Redog. 1982/83:9 (Framställning / redogörelse 1982/83:9)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1982/83:9

Redogörelse
1982/83:9

Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för perioden den 1 januari
1982—den 30 juni 1982

1982-11-09
Dnr 041-568/82

Till riksdagen

Riksdagens förvaltningsstyrelse har beslutat att med start budgetåret
1982/83 avge redogörelse för verksamheten inom riksdagens förvaltningskontor
budgetårsvis. Därmed uppnås också överensstämmelse med riksmötesperioderna.

Riksdagens förvaltningsstyrelse får med anledning härav avge följande
komplettering till redogörelsen för 1981 års verksamhet. Redogörelsen
avser verksamheten inom riksdagens förvaltningskontor under tiden den 1
januari 1982 t. o. m. den 30 juni 1982.

Förvaltningskontorets instruktion

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om
anställnings- och arbetsvillkor samt om medbestämmande för arbetstagare
hos riksdagen och dess verk. Instruktion för förvaltningskontoret utfärdades
den 12 december 1974 (RFS 1975:2; omtryckt 1977:4, ändr. 1978:6
och 1979:4, omtryckt 1980:1).

Förvaltningsstyrelsen och dess direktion

Sammansättning m. m.

Enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen har talmannen varit förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen valda ledamöterna har varit Thorsten Larsson (c), vice
ordförande, Karl Leuchovius (m), Oskar Lindkvist (s), Stig Olsson (s),
Sven Andersson (fp), John Johnsson (s), Alf Wennerfors (m) och Lilly
Bergander (s).

Suppleanter har varit Per Petersson (m), Lennart Andersson (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Tyra Johansson (s), Gabriel Romanus (fp), Roland
Brännström (s), Gunnar Oskarson (m) och Ulla Johansson (s).

Personalföreträdare har varit Anders Forsberg, SACO/SR, Lennart
Fledlund, SF, och Ingrid Gemmel, TCO-S t.o.m. den 21 mars och Jan
Bjurström fr. o. m. den 22 mars.

1 Riksdagen 1982183. 2 sami. Nr 9

Redog. 1982/83:9

Suppleanter för personalföreträdarna har varit Karl-Olov Hedler,
SACO/SR, Lennart Edlund, SF, och Mats Nilsson, TCO-S.

Ledamöter i direktionen har varit Thorsten Larsson (c), ordförande,
Oskar Lindkvist (s) och Karl Leuchovius (m).

Föredragande i styrelsen och direktionen har varit förvaltningsdirektör
Gunnar Grenfors.

Sekreterare i styrelsen och direktionen har varit avdelningsdirektör Åke
Enlund och förste byråsekreterare Agne Christiansson.

Under perioden har styrelsen hållit sex sammanträden och direktionen
tio sammanträden.

Organisation och personal m.m.

För förvaltningskontoret gäller en den 25 maj 1977 fastställd arbetsordning.

Totalt uppgick antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den
30 juni 1982 till 369 varav 53,5 inom lokalvården. Detta innebär en ökning
med tio sedan utgången av år 1981. Åtta av de tio är hemmahörande på
redaktionen för tidningen Från Riksdag & Departement. Förvaltningskontoret
är sedan den 1 januari 1982 administrativ huvudman för tidningen.
Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring var 38. Till den
inre riksdagsförvaltningen hörde vid denna tidpunkt också tre informatörer
vid skoltjänsten, sex guider vid visningstjänsten samt 17 expeditionsassistenter,
vilka tjänstgjort endast under vissa tider då riksmöte pågått.

Av den fast anställda personalen avgick under perioden 21 personer,
varav 9 med pension.

Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna inom förvaltningskontoret (motsvarande):

Kammarkansliet 43,5

Utskottsorganisationen 84,5

Administrativa enheten 18

Intendenturenheten 124

Tryckerienheten 31

Riksdagsbiblioteket 27

Upplysningstjänsten 26,5

ADB-verksamheten 3

Riksdagens skoltjänst 2,5

Riksdagens visningstjänst 1

Redaktionen för tidningen Från Riksdag &

Departement 8

369

Den totala medelsförbrukningen för den inre riksdagsförvaltningen budgetåret
1981/82 uppgick till 291,2 milj. kr. För budgetåret 1982/83 har
riksdagen anvisat 313,6 milj. kr.

