Redog. 1984/85:4 (Framställning / redogörelse 1984/85:4)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1984/85:4

Redogörelse
1984/85:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet
från den trettioförsta t. o. m. den trettioandra sessionen

1984-10-18
Till riksdagen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade
berättelse angående sin verksamhet från rådets trettioförsta t.o.m. trettioandra
session, som ägde rum den 27 februari-2 mars 1984 i Stockholm.

För Nordiska rådets svenska delegation

Karin Söder

/Christer Jacobson

1 Riksdagen 1984185. 2 sami. Nr 4

Redog. 1984/85:4

Innehållsförteckning

Sid.

A. Inledning 3

B. Delegationen och dess verksamhet 5

C. 32:a sessionen 9

C.l Generaldebatten 9

C.2 Sakfrågor 14

C.3 Organisation m. m 15

D. Presidiets, utskottens och kommittéernas verksamhet 16

D.l Presidiet 16

D.2 Utskotten 18

D.2.1 Juridiska utskottet 18

D.2.2 Kulturutskottet 23

D.2.3 Social-och miljöutskottet 31

D.2.4 Trafikutskottet 42

D.2.5 Ekonomiska utskottet 47

D.3 Kommittéerna 54

D.3.1 Informationskommittén 54

D.3.2 Budgetkommittén 55

E. Nordiska rådets litteraturpris 56

Bilaga Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska rådets 32:a

session

Redog. 1984/85:4

A. INLEDNING

Rådets 32: a session hölls i Stockholm. Antalet medlemmar var nu 87
mot tidigare 78 genom att dels Grönland för första gången fått representation
i rådet, dels genom att det färöiska och åländska deltagandet förstärkts.
På initiativ av rådet hade nämligen ändringar företagits i samarbetsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) (för Sveriges del den 23
november 1983, prop. 1983/84:24, UU 1983/84:2) varigenom beslutats att
Danmark, Finland, Norge och Sverige vardera väljer 20 medlemmar och
Island 7 medlemmar i rådet. De färöiska och grönländska medlemmarna
ingår i den danska delegationen och de åländska i den finländska. För
Sveriges del innebar ändringen att delegationen utökades med två medlemmar
och två suppleanter.

Karin Söder valdes vid sessionen till rådets president för tiden fram till
33: e sessionen.

Liksom under 31: a sessionen präglades diskussionerna inför och vid
32: a sessionen av den ekonomiska situationen med svag ekonomisk tillväxt
och hög arbetslöshet. Arbetslösheten låg vid 31: a sessionen mellan
700000 och 800000 personer i de nordiska länderna och beräknades vid
32:a sessionen ha stigit till 900000. Rådet efterlyste kraftfullare nordiska
insatser från regeringarnas sida för att lösa arbetslöshetsproblemen, inte
minst för de unga. Av intresse i detta sammanhang är den rekommendation
som rådet antog om en reviderad överenskommelse om förmåner vid
arbetslöshet.

Den ökande partipolitiseringen i rådet avspeglades tydligt i debatter och
förslag som gällde den ekonomiska politiken och sysselsättningsfrågorna.
Den rekommendation som blev resultatet av tre ”partigruppsförslag” vid
31:a sessionen följdes upp av ett ministerrådsförslag om riktlinjer för
ekonomisk politik vid den 32: a sessionen. Enighet rådde i rådet om att
detta ministerrådsförslag var otillräckligt då det saknade konkreta förslag.
Den nya rekommendation som antogs innebar en kraftig kritik av de
nordiska regeringarnas insatser på detta område.

Frågan om liberalisering av kapitalmarknaden och om införande av en
nordisk aktiemarknad, vilka förslag framförts av mittenpartierna respektive
de konservativa partierna, väckte livlig debatt under sessionen och
starkt motstånd från socialdemokraterna och vänstersocialisterna. Vid
omröstningen antogs det borgerliga förslaget till rekommendation.

Flera talare förordade vid 32:a sessionen ett gemensamt nordiskt agerande
i globala handelsförhandlingar inkl. en minskning av osynliga handelshinder
och åtgärder för att liberalisera handeln med tjänster och lantbruksprodukter.
Av stort intresse för framtiden blir därför det utredningsarbete
som regeringarna igångsatt för att identifiera administrativa och tekniska
handelshinder på den nordiska marknaden, särskilt sådana av betydelse
för mindre och medelstora företag.

Redog. 1984/85:4

Ministerrådets utkast till handlingsprogram på datateknologiområdet,
där ministerrådet avser att under en femårsperiod satsa 100 milj. NOK,
väckte naturligtvis stort positivt intresse under sessionen bl. a. med hänsyn
till dess betydelse för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen.

Statsministrarna uppmärksammade under sessionen det initiativ som
tagits av Volvo-chefen P.O. Gyllenhammar och bankdirektör Ulf Sundqvist,
Finland, tidigare socialdemokratisk partisekreterare och statsråd,
att upprätta en fristående nordisk arbetsgrupp för ekonomiskt samarbete.
Statsministrarna välkomnade initiativet. En från de officiella samarbetsorganen
fristående grupp ansågs kunna tillföra det pågående ekonomiska
samarbetet värdefulla erfarenheter. Gruppens arbete kommer att följas
med intresse av rådet.

”Det nordiska medborgarskapet” är ett ämne som har tagits upp i olika
sammanhang i rådet. Arbetet har hittills inriktats på en inventering av de
hinder och problem som möter människorna i Norden vid resa, byte av
arbetsplats eller vid flyttning. Syftet är att ingångna avtal och konventioner
som är av betydelse för den enskilde nordbon också skall kunna komma till
praktisk användning på avsett sätt. Arbete pågår inom ministerrådet med
en handbok om de nordiska medborgarnas rättigheter i annat nordiskt land
(Codex Nordica).

Vid sessionen berörde flera talare frågan om nordisk rösträtt. Statsministrarna
i Finland och Sverige ansåg att en utvidgning av den kommunala
rösträtten för nordbor till att avse även riksdagsval vore ett naturligt led i
strävandena att föra ut det nordiska samarbetet närmare den enskilda
människan. Från borgerligt håll var man dock kritisk eller tveksam till
rösträtt, som inte är knuten till medborgarskap.

Under sessionen överlämnade de nordiska miljöministrarna på uppmaning
av statsminister Palme en skrivelse till den brittiska regeringen med
vädjan att ansluta sig till det nordiska kravet på minskade svavelutsläpp.
Ministrarnas framställning var en reaktion på uppgifterna i en engelsk
rapport om att eventuella åtgärder mot svavelutsläppen skulle uppskjutas
fem år.

Under sessionen visades stort intresse för det nystartade Nordiska
forskningspolitiska rådets verksamhet, särskilt vad gäller dess översyn av
gällande nordiska FoU-organisation och - samarbete.

Frågan om radio- och TV- samt telesamarbetet via satellit uppmärksammades
naturligtvis också under sessionen,särskilt Tele-X-projektet. Förhoppningar
knöts till det ministerrådsförslag om principbeslut om satellitsamarbete
som skulle framläggas till rådets 33; e session.

Den s. k. femmanna-kommitténs rapport om arbetsformerna i det nordiska
samarbetet har ägnats stort intresse inom rådets organ både före,
under och efter 32: a sessionen. Utredningens huvudsyfte har varit att öka
de folkvaldas inflytande samt att tillgodose behovet av ökad effektivitet

Redog. 1984/85:4

och klarare ansvarsfördelning i det nordiska samarbetet. En viktig del i
rapporten avser den nationella uppföljningen av rådets rekommendationer.
Här pekas bl. a. på att rådsmedlemmarna bör driva detta uppföljningsarbete
i det egna parlamentet. Delegationen ställer sig bakom detta förslag
och avser att även på andra sätt ta initiativ för ett mera aktivt nationellt
uppföljningsarbete.

Sedan 1982 tillämpas en försöksordning med en ny budgetprocedur i
syfte att förenkla och effektivisera budgetbehandlingen och öka det parlamentariska
inflytandet över de nordiska budgetarna. Försöksordningen
har fallit väl ut och en permanentning är att förvänta. För år 1985 uppgår
budgeten på det allmänna området till 211,4 milj. NOK och på kulturområdet
till 141.6 milj. DKK. De olika ländernas bidrag till de gemensamma
utgifterna fördelas på grundval av ländernas bruttonationalinkomst. Fördelningsnyckeln
för 1985 har fastställts enligt följande: Danmark 19,9%,
Finland 18,3%, Island 0.9%, Norge 21,0% och Sverige 39,9%. (tidigare
Danmark 21.3 Finland 17.0, Island 1.1, Norge 19,2 och Sverige 41,4%).

Slutligen kan nämnas att rådet under våren 1983 genomförde en opinionsundersökning
i de nordiska länderna för att kartlägga allmänhetens
kunskaper om och inställning till det nordiska samarbetet. Resultatet visade
bl. a. att ungdomar har en mera positiv inställning till nordiskt samarbete
än övriga åldersgrupper. Samtidigt visade undersökningen att ungdomar
har svårt att inse att ett sådant samarbete har ett värde för dem själva. Mot
bakgrund härav har rådet beslutat om ett brett upplagd ungdomskampanj
under 1984 och 1985 riktad till ungdomar i åldern 14—19 år.

B. DELEGATIONEN OCH DESS VERKSAMHET

Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 6 oktober
1983. Till medlemmar utsågs Gunnar Nilsson i Stockholm, Ulf Adelsohn,
Sture Palm, Karin Söder. Paul Jansson, Ingrid Sundberg, Grethe Lundblad,
Lennart Andersson, Per Petersson, Rune Gustavsson, Arne Gadd,
Karl-Erik Häll, Hans Nyhage, Ola Ullsten, Bengt Wiklund, Lars Werner,
Gunnel Jonäng och Tyra Johansson. Till suppleanter utsågs Georg Andersson,
Arne Andersson i Ljung, Karin Flodström, Thorbjörn Fälldin, Lahja
Exner, Sten Svensson, Per Olof Håkansson, Lena Öhrsvik. Tore Nilsson,
Ulla Ekelund. Kurt Ove Johansson, Olle Östrand. Siri Häggmark, Elver
Jonsson, Lilly Bergander. Eva Hjelmström, Gunnar Björk i Gävle och
Barbro Nilsson i Örnsköldsvik. Sedan beslut fattats om utökning av antalet
medlemmar i delegationen, (se C 3), valdes den 21 februari 1984 Sten
Svensson och Georg Andersson till ordinarie medlemmar. Samtidigt
valdes Arne Andersson i Ljung till ordinarie medlem efter Ulf Adelsohn.

Redog. 1984/85:4

Till nya suppleanter utsågs Ulf Adelsohn, Filip Fridolfsson, Lars Ulander,
Birgitta Rydle och Berit Oscarsson.

Möten

Under verksamhetsåret har delegationen hållit åtta möten.

Vid mötet den 19 maj 1983 diskuterades erfarenheterna från 31: a sessionen.
Delegationen ansåg att ministerrådsförklaringen, som inledde generaldebatten,
hade varit en god utgångspunkt för den fortsatta diskussionen
men borde i framtiden innehålla fler värderingar och vara mer framtidsinriktad.
Dessutom ansågs att presidiets svar på ministerrådsförklaringen
borde samordnas och bättre ge uttryck för det samlade presidiets
syn på det nordiska samarbetet. Vid mötet lämnades också en redogörelse
för arbetet i utredningen om samarbetsformema mellan Nordiska rådet
och Nordiska ministerrådet (femmannakommittén).

Vid det konstituerande mötet den 9 november valdes Ulf Adelsohn till
delegationens ordförande och Gunnar Nilsson till delegationens vice ordförande.
Även vid detta möte lämnades en redogörelse för arbetet i femmannakommittén.
Kommittén skulle avlämna sin slutrapport tili statsministrarna
och presidiet den 30 november 1983. Delegationen informerades
också om de förslag till ändringar som gjorts i Helsingforsavtalet i syfte att
stärka Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet.
Ändringarna innebar att rådets medlemsantal ökades från 78 till 87 och
delegationens från 18 till 20. Ändringarna infördes för delegationens del i
lag med instruktion för Nordiska rådets svenska delegation 9 februari 1984
(SFS 1984:50).

Vid mötet den 19 januari 1984 anmälde ordföranden att han hade för
avsikt att på grund av tidsbrist anhålla om entledigande från uppdraget som
medlem i Nordiska rådet och därmed också ordförandeskapet i delegationen.
Vid mötet informerades delegationen vidare om att femmannakommitténs
utredning resulterat i att presidiet väckt ett medlemsförslag om
arbetsformerna i det nordiska samarbetet. Delegationen uttalade härvid
förhoppningen att medlemsförslaget under sessionen skulle bli föremål för
en omfattande diskussion. Delegationen hade för avsikt att efter sessionen
avge ett yttrande över medlemsförslaget.

Vid mötet den I februari valdes Karin Söder till ny ordförande i delegationen.
Vid detta möte diskuterades även frågan om presidiets partipolitiska
sammansättning.

Till delegationens möte den 23 februari hade statsrådet Svante Lundkvist
i sin egenskap av nordisk samarbetsminister inbjudits. Statsrådet
Lundkvist redogjorde för de viktigaste frågorna inför sessionen och framhöll
att generaldebatten troligen skulle komma att domineras av det ekonomiska
samarbetet och sysselsättningsfrågorna.

Redog. 1984/85:4

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 9 november 1983 valdes ett arbetsutskott
bestående av Ulf Adelsohn. Gunnar Nilsson. Grethe Lundblad, Sture
Palm och Karin Söder. Per Petersson invaldes i arbetsutskottet den 23
februari 1984 efter Ulf Adelsohn.

Arbetsutskottet har sedan föregående session hållit åtta möten.

Konferenser

Svenska delegationen var representerad av riksdagsledamot Karl-Erik
Häll vid svenska samernas landsmöte i Karesuando den 14- 16 juni 1983.

Kanslichef Christer Jacobson deltog i en konferens om "The Nordic
countries: their contribution to international security and economic and
social progress" anordnad av Wilton Park den 16-22 oktober 1983.

Svenska delegationen var representerad av riksdagsledamot Sture Palm
vid Föreningen Nordens ungdomsavdelnings i Stockholm 10-årsjubileum
den 25—27 november 1983.

Byrådirektör Eric Hultén deltog som föredragshållae i en "skandinavisk
idékonferens i narkotikafrågor" i Göteborg den 24-25 november 1983.

Informationsåtgärder

Reguljär presservice har under verksamhetsperioden omfattat 23 pressmeddelanden.
som utsänts till drygt 700 mottagare inom såväl massmedia
som organisationer och offentlig förvaltning. Presskonferenser har anordnats
vid fem tillfallen och därtill har viss artikeltjänst bl. a. i samband med
nominering och utdelningen av Nordiska rådets litteraturpris förekommit.

Samarbetet med Föreningen Norden med avseende på medverkan i
föreningens medlemstidning "Nordens Tidning" har fortsatt. Tidningen
utkommer med 4 nummer per år i en upplaga av 30000 exemplar. Mot en
fast ersättning disponerar delegationen en egen sida för aktuell information
om den svenska delegationen och det nordiska samarbetet.

Tidskriften Nordisk Kontakt, som utges av Nordiska rådets informationskommitté.
med 16 nummer per år i en upplaga av 10000 exemplar, har
löpande försetts med underlag dels i form av pressmeddelanden och dels i
form av för tidskriften särskilt skrivna artiklar.

Nordiska rådets journaliststipendium var 1983 för svensk del på 10000
kronor och utdelades, efter beslut av de två svenska medlemmarna i
informationskommittén, till redaktör Kenneth Ottosson, tidningen Barometern.
och redaktör Lars Westin. Orkester Journalen. Stipendiaterna
utsågs bland 17 sökande och erhöll 5000 kronor vardera för särskilt avgivna
studier.

Under våren 1983 genomfördes en opinionsundersökning i hela Norden
för att kartlägga allmänhetens kännedom och inställning till Nordiska rådet
och det nordiska samarbetet. Undersökningen hade tillkommit på informationskommitténs
initiativ för att skapa säkrare underlag för planeringen av

Redog. 1984/85:4

Nordiska rådets informationsverksamhet. Undersökningens resultat publicerades
i en särskild skrift som gavs bred distribution och därtill presenterades
resultaten offentligt vid en presskonferens, ledd av riksdagsledamot
Karin Söder (c), samt i större artiklar för massmedia.

Inför sessionen utarbetades en ny upplaga av den folder som presenterar
Nordiska rådets svenska delegation och dess sekretariat.

Särskild presservice arrangerades inför och under 32: a sessionen. Sessionen
bevakades av cirka 240 nordiska och 20 utomnordiska journalister
och pressfotografer. Av de nordiska journalisterna var 120 svenska. Servicen
omfattade förutom införskaffande av tekniska och kontorsmässiga
faciliteter, som telex-, telefax-, och telefonanläggningar, även pressmeddelanden,
presskonferenser, distribution av plenarinlägg och arrangerande
av intervjuer. Massmediabevakningen i Sverige resulterade i över 800
pressklipp och 50 sidor utskrifter av radio- och TV-inslag.

Inför sessionen utarbetades en porträttmatrikel över sessionsdeltagarna
med foton och bibliografiska uppgifter över såväl parlamentariker i rådet
som regeringsrepresentanter.

På försök utgavs en s. k. sessionstidning med aktuell information, intervjuer
med rådsmedlemmar och en ledare av den svenska delegationens
ordförande Karin Söder (c). Tidningen distribuerades till alla hushåll i
Stockholms kommun, offentliga institutioner och större hotell i Stockholm.

Till sessionen i riksdagshuset utarbetades en utställning om Nordiska
rådets litteraturpris med dokumentation kring prisets tillkomst och presentationer
av prisvinnande böcker och deras författare 1962-1984. En utställning
om det nordiska elkraftssamarbetet, NORDEL, arrangerades

också.

Ett antal studiebesök, av såväl enskilda som större grupper, har tagits
emot vid kansliet: gymnasieelever, högskolestuderande, finska förskolestuderande,
utländska journalister m.fl. Högskolestuderande och doktorander
har utnyttjat kansliets arkiv och bibliotek för uppsats/avhandlingsarbeten
kring det nordiska samarbetet. En praktikant från sociologiska
institutionens utredningslinje, Stockholms universitet, har under en termin
arbetat på kansliet och handletts för ett avslutningsarbete avseende innehållsanalys
av pressklipp från två sessioner.

Medlemmar i delegationen och kanslipersonal har hållit föredrag vid
seminarier arrangerade av skolor. Föreningen Nordens lokalavdelningar.
Sveriges Radio m. m.

Antalet muntliga och skriftliga förfrågningar om specifik information om
nordiskt samarbete, inom de mest skilda områden, har ökat påtagligt och
då inte minst förfrågningar från studerande på olika nivåer, inför gruppoch
examensarbeten.

Redog. 1984/85:4

Seminarier

Den 25 maj 1983 anordnade delegationen ett seminarium om ”Nordiskt
kultursamarbete” för folkbildningsförbunden i Sverige.

Övrig verksamhet

Den 22 februari 1984 anordnades ett möte med svenska kontaktmän för
nordiska frågor. Vid mötet diskuterades aktuella frågor inför den 32: a
sessionen. I mötet deltog direktör Göran Ekberg, syrelseordförande i
Nordel och VD i Sydkraft, som lämnade en redogörelse för Nordels
verksamhet. Inför rådets 32: a session hölls också ett möte mellan delgationen
och representanter för Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap.

Mot bakgrund av riksdagsbeslut att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts
tillfälle att följa och deltaga i arbetet vid delegationens kansli.

C. 32: A SESSIONEN

C 1. GENERALDEBATTEN

Generaldebatten fördes liksom tidigare år med utgångspunkt från Nordiska
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet och rapporten
från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet efter 31: a
sessionen. Generaldebatten inleddes med en deklaration av ministerrådets
ordförande, en ordning som tillämpades för första gången vid 31: a sessionen.
Deklarationen följdes av ett svar från presidiets sida och av anföranden
från representanter för de fyra partigrupperna i rådet.

Naturligt nog blev sysselsättningen och den ekonomiska politiken det
dominerande temat i generaldebatten. Stark kritik riktades mot regeringarnas
bristande förmåga att komma till rätta med arbetslösheten och mot
regeringarnas låga ambitionsnivå i fråga om gemensamma nordiska åtgärder
för att bryta stagnationen i sysselsättningen. Representanter för samtliga
partier uttryckte bekymmer över den omfattande arbetslösheten som
uppfattades som ett hot mot hela välfärdssamhället.

Andra frågor som fördes fram i generaldebatten gällde bl. a. de självstyrande
områdenas representation i rådet, miljösamarbete, säkerhetspolitik-kärnvapenfri
zon i Norden, nordisk rösträtt, radio- och TVsamarbete,
finska språkets ställning i Sverige och partipolitiseringen i rådet.

Även i år liksom under närmast föregående år noterades en märkbar
förskjutning i generaldebatten från frågor rörande utbildning, kultur och
sociala områden till frågor om teknik och ekonomi.

