Redog. 1983/84:21 (Framställning / redogörelse 1983/84:21)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1983/84:21

Redogörelse

1983/84:21

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1983

1984-02-20
Till riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1983.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen var vid årets utgång:

professor Staffan Helmfrid (ordförande)
suppleant: professor Inge Jonsson
riksbankschefen Bengt Dennis (vice ordförande)
suppleant: avdelningsdirektör Thomas Franzén
riksdagsledamot Stig Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Birger Rosqvist
riksdagsledamot Helge Hagberg
suppleant: riksdagsledamot Margit Sandéhn
riksdagsledamot Lars-Ingvar Sörenson
suppleant: riksdagsledamot Margot Wallström
riksdagsledamot Lars Ahlmark
suppleant: riksdagsledamot Birger Hagård
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Hugo Hegeland
riksdagsledamot Einar Larsson
suppleant: riksdagsledamot Ulla Ekelund
professor Leif Lewin

suppleant: professor Ulf Olsson
professor David Magnusson
suppleant: professor David H. Ingvar
professor Solveig Wikström
suppleant: professor Jan Erik Kihlström

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

1 Riksdagen 1983/84. 2 sami. Nr 21

Redog. 1983/84:21

Fondens uppgift

Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid gäller
bl. a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är
så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas
för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter, som
kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas, att
fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”.

Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
I princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten
att erhålla bidrag från fonden.

Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i första
hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för forskning i Sverige.

Arbetssätt

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper) i vilka
ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid årets slut följande
sammansättning.

Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc.): Biörck, Franzén, Hagberg, Olsson,
Wikström samt docent Villy Bergström och professor Erik Bylund.

Arbetsgrupp2 (beteendevetenskap etc.): Magnusson, Wallström samt professorerna
Kjell Härnqvist, Karl Gustav Jöreskog och Karl Erik Rosengren.

Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc.): Gustafsson, Larsson, Hegeland, Lewin
samt docent Gunnel Gustafsson.

Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik etc.): Ahlmark, Ekelund,
Ingvar, Kihlström, Rosqvist, Sörenson samt professorerna Sune Berndt,
Marianne Frankenhaeuser och Rolf Öhman.

Arbetsgrupp 5 (humaniora): Hagård, Helmfrid, Jonsson, Sandéhn samt
professorerna Sten Carlsson och Inger Rosengren.

Redog. 1983/84:21

Inom fonden har dessutom funnits tre s. k. områdesgrupper. Deras uppgift
är att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte att främja
vetenskaplig forskning inom problemområden som bedöms angelägna men
inte tillräckligt uppmärksammade. Grupperna har haft följande benämning
och sammansättning.

1. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: docent Lars Bertmar,
professor Gunnar Biörck, ekon. dr Gunnar Du Rietz, tf professor Axel
Hadenius, ekonom Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor Gustaf
Lindencrona, ekon. dr Alf Lindqvist (forskningssekr.), professor Sven-Olof
Lodin, professor Karl-Erik Wärneryd, statssekreterare Carl Johan Åberg.

2. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion''och arbetsformer:
riksdagsledamöterna Gunnar Biörck, Stig Gustafsson, professorerna
Pär-Erik Back, Leif Lewin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot).

3. Områdesgruppen för öststatsforskning: riksdagsledamöterna Jan Bergqvist,
Carl Bildt, Sture Ericson, Birger Rosqvist, professorerna Bo Gustafsson,
Daniel Tarschys, överingenjör Lars-Göran Engfeldt, forskningsassistent
Claes Arvidsson (sekr.).

Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna.

Ekonomi

Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1983 och 1982
redovisas i tabellform här nedan. Några smärre ändringar i jämförelse med
tidigare års tabeller bör noteras.

I tabellen Balansräkning under Skulder består posten Donationsmedel av
två delposter, Kapital och Värdereglering donationskapital. Kapitalet består
av obligationer upptagna till de bokföringsvärden varmed de överfördes till
fonden (1962, 1974 och 1978). Värderegleringsposten utgör skillnaden
mellan obligationsportföljens nominella värde och obligationernas tidigare
bokförda värden. Denna delpost har under året minskat med 510 000 kr.

Minskningen svarar mot den kostnad som uppstått då obligationer med låg
ränta bytts mot obligationer med högre ränta. Försäljningen av en lågprocentig
obligationspost kan då ofta ske till lägre kurs än den nominella.
Transaktioner av detta slag görs i syfte att öka avkastningen från obligationsportföljen.
Utfallet redovisas fr.o.m. i år också under Resultaträkning
(Kostnader, Rea- och omvärderingseffekter samt Intäkter, överföring från
kontot Värdereglering donationskapital).

På tillgångssidan i balansräkningen är obligationsinnehavet liksom tidigare
redovisat i nominella värden. (I en fotnot beskrivs också portföljens
sammansättning och deklarationsvärde.) Posten har under året minskat med
370 000 kr. Denna värdeminskning beror huvudsakligen på att delar av vissa
obligationsposter utlottats, dvs. förfallit till inlösen.

Redog. 1983/84:21

De nu kommenterade förändringarna i fondens årsredovisning har införts
efter samråd med riksbankens revisionsavdelning och riksdagens revisorers
kansli. Det är styrelsens förhoppning att den nu presenterade redovisningen
har blivit mer överskådlig än tidigare års tabeller och att den skall underlätta
för läsaren att snabbt skaffa sig information om fondens ekonomiska
förhållanden under året.

Beviljade forskningsanslag

Fonden har under året beviljat 229 forskningsanslag på tillsammans 47,1
milj. kr. (tabell 1, s. 56) samt 1 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt för områdesgruppernas
verksamhet. Projektomkostnaderna i övrigt uppgick till 1,5 milj.
kr. Förvaltningskostnaderna, vilka specificeras nedan, uppgick till 2 milj. kr.

I ett särskilt avsnitt (s. 9-54) lämnas en redogörelse för de nya forskningsprojekt,
till vilka anslag beviljats under 1983. Vidare meddelas vissa
statistiska uppgifter (s. 56-60) rörande de behandlade ansökningarna. I
verksamhetsberättelsen för 1979 presenterades i översiktlig form och ämnesvis
alla de forskningsprojekt som ditintills beviljats anslag från fonden.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla forskningsanslag
från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till
läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften 1 milj. kr. finns redovisad i
specifikationen av projektomkostnader för 1983 (punkt B 2).

28% av de beviljade forskningsmedlen 1983 har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit 33%,
27 % resp. 22 % (tabell 9, s. 59). Av sökbeloppet för nya anslag har 16 %
kunnat tillgodoses. Föregående år beviljades 18 % (tabell 10, s. 59). Konkurrensen
om medel för nya projekt är alltså mycket hård.

De beviljade ansiagsbeloppens genomsnittliga storlek har minskat avsevärt
i realvärde (tabell 11, s. 59). 1979 års genomsnittliga anslagsbelopp,
165 000 kr., skulle motsvara ett belopp av 248 000 kr. år 1983 om en
uppräkning görs efter konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på 1983
års anslag var 206 000 kr.

Resursutvecklingen

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnats till fonden. Medlen utgörs av
en värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Fondens
likvida medel ger också vissa ränteintäkter.

1968-1974 var intäkterna ca 20 milj. kr. per år. 1975-1978 (efter ett

Redog. 1983/84:21

kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen våren 1974)
uppgick de till ca 27 milj. kr. per år. 1979-1980 var intäkterna 36 resp. 41 milj.
kr. och fr. o. m. 1981 drygt 50 milj. kr. per år. Uppgången 1979 sammanhänger
med det kapitaltillskott på 100 milj. kr. som beslutades av riksdagen 1978.
Ökningen därefter beror på att några poster obligationer med låg avkastning
förfallit till inlösen eller sålts. Obligationer med högre avkastning har
därefter kunnat köpas. Inkomstökningar av det senare slaget kommer att bli
helt marginella under de närmast kommande åren.

En nominell kapacitetsökning kan sålunda redovisas för de senaste åren.
Ökningen understiger klart förändringarna av index för den allmänna
prisutvecklingen i Sverige. De faktiska kostnadsstegringarna för forskningsprojekt
har emellertid varit avsevärt större än vad konsumentprisindex
anger. Fondens reala verksamhetskapacitet har alltså inte kunnat upprätthållas.
(Skulle man välja 1968 som basår är den reala kapacitetsnedgången
mycket betydande.)

11981 års verksamhetsberättelse redogjordes utförligt för de diskussioner
som förts inom styrelsen om fondens framtida ekonomi. Den utredning som
utförts på uppdrag av riksbanksfullmäktige i syfte att skapa en metod för ”en
över tiden bättre anpassad tilldelning av anslagsresurser” till fonden
redovisades också. Under 1984 väntas fullmäktige i riksbanken framlägga ett
förslag för riksdagen om fondens framtida finansiering. Innan detta riksdagsbeslut
föreligger kommer fondens kapacitetsutveckling att vara osäker.

Uppföljning av verksamheten

Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att
resultat som tas fram blir bekantgjorda och att de kan bli föremål för
diskussion och kritisk granskning. Under året har därför bl. a. ett antal
sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats och
diskuterats.

Områdesgruppen för skatteforskning anordnade i februari en konferens
med deltagare från riksdag, regeringskansli, massmedia, skattemyndigheter,
fackförbund, näringsliv etc. Syftet var att diskutera bl. a. forskningens
möjligheter och betydelse för planeringen av skattesystemets fortsatta
utformning. De skriftliga bidragen jämte referat av diskussionerna har
senare publicerats i fondens skriftserie (RJ 1083:2) under titeln Hur klarar vi
1990?

I mars anordnades en sammankomst i riksdagshuset på temat
Alkoholpolitiken och forskningen. Ansvarig för detta möte var den då
verksamma gruppen för forskning inom området ”beteende och hälsa”.
Deltagare var ledamöter av bl. a. social- och skatteutskotten samt
företrädare för regeringskansli, berörda myndigheter och organisationer.
Underlag för diskussionerna utöver inledande kommentarer av representan -

Redog. 1983/84:21

ter för de fem riksdagspartierna var symposierapporterna Risken att bli
alkoholist (RJ 1982:1) och Att förändra levnadssätt (RJ 1982:3). Vidare fanns
en sammanställning av partiernas alkoholpolitiska program fr. o.m. 1974
samt sju forskares synpunkter på dessa program. En utförlig rapport från
sammankomsten publiceras under våren 1984.

Tillsammans med humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) och studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) anordnade
fonden i september ett symposium med rubriken Vadan och varthän? Frågor
om Sverige och dess framtid. Deltagare var politiker, samhällsdebattörer,
fackligt verksamma och forskare. Genom seminarieserier hade tre teman
förberetts, nämligen familjen, utveckling av samhällsförståelse, samhällsorganisation.
Symposierapporten beräknas bli publicerad i mitten av vårterminen
1984.1 anslutning därtill planeras en diskussion mellan bl. a. riksdagsledamöter
och forskare i syfte att se vad som är politiskt vidareförbart i det
tankematerial som ställts samman.

I fondens uppgifter ingår stadgemässigt att söka främja kontakter med
internationell forskning. Som ett led i denna verksamhet har med särskilda
reseanslag ett antal forskare beretts möjligheter att presentera projekt och
forskningsresultat vid utländska institutioner eller vid vetenskapliga symposier.
Allsidigt informationsutbyte sker också regelmässigt med utländska
fonder, särskilt europeiska, med liknande verksamhet som RJ. Detta slags
informationsutbyte leder inte sällan till att värdefulla kontakter mellan
enskilda forskare eller forskargrupper kan förmedlas.

Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort flera
s. k. projektbesök vid olika universitet och högskolor. Ingående diskussioner
har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning. Även
läroanstaltens allmänna forskningsproblem har diskuterats.

Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden haft livliga
kontakter med företrädare för berörda forskningsdiscipliner. Syftet har varit
att stimulera till forskningsinsatser och utvecklingsarbete inom de aktuella
områdena. Två skrifter har publicerats under året: Women and Men in
Swedish Society, Research Projects supported by the Bank of Sweden
Tercentenary Foundation (RJ 1983:1) och Hur klarar vi 1990? Rapport från
en konferens om skatter (RJ 1983:2).

De aktiviteter som beskrivits här ovan ingår som ett led i fondens strävan
att sprida information om den verksamhet som den stöder. Men tanken är
också att fondens styrelse, sakkunniga och kansli genom att aktivt följa
projekt som stöds skall få större kunskaper om forskningens resultat,
utgångspunkter och förutsättningar samt bättre underlag för bedömningar av
de insatser som gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt
värde är de sammankomster där riksdagsledamöter och forskare kunnat
mötas för ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Fonden har genom sin direkta
anknytning till riksdagen en unik ställning som kontaktorgan mellan politiker
och forskare.

Redog. 1983/84:21
Balansräkning

per den 31 december 1983 och 1982

	1983	1982
Tillgångar Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa	683 942 000:—* 51 335 714:85 16 101:54 500:—	684 312 000:— 46 278 055:83 66 873:26 500:—
Summa kronor	735 294 316:39	730 657 429:09
Skulder
Beviljade ej utbetalda anslag Innehållen skatt För pensionsavgifter m.m. reserverade medel Disponibla forskningsmedel: Från tidigare år Arets avsättning Donationsmedel: Kapital Värdereglering donationskapital	30 359 485:46 62 624:— 1 691 959:65 56 011 969:50 1 968 331:82 450 000 000:— 195 199 945:96	27 203 950:98 39 603:— 1 691 959:65 49 104 736:45 6 907 233:05 450 000 000:— 195 709 945:96
Summa kronor	735 294 316:39	730 657 429:09
	Nominellt värde	Deklarationsvärde
‘Svenska statens obligationer Hypoteksinrättningars obligationer Kommunobligationer Industriobligationer	404 005 000:— 228 110 000:— 21 540 000:— 30 287 000:—	363 540 450:— 134 055 100:— 16 497 700:— 27 133 330:—
Summa kronor	683 942 000:—	541 226 580:—
Resultaträkning
Intäkter	1983	1982
Räntor på obligationer Övriga räntor Övriga intäkter Ej utnyttjade anslag Överföring från värderegi. donationskapital	46 705 034:70 6 618 833:84 82 917:55 103 087:67 510 000:—	46 191 124:60 5 139 142:34 260 587:31 300 451:63
Summa kronor	54 019 873:76	51 891 305:88
Kostnader
Förvaltningskostnader Projektomkostnader Beviljade anslag Rea-ochomvärderingseffekter Årets avsatta forskningsmedel	1 969 139:41 1 457 602:53 48 114 800:— 510 000:— 1 968 331:82	1 744 152:99 1 188 919:84 42 051 000:— 6 907 233:05

Summa kronor

54 019 873:76 51 891 305:88

Redog. 1983/84:21

Specifikation av omkostnader för år 1983

A. Förvaltningskostnader

1. Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper ... 219 422:70

2. Lönekostnader kansli 769 013:60

3. Pensions-och sociala avgifter 464 169:—

4. Sjuk-, hälso-, personalvårds- o. utbildningskostnader
7 959:32

5. Reseersättningar 116 833:60

6. Lokalkostnader 203 254:70

7. Expenser 188 486:49

varav inventarier 31 612:25

telefon, post 20 342:60

kopiering 64 583:—

kontorsmateriel 50 129:63

övr. expenser 21 819:01 1 969 139:41

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga 360 023:—

2. Förvaltningsavgifter 1 023 472:05

3. Konferenser 67 107:48

4. Övrig information 7 000:— 1 457 602:53

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Externrevision
har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens revisorer.
Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med föreskrift i
fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.

Staffan Helmfrid

Bengt Dennis
Stig Gustafsson
Helge Hagberg
Lars-Ingvar Sörenson
Lars Ahlmark

Gunnar Biörck
Einar Larsson
Leif Lewin
David Magnusson
Solveig Wikström

Nils-Eric Svensson

Redog. 1983/84:21

Riksbankens jubileumsfond 1965-1983

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 9-54) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1983 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 54-60) vissa
statistiska uppgifter rörande verksamheten 1965-1983.

A. Nya projekt som beviljats anslag år 1983

EKONOMISK HISTORIA

Olle Krantz/Lennart Schön, Lunds universitet
270 000 kr.

Dnr 83/144

Kris och omvandling i svensk ekonomi under 1800- och 1900-talen

De långsiktigt verkande krafterna bakom den ekonomiska omvandlingsprocessen
skall studeras med särskild inriktning på strukturkriser under
1800- och 1900-talen. Ekonomins relativa tröghet eller förmåga till förnyelse
under olika perioder, då dess sammansättning och institutionella sammanhang
varit olika är därvid centrala inslag. Detta har aktualitet i dag, då
uppfattningar framförs om att t. ex. trögheten i svensk ekonomi ökat under
senare tid. Jämförelser med tidigare perioder med likartad omvandlingsproblematik
görs dock sällan.

De planerade undersökningarna har en viktig utgångspunkt i nya serier
över nationalprodukten och olika disaggregeringar av dessa, varvid en
mängd nya beräkningar krävs.

Kapitalbildningen har en central position. Den har i vissa skeden varit en
väsentlig drivkraft i samhällsförändringen och i andra skeden genom sin
inriktning bidragit till att skapa trögheter. Investeringarnas relation till
institutionella faktorer är här viktig.

Prisstrukturen spelar en stor roll i den ekonomiska omvandlingen, och en
studie av dessa förändringar är sålunda central. Förhållandet till t. ex.
investeringsbeteende under olika perioder skall undersökas.

En växande del av produktionen har under senare decennier bestått av
tjänster producerade inom offentlig sektor. Denna fungerar under andra
förutsättningar än övrig tjänste- och varuproduktion. Förhållandet mellan
dessa delar av den totala produktionen blir därför av betydelse att studera
med avseende på tröghet och förnyelse av ekonomin under olika perioder.

Redog. 1983/84:21

Enrique Rodriguez, Uppsala universitet
86 000 kr.

Dnr 83/174

Skattesystem och ekonomisk stagnation

En jämförande undersökning av skattetrycket i flera industrialiserade
länder skulle kunna avslöja hur olika ekonomier löser finansieringen av den
offentliga sektorn under tillväxt- och stagnationstider.