Bland de större utgiftsposterna kan nämnas lönekostnader för anställda
49,9 milj. kr., lokalkostnader för riksdagen och riksdagsförvaltningen 40,0
milj. kr., riksdagstrycket 19,7 milj. kr. samt riksdagshusprojektet 168,4
milj. kr.

Redog. 1982/83:9

Under perioden var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
348. Av ärendena hänförde sig 285 till administrativa enheten, 37 till
intendenturenheten och 26 till förslagskommittén.

Enligt praxis förs liggare över allt riksdagstryck. Till upplysningstjänsten
riktade sakinformationsuppdrag registreras separat inom denna enhet.

Förhandlingsverksamhet, personalpolitik m. m.

Förhandlingsarbetet första halvåret 1982

1982 års löner grundas i första hand på avtalet den 24 juni 1981 om löner
1981-1982 för tjänstemän hos riksdagen och dess verk (RÄLS 1981 —
1982). Enligt uppgörelsen har den procentuella ökningen av 1982 års tabelllöner
för löneplan F (F 1—F 28) varierat mellan 3,6 och 1,5%.

RÄLS 1981 — 1982 innehåller en prisutvecklingsgaranti för år 1982. I
RÄLS finns även inskriven en s. k. löneutvecklingsgaranti, som kan komma
att resultera i höjning av löneplansbeloppen fr. o. m. den 1 januari 1983.

Sammantaget har förhandlingsverksamheten under första halvåret 1982
resulterat i tio centrala uppgörelser. Bland dessa må följande nämnas:

— två avtal som reglerar anställnings- och arbetsvillkor för den som anvisats
s. k. statlig ungdomsplats,

— en uppgörelse som möjliggjort för anställda inom inre riksdagsförvaltningen
att ta ut 1981 års semester även under juni månad 1982,

— ett avtal om lönegradsuppflyttning m. m. för vissa högre tjänster (F 25—
F 29),

— ett nytt arbetstidsavtal på SAV:s förhandlingsområde har i tillämpliga
delar förts över till riksdagens och dess verks arbetstagarområde,

— en överenskommelse om nya arvoden 1982 för lokalvårdare,

— ett avtal om lokala löneförhandlingar m.m. fastlägger de ekonomiska
förhandlingsramarna för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983.

För den inre riksdagsförvaltningen har fem lokala uppgörelser träffats.
Bland dessa må nämnas:

— ett avtal som innehåller regler om lokal förslagskommitté,

— en överenskommelse om formerna för hur gottgörelse vid övertidstjänstgöring
skall utgå,

— ett avtal om bestämmelser för förordnande på korttidsvikariat.

Chefslönefrågor

Ett särskilt partssammansatt organ, riksdagens chefslönenämnd, behandlar
löneförmånerna till de tjänstemän inom riksdagen och dess verk
som omfattas av chefslöneavtalet. Förvaltningsstyrelsen har utsett ledamöterna
Gunnar Oskarson, ordförande, och Oskar Lindkvist samt förvaltningsdirektören
Gunnar Grenfors. Övriga tre ledamöter är Kjell Eriksson,
SACO/SR, Lars Johansson, SF, och Christer Lemmel, TCO-S.

Redog. 1982/83:9

Nämnden har under perioden haft två sammanträden.

För tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet består lönen av ett
basbelopp samt ett antal tjänstetillägg. Baslön och tjänstetillägg utgår
under 1982 med 11920 kr. resp. 930 kr. Fr. o. m. den 1 januari 1983 höjs
baslönen till 12 100 kr. medan tjänstetillägget blir oförändrat 930 kr.

Parissammansatta organ

Informations- och samrådsnämnden (IRIS) har under perioden haft tre
protokollförda sammanträden.

Riksdagens personalnämnd har hållit 12 sammanträden under perioden.

12 s. k. onsdagsmöten har hållits för att behandla MBL-ärenden, vilket
resulterat i 76 protokollsnoteringar.

Av övriga partssammansatta organ har utbildningskommittén hållit fem
sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt sex, förslagskommittén
ett, personalpolitiska gruppen tre, skyddskommittén två, anpassningsgruppen
fyra, matrådet två och samrådsorganet utskotten-RFK (SUR)
inga sammanträden. SUR:s uppgifter har övertagits av det på försök införda
förvaltningsmötet som består av förvaltningsdirektören, ordförande,
riksdagsdirektören, utskottens kanslichefer och representanter för de tre
personalorganisationerna.

