDOC och finns avsökbara i
databasen RUT1.

Fr. o. m. 1982/83 finns samtliga utskottsbetänkanden inskrivna direkt i
IMDOC i ett "betänkanderegister”. I databasen RUT1 kan man söka ett
visst betänkande och få fram uppgifter om vilka grunddokument som
behandlats där, uppgift om när ärendet har behandlats i kammaren och i
vilket protokoll, uppgift om bifall till utskottet eller bifall till eventuell
reservation samt i förekommande fall uppgift om riksdagsskrivelse. Ett
sammanförande av basen RD01 och RUT1 planeras.

Arbetet med att färdigställa 1983/84 års sak- och personregister pågår.

En preliminär förteckning över det förflutna riksdagsårets propositioner
jämte index har framställts med hjälp av skrivautomat och publicerades
den 26 juni.

En preliminär motionsförteckning med personregister och index har som
tidigare utgivits efter utgången av allmänna motionstiden (10-25 januari).
Förteckningen utkom från trycket den I februari. Kumulerade motionsförteckningar
utgavs under samma tid. Liksom föregående år framställdes
dessa med hjälp av skrivautomater i samverkan mellan utredningstjänsten,
kammarkansliet och en expert från justitiedepartementet. Metoden innebaralt
motionerna fortlöpande var avsökbara i databasen RUT1.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes
framställts med hjälp av skrivautomat, överförts till IMDOC (databasen
RUTI) och utgivits ca var 14:e dag. Den slutliga förteckningen förelåg klar
för publicering den 19 juni.

Under året inleddes försök med överföring av motionsklämmar direkt
från tryckerierna och till RUT:s skrivautomater.

Riksdagsbiblioteket

Ordinarie verksamhet

Riksdagsbiblioteket har under verksamhetsperioden genom inköp, byte
och gåvor förvärvat 11016 volymer, varav I 066 publikationer från internationella
organisationer. Hela tillväxten har utgjort 167 hyllmeter. Antalet
löpande utländska periodiska tidskrifter har varit 1454, motsvarande antal
svenska 1 228. 49 tidskrifter har avbeställts. 63 nya har beställts.

För bibliotekets kataloger har 36043 katalogkort framställts, därav för
årsbibliografin över svenskt statligt tryck 6467. I det datorbaserade systemet
Libris har biblioteket infört 4 711 bibliografiska enheter och anslutit sig
till 4463 av andra bibliotek införda poster. Över huvud taget har användningen
av Libris ökat starkt, vilket främst sammanhänger med att årsbibliografin
(se nedan) framställs med hjälp av detta system.

2899 volymer har bundits.

En bibliografi med titeln Sveriges statliga publikationer. Bibliografi.
Årg. 46—48 (1976—1978) har publicerats. Framställning med hjälp av da -

Redog. 1984/85:5

torbaserade rutiner av en årsbibliografi över 1983 års statliga publikationer
har förts fram till tryckfardigt stadium. Arbetet med att fylla luckan 1979—
1982 med hjälp av ADB-rutiner har påbörjats. En handbok över nordiskt
parlamentstryck, som är ett internordiskt samarbete under ledning av
chefen för centralarkivet, har förts fram till korrekturstadiet.

Antalet utlånade volymer har utgjort 13914. Lånen fördelar sig på följande
sätt:

Ledamöter 1622

Riksdagen, dess utskott och verk 2472

Departement och kommittéer 611

Centrala ämbetsverk och övriga statliga institutioner (utom
arkiv och bibliotek) 1 369

Kommuner, landsting och deras institutioner 247

Privata företag och sammanslutningar (utom arkiv och bibliotek)
1 116

Inländska bibliotek och arkiv 2749

Utländska bibliotek och arkiv 269

Enskilda personer 3 459

Biblioteket har förmedlat 222 volymer från inländska bibliotek och arkiv
och två volymer från utländska bibliotek.

Biblioteket har under perioden utgivit litteraturlistor enligt följande:
Nyförvärv 31 nr, Officiella publikationer 40 nr, Internationella publikationer
fem nr. Tidskriftsartiklar 22 nr samt åtta listor med speciell ämnesinriktning.

