Redog. 1983/84:4

Framställning / redogörelse 1983/84:4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1983/84:4

Redogörelse
1983/84:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet
från den trettioförsta sessionen

1983-05-19

Till riksdagen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse
angående sin verksamhet från den trettionde till och med den trettioförsta
sessionen, som ägde rum den 21-25 februari 1983 i Oslo.

För Nordiska rådets svenska delegation
Ulf Adelsohn

/Christer Jacobson

1 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 4

Redog. 1983/84:4 2

Innehållsförteckning Sid.

A. Inledning 3

B. Delegationen och dess verksamhet 5

C. 3l:a sessionen 7

C.l Generaldebatten 7

C.2 Sakfrågor 13

C.3 Organisation m. m 14

D. Presidiets, utskottens och kommittéernas verksamhet ... 15

D. 1 Presidiet 15

D.2 Utskotten 17

D.2.1 Juridiska utskottet 17

D.2.2 Kulturutskottet 22

D.2.3 Social-och miljöutskottet 30

D.2.4 Trafikutskottet 38

D.2.5 Ekonomiska utskottet 43

D.3 Kommittéerna 52

D.3.1 Informationskommittén 52

D.3.2 Budgetkommittén 54

E. Nordiska rådets litteraturpris 55

Bilaga Rekommendationer och yttranden antagna vid

Nordiska rådets 31:a session 56

Redog. 1983/84:4

3

A. INLEDNING

Den svåra ekonomiska krisen i Västeuropa har naturligtvis också avspeglats
i det nordiska samarbetet. De nordiska länderna har haft låg
tillväxt och en inflationstakt som oftast legat över genomsnittet i OECD.
Underskotten i utlandsbetalningama har varit stora i Danmark, Island och
Sverige medan Finlands utlandsbetalningar varit i balans och Norge haft
ett överskott. Arbetslösheten i Norden uppgick vid årsskiftet till ca
700000. Den fulla sysselsättningen är alltjämt en central målsättning i
Norden och statsministrarna underströk i sina riktlinjer för det ekonomiska
samarbetet behovet av en samordning av arbetsmarknadspolitiken med
den allmänna ekonomiska politiken. En huvudförutsättning för att de
nordiska länderna skall lyckas komma ur dagens problem ansåg dock
statsministrarna vara att det skapades tillväxt i världsekonomin.

Nordiska rådet antog vid den 31:a sessionen i Oslo en övergripande
rekommendation om en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning. Partipolitisk enighet uppnåddes på grundval av tre förslag
från de stora partigrupperingarna i rådet. Den redan tidigare märkbara
partipolitiseringen i rådet har härigenom i särskilt hög grad kommit att
prägla det ekonomiska samarbetsområdet. Kravet på en gemensam ekonomisk
strategi och på alla OECD-länder att föra en ekonomisk politik
inriktad på stimulansåtgärder underströks i utskottsbetänkandet liksom
också i generaldebatten.

Det är unikt att partigrupperingarna inom Nordiska rådet kommit fram
till enighet kring målinriktningen för en handlingsplan för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning. Denna enighet inför den utmaning som
den ekonomiska krisen innebär bör enligt delegationens uppfattning föras
vidare i praktiskt handlande.

En åtgärd som delegationen förutsätter skall leda till stimulans för nordisk
företagsamhet är beslutet om en fördubbling av Nordiska investeringsbankens
grundkapital.

Partipolitiseringen har också bl. a. tagit sig uttryck i att förtroendeposterna,
dvs. posterna i presidiet och som ordförande och vice ordförande i
utskott och fasta kommittéer för andra året i följd fördelats i enlighet med
de politiska grupperingarnas styrka i rådet.

Den svenska devalveringen uppmärksammades i generaldebatten, men
spelade ingen framträdande roll vid sessionen då den redan diskuterats vid
utskotts- och ministermöten under hösten 1982.

Ett av de för rådets egen del viktigaste besluten vid 31:a sessionen var
utökningen av rådets medlemsantal från 78 till 87 för att möjliggöra de
självstyrande områdenas representation i rådet. Beslutet innebar rekommendationer
om ändringar i Helsingfors-avtalet och andra nordiska samarbetsavtal
samt följdändringar i rådets egen arbetsordning. Danmarks, Finlands,
Norges och Sveriges delegationer kommer när dessa beslut genom -

Redog. 1983/84:4

4

förs att bestå av 20 medlemmar och Islands av 7 medlemmar. Arbetet hade
drivits intensivt i den s. k. Petrikommittén och i juridiska utskottet i förhoppningen
att de reviderade överenskommelserna skulle kunna undertecknas
vid sessionen. I rådsdebatten uttalades besvikelse över att regeringarna
inte påskyndat arbetet på sin sida så att ett undertecknande kunde
ske vid sessionen. Det är delegationens förhoppning att ändringarna i
avtalen skall kunna ratificeras så snart som möjligt.

Till de organisatoriska förändringarna hör också den nya budgetprocedur
som tillämpas som en försöksordning från hösten 1982. Syftet är att
förenkla och effektivisera budgetbehandlingen och öka det parlamentariska
inflytandet över både den allmänna budgeten och kulturbudgeten.
Vid sessionen fördes en livlig debatt om 1984 års budget. Den allmänna
budgeten uppgår till 150223000 NOK och kulturbudgeten till 112771000
DKK. De olika ländernas bidrag till de gemensamma utgifterna fördelas på
grundval av ländernas bruttonationalinkomst. För 1983 gäller sålunda för
Sverige 41,4%, Danmark 21,3%, Norge 19,2%, Finland 17,0% och Island
1,1%.

Som ett resultat av de diskussioner som förts om möjligheterna för en
effektivisering av det nordiska samarbetet och en översyn av dess organisation
och arbetsformer tillsattes en kommitté, den s. k. 5-mannautredningen,
för att utreda samarbetsformema mellan rådet och ministerrådet.
Utredningens rapport emotses mot slutet av 1983. Svensk ledamot i utredningen
är riksdagsledamot Karin Söder.

Vid 31:a sessionen antogs 34 rekommendationer. Det stora antalet (14
fler än vid förra sessionen) får delvis ses mot bakgrund av att många
rekommendationsförslag delats i två delrekommendationer, en till ministerrådet
avseende åtgärder inom Norden och en till regeringarna avseende
internationellt agerande.

Sex ministerrådsförslag framlades och utmynnade i rekommendationer,
däribland om nordiskt kultursamarbete under 1980-talet, om handlingsprogram
för samarbete inom bostads- och byggområdet, om handlingsplan på
datateknologiområdet och om program för nordiskt samarbete om miljövård
1983-1987.

Liksom tidigare har inom Nordiska rådet understrukits behovet av en
djupare förankring i de nationella parlamenten av arbetet i rådet. Det är
delegationens förhoppning att bl. a. den ökade partipolitiseringen i rådet
skall bidra härtill. Delegationen konstaterar med tillfredsställelse att dess
förra redogörelse blev underlag för en något fylligare debatt i riksdagen än
under tidigare år och vill understryka vad utrikesutskottets ordförande
sade om behovet av en utförligare redovisning av den viktiga verksamhet
som pågår inom Nordiska rådet.

Redog. 1983/84:4

5

B. DELEGATIONEN OCH DESS VERKSAMHET

Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 19 oktober

1982. Till medlemmar utsågs Gunnar Nilsson i Stockholm, Ulf Adelsohn,
Sture Palm, Karin Söder, Paul Jansson, Ingrid Sundberg, Grethe Lundblad,
Lennart Andersson, Per Petersson, Rune Gustavsson, Arne Gadd,
Karl-Erik Häll, Britt Mogård, Ola Ullsten, Bengt Wiklund, Lars Werner,
Gunnel Jonäng och Tyra Johansson. Till suppleanter utsågs Georg Andersson,
Arne Andersson i Ljung, Karin Flodström, Thorbjörn Fälldin, Lahja
Exner, Hans Nyhage, Per Olof Håkansson, Lena Öhrsvik, Tage Adolfsson,
Ulla Ekelund, Birgitta Johansson, Kurt Ove Johansson, Sten Svensson,
Elver Jonsson, Olle Östrand, Eva Hjelmström, Gunnar Björk i Gävle
och Lilly Bergander. Den 31 januari 1983 valdes Hans Nyhage till ordinarie
medlem i delegationen efter Britt Mogård. Till ny suppleant utsågs Tore
Nilsson.

Möten

Under verksamhetsperioden har delegationen hållit 10 möten. ''

Vid mötet den 26 maj 1982 diskuterades budgetsamrådet mellan Nordiska
rådet och Nordiska ministerrådet. Delegationen ansåg att parlamentarikernas
inflytande över budgeten måste ökas. Vid mötet lämnades också en
information om arbetet i kommittén för utredning av frågan om Färöarnas,
Grönlands och Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen informerades
också om att samarbetsministrarna enats om att vid nästa session
inleda generaldebatten med en ministerrådsförklaring, ett önskemål som
framförts från rådets sida för att få en mer strukturerad generaldebatt.

Vid det konstituerande mötet den 20 oktober valdes Ulf Adelsohn till
delegationens ordförande och Gunnar Nilsson till delegationens vice ordförande.
Även vid detta möte diskuterades budgetsamrådet mellan rådet
och ministerrådet. Delegationen var positiv till en försöksordning enligt
vilken ministerrådets budgetförslag för 1984 framlades som ett tillägg till
ministerrådets berättelse. Nordiska rådets budgetkommitté skulle därefter,
på grundval av de olika utskottens synpunkter, utarbeta ett yttrande
över förslaget som skulle bli föremål för votering under sessionen. Delegationen
informerades också om mandatet för den på initiativ av de nordiska
ländernas statsministrar av rådet och ministerrådet tillsatta utredningen
om samarbetsformerna mellan rådet och ministerrådet.

Till delegationens möte den 16 februari 1983 hade statsrådet Lundkvist i
sin egenskap av nordisk samarbetsminister inbjudits. Statsrådet Lundkvist
redogjorde för de viktigaste frågorna inför sessionen. Samarbetsministern
uttryckte förhoppningen att samarbetet på det industripolitiska området
skulle kunna förbättras och att de nordiska länderna därmed skulle uppnå
ett bättre utnyttjande av sina gemensamma resurser.

Redog. 1983/84:4

6

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 20 oktober 1982 valdes ett arbetsutskott
bestående av Ulf Adelsohn, Gunnar Nilsson, Grethe Lundblad, Sture
Palm och Karin Söder. Arbetsutskottet har sedan föregående session hållit
fyra möten.

Konferenser

Grethe Lundblad deltog i en konferens om ”Fred, säkerhet och miljö”
som ägde rum den 4 juni 1982 i Stockholm.

Rolf Sellgren deltog i svenska samernas landsmöte i Idre den 15-17 juni.

Svante Lundkvist deltog i den XIII Nordkalottkonferensen i Rovaniemi
den 6-8 augusti.

Informationsåtgärder

Under verksamhetsperioden har ett femtontal pressmeddelanden skickats
ut till massmedia, departementens kontaktmän i nordiska frågor,
organisationer och andra intresserade.

En utsändning av pressmeddelanden har drygt 700 mottagare. Under
verksamhetsperioden har även presskonferenser anordnats.

Under 1982 inleddes ett samarbete med Föreningen Norden om medverkan
i föreningens nystartade medlemstidning ”Nordens tidning” som utkommer
med fyra nummer per år. Mot en varje år bestämd ersättning får
delegationen en egen sida i tidningen. Sidan skrivs av informationssekreteraren
och innehåller allmän information om Nordiska rådet och nordiskt
samarbete. Samarbetet fortsätter även under 1983.

Efter valet hösten 1982 reviderades foldern Nordiska rådets svenska
delegation som innehåller uppgifter om delegationens sammansättning och
kort informerar om nordiskt samarbete, informationsmaterial om nordiska
frågor samt om delegationens sekretariat.

Under verksamhetsperioden har kansliet tagit emot ett stort antal studiebesök.
Enskilda och grupper av studerande på olika utbildningsnivåer,
ambassadanställda, kontaktmän för nordiska frågor i departementen, journalister
m. fl. har besökt kansliet.

Kanslipersonal har även åkt ut till skolor, föreningar m. m. för att
muntligt informera om rådet.

Seminarier anordnade av svenska delegationen

Den 11 mars 1982 hölls ett halvdagsseminarium om nordiska kulturfrågor
för studieförbunden i Sverige. Tolv förbund var representerade. Som
föredragshållare deltog bl. a. kulturutskottets sekreterare Kristian Slotte
och direktör Åke Landqvist från Föreningen Norden. Ett tiotal delegationsmedlemmar
deltog i seminariet.

Den 26-27 november hölls ett seminarium för samhällskunskapslärare
från Sydsverige. Seminariet inleddes på Lärarhögskolan och fortsatte näs -

Redog. 1983/84:4

7

ta dag på ministerrådssekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn.
Bland föredragshållarna fanns bl. a. Rune Gustavsson och Ingrid
Sundberg, folketingsmedlemmen Robert Pedersen, social- och miljöutskottets
sekreterare Sara Lönnerblad samt informationschef Jerker Persson
och sektionschef Ib Granerud från kultursekretariatet. Ämnen som
diskuterades var bl. a. rådets arbetsformer och organisation, partipolitiseringen,
aktuella frågor i rådet, nordiskt medborgarskap, Norden och EG,
nordiskt samarbete på forsknings- och kulturområdena samt nordiskt
utbildningssamarbete.

Övrig verksamhet

Den 12 maj 1982 anordnades en informationsträff mellan delegationens
ledamöter och Föreningen Norden.

Informationsmöten om det nordiska samarbetets organisation har under
verksamhetsperioden anordnats vid ett par tillfällen för nya medlemmar
och suppleanter i delegationen.

Den 15 februari 1983 anordnades ett möte med svenska kontaktmän för
nordiska frågor. Vid mötet diskuterades aktuella frågor inför den 31:a
sessionen och frågan om distribution av nordiskt material. I mötet deltog
också hovrättsassessor Harald Dryselius, som lämnade en redogörelse för
utredningen om Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i Nordiska
rådet.

Inför rådets 31 :a session hölls också ett möte mellan delegationen och
representanter för Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap.

Mot bakgrund av riksdagsbeslut att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts
tillfälle att följa och deltaga i arbetet vid delegationens kansli.

C. 31:A SESSIONEN

C.l GENERALDEBATTEN

Generaldebatten fördes liksom tidigare år med utgångspunkt i Nordiska
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet och rapporten
från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet efter 30:e sessionen.
Nytt för denna session var att generaldebatten inleddes med en deklaration
av ministerrådets ordförande.

Den internationella ekonomiska krisen kom att dominera 31 :a sessionens
generaldebatt. Flertalet talare tog sin utgångspunkt i det problem som
var gemensamt, nämligen den långvariga ekonomiska krisen och framför
allt dess återverkningar på sysselsättningen. Många talare gav uttryck för
stor oro över krisen men samtidigt framhölls av flera att just i denna

Redog. 1983/84:4

8

situation är det nordiska samarbetet mera nödvändigt än någonsin. Andra
frågor som fördes fram i generaldebatten gällde industri- och energisamarbete,
Tele-X, de självstyrande områdenas representation i rådet, säkerhetspolitiska
frågor — kärnvapenfri zon i Norden, Norden och u-Iänderna,
formerna för det nordiska samarbetet, partipolitiken, den ekonomiska
brottsligheten och nordiskt medborgarskap. En märkbar förskjutning i
generaldebatten från frågor om utbildning och kultur till frågor rörande
ekonomi och teknik har skett under senare år.

Ekonomi och sysselsättning

Statsminister Palme noterade liksom många andra talare med glädje att
de olika partiernas och ländernas företrädare lyckats skriva sig samman i
ekonomiska utskottet i ett betänkande med krav till övriga länder i västvärlden
om att sätta fart på ekonomin, bromsa inflationen och stimulera
sysselsättningen. Statsministern hoppades att denna session i Oslo skulle
gå till hävderna som det tillfälle då representanterna för de nordiska
regeringarna och de nordiska parlamenten hade styrkan att forma den
gemensamma strategi för ekonomisk återhämtning, som de med all kraft
skall verka för i internationella sammanhang.

Rådets nyvalde president stortingsrepresentant Jo Benkow såg ekonomiska
utskottets ställningstagande som ett löftesrikt exempel på vilja till
samarbete om gemensamma mål. Statsministrarna Schluter och Willoch
underströk likaså betydelsen av den enighet som ekonomiska utskottet
kommit fram till. Statsminister Willoch hoppades att det skulle visa sig
möjligt för rådet att med utgångspunkt från utskottets förslag stärka underlaget
för en bred och samordnad offensiv.

Ulf Adelsohn konstaterade att de nordiska länderna tidigare varit internationella
modelländer, som andra kastat avundsjuka blickar på. Nu fanns
det allvarliga ekonomiska problem även hos oss, något som lätt kunde gå
ut över det internationella samarbetet. Ulf Adelsohn varnade för protektionistiska
tendenser och underströk att de nordiska länderna hade ett stort
intresse av att slå vakt om det fria handelsutbytet.

Thorbjörn Fälldin underströk att de nordiska länderna var för sig och
gemensamt måste fortsätta sina försök att påverka de ekonomiskt tongivande
i världen att lägga om sin politik i mera expansiv riktning. De
möjligheter som fanns i Norden för att ge utvecklingen mera fart måste
också tillvaratas, framför allt då insatser som kunde bidra till industriell
förnyelse och vidmakthållen hög sysselsättning. Här hänvisade Thorbjörn
Fälldin till det medlemsförslag som väckts av representanter för mittenpartierna
i Norden och som var ett av tre som låg till grund för ekonomiska
utskottets tidigare nämnda ställningstagande rörande ekonomisk utveckling
och full sysselsättning. Gunnar Nilsson, ekonomiska utskottets ordförande,
utgick i sitt inlägg också från den ekonomiska krisen i västvärlden.
Antalet arbetslösa i Norden var i slutet av 1982 700000 och beräknades

Redog. 1983/84:4

9

under första halvåret 1983 stiga till 800000. Det var glädjande att alla
nordiska partier ställde sig bakom en politik som syftade till full sysselsättning
och ekonomisk tillväxt. Utskottets ställningstagande var därför en
utmaning och en förpliktelse för alla nordiska regeringar att leva upp till.
Fanns den politiska viljan, borde en samordnad försiktig expansionspolitik
kunna bli en väg ur krisen.

Statsrådet Lundkvist, den nordiska samarbetsministern, hade som utgångspunkt
för sitt inlägg den ekonomiska stagnationen och de nordiska
ländernas möjlighet att bryta denna. Medvetandet i de nordiska regeringarna
om att gemensamt söka påverka den ekonomiska utvecklingen i en mer
expansiv riktning blev allt starkare. Olika uppfattningar om medlen förelåg,
men målet är detsamma, att få bukt med arbetslösheten.

Statsrådet Skauge, ministerrådets ordförande, redogjorde för arbetslöshetssiffrorna
inom OECD-området, som under 1983 uppskattades bli 34
miljoner, varav 19 för Väst-Europa. Ministerrådet var enigt om behovet av
att stärka samarbetet inom OECD och andra internationella organ för att
påverka den ekonomiska politiken och utvecklingen i de större industriländerna.
Statsrådet Feldt var inne på samma tankegångar och underströk
betydelsen av ett förstärkt nordiskt engagemang och enat uppträdande i
internationella sammanhang. Statsrådet framhöll, att den nya svenska
regeringen eftersträvar ett utbyggt samarbete i Norden på det ekonomiska
området. Den internationella aspekten på den ekonomiska politiken upptog
en väsentlig del av statsminister Sorsas inlägg. En förskjutning i
framtiden av en del av det nordiska samarbetet till internationella fora
skulle komma att tvingas fram.

Statsrådet Hellström utgick också i sitt inlägg från den världsomfattande
ekonomiska krisen och noterade att den paradoxala situationen rådde att
samtidigt som krisen gjort internationellt samarbete allt mer oundgängligt
riskerade den också att allvarligt försämra förutsättningarna för att göra ett
sådant samarbete effektivt. Grethe Lundblad uppehöll sig vid den stigande
arbetslösheten i Norden, f. n. cirka 700000, och påpekade att nästan hälften
av alla som vill ha arbete men inte får är kvinnor. Glöm dem inte, var
Grethe Lundblads uppmaning.

Statsminister Willoch berörde i generaldebatten även den svenska devalveringen,
som ansågs ha utgjort ett hårt slag för Norge och dess industri.
Statsrådet Feldt bemötte inlägget och framhöll att devalveringen som
sådan inte var någon nyhet — sedan 1976 hade ett 20-tal devalveringar ägt
rum i de nordiska länderna — men att storleken, 16%, väckt förståelig
uppmärksamhet.

Industri- och energisamarbete

Statsrådet Lundkvist pekade på ”Norden som hemmamarknad” och
"Tekniken och framtiden” som områden för samarbete inom Norden
rörande ekonomi och industripolitik. Nya former för diskussioner och

Redog. 1983/84:4

10

samverkan mellan staten, näringslivet och de fackliga organisationerna
borde förutsättningslöst prövas. Statsrådet underströk betydelsen av samverkan
på det nordiska planet rörande ny teknologi i industriell användning
och av branschpolitiska åtgärder. Paul Jansson uppehöll sig vid arbetslösheten
inom bostads- och byggnadssektorn och efterlyste mer offensiva
branschpolitiska åtgärder av ministerrådet i dess industripolitiska samarbete.
Statsminister Palme ansåg att det industriella samarbetet nu utvecklades
på ett rätt tillfredsställande sätt och pekade på satsningar på Nordiska
industrifonden. Nordiska investeringsbanken och branschsamarbetet
inom ett sådant framtidsområde som datateknologin. Nordisk samverkan
ansågs av Thorbjörn Fälldin nödvändig för att föra den industriella utvecklingen
framåt i våra länder. ”Norden som hemmamarknad” var ett begrepp
som fått betydligt större konkretion under de senaste ekonomiskt
svåra åren. Energipolitikens betydelse i kampen mot den ekonomiska
krisen och för den industriella utvecklingen togs upp av statsrådet Dahl.
Eftersom Norden hade de energipolitiska problemen gemensamma, borde
det vara ett gemensamt intresse att se och planera det framtida energisystemet
utifrån ländernas samlade behov och förutsättningar. Mot bakgrund
av de stora investeringar som gjordes både i Norden och i övriga Europa
ansåg statsrådet att framsynta nordiska tillverkare av energiutrustning
borde ha stora möjligheter att vidga sin marknad, något som skulle kunna
leda till ytterligare produktutveckling.

