Redog. 1983/84:5 (Framställning / redogörelse 1983/84:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1983/84:5

Redogörelse
1983/84:5

Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för verksamhetsåret
den 1 juli 1982—den 30 juni 1983

Till Riksdagen

Riksdagens förvaltningsstyrelse får härmed avge redogörelse för verksamheten
inom riksdagens förvaltningskontor (RFK) under tiden den 1 juli
1982-30 juni 1983.

Översikt

Det gångna verksamhetsåret har präglats av frågor som hänger samman
med färdigställandet och ianspråktagandet av lokalerna på Helgeandsholmen
och i Gamla stan. Lokalerna var i huvudsak färdigställda i april.
Därefter följde en period av syner med efterföljande kompletteringar.
Själva flyttningen påbörjades i mitten av juni och pågick till slutet av
augusti. Parallellt med detta pågick avvecklingen av lokalerna vid Sergels
torg och Malmskillnadsgatan som riksdagen lämnade den 1 oktober 1983.

En annan stor fråga har varit utredningen om RFK:s organisation.
Resultatet av utredningens arbete överlämnades till riksdagen den 20 april
1983, och riksdagen fattade beslut beträffande förslaget i viss del den 3 juni
1983. Beslutet innebar att riksdagen godkände de föreslagna riktlinjera för
förvaltningskontorets organisation och bemyndigade styrelsen att inrätta
vissa tjänster. Den slutliga behandlingen av förslagen beräknas äga rum
under hösten 1983. Då beräknas också ett av förvaltningsstyrelsen framlagt
förslag till säkerhetslag bli behandlat.

Den nya organisationen, som trädde i funktion den 1 juli 1983, innebar
en ny enhetsindelning. De viktigaste nyheterna är inrättandet av särskilda
enheter för ekonomi-, säkerhets- och informationsfrågor. Indelningen och
ärendefördelningen framgår av bilaga I.

Chefer för de nya enheterna har förordnats och''arbetet inom kontoret
har påbörjats enligt de i riksdagsbeslutet angivna riktlinjerna.

En annan stor fråga för kontoret har varit förberedelsearbete för övergång
till ett nytt redovisningssystem, det statliga system S. Den nya
ordningen, som innefattar samtliga riksdagens myndigheter utom riksbanken,
trädde i kraft den 1 juli 1983.

1 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 5

Redog. 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsen och direktionens sammansättning

Talmannen är enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen för innevarande valperiod valda ledamöterna har varit
Alf Wennerfors (m), v. ordf., Oskar Lindkvist (s), Stig Olsson (s), Martin
Olsson (c), John Johnsson (s). Rolf Clarkson (m), Björn Molin (fp) och
Tommy Franzén (vpk).

Suppleanter har varit Lilly Bergander (s). Blenda Littmarck (m), Lennart
Andersson (s), Karin Andersson (c), Tyra Johansson (s). Sten Svensson
(m), Christer Eirefelt (fp) och Bertil Måbrink (vpk).

Personalföreträdare har varit Anders Forsberg, SACO/SR, Lennart
Hedlund, SF och Jan Bjurström, ST.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit Inger Pålsson, SACO/
SR, Lennart Edlund, SF och Mats Nilsson, ST.

Ledamöter i direktionen har varit Oskar Lindkvist (s), ordf., Alf Wennerfors
(m) och Stig Olsson (s).

Föredragande i styrelsen och i direktionen har varit förvaltningsdirektör
Gunnar Grenfors.

Sekreterare i styrelsen och i direktionen har varit avdelningsdirektör
Lars Bergquist och föredragande Staffan Hansson.

Under perioden har styrelsen hållit 10 sammanträden och direktionen 22
sammanträden.

Bestämmelser för förvaltningskontorets verksamhet

För förvaltningskontoret gäller en instruktion som utfärdades den 12
december 1974 (RFS 1975: 2, omtryckt 1980:1).

Enligt denna är förvaltningskontoret riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden samt för förhandling om
anställnings- och arbetsvillkor och om medbestämmande för arbetstagare
hos riksdagen och dess verk.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande förslag
och redogörelse till riksdagen, nämligen förslag 1982/83:7 om ändrade
bestämmelser angående kungörande av författningar på riksdagens förvaltningsområde,
redogörelse 1982/83:9 för perioden den 1 januari-den 30
juni 1982, förslag 1982/83:10 om säkerhet och beredskap i riksdagen,
förslag 1982/83:17 om anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83, 1982/83: 24 om säkerhetsskyddet i riksdagen och förslag
1982/83: 25 om förslag till ny organisation för förvaltningskontoret.

Översynen av förvaltningskontorets organisation företogs av en utredning
som förvaltningsstyrelsen tillsatte den 14 oktober 1981. Utredningen

Redog. 1983/84:5

avgav den 9 februari 1983 betänkandet Översyn av RFK:s organisation, i
vilket föreslogs bl. a. en ny instruktion för förvaltningskontoret. Styrelsens
förslag 1982/83: 25, som väntas bli behandlat hösten 1983, innefattar förslaget
om den nya instruktionen. Som en följd av arbetet med instruktionen
har inom kontoret en översyn av arbetsordningen igångsatts.

Partssanimansatta organ

På förslag av RFK-utredningen har ett särskilt samverkansorgan, Förvaltningsmötet,
startat. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordf., riksdagsdirektören,
samtliga kanslichefer i utskotten samt tre representanter
för personalorganisationerna. Mötet har inga beslutsfunktioner utan sysslar
med samråd och information. Som en följd av det nya organet har två
partssammansatta organ avskaffats, nämligen Samrådsorganet utskotten
— RFK (SUR) samt Informations- och samrådsnämnden för inre riksdagsförvaltningen
(IRIS). Förvaltningsmötet, som även har ett arbetsutskott,
har under verksamhetsperioden sammanträtt sju gånger.

Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltningskontoret
och ordförandena i de tre lokala arbetstagarorganisationerna.
Under perioden har 21 onsdagsmöten hållits, vilket resulterat i drygt
150 protokollsnoteringar. Frågor rörande organisatoriska förändringar -bl. a. RFK-utredningens förslag -, inrättande av tillfälliga och fasta tjänster
samt andra personalresursfrågor har varit ofta återkommande ämnen
vid överläggningarna. Bland övriga ärenden kan nämnas semestrar och
andra ledigheter samt resestipendier. Onsdagsmötet har också övertagit en
del av de frågor som förut behandlades i IRIS.

Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsättningsfrågor
inom den inre riksdagsförvaltningen har under perioden hållit 26 sammanträden.

Av övriga partssammansatta organ har utbildningskommittén hållit fem
sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt åtta, förslagskommittén
fyra, skyddskommittén sex, anpassningsgrttppen sex och matrådet tre
sammanträden.

Förvaltningskontorets organisation

Förvaltningskontorets arbetsordning fastställdes den 25 maj 1977.

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30
juni 1983 var 370 (369)* varav 53,5 (53,5) inom lokalvården. Antalet anställda
med olika former av deltidstjänstgöring var 36 (38). Till den inre
riksdagsförvaltningen hörde vid denna tidpunkt också tre informatörer vid
skoltjänsten, sex guider vid visningstjänsten samt 17 expeditionsassistenter,
vilka tjänstgjort endast under vissa tider då riksmöte pågått.

* Siffran inom parentes här och i fortsättningen avser kalenderåret 1981.
tl Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 5

Redog. 1983/84:5

Av den fast anställda personalen avgick under perioden 28 (21) personer,
varav 17 (9) med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna inom förvaltningskontoret (motsvarande)
var följande

Kammarkansliet 43,5

Utskottsorganisationen 84,5

Administrativa enheten 19

Intendenturenheten 124

Tryckerienheten 31

Riksdagsbiblioteket 27

Upplysningstjänsten 26,5

ADB-verksamheten 3

Riksdagens skoltjänst 2,5

Riksdagens visningstjänst 1

Redaktionen för tidningen
från Riksdag & Departement 8

370

Under året inrättades en tjänst som avdelningsdirektör för ekonomifrågor.
Tjänsten har i ovanstående sammanställning redovisats under administrativa
enheten.

En tjänst som lokalvårdsledare har omvandlats till en tjänst som lokalvårdsinspektör
och en tjänst som riksdagsstenograf har omvandlats till en
tjänst som förste riksdagsstenograf.

Ekonomifrågor

Den totala medelsförbrukningen för den inre riksdagsförvaltningen budgetåret
1982/83 uppgick till 320,3 milj. kr. För budgetåret 1983/84 har
riksdagen anvisat 271,0 milj. kr.

Bland de större utgiftsposterna kan nämnas lönekostnader för anställda
53,4 milj. kr., lokalkostnader för riksdagen och riksdagsförvaltningen 34,4
milj. kr., riksdagstrycket 22,9 milj. kr. samt riksdagshusprojektet 200,5
milj. kr.

Inom den nytillkomna ekonomienheten har övergång till det statliga
redovisningssystem S förberetts. Arbetet har resulterat i att utbetalningar
efter den 1 juli ej längre sker manuellt utan genom ett datoriserat system.
Förvaltningskontoret och myndigheterna under riksdagen utom riksbanken
och f. n. riksgäldskontoret lämnar uppgift om sina ekonomiska åtaganden
till en redovisningscentral hos riksgäldskontoret. Utbetalningar sker
därefter över postgirot. Övergången till system S är ett första led i den
vidareutveckling av ekonomiadministrationen som RFK-utredningen föreslagit.
Avsikten är bl. a. att inom de närmaste åren införa ett delegerat
budgetansvar för RFK:s enheter.

Redog. 1983/84:5

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
617 (552). Av ärendena hänförde sig 529 (432) till administrativa
enheten och 88 (91) till intendenturenheten.

Vid sidan om den centrala diarieföringen förs liggare över allt riksdagstryck
separat. Till upplysningstjänsten (utredningstjänsten) riktade informationsuppdrag
registreras inom denna enhet.

Förhandlingsverksamhet

Förhandlingsarbetet sista halvåret 1982

1982 års löner grundades på avtalet den 24juni 1981 om löner 1981 — 1982
för tjänstemän hos riksdagen och dess verk (RÄLS 1981-1982). Uppgörelsen
innebar bl. a. att tabellönerna för löneplan F (F 1-F28) räknades upp
med 1,5-3,6%.

RÄLS 1981-1982 innehöll också vissa pris- och löneutvecklingsgarantier
som resulterade dels i en utbetalning av smärre engångsbelopp för
månaderna september-december 1982, dels i höjda tabellönerfr. o. m. den
1 januari 1983. 1982 års tabellöner kom härigenom att höjas med 3,2—
3,8%.

Förhandlingsverksamheten under halvåret resulterade i åtta centrala
uppgörelser. Bland dessa må följande nämnas:

- nytt bilersättningsavtal

- avtal om s. k. ungdomsplatser

- avtal om lönegradsuppflyttning m. m. för vissa högre tjänster inom
förhandlingsområdet (F25-F29)

- uppgörelse (protokoll jämte avtal) med anledning av en ny organisation
för lokalvården inom den inre riksdagsförvaltningen

- anställningsförmåner m. m. för föredragande hos riksdagens ombudsmän.

För den inre riksdagsförvaltningen har två lokala uppgörelser träffats
under perioden - ett avtal om ändrade avlöningsförmåner m. m. (s. k. LRATF-förhandling)
och en överenskommelse om övertidstjänstgöring för
personal vid kammarkansliet.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1983

1983 års löner baseras på avtalet den 22 juni 1983 om löner 1983 för
tjänstemän hos riksdagen och dess verk (RÄLS 1983). Huvuduppgörelsen
innefattar nio olika avtal, varav fyra har avpassats till riksdagsområdet.
Uppgörelsen innehåller dessutom ett s. k. preliminärt trygghetsavtal, som
kommer att ligga till grund för fortsatta förhandlingar under hösten.