Vid centralarkivet har den biografiska dokumentationen prioriterats.
Detta sker i närmaste samarbete med riksdagens biografikommitté, som
arbetar med att publicera ett större verk om tvåkammarriksdagens ledamöter.
En handbok över riksdagens nuvarande ledamöter (Riksdagen
1982-85) har utgivits av riksdagens förvaltningskontor. Den har utarbetats
vid centralarkivet och avses i framtiden kompletteras och revideras efter
varje ordinarie val. (Handbok över nordiskt parlamentstryck, se ovan.)

Nyheter under året

Under sensommaren 1983 flyttade biblioteket in i nya lokaler på Helgeandsholmen.
Hösten gick i omställningens tecken.

Biblioteket har under året börjat med bemanning i handbiblioteket.
Avsikten är att placera en terminal där för sökning i Libris (ger upplysning
om bibliotekets och andra biblioteks samlingar), Rättsdata, Artikel-Sök
(ger upplysning om svenska tidskrifts- och tidningsartiklar), m. m.

En omfattande revision av utlånade böcker har till större delen genomförts.

Redog. 1984/85:5

Biblioteket har strävat efter att förbättra samarbetet med utskott, partikanslier
och departementsbibliotek genom studiebesök hos dessa och visningar
av det egna biblioteket.

Planerade förändringar

En genomgång av utbildningsbehovet av personalen skall utföras under
hösten 1984, vilket förhoppningsvis skall ge ett underlag för senare utbildningsinsatser.

Biblioteket planerar att avsluta den kostsamma och arbetskrävande
kortkatalogen (åtminstone den alfabetiska) och ersätta den med åtkomst
via terminal.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Tidningen Från Riksdag & Departement nådde under verksamhetsåret
1983/84 sin största upplageökning hittills - antalet betalda exemplar ökade
från juni 1983 till juni 1984 med 1 090. Den betalda upplagan låg i juni 1984
på 19010 ex., totalupplagan på 21 475 ex.

Tidningen informerar om beslutsgången i regering och riksdag. Den är
heltäckande - alla kommittédirektiv, offentliga utredningar, propositioner
och riksdagsbeslut redovisas.

Därutöver innehåller tidningen års- och halvårsregister, lag- och skattelagskrönikor
varje halvår, SOU/Ds/Dir-regisier två gånger per år samt
återkommande förteckningar över ledamöter i kommittéer och inkommande
propositioner. Budgetpropositionen, motionerna från den allmänna motionstiden
och samtliga sittande utredningar redovisas i vartdera ett nr per
år.

Genom ett konsekvent genomfört hänvisningssystem skall man kunna
följa en fråga bakåt från riksdagsbeslut till direktiv.

Marknadsföringen under budgetåret tillförde tidningen ca 3600 prenumeranter
som kompenserade ett bortfall på drygt 2500 prenumeranter.
Prenumerationspriser har varit 125 kr. för 40 nr/år. Riksdagen anvisade
budgetåret 1983/84 2017000 kr. till utgivningen. Till detta kommer personalkostnader
m. m. Tidningens intäkter var knappt 1 700000 kr.

Från Riksdag & Departement ges också ut som taltidning i ett femtiotal
ex.

Riksdagens årsbok är en sammanfattning av de viktigare besluten under
riksdagsåret. Den framställs av tidningens redaktion och baseras till största
delen på artikelmaterial från tidningen.

Kommittéer och utredningar tillsatta av förvaltningskontoret

ADB-konnnittén

Förvaltningsstyrelsen beslöt i november 1983 att tillsätta en parlamentarisk
kommitté med uppgift att fortsätta arbetet med frågan om ADB-stöd

Redog. 1984/85:5

inom riksdagen. Kommittén har antagit namnet Riksdagens ADB-kommitté.
Ordförande i kommittén är förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors. I
övrigt ingår i kommittén riksdagsledamöterna Lennart Pettersson (s), Anders
Björck (m), Rune Torwald (c), Kenth Skårvik (fp) och Marie-Ann
Johansson (vpk). Vidare har under verksamhetsåret ingått från den inre
riksdagsförvaltningen bitr. kammarsekreteraren Bertil Björnsson, kanslichefen
Bengt Thufvesson och byråchefen Sonja Berg von Linde. De fackliga
organisationerna har representerats av Lena Axelsson-Westlund
(SACO/SR), Karin Isacsson (ST) och Lars Nilsson (SF). Slutligen ingår
också planeringschefen Boije Alpsten justitiedepartementet och rationaliseringschefen
Torbjörn Nilsson, statskontoret. Experter i kommittén har
varit bitr. kammarsekreteraren Bengt Törnell, överbibliotekarien Bengt
Alexandersson och numera avlidne avdelningsdirektören Bertil Bergström.
Sekreterare är Carl-Gerhard Ulfhielm och Anders Malmros.

