Redog. 1984/85:21 (Framställning / redogörelse 1984/85:21)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1984/85:21

Redogörelse

1984/85:21

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1984

1985-02-11
Till riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1984.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen var vid årets utgång:

professor Staffan Helmfrid (ordförande)
suppleant: professor Inge Jonsson
riksbankschefen Bengt Dennis (vice ordförande)
suppleant: avdelningsdirektör Thomas Franzén
riksdagsledamot Stig Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Birger Rosqvist
riksdagsledamot Helge Hagberg
suppleant: riksdagsledamot Margit Sandéhn
riksdagsledamot Lars-Ingvar Sörenson
suppleant: riksdagsledamot Margot Wallström
riksdagsledamot Lars Ahlmark
suppleant: riksdagsledamot Birger Hagård
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Hugo Hegeland
riksdagsledamot Einar Larsson
suppleant: riksdagsledamot Ulla Ekelund
professor Leif Lewin
suppleant: professor Ulf Olsson
professor David Magnusson
suppleant: professor David H. Ingvar
professor Solveig Wikström
suppleant: professor Jan Erik Kihlström

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

1 Riksdagen 1984/85.2 sami. Nr 21

Redog. 1984/85:21

Fondens uppgift

Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid gäller
bl. a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är
så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas
för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter, som
kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas, att
fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”.

Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
I princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten
att erhålla bidrag från fonden.

Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i första
hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för forskning i Sverige.

Arbetssätt

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper) i vilka
ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid årets slut följande
sammansättning.

Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc.): Biörck, Franzén, Hagberg, Olsson,
Wikström samt docent Villy Bergström och professor Erik Bylund.

Arbetsgrupp2 (beteendevetenskap etc.): Magnusson, Wallström samt professorerna
Kjell Härnqvist, Karl Gustav Jöreskog och Karl Erik Rosengren.

Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc.): Gustafsson, Larsson, Hegeland, Lewin
samt docent Gunnel Gustafsson.

Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik etc.): Ahlmark, Ekelund,
Ingvar, Kihlström, Rosqvist, Sörenson samt professorerna Sune Berndt,
Marianne Frankenhaeuser och Rolf Öhman.

Arbetsgrupp 5 (humaniora): Hagård, Helmfrid, Jonsson, Sandéhn samt
professorerna Sten Carlsson och Inger Rosengren.

Redog. 1984/85:21

Inom fonden har dessutom funnits tre s. k. områdesgrupper. Deras uppgift
är att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte att främja
vetenskaplig forskning inom problemområden som bedöms angelägna men
inte tillräckligt uppmärksammade. Grupperna har haft följande benämning
och sammansättning.

1. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: docent Lars Bertmar,
professor Gunnar Biörck, ekon. dr Gunnar Du Rietz, tf. professor Axel
Hadenius, ekonom Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor Gustaf
Lindencrona, professor Sven-Olof Lodin, professor Ingemar Ståhl, professor
Karl-Erik Wärneryd, statssekreterare Carl Johan Åberg.

2. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer:
riksdagsledamöterna Gunnar Biörck, Bertil Fiskesjö, Stig Gustafsson,
Olle Göransson, Olle Svensson, Jan-Erik Wikström, professorerna Pär-Erik
Back, Leif Lewin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot).

3. Områdesgruppen för öststatsforskning: riksdagsledamöterna Jan Bergqvist,
Carl Bildt, Sture Ericson, Birger Rosqvist, professorerna Bo Gustafsson,
Daniel Tarschys, överingenjör Lars-Göran Engfeldt, forskningsassistent
Claes Arvidsson (sekr.).

Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna, byrådirektörerna
Nina Lindgren och Kerstin Stigmark sekreterare i grupp 2 resp. 1.

Ekonomi

Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1984 och 1983
redovisas i tabellform här nedan.

I tabellen Balansräkning under Skulder består posten Donationsmedel av
två delposter, Kapital och Värdereglering donationskapital. Kapitalet består
av obligationer upptagna till de bokföringsvärden varmed de överfördes till
fonden (1962, 1974 och 1978). Värderegleringsposten utgör skillnaden
mellan obligationsportföljens nominella värde och obligationernas tidigare
bokförda värden. Denna delpost har under året minskat med 1 284 670 kr.
Utfallet redovisas också under Resultaträkning (Kostnader, Rea- och omvärderingseffekter
samt Intäkter, överföring från kontot Värdereglering donationskapital).

Minskningen svarar mot den kostnad som uppstått då obligationer med låg
ränta bytts mot obligationer med högre ränta. Försäljningen aven lågprocentig
obligationspost har oftast skett till lägre kurs än den nominella.
Transaktionerna har gjorts i syfte att öka avkastningen från obligationsportföljen.
Av tabellen Resultaträkning framgår också att ränteintäkterna från
fondens obligationer ökat med drygt 8,5 milj. kr. i jämförelse med
föregående år.

Redog. 1984/85:21

På tillgångssidan i balansräkningen är obligationsinnehavet liksom tidigare
redovisat i nominella värden. (I en fotnot beskrivs också portföljens
sammansättning och deklarationsvärde.) Posten har under året minskat med
890 000 kr. Denna värdeminskning beror dels på att delar av vissa obligationsposter
utlottats, dvs. förfallit till inlösen, dels på ovannämnda försäljning
och nyinköp.

Beviljade forskningsanslag

Fonden har under året beviljat 226 forskningsanslag på tillsammans 49,4
milj. kr. (tabell 1, s. 109) samt 1,3 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt för områdesgruppernas
verksamhet. Projektomkostnaderna i övrigt uppgick till 2 milj.
kr. Förvaltningskostnaderna, vilka specificeras nedan, uppgick till 2,1 milj.
kr.

I ett särskilt avsnitt (s. 10-50) lämnas en redogörelse för de nya forskningsprojekt,
till vilka anslag beviljats under 1984. Därefter (s. 51-107) presenteras
i översiktlig form och ämnesvis alla de forskningsprojekt som hittills
beviljats anslag från fonden. Vidare meddelas vissa statistiska uppgifter
(s. 108-113) rörande de behandlade ansökningarna.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. De flesta forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är arbetsgivare för den
personal som avlönas från anslagen. Den under året till läroanstalterna
utbetalade förvaltningsavgiften 1,3 milj. kr. finns redovisad i specifikationen
av projektomkostnader för 1984 (punkt B 2).

18 % av de beviljade forskningsmedlen 1984 har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit 28 %,
33 % resp. 27 % (tabell 9 s. 112). Av sökbeloppet för nya anslag har endast
10 % kunnat tillgodoses. Föregående år beviljades 16 % (tabell 10, s. 112).
Konkurrensen om medel för nya projekt är alltså mycket hård.

De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har i stort sett haft
samma realvärde under den senaste femårsperioden (tabell 11, s. 112). 1980
års genomsnittliga anslagsbelopp 160 000 kr. skulle motsvara ett belopp av
228 000 kr. år 1984 om en uppräkning görs efter konsumentprisindex.
Genomsnittsstorleken på 1984 års anslag var 219 000 kr.

Resursutvecklingen

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnats till fonden. Medlen utgörs av
en värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Fondens
likvida medel ger också vissa ränteintäkter.

Redog. 1984/85:21

1968-1974 var intäkterna ca 20 milj. kr. per år. 1975-1978 (efter ett
kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen våren 1974)
uppgick de till ca 27 milj. kr. 1979-1980 var intäkterna 36 resp. 41 milj. kr.
och fr. o. m. 1981 omkring 50 milj. kr. per år (det senaste året drygt 60 milj.
kr.). Uppgången 1979 sammanhänger med det kapitaltillskott på 100 milj.
kr. som beslutades av riksdagen 1978. Ökningen därefter beror på att några
poster obligationer med låg avkastning förfallit till inlösen eller sålts.
Obligationer med högre avkastning har därefter kunnat köpas. Inkomstökningar
av det senare slaget kommer att bli helt marginella under de närmast
kommande åren.

En nominell kapacitetsökning kan sålunda redovisas för de senaste åren.
Efter 1978 har den genomsnittliga årliga ökningen överstigit index för den
allmänna prisutvecklingen i Sverige. Styrelsen har emellertid beslutat - trots
att de faktiska kostnadsökningarna för forskningsprojekt är klart större än
vad konsumentprisindex anger - att tills vidare räkna upp årsbudgeten endast
ungefär i takt med de allmänna kostnadsstegringarna. En viss avsättning av
forskningsmedel för kommande år har därmed åstadkommits. Fondens reala
verksamhetskapacitet har å andra sidan inte helt kunnat upprätthållas.
(Skulle man välja slutet av 1960-talet som jämförelseår är den reala
kapacitetsnedgången mycket betydande.)

Uppföljning av verksamheten

Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att
resultat som tas fram blir bekantgjorda och att de kan bli föremål för
diskussion och kritisk granskning. Under året har därför bl. a. ett antal
sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats och
diskuterats.

I förra årets verksamhetsberättelse omnämndes ett symposium vilket hade
anordnats gemensamt av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
studieförbundet Näringsliv och Samhälle och fonden under rubriken
Vadan och varthän? Frågor om Sverige och dess framtid. Som förberedelse
för detta symposium hade RJ åtagit sig att arrangera en mångvetenskaplig
seminarieserie kring ett av de teman som skulle behandlas, nämligen
Familjen. Denna serie, vilken leddes av professor Bengt-Erik Andersson,
resulterade i en bok - Familjebilder: Myter, verklighet, visioner - med
uppsatser av 14 forskare från skilda discipliner.

Denna bok utgjorde utgångspunkt för en diskussion anordnad i rikdagshuset
i början av mars. Ledamöter av social-, kultur- och utbildningsutskotten
samt företrädare för berörda departement och myndigheter deltog i sammankomsten
ävensom författarna och andra forskare inom området. Fem
riksdagsledamöter (från vart och ett av riksdagspartierna) inledde diskussionen.
De frågor som ägnades speciell uppmärksamhet var vad som var

Redog. 1984/85:21

politiskt intressant i forskarnas rapporter och vilka belysta problem som
kunde vidareföras av politikerna.

Frågan om forskningens databehov och datahantering och kravet på
personintegritet har då och då aktualiserats inom projekt med anslag från
fonden, särskilt inom samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning. Individdata
över lång tid är nödvändiga för att meningsfull och angelägen
kunskapsutveckling skall kunna ske inom vissa områden. Hanteringen av
dessa data är en grannlaga uppgift; under senare år har en viss tilltagande
svårighet att samla in data rapporterats från forskare. Svårigheterna har
sannolikt samband med den debatt som förts rörande samhällets behov av
statistiska uppgifter och medborgarnas rätt till skydd mot intrång i privatlivet.

I mitten av mars anordnades en diskussion om hithörande frågor i
riksdagshuset i samverkan med konstitutionsutskottet. Utöver ledamöterna
av detta utskott och forskare deltog i sammankomsten företrädare för
berörda departement och myndigheter.

I fondens uppgifter ingår stadgemässigt att söka främja kontakter med
internationell forskning. Som ett led i denna verksamhet har med särskilda
reseanslag ett antal forskare beretts möjligheter att presentera projekt och
forskningsresultat vid utländska institutioner eller vid vetenskapliga symposier.
Allsidigt informationsutbyte sker också regelmässigt med utländska
fonder, särskilt europeiska, med liknande verksmhet som RJ. Detta slags
informationsutbyte leder inte sällan till att värdefulla kontakter mellan
enskilda forskare eller forskargrupper kan förmedlas.

I mitten av september anordnades i Stockholm i samband med ett möte
mellan företrädare för ett antal fonder ett symposium på temat ”Foundations
and public relations”. Flera av styrelsens ledamöter medverkade i detta
symposium. Sessionen ”Relations to policy makers” tilldrog sig speciell
uppmärksamhet. I andra länder är det mycket ovanligt att riksdagsledamöter
deltar i en fonds eller ett forskningsråds arbete på samma direkta sätt som
inom jubileumsfonden.

Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort flera
s. k. projektbesök vid olika universitet och högskolor. Ingående diskussioner
har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning. Även
läroanstaltens allmänna forskningsproblem har diskuterats.

Under rubriken ”Universiteten som forskningsmiljö” anordnades i mitten
av oktober en gemensam diskussion mellan utbildningsutskottet och styrelsen,
ledamöter av fondens arbetsgrupper och forskare. Sammankomsten
hölls vid Stockholms universitet. Humaniora, beteende- och samhällsvetenskap
ägnades särskilt intresse.

Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden haft livliga
kontakter med företrädare för berörda forskningsdiscipliner. Syftet har varit
att stimulera till forskningsinsatser och utvecklingsarbete inom de aktuella
områdena. Två skrifter har publicerats under året: Alkoholpolitiken och

Redog. 1984/85:21

forskningen (RJ 1984:1) och Öststatsforskning i Sverige 1950-1983, Forskningsöversikt
och bibliografi (RJ 1984:2).

De aktiviteter som beskrivits här ovan ingår som led i fondens strävan att
sprida information om den verksamhet som den stöder. Men tanken är också
att fondens styrelse, sakkunniga och kansli genom att aktivt följa projekt som
stöds skall få större kunskaper om forskningens resultat, utgångspunkter och
förutsättningar samt bättre underlag för bedömningar av de insatser som
gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde är de
sammankomster där riksdagsledamöter och forskare kunnat mötas för
ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Fonden har genom sin direkta anknytning till
riksdagen en unik ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.

Balansräkning

per den 31 december 1984 och 1983

	1984	1983
Tillgångar
Obligationer	. 683 052 000:—*	683 942 000:—
Checkräkning i riksbanken	. 59 591 406:80	51 335 714:85
Postgiro	99 968:53	16 101:54
Kassa	1 000:—	500:—
Summa kronor	742 744 375:33	735 294 316:39
Skulder
Beviljade ej utbetalda anslag	.. 31 230 919:17	30 359 485:46
Innehållen skatt	37 781:—	62 624:—
För pensionsavgifter m. m. reserverade medel	1 691 959:65	1 691 959:65
Disponibla forskningsmedel: Från tidigare år	.. 57 980 301:32	56 011 969:50
Årets avsättning	7 888 138:23	1 968 331:82
Donationsmedel: Kapital	. . 450 000 000:—	450 000 000:—
Värdereglering donationskapital	. 193 915 275:96	195 199 945:96
Summa kronor	742 744 375:33	735 294 316:39
	Nominellt värde	Deklarationsvärde
‘Svenska statens obligationer	. 304 005 000:—	263 657 550:—
Hypoteksinrättningars obligationer	. 329 390 000:—	233 662 700:—
Kommunobligationer	19 450 000:—	15 271 000:—
Industriobligationer	30 207 000:—	27 974 020:—
Summa kronor	683 052 000:—	540 565 270:—

Redog. 1984/85:21

Resultaträkning

	1984	1983
Intäkter
Räntor på obligationer	55 270 974:35	46 705 034:70
övriga räntor	6 639 709:24	6 618 833:84
övriga intäkter	213 962:68	82 917:55
Ej utnyttjade anslag Överföring från värderegi.	562 837:09	103 087:67
donationskapital	1 284 670:—	510 000:—
Summa kronor	63 972 153:36	54 019 873:76
Kostnader
Förvaltningskostnader	2 100 969:98	1 969 139:41
Projektomkostnader	1 957 375:15	1 457 602:53
Beviljade anslag	50 741 000:—	48 114 800:—
Rea- och omvärderingseffekter	1 284 670:—	510 000:—
Årets avsatta forskningsmedel	7 888 138:23	1 968 331:82
Summa kronor	63 972 153:36	54 019 873:76

Specifikation av omkostnader för år 1984

A. Förvaltningskostnader

1.	Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper ....	227 700:—
2.	Lönekostnader kansli	683 308:20
3.	Pensions- och sociala avgifter	567 555:25
4.	Sjuk-, hälso-, personalvårds- o. utbild-
	ningskostnader	24 392:85
5.	Reseersättningar	66 473:61
6.	Lokalkostnader	237 553:40
7.	Expenser	293 986:67
	varav inventarier lil 646:—

telefon, post 30 055:30

kopiering 78 245:—

kontorsmateriel 41 552:74

övriga expenser 32 487:63 2 100 969:98

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga 415 824:—

2. Förvaltningsavgifter 1 343 018:—

3. Konferenser 193 828:15

4. Övrig information 4 705:— 1 957 375:15

Redog. 1984/85:21

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Externrevision
har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens revisorer.
Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med föreskrift i
fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.

Staffan Helmfrid

Bengt Dennis
Stig Gustafsson
Helge Hagberg

Gunnar Biörck
Einar Larsson
Leif Lewin
David Magnusson
Solveig Wikström

Lars-Ingvar Sörenson
Lars Ahlmark

Nils-Eric Svensson

Redog. 1984/85:21

Riksbankens jubileumsfond 1965-1984

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 10-50) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1984 beviljats
anslag från fonden. Under avsnitt B (s. 51-107) redovisas i rubrikform och
ämnesvis samtliga projekt som hittills (1965-1984) beviljats anslag. Vidare
redovisas under avsnitt C (s. 108-113) vissa statistiska uppgifter rörande
verksamheten 1965-1984.

A. Nya projekt sorn beviljats anslag år 1984
EKONOMISK HISTORIA

Lars Herlitz, Göteborgs universitet
116 000 kr.

Dnr 84/94

Konsumtionsmönster och industriell produktionsutveckling: 1930-tal och
1970-tal.

Projektet vill sammanföra och jämföra material rörande konsumtionens
och industriproduktionens utveckling i valda industriländer under 1930-talet
och 1970-talet. Syftet är att bearbeta frågan om förhållandet mellan å ena
sidan mönster för konsumtion och social reproduktion, å andra sidan
industriell produktionsutveckling, på olika nivåer av den industriella utvecklingen.

Frågan anknyter till skillnader i konjunkturförloppet under de båda
perioderna. 1930-talskrisens utpräglade V-form kännetecknar i regel inte
1970-talets utveckling. Konsumtionen - även den privata konsumtionen och
de disponibla inkomsterna - tycks på 1970-talet uppvisa en större motståndskraft.
Förhållandet i sig självt och dess betydelse för att förhindra eller
försvaga en kumulativt nedåtgående konjunkturrörelse kan belysas genom
jämförande studier av olika länders utveckling. Även 1930-talet uppvisar i
sammanhanget relevanta skillnader mellan olika länder.

Mellan de båda perioderna låg efterkrigstidens omvälvning av konsumtionsmönstren.
Element av den välfärdsteoretiska diskussion om tillväxtsamhället,
som utvecklades från senare delen av 1960-talet, blir en teoretisk
tillgång för undersökningen. Sökanden avser att genomföra projektet i
samarbete med tre forskarstuderande vid ekonomisk-historiska institutionen
i Göteborg. Resultaten skall i tillämpliga delar användas för underlag för den
internationella ekonomisk-historiska kongressen i Schweiz 1986, med temat
”The impact of the depression of the 1930’s and its relevance for the
contemporary world”.

Redog. 1984/85:21

Bo Gustafsson, Uppsala universitet
45 000 kr.

Dnr 84/178

Teoretiska analyser av historiska produktionssätt

Det sökta anslaget avser enbart att täcka kostnader för resor till
universiteten i Göttingen resp. Chicago och för en månads uppehälle på
vardera orten. Syftet med besöken är att redovisa och få reaktioner på
uppnådda forskningsresultat, som uppnåtts inom ramen för projektet
”Teoretiska analyser av historiska produktionssätt”. Detta projekt har
finansierats och finansieras inom ramen för den ordinarie tjänsten vid
Uppsala universitet. Projektet i fråga består av ekonomisk-teoretiska
analyser av vissa kända historiska produktionssätt, deras uppkomst, struktur,
beteenden och dynamik, närmare bestämt primitiva jägar- och samlarekonomier,
övergången till jordbruksekonomier, antika slavekonomier och
övergången från slaveri till kolonat/livegenskap, övergången från domänbruk
med arbetsräntor till arrendebruk med penningräntor, de självständiga
bondeekonomiernas struktur och beteende, hantverksskrånas ekonomi,
förlagssystemets uppkomst och det industriella genombrottets ekonomi.
Arbete kring dessa frågeställningar har pågått under ett antal år men först nu
har det funnits anledning att fullfölja och färdigställa dessa studier. Projektets
syfte är att precisera och bidra till lösningen av vissa framträdande
problem i ekonomisk-historisk forskning, som hittills huvudsakligen eller
enbart bedrivits utomlands, kanske framför allt vid de universitetsinstitutioner
som angivits ovan. Projektet kommer att resultera i en bok med samma
titel som projektet och som flera förlag uttryckt intresse för att publicera.

Bo Gustafsson, Uppsala universitet
133 000 kr.

Dnr 84/281

Den ekonomisk-historiska syntesen. Vetenskap och politik i Eli F. Heckschers
arbete och liv

11900-talets svenska idéhistoria är Eli F. Heckscher (1879-1952) ett nästan
oskrivet blad. Hans bestående och internationellt uppmärksammade insats
gäller den ekonomiska historien, där han spelat rollen av pionjär och
portalgestalt. Uppgiften för detta projekt är att beskriva och förklara
enheten samt analysera de inre spänningarna i den vetenskapliga syntes, vari
han sammanfattade grunddragen i sina mångfasetterade intellektuella intressen.

Den Heckscherska syntesens betydelse som tvärvetenskaplig integrationsprincip
skall analyseras i fyra etapper:

Redog. 1984/85:21

1. Hans tunga vetenskapliga verk underkastas en historiografisk och
metodologisk analys, varvid den historie- och vetenskapssyn som kan
rekonstrueras utifrån hans forskningspraktik jämförs med hans i programtexter
formulerade metod- och historieuppfattning.

2. Den samhällsengagerade debattören Heckschers politisk-ideologiska
perspektiv klarläggs genom en idéanalytisk och idéhistorisk undersökning av
ett annat material: artiklar i dagspress och periodica, dagböcker och brev.

3. En vetenskapsteoretisk prövning genomförs nu av vilken förklaringskraft
Heckschers dokumenterade politiska orientering och värdesystem kan
tillmätas som organiserande princip för tematik, problematik, tolkningsmönster,
etc. i hans historievetenskapliga synteser.

4. I ett jämförande perspektiv diskuteras slutligen Heckschers relation till
den konservativa Hjärne-traditionen och den radikala Weibull-skolan.

NATIONALEKONOMI

Anders Borglin, Lunds universitet
225 000 kr.

Dnr 84/61

En icke-jämviktsmodell för Sverige

En ekonometrisk kvartalsmodell för Sverige baserad på s. k. ojämviktsteori
formuleras och skattas. Modellen utgår från att konsumenter och/eller
producenter i sina val kan vara utsatta för kvantitetsrestriktioner på grund av
trögrörliga priser.

Teorin om fixprisjämvikter, som modellen är baserad på, överbryggar
delvis gapet mellan mikro- och makroteori. Den ekonomiska utvecklingen i
Sverige 1970-1979 förklaras i modellen som en sekvens av jämviktslägen med
kvantitetsrestriktioner.

Modellens anpassning studeras och olika indikatorer på graden av
ojämvikt i form av ej uppfyllda planer för producenter och konsumenter
bestämms. Arbetslösheten delas upp i friktionsarbetslöshet och konjunkturellt
betingad arbetslöshet. Olika typer av ojämviktstillstånd definieras och
sannolikheter för dessa skattas.

Modeller av denna typ har ej tidigare formulerats för Sverige och är även
internationellt sparsamt förekommande. Projektet avser därför att, som en
viktig biprodukt, skapa kompetens och erfarenheter beträffande skattningsmetoder,
beräkningsproblem och datoranvändning för ifrågavarande område
i Sverige.

Projektet beräknas slutföras under 1986.

Redog. 1984/85:21

Lars Werin, Stockholms universitet
240 000 kr.

Dnr 84/190

Stockholms universitets modell - en makroekonometrisk kvartalsmodell för
Sverige

Som är väl känt har det senaste decenniet varit en period av sviktande
samhällsekonomisk balans i Sverige och många andra länder. Stabiliseringspolitiken
har mött betydande, oförutsedda svårigheter. Endast ofullständigt
och med eftersläpning har den ekonomiska forskningen förmått förklara de
nya problemen och tendenserna. Först nyligen har en ny makroekonomisk
”syntes” börjat avteckna sig, som också börjat finna uttryck i nyformulering
av makroekonometriska modeller.

Sverige har en förhållandevis mager tradition när det gäller makroekonometriskt
modellarbete och därmed den stimulans av empirisk konjunkturanalys
det för med sig. Detta ledde ett forskarlag vid nationalekonomiska
institutionen vid Stockholms universitet att i enkla former och ”på lediga
stunder” bygga en modern kvartalsmodell för Sverige. Modellen föreligger
nu färdig, har prövats och använts för simuleringar och är fylligt dokumenterad
i en volym om drygt 300 sidor. Även om den har luckor och svagheter är
den en god bas för formulering av en utbyggd, ambitiösare modell för
studium av förlopp och politik efter de båda OPEC-aktionerna på 1970-talet
och den obalanserade utvecklingen under första hälften av 1980-talet.

Att på basis av den första modellen bygga en ny modell och använda den
för dylika analyser är detta projekts syfte. Arbetet utförs under överinseende
av särskilt ”råd” bestående av forskare ur det ursprungliga forskarlaget
knutna till nationalekonomiska institutionen men i flera fall samtidigt
engagerade inom andra offentliga institutioner.

Assar Lindbeck, Stockhoms universitet
350 000 kr.

Dnr 84/211

Effekter av kapitalinkomstbeskattning

Det svenska skattesystemet behandlar olika typer av kapitalinkomster och
-utgifter på starkt skiljaktiga sätt. Inkomster från varaktiga konsumtionsvaror,
konst och samlarföremål m. m. är i allmänhet helt obeskattade, medan
finansiella tillgångar är förhållandevis hårt beskattade och fastigheter oftast
intar en mellanposition. Den samhällsekonomiska betydelsen av dessa
förhållanden har ökat under 1970-talet på grund av flera faktorer: ökad
inflation i kombination med nominella skattesystem, ökat skattetryck och
effektivare finansiella marknader i spåren av större statliga budgetunder -

Redog. 1984/85:21

skott och därigenom växande finansiella flöden.

Syftet med föreliggande projekt är att, såväl empiriskt som teoretiskt,
bidra till att få fram kunskap av relevans för att bedöma effekten av olika
utformningar av kapitalinkomstbeskattningen. Projektet består av tre delprojekt: 1.

En modell för kapitalmarknadsjämvikt under osäkerhet i en liten öppen
ekonomi. I detta projekt skall man, främst teoretiskt men i mån av
tillgängliga data även empiriskt, studera hur kapitalmarknaderna anpassar
sig till olika system för kapitalinkomstbeskattning.

2. Skatter och sparandeformer. Detta är ett i huvudsak empiriskt projekt
som bygger på de s. k. HINK-data hos statistiska centralbyrån och som syftar
till att kartlägga hur individuella hushåll anpassar sina olika kapitaltillgångar
till skattesystemet.

3. Övriga frågor. Under denna rubrik ryms främst teoretiska studier av
effekter av realisationsvinstbeskattning.

Lennart Hjalmarsson, Göteborgs universitet
220 000 kr.

Dnr 84/251

Produktivitet och effektivitet inom svenskt jordbruk

Syftet med denna studie är en djupgående analys av produktivitetsutveckling
och effektivitet inom svenskt jordbruk under perioden 1960-1982 med
uppdelning i animalie- och vegetabilieproduktion. Projektet syftar till att ge
svar på följande frågor:

1. Hur snabb har takten varit i den tekniska utvecklingen och produktivitetsutvecklingen
inom jordbruket?

2. Hur stor har skillnaden varit i den tekniska utvecklingen bedömd
utifrån förändringen i bästa tillämpade teknik (frontproduktionsfunktionen)
jämfört med förändringen i genomsnittlig teknik (genomsnittsproduktionsfunktion
eller struktureffektivitet)?

3. Vilken karaktär har resursbesparingarna tagit sig i jordbruket, dvs.
vilken typ av bias uppvisar den tekniska utvecklingen inom jordbruket?

4. Vilka faktorer eller komponenter har betytt mest i den tekniska
utvecklingsprocessen och vilken betydelse har de olika komponenterna haft i
form av kostnadsförändring vid en uppdelning i: stordriftsfördelar, den
neutrala tekniska utvecklingen, icke-neutral teknisk utveckling samt ändrad
produktionssammansättning?

5. Vilka bakomliggande faktorer kan förklara karaktären av och takten i
produktivitetsutvecklingen inom jordbruket?

6. Hur ser avståndet ut mellan genomsnittlig och bästa tillämpade teknik
och hur har detta avstånd utvecklats under tidsperioden?

Redog. 1984/85:21

7. Hur ser spridningen ut mellan de enskilda jordbruken vad gäller
avståndet till bästa tillämpade teknik (dvs. avståndet till frontproduktionsfunktionen
och effektivitetsfronten)?

8. Finns det möjlighet att förklara skillnaderna i effektivitet mellan olika
jordbruk mot bakgrund av skillnader i brukarnas ålder, utbildning, maskinparkens
modernitet etc.?

Börje Johansson, Högskolan i Karlstad
75 000 kr.

Dnr 84/266 PL

Introduktionen av informationsteknologi i ett regionalt perspektiv: Förändringar
inom arbetsmarknad, utbildningssystem och näringsliv

Teknikförnyelse och innovationer innefattar utveckling av nya produkter,
introduktion av nya tillverkningsprocesser samt införande av nya system för
management och samordning. Den nya informationsteknologin (NIT)
kommer att medföra genomgripande förändringar inom samtliga tre områden.
All ny teknik med vittomfattande tillämpningar sprids i bestämda
mönster mellan regioner, internationellt och nationellt. Projektet ”Introduktion
av informationsteknologi i ett regionalt perspektiv” syftar till att (i)
systematiskt kartlägga och analysera NIT:s spridning till regioner och
sektorer i Sverige, (ii) med statistisk metodik formulera modeller som
återger faktorer som fördröjer resp. påskyndar introduktionen, (iii) utvärdera
sådana analyser med hjälp av ekonomiska årgångs- och produktcykelmodeller
samt regionala modeller av spridningsförlopp. NTN-utveckling liksom
generell teknikproduktion kommer att analyseras i ett regionalt omvandlingsperspektiv.
Både i Sverige och internationellt är kunskap och teoribildning
på detta område fragmentariska. Empirisk kunskap om NIT:s regionala
spridning i Sverige är mycket liten och klart mindre än inom EG.

Utbildningssystemets roll för teknikintroduktionen kommer att analyseras
ingående. Omvandlingen av arbetskraftens kompetenssammansättning skapar
potentiella komparativa fördelar nationellt och internationellt. Analysen
inriktas mot att precisera vilka kompetensbrister som verkar särskilt
fördröjande samt vilka konflikttyper som kan uppstå inom och mellan
fackliga organisationer.

Projektet avslutas med scenariemetoder som åskådliggör konsekvenserna
av olika kombinerade utvecklingsförlopp i regioners ekonomiska system och
utbildningssystem.

Redog. 1984/85:21

Lars E. O. Svensson, Stockholms universitet
300 000 kr.

Dnr 84/283

Betydelsen av marknadsstruktur och produktionsförhållanden för utrikeshandelns
sammansättning och för handels- och industripolitik

Under senare år har teorin för marknadsstrukturer (industriell organisation)
genomgått en snabb utveckling, och teorin har delvis integrerats med
utrikeshandelsteorin. Därigenom har t. ex. den växande handeln med lika
varor (Volvo-Opel) parallellt med handel med olika varor fått en tillfredsställande
förklaring inom allmän jämviktsteori. Projektet syftar till att dels
bidra till den fortsatta utvecklingen av grundläggande teori, dels använda de
nya teorierna för att analysera handels- och industripolitiska frågor. En
angelägen uppgift är att konstruera modeller för dynamisk konkurrens, t. ex.
konkurrens genom strategiska investeringar i FoU och produktionskapacitet.
Därigenom kan t. ex. ökad förståelse för handelns sammansättning nås.
En annan angelägen uppgift är att utforska orsakerna till att multinationella
företag uppstår och konsekvenserna för handelsstrukturen och handelsvolymen.
Genom att modellerna för utrikeshandel nu kan inrymma en långt mer
sofistikerad marknadsstruktur än tidigare, t. ex. oligopolkonkurrens, och
mera realistiska produktionsförhållanden, t. ex. skalfördelar, har möjligheterna
för att studera aktuella handels- och industripolitiska frågor starkt
förbättrats. En fråga av stor vikt som projektet skall undersöka är t. ex. om
det är samhällsekonomiskt klokt att subventionera och skydda högteknologibranscher
(”framtidsbranscher”). I projektet kommer såväl analytiska
metoder att tillämpas (modellbyggande) som empiriska test av framkomna
hypoteser att göras.

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Gerdt Sundström, Stockholms universitet
60 000 kr.