Om man fastställer som undersökningsperiod tiden efter 1965 kan man
fånga både tillväxtår och lågkonjunkturår. Därmed kan man erhålla en bild
av skattesystemets anpassning efter olika ekonomiska omständigheter. Den
period som särskilt kommer att beaktas blir 1970-talets krisår med tanke på
att avslöja hur olika skattesystem har förändrats i samband med den
ekonomiska stagnationen samt att upptäcka om dessa förändringar uppvisar
några likheter länderna emellan.

Denna undersökning avser att besvara två huvudsakliga frågor: Den första
är hur det totala skattetrycket har förändrats under de nämnda åren i relation
till andra ekonomiska faktorer och vilka de viktigaste orsakerna bakom
förändringarna kan ha varit. Den andra frågan är hur skattetrycket fördelats
på olika inkomstklasser och skatteobjekt i olika länder.

Projektet beräknas kunna genomföras på två år. Under året 1983/84
kommer arbetet att bestå av insamlingen av statistiskt och juridiskt skattematerial
från olika länder. Statistiska data skall bearbetas på Uppsala datacentral.
Det juridiska materialet skall om möjligt analyseras i samarbete med
institutionen för finansrätt. Resten av undersökningsperioden skall ägnas åt
det mera kvalitativa materialet samt åt sammanställning och författande.

FÖRETAGSEKONOMI

Lars Hultkrantz, Högskolan i Östersund
120 000 kr.

Dnr 83/25

Säsongarbete i Norrlands inland

Tillvaratagande av skogsenergi och torv, skogsvård m. m. bedöms komma
att tillföra Norrlands inland ett ansenligt antal arbetstillfällen under barmarkssäsongerna.
Säsongberoendet skapar en rad problem av betydelse för
bl. a. glesbygds-, arbetsmarknads-, energi- och skogspolitiken. Kunskapsläget
är emellertid otillfredsställande.

Detta projekt skall teoretiskt och empiriskt studera utbudet, och dess
bestämningsfaktorer, av arbetskraft i Norrlands inland för arbete inom
skogs- och torvbruk under barmarksperioden. Vidare skall olika alternativ
för samhällets politik för en sådan arbetsmarknad studeras.

Redog. 1983/84:21

Projektet kommer att bygga på erfarenheter från en pågående förstudie i
Bräcke. I projektet genomförs (1) en sök- och kontraktsteoretisk analys av
hur en säsongberoende arbetsmarknad påverkas av olika ekonomiska och
administrativa regleringar, (2) två enkätundersökningar (telefonintervjuer)
samt (3) en cost-benefit-analys av alternativa utvecklingsförlopp.

NATIONALEKONOMI

Sven-Erik Sjöstrand, EFI, Handelshögskolan
172 000 kr.

Dnr 83/64

Kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling

Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers
karriärutveckling sett ut och vilka faktorer som medverkat till den
utvecklingen. Statistik visar att kvinnor är underrepresenterade på ledande
befattningar och på styrelseposter, sett i relation till kvinnornas totala andel
av arbetsstyrkan i Sverige. Det vore därför av intresse att ta reda på vad detta
beror på. Ett sätt att göra det är att ta reda på vad som händer med kvinnor
som har en utbildning med vilken man kunde förväntas göra karriär.
Amerikansk teori visar att det finns vissa mekanismer i organisationen som
hindrar kvinnor. Några exempel på detta är att kvinnor saknar mentorstöd,
förebilder och nätverk. En annan förklaring är att kvinnor har en annan syn
på vad begreppet karriär innebär. Undersökningar visar att kvinnor har ett
”helhetsperspektiv”, dvs. de tar hänsyn till både familj och arbete vid beslut.

Undersökningen består av två delstudier. I etapp I görs en enkätundersökning
och i etapp 2 görs djupintervjuer.

Lars Söderström, Lunds universitet
292 000 kr.

Dnr 83/173

Den svenska kapitalbeskattningen

Den svenska kapitalbeskattningen utgörs av en kombination av olika
skatter. Fiskalt har dessa relativt liten betydelse, men troligen påverkar de i
stor utsträckning val av investeringsalternativ och sparande.

F. n. pågår en rad utredningar som berör kapitalbeskattningen. Syftet med
denna undersökning är:

a. Att beskriva den nuvarande kapitalbeskattningens utformning.

b. Att identifiera hur bördan av kapitalbeskattningen är fördelad.

c. Att utforma ett förenklat kapitalbeskattningssystem, som utelämnar
beskattningen av kapitalinkomster (-utgifter), och att analysera effekterna
av ett sådant system.

Redog. 1983/84:21

Utgångspunkten för projektet är att nuvarande skattetryck och fördelning
skall bibehållas. Kompensatoriska åtgärder kan därför bli aktuella för vissa
grupper.

Assar Lindbeck, Stockholms universitet
150 000 kr.

Dnr 83/197

Intertemporala aspekter på underskott i statsbudget, bytesbalans och socialförsäkringssystem Projektets

syfte är att analysera hur underskott i statsbudget, bytesbalans
och socialförsäkringssystem påverkar fördelningen av inkomster och konsumtion
över tiden och mellan generationer. Saken kan också uttryckas så att
vi avser att studera välfärdsstatens effekter på sparande, investeringar och
konsumtionsutveckling över tiden.

Frågeställningen aktualiseras av att underskott av denna typ uppstått i
flera länder. En samtidig analys av alla tre underskotten bör kunna bidraga
till att klargöra de mekanismer som påverkar vart och ett av underskotten
samt deras sammantagna verkningar på intertemporal inkomstfördelning. Vi
kommer speciellt att söka klargöra sambandet mellan incitament- och
informationsstruktur på mikronivå å ena sidan och de makroekonomiska
restriktionerna och effekterna å den andra sidan. Viss empirisk analys är
också nödvändig för att belysa den kvantitativa betydelsen av olika mekanismer
och effekter samt realismen hos olika antaganden.

Ingemar Hansson, Lunds universitet
300 000 kr.

Dnr 83/200

Skatteforskning

Fil. dr Ingemar Hansson har beviljats ett särskilt anslag för skatteforskning.
Fonden har sedan 1979 haft en områdesgrupp med uppgift att stimulera
och stödja skatteforskning. Anslaget är knutet till en person snarare än till ett
specifikt projekt. Tanken är att en väl meriterad person erbjuds finansiell
trygghet under tre år för att arbeta inom sitt specialområde. Det planerade
forskningsarbetet berör bl. a. centrala ekonomiska och vetenskapliga problem
rörande budgetunderskottet, den svarta sektorn, kapitalbeskattning
samt fördelningsbeskattning.

Redog. 1983/84:21

KULTURGEOGRAFI

Gunnar Törnqvist, Lunds universitet
210 000 kr.

Dnr 83/50

Informationsteknologi, företagsorganisation och regionalt sysselsättningsmönster I

projektet skall studeras hur ny informationsteknologi och andra förhållanden
påverkar företagsorganisation och regionalt sysselsättningsmönster
inom tre branscher- bank, försäkring och oljebolag. Inom dessa branscher är
en hierarkisk organisationsuppbyggnad vanlig med t. ex. huvudkontor,
regionkontor och lokalkontor.

Syftet är att studera de två senaste decenniernas organisationsförändringar,
utarbeta scenarier för utvecklingen fram till 1990 samt klarlägga
effekterna för det svenska bebyggelsemönstret. En viktig fråga att besvara är
huruvida det sker en omfördelning av arbetsuppgifter mellan de tre
organisationsnivåerna. Om en sådan omfördelning sker, kan den på sikt få
långtgående konsekvenser för enskilda orter och regioner. Vi skall försöka
klarlägga vilka orter som tillhör vinnarna resp. förlorarna. Effekterna av ny
informationsteknologi skall uppmärksammas men även andra orsaker till
organisationsförändringar måste beaktas t. ex. anpassning till ändrad marknad
och nya organisationsfilosofier.

Kunskaperna bör vara av intresse för kommunernas långsiktiga planering
för regionalpolitiken, för näringslivets egen långsiktiga planering samt som
underlag för ekonomisk-geografisk teoribildning.

Projektet planeras samordnas med ett motsvarande brittiskt som pågår vid
University College, London.

Projektet påbörjas juli 1983 och avslutas december 1985.

Reinhold Castensson, Linköpings universitet
340 000 kr.

Dnr 83/56

Vatten och regional utveckling - Vem och vad styr fördelningen av vattentillgångarna
inom Motala ströms avrinningsområde?

De senaste decenniernas snabba regionala sturkturomvandling har inneburit
nya och ökade anspråk på vattentillgångarna. I flera fall har denna
utveckling lett till oförenliga anspråk, intressekollisioner och öppna konflikter
om vattentillgångarnas fördelning.

Samtidigt har en intresseförskjutning ägt rum. Från att tidigare främst varit
inriktat på kvantitetsfrågor har intresset för vattenkvalitetsfrågorna alltmer
accentuerats. Välkända exempel är den pågående försurningen av sjöar och
vattendrag samt de s. k. diffusa utsläppen i grund- och markvattenzonen.

Redog. 1983/84:21

Flertalet av dessa vattenkvalitetsförändringar kan härledas till förändringar i
människans produktionsinriktning och bosättning. Effekterna av den regionala
utvecklingen på vattenmiljön är en ofta förbisedd del av människans
livsvillkor, särskilt gäller det den regionala forskningen inom samhälls- och
humanvetenskaperna.

Projektets syfte är att studera vattenintressenas och vattenproblemens
utveckling utifrån ett långsiktigt perspektiv. Dels anläggs ett tillbakasyftande
perspektiv från år 1800, dels ett framåtsyftande mot sekelskiftet 2000. Som
geografisk enhet har Motala ströms avrinningsområde bedömts lämplig.
Centralt är vattnets roll som förutsättning för regional utveckling, för
odlingslandskapets förändringar samt för de tänkesätt, strategier m. m. som
använts för att lösa uppkommande intressemotsättningar, brist- och överflödesproblem
m. m. Projektet startar den 1 juli 1983 och avslutas den 30 juni
1986.

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Jan Sollenius, Stockholms universitet
70 000 kr.

Dnr 83/2

In the footsteps of Sweden... A comparative analysis of the development of
relevant characteristics of the social system in Sweden and in Hungary

An empirical illustration, on the example of Sweden and Hungary, of my
theoretical contention (explicated elsewhere) that the East European version
of industrial society converges towards the Western model and follows with a
time lag its industrial and social development. Both Sweden and the
present-day Hungary of economic reform and gradual liberalization are
examined as ”key countries”, representing likely and desirable future models
of development in the West and in the East, respectively.

In present-day social research international comparisons are usually made
only among Western countries (see e.g. the SOFI study entitled Swedish
social policy in an international perspective). My planned project is, so to
say, complementary to these studies in the sense that it is aimed at extending
the sphere of investigation to an East European country, with an emphasis on
the study of its social policy and welfare system.

The main themes of the planned empirical comparison are: occupational
stratification, educational distribution, income distribution, the distribution
of wealth, social policy, welfare system, indicators of conditions of living and
standards of living. These characteristics of society both in the case of Sweden
and in the case of Hungary are to be analysed in their development in time,
göing back as far as the available data make it possible and following their
changé up to the most recent data available. I arn to complete the project

Redog. 1983/84:21

alone, through the investigation of census data and other available existing
statistical sources published in English, Swedish and Hungarian.

Kjell Törnblom, Göteborgs universitet
50 000 kr.

Dnr 83/20 PL

Rättvisa för de äldre: Bedömningar av livsvillkor

Forskningen inom det socialpsykologiska området distributiv rättvisa med
begynnelse i Homans’ utbytesteori och Adams’ equityteori har blivit alltmer
avancerad. Ett flertal teoretiska formuleringar har framlagts och rättvisebegreppet
har utvidgats till att omfatta flera regler än equity- eller förtjänstprincipen.
Under forskningens första faser ägnade man stort intresse åt praktiska
tillämpningsområden, främst problemet rättvis lönesättning. Under de
senaste 15 åren har man huvudsakligast utvecklat ett imponerande batteri av
begrepp och hypoteser, främst genom laboratorieexperiment. Tiden kan nu
anses mogen att återvända till fältet och applicera den samlade kunskapen på
aktuella problem. Vi har i detta projekt valt att inrikta oss på åldrandets
problem i ett rättvise- och resursfördelningsperspektiv. Vi konstaterar att det
råder brist på forskning kring rättviseproblem som rör de äldres bedömningar
av sina livsvillkor och föreslår en modell som främst gäller analys av äldres
objektiva och subjektiva livsvillkor samt deras inställning till dessa problem
med avseende på ”förväntan att ha”, ”önskan att ha” och den upplevda
”rätten att ha”. Utifrån begreppen besvikelse, deprivation och rättvisa
utvecklar vi en rad problemställningar. Avsikten är att med tvärkulturella
studier belysa vissa av dessa problem som ett komplement till mera
omfattande analyser av svenska åldringar. Projektet kommer att omfatta
explorativa, deskriptiva och hypotestestande faser. I de två första faserna
kommer huvuddelen av det empiriska materialet att produceras med hjälp av
djupintervjuer, systematiska observationer och analyser av sekundärmaterial.

Projektet beräknas bli slutfört den 30 juni 1986.

Sven Windahl, Lunds universitet
300 000 kr.

Dnr 83/63

Ungdomar i den nya mediavärlden

TV möter i dag hård konkurrens från en rad nya medier, bl. a. från video
och videospel. Mediavärlden har samtidigt blivit mer integrerad varför olika
medier bör studeras tillsammans. Den nya medievärlden appellerar särskilt

Redog. 1983/84:21

starkt till ungdomen. Massmedieforskningen visar att massmedierna utövar
ett starkt inflytande på ungdomens beteende, självbild, samhällsbild och
världsbild. De nya mediernas inverkan blir troligen inte mindre. Det är
därför angeläget att snarast möjligt erhålla en nyanserad bild av ungdomarnas
användning av nya såväl som äldre medier och av hur denna användning
samspelar med de traditionella socialisationsagenterna hem, skola och
kamratkrets.

En fullständig kartläggning av ungdomens nya medievanor förutsätter att
man tar hänsyn också till den geografiska och sociala differentiering som
utmärker massmediekonsumtionen och sannolikt i minst lika hög grad
kommer att utmärka användningen av de nya medierna. Man kan anta att
massmedieanvändningen är radikalt annorlunda i olika typer av samhällen
liksom bland pojkar och flickor. En analys av ungdomarnas massmedieanvändning
som inte tar hänsyn härtill riskerar att bli såväl ”platslös” som
”könlös”.

Mot bakgrund av ovanstående avser man att undersöka 1 200 ungdomar i
15-16-årsåldern (årskurs 9 i grundskolan), uppdelade på 6 undergrupper:
pojkar resp. flickor på landsbygden, i en mellanstor stad och i en storstad.
Relevanta undersökningsvariabler ligger inom områdena massmedieanvändning,
kamratliv och skolarbete. Syftet är att ge en djupgående analys av
den roll de nya medierna video och videospel tillsammans med popmusiken
och TV spelar i dessa olika gruppers vardagsliv. Hur påverkas ungdomarnas
engagemang i gemensamma aktiviteter, deras relationer till hem och skola,
deras attityder och värderingar av individ och samhälle?

Jerzy Sarnecki, Brottsförebyggande rådet, Stockholm
240 000 kr.

Dnr 83/66

Unga lagöverträdare som vuxna. Uppföljning av 1956 års klientelundersökning
av unga lagöverträdare

Denna undersökning avser uppföljning med registerdata av materialet i
1956 års klientelundersökning av unga lagöverträdare (SOU 1971:49,
1972:76, 1973:25, 1973:49, 1974:31). Syftet med studien är att belysa hur
registrerad brottsdebut i 11-15-årsåldern påverkar tonårspojkars utveckling
till vuxna män och dessa mäns livssituation i yngre medelåldern. Klientelundersökningens
brotts- och kontrollgrupper består av 287 individer som år
1983 är 36-40 år. De kommer att beskrivas med avseende på avvikande
beteende, hälsa, familjesituation, utbildning, yrke, inkomst m.m. Data
kommer att tas fram bl. a. från följande register: SPAR, polisregister,
Bejerots sticknarkomansregister, SCB:s dödsorsaksregister, riksförsäkringsverkets
register, körkortsregister, socialregister, SCB:s gymnasieelevregister,
UHÄ:s högskoleregister m. fl. Registerdata kommer att användas för att

Redog. 1983/84:21

bilda mått på de undersökta männens status i dag och under den tid som
förflutit sedan klientelundersökningen genomfördes. Dessa mått kommer att
fungera i dataanalysen som beroende variabler medan de tidigare insamlade
undersökningsdata kommer att användas som oberoende variabler.

Ulf Himmelstrand, Uppsala universitet
75 000 kr.

Dnr 83/101

Paradigmgenombrott och tvärvetenskaplighet i samhällsvetenskaperna
Två bokprojekt

Syftet är att tillvarata lärdomarna av 1970-talets s. k. paradigmbrytningar
inom samhällsvetenskaperna för att möjliggöra en kumulativ snarare än
konjunkturbetonad utveckling av samhällsvetenskaperna. Detta skall ske i
två böcker. I volym I kommer ekonomisk teori och dess ”exogena” faktorer
att stå i centrum för ett försök att skapa större tvärvetenskaplighet. I ett
första steg kommer ett antal ekonomer att få besvara frågan hur de ser på
dessa s. k. exogena icke-ekonomiska faktorer. I ett andra steg skall specialister
i andra samhällsvetenskaper, inom vars revir de ”exogena” faktorerna
hör hemma, att granska och vidareutveckla ekonomernas tankar om
”exogena” kopplingar men utifrån sin egen speciella kompetens. Ekonomernas
och de övriga specialisternas bidrag kommer av arbetets redaktör, den
sökande, att användas som material till en tvärvetenskaplig eller åtminstone
mångvetenskaplig begreppsram. I ett tredje steg tillämpas denna begreppsram
vid analysen av ett litet urval konkreta praktiska samhällsproblem. - I
volym II kommer ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska frågor av
”paradigmatisk” karaktär att ställas till svenska och internationella sociologer
inom olika specialområden. Svaren kommer att publiceras men kommer
även att användas som underlag för en översikt av vad man lärt oss (eller
eventuellt inte lärt oss) av de sista femton årens samhällsvetenskapliga
utveckling. Tiden är mogen för en sådan översikt.

Lowe Hedman, Uppsala universitet
325 000 kr.