Enligt ett särskilt avtal slutet den 2 maj 1983 om beräkning och utbetalning
av avlöningsförmåner för tid fr. o.m. maj 1983 har tabellönerna i

Redog. 1983/84:5

lönegraderna F I—F 18 höjts med 0,3—1,7%. Någon höjning av tabellönerna
ovanför F 18 har inte skett.

RÄLS 1983 innehåller en förtjänstutvecklingsgaranti, som kan komma
att påverka tabellönerna fr. om. den 1 januari 1984. Utfallet av garantin har
maximerats till 1,5 %. Av höjningen skall två tredjedelar utgå som enhetligt
krontal och en tredjedel som enhetligt procenttal.

Sammantaget harförhandlingsverksamheten underförstå halvåret 1983
resulterat i tio centrala uppgörelser. Bland dessa må följande nämnas:

— avtal om ändringar i ARB och AST. Ändringarna har i huvudsak tillkommit
med anledning av en ny arbetstidslag (1982:673)

— nytt skyldighetsavtal (SKA)

— avtal om lönegradsplacering av vissa högre tjänster vid riksbanken (med
anledning av beslutad omorganisation av riksbankens kontorsorganisation) —

avtal om lönegradsplacering m. m. av vissa tjänster vid förvaltningskontoret
(med anledning av kontorets omorganisation).

För den inre riksdagsförvaltningen har fyra lokala uppgörelser träffats
under halvåret. Bland dessa må följande tre nämnas:

— avtal om vissa arvoden till stenografpersonal

— överenskommelse om formerna för gottgörelse vid övertidstjänstgöring

— avtal om lokalvårdarnas löneinplacering fr. o. m. den 1 januari 1983.

Chefslönefrågor

Ett särskilt partssammansatt organ, riksdagens chefslönenämnd, behandlar
löneförmånerna till de tjänstemän inom riksdagen och dess verk
som omfattas av chefslöneavtalet. För vissa chefstjänster, bl. a. verkschefstjänsterna,
beslutar förvaltningsstyrelsen om lönesättningen. Förvaltningsstyrelsen
har som ledamöter av chefslönenämnden utsett riksdagsledamöterna
Oskar Lindkvist, ordförande, och Alf Wennerfors samt förvaltningsdirektör
Gunnar Grenfors som arbetsgivarföreträdare. Övriga tre ledamöter
är Kjell Eriksson, SACO/SR, Lars Johansson, SF och Christer
Lemmel, TCO-S.

Nämnden har under perioden haft tre sammanträden. Härtill kommer
två sammanträden med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp.
Denna hade till uppgift att förbereda de åtgärder (RÄLS 1981-1982, § 9
pkt 3) som tar hänsyn till att de tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet
inte har tjänstetidsklasser och inte heller omfattas av L-ATF-tekniken.

För tjänstemän med chefslöneavtalet som grund består lönen av baslön
samt ett antal tjänstetillägg. Baslön och tjänstetillägg utgår under 1983 med
12340 kr. resp. 950 kr. Tjänster eller grupper av tjänster som omfattas av
chefslöneavtalet kan även placeras i någon av lönegraderna F28—F35 om
nämnden beslutar detta.

Redog. 1983/84:5

Personalfrågor

Rekryteringsärenden

Antalet personalavgångar har varit något högre än normalt främst beroende
på ökat antal pensioneringar. Totalt har 60 ärenden rörande tillsättning
av tjänster eller långtidsvikariat registrerats. Bl. a. har tre kanslichefstjänster
vid utskotten och fyra enhetschefstjänster vid RFK besatts med
nya innehavare.

Utbildning

Under budgetåret 1982/83 har i riksdagens regi följande kurser genomförts -

Kursnamn	Antal kurser	Antal tim/kurs	Antal deltagare
Introduktionskurs för nyanställda	2	14	37
Studiecirkel om Helgeandsholmen	1	14	20
Röstbehandling	1	14	14
Seminarium i förvaltningsspråket	1	14	14
Effektivare sammanträden	1	7	12
Kurs i snabbläsning	1	21	13
Orienterande kurs i ADB	1	21	25
ADB-informationssökning	1	7	22
Arkivkunskap	1	9	21
Intensivkurs i engelska	I	40	13
Grundkurs i juridik	1	72	13
Budgetteknikkurs	1	21	26
Studiedagar om vallagarna	1	12	24
Från arbetsliv till pension	1	7	30
ABC i olycksfall Information om planering, budgetering	1	7	19
och redovisning	2	63	7
Statlig redovisning system S	1	21	10

Totalt har den interna utbildningen för tjänstemännen (exkl. studiecirklarna
i språk) tagit ca 5700 persontimmar i anspråk, eller nästan 2 1/2 dag
per anställd.

44 tjänstemän har dessutom deltagit i externt anordnad utbildning.
Följande studiecirklar i språk har anordnats för både tjänstemän och
riksdagsledamöter:

Engelska 4 studiecirklar

Franska 2 ”

Tyska 1 studiecirkel

Varje studiecirkel har haft ca 12 deltagare.

Kontoret har också anordnat en kurs i röstbehandling för ett antal
riksdagsledamöter under en dag.

Redog. 1983/84:5

Jämställdhet

Jämställdhetsarbetet har genomförts enligt tidigare riktlinjer, t. ex. beträffande
rekrytering. Dessutom ägnades personaltidningen RD-nytt nr 1
februari 1983 enbart åt jämställdhetsfrågor.

Hälsovård

Under perioden genomgick 127 riksdagsledamöter och 114 tjänstemän
frivillig hälsokontrollundersökning.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har 11 tjänstemän fått utmärkelsen för
nit och redlighet i rikets tjänst.

Resehidrag

33 tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 50000 kr. för studieresor
från det anslag om 50000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till förfogande
för detta ändamål för budgetåret 1982/83.

RD-nytt

Personaltidningen RD-nytt, som också utdelas till riksdagens ledamöter
m. fl., har utkommit med 8 nummer under budgetåret.

Lokalfrågor

Riksdagens lokaler vid Sergels torg m. m.