Dnr 84/35

Boendemönster mellan generationerna, USA och Sverige 1880-1981

Projektets bakgrund är ökat ensamboende och rumsligt särskiljande av
generationerna. Fortfarande finns dock avgränsade grupper där t. ex.
samboende med gamla föräldrar är vanligt och denna studie tar främst
utgångspunkt i den yngre generationen (20-65 år). Empiriska mönster av
samboende och närhet analyseras för dagens Sverige och för Sverige för 100
år sedan, under jämförelse med samma slag av data för USA.

Tanken är att dessa länder liknar varandra ekonomiskt men skiljer sig åt

Redog. 1984/85:21

med avseende på socialpolitiken; vardera typen av faktorer kan tänkas
påverka boendemönstren.

Den kunskap som vinns genom projektet kan vara av intresse inom
socialpolitik och bostadssektorn. Socialhistoriskt är området, trots ökande
intresse för hushållsmönster och livscykler, föga studerat. Gjorda undersökningar
inriktar sig vanligen på de äldres samboende med yngre generationer,
men mycket tyder på att samboendet lika bra eller bättre förklaras utifrån
den yngre generationens perspektiv.

Metoden är i första hand sekundäranalys av befintliga samtida och
historiska datamaterial i båda länderna. Dessa material har dock inte tidigare
begagnats i detta syfte; för studien insamlas också riksrepresentativa data om
närhet (faktisk och önskad) mellan generationerna.

Kjell Nowak, Stockholms universitet
160 000 kr.

Dnr 84/140

Social skiktning och social olikhet i TV

(Delprojekt inom forskningsprogrammet Televisionens idévärld)

Den sociala skiktningen manifesterar sig i en mer eller mindre ojämn
fördelning av materiella och immateriella värden mellan olika samhällsskikt.
Den är därmed en disintegrerande och spänningsskapande kraft i samhället.
En vanlig tanke inom olika samhällsvetenskapliga riktningar är att den
rådande samhällsordningens stabilitet förutsätter existensen av en integrerande
motkraft på det kulturella planet, en värdegemenskap eller en
förhärskande ideologi som bidrar till att rättfärdiga, förklara, dölja eller på
annat sätt legitimera den sociala ordningen.

Massmediernas innhåll utgör en väsentlig del av samhällets kultur, och
bland massmedierna intar TV en framträdande plats. Projektets syfte är att
analysera den bild av den sociala skiktningen som framträder i nyhets- och
fiktionsinnehåll i TV och att därigenom belysa i vilken mån TV-utbudet på
bestämda punkter kan antas vara legitimerande med avseende på olika
former av social olikhet. Resultaten visar t. ex. i vilken utsträckning olika
samhällsskikt förekommer, vilka aspekter av deras levnadsvillkor som
synliggörs, vilka föreställningar om sociala skillnader som framkommer. I
analysen jämförs TV:s bild av den sociala verkligheten med faktiskt rådande
förhållanden: ju bättre överensstämmelse desto mindre grund för antagandet
att TV (som en del av kulturen) har en legitimerande funktion. Vidare görs
jämförelser mellan svenskt och utländskt innehåll samt mellan olika genrer
och olika medier i ett historiskt perspektiv.

Projektets teoretiska relevans betingas av att det belyser en central
samhällsvetenskaplig fråga om förhållandet mellan kulturen och andra
samhälleliga system samt av att det bidrar till teoribildningen om de

2 Riksdagen 1984/85.5 sami. Nr24

Redog. 1984/85:21

förhållanden inom och utom massmedierna som inverkar på deras innehåll.
Projektets samhällsrelevans skall ses mot bakgrund av den framträdande
plats som frågor om ekonomisk och social jämlikhet sedan lång tid har intagit
i svensk samhällsdebatt. Beskrivningar av hur skillnader i levnadsvillkor
mellan olika samhällsskikt framträder i TV torde ha stort intresse från såväl
kulturpolitiska som mediepolitiska synpunkter.

Dan Jonsson, Göteborgs universitet
150 000 kr.

Dnr 84/151

Rättvis lön

Fördelningsnormer, jämförelser och uppfattningar om lönerättvisa

Projektet syftar till att belysa uppfattningar om rättvis lön hos såväl
anställda som arbetsgivare, såväl arbetare som tjänstemän, inom såväl privat
som offentlig sektor och på såväl lokal som central nivå. För att sätta in
rättviseresonemang i ett större perspektiv ställs de mot instrumentella synsätt
på resursfördelning, t. ex. ekonomiska modeller av arbetsmarknaden. Med
utgångspunkt från olika rättvisenormer, bl. a. förtjänstprincipen, jämlikhetsprincipen
och behovsprincipen har utvecklats en modell för analys av
lönebildning och uppfattningar om rättvis lön, där den ersättning en person
åtnjuter resp. anses böra åtnjuta sätts i relation till hans prestation,
skicklighet och ansträngning, arbetets svårighet, påfrestning och stimulans
samt ett flertal andra faktorer. En viktig aspekt är även vilka jämförelser som
bedömningar av lönerättvisa grundar sig på, t. ex. ”nu-då”, ”jag-du”,
”jag-vi”, ”jag-de” och ”vi-de”. Ett stort antal frågeställningar har genererats
utifrån denna teoretiska ram, och de kommer att belysas med hjälp av
bl. a. enkätundersökningar, intervjuundersökningar och innehållsanalys av
lönepolitiska dokument.

Kjell Magnusson, Uppsala universitet
170 000 kr.

Dnr 84/167

Religion, socialism, sekularisering. En studie av religion och religionssociologi
i efterkrigstidens Jugoslavien

Projektet utgör en undersökning av religiositetens utbredning, karaktär
och roll i det jugoslaviska samhället.

Med utgångspunkt från religionssociologisk teori och genom en analys av
jugoslaviska undersökningar diskuteras frågor som:

Vilka faktorer bestämmer religiositetens utbredning? I vilken mån har den
religiösa situationen påverkats av samhällssystemet och den socialistiska

Redog. 1984/85:21

ideologin? I vilken utsträckning har ideologin blivit ett alternativ till
religionen? Vilka attityder och idéströmningar bärs upp av religionen? Kan
religionen, som i Polen, spela en politisk roll?

Samtidigt studeras teoribildningen i jugoslavisk religionssociologi, dess
förhållande till marxistisk tradition och allmän religionssociologi. Avsikten
är att analysera denna forsknings uppkomst och utveckling i relation till
samhällsförändring och kulturklimat.

Slutligen kommer den jugoslaviska religionsforskningens förhållande till
det politiska systemet och dess betydelse för jugoslavisk religionspolitik att
diskuteras.

Projektet utgör den första sammanfattande studien av den religiösa
situationen i Jugoslavien från ett sociologiskt perspektiv, liksom den första
icke-jugoslaviska undersökningen av jugoslavisk religionssociologi. Det har
betydelse för öststatsforskningens diskussion av ideologiska problem i det
socialistiska samhället, men även för debatten inom religionssociologin om
sekulariseringsprocessens karaktär.

Projektets praktiska nytta ligger kanske främst däri att det ger kunskap om
en stor invandrargrupps hemland och kulturella bakgrund, i synnerhet om de
i invandrarforskningen hittills negligerade religiösa förhållandena.

Karl Erik Rosengren, Göteborgs universitet
50 000 kr.

Dnr 84/317

The European Journal of Communication

Den europeiska kommunikationsforskningen är numera en med den
amerikanska likvärdig vetenskaplig tradition. Men samtliga internationellt
betydelsefulla tidskrifter inom området är amerikanska. Bland ledande
europeiska kommunikationsforskare har därför diskuterats möjligheten av
att starta en europeisk kommunikationstidskrift. Under det senaste halvåret
har diskussionerna konkretiserats, och nu finns långt gångna planer att starta
”The European Journal of Communication” med professorerna Karl-Erik
Rosengren, Göteborg, Jay Blumler, Leeds, och Denis McQuail, Amsterdam,
som redaktörer och med kontor i Leeds och Göteborg. Det välkända
förlagshuset SAGE har förklarat sig villigt att förlägga tidskriften och handha
framställning och distribution under åren 1986-1990, med möjlighet till
förlängning.

En internationell tidskrift av detta slag kan inte ges ut utan basresurser i
form av redaktionssekreterare, skrivhjälp, medel till telefon, resor etc.
Kontoret i Leeds kommer att bekostas av universitetet i Leeds. Föreliggande
ansökan avser medel för det svenska kontoret under tiden den 1 juli
1985-den 30 juni 1990. Därefter kommer kontoret sannolikt att förläggas till
något annat land.

Redog. 1984/85:21

Att en internationell kommunikationstidskrift redigeras från ett svenskt
universitet bör rimligen medföra en ytterligare internationalisering av den
svenska kommunikationsforskningen - en logisk konsekvens av tidigare
svenska satsningar inom området, från HSFR och Riksbankens jubileumsfond.

STATSKUNSKAP

Jan-Åke Dellenbrant, Uppsala universitet
50 000 kr.

Dnr 84/4 PL

Den regionala dimensionen i Sovjetunionens utrikespolitik

Undersökningen avser att fastställa den regionala dimensionens betydelse
för den sovjetiska utrikespolitiken. Med regional dimension avses hänsynstagande
till politiska och ekonomiska intressen av specifik betydelse för
avgränsade regioner i Sovjetunionen. Som exempel kan anföras överväganden
rörande den politiska stabiliteten i Ukraina i samband med Pragvåren
1968 och stabiliteten i Balticum i samband med utvecklingen i Polen
1980-1981. Frågan är vilken betydelse de regionalt betingade intressena har i
relation till den globala sovjetiska strategin. En av undersökningens hypoteser
är att den regionala dimensionen är av avgörande betydelse i oklara lägen
och krissituationer. Projektet baseras på en kvalitativ analys av sovjetiskt
material, särskilt från republiknivå, och västerländskt vetenskapligt och
nyhetsmaterial. Även intervjuer med sovjetiska forskare och emigranter i
väst kommer till användning. Projektet ingår i ett nordiskt och internationellt
forskningsarbete.

Leif Lewin, Uppsala universitet
330 000 kr.

Dnr 84/24

Riksdagen och de organiserade intressena

Ansökan avser en bredare anlagd undersökning av de organiserade
intressenas politiska inflytande. Ansatsen utgår från den jämförande metoden,
då absolutvärden på data sällan har ett egenintresse. Intresseorganisationernas
politiska roll jämförs sålunda med andra aktörers såsom partier,
kommuner, förvaltning och företag. Metodiskt sett utnyttjas den variation
som finns mellan olika samhällssektorer och över tid.

Redog. 1984/85:21

Eskil Wadensjö, Stockholms universitet
150 000 kr.

Dnr 84/77

Arbetskraftsbrist och översysselsättning. En studie av den sovjetiska arbetsmarknaden Projektets

syfte är att analysera hur den sovjetiska arbetsmarknaden
fungerar och att klargöra hur och varför arbetskraftsbrist - dvs. att
arbetskraften inte räcker till för att uppfylla planernas tillväxtmål - uppkommer.
Arbetet skall också belysa möjliga lösningar av problemet inom
Sovjetsystemets ramar. Resultaten från projektet avses att publiceras som en
monografi om den sovjetiska arbetsmarknaden. Arbetet kan få stor betydelse
för Sovjetforskningen - främst därför att en systematisk genomgång av
arbetsmarknaden, som spelar en nyckelroll i den sovjetiska tillväxtproblematiken,
saknas i litteraturen.

Arbetsmarknadsstudien blir ett väsentligt bidrag till ökad förståelse av de
östeuropeiska ekonomierna. Projektet är också ett viktigt led i inriktningen
mot komparativa studier av arbetsmarknader i olika länder och system som
utgör en del av verksamheten vid institutet för social forskning (SOFI). I
studien tillämpas nationalekonomisk teori och metod. Källmaterialet är i
huvudsak sovjetiskt.

Lars Ohlsson, Uppsala universitet
164 000 kr.

Dnr 84/109

Det politiska systemet i Sovjetunionen: En studie av studier

Projektet utgör en studie av västliga samhällsvetenskapliga studier av
Sovjetunionen. Det baseras på teoretiskt material och konkreta undersökningar.

Projektets syfte är att redovisa de västliga studiernas vetenskapliga metod,
argumentation, funna samband och slutsatser. Särskilt kommer uppfattningar
om kommunistpartiets roll och ledningsmetoder, beslutsprocessen och
framtidsprognosen att undersökas. Varierande uppfattningar kommer att
kartläggas och diskuteras. Brister och svagheter i teorier och konkreta
studier analyseras. Hypoteser och frågeställningar för fortsatt forskning
kommer att presenteras.

Behovet av undersökningen har aktualiserats av den nuvarande situationen
med en mångfald av uppfattningar om Sovjetsamhällets grundläggande
sätt att fungera. Det står knappast att finna en enda väsentlig fråga om
Sovjetunionen där forskarna i väst är eniga. Ändå är massan av forskning om
Sovjetsamhället mycket omfattande och de flesta områden har undersökts

Redog. 1984/85:21

relativt väl av flera forskare. Att ta fram, systematisera och utvärdera den
kunskap, som finns, är viktigt - inte minst för att skapa underlag för mera
tillförlitliga framtidsprognoser.

Daniel Tarschys, Uppsala universitet
160 000 kr.

Dnr 84/112

Decision-making in Moscow: A study in Soviet administrative culture

This is a study of decision-making in the top echelons of the Soviet system:
the central party apparatus and the union ministries in Moscow. By using a
wide variety of materials, such as Soviet works on public administration,
organization theory, and scientific management, memoirs by senior Soviet
leaders and civil servants, Western analyses of Soviet government, etc. - the
project will seek to sharpen the picture of the central Soviet machinery, its
mode of functioning, its ”code”, its ”standard operating procedures”. The
concept of ”decision-making” is intended to cover both policy-making and
the function of central management. The emphasis on style implies a
particular concern for the human side of the Soviet central bureaucracy. The
study will draw on several academic traditions, such as political anthropology,
organizational sociology, political culture, and management Science.

Walter Emanuel Carlsnaes, Uppsala universitet
168 000 kr.

Dnr 84/183

Energy Policy and Swedish National Security
(Energi och svensk säkerhets- och utrikespolitik)

The aim of this project is twofold: (i) to present an empirical analysis of the
relationship between the energy issue and internal Swedish politics, on the
one hand, and the effects of this interplay on her foreign and security
relations, on the other; and (ii) to pursue this analysis in terms of a conceptual
framework för analyzing foreign policies which has recently been developed
in a book on ideology and foreign policy. In the pursuit of these twin
objectives the intention is, first of all, to conduct a policy analysis of Swedish
responses to the three energy crises - oil in 1973/74, the nuclear energy issue,
and oil 1978/79 - which havé dominated politics in this area during the past
decade. Secondly, it will be argued that these responses, however adequate
they may havé been with respect to the energy issue itself, havé paid
insufficient attention to the increased foreign policy vulnerability - particularly
with respect to the credibility underlying the policy of neutrality - which
has been a consequence of our energy policies. An attempt will then be made

Redog. 1984/85:21

to explain, both in causal and structural terms, why this development
occurred with so little public discussion or apprehension. This will entail a
consideration of various ”dispositional” and ”situational” hypotheses,
couched in terms of cognitive, normative and bureaucratic-organizational
factors. The conclusions will bear on how Sweden’s national security should
be pursued in order to vouchsafe the continued viability of her foreign policy
during the rest of this century.

Stefan Hedlund, Uppsala universitet
275 000 kr.

Dnr 84/204

Continuity, changé and crossroads in Soviet development

The aim of this project is to investigate why the Soviet Union has remained
politically stahle in spite of signs of apparent crisis in the economy and in
society. In order to answer this question, the project will explore the
historical conditions of Soviet development with focus on the decisive
crossroads facing the Soviet rulers, i.e. the end of the NEP era (1928), Stalin’s
death (1953) and the end of the Brezhnev era (1982).

A basic assumption of the project is that the Soviet rulers strive for power
and security; their endeavour has been to optimize the trade-off between
these two ambitions. The main research effort will be directed at investigating
those mechanisms of action/reaction that constitute the stability which
the Soviet rulers havé succeeded in sustaining.

The main merit of the project should be its ambition of göing beyond
merely marvelling at the survival of the apparently crisis-ridden Soviet
system, and trying instead to analyze its inherent stability.

The project will havé the character of an interdisciplinary analysis of
relevant processes and events in the Soviet economic, political and cultural
systems.

Lars Strömberg, Göteborgs universitet
180 000 kr.

Dnr 84/209

Lokal utveckling i Kortedala - utvärderingsprojektet

Projektets syfte är att utvärdera ett försök med nya former för medborgardeltagande
och samverkan mellan olika delar av den kommunala förvaltningen
vid förnyelseplanering av en stadsdel i Göteborg-Kortedala. Försöket
som följs, dokumenteras och analyseras under tre år förväntas ge praktiska
erfarenheter av betydelse för organisation och metoder vid framtida
förnyelseplanering i liknande stadsdelar i Göteborg och andra storstäder.

Redog. 1984/85:21

Teoretiskt kan utvärderingen förväntas belysa hur ekonomiska, sociala,
organisatoriska och politiska faktorer påverkar en komplicerad planeringsprocess.

Benny Hjern, Umeå universitet
200 000 kr.

Dnr 84/228

Resursallokering i socialpolitiken: implementeringsstudier av social policy

Projektet skall beskriva och analysera de nätverk av kontakter mellan
olika, offentliga och privata organisationer som påverkar kommunernas
användning av egna och statliga resurser på tre sociala programområden.
Undersökningen ingår i en internationellt jämförande studie. Den svenska
delen syftar till att ”disaggregera” analysen av välfärdsstaten i en policy- och
en aktörsdimension.

Huvudtesen är att tidigare empiriska studier ägnat den centrala politiska
och administrativa nivån och de centraliserande effekterna av välfärdsstatens
framväxt en oproportionerligt stor uppmärksamhet, medan dess decentraliserande
och fragmentiserande effekter försummats. Projektet kommer att
lyfta fram dessa aspekter och analysera deras inverkan på politiska besluts
genomförande med utgångspunkt från kommunal verksamhetsnivå.

Projektets fältarbete skall utföras med en beprövad form av interorganisationsanalys,
som den ansökande varit med om att utveckla. Studien kommer
att utgå från sex svenska kommuner och avse åtgärder på tre programområden.
Valet av områden sker delvis med hänsyn till den internationella
jämförelsen. Preliminärt har kontakter tagits med sektorsorgan för att
genomföra undersökningen på följande områden: (1) ungdomslagen för att
motverka arbetslöshet, (2) den behovsstyrda, friare resursanvändningen på
grundskolan och (3) kommunal företagshälsovård. Projektet syftar inte till
att utvärdera effekterna av dessa åtgärder utan till att jämföra hur de
genomförs i olika kommuner.

Bo Särlvik, Göteborgs universitet
100 000 kr.

Dnr 84/256

ECPR.s ”Joint Sessions of Workshops”, april 1986

Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet har av European
Consortium for Political Research inbjudits att arrangera ECPR:s ”Joint
Sessions of Workshops” i Göteborg i april 1986. Anslaget gäller delfinansiering
av denna konferens.

Redog. 1984/85:21

PEDAGOGIK

Sten Henrysson, Umeå universitet
25 000 kr.

Dnr 84/58 PL

Samerna, arbetslivet och skolan

Syftet med projektet är att undersöka förutsättningarna för och planera en
undersökning av hur samerna integrerats i det svenska storsamhället och dess
yrkesliv vid sidan om renskötseln samt vilken roll utbildningen har spelat i
denna process. Denna planeringsfas bör ha betydelse för forskningen på
området genom att visa luckor i kunskaperna och vilka material som kan
användas för att skaffa ny kunskap. Det tilltänkta huvudprojektet bör även
underlätta förståelsen av samernas situation i dag och av skeendet vid andra
liknande kulturmöten.

Planeringen bygger på studier av litteratur, inventering av arkivmaterial,
genomgång av kyrkböcker, matriklar o. d. samt intervjuer med personer som
medverkat i skeendet och har förslag om litteratur, arkivmaterial o. d.

Gunilla Westin-Lindgren, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm
25 000 kr.

Dnr 84/73 PL

Skolbarns fysiska utveckling/hälsa och levnadsvillkor i Stockholm 1928-1983

Undersökningens huvudsyfte är att i ett historiskt perspektiv beskriva
skolbarns fysiska utveckling/hälsa och levnadsvillkor i Stockholm från 1928
till nutid sett bl. a. mot de samhällsreformer - statliga och kommunala - som
genomförts under samma tidsperiod.

Övergripande frågeställningar inom projektet är följande:

• Hur har elevernas fysiska utveckling/hälsa förändrats under det senaste
halvseklet? (Hur stora är förändringarna mellan t. ex. varje femårsintervall?
Har förändringarna skett språngvis eller kontinuerligt? Hur
stora är förändringarna hos flickor resp. pojkar? Hur stora är förändringarna
inom olika socioekonomiska strata?)

• Har förändringarna i fysisk utveckling/hälsa skett samtidigt med förändringar
i barnens levnadsvillkor som skett under samma tidsperiod? (Kan
t. ex. specifika förändringar på statsnivå, kommunnivå, skolnivå resp.
familjenivå ha påverkat?)

Undersökningsgruppen omfattar samtliga skolbarn (hälsokort) i Stockholm
födda 1928-1967. Slumpmässiga urval ur varje årskull görs och
jämförelser mellan årskullarna sker avseende elevernas fysiska utveckling/
hälsa. Hälsokorten förvaras dels i stadsarkivet, dels vid skolförvaltningen i

Redog. 1984/85:21

Stockholm, där också andra källor finns för att beskriva barnens levnadsvillkor.
Betydelsen av projektet ligger dels i analysen av de faktorer som under
olika tidsperioder kan ha påverkat barnens utveckling/hälsa, dels den
kunskap som erhålls för framtida undersökningar.

PSYKOLOGI

Kenneth Hugdahl, Uppsala universitet
25 000 kr.

Dnr 84/51 PL

Barn med läs- och skrivsvårigheter: Neuropsykologiska undersökningar

Föreliggande projektansökan beskriver planerad forskning om sambandet
mellan dyslexi, dvs. läs- och skrivsvårigheter hos barn, och funktionell
asymmetri mellan vänster och höger hjärnhalva. De beskrivna delprojekten
är av tillämpad karaktär och har vuxit fram som ett resultat av den
grundforskning kring cerebral asymmetri och uppmärksamhet/inlärning vår
grupp bedrivit de senaste tre åren (se t. ex. Hugdahl, Eerola, Korventausta,
& Palm, 1982).

Det har hittills inte bedrivits någon neuropsykologisk forskning inom
landet för att i kontrollerade experiment undersöka sambandet mellan
asymmetri och dyslexi. Internationellt finns dock ett stort intresse för
forskning kring detta. Vår grupp har under ett flertal år utvecklat en serie
experimentella testrutiner för grundforskning kring både hänthet samt
inlärning å ena sidan, och lateralisering av språkfunktioner å andra sidan (se
t. ex. Larsson, Ågren & Hugdahl, 1983; Hugdahl & Franzon, 1983). Dessa
rutiner inkluderar s. k. visuell halv-fälts testning, dikotisk avlyssning samt
dihaptisk testning. Denna metodologi ämnar vi nu använda i tillämpade
undersökningar på barn med dyslexi. Som förarbeten har vi hittills utfört en
gruppstudie (Hugdahl & B. Andersson in prep.) samt tre kliniska fallstudier i
samarbete med Foniatriska avdelningen UAS. I ansökan specificeras två
delprojekt. I det första genomförs en serie laboratorietestningar där olika
undergrupper av dyslektiska barn jämförs med kontrollgrupper på ett
specialkonstruerat språkligt material. I det andra delprojektet genomförs
också fältundersökningar på ambidextra barn med läs- och skrivsvårigheter
med syfte att bl. a. utveckla nya rutiner för bestämmande av ”skrivhand” hos
dessa barn. Genom att koppla denna fråga till asymmetri för språk i hjärnan
hoppas vi kunna ge ett bidrag till lösningen av detta kliniska problem. Bägge
delprojekten löper parallellt och avses starta i juli 1984 och vara avslutade i
juli 1987.

Redog. 1984/85:21

Stefan Hanson, Göteborgs universitet
250 000 kr.

Dnr 84/53

Beteendets neuronala grundvalar

Framsteg inom neuropsykologin förutsätter att de nya rön rörande
nervsystemets funktionssätt och uppbyggnad som i dag erhålls med oanad
hastighet också reflekteras i uppläggningen av undersökningar rörande
psykologiska processers neuronala organisation. Tvivelsutan underlättas
sådana framsteg av tvärvetenskapliga projekt, där forskare med olika
bakgrunder kan förenas i undersökningar av ett gemensamt problem. Det
föreliggande projektet är ett exempel på ett sådant multidisciplinärt samarbete,
där en rad beteenden och psykologiska processer kommer att
undersökas utifrån de nya perspektiv modern hjärnforskning ger på neuropsykologin.
I projektets första del kommer den funktionella betydelsen av
det faktum att en och samma nervcell kan innehålla mer än en transmittorsubstans
att undersökas med hjälp av beteendevetenskapliga metoder; det är
på den nedåtstigande 5-HT/peptidneuronen forskningen kommer att fokuseras
och frågeställningen är på vad sätt samtidig frisättning av peptiderga
transmittorer modifierar beteendeeffekten av den ”klassiska” transmittorn
5-HT. I projektets andra del studeras psykobiologiska aspekter av ångest.
Utgångspunkten här är vår iakttagelse att djur under vissa faser av
fortplantningscykeln - digivningsperioden - naturligen beter sig som ickelakterande
djur som behandlats med s. k. ångestdämpande medel. Sålunda
är digivande djur, likt Valiumbehandlade djur, mindre reaktiva i rädsle- och
ångestframkallande situationer. Det här innebär att samspelet med de
diande ungarna kan tänkas påverka nervsystemet på ett sätt som liknar
ångestdämpande medels verkningsmekanism; speciellt intressant är möjligheten
att hjärnans benzodiazepinreceptormekanismer på naturlig väg påverkas
av interaktionen med ungarna. Projektet kommer att kartlägga likheterna
mellan dessa former av ”naturlig” och farmakologisk ångestdämpning,
med fokus inställt på eventuella gemensamma drag på benzodiazepinreceptornivå.

Tommy Gärling, Umeå universitet
150 000 kr.

Dnr 84/82

Föräldrars bedömning av barnens olycksrisker

Kunskap om hur barnen skall skyddas från olyckor är mer utvecklad när
det gäller tekniska åtgärder än när det gäller frågan hur föräldrar/vårdnadshavare
skall informeras om olycksrisker så att de vidtar adekvata åtgärder.

Redog. 1984/85:21

Det senare är dock väl så viktigt, därför att det dels ofta är en nödvändig
förutsättning för barnens säkerhet, dels därför att föräldrakunskap undanröjer
maktlöshet och oro. Projektets syfte är att undersöka (1) hur föräldrar
bedömer risken för olika slags olyckor som barn råkar ut för i olika åldrar och
(2) hur sådana bedömningar, som föräldrar gör, överensstämmer med de,
oberoende skattade, faktiska olycksriskerna. Föräldrar med barn i olika
åldrar och icke-föräldrar med olika grad av kunskap om barn kommer att
undersökas. Metodiken vid dessa undersökningar kommer att vara densamma
som den som sökanden använt i några tidigare studier och som använts i
studier av riskbedömningar inom andra områden. Därutöver kommer
olycksfallsstatistik att sammanställas, så att resultaten kan presenteras som
en ”katalog” över riskmoment som föräldrar upplever finns i deras vardagliga
miljöer och de faktiska riskerna för dessa.

Olof Rydén, Lunds universitet
150 000 kr.

Dnr 84/104

Personlighet och sjukdom. Psykologisk differentiering, symtombild och
behandlingsutfall

Projektets kliniska målsättning är att undersöka vilken betydelse personlighetsfaktorer
relaterade till jagdifferentiering har för symtombild och
behandlingsutfall vid kranskärlsjukdom, juvenil diabetes och ryggsmärtor.
Den centrala psykologiska hypotesen är att låg grad av jagdifferentiering är
förknippad med en mindre artikulerad kroppsuppfattning och identitetskänsla,
ett högt omgivningsberoende och ett omoget ångestförsvar som får
till följd att psykiska reaktioner lättare tar sig kroppsliga uttryck och att
kroppsliga symtom är svåra att skilja från de föreställningar och känslor de
ger upphov till; det omvända antas gälla för individer med väl utvecklad
jagdifferentiering. Projektets teoretiska målsättning är att ytterligare klargöra
begreppet psykologisk differentiering, varav jagdifferentiering är en del,
och att validera de använda metoderna. Projektets kliniska studier genomförs
inom ramen för större medicinska projekt i samarbete med resp.
projektledare. Den teoretiska delstudien drivs inom ramen för ett självständigt
projekt med fil. dr S.-B. Hansson som projektledare. Datainsamlingen
omfattar för- och efterundersökningar och har påbörjats i samtliga delstudier.
Förundersökningarna beräknas vara avslutade under hösten 1985 och
efterundersökningarna under hösten 1986. Avrapporteringar kommer att
göras från våren 1985. Betydelsen av psykologiska faktorer för symtombild
och behandlingsresultat är otillräckligt kända för de studerade sjukdomstillstånden.
Resultaten från projekten kommer att öka möjligheterna till
diagnostisk differentiering och att, med utgångspunkt från den individuella
patientens förutsättningar, selektivt komplettera den medicinska behandlingen.

Redog. 1984/85:21

Bengt Lindqvist, Synskadades riksförbund
300 000 kr.

Dnr 84/284

Radiosända punktskrifts- och talsyntestidningar för synskadade

Projektet Radiosända punktskrifts- och talsyntestidningar för synskadade
bygger på den tekniska möjligheten att föra över digitalt lagrad tidningsinformation
via radionätet till enskilda synskadade. Det baseras på ett
genomfört tekniskt grundutvecklingsarbete med åtföljande försöksverksamhet.
Detta arbete har bedrivits vid Chalmers tekniska högskola fr. o. m.
kalenderåret 1982 och finansierats av styrelsen för teknisk utveckling (STU)
och Synskadades riksförbund (SRF).

Projektet RAPS/RATS, har som övergripande syfte att studera och
tillrättalägga möjligheterna för enskilda synskadade att ta del av det
oavkortade innehållet i dagstidningar.

Betydelsen för synskadade personer att få tillgång till en oavkortad daglig
tidning är givetvis minst lika viktig som för seende personer.

För att genomföra projektet krävs dels ett kvalificerat beteendevetenskapligt
utvärderingsarbete, dels ett tekniskt utvecklings-, installations- och
underhållsarbete. De beteendevetenskapliga delarna av projektet förs vid
psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, och det tekniska arbetet
vid institutionen för informationsteori, Chalmers tekniska högskola.

Gunnar Borg, Stockholms universitet
50 000 kr.

Dnr 84/294

Symposium i ”Perceived exertion in physical work"

Ansökan gäller medel till att arrangera ett symposium i ämnet ”Perceived
exertion in physical work”.

Ernest Hård, Göteborgs universitet
200 000 kr.

Dnr 84/295

Utveckling av beteende av hjärnans monoaminer efter perinatal alkoholexposition Bakgrund:

Under 1970-talet påvisade man att alkoholism hos modern
under graviditeten skadar fostret. Skadorna är av flera slag och betecknas
sammantaget som det fetala alkoholsyndromet (FAS). I totalbefolkningen
uppskattas andelen barn med fullständigt alkoholsyndrom till 1 barn per 600.

Redog. 1984/85:21

Om man också inräknar barn med partiellt alkoholsyndrom dubbleras
siffrorna. Den ökning av alkoholkonsumtionen som skett hos ungdomar och
kvinnor under de senaste decennierna har ökat riskerna för skador. I motsats
till den väl belagda effekten hos storförbrukare av alkohol är konsekvenserna
på fostrets utveckling av en måttlig alkoholkonsumtion eller ett enstaka
berusningstillfälle osäker. Skadan kan t. ex. uppträda som enbart funktionella
störningar av exempelvis beteende, vilka ej lätt kan skiljas ut från
normalvariationen.

Målsättning: För att under experimentellt kontrollerade former kunna
studera effekten av olika doser: faktorer som samverkar med alkoholkonsumtion,
för alkohol kritiska perioder under fosterutvecklingen samt mekanismer
bakom uppkomst av skador har man använt djurexperimentella
modeller. Föreliggande projekt avser en djurexperimentell studie över
effekten av perinatal exposition för alkohol på avkommans beteendeutveckling,
reproduktiva funktion (sexuell differentiering, pubertet, fertilitet och
mödrabeteende) samt på dess utveckling av kognitiv kapacitet och motorisk
aktivitet. Vid observerade störningar utförs i samarbete med forskare från
andra discipliner undersökningar av biokemiska signalsystem hos hjärnor
från perinatalt alkoholexponerad avkomma.

Erland Hjelmquist, Göteborgs universitet
200 000 kr.