En medlem av socialistisk folkeparti i Danmark framförde till Sveriges
regering starkt kritiska synpunkter på transporterna genom Öresund av
kämkraftsavfall med fartyget Sigyn. Statsrådet Dahl bemötte kritiken.

Nordiskt TV-samarbete - Tele-X
Många talare, däribland statsminister Willoch och utrikesminister Stenbäck,
tog upp frågan om Tele-X och möjligheterna att realisera denna form
av mediasamarbete. Statsminister Palme hoppades att det löftesrika samarbetet
kring Tele-X inte skulle sluta i en stor besvikelse utan bli ett viktigt
steg i nordiskt industriellt samarbete. Från finländsk sida hade uttalats viss
osäkerhet om var den nuvarande svenska regeringen stod i denna fråga.
Statsminister Willoch beklagade att Norge inte kunde gå in i projektet med
så stor andel som tidigare angivits (25%). Thorbjörn Fälldin och Ola
Ullsten underströk också betydelsen av Tele-X och framhöll att ett misslyckande
av detta projekt skulle innebära ett allvarligt avbräck för det
vidare industriella samarbetet.

Självstyrande områdenas representation i rådet

Redan i generaldebatten framförde många talare sin tillfredsställelse
över att Färöarna, Grönland och Åland nu skulle inlemmas i det nordiska
samarbetet genom det förslag som under sessionen skulle föreläggas rådet.
Från både finländsk och dansk sida uttalades dock missnöje med att

Redog. 1983/84:4

11

regeringarna inte påskyndat arbetet med de förslag till ändringar som den
ökade representationen i rådet förutsatte så att undertecknande av ett
reviderat Helsingforsavtal kunnat ske vid Oslosessionen.

Säkerhetspolitiska frågor — kärnvapenfri zon i Norden

De säkerhetspolitiska inslagen i generaldebatten var vid denna session
få. Presidiemedlemmen Elsi Hetemäki-Olander ansåg att det inte fanns
skäl för att frångå principen om att säkerhetspolitiska frågor inte skulle
behandlas i rådet. Hon ansåg dock att det inte fanns något som talade emot
att sådana frågor kunde diskuteras mellan nordiska politiker i andra sammanhang,
t. ex. vid seminarier i Nordenföreningarnas regi. Statsminister
Palme uppehöll sig vid fredsrörelsen. Människorna i Europa och Amerika
lever inte längre i tystnad i skuggan av kämvapenhotet utan möter i stället
katastrofhoten med krav på fred och nedrustning. Statsministern förmodade
att vi under 1983 skulle få bevittna ett genombrott inte bara för
fredsrörelsen utan också för överenskommelser om rustningsbegränsningar.
Ola Ullsten framhöll att kravet på en kärnvapenfri zon måste ses i ett
europeiskt sammanhang och som en del av de allmänna nedrustningssträvandena.
Det kunde drivas av de nordiska länderna men inte förverkligas
av dem. Kravet riktades mot de länder som har kärnvapen. För Lars
Werner föreföll det mest naturligt att stoppa stormakternas militära upptrappning
och åstadkomma militär avspänning genom att inrätta en kärnvapenfri
zon i Norden. Wemer förde fram tanken på dels en ministerkommission
och dels ett parlamentariskt organ för diskussion av zonfrågan.

En helt ny tanke framfördes av den isländske presidiemedlemmen Halldor
Åsgrimsson, som ansåg, mot bakgrund av den ökade betydelse som
utrikesfrågorna fått, att de nordiska parlamentens utrikesutskott skulle
beredas tillfälle att mötas i samband med utrikesministermötena.

Norden och u-länderna

Statsministern uppehöll sig också i sitt inlägg vid u-ländernas svåra
ekonomiska situation och ansvaret för de nordiska länderna, som borde
samordna sina insatser också när det gällde tredje världen. Statsministern
stödde statsminister Sorsas förslag till samordning av biståndet genom ett
nordiskt avtal, en nordisk ”Lomé-konvention”. Även Grethe Lundblad
liksom Thorbjörn Fälldin efterlyste någon form av Marshallplan för Afrikas
utveckling, där alla i-länder borde bidraga. Grethe Lundblad ställde
frågan om de nordiska länderna ville ta initiativ till ett samordnat utspel om
en utvecklingsplan för Afrika.

Även om många av de satsningar som gjordes gemensamt av de nordiska
länderna gentemot u-länderna var mycket värdefulla enligt Ingrid Sundberg
fanns det dock skäl till kritik beträffande satsningarna i Maputo i
Mocambique, som angås som ett stort misslyckande. Avtalet borde inte

Redog. 1983/84:4

12

förlängas. Det ansågs nödvändigt att rådet i samband med nya satsningar
omprövade och utvärderade resultaten av de samnordiska biståndsprojekten
i u-länderna.

Karin Söder tog också i sitt inlägg upp frågan om vårt ansvar gentemot
u-länderna och underströk betydelsen av att ungdomen fick rätt känsla för
att utveckla och förvalta vår värld, ge den framtidstro. Karin Söder erinrade
om tidigare diskussioner på nordiskt plan kring forskning rörande
framtidsfrågor och efterlyste studier utifrån ett samnordiskt perspektiv om
alternativa utvecklingsmöjligheter av framtidssamhället.

Formerna för det nordiska samarbetet

Sedan den förra sessionen har en försöksordning med ny budgetprocedur
införts som bl. a. innebär en förenkling och effektivisering av budgetbehandlingen,
att parlamentarikerna kommer tidigare in i budgetprocessen
och att budgetförslagen föreläggs plenarförsamlingen. Flera talare uppehöll
sig vid denna nya samarbetsform. Statsrådet Lundkvist upprepade
tidigare uttalande om att vi inte var så fattiga att vi inte hade råd att vara
ekonomiska. Statsrådets förhoppning var att den nya budgetproceduren
skulle stärka den förankring av samarbetet i de parlamentariska församlingarna
som var en nödvändig förutsättning för att nå de resultat, som man
sade sig eftersträva.

Flera talare, däribland statsministrarna Schluter och Willoch, kommenterade
den s. k. 5-mannautredningen som tillsatts för att utreda samarbetsformen
mellan rådet och ministerrådet. Till utredningen knöts stora förhoppningar.
Från Sverige ingår som medlem Karin Söder. Sture Palm,
som ägnade sitt inlägg i generaldebatten åt den nordiska informationsverksamheten
och dess bristande samordning, uttalade förhoppning om att 5-mannautredningen skulle uppmärksamma den framtida organisationen av
rådets informationsverksamhet i vidaste mening. Förslag om rationellare
arbetsmetoder efterlystes.

Partipolitisering

Frågan om ökad partipolitisering i rådet berördes av en del talare, bl. a.
av Ulf Adelsohn, vars bestämda uppfattning var att om övertygelse och
ideologi kunde sättas framför nationstillhörighet vid omröstningar i rådet
så vore detta bästa bevis för hur mycket gemensamt det fanns i länderna.
Det var - paradoxalt nog - troligt att större oenighet kunde innebära ett
stort steg framåt för det nordiska samarbetet. Ulf Adelsohn avslutade sitt
anförande med att vi behövde de nordiska visionerna, men än viktigare var
viljan, kraften, intresset, engagemanget för vår gemensamma sak.

Ekonomisk brottslighet

Lennart Andersson uppehöll sig vid frågan om den ekonomiska brottsligheten
och såg den bl. a. som ett allvarligt hinder för strävan mot ökat

Redog. 1983/84:4

13

företagssamarbete i Norden och därmed även vidareutvecklat industripolitiskt
samarbete. Med tillfredsställelse noterades att statsministrarna tagit
initiativ till en nordisk utredning angående samarbete mot ekonomisk
kriminalitet.

Nordiskt medborgarskap

Social- och miljöutskottet hade under året dragit upp riktlinjer för en
strategi som syftade till att förenkla tillvaron för alla dem som flyttar eller
på annat sätt rör sig inom Norden. Riktlinjerna hade samlats under begreppet
nordiskt medborgarskap. Statsrådet Lundkvist ansåg att programmet
”Nordiskt medborgarskap” borde stå centralt i dialogen mellan rådet och
ministerrådet mot bakgrund av riskerna för en alltför ensidig inriktning av
samarbetet på det tekniska och ekonomiska området. Grethe Lundblad
hävdade att det för den nya generationen nordbor behövde skapas ett
nordiskt medvetande, en känsla av stolthet att bo i Norden, en nordisk
livsstil, som alternativ till det mera kontinentala inflytandet som möter
dagens ungdom. Diskussionen om ett nordiskt medborgarskap borde vidgas
än mer mot framtiden. Som en nordisk medborgerlig rättighet, en del i
det nordiska medborgarskapet, kan frågan om nordisk rösträtt betraktas,
en fråga som i generaldebatten fördes fram av statsminister Sörsa, som
ansåg att möjligheterna till en nordisk rösträtt också i parlamentsvalen nu
borde undersökas.

C.2 SAKFRÅGOR

Saklistan för trettioförsta sessionen (enligt terminologin i rådet benämns
ärendena saker), upptog 31 medlemsförslag (A-saker), 6 regerings- och
ministerrådsförslag (B-saker), 13 berättelser från nordiska samarbetsorgan
(C-saker) och 63 meddelanden från ministerrådet och regeringarna (Dsaker).

1 A-sak återförvisades till utskott för fortsatt behandling. I rådet var
dessutom anhängiga 7 A-saker vilkas behandling i utskotten fortsätter. Vid
sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 39 frågor (Esaker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session. Efter generaldebattens slut lades rapporten till handlingarna.

Mot bakgrund av den betydelse som budgetkommitténs uppgifter tillmäts
framläggs dess verksamhetsberättelse som särskilt dokument i rådet.

Ministerrådets förslag till budget för 1984 framlades för första gången vid
sessionen som tillägg till ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet.

34 rekommendationer och 6 yttranden till de nordiska regeringarna
respektive Nordiska ministerrådet antogs. Texten till dessa har fogats till

Redog. 1983/84:4

14

berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat angivits, har samtliga i
omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för respektive rekommendation
eller yttrande.

I avsnitt D lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingama, innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

C.3 ORGANISATION M.M.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
Statsminister Palme, statsråden Rainer, Bodström, Hellström,
Sigurdsen, Boström, Feldt, Holmberg, Hjelm-Wallén, Göransson,
Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, Peterson, Dahl och Carlsson och
följande valda medlemmar: Gunnar Nilsson i Stockholm, Ulf Adelsohn,
Sture Palm, Karin Söder, Paul Jansson, Ingrid Sundberg, Grethe Lundblad,
Lennart Andersson, Per Petersson, Rune Gustavsson, Georg Andersson
som ersättare för Arne Gadd, Karl-Erik Häll, Arne Andersson i
Ljung som ersättare för Hans Nyhage, Ola Ullsten, Bengt Wiklund, Lars
Wemer, Gunnel Jonäng och Tyra Johansson.

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Karin
Flodström, Thorbjörn Fälldin, Lahja Exner, Sten Svensson, Per Olof
Håkansson, Elver Jonsson och Eva Hjelmström.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
och övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen stortingsrepresentant Jo Benkow,
Norge, samt till vice presidenter folketingsmedlem Anker Jörgensen,
Danmark, riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, Finland, altingsmand
Halldér Åsgrfmsson, Island och riksdagsledamot Ulf Adelsohn, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, socialoch
miljöutskottet och trafikutskottet med vardera 13 medlemmar och
ekonomiska utskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson, Hans Nyhage och Lars Wemer
Kulturutskottet: Arne Gadd, Gunnel Jonäng, Sture Palm och Ingrid
Sundberg (utskottets vice ordförande)

Social och miljöutskottet: Rune Gustavsson, Tyra Johansson och
Grethe Lundblad

Trafikutskottet: Karl-Erik Häll, Per Petersson och Bengt Wiklund
Ekonomiska utskottet: Ulf Adelsohn, Paul Jansson, Gunnar Nilsson
(utskottets ordförande), Karin Söder och Ola Ullsten.

Val företogs till rådets budgetkommitté. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Gunnar Nilsson och Hans Nyhage (kommitténs vice ordförande).

Redog. 1983/84:4

15

Val företogs till rådets informationskommitté. Till svenska medlemmar i
kommittén utsågs Rune Gustavsson (kommitténs vice ordförande) och
Sture Palm.

Vidare företogs val av medlemmar till investeringsbankens kontrollkommitté
för perioden 1 maj 1983 till 30 april 1985. Till svensk medlem i
kommittén utsågs Paul Jansson.

Val företogs av medlemmar och suppleanter till ett särskilt utskott med
uppgift att granska Nordiska kulturfondens förvaltning. Till svensk medlem
i utskottet, som består av fem medlemmar och fem suppleanter, utsågs
Gunnel Jonäng med Arne Gadd som suppleant.

D. PRESIDIETS, UTSKOTTENS OCH
KOMMITTÉERNAS VERKSAMHET

D.l PRESIDIET

Medlemmar

Medlemmar i presidiet har varit från Danmark folketingsmedlem Ib
Stetter, den 8 oktober 1982 ersatt av fhv. statsminister Anker Jörgensen,
från Finland riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, från Island altingsmand
Halldér Åsgrimson, från Norge stortingsrepresentant Guttorm Hansen,
vid 31 :a sessionen ersatt av stortingsrepresentant Jo Benkow, och
från Sverige Svante Lundkvist, ersatt den 20 oktober 1982 av Ulf Adelsohn.
Finland innehade presidentposten fram till 31 :a sessionen, då Norge
övertog denna. Suppleanter för de svenska presidiemedlemmarna har varit
Allan Hemelius respektive Gunnar Nilsson.

Möten

Presidiet har hållit möten den 22 april 1982 i Köpenhamn, den 2 juni i
Stockholm, den 22 juni i Oslo, den 23 augusti i Köpenhamn, den 10
november i Åbo, den 14 november i Mariehamn, den 30 november i Oslo,
den 19 januari 1983 i Stockhlm och den 20 och 24 feburari i Oslo. Överläggningar
med Nordiska ministerrådet/samarbetsministrama ägde rum den 23
april i Köpenhamn och den 10 november i Åbo och med ordförandena för
rådets utskott och kommittéer den 22 april i Köpenhamn. Den 30 november
hölls ett möte i Oslo mellan presidiet och de nordiska ländernas
statsministrar.

Verksamhet

Verksamheten inom rådets presidium har i hög grad inriktats på att
effektivisera det nordiska samarbetet och att öka det parlamentariska
inflytandet på behandlingen av de nordiska budgetarna.

Presidiet har vid möten med samarbetsministrama och med ordförande -

Redog. 1983/84:4

16

na för rådets utskott och kommittéer diskuterat effektiviseringen av samarbetet
genom en bättre uppföljning av rådets rekommendationer på nationellt
plan. Uppföljningen ansågs vara en uppgift både för regeringarna och
rådets nationella sekretariat. Rådets medlemmar borde spela en mer aktiv
roll i sina parlament och där bevaka de nordiska frågorna.

Mot bakgrund av de kritiska synpunkter som vid 30:e sessionen framfördes
mot den nordiska samarbetsapparaten och önskemålen om effektivare
samarbetsformer beslöts vid det gemensamma mötet mellan statsministrarna
och presidiet den 30 november 1982 att en kommitté skulle
tillsättas för att genomgå samarbetsformerna mellan Nordiska rådet och
Nordiska ministerrådet. Kommittén, som går under arbetsnamnet 5-mannakommittén,
består av 5 medlemmar, en från vaije land. Svensk representant
i kommittén är Karin Söder. Kommittén skall avge rapport i
december 1983.

Presidiet och samarbetsministrarna har också enats om att införa en ny
budgetprocedur, som startade hösten 1982 och följdes av en budgetdebatt
vid sessionen. Härigenom har bl. a. möjligheterna för parlamentariska
prioriteringar av de nordiska insatserna ökat. Presidiet har också ansett att
en budgetdebatt vid sessionen kunde öka intresset för det nordiska samarbetet.

En livlig generaldebatt kring aktuella väsentliga frågor skulle också
kunna innebära nya impulser och ökad effektivitet för samarbetet. Som ett
led i denna strävan beslöt presidiet och samarbetsministrarna att generaldebatten
vid 31 :a sessionen skulle inledas med en redogörelse av ministerrådets
ordförande om de huvuduppgifter som ministerrådet stod inför. Ett
sådant programtal skulle utgöra underlag för den fortsatta debatten.

Presidiet har som ett led i den ökade partipoliseringen i rådet arrangerat
koordinerade utskotts- och kommittémöten i november i Mariehamn. Denna
mötessekvens har tillsammans med utskottets januarimöten möjliggjort
två tillfallen mellan sessionerna för partiöverläggningar. Presidiet har ansett
att en ökad kontakt mellan partierna medverkar till att vitalisera
rådsarbetet.

Överläggningarna mellan presidiet och statsministrarna och samarbetsministrarna
har naturligtvis präglats av den svåra internationella ekonomiska
situationen med konsekvenser för de nordiska länderna i form av
bl. a. minskad efterfrågan på nordiska produkter, hög räntenivå och rekordhög
arbetslöshet. Presidiet har härvid framhållit möjligheterna till och
betydelsen av ett intensifierat nordiskt ekonomiskt och industiellt samarbete
samt av ett förstärkt samarbete vid agerande i internationella fora.
Presidiet har vid dessa överläggningar också hänvisat till den oro som
visats från vissa håll inom rådet för att det nordiska samarbetet under
senare år i alltför hög grad inriktats på ekonomiskt-industriella frågor inom
teman som ”Norden som hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden”
till förfång för de s. k. mjuka värdena. Temat ”Nordiskt medborgar -

Redog. 1983/84:4

17

skap” har därför förts fram. Detta avses rymma stora och små frågor inom
kultur- och kommunikationsområdet och på social- och miljövårdsområdet.

Presidiet har tillsammans med representanter för de nordiska ländernas
regeringar utgjort den kommitté, den s.k. Petrikommittén, som utrett
frågan om Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i rådet. Kommittén
avgav sin rapport i september 1982 och föreslog bl. a. att medlemsantalet
i rådet skulle ökas från 78 till 87.

Vid 30:e sessionen företogs valen till rådets 24 förtroendeposter för
första gången i rådets historia på grundval av rådets partipolitiska sammansättning.
Presidiet fungerade som valkommitté. Denna ordning tillämpades
även vid den 31:a sessionen.

Rådets årliga konferens ägde rum den 10—12 maj 1982 i Helsingör och
behandlade familjerätten i Norden. I konferensen deltog omkring 70 personer
från samtliga nordiska länder.

D.2 UTSKOTTEN

D.2.1 Juridiska utskottet

Utskottets arbete har företrädesvis inriktats på behandling av
frågan om Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i rådet,
vilken resulterat i förslag om bl. a. en ökning av antalet valda ledamöter
i rådet från 78 till 87.

Därutöver har det nordiska lagstiftningsprogrammet liksom tidigare
åt utgjort en av utskottets viktigare frågor.

Medlemmar

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson
(s), Håkan Winberg (m) fram till den 19 oktober 1982, Britt Mogård (m)
från den 19 oktober fram till den 31 januari 1983, därefter Hans Nyhage (m)
samt Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har hållit möten under 1982 den 29 juni-3 juli på syd-Grönland,
den 16 november i Mariehamn samt under 1983 den 17-18 januari i
Stockholm och den 20-21 februari i anslutning till och under sessionen i
Oslo.

Under Grönlandsmötet sammanträffade utskottet med representanter
för Grönland såväl på centralt som lokalt plan och fick orientering om
utvecklingen på Grönland, om det grönländska ”hjemmestyret” och om
ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan ”hjemmestyrets” och riksmyndighetema
förvaltning. Utskottet diskuterade också de i utskottet aktuella
2 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 4

Redog. 1983/84:4

18

regerings- och medlemsförslagen om Färöarnas, Grönlands och Ålands
representation i Nordiska rådet.

Vid Mariehamnsmötet hölls de årligen återkommande gemensamma
överläggningarna mellan utskottet och de nordiska ländernas justitieministrar.
Härvid diskuterades frågor rörande samarbetet på familjerättens
område, permanent nordisk samarbetsform på detta område, samarbete
om produktansvarsregler, lagstiftning om datateknologi, narkotikalagstiftning
och upplysning och forskning om de mänskliga rättigheterna.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
Juridiska utskottet instämde inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet (C 1) i ministerrådets
uttalande om att även samarbetet på det juridiska området var en del av
den offentliga sektorn där i ökad grad behov förelåg av klara prioriteringar
utifrån praktiska hänsyn. Utskottet var också enigt med ministerrådet om
att bättre effekt av de enskilda ländernas insatser kunde nås genom gemensam
användning av tillgängliga resurser t. ex. genom gemensamma nordiska
utredningar och praktisk samordning och arbetsfördelning. Utskottet,
som i ministerrådets berättelse saknade upplysning om planer för framtiden,
framhöll att plats borde finnas för visioner även i tider där konsolidering
snarare än expansion är ett av kodorden.