Förvaltningsmötet har sammanträtt två gånger och dess arbetsutskott en
gång.

Utbildning

Följande kurser har genomförts under perioden:

Kursnamn	Antal kurser	Antal . dagar/kurs	Antal deltagare
Introduktionskurs för personalen från tidningen Från Riksdag & Departement	1	1	7
Forts, kurs i röstbehandling	1	3	9
Seminarium för föredragande	1	2	8
Intervjuteknik	1	1	10
Seminarium i budgetteknik	1	1/2	51

Dessutom har 20 personer deltagit i externa kurser.

Sammanlagt har kurserna för de anställda tagit ca 1 000 persontimmar i
anspråk.

Hälsovård

Under första halvåret 1982 genomgick 60 riksdagsledamöter och 84
tjänstemän frivillig hälsokontrollundersökning.

Läkare från hälsovårdscentralen har haft mottagning, jourtjänst, i riksdagshuset
för ledamöterna varje helgfri onsdag, kl. 10-12, under tid då
riksmöte pågått. Antalet besök på mottagningen har uppgått till 263 eller i
medeltal 20 patienter vaije onsdag.

Redog. 1982/83:9

Övriga personalfrågor

Tio tjänstemän har erhållit resebidrag med totalt 9040 kr. för studieresor
från det anslag om 50000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till förfogande
för detta ändamål. Anslaget är beräknat för budgetåret 1981/82.

Personaltidningen RD-nytt, som också utdelas till riksdagsledamöter
m.fl., har utkommit med sex nummer under perioden. Tidningen har
byggts ut med en särskild bilaga i vilken frågor som rör Helgeandsholmsprojektet
behandlas.

Driftvärnet

Tjänsten som driftvärnsledare har stått vakant under den aktuella tidsperioden
varför verksamheten varit låg. En bidragande orsak har därjämte
varit det intensiva riksdagsarbetet under våren 1982, vilket bl. a. innebar
att endast ett fåtal driftvärnsmän kunde delta i en planerad övning i
Kungsängen i mitten av maj 1982.

Lokalfrågor

Riksdagens lokaler vid Sergels torg

Med anledning av riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen sommaren
1983 har lokalförändringar och ombyggnader inom lokalerna vid Sergels
torg hållits tillbaka.

Ett olyckstillbud bestående av takras i två sammanträdesrum på plan H
5 inträffade i juni 1982. Ingen befann sig i lokalerna vid tillfället. Fastighetskontoret
vidtog senare förstärkningsåtgärder i hela rumsfilen omfattande
fyra rum.

Det läckage i vissa tjänsterum på plan T 7 (FöU och internationella
sekretariatet) som tidigare uppmärksammats har vidare bearbetats och
följts upp av fastighetskontoret. Trots detta inträffade under våren en
större vattenskada.

Fastighetskontoret fortsätter sitt kartläggnings- och tätningsarbete.

Redaktionen för tidningen Från Riksdag & Departement har från den 1
januari 1982 överförts till riksdagen. Redaktionen är placerad i lokaler i
Wenner-Gren Center och avses kvarstanna där till sommaren/hösten 1983,
då överflyttning sker till riksdagens lokaler i kvarteret Cephalus.

Riksdagens förhyrning av lokaler vid Gustav Adolfs torg 18 har upphört
från juni 1982. Viss ersättning för dessa lokaler har erbjudits i intilliggande
byggnad. Klarhet om lokalbehovet kan överblickas först efter valet i
september 1982 och de eventuella konsekvenser som kan bli en följd av
detta.

Undersökningar och prov för övergång till datateknik beträffande riksdagens
adressregister (Citografen) har pågått under perioden.

Redog. 1982/83:9

Upplåtelse av lokaler

Jordbruksdepartementets internationella kongress om försurningsfrågor
hölls i riksdagshuset den 28—30 juni 1982.

Sammanträdeslokalerna i övrigt har utnyttjats för ca 2 000 sammanträden
varav ca 400 hänför sig till möten med statliga kommittéer och utredningar
i vilka riksdagsledamöter varit deltagare.

Riksdagens lokaler på längre sikt

Ombyggnadsarbetena i riksbyggnaderna och ledamotsbyggnaden har
fortgått planenligt. Stomarbetena har avslutats med undantag för den del i
Riksplan som skall disponeras av museet.