Redog. 1984/85:4

Självstyrande områdenas representation i rådet

Sessionen gav många talare i generaldebatten anledning att önska Grönland
välkommet i rådet med direkt valda medlemmar, något som Åland
och Färöarna redan tidigare uppnått. Grönlands inträde ansågs av många
som en milstolpe i rådets historia.

Statsminister Palme inledde således sitt anförande med att hälsa Grönlands
delegation välkommen i den nordiska kretsen och inneslöt i sin
hälsning även delegationerna från Färöarna och Åland, som tog plats i
rådet i nya funktioner. Statsrådet Lundkvist riktade också en välkomsthälsning
till de självstyrande områdena liksom rådets nyvalda president.
Karin Söder.

Ekonomi och sysselsättning — Norden som hemmamarknad

Statsrådet Lundkvist, ministerrådets ordförande, utgick i sitt inlägg från
det ministerrådsförslag om riktlinjer för ekonomisk politik och nordiskt
ekonomiskt samarbete, som framlagts med anledning av en rådsrekommendation
från föregående session om ekonomisk utveckling och full
sysselsättning. Ministerrådsförslaget hade mötts av kritik redan före sessionen,
en kritik som förstärktes i sessionsdebatterna. Rekommendationens
ambitioner ansågs långt ifrån ha förverkligats i det föreliggande ministerrådsförslaget
med allmänna ekonomiska riktlinjer. Statsrådet Lundkvist
framhöll som särskilt betydelsefullt att regeringarna var eniga om att
intensifiera informationsutbytet om den ekonomiska politiken och att ömsesidig
hänsyn skulle tas till ländernas ekonomiska intressen vid utformningen
av den nationella politiken. Syftet med de föreslagna riktlinjerna
måste vara att samordna ansträngningarna i kampen mot arbetslösheten.
Här hade "Norden som hemmamarknad” en betydande roll att spela för
alla de nordiska länderna. Arbetet med att utveckla Norden som hemmamarknad
var också ett av de övergripande målen för det nordiska regeringssamarbetet.
Ett ministerrådsförslag om konkreta åtgärder för att
främja arbetet med Norden som hemmamarknad avsågs att framläggas till
rådets 33: e session.

Presidiets talesman stortingsrepresentant Jo Benkow framhöll med hänvisning
till rådande höga arbetslöshet och ländernas ekonomiska problem
stark kritik mot ministerrådets agerande. Jämfört med de ambitioner en
handlingsplan för sysselsättning innebar, framträdde enligt Benkow ministerrådets
riktlinjer som "et altför stillferdig, ja nesten lydlöst lite skritt".
Karin Söder, talesman för mittengruppen, betecknade ministerrådsförslaget
som ett nordiskt sorgebarn. Vidare upppehöll sig Karin Söder vid den
nordiska samhandeln och begreppet "Norden som hemmamarknad", vars
utveckling i hög grad krävde ett avbyråkratiserat varuutbyte. Skulle Norden
som hemmamarknad kunna ges ett reellt och meningsfullt innehåll
krävdes krafttag från regeringarnas sida.

Likaså Lars Werner, vänsterpartiernas talesman, var starkt kritisk mot

Redog. 1984/85:4

ministerrådsförslaget, som inte på något sätt ansågs kunna medverka till en
ekonomisk utveckling eller minska arbetslösheten i Norden. ”Sådana här
meningslösa produkter är en fara för Nordiska rådet och dess anseende”.
Gunnar Nilsson utgick från den omfattande arbetslösheten, som vuxit med
100000 sedan senaste sessionen. Regeringarna måste satsa på en sysselsättningsskapande
politik. Ministerrådsförslaget var otillräckligt för det
som måste uppfattas som ändamålet, nämligen en samarbetspolitik för full
sysselsättning. Ökade investeringar och offensiva näringspolitiska satsningar
inom olika utvecklingsområden var hörnstenar i en sådan politik.

Även Thorbjörn Fälldin kritiserade ministerrådsförslaget och ansåg att
finansministrarna i samtliga nordiska regeringar tagit för lätt på den uppgift
som rådet givit dem vid föregående session. Den brist på nya initiativ, som
kännetecknat det ekonomiska samarbetet i Norden det senaste året, var att
se som utslag av samma sviktande sammanhållning som gjort sig gällande
internationellt.

Statsrådet Feldt försvarade ministerrådsförslaget och framhöll att av
debatten kunde man få intrycket att detta var de parlamentariska ledamöternas
uppror mot sina regeringar. Det fanns emellertid olika politiska
värderingar hos regeringarna och det var självklart att en uppgörelse
mellan regeringarna utgjorde minsta gemensamma nämnaren.

Statsminister Palme kommenterade i sitt inlägg bl. a. den höga arbetslösheten
och fann det oroväckande att det i olika sammanhang talades om
en stor arbetslöshet som ett naturligt inslag i ett modernt samhälle, något
som man inte kunde göra något åt. Statsministern varnade för de sociala
konsekvenserna härav. Från nordisk sida borde klart framhållas att arbetslöshet
var ett onaturligt element i vårt samhälle, att en samordnad expansiv
politik krävdes i de västliga industriländerna och att de nordiska länderna
själva kunde utveckla sitt eget samarbete för att värna sysselsättningen.

Antalet arbetslösa i Norden uppgick nu till 800000, en tredubbling sedan
1983 framhöll Grethe Lundblad. Antalet arbetslösa som hänvisades till
socialhjälp därför att försäkrings- och stödsystem för arbetslöshet inte
räckte till uppgick till 20-30% av de arbetslösa. Konkreta åtgärder mot
arbetslösheten efterlystes. En sådan vore enligt Grethe Lundblad att främja
den internordiska handelspolitiken genom att insatser gjordes för att
nordiska industrier i ökad grad skulle inhandla insatsvaror till det egna
landets industrier i andra nordiska länder. Paul Jansson uppehöll sig vid
produktiviteten i den offentliga sektorn och fann det angeläget att ministerrådet
initierade studier kring både effektivitetsbegreppet och transfereringssystemets
roll, inte minst beträffande de fördelningspolitiska effekterna.
Vidare tillstyrktes ett utbyggt samarbete mellan den statliga förvaltningen
och myndigheterna i de nordiska länderna.

Ulf Adelsohn berörde bl. a. projektet "Norden som hemmamarknad"
vars förverkligande krävde gemensamma uppoffringar. Arbetskraftens

Redog. 1984/85:4

rörlighet måste underlättas, hela floran av handelshinder av icke-tariffär
karaktär måste rensas bort och det valutapolitiska samarbetet måste utvecklas.
Även statsrådet Hellström tog upp projektet ”Norden som hemmamarknad”
och hänvisade till ett av de nordiska handelsministrarna
igångsatt arbete med att undanröja administrativa och tekniska handelshinder
på den nordiska marknaden, vilka utgjorde en hämsko särskilt för
de mindre och medelstora företagens verksamhet. Statsrådet framhöll
också näringslivets stora intresse för ett ökat nordiskt ekonomiskt samarbete
och pekade på betydelsen därav för företagen i gränsregionerna.
Likaså Ingrid Sundberg pekade på de olika tekniska och administrativa
handelshindren som problem för förverkligande av Norden som en hemmamarknad.
Politisk vilja fanns säkert, men förmågan och modet hos de
nationella regeringarna efterlystes.

Miljösamarbete

Tänk om, tag ansvar för vår gemensamma livsmiljö och tag problemen
med försurningen på fullt allvar, uppmanade statsminister Palme regeringen
i Storbritannien. Skälet för denna vädjan var en engelsk rapport, där det
föreslogs att åtgärder mot svavelutsläppen skulle skjutas upp i ytterligare
minst fem år. De nordiska miljöministrarna ställde sig bakom statsministerns
vädjan och en gemensam skrivelse avläts till Storbritanniens regering
senare under sessionen.

Statsrådet Lundkvist pekade på betydelsen av ett framgångsrikt internationellt
samarbete för att komma till rätta med försurningsproblemen. Ett
gemensamt nordiskt program för att reducera svavelutsläppen hade fatt
stöd av flera andra länder, Västtyskland, Schweiz, Österrike, Canada. De
nordiska ansträngningarna måste inriktas på att vidga kretsen av anslutna
länder. Även Karin Söder fäste uppmärksamheten på behovet av internationella
åtgärder på miljöområdet och pekade på den hotande skogsdöden,
kanske vår värsta naturkatastrof.

Säkerhetspolitiska frågor — kärnvapenfri zon i Norden

Några rådsmedlemmar berörde de säkerhetspolitiska frågorna i årets
generaldebatt. Lars Werner ansåg det groteskt att rådet kunde diskutera
förbud mot krigs- och våldsleksaker. men inte frågor som berör Nordens
säkerhetspolitik, t.ex. den ökande anhopningen av kärnvapen och upprustning
i vår närhet. En fortsatt passivitet i dessa frågor kunde skada
rådets anseende. Ola Ullsten uppehöll sig vid frågan om en kärnvapenfri
zon i Norden i förhållande till de nordiska ländernas säkerhetspolitik.
Ullsten ansåg det viktigt att regeringarna vid interna rådslag klargjorde
varandras syn på hur zonproblemet skulle hanteras, så att det stärkte och
inte störde det nordiska samarbetet. Endast som ett samnordiskt initiativ
var det möjligt att med stor kraft driva kravet på en kärnvapenfri zon.

Redog. 1984/85:4

Nordisk rösträtt

Finlands statsminister Sörsa aktualiserade vid 31: a sessionen tanken på
en nordisk utredning om nordisk rösträtt i parlamentsval. Statsminister
Palme åberopade detta uttalande och den svenska rösträttsutredningens
förslag om rösträtt för nordiska medborgare vid val till svenska riksdagen.
Statsministern framhöll utredningsmajoritetens förslag som ett viktigt bidrag
till den nordiska behandlingen av rösträttsfrågan men ingalunda som
ett försök att framtvinga en lösning. Statsministerns förhoppning var att
den fortsatta diskussionen skulle föras i en atmosfär präglad av lugn
eftertanke. Karin Söder framhöll att mittengruppen vägrade att ge avkall
på principen att nordiska medborgare hade rösträtt i parlamentsval i ett
land i taget. Skulle nordisk rösträtt i parlamentsval införas var ett minsta
krav att detta skedde via en nordisk överenskommelse. Även Ulf Adelsohn
hävdade att rösträtten skulle följa med medborgarskapet i respektive land.

Kulturfrågor

Många talare berörde olika kulturfrågor i generaldebatten bl.a. radiooch
TV-samarbetet och finska språkets ställning i Sverige. Statsrådet
Lundkvist redogjorde för TV-satellitsamarbetet mellan Finland, Island,
Norge och Sverige. Tele-X utgjorde ett första projekt i vilket Finland,
Norge och Sverige deltog. De pågående studierna skulle avslutas sommaren
1984. Ministerrådet ansåg att tillgång till varandras TV-program troligen
betydde mer för den nordiska kuiturgemenskapen än många andra
enskilda samarbetsinitiativ. Ett ministerrådsförslag med förslag om ett
principbeslut om satellitsamarbete skulle underställas rådets 33: e session
före behandling i de nationella parlamenten. Ingrid Sundberg var kritisk till
hur det nordiska radio- och TV-samarbetet utvecklats. Arbetet hade försinkats
mycket på grund av de svenska socialdemokraternas agerande.

Även Karin Söder underströk betydelsen av ett ökat radio- och TVsamarbete
och kom därefter över på språkfrågan för de finska barnen i
Sverige. Fru Söder underströk att det inte på något sätt är aktuellt att göra
Sverige tvåspråkigt, men det är viktigt att de finska barn som så önskar får
undervisning på sitt eget språk både på grundskolans högstadium och i
gymnasieskolan. Även Ulf Adelsohn tog upp språkfrågan och ansåg att
finskspråkiga invandrare i Sverige borde, där elevantalet var tillräckligt
stort, kunna få undervisning på eget språk.

Statsrådet Göranssons anförande utgjorde mot bakgrund av flera finska
och svenska inlägg en redovisning av grundläggande fakta beträffande
frågan om finska språket i svenska skolor. Statsrådet framhöll att den nu
gällande hemspråksundervisningen syftade dels till att underlätta för barnen
att utifrån deras modersmål få en så god kunskap i svenska språket att
de kan fungera väl som medborgare i Sverige dels till att vidmakthålla och
utveckla en språkgemenskap också utanför de grupper där språket (i detta
fall finskan) är modersmål. 1975 fanns 11600 finskspråkiga elever i hem -

Redog. 1984/85:4

språksundervisning i grundskolan, 1984 24000, alltså en mycket kraftig
ökning. Statsrådet avslutade sitt inlägg med att uttala svenska regeringens
uppriktiga vilja att även fortsättningsvis ägna frågor rörande Sverigefinländarnas
ställning stor uppmärksamhet.

Partipolitisering

Frågan om ökad partipolitisering i rådet berördes av några talare. Karin
Söder konstaterade att partipolitiseringen nu slagit igenom i rådet. Mittengruppen
ansåg det angeläget att det nordiska samarbetet förstärktes och
hade därför beslutat utarbeta ett nordiskt mittenprogram. Karin Söder
underströk samtidigt betydelsen av att de nationella intressena tillvaratogs
och ville slå vakt om en dynamisk kombination av dessa två intressen.
Lars Werner såg en ökad partipolitisering av rådets verksamhet inte som
ett hot utan som en möjlighet att förbättra och vitalisera rådet.

C. 2. SAKFRÅGOR

Saklistan för trettioandra sessionen (enligt terminologin i rådet benämns
ärendena saker), upptog 30 medlemsförslag (A-saker), 6 ministerrådsförslag
(B-saker), 5 berättelser från nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 69
meddelanden från ministerrådet och regeringarna (D-saker).

3 A-saker återförvisades till utskott för fortsatt behandling. I rådet var
dessutom anhängiga 2 A-saker vilkas behandling i utskotten fortsätter. Vid
sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 31 frågor (Esaker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session (Dokument 1). Efter generaldebattens slut lades rapporten till
handlingarna.

Mot bakgrund av den betydelse som budgetkommitténs uppgifter tillmäts
framläggs dess verksamhetsberättelse som särskilt dokument i rådet
(Dokument 2).

Ministerrådets förslag till budget framlades vid denna session för första
gången som särskild sak (C 2). Tidigare har den presenterats som tillägg till
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet (C 1).

24 rekommendationer och 6 yttranden till de nordiska regeringarna
respektive Nordiska ministerrådet antogs. Texten till dessa har fogats till
berättelsen som bilaga. Då i det följande inte angivits annat, har samtliga i
omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för respektive rekommendation
eller yttrande.

I avsnitt D lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

Redog. 1984/85:4

C 3. ORGANISATION M. M.

Den 23 november 1983 beslöt riksdagen att godkänna överenskommelsen
den 15 juni 1983 om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23
mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Överenskommelsen,
som syftar till att stärka Färöarnas, Grönlands och Ålands
ställning i det nordiska samarbetet, innebär bl. a. att antalet medlemmar i
Nordiska rådet utökas från 78 till 87 medlemmar. För Sveriges del innebär
beslutet att svenska delegationen utökas till 20 medlemmar från tidigare
18.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister Palme, statsråden Ingvar Carlsson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström,
Bodström, Göransson, Dahl, Roine Carlsson, Holmberg, Hellström
och Wickbom och följande valda medlemmar: Gunnar Nilsson i Stockholm,
Ingrid Sundberg, Sture Palm, Karin Söder, Paul Jansson, Per Petersson,
Grethe Lundblad, Lennart Andersson, Hans Nyhage, Rune Gustavsson,
Arne Gadd, Karl-Erik Häll, Arne Andersson i Ljung, Ola Ullsten,
Bengt Wiklund, Lars Werner, Gunnel Jonäng, Tyra Johansson, Sten
Svensson och Georg Andersson.

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Karin
Flodström, Ulf Adelsohn, Lahja Exner, Thorbjörn Fälldin, Per Olof Håkansson,
Tore Nilsson, Siri Häggmark och Elver Jonsson.

Delegationen biträddes av sin sekreterare kanslichef Christer Jacobson,
och övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen riksdagsledamot Karin Söder,
samt till vicepresidenter folketingsmedlem Anker Jörgensen, Danmark,
riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, Finland, altingsmand Påll Péturson.
Island och stortingsrepresentant Jo Benkow, Norge.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 22 medlemmar, socialoch
miljöutskottet och trafikutskottet med vardera 13 medlemmar och
ekonomiska utskottet med 26 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson. Hans Nyhage och Lars Werner
Kulturutskottet: Georg Andersson, Tyra Johansson, Gunnel Jonäng,
Sture Palm och Ingrid Sundberg (utskottets vice ordförande)

Social- och miljöutskottet: Arne Andersson, Rune Gustavsson och
Grethe Lundblad

Trafikutskottet: Karl-Erik Häll, Per Pelersson och Bengt Wiklund
Ekonomiska utskottet:Arne Gadd, Paul Jansson, Gunnar Nilsson (utskottets
ordförande) Sten Svensson, Karin Söder och Ola Ullsten.

Val företogs till rådets budgetkommitté. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Gunnar Nilsson och Hans Nyhage.

Redog. 1984/85:4

Val företogs till rådets informationskommitté. Till svenska medlemmar i
kommittén utsågs Rune Gustavsson (kommitténs vice ordförande) och
Sture Palm.

Vidare företogs val av medlemmar och suppleanter till Nordiska kulturfondens
styrelse för åren 1985-86. Till svensk medlem i fonden utsågs
Bengt Wiklund med Ingrid Sundberg som suppleant.

Val företogs av medlemmar och suppleanter till ett särskilt utskott med
uppgift att granska Nordiska kulturfondens förvaltning. Till svensk medlem
i utskottet, som består av fem medlemmar och fem suppleanter, utsågs
Gunnel Jonäng med Arne Gadd som suppleant.

D. PRESIDIETS, UTSKOTTENS OCH KOMMITTÉERNAS
VERKSAMHET

D. 1. PRESIDIET

Medlemmar

Medlemmar i presidiet har varit från Danmark folketingsmedlem Anker
Jörgensen, från Finland riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, från Island
altingsmand Halldér Åsgrimson, den 10 juni 1983 ersatt av altingsmand
Påll Pétursson, från Norge stortingsrepresentant Jo Benkow och
från Sverige Ulf Adelsohn, den 1 februari 1984 ersatt av Karin Söder.

Möten

Presidiet har hållit möten den 26-27 april 1983 i Köpenhamn, den 15 juni
i Reykjavik, den 7 september i Stockholm, den 13—14 november i Mariehamn
samt den 29—30 november, 25 januari, 26—27 och 29 februari 1984 i
Stockholm. Överläggningar med ordförandena för rådets utskott och kommittéer
ägde rum den 27 april i Köpenhamn,med Nordiska ministerrådet/
samarbetsministrarna den 16 juni i Reykjavik och med Föreningarna Nordens
förbunds presidium i Mariehamn den 14 november. Den 30 november
hölls ett möte i Stockholm mellan presidiet och de nordiska ländernas
statsministrar.

Verksamhet

Presidiets verksamhet har i perioden mellan den 31: a och 32: a sessionen
bl.a. varit inriktad på att söka former för att effektivisera sessionens
genomförande, göra den mera översiktlig och underlätta massmedias bevakning
av sessionen. Inläggen i generaldebatten har därför ytterligare
tidsbegränsats samtidigt som medlemmarna har anmodats att oftare använda
sig av möjligheten till replikskifte. Frågeinstitutet och möjligheten till
skriftliga frågor mellan sessionerna har diskuterats.

Som ett led i strävandet att förbättra generaldebatten inleddes debatten

Redog. 1984/85:4

vid 31: a sessionen med ett programtal av ministerrådets ordförande. Denna
ordning utföll mycket väl och tillämpades även vid 32: a sessionen med
den kompletteringen att ministerrådets redogörelse följdes av en presentation
av presidiets syn på det aktuella nordiska samarbetet.

Genom en ny budgetprocedur, tillämpad sedan 31: a sessionen, har
också budgetsamarbetet effektiviserats och förenklats samtidigt som möjligheterna
för parlamentariskt inflytande på ministerrådets budget förbättrats.

En av statsministrarna och rådets presidium tillsatt kommitté för översyn
av samarbetsformerna mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
överlämnade sin rapport vid ett möte mellan statsministrarna och
presidiet den 30 november 1983. (Nordisk utredningsserie 1983:9). I komittén,
som bestod av 5 ledamöter, ingick som svensk representant Karin
Söder. På grundval av rapporten framlade presidiet förslag om vissa ändringar
i arbetsformerna för det nordiska samarbetet för behandling vid 32:a
sessionen.

Överläggningarna mellan presidiet och statsministrarna respektive samarbetsministrarna
har av naturliga skäl i första hand gällt ländernas svåra
sysselsättningssituation. De nordiska regeringarna hade vidtagit åtgärder
för att begränsa inflationen, förbättra ländernas konkurrenskraft och för
att uppnå eller bevara en positiv betalningsbalans. Enighet förelåg om att
ytterligare åtgärder måste vidtas för att öka sysselsättningen. I detta syfte
uppdrog statsministrarna åt arbetsmarknadsministrarna att, inom ramen
för det arbetsmarknadspolitiska samarbetet, närmare preciserade åtgärder
som länderna kunde vidta nationellt och nordiskt. Presidiet har för sin del
bl. a. vid mötet med samarbetsministrarna sökt påskynda arbetet med den
av rådet begärda handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.