Dnr 84/312

Psykologiska studier av behållning av talspråkskommunikation

Projektet avser studier av psykologiska processer som är involverade i
produktion och minne av samtal och diskussioner i direkt kommunikation
mellan människor och är motiverat av två typer av omständigheter. Den ena
är att den psykologiska forskningen om kommunikation och språk i mycket
liten utsträckning studerat naturlig avsiktlig kommunikation och vilka
effekter den får, t. ex. som en minnesbild. Det andra skälet är att det finns en
pågående debatt i samhället om den mellanmänskliga kommunikationen och
dess förutsättningar i ett alltmer teknologiserat samhälle. Diskussionen om
datoriseringen och dess effekter är central i detta sammanhang. I diskussionerna
gör man ofta mycket bestämda påståenden om hur kommunikationen
kommer att påverkas av en utveckling mot ett samhälle där alltmer av
kommunikationen mellan människor sker genom olika tekniska hjälpmedel.
Samtidigt vet man myckt litet om vad som faktiskt karakteriserar den direkta
talade kommunikationen mellan människor, om man ser till vetenskapligt
baserad kunskap. Det finns alltså både inomvetenskapliga motiv, och motiv
som har att göra med den offentliga debatten, som gör att det här föreslagna
projektet kan förväntas fylla en funktion. Vi avser att studera såväl vuxna
som barn med experimentell och icke-experimentell teknik. När det gäller

Redog. 1984/85:21

studier av vuxna kommer vi att uppmärksamma hur olika talsituationer samt
grad och typ av engagemang i kommunikationen påverkar behållningen av
dem. Vi kommer också att inkludera en grupp icke läs- och skrivkunniga
personer i denna studie, eftersom en sådan grupp är intressant, såväl
teoretiskt som praktiskt. Studierna på barn kommer att kartlägga hur de
utvecklar minne för talspråk, och särskilt hur detta påverkas av läsinlärning i
skolan. Vi kommer alltså att studera såväl förskolebarn som barn som fått
formell undervisning i läsning och skrivning. Man vet utomordentligt litet om
hur barn processar och memorerar talspråk, i förhållande till vad man vet om
motsvarande förhållanden för det skrivna språket. Detta är naturligtvis ett
märkligt förhållande eftersom barnets första kommunikativa färdigheter
med språk är samtalet och dialogen. Studierna på barn tror vi kan ha
pedagogiskt värde, genom att de ger möjligheter att studera hur samspelet
mellan den talade och den skrivna kommunikationen påverkar barnets
uppfattning om resp. det talade och skrivna språket, med fokus på det talade
språket.

Daisy Schalling, Karolinska institutet
225 000 kr.

Dnr 84/314

Psykobiologisk sårbarhet

Psykologiska indikatorer och biologiska markörer för psykosocial störning

Projektet avser att pröva en interaktiv sårbarhetsmodell för vissa former
av psykosocial störning (psykopati, hyperaktivitet och alkoholism, s. k.
disinhibitory psychopathology). Dessa olika störningar antas ha som gemensamt
drag en benägenhet till oöverlagt handlande. Beteendet styrs mera av
omedelbara stimuli (”här och nu”) än av förutsebara konsekvenser. Höggradig
impulsivitet ingår därvid som en stabil komponent i individens temperament
och utgör en form av sårbarhet som i en påfrestande livssituation kan
leda till destruktivt handlande. Individen är ofta själv medveten om denna
benägenhet, och den kan mätas genom personlighetsformulär. Vi har funnit
påfallande höga poäng i impulsivitetsskalor vid psykopati, hyperaktivitet,
våldsamma suicidförsök och alkoholism.

Olika hypoteser har framlagts om det neurobiologiska underlaget för
denna sårbarhet, bl. a. låg serotoninomsättning i CNS (låg halt av 5-HIAA i
spinalvätska), låg cortical (frontal) arousal och avvikande cerebral hemisfäraktivering.
Djurexperiment tyder på att serotonin kontrollerar beteendet
särskilt i situationer som innebär val mellan aktivering och hämning av
svarstendenser. MAO-aktivitet i trombocyter har använts som markör då
den antagits avspegla genetiskt betingade egenskaper hos det centrala
serotonerga systemet.

I föreliggande tvärvetenskapliga treårsprojekt prövas denna sårbarhets -

Redog. 1984/85:21

modell genom undersökningar av psykologiska indikatorer (med hjälp av
inom vår forskargrupp utvecklad personlighetspsykologisk och datoriserad
neuropsykologisk metodik), och deras relation till biologiska markörer
(MAO, 5-HIAA) hos friska fpp och suicidala patienter. Vidare studeras
vänsterhänthet som möjlig indikator på sårbarhet, och dess relation till
hyperaktivt beteende. -1 en senare fas angrips frågan om uppkomstmekanismer
genom att studera indikatorer i grupper av säruppfostrade en- och
tvåäggstvillingar i jämförelse med samuppfostrade, sammanlagt 100 par.
Denna ”adoptionsmodell” inom tvillingforskning har inte tidigare använts
för att studera uppkomst av sårbarhet för psykosocial störning. Projektet
kommer att ge information av stor betydelse för behandlingsforskning
rörande psykosociala störningssyndrom.

JURIDIK

Jan Hellner, Stockholms universitet
155 000 kr.

Dnr 84/72

Lagstiftningens teori och teknik

Avsikten är att med principiell inriktning och på empirisk grundlag
undersöka teori och praktik i modern svensk lagstiftning, närmare bestämt
på förmögenhetsrättens område.

Betydelsen framgår av lagstiftningsverksamhetens omfång i Sverige, i
belysning av det faktum att det nästan helt saknas arbeten om lagstiftningens
teori och teknik. Det finns givetvis traditioner inom departement och
kommittéer, men dessa är i ringa mån fästa på papperet. Projektledarens
praktiska erfarenheter skall utnyttjas.

Efter en principiell diskussion skall ett antal moderna svenska lagar
analyseras med utgångspunkt i preciserade problemformuleringar, avseende
syften och teknik. Exempel på problem: syften med lagstiftningen (kodifiering
av gällande rätt, rättsteknisk reform, rättspolitisk reform); fullständighet
eller begränsning till särskilt viktiga frågor; hänsyn till olika användargrupper;
systematik och struktur; språklig utformning.

Redog. 1984/85:21

MEDICIN

Stefan Borg, Karolinska institutet
100 000 kr.

Dnr 82/20

En klinisk och beteendevetenskaplig studie av återfallsmekanismer vid
alkoholmissbruk. Möjligheter att beskriva kliniska symtom och beteende före
återfall i missbruk

Syfte: Att studera alkoholpatienter under 6-12 månaders alkoholfrihet och
beskriva utveckling av psykiatriskt tillstånd samt vissa beteendevariabler.
Särskilt intresse ägnas sådana förhållanden som kan iakttas strax före återfall
i missbruk och som kan användas till att förutsäga och öka förståelsen för
återfall.

Bakgrund: Projektet belyser ett kärnproblem i behandlingen av alkoholmissbrukare
- att patienten bryter behandlingen och återfaller i missbruk
efter en tids nykterhet. Trots nya synsätt och behandlingstekniker de senaste
20 åren har prognosen vid behandling ej förbättrats. Föga uppmärksamhet
har ägnats vetenskapliga studier av missbrukares tillstånd under en längre
tids alkoholfrihet resp. perioder strax före återfall. Man saknar sålunda en
beskrivning av alkoholistsyndromets kliniska och beteendemässiga särdrag
under dessa faser.

Genomförande: En grupp alkoholpatienter kommer att följas kontinuerligt
under 9-12 månader med skattningar avseende klinisk-psykiatriska
symtom med hjälp av olika skattningsinstrument 3 gånger/vecka. De utreds
och följs också neuropsykologiskt avseende eventuellt s.k. funktionella
hjärnskador för att studera möjligheten av att dessa varierar med patienternas
kliniska tillstånd. Resultaten från en pilotgrupp omfattande hittills 15 fall
följda i 6-12 månader talar för att man kan identifiera tre olika kliniska
perioder - en första fas karakteriserad av vegetativa symtom under de första
8-10 veckornas alkoholfrihet samt därefter dels en hyperaktiv fas, dels en
med depressiv-astenisk symtomatologi. De återfall som skett i gruppen har
varit knutna till de två senare faserna.

Betydelse: Kan de preliminära resultaten att alkoholpatienter även under
alkoholfri fas utvecklar distinkta kliniska faser och att dessa har betydelse för
patienternas återfall verifieras i föreliggande studie, kommer detta att ha stor
betydelse såväl när det gäller fortsatta studier kring bakomliggande orsaker
till alkoholberoendesyndromet, som också i praktiskt vårdarbete. Möjligheterna
skulle i så fall öka till att i förväg identifiera hotande återfall och ge en
bas för att utveckla behandlingsstrategier för att motverka sådana.

3 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 24

Redog. 1984/85:21

Gösta Tibblin/Olle Hellström, Uppsala universitet
50 000 kr.

Dnr 83/239 PL

Mobiliserande arbete och forskning i primärvården. Utveckling och spridning
av instrument och metod

Arbetets huvudsyfte är att utveckla och sprida bland allmänläkare en
integrerad arbets- och forskningsmetod, aktionsforskning, grundad på en
människosyn där patienten ses mer som subjekt än som objekt i dennes
relation till sjukvård och andra sociala och naturliga fenomen. Metodens
värde för utveckling av de instrument som krävs för att HSL:s intentioner
skall uppnås visas dels i förhand genom teoretisk begreppsutveckling, dels
underhand genom fallbeskrivningar, dels i efterhand i aktionsforskningsfasens
moment av tillbakadragen reflektion. Härvid analyseras de processer
(som katalyserats av läkaren-forskaren och) som i handling speglar patientens
begynnande subjektsyn på sig själv. Detta leder till att patienten
känner sig mindre utlämnad åt ”opåverkbara” sociala fenomen, medvetandeförtryck,
andras passiviserande välmenande omsorger och handlingsförlamande
åtgärder.

Analys av processer, begrepp (hälsa, handling, helhet osv.) sker kontinuerligt
dels varvat med praktiskt arbete (vilket tvingar forskaren-läkaren att
hela tiden hålla kontakten med, och utvecklas med, den levande praktiska
verkligheten), dels i samarbete med vetenskapligt väl meriterade handledare.

Arbetet genomförs dels på institutionen för allmänmedicin. Uppsala, dels
på DLM i Gagnef, bland kollegor i länet och på hembesök. Vetenskapliga
artiklar kommer att produceras halvårsvis och seminarier hålls kring
metodutveckling och annan dokumentation enligt överenskommelse med
huvudhandledare.

Arbetet kan få mycket stor betydelse för patient-läkar-relationen för
primärvårdens arbetsorganisation och för den teoretiska begreppsutvecklingen.
Metoden innehåller en inbyggd kvalitetskontrollerande mekanism
”sprids den är den humaniserande, är den humaniserande så sprids den”.

Sven Andersson, Göteborgs universitet
175 000 kr.

Dnr 84/143

Smärtans perifera och centrala kontrollsystem

Syfte: Undersökningarna avser en tvärvetenskaplig analys på djur och
människa av smärtsystemets organisation, särskilt med avseende på hur
kroppsegna kontrollsystem påverkar smärtsinnet normalt och vid sjukdom.

Redog. 1984/85:21

Stor vikt läggs vid förståelsen av mekanismer, som kan ge kronisk smärta av
centralt eller perifert ursprung. En nyupptäckt kontroll från det sympatiska
nervsystemet av de tunna smärtförmedlande nervtrådarna kommer att
utredas närmare i förhållande till kronisk smärta.

Betydelse: Smärta är inte bara ett lidande för den enskilde utan också ett
socialt och ekonomiskt problem för samhället. Förståelsen av smärtsystemets
organisation och av de mekanismer som kontrollerar retbarhet i
perifera nervtrådar och i smärtbanan kan leda till att man får möjlighet att
utveckla nya metoder för behandling av kroniska tillstånd, där smärtorsaken
nu är okänd.

Genomförande: Djurexperimentella studier på katt, kanin och råtta med
elektrofysiologisk teknik för registrering av cellaktivitet i olika delar av
smärtbanan. Beteendestudier på råtta för undersökning av hur smärtans
kontrollsystem kan aktiveras vid bl. a. muskelarbete. Histokemiska och
immunoreaktiva studier av olika signalsubstanser, som påverkar smärtkänsligheten.
Studier utförs också på människa av smärtkänslighet och smärttolerans
med avsikt att klarlägga betydelsen av muskelaktivitet. Undersökning
av fortledningen av nervimpulser i tunna smärtnerver under inverkan av
sympaticusstimulering på djur och studier av betydelsen av sympaticusaktivering
för smärtintensiteten vid kronisk smärta efter nervskador. De
grundläggande principerna undersöks på djur med normala och skadade
nerver för senare tillämpning i studier på människa.

Lars Olov Bygren, Umeå universitet
100 000 kr.

Dnr 84/202

”Haveriundersökning” av dödsfall. En studie i retrospekt av medicinska och
sociala förhållanden av vikt för förloppet fram till döden

Projektet syftar till att diskutera sjukdomarnas och de sociala förhållandenas
betydelse för dödsfallet. Vidare är studiens mål att fastställa sekvensen av
händelser som på längre eller kortare sikt lett till döden.

På grundval av detta skall hypoteser om dödens orsaker uppställas. De
medicinska orsakerna skall noteras i form av riskfaktorer och diagnoser, de
sociala orsakerna i form av arbets- och familjemiljö, hälsobeteende etc.
Diagnoserna skall jämföras med dödsbeviset, och den sjukdom eller skada
som direkt startade det förlopp som ledde till döden skall jämföras med
dödsbevisets underliggande dödsorsak.

Betydelse: Projektets betydelse ligger i att nya hypoteser om sjukdomsuppkomst
och dödsorsaker kan formuleras. Det är rimligt att tro att ett syndrom
för naturlig död kan komma att urskiljas i motsättning till förtidig död.

Betydelsen ligger också i att dödsorsaksstatistiken kan valideras och att
senila demensens inverkan på livslängden kan belysas.

Redog. 1984/85:21

Genomförande: Metoden består i att ett beslutsunderlag insamlas och
föreläggs en ”haverikommission” med bred kompetens. Underlaget består
av kliniska journaler, polisutredningar, obduktionsprotokoll och för dödsfallen
i Umeå resultatet av psykologintervju med närmaste anhörig.

Kommissionen undersöker 500 dödsfall i Umeå och 500 dödsfall i riket i
övrigt. Studien pågår under två år.

Jarl Risberg, Lunds universitet
50 000 kr.

Dnr 84/215 PL

Hjärnan och personligheten. Elektrofysiologiska och experimentalpsykologiska
undersökningar

Stor individuell variation finns i sättet att bearbeta sinnesintryck. Hög eller
låg känslighet för stimulering kompenseras genom skygghet resp. sökande
efter stimulering. Stimuleringskänsligheten sätter i samspel med miljön en
avgörande prägel på personligheten. Mätningar av elektriska förändringar i
hjärnan (s. k. averaged evoked potentials) har gjort det möjligt att studera
det gensvar i hjärnbarken, som olika stimuli ger upphov till. Man har bl. a.
funnit att växande stimuleringsstyrka ger större elektriskt svar hos somliga
personer, medan andra visar en paradoxal minskning av svaret.

Föreliggande projekt har som målsättning att utröna det elektriska
hjärnbarkssvarets psykologiska och psykofysiologiska betydelse och dess
samband med personligheten. De grundläggande undersökningarna kommer
att utföras på friska frivilliga personer. Senare kommer psykiska
sjukdomstillstånd att studeras (bl. a. psykos och demens).

Det elektriska hjärnbarkssvaret kommer att relateras till:

1. Personlighetsdrag mätta med frågeformulär.

2. Varseblivningsfenomen med känd relation till personligheten. (Bl. a.
spiraleftereffekt, habituering och stimulupreferenser.)

3. Andra psykofysiologiska mått. (Bl. a. aktivitetsnivån i hjärnbarken mätt
genom bestämning av regionalt hjärnblodflöde.)

Projektet belyser grundläggande frågor om förhållandet mellan hjärnans
fysiologiska arbetssätt och individens upplevelse av omvärlden. Sådana
frågor är av stor principiell betydelse och kan även bidra till ökad förståelse
av psykiska sjukdomar och psykosociala problem beroende på under- eller
överstimulering.

Redog. 1984/85:21

Eva Johansson/Per Lindqvist, Umeå universitet
50 000 kr.

Dnr 84/274

Grovt våld med dödlig utgång. En rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk studie
av väldssituationer och gärningsmännens mentala status med särskild hänsyn
till alkoholens roll

Trots omfattande publicitet och stundtals intensiva debatter saknas i dag i
Sverige systematiserad dokumentation om de grövsta våldsbrottslingarna
vad avser deras livshistoria, tidigare psykiska hälsa, eventuell vård, eventuell
(vålds-)kriminalitet och alkoholvanor.

En nyligen avslutad delstudie av de 71 fall av mord, dråp, misshandel och
vållande till annans död som ägt rum i Y, Z. AC och BD län 1970-1981 (64
gärningsmän) har gjort det angeläget att dels fördjupa undersökningen (med
mera ingående analys av gärningsmännens psykiska hälsa, eventuella
missbruksproblem och eventuell intoxikation vid gärningen), dels bredda
den till att omfatta även ett storstadsmaterial; den utvidgade delen av
undersökningen utförs delvis i samarbete med statens rättsläkarstation i
Linköping. Källor är rättsmedicinska och rättspsykiatriska dokument,
handlingar från polis och domstol. Ett hundratal variabler registreras
systematiskt i varje enskilt fall.

Resultaten beräknas bli av värde för bedömningar av 1) vissa psykiskt
sjuka personers farlighet, 2) regler för permissioner och utskrivning från
psykiatrisk vård och fängelser och 3) socialtjänstens möjligheter till förebyggande
åtgärder.

Jörgen Engel, Göteborgs universitet
175 000 kr.

Dnr 84/286

Beteendefarmakologiska studier över etanolens positivt förstärkande och
anxiolytiska effekter

Projektets målsättning är att med hjälp av beteendefarmakologiska och
biokemiska metoder studera olika neurohumorala systems betydelse för
etanolens positivt förstärkande och anxiolytiska egenskaper.

Resultaten från tidigare studier talar för att de centralstimulerande och
sedativa-hypnotiska effekterna av etanol beror på en känslig balans mellan
etanolens effekter på olika signalsubstanssystem i hjärnan. I små doser
dominerar etanoleffekten på de system som använder sig av katekolaminer
som signalsubstanser, vilket ger centralstimulering och eufori. I högre doser
dominerar effekten på de system som använder sig av den inhiberande
signalsubstansen GABA, vilket resulterar i sedation-hypnos. Dessutom

Redog. 1984/85:21

tycks även GABA-systemen vara involverade i etanolens anxiolytiska
egenskaper. Detta ger på sikt en hypotetisk möjlighet att neurokemiskt
beskriva etanolens rusframkallande effekter. Skillnaden i olika nervsystems
känslighet för etanol kan tänkas påverkas av många olika faktorer såsom: 1)
genetiska, 2) hormonella, 3) åldersbetingade samt 4) omgivningsberoende
(t. ex. stress). I planerade försök avses att undersöka dessa faktorers
betydelse för etanolens positivt förstärkande och anxiolytiska egenskaper
samt det neurokemiska underlaget för dessa effekter. Olika beteendesituationer
som lokomotorisk aktivitet, självadministrering, preferensstudier
(för studiet av de positivt förstärkande effekterna) samt Vogels konflikttest
(för den anxiolytiska effekten) används i kombination med biokemiska
metoder (högtryckskromatografi med elektrokemisk detektion samt radioreceptorbindningsmetodik)
för studier av signalsubstanssystemen.

De positivt förstärkande egenskaperna eufori och centralstimulering är de
egenskaper som förenar olika missbruksmedel och anses allmänt vara viktiga
faktorer när det gäller dessa medels benägenhet att framkalla beroende.
Genom att studera det neurokemiska underlaget för dessa effekter, kan en
ökad kunskap erhållas om några av de mekanismer som kan vara av
betydelse för beroendeutvecklingen och på sikt därmed leda till utveckling av
bl. a. farmakologiska alternativ för behandling av människor med alkoholproblem.
Ett sådant alternativ skulle kunna vara att utveckla substanser som
kan blockera etanolens positivt förstärkande effekter.

Rolf Zetterström, Karolinska institutet
180 000 kr.

Dnr 84/290

Barns utveckling och hälsa med speciell hänsyn till hemmiljön

Projektets syfte är att studera sambandet mellan å ena sidan faktorer i
barnets hemmiljö och å andra sidan barnets kroppsliga och psykosociala
utveckling och hälsa. Kännedom om faktorer som på ett skadligt sätt kan
hämma eller påverka barnets hälsa och utveckling kan förhoppningsvis ge
möjligheter att tidigt identifiera sådana symtom och faktorer som förebådar
framtida social utslagning och psykisk resp. kroppslig ohälsa.

Betydelse: Projektet är unikt så till vida som barns hemmiljö har kunnat
studeras i en hel population med avseende på sådana faktorer som missbruk i
familjen, kriminalitet och psykisk sjukdom, faktorer som allmänt uppfattas
skapa en ogynnsam uppväxtmiljö för barn. Detta har varit möjligt genom att
inhämta information om hemsituationen från ett flertal källor. Information
har erhållits genom såväl intervju med förälder som observation av föräldrar
och hemförhållanden och inhämtande av registerdata (socialregister, kriminalregister,
sjukvårdsregister). Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt,
där grundinformationen inhämtades redan vid tiden för den aktuella

Redog. 1984/85:21

graviditeten, varefter barnets utveckling kunnat följas även under graviditet
(genom ultraljudsundersökningar) och förlossning.

Genomförandet av projektet har hittills skett genom slutförande av de två
första etapperna. Information kring barnens hemmiljö, föräldrarnas reaktioner
och förväntningar inför graviditet och förlossning inhämtades i etapp 1.
Etapp 2 innebar en beskrivning av utveckling under graviditet, förlossning
och första levnadsåret och avslutades med observation och psykologisk
testning av barnet i hemmiljön. Slutredovisning av denna etapp pågår. I
etapp 3 som skall ske, då barnen fyller 4 år, skall förnyad information om
barnens hemsituation och deras kroppsliga och psykosociala utveckling
inhämtas.

NATURVETENSKAP

Ted Ebendal, Uppsala universitet
165 000 kr.

Dnr 84/11

Molekylärgenetisk forskning kring nervväxt

Utvecklingen av olika nervcentra anses reglerad av en proteinfamilj av
varandra närstående men sinsemellan något olika nervväxtfaktorer. Att
isolera och analysera de faktorer i kroppen som reglerar tillväxten av
nervsystemet har visat sig vara svårt på grund av de ytterst små mängderna av
de biologiskt aktiva substanserna. Proteinet NGF (”nerve growth factor”) är
den hittills enda renframställda faktor som reglerar nervväxt och mognad hos
nervceller. Detta protein har studerats ingående inom tidigare projekt.

Framstegen inom genteknologin öppnar nu helt nya vägar till analys av
tillväxtfaktorer: med hjälp av en nukleinsyrasträng som innehåller den
ärftliga informationen för NGF kan man leta i arvsmassan efter andra
närbesläktade sekvenser. Från sekvensen kan deras kemiska byggnad
kartläggas. De celler som gör faktorerna kan lokaliseras med speciell
hybridiseringsteknik. Det är dessutom möjligt att i provröret framställa dessa
okända proteiner för att testa deras biologiska effekter på växande nervceller
och framställa antikroppar mot dem.

Som ett av de första laboratorierna i Europa har projektet fått tillgång till
en cDNA-klon för NGF och söker nu medel för att starta ett molekylärgenetiskt
forskningsprojekt (i samarbete med institutionen för medicinsk genetik
vid Uppsala universitet) med sikte på att klarlägga familjen av NGF-lika
tillväxtfaktorer, deras syntes och reglering i vävnader.

Med sådan teknik kan det klarläggas hur utvecklingen av hjärnan och
andra delar av nervsystemet sker genom kontrollerad tillväxt. Uppslag kan
också erhållas om hur återväxt av skadade nervbanor kan regleras kliniskt.

Redog. 1984/85:21

Lars Bohlin, Uppsala universitet
130 000 kr.

Dnr 84/189

Forskning över kemisk struktur, biologisk aktivitet och biosyntes av substanser
isolerade från marina organismer

Bakgrund: Havet innehåller ett mycket stort antal organismer som i
samspelet med varandra och sin omgivning är beroende av kemiska
substanser med specifik biologisk aktivitet. Denna kemiska information
används av de marina organismerna i många olika biologiska processer bl. a. i
konkurrens om föda och livsutrymme, fortplantning, orientering och försvar.
Forskning inom marin naturproduktkemi har visat på många nya kemiska
strukturer, unika för den marina miljön, med varierande biologisk aktivitet.
Signifikanta olikheter har dessutom visats i dessa ämnens biosyntes i
jämförelse med liknande ämnen i växter och djur på land.

Målsättning: Att med en tvärvetenskaplig inriktning studera marina
organismer ur olika aspekter, nämligen - utredning av den kemiska
bakgrunden till biologiska fenomen som uppträder i samspelet mellan
marina organismer och deras omgivning, - screening av biologisk aktivitet
och isolering och strukturutredning av aktiva substanser, - utredning av
sambandet mellan kemisk struktur och biologisk aktivitet.

Betydelse: Projektet kan ge ny och viktig kunskap om marin ekologi. Detta
ökar möjligheten att utnyttja havets resurser och samtidigt förstå hur denna
känsliga miljö skall bevaras. Förståelsen av sambandet mellan kemisk
struktur och biologisk aktivitet kan ge värdefulla ledtrådar till verkningsmekanismen
bakom en specifik biologisk aktivitet i ett biologiskt system. Det
kan ge substanser för användning som läkemedel, insekticider, antifoulingmedel
eller som biokemiska och farmakologiska verktyg. Det kan också ge
marina organismer som kan användas som farmakologiska modeller i stället
för djurmodeller. För att inte förstöra den marina miljön måste de aktiva
ämnena produceras genom totalsyntes eller isolering från marina organismer
som har producerats i akvakultur.

TEKNIK

Alf Gabrielsson, Karolinska institutet
150 000 kr.

Dnr 84/30

Upplevd ljudkvalitet i ljudåtergivningssystem, anpassning av hörselhjälpmedel Projektets

syfte är att söka åstadkomma en optimal anpassning av
ljudåtergivningssystem (såsom hörapparater, högtalare, hörtelefoner) till

Redog. 1984/85:21

människans sätt att uppfatta och analysera ljud. Ljudåtergivningssystem kan
göras tekniskt mycket avancerade med ökande kostnad. Man vet dock
fortfarande alltför litet om hur deras fysikaliska egenskaper påverkar själva
ljudupplevelsen. Ständiga diskussioner pågår t. ex. om vilken högtalare som
är ”bäst”, hur man skall kunna förbättra ljudet i radio och TV och inte minst
hur man skall konstruera hörapparater som på bästa sätt kan hjälpa
hörselskadade människor med olika förutsättningar.

Projektets tre delar syftar till att 1) utveckla metoder för mätning av olika
egenskaper i upplevd ljudkvalitet, 2) undersöka sambanden mellan systemens
fysikaliska egenskaper och den upplevda ljudkvaliteten och 3) utveckla
lämplig metod för att undersöka hur hörselskadade upplever ljudet i
hörapparater. Vid institutionen hittills uppnådda forskningsresultat har
kunnat utnyttjas för ”varudeklaration” av högtair re på den svenska marknaden
och för pilotundersökningar av ljudkvalitet i .örapparater. De har också
använts för internationellt standardiseringsarbete gällande lyssningstester.
De fortsatta undersökningarna förväntas öka möjligheterna att utforma
ljudåtervinningssystem med önskade ljudkvalitetsegenskaper för t. ex. högklassig
återgivning av musik, effektiv överföring av tal, undertryckande av
störande ljud m.m. Projektet är utpräglat tvärvetenskapligt (bidrag från
psykologi, audiologi, akustik, signalbehandling, datateknik) och av stor
ekonomisk betydelse. Det beräknas slutföras inom en fyraårsperiod.

Sven Rydberg, IVA, Stockholm
165 000 kr.

Dnr 84/243

Svensk teknikhistoria

Projektets syfte är att producera en bok om svensk teknikhistoria med den
preliminära titeln ”Teknik i Sverige under 400 år”. Den skall skildra
teknikens historia med tonvikt på samspelet mellan tekniska, ekonomiska,
sociala och kulturella förändringar i det svenska samhället. Den avsedda
tidsperioden är 1570-1970.

En sammanhållen modern framställning av teknikens utveckling i Sverige
fram till våra dagar saknas ännu. Det på senare år starkt ökande intresset för
teknik- och socialhistoria har lett till att en sådan framställning efterlysts av
allt flera.

Bokens omfång är beräknat till ca 400 sidor inkl. illustrationer. Målgruppen
läsare omfattar främst personer som önskar studera ämnet på högskolenivå,
lärare i historie- och teknikämnen i gymnasieskolan och grundskolans
högstadium samt personer med verksamhet inom industri och teknik.

Fyra huvudförfattare kommer att medverka (Sven Rydberg, Jan Hult,
Svante Lindqvist, Wilhelm Odelberg). Härtill kommer ett antal specialister

Redog. 1984/85:21

inom olika delområden att inbjudas att medverka med kortare artiklar till
fördjupning av huvudtexten.

Som grund för boken kommer att läggas dels studier av källmaterial i såväl
offentliga arkiv som företagsarkiv, dels en systematisk genomgång av
tidigare publicerat material om svensk teknikhistoria. Resultatet av detta
arbete skall redovisas i en utförlig bibliografi. Boken kommer därigenom att
bli till stor nytta för kommande teknikhistorisk forskning i Sverige.

HUMANIORA

Jan Ling, Göteborgs universitet
220 000 kr.

Dnr 84/19

Europas musikhistoria 1730-1980

Arbetets syfte är att skapa en helhetsbild av Europas musikhistoria utifrån
olika slag av musik i skilda befolkningsgrupper och tider. Projektet utgår från
en musikanalytisk ansats, där olika musikslag förklaras utifrån sammansmältningsprocesser
i samband med kulturmöten och kulturkonfrontationer.
Projektet är så till vida unikt att en dylik framställning inte tidigare
genomförts, beroende på att få forskare i Norden har prövat att ge
sammanfattande framställningar av Europas musik utifrån den i Norden
gällande musiksynen.

Tillskott av ny kunskap skall redovisas till fonden i form av fortlöpande
artiklar varje termin, vilka skall vara av en art som gör det möjligt att
presentera dem i vetenskapliga tidskrifter och vid kongresser. Dessa
delredovisningar skall vara den teoretiska grundvalen för den sammanfattande
volym om ca 600-700 sidor som skall bli projektets slutresultat (jfr bifogad
volym av Europas musikhistoria - 1730).

Den praktiska betydelsen av undersökningen bör bli en större förståelse
mellan olika musikaliska intresseinriktningar samt en alternativ bild av
Europa som kulturell enhet.

Projektplanen har föregåtts av ett flertal i bilagor redovisade pilotprojekt
som tillsammans med den publicerade volymen av Europas musikhistoria
fram till 1730 får anses ge prognoser för att projektet är realistiskt och
genomfört inom den givna tidsramen och de sökta resurserna.

De nämnda frågeställningarna är såväl av musikvetenskaplig som allmänkulturell
betydelse och ökar förhoppningsvis intresset för vårt europeiska
kulturarv och dess fortlevnad.

Redog. 1984/85:21

Lars-Göran Tedebrand, Umeå universitet
40 000 kr.

Dnr 84/37 PL

Folkhälsa-samhällsförändring. Sjuklighet-dödlighet-vård i Sundsvallsdistriktet
ca 1750-1950

Projektet avser att belysa sambandet folkhälsa-samhällsförändring ca
1750-1950 i en miljö (Sundsvallsregionen) starkt präglad av nya produktionsformer
och sociala omvälvningar. Förändringsprocesserna undersöks med
delvis helt nya historisk-demografiska analysmetoder applicerade på ett
internationellt sett unikt ADB-baserat källmaterial (Demografiska databasens
i Umeå datorisering av kyrkobokföringen 1820-1895 i 17 församlingar i
Sundsvallsområdet). Med denna strategi blir det möjligt att närmare belysa
lokala miljöfaktorers och vårdformers förklaringsvärde för förändringar i
hälsa, sjukdomspanorama och dödlighet. Ett sådant tillvägagångssätt förutsätter
historisk, medicinsk och samhällsvetenskaplig forskningskompetens. I
projektet ingår därför forskare inom historisk demografi, ekonomisk historia,
obstetrik/gynekologi, socialmedicin, etnologi och matematisk statistik,
som var och en utformat preciserade delundersökningar. Forskningen
bedrivs i nära samarbete med lokalhistoriska intressenter i Sundsvallsdistriktet.

Eva Österberg, Uppsala universitet
40 000 kr.