Taklagsfest hölls den 11 juni med stort deltagande av de i projektet
engagerade.

Byggnadskommittén har beslutat anordna ett kafé i anslutning till riksdagsrestaurangen
och i de lokaler som tidigare varit planerade som handbibliotek.
Detta har nu flyttats upp en våning och inordnats i ledamöternas
läs- och klubbrumsvåning.

Upphandlingsarbetet har i stort sett avslutats bortsett från inredningen.

De kontakter som förevarit med Stockholms kommun om kommunens
eventuella övertagande av viss inredning och utrustning resulterade inte i
något avtal. Detta medförde att byggnadskommittén beslutade om återgång
till ursprunglig planering beträffande inredningen, nämligen maximal
återanvändning. Beträffande plenisalsbänkarna har dock beslutats om nyanskaffning.
Detta på grund av att man härigenom kommer ifrån den stora
tidspressen som uppstår vid överflyttningen av de gamla bänkarna sommaren
1982. En förmånlig upphandling av de nya kammarbänkarna har bidragit
till beslutet om nyanskaffning.

Ett nödvändigt renoveringsarbete har påbörjats av riksdagshusets äldre
möbelbestånd (främst möbler från sammanbindningsbanan, trapphallen
och bankofullmäktiges sammanträdessal). Möblerna skall återställas på
sina ursprungliga platser.

Ett omfattande monumentvårdsarbete har pågått i gamla riksdagshuset,
företrädesvis i den gamla huvud våningen. Arbetet kommer att fortsätta
under hösten 1982.

Efter en textiltävling anordnad av byggnadskommittéens konstgrupp
beslöt kommittéen att anta Elisabet Hasselberg-Olssons förslag till konstnärlig
utsmyckning (vävnad) att placeras i den nya plenisalen. Vävnaden
omfattar en yta av 70 m2. Uppvävningsarbetet har uppdragits åt Handarbetets
Vänner.

En pressinformation anordnades i mars 1982 för att lämna massmedierna
efterfrågad och aktuell information om projektet.

Redog. 1982/83:9

Riksdagstryck och övrig publikationsverksamhet

Riksdagstrycket består av riksdagens protokoll (inkl. snabbprotokoll
från riksdagsdebatterna), propositioner och skrivelser, förslag och redogörelser,
motioner, betänkanden och yttranden, riksdagsskrivelser samt register.

För första halvåret 1982 omfattade riksdagstrycket ca 43 600 trycksidor
enligt följande specifikation:

	Antal ärenden	Antal trycksidor (ca)
Riksdagens protokoll	123	6950
Propositioner och skrivelser	150	21280
Förslag och redogörelser	15	470
Motioner	2412	7 120
Betänkanden och yttranden	493	7670
Riksdagsskrivelser	326	110

Riksdagens författningssamling (RFS) har t. o. m. juni 1982 utkommit
med fem nummer. Ett utredningsarbete om författningssamlingens förhållande
till Svensk författningssamling m. m. har igångsatts med sikte på att
förslag om den framtida utgivningen skall föreläggas riksdagen hösten
1982.

Riksdagstrycket framställes fr. o. m. januari 1982 genom Göteborgs Offsettryckeri
AB, Norstedts Tryckeri, Liber Tryck och Graphic Systems.
Utskottens förslagsupplagor har framställts genom egen reprocentral.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket har under året genom inköp, byte och gåvor förvärvat
5 639 volymer, varav 580 publikationer från internationella organisationer.
Hela tillväxten har utgjort 116 meter. Antalet löpande utländska
periodiska tidskrifter har varit 1418, motsvarande antal svenska 1 204.

För bibliotekets kataloger har 13 165 katalogkort framställts. I datasystemet
LIBRIS har riksdagsbiblioteket infört 835 bibliografiska enheter och
därtill anslutit sig till 1273 av andra bibliotek införda poster.

I likhet med föregående år har eftersläpningen av katalogiseringen kunnat
minskas betydligt.

Den tryckta sviten av kataloger över böcker som anskaffats t. o. m. 1945
kommer att fortsättas av en katalog omfattande litteraturförvärven 1946—
1965. Redigeringen av katalogen har fortsatt.

Under perioden har 1067 volymer bundits.