Arbetet med lokalerna och dess utrustning och inredning härunder 1982/
83 varit inriktat på återflyttningen till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen
och i Gamla stan sommaren 1983.

Valresultatet i september 1982 medförde att ett antal rum (i H-huset,
plan 12) som disponerats av den socialdemokratiska utredningsgruppen
kunde frigöras för bl. a. utredningstjänstemän från andra partier. Detta
medförde i sin tur att det lokalbestånd som riksdagen förfogat över vid
Gustav Adolfs torg för vissa gruppkansliers tjänstemän slutgiltigt kunde
avvecklas.

Förhandlingar har förts med kommunen, UD och byggnadsstyrelsen om
eventuell ändrad disposition av lokalerna vid Sergels torg samt om övertagande
av viss inredning.

Redaktionslokalerna för tidningen Från Riksdag & Departement vid
Wennergren Center har avvecklats i samband med att redaktionen tog i
anspråk nya lokaler i förvaltningshuset.

Vidare har vissa förrådslokaler i Bagartorp kunnat avvecklas. I lokalerna
har förvarats viss äldre materiel som nu har renoverats och återställts
i lokalerna på Helgeandsholmen.

Riksdagen förfogar till den 1 januari 1984 över det stora garaget under

Redog. 1983/84:5

Sergels torg. Kontraktet med det s. k. hotellgaraget utgick den 30 september
1983. Förhandlingar pågår om nytt parkeringsgarage.

Efter överenskommelse mellan talmannen och regeringen har beslutats
att riksdagen från den 1 juli 1982 skall vara huvudman för den av Gerard
Bonnier till svenska staten donerade villan vid Nobelgatan 13. Villan skall
användas för talmännens och regeringens representation. Budget- och
brukaransvaret för byggnaden åvilar riksdagen.

Fly urling spinnerin g och andra större uppgifter

Flyttningsplaneringen har varit inriktad på en första etapp omfattande
snickeriverkstaden, delar av tryckeriexpeditionens lager samt riksdagsbibliotekets
bokmagasin. Denna etapp påbörjades i februari 1983 och var
avslutad i maj.

Den andra etappen, som omfattade alla övriga delar av riksdagen och
påbörjades den 13 juni 1983, avslutades den 31 augusti. Principen för
flyttningen har varit att i huvudsak nya möbler skall anskaffas till Riksdagshusen
och att återanvända möbler skall nyttjas i ledamots- och förvaltningshusen.

Förutom de stora planeringsfrågorna inför återflyttning och avveckling
har intendenturenheten förberett och bearbetat frågor om organisatoriska
förändringar som inträffar efter återflyttningen till de ombyggda lokalerna.
De viktigaste och mest tidskrävande frågorna härvidlag har varit:

- förslaget till ny organisation av RFK

- nytt redovisningssystem

- övergång från betingstädning enligt LVÅ-avtal till dagstädning enligt
AST-avtal och i samband härmed övergång till ny lokalvårdsorganisation -

ny databaserad telefonkatalog

- ny fastighetsdriftorganisation

- upphandling av ny restaurangentreprenör

- upphandling av transportentreprenör för två flyttningsetapper

- upphandling av fönsterputsningsentreprenör

- arrangemangen vid riksmötets öppnande i de nya lokalerna

- renovering av riksdagens bestånd av äldre möbler

- genomgång, renovering och återuppsättning av riksdagens tavlor och
konstföremål.

Upplåtelser av riksdagens lokaler
Riksdagens plenisal uppläts 9-12 augusti 1982 till ”Nordiska barnavårdskongressen”.

I samband med riksdagsvalet den 19 september 1982 anordnades i riksdagens
lokaler en internationell valvaka för utlandsjoumalister. UD:s
pressavdelning stod som arrangör.

Sammanträdeslokalerna har i övrigt utnyttjats för de regelmässiga sammanträden
som hör samman med verksamheten i riksdagshuset.

Redog. 1983/84:5

Riksdagens lokaler på Helgeandsholmen och i Gamla stan

Under budgetåret 1982/83 har lokalerna på Helgeandsholmen och i Gamla
stan färdigställts vad beträffar byggnadsåtgärderna och den fast monterade
tekniska utrustningen.

Den nya inredningen levereras och installeras i huvudsak under tredje
kvartalet 1983. Denna tidplan gäller också för flyttningen av de möbler från
Sergels torg som skall återanvändas i projektet.

Återflyttningen hade per den 30 juni genomförts beträffande några av
RFK:s enheter och socialdemokraternas gruppkansli, vilka flyttade in i
lokaler i Förvaltningshuset.

Riksplan har färdigställts och försetts med träd, gräsmatta och viss
utsmyckning.

Det monumentvårdsarbete som utförts, främst i gamla riksdagshusets
huvudvåning, har slutförts.

Renoveringsarbetet med riksdagens äldre möbelbestånd har pågått under
perioden och slutförs under tredje kvartalet 1983. Plenisalens vävnad
(konstnär Elisabet Hasselberg-Olsson) är tillverkad och provhängningar
har genomförts.

Besiktningar och materialprov har pågått sedan januari månad med i
huvudsak tillfredsställande resultat.

Öppet hus för ledamöter och tjänstemän anordnades den 27 april 1983
och visningar för pressen anordnades den 17 mars 1983.

Riksdagens upplysningstjänst

Upplysningstjänstens huvuduppgift är att bistå riksdagens ledamöter
och organ med sakinformation. Uppgiften fullgörs dels genom tillhandahållande
av dokumentationsmaterial eller direkta svar på framställda frågor,
dels i form av mer eller mindre omfattande utredningar. Upplysningstjänsten
har därjämte den viktiga uppgiften att svara för registren till riksdagstrycket.

Utredningsverksamhet
I följande tabell redovisas till upplysningstjänsten lämnade och i diarium
registrerade uppdrag perioden 1979—30 juni 1983.