Dnr 83/123

Kabel-TV i framväxt - studier av ett nytt medium

Under hösten 1983 kommer televerket att starta försök med kabel-TVsändningar
i Lund och Skarpnäck. Redan från början kommer det i Lund att
vara möjligt att ta emot sex utländska TV-stationers program och ett antal
radiostationers program som med god teknisk kvalitet kan vidarebefordras i

2 Riksdagen 1983184.2 sami. Nr21

Redog. 1983/84:21

kabelsystemet. Ett utbyggt kabelnät kommer på sikt att förändra mediestrukturen
och människors medievanor. En förändrad mediestruktur
medför förändringar av samhället som helhet. Mot bakgrund av detta anser
vi att studier av introducerandet av kabel-TV i större skala i Sverige är väl
motiverade.

Syftet med projektet är således att analysera introducerandet av kabelnät
för radio och TV. Några av de frågor vi avser att studera är: Vilka svårigheter
uppstår vid introducerandet av en ny distributionsform för radio- och
TV-program? Vilka beslut måste fattas i samband med utbyggnaden av
kabelsystemen? Vilka parter är involverade i beslutsfattandet? Vad kommer
att sändas i kabel-TV? Vilka kommer att ta del av utbudet i kabel-TV? Vilka
effekter får kabel-TV på tittarna? Vilka effekter får kabel-TV på andra
svenska medier?

Projektet är uppdelat i fyra delprojekt. Det första delprojektet inriktas på
att analysera förloppet, då ett kabel-TV-system byggs ut och utländska
sändningar introduceras i Sverige, för att få information om vad som kan
påverka en framtida utbyggnad. I det andra delprojektet studerar vi de
potentiella mottagarna både före och efter introducerandet av kabel-TV för
att mäta förväntningarna på, intresset för och utnyttjandet av de nya
kanalerna. Det tredje delprojektet är en innehållsanalys av de oftast
utnyttjade medierna på de två orterna. Avsikten är bl. a. att se hur innehållet
i de nya medierna påverkar utbudet i de redan etablerade medierna. Det
fjärde delprojektet inriktas på en analys av de ekonomiska förutsättningarna
för kabelsystemens framväxt. - Vad kostar det att ansluta sig och hur mycket
är människor beredda att betala? Var går den ekonomiska gränsen för en
fortsatt utbyggnad?

Per Linell/Karin Aronsson, Universitetet i Linköping
230 000 kr.

Dnr 83/137

Framgång och motgång i dialoger. Människors möjligheter att utbyta komplex
information i socialt samspel

Projektet skall studera samtalsmönster i olika situationer i vardagslivet
(förhandlings-, besluts-, rådgivnings- och intervjusituationer). Med utgångspunkt
i dessa situationer undersöks variationer bl. a. i talarnas förmåga att
presentera komplex information och att sätta sig in i den andres förutsättningar
och syften. De ömsesidiga språkliga avstämningar som sker mellan
aktörerna under loppet av interaktionen analyseras.

Projektet skall speciellt studera hur störningar och svårigheter uppkommer
i dialogen samt hur dessa övervinns eller förvärras. Denna frågeställning
relateras bl. a. till skillnader mellan talarna vad gäller bakgrundskunskaper,

Redog. 1983/84:21

makt och rollförväntningar. Häri inbegrips fall då en part befinner sig i ett
kulturellt och kommunikativt underläge, t. ex. invandrare med begränsad
andraspråksbehärskning. Studierna omfattar dels autentiska situationer,
dels kontrollerade försök.

Genom att projektet är tvärvetenskapligt upplagt (bl. a. så ingår lingvistik,
psykologi och kommunikationsantropologi) kommer det att ge en ny typ av
kunskap om bl. a. maktskillnader i kommunikation, komplexitet i talat
språk, mekanismer bakom kommunikativa sammanbrott och om professionalisering
i kommunikation. Viktiga tillämpningar gäller utbildning och
praxis inom de samhällssektorer, bl. a. sjukvård och rättsväsende, som
projektet avser att studera.

Projektet är treårigt och beräknas vara avslutat 1986.

Johan Asplund, Lunds universitet
208 000 kr.

Dnr 83/152

Det sociala beteendets elementära former. En teori om socialitet och responsivitet Projektet

har karaktär av teoretisk grundforskning inom disciplinen
socialpsykologi, varvid den sistnämnda uppfattas i vidsträckt och tvärvetenskaplig
betydelse. Avsikten är att formulera en enkel och generell socialpsykologisk
teori, under vilken en avsevärd del av den existerande socialpsykologiska
kunskapen skall kunna subsumeras. Framställningen kommer att
innefatta dels jämförande analyser av en rad allmänna socialpsykologiska
teoribildningar, varvid socialpsykologins genombrott under 1800-talet i
Frankrike ägnas speciellt intresse, dels jämförande analyser av konkreta
företeelser såsom lagar, lek, spel och idrott.

Teorins fundamentala begrepp utgörs av ”socialitet” och ”responsivitet”,
uppfattade som ett dialektiskt begreppspar. Med utgångspunkt i detsamma
utvecklas ett begränsat antal lagliknande satser, vilka tillsammans skall
utgöra teorin i komprimerad form.

Projektets allmänna ambitionsnivå kan anges genom hänvisning till G. C.
Homans’ teoretiska monografi Social Behavior - Its Elementary Forms,
vilken tjänar som formell, men inte innehållslig, förebild. Den monografi,
som projektet skall utmynna i, förväntas kunna upprätta en i Sverige och
annorstädes länge saknad teoretisk kontaktyta mellan sociologi och psykologi,
samtidigt som det utarbetade perspektivet också bör kunna utnyttjas i
mera praktiskt orienterad forskning, speciellt i framtidsstudier.

Redog. 1983/84:21

Tom Bums, Uppsala universitet
275 000 kr.

Dnr 83/178

Löneförhandlingar i Sverige: Vissa problem kring löneglidning och solidarisk
lönepolitik sett utifrån ett struktur- och processperspektiv

Detta projekt avser att undersöka och analysera vissa aspekter av det
svenska löneförhandlingssystemets struktur och nyckelprocesser. Man har
utvecklat en metodologisk ram för att beskriva och analysera komplexa
förhandlingssystem med inriktning mot: (I) multipla, kopplade (men inte
nödvändigtvis koordinerade) förhandlingar; (II) multipla aktörer där ”aktörerna”
vanligtvis är organisationer (eller representanter för organisationer)
där interna politiska processer och innovationer påverkar deras förhandlingsmål
och strategier, (III) förhandlingskontexter med särskilda aktörer,
konventioner, ”spelregler” och informationsunderlag, (IV) systemets spänningar,
konflikter och krav på förändringar. Projektet består av tre
delprojekt: (1) En studie av bakgrunden till det nuvarande systemet med
centrala förhandlingar. Denna studie kommer att basera sig på befintliga
rapporter och material, kompletterade med intervjuer med nyckelpersoner
och informatörer. (2) En undersökning av centrala och lokala förhandlingar
och avtal med intresset fokuserat på: (I) problem med löneglidning och
genomförande av en solidarisk lönepolitik, (II) problem med spänningar och
samordning i det existerande systemet, (III) krav på förändringar. Denna
undersökning kommer att basera sig på intervjuer med centrala aktörer,
analyser av rapporter och dokument samt en studie (av 30 företag) av
förhandlingar och avtal, med fokus på löneglidning och genomförandet av en
solidarisk lönepolitik. (3) En studie av internationella utvecklingar och dess
implikationer för Sverige. Denna studie avser att jämföra löneförhandlingssystem
i Österrike, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz
och Sverige. Studien kommer att basera sig mest på existerande beskrivningar
och analyser, kompletterade med intervjuer och samarbete med forskare i
de flesta av de berörda länderna.

Bo Lewin, Uppsala universitet
300 000 kr.

Dnr 83/203

Handikapp och sexualitet

Avsikten med projektet är att medelst studier av handikappade och deras
aktuella sociosexuella situation liksom av deras tidigare erfarenheter belysa
hur skador och funktionshinder i samspel med samhället skapar ett sexuellt
handikapp som påverkar individens upplevelser av och förhållningssätt till

Redog. 1983/84:21

såväl sin egen sexualitet som hans/hennes relationer till andra människor. En
sådan sociologisk och socialpsykologisk kartläggning torde vara av stor
betydelse för att identifiera områden inom vilka samhället kan fullgöra sin
uppgift att stödja människor på väg till sexuell och social mognad. Den under
de senaste decennierna ökade kunskapen om sexualitetens fysiologiska
aspekter, farmakas inverkan på sexualfunktionerna liksom senare tiders
ökade utbredning av beteendemodifikationsbaserad sexualterapi har lett till
ökade möjligheter att erbjuda terapi för de problem som redan manifesterat
sig. Vi önskar med detta projekt bidra till möjligheterna att gå en annan väg.
Med ökade kunskaper om hur handikappade män och kvinnor kommit att
uppleva och relatera till sin sexualitet förefaller det möjligt att i ökad
utsträckning erbjuda människor med funktionshinder/skador att i ett tidigt
skede och i högre utsträckning få utveckla sina sociala och sexuella förmågor
inom de ramar som sätts av funktionshindret/skadan; ramar som i de flesta
fall är långt vidare än vad personer i den handikappades omgivning vanligtvis
föreställer sig. För att renodla det sociologiska/socialpsykologiska angreppssättet
och undvika i detta sammanhang mindre relevanta medicinska
diskussioner är det vår avsikt att koncentrera undersökningen på ett mycket
begränsat antal grupper handikappade med inom varje grupp likartade eller
identiska medicinska diagnoser. Ett urval kommer att göras så, att 50-100
rörelsehindrade personer i åldern 20-30 år tillsammans med samma antal
synskadade i åldern 20-30 år uttas för deltagande i undersökningen. Av
undersökningsekonomiska skäl avses urvalet ske så, att för undersökningen
utväljs det antal län/landsting som befinns vara nödvändigt för att erhålla den
önskade storleken på urvalet. För datainsamlingen avses användas personliga
intervjuer i kombination med strukturerade gruppdiskussioner. Uppgifter
rörande kontaktnät och kamratrelationer kommer att insamlas liksom
uppgifter rörande mekanismer som är av betydelse vid bildandet av sexuella
normer och föreställningar.

STATISTIK

Richard Noonan, Stockholms universitet
66 000 kr.

Dnr 82/148

The Development of Statistical Modelsfor the Analysis of Social Systems Data

Purpose: To continue the development of Partial Least Squares for path
analysis with latent variables. In particular this project aims at developing a
PLS method and program for the analysis of models with product terms in the
latent variables. No work has yet been done on this kind of a model, but in
many applications such models are the only ones that make theoretical sense.

Significance: Applications of PLS path analysis with latent variables havé

Redog. 1983/84:21

ranged widely över the fields of sociology, politicial Science, economics,
administrative Science, education, peace research, and chemistry. It is an
analysis tool well suited to the analysis of large systems, especially social
systems such as school systems and large organizations (bureaucracies,
corporations). The author, in dose collaboration with H. Wold, has
developed and applied, within the framework of PLS, a system for path
analysis with hierarchically structured latent variables. This enables the use
of much more complex models and at the same time to retain a high degree of
comprehensibility. This work is now completed, although further work is
needed with other approaches and other data sets. Meanwhile PLS is
experiencing a development toward the use of nonlinear models, models with
higher dimensions of the latent variables, and data över both time and
cross-section. One area in which work is needed in the area of school system
research and many other areas is models involving product terms in the latent
variables. To date no work has been done in this area. Yet it would greatly
widen the generality of PLS.

Jan Hoem, Stockholms universitet
75 000 kr.

Dnr 83/170

Kvinnors livsfaser; en studie av utbildning, sysselsättning och barnafödande
bland svenska kvinnor födda 1936-1960

Projektets huvudsyfte är att belysa frågan om i vilken utsträckning
kvinnornas ökande deltagande i förvärvslivet bidragit till den sjunkande
fruktsamheten i Sverige under de senaste 15-20 åren. Denna fråga är av
central betydelse för förståelsen av den utveckling som har ägt rum och för en
bedömning av den framtida fruktsamheten, liksom för en utvärdering av
kvinnors möjligheter att förena familj och förvärvsarbete. Tidigare forskning
har huvudsakligen baserats på tvärsnittsanalyser. En mer djupgående studie
av samspelet mellan processer som går parallellt hos den enskilda kvinnan,
som det här är frågan om, kräver emellertid tillgång till livshistorier med
angivna tidpunkter för relevanta händelser. Samtidigt är det nödvändigt att
utnyttja nya metoder för att analysera data av denna typ.

Lämpligt grundmaterial finns tillgängligt genom SCB:s intervjuundersökning
om kvinnor i familj och arbetsliv, som utfördes våren 1981. Det
innehåller bl. a. fullständiga historier om förvärvsarbete och barnafödande
för de 4 300 kvinnor som intervjuades. Projektet genomförs vid Stockholms
universitets demografiska avdelning över en treårsperiod från hösten 1983 av
tre forskningsmedarbetare under ledning av professorn i demometri.

Redog. 1983/84:21

STATSKUNSKAP

Peter Wallensteen, Uppsala universitet
200 000 kr.

Dnr 82/4

Väpnade konflikter och fredlig konfliktlösning

Projektet syftar till att med en systematisk datainsamling belysa de
modeller som faktiskt används vid fredlig lösning av väpnade konflikter och
söka utvärdera de villkor som måste uppfyllas för en överenskommen
lösnings varaktighet.

Projektet består av två delar: en del innehåller en systematisk kartläggning
av samtliga väpnade konflikter i världen 1979-1983, utifrån en redan
utarbetad och prövad definition av ”väpnad konflikt”. Data föreligger redan
för två av de fem åren, och preliminär information har redan insamlats för
ytterligare två. Detta dataset avses kompletteras med information om andra
inblandade parter än de stridande, uppskattning av de stridandes faktiska
militära styrka m. m. Data kommer också att vara grundläggande för
projektets andra del och kommer också att ställas till den globala forskargemenskapens
förfogande.

Den andra delen avser studera konfliktlösning i en del av de registrerade
konflikterna. Framför allt knyts intresset till biläggning av mellanstatliga
konflikter, internationaliserade inre konflikter samt konflikter som rör
upprättande av nya stater. Projektet avser analysera fullföljda överenskommelser,
misslyckade avtal, föreslagna lösningar liksom historiska överenskommelser.
Ur detta material bör vissa generellt giltiga lärdomar om
konfliktlösning kunna uppställas.

Något liknande projekt existerar inte i Sverige, och även internationellt
har frågan om konfliktlösning varit föremål för mycket få systematiska
studier. Projektet kommer att stå i intim kontakt med relevanta forskningsansatser,
främst i USA. Projektet utförs i Uppsala med en tvärvetenskapligt
sammansatt forskningsgrupp.

Göran Hedebro, Journalisthögskolan i Stockholm
50 000 kr.

Dnr 83/61 PL

Ungdomar och arbete i massmedier. En studie av pressens innehåll, villkor
och effekter

Projektets syfte är att beskriva och analysera pressens bevakning av frågor
som gäller ungdomar och arbetsmarknad. Målet är också att belysa vilka
effekter denna rapportering har på ungdomars sätt att uppfatta sina
arbetsmöjligheter och sin roll i samhällets produktionsprocess.

Redog. 1983/84:21

Projektet innehåller nedanstående tre steg.

1. En analys av pressens innehåll inom området ungdomar och arbete från
kvantitativa och kvalitativa utgångspunkter. Detta görs med tonvikt på
dagens situation med ett historiskt perspektiv.

2. Studium av de journalistiska villkor som kan förklara dagens - och
gårdagens - rapportering. Data kommer att insamlas bl. a. genom intervjuer
med journalister och redaktionsledande personal.

3. Analys av vissa av medieutbudets effekter. I fokus står hur ungdomars
självbild på arbetets område formas/påverkas av den journalistiska bevakningen.
Data kommer framför allt att insamlas genom intervjuer med
ungdomar.

Projektets resultat bör bli av stor vikt för förståelse av det journalistiska
systemets möjligheter och begränsningar på ett angeläget samhällsområde:
ungdomar och arbetsmarknad.Projektets resultat och undersökningsmetodologi
kan också komma till direkt användning i undervisningen vid
journalisthögskolan. Projektet avses inte enbart rapporteras skriftligt utan
eventuellt också i alternativa former (t. ex. video, ljudproduktion, självstudiematerial
för ungdomar).

För det sökta planeringsanslaget skall genomföras:

1. Litteraturgenomgång.

2. Förstudie för de planerade innehållsanalyserna för att bestämma urval
av tidningar, utforma mätinstrument etc. för innehållsanalyserna.

3. Provintervjuer med ungdomar för att precisera frågeställningar och
metodologi.

Nils Elvander, FA-rådet
800 000 kr.

Dnr 83/155

Samhällets organisation och företagens förnyelse

Som titeln antyder har detta projekt ett praktiskt syfte, nämligen att
försöka fastställa vilka förändringar av samhällsorganisationen - dvs. de
politiska organen, den offentliga förvaltningen och intresseorganisationerna
- som kan behöva ske för att skapa bättre samhällsorganisatoriska betingelser
för företagens förnyelse och därmed också för ekonomisk tillväxt. Men
minst lika viktigt är ett teoretiskt syfte: att söka utveckla en teori för den s. k.
förhandlingsekonomin - en tvärvetenskaplig teoribildning mellan främst
statskunskap och de ekonomiska disciplinerna. En sådan teori skulle på ett
bättre sätt än hittillsvarande endisciplinära ansatser kunna fånga in och
förklara den långtgående sammanblandning av politik och marknad, som
kännetecknar nutidens krisdrabbade blandekonomi i Sverige och andra
västländer.

Redog. 1983/84:21

Programmet omfattar flera delprojekt och beräknas pågå i ca tre år. Stor
vikt kommer att läggas vid internationella och komparativa perspektiv, och
god kontakt med den internationella forskarvärlden på berörda områden
skall upprätthållas. Det bör också nämnas att ett historiskt perspektiv skall
vägleda flera av delprojekten och om möjligt ”vändas” till ett framtidsinriktat
perspektiv med tonvikt på kreativitetsfrämjande strukturer.

Håkan Hydén, Lunds universitet
335 000 kr.