En förteckning med titeln Sveriges statliga publikationer: Urvalsförteckning
innehållande det material som under 1981 redovisats i de aktuella
veckolistorna över officiella publikationer har publicerats. Arbetet med en
volym av årsbibliografin omfattande åren 1976- 1978 fortskrider planenligt.
— Förberedelsearbeten för att fr. o. m. år 1983 framställa årsbibliografin
med ADB-rutiner har inletts.

Redog. 1982/83:9

Verksamheten vid centraiarkivet har i första hand inriktats på arkivläggning
och förteckning av de till centralarkivet inkomna bestånden av
riksdagshandlingar för att underlätta överflyttningen till de nya lokalerna
på Helgeandsholmen. Med hänsyn till den beslutade utgivningen av ett
större verk om tvåkammartidens ledamöter har de biografiska dokumentationsfrågorna
prioriterats. Biografiska uppgifter om riksdagens nuvarande
ledamöter kompletteras kontinuerligt.

Antalet utlånade volymer har utgjort 7906. Lånen fördelar sig på följande
sätt:

Ledamöter 940

Riksdagen, dess utskott och verk 1311

Departement och kommittéer 215

Centrala ämbetsverk och övriga statliga institutioner
(utom bibliotek och arkiv) 679

Kommuner, landsting och deras institutioner 151

Privata företag och sammanslutningar
(utom bibliotek och arkiv) 750

Inländska bibliotek och arkiv 1 164

Utländska bibliotek och arkiv 104

Enskilda personer 2 592

För lånesökande har biblioteket förmedlat 202 volymer från 30 inländska
bibliotek och arkiv och 6 volymer från 5 utländska bibliotek och arkiv.

Antalet besökare i läsesalen har enligt besöksjournalen varit 2 347.

Fotokopior har framställts till ett antal av 118099, huvudsakligen för
riksdagens räkning.

Biblioteket har under perioden utgivit följande litteraturlistor: Nyförvärv
1 — 19, Officiella publikationer 1—20, Internationella organisationer
1-3 + specialnummer och Tidskriftsartiklar 1-8.

Riksdagens upplysningstjänst

Upplysningstjänstens huvuduppgift är att tillhandagå riksdagens ledamöter
och organ med sakinformation. Uppgiften fullgörs dels genom tillhandahållande
av dokumentationsmaterial eller direkta svar på framställda
frågor, dels i form av mer eller mindre omfattande utredningar. Upplysningstjänsten
har därjämte den viktiga uppgiften att svara för registren till
riksdagstrycket.

Utredningsverksamhet

I följande tabell redovisas till upplysningstjänsten lämnade och i diarium
registrerade uppdrag perioden 1977—den 30 juni 1982.

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 1 jan.-30 juni
Summa	2212	1266	2089	1885	1958	1 243

Redog. 1982/83:9

Av de 1 243 uppdragen har enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande
ersättare) svarat för 1 168. Återstoden, 75 uppdrag, har kommit från
riksdagens inre förvaltning och verk samt från utländska parlamentariska
informationsorgan. Om man räknar dels ledamot som fyllt uppkommen
ledighet och dennes företrädare, dels ersättare motsvarande ordinarie ledamot
som en person, har 232 ledamöter begagnat sig av upplysningstjänsten
vid något tillfälle under denna period.

Fördelningen på partigrupper av de på ovan angivet sätt räknade enskilda
uppdragsgivarna framgår av följande uppställning. Fjolårets siffror
anges inom parentes.

	Antal ledamöter	Uppdragsgivare	Procentuell andel
Hela riksdagen	349	232 (264)	66,0 (76,6)
m	73	52 (50)	71,2 (68.5)
c	64	45 (56)	70,3 (87.5)
fp	38	27 (35)	71,0 (92,1)
s	154	92 (105)	60,0 (68.2)
vpk	20	16 (18)	80,0 (90.0)

Av uppställningen framgår att antalet riksdagsledamöter som anlitat
upplysningstjänsten för egentligt utredningsarbete var något lägre första
halvåret 1982 än året förut. I gengäld visar den månadsvis förda statistiken
att antalet registrerade uppdrag var det högsta sedan 1978 och översteg
ijolårets under samma tid med 230.

Under perioden 1977-den 30 juni 1982 har enskilda ledamöters uppdrag
fördelat sig på partigrupper enligt följande.