	1979	1980	1981	1983
				1 jan-30 juni
Summa	2089	1885	1958	2387

Av de 2 387 uppdragen har enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande
ersättare) svarat för 2292. Återstoden, 95 uppdrag, har kommit från
riksdagens inre förvaltning och verk samt från utländska parlamentariska
informationsorgan. Om man räknar dels ledamot som fyllt uppkommen
ledighet och dennes företrädare, dels ersättare motsvarande ordinarie le -

Redog. 1983/84:5

damot som en person, har 286 ledamöter (över 50-talet fler än i fjol)
begagnat sig av upplysningstjänsten vid något tillfälle under denna period.

Fördelningen på partigrupper av de enskilda uppdragsgivarna framgår
av följande uppställning. Siffror för första halvåret 1982 anges inom parentes.

	Antal ledamöter	Uppdragsgivare	Procentuell andel
Hela riksdagen	349	286 (232)	81,9 (66,0)
m	86	75 ( 52)	87,2 (71,2)
c	56	52 ( 45)	92,8 (70,3)
fp	21	20 ( 27)	95,2 (71,0)
s	166	121 ( 92)	72.9 (60,0)
vpk	20	18 ( 16)	90.0 (80,0)

Under perioden 1979-30 juni 1983 har enskilda ledamöters uppdrag fördelat sig på partigrupper enligt följande.
	1979	1980	1981	1982/83
s	576	583	641	750
m	637	390	387	596
fp	312	247	248	257
c	382	467	481	516
vpk	97	117	110	173
apk	14			.
Summa	2018	1 804	1867	2292

Den procentuella fördelningen på partigrupper av årets 2292 registrerade
ledamotsuppdrag blir följande (med siffrorna för första halvåret 1982
inom parentes)

s	32,7% (32,1)
m	26,0% (24,0)
fp	11,2% ( 5,0)
c	22,5% (22,3)
vpk	7,5 %( 7,0)

Vid sidan av den egentliga utredningsverksamheten bistår upplysningstjänsten
sina uppdragsgivare med information av annat slag, t. ex. framtagande
av betänkanden och departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden,
riksdagstryck, facklitteratur och annat basmaterial. Information
av detta slag ingår i den dagliga rutinen och-registreras ej.

Därjämte handläggs dagligen dokumentationsfrågor i form av faktaredovisningar
ur handböcker och författningar, presentation av pressdebatter i
aktuella frågor, litteratursammanställningar o. d. Under riksmötet 1982/83
har ett femtiotal sådana, ej sällan omfattande ärenden, handlagts inom
dokumentationssektionen.

Redog. 1983/84:5

Registerverksamheten

Sak- och personregistren för 1979/80 utkom från trycket under februari
1983.

Sak- och personregistren för 1980/81 och 1981/82 har under perioden
varit under bearbetning i samarbete med ADB-verksamheten. Programförändringar,
rutinomläggningar och personalbrist har dock medfört att registren
inte kunnat färdigställas. Båda registren beräknas dock vara klara
under riksmötet.

Fr. o. m. riksmötet 1982/83 har upplysningstjänsten ensam ansvaret för
registren, som fortlöpande skrivs in i databasen RUT1 i IMDOC, dels med
direktinmatning vid dataterminal, dels via skrivautomat (Wordplex). För
inmatning av motionsklämmar har under året SIGA (Servicecentralen i
Gällivare) anlitats.

Verksamheten med RUT 1-basen har inte varit problemfri. För att i
rimlig tid få fram ett tryckt register för riksmötet 1982/83 med hjälp av
denna bas bildades i februari 1983 inom RUT en arbetsgrupp med representanter
för registersektionen samt E- och J-sektionerna för att diskutera
och i möjligaste mån lösa uppkommande problem i samband med inmatningen
av grunddokument. Arbetsgruppen har avgivit två PM - förslag till
layout av det tryckta registret och basens innehåll samt beräkning av
resursbehovet för framtställning av 1982/83 års register.

En preliminär motionsförteckning med personregister och index har som
vanligt utgivits efter utgången av allmänna motionstiden (10-25 januari).
Förteckningen utkom från trycket den 8 februari. Kumulerade motionsförteckningar
utgavs under samma tid. Liksom föregående år framställdes
dessa med hjälp av skrivautomater i samverkan mellan upplysningstjänsten,
kammarkansliet och en expert från justitiedepartementet. Metoden
innebar att motionerna under allmänna motionstiden fortlöpande var avsökbara
i RUT1.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes
framställts med hjälp av skrivautomat, överförts till IMDOC och utgivits
var 14:e dag. Den slutliga förteckningen förelåg klar för publicering den 25
juli.

Även en propositionsförteckning med tillhörande index har framställts
med hjälp av skrivautomat. Förteckningen publicerades den 29 juli.

ADB

Vid sidan om den ADB-stödda registerframställningen har ADB-tekniken
anlitats i det pågående försöket med produktion och datasättning av
utskottsbetänkanden. Verksamheten har ytterligare utvecklats till att omfatta
kodning som underlag för automatisk sättning sedan materialet överförts
till tryckerierna via tråd.

Dessutom har under verksamhetsåret utvecklats system för adressregis -

Redog. 1983/84:5

ter för prenumeranter på riksdagstryck m.fl. Med hjälp av skrivare kopplad
till skrivautomater produceras även adressetiketter för postförsändelser.
Systemet beräknas inom kort helt ersätta den hittillsvarande tekniken
med plåtavtryck.

Inom RFK-utredningen har under verksamhetsåret en projektgrupp arbetat
med ADB- och registerfrågor. Gruppen har i september 1983 lagt
fram en förstudie som underlag för fortsatta överväganden om ADBteknikens
framtida användning.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket har under perioden genom inköp, byten och gåvor
förvärvat 9978 volymer, varav 1277 publikationer från internationella
organisationer. Hela tillväxten har utgjort 212 hyllmeter. Antalet löpande
utländska periodiska tidskrifter har varit 1445, motsvarande antal svenska
1223.

För bibliotekets kataloger har 12992 katalogkort framställts. 1 det datorbaserade
systemet LIBRIS har riksdagsbiblioteket infört 1 767 bibliografiska
enheter och därtill anslutit sig till 2933 av andra bibliotek införda
poster.