Med samarbetsministrarna tog presidiet upp vissa andra inom ministerrådet
aktuella frågor såsom samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet,
datateknologiskt samarbete, handlingsplan mot narkotikamissbruk,
samarbete på kommunikations- och turistområdet, nordiskt TV-samarbete,
”nordiskt medborgarskap”. Därutöver diskuterades vissa tekniskt
praktiska frågor av gemensam natur inför 32: a sessionen.

Som ett led i förverkligande av innehållet i begreppet nordiskt medborgarskap
begärde presidiet vid mötet med samarbetsministrarna en kartläggning
av vilka hinder som föreligger för att ingångna avtal och överenskommelser,
som är av betydelse för den enskilde medborgaren,skall kunna
användas på avsett sätt. Samtidigt föreslogs också en Codex Nordica, en
förteckning över nordiska medborgares rättigheter i annat nordiskt land.

Vid mötet med Föreningarna Nordens presidium diskuterades bl. a. de
regionala informationskontorens fortsatta verksamhet, Norden i skolan,
härunder lärår- och elevutbyte och ungdomens förhållande till Norden.

Presidiet har understrukit att ökade internationella kontakter kan ge nya
2 Riksdagen 1984185. 2 sami. Nr 4

Redog. 1984/85:4

positiva impulser för rådsarbetet. I detta syfte har rådet varit representerat
vid möten med WHO. Europarådet, OECD och UNESCO. Vidare har
expert från OECD deltagit i möte med ekonomiska utskottet. Även vid
32: a sessionen liksom vid de två närmast föregående har presidiet fungerat
som valkommitté för att koordinera partigruppernas nomineringar av de 24
förtroendeposterna inom rådet. Inom rådet finns fyra partigrupperingar:
konservativa, mittenpartier, socialdemokrater och kommunister/vänstersocialister.

D 2. UTSKOTTEN
D 2.1. JURIDISKA UTSKOTTET

Utskottets arbete har liksom tidigare år inriktats på det omfattande
nordiska lagstiftningsprogrammet. Därutöver har utskottet,
som behandlar konstitutionella samarbetsfrågor. ägnat
stor uppmärksamhet åt den s.k. femmannakommitténs
rapport om arbetsformerna i det nordiska samarbetet.

Medlemmar

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson
(s), Hans Nyhage (m) och Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har under 1983 hållit möten den 28 september i Köpenhamn,
den 15 november i Mariehamn, och under 1984 den 23-24 januari i Stockholm
samt den 26 och 28 februari i anslutning till och under sessionen i
Stockholm.

Vid Mariehamnsmötet hölls de årligen återkommande gemensamma
överläggningarna mellan utskottet och de nordiska ländernas justitieministrar.
Härvid diskuterades internationell adoptionsverksamhet. produktansvar,
datakriminalitet, narkotikakriminalitet, samefrågor, samarbetet
om bekämpning av ekonomisk kriminalitet, likartade säkerhetsföreskrifter
för amatörboxning, nordisk språkkonvention och lagstiftningssamarbetet
på arbetsrättens område samt frågor om nordbors rösträtt vid parlamentsval
och aktuella frågor i relation till den nordiska passunionen.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
Juridiska utskottet anmälde inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att samarbetet om
konsumentpolitik hade överförts från ekonomiska till juridiska utskottet.
Detta samarbetsfalt kompletterade ett centralt område av juridiska utskottets
traditionella ämnen, nämligen lagstiftningssamarbetet, där lagstiftningen
på konsumentområdet under de senaste åren hade tilldragit sig stadigt

Redog. 1984/85:4

större uppmärksamhet och betydelse. Ett uttryck härför var också det av
ministerrådet överlämnade reviderade samarbetsprogrammet på konsumentområdet.
Det långvariga lagstiftningssamarbetet hade enligt utskottet
inte stelnat i fasta former utan hade i stället förmått att anpassa sig till
ändrade förhållanden inte blott till dem som var en följd av den industriella
och tekniska utvecklingen utan också till de förhållanden som kunnat
medverka till att utvecklingen i de enskilda nordiska länderna inte hade
följt helt samma mönster.

Såvitt gällde familjerätten framhöll utskottet att samarbetet om de äktenskapsrättsliga
problemställningarna, bl. a. frågan om ogifta samlevandes
förmögenhetsförhållanden, bedrevs nationellt men med så breda
beröringspunkter mellan de utredande organen att utskottet hade en stark
förhoppning om att de lagförslag som detta arbete skulle resultera i skulle
komma att vara en bekräftelse på rättsgemenskap på detta område. Reglerna
om verkställighet av avgöranden om vårdnad om/eller umgänge med
barn skiljer sig något mellan de nordiska länderna i de fall då en part
motsätter sig verkställighet. Utskottet föreslog därför att ministerrådet
skulle företa en samlad undersökning av erfarenheterna från de nordiska
länderna i de fall, där utövande av umgängesrätt mellan frånskilda föräldrar
och barn kunde framtvingas med bistånd från polis eller annan offentlig
myndighet. Utskottet återkom till tidigare års hemställan till ministerrådet
om överväganden rörande förslaget om att etablera en permanent samarbetsform
på familjerättens område.

Utskottet, som noterade att kreditköp med användning av kontokort
blev alltmer vanligt, ansåg att ministerrådet snarast borde företa en undersökning
av behovet av regler om sådant kreditköp. Vidare efterlyste utskottet
ett aviserat förslag till ny köplag och hemställde att arbetet med
detta förslag påskyndades.

På skadeståndsrättens område uppehöll sig utskottet vid produktansvar
och ansåg att samarbetet på detta område borde kunna förstärkas och
göras mera målinriktat. Mot bakgrund av uppgifter om att reglerna om
ersättning för läkemedelsskador var olika i de nordiska länderna, hemställde
utskottet att ett samarbete skulle inledas i en första omgång i syfte
att skapa likartade regler på detta område. Utskottet ansåg också det hade
varit önskvärt med en mera utförlig redogörelse för ministerrådets värdering
av möjligheterna att genomföra likartade regler om ersättning för
miljöskador. Utskottet begärde nu en sådan redogörelse till sessionen
1985.

I sina kommentarer till avsnittet elektronisk databehandling framhöll
utskottet att en åjourföring av lagstiftningen till skydd för den personliga
integriteten borde alltfort ges högsta prioriotet.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 4) med 65 röster.

Redog. 1984/85:4

Organisatoriska frågor

Ulf Adelsohn och övriga presidiemedlemmar hade väckt ett medlemsförslag
om arbetsformerna i det nordiska samarbetet och föreslagit att
rådet och ministerrådet skulle framlägga de förslag som föranleddes av
utredningen om arbetsformerna i nordiskt samarbete (NU 1983:9). Utredningen
hade som upphovsmän den s. k. fem-mannakommittén, tillsatt av
de nordiska ländernas statsministrar och rådets presidium gemensamt.
Utskottet noterade att det av tidsmässiga skäl inte hade varit möjligt att
före sessionen 1984 företa den förberedande behandlingen i rådets utskott
och delegationener som hade kunnat göra det möjligt att redan under
denna session ta konkret ställning till rapportens många förslag. Utskottet
hade efter noggranna överväganden accepterat att nordiska ministerrådet
och rådets presidium ålades att utföra detta arbete under förutsättning att
de utarbetade förslagen förelädes rådet i så god tid före 33: e sessionen att
det gav rådet möjlighet att ge förslagen sedvanlig utskottsbehandling samt
att höra rådets delegationer och berörda utskott och kommittéer. Utskottet
underströk att det under sin behandling av medlemsförslaget inte hade
tagit ställning varken för eller emot förslagen från fem-mannakommittén.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 15) till
ministerrådet att före den 1 september 1984 framlägga de förslag beträffande
ministerrådets verksamhet som utredningen om samarbetsformerna i
nordiskt samarbete gav anledning till. Rekommendationen antogs med 73
röster. Rådet beslöt också på utskottets förslag att ålägga rådets presidium
att före nämnda tidpunkt efter ett nära samarbete med juridiska utskottet
och rådets delegationer framlägga motsvarande förslag beträffande rådets
verksamhet.

Samtliga medlemmar i trafikutskottet hade i ett medlemsförslag hemställt
om ändring av trafikutskottets namn till kommunikations- och teknologiutskottet.

Utskottet ansåg att denna fråga borde behandlas och avgöras i sammanhang
med behandlingen av bl. a. förslagen från fem-mannakommittén.
Detta anmäldes till plenarförsamlingen.

Samarbete på konsumentområdet

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om reviderat samarbetsprogram
på konsumentområdet. Utskottet noterade att det första samarbetsprogrammet
på konsumentområdet hade antagits 1980 och att det nu framlagda
reviderade samarbetsprogrammet var en naturlig följd av den dialog
som under åren hade ägt rum mellan rådet och ministerrådet om dessa
frågor. Det reviderade programmet var huvudsakligen inriktat mot sådana
samarbetsuppgifter som var högt prioriterade i de nordiska länderna och
väl ägnade för nordiskt samarbete. Utskottet delade ministerrådets uppfattning
om att utvecklingen gav underlag för särskild uppmärksamhet på
problem hos utsatta grupper som barn, handikappade, invandrare och

Redog. 1984/85:4

äldre personer. De begränsade ekonomiska resurserna borde utnyttjas så
effektivt och målinriktat som möjligt. Forskningsuppgifter och konkreta
initiativ borde därför inriktas på marknadsföringsmetoder och marknadsföringseffekter
på hushållsekonomin och på frågor om konsumenternas
inflytande. Utskottet gav sitt fulla stöd till samarbete om ökad produktsäkerhet
mot bakgrund av tidigare initiativ såvitt gällt samarbete om likartade
regler om produktansvar. Inom den nya teknologin och tekniken borde
särskild uppmärksamhet riktas mot de ökade möjligheterna för betalning
med kontokort och med elektroniska betalningsformer och att fördelar
med sådana anordningar först och främst skulle komma konsumenterna till
godo. Utskottet utgick ifrån att ministerrådet skulle komma att ställa
erforderliga ekonomiska resurser till förförfogande för att genomföra programmet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till ministerrådet
(nr 16) att anta ett reviderat samarbetsprogram på konsumentområdet med
hänsyn tagen till de synpunkter och preciseringar som utskottet hade
uttryckt i sitt betänkande över ministerrådsförslaget. Rekommendationen
antogs med 65 röster.

Åtgärder mot diskriminering ne homosexuella

Lennart Andersson och Grethe Lundblad hade tillsammans med andra
socialdemokratiska rådsmedlemmar föreslagit en rekommendation till ministerrådet
att genomföra forsknings-, utrednings- och upplysningsarbete
beträffande homosexuellas ställning i de nordiska länderna samt att undersöka
möjligheterna för att upphäva lagstiftning som diskriminerar homosexuella
och att genom lagstiftning främja homosexuellas likställighet och
skydd mot diskriminering. Vidare förslogs att rådet skulle uppmana de
nordiska ländernas regeringar att inför FN och andra internationella organ
samarbeta i frågor som berör homosexuellas mänskliga rättigheter med
syfte att hindra diskriminering.

Utskottet konstaterade att den aktuella lagstiftningen i de nordiska länderna
var uttryck för en inte helt sammanfallande bedömning av homosexuella.
Utskottet ansåg att remissuttalandena hade tillfört debatten om de
homosexuellas ställning i samhället värdefulla synpunkter. Liksom förslagsställarna
ansåg utskottet att det fanns anledning att understryka betydelsen
av att det sätts igång forsknings- och utredningsprojekt på området.
En förstärkt upplysningsverksamhet var också viktig.

På utskottets förslag antog rådet två rekommendationer huvudsakligen i
överensstämmelse med medlemsförslaget en riktad till ministerrådet (nr
17) och en till de nordiska ländernas regeringar (nr 18). En finländsk
rådsmedlem hade reserverat sig mot utskottets förslag och hemställt att
rådet inte skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget.
Rekommendation nr 17 antogs med 61 röster mot 7. 5 medlemmar avstod
från att rösta, däribland Rune Gustavsson. Rekommendation nr 18 antogs

Redog. 1984/85:4

med 65 röster mot 3, däribland Tore Nilsson. 4 medlemmar avstod från att
rösta, däribland Rune Gustavsson.

Forskningsinstitut för nordisk rätt

Finländska rådsmedlemmar hade i ett medlemsförslag hemställt om att
ministerrådet skulle vidta åtgärder för att en institution för nordisk rätt
inrättades vid Lapplands högskola i Rovaniemi. Utskottet var liksom
flertalet remissorgan positivt till tanken på ett förstärkt nordiskt juridiskt
forskningssamarbete. Det nu aktuella nordiska forskningsinitiativet mottogs
emellertid bara i ringa omfattning positivt av de forsknigsorgan och
utredningsinstitutioner som man utgick från skulle dra nytta av och samarbeta
med de föreslagna institutet. Utskottet ansåg därför inte att förslaget
borde tillstyrkas. Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något
med anledning av medlemsförslaget.

Övrigt

Statsrådet Wickbom besvarade en fråga ställd av en finländsk rådsmedlem
angående vilka åtgärder Sveriges regering ämnade vidta för att registrera
finnarna i Sverige på språklig grund. Statsrådet Wickbom hänvisade
till den svenska invandrarpolitiska kommitténs arbete, vari bl. a. ingår
att undersöka möjligheten att genom offentlig registrering få olika etniska
och språkliga gruppers omfattning, sammansättning och utbredning fastställd.
Först sedan invandrarpolitiska kommittén avslutat sitt arbete kunde
regeringen ta ställning till frågan.

En finländsk rådsmedlem hade ställt en fråga till Sveriges regering
angående rösträtt för nordbor i parlamentsval. Frågan avsåg om den
svenska regeringen hade för avsikt att på egen hand och utan hänsyn till
ställningstagande i grannländerna införa rösträtt för nordiska invandrare i
riksdagsval och om regeringen ansåg det acceptabelt att i Sverige inflyttade
nordbor efter tre års boende i landet erhöll rösträtt i flera parlamentsval.
Vidare ställdes frågan om regeringen ville medverka till en gemensam
nordisk utredning om rösträttsfrågorna. Statsrådet Wickbom hänvisade i
sitt svar till den utredning som just då hade avlämnats av 1983 års rösträttskommitté.
Då det gällde det nordiska samarbetet erinrade statsrådet om
diskussioner som förts mellan de nordiska justitieministrarna både 1983
och 1984, varvid man överenskommit om att ta upp saken igen när remissbehandlingen
av de svenska betänkandet hade genomförts. Statsrådet
Wickbom hänvisade också till statsminister Palmes uttalande om att den
svenska regeringen var positivt inställd till de fortsatta nordiska kontakterna
i frågan.

Rcdog. 1984/85:4

D 2.2. KULTURUTSKOTTET

Mediapolitiken i Norden har liksom föregående år varit
föremål för stor uppmärksamhet i utskottet. Sålunda har utskottet
behandlat ett medlemsförslag om samarbete i fråga
om mottagande av utomnordiska TV-satellitsändningar och
om förbud mot reklam via kabel- och satellit-TV.

En stor del av utskottets arbete har också ägnats åt att
diskutera den utbildningspolitiska situationen i Norden inte
minst mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten.
Slutligen har utskottet i hög grad varit upptaget av frågan om
uppföljning av rekommendationer och yttranden antagna av
Nordiska rådet.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Georg Andersson (s) (fr. o. m.
den 23 februari 1984). Arne Gadd (s) (t. o. m. den 23 februari 1984). Tyra
Johansson (s) (fr. o. m. den 23 februari 1984), Gunnel Jonäng (c). Sture
Palm (s) och Ingrid Sundberg (m).

Möten

Utskottet har sedan den 31: a sessionen hållit följande möten: den 6—7
maj 1983 i Törshavn, den 16—17 augusti i Visby, den 26 september i
Stockholm, den 15 november i Mariehamn, den 26-27 januari 1984 i
Stockholm samt den 27 februari-2 mars under sessionen i Stockholm.

Den 26 september 1983 hölls gemensamma överläggningar mellan utskottet
och ministerrådet (kultur- och undervisningsministrarna) om det
nordiska kultursamarbetet 1985 och budgeten fördetta. I diskussionen om
kulturbudgeten för 1985 framförde utskottet att ambitionen var att fortgående
utveckla och utvidga det nordiska kultursamarbetet. Utskottet
ansåg bl. a. att realökningen för kulturbudgeten i princip inte borde vara
mindre än realökningen förden allmänna budgeten. Under överläggningarna
initierade utskottet även en övergripande utbildningspolitisk diskussion.
Till utskottets januarimöte 1984 hade utskottet inbjudit ministerrådets
ordförande, statsrådet Lena Hjelm-Wallén. att delta för att lämna en
redogörelse för arbetet med kulturbudgeten för 1985.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet framförde utskottet inledningsvis synpunkter på de åtgärder
som ministerrådet eller regeringarna vidtagit med anledning av föregående
års yttrande.

Utskottet anförde att det under ett flertal år hemställt att ministerrådet
skulle vidta åtgärder för att skapa enhetlighet i fråga om formerna och

Redog. 1984/85:4

omfattningen av ministerrådets reaktion på yttranden av rådet. Utskottet
uttryckte nu med skärpa detta önskemål på nytt. För att försöka stimulera
till ett ökat lärår- och elevutbyte skulle utskottet i nära samarbete med
Föreningarna Nordens Förbund arrangera ett seminarium med sikte på att
få fram förslag till åtgärder i tillägg till dem som redan vidtagits av ministerrådet
och andra organ. Utskottet ansåg att det borde göras en kartläggning
av lärår- och elevutbytet mellan de nordiska länderna som utgångspunkt
för nya insatser. Såvitt gällde samarbetet på ungdomspolitikens område
förelåg det enligt utskottet ett stort behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte
mellan de nordiska länderna inom ungdomsutbildningen och om de
åtgärder som vidtagits mot arbetslösheten. Denna uppfattning som tidigare
delgivits ministerrådet gällde fortfarande. Utskottet ansåg att det borde
initieras en debatt på nordiskt plan om ungdomspolitiken Norden och att
det i detta syfte borde anordnas en nordisk konferens under det internationella
ungdomsåret 1985. I tidigare sammanhang hade utskottet hävdat att
det i brådskande ordning borde skapas ett samlat arbetsprogram för samarbete
om elektroniska massmedier. Det noterades, att en arbetsgrupp tillsatts
för kultur- och mediefrågor men utskottet var inte tillfredsställt med
dess arbete utan ansåg att utvecklingen inom den elektroniska masskommunikationen
borde ges större uppmärksamhet i det nordiska samarbetet
och att ett handlingsprogram för detta samarbete borde läggas fram till
33: e sessionen 1985.

Beträffande själva ministerrådsberättelsen uppehöll sig utskottet bl. a.
vid Färöarnas, Grönlands och Ålands förstärkta deltagande i rådet och
därmed i det nordiska officiella kultursamarbetet, vilket ansågs vara betydelsefullt
för hela Norden och hälsades med tillfredsställelse av utskottet.
Vidare framhölls att man borde förutsättningslöst pröva hur de behov som
de rådgivande kommittéerna var satta att tillgodose bäst kunde mötas
under rådande och kommande förhållanden. Utskottet ansåg att behoven
kunde tillgodoses på annat sätt än med hjälp av den rådgivningsorganisation
som skapades då kulturavtalet trädde i kraft.

Med tillfredsställelse konstaterades att ledningsgruppen för Scandinavia
Today getts i uppdrag att studera möjligheterna att genomföra gemensamma
nordiska kulturprojekt utanför Norden på basis av en analys av olika
alternativ för gemensam information i utlandet om de nordiska ländernas
kulturliv. Utskottet ansåg att det borde skapas en beredskap att genomföra
gemensamma kulturprojekt utanför Norden. Beslutet att anordna en utställning
av nordisk sekelskifteskonst i Paris 1986 hälsades med tillfredsställelse
av utskottet. Utskottet uppehöll sig också vid den nordiska informationsverksamheten
och ansåg att den nuvarande organisatoriska uppbyggnaden
innebar splittring av såväl ekonomiska som personella resurser.
Utskottet ansåg därför att man borde beakta behovet av och
möjligheterna till ökad samordning av informationsinsatserna såväl på
nordiskt som på nationellt plan. Publikationsverksamheten under minister -

Redog. 1984/85:4

rådet och rådet borde enligt utskottets uppfattning koncentreras till ett och
samma organ.

Inom utbildningssamarbetet prioriterade utskottet samarbetet på utbildningsområdet
för att minska ungdomsarbetslösheten, öka språkförståelsen
i Norden samt samarbetet kring de handikappades problem. Det sistnämnda
området avsåg utbildning av lärare och annan personal för dövblinda.
Utbildningen som hittills skett på försöksbasis borde göras permanent
och kopplas till Nordiska nämnden för handikappfrågor.