Dnr 84/89 PL

Bestraffade beteenden, normer och värderingar i det äldre svenska bondesamhället Ansökan

avser ett planeringsanslag. Projektet syftar till att undersöka
variationerna i olika slag av brottslighet under 1500-, 1600- och 1700-talen -eventuellt även senmedeltiden - såväl på landsbygden som i städer.
Variationerna i brottsvolymen tolkas i förhållande inte endast till socioekonomiska
realiteter, utan också norm- och kontrollsystemets utformning.
Avsikten är att på sikt skapa möjligheter till internationell komparation både
av konkreta social- och rättshistoriska resultat och av försök till kulturhistoriska
synteser.

Redog. 1984/85:21

Jan Sundin, Umeå universitet
110 000 kr.

Dnr 84/90

Människorna och det lokala rättssystemet före 1850

Projektet är en socialhistorisk studie av det lokala rättssystemets funktioner
och praxis i det förindustriella Sverige. Det genomförs i samarbete med
professor Eva Österberg, Uppsala. Med hjälp av domstolsmaterial och
kyrkoarkiv i ett antal svenska städer och härader skapas register över de
förekommande ärendena vid domstolarna, typer av mål, aktörer, utslag, etc.
Därefter undersöks domstolarnas olika roller som statens och kyrkans
kontrollorgan och som lokalsamhällets instrument för konfliktlösning och
medling. Det folkliga deltagandet och dess utveckling över tid ägnas särskild
uppmärksamhet.

Projektet väntas ge ny kunskap om utvecklingen från ett lokalt, lekmannamässigt
till ett modernt, likformigt och expertdominerat rättssystem i
samband med ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förändringar i
det svenska agrarsamhället. Undersökningen genomförs med stark anknytning
till en omfattande internationell forskning och teoribildning inom detta
område.

Robert Bannert, Lunds universitet
200 000 kr.

Dnr 84/141

Från text till prosodi

Inom området automatisk talsyntes är det framför allt de språkliga
problemen som väntar på en tillfredsställande lösning. Ökade kunskaper om
språkets uttalsregler och om talets akustisk-fonetiska natur är nödvändiga för
att systemen för automatisk talsyntes skall kunna förbättras och därmed bli
mera användbara i sina tillämpningar. Prosodin, dvs. talrytmen och intonationen,
spelar en viktig roll för begripligheten av och naturligheten hos
automatisk talsyntes (regelsyntes). I projektet Från text till prosodi koncentreras
arbetet just på de prosodiska reglerna. Projektet syftar till att
formulera, värdera och utveckla regler för talrytm och intonation för en
automatisk talsyntes på svenska och målet är att öka naturligheten hos
denna. Projektarbetet är upplagt i tre samverkande faser: analys av
prosodiskt material, regelutveckling och syntes samt värdering av regelsyntesen.
Arbetet med att simulera det normala talets prosodi i system för
automatisk talsyntes har både grundforsknings- och tillämpningskaraktär.
System för automatisk talsyntes har flera viktiga tillämpningar, t. ex. för
blinda och motoriskt handikappade och som automatiska talsvarssystem.

Redog. 1984/85:21

Göran Rystad, Lunds universitet
350 000 kr.

Dnr 84/149

Människor på flykt. En historisk och folkrättslig studie av flyktingproblematiken
efter andra världskriget

Flyktingfrågor är ett av samtidens stora internationella problem och
rymmer en mångfacetterad problematik som kräver ett tvärvetenskapligt
samarbete mellan historiker och jurister, siktande till att belysa flyktingproblemen
ur olika aspekter. I detta avseende innebär det här föreslagna
projektet något nytt.

Under tiden efter andra världskriget fick folksrättsliga definitioner och
klassificeringar avgörande betydelse för hanteringen av flyktingproblemen,
samtidigt som den politiska processen i sin tur bestämde vilka tolkningar och
implementationer som blev möjliga. Det finns anledning att anta att det
flyktingbegrepp som utformas under slutet av 1940-talet och början av
1950-talet och som ligger till grund för dagens påverkades av det kalla krigets
motsättningar. Detta samband har inte tidigare undersökts. Den historiska
analysen berör såväl flyktingarnas situation och egna ställningstaganden som
organisationers, staters och regioners flyktingpolitik sådan den utformades
under intryck av olika faktorer. Klassificeringen av flyktingarna fick
avgörande betydelse för flyktingarna själva och återverkningar på olika
nivåer: internationellt, nationellt och regionalt. Den anvisade också ramarna
för hur flyktingproblemen skulle lösas. En också i dag aktuell grundläggande
tvistefråga med betydelse för öst-väst-motsättningarnas utveckling var om
flyktingarna skulle sändas tillbaka till hemlandet (repatriering) eller beredas
tillfälle att bosätta sig antingen i det land de befann sig i (settlement) eller i
något annat mottagarland (resettlement).

Perioden 1943-1954 innebar betydelsefulla förändringar i det internationella
politiska klimatet liksom i fråga om flyktingarnas ställning. En analys av
detta problemkomplex ger oss möjlighet att förstå dagens flyktingpolitik.

Johan Sundberg, KTH, Stockholm
140 000 kr.

Dnr 84/171

Syntetiskt musicerande. Analys genom syntes av musikaliskt utförande

När musiker gör musik, avviker de från vad som nominellt står i notskriften
i betydande omfattning. Detta projekt syftar till att kartlägga skälen till
sådana avvikelser.

Metoden är att analysera musikaliskt utförande genom att syntetisera det.
Notbilden inprogrammeras i dator och datorn omvandlar nottecknen till
styrsignaler för en synthesizer. Därvid används ett datorspråk som utvecklats

Redog. 1984/85:21

speciellt för uttalsregler i text-till-talomvandling, men som lämpar sig
utomordentligt även för ”spelregler” i denna not-till-tonomvandling. Dessa
spelreglers förmåga att höja den musikaliska kvaliteten på utförandet av
musik prövas i lyssnartest med musiker. Hittills har man formulerat åtskilliga
regler och använt en enstämmig synthesizer, MUSSE. Nu får projektet snart
tillgång till en sexstämmig maskin och projektets första tid kommer att ägnas
åt att få denna maskin styrbar från datorn samt att utrusta den med lämpliga
klanger och klangegenskaper. Vidare avses att formulera regler för flerstämmigt
musicerande.

Resultaten utgörs av spelreglerna. De syften som reglerna tjänar upplyser
om lika väsentliga som eljest svåråtkomliga aspekter av musikalisk kommunikation.
Detsamma gäller om den kod som reglerna arbetar med, t. ex.
sättet att markera emfas eller frasslut. Samtidigt som arbetet alltså ger en
inblick i grundförutsättningarna för musikalisk kommunikation, har det
också musikpedagogiska tillämpningar.

Dick R. Haglund, Göteborgs universitet
50 000 kr.

Dnr 84/172 PL

Invandrarnas religioner i mötet med det svenska samhället

Projektet syftar till att undersöka några aspekter av den betydelse
religionen har i migrationsprocessen för invandrare med trosbakgrund i islam
med dess tanke- och livsmönster i mötet med det av kristna tanke- och
livsmönster färgade svenska samhället. Detta område är i det närmaste helt
outforskat.

Projektets första målsättning är att gå igenom och kartlägga befintlig
forskning och litteratur på området. Vidare syftar projektet till att kartlägga
de muslimska invandrarna i Göteborgsområdet med avseende på nationalitet,
specifik religionstillhörighet, medlemskap i religiösa och andra organisationer
och föreningar, medlemstal, aktivitetsgrad osv. Projektet avser vidare
att utveckla nödvändiga teoretiska - begreppsliga och metodologiska -redskap med avsikt att i en senare fas av projektet tillämpa de i arbetet vunna
resultaten på en empirisk undersökning rörande hur individer med muslimskt
tanke- och livsmönster upplever sitt möte med det svenska samhället,
liksom vilka effekter detta möte har på deras tanke- och livsmönster.
Projektet syftar härigenom till att bidra till kunskap om invandrare och om
religionens inverkan på samspelet mellan svenskar och invandrare. Då
sådana kunskaper är viktiga för undvikande av missförstånd mellan grupper i
samhället kan projektet även få direkt praktisk betydelse genom att de vunna
kunskaperna tillförs utbildningar i invandrarfrågor och invandrarpolitiska
beslutsfattare. Då invandrarforskning och undervisning förekommer inom
många ämnesområden kan projektet även få tvärvetenskaplig betydelse.

Redog. 1984/85:21

Gunnar Hägglöf, Alpes Maritimes, Frankrike
75 000 kr.

Dnr 84/248

Sveriges väg genom andra världskriget

Avsikten är att vid Foreign Office i London och State Department i
Washington göra en systematisk genomgång av material avseende Sveriges
utrikespolitik under andra världskriget. Det skall ses som ett kompletterande
arbete till de undersökningar som projektledaren genomfört under senare år.
1983 publicerades en bok med titeln ”Det kringrända Sverige” i vilken ges en
skildring av svensk utrikespolitik under det första krigsåret. Ytterligare en
bok publicerades i oktober 1984 och den söker ge en bild av utrikespolitiken
under de följande krigsårens många skiftningar. Båda publikationerna är på
svenska.

Stort intresse finns för att publicera de båda böckerna på engelska och
eventuellt på franska. En förutsättning härför är emellertid att kompletterande
arkivstudier kan genomföras.

Bo Wallner, Stockholm
215 000 kr.

Dnr 84/259

Wilhelm Stenhammar - tonsättaren, pianisten, dirigenten

Från mitten av 1890-talet till början av 1920-talet var Wilhelm Stenhammar
en av det svenska musiklivets ledande personligheter. Som pianist for
han (ofta med violinisten Tor Aulin) landet runt, som dirigent utvecklade
han Göteborgs symfoniorkester till en av Nordens främsta orkestrar, som
tonsättare skrev han en rad av den svenska musikens mest betydande verk,
verk som under senare år blivit internationellt alltmer uppmärksammade.
Det gäller både hans orkesterverk och hans kammarmusik. Även hans sånger
och körkompositioner spelar en stor roll i musiklivet.

Stenhammar hade stora intressen i tidens diktning, teater, konst och
arkitektur, och hans personlighetsutveckling kom alltmera att präglas av ett
kulturellt samhällsansvar.

Något arbete om denna livsgärning finns inte tidigare, en livsgärning som
står så att säga ”mitt i tiden”. En framträdande plats i framställningen
kommer därför att ges också åt sambanden musikliv-kulturliv-samhällsutveckling.

Redog. 1984/85:21

Gunnar Eriksson, Uppsala universitet
70 000 kr.

Dnr 84/297

Principia och atlantica. Francis Bacons vetenskapliga program och dess
återklang i 1600-talets empiriska forskning

Francis Bacon utvecklade ett program för empirisk forskning som fick
avgörande betydelse för utformningen av den moderna vetenskapen på
1600-talet och därmed även för den följande vetenskapliga utvecklingen in i
våra dagar. Projektet avser att studera hur denna empirism, som inte
saknade komplikationer, och dels genomgick en förenklingsprocess och dels
problematiserades under seklets lopp, fungerade hos två så skilda forskare
som Isaac Newton i hans Principia (1687) och Olof Rudbeck i dennes
Atlantica (1679-1702), samt att från denna utgångspunkt närmare belysa det
Baconska forskningsprogrammets karaktär och betydelse i 1600-talsvetenskapen,
för att därigenom belysa grundläggande problem även i vår egen tids
empiriska forskning. Arbetet fördelas så att Gunnar Eriksson genomför en
större studie av Olof Rudbeck och Nils Fröström motsvarande av Isaac
Newton. Tillsammans utformar de två projektdeltagarna därefter en sammanfattande
studie av den Baconska empirismens utveckling, karaktär och
funktioner under 1600-talet mot bakgrunden av de två speciaistudierna.

Tom Ericsson; Umeå universitet
175 000 kr.

Dnr 84/304

Mellan kapital och arbete. Småborgerligheten i Sverige 1850-1914

Projektet undersöker den svenska småborgerlighetens utveckling från
näringsfrihetens införande vid mitten av 1800-talet fram till första världskrigets
utbrott. Undersökningen kommer att utformas som ”ett kollektivs
biografi”.

Butiksägarna och de självständiga hantverkarna hörde till de mellangrupper
i samhället som före näringsfrihetens införande hade en relativt skyddad
och privilegierad ställning i det svenska samhället. Skråväsendet och
städernas handelsprivilegier gjorde att näringarna kunde utvecklas på ett
kontrollerat sätt, där butiksägarna och de självständiga hantverkarna
utövade ett ekonomiskt och politiskt inflytande. Med industrisamhällets
framväxt och näringsfrihetens införande skapades en marknadssituation,
som på ett genomgripande sätt ställde småborgerligheten inför ekonomiska
och sociala, men också politiska problem. Småborgerligheten kände sig
hotad av samhällsutvecklingen och försökte på olika sätt motverka den. Det
skedde en omfattande mobilisering, vilken bl. a. tog sig uttryck i ett livaktigt
organisationsarbete, som hade till syfte att lyfta fram och vinna gehör för

Redog. 1984/85:21

småborgerlighetens samhälleliga krav. Detta ställde den ofta i konflikt med
andra samhällsgrupper, främst arbetarklassen och de stora kapitalägarna,
men också staten betraktades som ett hot, då den ansågs ha överflyttat sin
lojalitet från småborgerligheten till andra grupper i samhället.

Projektet kommer att anlägga ett jämförande europeiskt perspektiv på
småborgerlighetens materiella villkor och hur dessa påverkade dess ideologi
och beteende.

Projektet vill belysa hur dessa mellangrupper anpassade och förändrade
sina levnadsbetingelser, hur de mötte kraven på ekonomisk och social
förändring. En sådan analys lägger grunden för en djupare förståelse även för
situationen i dag, då denna politiskt och ekonomiskt betydelsefulla grupp
förefaller att vara alltför svårfångad för att klargörande kunna avgränsas och
analyseras i samhällsdebatten.

ÖVRIGT

Hans L. Zetterberg, SIFO AB
75 000 kr.

Dnr 84/179

Hushållens möte med ekonomisk stagnation och nedgång

”Hushållens möte med ekonomisk stagnation och nedgång” är ett
forskningsprojekt som dels relaterar månatliga intervjuundersökningar av
hushållens ekonomiska konsumentklimat till (a) löne-, arbetslöshets-, inflations-
och ränteutvecklingen 1970-1983 och (b) politiska åtgärder för ”svaga
grupper” 1970-1983, dels undersöker hur den brantare nedgången i hushållens
realinkomster under 1980-talets första år skapar potentialer för konflikt
och solidaritet.

Den förra delen, som kallas ”Hushållens ekonomiska historia 1970-1982”
kartlägger genom analys av ca 150 000 redan insamlade intervjuer hur
stagnationsåren påverkade allmänhetens svängningar mellan ekonomisk
optimism och pessimism, sparbenägenhet och inflationsförväntningar. Tidserien
över hushållens inkomstbehov - definierat av dem själva - analyseras
för olika delar av befolkningen så att förändringar i ”svaga grupper” kan
belysas. Därmed finns en deskriptiv bakgrund till den senare delen av
projektet.

Denna del, som kallas ”Konflikt och solidaritet” utgörs av en ny
intervjuundersökning med 2 500 intervjuer 1984. Den skall kartlägga
attityden till givandet under krisen (att betala skatter, ge frivilliga bidrag,
avstå från lönehöjning, dela på jobben, arbeta hårdare och mer) och
mottagandet (få utbildning och omskolning, beredskapsjobb, arbetslöshetsunderstöd,
förtidspension, socialbidrag, regionalpolitisk! stöd etc.). Den
söker utröna varför en del av allmänheten reagerar på nedgången mest

4 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 24

Redog. 1984/85:21

genom att pressa sina partier och organisationer med frågan ”Vad gör ni för
mig?” (konfliktpotentialen) och andra pressar sina partier och organisationer
med frågan ”Vad gör ni för vårt gemensamma ekonomiska system?”
(solidaritetspotentialen).

Tekniska högskolan. Stockholm
40 000 kr.

Dnr 84/239

Gästprofessur i teknikhistoria (Thomas P. Hughes)

Thomas P. Hughes är professor i the History of Technology vid the
Department of History and Sociology of Science, University of Pennsylvania,
Philadelphia, USA. Hans forskning är främst inriktad på 1900-talets
utveckling med en betoning på teknikens och vetenskapens roll i samhället.

Tanken är att Hughes skall vistas vid KTH (och eventuellt andra
läroanstalter) en treveckorsperiod varje år under fem år. Därvid skall han ge
en seminarieserie om ”history of science and technology policy”, ett par
seminarier om ”professional and intellectual trends in the modern history of
technology and applied science” samt en föreläsningsserie ”providing a short
course of study on some aspects of the history of technology”.

Syftet med gästprofessuren är att stimulera intresset för teknikhistoria och
teknikhistorisk forskning i Sverige. Arrangemanget med visiting-perioder
varje år under fem år gör det möjligt att skapa fortlöpande kontakter med
forskare, forskarstuderande och studenter. För Sverige som välutvecklad
industrination med avancerad teknik är det av stor betydelse att kunskap om
teknikens roll i samhället också utvecklas.

Redog. 1984/85:21

B. Avslutade och pågående projekt
EKONOMISK HISTORIA

1965

11-A Det svenska välståndets
utveckling 1925-1960

1971

71/11 Sammanställning, urval och

förberedande bearbetning
av källmaterialet rörande
Kreugerkoncernen intill år 1932

1972

72/54 Studier om Kreugerkoncernen

1973

73/63 Orsakerna till den offentliga

sektorns expansion under
1900-talet

1974

73/96 Fabriksindustrins uppkomst

i Sverige 1820-1870

74/9 Det svenska agrarsamhällets

strukturförändringar och
anpassningsmekanismer under
folkökningsperioden på 1700-och 1800-talen

1978

78/47 Mortalitet, fertilitet och

ekonomisk utveckling -studier i den demografiska
övergången i Sverige
1750-1930

1979

79/98 Krispolitik och idéforskning.

Studier med utgångspunkt
från krispolitiken i Sverige
under 1930-talet

79/175 Kunskapsöversikt i ekonomisk
historia

79/184 B Telekommunikationer inom
företag och andra organisationer
- då, nu och
se’n. Delprojekt 1: spridning
av telekommunikationsteknik i
ett historiskt perspektiv

1980

80/131 Industrialisering och
beskattning i Sverige
1860-1914

1982

82/19 Svensk stålindustri i
omvandling

1965-1984

Artur Attman Göteborg, Lund 1966-71

Oscar Bjurling Uppsala

Karl-Gustaf Hildebrand

Sven Ulric Palme Stockholm 1971

Sven Ulric Palme Stockholm 1973-79

Bo Gustafsson Uppsala 1974-79

Carl-Axel Nilsson Lund 1974-79

Rolf Adamson Stockholm 1974-79

Gunnar Fridlizius Lund 1978-80

Svante Beckman Uppsala 1979-80

Bertil Andersson Göteborg 1979-81

Jan Kuuse Göteborg 1979-82

Bo Gustafsson Uppsala 1980-83

Martin Fritz Handelshögskolan 1982—

Stockholm

Redog. 1984/85:21

Dnr

1983

83/144

83/174

1984

84/94

84/178

84/281

Projekt

Kris och omvandling i
svensk ekonomi under
1800- och 1900-talen

Skattesystem och ekonomisk
stagnation

Konsumtionsmönster och
industriell produktionsutveckling:
1930-tal och 1970-tal

Teoretiska analyser av
historiska produktionssätt

Den ekonomisk-historiska
syntesen. Vetenskap och
politik i Eli F. Heckschers
arbete och liv

Projektansvarig

Olle Krantz/
Lennart Schön

Enrique Rodriguez

Lars Herlitz

Bo Gustafsson
Bo Gustafsson

Ort

Lund

Uppsala

Göteborg

Uppsala

FÖRETAGSEKONOMI

1966

1967

104

117

120

67/34 A

Nordisk industriell
integration

Integrerad kalkylering av
sjötransporter

Några företagsekonomiska problem
i samband med ekonomisk
tillväxt

Statliga styrmekanismer visavi
kommunernas investeringar

Studier av prissättningsprocesser Organizational

Structure and
Organizational Strain

B Innovationer i svenska personalavdelningar r Flexibiliteten

hos produktionssystem
för ett flertal systematiska
och stokastiska variationer

67/42 Administrativ rationalisering

67/53

1968

68/18

68/19

Beslutsmodeller och lönsamhetskriterier
vid gruvdrift
och malmbehandling

Praktiska tillämpningar av
Bayesiansk beslutsteori
på ekonomiska problem

Kommunala kostnadsfunktioner

Sune Carlsson

Thomas Thorburn

m. fl.

Bertil Näslund

Ernst Jonsson
Jan Odhnoff
Bengt Stymne

Eric Rhenman
Eric Rhenman

IVA

Nils-Erik Norén

Karl Axel Staél
von Holstein

Sune Tjernström

Uppsala

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

Stiftelsen företagsadministrativ
forskn.
Stockholm

Stockholm

IVA

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

Period

1983-

1984

1984-1984-

1966-73

1966-69

1967-73

1967-70

1967-68

1967-69

1968-71
1968-70

Redog.

Dnr

68/20

68/21

68/33

1969

69/33

69/34

69/35

69/37

1970

70/8

1971

70/81

1972

72/1

72/43

72/77

1974

74/18

1975

75/16

75/33

1976

76/54

1984/85:21

Projekt

Studium av informations- och
transaktionsbeteende på aktiemarknaden Utveckling

inom företag i
skilda miljöer 1957-1967

Studium av några företagsekonomiska
problem rörande
industriforskningens ekonomi

Projektansvarig
Ulf Lundman

Rolf Back
Hans Dahlborg
Lars Otterbeck

Bertil Näslund

Ort

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

Processanalyser inom
marknadsföringsområdet

Data- modell- lösningsmetod Mål

och målformuleringar
för statliga myndigheter

Dryckesförpackningar ur samhällelig
ekonomisk synpunkt,
och möjligheterna att styra
dessas utveckling

Heuristisk programmering -en lösningsmetod för stora
och komplicerade företagsekonomiska
problem

Kreditpolitikens verkningar på
kreditgivningen mellan företag

Kontaktsystem inom samt mellan
näringsliv och förvaltning

Organisationsstruktur och
företagets tillväxt

Kapitaltillväxt, kapitalstruktur
och räntabilitet

Uppföljning av investeringar

Företagssamarbete

The Dynamics of Organizational
Stagnation

Inflationen, företagets
kapitalvärde och tillväxt

Bengt Brodin EFI

Jan Valdelin Stockholm

Jan-Erik Österlund EFI

Stockholm

Alfred Bretschneider EFI

Stockholm

Jens Lindberg Stockholm

Lars Ohrell

Göran Bergendahl Stockholm

Erling Pettersohn EFI

Stockholm

Bertil Thorngren EFI

Stockholm

Richard Normann SIAR

Lund

Sven-Erik Johansson EFI

Stockholm

Ingemund Hägg Uppsala

Anders Edström Göteborg

Bo Hedberg Göteborg

Lars Wohlin Stockholm

Period

1968-69

1968-71

1968-70

1969-72
1969-70
1969-72

1969-73

1970-73

1971-79

1972-73

1973-75

1974-75

1976-79

1975-78

1976-79

Redog. 1984/85:21

Dnr

1977

76/150

77/14

77/40

77/103

1978

78/65

78/111

1979

79/40

79/120

79/121

79/184

1980

80/9

80/78

80/114

80/135

Projekt

Finansiell planering -en simuleringsansats i
varvsföretag

Ett stålverks uppgång och
fall - en studie i det
naturliga experimentets form
av en ”planeringschocks"
regionalekonomiska förutsättningar
och konsekvenser

Strategier för medbestämmande

Svenska producentvaruföretag
i internationell konkurrens

Projektansvarig Ort

Sven-Erik Johansson Stockholm

Dick Ramström Uppsala

Bengt Stymne Stockholm

Lars-Gunnar Mattsson Uppsala

Facklig problematik vid Klas Henrik Levinson Uppsala

svenska multinationella

koncerner

Företagets finansiella Olof Arwidi Lund

planering

Företagsutveckling och utveckling Christer Olofsson Linköping

av ny verksamhet - förutsättningar
och hinder för framgång

Praxis - uppkomst och förändring Sten Jönsson Göteborg

inom redovisningen

Företagsservicens möjligheter Dick Ramström Uppsala

- en studie av en näringspolitisk
insats och dess
genomförande

) Telekommunikationer inom före- Kjell Nowak EFI

tag och andra organisationer - Stockholm

då, nu och se’n, Delprojekt 3:

Kommunikation på kontor:
kommunikationsanalys av arbetsbefattningar
som underlag för
användning och utveckling av
telekommunikation

Företagsekonomi - ämnets idéhistoria
och metodpraxis

Spridning av varuinformation
från databaser inom handeln
till konsumenter

Detaljhandelns datorisering -konsekvenser för människor
i butiken

Skattesystemets och inflationens
effekter på de svenska hushållens
val av placeringsobjekt

Rolf A. Lundin

Umeå

Karl Erik Gustafsson Göteborg

Karl-Olof Hammarkvist

Jan Billgren

Marknadstekniskt

centrum

Stockholm

Lund

Period

1977-78

1977-79

1979-80

1978-80

1979-83

1979-82

1979-81

1979-83

1980-81
1980-82

1980-81

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt
1981

80/185 PL Den cybernetiska revolutionen
och människans frigörelse. En
undersökning av arbete och
den nya tekniken

81/69

81/144

81/176

1982

82/7 PL

82/106

82/119

52/158

1983

83/25

Aktörer och strategier
i avvecklingsspelet

Småbarnsföräldrars beredskap
inför nya konsumtionsbehov

Företagets beslut under
valutaosäkerhet

Innovationer i en perifer
regions små och medelstora
företag

Strategi och marknad -Mönster i svenska industriföretags
utveckling

Strategiskt överraskningsbeteende
- ett empiriskt test

Studier av hushållens ekonomiska
beteende, särskilt i fråga
om skatter, inflation och arbete

Projektansvarig
Bengt Sandkull

Bo Persson
Viveka Linde
Lars Oxelheim

Arne Omsén

Ove Brandes

Brian Kylén
Karl-Erik Wärneryd

Säsongarbete i Norrlands inland Lars Hultkrantz

Ort

Linköping

Göteborg

Lund

Luleå

Linköping

EFI

Stockholm

EFI

Stockholm

Östersund

NATIONALEKONOMI

1965

8 Utvidgning och generalisering

av en vid Gbgs univ. utarbetad
prognos- och planeringsmodell
för regional- och kommunalekonomisk
utveckling

12-A Realkapitalundersökningen

1967

132

138

Cost-benefit-analyser av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Resursfördelningen vid marknadsimperfektioner -

67/28: A Den regionala resursfördelningsproblematiken -

67/51

1968

68/20

Statlig arbetsmarknad 1945-1967
med särskilt avseende på löneförhållanden
och löneutveckling

Studium av informations- och
transaktionsbeteende på
aktiemarknaden

Åke E. Andersson

Ingvar Svennilson

Harald Niklasson
Peter Bohm
Ragnar Bentzel
C. G. Lindell

Ulf Lundman

Göteborg

Stockholm

Lund

Stockholm

Uppsala

Stockholm

EFI

Stockholm

Period

1981

1981-84

1981-82

1981-84

1982-83
1982-84

1982-

1983-

1966

1966-68

1967-75
1967-72

1967-70

1968-69

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
1969
68/39	Naturresurser miljö och samhälle	Erik Dahmén	EFI Stockholm	1969-73
68/47	Studier i allokeringsteori	Jan Herin Louis Taylor	Stockholm	1969-72
68/71	Spridning av ny teknik inom industrin	Lars Nabseth	Industrins utr. inst. Stockholm	1969-71
68/81	Immigrationens ekonomiska effekter för Sverige	Eskil Wadensjö	Lund	1969-71
68/88	Planering och ekonomisk politik: en studie av faktorer i den indiska landsbygdens utveckling	Tarlok Singh	Inst. för int. ekonomi Stockholm	1969
69/13	An Analysis of Development Effects of International Assistance, with Special Reference to Swedish Bilate-ral Aid Programs	Marian Radetzki	Stockholm	1969-72
69/30	Studier i Ceylons utvecklings-planering	Birger Möller	Göteborg	1969
69/41	The Development of Traditional Dwellings in Tanzania	Rune Karlsson	Lund	1969-70
69/55	Lokal lönebildning	Horst Hart Casten von Otter	Göteborg	1969-70
1970
69/107	Symposium i Stockholm 1969 om Sydasiens utvecklingsproblem	Erich Jacoby	Stockholm	1970
69/108	Budgetundersökningen	Lars Werin	Stockholm	1970-75
1971
71/16	Transportekonomisk forskning	Peter Bohm Guy Arvidsson	Stockholm	1971-74
71/20	Ekonometrisk modell för Sverige	Erik Ruist	Stockholm	1971-76
1972
72/60	Ekonomisk tillväxt i Sverige, Japan och Turkiet: en jäm-förande studie av framgång och misslyckande	Besim Ustunel	Stockholm	1973-74
1973
73/31	Internationaliseringsprocessen och den nationella ekonomiska politiken	Assar Lindbeck	Stockholm	1974-75
73/72	Futures of Sweden in a Global Industrial System	Lars Otterbeck	EFI Stockholm	1974
1974
74/35	Programmet för utvecklings-forskning	Håkan Lindhoff	EFI Stockholm	1975
74/42	Rättsekonomisk forskning	Göran Skogh Ingemar Ståhl	Lund	1974-75

Redog. 1984/85:21

1975

74/162

75/62

75/63

75/88

75/100

75/148

1976

76/52

76/62

76/65

76/82

76/100

76/137

76/149

1978

77/9

78/26

78/36

78/116

78/154

Development through
Minerals Exports

Inflationsprocessens mekanismer
- studier i dynamisk
prisbildningsanalys

Integrering av inflationsoch
arbetslöshetsteorin

Invandringspolitik och
konjunkturutveckling - en
studie av politiska och
administrativa beslutsprocesser
i samband med invandringen
och åtföljande konjunktureffekter Regionala

produktivitetsjämförelser Theory

of economic systems
and their malfunctions

Sambandet mellan ekonomisk tillväxt,
realkapitalbildning och
naturresurser

En ny ekonomisk världsordning

Effekterna av ATP

The International Grain Markets:
Instability, Adjustment Incidence,
and Optimal Reserves

Modellstudier av samband
mellan regional utveckling,
sysselsättning och energianvändning Alkoholpolitik

och alkoholkonsumtion
i Sverige 1956-1975:
En ekonometrisk analys

Skatter, lagstiftning och
resursanvändning

Val av skattebas i en modell
för optimal beskattning

Köer och väntelistor inom
sluten sjukvård - exemplifierat
med studier av
gallstenssj ukdomen

Arbetslösheten, löneutvecklingen
och prisnivåförändringarna i
Sverige under 1900-talet

Om industrins internationalisering
och den internationella
inflationen med speciell tonvikt
på utvecklingen i Sverige

Strukturomvandlingen i
Motala - en studie av
inflytande och lokal
samhällsplanering

Marian Radetzki
Bo Axell

Stockholm

Claes-Henric Siven Stockholm

Harald Niklasson Växjö

Per Anders Örtendahl Göteborg

Pavel Pelikan Stockholm

Karl G. Jungenfelt Stockholm

Assar Lindbeck Stockholm

Ann-Charlotte Ståhlberg Lund
Peter Svedberg Stockholm

Lars Lundqvist

Stanley Noval

Lars Werin

Sören Blomquist
Bengt Jönsson

Lars Jonung

Hans Engman

Leif Melin

Stockholm

Lund

Stockholm

Linköping

1975-78

1975-77

1975-77
1976

1976

1978

1977-80

1976-77

1976-79

1977-78

1977-79

1978-80
1978-80

1978-80

1979-80

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

1979

79/22 Internationell konkurrenskraft,

strukturomvandling och
regional utveckling

79/28 Strukturförändringar i svensk

ekonomi 1800-1980. Konstruktion
och analys av
nationalproduktserier

79/61 Fördelningseffekter på marknaden
för egnahem och

bostadsrätter

79/62 Konsekvenser för sysselsätt ning

och ekonomisk tillväxt
av förändrade komparativa
fördelar - historiskt
och i framtiden

79/71 Skattesystemets ekonomiska

konsekvenser

79/186 Europeiska länders relativa

konkurrenskraft: en undersökning
av den inomeuropeiska
handelns utveckling efter
tillkomsten av EG och EFTA

Projektansvarig
Lars Lundberg
Olle Krantz

Karl G. Jungenfelt
Lennart Ohlsson

Charles Stuart
Assar Lindbeck

Ort

Umeå

Lund

Stockholm

EFI

Stockholm

Lund

Stockholm

1980

80/43

80/130

Ekonometriska studier av
arbetsmarknadens struktur och
funktionssätt med hänsyn till
jämställdhet mellan kvinnor
och män

En kartläggning och analys
av (det utvidgade) socialförsäkringssystemet -

Siv Gustafsson

Industriens

Utredningsinst.