Den tryckta sviten av kataloger över böcker som anskaffats t. o. m. 1945
kommer att fortsättas av en katalog som omfattar litteraturförvärven
1946-1965. Redigeringen av denna katalog har slutförts. En registerdel
kommer att utarbetas 1983-1984.

Under perioden har 2370 volymer bundits.

En förteckning med titeln Sveriges statliga publikationer: Urvalsförteckning
innehållande det material som under 1982 redovisats i de aktuella
veckolistorna över officiella publikationer har publicerats. Arbetet med en
volym av årsbibliografin omfattande åren 1976—1978 befinner sig i slutskedet.
Framställning av en årsbibliografi som omfattar år 1983 pågår med
hjälp av ADB-rutiner.

Verksamheten vid centralarkivet har i första hand inriktats på slutlig
arkivläggning och förteckning av de till arkivet inkomna bestånden av
riksdagshandlingar för att underlätta flyttningen till de nya lokalerna på
Helgeandsholmen. Med hänsyn till den beslutade utgivningen av ett större
verk om tvåkammartidens ledamöter har de biografiska dokumentationsfrågorna
prioriterats. Biografiska uppgifter om riksdagens nuvarande ledamöter
kompletteras kontinuerligt i samband med arbetet på en handbok
över ledamöterna.

Antalet utlånade volymer har utgjort 14 146. Lånen fördelar sig på följande
sätt:

Ledamöter

Riksdagen, dess utskott och verk
Statsdepartement och kommittéer

1 184
2478
626

Redog. 1983/84:5

Centrala ämbetsverk och övriga statliga
institutioner (utom bilbiotek och arkiv)
Kommuner, landsting och deras institutioner
Privata företag och sammanslutningar (utom
bilbiotek och arkiv)

Inländska bibliotek och arkiv
Utländska bibliotek och arkiv
Enskilda personer

1 196
2210
204
4480

1514

254

För lånesökande har biblioteket förmedlat 251 volymer från 23 inländska
bibliotek och arkiv och en volym från ett utländskt bibliotek.

Antalet besökande i läsesalen har varit 4 175.

Fotokopior har framställts till ett antal av 101 161, huvudsakligen för
riksdagens räkning.

Biblioteket har under perioden utgivit följande litteraturlistor: Nyförvärv
31 nr. Officiella publikationer 40 nr. Internationella organisationer 5
nr, Tidskriftsartiklar 16 nr samt en speciallista, ”Löntagarfonder”.

Perioden har karakteriserats av ett omfattande förberedelsearbete inför
flyttningen till Helgeandsholmen. Det är ofrånkomligt att annat arbete i
viss mån blivit lidande, men i stort sett har verksamheten fungerat väl.

Säkerhet och bevakning

Säkerhetsskyddet inom riksdagen har utretts under året. Riksdagen
antog i februari ett av förvaltningskontoret lagt förslag (1982/83: 10), som i
stort reglerar omfattningen av riksdagens säkerhetsskydd och beredskap.
Dessa frågor skall i fortsättningen handläggas av den nya enhet inom
kontoret som leds av en säkerhetschef. Bevakningen skall i portarna
skötas av egen personal kompletterad med personal från bevakningsbolag.
Riksdagen godtog i allt väsentligt förslagen (KU 1982/83: 19, rskr 148).

De redovisade principiella ställningstagandena har följts av ett förslag
från förvaltningsstyrelsen om en lag om säkerhetsskyddet i riksdagen
(Förs. 1982/83:24).

Arbetet med säkerhetsfrågorna har i övrigt präglats av praktiska problem
när det gäller lokalerna på Helgeandsholmden och i Gamla stan samt
organiserandet av den nya enheten. Vad gäller beredskapsplaneringen kan
nämnas att riksdagen medverkat i planeringen och genomförandet av en
stor beredskapsövning för i första hand regeringskansliet och det militära
högkvarteret. Delar av riksdagens krigsdelegation deltog aktivt i övningen.

Driftvärnet har under året haft en tämligen låg aktivitet, bl. a. på grund
av bristande personalresurser. Viss kursverksamhet har dock förekommit.
För det kommande året planeras en väsentlig ökning av aktiviteterna.

Redog. 1983/84:5

Riksdagstryck och övrig publikationsverksamhet

För riksmötet 1982/83 omfattade riksdagstrycket ca 40 600 trycksidor
enligt följande specifikation:

	Antal ärenden	Antal trycksidor (ca)
Riksdagens protokoll	166	9564
Propositioner och skrivelser	177	14 596
Förslag och redogörelser	25	1438
Motioner	2439	6 190
Betänkanden och yttranden	648	8730
Riksdagsskrivelser	413	140

Den av konstitutionsutskottet utarbetade publikationen om grundlagarna
och riksdagsordningen har gått ut i ca 5000 ex. och JO:s ämbetsberätlelse
i ca 7000 ex. Skriften Riksdagen vid Sergels torg 1971—83, som
utarbetats inom tryckerienheten har tryckts i 2000 ex.

Förteckning över ledamöter och riksdagsorgan har givits en ny form och
innehåller bl. a. porträtt av ledamöterna. Förteckningen som utarbetats i
samverkan mellan skoltjänsten och redaktionen för Från Riksdag & Departement
har sålts i 24 350 ex., förutom de ca 20000 som distribuerats till
tidningens prenumeranter.

Riksdagens författningssamling (RFS) upphörde i sin tidigare form med
utgången av 1982. Lagar som rör riksdagens förvaltningsområde kungörs
efter årsskiftet i Svensk författningssamling (SFS). Författningar, som
beslutas av förvaltningskontoret kungörs i Riksdagens förvaltningskontors
författningssamling (RFS), som under första halvåret 1983 utkommit med
fyra nummer.

Riksdagstrycket har under året framställts av Göteborgs Offsettryckeri
AB, Norstedts Tryckeri AB, Liber Grafiska AB och Graphic Systems.