Dnr 83/159

Rätten som administrativt instrument

Politiska beslut förmedlas i allt högre grad till individerna genom
förvaltningsrättslig lagstiftning. Detta medför att det framför allt är förvaltningen
som står mellan lagen och individerna. Innebörden av politiska beslut
blir i stor utsträckning avhängig av hur denna lagstiftning hanteras inom
förvaltningssystemet. Vi vet dock väldigt litet om hur rätten bestämmer,
förmedlar eller förvandlar det politiska budskapet. Det legala systemet
samspelar med olika organisatoriska hierarkier inom den statliga förvaltningen
men också med verksamheter som faller under t. ex. kommunalt
huvudmannaskap. Eftersom viktiga offentliga åtaganden tenderar att fomuleras
i termer av ramlagar, vars verkställighet sker genom statliga eller
kommunala förvaltningsorgan och ibland genom korporativa överenskommelser
är det av avgörande betydelse för lagstiftningens effekter hur detta
samspel går till. Statsmakternas styrning sker förutom via lagstiftning också
via resurstilldelning.

Målsättningen är att undersöka den samlade verkan av de faktorer som
påverkar rättens tillämpning på dess väg genom förvaltningssystemet för att
därigenom få kunskap om förvaltningsrättens roll vid genomförandet av
offentliga åtaganden. Genom att i några offentliga åtaganden analysera den
materiella förvaltningsrätten och ställa denna mot den faktiska tillämpningen
och handhavandet av förvaltningsuppgifterna är ambitionen att få ett
underlag för att kunna bedöma och göra uttalanden om rättens roll som
administrativt instrument.

Olle Törnquist, Uppsala universitet
75 000 kr.

Dnr 83/218

Politiska strategiproblem under ny kapitalistisk tillväxt

Projektet reser frågan hur dagens omdiskuterade kapitalistiska tillväxt i
flera u-länder påverkar människors möjligheter att med politiska medel

Redog. 1983/84:21

förändra sin verklighet - samt vilka effekter detta har på svenskt utvecklingssamarbete.

Undersökningen utgår från tidigare forskningsresultat från den sydöstasiatiska
tillväxtpolen. De tyder på att en ny ”utomekonomisk kapitalism”
påverkar de tidigare så betydelsefulla kommunistiskt inspirerade politiska
strategierna. Föreliggande projekt vill dels granska om dessa resultat kan
generaliseras till olikartade tillväxtländer, dels undersöka om därför nya
analyser och strategier med krav på demokrati som en kärnpunkt nu blir
centrala under skilda moderniseringsprocesser. Slutligen vill man också
studera hur dessa tendenser återverkar på svensk arbetarrörelses politik
visavi de aktuella rörelserna och tillväxtländerna.

Angreppssätt och metod bygger på en fördjupad aktörsanalys. Befintlig
forskning om strukturella faktorer som bestämmer politikens handlingsutrymme
kompletteras genom att man ser efter i vad mån politiska rörelser tar
hänsyn till dessa faktorer eller ej då de utformar och tillämpar sin strategi.
Effekterna på svensk politik studeras med sedvanlig innehållslig idéanalys.
Utöver i Sverige tillgängliga forskningsresultat samt ett avgörande tvärvetenskapligt
och internationellt forskningssamarbete baseras projektet på lokala
forskningsresultat och intervjuer med sakkunniga i de länder och rörelser
som valts ut för fallstudium.

Kristina Wallander, Umeå universitet
30 000 kr.

Dnr 83/231 PL

Fackförbundspressen och kulturen. Kulturstoffet i svensk fackförbundspress
1887-1980

Alltsedan 1880-talet har de svenska LO-förbunden gett ut egna organisationstidningar.
Ganska litet är skrivet om denna press, som trots sin
miljonspridning gärna omtalas som ”den glömda pressen”. Tidningarna
gömmer ett omfattande kulturmaterial. Alltifrån starten har publikationerna
engagerat sig i bildnings- och kulturfrågor samt infört noveller, dikter,
konstbilder, recensioner och annat kulturmaterial. Den svenska fackförbundspressens
ambitioner på kulturområdet måste betraktas i ett vidare
perspektiv: i samband med den teoretiska och praktiska synen på kultur och
bildning inom den svenska arbetarrörelsen generellt. Tidningarnas kulturstoff
kastar ytterligare ljus över arbetarrörelsens förhållande till kulturen
från sent 1800-tal och framåt.

Forskningsprojektets huvudvikt kommer att läggas vid en analys av
kulturstoffet i fackförbundspressen. Detta material kan avlockas en rad
intressanta uppgifter om hur den svenska arbetarklassens möte med kulturen
gestaltat sig de senaste hundra åren. Det kulturella stoffet är en integrerad
del av tidningens totala stoff, och en beskrivning av det måste vila på

Redog. 1983/84:21

förtrogenhet med tidningen i dess helhet. Projektet omfattar därför även en
kort historik över denna press.

PEDAGOGIK/PSYKOLOGI

Lennart Melin, Uppsala universitet
140 000 kr.

Dnr 83/16

Psykologisk behandling och klassifikation av tinnitus

Målsättningen är att utvärdera och jämföra psykologiska mätmetoder av
tinnitus, samt relatera dessa till traditionell mätning. I samband med detta
studeras långtidseffekter av psykologisk behandling. Mätningarna utförs
med hjälp av ett självregistreringssystem som bygger på uppgifter från
patienterna om tinnitus nivå, besvärsgrad, stressfaktorer samt psykisk
kondition. De dagliga registreringarna utförs kontinuerligt under hela
försöksperioden och kommer även att bidra vid studiet av långtidseffekter av
behandlingen. Kompletterat med intervjuer av försökspersonerna kommer
detta att ge en bild av vilka faktorer som är relevanta för behandlingsresultaten
och kommande psykologiska behandlingsmetoder av tinnitus samt
forskning kring dessa. Försökspersonerna utgörs av vuxna hörselskadade
(150 st) med grava tinnitusbesvär. Patienterna behandlas under 11-13
sessioner i ca sex veckor. I den inledande probleminventeringen bestäms
omfattning och inriktning av behandlingsarbetet, inom givna ramar.

Projektet kommer bl. a. att bidra till kunskaper om mätmetodiken kring
tinnitus. Eftersom det f. n. inte existerar några väl utprövade mätmetoder för
tinnitus, har detta fått till följd att de behandlingsansatser som gjorts inte
kunnat utvärderas på ett adekvat sätt.

Dessutom kan tinnitus ofta vara det primära problemet för många
hörselskadade, varigenom de hörselrehabiliterande åtgärder som nu utförs
kan omintetgöras. Framtagning, utvärdering och ökad spridning av psykologiska
behandlingsmetoder för tinnitus skulle därför förbättra dessa åtgärder.

Kristina FIumble/B. E. Roos, Uppsala universitet
300 000 kr.

Dnr 83/36

Beskrivning av personlighetsorganisation hos anorexia-bulimia nervosapatienter Vid

vuxenpsykiatriska kliniken, UAS, har utvecklats en metod för
behandling av anorexia nervosa-patienter för vilka ett massivt hetsätande
ofta utgör det mest dramatiska kliniska fenomenet. Denna metod, som

Redog. 1983/84:21

inkluderar somatisk vård, dietkontroll, kroppsuppfattningsbehandling och
psykoterapi, är utvärderad i ett tidigare projekt (diarienr. 81/23).

Preliminära resultat från denna studie är att de långsiktiga behandlingseffekterna
tycks vara mycket skiftande. Detta faktum indikerar att dessa
patienter, trots en mycket likartad symtomatologi, är heterogena i någon
avgörande bemärkelse. Egna kliniska erfarenheter och aktuell forskning
pekar på att denna olikhet hänför sig till variationer i patienternas personlighetsorganisation.
Den nu aktuella studien syftar till att ge en beskrivning av
personlighetsorganisationen hos ett större antal patienter.

Tillströmningen till kliniken av patienter med denna problematik är
mycket stor och undersökningen kommer att utföras på minst 25-30
patienter. För beskrivning av personlighetsorganisation används den av
Bellak utarbetade metoden för beskrivning av jagfunktioner. Denna metod,
som har sin grund i den psykoanalytiska egopsykologin, har klara behandlingsmässiga
implikationer. Beskrivningarna kommer vidare att jämföras
med patientdata avseende andra relevanta aspekter (intensitet i anorektisk/
bulimisk och allmän symtomatologi, social situation och data kring mätproblemens
förlopp).

Den här skisserade studien, i kombination med utvärderingsstudien, kan
förväntas ge underlag för planering av en bättre behandling och för ett
effektivare resursutnyttjande.

Lennart Sjöberg, Göteborgs universitet
175 000 kr.

Dnr 83/48

Handlingar och känslotillstånd

Inom psykologin och övriga beteendevetenskaper har man sedan länge
studerat det mänskliga handlandet. Trots det saknas i allmänhet en djupare
analys av handlingsbegreppet, och metodiken för att studera handlingar är
ganska outvecklad. Vidare har man ytterst sällan intresserat sig för att
studera det naturligen förekommande handlandet. En teoretisk och metodologisk
utveckling samt studier av handlingar i vardagslivet kan bidra till den
teoretiska utvecklingen. Sådana studier kan också ha ett praktiskt intresse
genom att de konkret och detaljerat belyser de svårigheter människor har att
genomföra sina målsättningar. Ett exempel på en grupp med sådana
svårigheter är missbrukare som försöker sluta med sitt missbruk, ett annat är
arbetslösa ungdomar. Inom projektet har man för avsikt att studera sådana
grupper av personer. Deras handlande noteras vid slumpvis utvalda tidpunkter
och sätts in i sitt sammanhang av målsättningar och värderingar.
Känslornas inverkan på handlandet skall också studeras. En kombination av
intervjumetodik och bedömningsskalor som används av personerna själva
kommer att användas.

Redog. 1983/84:21

Lars-Göran Nilsson, Umeå universitet
50 000 kr.

Dnr 83/74 PL

Text-till-tal-omvandling som kommunikationshjälpmedel för handikappade

Syftet med föreliggande projekt är att i första hand undersöka text-till-talomvandlingens
förutsättningar som kommunikationshjälpmedel för handikappade.
Utnyttjandet av denna teknologiska innovation bestäms till
övervägande del av människans kognitiva resurser och begränsningar.
Därför kommer det att vara av största vikt att studera vilka krav mediet
ställer på potentiella användare i allmänhet, vilka icke hämmas av ett
sensoriskt handikapp. Att få vetskap om dessa krav och vilka kognitiva
förmågor som kan utnyttjas i speciella situationer, samt att få kännedom om
handkappades kompensatoriska förmågor och hur de kognitiva begränsningarna
kan överbryggas, har både ett betydelsefullt teoretiskt och ett stort
praktiskt värde. På grund av mediets vida applikationsområden får det anses
föreligga ett stort samhällsintresse av att kognitionspsykologisk forskning
kring mediet och dess möjliga användare kommer till stånd.

Arne Öhman, Uppsala universitet
300 000 kr.

Dnr 83/108

Hjärta och livsstil: Psykologiska förändringsstrategier vid hjärtsjukdom

Det senaste decenniets forskning har demonstrerat ett samband mellan
ischemisk hjärtsjukdom (angina pectoris, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd)
och en speciell livsstil eller ett speciellt beteendemönster, kallat typ A
beteende. Detta karakteriseras av otålighet, utpräglad konkurrensinställning
och en fientlig inställning till omvärlden. Medelålders personer med
detta beteendemönster har ungefär dubbelt så stor risk för hjärtinfarkt som
personer utan mönstret. Dess prognostiska förmåga är därmed jämförbar
med den för de traditionella riskfaktorerna, cigarettrökning, högt blodtryck
och starkt förhöjda blodfettsnivåer. Som led i ansträngningarna att förebygga
bl. a. hjärtinfarkt ligger det därför nära till hands att fråga sig i vilken
utsträckning infarktrisken kan minskas genom psykologiska åtgärder syftande
till förändringar i typ A beteende. Denna viktiga frågeställning är hittills i
stor utsträckning oundersökt. En ännu pågående stor amerikansk studie
visar preliminära resultat som tyder på att risken för ny infarkt hos
infarktpatienter kan minskas med upp till två tredjedelar genom denna typ av
intervention. Den psykologiska behandlingen, som utförs i gruppformat,
inbegriper avslappningsträning och övning i att kontrollera stress, systematisk
träning i beteendeförändringar, kognitiv omstrukturering innebärande

Redog. 1983/84:21

reorientering vad gäller livsmål och värderingar samt olika åtgärder riktade
mot miljön. I samarbete med den ansvarige psykologen i den amerikanska
undersökningen avser man att genomföra en behandlingsstudie på grupper
av personer med ischemisk hjärtsjukdom, både med och utan tidigare
infarkter. En experimentgrupp ges den psykologiska behandling som antytts
ovan för en ettårsperiod, medan en randomiserad kontrollgrupp ges
kardiologisk rådgivning, gruppdiskussioner om sjukdomserfarenheter samt
alla de olika mätningar som förekommer i experimentgruppen. Behandlingen
utvärderas genom medicinsk diagnostik, mått på typ A beteenden, samt
genom test på psykofysiologisk reaktivitet. Undersökningen introducerar en
ny behandlingskomponent vid förebyggande av och rehabilitering efter
hjärtinfarkt i Sverige. Flera skäl talar för att förändringar i typ A beteende
kan spela en strategisk roll vid förbättringar av individers riskprofil, eftersom
de sannolikt för med sig positiva förändringar även i andra riskfaktorer.

Margit Tornéus, Umeå universitet
150 000 kr.

Dnr 83/213

Tänka om språk, språka om tanke

Projektets syfte är att genom två longitudinellt upplagda undersökningar
studera utvecklingen av olika metalingvistiska (dvs. metafonologiska, metamorfologiska,
metasyntaktiska, metapragmatiska) funktioner, hur dessa
funktioner är relaterade dels till varandra, dels till kognitiv/metakognitiv och
språklig utveckling samt till läs- och skrivinlärningen. Behovet av integrerad
forskning inom den metalingvistiska domänen har vuxit allt starkare bl. a.
från läsforskningens håll. I projektet Tänka om språk, språka om tanke görs
en integrering utifrån en teoretisk referensram som utvecklats (KOLINA).
Projektet förbereddes under vårterminen 1983 genom en undersökning av ca
70 förskolebarn. Barnen studerades med avseende på metafonologisk,
metamorfologisk, metapragmatisk, språklig och kognitiv utveckling liksom
läsmognad. Barnens utveckling längs dessa dimensioner skall följas under
lågstadiet. Ytterligare en grupp barn (ca 50 st) studeras på samma sätt (denna
studie fogas då in i ett annat longitudinellt projekt). De metalingvistiska
proven utformas som miniexperiment med manipulation av kritiska variabler.
Ett viktigt inslag i projektet är utveckling av metoder för beskrivning
av utvecklingsförlopp och prövning av kausalmodeller. Projektet kommer
att genomföras i nära samarbete med dels ett norskt projekt om språklig
utveckling, dels ett läsforskningsprojekt vid samma institution som det egna
projektet är förlagt till.

Redog. 1983/84:21

Hans Michélsen, Karolinska institutet
200 000 kr.

Dnr 83/235

Kurativa faktorer inom psykodynamisk terapi: en modell för identifiering och
prövning av kurativa faktorer i klinisk praxis

Psykoterapi har fått en påtagligt ökad tillämpning bl. a. i samband med
sektoriseringen av psykiatrin och öppenvården. Internationell forskning och
behandling baserad på psykodynamisk teori har i hög grad påverkat synen på
psykoterapi som behandlingsmetod. Psykodynamisk teori utgör projektets
teoretiska referensram. Centrala områden som studeras är ”den terapeutiska
relationen”, ”överföringstolkningar” samt ”avbrott och avslutning av behandlingen”.
Avbrott och avslutning är kliniskt välkända problem men där
mycket litet forskning bedrivits. Frågeställning: hur etableras, upprätthålls
och vidareutvecklas den terapeutiska relationen, hur utnyttjas överföringstolkningar,
hur påverkas behandlingen och den terapeutiska relationen av
avbrott/uppbrott under behandlingen resp. den slutliga avslutningen. Dessa
aspekter under behandlingen relateras till psykodynamisk diagnos och
prognos samt slutligt utfall. Psykodynamiskt orienterade tvååriga individualterapier
genomförs av terapeuter med lång klinisk erfarenhet och hög
behandlingsteoretisk kompentens. Patienterna, vilka polikliniskt sökt psykiatrisk
vård, tillhör gruppen neurotiska störningar och vissa gränsfall av tidiga
störningar. Terapierna spelas in på band och bearbetas kontinuerligt i ett
tvåfasdesign där en grupp om 6-8 terapier i fas I utnyttjas för beskrivning och
8-10 i fas II för uppföljning-prövning. Datainsamling före, efter och efter ett
års uppföljning avser psykodynamisk diagnos-prognos och motsvarande
utfallsbedömning, psykiatrisk diagnos samt allmänt psykiskt hälsotillstånd.
Projektet ger fördjupad kunskap om för psykoterapi centrala begrepp, vilka
kan utnyttjas för utveckling och effektivisering av behandling samt inom
psykoterapiutbildning.

Harvey Brenner, Johns Hopkins University, USA/Linköpings universitet
60 000 kr.

Dnr 83/260 PL

Economic Changé and Alcohol Consumption in Swedish Mortality Rate
Changes, 1950-1982

There is now abundant epidemiological and biochemical research linking
stress factors to health problems of a great many clinical types including
cardiovascular disease, emotional and cognitive disturbances, and disorders
of immune, reproductive and metabolic systems. Also, there is substantial
evidence that pathological consumption of alcohol, which is in turn frequent -

Redog. 1983/84:21

ly related to stressful life conditions, is an important risk factor in
malignancies, cardiovascular problems, accidents, mental disorder, violence
and inadequate fetal development. The proposed research is concerned with
the impact of distressed national economic conditions - especially involving
income loss, unemployment and business failure rates - on a population’s
health, both directly, and indirectly as related to pathological alcohol
consumption.

This research is targeted at national and regional levels to take place using
data, över time, on the experience of Sweden annually since the Second
World War.