Stockholm

Ann-Charlotte Ståhlberg Lund

80/132 Skattesystem och samhällsekonomi Karl G. Jungenfelt

80/196 Beskattningens roll i Göran Normann

inflationsprocessen

80/198 Bestämningsfaktorer för hushållens Karl Gustaf Löfgren
utbud av arbetskraft - en
ekonometrisk studie av
svensk arbetsmarknad

EFI

Stockholm
IUI Stockholm

Umeå

1981

81/150

81/151

Skattesystemets verkningar

Household Märket and
Non-Market Activities

81/162 PLThe Theory, Measurement,
Causes and Implications of
Sweden’s ”Unobserved Sector”

81/164 The Economics of an Aging

Population. The Case of Sweden
1960-1980

Ragnar Bentzel
Jan Södersten''

Gunnar Eliasson/
Anders Klevmarken

Edgar L. Feige

Roland Artle

Uppsala

IUI, Stockholm
Göteborg

Netherlands lnst.
for Advanced Study

University of
California

Period

1979-84

1979-83

1979-81

1979-83

1979-82

1980-84

1980-

1980-84

1980-81

1981-84
1981-82
1981-82

1981-82

Redog. 1984/85:21

Dnr

1982

Projekt

82/24 PL Differentierade vårdavgifter
i sluten sjukvård - en
samhällsekonomisk studie

82/66 PL Besparingsstrategier och budgeterings-
och planeringssystem
i statsförvaltningen

82/124 PL Konjunkturella sysselsättningsvariationer
- En studie i
dynamisk anpassning

82/155

82/236

82/238

82/239

1983

83/64

83/173

83/197

83/200

1984

84/61

Biandekonomins beslutsmekanismer Budgetunderskottet

och det
finansiella systemet

The Process of Structural
Adjustment in an Open
Economy: An Econometric Study
of Swedish Experience Since 1971

Nya förutsättningar för
stabiliseringspolitiken

Kvinnliga civilekonomers och
civilingenjörers karriärutveckling

Den svenska kapitalbeskattningen

Intertemporala aspekter på
underskott i statsbudget,
bytesbalans och socialförsäkringssystem Skatteforskning -

Projektansvarig

Björn Lindgren

Brita Schwarz

Göran Eriksson

Bengt Höglund

Lars Werin

John S. Chipman

Ort

Lund

EFI

Stockholm

Lund

Stockholm

Minnesota

USA

Hans Tson Söderström Stockholm

Sven-Erik Sjöstrand

Lars Söderström
Assar Lindbeck

Ingemar Hansson

EFI

Stockholm

Lund

Stockholm

Lund

En icke-jämviktsmodell Anders Borglin

för Sverige

84/190 Stockholms universitets modell Lars Werin

- en makroekonometrisk kvartalsmodell
för Sverige

84/211 Effekter av kapitalinkomst- Assar Lindbeck

beskattning

84/251 Produktivitet och effektivitet

inom svenskt jordbruk

84/266 PL Introduktionen av informationsteknologi
i ett regionalt perspektiv
Förändringar inom arbetsmarknad,
utbildningssystem och näringsliv

84/283 Betydelsen av marknadsstruktur

och produktionsförhållanden för
utrikeshandelns sammansättning och
för handels- och industripolitik

Lund

Stockholm

Lennart Hjalmarsson Göteborg

Börje Johansson

Lars E. O. Svensson

Karlstad

Stockholm

Period

1982-83

11982-83

1982-

1982-84

1982-

1983-

1983-84

1983-

1984-1984-

1984-

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
KULTURGEOGRAFI
1966
54	Storstadsregionens och stads-bygdsregionens rumsliga struk-tur och tillväxtproblem	Staffan Helmfrid	Stockholm	1967-69
74	U rbanise ringsprocessen	Torsten Hägerstrand Sven Godlund Olof Wämeryd	Lund, Göteborg	1966-72
94	Forskningsprojektets admini-strativa, rumsliga system	David Hannerberg	Stockholm	1966-74
96	Lokaliseringsförändringar inom industri och handel	Lennart Bäck	Uppsala	1970-74
108	Den medelstora stadsbygds-regionen	Ragnar Bergling	Uppsala	1966-68
1967
133	Urbaniseringsprocessen, del-projektet Arealbudget	Lennart Améen	Lund	1967-71
136	Individens val av alternativa serviceutbud	Orvar Westelius	Näringslivets Planinst. Stockholm	1967-69
148	Europas städer och landsbygd	W. William-Olsson	Handelshögskolan Stockholm	1967-73
151	Glesbygdens serviceproblem	Erik Bylund Georg Karlsson	Umeå	1967-72
67/28: B	Den regionala resursfördel-ningsproblematiken	Gunnar Törnqvist	Lund	1967-73
1968
68/40:2	Näringsgeografisk studie i samband med nedläggningen av fem arbetsställen vid Billeruds AB	Gunnar Arpi Sune Berger	Uppsala	1968-72
1969
69/2	Utvecklingslinjer beträffande nordisk transportförsörjning	Sven Godlund	Göteborg	1969
1970
94 A	Agrar kulturlandskapsmiljö	Sven-Olof Lindquist	Stockholm	1970-73
94 B	Administrativa och meteoro-logiska system på Öland	Sölve Göransson	Uppsala	1970-71
70/7	Utvecklingsproblem på landsbygden i Tanzania	Claes-Fredrik Claesson Karl-Gösta Wistrand	Uppsala	1970
1973
73/76	Valfrihet och befolkningens rumsliga spridning - studier av ett kommunplaneringsproblem	Olof Wärneryd	Lund	1974-75
1974
74/7	Agrara samhällsmodeller Förindustriella, europeiska geometriska och kamerala	David Hannerberg	Stockholm	1974-75

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt måttsmodeller: bebyggelsens utveckling och samhällsorga-nisationens rumsliga mönster	Projektansvarig	Ort
1975
75/28	Utbildning och samhällets organisation och utveckling	Torvald Gerger	Stockholm
75/29	Det offentliga beslutsfattandet och den offentliga sektorn: deras roll i regionala utvvecklingsförlopp	Gunnar Törnqvist	Lund
75/122	Modeller för samspelet mellan olika planeringsnivåer. Effekter av regionalpolitiska åtgärder ur ett ekonomiskt perspektiv	Per Holm	KTH Stockholm
1976
76/83	Förtroendemannainflytande och kommunplanering	Olof Wärneryd	Lund
1977
77/27	Konsumentorganisationer och konsumentintressen	Gunnar Arpi	Uppsala
77/61	Planeringsdemokrati i kommuner	Per Holm	Stockholm
77/69	Kulturutbudets och kulturkon-sumtionens regionala variationer	Erik Bylund	Umeå
77/129	Människans revir	Torsten Malmberg	Lund
1978
78/35	Autobiological Reflection on Geographic Thought and Practice	Anne Buttimer	Lund
78/61	Återblick på rationalisering och planering	Anne Buttimer	Lund
78/68	Informationssystemet människa - landskap	Torvald Gerger	Stockholm
78/74	Rörlighet och anpassning -analys av begrepp och gemen-samma teorifragment för individens och samhällets val av utbildning, yrke och bosättning	Erik Bylund	Umeå
78/78	Välfärd och regional utveckling - en studie i Norrbottens län	Erik Bylund	Umeå
78/112	Människor i administrativa	Gunnar Törnqvist	Lund

verksamheter. Studier av människor
i administrativa roller:
deras reaktioner på arbetssituationer
i administrativa
händelseförlopp

1979

79/184 C Telekommunikationer inom före- Bengt Sahlberg Nord. institutet

tag och andra organisationer f. samhällsplanering

- då, nu och se’n. Delprojekt 2: Stockholm

Teleteknikens konsekvenser för
sysselsättning och arbetsplatsorganisation -

Period

1975-78

1976-79

1977-80

1978-80

1978-79

1979

1978-80

1978-79

1978

1979-84

Redog. 1984/85:21

Dnr

79/194

1980

80/162

1981

81/59

81/139

81/145

81/204

1982

81/140

82/115

82/120

82/147

1983

83/50

83/56

Projekt

Economic and Social Effects
of the Diffusion and
Development of Interpersonal
Communications Technologies
in Sweden and the
United States

Rytm och revir - relationerna
mellan periodiska och territoriella
fenomen hos människan

Projektansvarig
Thomas Falk

Ort

EFI

Stockholm

Kulturlandskapet under 6 000 år.
En tvärvetenskaplig studie
av människan och landskapet
i en sydskånsk bygd

Småföretagens utvecklingsbetingelser
i mindre orter

Sociala processer och rumslig
förändring i Sverige 1700-2000

Sektorplanering i en
socialistisk ekonomi

Småföretag i lokalsamhället -betingelser och möjligheter

Tidsorganisatoriska aspekter på
hushålls- och servicesektorns
teknifiering: En analys av tidsresurser
och några strategiska innovationers
effekter i några sydsvenska
lokalsamhällen 1930/1980

Erfarenhetsbank Bergslagen.

Lokal förändringsberedskap i
samband med strukturomvandling.
En delstudie inom Berslagsprojektet

Att främja sysselsättningssvaga
kommuners utveckling. En utvärdering
av statliga och
kommunala medels betydelse
på kommunal nivå

Torsten Malmberg

Björn Berglund

Ingrid Liljenäs
Torvald Gerger
Claes Göran Alvstam

Bengt Johannisson
Tommy Carlstein

Sune Berger
Lars Nordström

Lund

Umeå

Stockholm

Göteborg

Växjö

Lund

Uppsala

Göteborg

Informationsteknologi, företagsorganisation
och regionalt
sysselsättningsmönster

Vatten och regional utveckling
- Vem och vad styr fördelningen
av vattentillgångarna inom
Motala ströms avrinningsområde?

Gunnar Törnqvist

Lund

Reinhold Castensson Linköping

Period

1979-83

1980-83

1981-

1981
1981-

1981-

1982-84
1982-

1982

1982-

1983-1983-

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
S'' XTOLOGI/SOCI AL ANTROPOLOGI
19 j5
13-A	Sexualvanor och attityder till sexualitet	Joachim Israel Georg Karlsson	Uppsala	1966
16	Arbetares attityder till arbete och arbetsförhållanden i olika teknologiska miljöer	Bertil Gardell	Stockholm	1969-71
1966
18	Stockholmsungdomars framtids-utsikter (Metropolit)	Carl-Gunnar Jansson	Stockholm	1966-80
53	Om möjligheterna att förändra besvärsrelationerna genom attitydförändringar	Erland Jonsson	Stockholm	1966-69
89	Anställdas val och byte av arbetsplats	Magnus Hedberg	PA-rådet Stockholm	1966-70
1967
131	Kvinnliga forskare i Sverige	Bertil Nordbeck	Lund	1967-68
141	Struktur och processer i svensk fackföreningsrörelse	Walter Korpi	Stockholm	1967-77
67/14	Hushållsstruktur och bostads-form i östafrikansk stad	Dick Urban Vestbro	Lund	1967-70
67/60 1968	Social och politisk förändring i afrikanska stater med särskild hänsyn till impulser för ut-veckling ”nedifrån”	Ulf Himmelstrand Albert Imohoisen	Uppsala	1967-72
68/10	Cross-national Research on Family Functioning and Disorganization	Ludwig L. Geismar	The State University of New Jersey	1969-72
68/15	Information i massmedia - dess användning och effekter	Kjell Nowak Dan Lundberg	EFI Stockholm	1968-73
68/17 A	Märstaundersökningen. En studie av social och kultu-rell förändring	Birger Lindskog	Uppsala	1969-71
68/28	Pressforskning	Ivar Hallvig	Svenska tidnings- utgivareför. Stockholm	1968
68/34	Uppbyggande av sociologiskt dataarkiv	Sveriges sociologförbund	Stockholm	1968-69
68/61	Studier av företagsnämnder	Edmund Dahlström	Göteborg	1968-74
68/91	Programmet för sociologisk	Gösta Carlsson	Lund	1969-74

trendanalys

1969
69/19	Social rörlighet i Sverige	Robert Eriksson	Stockholm	1969-71
69/39	Central dokumentation av masskommunikationsforskning	Olof Hultén	Tidn. utg. föreningen PUB, SR Stockholm	1969-72
69/60	Sociologisk och social-psykologisk alkoholforskning	Jan Trost	Uppsala	1969-71
69/61	Samverkan på arbetsplatsen	Edmund Dahlström	Göteborg	1969-74

Redog. 1984/85:21

Dnr

1970

69/62

69/81

69/82

69/90

69/118

70/6

70/22

1971

68/17B

71/13

71/21

71/77

1972

72/4A

72/4C

72/40

72/57

1973

73/20

73/66

Projekt

Projektansvarig

Ort

Äktenskaplig anpassning Jan Trost

Arbetsengagemang genom ökat Reine Hansson

inflytande på det egna arbetet;
experiment med arbetsutformning
och arbetsorganisation

Ungdom och politik Olof Frändén

Undersökning av samspelet Ulf Åberg

mellan människa, arbetsplats
och arbetsuppgift

Vetenskapsteoretiska förut- Joachim Israel

sättningar för sociologi
och socialpsykologi

Invandrarnas och de etniska Arne Trankell

och religiösa minoriteternas
sociala och psykologiska
problem i Sverige

Etermediakonsumtionens om- Björn Höijer

fattning och inriktning

Uppsala

PA-rådet

Stockholm

KTH

Stockholm

Köpenhamn

Stockholm

Attman: ett datorbaserat sociocybernetiskt
utredningssystem

”Benefits” och ”Costs” i
samband med arbetskraftens
geografiska rörlighet

Social och politisk förändring
i Latinamerika - fallet Colombia

Samhällsstruktur och social
förändring i de nordiska
länderna

Hans J. Holstein
Ulf Himmelstrand

Georg Karlsson
Walter Korpi

Ulf Himmelstrand
Orlando Fals Borda

Erik Allardt

Uppsala

Umeå

Stockholm

Uppsala

Colombia

Helsingfors

Experiment med en samrådsprocess
för utveckling av arbetsledningsfunktionen
i företaget

Organisationsutveckling för ökat
medinflytande i tjänstemannaföretag Utslagningen

på arbetsmarknaden

Undersökning av ”kreativitetsreserven”
bland industriarbetare

Göran Ekvall PA-rådet

Stockholm

Bengt Stymne EFI

Stockholm

Hans Berglind Stockholm

Göran Ekvall PA-rådet

Stockholm

Plurala samhällen - en järn- Ulf Hannerz Stockholm

förande studie i kulturell

sammansättning och social

integration i fyra utomeuropeiska

nationer

Sammanboende ogifta och Jan Trost Uppsala

äktenskapsfrekvensen

Period

1969-74

1970-72

1970-73

1970-72

1970-71

1970-76

1972-74

1972-76

1971-75

1972

1972-74
1972-76

1972-75

1973

1974-76

1974-77

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

73/70 Effektiviteten i demokratiska
arbetsorganisationer - en
studie av de anställdas
insatser och utbyte i några
löntagarägda företag

1974

73/87 Informationsstrategier. Analys

och utvärdering av försök med
spridning av u-landsinformation
genom multimedia

73/89 Storarbetsplatser - en studie

i permanent tillfällighet

74/117 Samhällsstruktur, predikament
och social förändring

74/125 Det allmänna rättsmedvetandet

1975

74/122 Kvinnor och samhällsförändring

75/38 Kulturindikatorer: Svensk

symbolmiljö 1945-1975

1976

76/19 Arbete och fritid. En studie

av fabriksarbetets och fritidens
sociala och kulturella
betydelse

76/21 Livsformer i en region

76/116 Medbestämmandereformens
genomförande och effekter

76/122 Anläggarna och de fackliga
frågorna

1977

77/64 Massmedierna och nationell

utveckling: Ideologi, organisation,
innehåll och
exponering

77/73 Effekterna av lagen om

anställningsskydd

1978

78/24 Turkar i svensk förort: en

invandrargrupps möte med tre
svenska institutioner - förskola,
skola, hälso- och sjukvård

78/54 Kartläggning och analys

av relationen mellan
barn och massmedier

78/131 Tvärnationell undersökning av

skilsmässor och separationer

78/194 En utbildningssatsning av

kvinnliga fabriksarbetare inom
Volvo-Bergslagsverken.

Projektansvarig Ort

Edmund Dahlström Göteborg

Ulf Himmelstrand Uppsala

Lars-Owe Hedman

Bengt Rundblad Göteborg

Ulf Himmelstrand Uppsala

Ulla Bondeson Lund

Gunilla Bjerén Stockholm

Karl-Erik Rosengren Lund

Åke Daun Stockholm

Bengt Rundblad Göteborg

Bengt Abrahamsson Uppsala

Bengt Rundblad Göteborg

Ulf Himmelstrand Uppsala

Bengt G. Rundblad Göteborg

Lisbeth Sachs Stockholm

Sven Windahl Lund

Jan Trost Uppsala

Gunnela Westlander Stockholm

Period

1974-76

1974-77

1974-75

1975-78
1975-78

1975-78

1975-79

1977-79

1977-80

1977-78

1977-79

1977-80

1978-80

1979-80
1979

5 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr24

Redog. 1984/85:21

Dnr

1979

78/165

79/80

79/173

79/182

79/224

1980

78/169

80/32

80/49

80/83

1981

78/196
81/58 PL
81/68

81/127

81/215

1982

81/202

82/26D

Projekt Projektansvarig Ort

En beteendevetenskaplig studie
om ökad jämställdhet
mellan män och kvinnor

Migration and the Process
of Social Changé: The Case of
the Contemporary Yugoslav
Emigrants

Svensk socialpolitik i internationell
belysning: En studie
av socialpolitiska strategier,
deras bakgrund samt
konsekvenser för ojämlikhet
och fattigdom

Ungdom och sexualitet

Den politiska åsiktsbildningen
inför valet 1979.

En efterundersökning

Studie inför folkomröstningen
1980

Aleksandra Ålund

Walter Korpi

Bo Lewin
Gunnar Boalt

Torsten Österman

Umeå

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Forskningsgruppen för
Samhälls- och
Informationsstudier
Stockholm

Värderingarnas roll i arbetslivets Hans L. Zetterberg Umeå

nya villkor

Stöd och hinder för aktivering Per-Gunnar Svensson Linköping

av äldre patienter - fyra olika

diagnosgrupper

Sorti med garanti. En studie av Bengt G. Rundblad Göteborg

samspelet mellan samhälle, företag,
fack och övertaliga i samband
med ett personalpolitiskt projekt

Åtgärder mot ungdomsarbetslös- Per Sjöstrand Göteborg

heten - Möjligheter och

begränsningar

Människans arbete
Mediakult

Televisionens idévärld. Skiss till
ett kulturvetenskapligt forskningsprogram Långsiktiga

effekter av försöksverksamhet
med kvinnor i ”mansarbete”.
En studie av strukturella
betingelser och könssegregation

Studier i svensk alkoholpolitik

Bengt G. Rundblad
Karl Erik Rosengren
Kjell Nowak

Rita Liljeström
Kettil Bruun

Karlstad

Lund

Stockholm

Göteborg

Stockholm

Brott, straff och utslagning -individ och familj i rättssystemet

Kvinnoidentitet och utbildning på
gymnasiet

Marja Taussi Sjöberg Umeå

Boel Berner

Lund

Period

1979-82

1979-84

1979-83

1979-84

1979-80

1980-82
1980-82

1980-82

1980-83

1981-84
1981-82
1981-

1981-84

1982-1982-

Redog. 1984/85:21

Dnr

82/73

82/123

82/126

82/169

82/244

1983

83/2

83/20 PL

83/63

83/66

83/101

83/123

83/137

83/152

83/178

83/203

1984

84/35

84/140

84/151

84/167

84/317

Projekt Projektansvarig

Samhällsförändringar och av- Olof Dahlbäck

vikande beteenden. En undersökning
av Sveriges kommuner
1970-1980

Den fackliga arbetsplats- och Göran Therborn

skyddsorganisationens utveckling

Vårdnad av barn Jan Trost

Ideologi och retorik i svenska Kjell Nowak

populärpressannonser 1935-1980

Jämförande kulturteori: Alstring Ulf Hannerz

och fördelning av idékomplex i
komplexa samhällsstrukturer

In the Footsteps of Sweden Jan Sollenius

Rättvisa för de äldre: Kjell Törnblom

Bedömningar av livsvillkor

Ungdomar i den nya mediavärlden Sven Windahl

Unga lagöverträdare som vuxna Jerzy Sarnecki

Paradigmgenombrott och tvär- Ulf Himmelstrand
vetenskaplighet i samhällsvetenskaperna Kabel-TV

i framväxt - studier Lowe Hedman
av ett nytt medium

Framgång och motgång i dialoger. Per Linell/
Människors möjligheter att utbyta Karin Aronsson
komplex information i socialt
samspel

Det sociala beteendets elementära Johan Asplund
former. En teori om socialitet
och responsivitet

Löneförhandlingar i Sverige Tom Bums

Handikapp och sexualitet Bo Lewin

Boendemöster mellan generatio- Gerdt Sundström
nema, USA och Sverige 1880-1981

Social skiktning och social Kjell Nowak

olikhet i TV

Rättvis lön Dan Jonsson

Religion, socialism, sekularisering. Kjell Magnusson
En studie av religion och religionssociologi
i efterkrigstidens
Jugoslavien

The European Journal of Karl Erik Rosengren

Communication

Ort

Stockholm

Lund

Uppsala

Stockholm

Göteborg

Lund

Brottsförebyggande
rådet
Stockholm

Uppsala

Linköping

Lund

Uppsala

Stockholm

Göteborg

Uppsala

Göteborg

Period

1982-84

1982-

1982-84

1982-

1983-1983-84

1983-

1984

1984-

1984

1984-

Redog. 1984/85:21

STATISTIK

1966

38 Ickelineära kunskapsmodeller

95 Optimala estimations- och

planeringsförfaranden vid
upprepade stickprovsundersökningar 1967 118

Fel i undersökningar

67/15 Demografiska kohortstudier

1968

68/14 Systemanalys med sannolikhetsteori
och grafteoretiska
metoder

68/29 Studier av stickprovsteo rier

vid ändliga populationer
med speciell inriktning
på upprepade stickprovsundersökningar 68/30

Studier av optimala stick provsplaner

vid ändliga
populationer med speciell
inriktning på utnyttjande
av hjälpinformation

1971

70/51 Sveriges befolkning 1750-1970

71/78 Statistiska undersökningar

över svensk nativitet och
nutrialitet

1974

74/14 Integrerade demografiska

prognoser

74/77 Kausalmodeller i låginfor mativa

situationer

74/96 Personintegritet vid sta tistiska

undersökningar

1975

75/94 Kausala relationsmodeller inom
samhällsvetenskaperna (KRIS)

1978

78/166 Forskning om utvärderings metoder 1982 82/12

Den statistiska metodiken

vid politiska opinionsundersökningar -

Herman Wold Uppsala 1966-73

Gunnar Kulldorff Umeå 1966-75

Tore Dalenius Stockholm 1967-73

Carl-Erik Quensel Lund 1967-68

Ove Frank Stockholm 1968-71

Lennart Gustafsson Umeå 1968-70

Jan Nordlander Umeå 1968-70

Erland Hofsten Stockholm 1971-72

Hjalmar Sjövall Stockholm 1971-73

Ingvar Holmberg Göteborg 1974-75

Åke E. Andersson

Herman Wold Göteborg 1975

Tore Dalenius Stockholm 1975

K. G. Jöreskog Uppsala 1976-78

K. G. Jöreskog Uppsala 1978-80

Peter Jagers Chalmers tekniska 1982-

högskola
Göteborg

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt
1983
82/148	The Development of Statistical Models for the Analysis of Social Systems Data
83/170	Kvinnors livsfaser

STATSKUNSKAP

1965

17 Kommunal indelning -

kommunal självstyrelse

1966

22-A Demografiska modeller

90 Ideologier och värderingar

i svenska skolböcker

1967

143/4 Central European Project

67/31 Det nutida svenska parti väsendets

struktur och
funktionssätt

67/52 Den svenska valmanskåren
1866-1968

1968

68/22 Svensk flygindustri

1945-1965

68/27 Innehåll och struktur
hos massmedia

68/46 Dag Hammarskjöld som
generalsekreterare

1969

69/22 Internationella normer

och krig

69/53 Representationsundersökningen

1970

70/3 Diskussionen om begreppen
framsteg och historisk nödvändighet
i marxismen omkring
sekelskiftet

70/44 Förvaltningen och dess

omgivning

70/46 Mikrofilmning av tjecko slovakiska

tidningar

70/61 Svenska och norska atti tyder

till Förenta staterna

Projektansvarig Ort Period

Richard Noonan Stockholm 1983-

Jan Hoem Stockholm 1983-

Jörgen Westerståhl Göteborg 1965-75

Hannes Hyrenius Göteborg 1966-73

Herbert Tingsten Stockholm 1966-67

Karl Birnbaum Utrikespol.inst. 1967-69

Stockholm

Olof Ruin Stockholm 1968-72

Leif Lewin Uppsala 1966-67

Ingemar Dörfer Stockholm 1968-71

Jörgen Westerståhl Göteborg 1968-72

Stig Hadenius

Brian Urquart New York 1969-72

Kjell Goldmann Utrikespol.inst. 1969-70

Stockholm

Bo Särlvik Göteborg 1969-72

M. Orlanski Stockholm 1970-73

T. Anton Stockholm 1970-72

Andreas Ådahl Uppsala 1970

Peter Grothe Stockholm 1970-71

Redog. 1984/85:21

Dnr

1971

71/23

1972

71/96

72/6

72/15

72/16

72/51

1973

73/2

73/34

1974

74/2

74/4

74/24

74/58

74/60

74/102

1975

74/8

74/99

74/111

75/18

75/25

Projekt

Integration, suveränitet,
neutralitet

Kamp utan vapen. Fallstudier
av icke-militära
kampformer under 1900-talet

En studie för Pacem in
maribus om avrustning
i världshaven

Demokratin i fackföreningsrörelsen Politisk

resocialisation
av invandrare

Världsbildsundersökningen

Den statliga regionala
förvaltningen och dess
omgivning

Revolutionär och reformistisk
politik 1929-39.
Från Ådalen till Saltsjöbaden -

Remissväsendet i den politiska
beslutsprocessen

Det högre utbildningsväsendet En

månads intensivbevakning
av Sveriges Radios resp. BBC:s
och ITN:s utbud av nyheter
och nyhetskommentarer

Maktprojektet

Det statliga utredningsväsendet
i Sverige

Beslutsprocessen inom
socialdemokratin 1955-60

Politiska och sociala förändringar
i Sovjetunionen efter
1965 års ekonomiska reform

Mobiliseringsprojektet

Pressens funktioner

Bostadspolitik på regional nivå

Per Albin Hansson - en
studie i socialdemokratisk
politisk praktik

Projektansvarig
Krister Wahlbäck

Olof Kleberg

Indar Jit Rickye

Leif Lewin

Tomas Hammar

Jörgen Westerståhl
Stig Hadenius

Nils Stjernquist

Sigurd Klockare

Bo Bjurulf
Olof Ruin
Jörgen Westerståhl

Elias Berg

Björn Molin
Jörgen Westerståhl

Hans Meijer

Jan Åke Dellenbrant

Björn Hettne
Jörgen Westerståhl
Nils Stjernqvist
Alf Johansson

Ort

Stockholm

Uppsala

International
Peace Academy,
New York

Uppsala

Stockholm

Göteborg

Lund

Gruppen för samhällsstudier,
Socialdemokraterna

Stockholm

Lund

Stockholm

Göteborg

Stockholm

Göteborg

Linköping

Uppsala

Göteborg

Lund

Stockholm

Period

1971-75

1972-75

1972

1973-75
1972-75

1972-75

1973-75

1974-75

1975

1974-75

1975

1975-78

1975-76

1975-78

1975-80

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

75/26 Politisk styrning av offentlig
verksamhet

75/47 En studie av industriföretagens
roll i det politiska
systemet

75/56 Svensk utbildningspolitik
1935-1970

75/90

1976

76/22

76/35

76/40

76/145

1977

77/37

77/140

77/141

1978

78/44

78/122

1979

79/25

79/52

79/88

79/141

79/187

Politik som rationellt
handlande

Internationell opinionsbildning:
Kritik som utrikespolitiskt
medel

Århundradets vapenaffär:
Samspelet mellan regeringar
och flygtillverkare i
Västeuropa 1970-1975

Svensk energipolitik

Den kommunala markoch
bostadspolitiken

Riksdagens och regeringens
arbetsformer och relationer

ECE History 1947-1977

Equality and the Political
System: A Comparative
International Study of
Readership Attitudes

Demokratin och det moderna
organisationsväsendet

Continuity and Changé:

Three Swedish General
Elections: 1973, 1976
and 1979

Staterna och de internationella
organisationerna

Demokrati och byråkrati i
utrikespolitik och inrikespolitik Massmedier

och väljare: studier
kring medieinnehåll och
medieeffekter under 1979
års valrörelse

Publiceringsgaranti för boken
”The Swedish Institution
of Ombudsman”

Förvaltning och politik - en
jämförande analys av myndigheters
relation till departementet

Projektansvarig
Daniel Tarschys

Roger Henning

Pär-Erik Back
Leif Lewin

Lars-Göran Stenelo
Ingemar Dörfer

Sören Holmberg

Thore Hammarland
Sven-Ola Lindeberg

Olof Ruin

Gunnar Myrdal
Sidney Verba

Agne Gustafsson
Steven Koblik

Christer Jönsson
Kjell Goldmann

Sören Holmberg

Ibrahim al-Wahab
Bengt Jacobsson

Ort

Stockholm

SNS

Stockholm

Umeå

Uppsala

Lund

Uppsala

Göteborg

Örebro

Stockholm

Harvard

Lund

Sverige och Pomona
College, Californien,
USA

Lund

Stockholm

Göteborg

Stockholm-Irak

EFI

Stockholm

Period

1975-76

1975-77

1975-79

1976-80

1977-78

1976-77

1978-80

1977-78

1978-80
1978-79

1978-80

1978-79

1979-84
1979-83

1979-82

1979

1979-82

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
79/191	Kvinnor och politik. En studie av resurser, åsikter och poli-tiskt deltagande på elit- resp. massnivå. En jämförelse mellan kvinnor och män	Olof Petersson Sören Holmberg	Uppsala	1979-83
1980
78/113	Politiska partier - regional spridning, regional balans	Sten Berglund	Umeå	1980-84
80/4	The Swedish Referendum on Nuclear Energy: A Study of Constitutional Forms and Political Party Behavior	Joseph Board	Umeå	1980
80/105	Ung i politiken. Det poli-tiska medvetandets framväxt hos 1980-talets unga	Olof Petersson	Uppsala	1980-84
80/118	Implementering av närings- och regionalpolitiska program. En interorganisationsstudie av företag -förvaltning i en blandekonomi	Kjell Lundmark	Umeå	1980-82
80/133	Den svenska skattebetalaren	Axel Hadenius	Uppsala	1980-83
80/151	Women’s Rights and Employ-ment Projects: Swedish Employment Quota Program	Center for Law and Social Policy Washington	1980-81
80/170	Socialism och arbete. En studie i den svenska socialdemokratins idéer om arbetet (från 1880-talet till 1933)	Arne Helldén	Linköping	1980-84
80/183	Etermediers bild av samhället	Jörgen Westerståhl	Göteborg	1980-
1981
81/6	European Consortium for Political Research	Ian Budge	University of Essex	1981-83
81/57	Regional planering i Sovjet-unionen	Jan Åke Dellenbrant	Uppsala	1981-84
81/67	Den kommunala budgetprocessen i en stagnerande ekonomi	Håkan Magnusson	Lund	1981-84
81/91	Svensk samhällsförvaltning i i omdaning - en ansats till en integrerande forskningsprocess	Dick Ramström	Statskonsult AB	1981-82
81/155	Yttre militär inblandning i inbördeskrig	Bertil Dunér	Uppsala	1981-83
81/171	Debatten om grundläggande fri-och rättigheter under 1970-talet	Karl-Göran Algotsson	Uppsala	1981-84
81/209	Pionjärer, efterföljare och awak-tare. En studie av kommunalpo-litiska innovationer och deras spridning	Leif Johansson	Lund	1981-84
1982
81/174	The Dialectics of Politics. A Cross-systemic Inquiry into the Dynamics of Political Cleavages (Diapol)	Pablo Suarez Maldonado	Uppsala	1982-