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 1 jan.-30 juni
s	691	604	576	583	641	375
m	614	664	637	390	387	278
fp	454	427	312	247	248	174
c	248	307	382	467	481	261
vpk	140	114	97	117	110	80
apk	9	24	14
Summa	2156	2 140	2018	1804	1867	1 168

Den procentuella fördelningen på partigrupper av halvårets 1 168 registrerade
uppdrag blir följande (med siffrorna för 1981 inom parentes)

s	32,1	%	(34,3)
m	24,0	%	(20,7)
fp	15,0	%	(13,0)
c	22,3	%	(25,8)
vpk	7,0	%	(5,9)

Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår upplysningstjänsten
sina uppdragsgivare med information av annat slag, t. ex. framta -

Redog. 1982/83:9

gande av betänkanden och departementsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden,
riksdagstryck, facklitteratur och annat basmaterial. Information
av detta slag ingår i den dagliga rutinen och registeras ej.

Däijämte handläggs dagligen dokumentationsfrågor i form av faktaredovisningar
ur handböcker och författningar, presentation av pressdebatter i
aktuella frågor, litteratursammanställningar o. d. Under första halvåret
1982 har ett trettiotal sådana, ej sällan omfattande ärenden handlagts inom
dokumentationssektionen.

Registerverksamhet

Sak- och personregister har under perioden varit under bearbetning.
Programförändringar och rutinomläggningar har dock medfört att register
för riksmötet 1979/80 inte kunnat färdigställas enligt planerna.

En motionsförteckning har som vanligt utgivits efter utgången av allmänna
motionstiden (11—26 januari 1982). Till skillnad mot tidigare år har
emellertid denna förteckning inte framställts manuellt utan med hjälp av
skrivautomater enligt en ny datorstödd metod som utarbetats i samverkan
mellan upplysningstjänsten, kammarkansliet och en expert från justitiedepartementet
inom ramen för ett särskilt försöksprojekt benämnt AGMprojektet
(arbetsgruppen för inregistrering av motioner under allmänna
motionstiden).

Projektet innebar att motionerna inregistreras direkt på skrivautomat vid
kammarkansliet allteftersom de lämnas in. Samtidigt framställs föredragningslistor.
Motionerna indexeras fortlöpande av personal från RUT:s
registersektion. Jämsides härmed produceras en kumulerad kronologisk
motionsförteckning. Vid motionstidens slut föreligger därefter en fullständig
kronologisk förteckning jämte person- och sakregister. Årets förteckning
förelåg färdig för publicering den 11 februari. En särskild fördel med
det nya systemet är att överföring av uppgifter om dagens motioner till
riksdagens databas RUT 1 i IMDOC kan ske varje kväll, med följd att
uppgifterna i normala fall är sökbara vid dataterminal redan dagen efter
motionens inlämnande till kammarkansliet.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har utgivits
ungefär var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen över samtliga interpellationer
och frågor för riksmötet 1981/82 distribuerades den 18 juni.

Försöksverksamheten med registrering av riksdagens grunddokument
har enligt rekommendation från ADB-gruppen fortsatt för att slutligen
omfatta samtliga i riksdagsregistren redovisade dokument. En förteckning
över propositioner avgivna under riksmötet 1981/82 med sakregister har i
juni månad framställts i korrektur och planeras bli utgiven hösten 1982.

Redog. 1982/83:9

Tidningen Från Riksdag & Departement

Förvaltningskontoret är sedan den 1 januari 1982 i enlighet med riksdagsbeslut
våren 1981 administrativ huvudman för tidningen Från Riksdag
& Departement. Tidningen informerar om regeringsförslag och riksdagens
behandling av sådana förslag, innehållet i offentliga utredningar m. m.
Bland läsarna finns anställda och förtroendevalda inom stat och kommun,
organisation och företag. Dessutom läses tidningen av politiskt intresserade
privatpersoner. Tidningen utkommer med 40 nr per år i en upplaga på ca
20000 exemplar. Riksdagen anvisade för budgetåret 1981/82 1668000 kr.
för utgivning av tidningen.

Skol- och visningstjänst

Studiebesök

Inom ramen för de organiserade, schemalagda studiebesöken av skolor
har skoltjänsten under medverkan av timarvoderade informatörer tagit
emot ca 15900 (14000) elever, ungefär jämnt fördelade mellan gymnasieskolor
och grundskolor.