På forskningsområdet berörde utskottet bl. a. samarbete om vetenskaplig
utrustning. För att få igång nya projekt fann utskottet det önskvärt att
använda också andra finansieringsmodeller än enbart den nordiska kulturbudgeten.
T. ex. kunde nationella forskningsrådsorgan bevilja medel direkt
till ifrågavarande institution. Utskottet ansåg över huvud taget att samarbetet
om tung vetenskaplig utrustning borde ges större uppmärksamhet.
Såvitt gällde den högre utbildningen uppehöll sig utskottet vid de svårigheter
som förelåg för studeranden att kunna studera i annat nordiskt land.
Utskottet fann det något överraskande att svårigheterna uppdagas först
nu, åtta år sedan konventionen om nordisk tentamensgiltighet trätt i kraft.
Det fanns alla skäl att fortsätta det samarbete som nu hade inletts för att
undanröja kvarvarande hinder för ökad studiemobilitet mellan de nordiska
länderna.

Under avsnittet allmänkulturell verksamhet uppehöll sig utskottet bl. a.
vid Nordens Hus på Färöarna och noterade att detta hade invigits i maj
1983. Därmed hade man fått en kulturell länk med Färöarna. Vad själva
verksamheten angick hade utskottet funnit det rimligt att under någon tid
samla erfarenheter, innan slutligt beslut om den framtida omfattningen av
verksamheten fattades. Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över att det
fr. o. m. nomineringen till 1984 års litteraturpris var möjligt att föreslå ett
verk från vardera Färöarna, Grönland och de samiska språkområdet enligt
de reviderade stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris.

Utskottet avslutade sitt betänkande med synpunkter på radio- och TVsamarbetet.
Mot bakgrund av att ministerrådsberättelsen var skriven redan
den 10 december, efterlyste utskottet vissa kompletterande upplysningar
vid sessionen, bl. a. om det hos regeringarna fanns en verklig vilja
att delta i ett konkret nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit och hur
frågan om en eventuell försöksverksamhet med TV-programutbyte via
ECS hade avancerat. Det noterades också att det pågick en kartläggning av
lagstiftningen för distribution av existerande nordiska TV-program via
kabel såväl inom de nordiska länderna som över dessas gränser. Utskottet
uttryckte förhoppningen att de förslag arbetsgruppen kom fram till snabbt
skulle kunna förverkligas och det skulle vara möjligt att öka utbytet av
grannlandsprogram via befintliga kabelnät och senare kommunikationssatelliter.

Redog. 1984/85:4

Till kulturutskottet hade såsom bilaga till ministerrådsberättelsen hänvisats
förslag till handlingsprogram för forskningspolitiska rådet. Utskottet
hade dessutom varit representerat i en av forskningspolitiska rådet den
15-16 februari 1984 arrangerad konferens om nordiskt forskningssamarbete
och forskningsevaluering. vid vilken aktuella forskningspolitiska frågor
diskuterades mot bakgrund av det föreliggande förslaget till handlingsplan.
Ett av syftena med konferensen var att skapa en dialog mellan
aktörerna på forskningsfältet i de nordiska länderna. Utskottet fann det
naturligt att förslaget till handlingsprogram präglades av att forskningspolitiska
rådet var ett nytt organ och att uppbyggnadsfasen skulle komma att
lägga grunden till forskningspolitiska rådets kommande verksamhet. Utskottet
ansåg att förslaget till handlingsplan väl kunde utgöra utgångspunkt
för forskningspolitiska rådets arbete under den första treårsperioden. Utskottet
förutsatte dock att nästa förslag till handlingsprogram för forskningspolitiska
rådet, som skulle läggas fram efter treårsperioden, också
skulle innehålla en prioritering av uppgifterna och en tidsplan för utförandet
av dessa.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 6) med 61 röster.

Utbildningssamarbete

Ingrid Sundberg m.fl. hade väckt ett medlemsförslag om samnordisk
utbildning av Montessori-lärare.

Utskottet noterade att viss lärarutbildning i Montessoripedagogik för
närvarande fanns i Danmark och Sverige, medan Finland och Norge inte
hade någon sådan. Vidare hade utskottet erfarit att den första svenska
fortbildningskursen i Montessori-pedagogik hade startat vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm och att denna kurs även var öppen för elever
från andra nordiska länder. Utskottet ansåg liksom flertalet remissorgan
att det inte klart framgick vilken typ av utbildning som avsågs med medlemsförslaget,
grundutbildning eller fort- och vidareutbildning. Utskottet
avvisade därför förslaget att skapa en särskild Montessori-lärarutbildning
eller att jämställa Montessori-utbildning med allmän grundutbildning vad
kompetens beträffade. Däremot fann utskottet det motiverat att undersöka
behovet att bereda Montessori-pedagogiken plats i vidareutbildningen,
eventuellt fortutbildningen, av i synnerhet förskollärare och speciallärare
men också grundskolelärare. Visade en sådan undersökning att behov
förelåg av denna utbildning föreföll det naturligt att tillgodose behovet
genom att på nordiskt plan anordna kurser eller seminarier. Utskottet var
dock inte berett att utan vidare prioritera en eventuell sådan verksamhet
på bekostnad av andra redan konstaterade samarbetsbehov på utbildningsområdet.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 23) att
undersöka behovet av fort- och vidareutbildning av lärare i Montessoripedagogik.
Rekommendationen antogs med 61 röster.

Redog. 1984/85:4

Statsrådet Bengt Göransson svarade på en fråga angående vilka åtgärder
Sveriges regering ämnade vidta för att alla finska barn i Sverige skulle ha
möjlighet att få undervisning på finska i såväl grundskolan som gymnasieskolan.
Av svaret framgick att hemspråksreformen 1977 skapat möjligheter
till undervisning i och på modersmålet i första hand inom grundskolans
ram inte bara för nordiska medborgare i Sverige utan för alla elever
som hade ett annat hemspråk än svenska.

Vidare framgick att även inom gymnasieskolan fanns möjligheter till
undervisning på finska. I Stockholm pågick sedan 1978 en försöksverksamhet
i syfte att ge finskspråkiga ungdomar med bristfälliga kunskaper i
svenska möjlighet att bedriva gymnasiala studier. Om denna försöksverksamhet
slog väl ut, var statsrådet Göransson positiv till en spridning av
verksamheten för att underlätta för elever utan svensk grundskoleutbildning
eller med bristfälliga kunskaper i svenska att tillgodogöra sig gymnasial
utbildning. När det gällde finskspråkig undervisning inom gymnasieskolan
måste det emellertid vara klart att samma utbud på kurser och linjer
inte kunde erbjudas på finska som på svenska.

På en fråga om vilka planer Sveriges regering hade för att höja standarden
i undervisningen av ämnet svenska som andra språk svarade statsrådet
Lena Hjelm-Wallén, att frågan om den framtida utbildningen i svenska
som främmande språk för klasslärare för närvarande var under beredning i
regeringskansliet eftersom den nuvarande situationen inte var helt tillfredsställande.
Vissa åtgärder hade dessutom redan vidtagits genom att
svenska som främmande språk sedan höstterminen 1983 kunde ingå som
ett ämne på den språkvetenskapliga ämneslärarlinjen. Dessutom kunde
svenska som främmande språk läsas som tillvalskurs på klasslärarlinjerna
och inom fortbildningskurser för verksamma lärare.

Forskningssamarbete

Ett medlemsförslag hade väckts, av bl. a. Rune Gustavsson, Gunnel
Jonäng och Karin Söder, om framtidsforskning rörande Norden. Kulturutskottet
anmälde vid sessionen att behandlingen av medlemsförslaget
fortsatte i utskottet, med anledning av att det i Norge hade initierats
studier av den art som medlemsförslaget syftade till, i första hand ett
förprojekt kallat ”Alternativ Norden”. Stortinget hade beviljat ett anslag
för detta projekt på 1,2 miljoner norska kronor. Arbetet skulle vara avslutat
1984 och därefter utvärderas. Utskottet fann i likhet med några av
remissorganen att den slutliga behandlingen av medlemsförslaget borde
avvakta utfallet av det norska förprojektet.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Gunnel Jonäng om ett seminarium
om skapande samarbete i Norden. I medlemsförslaget föreslogs en
rekommendation till ministerrådet att arrangera ett seminarium för experter
och beslutsfattare inom olika områden, för att behandla möjligheterna
till gemensamma forskningsprojekt inom begreppet skapande samarbete

Redog. 1984/85:4

och angående metoderna för sådant samarbete som en del av framtidsforskningen.
Medlemsförslaget tangerade ett forskningsområde med anknytning
till pedagogik, socialpsykologi och psykiatri men hade också
beröringspunkter med framtidsforskning. Utskottet uppfattade det föreslagna
seminariet som ett seminarium bland andra och ansåg att det var de
presumtiva arrangörernas sak att i likhet med andra arrangörer av nordiska
seminarier ansöka om anslag från de nordiska stödordningarna.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

Allmänkulturellt samarbete

Ett medlemsförslag hade väckts om stöd till nordiska utställningar.

Utskottet ansåg att motiveringen för ett ökat utställningsutbyte var att
stärka kulturgemensakpen, att befrämja kulturförståelsen i vid mening
men också att göra det lättare att följa utvecklingen i de övriga nordiska
länderna på t. ex. konstens olika områden. Med utställningar avsågs därvid
inte bara konstutställningar av olika slag men också andra utställningar av
allmän och speciell karaktär. Utgångspunkten för verksamheten borde
vara att Nordiskt konstcentrum hade ansvaret för anordnandet och finansiering
av vandringsutställningar på den visuella konstens område. Utskottet
ansåg att ett särskilt anslag för utställningsutbyte skulle ge bättre möjlighet
till kontinuitet där sådan behövdes men också tillgodose engångsbehov
inom de mest olikartade områden.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 22) till
Nordiska ministerrådet att på den nrodiska kulturbudgeten inta ett särskilt
anslag till stöd för nordiskt utställningsutbyte. Rekommendationen antogs
med 64 röster mot 1.

Ett medlemsförslag hade väckts om stöd för regional nordisk informationsverksamhet.
I förslaget hemställdes att Nordiska ministerrådet skulle
utreda förutsättningarna för att utverka budgetmedel för bestridande av
den offentliga andelen av de medel som erfordrades för upprätthållandet av
de regionala nordiska informationskontoren även efter den nu pågående
försöksverksamheten vid årsskiftet 1984-85.

Utskottet var positivt till den regionala informationsverksamhet som
föreningarna bedrivit i form av en försöksverksamhet under 1981—84
genom informationskontor på sju orter runt om i Norden. Utskottet motsatte
sig inte att verksamheten kunde fortsätta. När det gällde finansieringen
så hade utskottet en annan uppfattning än flertalet remissorgan, som
givit uttryck för att medel över den nordiska kulturbudgeten också i
fortsättningen skulle kunna utgå. Av principiella skäl ansåg utskottet att
det var varje nordiskt lands ensak att stödja den regionala verksamhet som
föreningarna Norden bedriver i respektive land. Informationskontoren
utgjorde här inget undantag, utan de var integrerade i föreningarna Nordens
verksamhet. Utskottet ansåg allstå att medel över den nordiska

Redog. 1984/85:4

kulturbudgeten inte skulle beviljas till reguljär verksamhet av det nu aktuella
slaget. Inte heller fann utskottet skäl att försöksverksamheten förlängdes.
Mot bakgrund härav föreslog kulturutskottet att rådet rekommenderade
de nordiska ländernas regeringar att skapa förutsättningar för föreningarna
Norden att efter 1984 bedriva regional informationsverksamhet i
därför lämpliga former och lämplig omfattning.

Under debatten i plenum ifrågasattes det av kulturutskottet framlagda
förslaget mot bakgrund av att det inte fanns garanti för att regeringarna
skulle ställa medel till förfogande för informationskontorens verksamhet
efter 1984 och att det därför borde vara nordisk finansiering.

På förslag av utskottets förman beslöt rådet med 66 röster mot 1 att
återremittera medlemsförslaget till kulturutskottet för förnyad behandling.

1 ett medlemsförslag hade hemställts om ökar stöd till nordiskt idrottsutbyte.
Utskottet ansåg att det nordiska idrottsutbytet fortsatt borde utvecklas.
Tyngdpunkten borde därvid ligga på breddidrotten, och särskild hänsyn
tas till utkantsområdenas behov. Utskottet ansåg alltså att anslaget till
idrottssamarbetet på den nordiska kulturbudgeten borde höjas. Utskottet
erinrade i detta sammanhang om sin i annat sammanhang uttalade uppfattning
om värdet av att pröva möjligheten att för nordiskt samarbete på
nationell budget öronmärka en viss del av anslagen till folkrörelserna i
tillägg till stödordningarna på den nordiska kulturbudgeten.

Utskottet fann det också vara önskvärt att det anordnades en nordisk
idrottskonferens. Denna borde dock för att bli meningsfull rekrytera fler
deltagargrupper än enbart riksidrottsförbunden och ha ett vidsträcktare
syftemål än enbart stödet till nordiskt idrottsutbyte. Som exempel kunde
nämnas de sociala, hälsomässiga och uppfostringsmässiga aspekterna på
idrotten. Däremot avstyrkte utskottet förslaget om att det skulle inrättas
ett särskilt nordiskt idrottsutskott.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 24) till
Nordiska ministerrådet att fortsatt förbättra förutsättningarna för ett ökat
nordiskt idrottsutbyte.

Rekommendationen antogs med 63 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Ingrid Sundberg om samnordisk
pensionärsktdtur.

Medlemsförslaget avsåg en utredning om förutsättningar för att trygga
fortsättningen av det med stöd från nordiska kulturfonden inledda nordiska
samarbetet till förmån för samnordiska kulturaktiviteter för pensionärer.
Medlemsförslagets huvudsyfte var att utverka stöd åt samnordiska kulturaktiviteter
för pensionärer, ett syfte som enligt utskottet var vällovligt och
förtjänade uppmärksamhet. Eftersom det emellertid på nordiskt plan redan
existerade stödordningar i form av nordiska och bilaterala fonder ur vilka
stöd för den här aktuella verksamheten kunde sökas, fanns ej behov av
någon särskild utredning av frågan.

Redog. 1984/85:4

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget.

En fråga ställdes om vad regeringarna i Danmark, Finland, Island och
Sverige gjort för att utöka antalet författarstipendier för studieresor till
annat nordiskt land. Av meddelandet om rekommendation nr 9/1981 angående
de nordiska författarstipendierna hade framgått att Norge ökat
bidraget till nordiska författarstipendier, vilket gav möjlighet till ytterligare
ett större eller två mindre stipendier från och med 1984. Frågeställaren
efterlyste liknande åtgärder i de andra länderna. Statsrådet Bengt Göransson
framförde i sitt svar att Finland 1983 hade höjt stipendiebeloppen från
5000 svenska kronor till 5000 finska mark. I Danmark prövades möjligheten
av en justering av den samlade bevillingen till författarstipendier och i
detta sammanhang skulle möjligheten att få till stånd ytterligare ett författarstipendium
undersökas.

För Islands och Sveriges del hade man inom ramen för de nationella
budgetarna inte haft möjlighet att öka antalet författarstipendier. I Sverige
har dock gjorts en viss prisjustering av beloppen. Statsrådet Göransson
nämnde avslutningsvis, att det i de enskilda länderna fanns andra möjligheter
än de nordiska författarstipendierna för att stödja utbyte av författare
mellan de nordiska länderna.

Radio- och TV-samarbetet

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Ingrid Sundberg, om samarbete
i frågor om mottagande av utomnordiska TV-sateHitsändningar. Beträffande
tekniskt samarbete i fråga om mottagande av utomnordiska TVsatellitsändningar
noterade utskottet att det redan förekom samarbete på
detta område och att det därför inte syntes vara behov av ytterligare
åtgärder i denna del från rådets sida. Vad gällde frågan om reklamens vara
eller icke vara i elektroniska massmedier noterade utskottet att denna
debatterades livligt framförallt i Danmark, Norge och Sverige. I detta
skede ansåg sig utskottet inte kunna ta ställning till själva sakfrågan eftersom
förutsättningar för ett sådant ställningstagande ännu inte skapats på
nationellt plan. Det ansågs dock väsentligt för det framtida mediasamarbetet
i Norden att länderna inte var för sig fattade ensidiga beslut om
förändring av den nuvarande situationen och därigenom riskerade att
försvåra samarbetet.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 21) till
de nordiska ländernas regeringar att i samråd ta ställning till frågan om
reklamens plats i de elektroniska massmedierna. Rekommendationen antogs
med 64 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts om gemensamt nordiskt förbud mot
spridning av reklam via kabel- och satellit-TV. Medlemsförslaget avsåg
också åtgärder för att främja det icke-kommersiella radio- och TV-samarbetet
i Norden genom programutbyte via Nordvisionen och genom ökade

Redog. 1984/85:4

samproduktioner. Även om det inte i princip var någon skillnad mellan de
förbud mot reklam i TV som gällde i Danmark, Norge och Sverige och det
förbud som medlemsförslaget syftade till, var utskottet inte berett att till
den delen förorda medlemsförslaget. Såvitt gällde medlemsförslagets andra
del om att främja de icke-kommersiella nordiska radio- och TV-samarbetet
konstaterade utskottet att det redan fanns en rekommendation om
detta syfte.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget. *

Statsrådet Bengt Göransson svarade på en fråga angående samarbete
om TV-program för sjöfolk. Av svaret framgick att viss verksamhet förekommer
i Danmark, Finland, Norge och Sverige med distribution av ett
urval av det egna landets TV-program till fartyg inom handelsflottan.
Utbudet var huvudsakligen så kallade egenproducerade program av underhållsningskaraktär
och verksamheten finansierades i dessa länder huvudsakligen
av statliga medel.

Ministerrådet hade tidigare framhållit de upphovsrättsliga problemen då
det gällde att bygga ut de existerande verksamheterna till att omfatta en
samnordisk distribution. Ministerrådet hade även understrukit rimligheten
i bilaterala kontakter mellan relevanta myndigheter och organ för att
eventuellt få till stånd bilaterala lösningar innan frågan eventuellt kunde
lösas samnordiskt. Statsrådet Göransson informerade om att ministerrådet
i april 1984 anordnade en konferens om nordiska videoprogramfrågor.
Konferensprogrammet upptog även frågan om distributon av TV-program
till sjöfolk i syfte att klarlägga eventuella möjligheter till nordiskt samarbete
inom området. Avslutningsvis anfördes att konferensresultat borde avvaktas
innan en mer utförlig redogörelse av situationen i Norden gavs och
frågorna på nytt realitetsbehandlades.

D 2.3. SOCIAL- OCH MILJÖUTSKOTTET

Arbetsmarknads- och arbetsmiljöfrågorna har haft en framträdande
plats i utskottets arbete under tiden efter 31: a sessionen.
Överläggningar har förts med ministerrådet om ett
nytt samarbetsprogram för arbetsmiljöområdet och utskottet
anordnade ett särskilt seminarium i frågor kring arbetstid,
sysselsättning m. m. i ett mer övergripande perspektiv. Narkotikafrågorna
blev även vid denna session föremål för en ny
rekommendation och miljöfrågor diskuterades livligt vid sessionen.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Rune Gustavsson (c). Tyra
Johansson (s) och Grethe Lundblad (s). Tyra Johansson ersattes den 23
februari av Arne Andersson (m).

Redog. 1984/85:4

Möten

Utskottet har hållit möten den 9-10 maj 1983 i Göteborg, den 26 augusti-9
september på Grönland, den 19-20 september i Bolkesjö (Norge),
den 15-16 november i Mariehamn, den 14 december i Köpenhamn, den
26-27 januari 1984 i Stockholm samt den 26 och 28 februari i samband med
rådets session i Stockholm. Grönlandsmötet ägnades till stor del åt att öka
utskottets kännedom om arbetsmarknad och miljö, sociala förhållanden
och trygghetssystem samt hälso- och sjukvård på Grönland. I samband
med mötet i Bolkesjö arrangerade utskottet ett seminarium på temat ”Arbetet
i Norden”. Vid novembermötet höll utskottet överläggningar med
dels arbetsmarknadsministrarna, dels arbetsmiljöministrama. Seminariet
och de båda ministermötena hade förberetts av var sin arbetsgrupp inom
utskottet.

Utskottet var representerat vid det nordiska social- och hälsovårdsmötet
i augusti 1983.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet återkom i sitt betänkande över årets berättelse till sina tidigare
framförda påpekanden angående ministerrådets samarbete under rubriken
”tekniken och framtiden” vad gällde tendensen att prioritera samarbetet
inom de ekonomiska, industriella och tekniska områdena på bekostnad av
socialpolitik, hälsopolitik, jämställdhet och miljö. Det fanns en fara för att
utredningar och riktlinjer för ett datateknologiskt program förbigick människan.
Den tekniska utvecklingen måste styras på ett sådant sätt att dess
mänskliga konsekvenser blev positiva. Utskottet uttalade sig positivt för
kartläggningsarbetet inom ministerrådet i anslutning till begreppet ”Nordiskt
medborgarskap”. Utskottet underströk liksom tidigare betydelsen av
att den nationella uppföljningen av de nordiska samarbetsavtalen ägnades
den allra största uppmärksamhet. I annat fall förelåg enligt utskottet risk
för att det nordiska samarbetet utvecklade sig till något fritt svävande utan
förankring på nationellt plan och till nackdel för den nordiska medborgaren.