Redog. 1984/85:21
Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
82/46	Välfärdsstaten och de centrala statsorganens styrelsekapacitet	Olof Ruin	Stockholm	1982-
82/122	Svensk valrörelse: Studier kring partier, massmedia och väljare i valrörelserna 1956-1982	Sören Holmberg	Göteborg	1982-
82/186	Att länka teknologipolitik och industripolitik i högteknologisek-torer	Jon Sigurdson	Lund	1982-
82/220	Den svenska tryckfrihetsjuryn 1815-1980. Funktion och debatt	Torbjörn Vallinder	Lund	1982-
1983
82/4	Väpnade konflikter och fredlig konfliktlösning	Peter Wallensteen	Uppsala	1983-
83/61PL	Ungdomar och arbete i massme-dier	Göran Hedebro	Journalisthögskolan Stockholm	1983-
83/155	Samhällets organisation och företagens förnyelse	Nils Elvander	FA-rådet Stockholm	1983-
83/159	Rätten som administrativt instrument	Håkan Hydén	Lund	1983-
83/218	Politiska strategiproblem under ny kapitalistisk tillväxt	Olle Törnquist	Uppsala	1983-
83/231	Fackförbundspressen och kulturen	Kristina Wallander	Umeå	1983-
1984
84/4PL	Den regionala dimensionen i Sovjetunionens utrikespolitik	Jan-Åke Dellenbrant	Uppsala	1984-
84/24	Riksdagen och de organiserade intressena	Leif Lewin	Uppsala	1984-
84/77	Arbetskraftsbrist och översyssel-sättning. En studie av den sovjetiska arbetsmarknaden	Eskil Wadensjö	Stockholm	1984-
84/109	Det politiska systemet i Sovjet-unionen. En studie av studier	Lars Ohlsson	Uppsala	1984-
84/112	Decision-Making in Moscow:	Daniel Tarschys	Uppsala	1984-

A Study in Soviet Administrative
Culture

84/183	Energy Policy and Swedish Walter Emanuel Carls-National Security naes	Uppsala	1984-
84/204	Continuity, Changé and Cross- Stefan Hedlund roads in Soviet Development	Uppsala	1984-
84/209	Lokal utveckling i Kortedala - Lars Strömberg utvärderingsprojektet	Göteborg	1984-
84/228	Resursallokering i socialpolitiken: Benny Hjern implementeringsstudier av social policy	Umeå	1984-
84/256	ECPR:s ”Joint Sessions Bo Särlvik of Workshops” April 1986	Göteborg	1984

Redog. 1984/85:21
Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
FORSKNING OM FORSKNING
1965
4/1	Forskningspoli tiska programmet	Stevan Dedijer	Lund	1966-70
1966
14	Forskningsprocessens sociologi	Gunnar Boalt	Stockholm	1966-74
1969
69/38	Forskningen och forskningens psykologi	Bertil Nordbeck	Lund	1969-73
1970
70/102	Strategiska val i den fram-tida forskningspolitiken	Ingemar Ståhl	Lund	1970-71
1973
73/25	En studie av den tvärveten-skapliga samhällsforsk-ningens villkor i det svenska universitets-systemet	Stevan Dedijer	Lund	1973-74
INFORMATIONSBEHANDLING
1966
lil	Talkommunikation människa-maskin, förutsättningar med avseende på tal och hörsel	Gunnar Fant	KTH Stockholm	1967-75
1975
75/64	Demokratisk styrning och planering i arbetslivet	Åke Sandberg	Stockholm	1975-78
1979
79/127	Spridning av datateknik och datateknikens arbetskrafts-effekter inom industriproduk-tionen	Björn Elsässer	Linköping	1979-83
1981
79/222	Kärnkraftsfrågan 1973-1980; En studie i opinionsbildning	Torsten Österman	Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier Stockholm	1981-84
PSYKOLOGI/PEDAGOGIK
1966
29	Självinstruerande metoder för träning i talperception	Karl-Georg Ahlström	Lärarhögskolan Uppsala	1966-70
103	Fysisk arbetsförmåga, subjektiv ansträngning och psykisk prestation	Gunnar Borg	Psykotekn.inst. Solna	1966-74

Redog. 1984/85:21

Dnr

1967

128

130

149

152

154

67/1

67/58

67/66

67/69

1968

67/76

67/85

67/90

67/92

68/7

68/41

1969

68/50

Projekt

Personalpsykologiska och
personaladministrativa
återverkningar av långt
driven kontorsautomation

Optimering av och fältundersökning
med experimentell
personlighetsdiagnostisk
metod

Komparativa mål- och processanalyser
av skolsystem

Personlighet och skolanpassning -

Undersökningar av relationen
mellan å ena sidan
avstånd i tid och rum å
andra sidan graden av
emotionellt engagemang

Effekter av monotoni och
isolering på psykologiska
och biokemiska funktioner

Undersökning av svenskt
u-hjälpstänkande

Datamaskinreglerad processforskning
inom psykologi

Temporala aspekter på
sensoriska processer,
särskilt adaptation inom
skilda sinnesområden

Perceptuell utveckling
och inre aktiveringsmekanismer
hos fisk

Kriminologisk differentiell
forskning

Cross-national Study of
Educational Achievement
in six Subject Areas as
Related to Social Economic
and Pedagogical Factors

Psykologiska aktiveringsproblem
inom åldringsvården Psykologiska

testmetoders
tillämpbarhet inom skilda
samhällsområden

Inlärningsforskning

Den nervösa och hormonella
kontrollen av det
sexuella beteendet

Projektansvarig Ort

Sigvard Rubenowitz Göteborg

Ulf Kragh Lund

Urban Dahllöf Göteborg

Ingrid Gottfries S:t Lars sjukhus

Lund

Sven Marke Socialhögskolan

Lund

Gösta Ekman Stockholm

Marianne Stockholm

Frankenhaeuser

Stig Lindholm Stockholm

Gunnar Johansson Uppsala
Gösta Ekman Stockholm

Gunnar Goude

Stockholm

Daisy Schalling

Torsten Husén
Douglas Pidgeon

Stockholm

Lärarhögskolan

Stockholm

Sigvard Rubenowitz Göteborg

Lars Kebbon

Skand.testförl.

Stockholm

Mats Björkman

Umeå

Knut Larsson

Göteborg

Period

1967-68

1967-73

1967-72

1967-68

1968-72

1967-69

1967-74

1967-70

1968-70

1968-71

1969-73

1968-69

1968-71

1968-73

1969-74

Redog. 1984/85:21

Gunnela Westlander PA-rådet
Stockholm

David Magnusson Stockholm

Wilhelm Sjöstrand Uppsala

Dnr Projekt Projektansvarig Ort

68/77 En undersökning av mentalhälso-relevanta
miljöfaktorer
i yrkesarbete
och andra livsområden

68/80 Klinisk inferens: studier
rörande problem vid
personbedömning

68/85 Etologiska principer för Ulla Olin New York

mänskligt massbeteende i
relation till befolkningstillväxten 69/8

Frihet och jämlikhet som

pedagogiska grundbegrepp
inom västerländsk demokrati
sedan slutet av
1700-talet

69/27 Utveckling och prövning Bertil Mårdberg PA-rådet

av generell modell för urval Stockholm

och klassificering av personal

69/51 Samverkan, självständighet; Åke Bjerstedt Lärarhögskolan

psykisk agilitet: några aspekter Malmö

på framtidsberedskap som
utbildningsmål

1970

69/29 Barns personlighetsut veckling

relaterad till
föräldrarnas personlighet,
attityder och beteenden

69/54 Psykiatri och samhälle. En Kaj Håkansson Uppsala

teoretisk studie av social
struktur och social kontroll

69/63 ”Educational Research”

within ”Plan Europé 2000”

69/63A Studier av generations motsättningar

(STUGprojektet) 69/72

Förståndsfunktioner hos Gunnar Kylén Stiftelsen ALA

utvecklingshämmade Stockholm

1971

70/83 Svenskans syntax hos K.-G. Ahlström Lärarhögskolan

hörselskadade barn. Uppsala

Pedagogiska implikationer

71/24 Opinionspåverkan och två- Åke Edfelt Stockholm

vägs samhällskommunikation
på individnivå

71/35 Beslutsfattande och Anders Herbert Stockholm

arbetssvårighet

71/45 Psykologiska undersök- Lars Kebbon Uppsala

ningar av mental retardation:
abilitetsstruktur
och social anpassning

Ingrid Klackenberg- Kl

Larsson Stockholm

Eve Malmqvist Linköping

Bengt-Erik Andersson Göteborg

Period

1969-74

1969-72

1969-71

1969-74

1969-75

1970-74

1970-71

1970-72

1970-75

1971-72
1972

1972-74
1971-75

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
1972
72/63	Läskunnighet och folk-undervisning i Väster-norrland 1750-1860 enligt kyrkans förhörslängder och parallella källor	Egil Johansson	Umeå	1973-78
72/89	Utbildningsteknologi och skolbyggnader	Karl-Georg Ahlström Nils-Eric Svensson	Lärarhögskolan Uppsala	1973-74
1973
72/92	Tvåvägskommunikationen i korrespondensunder-visning	Rune Flinck	Lund	1973-77
72/101	Livstillfredsställelse hos äldre kvinnor och dess bakgrund	Barbro Nilsson	Stockholm	1973-74
73/3	Studie av finskspråkiga elevers språkliga och sociala utveckling vid modersmålsfokuserad un-dervisning i årskurserna 1-3	Göte Hansson	Stockholm	1973-78
1974
73/58	Det rörelsehindrade bar-net och dess familj	Kerstin Fällström	Göteborg	1974-76
73/75	Model Analysis of Peda-gogical Processes	Ulf P. Lundgren	Göteborg	1974-78
73/85	Vuxenutbildning som kunskapsområde och tillämpningsfält	Kurt Gestrelius	Lärarhögskolan Malmö	1974-77
74/10	Idéer och realiteter i svensk skolpolitik under 1940-talet	Gunnar Richardson	Karlstad/ Göteborg	1974-78
74/91	Svenskt utbildnings-väsende i internatio-nellt perspektiv	Torsten Husén	Stockholm	1975-77
74/116	Språkligt beteende: produktion och percep-tion av tal	Sven Öhman	Uppsala	1975
74/124	Arbetsmiljö för syn-skadade. Utveckling av kognitiv ergonomi som arbetsutformningsteknik	Karl-Georg Ahlström	Lärarhögskolan Uppsala	1975
74/131	Talfel och talträning med gravt hörselskadade och döva	Jånos Mårtony	KTH Stockholm	1975-78
74/132	Forskning och utveck-lingsarbete kring un-dervisningsmetodik för synskadade	Nils Trowald	Lärarhögskolan Uppsala	1975-78
1975
74/66	Tillämpning av effektiva beslutsstrategier	Robert W. Goldsmith	Lund	1975-78

Redog. 1984/85:21

Dnr

74/157

74/165

75/40

1976

75/116

76/11

76/15

76/38

76/47

1977

77/12

77/131

77/136

1978

77/88

78/97

78/117

78/148

Projekt

Utstötta och isolerade barn:
en utvecklingsstudie

Ett program för samhällsforskning
med inriktning
på förståelsen av mänskliga
handlingar och konflikter

Beteendevetenskapliga
studier av fysiskt arbete,
arbetsförmåga och psykisk
funktion

Förflyttningshjälpmedel
för synskadade

Omvärldsuppfattning hos
vuxna

Psykologisk funktion
hos 70- och 75-åringar.

En populationsstudie

Individ i grupp. Teori- och
metodutveckling för studier
på individplanet av gruppprocesser Member’s

Participation
in Industrial Organizations

Familjestöd och utveckling -en longitudinell, ekologisk
studie av familjer med
barn i förskole- och
lågstadieåren

Individuell utveckling och
miljö: Ett långsiktigt
studium av individers
livssituation mot bakgrund
av deras utveckling i
samspel med den
psykologiska, sociala
och fysiska miljön

Ansatser till jämställdhet
inom arbetsorganisationer
- utarbetande av
undersökningsmodeller

Åldrande och minne

Spänningsreglerande tekniker
och deras tillämpning

Infant Social Development in
Traditional and
Non-traditional Families

Uppväxtförhållanden och
problembeteenden hos tonårspojkar -

Projektansvarig
David Magnusson

Arne Trankell

Ort

Stockholm

Gunnar Borg

Stockholm

Gunnar Jansson
Ference Marton
Stig Berg

Uppsala

Göteborg

Jönköping

Carl-Otto Jonsson Stockholm

Sigvard Rubenowitz Göteborg

Bengt-Erik Andersson Stockholm

David Magnusson Stockholm

Gunnela Westlander Stockholm

Lars-Göran Nilsson

Göran Patriksson/
Lars-Eric Uneståhl

Ann Frodi/

Michael Lamb

Uppsala

Mölndal

University of Michigan
Ann Arbor, USA

Dan Olweus

Bergen, Norge

Period

1975-77

1975-76

1975-78

1977-78

1976-80
1976-78

1976-80

1976-78

1977-80

1978-80

1978

1978-80

1979-80

Redog. 1984/85:21

Dnr

78/157

1979

79/57

79/104

79/149

79/169

79/178

1980

79/167

79/193

80/11

80/85

80/92

80/112

1981

81/38

81/63

81/93

81/96

81/98

81/108

81/131

Projekt

Sambanden mellan sociala
bakgrundsvariabler, utbildningsvariabler
och yrkeskarriär
inom och
mellan generationer

Projektansvarig

Torsten Husén/
Ingemar Fagerlind

Ort

Stockholm

Långtidseffekter av utbildning
TV-våld

Taktila bilder för synskadade

Beteendeutveckling och
perinatal miljöpåverkan

Studie av utgångsläget
i Sverige inför agalagen

Kjell Härnqvist
Birgit Hellbom
Gunnar Jansson
Ernest Hård

Åke Edfeldt

Göteborg

Stockholm

Uppsala

Göteborg

Stockholm

Utvärdering av försöket
”Jämställd skola”

Teledata och text-TV i ett
människa-maskinperspektiv

Skolsystemets förändringar i
relation till forskning, planering
och politik inom utbildningsområdet
1945-75: En jämförande studie
av fyra länder

Beteendemässiga, hormonella och
nevrala aspekter på post partum
infertilitet

Alternativa världsåskådningar i
dagens Sverige - en tvärvetenskaplig
studie

Kvinnor i klimakteriet - sociala,
personlighetsmässiga och endokrina
faktorer

Inga Wernersson

Lars-Göran Nilsson

Torsten Husén

Per Södersten

Anne-Sofie Rosén

Mona Eliasson

Göteborg

Umeå

Stockholm

Göteborg

Stockholm

Uppsala

Ekonomi och psykologi: Ola Svenson

Ett planeringsprojekt

Cognition and Aging: Learning, Berndt Brehmer

Memory and World Knowledge

Emigrationsprocessen - dess psyko- Lars Henric Ekstrand
logiska och socialpsykologiska
följder för första och andra
generationens invandrare

Synsvagas förflyttningsproblem

Arbetsuppgifter för hörapparatbärare:
En modell för subjektiv
utvärdering av hörapparater

Kvinnorna i utbildningspolitiken -Ett 100-årsperspektiv på lärarinneutbildning
i Kalmar län

Fysisk aktivitet, hälsa
och välbefinnande

Gunnar Jansson
Knut Larsson

Ingemar Wedman

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Uppsala

Chalmers tekn. högsk.
Göteborg

Inga Elgqvist-Saltzman Umeå

Umeå

Period

1979-80

1979-84

1979-80

1979-81

1979-82

1979-84

1980-83
1980-83
1980-84

1980-84

1980-82

1981-1981-84
1981-

1981-

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

81/147 PL Pengar och välbefinnande i

det moderna välfärdssamhället

81/185 Planering av empiriska studier

inom projektet ”Utveckling av en
flerfaktorteori om etniska relationer
i Sverige”

Projektansvarig
Henry Montgomery

Anders Lange

1982

81/8

81/17

Betydelsen av daghem, familje- Carl Philip Hwang/
daghem och hemfamilj för barnets Michael E. Lamb
sociala och emotionella utveckling

Lars-Göran Nilsson

Minnesstörningar

82/58 PL Könsrelaterade skillnader i språk- Erland Hjelmquist
lig och icke-språklig kommunikation -

82/64 Psykofysiologiska studier av an strängning

och värk vid olika slag
av fysiska aktiviteter

82/65 Ätproblem hos åldersdementa

patienter och hos patienter
med akut stroke

82/68 Rörelseperceptionens

neuropsykologi

82/78 Utveckling av språkfärdighet och

interferens hos tvåspråkiga grundskole-
och gymnasieelever

82/134 Grupplösning av kognitiva

problem inom olika
organisationer

82/138 Ett longitudinellt studium av fysisk
och psykisk hälsa och ohälsa

82/150 Identifikation, kön och klass

82/161 Alkoholens funktion för 20-åriga

män och kvinnor - en socialpsykologisk
studie

82/189 Näringslivets strukturomvandling

och utbildningsbehovet

82/195 Svensk utbildningsforskning

1944-71: En studie av betingelser
för framväxt och utveckling
av ett nytt forskningsområde

82/198PL Utbildning för kritiska situationer

82/199 Uppföljning av 85 skolhemselever
vårdade vid Lövsta skolhem
1975-76

82/216 Psykologisk funktion under
åldrandet

Gunnar Borg

Astrid Norberg

Sture Eriksson
Edith Mägiste

Thor Egerbladh

David Magnusson

Margot Bengtsson

Alf Nilsson/

Staffan Lindberg

Kurt Gestrelius

Torsten Husén

Karl-Georg Ahlström
Sten Levander

Stig Berg

Ort

Göteborg

Stockholm

Göteborg

Umeå

Göteborg

Stockholm

Umeå

Uppsala

Stockholm

Umeå

Stockholm

Lund

Lärarhögskolan

Malmö

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Göteborg

1983

83/16

Psykologisk behandling och
klassifikation av tinnitus

83/36 Beskrivning av personlighets organisation

hos anorexia-bulimia
nervosa-patienter

Lennart Melin

Kristina Humble/
B. E. Roos

Uppsala

Period

1981-82

1981-

1982-

1982-83

1982-

1982-83

1982-

1982-83

1982-84

1982-83

1983-1983-

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

Projektansvarig

Ort

83/48

83/74

83/108

Handlingar och känslotillstånd

Text-till-tal-omvandling som
kommunikationshjälpmedel för
handikappade

Hjärta och livsstil: Psykologiska
förändringsstrategier vid hjärtsjukdom 83/213

Tänka om språk, språka om tanke

83/235 Kurativa faktorer inom psyko dynamisk

terapi

83/260 PL Economic Changé and Alcohol

Consumption in Swedish Mortality
Rate Changes, 1950-1982

Lennart Sjöberg
Lars-Göran Nilsson

Arne Öhman

Margit Tornéus
Hans Michélsen

Harvey Brenner

Göteborg

Umeå

Uppsala

Umeå

Stockholm

Johns Hopkins
University, USA

1984

84/51 PL

84/53
84/58 PL
84/73 PL

84/82

84/104

84/284

84/294

84/295

84/312

84/314

Kenneth Hugdahl

Stefan Hanson
Sten Henrysson
Gunilla Westin-Lindgren

Barn med läs- och skrivsvårigheter:
Neuropsykologiska undersökningar Beteendets

neuronala grundvalar

Samerna, arbetslivet och skolan

Skolbarns fysiska utveckling/hälsa
och levnadsvillkor i Stockholm
1928-1983

Föräldrars bedömning av barnens Tommy Gärling
olycksrisker

Personlighet och sjukdom. Olof Rydén

Psykologisk differentiering, symtombild
och behandlingsutfall

Radiosända punktskrifts- och Bengt Lindqvist

talsyntestidningar för synskadade

Symposium i ”Perceived Exertion Gunnar Borg
in Physical Work”

Utveckling av beteende av hjärnans Ernest Hård
monoaminer efter perinatal
alkoholexposition

Psykologiska studier av behållning Erland Hjelmquist
av talspråkskommunikation

Psykobiologisk sårbarhet

Daisy Schalling

Uppsala

Göteborg

Umeå

HLS

Stockholm

Umeå

Lund

Synskadades

Riksförbund

Stockholm

Göteborg

Stockholm

JURIDIK/KRIMINOLOGI

1967

126 Rätten till arbetstagar nas

uppfinningar i
Sverige och USA

67/13 Konfliktlösning genom
skiljedom

67/18 Urval och utbildning

av tillsynspersonal
inom kriminalvården

Fredrik Neumeyer

Per-Olof Bolding
Bertil Sundin

Stockholm

Lund

Stockholm

Period

1983-

1984-

19S4-

19S4
19S4—

19S-1—
198-1—
1984-

1984-

1967-72

1967-74

1967-69

6 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 24

Redog. 1984/85:21

Dnr

67/26

67/26 A

67/35

1968

68/35

1970

70/19

70/40

1971

70/77

1974

74/81

74/93

1977

77/7

1979

79/23

1980

80/2

80/12

80/16

1981

80/159

80/206

Projekt

Genomförande av ett
rättssociologiskt och
kriminologiskt behandlingsforskningsprogram Den

rättsliga beslutsprocessen
- två empiriska
infallsvinklar

Utlänningars brottslighet -

Kausalitetsfrågor inom
juridiken, särskilt
skadeståndsrätten, från
rättsvetenskaplig och
filosofisk synpunkt

ADB-tekniken ur
immaterialrättslig
synpunkt

Bevisvärdering inför
domstol

Utlänningen på arbetsmarknaden -

Discrimination and
Employment Law: A
Comparative Study

Impact of Economic
Plänning on the Law
in Africa

Den enskilde och socialrätten

Oaktsamhet och uppsåt: en
logisk undersökning av s. k.
subjektiva rekvisit i
straffrätten

Skatteutgifter (tax expenditures)

Brottslighet och lokalsamhälle

Beskattning av ogiltiga transaktioner -

Rättsläget på arbetsmarknaden
under kollektivavtalslöst tillstånd

Vad den förste JO såg och
vad han uträttade (1810-1823)

Projektansvarig
Bengt Börjeson

Agneta Charpentier
Knut Sveri

Ingemar Hedenius
Jan Hellner

Peter Seipel
Per-Olof Ekelöf

Joachim Nelhans

Folke Schmidt
Yash Ghai

Gunnar Bramstång
Lennart Åqvist

Nils Mattsson
Ulf Drugge
Sture Bergström

Joachim Nelhans
Alfred Bexelius

Ort

Socialhögskolan

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Lund

Stockholm

Uppsala

Lund

Uppsala

Umeå

Uppsala

Lund

Stockholm

Period

1967-70

1967-69

1967-73

1969-75

1970-72

1970-75

1971-74

1975-76

1975-77

1977-80

1979-

1980-84
1980-83

1980-81

1981-83
1981

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort
1982
82/154	Internprissättningen i multinationel-Gustaf Lindencrona/ la koncerner från skattesynpunkt Nils Mattsson	Stockholm
82/157	Kapitalvinstbeskattningens inkomstbegrepp - med inrikt-ning på reglerna för realisa-tionsvinst vid fastighets-avyttring	Sven-Olof Lodin	Stockholm
82/177	European Science Foundation		Frankrike
1983
83/53	Kvinnans rättssäkerhet som målsägande/offer i brottmåls-processen vid kvinnomisshandel, våldtäkt och därmed närbesläktade brott	Ulla Jacobsson	Stockholm
83/143	Ekonomisk brottslighet -rättssäkerhet och rättsbildning	Göran Grosskopf	Umeå
83/217	Konkursbos inträde i gäldenärens avtal	Torgny Håstad	Uppsala
1984
84/72	Lagstiftningens teori och teknik	Jan Hellner	Stockholm
MEDICIN
1966
3-A/2	Socialmedicinsk under-sökning av venerea-klientelet i Stock-holm samt sociala förhållanden och sexualvanor bland ve-neriskt smittade och vanlig ungdom i Stock-holm	Gunnar Inghe	Kl Stockholm
34	Mätning av arbets-livets stress	Lennart Levi	Karolinska sjukhuset Stockholm
36	Zigenarundersökningen	John Takman	Uppsala
59	Klimatfysiologiska frågor	Ove Wilson m. fl.	Lund
68	Utarbetande och pröv-ning av en riskgrupps-kontroll för tidig diagnos av handikapp hos barn med direkt övergång till ett dy-namiskt habiliterings-register	Petter Karlberg	Barnsjukhuset Göteborg
72	Socialvårdsforskning i Solna	Gunnar Inghe	Kl Stockholm
82	Kontrollmaterial till socialmedicinska stu-dier av venereapatien-ter m. m.	Gunnar Inghe	Kl Stockholm

Period

1982-

1983-

1984-1966-71

1966-68

1966-67

1966-71

1966

1966-67

Redog. 1984/85:21

Dnr

1967

101

134

150

67/12

67/29

1968

67/50

67/54

67/55

67/78

67/80

67/95

67/99

68/4

Projekt

Initiativprogram för
alkoholforskning

Projektansvarig
Carl Henry Alström
Ernst Båråny

Ort

Stockholm
Biokemiska centr.
Uppsala

Nutritionsundersökning bland
barn i Norrland

Psykiskt utvecklingshämmade
ungdomars yrkes- och samhällsanpassning Forskning

rörande metoder för
provning och egenskapsdeklaration
av tekniska hjälpmedel åt
handikappade

Kliniska och experimentella
studier av narkomani

Epidemiologiska studier av hjärt-,
kärl- och lungsjukdomar i Malmö
med kliniskt-fysiologiska, socialmedicinska
och patologiskt-anatomiska
undersökningsmetoder

Studier över immunologiska
reaktioner efter lokal bestrålning
av Burkittstumörer och
av kemiskt framkallade postnatala
carcinom

Stig Sjölin
Gösta Samuelson

Rikard Palmér

Birger Roos
Lennart Angervo

Lars-M. Gunne

Sven Erik Lindell
Gunnar Lindgren
Nils H. Sternby

Jerzy Einhorn

Lasarettet, Umeå
Akadem. sjukhuset
Uppsala

Lärarhögskolan

Uppsala

Svenska centralkommittén
f. rehabilitering,
Stockholm

Ulleråkers sjukhus
Uppsala

Ins. för socialmedicin
Lund

Malmö allm. sjukhus

Karolinska sjukhuset
Stockholm

Efterundersökning av barn och
ungdomar som gjort självmordsförsök Framställning

av proteinkoncentrat
för humankonsumtion från
oljefrön

Inrättande av en klinisk-metabolisk
enhet vid barnmedicinska
kliniken å Akademiska sjukhuset
i Uppsala jämte inledande verksamhet
med metaboliska balansstudier
på barn under en treårsperiod Alkoholisthustrur Jordbrukets

socialmedicin

Effekten av alkohol på människans
hjärnbark mätt med
isotopteknik och EEG

En epidemiologisk och socialpsykologisk
undersökning av
narkotikabruk bland studenter
vid Stockholms universitet

Specifik proteinsyntes i
hjärnan vid inlärning

Ulf Otto

Gunnar Ågren
Sten-Åke Lidén

Leif Hambraeus

Robert Olin
Maj-Britt Inghe

Gunnar Lindgren
David Ingvar

Magnus Kihlbom
Nils Olov Näs

Holger Hydén

Centrallasarettet

Kristianstad

Uppsala

Stockholm

lnst. f. socialmedicin
Lund

Lund

Stockholm

Göteborg

Period

1966-73

1967-70
1967-74
1967-68

1967-75

1967-70

1968-70
1968-76
1968-73

1968-69

1968-74

1968-69

1968

1968-70

Redog. 1984/85:21

Dnr

68/11

68/38
68/40: 1

1969

68/51

68/53

68/56

68/59

68/67

68/90

69/5

69/16

69/18

69/49

69/75

1970

69/57

69/87

Projekt

Fullföljande av undersökning
över gastrointestinala hormoner,
närmast sekretin och
cholecistokininpancreozymin

Kvinnors totala graviditetsvolym
i relation till födda
och omhändertagna barn

En medicinsk studie i samband
med driftsnedläggning inom
Billeruds AB

Projektansvarig

Erik Jorpes
Viktor Mutt

Elisabet Sjövall

Irma Åstrand
Anders Englund

Ort

Stockholm

Göteborg

Arbetsmed. inst.
Stockholm

Diagnostik och terapi vid
narkomani

Utnyttjande av digital laboratoriedatamaskin
för ökning och
intensifiering av den toxikologiska
forskningskapaciteten

Ergonomisk systemanalys av
uppkomstmekanismer för olycksfall
med speciell hänsyn till
skogsbrukets problem

En genetisk-demografisk och
blodgruppsserologisk undersökning
av populationsstrukturen i
norra Sverige

En långsiktig studie av fysiologiska
och biokemiska vävnadsförändringar
vid skallskador och
andra former av hjärnskador

Depressioner och depressionsbehandling
- kliniska, farmakologiska
och biokemiska
aspekter

Försök att förhindra hjärtinfarkt Behovet

av social och medicinsk
rehabilitering i Stockholms läns
landstingsområde

Studier av alkohols effekter på
steroidhormon- och fettomsättning Analys

av vårdartjänst
för svårt rörelsehindrade

Narkotikakonsumtion
bland Stockholmsungdom

Arne Bergsman
Lars-Göran Allgén

Bo Holmstedt

Sven Forssman
Ulf Sundberg

Lars Beckman
Bertil Cedergren

Bo K. Siesjö

Börje Cronholm

Lars Werkö
Gunnar Inghe

Jan Sjövall

Sven-Olof Brattgård
Bengt Herulf

Stockholm

Skogshögsk.
Arbetsmed. inst.
Stockholm

Umeå

Lund

Stockholm

Göteborg

Stockholm

Göteborg

Stockholm

Studier av diagnostiska och
terapeutiska problem rörande
blodproppssjukdomen (Tromboembolism) Utrustning

och drift av gaskromatografi-masspektrometrilaboratorium
för forskning.

Inga-Marie Nilsson

Bengt Samuelsson
Marc Bygdeman
Erik Änggård

Lund

Stockholm

Period

1968-70

1968-73

1968-71

1969-70
1969-76

1969-74

1969-75

1969-74

1969-75

1969-72

1969-70

1970-74
1970-72

Redog. 1984/85:21

Dnr

69/89

69/105

69/117

69/120

70/10

70/56

1971

71/2

71/26

1972

71/88

72/27

72/46

72/69

1973

72/90

Projekt

Projektansvarig

Ort

Studier över hämning resp. Rolf Blomstrand

acceleration av alkoholoxidationen
hos människa samt
effekten härav på den intermediära
omsättningen

Utnyttjande av gaskromatografmasspektrometer
- datasystem
för forskning kring läkemedel
och läkemedels verkan

Förekomst och utbredning av
parasitära, virala och bakteriella
smittämnen i vissa befolkningsgrupper
på Nordkalotten

Onödiga självmord

Undersökning av flygbullerstörningar
samt effekter hos
människa efter exponering för
ljudbangar

Aminosyraanalyser på neuropsyko- Gunnar Brante
kemiskt intressanta material

Göran Schill

Gunnel Huldt

Jan-Otto Ottosson
Ragnar Rylander

Stockholm

Uppsala

SBL Stockholm
Göteborg

Umeå

lnst. f. folkhälsan
Stockholm

Lund

En studie av de psykiska sjukdomarnas
förekomst i en förut
undersökt befolkning med särskild
hänsyn till sociala förhållanden
och förändringar

Studier över effekterna av
industriella lösningsmedel
på cellulära funktioner

Erik Olof Hagnell

Torbjörn Malmfors
Bo Holmberg

Lund

Arbetsmed. inst.
Stockholm

Screening av blod från 300 000
individer för att finna 200 fall
med alfa-antitrypsinbrist

Invandrarbarn - en prospektiv
socialmedicinsk undersökning Undersökningar

över effekten på
moder, foster och barn av epiduralanestesi
samt kombinationen
paracervikalblockad + pudendusblockad
som förlossningsanestesi Patienter

som söker psykiatrisk
öppen vård. En undersökning av
kliniska och sociala bakgrundsförhållanden
hos patienter med
psykiatrisk problematik och en
jämförelsegrupp

Carl-Bertil Laurell

Göran Aurelius

Lars-Eric Bratteby

Ragnar Jonsell

Lund

Stockholm

Uppsala

Umeå

Studier över sockersjukans
uppkomstmekanism

Rolf Luft

Stockholm

Period

1970-76

1970-73

1970-71

1970-73

1970-71

1972-79

1971

1972-79

1972-74

1972-79

1973

1973-75

Redog. 1984/85:21

Dnr

Projekt

Projektansvarig

Ort

1974

74/17

74/110

74/136

1975

73/98

75/41

1976

75/137

Effekter av samhällsbuller

Affektiva sjukdomstillstånd - en
multifaktoriell analys av
depressionssjukdomar och tvångsneuroser
m. m. ur psykosociala,
biologiska och farmakologiska
aspekter

Konstruktion av ett generellt
datasystem för retro- och prospektiv
bearbetning av skoliospatienter -

Akupunkturbehandling vid
vissa sjukdomar och som
bedövningsmedel vid
operation och förlossning

Utvärdering av barnhälsooch
sjukvård i förorter

Sambandet mellan kost,
nutritionsstatus och alkoholkonsumtion
hos alkoholskadade
och hos personer med måttliga
alkoholvanor

Ragnar Rylander
Börje Cronholm

Alf Nachemson

Olov Lindahl

Rolf Zetterström

Arvid Wretlind

Göteborg

Stockholm

Göteborg

Linköping

Stockholm

1977

77/74

77/112

1978

78/5

78/41

78/59

78/159

78/184

En jämförande studie av
alkoholberoende och friska
kontrollpersoner ur
medicinska, psykologiska
och sociala aspekter

Datoriserad bildbehandling
och kvantitativ mikroskopi
med tillämpningar
speciellt inom cytologin

Blodkoagulationens biokemi:
Trombocyter, Faktor VIII
och fibrinogener

Allergisjukdomar och miljö.
Orsaker, diagnostik och
behandling

Barn till alkoholiserade fäder
- en uppföljning efter 15 år
i en prospeictiv studie

Inflytandet av tidig miljöstimulering
på mental
utvecklingsstörning

Studier av interaktionen
mellan alkohol och biogena
aminer

Carl-Magnus Ideström Stockholm

Björn Stenkvist

Ulf Söderberg

Uppsala

Birger Blombäck Stockholm

S. G. O. Johansson Uppsala

Per-Anders Rydelius Stockholm

Uppsala

Birgitta Sjöquist Stockholm

Period

1974-76

1975-77

1975-79

1975-76

1975-78

1976-80

1977-79
1978

1978-80
1978-79

1978-80

1979-80
1979-80

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

Projektansvarig

Ort

1979

78/151

79/5

79/20

79/32

79/60

1980

79/226

80/6

80/24

80/45

80/66

Kontraktsbunden vård av missbrukare
dömda för narkotikarelaterad
brottslighet

Undersökning av specifik
fibrinolyshämmare i placenta
och undersökning av dess
betydelse vid försämrad
placentacirkulation och
därmed bristfällig
försörjning till barnet

Alkohol och social utslagning

Vilka kvinnor föder
i dag mer än två barn?