Stor betydelse tillmätte utskottet de gemensamma mötena med justitieministrarna
som tillfälle för meningsutbyte för vidareutveckling av det
nordiska samarbetet på det juridiska området.

Såvitt gällde det nordiska lagstiftningsprogrammet konstaterade utskottet
att samarbetet intensifierats under senare år och att resultaten härav
inte uteblivit. Utskottet upprepade sin tidigare anmodan om att samarbetet
på ministersidan skulle fortsätta och vidareutvecklas efter de banor som nu
lagts fast. Utskottet uppehöll sig vid olika delavsnitt inom lagstiftningsprogrammet
och berörde särskilt äktenskapslagstiftningen, samlevnaden mellan
ogifta och vårdnad av barn. Samtliga dessa tre frågor behandlades vid
rådets konferens 1982 med temat ”Familjerätt i Norden”. Det ansågs
särskilt viktigt att den nordiska rättslikheten om möjligt förstärktes. Utskottet
hade fört frågan om en eventuell lösning av ogifta sammanboendes
ekonomiska problem in i debatten i rådet, därför att erfarenheten hade
visat att svåra ekonomiska problem hade uppstått för många nordiska
medborgare med denna samlevnadsform. Frågan om vårdnad av barn
följde i stort parallell utveckling i de nordiska länderna, vilket utskottet
fann tillfredsställande.

Utskottet uppmanade ministerrådet att ta upp frågan om ett nordiskt
samarbete om likartade regler om internationell adoptionsförmedling och
adoptionshjälp.

Avtalsrätt, köprätt och konsumentskydd tillhörde de mest centrala de -

Redog. 1983/84:4

19

larna av det nordiska lagstiftningssamarbetet och omfattade enligt utskottets
mening viktiga element från det juridiska området i ministerrådets
projekt ”Norden som hemmamarknad”. Utskottet åberopade tidigare betänkanden
över ministerrådets berättelse, där utskottet utförligt kommenterat
och värderat arbetet på förmögenhetsrättens område. Utskottet förklarade
sig fortsättningsvis instämma i den prioritering av arbetsinsatser
och resurser som ministerrådet gjort beträffande lagstiftningssamarbetet
på detta område.

Behandlingen av frågan om likartad nordisk lagstiftning om produktansvar
hade inte nått särskilt långt, sedan utskottet tog upp frågan 1981.
Behandlingen hade enligt ministerrådet varit beroende av arbetet inom
EG. Utskottet förväntade nu att ministerrådet före rådets 32:a session
startade ett samarbete, eventuellt begränsat till frågan om ansvar för
personskada.

Såvitt gällde personskydd och automatisk databehandling upprepade
utskottet här sin hemställan om en utbyggnad och förstärkning av samarbetet
om sådan lagstiftning som syftade till att bevara och ytterligare
trygga den personliga integriteten mot de faror som den moderna datateknologin
kunde innebära. Frågan om datakriminalitet hade diskuterats med
justitieministrarna och utskottet hemställde nu att justitieministrarna tog
upp frågan på gemensam nordisk basis.

Utskottet, som även diskuterat narkotikakriminalitet med justitieministrarna
vid mötet i november, gav sitt starka stöd till justitieministrarnas
initiativ att bekämpa narkotikakriminalitet och stödde en fortsatt utbyggnad
av samarbetet.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 2) med 60 röster.

Självständig representation i Nordiska rådet för de självstyrande områdena
och för samerna

Med anledning av ett medlemsförslag, väckt av en färöisk rådsmedlem,
och ett danskt regeringsförslag om självständig färöisk och grönländsk
representation i rådet hade en kommitté tillsatts av rådet och de nordiska
ländernas regeringen för att utreda denna representationsfråga (den s. k.
Petrikomittén).

Petrikommitténs förslag innebar, att Färöarna, Grönland och Åland på
grund av sin relativt vittgående självstyrelsekompetens borde ges en särskild
ställning inom ramen för det nordiska samarbetet. Rådets medlemsantal
föreslogs utökas från nuvarande 78 till 87 medlemmar. Grönland
skulle få två medlemmar, Åland, som f.n. hade en medlem, ytterligare en
och Färöarna oförändrat två medlemmar. Färöarnas och Grönlands medlemmar
skulle ingå i den danska delegationen och Ålands i den finländska.
För balansens skulle föreslog utredningen att även övriga delegationer
utökades, vilket innebar att Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges
delegationer fick 20 medlemmar och Islands 7.

Redog. 1983/84:4

20

Utskottet följde Peterikommitténs förslag med undantag för att de självstyrande
områdenas representationer gavs form av delegationer inom moderlandets
delegationer, vilket var i enlighet med den danska reservationen
i Petrikommittén. Utskottets tidigare i olika sammanhang framförda huvudsynpunkter
vidhölls således, nämligen att samarbetet inom Nordiska
rådet borde ske mellan suveräna staters folkförsamlingar och regeringar.

Utskottet aktualiserade i detta sammanhang en fråga angående Helsingforsavtalet
som behandlades vid 30:e sessionen. Det gällde artikel 8
angående undervisningen i skolorna vilken borde kompletteras med undervisning
även om de självstyrande områdena.

På utskottets förslag antogs med anledning av medlems- och regeringsförslagen
fyra rekommendationer. I rekommendation nr 5 rekommenderades
de nordiska ländernas regeringar att ändra Helsingforsavtalets artiklar
44, 47, 49, 55, 60, 61 och 63 i enlighet med Petrikommitténs förslag och att
ändra artikel 48 i stort sett i överensstämmelse med den i Petrikommittén
avgivna danska reservationen, vilket innebar att Färöarna, Grönland och
Ålands representationer i rådet utgör delegationer inom ländernas delegationer
(angående den exakta ordalydelsen se Bil. 1). Rekommendationen
antogs med 65 röster mot 1.

I rekommendation nr 6 rekommenderades ministerrådet att samtidigt
med att de ovan föreslagna ändringarna av Helsingforsavtalet trädde i kraft
ändra arbetsordningen för ministerrådet på så sätt att de självstyrande
områdena tillförsäkrades möjlighet att delta i arbetet i ministerrådet och
dess organ i överenstämmelse med Helsingforsavtalets bestämmelser. Rekommendationen
antogs med 66 röster mot 1.

I rekommendation nr 7 rekommenderades regeringarna att snarast genomgå
andra nordiska samarbetsavtal än Helsingforsavtalet och framlägga
de eventuella förslag till ändringar som var nödvändiga för att tillförsäkra
de självstyrande områdena möjligheter att delta i detta samarbete på ministernivå
på samma villkor som föreslagits ovan beträffande samarbetet
inom Helsingforsavtalets ramar. Rekommendationen antogs med 66 röster
mot 1.

I rekommendation nr 8 rekommenderades regeringarna att företa ändringar
av Helsingforsavtalets artikel 8 angående undervisning i skolorna
om de självstyrande områdena (angående den exakta ordalydelsen se Bil.
9). Rekommendationen antogs med 69 röster.

En färöisk rådsmedlem hade i ett medlemsförslag hemställt att det skulle
företas sådana ändringar i rådets avtal att samerna fick egen självständig
representation i rådet.

Utskottet vidhöll sin tidigare i olika sammanhang framförda uppfattning
att rådet var ett samarbetsorgan mellan suveräna staters folkförsamlingar
och regeringar och att det skulle försvaga rådets ställning och minska dess
inflytande, om olika folkgrupper utan någon författningsmässig särställning
kunde uppnå egen representation i rådet. Utskottet underströk de

Redog. 1983/84:4

21

möjligheter som samerna redan har för sina kontakter med rådet och ansåg
att dessa kontaktmöjligheter borde vidareutvecklas.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget. Mot förslaget röstade tre medlemmar. Sex medlemmar
avstod från att rösta däribland Eva Hjelmström.

Ändringar av Helsingforsavtalet och rådets arbetsordning

I ett medlemsförslag hade bl. a. Lennart Andersson, Eva Hjelmström
och Hans Nyhage hemställt om ändringar i Helsingforsavtalets artikel 58
stycket 2 angående finansieringen av rådets gemensamma utgifter. Hittills
hade gällt att dessa utgifter fördelats mellan delegationerna på grundval av
förhållandena mellan ländernas bruttonationalprodukter.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 9) till regeringarna
att vidtaga ändringar i Helsingforsavtalet, artikel 58 stycket 2,
enligt följande: ”Plenarförsamlingen eller med anledning av plenarförsamlingens
bemyndigande presidiet träffar för vaije budgetår bestämmelser
om på vilket sätt de gemensamma utgifterna skall fördelas mellan delegationerna.
Presidiet kan för särskilda fall besluta om att ändra denna fördelning”.
Rekommendationen antogs med 52 röster mot 1.

Rådets presidium hade i ett medlemsförslag hemställt att rådet skulle
fatta beslut om ändringar i rådets arbetsordning med anledning av de
ändringar som föreslogs i Helsingforsavtalet på grund av de självstyrande
områdenas ökade representation i rådet enligt ovan. Bl. a. föranledde
ökningen av antalet valda medlemmar i rådet vissa ändringar.

Presidiet fann inte anledning att föreslå någon ändring av utskottens
antal eller arbetsuppgifter utan föreslog en fördelning av dessa ytterligare
medlemmar på kulturutskottet och ekonomiska utskottet.

Juridiska utskottet tillstyrkte de föreslagna ändringarna, som också var
helt i linje med Petrikommitténs förslag. Utskottet förvånade sig över och
beklagade att regeringarna inte för sin del hade påskyndat arbetet med
revisionen av Helsingforsavtalet så att ett undertecknande av detta hade
kunnat ske i anslutning till sessionen. Nu uppsköts de självstyrande områdenas
deltagande på de nya villkoren ytterligare. Utskottet uppmanade
regeringarna att snarast anta ändringarna i avtalet. Rådet beslöt i enlighet
med utskottets förslag.

Övrigt

På en fråga om tidsplan för samarbetet mellan samerättsutredningarna i
Finland, Norge och Sverige och om information till rådet av samarbetet
svarade statsrådet Rainer att de av ministerrådet i september 1982 fastställda
riktlinjerna inte avsåg tjäna som en gemensam nordisk tidsplan utan
som hjälp och stöd i arbetet samt skulle medverka till att dubbelarbete
undveks. Rådet skulle i årliga meddelanden hållas underrättad om samarbetet.

Redog. 1983/84:4

22

Bengt Wiklund ställde en fråga till Danmarks regering angående konsekvenserna
för den nordiska passkontrollöverenskommelsen av pågående
överväganden inom EG om en europeisk passunion. Av svaret framgick
att Danmark under kommande föhandlingar i EG kommer att arbeta för ett
resultat som är förenligt med den nordiska passkontrollöverenskommelsen.

En fråga av Lennart Andersson angående ministerrådets initiativ och
riktlinjer för samarbetet om åtgärder mot ekonomisk kriminalitet besvarades
med att en expertgrupp tillsatts i januari 1983 för att utreda på vilka
områden behov av ett utvidgat samarbete förelåg och möjligheterna till ett
samarbete mellan berörda myndigheter fanns. Expertgruppen skulle framlägga
rapport till stats- och samarbetsministrama i november/december

1983.

Lennart Andersson ställde också en fråga om varför ministerrådet inte
formaliserat samarbetet på arbetsrättens område i kontakt med arbetsmarknadens
parter i enlighet med rådets rekommendation på området. Av
svaret som lämnades av statsrådet Leijon framgick att ett samarbete pågick
och att detta skulle komma att utvecklas om än inte i formaliserade
former ännu. Samarbetet borde kunna kombineras med ett kontinuerligt
samråd på det nordiska planet med arbetsmarknadens parter.

D.2.2 Kulturutskottet

En stor del av utskottets arbete har ägnats åt att diskutera frågor av
övergripande karaktär inom det nordiska kultursamarbetet. Bakgrunden
har varit ett medlemsförslag om allmänkulturellt samarbete och
ett ministerrådsförslag om nordiskt kultursamarbete under 1980-talet.

Mediapolitiken i Norden har också varit föremål för stor uppmärksamhet
i utskottet. Den snabba tekniska utvecklingen på området som
resulterat i nya medier såsom t. ex. videogram, teletext och telefax ses
om en utmaning inte bara för de enskilda länderna, utan också för det
nordiska kultursamarbetet.

Medlemmar

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Arne Gadd (s), Gunnel
Jonäng (c), Sture Palm (s) och Ingrid Sundberg (m).

Möten

Utskottet har sedan den 30 sessionen hållit följande möten: den 24 maj
1982 i Mariehamn, den 26 augusti i Stockholm, den 18 oktober i Oslo, den
16 november i Mariehamn, den 14 december i Köpenhamn, den 20-21
januari 1983 i Stockholm, den 20 februari i Oslo samt den 21—25 februari
under sessionen i Oslo.

Kulturutskottet har hållit två gemensamma överläggningar med ministerrådet
(kultur- och undervisningsministrarna) dels den 18 oktober 1982 i

Redog. 1983/84:4

23

Oslo och dels den 23 februari 1983 i Oslo. Vid överläggningarna i oktober
diskuterades främst finansieringen av det nordiska kultursamarbetet. Utskottet
redogjorde bl. a. för de principer som enligt dess mening borde vara
vägledande för arbetet med kulturbudgeten för 1984. Vid februarimötet
diskuterades mediapolitiska frågor såsom Tele-X, videogramutbyte och
kabel-TV.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet framförde utskottet inledningsvis synpunkter på de åtgärder
som ministerrådet eller regeringarna vidtagit med anledning av föregående
års yttrande. Utskottet framhöll på nytt att de ingångna överenskommelserna
om gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare och om samarbete
på utlandsundervisningens område snarast borde ratificeras av berörda
länder. Utskottet såg fram emot att fa ta del av ett konkret förslag från
ministerrådet om utvecklingen av kulturförbindelserna mellan Grönland
och det övriga Norden. Utskottet gav vidare fortsatt stöd till strävandena
att åstadkomma ett ökat lärår- och elevutbyte mellan de nordiska länderna
och noterade med tillfredsställelse att ministerrådet ökat anslaget till nordiskt
ungdomssamarbete, en aktivitetsökning på cirka 10%.

Såvitt gällde själva ministerrådsberättelsen uppehöll sig utskottet vid
frågan om utvecklingen av det nordiska samarbetet generellt. Samarbetet
borde utvecklas på områden där man genom samarbete kunde uppnå en
rationellare användning, totalt sett, av tillgängliga resurser. Denna samarbetsfilosofi
hade särskild aktualitet i tider av ekonomisk åtstramning, men
fick enligt utskottet inte utesluta nya initiativ. Utskottet tog också i detta
sammanhang upp frågan om svårigheterna för rådet att få uppgifter om hur
ratificering av överenskommelser mellan de nordiska länderna fortskred.
Ett system för lämnande av sådana uppgifter till Nordiska rådet borde
utvecklas. Frågan skulle kunna övervägas av den av statsministrarna och
rådets presidium tillsatta femmannautredningen. Utskottet ansåg det också
angeläget att trygga den förutsatta aktivitetsnivån inom det nordiska
kultursamarbetet.

På utbildningsområdet framhöll utskottet att ett av de viktigaste syftena
med det nordiska skolsamarbetet av i dag var att mellan de enskilda
länderna förmedla information om skolförhållandena. Utskottet fann det
viktigt att fasta ordningar för informationsförmedling mellan de nordiska
länderna kom till stånd för att göra det lättare att tillämpa nordiska idéer i
den nationella skolplaneringen. Särskilt viktigt var erfarenhetsutväxlingen
inom ungdomsutbildningen. Samarbetet på skolpolitikens område borde
stärkas med hänsyn till den stora ungdomsarbetslösheten. Utskottet var
positivt till ansträngningarna att utveckla utbildnings- och läromedelssamarbetet
på de s.k. smala områdena, t. ex. inom fiskeriutbildnngen och

Redog. 1983/84:4

24

glasutbildningen. Utskottet beklagade att inga framsteg gjorts i fråga om
ökat lärår- och elevutbyte och ansåg att myndigheter och organisationer på
riks- och lokalplanet borde uppmuntras att stödja detta utbyte mellan de
nordiska länderna. Med tillfredsställelse noterades strävandena att i radio
och TV öka informationen om de nordiska länderna, deras språk, kultur
och samhällsförhållanden.

På forskningsområdet fann utskottet, liksom ministerrådet, att det var
skäl att utreda vilka utbildningsbehov inom olika forskningsdiscipliner och
-områden som skulle tillgodoses genom nordiskt samarbete. Utskottet
noterade intresset att anordna forskarkurser inom vissa tekniska områden
samt inom sektorerna odontologi, miljö och energi. Det var naturligt att
dessa frågor blev föremål för utredning av det nordiska forskningspolitiska
rådet.

Beträffande den allmänkulturella verksamheten uppehöll sig utskottet
vid frågor rörande kultur och massmedier. I likhet med ministerrådet ansåg
utskottet det önskvärt att arbetsområdet i ökad utsträckning också omfattade
video och kabel-TV med hänsyn till den snabba utvecklingen på dessa
områden. Utskottet konstaterade att ministerrådet tillsatt en arbetsgrupp
med uppgift att bistå kulturavtalets organ på mediaområdet. Behovet av ett
samlat arbetsprogram för samarbetet om elektroniska massmedier var
stort och ett sådant borde, enligt utskottets mening, åstadkommas i brådskande
ordning. Utskottet berörde också den nordiska kulturmanifestationen
”Scandinavia Today” i USA och noterade att projektet hade betydelse
långt utöver kulturområdet, vilket givetvis var ägnat att göra ett
samarbete av denna typ ännu intressantare. Utskottet framhöll avslutningsvis
att det nordiska folkbildningssamarbetet borde stärkas ytterligare.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 3) med 42 röster mot 2.

U tbildningssamarbete

Statsrådet Lena Hjelm-Wallén svarade på en fråga om stödordningar för
nordiskt lärår- och elevutbyte. Av svaret framgick att ministerrådet hade
en positiv inställning till utvecklingen av lärår- och elevutbyte, men att en
stödordning inte kunde tillstyrkas av ekonomiska skäl. Syftet kunde emellertid
delvis nås genom bl. a. att medel beviljats av ministerrådet till en
sommarkurs för ca 120 modersmålslärare och av Nordiska kulturfonden
till de nordiska lägerskoleföreningarna. Dessutom hade ministerrådet kontaktat
Föreningarna Norden i detta ärende eftersom en väl fungerande
utbytesverksamhet krävde en god och allsidig information.

Sture Palm ställde en fråga till ministerrådet om utgivande av temahäften
i Nordens historia. I svaret framfördes att ministerrådet, mot bakgrund
av erfarenheterna av försäljningen av de tidigare utgivna temahäftena, inte
ansåg det realistiskt att en fortsatt utgivning av häften skulle kunna finansieras
genom försäljning på normala villkor. Ministerrådet trodde inte heller
att det var möjligt att realisera tanken på utgivningen av en nordisk histo -

Redog. 1983/84:4

25

riebok, eftersom temahäftena inte hade kunnat avsättas på marknaden.
Ministerrådet skulle emellertid ytterligare överväga möjligheten att fortsätta
utgivningen av temahäften.

Rådet beslöt på utskottets förslag att anse rekommendation nr 2/1978
angående samnordisk utbildning av lärare för dövblinda slutbehandlad.
Utskottet noterade att den försöksverksamhet som bedrivits 1981—83 varit
framgångsrik och att den skulle fortsätta under 1984 så att en fastare
ordning för den fortsatta verksamheten skulle kunna organiseras.

Forskningssamarbete

Bertil Jonasson, Gunnel Jonäng och Ingrid Sundberg m.fl. hade väckt
ett medlemsförslag om samarbete inom den arktiska forskningen. Kulturutskottet
ansåg att den arktiska forskningen var ett sådant forskningsområde
som krävde dyrbar vetenskaplig eller annan utrustning och därför var
särskilt lämpat för nordiskt forskningssamarbete. Utskottet hade vid behandlingen
av medlemsförslaget övertygats om att frågan om eventuella
gemensamma nordiska insatser inom den arktiska forskningen var värda
att undersökas. Härvid borde inte bortses från behovet och möjligheterna
till ett bredare internationellt samarbete. Frågan borde närmare bedömas
av det nordiska forskningspolitiska rådet som hade inlett sin verksamhet i
början av 1983.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 15) till
ministerrådet att undersöka förutsättningarna för gemensamma insatser
inom den arktiska forskningen. Rekommendationen antogs med 44 röster.

Mot bakgrund av att samtliga länder utom Danmark hade anslagit ökade
medel för att uppfylla de syften som förutsattes vid inrättandet av Nordiska
språksekretariatet ställde Gunnel Jonäng en fråga till Danmarks regering.
Av svaret på frågan framgick att Dansk sprognaevn erhållit ökade
medel 1983 för att kunna stärka sin nordiska verksamhet.

Allmänkulturellt samarbete

Georg Andersson, Karl-Erik Häll, Sture Palm och Olof Palme m.fl.
hade väckt ett medlemsförslag om det allmänkulturella samarbetet i syfte
att få de däri ingående synpunkterna på det allmänkulturella samarbetet
beaktade vid utformningen av riktlinjer för 1980-talets kultursamarbete.

Medlemsförslaget behandlades gemensamt med ett av Nordiska ministerrådet
framlagt förslag om nordiskt kultursamarbete under 1980-talet.
Avsikten med ministerrådsförslaget var att detta tillsammans med synpunkter
i Nordiska rådet skulle utgöra utgångspunkten för det fortsatta
praktiskt-politiska samarbetet under 1980-talet inom ramen för det nordiska
kulturavtalet.