De särskilda studiebesöken för grupper från universitet, lärarhögskolor,
förvaltningsutbildningar m.fl., där programmen utformas efter de olika
gruppernas egna önskemål och som vanligtvis omfattar en halv dag, har
varit 24 (34) stycken. Antalet deltagare uppgick till 523 (755).

Totalt har skoltjänsten tagit emot ca 16400 (15 400) personer vid studiebesök
av olika slag.

Kurser för lärare

Skoltjänsten har i riksdagshuset anordnat två veckokurser för lärare från
hela landet. Sammanlagt deltog 30 So-lärare från grundskolans högstadium
och gymnasieskolan.

Broschyrer, AV-material, läromedel m. m.

Av skoltjänsten producerat material har försålts eller utlånats:

	Försålda	Utlånade	varav till
			ledamöter
Stordiapärm	20 (24)	lil (121)	63 (83)
Grundlagarna	389 (1 175)

Totalt har 63275 (112321) häften och broschyrer distribuerats. Det till
riksmötet 1981/82 redovisade häftet Så arbetar riksdagen har delats ut i
27801 exemplar till skolor och besökande i riksdagshuset.

Skoltjänsten har under medverkan av riksdagsledamöter arrangerat sju
halvdagar om riksdagen vid olika gymnasieskolor runt om i landet. 796
elever har deltagit.

Redog. 1982/83:9

Genom skoltjänstens försorg har åtta elever beretts PRAO/YO i riksdagen.
I tolv fall har skoltjänsten varit ledamöter behjälpliga med PRAO/YO.
Nio lärarkandidater i ämneslärarutbildning har getts möjlighet till samhällsinriktad
praktik i riksdagen.

Visningar, läktarbesök
Under tiden den 1 januari—den 30 juni 1982 visades riksdagshuset för ca
2700 personer. Antalet besökare på åhörarläktaren har varit ca 42443 inkl.
skoltjänstens 16400 elever.

Kommittéer och utredningar

Byggnadskommittén

Byggnadskommittén för fortsatt handläggning av riksdagens lokalfråga
på längre sikt har haft följande sammansättning:

Riksdagsledamöterna Erik Wärnberg (s), ordförande, Margit Sandéhn
(s), Rune Johansson (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Kerstin Andersson i
Hjärtum (c), Nils Carlshamre (m), Margot Håkansson (fp), Tommy Franzén
(vpk), förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors samt personalrepresentanterna
Sigfrid Larsson (SF), Inger Pålsson (SACO/SR) och Jan Bjurström
(ST).

I kommitténs arbete har från förvaltningskontoret deltagit avdelningsdirektör
Olle Etzén.

Kommittén har under första halvåret hållit tre sammanträden.
Byggnadskommittén har inom sig tillsatt ett arbetsutskott bestående av
Erik Wärnberg (s), ordförande, Sven Eric Åkerfeldt (c). Gunnar Grenfors
samt Sigfrid Larsson. Arbetsutskottet har under perioden hållit sju sammanträden.

Byggnadsstyrelsens organisation för projektet har förutom av verkets
linjeorganisation utgjorts av projektchefen Lennart Kolte och projektledaren
Lars Hällgren.

Ersättningsstadgekommittén

Kommittén tillsattes av förvaltningsstyrelsen den 12 december 1979 för
att se över ersättnings stadgan för riksdagens ledamöter. Kommittén har
bestått av riksdagsledamöterna Sven Andersson (fp), ordförande. Per Olof
Håkansson (s), Allan Åkerlind (m), Martin Olsson (c) och Tore Claeson
(vpk). Byrådirektören i konstitutionsutskottet Sven-Georg Grahn har
tjänstgjort som sekreterare.

Kommittén har under första halvåret hållit ett sammanträde.
Förvaltningsstyrelsen har i juni 1982 uppdragit åt förvaltningskontoret
att ta upp vissa frågor om ersättningar till ledamöterna. Kommitténs arbete
har kommit att vila i avvaktan på resultatet av kontorets beredningsarbete.

Redog. 1982/83:9

Riksdagens biografikommitté

Förvaltningsstyrelsen beslöt 1981 att riksdagen skall ge ut ett biografiskt
verk över ledamöter från tvåkammarriksdagen (1867-1970).