Vad gällde arbetsmarknadssamarbetet ansåg utskottet att den fundamentala
utgångspunkten för arbetsmarknadspolitiken måste vara att söka
maximera sysselsättningen, inte endast att minimera arbetslösheten. Detta
innebar att en sådan ekonomisk politik borde drivas som minimerade
behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Häri ingick att goda villkor
och möjligheter borde skapas för nyföretagande och för små och medelstora
företag, som var en viktig del av näringslivet både utifrån sysselsättnings
och förnyelsesynpunkter. Utskottet upprepade sina synpunkter från
föregående år att samarbetsinsatserna måste intensifieras för att hindra de
stora mänskliga, sociala och ekonomiska problem som ungdomsarbetslösheten
innebär. Problemen på arbetsmarknaden kunde alltså inte övervin -

Redog. 1984/85:4

nas med enbart traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kraven på
samordning med närings-, ekonomiska- och familjepolitiska insatser växte
sig allt starkare. Nya produktionsområden som miljövårdsteknik, energiteknik
och bioteknik kunde t. ex. ge nya arbetstillfällen.

Vidare uttalade utskottet sin tillfredsställelse över att ministerrådet lagt
fram ett förslag om ett reviderat samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet.
Utskottet uttalade än en gång sitt stöd för projektet om arbetstids- och
semesterlagstiftningens effekter som slutförts och skulle följas upp av ett
tvärsektoriellt samarbete för att kartlägga förutsättningar för en betydande
arbetstidsförkortning. Utskottet hänvisade till sitt eget seminarium i september
1983 med temat ”Arbetet i Norden”. Frågan om en nordisk arbetsmiljökonvention
hade på nytt tagits upp vid utskottets möte med arbetsmiljöministrarna
i november 1983. Utskottet ställde sig helt oförstående till
ministerrådets negativa inställning till en sådan konvention och hemställde
om att ministerrådet vid den 33: e sessionen skulle redovisa de hinder som
förelåg för att en nordisk arbetsmiljökonvention kunde ingås.

Enligt utskottets mening var det angeläget att höja ambitionsnivån i det
nordiska socialpolitiska samarbetet, allra helst i en resursknapp tid. Beträffande
barn-, ungdoms- och familjepolitiskt samarbete erinrade utskottet
om sin tidigare hemställan till ministerrådet att samarbetet om barns
miljö och uppväxtvillkor måtte intensifieras bl. a. vad gällde goda uppväxtmiljöer
som innebär förbättrade relationer mellan barnen och vuxenvärlden.
Inom få områden fann utskottet nordiskt samarbete så angeläget som
på handikappområdet. Till de områden som utskottet prioriterar högst hör
samarbetet mot rusmedelsmissbruk. De sociala problem som missbruket
av alkohol, droger och psykofarmaka lett till i samtliga nordiska länder
tillhörde de största utmaningarna inom den sociala samarbetssektorn. Det
nordiska samarbetet på detta område kunde medverka till att reducera
dessa problem och borde därför utbyggas och fördjupas.

Såvitt gällde miljövårdsområdet konstaterade utskottet med tillfredsställelse
att kampen mot luftföroreningar, ett av de samarbetsområden som
utskottet anser särskilt viktigt, också av ministerrådet getts hög prioritet.
Försurningskatastrofen var inte bara ett miljöproblem utan får också omfattande
ekonomiska konsekvenser. Utskottet fann det arbete som inom
ministerrådet bedrevs beträffande bilavgasproblemen värdefullt och ansåg
att de nordiska länderna borde ingå en överenskommelse om blyfri bensin.

I sammanhanget påpekades att den nordiska miljöskyddskonventionen
inte efterlevts vid ett antal tillfällen. Utvecklingen hade sålunda visat att
det varit lättare att ingå konventionen än att fullfölja dess syfte och intentioner.

I sina kommentarer till jämställdhetsavsnittet i berättelsen upprepade
utskottet sin hemställan från föregående år om att en analys borde företas
av orsakerna till födelsetalens förändring över en längre tidsperiod. Sambandet
familjepensionssystem, reproduktionskostnadsfördelning, nativi3
Riksdagen 1984/85. 2 sami. Nr 4

Redog. 1984/85:4

tet, jämställdhet var ett outforskat ämne i de nordiska länderna. Utskottet
hade tidigare påtalat bristen på jämställdhet inom forskningsområdet men
kunde nu notera att ministerrådet uppmärksammat såväl kvinnliga forskares
villkor som kvinnoforskningen.

Mot bakgrund av avsnittet om livsmedelsfrågor i ministerrådsberättelsen
och även av replikskiften vid tidigare sessioner påpekade utskottet att
de nordiska länderna hade ganska olika krav på näringsämnens hygieniska
kvalitet, vilket i praktiken innebär handelshinder och en extra belastning
för producenten/importören och för livsmedelskontrollen. Utskottet hemställde
därför att problem inom livsmedelsområdet av handelsteknisk natur
skulle ägnas ökad uppmärksamhet.

Utskottet kommenterade slutligen ett förslag från Nordiska forskningspolitiska
rådet till handlingsprogram för dess verksamhet. Utskottet uttalade
sitt stöd för programmet och fann det positivt att den ojämna könsfördelningen
på forskningsområdet uppmärksammades i programmet.

Rådet antog utskottets förslag til yttrande (nr 3) med 65 röster.

Social- och hälsovård

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att i brådskande ordning vidta åtgärder för att upprätta ett nordiskt
centrum för hjärttransplantationer. Då det av remissorganens svar bl. a.
framgått att ett enda nordiskt centrum inte torde vara realistiskt utan att
denna verksamhet borde koncentreras till ett centrum i varje land, eventuellt
två i Sverige, men krävde nära samarbete över gränserna, ansåg
utskottet att rådet inte borde företa sig något i anledning av medlemsförslaget.
Rådet följde utskottets förslag.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att företa en utredning av de genom olyckor i trafiken hjärnskadade
s livssituation.

Utskottet noterade att en noggrann och kvantitativ värdering av skallskadesviter
efter olyckor i trafiken f. n. saknades. Det var väsentligt att
skallskadorna blev föremål för en skärpt uppmärksamhet med registrering
av skadorna och deras verkan beträffande såväl fysisk som psykisk ohälsa.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 8) till ministerrådet
att 1/ företa en utredning av de genom olyckor i trafiken hjärnskadades
livssituation, omfattande arbetslivet, den sociala situationen, inkomstnivån,
rehabiliteringsmöjligheterna och familjelivet - som ett första
steg i en sådan utredning borde resultaten av eventuellt befintliga eller
redan pågående nationella undersökningar inom området kartläggas - 2/
på grundval av denna utredning föreslå åtgärder på nordiskt och nationellt
plan i syfte att förbättra de genom trafikolyckor hjärnskadades ställning.
Rekommendationen antogs med 60 röster.

Sten Svensson hade tillsammans med andra rådsmedlemmar hemställt
om en rekommendation till ministerrådet att utarbeta ett gemensamt tior -

Redog. 1984/85:4

diskt handlingsprogram mot narkotika och att utreda förutsättningarna för
ett gemensamt data- och informationssystem med sikte på att få ett bättre
beslutsunderlag för att bekämpa narkotikaproblemen.

Utskottet erinrade i sitt omfattande betänkande om de olika åtgärder
som vidtagits på nordiskt plan för att bekämpa rusmedelsproblemen. 1 det
aktuella fallet begränsades utskottets ställningstagande till narkotikaproblemet
som måste anses höra till ett av samhällets svåraste medicinska och
sociala problem med åtföljande ekonomiska konsekvenser såväl för individen
som för samhället i stort. Norden måste betraktas som en gemensam
narkotikamarknad. Problemet kunde därför inte bekämpas med framgång
av de nordiska länderna vart och ett för sig. Samordnade och koordinerade
åtgärder måste vidtas. Målsättningen för de nordiska länderna måste vara
att inte någon form av narkotika accepterades som inte var medicinskt
betingad. Insatserna för att bekämpa narkotikamissbruket måste ökas
samt koordineringen av det nordiska samarbetet fortsättningsvis förstärkas.
Detta borde ske inom ramen för ett program med konkret genomslagskraft
på det nationella planet. Utskottet åberopade också arbetet inom
Nordiska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor med ett nordiskt handlingsprogram
mot narkotika. Utskottet utgick från att kontaktmannautskottets
förslag skulle överlämnas till rådet i form av ett ministerrådsförslag.
Mot utskottets förslag till rekommendation reserverade sig en dansk
utskottsmedlem, som menade att ett handlingsprogram inte skulle medföra
några praktiska fördelar utöver de insatser som redan gjordes.

På utskottets förslag beslöt rådet att anta en rekommendation (nr 9) i
enlighet med medlemsförslagets yrkande. Rekommendationen antogs med
69 röster mot 5.

Rune Gustavsson hade ställt en fråga till ministerrådet huruvida ministerrådet
ansåg att Nordiska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor
hade en inplacering i det nordiska samarbetet, som gjorde det möjligt för
kontaktmannaorganet att fullgöra sin synnerligen viktiga funktion och vad
ministerrådet i annat fall avsåg att göra.

Av svaret framgick bl. a. att man på regeringssidan strävade efter att
finna en organisationsform med största möjliga flexibilitet och minsta
möjliga byråkrati. Samtidigt var det viktigt att inrätta kanaler för information
till och från ministerrådets olika organ som samtidigt skulle medföra
att parlamentarikerna fick den information om narkotikasamarbetet som
de önskade. Vid det slutliga beslutet i dessa organisationsfrågor skulle man
ha i beaktande de synpunkter som framfördes av rådet, bl. a. i anslutning
till ovannämnda medlemsförslag.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Tyra Johansson och Grethe Lundblad
hemställt om en rekommendation till de nordiska ländernas regeringar att
ge socialmedicinen en starkare ställning i såväl grundutbildningen som i
den medicinska efter- och vidareutbildningen. Vidare hemställdes om en
rekommendation till regeringarna att utöva en skärpt kontroll över förskrivning
av medicin, som hade vanebildande verkan.

Redog. 1984/85:4

Utskottet framhöll att det var nödvändigt att tillämpa en helhetssyn på
människan och hennes hälsa. Denna syn hade emellertid ännu inte trängt
igenom i utbildningen av nordisk vårdpersonal. Nya insatser måste koncentreras
på förebyggande åtgärder inriktade på områden som låg utanför
den egentliga hälso- och sjukvården. Utskottet delade förslagställarnas
uppfattning att kunskapsområdet socialmedicin som en del i samhällsmedicinen
borde få en starkare ställning i läkarnas grund-, vidare och fortbildning.
Såvitt gällde föslaget om en skärpt kontroll över förskrivning av
vanebildande läkemedel fann utskottet inga skäl för en ytterligare skärpning.
Däremot borde övervakningen effektiviseras och studier av iäkemedelsbruket
initieras bl. a. för att finna orsaker till stora regionala skillnader
i förbrukningen av psykofarmaka.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation Inr 11) till de
nordiska ländernas regeringar att kunskapsområdet socialmedicin som en
del av samhällsmedicinen får en starkare ställning i såväl grundutbildningen
som i efter- och vidareutbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.
Rekommendationen antogs med 66 röster.

Gunnar Björk, Ulla Ekelund, Rune Gustavsson, Elver Jonsson, Gunnel
Jonäng, Karin Söder och Ola Ullsten hade tillsammans med andra medlemmar
av rådet hemställt om en rekommendation till ministerrådet att låta
utarbeta ett handlingsprogram för läkemedelsregistrering i Norden.

Utskottet instämde i förslagsställarnas uppfattning att ett handlingsprogram
borde utarbetas för att göra registreringen av läkemedel i de nordiska
länderna likvärdig och på sikt möjliggöra nordiskt godkännande av läkemedel
som undersökts och registrerats i ett land. Det räckte inte enbart med
de gemensamma riktlinjer för klinisk prövning av läkemedel och ansökan
om registrering som antagits av Nordiska läkemedelsnämnden 1983 utan
det var tid för ett handlingsprogram för att omsätta dessa riktlinjer i
praktiken. Harmoniseringssträvandena måste även resultera i en likartad
tillämpning av riktlinjerna och likartad värdering av dokumentationen. Det
var därför väsentligt att antagna riktlinjer var väl genomarbetade och
förankrade i respektive länder.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 12) i enlighet
med medlemsförslagets yrkande. Rekommendationen antogs med 59 röster.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att verka för att de nordiska radio- och televisionsbolagen vid
lämplig tidpunkt, t. ex. år 1986 eller 1987, genomförde en samtidig programserie
om cancer och dess förebyggande i alla de nordiska länderna.
Utskottet konstaterade, att stora förhoppningar kunde knytas till pågående
cancerforskning men att ökat eknomiskt stöd var angeläget. Med hänsyn
till att staten inte mer än till en del tog ansvar för cancerforskningens
finansiering var behovet av frivilligt ekonomiskt stöd obestridigt. Det
kunde enligt utskottet finnas ett klart motiv för cancerorganisationerna att

Redog. 1984/85:4

överväga en gemensam satsning för att åstadkomma genomslagskraft.
Enligt vad utskottet inhämtat tillhörde det undantagen att rundradiobolagen
deltog i kampanjer av detta slag. Rundradioorganisationerna svarade
själva för de undantag som gjordes. Mot bakgrund härav beslöt rådet att
istället för att anta en rekommendation anmoda rådets presidium att uppmärksamma
rundradioorganisationerna på angelägenheten av att i anslutning
till den samnordiska informationsverksamheten om cancer, som de
riksomfattande cancerföreningarna i Norden planerar, besluta om en samtidig
insamlingsperiod, förslagsvis 1986 eller 1987.

Tyra Johansson hade ställt en fråga till ministerrådet hur långt man
kommit i samordning av de nordiska ländernas hållning till en internationell
barnkonvention samt hur ministerrådet såg på möjligheterna att få till
stånd en konvention av reell betydelse.

I svaret gavs en redogörelse för det arbete som bedrevs i en arbetsgrupp
under FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna där de nordiska
representanterna var mycket aktiva och bl. a. lagt fram kompromissförslag
till ett antal artiklar i den tilltänkta konventionen, vilka arbetsgruppen
enats om. Särskild uppmärksamhet hade riktats mot frågor om barns rätt
till självbestämmande och hur dessa frågor reglerades i de nordiska ländernas
lagstiftning. Om arbetet fortsatte enligt de riktlinjer som utstakats,
fanns det enligt ministerrådet goda skäl att hoppas att konventionen skulle
få reell betydelse.

En fråga hade ställts vilka åtgärder Finlands och Sveriges regeringar
ämnade vidtaga för att pensionärerna skalle bevara sina förmåner vid
flyttning från Sverige till Finland. Socialminister Sten Andersson påpekade
i sitt svar att de nationella förmånssystemens uppbyggnad och förmånsnivåerna
aldrig kunde vara identiska i två nordiska länder, varför det
vid flyttning uppstod förändringar i förmånsnivån, som för den enskilde
ibland var positiva, ibland negativa. Vid ett möte mellan socialministrarna
hade de i frågan aktualiserade problemen diskuterats och man hade beslutat
inleda samarbete på tjänstemannaplanet för att skapa klarhet i problematiken
kring pensionsfrågorna. Den nordiska socialkonventionens bestämmelser
skulle bilda basen för dessa diskussioner.

Miljövård

Rune Gustavsson. Tyra Johansson och Grethe Lundblad hade tillsammans
med andra rådsmedlemmar hemställt om en rekommendation till
ministerrådet att vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en gemensam
nordisk räkenskapsmodell för naturresurser.

Utskottet noterade, att naturresursräkenskaper bäst kunde beskrivas
som en metod att inom ramen för en enhetlig analysmodell belysa de
komplexa samband som fanns mellan naturresurser, ekonomiska aktiviteter
och miljöpåverkan. För att åstadkomma nya, förbättrade och jämförbara
metoder för miljövården och skötseln av naturresurserna i de nordis -

Redog. 1984/85:4

ka länderna önskade förslagställama ett enhetligt system för hur resurserna
skulle mätas och föreslog därefter en räkenskapsmodell. Utskottet
hade dock stannat för att föreslå en beskrivningsmodell då utskottet ansett
det nödvändigt att behålla en vidare ram för statistisk beskrivning av miljöoch
naturresurserna och låta kopplingarna till det ekonomiska systemet
utgöra en del av en mer omfattande beskrivning. Utskottet ansåg det
lämpligt att utgå ifrån de erfarenheter som gjorts vid Norges statistiska
centralbyrås arbete med utvecklingen av resursräkenskaper. Modellen
borde kunna byggas ut med anpassning till de enskilda ländernas förutsättningar
och behov. Utveckling av en modell för beskrivning av naturresurser
var en uppgift som borde kunna lösas bättre och till lägre kostnad
genom nordiskt samarbete.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 10) till ministerrådet
att vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en gemensam nordisk
beskrivningsmodell för naturresurser. Rekommendationen antogs med 58
röster.

En fråga hade ställts till ministerrådet vilka initiativ ministerrådet avsåg
att vidta för att utveckla och förbättra effektivitet, standard och kontroll i
det europeiska miljövårdssamarhelet. Jordbruksminister Svante Lundkvist
svarade med en översikt över pågående internationellt arbete inom
OECD och ECE. Betydelsen av ECE-konventionen om gränsöverskridande
luftföroreningar var att man därigenom skapat ett folkrättsligt bindande
miljöavtal, som omfattade både öst och väst. Förutsättningar för ett
initiativ till en mer allmän miljökonvention för Europa fanns inte för den
närmaste framtiden.

Rune Gustavsson hade ställt en fråga till ministerrådet beträffande vad
de nordiska ländernas regeringar gjort för att driva på det internationella
samarbetet i försurningsfrågan. I svaret erinrades om att ECE-konventionen
trätt i kraft den 16 mars 1983 samt att de nordiska länderna arbetade
aktivt för att få alla ECE-länderna att ansluta sig till det nordiska förslaget
om 30 procents reduktion av de årliga svavelutsläppen inom de närmaste
10 åren. Frågan skulle dryftas både på ministernivå inom ECE och i
konventionens särskilda myndighet. Vidare hänvisades till ministerrådets
projektverksamhet och det forskningsarbete de nordiska länderna bedrev
för att stärka sitt deltagande i det europeiska övervakningssystemet. Genom
att Nordiska ministerrådet enats om att de nordiska länderna för egen
del skulle följa förslaget om 30 procents minskning av svavelutsläppen,
intog Norden en ledande ställning vad gällde bekämpning av luftföroreningar.

Tyra Johansson hade ställt en fråga hur ministerrådet såg på de dittills
uppnådda resultaten av samarbetet om fordonsavgaser och på möjligheterna
att uppnå miljöskyddsprogrammets målsättning. Svaret innehöll
bl. a. en redovisning av pågående samarbete vad gällde avgaser och buller
från fordon liksom de internationella kontakter som tagits. Vad gällde

Redog. 1984/85:4

Nordiska rådets 1983 framförda önskemål, att de nordiska länderna skulle
ingå en överenskommelse om blyfri bensin ansåg ministerrådet inte att det
för tillfället fanns behov av ett formellt avtal härom. Miljöministrarna hade
emellertid enats om att de nordiska länderna snarast möjligt borde skärpa
kraven vad gällde förorenade utsläpp från fordon till en nivå som kunde
uppnås med bästa tillgängliga teknik. Detta förutsatte i sin tur blyfri bensin
och ministrarna var eniga om att bilisterna i de nordiska länderna snarast
borde få tillgång till blyfri bensin.

En fråga hade ställts av en dansk rådsmedlem när Sveriges regering
kunde dokumentera, att den danska oron kring a toma i fa IIsfar tyf>e t Sigyn!,
transport av högaktivt avfall i danska farvatten var ogrundad samt att
sjötransport var den säkraste transportformen. Statsrådet Birgitta Dahl
erinrade i sitt svar bl. a. om de undersökningar som företagits av sjöfartsverket
och den haverikommission som tillsatts efter Sigyns grundstötning.
Dessa rapporter hade delgivits Danmarks miljöminister. Planerna för Sigyns
transporter hade godkänts av den dåvarande danske miljöministern.
Sveriges regering hade också förklarat sig beredd att lämna information i
frågor av gemensamt intresse vad gällde sjötransporter av använt kärnbränsle
genom fortlöpande samråd mellan berörda myndigheter och genom
kontakter mellan berörda ministerier. Däremot var man ej beredd att
tillsätta en gemensam dansk-svensk kommitté för att lösa de uppgifter som
tillkom säkerhetsmyndigheter i Sverige. Säkerhetsmyndigheterna fick inte
under några förhållanden sättas under politiska förmyndare.