Utskottet uppfattade de båda förslagen som inlägg i debatten om det
nordiska kultursamarbetets inriktning och framhöll att det fanns ett absolut
behov av en fortgående övergripande kulturpolitisk debatt både i rådet och

Redog. 1983/84:4

26

i ministerrådet liksom mellan dessa organ. Såvitt gällde rådets roll i det
nordiska kultursamarbetet hade utskottet reagerat skarpt mot den i ministerrådsförslaget
uttalade uppfattningen att endast ministerrådet och ämbetsmannakommittén
för nordiskt kulturellt samarbete skulle ha ansvaret
för utformningen och prioriteringen av samarbetet. Utskottet framhöll
rådets och dess kulturutskotts roll enligt bestämmelserna i Helsingforsavtalet
och kulturavtalet och erinrade om sin i olika sammanhang framförda
uppfattning att det nordiska kultursamarbetet måste förstärkas och att ett
större parlamentariskt inflytande samtidigt betydde större folklig förankring.

Utskottet framhöll under rubriken ”Ambitioner i 1980-talets kultursamarbete”
att den kulturella aktiviteten i vid bemärkelse hade så stor direkt
och indirekt betydelse att ökade satsningar på kulturområdet var viktiga i
en period av ekonomisk nedgång. I en tid av ekonomisk åtstramning kunde
en ökad samordning av insatserna och en ökad arbetsfördelning mellan
länderna innebära en möjlighet för länderna att tillsammans lättare bemästra
problemen, i vaije fall lättare än vad som blev fallet om vaije land stod
ensamt. Konkreta mål i det nordiska kultursamarbetet borde framför allt
vara ökat samarbete mellan folkrörelserna, ökad språkförståelse, ökat
samarbete om massmedier oavsett teknik, ökat lärår- och elevutbyte, ökat
samarbete för att minska ungdomsarbetslösheten, ökat samarbete kring de
handikappades problem och ökat samarbete på forskningsområdet.

Beträffande finansieringen av det nordiska kultursamarbetet ansåg utskottet
det av värde att man framgent strävade efter att utnyttja också
andra finansieringskällor och modeller än vad som den nordiska kulturbudgeten
ensam kunde erbjuda. Medfinansiering var också erfarenhetsmässigt
ägnad att höja engagemanget och kvaliteten i samarbetsprojekten. Men
medfinansiering skulle inte göras till ett absolut krav. Det kunde också
övervägas att endast under inkörningsperioden finansiera nya aktiviteter
över den nordiska kulturbudgeten för att därefter nå fram till en permanent
finansieringsform utanför den nordiska budgeten. Utskottet tog också upp
de starkt ökade resekostnadernas hämmande inflytande på kultursamarbetet
och underströk vikten av att det kunde åstadkommas generella ungdomsrabatter
på tåg-, båt-, buss- och flygbiljetter i Norden.

När det gäller finansiering av de fasta institutionerna ansåg utskottet att
vissa kostnader för drift av nordiska institutioner borde kunna övertas av
domicillandet eller t. o. m. av domicilkommunen.

Utskottet delade ministerrådets uppfattning om att de etniska och kulturella
minoriteterna borde ha möjlighet att på egen grundval utveckla sina
kulturer jämsides med att de fick stöd att på lika villkor ingå i det nordiska
samarbetet.

Utskottet noterade att Nordiska kulturfonden inte hade uppmärksammats
varken i medlemsförslaget eller ministerrådsförslaget. Utskottet ansåg
att det fanns skäl att företa en ny utvärdering av Nordiska kulturfondens
verksamhet mot bakgrund av det starkt ökade trycket på fonden.

Redog. 1983/84:4

27

Såvitt gällde utbildningssamarbetet borde insatser göras framför allt för
att öka den nordiska språkförståelsen, för samarbete på vuxenutbildningens
område, för folkbildningsorganisationernas samarbete, ökat lärår- och
elevutbyte, ökat nordiskt inslag i lärarutbildnngen, ökat erfarenhetsutbyte
beträffande åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten och utvidgad
tentamens- och examensgiltighet. Utskottet, som ansåg att endast genom
samarbete förmår de nordiska länderna följa med i utvecklingen på forskningens
område, skulle noggrant följa verksamheten inom Nordiska forskningspolitiska
rådet.

När det gällde det allmänkulturella samarbetet ansåg utskottet det särskilt
angeläget att samarbetet mellan folkrörelserna kunde stärkas, att de
etniska och kulturella minoriteterna kunde stödjas samt att samarbetet om
massmedier kunde intensifieras. Litteratur- och musikpriset borde bevaras
men däremot avvisade utskottet förslaget att inrätta nya nordiska pris.

Vad gällde organisationen av det nordiska samarbetet på kulturområdet
anslöt sig utskottet till ministerrådets uppfattning att en förutsättningslös
prövning borde göras hur det behov som de rådgivande kommittéerna
avsåg att tillgodose bäst kunde mötas under rådande och kommande förhållanden.
Det noterades att i och med upprättandet av Nordiska forskningspolitiska
rådet behövdes inte längre rådgivande kommittén för forskning.

Informationen om det nordiska samarbetet var inte berört varken i
medlemsförslaget eller i ministerrådsförslaget. Utskottet ansåg att frågan
om samordning av informationen om det nordiska samarbetet borde ges
ökad uppmärksamhet.

Särskilt yttrande hade avgivits av Arne Gadd och Sture Palm beträffande
finansieringsfrågan. De var tveksamma till planerna på en ökad medfinansiering
främst med hänsyn till att, om denna metod fick en felaktig
tillämpning, kunde möjligheter skapas för olika komersiella intressen att ta
över i avvägningen beträffande satsningen på olika kulturaktiviteter.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 10) till ministerrådet
att med beaktande av de synpunkter som framförts av Nordiska
rådet med anledning av medlemsförslag A 61 l/k och ministerrådsförslag B
37/k fortlöpande utveckla och utvidga det nordiska kultursamarbetet genom
att i samarbetet inbegripa allt vidare medborgarkretsar i syfte att
ytterligare stärka den nordiska gemenskapen. Rekommendationen antogs
med 57 röster mot 1.

Gunnel Jonäng och Ingrid Sundberg m. fl. hade i ett medlemsförslag
hemställt om ökat domicillandsstöd till institutioner på den nordiska kulturbudgeten.

Utskottet hade under de senaste åren känt en stigande oro för institutionerna
på den nordiska kulturbudgeten och svårigheterna för dessa att i en
resursknapp tid få tillgång till nya medel. Tanken hade därför väckts om
ökat domicillandsstöd till institutionerna på den nordiska kulturbudgeten.

Redog. 1983/84:4

28

Utskottet hade uppmärksammat olikheterna i fråga om finansieringen av
institutionerna. För vissa ersattes samtliga kostnader över den nordiska
budgeten, medan kostnaderna för andra fördelades mellan den nordiska
budgeten och domicillandets budget. Utskottet ansåg att strävan borde
vara att minska den andel av den nordiska kulturbudgeten som åtgår till att
finansiera driften av institutionerna. Sådana kostnader borde kunna övertas
av domicillandet, dock inte undantagslöst. T. ex. Nordens hus i Reykjavik
och på Färöarna borde undantas. Utskottet ansåg inte att institutionens
nordiska karaktär kunde ifrågasättas genom en sådan finansieringsordning.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 11) till de
nordiska regeringarna att öka domicillandsstödet till institutionerna på den
nordiska kulturbudgeten. Rekommendationen antogs med 49 röster mot 3.

I ett medlemsförslag, väckt av bl. a. Arne Gadd och Gunnel Jonäng,
hemställdes om upprättandet av ett Nordens institut på Åland.

Utskottet konstaterade att det föreliggande medlemsförslaget gick tillbaka
på ett tidigare förslag om en undersökning av möjligheterna att upprätta
ett Nordens institut på Åland. Utredningen hade visat att det fanns ett
enstämmigt intresse mellan Åland och övriga Norden. Utskottet delade
utredningens positiva uppfattning. Verksamheten vid institutet skulle i
huvudsak finansieras över den nordiska kulturbudgeten, medan Ålands
landskapsstyrelse utlovat att svara för driftskostnaderna. Utskottet konstaterade
att det knappast fanns möjlighet att realisera förslaget före 1985
men ansåg att förslaget under mellantiden borde konkretiseras och planeras
på basis av den företagna utredningen för att kunna uppföras på
kulturbudgeten för 1985.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 12) till
Nordiska ministerrådet att upprätta ett Nordens institut på Åland. Rekommendationen
antogs med 45 röster mot 2.

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Arne Gadd och Sture Palm om
stöd till ett svenskt-danskt uppslagsverk.

Utskottet noterade att det fanns goda exempel på framgångsrikt nordiskt
samarbete om utgivning av stora bokverk och pekade bl. a. på kulturhistoriskt
lexikon för nordisk medeltid utgiven i 22 band år 1950-78. Bland
remissorganen fanns en tveksam inställning till förslaget. Utskottet hade
inte kunnat övertygas om möjligheterna till ett framgångsrikt samarbete
om utgivningen av ett nordiskt, än mindre av ett svenskt-danskt uppslagsverk.
Utskottet önskade dock fästa uppmärksamheten på en i remissmaterialet
framförd intressant tanke om en gemensam nordisk databas innehållande
informationsmaterial av encyklopedityp.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

Rådet beslöt på förslag av utskottet att anse rekommendation nr 8/1981
angående de nordiska författarkurserna slutbehandlad då ministerrådet i

Redog. 1983/84:4

29

samband med beredningen av den nordiska kulturbudgeten för 1983 beslutat
att författarkurserna skulle få ett årligt stöd över kulturbudgeten.

Statsrådet Bengt Göransson svarade på en fråga om skydd mot utförsel
av kulturföremål. Av svaret framgick att det danska kulturministeriet
hösten 1982 tillsatt en artbetsgrupp för att utreda behovet av ett lagförslag
om förbud mot försäljning av konst och antikviteter i utlandet. Ministerrådet
avsåg ta ställning till om resultatet av detta arbete kunde skapa förutsättningar
för gemensamma nordiska åtgärder. Vidare framgick av svaret
att UNESCO-konventionen från 1970 angående hinder mot olovlig handel
med kulturellt värdefulla föremål inte hade ratificerats av de nordiska
länderna och att några omedelbara planer på en sådan ratificering inte
förelåg.

Av meddelandet om rekommendation nr 15/1976 angående åtgärder för
att stärka det samiska kulturlivet redogjordes för de förslag som lagts fram
i utredningen ”Samiskt kulturliv” och för vilka åtgärder ministerrådet
beslutat vidta med anledning av denna. Utskottet var positivt till de av
ministerrådet beslutade åtgärderna, men betonade samtidigt att många av
de i utredningen framlagda förslagen förutsatte åtgärder på nationellt plan.
På utskottets förslag beslöt rådet anse rekommendationen för sin del
slutbehandlad.

Ingrid Sundberg ställde en fråga angående vilka åtgärder ministerrådet
kunde vidtaga för att åstadkomma ett bättre rabattsystem för resor i
samband med nordiskt idrottsutbyte. Av svaret framgick att det inte varit
möjligt att fa till stånd speciella rabattordningar för denna typ av resor.
Enligt ministerrådet kunde en nedskärning av resekostnaderna för idrottssammanslutningar
i nuvarande situation endast åstadkommas genom ökat
tillskott till stödordningen för nordiskt idrottssamarbete.

Radio- och TV-samarbetet

Kulturutskottet anmälde vid sessionen att behandlingen av ett medlemsförslag,
väckt av bl. a. Ingrid Sundberg, om samarbete ifråga om mottagande
av utomnordiska TV-satellitsändningar fortsatte i utskottet.

Ett medlemsförslag hade väckts, av bl. a. Sture Palm, om nordiska
filmer och televisionsprogram på videoband och videoskivor. I förslaget
hade hemställts att de nordiska regeringarna skulle vidta åtgärder för att
åstadkomma en överenskommelse med upphovsmännens organisationer i
syfte att bereda allmänheten tillgång till nordiska program på videoband
och videoskivor.

Utskottet hade noterat den omfattande spridning som videobandspelarna
fått i de nordiska länderna men konstaterade samtidigt att tillgången
på videogram med högklassiga program inte ökat i någon nämnvärd grad.
Någon distribution till allmänheten av inhemska eller i än mindre grad av
nordiska TV-program överspelade på video existerade inte. En av orsakerna
härtill var att det hittills varit omöjligt att åstadkomma avtal med

Redog. 1983/84:4

30

upphovsmännens organisationer. Utskottet ansåg att det förelåg stort behov
av åtgärder för att åstadkomma en överenskommelse med upphovsmännens
organisationer i syfte att bereda allmänheten tillgång till videogram
med nordiska TV-program och filmer. Utskottet såg så allvarligt på
frågan att det fann det nödvändigt att föreslå lagstiftningsåtgärder för den
händelse överenskommelse mellan berörda parter inte kunde uppnås.

På utskottets förslag antog rådet två rekommendationer (nr 13 och 14)
dels till de nordiska ländernas regeringar att vidta åtgärder för att åstadkomma
överenskommelse med upphovsmännens organisationer i syfte att
bereda allmänheten tillgång till videogram med nordiska TV-program och
filmer, dels till Nordiska ministerrådet att etablera ett permanent nordiskt
erfarenhetsutbyte om de juridiska, kulturella, tekniska och ekonomiska
konsekvenserna av en ökad videogramdistribution samt om åtgärder i
syfte att skapa möjligheter att positivt utnyttja det nya mediet. Rekommendationerna
antogs med 45 röster mot 1.

Ingrid Sundberg hade i en fråga bett om närmare redogörelse för den
aktuella situationen när det gällde nordiskt satellit-TV-samarbete. Av
svaret framgick att studiefasen om Nordsat till hälften var färdig. Preliminära
rapporter hade lämnats från den tekniska och programmässiga arbetsgruppen
och ministerrådet skulle inom en nära framtid ta ställning till
riktlinjerna för det vidare utredningsarbetet. Den tidsplan som ministerrådet
fastslagit den 27 mars 1982 skulle fullföljas, vilket innebar att en
slutrapportering skulle ske senast den 1 april 1984.

Vidare framkom att det från svensk sida framförts önskemål om att
slutföra Tele-X-förhandlingarna mellan Sverige, Finland och Norge innan
de slutgiltiga riktlinjerna för Nordsat-samarbetet fastställdes. Oberoende
av utfallet av Tele-X-förhandlingarna skulle det emellertid vara önskvärt
att Nordsat-projektet blev slutfört så att Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet
och de nationella parlamenten under 1984 kunde ta ställning till
uppbyggnaden av ett satellitsystem för TV- och radiosändningar i Norden.

D.2.3 Social- och miljöutskottet

Miljövården har under den redovisade perioden varit det högst
prioriterade arbetsområdet inom utskottets verksamhetsfält. Rekommendationer
har antagits om ett nytt samarbetsprogram samt om
samordning av energi- och miljöåtgärder. På social- och hälsovårdsområdet
har rekommendationer antagits om samarbetsprojekt för vissa
grupper av funktionshämmade och om vård av psoriasispatienter.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Rune Gustavsson (c), Doris
Håvik (s) och Grethe Lundblad (s). Doris Håvik ersattes den 26 maj av
Karl-Erik Häll (s), som den 28 oktober ersattes av Tyra Johansson (s).

Redog. 1983/84:4

31

Möten

Utskottet har hållit möten den 24-25 maj 1982 i Växjö, den 2-3 augusti i
S0rkjos (Nordnorge), den 16—17 november i Mariehamn, den 14-15 december
i Köpenhamn, den 20-21 januari 1983 i Stockholm samt den 21
och 23 februari i samband med sessionen i Oslo.

Vid Växjömötet överläde utskottet med en representant för ministerrådet
om arbetsmiljöfrågor och vid mötet i Nordnorge med ministerrådets
konsulent för jämställdhetsfrågor. I Mariehamn ägde överläggningar rum
med Nordiska ministerrådet - miljövårdsministrarna. Vid decembermötet
sammanträffade utskottet med representanter för Nordens Fackliga Samorganisation.

Dessutom har under tiden två arbetsgrupper, en under ordförandeskap
av Rune Gustavsson för förberedelse av utskottets möte med miljöministrarna
och en för nordiskt medborgarskap, haft ett antal möten. Den 10
januari 1983 möttes en nytillsatt arbetsgrupp för att planera ett seminarium
hösten 1983 om arbetstidsfrågor.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet framhöll i sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande
det nordiska samarbetet bl. a. att ett pressat ekonomiskt läge inte
fick medföra att det nordiska arbetet sattes åt sidan, i synnerhet som en
förstärkning av det nordiska samarbetet kunde medföra besparingar och
samarbetsvinster. Utskottet noterade att ministerrådet under senare år
framlagt ett betydande antal sektorvisa samarbetsprogram och framhöll att
vad som i första hand behövdes inte var nya samarbetsprogram utan
program med konkret genomslagskraft på det nationella planet. Det omfattande
nordiska utredningsarbetet måste komma till praktisk användning,
och den nationella uppföljningen av utredningsarbetet måste effektiviseras.

Vad gällde arbetsmarknaden konstaterade utskottet liksom föregående
år att situationen i de nordiska länderna var alarmerande. Kraftfulla insatser
måste göras på nationellt plan för att hindra de stora mänskliga, sociala
och ekonomiska problem som ungdomsarbetslösheten innebar. Ministerrådets
utredning om arbetslöshetens samhällsekonomiska verkningar
borde bedrivas skyndsamt. Utskottet vilie emellertid också påpeka att
arbetslöshetens sociala verkningar var av den art och dimension att utredning
i dessa frågor snarast borde påböijas. Ett reviderat samarbetsprogram
på arbetsmarknadsområdet borde föreläggas rådets 32:a session i form av
ett ministerrådsförslag.

Utskottet uppehöll sig också vid utredningen om kapitalets och arbetskraftens
rörlighet, vilken tillkommit på initiativ av rådet. Fortfarande sju år
efter att förslaget togs upp av rådet hade inte redovisats vilka konkreta
åtgärder som skulle vidtas på nordiskt och nationellt plan. Utskottet upp -

Redog. 1983/84:4

32

repade sin hemställan från föregående år om att utredningen skulle föranleda
konkreta åtgärder.

Utskottet efterlyste uppgifter om vilka konkreta åtgärder ministerrådet
ämnade vidta för att den nuvarande ekonomiska krisen inte i första hand
skulle drabba kvinnors möjligheter till förvärvsarbete. En utvärdering av
hur kvinnornas situation på arbetsmarknaden påverkades av konjunkturväxlingarna
borde ske.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att ministerrådet övervägde att
1983 framlägga ett nytt samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet. Ett utkast
till ett sådant program borde föreläggas den 32:a sessionen i form av
ett ministerrådsförslag. Kemiska ämnens inverkan på arbetsmiljön borde
utgöra ett fristående insatsområde i ett sådant samarbetsprogram. Utskottet
noterade att antalet kemiska ämnen i arbetsmiljön ökat år från år och
upprepade därför sin hemställan från föregående år att samarbetet beträffande
yrkeshygieniska gränsvärden och på den psykosociala arbetsmiljöns
område skulle intensifieras.

Såvitt gällde jämställdhetssamarbetet vidhöll utskottet sitt tidigare förslag
att ministerrådet borde upprätta en fristående ämbetsmannakommitté
för jämställdhetsfrågor. Orsakerna till nativitetens förändring över en
längre tidsperiod i de nordiska länderna borde analyseras i ett jämförande
nordiskt perspektiv. Utskottet ansåg att en nordisk kvinnokonferens borde
anordnas med uppgift att till FN-konferensen i Nairobi 1985 sammanställa
redan uppnådda resultat av reell jämställdhetskaraktär och formulera de
jämställdhetskrav som var specifika för Nordens kvinnor.

Vad gällde miljövårdssamarbetet hänvisade utskottet till sitt betänkande
över ett reviderat samarbetsprogram på miljövårdsområdet (se nedan).
Resurser borde ställas till förfogande för att det reviderade miljövårdsprogrammet
skulle få genomslagskraft. Särskilt viktigt var att luftföroreningssamarbetet
gavs prioritet.

Inom social- och hälsovårdssamarbetet ville utskottet särskilt prioritera
samarbetet beträffande drogmissbruket. Det nordiska samarbetet på rusmedelsområdet
(alkohol och narkotika) borde sålunda fortsatt utvidgas
och fördjupas. Utskottet ansåg vidare att på få områden var ett nordiskt
samarbete mer angeläget än på handikappområdet och det borde breddas
och fördjupas.

Samarbetet om barns miljö och uppväxtvillkor var ett annat område där
samarbetet borde intensifieras. Utbyte av erfarenheter om de fördelar som
kunde nås genom insatser av friskvårdande karaktär borde äga rum mellan
länderna.

Ministerrådet tog i rådets berättelse upp ett nytt avsnitt, nämligen livsmedelsfrågor.
Utskottet ansåg att det igångsatta samarbetet för att kartlägga
befolkningens kostvanor och ändringar i kostvanemönstret borde föranleda
konkreta åtgärder.

Redog. 1983/84:4

33

Till utskottets betänkande hade fogats en handlingsplan om nordiskt
medborgarskap, upprättad av utskottet.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 5) med 61 röster.