Epidemiologiskt övervakn.system
f. miljöpåverkan

Lars Magnus Gunne Uppsala

Birger Åstedt

Lund

Bengt Lindegård
Anita Bråkenhielm

Ragnar Rylander

Studier av biologiska och bio- Rolf Blomstrand
kemiska mekanismer vid metanolförgiftning.
Metaboliska och toxiska
effekter av metanol hos apa

Tidiga psykologiska förhållanden
vid alkoholism

Utvärdering av effekten av grupppsykoterapi
som komplement tili
neuroleptikabehandling av schizofrena
patienter i öppen vård

Förlossningsrädsla - förekomst,
orsaker och betydelse för
individ och samhälle

Hans Bergman
Birgitta Wode-Helgodt

Berndt Kjessler

Göteborg
Vetlanda sjukhus

Göteborg

Stockholm

Linköping

Biofeedback för självkontroll Lars-Göran Öst Uppsala

vid psykofysiologiska störningar

80/128 B Äldre i samhället - förr, Alvar Svanborg Göteborg

nu och i framtiden. Det
tvärvetenskapliga interventionsprogrammet
för äldre

80/180 Akupunkturteknikens utvecklings- Margareta Eriksson Lund

möjligheter i det svenska samhället

1981

80/190PL Alkoholmissbruk i tidigt skede -En undersökning av 500 patienter
med registrerat alkoholmissbruk
som syftar till utveckling av
behandlingsformer

81/23 Utvärdering av metod för

behandling av ”klassiska” och
massivt hetsätande anorexia
nervosa-patienter

81/37

Syntes och utvärdering av
anticanceraktiva indolderivat

Johan Cullberg

Björn-Erik Roos

Jan Bergman

Hälso- och sjukvårdsnämnden

SLL

Uppsala

KTH

Stockholm

Period

1979-80

1979-81

1979

1979-84

1980-84

1980-82

1980-81

1980-84

1980-

1980-81
1981

1981-83
1981-84

Redog. 1984/85:21

Dnr

81/44

81/104

81/114

81/119

81/186

1982

81/120

81/187

81/190

82/36

82/166

82/182

82/212

82/233

Projekt

Utarbetande av rekommendationer
för födoberedning som
minimerar risken för uppkomsten
av mutagena (arvsmasseskadande)
ämnen

Undersökning av sociala,
psykologiska, näringsmässiga och
medicinska orsaker till nedsatt
tillväxt och utveckling hos
fostret och det nyfödda barnet

Psykisk invaliditet och hjärnans
ämnesomsättning

Personlighetsdiagnostisk prognos
av psykisk anpassning till konservativ
resp. kirurgisk behandling
av fetma

Effekter av alkohol på essentiella
fettsyror och prostaglandiner

Projektansvarig Ort

Jan-Åke Gustafsson Kl

Stockholm

Karl Göran Sabel Göteborg

Göran Sedvall Kl

Stockholm

Olof Rydén Lund

Erik Änggård Kl

Stockholm

Patientkontrollerad smärtbe- Anders Tamsen Uppsala

handling med opiater och andra substanser
med analgetisk effekt i
CNS - farmakokinetiska och -dynamiska
studier

Mental utvecklingsstörning, dess
tidigare upptäckt och prevention.
Studier över somatomedin som
tillväxtfaktor för hjärnan

Falsk positivitet vid neonatal
screening - konsekvenser av en
oombedd medicinsk inblandning i
ett känsligt livsskede

Genetiska faktorers betydelse
för uppkomsten av diabetes hos
vuxna (typ 2-diabetes)

Otrygghet i arbetet samt
arbetslöshet: (a) effekter på
hälsa och välbefinnande, och (b)
tvärvetenskaplig utvärdering av
problemlösande åtgärder på olika
plan

Studier av differentieringen i
humana tumörcellslinjer speciellt
med inriktning på proteinsyntesens
kontroll

Postgastroenteritis syndrome

En longitudinell deskriptiv
studie av alkoholmissbrukare. Utveckling
av diagnostisk metod för
differentierad behandling och
behandlingsutvärdering

Kerstin Hall Kl

Stockholm

Göran Bodegård Kl

Stockholm

Rolf Luft Kl

Stockholm

Lennart Levi Kl

Stockholm

Kenneth Nilsson Uppsala

Bo S. Lindblad Kl

Stockholm

Björn-Erik Roos Uppsala

Period

1981-

1981-82

1981-

1981-84

1982-

1982-83

1982-

Redog. 1984/85:21

Dnr

1983

82/214

83/37

83/38

83/98

83/142

83/165

83/208

1984

82/20

83/239PL

84/143

84/202

84/215PL

84/274

84/286

84/290

Projekt Projektansvarig

Kinetiska bindnings- och upptags- Per Olsson
studier av biogena aminer i
humana trombocyter - en nervcellsmodeli Orsaksfaktorer

för lungcancer hos Göran Pershagen
kvinnor i Stockholm, speciellt radonexponering
i bostäder och
passiv rökning

Neuropeptider vid depressions- Leif Bertilsson

sjukdomar - utveckling av analytiskt-kemiska
metoder

Undersökning av samband mellan Peter Eneroth

psykologiska data, hormonnivåer,
fettomsättning, koagulation, enzymaktivitet
och sjukdomsutveckling
inom ramen för projektet:

Individuell utveckling och miljö

Arbetsmiljö och röstbeteende Anders Löfqvist

Hjärt- och lungtransplantations- Leif Bergdahl

kirurgi i Stanford

Patogenetiska faktorer för Lars Terenius

uppkomst av schizofreni

En klinisk och beteendeveten- Stefan Borg

skaplig studie av återfallsmekanismer
vid alkoholmissbruk

Mobiliserande arbete och Gösta Tibblin/

forskning i primärvården Olle Hellström

Smärtans perifera och centrala Sven Andersson

kontrollsystem

"Haveriundersökning” av dödsfall. Lars Olov Bygren
En studie i retrospekt av
medicinska och sociala förhållanden
av vikt för förloppet
fram till döden

Hjärnan och personligheten Jarl Risberg

Grovt våld med dödlig utgång. Eva Johansson/

En rättsmedicinsk och rätts- Per Lindqvist

psykiatrisk studie av vålds situationer

och gärningsmännens

mentala status med särskild

hänsyn till alkoholens roll

Beteendefarmakologiska studier Jörgen Engel

över etanolens positivt förstärkande
och anxiolytiska effekter

Barns utveckling och hälsa med Rolf Zetterström
speciell hänsyn till hemmiljön

Ort

Stockholm

Lund

Stockholm

Uppsala

Stockholm

Uppsala

Göteborg

Umeå

Lund

Umeå

Göteborg

Stockholm

Period

1983-84

1983-

1983

1983-

1984—

1984-

1984—

1984-

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

NATURVETENSKAP

1965

27-A Cellfysiologiska och genetiska

effekter av biocider på kulturer
av växt- och humanceller

1966

55 Strukturundersökningar av enzymer
och enzymföreningar för
belysande av deras roll i de
biologiska oxidationsprocesserna

56 Den primära proteinproduktionen 57

Bidrag till basutrustning för
elektrosynkrotronen i Lund

80 Masspektrometrisk analysstation
för studier av ämnen
som förorenar vår natur

81 Byggande av undersökningsfartyg
för vattenforskning

1967

67/6 Magnetisk inneslutning av het

joniserad gas

67/7 Studium av den mänskliga akti vitetens

inflytande på bottensedimentens
kemiska sammansättning
och på sedimentationen
i Göteborgs skärgård

67/39 Studium av vätebindningar i

biologiska modellföreningar

67/43 Inventering av möjligheterna för
utvinning av proteinkoncentrat
för human konsumtion ur frön
från tvåhjärtbladiga kulturväxter
kombinerad med studier
av för näringsvärdet begränsade
toxikologiska faktorer

1968

67/41 Studier av struktur och funk tion

av komplexa lipider av
den typ som förekommer i
biologiska membraner

67/62 Strukturundersökningar av

biologiska makromolekyler

67/86 Restaurering av sjöar med

kulturbetingad hypolimnisk
syrgasdeficit

67/87 Jorderosion i Tanzanias

och Kenyas torrområden

68/1 Bördighetsstudier

Projektansvarig Ort

Bengt Kihlman
Gösta Zetterberg

Peder Kierkegaard

Hans Burström
Guy von Dardel
Gunnar Widmark

Statens naturvårdsverk Bo

Lehnert
Eric Olausson

Ivar Olovsson

Gösta Ehrenswärd
Erik Åkerberg
Arne Hagberg

Sixten Abrahamsson

Lennart Philipson

Olaf Meyer

Sven Björk
Anders Rapp

Sven L. Jansson

Lantbrukshögskolan

Uppsala

Stockholm

Lund

Stockholm

Statens naturvårdsverk
Stockholm

KTH

Stockholm

Maringeologiska lab.
Göteborg

Uppsala

Sveriges Utsädesför.
Svalöv

Lunds universitet

Kristallografiska

gruppen

Göteborg

Uppsala

Atlas Copco AB

Stockholm

Lund

Uppsala

Lantbrukshögskolan

Uppsala

Period

1966-68

1967-69

1966-73

1966-68

1966-69

1967

1967-75

1967-74

1968-70
1967-70

1968-72

1970-73

1968-70

1968-72

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
68/12	Automatisering av kemiska precisionsmätningar och till-lämpning på jämvikter i havsvatten	Georg Biedermann	KTH Stockholm	1968-71
1969
68/6	Sjöars hydrologi	Malin Falkenmark	Svenska IHD-kommittén Stockholm	1969-72
1970
67/48	Naturvetenskaplig musikforskning	Johan Sundberg	KTH Stockholm	1970-78
69/12	Apparatur för katalysforskning	Sten T. Lundin	Lund	1970-72
69/116	Celldifferentieringsmekanis-men studerad på molekylär nivå	Antonio Lima de Faria	Lund	1970-74
70/4	Datoranslutning av ESCA-instru-ment	Kai Siegbahn	Uppsala	1970
70/24	Utförande av absoluta spännings-mätningar i berggrunden i Alper-na för klargörande av mekanismen i den pågående tertiära bergs-kedjebildningen	Nils Hast	Rock Stress Measurement AB Stockholm	1970-71
70/32	Hybridisering mellan olika arter av högre växter via pro-toplastfusioner	Tage Eriksson	Uppsala	1970-78
1971
70/38	Anskaffning av kontroll- och styrenhet för utveckling av för-farande att rena industriella avfallslösningar från metaller och syror	Jan Rydberg	CTH Göteborg	1971
71/9	Inköp av fartygsutrustning för maringeologisk forskning	Ivar Hessland	Stockholm	1971-74
71/18	Terrester ekosystemanalys	Mats Sonesson Bengt Lundholm	Lantbrukshögskolan Uppsala Lund	1971-75
1972
70/80	Energiflödet i Östersjöns ekosystem	Lars Sillén	Stockholm	1972
71/71	Upprustning av synkrocyklotron-anläggningen vid Gustaf Werners institut	Helge Tyrén	Uppsala	1972-73
72/42	Oljeväxternas biokemi, delpro-jektet kontrollen av limpidbio-syntesen, främst linol-, linolen-och erukasyrabiosyntesen hos Brassica och närbesläktade arter	Lars-Åke Appelqvist	Veterinärhögskolan Stockholm	1972-77
72/64	Utrednings-, forsknings- och analysarbeten avseende kvali-teten hos produkter från svenskt oljeväxtfrö	Gösta Andersson	Sveriges Utsädes- förening Svalöv	1973

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort
1973
72/98	Studier av stratosfärkemiska processer samt överljudsflygets inverkan på ozonskiktet och den därav orsakade ökningen av bio-logiskt skadlig ultraviolett strålning vid jordytan	Bert Bolin Paul Creutzen	Stockholm
73/1	Aerobiologisk forskning i Sverige	Siwert Nilsson	Stockholm
1974
74/1	Mykotoxinforskning	Sten Gatenbeck	KTH Stockholm
74/5	Registrering av vegetations-förändringar med fjärranalys	Rolf Å. Larsson Clas Florgård	Uppsala
74/41	Regionala konsekvenser av kon-traktion inom vissa näringar	Ulf Renborg m. fl.	Stockholm Uppsala Lund Umeå
74/67	Informationssystem för träd-gårdsvetenskap och landskaps-planering (Miljödataprojektet)	Lennart Axel Bergström	Uppsala
74/69	Gemensam utredning syftande till samordnad satsning på effekti-vaste möjliga mykotoxinforskning	Statens råd för skogs- och jordbruksforskning	Statens råd för skogs- oi jordbruksfoi Stockholm
1975
74/88	Konsumentbeteende och livsmedelskvalitet	Erik von Sydow	SIK Göteborg
75/2	Undersökning av den övre atmo-sfärens egenskaper medelst meteorer	Bertil Anders Lindblad	Lund
75/22	Absolutkalibrering av apparatur för mätning av atmosfärens CO;-halt	Bert Bolin	Stockholm
1976
76/5	Visuell och akustisk kommunikation hos djur	Eric Fabricius	Stockholm
76/33	Studier av fettsyradesaturaser hos oljeväxtfrön under utveckling	Lars-Åke Appelqvist	Stockholm
1977
76/55	Samband mellan offentlig kritik och säkerhetsteknisk utveckling under kärnkraftdebatten i USA och Europa 1965-1975. En studie av den offentliga debatten som instrument för teknikbedömning	Per Ragnarson	Lund
76/126	Byggande av en källa med kontinuerligt flöde av elektroner med analysutrustning för precisionsmätningar inom kärnfysik i energiområdet 10-100 MeV	Bengt Forkman	Lund

Period

1973-74

1973-77

1974-77
1974
1974-77

1974-77
1974

1976

1975-76

1975-77

1976-80

1976-79

1977-80
1977-80

Redog. 1984/85:21 94

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort	Period
1978
78/30	Kravspecifikation för ekologisk optimering av musselodlingar	Rutger Rosenberg	Göteborg	1978-80
78/101	Försök att påvisa materiens minsta beståndsdelar - kvarkarna - i hårt bundna exotiska tillstånd	Ingmar Bergström	Stockholm	1978-79
78/177	Initialskedet i mykorrhizans etablering på barrträdsroten, fysiologi och ultrastruktur	Torgny Unestam	Uppsala	1979-80
78/186	En kvantum teoretisk metod, benämnd HAMM, för beräkning av molekylers egenskaper för användning inom kemi, biologi, ekologi, medicin, farmakologi och särskilt solstrålningens växelverkan med molekyler	Einar Lindholm	Stockholm	1978
1979
79/13	Odlingsbetingelser av lax och öring i naturdammar	Birger Pejler	Uppsala	1979-82
79/94 C	Luleälvsprojektet: Ekologi och naturutnyttjande	Bengt Pettersson	Umeå	1979-83
79/122	Hydrografisk mätning med satellitteknik	Arne Bjerhammar	KTH Stockholm	1979-82
1980
80/7	Internationellt samarbete inom metallfysiken	Erik Karlsson	Uppsala	1980-83
80/70	Tillämpning av elektronspektro-skopiska metoder inom de forensiska vetenskaperna, i första hand avseende elektriska smältskador	Sven-Erik Karlsson	Linköping	1980-81
1981
80/166	Biometeorologiska studier av elektromagnetiska och akustiska (infraljud) vågors inverkan på insekters beteende	Jan-Erik Kihlström	Uppsala	1981-
81/113	Studier av metallers effekter på alger i tätortsnära vattendrag	Marianne Pedersén	Uppsala	1981-
81/136	Skogsväxternas etablerings-och konkurrensstrategi	Olle Zackrisson	Sv. lantbruksuniv. Uppsala	1981-
81/172	Biomedicinska polymerer	Ann-Christine Albertsson	KTH Stockholm	1981-84
81/165	Kemisk bakgrund till biologisk Per Brinck kontroll av växtparasitära mikro-organismer samt utveckling av kemiska metoder för snabbdiagnostik av infektionssjukdomar	Lund	1981-82
81/197	Isolering och karakterisering av neurotropa faktorer	Jerker Porath	Uppsala	1981-82

Redog. 1984/85:21

Dnr Projekt

Projektansvarig

Ort

1982

82/10

82/174

82/241

82/245

1983

81/173

Kemiskt komplexa doftsignaler
i insekt-insekt och insektblomväxtrelationer Dynamisk

elektronspektroskopi
för fria radikaler och exciterade
molekyler

Fotografisk dokumentation för
att studera köns- och åldersskillnader
hos fåglar

Senglacial magnetostratigrafi
i Sydsverige

Bertil Kullenberg

Kai Siegbahn

Johnny Karlsson

Svante Björck

Per-Arne Andersson Uppsala

Spannmål och mykotoxiner. Kenneth Söderhäll

Metoder för att förhindra eller
minska bildning av svampgifter

83/55 Numeriska metoder inom floristisk
växtgeografi - en pilotstudie
i västra Sverige

83/154 Klorerade miljöföroreningar som
promotorer i kemisk carcinogenes

83/168PL Det norrländska skogslandskapets
dynamik och stabilitet

83/177 Nedbrytning av kvävehaltiga
biopolymerer av proteintyp i
olika byggnadsmaterial och dess
effekt på inomhusmiljön

83/186

83/255

1984

84/11

84/189

Kemiutställning på
Tekniska museet

Inverkan av kemiska stimuli
på rapsbagge, Meligethes aeneus,
och skidgallmygga, Dasineura
brassicae

Molekylärgenetisk forskning
kring nervväxt

Forskning över kemisk struktur,
biologisk aktivitet och biosyntes
av substanser isolerade från
marina organismer

Ulf G. Ahlborg

Bengt Pettersson

Zoltan Banhidi/

Ann-Christine

Albertsson

Svenska kemistsamfundet/

Tekniska museet

Jan Pettersson

Ted Ebendal

Lars Bohlin

Uppsala

Skånes Ornitolog, fören.
i Lund

Lund

Uppsala

Stockholm

Umeå

KTH

Stockholm

Tekniska museet

Sveriges lantbruksuniversitet

Uppsala

Uppsala

TEKNIK

1967

155 Vällingby and Farsta from David Pass KTH

Idea to Reality. The Suburban Stockholm

Development Process in a Large
Swedish City

Period

1982-

1983-

1983

1983-

1984-1984-

1967-69

67/11 Materialforskning med högvolts- Roland Kiessling KTH 1967-69

elektronmikroskop Stockholm

Redog. 1984/85:21

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort
1971
70/66	Teknikspridningen i Kina	Jon Sigurdson	IVA Stockholm
1977
77/108	Tekniska hjälpmedel för diagnos av tal- och röstrubbningar	Jan Gauffin	Stockholm
1979
79/86	Människans röstegenart och utnyttjandemöjligheter	Gunnar Fant	KTH Stockholm
79/184E	Telekommunikationer inom före-tag och andra organisationer -då, nu och se’n Delproj. 4: Teleteknisk utveckling	Lars H. Zetterberg	KTH Stockholm
1982
82/208PL	Träd för stadsmiljö	Lars Björk Sten Gatenbeck	KTH Stockholm
1983
83/31	Kommunikation trots handikapp - tal, symbolspråk och hörsel	Gunnar Fant	KTH Stockholm
83/76	Utveckling av metodik för kliniska mätningar av korrosion hos kombinationer av metalliska tandersättnings-material i munhålan	Einar Mattsson/ Maud Bergman	Korrosionsi Umeå univi
1984
84/30	Upplevd ljudkvalitet i ljud-återgivningssystem, anpassning av hörselhjälpmedel	Alf Gabrielsson	Kl Stockholm
84/243	Svensk teknikhistoria	Sven Rydberg	IVA Stockholm
HUMANIORA
1966
23/1	Datamaskinell undersökning av tidningsprosa	Sture Allén	Göteborg
23/2	Talspråkssyntax	Bengt Loman	Lund
26	Sverige under andra världs-kriget	Stig Ekman Gunnar T. Westin	Stockholm
60	Maskinell igenkänning av språk-liga strukturer	Hans Karlgren	Stockholm
70	Svensk litteratursociologi	Lars Furuland	Uppsala
1967
127	Livsåskådningar i det moderna samhället	Anders Jeffner Hans Hof	Uppsala
135	Undersökningar av dramats ur-	Birgit Åkesson	Stockholm

Period

1971-73

1978

1979-83

1979-81

1982-

1983

1984-

1984

1966-77

1966-72

1966-79

1966-73

1967-69

1968-71

sprungliga form: riten

Redog. 1984/85:21

Dnr

67/4

67/19

67/20

67/37

67/45

67/48

1968

67/44

67/46

67/83

68/9

68/44

1969

68/66

68/75

69/31

69/52

69/95

Projekt

Sverige och Amerika efter 1860.
Utvandring, återinvandring, politisk
och social debatt

Central utlåning av tidningsfilm Vetenskapsmännens

och teknikernas
roll i den industriella
revolutionen i Sverige

Inkomster, förmögenhetsfördelning,
beskattning. Plan
för provundersökning

Norrlands tidiga bebyggelse

Musik-akustiska undersökningar
av sångrösten och vissa blåsinstrument -

Projektansvarig
Sten Carlsson

Sune Lindqvist
Rolf Torstendahl

Stellan Dahlgren
Rune Hedman
Sune Åkerman

Evert Baudou
Margareta Biörnstad

Johan Sundberg

Ort

Uppsala

Kungl. bibi.
Stockholm

Uppsala

Riksantikvarieämbetet

Stockholm

KTH

Stockholm

The Survival of Ethiopian
Independence

Struktur och förändring i det
svenska samhället under det
första årtusendet av vår tideräkning
särskilt med hänsyn till
förhållandena i Mellansverige

Roll och lära i tillägnelse
av religiös tradition

Samband mellan form, upplevelse
och påverkan inom de föreställande
konstarterna

Bearbetning av arkeologiskt
material från Cypern

Sven Rubenson

Wilhelm Holmqvist

Berndt Gustafsson
Hjalmar Sundén

Ingvar Holm

Porphyrios Dikaos

Lund

Riksantikvarieämbetet

Stockholm

Lund

Stockholm

En undersökning av vissa med
nyttjanderätt till jordlotter
avlönade lantarbetargrupper i
Latinamerika

Stats- och nationsgränser som
konfliktskapande/konfliktavledande
faktorer

Kyrkosamfunden och social
miljö, en regional undersökning
1862-1968

Utarbetande av en edition
Karl Wilhelm Scheeles
korrespondens

Eketorps borg; bebyggelseutveckling
och näringsliv i ett befäst
organiserat bondesamhälle före
den tidigaste urbaniseringen i
Sverige (Eketorpsundersökningen)

Magnus Mörner

Sven Tägil

Ragnar Norrman

Uno Boklund

Mårten Stenberger

Stockholm

Lund

Uppsala

KVA

Stockholm

Riksantikvarieämbetet

Uppsala

Period

1968-74

1967

1969-77

1967

1967-75

1968-78

1968-72

1969-74

1968-69

1968-73

1968-69
1970

1969-77
1969-76

1969-74

1970-80

7 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 24

Redog. 1984/85:21

1970

70/2 Fotogrammetrisk dokumentering

av byggnader och byggnadsmiljöer
av kulturhistoriskt
värde i Sverige

70/20 Samhällsinriktad musikvetenskap

70/33 Filmdokumentation av histo riska

stildanser

70/45 Fullbordande av engelsk-svensk

fackordbok

1971

70/30 Forskning i vår tids musik

med särskild inriktning på en
förnyelse av undervisningsmetoder
och läromedel

70/60 Kritisk inventering av äldre

och nyare arkitekturteorier
i syfte att fastställa deras
användbarhet för en modern
estetisk miljöforskning

71/5 Kontrastiv syntax

71/17 Stenåldersboplatser Bua Vestergård

i Göteborg

71/59 Kvinnorna i industrialismens

samhälle

1972

71/55 Kulturvård och samhällsbildning

71/58 Projektet Acqua Rossa

71/69 En logisk-historisk analys av

marxismens grundtankar

72/28 Intresseorganisationer och

internationalism

72/52 Analys och bearbetning av arkeo logiskt

material från det medeltida
Lund

72/71 Kris och krispolitik i Norden

under mellankrigstiden

1973

72/45 Stadsmål i övre Norrland

72/106 Migrationen mellan Sverige och

Finland

73/8 Lokala och regionala djup undersökningar

av den folkliga
visans och den instrumentala
folkmusikens miljö,
gestalt och funktion i Sverige

73/10 Strindberg-symposium 1973

Riksantikvarieämbetet

Jan Ling
Mary Skeaping

Ingvar Gullberg
Bo Wallner

Per Göran Råberg

Karl-Hampus Dahlstedt

Lily Kaelas
Bengt Hubendick
K. Gösta Eriksson

Gunnar Qvist

Sverker Jansson
Carl Eric Östenberg
Anders Wedberg
Bernt Schiller
Anders W. Mårtensson

Gunnar T. Westin
Jarl Torbacke

Claes-Christian Elert
Sigurd Fries
Harald Hvarfner
Göran Rosander

Bengt Jonsson
Margareta Jersild

Strindbergs sällskapet -

Riksantikvarieämbetet

Stockholm

Göteborg

Operan

Stockholm

Exportför eningen Musik.

akad.

Stockholm

Umeå

Göteborg

Riksantikvarieämbetet

Stockholm

Svenska institutet
Rom

Stockholm

Göteborg

Kulturhistoriska museet
Lund

Stockholm

Umeå

Nord. Museet
Stockholm

Svenskt visarkiv
Stockholm

Stockholm

1970-72

1970-76

1970

1970-72

1971-82

1971-78

1972-75

1971

1972-75

1972-73

1972-74

1973-79

1972-73

1973-78

1973-79

1973-75

1973

Redog. 1984/85:21

Dnr

73/12

73/24

73/57

73/79

1974

73/77

74/11

74/63

74/129

1975

73/59

73/94

74/52

74/85

74/105

74/134

74/142

75/15

75/24

75/92

1976

76/4

76/29

Projekt

Projektansvarig

Ort

Barn- och ungdomslitteratur
i Sverige

Tvärsnittsanalytiska kontaktstudier
av Norrlands handel
och sjöfart

En innehållsanalytisk studie
av argumentationsmetoder och
värderingstyper i annonsreklam

Svensk Filmografi

Lars Furuland
Vivi Edström

Per Lundström
Erik Bylund
Gustaf Utterström

Lars Bergström

Torsten Jungstedt
Jörn Donner

Uppsala

Stockholm

Statens Sjöhist.
museum Stockholm
Umeå

Stockholm

Svenska Filminst.
Stockholm

Svensk dramatik

Sveriges mynthistoria, avsnittet
Sturetiden

Strukturförändringar i det
svenska agrarsamhället under
1500-, 1600- och 1700-talen

Industrialiseringen, familjen
och individen. Sundsvallsdistriktet
1850-1930

Sverker Ek
Brita Malmer

Roland Nordlund
Sten Carlsson

Umeå

Myntkabinettet

Stockholm

Uppsala

Etermediernas språk

Kammu språk och folksagor

Stat och nyhetsbyrå

Riksinventering och vetenskaplig
undersökning av äldre
svenska musikinstrument

Utarbetande av en bibliografi
över svenskt tryck 1700-1829

Ordförståelse i samhällskommunikationen Studier

av den militära
sektorns roll i den sociala
utvecklingen i Sverige
1815-1945

Engelskt talspråk

Den tidiga urbaniseringsprocessens
konsekvenser för
nutida planering

Familjen i den svenska
demografiska och sociala
omvandlingen efter 1800

Inger Haskå Lund

Kristina Lindell Lund

Gunilla Ingmar-Rudel Uppsala
Musikhist. museet Stockholm

Sune Lindqvist KB

Stockholm

Sten Malmström Stockholm

Kerstin Strömberg- Umeå

Back

Jan Svartvik Lund

Hans Andersson RAÄ

Stockholm

Sten Carlsson Uppsala

”Studier i Härnösands be- Folke Nordström Umeå

byggelsehistoria 1585-1970”

(Norrländska städer och
kulturmiljöer, projekt 1)

Populärfiktion i Sverige Bo Bennich-Björkman Uppsala

1830-1970 - medier,
produktion, spridning,
struktur och funktioner

Period

1973-78

1973-75

1974

1974-78

1974-79

1974-77

1975

1975-81

1975-78

1975-79

1975-80

1975-78

1975-80

1976-80

1976-79

Redog. 1984/85:21

100

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort
76/31B	Stad och omland: Urbani-seringen speglad i språket	Bengt Nordberg	Uppsala
76/32	Dövas åtbördsspråk	Bengt Sigurd	Stockholm
76/46	Optimering av svenskt uttal	Eva Gårding	Lund
76/71	Stormakterna och Sverige	Carl-Axel Gemzell	Lund
76/118	Mao Zedongs skrifter: Översättning och analyser	Göran Malmqvist	Stockholm
76/127	Omkatalogisering av det äldre biblioteket vid Arbetarrörelsens arkiv	Arbetarrörelsens arkiv	Stockholm
76/154	Samhällsinriktad musikveten-skap II	Jan Ling	Göteborg
76/155	A. Krigshandelsavtalet Sverige-Sovjet B. Miljardkreditavtalet 1946 Sverige-Sovjet	Klas Böök	Stockholm
1977
77/13	Teknologi och effektivitets-idéer i samhällsomvandlingen 1920-1970	Gunnar T. Westin	Stockholm
77/15	Samisk ljudlära	N. E. Hansegård C. C. Elert	Umeå
77/32	Könsroller i språk	Gun Widmark	Uppsala
77/33	Kontakter mellan den svenska och den mellaneuropeiska arbetarrörelsen efter andra världskriget, anslutande till de genom den politiska exilen etablerade relationerna till Sverige	Klaus Misgeld	Uppsala
77/41	Etnisk och social konflikt	Sven Tägil	Lund
77/57	Svensk mellankrigslitteratur i nytt ljus - strukturalistiska, semiotiska och marxistiska analyser av ett antal centrala arbeten ur 1920- och 30-talens diktning	Kurt Aspelin	Göteborg
77/63	Modeller för rättvisa	Stig Kanger	Uppsala
77/126	Begriplighet i verksamhets-berättelser	Sten Malmström	Stockholm
77/139	Thomas Thorilds samlade skrifter	Stellan Arvidson	Stockholm
1978
78/56	Fackspråklig kommunikation - en undersökning av tyskt fackspråk som kommunikations-medel mellan tyska och svenska tekniker och ekonomer	Inger Rosengren	Lund
78/66	Språket i medbestämmandelagen	Margareta Westman	Stockholm
78/119	Den agrara omvandlingens betydelse för industrialismens uppkomst	Aleksander Loit	Uppsala