The project propose first to analyze the effects of deleterious economic
changes and of alcohol consumption, on mortality rates in Sweden, holding
constant other epidemiologic risk factors that normally influence the
mortality patterns. The influence of economic changes and alcohol consumption
will be examined for mortality associated with cardiovascular disease (by
detailed cause), malignancy (by maj or cause), cirrhosis of liver, accidents (by
subcause), suicide, homicide, and infant mortality (by subcause). Examination
will be done of the relative importance of deleterious economic changes
- especially increases in income loss, unemployment, and business failure
rates and per capita alcohol consumption on each of the detailed causes of
death. The prominent scientific questions focus on the comparative effects of
economic (and related social) stress - direct and indirect - on different causes
of mortality.

JURIDIK

Ulla Jacobsson, Stockholms universitet
170 000 kr.

Dnr 83/53

Kvinnans rättssäkerhet sorn målsägande!offer i brottmålsprocessen vid kvinnomisshandel,
våldtäkt och därmed närbesläktade brott

Sexualbrottskommitténs delbetänkande avseende åtalsregler vid misshandel
resulterade i ett borttagande av åtalsprövningsregeln vid misshandel
fr. o. m. den 1 januari 1982.1 dagarna har sexualbrottskommittén lämnat sitt
slutbetänkande avseende sexualbrott. Kommittén har klart tagit ställning för
kvinnans suveränitet på det sexuella området. Kommittéförslaget behandlar
i huvudsak de straffrättsliga reglerna vid sexualbrott. Vad beträffar de
processuella reglerna föreslås analogt med vad som föreslagits vid misshandel
ett borttagande av åtalsprövningsregeln. Dessutom har man föreslagit ett
borttagande av sexmånadersgränsen inom vilken kvinnan måste anmäla
brottet för att det skall kunna föranleda åtal. Några ytterligare förändringar
rörande det processuella förfarandet vid kvinnomisshandel och våldtäkt har
således inte föreslagits.

Redog. 1983/84:21

Enligt resultat från vår undersökning avseende våldsbrott mot kvinnor
under åren 1979-den 1 juni 1982 tycks ett samband föreligga mellan
anmälans återtagande och beslut att ej väcka åtal. Det faktum att förundersökningen
nu, till följd av den ändrade åtalsregeln, inleds och avslutas trots
att anmälan återtagits leder således inte till någon nämnvärt högre andel åtal.
Problemen kvarstår således olösta. Den isolerade åtalsändringen kan också
få till effekt att färre misshandelsbrott anmäls, då kvinnan nu vet att hon ej
kan ta tillbaka anmälan.

Syftet med vårt projekt är således att utreda gällande straff- och
processlags betydelse för kvinnans rättssäkerhet i egenskap av målsägande/
offer i brottmålsprocessen vid kvinnomisshandel, våldtäkt och därmed
närbesläktade brott. I syftet ingår också att utifrån resultat som erhålls
utarbeta förslag till förändringar för att förbättra kvinnans rättssäkerhet i
egenskap av målsägande/offer. Projektet kommer att genomföras genom: 1.
Genomgång av det skriftliga förundersökningsmaterial som finns avseende
samtliga anmälda våldsbrott mot kvinnor inom Norrköpings polis- och
åklagardistrikt under åren 1979-1983. 2. Muntlig intervju med samtliga
kvinnor som återtagit anmälan under åren 1981-1982. 3. Studie av utländsk
lagstiftning på området.

Göran Grosskopf, Umeå universitet
170 000 kr.

Dnr 83/143

Ekonomisk brottslighet - rättssäkerhet och rättsbildning

Forskning och utredning av ekonomisk brottslighet är f. n. intensiv.
Inriktningen är i huvudsak att söka lokalisera skilda former av brottsligt
handlande, att analysera brottstyper samt att föreslå åtgärder. Detta projekt
tar i stället sikte på rättssäkerhets- och rättsbildningsfrågor kring den
ekonomiska brottsligheten. Efter en inledande bestämning av det för
förevarande projekt relevanta innehållet i begreppet ekonomisk brottslighet,
kommer projektet att behandla följande huvudfrågor. 1. Objektiviteten
i domstolsprocessen. Detta är särskilt intressant mot bakgrund av den ökade
uppmärksamhet massmedia ägnat åt denna form av brott och mot bakgrund
av de nya metoder för psykologisk forskning som tillämpas i Umeå. En stor
del av programmet genomförs därför vid psykologiska institutionen. 2.
Yrkesetikens vid myndighetsutövning betydelse för rättssäkerheten och
rättsbildningen. Genom empiriska studier kartläggs etiska normers faktiska
tillämpning och betydelse. 3. Yrkesetiska normer vid privat yrkesutövning ur
rättsbildningssynpunkt. Vissa brottstyper är av den karaktären, att etiska
normer hos t. ex. advokater, revisorer och banker kan antas ha betydelse för
rättsbildningen, vilket studeras. 4. Massmedias betydelse för rättsbildning -

3 Riksdagen 1983184.2sami. Nr21

Redog. 1983/84:21

en. Hypotesen är, att massmedia kan bidra till en negativ rättsbildning
genom vinklad bevakning.

Projektet har hög samhällsaktualitet och avses komma bilda underlag för
viktiga slutsatser avseende åtgärder för en minskad ekonomisk brottslighet i
samhället och en god rättssäkerhet. Slutrapport planeras klar våren 1986.

Torgny Håstad, Uppsala universitet
140 000 kr.

Dnr 83/217

Konkursbos inträde i gäldenärens avtal

F. n. ges i lagstiftningen, rättspraxis och litteraturen ytterst torftiga besked
om i vilken utsträckning ett konkursbo kan tvinga konkursgäldenärens
motpart att fullfölja ett avtal som ingåtts före konkursen, mot att konkursboet
är berett att uppfylla gäldenärens skyldigheter enligt avtalet. Lagstiftning
finns om läget vid köpares och fastighetshyresgästers konkurs men inte om
läget vid exempelvis entreprenadavtal, leasing eller licensavtal. Förekommande
standardavtal respekteras ofta men torde inte vara bindande för
konkursboet. Osäkerhet råder också om konkursboet kan överta delar av
gäldenärens gamla avtal. En annan oklarhet gäller frågan när ett konkursbo
underförstått får anses ha utnyttjat en boet tillkommande inträdesrätt och
därmed blivit bundet att fullfölja det avtal som gäldenären ingått samt
ansvarigt för eventuella fel i utförda prestationer (normalt behöver boet inte
fullgöra gäldenärens avtal, utan borgenärerna får nöja sig med en proportionellt
nedsatt utdelning ur boets otillräckliga tillgångar). Undersökningens
syfte är att klarlägga problemen, bedöma behovet av lagstiftning och
överväga hur en eventuell lagstiftning bör utformas.

MEDICIN

Per Olsson, Karolinska institutet
135 000 kr.

Dnr 82/214

Kinetiska bindnings- och upptagningsstudier av biogena aminer i humana
trombocyter - en nervcellsmodell. Betydelse för diagnos och behandling vid
affektiva sjukdomstillstånd

Forskning i biologisk psykiatri baseras bl. a. på försök att korrelera
kliniska observationer med perifera biologiska parametrar. Djupgående
depressiva tillstånd orsakas sannolikt av avvikelser i serotonerga resp.
noradrenerg neurotransmission. Vid endogen depression är den aktiva
transporten av 5-HT i trombocyter nedsatt och antalet Imipramin-bindnings -

Redog. 1983/84:21

site minskat. Dessutom tycks trombocytmembranet vid endogen depression
ha förändrad permeabilitet för 5-HT. Avvikelser i dopaminerg neurotransmission
anses vara en viktig faktor vid schizofreni och har även diskuterats
vid mani.

Trombocyter är sedan länge accepterade som modellceller vid serotonerga
neuron och erbjuder ett lätt tillgängligt alternativ till studier. Upptag och
lagring av biogena aminer samt förekomst av olika receptorer på trombocyter
har tidigare studerats ingående. Dopamin-trombocyt reaktioner är
emellertid ett mycket litet undersökt område. Vid institutionen för experimentell
kirurgi, Kl, bedrivs sedan många år kinetiska studier på humantrombocytens
upptag av serotonin (5-HT). Tidigare studier av trombocyter från
patienter med endogen depression har visat avvikelser hos i membranen
ingående funktionella strukturer samt ändrad membranpermeabilitet.
Projektet har till målsättning:

- att ytterligare klarlägga mekanismerna för transport av biogena aminer
dopamin, noradrenalin, adrenalin och histamin hos humantrombocyter.

- att söka fastställa eventuell förekomst av dopamin-receptor på humantrombocyter,

- att undersöka de bakomliggande orsakerna till den förändrade membranpermeabiliteten
hos deprimerade,

- att genom mätning av de olika upptags- och receptor parametrarna för
5-HT, noradrenalin, dopamin och histamin klarlägga interrelationer
mellan de olika aminsystemen,

- att på grundval av erhållna data utarbeta en diagnostik metod grundad på
ändrade egenskaper hos patienternas trombocytmembran och därmed
underlätta diagnostik och terapeutisk behandling,

- att bestämma dopaminreceptorantal och 3H-Imipraminbindning samt
aminupptagskinetik hos trombocyter från patienter med diagnosen schizofreni,
före och efter behandling med neuroleptika.

Göran Pershagen, Karolinska institutet
188 000 kr.

Dnr 83/37

Orsaksfaktorer för lungcancer hos kvinnor i Stockholm, speciellt radonexponering
i bostäder och passiv rökning

Ur aktuella svenska material framgår att majoriteten av kvinnor som fått
lungcancer aldrig rökt. Orsaksfaktorerna hos denna grupp är ofullständigt
kända. Föreliggande projekt syftar till att undersöka om radonexponering i
bostäder liksom passiv rökning ger upphov till lungcancer hos kvinnor.
Projektets uppläggning gör det möjligt att samtidigt studera samverkanseffekter
mellan dessa och kända orsaksfaktorer, t. ex. rökning och yrkesmässig
exponering.

Redog. 1983/84:21

Undersökningen genomförs med s. k. fall-kontroll metodik. Fallen utgörs
av samtliga nydiagnostiserade kvinnliga lungcancerfall under två års tid vid
tre större sjukhus i Stockholmsområdet (ca 230 st). Kontrollerna utgörs av
åldersmatchade kvinnor från resp. sjukhus upptagningsområde (ca 460 st).
Via läkarintervjuer och kontroller inhämtas information om bl. a. rökvanor
hos kvinnan själv och hennes anhöriga, yrken samt boendeförhållanden (typ
av hus, byggnadsmaterial, boendetider m. m.). Radonmätningar utförs i ett
urval av bostäderna och en markradonbedömning genomförs för samtliga
marknära bostäder. Kvaliteten hos insamlade intervjudata undersöks genom
jämförelse med information från andra källor.

Projektet beräknas pågå under en treårsperiod och vara avslutat 1986.
Resultaten kan få direkta praktiska konsekvenser vad beträffar gränsvärden
och andra åtgärder för att begränsa exponeringen för radon i bostäder samt
för tobaksrök samtidigt som förväntade effekter av olika preventiva insatser
belyses.

Leif Bertilsson, Karolinska institutet
300 000 kr.

Dnr 83/38

Neuropeptider vid depressionssjukdomar - utveckling av analytiskt-kemiska
metoder

Projektets syfte är att utveckla bestämningsmetoder för vissa neuropeptider
av tillräcklig specificitet och känslighet för att möjliggöra mätning av
deras koncentrationer i spinalvätska. Metoderna kommer att användas på
psykiskt sjuka individer, i första hand patienter med melankoliska depressioner
(före och under olika typer av behandling) och friska frivilliga försökspersoner.
Man har tidigare kunnat visa att en störd monoaminomsättning (sådan
den avspeglar sig i halterna av dessa signalsubstansers nedbrytningsprodukter
i spinalvätska) är av betydelse för risken att insjukna i depression och för
risken att begå självmord under perioder av psykisk obalans. De närmare
detaljerna i det skeende som ligger till grund för dessa empiriskt funna
samband är okända. Sannolikt är vissa neuropetider av betydelse med tanke
på deras mycket nära samspel med monoaminerna i centrala nervsystemet.

Avsikten med dessa undersökningar är att öka kunskapen om depressionernas
patofysiologi, vilket kan beräknas öka möjligheterna till effektiv
behandling och förebyggande åtgärder. Med tanke på att risken att någon
gång under livet drabbas av en depression är 15 % för män och 30 % för
kvinnor och att den svåraste komplikationen till en depression, nämligen
självmordet, är den vanligaste dödsorsaken av alla i vissa åldersgrupper,
torde betydelsen av en sådan kunskap vara uppenbar.

Metoder för bestämning av vasopressin, TRH, opiatlika substanser,
substans P och somatostatin (vars koncentrationer i spinalvätska ligger på

Redog. 1983/84:21

picogramnivå) kommer att utvecklas. 1 första hand kommer högtrycksvätskekromatografi
att utnyttjas som separationsteknik. Den efterföljande
detekteringen avses ske med radioimmunologisk teknik eller fluorometrisk
detektering av derivat av peptiderna. Lågmolekylära peptider som TRH
avses analyseras med massfragmentografi. Man kommer också att lägga stor
vikt vid att standardisera betingelser för omhändertagande av spinalvätskan.
Detta är viktigt i ljuset av den kunskap vi i dag har om aminmetabolitbestämningar.

Peter Eneroth, Karolinska institutet
300 000 kr.

Dnr 83/98

Undersökning av samband mellan psykologiska data, hormonnivåer, fettomsättning,
koagulation, enzymaktivitet och sjukdomsutveckling inom ramen för
projektet: Individuell utveckling och miljö

Projektet syftar till att finna samband mellan psykologiska och kemiska/
biokemiska analysresultat hos en psyko-socialt utomordentligt väl undersökt
grupp individer (Örebroprojektet: Individuell utveckling och miljö; sedan
1964 lett av prof. David Magnusson, psykologiska institutionen, Sthlms
universitet) av normalbefolkningen: samtliga i Örebro 1955 (ÖP-55).
Avsikten är att finna utvecklingsmönster av konstitutionell och/eller miljöbetingad
art som leder till kriminalitet (aggressivitet), missbruk (alkohol,
narkotika, rökning), psykisk sjukdom (depression, schizofreni) eller klassiska
somatiska åkommor där huvudvikten läggs vid sjukdomar i cirkulationsapparaten
(artheroskleros, hypertoni, hjärtinfarkt och slaganfall). Vidare
avses att kartlägga fruktsamhet och preventivmedelsanvändning samt förlossningssättets
roll för den individuella utvecklingen av barnet.

Betydelse på sikt av undersökningarna är möjligheten att få tillgång till
prediktiva test för att identifiera individer med stor risk att förvärva
psykosomatisk skada t. ex. alkoholism och att man genom utvecklingsmönstret
kan förstå skeendena bakom utvecklingen av våra vanligaste allvarliga
sjukdomar och dödsorsaker.

Genomförandet av projektet sker genom undersökning, enkäter och
provinsamling för kemisk/biokemisk analys på ett representativt urval av
ÖP-55 under mars månad undersökningsåret. Den kemiska/biokemiska
analysen utförs i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan koagulationslaboratoriet
(M. Blombäck), Konung Gustav V:s forskningsinstitut, lipidanalyser
(L. Carlsson), forsknings- och utvecklingslaboratoriet, hormonanalyser (P.
Eneroth), samtliga Karolinska sjukhuset och farmakologiska institutionen,
aminrelaterade analyser (L. Oreland) Umeå universitet. Samtliga resultat av
laboratorieanalyser (anonyma) omhändertas och bearbetas tillsammans med
psykologiska resultat genom D. Magnussons försorg.

Redog. 1983/84:21

Anders Löfqvist, Lunds universitet
300 000 kr.

Dnr 83/142

Arbetsmiljö och röstbeteende

En av de största patientgrupperna vid landets talvårdsavdelningar består
av personer som söker för röstproblem. Det är därför av stor klinisk
betydelse att utveckla och komplettera kunskaperna om de röstbeteenden
och miljöfaktorer som kan leda till problem.

Projektet avser att med kvantitativa och kvalitativa metoder analysera
röstbeteende i olika arbetsmiljöer för att kartlägga riskfaktorer för röstavvikelser.
Inom tidigare forskning har man i mycket liten utsträckning studerat
sambandet mellan röstbeteende och miljö; detta gäller både nationell och
internationell forskning. Samtidigt har man i litteraturen ofta pekat på
behovet av sådan forskning i förebyggande syfte.

Det finns en omfattande forskning kring metoder för röstanalys. Inom
projektet kommer analysen att ske både akustiskt och perceptuellt genom
röstbedömning. Dessutom avser projektet att utveckla och pröva en metod
för kvantitativ bestämning av hur mycket rösten används under en arbetsdag.
En sådan kvantitativ analys kan ge en ökad förståelse av hur kraven på rösten
växlar i olika arbetssituationer.

Undersökningarna kommer att ske i samarbete med yrkesmedicinska och
foniatriska avdelningarna i Göteborg samt med avdelningen för fonetik i
Lund.

Leif Bergdahl, Karolinska institutet
230 000 kr.

Dnr 83/165

Hjärt- och lungtransplantationskirurgi i Stanford

Avsikten är att under ett års tid delta i hjärttransplantationsteamet vid
Stanford University, Californien, USA. Detta universitet är det internationellt
ledande inom ämnet och har utfört mer än hälften av alla drygt 400
transplantationer som hittills ägt rum. Tillkomst av Cyklosporin A i den
terapeutiska arsenalen har gjort att man numera kan förhindra avstötningen
av det transplanterade hjärtat hos de flesta patienter. Man räknar med att
drygt hälften av alla som opereras nu kommer att leva och vara i fullt arbete
om fem år. Patienter som befinner sig i slutstadiet av en svår hjärtsjukdom
kräver stora sjukvårdsresurser och kan naturligtvis ej bidra till produktionen.
Genom en lyckad hjärttransplantation kan man få de flesta i produktivt
arbete och även om den beräknade kostnaden för en transplantation är hög
(sannolikt 300 000 kr.) kommer samhället i likhet med vad som är fallet vid

Redog. 1983/84:21

njurtransplantat även ur rent ekonomisk synpunkt att tjäna på dessa
operationer. Hjärttransplantationer kommer sannolikt i en inte alltför
avlägsen framtid att tillåtas i Sverige och därför är det av största vikt att någon
här sätter sig in i ämnet.

Lars Terenius, Uppsala universitet
200 000 kr.