Förvaltningsstyrelsen har tillsatt en särskild kommitté för att handha
utgivningen av verket. Denna kommitté, riksdagens biografikommitté,
består av riksdagsledamöterna Sture Palm (s) och Per-Olof Strindberg (m),
Sture Korpås (c), Hans Lindblad (fp) samt Nils Berndtson (vpk). Vidare
ingår förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie Lennart
Grönberg, professor Sten Carlsson och bibliotekarie Rolf Nygren.

Kommittén höll sitt konstituerande sammanträde den 14 april 1982, då
kommittén till ordförande valde Sture Palm (s) och till sekreterare Rolf
Nygren, riksdagsbiblioteket. Som experter åt kommittén, med uppgift att
slutföra resterande forskning och skriva biografier och övrig text, har
förordnats fil. dr Karl Englund och fil. dr Anders Norberg.

Kommittén har under första halvåret 1982 hållit två sammanträden.
Kommittén räknar med att uppgifterna om ett första län kommer att
föreligga mot slutet av år 1982.

Utredning om RFK.s organisation
Förvaltningsstyrelsen beslöt den 14 oktober 1981 att tillsätta en utredning
för översyn av förvaltningskontorets organisation. Utredningen består
av riksdagsledamöterna Lennart Blom (m), ordförande, Per Olof Håkansson
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors
samt personalrepresentanterna Anders Forsberg SACO/SR, Bengt Owe
Birgersson ST och Stig Persson SF.

Utredningen började sitt arbete i november 1981. Till sekreterare har
utsetts avdelningsdirektören Carl-Gerhard Ulfhielm.

Utredningen har sedan november 1981 haft åtta sammanträden. Därvid
har bl. a. frågor rörande organisationen av intendenturenheten och enheten
för riksdagstryck samt informationsverksamheten behandlats. Vidare har
frågor rörande uppläggningen av det ekonomiadministrativa systemet och
användandet av ADB-teknik inom riksdagen studerats.

Utredningens samlade resultat beräknas föreligga i början av år 1983.

Arbetsgruppen för ADB

Förvaltningsstyrelsen beslöt 1977 tillsätta en arbetsgrupp för ADB-arbetet
i riksdagen. Arbetsgruppen bestod under första halvåret 1982 av förvaltningsdirektören
Gunnar Grenfors, ordförande, riksdagsledamöterna
Rune Torwald (c), Torkel Lindahl (fp), Joakim Ollén (m) och Lennart
Pettersson (s), departementsrådet Börje Alpsten, byråchefen Sonja Berg
von Linde, överdirektören Ulf Carlsson, avdelningsdirektörerna Helmut
Jäger och Karl-Erik Wahlström samt företrädare för personalorganisatio -

Redog. 1982/83:9

nema Lena Axelsson-Westlund SACO/SR, Jan Bjurström ST och Lennart
Edlund SF.

Som experter har medverkat kanslichefen Bengt K. A. Johansson, kanslichefen
Bengt Thufvesson, föredraganden Bo Eriksson samt biträdande
kammarsekreteraren Bertil Björnsson.

Departementssekreteraren Lennart Arnlind har varit sekreterare i arbetsgruppen.

Inom ramen för ADB-gruppens verksamhet har tidigare påbörjade projekt
drivits vidare. Det gäller uppbyggnaden av databasen RUT 1 och en
vidareutveckling av ett försök med skrivautomater vid två utskott och
centrala skrivbyrån. Vidare har ett framgångsrikt försök med dataregistrering
av motioner under allmänna motionstiden genomförts.

ADB-gruppens verksamhet kommer under budgetåret 1982/83 att stämmas
av mot den utvärdering av teknikfrågan inom förvaltningen som pågår
inom RFK-utredningens ram.

Av talmanskonferensen tillsatta utredningar

Utredning om utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten Utredningens

sammansättning framgår av redogörelsen 1981/82:21
s. 16.

Utredningen avlämnade i april 1982 betänkandet Riksdagens utskott
(Förs. 1981/82:22) till talmanskonferensen. Kommitténs uppdrag är därmed
slutfört.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Oskar Lindkvist, Stig Olsson, Martin Olsson,
John Johnsson, Rolf Clarkson, Björn Molin, Tommy Franzén och Sten
Svensson samt personalföreträdarna Lennart Hedlund och Jan Bjurström.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE
På styrelsens vägnar
INGEMUND BENGTSSON

/Gunnar Grenfors

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982