Efter anbudsförfarande beslutade kommittén i mars 1984 att anta Asbjörn
Habberstad AB som konsult för etapp 1 i det fortsatta arbetet. Etapp
1 skulle omfatta en kompletterande föranalys av riksdagens ADB-stödda
informationsbehov.

I juni 1984 lade konsultföretaget fram en rapport, SVERIGES RIKSDAG,
Informationssystem — kompletterande förstudie. Rapporten behandlade
ett informationssystem för riksdagen baserat på tre huvudkomponenter
— ord- och textbehandlingssystem, register/databassystem och
planeringssystem.

ADB-kommittén behandlade rapporten i augusti 1984 och beslutade då
att med utgångspunkt i konsultföretagets förslag gå vidare med arbetet.

Kommittén har under budgetåret haft fyra sammanträden.

Ledningsgrupp för byggfrågor

Riksdagshusprojektet har i och med budgetåret 1983/84 nått slutpunkten
av den sjuåriga projekterings- och planeringsperioden som påbörjades
1978/79. Under året har byggnadskommittén avvecklats och ersatts av en
ledningsgrupp med uppgift att slutföra projektet. I gruppen, som tillsattes
den 1 januari 1984, ingår riksdagsledamöterna Oskar Lindkvist, ordf.. Alf
Wennerfors, Stig Olsson, Margit Sandéhn och Martin Oisson, förvaltningsdirektören
Gunnar Grenfors, tekniske direktören vid byggnadsstyrelsen
Lennart Kolte, arkitekten Göran Streijffert, AOS Arkitektkontor och
byråchefen Olle Etzén, den senare tillika sekreterare.

Ledningsgruppen har under året beslutat om kompletteringar i fråga om
arbeten inom byggnadsinvesteringar, inredning och utrustning.

Riksdagens biografikommitté

Biografikommittén består av riksdagsledamöterna Sture Palm (s), ordförande,
Per-Olof Strindberg (m), Sture Korpås (c). Eric Hägeimark (fp) och
Nils Berndtson (vpk), förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors, överbiblio -

Redog. 1984/85:5

tekarien Bengt Alexandersson, professorn Sten Carlsson, fil. dr Birgitta
Lager-Kromnow och riksdagsbibliotekarien numera professorn Rolf Nygren.
tillika kommitténs sekreterare.

Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda forskare.
Karl Englund och Andreas Tjerneld, samt två deltidsanställda tjänstemän
från riksdagen, samtliga knutna till kommittésekretariatet. Arbetet har
främst inriktats på att dels upprätta register m. m. över samtliga ledamöter
från tvåkammartiden 1867-1970. dels definitivt fastställa utformningen av
biografierna och de inledande valkretsbeskrivningar under vilka ledamöterna
skall presenteras. Biografier över ledamöter från fem län föreligger
helt färdiga. Det första bandet i den planerade utgåvan beräknas utkomma
i maj 1985.

Av talmanskonferensen tillsatt utredning

1983 års JO-utredning
Talmanskonferensen beslöt vid sammanträde den 9 februari 1983 att
tillsätta en utredning om översyn av JO-ämbetet m. m. Bakgrunden till
beslutet finns redovisad i konstitutionsutskottets betänkande 1982/83:7.
Utredningen består av f. d. justitierådet Jan Ljungar. ordf., samt riksdagsledamöterna
Karin Ahrland (fp). Gunnar Biörck (m). Bertil Fiskesjö (c).
Yngve Nyquist (s). Jörn Svensson (vpk) och Ulla-Britt Åbark (s).

Huvudsekreterare är hovrättsassessorn Lars Hesser och bitr. sekreterare
advokaten Catharina Markborn-Sörås.

Utredningen avser att redovisa resultatet av sitt arbete under våren

1985.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wennerfors (m). Oskar Lindkvist (s).
Stig Olsson (s). Martin Olsson (c). John Johnsson (s). Rolf Clarkson (m).
Björn Molin (fp) och Tommy Franzén (vpk) samt personalföreträdarna
Anders Forsberg (SACO/SR), Eva Lundgren (ST) och Lennart Hedlund
(SF).

Stockholm den 10 oktober 1984
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

INGEMUND BENGTSSON

/Gunnar Grenfors

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984