Miljövård

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om program för nordiskt samarbete
om miljövård 1983-1987. Ett första utkast till förslaget hade dryftats
mellan utskottet och miljöministrarna i Mariehamn i november. Ministerrådet
hade framlagt detta som ett förslag till revision av det gällande
miljövårdsprogrammet. Utskottet, som vid flera tillfallen funnit att projektverksamheten
inom miljövårdsområdet varit alltför splittrad, noterade
med tillfredsställelse att denna verksamhet enligt det nya programförslaget
skulle koncentreras. Då, som framgått vid utskottets överläggningar med
miljöministrarna, artikel 1 i den nordiska miljöskyddskonventionen inte
kunde tillämpas på energitransport med fartyg och inte heller MARPOLkonventionen,
Londonkonventionen eller Östersjökonventionen reglerade
denna typ av transport, ansåg utskottet att de nordiska regeringarna borde
ta upp denna fråga. Utskottet tillstyrkte att luftföroreningsfrågorna lyftes
fram som en central fråga i programförslaget. Utskottet uttalade slutligen
förhoppningen om att programmet skulle få stor genomslagskraft och även
liksom den nordiska miljöskyddskonventionen kunna utgöra en förebild
för ett vidare internationellt samarbete.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 16) till ministerrådet
att med beaktande av de synpunkter som framförts av Nordiska
rådet anta ett reviderat program för nordiskt samarbete om miljövård samt
att kontinuerligt och i fortlöpande kontakt med rådet vidareutveckla och
fördjupa det nordiska miljövårdssamarbetet. Rekommendationen antogs
med 51 röster.

Rune Gustavsson, Allan Hernelius, Paul Jansson, Bertil Jonasson, Elver
Jonsson, Grethe Lundblad och Svante Lundkvist hade tillsammans med
andra rådsmedlemmar framlagt ett brett upplagt medlemsförslag om intensifierat
nordiskt forskningssamarbete på energi- och miljöområdet. Medlemsförslaget
hade som utgångspunkt ett i november 1981 i Södertälje
anordnat seminarium ”Energi i Norden — försörjning och försörjningstrygghet”.
Seminariet anordnades av social- och miljöutskottet och ekonomiska
utskottet tillsammans.

Att förena en ekonomisk och försöijningsmässigt trygg energiproduktion
med krav på regional balans och en säker och sund miljö tillhörde,
enligt utskottet, 1980-talets stora politiska utmaningar nationellt, regionalt
och globalt. Utskottet pekade på en rad konkreta målsättningar som kunde
uppnås genom ett intensifierat nordiskt forskningssamarbete och var enigt
med förslagsställarna om betydelsen av en gemensam strategi inom de
energi- och miljöpolitiska områdena så att de nordiska resurserna utnyttjades
optimalt, dvs. att både ekonomiska, försörjnings- och miljömässiga
3 Riksdagen 1983/84. 2 sami. Nr 4

Redog. 1983/84:4

34

faktorer beaktades. Det redan existerande samarbetet inom forskningen på
energi- och miljövårdsområdet borde intensifieras. Här åberopade utskottet
verksamheten inom Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information.
Utskottet var uppmärksamt på svårigheterna att samordna de
nationella energiinstitutens verksamhet. Trots svårigheterna hade förslaget
dock sina klara fördelar och borde prövas.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 17) - i allt
väsentligt i enlighet med medlemsförslagets yrkande — till ministerrådet a)
att genom förbättrad och mer jämförbar statistik och framläggandet av
prognoser över de samlade energitillgångama och över den förväntade
energiförbrukningen i Norden låta utarbeta en nordiskt energiförsörjningsmodell,
b) att intensifiera och vidareutveckla forskningssamarbetet om
utnyttjandet av nya och förnybara energikällor, c) att samarbeta om etablerande
av demonstrationsanläggningar i full skala för provning av bland
annat alternativa energikällor, d) att förstärka Nordiska samarbetsorganets
för vetenskapliga information resurser på energi- och miljöområdet, e) att
samordna de nationella energiinstitutens verksamhet i Norden i syfte att nå
fram till en ändamålsenlig arbetsfördelning och bättre utnyttjande av redan
befintliga resurser samt f) att samarbeta på forskarutbildningens område
inom energi- och miljöområdet. Rekommendationen antogs med 49 röster.

På utskottets förslag antog rådet dessutom på grundval av detta medlemsförslag
en rekommendation (nr 18) till de nordiska ländernas regeringar
att på internationellt plan verka för enhetliga metoder för insamling av
data och statistik på energi- och miljöområdet. Denna rekommendation
antogs med 40 röster.

Samma rådsmedlemmar som framlagt de ovannämnda förslaget hade
mot bakgrund av seminariet i Södertälje föreslagit en rekommendation till
ministerrådet om utarbetandet av progam för mätning och evaluering av
olika energislags miljöskadliga effekter samt utredning av förutsättningar
att förebygga miljöskadlig verksamhet i annat nordiskt land. Vidare föreslogs
en rekommendation till de nordiska ländernas regeringar att i internationella
sammanhang t. ex. inom UNEP, OECD och ECE uppträda gemensamt
i syfte att påverka utvecklingen på energi- och miljöområdet och att,
innan en bilateral samverkan inleddes mellan ett nordiskt och ett ickenordiskt
land, pröva möjligheterna till en samnordisk lösning.

Utskottet omfattade helt syftet med medlemsförslaget men ville framhålla,
att miljöpolitikens målmedvetenhet och verkställighet i hög grad bestämdes
av vad som skulle ske inom olika sektorer av samhällspolitiken.
Miljöproblemen kunde skärskådas för sig men inte lösas på ett hållbart sätt
lösryckta ur sitt komplexa sammanhang. Utskottet framhöll också att det
borde vara mera fruktbart att inrikta forskningsresurser på åtgärder i
anslutning till stora föroreningskällor utanför Norden än att enbart begränsa
insatserna till miljöskadlig verksamhet i de nordiska grannländerna.
Utskottet pekade på värdet av nordiskt samarbete på internationellt plan

Redog. 1983/84:4

35

och framhöll att genom samverkan i internationella fora uppnådde de
nordiska länderna, som internationellt sett hade stränga regler inom miljövården,
att nordiska normer fick genomslagskraft.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 21) till ministerrådet
att a) utarbeta långsiktiga program för mätning och evaluering av
olika energislags miljöskadliga effekter och b) utreda förutsättningarna för
att ekonomiska resurser för forskning och expertis skall kunna ställas till
förfogande för att förebygga miljöskadlig verksamhet i annat nordiskt land.
Rekommendationen antogs med 56 röster.

Rådet antog också på grundval av medlemsförslaget en rekommendation
(nr 22) till de nordiska ländernas regeringar att i internationella sammanhang
t. ex. inom UNEP, OECD och ECE föra fram krav på att miljöaspekterna
beaktas vid utformning av energipolitiken. Även denna rekommendation
antogs med 56 röster.

I ett medlemsförslag hade Tyra Johansson m. fl. hemställt om en rekommendation
till ministerrådet att utföra en jämförande studie av bestämmelserna
om normeringen för svavelutsläpp i de nordiska länderna, och att på
grundval av dessa undersökningsresultat utarbeta en överenskommelse
om gemensamma normer för svavelutsläpp i de nordiska länderna samt om
en rekommendation till de nordiska ländernas regeringar att samfällt på
internationellt plan verka för en begränsning av svavelutsläppen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 19) till ministerrådet
att på basis av den studie som utförs inom ramen för ECEkonventionen
angående gränsöverskridande luftföroreningar utarbeta en
överenskommelse om gemensamma normer för svavelutsläpp i de nordiska
länderna. Rekommendationen antogs med 44 röster.

Vidare antog rådet en rekommendation (nr 20) till de nordiska ländernas
regeringar att samfällt på internationellt plan intensifiera arbetet för en
begränsning av svavelutsläppen. Rekommendationen antogs med 40 röster.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till regeringarna
i de nordiska länderna att ge aktivt stöd till strävandena att bevara
naturmiljön i de arktiska farvattnen.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att åtgärder för att bevara
naturmiljön i de arktiska farvattnen var nödvändiga. Miljönegativa
intrång hade i arktisk miljö särskilt långtgående konsekvenser. Ett stort
utsläpp av olja kunde t. ex. med den långsamma nedbrytningseffekten i
arktisk miljö, tära på isen och detta i sin följd ge översvämningseffekter
med globala konsekvenser. Utskottet ansåg därför att ett internationellt
samarbete för att förhindra att aktiviteter från människorna medförde
allvarliga skadeverkningar på det ekologiska systemet i Arktis snarast
borde etableras.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 23) i enlighet
med medlemsförslagets yrkande. Rekommendationen antogs med 48 röster.

Redog. 1983/84:4

36

Grethe Lundblad hade ställt en fråga huruvida ministerrådet var berett
att ta initiativ till ett projekt för att klargöra förutsättningen för ett nordiskt
samarbete i fråga om förhandstestning av kemiska ämnen och produkter.
Av svaret framgick att detta inte var aktuellt och att berörda myndigheter
ansåg att en generell förhandstestning skulle vara mycket resurskrävande.
Grethe Lundblad instämde häri, men ansåg att nordiskt samarbete just
därför kunde innebära en resursbesparing.

Social- och hälsovård

Rune Gustavsson hade tillsammans med andra rådsmedlemmar föreslagit
en rekommendation till ministerrådet att utreda möjligheterna till samarbete
kring vårdcentra på kurorter för psoriasispatienter samt att förenhetliga
regler för ersättning av kostnader i samband med klimatologisk
vård av psoriasis.

Utskottet erinrade om att antalet psoriasissjuka uppgick till drygt en
halv miljon människor i de nordiska länderna. 65-75000 personer kunde
antas vara i behov av vård för sin sjukdom. Genom ett nordiskt samarbete
på området underlättades en jämn beläggning vid vårdcentra i sydligt
belägna länder och kontrollen av ortsstandarden. Resekostnaderna kunde
nedbringas. Utskottet noterade att medlem sförslaget endast tagit upp de
psoriasissjukas vårdbehov men att det fanns ytterligare tre sjukdomskategorier
för vilka klimatologisk vård utomlands torde vara till fördel, nämligen
reumatiker, njursjuka och allergiker. Utskottet tog inte ställning till
dessa kategorier men framhöll att den föreslagna utredningen eventuellt
även borde kunna överväga dessa tre kategoriers behov av klimatologisk
vård.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 24) till ministerrådet
att låta utreda förutsättningarna för ett utvidgat och intensifierat
nordiskt samarbete kring vårdcentra på kurorter för de psoriasissjuka samt
möjligheterna till att skapa likartade principer för ersättning av kostnaderna
för denna vårdform. Rekommendationen antogs med 47 röster.

I ett medlemsförslag hade hemställts om ett nordiskt samarbetsprojekt
för små och mindre kända grupper av funktionshämmade i regi av Nordiska
nämnden för handikappfrågor. De grupper som avsågs var sådana
funktionshämmade, vilkas handikapp var medfött eller förvärvat vid en
tidig ålder, och som förekom i ett relativt litet antal i vaije land. Utskottet
fann att mycket kunde vinnas genom en bättre samordning och bättre
utnyttjande av befintliga resurser på området. En viss centralisering av
åtgärder kunde ske till de områden där det fanns personal med specialkunskaper.
Begreppet ”små och mindre kända grupper av funktionshämmade”
borde vidare klargöras inom ramen för det föreslagna samarbetsprojektet.
Genom anknytning till Nordiska nämnden för handikappfrågor
skulle projektgruppen i sin verksamhet kunna utveckla de erfarenheter
som nämnden hade såvitt gällde dessa grupper.

Redog. 1983/84:4

37

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 25) till ministerrådet
att igångsätta ett nordiskt samarbetsprojekt för små och mindre
kända grupper av funktionshämmade och att detta projekt utförs i regi av
Nordiska nämnden för handikappfrågor. Rekommendationen antogs med
46 röster.

Rune Gustavsson och Grethe Lundblad hade tillsammans med en annan
rådsmedlem hemställt om en rekommendation till ministerrådet att företa
en gemensam nordisk utredning om vilka lagstiftnings- och andra åtgärder
som kunde vidtas för att främja det nordiska samarbetet på sjömansservicens
område särskilt i fråga om verksamhetscenter i utomnordiska länder.
Utskottet noterade att det sedan länge förekom praktiskt samarbete mellan
de nordiska ländernas sjömanskyrkor, respektive lands välfärdsorganisationer
för sjömän samt privata företag och personer. Ytterligare efiektivisering
av samarbetet för att öka sjömännens trivsel och möjligheter till
sociala aktiviteter hade enligt utskottets mening försvårats bl. a. av olikartad
nationell lagstiftning och administrativa lösningar. Sjöfartens kraftiga
strukturförändring med bl. a. korta liggtider i hamn för fartygen medförde
större krav på välfärdsarbetets effektivitet och flexibilitet. För att tillgodose
dessa ökade krav var det nödvändigt att de nordiska välfardsorganen i
utomnordiska hamnar utnyttjade gemensamma resurser och erfarenheter.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 26) i enlighet
med medlemsförslagets yrkande. Rekommendationen antogs med 51 röster.

Stor publicitet i pressen, särskilt i Danmark, fick en fråga som Rune
Gustavsson ställde till Danmarks regering om på vilket sätt regeringen
avsåg ingripa mot det geschäft i fråga om insemination av människor som
bedrevs av en firma i Danmark. Av svaret framgick av myndigheterna
tidigare uttalat att inseminationsverksamhet i privat regi, som förekom i
ytterst begränsad omfattning, inte var i strid mot dansk lagstiftning. Ett
eventuellt ingripande lagstiftningsvägen kunde lätt få oönskade effekter.
Rune Gustavsson ansåg att ministerrådet borde medverka till att utveckla
etiska normer och juridiska regler angående konstgjord befruktning och att
utgångspunkten för ett sådant arbete skulle vara barnets rättigheter.

I en annan fråga hade Rune Gustavsson efterlyst uppgifter angående
vissa åtgärder som genomfördes nationellt för att följa upp de enhälliga
ställningstaganden som gjordes på nordiskt plan vad gällde bekämpningen
av narkotikamissbruk. I ministerrådets svar hänvisades bl. a. till ökad
aktivitet hos polis- och tullväsendet som ett resultat av ett möte i februari
1982 mellan de nordiska social- och justitieministrarna. En nordisk konferens
för polis- och tullväsendet hade tillsatt arbetsgrupper för att utarbeta
och under 1983 framlägga förslag om utbildning, om kartläggning om hur
narkotika införs och sprids i Norden, om samarbetsrutiner och om teknisk
utrustning. De nordiska länderna samarbetade vidare om utstationering av
polismän i produktions- och transitländer som ett komplement till samarbetet
i Interpol.

Redog. 1983/84:4

38

Tyra Johansson ställde en fråga till ministerrådet huruvida reguljärt
samrådsförfarande ägde rum mellan ministerrådet och företrädare för
sjukvårdshuvudmännen i enlighet med intentionerna i rådets rekommendation
angående program för samarbete på social- och hälsovårdsområdet,
eller, om så inte var fallet, på vilket sätt ministerrådet avsåg att ta initiativ
till sådant samrådsförfarande. Statsrådet Sigurdsen svarade med att redogöra
för det samråd i olika former med sjukvårdshuvudmännen som ägde
rum sedan många år. Härvid nämndes bl. a. Scandiatransplant, som från
1984 kommer att bedrivas helt av huvudmännen, samarbete mellan de
kliniskt-kemiska sjukhuslaboratorierna och en kommande utvärdering av
Nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet i nära samverkan med sjukvårdshuvudmännen.

Arbetsmarknad

Ministerrådets meddelande om rekommendation nr 7/1977 angående
nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor innehöll nu för andra året i följd
bedömningen att det inte var aktuellt att upprätta det föreslagna arbetsmarknadsinstitutet.
Mot bakgrund härav ställde Tyra Johansson en fråga
hur ministerrådet i så fall avsåg att genom åtgärder på forskningsområdet
skapa erforderlig beredskap inför 1980-talets ökande utmaningar för sysselsättningen.
I svaret hänvisades bl. a. till pågående projektsamarbete,
som innefattade utredningar om arbetslöshetens kostnader, arbetslöshetsförsäkring
vid permittering och korttidsarbetslöshet samt verksamhetsförmedling
i samband med platsförmedling.

En fråga ställdes om vad ministerrådet avsåg att göra för att påskynda
reell ungdomsgaranti i de nordiska länderna. Med en reell ungdomsgaranti
avsågs härvid såväl rätten till arbete som till arbetspraktik och utbildning.
Statsrådet Anna-Greta Leijon hänvisade i sitt svar bl. a. till en rapport från
ett projekt under Nordiska arbetsmarknadsutskottet om ungdomsgarantin
i de nordiska länderna. Arbetsmarknads- och skolmyndigheter hade samarbetat
kring ett ungdomsgarantiprojekt med det var viktigt att engagera
kommuner och arbetsmarknadens parter starkare på det lokala planet.
Inom nordiska arbetsmarknadsutskottet hade man planer på att vidareutveckla
detta projekt i samarbete med skolmyndigheterna.

D.2.4 Trafikutskottet

Förberedelserna och genomförandet av det nordiska trafiksäkerhetsåret
1983 har varit en huvuduppgift för utskottet. Två av årets rekommendationer
berör trafiksäkerheten. Turismen prioriteras av utskottet
med anledning av bl. a. kampanjen ”Res i Norden”, och en rekommendation
om enhetliga villkor för reserabatter har antagits.

Redog. 1983/84:4

39

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet fram till den 19 oktober 1982 var Essen
Lindahl (s). Per Petersson (m) och Rolf Sellgren (fp). Medlemmar har
därefter varit Karl-Erik Häll (s), Per Petersson (m) och Bengt Wiklund (s).

Möten

Utskottet har hållit möten den 26 april 1982 i Reykjavik, den 28—29 juni i
Jyväskylä och Kuopio, den 16 november i Mariehamn, den 20-21 januari
1983 i Stockholm samt den 21 och 23 februari i samband med sessionen i
Oslo.

Vid mötet i Reykjavik överläde utskottet med en representant för Nordtel
om det nordiska samarbetet på telekommunikationsområdet. I Finland i
juni överläde utskottet med en representant för ledningen för kampanjen
”Res i Norden” samt med representanter för Mittnordenkommittén och
Kjölengruppen. I Mariehamn molte utskottet tafikministrarna och utbytte
synpunkter om hela samarbetsområdet, däribland Öresundsförbindelserna.
Vid januarimötet överläde utskottet med representanter för Nordiska
ämbetsmannakommittén för transportfrågor.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet återkom till flera av de synpunkter som framförts i tidigare
betänkande över ministerrådsberättelser, bl. a. om vikten av nationell uppföljning
av nordiska utredningar på trafikutskottets områden och om en
utredning om de nordiska ländernas transportpolitik.

Tanken bakom utskottets hemställen i sistnämnda ämne var att den
översikt som utskottet föreslog skulle möjliggöra en bedömning av vilka
begränsade områden inom trafikpolitiken som skulle vara lämpliga och
intressanta arbetsområden. Utskottet upprepade också sin hemställan från
föregående år om att förutsättningar måtte skapas för att texttelefoner
skulle tillhandahållas i samtliga nordiska länder till hörsel- och talskadade.
Behovet av nationell finansiering kunde under inga omständigheter befria
ministerrådet från dess uppgift att sträva efter att förverkliga rådets yttranden
och rekommendationer nationellt och på så sätt göra samarbetet till en
påtaglig verklighet för befolkningen i Norden.

Utskottet uppehöll sig även vid det s. k. handikapprojektet och noterade
att projektarbetet slutförts men att den viktigaste delen kvarstod, dvs.
arbetet för att förverkliga rekommendationen nationellt. Ministerrådet
borde verka för att de handikappades möjlighet att använda kollektiva
transportmedel förbättrades och att konkreta åtgärder vidtogs för att realisera
de förslag som framlagts i handkapprojektet. Utskottet uppmärksammade
vidare det projekt som syftade till att underlätta säkra transporter av
farligt gods mellan de nordiska länderna och föreslog att detta arbete
prioriterades.

Redog. 1983/84:4

40

I anslutning till turistsamarbetet framhöll utskottet att det var ytterst
viktigt att som ett led i uppföljningen av kampanjen ”Res i Norden”
prioritera utarbetandet av förslag till åtgärder för att förbättra kapacitetsutnyttjandet
vid turistanläggningar i Norden. Utskottet fann det mindre
tillfredsställande att en utredning härom på nordiskt plan kunde bli aktuell
först 1985-86.

Beträffande samarbetet på trafiksäkerhetsområdet konstaterade utskottet
att det förberedande arbetet för Nordiska trafiksäkerhetsåret (NTÅ)
1983 varit effektivt och att trafiksäkerhetsåret skulle igångsättas enligt
planerna vid årsskiftet 1982-83. Utskottet föreslog att ministerrådet under
trafiksäkerhetsåret skulle verka för förbättrad trafiksäkerhet i Norden och
under 1984 särskilt prioritera uppföljningen av NTÅ-83.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande över berättelsen (nr 1) med 56
röster.

Trafiksäkerhet

Förutom att följa det vidare arbetet med trafiksäkerhetsåret, vilket äger
rum i den s. k. huvudkommittén för NTÅ-83 där utskottet är representerat,
har utskottet behandlat ett antal nya förslag om trafiksäkerhet. Sålunda
hade Essen Lindahl tillsammans med en annan rådsmedlem hemställt att
rådet måtte rekommendera ministerrådet att medverka till att de länder
som för närvarande inte hade bestämmelsen att nya bilar skulle vara
utrustade med bilbälte i baksätet inför sådan bestämmelse och att igångsätta
en intensiv informationsverksamhet om värdet av att använda bilbältet
även i bilens baksäte samt att därefter företa en utvärdering av betydelsen
av dessa åtgärder.