Skol- och visningstjänsten

Studiebesök

Inom ramen för de organiserade, schemalagda studiebesöken av skolor
har skoltjänsten under medverkan av timarvoderade informatörer tagit
emot ca 25 000 (25 800) elever, ungefär jämnt fördelade mellan gymnasieskolan
och grundskolan.

De särskilda studiebesöken för grupper från universitet, lärarhögskolor,
förvaltningsutbildningar m.fl., där programmen utformas efter de olika
gruppernas önskemål och som omfattar en halv dag, har varit 42 (41).
Antalet deltagare uppgick till 945 (954).

Kurser för lärare

Skoltjänsten har i riksdagshuset anordnat en veckorkurs för lärare i
samhällsorienterande ämnen från hela landet samt en tredagarskurs för

Redog. 1983/84:5

lärarutbildare vid landets lärarhögskolor. Deltagarantalet vid de bägge
kurserna uppgick till 60 personer.

Totalt har skoltjänsten tagit emot ca 26230 besökare vid studiebesök och
kurser av olika slag.

Broschyrer, AV-material, läromedel m. m.

Material som av skoltjänsten försålts eller utlånats:

Försålda

Utlånade

varav till
ledamöter

Stordiapärm

Grundlagarna

29
ca 5100

Totalt har 181 000 häften och broschyrer distribuerats. Det till riksmötet
1982/83 reviderade häftet Så arbetar riksdagen har delats ut i 55 600 ex. till
skolor och besökande i riksdagshuset.

Skoltjänsten har under medverkan av riksdagsledamöter arrangerat 7
halvdagar om riksdagen vid olika gymnasieskolor i landet. Ca 1000 elever
har deltagit.

Genom skoltjänstens försorg har 12 elever beretts PRAO/YO i riksdagen.
Vid minst 20 tillfällen har skoltjänsten varit riksdagsledamöter behjälpliga
med PRAO/YO. 16 kandidater i ämneslärarutbildning har getts
möjlighet till samhällsinriktad praktik i riksdagen.

Visningar, läktarbesök

Visningar av riksdagshuset för allmänheten har samlat ca 8000 besökare.

Antalet besökare på åhörarläktaren har varit ca 65000 inklusive skoltjänstens
26200 besökare.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Förvaltningskontoret är sedan den 1 januari 1982 i enlighet med riksdagsbeslut
våren 1981 administrativ huvudman för tidningen Från Riksdag
& Departement. Tidningen informerar om beslutsgången i regering och
riksdag. Tidningen är heltäckande — alla kommittédirektiv, offentliga utredningar,
propositioner och riksdagsbeslut redovisas.

Bland läsarna finns anställda och förtroendevalda inom stat och kommun,
organisationer och företag. Dessutom läses tidningen av politiskt
intresserade privatpersoner. Tidningen utkommer med 40 nummer per år i
en upplaga på drygt 20300. Riksdagen anvisade budgetåret 1982/83
2048000 kr. för utgivning av tidningen.

Från och med hösten 1982 har tidningen även ansvaret för utgivningen
av Riksdagens årsbok. Denna är en sammanfattning av de viktigare besluten
under ett riksmöte. Riksdagens årsbok framställs av tidningens redak -

Redog. 1983/84:5

tion på grundval av bl. a. det material som tidigare använts i tidningen. En
arbetsgrupp med representanter från både riksdagen och tidningen fungerar
som referensgrupp. Varje utskottskansli sakgranskar materialet. Upplagan
för årsboken 1981/82 var 3Ö00. Upplagan är slutsåld. För kommande
årgångar har avtal träffats med LIBER förlag AB om förläggning och
försäljning av boken.

I samarbete med riksdagens skoltjänst har tidningen givit ut förteckningen
över riksdagens ledamöter och organ. Förteckningen har publicerats
som ett specialnummer av tidningen.

Kommittéer och utredningar tillsatta av förvaltningskontoret

Byggnadskommittén

Byggnadskommittén har under perioden i allt väsentligt slutfört handläggningen
av riksdagens lokalfrågor på Helgeandsholmen och i Gamla
stan. Vissa uppföljningsfrågor beträffande inredning och utrustning återstår
men beräknas bli slutförda under 1983.

Sammansättningen har varit Erik Wärnberg (s), ordf., till dennes bortgång
den 27 maj 1983, Margit Sandéhn (s), ordf., fr.o.m. den 1 juni 1983,
Rune Johansson (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Kerstin Andersson (c), Nils
Carlshamre (m), Margot Håkansson (fp), Tommy Franzén (vpk), förvaltningsdirektör
Gunnar Grenfors samt personalrepresentanterna Inger Pålsson,
SACO/SR, Sigfrid Larsson, SF och Jan Bjurström, ST.

Kommittén har under perioden hållit sju sammanträden.

Byggnadskommittén har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av
Erik Wärnberg, ordf., till den 27 maj 1983, Margit Sandéhn, ordf. fr. o. m.
den 1 juni 1983, Sven Eric Åkerfeldt, Gunnar Grenfors och Sigfrid Larsson.

Arbetsutskottet har under perioden hållit 13 sammanträden.

Byråchef Olle Etzén har varit kommitténs och arbetsutskottets sekreterare.

Byggnadsstyrelsens organisation för projektet har förutom verkets linjeorganisation
utgjorts av projektchefen Lennart Kolte och projektledaren
Lars Hällgren.

Riksdagens biografikommitté

Biografikommittén består av Sture Palm (s), ordförande, Per-Olof
Strindberg (m), Sture Korpås (c), Eric Hägelmark (fp) och Nils Berndtson
(vpk). Vidare ingår förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie
Bengt Alexanderson, professor Sten Carlsson, fil. dr Birgitta LagerKromnow
och bibliotekarie Rolf Nygren, den senare tillika kommitténs
sekreterare.

Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda forskare
knutna till kommittésekretariatet. Arbetet har främst inriktats på att dels

Redog. 1983/84:5

upprätta register m.m. över samtliga ledamöter från tvåkammartiden
1867-1970, dels definitivt fastställa utformningen av biografierna och de
inledande valkretsbeskrivningar under vilka ledamöterna skall presenteras.
Biografier över ledamöter från ett län föreligger helt färdiga.