Den danska rådsmedlemmen hade även ställt en fråga till Sveriges
regering hur stort belopp Sverige dittills betalat för utbyggnaden av La
Hauge enligt "80-avtalet" mellan Svensk kärnbränsleförsörjning och Cogema.
Kunde garanti ges, alt svenskt kärnbränsle inte upparbetades och
att inte mer pengar betalades till den franska plutoniumindustrin till skada
för Nordens rykte som u-landssolidariskt och - i vidaste bemärkelse -miljömedvetet? Statsrådet Birgitta Dahl erinrade i sitt svar om att de
ekonomiska villkoren för upparbetning fastlagts i affärskontrakt mellan
berörda företag och inte hade offentliggjorts. Hon betraktade dock den
bindning till upparbetning som blev följden av den s. k. villkorslagen som
olycklig. I den nya lag om kärnteknisk verksamhet som trätt i kraft 1984
förekom inga bindningar till upparbetning. Svenska regeringen avsåg ej att
godkänna några nya upparbetningsavtal. Något av det från Sverige utförda
bränslet hade inte heller upparbetats, då detta ej skulle ske förrän plutoniumstudier
och andra studier genomförts. Mellan Frankrike och IAEA
fanns avtal som säkerställde att någon risk för kärnvapenspridning denna
väg inte förelåg.

Grethe Lundblad hade ställt en fråga till Norges regering hur regeringen
motiverade att man ställt sig utanför internationella valfångstkommissionens
beslut om totalstopp för valfångsten och huruvida regeringen, utöver
den kvotminskning som skett, tänkte medverka till att förhindra utrotning
av valarna.

Redog. 1984/85:4

Av svaret framgick, att Norges regering stödde sig på uppfattningen hos
valfångstkommissionens vetenskapliga kommitté, som inte ställt sig bakom
kommissionens beslut om temporärt stopp för all kommersiell valfångst
fr. o. m. säsongen 1985-86. Grethe Lundblad beklagade Norges
inställning och menade att det oftast var vetenskapsmännen från fångstnationerna
som ställde sig negativa i den vetenskapliga kommittén. Hon
ställde därför följdfrågan huruvida Norge tänkte besluta att avsevärt minska
sin fångstkvot under 1985 för att verkligen medverka till större säkerhet
för valbeståndet i de arktiska havsområdena i Norden. Av det nya svaret
framgick att Norge 1983 minskat sin fångst från över 1 700 till ca 650 valar i
enlighet med den vetenskapliga kommitténs förslag. Det tillkom enligt
norsk uppfattning den vetenskapliga expertisen att avgöra hur havets
resurser skulle förvaltas.

Arbetsmiljö

Nordiska ministerrådet hade överlämnat ett förslag till reviderat nordiskt
samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet. Förslaget hade i utkastform
remissbehandlats av bl. a. arbetsmarknadens parter och dryftats med
social- och miljöutskottet i november 1983. Utskottet var i stort positivt till
det framlagda samarbetsprogrammet. Man hade två invändningar. Förslagets
utgångspunkt och inriktning var för snäv eftersom det i stort sett
endast använde industrisektorn som modell för sina åtgärdsförslag. Förslaget
måste utvidgas till att omfatta miljön inom övriga arbetsområden,
skolan och administrationen, hälso- och socialsektorn etc. Vidare borde
arbetsmiljöprogrammet ta sin utgångpunkt såväl i mäns som kvinnors
faktiska och specifika arbetsmarknadssituation. Trots de inbrytningar som
kvinnor gjort inom en rad mansdominerade yrken under senare år var
arbetsmiljön fortsatt utformad efter mäns behov och villkor. Utskottet
fann att forskningen inom arbetsmiljöområdet fortfarande var otillräcklig
och att en aktivare verksamhet för att initiera forskningsprojekt vore
ändamålsenlig. Här pekade utskottet på Nordiska institutionen för vidareutbildning
inom arbetsmiljöområdet som en viktig utbildningsresurs. Utskottet
återkom till sina i andra sammanhang framförda synpunkter på
behovet av en arbetsmiljökonvention och hemställde att ministerrådet
skulle identifiera och redovisa de hinder som förelåg för att en sådan
konvention skulle kunna ingås. Vad gällde frågan om genomförande av
revision av programmet framhöll utskottet att ny kunskap tillkommit sedan
den senaste revisionen. Nya samsarmbetsområden och ett större prioriteringstänkande
hade utvecklats. Det var värdefullt att arbetsmarknadens
parter på ett tidigt stadium fick möjlighet att delta i planeringen av förverkligandet
av programmet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 13) till ministerrådet
att med beaktande av de synpunkter, inte minst vad gällde jämställdhet
och arbetstider, som framförts av Nordiska rådet anta ett revide -

Redog. 1984/85:4

rat program för samarbete i arbetsmiljöfrågor samt att kontinuerligt och i
fortlöpande kontakt med rådet och arbetsmarknadens parter vidareutveckla
och fördjupa det nordiska arbetsmiljösamarbetet. Rekommendationen
antogs med 53 röster.

Arbetsmarknad

Ministerrådet hade överlämnat ett förslag om revision av 1976 års överenskommelse
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om
regler för gottskrivning av kvalifikationsperioder m. m. i samband med rätt
till dagersättning enligt arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget skulle få sin
slutliga utformning efter att Nordiska rådet gett sina synpunkter.

Utskottet fann det angeläget med en översyn av denna överenskommelse
mot bakgrund av både den gemensamma nordiska arbetsmarknaden
och den sociala trygghetskonventionen. Vid en revidering av sistnämnda
konvention borde enligt utskottet övervägas att den aktuella överenskommelsen
skulle intas i denna konvention för att därigenom uppnå största
möjliga enhetlighet på alla sektorer beträffande den sociala tryggheten.
Utskottet fann konventionstexten med alla dess invecklade hänvisningar
rent tekniskt näst intill obegriplig. Överenskommelsen måste skrivas i en
sådan form att alla kunde förstå dess innehåll och avsikt. Klarläggande
tillämpningsdirektiv var nödvändiga för att konventionens bestämmelser
skulle kunna föras ut i praktiken. Utskottet hade dessutom mer detaljerade
synpunkter vad gällde artiklarna om gränsarbeten, samboende och permitterade
arbetstagare.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 14) till ministerrådet
att anta en reviderad överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet
med de förändringar som social- och miljöutskottet föreslagit. Rekommendationen
antogs med 55 röster.

En fråga hade ställts vilka åtgärder ministerrådet ämnade vidtaga för att
etablera ett organiserat samarbete mellan Nordiska akademikerrådet
(NAR) som arbetsmarknadspart å ena sidan och Nordiska ministerrådet å
andra. Armetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon orienterade i sitt svar
om de kontakter som ministerrådet regelbundet hade med arbetsmarknadens
parter. Detta skedde genom att parterna fick möjlighet att lägga fram
förslag om nordiska projekt och yttra sig över projektförslag genom att
deras representanter inbjöds till möten på olika nivåer samt genom löpande
information från ministerrådssekretariatet.

Mot bakgrund av rådets rekommendation nr 6/1977 angående ett samnordiskt
program för förkortning av arbetstiden hade en fråga ställts vilka
åtgärder ministerrådet ämnade vidtaga för att åstadkomma ett sådant program.
Arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon pekade i sitt svar bl. a.
på en nyligen utkommen utredning ”Arbetstid i Norden” samt på att
samarbetet i dessa frågor skulle byggas ut och samordnas tvärsektoriellt.
Arbetstidsfrågor togs således upp inom olika nordiska samarbetssektorer

Redog. 1984/85:4

som arbetsmiljö, arbetsmarknadspolitik jämställdhets- och regionalpolitik
m. m. Samtidigt ville arbetsmarknadsministern dock varna för att se en
förkortning av arbetstiden som en patentlösning på sysselsättningsproblem.
Dittills gjorda utredningar om sambandet mellan arbetstid och sysselsättning
gav intet entydigt belägg för en sådan slutsats.

D 2.4. TRAFIKUTSKOTTET

Trafikutskottet har under tiden mellan sessionerna genom
en särskild arbetsgrupp gjort en kartläggning av situationen
på data- och telekommunikationsområdena. Samtliga utskottets
medlemmar har därefter väckt ett förslag om ändring av
utskottets namn till ”kommunikations- och teknologiutskottet”.
Uppföljningen av NTÅ 1983 har utgjort en viktig del av
utskottets arbete.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Karl-Erik Häll (s). Per Petersson
(m) och Bengt Wiklund (s).

Mölen

Utskottet har hållit möten den 25 april 1983 i Köpenhamn, den 27-29
juni på Nordkalotten, den 15 november i Mariehamn, den 23-24 januari
1984 i Stockholm samt den 26-28 februari i samband med rådets 32: a
session i Stockholm. Vid aprilmötet överläde utskottet med representanter
för Nordtel, Nordinfo och Scannet om telekommunikations- och datatekniska
frågor. Vid junimötet på Nordkalotten överläde utskottet med representanter
för SAS och A/S Norwing om tvärflygförbindelserna på Nordkalotten
samt med representanter för Svenska Rymdbolaget om Tele-Xprojektet.
I Mariehamn fördes överläggningar med de nordiska trafikministrarna
om bl. a. Öresundsförbindelserna. I samband med sitt januarimöte
besökte utskottet Televerket och fick en orientering om den tekniska
utvecklingen på tele- och datakommunikationsområdet.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
Utskottet uttalade i sitt betänkande över ministerrådets berättelse tillfredsställelse
över att nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor
(NÄT) förberett en utredning av skatte-, avgift- och taxepolitiken
rörande person- och godstransporter, investeringspolitiken och direkta
regleringar. Syftet var att ge en jämförande översikt över trafikpolitiska
åtgärder under 1970- och 1980-talen i Norden.

I sammanhanget noterade utskottet, att ämbetsmannakommitténs projektverksamhet
som huvudsakligen varit inriktad på vägforskning fått ökad
tyngdpunkt på mer transportekonomiska och näringslivsanknutna frågor.

Redog. 1984/85:4

Utskottet kommenterade ämbetsmannakommitténs synpunkter på en
omprioritering av satsningen på forskningsprojekt från större till i framtiden
fler men mindre projekt. Denna målsättning stod enligt utskottet i
motsatsförhållande till den tendens som märkts inom samarbetets andra
organ. Utskottet kunde i och för sig acceptera förslaget såtillvida att det
bidrog till smidigare och mer flexibel projektverksamhet. Ökad nationell
finansiering fick dock inte hindra utskottets kontrollerande funktion eller
försvåra översikten av samarbetets finansiering. Vidare hänvisades i betänkandet
till att utskottet under året ägnat data- och telekommunikationsfrågor
allt större uppmärksamhet. Utskottet ansåg att ministerrådet borde
verka för att de kommunikationsmässiga intressena bättre tillvaratogs vid
dess behandling av datateknologin. Vidare borde ministerrådet låta utvärdera
den effektivisering och besparing inom kommunikationssektorn som
blir följden av ökad datorisering och ny teleteknik.

Utskottet betonade vidare vikten av att transportavtalets bestämmelser
sågs över i syfte att få till stånd en bättre överblick av samarbetsområdets
finansiering inklusive finansiering på nationell budget samt ingående rapportering
om samarbetets innehåll. Under året hade utskottet särskilt
uppmärksammat trafiksäkerhetsfrågorna, framförallt verksamheten under
nordiska trafiksäkerhetsåret (NTÅ) 1983. Utskottet fann att trafiksäkerhetsåret
var ett exempel på praktiskt samarbete mellan många samarbetsorgan,
både ideella och officiella, och uttalade förhoppningen att det var
första steget i ett mera omfattande och folkligt förankrat praktiskt samarbete
på trafiksäkerhetsområdet.

Liksom tidigare underströk utskottet betydelsen av den nationella uppföljningen
av genomförda undersökningar och att ministerrådets beslut
effektuerades. Ministerrådet borde bl. a. därför regelbundet redogöra för
harmoniseringen av trafiklagstiftningen i Norden.

Såvitt gällde turistsamarbetet ansåg utskottet att större vikt borde läggas
vid att utveckla turismens kulturella aspekter, och att ett planerat seminarium
om kultur och turism borde ges prioritet.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 5) med 58 röster.

Trafikpolitik

Elver Jonsson och Rolf Sellgren hade i ett medlemsförslag hemställt om
en rekommendation till ministerrådet att vidta erforderliga åtgärder för en
fortsatt harmonisering av trafikpolitiken i Norden.

Utskottet erinrade om att man i flera år eftersträvat att få en översikt
som skulle möjliggöra en bedömning av vilka begränsade områden inom
trafikpolitiken som skulle vara lämpliga och intressanta samarbetsområden.
En kartläggning av trafikpolitiken i Norden var nödvändig för en
bedömning av möjliga och önskvärda harmoniseringssträvanden. Även om
det av resursskäl var nödvändigt att företa utredningen i etapper ville

Redog. 1984/85:4

utskottet understryka betydelsen av att alla trafiksektorer och transportmedel
omfattades av analysen.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 19) till ministerrådet
att snarast tillställa rådet en sammanställning över gällande riktlinjer
för de nordiska ländernas trafik- och transportpolitik för att skapa underlag
för framtida överväganden om ytterligare harmonisering av transportpolitiken
i Norden. Rekommendationen antogs med 53 röster.

Däremot ville utskottet inte föreslå någon åtgärd av rådet med anledning
av ett medlemsförslag av Per Petersson, Ingrid Sundberg och Bengt Wiklund
m.fl. om en rekommendation till ministerrådet att dels intensifiera
arbetet för att få till stånd enhetlig statistik över godstransporter i Norden
dels låta utföra en transportekonomisk undersökning av godstransporter
och godstransportkostnader inom Norden och mellan Norden och omvärlden.

Utskottet noterade att Nordisk kommitté för transportforskning
(NKTF) föreslagit en transportstatistikgrupp för en omfattande uppdatering
av den nordiska transportstatistiken, som redan påbörjats. Såvitt
gällde förslaget om transportekonomisk undersökning av nordiska godstransporter
och kostnaderna härför ansåg utskottet liksom flera remissinstanser
att en allmänt formulerad utredning inte skulle ge sådan ny och
pålitlig information på vilken de viktigaste transportlösningarna kunde
baseras. Problemet torde enligt utskottet bäst lösas genom delstudier.

Rådet följde utskottets förslag.

Likaledes föreslog utskottet att rådet inte skulle företa sig något med
anledning av ett förslag som väckts av Rune Gustavsson m. fl. om energibesparing
inom transport- och trafiksektorn. Förslaget utmynnade i en
hemställan om utarbetande av ett samordnat program för att ta tillvara
möjligheterna till energibesparingar inom transport- och trafiksektorn.

Utskottet noterade att en rad samnordiska initiativ tagits på detta område
och fann det därför inte motiverat att föreslå ytterligare åtgärder angående
energibesparingar inom transport- och trafiksektorn. Utskottet
beslöt emellertid hemställa i en skrivelse till ämbetsmannakommittén för
transportfragor om en översikt av det samnordiska energibesparingsarbetet
på denna sektor.

Rådet följde även här utskottets förslag.

Mellanriksförbindelser

En finländsk rådsmedlem hade föreslagit en rekommendation till regeringarna
i Finland och Sverige att företa en grundlig utredning av förverkligandet
av landförbindelse under Kvarken i form av en järnvägstunnel
inbegripande en kartläggning av projektets ekonomiska-, miljömässigaoch
regionalpolitiska effekter.

Utskottet åberopade tidigare behandling i rådet av medlemsförslag i
samma ämne, vilka avvisats med hänvisning bl. a. till att ett förbättrande

Redog. 1984/85:4

av vägförbindelserna genom anläggande av vägbankar från fastlandet till
den yttre skärgården utgjorde en framtidsplan som förutsatte avsevärt
större trafik än vad som förekom vid ifrågavarande tidpunkt. Dessa skäl
liksom även miljö- och kostnadsmässiga gjorde att utskottet föreslog att
rådet inte skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget.

Rådet anslöt sig till utskottets uppfattning.

Ingrid Sundberg hade ställt en fråga till Danmarks regering hur Danmark
såg på frågan om en fast förbindelse över Öresund mot bakgrund av en
rapport som nyligen framlagts av Sveriges regering och de växande kraven
på goda förbinelser mellan Skandinavien och övriga Europa. Danska trafikministern
svarade med att klart fastslå sin regerings positiva inställning
till inte bara en, utan två fasta förbindelser dvs. både Helsingborg-Helsingör,
i första hand en järnvägstunnel, och en bro för biltrafik Köpenhamn—Malmö.
Denna positiva inställning ändrade dock inte uppfattningen
att en fast förbindelse mellan Själland och Fyn över Stora Bält fortfarande
hade högsta prioritet i Danmark. Tillsammans med sin svenske kollega
hade han beslutat tillsätta två svenskdanska arbetsgrupper för att så långt
möjligt färdigbehandla problemen kring linjedragning, teknik, finansiering
etc. Trafikministern såg inga problem vad gällde finansieringen, då internationella
konsortier anmält sitt intresse för saken och såg fram emot invigningen
av Helsingborg—Helsingör-linjen i början av 1990-talet och Köpenhamn-Maimö-bron
något senare.

Ingrid Sundberg noterade med tillfresställelse att detta var första gången
som regeringarna tog klar ställning för två fasta förbindelser. Hon gjorde
den bedömningen att inget av det som hänt under sessionen skulle få så
långtgående konsekvenser för nordiskt samarbete som den danske trafikministerns
svar. Kommunikationsminister Curt Boström, som uttryckte
sin glädje över att man kommit så långt att man kunde arbeta konstruktivt,
ville dock erinra om den danska ståndpunkten att man inte kunde föra
överläggningar om en fast förbindelse över Öresund förrän man tagit
ställning till frågan om en förbindelse över Stora Bält. Den danska ministern
förtydligade detta med att diskussioner, men ej realförhandlingar,
mycket väl kunde äga rum.

En dansk rådsmedlem ställde i detta sammanhang en fråga om projektet
Scandinavian Link, dvs. om ministerrådet hade några upplysningar utöver
de som givits i massmedia och vilken inställning ministerrådet hade till
planerna. Kommunikationsminister Curt Boström erinrade om att initiativet
till Scandinavian Link tagits av ett konsortium av industrier och inte av
regeringarna. Han utgick från att regeringarna inom kort skulle få närmare
information om projektet. Dessförinnan var det svårt att ens ta en preliminär
ställning till planerna. Däremot uttalade den danske trafikministern
med hänvisning till uttalanden i pressen att planen skulle finansieras genom
broavgifter och vägavgifter och att danska regeringen både principiellt
och reellt var motståndare till vägavgifter.

Redog. 1984/85:4

Turism

I ett medlemsförslag om nordiskt samarbete beträffande turistguider
hade Gunnel Jonäng och en annan rådsmedlem hemställt att rådet skulle
rekommendera ministerrådet 1/ att utreda möjligheterna att införa likartade
bestämmelser för utbildning och auktorisation av turistguider i de
nordiska länderna, 2/ att i nordiskt samarbete utarbeta harmoniserade
föreskrifter om trafiksäkerhet och arbetsmiljö i bussar för turistguider samt
3/ att upprätta ett nordiskt forum för kontakt mellan turistguider i de
nordiska länderna sinsemellan och med de myndigheter som ansvarar för
verksamhet som direkt berörs av guideverksamheten.

Trafikutskottet delade förslagställamas uppfattning om behovet av välutbildade
turistguider liksom omsorgen om deras säkerhet i trafik och
arbetsmiljö. Däremot ville utskottet ej biträda tanken på någon form av
nordisk auktorisation. De funktioner som i medlemsförslaget avsågs med
ett ”nordiskt forum” handhades enligt utskottet bäst av turistguidernas
egna organisationer.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 20) till ministerrådet
1/ att utreda möjligheterna att införa likartade bestämmelser för
utbildning av turistguider i de nordiska länderna samt 2/ att verka för att
man i det nordiska trafiklagstiftningssamarbetet tillvaratar turistguidernas
trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Rekommendationen antogs med 54 röster.

Trafiksäkerhet

Sten Svensson ställde en fråga om vilka åtgärder ministerrådet avsåg att
vidta inom ramen för de gemensamma nordiska reglerna för att förenkla
vägutmärkningssystemet som bl. a. skulle medföra besparingar av offentliga
medel. Som en modell för förenkling angavs att den information som
krävde flera trafikmärken skulle kunna samlas till ett märke. Från ministerrådets
sida hänvisades till det internationella samarbetet som lett till att
man i stort sett kunde köra genom hela Europa och förstå innehållet i de
vägskyltar som fanns, men man instämde i frågeställarens uppfattning att
man inom ramen för det nordiska samarbetet borde kunna anstränga sig för
att uppnå förenklingar och kostnadsbesparingar.

Sedan det av inkomna meddelanden framgått att Danmark, Finland,
Norge och Sverige hade en trafiklagstiftning som byggde på gemensamma
nordiska förslag utarbetade av Nordisk vägtrafikkommitté och att man på
Island arbetade med förslag till en ny vägtrafiklagstiftning, beslöt rådet på
utskottets förslag att anse rekommendation nr 27/1968 om gemensam
trafiklagstiftning slutbehandlad.

Räknecenter för väderprognoser

Sture Palm hade ställt en fråga till ministerrådet huruvida projektet
avseende en kartläggning av möjligheterna för upprättande av ett gemensamt
räknecenter för väderprognoser i Norden i enlighet med rekommen -

Redog. 1984/85:4

dation nr 4/1983 kunde igångsättas under innevarande år. Bakgrunden till
frågan var att projektet avsågs att bli Finansierat delvis med nordiska medel
delvis med nationella och att risk kunde föreligga för dess genomförande
om inte alla länder ställde tillräckliga medel till förfogande.