Period

1976-80

1976-79

1977-80

1977

1978-80

1977-78

1977-80

1977-79

1977-80

1978-80

1978

Redog. 1984/85:21

101

Dnr	Projekt	Projektansvarig	Ort
78/179	Anläggarna - ett etnologiskt forskningsprojekt rörande de anställdas arbetsförhållanden och livsvillkor vid svenska anlägg-ningsarbeten genom tiderna	Sune Zachrisson	Stockholm
78/185	Interpretationsforsknings- projektet	Nils-Göran Sundin	Stockholm
1979
77/117	Projekt svenska	Jan Thavenius	Lund
78/67	Strukturförändringar i dagens samhälle: österländska religioner i Västern	Carl-Martin Edsman	Uppsala
78/123	Finsk-ugrisk språkkontakt i Sverige - tvåspråkighet och interferens	Bo Wickman	Uppsala
79/19	Svenskan i det moderna sam-hället, delprojekt: verbala reformer	C Platzack/ B Sigurd	Lund
79/27	Massmarknadslitteratur för flickor och pojkar. En jäm-förande språklig undersökning	Sigurd Fries	Umeå
79/44	Effektiv kunskapshantering	Bengt Hansson	Lund
79/46	Studier av aktiv grammatik-användning i talförståelse	Björn Lindblom	Stockholm
79/48	Konsumtionsmönstrets föränd-ring bland Stockholms arbetare och lägre tjänstemän 1870-1920	Yvonne Hirdmän	Stockholm
79/70	Könspolitik och klasspolitik i ett manssamhälle. Perspektiv på arbets-, inkomst- och maktfördelningen mellan könen mot klasspolitisk bakgrund under 1800- och 1900-talen	Gunnar Qvist	Göteborg
79/79	Den svenska barnvisan (historia, struktur, funktion)	Lennart Reimers	Göteborg
79/94B	Luleälvsprojektet: sam-hälle och resursutnyttjande år 0-1500 i arkeologisk-ekologisk belysning	Evert Baudou	Umeå
79/94D	Luleälvsprojektet: be-folkningsutveckling, för-sörjning och resursuttag i skogslandet 1870-1970	Ulf Olsson	Umeå
79/94E	Luleälvsprojektet: etniska miljöer och resursutnyttjande-former under 1600- och 1700-talen	Phebe Fjellström	Umeå
79/94F	Luleälvsprojektet: för-sörjningsbalansen i Lule-älvdalen nedanför lapp-marksgränsen. Lokalt resursutnyttjande och handelsutbyte ca 1550-1900	Erik Bylund	Umeå

Period

1979-80

1979-82

1979-81

1979-82

1979-83

1979-82

1979-81

1979-83

1979-84

1979-83

1979-82

Redog. 1984/85:21

102

Dnr Projekt

79/94G Luleälvsprojektet: statsmakt,
människor och resursutnyttjande
1540-1850

79/94H Luleälvsprojektet: bebyggelsehistoria
och resursutnyttjande
i språklig belysning

79/103 Forskning förmedlad. Studier
av vetenskapens yttre och
inre informationsvägar

79/109 Kvinnoarbetet i svensk
industri 1870-1920

79/113 Musikindustrins inverkan på
musiklivet i små länder

79/125 Kulturhistoria på film. Den

svenska kort- och dokumentärfilmen
genom tiderna

79/166 Kvinnorna i Skövde. Kvinnorna
i familj och arbete, i politik
och kulturliv i en svensk
småstad 1880-1930

79/174 Etermedierna och samhället

79/180 Invandrarna i kommunikations samhället:

att förstå och bli
förstådd

79/181 Kvinnorna och hemarbetet

79/206 Dövas teckenspråk II -grammatiska processer i
gestuellt och visuellt språk

79/218 Kvinnouppfattningar. En
strukturell undersökning

1980

77/29 Arbetslivets etik. Analys
av ideologiska konflikter i
svensk arbetslivsdebatt

79/119 Hemspråksutvecklingen hos serbokroatisktalande
barn i Sverige
i åldern 4-18 år

80/14 Hur många gånger uppfanns

hjulet? Studier kring teoribildningen
om kulturspridning
och kulturpåverkan

80/55 Byråkratisering inom offent lig

förvaltning och näringsliv
i Sverige efter 1870

80/87 Populärmusik och populärmusiker

i Sverige under åren
ca 1920-ca 1950

80/128C Äldre i samhället - förr, nu

och i framtiden. De äldre i
ett samhälle i förändring

80/148 Inventering av problem och

forskningsläge i svensk skattehistoria -

Projektansvarig
Sven Lundqvist

Sigurd Fries

Gunnar Eriksson

Ingrid Hammarström
Krister Malm
Lars Åhlander

Gunhild Kyle

Jarl Torbacke

Robert Bannert
Kenneth Hyltenstam

Brita Åkerman

Brita Bergman

Janos Perényi

Lubomir Durovic
Per Sörbom

Rolf Torstendahl

Gruppen för svensk
jazzhistoria

Birgitta Odén
Stellan Dahlgren

Ort

Umeå

Stockholm

Göteborg

Sv. Filminstitutet
Stockholm

Göteborg

Stockholm

Lund

Möbelinstitutet

Stockholm

Uppsala

Carl-Henric Grenholm Uppsala

Lund

Uppsala

Svenskt visarkiv
Stockholm

Lund

Uppsala

Period

1979-82

1979-83

1979-84

1979-82

1979-84

1979-82

1979-

1979-83

1979-82

1980-83
1980-83
1980-

1980-

1980-81

1980-84

1980-

Redog. 1984/85:21

103

Dnr

80/154

80/173

1981

80/26

80/165

80/192

81/27

81/28

81/42

81/49

81/64

81/77

81/132

81/138

81/178

81/224

1982

80/48

81/221

82/16

82/17

Projekt

Engelskan i Sverige
Edgar Bauers agentrapporter

Projektansvarig

Magnus Ljung
Erik Gamby

Den svenska nationalscenen. Dra- Sverker Ek
maten som stil- och normbildande
kulturinstitution under
två sekel

Arkeologi på Helgeandsholmen Roland Pålsson

Barnbegränsning i Sverige 1870-1935. Förändrade attityder och
beteenden hos kvinnan, familjen
och samhället

Kulturbygge och samhällsomvandling
i 1900-talets Sverige

Tvärvetenskaplig kvinnoforskning.
Mönsterundersökningar av kvinnliga
traditionssammanhang, särskilt
under 1880- och 1930-talen

Levande mänsklig rytm

Svensk kvinno- och samhällssyn
i internationell belysning.

En studie om kvinnliga präster

Litteratursociologisk

kvinnoforskning

Värdering av människoliv. En
etisk analys av olyckors betydelse
inom samhällsplaneringen Lagar

och begriplighet

Kontrastiv lexikologi

Massmediernas värld - en studie
kring kunskaps- och idealbildningen
i press, radio och TV

Konfucianismens sociala dynamik.
En studie i Dai Zhens
tänkande

Sten Carlsson

Orvar Löfgren
Birgitta Holm

Ingemar Bengtsson
Brita K. Stendahl

Lars Furuland
Ragnar Holte

Bengt Nordberg
Östen Dahl
Bengt Nerman

Göran Malmqvist

En historisk studie över Seung-bog Cho

sino-japanskan

Spårkonst. Offentlig konst Marianne Ström

i tunnelbanan

Textstrukturering i utredande Lennart Björk
och argumenterande prosa: En
undersökning av universitetsstuderandes
textproduktion (TUAP)

Facklig politik och fack- Klas Åmark

lig makt 1910-1960

Ort

Stockholm

Uppsala

Umeå

RAÄ

Stockholm

Uppsala

Lund

Umeå

Uppsala

Cambridge

USA

Uppsala

Stockholm

Paris

Stockholm

Period

1980-84

1980-

1981-

1981-83

1981-84

1981-

1981-84

1981-83

1981-84

1981-

1981-83

1981-

1981-84

1982-83
1982-1982-84

1982-

Redog. 1984/85:21

104

Dnr Projekt

82/27 Teknologi och industriell

struktur inom medeltida järnframställning
och därmed sammanhängande
ekonomiska och sociala
förhållanden

82/34 PL Bebyggelse och markanvändning i
Väst-Sverige 2500-500 före
nutid. Ett arkeologiskt förprojekt
för ett programområde

82/54 Svenska som målspråk för

döva

82/86 Arbete och språkmiljö

82/93 Skandinavisk-nederländsk språk förståelse.

Metodiska genvägar
till språkträning för kommunikation
mellan talare av nära besläktade
språk

82/94 Äldre kvinnor i yrkesarbete

och efter

82/100 Sångsätt, klang och tonförråd
i ”kolning”. En studie
av locksången inom svensk fäbodkultur 82/183

Natural Communication with
Computers

82/187 Sveriges nationalbibliografi

1700-1829: Tillgängliggörande

82/209 Maskinen och humanisten. Teknikdebatt
i Sverige under den
industriella revolutionen

82/219 Protest och Profetia. Statisk

världsbild och dynamisk ideologi i
Tornedalen under 1930-talet

82/227 Pär Lagerkvist. En biografi

82/246 Språk och kön i skolan

1983

82/13 Teknikens struktur och dynamik

82/224 Strindbergs kvinnodramer

83/42 Kvinnors självbiografier

och dagböcker i Sverige

83/91 Döva barns teckenspråk

83/99 Levnadsöden - ett tvärvetenskap ligt

projekt rörande de muntliga
källornas relevans i
olika former av forskning

83/111 Syntaktisk taggning av

text (SynTag)

83/161 Textsegmentering för tal

83/194 Den engelskspråkiga och den

franskspråkiga afrikanska litteraturen,
en jämförande studie

Projektansvarig Ort Period

Åke Hyenstrand RAÄ 1982—

Stockholm

Arne B. Johansen Göteborg 1982-

Kristina Svartholm Stockholm 1982-

Gunnel Källgren Stockholm 1982-84

Claes-Christian Elert Umeå 1982-

Birgitta Odén Lund 1982-84

Johan Sundberg KTH 1982-84

Stockholm

Eva Ejerhed Umeå 1982-

Åke Lilliestam KB 1982-

Stockholm

Tore Frängsmyr Linköping 1982—

David Gaunt Umeå 1982-

Ingrid Schöier Stockholm 1982-84

Tor G. Hultman Malmö 1982-

Ingemar Nordin Linköping 1983-

Margareta Wirmark Uppsala 1983-

Ulla-Britta Lagerroth/ Lund 1983-

Louise Vinge

Inger Ahlgren Stockholm 1983—

Sune Åkerman Umeå 1983-84

Martin Gellerstam Göteborg 1983-84

Jan Svartvik Lund 1983-

Stephan Larsen Stockholm 1983-

Redog. 1984/85:21

105

Dnr

83/202

83/226

Projekt

Arkiv för invandrarbarns
serbokroatiska

Tradition och förändring i
japansk litteratur

Projektansvarig
Lubomir Öurovii

Ort

Lund

1984

84/19 Europas musikhistoria 1730-1980

84/37PL Folkhälsa-samhällsförändring.

Sjuklighet-dödlighet-vård i Sundsvallsdistriktet
ca 1750-1950

84/89PL Bestraffade beteenden, normer
och värderingar i det äldre
svenska bondesamhället

84/90 Människorna och det lokala

rättssystemet före 1850

84/141 Från-text-till-prosodi

84/149 Människor på flykt. En
historisk och folkrättslig
studie av flyktingproblematiken
efter andra världskriget

84/171 Syntetiskt musicerande. Analys
genom syntes av musikaliskt
utförande

84/172PL Invandrarnas religioner i
mötet med det svenska
samhället

84/248 Sveriges väg genom
andra världskriget

84/259 Wilhelm Stenhammar - tonsättaren,
pianisten, dirigenten 84/297

Principia och Atlantica

84/304 Mellan kapital och arbete.

Småborgerligheten i Sverige
1850-1914

Gunilla Lindberg-Wada Stockholm

Jan Ling Göteborg

Lars-Göran Tedebrand Umeå

Eva Österberg

Jan Sundin

Robert Bannert
Göran Rystad

Johan Sundberg

Dick R. Haglund

Gunnar Hägglöf
Bo Wallner

Gunnar Eriksson
Tom Ericsson

Uppsala

Umeå

Lund

KTH

Stockholm

Göteborg

Frankrike

Stockholm

Uppsala

Umeå

ÖVRIGT

1966

1967

139

1968

68/37

69/1

Bidrag för anordnande av
internationella symposier

Utbyggnad av internationell
kontaktverksamhet

Ölands stora Alvar. Undersökningar
av kulturhistoria
och naturhistoria

Framtidsforskning

Stipendium för svensk
student

Nobelstiftelsen

IVA

Queen’s College

Nobelstiftelsen

Stockholm

IVA

Stockholm

Lars-König Königsson Uppsala

IVA

Stockholm

Oxford

Period

1983-

1983-84

1984-1984-

1984-

1984

1984-

1966-82

1967-70

1967-75

1968

1969-77

8 Riksdagen 1984185.5 sami. Nr24

Redog. 1984/85:21

106

Dnr

1969

68/82

1971

71/39

1972

72/10

1974

74/61

74/70

74/118

74/160

74/166

1976

76/67

76/165

76/167

1979

79/150

79/208

1980

80/122

80/205

Projekt

Projektansvarig

Ort

Central utlåning av filmkopior
av FN-material

Dag Hammarskjöldbiblioteket -

Dag Hammarskjöld biblioteket Uppsala -

Sammanställande av svenskestnisk
ordbok

Herbert Lagman

Uppsala

International Federation
of Institutes for Advanced
Studies - IFIAS

Nils K. Ståhle
Sam Nilsson

IFIAS

Tryckningsbidrag till tidskriften
Forskning och Framsteg

Symposium ang. problem kring
inflation och antiinflationspolitik Produktstöd

för utgivning av
AMBIO

Flexible Exchange Rates
and Stabilization Policy

Experiences of the Use of
Social Science

FoF

Erik Lundberg
KVA

Assar Lindbeck
Erik Lundberg

ERU

Stockholm

KVA

Stockholm

Kulturlandskapets/den byggda
miljöns utveckling

Symposium ”Man and
Working Life”

The Future of Science and
Technology and their
Changing Relation to Man,
Nature and Society

Samarbetskommittén Stockholm
för långsiktsmotiverad
forskning (SALFO)

Bertil Gardell

Ron E. Case

Stockholm

”Kvinnovetenskaplig tidskrift”
Communication and Law

Margareta Bertilsson Lund
Anita Göransson

Edward W. Ploman

International
Institute of
Communications
London

Kvinnokultur - Manskultur - Lars Ingelstam Linköping

Teknikkultur. Ett projekt inom
området Jämställdhetsforskning

Bidrag till ”The Scan- Stockholm

dinavian Journal of Economics”

Period

1969

1971-72

1972

1974-

1974

1975-84

1975

1976-77

1977

1976

1979

1980-84

1980-

Redog. 1984/85:21

107

Dnr

1981

81/11

81/13

81/206

1982

82/113

82/179

82/202

1983

83/59

83/115

83/148

83/183

1984

84/179

84/239

Projekt Projektansvarig Ort

Kultur i boendemiljö. Utvärdering
av ett kulturellt
utvecklingsprojekt

Daghemmet som symbolsystem

Kvinnoperspektiv - Kvinnoforskning
- Teori och Metod.
Det första kvinnouniversitetet
i Sverige/Norden

Åke Daun KTH

Stockholm

Åke Daun KTH

Stockholm

Forum för kvinno- Umeå

forskning

Bibliotheca Zoologica Björn Dal

Svecana

Environmental Research and Kungl. Vetenskaps Management

Priorities for akademien

the 1980s

TV-överföringar via INTELSAT- Olof Hultén
systemet 1969 och 1982. En studie
av satellitteknologin och den
globala informationsordningen

Högskolan i
Kristianstad

Stockholm

PUB

Sveriges Radio

Anläggningar av betydelse
för trädgårdskonsten

SSD dokumentation -ORVESTO

Programarbete för projekt med
titeln Svensk trädgårdskonst -det historiska arvet

Hjalmar Branting - en forskningsförberedande
studie samt
källpublikation

Gunnar Sorte

Lennart Brantgärde
Per Friberg

Arbetarrörelsens

arkiv

Sveriges lant bruksuniv.

Alnarp

Göteborg

Sveriges lant bruksuniv.

Alnarp

Stockholm

Hushållens möte med ekonomisk
stagnation och nedgång

Gästprofessur i teknikhistoria
(Thomas P. Hughes)

Hans L. Zetterberg

KTH

SIFO

Stockholm

KTH

Stockholm

Period

1981-84

1981

1982-

1982

1982-83

1983-84

1983-

1983-84

1983-

1984-1984

Redog. 1984/85:21

108

C. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1984

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1984 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1984, (tabell 12).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1984 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid (tabell

7).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap (tabell 1) har fått 62 % av anslagsbeloppet under
1984. För hela perioden 1965-1984 (tabell 12) är motsvarande andel 56 %.
De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år.
Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne har
tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges hög
prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.

Under 1984 beviljades helt eller delvis 226 ansökningar av 538 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till drygt 49 milj. kr. medan de avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp på över 95 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1984 är 62 nya och 164 fortsättningsanslag varav
68 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 18 % och fortsättningsanslagens sålunda 82 %. Endast 10 % av
de sökta beloppen för nya anslag 1984 kunde beviljas. Konkurrensen om
forskningsmedel från fonden är sålunda mycket stor.

Redog. 1984/85:21

109

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1984
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per ämnes- belopp antal område
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	130	30 718	300	83 880	36,6	43,3	62,1
1.1	Ekonomisk historia	7	1 685	14	2 850	59,1	50,0	3,4
1.2	Företagsekonomi	2	361	39	11 475	3,1	5,1	0,7
1.3	Nationalekonomi	16	4 201	29	10 393	40,4	55,2	8,5
1.4	Kulturgeografi	11	4 531	24	7 740	58,5	45,8	9,2
1.5	Sociologi/Soc.pol.	23	5 101	58	14 994	34,0	39,7	10,3
1.6	Statistik	-	-	1	150	-	-	-
1.7	Statskunskap	23	5 332	46	12 117	44,0	50,0	10,8
1.8	Forskning om forskn.	-	-	-	-	-	-	-
1.9	Informationsbehandl.	-	-	1	1 832	-	-	-
1.10	Pedagogik	12	2 182	24	4 983	43,8	50,0	4,4
1.11	Psykologi	27	5 508	44	13 021	42,3	61,4	11,1
1.12	J uridik/Kriminologi	8	1 757	15	3 612	48,6	53,3	3,6
1.13	Socialantropologi	1	60	5	713	8,4	20,0	0,1
2.	MEDICIN	22	4 908	52	17 558	28,0	42,3	9,9
3.	NATURVETENSKAP	16	3 866	41	10 758	35,9	39,0	7,8
4.	TEKNIK	3	618	9	2 692	23,0	33,3	1,3
5.	HUMANIORA	51	8 979	128	28 580	31,4	39,8	18,2
6.	ÖVRIGT	4	352	8	1 483	23,7	50,0	0,7
	Summa Reseanslag, lönekostn.tillägg och områdesgrupper Summa	226	49 441 1 300 50 741	538	144 951	34,1	42,0	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1984 (Belopp i tusental kronor)
Typ av ansökan	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per an-belopp antal slagstyp
Fortsättningsanslag	164 40 325	180 55 273	73,0 91,1	81,6
Nya anslag	62 9 116	358 89 678	10,2 17,3	18,4

Summa

226 49 441 538 144 951 34,1 42,0 100,0

Redog. 1984/85:21

Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag

110

Fortsättningsanslag	Antal	Belopp	Nya anslag	Antal	Belopp
Slutanslag	68	14 959	Planeringsanslag	10	430
Publiceringsgarantier	8	524	Engångsanslag	7	951
Övriga anslag	88	24 842	Övriga anslag	45	7 735
Summa	164	40 325		62	9 116

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1984 fördelade efter fakultetsområde
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %

	Antal	Belopp	Antal	Belopp	av sökt belopp	av sökt antal	per fakul-tetsområde
Samhällsvetenskap	94	24 892	102	35 602	69,9	92,2	61,7
Medicin	14	4 028	15	5 392	74,7	93,3	9,9
Naturvetenskap	14	3 571	15	4 281	83,4	93,3	8,9
Teknik	1	303	1	324	93,5	100,0	0,8
Humaniora	39	7 294	45	9 430	77,3	86,7	18,1
Övrigt	2	237	2	244	97,1	100,0	0,6
Summa	164	40 325	180	55 273	73,0	91,1	100,0

Tabell 5. Nya anslag 1984 fördelade efter fakultetsområde
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %

	Antal	Belopp	Antal	Belopp	av sökt belopp	av sökt antal	per fakultets-område
Samhällsvetenskap	36	5 826	198	48 278	12,1	18,2	63,9
Medicin	8	880	37	12 166	7,2	21,6	9,6
Naturvetenskap	2	295	26	6 477	4,6	7,7	3,2
Teknik	2	315	8	2 368	13,3	25,0	3,5
Humaniora	12	1 685	83	19 150	8,8	14,5	18,5
Övrigt	2	115	6	1 239	9,2	33,3	1,3

Summa

62 9 116 358 89 678 10,2 17,3 100,0

Redog. 1984/85:21

lil

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1984 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp i tkr	Samhälls- vetensk.	Medicin	Natur- vetensk.	Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
- 100	28	5	1	_	16	3	53	23,5
101 - 300	82	14	11	2	27	1	137	60,6
301 -	20	3	4	1	8	-	36	15,9
Summa	130	22	16	3	51	4	226	100,0

Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag 1984 fördelade efter utsträckning i tid och fakultetsområde
Längd antal år	Samhälls- vetensk.	Medicin Natur-vetensk.	Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
-2	8	1	1	3	_	13	17,3
2-3	15	1 1	-	4	-	21	28,0
4-5	16	3 2	-	9	-	30	40,0
6-7	6	-	-	2	-	8	10,7
8-	2	1	-	-	-	3	4,0
Summa	47	5 4	1	18	-	75	100,0

Tabell 8. Beviljade anslag 1984 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)

Läroanstalt	Antal	Belopp	%
Göteborgs universitet	23	4 681	9,5
Chalmers tekniska högskola	1	168	0,4
Högskolan i Karlstad	1	75	0,2
Linköpings universitet	6	1 321	2,7
Lunds universitet	35	8 924	18,0
Högskolan f. lärarutbildning i Malmö	2	311	0,6
Högskolan i Kristianstad	-	-	-
Högskolan i Växjö	-	-	-
Stockholms universitet	44	11 286	22,8
Högskolan f. lärarutbildning i Sthlm	2	335	0,7
Handelshögskolan	2	409	0,8
Musikhögskolan	1	215	0,4
Kl	10	3 268	6,6
KTH	6	977	2,0
Umeå universitet	24	4 169	8,4
Högskolan i Östersund	1	150	0,3
Uppsala universitet	51	9 480	19,2
Sveriges lantbruksuniversitet	1	500	1,0
Museer	-	-	-
Vissa statliga institutioner	4	1 043	2,1
Utländska läroanstalter	-	-	-
Övrigt	12	2 129	4,3
Summa	226	49 441	100,0

Redog. 1984/85:21

112

Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag

År	%
1980	21,6
1981	27,0
1982	33,1
1983	27,9
1984	18,4

Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)

År	Nya ansökningar	Fortsättningsanslag	Totalt
1980	14,1	79,4	39,7
1981	16,2	69,6	36,8
1982	17,5	68,6	34,9
1983	16,0	71,3	36,2
1984	10,2	73,0	34,1

Tabell 11.	Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)
År	Nya anslag	Fortsättningsanslag	Totalt
1980	135	168	160
1981	155	186	176
1982	168	187	181
1983	193	211	206
1984	147	246	219
1965 - 74			175
-75			172
-76			171
-77			169
-78			167
-79			167
-80			166
-81			167
-82			169
-83			172
-84			176

Redog. 1984/85:21

Tabell 12. Anslag 1965-1984
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde Beviljade ansökningar Beviljat belopp

		Antal	Belopp	i % per ämnesområde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	1 588	274 319	55,5
1.1	Ekonomisk historia	89	13 770	2,8
1.2	Företagsekonomi	120	16 652	3,4
1.3	Nationalekonomi	180	34 722	7,0
1.4	Kulturgeografi	152	30 392	6,2
1.5	Sociologi/socialpolitik/
	socialantropologi	295	50 267	10,2
1.6	Statistik	54	8 569	1,7
1.7	Statskunskap	264	51 429	10,4
1.8	Forskning om forskning	19	1 610	0,3
1.9	Informationsbehandling	16	5 783	1,2
1.10	Pedagogik/psykologi	334	53 616	10,8
1.11	Juridik/kriminologi	65	7 509	1,5
2.	MEDICIN	258	51 725	10,5
3.	NATURVETENSKAP	206	45 762	9,3
4.	TEKNIK	23	4 194	0,8
5.	HUMANIORA	665	106 254	21,5
6.	ÖVRIGT	73	11 625	2,4
	Summa	2 813	493 879	100,0

Redog. 1984/85:21

114

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1984 10

EKONOMISK HISTORIA

Konsumtionsmönster och industriell produktionsutveckling: 1930-tal
och 1970-tal

84/94 Lars Herlitz, Göteborg 10

Teoretiska analyser av historiska produktionssätt

84/178 Bo Gustafsson, Uppsala 11

Den ekonomisk-historiska syntesen. Vetenskap och politik i Eli F.
Heckschers arbete och liv

84/281 Bo Gustafsson, Uppsala 11

NATIONALEKONOMI

En icke-jämviktsmodell för Sverige

84/61 Anders Borglin, Lund 12

Stockholms universitets modell - en makroekonometrisk kvartalsmodell
för Sverige

84/190 Lars Werin, Stockholm 13

Effekter av kapitalinkomstbeskattning

84/211 Assar Lindbeck, Stockholm 13

Produktivitet och effektivitet inom svenskt jordbruk

84/251 Lennart Hjalmarsson, Göteborg 14

Introduktionen av informationsteknologi i ett regionalt perspektiv:
Förändringar inom arbetsmarknad, utbildningssystem och näringsliv
84/266 PL Börje Johansson, Karlstad 15

Betydelsen av marknadsstruktur och produktionsförhållanden för
utrikeshandelns sammansättning och för handels- och industripolitik
84/283 Lars E. O. Svensson, Stockholm 16

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Boendemönster mellan generationerna, USA och Sverige 1880-1981
84/35 Gerdt Sundström, Stockholm 16

Social skiktning och social olikhet i TV

84/140 Kjell Nowak, Stockholm 17

Redog. 1984/85:21

115

Rättvis lön

84/151 Dan Jonsson, Göteborg 18

Religion, socialism, sekularisering. En studie av religion och religionssociologi
i efterkrigstidens Jugoslavien

84/167 Kjell Magnusson, Uppsala 18

The European Journal of Communication

84/317 Karl Erik Rosengren, Göteborg 19

STATSKUNSKAP

Den regionala dimensionen i Sovjetunionens utrikespolitik

84/4 PL Jan-Åke Dellenbrant, Uppsala 20

Riksdagen och de organiserade intressena

84/24 Leif Lewin, Uppsala 20

Arbetskraftsbrist och översysselsättning. En studie av den sovjetiska
arbetsmarknaden

84/77 Eskil Wadensjö, Stockholm 21

Det politiska systemet i Sovjetunionen: En studie av studier

84/109 Lars Ohlsson, Uppsala 21

Decision-Making in Moscow: A Study in So viet Administrative
Culture

84/112 Daniel Tarschys, Uppsala 22

Energy Policy and Swedish National Security

84/183 Walter Emanuel Carlsnaes, Uppsala 22

Continuity, Changé and Crossroads in Soviet Development

84/204 Stefan Hedlund, Uppsala 23

Lokal utveckling i Kortedala - utvärderingsprojektet

84/209 Lars Strömberg, Göteborg 23

Resursallokering i socialpolitiken: implementeringsstudier av social
policy

84/228 Benny Hjern, Umeå 24

ECPR:s ”Joint Sessions of Workshops” april 1986

84/256 Bo Särlvik, Göteborg 24

PEDAGOGIK

Samerna, arbetslivet och skolan

84/58 PL Sten Henrysson, Umeå 25

Redog. 1984/85:21

116

Skolbarns fysiska utveckling/hälsa och levnadsvillkor i Stockholm
1928-1983

84/73 PL Gunilla Westin-Lindgren, HLS, Stockholm 25

PSYKOLOGI

Barn med läs- och skrivsvårigheter: Neuropsykologiska undersökningar 84/51

PL Kenneth Hugdahl, Uppsala 26

Beteendets neuronala grundvalar

84/53 Stefan Hanson, Göteborg 27

Föräldrars bedömning av barnens olycksrisker

84/82 Tommy Gärling, Umeå 27

Personlighet och sjukdom. Psykologisk differentiering, symtombild
och behandlingsutfall

84/104 Olof Rydén, Lund 28

Radiosända punktskrifts- och talsyntestidningar för synskadade

84/284 Bengt Lindqvist, Synskadades Riksförbund 29

Symposium i ”Perceived Exertion in Physical Work”

84/294 Gunnar Borg, Stockholm 29

Utveckling av beteende av hjärnans monoaminer efter perinatal

alkoholexposition

84/295 Ernest Hård, Göteborg 29

Psykologiska studier av behållning av talspråkskommunikation

84/312 Erland Hjelmquist, Göteborg 30

Psykobiologisk sårbarhet

84/314 Daisy Schalling, Kl, Stockholm 31

JURIDIK

Lagstiftningens teori och teknik

84/72 Jan Hellner, Stockholm 32

MEDICIN

En klinisk och beteendevetenskaplig studie av återfallsmekanismer
vid alkoholmissbruk

82/20 Stefan Borg, Kl, Stockholm 33

Mobiliserande arbete och forskning i primärvården

83/239 PL GöstaTibblin/Olle Hellström, Uppsala 34

Redog. 1984/85:21

117

Smärtans perifera och centrala kontrollsystem

84/143 Sven Andersson, Göteborg 34

”Haveriundersökning” av dödsfall. En studie i retrospekt av medicinska
och sociala förhållanden av vikt för förloppet fram till döden
84/202 Lars Olov Bygren, Umeå 35

Hjärnan och personligheten

84/215 PL Jarl Risberg, Lund 36

Grovt våld med dödlig utgång. En rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk
studie av våldssituationer och gärningsmännens mentala status med
särskild hänsyn till alkoholens roll

84/274 Eva Johansson/Per Lindqvist, Umeå 37

Beteendefarmakologiska studier över etanolens positivt förstärkande
och anxiolytiska effekter

84/286 Jörgen Engel, Göteborg 37

Barns utveckling och hälsa med speciell hänsyn till hemmiljön

84/290 Rolf Zetterström, Kl, Stockholm 38

NATURVETENSKAP

Molekylärgenetisk forskning kring nervväxt

84/11 Ted Ebendal, Uppsala 39

Forskning över kemisk struktur, biologisk aktivitet och biosyntes av
substanser isolerade från marina organismer

84/189 Lars Bohlin, Uppsala 40

TEKNIK

Upplevd ljudkvalitet i ljudåtergivningssystem, anpassning av hörselhjälpmedel 84/30

Alf Gabrielsson, Kl, Stockholm 40

Svensk teknikhistoria

84/243 Sven Rydberg, IVA, Stockholm 41

HUMANIORA

Europas musikhistoria 1730-1980

84/19 Jan Ling, Göteborg 42

Folkhälsa-samhällsförändring. Sjuklighet-dödlighet-vård i Sundsvallsdistriktet
ca 1750-1950

84/37 PL Lars-GöranTedebrand, Umeå 43

Redog. 1984/85:21

118

Bestraffade beteenden, normer och värderingar i det äldre svenska
bondesamhället

84/89 PL Eva Österberg, Uppsala 43

Människorna och det lokala rättssystemet före 1850

84/90 Jan Sundin, Umeå 44

Från-text-till-prosodi

84/141 Robert Bannert, Lund 44

Människor på flykt. En historisk och folkrättslig studie av flyktingproblematiken
efter andra världskriget

84/149 Göran Rystad, Lund 45

Syntetiskt musicerande. Analys genom syntes av musikaliskt utförande 84/171

Johan Sundberg, KTH, Stockholm 45

Invandrarnas religioner i mötet med det svenska samhället

84/172 PL Dick R. Haglund, Göteborg 46

Sveriges väg genom andra världskriget

84/248 Gunnar Hägglöf, Frankrike 47

Wilhelm Stenhammar - tonsättaren, pianisten, dirigenten

84/259 Bo Wallner, Stockholm 47

Principia och Atlantica

84/297 Gunnar Eriksson, Uppsala 48

Mellan kapital och arbete. Småborgerligheten i Sverige 1850-1914
84/304 Tom Ericsson, Umeå 48

ÖVRIGT

Hushållens möte med ekonomisk stagnation och nedgång

84/179 Hans L. Zetterberg, SIFO, Stockholm 49

Gästprofessur i teknikhistoria (Thomas P. Hughes)

84/239 KTH, Stockholm 50

B. Samtliga projekt 1965-1984 51

C. Statistiska uppgifter 1965-1984

108

Redog. 1984/85:21

I skriftserien har hittills utkommit:

RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, Hallå!

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-TV och telesammanträden

RJ 1978:5 Tryck på knappen

RJ 1978:6 Attityder till tekniken

RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

RJ 1979:1 I kulisserna

RJ 1979:2 Planera numera

RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet

RJ 1979:4 Moderna tider

RJ 1980:1 Arbetets värde och mening

RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning

RJ 1980:3 Arbetslivsforskning

RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen

RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp

RJ 1980:6 Skatteforskning

RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919-1979

RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället

RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist

RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer

RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt

RJ 1983:1 Women and Men in Swedish Society

RJ 1983:2 Hur klarar vi 1990?

RJ 1984:1 Alkoholpolitiken och forskningen
RJ 1984:2 Öststatsforskning i Sverige 1950-1983

minab/gotab Stockholm 1985 82114