Utskottet konstaterade att de regler om obligatorisk användning av
bilbälten i framsäten, som sedan 1975 gällde i samtliga nordiska länder,
starkt bidragit till minskningen av trafikskadorna. På grundval av en aktuell
svensk utredning noterade utskottet att det var en felaktig uppfattning
att det var mindre farligt att åka i baksätet och att det därför inte behövdes
något bilbälte där. Mycket talade sålunda för att ett obligatorisk användande
av bilbälten i baksäten borde införas. Lagstiftning om ett sådant obligatorisk
användande kunde emellertid enligt utskottets mening vara svår att
genomföra. Ett första led vore därför att införa krav på att samtliga bilar
skulle vara utrustade med bilbälten för bilens samtliga passagerare. I
anslutning till detta borde en intensiv informationsverksamhet bedrivas om
värdet för baksätespassagerare att använda bilbälten. En sådan kampanj
skulle också utgör ett naturligt led i det nordiska trafiksäkerhetsåret 1983.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till ministerrådet
1) att medverka till att de länder i Norden som för närvarande inte
har bestämmelsen att nya bilar skall vara utrustade med bilbälte också i
baksätet inför sådan bestämmelse samt 2) att informera om värdet av att
använda bilbältet i bilens baksäte och därefter företa en utvärdering av
betydelsen av dessa åtgärder.

Redog. 1983/84:4

41

Rekommendationen antogs med 52 röster mot 3. Ulf Adelsohn och en
annan rådsmedlem avstod från att rösta.

Essen Lindahl, Per Petersson och Rolf Sellgren hade tillsammans med
andra rådsmedlemmar föreslagit en rekommendation till ministerrådet att
organisera ett tvärvetenskapligt samarbete för att pröva olika kombinationer
av åtgärder i syfte att reducera viltolyckor, att stödja forskning om
olika åtgärders effektivitet för att begränsa viltolyckor samt att stödja
produktutveckling vars syfte var att begränsa viltolyckor.

Utskottet noterade att medan trafikolyckornas antal per år minskat
under 1970-talet i Norden hade viltolyckornas antal i Finland, Norge och
Sverige ökat kraftigt. Viltolyckorna var inte något nämnvärt trafiksäkerhetsproblem
i Danmark och Island. Eftersom de problem som viltolyckorna,
och då främst älg- och renolyckorna utgjorde i flera avseenden var
gemensamma för Finland, Norge och Sverige ansåg utskottet ett nordiskt
samarbete på området värdefullt. Ett program för en gemensam nordisk
insats beträffande forskning, utveckling och information borde ordnas.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 3) till ministerrådet
att utföra en översyn av genomförd forskning om viltolyckor i vägtrafiken
i syfte att koordinera och systematisera information om resultaten av
den forskning som genomförts. Rekommendationen antogs med 47 röster.

Av meddelandet om rekommendation nr 10/1977 om samnordisk insats
mot trafikonykterheten framgick bl. a. att de nordiska ländernas lagstiftning
mot alkohol i trafiken var i sina grunddrag enhetlig och att ett projekt
om eftereffekter av alkohol på bilförararnas prestationsförmåga slutförts.
Under nordiska trafiksäkerhetsåret behandlas alkohol och trafik vid ett
nordiskt seminarium. Däremot hade det visat sig omöjligt att anordna en
gemensam nordisk kampanj då synen på alkohol och trafik varierade starkt
mellan länderna. Mot bakgrund av att rekommendationen delvis genomförts
och delvis inte syntes kunna genomföras beslöt rådet på utskottets
förslag anse rekommendationen slutbehandlad.

Turism

På grundval av en undersökning som utskottet genomfört om de olika
reserabatterna i Norden hade Per Petersson och Rolf Sellgren tillsammans
med andra medlemmar i utskottet föreslagit en rekommendation till ministerrådet
att göra en översyn av reserabattsystemen beträffande alla färdmedel
i Norden i syfte att göra rabatterna enklare, mer överskådliga och i
görligaste mån likvärdiga samt bättre kända för resenärer och biljettförsäljare
för att därigenom stimulera till ökat resande i Norden.

Utskottet instämde i förslagsställarnas bedömning, att pris- och rabattsituationen
i den internordiska kollektivtrafiken var komplicerad och oöverskådlig
och rabattfloran stor. Utskottet ansåg det särskilt angeläget att
huvudvikten lades vid att villkoren för att erhålla rabatter skulle harmoniseras,
till exempel åldersgränser för att erhålla barn- och pensionärsrabat -

Redog. 1983/84:4

42

ter. Det var också, enligt utskottets uppfattning, av principiell betydelse
att rabatter som beviljades det egna landets invånare även skulle ges till
övriga nordbor. Utskottet föreslog att en broschyr skulle utges och bekostas
av ministerrådets allmänna budget eller kulturbudgeten. Det betonades,
att syftet inte allmänt borde vara att sträva efter ytterligare rabatter
eller höga rabattsatser utan att göra de existerande rabattordningama mera
användbara.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 1) till ministerrådet
1) att göra en översyn av rabattsystemen i järnvägs-, buss-, fäijoch
flygtrafiken i Norden i syfte att harmonisera villkoren för att erhålla
reserabatter, förenkla rabattsystemen och göra dem mera överskådliga, 2)
att regelbundet publicera en broschyr om gällande priser och rabatter i den
nordiska järnvägs-, buss-, faij- och flygtrafiken samt villkoren för att
erhålla dessa. Rekommendationen antogs med 54 röster.

Flygtrafik

Av meddelandet om rådets rekommendation nr 28/1973 om flygtrafiken
mellan de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige framgick att
den försöksverksamhet som inletts 1979 med en flygförbindelse TromspKiruna-Luleå-Uleåborg
utvärderats. Resultatet hade blivit, att trafiken
Luleå-Uleåborg lagts ned, medan det ansågs föreligga förutsättningar att
utveckla trafiken på sträckan Tromsö—Kiruna, eventuellt med större flygplan.

Per Petersson ställde mot bakgrund härav en fråga till ministerrådet, där
han begärde en närmare redogörelse för vunna erfarenheter av linjerna
Kiruna- Tromsö och Uleåborg-Luleå samt huruvida ministerrådet var
berett överväga en försöksverksamhet med en ringlinje, t. ex. StockholmLuleå—Kiruna—Tromsö—Bodö—Oslo
och andra vägen samma sträcka.
Den norska trafikministern svarade med att hänvisa till att en trafikuppläggning
i enlighet med frågan undersökts i samband med upprättandet av
den nu slutförda försöksverksamheten, men föll bort av kostnadsskäl.
Sträckan Tromsö-Kiruna flögs från den 1 april 1982 av Norving A/S på
eget ekonomiskt ansvar. Ministerrådet ville därför inte överväga en ny
subventionerad försöksverksamhet. Per Petersson hoppades, att gas- och
oljeutvinningen i Nordatlanten skulle öka och medföra ett större intresse
för direkta förbindelser med Nordnorge från Sverige. Han såg det som
naturligt om SAS utnyttjades för försök med tvärgående flygförbindelser.

Övrigt

I ett medlemsförslag hade bl. a. Arne Gadd, Sture Palm och Ingrid
Sundberg hemställt om en rekommendation till ministerrådet att ta initiativ
till upprättandet av ett gemensamt råknecenter för väderprognoser i Norden.

Utskottet ansåg att ett rationellt utnyttjande av den vetenskapliga utvecklingen
för att främja väderprognoserna i de nordiska länderna och en

Redog. 1983/84:4

43

koordinering av befintliga resurser med hjälp av modern teknik borde
ytterligare förbättra pålitligheten i ländernas vädertjänst. Ett nordiskt räknecenter
för väderprognoser borde därför upprättas och kunde förläggas i
något av de meteorologiska instituten i Norden.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 4) till ministerrådet
att kartlägga möjligheterna för upprättandet av ett gemensamt
räknecenter för väderprognoser i Norden samt undersöka om en samkörning
av de meteorologiska institutionernas datakapacitet eventuellt redan i
ett tidigt skede kunde genomföras. Rekommendationen antogs med 47
röster mot 2.

D.2.5. Ekonomiska utskottet

Utskottet har ägnat huvuddelen av sin verksamhet åt den ekonomiska
krisen och dess verkningar i Norden — arbetslösheten, industrinedläggningar,
underskotten i statsfinanserna m. m. Tre övergripande
partigruppsförslag om ekonomin och sysselsättningen arbetades samman
till ett enhälligt betänkande till sessionen.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet var fram till den 19 oktober 1982 Allan
Hernelius (m), Paul Jansson (s), Bertil Jonasson (c), Svante Lundkvist (s)
och Gabriel Romanus (fp). Medlemmar har därefter varit Ulf Adelsohn
(m), Paul Jansson (s), Gunnar Nilsson (s), Karin Söder (c) och Ola Ullsten
(fp).

Möten

Utskottet har hållit möten den 11 maj 1982 i Oslo, den 9-10 augusti i
Esbjerg, den 16 november i Mariehamn, den 10 december i Oslo, den 20—
21 januari 1983 i Stockholm och den 11 februari i Köpenhamn samt den 21
och 23 februari i samband med sessionen i Oslo.

Vid majmötet sammanträffade utskottet med representanter för NFS
och Nordel. Vid augustimötet hörde utskottet sakkunniga om olje- och
gasutvinning i Nordsjön och om fiskerifrågor. I Mariehamn mötte utskottet
representanter för Nordiska investeringsbanken och Nordiska projektexportfonden
och fick en redogörelse för systemet med projektinvesteringslån
och problem i anslutning till harmonisering av villkoren för exportkrediter.
Den 10 december mötte utskottet dels representanter för Nordiska
ekonomiska forskningsrådet, dels finansministrarna, varvid bl. a. effekterna
av den svenska devalveringen och den internationella ekonomin diskuterades.
Vid januarimötet sammanträffade utskottet med direktör Helge
Seip, nordiska datateknologigruppen, som redogjorde för rapporten ”Datateknologi
- på väg mot en nordisk datapolitik”. Den 11 februari fick
utskottet en redogörelse för OECD:s syn på den internationella ekonomin
och de nordiska ländernas ställning av direktör Kjell Andersen, OECD,
samt mötte representanter för Nordiska investeringsbanken.

Redog. 1983/84:4

44

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet uppehöll sig i sitt betänkande över ministerrådets berättelse
vid den besvärliga ekonomiska situationen i Norden med inflation, försämrad
konkurrenskraft och obalans i utlandsbetalningama. Utskottet konstaterade,
att nordisk industri på många områden stod inför betydande strukturförändringar.

För att bryta den ekonomiska stagnationen och skapa bättre förutsättningar
för investeringar i industrisektorn i framtiden var det nödvändigt att
sambandet mellan den privata och offentliga sektorn lades till grund för
utformningen av den ekonomiska politiken. Ett konkurrenskraftigt näringsliv
var avgörande för hela samhällsutvecklingen i de nordiska länderna.
Offentlig konsumtion och investeringar hade likaså stor betydelse
för produktion och sysselsättning och därmed för kapacitetsutnyttjandet.
Utskottet ville därför peka på den offentliga sektorns näringspolitiska
betydelse.

Utskottet hänvisade till sitt uttalade önskemål vid förra sessionen om en
utvärdering av erfarenheterna av det valutapolitiska samarbetet och emotsåg
en rapport om harmonisering och liberalisering av valutaregleringen
under förra halvåret 1983. Mot bakgrund av den debatt som uppstått efter
höstens devalveringar 1982 var det bred enighet i utskottet om att det
vaiutapolitiska samarbetet borde intensifieras. Utskottet utgick från att det
i eventuella förslag om vidareutvecklade konsultationsprocedurer på regeringssidan
skulle läggas vikt vid att valutakursändringar bara var ett av
flera konkurrenssnedvridande element i den ekonomiska politiken. Konsultationer
borde därför även gälla andra myndighetsåtgärder som påverkade
ländernas inbördes konkurrensförmåga. Vidare upprepade utskottet
sin hemställan från förra året om en utredning av orsakerna till tillbakagången
i den nordiska samhandel och åtgärder för att vända den negativa
utvecklingen. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna av nordiskt
gemensamt uppträdande i OECD och GATT, förordade utskottet ett intensifierat
nordiskt samarbete i internationella fora. Av rapporten "Nordiskt
samarbete om olja och gas” noterade utskottet att ämbetsmannakommittén
med få undantag inte kunnat indentifiera några väsentliga hinder av
organisatorisk, juridisk eller ekonomisk art för ett vidare samarbete på
detta område. Initiativ borde tas för att avlägsna de hinder som likväl
fanns.

Utskottet instämde i formuleringen i en rapport från ämbetsmannakommitén
för industripolitik att det var önskvärt att ge flyttande nordbor
samma rättigheter som inflyttningslandets medborgare att etablera sig som
näringsidkare inom industri och hantverk och framhöll, att ministerrådet
borde intensifiera arbetet på det etableringsrättsliga området för att förbättra
möjligheterna för industriellt samarbete och företagsetablering över

Redog. 1983/84:4

45

gränserna i Norden samt verka för ökad kontakt mellan bilaterala samarbetsinstitutioner
och de nordiska organen. Särskilt önskades årlig berättelse
om svensk-norska industrifondens verksamhet.

Utskottet faste stor vikt vid utvecklingen i anslutning till norska gasfynd
i norr. Denna utveckling borde ses i ett industriellt perspektiv och utskottet
hemställde om en bedömning av möjligheterna och intresset för ett
nordiskt industrisamarbete om en gasrörledning från Nord-Norge till kontinenten
samt åtgärder för att främja det nordiska samarbetet om introduktion
av nya och varaktiga energikällor.

Slutligen hemställdes om en åtgärdsplan över möjliga områden, där
koordinering av existerande och planlagda biståndsinsatser kunde göras
samt mot bakgrund av rapporten om biståndens gränsområden verka för
närmare nordiskt samarbete om de områden som skisserats.

Utskottets betänkande föranledde en livlig debatt i plenarförsamlingen,
där bl. a. en finländsk rådsmedlem framförde förslag om en ”Brandtkommission”
med uppgift att studera Norden i relation till den internationella
och globala utvecklingen. Som tänkbar ordförande nämndes P-G Gyllenhammar.

Utskottets förslag till yttrande (nr 6) antogs med 45 röster.

Ekonomisk politik och sysselsättning

Paul Jansson och Gunnar Nilsson hade tillsammans med andra socialdemokratiska
rådsmedlemmar hemställt om en rekommendation till ministerrådet
att ta initiativ till ett nordiskt handlingsprogram för att motverka
ökande arbetslöshet. Karin Söder och Ola Ullsten hade tillsammans med
medlemmar ur mittenpartierna föreslagit en rekommendation till ministerrådet
att anta en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning. Konservativa rådsmedlemmar, däribland Ulf Adelsohn,
hade föreslagit en rekommendation till ministerrådet att ta initiativ till att
utarbeta ett program för förstärkt ekonomiskt samarbete i Norden samt till
de nordiska ländernas regeringar att ta initiativ i internationella fora enligt
de riktlinjer som angavs i förslaget.

Utskottet behandlade de tre medlemsförslagen tillsammans. I utskottets
betänkande, som de olika partigrupperingarna enades om, sammanfattades
innehållet i en föreslagen handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning. Vad beträffar åtgärder på internationellt plan talades om att
vidareutveckla det nordiska samarbetet i internationella ekonomiska fora
som OECD, GATT och IMF och att arbeta för att de ekonomiskt sett
viktigaste länderna för en mer expansiv politik. Ny tillväxt i världsekonomin
och en gemensam strategi för bekämpande av arbetslösheten måste
skapas. Industriländerna med god kontroll över inflation och betalningsbalans
borde sträva efter att öka den ekonomiska aktiviteten. Den fria handeln
mellan länderna måste försvaras. Detta innebar en fortsatt avveckling
av handelshinder och bekämpande av protektionism.

Vad gällde nationella och nordiska åtgärder framhöll utskottet, att hu -

Redog. 1983/84:4

46

vudmålet för den ekonomiska politiken i Norden - ekonomisk utveckling
och full sysselsättning - borde stå i centrum för det nordiska samarbetet i
framtiden. Former för en utvidgning av det nordiska valutasamarbetet
borde dryftas bl. a. med syfte att undgå orimliga konkurrensdevalveringar
och för att få till stånd största möjliga valutamässiga stabilitet. Till dessa
åtgärder hörde också att utarbeta en aktiv arbetsmarknadspolitik, särskilt
vad gällde åtgärder för att skydda de socialt mest utsatta grupperna, samt
att dämpa tillväxten av de offentliga utgifterna. Budgetpolitiken måste
utformas så att alltför stora underskott skulle minskas. Vidare underströks
vikten av ökad produktivitet inom den offentliga sektorn och näringslivet
samt att öka förutsättningarna för att näringslivet skulle kunna stärka sin
konkurrenskraft. Arbetet för att göra Norden till en hemmamarknad borde
föras vidare. Särskilt viktig var harmonisering av lagar och förordningar.
Samordningen mellan nordiska exportinsatser måste följas upp. Vidare
borde man kartlägga förutsättningar och former för ett utvidgat samarbete
på bl. a. energi- och industriområdet. Stat och kommun borde medverka
till att få igång framtidsinriktade industriprojekt. Samarbete och erfarenhetsutbyte
beträffande större inköpsprogram inom den offentliga sektorn
borde dryftas.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 28) till ministerrådet
att utarbeta en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och
full sysselsättning. Rekommendationen antogs med 56 röster mot 1. 5
rådsmedlemmar avstod från att rösta, däribland Lars Wemer.

Industripolitik

Nordiska ministerrådet hade överlämnat ett förslag om nytt handlingsprogram
för nordiskt samarbete inom bostads- och byggområdet. Förslaget
hade utarbetats vid möten med bostadsministrarna. Ministerrådet avsåg
att fatta definitivt beslut om handlingsprogrammet efter sessionen.

Ministerrådsförslaget hade framlagts bl. a. mot bakgrund av önskemål
från ekonomiska utskottet om ett nytt handlingsprogram. Det tidigare
programmet daterade sig från 1977 och hade ej omfattat bostadsområdet.
Utskottet fann ett nytt program motiverat med hänsyn till byggbranschens
svåra ekonomiska situation med nedgång i sysselsättning och produktion
som konsekvens. Utskottet noterade att programmet innehöll förslag som
kunde bryta denna utveckling, men efterlyste en större grad av precisering
och konkretisering. Åtgärder av speciell betydelse för sysselsättning och
produktion borde prioriteras högst. Utskottet pekade på lämpliga samarbetsåtgärder
som föreslagits i programmet såsom ökad nordisk byggexport,
ökad satsning för att få större genomslagskraft i internationella fora
för nordiska metoder för kvalitetsklassificering och testning, en studie av
bostads- och byggbranschens strukturella problem i de nordiska länderna,
samarbete om utveckling av metoder för att analysera de ekonomiska
konsekvenserna av myndighetskrav på byggsektorn i de nordiska län -

Redog. 1983/84:4

47

derna, en studie av den tekniska utvecklingens betydelse för byggsektorn,
studium av sådana områden inom infrastrukturen som hade naturlig anknytning
till husbyggnad samt översikt över de nordiska ländernas organisation
av bostadsmarknaden, stödordningar, beskattning o. dyl.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 27) till ministerrådet
att med beaktande av de synpunkter som framförts av Nordiska
rådet anta ett handlingsprogram inom bostads- och byggområdet samt att
kontinuerligt och i fortlöpande kontakt med Nordiska rådet vidareutveckla
det nordiska samarbetet på detta område. Rekommendationen antogs med
41 röster.

Mot bakgrund av bl. a. Nordiska ministerrådets arbetsplan för översyn
av det industripolitiska samarbetet där det talades om mer offensiva
branschpolitiska åtgärder hade Paul Jansson ställt en fråga till ministerrådet
om vilka åtgärder ministerrådet avsåg vidtaga på det branschpolitiska
området. Av svaret framgick bl. a. att de begränsade resurser som fanns
för uppföljning av arbetsplanen krävde prioritering bland arbetsuppgifterna
och att ministerrådet ansåg att förutsättningarna för en gemensam
nordisk branschpolitik var begränsade. Paul Jansson ansåg att svaret gav
uttryck för en passivitet som mot bakgrund av generaldebatten och ekonomiska
utskottets uttalanden om branschfrågor inte borde prägla ministerrådets
uppgifter på detta område samt vädjade till ministerrådet om mer
offensiva förslag.

Ulf Adelsohn hade tillsammans med andra rådsmedlemmar hemställt om
en rekommendation till ministerrådet att anta en nordisk handlingsplan för
datateknologiområdet och under 1983 ta upp ett antal sakområden som
angavs i medlemsförslaget. Ministerrådet hemställde senare att Nordiska
rådet måtte uttala sig om ett förslag till nordisk handlingsplan på datateknologiområdet.

Båda förslagen åberopade en rapport av Datateknologigruppen (DATEG).

Rapporten utgjorde enligt utskottet en viktig del i det vidare arbetet med
att trygga att datateknologin i största möjliga omfattning utvecklades efter
samhällets önskemål och behov. Rapporten klargjorde de omfattande effekter
datateknologin kan få på de nordiska samhällena i framtiden. Utskottet
ansåg det särskilt viktigt att satsa på frågor beträffande datateknologi
och sysselsättning såsom ett av de områden där datateknologins effekter
torde bli störst. Syftet med arbetet skulle vara betjänt av en makroekonomisk
analys av frågan utöver de i ministerrådsförslaget nämnda
ämnena. Utskottet såg datateknologien också ur regionalpolitisk perspektiv
genom de möjligheter som skulle finnas att decentralisera produktionen
av en del tjänster. Vidare var det betydelsefullt att harmonisera lagar och
föreskrifter och särskilt bestämmelser rörande personskydd. Standardisering
och harmonisering på datateknologiområdet var enligt utskottet erforderliga
för att undgå tekniska handelshinder. Beträffande utbildning på

Redog. 1983/84:4

i

48

datateknologiområdet fann utskottet att en del fält skulle kunna vara
lämpade för nordiska lösningar genom att man då kunde uppnå ett effektivt
resursutnyttjande. Utskottet ansåg slutligen att det vore fördelaktigt om
DATEG’s slutrapport sändes på bredare nordisk och nationell remissomgång.