Av svaret framgick att diskussioner fördes mellan ministerrådet och de
meteorologiska institutionerna om möjliqheten att ställa tillräckliga nationella
medel till förfogande. Trafikutskottets representant i budgetkommittén
erinrade om att utskottet accepterat nedskärningar inom andra delar av
den nordiska samfärdselbudgeten för att bereda plats för detta projekt och
att det därför måste ses som en självklarhet att projektet kom till utförande.

D 2.5. EKONOMISKA UTSKOTTET

Utskottet har under året ägnat en stor del av sitt arbete åt
frågor om kapitalmarknad och valutapolitik, där man mottagit
två omfattande rapporter från ministerrådet och två medlemsförslag
behandlats till sessionen. Inför sessionen kom arbetet
liksom föregående år att präglas av de stora frågorna kring
sysselsättning och ekonomisk plitik.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Ulf Adelsohn (m) (t. o. m. den
23 februari 1984), Arne Gadd (s) (fr.o.m. den 23 februari 1984), Paul
Jansson (s). Gunnar Nilsson (s), Sten Svensson (m) (fr. o. m. den 23 februari).
Karin Söder (c) och Ola Ullsten (fp).

Mölen

Utskottet har hållit möten den 14 juni 1983 i Reykjavik, den 8-9 augusti
i Trondheim, den 15 november i Mariehamn, den 8 december i Helsingfors,
den 26—27 januari 1984 och den 9 februari i Köpenhamn samt den
26-27 februari i samband med sessionen i Stockholm.

Dessutom har utskottets niomannakommitté sammanträtt i Stockholm
den 16 september 1983.

Vid junimötet dryftade utskottet bl. a. läget för bostads- och byggbranschen
med representanter för Nordiska bygg- och träarbetarfederationen. I
Trondheim mötte utskottet representanter för de nordiska industriförbunden
och arbetsgivarna och diskuterade bl. a. valutasamarbete och frågan
om en nordisk aktiemarknad. Vid samma möte fick utskottet en föredragning
om arbetet inom Mittnordenkommittén och hur man i denna region
ser på hinder för handel och samfärdsel över gränserna. Vid novembermötet
sammanträffade utskottet med Nordens fackliga samorganisation och
dryftade bl. a. frågan om möjligheten att bryta den ekonomiska stagnationen
i hela OECD-området. Nordiska investeringsbanken mötte utskottet
i december och i februari i Köpenhamn vid förstnämnda tillfälle tillsam -

Redog. 1984/85:4

mans med Nordisk industrifond. I december överläde utskottet med finansministrarna
och den 9 februari med representanter för EG och EFTA.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet noterade i sitt betänkande över berättelsen att även om det
fanns förhoppningar om en konjunkturuppgång var det fortfarande en
omfattande arbetslöshet. Målet ekonomisk utveckling och full sysselsättning
måste alltså fortfarande stå i fokus. Inflationstakten i de nordiska
länderna hade utvecklats gynnsamt men låg fortfarande över genomsnittet
i OECD-länderna.

Utskottet fann det positivt att nordiska ekonomiska forskningsrådet
påtagit sig ansvaret att genomföra en analys av orsaker till och verkningar
av de nordiska ländernas devalveringar hösten 1982. Med anledning av en
framlagd rapport om valutapolitiska konsultationer i Norden erinrade utskottet
om sitt uttalande i augusti 1983 om behovet av konsultationer
mellan de nordiska länderna före beslut om valutaändringar och efterlyste
besked om vilken inverkan utskottets uttalande skulle fa vid framtida
valutakursjusteringar i Norden.

På det industripolitiska området förordade utskottet en ökad satsning på
tekniskt FoU-samarbete, som var av avgörande betydelse för produktion
och sysselsättning. Utskottet lade stor vikt vid innovationsverksamheten
inom små och mellanstora företag. Även om ministerrådet inte visade sig
positivt till en av utskottet föreslagen finansieringsordning, borde ministerrådet
gå vidare med denna fråga för att främja dessa företags möjligheter
att utveckla och marknadsföra nya produkter. Utskottet konstaterade att
det under 1983 inte hänt något med frågan om en nordisk aktiebolagsform
och efterlyste resultat av de diskussioner ministerrådet förespeglat vid
sessionen 1983. Utskottet hemställde vidare att ministerrådet måtte föreslå
åtgärder för offensiv satsning på kapital- och teknikintensiva branscher
och att detta arbete utvecklades tillsammans med berörda parter.

I sin kommentar till avsnittet om samarbete i energi- och miljöfrågor
pekade utskottet på det omfattande strömavbrottet i Sverige i slutet av
december 1983 och ställde frågan om vad som kunde göras för att undvika
liknande händelser i framtiden. Utskottet noterade pågående arbete med
rekommendationen om samarbete om energi och miljö som togs vid 31: a
sessionen vars intentioner inte på långt när var uppfyllda. Utskottet hemställde
att ministerrådet särskilt skulle intensifiera arbetet med att stärka
energi- och miljöindustrin. Med tillfredsställelse noterades att ministerrådet
tillsatt en nordisk kontaktgrupp för olje- och gasfrågor i norr.

Utskottet ansåg arbetet med att göra Norden till en hemmamarknad som
en av huvuduppgifterna för det nordiska samarbetet och fann det positivt
att ministerrådet börjat dra upp riktlinjerna för det vidare arbetet. Dessa
riktlinjer borde presenteras som ett ministerrådsförslag till sessionen 1985.

Redog. 1984/85:4

Utskottet stödde arbetet inom ministerrådet med exportutbildningssamarbete
men ville också att ministerrådet undersökte hur man på nordisk basis
kunde bidra till att öka näringslivets exportmöjligheter till avlägsna länder,
exempelvis Japan.

Vad gällde det regionalpolitiska samarbetet noterade utskottet Mittnordenkommitténs
arbete med en kartläggningsrapport över existerande
hinder för ett konkret och praktiskt näringslivssamarbete i gränsregionen
och uttalade förhoppning att ett förslag till åtgärder med anledning av
rapporten kunde framläggas för eventuell diskussion vid rådets session
1985. Utskottet såg positivt på att Västnorden-samarbetet analyserades på
samma sätt som Nordkalott-samarbetet.

Utskottet föreslog vidare att ministerrådet skulle lägga fram en arbetsplan
på det biståndspolitiska området och uttryckte bekymmer över att
ministerrådet inte kommit längre i arbetet med rådsrekommendationen om
harmonisering och koordinering av existerande och planlagda biståndsinsatser.
De nationella centrala biståndsorganen föreföll se mycket små
fördelar med en gemensam nordisk u-landsutbildning som rådet rekommenderat.
Utskottet ansåg det viktigt att det samnordiska projektsamarbetet
i biståndsfrågor fortsatte då det gav biståndsmyndigheterna värdefulla
impulser till en effektivisering av det egna biståndsarbetet.

Beträffande samarbetet inom jord-, skogsbruks- samt fiskeområdet fann
utskottet att detta arbete föreföll vara inne i en konstruktiv och nyskapande
fas och såg fram emot ett utlovat handlingsprogram på jord- och skogsbruksområdet.

Slutligen kommenterade utskottet ministerrådets handlingsprogram på
bostads- och byggsektorn och fann att ministerrådets planer inom denna
sektor ingav förhoppningar om att samarbetet skulle komma in i ett nytt
och positivt skede.

Utskottets förslag till rådets yttrande (nr 2) antogs med 70 röster mot 3. 2
rådsmedlemmar, däribland Lars Werner, avstod från att rösta.

Ekonomisk politik och sysselsättning

Nordiska ministerrådet hade framlagt ett förslag om riktlinjer för ekonomisk
politik och nordiskt ekonomiskt samarbete som svar pa rådets rekommendation
från förra sessionen om en handlingsplan för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning.

Utskottet summerade sina synpunkter på ministerrådsförslaget med att
framhålla att de förväntningar utskottet haft vid framläggandet av ett
gemensamt betänkande över de tre partigruppernas medlemsförslag om en
handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning till rådets
31: a session inte infriats genom detta ministerrådsförslag. Sysselsättningsproblemen
hade skjutits i bakgrunden och det var en påtaglig brist på
konkreta initiativ. Utskottet lade stor vikt på att förstärka det nordiska
samarbetet om teknisk utveckling och att stimulera investeringsaktiviteten
i Norden.

4 Riksdagen 1984185. 2 sami. Nr 4

Redog. 1984/85:4

I det nya förslaget fann utskottet, att ministerrådet, i stället för att
framlägga en handlingsplan, utarbetat riktlinjer för på vilket sätt den ekonomiska
politiken kunde föras i Norden. Särskilt oroande fann utskottet
den nedprioritering av de akuta sysselsättningsproblemen som ministerrådet
varslat om, en synpunkt som starkt understrukits av social- och miljöutskottet.
Utskottet hade vid flera tillfällen poängterat att det borde vara
lika viktigt att reducera arbetslösheten som att reducera inflationen. Utskottets
allvarligaste invändning mot det framlagda ministerrådsförslaget
gällde bristen på förslag till nya konkreta samarbetsåtgärder. Ministerrådet
borde vid framläggande av detta förslag ha valt en högre ambitionsnivå.
Utskottet delade ministerrådets uppfattning att de nordiska länderna
under den närmaste tiden borde lägga vikt på att reducera inflationen och
att dämpa de olika obalanser som förelåg, men för utskottet var det lika
viktigt både att få igång ekonomisk utveckling och full sysselsättning.
Utskottet underströk också betydelsen av en satsning på åtgärder för att
främja näringslivets konkurrensförmåga och produktivitet. ”Tekniken och
framtiden” var ett område som under de senaste åren haft hög prioritet
inom det nordiska samarbetet och som borde förstärkas.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr I) till ministerrådet
att konkretisera riktlinjerna för ekonomisk politik och nordiskt ekonomiskt
samarbete med det syftet att framlägga en handlingsplan för
ekonomisk utveckling oell full sysselsättning i överensstämmelse med rådets
synpunkter, vid rådets 33: e session. Rekommendationen antogs med
73 röster. 5 rådsmedlemmar avstod från att rösta. En av dessa avgav ett
särskilt yttrande, vari han bl. a. förordade ett samnordiskt program för
förkortning av arbetstiden.

Kapitalmarknad oell valutapolitik

I ett medlemsförslag hade Rune Gustavsson och Karin Söder tillsammans
med en annan rådsmedlem hemställt om en rekommendation till
ministerrådet att främja ekonomisk och industriell utveckling i Norden
genom att vidta åtgärder för friare kapitalrörelser och monetärt samarbete
i Norden. 1 ett annat medlemsförslag hade Ulf Adelsohn och andra konservativa
rådsmedlemmar hemställt om en rekommendation till ministerrådet
att vidta åtgärder syftande till en friare nordisk aktiemarknad.

Utskottet, som behandlade båda medlemsförslagen tillsammans, hänvisade
till ministerrådets arbetsplan, Norden som hemmamarknad, och
framhöll att på initiativ från svenska regeringen arbetats på att avskaffa de
inte så få icke-tariffara handelshinder av byråkratisk natur som förekom i
Norden. Detta arbete borde enligt utskottets mening fortsätta. För att
utvidga samarbetet på det industriella området mellan de nordiska länderna
var emellertid en liberalisering av kapitalrörelserna av avgörande
betydelse liksom en bättre information om koordinering av valutapolitiken
en förutsättning. De nordiska länderna borde enligt utskottet till att börja

Redog. 1984/85:4

med anpassa sina liberaliseringsåtgärder till gällande OECD-regler. På
längre sikt borde man påverka OECD att acceptera en nordisk liberalisering
som ett steg på vägen mot en bredare liberalisering inom OECDområdet.
Enligt utskottet borde former utvecklas för att institutionalisera
nordisk samverkan så att denna kunde existera vid sidan av de nordiska
ländernas åtaganden inom ramen för OECD-avtalet.

Mot utskottets betänkande hade dess socialdemokratiska medlemmar
reserverat sig och föreslagit att rådet inte skulle företa sig något med
anledning av medlemsförslagen. Reservanterna ansåg att de valutaregleringar
på kapitalområdet som fanns i de nordiska länderna på inget sätt var
till hinder för en snabbare industriell och ekonomisk utveckling i Norden.
Tvärtemot kunde en vittgående liberalisering öka risken för nya ekonomiska
motgångar. Reservanterna ansåg vidare att man borde vara varsam med
en liberalisering av valutaregleringen som på längre sikt kunde innebära en
påkänning både på kursstabilitetet och effektiviteten av penning- och kreditpolitiken
i det enskilda landet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 3) till ministerrådet
att främja ekonomisk och industriell utveckling i Norden genom
åtgärder för friare kapitalrörelse och valutapolitiskt samarbete samt initiativ
som syftar till en friare nordisk aktiemarknad. Rekommendationen
antogs med 41 röster mot 31, däribland Georg Andersson, Lennart Andersson,
Lahja Exner, Karin Flodström, Arne Gadd, Paul Jansson, Tyra
Johansson, Grethe Lundblad, Gunnar Nilsson, Sture Palm och Lars Werner.
En rådsmedlem avstod från att rösta.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att upprätta en ordning med nordiska mjuka projektinvesteringslån.
Förslagsställaren menade att mjuka krediter, dvs. krediter på ickekommersiella
villkor, kunde bidra till att lösa den skuldkris många u-länder
drabbats av. Utskottet ville mot bakgrund av viss tveksamhet till medlemsförslaget
bland remissinstanserna stanna för att föreslå en utredning om
den föreslagna låneordningen. Genom en utredning kunde man få klarlagt
om en ordning med nordiska mjuka projektinvesteringslån, dvs. krediter
på icke-kommersiella villkor, var bland de mest effektiva sätten att lösa uländernas
problem.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation (nr 4) till ministerrådet
att utreda möjliga former för nordiska mjuka projektinvesteringslån.
Rekommendationen antogs med 64 röster. En medlem avstod från att
rösta.

Regionalpolitik

Nordiska ministerrådet hade framlagt ett förslag om vidareutveckling av
Nordiska investeringsbankens regionallåneordning. Till grund för förslaget
låg en utvärdering av den fyraåriga försöksperiod under vilken låneordningen
tillämpats.

Redog. 1984/85:4

Utskottet noterade att ordningen i vissa områden infriat förväntningarna.
På andra områden hade syftet inte uppnåtts. Trots detta tillstyrkte
utskottet att försöksordningen vidarefördes. Utskottet tillstyrkte att Grönland
omfattades av låneordningen och att 40% av låneramarna reserverades
för Västnorden. Västnorden var ett högt prioriterat område i regionalpolitisk!
sammanhang likställt med Nordkalotten. Utskottet delade
uppfattningen att frågan om att göra regionallånen mer attraktiva borde
utredas och avgöras nationellt. Utskottet erinrade också om att avsikten
med en regionallåneordning varit att tillföra lånekapital till regioner med
svagt utbyggt näringsliv.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 5) till ministerrådet
att genomföra en vidareutveckling av Nordiska investeringsbankens
regionallåneordning i enlighet med ministerrådsförslaget. Rekommendationen
antogs med 58 röster mot 1.

Ett annat ministerrådsförslag avsåg förstärkning och utveckling av
Nordkalottsamarbetet. Detta skulle åstadkommas genom bl. a. en vidareutveckling
av den existerande handelskonsulentverksamheten. bättre utnyttjande
och samordning av resurser i regionen för forskning och högre
utbildning, bättre koordinering av verksamheten till Nordkalottkommittén
med ämbetsmannakommittéer på andra sektorer, speciellt arbetsmarknad,
och insats av ökade ekonomiska resurser nordiskt och nationellt.

Utskottet som vid flera tillfällen uttalat att Nordkalotten och Västnorden
var de två högst prioriterade gränsregionala samarbetsområdena uttalade
sin tillfredsställelse med att det framlagts ett förslag om att förstärka och
vidareutveckla Nordkalottsamarbetet. Tyngdpunkten i arbetet borde ligga
på industriell utveckling och utskottet fann det värdefullt att stor vikt lades
på att öka möjligheterna att uppnå positiva effekter vid eventuella fynd av
olja och gas utanför Nordnorge. Utskottet uttalade sitt stöd för tanken på
att etablera en egen industriarbetsgrupp med huvuduppgift att utveckla
industrisektorn på Nordkalotten. Även om framtidsutsikterna för de nordiska
ländernas ekonomier inte var speciellt ljusa, ansåg utskottet att vid
framtida behandling av de nordiska budgetarna det regionalpolitiska samarbetet
borde prioriteras något högre än som nu skedde.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 6) till ministerrådet
att förstärka och vidareutveckla Nordkalottsamarbetet huvudsakligen
i enlighet med innehållet i ministerrådsförslaget. Rekommendationen
antogs med 63 röster.

En fråga hade ställts vilka åtgärder ministerrådet avsåg att vidta för att
utveckla ett nordiskt samarbete kring datateknologins regionalpolitiska
konsekvenser.

Industriminister Thage G. Peterson svarade med att ge en orientering
om en pågående förstudie i detta ämne inom ramen för Nordiska ämbetsmannakommittén
för regionalpolitik. Det var ännu för tidigt för ministerrådet
att ta ställning till uppföljningsåtgärder. Industriministern hänvisade

Redog. 1984/85:4

också till att Nordiska institutet för regionalpolitisk forskning bedrev
forskning kring temat regionalpolitiska konsekvenser av strukturändringar

och teknisk utveckling, till att på Nordkalotten skulle arrangeras ett elektronik-
och dataforum och att i Mittnorden pågick konkret försöksverksamhet
avseende kunskapsuppbyggnad inom området datorstödd konstruktion
och produktion, s.k. CAD/CAM-teknik.

Industripolitik

Mindre än en vecka före sessionen framlades ett ministerrådsförslag om
nordisk handlingsplan på datateknologiområdet. Som prioriterade områden
för åtgärder på nordiskt plan angavs industriell utveckling, data- och
telekommunikation, standardisering, handelsprocedurer, lagstiftning, arbetslivet.
utbildning och grundläggande forskning, den sociala sektorn
samt den offentliga förvaltningen.

Utskottet uttryckte sin tillfredsställelse med förslaget att upprätta en
ordning med ekonomiskt stöd till datateknologiska utvecklingsprojekt Én
nordisk satsning på datateknologiska utvecklingsprojekt kunde bidra till
att effektivisera del existerande näringslivet och bilda grundval för framväxt
av nya verksamheter. Utskottet utgick från att man inom ramen för
den omtalade stödordningen skulle ge stöd till dataindustriella utvecklingsprojekt
oberoende av vilken näringsgren som fick nytta av projektet.
Utskottet ansåg förslaget som ett konkret bidrag till att främja ekonomisk
utveckling och full sysselsättning i Norden. Emellertid såg utskottet inte
programmet som färdigt utan uttalade önskemål att mottaga det nordiska
programmet för industriell forskning och utveckling på dataområdet, som
omtalades i utkastet, när det var utarbetat. På flera områden föreföll den
framlagda handlingsplanen något ofullbordad. Det hade varit önskvärt med
en högre grad av konkretisering så att utskottet kunde få bättre inblick i
vad som skulle komma att ske på området.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 2) till ministerrådet
att anta en nordisk handlingsplan på datateknologiområdet i enlighet
med ministerrådsförslaget och de synpunkter som framförts av Nordiska
rådet. Rekommendationen antogs med 70 röster.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att utreda alternativa ordningar för upprättandet av ett besökssystem
mellan mindre och medelstora företa/t i Norden. Tanken var att ett
sådant system kunde finansieras dels genom offentliga nordiska medel,
dels genom medel från industrin.

Utskottet som vid flera tillfällen framhållit nödvändigheten av bättre
förhållanden för små och medelstora företag delade dock tveksamheten
hos flera remissinstanser inför förslaget att bygga upp en särskild besöksordning
och ansåg det mer ändamålsenligt att näringslivet självt intensifierade
och byggde ut sina kontakter, något som enligt remissvaren näringslivsorganisationerna
och nordiska gränsregionala organ var intresserade
att medverka i.

Redog. 1984/85:4

Rådet följde utskottets förslag och beslöt att inte företa sig något med
anledningav medlemsförslaget.

Övrigt

I ett medlemsförslag hade Ulf Adelsohn, Gunnar Björk och Sten Svensson
m.fl. hemställt om en rekommendation till ministerrådet att vidta
åtgärder för att få till stånd en effektivare kontroll av sin projektverksamhet.

Förslagsställarna efterlyste ett granskningsprogram som omfattade både
den rent räkenskapsmässiga revisionen och kontrollen av att de budgeterade
medlen användes för avsett ändamål och även i slutändan fick avsett
resultat. Detta skulle ställa ökade krav särskilt i två avseenden: exaktare
formulering och bestämning av de mål man ville uppnå med ett föreslaget
projekt, samt ökad expertinsats för att vid projektets avslutning - och
också under dess gång - bedöma i hur hög grad målet uppfylls.