Ersuttningsstadgekommittén

Kommittén tillsattes av förvaltningsstyrelsen den 12 december 1979 för
att se över ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter.

Sedan förvaltningsstyrelsen i juni 1982 uppdragit åt förvaltningskontoret
att ta upp vissa frågor om ersättningen till ledamöterna lade denna i
december 1982 fram en PM i ämnet. Förvaltningsstyrelsen har därefter i
juni 1983 uppdragit åt en särskild grupp att arbeta vidare med frågan.
Gruppen består av John Johnsson (s), Rolf Clarkson (m), Martin Olsson
(c), Björn Molin (fp) och Tommy Franzén (vpk). Till gruppens förfogande
står förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors.

I och med att gruppen tillsatts får ersättningsstadgekommitténs uppdrag
anses slutfört.

Utredningen om RFK:s organisation
Förvaltningsstyrelsen beslöt den 14 oktober 1981 att tillsätta en utredning
för översyn av förvaltningskontorets organisation.

Utredningen som antog namnet RFK-utredningen har bestått av riksdagsledamöterna
Lennart Blom (m), ordf., Per Olof Håkansson (s) och
Sven Eric Åkerfeldt (c), förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors samt personalrepresentanterna
Anders Forsberg SACO/SR, Jan Bjurström ST och
Stig Persson SF. Avdelningsdirektör Carl-Gerhard Ulfhielm har varit utredningens
huvudsekreterare. Som sekreterare har dessutom byrådirektör
Susanne Gåje tjänstgjort.

En särskild arbetsgrupp har arbetat med ADB-frågor som brutits ut ur
kommitténs uppdrag.

Utredningen har under budgetåret hållit sju sammanträden.

Utredningen överlämnade i en skrivelse den 9 februari 1983 betänkandet
Översyn av RFK:s organisation. Utredningen har vidare i en skrivelse den
25 mars 1983 överlämnat en promemoria med förslag till ny lag med
instruktion för riksdagens förvaltningskontor.

Utredningen har därmed slutfört sitt uppdrag.

Av talmanskonferensen tillsatt utredning

1983 års JO-utredning
Talmanskonferensen beslöt vid sammanträde den 9 februari 1983 att
tillsätta en utredning om översyn av JO-ämbetet m.m. Bakgrunden till
beslutet finns redovisad i konstitutionsutskottets betänkande 1982/83:7.
Utredningen består av f. d. justitierådet Jan Ljungar, ordf., samt riksdags -

Redog. 1983/84:5

ledamöterna Karin Ahrland (fp), Gunnar Biörck (m). Bertil Fiskesjö (c),
Yngve Nyquist (s), Jörn Svensson (vpk) och Ulla-Britt Åbark (s).

Huvudsekreterare är hovrättsassessor Lars Hesser och bitr. sekreterare
advokat Catharina Markborn-Sörås.

Utredningen avser att redovisa resultatet av sitt arbete under våren
1985.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wennerfors, Oskar Lindkvist, Stig
Olsson, Martin Olsson, John Johnsson, Rolf Clarkson, Björn Molin och
Tommy Franzén samt personalföreträdarna Anders Forsberg, Lennart
Hedlund och Jan Bjurström.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På förvaltningsstyrelsens vägnar
Ingemund Bengtsson

/Gunnar Grenfors

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Tjänster: 3

ADB-VERKSAM HETEN -

FÖRVALTNINGS DIREKTÖR -

Tjänster: 103''
Uppgifter:
Fastighetsfrågor Inköpsfrågor Lokalvård Lokalfrågor Distributions centr.

Förråd

Allman service
Teknisk service
Inredningsservice Snickeriverk stad -

INTENDEN TURENHETEN -

Tjänster: 172

Uppgifter:

Säkerhet och

bevakning

Beredskap

Driftvärn

SÄKERHETS ENHETEN -

Tjänster: 6
Uppgifter
Redovisning
Budgetfrågor
Rationalisering
Ekon. utredningar Kameral

funktion Reseräkningar Pensionsfrågor -

EKONOMI ENHETEN -

Tjänster: 12

Uppgifter:

Personalfrågor

Kanslifrågor

Förhandlings frågor Juridiska

frågor
Utbildning
Personalsoc.
frågor

Löner och arvoden Företagshälso vård -

KANSLI-OCH
PERSONALENHETEN -

ENHETEN
FÖR RIKSDAGSTRYCK -

Tjänster: 36,5
Uppgifter:
Tryckerifrågor
Distribution
och lagring av
riksdagstryck
Försäljning av
riksdagstryck
Fakturering och
bokföring
Korrekturläsning Central

skrivbyrå Reprocentral -

1 Därav 45 lokalvårdare motsv. 34 helårstjänster. Därtill kommer arvodesanställd personal

2 Därtill kommer personal från bevakningsföretag

3 Därtill kommer arvodesanställda guider

4 Sorterar endast i administrativt hänseende under förvaltningskontoret

AVDELNINGSCHEF

Förhandlingsledare
Förv. dir:s stf.

INFORMA TIONS ENHETEN Tjänster:

93
Uppgifter:
Information till
allmänhet,
press, skolor
m. fl.

Kursverksam het Visningsverk samhet Personaltidning

Ledamotsförteckningar

Info.-material

RIKSDAGS BIBLIOTE KET -

Tjänster: 26
Uppgifter:
Bibliotek för
riksdagen och
dess verk samt
kyrkomötet, regeringskansliet,

ämbetsverken,
statliga kommittéer
och forskare -

RIKSDAGENS
UTREDNINGSTJÄNST -

Tjänster: 27,5
Uppgifter:
Utrednings- och
informationsverksamhet
för
riksdagens ledamöter,
utskotten
och riksdagens
övriga organ -

FRÅN RIKSDAG
& DEPARTEMENT4 Tjänster:

8
Uppgifter:
Redaktion för
tidningen från
Riksdag och
Departement
Producerar riksdagens
årsbok

Redog. 1983/84:5