Särskilt yttrande avgavs av de konservativa medlemmarna i utskottet,
som hade föredragit att man vid sessionen hade kunnat framlägga förslag
om mera konkreta arbetsuppgifter på särskilda områden. Någon ytterligare
remissbehandling av DATEG’s rapport ansåg de inte heller nödvändig.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 29) till ministerrådet
att utarbeta ett utkast till handlingsprogram för datateknologiområdet.
Rekommendation antogs med 52 röster.

Datafrågorna togs också upp i generaldebatten som en väsentlig del i
Karin Söders inlägg, i vilket behovet av en gemensam nordisk strategi för
forskning och utveckling på dataområdet underströks.

Gabriel Romanus och Rolf Sellgren hade i ett medlemsförslag hemställt
om en rekommendation till ministerrådet att utreda olika vägar att stimulera
innovationer inom näringslivet i Norden. Utskottet fann, att det i första
hand var den svåra ekonomiska situationen i de nordiska länderna som
skapat det dåliga innovationsklimatet. Det var naturligt att myndigheterna
i de nordiska länderna i en sådan situation bidrog med åtgärder för att
stimulera innovationsverksamheten. Utskottet hänvisade till en arbetsgrupp
som Nordiska ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik
beslutat nedsätta, den s. k. Arbetsgruppen för främjande av teknisk
FoU. Arbetsgruppen borde bl. a. få i uppdrag att föreslå konkreta åtgärder
för att främja innovationsverksamheten. Viktigt var att förbättra kommunikationerna
mellan forsknings- och uppfinnarorgan och industrin, en uppgift
också för arbetsgruppen. Utskottet ansåg vidare att det var betydelsefullt
att i största möjliga grad bygga på existerande samarbetsorgan och
hänvisade till Nordtest och det nordiska samarbetsprogrammet för stöd till
uppfinningar.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 33) till ministerrådet
att uppdra åt arbetsgruppen för främjande av FoU att utreda
åtgärder för att stimulera innovationer inom näringslivet i Norden. Rekommendationen
antogs med 47 röster.

Nordiska ministerrådet hade föreslagit en ökning med 400 milj. särskilda
dragningsrätter (SDR), dvs. en fördubbling, av Nordiska investeringsbanken
grundkapital.

Utskottet uttalade sig positivt över bankens verksamhet och framhöll att
den uppnått högsta kreditvärdighet på den internationella kapitalmarknaden.
De svåra ekonomiska problem, som näringslivet i de nordiska länderna
hade, gjorde det än viktigare med tillgång på investeringskapital på
fördelaktiga villkor. Utskottet tillstyrkte därför en ökning av bankens
grundkapital med föreslagna 400 milj. SDR och utgick från att det också i

Redog. 1983/84:4

49

framtiden skulle få tillfälle att uttala sig om eventuella höjningar av bankens
grundkapital.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation (nr 30) att öka
investeringsbankens grundkapital i enlighet med ministerrådets förslag.
Rekommendationen antogs med 46 röster.

Med hänvisning till att Nordiska projektinvesteringsfonden och investeringsbankens
ordning med projektinvesteringslån inrättats och deras verksamhet
kunde följas via respektive berättelser, beslöt rådet anse rekommendation
nr 1/1981 om nordiskt samarbete om projektexport slutbehandlad.

I en fråga hade en finländsk rådsmedlem hänvisat till den vid tidigare
session formulerade s. k. ”byggklossprincipen” och efterlyst på vilket sätt
ministerrådet strävade efter att få avtal mellan två eller tre nordiska länder
att omfatta också de övriga nordiska länderna. Statsrådet Lundkvist svarade
att det var ministerrådets grundläggande målsättning för det ekonomiska
samarbetet att det skulle omfatta samtliga fem nordiska länder.
Vissa konkreta områden, särskilt industriellt och industripolitiskt samarbete,
kunde av geografiska, strukturella eller kommersiella skäl vara bäst
ägnade för samarbete mellan två eller tre av länderna. Vad speciellt gällde
det norsk-svenska avtalet om ekonomiskt samarbete avsåg Norge och
Sverige att även fortlöpande informera ministerrådet och rådet om samarbetets
utveckling. Därvid borde möjligheterna att utvidga detta avtal till ett
bredare nordiskt samarbete kunna aktualiseras.

Energipolitik

Rune Gustavsson, Allan Hernelius, Paul Jansson, Bertil Jonasson,
Svante Lundkvist och Rolf Sellgren m.fl. hade i ett medlemsförslag om
utökat nordiskt samarbete om energi och miljö, energi- och miljörelaterad
industri- och regionalpolitik hemställt, att rådet måtte rekommendera ministerrådet
att vidta åtgärder för att främja energisamarbete i syfte att
trygga leveranser av såväl energi som andra viktiga råvaror, överväga
möjligheterna för utvidgat elkraftsamarbete, vidta åtgärder för att stärka
energi- och miljöindustrin samt främja samarbete om lokalisering av energianläggningar.

Utskottet tog i sitt betänkande upp frågan om att koppla avtal om
energiförsöijning till avtal om råvaruleveranser. Utskottet fann att ojämn
tillgång på energi var ett mycket allvarligt hot mot produktion och sysselsättning
i Norden, ett hot som kunde dämpas genom upprättande av ett
nordiskt avtal om försöijningstrygghet. Det skulle därför enligt utskottets
uppfattning vara naturligt att knyta ett avtal om energiförsöijningen till
avtal om försörjning av andra råvaror med betydelse för sysselsättningen.
Ett nordiskt samarbete om försörjningstrygghet av energi och råvaror var
en naturlig fortsättning på tidigare ingångna bilaterala samarbetsavtal såsom
gassamarbetet mellan Danmark och Sverige och energiavtalet mellan
Norge och Sverige.

4 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 4

Redog. 1983/84:4

50

Vad gällde elkraftsförsöijningen åberopade utskottet det nordiska samarbetet
inom ramen för Nordel. I takt med förändringar av energipriser och
elkraftstillgång torde omfattningen av det optimala elkraftssamarbetet ändras.
Överväganden om möjligheter för utvidgat elkraftssamarbete borde
därför fortsätta.

Utskottet noterade vidare att det pågått ett viktigt utvecklingssamarbete
inom energi- och miljöindustrin i Norden, vilket det var möjligt att dra
nytta av i konkurrensen på den internationella marknaden för miljö- och
energiprodukter. I anslutning härtill ansåg utskottet det vara fördelaktigt
med ett samarbete om teknologiöverföring, bl. a. genom ett närmare samarbete
mellan utbildningsinstitutionerna i Norden. Även om harmonisering
av miljöföreskrifterna i de nordiska länderna kunde få begränsat värde
ansåg utskottet att ett sådant harmoniseringsarbete borde igångsättas.

Beträffande frågan om lokalisering av energianläggningar fann utskottet
det fördelaktigt att skapa en fast ordning som i första hand syftade mot
samordning och koncentration vid byggande av sådana större energianläggningar
som kunde få negativa miljöeffekter i ett grannland.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 32) till ministerrådet
i överensstämmelse med medlemsförslagets hemställan. Rekommendationen
antogs med 43 röster.

En dansk rådsmedlem ställde en fråga till Sveriges regering, mot bakgrund
av uppgifter i pressen som han tolkat som att svenska regeringen
sökte bryta avtalet med Danmark om gasleveranser, hur detta kunde
förenas med regeringens påstående om att man inte kunde bryta upparbetningsavtalet
med Frankrike. Statsrådet Lundkvist svarade att regeringen
givetvis avsåg att uppfylla sina förpliktelser enligt 1980 års avtal om naturgassamarbete
med Danmark.

Internationella frågor

Rolf Sellgren och Bengt Wiklund hade tillsammans med andra medlemmar
i rådet föreslagit en rekommendation till ministerrådet att företa en
kartläggning av u-landsutbildningen i de nordiska länderna och med anledning
därav vidta erforderliga samordningsåtgärder för att uppnå bästa
möjliga utnyttjande av de nordiska resurserna på detta område. I förslaget
nämndes särskilt möjligheten att utnyttja Sandö U-centrum på samnordisk
basis.

Utskottet ville ej binda sig för något särskilt alternativ utan framhöll det
angelägna i att få klarhet på vilka områden inom u-landsutbildningen det
saknades utbildningsmöjligheter i de nordiska länderna. Organisationen av
en nordisk u-landsutbildning borde ske inom ramen för existerande institutioner
i alla de nordiska länderna med utgångspunkt från var den största
expertisen på de olika utbildningsområdena fanns. Utskottet ansåg att
samarbetet i första hand borde inriktas på sådana områden där resurserna

Redog. 1983/84:4

51

och behoven i de enskilda länderna var små. Vid flera institutioner förekom
redan ett samarbete på detta falt, dels genom att elever från andra
nordiska länder togs emot, dels genom informationsutväxling. Detta samarbete
borde enligt utskottet stärkas.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation (nr 31) till ministerrådet
att företa en kartläggning av tillgången på och behovet av ulandsutbildning
i de nordiska länderna och mot bakgrund av kartläggningen
vidta erforderliga samordningsåtgärder. Rekommendationen antogs
med 45 röster.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av ett medlemsförslag om insatser för internationell fred och nedrustning.
Utskottet åberopade sin tidigare i olika sammanhang framförda uppfattning
att Nordiska rådet skulle vidhålla sin praxis att icke behandla
utrikespolitiska problem som hade sammanhang med säkerhets- och militärpolitiska
frågor. Utskottet hänvisade också till nordiska samarbetskommittén
för internationell politik, inklusive konflikt- och fredsforskning,
som tillkommit på rådets initiativ.

Regionalpolitik

I ett medlemsförslag hade Bertil Jonasson, Elver Jonsson, Rolf Sellgren
och Bengt Wiklund m. fl. föreslagit en rekommendation till ministerrådet
att undersöka möjligheterna till att ytterligare stödja Mittnordensamarbetet
genom att avlägsna sådana administrativa, skattemässiga m. fl. bestämmelser
som hämmade utvecklingen av samarbetet i Mittnorden, eller på
annat sätt eliminera dess negativa verkningar samt i ökad utsträckning
stödja projekt som var en väsentlig del av det regionala samarbetet i
Mittnorden och som kunde bedömas som utvecklingsbara.

Utskottet fann emellertid, att målsättningen om en i regionalt hänseende
balanserad utveckling i Norden förutsatte att det framledes var Västnorden
och Nordkalotten som skulle prioriteras högst inom det regionala
samarbetet, även om också det gränsregionala samarbetet prioriterades
högt. En ytterligare upprioritering av Mittnordensamarbetet var mot den
bakgrunden inte nödvändig. Utskottet åberopade sin tidigare i samband
med handlingsprogrammet för regionalpolitisk! samarbete uttalade målsättning
och stöd till regionalpolitisk! samarbete, vilket innebar att också
Mittnordensamarbetet skulle få ökade anslag i framtiden. Såvitt gällde
frågan om bättre och förenklade transportmöjligheter i Mittnorden faste
utskottet stor vikt vid trafikutskottets uppfattning om att det fanns möjligheter
att fortsättningsvis utveckla samarbete. Utskottet instämde i övrigt i
synpunkten att berörda myndigheter borde kunna vara mycket tillmötesgående
i fråga om önskemål om en tvärgående flyglinje utan flygbyte.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 34) till ministerrådet
att intensifiera arbetet med att förenkla administrativa, skattemässiga
och liknande bestämmelser för att stärka det regionalpolitiska samarbetet
i Norden. Rekommendationen antogs med 46 röster.

Redog. 1983/84:4

52

Övrigt

En dansk rådsmedlem hade ställt en fråga till regeringarna i Finland,
Norge och Sverige hurudvida regeringarna avsåg att upphäva den resterande
delen av de handelsrestriktioner som införts med anledning av fallet
med mul- och klövsjuka på Fyn. Statsrådet Lundkvist svarade på de tre
regeringarnas vägnar med att hänvisa till veterinärmyndigheternas oro för
smittospridning och till dess internationella kod, enligt vilken Danmark
inte kunde anses fritt från mul- och klövsjuka förrän sex månader efter
sista sjukdomsfallet. Den danske medlemmen menade, att utbrottet var
begränsat till Fyn och att man därför enligt bl. a. EG kunde tillämpa en 30-dagarsregel.

D.3 KOMMITTÉERNA

D.3.1. Informationskommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i informationskommittén har varit Rune Gustavsson
(c) och Sture Palm (s). Sedan kommitténs ordförande den 31 augusti
1982 lämnat rådet har Rune Gustavsson fungerat som ordförande under
återstoden av verksamhetsperioden. Kommittén består av tio ledamöter,
två från vaije land.

Möten

Informationskommittén har under verksamhetsperioden hållit tre möten,
den 11-13 augusti 1982 i Tönder och Esbjerg, den 9 november i Åbo
och den 23 februari 1983 i Oslo. Därutöver har ett möte hållits med
samarbetsministrarna den 10 november 1982 i Åbo.

Kommitténs verksamhet

Informationskommittén är ett rådgivande organ till presidiet i informationsfrågor
och planerar och samordnar rådets informationsverksamhet.
Kommittén svarar även för utgivningen av tidskriften Nordisk Kontakt
som ger aktuell orientering om politiska frågor i Norden.

Den 11-13 augusti 1982 höll informationskommittén sitt sommarmöte i
Tönder/Esbjerg, Danmark. Kommittén diskuterade informationsverksamhetens
målsättning, möjligheten att till kommittén hänskjuta frågor om den
nya informationsteknologin och om mediapolitiska ämnen samt rollfördelningen
mellan de nordiska och nationella sekretariaten i informationsfrågor.
Kommittén diskuterade också Nordisk Kontakt med avseende på
innehåll, layout, målgrupper, produktionskostnad och försäljningspris. Informationskommittén
drog även upp riktlinjerna för två seminarier under
1983, ett för partisekreterare och ett för östeuropeiska journalister.

Den 9 november samlades informationskommittén till ett möte i Åbo.

Redog. 1983/84:4

53

Där beslöts att Nordisk Kontakt ej skulle genomgå några större förändringar
under 1983. Under våren 1983 skulle en principdiskussion hållas om
tidskriftens framtida utformning. Till tjänsten som ny informationschef vid
Nordiska rådets presidiesekretariat efter Inger Jägerhorn föreslog informationskommittén
Dorrit Seest, Danmark. Beslutet fastställdes av presidiet
den 10 november. Informationsplanen för 1983 godkändes liksom en preliminär
informationsplan för 1984. Den med ministerrådet gemensamma
informationsplanen innehöll förslag om en nordisk kampanj för att göra
nordiskt samarbete mera känt bland allmänheten i de nordiska länderna.

Den 10 november överläde informationskommittén med samarbetsministrarna.
Även detta möte ägde rum i Åbo. Huvudvikten lades vid frågan
om den nordiska kampanjen. Samarbetsministrarna uttalade i positiv anda
att man avvaktade ett mer detaljerat förslag till utformning av kampanjåtgärdema.

I samband med sessionen hölls ett konstituerande möte den 23 februari
1983 i Oslo.

Seminarier

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet arrangerade tre seminarier
under verksamhetsperioden.

Ett seminarium med namnet ”Kulturtidskrifter i Norden — Norden i
kulturtidskrifterna” hölls på Hanaholmen i Finland den 29—30 augusti
1982. En huvudfråga vid seminariet var hur de olika ländernas kulturtidskrifter
speglade vad som hände i andra nordiska länder inom de egna
verksamhetsområdena. Deltagarna diskuterade vilka redaktionella, organisatoriska
och tekniska möjligheter till samarbete som fanns. De deltagande
redaktörerna avslutade seminariet genom att formulera ett upprop där
man uppmanade Nordiska ministerrådet att utarbeta en nordisk tidskriftskatalog,
att förbättra översättningsstödet samt att stödja profilerade nordiska
tidskrifter och temanummer kring nordiska ämnen.

Den 20—22 oktober hölls seminariet ”Fern länder och en arbetsmarknad”
i Stavanger i Norge. Seminariets målgrupp var fackjournalister på
arbetsmarknadsområdet från dagspress, fackpress, radio och TV i de
nordiska länderna. Det reviderade nordiska arbetsmarknadsavtalet och
arbetslösheten var frågor som togs upp liksom jämställdheten på arbetsmarknaden,
den offentliga sektorns effekter på sysselsättningen och datateknologins
betydelse.

I samband med Nordiska rådets höstmöten i Mariehamn på Åland hölls
den 17—19 november seminariet ”Debatt och förnyelse i nordiskt samarbete”.
Seminariets målgrupp var politiska journalister som fick en orientering
i aktuella politiska frågor i det nordiska samarbetet som t. ex. partipolitiseringen,
de självstyrande områdenas representation i rådet, nordiskt
medborgarskap m. m.

5 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 4

Redog. 1983/84:4

54

Nordiska rådets journaliststipendium 1982

I Sverige gick 1982 års journaliststipendium till redaktör Annu Edvardsen,
Allers, och redaktör Gunnar Lindstedt, Metallarbetaren. Annu Edvardsen
fick 5000 kronor för att forska i vad den stora barnflyttningen
mellan Finland och Sverige inneburit för de fortsatta relationerna mellan
de båda länderna. Gunnar Lindstedt använde sin del av stipendiet, 5000
kronor, för att studera olika utvecklingsvägar för en nordisk ekonomisk
integration mellan företagen i Norden.

D.3.2. Budgetkommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i budgetkommittén har varit Svante Lundkvist (s)
och Håkan Winberg (m). Den 20 oktober 1982 ersattes den förstnämnde av
Gunnar Nilsson (s) och den senare av Britt Mogård (m), som i sin tur den
21 februari 1983 ersattes av Hans Nyhage (m). Kommittén består av tio
medlemmar, två från vaije land.

Möten

Kommittén har hållit möten den 11 mars 1982 i Stockholm, den 24 mars i
Oslo med Nordiska ministerrådet-samarbetsministrarna, den 2 juni i
Stockholm, den 3 juni i Köpenhamn med samarbetsministrarna, den 17
november i Mariehamn, den 29 november i Oslo med samarbetsministrarna,
den 19 januari 1983 i Stockholm och den 23 februari i Oslo.

Kommitténs verksamhet

Budgetkommittén är rådets organ i budgetöverläggningar med ministerrådet
rörande den nordiska budgeten. Kommittén har också till uppgift att i
samråd med berörda utskott följa genomförandet av rådets rekommendationer
och beslut.

Kommittén och samarbetsministrarna har under 1982 träffat överenskommelse
om en ny budgetprocedur för Nordiska ministerrådets allmänna
budget som en försöksordning. Motsvarande försöksordning har också
beslutats för den nordiska kulturbudgeten.

Genom den nya budgetproceduren ökas den parlamentariska insynen
och inflytandet över den nordiska budgeten. Den nya ordningen är också
ett instrument för att effektivisera samarbetsformema. Ministerrådets budgetförslag
framläggs efter behandling i rådets organ och på grundval av
betänkande från budgetkommittén för diskussion i plenarförsamlingen.
Detta skedde för första gången vid Oslosessionen.

Kommitténs ordförande framförde inför plenarförsamlingen att redan då
kunde noteras att den nya budgetproceduren hade fört till en grundlig
genomgång av utskottens sakområden och en klarare markering av parlamentarikernas
initiativ och prioritering. Det fanns därför skäl inte endast

Redog. 1983/84:4

55

att fasthålla vid den nya proceduren utan även vidareutveckla den utifrån
vunna erfarenheter.

Budgetkommittén föreslog i sitt yttrande över ministerrådets budgetförslag
för 1984 att budgeten på 153 800000 NOK på det allmänna området
borde ökas med 800 000 NOK och kulturbudgeten på 117727000 DKK
med 1 200000 DKK.

Den begärda ökningen av anslagen på den allmänna budgeten avsåg
områdena samfärdsel, trafiksäkerhet, turism och byggsamarbetet och den
begärda ökningen på kulturbudgeten, folkrörelsesamarbetet, Nordiska
kulturfonden och ministerrådets dispositionsmedel.

Kommittén konstaterade att ministerrådet föreslagit en aktivitetsökning
från 1983 till 1984 på det allmänna området med 6% och på kulturområdet
med 2,8%. Kommittén underströk, att om man bortsåg från finansieringen
av nya aktiviteter skulle aktivitetsökningen enligt ministerrådets förslag
för det allmänna området vara 2% och för kulturområdet 0,9%. Dessa
siffror skulle jämföras med den 3 % aktivitetsökning som kommittén begärt
vid tidigare överläggningar med samarbetsministrama.

Rådet antog budgetkommitténs förslag till yttrande (nr 4) med 47 röster.

För 1983 uppgick ministerrådets allmänna budget till 150223000 NOK
och kulturbudgeten till 112771000 DKK. Den reella ökningen från 1982 till
1983 av den allmänna budgeten var ca 10% och bestod i väsentlig grad
enligt budgetkommittén av ett anslag till Nordiska industrifonden. För
kulturbudgeten uppskattades den reella ökningen till ca 5 %.