Dnr 83/208

Patogenetiska faktorer för uppkomst av schizofreni

Projektets syfte: Ett flertal studier har påvisat att dispositionen för
schizofreni nedärvs. Projektet avser att med molekylärgenetisk teknik
undersöka gener av speciell betydelse för sjukdomen hos schizofrena. I ett
inledningsskede undersöks gener för en ny klass substanser, opiataktiva
peptider, s. k. endorfiner. Forskargruppen har, efter ett antal års forskningsarbete,
funnit stöd för att det finns patologiska förändringar i endorfinaktivitet
hos schizofrena. I ett senare skede kan andra gener komma i fråga, t. ex.
sådana för andra neuropeptider.

Projektets betydelse: Schizofreni är en sjukdom som drabbar ca 1 % av
befolkningen. Insjuknande sker i unga år och sjukdomen får ett kroniskt
förlopp med allvarliga personliga tragedier som följd. Sjukdomens långvarighet
åsamkar också samhället mycket stora ekonomiska utgifter. Trots
mångårig forskning vet man mycket litet om sjukdomens orsaker. Tillgängliga
behandlingsformer är inte tillräckligt effektiva och med farmakoterapi
uppkommer inte sällan svåra biverkningar.

Projektets genomförande: De nödvändiga metoderna finns, i princip,
tillgängliga. Arbetet inleds med studium av den genetiska budbäraren,
mRNA i hjärnvävnad från avlidna schizofrena och motsvarande kontrollfall.
Från studier i en experimentell modell erhålls hjärnvävnad från apor som
utsatts för kronisk behandling med antipsykotiska läkemedel. 1 ett senare
skede inriktas arbetet mot arvsmassans DNA. Målet är att man från ett
enkelt blodprov (DNA från vita blodkroppar) skall kunna undersöka de
utvalda generna. Nyinsjuknade patienter, patienter under behandling eller
även friska medlemmar i speciellt utsatta familjer med hög prevalens för
schizofreni kan då undersökas. Aven om arbetet i första hand gäller gener för
endorfiner, kan vunna erfarenheter överföras till studium av andra gener.

Redog. 1983/84:21

NATURVETENSKAP

Kenneth Söderhäll, Uppsala universitet
207 000 kr.

Dnr 81/173

Spannmål och mykotoxiner. Metoder för att förhindra, eller minska bildning
av svampgifter

Möbelsvampars förmåga att bilda giftiga ämnen i jordbruksprodukter inkl.
livsmedel är numera väl dokumenterad. Dessa substanser brukar kallas för
mykotoxiner. Karakteristiskt för mykotoxiner är att de förekommer i låga
koncentrationer och att varje mykotoxin endast bildas av ett fåtal svamparter.

Internationellt har framför allt uppmärksammats det starkt cancerframkallande
aflatoxinet. I svenska undersökningar finns endast undantagsvis
exempel på aflatoxinförekomst i inhemskt producerade jordbruksprodukter.
I Sverige, liksom i Danmark, är det däremot förekomsten av ochratoxin A i
korn som verkar vara allvarligast. Ochratoxin A återfinns i blodet hos grisar
som konsumerat toxininnehållande foder och ger njurskador.

Syftet med projektet är att undersöka orsakerna till mykotoxinbildningen i
naturliga substrat. I undersökningar har tidigare visats att extrakt från ris
men även från korn har förmåga att inducera mykotoxinbildning hos
mögelsvampar som förlorat denna förmåga. Man avser inom projektet att
försöka isolera denna mykotoxininducerande faktor(er). Detta skulle innebära
en väsentligt ökad möjlighet att förutsäga förekomst av mykotoxiner i
spannmålsprodukter.

I massmedia har framförts att användningen av de vanliga konstgödselmedlen
leder till ökad frekvens av mykotoxinbildande svampar och därmed
mykotoxinbildning. Laboratorieförsök har visat att tillförsel av nitrat till en
mykotoxinbildande svamp hämmar dess toxinproduktion. Ammonium saknar
denna effekt. Avsikten är att utnyttja spannmål från pågående gödslingsförsök
och undersöka dels om mögelisolat från nitratgödslad spannmål ger
lägre toxinmängder samt om kärnornas kväveinnehåll påverkar toxinbildningen.

Per-Arne Andersson, Uppsala universitet
180 000 kr.

Dnr 83/55

Numeriska metoder inom floristisk växtgeografi - en pilotstudie i västra
Sverige

Projektets huvudsyfte är att undersöka numeriska metoders tillämpning
inom floristisk växtgeografi. Detta sker genom kartläggning av växtgeogra -

Redog. 1983/84:21

fiska skillnader, gradienter och likheter i området mellan västkusten och
Vänern och korrelering av dessa variabler till miljöfaktorer. Endast några få
utländska liknande studier har publicerats, och numerisk växtgeografi är helt
ny för Sverige.

I dag pågår åtskilliga växtgeografiska inventeringsprojekt i Sverige.
Registreringsmetoderna är genomgående upplagda så att numerisk bearbetning
är möjlig. Det är därför angeläget att utarbeta lämplig analysmetodik
för det stora faktamaterial som nu insamlas.

Under 1970-talet ledde projektledaren en omfattande kärlväxtinventering
i Dalsland. Materialet har publicerats i Flora över Dal (Stockholm 1981).
Detta material skall bearbetas så att alla lokaluppgifter noteras som
närvaro/frånvaro inom 179 rutor å 5x5 km (ekonomiska kartblad). Vidare
utvidgas undersökningsområdet till att omfatta en stor del av norra Bohuslän.
Utvidgningen innebär att ytterligare 92 rutor fältin venteras, samtidigt
som all tidigare kännedom om floran här registreras enligt rutsystemet. För
alla de 271 rutorna registreras från litteratur och kartor miljöfaktorer, såsom
berggrund, jordarter, olika klimatvariabler, topografi.

Materialet skall sedan bearbetas numeriskt med dator. Några frågeställningar
som skall belysas: Vilka kärlväxter har likartade utbredningsmönster?
Vilka delar av området liknar varandra i artsammansättning? Hur kan
likheterna korreleras till miljöfaktorer? Vilka gränser och gradienter kan
upptäckas eller beskrivas mer noggrant med multivariata metoder jämfört
med traditionella?

Ulf G. Ahlborg, Karolinska institutet
175 000 kr.

Dnr 83/154

Klorerade miljöföroreningar som promotorer i kemisk carcinogenes. En
studie av strukturrelationer med utnyttjande av korttidstest

Kemisk carcinogenes kan förenklat beskrivas som en tvåstegsprocess - ett
första initieringssteg följt av en promotiv effekt. Det första steget är i dag
relativt väl känt och en lång rad test, framför allt mutagenicitetstest är
tillgängliga. Förekomst av mutagena ämnen är allmän i miljön. Insikten om
promotionens betydelse för cancerprocessen har ökat kraftigt under senare
år men dess mekanism är mindre känd och tillgängliga test få. Traditionella
cancertest är dyrbara och av begränsat värde.

Projektet skall studera två testsystem för promotion, dels ett cellkulturtest
som bygger på teorin att promotorer inhiberar cellkommunikation via s. k.
gap junctions, dels ett heldjurstest som bygger på uppkomst av s. k. altered
foci i levern. Effekter i dessa test har påvisats för ett flertal välkända
promotorsubstanser som forbolestrar, fenemal m.fl. En god korrelation

Redog. 1983/84:21

föreligger också till resultat i det etablerade tvåstegstestförfarande som
utförs med hudpensling på mus.

Målsättningen är att genom att studera serier av strukturellt relaterade
föreningar dels belysa testernas förmåga att förutsäga promotiva effekter,
dels studera mekanismer för effekternas uppkomst. Som modellsubstanser
skall klorerade dioxiner, dibensofuraner och polyklorerade bifenyler studeras
i de två deltesten kombinerat med andra genotoxicitetstest nödvändiga
för bedömningen. Ökad kunskap inom detta område är av utomordentligt
stor betydelse för riskidentifiering och kvantitativ riskbedömning vid kemiskt
inducerad cancer.

Bengt Pettersson, Umeå universitet
75 000 kr.

Dnr 83/168 PL

Det norrländska skogslandskapets dynamik och stabilitet

För att kunna förstå och rätt bedöma miljöförändringar som uppstår till
följd av nutida mänsklig verksamhet är det nödvändigt att fördjupa
kunskapen om hur miljöförändringar och olika typer av störningar tidigare
påverkat det norrländska skogslandskapet. I detta projekt skall ett mindre
avrinningsområde intensivstuderas med paleoekologiska och dendroekologiska
metoder. I norra Sverige är förutsättningarna mycket gynnsamma för
att med hjälp av dessa metoder klargöra hur näringstillstånd, produktivitet
samt floristisk och faunistisk sammansättning förändrats med tiden. Syftet är
att få fram grundläggande kunskap om funktionen hos våra boreala
ekosystem, att utifrån en sammanställning av data om skogs-, myr- och
sjöutveckling inom undersökningsområdet utreda funktionella samband
mellan dessa tre komponenter och deras naturliga dynamik. Till syftet hör
också att utvärdera de paleoekologiska metodernas användbarhet vid olika
typer av miljöhistoriska undersökningar.

Forskningsarbetet kommer huvudsakligen att baseras på olika bio- och
kemostratigrafiska analyser av varviga sjösediment, torv och råhumusprofiler.
Dendroekologiska metoder skall användas för rekonstruktion av den
lokala skogsutvecklingen.

Redog. 1983/84:21

Zoltan Banhidi/Ann-Christine Albertsson, KTH, Stockholm
262 000 kr.

Dnr 83/177

Nedbrytning av kvävehaltiga biopolymerer av proteintyp i olika byggnadsmaterial
och dess effekt på inomhusmiljön

Vid KTH har man vid undersökningar funnit biopolymerer som äggvitetillsatser
(kasein, benmjöl, m. m.) i vissa moderna byggnadsmaterial (betong,
golvavjämningsmassa, gipsplattor).

Renkulturer av strikt anaeroba sporbildande förruttnelsebakterier av flera
nya varianter har kunnat isoleras ur prover från dessa material och ur
kommersiella äggvitetillsatser. Även andra laboratorier (SBL, Pasteur lnst.,
Virginia Polytechnic lnst.) har bekräftat såväl släktskap som avvikelser från
kända clostridium-arter för de kulturer man vid KTH isolerat.

Gaskromatografiska analyser visade förekomsten av en rad gaskomponenter
under golvbeläggningar och dessutom mikrobiellt producerade organiska
syror, aldehyder samt mono- och polyaminer (ptomainer= likgifter) i hus
med luktproblem. Dessa återspeglar var för sig och i kombination den
förruttnelseprocess som förorsakas av bakterier och skiljer sig klart från
produkter av mögelsvampar.

Bildning av aminer i extremt alkalisk miljö bör närmare undersökas liksom
ackumulation av dessa ämnen inomhus och deras potentiella roll vid
irritation av hud- och andningsorgan som kan leda till klagomål över
hygieniska missförhållanden i ”sick buildings”.

Toxiska gränsvärden och möjligheter till långtidsverkan torde också
undersökas genom mutationstest (Arnes test) och detektering av eventuell
uppkomst av nitrosaminer.

Försök att påvisa förväntade immunologiska reaktioner med serologiska
laboratorietest efter kontakt med förruttnelseprodukterna kan bidra till en
mera objektiv beskrivning av irritationsorsakerna i miljö med dessa problem.

Svenska kemistsamfundet/Tekniska museet, Stockholm
300 000 kr.

Dnr 83/186

Kemiutställning pä Tekniska museet

Med anledning av Svenska Kemistsamfundets 100-årsjubileum 1983 har
samfundet och Tekniska museet beslutat att ordna en utställning i Tekniska
museets lokaler på Djurgården i Stockholm. Utställningsytan är 300 m2.
Syftet är att belysa utvecklingen av den kemiska vetenskapen och den
kemiska industrin. Kemin och den kemiska industrin i Sverige har inte tidigare
ägnats någon saklig, allmän information av detta slag.

Redog. 1983/84:21

Det finns flera viktiga skäl till en utställning av detta slag. Forskningens
betydelse för tekniskt framåtskridande kommer att belysas på ett sådant sätt
att impulser till ny forskning kommer till stånd. Det finns få områden som
kan mäta sig med kemin när det gäller att visa forskningens samhällsnytta. Ett
syfte med utställningen är att visa att kemin är en för samhället ytterst viktig
faktor: nya material för vår välfärd, en god miljö och nya mediciner för vår
hälsa - allt beroende av kemi och kemisk forskning.

Utställningen skall bli en permanent del av Tekniska museet och hållas
levande. Svenska kemistsamfundet kommer att bidra med experter och
annan hjälp till denna del av Tekniska museet även i framtiden. Den
planerade kemiavdelningen planeras bli ett forskningscentrum för
kemihistoria och kemiindustriell historia.

Jan Pettersson, Sveriges lantbruksuniversitet
300 000 kr.

Dnr 83/255

Inverkan av kemiska stimuli på rapsbagge, Meligethes aeneus, och skidgallmygga,
Dasineura brassicae

Projektets målsättning är att studera betydelsen av kålväxternas kemiska
sammansättning för angrepp av rapsbagge, Meligethes aeneus och skidgallmygga,
Dasineura brassicae. Särskild uppmärksamhet skall ägnas glukosinolaterna
och deras nedbrytningsprodukter.

Avsikten är att ge underlag för en resistensbiologisk verksamhet.

TEKNIK

Gunnar Fant, KTH
260 000 kr.

Dnr 83/31

Kommunikation trots handikapp - tal, symbolspråk och hörsel

Projektet avser grundläggande studier av förutsättningarna för talkommunikationssystem
i handikappsammanhang. En första del A, som utnyttjar rön
från tidigare RJ-stött projekt, är inriktad på kunskap om mänskligt tal som
kan omsättas i system för personligt utformade röstegenskaper i syntetiskt tal
som proteser för talskadade och som kommunikationshjälpmedel för blinda.
Sådan flexibilitet undanröjer en del av det maskinella intrycket av syntetiskt
tal och skapar önskvärda variationsmöjligheter.

En andra del B är inriktad på förutsättningar för talsyntes från symbolspråk
som i ”Bliss”-systemet där vi vill utöka grunden för översättning från
en sekvens av bildelement till en grammatiskt riktig utsaga. Vidare är det

Redog. 1983/84:21

viktigt att kunna få regler och system för den handikappade att manuellt
tillfoga känslomässiga betydelseelement och emfas i det syntetiska talet.

En tredje del C är inriktad på studier av hörsel och perception av tal som
kan utmynna i modeller för bedömning av förutsättningar för kommunikation
med en hörselskadad person via hörselrester, alternativt genom
elektrisk stimulering via ett implantat i innerörat eller genom känselsinnet.

Delprojekt C kommer under första året att bedrivas som en förundersökning
med syfte att formulera mer specifika insatser under en kommande
längre period i samarbete med bl. a. Karolinska institutets hörselfysiologiska
forskningsgrupp.

Einar Mattsson/Maud Bergman, Korrosionsinstitutet/Umeå universitet
124 000 kr.

Dnr 83/76

Utveckling av metodik för kliniska mätningar av korrosion hos kombinationer
av metalliska tandersättningsmaterial i munhålan

Syftet är att utveckla metodik och instrument för direkt mätning av
eventuell korrosionsström mellan olika dentala metalliska ersättningar i
munhålan. Metodiken avses användas för kontroll av befintliga installationer
men främst av planerade restaurationer. En tandläkare som exempelvis
avser att utföra en kron- och broprotes i en speciell gjutlegering har då
möjlighet att infoga ett stycke av denna legering i en provisorisk plastkrona
eller bro och testa legeringen i kontakt med andra metalliska konstruktionsdetaljer
eller med redan befintliga metalliska material som den nya
konstruktionen senare kommer att vara i kontakt med. Detta ger en
möjlighet att, direkt i patientens mun, i förväg testa olika legeringskombinationer
i elektrokemiskt hänseende, något som blir speciellt angeläget om för
Sverige nya typer av legeringar skall börja användas.

En metodik av det slag som eftersträvas bedöms sålunda bidra till ökad
säkerhet mot olämpliga legeringskombinationer vid den introduktion av nya
metalliska tandersättningsmaterial som håller på att ske och i ökad omfattning
kan förväntas i framtiden.

Projektet omfattar följande moment:

- Utformning av teknik för mätning av korrosionsströmmar mellan olika
dentala metalliska ersättningar i munhålan.

- Klinisk provning och anpassning av mätteknik.

- Utformning av prototyp till mätutrustning.

Projektet är tvärtekniskt och är planerat att genomföras genom samarbete
mellan korrosionstekniker vid korrosionsinstitutet samt odontologer inkl.
bettfysiologer vid Umeå universitet.

Redog. 1983/84:21

HUMANIORA

Ingemar Nordin, Universitetet i Linköping
74 000 kr.

Dnr 82/13

Teknikens struktur och dynamik

Projektets målsättning är att kritiskt granska och diskutera en del
övergripande teorier om teknikens natur samt att utveckla en egen filosofi
om tekniken. Forskningsfältet är närmast besläktat med vetenskapsteori då
dessa båda områden får anses ha ett gemensamt ursprung i den filosofiska
kunskapsproblematiken. Men den samhällsvetenskapliga relevansen är
ganska uppenbar, speciellt i projektets andra del. Några av de frågeställningar
som forskningsprogrammet söker få svar på är: Varför har teknik ett så
stort inflytande på vår typ av samhälle? Hur sker interaktionen mellan
vetenskap, teknologi och samhälle? I vad mån är den tekniska utvecklingen
rationell? Är teknologins utveckling autonom? Kan den, och i så fall bör den,
kontrolleras och styras? Det finns uppenbara kopplingar mellan teknik och
människans vardag, hennes miljö, ekonomi och internationella konflikter
som gör frågan om teknikens väsen till ett synnerligen intressant och aktuellt
forskningsområde. Filosofin med sin erfarenhet från bl. a. vetenskapsteori
och handlingsanalys har här en central funktion att fylla. För ytterligare
information om projektets innehåll se projektbeskrivningen samt skriften
”Vad är teknik?”. Forskningsprojektets första del beräknas bli klar vårterminen
1985 och skall presenteras i bokform. Vetenskapsteoretisk handledare
är professor Martin Edman. För frågor kring teknik och samhällsorganisation
kontaktas professor Lars Ingelstam.