Utskottet såg medlemsförslaget som en precisering och konkretisering
av utskottets tidigare uttalande om en förbättring av ministerrådets kontrollrutiner
vid användning av projektmedel. Utskottet ansåg det fördelaktigt
om ett förslag till en modell för förvaltningsrevision av nordiska projekt
kunde läggas fram så snart som möjligt, så att man redan vid budgetbehandlingen
hösten 1984 kunde ta den i användning på försöksbasis.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation i enlighet med
det framlagda medlemsförslaget (nr 7) med 64 röster.

D. 3. KOMMITTÉERNA

D. 3.1. INFORMATIONSKOMMITTÉN

Medlemmar

Svenska medlemmar i informationskommittén har under verksamhetsperioden
varit Rune Gustavsson (c) och Sture Palm (s). Kommittén har tio
ledamöter, en från varje land.

Möten

Informationskommittén har under verksamhetsperioden hållit fyra möten:
den 14—15 september 1983 i Oslo, den 24 oktober 1983 i Helsingfors,
den 25 januari 1984 i Stockholm och den 29 februari 1984 också i Stockholm.

Kommitténs verksamhet

Informationskommittén är presidiets rådgivande organ i informationsfrågor,
planerar rådets informationsverksamhet och svarar för samordningen
av rådets och Nordiska ministerrådets informationsplaner. Vidare
svarar kommittén för utgivningen av tidskriften Nordisk Kontakt som
utkommer med 16 nummer per år i en upplaga på cirka 10000 exemplar.

Redog. 1984/85:4

Tidskriften ger aktuell orientering om det parlamentariska och politiska
arbetet i Norden.

Vid septembermötet diskuterade kommittén resultatet av den under
våren 1983 genomförda nordiska opinionsundersökningen och konstaterade
att särskilt kunskapsnivån bland de nordiska ungdomarna ligger på en
otillfredsställande nivå. I den därpå följande diskussionen avseende rådets
informationsplan för 1984 enades också kommittén om att en särskild
informationsinsats riktad till de unga i Norden skulle ingå i planen. Arbetet
med 1984 års informationsplan och dess samordning med Nordiska ministerrådets
informationsverksamhet förde fram till krav på bättre koordinering
och större koncentration av de konkreta informationsinsatserna.
Kommittén tillsatte en arbetsgrupp, i vilken Rune Gustavsson (c) utsågs
till medlem, med uppgift att värdera Nordisk Kontakts framtid och eventuella
ändringar av tidskriftens målgrupper, innehåll, layout, distribution och
redaktionella uppbyggnad.

Vid oktobermötet fastställdes informationsplan för 1984 i vilken ingår en
särskild kampanj riktad till ungdomar i Norden, som skall pågå under 1984
och 1985. Informationsplanen är uppdelad i dels en plan för Nordiska
rådets egen informationsverksamhet och dels en plan för den del av verksamheten
som sker i samarbete med Nordiska ministerrådet. Budget för
1984 års informationsverksamhet fastställdes till 3249000 Skr. vartill kommer
I 200000 Skr under 1984 och 1985 för kampanjen till ungdomar.
Informationskommittén beslöt rekommendera presidiet att en symbol för
Nordiska rådet skulle utarbetas. Nordiska rådets journaliststipendier
höjdes till 15000 Skr per land (tid. 10000 Skr per land).

Kommittén beslöt vid januarimötet lämna uppdraget om utarbetandet av
en symbol för Nordiska rådet till en finsk grafisk konstnär. Kommittén
diskuterade då också ett förslag från den av presidiet tillsatta kommittén
för utvärdering av de nordiska samarbetsformerna (s. k. Benkow-kommittén)
om att informationskommittén skulle nerläggas. Kommittén var enig
om att en parlamentarisk kontroll av informationsverksamheten var viktig
men någon entydig uppfattning om hur den kontrollen skulle utövas saknades
varför kommittén beslutade att återuppta diskussionen vid sitt augustimöte.

I anslutning till sessionen hölls ett konstituerande möte.

D 3.2. BUDGETKOMMITTÉN

Medlemmar

Svenska medlemmar i budgetkommittén har varit Gunnar Nilsson (s)
och Sven Nyhage (m). Kommittén består av tio medlemmar, två från vaije
land.

Redog. 1984/85:4

Möten

Kommittén har hållit möten under 1983 den 14 och 16 november i
Mariehamn, den 29 november i Stockholm då även med Nordiska ministerrådet
- samarbetsministrarna samt den 25 januari och 27 februari 1984 i
Stockholm.

Kommitténs verksamhet

Budgetkommittén är rådets organ i budgetöverläggningar med ministerrådet
rörande den nordiska budgeten. Kommittén har också till uppgift att i
samråd med berörda utskott följa genomförandet av rådets rekommendationer
och beslut.

Sedan rådets session 1983 tillämpas som försöksordning en ny budgetprocedur,
som innebär att ministerrådets budgetförslag för det nordiska
samarbetet underkastas plenarförsamlingens granskning. Kommittén ansåg
att med denna ordning uppnåtts en förenkling och effektivisering av
budgetsamarbetet och ökat parlamentariskt inflytande över behandlingen
av ministerrådets budget. Kommitténs ordförande uppmärksammade plenarförsamlingen
på att så länge rådet endast har rekommenderande funktioner,
blir det ministerrådet som fattar bindande beslut också i budgetfrågor.
Ordföranden erinrade om ordningen inom EG, där den folkvalda
församlingen beslutar i budgetfrågor. Under 1984 avser kommittén att
överväga en permanentning av den nu tillämpade försöksordningen.

Budgetkommittén föreslog i sitt yttrande över budgetförslaget för 1985
att budgeten på 177, 5 milj. NOK på det allmänna området skulle ökas med
7,3 milj. NOK och kulturbudgeten på 140,7 milj. DKK med 1,9 milj. DKK.

Den begärda ökningen av anslagen på den allmänna budgeten avsåg
satsningar på i första hand Nordiska industrifondens ordinära verksamhet
och tekniskt FoU-samarbete (7 milj. NOK), arbetsmarknads- och turistområdena
och trafiksäkerhetsfrågor. Höjningarna på kulturbudgeten avsåg
nordiskt ungdoms- och idrottssamarbete, forskarkurser, stipendier och
symposier samt ministerrådets dispositionsmedel.

Rådet antog budgetkommitténs förslag till yttrande (nr 1) med 74 röster.

Nordiska ministerrådet har därefter enats om en budget för 1985 på det
allmänna området på 211,4 milj. NOK och på kulturområdet på 141,6 milj.
DKK. Enligt gällande fördelningsnyckel utgör Sveriges bidrag till ministerrådets
budgetar nu 39,9%. Tidigare var bidraget 41,4%.

E. NORDISKA RÅDETS LITTERATUR- OCH MUSIKPRIS

Vid en cermoni den 28 februari 1984 i Stockholms stadshus utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för 1984 till den svenske författaren Göran
Tunström och rådets musikpris 1984 till den svenske tonsättaren SvenDavid
Sandström. Tunström framförde i sitt tacktal att det var en stor

Redog. 1984/85:4

glädje att som representant för en konstart mottaga rådets pris, vilket
visade att några fortfarande hade viljan att, åtminstone för en dag om året,
sätta litteraturen eller den enskilda rösten i centrum. Han mottog detta
pris, inte bara med ödmjukhet, utan också med den stolthet, som det borde
vara vaije demokratisk människas rätt att någon gång få känna fläkten av.
Sven-David Sandström framförde i sitt tacktal funderingar över varför
musik hade så låg status i vårt land. Säkert hade många redan läst Tunströms
bok medan endast ett fåtal hört hans rekviem. Han avslutade sitt
anförande med att uttrycka en förhoppning om att vi skulle upphöra med
att säga att ny musik är svår.

Redog. 1984/85:4

BILAGA

LISTA ÖVER REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN
SAMT INTERNA BESLUT ANTAGNA VID NORDISKA RÅDETS
32: A SESSION

REKOMMENDATIONER

Rek. Ill984le ang. handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning
(B 47te)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å konkretisere retningslinjene
for 0konomisk politikk og nordisk 0konomisk samarbeid med
det siktemål å framlegge en handlingsplan for 0konomisk utvikling og full
sysselsetting i samsvar med Nordisk Råds synspunkter, ved Rådets
sjon.

Rek. 2/1984le ang. handlingsplan pä datateknologiområdet (B 53/e)
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta en nordisk
handlingsplan på datateknologiområdet i samsvar med ministerrådsforslag
B 53/e og de synspunkter som er framfprt av Nordisk Råd.

Rek. 3ll984le ang. en friare kapitalmarknad (A 662le och A 6731e)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att främja ekonomisk
och industriell utveckling i Norden genom åtgärder för friare
kapitalrörelser och valutapolitiskt samarbete samt initiativ som syftar till
en friare nordisk aktiemarknad.

Rek. 4ll984le ang. nordiska mjuka projektinvesteringslån (A 664/e)
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utrede mulige
former for en ordning med nordiske myke prosjektinvesteringslån.

Rek. 511984/e ang. vidareutveckling av Nordiska investeringbankens regionallåneordning
(B 48/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta en videreutvikling
av Nordisk investeringsbanks regionallåneordning i samsvar med
ministerrådsforslag B 48/e.

Rek. 6ll984le ang. Nordkalottsamarbetet (B 49le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å forsterke og videreutvikle
Nordkalottsamarbeidet, vesentlig i samsvar med retningslinjene
som trekkes opp i ministerrådsforslag B 49/e.

Rek. 7ll984le ang. kontroll av nordiska projekt (A 677/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å sette iverk tiltak for
å få istand en mer effektiv kontroll av sin prosjektvirksomhet.

Redog. 1984/85:4

Rek. 8ll984ls ang. förbättrade förhållanden för de genom trafikolyckor
hjärnskadades ställning (A 6321s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att företa en utredning av de genom olyckor i trafiken hjärnskadades
livssituation, omfattande arbetslivet, den sociala situationen, inkomstnivån,
rehabiliteringsmöjlighetema och familjelivet. Som ett första steg i en
sådan utredning bör resultaten av eventuellt redan befintliga eller pågående
nationella undersökningar inom området kartläggas,

2. att på grundval av denna utredning föreslå åtgärder på nordiskt och
nationellt plan i syfte att förbättra de genom trafikolyckor hjärnskadades
ställning.

Rek. 911984/s ang. handlingsprogram mot narkotika (A 652ls)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att utarbeta ett gemensamt nordiskt handlingsprogram mot narkotika
och

2. att utreda förutsättningarna för ett gemensamt data- och informationssystem
med sikte på att få ett bättre beslutsunderlag för att bekämpa
narkotikasituationen.

Rek. IOII984ls ang. beräkning av naturresurser (A 6571s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att vidtaga åtgärder
i syfte att åstadkomma en gemensam nordisk beskrivningsmodell
för naturresurser.

Rek. II/1984/s ang. förstärkt socialmedicinsk insats (A 669/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
kunskapsområdet socialmedicin som en del av samhällsmedicinen får en
starkare ställning i såväl grundutbildningen som i efter- och vidareutbildningen
av hälso- och sjukvårdspersonal.

Rek. 12ll984ls ang. handlingsprogram för läkemedelsregistrering (A
67lls)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utarbeta
ett handlingsprogram för läkemedelsregistrering.

Rek. 1311984/s ang. samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet (B 51/s)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att med beaktande
av de synpunkter, inte minst vad gäller jämställdhet och arbetstider,
som framförts av Nordiska rådet antaga ett reviderat program för samarbete
i arbetsmiljöfrågor samt att kontinuerligt och i fortlöpande kontakt med
Nordiska rådet och arbetsmarknadens parter vidareutveckla och fördjupa
det nordiska arbetsmiljösamarbetet.

Redog. 1984/85:4

Rek. I4/I984ls ang. reviderad överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet
(B 52/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att anta en reviderad
överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet med de förändringar
som social- och miljöutskottet föreslagit.

Rek. 15ll984lj ang. arbetsformerna i det nordiska samarbetet (A 676/j)
Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til inden den 1. september
1984 at fremlaegge de förslag vedrprende ministerrådets virksomhed, som
udredningen om samarbejdsformerne i nordisk samarbejde (NU 1983:9)
giver anledning til.

Rek. l6II984lj ang. reviderat samarbetsprogram på konsumentområdet (B
50/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at vedtage et revideret
samarbejdsprogram på konsumentområdet under hensyntagen til de
synspunkter og praeciseringer, som Nordisk Råds juridiske udvalg har
udtrykt i sin betänkning af 24. januar 1984 över ministerrådsforslag B 50/j.

Rek. I7ll984lj ang. genomförande av forsknings-, utrednings- och upplysningsarbete
inom gällande lagar rörande homosexuella (A 655//)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd inden for de gseldende
loves rammer i de enkelte nordiske lande at gennemfpre forsknings-,
udrednings- og oplysningsarbejde vedrprende homoseksuelles stilling i de
nordiske lande samt at underspge mulighederne för at ophasve lovgivning,
som diskriminerer homoseksuelle, og for gennem lovgivning at fremme
homoseksuelles ligestilling og beskyttelse mod forskelsbehandling.

Rek. 1811984/j ang. samarbete inom FN och andra internationella organ
rörande homosexuellas mänskliga rättigheter (A 655/j)

Nordisk Råd opfordrer de nordiske landes regeringer til inden for FN og
andre internationale organer at samarbejde i spprgsmål. som berprer homoseksuelles
menneskerettigheder, med henblik på at hindre diskriminering.

Rek. I9/I984lt ang. ökad harmonisering av transportpolitiken i Norden (A
63811)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att snarast tillställa
rådet en sammanställning över gällande riktlinjer för de nordiska
ländernas trafik- och transportpolitik för att skapa underlag för framtida
överväganden om ytterligare harmonisering av transportpolitiken i Norden.

Redog. 1984/85:4

Rek. 20ll984lt ang. samarbete rörande turistguider (A 667lt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att utreda möjligheterna att införa liknande bestämmelser för utbildning
av turistguider i de nordiska länderna,

2. att verka för att man i det nordiska trafikiagstiftningssamarbetet
tillvaratar turistguidernas trafiksäkerhet och arbetsmiljö.

Rek. 2111984/k ang. reklamen i de elektroniska massmedierna (A 635lk)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att i
samråd ta ställning till frågan om reklamens plats i de elektroniska massmedierna.

Rek. 22ll984lk ang. stöd för nordiskt utställningsutbyte (A 642/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att på den nordiska
kulturbudgeten inta ett särskilt anslag till stöd för nordiskt utställningsutbyte.

Rek. 2311984/k ang. vidareutbildning av lärare i Montessori-pedagogik (A
6431k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att undersöka
behovet av fort- och vidareutbildning av lärare i Montessoripedagogik.

Rek. 24/1984/k ang. ökat stöd till nordiskt idrottsutbyte (A 670lk)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fortsatt förbättra
förutsättningarna för ett ökat nordiskt idrottsutbyte.

YTTRANDEN

YTTRANDE 1

(budgetkommitténs sakområde)

1. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å pke det fremlagte budsjett
for det allmenne område for 1985 med 7350000 NOK i
overensstemmelse med Budsjettkomiteens spesifisering samt
vedta det justerte budsjett under hensynstaken av Budsjettkomiteens
merknader og foreslåtte omdisponeringer.

2. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å pke det fremlagte budsjett
for kulturelt samarbeid for 1985 med 1 900000 DKK i overenstemmelse
med Budsjettkomiteens spesifisering samt vedta
det justerte budsjett under hensynstaken av Budsjettkomiteens
merknader.

Redog. 1984/85:4

YTTRANDE 2

(ekonomiska utskottets sakområde)

1. Nordisk Råd hemstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge et
förslag til handlingsprogram for Norden som hjemmemarked til
Nordisk Råds 33. sesjon.

2. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å styrke det nordiske
eksportsamarbeidet

3. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å föreslå tiltak för
en offensiv satsing på kapital- og teknikkintensive bransjer.

4. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å styrke FoUvirksomheten
for å fremme industriellt samarbeid.

5. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å intensivere arbeidet
for å styrke energi- og miljöindustrien.

6. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å legge fram en
arbeidsplan på det bistandspolitiske området.

7. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å bedre finansieringsmulighetene
for små og mellomstore foretak for å fremme
innovasjonsvirksomheten i Norden.

YTTRANDE 3

(social- och miljöutskottet)

1. För att konkretisera och realisera det nordiska arbetet och för
att åter betona samarbetets betydelse för den enskilde medborgaren
bör uppföljningen av de avtal och överenskommelser som
träffats de nordiska länderna emellan ägnas ökad nationell uppmärksamhet.

2. Den tekniska utvecklingen måste styras på ett sådant sätt att
dess mänskliga konsekvenser blir positiva.

3. Nordiska ministerrådet bör vid den 33: e sessionen redovisa de
hinder som i dag föreligger för att en nordisk arbetsmiljökonvention
skall kunna ingås.

4. Goda villkor och möjligheter bör tillskapas för nyföretagande
och för de små och medelstora företagen.

5. Problem inom livsmedelsområdet av handelsteknisk natur bör
ägnas ökad uppmärksamhet.

Rådet anser vidare

6. att samarbetet för att bekämpa luftföroreningar bör ges hög
prioritet,

7. att samarbetsinsatserna för att hindra de stora mänskliga, sociala
och ekonomiska problem som ungdomsarbetslösheten innebär
måste intenfieras,

8. att det nordiska samarbetet på rusmedelsområdet (alkohol och
narkotika) bör fortsatt utvidgas och fördjupas.

Redog. 1984/85:4

9. att orsakerna till födelsetalens förändring över en längre tidsperiod
i de nordiska länderna bör analyseras i ett jämförande
nordiskt perspektiv,

10. att samarbetet om barns miljö och uppväxtvillkor bör intensifieras.

YTTRANDE 4

(juridiska utskottets sakområde)

Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til

1. at iva:rksa:tte en samlet underspgelse af erfaringerne fra de nordiske
lande, hvor udpvelse af samkvemsret mellem skilte foraddre
og bprn kan gennemtvinges med bistånd fra politi eller
anden offentlig myndighed.

2. at foretage en vurdering af behovet for regler om kreditkpb ved
brug af kontokort.

3. at s0ge arbejdet med udarbejdelsen af förslag til nye kpbelove
fremskyndet.

4. at etablere et samarbejde med henblik på gennemförelse af ensartede
regler om produktansvar og i förste omgång underspge mulighederne
for at gennemfpre ensartede regler om ansvar for
skader forvoldt af medicinalprodukter, og

5. at redogpre udfprligt i ministerrådsberetningen (C I) til sessionen
i 1985 for resultaterne af de nordiske forhandlinger i 1984 om
regler om erstatning for miljpskader.

YTTRANDE 5

(trafikutskottets sakområde)

1. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att se över
transportöverenskommelsen i syfte att få fram bättre rapportering
om samarbetet och dess finansiering.

2. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att verka
för att de kommunikationsmässiga intressena bättre tillvaratas
vid dess behandling av datateknologin.

3. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att låta
utvärdera den effektivisering och besparing inom kommunikationssektorn
som blir följden av ökad datorisering och ny teleteknik.

4. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att regelbundet
redogöra för harmoniseringen av trafiklagstiftningen i
Norden.

5. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att det
prioriterar arbetet med seminariet om kultur och turism.

Redog. 1984/85:4

YTTRANDE 6

(kulturutskottets sakområde)

Nordiska rådet anser

1. att utvecklingen inom den elektroniska masskommunikationen
bör ges större uppmärksamhet i det nordiska samarbetet och att
ett handlingsprogram för detta samarbete bör läggas fram till 33: e
sessionen 1985,

2. att det bör initieras en debatt på nordiskt plan om ungdomspolitiken
i Norden och att det i detta syfte bör anordnas en nordisk
konferens under det internationella ungdomsåret 1985,

3. att det bör skapas en beredskap att genomföra gemensamma
kulturprojekt utanför Norden,

4. att samarbetet om tung vetenskaplig utrustning bör ges större
uppmärksamhet,

5. att det bör göras en kartläggning av lärår- och elevutbytet mellan
de nordiska länderna som utgångspunkt för nya insatser,

6. att informationen om det officiella nordiska samarbetet bör samordnas
bättre såväl på nordiskt som på nationellt plan samt

7. att de behov som de rådgivande kommittéerna var satta att tillfredsställa
då kulturavtalet trädde i kraft numera kan tillfredsställas
på annat sätt.

Interna beslut

1. Samnordisk informationsverksamhet om cancer (A 672/s)
Nordiska rådet anmodar rådets presidium att uppmärksamma
rundradioorganisationerna på angelägenheten av att i anslutning
till den samnordiska informationsverksamheten om cancer som
de riksomfattande cancerföreningarna i Norden planerar, besluta
om en samtidig insamlingsperiod, förslagsvis år 1986 eller 1987.

2. Arbetsformerna i det nordiska samarbetet (A 676/j)

Nordisk Råd pålaegger Nordisk Rådspra:sidium inden den 1. september
1983 efter et taet samarbejde med juridisk utvalg og rådets
delegasjoner at framla:gge de förslag vedrprende Nordisk Råds
virksomhed, som udredningen om samarbejdsformerne i nordisk
samarbejde (NU 1983:9) giver anledning til.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984