E. Nordiska rådets litteraturpris

Vid en ceremoni den 22 februari 1983 i Oslo Konserthus utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för 1983 till den danske författaren Peter
Seeberg. Professor Ulla-Britta Lagerroth, som presenterade litteraturpristagaren,
framförde i sitt tal att den prisbelönade boken ”Om fjorton dage”
var en spännande och utmanande bok genom att den trotsade de konventioner
som vi var vana vid. Den var ingen roman och inte heller en samling
noveller i traditionell mening utan en samling prosatexter som var relaterade
till varandra enligt ett konstfullt system. Lagerroth sade i slutet på sitt
tal ”Vad är detta annat än en gripande, väckande maning - till dig och
mig. Här och nu är ditt liv - här och nu är din stund på jorden. Tag dem
tillvara, för kanske har du dem inte mer - om fjorton dagar.”

Redog. 1983/84:4

56

Bilaga

NORDISKA RÅDETS 31:A SESSION I OSLO

LISTA ÖVER REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN

Rekommendationer

Rek. l/1983lt ang. enhetliga villkor för reserabatter (A 621/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att göra en översyn av rabattsystemen i järnvägs-, buss-, färj- och
flygtrafiken i Norden i syfte att harmonisera villkoren för att erhålla
reserabatter, förenkla rabattsystemen och göra dem mer överskådliga

2. att regelbundet publicera en broschyr om gällande priser och rabatter i
den nordiska järnvägs-, buss-, färj- och flygtrafiken samt villkoren för
att erhålla dessa.

Rek. 2/1983/1 ang. bilbälte i bilens baksäte (A 636/1)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att medverka till att de länder i Norden som för närvarande inte har
bestämmelsen att nya bilar skall vara utrustade med bilbälte också i
baksätet införa sådan bestämmelse samt

2. att informera om värdet av att använda bilbältet i bilens baksäte och
därefter företa en utvärdering av betydelsen av dessa åtgärder.

Rek. 3/1983/t ang. viltolyckor i vägtrafiken (A 628/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utföra en översyn av genomförd forskning om viltolyckor i vägtrafiken
i syfte att koordinera och systematisera information om resultaten av
den forskning som har genomförts.

Rek. 4/1983/t ang. räknecenter för väderprognoser (A 623/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att kartlägga
möjligheterna för upprättandet av ett gemensamt räknecenter för väderprognoser
i Norden samt undersöka om en samköming av de meteorologiska
institutionernas datakapacitet eventuellt redan i ett tidigt skede kunde
genomföras.

Rek. 5/1983/j ang. ändring av Helsingforsavtalets artiklar 44, 47, 48, 49,
55, 60, 61 och 63 avseende Färöarnas, Grönlands och Ålands representation
i Nordiska rådet (A 577/j, B 29/j)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige at sendre Helsingforsaftalens artikler 44, 47, 49, 55, 60,
61 og 63 som foreslået i betaenkningen fra Komiteen for udredning af

Redog. 1983/84:4

57

sp0rgsmålet om Fasrpemes, Gr0n!ands og Ålands representation i Nordisk
Råd (NU 1982:6) og at asndre artikel 48, således at denne bestemmelse
affattes:

”Danmarks Riges delegation består af de af folketinget valgte medlemmer
og de af regeringen udpegede representanter samt af Fserpernes og
Grpnlands i andet stykke naevnte delegationer. Finlands delegation består
af de af riksdagen valgte medlemmer og de af regeringen udpegede representanter
samt af i andet stykke naevnte Ålands delegation. Delegationen
for hvert af de 0vrige lande består af de af den folkevalgte församling
valgte medlemmer og de af regeringen udpegede repraesentanter.

Faer0ernes delegation består af de af lagtinget valgte medlemmer og de af
landsstyret udpegede representanter. Grpnlands delegation består av de af
landstinget valgte medlemmer og de af landsstyret udpegede representanter.
Ålands delegation består af de af landstinget valgte medlemmer og
de af landskapsstyrelsen udpegede representanter.

Ved ”delegation” forstås i artikel 52, 53, 54, stk. 1, og 58, stk. 2,
”landets delegation”.

Rek. 6/1983/j ang. ändring av Nordiska ministerrådets arbetsordning avseende
Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i arbetet i ministerrådet
och dess organ (A 577lj, B 29/j)

Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd samtidig med ikrafttredelsen
af den i punkt 1 rekommanderede ändring af Helsingforsaftalen at
aendre arbejdsordningen for Nordisk Ministerråd således, at Faerperne,
Grpnland og Åland sikres mulighed for at deltage i arbejdet i Nordisk
Ministerråd og dets organer i overensstemmelse med Helsingforsaftalens
bestemmelser.

Rek. 7II983lj ang. granskning av och förslag till ändringar i olika nordiska
samarbetsavtal avseende Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i
samarbetet (A 577lj, B 29/j)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige snarest at gennemgå andre nordiske samarbejdsaftaler
end Helsingforsaftalen og på häggrund heraf fremsaette de eventuelle förslag
til xndringer, som er npdvendige for at sikre Faerperne, Grpnland og
Åland mulighed for at deltage i dette samarbejde på ministerniveau på
samme vilkår som foreslået i punkt I og punkt 2 vedrprende samarbejdet
inden for Helsingforsaftalens rammer.

Rek. 8/1983/j ang. ändring av artikel 8 i Helsingforsavtalet avseende
skolundervisning om Färöarna, Grönland och Åland (A 577/j, B 29/j)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige at aendre Helsingforsaftalens artikel 8, således at bestemmelsen
affattes:

Redog. 1983/84:4

58

”Undervisningen og uddannelsen skal i skolerne i de nordiske lande i
passende omfång omfatte undervisning om sprog, kultur og almindelige
samfundsforhold i de 0vrige nordiske lande, herunder Faerperne, Grönland
og Åland.”

Rek. 911983/j ang. ändring av Helsingforsavtalets artikel 58 (A 654/j)
Nordisk Råd opfordrer regeringeme i Danmark, Finland, Island, Norge
og Sverige til at s0ge Helsingforsaftalen aendret, så artikel 58, stk. 2,
affattes således:

”Plenarforsamlingen, eller i henhold til plenarforsamlingens bemyndigelse
Praesidiet, traeffer for hvert budgetår bestemmelse om, hvorledes de
faelles udgifter skal fordeles mellem delegationerne. Praesidiet kan i saerlige
tilfaelde traeffe beslutning om at aendre denne fordeling.”

Rek. 10/1983/k ang. nordiskt kultursamarbete (A 61 lik, B 37/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att med beaktande
av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet med anledning av
medlemsförslag A 61 l/k och ministerrådsförslag B 37/k fortlöpande utveckla
och utvidga det nordiska kultursamarbetet genom att i samarbetet
inbegripa allt vidare medborgarkretsar i syfte att ytterligare stärka den
nordiska gemenskapen.

Rek. 1 l/1983lk ang. ökat domicillandsstöd till institutioner på den nordiska
kulturbudgeten (A 647/k)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att öka
domicillandsstödet till institutionerna på den nordiska kulturbudgeten.

Rek. I2/1983/k ang. Nordens institut på Åland (A 646/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att upprätta ett
Nordens institut på Åland.

Rek. 1311983/k ang. videogram med nordiska TV-program och filmer
<A 625/k)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
vidta åtgärder för att åstadkomma överenskommelse med upphovsmännens
organisationer i syfte att bereda allmänheten tillgång till videogram
med nordiska TV-program och filmer.

Rek. 1411983/k ang. erfarenhetsutbyte om konsekvenserna av en ökad
videogramdistribution <A 625/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att etablera ett
permanent nordiskt erfarenhetsutbyte om de juridiska, kulturella, tekniska
och ekonomiska konsekvenserna av en ökad videogramdistribution samt
om åtgärder i syfte att skapa möjligheter att positivt utnyttja det nya
mediet.

Redog. 1983/84:4

59

Rek. I5/I983/k ang. arktisk forskning (A 619/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att undersöka
förutsättningarna för gemensamma insatser inom den arktiska forskningen.

Rek. 16/1983/s ang. program för samarbete om miljövård (B 46/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att med beaktande
av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet antaga ett reviderat
program för nordiskt samarbete om miljövård samt att kontinuerligt
och i fortlöpande kontakt med Nordiska rådet vidareutveckla och fördjupa
det nordiska miljövårdssamarbetet.

Rek. I7ll983ls ang. intensifierat nordiskt forskningssamarbete på energioch
miljöområdet (A 626/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet:

a. att genom förbättrad och mera jämförbar statistik och framläggandet
av prognoser över de samlade energitillgångarna och över den förväntade
energiförbrukningen i Norden låta utarbeta en nordisk energiförsörj
ningsmodell,

b. att intensifiera och vidareutveckla forskningssamarbetet om utnyttjandet
av nya och förnybara energikällor,

c. att samarbeta om etablerandet av demonstrationsanläggningar i full
skala för provning av bland annat alternativa energikällor,

d. att förstärka Nordiska samarbetsorganets för vetenskaplig information
resurser på energi- och miljöområdet,

e. att samordna de nationella energiinstitutens verksamhet i Norden i
syfte att nå fram till en ändamålsenlig arbetsfördelning och bättre
utnyttjande av redan befintliga resurser samt

f. att samarbeta på forskarutbildningens område inom energi- och miljöområdet.

Rek. 18/I983ls ang. data och statistik på energi- och miljöområdet
(A 626/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att på
internationellt plan verka för enhetliga metoder för insamling av data och
statistik på energi- och miljöområdet.

Rek. I9/I983ls ang. gemensamma nordiska normer för svavelutsläpp
(A 633Is)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att på basen av
den studie som utförs inom ramen för ECE-konventionen angående gränsöverskridande
luftföroreningar utarbeta en överenskommelse om gemensamma
normer för svavelutsläpp i de nordiska länderna.

Redog. 1983/84:4

60

Rek. 20ll983ls ang. intensifierat arbete på internationellt plan för begränsning
av svavelutsläppen (A 633/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
samfällt på internationellt plan intensifiera arbetet för en begränsning av
svavelutsläppen.

Rek. 2III983/s ang. program för mätning och evaluering av olika energislags
miljöskadliga effekter samt förutsättningar för förebyggande av
miljöskadlig verksamhet i annat nordiskt land (A 627ls)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att

a. utarbeta långsiktiga program för mätning och evaluering av olika
energislags miljöskadliga effekter,

b. utreda förutsättningarna för att ekonomiska resurser för forskning
och expertis skall kunna ställas till förfogande för att förebygga
miljöskadlig verksamhet i annat nordiskt land.

Rek. 2211983/s ang. miljövårdsaspekternas beaktande i internationella
sammanhang vid utformningen av energipolitiken (A 627!s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att i
internationella sammanhang t. ex. inom UNEP, OECD och ECE föra fram
krav på att miljövårdsaspekterna beaktas vid utformning av energipolitiken.

Rek. 23/1983/s ang. bevarande av naturmiljön i de arktiska farvattnen
(A 650/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att ge
ett aktivt stöd i strävandena för att bevara naturmiljön i de arktiska
farvattnen.

Rek. 2411983/s ang. klimatologisk vård av psoriasispatienter samt likartade
principer för ersättning av kostnader för vården (A 6I8/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utreda
förutsättningarna för ett utvidgat och intensifierat nordiskt samarbete
kring vårdcentra på kurorter för psoriasissjuka samt möjligheterna till att
skapa likartade principer för ersättning av kostnaderna för denna vårdform.

Rek. 2511983/s ang. samarbetsprojekt för små och mindre kända grupper
av funktionshämmade (A 640/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att igångsätta ett
nordiskt samarbetsprojekt för små och mindre kända grupper av funktionshämmade
och att detta projekt utförs i regi av Nordiska nämnden för
handikappfrågor.

Redog. 1983/84:4

61

Rek. 2611983/s ang. samarbete på sjömansservicens område (A 634ls)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att företa en
gemensam nordisk utredning om vilka lagstiftnings- och andra åtgärder
som kan vidtas för att främja det nordiska samarbetet på sjömansservicens
område, särskilt i fråga om verksamhetscentra i utomnordiska länder.

Rek. 27/1983le ang. handlingsprogram för samarbete inom bostads- och
byggområdet (B 43le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta et handlingsprogram
innen bolig- og byggområdet i overensstemmelse med de synspunkter
som er framfört av Nordisk Råd, samt kontinuerlig og i fortlppende
kontakt med Nordisk Råd videreutvikle det nordiske samarbeidet
på dette området.

Rek. 28/l983le ang. handlingsprogram för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning (A 645le, A 65Ile, A 653le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utarbeide en nordisk
handlingsplan for pkonomisk utvikling og full sysselsetting.

Rek. 29ll983le ang. handlingsprogram för datateknologiområdet (A 649le,
B 44le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utarbeide et utkast
til handlingsprogram för datateknologiområdet.

Rek. 30/1983le ang. ökning av Nordiska investeringsbankens grundkapital
(B 45/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å 0ke Nordisk Investeringsbanks
grunnkapital i overensstemmelse med ministerrådsförslag
B 45/e.

Rek. 31/1983le ang. kartläggning och samordning av utbudet och behovet
av u-landsutbildning (A 644/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å foreta en kartlegging
av tilbudet av og behovet for u-landsutdanning i de nordiske land. Ut
fra kartleggingen rekommanderes Nordisk Ministerråd å sette iverk hensiktsmessige
samordningstiltak.

Rek. 3211983/e ang. samarbete om energi- och miljörelaterad industri- och
regionalpolitik (A 629le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å

1. vedta for å fremme energisamarbeidet med sikte på sikre leveranser
av såvel energi som andre viktige råvarer,

2. fortsette vurderingen av mulighetene for utvidet el-kraftsamarbeid,

3. vedta tiltak for å styrke energi- og miljöindustrien samt å

4. fremme samarbeidet om lokalisering av energianlegg.

Redog. 1983/84:4

62

Rek. 33II983/e ang. åtgärder för att stimulera innovationer inom näringslivet
i Norden (A 630/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å tillegge arbeidsgruppen
for fremme av teknisk FoU oppgaven med å utrede tiltak for å
stimulere innovasjoner innen naeringslivet i Norden.

Rek. 34/1983/e ang. stärkandet av det regionalpolitiska samarbetet i Norden
(A 637le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å intensivere arbeidet
med å forenkle administrative, skattemessige o. 1. bestemmelser for å
styrke det regionalpolitiske samarbeidet i Norden.

YTTRANDEN

YTTRANDE 1
(trafikutskottets sakområde)

1. Nordiska rådet hemställer till de nordiska ländernas regeringar
att genomföra en effektiv uppföljning av slutförda nordiska utredningar.

2. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att utarbeta
en uppställning över gällande riktlinjer för de nordiska ländernas
trafik- och transportpolitik.

3. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att verka
för att åtgärder vidtas för att förbättra de handikappades möjligheter
att använda kollektiva transportmedel.

4. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att fortsatt
verka för att förutsättningar skapas för att texttelefoner tillhandahålls
i de nordiska länderna till hörsel- och talskadade.

5. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att prioritera
arbetet för att göra transporter av farligt gods mellan de
nordiska länderna säkrare.

6. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att som ett
led i uppföljningen av kampanjen Res i Norden verka för att
påskynda arbetet för att förbättra kapacitetsutnyttjandet vid turistanläggningar
i Norden.

7. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att under
Nordiska trafiksäkerhetsåret 1983 (NTÅ-83) verka för förbättrad
trafiksäkerhet i Norden och att under 1984 särskilt prioritera
uppföljningen av NTÅ-83.

Redog. 1983/84:4

63

YTTRANDE 2

(juridiska utskottets sakområde)

1. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at igangsaette et
samarbejde med det formål at tilvejebringe ensartede regler om
international adoptionsformidling og adoptionshjaelp.

2. Nordisk Råd forventer, at Nordisk Ministerråd inden Nordisk
Råds naeste ordineere session har igangsat et samarbejde om
ensartede regler om produktansvar, eventuelt begraenset til
spprgsmålet om ansvar for personskade.

3. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til på fasllesnordisk
grundlag at underspge mulighederne for ensartede modforholdsregler
mod datakriminalitet.

4. Nordisk Råd stptter de af Nordisk Ministerråd tagne initiativer
til i faellesskab at beksempe enhver form for narkotikakriminalitet
og opfordrer til yderligere initiativer, der har til formål at udbygge
dette samarbejde.

YTTRANDE 3
(kulturutskottets sakområde)

Nordiska rådet anser

1. att det är viktigt att trygga den förutsatta aktivitetsnivån inom
det nordiska kultursamarbetet,

2. att det bör skapas fler och fastare ordningar för förmedling av
information om och erfarenheter av skolförhållanden i de nordiska
länderna,

3. att myndigheter och organisationer på riks- och lokalplanet bör
uppmuntras att stödja lärår- och elevutbyte mellan de nordiska
länderna,

4. att samarbetet på ungdomspolitikens område bör stärkas med
hänsyn till den stora ungdomsarbetslösheten,

5. att det nordiska folkbildningssamarbetet bör stärkas ytterligare

6. att det i brådskande ordning bör skapas ett samlat arbetsprogram
för samarbete om elektroniska massmedier samt

7. att ett system för rapportering till Nordiska rådet om ratificerade
nordiska överenskommelser bör skapas.

Redog. 1983/84:4

64

YTTRANDE 4

(Nordiska ministerrådets budgetförslag för 1984 — allmänna budgeten och
kulturbudgeten)

1. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å 0ke det fremlagte
budsjett for det allmenne område for 1984 med 800000 NOK
samt vedta det justerte budsjett under hensynstaken av Budsjettkomiteens
merknader og foreslåtte omdisponeringer.

2. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å 0ke det fremlagte
budsjett for kulturelt samarbeid for 1984 med 1200000 DKK
samt vedta det justerte budsjett under hensynstaken av Budsjettkomiteens
merknader.

YTTRANDE 5

(social- och miljöutskottets sakområde)

1. Den rådande knappheten på ekonomiska resurser får inte medföra
att det nordiska samarbetet inom den sociala sektorn i vid
mening och på miljövårdsområdet avmattas.

2. För att konkretisera och realisera det nordiska arbetet och för att
åter betona samarbetets betydelse för den enskilde medborgaren
bör uppföljningen av de resultat som framkommer genom samnordiskt
utredningsarbete och de beslut som träffas med ledning
härav ägnas ökad nationell uppmärksamhet.

3. Ett reviderat samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet bör
efter hörande av berört utskott inom Nordiska rådet föreläggas
den 32 :a sessionen i form av ett ministerrådsförslag.

- Samarbetsinsatsema för att hindra de stora mänskliga, sociala
och ekonomiska problem som ungdomsarbetslösheten innebär,
måste intensifieras.

- Utredningen om kapitalets och arbetskraftens rörlighet bör
föranleda konkreta åtgärder.

- En utvärdering av hur kvinnornas situation på arbetsmarknaden
påverkas av konjunkturväxlingarna bör ske.

4. Ett reviderat samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet bör, efter
hörande av berört utskott inom Nordiska rådet, föreläggas
den 32:a sessionen i form av ett ministerrådsförslag. De kemiska
ämnenas inverkan på arbetsmiljön bör utgöra ett eget insatsområde.

- Samarbetet beträffande yrkeshygieniska gränsvärden och på
den psykosociala arbetsmedicinens område bör intensifieras.

5. Förenta Nationernas kvinnoårtionde bör föranleda ett intensifierat
och fördjupat nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet.

- En fristående ämbetsmannakommitté för jämställdhetsfrågor
bör upprättas.

Redog. 1983/84:4

65

— Orsakerna till nativitetens förändring över en längre tidsperiod
i de nordiska länderna bör analyseras i ett jämförande nordiskt
perspektiv.

6. I syfte att det reviderade miljövårdsprogrammet skall få genomslagskraft
bör resurser ställas till förfogande. Särskilt viktigt är
att luftföroreningssamarbetet ges hög prioritet.

7. Det nordiska samarbetet på rusmedelsområdet (alkohol och narkotika)
bör fortsatt utvidgas och fördjupas.

— En utvidgning av Nordiska hälsovårdshögskolans kompetensområde
till att omfatta sociala aspekter bör skyndsamt utredas.

— Utredningen om friskvårdens betydelse bör föranleda konkreta
åtgärder.

— Samarbetet om barns miljö och uppväxtvillkor bör intensifieras.

— Det nordiska samarbetet inom handikappområdet bör breddas
och fördjupas.

8. Samarbetet för att kartlägga befolkningens kostvanor och ändringar
i kostvanemönstret bör föranleda konkreta åtgärder.

YTTRANDE 6

(ekonomiska utskottets sakområde)

1. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å utarbeide en faglig
analys av årsaker til og virkninger av de nordiske lands devalueringer
h0sten 1982.

2. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å intensivere arbeidet
med å styrke det nordiske valutapolitiske samarbeidet.

3. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å underspke mulighetene
for et intensivert nordisk samarbeid i internasjonale fora.

4. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet snarest å utrede årsakene
til tilbakegangen i den nordiske samhandel og föreslå tiltak
for å snu den nåvaerende utvikling.

5. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å intensivere arbeidet på
det etableringsrettslige området for å bedre mulighetene for industrielt
samarbeid og foretaksetableringer över grensene i Norden.

6. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å arbeide for 0kt kontaktflate
mellom bilaterale samarbeidsinstitusjoner og de nordiske
organer. Spesielt 0nskes årlige beretninger om Svensk-norsk
industrifonds virksomhet.

7. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å vurdere mulighetene
og intressen for et nordisk industrisamarbeid ved en eventuell
bygging av gassr0rledning fra Nord-Norge til kontinentet, samt å

Redog. 1983/84:4

66

sette i verk tiltak for å fremme det nordiske samarbeidet om
introduksjon av nye og vedvarende energikilder.

8. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å legge fram en
gjennomf0ringsplan över mulige områder hvor harmonisering og
koordinering av eksisterende og planlagte bistandsinnsatser kan
gjpres, samt på bakgrunn av rapporten om bistandens grenseområde,
å virke for naermere nordisk samarbeid om de områder som
skisseres.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983