Margareta Wirmark, Uppsala universitet
108 000 kr.

Dnr 82/224

Strindbergs kvinnodramer

Mot en förnyelse av kvinnosyn och dramaform år 1900-1901

I Strindbergs dramer har ofta en man huvudrollen; Mäster Olof, Ryttmästarn,
Den Okände osv. Sällan ges huvudrollen åt en kvinna; dock skrivs
under åren 1900 till 1901 inte mindre än fem sådana dramer: Påsk,
Kronbruden, Kristina, Svanevit och Ett drömspel.

Projektet lyfter fram denna föga uppmärksammade grupp och analyserar
den ur såväl innehålls- som formaspekt. Vilken kvinno- och människosyn
kommer här till uttryck? Sker någon utveckling under perioden? Och vad
kännetecknar dramaformen; sker även här en utveckling? Kan man urskilja
något samband mellan utvecklingen av kvinnosyn och dramaform? Vilken

Redog. 1983/84:21

plats intar dessa fem dramer i Strindbergs övriga produktion?

Vid analysen brukas begrepp och metoder som utarbetats inom flera olika
forskningstraditioner; inom semiotik samt inom fransk och anglosaxisk
kvinnolitteraturforskning. Resultatet redovisas i en bok med arbetsnamnet
Strindbergs kvinnodramer.

Ulla-Britta Lagerroth/Louise Vinge, Lunds universitet
178 000 kr.

Dnr 83/42

Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige

Syfte: - att inventera, beskriva och tolka den kvinnliga självbiografin och
dagboken i Sverige från 1600-talet till nutid,

- att studera genrerna såsom bärare av det kvinnliga självmedvetandet.
Betydelse:

1. Internationellt växer forskningen kring dessa genrer. Materialet är
dessutom en förbisedd källa till kunskap om kvinnors livsvillkor. Det är unikt
genom att det dokumenterar kvinnors syn på sig själva och sin roll i familjen
och samhället.

Stoffet kan lätt göras tillgängligt för en bredare publik.

2. Undersökningen fyller en lucka inom litteraturvetenskapen, som nästan
helt försummat detta litteraturhistoriskt och genremässigt viktiga material.
Materialet är också grundläggande för den forskning som undersöker
litteraturskapandets villkor. Då självbiografi och dagbok vuxit fram som
parallella företeelser till den moderna romanen, kan genrernas utveckling
ömsesidigt belysas.

3. En inventering av kvinnors självbiografier och dagböcker får ur
materialsynpunkt stor betydelse också för öandra vetenskaper såsom
historia, sociologi och psykologi.

4. En angelägen uppgift inom litteraturvetenskaplig forskning i dag är att
använda och utveckla nya teorier för bl. a. tolkning av kvinnors texter.
Projektet bör kunna bidra till detta.

Genomförande:

1. Inventering 2. Systematisering av tryckt och otryckt material i KB,
LUB, UUB och GUB. 3. Genrehistoriska undersökningar. 4. Kronologiskt
och problemmässigt begränsade studier som syftar till att analysera och tolka
kvinnors livsvillkor, självsyn, skapande och språk.

Projektet beräknas avslutat 1986.

Redog. 1983/84:21

Inger Ahlgren, Stockholms universitet
304 000 kr.

Dnr 83/91

Döva barns teckenspråk

Den grammatiska utvecklingen i teckenspråket hos svenska döva barn är
relativt okänd trots flera studier av tidig kommunikation hos döva barn.

Projektet studerar två grammatiska processer i teckenspråksutveckling
hos döva barn med särskild inriktning på de barn som har hörande föräldrar
vilka alltså lärt sig teckenspråk som främmande språk. Hypotesen är att
barnen utvecklar dessa två mönster - rörelseverbens morfologi och rolltagande
för anaforisk referens - oberoende av om de återfinns i föräldrarnas
teckenspråk. En förutsättning är dock att barnen har någon kontakt med
flytande teckenspråk.

Detaljbeskrivning och analys görs av videoinspelat material som omfattar
såväl spontana samtal som eliciterade yttranden från döva barn i åldrar
mellan två och sju år.

Syftet är att öka kunskaperna om barns språkutveckling i allmänhet och på
teckenspråk i synnerhet. Resultaten kan få direkt tillämpning i undervisning
av föräldrar och andra.

Sune Åkerman, Umeå universitet
250 000 kr.

Dnr 83/99

Levnadsöden - ett tvärvetenskapligt projekt rörande de muntliga källornas
relevans i olika former av forskning

Projektets syfte är att med hjälp av intervjumaterial belysa socialhistoriska
frågeställningar och urskilja mönstren i de enskilda människornas liv och
därigenom försöka visa hur människorna själva utifrån sina individuella
upplevelser av händelser och värderingar kan bidra till tolkningen av vår tids
historia.

Materialet insamlas genom att statistiskt utvalda personer söks upp för
muntliga, bandade intervjuer. Därigenom erhåller man generaliserbart
etnologiskt och socialhistoriskt material med tyngdpunkt på sådant som inte
normalt beläggs i skriftliga källor. Projektet vill följa upp och vidga de
tidigare insamlade ”arbetarminnena” i Nordiska museets regi, denna gång
med en mer systematisk uppläggning och med användning av modern teknik
inkl. databehandling. Insamling och bearbetning skall företas i ett samarbete
mellan flera discipliner inom ramen för ett utvecklingsarbete för ”oral
history”. Materialet skall utgöra en kunskapsbank för olika undersökningar i

Redog. 1983/84:21

framtiden, dessutom skall delar av stoffet fungera som underlag för ett antal
konkreta forskningsuppgifter.

Tre vetenskapliga komplex skall särskilt belysas av intervjuerna: Konsumtionssamhället
och dess värderingar, invandrarna och deras situation samt
familj och hushåll med särskild hänsyn till det reproduktiva beteendet.

För att satsningen skall få bästa möjliga förutsättningar bör den föregås av
ett pilotprojekt varvid uppläggning, genomförande och teknisk bearbetning
prövas. Föreliggande ansökan gäller således pilotprojektet.

Inom projektet skall ett databaserat söksystem utvecklas, som kan bli av
värde bl. a. för traditionsarkiven. Tvärvetenskaplig inskolning av många
studenter på området ”oral history” är dessutom en viktig delmålsättning.
Även om projektet Levnadsöden är ett riksprojekt innebär det samtidigt en
välbehövlig injektion för Norrlandsforskningen, som ofta kämpar med en
besvärlig käll- och materialsituation.

Martin Gellerstam, Göteborgs universitet
250 000 kr.

Dnr 83/111

Syntaktisk taggning av text (SynTag)

Under senare år har intresset för framtagande och utnyttjande av märkta
(taggade) språkliga material ökat starkt, av både teoretiska och praktiska
skäl. Det är därför en brist att något syntaktiskt taggat, stort svenskt
skriftspråksmaterial ej föreligger i datorläsbar, allmänt tillgänglig form. På
Språkdata förfogar man dels över ett välbeskrivet miljonordsmaterial (Press
65), dels har man utfört en pilotstudie med en ny metod för snabb och effektiv
syntaktisk taggning. Metoden innebär att de syntaktiska relationerna i texten
taggas interaktivt vid textskärm, varefter övriga syntaktiska uppgifter kan
påläggas automatiskt genom särskilda program. Det planerade projektet
avser taggning av hela Press 65-materialet, varvid de tidigare lexikaliska
bearbetningarna därav kan utnyttjas som underlag för de automatiska
momenten. Dessutom vinns att den hittills gjorda materialbeskrivningen på
ord-, fras- och morfemnivå kan kompletteras på det syntaktiska planet. Det
taggade materialet avses lagras på sådant sätt att man, genom att ange ett
fåtal sökparametrar, snabbt skall kunna få belägg eller statistik på just de
konstruktionstyper man är intresserad av. Den praktiska användbarheten av
ett på detta sätt tillgängligt material är självklar, t. ex. på områden som
språkundervisning i skolan och den snabbt expanderande text- och ordbehandlingen.
Därtill utgör det färdiga projektmaterialet en naturlig utgångspunkt
för vidare allmänlingvistisk och datalingvistisk forskning.

4 Riksdagen 1983184.2sami. Nr21

Redog. 1983/84:21

Jan Svartvik, Lunds universitet
lil 000 kr.

Dnr 83/161

Textsegmentering för tal
Projektets syfte:

Vi talar inte i meningar på samma sätt som vi skriver i meningar. Det är i
själva verket svårt, vissa säger irrelevant, att analysera ledigt, genuint tal i
meningar. I stället används begreppet ”tone unit”, som är ett prosodiskt
definierat talsegment men även fungerar som en informationsenhet. Felaktig
segmentering resulterar i obegripligt eller i bästa fall onaturligt tal. Talsegmentering
är nämligen beroende av grammatiska, semantiska och andra
faktorer och följer vissa ännu inte beskrivna regler. Att söka beskriva dessa
regler som styr det löpande talets segmentering är projektets yttersta syfte.
Projektets betydelse:

En beskrivning av talsegmenten har direkt tillämpning på framställningen
av apparater för automatisk talproduktion och -igenkänning. De tekniska
problemen liksom analysen av mindre fonetiska enheter är väl kända i
förhållande till de problem som uppstår vid analys av längre avsnitt av
löpande tal. Forskning med den bakgrund, språkinriktning, databas och
uppläggning som gäller för detta projekt bör vara av direkt värde för
framtagningen av förbättrade enheter för text-till-tal-omvandlare, taligenkänning
och liknande produkter.

Projektets genomförande:

Analys av segmenten i databasen; framställning av algoritmer för att
simulera dessa analyser; utprovning av algoritmerna med text-till-talomvandlare;
tillämpning av reglerna på skrivet material för automatisk
produktion av naturligt tal från skrift.

Stephan Larsen, Stockholms universitet
143 000 kr.

Dnr 83/194

Den engelskspråkiga och den franskspråkiga afrikanska litteraturen, en
jämförande studie

Syfte: Att jämföra den engelskspråkiga och den franskspråkiga afrikanska
1900-talslitteraturen med avseende på bl. a. förhållandet till de forna
kolonialmakterna; den bild som ges av individens roll i förhållande till
kollektivet; kvinnans roll, både som författare och som litterär gestalt;
benägenheten att kritisera afrikanska regimer, nutida såväl som historiska;
förhållandet mellan val av ämne och val av genre; och den engelsk- resp.
franskspråkiga dramatikens ställning visavi dramatik på afrikanska språk.

Redog. 1983/84:21

Dessutom kommer ett försök att göras att utröna orsakerna till den
franskspråkiga litteraturens relativa stagnation under senare år, i jämförelse
med den dynamiska utvecklingen inom den engelskspråkiga.

Genomförande: 1. Insamlande och studium av samtliga skönlitterära verk
av de mer betydande engelsk- och franskspråkiga författarna. 2. Inläsning av
såväl översikter över den engelsk- resp. den franskspråkiga litteraturen som
studier över enskilda författare från båda språkområdena. 3. Studium av de
berörda ländernas historia samt av de socio-politiska förhållandena under de
senaste decennierna. 4. Studium av i sammanhanget relevanta icke-litterära
texter av de ledande författarna från båda språkområdena. 5. Presentation av
forskningsresultaten torde lämpligen ske i form av analys av och resonemang
kring de mest representativa verken av de mest representativa författarna.

Lubomfr Durovic, Lunds universitet
150 000 kr.

Dnr 83/202

Arkiv för invandrarbarns serbokroatiska

Projektet Arkiv för invandrarbarns serbokroatiska är en komplettering till
JUBA (Hemspråksutvecklingen hos serbokroatisk-/kroatisktalande barn i
Sverige i åldrarna 4-18 år), finansierat av HSFR och RJ under åren
1980-1983.

Projektet syftar till att:

1. avsluta den longitudinella materialinsamlingen som påbörjats i JUBA,
genom upprepade testningar (med reducerad test) av utvalda tidigare
testade barn under ytterligare tre år,

2. enligt den inkörda standarden bearbeta resten av det insamlade materialet
och mata in det på data, sköta och eventuellt komplettera befintliga
program och förbereda verksamheten för budgetmässig integration med
slaviska institutionen vid Lunds universitet,

3. tillhandahålla material och program för forskning och tillämpning (särskilt
för lärarutbildning och hemspråksundervisning), finansierat från
andra håll.

Projektet Arkiv för invandrarbarns serbokroatiska är alltså ett led i en
långsiktig koncipierad plan som skall dokumentera och undersöka den
språkliga och språksociala utvecklingen av 1960- och 1970-talens jugoslaviska
invandring till Sverige.

Redog. 1983/84:21

Gunilla Lindberg-Wada, Stockholms universitet
165 000 kr.

Dnr 83/226

Tradition och förändring i japansk litteratur

Projektets syfte är att belysa den process genom vilken främmande
tankegods absorberas i det japanska samhället. Både i äldre tider och i
modern tid har införlivandet av ny kunskap och kulturelement utifrån i Japan
inte inneburit att det gamla har förkastats eller ersatts av det nya, utan det
nya har hela tiden genom en dynamisk process anpassats till det japanska
samhället och kulturklimatet, ackumulerats till det gamla och stöpts om i en
ny form. Denna selektiva absorptionsprocess är unik för Japan och kunskap
om denna är en förutsättning för förståelse av Japans utveckling till en
modern stat. Trots detta är denna process föga utforskad.

Genom en komparativ undersökning av några litterära verk från äldre tid,
då inflytandet från Kina och Korea dominerade, resp. modern tid, då Europa
och Nordamerika övertog rollen som utländsk kunskapskälla och impulsgivare,
och sedan jämföra dessa två tidsperioder sinsemellan, vill man
definiera och beskriva den genuina japanska tradition i tänkesätt och
begreppsbildning som betingar den process genom vilken ny kunskap och
kulturelement utifrån integreras i det japanska samhället.

ÖVRIGT

Gunnar Sorte, Sveriges lantbruksuniversitet
30 000 kr.

Dnr 83/59

Anläggningar av betydelse för trädgårdskonsten. En registrering av befintlig
dokumentation och initiering och vidareutveckling av ny

Äskade medel avser täcka kostnader för utarbetandet av ett program för
ett forskningsprojekt vid institutionen för landskapsplanering, SLU, Alnarp.

Projektet för vilket programhandlingar skall utarbetas har som målsättning
att:

- utveckla rutiner för sammanställningar av befintlig dokumenterad information
om äldre svenska trädgårdsanläggningar,

- utveckla kriterier som underlag för registreringar av ej dokumenterade
anläggningar.

Motivering: Informationen om vad som finns dokumenterat rörande
enskilda svenska trädgårdsanläggningar (slottsträdgårdar, herrgårdsanläggningar,
stadsparker, allmogeträdgårdar m. m.) är mycket svåröverskådlig.
Det finns otvivelaktigt ett stort behov av att inleda ett arbete med att dels
söka rutiner för en sammanställning och förslag till sätt att behandla sådan

Redog. 1983/84:21

information, dels att söka tillvägagångssätt för att utveckla ett registreringsförfarande
av anläggningar för vilka det är brådskande att göra en dokumentation.

En ökad tillgänglighet i datamaterialet på de två ovan nämnda punkterna
har i sig ett stort historiskt värde. Väl så viktiga är de öppningar ett sådant
materiel ger för bl. a. mer helhetsbetonade resonemang om strategier för den
framtida förvaltningen av detta för Sverige så viktiga kulturarv.

Programarbetet för vilket anslag för tre månader söks har som målsättning
att etablera kontakter och samarbete med personer, myndigheter och
organisationer som har erfarenheter av informationsregistrering och
-behandling inom detta och andra områden inom kulturvården, för att
därigenom redovisa ett förslag om i vilken omfattning och inom vilka ramar
det kommande projektet bör genomföras.

Lennart Brantgärde, Göteborgs universitet
130 000 kr.

Dnr 83/115

SSD dokumentation - ORVESTO

Kontroll, konvertering och dokumentering av 56 omnibusundersökningar,
ca 110 000 respondentsvar, benämnda ORVESTO och utförda vid Testologen
AB under perioden 1972-1979. Samlingen är komplett och nyanskaffningsvärdet
ligger i storleksordningen 10-20 miljoner. Projektet syftar till att
säkerställa ett material användbart för forskningsändamål inom exempelvis
litteraturvetenskap, statsvetenskap, sociologi, masskommunikationsforskning.
Materialet riskerar eljest att förstöras till följd av att ingen myndighet
har ansvar för området utanför universitetsvärlden.

Per Friberg, Sveriges lantbruksuniversitet
45 000 kr.

Dnr 83/148

Programarbete för projekt med titeln Svensk trädgårdskonst - det historiska
arvet

Våra äldre trädgårdsanläggningar - både som tillkommit långt tillbaka i
tiden, och då i regel som delar av s. k. högreståndsmiljö, och de som i form av
stadsparker och begravningsplatser ingått som element i den urbaniserade
miljön under 1800-talet - alla dessa kan ses som pregnanta uttryck för en viss
periods smak och förmåga. Som sådana utgör de ett kulturarv som måste
bevaras.

Hittills har inom vetenskap och kulturminnesvård i huvudsak endast

5 Riksdagen 1983184.2 sami Nr 21

Redog. 1983/84:21

sporadiska ansträngningar gjorts att dokumentera detta rika material. Den
enda samlade aktion som gjorts är Arkitekturminnesföreningens uppmätningar
på 1920-talet. Det är därför hög tid att det den gången påbörjade
arbetet får en fortsättning, vilket är syftet med denna ansökan. Det gäller då
att avgränsa forskningsområdet genom att dels samla redan tillgängligt
material och dels att utvälja de nya anläggningar som bör ingå och att därefter
organisera fältarbetet.

Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm
177 000 kr.

Dnr 83/183

Hjalmar Branting - en forskningsförberedande studie samt källpublikation

Hjalmar Branting är en av de stora 1900-talspolitikerna i både svenskt och
utländskt perspektiv. I dag finns det inte någon tryckt vägledning till
Bräntings stora samling, som förvaras på Arbetarrörelsens arkiv, det har inte
heller givits ut några källpublikationer.

Bräntings samling är f. n. under uppordnande. Ordnings- och förteckningsarbetet
är självfallet en del av institutionens ordinarie arbete. Inom
ramen för detta projekt vill man fullfölja detta arbete med en tryckt
vägledning och publicering av brev och andra intressanta dokument i urval.
Arbetarrörelsens arkiv kommer att samarbeta med historiska institutionen
vid Stockholms universitet. Arbetet skall huvudsakligen utföras av fil.dr
Martin Grass, som f. n. ordnar samlingen och tidigare forskat inom området.

Vägledningen skall omfatta: - kort levnadsteckning, - kort bibliografi, -kommentar och analys av arkivförteckningen och det på institutionen
förvarade materialet, - översikt av arkivmaterial som förvaras utanför
institutionen (framför allt i Amsterdam), - lägesbestämning av den hittillsvarande
forskningen, - beskrivning av angelägna forskningsuppgifter, både nya
och fullföljande av tidigare.

Källpublikationen(ema) fordrar ett omfattande arbete: samlad analys av
materialet, urval, kommentar av varje enskilt dokument som publiceras. Det
gäller att ur ett stort material välja ut relevanta dokument som både beskriver
personen Branting och som kan ge uppfattning om vidare forskningsmöjligheter
i skilda ämnen.

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1983

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1983 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1983, (tabell 12).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1983 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag

Redog. 1983/84:21

fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid (tabell

7).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under beteckningen
samhällsvetenskap (tabell 1) har fått 62 % av anslagsbeloppet under
1983. För hela perioden 1965-1983 (tabell 12) är motsvarande andel 55%.
De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år.
Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne har
tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de anslagsmedel
som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges hög
prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.

Under 1983 beviljades helt eller delvis 229 ansökningar av 479 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till drygt 47 milj. kr. medan de avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp på 83 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1983 är 68 nya och 161 fortsättningsanslag varav
62 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 28 % och fortsättningsanslagens sålunda 72 %. Endast 16 % av
de sökta beloppen för nya anslag 1983 kunde beviljas.

Redog. 1983/84:21

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1983
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i av sökt av sökt belopp antal	. % per äm-nesom-råde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	130	29 119	254	72 353	40,2	51,2	61,9
1.1	Ekonomisk historia	3	1 166	7	1 752	66,6	42,9	2,5
1.2	Företagsekonomi	6	1 107	34	10 984	10,1	17,6	2,4
1.3	Nationalekonomi	18	4 730	31	8 810	53,7	58,1	10,0
1.4	Kulturgeografi	11	4 080	21	6 707	60,8	52,4	8,7
1.5	Sociologi/Soc. pol.	28	5 884	51	15 059	39,1	54,9	12,5
1.6	Statistik	4	493	5	1 292	38,2	80,0	1,0
1.7	Statskunskap	21	4 602	31	10 508	43,8	67,7	9,8
1.8	Forskning om forskn.	-	-	1	220	-	-	-
1.9	Informationsbehandl.	-	-	2	448	-	-	-
1.10	Pedagogik	8	1 506	21	4 018	37,5	38,1	3,2
1.11	Psykologi	24	4 658	42	10 734	43,4	57,1	9,9
1.12	Juridik/Kriminologi	7	893	8	1 821	49,0	87,5	1,9
1.13	Socialantropologi	-	-	-	-	-	-	-
2.	MEDICIN	21	4 345	52	14 483	30,0	40,4	9,2
3.	NATURVETENSKAP	15	3 270	33	10 815	30,2	45,5	6,9
4.	TEKNIK	4	699	16	6 330	11,0	25,0	1,5
5.	HUMANIORA	50	8 704	107	23 555	37,0	46,7	18,5
6.	ÖVRIGT	9	928	17	2 341	39,6	52,9	2,0
	Summa Reseanslag, Lönekostn.tillägg och områdesgrupper Summa	229	47 065 1 050 48 115	479	129 877	36,2	47,8	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1983
(Belopp i tusental kronor)

Typ av ansökan

Beviljade anslag
Antal Belopp

Ansökningar
Antal Belopp

Beviljade anslag i
av sökt av sökt
belopp antal

i %
per an-slags typ

Fortsättningsanslag
Nya anslag

161 33 915
68 13 150

182 47 556
297 82 321

71,3 88,5
16,0 22,9

72,1

27,9

Summa

229 47 065 479 129 877 36,2 47,8 100,0

Redog. 1983/84:21

Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag 1983

Fortsättningsanslag	Antal	Belopp	Nya anslag	Antal	Belopp
Slutanslag	62	11 286	Planeringsanslag	6	315
Publiceringsgarantier	11	589	Engångsanslag	3	305
Övriga anslag	88	22 040	Övriga anslag	59	12 530
Summa	161	33 915		68	13 150

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1983 fördelade efter fakultetsområde (Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i av sökt av sökt belopp antal	% per fakul-tetsområ-de
Samhällsvetenskap	92	21 620	102	29 974	72,1	90,2	63,7
Medicin	14	2 692	17	4 108	65,5	82,3	8,0
Naturvetenskap	8	1 771	10	2 571	68,9	80,0	5,2
Teknik	2	315	2	322	97,8	100,0	0,9
Humaniora	40	6 971	46	10 018	69,6	87,0	20,6
Övrigt	5	546	5	563	97,0	100,0	1,6
Summa	161	33 915	182	47 556	71,3	88,5	100,0

Tabell 5. Nya anslag 1983 fördelade efter fakultetsområde (Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i av sökt av sökt belopp antal	i % per fakul-tetsområ-de
Samhällsvetenskap	38	7 499	152	42 379	17,7	25,0	57,0
Medicin	7	1 653	35	10 375	15,9	20,0	12,6
Naturvetenskap	7	1 499	23	8 244	18,2	30,4	11,4
Teknik	2	384	14	6 008	6,4	14,3	2,9
Humaniora	10	1 733	61	13 537	12,8	16,4	13,2
Övrigt	4	382	12	1 778	21,5	33,3	2,9
Summa	68	13 150	297	82 321	16,0	22,9	100,0

Redog. 1983/84:21 58

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1983 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp i tkr	Samhälls- vetensk.	Medicin	Natur- vetensk.	Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
- 100	35	_	2	-	12	4	53	23,1
101 - 300	74	21	11	4	34	5	149	65,1
301 -	21	-	2	-	4	-	27	11,8
Summa	130	21	15	4	50	9	229	100,0

Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag 1983 fördelade efter utsträckning i fakultetsområde	i tid och
Längd antal år Samhälls-vetensk.	Medicin Natur-vetensk.	Teknik	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
-2 4	1	-	-	5	2	12	18,5
2-3 10	3	-	1	3	-	17	26,2
4-5 13	5	1	1	7	3	30	46,2
6-7 1	-	-	-	1	-	2	3,0
8-	3	1	-	-	-	4	6,1
Summa 28	12	2	2	16	5	65	100,0

Tabell 8. Beviljade anslag 1983 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)

Läroanstalt	Antal	Belopp	%
Göteborgs universitet	21	3 849	8,2
Chalmers tekniska högskola	-	-	-
Högskolan i Karlstad	1	397	0,8
Linköpings universitet	8	1 677	3,6
Lunds universitet	29	8 197	17,4
Högskolan f. lärarutbildning i Malmö	2	304	0,6
Högskolan i Kristianstad	-	-	-
Högskolan i Växjö	1	38	0,1
Stockholms universitet	47	9 870	21,0
Karolinska institutet	12	2 546	5,4
KTH	8	1 163	2,5
Handelshögskolan	10	2 816	6,0
Musikhögskolan	1	100	0,2
Högskolan f. lärarutbildning i Sthlm	-	-	-
Umeå universitet	23	3 858	8,2
Högskolan i Östersund	1	120	0,2
Uppsala universitet	42	7 869	16,7
Sveriges lantbruksuniversitet	4	825	1,8
Museer	-	-	-
Vissa statliga institutioner	8	2 147	4,6
Utländska läroanstalter	2	217	0,4
Övrigt	9	1 072	2,3
Summa	229	47 065	100,0

Redog. 1983/84:21

Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag

År	%
1979	35,7
1980	21,6
1981	27,0
1982	33,1
1983	27,9

Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)

År	Nya ansökningar	Fortsättningsanslag	Totalt
1979	17,7	84,7	36,0
1980	14,1	79,4	39,7
1981	16,2	69,6	36,8
1982	17,5	68,6	34,9
1983	16,0	71,3	36,2
Tabell 11.	Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)
År	Nya anslag	Fortsättningsanslag	Totalt

1979	136	187	165
1980	135	168	160
1981	155	186	176
1982	168	187	181
1983	193	211	206
1965 - 74			175
-75			172
-76			171
-77			169
-78			167
-79			167
-80			166
-81			167
-82			169
-83			172

Redog. 1983/84:21

Tabell 12. Anslag 1965-1983
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde Beviljade ansökningar Beviljat belopp

Antal Belopp i % per

ämnesområde

1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	1 458	243 601	54,8
1.1	Ekonomisk historia	82	12 085	2,7
1.2	Företagsekonomi	118	16 291	3,7
1.3	Nationalekonomi	164	30 521	6,9
1.4	Kulturgeografi	141	25 861	5,8
1.5	Sociologi/socialpolitik/ social-
	antropologi	271	45 106	10,1
1.6	Statistik	54	8 569	1,9
1.7	Statskunskap	241	46 097	10,4
1.8	Forskning om forskning	19	1 610	0,4
1.9	Informationsbehandling	16	5 783	1,3
1.10	Pedagogik/psykologi	295	45 926	10,3
1.11	Juridik/kriminologi	57	5 752	1,3
2.	MEDICIN	236	46 817	10,5
3.	NATURVETENSKAP	190	41 896	9,4
4.	TEKNIK	20	3 576	0,8
5.	HUMANIORA	614	97 275	21,9
6.	ÖVRIGT	69	11 273	2,6
	Summa	2 587	444 438	100,0

Redog. 1983/84:21 61

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1983

EKONOMISK HISTORIA

Kris och omvandling i svensk ekonomi under 1800- och 1900-talen
83/144 Olle Krantz/Lennart Schön 9

Skattesystem och ekonomisk stagnation

83/174 Enrique Rodriguez 10

FÖRETAGSEKONOMI

Säsongarbete i Norrlands inland

83/25 Lars Hultkrantz 10

NATIONALEKONOMI

Kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling

83/64 Sven-Erik Sjöstrand 11

Den svenska kapitalbeskattningen

83/173 Lars Söderström 11

Intertemporala aspekter på underskott i statsbudget, bytesbalans och
socialförsäkringssyste m

83/197 Assar Lindbeck 12

Skatteforskning

83/200 Ingemar Hansson 12

KULTURGEOGRAFI

Informationsteknologi, företagsorganisation och regionalt sysselsättningsmönster 83/50

Gunnar Törnqvist 13

Vatten och regional utveckling - Vem och vad styr fördelningen av
vattentillgångarna inom Motala ströms avrinningsområde?

83/56 Reinhold Castensson 13

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

In the footsteps of Sweden

83/2 Jan Sollenius 14

Redog. 1983/84:21

Rättvisa för de äldre: Bedömningar av livsvillkor

83/20 PL Kjell Törnblom 15

Ungdomar i den nya mediavärlden

83/63 Sven Windahl 15

Unga lagöverträdare som vuxna

83/66 Jerzy Sarnecki 16

Paradigmgenombrott och tvärvetenskaplighet i samhällsvetenskaperna 83/101

Ulf Himmelstrand 17

Kabel-TV i framväxt - studier av ett nytt medium

83/123 Lowe Hedman 17

Framgång och motgång i dialoger. Människors möjligheter att utbyta
komplex information i socialt samspel

83/137 Per Linell/Karin Aronsson 18

Det sociala beteendets elementära former. En teori om socialitet och
responsivitet

83/152 Johan Asplund 19

Löneförhandlingar i Sverige

83/178 Tom Bums 20

Handikapp och sexualitet

83/203 Bo Lewin 20

STATISTIK

The Development of Statistical Models for the Analysis of Social
Systems Data

82/148 Richard Noonan 21

Kvinnors livsfaser

83/170 JanHoem 22

STATSKUNSKAP

Väpnade konflikter och fredlig konfliktlösning

82/4 Peter Wallensteen 23

Ungdomar och arbete i massmedier

83/61 PL Göran Hedebro 23

Samhällets organisation och företagens förnyelse

83/155 Nils Elvander 24

Redog. 1983/84:21

Rätten som administrativt instrument

83/159 Håkan Hydén 25

Politiska strategiproblem under ny kapitalistisk tillväxt

83/218 Olle Törnquist 25

Fackförbundspressen och kulturen

83/231 PL Kristina Wallander 26

PEDAGOGIK/PSYKOLOGI

Psykologisk behandling och klassifikation av tinnitus

83/16 Lennart Melin 27

Beskrivning av personlighetsorganisation hos anorexia-bulimia ner vosa-patienter 83/36

KristinaHumble/B. E. Roos 27

Handlingar och känslotillstånd

83/48 Lennart Sjöberg 28

Text-till-tal-omvandling som kommunikationshjälpmedel för handikappade 83/74

PL Lars-Göran Nilsson 29

Hjärta och livsstil: Psykologiska förändringsstrategier vid hjärtsjukdom 83/108

Arne Öhman 29

Tänka om språk, språka om tanke

83/213 Margit Tornéus 30

Kurativa faktorer inom psykodynamisk terapi

83/235 HansMichélsen 31

Economic Changé and Alcohol Consumption in Swedish Mortality
Rate Changes, 1950-1982

83/260 PL Harvey Brenner 31

JURIDIK

Kvinnans rättssäkerhet som målsägande/offer i brottmålsprocessen

vid kvinnomisshandel, våldtäkt och därmed närbesläktade brott

83/53 Ulla Jacobsson 32

Ekonomisk brottslighet - rättssäkerhet och rättsbildning

83/143 Göran Grosskopf 33

Konkursbos inträde i gäldenärens avtal

83/217 Torgny Håstad 34

Redog. 1983/84:21

MEDICIN

Kinetiska bindnings- och upptagsstudier av biogena aminer i humana
trombocyter - en nervcellsmodell

82/214 Per Olsson 34

Orsaksfaktorer för lungcancer hos kvinnor i Stockholm, speciellt
radonexponering i bostäder och passiv rökning

83/37 Göran Pershagen 35

Neuropeptider vid depressionssjukdomar - utveckling av analytisktkemiska
metoder

83/38 Leif Bertilsson 36

Undersökning av samband mellan psykologiska data, hormonnivåer,
fettomsättning, koagulation, enzymaktivitet och sjukdomsutveckling
inom ramen för projektet: Individuell utveckling och miljö
83/98 Peter Eneroth 37

Arbetsmiljö och röstbeteende

83/142 Anders Löfqvist 38

Hjärt- och lungtransplantationskirurgi i Stanford

83/165 Leif Bergdahl 38

Patogenetiska faktorer för uppkomst av schizofreni

83/208 Lars Terenius 39

NATURVETENSKAP

Spannmål och mykotoxiner. Metoder för att förhindra eller minska
bildning av svampgifter

81/173 Kenneth Söderhäll 40

Numeriska metoder inom floristisk växtgeografi - en pilotstudie i
västra Sverige

83/55 Per-Arne Andersson 40

Klorerade miljöföroreningar som promotorer i kemisk carcinogenes
83/154 Ulf G. Ahlborg 41

Det norrländska skogslandskapets dynamik och stabilitet

83/168 PL Bengt Pettersson 42

Nedbrytning av kvävehaltiga biopolymerer av proteintyp i olika

byggnadsmaterial och dess effekt på inomhusmiljön

83/177 Zoltan Banhidi/Ann-Christine Albertsson 43

Kemiutställning på Tekniska museet

83/186 Svenska kemistsamfundet/Tekniska museet 43

Redog. 1983/84:21

Inverkan av kemiska stimuli på rapsbagge, Meligethes aeneus, och
skidgallmygga, Dasineura brassicae

83/255 Jan Pettersson 44

TEKNIK

Kommunikation trots handikapp - tal, symbolspråk och hörsel

83/31 Gunnar Fant 44

Utveckling av metodik för kliniska mätningar av korrosion hos

kombinationer av metalliska tandersättningsmaterial i munhålan

83/76 Einar Mattsson/Maud Bergman 45

HUMANIORA

Teknikens struktur och dynamik

82/13 Ingemar Nordin 46

Strindbergs kvinnodramer

82/224 Margareta Wirmark 46

Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige

83/42 Ulla-Britta Lagerroth/Louise Vinge 47

Döva barns teckenspråk

83/91 Inger Ahlgren 48

Levnadsöden - ett tvärvetenskapligt projekt rörande de muntliga
källornas relevans i olika former av forskning

83/99 Sune Åkerman 48

Syntaktisk taggning av text (SynTag)

83/111 Martin Gellerstam 49

Textsegmentering för tal

83/161 Jan Svartvik 50

Den engelskspråkiga och den franskspråkiga afrikanska litteraturen,
en jämförande studie

83/194 Stephan Larsen 50

Arkiv för invandrarbarns serbokroatiska

83/202 Lubomlr Durovic 51

Tradition och förändring i japansk litteratur

83/226 Gunilla Lindberg-Wada 52

Redog. 1983/84:21

ÖVRIGT

Anläggningar av betydelse för trädgårdskonsten

83/59 Gunnar Sorte 52

SSD dokumentation - ORVESTO

83/115 Lennart Brantgärde 53

Programarbete för projekt med titeln Svensk trädgårdskonst - det
historiska arvet

83/148 Per Friberg 53

Hjalmar Branting - en forskningsförberedande studie samt källpublikation 83/183

Arbetarrörelsens arkiv 54

B. Statistiska uppgifter 1965-1983 54

I skriftserien har hittills utkommit:

RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, hallå!

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-tv och telesammanträden

RJ 1978:5 Tryck på knappen

RJ 1978:6 Attityder till tekniken

RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

RJ 1979:1 I kulisserna

RJ 1979:2 Planera numera

RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet

RJ 1979:4 Moderna tider

RJ 1980:1 Arbetets värde och mening

RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning

RJ 1980:3 Arbetslivsforskning

RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen

RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp

RJ 1980:6 Skatteforskning

RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919-1979

RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället

RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist

RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer

RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt

RJ 1983:1 Women and Men in Swedish Society

RJ 1983:2 Hur klarar vi 1990?

minab/gotab Stockholm 1984 77974